Wikipedia
papwiki
https://pap.wikipedia.org/wiki/P%C3%A1gina_Prinsipal
MediaWiki 1.47.0-wmf.13
first-letter
Medio
Spesial
Diskushon
Usuario
Diskushon usuario
Wikipedia
Diskushon Wikipedia
Fail
Diskushon fail
MediaWiki
Diskushon MediaWiki
Malchi
Diskushon malchi
Yuda
Diskushon yuda
Kategoria
Diskushon kategoria
TimedText
TimedText talk
Module
Module talk
Event
Event talk
Aruba
0
1408
199539
183374
2026-08-04T19:28:03Z
Caribiana
8320
wikilink
199539
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Infopais | variante = a
| artikulo_bandera = Bandera di Aruba
| artikulo_eskudo = Escudo di Aruba
| himno_nashonal = [[Aruba Dushi Tera]]<br>[[Fail:Aruba Dushi Tera instrumental.ogg]]
| stat_mas_grandi = [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]
| idiomanan_ofisial = [[Papiamentu|Papiamento]]<br />[[Hulandes]]
| forma_di_gobernashon = [[Monarkia constitucional]] <br />[[Democracia parlamentario]]
| forma_di_estado = Pais constituyente di [[Reino Hulandes]]
| titulo_kabesante1 = Rey
| nomber_kabesante1 = [[Rey Willem-Alexander|Willem-Alexander]]
| titulo_kabesante2 = [[Gobernador di Aruba|Gobernador]]
| nomber_kabesante2 = [[Alfonso Boekhoudt|Juan Alfonso Boekhoudt]]
| titulo_kabesante3 = [[Promé minister|Prome Ministro]]
| nomber_kabesante3 = [[Mike Eman]]
| evento_fundashon1 = [[Status aparte di Aruba|Status aparte]]
| fecha_fundashon1 = 1986
| area = 180
| persentahe_awa = < 1
| kodigo_moneda = AWG
| utc_offset = [[ UTC−4|-4]]
| gentilisio = [[Arubiano]], Arubano, Rubiano
| bandera_anterior1 = Flag of the Netherlands Antilles (1959–1986).svg
| anterior1 = Antias Hulandes
| anterior2 = Kòrsou i Dependensianan
| bandera_anterior2 = Flag of the Netherlands.svg
| prinsipia = 1986
| zoom = 9
}}
'''Aruba''' ta un [[isla]] situa den e parti zuid di e [[Laman Karibe|Lama Caribe]] 27 km panort di e [[peninsula di Paraguaná]] na [[Venezuela]], ta un pais autonomo cu ta forma parti di e [[Reino Hulandes]]. E isla ta cubri un area di 180 km<sup>2</sup> y desde 2020 tin un poblacion di 108.166 hende.<ref>"[https://storymaps.arcgis.com/stories/619cf3feb1c14a72bc3443e6c9784dcc Mapping Census 2020]". ''CBS Aruba''. Consulta 28 di augustus 2022</ref>
[[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]] ta [[kapital|capital]] di Aruba y na mes momento e ciudad mas habita cu un poblacion estima na 35.000 hende. Aruba ta rondona pa lama y mester comparti frontera di su [[awanan teritorial]] cu tres pais. E frontera den direccion oost ta wordo comparti cu [[Kòrsou|Corsou]], e fronteranan den direccion zuid y west ta ser comparti cu Venezuela y den direccion noord e frontera ta ser comparti cu [[Republika Dominikano|Republica Dominicana]].<ref>"[https://web.archive.org/web/20210831053120/https://www.tweedekamer.nl/downloads/document?id=fefcc19b-485a-45e9-aec3-f26f55751ee5&title=Maritieme%20grenzen%20voor%20de%20Benedenwindse%20Nederlandse%20Antillen.pdf Maritiem Grenzen voor de Benedenwindse Nederlandse Antillen]" (PDF). ''Tweede Kamer''. Un mapa cu ta visualisa e awa teritorial y zone economico exclusivo di Aruba, Corsou, Boneiru. Recupera 16 october 2017</ref><ref>“[https://www.un.org/Depts/los/LEGISLATIONANDTREATIES/PDFFILES/NLD_EEZ_decree2010.pdf Bulletin of Act and Decrees 2010, 277]” (PDF). ''United Nations''. Na momento di publicacion di e boletin, Venezuela so a conclui e tratado di contorno di awa teritorial Caribeño di Reino Hulandes. Pagina 6 Alinea 3. Recupera 7 maart 2021</ref>
E punto mas halto di Aruba ta e sero [[Jamanota]] (188m) cu ta situa den [[Parke Nacional Arikok]] na e parti noord oost di e isla, pero e sero mas central y visibel ta [[Hooiberg]] (165m).
Aruba su posicion central entre [[Estadonan Uni di Amérika|Estadonan Uni di Merca]] y continente di [[Sur Amérika|Sur America]], democracia stabil, clima leve y sistema di impuesto cu reglanan suave pa compania stranhero a atrae varios negoshi internacional pa establece nan mes riba e isla. Desde 1926 cu e construccion di e refineria pa refina azeta na [[San Nicolas]] di [[Lago Oil & Transport Company]] y atrobe na 1986 cu inversion di gobierno pa desaroya sector turistico, caminda varios cadenanan hotelero Mericano a establece nan mes na [[Palm Beach]], e economia y poblacion di Aruba a conoce un crecemento rapido cu a pone cu pa casi un siglo Aruba a disfruta di un calidad di bida halto den region Caribe.
== Historia ==
{{wak articulo|Articulo principal: [[Historia di Aruba]]}}
=== Edad preceramico ===
Segun [[Museo Arkeologico Nacional Aruba]], e sitio arkeologico mas bieu na Aruba ta [[Sero Muskita]]. Na e sitio aki nan a haya solamente un herment di piedra. Na un otro sitio na [[Arikok]] a haya un herment similar. Basa riba e tecnica uza pa completa e hermentnan y nan forma, e [[arkeologia|arkeologonan]] ta pensa cu tawatin hende sa bishita Aruba incidentalmente desde 4000 aña pasa caba.<ref>Ruud R.W.M Derix, PhD.(2016) "[http://cbs.aw/wp/index.php/2016/12/21/landscape-series-no-2-the-history-of-resource-exploitation-in-aruba/?download=5953 History of Resource Exploitation in Aruba"](PDF). ''CBS Aruba''. Pagina 3, alinea 4 Pre-ceramic period 2500BC-ca.1000. Recupera 26 october 2017</ref>
E prome evidencia cu tawatin hende bibando riba e isla ta indica cu hendenan a haci Aruba nan patria desde por lo menos aña 500BC.<ref name=":2">“First Inhabitants of Aruba”. ''Museo Arqueologico Nacional Aruba''. (1)Pagina 1 Alinea 2; (2)Pagina 3 Alinea 2; (3)Pagina 5 Alinea 1; (4)Pagina 7 Alinea 2. Recupera 9 maart 2021</ref> Nan tawata considera hendenan seminomadico y tawata jaag, pisca y colecciona nan cuminda y no tawata haci uzo di agricultura, ni traha ceramica.<ref name=":2" />
[[File:Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen RV-1403-50 Kruik Aruba.jpg|thumb|Un butushi di klei di edad preceramico.|alt=|right]]
=== Edad ceramico ===
{{Wak articulo|Mira tambe: [[Arte prehistorico di Aruba]]|pr=}}
Arkeologonan ta sintetisa cu entre añanan 900 y 1000, un grupo nobo di hende a yega Aruba for di area di [[Falcón]]. E grupo aki tawata forma parti di e [[Caquetio]]nan cu en turno tawata forma parti di un cultura politico den e region, yama e Falcon Costal.<ref name=":2" /> Nan tawata uza e lenga tambe yama Caquetio cu ta forma parti di e famia di idioma Arawak. Nan yegada ta marca e inicio di e epoca Ceramico di Aruba. E comunidadnan mas importante di e Caquetionan tawata [[Tanki Flip]], [[Santa Cruz]], [[Savaneta]] y tambe [[Tanki Leendert]] y [[Parkietenbos]] y rond di e comunidadnan tawatin un red di sitionan uza pa pesca, coleccion di cocolishi y agricultura.<ref name=":2" /> Ta parce cu e Caquetionan a habita e isla te algun aña despues di yegada di e Spañonan. Awendia ainda tin cuebanan y baranca rond e isla caminda tin pinturanan haci pa e habitantenan di e isla, pensa di ta mil aña bieu. Investigacion arkeologico aindo no por detemina si e pinturanan ta pinta pa e [[Caquetio]]nan of pa e prome habitantenan di Aruba.
=== Periodo Spaño ===
Durante un campaña di exploracion na aña 1499, e explorador spaño [[Alonso de Ojeda]] a descubri Aruba. E prome indicacion di e isla ta riba un mapa publica na aña 1500 di e continente Sur Americano recien descubri, pinta pa e cartografo [[Juan de la Cosa]]. Durante e [[decada]] aki, cu autorisacion di Reina [[Isabel di Castilla]] y Rey [[Fernando II di Aragon]] sin conocemento di [[Cristóbal Colón|Cristobal Colon]], e isla a bira un posesion capital di monarkia catolico di [[Spaña]] pa e siguiente 135 aña. Prome bou di ''Gobernacion de Coquivacao'', un entidad teritorial administrativo sin poder ehecutivo. Despues di esaki na 1508 Aruba a forma parti di ''Nueva Andalucia.'' Desde 1526 e isla a bira parti di recien crea ''Provencia de Venezuela'' cu su prome capital sinta na ''Santa Ana de Coro'' caminda awe e ciudad [[Coro]] den estado di Falcon na Venezuela ta situa. Durante e temporada Spaño, Aruba a wordo despobla y repobla algun biaha cu habitantenan nativo di e otro islanan di e region Caribense cu tawata traha riba plantacion of den mina riba isla di [[Hispañola]], cu tambe tawata bou dominio Spaño.
=== Periodo West-Indische Compagnie ===
Durante culminacion di [[Guera di Ochenta Aña]] na aña 1636, e Shete Provincianan di Hulanda a logra nan [[independensia|independencia]] di Spaña. Siguiendo e logro aki, un compania funda na [[Amsterdam]] yama ''[[West Indische Compagnie|Geoctroyeerde West Indische Compagnie]]'' ''(WIC)'' bou mando di [[Johannes van Walbeeck]], a conkista Aruba for di e Spañonan. Na 1674 despues di varios aña cu problema financiero WIC a disolve. Pero debi na demanda grandi pa negoshi den e region Caribense un ''Tweede Geoctroyeerde West-Indische Compagnie'' a wordo funda na 1675. E di dos version di WIC a tuma over e teritorionan, flota y establecimentonan di e prome version di WIC. E di dos version di WIC a disolve den aña 1792.
[[File:BNA-DIG-KOSTBARE-0152-tabXIII Tab. XIII. Blick auf das Fort und die Rhede von Oranjestadt auf Aruba (1885) - Neervoort van de Poll.jpg|thumb|Bista riba [[Paardenbaai]] (1886) cu [[Fort Zoutman|Fort Zoutman y Willem III Toren.]]]]
=== Periodo colonial ===
Despues di 1795 Aruba a sigui como [[kolonia|colonia]] di e ''Bataafse Republiek'' y despues ''Koninkrijk Holland''. Durante e [[Gueranan Napoleano]] y [[Guera Revolucionario]] na [[Oropa|Europa]] e Hulandesnan no tawatin e recursonan necesario pa proteha nan colonianan. Esaki a haci'e posibel pa e marina real Britanico conkista casi tur e colonianan Hulandes rond di mundo. E Britaniconan a ocupa Aruba di 1802 te cu 1816, cu excepcion di un periodo di dos aña entre 1804 y 1806.
=== Reino Hulandes ===
Desde 1830 Aruba ta parti di ''Koninkrijk der Nederlanden (Reino Hulandes)'' den un of otro forma. Te cu 1935 Aruba, hunto cu e islanan [[Kòrsou|Corsou]], [[Boneiru|Boneiro]], [[Sint Eustatius]], [[Sint Maarten]] y [[Saba]], tabata forma parti di e teritorio yama "''[[Kòrsou i Dependensianan|Curaçao en Onderhorigheden]]''". Di 1936 pa 1948 a cambia e nomber pa "''Gebiedsdeel Curaçao''" y di 1948 pa 1986 pa [[Antias Hulandes]]. Riba 1 januari 1986 dia cu e [[Status aparte di Aruba|Status Aparte]] a drenta na vigor, Aruba a bira un pais autonomo den [[Reino Hulandes]].
Desde 2 mei 2015 Aruba ta bou di supervision financiero di organo independiente den Reino Hulandes, [[Kolegio di supervishon finansiero Aruba|College Aruba financieel toezicht]] (CAft).<ref>“[https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/commentaar-ad/11039-caft-zure-appel-voor-aruba CAft zure appel voor Aruba]” ''Antilliaans Dagblad''. Publica 6 mei 2015. Recupera 22 februari 2021</ref>
E organo ta duna conseho na Gobierno di Aruba y tambe ta percura pa ehecutacion di e presupuesto di Aruba keda den balansa y ta dentro di limitenan stipula entre Hulanda y Aruba.
== Geografia ==
{{Wak articulo|Articulo principal: [[Playanan di Aruba]]}}
Aruba ta un isla rondona pa e lama Caribe. E isla ta cubri un area terestre di 180 km<sup>2</sup>. Aruba tin alrededor di 75 km di costa, sin conta e rifnan pazuid di e isla.
{{multiple image
|image1=BNA-DIG-MEINERS-0146 - Luchtfoto's 03- 611200 - Het hele eiland c.jpg
|caption1=Bista aereo di pariba di Aruba (1961)
|image2=Rocky cliffs Aruba.jpg
|caption2=Klip di piedra na e costa panort
|direction=vertical
}}
E costa west y zuid di Aruba ta rondona pa laman relativamente seco y trankil cu playanan di santo blanco. E topografia di e tereno na e costa west y zuid di e isla ta plat. Casi henter e costa zuid di e isla, cuminsando for di [[Paardenbaai]] na Oranjestad te cu [[Indiaanskop]] na San Nicolas, ta separa di lama grandi pa un cadena los di [[Ref di koral|rif]] cu ta forma un lagun cu ta core paralel cu e costa. Den direccion noord di e area mas central di e lagun tin un bahia ta habri den e zona humeda [[Spaans Lagoen]]. Den direccion zuid oost di Spaans Lagoen tin e mondi di manglo yama [[Mangel Halto]]. Den cercania di Hudishibana, e punta mas noord west di e isla, tin duinnan di santo blanco. E costa panort di Aruba ta consisti di klipnan di piedra y lama bruto. E topografia di e costa panort y e interior di e parti aki di e isla ta varia den elevacion y ta arido. Na varios parti di e costa panort e forsa persistente di e olanan a causa bocanan pa forma den e piedra. Otro formacion natural cu por observa na parti ki Aruba ta cuebanan manera [[Guadirikiri]] y [[Fontein (Aruba)|Fontein]], brug natural manera antes [[Natural Bridge]] y tambe formacion di baranca [[Ayo]] y [[Casibari]].
[[File:Bista di Hooiberg.jpg|thumb|Bista di Sero Biento (links), Hooiberg (memey) saca for di Sero Canashito]]
{{Wak articulo|Articulo principal: [[Seronan di Aruba]]}}
E seronan ubica na e parti mas west di e isla bayendo direccion oost ta e plataforma di [[Hudishibana]], [[Sero Muskita]] (50m), [[Sero Grandi]] (50m) y [[Sero Tres Cabes]] (20m), [[Turibana]], [[Sero Boegoeroei]], [[Alto Vista]] (72m), [[Sero Pos di Noord]], [[Sero Sumpiña]] (48m), [[Sero Gerard]] (18m), [[Jaburibari]], [[Sero Koeriboeri]] y [[Sero Cristal]] (89m). Un di e seronan mas visibel y central riba e isla ta [[Hooiberg]] (165m). Pazuid di Hooiberg tin [[Sero Biento]], [[Sero Canashito]] (75m) y [[Sero Tijshi]]. Mas oost den [[Santa Cruz]] tin [[Urataka]] y e dos [[Seronan Warawara]]. Den [[Parke Nacional Arikok]], na e costa noord oost, e seronan di [[Daimari]], [[Sero Cabai]] (165m), [[Jamanota]] (188m)y [[Arikok]] (185m) ta situa. Nan ta forma parti di un cadena di sero cu ta extende den direccion noord west y ta core hunto cu e costa. [[Sero Alejandro]] panort di Savaneta, [[Sero Blanco]] (34m) panort di San Nicolas, [[Sero Colebra]] y [[Sero Colorado]] ta e seronan ubica na e parti mas oost di e isla.
[[File:Bubali Bird Sanctuary, Palm Beach, Aruba, Sep 2018.jpg|left|thumb|Parti nort di [[Bubaliplas]] bandi [[Palm Beach]].]]
Na e parti central di e costa west di e isla tin e moeras [[Bubaliplas]], cu antes a wordo uza como [[saliña]].<ref>R. van Halewijn, L.W.G. Higler & A.L. Spaans(1992) [http://edepot.wur.nl/384655 Ecologisch onderzoek Bubaliplas](PDF). ''DLO-instituut voor Bos- en Natuuronderzoek''. Pagina 7, alinea 1. Recupera 1 november 2017</ref>
Bubaliplas ta cubri un area di 43 hectar. E moeras ta contene un curpa di awa permanente den parti interior di e isla. Bubaliplas ta forma parti di un cadena di [[saliña]] cu ta core paralel cu costa west di Aruba entre [[Bushiri]] y Hudishibana. E parti mas pazuid di e saliña, den pasado a wordo reclama pa facilita construccion di edificio y tereno pa practica golf. Cu excepcion di Bubaliplas, cu su fuente primario di awa ta bin di e planta pa limpia awa di riool (RWZI), e resto di e cadena di saliña y e interior di e isla ta normalmente seco. Si e tereno interior di Aruba ta cubri cu un variedad di sistema separa di riu seco, tambe yama [[rooi]]. Acumulacion di awa den e seronan durante temporada di yobida cu no wordo absorba den tera, ta dren via rooinan bek den lama of den [[dam]]. Tin biaha despues di yobida fuerte, e rooinan cu forma na e banda mas west di e isla ta dren via e cadena di saliña bek pa lama, caminda por observa e resto di e saliñanan temporariamente inunda.
== Economia ==
{{Wak articulo|Articulo principal: [[Economia di Aruba]]}}
[[File:Plantage Aruba Aloe.jpg|thumb|Veld pa cultivacion di ''aloe vera''|right]]
Aruba tin un economia chikito compara cu otro pais den region Caribe, cu desde 2004 tin un averahe di produccion nacional bruto di 4,2 mil miyon [[Florin Arubiano|florin]] pa aña. Aruba su economia ta uno specialisa den [[turismo]], caminda mitar di PNB ta wordo genera den e sector aki. Na aña 2016 e mercadonan turistico mas importante pa Aruba tabata [[Estadonan Uni di Merka|Merca]], [[Venezuela]], [[Canada]], [[Hulanda]] y [[Colombia]]. Merca ta Aruba su partner comercial mas grandi y mas importante.
Den aña 1840, e [[suculento|mata suculento]] di ''[[aloe vera]]'' a wordo introduci riba e isla. Funda na 1890 pa Cornelius Eman, [[Aruba Aloe Factory|Aruba Aloe Balm]] a cuminsa cultiva aloe na scala grandi. Na un momento gran parti di e isla tawata cubri cu mata di aloe. Durante e tempo aki Aruba a bira e exportado mas grandi di ''aloe vera'' na mundo.
Na cuminsamento di [[siglo 20|siglo binti]], e situacion general na Aruba tabata un basta dificil pa un gran parti di poblacion cu tabata den un periodo di scarsedad di trabou y pobresa. Mayoria Arubiano tabata planta, cria bestia y pisca pa nan propio uzo. Mayoria hende homber a haya nan mes obliga di bay traha den exterior pa falta di trabou y secura riba e isla. Den e prome decada, mayoria di nan a bay traha na Venezuela, Colombia, y Surnam. Den e di dos decada Cuba y Corsou a bira e paisnan preferi. Entre 1917 y 1922, 4.072 trahado Arubiano a bay traha den cortamento di caña pa Cuba na ''The Chaparra Sugar Company''. E trahadonan tabata manda placa via conocinan pa nan famia cu a keda atras. Na Cuba, trahadonan por a gana un salario halto di 1,90 te 3 dollar pa dia, esaki ta mas cu loke nan por a gana na Aruba. E emigracion di Arubianonan pa Cuba tabatin su consecuencianan pa e isla. Entre otro, caha di Gobierno Colonial a sufri daño, ya cu placa di huurpenning y grondbelasting no tabata drenta. Tambe, e cultivo di aloe a sufri principalmente, ya cu mayoria di trahadonan Arubiano tabata cunukero y cortado di aloe.<ref>{{Citeer boek|titel=Trabao a habri na Cuba! Arubiano na Cuba na cuminsamento di siglo XX|url=http://archive.org/details/BNA-DIG-DONATA-CUBA|datum=2012|medeauteurs=Marlon Van der Linde|voornaam=José Miguel S.|achternaam=Donata}}</ref>{{multiple image
| image1 = Chicago Bridge and Iron Co. at Lago Petroleum plant, Aruba (8371574504).jpg
| caption1 = Tereno di [[Lago Oil & Transport Company]] na [[San Nicolas]] (1939)
| image2 = Petroleum maatschappij de Arend op Aruba, KITLV 9956.tiff
| caption2 = Refineria di [[Arend Petroleum Maatschappij]] na [[Druifbaai|Druif Beach]] (c.1930)
| direction = vertical
| align = left
}}
Despues di e periodo aki, e industria petrolero a domina e economia Arubano. [[Arend Petroleum Maatschappij]] a establece su mes den area di [[Druifbaai]] y [[Lago Oil & Transport Company]] a establece su mes den centro di [[San Nicolas]] caminda tin un bahia natural relativamente hundo. E facilidadnan di Arend Petroleum Maatschappij a wordo desmantela ora cu e compania aki a para su operacion na Aruba na aña 1953.<ref>Hoetink, H., & Anink, G. B., ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen'', 1969, Amsterdam, pag. 47.</ref>
Lago a keda opera e facilidadnan di refineria na San Nicolas te cu 1985 ora nan a dicidi di termina produccion na Aruba. Durante tempo di Lago Aruba a conoce crecemento economico rapido y tambe infrastructura moderno a wordo introduci rond di e isla.
Prome cu 1985 tabata tin un sector turistico presente riba e isla, pero esaki tabata uno chikito. Despues cu Lago a sera y Aruba a logra su [[autonomia]], e Gobierno di Aruba nobo a dedica placa y atencion pa atrae cadena di hotel Mericano pa establece nan mes riba e isla y laga e sector crece. E resultado ta cu awendia tin hopi hotel internacional presente practicamente riba full e costa west di Aruba y tambe tin hopi compania crusero cu ta uza Oranjestad como stop den itinerario Caribense. Aruba ta wordo bishita pa mas cu 1,4 miyon turista "stayover" na 2024; 79,7% di e huespednan ta di Norte America, 4,9% ta di Europa, 12,8% ta di Latino America, y 2,6% tawata procedente di otro partinan di mundo.
Na 2017 Aruba tabatin e concentracion di mas halto di cafenan [[Starbucks Coffee]] pa capita den region [[Laman Karibe|Caribe]] y di cuater mas halto na mundo despues di [[Monaco]], [[Estadonan Uni di Amérika|Merca]] y [[Canada]] cu 2,7 cafe pa cada 100 mil habitante.<ref>Smith, Oliver (1 october 2017) [http://www.telegraph.co.uk/travel/maps-and-graphics/countries-that-drink-the-most-coffee/ Mapped: The countries that drink the most coffee]. ''The Telegraph UK''. Lista #3: "The most branches of Starbucks per capita" Recupera 6 december 2017</ref>
Aruba ta dispone ademas di un zona di comercio liber na [[Barcadera]], unda bou di cierto condicionnan importacion y exportacion di mercancia y servicionan por tuma lugar liber di impuesto.<ref>{{en}} Free Zone Aruba, [https://web.archive.org/web/20220728200830/https://www.freezonearuba.com/aruba-free-zone/barcadera-free-zone/ Barcadera Free Zone]</ref>
=== Moneda ===
E [[moneda]] oficial di Aruba ta e [[florin Arubiano|florin]]. Placa efectivo den circulacion riba e isla ta consisti di moneda rondo den varios tamaño di 5 cen, 10 cen, 25 cen, 1 florin; un moneda cuadra cu rand rondo di 50 cen y briyechi di 10, 25, 50, 100 y 200 florin. Aruba ta actualmente e unico pais na mundo cu tin un moneda cuadra den circulacion, pero esaki por causa inconveniencia ora haci uzo di mashin cu ta acepta placa efectivo pasobra nan ta traha pa acepta moneda rondo so.
Na Aruba e [[dollar Mericano]] ta acepta casi tur caminda. E florin cu e dollar ta mara na otro abase di un tarifa oficial fiho di AWG 1,79 pa cada US$ 1.<ref>[http://www.cbaruba.org/cba/getPage.do?page=ABOUT_US_HISTORY A Brief History of Central Bank Aruba] ''Centrale Bank van Aruba'' Recupera 31 October 2017</ref> Cu e resto di monedanan stranhero, incluyendo e [[euro]], e florin tin un tarifa dinamico riba mercado di divisa stranhero. E balor interno y externo di florin ta maneha pa e [[Banco Central di Aruba]] (CBA). Tambe e banco ta dirigi e maneho monetario, supervisa e sistema financiero nacional y tin derecho pa traha moneda y imprimi nota di florin. E maneho di e reservanan di oro y divisa ta ser ehecuta pa CBA.<ref>[http://www.cbaruba.org/cba/getPage.do?page=ABOUT_US_MAIN_FUNCTIONS Main Functions and Activities] ''Centrale Bank van Aruba'' Recupera 31 October 2017</ref>
Na aña 2019 CBA a emiti un serie nobo di briyechi pa e florin asina reemplasando e serie bieu cu tawata den circulacion. Apesar di ricibi un rediseño completo cu ta inclui varios caracteristica estetico representando Aruba su cultura, flora y fauna, tambe a introduci caracteristicanan pa seguridad di nivel superior incluyendo printmento cu relief halto, ink cu ta cambia di color y un strepi movibel micro optico di miniatura cu ta hasi uzo di tecnologia patenta. E diseño nobo di e briyechi di 100 florin a gana International Bank Note Society su premio di “Banknote of the Year Award” pa aña 2019.
== Infrastructura ==
{{Wak articulo|Articulo principal: [[Energia sostenibel na Aruba]]}}
[[File:Windpark Vaderpiet.jpg|thumb|upright|[[Parke di biento Vader Piet]]]]
[[Utilities Aruba NV]] ta encarga cu e produccion y distribuimento di energia riba e isla. E unico doño di e compania aki ta Gobierno di Aruba. Tin dos compania ta cay bou di Utilities Aruba NV; [[Water- en Energiebedrijf NV]] (WEB) y [[NV Elmar]]. WEB ta responsabel pa e produccion di electricidad y tambe esun di awa na su planta di [[desalinacion]] situa na [[Balashi]]. Desde fin di aña 2009 WEB ta cumpra y bende energia produci pa varios fuente di energia sostenibel rond di e isla. Elmar ta suministra e isla cu electricidad produci pa WEB via un red di distribuimento consistiendo di 7 substacion, 34 stacion di cambio y casi 900 transformator.
Na aña 2009 a completa construccion di e prome [[parke di biento Vader Piet|parke di biento]] na [[Vader Piet]]. E facilidadnan ta consisti di 10 [[turbina di biento|molina]] y por produci un maximo di 30MW. E compania Windpark Vader Piet NV ta explota e facilidadnan y ta bende e coriente produci den e parke na WEB. Durante aña 2015 a construi a prome [[parke solar]] riba e isla. E structura ta cubri e parkeerplaats publico principal di [[Aeropuerto Internacional Reina Beatrix]] y ta consisti di 14,400 modula fotovoltaico solar. E parke por produci un total di 3.3MW.<ref>[https://www.crooncaribe.com/solar-power-park-reina-beatrix-airport-aruba Solar Power Park Reina Beatrix Airport Aruba]. ''Croon Caribe''. Recupera 5 december 2017</ref>
Entre 2017 y 2019 e di dos parke solar riba e isla a wordo construi riba tereno di Refineria di Aruba na [[San Nicolas]]. E parke por produci 5.9MW y ta cubri un area di casi 91,000m<sup>2</sup>.<ref>[https://web.archive.org/web/20210916104526/http://www.utilitiesarubanv.com/main/sunrise-solar-park-one-of-the-biggest-solar-parks-in-the-caribbean-region/ Sunrise Solar Park one of the biggest in the Caribbean region]. ''Utilities N.V.'' Recupera 5 december 2017</ref>
Pa e periodo desde comienso di aña 2021, 18% di e energia produci pa WEB, tin un fuente sostenibel.
=== Transport ===
[[File:Aircraft at Aruba Airport, Dec 2015.jpg|thumb|Aeropuerto Internacional Reina Beatrix]]
[[Aeropuerto Internacional Reina Beatrix]] ta e unico aeropuerto riba e isla y un di e aeropuertonan mas importante den Caribe. Doño di e aeropuerto ta [[Aruba Airport Authority NV]] y ta wordo maneha pa Schiphol Group. Den pasado e terminalnan tawata situa na e pazuid di e pista di aterisahe. A inicia e contruccion di e base di e terminal panort di e pista na 1965 y esaki a ser inaugura na aña 1972. E ultimo expansion grandi cu a tuma lugar tawata na aña 2000. E aeropuerto ta ofrece buelonan directo pa [[Estadonan Uni di Amérika|Merca]], Canada, Sur America y Europa. Conexion cu otro islanan den Caribe ta limita. Actualmente e aeropuerto tin ocho porta di contact y dos edificio pa ''check-in'': un pa buelonan destina pa Merca y un pa resto di buelonan internacional. Den pasado e aeropuerto a fungi como centro di operacion pa e aerolineanan [[Air Aruba]] y [[Aruba Airlines]].
== Gobierno y Politica ==
{{Wak articulo|Articulo principal: [[Politica di Aruba]], [[Status aparte di Aruba]]}}
[[File:Parlamento di Aruba.jpg|thumb|Oficina di Gobierno, bieuw (dilanti) y nobo ''Cocolishi'' (patras)]]Aruba ta un pais singular centralisa cu ta un [[entidad autonomo]] den e [[monarkia constitucional]] di [[Reino Hulandes]]. Su teritorio ta constitui e isla di [[Aruba]]. Aruba su gobernacion ta tuma forma di un [[democracia parlamentario]], cu e monarca [[Rey Willem-Alexander]] como hefe di estado y e [[Gobernador di Aruba|Gobernador]] [[Alfonso Boekhoudt]] y [[Promé minister|Prome Ministro]] [[Mike Eman]] como hefe di e gobierno. E [[constitucion di Aruba]] yama oficialmente ''Staatsregeling van Aruba''. Simbolonan nacional di e identidad di pais Aruba ta su [[escudo di Aruba|escudo]], [[Aruba Dushi Tera|himno]], [[Bandera di Aruba|bandera]], [[Papiamentu|idioma Papiamento]], [[Moneda di Aruba|moneda]] y e [[Shoco|shoco]].[[File:Goveurner van Aruba.jpg|thumb|Oficina di Gobernador|left]]
Na Aruba eleccion pa [[Parlamento di Aruba|parlamento]] (''Staten'') ta tuma lugar cada cuater aña. E siguiente eleccion ta na 2028. E parlamento tin bintiun miembro cu ta ser eligi directamente door di e pueblo di Aruba. Den consulta cu parlamento ta nombra y retira un ministro. E ministronan conhunto ta forma e conseho di ministro (''Ministerraad''), cu ta consisti te maximo nuebe miembro. E Gabinete di Ministro ta presidia pa e [[Promé minister|Prome Ministro]]. E monarca y e ministronan hunto ta forma e Gobierno di Aruba (''regering''). Hunto cu e resto di e organonan gubernamental (e.o.: ministerionan; [[Cuerpo Policial Arubano|KPA]]; DOW; Impuesto) nan ta forma e aparato gubernamental di Aruba (''overheid''). E monarca no ta miembro di e gabinete. Na Aruba e monarca ta wordo representa pa e [[Gobernador di Aruba|gobernador]]. E gobernador ta wordo nombra pa un termino di seis aña cu e posibilidad di extende e termino cu seis aña mas.
E [[poder ehecutivo]] ta wordo eherce pa e gobierno di Aruba. E [[poder legislativo]] ta sinta den e gobierno y e parlamento. E [[poder hudicial]] ta independiente di e poder ehecutivo y e poder legislativo y ta sinta den e [[Corte Comun di Husticia di Aruba, Corsou y Sint Maarten y di Boneiro, Sint Eustatius y Saba|Corte]]. Actualmente e gabinete cu ta administra gobierno di Aruba ta [[gabinete AVP-FUTURO]]. Den parlamento di Aruba e siguente fraccion nan ta wordo representa: [[Partido di Pueblo Arubano|AVP]] (9), [[Movimiento Electoral di Pueblo|MEP]] (8), [[FUTURO]] (3), [[Partido Patriotico Arubano|PPA]] (1). E [[Lista di presidente di Parlamento di Aruba|presidente di parlamento]] ta [[Marlon Sneek]].
Aruba tin un autonomia den mayoria asunto nacional cu excepcion di defensa, relacion stranhero, y [[Corte di Casacion di Reino Hulandes|Corte Supremo]].
=== Reino Hulandes===
Despues di [[Status aparte di Aruba|Status Aparte]] na comienso di añanan 1990, e movemento pa completa e proceso di independencia a wordo laga pa otro ocasion riba peticion di Aruba su [[Promé minister|prome minister]] na e momento, [[Nel Oduber|Nelson Oduber]].<ref>“[https://web.archive.org/web/20200314171728/http://www.diario.aw/2020/03/12-di-maart-1983-a-entrega-aruba-un-herencia-sagrado/ A entrega Aruba un herencia sagrado]”. ''Diario.'' Publica 12 maart 2020. Recupera 20 februari 2021</ref><ref>“[https://www.latimes.com/archives/la-xpm-1991-08-04-mn-198-story.html Prosperous Isle of Aruba Puts Independence on Hold,...]” ''Los Angeles Times.'' Publica 4 augustus 1991. Recupera 21 februari 2021</ref>
E ultimo parti di e proceso pa Aruba logra su independencia for di [[Reino Hulandes]] riba 1 di januari 1996, cu un base den e [[referendum di 1977]] y e [[Acuerdo di 1983]], a wordo rescindi den aña 1991. Sí, e proceso tabata un condicion di un mandato oficial pa e pueblo entre 1947 y 1977.
*Cuminsando 1 januari 1986, e Reino Hulandes tabata consisti di tres pais: [[Hulanda]], [[Antias Hulandes]] y Aruba.
*Desde 10 october 2010, Reino Hulandes ta contene cuatro pais: Hulanda (incl. [[Boneiru|Boneiro]], [[Saba]], [[Sint Eustatius]]), Aruba, [[Kòrsou|Corsou]] y [[Sint Maarten]].
[[File:Netherlands Den Haag Binnenhof 03.jpg|alt=Entre otro oficina di Prome Minister di Hulanda ta situa na ‘t Binnenhof|thumb|Compleho di gobierno Hulandes ''‘t Binnenhof'' den cuidad di [[Den Haag]] na Hulanda.]]
E ley fundamental cu ta dicta e interaccionnan entre Hulanda, Corsou, Sint Maarten y Aruba den Reino Hulandes ta e [[Statuut pa Reino Hulandes]] (''Statuut voor het Koninkrijk der Nederlanden''). E hefe di estado di [[Reino Hulandes]] ta e monarca Rey Willem-Alexander. E monarca ta residencia na [[Hulanda]]. E hefe di estado di Hulanda tambe ta [[Rei Willem-Alexander|Rey Willem-Alexander]]. Hunto cu e prome minister di Hulanda y su gabinete nan ta forma e [[Gobierno di Hulanda]] (''regering''). E poder personal di e Rey den Hulanda y Reino ta limita. E [[constitucion]] di Hulanda ta e [[Grondwet]]. E Rey hunto cu [[Conseho di Minister di Reino]] (''rijksministerraad''), cu ta e gabinete di ministro di Hulanda cu e prome ministro di Hulanda como hefe, ta forma e [[Gobierno di Reino Hulandes]] (''koninkrijksregering).'' E [[minister plenipotenciario]] di Corsou, Sint Maarten y Aruba ta miembro di y por atende reunion di Conseho di Ministro di Reino, pero no ta forma parti di Gobierno di Reino Hulandes. E [[Konseho di Minister di Reino|Conseho di minister di Reino]] ta dicidi tocante casonan caminda di antemano a logra consensus entre gobierno (''regering'') di Hulanda y gobierno (''regering'') di Corsou, Sint Maarten y Aruba. Actualmente no tin un organo ekivalente cu un parlamento na nivel di Reino.
===Relacion internacional===
Aruba ta participa den varios organisacion internacional, esta [[Caricom]] (observado), [[ECLAC]] (asocia), [[Interpol]], [[IOC]], [[UNESCO]] (asocia), [[Parlatino]], [[WCL]] (World Confederation of Labour), [[WTO]] (asocia) y [[Caribbean Tourism Organisation]].
==Demografia==
=== Poblacion ===
Aruba ta ricibi inmigracion di varios otro pais di [[Laman Karibe|Caribe]] y [[Sur Amérika|Sur America]] cu ta bin labora riba e isla. Censo di 2020, a raporta cu e populacion en total ta consisti di personanan cu 98 diferente [[nashonalidat|nacionalidad]] y di 130 diferente pais natal. Segun e di Seis Censo di Poblacion y Vivienda 2020, e poblacion total di Aruba a conta 108.166 persona di cual 51.024 ta masculino y 57.141 ta femenino.<ref>{{Citeer web|url=https://arcg.is/1PrfyS0|titel=Mapping Census 2020: Social-Demographic Diversity in Aruba|bezochtdatum=2025-07-13|datum=2022-02-27|werk=cbs.aw|pagina's=The Total Population of Aruba}}</ref> Durante aña 2019 tabatin un cantidad di 1092 nacemento y 665 fayecimento. E cantidad di emigrante den aña 2019 tabata 2793 persona aterisando y 2896 persona saliendo for di Aruba.
=== Region ===
{{Wak articulo|Articulo principal: [[Regionnan di Aruba]]}}
E isla no tin ciudad grandi. Pa amplia administracion y facilita e proceso di censo, e isla ta parti den ocho region sin poder ehecutivo: [[Noord]]/ [[Tanki Leendert]], [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]] ([[Oranjestad West|West]] y Oost), [[Paradera]], [[Santa Cruz]] y [[San Nicolas]] (Noord y Zuid). E districto nan mas pobla ta Oranjestad y San Nicolas.
== Enseñansa ==
{{Wak articulo|Articulo principal: [[Enseñansa na Aruba]]}}
E sistema escolar di Aruba ta deriva di esun di [[Hulanda]] y ta financia en gran parti pa gobierno di Aruba.<ref name="nuffic">[https://web.archive.org/web/20210831053019/https://prd-nieuw.nuffic.nl/sites/default/files/2020-08/education-system-aruba.pdf Education system Aruba], Nuffic (januari 2015)</ref>
Pa ley enseñansa ta obligatorio pa muchanan entre 4 pa 17 aña.<ref>AB 2011 no.82 “Leerplichtverordening”. ''Centraal Wettenregister''. Articulo 1; Articulo 2. Recupera 7 maart 2021</ref> Enseñansa ta wordo duna na scolnan publico i scolnan seculario (predominantemente catolico). E idioma di instruccion ta [[Hulandes]] y desde 2009 tin un proyecto piloto di [[Scol Arubano Multilingual]] (SAM). E meta di SAM ta pa den e prome seis klasnan di enseñansa primario [[Papiamento]] sirbi como idioma di instruccion y despues den enseñansa secundario esaki ta bira un di e idiomanan cu ta materia obligatorio.<ref name="nuffic"/> Aruba tambe conoce scolnan priva no-subsidia, manera [[International School of Aruba]] (enseñansa na Ingles) y [[Stichting Onderwijs Combina]] (enseñansa na Hulandes). E aña escolar ta core di augustus te cu juni.
== Cultura ==
=== Idioma ===
{{wak articulo|Articulo principal: [[Idiomanan di Aruba]]}}
Papiamento ta e idioma local di Aruba. Un mayoria di e poblacion ta papia Papiamento.<ref name=":1">[http://cbs.aw/wp/wp-content/uploads/2012/07/Fifth-Population-and-Housing-Census-Aruba.pdf Censo 2010](PDF) ''CBS Aruba''. Pagina 20, e prome grafiek. Recupera 2 november 2017 </ref> E idioma mas uza na cas despues di [[Papiamentu|Papiamento]], tabata [[Spaño]], [[Ingles]], [[Hulandes]] y [[Chines mandarin|Chines]] respectivamente.<ref name=":1" /> Papiamento a keda aproba riba dia 22 di mei 2003 pa Parlamento di Aruba como [[idioma ofisial|idioma oficial]], hunto cu e idioma Hulandes.<ref>“[https://web.archive.org/web/20200224134318/http://www.diario.aw/2020/02/cuida-papiamento-como-idioma-nacional-y-awor-tambe-como-idioma-oficial-desde-2003/ Cuida Papiamento como idioma nacional y tambe como idioma oficial desde 2003]”. ''[[Diario]]''. Publica 22 februari 2020. Recupera 2 maart 2021</ref> Esaki a drenta na vigor riba 1 augustus 2003.<ref>“[http://www.ea.aw/pages/wp-content/uploads/pdf/doc-pub/p/papiamento_LV_2003.pdf Landverordening Officiële talen]”(PDF). ''[[Afkondigingsblad van Aruba]]''. Riba pagina 4 ''Artikel 10, lid. 1''. Publica 6 juni 2003. Recupera 2 maart 2021.</ref> [[File:Rinus de Graaff, Cas di Cunucu, 1966-01-01, ANA-DIG-DEGRAAFF-143, Archivo Nacional Aruba.jpg|thumb|Cas di cunucu den paisahe]]
=== Arkitectura ===
[[File:Decorated Aruban cunucuhouse (Sabana Basora 7) 3.jpg|thumb|[[Cas floria]] na Sabana Basora]]
Desde colonisacion door di Hulanda te comienso di siglo 20 e arkitectura den e areanan mas habita na Aruba a tuma influencia di e estilo colonial Hulandes y estilo Spaño, pero no via colonisacion Spaño, sino atrabes di emigracion y lasonan familiar cu terafirme.<ref>[[Luc Alofs|Alofs, Luc]] (2008) “The Aruba Heritage Report”. ''Aruba National Commission for UNESCO''. Pagina 14 Alinea 2. Recupera 9 maart 2021</ref>
Despues di yegada di industria petrolero y sector turistico den siglo 20, e estilo arkitectonico di e isla a tuma influencia mas mericano y internacional. Awendia ainda por observa elementonan di e estilo [[Art Deco]] den varios edificio den e centro di [[San Nicolas]].
[[File:Calabas 75 Aruba pattern detail.jpg|thumb|Detaye di “cortina” riba un cas di cunucu na [[Calabas]].]]
Rond di e isla tin edificio cu ta presenta un ehempel di un estilo local den e arkitectura. E [[Cas di Torto|cas di torto]] ta un residencia basico traha di material natural y organico haña den vecindario di e construccion. Un [[cas di cunucu]] ta mustra similar cu un cas di torto, pero e material uza ta piedra y e murayanan di exterior ta gepleister. Un [[cas di comerciante]] ta un edificio di minimo dos piso cu e piso abou siendo un espacio pa hasi negoshi y e piso ariba ta un espacio residencial, caminda e exterior di e parti residencial sa tin elementonan di un cas di cunucu.
Un cas di cunucu cu ornamentacion riba e exterior ta wordo yama [[cas floria]] of cas decora.<ref>R. Van Voren(2017) “De herkomst en betekenis van de kunukuhuizen in Aruba”. ''Monumentenbureau''. Pagina 3, inleiding. Recupera 23 februari 2021</ref>
Den e sistema tradicional, un mazon tawata adheri decoracion riba e muraya externo rond di e cas of solamente riba e fachada, por medio di un molda.<ref name=":0">Tromp, Ito (1976) “The Decorated House in Aruba”. ''Departamento di Cultura y Enseñansa Aruba''. Pagina 1. Recupera 5 maart 2021</ref> Door di uza e molda, e material cu nan tawata uza ta crea un relief cu ta contrasta e decoracion, contra e muraya. E tipo di diseñonan tawata depende di e mazon su imaginacion y su abilidad pa pinta.<ref name=":0" />
Ornamentonan comun tawata inclui entre otro simbolonan di cortina, strea, flor, mita [[luna]], bik di parha.<ref name=":0" /> Awendia e decoracion di cas normalmente ta ser logra pa un pintor cu ta aplica, por medio di verf, e simbolonan riba e exterior di e cas.
=== Deporte y recreacion ===
Na Aruba e deportenan mas conoci y practica ta [[Beisbòl|baseball]] y [[futbol]]. Otro deportenan popular ta arte marcial, [[landamento]], [[tennis]], [[volleyball]], [[atletiek|atletismo]], [[windsurf|windsurfing]], [[kitesurf|kitesurfing]], [[beach tennis]], [[basketbol|basketball]] y [[sofbol|softball]]. E stadion mas grandi di Aruba ta [[Stadion Guillermo Prospero Trinidad]]. Asina tin hopi mas veld di [[beisbol]] y [[futbol]] rond di henter e isla. Na [[Savaneta]] tin e unico piscina olimpico di e isla, [[Piscina olimpico Roly Bisslick]]. Durante henter e aña tambe tin varios caminata organisa ta tuma lugar. Un otro deporte cu ta ser practica riba e isla ta [[ciclismo]]. E [[domino|wega di domino]] tambe ta un pasatempo na Aruba.
=== Carnaval ===
[[File:Grand Carnival Parade in San Nicolas, Aruba – March 1, 2025 05 (cropped).jpg|thumb|Carnival 71 Grand Parade in San Nicolas, Aruba – March 1, 2025]]
Celebracion di Carnaval ta uno importante den e cultura Arubiano. E celebracion aki a cuminsa rond di aña 1950 influencia pa e habitantenan nobo procedente di [[Venezuela]], [[Sint Vincent (isla)|Sint Vincent]], [[Trinidad i Tobago|Trinidad]], [[Barbados]], [[Sint Maarten]] y [[Anguilla]] cu a bin traha pa e refineria di [[Lago Oil & Transport Company|Lago]]. Oficialmente e temporada di carnaval ta cuminsa den [[luna (tempo)|luna]] di november caba, pero e actividadnan carnavalesco mes ta cuminsa algun siman despues di Aña Nobo te cu un dia prome cu [[diaranson di shinishi]]. Durante e temporada tin varios actividad manera [[eleccion di Reina]] y di [[Prins y Pancho]], festivalnan di [[calypso]], [[tumba]] y [[roadmarch]]. Tin paradanan ta tuma lugar den e districtonan di [[Noord]], Oranjestad y San Nicolas. E temporada ta culmina cu e [[Parada Grandi]] riba e ultimo diadomingo y [[kimamento di Momo]] riba e bisbo di diaranson di shinishi.
=== Media ===
Aruba tin varios [[korant|corant]], di papel y digital cu ta publica principalmente na Papiamento, e.o.: [[Awe Mainta]], [[Bon Dia]], [[Diario]], [[Solo di Pueblo]], [[24ora]], [[NoticiaCla]]. Tambe tin dos corant cu ta publica na [[Ingles]]. [[Amigoe]] ta un corant na [[Hulandes]]. Aruba tin tambe diesocho emisora di radio (2 AM y 16 FM) y tin tres stacion di television local: [[Telearuba|Tele Aruba]], [[Aruba Broadcasting Company]] y [[Canal Bintidos]].
== Arubiano notabel ==
{{Wak articulo|Articulo principal: [[Lista di Arubano conoci]]}}
{{Columns-list|colwidth=20em|
* [[Henny "Shon A" Eman]], politico di AVP (a entrega na 1948 mocion pa Aruba haya separacion for di Antias Hulandes)
* [[Jan Hendrik "Henny" Eman]], e prome Prome Ministro di Aruba y politico di AVP
* [[Dave Benton]], musico y e ganador di [[2001 Eurovision Song Contest|Eurovision Song Contest]] na 2<nowiki/>001 representando [[Estonia]]
* [[Padu Lampe|Juan Chabaya "Padu" Lampe]], musico y compositor di Aruba su himno nacional
* [[Rufo Wever]], musico y compositor di Aruba su himno nacional
* [[Edward Cheung]], ingeniero principal pa proyecto Telescoop Espacial Hubble di NASA
* [[Betico Croes]], politico (Libertador di Aruba)
* [[Boy Ecury]], luchador pa resistencia Hulandes durante Guerra Mundial II
* [[Edjean Semeleer]], cantante
* [[Taryn Mansell]], prome finalista Miss Universo 1996 y Miss Aruba 1996
* [[Jeon|Jonathan (Jeon) Thiel]], musico
* [[Vale Croes]], comediante
* [[Roger Peterson]], musico
* [[Bobby Farrell]], musico pa grupo [[Boney M]]
* [[Percy Irausquin]], diseñado di moda
* [[Zizi Lee]], prome finalista Miss Mundo 2001 y Miss Aruba 2001
* [[Eugene Kingsale]], beisbolista di MLB
* [[Calvin Maduro]], pelotero di MLB
* [[Pete Philly]], artista Hulandes di hip-hop
* [[Sidney Ponson]], pelotero di MLB
* [[Sarah-Quita Offringa]], windsurfer profesional
* [[Xander Bogaerts]], pelotero di MLB, shortstop pa Boston Red Sox
* [[Bernadina Growell]] (1939-2009), artista folklorico
}}
== Link externo ==
*[https://www.gobierno.aw/ Gobierno di Aruba], website oficial
*[https://web.archive.org/web/20220808075744/https://arubachamber.com/pages/ Camara di Comercio] , website oficial
*[http://www.ea.aw/pages/ Departamento di Enseñansa], website oficial
*[https://cbs.aw/wp/ Centraal Bureau voor de Statistiek Aruba], website oficial
*[https://archive.org/details/bibliotecanacionalaruba/?sort=date Coleccion Digital Departamento Arubiana-Caribiana (BNA)], website Internet Archive
*[https://www.aruba.com/us/organization/aruba-tourism-authority Autoridad di Turismo Aruba], website oficial
{{Commonscat}}
{{Appendix}}
{{Antias Hulandes}}
[[Kategoria:Aruba| ]]
[[Kategoria:Karibe Hulandes]]
bwkqnasp3xtd5g1hmukzumkl053ib5v
Koningin Emmabrug
0
2076
199481
195393
2026-08-04T13:52:17Z
Caribiana
8320
ampliashon
199481
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Infobox brug|variante=c
| tipo_brug = [[brùg di ponton]]
| luga = {{CUW}}
| span = [[Bahia di Santa Ana]]
| start = Gouvernementsplein/Handelskade
| fin = [[Plasa Brion]]
| largura = 168
| hanchura =
| haltura =
| apertura = [[8 di mei]] [[1888]]
| funda =
| architect = [[Leonard Burlington Smith]]
| material = palu
| funcion_actual = brùg pa peaton
}}
'''Koningin Emmabrug''' (tambe konosí komo ''Swinging Old Lady'' òf ''Pontjesbrug'' i na papiamentu komo ''Brùg di Ponton, Brùg di Punda'' òf simplemente ''Brùg'') ta un [[brùg di ponton]] úniko ku desde [[8 di mei]] [[1888]] ta konektá dos zona di [[Willemstad]], [[Punda]] i [[Otrobanda]], ku otro.<ref>{{citeer web|titel=Emmabrug viert verjaardag|werk=[[Amigoe]]|datum=1988-05-07|via= Delpher.nl|bezochtdatum=2026-04-30|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642130:mpeg21:p014}}</ref> E brùg ta drif riba 16 ponton.
E brùg ta habri pa tráfiko marítimo na momentu ku un boto òf bapor mester drenta òf sali haf. Pa dia 15.000 [[peaton]] ta hasi uso di e brug akí. E brùg ta nombrá na [[Emma van Waldeck-Pyrmont|Reina Emma]]. For di [[1975]], pa tráfiko terestre, brùg ta habri solamente pa peaton. Despues di e dia ei outo mester a hasi uso di [[Koningin Julianabrug]] òf kore rònt di [[Schottegat]] pa move di Punda bai Otrobanda i vise versa.
== Historia ==
A traha Emmabrug na [[aña]] [[1888]] i e tabata e promé brùg flotante den [[bahia di Santa Ana]]. Inisialmente e brùg, ku konsul [[Estadonan Uni di Amérika|merikano]] Leonard Burlington Smith a laga konstruí, tabata un empresa privá.<ref>{{nl}}Hoetink, H., ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen'', Elsevier (1969), pag.171.</ref> Na 1930 gobièrnu ta tuma esaki over i desde 1934 ta abolí e derechi di kobra.
== Renobashon ==
E brùg a wòrdu kompletamente renobá na 1939, 1961 i 1983-1986. E arkonan di iluminashon a wòrdu instalá na 1955, pa selebra e bishita real di [[Juliana di Hulanda]] i Prins Bernhard.
Entre 2005 i 2006 a bolbe renob'é. E pontonnan ta e úniko kos ku a keda original na e brùg nobo. E brùg a haña un apariensia nobo. Entre otro a kita e aseranan pa peaton por kana mas fásil riba e brùg.
Den 2026, a inisiá un proyecto grandi di renobashon enfokando prinsipalmente riba modernashon di e partinan interno i inferior di e struktura: den e sistema di transmishon, e instalashon eléktriko, e kabelnan, i e sistemanan di kòntròl i seguridat.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/nieuws-van-bonaire-infrastructuur/93164/pontjesbrug-vandaag-weggesleept-voor-elektrische-toekomst Pontjesbrug vandaag weggesleept voor elektrische toekomst], curacao.nu (2 di ougùstùs 2026)</ref>
{{multiple image
| total_width = 420
| align = center
| border = infobox
| perrow = 2/2
| image2 = Collectie NMvWereldculturen, TM-10021848, Repronegatief 'Luchtfoto van Willemstad waarbij de stad wordt doorsneden door een rivier', fotograaf niet bekend, 1949.jpg
|image1 = Collectie NMvWereldculturen, TM-10021687, Repronegatief 'Een grote groep mensen, veelal in het wit gekleed loopt over de draaibare Koningin Wilhelmina brug', fotograaf niet bekend, 1920-1950.jpg
| caption1 = Brùg entre 1920 i 1950.
| caption2 = Bista aereo (1949).
| caption_align=center
| image3 = Плавающий мост Виллемстадт.jpg
| caption3 = Bista aereo (2019).
| image4 = Willemstad Curacao Queen Emma Bridge by night (36304702930).jpg
| caption4 = Bista anochi.
}}
== Mira tambe ==
* [[Brùgnan na Willemstad (Kòrsou)|Brùgnan na Willemstad]]
{{Commonscat|Queen Emma Bridge|Koningin Emmabrug}}
{{Appendix}}
[[Kategoria:Kòrsou]]
[[Kategoria:Brùg]]
iwz461fizdxydl8ebxcexvk13m6k6c4
199483
199481
2026-08-04T14:06:48Z
Caribiana
8320
199483
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Infobox brug|variante=c
| tipo_brug = [[brùg di ponton]]
| luga = {{CUW}}
| span = [[Bahia di Santa Ana]]
| start = Gouvernementsplein/Handelskade
| fin = [[Plasa Brion]]
| largura = 168
| hanchura =
| haltura =
| apertura = [[8 di mei]] [[1888]]
| funda =
| architect = [[Leonard Burlington Smith]]
| material = palu
| funcion_actual = brùg pa peaton
}}
'''Koningin Emmabrug''' (tambe konosí komo ''Swinging Old Lady'' òf ''Pontjesbrug'' i na papiamentu komo ''Brùg di Ponton, Brùg di Punda'' òf simplemente ''Brùg'') ta un [[brùg di ponton]] úniko ku desde [[8 di mei]] [[1888]] ta konektá dos zona di [[Willemstad]], [[Punda]] i [[Otrobanda]], ku otro.<ref>{{citeer web|titel=Emmabrug viert verjaardag|werk=[[Amigoe]]|datum=1988-05-07|via= Delpher.nl|bezochtdatum=2026-04-30|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642130:mpeg21:p014}}</ref> E brùg ta drif riba 16 ponton.
E brùg ta habri pa tráfiko marítimo na momentu ku un boto òf bapor mester drenta òf sali haf. Pa dia 15.000 [[peaton]] ta hasi uso di e brug akí. E brùg ta nombrá na [[Emma van Waldeck-Pyrmont|Reina Emma]]. For di [[1975]], pa tráfiko terestre, brùg ta habri solamente pa peaton. Despues di e dia ei outo mester a hasi uso di [[Koningin Julianabrug]] òf kore rònt di [[Schottegat]] pa move di Punda bai Otrobanda i vise versa.
== Historia ==
A konstruí Emmabrug na aña [[1888]] i e tabata e promé brùg flotante den [[bahia di Santa Ana]]. Inisialmente e brùg, ku konsul [[Estadonan Uni di Amérika|merikano]] Leonard Burlington Smith a laga konstruí, tabata un empresa privá.<ref>{{nl}}Hoetink, H., ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen'', Elsevier (1969), pag.171.</ref> Na 1930 gobièrnu ta tuma esaki over i desde 1934 ta abolí e derechi di kobra.
Na 1887, empresario y e tempo ey Consul di Merca na Curaçao, L.B. Smith, a optené un konseshon pa konstrukshon di un brug atraves di Sint Anna Bay bou di e kondishon ku e por habri i sera pa permití barkunan pasa liber.<ref>{{Citeer nieuws |titel=Emmabrug 50 jaar |url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010281578:mpeg21:p001 |werk=Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curaçaosche eilanden |datum=1938-05-07 |bezochtdatum=2026-04-04 |pagina=1}}</ref><ref>{{Citeer nieuws |titel=Emmabrug viert verjaardag |url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642130:mpeg21:p014 |werk=Amigoe |datum=1988-05-07 |bezochtdatum=2026-04-04 |pagina=14}}</ref> E brug di Reina Emma a wòrdu habrí dia 8 di mei 1888, i a wòrdu renobá kompletamente na 1939, ku solamente e pontonnan original a wòrdu reusá. Den su promé dianan, e Brug Emma tabata un brug di peaton, pero pa benefisio di e pobernan, e regla tabata apliká ku hende sin sapatu tabata permití pa krusa grátis.
Na 1938, e brug mester a wòrdu habrí 24 biaha pa dia, kasi un dòbel kompará ku 1930. E durashon total di e apertura a oumentá ku un ora pa 6.5 ora durante e mesun periodo, i e kantidat di outo ku tabata pasa den tur dos direkshon a subi di 1.500 pa 5.000. Debí ku e barkunan a sigui krese i e brug tin bia tabata keda habrí pa oranan largu, e diskushon tokante un krusamentu di riu permanente a wòrdu rebibá.
For di 1974, tráfiko riba kaminda por a usa Julianabrug, situá mas ku mei kilometer mas nort, i outonan ta prohibí for di Pontjesbrug, ku ta wòrdu krusá pa 15.000 peaton diariamente.
Na kuminsamentu di siglo 21, e brùg tabata den hopi mal kondishon: e asfalt tabata kai den otro na sierto kaminda i e metal riba e brùg tabata hopi rustiá. Durante e Karnaval di Kòrsou, e parada no por a ni krus’é mas, loke ta nifiká ku un parti di Kòrsou no por a selebrá e festividatnan mas manera tabata kustumber.
== Renobashon ==
E brùg a wòrdu kompletamente renobá na 1939, 1961 i 1983-1986. E arkonan di iluminashon a wòrdu instalá na 1955, pa selebra e bishita real di [[Juliana di Hulanda]] i Prins Bernhard.
Entre 2005 i 2006 a bolbe renob'é. E brug tabata for di servisio pa reparashonnan urgente i profundo (kosto: 4.5 mion euro, pagá pa [[Union Oropeo]]). E brug a wòrdu 95% remplasá; solamente e pontonnan a wòrdu reusá.
E pontonnan ta e úniko kos ku a keda original na e brùg nobo. E brùg a haña un apariensia nobo. Entre otro a kita e aseranan pa peaton por kana mas fásil riba e brùg.
Den 2026, a inisiá un proyecto grandi di renobashon enfokando prinsipalmente riba modernashon di e partinan interno i inferior di e struktura: den e sistema di transmishon, instalashon eléktriko, kabelnan, i e sistemanan di kòntròl i seguridat.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/nieuws-van-bonaire-infrastructuur/93164/pontjesbrug-vandaag-weggesleept-voor-elektrische-toekomst Pontjesbrug vandaag weggesleept voor elektrische toekomst], curacao.nu (2 di ougùstùs 2026)</ref>
{{multiple image
| total_width = 420
| align = center
| border = infobox
| perrow = 2/2
| image2 = Collectie NMvWereldculturen, TM-10021848, Repronegatief 'Luchtfoto van Willemstad waarbij de stad wordt doorsneden door een rivier', fotograaf niet bekend, 1949.jpg
|image1 = Collectie NMvWereldculturen, TM-10021687, Repronegatief 'Een grote groep mensen, veelal in het wit gekleed loopt over de draaibare Koningin Wilhelmina brug', fotograaf niet bekend, 1920-1950.jpg
| caption1 = Brùg entre 1920 i 1950.
| caption2 = Bista aereo (1949).
| caption_align=center
| image3 = Плавающий мост Виллемстадт.jpg
| caption3 = Bista aereo (2019).
| image4 = Willemstad Curacao Queen Emma Bridge by night (36304702930).jpg
| caption4 = Bista anochi.
}}
== Mira tambe ==
* [[Brùgnan na Willemstad (Kòrsou)|Brùgnan na Willemstad]]
{{Commonscat|Queen Emma Bridge|Koningin Emmabrug}}
{{Appendix}}
[[Kategoria:Kòrsou]]
[[Kategoria:Brùg]]
qe7sc6mfg98q1pi07hq4job7wea34bv
199484
199483
2026-08-04T14:16:32Z
Caribiana
8320
algun korekshon di formulashon
199484
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Infobox brug|variante=c
| tipo_brug = [[brùg di ponton]]
| luga = {{CUW}}
| span = [[Bahia di Santa Ana]]
| start = Gouvernementsplein/Handelskade
| fin = [[Plasa Brion]]
| largura = 168
| hanchura =
| haltura =
| apertura = [[8 di mei]] [[1888]]
| funda =
| architect = [[Leonard Burlington Smith]]
| material = palu
| funcion_actual = brùg pa peaton
}}
'''Koningin Emmabrug''' (tambe konosí komo ''Swinging Old Lady'' òf ''Pontjesbrug'' i na papiamentu komo ''Brùg di Ponton, Brùg di Punda'' òf simplemente ''Brùg'') ta un [[brùg di ponton]] úniko ku desde [[8 di mei]] [[1888]] ta konektá dos zona di [[Willemstad]], [[Punda]] i [[Otrobanda]], ku otro.<ref>{{citeer web|titel=Emmabrug viert verjaardag|werk=[[Amigoe]]|datum=1988-05-07|via= Delpher.nl|bezochtdatum=2026-04-30|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642130:mpeg21:p014}}</ref>
E brùg ta drif riba 16 ponton i ta habri pa tráfiko marítimo ora barkunan mester drenta òf sali di [[bahia di Santa Ana]]. Di promedio, mas ku 15.000 peaton ta hasi uso diario di e brùg.
E brùg ta nombrá na [[Emma van Waldeck-Pyrmont|Reina Emma]]. Desde 1974, e ta habrí eksklusivamente pa peaton; tráfiko di outo ta usa [[Koningin Julianabrug]] òf ta kore rònt di [[Schottegat]].
== Historia ==
A konstruí Emmabrug na aña [[1888]] i e tabata e promé brùg flotante den [[bahia di Santa Ana]]. Inisialmente e brùg, ku konsul [[Estadonan Uni di Amérika|merikano]] Leonard Burlington Smith a laga konstruí, tabata un empresa privá.<ref>{{nl}}Hoetink, H., ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen'', Elsevier (1969), pag.171.</ref> Na 1930 gobièrnu ta tuma esaki over i desde 1934 ta abolí e derechi di kobra.
Na 1887, empresario y e tempo ey Consul di Merca na Curaçao, L.B. Smith, a optené un konseshon pa konstrukshon di un brug atraves di Sint Anna Bay bou di e kondishon ku e por habri i sera pa permití barkunan pasa liber.<ref>{{Citeer nieuws |titel=Emmabrug 50 jaar |url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010281578:mpeg21:p001 |werk=Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curaçaosche eilanden |datum=1938-05-07 |bezochtdatum=2026-04-04 |pagina=1}}</ref><ref>{{Citeer nieuws |titel=Emmabrug viert verjaardag |url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642130:mpeg21:p014 |werk=Amigoe |datum=1988-05-07 |bezochtdatum=2026-04-04 |pagina=14}}</ref> E brug di Reina Emma a wòrdu habrí dia 8 di mei 1888, i a wòrdu renobá kompletamente na 1939, ku solamente e pontonnan original a wòrdu reusá. Den su promé dianan, e Brug Emma tabata un brug di peaton, pero pa benefisio di e pobernan, e regla tabata apliká ku hende sin sapatu tabata permití pa krusa grátis.
Na 1938, e brug mester a wòrdu habrí 24 biaha pa dia, kasi un dòbel kompará ku 1930. E durashon total di e apertura a oumentá ku un ora pa 6.5 ora durante e mesun periodo, i e kantidat di outo ku tabata pasa den tur dos direkshon a subi di 1.500 pa 5.000. Debí ku e barkunan a sigui krese i e brug tin bia tabata keda habrí pa oranan largu, e diskushon tokante un krusamentu di riu permanente a wòrdu rebibá.
For di 1974, tráfiko riba kaminda por a usa Julianabrug, situá mas ku mei kilometer mas nort, i outonan ta prohibí for di Pontjesbrug, ku ta wòrdu krusá pa 15.000 peaton diariamente.
Na kuminsamentu di siglo 21, e brùg tabata den hopi mal kondishon: e asfalt tabata kai den otro na sierto kaminda i e metal riba e brùg tabata hopi rustiá. Durante e Karnaval di Kòrsou, e parada no por a ni krus’é mas, loke ta nifiká ku un parti di Kòrsou no por a selebrá e festividatnan mas manera tabata kustumber.
== Renobashon ==
E brùg a wòrdu kompletamente renobá na 1939, 1961 i 1983-1986. E arkonan di iluminashon a wòrdu instalá na 1955, pa selebra e bishita real di [[Juliana di Hulanda]] i Prins Bernhard.
Entre 2005 i 2006 a bolbe renob'é. E brug tabata for di servisio pa reparashonnan urgente i profundo (kosto: 4.5 mion euro, pagá pa [[Union Oropeo]]). E brug a wòrdu 95% remplasá; solamente e pontonnan a wòrdu reusá.
E pontonnan ta e úniko kos ku a keda original na e brùg nobo. E brùg a haña un apariensia nobo. Entre otro a kita e aseranan pa peaton por kana mas fásil riba e brùg.
Den 2026, a inisiá un proyecto grandi di renobashon enfokando prinsipalmente riba modernashon di e partinan interno i inferior di e struktura: den e sistema di transmishon, instalashon eléktriko, kabelnan, i e sistemanan di kòntròl i seguridat.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/nieuws-van-bonaire-infrastructuur/93164/pontjesbrug-vandaag-weggesleept-voor-elektrische-toekomst Pontjesbrug vandaag weggesleept voor elektrische toekomst], curacao.nu (2 di ougùstùs 2026)</ref>
{{multiple image
| total_width = 420
| align = center
| border = infobox
| perrow = 2/2
| image2 = Collectie NMvWereldculturen, TM-10021848, Repronegatief 'Luchtfoto van Willemstad waarbij de stad wordt doorsneden door een rivier', fotograaf niet bekend, 1949.jpg
|image1 = Collectie NMvWereldculturen, TM-10021687, Repronegatief 'Een grote groep mensen, veelal in het wit gekleed loopt over de draaibare Koningin Wilhelmina brug', fotograaf niet bekend, 1920-1950.jpg
| caption1 = Brùg entre 1920 i 1950.
| caption2 = Bista aereo (1949).
| caption_align=center
| image3 = Плавающий мост Виллемстадт.jpg
| caption3 = Bista aereo (2019).
| image4 = Willemstad Curacao Queen Emma Bridge by night (36304702930).jpg
| caption4 = Bista anochi.
}}
== Mira tambe ==
* [[Brùgnan na Willemstad (Kòrsou)|Brùgnan na Willemstad]]
{{Commonscat|Queen Emma Bridge|Koningin Emmabrug}}
{{Appendix}}
[[Kategoria:Kòrsou]]
[[Kategoria:Brùg]]
fhe81jtswbh1vxb7izfnml22v8jer0j
199485
199484
2026-08-04T14:27:36Z
Caribiana
8320
/* Renobashon */
199485
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Infobox brug|variante=c
| tipo_brug = [[brùg di ponton]]
| luga = {{CUW}}
| span = [[Bahia di Santa Ana]]
| start = Gouvernementsplein/Handelskade
| fin = [[Plasa Brion]]
| largura = 168
| hanchura =
| haltura =
| apertura = [[8 di mei]] [[1888]]
| funda =
| architect = [[Leonard Burlington Smith]]
| material = palu
| funcion_actual = brùg pa peaton
}}
'''Koningin Emmabrug''' (tambe konosí komo ''Swinging Old Lady'' òf ''Pontjesbrug'' i na papiamentu komo ''Brùg di Ponton, Brùg di Punda'' òf simplemente ''Brùg'') ta un [[brùg di ponton]] úniko ku desde [[8 di mei]] [[1888]] ta konektá dos zona di [[Willemstad]], [[Punda]] i [[Otrobanda]], ku otro.<ref>{{citeer web|titel=Emmabrug viert verjaardag|werk=[[Amigoe]]|datum=1988-05-07|via= Delpher.nl|bezochtdatum=2026-04-30|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642130:mpeg21:p014}}</ref>
E brùg ta drif riba 16 ponton i ta habri pa tráfiko marítimo ora barkunan mester drenta òf sali di [[bahia di Santa Ana]]. Di promedio, mas ku 15.000 peaton ta hasi uso diario di e brùg.
E brùg ta nombrá na [[Emma van Waldeck-Pyrmont|Reina Emma]]. Desde 1974, e ta habrí eksklusivamente pa peaton; tráfiko di outo ta usa [[Koningin Julianabrug]] òf ta kore rònt di [[Schottegat]].
== Historia ==
A konstruí Emmabrug na aña [[1888]] i e tabata e promé brùg flotante den [[bahia di Santa Ana]]. Inisialmente e brùg, ku konsul [[Estadonan Uni di Amérika|merikano]] Leonard Burlington Smith a laga konstruí, tabata un empresa privá.<ref>{{nl}}Hoetink, H., ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen'', Elsevier (1969), pag.171.</ref> Na 1930 gobièrnu ta tuma esaki over i desde 1934 ta abolí e derechi di kobra.
Na 1887, empresario y e tempo ey Consul di Merca na Curaçao, L.B. Smith, a optené un konseshon pa konstrukshon di un brug atraves di Sint Anna Bay bou di e kondishon ku e por habri i sera pa permití barkunan pasa liber.<ref>{{Citeer nieuws |titel=Emmabrug 50 jaar |url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010281578:mpeg21:p001 |werk=Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curaçaosche eilanden |datum=1938-05-07 |bezochtdatum=2026-04-04 |pagina=1}}</ref><ref>{{Citeer nieuws |titel=Emmabrug viert verjaardag |url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642130:mpeg21:p014 |werk=Amigoe |datum=1988-05-07 |bezochtdatum=2026-04-04 |pagina=14}}</ref> E brug di Reina Emma a wòrdu habrí dia 8 di mei 1888, i a wòrdu renobá kompletamente na 1939, ku solamente e pontonnan original a wòrdu reusá. Den su promé dianan, e Brug Emma tabata un brug di peaton, pero pa benefisio di e pobernan, e regla tabata apliká ku hende sin sapatu tabata permití pa krusa grátis.
Na 1938, e brug mester a wòrdu habrí 24 biaha pa dia, kasi un dòbel kompará ku 1930. E durashon total di e apertura a oumentá ku un ora pa 6.5 ora durante e mesun periodo, i e kantidat di outo ku tabata pasa den tur dos direkshon a subi di 1.500 pa 5.000. Debí ku e barkunan a sigui krese i e brug tin bia tabata keda habrí pa oranan largu, e diskushon tokante un krusamentu di riu permanente a wòrdu rebibá.
For di 1974, tráfiko riba kaminda por a usa Julianabrug, situá mas ku mei kilometer mas nort, i outonan ta prohibí for di Pontjesbrug, ku ta wòrdu krusá pa 15.000 peaton diariamente.
Na kuminsamentu di siglo 21, e brùg tabata den hopi mal kondishon: e asfalt tabata kai den otro na sierto kaminda i e metal riba e brùg tabata hopi rustiá. Durante e Karnaval di Kòrsou, e parada no por a ni krus’é mas, loke ta nifiká ku un parti di Kòrsou no por a selebrá e festividatnan mas manera tabata kustumber.
== Renobashon ==
E brùg a wòrdu kompletamente renobá na añanan 1939, 1961 i 1983-1986.
Na 1955, e arkonan di iluminashon a wòrdu instalá pa selebra bishita real di [[Juliana di Hulanda|Reina Juliana]] i Prins Bernhard.
Entre 2005 i 2006, e brùg a wòrdu renobá extensamente (ku un kosto di aproksimadamente 4,5 mion euro, finansiá pa [[Union Oropeo]]). Durante e proyekto, mas ku 95% di e struktura a wòrdu remplasá, ku e pontonnan komo e úniko elementonan original ku a keda.
Den 2026, a inisiá un proyekto nobo di modernisashon enfoká riba e sistema interno i tékniko di e brùg, inkluyendo sistema di transmishon, instalashon eléktriko, kabel i sistemanan di kontrol i seguridat.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/nieuws-van-bonaire-infrastructuur/93164/pontjesbrug-vandaag-weggesleept-voor-elektrische-toekomst Pontjesbrug vandaag weggesleept voor elektrische toekomst], curacao.nu (2 di ougùstùs 2026)</ref>
{{multiple image
| total_width = 420
| align = center
| border = infobox
| perrow = 2/2
| image2 = Collectie NMvWereldculturen, TM-10021848, Repronegatief 'Luchtfoto van Willemstad waarbij de stad wordt doorsneden door een rivier', fotograaf niet bekend, 1949.jpg
|image1 = Collectie NMvWereldculturen, TM-10021687, Repronegatief 'Een grote groep mensen, veelal in het wit gekleed loopt over de draaibare Koningin Wilhelmina brug', fotograaf niet bekend, 1920-1950.jpg
| caption1 = Brùg entre 1920 i 1950.
| caption2 = Bista aereo (1949).
| caption_align=center
| image3 = Плавающий мост Виллемстадт.jpg
| caption3 = Bista aereo (2019).
| image4 = Willemstad Curacao Queen Emma Bridge by night (36304702930).jpg
| caption4 = Bista anochi.
}}
== Mira tambe ==
* [[Brùgnan na Willemstad (Kòrsou)|Brùgnan na Willemstad]]
{{Commonscat|Queen Emma Bridge|Koningin Emmabrug}}
{{Appendix}}
[[Kategoria:Kòrsou]]
[[Kategoria:Brùg]]
8wltd2dnnglt4vctxj67b6g2dzugy66
199486
199485
2026-08-04T14:33:38Z
Caribiana
8320
reformulacion
199486
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Infobox brug|variante=c
| tipo_brug = [[brùg di ponton]]
| luga = {{CUW}}
| span = [[Bahia di Santa Ana]]
| start = Gouvernementsplein/Handelskade
| fin = [[Plasa Brion]]
| largura = 168
| hanchura =
| haltura =
| apertura = [[8 di mei]] [[1888]]
| funda =
| architect = [[Leonard Burlington Smith]]
| material = palu
| funcion_actual = brùg pa peaton
}}
'''Koningin Emmabrug''' (tambe konosí komo ''Swinging Old Lady'' òf ''Pontjesbrug'' i na papiamentu komo ''Brùg di Ponton, Brùg di Punda'' òf simplemente ''Brùg'') ta un [[brùg di ponton]] úniko ku desde [[8 di mei]] [[1888]] ta konektá dos zona di [[Willemstad]], [[Punda]] i [[Otrobanda]], ku otro.<ref>{{citeer web|titel=Emmabrug viert verjaardag|werk=[[Amigoe]]|datum=1988-05-07|via= Delpher.nl|bezochtdatum=2026-04-30|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642130:mpeg21:p014}}</ref>
E brùg ta drif riba 16 ponton i ta habri pa tráfiko marítimo ora barkunan mester drenta òf sali di [[bahia di Santa Ana]]. Di promedio, mas ku 15.000 peaton ta hasi uso diario di e brùg.
E brùg ta nombrá na [[Emma van Waldeck-Pyrmont|Reina Emma]]. Desde 1974, e ta habrí eksklusivamente pa peaton; tráfiko di outo ta usa [[Koningin Julianabrug]] òf ta kore rònt di [[Schottegat]].
== Historia ==
A konstruí Emmabrug na aña [[1888]] i e tabata e promé brùg flotante den [[bahia di Santa Ana]]. Inisialmente e brùg, ku konsul [[Estadonan Uni di Amérika|merikano]] Leonard Burlington Smith a laga konstruí, tabata un empresa privá.<ref>{{nl}}Hoetink, H., ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen'', Elsevier (1969), pag.171.</ref> Na 1930 gobièrnu ta tuma esaki over i desde 1934 ta abolí e derechi di kobra.
Na 1887, empresario y e tempo ey Consul di Merca na Curaçao, L.B. Smith, a optené un konseshon pa konstrukshon di un brug atraves di Sint Anna Bay bou di e kondishon ku e por habri i sera pa permití barkunan pasa liber.<ref>{{Citeer nieuws |titel=Emmabrug 50 jaar |url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010281578:mpeg21:p001 |werk=Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curaçaosche eilanden |datum=1938-05-07 |bezochtdatum=2026-04-04 |pagina=1}}</ref><ref>{{Citeer nieuws |titel=Emmabrug viert verjaardag |url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642130:mpeg21:p014 |werk=Amigoe |datum=1988-05-07 |bezochtdatum=2026-04-04 |pagina=14}}</ref> E brug di Reina Emma a wòrdu habrí dia 8 di mei 1888, i a wòrdu renobá kompletamente na 1939, ku solamente e pontonnan original a wòrdu reusá. Den su promé dianan, e Brug Emma tabata un brug di peaton, pero pa benefisio di e pobernan, e regla tabata apliká ku hende sin sapatu tabata permití pa krusa grátis.
Na 1938, e brug mester a wòrdu habrí 24 biaha pa dia, kasi un dòbel kompará ku 1930. E durashon total di e apertura a oumentá ku un ora pa 6.5 ora durante e mesun periodo, i e kantidat di outo ku tabata pasa den tur dos direkshon a subi di 1.500 pa 5.000. Debí ku e barkunan a sigui krese i e brug tin bia tabata keda habrí pa oranan largu, e diskushon tokante un krusamentu di riu permanente a wòrdu rebibá.
{{multiple image
| total_width = 420
| align = center
| border = infobox
| perrow = 2/2
| image2 = Collectie NMvWereldculturen, TM-10021848, Repronegatief 'Luchtfoto van Willemstad waarbij de stad wordt doorsneden door een rivier', fotograaf niet bekend, 1949.jpg
|image1 = Collectie NMvWereldculturen, TM-10021687, Repronegatief 'Een grote groep mensen, veelal in het wit gekleed loopt over de draaibare Koningin Wilhelmina brug', fotograaf niet bekend, 1920-1950.jpg
| caption1 = Brùg entre 1920 i 1950.
| caption2 = Bista aereo (1949).
| caption_align=center
| image3 = Плавающий мост Виллемстадт.jpg
| caption3 = Bista aereo (2019).
| image4 = Willemstad Curacao Queen Emma Bridge by night (36304702930).jpg
| caption4 = Bista anochi.
}}
== Uso i desaroyo moderno ==
Desde 1974, tráfiko di outo a wòrdu prohibí riba e brùg, i el a bira un ruta eksklusivo pa peaton. Awe, e ta un di e konekshonnan urbano mas importante entre Punda i Otrobanda.
Na kuminsamentu di [[siglo 21]], e struktura tabata den estado deteriorá, ku problema manera frus i daño na superfisie di e brùg. Esaki a influensiá uso durante eventonan grandi, manera [[Carnaval|Karnaval]].
== Renobashon ==
E brùg a wòrdu kompletamente renobá na añanan 1939, 1961 i 1983-1986.
Na 1955, e arkonan di iluminashon a wòrdu instalá pa selebra bishita real di [[Juliana di Hulanda|Reina Juliana]] i Prins Bernhard.
Entre 2005 i 2006, e brùg a wòrdu renobá extensamente (ku un kosto di aproksimadamente 4,5 mion euro, finansiá pa [[Union Oropeo]]). Durante e proyekto, mas ku 95% di e struktura a wòrdu remplasá, ku e pontonnan komo e úniko elementonan original ku a keda.
Den 2026, a inisiá un proyekto nobo di modernisashon enfoká riba e sistema interno i tékniko di e brùg, inkluyendo sistema di transmishon, instalashon eléktriko, kabel i sistemanan di kontrol i seguridat.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/nieuws-van-bonaire-infrastructuur/93164/pontjesbrug-vandaag-weggesleept-voor-elektrische-toekomst Pontjesbrug vandaag weggesleept voor elektrische toekomst], curacao.nu (2 di ougùstùs 2026)</ref>
== Mira tambe ==
* [[Brùgnan na Willemstad (Kòrsou)|Brùgnan na Willemstad]]
{{Commonscat|Queen Emma Bridge|Koningin Emmabrug}}
{{Appendix}}
[[Kategoria:Kòrsou]]
[[Kategoria:Brùg]]
8a5m3nh55ydj3k0ac5tz5er4qz924u0
199487
199486
2026-08-04T14:46:45Z
Caribiana
8320
199487
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Infobox brug|variante=c
| tipo_brug = [[brùg di ponton]]
| luga = {{CUW}}
| span = [[Bahia di Santa Ana]]
| start = Gouvernementsplein/Handelskade
| fin = [[Plasa Brion]]
| largura = 168
| hanchura =
| haltura =
| apertura = [[8 di mei]] [[1888]]
| funda =
| architect = [[Leonard Burlington Smith]]
| material = palu
| funcion_actual = brùg pa peaton
}}
'''Koningin Emmabrug''' (tambe konosí komo ''Swinging Old Lady'' òf ''Pontjesbrug'' i na papiamentu komo ''Brùg di Ponton, Brùg di Punda'' òf simplemente ''Brùg'') ta un [[brùg di ponton]] úniko ku desde [[8 di mei]] [[1888]] ta konektá dos zona di [[Willemstad]], [[Punda]] i [[Otrobanda]], ku otro.<ref>{{citeer web|titel=Emmabrug viert verjaardag|werk=[[Amigoe]]|datum=1988-05-07|via= Delpher.nl|bezochtdatum=2026-04-30|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642130:mpeg21:p014}}</ref>
E brùg ta drif riba 16 ponton i ta habri pa tráfiko marítimo ora barkunan mester drenta òf sali di [[bahia di Santa Ana]]. Di promedio, mas ku 15.000 peaton ta hasi uso diario di e brùg.
E brùg ta nombrá na [[Emma van Waldeck-Pyrmont|Reina Emma]]. Desde 1974, e ta habrí eksklusivamente pa peaton; tráfiko di outo ta usa [[Koningin Julianabrug]] òf ta kore rònt di [[Schottegat]].
== Historia ==
Koningin Emmabrug a wòrdu konstruí na [[1888]] i tabata e promé brùg flotante riba bahia di Santa Ana. E proyekto a wòrdu realisá dor di empresario i konsul [[Estadonan Uni di Amérika|merikano]] Leonard B. Smith, kende a haña [[Concesion|konseshon]] na 1887 pa konstrukshon di un brùg ku por habri pa barkunan pasa libermente.<ref>{{Citeer web |titel=Emmabrug 50 jaar |url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010281578:mpeg21:p001 |werk=Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curaçaosche eilanden |datum=1938-05-07 |bezochtdatum=|pagina=1}}</ref><ref>{{Citeer nieuws |titel=Emmabrug viert verjaardag |url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642130:mpeg21:p014 |werk=[[Amigoe]] |datum=1988-05-07 |bezochtdatum=|pagina=14}}</ref>
Durante su promé añanan, e brùg tabata un empresa privá. Na 1930 gobièrnu a tuma e operashon over, i na 1934 e sistema di kobramentu a wòrdu abolí. Den e tempu ei, hende ku no tabata usa sapatu tabata permití pa krus’é gratis.<ref>{{nl}}Hoetink, H., ''Encyclopedie van de Nederlandse Antillen'', Elsevier (1969), pag.171.</ref>
Na 1939, e brùg a wòrdu renobá kompletamente, ku reuso di e pontonnan original. Durante e dékada 1930, uso di e brùg a kresé konsiderablemente: na 1938, e brùg tabata habri te 24 biaha pa dia pa tráfiko marítimo, ku un durashon total di apertura di mas ku 6 ora pa dia. E kantidat di outo ku tabata pasa den tur dos direkshon a subi di 1.500 pa 5.000.
Ku kresemento di tráfiko i tamaño di barkunan, e nesesidat pa un krusamentu permanente a bira mas evidente, loke finalmente a resultá den konstrukshon di [[Koningin Julianabrug]].
{{multiple image
| total_width = 420
| align = center
| border = infobox
| perrow = 2/2
| image2 = Collectie NMvWereldculturen, TM-10021848, Repronegatief 'Luchtfoto van Willemstad waarbij de stad wordt doorsneden door een rivier', fotograaf niet bekend, 1949.jpg
|image1 = Collectie NMvWereldculturen, TM-10021687, Repronegatief 'Een grote groep mensen, veelal in het wit gekleed loopt over de draaibare Koningin Wilhelmina brug', fotograaf niet bekend, 1920-1950.jpg
| caption1 = Brùg entre 1920 i 1950.
| caption2 = Bista aereo (1949).
| caption_align=center
| image3 = Плавающий мост Виллемстадт.jpg
| caption3 = Bista aereo (2019).
| image4 = Willemstad Curacao Queen Emma Bridge by night (36304702930).jpg
| caption4 = Bista anochi ku arkonan iluminá.
}}
== Uso i desaroyo moderno ==
Desde 1974, tráfiko di outo a wòrdu prohibí riba e brùg, i el a bira un ruta eksklusivo pa peaton. Awe, e ta un di e konekshonnan urbano mas importante entre Punda i Otrobanda.
Na kuminsamentu di [[siglo 21]], e struktura tabata den estado deteriorá, ku problema manera frus i daño na superfisie di e brùg. Esaki a influensiá uso durante eventonan grandi, manera [[Carnaval|Karnaval]].
== Renobashon ==
E brùg a wòrdu kompletamente renobá na añanan 1939, 1961 i 1983-1986.
Na 1955, e arkonan di iluminashon a wòrdu instalá pa selebra bishita real di [[Juliana di Hulanda|Reina Juliana]] i Prins Bernhard.
Entre 2005 i 2006, e brùg a wòrdu renobá extensamente (ku un kosto di aproksimadamente 4,5 mion euro, finansiá pa [[Union Oropeo]]). Durante e proyekto, mas ku 95% di e struktura a wòrdu remplasá, ku e pontonnan komo e úniko elementonan original ku a keda.
Den 2026, a inisiá un proyekto nobo di modernisashon enfoká riba e sistema interno i tékniko di e brùg, inkluyendo sistema di transmishon, instalashon eléktriko, kabel i sistemanan di kontrol i seguridat.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/nieuws-van-bonaire-infrastructuur/93164/pontjesbrug-vandaag-weggesleept-voor-elektrische-toekomst Pontjesbrug vandaag weggesleept voor elektrische toekomst], curacao.nu (2 di ougùstùs 2026)</ref>
== Mira tambe ==
* [[Brùgnan na Willemstad (Kòrsou)|Brùgnan na Willemstad]]
{{Commonscat|Queen Emma Bridge|Koningin Emmabrug}}
{{Appendix}}
[[Kategoria:Kòrsou]]
[[Kategoria:Brùg]]
4htc7ot6izimseppge1jqtj4xk86jgg
Organismo
0
2530
199542
169779
2026-08-04T19:43:39Z
InternetArchiveBot
12063
Add 1 book for [[en:Wikipedia:Verifiability|verifiability]] (20260804sim)) #IABot (v2.0.9.5) ([[User:GreenC bot|GreenC bot]]
199542
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{multiple image
| image1 = Unikonta collage.jpg
| caption1 = Varios forma di [[bida]], incluyendo beskem, animal y ''protista'' unicelular, ta pertenece na e supergrupo ''Amorphea''.
| header = {{PAGENAME}}
}}
'''Organismo''' of un '''ser bibo''' ta un entidad material cu ta sobrevivi y sostene su mes a base di procesonan [[Biologia|biologico]], manera [[metabolismo]]. Ehempelnan di organismo ta [[animal]], [[mata]], beskem, of [[Bakteria|bacteria]].
Organismonan ta consisti di un of mas [[cel]]. Bacteria ta ''unicelular'', mientras cu mayoria di mata y animal ta multicelular. Tur cel bibo ta contene material genetico cu ta determina con un organismo ta desaroya y funciona. Organismonan ta wordo clasifica den gruponan [[Taksonomia|taxonomico]], manera [[Espesie|especie]] y [[Género (biologia)|genero]], basa riba similaridadnan genetico of fisico.
Den e ciencianan natural, e termino ''organismo'' ta referi principalmente na funcionamento di bida. Un organismo ta wordo considera como un sistema di reaccionnan kimico y procesonan fisico. Biologonan ta studia cosnan bibo na varios nivel, incluyendo nan structura (morfologia), funcion (fisiologia), desaroyo, evolucion, y interaccion cu nan medio ambiente (ecologia).
Mas o menos 1.7 miyon especie di organismo a wordo describi, pero cientificonan ta sospecha cu tin miyones di especie desconoci. Den [[Evolushon|evolucion]], organismonan a desaroya y diversifica. Mas cu 99% di tur especie, cu a yega di ta na bida, awor ta extinto. Cientificonan ta uza varios [[Organismo-modèl|organismo-model]] pa investiga principionan biologico fundamental.
== Definicion ==
Un organismo por wordo defini como "un sistema habri di materia organico cu ta forma un totalidad mas o menos stabiel y ta expone e propiedadnan di bida." Formanan di bida ta wordo sosteni pa procesonan y funcionnan biologico, manera metabolismo, reproduccion, y regulacion fisiologico. Nan structura, funcionamento y desaroyo ta determina pa informacion genetico ([[ADN|DNA]]), hereda for di e mayor. Formanan di bida na Tera a surgi y evoluciona durante biyones di aña. E forma cu organismonan ta adapta na nan ambiente durante generacionnan ta wordo splica pa e teoria di evolucion.
No tin un definicion universal di e concepto di organismo. Aunke un gran cantidad di definicion a wordo proponi, no tin un consenso cientifico. Algun investigado asta ta duda cu biologia mester di un definicion estricto. Debi cu e frontera entre materia bibo y no-bibo ta gradual, biologonan tipicamente ta enfoka riba criterionan cu ta describi kico un organismo ta haci y con e ta tene su mes na bida.
Organismo ta funciona como sistema [[termodinamico]]. Nan ta intercambia energia y materia cu nan ambiente pa sobrevivi. Un cel bibo of organismo multicelular ta forma un sistema ''ordena'' denter di un sistema menos ordena, loke ta nifica cu ''[[entropia]]'' local ta abou. Pa mantene nan estado bibo, organismonan mester absorba energia for di nan ambiente y comberti esaki a base di metabolismo.
== Limitacion ==
=== Estado di virus ===
[[File:Adenovirus transmission electron micrograph B82-0142 lores.jpg|thumb|Un cantidad di adenovirusnan (''adenoviridae'') bou di e microscop electronico]]
[[Virus]] generalmente no ta wordo considera como organismo, debi cu nan ta falta algun funcion esencial di bida independiente. En particular, nan no por reproduci independientemente y ta completamente dependiente di celnan anfitrion pa esaki. Microbiologo, André Michael Lwoff, a declara den su discurso pa Premio Nobel: "Un organismo ta consisti di cel". Como cu virus no ta contene cel, nan a wordo mira pa hopi tempo como nada mas cu material genetico los cu e propiedadnan kimico pa replica den celnan.
{|class="wikitable" style="background:none; border:none;"
|+ Comparacion di organismo celular y virus<ref>{{citeer journal |url=https://www.nature.com/articles/nrmicro2108 |titel=Ten reasons to exclude viruses from the tree of life |last=Moreira |first=David |last2=López-García |first2=Purificación |journal=Nature Reviews Microbiology |volume=7 |pages=pages306–311 |date=2009-03-09 }}</ref>
|-
!style="border: none; background: none;"|
!style="border: none; background: none;"|
! scope="col" | Organismo celular
! scope="col" | [[Virus]]
|-
! rowspan="5"|Capacidad
! scope="row" | Metabolismo
| Si
| No, totalmente dependiente di cel anfitrion
|-
! scope="row" | Crecemento celular
| Si
| No, unicamente auto-asambla
|-
! scope="row" | Reproduccion
| Si
| No, totalmente dependiente di cel anfitrion
|-
! scope="row" | Material genetico
| [[ADN|DNA]]
| DNA of RNA
|-
! scope="row" | Abilidad pa evoluciona
| Si: mutacion, re-combinacion, seleccion natural
| Si: porcentahe halto di mutacion, seleccion natural
|}
Na 2000, e ''International Committee on Taxonomy of Viruses'' (ICTV) a oficialisa e punto di bista aki door di declara cu virus no ta un organismo. Desde e declaracion, e posicion aki a wordo desafia pa hopi virologo y rechasa pa algun. E descubrimento di fenomenonan viral nobo, manera e [[mimivirus]] un genero di reus virusnan, virusnan chikito cu ta infecta virusnan mas grandi, y virsunan cu DNA casi mesun rico cu algun bacteria, ta sugeri cu e distincion entre virus y organismo por ta menos cla cu loke tabata pensa anteriormente.
=== Especie como organismo ===
E distincion entre e concepto di organismo y especie no ta semper cla. Esaki ta conta, por ehempel, pa organismonan cu ta reproduci asexual pa medio di splitmento, cu e componentenan individual despues ta sigui biba independientemente.
E filosofo Mericano, David Hull, a argumenta cu algun entidad cu ta wordo describi como especie mester wordo considera como organismo. Hull no tabata kier aboli e concepto di especie (of taxon), pero pa revisa e relacion entre organismo y especie. HUntu cu biologo, Michael Ghiselin, el a propone cu un especie no ta un coleccion di organismo, sino mas bien un organismo di un orden mas halto. E relacion entre un organismo y su especie, nan ta argumenta, cu un especie no ta un simpel coleccion di individuonan, sino mas bien un totalidad. Den otro palabra, un especie ta mas manera un pal'i mata, den cua e cblachinan individual (organismonan) ta parti di e organismo mas grandi (especie).
=== Colonianan similar na organismo ===
[[File:Apolemia sp.jpg|thumb|''Apolemia'', un colonial di ''siphonophorae'' cu ta funciona como un solo individuo.]]
E filosofo, Jack A. Wilson, ta analisa algun limitacionnan pa demonstra cu e concepto di organismo no ta skerpi defini. Den su bista, por ehempel, spons ta situa den e zona di frontera entre colonia definitivo y organismonan (of superorganismo).<ref name="Wilson-2000">{{Cite journal |last=Wilson |first=Jack A. |title=Ontological butchery: organism concepts and biological generalizations |url=https://archive.org/details/sim_philosophy-of-science_2000-06_67_2/page/301 |journal=Philosophy of Science |date=2000 |volume=67 |pages=301–311 |doi=10.1086/392827 |jstor=188676 |s2cid=84168536}}</ref>
=== Organismo sintetico ===
Cientificonan y bioingenieronan ta experimenta cu varios tipo di organismo sintetico; esta:<ref name=":0">{{Citeer journal |titel=Correction to: Endless forms most beautiful 2.0: teleonomy and the bioengineering of chimaeric and synthetic organisms |journal=Biological Journal of the Linnean Society |datum=2022-09-20 |volume=138 |issue=1 |pagina's=141 |doi=10.1093/biolinnean/blac123}}</ref>
* ''Chimera'' – organismo ta componi for di celnan di dos of mas especie.
* ''Cyborg'' – organismo mehora cu componentenan electromecanico
* Robot hibrido (abrevia: ''hybrot'') – hibridonan cu ta integra tanto elementonan electronico como biologico.
{{Multiple image
| image1 = TwoColoredRoseChimera.jpg
| caption1 = ''Chimera'': un solo organismo cu ta consisti di dos of mas diferente poblacion di celnan geneticamente distinto.
| align = left
}}
Organismonan natural ta desaroya a base di evolucion biologico, un proceso caminda e informacion genetico ta orkesta un serie di interaccion kompleho, formando gradualmente structuranan cada bes mas sofistica. E existencia di chimaera y hibridonan ta sugeri cu e mecanismonan di desaroyo ta masha adaptabel, capas pa funciona as bou di condicionnan significantemente altera na nivelnan molecular, celular, y di organismo.<ref name=":0" />
Organismonan sintetico ya ta tuma formanan diversifica, y esaki lo aumenta. Loke nan tur tin en comun ta un proposito incorpora, yudando nan ahusta y coregi nan mes pa completa nan tareanan. Esaki ta similar na con sernan bibo ta mustra inteligencia, segun cu nan ta responde y adapta na nan ambiente.<ref name=":0" />
{{appendix|refs|2=
*{{Tradukshon for di otro Wikipedia |idioma=nl |titel=Organisma |oldid=68092683}}
{{references}}
}}
[[Category:Organismo| ]]
8h2h9xos1jve42stf6r0xux40jm1n3t
Bakteria
0
6638
199543
172556
2026-08-04T19:47:23Z
InternetArchiveBot
12063
Add 3 books for [[en:Wikipedia:Verifiability|verifiability]] (20260804sim)) #IABot (v2.0.9.5) ([[User:GreenC bot|GreenC bot]]
199543
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Bakteria''' ta forma un gran parti di e [[Domain (biology)|dominio]] di[[Microorganism| mikroorganismo]] [[prokaryotiko]]. Tipikamente algun mikrometer largu, bakteria ta eksisti den varios forma manera esfera, bara i asta spiral. Bakteria tabata un di e promé formanan di bida ku a aparesé riba [[Tera (planeta)|mundu]], i ta presente den mayoria [[habitat]]. Bakteria ta biba den suelo, awa, [[fuente termal asido]],[[Radioactive waste| sushi radioaktivo]],<ref>{{cite journal|vauthors=Fredrickson JK, Zachara JM, Balkwill DL, Kennedy D, Li SM, Kostandarithes HM, Daly MJ, Romine MF, Brockman FJ|title=Geomicrobiology of high-level nuclear waste-contaminated vadose sediments at the Hanford site, Washington state|url=https://archive.org/details/sim_applied-and-environmental-microbiology_2004-07_70_7/page/4230|journal=Applied and Environmental Microbiology|volume=70|issue=7|pages=4230–41|year=2004|pmid=15240306|pmc=444790|doi=10.1128/AEM.70.7.4230-4241.2004}}</ref> i e partinan di mas hundu di e[[Crust (geology)| mantel di Tera]].
Tambe tin bakteria ku ta biba den relashonnan [[simbiotiko]] o [[parasitiko]] ku mata i bestia. Gran mayoria di bakteria no a wòrdu karakterisá, i solamente mitar di e [[divishonnan di bakteria]] ta kontené sorto ku por wòrdu [[kultivá]] den laboratorio.<ref name="Rappe">{{cite journal|vauthors=Rappé MS, Giovannoni SJ|title=The uncultured microbial majority|url=https://archive.org/details/sim_annual-review-of-microbiology_2003_57/page/369|journal=Annual Review of Microbiology|volume=57|pages=369–94|year=2003|pmid=14527284|doi=10.1146/annurev.micro.57.030502.090759}}</ref> E estudio di bakteria ta konosí komo [[bakteriologia]], i ta un rama di [[mikrobiologia]].
Normalmente, tin 40 mion [[Theoria di Cel|sel]] bakterial den un gram di suelo i 1 mion [[Teoria di sèl|sèl]] bakterial den un mililiter di [[awa dushi]]. Tin aproksimadamente 5×10<sup>30</sup> bakteria riba mundu,<ref name="pmid9618454">{{cite journal|vauthors=Whitman WB, Coleman DC, Wiebe WJ|title=Prokaryotes: the unseen majority|url=https://archive.org/details/sim_proceedings-of-the-national-academy-of-sciences-usa_1998-06-09_95_12/page/6578|journal=Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America|volume=95|issue=12|pages=6578–83|year=1998|pmid=9618454|pmc=33863|doi=10.1073/pnas.95.12.6578|bibcode=1998PNAS...95.6578W}}</ref> lokual ta nifiká ku nan ta forma un [[biomasa]] ku ta surpasá e biomasa di tur mata i bestia.<ref>C.Michael Hogan. 2010. </ref> Bakteria ta vital den hopi etapa di e [[siklo di nutrishon]] dor ku nan ta resikla nutriente den prosesonan manera asimilashon di [[nitrogeno]] for di e [[Atmosfera di mundu|atmósfera]]. E siklo di nutrishon ta inkluí e [[Dekomposishon|deskomposishon]] di [[kadaver]], i bakteria ta responsabel pa e proseso di putrimentu.<ref>{{Cite book|last=Forbes|first=S.L.|year=2008|title=Soil Analysis in Forensic Taphonomy|pages=203–223|chapter=Decomposition Chemistry in a Burial Environment|publisher=CRC Press|editor-last=M. Tibbett|editor=M. Tibbett|isbn=1-4200-6991-8|ISBN=1-4200-6991-8}}</ref> Na komunidat biológikonan rònt di e [[fuentenan hidrotermal]] i [[fuentenan friu]], [[bakteria extremofilo]] ta ofrese e nutrientenan nesesario pa sostené bida dor di komberti supstansianan ku a wòrdu disolbé manera sulfuro di hidrógeno (H2S) i [[metan]] (CH4), den energia. Den mart 2013, investigadónan a publiká datonan ku a wòrdu reportá na òktober di 2012. E datonan ta sugerí ku bakteria ta floria den e [[Trinchera di Mariana]], e parti mas hundu di oséano ku un profundidat di 11 kilometer.<ref name="LS-20130317">{{cite web|last=Choi|first=Charles Q.|name-list-format=vanc|title=Microbes Thrive in Deepest Spot on Earth|url=http://www.livescience.com/27954-microbes-mariana-trench.html|date=17 March 2013|publisher=[[LiveScience]]|accessdate=17 March 2013}}</ref><ref name="NG-20130317">{{cite journal|vauthors=Glud R, Wenzhöfer F, Middelboe M, Oguri K, Turnewitsch R, Canfield DE, Kitazato H|title=High rates of microbial carbon turnover in sediments in the deepest oceanic trench on Earth|journal=[[Nature Geoscience]]|year=2013|volume=6|issue=4|pages=284–288|url=http://www.nature.com/ngeo/journal/vaop/ncurrent/full/ngeo1773.html|doi=10.1038/ngeo1773|bibcode=2013NatGe...6..284G}}</ref> Otro investigadónan a reportá den estudionan relashoná ku mikrobio ta prosperá den baranka te ku 580 meter bou di nivel di laman abou di 2.6 kilometer di oséano for di e kosta di e kantu nortwest di [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]].<ref name="LS-20130314">{{cite web|last=Oskin|first=Becky|name-list-format=vanc|title=Intraterrestrials: Life Thrives in Ocean Floor|url=http://www.livescience.com/27899-ocean-subsurface-ecosystem-found.html|date=14 March 2013|publisher=[[LiveScience]]|accessdate=17 March 2013}}</ref> Segun un di e investigadónan, ''You can find microbes everywhere—they're extremely adaptable to conditions, and survive wherever they are.'' (tradukshon:"Bo por haña mikrobio tur kaminda- nan ta ekstremadamente bon den adapta na diferente kondishon, i por sobrebibi unda ku ta.")
{{Commonscat}}
{{Appendix}}
[[Category:Organismo]]
35zilmy49z8dfpypmqyp8up30sn2rus
Usuario:Caribiana/Sandbox/Deporte - Aruba
2
8968
199557
197333
2026-08-05T08:12:35Z
Caribiana
8320
199557
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
Pending: [[Barracudas Artistic Aruba]] - [[Aruba Dolphins]] - [[Stingray Swimming Team]] - [[Shawn Zarraga]] - [[Antwone Thyshon Kelly]] - [[Badminton Bond Curacao]] - [[Seleccion nacional di badminton di Aruba]] - [[Aruba Sport Unie]]
--------
{{Variante|a}}
{{multiple image
| total_width = 270
| border =
| perrow = 1/2
| align = right
|header = Joe Laveist Sportpark
|header_align = center
|image2 = Joe Laveist Sport Park.jpeg
| image1= Estadio de béisbol Joe Laveist, en San Nicolaas (este de Aruba).jpg
| image3 = Joe Laveist Sport Park 06 54 31 704000.jpeg
|caption1 =
|caption_align = center
}}
== Lago Sport Park / Joe Laveist Sportpark ==
The historical Lago Sports Park (later known as the Laveist Sport Park) was a vital recreational and cultural hub in San Nicolas, Aruba. Officially inaugurated in March 1941, it was founded by the Lago Oil & Transport Company to support the island's booming refinery community.
History of Lago Sports Park
Founding and Baseball Roots: The park was instrumental in developing baseball on the island. American expatriate and former Major League Baseball pitcher Jim Bluejacket spent 15 years in Aruba and helped found the facility, fostering strong local interest in the game.
WWII & Refining Community: During WWII, the facility offered organized recreation for Allied soldiers stationed in Aruba and the diverse immigrant workforce employed at the Lago refinery.
Championship Ground: Throughout the 1940s and 1950s, the park was the premier venue for the organized Aruba baseball championships. Iconic early teams like the Dodgers, Baby Ruth, and Barnes' Ramblers competed here.
Track and Field: Beyond baseball, it served as the primary venue for annual events like the Lago High School Track Meets and the Aruba School Sport Bond competitions.
Evolution: Today, the historic site in San Nicolas continues to be an active community asset and is known as the Laveist Sport Park.
{{Variante|a}}
{{Databox}}
Intro
*Location in San Nicolas, Aruba
*Originally built by Lago Oil and Transport Company
*Year of inauguration (1941)
*Later renamed to Joe Laveist Sportpark
==Historia==
1. Fundashon (±1930s–1941)
Lago building infrastructure for workers
Role of Jim Bluejacket
Opening (9 March 1941)
2. Periodo di floresementu (1940s–1980s)
Organized sports (baseball, possibly softball, football)
Social function (community gatherings, events)
3. Despues di sera di Lago (1985 →)
Decline / transition
Renaming to Joe Laveist
Continued local use
Struktura i fasilidat
Even if partial:
Baseball field
Stands / seating
Clubhouse?
Multi-sport use
* na 1968 Lago a traspasa LSP pa ASU
Importansia kultural
This is where your article becomes powerful:
Role in development of baseball in Aruba
Connection to Lago Colony life
Symbol of industrial-era community building
Link to later international baseball success of Aruba
Legado
Renaming to Joe Laveist
Continued recognition
Connection to surrounding area (Jim Bluejacketstraat, schools, neighborhoods)
🔎 Research tips (high impact, low effort)
Look for:
Lago employee magazines / newsletters
Local newspapers (Amigoe, Diario archives)
Aruba sports history sources
Mentions of:
inauguration (1941)
sports competitions
Joe Laveist (who he was!)
------------------
==Origen di baseball na Aruba ==
Beisbòl a yega Aruba den añanan 1930, introdusí pa ekspatriadonan merikano ku tabata traha na Lago Oil Company i imigrantenan venezolano ku a forma timnan di pickup informal riba terenonan habrí.[2] E deporte a haña struktura ku e fundashon di ABBA na 1950 pa organisá liga i kampionato lokal, loke a kondusí na entrada di Aruba den wega internashonal na 1952 ora el a djòin e Asosiashon Internashonal di Beisbòl Amateur (awor parti di WBSC).[2] E aña ei, Aruba a debutá su promé selekshon nashonal na e Serie Mundial Amateur di 1952 na Havana, Cuba, manehá pa Joe Proterra, kaminda el a sigurá dos viktoria den seis wega i a gana aklamashon di fanátikonan, ku pitcher Nell Harms nombrá hungadó sobresaliente di siman pa su aktuashon kontra Honduras.[2]
Beisbòl a wòrdu introdusí na Aruba na final di añanan 1920 i kuminsamentu di añanan 1930 prinsipalmente dor di ekspatriadonan merikano empleá pa Lago Oil and Transport Company, un supsidiario di Standard Oil of New Jersey, kendenan a establesé un refineria riba e isla.
Pafo di e colonia, baseball a haya traccion na fin di añanan 1930 pa medio di imigrantenan y mariniernan Venezolano cu a mara na wafnan di Aruba cu nan barconan di pisca, formando teamnan casual di pick-up cu a hunga riba terenonan habri na Oranjestad, manera e area patras di Corte di Husticia actual.
Pa añanan 1950, beisbòl a integrá profundamente den kultura di Aruba, partikularmente bou di hóbennan, ku a wòrdu eksponé pa medio di transmishonnan di media merikano, eventonan patrosiná pa kompanianan di zeta, i e impakto persistente di sòldánan di tempu di guera, hasiendo esaki un símbolo di aspirashon i vínkulo di komunidat den barionan di klase trahadó. Adopshon lokal a oumentá ku e formashon di klupnan amateur den tur pueblo.
<ref>Clyde Harms, https://archive.org/details/BNA-DIG-ARUBATODAY-2021-05-28/page/n9/mode/1up?q=jim+bluejacket Short history of the beginnings of baseball in Aruba], Aruba Today (28 di 2021)</ref>
-------------------
{{Variante|a}}
{{infobox organisacion | variante = a
| tipo = Deporte
| nomber = Aruba Sport Unie
| funda = [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]]
| fundado =
}}
'''Aruba Sport Unie''' (Union Deporte Aruba, ASU), tambe conoci como '''Union Deportivo Arubano''', ta e organisacion cumbre di deporte na [[Aruba]]. E ta fungi como federacion cumbre pa diferente federacion y bond deportivo riba e isla.
ASU ta representa mas cu 25 federacion deportivo y tin como meta coordina, promove y desaroya deporte na Aruba. Pa bira miembro di ASU, un organisacion deportivo mester ta registra como [[Persona hurídiko|persona huridico]] y no por representa un deporte cu ta representacaba pa otro federacion miembro.
== Historia ==
Aruba Sport Unie a wordo funda dia [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]]. E organisacion a surgi for di e necesidad pa coordina y stimula desaroyo di deporte riba e isla.
Den promé añanan di su existencia, diferente club i organisashon deportivo a kontribuí na fundashon di ASU, entre otro [[RCA]], Club Caribe i Tivoli. E promé presidente di e organisashon tabata '''Coco Arends''', kende tabata tambe envolví den fundashon di e '''Arubaanse Voetbal Bond''' algun aña promé.
Na 1949 ASU a kuminsá ricibí subsidio di e gobierno sentral pa apoyá federashonnan deportivo ku organisashon di kompetensia i actividadnan deportivo.
Durante añanan hopi organisashon i empresanan lokal a brindá sosten finansiero i material na deporte na Aruba. E kompanía petrolero Lago Oil & Transport Company tabata un di e sostenedornan importante, donando material deportivo i apoyando desaroyo di clubnan deportivo. Mateo Reyes tabata un di e personanan cu a yuda den e proseso di desaroyo aki.
Den 1955 ASU a organisá e promé '''ASU Olimpiada''', un evento deportivo pa estimulá kompetensia entre atletanan lokal. E evento aki a bira un tradishon durante varios dekada, kaminda atletanan a wordo rekonosé komo “atleta di aña”.
Entre 1955 i 1993 ASU tabata responsabel pa maneho di e [[Wilhelminastadion]] na Oranjestad.
Te na 1997 ASU tabata tambe responsabel pa distribushon di subsidio gubernamental pa federashonnan deportivo. Despues di e aña aki, e tarea aki a wordo asumí direktamente pa e gobierno di Aruba.
== Facilidatnan deportivo ==
ASU ta manehá diferente instalashon deportivo riba Aruba.
'''Joe Laveist Sport Park''' na [[San Nicolas, Aruba|San Nicolas]] ta un parke deportivo multifunkshonal ku instalashonnan pa deporte manera:
* [[Basebal]]
* [[Futbòl]]
* [[Volleyball]]
* [[Basketbal]]
* [[Atletismo]]
E parke por wordo usa tambe pa evento grandi manera konserto i otro aktividatnan komunidario.
'''Centro Deportivo Betico Croes''' na [[Santa Cruz, Aruba|Santa Cruz]] ta un fasilidat deportivo di paden ku aire acondicioná. E centro ta usa pa deporte di sala i arte marcial.
== Organisashon ==
ASU ta fungí komo koordinadó entre e diferente federashonnan deportivo na Aruba. E organisashon ta apoyá desaroyo di deporte, organisashon di kompetensianan i promoshon di atletanan lokal.
Riba e isla tin mas ku 30 organisashon deportivo cu ta forma parti di e sistema deportivo coordina pa ASU. Entre e deporte mas popular na Aruba tin [[futbòl]] i [[basebal]]. Especialmente basebal a duna Aruba reconocimiento internashonal, ku varios atletanan Arubiano cu a hunga den [[Major League Baseball]].
== Organisacion ==
Entre e presidentenan di Aruba Sport Unie tin:
* [[Coco Arends|Jacobo Rudolf (Coco) Arends]] (1892-1965) – promé presidente
* Gerald Franca – presidente durante diferente periodo den siglonan reciente
* Soraida Boekhoudt – presidente (2022)
== Vé tambe ==
* [[Deporte na Aruba]]
* [[Arubaanse Voetbal Bond]]
[[Categoria:Deporte na Aruba]]
'''Aruba Sport Unie''' o '''Union Deportivo Arubano''' (ASU) ta e federacion cumbre di e federacionnan deportivo na [[Aruba]].
dre di 25 bond deportivo. Pa bira miembro di A.S.U. e organisacion mester ta un persona huridico y no mag di tin un miembro pa e deporte ey caba den A.S.U.
== Historia ==
ASU e ser funda dia [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]].
* ASU taba maneha Wilhelminastadion di 1955 te 1993
A.S.U. ta maneha dos facilidad cu ta nan propiedad, esta Joe Laveist Sport Park na San Nicolas y Centro Deportivo Betico Croes na Sta Cruz.
Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U.
Centro Deportivo Betico Croes ta completamente airecondiciona y ta uz'e pa tur sport di paden y arte marcial. Huur di e sporthal ta depende di cuanto hende mester uza pa maneha e lugar pa e actividad y ki sorto di actividad e ta. Pa mas informacion por yama oficina di A.S.U. na e numbernan di telefon ariba menciona.<ref>[https://www.gobierno.aw/union-deporte-aruba-asu Union Deporte Aruba (ASU)], Gobierno di Aruba</ref>
Aruba Sport Unie a wordo funda dia 21 di December, 1941. E aña aki 21 di December, e ta cumpli 75 aña y tin cu corda riba e fundadornan. Segun e presidente actual Gerald Franca, e aña aki lo ta uno special den cuadro di e celebracion aki. Tambe el a splica kico tur nan tin pensa di haci pa loke ta e celebracion den 2017.
Franca a splica cu e prome presidente tabata Coco Arends, kende ta e mesun persona cu a cuminsa tambe, kende ta fundador di Arubaanse Voetbal Bond 5 pa 6 aña prome. Un di e organisacionnan cu a yuda lanta Aruba Sport Unie tabata RCA, Club Caribe y Tivoli, cual ta e prome organisacionnan cu a lanta e asociacion aki.
Na 1949 pa prome biaha den historia, ASU a cuminsa haya e subsidio di Gobierno Central pa facilita tambe e federacionnan di e tempo ey cu placa pa nan organisa actividadnan. Despues di e periodo ey tabata haya Lago ta yuda hopi den parti di formacion di e clubnan y nan tabata subsidia of duna donacion na e diferente clubnan pa nan material, etc. durante aña. Difunto Mateo Reyes, kende ta un persona conoci y keri, tabata encarga cu esaki. E ta un di e personanan cu a yuda ASU pa haya Joe Laveist for di Lago como un centro pa deporte. Lago Sportpark tabata di Lago y a bin pa pase pa Joe Laveist, pa pas’e pa ASU.
Franca a menciona cu durante aña, durante 1955, ASU a celebra su prome ASU Olimpiada y despues di esey a keda celebr’e. Hopi di e atletanan grandi ta recorda e fechanan ey, caminda cu nan a wordo eligi como atleta di aña den decadanan di 60, 70 y 80. ASU semper a maneha deporte pa Gobierno y hasta a bay asina leu cu ASU a manda hende den exterior cu studie opdracht, pa bin bek lanta scol di deporte pa Aruba. Esaki nunca a logra debi na cosnan cu tabata pasa internamente. Despues ASU tabata encarga pa duna subsidio te cu na aña 1997, caminda cu Gobierno a tuma e tarea aki bek den su seno.
Franca a sigui splica cu na e momentonan aki tin un comision cu ta trahando riba dje pa pasa e fecha pa Januari. Pa fin di aña ta imposibel pa organisa algo. Idea ta pa haci algo riba dje pa recorda e fecha y recorda esnan cu a funda e organisacion aki. Tabata tin hasta hendenan conoci entre otro shon A. Eman cu tabata un di e prome personanan den e directiva. Tin hopi hende conoci den comunidad tabata forma parti di ASU di e tempo ey.<ref>[https://masnoticia.com/aruba-sport-unie-lo-cumpli-75-ana-dia-21-di-december-proximo/ Aruba Sport Unie lo cumpli 75 aña dia 21 di December proximo], Mas Noticia (28 di november 2016)</ref>
The sparse available evidence, however, reveals that there are around thirty-five sport organisations on the island that fall under the umbrella of the Aruba Sport Union (ASU), which was formed in 1941.44 As in Curaçao, two of the more popular team sports are soccer and baseball, and it is baseball that has given it the greatest international recognition through the participation of at least six Arubans in MLB since 1996.4
ASU President Gerald Franca --> 2022 Soraida Boekhoudt
---
Aruba Sport Unie, funda dia 23 di december 1941, ta e bond madre di 25 bond deportivo. Pa bira miembro di A.S.U. e organisacion mester ta un persona huridico y no mag di tin un miembro pa e deporte ey caba den A.S.U.
A.S.U. ta maneha dos facilidad cu ta nan propiedad, esta Joe Laveist Sport Park na San Nicolas y Centro Deportivo Betico Croes na Sta Cruz.
Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U.
Centro Deportivo Betico Croes ta completamente airecondiciona y ta uz'e pa tur sport di paden y arte marcial. Huur di e sporthal ta depende di cuanto hende mester uza pa maneha e lugar pa e actividad y ki sorto di actividad e ta. Pa mas informacion por yama oficina di A.S.U. na e numbernan di telefon ariba menciona.<ref>https://www.gobierno.aw/union-deporte-aruba-asu Union Deporte Aruba (ASU)</ref>
----------------
{{Variante|a}}
{{Infobox deportista| variante = a
| nomber completo = Shawn Joubert Zarraga
| alias =
| fecha nacemento = [[21 di yanüari|21 di januari]] [[1989]]
| luga nacemento = {{ABW}}
| fecha fayecimento =
| luga fayecimento =
| nacionalidad = {{NLD}}
| haltura = 183 cm
| peso = 109 kg
<!-- Seccion di informacion deportivo -->
| deporte = [[beisbòl|baseball]]
| disciplina = catcher (man drechi)?
| wo =
| debut = 11 di maart 2023 (den [[Tim nashonal di beisbòl hulandes|team di Reino]])??
| activo = 2021 - presente ??
| distincion =
}}
'''Shawn Joubert Zarraga''' (☆ [[21 di yanüari|21 di januari]] [[1989]] na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]) ta un eks-catcher profesional di beisbòl Arubiano ku a representá Hulanda den kompetensianan internashonal, inkluyendo e World Baseball Classic.[1] Para na 6 pia 0 inch (1.83 m) i pisando aproksimadamente 240 liber (109 kg), Zarraga tabata un switch-hitter ku tabata tira ku man drechi i a hunga prinsipalmente komo un katcher durante henter su karera.[2] Selektá pa e Milwaukee Brewers den e di 44 buèlta (1.302 en general) di e Selekshon di Beisbòl di Liga Mayor di 2007 for di Trinity Christian Academy na Florida, el a pasa vários temporada den e liganan menor den vários organisashon.[3]
grokipedia: Zarraga su karera profeshonal a kuminsá den e sistema di Brewers, kaminda el a progresá a traves di nan afiliadonan di 2007 pa 2014, alkansando nivelnan di Double-A i Triple-A i mustrando abilidatnan defensivo sólido tras di e plato.[4] Despues el a firma kontraktnan di liga menor ku timnan inkluyendo Los Angeles Dodgers na 2017 i Cincinnati Reds na 2016, ganando invitashonnan no-roster pa entrenamentu di primavera, ounke nunka el a yega Major League Baseball.[5] Despues ku su karera den liga menor afiliá a terminá na 2017, Zarraga a hunga den liganan independiente, inkluyendo ku e Cleburne Railroaders di e Asosiashon Merikano e aña ei, promé ku el a baha ku penshun.[6]
Riba e esenario internashonal, Zarraga tabata un kontribuidor klave na e selekshon nashonal di Hulanda, yudando sigurá e título di Kopa Mundial di Beisbòl 2011 na Panama i partisipando den e Klásiko Mundial di Beisbòl 2017, kaminda el a proveé profundidat na katcher durante wega di pool.[7] Su versatilidat i eksperensia a hasié un opshon konfiabel pa e tim hulandes, basando riba su raisnan arubiano miéntras e tabata kompetí bou di e bandera di Reino Hulandes.[8]
== Karera internashonal ==
===Kopa Mundial 2011===
Zarraga a haci su debut internacional cu e seleccion nacional di baseball di Hulanda na 2011 den Mundial di Baseball na Panama, eligibel pa medio di su herencia Arubiano. El a sirbi komo un katcher riba e lista ora e tim a gana e medaya di oro, derotando Cuba 2-1 den e final pa reklamá e título mundial.[25][26]
torneonan di 2014
Zarraga a sirbi prinsipalmente komo un katcher durante e aparishonnan di e tim den dos torneo klave e aña ei.[27]
Na yüli, Zarraga a representá Hulanda na e Torneo Internashonal di Beisbòl di Fransia, konosí tambe komo Yoshida Challenge, ku a tuma lugá na Sénart, Fransia. E selekshon hulandes a gana e medaya di oro, derotando un tereno ku a inkluí anfitrion Fransia, Alemania, i all-starnan internashonal. Zarraga tabata parti di e lista ku a sigurá e título, kontribuyendo tras di e plato miéntras e tim a pone un demostrashon fuerte den nan promé salida na e fasilidat nobo.[28][29]
Mas lat e sèptèmber ei, Zarraga a kompetí den e Kampionato Oropeo di Beisbòl 2014 ku a tuma lugá na Ostrava i Brno, Repúblika Cheko, kaminda Hulanda a kapturá nan di 21 medaya di oro kontinental ku un rèkòrt invikto di 11-0, kulminando den un viktoria final di 6-3 riba Italia. Komo katcher, el a bati .286 ku aktuashonnan notabel, inkluyendo tres hit den un viktoria di 7-2 riba Alemania i un homerun den un wega di pool anterior kontra Kroasia. Su trabou defensivo a yuda ankra un staf di lansamentu ku a pèrmití solamente 1.36 kareda gana pa wega durante henter e torneo.[30][31][28]
2015 Premier12 i 2017 World Baseball Classic
Zarraga a wòrdu selektá pa representá e selekshon nashonal di beisbòl di Hulanda na e WBSC Premier12 di 2015, e edishon inaugural di e torneo ku a tuma lugá na Mexico i Taiwan, kaminda el a sirbi komo un katcher bistiendo e kamisa number 22.[32] Hulanda a kompetí den Grupo A di e buèlta di apertura, sigurando tres viktoria kontra Chines Taipei (7-4), Italia (16-1), i Puerto Rico (11-7), miéntras ku nan a sufri pèrdida kontra Cuba (5-6) i Canada (1-3), loke a posishoná nan pa avansá pa e kuartfinal.[33] Einan, nan a kai kontra Merka 1-6, resultando den un di sinku lugá total pa e tim.[33]
Durante e torneo, Zarraga a kontribuí ofensivamente den momentunan klave, inkluyendo un homerun di dos kareda den e di kuater inning kontra Cuba ku a ekstendé e bentaha di Hulanda na 4-1, ounke e tim na final a pèrdè den un kompetensia estrecho.[34] El a registrá tambe un RBI den e viktoria riba Taipei Chines, trahando un kaminata apesar di a bai sin hit den tres at-bat.[35] Sinembargo, Zarraga a sufri un leshon na man durante e wega di Cuba i mester a sali trempan.[36]
Na 2017, Zarraga a gana un lugá riba e lista di Hulanda pa e World Baseball Classic, atrobe komo un katcher, partisipando den e torneo prinsipal ku a tuma lugá den vários pais anfitrion.[37] Hulanda a pone un rèkòrt di 2-1 den Pool A, avansando komo subkampeon tras di Israel, promé ku a derotá Israel 12-2 den e kuartfinal na Tokyo Dome pa yega e semifinal.[37] Nan kareda a terminá den un pèrdida di 3-4 kontra Puerto Rico na Dodger Stadium, kaminda e tim a regresá lat pero no por a sigurá e viktoria.[38]
E aktuashon sobresaliente di Zarraga a bini den e kuart di final kontra Israel, kaminda el a konta dos hit i dos RBI komo parti di e eksploshon ofensivo di e tim.[39] Den e semifinal kontra Puerto Rico, el a entregá un dòbel di RBI krusial den e di sinku inning pa skor Wladimir Balentien i empatá e wega na 3-3, ounke kompañero di ekipo Jonathan Schoop a wòrdu bentá afó na e plachi di kas den e wega.[40] Zarraga a parse di a sufri un leshon den e di ocho inning di e wega ei, loke a rekerí atenshon médiko tras di e plato.
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid = |titulo=}}
{{References}}
* [https://www.baseball-reference.com/register/player.fcgi?id=kelly-001ant Minors Stats Antwone Kelly]
}}
{{DEFAULTSORT:Zarraga, Shawn}}
[[:Kategoria:Hende]]
[[:Kategoria:Beisbòl]]
-----------------
{{Variante|a}}
{{Infobox asociacion deporte| variante = c
| nomber = Badminton Bond Curaçao
| logo =
| imagen =
| abrevia = BBC
| president =
| vice-president =
| algemeen-secretaris =
| asiento =
| region =
| pais =
| cantidad_miembro =
| cantidad_asociacion =
| deporte =
| funda =
| luga_funda =
| ex-nomber =
| federacion_mundial =
| federacion_continental =
| federacion_nacional =
| afilia =
| comite_olimpico =
| agencia_deportivo =
| stop_imagen =
| imagen =
| descripcion =
| website =
}}
'''Badminton Bond Curaçao''' (BBC) ta e organisashon ku ta dirigi i promové e deporte di badminton na Kòrsou. E federashon ta un miembro di e organisashonnan internashonal i regional, inkluíendo e '''Badminton World Federation (BWF)''', e '''Badminton Pan America (BPA)''', i e '''Caribbean Regional Badminton Confederation (CAREBACO)'''.
=== Historia i Fundashon ===
E Badminton Bond Curaçao a fundá den 1975. E federashon ta representá Kòrsou den e organisashonnan regional i internashonal di badminton.:contentReference[oaicite:8]{index=8}
=== Afiliashon Internashonal ===
:contentReference[oaicite:10]{index=10}
* :contentReference[oaicite:13]{index=13}
* :contentReference[oaicite:16]{index=16}
* :contentReference[oaicite:19]{index=19}:contentReference[oaicite:21]{index=21}
=== Participashon Internashonal ===
:contentReference[oaicite:23]{index=23}:contentReference[oaicite:25]{index=25}
=== Referensianan ===
* :contentReference[oaicite:27]{index=27}
* :contentReference[oaicite:30]{index=30}:contentReference[oaicite:32]{index=32}
[[:Kategoria:Deporte na Kòrsou]]
[[:Kategoria:Organisashon Deportivo]]
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Deporte]]
---------------
{{Databox}}
E '''seleccion nacional di badminton di Aruba''' ([[Hulandes]]: Arubaans badmintonteam) ta representa [[Aruba]] den competencianan internacional di team di badminton y ta wordo controla pa [[Aruba Badminton Federation]] cu ta afilia na Badminton Pan America y Caribbean Regional Badminton Confederation (CARECOBA).<ref>{{Cite web |title=Members {{!}} BWF Corporate |url=https://corporate.bwfbadminton.com/about/membership/ }}</ref> E ekipo a kompetí pa promé biaha den nan promé torneo internacional di ekipo na 1990.
E ekipo a haci su aparicion pa prome biaha na e Campeonato di Ekipo di CAREBACO na aña 1974.<ref>{{citeer web|titel=Aruba vooreerst naar Car. badmintonkampioenschap|werk=[[Amigoe]]|datum=1974-11-15|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2025-05-29|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461200:mpeg21:p005}}</ref> Tambe e ekipo a competi den e [[Weganan Centroamericano y di Caribe]] di 1990, unda badminton a wordo inaugura pa prome biaha den e Weganan. E ekipo junior di Aruba a kompetí den e Campeonato Pan Am Junior Team 2009 y a terminá na di 12 lugá.<ref>{{Cite web |title=BWF - Team Event XVIII Pan Am Junior 2009 - Winners |url=https://bwf.tournamentsoftware.com/sport/winners.aspx?id=C61259DF-B2FF-4AC5-A444-F9E14C6A82B1 |access-date=2022-09-04 |website=bwf.tournamentsoftware.com}}</ref>
Een Arubaans selectie-team zal van 17 tot en met 24 november voor de eerste keer deelnemen aan de Caribische Badmintonkampioenschappen, die dit jaar te Georgetown in Guyana gehouden worden. Het team dat Aruba zal vertegenwoordigen bestaat uit de dames M. Mata, N. Mata en M. Yarzagaray, en de heren Doy Bernaibela, H. Boer, Robby Arambatzis en Reginals Altman. Deze reis werd mogelijk gemaakt dankzij financiële — en materiele steun van diverse giften; het bedrijfsleven en andere instanties. Het Caribisch toernooi wojdt^jgeorganiseerd door de Caribbean regional badminton confederation, een in 1972 opgerichte federatie, tot voor kort bestaande uit de landen Jamaica, Trinidad/Tooago, Guyana en Sjuriname. Vorig jaar heeft de Badminton Bond Aruba zijn interesse voor deelname aan het bestuur van de Carebaco te kennen gegeven en na een jaar van intensieve voorbereidingen werd Aruba in juli van dit jaar lid van de International badminton federation en in dezelfde maand als vijfde lid van de Carebaco toegelaten. Beide feiten kunnen als mijlpalen worden beschouwd in de geschiede- | nis van de badmintonsport op Aruba, waar deze sport (nog) vrij onbekend is. Dit laatste komt voornamelijk doordat men hier voor deze sport een enorm tekort heeft aan goede accomodatie.
==Historia==
===Tim miksto===
Aruba a debuta den e Campeonato di Equipo di CAREBACO na 1974. E team a keda na di cinco lugar den e ranking final, perdiendo 7-0 contra Jamaica, Surinam, Trinidad y Tobago y Guyana.<ref>World Badminton 18 (1974), p. 3</ref>
{{Appendix}}
[[:Category:Deporte na Aruba]]
en.wiki
---------------
{{Infobox asociacion deporte| variante = c
| nomber = Aruba Badminton Federation
| logo =
| imagen =
| abrevia = ABF of BBA
| president =
| vice-president =
| algemeen-secretaris =
| asiento =
| region =
| pais =
| cantidad_miembro =
| cantidad_asociacion =
| deporte =
| funda =
| luga_funda =
| ex-nomber =
| federacion_mundial =
| federacion_continental =
| federacion_nacional =
| afilia =
| comite_olimpico =
| agencia_deportivo =
| stop_imagen =
| imagen =
| descripcion =
| website =
}}
'''Aruba Badminton Federation''' (ABF), tambe yamá Badminton Aruba o Aruba Badminton Bond, ta e organisacion gobernante nacional supremo pa e deporte di [[badminton]] na [[Aruba]]. E federacion ta wordo representa pa e [[seleccion nacional di badminton di Aruba]].
== Historia ==
E Aruba Badminton Federation a wordo funda memey di añanan 1970, ora cu e promé participacion a tuma luga na e Kampionatonan di Carebaco. Na desember 1973 e federacion a bira miembro di Caribbean Badminton Federation, hunto cu Corsou.<ref>Sport inliet kort sport in het kort sport. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 05-12-1973, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 29-05-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461498:mpeg21:p007</ref>
E federashon despues a bira miembro di e órgano di gobernashon kontinental, e Konfederashon Panamerikano di Badminton, i e Federashon Mundial di Badminton, e tempu ei konosí komo e Federashon Internashonal di Badminton. Aruba ainda no ta anfitrion di campeonatonan internacional. Sinembargo Aruba a yega di ta anfitrion di Campeonato di Carebaco dos biaha. Federacion di Badminton Aruba ta miembro di Comite Olimpico Arubano .
{{Appendix}}
De Badminton Bond Aruba (BBA) viert deze maand zyn 15-jarig bestaan met verschillende toernooien en andere activiteiten.
Ofschoon deze tak van sport niet zo bekend is op Aruba, heeft de BBA in vijftien jaren heel wat gepresteerd. Deze bond is al jaren lid van de International Badminton Federation (IBF). Ook is de BBA lid van de Carebaco (Caribbean Regional Badminton Confederation), waarvan verder ook lid zijn: Jamaica, Trinidad, Suriname, Guyana, Barbados, Bermuda, Curasao en Grenada. Elk jaar doet Aruba mee aan de Caribische kampioenschappen en BBA- motor, Riek Altman, is al jaren secretaris / penningmeester van de Carebaco. Aruba wordt elk jaar weer verzocht de Carebaco- wedstrijden te organiseren, omdat Aruba tot nu toe het beste toernooi heeft georganiseerd, doch door het ontbreken van faciliteiten kan de BBA dit Caribisch treffen niet meer organiseren.
De BBA bestaat momenteel uit de vier clubs: Floralin, Flamboyant, Aruba Badminton Minders en Playa die tezamen honderd leden tellen. Deze sport kan uitsluitend gespeeld worden in een zaal en nu wordt er gebruik gemaakt van de gymnastiekzalen van Julianaschool, La Salie College en de Sporthal.
Een paar maanden geleden hebben de BBA- bestuursleden, Riek Altman en Michael Williams, in Trinidad een coachingcUrsus gevolgd onder auspiciën van de IBF en geven nu op maandag en donderdag aan trainers van de club een opleiding. Nu al is bekend dat Aruba volgend jaar vertegenwoordigd zal worden op Curagao tijdens de Easter Open Tournament en in Jamaica tijdens de Carebaco- wedstrijden.
De BBA heeft gisteren in een communiqué dank uitgebracht aan alle personen en instanties, die door de jaren heen de BBA hebben geholpen en eenieder, die aan badminton wil meedoen, uitgenodigd zich op donderdag in de Sporthal op te geven tussen zeven en tien uur 's avonds. Het bestuur van de BBA wordt in dit derde lustrumjaar gevormd door: voorzitter R. Nieuw, vicevoorzitter R. Altman, secretaris G. Simon, penningmeester B. Hernandez, commissarissen E. van der Linde, M. McClure, E. Vemannan, M. Croes en M. Williams.<ref>Met uitgebreid activiteiten-programma Badminton Bond Aruba viert haar derde lustrum. "Amigoe". Curaçao, 08-11-1986, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 29-05-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641854:mpeg21:p013</ref>
-------------
{{Variante|a}}
{{Futbolista
|nomberdihungado =
|Nomber = Mario Croes
|potret =
|Fecha di nasementu =
|Siudat di nasementu =
|Pais di nasementu = {{ABW}}
|Nashonalidat = hulandes
|Posishon =
|club =
}}
'''Hyacintho Mario Croes''' (☆ ± 1942 na [[Aruba]]), tambe conoci como '''Mario Croes jr.''', ta un ex-hungado di pingpong [[Aruba]]no. Entre decada 1960 y decada 1980 el a titula 13 vez campeon di Aruba. Den [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]] Croes tabata un di e dos "grandinan" den deporte di tennis di mesa, banda di [[Robert Hosé]] di [[Kòrsou|Corsou]].<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463158:mpeg21:a0099|titel=Sensationele zege van R. Hosé over M. Croes|werk=[[Amigoe]]|datum=1970-11-02|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref>
== Biografia ==
Mario Croes ta yiu di Eymee Zeppenfelt y Mario Hyacinto Croes, empresario i doño di La Gran Bodega.<ref name="Amigoe">{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462365:mpeg21:a0121|titel=In de Franciscuskerk|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-07-16|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> Cu mas o menos siete aña el a cuminsa hunga pingpong y tabata train cu su mama pa despues sigi train cu su tata y otro famianan.<ref name="Amistad">{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AMISTAD-1976-11/page/3/mode/1up?q=Amistad+mei+1976&view=theater|titel=Mario Croes: 26 aña den pingpong|werk=Amistad|datum=november 1976|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref>
Croes a cuminsa mustra su talentonan ora cu na edad di 9 aña el a sali campeon "junioren" na Aruba. Cu 12 aña el a drenta division di senioren y na 1959, cu 16 aña, a bira campeon di Aruba pa prome bes.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010997546:mpeg21:a0072|titel=Mario Croes jr: nieuwe tienkampkampioen tafeltennis|werk=[[Amigoe]]|datum=1959-02-25|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> Na 1960 e ta prolonga su titulo.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010459813:mpeg21:a0112|titel=Mario Croes jr. weer de sterkste|werk=[[Amigoe]]|datum=1960-04-01|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> Hunto cu Cholan Jacobs e tabata hunga pa e team Arubano di Bavaria Stars. Den e torneo organisá door di e asociacion "Entre Nous Juveniles” na Corsou el a hunga cu 17 aña su prome wega internacional contra [[Colombia]].
Croes tabata doño di Mario's Sports Shop den Wilhelminastraat 51 na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]. E ta casa cu Ruth Arends y hunto nan tin un yiu homber, Mario III, i un yiu muhe Janine.<ref name="Amigoe"/>
{{Appendix}}
{{Stub}}
{{DEFAULTSORT:Croes, Mario}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Deporte na Aruba]]
Pa promer viaha el a sali campeon di Aruba dia cu e tabatin 15 aña di edad. Awor flbi cu e tin 34 aña e por bisa cu ela sali 13 vez campeon di nos isla y e ta posee nada menos cu 39 copa y 27 medaya. Un deportista arubano cu e destaca su mes den e deporte di ping pong specialmente door di su mes esfuerzonan y su perserverancia, como cu manera nos lektornan por lesa mas alew, no ta semper ela haya ayudo den su carera deportivo na su isla natal. Mario Croes jr., casá cu Ruth Croes-Arends, ta haya cu e deporte di ping pong na Aruba a bai hopi atrcus den e 26 aña cu e tin ta praktikele.
Amistad a tene un entrevista exclusivo cu e deportista te ainda mas grandi riba terreno di ping pong actuahnente: Mario Croes Jr.<ref name="Amistad">{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AMISTAD-1976-11/page/3/mode/1up?q=Amistad+mei+1976&view=theater|titel=Mario Croes: 26 aña den pingpong|werk=Amistad|datum=november 1976|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref>
mi a cuminsa hunga ping pong tempo mi tabata tin mas o menos siete aña. Mi mama a cuminsa siñami, pero mi no a worry mucho. Toch mi a sigi hunga cu mi tata y cu mi otro famianan. Un viaha mi a bai Flamingo Room (Trocadero), caminda tabatin un mesa di ping pong, anto ei nan mi a mira Cholan Jacobs, e tempo ei e campeon di Aruba, hunga.
Esei a dunami smaak pa mi sigi train cu mi famia. Dia m'a cimiinsa hunga di verdad mi tabatin 12 ema y mi a cuminsa train cu Cholan. E tempo ei mi tabata hunga cinco te seis ora pa dia. Mi tabata caba di come dies dos or y mei y bai hunga te siet’or y mei di anochi. Tur dia e mesim cos. Mi no tabata hunga ni siña les.
Mario a cuminsa mustra su talentonan ora cu na edad di 9 aña ela sali campeon di Junioren na Aruba. Cu 12 aña ela drenta division di senioren y cu 16 aña pa promer vez ela logra bira campeon di Aruba. Su promer wega internacional ela hunga contra Colombianonan tempo cu e tabatin 17 aña na 1959. E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” Entre Nous Juveniles na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsou.
E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsou.
in de Franciscuskerk te Oranjestad is gistermorgen het kerkelijke huwelijk ingezegend vun mejuffrouw Rulh Arends, dochter V(.n. de heer en mevrouw Milo de R. Arends-Arends en de heer Mario Croes, zoon van de heer en mevrouw Mario H. Croes- Zeppenfelt. Voor de receptie ten huize van de bruid bestond grote belangstelling. Het bruidspaar wachtte een verrassing; een taart in de vorm van een tafeltennistafel. De bruidegom is dan ook tafeltenniskampioen van Aruba.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462365:mpeg21:a0121|titel=In de Franciscuskerk|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-07-16|bezochtdatum=2022}}</ref>
* Eigenaar van Mario's Sports Shop, Wilhelminastraat 51, Oranjestad, Aruba
* Huwde in 1965 met Ruth Arends, kinderen Mario III en Janine
{{Appendix}}
---------------
acvo3i20xr9rp4awmjdzng7600il3mm
199558
199557
2026-08-05T08:14:21Z
Caribiana
8320
199558
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
Pending: [[Barracudas Artistic Aruba]] - [[Aruba Dolphins]] - [[Stingray Swimming Team]] - [[Shawn Zarraga]] - [[Antwone Thyshon Kelly]] - [[Badminton Bond Curacao]] - [[Seleccion nacional di badminton di Aruba]] - [[Aruba Sport Unie]]
--------
{{Variante|a}}
{{infobox organisacion | variante = a
| tipo = Deporte
| nomber = Aruba Sport Unie
| funda = [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]]
| fundado =
}}
'''Aruba Sport Unie''' (Union Deporte Aruba, ASU), tambe conoci como '''Union Deportivo Arubano''', ta e organisacion cumbre di deporte na [[Aruba]]. E ta fungi como federacion cumbre pa diferente federacion y bond deportivo riba e isla.
ASU ta representa mas cu 25 federacion deportivo y tin como meta coordina, promove y desaroya deporte na Aruba. Pa bira miembro di ASU, un organisacion deportivo mester ta registra como [[Persona hurídiko|persona huridico]] y no por representa un deporte cu ta representacaba pa otro federacion miembro.
== Historia ==
Aruba Sport Unie a wordo funda dia [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]]. E organisacion a surgi for di e necesidad pa coordina y stimula desaroyo di deporte riba e isla.
Den promé añanan di su existencia, diferente club i organisashon deportivo a kontribuí na fundashon di ASU, entre otro [[RCA]], Club Caribe i Tivoli. E promé presidente di e organisashon tabata '''Coco Arends''', kende tabata tambe envolví den fundashon di e '''Arubaanse Voetbal Bond''' algun aña promé.
Na 1949 ASU a kuminsá ricibí subsidio di e gobierno sentral pa apoyá federashonnan deportivo ku organisashon di kompetensia i actividadnan deportivo.
Durante añanan hopi organisashon i empresanan lokal a brindá sosten finansiero i material na deporte na Aruba. E kompanía petrolero Lago Oil & Transport Company tabata un di e sostenedornan importante, donando material deportivo i apoyando desaroyo di clubnan deportivo. Mateo Reyes tabata un di e personanan cu a yuda den e proseso di desaroyo aki.
Den 1955 ASU a organisá e promé '''ASU Olimpiada''', un evento deportivo pa estimulá kompetensia entre atletanan lokal. E evento aki a bira un tradishon durante varios dekada, kaminda atletanan a wordo rekonosé komo “atleta di aña”.
Entre 1955 i 1993 ASU tabata responsabel pa maneho di e [[Wilhelminastadion]] na Oranjestad.
Te na 1997 ASU tabata tambe responsabel pa distribushon di subsidio gubernamental pa federashonnan deportivo. Despues di e aña aki, e tarea aki a wordo asumí direktamente pa e gobierno di Aruba.
== Facilidatnan deportivo ==
ASU ta manehá diferente instalashon deportivo riba Aruba.
'''Joe Laveist Sport Park''' na [[San Nicolas, Aruba|San Nicolas]] ta un parke deportivo multifunkshonal ku instalashonnan pa deporte manera:
* [[Basebal]]
* [[Futbòl]]
* [[Volleyball]]
* [[Basketbal]]
* [[Atletismo]]
E parke por wordo usa tambe pa evento grandi manera konserto i otro aktividatnan komunidario.
'''Centro Deportivo Betico Croes''' na [[Santa Cruz, Aruba|Santa Cruz]] ta un fasilidat deportivo di paden ku aire acondicioná. E centro ta usa pa deporte di sala i arte marcial.
== Organisashon ==
ASU ta fungí komo koordinadó entre e diferente federashonnan deportivo na Aruba. E organisashon ta apoyá desaroyo di deporte, organisashon di kompetensianan i promoshon di atletanan lokal.
Riba e isla tin mas ku 30 organisashon deportivo cu ta forma parti di e sistema deportivo coordina pa ASU. Entre e deporte mas popular na Aruba tin [[futbòl]] i [[basebal]]. Especialmente basebal a duna Aruba reconocimiento internashonal, ku varios atletanan Arubiano cu a hunga den [[Major League Baseball]].
== Organisacion ==
Entre e presidentenan di Aruba Sport Unie tin:
* [[Coco Arends|Jacobo Rudolf (Coco) Arends]] (1892-1965) – promé presidente
* Gerald Franca – presidente durante diferente periodo den siglonan reciente
* Soraida Boekhoudt – presidente (2022)
== Vé tambe ==
* [[Deporte na Aruba]]
* [[Arubaanse Voetbal Bond]]
[[Categoria:Deporte na Aruba]]
'''Aruba Sport Unie''' o '''Union Deportivo Arubano''' (ASU) ta e federacion cumbre di e federacionnan deportivo na [[Aruba]].
dre di 25 bond deportivo. Pa bira miembro di A.S.U. e organisacion mester ta un persona huridico y no mag di tin un miembro pa e deporte ey caba den A.S.U.
== Historia ==
ASU e ser funda dia [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]].
* ASU taba maneha Wilhelminastadion di 1955 te 1993
A.S.U. ta maneha dos facilidad cu ta nan propiedad, esta Joe Laveist Sport Park na San Nicolas y Centro Deportivo Betico Croes na Sta Cruz.
Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U.
Centro Deportivo Betico Croes ta completamente airecondiciona y ta uz'e pa tur sport di paden y arte marcial. Huur di e sporthal ta depende di cuanto hende mester uza pa maneha e lugar pa e actividad y ki sorto di actividad e ta. Pa mas informacion por yama oficina di A.S.U. na e numbernan di telefon ariba menciona.<ref>[https://www.gobierno.aw/union-deporte-aruba-asu Union Deporte Aruba (ASU)], Gobierno di Aruba</ref>
Aruba Sport Unie a wordo funda dia 21 di December, 1941. E aña aki 21 di December, e ta cumpli 75 aña y tin cu corda riba e fundadornan. Segun e presidente actual Gerald Franca, e aña aki lo ta uno special den cuadro di e celebracion aki. Tambe el a splica kico tur nan tin pensa di haci pa loke ta e celebracion den 2017.
Franca a splica cu e prome presidente tabata Coco Arends, kende ta e mesun persona cu a cuminsa tambe, kende ta fundador di Arubaanse Voetbal Bond 5 pa 6 aña prome. Un di e organisacionnan cu a yuda lanta Aruba Sport Unie tabata RCA, Club Caribe y Tivoli, cual ta e prome organisacionnan cu a lanta e asociacion aki.
Na 1949 pa prome biaha den historia, ASU a cuminsa haya e subsidio di Gobierno Central pa facilita tambe e federacionnan di e tempo ey cu placa pa nan organisa actividadnan. Despues di e periodo ey tabata haya Lago ta yuda hopi den parti di formacion di e clubnan y nan tabata subsidia of duna donacion na e diferente clubnan pa nan material, etc. durante aña. Difunto Mateo Reyes, kende ta un persona conoci y keri, tabata encarga cu esaki. E ta un di e personanan cu a yuda ASU pa haya Joe Laveist for di Lago como un centro pa deporte. Lago Sportpark tabata di Lago y a bin pa pase pa Joe Laveist, pa pas’e pa ASU.
Franca a menciona cu durante aña, durante 1955, ASU a celebra su prome ASU Olimpiada y despues di esey a keda celebr’e. Hopi di e atletanan grandi ta recorda e fechanan ey, caminda cu nan a wordo eligi como atleta di aña den decadanan di 60, 70 y 80. ASU semper a maneha deporte pa Gobierno y hasta a bay asina leu cu ASU a manda hende den exterior cu studie opdracht, pa bin bek lanta scol di deporte pa Aruba. Esaki nunca a logra debi na cosnan cu tabata pasa internamente. Despues ASU tabata encarga pa duna subsidio te cu na aña 1997, caminda cu Gobierno a tuma e tarea aki bek den su seno.
Franca a sigui splica cu na e momentonan aki tin un comision cu ta trahando riba dje pa pasa e fecha pa Januari. Pa fin di aña ta imposibel pa organisa algo. Idea ta pa haci algo riba dje pa recorda e fecha y recorda esnan cu a funda e organisacion aki. Tabata tin hasta hendenan conoci entre otro shon A. Eman cu tabata un di e prome personanan den e directiva. Tin hopi hende conoci den comunidad tabata forma parti di ASU di e tempo ey.<ref>[https://masnoticia.com/aruba-sport-unie-lo-cumpli-75-ana-dia-21-di-december-proximo/ Aruba Sport Unie lo cumpli 75 aña dia 21 di December proximo], Mas Noticia (28 di november 2016)</ref>
The sparse available evidence, however, reveals that there are around thirty-five sport organisations on the island that fall under the umbrella of the Aruba Sport Union (ASU), which was formed in 1941.44 As in Curaçao, two of the more popular team sports are soccer and baseball, and it is baseball that has given it the greatest international recognition through the participation of at least six Arubans in MLB since 1996.4
ASU President Gerald Franca --> 2022 Soraida Boekhoudt
---
Aruba Sport Unie, funda dia 23 di december 1941, ta e bond madre di 25 bond deportivo. Pa bira miembro di A.S.U. e organisacion mester ta un persona huridico y no mag di tin un miembro pa e deporte ey caba den A.S.U.
A.S.U. ta maneha dos facilidad cu ta nan propiedad, esta Joe Laveist Sport Park na San Nicolas y Centro Deportivo Betico Croes na Sta Cruz.
Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U.
Centro Deportivo Betico Croes ta completamente airecondiciona y ta uz'e pa tur sport di paden y arte marcial. Huur di e sporthal ta depende di cuanto hende mester uza pa maneha e lugar pa e actividad y ki sorto di actividad e ta. Pa mas informacion por yama oficina di A.S.U. na e numbernan di telefon ariba menciona.<ref>https://www.gobierno.aw/union-deporte-aruba-asu Union Deporte Aruba (ASU)</ref>
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Deporte na Aruba]]
----------------
{{Variante|a}}
{{multiple image
| total_width = 270
| border =
| perrow = 1/2
| align = right
|header = Joe Laveist Sportpark
|header_align = center
|image2 = Joe Laveist Sport Park.jpeg
| image1= Estadio de béisbol Joe Laveist, en San Nicolaas (este de Aruba).jpg
| image3 = Joe Laveist Sport Park 06 54 31 704000.jpeg
|caption1 =
|caption_align = center
}}
== Lago Sport Park / Joe Laveist Sportpark ==
The historical Lago Sports Park (later known as the Laveist Sport Park) was a vital recreational and cultural hub in San Nicolas, Aruba. Officially inaugurated in March 1941, it was founded by the Lago Oil & Transport Company to support the island's booming refinery community.
History of Lago Sports Park
Founding and Baseball Roots: The park was instrumental in developing baseball on the island. American expatriate and former Major League Baseball pitcher Jim Bluejacket spent 15 years in Aruba and helped found the facility, fostering strong local interest in the game.
WWII & Refining Community: During WWII, the facility offered organized recreation for Allied soldiers stationed in Aruba and the diverse immigrant workforce employed at the Lago refinery.
Championship Ground: Throughout the 1940s and 1950s, the park was the premier venue for the organized Aruba baseball championships. Iconic early teams like the Dodgers, Baby Ruth, and Barnes' Ramblers competed here.
Track and Field: Beyond baseball, it served as the primary venue for annual events like the Lago High School Track Meets and the Aruba School Sport Bond competitions.
Evolution: Today, the historic site in San Nicolas continues to be an active community asset and is known as the Laveist Sport Park.
{{Variante|a}}
{{Databox}}
Intro
*Location in San Nicolas, Aruba
*Originally built by Lago Oil and Transport Company
*Year of inauguration (1941)
*Later renamed to Joe Laveist Sportpark
==Historia==
1. Fundashon (±1930s–1941)
Lago building infrastructure for workers
Role of Jim Bluejacket
Opening (9 March 1941)
2. Periodo di floresementu (1940s–1980s)
Organized sports (baseball, possibly softball, football)
Social function (community gatherings, events)
3. Despues di sera di Lago (1985 →)
Decline / transition
Renaming to Joe Laveist
Continued local use
Struktura i fasilidat
Even if partial:
Baseball field
Stands / seating
Clubhouse?
Multi-sport use
* na 1968 Lago a traspasa LSP pa ASU
Importansia kultural
This is where your article becomes powerful:
Role in development of baseball in Aruba
Connection to Lago Colony life
Symbol of industrial-era community building
Link to later international baseball success of Aruba
Legado
Renaming to Joe Laveist
Continued recognition
Connection to surrounding area (Jim Bluejacketstraat, schools, neighborhoods)
🔎 Research tips (high impact, low effort)
Look for:
Lago employee magazines / newsletters
Local newspapers (Amigoe, Diario archives)
Aruba sports history sources
Mentions of:
inauguration (1941)
sports competitions
Joe Laveist (who he was!)
------------------
==Origen di baseball na Aruba ==
Beisbòl a yega Aruba den añanan 1930, introdusí pa ekspatriadonan merikano ku tabata traha na Lago Oil Company i imigrantenan venezolano ku a forma timnan di pickup informal riba terenonan habrí.[2] E deporte a haña struktura ku e fundashon di ABBA na 1950 pa organisá liga i kampionato lokal, loke a kondusí na entrada di Aruba den wega internashonal na 1952 ora el a djòin e Asosiashon Internashonal di Beisbòl Amateur (awor parti di WBSC).[2] E aña ei, Aruba a debutá su promé selekshon nashonal na e Serie Mundial Amateur di 1952 na Havana, Cuba, manehá pa Joe Proterra, kaminda el a sigurá dos viktoria den seis wega i a gana aklamashon di fanátikonan, ku pitcher Nell Harms nombrá hungadó sobresaliente di siman pa su aktuashon kontra Honduras.[2]
Beisbòl a wòrdu introdusí na Aruba na final di añanan 1920 i kuminsamentu di añanan 1930 prinsipalmente dor di ekspatriadonan merikano empleá pa Lago Oil and Transport Company, un supsidiario di Standard Oil of New Jersey, kendenan a establesé un refineria riba e isla.
Pafo di e colonia, baseball a haya traccion na fin di añanan 1930 pa medio di imigrantenan y mariniernan Venezolano cu a mara na wafnan di Aruba cu nan barconan di pisca, formando teamnan casual di pick-up cu a hunga riba terenonan habri na Oranjestad, manera e area patras di Corte di Husticia actual.
Pa añanan 1950, beisbòl a integrá profundamente den kultura di Aruba, partikularmente bou di hóbennan, ku a wòrdu eksponé pa medio di transmishonnan di media merikano, eventonan patrosiná pa kompanianan di zeta, i e impakto persistente di sòldánan di tempu di guera, hasiendo esaki un símbolo di aspirashon i vínkulo di komunidat den barionan di klase trahadó. Adopshon lokal a oumentá ku e formashon di klupnan amateur den tur pueblo.
<ref>Clyde Harms, https://archive.org/details/BNA-DIG-ARUBATODAY-2021-05-28/page/n9/mode/1up?q=jim+bluejacket Short history of the beginnings of baseball in Aruba], Aruba Today (28 di 2021)</ref>
-------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox deportista| variante = a
| nomber completo = Shawn Joubert Zarraga
| alias =
| fecha nacemento = [[21 di yanüari|21 di januari]] [[1989]]
| luga nacemento = {{ABW}}
| fecha fayecimento =
| luga fayecimento =
| nacionalidad = {{NLD}}
| haltura = 183 cm
| peso = 109 kg
<!-- Seccion di informacion deportivo -->
| deporte = [[beisbòl|baseball]]
| disciplina = catcher (man drechi)?
| wo =
| debut = 11 di maart 2023 (den [[Tim nashonal di beisbòl hulandes|team di Reino]])??
| activo = 2021 - presente ??
| distincion =
}}
'''Shawn Joubert Zarraga''' (☆ [[21 di yanüari|21 di januari]] [[1989]] na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]) ta un eks-catcher profesional di beisbòl Arubiano ku a representá Hulanda den kompetensianan internashonal, inkluyendo e World Baseball Classic.[1] Para na 6 pia 0 inch (1.83 m) i pisando aproksimadamente 240 liber (109 kg), Zarraga tabata un switch-hitter ku tabata tira ku man drechi i a hunga prinsipalmente komo un katcher durante henter su karera.[2] Selektá pa e Milwaukee Brewers den e di 44 buèlta (1.302 en general) di e Selekshon di Beisbòl di Liga Mayor di 2007 for di Trinity Christian Academy na Florida, el a pasa vários temporada den e liganan menor den vários organisashon.[3]
grokipedia: Zarraga su karera profeshonal a kuminsá den e sistema di Brewers, kaminda el a progresá a traves di nan afiliadonan di 2007 pa 2014, alkansando nivelnan di Double-A i Triple-A i mustrando abilidatnan defensivo sólido tras di e plato.[4] Despues el a firma kontraktnan di liga menor ku timnan inkluyendo Los Angeles Dodgers na 2017 i Cincinnati Reds na 2016, ganando invitashonnan no-roster pa entrenamentu di primavera, ounke nunka el a yega Major League Baseball.[5] Despues ku su karera den liga menor afiliá a terminá na 2017, Zarraga a hunga den liganan independiente, inkluyendo ku e Cleburne Railroaders di e Asosiashon Merikano e aña ei, promé ku el a baha ku penshun.[6]
Riba e esenario internashonal, Zarraga tabata un kontribuidor klave na e selekshon nashonal di Hulanda, yudando sigurá e título di Kopa Mundial di Beisbòl 2011 na Panama i partisipando den e Klásiko Mundial di Beisbòl 2017, kaminda el a proveé profundidat na katcher durante wega di pool.[7] Su versatilidat i eksperensia a hasié un opshon konfiabel pa e tim hulandes, basando riba su raisnan arubiano miéntras e tabata kompetí bou di e bandera di Reino Hulandes.[8]
== Karera internashonal ==
===Kopa Mundial 2011===
Zarraga a haci su debut internacional cu e seleccion nacional di baseball di Hulanda na 2011 den Mundial di Baseball na Panama, eligibel pa medio di su herencia Arubiano. El a sirbi komo un katcher riba e lista ora e tim a gana e medaya di oro, derotando Cuba 2-1 den e final pa reklamá e título mundial.[25][26]
torneonan di 2014
Zarraga a sirbi prinsipalmente komo un katcher durante e aparishonnan di e tim den dos torneo klave e aña ei.[27]
Na yüli, Zarraga a representá Hulanda na e Torneo Internashonal di Beisbòl di Fransia, konosí tambe komo Yoshida Challenge, ku a tuma lugá na Sénart, Fransia. E selekshon hulandes a gana e medaya di oro, derotando un tereno ku a inkluí anfitrion Fransia, Alemania, i all-starnan internashonal. Zarraga tabata parti di e lista ku a sigurá e título, kontribuyendo tras di e plato miéntras e tim a pone un demostrashon fuerte den nan promé salida na e fasilidat nobo.[28][29]
Mas lat e sèptèmber ei, Zarraga a kompetí den e Kampionato Oropeo di Beisbòl 2014 ku a tuma lugá na Ostrava i Brno, Repúblika Cheko, kaminda Hulanda a kapturá nan di 21 medaya di oro kontinental ku un rèkòrt invikto di 11-0, kulminando den un viktoria final di 6-3 riba Italia. Komo katcher, el a bati .286 ku aktuashonnan notabel, inkluyendo tres hit den un viktoria di 7-2 riba Alemania i un homerun den un wega di pool anterior kontra Kroasia. Su trabou defensivo a yuda ankra un staf di lansamentu ku a pèrmití solamente 1.36 kareda gana pa wega durante henter e torneo.[30][31][28]
2015 Premier12 i 2017 World Baseball Classic
Zarraga a wòrdu selektá pa representá e selekshon nashonal di beisbòl di Hulanda na e WBSC Premier12 di 2015, e edishon inaugural di e torneo ku a tuma lugá na Mexico i Taiwan, kaminda el a sirbi komo un katcher bistiendo e kamisa number 22.[32] Hulanda a kompetí den Grupo A di e buèlta di apertura, sigurando tres viktoria kontra Chines Taipei (7-4), Italia (16-1), i Puerto Rico (11-7), miéntras ku nan a sufri pèrdida kontra Cuba (5-6) i Canada (1-3), loke a posishoná nan pa avansá pa e kuartfinal.[33] Einan, nan a kai kontra Merka 1-6, resultando den un di sinku lugá total pa e tim.[33]
Durante e torneo, Zarraga a kontribuí ofensivamente den momentunan klave, inkluyendo un homerun di dos kareda den e di kuater inning kontra Cuba ku a ekstendé e bentaha di Hulanda na 4-1, ounke e tim na final a pèrdè den un kompetensia estrecho.[34] El a registrá tambe un RBI den e viktoria riba Taipei Chines, trahando un kaminata apesar di a bai sin hit den tres at-bat.[35] Sinembargo, Zarraga a sufri un leshon na man durante e wega di Cuba i mester a sali trempan.[36]
Na 2017, Zarraga a gana un lugá riba e lista di Hulanda pa e World Baseball Classic, atrobe komo un katcher, partisipando den e torneo prinsipal ku a tuma lugá den vários pais anfitrion.[37] Hulanda a pone un rèkòrt di 2-1 den Pool A, avansando komo subkampeon tras di Israel, promé ku a derotá Israel 12-2 den e kuartfinal na Tokyo Dome pa yega e semifinal.[37] Nan kareda a terminá den un pèrdida di 3-4 kontra Puerto Rico na Dodger Stadium, kaminda e tim a regresá lat pero no por a sigurá e viktoria.[38]
E aktuashon sobresaliente di Zarraga a bini den e kuart di final kontra Israel, kaminda el a konta dos hit i dos RBI komo parti di e eksploshon ofensivo di e tim.[39] Den e semifinal kontra Puerto Rico, el a entregá un dòbel di RBI krusial den e di sinku inning pa skor Wladimir Balentien i empatá e wega na 3-3, ounke kompañero di ekipo Jonathan Schoop a wòrdu bentá afó na e plachi di kas den e wega.[40] Zarraga a parse di a sufri un leshon den e di ocho inning di e wega ei, loke a rekerí atenshon médiko tras di e plato.
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid = |titulo=}}
{{References}}
* [https://www.baseball-reference.com/register/player.fcgi?id=kelly-001ant Minors Stats Antwone Kelly]
}}
{{DEFAULTSORT:Zarraga, Shawn}}
[[:Kategoria:Hende]]
[[:Kategoria:Beisbòl]]
-----------------
{{Variante|a}}
{{Infobox asociacion deporte| variante = c
| nomber = Badminton Bond Curaçao
| logo =
| imagen =
| abrevia = BBC
| president =
| vice-president =
| algemeen-secretaris =
| asiento =
| region =
| pais =
| cantidad_miembro =
| cantidad_asociacion =
| deporte =
| funda =
| luga_funda =
| ex-nomber =
| federacion_mundial =
| federacion_continental =
| federacion_nacional =
| afilia =
| comite_olimpico =
| agencia_deportivo =
| stop_imagen =
| imagen =
| descripcion =
| website =
}}
'''Badminton Bond Curaçao''' (BBC) ta e organisashon ku ta dirigi i promové e deporte di badminton na Kòrsou. E federashon ta un miembro di e organisashonnan internashonal i regional, inkluíendo e '''Badminton World Federation (BWF)''', e '''Badminton Pan America (BPA)''', i e '''Caribbean Regional Badminton Confederation (CAREBACO)'''.
=== Historia i Fundashon ===
E Badminton Bond Curaçao a fundá den 1975. E federashon ta representá Kòrsou den e organisashonnan regional i internashonal di badminton.:contentReference[oaicite:8]{index=8}
=== Afiliashon Internashonal ===
:contentReference[oaicite:10]{index=10}
* :contentReference[oaicite:13]{index=13}
* :contentReference[oaicite:16]{index=16}
* :contentReference[oaicite:19]{index=19}:contentReference[oaicite:21]{index=21}
=== Participashon Internashonal ===
:contentReference[oaicite:23]{index=23}:contentReference[oaicite:25]{index=25}
=== Referensianan ===
* :contentReference[oaicite:27]{index=27}
* :contentReference[oaicite:30]{index=30}:contentReference[oaicite:32]{index=32}
[[:Kategoria:Deporte na Kòrsou]]
[[:Kategoria:Organisashon Deportivo]]
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Deporte]]
---------------
{{Databox}}
E '''seleccion nacional di badminton di Aruba''' ([[Hulandes]]: Arubaans badmintonteam) ta representa [[Aruba]] den competencianan internacional di team di badminton y ta wordo controla pa [[Aruba Badminton Federation]] cu ta afilia na Badminton Pan America y Caribbean Regional Badminton Confederation (CARECOBA).<ref>{{Cite web |title=Members {{!}} BWF Corporate |url=https://corporate.bwfbadminton.com/about/membership/ }}</ref> E ekipo a kompetí pa promé biaha den nan promé torneo internacional di ekipo na 1990.
E ekipo a haci su aparicion pa prome biaha na e Campeonato di Ekipo di CAREBACO na aña 1974.<ref>{{citeer web|titel=Aruba vooreerst naar Car. badmintonkampioenschap|werk=[[Amigoe]]|datum=1974-11-15|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2025-05-29|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461200:mpeg21:p005}}</ref> Tambe e ekipo a competi den e [[Weganan Centroamericano y di Caribe]] di 1990, unda badminton a wordo inaugura pa prome biaha den e Weganan. E ekipo junior di Aruba a kompetí den e Campeonato Pan Am Junior Team 2009 y a terminá na di 12 lugá.<ref>{{Cite web |title=BWF - Team Event XVIII Pan Am Junior 2009 - Winners |url=https://bwf.tournamentsoftware.com/sport/winners.aspx?id=C61259DF-B2FF-4AC5-A444-F9E14C6A82B1 |access-date=2022-09-04 |website=bwf.tournamentsoftware.com}}</ref>
Een Arubaans selectie-team zal van 17 tot en met 24 november voor de eerste keer deelnemen aan de Caribische Badmintonkampioenschappen, die dit jaar te Georgetown in Guyana gehouden worden. Het team dat Aruba zal vertegenwoordigen bestaat uit de dames M. Mata, N. Mata en M. Yarzagaray, en de heren Doy Bernaibela, H. Boer, Robby Arambatzis en Reginals Altman. Deze reis werd mogelijk gemaakt dankzij financiële — en materiele steun van diverse giften; het bedrijfsleven en andere instanties. Het Caribisch toernooi wojdt^jgeorganiseerd door de Caribbean regional badminton confederation, een in 1972 opgerichte federatie, tot voor kort bestaande uit de landen Jamaica, Trinidad/Tooago, Guyana en Sjuriname. Vorig jaar heeft de Badminton Bond Aruba zijn interesse voor deelname aan het bestuur van de Carebaco te kennen gegeven en na een jaar van intensieve voorbereidingen werd Aruba in juli van dit jaar lid van de International badminton federation en in dezelfde maand als vijfde lid van de Carebaco toegelaten. Beide feiten kunnen als mijlpalen worden beschouwd in de geschiede- | nis van de badmintonsport op Aruba, waar deze sport (nog) vrij onbekend is. Dit laatste komt voornamelijk doordat men hier voor deze sport een enorm tekort heeft aan goede accomodatie.
==Historia==
===Tim miksto===
Aruba a debuta den e Campeonato di Equipo di CAREBACO na 1974. E team a keda na di cinco lugar den e ranking final, perdiendo 7-0 contra Jamaica, Surinam, Trinidad y Tobago y Guyana.<ref>World Badminton 18 (1974), p. 3</ref>
{{Appendix}}
[[:Category:Deporte na Aruba]]
en.wiki
---------------
{{Infobox asociacion deporte| variante = c
| nomber = Aruba Badminton Federation
| logo =
| imagen =
| abrevia = ABF of BBA
| president =
| vice-president =
| algemeen-secretaris =
| asiento =
| region =
| pais =
| cantidad_miembro =
| cantidad_asociacion =
| deporte =
| funda =
| luga_funda =
| ex-nomber =
| federacion_mundial =
| federacion_continental =
| federacion_nacional =
| afilia =
| comite_olimpico =
| agencia_deportivo =
| stop_imagen =
| imagen =
| descripcion =
| website =
}}
'''Aruba Badminton Federation''' (ABF), tambe yamá Badminton Aruba o Aruba Badminton Bond, ta e organisacion gobernante nacional supremo pa e deporte di [[badminton]] na [[Aruba]]. E federacion ta wordo representa pa e [[seleccion nacional di badminton di Aruba]].
== Historia ==
E Aruba Badminton Federation a wordo funda memey di añanan 1970, ora cu e promé participacion a tuma luga na e Kampionatonan di Carebaco. Na desember 1973 e federacion a bira miembro di Caribbean Badminton Federation, hunto cu Corsou.<ref>Sport inliet kort sport in het kort sport. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 05-12-1973, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 29-05-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461498:mpeg21:p007</ref>
E federashon despues a bira miembro di e órgano di gobernashon kontinental, e Konfederashon Panamerikano di Badminton, i e Federashon Mundial di Badminton, e tempu ei konosí komo e Federashon Internashonal di Badminton. Aruba ainda no ta anfitrion di campeonatonan internacional. Sinembargo Aruba a yega di ta anfitrion di Campeonato di Carebaco dos biaha. Federacion di Badminton Aruba ta miembro di Comite Olimpico Arubano .
{{Appendix}}
De Badminton Bond Aruba (BBA) viert deze maand zyn 15-jarig bestaan met verschillende toernooien en andere activiteiten.
Ofschoon deze tak van sport niet zo bekend is op Aruba, heeft de BBA in vijftien jaren heel wat gepresteerd. Deze bond is al jaren lid van de International Badminton Federation (IBF). Ook is de BBA lid van de Carebaco (Caribbean Regional Badminton Confederation), waarvan verder ook lid zijn: Jamaica, Trinidad, Suriname, Guyana, Barbados, Bermuda, Curasao en Grenada. Elk jaar doet Aruba mee aan de Caribische kampioenschappen en BBA- motor, Riek Altman, is al jaren secretaris / penningmeester van de Carebaco. Aruba wordt elk jaar weer verzocht de Carebaco- wedstrijden te organiseren, omdat Aruba tot nu toe het beste toernooi heeft georganiseerd, doch door het ontbreken van faciliteiten kan de BBA dit Caribisch treffen niet meer organiseren.
De BBA bestaat momenteel uit de vier clubs: Floralin, Flamboyant, Aruba Badminton Minders en Playa die tezamen honderd leden tellen. Deze sport kan uitsluitend gespeeld worden in een zaal en nu wordt er gebruik gemaakt van de gymnastiekzalen van Julianaschool, La Salie College en de Sporthal.
Een paar maanden geleden hebben de BBA- bestuursleden, Riek Altman en Michael Williams, in Trinidad een coachingcUrsus gevolgd onder auspiciën van de IBF en geven nu op maandag en donderdag aan trainers van de club een opleiding. Nu al is bekend dat Aruba volgend jaar vertegenwoordigd zal worden op Curagao tijdens de Easter Open Tournament en in Jamaica tijdens de Carebaco- wedstrijden.
De BBA heeft gisteren in een communiqué dank uitgebracht aan alle personen en instanties, die door de jaren heen de BBA hebben geholpen en eenieder, die aan badminton wil meedoen, uitgenodigd zich op donderdag in de Sporthal op te geven tussen zeven en tien uur 's avonds. Het bestuur van de BBA wordt in dit derde lustrumjaar gevormd door: voorzitter R. Nieuw, vicevoorzitter R. Altman, secretaris G. Simon, penningmeester B. Hernandez, commissarissen E. van der Linde, M. McClure, E. Vemannan, M. Croes en M. Williams.<ref>Met uitgebreid activiteiten-programma Badminton Bond Aruba viert haar derde lustrum. "Amigoe". Curaçao, 08-11-1986, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 29-05-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641854:mpeg21:p013</ref>
-------------
{{Variante|a}}
{{Futbolista
|nomberdihungado =
|Nomber = Mario Croes
|potret =
|Fecha di nasementu =
|Siudat di nasementu =
|Pais di nasementu = {{ABW}}
|Nashonalidat = hulandes
|Posishon =
|club =
}}
'''Hyacintho Mario Croes''' (☆ ± 1942 na [[Aruba]]), tambe conoci como '''Mario Croes jr.''', ta un ex-hungado di pingpong [[Aruba]]no. Entre decada 1960 y decada 1980 el a titula 13 vez campeon di Aruba. Den [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]] Croes tabata un di e dos "grandinan" den deporte di tennis di mesa, banda di [[Robert Hosé]] di [[Kòrsou|Corsou]].<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463158:mpeg21:a0099|titel=Sensationele zege van R. Hosé over M. Croes|werk=[[Amigoe]]|datum=1970-11-02|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref>
== Biografia ==
Mario Croes ta yiu di Eymee Zeppenfelt y Mario Hyacinto Croes, empresario i doño di La Gran Bodega.<ref name="Amigoe">{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462365:mpeg21:a0121|titel=In de Franciscuskerk|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-07-16|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> Cu mas o menos siete aña el a cuminsa hunga pingpong y tabata train cu su mama pa despues sigi train cu su tata y otro famianan.<ref name="Amistad">{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AMISTAD-1976-11/page/3/mode/1up?q=Amistad+mei+1976&view=theater|titel=Mario Croes: 26 aña den pingpong|werk=Amistad|datum=november 1976|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref>
Croes a cuminsa mustra su talentonan ora cu na edad di 9 aña el a sali campeon "junioren" na Aruba. Cu 12 aña el a drenta division di senioren y na 1959, cu 16 aña, a bira campeon di Aruba pa prome bes.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010997546:mpeg21:a0072|titel=Mario Croes jr: nieuwe tienkampkampioen tafeltennis|werk=[[Amigoe]]|datum=1959-02-25|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> Na 1960 e ta prolonga su titulo.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010459813:mpeg21:a0112|titel=Mario Croes jr. weer de sterkste|werk=[[Amigoe]]|datum=1960-04-01|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> Hunto cu Cholan Jacobs e tabata hunga pa e team Arubano di Bavaria Stars. Den e torneo organisá door di e asociacion "Entre Nous Juveniles” na Corsou el a hunga cu 17 aña su prome wega internacional contra [[Colombia]].
Croes tabata doño di Mario's Sports Shop den Wilhelminastraat 51 na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]. E ta casa cu Ruth Arends y hunto nan tin un yiu homber, Mario III, i un yiu muhe Janine.<ref name="Amigoe"/>
{{Appendix}}
{{Stub}}
{{DEFAULTSORT:Croes, Mario}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Deporte na Aruba]]
Pa promer viaha el a sali campeon di Aruba dia cu e tabatin 15 aña di edad. Awor flbi cu e tin 34 aña e por bisa cu ela sali 13 vez campeon di nos isla y e ta posee nada menos cu 39 copa y 27 medaya. Un deportista arubano cu e destaca su mes den e deporte di ping pong specialmente door di su mes esfuerzonan y su perserverancia, como cu manera nos lektornan por lesa mas alew, no ta semper ela haya ayudo den su carera deportivo na su isla natal. Mario Croes jr., casá cu Ruth Croes-Arends, ta haya cu e deporte di ping pong na Aruba a bai hopi atrcus den e 26 aña cu e tin ta praktikele.
Amistad a tene un entrevista exclusivo cu e deportista te ainda mas grandi riba terreno di ping pong actuahnente: Mario Croes Jr.<ref name="Amistad">{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AMISTAD-1976-11/page/3/mode/1up?q=Amistad+mei+1976&view=theater|titel=Mario Croes: 26 aña den pingpong|werk=Amistad|datum=november 1976|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref>
mi a cuminsa hunga ping pong tempo mi tabata tin mas o menos siete aña. Mi mama a cuminsa siñami, pero mi no a worry mucho. Toch mi a sigi hunga cu mi tata y cu mi otro famianan. Un viaha mi a bai Flamingo Room (Trocadero), caminda tabatin un mesa di ping pong, anto ei nan mi a mira Cholan Jacobs, e tempo ei e campeon di Aruba, hunga.
Esei a dunami smaak pa mi sigi train cu mi famia. Dia m'a cimiinsa hunga di verdad mi tabatin 12 ema y mi a cuminsa train cu Cholan. E tempo ei mi tabata hunga cinco te seis ora pa dia. Mi tabata caba di come dies dos or y mei y bai hunga te siet’or y mei di anochi. Tur dia e mesim cos. Mi no tabata hunga ni siña les.
Mario a cuminsa mustra su talentonan ora cu na edad di 9 aña ela sali campeon di Junioren na Aruba. Cu 12 aña ela drenta division di senioren y cu 16 aña pa promer vez ela logra bira campeon di Aruba. Su promer wega internacional ela hunga contra Colombianonan tempo cu e tabatin 17 aña na 1959. E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” Entre Nous Juveniles na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsou.
E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsou.
in de Franciscuskerk te Oranjestad is gistermorgen het kerkelijke huwelijk ingezegend vun mejuffrouw Rulh Arends, dochter V(.n. de heer en mevrouw Milo de R. Arends-Arends en de heer Mario Croes, zoon van de heer en mevrouw Mario H. Croes- Zeppenfelt. Voor de receptie ten huize van de bruid bestond grote belangstelling. Het bruidspaar wachtte een verrassing; een taart in de vorm van een tafeltennistafel. De bruidegom is dan ook tafeltenniskampioen van Aruba.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462365:mpeg21:a0121|titel=In de Franciscuskerk|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-07-16|bezochtdatum=2022}}</ref>
* Eigenaar van Mario's Sports Shop, Wilhelminastraat 51, Oranjestad, Aruba
* Huwde in 1965 met Ruth Arends, kinderen Mario III en Janine
{{Appendix}}
---------------
tbaqy392clhyrzh825tiyq53s0xajnh
199559
199558
2026-08-05T08:20:28Z
Caribiana
8320
199559
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
Pending: [[Barracudas Artistic Aruba]] - [[Aruba Dolphins]] - [[Stingray Swimming Team]] - [[Shawn Zarraga]] - [[Antwone Thyshon Kelly]] - [[Badminton Bond Curacao]] - [[Seleccion nacional di badminton di Aruba]] - [[Aruba Sport Unie]]
--------
'''Aruba Sport Unie''' (ASU), tambe konosí komo '''Union Deporte Aruba''' òf '''Union Deportivo Arubano''', ta e organisashon cumbre di deporte na Aruba. E ta fungí komo federashon madre pa e diferente federashonnan i bondnan deportivo riba e isla.
ASU ta representa mas ku 25 federashon deportivo i tin komo meta koordiná, promové i desaroyá deporte na Aruba. Pa bira miembro di ASU, un organisashon deportivo mester ta registra komo persona hurídiko i no por representa un deporte ku ta kaba representá pa un otro federashon miembro.
Historia
Aruba Sport Unie a wordu fundá dia 23 di desèmber 1941, for di e nesesidat pa koordiná i stimulá desaroyo di deporte riba e isla.
Entre e organisashonnan ku a kontribuí na su fundashon tabatin clubnan manera RCA, Club Caribe i Tivoli. E promé presidente tabata Jacobo Rudolf “Coco” Arends, kende tabata tambe envolví den fundashon di e Arubaanse Voetbal Bond algun aña promé.
Na 1949, ASU a kuminsá haña subsidio di e gobierno sentral pa sostené federashonnan deportivo, spesialmente pa organisashon di kompetensianan i otro aktividatnan.
Durante e añanan 1950 i 1960, sektor priva a hunga un papel importante den desaroyo di deporte na Aruba. E kompania petrolero Lago Oil & Transport Company, por ehèmpel, a brindá sosten finansiero i material na diferente clubnan. Mateo Reyes tabata un di e figurannan clave den e proseso di distribushon i desaroyo.
Na 1955, ASU a organisá e promé ASU Olimpiada, un evento ku a stimulá kompetensia entre atletanan lokal i ku a bira un tradishon durante varios dekada. Den e evento aki, atletanan tabata wordu rekonosé komo “atleta di aña”.
Entre 1955 i 1993, ASU tabata responsabel pa maneho di e Wilhelminastadion na Oranjestad.
Te na 1997, ASU tabata tambe enkargá ku distribushon di subsidio gubernamental na federashonnan deportivo. Despues di e aña ei, e tarea aki a pasa direktamente na gobierno di Aruba.
Facilidatnan deportivo
ASU ta manehá diferente instalashon deportivo riba Aruba, entre otro:
Joe Laveist Sport Park
Sita na San Nicolas, e parke aki ta un fasilidat multifunkshonal ku instalashonnan pa:
basebal
futbòl
volleyball
basketball
atletismo
E parke por wordu usa tambe pa evento grandi manera konserto i aktividatnan komunidario.
Centro Deportivo Betico Croes
Sita na Santa Cruz, e fasilidat aki ta un kompleks deportivo di paden ku aire akondishoná. E ta usa pa deporte di sala i arte marcial.
Organisashon i rol
ASU ta fungí komo koordinadó entre e diferente federashonnan deportivo na Aruba i ta apoyá:
desaroyo di deporte
organisashon di kompetensianan
promoshon di atletanan lokal
Riba e isla tin mas ku 30 organisashon deportivo ku ta forma parti di e sistema koordiná pa ASU. Entre e deporte mas popular na Aruba tin futbòl i basebal. Basebal, en partikular, a kontribuí na reconocimiento internashonal di Aruba, ku varios atletanan arubiano ku a hunga den Major League Baseball.
==Presidente ==
* Jacobo Rudolf “Coco” Arends (promé presidente)
* Gerald Franca
* Soraida Boekhoudt (2022– )
== Mira tambe ==
* [[Deporte na Aruba]]
* [[Arubaanse Voetbal Bond]]
{{Variante|a}}
{{infobox organisacion | variante = a
| tipo = Deporte
| nomber = Aruba Sport Unie
| funda = [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]]
| fundado =
}}
'''Aruba Sport Unie''' (Union Deporte Aruba, ASU), tambe conoci como '''Union Deportivo Arubano''', ta e organisacion cumbre di deporte na [[Aruba]]. E ta fungi como federacion cumbre pa diferente federacion y bond deportivo riba e isla.
ASU ta representa mas cu 25 federacion deportivo y tin como meta coordina, promove y desaroya deporte na Aruba. Pa bira miembro di ASU, un organisacion deportivo mester ta registra como [[Persona hurídiko|persona huridico]] y no por representa un deporte cu ta representacaba pa otro federacion miembro.
== Historia ==
Aruba Sport Unie a wordo funda dia [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]]. E organisacion a surgi for di e necesidad pa coordina y stimula desaroyo di deporte riba e isla.
Den promé añanan di su existencia, diferente club i organisashon deportivo a kontribuí na fundashon di ASU, entre otro [[RCA]], Club Caribe i Tivoli. E promé presidente di e organisashon tabata '''Coco Arends''', kende tabata tambe envolví den fundashon di e '''Arubaanse Voetbal Bond''' algun aña promé.
Na 1949 ASU a kuminsá ricibí subsidio di e gobierno sentral pa apoyá federashonnan deportivo ku organisashon di kompetensia i actividadnan deportivo.
Durante añanan hopi organisashon i empresanan lokal a brindá sosten finansiero i material na deporte na Aruba. E kompanía petrolero Lago Oil & Transport Company tabata un di e sostenedornan importante, donando material deportivo i apoyando desaroyo di clubnan deportivo. Mateo Reyes tabata un di e personanan cu a yuda den e proseso di desaroyo aki.
Den 1955 ASU a organisá e promé '''ASU Olimpiada''', un evento deportivo pa estimulá kompetensia entre atletanan lokal. E evento aki a bira un tradishon durante varios dekada, kaminda atletanan a wordo rekonosé komo “atleta di aña”.
Entre 1955 i 1993 ASU tabata responsabel pa maneho di e [[Wilhelminastadion]] na Oranjestad.
Te na 1997 ASU tabata tambe responsabel pa distribushon di subsidio gubernamental pa federashonnan deportivo. Despues di e aña aki, e tarea aki a wordo asumí direktamente pa e gobierno di Aruba.
== Facilidatnan deportivo ==
ASU ta manehá diferente instalashon deportivo riba Aruba.
'''Joe Laveist Sport Park''' na [[San Nicolas, Aruba|San Nicolas]] ta un parke deportivo multifunkshonal ku instalashonnan pa deporte manera:
* [[Basebal]]
* [[Futbòl]]
* [[Volleyball]]
* [[Basketbal]]
* [[Atletismo]]
E parke por wordo usa tambe pa evento grandi manera konserto i otro aktividatnan komunidario.
'''Centro Deportivo Betico Croes''' na [[Santa Cruz, Aruba|Santa Cruz]] ta un fasilidat deportivo di paden ku aire acondicioná. E centro ta usa pa deporte di sala i arte marcial.
== Organisashon ==
ASU ta fungí komo koordinadó entre e diferente federashonnan deportivo na Aruba. E organisashon ta apoyá desaroyo di deporte, organisashon di kompetensianan i promoshon di atletanan lokal.
Riba e isla tin mas ku 30 organisashon deportivo cu ta forma parti di e sistema deportivo coordina pa ASU. Entre e deporte mas popular na Aruba tin [[futbòl]] i [[basebal]]. Especialmente basebal a duna Aruba reconocimiento internashonal, ku varios atletanan Arubiano cu a hunga den [[Major League Baseball]].
== Organisacion ==
Entre e presidentenan di Aruba Sport Unie tin:
* [[Coco Arends|Jacobo Rudolf (Coco) Arends]] (1892-1965) – promé presidente
* Gerald Franca – presidente durante diferente periodo den siglonan reciente
* Soraida Boekhoudt – presidente (2022)
== Vé tambe ==
* [[Deporte na Aruba]]
* [[Arubaanse Voetbal Bond]]
[[Categoria:Deporte na Aruba]]
'''Aruba Sport Unie''' o '''Union Deportivo Arubano''' (ASU) ta e federacion cumbre di e federacionnan deportivo na [[Aruba]].
dre di 25 bond deportivo. Pa bira miembro di A.S.U. e organisacion mester ta un persona huridico y no mag di tin un miembro pa e deporte ey caba den A.S.U.
== Historia ==
ASU e ser funda dia [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]].
* ASU taba maneha Wilhelminastadion di 1955 te 1993
A.S.U. ta maneha dos facilidad cu ta nan propiedad, esta Joe Laveist Sport Park na San Nicolas y Centro Deportivo Betico Croes na Sta Cruz.
Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U.
Centro Deportivo Betico Croes ta completamente airecondiciona y ta uz'e pa tur sport di paden y arte marcial. Huur di e sporthal ta depende di cuanto hende mester uza pa maneha e lugar pa e actividad y ki sorto di actividad e ta. Pa mas informacion por yama oficina di A.S.U. na e numbernan di telefon ariba menciona.<ref>[https://www.gobierno.aw/union-deporte-aruba-asu Union Deporte Aruba (ASU)], Gobierno di Aruba</ref>
Aruba Sport Unie a wordo funda dia 21 di December, 1941. E aña aki 21 di December, e ta cumpli 75 aña y tin cu corda riba e fundadornan. Segun e presidente actual Gerald Franca, e aña aki lo ta uno special den cuadro di e celebracion aki. Tambe el a splica kico tur nan tin pensa di haci pa loke ta e celebracion den 2017.
Franca a splica cu e prome presidente tabata Coco Arends, kende ta e mesun persona cu a cuminsa tambe, kende ta fundador di Arubaanse Voetbal Bond 5 pa 6 aña prome. Un di e organisacionnan cu a yuda lanta Aruba Sport Unie tabata RCA, Club Caribe y Tivoli, cual ta e prome organisacionnan cu a lanta e asociacion aki.
Na 1949 pa prome biaha den historia, ASU a cuminsa haya e subsidio di Gobierno Central pa facilita tambe e federacionnan di e tempo ey cu placa pa nan organisa actividadnan. Despues di e periodo ey tabata haya Lago ta yuda hopi den parti di formacion di e clubnan y nan tabata subsidia of duna donacion na e diferente clubnan pa nan material, etc. durante aña. Difunto Mateo Reyes, kende ta un persona conoci y keri, tabata encarga cu esaki. E ta un di e personanan cu a yuda ASU pa haya Joe Laveist for di Lago como un centro pa deporte. Lago Sportpark tabata di Lago y a bin pa pase pa Joe Laveist, pa pas’e pa ASU.
Franca a menciona cu durante aña, durante 1955, ASU a celebra su prome ASU Olimpiada y despues di esey a keda celebr’e. Hopi di e atletanan grandi ta recorda e fechanan ey, caminda cu nan a wordo eligi como atleta di aña den decadanan di 60, 70 y 80. ASU semper a maneha deporte pa Gobierno y hasta a bay asina leu cu ASU a manda hende den exterior cu studie opdracht, pa bin bek lanta scol di deporte pa Aruba. Esaki nunca a logra debi na cosnan cu tabata pasa internamente. Despues ASU tabata encarga pa duna subsidio te cu na aña 1997, caminda cu Gobierno a tuma e tarea aki bek den su seno.
Franca a sigui splica cu na e momentonan aki tin un comision cu ta trahando riba dje pa pasa e fecha pa Januari. Pa fin di aña ta imposibel pa organisa algo. Idea ta pa haci algo riba dje pa recorda e fecha y recorda esnan cu a funda e organisacion aki. Tabata tin hasta hendenan conoci entre otro shon A. Eman cu tabata un di e prome personanan den e directiva. Tin hopi hende conoci den comunidad tabata forma parti di ASU di e tempo ey.<ref>[https://masnoticia.com/aruba-sport-unie-lo-cumpli-75-ana-dia-21-di-december-proximo/ Aruba Sport Unie lo cumpli 75 aña dia 21 di December proximo], Mas Noticia (28 di november 2016)</ref>
The sparse available evidence, however, reveals that there are around thirty-five sport organisations on the island that fall under the umbrella of the Aruba Sport Union (ASU), which was formed in 1941.44 As in Curaçao, two of the more popular team sports are soccer and baseball, and it is baseball that has given it the greatest international recognition through the participation of at least six Arubans in MLB since 1996.4
ASU President Gerald Franca --> 2022 Soraida Boekhoudt
---
Aruba Sport Unie, funda dia 23 di december 1941, ta e bond madre di 25 bond deportivo. Pa bira miembro di A.S.U. e organisacion mester ta un persona huridico y no mag di tin un miembro pa e deporte ey caba den A.S.U.
A.S.U. ta maneha dos facilidad cu ta nan propiedad, esta Joe Laveist Sport Park na San Nicolas y Centro Deportivo Betico Croes na Sta Cruz.
Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U.
Centro Deportivo Betico Croes ta completamente airecondiciona y ta uz'e pa tur sport di paden y arte marcial. Huur di e sporthal ta depende di cuanto hende mester uza pa maneha e lugar pa e actividad y ki sorto di actividad e ta. Pa mas informacion por yama oficina di A.S.U. na e numbernan di telefon ariba menciona.<ref>https://www.gobierno.aw/union-deporte-aruba-asu Union Deporte Aruba (ASU)</ref>
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Deporte na Aruba]]
----------------
{{Variante|a}}
{{multiple image
| total_width = 270
| border =
| perrow = 1/2
| align = right
|header = Joe Laveist Sportpark
|header_align = center
|image2 = Joe Laveist Sport Park.jpeg
| image1= Estadio de béisbol Joe Laveist, en San Nicolaas (este de Aruba).jpg
| image3 = Joe Laveist Sport Park 06 54 31 704000.jpeg
|caption1 =
|caption_align = center
}}
== Lago Sport Park / Joe Laveist Sportpark ==
The historical Lago Sports Park (later known as the Laveist Sport Park) was a vital recreational and cultural hub in San Nicolas, Aruba. Officially inaugurated in March 1941, it was founded by the Lago Oil & Transport Company to support the island's booming refinery community.
History of Lago Sports Park
Founding and Baseball Roots: The park was instrumental in developing baseball on the island. American expatriate and former Major League Baseball pitcher Jim Bluejacket spent 15 years in Aruba and helped found the facility, fostering strong local interest in the game.
WWII & Refining Community: During WWII, the facility offered organized recreation for Allied soldiers stationed in Aruba and the diverse immigrant workforce employed at the Lago refinery.
Championship Ground: Throughout the 1940s and 1950s, the park was the premier venue for the organized Aruba baseball championships. Iconic early teams like the Dodgers, Baby Ruth, and Barnes' Ramblers competed here.
Track and Field: Beyond baseball, it served as the primary venue for annual events like the Lago High School Track Meets and the Aruba School Sport Bond competitions.
Evolution: Today, the historic site in San Nicolas continues to be an active community asset and is known as the Laveist Sport Park.
{{Variante|a}}
{{Databox}}
Intro
*Location in San Nicolas, Aruba
*Originally built by Lago Oil and Transport Company
*Year of inauguration (1941)
*Later renamed to Joe Laveist Sportpark
==Historia==
1. Fundashon (±1930s–1941)
Lago building infrastructure for workers
Role of Jim Bluejacket
Opening (9 March 1941)
2. Periodo di floresementu (1940s–1980s)
Organized sports (baseball, possibly softball, football)
Social function (community gatherings, events)
3. Despues di sera di Lago (1985 →)
Decline / transition
Renaming to Joe Laveist
Continued local use
Struktura i fasilidat
Even if partial:
Baseball field
Stands / seating
Clubhouse?
Multi-sport use
* na 1968 Lago a traspasa LSP pa ASU
Importansia kultural
This is where your article becomes powerful:
Role in development of baseball in Aruba
Connection to Lago Colony life
Symbol of industrial-era community building
Link to later international baseball success of Aruba
Legado
Renaming to Joe Laveist
Continued recognition
Connection to surrounding area (Jim Bluejacketstraat, schools, neighborhoods)
🔎 Research tips (high impact, low effort)
Look for:
Lago employee magazines / newsletters
Local newspapers (Amigoe, Diario archives)
Aruba sports history sources
Mentions of:
inauguration (1941)
sports competitions
Joe Laveist (who he was!)
------------------
==Origen di baseball na Aruba ==
Beisbòl a yega Aruba den añanan 1930, introdusí pa ekspatriadonan merikano ku tabata traha na Lago Oil Company i imigrantenan venezolano ku a forma timnan di pickup informal riba terenonan habrí.[2] E deporte a haña struktura ku e fundashon di ABBA na 1950 pa organisá liga i kampionato lokal, loke a kondusí na entrada di Aruba den wega internashonal na 1952 ora el a djòin e Asosiashon Internashonal di Beisbòl Amateur (awor parti di WBSC).[2] E aña ei, Aruba a debutá su promé selekshon nashonal na e Serie Mundial Amateur di 1952 na Havana, Cuba, manehá pa Joe Proterra, kaminda el a sigurá dos viktoria den seis wega i a gana aklamashon di fanátikonan, ku pitcher Nell Harms nombrá hungadó sobresaliente di siman pa su aktuashon kontra Honduras.[2]
Beisbòl a wòrdu introdusí na Aruba na final di añanan 1920 i kuminsamentu di añanan 1930 prinsipalmente dor di ekspatriadonan merikano empleá pa Lago Oil and Transport Company, un supsidiario di Standard Oil of New Jersey, kendenan a establesé un refineria riba e isla.
Pafo di e colonia, baseball a haya traccion na fin di añanan 1930 pa medio di imigrantenan y mariniernan Venezolano cu a mara na wafnan di Aruba cu nan barconan di pisca, formando teamnan casual di pick-up cu a hunga riba terenonan habri na Oranjestad, manera e area patras di Corte di Husticia actual.
Pa añanan 1950, beisbòl a integrá profundamente den kultura di Aruba, partikularmente bou di hóbennan, ku a wòrdu eksponé pa medio di transmishonnan di media merikano, eventonan patrosiná pa kompanianan di zeta, i e impakto persistente di sòldánan di tempu di guera, hasiendo esaki un símbolo di aspirashon i vínkulo di komunidat den barionan di klase trahadó. Adopshon lokal a oumentá ku e formashon di klupnan amateur den tur pueblo.
<ref>Clyde Harms, https://archive.org/details/BNA-DIG-ARUBATODAY-2021-05-28/page/n9/mode/1up?q=jim+bluejacket Short history of the beginnings of baseball in Aruba], Aruba Today (28 di 2021)</ref>
-------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox deportista| variante = a
| nomber completo = Shawn Joubert Zarraga
| alias =
| fecha nacemento = [[21 di yanüari|21 di januari]] [[1989]]
| luga nacemento = {{ABW}}
| fecha fayecimento =
| luga fayecimento =
| nacionalidad = {{NLD}}
| haltura = 183 cm
| peso = 109 kg
<!-- Seccion di informacion deportivo -->
| deporte = [[beisbòl|baseball]]
| disciplina = catcher (man drechi)?
| wo =
| debut = 11 di maart 2023 (den [[Tim nashonal di beisbòl hulandes|team di Reino]])??
| activo = 2021 - presente ??
| distincion =
}}
'''Shawn Joubert Zarraga''' (☆ [[21 di yanüari|21 di januari]] [[1989]] na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]) ta un eks-catcher profesional di beisbòl Arubiano ku a representá Hulanda den kompetensianan internashonal, inkluyendo e World Baseball Classic.[1] Para na 6 pia 0 inch (1.83 m) i pisando aproksimadamente 240 liber (109 kg), Zarraga tabata un switch-hitter ku tabata tira ku man drechi i a hunga prinsipalmente komo un katcher durante henter su karera.[2] Selektá pa e Milwaukee Brewers den e di 44 buèlta (1.302 en general) di e Selekshon di Beisbòl di Liga Mayor di 2007 for di Trinity Christian Academy na Florida, el a pasa vários temporada den e liganan menor den vários organisashon.[3]
grokipedia: Zarraga su karera profeshonal a kuminsá den e sistema di Brewers, kaminda el a progresá a traves di nan afiliadonan di 2007 pa 2014, alkansando nivelnan di Double-A i Triple-A i mustrando abilidatnan defensivo sólido tras di e plato.[4] Despues el a firma kontraktnan di liga menor ku timnan inkluyendo Los Angeles Dodgers na 2017 i Cincinnati Reds na 2016, ganando invitashonnan no-roster pa entrenamentu di primavera, ounke nunka el a yega Major League Baseball.[5] Despues ku su karera den liga menor afiliá a terminá na 2017, Zarraga a hunga den liganan independiente, inkluyendo ku e Cleburne Railroaders di e Asosiashon Merikano e aña ei, promé ku el a baha ku penshun.[6]
Riba e esenario internashonal, Zarraga tabata un kontribuidor klave na e selekshon nashonal di Hulanda, yudando sigurá e título di Kopa Mundial di Beisbòl 2011 na Panama i partisipando den e Klásiko Mundial di Beisbòl 2017, kaminda el a proveé profundidat na katcher durante wega di pool.[7] Su versatilidat i eksperensia a hasié un opshon konfiabel pa e tim hulandes, basando riba su raisnan arubiano miéntras e tabata kompetí bou di e bandera di Reino Hulandes.[8]
== Karera internashonal ==
===Kopa Mundial 2011===
Zarraga a haci su debut internacional cu e seleccion nacional di baseball di Hulanda na 2011 den Mundial di Baseball na Panama, eligibel pa medio di su herencia Arubiano. El a sirbi komo un katcher riba e lista ora e tim a gana e medaya di oro, derotando Cuba 2-1 den e final pa reklamá e título mundial.[25][26]
torneonan di 2014
Zarraga a sirbi prinsipalmente komo un katcher durante e aparishonnan di e tim den dos torneo klave e aña ei.[27]
Na yüli, Zarraga a representá Hulanda na e Torneo Internashonal di Beisbòl di Fransia, konosí tambe komo Yoshida Challenge, ku a tuma lugá na Sénart, Fransia. E selekshon hulandes a gana e medaya di oro, derotando un tereno ku a inkluí anfitrion Fransia, Alemania, i all-starnan internashonal. Zarraga tabata parti di e lista ku a sigurá e título, kontribuyendo tras di e plato miéntras e tim a pone un demostrashon fuerte den nan promé salida na e fasilidat nobo.[28][29]
Mas lat e sèptèmber ei, Zarraga a kompetí den e Kampionato Oropeo di Beisbòl 2014 ku a tuma lugá na Ostrava i Brno, Repúblika Cheko, kaminda Hulanda a kapturá nan di 21 medaya di oro kontinental ku un rèkòrt invikto di 11-0, kulminando den un viktoria final di 6-3 riba Italia. Komo katcher, el a bati .286 ku aktuashonnan notabel, inkluyendo tres hit den un viktoria di 7-2 riba Alemania i un homerun den un wega di pool anterior kontra Kroasia. Su trabou defensivo a yuda ankra un staf di lansamentu ku a pèrmití solamente 1.36 kareda gana pa wega durante henter e torneo.[30][31][28]
2015 Premier12 i 2017 World Baseball Classic
Zarraga a wòrdu selektá pa representá e selekshon nashonal di beisbòl di Hulanda na e WBSC Premier12 di 2015, e edishon inaugural di e torneo ku a tuma lugá na Mexico i Taiwan, kaminda el a sirbi komo un katcher bistiendo e kamisa number 22.[32] Hulanda a kompetí den Grupo A di e buèlta di apertura, sigurando tres viktoria kontra Chines Taipei (7-4), Italia (16-1), i Puerto Rico (11-7), miéntras ku nan a sufri pèrdida kontra Cuba (5-6) i Canada (1-3), loke a posishoná nan pa avansá pa e kuartfinal.[33] Einan, nan a kai kontra Merka 1-6, resultando den un di sinku lugá total pa e tim.[33]
Durante e torneo, Zarraga a kontribuí ofensivamente den momentunan klave, inkluyendo un homerun di dos kareda den e di kuater inning kontra Cuba ku a ekstendé e bentaha di Hulanda na 4-1, ounke e tim na final a pèrdè den un kompetensia estrecho.[34] El a registrá tambe un RBI den e viktoria riba Taipei Chines, trahando un kaminata apesar di a bai sin hit den tres at-bat.[35] Sinembargo, Zarraga a sufri un leshon na man durante e wega di Cuba i mester a sali trempan.[36]
Na 2017, Zarraga a gana un lugá riba e lista di Hulanda pa e World Baseball Classic, atrobe komo un katcher, partisipando den e torneo prinsipal ku a tuma lugá den vários pais anfitrion.[37] Hulanda a pone un rèkòrt di 2-1 den Pool A, avansando komo subkampeon tras di Israel, promé ku a derotá Israel 12-2 den e kuartfinal na Tokyo Dome pa yega e semifinal.[37] Nan kareda a terminá den un pèrdida di 3-4 kontra Puerto Rico na Dodger Stadium, kaminda e tim a regresá lat pero no por a sigurá e viktoria.[38]
E aktuashon sobresaliente di Zarraga a bini den e kuart di final kontra Israel, kaminda el a konta dos hit i dos RBI komo parti di e eksploshon ofensivo di e tim.[39] Den e semifinal kontra Puerto Rico, el a entregá un dòbel di RBI krusial den e di sinku inning pa skor Wladimir Balentien i empatá e wega na 3-3, ounke kompañero di ekipo Jonathan Schoop a wòrdu bentá afó na e plachi di kas den e wega.[40] Zarraga a parse di a sufri un leshon den e di ocho inning di e wega ei, loke a rekerí atenshon médiko tras di e plato.
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid = |titulo=}}
{{References}}
* [https://www.baseball-reference.com/register/player.fcgi?id=kelly-001ant Minors Stats Antwone Kelly]
}}
{{DEFAULTSORT:Zarraga, Shawn}}
[[:Kategoria:Hende]]
[[:Kategoria:Beisbòl]]
-----------------
{{Variante|a}}
{{Infobox asociacion deporte| variante = c
| nomber = Badminton Bond Curaçao
| logo =
| imagen =
| abrevia = BBC
| president =
| vice-president =
| algemeen-secretaris =
| asiento =
| region =
| pais =
| cantidad_miembro =
| cantidad_asociacion =
| deporte =
| funda =
| luga_funda =
| ex-nomber =
| federacion_mundial =
| federacion_continental =
| federacion_nacional =
| afilia =
| comite_olimpico =
| agencia_deportivo =
| stop_imagen =
| imagen =
| descripcion =
| website =
}}
'''Badminton Bond Curaçao''' (BBC) ta e organisashon ku ta dirigi i promové e deporte di badminton na Kòrsou. E federashon ta un miembro di e organisashonnan internashonal i regional, inkluíendo e '''Badminton World Federation (BWF)''', e '''Badminton Pan America (BPA)''', i e '''Caribbean Regional Badminton Confederation (CAREBACO)'''.
=== Historia i Fundashon ===
E Badminton Bond Curaçao a fundá den 1975. E federashon ta representá Kòrsou den e organisashonnan regional i internashonal di badminton.:contentReference[oaicite:8]{index=8}
=== Afiliashon Internashonal ===
:contentReference[oaicite:10]{index=10}
* :contentReference[oaicite:13]{index=13}
* :contentReference[oaicite:16]{index=16}
* :contentReference[oaicite:19]{index=19}:contentReference[oaicite:21]{index=21}
=== Participashon Internashonal ===
:contentReference[oaicite:23]{index=23}:contentReference[oaicite:25]{index=25}
=== Referensianan ===
* :contentReference[oaicite:27]{index=27}
* :contentReference[oaicite:30]{index=30}:contentReference[oaicite:32]{index=32}
[[:Kategoria:Deporte na Kòrsou]]
[[:Kategoria:Organisashon Deportivo]]
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Deporte]]
---------------
{{Databox}}
E '''seleccion nacional di badminton di Aruba''' ([[Hulandes]]: Arubaans badmintonteam) ta representa [[Aruba]] den competencianan internacional di team di badminton y ta wordo controla pa [[Aruba Badminton Federation]] cu ta afilia na Badminton Pan America y Caribbean Regional Badminton Confederation (CARECOBA).<ref>{{Cite web |title=Members {{!}} BWF Corporate |url=https://corporate.bwfbadminton.com/about/membership/ }}</ref> E ekipo a kompetí pa promé biaha den nan promé torneo internacional di ekipo na 1990.
E ekipo a haci su aparicion pa prome biaha na e Campeonato di Ekipo di CAREBACO na aña 1974.<ref>{{citeer web|titel=Aruba vooreerst naar Car. badmintonkampioenschap|werk=[[Amigoe]]|datum=1974-11-15|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2025-05-29|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461200:mpeg21:p005}}</ref> Tambe e ekipo a competi den e [[Weganan Centroamericano y di Caribe]] di 1990, unda badminton a wordo inaugura pa prome biaha den e Weganan. E ekipo junior di Aruba a kompetí den e Campeonato Pan Am Junior Team 2009 y a terminá na di 12 lugá.<ref>{{Cite web |title=BWF - Team Event XVIII Pan Am Junior 2009 - Winners |url=https://bwf.tournamentsoftware.com/sport/winners.aspx?id=C61259DF-B2FF-4AC5-A444-F9E14C6A82B1 |access-date=2022-09-04 |website=bwf.tournamentsoftware.com}}</ref>
Een Arubaans selectie-team zal van 17 tot en met 24 november voor de eerste keer deelnemen aan de Caribische Badmintonkampioenschappen, die dit jaar te Georgetown in Guyana gehouden worden. Het team dat Aruba zal vertegenwoordigen bestaat uit de dames M. Mata, N. Mata en M. Yarzagaray, en de heren Doy Bernaibela, H. Boer, Robby Arambatzis en Reginals Altman. Deze reis werd mogelijk gemaakt dankzij financiële — en materiele steun van diverse giften; het bedrijfsleven en andere instanties. Het Caribisch toernooi wojdt^jgeorganiseerd door de Caribbean regional badminton confederation, een in 1972 opgerichte federatie, tot voor kort bestaande uit de landen Jamaica, Trinidad/Tooago, Guyana en Sjuriname. Vorig jaar heeft de Badminton Bond Aruba zijn interesse voor deelname aan het bestuur van de Carebaco te kennen gegeven en na een jaar van intensieve voorbereidingen werd Aruba in juli van dit jaar lid van de International badminton federation en in dezelfde maand als vijfde lid van de Carebaco toegelaten. Beide feiten kunnen als mijlpalen worden beschouwd in de geschiede- | nis van de badmintonsport op Aruba, waar deze sport (nog) vrij onbekend is. Dit laatste komt voornamelijk doordat men hier voor deze sport een enorm tekort heeft aan goede accomodatie.
==Historia==
===Tim miksto===
Aruba a debuta den e Campeonato di Equipo di CAREBACO na 1974. E team a keda na di cinco lugar den e ranking final, perdiendo 7-0 contra Jamaica, Surinam, Trinidad y Tobago y Guyana.<ref>World Badminton 18 (1974), p. 3</ref>
{{Appendix}}
[[:Category:Deporte na Aruba]]
en.wiki
---------------
{{Infobox asociacion deporte| variante = c
| nomber = Aruba Badminton Federation
| logo =
| imagen =
| abrevia = ABF of BBA
| president =
| vice-president =
| algemeen-secretaris =
| asiento =
| region =
| pais =
| cantidad_miembro =
| cantidad_asociacion =
| deporte =
| funda =
| luga_funda =
| ex-nomber =
| federacion_mundial =
| federacion_continental =
| federacion_nacional =
| afilia =
| comite_olimpico =
| agencia_deportivo =
| stop_imagen =
| imagen =
| descripcion =
| website =
}}
'''Aruba Badminton Federation''' (ABF), tambe yamá Badminton Aruba o Aruba Badminton Bond, ta e organisacion gobernante nacional supremo pa e deporte di [[badminton]] na [[Aruba]]. E federacion ta wordo representa pa e [[seleccion nacional di badminton di Aruba]].
== Historia ==
E Aruba Badminton Federation a wordo funda memey di añanan 1970, ora cu e promé participacion a tuma luga na e Kampionatonan di Carebaco. Na desember 1973 e federacion a bira miembro di Caribbean Badminton Federation, hunto cu Corsou.<ref>Sport inliet kort sport in het kort sport. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 05-12-1973, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 29-05-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461498:mpeg21:p007</ref>
E federashon despues a bira miembro di e órgano di gobernashon kontinental, e Konfederashon Panamerikano di Badminton, i e Federashon Mundial di Badminton, e tempu ei konosí komo e Federashon Internashonal di Badminton. Aruba ainda no ta anfitrion di campeonatonan internacional. Sinembargo Aruba a yega di ta anfitrion di Campeonato di Carebaco dos biaha. Federacion di Badminton Aruba ta miembro di Comite Olimpico Arubano .
{{Appendix}}
De Badminton Bond Aruba (BBA) viert deze maand zyn 15-jarig bestaan met verschillende toernooien en andere activiteiten.
Ofschoon deze tak van sport niet zo bekend is op Aruba, heeft de BBA in vijftien jaren heel wat gepresteerd. Deze bond is al jaren lid van de International Badminton Federation (IBF). Ook is de BBA lid van de Carebaco (Caribbean Regional Badminton Confederation), waarvan verder ook lid zijn: Jamaica, Trinidad, Suriname, Guyana, Barbados, Bermuda, Curasao en Grenada. Elk jaar doet Aruba mee aan de Caribische kampioenschappen en BBA- motor, Riek Altman, is al jaren secretaris / penningmeester van de Carebaco. Aruba wordt elk jaar weer verzocht de Carebaco- wedstrijden te organiseren, omdat Aruba tot nu toe het beste toernooi heeft georganiseerd, doch door het ontbreken van faciliteiten kan de BBA dit Caribisch treffen niet meer organiseren.
De BBA bestaat momenteel uit de vier clubs: Floralin, Flamboyant, Aruba Badminton Minders en Playa die tezamen honderd leden tellen. Deze sport kan uitsluitend gespeeld worden in een zaal en nu wordt er gebruik gemaakt van de gymnastiekzalen van Julianaschool, La Salie College en de Sporthal.
Een paar maanden geleden hebben de BBA- bestuursleden, Riek Altman en Michael Williams, in Trinidad een coachingcUrsus gevolgd onder auspiciën van de IBF en geven nu op maandag en donderdag aan trainers van de club een opleiding. Nu al is bekend dat Aruba volgend jaar vertegenwoordigd zal worden op Curagao tijdens de Easter Open Tournament en in Jamaica tijdens de Carebaco- wedstrijden.
De BBA heeft gisteren in een communiqué dank uitgebracht aan alle personen en instanties, die door de jaren heen de BBA hebben geholpen en eenieder, die aan badminton wil meedoen, uitgenodigd zich op donderdag in de Sporthal op te geven tussen zeven en tien uur 's avonds. Het bestuur van de BBA wordt in dit derde lustrumjaar gevormd door: voorzitter R. Nieuw, vicevoorzitter R. Altman, secretaris G. Simon, penningmeester B. Hernandez, commissarissen E. van der Linde, M. McClure, E. Vemannan, M. Croes en M. Williams.<ref>Met uitgebreid activiteiten-programma Badminton Bond Aruba viert haar derde lustrum. "Amigoe". Curaçao, 08-11-1986, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 29-05-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641854:mpeg21:p013</ref>
-------------
{{Variante|a}}
{{Futbolista
|nomberdihungado =
|Nomber = Mario Croes
|potret =
|Fecha di nasementu =
|Siudat di nasementu =
|Pais di nasementu = {{ABW}}
|Nashonalidat = hulandes
|Posishon =
|club =
}}
'''Hyacintho Mario Croes''' (☆ ± 1942 na [[Aruba]]), tambe conoci como '''Mario Croes jr.''', ta un ex-hungado di pingpong [[Aruba]]no. Entre decada 1960 y decada 1980 el a titula 13 vez campeon di Aruba. Den [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]] Croes tabata un di e dos "grandinan" den deporte di tennis di mesa, banda di [[Robert Hosé]] di [[Kòrsou|Corsou]].<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463158:mpeg21:a0099|titel=Sensationele zege van R. Hosé over M. Croes|werk=[[Amigoe]]|datum=1970-11-02|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref>
== Biografia ==
Mario Croes ta yiu di Eymee Zeppenfelt y Mario Hyacinto Croes, empresario i doño di La Gran Bodega.<ref name="Amigoe">{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462365:mpeg21:a0121|titel=In de Franciscuskerk|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-07-16|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> Cu mas o menos siete aña el a cuminsa hunga pingpong y tabata train cu su mama pa despues sigi train cu su tata y otro famianan.<ref name="Amistad">{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AMISTAD-1976-11/page/3/mode/1up?q=Amistad+mei+1976&view=theater|titel=Mario Croes: 26 aña den pingpong|werk=Amistad|datum=november 1976|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref>
Croes a cuminsa mustra su talentonan ora cu na edad di 9 aña el a sali campeon "junioren" na Aruba. Cu 12 aña el a drenta division di senioren y na 1959, cu 16 aña, a bira campeon di Aruba pa prome bes.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010997546:mpeg21:a0072|titel=Mario Croes jr: nieuwe tienkampkampioen tafeltennis|werk=[[Amigoe]]|datum=1959-02-25|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> Na 1960 e ta prolonga su titulo.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010459813:mpeg21:a0112|titel=Mario Croes jr. weer de sterkste|werk=[[Amigoe]]|datum=1960-04-01|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> Hunto cu Cholan Jacobs e tabata hunga pa e team Arubano di Bavaria Stars. Den e torneo organisá door di e asociacion "Entre Nous Juveniles” na Corsou el a hunga cu 17 aña su prome wega internacional contra [[Colombia]].
Croes tabata doño di Mario's Sports Shop den Wilhelminastraat 51 na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]. E ta casa cu Ruth Arends y hunto nan tin un yiu homber, Mario III, i un yiu muhe Janine.<ref name="Amigoe"/>
{{Appendix}}
{{Stub}}
{{DEFAULTSORT:Croes, Mario}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Deporte na Aruba]]
Pa promer viaha el a sali campeon di Aruba dia cu e tabatin 15 aña di edad. Awor flbi cu e tin 34 aña e por bisa cu ela sali 13 vez campeon di nos isla y e ta posee nada menos cu 39 copa y 27 medaya. Un deportista arubano cu e destaca su mes den e deporte di ping pong specialmente door di su mes esfuerzonan y su perserverancia, como cu manera nos lektornan por lesa mas alew, no ta semper ela haya ayudo den su carera deportivo na su isla natal. Mario Croes jr., casá cu Ruth Croes-Arends, ta haya cu e deporte di ping pong na Aruba a bai hopi atrcus den e 26 aña cu e tin ta praktikele.
Amistad a tene un entrevista exclusivo cu e deportista te ainda mas grandi riba terreno di ping pong actuahnente: Mario Croes Jr.<ref name="Amistad">{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AMISTAD-1976-11/page/3/mode/1up?q=Amistad+mei+1976&view=theater|titel=Mario Croes: 26 aña den pingpong|werk=Amistad|datum=november 1976|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref>
mi a cuminsa hunga ping pong tempo mi tabata tin mas o menos siete aña. Mi mama a cuminsa siñami, pero mi no a worry mucho. Toch mi a sigi hunga cu mi tata y cu mi otro famianan. Un viaha mi a bai Flamingo Room (Trocadero), caminda tabatin un mesa di ping pong, anto ei nan mi a mira Cholan Jacobs, e tempo ei e campeon di Aruba, hunga.
Esei a dunami smaak pa mi sigi train cu mi famia. Dia m'a cimiinsa hunga di verdad mi tabatin 12 ema y mi a cuminsa train cu Cholan. E tempo ei mi tabata hunga cinco te seis ora pa dia. Mi tabata caba di come dies dos or y mei y bai hunga te siet’or y mei di anochi. Tur dia e mesim cos. Mi no tabata hunga ni siña les.
Mario a cuminsa mustra su talentonan ora cu na edad di 9 aña ela sali campeon di Junioren na Aruba. Cu 12 aña ela drenta division di senioren y cu 16 aña pa promer vez ela logra bira campeon di Aruba. Su promer wega internacional ela hunga contra Colombianonan tempo cu e tabatin 17 aña na 1959. E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” Entre Nous Juveniles na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsou.
E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsou.
in de Franciscuskerk te Oranjestad is gistermorgen het kerkelijke huwelijk ingezegend vun mejuffrouw Rulh Arends, dochter V(.n. de heer en mevrouw Milo de R. Arends-Arends en de heer Mario Croes, zoon van de heer en mevrouw Mario H. Croes- Zeppenfelt. Voor de receptie ten huize van de bruid bestond grote belangstelling. Het bruidspaar wachtte een verrassing; een taart in de vorm van een tafeltennistafel. De bruidegom is dan ook tafeltenniskampioen van Aruba.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462365:mpeg21:a0121|titel=In de Franciscuskerk|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-07-16|bezochtdatum=2022}}</ref>
* Eigenaar van Mario's Sports Shop, Wilhelminastraat 51, Oranjestad, Aruba
* Huwde in 1965 met Ruth Arends, kinderen Mario III en Janine
{{Appendix}}
---------------
oylzpniqxq6d24kylbyhuvyz4sh7g6h
199560
199559
2026-08-05T08:23:28Z
Caribiana
8320
199560
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
Pending: [[Barracudas Artistic Aruba]] - [[Aruba Dolphins]] - [[Stingray Swimming Team]] - [[Shawn Zarraga]] - [[Antwone Thyshon Kelly]] - [[Badminton Bond Curacao]] - [[Seleccion nacional di badminton di Aruba]] - [[Aruba Sport Unie]]
--------
'''Aruba Sport Unie''' (ASU), tambe konosí komo '''Union Deporte Aruba''' òf '''Union Deportivo Arubano''', ta e organisashon cumbre di deporte na Aruba. E ta fungí komo federashon madre pa e diferente federashonnan i bondnan deportivo riba e isla.
ASU ta representa mas ku 25 federashon deportivo i tin komo meta koordiná, promové i desaroyá deporte na Aruba. Pa bira miembro di ASU, un organisashon deportivo mester ta registra komo persona hurídiko i no por representa un deporte ku ta kaba representá pa un otro federashon miembro.
==Historia==
Aruba Sport Unie a wordu fundá dia 23 di desèmber 1941, for di e nesesidat pa koordiná i stimulá desaroyo di deporte riba e isla.
Entre e organisashonnan ku a kontribuí na su fundashon tabatin clubnan manera RCA, Club Caribe i Tivoli. E promé presidente tabata Jacobo Rudolf “Coco” Arends, kende tabata tambe envolví den fundashon di e Arubaanse Voetbal Bond algun aña prome.
Na 1949, ASU a kuminsá haña subsidio di e gobierno sentral pa sostené federashonnan deportivo, spesialmente pa organisashon di kompetensianan i otro aktividatnan.
Durante e añanan 1950 i 1960, sektor priva a hunga un papel importante den desaroyo di deporte na Aruba. E kompania petrolero Lago Oil & Transport Company, por ehèmpel, a brindá sosten finansiero i material na diferente clubnan. Mateo Reyes tabata un di e figurannan clave den e proseso di distribushon i desaroyo.
Na 1955, ASU a organisá e promé ASU Olimpiada, un evento ku a stimulá kompetensia entre atletanan lokal i ku a bira un tradishon durante varios dekada. Den e evento aki, atletanan tabata wordu rekonosé komo “atleta di aña”.
Entre 1955 i 1993, ASU tabata responsabel pa maneho di e Wilhelminastadion na Oranjestad.
Te na 1997, ASU tabata tambe enkargá ku distribushon di subsidio gubernamental na federashonnan deportivo. Despues di e aña ei, e tarea aki a pasa direktamente na gobierno di Aruba.
==Facilidatnan deportivo==
ASU ta manehá diferente instalashon deportivo riba Aruba, entre otro:
===Joe Laveist Sport Park===
Situa na San Nicolas, e parke aki ta un fasilidat multifunkshonal ku instalashonnan pa:
basebal
futbòl
volleyball
basketball
atletismo
E parke por wordu usa tambe pa evento grandi manera konserto i aktividatnan komunidario.
===Centro Deportivo Betico Croes===
Situa na Santa Cruz, e fasilidat aki ta un kompleks deportivo di paden ku aire akondishoná. E ta usa pa deporte di sala i arte marcial.
==Organisashon i rol==
ASU ta fungí komo koordinadó entre e diferente federashonnan deportivo na Aruba i ta apoyá:
desaroyo di deporte
organisashon di kompetensianan
promoshon di atletanan lokal
Riba e isla tin mas ku 30 organisashon deportivo ku ta forma parti di e sistema koordiná pa ASU. Entre e deporte mas popular na Aruba tin futbòl i basebal. Basebal, en partikular, a kontribuí na reconocimiento internashonal di Aruba, ku varios atletanan arubiano ku a hunga den Major League Baseball.
===Presidente ===
* Jacobo Rudolf “Coco” Arends (promé presidente)
* Gerald Franca
* Soraida Boekhoudt (2022– )
== Mira tambe ==
* [[Deporte na Aruba]]
* [[Arubaanse Voetbal Bond]]
{{Variante|a}}
{{infobox organisacion | variante = a
| tipo = Deporte
| nomber = Aruba Sport Unie
| funda = [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]]
| fundado =
}}
'''Aruba Sport Unie''' (Union Deporte Aruba, ASU), tambe conoci como '''Union Deportivo Arubano''', ta e organisacion cumbre di deporte na [[Aruba]]. E ta fungi como federacion cumbre pa diferente federacion y bond deportivo riba e isla.
ASU ta representa mas cu 25 federacion deportivo y tin como meta coordina, promove y desaroya deporte na Aruba. Pa bira miembro di ASU, un organisacion deportivo mester ta registra como [[Persona hurídiko|persona huridico]] y no por representa un deporte cu ta representacaba pa otro federacion miembro.
== Historia ==
Aruba Sport Unie a wordo funda dia [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]]. E organisacion a surgi for di e necesidad pa coordina y stimula desaroyo di deporte riba e isla.
Den promé añanan di su existencia, diferente club i organisashon deportivo a kontribuí na fundashon di ASU, entre otro [[RCA]], Club Caribe i Tivoli. E promé presidente di e organisashon tabata '''Coco Arends''', kende tabata tambe envolví den fundashon di e '''Arubaanse Voetbal Bond''' algun aña promé.
Na 1949 ASU a kuminsá ricibí subsidio di e gobierno sentral pa apoyá federashonnan deportivo ku organisashon di kompetensia i actividadnan deportivo.
Durante añanan hopi organisashon i empresanan lokal a brindá sosten finansiero i material na deporte na Aruba. E kompanía petrolero Lago Oil & Transport Company tabata un di e sostenedornan importante, donando material deportivo i apoyando desaroyo di clubnan deportivo. Mateo Reyes tabata un di e personanan cu a yuda den e proseso di desaroyo aki.
Den 1955 ASU a organisá e promé '''ASU Olimpiada''', un evento deportivo pa estimulá kompetensia entre atletanan lokal. E evento aki a bira un tradishon durante varios dekada, kaminda atletanan a wordo rekonosé komo “atleta di aña”.
Entre 1955 i 1993 ASU tabata responsabel pa maneho di e [[Wilhelminastadion]] na Oranjestad.
Te na 1997 ASU tabata tambe responsabel pa distribushon di subsidio gubernamental pa federashonnan deportivo. Despues di e aña aki, e tarea aki a wordo asumí direktamente pa e gobierno di Aruba.
== Facilidatnan deportivo ==
ASU ta manehá diferente instalashon deportivo riba Aruba.
'''Joe Laveist Sport Park''' na [[San Nicolas, Aruba|San Nicolas]] ta un parke deportivo multifunkshonal ku instalashonnan pa deporte manera:
* [[Basebal]]
* [[Futbòl]]
* [[Volleyball]]
* [[Basketbal]]
* [[Atletismo]]
E parke por wordo usa tambe pa evento grandi manera konserto i otro aktividatnan komunidario.
'''Centro Deportivo Betico Croes''' na [[Santa Cruz, Aruba|Santa Cruz]] ta un fasilidat deportivo di paden ku aire acondicioná. E centro ta usa pa deporte di sala i arte marcial.
== Organisashon ==
ASU ta fungí komo koordinadó entre e diferente federashonnan deportivo na Aruba. E organisashon ta apoyá desaroyo di deporte, organisashon di kompetensianan i promoshon di atletanan lokal.
Riba e isla tin mas ku 30 organisashon deportivo cu ta forma parti di e sistema deportivo coordina pa ASU. Entre e deporte mas popular na Aruba tin [[futbòl]] i [[basebal]]. Especialmente basebal a duna Aruba reconocimiento internashonal, ku varios atletanan Arubiano cu a hunga den [[Major League Baseball]].
== Organisacion ==
Entre e presidentenan di Aruba Sport Unie tin:
* [[Coco Arends|Jacobo Rudolf (Coco) Arends]] (1892-1965) – promé presidente
* Gerald Franca – presidente durante diferente periodo den siglonan reciente
* Soraida Boekhoudt – presidente (2022)
== Vé tambe ==
* [[Deporte na Aruba]]
* [[Arubaanse Voetbal Bond]]
[[Categoria:Deporte na Aruba]]
'''Aruba Sport Unie''' o '''Union Deportivo Arubano''' (ASU) ta e federacion cumbre di e federacionnan deportivo na [[Aruba]].
dre di 25 bond deportivo. Pa bira miembro di A.S.U. e organisacion mester ta un persona huridico y no mag di tin un miembro pa e deporte ey caba den A.S.U.
== Historia ==
ASU e ser funda dia [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]].
* ASU taba maneha Wilhelminastadion di 1955 te 1993
A.S.U. ta maneha dos facilidad cu ta nan propiedad, esta Joe Laveist Sport Park na San Nicolas y Centro Deportivo Betico Croes na Sta Cruz.
Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U.
Centro Deportivo Betico Croes ta completamente airecondiciona y ta uz'e pa tur sport di paden y arte marcial. Huur di e sporthal ta depende di cuanto hende mester uza pa maneha e lugar pa e actividad y ki sorto di actividad e ta. Pa mas informacion por yama oficina di A.S.U. na e numbernan di telefon ariba menciona.<ref>[https://www.gobierno.aw/union-deporte-aruba-asu Union Deporte Aruba (ASU)], Gobierno di Aruba</ref>
Aruba Sport Unie a wordo funda dia 21 di December, 1941. E aña aki 21 di December, e ta cumpli 75 aña y tin cu corda riba e fundadornan. Segun e presidente actual Gerald Franca, e aña aki lo ta uno special den cuadro di e celebracion aki. Tambe el a splica kico tur nan tin pensa di haci pa loke ta e celebracion den 2017.
Franca a splica cu e prome presidente tabata Coco Arends, kende ta e mesun persona cu a cuminsa tambe, kende ta fundador di Arubaanse Voetbal Bond 5 pa 6 aña prome. Un di e organisacionnan cu a yuda lanta Aruba Sport Unie tabata RCA, Club Caribe y Tivoli, cual ta e prome organisacionnan cu a lanta e asociacion aki.
Na 1949 pa prome biaha den historia, ASU a cuminsa haya e subsidio di Gobierno Central pa facilita tambe e federacionnan di e tempo ey cu placa pa nan organisa actividadnan. Despues di e periodo ey tabata haya Lago ta yuda hopi den parti di formacion di e clubnan y nan tabata subsidia of duna donacion na e diferente clubnan pa nan material, etc. durante aña. Difunto Mateo Reyes, kende ta un persona conoci y keri, tabata encarga cu esaki. E ta un di e personanan cu a yuda ASU pa haya Joe Laveist for di Lago como un centro pa deporte. Lago Sportpark tabata di Lago y a bin pa pase pa Joe Laveist, pa pas’e pa ASU.
Franca a menciona cu durante aña, durante 1955, ASU a celebra su prome ASU Olimpiada y despues di esey a keda celebr’e. Hopi di e atletanan grandi ta recorda e fechanan ey, caminda cu nan a wordo eligi como atleta di aña den decadanan di 60, 70 y 80. ASU semper a maneha deporte pa Gobierno y hasta a bay asina leu cu ASU a manda hende den exterior cu studie opdracht, pa bin bek lanta scol di deporte pa Aruba. Esaki nunca a logra debi na cosnan cu tabata pasa internamente. Despues ASU tabata encarga pa duna subsidio te cu na aña 1997, caminda cu Gobierno a tuma e tarea aki bek den su seno.
Franca a sigui splica cu na e momentonan aki tin un comision cu ta trahando riba dje pa pasa e fecha pa Januari. Pa fin di aña ta imposibel pa organisa algo. Idea ta pa haci algo riba dje pa recorda e fecha y recorda esnan cu a funda e organisacion aki. Tabata tin hasta hendenan conoci entre otro shon A. Eman cu tabata un di e prome personanan den e directiva. Tin hopi hende conoci den comunidad tabata forma parti di ASU di e tempo ey.<ref>[https://masnoticia.com/aruba-sport-unie-lo-cumpli-75-ana-dia-21-di-december-proximo/ Aruba Sport Unie lo cumpli 75 aña dia 21 di December proximo], Mas Noticia (28 di november 2016)</ref>
The sparse available evidence, however, reveals that there are around thirty-five sport organisations on the island that fall under the umbrella of the Aruba Sport Union (ASU), which was formed in 1941.44 As in Curaçao, two of the more popular team sports are soccer and baseball, and it is baseball that has given it the greatest international recognition through the participation of at least six Arubans in MLB since 1996.4
ASU President Gerald Franca --> 2022 Soraida Boekhoudt
---
Aruba Sport Unie, funda dia 23 di december 1941, ta e bond madre di 25 bond deportivo. Pa bira miembro di A.S.U. e organisacion mester ta un persona huridico y no mag di tin un miembro pa e deporte ey caba den A.S.U.
A.S.U. ta maneha dos facilidad cu ta nan propiedad, esta Joe Laveist Sport Park na San Nicolas y Centro Deportivo Betico Croes na Sta Cruz.
Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U.
Centro Deportivo Betico Croes ta completamente airecondiciona y ta uz'e pa tur sport di paden y arte marcial. Huur di e sporthal ta depende di cuanto hende mester uza pa maneha e lugar pa e actividad y ki sorto di actividad e ta. Pa mas informacion por yama oficina di A.S.U. na e numbernan di telefon ariba menciona.<ref>https://www.gobierno.aw/union-deporte-aruba-asu Union Deporte Aruba (ASU)</ref>
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Deporte na Aruba]]
----------------
{{Variante|a}}
{{multiple image
| total_width = 270
| border =
| perrow = 1/2
| align = right
|header = Joe Laveist Sportpark
|header_align = center
|image2 = Joe Laveist Sport Park.jpeg
| image1= Estadio de béisbol Joe Laveist, en San Nicolaas (este de Aruba).jpg
| image3 = Joe Laveist Sport Park 06 54 31 704000.jpeg
|caption1 =
|caption_align = center
}}
== Lago Sport Park / Joe Laveist Sportpark ==
The historical Lago Sports Park (later known as the Laveist Sport Park) was a vital recreational and cultural hub in San Nicolas, Aruba. Officially inaugurated in March 1941, it was founded by the Lago Oil & Transport Company to support the island's booming refinery community.
History of Lago Sports Park
Founding and Baseball Roots: The park was instrumental in developing baseball on the island. American expatriate and former Major League Baseball pitcher Jim Bluejacket spent 15 years in Aruba and helped found the facility, fostering strong local interest in the game.
WWII & Refining Community: During WWII, the facility offered organized recreation for Allied soldiers stationed in Aruba and the diverse immigrant workforce employed at the Lago refinery.
Championship Ground: Throughout the 1940s and 1950s, the park was the premier venue for the organized Aruba baseball championships. Iconic early teams like the Dodgers, Baby Ruth, and Barnes' Ramblers competed here.
Track and Field: Beyond baseball, it served as the primary venue for annual events like the Lago High School Track Meets and the Aruba School Sport Bond competitions.
Evolution: Today, the historic site in San Nicolas continues to be an active community asset and is known as the Laveist Sport Park.
{{Variante|a}}
{{Databox}}
Intro
*Location in San Nicolas, Aruba
*Originally built by Lago Oil and Transport Company
*Year of inauguration (1941)
*Later renamed to Joe Laveist Sportpark
==Historia==
1. Fundashon (±1930s–1941)
Lago building infrastructure for workers
Role of Jim Bluejacket
Opening (9 March 1941)
2. Periodo di floresementu (1940s–1980s)
Organized sports (baseball, possibly softball, football)
Social function (community gatherings, events)
3. Despues di sera di Lago (1985 →)
Decline / transition
Renaming to Joe Laveist
Continued local use
Struktura i fasilidat
Even if partial:
Baseball field
Stands / seating
Clubhouse?
Multi-sport use
* na 1968 Lago a traspasa LSP pa ASU
Importansia kultural
This is where your article becomes powerful:
Role in development of baseball in Aruba
Connection to Lago Colony life
Symbol of industrial-era community building
Link to later international baseball success of Aruba
Legado
Renaming to Joe Laveist
Continued recognition
Connection to surrounding area (Jim Bluejacketstraat, schools, neighborhoods)
🔎 Research tips (high impact, low effort)
Look for:
Lago employee magazines / newsletters
Local newspapers (Amigoe, Diario archives)
Aruba sports history sources
Mentions of:
inauguration (1941)
sports competitions
Joe Laveist (who he was!)
------------------
==Origen di baseball na Aruba ==
Beisbòl a yega Aruba den añanan 1930, introdusí pa ekspatriadonan merikano ku tabata traha na Lago Oil Company i imigrantenan venezolano ku a forma timnan di pickup informal riba terenonan habrí.[2] E deporte a haña struktura ku e fundashon di ABBA na 1950 pa organisá liga i kampionato lokal, loke a kondusí na entrada di Aruba den wega internashonal na 1952 ora el a djòin e Asosiashon Internashonal di Beisbòl Amateur (awor parti di WBSC).[2] E aña ei, Aruba a debutá su promé selekshon nashonal na e Serie Mundial Amateur di 1952 na Havana, Cuba, manehá pa Joe Proterra, kaminda el a sigurá dos viktoria den seis wega i a gana aklamashon di fanátikonan, ku pitcher Nell Harms nombrá hungadó sobresaliente di siman pa su aktuashon kontra Honduras.[2]
Beisbòl a wòrdu introdusí na Aruba na final di añanan 1920 i kuminsamentu di añanan 1930 prinsipalmente dor di ekspatriadonan merikano empleá pa Lago Oil and Transport Company, un supsidiario di Standard Oil of New Jersey, kendenan a establesé un refineria riba e isla.
Pafo di e colonia, baseball a haya traccion na fin di añanan 1930 pa medio di imigrantenan y mariniernan Venezolano cu a mara na wafnan di Aruba cu nan barconan di pisca, formando teamnan casual di pick-up cu a hunga riba terenonan habri na Oranjestad, manera e area patras di Corte di Husticia actual.
Pa añanan 1950, beisbòl a integrá profundamente den kultura di Aruba, partikularmente bou di hóbennan, ku a wòrdu eksponé pa medio di transmishonnan di media merikano, eventonan patrosiná pa kompanianan di zeta, i e impakto persistente di sòldánan di tempu di guera, hasiendo esaki un símbolo di aspirashon i vínkulo di komunidat den barionan di klase trahadó. Adopshon lokal a oumentá ku e formashon di klupnan amateur den tur pueblo.
<ref>Clyde Harms, https://archive.org/details/BNA-DIG-ARUBATODAY-2021-05-28/page/n9/mode/1up?q=jim+bluejacket Short history of the beginnings of baseball in Aruba], Aruba Today (28 di 2021)</ref>
-------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox deportista| variante = a
| nomber completo = Shawn Joubert Zarraga
| alias =
| fecha nacemento = [[21 di yanüari|21 di januari]] [[1989]]
| luga nacemento = {{ABW}}
| fecha fayecimento =
| luga fayecimento =
| nacionalidad = {{NLD}}
| haltura = 183 cm
| peso = 109 kg
<!-- Seccion di informacion deportivo -->
| deporte = [[beisbòl|baseball]]
| disciplina = catcher (man drechi)?
| wo =
| debut = 11 di maart 2023 (den [[Tim nashonal di beisbòl hulandes|team di Reino]])??
| activo = 2021 - presente ??
| distincion =
}}
'''Shawn Joubert Zarraga''' (☆ [[21 di yanüari|21 di januari]] [[1989]] na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]) ta un eks-catcher profesional di beisbòl Arubiano ku a representá Hulanda den kompetensianan internashonal, inkluyendo e World Baseball Classic.[1] Para na 6 pia 0 inch (1.83 m) i pisando aproksimadamente 240 liber (109 kg), Zarraga tabata un switch-hitter ku tabata tira ku man drechi i a hunga prinsipalmente komo un katcher durante henter su karera.[2] Selektá pa e Milwaukee Brewers den e di 44 buèlta (1.302 en general) di e Selekshon di Beisbòl di Liga Mayor di 2007 for di Trinity Christian Academy na Florida, el a pasa vários temporada den e liganan menor den vários organisashon.[3]
grokipedia: Zarraga su karera profeshonal a kuminsá den e sistema di Brewers, kaminda el a progresá a traves di nan afiliadonan di 2007 pa 2014, alkansando nivelnan di Double-A i Triple-A i mustrando abilidatnan defensivo sólido tras di e plato.[4] Despues el a firma kontraktnan di liga menor ku timnan inkluyendo Los Angeles Dodgers na 2017 i Cincinnati Reds na 2016, ganando invitashonnan no-roster pa entrenamentu di primavera, ounke nunka el a yega Major League Baseball.[5] Despues ku su karera den liga menor afiliá a terminá na 2017, Zarraga a hunga den liganan independiente, inkluyendo ku e Cleburne Railroaders di e Asosiashon Merikano e aña ei, promé ku el a baha ku penshun.[6]
Riba e esenario internashonal, Zarraga tabata un kontribuidor klave na e selekshon nashonal di Hulanda, yudando sigurá e título di Kopa Mundial di Beisbòl 2011 na Panama i partisipando den e Klásiko Mundial di Beisbòl 2017, kaminda el a proveé profundidat na katcher durante wega di pool.[7] Su versatilidat i eksperensia a hasié un opshon konfiabel pa e tim hulandes, basando riba su raisnan arubiano miéntras e tabata kompetí bou di e bandera di Reino Hulandes.[8]
== Karera internashonal ==
===Kopa Mundial 2011===
Zarraga a haci su debut internacional cu e seleccion nacional di baseball di Hulanda na 2011 den Mundial di Baseball na Panama, eligibel pa medio di su herencia Arubiano. El a sirbi komo un katcher riba e lista ora e tim a gana e medaya di oro, derotando Cuba 2-1 den e final pa reklamá e título mundial.[25][26]
torneonan di 2014
Zarraga a sirbi prinsipalmente komo un katcher durante e aparishonnan di e tim den dos torneo klave e aña ei.[27]
Na yüli, Zarraga a representá Hulanda na e Torneo Internashonal di Beisbòl di Fransia, konosí tambe komo Yoshida Challenge, ku a tuma lugá na Sénart, Fransia. E selekshon hulandes a gana e medaya di oro, derotando un tereno ku a inkluí anfitrion Fransia, Alemania, i all-starnan internashonal. Zarraga tabata parti di e lista ku a sigurá e título, kontribuyendo tras di e plato miéntras e tim a pone un demostrashon fuerte den nan promé salida na e fasilidat nobo.[28][29]
Mas lat e sèptèmber ei, Zarraga a kompetí den e Kampionato Oropeo di Beisbòl 2014 ku a tuma lugá na Ostrava i Brno, Repúblika Cheko, kaminda Hulanda a kapturá nan di 21 medaya di oro kontinental ku un rèkòrt invikto di 11-0, kulminando den un viktoria final di 6-3 riba Italia. Komo katcher, el a bati .286 ku aktuashonnan notabel, inkluyendo tres hit den un viktoria di 7-2 riba Alemania i un homerun den un wega di pool anterior kontra Kroasia. Su trabou defensivo a yuda ankra un staf di lansamentu ku a pèrmití solamente 1.36 kareda gana pa wega durante henter e torneo.[30][31][28]
2015 Premier12 i 2017 World Baseball Classic
Zarraga a wòrdu selektá pa representá e selekshon nashonal di beisbòl di Hulanda na e WBSC Premier12 di 2015, e edishon inaugural di e torneo ku a tuma lugá na Mexico i Taiwan, kaminda el a sirbi komo un katcher bistiendo e kamisa number 22.[32] Hulanda a kompetí den Grupo A di e buèlta di apertura, sigurando tres viktoria kontra Chines Taipei (7-4), Italia (16-1), i Puerto Rico (11-7), miéntras ku nan a sufri pèrdida kontra Cuba (5-6) i Canada (1-3), loke a posishoná nan pa avansá pa e kuartfinal.[33] Einan, nan a kai kontra Merka 1-6, resultando den un di sinku lugá total pa e tim.[33]
Durante e torneo, Zarraga a kontribuí ofensivamente den momentunan klave, inkluyendo un homerun di dos kareda den e di kuater inning kontra Cuba ku a ekstendé e bentaha di Hulanda na 4-1, ounke e tim na final a pèrdè den un kompetensia estrecho.[34] El a registrá tambe un RBI den e viktoria riba Taipei Chines, trahando un kaminata apesar di a bai sin hit den tres at-bat.[35] Sinembargo, Zarraga a sufri un leshon na man durante e wega di Cuba i mester a sali trempan.[36]
Na 2017, Zarraga a gana un lugá riba e lista di Hulanda pa e World Baseball Classic, atrobe komo un katcher, partisipando den e torneo prinsipal ku a tuma lugá den vários pais anfitrion.[37] Hulanda a pone un rèkòrt di 2-1 den Pool A, avansando komo subkampeon tras di Israel, promé ku a derotá Israel 12-2 den e kuartfinal na Tokyo Dome pa yega e semifinal.[37] Nan kareda a terminá den un pèrdida di 3-4 kontra Puerto Rico na Dodger Stadium, kaminda e tim a regresá lat pero no por a sigurá e viktoria.[38]
E aktuashon sobresaliente di Zarraga a bini den e kuart di final kontra Israel, kaminda el a konta dos hit i dos RBI komo parti di e eksploshon ofensivo di e tim.[39] Den e semifinal kontra Puerto Rico, el a entregá un dòbel di RBI krusial den e di sinku inning pa skor Wladimir Balentien i empatá e wega na 3-3, ounke kompañero di ekipo Jonathan Schoop a wòrdu bentá afó na e plachi di kas den e wega.[40] Zarraga a parse di a sufri un leshon den e di ocho inning di e wega ei, loke a rekerí atenshon médiko tras di e plato.
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid = |titulo=}}
{{References}}
* [https://www.baseball-reference.com/register/player.fcgi?id=kelly-001ant Minors Stats Antwone Kelly]
}}
{{DEFAULTSORT:Zarraga, Shawn}}
[[:Kategoria:Hende]]
[[:Kategoria:Beisbòl]]
-----------------
{{Variante|a}}
{{Infobox asociacion deporte| variante = c
| nomber = Badminton Bond Curaçao
| logo =
| imagen =
| abrevia = BBC
| president =
| vice-president =
| algemeen-secretaris =
| asiento =
| region =
| pais =
| cantidad_miembro =
| cantidad_asociacion =
| deporte =
| funda =
| luga_funda =
| ex-nomber =
| federacion_mundial =
| federacion_continental =
| federacion_nacional =
| afilia =
| comite_olimpico =
| agencia_deportivo =
| stop_imagen =
| imagen =
| descripcion =
| website =
}}
'''Badminton Bond Curaçao''' (BBC) ta e organisashon ku ta dirigi i promové e deporte di badminton na Kòrsou. E federashon ta un miembro di e organisashonnan internashonal i regional, inkluíendo e '''Badminton World Federation (BWF)''', e '''Badminton Pan America (BPA)''', i e '''Caribbean Regional Badminton Confederation (CAREBACO)'''.
=== Historia i Fundashon ===
E Badminton Bond Curaçao a fundá den 1975. E federashon ta representá Kòrsou den e organisashonnan regional i internashonal di badminton.:contentReference[oaicite:8]{index=8}
=== Afiliashon Internashonal ===
:contentReference[oaicite:10]{index=10}
* :contentReference[oaicite:13]{index=13}
* :contentReference[oaicite:16]{index=16}
* :contentReference[oaicite:19]{index=19}:contentReference[oaicite:21]{index=21}
=== Participashon Internashonal ===
:contentReference[oaicite:23]{index=23}:contentReference[oaicite:25]{index=25}
=== Referensianan ===
* :contentReference[oaicite:27]{index=27}
* :contentReference[oaicite:30]{index=30}:contentReference[oaicite:32]{index=32}
[[:Kategoria:Deporte na Kòrsou]]
[[:Kategoria:Organisashon Deportivo]]
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Deporte]]
---------------
{{Databox}}
E '''seleccion nacional di badminton di Aruba''' ([[Hulandes]]: Arubaans badmintonteam) ta representa [[Aruba]] den competencianan internacional di team di badminton y ta wordo controla pa [[Aruba Badminton Federation]] cu ta afilia na Badminton Pan America y Caribbean Regional Badminton Confederation (CARECOBA).<ref>{{Cite web |title=Members {{!}} BWF Corporate |url=https://corporate.bwfbadminton.com/about/membership/ }}</ref> E ekipo a kompetí pa promé biaha den nan promé torneo internacional di ekipo na 1990.
E ekipo a haci su aparicion pa prome biaha na e Campeonato di Ekipo di CAREBACO na aña 1974.<ref>{{citeer web|titel=Aruba vooreerst naar Car. badmintonkampioenschap|werk=[[Amigoe]]|datum=1974-11-15|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2025-05-29|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461200:mpeg21:p005}}</ref> Tambe e ekipo a competi den e [[Weganan Centroamericano y di Caribe]] di 1990, unda badminton a wordo inaugura pa prome biaha den e Weganan. E ekipo junior di Aruba a kompetí den e Campeonato Pan Am Junior Team 2009 y a terminá na di 12 lugá.<ref>{{Cite web |title=BWF - Team Event XVIII Pan Am Junior 2009 - Winners |url=https://bwf.tournamentsoftware.com/sport/winners.aspx?id=C61259DF-B2FF-4AC5-A444-F9E14C6A82B1 |access-date=2022-09-04 |website=bwf.tournamentsoftware.com}}</ref>
Een Arubaans selectie-team zal van 17 tot en met 24 november voor de eerste keer deelnemen aan de Caribische Badmintonkampioenschappen, die dit jaar te Georgetown in Guyana gehouden worden. Het team dat Aruba zal vertegenwoordigen bestaat uit de dames M. Mata, N. Mata en M. Yarzagaray, en de heren Doy Bernaibela, H. Boer, Robby Arambatzis en Reginals Altman. Deze reis werd mogelijk gemaakt dankzij financiële — en materiele steun van diverse giften; het bedrijfsleven en andere instanties. Het Caribisch toernooi wojdt^jgeorganiseerd door de Caribbean regional badminton confederation, een in 1972 opgerichte federatie, tot voor kort bestaande uit de landen Jamaica, Trinidad/Tooago, Guyana en Sjuriname. Vorig jaar heeft de Badminton Bond Aruba zijn interesse voor deelname aan het bestuur van de Carebaco te kennen gegeven en na een jaar van intensieve voorbereidingen werd Aruba in juli van dit jaar lid van de International badminton federation en in dezelfde maand als vijfde lid van de Carebaco toegelaten. Beide feiten kunnen als mijlpalen worden beschouwd in de geschiede- | nis van de badmintonsport op Aruba, waar deze sport (nog) vrij onbekend is. Dit laatste komt voornamelijk doordat men hier voor deze sport een enorm tekort heeft aan goede accomodatie.
==Historia==
===Tim miksto===
Aruba a debuta den e Campeonato di Equipo di CAREBACO na 1974. E team a keda na di cinco lugar den e ranking final, perdiendo 7-0 contra Jamaica, Surinam, Trinidad y Tobago y Guyana.<ref>World Badminton 18 (1974), p. 3</ref>
{{Appendix}}
[[:Category:Deporte na Aruba]]
en.wiki
---------------
{{Infobox asociacion deporte| variante = c
| nomber = Aruba Badminton Federation
| logo =
| imagen =
| abrevia = ABF of BBA
| president =
| vice-president =
| algemeen-secretaris =
| asiento =
| region =
| pais =
| cantidad_miembro =
| cantidad_asociacion =
| deporte =
| funda =
| luga_funda =
| ex-nomber =
| federacion_mundial =
| federacion_continental =
| federacion_nacional =
| afilia =
| comite_olimpico =
| agencia_deportivo =
| stop_imagen =
| imagen =
| descripcion =
| website =
}}
'''Aruba Badminton Federation''' (ABF), tambe yamá Badminton Aruba o Aruba Badminton Bond, ta e organisacion gobernante nacional supremo pa e deporte di [[badminton]] na [[Aruba]]. E federacion ta wordo representa pa e [[seleccion nacional di badminton di Aruba]].
== Historia ==
E Aruba Badminton Federation a wordo funda memey di añanan 1970, ora cu e promé participacion a tuma luga na e Kampionatonan di Carebaco. Na desember 1973 e federacion a bira miembro di Caribbean Badminton Federation, hunto cu Corsou.<ref>Sport inliet kort sport in het kort sport. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 05-12-1973, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 29-05-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461498:mpeg21:p007</ref>
E federashon despues a bira miembro di e órgano di gobernashon kontinental, e Konfederashon Panamerikano di Badminton, i e Federashon Mundial di Badminton, e tempu ei konosí komo e Federashon Internashonal di Badminton. Aruba ainda no ta anfitrion di campeonatonan internacional. Sinembargo Aruba a yega di ta anfitrion di Campeonato di Carebaco dos biaha. Federacion di Badminton Aruba ta miembro di Comite Olimpico Arubano .
{{Appendix}}
De Badminton Bond Aruba (BBA) viert deze maand zyn 15-jarig bestaan met verschillende toernooien en andere activiteiten.
Ofschoon deze tak van sport niet zo bekend is op Aruba, heeft de BBA in vijftien jaren heel wat gepresteerd. Deze bond is al jaren lid van de International Badminton Federation (IBF). Ook is de BBA lid van de Carebaco (Caribbean Regional Badminton Confederation), waarvan verder ook lid zijn: Jamaica, Trinidad, Suriname, Guyana, Barbados, Bermuda, Curasao en Grenada. Elk jaar doet Aruba mee aan de Caribische kampioenschappen en BBA- motor, Riek Altman, is al jaren secretaris / penningmeester van de Carebaco. Aruba wordt elk jaar weer verzocht de Carebaco- wedstrijden te organiseren, omdat Aruba tot nu toe het beste toernooi heeft georganiseerd, doch door het ontbreken van faciliteiten kan de BBA dit Caribisch treffen niet meer organiseren.
De BBA bestaat momenteel uit de vier clubs: Floralin, Flamboyant, Aruba Badminton Minders en Playa die tezamen honderd leden tellen. Deze sport kan uitsluitend gespeeld worden in een zaal en nu wordt er gebruik gemaakt van de gymnastiekzalen van Julianaschool, La Salie College en de Sporthal.
Een paar maanden geleden hebben de BBA- bestuursleden, Riek Altman en Michael Williams, in Trinidad een coachingcUrsus gevolgd onder auspiciën van de IBF en geven nu op maandag en donderdag aan trainers van de club een opleiding. Nu al is bekend dat Aruba volgend jaar vertegenwoordigd zal worden op Curagao tijdens de Easter Open Tournament en in Jamaica tijdens de Carebaco- wedstrijden.
De BBA heeft gisteren in een communiqué dank uitgebracht aan alle personen en instanties, die door de jaren heen de BBA hebben geholpen en eenieder, die aan badminton wil meedoen, uitgenodigd zich op donderdag in de Sporthal op te geven tussen zeven en tien uur 's avonds. Het bestuur van de BBA wordt in dit derde lustrumjaar gevormd door: voorzitter R. Nieuw, vicevoorzitter R. Altman, secretaris G. Simon, penningmeester B. Hernandez, commissarissen E. van der Linde, M. McClure, E. Vemannan, M. Croes en M. Williams.<ref>Met uitgebreid activiteiten-programma Badminton Bond Aruba viert haar derde lustrum. "Amigoe". Curaçao, 08-11-1986, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 29-05-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641854:mpeg21:p013</ref>
-------------
{{Variante|a}}
{{Futbolista
|nomberdihungado =
|Nomber = Mario Croes
|potret =
|Fecha di nasementu =
|Siudat di nasementu =
|Pais di nasementu = {{ABW}}
|Nashonalidat = hulandes
|Posishon =
|club =
}}
'''Hyacintho Mario Croes''' (☆ ± 1942 na [[Aruba]]), tambe conoci como '''Mario Croes jr.''', ta un ex-hungado di pingpong [[Aruba]]no. Entre decada 1960 y decada 1980 el a titula 13 vez campeon di Aruba. Den [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]] Croes tabata un di e dos "grandinan" den deporte di tennis di mesa, banda di [[Robert Hosé]] di [[Kòrsou|Corsou]].<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463158:mpeg21:a0099|titel=Sensationele zege van R. Hosé over M. Croes|werk=[[Amigoe]]|datum=1970-11-02|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref>
== Biografia ==
Mario Croes ta yiu di Eymee Zeppenfelt y Mario Hyacinto Croes, empresario i doño di La Gran Bodega.<ref name="Amigoe">{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462365:mpeg21:a0121|titel=In de Franciscuskerk|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-07-16|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> Cu mas o menos siete aña el a cuminsa hunga pingpong y tabata train cu su mama pa despues sigi train cu su tata y otro famianan.<ref name="Amistad">{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AMISTAD-1976-11/page/3/mode/1up?q=Amistad+mei+1976&view=theater|titel=Mario Croes: 26 aña den pingpong|werk=Amistad|datum=november 1976|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref>
Croes a cuminsa mustra su talentonan ora cu na edad di 9 aña el a sali campeon "junioren" na Aruba. Cu 12 aña el a drenta division di senioren y na 1959, cu 16 aña, a bira campeon di Aruba pa prome bes.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010997546:mpeg21:a0072|titel=Mario Croes jr: nieuwe tienkampkampioen tafeltennis|werk=[[Amigoe]]|datum=1959-02-25|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> Na 1960 e ta prolonga su titulo.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010459813:mpeg21:a0112|titel=Mario Croes jr. weer de sterkste|werk=[[Amigoe]]|datum=1960-04-01|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> Hunto cu Cholan Jacobs e tabata hunga pa e team Arubano di Bavaria Stars. Den e torneo organisá door di e asociacion "Entre Nous Juveniles” na Corsou el a hunga cu 17 aña su prome wega internacional contra [[Colombia]].
Croes tabata doño di Mario's Sports Shop den Wilhelminastraat 51 na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]. E ta casa cu Ruth Arends y hunto nan tin un yiu homber, Mario III, i un yiu muhe Janine.<ref name="Amigoe"/>
{{Appendix}}
{{Stub}}
{{DEFAULTSORT:Croes, Mario}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Deporte na Aruba]]
Pa promer viaha el a sali campeon di Aruba dia cu e tabatin 15 aña di edad. Awor flbi cu e tin 34 aña e por bisa cu ela sali 13 vez campeon di nos isla y e ta posee nada menos cu 39 copa y 27 medaya. Un deportista arubano cu e destaca su mes den e deporte di ping pong specialmente door di su mes esfuerzonan y su perserverancia, como cu manera nos lektornan por lesa mas alew, no ta semper ela haya ayudo den su carera deportivo na su isla natal. Mario Croes jr., casá cu Ruth Croes-Arends, ta haya cu e deporte di ping pong na Aruba a bai hopi atrcus den e 26 aña cu e tin ta praktikele.
Amistad a tene un entrevista exclusivo cu e deportista te ainda mas grandi riba terreno di ping pong actuahnente: Mario Croes Jr.<ref name="Amistad">{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AMISTAD-1976-11/page/3/mode/1up?q=Amistad+mei+1976&view=theater|titel=Mario Croes: 26 aña den pingpong|werk=Amistad|datum=november 1976|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref>
mi a cuminsa hunga ping pong tempo mi tabata tin mas o menos siete aña. Mi mama a cuminsa siñami, pero mi no a worry mucho. Toch mi a sigi hunga cu mi tata y cu mi otro famianan. Un viaha mi a bai Flamingo Room (Trocadero), caminda tabatin un mesa di ping pong, anto ei nan mi a mira Cholan Jacobs, e tempo ei e campeon di Aruba, hunga.
Esei a dunami smaak pa mi sigi train cu mi famia. Dia m'a cimiinsa hunga di verdad mi tabatin 12 ema y mi a cuminsa train cu Cholan. E tempo ei mi tabata hunga cinco te seis ora pa dia. Mi tabata caba di come dies dos or y mei y bai hunga te siet’or y mei di anochi. Tur dia e mesim cos. Mi no tabata hunga ni siña les.
Mario a cuminsa mustra su talentonan ora cu na edad di 9 aña ela sali campeon di Junioren na Aruba. Cu 12 aña ela drenta division di senioren y cu 16 aña pa promer vez ela logra bira campeon di Aruba. Su promer wega internacional ela hunga contra Colombianonan tempo cu e tabatin 17 aña na 1959. E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” Entre Nous Juveniles na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsou.
E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsou.
in de Franciscuskerk te Oranjestad is gistermorgen het kerkelijke huwelijk ingezegend vun mejuffrouw Rulh Arends, dochter V(.n. de heer en mevrouw Milo de R. Arends-Arends en de heer Mario Croes, zoon van de heer en mevrouw Mario H. Croes- Zeppenfelt. Voor de receptie ten huize van de bruid bestond grote belangstelling. Het bruidspaar wachtte een verrassing; een taart in de vorm van een tafeltennistafel. De bruidegom is dan ook tafeltenniskampioen van Aruba.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462365:mpeg21:a0121|titel=In de Franciscuskerk|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-07-16|bezochtdatum=2022}}</ref>
* Eigenaar van Mario's Sports Shop, Wilhelminastraat 51, Oranjestad, Aruba
* Huwde in 1965 met Ruth Arends, kinderen Mario III en Janine
{{Appendix}}
---------------
klsu3pq9t9rt8b1lzktovvzzxdxokfq
199561
199560
2026-08-05T08:26:41Z
Caribiana
8320
199561
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
Pending: [[Barracudas Artistic Aruba]] - [[Aruba Dolphins]] - [[Stingray Swimming Team]] - [[Shawn Zarraga]] - [[Antwone Thyshon Kelly]] - [[Badminton Bond Curacao]] - [[Seleccion nacional di badminton di Aruba]] - [[Aruba Sport Unie]]
--------
'''Aruba Sport Unie''' (ASU), tambe konosí komo '''Union Deporte Aruba''' òf '''Union Deportivo Arubano''', ta e organisashon cumbre di deporte na Aruba. E ta fungí komo federashon madre pa e diferente federashonnan i bondnan deportivo riba e isla.
ASU ta representa mas ku 25 federashon deportivo i tin komo meta koordiná, promové i desaroyá deporte na Aruba. Pa bira miembro di ASU, un organisashon deportivo mester ta registra komo persona hurídiko i no por representa un deporte ku ta kaba representá pa un otro federashon miembro.
==Historia==
Aruba Sport Unie a wordu fundá dia 23 di desèmber 1941, for di e nesesidat pa koordiná i stimulá desaroyo di deporte riba e isla.
Entre e organisashonnan ku a kontribuí na su fundashon tabatin clubnan manera RCA, Club Caribe i Tivoli. E promé presidente tabata [[Jacobo Arends|Jacobo Rudolf (Coco) Arends]], kende tabata tambe envolví den fundacion di [[Arubaanse Voetbalbond]] (AVB) algun aña prome.
Na 1949, ASU a kuminsá haña subsidio di e gobierno sentral pa sostené federashonnan deportivo, spesialmente pa organisashon di kompetensianan i otro aktividatnan.
Durante e añanan 1950 i 1960, sektor priva a hunga un papel importante den desaroyo di deporte na Aruba. E kompania petrolero Lago Oil & Transport Company, por ehèmpel, a brindá sosten finansiero i material na diferente clubnan. Mateo Reyes tabata un di e figurannan clave den e proseso di distribushon i desaroyo.
Na 1955, ASU a organisá e promé ASU Olimpiada, un evento ku a stimulá kompetensia entre atletanan lokal i ku a bira un tradishon durante varios dekada. Den e evento aki, atletanan tabata wordu rekonosé komo “atleta di aña”.
Entre 1955 i 1993, ASU tabata responsabel pa maneho di e Wilhelminastadion na Oranjestad.
Te na 1997, ASU tabata tambe enkargá ku distribushon di subsidio gubernamental na federashonnan deportivo. Despues di e aña ei, e tarea aki a pasa direktamente na gobierno di Aruba.
==Facilidatnan deportivo==
ASU ta manehá diferente instalashon deportivo riba Aruba, entre otro:
===Joe Laveist Sport Park===
Situa na San Nicolas, e parke aki ta un fasilidat multifunkshonal ku instalashonnan pa:
basebal
futbòl
volleyball
basketball
atletismo
E parke por wordu usa tambe pa evento grandi manera konserto i aktividatnan komunidario.
===Centro Deportivo Betico Croes===
Situa na Santa Cruz, e fasilidat aki ta un kompleks deportivo di paden ku aire akondishoná. E ta usa pa deporte di sala i arte marcial.
==Organisashon i rol==
ASU ta fungí komo koordinadó entre e diferente federashonnan deportivo na Aruba i ta apoyá:
desaroyo di deporte
organisashon di kompetensianan
promoshon di atletanan lokal
Riba e isla tin mas ku 30 organisashon deportivo ku ta forma parti di e sistema koordiná pa ASU. Entre e deporte mas popular na Aruba tin futbòl i basebal. Basebal, en partikular, a kontribuí na reconocimiento internashonal di Aruba, ku varios atletanan arubiano ku a hunga den Major League Baseball.
===Presidente ===
* Jacobo Rudolf “Coco” Arends (promé presidente)
* Gerald Franca
* Soraida Boekhoudt (2022– )
---
{{Variante|a}}
{{infobox organisacion | variante = a
| tipo = Deporte
| nomber = Aruba Sport Unie
| funda = [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]]
| fundado =
}}
'''Aruba Sport Unie''' (Union Deporte Aruba, ASU), tambe conoci como '''Union Deportivo Arubano''', ta e organisacion cumbre di deporte na [[Aruba]]. E ta fungi como federacion cumbre pa diferente federacion y bond deportivo riba e isla.
ASU ta representa mas cu 25 federacion deportivo y tin como meta coordina, promove y desaroya deporte na Aruba. Pa bira miembro di ASU, un organisacion deportivo mester ta registra como [[Persona hurídiko|persona huridico]] y no por representa un deporte cu ta representacaba pa otro federacion miembro.
== Historia ==
Aruba Sport Unie a wordo funda dia [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]]. E organisacion a surgi for di e necesidad pa coordina y stimula desaroyo di deporte riba e isla.
Den promé añanan di su existencia, diferente club i organisashon deportivo a kontribuí na fundashon di ASU, entre otro [[RCA]], Club Caribe i Tivoli. E promé presidente di e organisashon tabata '''Coco Arends''', kende tabata tambe envolví den fundashon di e '''Arubaanse Voetbal Bond''' algun aña promé.
Na 1949 ASU a kuminsá ricibí subsidio di e gobierno sentral pa apoyá federashonnan deportivo ku organisashon di kompetensia i actividadnan deportivo.
Durante añanan hopi organisashon i empresanan lokal a brindá sosten finansiero i material na deporte na Aruba. E kompanía petrolero Lago Oil & Transport Company tabata un di e sostenedornan importante, donando material deportivo i apoyando desaroyo di clubnan deportivo. Mateo Reyes tabata un di e personanan cu a yuda den e proseso di desaroyo aki.
Den 1955 ASU a organisá e promé '''ASU Olimpiada''', un evento deportivo pa estimulá kompetensia entre atletanan lokal. E evento aki a bira un tradishon durante varios dekada, kaminda atletanan a wordo rekonosé komo “atleta di aña”.
Entre 1955 i 1993 ASU tabata responsabel pa maneho di e [[Wilhelminastadion]] na Oranjestad.
Te na 1997 ASU tabata tambe responsabel pa distribushon di subsidio gubernamental pa federashonnan deportivo. Despues di e aña aki, e tarea aki a wordo asumí direktamente pa e gobierno di Aruba.
== Facilidatnan deportivo ==
ASU ta manehá diferente instalashon deportivo riba Aruba.
'''Joe Laveist Sport Park''' na [[San Nicolas, Aruba|San Nicolas]] ta un parke deportivo multifunkshonal ku instalashonnan pa deporte manera:
* [[Basebal]]
* [[Futbòl]]
* [[Volleyball]]
* [[Basketbal]]
* [[Atletismo]]
E parke por wordo usa tambe pa evento grandi manera konserto i otro aktividatnan komunidario.
'''Centro Deportivo Betico Croes''' na [[Santa Cruz, Aruba|Santa Cruz]] ta un fasilidat deportivo di paden ku aire acondicioná. E centro ta usa pa deporte di sala i arte marcial.
== Organisashon ==
ASU ta fungí komo koordinadó entre e diferente federashonnan deportivo na Aruba. E organisashon ta apoyá desaroyo di deporte, organisashon di kompetensianan i promoshon di atletanan lokal.
Riba e isla tin mas ku 30 organisashon deportivo cu ta forma parti di e sistema deportivo coordina pa ASU. Entre e deporte mas popular na Aruba tin [[futbòl]] i [[basebal]]. Especialmente basebal a duna Aruba reconocimiento internashonal, ku varios atletanan Arubiano cu a hunga den [[Major League Baseball]].
== Organisacion ==
Entre e presidentenan di Aruba Sport Unie tin:
* [[Coco Arends|Jacobo Rudolf (Coco) Arends]] (1892-1965) – promé presidente
* Gerald Franca – presidente durante diferente periodo den siglonan reciente
* Soraida Boekhoudt – presidente (2022)
== Vé tambe ==
* [[Deporte na Aruba]]
* [[Arubaanse Voetbal Bond]]
[[Categoria:Deporte na Aruba]]
'''Aruba Sport Unie''' o '''Union Deportivo Arubano''' (ASU) ta e federacion cumbre di e federacionnan deportivo na [[Aruba]].
dre di 25 bond deportivo. Pa bira miembro di A.S.U. e organisacion mester ta un persona huridico y no mag di tin un miembro pa e deporte ey caba den A.S.U.
== Historia ==
ASU e ser funda dia [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]].
* ASU taba maneha Wilhelminastadion di 1955 te 1993
A.S.U. ta maneha dos facilidad cu ta nan propiedad, esta Joe Laveist Sport Park na San Nicolas y Centro Deportivo Betico Croes na Sta Cruz.
Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U.
Centro Deportivo Betico Croes ta completamente airecondiciona y ta uz'e pa tur sport di paden y arte marcial. Huur di e sporthal ta depende di cuanto hende mester uza pa maneha e lugar pa e actividad y ki sorto di actividad e ta. Pa mas informacion por yama oficina di A.S.U. na e numbernan di telefon ariba menciona.<ref>[https://www.gobierno.aw/union-deporte-aruba-asu Union Deporte Aruba (ASU)], Gobierno di Aruba</ref>
Aruba Sport Unie a wordo funda dia 21 di December, 1941. E aña aki 21 di December, e ta cumpli 75 aña y tin cu corda riba e fundadornan. Segun e presidente actual Gerald Franca, e aña aki lo ta uno special den cuadro di e celebracion aki. Tambe el a splica kico tur nan tin pensa di haci pa loke ta e celebracion den 2017.
Franca a splica cu e prome presidente tabata Coco Arends, kende ta e mesun persona cu a cuminsa tambe, kende ta fundador di Arubaanse Voetbal Bond 5 pa 6 aña prome. Un di e organisacionnan cu a yuda lanta Aruba Sport Unie tabata RCA, Club Caribe y Tivoli, cual ta e prome organisacionnan cu a lanta e asociacion aki.
Na 1949 pa prome biaha den historia, ASU a cuminsa haya e subsidio di Gobierno Central pa facilita tambe e federacionnan di e tempo ey cu placa pa nan organisa actividadnan. Despues di e periodo ey tabata haya Lago ta yuda hopi den parti di formacion di e clubnan y nan tabata subsidia of duna donacion na e diferente clubnan pa nan material, etc. durante aña. Difunto Mateo Reyes, kende ta un persona conoci y keri, tabata encarga cu esaki. E ta un di e personanan cu a yuda ASU pa haya Joe Laveist for di Lago como un centro pa deporte. Lago Sportpark tabata di Lago y a bin pa pase pa Joe Laveist, pa pas’e pa ASU.
Franca a menciona cu durante aña, durante 1955, ASU a celebra su prome ASU Olimpiada y despues di esey a keda celebr’e. Hopi di e atletanan grandi ta recorda e fechanan ey, caminda cu nan a wordo eligi como atleta di aña den decadanan di 60, 70 y 80. ASU semper a maneha deporte pa Gobierno y hasta a bay asina leu cu ASU a manda hende den exterior cu studie opdracht, pa bin bek lanta scol di deporte pa Aruba. Esaki nunca a logra debi na cosnan cu tabata pasa internamente. Despues ASU tabata encarga pa duna subsidio te cu na aña 1997, caminda cu Gobierno a tuma e tarea aki bek den su seno.
Franca a sigui splica cu na e momentonan aki tin un comision cu ta trahando riba dje pa pasa e fecha pa Januari. Pa fin di aña ta imposibel pa organisa algo. Idea ta pa haci algo riba dje pa recorda e fecha y recorda esnan cu a funda e organisacion aki. Tabata tin hasta hendenan conoci entre otro shon A. Eman cu tabata un di e prome personanan den e directiva. Tin hopi hende conoci den comunidad tabata forma parti di ASU di e tempo ey.<ref>[https://masnoticia.com/aruba-sport-unie-lo-cumpli-75-ana-dia-21-di-december-proximo/ Aruba Sport Unie lo cumpli 75 aña dia 21 di December proximo], Mas Noticia (28 di november 2016)</ref>
The sparse available evidence, however, reveals that there are around thirty-five sport organisations on the island that fall under the umbrella of the Aruba Sport Union (ASU), which was formed in 1941.44 As in Curaçao, two of the more popular team sports are soccer and baseball, and it is baseball that has given it the greatest international recognition through the participation of at least six Arubans in MLB since 1996.4
ASU President Gerald Franca --> 2022 Soraida Boekhoudt
---
Aruba Sport Unie, funda dia 23 di december 1941, ta e bond madre di 25 bond deportivo. Pa bira miembro di A.S.U. e organisacion mester ta un persona huridico y no mag di tin un miembro pa e deporte ey caba den A.S.U.
A.S.U. ta maneha dos facilidad cu ta nan propiedad, esta Joe Laveist Sport Park na San Nicolas y Centro Deportivo Betico Croes na Sta Cruz.
Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U.
Centro Deportivo Betico Croes ta completamente airecondiciona y ta uz'e pa tur sport di paden y arte marcial. Huur di e sporthal ta depende di cuanto hende mester uza pa maneha e lugar pa e actividad y ki sorto di actividad e ta. Pa mas informacion por yama oficina di A.S.U. na e numbernan di telefon ariba menciona.<ref>https://www.gobierno.aw/union-deporte-aruba-asu Union Deporte Aruba (ASU)</ref>
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Deporte na Aruba]]
----------------
{{Variante|a}}
{{multiple image
| total_width = 270
| border =
| perrow = 1/2
| align = right
|header = Joe Laveist Sportpark
|header_align = center
|image2 = Joe Laveist Sport Park.jpeg
| image1= Estadio de béisbol Joe Laveist, en San Nicolaas (este de Aruba).jpg
| image3 = Joe Laveist Sport Park 06 54 31 704000.jpeg
|caption1 =
|caption_align = center
}}
== Lago Sport Park / Joe Laveist Sportpark ==
The historical Lago Sports Park (later known as the Laveist Sport Park) was a vital recreational and cultural hub in San Nicolas, Aruba. Officially inaugurated in March 1941, it was founded by the Lago Oil & Transport Company to support the island's booming refinery community.
History of Lago Sports Park
Founding and Baseball Roots: The park was instrumental in developing baseball on the island. American expatriate and former Major League Baseball pitcher Jim Bluejacket spent 15 years in Aruba and helped found the facility, fostering strong local interest in the game.
WWII & Refining Community: During WWII, the facility offered organized recreation for Allied soldiers stationed in Aruba and the diverse immigrant workforce employed at the Lago refinery.
Championship Ground: Throughout the 1940s and 1950s, the park was the premier venue for the organized Aruba baseball championships. Iconic early teams like the Dodgers, Baby Ruth, and Barnes' Ramblers competed here.
Track and Field: Beyond baseball, it served as the primary venue for annual events like the Lago High School Track Meets and the Aruba School Sport Bond competitions.
Evolution: Today, the historic site in San Nicolas continues to be an active community asset and is known as the Laveist Sport Park.
{{Variante|a}}
{{Databox}}
Intro
*Location in San Nicolas, Aruba
*Originally built by Lago Oil and Transport Company
*Year of inauguration (1941)
*Later renamed to Joe Laveist Sportpark
==Historia==
1. Fundashon (±1930s–1941)
Lago building infrastructure for workers
Role of Jim Bluejacket
Opening (9 March 1941)
2. Periodo di floresementu (1940s–1980s)
Organized sports (baseball, possibly softball, football)
Social function (community gatherings, events)
3. Despues di sera di Lago (1985 →)
Decline / transition
Renaming to Joe Laveist
Continued local use
Struktura i fasilidat
Even if partial:
Baseball field
Stands / seating
Clubhouse?
Multi-sport use
* na 1968 Lago a traspasa LSP pa ASU
Importansia kultural
This is where your article becomes powerful:
Role in development of baseball in Aruba
Connection to Lago Colony life
Symbol of industrial-era community building
Link to later international baseball success of Aruba
Legado
Renaming to Joe Laveist
Continued recognition
Connection to surrounding area (Jim Bluejacketstraat, schools, neighborhoods)
🔎 Research tips (high impact, low effort)
Look for:
Lago employee magazines / newsletters
Local newspapers (Amigoe, Diario archives)
Aruba sports history sources
Mentions of:
inauguration (1941)
sports competitions
Joe Laveist (who he was!)
------------------
==Origen di baseball na Aruba ==
Beisbòl a yega Aruba den añanan 1930, introdusí pa ekspatriadonan merikano ku tabata traha na Lago Oil Company i imigrantenan venezolano ku a forma timnan di pickup informal riba terenonan habrí.[2] E deporte a haña struktura ku e fundashon di ABBA na 1950 pa organisá liga i kampionato lokal, loke a kondusí na entrada di Aruba den wega internashonal na 1952 ora el a djòin e Asosiashon Internashonal di Beisbòl Amateur (awor parti di WBSC).[2] E aña ei, Aruba a debutá su promé selekshon nashonal na e Serie Mundial Amateur di 1952 na Havana, Cuba, manehá pa Joe Proterra, kaminda el a sigurá dos viktoria den seis wega i a gana aklamashon di fanátikonan, ku pitcher Nell Harms nombrá hungadó sobresaliente di siman pa su aktuashon kontra Honduras.[2]
Beisbòl a wòrdu introdusí na Aruba na final di añanan 1920 i kuminsamentu di añanan 1930 prinsipalmente dor di ekspatriadonan merikano empleá pa Lago Oil and Transport Company, un supsidiario di Standard Oil of New Jersey, kendenan a establesé un refineria riba e isla.
Pafo di e colonia, baseball a haya traccion na fin di añanan 1930 pa medio di imigrantenan y mariniernan Venezolano cu a mara na wafnan di Aruba cu nan barconan di pisca, formando teamnan casual di pick-up cu a hunga riba terenonan habri na Oranjestad, manera e area patras di Corte di Husticia actual.
Pa añanan 1950, beisbòl a integrá profundamente den kultura di Aruba, partikularmente bou di hóbennan, ku a wòrdu eksponé pa medio di transmishonnan di media merikano, eventonan patrosiná pa kompanianan di zeta, i e impakto persistente di sòldánan di tempu di guera, hasiendo esaki un símbolo di aspirashon i vínkulo di komunidat den barionan di klase trahadó. Adopshon lokal a oumentá ku e formashon di klupnan amateur den tur pueblo.
<ref>Clyde Harms, https://archive.org/details/BNA-DIG-ARUBATODAY-2021-05-28/page/n9/mode/1up?q=jim+bluejacket Short history of the beginnings of baseball in Aruba], Aruba Today (28 di 2021)</ref>
-------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox deportista| variante = a
| nomber completo = Shawn Joubert Zarraga
| alias =
| fecha nacemento = [[21 di yanüari|21 di januari]] [[1989]]
| luga nacemento = {{ABW}}
| fecha fayecimento =
| luga fayecimento =
| nacionalidad = {{NLD}}
| haltura = 183 cm
| peso = 109 kg
<!-- Seccion di informacion deportivo -->
| deporte = [[beisbòl|baseball]]
| disciplina = catcher (man drechi)?
| wo =
| debut = 11 di maart 2023 (den [[Tim nashonal di beisbòl hulandes|team di Reino]])??
| activo = 2021 - presente ??
| distincion =
}}
'''Shawn Joubert Zarraga''' (☆ [[21 di yanüari|21 di januari]] [[1989]] na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]) ta un eks-catcher profesional di beisbòl Arubiano ku a representá Hulanda den kompetensianan internashonal, inkluyendo e World Baseball Classic.[1] Para na 6 pia 0 inch (1.83 m) i pisando aproksimadamente 240 liber (109 kg), Zarraga tabata un switch-hitter ku tabata tira ku man drechi i a hunga prinsipalmente komo un katcher durante henter su karera.[2] Selektá pa e Milwaukee Brewers den e di 44 buèlta (1.302 en general) di e Selekshon di Beisbòl di Liga Mayor di 2007 for di Trinity Christian Academy na Florida, el a pasa vários temporada den e liganan menor den vários organisashon.[3]
grokipedia: Zarraga su karera profeshonal a kuminsá den e sistema di Brewers, kaminda el a progresá a traves di nan afiliadonan di 2007 pa 2014, alkansando nivelnan di Double-A i Triple-A i mustrando abilidatnan defensivo sólido tras di e plato.[4] Despues el a firma kontraktnan di liga menor ku timnan inkluyendo Los Angeles Dodgers na 2017 i Cincinnati Reds na 2016, ganando invitashonnan no-roster pa entrenamentu di primavera, ounke nunka el a yega Major League Baseball.[5] Despues ku su karera den liga menor afiliá a terminá na 2017, Zarraga a hunga den liganan independiente, inkluyendo ku e Cleburne Railroaders di e Asosiashon Merikano e aña ei, promé ku el a baha ku penshun.[6]
Riba e esenario internashonal, Zarraga tabata un kontribuidor klave na e selekshon nashonal di Hulanda, yudando sigurá e título di Kopa Mundial di Beisbòl 2011 na Panama i partisipando den e Klásiko Mundial di Beisbòl 2017, kaminda el a proveé profundidat na katcher durante wega di pool.[7] Su versatilidat i eksperensia a hasié un opshon konfiabel pa e tim hulandes, basando riba su raisnan arubiano miéntras e tabata kompetí bou di e bandera di Reino Hulandes.[8]
== Karera internashonal ==
===Kopa Mundial 2011===
Zarraga a haci su debut internacional cu e seleccion nacional di baseball di Hulanda na 2011 den Mundial di Baseball na Panama, eligibel pa medio di su herencia Arubiano. El a sirbi komo un katcher riba e lista ora e tim a gana e medaya di oro, derotando Cuba 2-1 den e final pa reklamá e título mundial.[25][26]
torneonan di 2014
Zarraga a sirbi prinsipalmente komo un katcher durante e aparishonnan di e tim den dos torneo klave e aña ei.[27]
Na yüli, Zarraga a representá Hulanda na e Torneo Internashonal di Beisbòl di Fransia, konosí tambe komo Yoshida Challenge, ku a tuma lugá na Sénart, Fransia. E selekshon hulandes a gana e medaya di oro, derotando un tereno ku a inkluí anfitrion Fransia, Alemania, i all-starnan internashonal. Zarraga tabata parti di e lista ku a sigurá e título, kontribuyendo tras di e plato miéntras e tim a pone un demostrashon fuerte den nan promé salida na e fasilidat nobo.[28][29]
Mas lat e sèptèmber ei, Zarraga a kompetí den e Kampionato Oropeo di Beisbòl 2014 ku a tuma lugá na Ostrava i Brno, Repúblika Cheko, kaminda Hulanda a kapturá nan di 21 medaya di oro kontinental ku un rèkòrt invikto di 11-0, kulminando den un viktoria final di 6-3 riba Italia. Komo katcher, el a bati .286 ku aktuashonnan notabel, inkluyendo tres hit den un viktoria di 7-2 riba Alemania i un homerun den un wega di pool anterior kontra Kroasia. Su trabou defensivo a yuda ankra un staf di lansamentu ku a pèrmití solamente 1.36 kareda gana pa wega durante henter e torneo.[30][31][28]
2015 Premier12 i 2017 World Baseball Classic
Zarraga a wòrdu selektá pa representá e selekshon nashonal di beisbòl di Hulanda na e WBSC Premier12 di 2015, e edishon inaugural di e torneo ku a tuma lugá na Mexico i Taiwan, kaminda el a sirbi komo un katcher bistiendo e kamisa number 22.[32] Hulanda a kompetí den Grupo A di e buèlta di apertura, sigurando tres viktoria kontra Chines Taipei (7-4), Italia (16-1), i Puerto Rico (11-7), miéntras ku nan a sufri pèrdida kontra Cuba (5-6) i Canada (1-3), loke a posishoná nan pa avansá pa e kuartfinal.[33] Einan, nan a kai kontra Merka 1-6, resultando den un di sinku lugá total pa e tim.[33]
Durante e torneo, Zarraga a kontribuí ofensivamente den momentunan klave, inkluyendo un homerun di dos kareda den e di kuater inning kontra Cuba ku a ekstendé e bentaha di Hulanda na 4-1, ounke e tim na final a pèrdè den un kompetensia estrecho.[34] El a registrá tambe un RBI den e viktoria riba Taipei Chines, trahando un kaminata apesar di a bai sin hit den tres at-bat.[35] Sinembargo, Zarraga a sufri un leshon na man durante e wega di Cuba i mester a sali trempan.[36]
Na 2017, Zarraga a gana un lugá riba e lista di Hulanda pa e World Baseball Classic, atrobe komo un katcher, partisipando den e torneo prinsipal ku a tuma lugá den vários pais anfitrion.[37] Hulanda a pone un rèkòrt di 2-1 den Pool A, avansando komo subkampeon tras di Israel, promé ku a derotá Israel 12-2 den e kuartfinal na Tokyo Dome pa yega e semifinal.[37] Nan kareda a terminá den un pèrdida di 3-4 kontra Puerto Rico na Dodger Stadium, kaminda e tim a regresá lat pero no por a sigurá e viktoria.[38]
E aktuashon sobresaliente di Zarraga a bini den e kuart di final kontra Israel, kaminda el a konta dos hit i dos RBI komo parti di e eksploshon ofensivo di e tim.[39] Den e semifinal kontra Puerto Rico, el a entregá un dòbel di RBI krusial den e di sinku inning pa skor Wladimir Balentien i empatá e wega na 3-3, ounke kompañero di ekipo Jonathan Schoop a wòrdu bentá afó na e plachi di kas den e wega.[40] Zarraga a parse di a sufri un leshon den e di ocho inning di e wega ei, loke a rekerí atenshon médiko tras di e plato.
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid = |titulo=}}
{{References}}
* [https://www.baseball-reference.com/register/player.fcgi?id=kelly-001ant Minors Stats Antwone Kelly]
}}
{{DEFAULTSORT:Zarraga, Shawn}}
[[:Kategoria:Hende]]
[[:Kategoria:Beisbòl]]
-----------------
{{Variante|a}}
{{Infobox asociacion deporte| variante = c
| nomber = Badminton Bond Curaçao
| logo =
| imagen =
| abrevia = BBC
| president =
| vice-president =
| algemeen-secretaris =
| asiento =
| region =
| pais =
| cantidad_miembro =
| cantidad_asociacion =
| deporte =
| funda =
| luga_funda =
| ex-nomber =
| federacion_mundial =
| federacion_continental =
| federacion_nacional =
| afilia =
| comite_olimpico =
| agencia_deportivo =
| stop_imagen =
| imagen =
| descripcion =
| website =
}}
'''Badminton Bond Curaçao''' (BBC) ta e organisashon ku ta dirigi i promové e deporte di badminton na Kòrsou. E federashon ta un miembro di e organisashonnan internashonal i regional, inkluíendo e '''Badminton World Federation (BWF)''', e '''Badminton Pan America (BPA)''', i e '''Caribbean Regional Badminton Confederation (CAREBACO)'''.
=== Historia i Fundashon ===
E Badminton Bond Curaçao a fundá den 1975. E federashon ta representá Kòrsou den e organisashonnan regional i internashonal di badminton.:contentReference[oaicite:8]{index=8}
=== Afiliashon Internashonal ===
:contentReference[oaicite:10]{index=10}
* :contentReference[oaicite:13]{index=13}
* :contentReference[oaicite:16]{index=16}
* :contentReference[oaicite:19]{index=19}:contentReference[oaicite:21]{index=21}
=== Participashon Internashonal ===
:contentReference[oaicite:23]{index=23}:contentReference[oaicite:25]{index=25}
=== Referensianan ===
* :contentReference[oaicite:27]{index=27}
* :contentReference[oaicite:30]{index=30}:contentReference[oaicite:32]{index=32}
[[:Kategoria:Deporte na Kòrsou]]
[[:Kategoria:Organisashon Deportivo]]
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Deporte]]
---------------
{{Databox}}
E '''seleccion nacional di badminton di Aruba''' ([[Hulandes]]: Arubaans badmintonteam) ta representa [[Aruba]] den competencianan internacional di team di badminton y ta wordo controla pa [[Aruba Badminton Federation]] cu ta afilia na Badminton Pan America y Caribbean Regional Badminton Confederation (CARECOBA).<ref>{{Cite web |title=Members {{!}} BWF Corporate |url=https://corporate.bwfbadminton.com/about/membership/ }}</ref> E ekipo a kompetí pa promé biaha den nan promé torneo internacional di ekipo na 1990.
E ekipo a haci su aparicion pa prome biaha na e Campeonato di Ekipo di CAREBACO na aña 1974.<ref>{{citeer web|titel=Aruba vooreerst naar Car. badmintonkampioenschap|werk=[[Amigoe]]|datum=1974-11-15|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2025-05-29|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461200:mpeg21:p005}}</ref> Tambe e ekipo a competi den e [[Weganan Centroamericano y di Caribe]] di 1990, unda badminton a wordo inaugura pa prome biaha den e Weganan. E ekipo junior di Aruba a kompetí den e Campeonato Pan Am Junior Team 2009 y a terminá na di 12 lugá.<ref>{{Cite web |title=BWF - Team Event XVIII Pan Am Junior 2009 - Winners |url=https://bwf.tournamentsoftware.com/sport/winners.aspx?id=C61259DF-B2FF-4AC5-A444-F9E14C6A82B1 |access-date=2022-09-04 |website=bwf.tournamentsoftware.com}}</ref>
Een Arubaans selectie-team zal van 17 tot en met 24 november voor de eerste keer deelnemen aan de Caribische Badmintonkampioenschappen, die dit jaar te Georgetown in Guyana gehouden worden. Het team dat Aruba zal vertegenwoordigen bestaat uit de dames M. Mata, N. Mata en M. Yarzagaray, en de heren Doy Bernaibela, H. Boer, Robby Arambatzis en Reginals Altman. Deze reis werd mogelijk gemaakt dankzij financiële — en materiele steun van diverse giften; het bedrijfsleven en andere instanties. Het Caribisch toernooi wojdt^jgeorganiseerd door de Caribbean regional badminton confederation, een in 1972 opgerichte federatie, tot voor kort bestaande uit de landen Jamaica, Trinidad/Tooago, Guyana en Sjuriname. Vorig jaar heeft de Badminton Bond Aruba zijn interesse voor deelname aan het bestuur van de Carebaco te kennen gegeven en na een jaar van intensieve voorbereidingen werd Aruba in juli van dit jaar lid van de International badminton federation en in dezelfde maand als vijfde lid van de Carebaco toegelaten. Beide feiten kunnen als mijlpalen worden beschouwd in de geschiede- | nis van de badmintonsport op Aruba, waar deze sport (nog) vrij onbekend is. Dit laatste komt voornamelijk doordat men hier voor deze sport een enorm tekort heeft aan goede accomodatie.
==Historia==
===Tim miksto===
Aruba a debuta den e Campeonato di Equipo di CAREBACO na 1974. E team a keda na di cinco lugar den e ranking final, perdiendo 7-0 contra Jamaica, Surinam, Trinidad y Tobago y Guyana.<ref>World Badminton 18 (1974), p. 3</ref>
{{Appendix}}
[[:Category:Deporte na Aruba]]
en.wiki
---------------
{{Infobox asociacion deporte| variante = c
| nomber = Aruba Badminton Federation
| logo =
| imagen =
| abrevia = ABF of BBA
| president =
| vice-president =
| algemeen-secretaris =
| asiento =
| region =
| pais =
| cantidad_miembro =
| cantidad_asociacion =
| deporte =
| funda =
| luga_funda =
| ex-nomber =
| federacion_mundial =
| federacion_continental =
| federacion_nacional =
| afilia =
| comite_olimpico =
| agencia_deportivo =
| stop_imagen =
| imagen =
| descripcion =
| website =
}}
'''Aruba Badminton Federation''' (ABF), tambe yamá Badminton Aruba o Aruba Badminton Bond, ta e organisacion gobernante nacional supremo pa e deporte di [[badminton]] na [[Aruba]]. E federacion ta wordo representa pa e [[seleccion nacional di badminton di Aruba]].
== Historia ==
E Aruba Badminton Federation a wordo funda memey di añanan 1970, ora cu e promé participacion a tuma luga na e Kampionatonan di Carebaco. Na desember 1973 e federacion a bira miembro di Caribbean Badminton Federation, hunto cu Corsou.<ref>Sport inliet kort sport in het kort sport. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 05-12-1973, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 29-05-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461498:mpeg21:p007</ref>
E federashon despues a bira miembro di e órgano di gobernashon kontinental, e Konfederashon Panamerikano di Badminton, i e Federashon Mundial di Badminton, e tempu ei konosí komo e Federashon Internashonal di Badminton. Aruba ainda no ta anfitrion di campeonatonan internacional. Sinembargo Aruba a yega di ta anfitrion di Campeonato di Carebaco dos biaha. Federacion di Badminton Aruba ta miembro di Comite Olimpico Arubano .
{{Appendix}}
De Badminton Bond Aruba (BBA) viert deze maand zyn 15-jarig bestaan met verschillende toernooien en andere activiteiten.
Ofschoon deze tak van sport niet zo bekend is op Aruba, heeft de BBA in vijftien jaren heel wat gepresteerd. Deze bond is al jaren lid van de International Badminton Federation (IBF). Ook is de BBA lid van de Carebaco (Caribbean Regional Badminton Confederation), waarvan verder ook lid zijn: Jamaica, Trinidad, Suriname, Guyana, Barbados, Bermuda, Curasao en Grenada. Elk jaar doet Aruba mee aan de Caribische kampioenschappen en BBA- motor, Riek Altman, is al jaren secretaris / penningmeester van de Carebaco. Aruba wordt elk jaar weer verzocht de Carebaco- wedstrijden te organiseren, omdat Aruba tot nu toe het beste toernooi heeft georganiseerd, doch door het ontbreken van faciliteiten kan de BBA dit Caribisch treffen niet meer organiseren.
De BBA bestaat momenteel uit de vier clubs: Floralin, Flamboyant, Aruba Badminton Minders en Playa die tezamen honderd leden tellen. Deze sport kan uitsluitend gespeeld worden in een zaal en nu wordt er gebruik gemaakt van de gymnastiekzalen van Julianaschool, La Salie College en de Sporthal.
Een paar maanden geleden hebben de BBA- bestuursleden, Riek Altman en Michael Williams, in Trinidad een coachingcUrsus gevolgd onder auspiciën van de IBF en geven nu op maandag en donderdag aan trainers van de club een opleiding. Nu al is bekend dat Aruba volgend jaar vertegenwoordigd zal worden op Curagao tijdens de Easter Open Tournament en in Jamaica tijdens de Carebaco- wedstrijden.
De BBA heeft gisteren in een communiqué dank uitgebracht aan alle personen en instanties, die door de jaren heen de BBA hebben geholpen en eenieder, die aan badminton wil meedoen, uitgenodigd zich op donderdag in de Sporthal op te geven tussen zeven en tien uur 's avonds. Het bestuur van de BBA wordt in dit derde lustrumjaar gevormd door: voorzitter R. Nieuw, vicevoorzitter R. Altman, secretaris G. Simon, penningmeester B. Hernandez, commissarissen E. van der Linde, M. McClure, E. Vemannan, M. Croes en M. Williams.<ref>Met uitgebreid activiteiten-programma Badminton Bond Aruba viert haar derde lustrum. "Amigoe". Curaçao, 08-11-1986, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 29-05-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641854:mpeg21:p013</ref>
-------------
{{Variante|a}}
{{Futbolista
|nomberdihungado =
|Nomber = Mario Croes
|potret =
|Fecha di nasementu =
|Siudat di nasementu =
|Pais di nasementu = {{ABW}}
|Nashonalidat = hulandes
|Posishon =
|club =
}}
'''Hyacintho Mario Croes''' (☆ ± 1942 na [[Aruba]]), tambe conoci como '''Mario Croes jr.''', ta un ex-hungado di pingpong [[Aruba]]no. Entre decada 1960 y decada 1980 el a titula 13 vez campeon di Aruba. Den [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]] Croes tabata un di e dos "grandinan" den deporte di tennis di mesa, banda di [[Robert Hosé]] di [[Kòrsou|Corsou]].<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463158:mpeg21:a0099|titel=Sensationele zege van R. Hosé over M. Croes|werk=[[Amigoe]]|datum=1970-11-02|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref>
== Biografia ==
Mario Croes ta yiu di Eymee Zeppenfelt y Mario Hyacinto Croes, empresario i doño di La Gran Bodega.<ref name="Amigoe">{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462365:mpeg21:a0121|titel=In de Franciscuskerk|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-07-16|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> Cu mas o menos siete aña el a cuminsa hunga pingpong y tabata train cu su mama pa despues sigi train cu su tata y otro famianan.<ref name="Amistad">{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AMISTAD-1976-11/page/3/mode/1up?q=Amistad+mei+1976&view=theater|titel=Mario Croes: 26 aña den pingpong|werk=Amistad|datum=november 1976|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref>
Croes a cuminsa mustra su talentonan ora cu na edad di 9 aña el a sali campeon "junioren" na Aruba. Cu 12 aña el a drenta division di senioren y na 1959, cu 16 aña, a bira campeon di Aruba pa prome bes.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010997546:mpeg21:a0072|titel=Mario Croes jr: nieuwe tienkampkampioen tafeltennis|werk=[[Amigoe]]|datum=1959-02-25|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> Na 1960 e ta prolonga su titulo.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010459813:mpeg21:a0112|titel=Mario Croes jr. weer de sterkste|werk=[[Amigoe]]|datum=1960-04-01|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> Hunto cu Cholan Jacobs e tabata hunga pa e team Arubano di Bavaria Stars. Den e torneo organisá door di e asociacion "Entre Nous Juveniles” na Corsou el a hunga cu 17 aña su prome wega internacional contra [[Colombia]].
Croes tabata doño di Mario's Sports Shop den Wilhelminastraat 51 na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]. E ta casa cu Ruth Arends y hunto nan tin un yiu homber, Mario III, i un yiu muhe Janine.<ref name="Amigoe"/>
{{Appendix}}
{{Stub}}
{{DEFAULTSORT:Croes, Mario}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Deporte na Aruba]]
Pa promer viaha el a sali campeon di Aruba dia cu e tabatin 15 aña di edad. Awor flbi cu e tin 34 aña e por bisa cu ela sali 13 vez campeon di nos isla y e ta posee nada menos cu 39 copa y 27 medaya. Un deportista arubano cu e destaca su mes den e deporte di ping pong specialmente door di su mes esfuerzonan y su perserverancia, como cu manera nos lektornan por lesa mas alew, no ta semper ela haya ayudo den su carera deportivo na su isla natal. Mario Croes jr., casá cu Ruth Croes-Arends, ta haya cu e deporte di ping pong na Aruba a bai hopi atrcus den e 26 aña cu e tin ta praktikele.
Amistad a tene un entrevista exclusivo cu e deportista te ainda mas grandi riba terreno di ping pong actuahnente: Mario Croes Jr.<ref name="Amistad">{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AMISTAD-1976-11/page/3/mode/1up?q=Amistad+mei+1976&view=theater|titel=Mario Croes: 26 aña den pingpong|werk=Amistad|datum=november 1976|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref>
mi a cuminsa hunga ping pong tempo mi tabata tin mas o menos siete aña. Mi mama a cuminsa siñami, pero mi no a worry mucho. Toch mi a sigi hunga cu mi tata y cu mi otro famianan. Un viaha mi a bai Flamingo Room (Trocadero), caminda tabatin un mesa di ping pong, anto ei nan mi a mira Cholan Jacobs, e tempo ei e campeon di Aruba, hunga.
Esei a dunami smaak pa mi sigi train cu mi famia. Dia m'a cimiinsa hunga di verdad mi tabatin 12 ema y mi a cuminsa train cu Cholan. E tempo ei mi tabata hunga cinco te seis ora pa dia. Mi tabata caba di come dies dos or y mei y bai hunga te siet’or y mei di anochi. Tur dia e mesim cos. Mi no tabata hunga ni siña les.
Mario a cuminsa mustra su talentonan ora cu na edad di 9 aña ela sali campeon di Junioren na Aruba. Cu 12 aña ela drenta division di senioren y cu 16 aña pa promer vez ela logra bira campeon di Aruba. Su promer wega internacional ela hunga contra Colombianonan tempo cu e tabatin 17 aña na 1959. E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” Entre Nous Juveniles na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsou.
E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsou.
in de Franciscuskerk te Oranjestad is gistermorgen het kerkelijke huwelijk ingezegend vun mejuffrouw Rulh Arends, dochter V(.n. de heer en mevrouw Milo de R. Arends-Arends en de heer Mario Croes, zoon van de heer en mevrouw Mario H. Croes- Zeppenfelt. Voor de receptie ten huize van de bruid bestond grote belangstelling. Het bruidspaar wachtte een verrassing; een taart in de vorm van een tafeltennistafel. De bruidegom is dan ook tafeltenniskampioen van Aruba.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462365:mpeg21:a0121|titel=In de Franciscuskerk|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-07-16|bezochtdatum=2022}}</ref>
* Eigenaar van Mario's Sports Shop, Wilhelminastraat 51, Oranjestad, Aruba
* Huwde in 1965 met Ruth Arends, kinderen Mario III en Janine
{{Appendix}}
---------------
6yzq12h7zj0pc200it1eyqrt7w45gwy
199562
199561
2026-08-05T08:34:59Z
Caribiana
8320
199562
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
Pending: [[Barracudas Artistic Aruba]] - [[Aruba Dolphins]] - [[Stingray Swimming Team]] - [[Shawn Zarraga]] - [[Antwone Thyshon Kelly]] - [[Badminton Bond Curacao]] - [[Seleccion nacional di badminton di Aruba]] - [[Aruba Sport Unie]]
--------
'''Aruba Sport Unie''' (ASU), tambe konosí komo '''Union Deporte Aruba''' òf '''Union Deportivo Arubano''', ta e organisashon cumbre di deporte na Aruba. E ta fungí komo federashon madre pa e diferente federashonnan i bondnan deportivo riba e isla.
ASU ta representa mas ku 25 federashon deportivo i tin komo meta koordiná, promové i desaroyá deporte na Aruba. Pa bira miembro di ASU, un organisashon deportivo mester ta registra komo persona hurídiko i no por representa un deporte ku ta kaba representá pa un otro federashon miembro.
==Historia==
Aruba Sport Unie a wordu fundá dia 23 di desèmber 1941, for di e nesesidat pa koordiná i stimulá desaroyo di deporte riba e isla.
Entre e organisashonnan ku a kontribuí na su fundashon tabatin clubnan manera RCA, Club Caribe i Tivoli. E promé presidente tabata [[Jacobo Arends|Jacobo Rudolf (Coco) Arends]], kende tabata tambe envolví den fundacion di [[Arubaanse Voetbalbond]] (AVB) algun aña prome.
Na 1949, ASU a kuminsá haña subsidio di e gobierno sentral pa sostené federashonnan deportivo, spesialmente pa organisashon di kompetensianan i otro aktividatnan.
Durante e añanan 1950 i 1960, sektor priva a hunga un papel importante den desaroyo di deporte na Aruba. E kompania petrolero Lago Oil & Transport Company, por ehèmpel, a brindá sosten finansiero i material na diferente clubnan. Mateo Reyes tabata un di e figurannan clave den e proseso di distribushon i desaroyo.
Na 1955, ASU a organisá e promé ASU Olimpiada, un evento ku a stimulá kompetensia entre atletanan lokal i ku a bira un tradishon durante varios dekada. Den e evento aki, atletanan tabata wordu rekonosé komo “atleta di aña”.
Entre 1955 i 1993, ASU tabata responsabel pa maneho di e Wilhelminastadion na Oranjestad.
Te na 1997, ASU tabata tambe enkargá ku distribushon di subsidio gubernamental na federashonnan deportivo. Despues di e aña ei, e tarea aki a pasa direktamente na gobierno di Aruba.
==Facilidatnan deportivo==
ASU ta manehá diferente instalashon deportivo riba Aruba, entre otro:
===Joe Laveist Sport Park===
Situa na San Nicolas, e parke aki ta un fasilidat multifunkshonal ku instalashonnan pa:
basebal
futbòl
volleyball
basketball
atletismo
E parke por wordu usa tambe pa evento grandi manera konserto i aktividatnan komunidario.
===Centro Deportivo Betico Croes===
Situa na Santa Cruz, e fasilidat aki ta un kompleks deportivo di paden ku aire akondishoná. E ta usa pa deporte di sala i arte marcial.
==Organisashon i rol==
ASU ta fungí komo koordinadó entre e diferente federashonnan deportivo na Aruba i ta apoyá:
desaroyo di deporte
organisashon di kompetensianan
promoshon di atletanan lokal
Riba e isla tin mas ku 30 organisashon deportivo ku ta forma parti di e sistema koordiná pa ASU. Entre e deporte mas popular na Aruba tin futbòl i basebal. Basebal, en partikular, a kontribuí na reconocimiento internashonal di Aruba, ku varios atletanan arubiano ku a hunga den Major League Baseball.
===Presidente ===
* Jacobo Rudolf “Coco” Arends (promé presidente)
* Gerald Franca
* Soraida Boekhoudt (2022– )
---
{{Variante|a}}
{{infobox organisacion | variante = a
| tipo = Deporte
| nomber = Aruba Sport Unie
| funda = [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]]
| fundado =
}}
'''Aruba Sport Unie''' (Union Deporte Aruba, ASU), tambe conoci como '''Union Deportivo Arubano''', ta e organisacion cumbre di deporte na [[Aruba]]. E ta fungi como federacion cumbre pa diferente federacion y bond deportivo riba e isla.
ASU ta representa mas cu 25 federacion deportivo y tin como meta coordina, promove y desaroya deporte na Aruba. Pa bira miembro di ASU, un organisacion deportivo mester ta registra como [[Persona hurídiko|persona huridico]] y no por representa un deporte cu ta representacaba pa otro federacion miembro.
== Historia ==
Aruba Sport Unie a wordo funda dia [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]]. E organisacion a surgi for di e necesidad pa coordina y stimula desaroyo di deporte riba e isla.
Den promé añanan di su existencia, diferente club i organisashon deportivo a kontribuí na fundashon di ASU, entre otro [[RCA]], Club Caribe i Tivoli. E promé presidente di e organisashon tabata '''Coco Arends''', kende tabata tambe envolví den fundashon di e '''Arubaanse Voetbal Bond''' algun aña promé.
Na 1949 ASU a kuminsá ricibí subsidio di e gobierno sentral pa apoyá federashonnan deportivo ku organisashon di kompetensia i actividadnan deportivo.
Durante añanan hopi organisashon i empresanan lokal a brindá sosten finansiero i material na deporte na Aruba. E kompanía petrolero Lago Oil & Transport Company tabata un di e sostenedornan importante, donando material deportivo i apoyando desaroyo di clubnan deportivo. Mateo Reyes tabata un di e personanan cu a yuda den e proseso di desaroyo aki.
Den 1955 ASU a organisá e promé '''ASU Olimpiada''', un evento deportivo pa estimulá kompetensia entre atletanan lokal. E evento aki a bira un tradishon durante varios dekada, kaminda atletanan a wordo rekonosé komo “atleta di aña”.
Entre 1955 i 1993 ASU tabata responsabel pa maneho di e [[Wilhelminastadion]] na Oranjestad.
Te na 1997 ASU tabata tambe responsabel pa distribushon di subsidio gubernamental pa federashonnan deportivo. Despues di e aña aki, e tarea aki a wordo asumí direktamente pa e gobierno di Aruba.
== Facilidatnan deportivo ==
ASU ta manehá diferente instalashon deportivo riba Aruba.
'''Joe Laveist Sport Park''' na [[San Nicolas, Aruba|San Nicolas]] ta un parke deportivo multifunkshonal ku instalashonnan pa deporte manera:
* [[Basebal]]
* [[Futbòl]]
* [[Volleyball]]
* [[Basketbal]]
* [[Atletismo]]
E parke por wordo usa tambe pa evento grandi manera konserto i otro aktividatnan komunidario.
'''Centro Deportivo Betico Croes''' na [[Santa Cruz, Aruba|Santa Cruz]] ta un fasilidat deportivo di paden ku aire acondicioná. E centro ta usa pa deporte di sala i arte marcial.
== Organisashon ==
ASU ta fungí komo koordinadó entre e diferente federashonnan deportivo na Aruba. E organisashon ta apoyá desaroyo di deporte, organisashon di kompetensianan i promoshon di atletanan lokal.
Riba e isla tin mas ku 30 organisashon deportivo cu ta forma parti di e sistema deportivo coordina pa ASU. Entre e deporte mas popular na Aruba tin [[futbòl]] i [[basebal]]. Especialmente basebal a duna Aruba reconocimiento internashonal, ku varios atletanan Arubiano cu a hunga den [[Major League Baseball]].
== Organisacion ==
Entre e presidentenan di Aruba Sport Unie tin:
* [[Coco Arends|Jacobo Rudolf (Coco) Arends]] (1892-1965) – promé presidente
* Gerald Franca – presidente durante diferente periodo den siglonan reciente
* Soraida Boekhoudt – presidente (2022)
[[:Kategoria:Deporte na Aruba]]
'''Aruba Sport Unie''' o '''Union Deportivo Arubano''' (ASU) ta e federacion cumbre di e federacionnan deportivo na [[Aruba]].
dre di 25 bond deportivo. Pa bira miembro di A.S.U. e organisacion mester ta un persona huridico y no mag di tin un miembro pa e deporte ey caba den A.S.U.
== Historia ==
ASU e ser funda dia [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]].
* ASU taba maneha Wilhelminastadion di 1955 te 1993
A.S.U. ta maneha dos facilidad cu ta nan propiedad, esta Joe Laveist Sport Park na San Nicolas y Centro Deportivo Betico Croes na Sta Cruz.
Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U.
Centro Deportivo Betico Croes ta completamente airecondiciona y ta uz'e pa tur sport di paden y arte marcial. Huur di e sporthal ta depende di cuanto hende mester uza pa maneha e lugar pa e actividad y ki sorto di actividad e ta. Pa mas informacion por yama oficina di A.S.U. na e numbernan di telefon ariba menciona.<ref>[https://www.gobierno.aw/union-deporte-aruba-asu Union Deporte Aruba (ASU)], Gobierno di Aruba</ref>
Aruba Sport Unie a wordo funda dia 21 di December, 1941. E aña aki 21 di December, e ta cumpli 75 aña y tin cu corda riba e fundadornan. Segun e presidente actual Gerald Franca, e aña aki lo ta uno special den cuadro di e celebracion aki. Tambe el a splica kico tur nan tin pensa di haci pa loke ta e celebracion den 2017.
Franca a splica cu e prome presidente tabata Coco Arends, kende ta e mesun persona cu a cuminsa tambe, kende ta fundador di Arubaanse Voetbal Bond 5 pa 6 aña prome. Un di e organisacionnan cu a yuda lanta Aruba Sport Unie tabata RCA, Club Caribe y Tivoli, cual ta e prome organisacionnan cu a lanta e asociacion aki.
Na 1949 pa prome biaha den historia, ASU a cuminsa haya e subsidio di Gobierno Central pa facilita tambe e federacionnan di e tempo ey cu placa pa nan organisa actividadnan. Despues di e periodo ey tabata haya Lago ta yuda hopi den parti di formacion di e clubnan y nan tabata subsidia of duna donacion na e diferente clubnan pa nan material, etc. durante aña. Difunto Mateo Reyes, kende ta un persona conoci y keri, tabata encarga cu esaki. E ta un di e personanan cu a yuda ASU pa haya Joe Laveist for di Lago como un centro pa deporte. Lago Sportpark tabata di Lago y a bin pa pase pa Joe Laveist, pa pas’e pa ASU.
Franca a menciona cu durante aña, durante 1955, ASU a celebra su prome ASU Olimpiada y despues di esey a keda celebr’e. Hopi di e atletanan grandi ta recorda e fechanan ey, caminda cu nan a wordo eligi como atleta di aña den decadanan di 60, 70 y 80. ASU semper a maneha deporte pa Gobierno y hasta a bay asina leu cu ASU a manda hende den exterior cu studie opdracht, pa bin bek lanta scol di deporte pa Aruba. Esaki nunca a logra debi na cosnan cu tabata pasa internamente. Despues ASU tabata encarga pa duna subsidio te cu na aña 1997, caminda cu Gobierno a tuma e tarea aki bek den su seno.
Franca a sigui splica cu na e momentonan aki tin un comision cu ta trahando riba dje pa pasa e fecha pa Januari. Pa fin di aña ta imposibel pa organisa algo. Idea ta pa haci algo riba dje pa recorda e fecha y recorda esnan cu a funda e organisacion aki. Tabata tin hasta hendenan conoci entre otro shon A. Eman cu tabata un di e prome personanan den e directiva. Tin hopi hende conoci den comunidad tabata forma parti di ASU di e tempo ey.<ref>[https://masnoticia.com/aruba-sport-unie-lo-cumpli-75-ana-dia-21-di-december-proximo/ Aruba Sport Unie lo cumpli 75 aña dia 21 di December proximo], Mas Noticia (28 di november 2016)</ref>
The sparse available evidence, however, reveals that there are around thirty-five sport organisations on the island that fall under the umbrella of the Aruba Sport Union (ASU), which was formed in 1941.44 As in Curaçao, two of the more popular team sports are soccer and baseball, and it is baseball that has given it the greatest international recognition through the participation of at least six Arubans in MLB since 1996.4
ASU President Gerald Franca --> 2022 Soraida Boekhoudt
---
Aruba Sport Unie, funda dia 23 di december 1941, ta e bond madre di 25 bond deportivo. Pa bira miembro di A.S.U. e organisacion mester ta un persona huridico y no mag di tin un miembro pa e deporte ey caba den A.S.U.
A.S.U. ta maneha dos facilidad cu ta nan propiedad, esta Joe Laveist Sport Park na San Nicolas y Centro Deportivo Betico Croes na Sta Cruz.
Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U.
Centro Deportivo Betico Croes ta completamente airecondiciona y ta uz'e pa tur sport di paden y arte marcial. Huur di e sporthal ta depende di cuanto hende mester uza pa maneha e lugar pa e actividad y ki sorto di actividad e ta. Pa mas informacion por yama oficina di A.S.U. na e numbernan di telefon ariba menciona.<ref>https://www.gobierno.aw/union-deporte-aruba-asu Union Deporte Aruba (ASU)</ref>
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Deporte na Aruba]]
----------------
{{Variante|a}}
{{multiple image
| total_width = 270
| border =
| perrow = 1/2
| align = right
|header = Joe Laveist Sportpark
|header_align = center
|image2 = Joe Laveist Sport Park.jpeg
| image1= Estadio de béisbol Joe Laveist, en San Nicolaas (este de Aruba).jpg
| image3 = Joe Laveist Sport Park 06 54 31 704000.jpeg
|caption1 =
|caption_align = center
}}
== Lago Sport Park / Joe Laveist Sportpark ==
The historical Lago Sports Park (later known as the Laveist Sport Park) was a vital recreational and cultural hub in San Nicolas, Aruba. Officially inaugurated in March 1941, it was founded by the Lago Oil & Transport Company to support the island's booming refinery community.
History of Lago Sports Park
Founding and Baseball Roots: The park was instrumental in developing baseball on the island. American expatriate and former Major League Baseball pitcher Jim Bluejacket spent 15 years in Aruba and helped found the facility, fostering strong local interest in the game.
WWII & Refining Community: During WWII, the facility offered organized recreation for Allied soldiers stationed in Aruba and the diverse immigrant workforce employed at the Lago refinery.
Championship Ground: Throughout the 1940s and 1950s, the park was the premier venue for the organized Aruba baseball championships. Iconic early teams like the Dodgers, Baby Ruth, and Barnes' Ramblers competed here.
Track and Field: Beyond baseball, it served as the primary venue for annual events like the Lago High School Track Meets and the Aruba School Sport Bond competitions.
Evolution: Today, the historic site in San Nicolas continues to be an active community asset and is known as the Laveist Sport Park.
---
Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U.
{{Variante|a}}
{{Databox}}
Intro
*Location in San Nicolas, Aruba
*Originally built by Lago Oil and Transport Company
*Year of inauguration (1941)
*Later renamed to Joe Laveist Sportpark
==Historia==
1. Fundashon (±1930s–1941)
Lago building infrastructure for workers
Role of Jim Bluejacket
Opening (9 March 1941)
2. Periodo di floresementu (1940s–1980s)
Organized sports (baseball, possibly softball, football)
Social function (community gatherings, events)
3. Despues di sera di Lago (1985 →)
Decline / transition
Renaming to Joe Laveist
Continued local use
Struktura i fasilidat
Even if partial:
Baseball field
Stands / seating
Clubhouse?
Multi-sport use
* na 1968 Lago a traspasa LSP pa ASU
Importansia kultural
This is where your article becomes powerful:
Role in development of baseball in Aruba
Connection to Lago Colony life
Symbol of industrial-era community building
Link to later international baseball success of Aruba
Legado
Renaming to Joe Laveist
Continued recognition
Connection to surrounding area (Jim Bluejacketstraat, schools, neighborhoods)
🔎 Research tips (high impact, low effort)
Look for:
Lago employee magazines / newsletters
Local newspapers (Amigoe, Diario archives)
Aruba sports history sources
Mentions of:
inauguration (1941)
sports competitions
Joe Laveist (who he was!)
------------------
==Origen di baseball na Aruba ==
Beisbòl a yega Aruba den añanan 1930, introdusí pa ekspatriadonan merikano ku tabata traha na Lago Oil Company i imigrantenan venezolano ku a forma timnan di pickup informal riba terenonan habrí.[2] E deporte a haña struktura ku e fundashon di ABBA na 1950 pa organisá liga i kampionato lokal, loke a kondusí na entrada di Aruba den wega internashonal na 1952 ora el a djòin e Asosiashon Internashonal di Beisbòl Amateur (awor parti di WBSC).[2] E aña ei, Aruba a debutá su promé selekshon nashonal na e Serie Mundial Amateur di 1952 na Havana, Cuba, manehá pa Joe Proterra, kaminda el a sigurá dos viktoria den seis wega i a gana aklamashon di fanátikonan, ku pitcher Nell Harms nombrá hungadó sobresaliente di siman pa su aktuashon kontra Honduras.[2]
Beisbòl a wòrdu introdusí na Aruba na final di añanan 1920 i kuminsamentu di añanan 1930 prinsipalmente dor di ekspatriadonan merikano empleá pa Lago Oil and Transport Company, un supsidiario di Standard Oil of New Jersey, kendenan a establesé un refineria riba e isla.
Pafo di e colonia, baseball a haya traccion na fin di añanan 1930 pa medio di imigrantenan y mariniernan Venezolano cu a mara na wafnan di Aruba cu nan barconan di pisca, formando teamnan casual di pick-up cu a hunga riba terenonan habri na Oranjestad, manera e area patras di Corte di Husticia actual.
Pa añanan 1950, beisbòl a integrá profundamente den kultura di Aruba, partikularmente bou di hóbennan, ku a wòrdu eksponé pa medio di transmishonnan di media merikano, eventonan patrosiná pa kompanianan di zeta, i e impakto persistente di sòldánan di tempu di guera, hasiendo esaki un símbolo di aspirashon i vínkulo di komunidat den barionan di klase trahadó. Adopshon lokal a oumentá ku e formashon di klupnan amateur den tur pueblo.
<ref>Clyde Harms, https://archive.org/details/BNA-DIG-ARUBATODAY-2021-05-28/page/n9/mode/1up?q=jim+bluejacket Short history of the beginnings of baseball in Aruba], Aruba Today (28 di 2021)</ref>
-------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox deportista| variante = a
| nomber completo = Shawn Joubert Zarraga
| alias =
| fecha nacemento = [[21 di yanüari|21 di januari]] [[1989]]
| luga nacemento = {{ABW}}
| fecha fayecimento =
| luga fayecimento =
| nacionalidad = {{NLD}}
| haltura = 183 cm
| peso = 109 kg
<!-- Seccion di informacion deportivo -->
| deporte = [[beisbòl|baseball]]
| disciplina = catcher (man drechi)?
| wo =
| debut = 11 di maart 2023 (den [[Tim nashonal di beisbòl hulandes|team di Reino]])??
| activo = 2021 - presente ??
| distincion =
}}
'''Shawn Joubert Zarraga''' (☆ [[21 di yanüari|21 di januari]] [[1989]] na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]) ta un eks-catcher profesional di beisbòl Arubiano ku a representá Hulanda den kompetensianan internashonal, inkluyendo e World Baseball Classic.[1] Para na 6 pia 0 inch (1.83 m) i pisando aproksimadamente 240 liber (109 kg), Zarraga tabata un switch-hitter ku tabata tira ku man drechi i a hunga prinsipalmente komo un katcher durante henter su karera.[2] Selektá pa e Milwaukee Brewers den e di 44 buèlta (1.302 en general) di e Selekshon di Beisbòl di Liga Mayor di 2007 for di Trinity Christian Academy na Florida, el a pasa vários temporada den e liganan menor den vários organisashon.[3]
grokipedia: Zarraga su karera profeshonal a kuminsá den e sistema di Brewers, kaminda el a progresá a traves di nan afiliadonan di 2007 pa 2014, alkansando nivelnan di Double-A i Triple-A i mustrando abilidatnan defensivo sólido tras di e plato.[4] Despues el a firma kontraktnan di liga menor ku timnan inkluyendo Los Angeles Dodgers na 2017 i Cincinnati Reds na 2016, ganando invitashonnan no-roster pa entrenamentu di primavera, ounke nunka el a yega Major League Baseball.[5] Despues ku su karera den liga menor afiliá a terminá na 2017, Zarraga a hunga den liganan independiente, inkluyendo ku e Cleburne Railroaders di e Asosiashon Merikano e aña ei, promé ku el a baha ku penshun.[6]
Riba e esenario internashonal, Zarraga tabata un kontribuidor klave na e selekshon nashonal di Hulanda, yudando sigurá e título di Kopa Mundial di Beisbòl 2011 na Panama i partisipando den e Klásiko Mundial di Beisbòl 2017, kaminda el a proveé profundidat na katcher durante wega di pool.[7] Su versatilidat i eksperensia a hasié un opshon konfiabel pa e tim hulandes, basando riba su raisnan arubiano miéntras e tabata kompetí bou di e bandera di Reino Hulandes.[8]
== Karera internashonal ==
===Kopa Mundial 2011===
Zarraga a haci su debut internacional cu e seleccion nacional di baseball di Hulanda na 2011 den Mundial di Baseball na Panama, eligibel pa medio di su herencia Arubiano. El a sirbi komo un katcher riba e lista ora e tim a gana e medaya di oro, derotando Cuba 2-1 den e final pa reklamá e título mundial.[25][26]
torneonan di 2014
Zarraga a sirbi prinsipalmente komo un katcher durante e aparishonnan di e tim den dos torneo klave e aña ei.[27]
Na yüli, Zarraga a representá Hulanda na e Torneo Internashonal di Beisbòl di Fransia, konosí tambe komo Yoshida Challenge, ku a tuma lugá na Sénart, Fransia. E selekshon hulandes a gana e medaya di oro, derotando un tereno ku a inkluí anfitrion Fransia, Alemania, i all-starnan internashonal. Zarraga tabata parti di e lista ku a sigurá e título, kontribuyendo tras di e plato miéntras e tim a pone un demostrashon fuerte den nan promé salida na e fasilidat nobo.[28][29]
Mas lat e sèptèmber ei, Zarraga a kompetí den e Kampionato Oropeo di Beisbòl 2014 ku a tuma lugá na Ostrava i Brno, Repúblika Cheko, kaminda Hulanda a kapturá nan di 21 medaya di oro kontinental ku un rèkòrt invikto di 11-0, kulminando den un viktoria final di 6-3 riba Italia. Komo katcher, el a bati .286 ku aktuashonnan notabel, inkluyendo tres hit den un viktoria di 7-2 riba Alemania i un homerun den un wega di pool anterior kontra Kroasia. Su trabou defensivo a yuda ankra un staf di lansamentu ku a pèrmití solamente 1.36 kareda gana pa wega durante henter e torneo.[30][31][28]
2015 Premier12 i 2017 World Baseball Classic
Zarraga a wòrdu selektá pa representá e selekshon nashonal di beisbòl di Hulanda na e WBSC Premier12 di 2015, e edishon inaugural di e torneo ku a tuma lugá na Mexico i Taiwan, kaminda el a sirbi komo un katcher bistiendo e kamisa number 22.[32] Hulanda a kompetí den Grupo A di e buèlta di apertura, sigurando tres viktoria kontra Chines Taipei (7-4), Italia (16-1), i Puerto Rico (11-7), miéntras ku nan a sufri pèrdida kontra Cuba (5-6) i Canada (1-3), loke a posishoná nan pa avansá pa e kuartfinal.[33] Einan, nan a kai kontra Merka 1-6, resultando den un di sinku lugá total pa e tim.[33]
Durante e torneo, Zarraga a kontribuí ofensivamente den momentunan klave, inkluyendo un homerun di dos kareda den e di kuater inning kontra Cuba ku a ekstendé e bentaha di Hulanda na 4-1, ounke e tim na final a pèrdè den un kompetensia estrecho.[34] El a registrá tambe un RBI den e viktoria riba Taipei Chines, trahando un kaminata apesar di a bai sin hit den tres at-bat.[35] Sinembargo, Zarraga a sufri un leshon na man durante e wega di Cuba i mester a sali trempan.[36]
Na 2017, Zarraga a gana un lugá riba e lista di Hulanda pa e World Baseball Classic, atrobe komo un katcher, partisipando den e torneo prinsipal ku a tuma lugá den vários pais anfitrion.[37] Hulanda a pone un rèkòrt di 2-1 den Pool A, avansando komo subkampeon tras di Israel, promé ku a derotá Israel 12-2 den e kuartfinal na Tokyo Dome pa yega e semifinal.[37] Nan kareda a terminá den un pèrdida di 3-4 kontra Puerto Rico na Dodger Stadium, kaminda e tim a regresá lat pero no por a sigurá e viktoria.[38]
E aktuashon sobresaliente di Zarraga a bini den e kuart di final kontra Israel, kaminda el a konta dos hit i dos RBI komo parti di e eksploshon ofensivo di e tim.[39] Den e semifinal kontra Puerto Rico, el a entregá un dòbel di RBI krusial den e di sinku inning pa skor Wladimir Balentien i empatá e wega na 3-3, ounke kompañero di ekipo Jonathan Schoop a wòrdu bentá afó na e plachi di kas den e wega.[40] Zarraga a parse di a sufri un leshon den e di ocho inning di e wega ei, loke a rekerí atenshon médiko tras di e plato.
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid = |titulo=}}
{{References}}
* [https://www.baseball-reference.com/register/player.fcgi?id=kelly-001ant Minors Stats Antwone Kelly]
}}
{{DEFAULTSORT:Zarraga, Shawn}}
[[:Kategoria:Hende]]
[[:Kategoria:Beisbòl]]
-----------------
{{Variante|a}}
{{Infobox asociacion deporte| variante = c
| nomber = Badminton Bond Curaçao
| logo =
| imagen =
| abrevia = BBC
| president =
| vice-president =
| algemeen-secretaris =
| asiento =
| region =
| pais =
| cantidad_miembro =
| cantidad_asociacion =
| deporte =
| funda =
| luga_funda =
| ex-nomber =
| federacion_mundial =
| federacion_continental =
| federacion_nacional =
| afilia =
| comite_olimpico =
| agencia_deportivo =
| stop_imagen =
| imagen =
| descripcion =
| website =
}}
'''Badminton Bond Curaçao''' (BBC) ta e organisashon ku ta dirigi i promové e deporte di badminton na Kòrsou. E federashon ta un miembro di e organisashonnan internashonal i regional, inkluíendo e '''Badminton World Federation (BWF)''', e '''Badminton Pan America (BPA)''', i e '''Caribbean Regional Badminton Confederation (CAREBACO)'''.
=== Historia i Fundashon ===
E Badminton Bond Curaçao a fundá den 1975. E federashon ta representá Kòrsou den e organisashonnan regional i internashonal di badminton.:contentReference[oaicite:8]{index=8}
=== Afiliashon Internashonal ===
:contentReference[oaicite:10]{index=10}
* :contentReference[oaicite:13]{index=13}
* :contentReference[oaicite:16]{index=16}
* :contentReference[oaicite:19]{index=19}:contentReference[oaicite:21]{index=21}
=== Participashon Internashonal ===
:contentReference[oaicite:23]{index=23}:contentReference[oaicite:25]{index=25}
=== Referensianan ===
* :contentReference[oaicite:27]{index=27}
* :contentReference[oaicite:30]{index=30}:contentReference[oaicite:32]{index=32}
[[:Kategoria:Deporte na Kòrsou]]
[[:Kategoria:Organisashon Deportivo]]
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Deporte]]
---------------
{{Databox}}
E '''seleccion nacional di badminton di Aruba''' ([[Hulandes]]: Arubaans badmintonteam) ta representa [[Aruba]] den competencianan internacional di team di badminton y ta wordo controla pa [[Aruba Badminton Federation]] cu ta afilia na Badminton Pan America y Caribbean Regional Badminton Confederation (CARECOBA).<ref>{{Cite web |title=Members {{!}} BWF Corporate |url=https://corporate.bwfbadminton.com/about/membership/ }}</ref> E ekipo a kompetí pa promé biaha den nan promé torneo internacional di ekipo na 1990.
E ekipo a haci su aparicion pa prome biaha na e Campeonato di Ekipo di CAREBACO na aña 1974.<ref>{{citeer web|titel=Aruba vooreerst naar Car. badmintonkampioenschap|werk=[[Amigoe]]|datum=1974-11-15|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2025-05-29|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461200:mpeg21:p005}}</ref> Tambe e ekipo a competi den e [[Weganan Centroamericano y di Caribe]] di 1990, unda badminton a wordo inaugura pa prome biaha den e Weganan. E ekipo junior di Aruba a kompetí den e Campeonato Pan Am Junior Team 2009 y a terminá na di 12 lugá.<ref>{{Cite web |title=BWF - Team Event XVIII Pan Am Junior 2009 - Winners |url=https://bwf.tournamentsoftware.com/sport/winners.aspx?id=C61259DF-B2FF-4AC5-A444-F9E14C6A82B1 |access-date=2022-09-04 |website=bwf.tournamentsoftware.com}}</ref>
Een Arubaans selectie-team zal van 17 tot en met 24 november voor de eerste keer deelnemen aan de Caribische Badmintonkampioenschappen, die dit jaar te Georgetown in Guyana gehouden worden. Het team dat Aruba zal vertegenwoordigen bestaat uit de dames M. Mata, N. Mata en M. Yarzagaray, en de heren Doy Bernaibela, H. Boer, Robby Arambatzis en Reginals Altman. Deze reis werd mogelijk gemaakt dankzij financiële — en materiele steun van diverse giften; het bedrijfsleven en andere instanties. Het Caribisch toernooi wojdt^jgeorganiseerd door de Caribbean regional badminton confederation, een in 1972 opgerichte federatie, tot voor kort bestaande uit de landen Jamaica, Trinidad/Tooago, Guyana en Sjuriname. Vorig jaar heeft de Badminton Bond Aruba zijn interesse voor deelname aan het bestuur van de Carebaco te kennen gegeven en na een jaar van intensieve voorbereidingen werd Aruba in juli van dit jaar lid van de International badminton federation en in dezelfde maand als vijfde lid van de Carebaco toegelaten. Beide feiten kunnen als mijlpalen worden beschouwd in de geschiede- | nis van de badmintonsport op Aruba, waar deze sport (nog) vrij onbekend is. Dit laatste komt voornamelijk doordat men hier voor deze sport een enorm tekort heeft aan goede accomodatie.
==Historia==
===Tim miksto===
Aruba a debuta den e Campeonato di Equipo di CAREBACO na 1974. E team a keda na di cinco lugar den e ranking final, perdiendo 7-0 contra Jamaica, Surinam, Trinidad y Tobago y Guyana.<ref>World Badminton 18 (1974), p. 3</ref>
{{Appendix}}
[[:Category:Deporte na Aruba]]
en.wiki
---------------
{{Infobox asociacion deporte| variante = c
| nomber = Aruba Badminton Federation
| logo =
| imagen =
| abrevia = ABF of BBA
| president =
| vice-president =
| algemeen-secretaris =
| asiento =
| region =
| pais =
| cantidad_miembro =
| cantidad_asociacion =
| deporte =
| funda =
| luga_funda =
| ex-nomber =
| federacion_mundial =
| federacion_continental =
| federacion_nacional =
| afilia =
| comite_olimpico =
| agencia_deportivo =
| stop_imagen =
| imagen =
| descripcion =
| website =
}}
'''Aruba Badminton Federation''' (ABF), tambe yamá Badminton Aruba o Aruba Badminton Bond, ta e organisacion gobernante nacional supremo pa e deporte di [[badminton]] na [[Aruba]]. E federacion ta wordo representa pa e [[seleccion nacional di badminton di Aruba]].
== Historia ==
E Aruba Badminton Federation a wordo funda memey di añanan 1970, ora cu e promé participacion a tuma luga na e Kampionatonan di Carebaco. Na desember 1973 e federacion a bira miembro di Caribbean Badminton Federation, hunto cu Corsou.<ref>Sport inliet kort sport in het kort sport. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 05-12-1973, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 29-05-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461498:mpeg21:p007</ref>
E federashon despues a bira miembro di e órgano di gobernashon kontinental, e Konfederashon Panamerikano di Badminton, i e Federashon Mundial di Badminton, e tempu ei konosí komo e Federashon Internashonal di Badminton. Aruba ainda no ta anfitrion di campeonatonan internacional. Sinembargo Aruba a yega di ta anfitrion di Campeonato di Carebaco dos biaha. Federacion di Badminton Aruba ta miembro di Comite Olimpico Arubano .
{{Appendix}}
De Badminton Bond Aruba (BBA) viert deze maand zyn 15-jarig bestaan met verschillende toernooien en andere activiteiten.
Ofschoon deze tak van sport niet zo bekend is op Aruba, heeft de BBA in vijftien jaren heel wat gepresteerd. Deze bond is al jaren lid van de International Badminton Federation (IBF). Ook is de BBA lid van de Carebaco (Caribbean Regional Badminton Confederation), waarvan verder ook lid zijn: Jamaica, Trinidad, Suriname, Guyana, Barbados, Bermuda, Curasao en Grenada. Elk jaar doet Aruba mee aan de Caribische kampioenschappen en BBA- motor, Riek Altman, is al jaren secretaris / penningmeester van de Carebaco. Aruba wordt elk jaar weer verzocht de Carebaco- wedstrijden te organiseren, omdat Aruba tot nu toe het beste toernooi heeft georganiseerd, doch door het ontbreken van faciliteiten kan de BBA dit Caribisch treffen niet meer organiseren.
De BBA bestaat momenteel uit de vier clubs: Floralin, Flamboyant, Aruba Badminton Minders en Playa die tezamen honderd leden tellen. Deze sport kan uitsluitend gespeeld worden in een zaal en nu wordt er gebruik gemaakt van de gymnastiekzalen van Julianaschool, La Salie College en de Sporthal.
Een paar maanden geleden hebben de BBA- bestuursleden, Riek Altman en Michael Williams, in Trinidad een coachingcUrsus gevolgd onder auspiciën van de IBF en geven nu op maandag en donderdag aan trainers van de club een opleiding. Nu al is bekend dat Aruba volgend jaar vertegenwoordigd zal worden op Curagao tijdens de Easter Open Tournament en in Jamaica tijdens de Carebaco- wedstrijden.
De BBA heeft gisteren in een communiqué dank uitgebracht aan alle personen en instanties, die door de jaren heen de BBA hebben geholpen en eenieder, die aan badminton wil meedoen, uitgenodigd zich op donderdag in de Sporthal op te geven tussen zeven en tien uur 's avonds. Het bestuur van de BBA wordt in dit derde lustrumjaar gevormd door: voorzitter R. Nieuw, vicevoorzitter R. Altman, secretaris G. Simon, penningmeester B. Hernandez, commissarissen E. van der Linde, M. McClure, E. Vemannan, M. Croes en M. Williams.<ref>Met uitgebreid activiteiten-programma Badminton Bond Aruba viert haar derde lustrum. "Amigoe". Curaçao, 08-11-1986, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 29-05-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641854:mpeg21:p013</ref>
-------------
{{Variante|a}}
{{Futbolista
|nomberdihungado =
|Nomber = Mario Croes
|potret =
|Fecha di nasementu =
|Siudat di nasementu =
|Pais di nasementu = {{ABW}}
|Nashonalidat = hulandes
|Posishon =
|club =
}}
'''Hyacintho Mario Croes''' (☆ ± 1942 na [[Aruba]]), tambe conoci como '''Mario Croes jr.''', ta un ex-hungado di pingpong [[Aruba]]no. Entre decada 1960 y decada 1980 el a titula 13 vez campeon di Aruba. Den [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]] Croes tabata un di e dos "grandinan" den deporte di tennis di mesa, banda di [[Robert Hosé]] di [[Kòrsou|Corsou]].<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463158:mpeg21:a0099|titel=Sensationele zege van R. Hosé over M. Croes|werk=[[Amigoe]]|datum=1970-11-02|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref>
== Biografia ==
Mario Croes ta yiu di Eymee Zeppenfelt y Mario Hyacinto Croes, empresario i doño di La Gran Bodega.<ref name="Amigoe">{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462365:mpeg21:a0121|titel=In de Franciscuskerk|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-07-16|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> Cu mas o menos siete aña el a cuminsa hunga pingpong y tabata train cu su mama pa despues sigi train cu su tata y otro famianan.<ref name="Amistad">{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AMISTAD-1976-11/page/3/mode/1up?q=Amistad+mei+1976&view=theater|titel=Mario Croes: 26 aña den pingpong|werk=Amistad|datum=november 1976|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref>
Croes a cuminsa mustra su talentonan ora cu na edad di 9 aña el a sali campeon "junioren" na Aruba. Cu 12 aña el a drenta division di senioren y na 1959, cu 16 aña, a bira campeon di Aruba pa prome bes.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010997546:mpeg21:a0072|titel=Mario Croes jr: nieuwe tienkampkampioen tafeltennis|werk=[[Amigoe]]|datum=1959-02-25|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> Na 1960 e ta prolonga su titulo.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010459813:mpeg21:a0112|titel=Mario Croes jr. weer de sterkste|werk=[[Amigoe]]|datum=1960-04-01|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> Hunto cu Cholan Jacobs e tabata hunga pa e team Arubano di Bavaria Stars. Den e torneo organisá door di e asociacion "Entre Nous Juveniles” na Corsou el a hunga cu 17 aña su prome wega internacional contra [[Colombia]].
Croes tabata doño di Mario's Sports Shop den Wilhelminastraat 51 na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]. E ta casa cu Ruth Arends y hunto nan tin un yiu homber, Mario III, i un yiu muhe Janine.<ref name="Amigoe"/>
{{Appendix}}
{{Stub}}
{{DEFAULTSORT:Croes, Mario}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Deporte na Aruba]]
Pa promer viaha el a sali campeon di Aruba dia cu e tabatin 15 aña di edad. Awor flbi cu e tin 34 aña e por bisa cu ela sali 13 vez campeon di nos isla y e ta posee nada menos cu 39 copa y 27 medaya. Un deportista arubano cu e destaca su mes den e deporte di ping pong specialmente door di su mes esfuerzonan y su perserverancia, como cu manera nos lektornan por lesa mas alew, no ta semper ela haya ayudo den su carera deportivo na su isla natal. Mario Croes jr., casá cu Ruth Croes-Arends, ta haya cu e deporte di ping pong na Aruba a bai hopi atrcus den e 26 aña cu e tin ta praktikele.
Amistad a tene un entrevista exclusivo cu e deportista te ainda mas grandi riba terreno di ping pong actuahnente: Mario Croes Jr.<ref name="Amistad">{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AMISTAD-1976-11/page/3/mode/1up?q=Amistad+mei+1976&view=theater|titel=Mario Croes: 26 aña den pingpong|werk=Amistad|datum=november 1976|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref>
mi a cuminsa hunga ping pong tempo mi tabata tin mas o menos siete aña. Mi mama a cuminsa siñami, pero mi no a worry mucho. Toch mi a sigi hunga cu mi tata y cu mi otro famianan. Un viaha mi a bai Flamingo Room (Trocadero), caminda tabatin un mesa di ping pong, anto ei nan mi a mira Cholan Jacobs, e tempo ei e campeon di Aruba, hunga.
Esei a dunami smaak pa mi sigi train cu mi famia. Dia m'a cimiinsa hunga di verdad mi tabatin 12 ema y mi a cuminsa train cu Cholan. E tempo ei mi tabata hunga cinco te seis ora pa dia. Mi tabata caba di come dies dos or y mei y bai hunga te siet’or y mei di anochi. Tur dia e mesim cos. Mi no tabata hunga ni siña les.
Mario a cuminsa mustra su talentonan ora cu na edad di 9 aña ela sali campeon di Junioren na Aruba. Cu 12 aña ela drenta division di senioren y cu 16 aña pa promer vez ela logra bira campeon di Aruba. Su promer wega internacional ela hunga contra Colombianonan tempo cu e tabatin 17 aña na 1959. E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” Entre Nous Juveniles na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsou.
E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsou.
in de Franciscuskerk te Oranjestad is gistermorgen het kerkelijke huwelijk ingezegend vun mejuffrouw Rulh Arends, dochter V(.n. de heer en mevrouw Milo de R. Arends-Arends en de heer Mario Croes, zoon van de heer en mevrouw Mario H. Croes- Zeppenfelt. Voor de receptie ten huize van de bruid bestond grote belangstelling. Het bruidspaar wachtte een verrassing; een taart in de vorm van een tafeltennistafel. De bruidegom is dan ook tafeltenniskampioen van Aruba.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462365:mpeg21:a0121|titel=In de Franciscuskerk|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-07-16|bezochtdatum=2022}}</ref>
* Eigenaar van Mario's Sports Shop, Wilhelminastraat 51, Oranjestad, Aruba
* Huwde in 1965 met Ruth Arends, kinderen Mario III en Janine
{{Appendix}}
---------------
ehb5q6s0t85nd0zk6eq0o7uut58v0vl
199563
199562
2026-08-05T08:46:37Z
Caribiana
8320
199563
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
Pending: [[Barracudas Artistic Aruba]] - [[Aruba Dolphins]] - [[Stingray Swimming Team]] - [[Shawn Zarraga]] - [[Antwone Thyshon Kelly]] - [[Badminton Bond Curacao]] - [[Seleccion nacional di badminton di Aruba]] - [[Aruba Sport Unie]]
--------
{{infobox deportista | variante=a
}}
'''Higinio Alejandro “Patan” Farro''' († 30 di yüli 2026) tabata un levantadó di peso arubiano, konosí den su tempu aktivo komo e hòmber mas fuerte di Aruba. El a dominá deporte di levantamentu di peso riba e isla pa mas ku un dekada i a representá Antia Hulandes na diferente torneo internashonal.
Farro a gana e titulo di kampion di Aruba pa dieskuater (14) aña konsekutivo i tabata tambe kampion di Antia Hulandes pa nuebe (9) aña. El ta konsiderá un di e pioneronan mas importante di levantamentu di peso na Aruba.
Kuminsamentu i entrenamentu
Farro a kuminsá ku levantamentu di peso na aña 1964 i a logra di dos luga den su promé kompetensia. Den e aña siguiente, e deporte a baha hopi na nivel riba e isla, despues ku hopi trahadó strañero a laga Aruba tras despido na refineria di Lago.
A pesar di e situashon difísil, Farro a sigui entrená bou di kondishonnan hopi limitá. El tabata entrená den un espasio chikí bou di graderia di Wilhelmina Stadion (awor Stadion Guillermo Prospero Trinidad), ku ventilashon insufisiente i un solo plataforma ku el mester a kompartí ku siete otro deportista.
El a entrená sin entrenador profeshonal i nunca a haña oportunidat pa sigui kampamentu di entrenamiento na exterior. Pa torneo internashonal, el tabata depende di su propio dianan di vakashon, pasobra no a haña permiso adicional di su trabou.
Karrera internashonal
Na 1970, Farro a wordu selekshoná pa representá Antia Hulandes na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Panamá. Ora e Komité Olímpiko Antiano a nenga pa paga su biahe, el mes a kumpra su boleto di avion i a logra di kuarto luga den su kategoria.
Na 1971, el a termina na di sinku luga durante e Huegos Panamericanos na Cali, Kolombia. Na 1974, el a bolbe logra kuarto luga na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Republica Dominicano.
Su logro internashonal mas importante a yega na 1978, ora el a gana un medaya di brons na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Medellín.
==Logro y rekord ==
Ademas di su titulo lokal i regional, Farro tabata konosí pa su forsa eksepshonal. Den añanan setenta, el a logra e siguiente prestashonnan aproksimá:
squat: serka 272 kilo (600 lbs)
deadlift: serka 318 kilo (700 lbs)
bench press: serka 181 kilo (400 lbs)
snatch: serka 125 kilo (275 lbs)
clean and jerk: serka 160 kilo (352 lbs)
Su rekordnan arubiano di 1976 den e disciplinanan snatch i clean and jerk a keda sin bati pa aproksimadamente kuarenta (40) aña. Na 2016, e rekordnan aki i su total kombiná finalmente a wordu mehorá.
Rekonosimentu
Durante su karrera aktivo, Farro no a haña hopi rekonosimentu ofisial pa su prestashonnan. Sin embargo, despues di su retiro, el a wordu honrá ku diferente distinkshon:
distinkshon real
inklushon den Eregalerij di Aruba
Premio Santa Anna pa su kontribushon na deporte i kultura
Segun Archivo Nacional Aruba, Farro tabata tambe nominá pa premio di “atleta di aña” di Aruba Sport Unie na 1974.
Legado
Farro su influensia a bai mas allá di su rekordnan i medayanan. El a demostrá ku un atleta arubiano por kompetí na nivel regional, a pesar di falta di fasilidat, guia profeshonal i sosten finansiero.
Su determinashon — manera paga su propio biahe i sigui entrená bou di kondishonnan difísil — a hasi’e un ehèmpel pa generashonnan posterior di deportista.
Ademas di su kontribushon na deporte, Farro tabata tambe envolví den preservashon di herensia kultural di Aruba, spesialmente dor di su trabou ku restaurashon i promoshon di e Cah’i Orgel tradicional.
Fayesimentu
Farro a fayesé dia 30 di yüli 2026 na edat di 84 aña. Diferente organisashonnan deportivo, entre otro Aruba Amateur Weightlifting Association, a record’é komo un atleta sobresaliente i un persona ehèmpelar, i a ekspresá kondolensia na su famia.
------------
'''Aruba Sport Unie''' (ASU), tambe konosí komo '''Union Deporte Aruba''' òf '''Union Deportivo Arubano''', ta e organisashon cumbre di deporte na Aruba. E ta fungí komo federashon madre pa e diferente federashonnan i bondnan deportivo riba e isla.
ASU ta representa mas ku 25 federashon deportivo i tin komo meta koordiná, promové i desaroyá deporte na Aruba. Pa bira miembro di ASU, un organisashon deportivo mester ta registra komo persona hurídiko i no por representa un deporte ku ta kaba representá pa un otro federashon miembro.
==Historia==
Aruba Sport Unie a wordu fundá dia 23 di desèmber 1941, for di e nesesidat pa koordiná i stimulá desaroyo di deporte riba e isla.
Entre e organisashonnan ku a kontribuí na su fundashon tabatin clubnan manera RCA, Club Caribe i Tivoli. E promé presidente tabata [[Jacobo Arends|Jacobo Rudolf (Coco) Arends]], kende tabata tambe envolví den fundacion di [[Arubaanse Voetbalbond]] (AVB) algun aña prome.
Na 1949, ASU a kuminsá haña subsidio di e gobierno sentral pa sostené federashonnan deportivo, spesialmente pa organisashon di kompetensianan i otro aktividatnan.
Durante e añanan 1950 i 1960, sektor priva a hunga un papel importante den desaroyo di deporte na Aruba. E kompania petrolero Lago Oil & Transport Company, por ehèmpel, a brindá sosten finansiero i material na diferente clubnan. Mateo Reyes tabata un di e figurannan clave den e proseso di distribushon i desaroyo.
Na 1955, ASU a organisá e promé ASU Olimpiada, un evento ku a stimulá kompetensia entre atletanan lokal i ku a bira un tradishon durante varios dekada. Den e evento aki, atletanan tabata wordu rekonosé komo “atleta di aña”.
Entre 1955 i 1993, ASU tabata responsabel pa maneho di e Wilhelminastadion na Oranjestad.
Te na 1997, ASU tabata tambe enkargá ku distribushon di subsidio gubernamental na federashonnan deportivo. Despues di e aña ei, e tarea aki a pasa direktamente na gobierno di Aruba.
==Facilidatnan deportivo==
ASU ta manehá diferente instalashon deportivo riba Aruba, entre otro:
===Joe Laveist Sport Park===
Situa na San Nicolas, e parke aki ta un fasilidat multifunkshonal ku instalashonnan pa:
basebal
futbòl
volleyball
basketball
atletismo
E parke por wordu usa tambe pa evento grandi manera konserto i aktividatnan komunidario.
===Centro Deportivo Betico Croes===
Situa na Santa Cruz, e fasilidat aki ta un kompleks deportivo di paden ku aire akondishoná. E ta usa pa deporte di sala i arte marcial.
==Organisashon i rol==
ASU ta fungí komo koordinadó entre e diferente federashonnan deportivo na Aruba i ta apoyá:
desaroyo di deporte
organisashon di kompetensianan
promoshon di atletanan lokal
Riba e isla tin mas ku 30 organisashon deportivo ku ta forma parti di e sistema koordiná pa ASU. Entre e deporte mas popular na Aruba tin futbòl i basebal. Basebal, en partikular, a kontribuí na reconocimiento internashonal di Aruba, ku varios atletanan arubiano ku a hunga den Major League Baseball.
===Presidente ===
* Jacobo Rudolf “Coco” Arends (promé presidente)
* Gerald Franca
* Soraida Boekhoudt (2022– )
---
{{Variante|a}}
{{infobox organisacion | variante = a
| tipo = Deporte
| nomber = Aruba Sport Unie
| funda = [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]]
| fundado =
}}
'''Aruba Sport Unie''' (Union Deporte Aruba, ASU), tambe conoci como '''Union Deportivo Arubano''', ta e organisacion cumbre di deporte na [[Aruba]]. E ta fungi como federacion cumbre pa diferente federacion y bond deportivo riba e isla.
ASU ta representa mas cu 25 federacion deportivo y tin como meta coordina, promove y desaroya deporte na Aruba. Pa bira miembro di ASU, un organisacion deportivo mester ta registra como [[Persona hurídiko|persona huridico]] y no por representa un deporte cu ta representacaba pa otro federacion miembro.
== Historia ==
Aruba Sport Unie a wordo funda dia [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]]. E organisacion a surgi for di e necesidad pa coordina y stimula desaroyo di deporte riba e isla.
Den promé añanan di su existencia, diferente club i organisashon deportivo a kontribuí na fundashon di ASU, entre otro [[RCA]], Club Caribe i Tivoli. E promé presidente di e organisashon tabata '''Coco Arends''', kende tabata tambe envolví den fundashon di e '''Arubaanse Voetbal Bond''' algun aña promé.
Na 1949 ASU a kuminsá ricibí subsidio di e gobierno sentral pa apoyá federashonnan deportivo ku organisashon di kompetensia i actividadnan deportivo.
Durante añanan hopi organisashon i empresanan lokal a brindá sosten finansiero i material na deporte na Aruba. E kompanía petrolero Lago Oil & Transport Company tabata un di e sostenedornan importante, donando material deportivo i apoyando desaroyo di clubnan deportivo. Mateo Reyes tabata un di e personanan cu a yuda den e proseso di desaroyo aki.
Den 1955 ASU a organisá e promé '''ASU Olimpiada''', un evento deportivo pa estimulá kompetensia entre atletanan lokal. E evento aki a bira un tradishon durante varios dekada, kaminda atletanan a wordo rekonosé komo “atleta di aña”.
Entre 1955 i 1993 ASU tabata responsabel pa maneho di e [[Wilhelminastadion]] na Oranjestad.
Te na 1997 ASU tabata tambe responsabel pa distribushon di subsidio gubernamental pa federashonnan deportivo. Despues di e aña aki, e tarea aki a wordo asumí direktamente pa e gobierno di Aruba.
== Facilidatnan deportivo ==
ASU ta manehá diferente instalashon deportivo riba Aruba.
'''Joe Laveist Sport Park''' na [[San Nicolas, Aruba|San Nicolas]] ta un parke deportivo multifunkshonal ku instalashonnan pa deporte manera:
* [[Basebal]]
* [[Futbòl]]
* [[Volleyball]]
* [[Basketbal]]
* [[Atletismo]]
E parke por wordo usa tambe pa evento grandi manera konserto i otro aktividatnan komunidario.
'''Centro Deportivo Betico Croes''' na [[Santa Cruz, Aruba|Santa Cruz]] ta un fasilidat deportivo di paden ku aire acondicioná. E centro ta usa pa deporte di sala i arte marcial.
== Organisashon ==
ASU ta fungí komo koordinadó entre e diferente federashonnan deportivo na Aruba. E organisashon ta apoyá desaroyo di deporte, organisashon di kompetensianan i promoshon di atletanan lokal.
Riba e isla tin mas ku 30 organisashon deportivo cu ta forma parti di e sistema deportivo coordina pa ASU. Entre e deporte mas popular na Aruba tin [[futbòl]] i [[basebal]]. Especialmente basebal a duna Aruba reconocimiento internashonal, ku varios atletanan Arubiano cu a hunga den [[Major League Baseball]].
== Organisacion ==
Entre e presidentenan di Aruba Sport Unie tin:
* [[Coco Arends|Jacobo Rudolf (Coco) Arends]] (1892-1965) – promé presidente
* Gerald Franca – presidente durante diferente periodo den siglonan reciente
* Soraida Boekhoudt – presidente (2022)
[[:Kategoria:Deporte na Aruba]]
'''Aruba Sport Unie''' o '''Union Deportivo Arubano''' (ASU) ta e federacion cumbre di e federacionnan deportivo na [[Aruba]].
dre di 25 bond deportivo. Pa bira miembro di A.S.U. e organisacion mester ta un persona huridico y no mag di tin un miembro pa e deporte ey caba den A.S.U.
== Historia ==
ASU e ser funda dia [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]].
* ASU taba maneha Wilhelminastadion di 1955 te 1993
A.S.U. ta maneha dos facilidad cu ta nan propiedad, esta Joe Laveist Sport Park na San Nicolas y Centro Deportivo Betico Croes na Sta Cruz.
Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U.
Centro Deportivo Betico Croes ta completamente airecondiciona y ta uz'e pa tur sport di paden y arte marcial. Huur di e sporthal ta depende di cuanto hende mester uza pa maneha e lugar pa e actividad y ki sorto di actividad e ta. Pa mas informacion por yama oficina di A.S.U. na e numbernan di telefon ariba menciona.<ref>[https://www.gobierno.aw/union-deporte-aruba-asu Union Deporte Aruba (ASU)], Gobierno di Aruba</ref>
Aruba Sport Unie a wordo funda dia 21 di December, 1941. E aña aki 21 di December, e ta cumpli 75 aña y tin cu corda riba e fundadornan. Segun e presidente actual Gerald Franca, e aña aki lo ta uno special den cuadro di e celebracion aki. Tambe el a splica kico tur nan tin pensa di haci pa loke ta e celebracion den 2017.
Franca a splica cu e prome presidente tabata Coco Arends, kende ta e mesun persona cu a cuminsa tambe, kende ta fundador di Arubaanse Voetbal Bond 5 pa 6 aña prome. Un di e organisacionnan cu a yuda lanta Aruba Sport Unie tabata RCA, Club Caribe y Tivoli, cual ta e prome organisacionnan cu a lanta e asociacion aki.
Na 1949 pa prome biaha den historia, ASU a cuminsa haya e subsidio di Gobierno Central pa facilita tambe e federacionnan di e tempo ey cu placa pa nan organisa actividadnan. Despues di e periodo ey tabata haya Lago ta yuda hopi den parti di formacion di e clubnan y nan tabata subsidia of duna donacion na e diferente clubnan pa nan material, etc. durante aña. Difunto Mateo Reyes, kende ta un persona conoci y keri, tabata encarga cu esaki. E ta un di e personanan cu a yuda ASU pa haya Joe Laveist for di Lago como un centro pa deporte. Lago Sportpark tabata di Lago y a bin pa pase pa Joe Laveist, pa pas’e pa ASU.
Franca a menciona cu durante aña, durante 1955, ASU a celebra su prome ASU Olimpiada y despues di esey a keda celebr’e. Hopi di e atletanan grandi ta recorda e fechanan ey, caminda cu nan a wordo eligi como atleta di aña den decadanan di 60, 70 y 80. ASU semper a maneha deporte pa Gobierno y hasta a bay asina leu cu ASU a manda hende den exterior cu studie opdracht, pa bin bek lanta scol di deporte pa Aruba. Esaki nunca a logra debi na cosnan cu tabata pasa internamente. Despues ASU tabata encarga pa duna subsidio te cu na aña 1997, caminda cu Gobierno a tuma e tarea aki bek den su seno.
Franca a sigui splica cu na e momentonan aki tin un comision cu ta trahando riba dje pa pasa e fecha pa Januari. Pa fin di aña ta imposibel pa organisa algo. Idea ta pa haci algo riba dje pa recorda e fecha y recorda esnan cu a funda e organisacion aki. Tabata tin hasta hendenan conoci entre otro shon A. Eman cu tabata un di e prome personanan den e directiva. Tin hopi hende conoci den comunidad tabata forma parti di ASU di e tempo ey.<ref>[https://masnoticia.com/aruba-sport-unie-lo-cumpli-75-ana-dia-21-di-december-proximo/ Aruba Sport Unie lo cumpli 75 aña dia 21 di December proximo], Mas Noticia (28 di november 2016)</ref>
The sparse available evidence, however, reveals that there are around thirty-five sport organisations on the island that fall under the umbrella of the Aruba Sport Union (ASU), which was formed in 1941.44 As in Curaçao, two of the more popular team sports are soccer and baseball, and it is baseball that has given it the greatest international recognition through the participation of at least six Arubans in MLB since 1996.4
ASU President Gerald Franca --> 2022 Soraida Boekhoudt
---
Aruba Sport Unie, funda dia 23 di december 1941, ta e bond madre di 25 bond deportivo. Pa bira miembro di A.S.U. e organisacion mester ta un persona huridico y no mag di tin un miembro pa e deporte ey caba den A.S.U.
A.S.U. ta maneha dos facilidad cu ta nan propiedad, esta Joe Laveist Sport Park na San Nicolas y Centro Deportivo Betico Croes na Sta Cruz.
Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U.
Centro Deportivo Betico Croes ta completamente airecondiciona y ta uz'e pa tur sport di paden y arte marcial. Huur di e sporthal ta depende di cuanto hende mester uza pa maneha e lugar pa e actividad y ki sorto di actividad e ta. Pa mas informacion por yama oficina di A.S.U. na e numbernan di telefon ariba menciona.<ref>https://www.gobierno.aw/union-deporte-aruba-asu Union Deporte Aruba (ASU)</ref>
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Deporte na Aruba]]
----------------
{{Variante|a}}
{{multiple image
| total_width = 270
| border =
| perrow = 1/2
| align = right
|header = Joe Laveist Sportpark
|header_align = center
|image2 = Joe Laveist Sport Park.jpeg
| image1= Estadio de béisbol Joe Laveist, en San Nicolaas (este de Aruba).jpg
| image3 = Joe Laveist Sport Park 06 54 31 704000.jpeg
|caption1 =
|caption_align = center
}}
== Lago Sport Park / Joe Laveist Sportpark ==
The historical Lago Sports Park (later known as the Laveist Sport Park) was a vital recreational and cultural hub in San Nicolas, Aruba. Officially inaugurated in March 1941, it was founded by the Lago Oil & Transport Company to support the island's booming refinery community.
History of Lago Sports Park
Founding and Baseball Roots: The park was instrumental in developing baseball on the island. American expatriate and former Major League Baseball pitcher Jim Bluejacket spent 15 years in Aruba and helped found the facility, fostering strong local interest in the game.
WWII & Refining Community: During WWII, the facility offered organized recreation for Allied soldiers stationed in Aruba and the diverse immigrant workforce employed at the Lago refinery.
Championship Ground: Throughout the 1940s and 1950s, the park was the premier venue for the organized Aruba baseball championships. Iconic early teams like the Dodgers, Baby Ruth, and Barnes' Ramblers competed here.
Track and Field: Beyond baseball, it served as the primary venue for annual events like the Lago High School Track Meets and the Aruba School Sport Bond competitions.
Evolution: Today, the historic site in San Nicolas continues to be an active community asset and is known as the Laveist Sport Park.
---
Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U.
{{Variante|a}}
{{Databox}}
Intro
*Location in San Nicolas, Aruba
*Originally built by Lago Oil and Transport Company
*Year of inauguration (1941)
*Later renamed to Joe Laveist Sportpark
==Historia==
1. Fundashon (±1930s–1941)
Lago building infrastructure for workers
Role of Jim Bluejacket
Opening (9 March 1941)
2. Periodo di floresementu (1940s–1980s)
Organized sports (baseball, possibly softball, football)
Social function (community gatherings, events)
3. Despues di sera di Lago (1985 →)
Decline / transition
Renaming to Joe Laveist
Continued local use
Struktura i fasilidat
Even if partial:
Baseball field
Stands / seating
Clubhouse?
Multi-sport use
* na 1968 Lago a traspasa LSP pa ASU
Importansia kultural
This is where your article becomes powerful:
Role in development of baseball in Aruba
Connection to Lago Colony life
Symbol of industrial-era community building
Link to later international baseball success of Aruba
Legado
Renaming to Joe Laveist
Continued recognition
Connection to surrounding area (Jim Bluejacketstraat, schools, neighborhoods)
🔎 Research tips (high impact, low effort)
Look for:
Lago employee magazines / newsletters
Local newspapers (Amigoe, Diario archives)
Aruba sports history sources
Mentions of:
inauguration (1941)
sports competitions
Joe Laveist (who he was!)
------------------
==Origen di baseball na Aruba ==
Beisbòl a yega Aruba den añanan 1930, introdusí pa ekspatriadonan merikano ku tabata traha na Lago Oil Company i imigrantenan venezolano ku a forma timnan di pickup informal riba terenonan habrí.[2] E deporte a haña struktura ku e fundashon di ABBA na 1950 pa organisá liga i kampionato lokal, loke a kondusí na entrada di Aruba den wega internashonal na 1952 ora el a djòin e Asosiashon Internashonal di Beisbòl Amateur (awor parti di WBSC).[2] E aña ei, Aruba a debutá su promé selekshon nashonal na e Serie Mundial Amateur di 1952 na Havana, Cuba, manehá pa Joe Proterra, kaminda el a sigurá dos viktoria den seis wega i a gana aklamashon di fanátikonan, ku pitcher Nell Harms nombrá hungadó sobresaliente di siman pa su aktuashon kontra Honduras.[2]
Beisbòl a wòrdu introdusí na Aruba na final di añanan 1920 i kuminsamentu di añanan 1930 prinsipalmente dor di ekspatriadonan merikano empleá pa Lago Oil and Transport Company, un supsidiario di Standard Oil of New Jersey, kendenan a establesé un refineria riba e isla.
Pafo di e colonia, baseball a haya traccion na fin di añanan 1930 pa medio di imigrantenan y mariniernan Venezolano cu a mara na wafnan di Aruba cu nan barconan di pisca, formando teamnan casual di pick-up cu a hunga riba terenonan habri na Oranjestad, manera e area patras di Corte di Husticia actual.
Pa añanan 1950, beisbòl a integrá profundamente den kultura di Aruba, partikularmente bou di hóbennan, ku a wòrdu eksponé pa medio di transmishonnan di media merikano, eventonan patrosiná pa kompanianan di zeta, i e impakto persistente di sòldánan di tempu di guera, hasiendo esaki un símbolo di aspirashon i vínkulo di komunidat den barionan di klase trahadó. Adopshon lokal a oumentá ku e formashon di klupnan amateur den tur pueblo.
<ref>Clyde Harms, https://archive.org/details/BNA-DIG-ARUBATODAY-2021-05-28/page/n9/mode/1up?q=jim+bluejacket Short history of the beginnings of baseball in Aruba], Aruba Today (28 di 2021)</ref>
-------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox deportista| variante = a
| nomber completo = Shawn Joubert Zarraga
| alias =
| fecha nacemento = [[21 di yanüari|21 di januari]] [[1989]]
| luga nacemento = {{ABW}}
| fecha fayecimento =
| luga fayecimento =
| nacionalidad = {{NLD}}
| haltura = 183 cm
| peso = 109 kg
<!-- Seccion di informacion deportivo -->
| deporte = [[beisbòl|baseball]]
| disciplina = catcher (man drechi)?
| wo =
| debut = 11 di maart 2023 (den [[Tim nashonal di beisbòl hulandes|team di Reino]])??
| activo = 2021 - presente ??
| distincion =
}}
'''Shawn Joubert Zarraga''' (☆ [[21 di yanüari|21 di januari]] [[1989]] na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]) ta un eks-catcher profesional di beisbòl Arubiano ku a representá Hulanda den kompetensianan internashonal, inkluyendo e World Baseball Classic.[1] Para na 6 pia 0 inch (1.83 m) i pisando aproksimadamente 240 liber (109 kg), Zarraga tabata un switch-hitter ku tabata tira ku man drechi i a hunga prinsipalmente komo un katcher durante henter su karera.[2] Selektá pa e Milwaukee Brewers den e di 44 buèlta (1.302 en general) di e Selekshon di Beisbòl di Liga Mayor di 2007 for di Trinity Christian Academy na Florida, el a pasa vários temporada den e liganan menor den vários organisashon.[3]
grokipedia: Zarraga su karera profeshonal a kuminsá den e sistema di Brewers, kaminda el a progresá a traves di nan afiliadonan di 2007 pa 2014, alkansando nivelnan di Double-A i Triple-A i mustrando abilidatnan defensivo sólido tras di e plato.[4] Despues el a firma kontraktnan di liga menor ku timnan inkluyendo Los Angeles Dodgers na 2017 i Cincinnati Reds na 2016, ganando invitashonnan no-roster pa entrenamentu di primavera, ounke nunka el a yega Major League Baseball.[5] Despues ku su karera den liga menor afiliá a terminá na 2017, Zarraga a hunga den liganan independiente, inkluyendo ku e Cleburne Railroaders di e Asosiashon Merikano e aña ei, promé ku el a baha ku penshun.[6]
Riba e esenario internashonal, Zarraga tabata un kontribuidor klave na e selekshon nashonal di Hulanda, yudando sigurá e título di Kopa Mundial di Beisbòl 2011 na Panama i partisipando den e Klásiko Mundial di Beisbòl 2017, kaminda el a proveé profundidat na katcher durante wega di pool.[7] Su versatilidat i eksperensia a hasié un opshon konfiabel pa e tim hulandes, basando riba su raisnan arubiano miéntras e tabata kompetí bou di e bandera di Reino Hulandes.[8]
== Karera internashonal ==
===Kopa Mundial 2011===
Zarraga a haci su debut internacional cu e seleccion nacional di baseball di Hulanda na 2011 den Mundial di Baseball na Panama, eligibel pa medio di su herencia Arubiano. El a sirbi komo un katcher riba e lista ora e tim a gana e medaya di oro, derotando Cuba 2-1 den e final pa reklamá e título mundial.[25][26]
torneonan di 2014
Zarraga a sirbi prinsipalmente komo un katcher durante e aparishonnan di e tim den dos torneo klave e aña ei.[27]
Na yüli, Zarraga a representá Hulanda na e Torneo Internashonal di Beisbòl di Fransia, konosí tambe komo Yoshida Challenge, ku a tuma lugá na Sénart, Fransia. E selekshon hulandes a gana e medaya di oro, derotando un tereno ku a inkluí anfitrion Fransia, Alemania, i all-starnan internashonal. Zarraga tabata parti di e lista ku a sigurá e título, kontribuyendo tras di e plato miéntras e tim a pone un demostrashon fuerte den nan promé salida na e fasilidat nobo.[28][29]
Mas lat e sèptèmber ei, Zarraga a kompetí den e Kampionato Oropeo di Beisbòl 2014 ku a tuma lugá na Ostrava i Brno, Repúblika Cheko, kaminda Hulanda a kapturá nan di 21 medaya di oro kontinental ku un rèkòrt invikto di 11-0, kulminando den un viktoria final di 6-3 riba Italia. Komo katcher, el a bati .286 ku aktuashonnan notabel, inkluyendo tres hit den un viktoria di 7-2 riba Alemania i un homerun den un wega di pool anterior kontra Kroasia. Su trabou defensivo a yuda ankra un staf di lansamentu ku a pèrmití solamente 1.36 kareda gana pa wega durante henter e torneo.[30][31][28]
2015 Premier12 i 2017 World Baseball Classic
Zarraga a wòrdu selektá pa representá e selekshon nashonal di beisbòl di Hulanda na e WBSC Premier12 di 2015, e edishon inaugural di e torneo ku a tuma lugá na Mexico i Taiwan, kaminda el a sirbi komo un katcher bistiendo e kamisa number 22.[32] Hulanda a kompetí den Grupo A di e buèlta di apertura, sigurando tres viktoria kontra Chines Taipei (7-4), Italia (16-1), i Puerto Rico (11-7), miéntras ku nan a sufri pèrdida kontra Cuba (5-6) i Canada (1-3), loke a posishoná nan pa avansá pa e kuartfinal.[33] Einan, nan a kai kontra Merka 1-6, resultando den un di sinku lugá total pa e tim.[33]
Durante e torneo, Zarraga a kontribuí ofensivamente den momentunan klave, inkluyendo un homerun di dos kareda den e di kuater inning kontra Cuba ku a ekstendé e bentaha di Hulanda na 4-1, ounke e tim na final a pèrdè den un kompetensia estrecho.[34] El a registrá tambe un RBI den e viktoria riba Taipei Chines, trahando un kaminata apesar di a bai sin hit den tres at-bat.[35] Sinembargo, Zarraga a sufri un leshon na man durante e wega di Cuba i mester a sali trempan.[36]
Na 2017, Zarraga a gana un lugá riba e lista di Hulanda pa e World Baseball Classic, atrobe komo un katcher, partisipando den e torneo prinsipal ku a tuma lugá den vários pais anfitrion.[37] Hulanda a pone un rèkòrt di 2-1 den Pool A, avansando komo subkampeon tras di Israel, promé ku a derotá Israel 12-2 den e kuartfinal na Tokyo Dome pa yega e semifinal.[37] Nan kareda a terminá den un pèrdida di 3-4 kontra Puerto Rico na Dodger Stadium, kaminda e tim a regresá lat pero no por a sigurá e viktoria.[38]
E aktuashon sobresaliente di Zarraga a bini den e kuart di final kontra Israel, kaminda el a konta dos hit i dos RBI komo parti di e eksploshon ofensivo di e tim.[39] Den e semifinal kontra Puerto Rico, el a entregá un dòbel di RBI krusial den e di sinku inning pa skor Wladimir Balentien i empatá e wega na 3-3, ounke kompañero di ekipo Jonathan Schoop a wòrdu bentá afó na e plachi di kas den e wega.[40] Zarraga a parse di a sufri un leshon den e di ocho inning di e wega ei, loke a rekerí atenshon médiko tras di e plato.
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid = |titulo=}}
{{References}}
* [https://www.baseball-reference.com/register/player.fcgi?id=kelly-001ant Minors Stats Antwone Kelly]
}}
{{DEFAULTSORT:Zarraga, Shawn}}
[[:Kategoria:Hende]]
[[:Kategoria:Beisbòl]]
-----------------
{{Variante|a}}
{{Infobox asociacion deporte| variante = c
| nomber = Badminton Bond Curaçao
| logo =
| imagen =
| abrevia = BBC
| president =
| vice-president =
| algemeen-secretaris =
| asiento =
| region =
| pais =
| cantidad_miembro =
| cantidad_asociacion =
| deporte =
| funda =
| luga_funda =
| ex-nomber =
| federacion_mundial =
| federacion_continental =
| federacion_nacional =
| afilia =
| comite_olimpico =
| agencia_deportivo =
| stop_imagen =
| imagen =
| descripcion =
| website =
}}
'''Badminton Bond Curaçao''' (BBC) ta e organisashon ku ta dirigi i promové e deporte di badminton na Kòrsou. E federashon ta un miembro di e organisashonnan internashonal i regional, inkluíendo e '''Badminton World Federation (BWF)''', e '''Badminton Pan America (BPA)''', i e '''Caribbean Regional Badminton Confederation (CAREBACO)'''.
=== Historia i Fundashon ===
E Badminton Bond Curaçao a fundá den 1975. E federashon ta representá Kòrsou den e organisashonnan regional i internashonal di badminton.:contentReference[oaicite:8]{index=8}
=== Afiliashon Internashonal ===
:contentReference[oaicite:10]{index=10}
* :contentReference[oaicite:13]{index=13}
* :contentReference[oaicite:16]{index=16}
* :contentReference[oaicite:19]{index=19}:contentReference[oaicite:21]{index=21}
=== Participashon Internashonal ===
:contentReference[oaicite:23]{index=23}:contentReference[oaicite:25]{index=25}
=== Referensianan ===
* :contentReference[oaicite:27]{index=27}
* :contentReference[oaicite:30]{index=30}:contentReference[oaicite:32]{index=32}
[[:Kategoria:Deporte na Kòrsou]]
[[:Kategoria:Organisashon Deportivo]]
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Deporte]]
---------------
{{Databox}}
E '''seleccion nacional di badminton di Aruba''' ([[Hulandes]]: Arubaans badmintonteam) ta representa [[Aruba]] den competencianan internacional di team di badminton y ta wordo controla pa [[Aruba Badminton Federation]] cu ta afilia na Badminton Pan America y Caribbean Regional Badminton Confederation (CARECOBA).<ref>{{Cite web |title=Members {{!}} BWF Corporate |url=https://corporate.bwfbadminton.com/about/membership/ }}</ref> E ekipo a kompetí pa promé biaha den nan promé torneo internacional di ekipo na 1990.
E ekipo a haci su aparicion pa prome biaha na e Campeonato di Ekipo di CAREBACO na aña 1974.<ref>{{citeer web|titel=Aruba vooreerst naar Car. badmintonkampioenschap|werk=[[Amigoe]]|datum=1974-11-15|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2025-05-29|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461200:mpeg21:p005}}</ref> Tambe e ekipo a competi den e [[Weganan Centroamericano y di Caribe]] di 1990, unda badminton a wordo inaugura pa prome biaha den e Weganan. E ekipo junior di Aruba a kompetí den e Campeonato Pan Am Junior Team 2009 y a terminá na di 12 lugá.<ref>{{Cite web |title=BWF - Team Event XVIII Pan Am Junior 2009 - Winners |url=https://bwf.tournamentsoftware.com/sport/winners.aspx?id=C61259DF-B2FF-4AC5-A444-F9E14C6A82B1 |access-date=2022-09-04 |website=bwf.tournamentsoftware.com}}</ref>
Een Arubaans selectie-team zal van 17 tot en met 24 november voor de eerste keer deelnemen aan de Caribische Badmintonkampioenschappen, die dit jaar te Georgetown in Guyana gehouden worden. Het team dat Aruba zal vertegenwoordigen bestaat uit de dames M. Mata, N. Mata en M. Yarzagaray, en de heren Doy Bernaibela, H. Boer, Robby Arambatzis en Reginals Altman. Deze reis werd mogelijk gemaakt dankzij financiële — en materiele steun van diverse giften; het bedrijfsleven en andere instanties. Het Caribisch toernooi wojdt^jgeorganiseerd door de Caribbean regional badminton confederation, een in 1972 opgerichte federatie, tot voor kort bestaande uit de landen Jamaica, Trinidad/Tooago, Guyana en Sjuriname. Vorig jaar heeft de Badminton Bond Aruba zijn interesse voor deelname aan het bestuur van de Carebaco te kennen gegeven en na een jaar van intensieve voorbereidingen werd Aruba in juli van dit jaar lid van de International badminton federation en in dezelfde maand als vijfde lid van de Carebaco toegelaten. Beide feiten kunnen als mijlpalen worden beschouwd in de geschiede- | nis van de badmintonsport op Aruba, waar deze sport (nog) vrij onbekend is. Dit laatste komt voornamelijk doordat men hier voor deze sport een enorm tekort heeft aan goede accomodatie.
==Historia==
===Tim miksto===
Aruba a debuta den e Campeonato di Equipo di CAREBACO na 1974. E team a keda na di cinco lugar den e ranking final, perdiendo 7-0 contra Jamaica, Surinam, Trinidad y Tobago y Guyana.<ref>World Badminton 18 (1974), p. 3</ref>
{{Appendix}}
[[:Category:Deporte na Aruba]]
en.wiki
---------------
{{Infobox asociacion deporte| variante = c
| nomber = Aruba Badminton Federation
| logo =
| imagen =
| abrevia = ABF of BBA
| president =
| vice-president =
| algemeen-secretaris =
| asiento =
| region =
| pais =
| cantidad_miembro =
| cantidad_asociacion =
| deporte =
| funda =
| luga_funda =
| ex-nomber =
| federacion_mundial =
| federacion_continental =
| federacion_nacional =
| afilia =
| comite_olimpico =
| agencia_deportivo =
| stop_imagen =
| imagen =
| descripcion =
| website =
}}
'''Aruba Badminton Federation''' (ABF), tambe yamá Badminton Aruba o Aruba Badminton Bond, ta e organisacion gobernante nacional supremo pa e deporte di [[badminton]] na [[Aruba]]. E federacion ta wordo representa pa e [[seleccion nacional di badminton di Aruba]].
== Historia ==
E Aruba Badminton Federation a wordo funda memey di añanan 1970, ora cu e promé participacion a tuma luga na e Kampionatonan di Carebaco. Na desember 1973 e federacion a bira miembro di Caribbean Badminton Federation, hunto cu Corsou.<ref>Sport inliet kort sport in het kort sport. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 05-12-1973, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 29-05-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461498:mpeg21:p007</ref>
E federashon despues a bira miembro di e órgano di gobernashon kontinental, e Konfederashon Panamerikano di Badminton, i e Federashon Mundial di Badminton, e tempu ei konosí komo e Federashon Internashonal di Badminton. Aruba ainda no ta anfitrion di campeonatonan internacional. Sinembargo Aruba a yega di ta anfitrion di Campeonato di Carebaco dos biaha. Federacion di Badminton Aruba ta miembro di Comite Olimpico Arubano .
{{Appendix}}
De Badminton Bond Aruba (BBA) viert deze maand zyn 15-jarig bestaan met verschillende toernooien en andere activiteiten.
Ofschoon deze tak van sport niet zo bekend is op Aruba, heeft de BBA in vijftien jaren heel wat gepresteerd. Deze bond is al jaren lid van de International Badminton Federation (IBF). Ook is de BBA lid van de Carebaco (Caribbean Regional Badminton Confederation), waarvan verder ook lid zijn: Jamaica, Trinidad, Suriname, Guyana, Barbados, Bermuda, Curasao en Grenada. Elk jaar doet Aruba mee aan de Caribische kampioenschappen en BBA- motor, Riek Altman, is al jaren secretaris / penningmeester van de Carebaco. Aruba wordt elk jaar weer verzocht de Carebaco- wedstrijden te organiseren, omdat Aruba tot nu toe het beste toernooi heeft georganiseerd, doch door het ontbreken van faciliteiten kan de BBA dit Caribisch treffen niet meer organiseren.
De BBA bestaat momenteel uit de vier clubs: Floralin, Flamboyant, Aruba Badminton Minders en Playa die tezamen honderd leden tellen. Deze sport kan uitsluitend gespeeld worden in een zaal en nu wordt er gebruik gemaakt van de gymnastiekzalen van Julianaschool, La Salie College en de Sporthal.
Een paar maanden geleden hebben de BBA- bestuursleden, Riek Altman en Michael Williams, in Trinidad een coachingcUrsus gevolgd onder auspiciën van de IBF en geven nu op maandag en donderdag aan trainers van de club een opleiding. Nu al is bekend dat Aruba volgend jaar vertegenwoordigd zal worden op Curagao tijdens de Easter Open Tournament en in Jamaica tijdens de Carebaco- wedstrijden.
De BBA heeft gisteren in een communiqué dank uitgebracht aan alle personen en instanties, die door de jaren heen de BBA hebben geholpen en eenieder, die aan badminton wil meedoen, uitgenodigd zich op donderdag in de Sporthal op te geven tussen zeven en tien uur 's avonds. Het bestuur van de BBA wordt in dit derde lustrumjaar gevormd door: voorzitter R. Nieuw, vicevoorzitter R. Altman, secretaris G. Simon, penningmeester B. Hernandez, commissarissen E. van der Linde, M. McClure, E. Vemannan, M. Croes en M. Williams.<ref>Met uitgebreid activiteiten-programma Badminton Bond Aruba viert haar derde lustrum. "Amigoe". Curaçao, 08-11-1986, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 29-05-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641854:mpeg21:p013</ref>
-------------
{{Variante|a}}
{{Futbolista
|nomberdihungado =
|Nomber = Mario Croes
|potret =
|Fecha di nasementu =
|Siudat di nasementu =
|Pais di nasementu = {{ABW}}
|Nashonalidat = hulandes
|Posishon =
|club =
}}
'''Hyacintho Mario Croes''' (☆ ± 1942 na [[Aruba]]), tambe conoci como '''Mario Croes jr.''', ta un ex-hungado di pingpong [[Aruba]]no. Entre decada 1960 y decada 1980 el a titula 13 vez campeon di Aruba. Den [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]] Croes tabata un di e dos "grandinan" den deporte di tennis di mesa, banda di [[Robert Hosé]] di [[Kòrsou|Corsou]].<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463158:mpeg21:a0099|titel=Sensationele zege van R. Hosé over M. Croes|werk=[[Amigoe]]|datum=1970-11-02|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref>
== Biografia ==
Mario Croes ta yiu di Eymee Zeppenfelt y Mario Hyacinto Croes, empresario i doño di La Gran Bodega.<ref name="Amigoe">{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462365:mpeg21:a0121|titel=In de Franciscuskerk|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-07-16|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> Cu mas o menos siete aña el a cuminsa hunga pingpong y tabata train cu su mama pa despues sigi train cu su tata y otro famianan.<ref name="Amistad">{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AMISTAD-1976-11/page/3/mode/1up?q=Amistad+mei+1976&view=theater|titel=Mario Croes: 26 aña den pingpong|werk=Amistad|datum=november 1976|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref>
Croes a cuminsa mustra su talentonan ora cu na edad di 9 aña el a sali campeon "junioren" na Aruba. Cu 12 aña el a drenta division di senioren y na 1959, cu 16 aña, a bira campeon di Aruba pa prome bes.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010997546:mpeg21:a0072|titel=Mario Croes jr: nieuwe tienkampkampioen tafeltennis|werk=[[Amigoe]]|datum=1959-02-25|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> Na 1960 e ta prolonga su titulo.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010459813:mpeg21:a0112|titel=Mario Croes jr. weer de sterkste|werk=[[Amigoe]]|datum=1960-04-01|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> Hunto cu Cholan Jacobs e tabata hunga pa e team Arubano di Bavaria Stars. Den e torneo organisá door di e asociacion "Entre Nous Juveniles” na Corsou el a hunga cu 17 aña su prome wega internacional contra [[Colombia]].
Croes tabata doño di Mario's Sports Shop den Wilhelminastraat 51 na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]. E ta casa cu Ruth Arends y hunto nan tin un yiu homber, Mario III, i un yiu muhe Janine.<ref name="Amigoe"/>
{{Appendix}}
{{Stub}}
{{DEFAULTSORT:Croes, Mario}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Deporte na Aruba]]
Pa promer viaha el a sali campeon di Aruba dia cu e tabatin 15 aña di edad. Awor flbi cu e tin 34 aña e por bisa cu ela sali 13 vez campeon di nos isla y e ta posee nada menos cu 39 copa y 27 medaya. Un deportista arubano cu e destaca su mes den e deporte di ping pong specialmente door di su mes esfuerzonan y su perserverancia, como cu manera nos lektornan por lesa mas alew, no ta semper ela haya ayudo den su carera deportivo na su isla natal. Mario Croes jr., casá cu Ruth Croes-Arends, ta haya cu e deporte di ping pong na Aruba a bai hopi atrcus den e 26 aña cu e tin ta praktikele.
Amistad a tene un entrevista exclusivo cu e deportista te ainda mas grandi riba terreno di ping pong actuahnente: Mario Croes Jr.<ref name="Amistad">{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AMISTAD-1976-11/page/3/mode/1up?q=Amistad+mei+1976&view=theater|titel=Mario Croes: 26 aña den pingpong|werk=Amistad|datum=november 1976|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref>
mi a cuminsa hunga ping pong tempo mi tabata tin mas o menos siete aña. Mi mama a cuminsa siñami, pero mi no a worry mucho. Toch mi a sigi hunga cu mi tata y cu mi otro famianan. Un viaha mi a bai Flamingo Room (Trocadero), caminda tabatin un mesa di ping pong, anto ei nan mi a mira Cholan Jacobs, e tempo ei e campeon di Aruba, hunga.
Esei a dunami smaak pa mi sigi train cu mi famia. Dia m'a cimiinsa hunga di verdad mi tabatin 12 ema y mi a cuminsa train cu Cholan. E tempo ei mi tabata hunga cinco te seis ora pa dia. Mi tabata caba di come dies dos or y mei y bai hunga te siet’or y mei di anochi. Tur dia e mesim cos. Mi no tabata hunga ni siña les.
Mario a cuminsa mustra su talentonan ora cu na edad di 9 aña ela sali campeon di Junioren na Aruba. Cu 12 aña ela drenta division di senioren y cu 16 aña pa promer vez ela logra bira campeon di Aruba. Su promer wega internacional ela hunga contra Colombianonan tempo cu e tabatin 17 aña na 1959. E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” Entre Nous Juveniles na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsou.
E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsou.
in de Franciscuskerk te Oranjestad is gistermorgen het kerkelijke huwelijk ingezegend vun mejuffrouw Rulh Arends, dochter V(.n. de heer en mevrouw Milo de R. Arends-Arends en de heer Mario Croes, zoon van de heer en mevrouw Mario H. Croes- Zeppenfelt. Voor de receptie ten huize van de bruid bestond grote belangstelling. Het bruidspaar wachtte een verrassing; een taart in de vorm van een tafeltennistafel. De bruidegom is dan ook tafeltenniskampioen van Aruba.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462365:mpeg21:a0121|titel=In de Franciscuskerk|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-07-16|bezochtdatum=2022}}</ref>
* Eigenaar van Mario's Sports Shop, Wilhelminastraat 51, Oranjestad, Aruba
* Huwde in 1965 met Ruth Arends, kinderen Mario III en Janine
{{Appendix}}
---------------
7kurqaabudaszmhs1gsiuv6rnv3elmk
199564
199563
2026-08-05T08:49:40Z
Caribiana
8320
199564
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
Pending: [[Barracudas Artistic Aruba]] - [[Aruba Dolphins]] - [[Stingray Swimming Team]] - [[Shawn Zarraga]] - [[Antwone Thyshon Kelly]] - [[Badminton Bond Curacao]] - [[Seleccion nacional di badminton di Aruba]] - [[Aruba Sport Unie]]
--------
{{infobox deportista | variante=a
}}
'''Higinio Alejandro “Patan” Farro''' († 30 di yüli 2026) tabata un levantadó di peso arubiano, konosí den su tempu aktivo komo e hòmber mas fuerte di Aruba. El a dominá deporte di levantamentu di peso riba e isla pa mas ku un dekada i a representá Antia Hulandes na diferente torneo internashonal.
Farro a gana e titulo di kampion di Aruba pa dieskuater (14) aña konsekutivo i tabata tambe kampion di Antia Hulandes pa nuebe (9) aña. El ta konsiderá un di e pioneronan mas importante di levantamentu di peso na Aruba.<ref>[https://arubanews.ca/patan-farro-weightlifting-legacy-honoured-following-aruban-champions-death/ Patan Farro Weightlifting Legacy Honoured Following Aruban Champion’s Death], arubanews.ca (4 di augustus 2026)</ref><ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/93280/voormalig-gewichthefkampioen-patan-farro-overleden-vz1916 Voormalig gewichthefkampioen ‘Patan’ Farro overleden], curacao.nu (4 di augustus 2026)</ref>
== Bida y carera ==
Farro a kuminsá ku levantamentu di peso na aña 1964 i a logra di dos luga den su promé kompetensia. Den e aña siguiente, e deporte a baha hopi na nivel riba e isla, despues ku hopi trahadó strañero a laga Aruba tras despido na refineria di Lago.
A pesar di e situashon difísil, Farro a sigui entrená bou di kondishonnan hopi limitá. El tabata entrená den un espasio chikí bou di graderia di Wilhelmina Stadion (awor Stadion Guillermo Prospero Trinidad), ku ventilashon insufisiente i un solo plataforma ku el mester a kompartí ku siete otro deportista.
El a entrená sin entrenador profeshonal i nunca a haña oportunidat pa sigui kampamentu di entrenamiento na exterior. Pa torneo internashonal, el tabata depende di su propio dianan di vakashon, pasobra no a haña permiso adicional di su trabou.
===Carera internacional===
Na 1970, Farro a wordu selekshoná pa representá Antia Hulandes na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Panamá. Ora e Komité Olímpiko Antiano a nenga pa paga su biahe, el mes a kumpra su boleto di avion i a logra di kuarto luga den su kategoria.
Na 1971, el a termina na di sinku luga durante e Huegos Panamericanos na Cali, Kolombia. Na 1974, el a bolbe logra kuarto luga na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Republica Dominicano.
Su logro internashonal mas importante a yega na 1978, ora el a gana un medaya di brons na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Medellín.
==Logro y rekord ==
Ademas di su titulo lokal i regional, Farro tabata konosí pa su forsa eksepshonal. Den añanan setenta, el a logra e siguiente prestashonnan aproksimá:
squat: serka 272 kilo (600 lbs)
deadlift: serka 318 kilo (700 lbs)
bench press: serka 181 kilo (400 lbs)
snatch: serka 125 kilo (275 lbs)
clean and jerk: serka 160 kilo (352 lbs)
Su rekordnan arubiano di 1976 den e disciplinanan snatch i clean and jerk a keda sin bati pa aproksimadamente kuarenta (40) aña. Na 2016, e rekordnan aki i su total kombiná finalmente a wordu mehorá.
Rekonosimentu
Durante su karrera aktivo, Farro no a haña hopi rekonosimentu ofisial pa su prestashonnan. Sin embargo, despues di su retiro, el a wordu honrá ku diferente distinkshon:
distinkshon real
inklushon den Eregalerij di Aruba
Premio Santa Anna pa su kontribushon na deporte i kultura
Segun Archivo Nacional Aruba, Farro tabata tambe nominá pa premio di “atleta di aña” di Aruba Sport Unie na 1974.
Legado
Farro su influensia a bai mas allá di su rekordnan i medayanan. El a demostrá ku un atleta arubiano por kompetí na nivel regional, a pesar di falta di fasilidat, guia profeshonal i sosten finansiero.
Su determinashon — manera paga su propio biahe i sigui entrená bou di kondishonnan difísil — a hasi’e un ehèmpel pa generashonnan posterior di deportista.
Ademas di su kontribushon na deporte, Farro tabata tambe envolví den preservashon di herensia kultural di Aruba, spesialmente dor di su trabou ku restaurashon i promoshon di e Cah’i Orgel tradicional.
Fayesimentu
Farro a fayesé dia 30 di yüli 2026 na edat di 84 aña. Diferente organisashonnan deportivo, entre otro Aruba Amateur Weightlifting Association, a record’é komo un atleta sobresaliente i un persona ehèmpelar, i a ekspresá kondolensia na su famia.
------------
'''Aruba Sport Unie''' (ASU), tambe konosí komo '''Union Deporte Aruba''' òf '''Union Deportivo Arubano''', ta e organisashon cumbre di deporte na Aruba. E ta fungí komo federashon madre pa e diferente federashonnan i bondnan deportivo riba e isla.
ASU ta representa mas ku 25 federashon deportivo i tin komo meta koordiná, promové i desaroyá deporte na Aruba. Pa bira miembro di ASU, un organisashon deportivo mester ta registra komo persona hurídiko i no por representa un deporte ku ta kaba representá pa un otro federashon miembro.
==Historia==
Aruba Sport Unie a wordu fundá dia 23 di desèmber 1941, for di e nesesidat pa koordiná i stimulá desaroyo di deporte riba e isla.
Entre e organisashonnan ku a kontribuí na su fundashon tabatin clubnan manera RCA, Club Caribe i Tivoli. E promé presidente tabata [[Jacobo Arends|Jacobo Rudolf (Coco) Arends]], kende tabata tambe envolví den fundacion di [[Arubaanse Voetbalbond]] (AVB) algun aña prome.
Na 1949, ASU a kuminsá haña subsidio di e gobierno sentral pa sostené federashonnan deportivo, spesialmente pa organisashon di kompetensianan i otro aktividatnan.
Durante e añanan 1950 i 1960, sektor priva a hunga un papel importante den desaroyo di deporte na Aruba. E kompania petrolero Lago Oil & Transport Company, por ehèmpel, a brindá sosten finansiero i material na diferente clubnan. Mateo Reyes tabata un di e figurannan clave den e proseso di distribushon i desaroyo.
Na 1955, ASU a organisá e promé ASU Olimpiada, un evento ku a stimulá kompetensia entre atletanan lokal i ku a bira un tradishon durante varios dekada. Den e evento aki, atletanan tabata wordu rekonosé komo “atleta di aña”.
Entre 1955 i 1993, ASU tabata responsabel pa maneho di e Wilhelminastadion na Oranjestad.
Te na 1997, ASU tabata tambe enkargá ku distribushon di subsidio gubernamental na federashonnan deportivo. Despues di e aña ei, e tarea aki a pasa direktamente na gobierno di Aruba.
==Facilidatnan deportivo==
ASU ta manehá diferente instalashon deportivo riba Aruba, entre otro:
===Joe Laveist Sport Park===
Situa na San Nicolas, e parke aki ta un fasilidat multifunkshonal ku instalashonnan pa:
basebal
futbòl
volleyball
basketball
atletismo
E parke por wordu usa tambe pa evento grandi manera konserto i aktividatnan komunidario.
===Centro Deportivo Betico Croes===
Situa na Santa Cruz, e fasilidat aki ta un kompleks deportivo di paden ku aire akondishoná. E ta usa pa deporte di sala i arte marcial.
==Organisashon i rol==
ASU ta fungí komo koordinadó entre e diferente federashonnan deportivo na Aruba i ta apoyá:
desaroyo di deporte
organisashon di kompetensianan
promoshon di atletanan lokal
Riba e isla tin mas ku 30 organisashon deportivo ku ta forma parti di e sistema koordiná pa ASU. Entre e deporte mas popular na Aruba tin futbòl i basebal. Basebal, en partikular, a kontribuí na reconocimiento internashonal di Aruba, ku varios atletanan arubiano ku a hunga den Major League Baseball.
===Presidente ===
* Jacobo Rudolf “Coco” Arends (promé presidente)
* Gerald Franca
* Soraida Boekhoudt (2022– )
---
{{Variante|a}}
{{infobox organisacion | variante = a
| tipo = Deporte
| nomber = Aruba Sport Unie
| funda = [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]]
| fundado =
}}
'''Aruba Sport Unie''' (Union Deporte Aruba, ASU), tambe conoci como '''Union Deportivo Arubano''', ta e organisacion cumbre di deporte na [[Aruba]]. E ta fungi como federacion cumbre pa diferente federacion y bond deportivo riba e isla.
ASU ta representa mas cu 25 federacion deportivo y tin como meta coordina, promove y desaroya deporte na Aruba. Pa bira miembro di ASU, un organisacion deportivo mester ta registra como [[Persona hurídiko|persona huridico]] y no por representa un deporte cu ta representacaba pa otro federacion miembro.
== Historia ==
Aruba Sport Unie a wordo funda dia [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]]. E organisacion a surgi for di e necesidad pa coordina y stimula desaroyo di deporte riba e isla.
Den promé añanan di su existencia, diferente club i organisashon deportivo a kontribuí na fundashon di ASU, entre otro [[RCA]], Club Caribe i Tivoli. E promé presidente di e organisashon tabata '''Coco Arends''', kende tabata tambe envolví den fundashon di e '''Arubaanse Voetbal Bond''' algun aña promé.
Na 1949 ASU a kuminsá ricibí subsidio di e gobierno sentral pa apoyá federashonnan deportivo ku organisashon di kompetensia i actividadnan deportivo.
Durante añanan hopi organisashon i empresanan lokal a brindá sosten finansiero i material na deporte na Aruba. E kompanía petrolero Lago Oil & Transport Company tabata un di e sostenedornan importante, donando material deportivo i apoyando desaroyo di clubnan deportivo. Mateo Reyes tabata un di e personanan cu a yuda den e proseso di desaroyo aki.
Den 1955 ASU a organisá e promé '''ASU Olimpiada''', un evento deportivo pa estimulá kompetensia entre atletanan lokal. E evento aki a bira un tradishon durante varios dekada, kaminda atletanan a wordo rekonosé komo “atleta di aña”.
Entre 1955 i 1993 ASU tabata responsabel pa maneho di e [[Wilhelminastadion]] na Oranjestad.
Te na 1997 ASU tabata tambe responsabel pa distribushon di subsidio gubernamental pa federashonnan deportivo. Despues di e aña aki, e tarea aki a wordo asumí direktamente pa e gobierno di Aruba.
== Facilidatnan deportivo ==
ASU ta manehá diferente instalashon deportivo riba Aruba.
'''Joe Laveist Sport Park''' na [[San Nicolas, Aruba|San Nicolas]] ta un parke deportivo multifunkshonal ku instalashonnan pa deporte manera:
* [[Basebal]]
* [[Futbòl]]
* [[Volleyball]]
* [[Basketbal]]
* [[Atletismo]]
E parke por wordo usa tambe pa evento grandi manera konserto i otro aktividatnan komunidario.
'''Centro Deportivo Betico Croes''' na [[Santa Cruz, Aruba|Santa Cruz]] ta un fasilidat deportivo di paden ku aire acondicioná. E centro ta usa pa deporte di sala i arte marcial.
== Organisashon ==
ASU ta fungí komo koordinadó entre e diferente federashonnan deportivo na Aruba. E organisashon ta apoyá desaroyo di deporte, organisashon di kompetensianan i promoshon di atletanan lokal.
Riba e isla tin mas ku 30 organisashon deportivo cu ta forma parti di e sistema deportivo coordina pa ASU. Entre e deporte mas popular na Aruba tin [[futbòl]] i [[basebal]]. Especialmente basebal a duna Aruba reconocimiento internashonal, ku varios atletanan Arubiano cu a hunga den [[Major League Baseball]].
== Organisacion ==
Entre e presidentenan di Aruba Sport Unie tin:
* [[Coco Arends|Jacobo Rudolf (Coco) Arends]] (1892-1965) – promé presidente
* Gerald Franca – presidente durante diferente periodo den siglonan reciente
* Soraida Boekhoudt – presidente (2022)
[[:Kategoria:Deporte na Aruba]]
'''Aruba Sport Unie''' o '''Union Deportivo Arubano''' (ASU) ta e federacion cumbre di e federacionnan deportivo na [[Aruba]].
dre di 25 bond deportivo. Pa bira miembro di A.S.U. e organisacion mester ta un persona huridico y no mag di tin un miembro pa e deporte ey caba den A.S.U.
== Historia ==
ASU e ser funda dia [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]].
* ASU taba maneha Wilhelminastadion di 1955 te 1993
A.S.U. ta maneha dos facilidad cu ta nan propiedad, esta Joe Laveist Sport Park na San Nicolas y Centro Deportivo Betico Croes na Sta Cruz.
Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U.
Centro Deportivo Betico Croes ta completamente airecondiciona y ta uz'e pa tur sport di paden y arte marcial. Huur di e sporthal ta depende di cuanto hende mester uza pa maneha e lugar pa e actividad y ki sorto di actividad e ta. Pa mas informacion por yama oficina di A.S.U. na e numbernan di telefon ariba menciona.<ref>[https://www.gobierno.aw/union-deporte-aruba-asu Union Deporte Aruba (ASU)], Gobierno di Aruba</ref>
Aruba Sport Unie a wordo funda dia 21 di December, 1941. E aña aki 21 di December, e ta cumpli 75 aña y tin cu corda riba e fundadornan. Segun e presidente actual Gerald Franca, e aña aki lo ta uno special den cuadro di e celebracion aki. Tambe el a splica kico tur nan tin pensa di haci pa loke ta e celebracion den 2017.
Franca a splica cu e prome presidente tabata Coco Arends, kende ta e mesun persona cu a cuminsa tambe, kende ta fundador di Arubaanse Voetbal Bond 5 pa 6 aña prome. Un di e organisacionnan cu a yuda lanta Aruba Sport Unie tabata RCA, Club Caribe y Tivoli, cual ta e prome organisacionnan cu a lanta e asociacion aki.
Na 1949 pa prome biaha den historia, ASU a cuminsa haya e subsidio di Gobierno Central pa facilita tambe e federacionnan di e tempo ey cu placa pa nan organisa actividadnan. Despues di e periodo ey tabata haya Lago ta yuda hopi den parti di formacion di e clubnan y nan tabata subsidia of duna donacion na e diferente clubnan pa nan material, etc. durante aña. Difunto Mateo Reyes, kende ta un persona conoci y keri, tabata encarga cu esaki. E ta un di e personanan cu a yuda ASU pa haya Joe Laveist for di Lago como un centro pa deporte. Lago Sportpark tabata di Lago y a bin pa pase pa Joe Laveist, pa pas’e pa ASU.
Franca a menciona cu durante aña, durante 1955, ASU a celebra su prome ASU Olimpiada y despues di esey a keda celebr’e. Hopi di e atletanan grandi ta recorda e fechanan ey, caminda cu nan a wordo eligi como atleta di aña den decadanan di 60, 70 y 80. ASU semper a maneha deporte pa Gobierno y hasta a bay asina leu cu ASU a manda hende den exterior cu studie opdracht, pa bin bek lanta scol di deporte pa Aruba. Esaki nunca a logra debi na cosnan cu tabata pasa internamente. Despues ASU tabata encarga pa duna subsidio te cu na aña 1997, caminda cu Gobierno a tuma e tarea aki bek den su seno.
Franca a sigui splica cu na e momentonan aki tin un comision cu ta trahando riba dje pa pasa e fecha pa Januari. Pa fin di aña ta imposibel pa organisa algo. Idea ta pa haci algo riba dje pa recorda e fecha y recorda esnan cu a funda e organisacion aki. Tabata tin hasta hendenan conoci entre otro shon A. Eman cu tabata un di e prome personanan den e directiva. Tin hopi hende conoci den comunidad tabata forma parti di ASU di e tempo ey.<ref>[https://masnoticia.com/aruba-sport-unie-lo-cumpli-75-ana-dia-21-di-december-proximo/ Aruba Sport Unie lo cumpli 75 aña dia 21 di December proximo], Mas Noticia (28 di november 2016)</ref>
The sparse available evidence, however, reveals that there are around thirty-five sport organisations on the island that fall under the umbrella of the Aruba Sport Union (ASU), which was formed in 1941.44 As in Curaçao, two of the more popular team sports are soccer and baseball, and it is baseball that has given it the greatest international recognition through the participation of at least six Arubans in MLB since 1996.4
ASU President Gerald Franca --> 2022 Soraida Boekhoudt
---
Aruba Sport Unie, funda dia 23 di december 1941, ta e bond madre di 25 bond deportivo. Pa bira miembro di A.S.U. e organisacion mester ta un persona huridico y no mag di tin un miembro pa e deporte ey caba den A.S.U.
A.S.U. ta maneha dos facilidad cu ta nan propiedad, esta Joe Laveist Sport Park na San Nicolas y Centro Deportivo Betico Croes na Sta Cruz.
Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U.
Centro Deportivo Betico Croes ta completamente airecondiciona y ta uz'e pa tur sport di paden y arte marcial. Huur di e sporthal ta depende di cuanto hende mester uza pa maneha e lugar pa e actividad y ki sorto di actividad e ta. Pa mas informacion por yama oficina di A.S.U. na e numbernan di telefon ariba menciona.<ref>https://www.gobierno.aw/union-deporte-aruba-asu Union Deporte Aruba (ASU)</ref>
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Deporte na Aruba]]
----------------
{{Variante|a}}
{{multiple image
| total_width = 270
| border =
| perrow = 1/2
| align = right
|header = Joe Laveist Sportpark
|header_align = center
|image2 = Joe Laveist Sport Park.jpeg
| image1= Estadio de béisbol Joe Laveist, en San Nicolaas (este de Aruba).jpg
| image3 = Joe Laveist Sport Park 06 54 31 704000.jpeg
|caption1 =
|caption_align = center
}}
== Lago Sport Park / Joe Laveist Sportpark ==
The historical Lago Sports Park (later known as the Laveist Sport Park) was a vital recreational and cultural hub in San Nicolas, Aruba. Officially inaugurated in March 1941, it was founded by the Lago Oil & Transport Company to support the island's booming refinery community.
History of Lago Sports Park
Founding and Baseball Roots: The park was instrumental in developing baseball on the island. American expatriate and former Major League Baseball pitcher Jim Bluejacket spent 15 years in Aruba and helped found the facility, fostering strong local interest in the game.
WWII & Refining Community: During WWII, the facility offered organized recreation for Allied soldiers stationed in Aruba and the diverse immigrant workforce employed at the Lago refinery.
Championship Ground: Throughout the 1940s and 1950s, the park was the premier venue for the organized Aruba baseball championships. Iconic early teams like the Dodgers, Baby Ruth, and Barnes' Ramblers competed here.
Track and Field: Beyond baseball, it served as the primary venue for annual events like the Lago High School Track Meets and the Aruba School Sport Bond competitions.
Evolution: Today, the historic site in San Nicolas continues to be an active community asset and is known as the Laveist Sport Park.
---
Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U.
{{Variante|a}}
{{Databox}}
Intro
*Location in San Nicolas, Aruba
*Originally built by Lago Oil and Transport Company
*Year of inauguration (1941)
*Later renamed to Joe Laveist Sportpark
==Historia==
1. Fundashon (±1930s–1941)
Lago building infrastructure for workers
Role of Jim Bluejacket
Opening (9 March 1941)
2. Periodo di floresementu (1940s–1980s)
Organized sports (baseball, possibly softball, football)
Social function (community gatherings, events)
3. Despues di sera di Lago (1985 →)
Decline / transition
Renaming to Joe Laveist
Continued local use
Struktura i fasilidat
Even if partial:
Baseball field
Stands / seating
Clubhouse?
Multi-sport use
* na 1968 Lago a traspasa LSP pa ASU
Importansia kultural
This is where your article becomes powerful:
Role in development of baseball in Aruba
Connection to Lago Colony life
Symbol of industrial-era community building
Link to later international baseball success of Aruba
Legado
Renaming to Joe Laveist
Continued recognition
Connection to surrounding area (Jim Bluejacketstraat, schools, neighborhoods)
🔎 Research tips (high impact, low effort)
Look for:
Lago employee magazines / newsletters
Local newspapers (Amigoe, Diario archives)
Aruba sports history sources
Mentions of:
inauguration (1941)
sports competitions
Joe Laveist (who he was!)
------------------
==Origen di baseball na Aruba ==
Beisbòl a yega Aruba den añanan 1930, introdusí pa ekspatriadonan merikano ku tabata traha na Lago Oil Company i imigrantenan venezolano ku a forma timnan di pickup informal riba terenonan habrí.[2] E deporte a haña struktura ku e fundashon di ABBA na 1950 pa organisá liga i kampionato lokal, loke a kondusí na entrada di Aruba den wega internashonal na 1952 ora el a djòin e Asosiashon Internashonal di Beisbòl Amateur (awor parti di WBSC).[2] E aña ei, Aruba a debutá su promé selekshon nashonal na e Serie Mundial Amateur di 1952 na Havana, Cuba, manehá pa Joe Proterra, kaminda el a sigurá dos viktoria den seis wega i a gana aklamashon di fanátikonan, ku pitcher Nell Harms nombrá hungadó sobresaliente di siman pa su aktuashon kontra Honduras.[2]
Beisbòl a wòrdu introdusí na Aruba na final di añanan 1920 i kuminsamentu di añanan 1930 prinsipalmente dor di ekspatriadonan merikano empleá pa Lago Oil and Transport Company, un supsidiario di Standard Oil of New Jersey, kendenan a establesé un refineria riba e isla.
Pafo di e colonia, baseball a haya traccion na fin di añanan 1930 pa medio di imigrantenan y mariniernan Venezolano cu a mara na wafnan di Aruba cu nan barconan di pisca, formando teamnan casual di pick-up cu a hunga riba terenonan habri na Oranjestad, manera e area patras di Corte di Husticia actual.
Pa añanan 1950, beisbòl a integrá profundamente den kultura di Aruba, partikularmente bou di hóbennan, ku a wòrdu eksponé pa medio di transmishonnan di media merikano, eventonan patrosiná pa kompanianan di zeta, i e impakto persistente di sòldánan di tempu di guera, hasiendo esaki un símbolo di aspirashon i vínkulo di komunidat den barionan di klase trahadó. Adopshon lokal a oumentá ku e formashon di klupnan amateur den tur pueblo.
<ref>Clyde Harms, https://archive.org/details/BNA-DIG-ARUBATODAY-2021-05-28/page/n9/mode/1up?q=jim+bluejacket Short history of the beginnings of baseball in Aruba], Aruba Today (28 di 2021)</ref>
-------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox deportista| variante = a
| nomber completo = Shawn Joubert Zarraga
| alias =
| fecha nacemento = [[21 di yanüari|21 di januari]] [[1989]]
| luga nacemento = {{ABW}}
| fecha fayecimento =
| luga fayecimento =
| nacionalidad = {{NLD}}
| haltura = 183 cm
| peso = 109 kg
<!-- Seccion di informacion deportivo -->
| deporte = [[beisbòl|baseball]]
| disciplina = catcher (man drechi)?
| wo =
| debut = 11 di maart 2023 (den [[Tim nashonal di beisbòl hulandes|team di Reino]])??
| activo = 2021 - presente ??
| distincion =
}}
'''Shawn Joubert Zarraga''' (☆ [[21 di yanüari|21 di januari]] [[1989]] na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]) ta un eks-catcher profesional di beisbòl Arubiano ku a representá Hulanda den kompetensianan internashonal, inkluyendo e World Baseball Classic.[1] Para na 6 pia 0 inch (1.83 m) i pisando aproksimadamente 240 liber (109 kg), Zarraga tabata un switch-hitter ku tabata tira ku man drechi i a hunga prinsipalmente komo un katcher durante henter su karera.[2] Selektá pa e Milwaukee Brewers den e di 44 buèlta (1.302 en general) di e Selekshon di Beisbòl di Liga Mayor di 2007 for di Trinity Christian Academy na Florida, el a pasa vários temporada den e liganan menor den vários organisashon.[3]
grokipedia: Zarraga su karera profeshonal a kuminsá den e sistema di Brewers, kaminda el a progresá a traves di nan afiliadonan di 2007 pa 2014, alkansando nivelnan di Double-A i Triple-A i mustrando abilidatnan defensivo sólido tras di e plato.[4] Despues el a firma kontraktnan di liga menor ku timnan inkluyendo Los Angeles Dodgers na 2017 i Cincinnati Reds na 2016, ganando invitashonnan no-roster pa entrenamentu di primavera, ounke nunka el a yega Major League Baseball.[5] Despues ku su karera den liga menor afiliá a terminá na 2017, Zarraga a hunga den liganan independiente, inkluyendo ku e Cleburne Railroaders di e Asosiashon Merikano e aña ei, promé ku el a baha ku penshun.[6]
Riba e esenario internashonal, Zarraga tabata un kontribuidor klave na e selekshon nashonal di Hulanda, yudando sigurá e título di Kopa Mundial di Beisbòl 2011 na Panama i partisipando den e Klásiko Mundial di Beisbòl 2017, kaminda el a proveé profundidat na katcher durante wega di pool.[7] Su versatilidat i eksperensia a hasié un opshon konfiabel pa e tim hulandes, basando riba su raisnan arubiano miéntras e tabata kompetí bou di e bandera di Reino Hulandes.[8]
== Karera internashonal ==
===Kopa Mundial 2011===
Zarraga a haci su debut internacional cu e seleccion nacional di baseball di Hulanda na 2011 den Mundial di Baseball na Panama, eligibel pa medio di su herencia Arubiano. El a sirbi komo un katcher riba e lista ora e tim a gana e medaya di oro, derotando Cuba 2-1 den e final pa reklamá e título mundial.[25][26]
torneonan di 2014
Zarraga a sirbi prinsipalmente komo un katcher durante e aparishonnan di e tim den dos torneo klave e aña ei.[27]
Na yüli, Zarraga a representá Hulanda na e Torneo Internashonal di Beisbòl di Fransia, konosí tambe komo Yoshida Challenge, ku a tuma lugá na Sénart, Fransia. E selekshon hulandes a gana e medaya di oro, derotando un tereno ku a inkluí anfitrion Fransia, Alemania, i all-starnan internashonal. Zarraga tabata parti di e lista ku a sigurá e título, kontribuyendo tras di e plato miéntras e tim a pone un demostrashon fuerte den nan promé salida na e fasilidat nobo.[28][29]
Mas lat e sèptèmber ei, Zarraga a kompetí den e Kampionato Oropeo di Beisbòl 2014 ku a tuma lugá na Ostrava i Brno, Repúblika Cheko, kaminda Hulanda a kapturá nan di 21 medaya di oro kontinental ku un rèkòrt invikto di 11-0, kulminando den un viktoria final di 6-3 riba Italia. Komo katcher, el a bati .286 ku aktuashonnan notabel, inkluyendo tres hit den un viktoria di 7-2 riba Alemania i un homerun den un wega di pool anterior kontra Kroasia. Su trabou defensivo a yuda ankra un staf di lansamentu ku a pèrmití solamente 1.36 kareda gana pa wega durante henter e torneo.[30][31][28]
2015 Premier12 i 2017 World Baseball Classic
Zarraga a wòrdu selektá pa representá e selekshon nashonal di beisbòl di Hulanda na e WBSC Premier12 di 2015, e edishon inaugural di e torneo ku a tuma lugá na Mexico i Taiwan, kaminda el a sirbi komo un katcher bistiendo e kamisa number 22.[32] Hulanda a kompetí den Grupo A di e buèlta di apertura, sigurando tres viktoria kontra Chines Taipei (7-4), Italia (16-1), i Puerto Rico (11-7), miéntras ku nan a sufri pèrdida kontra Cuba (5-6) i Canada (1-3), loke a posishoná nan pa avansá pa e kuartfinal.[33] Einan, nan a kai kontra Merka 1-6, resultando den un di sinku lugá total pa e tim.[33]
Durante e torneo, Zarraga a kontribuí ofensivamente den momentunan klave, inkluyendo un homerun di dos kareda den e di kuater inning kontra Cuba ku a ekstendé e bentaha di Hulanda na 4-1, ounke e tim na final a pèrdè den un kompetensia estrecho.[34] El a registrá tambe un RBI den e viktoria riba Taipei Chines, trahando un kaminata apesar di a bai sin hit den tres at-bat.[35] Sinembargo, Zarraga a sufri un leshon na man durante e wega di Cuba i mester a sali trempan.[36]
Na 2017, Zarraga a gana un lugá riba e lista di Hulanda pa e World Baseball Classic, atrobe komo un katcher, partisipando den e torneo prinsipal ku a tuma lugá den vários pais anfitrion.[37] Hulanda a pone un rèkòrt di 2-1 den Pool A, avansando komo subkampeon tras di Israel, promé ku a derotá Israel 12-2 den e kuartfinal na Tokyo Dome pa yega e semifinal.[37] Nan kareda a terminá den un pèrdida di 3-4 kontra Puerto Rico na Dodger Stadium, kaminda e tim a regresá lat pero no por a sigurá e viktoria.[38]
E aktuashon sobresaliente di Zarraga a bini den e kuart di final kontra Israel, kaminda el a konta dos hit i dos RBI komo parti di e eksploshon ofensivo di e tim.[39] Den e semifinal kontra Puerto Rico, el a entregá un dòbel di RBI krusial den e di sinku inning pa skor Wladimir Balentien i empatá e wega na 3-3, ounke kompañero di ekipo Jonathan Schoop a wòrdu bentá afó na e plachi di kas den e wega.[40] Zarraga a parse di a sufri un leshon den e di ocho inning di e wega ei, loke a rekerí atenshon médiko tras di e plato.
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid = |titulo=}}
{{References}}
* [https://www.baseball-reference.com/register/player.fcgi?id=kelly-001ant Minors Stats Antwone Kelly]
}}
{{DEFAULTSORT:Zarraga, Shawn}}
[[:Kategoria:Hende]]
[[:Kategoria:Beisbòl]]
-----------------
{{Variante|a}}
{{Infobox asociacion deporte| variante = c
| nomber = Badminton Bond Curaçao
| logo =
| imagen =
| abrevia = BBC
| president =
| vice-president =
| algemeen-secretaris =
| asiento =
| region =
| pais =
| cantidad_miembro =
| cantidad_asociacion =
| deporte =
| funda =
| luga_funda =
| ex-nomber =
| federacion_mundial =
| federacion_continental =
| federacion_nacional =
| afilia =
| comite_olimpico =
| agencia_deportivo =
| stop_imagen =
| imagen =
| descripcion =
| website =
}}
'''Badminton Bond Curaçao''' (BBC) ta e organisashon ku ta dirigi i promové e deporte di badminton na Kòrsou. E federashon ta un miembro di e organisashonnan internashonal i regional, inkluíendo e '''Badminton World Federation (BWF)''', e '''Badminton Pan America (BPA)''', i e '''Caribbean Regional Badminton Confederation (CAREBACO)'''.
=== Historia i Fundashon ===
E Badminton Bond Curaçao a fundá den 1975. E federashon ta representá Kòrsou den e organisashonnan regional i internashonal di badminton.:contentReference[oaicite:8]{index=8}
=== Afiliashon Internashonal ===
:contentReference[oaicite:10]{index=10}
* :contentReference[oaicite:13]{index=13}
* :contentReference[oaicite:16]{index=16}
* :contentReference[oaicite:19]{index=19}:contentReference[oaicite:21]{index=21}
=== Participashon Internashonal ===
:contentReference[oaicite:23]{index=23}:contentReference[oaicite:25]{index=25}
=== Referensianan ===
* :contentReference[oaicite:27]{index=27}
* :contentReference[oaicite:30]{index=30}:contentReference[oaicite:32]{index=32}
[[:Kategoria:Deporte na Kòrsou]]
[[:Kategoria:Organisashon Deportivo]]
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Deporte]]
---------------
{{Databox}}
E '''seleccion nacional di badminton di Aruba''' ([[Hulandes]]: Arubaans badmintonteam) ta representa [[Aruba]] den competencianan internacional di team di badminton y ta wordo controla pa [[Aruba Badminton Federation]] cu ta afilia na Badminton Pan America y Caribbean Regional Badminton Confederation (CARECOBA).<ref>{{Cite web |title=Members {{!}} BWF Corporate |url=https://corporate.bwfbadminton.com/about/membership/ }}</ref> E ekipo a kompetí pa promé biaha den nan promé torneo internacional di ekipo na 1990.
E ekipo a haci su aparicion pa prome biaha na e Campeonato di Ekipo di CAREBACO na aña 1974.<ref>{{citeer web|titel=Aruba vooreerst naar Car. badmintonkampioenschap|werk=[[Amigoe]]|datum=1974-11-15|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2025-05-29|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461200:mpeg21:p005}}</ref> Tambe e ekipo a competi den e [[Weganan Centroamericano y di Caribe]] di 1990, unda badminton a wordo inaugura pa prome biaha den e Weganan. E ekipo junior di Aruba a kompetí den e Campeonato Pan Am Junior Team 2009 y a terminá na di 12 lugá.<ref>{{Cite web |title=BWF - Team Event XVIII Pan Am Junior 2009 - Winners |url=https://bwf.tournamentsoftware.com/sport/winners.aspx?id=C61259DF-B2FF-4AC5-A444-F9E14C6A82B1 |access-date=2022-09-04 |website=bwf.tournamentsoftware.com}}</ref>
Een Arubaans selectie-team zal van 17 tot en met 24 november voor de eerste keer deelnemen aan de Caribische Badmintonkampioenschappen, die dit jaar te Georgetown in Guyana gehouden worden. Het team dat Aruba zal vertegenwoordigen bestaat uit de dames M. Mata, N. Mata en M. Yarzagaray, en de heren Doy Bernaibela, H. Boer, Robby Arambatzis en Reginals Altman. Deze reis werd mogelijk gemaakt dankzij financiële — en materiele steun van diverse giften; het bedrijfsleven en andere instanties. Het Caribisch toernooi wojdt^jgeorganiseerd door de Caribbean regional badminton confederation, een in 1972 opgerichte federatie, tot voor kort bestaande uit de landen Jamaica, Trinidad/Tooago, Guyana en Sjuriname. Vorig jaar heeft de Badminton Bond Aruba zijn interesse voor deelname aan het bestuur van de Carebaco te kennen gegeven en na een jaar van intensieve voorbereidingen werd Aruba in juli van dit jaar lid van de International badminton federation en in dezelfde maand als vijfde lid van de Carebaco toegelaten. Beide feiten kunnen als mijlpalen worden beschouwd in de geschiede- | nis van de badmintonsport op Aruba, waar deze sport (nog) vrij onbekend is. Dit laatste komt voornamelijk doordat men hier voor deze sport een enorm tekort heeft aan goede accomodatie.
==Historia==
===Tim miksto===
Aruba a debuta den e Campeonato di Equipo di CAREBACO na 1974. E team a keda na di cinco lugar den e ranking final, perdiendo 7-0 contra Jamaica, Surinam, Trinidad y Tobago y Guyana.<ref>World Badminton 18 (1974), p. 3</ref>
{{Appendix}}
[[:Category:Deporte na Aruba]]
en.wiki
---------------
{{Infobox asociacion deporte| variante = c
| nomber = Aruba Badminton Federation
| logo =
| imagen =
| abrevia = ABF of BBA
| president =
| vice-president =
| algemeen-secretaris =
| asiento =
| region =
| pais =
| cantidad_miembro =
| cantidad_asociacion =
| deporte =
| funda =
| luga_funda =
| ex-nomber =
| federacion_mundial =
| federacion_continental =
| federacion_nacional =
| afilia =
| comite_olimpico =
| agencia_deportivo =
| stop_imagen =
| imagen =
| descripcion =
| website =
}}
'''Aruba Badminton Federation''' (ABF), tambe yamá Badminton Aruba o Aruba Badminton Bond, ta e organisacion gobernante nacional supremo pa e deporte di [[badminton]] na [[Aruba]]. E federacion ta wordo representa pa e [[seleccion nacional di badminton di Aruba]].
== Historia ==
E Aruba Badminton Federation a wordo funda memey di añanan 1970, ora cu e promé participacion a tuma luga na e Kampionatonan di Carebaco. Na desember 1973 e federacion a bira miembro di Caribbean Badminton Federation, hunto cu Corsou.<ref>Sport inliet kort sport in het kort sport. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 05-12-1973, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 29-05-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461498:mpeg21:p007</ref>
E federashon despues a bira miembro di e órgano di gobernashon kontinental, e Konfederashon Panamerikano di Badminton, i e Federashon Mundial di Badminton, e tempu ei konosí komo e Federashon Internashonal di Badminton. Aruba ainda no ta anfitrion di campeonatonan internacional. Sinembargo Aruba a yega di ta anfitrion di Campeonato di Carebaco dos biaha. Federacion di Badminton Aruba ta miembro di Comite Olimpico Arubano .
{{Appendix}}
De Badminton Bond Aruba (BBA) viert deze maand zyn 15-jarig bestaan met verschillende toernooien en andere activiteiten.
Ofschoon deze tak van sport niet zo bekend is op Aruba, heeft de BBA in vijftien jaren heel wat gepresteerd. Deze bond is al jaren lid van de International Badminton Federation (IBF). Ook is de BBA lid van de Carebaco (Caribbean Regional Badminton Confederation), waarvan verder ook lid zijn: Jamaica, Trinidad, Suriname, Guyana, Barbados, Bermuda, Curasao en Grenada. Elk jaar doet Aruba mee aan de Caribische kampioenschappen en BBA- motor, Riek Altman, is al jaren secretaris / penningmeester van de Carebaco. Aruba wordt elk jaar weer verzocht de Carebaco- wedstrijden te organiseren, omdat Aruba tot nu toe het beste toernooi heeft georganiseerd, doch door het ontbreken van faciliteiten kan de BBA dit Caribisch treffen niet meer organiseren.
De BBA bestaat momenteel uit de vier clubs: Floralin, Flamboyant, Aruba Badminton Minders en Playa die tezamen honderd leden tellen. Deze sport kan uitsluitend gespeeld worden in een zaal en nu wordt er gebruik gemaakt van de gymnastiekzalen van Julianaschool, La Salie College en de Sporthal.
Een paar maanden geleden hebben de BBA- bestuursleden, Riek Altman en Michael Williams, in Trinidad een coachingcUrsus gevolgd onder auspiciën van de IBF en geven nu op maandag en donderdag aan trainers van de club een opleiding. Nu al is bekend dat Aruba volgend jaar vertegenwoordigd zal worden op Curagao tijdens de Easter Open Tournament en in Jamaica tijdens de Carebaco- wedstrijden.
De BBA heeft gisteren in een communiqué dank uitgebracht aan alle personen en instanties, die door de jaren heen de BBA hebben geholpen en eenieder, die aan badminton wil meedoen, uitgenodigd zich op donderdag in de Sporthal op te geven tussen zeven en tien uur 's avonds. Het bestuur van de BBA wordt in dit derde lustrumjaar gevormd door: voorzitter R. Nieuw, vicevoorzitter R. Altman, secretaris G. Simon, penningmeester B. Hernandez, commissarissen E. van der Linde, M. McClure, E. Vemannan, M. Croes en M. Williams.<ref>Met uitgebreid activiteiten-programma Badminton Bond Aruba viert haar derde lustrum. "Amigoe". Curaçao, 08-11-1986, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 29-05-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641854:mpeg21:p013</ref>
-------------
{{Variante|a}}
{{Futbolista
|nomberdihungado =
|Nomber = Mario Croes
|potret =
|Fecha di nasementu =
|Siudat di nasementu =
|Pais di nasementu = {{ABW}}
|Nashonalidat = hulandes
|Posishon =
|club =
}}
'''Hyacintho Mario Croes''' (☆ ± 1942 na [[Aruba]]), tambe conoci como '''Mario Croes jr.''', ta un ex-hungado di pingpong [[Aruba]]no. Entre decada 1960 y decada 1980 el a titula 13 vez campeon di Aruba. Den [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]] Croes tabata un di e dos "grandinan" den deporte di tennis di mesa, banda di [[Robert Hosé]] di [[Kòrsou|Corsou]].<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463158:mpeg21:a0099|titel=Sensationele zege van R. Hosé over M. Croes|werk=[[Amigoe]]|datum=1970-11-02|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref>
== Biografia ==
Mario Croes ta yiu di Eymee Zeppenfelt y Mario Hyacinto Croes, empresario i doño di La Gran Bodega.<ref name="Amigoe">{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462365:mpeg21:a0121|titel=In de Franciscuskerk|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-07-16|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> Cu mas o menos siete aña el a cuminsa hunga pingpong y tabata train cu su mama pa despues sigi train cu su tata y otro famianan.<ref name="Amistad">{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AMISTAD-1976-11/page/3/mode/1up?q=Amistad+mei+1976&view=theater|titel=Mario Croes: 26 aña den pingpong|werk=Amistad|datum=november 1976|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref>
Croes a cuminsa mustra su talentonan ora cu na edad di 9 aña el a sali campeon "junioren" na Aruba. Cu 12 aña el a drenta division di senioren y na 1959, cu 16 aña, a bira campeon di Aruba pa prome bes.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010997546:mpeg21:a0072|titel=Mario Croes jr: nieuwe tienkampkampioen tafeltennis|werk=[[Amigoe]]|datum=1959-02-25|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> Na 1960 e ta prolonga su titulo.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010459813:mpeg21:a0112|titel=Mario Croes jr. weer de sterkste|werk=[[Amigoe]]|datum=1960-04-01|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> Hunto cu Cholan Jacobs e tabata hunga pa e team Arubano di Bavaria Stars. Den e torneo organisá door di e asociacion "Entre Nous Juveniles” na Corsou el a hunga cu 17 aña su prome wega internacional contra [[Colombia]].
Croes tabata doño di Mario's Sports Shop den Wilhelminastraat 51 na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]. E ta casa cu Ruth Arends y hunto nan tin un yiu homber, Mario III, i un yiu muhe Janine.<ref name="Amigoe"/>
{{Appendix}}
{{Stub}}
{{DEFAULTSORT:Croes, Mario}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Deporte na Aruba]]
Pa promer viaha el a sali campeon di Aruba dia cu e tabatin 15 aña di edad. Awor flbi cu e tin 34 aña e por bisa cu ela sali 13 vez campeon di nos isla y e ta posee nada menos cu 39 copa y 27 medaya. Un deportista arubano cu e destaca su mes den e deporte di ping pong specialmente door di su mes esfuerzonan y su perserverancia, como cu manera nos lektornan por lesa mas alew, no ta semper ela haya ayudo den su carera deportivo na su isla natal. Mario Croes jr., casá cu Ruth Croes-Arends, ta haya cu e deporte di ping pong na Aruba a bai hopi atrcus den e 26 aña cu e tin ta praktikele.
Amistad a tene un entrevista exclusivo cu e deportista te ainda mas grandi riba terreno di ping pong actuahnente: Mario Croes Jr.<ref name="Amistad">{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AMISTAD-1976-11/page/3/mode/1up?q=Amistad+mei+1976&view=theater|titel=Mario Croes: 26 aña den pingpong|werk=Amistad|datum=november 1976|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref>
mi a cuminsa hunga ping pong tempo mi tabata tin mas o menos siete aña. Mi mama a cuminsa siñami, pero mi no a worry mucho. Toch mi a sigi hunga cu mi tata y cu mi otro famianan. Un viaha mi a bai Flamingo Room (Trocadero), caminda tabatin un mesa di ping pong, anto ei nan mi a mira Cholan Jacobs, e tempo ei e campeon di Aruba, hunga.
Esei a dunami smaak pa mi sigi train cu mi famia. Dia m'a cimiinsa hunga di verdad mi tabatin 12 ema y mi a cuminsa train cu Cholan. E tempo ei mi tabata hunga cinco te seis ora pa dia. Mi tabata caba di come dies dos or y mei y bai hunga te siet’or y mei di anochi. Tur dia e mesim cos. Mi no tabata hunga ni siña les.
Mario a cuminsa mustra su talentonan ora cu na edad di 9 aña ela sali campeon di Junioren na Aruba. Cu 12 aña ela drenta division di senioren y cu 16 aña pa promer vez ela logra bira campeon di Aruba. Su promer wega internacional ela hunga contra Colombianonan tempo cu e tabatin 17 aña na 1959. E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” Entre Nous Juveniles na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsou.
E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsou.
in de Franciscuskerk te Oranjestad is gistermorgen het kerkelijke huwelijk ingezegend vun mejuffrouw Rulh Arends, dochter V(.n. de heer en mevrouw Milo de R. Arends-Arends en de heer Mario Croes, zoon van de heer en mevrouw Mario H. Croes- Zeppenfelt. Voor de receptie ten huize van de bruid bestond grote belangstelling. Het bruidspaar wachtte een verrassing; een taart in de vorm van een tafeltennistafel. De bruidegom is dan ook tafeltenniskampioen van Aruba.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462365:mpeg21:a0121|titel=In de Franciscuskerk|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-07-16|bezochtdatum=2022}}</ref>
* Eigenaar van Mario's Sports Shop, Wilhelminastraat 51, Oranjestad, Aruba
* Huwde in 1965 met Ruth Arends, kinderen Mario III en Janine
{{Appendix}}
---------------
j0frfh0b6phlvpbxyyeffqh77auv0zj
199565
199564
2026-08-05T08:50:24Z
Caribiana
8320
199565
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
Pending: [[Barracudas Artistic Aruba]] - [[Aruba Dolphins]] - [[Stingray Swimming Team]] - [[Shawn Zarraga]] - [[Antwone Thyshon Kelly]] - [[Badminton Bond Curacao]] - [[Seleccion nacional di badminton di Aruba]] - [[Aruba Sport Unie]]
--------
{{infobox deportista | variante=a
}}
'''Higinio Alejandro “Patan” Farro''' († 30 di yüli 2026) tabata un levantadó di peso arubiano, konosí den su tempu aktivo komo e hòmber mas fuerte di Aruba. El a dominá deporte di levantamentu di peso riba e isla pa mas ku un dekada i a representá Antia Hulandes na diferente torneo internashonal.
Farro a gana e titulo di kampion di Aruba pa dieskuater (14) aña konsekutivo i tabata tambe kampion di Antia Hulandes pa nuebe (9) aña. El ta konsiderá un di e pioneronan mas importante di levantamentu di peso na Aruba.<ref>[https://arubanews.ca/patan-farro-weightlifting-legacy-honoured-following-aruban-champions-death/ Patan Farro Weightlifting Legacy Honoured Following Aruban Champion’s Death], arubanews.ca (4 di augustus 2026)</ref><ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/93280/voormalig-gewichthefkampioen-patan-farro-overleden-vz1916 Voormalig gewichthefkampioen ‘Patan’ Farro overleden], curacao.nu (4 di augustus 2026)</ref>
== Bida y carera ==
Farro a kuminsá ku levantamentu di peso na aña 1964 i a logra di dos luga den su promé kompetensia. Den e aña siguiente, e deporte a baha hopi na nivel riba e isla, despues ku hopi trahadó strañero a laga Aruba tras despido na refineria di Lago.
A pesar di e situashon difísil, Farro a sigui entrená bou di kondishonnan hopi limitá. El tabata entrená den un espasio chikí bou di graderia di Wilhelmina Stadion (awor Stadion Guillermo Prospero Trinidad), ku ventilashon insufisiente i un solo plataforma ku el mester a kompartí ku siete otro deportista.
El a entrená sin entrenador profeshonal i nunca a haña oportunidat pa sigui kampamentu di entrenamiento na exterior. Pa torneo internashonal, el tabata depende di su propio dianan di vakashon, pasobra no a haña permiso adicional di su trabou.
===Carera internacional===
Na 1970, Farro a wordu selekshoná pa representá Antia Hulandes na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Panamá. Ora e Komité Olímpiko Antiano a nenga pa paga su biahe, el mes a kumpra su boleto di avion i a logra di kuarto luga den su kategoria.
Na 1971, el a termina na di sinku luga durante e Huegos Panamericanos na Cali, Kolombia. Na 1974, el a bolbe logra kuarto luga na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Republica Dominicano.
Su logro internashonal mas importante a yega na 1978, ora el a gana un medaya di brons na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Medellín.
==Logro y rekord ==
Ademas di su titulo lokal i regional, Farro tabata konosí pa su forsa eksepshonal. Den añanan setenta, el a logra e siguiente prestashonnan aproksimá:
squat: serka 272 kilo (600 lbs)
deadlift: serka 318 kilo (700 lbs)
bench press: serka 181 kilo (400 lbs)
snatch: serka 125 kilo (275 lbs)
clean and jerk: serka 160 kilo (352 lbs)
Su rekordnan arubiano di 1976 den e disciplinanan snatch i clean and jerk a keda sin bati pa aproksimadamente kuarenta (40) aña. Na 2016, e rekordnan aki i su total kombiná finalmente a wordu mehorá.
Rekonosimentu
Durante su karrera aktivo, Farro no a haña hopi rekonosimentu ofisial pa su prestashonnan. Sin embargo, despues di su retiro, el a wordu honrá ku diferente distinkshon:
distinkshon real
inklushon den Eregalerij di Aruba
Premio Santa Anna pa su kontribushon na deporte i kultura
Segun Archivo Nacional Aruba, Farro tabata tambe nominá pa premio di “atleta di aña” di Aruba Sport Unie na 1974.
Legado
Farro su influensia a bai mas allá di su rekordnan i medayanan. El a demostrá ku un atleta arubiano por kompetí na nivel regional, a pesar di falta di fasilidat, guia profeshonal i sosten finansiero.
Su determinashon — manera paga su propio biahe i sigui entrená bou di kondishonnan difísil — a hasi’e un ehèmpel pa generashonnan posterior di deportista.
Ademas di su kontribushon na deporte, Farro tabata tambe envolví den preservashon di herensia kultural di Aruba, spesialmente dor di su trabou ku restaurashon i promoshon di e Cah’i Orgel tradicional.
Fayesimentu
Farro a fayesé dia 30 di yüli 2026 na edat di 84 aña. Diferente organisashonnan deportivo, entre otro Aruba Amateur Weightlifting Association, a record’é komo un atleta sobresaliente i un persona ehèmpelar, i a ekspresá kondolensia na su famia.
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Deporte na Aruba]]
------------
'''Aruba Sport Unie''' (ASU), tambe konosí komo '''Union Deporte Aruba''' òf '''Union Deportivo Arubano''', ta e organisashon cumbre di deporte na Aruba. E ta fungí komo federashon madre pa e diferente federashonnan i bondnan deportivo riba e isla.
ASU ta representa mas ku 25 federashon deportivo i tin komo meta koordiná, promové i desaroyá deporte na Aruba. Pa bira miembro di ASU, un organisashon deportivo mester ta registra komo persona hurídiko i no por representa un deporte ku ta kaba representá pa un otro federashon miembro.
==Historia==
Aruba Sport Unie a wordu fundá dia 23 di desèmber 1941, for di e nesesidat pa koordiná i stimulá desaroyo di deporte riba e isla.
Entre e organisashonnan ku a kontribuí na su fundashon tabatin clubnan manera RCA, Club Caribe i Tivoli. E promé presidente tabata [[Jacobo Arends|Jacobo Rudolf (Coco) Arends]], kende tabata tambe envolví den fundacion di [[Arubaanse Voetbalbond]] (AVB) algun aña prome.
Na 1949, ASU a kuminsá haña subsidio di e gobierno sentral pa sostené federashonnan deportivo, spesialmente pa organisashon di kompetensianan i otro aktividatnan.
Durante e añanan 1950 i 1960, sektor priva a hunga un papel importante den desaroyo di deporte na Aruba. E kompania petrolero Lago Oil & Transport Company, por ehèmpel, a brindá sosten finansiero i material na diferente clubnan. Mateo Reyes tabata un di e figurannan clave den e proseso di distribushon i desaroyo.
Na 1955, ASU a organisá e promé ASU Olimpiada, un evento ku a stimulá kompetensia entre atletanan lokal i ku a bira un tradishon durante varios dekada. Den e evento aki, atletanan tabata wordu rekonosé komo “atleta di aña”.
Entre 1955 i 1993, ASU tabata responsabel pa maneho di e Wilhelminastadion na Oranjestad.
Te na 1997, ASU tabata tambe enkargá ku distribushon di subsidio gubernamental na federashonnan deportivo. Despues di e aña ei, e tarea aki a pasa direktamente na gobierno di Aruba.
==Facilidatnan deportivo==
ASU ta manehá diferente instalashon deportivo riba Aruba, entre otro:
===Joe Laveist Sport Park===
Situa na San Nicolas, e parke aki ta un fasilidat multifunkshonal ku instalashonnan pa:
basebal
futbòl
volleyball
basketball
atletismo
E parke por wordu usa tambe pa evento grandi manera konserto i aktividatnan komunidario.
===Centro Deportivo Betico Croes===
Situa na Santa Cruz, e fasilidat aki ta un kompleks deportivo di paden ku aire akondishoná. E ta usa pa deporte di sala i arte marcial.
==Organisashon i rol==
ASU ta fungí komo koordinadó entre e diferente federashonnan deportivo na Aruba i ta apoyá:
desaroyo di deporte
organisashon di kompetensianan
promoshon di atletanan lokal
Riba e isla tin mas ku 30 organisashon deportivo ku ta forma parti di e sistema koordiná pa ASU. Entre e deporte mas popular na Aruba tin futbòl i basebal. Basebal, en partikular, a kontribuí na reconocimiento internashonal di Aruba, ku varios atletanan arubiano ku a hunga den Major League Baseball.
===Presidente ===
* Jacobo Rudolf “Coco” Arends (promé presidente)
* Gerald Franca
* Soraida Boekhoudt (2022– )
---
{{Variante|a}}
{{infobox organisacion | variante = a
| tipo = Deporte
| nomber = Aruba Sport Unie
| funda = [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]]
| fundado =
}}
'''Aruba Sport Unie''' (Union Deporte Aruba, ASU), tambe conoci como '''Union Deportivo Arubano''', ta e organisacion cumbre di deporte na [[Aruba]]. E ta fungi como federacion cumbre pa diferente federacion y bond deportivo riba e isla.
ASU ta representa mas cu 25 federacion deportivo y tin como meta coordina, promove y desaroya deporte na Aruba. Pa bira miembro di ASU, un organisacion deportivo mester ta registra como [[Persona hurídiko|persona huridico]] y no por representa un deporte cu ta representacaba pa otro federacion miembro.
== Historia ==
Aruba Sport Unie a wordo funda dia [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]]. E organisacion a surgi for di e necesidad pa coordina y stimula desaroyo di deporte riba e isla.
Den promé añanan di su existencia, diferente club i organisashon deportivo a kontribuí na fundashon di ASU, entre otro [[RCA]], Club Caribe i Tivoli. E promé presidente di e organisashon tabata '''Coco Arends''', kende tabata tambe envolví den fundashon di e '''Arubaanse Voetbal Bond''' algun aña promé.
Na 1949 ASU a kuminsá ricibí subsidio di e gobierno sentral pa apoyá federashonnan deportivo ku organisashon di kompetensia i actividadnan deportivo.
Durante añanan hopi organisashon i empresanan lokal a brindá sosten finansiero i material na deporte na Aruba. E kompanía petrolero Lago Oil & Transport Company tabata un di e sostenedornan importante, donando material deportivo i apoyando desaroyo di clubnan deportivo. Mateo Reyes tabata un di e personanan cu a yuda den e proseso di desaroyo aki.
Den 1955 ASU a organisá e promé '''ASU Olimpiada''', un evento deportivo pa estimulá kompetensia entre atletanan lokal. E evento aki a bira un tradishon durante varios dekada, kaminda atletanan a wordo rekonosé komo “atleta di aña”.
Entre 1955 i 1993 ASU tabata responsabel pa maneho di e [[Wilhelminastadion]] na Oranjestad.
Te na 1997 ASU tabata tambe responsabel pa distribushon di subsidio gubernamental pa federashonnan deportivo. Despues di e aña aki, e tarea aki a wordo asumí direktamente pa e gobierno di Aruba.
== Facilidatnan deportivo ==
ASU ta manehá diferente instalashon deportivo riba Aruba.
'''Joe Laveist Sport Park''' na [[San Nicolas, Aruba|San Nicolas]] ta un parke deportivo multifunkshonal ku instalashonnan pa deporte manera:
* [[Basebal]]
* [[Futbòl]]
* [[Volleyball]]
* [[Basketbal]]
* [[Atletismo]]
E parke por wordo usa tambe pa evento grandi manera konserto i otro aktividatnan komunidario.
'''Centro Deportivo Betico Croes''' na [[Santa Cruz, Aruba|Santa Cruz]] ta un fasilidat deportivo di paden ku aire acondicioná. E centro ta usa pa deporte di sala i arte marcial.
== Organisashon ==
ASU ta fungí komo koordinadó entre e diferente federashonnan deportivo na Aruba. E organisashon ta apoyá desaroyo di deporte, organisashon di kompetensianan i promoshon di atletanan lokal.
Riba e isla tin mas ku 30 organisashon deportivo cu ta forma parti di e sistema deportivo coordina pa ASU. Entre e deporte mas popular na Aruba tin [[futbòl]] i [[basebal]]. Especialmente basebal a duna Aruba reconocimiento internashonal, ku varios atletanan Arubiano cu a hunga den [[Major League Baseball]].
== Organisacion ==
Entre e presidentenan di Aruba Sport Unie tin:
* [[Coco Arends|Jacobo Rudolf (Coco) Arends]] (1892-1965) – promé presidente
* Gerald Franca – presidente durante diferente periodo den siglonan reciente
* Soraida Boekhoudt – presidente (2022)
[[:Kategoria:Deporte na Aruba]]
'''Aruba Sport Unie''' o '''Union Deportivo Arubano''' (ASU) ta e federacion cumbre di e federacionnan deportivo na [[Aruba]].
dre di 25 bond deportivo. Pa bira miembro di A.S.U. e organisacion mester ta un persona huridico y no mag di tin un miembro pa e deporte ey caba den A.S.U.
== Historia ==
ASU e ser funda dia [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]].
* ASU taba maneha Wilhelminastadion di 1955 te 1993
A.S.U. ta maneha dos facilidad cu ta nan propiedad, esta Joe Laveist Sport Park na San Nicolas y Centro Deportivo Betico Croes na Sta Cruz.
Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U.
Centro Deportivo Betico Croes ta completamente airecondiciona y ta uz'e pa tur sport di paden y arte marcial. Huur di e sporthal ta depende di cuanto hende mester uza pa maneha e lugar pa e actividad y ki sorto di actividad e ta. Pa mas informacion por yama oficina di A.S.U. na e numbernan di telefon ariba menciona.<ref>[https://www.gobierno.aw/union-deporte-aruba-asu Union Deporte Aruba (ASU)], Gobierno di Aruba</ref>
Aruba Sport Unie a wordo funda dia 21 di December, 1941. E aña aki 21 di December, e ta cumpli 75 aña y tin cu corda riba e fundadornan. Segun e presidente actual Gerald Franca, e aña aki lo ta uno special den cuadro di e celebracion aki. Tambe el a splica kico tur nan tin pensa di haci pa loke ta e celebracion den 2017.
Franca a splica cu e prome presidente tabata Coco Arends, kende ta e mesun persona cu a cuminsa tambe, kende ta fundador di Arubaanse Voetbal Bond 5 pa 6 aña prome. Un di e organisacionnan cu a yuda lanta Aruba Sport Unie tabata RCA, Club Caribe y Tivoli, cual ta e prome organisacionnan cu a lanta e asociacion aki.
Na 1949 pa prome biaha den historia, ASU a cuminsa haya e subsidio di Gobierno Central pa facilita tambe e federacionnan di e tempo ey cu placa pa nan organisa actividadnan. Despues di e periodo ey tabata haya Lago ta yuda hopi den parti di formacion di e clubnan y nan tabata subsidia of duna donacion na e diferente clubnan pa nan material, etc. durante aña. Difunto Mateo Reyes, kende ta un persona conoci y keri, tabata encarga cu esaki. E ta un di e personanan cu a yuda ASU pa haya Joe Laveist for di Lago como un centro pa deporte. Lago Sportpark tabata di Lago y a bin pa pase pa Joe Laveist, pa pas’e pa ASU.
Franca a menciona cu durante aña, durante 1955, ASU a celebra su prome ASU Olimpiada y despues di esey a keda celebr’e. Hopi di e atletanan grandi ta recorda e fechanan ey, caminda cu nan a wordo eligi como atleta di aña den decadanan di 60, 70 y 80. ASU semper a maneha deporte pa Gobierno y hasta a bay asina leu cu ASU a manda hende den exterior cu studie opdracht, pa bin bek lanta scol di deporte pa Aruba. Esaki nunca a logra debi na cosnan cu tabata pasa internamente. Despues ASU tabata encarga pa duna subsidio te cu na aña 1997, caminda cu Gobierno a tuma e tarea aki bek den su seno.
Franca a sigui splica cu na e momentonan aki tin un comision cu ta trahando riba dje pa pasa e fecha pa Januari. Pa fin di aña ta imposibel pa organisa algo. Idea ta pa haci algo riba dje pa recorda e fecha y recorda esnan cu a funda e organisacion aki. Tabata tin hasta hendenan conoci entre otro shon A. Eman cu tabata un di e prome personanan den e directiva. Tin hopi hende conoci den comunidad tabata forma parti di ASU di e tempo ey.<ref>[https://masnoticia.com/aruba-sport-unie-lo-cumpli-75-ana-dia-21-di-december-proximo/ Aruba Sport Unie lo cumpli 75 aña dia 21 di December proximo], Mas Noticia (28 di november 2016)</ref>
The sparse available evidence, however, reveals that there are around thirty-five sport organisations on the island that fall under the umbrella of the Aruba Sport Union (ASU), which was formed in 1941.44 As in Curaçao, two of the more popular team sports are soccer and baseball, and it is baseball that has given it the greatest international recognition through the participation of at least six Arubans in MLB since 1996.4
ASU President Gerald Franca --> 2022 Soraida Boekhoudt
---
Aruba Sport Unie, funda dia 23 di december 1941, ta e bond madre di 25 bond deportivo. Pa bira miembro di A.S.U. e organisacion mester ta un persona huridico y no mag di tin un miembro pa e deporte ey caba den A.S.U.
A.S.U. ta maneha dos facilidad cu ta nan propiedad, esta Joe Laveist Sport Park na San Nicolas y Centro Deportivo Betico Croes na Sta Cruz.
Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U.
Centro Deportivo Betico Croes ta completamente airecondiciona y ta uz'e pa tur sport di paden y arte marcial. Huur di e sporthal ta depende di cuanto hende mester uza pa maneha e lugar pa e actividad y ki sorto di actividad e ta. Pa mas informacion por yama oficina di A.S.U. na e numbernan di telefon ariba menciona.<ref>https://www.gobierno.aw/union-deporte-aruba-asu Union Deporte Aruba (ASU)</ref>
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Deporte na Aruba]]
----------------
{{Variante|a}}
{{multiple image
| total_width = 270
| border =
| perrow = 1/2
| align = right
|header = Joe Laveist Sportpark
|header_align = center
|image2 = Joe Laveist Sport Park.jpeg
| image1= Estadio de béisbol Joe Laveist, en San Nicolaas (este de Aruba).jpg
| image3 = Joe Laveist Sport Park 06 54 31 704000.jpeg
|caption1 =
|caption_align = center
}}
== Lago Sport Park / Joe Laveist Sportpark ==
The historical Lago Sports Park (later known as the Laveist Sport Park) was a vital recreational and cultural hub in San Nicolas, Aruba. Officially inaugurated in March 1941, it was founded by the Lago Oil & Transport Company to support the island's booming refinery community.
History of Lago Sports Park
Founding and Baseball Roots: The park was instrumental in developing baseball on the island. American expatriate and former Major League Baseball pitcher Jim Bluejacket spent 15 years in Aruba and helped found the facility, fostering strong local interest in the game.
WWII & Refining Community: During WWII, the facility offered organized recreation for Allied soldiers stationed in Aruba and the diverse immigrant workforce employed at the Lago refinery.
Championship Ground: Throughout the 1940s and 1950s, the park was the premier venue for the organized Aruba baseball championships. Iconic early teams like the Dodgers, Baby Ruth, and Barnes' Ramblers competed here.
Track and Field: Beyond baseball, it served as the primary venue for annual events like the Lago High School Track Meets and the Aruba School Sport Bond competitions.
Evolution: Today, the historic site in San Nicolas continues to be an active community asset and is known as the Laveist Sport Park.
---
Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U.
{{Variante|a}}
{{Databox}}
Intro
*Location in San Nicolas, Aruba
*Originally built by Lago Oil and Transport Company
*Year of inauguration (1941)
*Later renamed to Joe Laveist Sportpark
==Historia==
1. Fundashon (±1930s–1941)
Lago building infrastructure for workers
Role of Jim Bluejacket
Opening (9 March 1941)
2. Periodo di floresementu (1940s–1980s)
Organized sports (baseball, possibly softball, football)
Social function (community gatherings, events)
3. Despues di sera di Lago (1985 →)
Decline / transition
Renaming to Joe Laveist
Continued local use
Struktura i fasilidat
Even if partial:
Baseball field
Stands / seating
Clubhouse?
Multi-sport use
* na 1968 Lago a traspasa LSP pa ASU
Importansia kultural
This is where your article becomes powerful:
Role in development of baseball in Aruba
Connection to Lago Colony life
Symbol of industrial-era community building
Link to later international baseball success of Aruba
Legado
Renaming to Joe Laveist
Continued recognition
Connection to surrounding area (Jim Bluejacketstraat, schools, neighborhoods)
🔎 Research tips (high impact, low effort)
Look for:
Lago employee magazines / newsletters
Local newspapers (Amigoe, Diario archives)
Aruba sports history sources
Mentions of:
inauguration (1941)
sports competitions
Joe Laveist (who he was!)
------------------
==Origen di baseball na Aruba ==
Beisbòl a yega Aruba den añanan 1930, introdusí pa ekspatriadonan merikano ku tabata traha na Lago Oil Company i imigrantenan venezolano ku a forma timnan di pickup informal riba terenonan habrí.[2] E deporte a haña struktura ku e fundashon di ABBA na 1950 pa organisá liga i kampionato lokal, loke a kondusí na entrada di Aruba den wega internashonal na 1952 ora el a djòin e Asosiashon Internashonal di Beisbòl Amateur (awor parti di WBSC).[2] E aña ei, Aruba a debutá su promé selekshon nashonal na e Serie Mundial Amateur di 1952 na Havana, Cuba, manehá pa Joe Proterra, kaminda el a sigurá dos viktoria den seis wega i a gana aklamashon di fanátikonan, ku pitcher Nell Harms nombrá hungadó sobresaliente di siman pa su aktuashon kontra Honduras.[2]
Beisbòl a wòrdu introdusí na Aruba na final di añanan 1920 i kuminsamentu di añanan 1930 prinsipalmente dor di ekspatriadonan merikano empleá pa Lago Oil and Transport Company, un supsidiario di Standard Oil of New Jersey, kendenan a establesé un refineria riba e isla.
Pafo di e colonia, baseball a haya traccion na fin di añanan 1930 pa medio di imigrantenan y mariniernan Venezolano cu a mara na wafnan di Aruba cu nan barconan di pisca, formando teamnan casual di pick-up cu a hunga riba terenonan habri na Oranjestad, manera e area patras di Corte di Husticia actual.
Pa añanan 1950, beisbòl a integrá profundamente den kultura di Aruba, partikularmente bou di hóbennan, ku a wòrdu eksponé pa medio di transmishonnan di media merikano, eventonan patrosiná pa kompanianan di zeta, i e impakto persistente di sòldánan di tempu di guera, hasiendo esaki un símbolo di aspirashon i vínkulo di komunidat den barionan di klase trahadó. Adopshon lokal a oumentá ku e formashon di klupnan amateur den tur pueblo.
<ref>Clyde Harms, https://archive.org/details/BNA-DIG-ARUBATODAY-2021-05-28/page/n9/mode/1up?q=jim+bluejacket Short history of the beginnings of baseball in Aruba], Aruba Today (28 di 2021)</ref>
-------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox deportista| variante = a
| nomber completo = Shawn Joubert Zarraga
| alias =
| fecha nacemento = [[21 di yanüari|21 di januari]] [[1989]]
| luga nacemento = {{ABW}}
| fecha fayecimento =
| luga fayecimento =
| nacionalidad = {{NLD}}
| haltura = 183 cm
| peso = 109 kg
<!-- Seccion di informacion deportivo -->
| deporte = [[beisbòl|baseball]]
| disciplina = catcher (man drechi)?
| wo =
| debut = 11 di maart 2023 (den [[Tim nashonal di beisbòl hulandes|team di Reino]])??
| activo = 2021 - presente ??
| distincion =
}}
'''Shawn Joubert Zarraga''' (☆ [[21 di yanüari|21 di januari]] [[1989]] na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]) ta un eks-catcher profesional di beisbòl Arubiano ku a representá Hulanda den kompetensianan internashonal, inkluyendo e World Baseball Classic.[1] Para na 6 pia 0 inch (1.83 m) i pisando aproksimadamente 240 liber (109 kg), Zarraga tabata un switch-hitter ku tabata tira ku man drechi i a hunga prinsipalmente komo un katcher durante henter su karera.[2] Selektá pa e Milwaukee Brewers den e di 44 buèlta (1.302 en general) di e Selekshon di Beisbòl di Liga Mayor di 2007 for di Trinity Christian Academy na Florida, el a pasa vários temporada den e liganan menor den vários organisashon.[3]
grokipedia: Zarraga su karera profeshonal a kuminsá den e sistema di Brewers, kaminda el a progresá a traves di nan afiliadonan di 2007 pa 2014, alkansando nivelnan di Double-A i Triple-A i mustrando abilidatnan defensivo sólido tras di e plato.[4] Despues el a firma kontraktnan di liga menor ku timnan inkluyendo Los Angeles Dodgers na 2017 i Cincinnati Reds na 2016, ganando invitashonnan no-roster pa entrenamentu di primavera, ounke nunka el a yega Major League Baseball.[5] Despues ku su karera den liga menor afiliá a terminá na 2017, Zarraga a hunga den liganan independiente, inkluyendo ku e Cleburne Railroaders di e Asosiashon Merikano e aña ei, promé ku el a baha ku penshun.[6]
Riba e esenario internashonal, Zarraga tabata un kontribuidor klave na e selekshon nashonal di Hulanda, yudando sigurá e título di Kopa Mundial di Beisbòl 2011 na Panama i partisipando den e Klásiko Mundial di Beisbòl 2017, kaminda el a proveé profundidat na katcher durante wega di pool.[7] Su versatilidat i eksperensia a hasié un opshon konfiabel pa e tim hulandes, basando riba su raisnan arubiano miéntras e tabata kompetí bou di e bandera di Reino Hulandes.[8]
== Karera internashonal ==
===Kopa Mundial 2011===
Zarraga a haci su debut internacional cu e seleccion nacional di baseball di Hulanda na 2011 den Mundial di Baseball na Panama, eligibel pa medio di su herencia Arubiano. El a sirbi komo un katcher riba e lista ora e tim a gana e medaya di oro, derotando Cuba 2-1 den e final pa reklamá e título mundial.[25][26]
torneonan di 2014
Zarraga a sirbi prinsipalmente komo un katcher durante e aparishonnan di e tim den dos torneo klave e aña ei.[27]
Na yüli, Zarraga a representá Hulanda na e Torneo Internashonal di Beisbòl di Fransia, konosí tambe komo Yoshida Challenge, ku a tuma lugá na Sénart, Fransia. E selekshon hulandes a gana e medaya di oro, derotando un tereno ku a inkluí anfitrion Fransia, Alemania, i all-starnan internashonal. Zarraga tabata parti di e lista ku a sigurá e título, kontribuyendo tras di e plato miéntras e tim a pone un demostrashon fuerte den nan promé salida na e fasilidat nobo.[28][29]
Mas lat e sèptèmber ei, Zarraga a kompetí den e Kampionato Oropeo di Beisbòl 2014 ku a tuma lugá na Ostrava i Brno, Repúblika Cheko, kaminda Hulanda a kapturá nan di 21 medaya di oro kontinental ku un rèkòrt invikto di 11-0, kulminando den un viktoria final di 6-3 riba Italia. Komo katcher, el a bati .286 ku aktuashonnan notabel, inkluyendo tres hit den un viktoria di 7-2 riba Alemania i un homerun den un wega di pool anterior kontra Kroasia. Su trabou defensivo a yuda ankra un staf di lansamentu ku a pèrmití solamente 1.36 kareda gana pa wega durante henter e torneo.[30][31][28]
2015 Premier12 i 2017 World Baseball Classic
Zarraga a wòrdu selektá pa representá e selekshon nashonal di beisbòl di Hulanda na e WBSC Premier12 di 2015, e edishon inaugural di e torneo ku a tuma lugá na Mexico i Taiwan, kaminda el a sirbi komo un katcher bistiendo e kamisa number 22.[32] Hulanda a kompetí den Grupo A di e buèlta di apertura, sigurando tres viktoria kontra Chines Taipei (7-4), Italia (16-1), i Puerto Rico (11-7), miéntras ku nan a sufri pèrdida kontra Cuba (5-6) i Canada (1-3), loke a posishoná nan pa avansá pa e kuartfinal.[33] Einan, nan a kai kontra Merka 1-6, resultando den un di sinku lugá total pa e tim.[33]
Durante e torneo, Zarraga a kontribuí ofensivamente den momentunan klave, inkluyendo un homerun di dos kareda den e di kuater inning kontra Cuba ku a ekstendé e bentaha di Hulanda na 4-1, ounke e tim na final a pèrdè den un kompetensia estrecho.[34] El a registrá tambe un RBI den e viktoria riba Taipei Chines, trahando un kaminata apesar di a bai sin hit den tres at-bat.[35] Sinembargo, Zarraga a sufri un leshon na man durante e wega di Cuba i mester a sali trempan.[36]
Na 2017, Zarraga a gana un lugá riba e lista di Hulanda pa e World Baseball Classic, atrobe komo un katcher, partisipando den e torneo prinsipal ku a tuma lugá den vários pais anfitrion.[37] Hulanda a pone un rèkòrt di 2-1 den Pool A, avansando komo subkampeon tras di Israel, promé ku a derotá Israel 12-2 den e kuartfinal na Tokyo Dome pa yega e semifinal.[37] Nan kareda a terminá den un pèrdida di 3-4 kontra Puerto Rico na Dodger Stadium, kaminda e tim a regresá lat pero no por a sigurá e viktoria.[38]
E aktuashon sobresaliente di Zarraga a bini den e kuart di final kontra Israel, kaminda el a konta dos hit i dos RBI komo parti di e eksploshon ofensivo di e tim.[39] Den e semifinal kontra Puerto Rico, el a entregá un dòbel di RBI krusial den e di sinku inning pa skor Wladimir Balentien i empatá e wega na 3-3, ounke kompañero di ekipo Jonathan Schoop a wòrdu bentá afó na e plachi di kas den e wega.[40] Zarraga a parse di a sufri un leshon den e di ocho inning di e wega ei, loke a rekerí atenshon médiko tras di e plato.
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid = |titulo=}}
{{References}}
* [https://www.baseball-reference.com/register/player.fcgi?id=kelly-001ant Minors Stats Antwone Kelly]
}}
{{DEFAULTSORT:Zarraga, Shawn}}
[[:Kategoria:Hende]]
[[:Kategoria:Beisbòl]]
-----------------
{{Variante|a}}
{{Infobox asociacion deporte| variante = c
| nomber = Badminton Bond Curaçao
| logo =
| imagen =
| abrevia = BBC
| president =
| vice-president =
| algemeen-secretaris =
| asiento =
| region =
| pais =
| cantidad_miembro =
| cantidad_asociacion =
| deporte =
| funda =
| luga_funda =
| ex-nomber =
| federacion_mundial =
| federacion_continental =
| federacion_nacional =
| afilia =
| comite_olimpico =
| agencia_deportivo =
| stop_imagen =
| imagen =
| descripcion =
| website =
}}
'''Badminton Bond Curaçao''' (BBC) ta e organisashon ku ta dirigi i promové e deporte di badminton na Kòrsou. E federashon ta un miembro di e organisashonnan internashonal i regional, inkluíendo e '''Badminton World Federation (BWF)''', e '''Badminton Pan America (BPA)''', i e '''Caribbean Regional Badminton Confederation (CAREBACO)'''.
=== Historia i Fundashon ===
E Badminton Bond Curaçao a fundá den 1975. E federashon ta representá Kòrsou den e organisashonnan regional i internashonal di badminton.:contentReference[oaicite:8]{index=8}
=== Afiliashon Internashonal ===
:contentReference[oaicite:10]{index=10}
* :contentReference[oaicite:13]{index=13}
* :contentReference[oaicite:16]{index=16}
* :contentReference[oaicite:19]{index=19}:contentReference[oaicite:21]{index=21}
=== Participashon Internashonal ===
:contentReference[oaicite:23]{index=23}:contentReference[oaicite:25]{index=25}
=== Referensianan ===
* :contentReference[oaicite:27]{index=27}
* :contentReference[oaicite:30]{index=30}:contentReference[oaicite:32]{index=32}
[[:Kategoria:Deporte na Kòrsou]]
[[:Kategoria:Organisashon Deportivo]]
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Deporte]]
---------------
{{Databox}}
E '''seleccion nacional di badminton di Aruba''' ([[Hulandes]]: Arubaans badmintonteam) ta representa [[Aruba]] den competencianan internacional di team di badminton y ta wordo controla pa [[Aruba Badminton Federation]] cu ta afilia na Badminton Pan America y Caribbean Regional Badminton Confederation (CARECOBA).<ref>{{Cite web |title=Members {{!}} BWF Corporate |url=https://corporate.bwfbadminton.com/about/membership/ }}</ref> E ekipo a kompetí pa promé biaha den nan promé torneo internacional di ekipo na 1990.
E ekipo a haci su aparicion pa prome biaha na e Campeonato di Ekipo di CAREBACO na aña 1974.<ref>{{citeer web|titel=Aruba vooreerst naar Car. badmintonkampioenschap|werk=[[Amigoe]]|datum=1974-11-15|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2025-05-29|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461200:mpeg21:p005}}</ref> Tambe e ekipo a competi den e [[Weganan Centroamericano y di Caribe]] di 1990, unda badminton a wordo inaugura pa prome biaha den e Weganan. E ekipo junior di Aruba a kompetí den e Campeonato Pan Am Junior Team 2009 y a terminá na di 12 lugá.<ref>{{Cite web |title=BWF - Team Event XVIII Pan Am Junior 2009 - Winners |url=https://bwf.tournamentsoftware.com/sport/winners.aspx?id=C61259DF-B2FF-4AC5-A444-F9E14C6A82B1 |access-date=2022-09-04 |website=bwf.tournamentsoftware.com}}</ref>
Een Arubaans selectie-team zal van 17 tot en met 24 november voor de eerste keer deelnemen aan de Caribische Badmintonkampioenschappen, die dit jaar te Georgetown in Guyana gehouden worden. Het team dat Aruba zal vertegenwoordigen bestaat uit de dames M. Mata, N. Mata en M. Yarzagaray, en de heren Doy Bernaibela, H. Boer, Robby Arambatzis en Reginals Altman. Deze reis werd mogelijk gemaakt dankzij financiële — en materiele steun van diverse giften; het bedrijfsleven en andere instanties. Het Caribisch toernooi wojdt^jgeorganiseerd door de Caribbean regional badminton confederation, een in 1972 opgerichte federatie, tot voor kort bestaande uit de landen Jamaica, Trinidad/Tooago, Guyana en Sjuriname. Vorig jaar heeft de Badminton Bond Aruba zijn interesse voor deelname aan het bestuur van de Carebaco te kennen gegeven en na een jaar van intensieve voorbereidingen werd Aruba in juli van dit jaar lid van de International badminton federation en in dezelfde maand als vijfde lid van de Carebaco toegelaten. Beide feiten kunnen als mijlpalen worden beschouwd in de geschiede- | nis van de badmintonsport op Aruba, waar deze sport (nog) vrij onbekend is. Dit laatste komt voornamelijk doordat men hier voor deze sport een enorm tekort heeft aan goede accomodatie.
==Historia==
===Tim miksto===
Aruba a debuta den e Campeonato di Equipo di CAREBACO na 1974. E team a keda na di cinco lugar den e ranking final, perdiendo 7-0 contra Jamaica, Surinam, Trinidad y Tobago y Guyana.<ref>World Badminton 18 (1974), p. 3</ref>
{{Appendix}}
[[:Category:Deporte na Aruba]]
en.wiki
---------------
{{Infobox asociacion deporte| variante = c
| nomber = Aruba Badminton Federation
| logo =
| imagen =
| abrevia = ABF of BBA
| president =
| vice-president =
| algemeen-secretaris =
| asiento =
| region =
| pais =
| cantidad_miembro =
| cantidad_asociacion =
| deporte =
| funda =
| luga_funda =
| ex-nomber =
| federacion_mundial =
| federacion_continental =
| federacion_nacional =
| afilia =
| comite_olimpico =
| agencia_deportivo =
| stop_imagen =
| imagen =
| descripcion =
| website =
}}
'''Aruba Badminton Federation''' (ABF), tambe yamá Badminton Aruba o Aruba Badminton Bond, ta e organisacion gobernante nacional supremo pa e deporte di [[badminton]] na [[Aruba]]. E federacion ta wordo representa pa e [[seleccion nacional di badminton di Aruba]].
== Historia ==
E Aruba Badminton Federation a wordo funda memey di añanan 1970, ora cu e promé participacion a tuma luga na e Kampionatonan di Carebaco. Na desember 1973 e federacion a bira miembro di Caribbean Badminton Federation, hunto cu Corsou.<ref>Sport inliet kort sport in het kort sport. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 05-12-1973, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 29-05-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461498:mpeg21:p007</ref>
E federashon despues a bira miembro di e órgano di gobernashon kontinental, e Konfederashon Panamerikano di Badminton, i e Federashon Mundial di Badminton, e tempu ei konosí komo e Federashon Internashonal di Badminton. Aruba ainda no ta anfitrion di campeonatonan internacional. Sinembargo Aruba a yega di ta anfitrion di Campeonato di Carebaco dos biaha. Federacion di Badminton Aruba ta miembro di Comite Olimpico Arubano .
{{Appendix}}
De Badminton Bond Aruba (BBA) viert deze maand zyn 15-jarig bestaan met verschillende toernooien en andere activiteiten.
Ofschoon deze tak van sport niet zo bekend is op Aruba, heeft de BBA in vijftien jaren heel wat gepresteerd. Deze bond is al jaren lid van de International Badminton Federation (IBF). Ook is de BBA lid van de Carebaco (Caribbean Regional Badminton Confederation), waarvan verder ook lid zijn: Jamaica, Trinidad, Suriname, Guyana, Barbados, Bermuda, Curasao en Grenada. Elk jaar doet Aruba mee aan de Caribische kampioenschappen en BBA- motor, Riek Altman, is al jaren secretaris / penningmeester van de Carebaco. Aruba wordt elk jaar weer verzocht de Carebaco- wedstrijden te organiseren, omdat Aruba tot nu toe het beste toernooi heeft georganiseerd, doch door het ontbreken van faciliteiten kan de BBA dit Caribisch treffen niet meer organiseren.
De BBA bestaat momenteel uit de vier clubs: Floralin, Flamboyant, Aruba Badminton Minders en Playa die tezamen honderd leden tellen. Deze sport kan uitsluitend gespeeld worden in een zaal en nu wordt er gebruik gemaakt van de gymnastiekzalen van Julianaschool, La Salie College en de Sporthal.
Een paar maanden geleden hebben de BBA- bestuursleden, Riek Altman en Michael Williams, in Trinidad een coachingcUrsus gevolgd onder auspiciën van de IBF en geven nu op maandag en donderdag aan trainers van de club een opleiding. Nu al is bekend dat Aruba volgend jaar vertegenwoordigd zal worden op Curagao tijdens de Easter Open Tournament en in Jamaica tijdens de Carebaco- wedstrijden.
De BBA heeft gisteren in een communiqué dank uitgebracht aan alle personen en instanties, die door de jaren heen de BBA hebben geholpen en eenieder, die aan badminton wil meedoen, uitgenodigd zich op donderdag in de Sporthal op te geven tussen zeven en tien uur 's avonds. Het bestuur van de BBA wordt in dit derde lustrumjaar gevormd door: voorzitter R. Nieuw, vicevoorzitter R. Altman, secretaris G. Simon, penningmeester B. Hernandez, commissarissen E. van der Linde, M. McClure, E. Vemannan, M. Croes en M. Williams.<ref>Met uitgebreid activiteiten-programma Badminton Bond Aruba viert haar derde lustrum. "Amigoe". Curaçao, 08-11-1986, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 29-05-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641854:mpeg21:p013</ref>
-------------
{{Variante|a}}
{{Futbolista
|nomberdihungado =
|Nomber = Mario Croes
|potret =
|Fecha di nasementu =
|Siudat di nasementu =
|Pais di nasementu = {{ABW}}
|Nashonalidat = hulandes
|Posishon =
|club =
}}
'''Hyacintho Mario Croes''' (☆ ± 1942 na [[Aruba]]), tambe conoci como '''Mario Croes jr.''', ta un ex-hungado di pingpong [[Aruba]]no. Entre decada 1960 y decada 1980 el a titula 13 vez campeon di Aruba. Den [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]] Croes tabata un di e dos "grandinan" den deporte di tennis di mesa, banda di [[Robert Hosé]] di [[Kòrsou|Corsou]].<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463158:mpeg21:a0099|titel=Sensationele zege van R. Hosé over M. Croes|werk=[[Amigoe]]|datum=1970-11-02|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref>
== Biografia ==
Mario Croes ta yiu di Eymee Zeppenfelt y Mario Hyacinto Croes, empresario i doño di La Gran Bodega.<ref name="Amigoe">{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462365:mpeg21:a0121|titel=In de Franciscuskerk|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-07-16|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> Cu mas o menos siete aña el a cuminsa hunga pingpong y tabata train cu su mama pa despues sigi train cu su tata y otro famianan.<ref name="Amistad">{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AMISTAD-1976-11/page/3/mode/1up?q=Amistad+mei+1976&view=theater|titel=Mario Croes: 26 aña den pingpong|werk=Amistad|datum=november 1976|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref>
Croes a cuminsa mustra su talentonan ora cu na edad di 9 aña el a sali campeon "junioren" na Aruba. Cu 12 aña el a drenta division di senioren y na 1959, cu 16 aña, a bira campeon di Aruba pa prome bes.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010997546:mpeg21:a0072|titel=Mario Croes jr: nieuwe tienkampkampioen tafeltennis|werk=[[Amigoe]]|datum=1959-02-25|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> Na 1960 e ta prolonga su titulo.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010459813:mpeg21:a0112|titel=Mario Croes jr. weer de sterkste|werk=[[Amigoe]]|datum=1960-04-01|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> Hunto cu Cholan Jacobs e tabata hunga pa e team Arubano di Bavaria Stars. Den e torneo organisá door di e asociacion "Entre Nous Juveniles” na Corsou el a hunga cu 17 aña su prome wega internacional contra [[Colombia]].
Croes tabata doño di Mario's Sports Shop den Wilhelminastraat 51 na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]. E ta casa cu Ruth Arends y hunto nan tin un yiu homber, Mario III, i un yiu muhe Janine.<ref name="Amigoe"/>
{{Appendix}}
{{Stub}}
{{DEFAULTSORT:Croes, Mario}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Deporte na Aruba]]
Pa promer viaha el a sali campeon di Aruba dia cu e tabatin 15 aña di edad. Awor flbi cu e tin 34 aña e por bisa cu ela sali 13 vez campeon di nos isla y e ta posee nada menos cu 39 copa y 27 medaya. Un deportista arubano cu e destaca su mes den e deporte di ping pong specialmente door di su mes esfuerzonan y su perserverancia, como cu manera nos lektornan por lesa mas alew, no ta semper ela haya ayudo den su carera deportivo na su isla natal. Mario Croes jr., casá cu Ruth Croes-Arends, ta haya cu e deporte di ping pong na Aruba a bai hopi atrcus den e 26 aña cu e tin ta praktikele.
Amistad a tene un entrevista exclusivo cu e deportista te ainda mas grandi riba terreno di ping pong actuahnente: Mario Croes Jr.<ref name="Amistad">{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AMISTAD-1976-11/page/3/mode/1up?q=Amistad+mei+1976&view=theater|titel=Mario Croes: 26 aña den pingpong|werk=Amistad|datum=november 1976|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref>
mi a cuminsa hunga ping pong tempo mi tabata tin mas o menos siete aña. Mi mama a cuminsa siñami, pero mi no a worry mucho. Toch mi a sigi hunga cu mi tata y cu mi otro famianan. Un viaha mi a bai Flamingo Room (Trocadero), caminda tabatin un mesa di ping pong, anto ei nan mi a mira Cholan Jacobs, e tempo ei e campeon di Aruba, hunga.
Esei a dunami smaak pa mi sigi train cu mi famia. Dia m'a cimiinsa hunga di verdad mi tabatin 12 ema y mi a cuminsa train cu Cholan. E tempo ei mi tabata hunga cinco te seis ora pa dia. Mi tabata caba di come dies dos or y mei y bai hunga te siet’or y mei di anochi. Tur dia e mesim cos. Mi no tabata hunga ni siña les.
Mario a cuminsa mustra su talentonan ora cu na edad di 9 aña ela sali campeon di Junioren na Aruba. Cu 12 aña ela drenta division di senioren y cu 16 aña pa promer vez ela logra bira campeon di Aruba. Su promer wega internacional ela hunga contra Colombianonan tempo cu e tabatin 17 aña na 1959. E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” Entre Nous Juveniles na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsou.
E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsou.
in de Franciscuskerk te Oranjestad is gistermorgen het kerkelijke huwelijk ingezegend vun mejuffrouw Rulh Arends, dochter V(.n. de heer en mevrouw Milo de R. Arends-Arends en de heer Mario Croes, zoon van de heer en mevrouw Mario H. Croes- Zeppenfelt. Voor de receptie ten huize van de bruid bestond grote belangstelling. Het bruidspaar wachtte een verrassing; een taart in de vorm van een tafeltennistafel. De bruidegom is dan ook tafeltenniskampioen van Aruba.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462365:mpeg21:a0121|titel=In de Franciscuskerk|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-07-16|bezochtdatum=2022}}</ref>
* Eigenaar van Mario's Sports Shop, Wilhelminastraat 51, Oranjestad, Aruba
* Huwde in 1965 met Ruth Arends, kinderen Mario III en Janine
{{Appendix}}
---------------
rzl2gmmg6w7pdwxh8je1yfuctr7gxxv
199566
199565
2026-08-05T08:54:31Z
Caribiana
8320
199566
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
Pending: [[Barracudas Artistic Aruba]] - [[Aruba Dolphins]] - [[Stingray Swimming Team]] - [[Shawn Zarraga]] - [[Antwone Thyshon Kelly]] - [[Badminton Bond Curacao]] - [[Seleccion nacional di badminton di Aruba]] - [[Aruba Sport Unie]]
--------
{{infobox deportista | variante=a
}}
'''Higinio Alejandro “Patan” Farro''' († 30 di yüli 2026) tabata un levantadó di peso arubiano, konosí den su tempu aktivo komo e hòmber mas fuerte di Aruba. El a dominá deporte di levantamentu di peso riba e isla pa mas ku un dekada i a representá Antia Hulandes na diferente torneo internashonal.
Farro a gana e titulo di kampion di Aruba pa dieskuater (14) aña konsekutivo i tabata tambe kampion di Antia Hulandes pa nuebe (9) aña. El ta konsiderá un di e pioneronan mas importante di levantamentu di peso na Aruba.<ref>[https://arubanews.ca/patan-farro-weightlifting-legacy-honoured-following-aruban-champions-death/ Patan Farro Weightlifting Legacy Honoured Following Aruban Champion’s Death], arubanews.ca (4 di augustus 2026)</ref><ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/93280/voormalig-gewichthefkampioen-patan-farro-overleden-vz1916 Voormalig gewichthefkampioen ‘Patan’ Farro overleden], curacao.nu (4 di augustus 2026)</ref>
== Bida y carera ==
Farro a kuminsá ku levantamentu di peso na aña 1964 i a logra di dos luga den su promé kompetensia. Den e aña siguiente, e deporte a baha hopi na nivel riba e isla, despues ku hopi trahadó strañero a laga Aruba tras despido na refineria di Lago.
A pesar di e situashon difísil, Farro a sigui entrená bou di kondishonnan hopi limitá. El tabata entrená den un espasio chikí bou di graderia di Wilhelmina Stadion (awor Stadion Guillermo Prospero Trinidad), ku ventilashon insufisiente i un solo plataforma ku el mester a kompartí ku siete otro deportista.
El a entrená sin entrenador profeshonal i nunca a haña oportunidat pa sigui kampamentu di entrenamiento na exterior. Pa torneo internashonal, el tabata depende di su propio dianan di vakashon, pasobra no a haña permiso adicional di su trabou.
===Carera internacional===
Na 1970, Farro a wordu selekshoná pa representá Antia Hulandes na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Panamá. Ora e Komité Olímpiko Antiano a nenga pa paga su biahe, el mes a kumpra su boleto di avion i a logra di kuarto luga den su kategoria.
Na 1971, el a termina na di sinku luga durante e Huegos Panamericanos na Cali, Kolombia. Na 1974, el a bolbe logra kuarto luga na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Republica Dominicano.
Su logro internashonal mas importante a yega na 1978, ora el a gana un medaya di brons na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Medellín.
==Logro y rekord ==
Ademas di su titulo lokal i regional, Farro tabata konosí pa su forsa eksepshonal. Den añanan setenta, el a logra e siguiente prestashonnan aproksimá:
squat: serka 272 kilo (600 lbs)
deadlift: serka 318 kilo (700 lbs)
bench press: serka 181 kilo (400 lbs)
snatch: serka 125 kilo (275 lbs)
clean and jerk: serka 160 kilo (352 lbs)
Su rekordnan arubiano di 1976 den e disciplinanan snatch i clean and jerk a keda sin bati pa aproksimadamente kuarenta (40) aña. Na 2016, e rekordnan aki i su total kombiná finalmente a wordu mehorá.
Rekonosimentu
Durante su karrera aktivo, Farro no a haña hopi rekonosimentu ofisial pa su prestashonnan. Sin embargo, despues di su retiro, el a wordu honrá ku diferente distinkshon:
distinkshon real
inklushon den Eregalerij di Aruba
Premio Santa Anna pa su kontribushon na deporte i kultura
Segun Archivo Nacional Aruba, Farro tabata tambe nominá pa premio di “atleta di aña” di Aruba Sport Unie na 1974.
== Ca'i orgel ==
* Diamante<ref>https://www.gobierno.aw/en/several-barrel-organ-players-were-honored-on-musicians-day</ref>
Legado
Farro su influensia a bai mas allá di su rekordnan i medayanan. El a demostrá ku un atleta arubiano por kompetí na nivel regional, a pesar di falta di fasilidat, guia profeshonal i sosten finansiero.
Su determinashon — manera paga su propio biahe i sigui entrená bou di kondishonnan difísil — a hasi’e un ehèmpel pa generashonnan posterior di deportista.
Ademas di su kontribushon na deporte, Farro tabata tambe envolví den preservashon di herensia kultural di Aruba, spesialmente dor di su trabou ku restaurashon i promoshon di e Cah’i Orgel tradicional.
Fayesimentu
Farro a fayesé dia 30 di yüli 2026 na edat di 84 aña. Diferente organisashonnan deportivo, entre otro Aruba Amateur Weightlifting Association, a record’é komo un atleta sobresaliente i un persona ehèmpelar, i a ekspresá kondolensia na su famia.
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Deporte na Aruba]]
------------
'''Aruba Sport Unie''' (ASU), tambe konosí komo '''Union Deporte Aruba''' òf '''Union Deportivo Arubano''', ta e organisashon cumbre di deporte na Aruba. E ta fungí komo federashon madre pa e diferente federashonnan i bondnan deportivo riba e isla.
ASU ta representa mas ku 25 federashon deportivo i tin komo meta koordiná, promové i desaroyá deporte na Aruba. Pa bira miembro di ASU, un organisashon deportivo mester ta registra komo persona hurídiko i no por representa un deporte ku ta kaba representá pa un otro federashon miembro.
==Historia==
Aruba Sport Unie a wordu fundá dia 23 di desèmber 1941, for di e nesesidat pa koordiná i stimulá desaroyo di deporte riba e isla.
Entre e organisashonnan ku a kontribuí na su fundashon tabatin clubnan manera RCA, Club Caribe i Tivoli. E promé presidente tabata [[Jacobo Arends|Jacobo Rudolf (Coco) Arends]], kende tabata tambe envolví den fundacion di [[Arubaanse Voetbalbond]] (AVB) algun aña prome.
Na 1949, ASU a kuminsá haña subsidio di e gobierno sentral pa sostené federashonnan deportivo, spesialmente pa organisashon di kompetensianan i otro aktividatnan.
Durante e añanan 1950 i 1960, sektor priva a hunga un papel importante den desaroyo di deporte na Aruba. E kompania petrolero Lago Oil & Transport Company, por ehèmpel, a brindá sosten finansiero i material na diferente clubnan. Mateo Reyes tabata un di e figurannan clave den e proseso di distribushon i desaroyo.
Na 1955, ASU a organisá e promé ASU Olimpiada, un evento ku a stimulá kompetensia entre atletanan lokal i ku a bira un tradishon durante varios dekada. Den e evento aki, atletanan tabata wordu rekonosé komo “atleta di aña”.
Entre 1955 i 1993, ASU tabata responsabel pa maneho di e Wilhelminastadion na Oranjestad.
Te na 1997, ASU tabata tambe enkargá ku distribushon di subsidio gubernamental na federashonnan deportivo. Despues di e aña ei, e tarea aki a pasa direktamente na gobierno di Aruba.
==Facilidatnan deportivo==
ASU ta manehá diferente instalashon deportivo riba Aruba, entre otro:
===Joe Laveist Sport Park===
Situa na San Nicolas, e parke aki ta un fasilidat multifunkshonal ku instalashonnan pa:
basebal
futbòl
volleyball
basketball
atletismo
E parke por wordu usa tambe pa evento grandi manera konserto i aktividatnan komunidario.
===Centro Deportivo Betico Croes===
Situa na Santa Cruz, e fasilidat aki ta un kompleks deportivo di paden ku aire akondishoná. E ta usa pa deporte di sala i arte marcial.
==Organisashon i rol==
ASU ta fungí komo koordinadó entre e diferente federashonnan deportivo na Aruba i ta apoyá:
desaroyo di deporte
organisashon di kompetensianan
promoshon di atletanan lokal
Riba e isla tin mas ku 30 organisashon deportivo ku ta forma parti di e sistema koordiná pa ASU. Entre e deporte mas popular na Aruba tin futbòl i basebal. Basebal, en partikular, a kontribuí na reconocimiento internashonal di Aruba, ku varios atletanan arubiano ku a hunga den Major League Baseball.
===Presidente ===
* Jacobo Rudolf “Coco” Arends (promé presidente)
* Gerald Franca
* Soraida Boekhoudt (2022– )
---
{{Variante|a}}
{{infobox organisacion | variante = a
| tipo = Deporte
| nomber = Aruba Sport Unie
| funda = [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]]
| fundado =
}}
'''Aruba Sport Unie''' (Union Deporte Aruba, ASU), tambe conoci como '''Union Deportivo Arubano''', ta e organisacion cumbre di deporte na [[Aruba]]. E ta fungi como federacion cumbre pa diferente federacion y bond deportivo riba e isla.
ASU ta representa mas cu 25 federacion deportivo y tin como meta coordina, promove y desaroya deporte na Aruba. Pa bira miembro di ASU, un organisacion deportivo mester ta registra como [[Persona hurídiko|persona huridico]] y no por representa un deporte cu ta representacaba pa otro federacion miembro.
== Historia ==
Aruba Sport Unie a wordo funda dia [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]]. E organisacion a surgi for di e necesidad pa coordina y stimula desaroyo di deporte riba e isla.
Den promé añanan di su existencia, diferente club i organisashon deportivo a kontribuí na fundashon di ASU, entre otro [[RCA]], Club Caribe i Tivoli. E promé presidente di e organisashon tabata '''Coco Arends''', kende tabata tambe envolví den fundashon di e '''Arubaanse Voetbal Bond''' algun aña promé.
Na 1949 ASU a kuminsá ricibí subsidio di e gobierno sentral pa apoyá federashonnan deportivo ku organisashon di kompetensia i actividadnan deportivo.
Durante añanan hopi organisashon i empresanan lokal a brindá sosten finansiero i material na deporte na Aruba. E kompanía petrolero Lago Oil & Transport Company tabata un di e sostenedornan importante, donando material deportivo i apoyando desaroyo di clubnan deportivo. Mateo Reyes tabata un di e personanan cu a yuda den e proseso di desaroyo aki.
Den 1955 ASU a organisá e promé '''ASU Olimpiada''', un evento deportivo pa estimulá kompetensia entre atletanan lokal. E evento aki a bira un tradishon durante varios dekada, kaminda atletanan a wordo rekonosé komo “atleta di aña”.
Entre 1955 i 1993 ASU tabata responsabel pa maneho di e [[Wilhelminastadion]] na Oranjestad.
Te na 1997 ASU tabata tambe responsabel pa distribushon di subsidio gubernamental pa federashonnan deportivo. Despues di e aña aki, e tarea aki a wordo asumí direktamente pa e gobierno di Aruba.
== Facilidatnan deportivo ==
ASU ta manehá diferente instalashon deportivo riba Aruba.
'''Joe Laveist Sport Park''' na [[San Nicolas, Aruba|San Nicolas]] ta un parke deportivo multifunkshonal ku instalashonnan pa deporte manera:
* [[Basebal]]
* [[Futbòl]]
* [[Volleyball]]
* [[Basketbal]]
* [[Atletismo]]
E parke por wordo usa tambe pa evento grandi manera konserto i otro aktividatnan komunidario.
'''Centro Deportivo Betico Croes''' na [[Santa Cruz, Aruba|Santa Cruz]] ta un fasilidat deportivo di paden ku aire acondicioná. E centro ta usa pa deporte di sala i arte marcial.
== Organisashon ==
ASU ta fungí komo koordinadó entre e diferente federashonnan deportivo na Aruba. E organisashon ta apoyá desaroyo di deporte, organisashon di kompetensianan i promoshon di atletanan lokal.
Riba e isla tin mas ku 30 organisashon deportivo cu ta forma parti di e sistema deportivo coordina pa ASU. Entre e deporte mas popular na Aruba tin [[futbòl]] i [[basebal]]. Especialmente basebal a duna Aruba reconocimiento internashonal, ku varios atletanan Arubiano cu a hunga den [[Major League Baseball]].
== Organisacion ==
Entre e presidentenan di Aruba Sport Unie tin:
* [[Coco Arends|Jacobo Rudolf (Coco) Arends]] (1892-1965) – promé presidente
* Gerald Franca – presidente durante diferente periodo den siglonan reciente
* Soraida Boekhoudt – presidente (2022)
[[:Kategoria:Deporte na Aruba]]
'''Aruba Sport Unie''' o '''Union Deportivo Arubano''' (ASU) ta e federacion cumbre di e federacionnan deportivo na [[Aruba]].
dre di 25 bond deportivo. Pa bira miembro di A.S.U. e organisacion mester ta un persona huridico y no mag di tin un miembro pa e deporte ey caba den A.S.U.
== Historia ==
ASU e ser funda dia [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]].
* ASU taba maneha Wilhelminastadion di 1955 te 1993
A.S.U. ta maneha dos facilidad cu ta nan propiedad, esta Joe Laveist Sport Park na San Nicolas y Centro Deportivo Betico Croes na Sta Cruz.
Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U.
Centro Deportivo Betico Croes ta completamente airecondiciona y ta uz'e pa tur sport di paden y arte marcial. Huur di e sporthal ta depende di cuanto hende mester uza pa maneha e lugar pa e actividad y ki sorto di actividad e ta. Pa mas informacion por yama oficina di A.S.U. na e numbernan di telefon ariba menciona.<ref>[https://www.gobierno.aw/union-deporte-aruba-asu Union Deporte Aruba (ASU)], Gobierno di Aruba</ref>
Aruba Sport Unie a wordo funda dia 21 di December, 1941. E aña aki 21 di December, e ta cumpli 75 aña y tin cu corda riba e fundadornan. Segun e presidente actual Gerald Franca, e aña aki lo ta uno special den cuadro di e celebracion aki. Tambe el a splica kico tur nan tin pensa di haci pa loke ta e celebracion den 2017.
Franca a splica cu e prome presidente tabata Coco Arends, kende ta e mesun persona cu a cuminsa tambe, kende ta fundador di Arubaanse Voetbal Bond 5 pa 6 aña prome. Un di e organisacionnan cu a yuda lanta Aruba Sport Unie tabata RCA, Club Caribe y Tivoli, cual ta e prome organisacionnan cu a lanta e asociacion aki.
Na 1949 pa prome biaha den historia, ASU a cuminsa haya e subsidio di Gobierno Central pa facilita tambe e federacionnan di e tempo ey cu placa pa nan organisa actividadnan. Despues di e periodo ey tabata haya Lago ta yuda hopi den parti di formacion di e clubnan y nan tabata subsidia of duna donacion na e diferente clubnan pa nan material, etc. durante aña. Difunto Mateo Reyes, kende ta un persona conoci y keri, tabata encarga cu esaki. E ta un di e personanan cu a yuda ASU pa haya Joe Laveist for di Lago como un centro pa deporte. Lago Sportpark tabata di Lago y a bin pa pase pa Joe Laveist, pa pas’e pa ASU.
Franca a menciona cu durante aña, durante 1955, ASU a celebra su prome ASU Olimpiada y despues di esey a keda celebr’e. Hopi di e atletanan grandi ta recorda e fechanan ey, caminda cu nan a wordo eligi como atleta di aña den decadanan di 60, 70 y 80. ASU semper a maneha deporte pa Gobierno y hasta a bay asina leu cu ASU a manda hende den exterior cu studie opdracht, pa bin bek lanta scol di deporte pa Aruba. Esaki nunca a logra debi na cosnan cu tabata pasa internamente. Despues ASU tabata encarga pa duna subsidio te cu na aña 1997, caminda cu Gobierno a tuma e tarea aki bek den su seno.
Franca a sigui splica cu na e momentonan aki tin un comision cu ta trahando riba dje pa pasa e fecha pa Januari. Pa fin di aña ta imposibel pa organisa algo. Idea ta pa haci algo riba dje pa recorda e fecha y recorda esnan cu a funda e organisacion aki. Tabata tin hasta hendenan conoci entre otro shon A. Eman cu tabata un di e prome personanan den e directiva. Tin hopi hende conoci den comunidad tabata forma parti di ASU di e tempo ey.<ref>[https://masnoticia.com/aruba-sport-unie-lo-cumpli-75-ana-dia-21-di-december-proximo/ Aruba Sport Unie lo cumpli 75 aña dia 21 di December proximo], Mas Noticia (28 di november 2016)</ref>
The sparse available evidence, however, reveals that there are around thirty-five sport organisations on the island that fall under the umbrella of the Aruba Sport Union (ASU), which was formed in 1941.44 As in Curaçao, two of the more popular team sports are soccer and baseball, and it is baseball that has given it the greatest international recognition through the participation of at least six Arubans in MLB since 1996.4
ASU President Gerald Franca --> 2022 Soraida Boekhoudt
---
Aruba Sport Unie, funda dia 23 di december 1941, ta e bond madre di 25 bond deportivo. Pa bira miembro di A.S.U. e organisacion mester ta un persona huridico y no mag di tin un miembro pa e deporte ey caba den A.S.U.
A.S.U. ta maneha dos facilidad cu ta nan propiedad, esta Joe Laveist Sport Park na San Nicolas y Centro Deportivo Betico Croes na Sta Cruz.
Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U.
Centro Deportivo Betico Croes ta completamente airecondiciona y ta uz'e pa tur sport di paden y arte marcial. Huur di e sporthal ta depende di cuanto hende mester uza pa maneha e lugar pa e actividad y ki sorto di actividad e ta. Pa mas informacion por yama oficina di A.S.U. na e numbernan di telefon ariba menciona.<ref>https://www.gobierno.aw/union-deporte-aruba-asu Union Deporte Aruba (ASU)</ref>
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Deporte na Aruba]]
----------------
{{Variante|a}}
{{multiple image
| total_width = 270
| border =
| perrow = 1/2
| align = right
|header = Joe Laveist Sportpark
|header_align = center
|image2 = Joe Laveist Sport Park.jpeg
| image1= Estadio de béisbol Joe Laveist, en San Nicolaas (este de Aruba).jpg
| image3 = Joe Laveist Sport Park 06 54 31 704000.jpeg
|caption1 =
|caption_align = center
}}
== Lago Sport Park / Joe Laveist Sportpark ==
The historical Lago Sports Park (later known as the Laveist Sport Park) was a vital recreational and cultural hub in San Nicolas, Aruba. Officially inaugurated in March 1941, it was founded by the Lago Oil & Transport Company to support the island's booming refinery community.
History of Lago Sports Park
Founding and Baseball Roots: The park was instrumental in developing baseball on the island. American expatriate and former Major League Baseball pitcher Jim Bluejacket spent 15 years in Aruba and helped found the facility, fostering strong local interest in the game.
WWII & Refining Community: During WWII, the facility offered organized recreation for Allied soldiers stationed in Aruba and the diverse immigrant workforce employed at the Lago refinery.
Championship Ground: Throughout the 1940s and 1950s, the park was the premier venue for the organized Aruba baseball championships. Iconic early teams like the Dodgers, Baby Ruth, and Barnes' Ramblers competed here.
Track and Field: Beyond baseball, it served as the primary venue for annual events like the Lago High School Track Meets and the Aruba School Sport Bond competitions.
Evolution: Today, the historic site in San Nicolas continues to be an active community asset and is known as the Laveist Sport Park.
---
Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U.
{{Variante|a}}
{{Databox}}
Intro
*Location in San Nicolas, Aruba
*Originally built by Lago Oil and Transport Company
*Year of inauguration (1941)
*Later renamed to Joe Laveist Sportpark
==Historia==
1. Fundashon (±1930s–1941)
Lago building infrastructure for workers
Role of Jim Bluejacket
Opening (9 March 1941)
2. Periodo di floresementu (1940s–1980s)
Organized sports (baseball, possibly softball, football)
Social function (community gatherings, events)
3. Despues di sera di Lago (1985 →)
Decline / transition
Renaming to Joe Laveist
Continued local use
Struktura i fasilidat
Even if partial:
Baseball field
Stands / seating
Clubhouse?
Multi-sport use
* na 1968 Lago a traspasa LSP pa ASU
Importansia kultural
This is where your article becomes powerful:
Role in development of baseball in Aruba
Connection to Lago Colony life
Symbol of industrial-era community building
Link to later international baseball success of Aruba
Legado
Renaming to Joe Laveist
Continued recognition
Connection to surrounding area (Jim Bluejacketstraat, schools, neighborhoods)
🔎 Research tips (high impact, low effort)
Look for:
Lago employee magazines / newsletters
Local newspapers (Amigoe, Diario archives)
Aruba sports history sources
Mentions of:
inauguration (1941)
sports competitions
Joe Laveist (who he was!)
------------------
==Origen di baseball na Aruba ==
Beisbòl a yega Aruba den añanan 1930, introdusí pa ekspatriadonan merikano ku tabata traha na Lago Oil Company i imigrantenan venezolano ku a forma timnan di pickup informal riba terenonan habrí.[2] E deporte a haña struktura ku e fundashon di ABBA na 1950 pa organisá liga i kampionato lokal, loke a kondusí na entrada di Aruba den wega internashonal na 1952 ora el a djòin e Asosiashon Internashonal di Beisbòl Amateur (awor parti di WBSC).[2] E aña ei, Aruba a debutá su promé selekshon nashonal na e Serie Mundial Amateur di 1952 na Havana, Cuba, manehá pa Joe Proterra, kaminda el a sigurá dos viktoria den seis wega i a gana aklamashon di fanátikonan, ku pitcher Nell Harms nombrá hungadó sobresaliente di siman pa su aktuashon kontra Honduras.[2]
Beisbòl a wòrdu introdusí na Aruba na final di añanan 1920 i kuminsamentu di añanan 1930 prinsipalmente dor di ekspatriadonan merikano empleá pa Lago Oil and Transport Company, un supsidiario di Standard Oil of New Jersey, kendenan a establesé un refineria riba e isla.
Pafo di e colonia, baseball a haya traccion na fin di añanan 1930 pa medio di imigrantenan y mariniernan Venezolano cu a mara na wafnan di Aruba cu nan barconan di pisca, formando teamnan casual di pick-up cu a hunga riba terenonan habri na Oranjestad, manera e area patras di Corte di Husticia actual.
Pa añanan 1950, beisbòl a integrá profundamente den kultura di Aruba, partikularmente bou di hóbennan, ku a wòrdu eksponé pa medio di transmishonnan di media merikano, eventonan patrosiná pa kompanianan di zeta, i e impakto persistente di sòldánan di tempu di guera, hasiendo esaki un símbolo di aspirashon i vínkulo di komunidat den barionan di klase trahadó. Adopshon lokal a oumentá ku e formashon di klupnan amateur den tur pueblo.
<ref>Clyde Harms, https://archive.org/details/BNA-DIG-ARUBATODAY-2021-05-28/page/n9/mode/1up?q=jim+bluejacket Short history of the beginnings of baseball in Aruba], Aruba Today (28 di 2021)</ref>
-------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox deportista| variante = a
| nomber completo = Shawn Joubert Zarraga
| alias =
| fecha nacemento = [[21 di yanüari|21 di januari]] [[1989]]
| luga nacemento = {{ABW}}
| fecha fayecimento =
| luga fayecimento =
| nacionalidad = {{NLD}}
| haltura = 183 cm
| peso = 109 kg
<!-- Seccion di informacion deportivo -->
| deporte = [[beisbòl|baseball]]
| disciplina = catcher (man drechi)?
| wo =
| debut = 11 di maart 2023 (den [[Tim nashonal di beisbòl hulandes|team di Reino]])??
| activo = 2021 - presente ??
| distincion =
}}
'''Shawn Joubert Zarraga''' (☆ [[21 di yanüari|21 di januari]] [[1989]] na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]) ta un eks-catcher profesional di beisbòl Arubiano ku a representá Hulanda den kompetensianan internashonal, inkluyendo e World Baseball Classic.[1] Para na 6 pia 0 inch (1.83 m) i pisando aproksimadamente 240 liber (109 kg), Zarraga tabata un switch-hitter ku tabata tira ku man drechi i a hunga prinsipalmente komo un katcher durante henter su karera.[2] Selektá pa e Milwaukee Brewers den e di 44 buèlta (1.302 en general) di e Selekshon di Beisbòl di Liga Mayor di 2007 for di Trinity Christian Academy na Florida, el a pasa vários temporada den e liganan menor den vários organisashon.[3]
grokipedia: Zarraga su karera profeshonal a kuminsá den e sistema di Brewers, kaminda el a progresá a traves di nan afiliadonan di 2007 pa 2014, alkansando nivelnan di Double-A i Triple-A i mustrando abilidatnan defensivo sólido tras di e plato.[4] Despues el a firma kontraktnan di liga menor ku timnan inkluyendo Los Angeles Dodgers na 2017 i Cincinnati Reds na 2016, ganando invitashonnan no-roster pa entrenamentu di primavera, ounke nunka el a yega Major League Baseball.[5] Despues ku su karera den liga menor afiliá a terminá na 2017, Zarraga a hunga den liganan independiente, inkluyendo ku e Cleburne Railroaders di e Asosiashon Merikano e aña ei, promé ku el a baha ku penshun.[6]
Riba e esenario internashonal, Zarraga tabata un kontribuidor klave na e selekshon nashonal di Hulanda, yudando sigurá e título di Kopa Mundial di Beisbòl 2011 na Panama i partisipando den e Klásiko Mundial di Beisbòl 2017, kaminda el a proveé profundidat na katcher durante wega di pool.[7] Su versatilidat i eksperensia a hasié un opshon konfiabel pa e tim hulandes, basando riba su raisnan arubiano miéntras e tabata kompetí bou di e bandera di Reino Hulandes.[8]
== Karera internashonal ==
===Kopa Mundial 2011===
Zarraga a haci su debut internacional cu e seleccion nacional di baseball di Hulanda na 2011 den Mundial di Baseball na Panama, eligibel pa medio di su herencia Arubiano. El a sirbi komo un katcher riba e lista ora e tim a gana e medaya di oro, derotando Cuba 2-1 den e final pa reklamá e título mundial.[25][26]
torneonan di 2014
Zarraga a sirbi prinsipalmente komo un katcher durante e aparishonnan di e tim den dos torneo klave e aña ei.[27]
Na yüli, Zarraga a representá Hulanda na e Torneo Internashonal di Beisbòl di Fransia, konosí tambe komo Yoshida Challenge, ku a tuma lugá na Sénart, Fransia. E selekshon hulandes a gana e medaya di oro, derotando un tereno ku a inkluí anfitrion Fransia, Alemania, i all-starnan internashonal. Zarraga tabata parti di e lista ku a sigurá e título, kontribuyendo tras di e plato miéntras e tim a pone un demostrashon fuerte den nan promé salida na e fasilidat nobo.[28][29]
Mas lat e sèptèmber ei, Zarraga a kompetí den e Kampionato Oropeo di Beisbòl 2014 ku a tuma lugá na Ostrava i Brno, Repúblika Cheko, kaminda Hulanda a kapturá nan di 21 medaya di oro kontinental ku un rèkòrt invikto di 11-0, kulminando den un viktoria final di 6-3 riba Italia. Komo katcher, el a bati .286 ku aktuashonnan notabel, inkluyendo tres hit den un viktoria di 7-2 riba Alemania i un homerun den un wega di pool anterior kontra Kroasia. Su trabou defensivo a yuda ankra un staf di lansamentu ku a pèrmití solamente 1.36 kareda gana pa wega durante henter e torneo.[30][31][28]
2015 Premier12 i 2017 World Baseball Classic
Zarraga a wòrdu selektá pa representá e selekshon nashonal di beisbòl di Hulanda na e WBSC Premier12 di 2015, e edishon inaugural di e torneo ku a tuma lugá na Mexico i Taiwan, kaminda el a sirbi komo un katcher bistiendo e kamisa number 22.[32] Hulanda a kompetí den Grupo A di e buèlta di apertura, sigurando tres viktoria kontra Chines Taipei (7-4), Italia (16-1), i Puerto Rico (11-7), miéntras ku nan a sufri pèrdida kontra Cuba (5-6) i Canada (1-3), loke a posishoná nan pa avansá pa e kuartfinal.[33] Einan, nan a kai kontra Merka 1-6, resultando den un di sinku lugá total pa e tim.[33]
Durante e torneo, Zarraga a kontribuí ofensivamente den momentunan klave, inkluyendo un homerun di dos kareda den e di kuater inning kontra Cuba ku a ekstendé e bentaha di Hulanda na 4-1, ounke e tim na final a pèrdè den un kompetensia estrecho.[34] El a registrá tambe un RBI den e viktoria riba Taipei Chines, trahando un kaminata apesar di a bai sin hit den tres at-bat.[35] Sinembargo, Zarraga a sufri un leshon na man durante e wega di Cuba i mester a sali trempan.[36]
Na 2017, Zarraga a gana un lugá riba e lista di Hulanda pa e World Baseball Classic, atrobe komo un katcher, partisipando den e torneo prinsipal ku a tuma lugá den vários pais anfitrion.[37] Hulanda a pone un rèkòrt di 2-1 den Pool A, avansando komo subkampeon tras di Israel, promé ku a derotá Israel 12-2 den e kuartfinal na Tokyo Dome pa yega e semifinal.[37] Nan kareda a terminá den un pèrdida di 3-4 kontra Puerto Rico na Dodger Stadium, kaminda e tim a regresá lat pero no por a sigurá e viktoria.[38]
E aktuashon sobresaliente di Zarraga a bini den e kuart di final kontra Israel, kaminda el a konta dos hit i dos RBI komo parti di e eksploshon ofensivo di e tim.[39] Den e semifinal kontra Puerto Rico, el a entregá un dòbel di RBI krusial den e di sinku inning pa skor Wladimir Balentien i empatá e wega na 3-3, ounke kompañero di ekipo Jonathan Schoop a wòrdu bentá afó na e plachi di kas den e wega.[40] Zarraga a parse di a sufri un leshon den e di ocho inning di e wega ei, loke a rekerí atenshon médiko tras di e plato.
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid = |titulo=}}
{{References}}
* [https://www.baseball-reference.com/register/player.fcgi?id=kelly-001ant Minors Stats Antwone Kelly]
}}
{{DEFAULTSORT:Zarraga, Shawn}}
[[:Kategoria:Hende]]
[[:Kategoria:Beisbòl]]
-----------------
{{Variante|a}}
{{Infobox asociacion deporte| variante = c
| nomber = Badminton Bond Curaçao
| logo =
| imagen =
| abrevia = BBC
| president =
| vice-president =
| algemeen-secretaris =
| asiento =
| region =
| pais =
| cantidad_miembro =
| cantidad_asociacion =
| deporte =
| funda =
| luga_funda =
| ex-nomber =
| federacion_mundial =
| federacion_continental =
| federacion_nacional =
| afilia =
| comite_olimpico =
| agencia_deportivo =
| stop_imagen =
| imagen =
| descripcion =
| website =
}}
'''Badminton Bond Curaçao''' (BBC) ta e organisashon ku ta dirigi i promové e deporte di badminton na Kòrsou. E federashon ta un miembro di e organisashonnan internashonal i regional, inkluíendo e '''Badminton World Federation (BWF)''', e '''Badminton Pan America (BPA)''', i e '''Caribbean Regional Badminton Confederation (CAREBACO)'''.
=== Historia i Fundashon ===
E Badminton Bond Curaçao a fundá den 1975. E federashon ta representá Kòrsou den e organisashonnan regional i internashonal di badminton.:contentReference[oaicite:8]{index=8}
=== Afiliashon Internashonal ===
:contentReference[oaicite:10]{index=10}
* :contentReference[oaicite:13]{index=13}
* :contentReference[oaicite:16]{index=16}
* :contentReference[oaicite:19]{index=19}:contentReference[oaicite:21]{index=21}
=== Participashon Internashonal ===
:contentReference[oaicite:23]{index=23}:contentReference[oaicite:25]{index=25}
=== Referensianan ===
* :contentReference[oaicite:27]{index=27}
* :contentReference[oaicite:30]{index=30}:contentReference[oaicite:32]{index=32}
[[:Kategoria:Deporte na Kòrsou]]
[[:Kategoria:Organisashon Deportivo]]
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Deporte]]
---------------
{{Databox}}
E '''seleccion nacional di badminton di Aruba''' ([[Hulandes]]: Arubaans badmintonteam) ta representa [[Aruba]] den competencianan internacional di team di badminton y ta wordo controla pa [[Aruba Badminton Federation]] cu ta afilia na Badminton Pan America y Caribbean Regional Badminton Confederation (CARECOBA).<ref>{{Cite web |title=Members {{!}} BWF Corporate |url=https://corporate.bwfbadminton.com/about/membership/ }}</ref> E ekipo a kompetí pa promé biaha den nan promé torneo internacional di ekipo na 1990.
E ekipo a haci su aparicion pa prome biaha na e Campeonato di Ekipo di CAREBACO na aña 1974.<ref>{{citeer web|titel=Aruba vooreerst naar Car. badmintonkampioenschap|werk=[[Amigoe]]|datum=1974-11-15|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2025-05-29|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461200:mpeg21:p005}}</ref> Tambe e ekipo a competi den e [[Weganan Centroamericano y di Caribe]] di 1990, unda badminton a wordo inaugura pa prome biaha den e Weganan. E ekipo junior di Aruba a kompetí den e Campeonato Pan Am Junior Team 2009 y a terminá na di 12 lugá.<ref>{{Cite web |title=BWF - Team Event XVIII Pan Am Junior 2009 - Winners |url=https://bwf.tournamentsoftware.com/sport/winners.aspx?id=C61259DF-B2FF-4AC5-A444-F9E14C6A82B1 |access-date=2022-09-04 |website=bwf.tournamentsoftware.com}}</ref>
Een Arubaans selectie-team zal van 17 tot en met 24 november voor de eerste keer deelnemen aan de Caribische Badmintonkampioenschappen, die dit jaar te Georgetown in Guyana gehouden worden. Het team dat Aruba zal vertegenwoordigen bestaat uit de dames M. Mata, N. Mata en M. Yarzagaray, en de heren Doy Bernaibela, H. Boer, Robby Arambatzis en Reginals Altman. Deze reis werd mogelijk gemaakt dankzij financiële — en materiele steun van diverse giften; het bedrijfsleven en andere instanties. Het Caribisch toernooi wojdt^jgeorganiseerd door de Caribbean regional badminton confederation, een in 1972 opgerichte federatie, tot voor kort bestaande uit de landen Jamaica, Trinidad/Tooago, Guyana en Sjuriname. Vorig jaar heeft de Badminton Bond Aruba zijn interesse voor deelname aan het bestuur van de Carebaco te kennen gegeven en na een jaar van intensieve voorbereidingen werd Aruba in juli van dit jaar lid van de International badminton federation en in dezelfde maand als vijfde lid van de Carebaco toegelaten. Beide feiten kunnen als mijlpalen worden beschouwd in de geschiede- | nis van de badmintonsport op Aruba, waar deze sport (nog) vrij onbekend is. Dit laatste komt voornamelijk doordat men hier voor deze sport een enorm tekort heeft aan goede accomodatie.
==Historia==
===Tim miksto===
Aruba a debuta den e Campeonato di Equipo di CAREBACO na 1974. E team a keda na di cinco lugar den e ranking final, perdiendo 7-0 contra Jamaica, Surinam, Trinidad y Tobago y Guyana.<ref>World Badminton 18 (1974), p. 3</ref>
{{Appendix}}
[[:Category:Deporte na Aruba]]
en.wiki
---------------
{{Infobox asociacion deporte| variante = c
| nomber = Aruba Badminton Federation
| logo =
| imagen =
| abrevia = ABF of BBA
| president =
| vice-president =
| algemeen-secretaris =
| asiento =
| region =
| pais =
| cantidad_miembro =
| cantidad_asociacion =
| deporte =
| funda =
| luga_funda =
| ex-nomber =
| federacion_mundial =
| federacion_continental =
| federacion_nacional =
| afilia =
| comite_olimpico =
| agencia_deportivo =
| stop_imagen =
| imagen =
| descripcion =
| website =
}}
'''Aruba Badminton Federation''' (ABF), tambe yamá Badminton Aruba o Aruba Badminton Bond, ta e organisacion gobernante nacional supremo pa e deporte di [[badminton]] na [[Aruba]]. E federacion ta wordo representa pa e [[seleccion nacional di badminton di Aruba]].
== Historia ==
E Aruba Badminton Federation a wordo funda memey di añanan 1970, ora cu e promé participacion a tuma luga na e Kampionatonan di Carebaco. Na desember 1973 e federacion a bira miembro di Caribbean Badminton Federation, hunto cu Corsou.<ref>Sport inliet kort sport in het kort sport. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 05-12-1973, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 29-05-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461498:mpeg21:p007</ref>
E federashon despues a bira miembro di e órgano di gobernashon kontinental, e Konfederashon Panamerikano di Badminton, i e Federashon Mundial di Badminton, e tempu ei konosí komo e Federashon Internashonal di Badminton. Aruba ainda no ta anfitrion di campeonatonan internacional. Sinembargo Aruba a yega di ta anfitrion di Campeonato di Carebaco dos biaha. Federacion di Badminton Aruba ta miembro di Comite Olimpico Arubano .
{{Appendix}}
De Badminton Bond Aruba (BBA) viert deze maand zyn 15-jarig bestaan met verschillende toernooien en andere activiteiten.
Ofschoon deze tak van sport niet zo bekend is op Aruba, heeft de BBA in vijftien jaren heel wat gepresteerd. Deze bond is al jaren lid van de International Badminton Federation (IBF). Ook is de BBA lid van de Carebaco (Caribbean Regional Badminton Confederation), waarvan verder ook lid zijn: Jamaica, Trinidad, Suriname, Guyana, Barbados, Bermuda, Curasao en Grenada. Elk jaar doet Aruba mee aan de Caribische kampioenschappen en BBA- motor, Riek Altman, is al jaren secretaris / penningmeester van de Carebaco. Aruba wordt elk jaar weer verzocht de Carebaco- wedstrijden te organiseren, omdat Aruba tot nu toe het beste toernooi heeft georganiseerd, doch door het ontbreken van faciliteiten kan de BBA dit Caribisch treffen niet meer organiseren.
De BBA bestaat momenteel uit de vier clubs: Floralin, Flamboyant, Aruba Badminton Minders en Playa die tezamen honderd leden tellen. Deze sport kan uitsluitend gespeeld worden in een zaal en nu wordt er gebruik gemaakt van de gymnastiekzalen van Julianaschool, La Salie College en de Sporthal.
Een paar maanden geleden hebben de BBA- bestuursleden, Riek Altman en Michael Williams, in Trinidad een coachingcUrsus gevolgd onder auspiciën van de IBF en geven nu op maandag en donderdag aan trainers van de club een opleiding. Nu al is bekend dat Aruba volgend jaar vertegenwoordigd zal worden op Curagao tijdens de Easter Open Tournament en in Jamaica tijdens de Carebaco- wedstrijden.
De BBA heeft gisteren in een communiqué dank uitgebracht aan alle personen en instanties, die door de jaren heen de BBA hebben geholpen en eenieder, die aan badminton wil meedoen, uitgenodigd zich op donderdag in de Sporthal op te geven tussen zeven en tien uur 's avonds. Het bestuur van de BBA wordt in dit derde lustrumjaar gevormd door: voorzitter R. Nieuw, vicevoorzitter R. Altman, secretaris G. Simon, penningmeester B. Hernandez, commissarissen E. van der Linde, M. McClure, E. Vemannan, M. Croes en M. Williams.<ref>Met uitgebreid activiteiten-programma Badminton Bond Aruba viert haar derde lustrum. "Amigoe". Curaçao, 08-11-1986, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 29-05-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641854:mpeg21:p013</ref>
-------------
{{Variante|a}}
{{Futbolista
|nomberdihungado =
|Nomber = Mario Croes
|potret =
|Fecha di nasementu =
|Siudat di nasementu =
|Pais di nasementu = {{ABW}}
|Nashonalidat = hulandes
|Posishon =
|club =
}}
'''Hyacintho Mario Croes''' (☆ ± 1942 na [[Aruba]]), tambe conoci como '''Mario Croes jr.''', ta un ex-hungado di pingpong [[Aruba]]no. Entre decada 1960 y decada 1980 el a titula 13 vez campeon di Aruba. Den [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]] Croes tabata un di e dos "grandinan" den deporte di tennis di mesa, banda di [[Robert Hosé]] di [[Kòrsou|Corsou]].<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463158:mpeg21:a0099|titel=Sensationele zege van R. Hosé over M. Croes|werk=[[Amigoe]]|datum=1970-11-02|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref>
== Biografia ==
Mario Croes ta yiu di Eymee Zeppenfelt y Mario Hyacinto Croes, empresario i doño di La Gran Bodega.<ref name="Amigoe">{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462365:mpeg21:a0121|titel=In de Franciscuskerk|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-07-16|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> Cu mas o menos siete aña el a cuminsa hunga pingpong y tabata train cu su mama pa despues sigi train cu su tata y otro famianan.<ref name="Amistad">{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AMISTAD-1976-11/page/3/mode/1up?q=Amistad+mei+1976&view=theater|titel=Mario Croes: 26 aña den pingpong|werk=Amistad|datum=november 1976|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref>
Croes a cuminsa mustra su talentonan ora cu na edad di 9 aña el a sali campeon "junioren" na Aruba. Cu 12 aña el a drenta division di senioren y na 1959, cu 16 aña, a bira campeon di Aruba pa prome bes.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010997546:mpeg21:a0072|titel=Mario Croes jr: nieuwe tienkampkampioen tafeltennis|werk=[[Amigoe]]|datum=1959-02-25|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> Na 1960 e ta prolonga su titulo.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010459813:mpeg21:a0112|titel=Mario Croes jr. weer de sterkste|werk=[[Amigoe]]|datum=1960-04-01|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> Hunto cu Cholan Jacobs e tabata hunga pa e team Arubano di Bavaria Stars. Den e torneo organisá door di e asociacion "Entre Nous Juveniles” na Corsou el a hunga cu 17 aña su prome wega internacional contra [[Colombia]].
Croes tabata doño di Mario's Sports Shop den Wilhelminastraat 51 na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]. E ta casa cu Ruth Arends y hunto nan tin un yiu homber, Mario III, i un yiu muhe Janine.<ref name="Amigoe"/>
{{Appendix}}
{{Stub}}
{{DEFAULTSORT:Croes, Mario}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Deporte na Aruba]]
Pa promer viaha el a sali campeon di Aruba dia cu e tabatin 15 aña di edad. Awor flbi cu e tin 34 aña e por bisa cu ela sali 13 vez campeon di nos isla y e ta posee nada menos cu 39 copa y 27 medaya. Un deportista arubano cu e destaca su mes den e deporte di ping pong specialmente door di su mes esfuerzonan y su perserverancia, como cu manera nos lektornan por lesa mas alew, no ta semper ela haya ayudo den su carera deportivo na su isla natal. Mario Croes jr., casá cu Ruth Croes-Arends, ta haya cu e deporte di ping pong na Aruba a bai hopi atrcus den e 26 aña cu e tin ta praktikele.
Amistad a tene un entrevista exclusivo cu e deportista te ainda mas grandi riba terreno di ping pong actuahnente: Mario Croes Jr.<ref name="Amistad">{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AMISTAD-1976-11/page/3/mode/1up?q=Amistad+mei+1976&view=theater|titel=Mario Croes: 26 aña den pingpong|werk=Amistad|datum=november 1976|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref>
mi a cuminsa hunga ping pong tempo mi tabata tin mas o menos siete aña. Mi mama a cuminsa siñami, pero mi no a worry mucho. Toch mi a sigi hunga cu mi tata y cu mi otro famianan. Un viaha mi a bai Flamingo Room (Trocadero), caminda tabatin un mesa di ping pong, anto ei nan mi a mira Cholan Jacobs, e tempo ei e campeon di Aruba, hunga.
Esei a dunami smaak pa mi sigi train cu mi famia. Dia m'a cimiinsa hunga di verdad mi tabatin 12 ema y mi a cuminsa train cu Cholan. E tempo ei mi tabata hunga cinco te seis ora pa dia. Mi tabata caba di come dies dos or y mei y bai hunga te siet’or y mei di anochi. Tur dia e mesim cos. Mi no tabata hunga ni siña les.
Mario a cuminsa mustra su talentonan ora cu na edad di 9 aña ela sali campeon di Junioren na Aruba. Cu 12 aña ela drenta division di senioren y cu 16 aña pa promer vez ela logra bira campeon di Aruba. Su promer wega internacional ela hunga contra Colombianonan tempo cu e tabatin 17 aña na 1959. E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” Entre Nous Juveniles na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsou.
E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsou.
in de Franciscuskerk te Oranjestad is gistermorgen het kerkelijke huwelijk ingezegend vun mejuffrouw Rulh Arends, dochter V(.n. de heer en mevrouw Milo de R. Arends-Arends en de heer Mario Croes, zoon van de heer en mevrouw Mario H. Croes- Zeppenfelt. Voor de receptie ten huize van de bruid bestond grote belangstelling. Het bruidspaar wachtte een verrassing; een taart in de vorm van een tafeltennistafel. De bruidegom is dan ook tafeltenniskampioen van Aruba.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462365:mpeg21:a0121|titel=In de Franciscuskerk|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-07-16|bezochtdatum=2022}}</ref>
* Eigenaar van Mario's Sports Shop, Wilhelminastraat 51, Oranjestad, Aruba
* Huwde in 1965 met Ruth Arends, kinderen Mario III en Janine
{{Appendix}}
---------------
t2nk3educbvfhy265u7a3stewerocm1
199567
199566
2026-08-05T09:16:05Z
Caribiana
8320
199567
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
Pending: [[Barracudas Artistic Aruba]] - [[Aruba Dolphins]] - [[Stingray Swimming Team]] - [[Shawn Zarraga]] - [[Antwone Thyshon Kelly]] - [[Badminton Bond Curacao]] - [[Seleccion nacional di badminton di Aruba]] - [[Aruba Sport Unie]]
--------
{{infobox deportista | variante=a
}}
'''Higinio Alejandro “Patan” Farro''' († 30 di yüli 2026) tabata un levantadó di peso arubiano, konosí den su tempu aktivo komo e hòmber mas fuerte di Aruba. El a dominá deporte di levantamentu di peso riba e isla pa mas ku un dekada i a representá Antia Hulandes na diferente torneo internashonal.
Farro a gana e titulo di kampion di Aruba pa dieskuater (14) aña konsekutivo i tabata tambe kampion di Antia Hulandes pa nuebe (9) aña. El ta konsiderá un di e pioneronan mas importante di levantamentu di peso na Aruba.<ref>[https://arubanews.ca/patan-farro-weightlifting-legacy-honoured-following-aruban-champions-death/ Patan Farro Weightlifting Legacy Honoured Following Aruban Champion’s Death], arubanews.ca (4 di augustus 2026)</ref><ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/93280/voormalig-gewichthefkampioen-patan-farro-overleden-vz1916 Voormalig gewichthefkampioen ‘Patan’ Farro overleden], curacao.nu (4 di augustus 2026)</ref>
== Bida y carera ==
Farro a kuminsá ku levantamentu di peso na aña 1964 i a logra di dos luga den su promé kompetensia. Den e aña siguiente, e deporte a baha hopi na nivel riba e isla, despues ku hopi trahadó strañero a laga Aruba tras despido na refineria di Lago.
A pesar di e situashon difísil, Farro a sigui entrená bou di kondishonnan hopi limitá. El tabata entrená den un espasio chikí bou di graderia di Wilhelmina Stadion (awor Stadion Guillermo Prospero Trinidad), ku ventilashon insufisiente i un solo plataforma ku el mester a kompartí ku siete otro deportista.
El a entrená sin entrenador profeshonal i nunca a haña oportunidat pa sigui kampamentu di entrenamiento na exterior. Pa torneo internashonal, el tabata depende di su propio dianan di vakashon, pasobra no a haña permiso adicional di su trabou.
===Carera internacional===
Na 1970, Farro a wordu selekshoná pa representá Antia Hulandes na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Panamá. Ora e Komité Olímpiko Antiano a nenga pa paga su biahe, el mes a kumpra su boleto di avion i a logra di kuarto luga den su kategoria.
Na 1971, el a termina na di sinku luga durante e Huegos Panamericanos na Cali, Kolombia. Na 1974, el a bolbe logra kuarto luga na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Republica Dominicano.
Su logro internashonal mas importante a yega na 1978, ora el a gana un medaya di brons na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Medellín.
==Logro y rekord ==
Ademas di su titulo lokal i regional, Farro tabata konosí pa su forsa eksepshonal. Den añanan setenta, el a logra e siguiente prestashonnan aproksimá:
squat: serka 272 kilo (600 lbs)
deadlift: serka 318 kilo (700 lbs)
bench press: serka 181 kilo (400 lbs)
snatch: serka 125 kilo (275 lbs)
clean and jerk: serka 160 kilo (352 lbs)
Su rekordnan arubiano di 1976 den e disciplinanan snatch i clean and jerk a keda sin bati pa aproksimadamente kuarenta (40) aña. Na 2016, e rekordnan aki i su total kombiná finalmente a wordu mehorá.
Rekonosimentu
Durante su karrera aktivo, Farro no a haña hopi rekonosimentu ofisial pa su prestashonnan. Sin embargo, despues di su retiro, el a wordu honrá ku diferente distinkshon:
distinkshon real
inklushon den Eregalerij di Aruba
Premio Santa Anna pa su kontribushon na deporte i kultura
Segun Archivo Nacional Aruba, Farro tabata tambe nominá pa premio di “atleta di aña” di Aruba Sport Unie na 1974.
== Ca'i orgel ==
* Diamante<ref>https://www.gobierno.aw/en/several-barrel-organ-players-were-honored-on-musicians-day</ref>
E legendario hisador di peso Arubiano Higinio Alejandro “Patan” Farro tambe tabata un figura cultural bon conoci y un hungador, doño y restaurador celebra di e tradicional caha di orgel (orgel di bari) yama “El Diamante”.Legado CulturalE Instrumento: Patan Farro tabata doño y tabata cuida un caha di orgel historico di 10 aña bieu como “El Diamante” tabata conoci. Diamante".Artesania: E tabata un di e poco personanan na Aruba cu e habilidad raro pa pega y martillo e cilindernan (cilinder di claba) cu ta wordo uza pa toca musica tradicional riba e instrumento.Reconocimento: El a ricibi multiple premio cultural y reconocimentonan oficial di gobierno di Aruba pa conserva e musical unico aki
== Legado ==
Farro su influensia a bai mas allá di su rekordnan i medayanan. El a demostrá ku un atleta arubiano por kompetí na nivel regional, a pesar di falta di fasilidat, guia profeshonal i sosten finansiero.
Su determinashon — manera paga su propio biahe i sigui entrená bou di kondishonnan difísil — a hasi’e un ehèmpel pa generashonnan posterior di deportista.
Ademas di su kontribushon na deporte, Farro tabata tambe envolví den preservashon di herensia kultural di Aruba, spesialmente dor di su trabou ku restaurashon i promoshon di e Cah’i Orgel tradicional.
Fayesimentu
Farro a fayesé dia 30 di yüli 2026 na edat di 84 aña. Diferente organisashonnan deportivo, entre otro Aruba Amateur Weightlifting Association, a record’é komo un atleta sobresaliente i un persona ehèmpelar, i a ekspresá kondolensia na su famia.
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Deporte na Aruba]]
------------
'''Aruba Sport Unie''' (ASU), tambe konosí komo '''Union Deporte Aruba''' òf '''Union Deportivo Arubano''', ta e organisashon cumbre di deporte na Aruba. E ta fungí komo federashon madre pa e diferente federashonnan i bondnan deportivo riba e isla.
ASU ta representa mas ku 25 federashon deportivo i tin komo meta koordiná, promové i desaroyá deporte na Aruba. Pa bira miembro di ASU, un organisashon deportivo mester ta registra komo persona hurídiko i no por representa un deporte ku ta kaba representá pa un otro federashon miembro.
==Historia==
Aruba Sport Unie a wordu fundá dia 23 di desèmber 1941, for di e nesesidat pa koordiná i stimulá desaroyo di deporte riba e isla.
Entre e organisashonnan ku a kontribuí na su fundashon tabatin clubnan manera RCA, Club Caribe i Tivoli. E promé presidente tabata [[Jacobo Arends|Jacobo Rudolf (Coco) Arends]], kende tabata tambe envolví den fundacion di [[Arubaanse Voetbalbond]] (AVB) algun aña prome.
Na 1949, ASU a kuminsá haña subsidio di e gobierno sentral pa sostené federashonnan deportivo, spesialmente pa organisashon di kompetensianan i otro aktividatnan.
Durante e añanan 1950 i 1960, sektor priva a hunga un papel importante den desaroyo di deporte na Aruba. E kompania petrolero Lago Oil & Transport Company, por ehèmpel, a brindá sosten finansiero i material na diferente clubnan. Mateo Reyes tabata un di e figurannan clave den e proseso di distribushon i desaroyo.
Na 1955, ASU a organisá e promé ASU Olimpiada, un evento ku a stimulá kompetensia entre atletanan lokal i ku a bira un tradishon durante varios dekada. Den e evento aki, atletanan tabata wordu rekonosé komo “atleta di aña”.
Entre 1955 i 1993, ASU tabata responsabel pa maneho di e Wilhelminastadion na Oranjestad.
Te na 1997, ASU tabata tambe enkargá ku distribushon di subsidio gubernamental na federashonnan deportivo. Despues di e aña ei, e tarea aki a pasa direktamente na gobierno di Aruba.
==Facilidatnan deportivo==
ASU ta manehá diferente instalashon deportivo riba Aruba, entre otro:
===Joe Laveist Sport Park===
Situa na San Nicolas, e parke aki ta un fasilidat multifunkshonal ku instalashonnan pa:
basebal
futbòl
volleyball
basketball
atletismo
E parke por wordu usa tambe pa evento grandi manera konserto i aktividatnan komunidario.
===Centro Deportivo Betico Croes===
Situa na Santa Cruz, e fasilidat aki ta un kompleks deportivo di paden ku aire akondishoná. E ta usa pa deporte di sala i arte marcial.
==Organisashon i rol==
ASU ta fungí komo koordinadó entre e diferente federashonnan deportivo na Aruba i ta apoyá:
desaroyo di deporte
organisashon di kompetensianan
promoshon di atletanan lokal
Riba e isla tin mas ku 30 organisashon deportivo ku ta forma parti di e sistema koordiná pa ASU. Entre e deporte mas popular na Aruba tin futbòl i basebal. Basebal, en partikular, a kontribuí na reconocimiento internashonal di Aruba, ku varios atletanan arubiano ku a hunga den Major League Baseball.
===Presidente ===
* Jacobo Rudolf “Coco” Arends (promé presidente)
* Gerald Franca
* Soraida Boekhoudt (2022– )
---
{{Variante|a}}
{{infobox organisacion | variante = a
| tipo = Deporte
| nomber = Aruba Sport Unie
| funda = [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]]
| fundado =
}}
'''Aruba Sport Unie''' (Union Deporte Aruba, ASU), tambe conoci como '''Union Deportivo Arubano''', ta e organisacion cumbre di deporte na [[Aruba]]. E ta fungi como federacion cumbre pa diferente federacion y bond deportivo riba e isla.
ASU ta representa mas cu 25 federacion deportivo y tin como meta coordina, promove y desaroya deporte na Aruba. Pa bira miembro di ASU, un organisacion deportivo mester ta registra como [[Persona hurídiko|persona huridico]] y no por representa un deporte cu ta representacaba pa otro federacion miembro.
== Historia ==
Aruba Sport Unie a wordo funda dia [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]]. E organisacion a surgi for di e necesidad pa coordina y stimula desaroyo di deporte riba e isla.
Den promé añanan di su existencia, diferente club i organisashon deportivo a kontribuí na fundashon di ASU, entre otro [[RCA]], Club Caribe i Tivoli. E promé presidente di e organisashon tabata '''Coco Arends''', kende tabata tambe envolví den fundashon di e '''Arubaanse Voetbal Bond''' algun aña promé.
Na 1949 ASU a kuminsá ricibí subsidio di e gobierno sentral pa apoyá federashonnan deportivo ku organisashon di kompetensia i actividadnan deportivo.
Durante añanan hopi organisashon i empresanan lokal a brindá sosten finansiero i material na deporte na Aruba. E kompanía petrolero Lago Oil & Transport Company tabata un di e sostenedornan importante, donando material deportivo i apoyando desaroyo di clubnan deportivo. Mateo Reyes tabata un di e personanan cu a yuda den e proseso di desaroyo aki.
Den 1955 ASU a organisá e promé '''ASU Olimpiada''', un evento deportivo pa estimulá kompetensia entre atletanan lokal. E evento aki a bira un tradishon durante varios dekada, kaminda atletanan a wordo rekonosé komo “atleta di aña”.
Entre 1955 i 1993 ASU tabata responsabel pa maneho di e [[Wilhelminastadion]] na Oranjestad.
Te na 1997 ASU tabata tambe responsabel pa distribushon di subsidio gubernamental pa federashonnan deportivo. Despues di e aña aki, e tarea aki a wordo asumí direktamente pa e gobierno di Aruba.
== Facilidatnan deportivo ==
ASU ta manehá diferente instalashon deportivo riba Aruba.
'''Joe Laveist Sport Park''' na [[San Nicolas, Aruba|San Nicolas]] ta un parke deportivo multifunkshonal ku instalashonnan pa deporte manera:
* [[Basebal]]
* [[Futbòl]]
* [[Volleyball]]
* [[Basketbal]]
* [[Atletismo]]
E parke por wordo usa tambe pa evento grandi manera konserto i otro aktividatnan komunidario.
'''Centro Deportivo Betico Croes''' na [[Santa Cruz, Aruba|Santa Cruz]] ta un fasilidat deportivo di paden ku aire acondicioná. E centro ta usa pa deporte di sala i arte marcial.
== Organisashon ==
ASU ta fungí komo koordinadó entre e diferente federashonnan deportivo na Aruba. E organisashon ta apoyá desaroyo di deporte, organisashon di kompetensianan i promoshon di atletanan lokal.
Riba e isla tin mas ku 30 organisashon deportivo cu ta forma parti di e sistema deportivo coordina pa ASU. Entre e deporte mas popular na Aruba tin [[futbòl]] i [[basebal]]. Especialmente basebal a duna Aruba reconocimiento internashonal, ku varios atletanan Arubiano cu a hunga den [[Major League Baseball]].
== Organisacion ==
Entre e presidentenan di Aruba Sport Unie tin:
* [[Coco Arends|Jacobo Rudolf (Coco) Arends]] (1892-1965) – promé presidente
* Gerald Franca – presidente durante diferente periodo den siglonan reciente
* Soraida Boekhoudt – presidente (2022)
[[:Kategoria:Deporte na Aruba]]
'''Aruba Sport Unie''' o '''Union Deportivo Arubano''' (ASU) ta e federacion cumbre di e federacionnan deportivo na [[Aruba]].
dre di 25 bond deportivo. Pa bira miembro di A.S.U. e organisacion mester ta un persona huridico y no mag di tin un miembro pa e deporte ey caba den A.S.U.
== Historia ==
ASU e ser funda dia [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]].
* ASU taba maneha Wilhelminastadion di 1955 te 1993
A.S.U. ta maneha dos facilidad cu ta nan propiedad, esta Joe Laveist Sport Park na San Nicolas y Centro Deportivo Betico Croes na Sta Cruz.
Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U.
Centro Deportivo Betico Croes ta completamente airecondiciona y ta uz'e pa tur sport di paden y arte marcial. Huur di e sporthal ta depende di cuanto hende mester uza pa maneha e lugar pa e actividad y ki sorto di actividad e ta. Pa mas informacion por yama oficina di A.S.U. na e numbernan di telefon ariba menciona.<ref>[https://www.gobierno.aw/union-deporte-aruba-asu Union Deporte Aruba (ASU)], Gobierno di Aruba</ref>
Aruba Sport Unie a wordo funda dia 21 di December, 1941. E aña aki 21 di December, e ta cumpli 75 aña y tin cu corda riba e fundadornan. Segun e presidente actual Gerald Franca, e aña aki lo ta uno special den cuadro di e celebracion aki. Tambe el a splica kico tur nan tin pensa di haci pa loke ta e celebracion den 2017.
Franca a splica cu e prome presidente tabata Coco Arends, kende ta e mesun persona cu a cuminsa tambe, kende ta fundador di Arubaanse Voetbal Bond 5 pa 6 aña prome. Un di e organisacionnan cu a yuda lanta Aruba Sport Unie tabata RCA, Club Caribe y Tivoli, cual ta e prome organisacionnan cu a lanta e asociacion aki.
Na 1949 pa prome biaha den historia, ASU a cuminsa haya e subsidio di Gobierno Central pa facilita tambe e federacionnan di e tempo ey cu placa pa nan organisa actividadnan. Despues di e periodo ey tabata haya Lago ta yuda hopi den parti di formacion di e clubnan y nan tabata subsidia of duna donacion na e diferente clubnan pa nan material, etc. durante aña. Difunto Mateo Reyes, kende ta un persona conoci y keri, tabata encarga cu esaki. E ta un di e personanan cu a yuda ASU pa haya Joe Laveist for di Lago como un centro pa deporte. Lago Sportpark tabata di Lago y a bin pa pase pa Joe Laveist, pa pas’e pa ASU.
Franca a menciona cu durante aña, durante 1955, ASU a celebra su prome ASU Olimpiada y despues di esey a keda celebr’e. Hopi di e atletanan grandi ta recorda e fechanan ey, caminda cu nan a wordo eligi como atleta di aña den decadanan di 60, 70 y 80. ASU semper a maneha deporte pa Gobierno y hasta a bay asina leu cu ASU a manda hende den exterior cu studie opdracht, pa bin bek lanta scol di deporte pa Aruba. Esaki nunca a logra debi na cosnan cu tabata pasa internamente. Despues ASU tabata encarga pa duna subsidio te cu na aña 1997, caminda cu Gobierno a tuma e tarea aki bek den su seno.
Franca a sigui splica cu na e momentonan aki tin un comision cu ta trahando riba dje pa pasa e fecha pa Januari. Pa fin di aña ta imposibel pa organisa algo. Idea ta pa haci algo riba dje pa recorda e fecha y recorda esnan cu a funda e organisacion aki. Tabata tin hasta hendenan conoci entre otro shon A. Eman cu tabata un di e prome personanan den e directiva. Tin hopi hende conoci den comunidad tabata forma parti di ASU di e tempo ey.<ref>[https://masnoticia.com/aruba-sport-unie-lo-cumpli-75-ana-dia-21-di-december-proximo/ Aruba Sport Unie lo cumpli 75 aña dia 21 di December proximo], Mas Noticia (28 di november 2016)</ref>
The sparse available evidence, however, reveals that there are around thirty-five sport organisations on the island that fall under the umbrella of the Aruba Sport Union (ASU), which was formed in 1941.44 As in Curaçao, two of the more popular team sports are soccer and baseball, and it is baseball that has given it the greatest international recognition through the participation of at least six Arubans in MLB since 1996.4
ASU President Gerald Franca --> 2022 Soraida Boekhoudt
---
Aruba Sport Unie, funda dia 23 di december 1941, ta e bond madre di 25 bond deportivo. Pa bira miembro di A.S.U. e organisacion mester ta un persona huridico y no mag di tin un miembro pa e deporte ey caba den A.S.U.
A.S.U. ta maneha dos facilidad cu ta nan propiedad, esta Joe Laveist Sport Park na San Nicolas y Centro Deportivo Betico Croes na Sta Cruz.
Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U.
Centro Deportivo Betico Croes ta completamente airecondiciona y ta uz'e pa tur sport di paden y arte marcial. Huur di e sporthal ta depende di cuanto hende mester uza pa maneha e lugar pa e actividad y ki sorto di actividad e ta. Pa mas informacion por yama oficina di A.S.U. na e numbernan di telefon ariba menciona.<ref>https://www.gobierno.aw/union-deporte-aruba-asu Union Deporte Aruba (ASU)</ref>
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Deporte na Aruba]]
----------------
{{Variante|a}}
{{multiple image
| total_width = 270
| border =
| perrow = 1/2
| align = right
|header = Joe Laveist Sportpark
|header_align = center
|image2 = Joe Laveist Sport Park.jpeg
| image1= Estadio de béisbol Joe Laveist, en San Nicolaas (este de Aruba).jpg
| image3 = Joe Laveist Sport Park 06 54 31 704000.jpeg
|caption1 =
|caption_align = center
}}
== Lago Sport Park / Joe Laveist Sportpark ==
The historical Lago Sports Park (later known as the Laveist Sport Park) was a vital recreational and cultural hub in San Nicolas, Aruba. Officially inaugurated in March 1941, it was founded by the Lago Oil & Transport Company to support the island's booming refinery community.
History of Lago Sports Park
Founding and Baseball Roots: The park was instrumental in developing baseball on the island. American expatriate and former Major League Baseball pitcher Jim Bluejacket spent 15 years in Aruba and helped found the facility, fostering strong local interest in the game.
WWII & Refining Community: During WWII, the facility offered organized recreation for Allied soldiers stationed in Aruba and the diverse immigrant workforce employed at the Lago refinery.
Championship Ground: Throughout the 1940s and 1950s, the park was the premier venue for the organized Aruba baseball championships. Iconic early teams like the Dodgers, Baby Ruth, and Barnes' Ramblers competed here.
Track and Field: Beyond baseball, it served as the primary venue for annual events like the Lago High School Track Meets and the Aruba School Sport Bond competitions.
Evolution: Today, the historic site in San Nicolas continues to be an active community asset and is known as the Laveist Sport Park.
---
Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U.
{{Variante|a}}
{{Databox}}
Intro
*Location in San Nicolas, Aruba
*Originally built by Lago Oil and Transport Company
*Year of inauguration (1941)
*Later renamed to Joe Laveist Sportpark
==Historia==
1. Fundashon (±1930s–1941)
Lago building infrastructure for workers
Role of Jim Bluejacket
Opening (9 March 1941)
2. Periodo di floresementu (1940s–1980s)
Organized sports (baseball, possibly softball, football)
Social function (community gatherings, events)
3. Despues di sera di Lago (1985 →)
Decline / transition
Renaming to Joe Laveist
Continued local use
Struktura i fasilidat
Even if partial:
Baseball field
Stands / seating
Clubhouse?
Multi-sport use
* na 1968 Lago a traspasa LSP pa ASU
Importansia kultural
This is where your article becomes powerful:
Role in development of baseball in Aruba
Connection to Lago Colony life
Symbol of industrial-era community building
Link to later international baseball success of Aruba
Legado
Renaming to Joe Laveist
Continued recognition
Connection to surrounding area (Jim Bluejacketstraat, schools, neighborhoods)
🔎 Research tips (high impact, low effort)
Look for:
Lago employee magazines / newsletters
Local newspapers (Amigoe, Diario archives)
Aruba sports history sources
Mentions of:
inauguration (1941)
sports competitions
Joe Laveist (who he was!)
------------------
==Origen di baseball na Aruba ==
Beisbòl a yega Aruba den añanan 1930, introdusí pa ekspatriadonan merikano ku tabata traha na Lago Oil Company i imigrantenan venezolano ku a forma timnan di pickup informal riba terenonan habrí.[2] E deporte a haña struktura ku e fundashon di ABBA na 1950 pa organisá liga i kampionato lokal, loke a kondusí na entrada di Aruba den wega internashonal na 1952 ora el a djòin e Asosiashon Internashonal di Beisbòl Amateur (awor parti di WBSC).[2] E aña ei, Aruba a debutá su promé selekshon nashonal na e Serie Mundial Amateur di 1952 na Havana, Cuba, manehá pa Joe Proterra, kaminda el a sigurá dos viktoria den seis wega i a gana aklamashon di fanátikonan, ku pitcher Nell Harms nombrá hungadó sobresaliente di siman pa su aktuashon kontra Honduras.[2]
Beisbòl a wòrdu introdusí na Aruba na final di añanan 1920 i kuminsamentu di añanan 1930 prinsipalmente dor di ekspatriadonan merikano empleá pa Lago Oil and Transport Company, un supsidiario di Standard Oil of New Jersey, kendenan a establesé un refineria riba e isla.
Pafo di e colonia, baseball a haya traccion na fin di añanan 1930 pa medio di imigrantenan y mariniernan Venezolano cu a mara na wafnan di Aruba cu nan barconan di pisca, formando teamnan casual di pick-up cu a hunga riba terenonan habri na Oranjestad, manera e area patras di Corte di Husticia actual.
Pa añanan 1950, beisbòl a integrá profundamente den kultura di Aruba, partikularmente bou di hóbennan, ku a wòrdu eksponé pa medio di transmishonnan di media merikano, eventonan patrosiná pa kompanianan di zeta, i e impakto persistente di sòldánan di tempu di guera, hasiendo esaki un símbolo di aspirashon i vínkulo di komunidat den barionan di klase trahadó. Adopshon lokal a oumentá ku e formashon di klupnan amateur den tur pueblo.
<ref>Clyde Harms, https://archive.org/details/BNA-DIG-ARUBATODAY-2021-05-28/page/n9/mode/1up?q=jim+bluejacket Short history of the beginnings of baseball in Aruba], Aruba Today (28 di 2021)</ref>
-------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox deportista| variante = a
| nomber completo = Shawn Joubert Zarraga
| alias =
| fecha nacemento = [[21 di yanüari|21 di januari]] [[1989]]
| luga nacemento = {{ABW}}
| fecha fayecimento =
| luga fayecimento =
| nacionalidad = {{NLD}}
| haltura = 183 cm
| peso = 109 kg
<!-- Seccion di informacion deportivo -->
| deporte = [[beisbòl|baseball]]
| disciplina = catcher (man drechi)?
| wo =
| debut = 11 di maart 2023 (den [[Tim nashonal di beisbòl hulandes|team di Reino]])??
| activo = 2021 - presente ??
| distincion =
}}
'''Shawn Joubert Zarraga''' (☆ [[21 di yanüari|21 di januari]] [[1989]] na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]) ta un eks-catcher profesional di beisbòl Arubiano ku a representá Hulanda den kompetensianan internashonal, inkluyendo e World Baseball Classic.[1] Para na 6 pia 0 inch (1.83 m) i pisando aproksimadamente 240 liber (109 kg), Zarraga tabata un switch-hitter ku tabata tira ku man drechi i a hunga prinsipalmente komo un katcher durante henter su karera.[2] Selektá pa e Milwaukee Brewers den e di 44 buèlta (1.302 en general) di e Selekshon di Beisbòl di Liga Mayor di 2007 for di Trinity Christian Academy na Florida, el a pasa vários temporada den e liganan menor den vários organisashon.[3]
grokipedia: Zarraga su karera profeshonal a kuminsá den e sistema di Brewers, kaminda el a progresá a traves di nan afiliadonan di 2007 pa 2014, alkansando nivelnan di Double-A i Triple-A i mustrando abilidatnan defensivo sólido tras di e plato.[4] Despues el a firma kontraktnan di liga menor ku timnan inkluyendo Los Angeles Dodgers na 2017 i Cincinnati Reds na 2016, ganando invitashonnan no-roster pa entrenamentu di primavera, ounke nunka el a yega Major League Baseball.[5] Despues ku su karera den liga menor afiliá a terminá na 2017, Zarraga a hunga den liganan independiente, inkluyendo ku e Cleburne Railroaders di e Asosiashon Merikano e aña ei, promé ku el a baha ku penshun.[6]
Riba e esenario internashonal, Zarraga tabata un kontribuidor klave na e selekshon nashonal di Hulanda, yudando sigurá e título di Kopa Mundial di Beisbòl 2011 na Panama i partisipando den e Klásiko Mundial di Beisbòl 2017, kaminda el a proveé profundidat na katcher durante wega di pool.[7] Su versatilidat i eksperensia a hasié un opshon konfiabel pa e tim hulandes, basando riba su raisnan arubiano miéntras e tabata kompetí bou di e bandera di Reino Hulandes.[8]
== Karera internashonal ==
===Kopa Mundial 2011===
Zarraga a haci su debut internacional cu e seleccion nacional di baseball di Hulanda na 2011 den Mundial di Baseball na Panama, eligibel pa medio di su herencia Arubiano. El a sirbi komo un katcher riba e lista ora e tim a gana e medaya di oro, derotando Cuba 2-1 den e final pa reklamá e título mundial.[25][26]
torneonan di 2014
Zarraga a sirbi prinsipalmente komo un katcher durante e aparishonnan di e tim den dos torneo klave e aña ei.[27]
Na yüli, Zarraga a representá Hulanda na e Torneo Internashonal di Beisbòl di Fransia, konosí tambe komo Yoshida Challenge, ku a tuma lugá na Sénart, Fransia. E selekshon hulandes a gana e medaya di oro, derotando un tereno ku a inkluí anfitrion Fransia, Alemania, i all-starnan internashonal. Zarraga tabata parti di e lista ku a sigurá e título, kontribuyendo tras di e plato miéntras e tim a pone un demostrashon fuerte den nan promé salida na e fasilidat nobo.[28][29]
Mas lat e sèptèmber ei, Zarraga a kompetí den e Kampionato Oropeo di Beisbòl 2014 ku a tuma lugá na Ostrava i Brno, Repúblika Cheko, kaminda Hulanda a kapturá nan di 21 medaya di oro kontinental ku un rèkòrt invikto di 11-0, kulminando den un viktoria final di 6-3 riba Italia. Komo katcher, el a bati .286 ku aktuashonnan notabel, inkluyendo tres hit den un viktoria di 7-2 riba Alemania i un homerun den un wega di pool anterior kontra Kroasia. Su trabou defensivo a yuda ankra un staf di lansamentu ku a pèrmití solamente 1.36 kareda gana pa wega durante henter e torneo.[30][31][28]
2015 Premier12 i 2017 World Baseball Classic
Zarraga a wòrdu selektá pa representá e selekshon nashonal di beisbòl di Hulanda na e WBSC Premier12 di 2015, e edishon inaugural di e torneo ku a tuma lugá na Mexico i Taiwan, kaminda el a sirbi komo un katcher bistiendo e kamisa number 22.[32] Hulanda a kompetí den Grupo A di e buèlta di apertura, sigurando tres viktoria kontra Chines Taipei (7-4), Italia (16-1), i Puerto Rico (11-7), miéntras ku nan a sufri pèrdida kontra Cuba (5-6) i Canada (1-3), loke a posishoná nan pa avansá pa e kuartfinal.[33] Einan, nan a kai kontra Merka 1-6, resultando den un di sinku lugá total pa e tim.[33]
Durante e torneo, Zarraga a kontribuí ofensivamente den momentunan klave, inkluyendo un homerun di dos kareda den e di kuater inning kontra Cuba ku a ekstendé e bentaha di Hulanda na 4-1, ounke e tim na final a pèrdè den un kompetensia estrecho.[34] El a registrá tambe un RBI den e viktoria riba Taipei Chines, trahando un kaminata apesar di a bai sin hit den tres at-bat.[35] Sinembargo, Zarraga a sufri un leshon na man durante e wega di Cuba i mester a sali trempan.[36]
Na 2017, Zarraga a gana un lugá riba e lista di Hulanda pa e World Baseball Classic, atrobe komo un katcher, partisipando den e torneo prinsipal ku a tuma lugá den vários pais anfitrion.[37] Hulanda a pone un rèkòrt di 2-1 den Pool A, avansando komo subkampeon tras di Israel, promé ku a derotá Israel 12-2 den e kuartfinal na Tokyo Dome pa yega e semifinal.[37] Nan kareda a terminá den un pèrdida di 3-4 kontra Puerto Rico na Dodger Stadium, kaminda e tim a regresá lat pero no por a sigurá e viktoria.[38]
E aktuashon sobresaliente di Zarraga a bini den e kuart di final kontra Israel, kaminda el a konta dos hit i dos RBI komo parti di e eksploshon ofensivo di e tim.[39] Den e semifinal kontra Puerto Rico, el a entregá un dòbel di RBI krusial den e di sinku inning pa skor Wladimir Balentien i empatá e wega na 3-3, ounke kompañero di ekipo Jonathan Schoop a wòrdu bentá afó na e plachi di kas den e wega.[40] Zarraga a parse di a sufri un leshon den e di ocho inning di e wega ei, loke a rekerí atenshon médiko tras di e plato.
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid = |titulo=}}
{{References}}
* [https://www.baseball-reference.com/register/player.fcgi?id=kelly-001ant Minors Stats Antwone Kelly]
}}
{{DEFAULTSORT:Zarraga, Shawn}}
[[:Kategoria:Hende]]
[[:Kategoria:Beisbòl]]
-----------------
{{Variante|a}}
{{Infobox asociacion deporte| variante = c
| nomber = Badminton Bond Curaçao
| logo =
| imagen =
| abrevia = BBC
| president =
| vice-president =
| algemeen-secretaris =
| asiento =
| region =
| pais =
| cantidad_miembro =
| cantidad_asociacion =
| deporte =
| funda =
| luga_funda =
| ex-nomber =
| federacion_mundial =
| federacion_continental =
| federacion_nacional =
| afilia =
| comite_olimpico =
| agencia_deportivo =
| stop_imagen =
| imagen =
| descripcion =
| website =
}}
'''Badminton Bond Curaçao''' (BBC) ta e organisashon ku ta dirigi i promové e deporte di badminton na Kòrsou. E federashon ta un miembro di e organisashonnan internashonal i regional, inkluíendo e '''Badminton World Federation (BWF)''', e '''Badminton Pan America (BPA)''', i e '''Caribbean Regional Badminton Confederation (CAREBACO)'''.
=== Historia i Fundashon ===
E Badminton Bond Curaçao a fundá den 1975. E federashon ta representá Kòrsou den e organisashonnan regional i internashonal di badminton.:contentReference[oaicite:8]{index=8}
=== Afiliashon Internashonal ===
:contentReference[oaicite:10]{index=10}
* :contentReference[oaicite:13]{index=13}
* :contentReference[oaicite:16]{index=16}
* :contentReference[oaicite:19]{index=19}:contentReference[oaicite:21]{index=21}
=== Participashon Internashonal ===
:contentReference[oaicite:23]{index=23}:contentReference[oaicite:25]{index=25}
=== Referensianan ===
* :contentReference[oaicite:27]{index=27}
* :contentReference[oaicite:30]{index=30}:contentReference[oaicite:32]{index=32}
[[:Kategoria:Deporte na Kòrsou]]
[[:Kategoria:Organisashon Deportivo]]
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Deporte]]
---------------
{{Databox}}
E '''seleccion nacional di badminton di Aruba''' ([[Hulandes]]: Arubaans badmintonteam) ta representa [[Aruba]] den competencianan internacional di team di badminton y ta wordo controla pa [[Aruba Badminton Federation]] cu ta afilia na Badminton Pan America y Caribbean Regional Badminton Confederation (CARECOBA).<ref>{{Cite web |title=Members {{!}} BWF Corporate |url=https://corporate.bwfbadminton.com/about/membership/ }}</ref> E ekipo a kompetí pa promé biaha den nan promé torneo internacional di ekipo na 1990.
E ekipo a haci su aparicion pa prome biaha na e Campeonato di Ekipo di CAREBACO na aña 1974.<ref>{{citeer web|titel=Aruba vooreerst naar Car. badmintonkampioenschap|werk=[[Amigoe]]|datum=1974-11-15|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2025-05-29|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461200:mpeg21:p005}}</ref> Tambe e ekipo a competi den e [[Weganan Centroamericano y di Caribe]] di 1990, unda badminton a wordo inaugura pa prome biaha den e Weganan. E ekipo junior di Aruba a kompetí den e Campeonato Pan Am Junior Team 2009 y a terminá na di 12 lugá.<ref>{{Cite web |title=BWF - Team Event XVIII Pan Am Junior 2009 - Winners |url=https://bwf.tournamentsoftware.com/sport/winners.aspx?id=C61259DF-B2FF-4AC5-A444-F9E14C6A82B1 |access-date=2022-09-04 |website=bwf.tournamentsoftware.com}}</ref>
Een Arubaans selectie-team zal van 17 tot en met 24 november voor de eerste keer deelnemen aan de Caribische Badmintonkampioenschappen, die dit jaar te Georgetown in Guyana gehouden worden. Het team dat Aruba zal vertegenwoordigen bestaat uit de dames M. Mata, N. Mata en M. Yarzagaray, en de heren Doy Bernaibela, H. Boer, Robby Arambatzis en Reginals Altman. Deze reis werd mogelijk gemaakt dankzij financiële — en materiele steun van diverse giften; het bedrijfsleven en andere instanties. Het Caribisch toernooi wojdt^jgeorganiseerd door de Caribbean regional badminton confederation, een in 1972 opgerichte federatie, tot voor kort bestaande uit de landen Jamaica, Trinidad/Tooago, Guyana en Sjuriname. Vorig jaar heeft de Badminton Bond Aruba zijn interesse voor deelname aan het bestuur van de Carebaco te kennen gegeven en na een jaar van intensieve voorbereidingen werd Aruba in juli van dit jaar lid van de International badminton federation en in dezelfde maand als vijfde lid van de Carebaco toegelaten. Beide feiten kunnen als mijlpalen worden beschouwd in de geschiede- | nis van de badmintonsport op Aruba, waar deze sport (nog) vrij onbekend is. Dit laatste komt voornamelijk doordat men hier voor deze sport een enorm tekort heeft aan goede accomodatie.
==Historia==
===Tim miksto===
Aruba a debuta den e Campeonato di Equipo di CAREBACO na 1974. E team a keda na di cinco lugar den e ranking final, perdiendo 7-0 contra Jamaica, Surinam, Trinidad y Tobago y Guyana.<ref>World Badminton 18 (1974), p. 3</ref>
{{Appendix}}
[[:Category:Deporte na Aruba]]
en.wiki
---------------
{{Infobox asociacion deporte| variante = c
| nomber = Aruba Badminton Federation
| logo =
| imagen =
| abrevia = ABF of BBA
| president =
| vice-president =
| algemeen-secretaris =
| asiento =
| region =
| pais =
| cantidad_miembro =
| cantidad_asociacion =
| deporte =
| funda =
| luga_funda =
| ex-nomber =
| federacion_mundial =
| federacion_continental =
| federacion_nacional =
| afilia =
| comite_olimpico =
| agencia_deportivo =
| stop_imagen =
| imagen =
| descripcion =
| website =
}}
'''Aruba Badminton Federation''' (ABF), tambe yamá Badminton Aruba o Aruba Badminton Bond, ta e organisacion gobernante nacional supremo pa e deporte di [[badminton]] na [[Aruba]]. E federacion ta wordo representa pa e [[seleccion nacional di badminton di Aruba]].
== Historia ==
E Aruba Badminton Federation a wordo funda memey di añanan 1970, ora cu e promé participacion a tuma luga na e Kampionatonan di Carebaco. Na desember 1973 e federacion a bira miembro di Caribbean Badminton Federation, hunto cu Corsou.<ref>Sport inliet kort sport in het kort sport. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 05-12-1973, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 29-05-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461498:mpeg21:p007</ref>
E federashon despues a bira miembro di e órgano di gobernashon kontinental, e Konfederashon Panamerikano di Badminton, i e Federashon Mundial di Badminton, e tempu ei konosí komo e Federashon Internashonal di Badminton. Aruba ainda no ta anfitrion di campeonatonan internacional. Sinembargo Aruba a yega di ta anfitrion di Campeonato di Carebaco dos biaha. Federacion di Badminton Aruba ta miembro di Comite Olimpico Arubano .
{{Appendix}}
De Badminton Bond Aruba (BBA) viert deze maand zyn 15-jarig bestaan met verschillende toernooien en andere activiteiten.
Ofschoon deze tak van sport niet zo bekend is op Aruba, heeft de BBA in vijftien jaren heel wat gepresteerd. Deze bond is al jaren lid van de International Badminton Federation (IBF). Ook is de BBA lid van de Carebaco (Caribbean Regional Badminton Confederation), waarvan verder ook lid zijn: Jamaica, Trinidad, Suriname, Guyana, Barbados, Bermuda, Curasao en Grenada. Elk jaar doet Aruba mee aan de Caribische kampioenschappen en BBA- motor, Riek Altman, is al jaren secretaris / penningmeester van de Carebaco. Aruba wordt elk jaar weer verzocht de Carebaco- wedstrijden te organiseren, omdat Aruba tot nu toe het beste toernooi heeft georganiseerd, doch door het ontbreken van faciliteiten kan de BBA dit Caribisch treffen niet meer organiseren.
De BBA bestaat momenteel uit de vier clubs: Floralin, Flamboyant, Aruba Badminton Minders en Playa die tezamen honderd leden tellen. Deze sport kan uitsluitend gespeeld worden in een zaal en nu wordt er gebruik gemaakt van de gymnastiekzalen van Julianaschool, La Salie College en de Sporthal.
Een paar maanden geleden hebben de BBA- bestuursleden, Riek Altman en Michael Williams, in Trinidad een coachingcUrsus gevolgd onder auspiciën van de IBF en geven nu op maandag en donderdag aan trainers van de club een opleiding. Nu al is bekend dat Aruba volgend jaar vertegenwoordigd zal worden op Curagao tijdens de Easter Open Tournament en in Jamaica tijdens de Carebaco- wedstrijden.
De BBA heeft gisteren in een communiqué dank uitgebracht aan alle personen en instanties, die door de jaren heen de BBA hebben geholpen en eenieder, die aan badminton wil meedoen, uitgenodigd zich op donderdag in de Sporthal op te geven tussen zeven en tien uur 's avonds. Het bestuur van de BBA wordt in dit derde lustrumjaar gevormd door: voorzitter R. Nieuw, vicevoorzitter R. Altman, secretaris G. Simon, penningmeester B. Hernandez, commissarissen E. van der Linde, M. McClure, E. Vemannan, M. Croes en M. Williams.<ref>Met uitgebreid activiteiten-programma Badminton Bond Aruba viert haar derde lustrum. "Amigoe". Curaçao, 08-11-1986, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 29-05-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641854:mpeg21:p013</ref>
-------------
{{Variante|a}}
{{Futbolista
|nomberdihungado =
|Nomber = Mario Croes
|potret =
|Fecha di nasementu =
|Siudat di nasementu =
|Pais di nasementu = {{ABW}}
|Nashonalidat = hulandes
|Posishon =
|club =
}}
'''Hyacintho Mario Croes''' (☆ ± 1942 na [[Aruba]]), tambe conoci como '''Mario Croes jr.''', ta un ex-hungado di pingpong [[Aruba]]no. Entre decada 1960 y decada 1980 el a titula 13 vez campeon di Aruba. Den [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]] Croes tabata un di e dos "grandinan" den deporte di tennis di mesa, banda di [[Robert Hosé]] di [[Kòrsou|Corsou]].<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463158:mpeg21:a0099|titel=Sensationele zege van R. Hosé over M. Croes|werk=[[Amigoe]]|datum=1970-11-02|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref>
== Biografia ==
Mario Croes ta yiu di Eymee Zeppenfelt y Mario Hyacinto Croes, empresario i doño di La Gran Bodega.<ref name="Amigoe">{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462365:mpeg21:a0121|titel=In de Franciscuskerk|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-07-16|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> Cu mas o menos siete aña el a cuminsa hunga pingpong y tabata train cu su mama pa despues sigi train cu su tata y otro famianan.<ref name="Amistad">{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AMISTAD-1976-11/page/3/mode/1up?q=Amistad+mei+1976&view=theater|titel=Mario Croes: 26 aña den pingpong|werk=Amistad|datum=november 1976|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref>
Croes a cuminsa mustra su talentonan ora cu na edad di 9 aña el a sali campeon "junioren" na Aruba. Cu 12 aña el a drenta division di senioren y na 1959, cu 16 aña, a bira campeon di Aruba pa prome bes.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010997546:mpeg21:a0072|titel=Mario Croes jr: nieuwe tienkampkampioen tafeltennis|werk=[[Amigoe]]|datum=1959-02-25|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> Na 1960 e ta prolonga su titulo.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010459813:mpeg21:a0112|titel=Mario Croes jr. weer de sterkste|werk=[[Amigoe]]|datum=1960-04-01|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> Hunto cu Cholan Jacobs e tabata hunga pa e team Arubano di Bavaria Stars. Den e torneo organisá door di e asociacion "Entre Nous Juveniles” na Corsou el a hunga cu 17 aña su prome wega internacional contra [[Colombia]].
Croes tabata doño di Mario's Sports Shop den Wilhelminastraat 51 na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]. E ta casa cu Ruth Arends y hunto nan tin un yiu homber, Mario III, i un yiu muhe Janine.<ref name="Amigoe"/>
{{Appendix}}
{{Stub}}
{{DEFAULTSORT:Croes, Mario}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Deporte na Aruba]]
Pa promer viaha el a sali campeon di Aruba dia cu e tabatin 15 aña di edad. Awor flbi cu e tin 34 aña e por bisa cu ela sali 13 vez campeon di nos isla y e ta posee nada menos cu 39 copa y 27 medaya. Un deportista arubano cu e destaca su mes den e deporte di ping pong specialmente door di su mes esfuerzonan y su perserverancia, como cu manera nos lektornan por lesa mas alew, no ta semper ela haya ayudo den su carera deportivo na su isla natal. Mario Croes jr., casá cu Ruth Croes-Arends, ta haya cu e deporte di ping pong na Aruba a bai hopi atrcus den e 26 aña cu e tin ta praktikele.
Amistad a tene un entrevista exclusivo cu e deportista te ainda mas grandi riba terreno di ping pong actuahnente: Mario Croes Jr.<ref name="Amistad">{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AMISTAD-1976-11/page/3/mode/1up?q=Amistad+mei+1976&view=theater|titel=Mario Croes: 26 aña den pingpong|werk=Amistad|datum=november 1976|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref>
mi a cuminsa hunga ping pong tempo mi tabata tin mas o menos siete aña. Mi mama a cuminsa siñami, pero mi no a worry mucho. Toch mi a sigi hunga cu mi tata y cu mi otro famianan. Un viaha mi a bai Flamingo Room (Trocadero), caminda tabatin un mesa di ping pong, anto ei nan mi a mira Cholan Jacobs, e tempo ei e campeon di Aruba, hunga.
Esei a dunami smaak pa mi sigi train cu mi famia. Dia m'a cimiinsa hunga di verdad mi tabatin 12 ema y mi a cuminsa train cu Cholan. E tempo ei mi tabata hunga cinco te seis ora pa dia. Mi tabata caba di come dies dos or y mei y bai hunga te siet’or y mei di anochi. Tur dia e mesim cos. Mi no tabata hunga ni siña les.
Mario a cuminsa mustra su talentonan ora cu na edad di 9 aña ela sali campeon di Junioren na Aruba. Cu 12 aña ela drenta division di senioren y cu 16 aña pa promer vez ela logra bira campeon di Aruba. Su promer wega internacional ela hunga contra Colombianonan tempo cu e tabatin 17 aña na 1959. E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” Entre Nous Juveniles na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsou.
E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsou.
in de Franciscuskerk te Oranjestad is gistermorgen het kerkelijke huwelijk ingezegend vun mejuffrouw Rulh Arends, dochter V(.n. de heer en mevrouw Milo de R. Arends-Arends en de heer Mario Croes, zoon van de heer en mevrouw Mario H. Croes- Zeppenfelt. Voor de receptie ten huize van de bruid bestond grote belangstelling. Het bruidspaar wachtte een verrassing; een taart in de vorm van een tafeltennistafel. De bruidegom is dan ook tafeltenniskampioen van Aruba.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462365:mpeg21:a0121|titel=In de Franciscuskerk|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-07-16|bezochtdatum=2022}}</ref>
* Eigenaar van Mario's Sports Shop, Wilhelminastraat 51, Oranjestad, Aruba
* Huwde in 1965 met Ruth Arends, kinderen Mario III en Janine
{{Appendix}}
---------------
qf08smh11l04unm0j3srlyaryumbjjg
199568
199567
2026-08-05T09:17:29Z
Caribiana
8320
199568
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
Pending: [[Barracudas Artistic Aruba]] - [[Aruba Dolphins]] - [[Stingray Swimming Team]] - [[Shawn Zarraga]] - [[Antwone Thyshon Kelly]] - [[Badminton Bond Curacao]] - [[Seleccion nacional di badminton di Aruba]] - [[Aruba Sport Unie]]
--------
{{infobox deportista | variante=a
}}
'''Higinio Alejandro (Patan) Farro''' († 30 di yüli 2026) tabata un levantadó di peso arubiano, konosí den su tempu aktivo komo e hòmber mas fuerte di Aruba. El a dominá deporte di levantamentu di peso riba e isla pa mas ku un dekada i a representá Antia Hulandes na diferente torneo internashonal.
Farro a gana e titulo di kampion di Aruba pa dieskuater (14) aña konsekutivo i tabata tambe kampion di Antia Hulandes pa nuebe (9) aña. El ta konsiderá un di e pioneronan mas importante di levantamentu di peso na Aruba.<ref>[https://arubanews.ca/patan-farro-weightlifting-legacy-honoured-following-aruban-champions-death/ Patan Farro Weightlifting Legacy Honoured Following Aruban Champion’s Death], arubanews.ca (4 di augustus 2026)</ref><ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/93280/voormalig-gewichthefkampioen-patan-farro-overleden-vz1916 Voormalig gewichthefkampioen ‘Patan’ Farro overleden], curacao.nu (4 di augustus 2026)</ref>
== Bida y carera ==
Farro a kuminsá ku levantamentu di peso na aña 1964 i a logra di dos luga den su promé kompetensia. Den e aña siguiente, e deporte a baha hopi na nivel riba e isla, despues ku hopi trahadó strañero a laga Aruba tras despido na refineria di Lago.
A pesar di e situashon difísil, Farro a sigui entrená bou di kondishonnan hopi limitá. El tabata entrená den un espasio chikí bou di graderia di Wilhelmina Stadion (awor Stadion Guillermo Prospero Trinidad), ku ventilashon insufisiente i un solo plataforma ku el mester a kompartí ku siete otro deportista.
El a entrená sin entrenador profeshonal i nunca a haña oportunidat pa sigui kampamentu di entrenamiento na exterior. Pa torneo internashonal, el tabata depende di su propio dianan di vakashon, pasobra no a haña permiso adicional di su trabou.
===Carera internacional===
Na 1970, Farro a wordu selekshoná pa representá Antia Hulandes na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Panamá. Ora e Komité Olímpiko Antiano a nenga pa paga su biahe, el mes a kumpra su boleto di avion i a logra di kuarto luga den su kategoria.
Na 1971, el a termina na di sinku luga durante e Huegos Panamericanos na Cali, Kolombia. Na 1974, el a bolbe logra kuarto luga na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Republica Dominicano.
Su logro internashonal mas importante a yega na 1978, ora el a gana un medaya di brons na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Medellín.
==Logro y rekord ==
Ademas di su titulo lokal i regional, Farro tabata konosí pa su forsa eksepshonal. Den añanan setenta, el a logra e siguiente prestashonnan aproksimá:
squat: serka 272 kilo (600 lbs)
deadlift: serka 318 kilo (700 lbs)
bench press: serka 181 kilo (400 lbs)
snatch: serka 125 kilo (275 lbs)
clean and jerk: serka 160 kilo (352 lbs)
Su rekordnan arubiano di 1976 den e disciplinanan snatch i clean and jerk a keda sin bati pa aproksimadamente kuarenta (40) aña. Na 2016, e rekordnan aki i su total kombiná finalmente a wordu mehorá.
Rekonosimentu
Durante su karrera aktivo, Farro no a haña hopi rekonosimentu ofisial pa su prestashonnan. Sin embargo, despues di su retiro, el a wordu honrá ku diferente distinkshon:
distinkshon real
inklushon den Eregalerij di Aruba
Premio Santa Anna pa su kontribushon na deporte i kultura
Segun Archivo Nacional Aruba, Farro tabata tambe nominá pa premio di “atleta di aña” di Aruba Sport Unie na 1974.
== Ca'i orgel ==
* Diamante<ref>https://www.gobierno.aw/en/several-barrel-organ-players-were-honored-on-musicians-day</ref>
E legendario hisador di peso Arubiano Higinio Alejandro “Patan” Farro tambe tabata un figura cultural bon conoci y un hungador, doño y restaurador celebra di e tradicional caha di orgel (orgel di bari) yama “El Diamante”.Legado CulturalE Instrumento: Patan Farro tabata doño y tabata cuida un caha di orgel historico di 10 aña bieu como “El Diamante” tabata conoci. Diamante".Artesania: E tabata un di e poco personanan na Aruba cu e habilidad raro pa pega y martillo e cilindernan (cilinder di claba) cu ta wordo uza pa toca musica tradicional riba e instrumento.Reconocimento: El a ricibi multiple premio cultural y reconocimentonan oficial di gobierno di Aruba pa conserva e musical unico aki
== Legado ==
Farro su influensia a bai mas allá di su rekordnan i medayanan. El a demostrá ku un atleta arubiano por kompetí na nivel regional, a pesar di falta di fasilidat, guia profeshonal i sosten finansiero.
Su determinashon — manera paga su propio biahe i sigui entrená bou di kondishonnan difísil — a hasi’e un ehèmpel pa generashonnan posterior di deportista.
Ademas di su kontribushon na deporte, Farro tabata tambe envolví den preservashon di herensia kultural di Aruba, spesialmente dor di su trabou ku restaurashon i promoshon di e Cah’i Orgel tradicional.
Fayesimentu
Farro a fayesé dia 30 di yüli 2026 na edat di 84 aña. Diferente organisashonnan deportivo, entre otro Aruba Amateur Weightlifting Association, a record’é komo un atleta sobresaliente i un persona ehèmpelar, i a ekspresá kondolensia na su famia.
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Deporte na Aruba]]
------------
'''Aruba Sport Unie''' (ASU), tambe konosí komo '''Union Deporte Aruba''' òf '''Union Deportivo Arubano''', ta e organisashon cumbre di deporte na Aruba. E ta fungí komo federashon madre pa e diferente federashonnan i bondnan deportivo riba e isla.
ASU ta representa mas ku 25 federashon deportivo i tin komo meta koordiná, promové i desaroyá deporte na Aruba. Pa bira miembro di ASU, un organisashon deportivo mester ta registra komo persona hurídiko i no por representa un deporte ku ta kaba representá pa un otro federashon miembro.
==Historia==
Aruba Sport Unie a wordu fundá dia 23 di desèmber 1941, for di e nesesidat pa koordiná i stimulá desaroyo di deporte riba e isla.
Entre e organisashonnan ku a kontribuí na su fundashon tabatin clubnan manera RCA, Club Caribe i Tivoli. E promé presidente tabata [[Jacobo Arends|Jacobo Rudolf (Coco) Arends]], kende tabata tambe envolví den fundacion di [[Arubaanse Voetbalbond]] (AVB) algun aña prome.
Na 1949, ASU a kuminsá haña subsidio di e gobierno sentral pa sostené federashonnan deportivo, spesialmente pa organisashon di kompetensianan i otro aktividatnan.
Durante e añanan 1950 i 1960, sektor priva a hunga un papel importante den desaroyo di deporte na Aruba. E kompania petrolero Lago Oil & Transport Company, por ehèmpel, a brindá sosten finansiero i material na diferente clubnan. Mateo Reyes tabata un di e figurannan clave den e proseso di distribushon i desaroyo.
Na 1955, ASU a organisá e promé ASU Olimpiada, un evento ku a stimulá kompetensia entre atletanan lokal i ku a bira un tradishon durante varios dekada. Den e evento aki, atletanan tabata wordu rekonosé komo “atleta di aña”.
Entre 1955 i 1993, ASU tabata responsabel pa maneho di e Wilhelminastadion na Oranjestad.
Te na 1997, ASU tabata tambe enkargá ku distribushon di subsidio gubernamental na federashonnan deportivo. Despues di e aña ei, e tarea aki a pasa direktamente na gobierno di Aruba.
==Facilidatnan deportivo==
ASU ta manehá diferente instalashon deportivo riba Aruba, entre otro:
===Joe Laveist Sport Park===
Situa na San Nicolas, e parke aki ta un fasilidat multifunkshonal ku instalashonnan pa:
basebal
futbòl
volleyball
basketball
atletismo
E parke por wordu usa tambe pa evento grandi manera konserto i aktividatnan komunidario.
===Centro Deportivo Betico Croes===
Situa na Santa Cruz, e fasilidat aki ta un kompleks deportivo di paden ku aire akondishoná. E ta usa pa deporte di sala i arte marcial.
==Organisashon i rol==
ASU ta fungí komo koordinadó entre e diferente federashonnan deportivo na Aruba i ta apoyá:
desaroyo di deporte
organisashon di kompetensianan
promoshon di atletanan lokal
Riba e isla tin mas ku 30 organisashon deportivo ku ta forma parti di e sistema koordiná pa ASU. Entre e deporte mas popular na Aruba tin futbòl i basebal. Basebal, en partikular, a kontribuí na reconocimiento internashonal di Aruba, ku varios atletanan arubiano ku a hunga den Major League Baseball.
===Presidente ===
* Jacobo Rudolf “Coco” Arends (promé presidente)
* Gerald Franca
* Soraida Boekhoudt (2022– )
---
{{Variante|a}}
{{infobox organisacion | variante = a
| tipo = Deporte
| nomber = Aruba Sport Unie
| funda = [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]]
| fundado =
}}
'''Aruba Sport Unie''' (Union Deporte Aruba, ASU), tambe conoci como '''Union Deportivo Arubano''', ta e organisacion cumbre di deporte na [[Aruba]]. E ta fungi como federacion cumbre pa diferente federacion y bond deportivo riba e isla.
ASU ta representa mas cu 25 federacion deportivo y tin como meta coordina, promove y desaroya deporte na Aruba. Pa bira miembro di ASU, un organisacion deportivo mester ta registra como [[Persona hurídiko|persona huridico]] y no por representa un deporte cu ta representacaba pa otro federacion miembro.
== Historia ==
Aruba Sport Unie a wordo funda dia [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]]. E organisacion a surgi for di e necesidad pa coordina y stimula desaroyo di deporte riba e isla.
Den promé añanan di su existencia, diferente club i organisashon deportivo a kontribuí na fundashon di ASU, entre otro [[RCA]], Club Caribe i Tivoli. E promé presidente di e organisashon tabata '''Coco Arends''', kende tabata tambe envolví den fundashon di e '''Arubaanse Voetbal Bond''' algun aña promé.
Na 1949 ASU a kuminsá ricibí subsidio di e gobierno sentral pa apoyá federashonnan deportivo ku organisashon di kompetensia i actividadnan deportivo.
Durante añanan hopi organisashon i empresanan lokal a brindá sosten finansiero i material na deporte na Aruba. E kompanía petrolero Lago Oil & Transport Company tabata un di e sostenedornan importante, donando material deportivo i apoyando desaroyo di clubnan deportivo. Mateo Reyes tabata un di e personanan cu a yuda den e proseso di desaroyo aki.
Den 1955 ASU a organisá e promé '''ASU Olimpiada''', un evento deportivo pa estimulá kompetensia entre atletanan lokal. E evento aki a bira un tradishon durante varios dekada, kaminda atletanan a wordo rekonosé komo “atleta di aña”.
Entre 1955 i 1993 ASU tabata responsabel pa maneho di e [[Wilhelminastadion]] na Oranjestad.
Te na 1997 ASU tabata tambe responsabel pa distribushon di subsidio gubernamental pa federashonnan deportivo. Despues di e aña aki, e tarea aki a wordo asumí direktamente pa e gobierno di Aruba.
== Facilidatnan deportivo ==
ASU ta manehá diferente instalashon deportivo riba Aruba.
'''Joe Laveist Sport Park''' na [[San Nicolas, Aruba|San Nicolas]] ta un parke deportivo multifunkshonal ku instalashonnan pa deporte manera:
* [[Basebal]]
* [[Futbòl]]
* [[Volleyball]]
* [[Basketbal]]
* [[Atletismo]]
E parke por wordo usa tambe pa evento grandi manera konserto i otro aktividatnan komunidario.
'''Centro Deportivo Betico Croes''' na [[Santa Cruz, Aruba|Santa Cruz]] ta un fasilidat deportivo di paden ku aire acondicioná. E centro ta usa pa deporte di sala i arte marcial.
== Organisashon ==
ASU ta fungí komo koordinadó entre e diferente federashonnan deportivo na Aruba. E organisashon ta apoyá desaroyo di deporte, organisashon di kompetensianan i promoshon di atletanan lokal.
Riba e isla tin mas ku 30 organisashon deportivo cu ta forma parti di e sistema deportivo coordina pa ASU. Entre e deporte mas popular na Aruba tin [[futbòl]] i [[basebal]]. Especialmente basebal a duna Aruba reconocimiento internashonal, ku varios atletanan Arubiano cu a hunga den [[Major League Baseball]].
== Organisacion ==
Entre e presidentenan di Aruba Sport Unie tin:
* [[Coco Arends|Jacobo Rudolf (Coco) Arends]] (1892-1965) – promé presidente
* Gerald Franca – presidente durante diferente periodo den siglonan reciente
* Soraida Boekhoudt – presidente (2022)
[[:Kategoria:Deporte na Aruba]]
'''Aruba Sport Unie''' o '''Union Deportivo Arubano''' (ASU) ta e federacion cumbre di e federacionnan deportivo na [[Aruba]].
dre di 25 bond deportivo. Pa bira miembro di A.S.U. e organisacion mester ta un persona huridico y no mag di tin un miembro pa e deporte ey caba den A.S.U.
== Historia ==
ASU e ser funda dia [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]].
* ASU taba maneha Wilhelminastadion di 1955 te 1993
A.S.U. ta maneha dos facilidad cu ta nan propiedad, esta Joe Laveist Sport Park na San Nicolas y Centro Deportivo Betico Croes na Sta Cruz.
Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U.
Centro Deportivo Betico Croes ta completamente airecondiciona y ta uz'e pa tur sport di paden y arte marcial. Huur di e sporthal ta depende di cuanto hende mester uza pa maneha e lugar pa e actividad y ki sorto di actividad e ta. Pa mas informacion por yama oficina di A.S.U. na e numbernan di telefon ariba menciona.<ref>[https://www.gobierno.aw/union-deporte-aruba-asu Union Deporte Aruba (ASU)], Gobierno di Aruba</ref>
Aruba Sport Unie a wordo funda dia 21 di December, 1941. E aña aki 21 di December, e ta cumpli 75 aña y tin cu corda riba e fundadornan. Segun e presidente actual Gerald Franca, e aña aki lo ta uno special den cuadro di e celebracion aki. Tambe el a splica kico tur nan tin pensa di haci pa loke ta e celebracion den 2017.
Franca a splica cu e prome presidente tabata Coco Arends, kende ta e mesun persona cu a cuminsa tambe, kende ta fundador di Arubaanse Voetbal Bond 5 pa 6 aña prome. Un di e organisacionnan cu a yuda lanta Aruba Sport Unie tabata RCA, Club Caribe y Tivoli, cual ta e prome organisacionnan cu a lanta e asociacion aki.
Na 1949 pa prome biaha den historia, ASU a cuminsa haya e subsidio di Gobierno Central pa facilita tambe e federacionnan di e tempo ey cu placa pa nan organisa actividadnan. Despues di e periodo ey tabata haya Lago ta yuda hopi den parti di formacion di e clubnan y nan tabata subsidia of duna donacion na e diferente clubnan pa nan material, etc. durante aña. Difunto Mateo Reyes, kende ta un persona conoci y keri, tabata encarga cu esaki. E ta un di e personanan cu a yuda ASU pa haya Joe Laveist for di Lago como un centro pa deporte. Lago Sportpark tabata di Lago y a bin pa pase pa Joe Laveist, pa pas’e pa ASU.
Franca a menciona cu durante aña, durante 1955, ASU a celebra su prome ASU Olimpiada y despues di esey a keda celebr’e. Hopi di e atletanan grandi ta recorda e fechanan ey, caminda cu nan a wordo eligi como atleta di aña den decadanan di 60, 70 y 80. ASU semper a maneha deporte pa Gobierno y hasta a bay asina leu cu ASU a manda hende den exterior cu studie opdracht, pa bin bek lanta scol di deporte pa Aruba. Esaki nunca a logra debi na cosnan cu tabata pasa internamente. Despues ASU tabata encarga pa duna subsidio te cu na aña 1997, caminda cu Gobierno a tuma e tarea aki bek den su seno.
Franca a sigui splica cu na e momentonan aki tin un comision cu ta trahando riba dje pa pasa e fecha pa Januari. Pa fin di aña ta imposibel pa organisa algo. Idea ta pa haci algo riba dje pa recorda e fecha y recorda esnan cu a funda e organisacion aki. Tabata tin hasta hendenan conoci entre otro shon A. Eman cu tabata un di e prome personanan den e directiva. Tin hopi hende conoci den comunidad tabata forma parti di ASU di e tempo ey.<ref>[https://masnoticia.com/aruba-sport-unie-lo-cumpli-75-ana-dia-21-di-december-proximo/ Aruba Sport Unie lo cumpli 75 aña dia 21 di December proximo], Mas Noticia (28 di november 2016)</ref>
The sparse available evidence, however, reveals that there are around thirty-five sport organisations on the island that fall under the umbrella of the Aruba Sport Union (ASU), which was formed in 1941.44 As in Curaçao, two of the more popular team sports are soccer and baseball, and it is baseball that has given it the greatest international recognition through the participation of at least six Arubans in MLB since 1996.4
ASU President Gerald Franca --> 2022 Soraida Boekhoudt
---
Aruba Sport Unie, funda dia 23 di december 1941, ta e bond madre di 25 bond deportivo. Pa bira miembro di A.S.U. e organisacion mester ta un persona huridico y no mag di tin un miembro pa e deporte ey caba den A.S.U.
A.S.U. ta maneha dos facilidad cu ta nan propiedad, esta Joe Laveist Sport Park na San Nicolas y Centro Deportivo Betico Croes na Sta Cruz.
Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U.
Centro Deportivo Betico Croes ta completamente airecondiciona y ta uz'e pa tur sport di paden y arte marcial. Huur di e sporthal ta depende di cuanto hende mester uza pa maneha e lugar pa e actividad y ki sorto di actividad e ta. Pa mas informacion por yama oficina di A.S.U. na e numbernan di telefon ariba menciona.<ref>https://www.gobierno.aw/union-deporte-aruba-asu Union Deporte Aruba (ASU)</ref>
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Deporte na Aruba]]
----------------
{{Variante|a}}
{{multiple image
| total_width = 270
| border =
| perrow = 1/2
| align = right
|header = Joe Laveist Sportpark
|header_align = center
|image2 = Joe Laveist Sport Park.jpeg
| image1= Estadio de béisbol Joe Laveist, en San Nicolaas (este de Aruba).jpg
| image3 = Joe Laveist Sport Park 06 54 31 704000.jpeg
|caption1 =
|caption_align = center
}}
== Lago Sport Park / Joe Laveist Sportpark ==
The historical Lago Sports Park (later known as the Laveist Sport Park) was a vital recreational and cultural hub in San Nicolas, Aruba. Officially inaugurated in March 1941, it was founded by the Lago Oil & Transport Company to support the island's booming refinery community.
History of Lago Sports Park
Founding and Baseball Roots: The park was instrumental in developing baseball on the island. American expatriate and former Major League Baseball pitcher Jim Bluejacket spent 15 years in Aruba and helped found the facility, fostering strong local interest in the game.
WWII & Refining Community: During WWII, the facility offered organized recreation for Allied soldiers stationed in Aruba and the diverse immigrant workforce employed at the Lago refinery.
Championship Ground: Throughout the 1940s and 1950s, the park was the premier venue for the organized Aruba baseball championships. Iconic early teams like the Dodgers, Baby Ruth, and Barnes' Ramblers competed here.
Track and Field: Beyond baseball, it served as the primary venue for annual events like the Lago High School Track Meets and the Aruba School Sport Bond competitions.
Evolution: Today, the historic site in San Nicolas continues to be an active community asset and is known as the Laveist Sport Park.
---
Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U.
{{Variante|a}}
{{Databox}}
Intro
*Location in San Nicolas, Aruba
*Originally built by Lago Oil and Transport Company
*Year of inauguration (1941)
*Later renamed to Joe Laveist Sportpark
==Historia==
1. Fundashon (±1930s–1941)
Lago building infrastructure for workers
Role of Jim Bluejacket
Opening (9 March 1941)
2. Periodo di floresementu (1940s–1980s)
Organized sports (baseball, possibly softball, football)
Social function (community gatherings, events)
3. Despues di sera di Lago (1985 →)
Decline / transition
Renaming to Joe Laveist
Continued local use
Struktura i fasilidat
Even if partial:
Baseball field
Stands / seating
Clubhouse?
Multi-sport use
* na 1968 Lago a traspasa LSP pa ASU
Importansia kultural
This is where your article becomes powerful:
Role in development of baseball in Aruba
Connection to Lago Colony life
Symbol of industrial-era community building
Link to later international baseball success of Aruba
Legado
Renaming to Joe Laveist
Continued recognition
Connection to surrounding area (Jim Bluejacketstraat, schools, neighborhoods)
🔎 Research tips (high impact, low effort)
Look for:
Lago employee magazines / newsletters
Local newspapers (Amigoe, Diario archives)
Aruba sports history sources
Mentions of:
inauguration (1941)
sports competitions
Joe Laveist (who he was!)
------------------
==Origen di baseball na Aruba ==
Beisbòl a yega Aruba den añanan 1930, introdusí pa ekspatriadonan merikano ku tabata traha na Lago Oil Company i imigrantenan venezolano ku a forma timnan di pickup informal riba terenonan habrí.[2] E deporte a haña struktura ku e fundashon di ABBA na 1950 pa organisá liga i kampionato lokal, loke a kondusí na entrada di Aruba den wega internashonal na 1952 ora el a djòin e Asosiashon Internashonal di Beisbòl Amateur (awor parti di WBSC).[2] E aña ei, Aruba a debutá su promé selekshon nashonal na e Serie Mundial Amateur di 1952 na Havana, Cuba, manehá pa Joe Proterra, kaminda el a sigurá dos viktoria den seis wega i a gana aklamashon di fanátikonan, ku pitcher Nell Harms nombrá hungadó sobresaliente di siman pa su aktuashon kontra Honduras.[2]
Beisbòl a wòrdu introdusí na Aruba na final di añanan 1920 i kuminsamentu di añanan 1930 prinsipalmente dor di ekspatriadonan merikano empleá pa Lago Oil and Transport Company, un supsidiario di Standard Oil of New Jersey, kendenan a establesé un refineria riba e isla.
Pafo di e colonia, baseball a haya traccion na fin di añanan 1930 pa medio di imigrantenan y mariniernan Venezolano cu a mara na wafnan di Aruba cu nan barconan di pisca, formando teamnan casual di pick-up cu a hunga riba terenonan habri na Oranjestad, manera e area patras di Corte di Husticia actual.
Pa añanan 1950, beisbòl a integrá profundamente den kultura di Aruba, partikularmente bou di hóbennan, ku a wòrdu eksponé pa medio di transmishonnan di media merikano, eventonan patrosiná pa kompanianan di zeta, i e impakto persistente di sòldánan di tempu di guera, hasiendo esaki un símbolo di aspirashon i vínkulo di komunidat den barionan di klase trahadó. Adopshon lokal a oumentá ku e formashon di klupnan amateur den tur pueblo.
<ref>Clyde Harms, https://archive.org/details/BNA-DIG-ARUBATODAY-2021-05-28/page/n9/mode/1up?q=jim+bluejacket Short history of the beginnings of baseball in Aruba], Aruba Today (28 di 2021)</ref>
-------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox deportista| variante = a
| nomber completo = Shawn Joubert Zarraga
| alias =
| fecha nacemento = [[21 di yanüari|21 di januari]] [[1989]]
| luga nacemento = {{ABW}}
| fecha fayecimento =
| luga fayecimento =
| nacionalidad = {{NLD}}
| haltura = 183 cm
| peso = 109 kg
<!-- Seccion di informacion deportivo -->
| deporte = [[beisbòl|baseball]]
| disciplina = catcher (man drechi)?
| wo =
| debut = 11 di maart 2023 (den [[Tim nashonal di beisbòl hulandes|team di Reino]])??
| activo = 2021 - presente ??
| distincion =
}}
'''Shawn Joubert Zarraga''' (☆ [[21 di yanüari|21 di januari]] [[1989]] na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]) ta un eks-catcher profesional di beisbòl Arubiano ku a representá Hulanda den kompetensianan internashonal, inkluyendo e World Baseball Classic.[1] Para na 6 pia 0 inch (1.83 m) i pisando aproksimadamente 240 liber (109 kg), Zarraga tabata un switch-hitter ku tabata tira ku man drechi i a hunga prinsipalmente komo un katcher durante henter su karera.[2] Selektá pa e Milwaukee Brewers den e di 44 buèlta (1.302 en general) di e Selekshon di Beisbòl di Liga Mayor di 2007 for di Trinity Christian Academy na Florida, el a pasa vários temporada den e liganan menor den vários organisashon.[3]
grokipedia: Zarraga su karera profeshonal a kuminsá den e sistema di Brewers, kaminda el a progresá a traves di nan afiliadonan di 2007 pa 2014, alkansando nivelnan di Double-A i Triple-A i mustrando abilidatnan defensivo sólido tras di e plato.[4] Despues el a firma kontraktnan di liga menor ku timnan inkluyendo Los Angeles Dodgers na 2017 i Cincinnati Reds na 2016, ganando invitashonnan no-roster pa entrenamentu di primavera, ounke nunka el a yega Major League Baseball.[5] Despues ku su karera den liga menor afiliá a terminá na 2017, Zarraga a hunga den liganan independiente, inkluyendo ku e Cleburne Railroaders di e Asosiashon Merikano e aña ei, promé ku el a baha ku penshun.[6]
Riba e esenario internashonal, Zarraga tabata un kontribuidor klave na e selekshon nashonal di Hulanda, yudando sigurá e título di Kopa Mundial di Beisbòl 2011 na Panama i partisipando den e Klásiko Mundial di Beisbòl 2017, kaminda el a proveé profundidat na katcher durante wega di pool.[7] Su versatilidat i eksperensia a hasié un opshon konfiabel pa e tim hulandes, basando riba su raisnan arubiano miéntras e tabata kompetí bou di e bandera di Reino Hulandes.[8]
== Karera internashonal ==
===Kopa Mundial 2011===
Zarraga a haci su debut internacional cu e seleccion nacional di baseball di Hulanda na 2011 den Mundial di Baseball na Panama, eligibel pa medio di su herencia Arubiano. El a sirbi komo un katcher riba e lista ora e tim a gana e medaya di oro, derotando Cuba 2-1 den e final pa reklamá e título mundial.[25][26]
torneonan di 2014
Zarraga a sirbi prinsipalmente komo un katcher durante e aparishonnan di e tim den dos torneo klave e aña ei.[27]
Na yüli, Zarraga a representá Hulanda na e Torneo Internashonal di Beisbòl di Fransia, konosí tambe komo Yoshida Challenge, ku a tuma lugá na Sénart, Fransia. E selekshon hulandes a gana e medaya di oro, derotando un tereno ku a inkluí anfitrion Fransia, Alemania, i all-starnan internashonal. Zarraga tabata parti di e lista ku a sigurá e título, kontribuyendo tras di e plato miéntras e tim a pone un demostrashon fuerte den nan promé salida na e fasilidat nobo.[28][29]
Mas lat e sèptèmber ei, Zarraga a kompetí den e Kampionato Oropeo di Beisbòl 2014 ku a tuma lugá na Ostrava i Brno, Repúblika Cheko, kaminda Hulanda a kapturá nan di 21 medaya di oro kontinental ku un rèkòrt invikto di 11-0, kulminando den un viktoria final di 6-3 riba Italia. Komo katcher, el a bati .286 ku aktuashonnan notabel, inkluyendo tres hit den un viktoria di 7-2 riba Alemania i un homerun den un wega di pool anterior kontra Kroasia. Su trabou defensivo a yuda ankra un staf di lansamentu ku a pèrmití solamente 1.36 kareda gana pa wega durante henter e torneo.[30][31][28]
2015 Premier12 i 2017 World Baseball Classic
Zarraga a wòrdu selektá pa representá e selekshon nashonal di beisbòl di Hulanda na e WBSC Premier12 di 2015, e edishon inaugural di e torneo ku a tuma lugá na Mexico i Taiwan, kaminda el a sirbi komo un katcher bistiendo e kamisa number 22.[32] Hulanda a kompetí den Grupo A di e buèlta di apertura, sigurando tres viktoria kontra Chines Taipei (7-4), Italia (16-1), i Puerto Rico (11-7), miéntras ku nan a sufri pèrdida kontra Cuba (5-6) i Canada (1-3), loke a posishoná nan pa avansá pa e kuartfinal.[33] Einan, nan a kai kontra Merka 1-6, resultando den un di sinku lugá total pa e tim.[33]
Durante e torneo, Zarraga a kontribuí ofensivamente den momentunan klave, inkluyendo un homerun di dos kareda den e di kuater inning kontra Cuba ku a ekstendé e bentaha di Hulanda na 4-1, ounke e tim na final a pèrdè den un kompetensia estrecho.[34] El a registrá tambe un RBI den e viktoria riba Taipei Chines, trahando un kaminata apesar di a bai sin hit den tres at-bat.[35] Sinembargo, Zarraga a sufri un leshon na man durante e wega di Cuba i mester a sali trempan.[36]
Na 2017, Zarraga a gana un lugá riba e lista di Hulanda pa e World Baseball Classic, atrobe komo un katcher, partisipando den e torneo prinsipal ku a tuma lugá den vários pais anfitrion.[37] Hulanda a pone un rèkòrt di 2-1 den Pool A, avansando komo subkampeon tras di Israel, promé ku a derotá Israel 12-2 den e kuartfinal na Tokyo Dome pa yega e semifinal.[37] Nan kareda a terminá den un pèrdida di 3-4 kontra Puerto Rico na Dodger Stadium, kaminda e tim a regresá lat pero no por a sigurá e viktoria.[38]
E aktuashon sobresaliente di Zarraga a bini den e kuart di final kontra Israel, kaminda el a konta dos hit i dos RBI komo parti di e eksploshon ofensivo di e tim.[39] Den e semifinal kontra Puerto Rico, el a entregá un dòbel di RBI krusial den e di sinku inning pa skor Wladimir Balentien i empatá e wega na 3-3, ounke kompañero di ekipo Jonathan Schoop a wòrdu bentá afó na e plachi di kas den e wega.[40] Zarraga a parse di a sufri un leshon den e di ocho inning di e wega ei, loke a rekerí atenshon médiko tras di e plato.
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid = |titulo=}}
{{References}}
* [https://www.baseball-reference.com/register/player.fcgi?id=kelly-001ant Minors Stats Antwone Kelly]
}}
{{DEFAULTSORT:Zarraga, Shawn}}
[[:Kategoria:Hende]]
[[:Kategoria:Beisbòl]]
-----------------
{{Variante|a}}
{{Infobox asociacion deporte| variante = c
| nomber = Badminton Bond Curaçao
| logo =
| imagen =
| abrevia = BBC
| president =
| vice-president =
| algemeen-secretaris =
| asiento =
| region =
| pais =
| cantidad_miembro =
| cantidad_asociacion =
| deporte =
| funda =
| luga_funda =
| ex-nomber =
| federacion_mundial =
| federacion_continental =
| federacion_nacional =
| afilia =
| comite_olimpico =
| agencia_deportivo =
| stop_imagen =
| imagen =
| descripcion =
| website =
}}
'''Badminton Bond Curaçao''' (BBC) ta e organisashon ku ta dirigi i promové e deporte di badminton na Kòrsou. E federashon ta un miembro di e organisashonnan internashonal i regional, inkluíendo e '''Badminton World Federation (BWF)''', e '''Badminton Pan America (BPA)''', i e '''Caribbean Regional Badminton Confederation (CAREBACO)'''.
=== Historia i Fundashon ===
E Badminton Bond Curaçao a fundá den 1975. E federashon ta representá Kòrsou den e organisashonnan regional i internashonal di badminton.:contentReference[oaicite:8]{index=8}
=== Afiliashon Internashonal ===
:contentReference[oaicite:10]{index=10}
* :contentReference[oaicite:13]{index=13}
* :contentReference[oaicite:16]{index=16}
* :contentReference[oaicite:19]{index=19}:contentReference[oaicite:21]{index=21}
=== Participashon Internashonal ===
:contentReference[oaicite:23]{index=23}:contentReference[oaicite:25]{index=25}
=== Referensianan ===
* :contentReference[oaicite:27]{index=27}
* :contentReference[oaicite:30]{index=30}:contentReference[oaicite:32]{index=32}
[[:Kategoria:Deporte na Kòrsou]]
[[:Kategoria:Organisashon Deportivo]]
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Deporte]]
---------------
{{Databox}}
E '''seleccion nacional di badminton di Aruba''' ([[Hulandes]]: Arubaans badmintonteam) ta representa [[Aruba]] den competencianan internacional di team di badminton y ta wordo controla pa [[Aruba Badminton Federation]] cu ta afilia na Badminton Pan America y Caribbean Regional Badminton Confederation (CARECOBA).<ref>{{Cite web |title=Members {{!}} BWF Corporate |url=https://corporate.bwfbadminton.com/about/membership/ }}</ref> E ekipo a kompetí pa promé biaha den nan promé torneo internacional di ekipo na 1990.
E ekipo a haci su aparicion pa prome biaha na e Campeonato di Ekipo di CAREBACO na aña 1974.<ref>{{citeer web|titel=Aruba vooreerst naar Car. badmintonkampioenschap|werk=[[Amigoe]]|datum=1974-11-15|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2025-05-29|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461200:mpeg21:p005}}</ref> Tambe e ekipo a competi den e [[Weganan Centroamericano y di Caribe]] di 1990, unda badminton a wordo inaugura pa prome biaha den e Weganan. E ekipo junior di Aruba a kompetí den e Campeonato Pan Am Junior Team 2009 y a terminá na di 12 lugá.<ref>{{Cite web |title=BWF - Team Event XVIII Pan Am Junior 2009 - Winners |url=https://bwf.tournamentsoftware.com/sport/winners.aspx?id=C61259DF-B2FF-4AC5-A444-F9E14C6A82B1 |access-date=2022-09-04 |website=bwf.tournamentsoftware.com}}</ref>
Een Arubaans selectie-team zal van 17 tot en met 24 november voor de eerste keer deelnemen aan de Caribische Badmintonkampioenschappen, die dit jaar te Georgetown in Guyana gehouden worden. Het team dat Aruba zal vertegenwoordigen bestaat uit de dames M. Mata, N. Mata en M. Yarzagaray, en de heren Doy Bernaibela, H. Boer, Robby Arambatzis en Reginals Altman. Deze reis werd mogelijk gemaakt dankzij financiële — en materiele steun van diverse giften; het bedrijfsleven en andere instanties. Het Caribisch toernooi wojdt^jgeorganiseerd door de Caribbean regional badminton confederation, een in 1972 opgerichte federatie, tot voor kort bestaande uit de landen Jamaica, Trinidad/Tooago, Guyana en Sjuriname. Vorig jaar heeft de Badminton Bond Aruba zijn interesse voor deelname aan het bestuur van de Carebaco te kennen gegeven en na een jaar van intensieve voorbereidingen werd Aruba in juli van dit jaar lid van de International badminton federation en in dezelfde maand als vijfde lid van de Carebaco toegelaten. Beide feiten kunnen als mijlpalen worden beschouwd in de geschiede- | nis van de badmintonsport op Aruba, waar deze sport (nog) vrij onbekend is. Dit laatste komt voornamelijk doordat men hier voor deze sport een enorm tekort heeft aan goede accomodatie.
==Historia==
===Tim miksto===
Aruba a debuta den e Campeonato di Equipo di CAREBACO na 1974. E team a keda na di cinco lugar den e ranking final, perdiendo 7-0 contra Jamaica, Surinam, Trinidad y Tobago y Guyana.<ref>World Badminton 18 (1974), p. 3</ref>
{{Appendix}}
[[:Category:Deporte na Aruba]]
en.wiki
---------------
{{Infobox asociacion deporte| variante = c
| nomber = Aruba Badminton Federation
| logo =
| imagen =
| abrevia = ABF of BBA
| president =
| vice-president =
| algemeen-secretaris =
| asiento =
| region =
| pais =
| cantidad_miembro =
| cantidad_asociacion =
| deporte =
| funda =
| luga_funda =
| ex-nomber =
| federacion_mundial =
| federacion_continental =
| federacion_nacional =
| afilia =
| comite_olimpico =
| agencia_deportivo =
| stop_imagen =
| imagen =
| descripcion =
| website =
}}
'''Aruba Badminton Federation''' (ABF), tambe yamá Badminton Aruba o Aruba Badminton Bond, ta e organisacion gobernante nacional supremo pa e deporte di [[badminton]] na [[Aruba]]. E federacion ta wordo representa pa e [[seleccion nacional di badminton di Aruba]].
== Historia ==
E Aruba Badminton Federation a wordo funda memey di añanan 1970, ora cu e promé participacion a tuma luga na e Kampionatonan di Carebaco. Na desember 1973 e federacion a bira miembro di Caribbean Badminton Federation, hunto cu Corsou.<ref>Sport inliet kort sport in het kort sport. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 05-12-1973, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 29-05-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461498:mpeg21:p007</ref>
E federashon despues a bira miembro di e órgano di gobernashon kontinental, e Konfederashon Panamerikano di Badminton, i e Federashon Mundial di Badminton, e tempu ei konosí komo e Federashon Internashonal di Badminton. Aruba ainda no ta anfitrion di campeonatonan internacional. Sinembargo Aruba a yega di ta anfitrion di Campeonato di Carebaco dos biaha. Federacion di Badminton Aruba ta miembro di Comite Olimpico Arubano .
{{Appendix}}
De Badminton Bond Aruba (BBA) viert deze maand zyn 15-jarig bestaan met verschillende toernooien en andere activiteiten.
Ofschoon deze tak van sport niet zo bekend is op Aruba, heeft de BBA in vijftien jaren heel wat gepresteerd. Deze bond is al jaren lid van de International Badminton Federation (IBF). Ook is de BBA lid van de Carebaco (Caribbean Regional Badminton Confederation), waarvan verder ook lid zijn: Jamaica, Trinidad, Suriname, Guyana, Barbados, Bermuda, Curasao en Grenada. Elk jaar doet Aruba mee aan de Caribische kampioenschappen en BBA- motor, Riek Altman, is al jaren secretaris / penningmeester van de Carebaco. Aruba wordt elk jaar weer verzocht de Carebaco- wedstrijden te organiseren, omdat Aruba tot nu toe het beste toernooi heeft georganiseerd, doch door het ontbreken van faciliteiten kan de BBA dit Caribisch treffen niet meer organiseren.
De BBA bestaat momenteel uit de vier clubs: Floralin, Flamboyant, Aruba Badminton Minders en Playa die tezamen honderd leden tellen. Deze sport kan uitsluitend gespeeld worden in een zaal en nu wordt er gebruik gemaakt van de gymnastiekzalen van Julianaschool, La Salie College en de Sporthal.
Een paar maanden geleden hebben de BBA- bestuursleden, Riek Altman en Michael Williams, in Trinidad een coachingcUrsus gevolgd onder auspiciën van de IBF en geven nu op maandag en donderdag aan trainers van de club een opleiding. Nu al is bekend dat Aruba volgend jaar vertegenwoordigd zal worden op Curagao tijdens de Easter Open Tournament en in Jamaica tijdens de Carebaco- wedstrijden.
De BBA heeft gisteren in een communiqué dank uitgebracht aan alle personen en instanties, die door de jaren heen de BBA hebben geholpen en eenieder, die aan badminton wil meedoen, uitgenodigd zich op donderdag in de Sporthal op te geven tussen zeven en tien uur 's avonds. Het bestuur van de BBA wordt in dit derde lustrumjaar gevormd door: voorzitter R. Nieuw, vicevoorzitter R. Altman, secretaris G. Simon, penningmeester B. Hernandez, commissarissen E. van der Linde, M. McClure, E. Vemannan, M. Croes en M. Williams.<ref>Met uitgebreid activiteiten-programma Badminton Bond Aruba viert haar derde lustrum. "Amigoe". Curaçao, 08-11-1986, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 29-05-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641854:mpeg21:p013</ref>
-------------
{{Variante|a}}
{{Futbolista
|nomberdihungado =
|Nomber = Mario Croes
|potret =
|Fecha di nasementu =
|Siudat di nasementu =
|Pais di nasementu = {{ABW}}
|Nashonalidat = hulandes
|Posishon =
|club =
}}
'''Hyacintho Mario Croes''' (☆ ± 1942 na [[Aruba]]), tambe conoci como '''Mario Croes jr.''', ta un ex-hungado di pingpong [[Aruba]]no. Entre decada 1960 y decada 1980 el a titula 13 vez campeon di Aruba. Den [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]] Croes tabata un di e dos "grandinan" den deporte di tennis di mesa, banda di [[Robert Hosé]] di [[Kòrsou|Corsou]].<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463158:mpeg21:a0099|titel=Sensationele zege van R. Hosé over M. Croes|werk=[[Amigoe]]|datum=1970-11-02|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref>
== Biografia ==
Mario Croes ta yiu di Eymee Zeppenfelt y Mario Hyacinto Croes, empresario i doño di La Gran Bodega.<ref name="Amigoe">{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462365:mpeg21:a0121|titel=In de Franciscuskerk|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-07-16|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> Cu mas o menos siete aña el a cuminsa hunga pingpong y tabata train cu su mama pa despues sigi train cu su tata y otro famianan.<ref name="Amistad">{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AMISTAD-1976-11/page/3/mode/1up?q=Amistad+mei+1976&view=theater|titel=Mario Croes: 26 aña den pingpong|werk=Amistad|datum=november 1976|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref>
Croes a cuminsa mustra su talentonan ora cu na edad di 9 aña el a sali campeon "junioren" na Aruba. Cu 12 aña el a drenta division di senioren y na 1959, cu 16 aña, a bira campeon di Aruba pa prome bes.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010997546:mpeg21:a0072|titel=Mario Croes jr: nieuwe tienkampkampioen tafeltennis|werk=[[Amigoe]]|datum=1959-02-25|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> Na 1960 e ta prolonga su titulo.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010459813:mpeg21:a0112|titel=Mario Croes jr. weer de sterkste|werk=[[Amigoe]]|datum=1960-04-01|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> Hunto cu Cholan Jacobs e tabata hunga pa e team Arubano di Bavaria Stars. Den e torneo organisá door di e asociacion "Entre Nous Juveniles” na Corsou el a hunga cu 17 aña su prome wega internacional contra [[Colombia]].
Croes tabata doño di Mario's Sports Shop den Wilhelminastraat 51 na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]. E ta casa cu Ruth Arends y hunto nan tin un yiu homber, Mario III, i un yiu muhe Janine.<ref name="Amigoe"/>
{{Appendix}}
{{Stub}}
{{DEFAULTSORT:Croes, Mario}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Deporte na Aruba]]
Pa promer viaha el a sali campeon di Aruba dia cu e tabatin 15 aña di edad. Awor flbi cu e tin 34 aña e por bisa cu ela sali 13 vez campeon di nos isla y e ta posee nada menos cu 39 copa y 27 medaya. Un deportista arubano cu e destaca su mes den e deporte di ping pong specialmente door di su mes esfuerzonan y su perserverancia, como cu manera nos lektornan por lesa mas alew, no ta semper ela haya ayudo den su carera deportivo na su isla natal. Mario Croes jr., casá cu Ruth Croes-Arends, ta haya cu e deporte di ping pong na Aruba a bai hopi atrcus den e 26 aña cu e tin ta praktikele.
Amistad a tene un entrevista exclusivo cu e deportista te ainda mas grandi riba terreno di ping pong actuahnente: Mario Croes Jr.<ref name="Amistad">{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AMISTAD-1976-11/page/3/mode/1up?q=Amistad+mei+1976&view=theater|titel=Mario Croes: 26 aña den pingpong|werk=Amistad|datum=november 1976|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref>
mi a cuminsa hunga ping pong tempo mi tabata tin mas o menos siete aña. Mi mama a cuminsa siñami, pero mi no a worry mucho. Toch mi a sigi hunga cu mi tata y cu mi otro famianan. Un viaha mi a bai Flamingo Room (Trocadero), caminda tabatin un mesa di ping pong, anto ei nan mi a mira Cholan Jacobs, e tempo ei e campeon di Aruba, hunga.
Esei a dunami smaak pa mi sigi train cu mi famia. Dia m'a cimiinsa hunga di verdad mi tabatin 12 ema y mi a cuminsa train cu Cholan. E tempo ei mi tabata hunga cinco te seis ora pa dia. Mi tabata caba di come dies dos or y mei y bai hunga te siet’or y mei di anochi. Tur dia e mesim cos. Mi no tabata hunga ni siña les.
Mario a cuminsa mustra su talentonan ora cu na edad di 9 aña ela sali campeon di Junioren na Aruba. Cu 12 aña ela drenta division di senioren y cu 16 aña pa promer vez ela logra bira campeon di Aruba. Su promer wega internacional ela hunga contra Colombianonan tempo cu e tabatin 17 aña na 1959. E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” Entre Nous Juveniles na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsou.
E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsou.
in de Franciscuskerk te Oranjestad is gistermorgen het kerkelijke huwelijk ingezegend vun mejuffrouw Rulh Arends, dochter V(.n. de heer en mevrouw Milo de R. Arends-Arends en de heer Mario Croes, zoon van de heer en mevrouw Mario H. Croes- Zeppenfelt. Voor de receptie ten huize van de bruid bestond grote belangstelling. Het bruidspaar wachtte een verrassing; een taart in de vorm van een tafeltennistafel. De bruidegom is dan ook tafeltenniskampioen van Aruba.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462365:mpeg21:a0121|titel=In de Franciscuskerk|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-07-16|bezochtdatum=2022}}</ref>
* Eigenaar van Mario's Sports Shop, Wilhelminastraat 51, Oranjestad, Aruba
* Huwde in 1965 met Ruth Arends, kinderen Mario III en Janine
{{Appendix}}
---------------
71pjt2tictxoxy50j743fyeqky8yrmi
199569
199568
2026-08-05T09:46:18Z
Caribiana
8320
199569
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
Pending: [[Barracudas Artistic Aruba]] - [[Aruba Dolphins]] - [[Stingray Swimming Team]] - [[Shawn Zarraga]] - [[Antwone Thyshon Kelly]] - [[Badminton Bond Curacao]] - [[Seleccion nacional di badminton di Aruba]] - [[Aruba Sport Unie]]
--------
{{infobox deportista | variante=a
}}
'''Higinio Alejandro (Patan) Farro''' (☆ 1941/1942 - † 30 di yüli 2026) tabata un hisado di peso Arubiano, conoci den su tempu aktivo komo e hòmber mas fuerte di Aruba. El a dominá deporte di levantamentu di peso riba e isla pa mas ku un dekada i a representá Antia Hulandes na diferente torneo internashonal.
Farro a gana e titulo di kampion di Aruba pa dieskuater (14) aña konsekutivo i tabata tambe kampion di Antia Hulandes pa nuebe (9) aña. El ta konsiderá un di e pioneronan mas importante di levantamentu di peso na Aruba.<ref>[https://arubanews.ca/patan-farro-weightlifting-legacy-honoured-following-aruban-champions-death/ Patan Farro Weightlifting Legacy Honoured Following Aruban Champion’s Death], arubanews.ca (4 di augustus 2026)</ref><ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/93280/voormalig-gewichthefkampioen-patan-farro-overleden-vz1916 Voormalig gewichthefkampioen ‘Patan’ Farro overleden], curacao.nu (4 di augustus 2026)</ref>
== Bida y carera ==
Farro a kuminsá ku levantamentu di peso na aña 1964 i a logra di dos luga den su promé kompetensia. Den e aña siguiente, e deporte a baha hopi na nivel riba e isla, despues ku hopi trahadó strañero a laga Aruba tras despido na refineria di Lago.
A pesar di e situashon difísil, Farro a sigui entrená bou di kondishonnan hopi limitá. El tabata entrená den un espasio chikí bou di graderia di Wilhelmina Stadion (awor Stadion Guillermo Prospero Trinidad), ku ventilashon insufisiente i un solo plataforma ku el mester a kompartí ku siete otro deportista.
El a entrená sin entrenador profeshonal i nunca a haña oportunidat pa sigui kampamentu di entrenamiento na exterior. Pa torneo internashonal, el tabata depende di su propio dianan di vakashon, pasobra no a haña permiso adicional di su trabou.
===Carera internacional===
Na 1970, Farro a wordu selekshoná pa representá Antia Hulandes na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Panamá. Ora e Komité Olímpiko Antiano a nenga pa paga su biahe, el mes a kumpra su boleto di avion i a logra di kuarto luga den su kategoria.
Na 1971, el a termina na di sinku luga durante e Huegos Panamericanos na Cali, Kolombia. Na 1974, el a bolbe logra kuarto luga na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Republica Dominicano.
Su logro internashonal mas importante a yega na 1978, ora el a gana un medaya di brons na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Medellín.
==Logro y rekord ==
Ademas di su titulo lokal i regional, Farro tabata konosí pa su forsa eksepshonal. Den añanan setenta, el a logra e siguiente prestashonnan aproksimá:
squat: serka 272 kilo (600 lbs)
deadlift: serka 318 kilo (700 lbs)
bench press: serka 181 kilo (400 lbs)
snatch: serka 125 kilo (275 lbs)
clean and jerk: serka 160 kilo (352 lbs)
Su rekordnan arubiano di 1976 den e disciplinanan snatch i clean and jerk a keda sin bati pa aproksimadamente kuarenta (40) aña. Na 2016, e rekordnan aki i su total kombiná finalmente a wordu mehorá.
Rekonosimentu
Durante su karrera aktivo, Farro no a haña hopi rekonosimentu ofisial pa su prestashonnan. Sin embargo, despues di su retiro, el a wordu honrá ku diferente distinkshon:
distinkshon real
inklushon den Eregalerij di Aruba
Premio Santa Anna pa su kontribushon na deporte i kultura
Segun Archivo Nacional Aruba, Farro tabata tambe nominá pa premio di “atleta di aña” di Aruba Sport Unie na 1974.
== Ca'i orgel ==
* Diamante<ref>https://www.gobierno.aw/en/several-barrel-organ-players-were-honored-on-musicians-day</ref>
E legendario hisador di peso Arubiano Higinio Alejandro “Patan” Farro tambe tabata un figura cultural bon conoci y un hungador, doño y restaurador celebra di e tradicional caha di orgel (orgel di bari) yama “El Diamante”.Legado CulturalE Instrumento: Patan Farro tabata doño y tabata cuida un caha di orgel historico di 10 aña bieu como “El Diamante” tabata conoci. Diamante".Artesania: E tabata un di e poco personanan na Aruba cu e habilidad raro pa pega y martillo e cilindernan (cilinder di claba) cu ta wordo uza pa toca musica tradicional riba e instrumento.Reconocimento: El a ricibi multiple premio cultural y reconocimentonan oficial di gobierno di Aruba pa conserva e musical unico aki
== Legado ==
Farro su influensia a bai mas allá di su rekordnan i medayanan. El a demostrá ku un atleta arubiano por kompetí na nivel regional, a pesar di falta di fasilidat, guia profeshonal i sosten finansiero.
Su determinashon — manera paga su propio biahe i sigui entrená bou di kondishonnan difísil — a hasi’e un ehèmpel pa generashonnan posterior di deportista.
Ademas di su kontribushon na deporte, Farro tabata tambe envolví den preservashon di herensia kultural di Aruba, spesialmente dor di su trabou ku restaurashon i promoshon di e Cah’i Orgel tradicional.
Fayesimentu
Farro a fayesé dia 30 di yüli 2026 na edat di 84 aña. Diferente organisashonnan deportivo, entre otro Aruba Amateur Weightlifting Association, a record’é komo un atleta sobresaliente i un persona ehèmpelar, i a ekspresá kondolensia na su famia.
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Deporte na Aruba]]
------------
'''Aruba Sport Unie''' (ASU), tambe konosí komo '''Union Deporte Aruba''' òf '''Union Deportivo Arubano''', ta e organisashon cumbre di deporte na Aruba. E ta fungí komo federashon madre pa e diferente federashonnan i bondnan deportivo riba e isla.
ASU ta representa mas ku 25 federashon deportivo i tin komo meta koordiná, promové i desaroyá deporte na Aruba. Pa bira miembro di ASU, un organisashon deportivo mester ta registra komo persona hurídiko i no por representa un deporte ku ta kaba representá pa un otro federashon miembro.
==Historia==
Aruba Sport Unie a wordu fundá dia 23 di desèmber 1941, for di e nesesidat pa koordiná i stimulá desaroyo di deporte riba e isla.
Entre e organisashonnan ku a kontribuí na su fundashon tabatin clubnan manera RCA, Club Caribe i Tivoli. E promé presidente tabata [[Jacobo Arends|Jacobo Rudolf (Coco) Arends]], kende tabata tambe envolví den fundacion di [[Arubaanse Voetbalbond]] (AVB) algun aña prome.
Na 1949, ASU a kuminsá haña subsidio di e gobierno sentral pa sostené federashonnan deportivo, spesialmente pa organisashon di kompetensianan i otro aktividatnan.
Durante e añanan 1950 i 1960, sektor priva a hunga un papel importante den desaroyo di deporte na Aruba. E kompania petrolero Lago Oil & Transport Company, por ehèmpel, a brindá sosten finansiero i material na diferente clubnan. Mateo Reyes tabata un di e figurannan clave den e proseso di distribushon i desaroyo.
Na 1955, ASU a organisá e promé ASU Olimpiada, un evento ku a stimulá kompetensia entre atletanan lokal i ku a bira un tradishon durante varios dekada. Den e evento aki, atletanan tabata wordu rekonosé komo “atleta di aña”.
Entre 1955 i 1993, ASU tabata responsabel pa maneho di e Wilhelminastadion na Oranjestad.
Te na 1997, ASU tabata tambe enkargá ku distribushon di subsidio gubernamental na federashonnan deportivo. Despues di e aña ei, e tarea aki a pasa direktamente na gobierno di Aruba.
==Facilidatnan deportivo==
ASU ta manehá diferente instalashon deportivo riba Aruba, entre otro:
===Joe Laveist Sport Park===
Situa na San Nicolas, e parke aki ta un fasilidat multifunkshonal ku instalashonnan pa:
basebal
futbòl
volleyball
basketball
atletismo
E parke por wordu usa tambe pa evento grandi manera konserto i aktividatnan komunidario.
===Centro Deportivo Betico Croes===
Situa na Santa Cruz, e fasilidat aki ta un kompleks deportivo di paden ku aire akondishoná. E ta usa pa deporte di sala i arte marcial.
==Organisashon i rol==
ASU ta fungí komo koordinadó entre e diferente federashonnan deportivo na Aruba i ta apoyá:
desaroyo di deporte
organisashon di kompetensianan
promoshon di atletanan lokal
Riba e isla tin mas ku 30 organisashon deportivo ku ta forma parti di e sistema koordiná pa ASU. Entre e deporte mas popular na Aruba tin futbòl i basebal. Basebal, en partikular, a kontribuí na reconocimiento internashonal di Aruba, ku varios atletanan arubiano ku a hunga den Major League Baseball.
===Presidente ===
* Jacobo Rudolf “Coco” Arends (promé presidente)
* Gerald Franca
* Soraida Boekhoudt (2022– )
---
{{Variante|a}}
{{infobox organisacion | variante = a
| tipo = Deporte
| nomber = Aruba Sport Unie
| funda = [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]]
| fundado =
}}
'''Aruba Sport Unie''' (Union Deporte Aruba, ASU), tambe conoci como '''Union Deportivo Arubano''', ta e organisacion cumbre di deporte na [[Aruba]]. E ta fungi como federacion cumbre pa diferente federacion y bond deportivo riba e isla.
ASU ta representa mas cu 25 federacion deportivo y tin como meta coordina, promove y desaroya deporte na Aruba. Pa bira miembro di ASU, un organisacion deportivo mester ta registra como [[Persona hurídiko|persona huridico]] y no por representa un deporte cu ta representacaba pa otro federacion miembro.
== Historia ==
Aruba Sport Unie a wordo funda dia [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]]. E organisacion a surgi for di e necesidad pa coordina y stimula desaroyo di deporte riba e isla.
Den promé añanan di su existencia, diferente club i organisashon deportivo a kontribuí na fundashon di ASU, entre otro [[RCA]], Club Caribe i Tivoli. E promé presidente di e organisashon tabata '''Coco Arends''', kende tabata tambe envolví den fundashon di e '''Arubaanse Voetbal Bond''' algun aña promé.
Na 1949 ASU a kuminsá ricibí subsidio di e gobierno sentral pa apoyá federashonnan deportivo ku organisashon di kompetensia i actividadnan deportivo.
Durante añanan hopi organisashon i empresanan lokal a brindá sosten finansiero i material na deporte na Aruba. E kompanía petrolero Lago Oil & Transport Company tabata un di e sostenedornan importante, donando material deportivo i apoyando desaroyo di clubnan deportivo. Mateo Reyes tabata un di e personanan cu a yuda den e proseso di desaroyo aki.
Den 1955 ASU a organisá e promé '''ASU Olimpiada''', un evento deportivo pa estimulá kompetensia entre atletanan lokal. E evento aki a bira un tradishon durante varios dekada, kaminda atletanan a wordo rekonosé komo “atleta di aña”.
Entre 1955 i 1993 ASU tabata responsabel pa maneho di e [[Wilhelminastadion]] na Oranjestad.
Te na 1997 ASU tabata tambe responsabel pa distribushon di subsidio gubernamental pa federashonnan deportivo. Despues di e aña aki, e tarea aki a wordo asumí direktamente pa e gobierno di Aruba.
== Facilidatnan deportivo ==
ASU ta manehá diferente instalashon deportivo riba Aruba.
'''Joe Laveist Sport Park''' na [[San Nicolas, Aruba|San Nicolas]] ta un parke deportivo multifunkshonal ku instalashonnan pa deporte manera:
* [[Basebal]]
* [[Futbòl]]
* [[Volleyball]]
* [[Basketbal]]
* [[Atletismo]]
E parke por wordo usa tambe pa evento grandi manera konserto i otro aktividatnan komunidario.
'''Centro Deportivo Betico Croes''' na [[Santa Cruz, Aruba|Santa Cruz]] ta un fasilidat deportivo di paden ku aire acondicioná. E centro ta usa pa deporte di sala i arte marcial.
== Organisashon ==
ASU ta fungí komo koordinadó entre e diferente federashonnan deportivo na Aruba. E organisashon ta apoyá desaroyo di deporte, organisashon di kompetensianan i promoshon di atletanan lokal.
Riba e isla tin mas ku 30 organisashon deportivo cu ta forma parti di e sistema deportivo coordina pa ASU. Entre e deporte mas popular na Aruba tin [[futbòl]] i [[basebal]]. Especialmente basebal a duna Aruba reconocimiento internashonal, ku varios atletanan Arubiano cu a hunga den [[Major League Baseball]].
== Organisacion ==
Entre e presidentenan di Aruba Sport Unie tin:
* [[Coco Arends|Jacobo Rudolf (Coco) Arends]] (1892-1965) – promé presidente
* Gerald Franca – presidente durante diferente periodo den siglonan reciente
* Soraida Boekhoudt – presidente (2022)
[[:Kategoria:Deporte na Aruba]]
'''Aruba Sport Unie''' o '''Union Deportivo Arubano''' (ASU) ta e federacion cumbre di e federacionnan deportivo na [[Aruba]].
dre di 25 bond deportivo. Pa bira miembro di A.S.U. e organisacion mester ta un persona huridico y no mag di tin un miembro pa e deporte ey caba den A.S.U.
== Historia ==
ASU e ser funda dia [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]].
* ASU taba maneha Wilhelminastadion di 1955 te 1993
A.S.U. ta maneha dos facilidad cu ta nan propiedad, esta Joe Laveist Sport Park na San Nicolas y Centro Deportivo Betico Croes na Sta Cruz.
Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U.
Centro Deportivo Betico Croes ta completamente airecondiciona y ta uz'e pa tur sport di paden y arte marcial. Huur di e sporthal ta depende di cuanto hende mester uza pa maneha e lugar pa e actividad y ki sorto di actividad e ta. Pa mas informacion por yama oficina di A.S.U. na e numbernan di telefon ariba menciona.<ref>[https://www.gobierno.aw/union-deporte-aruba-asu Union Deporte Aruba (ASU)], Gobierno di Aruba</ref>
Aruba Sport Unie a wordo funda dia 21 di December, 1941. E aña aki 21 di December, e ta cumpli 75 aña y tin cu corda riba e fundadornan. Segun e presidente actual Gerald Franca, e aña aki lo ta uno special den cuadro di e celebracion aki. Tambe el a splica kico tur nan tin pensa di haci pa loke ta e celebracion den 2017.
Franca a splica cu e prome presidente tabata Coco Arends, kende ta e mesun persona cu a cuminsa tambe, kende ta fundador di Arubaanse Voetbal Bond 5 pa 6 aña prome. Un di e organisacionnan cu a yuda lanta Aruba Sport Unie tabata RCA, Club Caribe y Tivoli, cual ta e prome organisacionnan cu a lanta e asociacion aki.
Na 1949 pa prome biaha den historia, ASU a cuminsa haya e subsidio di Gobierno Central pa facilita tambe e federacionnan di e tempo ey cu placa pa nan organisa actividadnan. Despues di e periodo ey tabata haya Lago ta yuda hopi den parti di formacion di e clubnan y nan tabata subsidia of duna donacion na e diferente clubnan pa nan material, etc. durante aña. Difunto Mateo Reyes, kende ta un persona conoci y keri, tabata encarga cu esaki. E ta un di e personanan cu a yuda ASU pa haya Joe Laveist for di Lago como un centro pa deporte. Lago Sportpark tabata di Lago y a bin pa pase pa Joe Laveist, pa pas’e pa ASU.
Franca a menciona cu durante aña, durante 1955, ASU a celebra su prome ASU Olimpiada y despues di esey a keda celebr’e. Hopi di e atletanan grandi ta recorda e fechanan ey, caminda cu nan a wordo eligi como atleta di aña den decadanan di 60, 70 y 80. ASU semper a maneha deporte pa Gobierno y hasta a bay asina leu cu ASU a manda hende den exterior cu studie opdracht, pa bin bek lanta scol di deporte pa Aruba. Esaki nunca a logra debi na cosnan cu tabata pasa internamente. Despues ASU tabata encarga pa duna subsidio te cu na aña 1997, caminda cu Gobierno a tuma e tarea aki bek den su seno.
Franca a sigui splica cu na e momentonan aki tin un comision cu ta trahando riba dje pa pasa e fecha pa Januari. Pa fin di aña ta imposibel pa organisa algo. Idea ta pa haci algo riba dje pa recorda e fecha y recorda esnan cu a funda e organisacion aki. Tabata tin hasta hendenan conoci entre otro shon A. Eman cu tabata un di e prome personanan den e directiva. Tin hopi hende conoci den comunidad tabata forma parti di ASU di e tempo ey.<ref>[https://masnoticia.com/aruba-sport-unie-lo-cumpli-75-ana-dia-21-di-december-proximo/ Aruba Sport Unie lo cumpli 75 aña dia 21 di December proximo], Mas Noticia (28 di november 2016)</ref>
The sparse available evidence, however, reveals that there are around thirty-five sport organisations on the island that fall under the umbrella of the Aruba Sport Union (ASU), which was formed in 1941.44 As in Curaçao, two of the more popular team sports are soccer and baseball, and it is baseball that has given it the greatest international recognition through the participation of at least six Arubans in MLB since 1996.4
ASU President Gerald Franca --> 2022 Soraida Boekhoudt
---
Aruba Sport Unie, funda dia 23 di december 1941, ta e bond madre di 25 bond deportivo. Pa bira miembro di A.S.U. e organisacion mester ta un persona huridico y no mag di tin un miembro pa e deporte ey caba den A.S.U.
A.S.U. ta maneha dos facilidad cu ta nan propiedad, esta Joe Laveist Sport Park na San Nicolas y Centro Deportivo Betico Croes na Sta Cruz.
Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U.
Centro Deportivo Betico Croes ta completamente airecondiciona y ta uz'e pa tur sport di paden y arte marcial. Huur di e sporthal ta depende di cuanto hende mester uza pa maneha e lugar pa e actividad y ki sorto di actividad e ta. Pa mas informacion por yama oficina di A.S.U. na e numbernan di telefon ariba menciona.<ref>https://www.gobierno.aw/union-deporte-aruba-asu Union Deporte Aruba (ASU)</ref>
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Deporte na Aruba]]
----------------
{{Variante|a}}
{{multiple image
| total_width = 270
| border =
| perrow = 1/2
| align = right
|header = Joe Laveist Sportpark
|header_align = center
|image2 = Joe Laveist Sport Park.jpeg
| image1= Estadio de béisbol Joe Laveist, en San Nicolaas (este de Aruba).jpg
| image3 = Joe Laveist Sport Park 06 54 31 704000.jpeg
|caption1 =
|caption_align = center
}}
== Lago Sport Park / Joe Laveist Sportpark ==
The historical Lago Sports Park (later known as the Laveist Sport Park) was a vital recreational and cultural hub in San Nicolas, Aruba. Officially inaugurated in March 1941, it was founded by the Lago Oil & Transport Company to support the island's booming refinery community.
History of Lago Sports Park
Founding and Baseball Roots: The park was instrumental in developing baseball on the island. American expatriate and former Major League Baseball pitcher Jim Bluejacket spent 15 years in Aruba and helped found the facility, fostering strong local interest in the game.
WWII & Refining Community: During WWII, the facility offered organized recreation for Allied soldiers stationed in Aruba and the diverse immigrant workforce employed at the Lago refinery.
Championship Ground: Throughout the 1940s and 1950s, the park was the premier venue for the organized Aruba baseball championships. Iconic early teams like the Dodgers, Baby Ruth, and Barnes' Ramblers competed here.
Track and Field: Beyond baseball, it served as the primary venue for annual events like the Lago High School Track Meets and the Aruba School Sport Bond competitions.
Evolution: Today, the historic site in San Nicolas continues to be an active community asset and is known as the Laveist Sport Park.
---
Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U.
{{Variante|a}}
{{Databox}}
Intro
*Location in San Nicolas, Aruba
*Originally built by Lago Oil and Transport Company
*Year of inauguration (1941)
*Later renamed to Joe Laveist Sportpark
==Historia==
1. Fundashon (±1930s–1941)
Lago building infrastructure for workers
Role of Jim Bluejacket
Opening (9 March 1941)
2. Periodo di floresementu (1940s–1980s)
Organized sports (baseball, possibly softball, football)
Social function (community gatherings, events)
3. Despues di sera di Lago (1985 →)
Decline / transition
Renaming to Joe Laveist
Continued local use
Struktura i fasilidat
Even if partial:
Baseball field
Stands / seating
Clubhouse?
Multi-sport use
* na 1968 Lago a traspasa LSP pa ASU
Importansia kultural
This is where your article becomes powerful:
Role in development of baseball in Aruba
Connection to Lago Colony life
Symbol of industrial-era community building
Link to later international baseball success of Aruba
Legado
Renaming to Joe Laveist
Continued recognition
Connection to surrounding area (Jim Bluejacketstraat, schools, neighborhoods)
🔎 Research tips (high impact, low effort)
Look for:
Lago employee magazines / newsletters
Local newspapers (Amigoe, Diario archives)
Aruba sports history sources
Mentions of:
inauguration (1941)
sports competitions
Joe Laveist (who he was!)
------------------
==Origen di baseball na Aruba ==
Beisbòl a yega Aruba den añanan 1930, introdusí pa ekspatriadonan merikano ku tabata traha na Lago Oil Company i imigrantenan venezolano ku a forma timnan di pickup informal riba terenonan habrí.[2] E deporte a haña struktura ku e fundashon di ABBA na 1950 pa organisá liga i kampionato lokal, loke a kondusí na entrada di Aruba den wega internashonal na 1952 ora el a djòin e Asosiashon Internashonal di Beisbòl Amateur (awor parti di WBSC).[2] E aña ei, Aruba a debutá su promé selekshon nashonal na e Serie Mundial Amateur di 1952 na Havana, Cuba, manehá pa Joe Proterra, kaminda el a sigurá dos viktoria den seis wega i a gana aklamashon di fanátikonan, ku pitcher Nell Harms nombrá hungadó sobresaliente di siman pa su aktuashon kontra Honduras.[2]
Beisbòl a wòrdu introdusí na Aruba na final di añanan 1920 i kuminsamentu di añanan 1930 prinsipalmente dor di ekspatriadonan merikano empleá pa Lago Oil and Transport Company, un supsidiario di Standard Oil of New Jersey, kendenan a establesé un refineria riba e isla.
Pafo di e colonia, baseball a haya traccion na fin di añanan 1930 pa medio di imigrantenan y mariniernan Venezolano cu a mara na wafnan di Aruba cu nan barconan di pisca, formando teamnan casual di pick-up cu a hunga riba terenonan habri na Oranjestad, manera e area patras di Corte di Husticia actual.
Pa añanan 1950, beisbòl a integrá profundamente den kultura di Aruba, partikularmente bou di hóbennan, ku a wòrdu eksponé pa medio di transmishonnan di media merikano, eventonan patrosiná pa kompanianan di zeta, i e impakto persistente di sòldánan di tempu di guera, hasiendo esaki un símbolo di aspirashon i vínkulo di komunidat den barionan di klase trahadó. Adopshon lokal a oumentá ku e formashon di klupnan amateur den tur pueblo.
<ref>Clyde Harms, https://archive.org/details/BNA-DIG-ARUBATODAY-2021-05-28/page/n9/mode/1up?q=jim+bluejacket Short history of the beginnings of baseball in Aruba], Aruba Today (28 di 2021)</ref>
-------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox deportista| variante = a
| nomber completo = Shawn Joubert Zarraga
| alias =
| fecha nacemento = [[21 di yanüari|21 di januari]] [[1989]]
| luga nacemento = {{ABW}}
| fecha fayecimento =
| luga fayecimento =
| nacionalidad = {{NLD}}
| haltura = 183 cm
| peso = 109 kg
<!-- Seccion di informacion deportivo -->
| deporte = [[beisbòl|baseball]]
| disciplina = catcher (man drechi)?
| wo =
| debut = 11 di maart 2023 (den [[Tim nashonal di beisbòl hulandes|team di Reino]])??
| activo = 2021 - presente ??
| distincion =
}}
'''Shawn Joubert Zarraga''' (☆ [[21 di yanüari|21 di januari]] [[1989]] na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]) ta un eks-catcher profesional di beisbòl Arubiano ku a representá Hulanda den kompetensianan internashonal, inkluyendo e World Baseball Classic.[1] Para na 6 pia 0 inch (1.83 m) i pisando aproksimadamente 240 liber (109 kg), Zarraga tabata un switch-hitter ku tabata tira ku man drechi i a hunga prinsipalmente komo un katcher durante henter su karera.[2] Selektá pa e Milwaukee Brewers den e di 44 buèlta (1.302 en general) di e Selekshon di Beisbòl di Liga Mayor di 2007 for di Trinity Christian Academy na Florida, el a pasa vários temporada den e liganan menor den vários organisashon.[3]
grokipedia: Zarraga su karera profeshonal a kuminsá den e sistema di Brewers, kaminda el a progresá a traves di nan afiliadonan di 2007 pa 2014, alkansando nivelnan di Double-A i Triple-A i mustrando abilidatnan defensivo sólido tras di e plato.[4] Despues el a firma kontraktnan di liga menor ku timnan inkluyendo Los Angeles Dodgers na 2017 i Cincinnati Reds na 2016, ganando invitashonnan no-roster pa entrenamentu di primavera, ounke nunka el a yega Major League Baseball.[5] Despues ku su karera den liga menor afiliá a terminá na 2017, Zarraga a hunga den liganan independiente, inkluyendo ku e Cleburne Railroaders di e Asosiashon Merikano e aña ei, promé ku el a baha ku penshun.[6]
Riba e esenario internashonal, Zarraga tabata un kontribuidor klave na e selekshon nashonal di Hulanda, yudando sigurá e título di Kopa Mundial di Beisbòl 2011 na Panama i partisipando den e Klásiko Mundial di Beisbòl 2017, kaminda el a proveé profundidat na katcher durante wega di pool.[7] Su versatilidat i eksperensia a hasié un opshon konfiabel pa e tim hulandes, basando riba su raisnan arubiano miéntras e tabata kompetí bou di e bandera di Reino Hulandes.[8]
== Karera internashonal ==
===Kopa Mundial 2011===
Zarraga a haci su debut internacional cu e seleccion nacional di baseball di Hulanda na 2011 den Mundial di Baseball na Panama, eligibel pa medio di su herencia Arubiano. El a sirbi komo un katcher riba e lista ora e tim a gana e medaya di oro, derotando Cuba 2-1 den e final pa reklamá e título mundial.[25][26]
torneonan di 2014
Zarraga a sirbi prinsipalmente komo un katcher durante e aparishonnan di e tim den dos torneo klave e aña ei.[27]
Na yüli, Zarraga a representá Hulanda na e Torneo Internashonal di Beisbòl di Fransia, konosí tambe komo Yoshida Challenge, ku a tuma lugá na Sénart, Fransia. E selekshon hulandes a gana e medaya di oro, derotando un tereno ku a inkluí anfitrion Fransia, Alemania, i all-starnan internashonal. Zarraga tabata parti di e lista ku a sigurá e título, kontribuyendo tras di e plato miéntras e tim a pone un demostrashon fuerte den nan promé salida na e fasilidat nobo.[28][29]
Mas lat e sèptèmber ei, Zarraga a kompetí den e Kampionato Oropeo di Beisbòl 2014 ku a tuma lugá na Ostrava i Brno, Repúblika Cheko, kaminda Hulanda a kapturá nan di 21 medaya di oro kontinental ku un rèkòrt invikto di 11-0, kulminando den un viktoria final di 6-3 riba Italia. Komo katcher, el a bati .286 ku aktuashonnan notabel, inkluyendo tres hit den un viktoria di 7-2 riba Alemania i un homerun den un wega di pool anterior kontra Kroasia. Su trabou defensivo a yuda ankra un staf di lansamentu ku a pèrmití solamente 1.36 kareda gana pa wega durante henter e torneo.[30][31][28]
2015 Premier12 i 2017 World Baseball Classic
Zarraga a wòrdu selektá pa representá e selekshon nashonal di beisbòl di Hulanda na e WBSC Premier12 di 2015, e edishon inaugural di e torneo ku a tuma lugá na Mexico i Taiwan, kaminda el a sirbi komo un katcher bistiendo e kamisa number 22.[32] Hulanda a kompetí den Grupo A di e buèlta di apertura, sigurando tres viktoria kontra Chines Taipei (7-4), Italia (16-1), i Puerto Rico (11-7), miéntras ku nan a sufri pèrdida kontra Cuba (5-6) i Canada (1-3), loke a posishoná nan pa avansá pa e kuartfinal.[33] Einan, nan a kai kontra Merka 1-6, resultando den un di sinku lugá total pa e tim.[33]
Durante e torneo, Zarraga a kontribuí ofensivamente den momentunan klave, inkluyendo un homerun di dos kareda den e di kuater inning kontra Cuba ku a ekstendé e bentaha di Hulanda na 4-1, ounke e tim na final a pèrdè den un kompetensia estrecho.[34] El a registrá tambe un RBI den e viktoria riba Taipei Chines, trahando un kaminata apesar di a bai sin hit den tres at-bat.[35] Sinembargo, Zarraga a sufri un leshon na man durante e wega di Cuba i mester a sali trempan.[36]
Na 2017, Zarraga a gana un lugá riba e lista di Hulanda pa e World Baseball Classic, atrobe komo un katcher, partisipando den e torneo prinsipal ku a tuma lugá den vários pais anfitrion.[37] Hulanda a pone un rèkòrt di 2-1 den Pool A, avansando komo subkampeon tras di Israel, promé ku a derotá Israel 12-2 den e kuartfinal na Tokyo Dome pa yega e semifinal.[37] Nan kareda a terminá den un pèrdida di 3-4 kontra Puerto Rico na Dodger Stadium, kaminda e tim a regresá lat pero no por a sigurá e viktoria.[38]
E aktuashon sobresaliente di Zarraga a bini den e kuart di final kontra Israel, kaminda el a konta dos hit i dos RBI komo parti di e eksploshon ofensivo di e tim.[39] Den e semifinal kontra Puerto Rico, el a entregá un dòbel di RBI krusial den e di sinku inning pa skor Wladimir Balentien i empatá e wega na 3-3, ounke kompañero di ekipo Jonathan Schoop a wòrdu bentá afó na e plachi di kas den e wega.[40] Zarraga a parse di a sufri un leshon den e di ocho inning di e wega ei, loke a rekerí atenshon médiko tras di e plato.
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid = |titulo=}}
{{References}}
* [https://www.baseball-reference.com/register/player.fcgi?id=kelly-001ant Minors Stats Antwone Kelly]
}}
{{DEFAULTSORT:Zarraga, Shawn}}
[[:Kategoria:Hende]]
[[:Kategoria:Beisbòl]]
-----------------
{{Variante|a}}
{{Infobox asociacion deporte| variante = c
| nomber = Badminton Bond Curaçao
| logo =
| imagen =
| abrevia = BBC
| president =
| vice-president =
| algemeen-secretaris =
| asiento =
| region =
| pais =
| cantidad_miembro =
| cantidad_asociacion =
| deporte =
| funda =
| luga_funda =
| ex-nomber =
| federacion_mundial =
| federacion_continental =
| federacion_nacional =
| afilia =
| comite_olimpico =
| agencia_deportivo =
| stop_imagen =
| imagen =
| descripcion =
| website =
}}
'''Badminton Bond Curaçao''' (BBC) ta e organisashon ku ta dirigi i promové e deporte di badminton na Kòrsou. E federashon ta un miembro di e organisashonnan internashonal i regional, inkluíendo e '''Badminton World Federation (BWF)''', e '''Badminton Pan America (BPA)''', i e '''Caribbean Regional Badminton Confederation (CAREBACO)'''.
=== Historia i Fundashon ===
E Badminton Bond Curaçao a fundá den 1975. E federashon ta representá Kòrsou den e organisashonnan regional i internashonal di badminton.:contentReference[oaicite:8]{index=8}
=== Afiliashon Internashonal ===
:contentReference[oaicite:10]{index=10}
* :contentReference[oaicite:13]{index=13}
* :contentReference[oaicite:16]{index=16}
* :contentReference[oaicite:19]{index=19}:contentReference[oaicite:21]{index=21}
=== Participashon Internashonal ===
:contentReference[oaicite:23]{index=23}:contentReference[oaicite:25]{index=25}
=== Referensianan ===
* :contentReference[oaicite:27]{index=27}
* :contentReference[oaicite:30]{index=30}:contentReference[oaicite:32]{index=32}
[[:Kategoria:Deporte na Kòrsou]]
[[:Kategoria:Organisashon Deportivo]]
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Deporte]]
---------------
{{Databox}}
E '''seleccion nacional di badminton di Aruba''' ([[Hulandes]]: Arubaans badmintonteam) ta representa [[Aruba]] den competencianan internacional di team di badminton y ta wordo controla pa [[Aruba Badminton Federation]] cu ta afilia na Badminton Pan America y Caribbean Regional Badminton Confederation (CARECOBA).<ref>{{Cite web |title=Members {{!}} BWF Corporate |url=https://corporate.bwfbadminton.com/about/membership/ }}</ref> E ekipo a kompetí pa promé biaha den nan promé torneo internacional di ekipo na 1990.
E ekipo a haci su aparicion pa prome biaha na e Campeonato di Ekipo di CAREBACO na aña 1974.<ref>{{citeer web|titel=Aruba vooreerst naar Car. badmintonkampioenschap|werk=[[Amigoe]]|datum=1974-11-15|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2025-05-29|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461200:mpeg21:p005}}</ref> Tambe e ekipo a competi den e [[Weganan Centroamericano y di Caribe]] di 1990, unda badminton a wordo inaugura pa prome biaha den e Weganan. E ekipo junior di Aruba a kompetí den e Campeonato Pan Am Junior Team 2009 y a terminá na di 12 lugá.<ref>{{Cite web |title=BWF - Team Event XVIII Pan Am Junior 2009 - Winners |url=https://bwf.tournamentsoftware.com/sport/winners.aspx?id=C61259DF-B2FF-4AC5-A444-F9E14C6A82B1 |access-date=2022-09-04 |website=bwf.tournamentsoftware.com}}</ref>
Een Arubaans selectie-team zal van 17 tot en met 24 november voor de eerste keer deelnemen aan de Caribische Badmintonkampioenschappen, die dit jaar te Georgetown in Guyana gehouden worden. Het team dat Aruba zal vertegenwoordigen bestaat uit de dames M. Mata, N. Mata en M. Yarzagaray, en de heren Doy Bernaibela, H. Boer, Robby Arambatzis en Reginals Altman. Deze reis werd mogelijk gemaakt dankzij financiële — en materiele steun van diverse giften; het bedrijfsleven en andere instanties. Het Caribisch toernooi wojdt^jgeorganiseerd door de Caribbean regional badminton confederation, een in 1972 opgerichte federatie, tot voor kort bestaande uit de landen Jamaica, Trinidad/Tooago, Guyana en Sjuriname. Vorig jaar heeft de Badminton Bond Aruba zijn interesse voor deelname aan het bestuur van de Carebaco te kennen gegeven en na een jaar van intensieve voorbereidingen werd Aruba in juli van dit jaar lid van de International badminton federation en in dezelfde maand als vijfde lid van de Carebaco toegelaten. Beide feiten kunnen als mijlpalen worden beschouwd in de geschiede- | nis van de badmintonsport op Aruba, waar deze sport (nog) vrij onbekend is. Dit laatste komt voornamelijk doordat men hier voor deze sport een enorm tekort heeft aan goede accomodatie.
==Historia==
===Tim miksto===
Aruba a debuta den e Campeonato di Equipo di CAREBACO na 1974. E team a keda na di cinco lugar den e ranking final, perdiendo 7-0 contra Jamaica, Surinam, Trinidad y Tobago y Guyana.<ref>World Badminton 18 (1974), p. 3</ref>
{{Appendix}}
[[:Category:Deporte na Aruba]]
en.wiki
---------------
{{Infobox asociacion deporte| variante = c
| nomber = Aruba Badminton Federation
| logo =
| imagen =
| abrevia = ABF of BBA
| president =
| vice-president =
| algemeen-secretaris =
| asiento =
| region =
| pais =
| cantidad_miembro =
| cantidad_asociacion =
| deporte =
| funda =
| luga_funda =
| ex-nomber =
| federacion_mundial =
| federacion_continental =
| federacion_nacional =
| afilia =
| comite_olimpico =
| agencia_deportivo =
| stop_imagen =
| imagen =
| descripcion =
| website =
}}
'''Aruba Badminton Federation''' (ABF), tambe yamá Badminton Aruba o Aruba Badminton Bond, ta e organisacion gobernante nacional supremo pa e deporte di [[badminton]] na [[Aruba]]. E federacion ta wordo representa pa e [[seleccion nacional di badminton di Aruba]].
== Historia ==
E Aruba Badminton Federation a wordo funda memey di añanan 1970, ora cu e promé participacion a tuma luga na e Kampionatonan di Carebaco. Na desember 1973 e federacion a bira miembro di Caribbean Badminton Federation, hunto cu Corsou.<ref>Sport inliet kort sport in het kort sport. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 05-12-1973, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 29-05-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461498:mpeg21:p007</ref>
E federashon despues a bira miembro di e órgano di gobernashon kontinental, e Konfederashon Panamerikano di Badminton, i e Federashon Mundial di Badminton, e tempu ei konosí komo e Federashon Internashonal di Badminton. Aruba ainda no ta anfitrion di campeonatonan internacional. Sinembargo Aruba a yega di ta anfitrion di Campeonato di Carebaco dos biaha. Federacion di Badminton Aruba ta miembro di Comite Olimpico Arubano .
{{Appendix}}
De Badminton Bond Aruba (BBA) viert deze maand zyn 15-jarig bestaan met verschillende toernooien en andere activiteiten.
Ofschoon deze tak van sport niet zo bekend is op Aruba, heeft de BBA in vijftien jaren heel wat gepresteerd. Deze bond is al jaren lid van de International Badminton Federation (IBF). Ook is de BBA lid van de Carebaco (Caribbean Regional Badminton Confederation), waarvan verder ook lid zijn: Jamaica, Trinidad, Suriname, Guyana, Barbados, Bermuda, Curasao en Grenada. Elk jaar doet Aruba mee aan de Caribische kampioenschappen en BBA- motor, Riek Altman, is al jaren secretaris / penningmeester van de Carebaco. Aruba wordt elk jaar weer verzocht de Carebaco- wedstrijden te organiseren, omdat Aruba tot nu toe het beste toernooi heeft georganiseerd, doch door het ontbreken van faciliteiten kan de BBA dit Caribisch treffen niet meer organiseren.
De BBA bestaat momenteel uit de vier clubs: Floralin, Flamboyant, Aruba Badminton Minders en Playa die tezamen honderd leden tellen. Deze sport kan uitsluitend gespeeld worden in een zaal en nu wordt er gebruik gemaakt van de gymnastiekzalen van Julianaschool, La Salie College en de Sporthal.
Een paar maanden geleden hebben de BBA- bestuursleden, Riek Altman en Michael Williams, in Trinidad een coachingcUrsus gevolgd onder auspiciën van de IBF en geven nu op maandag en donderdag aan trainers van de club een opleiding. Nu al is bekend dat Aruba volgend jaar vertegenwoordigd zal worden op Curagao tijdens de Easter Open Tournament en in Jamaica tijdens de Carebaco- wedstrijden.
De BBA heeft gisteren in een communiqué dank uitgebracht aan alle personen en instanties, die door de jaren heen de BBA hebben geholpen en eenieder, die aan badminton wil meedoen, uitgenodigd zich op donderdag in de Sporthal op te geven tussen zeven en tien uur 's avonds. Het bestuur van de BBA wordt in dit derde lustrumjaar gevormd door: voorzitter R. Nieuw, vicevoorzitter R. Altman, secretaris G. Simon, penningmeester B. Hernandez, commissarissen E. van der Linde, M. McClure, E. Vemannan, M. Croes en M. Williams.<ref>Met uitgebreid activiteiten-programma Badminton Bond Aruba viert haar derde lustrum. "Amigoe". Curaçao, 08-11-1986, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 29-05-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641854:mpeg21:p013</ref>
-------------
{{Variante|a}}
{{Futbolista
|nomberdihungado =
|Nomber = Mario Croes
|potret =
|Fecha di nasementu =
|Siudat di nasementu =
|Pais di nasementu = {{ABW}}
|Nashonalidat = hulandes
|Posishon =
|club =
}}
'''Hyacintho Mario Croes''' (☆ ± 1942 na [[Aruba]]), tambe conoci como '''Mario Croes jr.''', ta un ex-hungado di pingpong [[Aruba]]no. Entre decada 1960 y decada 1980 el a titula 13 vez campeon di Aruba. Den [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]] Croes tabata un di e dos "grandinan" den deporte di tennis di mesa, banda di [[Robert Hosé]] di [[Kòrsou|Corsou]].<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463158:mpeg21:a0099|titel=Sensationele zege van R. Hosé over M. Croes|werk=[[Amigoe]]|datum=1970-11-02|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref>
== Biografia ==
Mario Croes ta yiu di Eymee Zeppenfelt y Mario Hyacinto Croes, empresario i doño di La Gran Bodega.<ref name="Amigoe">{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462365:mpeg21:a0121|titel=In de Franciscuskerk|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-07-16|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> Cu mas o menos siete aña el a cuminsa hunga pingpong y tabata train cu su mama pa despues sigi train cu su tata y otro famianan.<ref name="Amistad">{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AMISTAD-1976-11/page/3/mode/1up?q=Amistad+mei+1976&view=theater|titel=Mario Croes: 26 aña den pingpong|werk=Amistad|datum=november 1976|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref>
Croes a cuminsa mustra su talentonan ora cu na edad di 9 aña el a sali campeon "junioren" na Aruba. Cu 12 aña el a drenta division di senioren y na 1959, cu 16 aña, a bira campeon di Aruba pa prome bes.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010997546:mpeg21:a0072|titel=Mario Croes jr: nieuwe tienkampkampioen tafeltennis|werk=[[Amigoe]]|datum=1959-02-25|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> Na 1960 e ta prolonga su titulo.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010459813:mpeg21:a0112|titel=Mario Croes jr. weer de sterkste|werk=[[Amigoe]]|datum=1960-04-01|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> Hunto cu Cholan Jacobs e tabata hunga pa e team Arubano di Bavaria Stars. Den e torneo organisá door di e asociacion "Entre Nous Juveniles” na Corsou el a hunga cu 17 aña su prome wega internacional contra [[Colombia]].
Croes tabata doño di Mario's Sports Shop den Wilhelminastraat 51 na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]. E ta casa cu Ruth Arends y hunto nan tin un yiu homber, Mario III, i un yiu muhe Janine.<ref name="Amigoe"/>
{{Appendix}}
{{Stub}}
{{DEFAULTSORT:Croes, Mario}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Deporte na Aruba]]
Pa promer viaha el a sali campeon di Aruba dia cu e tabatin 15 aña di edad. Awor flbi cu e tin 34 aña e por bisa cu ela sali 13 vez campeon di nos isla y e ta posee nada menos cu 39 copa y 27 medaya. Un deportista arubano cu e destaca su mes den e deporte di ping pong specialmente door di su mes esfuerzonan y su perserverancia, como cu manera nos lektornan por lesa mas alew, no ta semper ela haya ayudo den su carera deportivo na su isla natal. Mario Croes jr., casá cu Ruth Croes-Arends, ta haya cu e deporte di ping pong na Aruba a bai hopi atrcus den e 26 aña cu e tin ta praktikele.
Amistad a tene un entrevista exclusivo cu e deportista te ainda mas grandi riba terreno di ping pong actuahnente: Mario Croes Jr.<ref name="Amistad">{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AMISTAD-1976-11/page/3/mode/1up?q=Amistad+mei+1976&view=theater|titel=Mario Croes: 26 aña den pingpong|werk=Amistad|datum=november 1976|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref>
mi a cuminsa hunga ping pong tempo mi tabata tin mas o menos siete aña. Mi mama a cuminsa siñami, pero mi no a worry mucho. Toch mi a sigi hunga cu mi tata y cu mi otro famianan. Un viaha mi a bai Flamingo Room (Trocadero), caminda tabatin un mesa di ping pong, anto ei nan mi a mira Cholan Jacobs, e tempo ei e campeon di Aruba, hunga.
Esei a dunami smaak pa mi sigi train cu mi famia. Dia m'a cimiinsa hunga di verdad mi tabatin 12 ema y mi a cuminsa train cu Cholan. E tempo ei mi tabata hunga cinco te seis ora pa dia. Mi tabata caba di come dies dos or y mei y bai hunga te siet’or y mei di anochi. Tur dia e mesim cos. Mi no tabata hunga ni siña les.
Mario a cuminsa mustra su talentonan ora cu na edad di 9 aña ela sali campeon di Junioren na Aruba. Cu 12 aña ela drenta division di senioren y cu 16 aña pa promer vez ela logra bira campeon di Aruba. Su promer wega internacional ela hunga contra Colombianonan tempo cu e tabatin 17 aña na 1959. E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” Entre Nous Juveniles na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsou.
E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsou.
in de Franciscuskerk te Oranjestad is gistermorgen het kerkelijke huwelijk ingezegend vun mejuffrouw Rulh Arends, dochter V(.n. de heer en mevrouw Milo de R. Arends-Arends en de heer Mario Croes, zoon van de heer en mevrouw Mario H. Croes- Zeppenfelt. Voor de receptie ten huize van de bruid bestond grote belangstelling. Het bruidspaar wachtte een verrassing; een taart in de vorm van een tafeltennistafel. De bruidegom is dan ook tafeltenniskampioen van Aruba.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462365:mpeg21:a0121|titel=In de Franciscuskerk|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-07-16|bezochtdatum=2022}}</ref>
* Eigenaar van Mario's Sports Shop, Wilhelminastraat 51, Oranjestad, Aruba
* Huwde in 1965 met Ruth Arends, kinderen Mario III en Janine
{{Appendix}}
---------------
be8mj96dm5gmu1p0dth93owu4ifjhuz
199570
199569
2026-08-05T09:49:30Z
Caribiana
8320
199570
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
Pending: [[Barracudas Artistic Aruba]] - [[Aruba Dolphins]] - [[Stingray Swimming Team]] - [[Shawn Zarraga]] - [[Antwone Thyshon Kelly]] - [[Badminton Bond Curacao]] - [[Seleccion nacional di badminton di Aruba]] - [[Aruba Sport Unie]]
--------
{{infobox deportista | variante=a
}}
'''Higinio Alejandro (Patan) Farro''' (☆ 1941/1942 - † 30 di yüli 2026) tabata un hisado di peso Arubiano, conoci den su tempu aktivo komo e hòmber mas fuerte di Aruba. El a dominá deporte di levantamentu di peso riba e isla pa mas ku un dekada i a representá Antia Hulandes na diferente torneo internashonal.
Farro a gana e titulo di kampion di Aruba pa dieskuater (14) aña konsekutivo i tabata tambe kampion di Antia Hulandes pa nuebe (9) aña. El ta konsiderá un di e pioneronan mas importante di levantamentu di peso na Aruba.<ref>[https://arubanews.ca/patan-farro-weightlifting-legacy-honoured-following-aruban-champions-death/ Patan Farro Weightlifting Legacy Honoured Following Aruban Champion’s Death], arubanews.ca (4 di augustus 2026)</ref><ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/93280/voormalig-gewichthefkampioen-patan-farro-overleden-vz1916 Voormalig gewichthefkampioen ‘Patan’ Farro overleden], curacao.nu (4 di augustus 2026)</ref>
== Bida y carera ==
Farro a kuminsá ku levantamentu di peso na aña 1964 i a logra di dos luga den su promé kompetensia. Den e aña siguiente, e deporte a baha hopi na nivel riba e isla, despues ku hopi trahadó strañero a laga Aruba tras despido na refineria di Lago.
A pesar di e situashon difísil, Farro a sigui entrená bou di kondishonnan hopi limitá. El tabata entrená den un espasio chikí bou di graderia di Wilhelmina Stadion (awor Stadion Guillermo Prospero Trinidad), ku ventilashon insufisiente i un solo plataforma ku el mester a kompartí ku siete otro deportista.
El a entrená sin entrenador profeshonal i nunca a haña oportunidat pa sigui kampamentu di entrenamiento na exterior. Pa torneo internashonal, el tabata depende di su propio dianan di vakashon, pasobra no a haña permiso adicional di su trabou.
===Carera internacional===
Na 1970, Farro a wordu selekshoná pa representá Antia Hulandes na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Panamá. Ora e Komité Olímpiko Antiano a nenga pa paga su biahe, el mes a kumpra su boleto di avion i a logra di kuarto luga den su kategoria.
Na 1971, el a termina na di sinku luga durante e Huegos Panamericanos na Cali, Kolombia. Na 1974, el a bolbe logra kuarto luga na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Republica Dominicano.
Su logro internashonal mas importante a yega na 1978, ora el a gana un medaya di brons na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Medellín.
==Logro y rekord ==
Ademas di su titulo lokal i regional, Farro tabata konosí pa su forsa eksepshonal. Den añanan setenta, el a logra e siguiente prestashonnan aproksimá:
squat: serka 272 kilo (600 lbs)
deadlift: serka 318 kilo (700 lbs)
bench press: serka 181 kilo (400 lbs)
snatch: serka 125 kilo (275 lbs)
clean and jerk: serka 160 kilo (352 lbs)
Su rekordnan arubiano di 1976 den e disciplinanan snatch i clean and jerk a keda sin bati pa aproksimadamente kuarenta (40) aña. Na 2016, e rekordnan aki i su total kombiná finalmente a wordu mehorá.
Rekonosimentu
Durante su karrera aktivo, Farro no a haña hopi rekonosimentu ofisial pa su prestashonnan. Sin embargo, despues di su retiro, el a wordu honrá ku diferente distinkshon:
distinkshon real
inklushon den Eregalerij di Aruba
Premio Santa Anna pa su kontribushon na deporte i kultura
Segun Archivo Nacional Aruba, Farro tabata tambe nominá pa premio di “atleta di aña” di Aruba Sport Unie na 1974.
== Ca'i orgel ==
* Diamante<ref>https://www.gobierno.aw/en/several-barrel-organ-players-were-honored-on-musicians-day</ref>
E legendario hisador di peso Arubiano Higinio Alejandro “Patan” Farro tambe tabata un figura cultural bon conoci y un hungador, doño y restaurador celebra di e tradicional caha di orgel (orgel di bari) yama “El Diamante”.<ref>[https://www.aruba.nu/nieuws/kunst-cultuur-en-muziek/57390/unieke-eer-voor-muzikanten-met-liefde-voor-cahi-orgel Unieke eer voor muzikanten met liefde voor Cah’i Orgel], aruba.nu (27 di november 2024)</ref>
Legado CulturalE Instrumento: Patan Farro tabata doño y tabata cuida un caha di orgel historico di 10 aña bieu como “El Diamante” tabata conoci. Diamante".Artesania: E tabata un di e poco personanan na Aruba cu e habilidad raro pa pega y martillo e cilindernan (cilinder di claba) cu ta wordo uza pa toca musica tradicional riba e instrumento.Reconocimento: El a ricibi multiple premio cultural y reconocimentonan oficial di gobierno di Aruba pa conserva e musical unico aki
== Legado ==
Farro su influensia a bai mas allá di su rekordnan i medayanan. El a demostrá ku un atleta arubiano por kompetí na nivel regional, a pesar di falta di fasilidat, guia profeshonal i sosten finansiero.
Su determinashon — manera paga su propio biahe i sigui entrená bou di kondishonnan difísil — a hasi’e un ehèmpel pa generashonnan posterior di deportista.
Ademas di su kontribushon na deporte, Farro tabata tambe envolví den preservashon di herensia kultural di Aruba, spesialmente dor di su trabou ku restaurashon i promoshon di e Cah’i Orgel tradicional.
Fayesimentu
Farro a fayesé dia 30 di yüli 2026 na edat di 84 aña. Diferente organisashonnan deportivo, entre otro Aruba Amateur Weightlifting Association, a record’é komo un atleta sobresaliente i un persona ehèmpelar, i a ekspresá kondolensia na su famia.
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Deporte na Aruba]]
------------
'''Aruba Sport Unie''' (ASU), tambe konosí komo '''Union Deporte Aruba''' òf '''Union Deportivo Arubano''', ta e organisashon cumbre di deporte na Aruba. E ta fungí komo federashon madre pa e diferente federashonnan i bondnan deportivo riba e isla.
ASU ta representa mas ku 25 federashon deportivo i tin komo meta koordiná, promové i desaroyá deporte na Aruba. Pa bira miembro di ASU, un organisashon deportivo mester ta registra komo persona hurídiko i no por representa un deporte ku ta kaba representá pa un otro federashon miembro.
==Historia==
Aruba Sport Unie a wordu fundá dia 23 di desèmber 1941, for di e nesesidat pa koordiná i stimulá desaroyo di deporte riba e isla.
Entre e organisashonnan ku a kontribuí na su fundashon tabatin clubnan manera RCA, Club Caribe i Tivoli. E promé presidente tabata [[Jacobo Arends|Jacobo Rudolf (Coco) Arends]], kende tabata tambe envolví den fundacion di [[Arubaanse Voetbalbond]] (AVB) algun aña prome.
Na 1949, ASU a kuminsá haña subsidio di e gobierno sentral pa sostené federashonnan deportivo, spesialmente pa organisashon di kompetensianan i otro aktividatnan.
Durante e añanan 1950 i 1960, sektor priva a hunga un papel importante den desaroyo di deporte na Aruba. E kompania petrolero Lago Oil & Transport Company, por ehèmpel, a brindá sosten finansiero i material na diferente clubnan. Mateo Reyes tabata un di e figurannan clave den e proseso di distribushon i desaroyo.
Na 1955, ASU a organisá e promé ASU Olimpiada, un evento ku a stimulá kompetensia entre atletanan lokal i ku a bira un tradishon durante varios dekada. Den e evento aki, atletanan tabata wordu rekonosé komo “atleta di aña”.
Entre 1955 i 1993, ASU tabata responsabel pa maneho di e Wilhelminastadion na Oranjestad.
Te na 1997, ASU tabata tambe enkargá ku distribushon di subsidio gubernamental na federashonnan deportivo. Despues di e aña ei, e tarea aki a pasa direktamente na gobierno di Aruba.
==Facilidatnan deportivo==
ASU ta manehá diferente instalashon deportivo riba Aruba, entre otro:
===Joe Laveist Sport Park===
Situa na San Nicolas, e parke aki ta un fasilidat multifunkshonal ku instalashonnan pa:
basebal
futbòl
volleyball
basketball
atletismo
E parke por wordu usa tambe pa evento grandi manera konserto i aktividatnan komunidario.
===Centro Deportivo Betico Croes===
Situa na Santa Cruz, e fasilidat aki ta un kompleks deportivo di paden ku aire akondishoná. E ta usa pa deporte di sala i arte marcial.
==Organisashon i rol==
ASU ta fungí komo koordinadó entre e diferente federashonnan deportivo na Aruba i ta apoyá:
desaroyo di deporte
organisashon di kompetensianan
promoshon di atletanan lokal
Riba e isla tin mas ku 30 organisashon deportivo ku ta forma parti di e sistema koordiná pa ASU. Entre e deporte mas popular na Aruba tin futbòl i basebal. Basebal, en partikular, a kontribuí na reconocimiento internashonal di Aruba, ku varios atletanan arubiano ku a hunga den Major League Baseball.
===Presidente ===
* Jacobo Rudolf “Coco” Arends (promé presidente)
* Gerald Franca
* Soraida Boekhoudt (2022– )
---
{{Variante|a}}
{{infobox organisacion | variante = a
| tipo = Deporte
| nomber = Aruba Sport Unie
| funda = [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]]
| fundado =
}}
'''Aruba Sport Unie''' (Union Deporte Aruba, ASU), tambe conoci como '''Union Deportivo Arubano''', ta e organisacion cumbre di deporte na [[Aruba]]. E ta fungi como federacion cumbre pa diferente federacion y bond deportivo riba e isla.
ASU ta representa mas cu 25 federacion deportivo y tin como meta coordina, promove y desaroya deporte na Aruba. Pa bira miembro di ASU, un organisacion deportivo mester ta registra como [[Persona hurídiko|persona huridico]] y no por representa un deporte cu ta representacaba pa otro federacion miembro.
== Historia ==
Aruba Sport Unie a wordo funda dia [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]]. E organisacion a surgi for di e necesidad pa coordina y stimula desaroyo di deporte riba e isla.
Den promé añanan di su existencia, diferente club i organisashon deportivo a kontribuí na fundashon di ASU, entre otro [[RCA]], Club Caribe i Tivoli. E promé presidente di e organisashon tabata '''Coco Arends''', kende tabata tambe envolví den fundashon di e '''Arubaanse Voetbal Bond''' algun aña promé.
Na 1949 ASU a kuminsá ricibí subsidio di e gobierno sentral pa apoyá federashonnan deportivo ku organisashon di kompetensia i actividadnan deportivo.
Durante añanan hopi organisashon i empresanan lokal a brindá sosten finansiero i material na deporte na Aruba. E kompanía petrolero Lago Oil & Transport Company tabata un di e sostenedornan importante, donando material deportivo i apoyando desaroyo di clubnan deportivo. Mateo Reyes tabata un di e personanan cu a yuda den e proseso di desaroyo aki.
Den 1955 ASU a organisá e promé '''ASU Olimpiada''', un evento deportivo pa estimulá kompetensia entre atletanan lokal. E evento aki a bira un tradishon durante varios dekada, kaminda atletanan a wordo rekonosé komo “atleta di aña”.
Entre 1955 i 1993 ASU tabata responsabel pa maneho di e [[Wilhelminastadion]] na Oranjestad.
Te na 1997 ASU tabata tambe responsabel pa distribushon di subsidio gubernamental pa federashonnan deportivo. Despues di e aña aki, e tarea aki a wordo asumí direktamente pa e gobierno di Aruba.
== Facilidatnan deportivo ==
ASU ta manehá diferente instalashon deportivo riba Aruba.
'''Joe Laveist Sport Park''' na [[San Nicolas, Aruba|San Nicolas]] ta un parke deportivo multifunkshonal ku instalashonnan pa deporte manera:
* [[Basebal]]
* [[Futbòl]]
* [[Volleyball]]
* [[Basketbal]]
* [[Atletismo]]
E parke por wordo usa tambe pa evento grandi manera konserto i otro aktividatnan komunidario.
'''Centro Deportivo Betico Croes''' na [[Santa Cruz, Aruba|Santa Cruz]] ta un fasilidat deportivo di paden ku aire acondicioná. E centro ta usa pa deporte di sala i arte marcial.
== Organisashon ==
ASU ta fungí komo koordinadó entre e diferente federashonnan deportivo na Aruba. E organisashon ta apoyá desaroyo di deporte, organisashon di kompetensianan i promoshon di atletanan lokal.
Riba e isla tin mas ku 30 organisashon deportivo cu ta forma parti di e sistema deportivo coordina pa ASU. Entre e deporte mas popular na Aruba tin [[futbòl]] i [[basebal]]. Especialmente basebal a duna Aruba reconocimiento internashonal, ku varios atletanan Arubiano cu a hunga den [[Major League Baseball]].
== Organisacion ==
Entre e presidentenan di Aruba Sport Unie tin:
* [[Coco Arends|Jacobo Rudolf (Coco) Arends]] (1892-1965) – promé presidente
* Gerald Franca – presidente durante diferente periodo den siglonan reciente
* Soraida Boekhoudt – presidente (2022)
[[:Kategoria:Deporte na Aruba]]
'''Aruba Sport Unie''' o '''Union Deportivo Arubano''' (ASU) ta e federacion cumbre di e federacionnan deportivo na [[Aruba]].
dre di 25 bond deportivo. Pa bira miembro di A.S.U. e organisacion mester ta un persona huridico y no mag di tin un miembro pa e deporte ey caba den A.S.U.
== Historia ==
ASU e ser funda dia [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]].
* ASU taba maneha Wilhelminastadion di 1955 te 1993
A.S.U. ta maneha dos facilidad cu ta nan propiedad, esta Joe Laveist Sport Park na San Nicolas y Centro Deportivo Betico Croes na Sta Cruz.
Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U.
Centro Deportivo Betico Croes ta completamente airecondiciona y ta uz'e pa tur sport di paden y arte marcial. Huur di e sporthal ta depende di cuanto hende mester uza pa maneha e lugar pa e actividad y ki sorto di actividad e ta. Pa mas informacion por yama oficina di A.S.U. na e numbernan di telefon ariba menciona.<ref>[https://www.gobierno.aw/union-deporte-aruba-asu Union Deporte Aruba (ASU)], Gobierno di Aruba</ref>
Aruba Sport Unie a wordo funda dia 21 di December, 1941. E aña aki 21 di December, e ta cumpli 75 aña y tin cu corda riba e fundadornan. Segun e presidente actual Gerald Franca, e aña aki lo ta uno special den cuadro di e celebracion aki. Tambe el a splica kico tur nan tin pensa di haci pa loke ta e celebracion den 2017.
Franca a splica cu e prome presidente tabata Coco Arends, kende ta e mesun persona cu a cuminsa tambe, kende ta fundador di Arubaanse Voetbal Bond 5 pa 6 aña prome. Un di e organisacionnan cu a yuda lanta Aruba Sport Unie tabata RCA, Club Caribe y Tivoli, cual ta e prome organisacionnan cu a lanta e asociacion aki.
Na 1949 pa prome biaha den historia, ASU a cuminsa haya e subsidio di Gobierno Central pa facilita tambe e federacionnan di e tempo ey cu placa pa nan organisa actividadnan. Despues di e periodo ey tabata haya Lago ta yuda hopi den parti di formacion di e clubnan y nan tabata subsidia of duna donacion na e diferente clubnan pa nan material, etc. durante aña. Difunto Mateo Reyes, kende ta un persona conoci y keri, tabata encarga cu esaki. E ta un di e personanan cu a yuda ASU pa haya Joe Laveist for di Lago como un centro pa deporte. Lago Sportpark tabata di Lago y a bin pa pase pa Joe Laveist, pa pas’e pa ASU.
Franca a menciona cu durante aña, durante 1955, ASU a celebra su prome ASU Olimpiada y despues di esey a keda celebr’e. Hopi di e atletanan grandi ta recorda e fechanan ey, caminda cu nan a wordo eligi como atleta di aña den decadanan di 60, 70 y 80. ASU semper a maneha deporte pa Gobierno y hasta a bay asina leu cu ASU a manda hende den exterior cu studie opdracht, pa bin bek lanta scol di deporte pa Aruba. Esaki nunca a logra debi na cosnan cu tabata pasa internamente. Despues ASU tabata encarga pa duna subsidio te cu na aña 1997, caminda cu Gobierno a tuma e tarea aki bek den su seno.
Franca a sigui splica cu na e momentonan aki tin un comision cu ta trahando riba dje pa pasa e fecha pa Januari. Pa fin di aña ta imposibel pa organisa algo. Idea ta pa haci algo riba dje pa recorda e fecha y recorda esnan cu a funda e organisacion aki. Tabata tin hasta hendenan conoci entre otro shon A. Eman cu tabata un di e prome personanan den e directiva. Tin hopi hende conoci den comunidad tabata forma parti di ASU di e tempo ey.<ref>[https://masnoticia.com/aruba-sport-unie-lo-cumpli-75-ana-dia-21-di-december-proximo/ Aruba Sport Unie lo cumpli 75 aña dia 21 di December proximo], Mas Noticia (28 di november 2016)</ref>
The sparse available evidence, however, reveals that there are around thirty-five sport organisations on the island that fall under the umbrella of the Aruba Sport Union (ASU), which was formed in 1941.44 As in Curaçao, two of the more popular team sports are soccer and baseball, and it is baseball that has given it the greatest international recognition through the participation of at least six Arubans in MLB since 1996.4
ASU President Gerald Franca --> 2022 Soraida Boekhoudt
---
Aruba Sport Unie, funda dia 23 di december 1941, ta e bond madre di 25 bond deportivo. Pa bira miembro di A.S.U. e organisacion mester ta un persona huridico y no mag di tin un miembro pa e deporte ey caba den A.S.U.
A.S.U. ta maneha dos facilidad cu ta nan propiedad, esta Joe Laveist Sport Park na San Nicolas y Centro Deportivo Betico Croes na Sta Cruz.
Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U.
Centro Deportivo Betico Croes ta completamente airecondiciona y ta uz'e pa tur sport di paden y arte marcial. Huur di e sporthal ta depende di cuanto hende mester uza pa maneha e lugar pa e actividad y ki sorto di actividad e ta. Pa mas informacion por yama oficina di A.S.U. na e numbernan di telefon ariba menciona.<ref>https://www.gobierno.aw/union-deporte-aruba-asu Union Deporte Aruba (ASU)</ref>
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Deporte na Aruba]]
----------------
{{Variante|a}}
{{multiple image
| total_width = 270
| border =
| perrow = 1/2
| align = right
|header = Joe Laveist Sportpark
|header_align = center
|image2 = Joe Laveist Sport Park.jpeg
| image1= Estadio de béisbol Joe Laveist, en San Nicolaas (este de Aruba).jpg
| image3 = Joe Laveist Sport Park 06 54 31 704000.jpeg
|caption1 =
|caption_align = center
}}
== Lago Sport Park / Joe Laveist Sportpark ==
The historical Lago Sports Park (later known as the Laveist Sport Park) was a vital recreational and cultural hub in San Nicolas, Aruba. Officially inaugurated in March 1941, it was founded by the Lago Oil & Transport Company to support the island's booming refinery community.
History of Lago Sports Park
Founding and Baseball Roots: The park was instrumental in developing baseball on the island. American expatriate and former Major League Baseball pitcher Jim Bluejacket spent 15 years in Aruba and helped found the facility, fostering strong local interest in the game.
WWII & Refining Community: During WWII, the facility offered organized recreation for Allied soldiers stationed in Aruba and the diverse immigrant workforce employed at the Lago refinery.
Championship Ground: Throughout the 1940s and 1950s, the park was the premier venue for the organized Aruba baseball championships. Iconic early teams like the Dodgers, Baby Ruth, and Barnes' Ramblers competed here.
Track and Field: Beyond baseball, it served as the primary venue for annual events like the Lago High School Track Meets and the Aruba School Sport Bond competitions.
Evolution: Today, the historic site in San Nicolas continues to be an active community asset and is known as the Laveist Sport Park.
---
Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U.
{{Variante|a}}
{{Databox}}
Intro
*Location in San Nicolas, Aruba
*Originally built by Lago Oil and Transport Company
*Year of inauguration (1941)
*Later renamed to Joe Laveist Sportpark
==Historia==
1. Fundashon (±1930s–1941)
Lago building infrastructure for workers
Role of Jim Bluejacket
Opening (9 March 1941)
2. Periodo di floresementu (1940s–1980s)
Organized sports (baseball, possibly softball, football)
Social function (community gatherings, events)
3. Despues di sera di Lago (1985 →)
Decline / transition
Renaming to Joe Laveist
Continued local use
Struktura i fasilidat
Even if partial:
Baseball field
Stands / seating
Clubhouse?
Multi-sport use
* na 1968 Lago a traspasa LSP pa ASU
Importansia kultural
This is where your article becomes powerful:
Role in development of baseball in Aruba
Connection to Lago Colony life
Symbol of industrial-era community building
Link to later international baseball success of Aruba
Legado
Renaming to Joe Laveist
Continued recognition
Connection to surrounding area (Jim Bluejacketstraat, schools, neighborhoods)
🔎 Research tips (high impact, low effort)
Look for:
Lago employee magazines / newsletters
Local newspapers (Amigoe, Diario archives)
Aruba sports history sources
Mentions of:
inauguration (1941)
sports competitions
Joe Laveist (who he was!)
------------------
==Origen di baseball na Aruba ==
Beisbòl a yega Aruba den añanan 1930, introdusí pa ekspatriadonan merikano ku tabata traha na Lago Oil Company i imigrantenan venezolano ku a forma timnan di pickup informal riba terenonan habrí.[2] E deporte a haña struktura ku e fundashon di ABBA na 1950 pa organisá liga i kampionato lokal, loke a kondusí na entrada di Aruba den wega internashonal na 1952 ora el a djòin e Asosiashon Internashonal di Beisbòl Amateur (awor parti di WBSC).[2] E aña ei, Aruba a debutá su promé selekshon nashonal na e Serie Mundial Amateur di 1952 na Havana, Cuba, manehá pa Joe Proterra, kaminda el a sigurá dos viktoria den seis wega i a gana aklamashon di fanátikonan, ku pitcher Nell Harms nombrá hungadó sobresaliente di siman pa su aktuashon kontra Honduras.[2]
Beisbòl a wòrdu introdusí na Aruba na final di añanan 1920 i kuminsamentu di añanan 1930 prinsipalmente dor di ekspatriadonan merikano empleá pa Lago Oil and Transport Company, un supsidiario di Standard Oil of New Jersey, kendenan a establesé un refineria riba e isla.
Pafo di e colonia, baseball a haya traccion na fin di añanan 1930 pa medio di imigrantenan y mariniernan Venezolano cu a mara na wafnan di Aruba cu nan barconan di pisca, formando teamnan casual di pick-up cu a hunga riba terenonan habri na Oranjestad, manera e area patras di Corte di Husticia actual.
Pa añanan 1950, beisbòl a integrá profundamente den kultura di Aruba, partikularmente bou di hóbennan, ku a wòrdu eksponé pa medio di transmishonnan di media merikano, eventonan patrosiná pa kompanianan di zeta, i e impakto persistente di sòldánan di tempu di guera, hasiendo esaki un símbolo di aspirashon i vínkulo di komunidat den barionan di klase trahadó. Adopshon lokal a oumentá ku e formashon di klupnan amateur den tur pueblo.
<ref>Clyde Harms, https://archive.org/details/BNA-DIG-ARUBATODAY-2021-05-28/page/n9/mode/1up?q=jim+bluejacket Short history of the beginnings of baseball in Aruba], Aruba Today (28 di 2021)</ref>
-------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox deportista| variante = a
| nomber completo = Shawn Joubert Zarraga
| alias =
| fecha nacemento = [[21 di yanüari|21 di januari]] [[1989]]
| luga nacemento = {{ABW}}
| fecha fayecimento =
| luga fayecimento =
| nacionalidad = {{NLD}}
| haltura = 183 cm
| peso = 109 kg
<!-- Seccion di informacion deportivo -->
| deporte = [[beisbòl|baseball]]
| disciplina = catcher (man drechi)?
| wo =
| debut = 11 di maart 2023 (den [[Tim nashonal di beisbòl hulandes|team di Reino]])??
| activo = 2021 - presente ??
| distincion =
}}
'''Shawn Joubert Zarraga''' (☆ [[21 di yanüari|21 di januari]] [[1989]] na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]) ta un eks-catcher profesional di beisbòl Arubiano ku a representá Hulanda den kompetensianan internashonal, inkluyendo e World Baseball Classic.[1] Para na 6 pia 0 inch (1.83 m) i pisando aproksimadamente 240 liber (109 kg), Zarraga tabata un switch-hitter ku tabata tira ku man drechi i a hunga prinsipalmente komo un katcher durante henter su karera.[2] Selektá pa e Milwaukee Brewers den e di 44 buèlta (1.302 en general) di e Selekshon di Beisbòl di Liga Mayor di 2007 for di Trinity Christian Academy na Florida, el a pasa vários temporada den e liganan menor den vários organisashon.[3]
grokipedia: Zarraga su karera profeshonal a kuminsá den e sistema di Brewers, kaminda el a progresá a traves di nan afiliadonan di 2007 pa 2014, alkansando nivelnan di Double-A i Triple-A i mustrando abilidatnan defensivo sólido tras di e plato.[4] Despues el a firma kontraktnan di liga menor ku timnan inkluyendo Los Angeles Dodgers na 2017 i Cincinnati Reds na 2016, ganando invitashonnan no-roster pa entrenamentu di primavera, ounke nunka el a yega Major League Baseball.[5] Despues ku su karera den liga menor afiliá a terminá na 2017, Zarraga a hunga den liganan independiente, inkluyendo ku e Cleburne Railroaders di e Asosiashon Merikano e aña ei, promé ku el a baha ku penshun.[6]
Riba e esenario internashonal, Zarraga tabata un kontribuidor klave na e selekshon nashonal di Hulanda, yudando sigurá e título di Kopa Mundial di Beisbòl 2011 na Panama i partisipando den e Klásiko Mundial di Beisbòl 2017, kaminda el a proveé profundidat na katcher durante wega di pool.[7] Su versatilidat i eksperensia a hasié un opshon konfiabel pa e tim hulandes, basando riba su raisnan arubiano miéntras e tabata kompetí bou di e bandera di Reino Hulandes.[8]
== Karera internashonal ==
===Kopa Mundial 2011===
Zarraga a haci su debut internacional cu e seleccion nacional di baseball di Hulanda na 2011 den Mundial di Baseball na Panama, eligibel pa medio di su herencia Arubiano. El a sirbi komo un katcher riba e lista ora e tim a gana e medaya di oro, derotando Cuba 2-1 den e final pa reklamá e título mundial.[25][26]
torneonan di 2014
Zarraga a sirbi prinsipalmente komo un katcher durante e aparishonnan di e tim den dos torneo klave e aña ei.[27]
Na yüli, Zarraga a representá Hulanda na e Torneo Internashonal di Beisbòl di Fransia, konosí tambe komo Yoshida Challenge, ku a tuma lugá na Sénart, Fransia. E selekshon hulandes a gana e medaya di oro, derotando un tereno ku a inkluí anfitrion Fransia, Alemania, i all-starnan internashonal. Zarraga tabata parti di e lista ku a sigurá e título, kontribuyendo tras di e plato miéntras e tim a pone un demostrashon fuerte den nan promé salida na e fasilidat nobo.[28][29]
Mas lat e sèptèmber ei, Zarraga a kompetí den e Kampionato Oropeo di Beisbòl 2014 ku a tuma lugá na Ostrava i Brno, Repúblika Cheko, kaminda Hulanda a kapturá nan di 21 medaya di oro kontinental ku un rèkòrt invikto di 11-0, kulminando den un viktoria final di 6-3 riba Italia. Komo katcher, el a bati .286 ku aktuashonnan notabel, inkluyendo tres hit den un viktoria di 7-2 riba Alemania i un homerun den un wega di pool anterior kontra Kroasia. Su trabou defensivo a yuda ankra un staf di lansamentu ku a pèrmití solamente 1.36 kareda gana pa wega durante henter e torneo.[30][31][28]
2015 Premier12 i 2017 World Baseball Classic
Zarraga a wòrdu selektá pa representá e selekshon nashonal di beisbòl di Hulanda na e WBSC Premier12 di 2015, e edishon inaugural di e torneo ku a tuma lugá na Mexico i Taiwan, kaminda el a sirbi komo un katcher bistiendo e kamisa number 22.[32] Hulanda a kompetí den Grupo A di e buèlta di apertura, sigurando tres viktoria kontra Chines Taipei (7-4), Italia (16-1), i Puerto Rico (11-7), miéntras ku nan a sufri pèrdida kontra Cuba (5-6) i Canada (1-3), loke a posishoná nan pa avansá pa e kuartfinal.[33] Einan, nan a kai kontra Merka 1-6, resultando den un di sinku lugá total pa e tim.[33]
Durante e torneo, Zarraga a kontribuí ofensivamente den momentunan klave, inkluyendo un homerun di dos kareda den e di kuater inning kontra Cuba ku a ekstendé e bentaha di Hulanda na 4-1, ounke e tim na final a pèrdè den un kompetensia estrecho.[34] El a registrá tambe un RBI den e viktoria riba Taipei Chines, trahando un kaminata apesar di a bai sin hit den tres at-bat.[35] Sinembargo, Zarraga a sufri un leshon na man durante e wega di Cuba i mester a sali trempan.[36]
Na 2017, Zarraga a gana un lugá riba e lista di Hulanda pa e World Baseball Classic, atrobe komo un katcher, partisipando den e torneo prinsipal ku a tuma lugá den vários pais anfitrion.[37] Hulanda a pone un rèkòrt di 2-1 den Pool A, avansando komo subkampeon tras di Israel, promé ku a derotá Israel 12-2 den e kuartfinal na Tokyo Dome pa yega e semifinal.[37] Nan kareda a terminá den un pèrdida di 3-4 kontra Puerto Rico na Dodger Stadium, kaminda e tim a regresá lat pero no por a sigurá e viktoria.[38]
E aktuashon sobresaliente di Zarraga a bini den e kuart di final kontra Israel, kaminda el a konta dos hit i dos RBI komo parti di e eksploshon ofensivo di e tim.[39] Den e semifinal kontra Puerto Rico, el a entregá un dòbel di RBI krusial den e di sinku inning pa skor Wladimir Balentien i empatá e wega na 3-3, ounke kompañero di ekipo Jonathan Schoop a wòrdu bentá afó na e plachi di kas den e wega.[40] Zarraga a parse di a sufri un leshon den e di ocho inning di e wega ei, loke a rekerí atenshon médiko tras di e plato.
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid = |titulo=}}
{{References}}
* [https://www.baseball-reference.com/register/player.fcgi?id=kelly-001ant Minors Stats Antwone Kelly]
}}
{{DEFAULTSORT:Zarraga, Shawn}}
[[:Kategoria:Hende]]
[[:Kategoria:Beisbòl]]
-----------------
{{Variante|a}}
{{Infobox asociacion deporte| variante = c
| nomber = Badminton Bond Curaçao
| logo =
| imagen =
| abrevia = BBC
| president =
| vice-president =
| algemeen-secretaris =
| asiento =
| region =
| pais =
| cantidad_miembro =
| cantidad_asociacion =
| deporte =
| funda =
| luga_funda =
| ex-nomber =
| federacion_mundial =
| federacion_continental =
| federacion_nacional =
| afilia =
| comite_olimpico =
| agencia_deportivo =
| stop_imagen =
| imagen =
| descripcion =
| website =
}}
'''Badminton Bond Curaçao''' (BBC) ta e organisashon ku ta dirigi i promové e deporte di badminton na Kòrsou. E federashon ta un miembro di e organisashonnan internashonal i regional, inkluíendo e '''Badminton World Federation (BWF)''', e '''Badminton Pan America (BPA)''', i e '''Caribbean Regional Badminton Confederation (CAREBACO)'''.
=== Historia i Fundashon ===
E Badminton Bond Curaçao a fundá den 1975. E federashon ta representá Kòrsou den e organisashonnan regional i internashonal di badminton.:contentReference[oaicite:8]{index=8}
=== Afiliashon Internashonal ===
:contentReference[oaicite:10]{index=10}
* :contentReference[oaicite:13]{index=13}
* :contentReference[oaicite:16]{index=16}
* :contentReference[oaicite:19]{index=19}:contentReference[oaicite:21]{index=21}
=== Participashon Internashonal ===
:contentReference[oaicite:23]{index=23}:contentReference[oaicite:25]{index=25}
=== Referensianan ===
* :contentReference[oaicite:27]{index=27}
* :contentReference[oaicite:30]{index=30}:contentReference[oaicite:32]{index=32}
[[:Kategoria:Deporte na Kòrsou]]
[[:Kategoria:Organisashon Deportivo]]
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Deporte]]
---------------
{{Databox}}
E '''seleccion nacional di badminton di Aruba''' ([[Hulandes]]: Arubaans badmintonteam) ta representa [[Aruba]] den competencianan internacional di team di badminton y ta wordo controla pa [[Aruba Badminton Federation]] cu ta afilia na Badminton Pan America y Caribbean Regional Badminton Confederation (CARECOBA).<ref>{{Cite web |title=Members {{!}} BWF Corporate |url=https://corporate.bwfbadminton.com/about/membership/ }}</ref> E ekipo a kompetí pa promé biaha den nan promé torneo internacional di ekipo na 1990.
E ekipo a haci su aparicion pa prome biaha na e Campeonato di Ekipo di CAREBACO na aña 1974.<ref>{{citeer web|titel=Aruba vooreerst naar Car. badmintonkampioenschap|werk=[[Amigoe]]|datum=1974-11-15|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2025-05-29|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461200:mpeg21:p005}}</ref> Tambe e ekipo a competi den e [[Weganan Centroamericano y di Caribe]] di 1990, unda badminton a wordo inaugura pa prome biaha den e Weganan. E ekipo junior di Aruba a kompetí den e Campeonato Pan Am Junior Team 2009 y a terminá na di 12 lugá.<ref>{{Cite web |title=BWF - Team Event XVIII Pan Am Junior 2009 - Winners |url=https://bwf.tournamentsoftware.com/sport/winners.aspx?id=C61259DF-B2FF-4AC5-A444-F9E14C6A82B1 |access-date=2022-09-04 |website=bwf.tournamentsoftware.com}}</ref>
Een Arubaans selectie-team zal van 17 tot en met 24 november voor de eerste keer deelnemen aan de Caribische Badmintonkampioenschappen, die dit jaar te Georgetown in Guyana gehouden worden. Het team dat Aruba zal vertegenwoordigen bestaat uit de dames M. Mata, N. Mata en M. Yarzagaray, en de heren Doy Bernaibela, H. Boer, Robby Arambatzis en Reginals Altman. Deze reis werd mogelijk gemaakt dankzij financiële — en materiele steun van diverse giften; het bedrijfsleven en andere instanties. Het Caribisch toernooi wojdt^jgeorganiseerd door de Caribbean regional badminton confederation, een in 1972 opgerichte federatie, tot voor kort bestaande uit de landen Jamaica, Trinidad/Tooago, Guyana en Sjuriname. Vorig jaar heeft de Badminton Bond Aruba zijn interesse voor deelname aan het bestuur van de Carebaco te kennen gegeven en na een jaar van intensieve voorbereidingen werd Aruba in juli van dit jaar lid van de International badminton federation en in dezelfde maand als vijfde lid van de Carebaco toegelaten. Beide feiten kunnen als mijlpalen worden beschouwd in de geschiede- | nis van de badmintonsport op Aruba, waar deze sport (nog) vrij onbekend is. Dit laatste komt voornamelijk doordat men hier voor deze sport een enorm tekort heeft aan goede accomodatie.
==Historia==
===Tim miksto===
Aruba a debuta den e Campeonato di Equipo di CAREBACO na 1974. E team a keda na di cinco lugar den e ranking final, perdiendo 7-0 contra Jamaica, Surinam, Trinidad y Tobago y Guyana.<ref>World Badminton 18 (1974), p. 3</ref>
{{Appendix}}
[[:Category:Deporte na Aruba]]
en.wiki
---------------
{{Infobox asociacion deporte| variante = c
| nomber = Aruba Badminton Federation
| logo =
| imagen =
| abrevia = ABF of BBA
| president =
| vice-president =
| algemeen-secretaris =
| asiento =
| region =
| pais =
| cantidad_miembro =
| cantidad_asociacion =
| deporte =
| funda =
| luga_funda =
| ex-nomber =
| federacion_mundial =
| federacion_continental =
| federacion_nacional =
| afilia =
| comite_olimpico =
| agencia_deportivo =
| stop_imagen =
| imagen =
| descripcion =
| website =
}}
'''Aruba Badminton Federation''' (ABF), tambe yamá Badminton Aruba o Aruba Badminton Bond, ta e organisacion gobernante nacional supremo pa e deporte di [[badminton]] na [[Aruba]]. E federacion ta wordo representa pa e [[seleccion nacional di badminton di Aruba]].
== Historia ==
E Aruba Badminton Federation a wordo funda memey di añanan 1970, ora cu e promé participacion a tuma luga na e Kampionatonan di Carebaco. Na desember 1973 e federacion a bira miembro di Caribbean Badminton Federation, hunto cu Corsou.<ref>Sport inliet kort sport in het kort sport. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 05-12-1973, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 29-05-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461498:mpeg21:p007</ref>
E federashon despues a bira miembro di e órgano di gobernashon kontinental, e Konfederashon Panamerikano di Badminton, i e Federashon Mundial di Badminton, e tempu ei konosí komo e Federashon Internashonal di Badminton. Aruba ainda no ta anfitrion di campeonatonan internacional. Sinembargo Aruba a yega di ta anfitrion di Campeonato di Carebaco dos biaha. Federacion di Badminton Aruba ta miembro di Comite Olimpico Arubano .
{{Appendix}}
De Badminton Bond Aruba (BBA) viert deze maand zyn 15-jarig bestaan met verschillende toernooien en andere activiteiten.
Ofschoon deze tak van sport niet zo bekend is op Aruba, heeft de BBA in vijftien jaren heel wat gepresteerd. Deze bond is al jaren lid van de International Badminton Federation (IBF). Ook is de BBA lid van de Carebaco (Caribbean Regional Badminton Confederation), waarvan verder ook lid zijn: Jamaica, Trinidad, Suriname, Guyana, Barbados, Bermuda, Curasao en Grenada. Elk jaar doet Aruba mee aan de Caribische kampioenschappen en BBA- motor, Riek Altman, is al jaren secretaris / penningmeester van de Carebaco. Aruba wordt elk jaar weer verzocht de Carebaco- wedstrijden te organiseren, omdat Aruba tot nu toe het beste toernooi heeft georganiseerd, doch door het ontbreken van faciliteiten kan de BBA dit Caribisch treffen niet meer organiseren.
De BBA bestaat momenteel uit de vier clubs: Floralin, Flamboyant, Aruba Badminton Minders en Playa die tezamen honderd leden tellen. Deze sport kan uitsluitend gespeeld worden in een zaal en nu wordt er gebruik gemaakt van de gymnastiekzalen van Julianaschool, La Salie College en de Sporthal.
Een paar maanden geleden hebben de BBA- bestuursleden, Riek Altman en Michael Williams, in Trinidad een coachingcUrsus gevolgd onder auspiciën van de IBF en geven nu op maandag en donderdag aan trainers van de club een opleiding. Nu al is bekend dat Aruba volgend jaar vertegenwoordigd zal worden op Curagao tijdens de Easter Open Tournament en in Jamaica tijdens de Carebaco- wedstrijden.
De BBA heeft gisteren in een communiqué dank uitgebracht aan alle personen en instanties, die door de jaren heen de BBA hebben geholpen en eenieder, die aan badminton wil meedoen, uitgenodigd zich op donderdag in de Sporthal op te geven tussen zeven en tien uur 's avonds. Het bestuur van de BBA wordt in dit derde lustrumjaar gevormd door: voorzitter R. Nieuw, vicevoorzitter R. Altman, secretaris G. Simon, penningmeester B. Hernandez, commissarissen E. van der Linde, M. McClure, E. Vemannan, M. Croes en M. Williams.<ref>Met uitgebreid activiteiten-programma Badminton Bond Aruba viert haar derde lustrum. "Amigoe". Curaçao, 08-11-1986, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 29-05-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641854:mpeg21:p013</ref>
-------------
{{Variante|a}}
{{Futbolista
|nomberdihungado =
|Nomber = Mario Croes
|potret =
|Fecha di nasementu =
|Siudat di nasementu =
|Pais di nasementu = {{ABW}}
|Nashonalidat = hulandes
|Posishon =
|club =
}}
'''Hyacintho Mario Croes''' (☆ ± 1942 na [[Aruba]]), tambe conoci como '''Mario Croes jr.''', ta un ex-hungado di pingpong [[Aruba]]no. Entre decada 1960 y decada 1980 el a titula 13 vez campeon di Aruba. Den [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]] Croes tabata un di e dos "grandinan" den deporte di tennis di mesa, banda di [[Robert Hosé]] di [[Kòrsou|Corsou]].<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463158:mpeg21:a0099|titel=Sensationele zege van R. Hosé over M. Croes|werk=[[Amigoe]]|datum=1970-11-02|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref>
== Biografia ==
Mario Croes ta yiu di Eymee Zeppenfelt y Mario Hyacinto Croes, empresario i doño di La Gran Bodega.<ref name="Amigoe">{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462365:mpeg21:a0121|titel=In de Franciscuskerk|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-07-16|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> Cu mas o menos siete aña el a cuminsa hunga pingpong y tabata train cu su mama pa despues sigi train cu su tata y otro famianan.<ref name="Amistad">{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AMISTAD-1976-11/page/3/mode/1up?q=Amistad+mei+1976&view=theater|titel=Mario Croes: 26 aña den pingpong|werk=Amistad|datum=november 1976|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref>
Croes a cuminsa mustra su talentonan ora cu na edad di 9 aña el a sali campeon "junioren" na Aruba. Cu 12 aña el a drenta division di senioren y na 1959, cu 16 aña, a bira campeon di Aruba pa prome bes.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010997546:mpeg21:a0072|titel=Mario Croes jr: nieuwe tienkampkampioen tafeltennis|werk=[[Amigoe]]|datum=1959-02-25|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> Na 1960 e ta prolonga su titulo.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010459813:mpeg21:a0112|titel=Mario Croes jr. weer de sterkste|werk=[[Amigoe]]|datum=1960-04-01|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> Hunto cu Cholan Jacobs e tabata hunga pa e team Arubano di Bavaria Stars. Den e torneo organisá door di e asociacion "Entre Nous Juveniles” na Corsou el a hunga cu 17 aña su prome wega internacional contra [[Colombia]].
Croes tabata doño di Mario's Sports Shop den Wilhelminastraat 51 na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]. E ta casa cu Ruth Arends y hunto nan tin un yiu homber, Mario III, i un yiu muhe Janine.<ref name="Amigoe"/>
{{Appendix}}
{{Stub}}
{{DEFAULTSORT:Croes, Mario}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Deporte na Aruba]]
Pa promer viaha el a sali campeon di Aruba dia cu e tabatin 15 aña di edad. Awor flbi cu e tin 34 aña e por bisa cu ela sali 13 vez campeon di nos isla y e ta posee nada menos cu 39 copa y 27 medaya. Un deportista arubano cu e destaca su mes den e deporte di ping pong specialmente door di su mes esfuerzonan y su perserverancia, como cu manera nos lektornan por lesa mas alew, no ta semper ela haya ayudo den su carera deportivo na su isla natal. Mario Croes jr., casá cu Ruth Croes-Arends, ta haya cu e deporte di ping pong na Aruba a bai hopi atrcus den e 26 aña cu e tin ta praktikele.
Amistad a tene un entrevista exclusivo cu e deportista te ainda mas grandi riba terreno di ping pong actuahnente: Mario Croes Jr.<ref name="Amistad">{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AMISTAD-1976-11/page/3/mode/1up?q=Amistad+mei+1976&view=theater|titel=Mario Croes: 26 aña den pingpong|werk=Amistad|datum=november 1976|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref>
mi a cuminsa hunga ping pong tempo mi tabata tin mas o menos siete aña. Mi mama a cuminsa siñami, pero mi no a worry mucho. Toch mi a sigi hunga cu mi tata y cu mi otro famianan. Un viaha mi a bai Flamingo Room (Trocadero), caminda tabatin un mesa di ping pong, anto ei nan mi a mira Cholan Jacobs, e tempo ei e campeon di Aruba, hunga.
Esei a dunami smaak pa mi sigi train cu mi famia. Dia m'a cimiinsa hunga di verdad mi tabatin 12 ema y mi a cuminsa train cu Cholan. E tempo ei mi tabata hunga cinco te seis ora pa dia. Mi tabata caba di come dies dos or y mei y bai hunga te siet’or y mei di anochi. Tur dia e mesim cos. Mi no tabata hunga ni siña les.
Mario a cuminsa mustra su talentonan ora cu na edad di 9 aña ela sali campeon di Junioren na Aruba. Cu 12 aña ela drenta division di senioren y cu 16 aña pa promer vez ela logra bira campeon di Aruba. Su promer wega internacional ela hunga contra Colombianonan tempo cu e tabatin 17 aña na 1959. E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” Entre Nous Juveniles na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsou.
E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsou.
in de Franciscuskerk te Oranjestad is gistermorgen het kerkelijke huwelijk ingezegend vun mejuffrouw Rulh Arends, dochter V(.n. de heer en mevrouw Milo de R. Arends-Arends en de heer Mario Croes, zoon van de heer en mevrouw Mario H. Croes- Zeppenfelt. Voor de receptie ten huize van de bruid bestond grote belangstelling. Het bruidspaar wachtte een verrassing; een taart in de vorm van een tafeltennistafel. De bruidegom is dan ook tafeltenniskampioen van Aruba.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462365:mpeg21:a0121|titel=In de Franciscuskerk|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-07-16|bezochtdatum=2022}}</ref>
* Eigenaar van Mario's Sports Shop, Wilhelminastraat 51, Oranjestad, Aruba
* Huwde in 1965 met Ruth Arends, kinderen Mario III en Janine
{{Appendix}}
---------------
gpv9wfbc8cvdzn0oixe0ndgclybxija
199571
199570
2026-08-05T09:50:35Z
Caribiana
8320
199571
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
Pending: [[Barracudas Artistic Aruba]] - [[Aruba Dolphins]] - [[Stingray Swimming Team]] - [[Shawn Zarraga]] - [[Antwone Thyshon Kelly]] - [[Badminton Bond Curacao]] - [[Seleccion nacional di badminton di Aruba]] - [[Aruba Sport Unie]]
--------
{{infobox deportista | variante=a
}}
'''Higinio Alejandro (Patan) Farro''' (☆ [[11 di yanüari]] [[1942]] - † 30 di yüli 2026) tabata un hisado di peso Arubiano, conoci den su tempu aktivo komo e hòmber mas fuerte di Aruba. El a dominá deporte di levantamentu di peso riba e isla pa mas ku un dekada i a representá Antia Hulandes na diferente torneo internashonal.
Farro a gana e titulo di kampion di Aruba pa dieskuater (14) aña konsekutivo i tabata tambe kampion di Antia Hulandes pa nuebe (9) aña. El ta konsiderá un di e pioneronan mas importante di levantamentu di peso na Aruba.<ref>[https://arubanews.ca/patan-farro-weightlifting-legacy-honoured-following-aruban-champions-death/ Patan Farro Weightlifting Legacy Honoured Following Aruban Champion’s Death], arubanews.ca (4 di augustus 2026)</ref><ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/93280/voormalig-gewichthefkampioen-patan-farro-overleden-vz1916 Voormalig gewichthefkampioen ‘Patan’ Farro overleden], curacao.nu (4 di augustus 2026)</ref>
== Bida y carera ==
Farro a kuminsá ku levantamentu di peso na aña 1964 i a logra di dos luga den su promé kompetensia. Den e aña siguiente, e deporte a baha hopi na nivel riba e isla, despues ku hopi trahadó strañero a laga Aruba tras despido na refineria di Lago.
A pesar di e situashon difísil, Farro a sigui entrená bou di kondishonnan hopi limitá. El tabata entrená den un espasio chikí bou di graderia di Wilhelmina Stadion (awor Stadion Guillermo Prospero Trinidad), ku ventilashon insufisiente i un solo plataforma ku el mester a kompartí ku siete otro deportista.
El a entrená sin entrenador profeshonal i nunca a haña oportunidat pa sigui kampamentu di entrenamiento na exterior. Pa torneo internashonal, el tabata depende di su propio dianan di vakashon, pasobra no a haña permiso adicional di su trabou.
===Carera internacional===
Na 1970, Farro a wordu selekshoná pa representá Antia Hulandes na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Panamá. Ora e Komité Olímpiko Antiano a nenga pa paga su biahe, el mes a kumpra su boleto di avion i a logra di kuarto luga den su kategoria.
Na 1971, el a termina na di sinku luga durante e Huegos Panamericanos na Cali, Kolombia. Na 1974, el a bolbe logra kuarto luga na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Republica Dominicano.
Su logro internashonal mas importante a yega na 1978, ora el a gana un medaya di brons na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Medellín.
==Logro y rekord ==
Ademas di su titulo lokal i regional, Farro tabata konosí pa su forsa eksepshonal. Den añanan setenta, el a logra e siguiente prestashonnan aproksimá:
squat: serka 272 kilo (600 lbs)
deadlift: serka 318 kilo (700 lbs)
bench press: serka 181 kilo (400 lbs)
snatch: serka 125 kilo (275 lbs)
clean and jerk: serka 160 kilo (352 lbs)
Su rekordnan arubiano di 1976 den e disciplinanan snatch i clean and jerk a keda sin bati pa aproksimadamente kuarenta (40) aña. Na 2016, e rekordnan aki i su total kombiná finalmente a wordu mehorá.
Rekonosimentu
Durante su karrera aktivo, Farro no a haña hopi rekonosimentu ofisial pa su prestashonnan. Sin embargo, despues di su retiro, el a wordu honrá ku diferente distinkshon:
distinkshon real
inklushon den Eregalerij di Aruba
Premio Santa Anna pa su kontribushon na deporte i kultura
Segun Archivo Nacional Aruba, Farro tabata tambe nominá pa premio di “atleta di aña” di Aruba Sport Unie na 1974.
== Ca'i orgel ==
* Diamante<ref>https://www.gobierno.aw/en/several-barrel-organ-players-were-honored-on-musicians-day</ref>
E legendario hisador di peso Arubiano Higinio Alejandro “Patan” Farro tambe tabata un figura cultural bon conoci y un hungador, doño y restaurador celebra di e tradicional caha di orgel (orgel di bari) yama “El Diamante”.<ref>[https://www.aruba.nu/nieuws/kunst-cultuur-en-muziek/57390/unieke-eer-voor-muzikanten-met-liefde-voor-cahi-orgel Unieke eer voor muzikanten met liefde voor Cah’i Orgel], aruba.nu (27 di november 2024)</ref>
Legado CulturalE Instrumento: Patan Farro tabata doño y tabata cuida un caha di orgel historico di 10 aña bieu como “El Diamante” tabata conoci. Diamante".Artesania: E tabata un di e poco personanan na Aruba cu e habilidad raro pa pega y martillo e cilindernan (cilinder di claba) cu ta wordo uza pa toca musica tradicional riba e instrumento.Reconocimento: El a ricibi multiple premio cultural y reconocimentonan oficial di gobierno di Aruba pa conserva e musical unico aki
== Legado ==
Farro su influensia a bai mas allá di su rekordnan i medayanan. El a demostrá ku un atleta arubiano por kompetí na nivel regional, a pesar di falta di fasilidat, guia profeshonal i sosten finansiero.
Su determinashon — manera paga su propio biahe i sigui entrená bou di kondishonnan difísil — a hasi’e un ehèmpel pa generashonnan posterior di deportista.
Ademas di su kontribushon na deporte, Farro tabata tambe envolví den preservashon di herensia kultural di Aruba, spesialmente dor di su trabou ku restaurashon i promoshon di e Cah’i Orgel tradicional.
Fayesimentu
Farro a fayesé dia 30 di yüli 2026 na edat di 84 aña. Diferente organisashonnan deportivo, entre otro Aruba Amateur Weightlifting Association, a record’é komo un atleta sobresaliente i un persona ehèmpelar, i a ekspresá kondolensia na su famia.
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Deporte na Aruba]]
------------
'''Aruba Sport Unie''' (ASU), tambe konosí komo '''Union Deporte Aruba''' òf '''Union Deportivo Arubano''', ta e organisashon cumbre di deporte na Aruba. E ta fungí komo federashon madre pa e diferente federashonnan i bondnan deportivo riba e isla.
ASU ta representa mas ku 25 federashon deportivo i tin komo meta koordiná, promové i desaroyá deporte na Aruba. Pa bira miembro di ASU, un organisashon deportivo mester ta registra komo persona hurídiko i no por representa un deporte ku ta kaba representá pa un otro federashon miembro.
==Historia==
Aruba Sport Unie a wordu fundá dia 23 di desèmber 1941, for di e nesesidat pa koordiná i stimulá desaroyo di deporte riba e isla.
Entre e organisashonnan ku a kontribuí na su fundashon tabatin clubnan manera RCA, Club Caribe i Tivoli. E promé presidente tabata [[Jacobo Arends|Jacobo Rudolf (Coco) Arends]], kende tabata tambe envolví den fundacion di [[Arubaanse Voetbalbond]] (AVB) algun aña prome.
Na 1949, ASU a kuminsá haña subsidio di e gobierno sentral pa sostené federashonnan deportivo, spesialmente pa organisashon di kompetensianan i otro aktividatnan.
Durante e añanan 1950 i 1960, sektor priva a hunga un papel importante den desaroyo di deporte na Aruba. E kompania petrolero Lago Oil & Transport Company, por ehèmpel, a brindá sosten finansiero i material na diferente clubnan. Mateo Reyes tabata un di e figurannan clave den e proseso di distribushon i desaroyo.
Na 1955, ASU a organisá e promé ASU Olimpiada, un evento ku a stimulá kompetensia entre atletanan lokal i ku a bira un tradishon durante varios dekada. Den e evento aki, atletanan tabata wordu rekonosé komo “atleta di aña”.
Entre 1955 i 1993, ASU tabata responsabel pa maneho di e Wilhelminastadion na Oranjestad.
Te na 1997, ASU tabata tambe enkargá ku distribushon di subsidio gubernamental na federashonnan deportivo. Despues di e aña ei, e tarea aki a pasa direktamente na gobierno di Aruba.
==Facilidatnan deportivo==
ASU ta manehá diferente instalashon deportivo riba Aruba, entre otro:
===Joe Laveist Sport Park===
Situa na San Nicolas, e parke aki ta un fasilidat multifunkshonal ku instalashonnan pa:
basebal
futbòl
volleyball
basketball
atletismo
E parke por wordu usa tambe pa evento grandi manera konserto i aktividatnan komunidario.
===Centro Deportivo Betico Croes===
Situa na Santa Cruz, e fasilidat aki ta un kompleks deportivo di paden ku aire akondishoná. E ta usa pa deporte di sala i arte marcial.
==Organisashon i rol==
ASU ta fungí komo koordinadó entre e diferente federashonnan deportivo na Aruba i ta apoyá:
desaroyo di deporte
organisashon di kompetensianan
promoshon di atletanan lokal
Riba e isla tin mas ku 30 organisashon deportivo ku ta forma parti di e sistema koordiná pa ASU. Entre e deporte mas popular na Aruba tin futbòl i basebal. Basebal, en partikular, a kontribuí na reconocimiento internashonal di Aruba, ku varios atletanan arubiano ku a hunga den Major League Baseball.
===Presidente ===
* Jacobo Rudolf “Coco” Arends (promé presidente)
* Gerald Franca
* Soraida Boekhoudt (2022– )
---
{{Variante|a}}
{{infobox organisacion | variante = a
| tipo = Deporte
| nomber = Aruba Sport Unie
| funda = [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]]
| fundado =
}}
'''Aruba Sport Unie''' (Union Deporte Aruba, ASU), tambe conoci como '''Union Deportivo Arubano''', ta e organisacion cumbre di deporte na [[Aruba]]. E ta fungi como federacion cumbre pa diferente federacion y bond deportivo riba e isla.
ASU ta representa mas cu 25 federacion deportivo y tin como meta coordina, promove y desaroya deporte na Aruba. Pa bira miembro di ASU, un organisacion deportivo mester ta registra como [[Persona hurídiko|persona huridico]] y no por representa un deporte cu ta representacaba pa otro federacion miembro.
== Historia ==
Aruba Sport Unie a wordo funda dia [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]]. E organisacion a surgi for di e necesidad pa coordina y stimula desaroyo di deporte riba e isla.
Den promé añanan di su existencia, diferente club i organisashon deportivo a kontribuí na fundashon di ASU, entre otro [[RCA]], Club Caribe i Tivoli. E promé presidente di e organisashon tabata '''Coco Arends''', kende tabata tambe envolví den fundashon di e '''Arubaanse Voetbal Bond''' algun aña promé.
Na 1949 ASU a kuminsá ricibí subsidio di e gobierno sentral pa apoyá federashonnan deportivo ku organisashon di kompetensia i actividadnan deportivo.
Durante añanan hopi organisashon i empresanan lokal a brindá sosten finansiero i material na deporte na Aruba. E kompanía petrolero Lago Oil & Transport Company tabata un di e sostenedornan importante, donando material deportivo i apoyando desaroyo di clubnan deportivo. Mateo Reyes tabata un di e personanan cu a yuda den e proseso di desaroyo aki.
Den 1955 ASU a organisá e promé '''ASU Olimpiada''', un evento deportivo pa estimulá kompetensia entre atletanan lokal. E evento aki a bira un tradishon durante varios dekada, kaminda atletanan a wordo rekonosé komo “atleta di aña”.
Entre 1955 i 1993 ASU tabata responsabel pa maneho di e [[Wilhelminastadion]] na Oranjestad.
Te na 1997 ASU tabata tambe responsabel pa distribushon di subsidio gubernamental pa federashonnan deportivo. Despues di e aña aki, e tarea aki a wordo asumí direktamente pa e gobierno di Aruba.
== Facilidatnan deportivo ==
ASU ta manehá diferente instalashon deportivo riba Aruba.
'''Joe Laveist Sport Park''' na [[San Nicolas, Aruba|San Nicolas]] ta un parke deportivo multifunkshonal ku instalashonnan pa deporte manera:
* [[Basebal]]
* [[Futbòl]]
* [[Volleyball]]
* [[Basketbal]]
* [[Atletismo]]
E parke por wordo usa tambe pa evento grandi manera konserto i otro aktividatnan komunidario.
'''Centro Deportivo Betico Croes''' na [[Santa Cruz, Aruba|Santa Cruz]] ta un fasilidat deportivo di paden ku aire acondicioná. E centro ta usa pa deporte di sala i arte marcial.
== Organisashon ==
ASU ta fungí komo koordinadó entre e diferente federashonnan deportivo na Aruba. E organisashon ta apoyá desaroyo di deporte, organisashon di kompetensianan i promoshon di atletanan lokal.
Riba e isla tin mas ku 30 organisashon deportivo cu ta forma parti di e sistema deportivo coordina pa ASU. Entre e deporte mas popular na Aruba tin [[futbòl]] i [[basebal]]. Especialmente basebal a duna Aruba reconocimiento internashonal, ku varios atletanan Arubiano cu a hunga den [[Major League Baseball]].
== Organisacion ==
Entre e presidentenan di Aruba Sport Unie tin:
* [[Coco Arends|Jacobo Rudolf (Coco) Arends]] (1892-1965) – promé presidente
* Gerald Franca – presidente durante diferente periodo den siglonan reciente
* Soraida Boekhoudt – presidente (2022)
[[:Kategoria:Deporte na Aruba]]
'''Aruba Sport Unie''' o '''Union Deportivo Arubano''' (ASU) ta e federacion cumbre di e federacionnan deportivo na [[Aruba]].
dre di 25 bond deportivo. Pa bira miembro di A.S.U. e organisacion mester ta un persona huridico y no mag di tin un miembro pa e deporte ey caba den A.S.U.
== Historia ==
ASU e ser funda dia [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]].
* ASU taba maneha Wilhelminastadion di 1955 te 1993
A.S.U. ta maneha dos facilidad cu ta nan propiedad, esta Joe Laveist Sport Park na San Nicolas y Centro Deportivo Betico Croes na Sta Cruz.
Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U.
Centro Deportivo Betico Croes ta completamente airecondiciona y ta uz'e pa tur sport di paden y arte marcial. Huur di e sporthal ta depende di cuanto hende mester uza pa maneha e lugar pa e actividad y ki sorto di actividad e ta. Pa mas informacion por yama oficina di A.S.U. na e numbernan di telefon ariba menciona.<ref>[https://www.gobierno.aw/union-deporte-aruba-asu Union Deporte Aruba (ASU)], Gobierno di Aruba</ref>
Aruba Sport Unie a wordo funda dia 21 di December, 1941. E aña aki 21 di December, e ta cumpli 75 aña y tin cu corda riba e fundadornan. Segun e presidente actual Gerald Franca, e aña aki lo ta uno special den cuadro di e celebracion aki. Tambe el a splica kico tur nan tin pensa di haci pa loke ta e celebracion den 2017.
Franca a splica cu e prome presidente tabata Coco Arends, kende ta e mesun persona cu a cuminsa tambe, kende ta fundador di Arubaanse Voetbal Bond 5 pa 6 aña prome. Un di e organisacionnan cu a yuda lanta Aruba Sport Unie tabata RCA, Club Caribe y Tivoli, cual ta e prome organisacionnan cu a lanta e asociacion aki.
Na 1949 pa prome biaha den historia, ASU a cuminsa haya e subsidio di Gobierno Central pa facilita tambe e federacionnan di e tempo ey cu placa pa nan organisa actividadnan. Despues di e periodo ey tabata haya Lago ta yuda hopi den parti di formacion di e clubnan y nan tabata subsidia of duna donacion na e diferente clubnan pa nan material, etc. durante aña. Difunto Mateo Reyes, kende ta un persona conoci y keri, tabata encarga cu esaki. E ta un di e personanan cu a yuda ASU pa haya Joe Laveist for di Lago como un centro pa deporte. Lago Sportpark tabata di Lago y a bin pa pase pa Joe Laveist, pa pas’e pa ASU.
Franca a menciona cu durante aña, durante 1955, ASU a celebra su prome ASU Olimpiada y despues di esey a keda celebr’e. Hopi di e atletanan grandi ta recorda e fechanan ey, caminda cu nan a wordo eligi como atleta di aña den decadanan di 60, 70 y 80. ASU semper a maneha deporte pa Gobierno y hasta a bay asina leu cu ASU a manda hende den exterior cu studie opdracht, pa bin bek lanta scol di deporte pa Aruba. Esaki nunca a logra debi na cosnan cu tabata pasa internamente. Despues ASU tabata encarga pa duna subsidio te cu na aña 1997, caminda cu Gobierno a tuma e tarea aki bek den su seno.
Franca a sigui splica cu na e momentonan aki tin un comision cu ta trahando riba dje pa pasa e fecha pa Januari. Pa fin di aña ta imposibel pa organisa algo. Idea ta pa haci algo riba dje pa recorda e fecha y recorda esnan cu a funda e organisacion aki. Tabata tin hasta hendenan conoci entre otro shon A. Eman cu tabata un di e prome personanan den e directiva. Tin hopi hende conoci den comunidad tabata forma parti di ASU di e tempo ey.<ref>[https://masnoticia.com/aruba-sport-unie-lo-cumpli-75-ana-dia-21-di-december-proximo/ Aruba Sport Unie lo cumpli 75 aña dia 21 di December proximo], Mas Noticia (28 di november 2016)</ref>
The sparse available evidence, however, reveals that there are around thirty-five sport organisations on the island that fall under the umbrella of the Aruba Sport Union (ASU), which was formed in 1941.44 As in Curaçao, two of the more popular team sports are soccer and baseball, and it is baseball that has given it the greatest international recognition through the participation of at least six Arubans in MLB since 1996.4
ASU President Gerald Franca --> 2022 Soraida Boekhoudt
---
Aruba Sport Unie, funda dia 23 di december 1941, ta e bond madre di 25 bond deportivo. Pa bira miembro di A.S.U. e organisacion mester ta un persona huridico y no mag di tin un miembro pa e deporte ey caba den A.S.U.
A.S.U. ta maneha dos facilidad cu ta nan propiedad, esta Joe Laveist Sport Park na San Nicolas y Centro Deportivo Betico Croes na Sta Cruz.
Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U.
Centro Deportivo Betico Croes ta completamente airecondiciona y ta uz'e pa tur sport di paden y arte marcial. Huur di e sporthal ta depende di cuanto hende mester uza pa maneha e lugar pa e actividad y ki sorto di actividad e ta. Pa mas informacion por yama oficina di A.S.U. na e numbernan di telefon ariba menciona.<ref>https://www.gobierno.aw/union-deporte-aruba-asu Union Deporte Aruba (ASU)</ref>
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Deporte na Aruba]]
----------------
{{Variante|a}}
{{multiple image
| total_width = 270
| border =
| perrow = 1/2
| align = right
|header = Joe Laveist Sportpark
|header_align = center
|image2 = Joe Laveist Sport Park.jpeg
| image1= Estadio de béisbol Joe Laveist, en San Nicolaas (este de Aruba).jpg
| image3 = Joe Laveist Sport Park 06 54 31 704000.jpeg
|caption1 =
|caption_align = center
}}
== Lago Sport Park / Joe Laveist Sportpark ==
The historical Lago Sports Park (later known as the Laveist Sport Park) was a vital recreational and cultural hub in San Nicolas, Aruba. Officially inaugurated in March 1941, it was founded by the Lago Oil & Transport Company to support the island's booming refinery community.
History of Lago Sports Park
Founding and Baseball Roots: The park was instrumental in developing baseball on the island. American expatriate and former Major League Baseball pitcher Jim Bluejacket spent 15 years in Aruba and helped found the facility, fostering strong local interest in the game.
WWII & Refining Community: During WWII, the facility offered organized recreation for Allied soldiers stationed in Aruba and the diverse immigrant workforce employed at the Lago refinery.
Championship Ground: Throughout the 1940s and 1950s, the park was the premier venue for the organized Aruba baseball championships. Iconic early teams like the Dodgers, Baby Ruth, and Barnes' Ramblers competed here.
Track and Field: Beyond baseball, it served as the primary venue for annual events like the Lago High School Track Meets and the Aruba School Sport Bond competitions.
Evolution: Today, the historic site in San Nicolas continues to be an active community asset and is known as the Laveist Sport Park.
---
Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U.
{{Variante|a}}
{{Databox}}
Intro
*Location in San Nicolas, Aruba
*Originally built by Lago Oil and Transport Company
*Year of inauguration (1941)
*Later renamed to Joe Laveist Sportpark
==Historia==
1. Fundashon (±1930s–1941)
Lago building infrastructure for workers
Role of Jim Bluejacket
Opening (9 March 1941)
2. Periodo di floresementu (1940s–1980s)
Organized sports (baseball, possibly softball, football)
Social function (community gatherings, events)
3. Despues di sera di Lago (1985 →)
Decline / transition
Renaming to Joe Laveist
Continued local use
Struktura i fasilidat
Even if partial:
Baseball field
Stands / seating
Clubhouse?
Multi-sport use
* na 1968 Lago a traspasa LSP pa ASU
Importansia kultural
This is where your article becomes powerful:
Role in development of baseball in Aruba
Connection to Lago Colony life
Symbol of industrial-era community building
Link to later international baseball success of Aruba
Legado
Renaming to Joe Laveist
Continued recognition
Connection to surrounding area (Jim Bluejacketstraat, schools, neighborhoods)
🔎 Research tips (high impact, low effort)
Look for:
Lago employee magazines / newsletters
Local newspapers (Amigoe, Diario archives)
Aruba sports history sources
Mentions of:
inauguration (1941)
sports competitions
Joe Laveist (who he was!)
------------------
==Origen di baseball na Aruba ==
Beisbòl a yega Aruba den añanan 1930, introdusí pa ekspatriadonan merikano ku tabata traha na Lago Oil Company i imigrantenan venezolano ku a forma timnan di pickup informal riba terenonan habrí.[2] E deporte a haña struktura ku e fundashon di ABBA na 1950 pa organisá liga i kampionato lokal, loke a kondusí na entrada di Aruba den wega internashonal na 1952 ora el a djòin e Asosiashon Internashonal di Beisbòl Amateur (awor parti di WBSC).[2] E aña ei, Aruba a debutá su promé selekshon nashonal na e Serie Mundial Amateur di 1952 na Havana, Cuba, manehá pa Joe Proterra, kaminda el a sigurá dos viktoria den seis wega i a gana aklamashon di fanátikonan, ku pitcher Nell Harms nombrá hungadó sobresaliente di siman pa su aktuashon kontra Honduras.[2]
Beisbòl a wòrdu introdusí na Aruba na final di añanan 1920 i kuminsamentu di añanan 1930 prinsipalmente dor di ekspatriadonan merikano empleá pa Lago Oil and Transport Company, un supsidiario di Standard Oil of New Jersey, kendenan a establesé un refineria riba e isla.
Pafo di e colonia, baseball a haya traccion na fin di añanan 1930 pa medio di imigrantenan y mariniernan Venezolano cu a mara na wafnan di Aruba cu nan barconan di pisca, formando teamnan casual di pick-up cu a hunga riba terenonan habri na Oranjestad, manera e area patras di Corte di Husticia actual.
Pa añanan 1950, beisbòl a integrá profundamente den kultura di Aruba, partikularmente bou di hóbennan, ku a wòrdu eksponé pa medio di transmishonnan di media merikano, eventonan patrosiná pa kompanianan di zeta, i e impakto persistente di sòldánan di tempu di guera, hasiendo esaki un símbolo di aspirashon i vínkulo di komunidat den barionan di klase trahadó. Adopshon lokal a oumentá ku e formashon di klupnan amateur den tur pueblo.
<ref>Clyde Harms, https://archive.org/details/BNA-DIG-ARUBATODAY-2021-05-28/page/n9/mode/1up?q=jim+bluejacket Short history of the beginnings of baseball in Aruba], Aruba Today (28 di 2021)</ref>
-------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox deportista| variante = a
| nomber completo = Shawn Joubert Zarraga
| alias =
| fecha nacemento = [[21 di yanüari|21 di januari]] [[1989]]
| luga nacemento = {{ABW}}
| fecha fayecimento =
| luga fayecimento =
| nacionalidad = {{NLD}}
| haltura = 183 cm
| peso = 109 kg
<!-- Seccion di informacion deportivo -->
| deporte = [[beisbòl|baseball]]
| disciplina = catcher (man drechi)?
| wo =
| debut = 11 di maart 2023 (den [[Tim nashonal di beisbòl hulandes|team di Reino]])??
| activo = 2021 - presente ??
| distincion =
}}
'''Shawn Joubert Zarraga''' (☆ [[21 di yanüari|21 di januari]] [[1989]] na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]) ta un eks-catcher profesional di beisbòl Arubiano ku a representá Hulanda den kompetensianan internashonal, inkluyendo e World Baseball Classic.[1] Para na 6 pia 0 inch (1.83 m) i pisando aproksimadamente 240 liber (109 kg), Zarraga tabata un switch-hitter ku tabata tira ku man drechi i a hunga prinsipalmente komo un katcher durante henter su karera.[2] Selektá pa e Milwaukee Brewers den e di 44 buèlta (1.302 en general) di e Selekshon di Beisbòl di Liga Mayor di 2007 for di Trinity Christian Academy na Florida, el a pasa vários temporada den e liganan menor den vários organisashon.[3]
grokipedia: Zarraga su karera profeshonal a kuminsá den e sistema di Brewers, kaminda el a progresá a traves di nan afiliadonan di 2007 pa 2014, alkansando nivelnan di Double-A i Triple-A i mustrando abilidatnan defensivo sólido tras di e plato.[4] Despues el a firma kontraktnan di liga menor ku timnan inkluyendo Los Angeles Dodgers na 2017 i Cincinnati Reds na 2016, ganando invitashonnan no-roster pa entrenamentu di primavera, ounke nunka el a yega Major League Baseball.[5] Despues ku su karera den liga menor afiliá a terminá na 2017, Zarraga a hunga den liganan independiente, inkluyendo ku e Cleburne Railroaders di e Asosiashon Merikano e aña ei, promé ku el a baha ku penshun.[6]
Riba e esenario internashonal, Zarraga tabata un kontribuidor klave na e selekshon nashonal di Hulanda, yudando sigurá e título di Kopa Mundial di Beisbòl 2011 na Panama i partisipando den e Klásiko Mundial di Beisbòl 2017, kaminda el a proveé profundidat na katcher durante wega di pool.[7] Su versatilidat i eksperensia a hasié un opshon konfiabel pa e tim hulandes, basando riba su raisnan arubiano miéntras e tabata kompetí bou di e bandera di Reino Hulandes.[8]
== Karera internashonal ==
===Kopa Mundial 2011===
Zarraga a haci su debut internacional cu e seleccion nacional di baseball di Hulanda na 2011 den Mundial di Baseball na Panama, eligibel pa medio di su herencia Arubiano. El a sirbi komo un katcher riba e lista ora e tim a gana e medaya di oro, derotando Cuba 2-1 den e final pa reklamá e título mundial.[25][26]
torneonan di 2014
Zarraga a sirbi prinsipalmente komo un katcher durante e aparishonnan di e tim den dos torneo klave e aña ei.[27]
Na yüli, Zarraga a representá Hulanda na e Torneo Internashonal di Beisbòl di Fransia, konosí tambe komo Yoshida Challenge, ku a tuma lugá na Sénart, Fransia. E selekshon hulandes a gana e medaya di oro, derotando un tereno ku a inkluí anfitrion Fransia, Alemania, i all-starnan internashonal. Zarraga tabata parti di e lista ku a sigurá e título, kontribuyendo tras di e plato miéntras e tim a pone un demostrashon fuerte den nan promé salida na e fasilidat nobo.[28][29]
Mas lat e sèptèmber ei, Zarraga a kompetí den e Kampionato Oropeo di Beisbòl 2014 ku a tuma lugá na Ostrava i Brno, Repúblika Cheko, kaminda Hulanda a kapturá nan di 21 medaya di oro kontinental ku un rèkòrt invikto di 11-0, kulminando den un viktoria final di 6-3 riba Italia. Komo katcher, el a bati .286 ku aktuashonnan notabel, inkluyendo tres hit den un viktoria di 7-2 riba Alemania i un homerun den un wega di pool anterior kontra Kroasia. Su trabou defensivo a yuda ankra un staf di lansamentu ku a pèrmití solamente 1.36 kareda gana pa wega durante henter e torneo.[30][31][28]
2015 Premier12 i 2017 World Baseball Classic
Zarraga a wòrdu selektá pa representá e selekshon nashonal di beisbòl di Hulanda na e WBSC Premier12 di 2015, e edishon inaugural di e torneo ku a tuma lugá na Mexico i Taiwan, kaminda el a sirbi komo un katcher bistiendo e kamisa number 22.[32] Hulanda a kompetí den Grupo A di e buèlta di apertura, sigurando tres viktoria kontra Chines Taipei (7-4), Italia (16-1), i Puerto Rico (11-7), miéntras ku nan a sufri pèrdida kontra Cuba (5-6) i Canada (1-3), loke a posishoná nan pa avansá pa e kuartfinal.[33] Einan, nan a kai kontra Merka 1-6, resultando den un di sinku lugá total pa e tim.[33]
Durante e torneo, Zarraga a kontribuí ofensivamente den momentunan klave, inkluyendo un homerun di dos kareda den e di kuater inning kontra Cuba ku a ekstendé e bentaha di Hulanda na 4-1, ounke e tim na final a pèrdè den un kompetensia estrecho.[34] El a registrá tambe un RBI den e viktoria riba Taipei Chines, trahando un kaminata apesar di a bai sin hit den tres at-bat.[35] Sinembargo, Zarraga a sufri un leshon na man durante e wega di Cuba i mester a sali trempan.[36]
Na 2017, Zarraga a gana un lugá riba e lista di Hulanda pa e World Baseball Classic, atrobe komo un katcher, partisipando den e torneo prinsipal ku a tuma lugá den vários pais anfitrion.[37] Hulanda a pone un rèkòrt di 2-1 den Pool A, avansando komo subkampeon tras di Israel, promé ku a derotá Israel 12-2 den e kuartfinal na Tokyo Dome pa yega e semifinal.[37] Nan kareda a terminá den un pèrdida di 3-4 kontra Puerto Rico na Dodger Stadium, kaminda e tim a regresá lat pero no por a sigurá e viktoria.[38]
E aktuashon sobresaliente di Zarraga a bini den e kuart di final kontra Israel, kaminda el a konta dos hit i dos RBI komo parti di e eksploshon ofensivo di e tim.[39] Den e semifinal kontra Puerto Rico, el a entregá un dòbel di RBI krusial den e di sinku inning pa skor Wladimir Balentien i empatá e wega na 3-3, ounke kompañero di ekipo Jonathan Schoop a wòrdu bentá afó na e plachi di kas den e wega.[40] Zarraga a parse di a sufri un leshon den e di ocho inning di e wega ei, loke a rekerí atenshon médiko tras di e plato.
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid = |titulo=}}
{{References}}
* [https://www.baseball-reference.com/register/player.fcgi?id=kelly-001ant Minors Stats Antwone Kelly]
}}
{{DEFAULTSORT:Zarraga, Shawn}}
[[:Kategoria:Hende]]
[[:Kategoria:Beisbòl]]
-----------------
{{Variante|a}}
{{Infobox asociacion deporte| variante = c
| nomber = Badminton Bond Curaçao
| logo =
| imagen =
| abrevia = BBC
| president =
| vice-president =
| algemeen-secretaris =
| asiento =
| region =
| pais =
| cantidad_miembro =
| cantidad_asociacion =
| deporte =
| funda =
| luga_funda =
| ex-nomber =
| federacion_mundial =
| federacion_continental =
| federacion_nacional =
| afilia =
| comite_olimpico =
| agencia_deportivo =
| stop_imagen =
| imagen =
| descripcion =
| website =
}}
'''Badminton Bond Curaçao''' (BBC) ta e organisashon ku ta dirigi i promové e deporte di badminton na Kòrsou. E federashon ta un miembro di e organisashonnan internashonal i regional, inkluíendo e '''Badminton World Federation (BWF)''', e '''Badminton Pan America (BPA)''', i e '''Caribbean Regional Badminton Confederation (CAREBACO)'''.
=== Historia i Fundashon ===
E Badminton Bond Curaçao a fundá den 1975. E federashon ta representá Kòrsou den e organisashonnan regional i internashonal di badminton.:contentReference[oaicite:8]{index=8}
=== Afiliashon Internashonal ===
:contentReference[oaicite:10]{index=10}
* :contentReference[oaicite:13]{index=13}
* :contentReference[oaicite:16]{index=16}
* :contentReference[oaicite:19]{index=19}:contentReference[oaicite:21]{index=21}
=== Participashon Internashonal ===
:contentReference[oaicite:23]{index=23}:contentReference[oaicite:25]{index=25}
=== Referensianan ===
* :contentReference[oaicite:27]{index=27}
* :contentReference[oaicite:30]{index=30}:contentReference[oaicite:32]{index=32}
[[:Kategoria:Deporte na Kòrsou]]
[[:Kategoria:Organisashon Deportivo]]
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Deporte]]
---------------
{{Databox}}
E '''seleccion nacional di badminton di Aruba''' ([[Hulandes]]: Arubaans badmintonteam) ta representa [[Aruba]] den competencianan internacional di team di badminton y ta wordo controla pa [[Aruba Badminton Federation]] cu ta afilia na Badminton Pan America y Caribbean Regional Badminton Confederation (CARECOBA).<ref>{{Cite web |title=Members {{!}} BWF Corporate |url=https://corporate.bwfbadminton.com/about/membership/ }}</ref> E ekipo a kompetí pa promé biaha den nan promé torneo internacional di ekipo na 1990.
E ekipo a haci su aparicion pa prome biaha na e Campeonato di Ekipo di CAREBACO na aña 1974.<ref>{{citeer web|titel=Aruba vooreerst naar Car. badmintonkampioenschap|werk=[[Amigoe]]|datum=1974-11-15|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2025-05-29|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461200:mpeg21:p005}}</ref> Tambe e ekipo a competi den e [[Weganan Centroamericano y di Caribe]] di 1990, unda badminton a wordo inaugura pa prome biaha den e Weganan. E ekipo junior di Aruba a kompetí den e Campeonato Pan Am Junior Team 2009 y a terminá na di 12 lugá.<ref>{{Cite web |title=BWF - Team Event XVIII Pan Am Junior 2009 - Winners |url=https://bwf.tournamentsoftware.com/sport/winners.aspx?id=C61259DF-B2FF-4AC5-A444-F9E14C6A82B1 |access-date=2022-09-04 |website=bwf.tournamentsoftware.com}}</ref>
Een Arubaans selectie-team zal van 17 tot en met 24 november voor de eerste keer deelnemen aan de Caribische Badmintonkampioenschappen, die dit jaar te Georgetown in Guyana gehouden worden. Het team dat Aruba zal vertegenwoordigen bestaat uit de dames M. Mata, N. Mata en M. Yarzagaray, en de heren Doy Bernaibela, H. Boer, Robby Arambatzis en Reginals Altman. Deze reis werd mogelijk gemaakt dankzij financiële — en materiele steun van diverse giften; het bedrijfsleven en andere instanties. Het Caribisch toernooi wojdt^jgeorganiseerd door de Caribbean regional badminton confederation, een in 1972 opgerichte federatie, tot voor kort bestaande uit de landen Jamaica, Trinidad/Tooago, Guyana en Sjuriname. Vorig jaar heeft de Badminton Bond Aruba zijn interesse voor deelname aan het bestuur van de Carebaco te kennen gegeven en na een jaar van intensieve voorbereidingen werd Aruba in juli van dit jaar lid van de International badminton federation en in dezelfde maand als vijfde lid van de Carebaco toegelaten. Beide feiten kunnen als mijlpalen worden beschouwd in de geschiede- | nis van de badmintonsport op Aruba, waar deze sport (nog) vrij onbekend is. Dit laatste komt voornamelijk doordat men hier voor deze sport een enorm tekort heeft aan goede accomodatie.
==Historia==
===Tim miksto===
Aruba a debuta den e Campeonato di Equipo di CAREBACO na 1974. E team a keda na di cinco lugar den e ranking final, perdiendo 7-0 contra Jamaica, Surinam, Trinidad y Tobago y Guyana.<ref>World Badminton 18 (1974), p. 3</ref>
{{Appendix}}
[[:Category:Deporte na Aruba]]
en.wiki
---------------
{{Infobox asociacion deporte| variante = c
| nomber = Aruba Badminton Federation
| logo =
| imagen =
| abrevia = ABF of BBA
| president =
| vice-president =
| algemeen-secretaris =
| asiento =
| region =
| pais =
| cantidad_miembro =
| cantidad_asociacion =
| deporte =
| funda =
| luga_funda =
| ex-nomber =
| federacion_mundial =
| federacion_continental =
| federacion_nacional =
| afilia =
| comite_olimpico =
| agencia_deportivo =
| stop_imagen =
| imagen =
| descripcion =
| website =
}}
'''Aruba Badminton Federation''' (ABF), tambe yamá Badminton Aruba o Aruba Badminton Bond, ta e organisacion gobernante nacional supremo pa e deporte di [[badminton]] na [[Aruba]]. E federacion ta wordo representa pa e [[seleccion nacional di badminton di Aruba]].
== Historia ==
E Aruba Badminton Federation a wordo funda memey di añanan 1970, ora cu e promé participacion a tuma luga na e Kampionatonan di Carebaco. Na desember 1973 e federacion a bira miembro di Caribbean Badminton Federation, hunto cu Corsou.<ref>Sport inliet kort sport in het kort sport. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 05-12-1973, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 29-05-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461498:mpeg21:p007</ref>
E federashon despues a bira miembro di e órgano di gobernashon kontinental, e Konfederashon Panamerikano di Badminton, i e Federashon Mundial di Badminton, e tempu ei konosí komo e Federashon Internashonal di Badminton. Aruba ainda no ta anfitrion di campeonatonan internacional. Sinembargo Aruba a yega di ta anfitrion di Campeonato di Carebaco dos biaha. Federacion di Badminton Aruba ta miembro di Comite Olimpico Arubano .
{{Appendix}}
De Badminton Bond Aruba (BBA) viert deze maand zyn 15-jarig bestaan met verschillende toernooien en andere activiteiten.
Ofschoon deze tak van sport niet zo bekend is op Aruba, heeft de BBA in vijftien jaren heel wat gepresteerd. Deze bond is al jaren lid van de International Badminton Federation (IBF). Ook is de BBA lid van de Carebaco (Caribbean Regional Badminton Confederation), waarvan verder ook lid zijn: Jamaica, Trinidad, Suriname, Guyana, Barbados, Bermuda, Curasao en Grenada. Elk jaar doet Aruba mee aan de Caribische kampioenschappen en BBA- motor, Riek Altman, is al jaren secretaris / penningmeester van de Carebaco. Aruba wordt elk jaar weer verzocht de Carebaco- wedstrijden te organiseren, omdat Aruba tot nu toe het beste toernooi heeft georganiseerd, doch door het ontbreken van faciliteiten kan de BBA dit Caribisch treffen niet meer organiseren.
De BBA bestaat momenteel uit de vier clubs: Floralin, Flamboyant, Aruba Badminton Minders en Playa die tezamen honderd leden tellen. Deze sport kan uitsluitend gespeeld worden in een zaal en nu wordt er gebruik gemaakt van de gymnastiekzalen van Julianaschool, La Salie College en de Sporthal.
Een paar maanden geleden hebben de BBA- bestuursleden, Riek Altman en Michael Williams, in Trinidad een coachingcUrsus gevolgd onder auspiciën van de IBF en geven nu op maandag en donderdag aan trainers van de club een opleiding. Nu al is bekend dat Aruba volgend jaar vertegenwoordigd zal worden op Curagao tijdens de Easter Open Tournament en in Jamaica tijdens de Carebaco- wedstrijden.
De BBA heeft gisteren in een communiqué dank uitgebracht aan alle personen en instanties, die door de jaren heen de BBA hebben geholpen en eenieder, die aan badminton wil meedoen, uitgenodigd zich op donderdag in de Sporthal op te geven tussen zeven en tien uur 's avonds. Het bestuur van de BBA wordt in dit derde lustrumjaar gevormd door: voorzitter R. Nieuw, vicevoorzitter R. Altman, secretaris G. Simon, penningmeester B. Hernandez, commissarissen E. van der Linde, M. McClure, E. Vemannan, M. Croes en M. Williams.<ref>Met uitgebreid activiteiten-programma Badminton Bond Aruba viert haar derde lustrum. "Amigoe". Curaçao, 08-11-1986, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 29-05-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641854:mpeg21:p013</ref>
-------------
{{Variante|a}}
{{Futbolista
|nomberdihungado =
|Nomber = Mario Croes
|potret =
|Fecha di nasementu =
|Siudat di nasementu =
|Pais di nasementu = {{ABW}}
|Nashonalidat = hulandes
|Posishon =
|club =
}}
'''Hyacintho Mario Croes''' (☆ ± 1942 na [[Aruba]]), tambe conoci como '''Mario Croes jr.''', ta un ex-hungado di pingpong [[Aruba]]no. Entre decada 1960 y decada 1980 el a titula 13 vez campeon di Aruba. Den [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]] Croes tabata un di e dos "grandinan" den deporte di tennis di mesa, banda di [[Robert Hosé]] di [[Kòrsou|Corsou]].<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463158:mpeg21:a0099|titel=Sensationele zege van R. Hosé over M. Croes|werk=[[Amigoe]]|datum=1970-11-02|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref>
== Biografia ==
Mario Croes ta yiu di Eymee Zeppenfelt y Mario Hyacinto Croes, empresario i doño di La Gran Bodega.<ref name="Amigoe">{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462365:mpeg21:a0121|titel=In de Franciscuskerk|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-07-16|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> Cu mas o menos siete aña el a cuminsa hunga pingpong y tabata train cu su mama pa despues sigi train cu su tata y otro famianan.<ref name="Amistad">{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AMISTAD-1976-11/page/3/mode/1up?q=Amistad+mei+1976&view=theater|titel=Mario Croes: 26 aña den pingpong|werk=Amistad|datum=november 1976|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref>
Croes a cuminsa mustra su talentonan ora cu na edad di 9 aña el a sali campeon "junioren" na Aruba. Cu 12 aña el a drenta division di senioren y na 1959, cu 16 aña, a bira campeon di Aruba pa prome bes.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010997546:mpeg21:a0072|titel=Mario Croes jr: nieuwe tienkampkampioen tafeltennis|werk=[[Amigoe]]|datum=1959-02-25|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> Na 1960 e ta prolonga su titulo.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010459813:mpeg21:a0112|titel=Mario Croes jr. weer de sterkste|werk=[[Amigoe]]|datum=1960-04-01|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> Hunto cu Cholan Jacobs e tabata hunga pa e team Arubano di Bavaria Stars. Den e torneo organisá door di e asociacion "Entre Nous Juveniles” na Corsou el a hunga cu 17 aña su prome wega internacional contra [[Colombia]].
Croes tabata doño di Mario's Sports Shop den Wilhelminastraat 51 na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]. E ta casa cu Ruth Arends y hunto nan tin un yiu homber, Mario III, i un yiu muhe Janine.<ref name="Amigoe"/>
{{Appendix}}
{{Stub}}
{{DEFAULTSORT:Croes, Mario}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Deporte na Aruba]]
Pa promer viaha el a sali campeon di Aruba dia cu e tabatin 15 aña di edad. Awor flbi cu e tin 34 aña e por bisa cu ela sali 13 vez campeon di nos isla y e ta posee nada menos cu 39 copa y 27 medaya. Un deportista arubano cu e destaca su mes den e deporte di ping pong specialmente door di su mes esfuerzonan y su perserverancia, como cu manera nos lektornan por lesa mas alew, no ta semper ela haya ayudo den su carera deportivo na su isla natal. Mario Croes jr., casá cu Ruth Croes-Arends, ta haya cu e deporte di ping pong na Aruba a bai hopi atrcus den e 26 aña cu e tin ta praktikele.
Amistad a tene un entrevista exclusivo cu e deportista te ainda mas grandi riba terreno di ping pong actuahnente: Mario Croes Jr.<ref name="Amistad">{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AMISTAD-1976-11/page/3/mode/1up?q=Amistad+mei+1976&view=theater|titel=Mario Croes: 26 aña den pingpong|werk=Amistad|datum=november 1976|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref>
mi a cuminsa hunga ping pong tempo mi tabata tin mas o menos siete aña. Mi mama a cuminsa siñami, pero mi no a worry mucho. Toch mi a sigi hunga cu mi tata y cu mi otro famianan. Un viaha mi a bai Flamingo Room (Trocadero), caminda tabatin un mesa di ping pong, anto ei nan mi a mira Cholan Jacobs, e tempo ei e campeon di Aruba, hunga.
Esei a dunami smaak pa mi sigi train cu mi famia. Dia m'a cimiinsa hunga di verdad mi tabatin 12 ema y mi a cuminsa train cu Cholan. E tempo ei mi tabata hunga cinco te seis ora pa dia. Mi tabata caba di come dies dos or y mei y bai hunga te siet’or y mei di anochi. Tur dia e mesim cos. Mi no tabata hunga ni siña les.
Mario a cuminsa mustra su talentonan ora cu na edad di 9 aña ela sali campeon di Junioren na Aruba. Cu 12 aña ela drenta division di senioren y cu 16 aña pa promer vez ela logra bira campeon di Aruba. Su promer wega internacional ela hunga contra Colombianonan tempo cu e tabatin 17 aña na 1959. E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” Entre Nous Juveniles na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsou.
E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsou.
in de Franciscuskerk te Oranjestad is gistermorgen het kerkelijke huwelijk ingezegend vun mejuffrouw Rulh Arends, dochter V(.n. de heer en mevrouw Milo de R. Arends-Arends en de heer Mario Croes, zoon van de heer en mevrouw Mario H. Croes- Zeppenfelt. Voor de receptie ten huize van de bruid bestond grote belangstelling. Het bruidspaar wachtte een verrassing; een taart in de vorm van een tafeltennistafel. De bruidegom is dan ook tafeltenniskampioen van Aruba.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462365:mpeg21:a0121|titel=In de Franciscuskerk|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-07-16|bezochtdatum=2022}}</ref>
* Eigenaar van Mario's Sports Shop, Wilhelminastraat 51, Oranjestad, Aruba
* Huwde in 1965 met Ruth Arends, kinderen Mario III en Janine
{{Appendix}}
---------------
oaosucb6orbq7ynolrplu4nk0ez4yh7
199572
199571
2026-08-05T09:52:31Z
Caribiana
8320
199572
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
Pending: [[Barracudas Artistic Aruba]] - [[Aruba Dolphins]] - [[Stingray Swimming Team]] - [[Shawn Zarraga]] - [[Antwone Thyshon Kelly]] - [[Badminton Bond Curacao]] - [[Seleccion nacional di badminton di Aruba]] - [[Aruba Sport Unie]]
--------
{{infobox deportista | variante=a
}}
'''Higinio Alejandro (Patan) Farro''' (☆ [[11 di yanüari]] [[1942]] - † 30 di yüli 2026) tabata un hisado di peso Arubiano, conoci den su tempu aktivo komo e hòmber mas fuerte di Aruba. El a dominá deporte di levantamentu di peso riba e isla pa mas ku un dekada i a representá Antia Hulandes na diferente torneo internashonal.
Farro a gana e titulo di kampion di Aruba pa dieskuater (14) aña konsekutivo i tabata tambe kampion di Antia Hulandes pa nuebe (9) aña. El ta konsiderá un di e pioneronan mas importante di levantamentu di peso na Aruba.<ref>[https://arubanews.ca/patan-farro-weightlifting-legacy-honoured-following-aruban-champions-death/ Patan Farro Weightlifting Legacy Honoured Following Aruban Champion’s Death], arubanews.ca (4 di augustus 2026)</ref><ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/93280/voormalig-gewichthefkampioen-patan-farro-overleden-vz1916 Voormalig gewichthefkampioen ‘Patan’ Farro overleden], curacao.nu (4 di augustus 2026)</ref>
== Bida y carera ==
Farro a kuminsá ku levantamentu di peso na aña 1964 i a logra di dos luga den su promé kompetensia. Den e aña siguiente, e deporte a baha hopi na nivel riba e isla, despues ku hopi trahadó strañero a laga Aruba tras despido na refineria di Lago.<ref>https://297sportsaruba.com/na-memoria-di-higinio-alejandro-patan-farro/</ref>
A pesar di e situashon difísil, Farro a sigui entrená bou di kondishonnan hopi limitá. El tabata entrená den un espasio chikí bou di graderia di Wilhelmina Stadion (awor Stadion Guillermo Prospero Trinidad), ku ventilashon insufisiente i un solo plataforma ku el mester a kompartí ku siete otro deportista.
El a entrená sin entrenador profeshonal i nunca a haña oportunidat pa sigui kampamentu di entrenamiento na exterior. Pa torneo internashonal, el tabata depende di su propio dianan di vakashon, pasobra no a haña permiso adicional di su trabou.
===Carera internacional===
Na 1970, Farro a wordu selekshoná pa representá Antia Hulandes na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Panamá. Ora e Komité Olímpiko Antiano a nenga pa paga su biahe, el mes a kumpra su boleto di avion i a logra di kuarto luga den su kategoria.
Na 1971, el a termina na di sinku luga durante e Huegos Panamericanos na Cali, Kolombia. Na 1974, el a bolbe logra kuarto luga na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Republica Dominicano.
Su logro internashonal mas importante a yega na 1978, ora el a gana un medaya di brons na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Medellín.
==Logro y rekord ==
Ademas di su titulo lokal i regional, Farro tabata konosí pa su forsa eksepshonal. Den añanan setenta, el a logra e siguiente prestashonnan aproksimá:
squat: serka 272 kilo (600 lbs)
deadlift: serka 318 kilo (700 lbs)
bench press: serka 181 kilo (400 lbs)
snatch: serka 125 kilo (275 lbs)
clean and jerk: serka 160 kilo (352 lbs)
Su rekordnan arubiano di 1976 den e disciplinanan snatch i clean and jerk a keda sin bati pa aproksimadamente kuarenta (40) aña. Na 2016, e rekordnan aki i su total kombiná finalmente a wordu mehorá.
Rekonosimentu
Durante su karrera aktivo, Farro no a haña hopi rekonosimentu ofisial pa su prestashonnan. Sin embargo, despues di su retiro, el a wordu honrá ku diferente distinkshon:
distinkshon real
inklushon den Eregalerij di Aruba
Premio Santa Anna pa su kontribushon na deporte i kultura
Segun Archivo Nacional Aruba, Farro tabata tambe nominá pa premio di “atleta di aña” di Aruba Sport Unie na 1974.
== Ca'i orgel ==
* Diamante<ref>https://www.gobierno.aw/en/several-barrel-organ-players-were-honored-on-musicians-day</ref>
E legendario hisador di peso Arubiano Higinio Alejandro “Patan” Farro tambe tabata un figura cultural bon conoci y un hungador, doño y restaurador celebra di e tradicional caha di orgel (orgel di bari) yama “El Diamante”.<ref>[https://www.aruba.nu/nieuws/kunst-cultuur-en-muziek/57390/unieke-eer-voor-muzikanten-met-liefde-voor-cahi-orgel Unieke eer voor muzikanten met liefde voor Cah’i Orgel], aruba.nu (27 di november 2024)</ref>
Legado CulturalE Instrumento: Patan Farro tabata doño y tabata cuida un caha di orgel historico di 10 aña bieu como “El Diamante” tabata conoci. Diamante".Artesania: E tabata un di e poco personanan na Aruba cu e habilidad raro pa pega y martillo e cilindernan (cilinder di claba) cu ta wordo uza pa toca musica tradicional riba e instrumento.Reconocimento: El a ricibi multiple premio cultural y reconocimentonan oficial di gobierno di Aruba pa conserva e musical unico aki
== Legado ==
Farro su influensia a bai mas allá di su rekordnan i medayanan. El a demostrá ku un atleta arubiano por kompetí na nivel regional, a pesar di falta di fasilidat, guia profeshonal i sosten finansiero.
Su determinashon — manera paga su propio biahe i sigui entrená bou di kondishonnan difísil — a hasi’e un ehèmpel pa generashonnan posterior di deportista.
Ademas di su kontribushon na deporte, Farro tabata tambe envolví den preservashon di herensia kultural di Aruba, spesialmente dor di su trabou ku restaurashon i promoshon di e Cah’i Orgel tradicional.
Fayesimentu
Farro a fayesé dia 30 di yüli 2026 na edat di 84 aña. Diferente organisashonnan deportivo, entre otro Aruba Amateur Weightlifting Association, a record’é komo un atleta sobresaliente i un persona ehèmpelar, i a ekspresá kondolensia na su famia.
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Deporte na Aruba]]
------------
'''Aruba Sport Unie''' (ASU), tambe konosí komo '''Union Deporte Aruba''' òf '''Union Deportivo Arubano''', ta e organisashon cumbre di deporte na Aruba. E ta fungí komo federashon madre pa e diferente federashonnan i bondnan deportivo riba e isla.
ASU ta representa mas ku 25 federashon deportivo i tin komo meta koordiná, promové i desaroyá deporte na Aruba. Pa bira miembro di ASU, un organisashon deportivo mester ta registra komo persona hurídiko i no por representa un deporte ku ta kaba representá pa un otro federashon miembro.
==Historia==
Aruba Sport Unie a wordu fundá dia 23 di desèmber 1941, for di e nesesidat pa koordiná i stimulá desaroyo di deporte riba e isla.
Entre e organisashonnan ku a kontribuí na su fundashon tabatin clubnan manera RCA, Club Caribe i Tivoli. E promé presidente tabata [[Jacobo Arends|Jacobo Rudolf (Coco) Arends]], kende tabata tambe envolví den fundacion di [[Arubaanse Voetbalbond]] (AVB) algun aña prome.
Na 1949, ASU a kuminsá haña subsidio di e gobierno sentral pa sostené federashonnan deportivo, spesialmente pa organisashon di kompetensianan i otro aktividatnan.
Durante e añanan 1950 i 1960, sektor priva a hunga un papel importante den desaroyo di deporte na Aruba. E kompania petrolero Lago Oil & Transport Company, por ehèmpel, a brindá sosten finansiero i material na diferente clubnan. Mateo Reyes tabata un di e figurannan clave den e proseso di distribushon i desaroyo.
Na 1955, ASU a organisá e promé ASU Olimpiada, un evento ku a stimulá kompetensia entre atletanan lokal i ku a bira un tradishon durante varios dekada. Den e evento aki, atletanan tabata wordu rekonosé komo “atleta di aña”.
Entre 1955 i 1993, ASU tabata responsabel pa maneho di e Wilhelminastadion na Oranjestad.
Te na 1997, ASU tabata tambe enkargá ku distribushon di subsidio gubernamental na federashonnan deportivo. Despues di e aña ei, e tarea aki a pasa direktamente na gobierno di Aruba.
==Facilidatnan deportivo==
ASU ta manehá diferente instalashon deportivo riba Aruba, entre otro:
===Joe Laveist Sport Park===
Situa na San Nicolas, e parke aki ta un fasilidat multifunkshonal ku instalashonnan pa:
basebal
futbòl
volleyball
basketball
atletismo
E parke por wordu usa tambe pa evento grandi manera konserto i aktividatnan komunidario.
===Centro Deportivo Betico Croes===
Situa na Santa Cruz, e fasilidat aki ta un kompleks deportivo di paden ku aire akondishoná. E ta usa pa deporte di sala i arte marcial.
==Organisashon i rol==
ASU ta fungí komo koordinadó entre e diferente federashonnan deportivo na Aruba i ta apoyá:
desaroyo di deporte
organisashon di kompetensianan
promoshon di atletanan lokal
Riba e isla tin mas ku 30 organisashon deportivo ku ta forma parti di e sistema koordiná pa ASU. Entre e deporte mas popular na Aruba tin futbòl i basebal. Basebal, en partikular, a kontribuí na reconocimiento internashonal di Aruba, ku varios atletanan arubiano ku a hunga den Major League Baseball.
===Presidente ===
* Jacobo Rudolf “Coco” Arends (promé presidente)
* Gerald Franca
* Soraida Boekhoudt (2022– )
---
{{Variante|a}}
{{infobox organisacion | variante = a
| tipo = Deporte
| nomber = Aruba Sport Unie
| funda = [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]]
| fundado =
}}
'''Aruba Sport Unie''' (Union Deporte Aruba, ASU), tambe conoci como '''Union Deportivo Arubano''', ta e organisacion cumbre di deporte na [[Aruba]]. E ta fungi como federacion cumbre pa diferente federacion y bond deportivo riba e isla.
ASU ta representa mas cu 25 federacion deportivo y tin como meta coordina, promove y desaroya deporte na Aruba. Pa bira miembro di ASU, un organisacion deportivo mester ta registra como [[Persona hurídiko|persona huridico]] y no por representa un deporte cu ta representacaba pa otro federacion miembro.
== Historia ==
Aruba Sport Unie a wordo funda dia [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]]. E organisacion a surgi for di e necesidad pa coordina y stimula desaroyo di deporte riba e isla.
Den promé añanan di su existencia, diferente club i organisashon deportivo a kontribuí na fundashon di ASU, entre otro [[RCA]], Club Caribe i Tivoli. E promé presidente di e organisashon tabata '''Coco Arends''', kende tabata tambe envolví den fundashon di e '''Arubaanse Voetbal Bond''' algun aña promé.
Na 1949 ASU a kuminsá ricibí subsidio di e gobierno sentral pa apoyá federashonnan deportivo ku organisashon di kompetensia i actividadnan deportivo.
Durante añanan hopi organisashon i empresanan lokal a brindá sosten finansiero i material na deporte na Aruba. E kompanía petrolero Lago Oil & Transport Company tabata un di e sostenedornan importante, donando material deportivo i apoyando desaroyo di clubnan deportivo. Mateo Reyes tabata un di e personanan cu a yuda den e proseso di desaroyo aki.
Den 1955 ASU a organisá e promé '''ASU Olimpiada''', un evento deportivo pa estimulá kompetensia entre atletanan lokal. E evento aki a bira un tradishon durante varios dekada, kaminda atletanan a wordo rekonosé komo “atleta di aña”.
Entre 1955 i 1993 ASU tabata responsabel pa maneho di e [[Wilhelminastadion]] na Oranjestad.
Te na 1997 ASU tabata tambe responsabel pa distribushon di subsidio gubernamental pa federashonnan deportivo. Despues di e aña aki, e tarea aki a wordo asumí direktamente pa e gobierno di Aruba.
== Facilidatnan deportivo ==
ASU ta manehá diferente instalashon deportivo riba Aruba.
'''Joe Laveist Sport Park''' na [[San Nicolas, Aruba|San Nicolas]] ta un parke deportivo multifunkshonal ku instalashonnan pa deporte manera:
* [[Basebal]]
* [[Futbòl]]
* [[Volleyball]]
* [[Basketbal]]
* [[Atletismo]]
E parke por wordo usa tambe pa evento grandi manera konserto i otro aktividatnan komunidario.
'''Centro Deportivo Betico Croes''' na [[Santa Cruz, Aruba|Santa Cruz]] ta un fasilidat deportivo di paden ku aire acondicioná. E centro ta usa pa deporte di sala i arte marcial.
== Organisashon ==
ASU ta fungí komo koordinadó entre e diferente federashonnan deportivo na Aruba. E organisashon ta apoyá desaroyo di deporte, organisashon di kompetensianan i promoshon di atletanan lokal.
Riba e isla tin mas ku 30 organisashon deportivo cu ta forma parti di e sistema deportivo coordina pa ASU. Entre e deporte mas popular na Aruba tin [[futbòl]] i [[basebal]]. Especialmente basebal a duna Aruba reconocimiento internashonal, ku varios atletanan Arubiano cu a hunga den [[Major League Baseball]].
== Organisacion ==
Entre e presidentenan di Aruba Sport Unie tin:
* [[Coco Arends|Jacobo Rudolf (Coco) Arends]] (1892-1965) – promé presidente
* Gerald Franca – presidente durante diferente periodo den siglonan reciente
* Soraida Boekhoudt – presidente (2022)
[[:Kategoria:Deporte na Aruba]]
'''Aruba Sport Unie''' o '''Union Deportivo Arubano''' (ASU) ta e federacion cumbre di e federacionnan deportivo na [[Aruba]].
dre di 25 bond deportivo. Pa bira miembro di A.S.U. e organisacion mester ta un persona huridico y no mag di tin un miembro pa e deporte ey caba den A.S.U.
== Historia ==
ASU e ser funda dia [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]].
* ASU taba maneha Wilhelminastadion di 1955 te 1993
A.S.U. ta maneha dos facilidad cu ta nan propiedad, esta Joe Laveist Sport Park na San Nicolas y Centro Deportivo Betico Croes na Sta Cruz.
Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U.
Centro Deportivo Betico Croes ta completamente airecondiciona y ta uz'e pa tur sport di paden y arte marcial. Huur di e sporthal ta depende di cuanto hende mester uza pa maneha e lugar pa e actividad y ki sorto di actividad e ta. Pa mas informacion por yama oficina di A.S.U. na e numbernan di telefon ariba menciona.<ref>[https://www.gobierno.aw/union-deporte-aruba-asu Union Deporte Aruba (ASU)], Gobierno di Aruba</ref>
Aruba Sport Unie a wordo funda dia 21 di December, 1941. E aña aki 21 di December, e ta cumpli 75 aña y tin cu corda riba e fundadornan. Segun e presidente actual Gerald Franca, e aña aki lo ta uno special den cuadro di e celebracion aki. Tambe el a splica kico tur nan tin pensa di haci pa loke ta e celebracion den 2017.
Franca a splica cu e prome presidente tabata Coco Arends, kende ta e mesun persona cu a cuminsa tambe, kende ta fundador di Arubaanse Voetbal Bond 5 pa 6 aña prome. Un di e organisacionnan cu a yuda lanta Aruba Sport Unie tabata RCA, Club Caribe y Tivoli, cual ta e prome organisacionnan cu a lanta e asociacion aki.
Na 1949 pa prome biaha den historia, ASU a cuminsa haya e subsidio di Gobierno Central pa facilita tambe e federacionnan di e tempo ey cu placa pa nan organisa actividadnan. Despues di e periodo ey tabata haya Lago ta yuda hopi den parti di formacion di e clubnan y nan tabata subsidia of duna donacion na e diferente clubnan pa nan material, etc. durante aña. Difunto Mateo Reyes, kende ta un persona conoci y keri, tabata encarga cu esaki. E ta un di e personanan cu a yuda ASU pa haya Joe Laveist for di Lago como un centro pa deporte. Lago Sportpark tabata di Lago y a bin pa pase pa Joe Laveist, pa pas’e pa ASU.
Franca a menciona cu durante aña, durante 1955, ASU a celebra su prome ASU Olimpiada y despues di esey a keda celebr’e. Hopi di e atletanan grandi ta recorda e fechanan ey, caminda cu nan a wordo eligi como atleta di aña den decadanan di 60, 70 y 80. ASU semper a maneha deporte pa Gobierno y hasta a bay asina leu cu ASU a manda hende den exterior cu studie opdracht, pa bin bek lanta scol di deporte pa Aruba. Esaki nunca a logra debi na cosnan cu tabata pasa internamente. Despues ASU tabata encarga pa duna subsidio te cu na aña 1997, caminda cu Gobierno a tuma e tarea aki bek den su seno.
Franca a sigui splica cu na e momentonan aki tin un comision cu ta trahando riba dje pa pasa e fecha pa Januari. Pa fin di aña ta imposibel pa organisa algo. Idea ta pa haci algo riba dje pa recorda e fecha y recorda esnan cu a funda e organisacion aki. Tabata tin hasta hendenan conoci entre otro shon A. Eman cu tabata un di e prome personanan den e directiva. Tin hopi hende conoci den comunidad tabata forma parti di ASU di e tempo ey.<ref>[https://masnoticia.com/aruba-sport-unie-lo-cumpli-75-ana-dia-21-di-december-proximo/ Aruba Sport Unie lo cumpli 75 aña dia 21 di December proximo], Mas Noticia (28 di november 2016)</ref>
The sparse available evidence, however, reveals that there are around thirty-five sport organisations on the island that fall under the umbrella of the Aruba Sport Union (ASU), which was formed in 1941.44 As in Curaçao, two of the more popular team sports are soccer and baseball, and it is baseball that has given it the greatest international recognition through the participation of at least six Arubans in MLB since 1996.4
ASU President Gerald Franca --> 2022 Soraida Boekhoudt
---
Aruba Sport Unie, funda dia 23 di december 1941, ta e bond madre di 25 bond deportivo. Pa bira miembro di A.S.U. e organisacion mester ta un persona huridico y no mag di tin un miembro pa e deporte ey caba den A.S.U.
A.S.U. ta maneha dos facilidad cu ta nan propiedad, esta Joe Laveist Sport Park na San Nicolas y Centro Deportivo Betico Croes na Sta Cruz.
Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U.
Centro Deportivo Betico Croes ta completamente airecondiciona y ta uz'e pa tur sport di paden y arte marcial. Huur di e sporthal ta depende di cuanto hende mester uza pa maneha e lugar pa e actividad y ki sorto di actividad e ta. Pa mas informacion por yama oficina di A.S.U. na e numbernan di telefon ariba menciona.<ref>https://www.gobierno.aw/union-deporte-aruba-asu Union Deporte Aruba (ASU)</ref>
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Deporte na Aruba]]
----------------
{{Variante|a}}
{{multiple image
| total_width = 270
| border =
| perrow = 1/2
| align = right
|header = Joe Laveist Sportpark
|header_align = center
|image2 = Joe Laveist Sport Park.jpeg
| image1= Estadio de béisbol Joe Laveist, en San Nicolaas (este de Aruba).jpg
| image3 = Joe Laveist Sport Park 06 54 31 704000.jpeg
|caption1 =
|caption_align = center
}}
== Lago Sport Park / Joe Laveist Sportpark ==
The historical Lago Sports Park (later known as the Laveist Sport Park) was a vital recreational and cultural hub in San Nicolas, Aruba. Officially inaugurated in March 1941, it was founded by the Lago Oil & Transport Company to support the island's booming refinery community.
History of Lago Sports Park
Founding and Baseball Roots: The park was instrumental in developing baseball on the island. American expatriate and former Major League Baseball pitcher Jim Bluejacket spent 15 years in Aruba and helped found the facility, fostering strong local interest in the game.
WWII & Refining Community: During WWII, the facility offered organized recreation for Allied soldiers stationed in Aruba and the diverse immigrant workforce employed at the Lago refinery.
Championship Ground: Throughout the 1940s and 1950s, the park was the premier venue for the organized Aruba baseball championships. Iconic early teams like the Dodgers, Baby Ruth, and Barnes' Ramblers competed here.
Track and Field: Beyond baseball, it served as the primary venue for annual events like the Lago High School Track Meets and the Aruba School Sport Bond competitions.
Evolution: Today, the historic site in San Nicolas continues to be an active community asset and is known as the Laveist Sport Park.
---
Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U.
{{Variante|a}}
{{Databox}}
Intro
*Location in San Nicolas, Aruba
*Originally built by Lago Oil and Transport Company
*Year of inauguration (1941)
*Later renamed to Joe Laveist Sportpark
==Historia==
1. Fundashon (±1930s–1941)
Lago building infrastructure for workers
Role of Jim Bluejacket
Opening (9 March 1941)
2. Periodo di floresementu (1940s–1980s)
Organized sports (baseball, possibly softball, football)
Social function (community gatherings, events)
3. Despues di sera di Lago (1985 →)
Decline / transition
Renaming to Joe Laveist
Continued local use
Struktura i fasilidat
Even if partial:
Baseball field
Stands / seating
Clubhouse?
Multi-sport use
* na 1968 Lago a traspasa LSP pa ASU
Importansia kultural
This is where your article becomes powerful:
Role in development of baseball in Aruba
Connection to Lago Colony life
Symbol of industrial-era community building
Link to later international baseball success of Aruba
Legado
Renaming to Joe Laveist
Continued recognition
Connection to surrounding area (Jim Bluejacketstraat, schools, neighborhoods)
🔎 Research tips (high impact, low effort)
Look for:
Lago employee magazines / newsletters
Local newspapers (Amigoe, Diario archives)
Aruba sports history sources
Mentions of:
inauguration (1941)
sports competitions
Joe Laveist (who he was!)
------------------
==Origen di baseball na Aruba ==
Beisbòl a yega Aruba den añanan 1930, introdusí pa ekspatriadonan merikano ku tabata traha na Lago Oil Company i imigrantenan venezolano ku a forma timnan di pickup informal riba terenonan habrí.[2] E deporte a haña struktura ku e fundashon di ABBA na 1950 pa organisá liga i kampionato lokal, loke a kondusí na entrada di Aruba den wega internashonal na 1952 ora el a djòin e Asosiashon Internashonal di Beisbòl Amateur (awor parti di WBSC).[2] E aña ei, Aruba a debutá su promé selekshon nashonal na e Serie Mundial Amateur di 1952 na Havana, Cuba, manehá pa Joe Proterra, kaminda el a sigurá dos viktoria den seis wega i a gana aklamashon di fanátikonan, ku pitcher Nell Harms nombrá hungadó sobresaliente di siman pa su aktuashon kontra Honduras.[2]
Beisbòl a wòrdu introdusí na Aruba na final di añanan 1920 i kuminsamentu di añanan 1930 prinsipalmente dor di ekspatriadonan merikano empleá pa Lago Oil and Transport Company, un supsidiario di Standard Oil of New Jersey, kendenan a establesé un refineria riba e isla.
Pafo di e colonia, baseball a haya traccion na fin di añanan 1930 pa medio di imigrantenan y mariniernan Venezolano cu a mara na wafnan di Aruba cu nan barconan di pisca, formando teamnan casual di pick-up cu a hunga riba terenonan habri na Oranjestad, manera e area patras di Corte di Husticia actual.
Pa añanan 1950, beisbòl a integrá profundamente den kultura di Aruba, partikularmente bou di hóbennan, ku a wòrdu eksponé pa medio di transmishonnan di media merikano, eventonan patrosiná pa kompanianan di zeta, i e impakto persistente di sòldánan di tempu di guera, hasiendo esaki un símbolo di aspirashon i vínkulo di komunidat den barionan di klase trahadó. Adopshon lokal a oumentá ku e formashon di klupnan amateur den tur pueblo.
<ref>Clyde Harms, https://archive.org/details/BNA-DIG-ARUBATODAY-2021-05-28/page/n9/mode/1up?q=jim+bluejacket Short history of the beginnings of baseball in Aruba], Aruba Today (28 di 2021)</ref>
-------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox deportista| variante = a
| nomber completo = Shawn Joubert Zarraga
| alias =
| fecha nacemento = [[21 di yanüari|21 di januari]] [[1989]]
| luga nacemento = {{ABW}}
| fecha fayecimento =
| luga fayecimento =
| nacionalidad = {{NLD}}
| haltura = 183 cm
| peso = 109 kg
<!-- Seccion di informacion deportivo -->
| deporte = [[beisbòl|baseball]]
| disciplina = catcher (man drechi)?
| wo =
| debut = 11 di maart 2023 (den [[Tim nashonal di beisbòl hulandes|team di Reino]])??
| activo = 2021 - presente ??
| distincion =
}}
'''Shawn Joubert Zarraga''' (☆ [[21 di yanüari|21 di januari]] [[1989]] na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]) ta un eks-catcher profesional di beisbòl Arubiano ku a representá Hulanda den kompetensianan internashonal, inkluyendo e World Baseball Classic.[1] Para na 6 pia 0 inch (1.83 m) i pisando aproksimadamente 240 liber (109 kg), Zarraga tabata un switch-hitter ku tabata tira ku man drechi i a hunga prinsipalmente komo un katcher durante henter su karera.[2] Selektá pa e Milwaukee Brewers den e di 44 buèlta (1.302 en general) di e Selekshon di Beisbòl di Liga Mayor di 2007 for di Trinity Christian Academy na Florida, el a pasa vários temporada den e liganan menor den vários organisashon.[3]
grokipedia: Zarraga su karera profeshonal a kuminsá den e sistema di Brewers, kaminda el a progresá a traves di nan afiliadonan di 2007 pa 2014, alkansando nivelnan di Double-A i Triple-A i mustrando abilidatnan defensivo sólido tras di e plato.[4] Despues el a firma kontraktnan di liga menor ku timnan inkluyendo Los Angeles Dodgers na 2017 i Cincinnati Reds na 2016, ganando invitashonnan no-roster pa entrenamentu di primavera, ounke nunka el a yega Major League Baseball.[5] Despues ku su karera den liga menor afiliá a terminá na 2017, Zarraga a hunga den liganan independiente, inkluyendo ku e Cleburne Railroaders di e Asosiashon Merikano e aña ei, promé ku el a baha ku penshun.[6]
Riba e esenario internashonal, Zarraga tabata un kontribuidor klave na e selekshon nashonal di Hulanda, yudando sigurá e título di Kopa Mundial di Beisbòl 2011 na Panama i partisipando den e Klásiko Mundial di Beisbòl 2017, kaminda el a proveé profundidat na katcher durante wega di pool.[7] Su versatilidat i eksperensia a hasié un opshon konfiabel pa e tim hulandes, basando riba su raisnan arubiano miéntras e tabata kompetí bou di e bandera di Reino Hulandes.[8]
== Karera internashonal ==
===Kopa Mundial 2011===
Zarraga a haci su debut internacional cu e seleccion nacional di baseball di Hulanda na 2011 den Mundial di Baseball na Panama, eligibel pa medio di su herencia Arubiano. El a sirbi komo un katcher riba e lista ora e tim a gana e medaya di oro, derotando Cuba 2-1 den e final pa reklamá e título mundial.[25][26]
torneonan di 2014
Zarraga a sirbi prinsipalmente komo un katcher durante e aparishonnan di e tim den dos torneo klave e aña ei.[27]
Na yüli, Zarraga a representá Hulanda na e Torneo Internashonal di Beisbòl di Fransia, konosí tambe komo Yoshida Challenge, ku a tuma lugá na Sénart, Fransia. E selekshon hulandes a gana e medaya di oro, derotando un tereno ku a inkluí anfitrion Fransia, Alemania, i all-starnan internashonal. Zarraga tabata parti di e lista ku a sigurá e título, kontribuyendo tras di e plato miéntras e tim a pone un demostrashon fuerte den nan promé salida na e fasilidat nobo.[28][29]
Mas lat e sèptèmber ei, Zarraga a kompetí den e Kampionato Oropeo di Beisbòl 2014 ku a tuma lugá na Ostrava i Brno, Repúblika Cheko, kaminda Hulanda a kapturá nan di 21 medaya di oro kontinental ku un rèkòrt invikto di 11-0, kulminando den un viktoria final di 6-3 riba Italia. Komo katcher, el a bati .286 ku aktuashonnan notabel, inkluyendo tres hit den un viktoria di 7-2 riba Alemania i un homerun den un wega di pool anterior kontra Kroasia. Su trabou defensivo a yuda ankra un staf di lansamentu ku a pèrmití solamente 1.36 kareda gana pa wega durante henter e torneo.[30][31][28]
2015 Premier12 i 2017 World Baseball Classic
Zarraga a wòrdu selektá pa representá e selekshon nashonal di beisbòl di Hulanda na e WBSC Premier12 di 2015, e edishon inaugural di e torneo ku a tuma lugá na Mexico i Taiwan, kaminda el a sirbi komo un katcher bistiendo e kamisa number 22.[32] Hulanda a kompetí den Grupo A di e buèlta di apertura, sigurando tres viktoria kontra Chines Taipei (7-4), Italia (16-1), i Puerto Rico (11-7), miéntras ku nan a sufri pèrdida kontra Cuba (5-6) i Canada (1-3), loke a posishoná nan pa avansá pa e kuartfinal.[33] Einan, nan a kai kontra Merka 1-6, resultando den un di sinku lugá total pa e tim.[33]
Durante e torneo, Zarraga a kontribuí ofensivamente den momentunan klave, inkluyendo un homerun di dos kareda den e di kuater inning kontra Cuba ku a ekstendé e bentaha di Hulanda na 4-1, ounke e tim na final a pèrdè den un kompetensia estrecho.[34] El a registrá tambe un RBI den e viktoria riba Taipei Chines, trahando un kaminata apesar di a bai sin hit den tres at-bat.[35] Sinembargo, Zarraga a sufri un leshon na man durante e wega di Cuba i mester a sali trempan.[36]
Na 2017, Zarraga a gana un lugá riba e lista di Hulanda pa e World Baseball Classic, atrobe komo un katcher, partisipando den e torneo prinsipal ku a tuma lugá den vários pais anfitrion.[37] Hulanda a pone un rèkòrt di 2-1 den Pool A, avansando komo subkampeon tras di Israel, promé ku a derotá Israel 12-2 den e kuartfinal na Tokyo Dome pa yega e semifinal.[37] Nan kareda a terminá den un pèrdida di 3-4 kontra Puerto Rico na Dodger Stadium, kaminda e tim a regresá lat pero no por a sigurá e viktoria.[38]
E aktuashon sobresaliente di Zarraga a bini den e kuart di final kontra Israel, kaminda el a konta dos hit i dos RBI komo parti di e eksploshon ofensivo di e tim.[39] Den e semifinal kontra Puerto Rico, el a entregá un dòbel di RBI krusial den e di sinku inning pa skor Wladimir Balentien i empatá e wega na 3-3, ounke kompañero di ekipo Jonathan Schoop a wòrdu bentá afó na e plachi di kas den e wega.[40] Zarraga a parse di a sufri un leshon den e di ocho inning di e wega ei, loke a rekerí atenshon médiko tras di e plato.
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid = |titulo=}}
{{References}}
* [https://www.baseball-reference.com/register/player.fcgi?id=kelly-001ant Minors Stats Antwone Kelly]
}}
{{DEFAULTSORT:Zarraga, Shawn}}
[[:Kategoria:Hende]]
[[:Kategoria:Beisbòl]]
-----------------
{{Variante|a}}
{{Infobox asociacion deporte| variante = c
| nomber = Badminton Bond Curaçao
| logo =
| imagen =
| abrevia = BBC
| president =
| vice-president =
| algemeen-secretaris =
| asiento =
| region =
| pais =
| cantidad_miembro =
| cantidad_asociacion =
| deporte =
| funda =
| luga_funda =
| ex-nomber =
| federacion_mundial =
| federacion_continental =
| federacion_nacional =
| afilia =
| comite_olimpico =
| agencia_deportivo =
| stop_imagen =
| imagen =
| descripcion =
| website =
}}
'''Badminton Bond Curaçao''' (BBC) ta e organisashon ku ta dirigi i promové e deporte di badminton na Kòrsou. E federashon ta un miembro di e organisashonnan internashonal i regional, inkluíendo e '''Badminton World Federation (BWF)''', e '''Badminton Pan America (BPA)''', i e '''Caribbean Regional Badminton Confederation (CAREBACO)'''.
=== Historia i Fundashon ===
E Badminton Bond Curaçao a fundá den 1975. E federashon ta representá Kòrsou den e organisashonnan regional i internashonal di badminton.:contentReference[oaicite:8]{index=8}
=== Afiliashon Internashonal ===
:contentReference[oaicite:10]{index=10}
* :contentReference[oaicite:13]{index=13}
* :contentReference[oaicite:16]{index=16}
* :contentReference[oaicite:19]{index=19}:contentReference[oaicite:21]{index=21}
=== Participashon Internashonal ===
:contentReference[oaicite:23]{index=23}:contentReference[oaicite:25]{index=25}
=== Referensianan ===
* :contentReference[oaicite:27]{index=27}
* :contentReference[oaicite:30]{index=30}:contentReference[oaicite:32]{index=32}
[[:Kategoria:Deporte na Kòrsou]]
[[:Kategoria:Organisashon Deportivo]]
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Deporte]]
---------------
{{Databox}}
E '''seleccion nacional di badminton di Aruba''' ([[Hulandes]]: Arubaans badmintonteam) ta representa [[Aruba]] den competencianan internacional di team di badminton y ta wordo controla pa [[Aruba Badminton Federation]] cu ta afilia na Badminton Pan America y Caribbean Regional Badminton Confederation (CARECOBA).<ref>{{Cite web |title=Members {{!}} BWF Corporate |url=https://corporate.bwfbadminton.com/about/membership/ }}</ref> E ekipo a kompetí pa promé biaha den nan promé torneo internacional di ekipo na 1990.
E ekipo a haci su aparicion pa prome biaha na e Campeonato di Ekipo di CAREBACO na aña 1974.<ref>{{citeer web|titel=Aruba vooreerst naar Car. badmintonkampioenschap|werk=[[Amigoe]]|datum=1974-11-15|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2025-05-29|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461200:mpeg21:p005}}</ref> Tambe e ekipo a competi den e [[Weganan Centroamericano y di Caribe]] di 1990, unda badminton a wordo inaugura pa prome biaha den e Weganan. E ekipo junior di Aruba a kompetí den e Campeonato Pan Am Junior Team 2009 y a terminá na di 12 lugá.<ref>{{Cite web |title=BWF - Team Event XVIII Pan Am Junior 2009 - Winners |url=https://bwf.tournamentsoftware.com/sport/winners.aspx?id=C61259DF-B2FF-4AC5-A444-F9E14C6A82B1 |access-date=2022-09-04 |website=bwf.tournamentsoftware.com}}</ref>
Een Arubaans selectie-team zal van 17 tot en met 24 november voor de eerste keer deelnemen aan de Caribische Badmintonkampioenschappen, die dit jaar te Georgetown in Guyana gehouden worden. Het team dat Aruba zal vertegenwoordigen bestaat uit de dames M. Mata, N. Mata en M. Yarzagaray, en de heren Doy Bernaibela, H. Boer, Robby Arambatzis en Reginals Altman. Deze reis werd mogelijk gemaakt dankzij financiële — en materiele steun van diverse giften; het bedrijfsleven en andere instanties. Het Caribisch toernooi wojdt^jgeorganiseerd door de Caribbean regional badminton confederation, een in 1972 opgerichte federatie, tot voor kort bestaande uit de landen Jamaica, Trinidad/Tooago, Guyana en Sjuriname. Vorig jaar heeft de Badminton Bond Aruba zijn interesse voor deelname aan het bestuur van de Carebaco te kennen gegeven en na een jaar van intensieve voorbereidingen werd Aruba in juli van dit jaar lid van de International badminton federation en in dezelfde maand als vijfde lid van de Carebaco toegelaten. Beide feiten kunnen als mijlpalen worden beschouwd in de geschiede- | nis van de badmintonsport op Aruba, waar deze sport (nog) vrij onbekend is. Dit laatste komt voornamelijk doordat men hier voor deze sport een enorm tekort heeft aan goede accomodatie.
==Historia==
===Tim miksto===
Aruba a debuta den e Campeonato di Equipo di CAREBACO na 1974. E team a keda na di cinco lugar den e ranking final, perdiendo 7-0 contra Jamaica, Surinam, Trinidad y Tobago y Guyana.<ref>World Badminton 18 (1974), p. 3</ref>
{{Appendix}}
[[:Category:Deporte na Aruba]]
en.wiki
---------------
{{Infobox asociacion deporte| variante = c
| nomber = Aruba Badminton Federation
| logo =
| imagen =
| abrevia = ABF of BBA
| president =
| vice-president =
| algemeen-secretaris =
| asiento =
| region =
| pais =
| cantidad_miembro =
| cantidad_asociacion =
| deporte =
| funda =
| luga_funda =
| ex-nomber =
| federacion_mundial =
| federacion_continental =
| federacion_nacional =
| afilia =
| comite_olimpico =
| agencia_deportivo =
| stop_imagen =
| imagen =
| descripcion =
| website =
}}
'''Aruba Badminton Federation''' (ABF), tambe yamá Badminton Aruba o Aruba Badminton Bond, ta e organisacion gobernante nacional supremo pa e deporte di [[badminton]] na [[Aruba]]. E federacion ta wordo representa pa e [[seleccion nacional di badminton di Aruba]].
== Historia ==
E Aruba Badminton Federation a wordo funda memey di añanan 1970, ora cu e promé participacion a tuma luga na e Kampionatonan di Carebaco. Na desember 1973 e federacion a bira miembro di Caribbean Badminton Federation, hunto cu Corsou.<ref>Sport inliet kort sport in het kort sport. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 05-12-1973, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 29-05-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461498:mpeg21:p007</ref>
E federashon despues a bira miembro di e órgano di gobernashon kontinental, e Konfederashon Panamerikano di Badminton, i e Federashon Mundial di Badminton, e tempu ei konosí komo e Federashon Internashonal di Badminton. Aruba ainda no ta anfitrion di campeonatonan internacional. Sinembargo Aruba a yega di ta anfitrion di Campeonato di Carebaco dos biaha. Federacion di Badminton Aruba ta miembro di Comite Olimpico Arubano .
{{Appendix}}
De Badminton Bond Aruba (BBA) viert deze maand zyn 15-jarig bestaan met verschillende toernooien en andere activiteiten.
Ofschoon deze tak van sport niet zo bekend is op Aruba, heeft de BBA in vijftien jaren heel wat gepresteerd. Deze bond is al jaren lid van de International Badminton Federation (IBF). Ook is de BBA lid van de Carebaco (Caribbean Regional Badminton Confederation), waarvan verder ook lid zijn: Jamaica, Trinidad, Suriname, Guyana, Barbados, Bermuda, Curasao en Grenada. Elk jaar doet Aruba mee aan de Caribische kampioenschappen en BBA- motor, Riek Altman, is al jaren secretaris / penningmeester van de Carebaco. Aruba wordt elk jaar weer verzocht de Carebaco- wedstrijden te organiseren, omdat Aruba tot nu toe het beste toernooi heeft georganiseerd, doch door het ontbreken van faciliteiten kan de BBA dit Caribisch treffen niet meer organiseren.
De BBA bestaat momenteel uit de vier clubs: Floralin, Flamboyant, Aruba Badminton Minders en Playa die tezamen honderd leden tellen. Deze sport kan uitsluitend gespeeld worden in een zaal en nu wordt er gebruik gemaakt van de gymnastiekzalen van Julianaschool, La Salie College en de Sporthal.
Een paar maanden geleden hebben de BBA- bestuursleden, Riek Altman en Michael Williams, in Trinidad een coachingcUrsus gevolgd onder auspiciën van de IBF en geven nu op maandag en donderdag aan trainers van de club een opleiding. Nu al is bekend dat Aruba volgend jaar vertegenwoordigd zal worden op Curagao tijdens de Easter Open Tournament en in Jamaica tijdens de Carebaco- wedstrijden.
De BBA heeft gisteren in een communiqué dank uitgebracht aan alle personen en instanties, die door de jaren heen de BBA hebben geholpen en eenieder, die aan badminton wil meedoen, uitgenodigd zich op donderdag in de Sporthal op te geven tussen zeven en tien uur 's avonds. Het bestuur van de BBA wordt in dit derde lustrumjaar gevormd door: voorzitter R. Nieuw, vicevoorzitter R. Altman, secretaris G. Simon, penningmeester B. Hernandez, commissarissen E. van der Linde, M. McClure, E. Vemannan, M. Croes en M. Williams.<ref>Met uitgebreid activiteiten-programma Badminton Bond Aruba viert haar derde lustrum. "Amigoe". Curaçao, 08-11-1986, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 29-05-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641854:mpeg21:p013</ref>
-------------
{{Variante|a}}
{{Futbolista
|nomberdihungado =
|Nomber = Mario Croes
|potret =
|Fecha di nasementu =
|Siudat di nasementu =
|Pais di nasementu = {{ABW}}
|Nashonalidat = hulandes
|Posishon =
|club =
}}
'''Hyacintho Mario Croes''' (☆ ± 1942 na [[Aruba]]), tambe conoci como '''Mario Croes jr.''', ta un ex-hungado di pingpong [[Aruba]]no. Entre decada 1960 y decada 1980 el a titula 13 vez campeon di Aruba. Den [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]] Croes tabata un di e dos "grandinan" den deporte di tennis di mesa, banda di [[Robert Hosé]] di [[Kòrsou|Corsou]].<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463158:mpeg21:a0099|titel=Sensationele zege van R. Hosé over M. Croes|werk=[[Amigoe]]|datum=1970-11-02|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref>
== Biografia ==
Mario Croes ta yiu di Eymee Zeppenfelt y Mario Hyacinto Croes, empresario i doño di La Gran Bodega.<ref name="Amigoe">{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462365:mpeg21:a0121|titel=In de Franciscuskerk|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-07-16|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> Cu mas o menos siete aña el a cuminsa hunga pingpong y tabata train cu su mama pa despues sigi train cu su tata y otro famianan.<ref name="Amistad">{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AMISTAD-1976-11/page/3/mode/1up?q=Amistad+mei+1976&view=theater|titel=Mario Croes: 26 aña den pingpong|werk=Amistad|datum=november 1976|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref>
Croes a cuminsa mustra su talentonan ora cu na edad di 9 aña el a sali campeon "junioren" na Aruba. Cu 12 aña el a drenta division di senioren y na 1959, cu 16 aña, a bira campeon di Aruba pa prome bes.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010997546:mpeg21:a0072|titel=Mario Croes jr: nieuwe tienkampkampioen tafeltennis|werk=[[Amigoe]]|datum=1959-02-25|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> Na 1960 e ta prolonga su titulo.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010459813:mpeg21:a0112|titel=Mario Croes jr. weer de sterkste|werk=[[Amigoe]]|datum=1960-04-01|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> Hunto cu Cholan Jacobs e tabata hunga pa e team Arubano di Bavaria Stars. Den e torneo organisá door di e asociacion "Entre Nous Juveniles” na Corsou el a hunga cu 17 aña su prome wega internacional contra [[Colombia]].
Croes tabata doño di Mario's Sports Shop den Wilhelminastraat 51 na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]. E ta casa cu Ruth Arends y hunto nan tin un yiu homber, Mario III, i un yiu muhe Janine.<ref name="Amigoe"/>
{{Appendix}}
{{Stub}}
{{DEFAULTSORT:Croes, Mario}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Deporte na Aruba]]
Pa promer viaha el a sali campeon di Aruba dia cu e tabatin 15 aña di edad. Awor flbi cu e tin 34 aña e por bisa cu ela sali 13 vez campeon di nos isla y e ta posee nada menos cu 39 copa y 27 medaya. Un deportista arubano cu e destaca su mes den e deporte di ping pong specialmente door di su mes esfuerzonan y su perserverancia, como cu manera nos lektornan por lesa mas alew, no ta semper ela haya ayudo den su carera deportivo na su isla natal. Mario Croes jr., casá cu Ruth Croes-Arends, ta haya cu e deporte di ping pong na Aruba a bai hopi atrcus den e 26 aña cu e tin ta praktikele.
Amistad a tene un entrevista exclusivo cu e deportista te ainda mas grandi riba terreno di ping pong actuahnente: Mario Croes Jr.<ref name="Amistad">{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AMISTAD-1976-11/page/3/mode/1up?q=Amistad+mei+1976&view=theater|titel=Mario Croes: 26 aña den pingpong|werk=Amistad|datum=november 1976|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref>
mi a cuminsa hunga ping pong tempo mi tabata tin mas o menos siete aña. Mi mama a cuminsa siñami, pero mi no a worry mucho. Toch mi a sigi hunga cu mi tata y cu mi otro famianan. Un viaha mi a bai Flamingo Room (Trocadero), caminda tabatin un mesa di ping pong, anto ei nan mi a mira Cholan Jacobs, e tempo ei e campeon di Aruba, hunga.
Esei a dunami smaak pa mi sigi train cu mi famia. Dia m'a cimiinsa hunga di verdad mi tabatin 12 ema y mi a cuminsa train cu Cholan. E tempo ei mi tabata hunga cinco te seis ora pa dia. Mi tabata caba di come dies dos or y mei y bai hunga te siet’or y mei di anochi. Tur dia e mesim cos. Mi no tabata hunga ni siña les.
Mario a cuminsa mustra su talentonan ora cu na edad di 9 aña ela sali campeon di Junioren na Aruba. Cu 12 aña ela drenta division di senioren y cu 16 aña pa promer vez ela logra bira campeon di Aruba. Su promer wega internacional ela hunga contra Colombianonan tempo cu e tabatin 17 aña na 1959. E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” Entre Nous Juveniles na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsou.
E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsou.
in de Franciscuskerk te Oranjestad is gistermorgen het kerkelijke huwelijk ingezegend vun mejuffrouw Rulh Arends, dochter V(.n. de heer en mevrouw Milo de R. Arends-Arends en de heer Mario Croes, zoon van de heer en mevrouw Mario H. Croes- Zeppenfelt. Voor de receptie ten huize van de bruid bestond grote belangstelling. Het bruidspaar wachtte een verrassing; een taart in de vorm van een tafeltennistafel. De bruidegom is dan ook tafeltenniskampioen van Aruba.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462365:mpeg21:a0121|titel=In de Franciscuskerk|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-07-16|bezochtdatum=2022}}</ref>
* Eigenaar van Mario's Sports Shop, Wilhelminastraat 51, Oranjestad, Aruba
* Huwde in 1965 met Ruth Arends, kinderen Mario III en Janine
{{Appendix}}
---------------
6ub45dxccxbcmaf6i13lgh13okzcb4x
Martin Heidegger
0
9496
199541
184301
2026-08-04T19:41:30Z
InternetArchiveBot
12063
Add 1 book for [[en:Wikipedia:Verifiability|verifiability]] (20260804sim)) #IABot (v2.0.9.5) ([[User:GreenC bot|GreenC bot]]
199541
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Infobox persona}}
'''Martin Heidegger''' ([[alemán|aleman]]: [ˈmaʁtiːn ˈhaɪdɛɡɐ]; [[26 di sèptèmber]] [[1889]] - [[26 di mei]] [[1976]]) tabata un [[filosofia|filósofo]] [[alemania|aleman]] konosí pa su kontribushon na [[fenomenologia]], [[hermenétika]] i [[eksistensialismo]]. E ta entre e filósofonan mas importante i influyente di [[siglo 20]].<ref name=IEP>{{cite web|url=http://www.iep.utm.edu/heidegge/|title=Heidegger, Martin – Internet Encyclopedia of Philosophy|author=Włodzimierz Julian Korab-Karpowicz|website=www.iep.utm.edu|author-link=Włodzimierz Julian Korab-Karpowicz}}</ref><ref>{{cite book |last1=Millerman |first1=Michael |title=Beginning with Heidegger : Strauss, Rorty, Derrida, Dugin & the philosophical constitution of the political |date=2020 |location=London |isbn=978-1912975808}}</ref> E tabata hopi kritiká pa su sosten na e Partido Nazi despues di su elekshon komo rektor di Universidat di Freiburg na 1933, i tabata motibu pa kontroversia tokante e relashon entre su [[filosofia]] i nazismo.<ref>{{cite book |editor-last1=Fried |editor-first1=Gregory |title=Confronting Heidegger: a Critical Dialogue on Politics and Philosophy |date=2020 |publisher=Rowman and Littlefield |isbn=9781786611918 |url=https://ndpr.nd.edu/news/confronting-heidegger-a-critical-dialogue-on-politics-and-philosophy/#_ednref2}}</ref>
Den e teksto fundamental di Heidegger "Ser i tempu" (1927), ''Dasein'' ta wòrdu introdusí komo un término pa e tipo di ser ku ser humano tin.<ref>Velasquez, M., ''Philosophy: A Text with Readings'' (Boston: [[Cengage Learning]], 2012), [https://books.google.com/books?id=PWwWAAAAQBAJ&pg=PA193 p. 193].</ref> ''Dasein'' a ser tradusí komo "ta aya". Heidegger ta kere ku ''Dasein'' ya tin un komprondementu "pre-ontológiko" i konkreto ku ta duna forma na kon e ta biba. E manera di ta aki e ta yam'é "ta den mundu". ''Dasein'' i ''"ta-den-mundu"'' ta konseptonan unitario ku no ta di akuerdo ku filosofia rashonalista i su bista di "suheto/opheto" for di por lo ménos [[René Descartes]]. Heidegger ta diskuti eksplísitamente ku Descartes, i ta usa un analisis di ''Dasein'' pa trata e pregunta di e nifikashon di ser. E nifikashon aki ta "relashoná ku loke ta hasi sernan komprendibel komo sernan", segun e erudito di Heidegger, Michael Wheeler.<ref>{{cite web |last1=Wheeler |first1=Michael |title=Martin Heidegger: 2.2.1 The Question |url=https://plato.stanford.edu/entries/heidegger/#Que |website=The Stanford Encyclopedia of Philosophy |publisher=Metaphysics Research Lab, Stanford University |access-date=28 January 2021 |date=2020}}</ref>
==Biografia ==
=== Prome añanan ===
[[File:Geburtshaus Heidegger Sonne.JPG|thumb|right|Mesnerhaus na Meßkirch, kaminda Heidegger a krese.]]
Heidegger a nase den e zona rural di Meßkirch, Baden, yu di Johanna (Kempf) i Friedrich Heidegger.<ref>{{cite book|url=https://books.google.com/books?id=qIrWZajVZuwC&q=Johanna+Kempf+Heidegger&pg=PA3|title=Heidegger: The Man and the Thinker|first=Thomas|last=Sheehan|date=31 December 2011|publisher=Transaction Publishers|via=Google Books|isbn=9781412815376}}</ref> Lantá komo [[Iglesia Catolico Romano|katóliko romano]], e tabata yu di e sakristán di e iglesia di e pueblo ku a athiri na e Konsilio Vatikano I di 1870, ku tabata ser observá prinsipalmente pa e klase mas pober di Meßkirch. Su famia no por a permití pa mand'é na [[universidat]], p'esei el a drenta un seminario hesuíta, maske el a wòrdu rechasá den un par di siman pa motibu di e rekisitonan di salú i loke e direktor i dòkter di e seminario a deskribí komo un malesa di kurason sikosomátiko. Heidegger tabata kòrtiku i muskuloso, ku wowo skur i penetrante. E tabata disfrutá di aktividatnan den aire liber, siendo spesialmente hábil pa ski.<ref>Hermann Philipse, ''Heidegger's Philosophy of Being'' p. 173, Notes to Chapter One, Martin Heidegger, ''Supplements'', trans. John Van Buren p. 183.</ref>
El a studia [[teologia]] na Universidat di Freiburg ku sosten di iglesia, i despues el a kambia su área di estudio pa filosofia. Heidegger a kompletá su tesis di doktor riba psikologismo na 1914,<ref>''Die Lehre vom Urteil im Psychologismus. Ein kritisch-theoretischer Beitrag zur Logik'' [''The Doctrine of Judgment in Psychologism: A Critical-theoretical Contribution to Logic''] (1914). Source: Annemarie Gethmann-Siefert, "Martin Heidegger", ''Theologische Realenzyklopädie'', XIV, 1982, p. 562. Awor su tesis ta inklui den: M. Heidegger, ''Frühe Schriften'', Frankfurt-am-Main: Vittorio Klostermann, 1993.</ref> influensiá pa Neo-tomismo i Neo-Kantianismo, dirigí pa Arthur Schneider.<ref>Joseph J. Kockelmans, ''Phenomenology and the Natural Sciences: Essays and Translations'', Northwestern University Press, 1970, p. 145.</ref> Na 1916 el a terminá su ''venia legendi'' ku un tèst di habilidat riba Duns Scotus<ref>Tene kuenta, sinembargo, ku despues a deskubrí ku un di e dos fuente prinsipal ku Heidegger a usa no tabata pa Scotus, sino pa Thomas di Erfurt. Asina, e tesis di habilitat di Heidegger di 1916, "Die Kategorien- und Bedeutungslehre des Duns Scotus" ["Doktrina di Kategoria i Nifikashon di Duns Scotus"], mester a ser titulá "Die Kategorienlehre des Duns Scotus und die Bedeutungslehre des Thomas von Erfurt". Fuente di informashon: [http://plato.stanford.edu/entries/erfurt ''Stanford Encyclopedia of Philosophy'': "Thomas Erfurt"].</ref> dirigí pa e neokantiano Heinrich Rickert<ref>Sebastian Luft (ed.), ''The Neo-Kantian Reader'', Routledge 2015, p. 461.</ref> i influensiá pa fenomenologia di [[Edmund Husserl]].<ref>Francesco Alfieri, ''The Presence of Duns Scotus in the Thought of Edith Stein: The Question of Individuality'', Springer, 2015, p. 6.</ref> El a purba di haña e puesto di filosofia (katóliko) na Universidat di Freiburg dia 23 di yüni di 1916, pero el a faya apesar di e sosten di Heinrich Finke.<ref>Martin Heidegger and the First World War, William H. F. Altman, p 79 </ref>
Den e dos añanan ku a sigui, el a traha promé komo sòldá privá sin suèldo i despues el a sirbi komo sòldá durante e último aña di [[Prome Guera Mundial]]; sirbiendo "e último dies luna di guera" ku "e último tres di nan den un unidat meteorológiko na e fronta oksidental".
Heidegger a duna kurso na Universidat di Freiburg di 1919-1923.
=== Marburg ===
Na 1923, Heidegger a keda skohé pa un katedra extraordinario di filosofia na Universidat di Marburg.<ref>{{Cite web|url=https://plato.stanford.edu/archives/win2018/entries/heidegger/|title=Martin Heidegger|first=Michael|last=Wheeler|editor-first=Edward N.|editor-last=Zalta|date=December 9, 2018|publisher=Metaphysics Research Lab, Stanford University|via=Stanford Encyclopedia of Philosophy}}</ref> su koleganan ei tabata inkluí Rudolf Bultmann,<ref>Woodson, 2018, p. 60</ref> Nicolai Hartmann, Paul Tillich,<ref>Woodson, 2018, p. 94-95</ref> i Paul Natorp.<ref>Michalski, M., trans. J. Findling, [https://books.google.com/books?id=_UdNAAAAQBAJ&pg=PA65 "Hermeneutic Phenomenology as Philology"], in Gross, D. M., & Kemmann, A., eds., ''Heidegger and Rhetoric'' ([[Albany, New York|Albany, NY]]: [[State University of New York#SUNY Press|SUNY Press]], 2005), p. 65.</ref> E studiantenan di Heidegger na Marburg tabata inkluí Hans-Georg Gadamer, Hannah Arendt, Karl Löwith, Gerhard Krüger, Leo Strauss, Jacob Klein, Günther Anders i Hans Jonas. Siguiendo Aristóteles, el a kuminsá desaroyá den su konferenshanan e tema prinsipal di su filosofia: e asuntu di sentido di ser. El a extende e konsepto di suheto na e dimenshon di historia i eksistensia konkreto, ku el a haña prefigurá den pensadónan kristian manera Pablo di Tarso, Agustín di Hipona, Martin Luther i [[Søren Kierkegaard]]. Tambe el a lesa obra di Wilhelm Dilthey, Husserl, Max Scheler,<ref>Gethmann-Siefert, 1982, p. 563</ref> i [[Friedrich Nietzsche]].<ref name="SEP">{{cite encyclopedia|url=http://plato.stanford.edu/entries/heidegger/|title=Martin Heidegger |encyclopedia=[[Stanford Encyclopedia of Philosophy]] |author=[[Michael Wheeler (philosopher)|Michael Wheeler]]|date=2011-10-12 |access-date=2016-03-02}}</ref>
=== Freiburg ===
Na 1927 Heidegger a publiká su obra prinsipal, ''Sein und Zeit'' (Ser i tempu). Ora Husserl a retira komo profesor di Filosofia na 1928, Heidegger a aksepta e elekshon di Freiburg pa ta su susesor, apesar di un kontraoferta di Marburg. Heidegger a keda na Freiburg di Brisgovia pa resto di su bida, rechasando ofresenan posterior, inkluyendo un di Humboldt University di Berlin. Su studiantenan na Freiburg tabata inkluí Hannah Arendt, Günther Anders, Hans Jonas, Karl Löwith, Charles Malik, Herbert Marcuse i Ernst Nolte. Karl Rahner probablemente a asisti na kuater di su seminarionan den kuater semestre for di 1934 te ku 1936. Emmanuel Levinas a asisti na su kursonan di konferensia durante su estadía na Freiburg na 1928, meskos ku Jan Patočka na 1933; Patočka partikularmente tabata profundamente influensiá dor di dje.<ref>{{cite web|last=Steinfels|first=Peter |date=27 December 1995|title=Emmanuel Levinas, 90, French Ethical Philosopher |url=https://www.nytimes.com/1995/12/27/world/emmanuel-levinas-90-french-ethical-philosopher.html |work=[[The New York Times]] |access-date=27 September 2018}}</ref><ref>[https://books.google.com/books?id=IHLgtD-1tv8C&pg=PA32 ''Caring for the Soul in a Postmodern Age''], p. 32</ref>
Heidegger a keda skohé komo rektor di e Universidat dia 21 di aprel 1933, i a uni ku e Partido Nazi dia 1 di mei.<ref>Bambach, C. R., ''Heidegger's Roots: Nietzsche, National Socialism, and the Greeks'' ([[Ithaca, New York|Ithaca, NY]]: [[Cornell University Press]], 2003), p. 82.</ref> Durante su tempu komo rektor e tabata miembro i partidario entusiasta di e partido.<ref>{{cite book | last = Hemming | first = Laurence | title = Heidegger and Marx : a productive dialogue over the language of humanism | chapter-url= https://books.google.com/books?id=fjC-hf2kFsIC | publisher = Northwestern University Press |chapter = 7 | location = Evanston, Ill | year = 2013 | isbn = 978-0810128750 }}</ref><ref>{{cite book | last = Farin | first = Ingo | title = Reading Heidegger's "Black notebooks 1931--1941 | url= https://books.google.com/books?id=m2OkCwAAQBAJ | publisher = The MIT Press | location = Cambridge, Massachusetts London, England | year = 2016 | isbn = 978-0262034012 }}</ref><ref name="Farin">{{Cite book|url=https://mitpress.mit.edu/books/reading-heideggers-black-notebooks-1931-1941|title=Reading Heidegger's Black Notebooks 1931–1941|date=19 February 2016|publisher=MIT Press|isbn=9780262034012}}. Collection of essays by Heidegger scholars, edited by Ingo Farin and [[Jeff Malpas]].</ref> Tin un kontroversia kontinuo tokante e relashon entre su filosofia i su lealtat polítiko na nazismo.<ref name="auto1"/>
E tabata ke posishoná su mes komo e filósofo di partido, pero e naturalesa sumamente abstrakto di su trabou i e oposishon di Alfred Rosenberg, ku tabata aspirá na aktua den e posishon ei, a limitá e ròl di Heidegger. Su retiro for di su puesto di rektor tabata mas debí na su frustrashon komo administradó ku na kualke oposishon di prinsipio na e nazis, segun historiadónan.<ref>{{cite book |last= Evans |first=Richard J.|author-link=Richard J. Evans |title=The Coming of the Third Reich|publisher=Penguin Books|date=2005 |pages=419–422 |isbn=978-0143034698}}</ref> Den su diskurso inaugural komo rektor riba 27 di mei, el a expresa su apoyo na un revolushon aleman, i den un artikulo i un diskurso na e studiantenan di e mesun aña el a apoya Adolf Hitler tambe.<ref name="young" /> Na novèmber di 1933, Heidegger a firma e voto di lealtat di profeshonalnan di universidat i skolnan sekundario aleman na [[Adolf Hitler]] i na e Estado Nashonal-Sosialista.
Heidegger a renunsia e rektorato na aprel 1934, pero el a keda miembro di e Partido Nazi te 1945, ounke e nazi finalmente a impedi'e di publika.<ref name="young">{{cite book |last=Young|first=Julian |author-link=Julian Young|title=Heidegger, Philosophy, Nazism |publisher=Cambridge University Press |date=1998|isbn=978-0521644945}}</ref> For di 1936 te 1940, Heidegger a duna un serie di konferensia riba [[Friedrich Nietzsche|Nietzsche]] na Freiburg ku a presenta gran parti di e materia prima inkorpora den su trabou i pensamento mas establesi di e tempo aki. Di e serie aki, Heidegger a bisa den su entrevista di 1966 ku ''Der Spiegel'': "Tur esnan ku tabatin orea pa tende por a tende den e konferenshanan aki... un konfrontashon ku nashonal-sosialismo.<ref>{{Cite book |last=Martin Heidegger (interview 1966) |url=http://archive.org/details/MartinHeidegger-DerSpiegelInterviewenglishTranslationonlyAGodCan |title=Martin Heidegger - Der Spiegel Interview 1966 (English translation) |language=German}}</ref> Estudiantenan despues, sinembargo, a yega na e konklushon kontrario riba e material aki; por ehèmpel, David Farrell Krell, den e introdukshon na un tradukshon na ingles di e seminario, ta skirbi: "E problema no ta ku Heidegger no tabatin un teoria i praktikanan polítiko, sino ku e tabatin un teoria i praktikanan polítiko."<ref>{{Cite book |last=Heidegger |first=Martin |url=https://www.worldcat.org/oclc/22492313 |title=Nietzsche |date=1991 |others=[[David Farrell Krell]], [[Joan Stambaugh]] |isbn=0-06-063841-9 |edition=First |location=[San Francisco] |oclc=22492313}}</ref>
Na outono di 1944, Heidegger a ser reklutá den Volkssturm i asigná pa koba kandela anti-tanko rònt di Rin.<ref name=fell>{{cite news |last=Inwood |first=Michael |date=12 April 2014 |title=Martin Heidegger: the philosopher who fell for Hitler|url=https://www.telegraph.co.uk/culture/books/10739165/Martin-Heidegger-the-philosopher-who-fell-for-Hitler.html |work=[[The Independent]] |access-date=27 September 2018}}</ref>
E Kuaderno Negro di Heidegger, skirbi entre 1931 i komienso di añanan 1970 i publika pa prome biaha na 2014, ta kontene varios expresion di sentimento antisemita, ku a kondusi na un reevaluashon di e relashon di Heidegger ku nazismo.<ref>{{cite news|author=Michael Inwood|title=Martin Heidegger: the philosopher who fell for Hitler|url=https://www.telegraph.co.uk/culture/books/10739165/Martin-Heidegger-the-philosopher-who-fell-for-Hitler.html|newspaper=The Telegraph|year=2014}}</ref><ref>{{cite news |title= Das vergiftete Erbe|last=Assheuer|first=Thomas|author-link=:de:Thomas Assheuer |url= http://www.zeit.de/2014/12/heidegger-schwarze-hefte-veroeffentlicht|newspaper=[[Die Zeit]] |date=21 March 2014|language=de|trans-title=The poisoned heritage|access-date=27 September 2018}}</ref> Despues di analisá e Buki Di Notes Negros, Donatella di Cesare ta deklará den su buki Heidegger i e hudiunan ku "antisemitismo metafisiko" i antipatia pa e hudiunan tabata fundamental pa e trabou filosofiko di Heidegger. Heidegger, segun di Cesare, tabata konsiderá e hudiunan komo agentenan di modernidat ku tabata desfigurá e spiritu di sibilisashon okidental; el a sostené ku e Holocaust tabata e resultado lógiko di e akselerashon hudiu di teknologia i, p'esei, el a kulpa su mes víktima di e genosidio hudiu.<ref>{{cite book | last = di Cesare | first = Donatella | title = Heidegger and the Jews : the Black notebooks | publisher = Polity | location = Cambridge, UK Medford, MA | year = 2018 | isbn = 9781509503834 }}</ref>
=== Despues di guera ===
Na fin di 1946, mientras Fransia tabata dedika na e épuration légale den su zona di okupashon, autoridadnan militar franses a determina ku Heidegger mester a ser impedi di siña of partisipa den kualkier aktividad universitario pa motibo di su asoshashon ku e Partido Nazi.<ref>Provisional ruling October 5, 1946; final ruling December 28, 1946; Hugo Ott, Martin Heidegger: A Political Life, (Harper Collins, 1993, page 348)</ref> E proseduranan di desnazifikashon kontra Heidegger a kontinuá te na mart 1949, ora finalmente Mitläufer a keda deklará (e di dos kategoria mas abou di e sinku kategoria di "inkriminashon" pa asosiashon ku e regimen nazi). No a proponé medidanan punitivo kontra dje.<ref name="Rüdiger Safranski" /> Esaki a habri e kaminda pa su readmision na enseñansa na Universidat di Freiburg den e semestre di winter di 1950-51.<ref name="Rüdiger Safranski">Rüdiger Safranski, Martin Heidegger: Between Good and Evil (Harvard University Press, 1998, page 373)</ref> El a risibí status di emérito i despues el a siña regularmente for di 1951 te 1958, i pa invitashon te 1967.
=== Morto ===
Heidegger a fayesé dia 26 di mei 1976 na Meßkirch<ref name="NYT_1976">{{cite web |last=Fiske |first=Edward B. |date=May 27, 1976 |title=Martin Heidegger, a Philosopher Who Affected Many Fields, Dies |url=https://www.nytimes.com/1976/05/27/archives/martin-heidegger-a-philosopher-who-affected-many-fields-dies-martin.html |work=[[The New York Times]] |page=1}}</ref> i a ser derá na sementerio Meßkirch.<ref>{{Cite book |last=Safranski |first=Rüdiger |url=https://books.google.com/books?id=DX47SpX5cnMC&q=martin+heidegger+Me%C3%9Fkirch+cemetery&pg=PA432 |title=Martin Heidegger: Between Good and Evil |date=December 9, 1999 |publisher=Harvard University Press |isbn=9780674387102 |via=Google Books}}</ref>
== Bida personal ==
[[File:Heideggerrundweg0009.JPG|thumb|left|E chalet di piedra i ladriljo di Heidegger tabata ser agrupá entre otro na Todtnauberg.]]
Heidegger a kasa ku Elfride Petri dia 21 di mart di 1917,<ref name="Heidegger_2007">{{cite book |last=Heidegger |first=Martin |title=Becoming Heidegger: on the trail of his early occasional writings, 1910–1927 |page=XXV |publisher=Northwestern University Press |location=Evanston, Ill |year=2007 |isbn=978-0810123038 }}</ref> den un seremonia katóliko ofresé pa su amigu Engelbert Krebs, i un siman despues den un seremonia protestante den presensia di su mayornan. Nan promé yu, Jörg, a nase na 1919.<ref name="Schalow_2020">{{Citation |first=F. |last=Schalow |author-link=Frank Schalow |title=Historical Dictionary of Heidegger's Philosophy |edition=3rd |location=Lanham, Maryland |publisher=[[Rowman & Littlefield]] |year=2019 |url=https://books.google.com/books?id=nJ27DwAAQBAJ&pg=PA159 |page=159|isbn=9781538124369 }}</ref> Elfride a duna lus na Hermann [de] na ougùstùs di 1920. Heidegger tabata sa ku e no tabata Hermann su tata biológiko, pero el a kria Hermann komo su yu. Hermann su tata biológiko, ku a bira padrino di su yu, tabata amigu di famia i dòkter Friedel Caesar. Hermann a ser informá di esaki na edat di 14 aña;<ref name="Letters_to_wife_1915">{{cite web |url=http://au.wiley.com/WileyCDA/WileyTitle/productCd-0745641369.html |title=Letters to his Wife: 1915 – 1970 |date=11 December 2009 |website=Wiley.com}}</ref> Hermann a bira un historiadó i despues lo a sirbi komo ehekutadó di e testamentu di Heidegger.<ref name=":0">{{Cite news |title=Es ist wieder da |url=http://www.zeit.de/2014/05/martin-heidegger-schwarze-hefte/komplettansicht |newspaper=Die Zeit |date=30 January 2014}}</ref> Hermann Heidegger a fayesé riba 13 di yanüari 2020.<ref name="Schulte_2020">{{Citation |last=Schulte |first=Bettina |url=https://www.badische-zeitung.de/der-nachlassverwalter-des-philosophen-hermann-heidegger-ist-tot--181850448.html |title=Der Nachlassverwalter des Philosophen: Hermann Heidegger ist tot |publisher=[[Badische Zeitung]] |date=20 January 2020}}</ref>
Heidegger a pasa hopi tempu den su kas di fakansi na Todtnauberg, na rant di e mondi "Schwarzwald".<ref>Sharr, A., ''Heidegger's Hut'' (Cambridge, MA: MIT Press), 2006.</ref> E tabata konsiderá ku e isolashon ku e palu a duna tabata e mihó ambiente pa partisipá den pensamentu filosofiko.<ref>[http://cabinetmagazine.org/issues/25/durantaye.php Being There], a Spring 2007 article on Heidegger's vacation home for ''[[Cabinet (magazine)|Cabinet]]'' magazine.</ref>
[[File:Grab Heidegger.JPG|thumb|right|Tumba di Heidegger na Meßkirch.]]
Algun luna promé ku su morto, el a reuní ku Bernhard Welte, un saserdote katóliko, profesor na Universidat di Freiburg i korespondente anterior. No ta konosí e naturalesa eksakto di nan kombersashon, pero loke ta konosí ta ku el a inkluí e kombersashon tokante e relashon di Heidegger ku e Iglesia Katóliko i e posterior entiero kristian den kua e saserdote a ofresé.<ref>Emad, Parvis. (2006) "Martin Heidegger – Bernhard Welte Correspondence Seen in the Context of Heidegger's Thought". Heidegger Studies. 22: 197–207. [http://www.pdcnet.org/collection/show?id=heideggerstud_2006_0022_0197_0207&file_type=pdf Philosophy Documentation Center website]</ref><ref>{{cite journal | last1 = Lambert | first1 = Cesar | year = 2007 | title = Some considerations about the correspondence between Martin Heidegger and Bernhard Welte | journal = Revista de Filosofía | volume = 63 | pages = 157–169 | doi = 10.4067/S0718-43602007000100012 | doi-access = free }}</ref><ref>[[Sean McGrath (philosopher)|McGrath, S. J.]], ''Heidegger; A (Very) Critical Introduction'' ([[Grand Rapids, Michigan|Grand Rapids]]: [[William B. Eerdmans Publishing Company]], 2008), [https://books.google.com/books?id=MXwire6vjygC&pg=PA10 p. 10].</ref>
=== Asuntunan ===
Heidegger tabatin un romansa di kuater aña ku Hannah Arendt i un romansa di dékadanan ku Elisabeth Blochmann; tur dos muhé tabata su studiante.<ref>Inwood, M. J., [https://web.archive.org/web/20221005005255/https://themarginaliareview.com/heidegger-semitic-nomad/ "Was Heidegger a Semitic Nomad?"], ''The Marginalia Review'', February 17, 2015.</ref> Arendt tabata hudiu, i Blochmann tabatin un tata hudiu, loke a someté nan na un persekushon severo di parti di e outoridatnan nazi.
Heidegger, di 35 aña, ku tabata kasá i tabatin dos yu chikitu, a kuminsá un relashon romántiko largu ku Arendt, di 17 aña,<ref>[https://www.openculture.com/2017/05/the-love-letters-of-hannah-arendt-and-martin-heidegger.html The Love Letters of Hannah Arendt and Martin Heidegger ''Open Culture'' 10 May 2017]</ref> ku despues a enfrentá krítika pa esaki pa motibu di Heidegger su sosten na e Partido Nazi despues di su elekshon komo rektor di Universidat di Freiburg na 1933. Nan a yega na un akuerdo pa tene e detayenan di e relashon sekreto, preservando su kartanan pero manteniendo nan inaksesibel. E relashon no a keda konosí te ora e biografia di Elisabeth Young-Bruehl tokante Arendt a aparesé na 1982. Na momentu di publikashon, Arendt i Heidegger a fayesé i e esposa di Heidegger, Elfride (1893-1992), tabata na bida ainda. E asuntu no tabata konosí amplio te na 1995, ora Elzbieta Ettinger tabatin akseso na e korespondensia seyá.
Probablemente ta hustu pa bisa ku, despues di su relashon ku Hannah Arendt, Blochmann tabatin un di e asuntunan ekstramarital mas importante ku Heidegger (manera ta konosí for di 2005, Heidegger a ehekutá un sorto di matrimonio habrí i su kasá Elfriede tabata sa di su asuntunan i a ehekutá su mes asuntunan). Elfriede Heidegger i Elisabeth Blochmann tabata amiga i eks-kompañero di klas. E historia ta bon dokumentá den e edishon di 1989 di su kartanan, kuminsando na 1918.<ref>Joachim W. Storck, ed. Marbach am Neckar: Deutsches Literatur-Archiv, 1989, 2nd edn. 1990.</ref> Heidegger su kartanan na su esposa ta kontené informashon tokante varios otro asuntu di dje.<ref name=":0" /> El a yuda Blochmann emigrá for di Alemania promé ku inisio di [[Di Dos Guera Mundial]] i a rekomensa kontakto ku tur dos despues di e guera.<ref>[https://books.google.com/books?id=KVyvAAAAIAAJ&q=Martin%20Heidegger%20/%20Elisabeth%20Blochmann.%20Briefwechsel%201918%E2%80%931969. ''Martin Heidegger / Elisabeth Blochmann. Briefwechsel 1918–1969''].</ref>
== Filosofia ==
[[File:Heideggerrundweg0013.JPG|thumb|right|Vista for die chalet di vakantie di Heidegger na Todtnauberg. Heidegger as kirby mayoria di "Ser i tempu" ei.]]
=== Dasein ===
Den e ''Ser i tempu'' di 1927, Heidegger ta rechasá e bista kartesiano di ser humano komo un espectador sujetivamente di e obhetonan, segun Marcella Horrigan-Kelly (et al.).<ref name="Horrigan-Kelly_2016">{{Citation |title=Understanding the Key Tenets of Heidegger's Philosophy for Interpretive Phenomenological Research |first1=Marcella |last1=Horrigan-Kelly |first2=Michelle |last2=Millar |first3=Maura |last3=Dowling |journal=International Journal of Qualitative Methods |year=2016 |volume=15 |issue=January–December 2016: 1–8 |doi=10.1177/1609406916680634|s2cid=152252826 |doi-access=free }}</ref> Na kontraste, e buki ta sostené ku tantu e suheto komo e obheto ta inseparabel. Presentando e "ser" komo inseparabel, Heidegger a introdusí e término ''Dasein'' (literalmente: ta aya), destiná pa enkarná un" ser bibu "dor di su aktividat di "ta aya" i "ta den mundu".<ref name="Horrigan-Kelly_2016"/> "Na un manera famoso, Heidegger ta skirbi tokante ''Dasein'' komo un Ser den mundu", Segun Michael Wheeler (2011). Entendé komo un fenomeno unitaria en bes di un kombinashon aditivo kontingente, ta den mundu ta un karakterístika esensial di ''Dasein'', Wheeler ta skirbi.<ref name="SEP_Wheeler_2011">{{Citation |first=Michael |last=Wheeler |url=https://plato.stanford.edu/archives/fall2020/entries/heidegger/ |title=Martin Heidegger |year=2011 |encyclopedia=[[Stanford Encyclopedia of Philosophy]] Archive}}</ref>
Heidegger su relato di ''Dasein'' den ''Ser i tempu'' ta pasa dor di un disecshon di e eksperensianan di ''Angustia'', "e Nada" i mortalidat, i despues dor di un analisis di e struktura di "k" komo tal. For di e punto aki, e ta pone e problema di "autenticidad", esta, e potencial cu e ''Dasein'' mortal ta existi suficientemente plenamente pa realmente compronde e ser i su posibilidatnan. ''Dasein'' no ta" hòmber", pero e no ta nada otro ku "hòmber", segun Heidegger. Ademas, el a skirbi ku ''Dasein'' ta "e ser ku lo duna akseso na e pregunta di e nifikashon di Ser".<ref>{{Citation |last1=Caws |first1=Peter |last2=Fettner |first2=Peter |editor-last=Glendinning |editor-first=Simon |editor-link=Simon Glendinning |encyclopedia=The Edinburgh Encyclopedia of Continental Philosophy |location=Edinburgh |publisher=[[Edinburgh University Press]] |year=1999 |url=https://books.google.com/books?id=qJwwL6wBOqwC&pg=PA154 |title=Philosophy of Existence and Philosophical Anthropology: Sartre and Heidegger |page=154|isbn=9781579581527 }}</ref>
=== Ser ===
E eksperensia ordinario i asta mundano di ''Dasein'' di "ta den mundu 'ta duna' akseso na e nifikashon" òf "sentido di ser" (''Sinn des Seins''). E acceso aki via ''Dasein'' ta tambe loke "den termino di cual algo ta bira inteligibel como algo."<ref name="Ibid., p. 151">"aus dem her etwas als etwas verständlich wird," ''Sein und Zeit'', p. 151.</ref> Heidegger ta proponé ku e nifikashon aki lo klarifiká e komprondementu "pre-sientífiko" ordinario, ku ta antecedé e formanan abstrakto di konosementu, manera lógica òf teoria.<ref name="Ibid., p. 12">''Sein und Zeit'', p. 12.</ref>
E supuesto "acceso no linguistico i precognitivo" na e nificashon di Ser no tabata subraya ningun narrativa particular i preferencia, segun un relato di E analisis Di Richard Rorty haci pa Edward Grippe.<ref name="IEP_Rorty">{{Citation |last=Grippe |first=Edward |title=Richard Rorty (1931—2007)|encyclopedia=[[Internet Encyclopedia of Philosophy]] |url=https://iep.utm.edu/rorty/ |issn=2161-0002}}.</ref> Den e relato Aki, Heidegger ta sostené ku ningun komprondementu partikular di Ser (ni e estado di ''Dasein'' i su esfuersonan) mester ser preferí na un otro. Ademas," Rorty ta di akuerdo ku Heidegger ku no tin un poder skondí yamá Ser", Grippe ta skirbi, agregando ku E konsepto di Ser Di Heidegger ta ser mirá pa Rorty komo metafóriko.
Pero Heidegger en realidad "no tin idea di con nos por kontesta e pregunta di ta como tal", Simon Critchley ta skirbi den su comentario di blog di nuebe parti di 2009 riba ''Ser i Tempo'' pa The Guardian. Na lugá di esei, e buki ta duna "un kontesta na e pregunta di kiko ta nifiká ta humano", Segun Critchley.<ref name="Guardian">{{cite web |last=Critchley |first=Simon |url=https://www.theguardian.com/commentisfree/belief/2009/jul/27/heidegger-being-time-philosophy |title=Heidegger's Being and Time, part 8: Temporality |work=[[The Guardian]] |date=2009-07-27}}</ref> Sinembargo, Heidegger ta presentá e konsepto: "ser "no ta algu manera un ser, sino ta" loke ta determiná sernan komo sernan.<ref name="Ibid, p. 6">"...das Sein, das, was Seiendes als Seiendes bestimmt, das, woraufhin Seiendes, mag es wie immer erörtert werden, je schon verstanden ist,"''Sein und Zeit'', p. 6.</ref> E interpretantenan Thomas Sheehan i Mark Wrathall ta afirmá separadamente ku e éfasis di e komentadónan riba e término " Ser "ta for di lugá,i ku e enfoke sentral Di Heidegger nunka tabata" Ser " komo tal. Wrathall a skirbi (2011) ku E konsepto elabora di "despreokupashon" Di Heidegger tabata su enfoke sentral pa bida, miéntras Ku Sheehan (2015) a proponé ku E enfoke prinsipal di e filósofo tabata riba loke "ta produsí ser komo un entrega di entidat."<ref>Wrathall, Mark: Heidegger and Unconcealment: Truth, Language, and History, Cambridge University Press, 2011.</ref><ref>See also Sheehan, "Making sense of Heidegger. A paradigm shift." New Heidegger Research. London (England) 2015.</ref> Heidegger ta afirmá kuntologia tradishonal a pasa prejuiciosamente dilanti e asuntu di ser.
=== Diferensia ontológiko i ontologia fundamental ===
Den Ser i Tempu,"Heidegger a trahá un distinshon kla entre ontiko i ontógiko - òf sernan i "Ser" komo tal. El a yama esaki E "Diferensia Ontológiko".<ref>{{Cite web |last=Fernandez |first=Anthony V. |date=2018 |title=Beyond the Ontological Difference: Heidegger, Binswanger, and the Future of Existential Analysis. |url=https://core.ac.uk/download/pdf/146502181.pdf |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20230113183708/https://core.ac.uk/download/pdf/146502181.pdf |archive-date=January 13, 2023 |access-date=January 13, 2023 |website=[[CORE (research service)|CORE]]}}</ref> Ta for di e distinshon aki ku el a desaroyá e konsepto di "Fundamentalologia Fundamental".
Segun Taylor Carman (2003), ontologia tradishonal ta puntra "Pakiko tin algu? Mientras ku Heidegger su "Ontologia Fundamental" ta puntra "Kiko ta nifica cu algo ta?". E ontologia di Heidegger "ta fundamental den relashon ku entologia tradishonal den e sentido ku e ta referí na loke kualke komprondementu di e entidatnan nesesariamente ta presupone, esta, nos komprondementu di loke dor di kua e entidatnan ta entidatnan", Carman ta skirbi.<ref>{{cite book |last=Carman |year=2003 |title=Heidegger's Analytic Interpretation, Discourse and Authenticity in Being and Time |url=https://books.google.com/books?id=A2u1zlu4X-8C&pg=PA8|pages=8–52|isbn=9781139441995 }}</ref>
E liña di investigashon aki ta basá riba e "diferensia ontológiko", sentral den e filosofia di Heidegger.<ref name="Wheeler">{{cite web |last1=Wheeler |first1=Michael |title=Martin Heidegger |url=https://plato.stanford.edu/entries/heidegger/ |website=The Stanford Encyclopedia of Philosophy |publisher=Metaphysics Research Lab, Stanford University |date=2020}}</ref><ref>{{cite book |last1=Schalow |first1=Frank |title=Historical Dictionary of Heidegger's Philosophy |date=2010 |publisher=Scarecrow Press |url=https://philpapers.org/rec/SCHHDO-2 |chapter=Ontological difference}}</ref> Den "Kontribushonan na filosofia" di 1937, Heidegger ta yama e diferensia ontológiko "e esensia di ''Dasein''".<ref>Contributions to Philosophy (of the event), 2012 trans. page 369</ref> E e ta akusá e tradishon filosofiko okidental di enfoká inkorekto riba e "ntiko "i, p'esei, di lubidá e distinshon aki. Esaki a hiba na e eror di komprondé ser komo tal komo un sorto di entidat último, por ehèmpel komo idea, energeia, substantia, aktualitas òf boluntat di poder.<ref name="Wheeler"/><ref name="Dahlstrom">{{cite book |last1=Dahlstrom |first1=D. O. |title=New Catholic Encyclopedia |date=2004 |publisher=Gale |url=https://www.encyclopedia.com/philosophy-and-religion/philosophy/philosophy-terms-and-concepts/ontology |chapter=Ontology}}</ref><ref name="Korab-Karpowicz">{{cite web |last1=Korab-Karpowicz |first1=W. J. |title=Heidegger, Martin |url=https://iep.utm.edu/heidegge/ |website=Internet Encyclopedia of Philosophy}}</ref> Segun Richard Rorty, Heidegger no a imaginá ningun "poder skondí di Ser" komo un entidat último.<ref name="IEP_Rorty"/> Heidegger supuestamente ta modifiká e filosofiantiko "tradishonal" enfoká en bes di esei riba e nifikashon di ser, òf loke e a yama "ontologia fundamental". E "investigashon ontologiko" aki ta necesario pa compronde e base di ciencia, segun "Ser i Tiempo" (1927).<ref>Martin Heidegger, ''Being and Time'', §3.</ref>
E investigashon aki ta wòrdu realisá dor di estudio di ser humano, òf ''Dasein'', segun Heidegger.<ref name="Sandkühler">{{cite book |last1=Sandkühler |first1=Hans Jörg |title=Enzyklopädie Philosophie |date=2010 |publisher=Meiner |url=https://meiner.de/enzyklopadie-philosophie.html |chapter=Ontologie |access-date=25 December 2020 |archive-date=11 March 2021 |archive-url=https://web.archive.org/web/20210311040207/https://meiner.de/enzyklopadie-philosophie.html |url-status=dead }}</ref> E método aki ta funshoná dor di e komprondementu pre -ntológiko di e ser Di Dasein ku ta forma eksperensia. E komprondementu implícito aki por bira eksplisito via fenomenologia i su metodonan, pero esakinan mester wòrdu usá usando hermenétika pa evitá distorsionan pa lubida di ser, segun e interpretashonnan di Heidegger.<ref name="Wheeler" /><ref>{{cite book |last1=Grondin |first1=Jean |title=Martin Heidegger: Sein und Zeit |date=1 October 2010 |publisher=Akademie Verlag |isbn=978-3-05-005017-1 |url=https://www.degruyter.com/document/doi/10.1524/9783050050171.1/html |language=en |chapter=1. Die Wiedererweckung der Seinsfrage auf dem Weg einer phänomenologisch-hermeneutischen Destruktion (§§ 1–8) |pages=1–27 |doi=10.1524/9783050050171.1 |quote="«Aus der Helle des Begriffs» (6) sollen schließlich, verkündet Heidegger, die Weisen des durchschnittlichen Seinsverständnisses und die seiner Verdunkelung (womit angedeutet ist, daß das Versäumnis der Seinsfrage alles andere als ein zu berichtigendes Versehen ist) erklärt werden. Damit scheint das Ziel der Fragestellung Heideggers deutlich abgesteckt zu sein: die Aufhellung des Sinnes von ‘Sein’" and later "Die phänomenologische Hermeneutik der Seinsvergessenheit ist in die Hermeneutik des Daseins zurückzuverfolgen. Die Verschüttung der Seinsfrage ist eigentlich die Tat des von sich selbst fallenden Daseins. Die Hermeneutik will somit das Dasein aus seiner eigenen Verfallstendenz erschüttern."}}</ref><ref>{{cite book |last1=Whittingham |first1=Matthew |title=The Self and Social Relations |date=29 June 2018 |publisher=Springer |isbn=978-3-319-77246-2 |url=https://books.google.com/books?id=0ppiDwAAQBAJ&pg=PA47 |language=en |quote=Taylor describes this connection between a certain form of understanding and practical knowhow as an implicit constant between the two theories, or in Heideggerian terms, a pre-understanding, because it is a form of understanding we have prior to any articulation within a paradigm. It is the arrival of the successor paradigm which forces us to recognise this implicit pre-understanding, or ‘empirics’ as the Aristotelians understood it, and to afford it a place in our conception of explanation which it did not formerly have.}}</ref><ref name="Inwood1999"/>
E ontologia fundamental, konsiderá komo un proyekto, ta similar na meta-ontologia kontemporáneo.<ref name="Inwood1999">{{cite book |last1=Inwood |first1=Michael |title=A Heidegger Dictionary |date=1999 |publisher=Wiley-Blackwell |url=https://philpapers.org/rec/INWAHD-3 |chapter=Ontology and fundamental ontology |quote=Fundamental ontology 1. analyses the being of Dasein, as 2. a preparation for the 'fundamental question' about (the sense or meaning of) being ... Fundamental ontology is meta-ontology.}}</ref><ref>{{cite journal |last1=Inwagen |first1=Peter Van |title=Meta-Ontology |journal=Erkenntnis |date=1998 |volume=48 |issue=2–3 |pages=233–50 |doi=10.1023/A:1005323618026 |url=https://philpapers.org/rec/VANM-3}}</ref><ref>{{cite book |last1=Inwagen |first1=Peter |title=Existence: Essays in Ontology |date=2014 |publisher=Cambridge University Press |isbn=978-1-107-62526-6 |pages=50–86 |url=https://www.cambridge.org/core/books/existence/being-existence-and-ontological-commitment/B3222B170DE91B1A3171AACCDD228DDD |chapter=Being, existence, and ontological commitment |quote=We may say that if ‘ontology’ is the study that attempts to answer the question ‘What is there?’, the subject of the present essay is ‘meta-ontology’. (The distinction I draw between meta-ontological and properly ontological questions corresponds roughly to Heidegger’s distinction between ontological and ontic questions.}}</ref>
=== Trabou despues: Giro ===
E Kehre di Heidegger, òf "e giro" (''die Kehre'') ta referí na un kambio den su trabou kaba na 1930 ku a keda establesé klaramente den dékada di 1940, segun varios komentadó. Heidegger no a uza e término. E temanan ku ta bolbe ta inkluí poesia i teknologia.<ref name=stanford3.1>{{cite encyclopedia | first=Michael | last=Wheeler | url=http://plato.stanford.edu/entries/heidegger/#TurCon |title=Martin Heidegger – 3.1 The Turn and the ''Contributions to Philosophy''|encyclopedia=[[Stanford Encyclopedia of Philosophy]]|quote=In a 1947 piece, in which Heidegger distances his views from Sartre's existentialism, he links the turn to his own failure to produce the missing divisions of ''Being and Time'' [i.e., "Time and Being"]. ... At root Heidegger's later philosophy shares the deep concerns of ''Being and Time'', in that it is driven by the same preoccupation with [[Being]] and our relationship with it that propelled the earlier work. ... [T]he later Heidegger does seem to think that his earlier focus on Dasein bears the stain of a [[subjectivity]] that ultimately blocks the path to an understanding of Being. This is not to say that the later thinking turns away altogether from the project of transcendental hermeneutic phenomenology. The project of illuminating the a priori conditions on the basis of which entities show up as intelligible to us is still at the heart of things.|date=October 12, 2011|access-date=2013-05-22}}</ref> Komentadónan manera William J. Richardson (1963)<ref>{{cite book|last=Richardson|first=William J.|url=https://books.google.com/books?id=5y4QAQAAIAAJ|title=Heidegger. Through Phenomenology to Thought|others=Preface by Martin Heidegger|publisher=[[Martinus Nijhoff Publishers]]|location=[[The Hague]]|year=1963}} [https://books.google.com/books?id=C0cf3q3NJuwC 4th Edition] (2003). The Bronx: [[Fordham University Press]]. {{ISBN|0-823-22255-1}}; {{ISBN|978-08-2322-255-1}}.</ref> ta deskribí, den diferente manera, un kambio di enfoke òf un kambio importante den perspektiva.<ref>{{cite encyclopedia|first=W. J.|last=Korab-Karpowicz|url=http://www.iep.utm.edu/heidegge/#H1|title=Martin Heidegger (1889—1976) – 1. Life and Works|encyclopedia=Internet Encyclopedia of Philosophy|date=December 21, 2009|access-date=2013-05-22}}</ref>
E ''Introdukshon na Metafisika'' di 1935 "ta mustra claramente e cambio "na un enfoke riba idioma di un enfoke anterior riba ''Dasein'' riba Ser i tempo ocho aña prome, segun e ensayo di Brian Bard di 1993 titula "The Reading Of Heraclitus by Heidegger".<ref>Brian Bard, 1993, essay, see sections one and three https://web.archive.org/web/20210616091635/https://sites.google.com/site/heideggerheraclitus/</ref> na un konferensia di 1950, Heidegger a formulá e famoso [[dicho]] ''"e idioma ta papia"'', publiká despues den e kolekshon di ensayo di 1959 unterwegs zur Sprache, i kolektá den E buki na ingles di 1971 Poetry, language, Thought.<ref name="Lyon06">Lyon, James K. [https://books.google.com/books?id=vB_Tv7A9oI8C ''Paul Celan and Martin Heidegger: an unresolved conversation, 1951–1970''], pp. 128–9</ref><ref name="Philipse98">Philipse, Herman (1998) ''Heidegger's philosophy of being: a critical interpretation'', p. 205</ref><ref>Heidegger (1971) ''Poetry, Language, Thought'', translation and introduction by Albert Hofstadter, pp. xxv and 187ff</ref>
E supuesto cambio aki, aplica aki pa cubri un trinta aña di carrera di skirbimento di Heidegger di 40 aña, a wordo describi pa comentaristanan for di diferente punto di bista; hasta como un cambio den e prioridad di ''Ser i tempo'' pa ''Tempo i ser'', es decir, di biba (ta) den mundo pa haci (tiempo) den mundo.<ref name="stanford3.1" /><ref>{{cite book|first=Martin|last=Heidegger|others=Translated by Joan Stambaugh|title=On Time and Being|url=https://books.google.com/books?id=mr_U4MOjJuYC|chapter=Time and Being|chapter-url=https://books.google.com/books?id=mr_U4MOjJuYC&pg=PA1|year=2002|publisher=[[University of Chicago Press]]|location=Chicago|isbn=0-226-32375-7}}</ref><ref>{{cite encyclopedia|first=Arne D. Jr.|last=Naess|url=https://www.britannica.com/EBchecked/topic/259513/Martin-Heidegger/284479/Later-philosophy|title=Martin Heidegger's Later philosophy|encyclopedia=[[Encyclopædia Britannica]]|access-date=2013-06-28}}</ref> (e aspecto aki, partikularmente e ensayo di 1951 "Construir, pensar en la vivienda", a influensiá teórikonan di arkitektura manera Christian Norberg-Schulz, Dalibor Vesely, Joseph Rykwert, Daniel Libeskind i e filósofo-arkitekto Nader el-Bizri.)<ref>Refer to a recent study on Heidegger's conception of "dwelling" as set in: [[Nader El-Bizri]], 'On Dwelling: Heideggerian Allusions to Architectural [[Phenomenology (philosophy)|Phenomenology]]', [http://studia.ubbcluj.ro/download/pdf/920.pdf ''Studia UBB Philosophia'' 60 (2015): 5–30]. See also the related article on Heidegger's reflections on Plato's [[khôra]] in: [[Nader El-Bizri]], "''On kai [[khôra]]'': Situating Heidegger between the ''Sophist'' and the ''Timaeus''", ''Studia Phaenomenologica'', Vol. IV, Issue 1–2 (2004), pp. 73–98.</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.architectural-review.com/essays/reputations/martin-heidegger-1889-1976|title = Martin Heidegger (1889-1976)|date = 11 April 2017}}</ref>
Otro intérprete ta kere ku "La kehre" por ta exagerá òf asta ku e no ta eksistí. Thomas Sheehan (2001) ta kere ku e supuesto kambio aki ta "mucho menos dramátiko ku loke generalmente ta sugeri", i a impliká un kambio den e enfoque i e método.<ref name=":2">Thomas Sheehan, "Kehre and Ereignis, a proglenoma to Introduction to Metaphysics" in "A companion to Heidegger's Introduction to Metaphysics" page 15, 2001,</ref> Sheehan ta sostené ku durante su karera, Heidegger nunka a enfoká riba "ser", pero a trata di definí "[loke] ta produsí ser komo un entregashon di entidat."<ref name=":2" /><ref>see also, Sheehan, "Making sense of Heidegger. A paradigm shift." New Heidegger Research. London (England) 2015.</ref> Mark Wrathall<ref>Wrathall, Mark: Heidegger and Unconcealment: Truth, Language, and History, Cambridge University Press, 2011</ref> a argumentá (2011) ku Kehre no ta ser hañá den e eskritonan di Heidegger, sino ku e ta simplemente un idea robes. Como evidencia di e punto di bista aki, Wrathall ta mira un consistencia di propósito den e buskeda i refinamento di Heidegger durante su bida di su noshon di "revelashon".
Algun obra "posterior" notable ta "E Origen di e Obra di Arte", (1935), ''Kontribushon na Filosofia'' (1937), ''Carta riba Humanismo'' (1946). "Construyendo Vivienda Pensando", (1951), "La Cuestión Sobre La Tecnología", (1954) ''Kiko Ta Yamá Pensa?'' (1954). Tambe durante e periodo aki, Heidegger a skirbi hopi riba Nietzsche i e poeta Holderlin.
=== Heidegger i e fundeshi di e storia ===
Den su filosofia despues, Heidegger a purba rekonstruí e "historia di ser" pa mustra kon e diferente epokanan di historia di filosofia tabata dominá pa diferente konseptonan di ser.<ref>{{cite book |last1=Inwood |first1=Michael |title=A Heidegger Dictionary |date=1999 |publisher=Wiley-Blackwell |url=https://philpapers.org/rec/INWAHD-3 |chapter=History of being}}</ref> su meta ta pa rekuperá e eksperensia original di ta presente den pensamentu griego primitivo ku a keda klandestino pa filósofonan despues.<ref name="Korab-Karpowicz"/>
Michael Allen Gillespie ta bisa (1984) ku Heidegger su aseptashon teóriko di "destino" tin hopi kos en komun ku e milenarismo di marksismo. Pero e marksistanan ta kere ku e "akseptashon teórico di Heidegger ta antagonista di aktividat polítiko práktiko i ta enserá [[fasismo]]. Gillespie, sinembargo, ta bisa ku "e peliger berdadero" di Heidegger no ta quietismo sino fanatismo. "Historia, manera Heidegger ta komprond'é, no ta progresá gradualmente i regularmente, sino den un manera spasmodiko i imprendisibel. Modernidat a lansa humanidat den un meta nobo" na e bordo di nihilismo profundo "ku ta" tan straño ku ta rekerí e konstrukshon di un tradishon nobo pa hasi'é komprendibel."<ref name=War>{{cite book|last=Gillespie|first=M. A.|author-link=Michael Allen Gillespie|title=Hegel, Heidegger, and the Ground of History|url=https://books.google.com/books?id=fApCCQAAQBAJ|year=1984|publisher=[[University of Chicago Press]] |location=Chicago |isbn=0-226-29377-7|page=[https://archive.org/details/hegelheideggergr0000gill/page/133 133]}}</ref>
Allen a extrapola for di e eskritonan di Heidegger ku humanidat por degenerá den sientífiko, trahadó i bruto.<ref>{{cite book |last=Gillespie |first=M. A. |url=https://books.google.com/books?id=fApCCQAAQBAJ |title=Hegel, Heidegger, and the Ground of History |publisher=The University of Chicago Press |year=1984 |isbn=0-226-29377-7 |page=[https://archive.org/details/hegelheideggergr0000gill/page/148 148]}}</ref> Segun Allen, Heidegger a konsibi e abismo aki komo e evento mas grandi den historia di Occidente pasobra e lo permiti Humanidat kompronde e Ser di un manera mas profundo i primordial ku e presocratico.<ref>{{cite book |last=Gillespie |first=M. A. |url=https://books.google.com/books?id=fApCCQAAQBAJ |title=Hegel, Heidegger, and the Ground of History |publisher=The University of Chicago Press |year=1984 |isbn=0-226-29377-7 |page=[https://archive.org/details/hegelheideggergr0000gill/page/151 151]}}</ref>
== Influensia ==
=== Agustin di Hipona ===
Heidegger tabata substancialmente influensiá pa [[Agustin di Hipona]],<ref>Heidegger and Aquinas (Fordham University Press)</ref> i Ser i Tempu lo no tabata posibel sin e influensia di pensamentu di Agustin. E confesionnan di Agustin tabata particularmente influyente den e konfigurashon di e pensamento di Heidegger.<ref>See ''The Influence of Augustine on Heidegger: The Emergence of an Augustinian Phenomenology'', ed. Craig J. N. de Paulo ([[Lewiston, New York]]: [[Edwin Mellen Press]], 2006.) and also ''Martin Heidegger's Interpretations of Augustine: Sein und Zeit und Ewigkeit'', ed. Frederick Van Fleteren ([[Lewiston, New York]]: [[Edwin Mellen Press]], 2005.)</ref> Prácticamente tur konsepto sentral di Ser i Tempu ta derivá for di Agustin, Luther i [[Søren Kierkegaard|Kierkegaard]], segun Christian Lotz.<ref>Luther's influence on Heidegger. Encyclopedia of Martin Luther and the Reformation, ed. Mark A. Lamport and George Thomas Kurian, London: Rowman & Littlefield 2017</ref>
Agustin tabata mira tempu komo relativo i sujetivamente, i e ser ei i tempu tabata uní.<ref>Augustine of Hippo (2008). ''Confessions''. Chadwick, Henry transl. New York: Oxford University Press, Book XI</ref> Heidegger a adopta punto di bista similar, por ehèmpel, ku tempu tabata e horizonte di Ser: '...tempo ta temporaliza solamente mientras tin ser humano.'<ref>''Introduction to Metaphysics'', trans. by Gregory Fried and Richard Polt (New Haven: Yale University Press, 2000), p. 89.</ref>
=== Aristóteles i e griegonan ===
Heidegger a keda influensiá na un edat kòrtiku pa [[Aristóteles]], mediá dor di teologia katóliko, filosofia medieval i Franz Brentano.<ref>Krell, David Farrell. "On the manifold meaning of aletheia: Brentano, Aristotle, Heidegger." Research in Phenomenology 5 (1975): 77–94.</ref><ref>Moran, Dermot. "Heidegger? s Critique of Husserl's and Brentano's Accounts of Intentionality." Inquiry 43, no. 1 (2000): 39–65.</ref> E obranan ét, lógiko i metafísiko di Aristóteles tabata krusial pa e desaroyo di su pensamentu den e periodo krusial di e dékada di 1920. Ounke Despues El a traha menos riba Aristóteles, Heidegger a rekomendá pa posponé Nietzsche su lektura i "estudiá Aristóteles promé pa dies òf dieskuenta aña".<ref>Heidegger, ''[[What is Called Thinking?]]'' (New York: Harper & Row, 1968), p. 73.</ref> ora E tabata lesa Aristóteles, Heidegger a cuestiona mas i mas e tradukshoon tradishonal latino i e interpretashon escolastico di su pensamento. Particularmente importante (sobretudo pa su influencia riba otronan, tanto den su interpretashon di Aristotel como den e rehabilitashon di un "filosofia practico"neo-aristotelico)<ref>Kelvin Knight, ''Aristotelian Philosophy: Ethics and Politics from Aristotle to MacIntyre'' (Cambridge: Polity Press, 2007). {{pages needed|date=March 2018}}</ref> tabata su reinterpretashon radical di Buki Seis di ''Etica na Nicomako'' di Aristóteles i varios buki di Metafisica. Nan dos a informá e argumento di Ser i Tempu. Heidegger su pensamentu ta original pa ta un auténtiko rekuperashon di e pasado, un repetishon di e posibilidatnan transmiti pa tradishon.<ref name="Sikka1997">{{cite book|author=Sonya Sikka|title=Forms of Transcendence: Heidegger and Medieval Mystical Theology|url=https://books.google.com/books?id=UNYIDrA0zrYC&pg=PA265|year=1997|publisher=SUNY Press|isbn=978-0-7914-3345-4|page=265}}</ref>
E idea di puntra riba ser ta bini for di [[Aristóteles]] te na [[Parménides]]. Heidegger a deklará ku el a resusitá e asuntu di ser, e asuntu a keda lubidá pa gran parti pa e tradishon metafísikiko ku ta extendé for di [[Platón]] te ku [[René Descartes|Descartes]], un oblidat ku ta extendé na e Era di Ilustrashon i despues na siensia i teknologia moderna. Den su buskeda pa rekuperá e pregunta aki, Heidegger a dediká un tempu considerable na reflehá riba pensamentu griego antiguo, partikularmente riba Platon, Parmenides, Heraklito i Anaximandro, i tambe riba e dramaturgo trágiko Sofokles.<ref>{{Cite web|url=http://web.alfredstate.edu/library/Antigone/Antigone.The%20Ode%20on%20Man.pdf|archive-url=https://web.archive.org/web/20120611205518/http://web.alfredstate.edu/library/Antigone/Antigone.The%20Ode%20on%20Man.pdf|url-status=dead|title=The Ode on Man in Sophocles' Antigone|archive-date=June 11, 2012}}</ref>
Segun W. Julian Korab-Karpowicz, Heidegger tabata kere ku" e pensamentu di Heraklito i Parmenides, ku ta den e orígen di filosofia, a ser falsifiká i malinterpretá " pa Plato i Aristóteles, asina kontaminando henter filosofia okidental despues.<ref>W. Julian Korab-Karpowicz, ''The Presocratics in the Thought of Martin Heidegger'' (Frankfurt am Main: Peter Lang, 2016), page 58.</ref> Den su ''Introdukshon na Metafisica'', Heidegger ta afirma:
<blockquote>
Entre e pensadónan griego mas bieu, ta Heraklito kende a ser someté na e interpretashon erróneo mas fundamentalmente no griego den e kurso di historia occidental, i kende, sinembargo, den tempu mas reciente a proveé e impulsonan mas fuerte pa e redescubrimiento di loke ta autenticamente griego.<ref>{{cite book |last1=Heidegger|first1=Martin |title=Introduction to Metaphysics, Second Edition |publisher=[[Yale University Press]] |location=New Haven & London |year=2014 |isbn=978-0-300-18612-3 |oclc= |doi= }}</ref></blockquote>
Charles Guignon a skirbi ku Heidegger tabata ke koregí e malkomprondementu aki dor di reanimá e noshonnan presokrátiko di "ta" ku éfasis riba" komprondé e forma ku sernan ta aparesé den (i kon) un evento òf evento den desaroyo. Guignon ta agrega cu "nos por yama e perspectiva alternativo aki 'eventosologia di evento'.'"<ref>Guignon "Being as Appearing" in "A companion to Heidegger's Introduction to Metaphysics," page 36</ref>
=== Dilthey ===
[[File:Wilhelm Dilthey zZ seiner Verlobung.jpg|thumb|125px|W. Dilthey circa 1855-E Hoben Heidegger tabata influencia pa e trabou di Dilthey.]]
Heidegger su promé proyekto pa desaroyá un "hermenétika di bida fáktiko" i su transformashon hermenéutiko di fenomenologia tabata influensiá en parti pa su lektura di e obranan di Wilhelm Dilthey.<ref>{{Cite journal|last=Rockmore|first=Tom|author-link=Tom Rockmore|year=2003|jstor=23955847|journal=Revue Internationale de Philosophie|volume=57|issue=226 (4)|pages=477–494|title=Dilthey and Historical Reason}}</ref>
For di e influensia di Dilthey, Hans-Georg Gadamer ta skirbi ku e influensia di Dilthey tabata importante pa yuda e hóben Heidegger "pa distansia su mes for di e ideal sistemátiko di neokantismo, manera Heidegger ta rekonosé den ser i tempu."<ref>Hans-Georg Gadamer, "Martin Heidegger's One Path", in Theodore Kisiel & John van Buren (eds.), ''Reading Heidegger from the Start: Essays in His Earliest Thought'' (Albany: SUNY Press, 1994), pp. 22–4.</ref>
Estudiantenan asina diverso manera Theodore Kisiel i David Farrell Krell a defendé e importansia di konsepto i strategianan Diltheyano den formashon di pensamentu di Heidegger.<ref>In ''The Genesis of Heidegger's Being and Time'' (Berkeley: University of California Press, 1993), Theodor Kisiel designates the first version of the project that culminates in ''Being and Time'', "the Dilthey draft" ([https://books.google.com/books?id=5HzJuF-69xQC&pg=PA313 p. 313]). David Farrell Krell comments in ''Daimon Life: Heidegger and Life-Philosophy'' (Bloomington & Indianapolis: Indiana University Press, 1992) that "Heidegger's project sprouts (in part, but in ''good'' part) from the soil of Dilthey's philosophy of factical-historical life" (p. 35).</ref>
Ounke e interpretashon di Gadamer di Heidegger a keda kuestiona,<ref>Ormiston, G. L., & Schrift, A. D., eds., ''Transforming the Hermeneutic Context: From Nietzsche to Nancy'' (Albany: SUNY Press, 1990), [https://books.google.com/books?id=LNrkHmE5xfkC&pg=PA33 pp. 32–33].</ref> tin tiki duda ku Heidegger a probechá di E konsepto di hermenétika di Dilthey. Heidegger su ideanan nobo ribantologia a rekeri un formashon gestaltico, no simplemente un serie di argumentonan logiko, pa demostra su paradigma di pensamento fundamentalmente nobo, i e sirkulo hermeneutiko a ofrese un herramienta nobo i poderoso pa articulashon i realizacion di e ideanan aki.<ref>{{cite book|last1=Nelson|first1=Eric S.|title="Heidegger and Dilthey: Language, History, and Hermeneutics", in Horizons of Authenticity in Phenomenology, Existentialism, and Moral Psychology, edited by Hans Pedersen and Megan Altman|date=2014|publisher=Springer|location=Dordrecht|isbn=978-9401794411|pages=109–28}}</ref>
=== Husserl ===
[[File:Edmund Husserl 1910s.jpg|thumb|140px|Edmund Husserl, e hòmber ku a establesé e skol di fenomenologia.]]
[[Edmund Husserl|Husserl]] su influensia riba Heidegger ta kontroversiabel. E desacuerdo ta enfoca riba con hopi di e fenomenologia husserliana Ta wordo contesta Pa Heidegger, i con hopi su fenomenologia ta informa Di Heidegger su propio comprension. Riba e relashon entre e dos figuranan, Gadamer a skirbi: "ora A puntra Husserl tokante fenomenologia, E tabatin rason den kontestá manera e tabata hasi den e periodo inmediatamente despues di [[Prome Guera Mundial]]: 'Fenomenologia, esei ta ami i Heidegger'. Sinembargo, Gadamer a señala cu Heidegger no tabata un colaborador paciente Di Husserl, i cu e "ascenso precipitado Di Heidegger na e cumbre, e fascinashon incomparabel cu El a lanta i su temperamento tormentoso sigur mester a haci Husserl, e pashent, sospecha Di Heidegger manera semper el a haci di E candela volcanico di Max Scheler."<ref>Hans-Georg Gadamer, "Martin Heidegger—75 Years", ''Heidegger's Ways'' (Albany: SUNY Press, 1994), p. 18.</ref>
Robert J. Dostal a komprondé Ku Husserl su importansia tabata profundo:
<blockquote>
Heidegger mes, kende ta suponi ku El a kibra ku Husserl, ta basa su hermenétika riba un relato di tempu ku no solamente ta paralelo na e relato di Husserl den hopi manera, pero ku ta parse di a ser alkansá via e mesun método fenomenológiko usá pa Husserl.... Diferencianan entre Husserl i Heidegger ta significativo, pero si nos no mira cuanto ta e caso cu fenomenologia husserliana ta provee e marco pa e enfoque di Heidegger, nos no por aprecia e naturalesa exacto di e proyecto di Heidegger den Ser i Tempo of pakiko el a laga e proyecto inacabado.<ref>Robert J. Dostal, "Time and Phenomenology in Husserl and Heidegger", in Charles Guignon (ed.), ''The Cambridge Companion to Heidegger'' (Cambridge & New York: Cambridge University Press, 1993), p. 142.</ref></blockquote>
Daniel O. dahlstrom a mira Heidegger su presentashon di su trabou komo un desviashon Di Husserl komo un tergiversashon inhustu di Husserl su mes trabou. Dahlstrom a konkluí su konsiderashon di e relashon entre Heidegger i Husserl di e siguiente manera:
<blockquote>
Heidegger su silensio riba E similaridadnan marcado entre Su relato di temporalidat i Husserl su investigashon di consciencia temporal interno ta kontribui na un tergiversacion di Husserl su relato di intencionalidat. Contrario na E criticanan Cu Heidegger ta avansa den su conferencia, intencionalidad (y, pa implicacion, e nificacion di ser) den e analisis final no ta interpreta Pa Husserl como puro presencia(sea presencia di un hecho of obheto, acto of evento). Sinembargo, apesar di su "serka peligroso" Di Loke Heidegger ta komprondé pa temporalidat, Husserl su splikashon di e konsiensia temporal interno ta diferensiá fundamentalmente. Den e relato di Husserl, e struktura di e protekshonnan no ta ser duná ni e finitut ni e primasia ku Heidegger ta afirmá ku ta sentral pa e futuro original di e temporalidat ekstazi-horizontal.<ref>Daniel O. Dahlstrom, "Heidegger's Critique of Husserl", in Theodore Kisiel & John van Buren (eds.), ''Reading Heidegger from the Start: Essays in His Earliest Thought'' (Albany: SUNY Press, 1994), p. 244.</ref></blockquote>
=== Kierkegaard ===
[[File:Søren Kierkegaard (1813-1855) - (cropped).jpg|thumb|140px|Søren Kierkegaard, konsiderá komo e promé filósofo eksistensial.]]
E heideggerianonan tabata konsiderá [[Søren Kierkegaard]] komo, ku hopi, e kontribushon filosofiko mas grandi na e konseptonan eksistensialista di Heidegger mes.<ref>Dreyfus, Hubert. ''Being-in-the-world: A Commentary on Heidegger's Being and Time, Division I.'' (Cambridge, MA: MIT Press, 1991), Sec. Appendix.</ref> Heidegger su konseptonan di [[Ansiedad|ansiedat]] (Angustia) i mortalidat ta basá riba Kierkegaard i ta den debe ku e forma ku e último ta expone e importansia di nos relashon sujetivamente ku bèrdat, nos eksistensia kontra morto, e temporalidat di eksistensia i e importansia di e afirashon apasioná di ser individual den mundu.<ref>Un estudio reciente ta toca specificamente e aspectonan ontologico di angustia for di un punto di bista heideggeriano i e matizanan cu ta distingui 'e radicalmente for di e vision si "angustia" den Kierkegaard su pensamento, wak: [[Nader El-Bizri]], ‘Variations ontologiques autour du concept d’angoisse chez Kierkegaard’, na ''Kierkegaard notre contemporain paradoxal'' (Beirut, 2013), pp. 83–95</ref>
Patricia J. Huntington ta afirmá ku e buki di Heidegger ''Ser i Tempu'' a kontinuá e meta eksistensial di Kierkegaard. Sinembargo, e ta sostene ku Heidegger a kuminsá distansia su mes for di kualke pensamentu eksistensialista.<ref>Martin Joseph Matuštík, Martin Beck, Kierkegaard in Post/modernity, p. 43</ref>
Calvin Shrag ta argumentá Heidegger su relashon tempran ku Kierkegaard komo:
<blockquote>
Kierkegaard ta trata prinsipalmente di eksistensia manera ta eksperensiá den e situashon ét-religioso konkreto di hende. Heidegger ta interesa den derivá un analisis ontológiko di hende. Pero komo e deskripshonnan ontológiko i eksistensialista di Heidegger por surgi solamente for di eksperensia eksistiko i eksistensial, e klarifikashonnan eksistiko i eksistensial di Kierkegaard ta ekspresá unntologia implícito.<ref>Martin Joseph Matuštík, Martin Beck, Kierkegaard in Post/modernity, pp. 44–45</ref>
</blockquote>
=== Hölderlin i Nietzsche ===
Friedrich Hölderlin i Friedrich Nietzsche tabata influenshanan importante riba Heidegger,<ref>Historical Dictionary of Heidegger's Philosophy, By Frank Schalow, Alfred Denker</ref> i hopi di su kursonan di konferensia a keda dediká na un òf otro, spesialmente den e dékadanan di 1930 i 1940. E konferenshanan riba Nietzsche a enfoká riba fragmentonan publiká póstumamente bou di e titulo the will of power, en bes di riba e obranan publiká di Nietzsche. Heidegger a lesa E Boluntad di Poder como e expresion culminante di metafisica occidental, i e conferencianan ta un sorto di diálogo entre e dos pensadornan.
Esaki ta e kaso tambe di e kursonan di konferensia dediká na poesia di Friedrich Hölderlin, ku a bira un enfoke mas i mas sentral di e obra i pensamentu di Heidegger. Heidegger ta duna Hölderlin un lugá singular den historia di ser i historia di Alemania, komo un herald ku su pensamentu no a keda "eskuchá" ainda na Alemania òf Oksidente. Hopi Di E obranan di Heidegger for di e añanan 1930 en adelante ta inkluí meditashonnan riba versonan di poesia di Hölderlin, i varios di e kursonan di konferensia ta dediká na lesa un solo poema (wak, por ehèmpel, e himno di Hölderlin ''Der Ister''").
== Kritikanan ==
=== Promé kritikanan ===
Segun Husserl, Ser i Tempu tabata trata kuntologia, pero nan tabata trata solamente den e promé página di e buki. Komo ku e no tabatin nada mas pa kontribuí na unntologia independiente di eksistensia humano, Heidegger a kambia e tema pa ''Dasein''. Mientras Heidegger a argumentá ku e pregunta di eksistensia humano ta sentral pa e buskeda di e pregunta di ser, Husserl a kritiká esaki pa redusí fenomenologia na "antropologia filosófiko" i ofresé un retrato abstrakto i inkorekto di ser humano.<ref>See Edmund Husserl, ''Psychological and transcendental phenomenology and the confrontation with Heidegger (1927–1931)'' (Dordrecht: Kluwer, 1997).</ref>
Na 1929, e neokantiano Ernst Cassirer i Heidegger a partisipá den un debate influyente, durante e di dos Davos Hochschulkurs na Davos, riba e importansia di e noshonnan kantiano di libertat i rashonalidat (wak debate Cassirer–Heidegger). Mientras Cassirer tabata defendé e ròl di rashonalidat den Kant, Heidegger tabata defendé prioridat di imaginashon.<ref>[[David Nirenberg|Nirenberg, D.]], [https://newrepublic.com/article/81380/heidegger-cassirer-davos-kant "When Philosophy Mattered"], ''[[The New Republic]]'', January 13, 2011.</ref>
E studiante di Dilthey, Georg Misch, a skirbi E Prome apropiashon kritiko extenso di Heidegger den Lebensphilosophie und Phänomenologie. Eine Auseinandersetzung der Diltheyschen Richtung mit Heidegger Und Husserl, Leipzig 1930 (3o ed. Stuttgart 1964) ta bisa.
=== E hóbennan hegeliano i teoria krítiko ===
Pensadónan marksista influensiá Pa Hegel, spesialmente György Lukács i e Skol di Frankfurt, a asosiá e estilo i kontenido di Pensamentu di Heidegger ku irashonalismo aleman i a kritiká su implikashonnan polítiko.<ref>[[Tom Rockmore|Rockmore, T.]], [https://books.google.com/books?id=feWlC4ioGTYC ''On Heidegger's Nazism and Philosophy''] (Berkeley, Los Angeles, London: [[University of California Press]], 1992), pp. 57, 75, 149, 258.</ref>
Na prinsipio, e miembronan di e Skol Di Frankfurt tabatin un disposishon positivo pa Heidegger, bira mas krítiko na komienso di e añanan 1930. E alumno di Heidegger, Herbert Marcuse (1928-1932), a asocia ku e Skol di Frankfurt. Na prinsipio, Marcuse a lucha pa un síntesis entre marksismo hegeliano i fenomenologia di Heidegger, pero despues el a rechasá pensamentu di Heidegger pa su "falso konkretizashon" i "konservadurismo revolushonario". Theodor Adorno a skirbi un kritika amplio di e karakter ideologiko di e uso tempran i posterior di e idioma di Heidegger den e Jerga di Autentisidat. Teoristanan sosial kontemporáneo asosiá ku e Skol di Frankfurt a keda hopi krítiko ku e obranan i influensia di Heidegger. Particularmente, Jürgen Habermas ta adverti e influensia di Heidegger riba filosofia franses reciente den su polemika kontra "postmodernismo" den e ''Discurso Filosofico di Modernidat'' (1985). Sinembargo, e trabou di e filósofo i teóriko kritiko Nikolas Kompridis ta purba mustra ku e ideanan di Heidegger tokante divulgashon di mundu ta mal komprondé i mal manehá pa Habermas, i ta di vital importansia pa teoria krítiko, ofresé un forma importante pa renobá e tradishon ei.<ref>Nikolas Kompridis, ''Critique and Disclosure: Critical Theory between Past and Future'' MIT Press, 2006.{{page needed|date=April 2017}}</ref><ref>{{cite journal |doi=10.1080/09672550500169125 |title=Disclosing Possibility: The Past and Future of Critical Theory1 |url=https://archive.org/details/international-journal-of-philosophical-studies_2005-09_13_3/page/325 |journal=International Journal of Philosophical Studies |volume=13 |issue=3 |pages=325–51 |year=2005 |last1=Kompridis |first1=Nikolas |s2cid=145403575 }}</ref>
=== Resepshon den filosofia analitiko i angloamerikana ===
E krítika di filosofia di Heidegger tambe a bin di filosofia analitiko (ku su balor riba klaridat aparentemente e no tabata kompartí)<ref>{{Cite book |last=Heidegger |first=Martin |url=http://archive.org/details/contributionstop00heid |title=Contributions to Philosophy: From Enowning |publisher=Indiana University Press |others=tr. by Parvis Emad, Kenneth Maly |year=1999 |isbn=978-0-253-33606-4 |pages=307 |quote=those in the crossing must in the end know what is mistaken by all urging for intelligibility: that every thinking of being, all philosophy, can never be confirmed by "facts," i.e., by beings. Making itself intelligible is suicide for philosophy. Those who idolise "facts" ''never ''notice that their idols only shine in a borrowed light. They are also meant not to notice this; for thereupon they would have to be at a loss and therefore useless. But idolizers and idols are used wherever gods are in flight and so announce ''their'' nearness |url-access=registration}}</ref> kuminsando ku positivismo lógiko.
Den "The elimination of Metaphysics By Logical Analysis of Language "(1932), Rudolf Carnap a akusá Heidegger di ofresé un oologia" ilusorio", kritikando E pa kometé e falacia di reifikashon i pa eroramente deskargá e tratamentu lógiko di lenga ku, segun Carnap, por solamente kondusí na skirbi"pseudo-proposishonnan sin sentido".<ref>{{cite journal | url=https://www.philosophie.hu-berlin.de/de/lehrbereiche/logik/lehre/carnap-metaphysik.pdf |archive-url=https://ghostarchive.org/archive/20221009/https://www.philosophie.hu-berlin.de/de/lehrbereiche/logik/lehre/carnap-metaphysik.pdf |archive-date=2022-10-09 |url-status=live | author=Rudolf Carnap | title=Überwindung der Metaphysik durch logische Analyse der Sprache | journal=Erkenntnis | volume=2 | number= | pages=219–241 | year=1931 | doi=10.1007/BF02028153 | s2cid=144658746 }} — ''English translation:'' {{cite book | contribution-url=https://eclass.uoa.gr/modules/document/file.php/PHS269/The%20Elimination%20of%20Metaphysics%20through%20the%20Logical%20Analysis%20of%20Language.pdf |archive-url=https://ghostarchive.org/archive/20221009/https://eclass.uoa.gr/modules/document/file.php/PHS269/The%20Elimination%20of%20Metaphysics%20through%20the%20Logical%20Analysis%20of%20Language.pdf |archive-date=2022-10-09 |url-status=live | author=Rudolf Carnap | contribution=The Elimination of Metaphysics Through Logical Analysis of Language | pages=60–81 | isbn=978-0029011300 | editor=A.J. Ayer | title=Logical Positivism | location=New York | publisher=The Free Press | series=The Library of Philosophical Movements | volume= | edition= | year=1966}}</ref>
E logiko positivista britániko A. J. Ayer tabata hopi critico di e filosofia di Heidegger. Den opinion di Ayer, Heidegger a propone teorianan general amplio riba existencia, cu ta completamente inverificabel via demostrashon [[Empirismo|empirico]] i analisis logico. Ayer e tipo di filosofia aki tabata un strain venenoso pa pensamentu moderno. E tabata konsiderá Heidegger komo e mihó ehèmpel di un filosofia asina, ku Ayer e tabata kere ku e tabata kompletamente inútil.<ref>Gorner, P., ''Twentieth Century German Philosophy'' (New York: Oxford University Press, 2000), [https://books.google.com/books?id=hjicAQAAQBAJ&pg=PA90 p. 90].</ref> Den su ''Filosofia de siglo 20'' (1982) Ayer e ta akusá Heidegger di "ignoransia sorprendente" òf "distorsión sin skrupulo" i "loke por wòrdu deskribí presis komo charlataneria."<ref>{{cite book |last=Ayer |first=A. J. (Alfred Jules) |date=1984 |title=[[iarchive:philosophyintwen0000ayer|Philosophy in the Twentieth Century]] |location=New York |publisher=Vintage Books |page=[[iarchive:philosophyintwen00ayer/page/228/mode/1up|228]] |isbn=978-0-394-71655-8}}</ref>
Bertrand Russell tabata konsiderá Heidegger un oskurantista, skirbiendo,
<blockquote>
E ta sumamente eksentrico den terminologia, su filosofia ta sumamente skur. Bo no por evitá di sospechá ku e idioma ta aki turbulento. Un punto interesante den su spekulashonnan ta e insistencia ku nada ta algu positivo. Manera ku hopi otro kos den eksistencialismo, esaki ta un observashon psikológiko hasi pa pasa pa lógica.<ref>{{cite book |last=Russell |first=Bertrand |url=https://archive.org/details/wisdomofwesthis00russ/page/303/mode/1up |title=Wisdom of the West; a historical survey of Western philosophy in its social and political setting |publisher=[[Doubleday (publisher)|Doubleday]] |year=1959 |isbn=978-0-517-69041-3 |location=Garden City, N.Y. |page=303 |author-link=Bertrand Russell}}</ref>
</blockquote>
E cita aki ta ekspresá e sentimentonan di hopi filósofo analítiko di siglo 20 tokante Heidegger.<ref>{{cite book |last=Polt |first=Richard |url=https://books.google.com/books?id=paxTAQAAQBAJ&pg=PA123 |title=Heidegger: An Introduction |publisher=Cornell University Press |year=1999 |isbn=978-0801485640 |pages=123 |quote=That is the entirety of Russell's entry on Heidegger. And it expresses everything that most English-speaking philosophers felt they need to know about Heidegger until relatively recent times. |author-link=Richard Polt}}</ref>
Roger Scruton a deklará ku: "Su obra prinsipal Ta i tempu ta tremendamente difísil, a ménos ku e ta un tonto absoluto, den kua kaso e ta ridíkulamente fásil. Mi no ta sigur kon pa husga esaki, i mi no a lesa ningun komentadó ku ta kuminsá duna sentido".<ref>{{Cite book |last=Collins |first=Jeff |url=https://archive.org/details/introducingheide0000coll_r3t2/page/7/mode/1up |title=Introducing Heidegger |publisher=Cambridge : Icon Books UK ; New York, NY : Totem Books USA |others=Illustrated by Howard Selina |year=1999 |isbn=978-1-84046-088-9 |pages=7}}</ref>
Aparte di e akusashon di oscurantismo, otro filósofonan analítiko a konsiderá ku e kontenido real di e obra di Heidegger tabata defektoso i sin sentido, insípido òf poco interesante. E evaluashonnan positivo ta inclui un revision critico pero comprensivo di e Ser i Tempo di Gilbert Ryle.<ref>Ryle's (critical) positive evaluation of Heidegger was however apparently short-lived. Ryle's one-time student [[G. A. Cohen]] reports that he 'once asked Ryle whether he had continued to study Heidegger after he had written a [https://www.jstor.org/stable/2249977 long review] of ''Being and Time'' in ''[[Mind (journal)|Mind]]''. Ryle's reply: "No, because when the Nazis came to power, Heidegger showed that he was a shit, from the heels up, and a shit from the heels up can't do good philosophy.'" Cohen continues that "Experience has, alas, induced me to disagree with the stated Rylean generalization" (having already conceded that he is himself "too ignorant of the work of Heidegger to say whether or not he was a bullshitter.") Cohen, G. A. (2013). ''[https://books.google.com/books?id=kqLD0UmoJY4C&pg=PA104 Finding Oneself in the Other]''. p.104 {{ISBN|978-0-691-14881-6}}</ref> I un observashon atribuí na Ludwig Wittgenstein pa Friedrich Waismann: "Sin duda, mi por imaginá kiko Heidegger ta nifiká ku ta i ansiedat"<ref>{{Cite book |last=Waismann |first=Friedrich |url=https://archive.org/details/wittgensteinvien0000wais_c8b9/page/68/mode/1up |title=Wittgenstein and the Vienna circle : conversations |date=1979 |publisher=New York : Barnes & Noble Books |others=edited by [[Brian McGuinness]], tr. by Joachim Schulte and McGuinness |isbn=978-0-06-497310-6 |pages=68 |url-access=registration}}</ref> a ser interpretá pa algun komentadó<ref>{{Cite journal |last=Luchte |first=James |date=2009-02-01 |title=Under the Aspect of Time "Sub Specie Temporis": Heidegger, Wittgenstein, and the Place of the Nothing |url=https://www.pdcnet.org/pdc/bvdb.nsf/purchase?openform&fp=philtoday&id=philtoday_2009_0053_0001_0070_0084 |journal=[[Philosophy Today]] |language=en |volume=53 |issue=1 |pages=70–84 |doi=10.5840/philtoday200953168}}</ref> komo komprensivo ku e enfoque filosofiko di Heidegger. E evaluashonnan analitico positivo i negativo a wordo compila den, por ehempel, Heidegger and Modern Philosophy: Critical Essays Di Michael Murray (1978).<ref>{{Cite journal |last=Sherover |first=Charles M. |date=1979 |title=Review of Heidegger and Modern Philosophy: Critical Essays |url=https://www.jstor.org/stable/20008721 |journal=Human Studies |volume=2 |issue=2 |pages=187–190 |doi=10.1007/BF02127224 |jstor=20008721 |s2cid=189873709 |issn=0163-8548 |url-access=subscription}}</ref> Heidegger su reputashon den filosofia den idioma ingles a mehora lihe den termino filosofico en parti danki na E esfuersonan di Hubert Dreyfus, Richard Rorty i un generashon reciente di estudioso di fenomenologia di orientashon analitiko. E pragmátiko Rorty a deklará ku Heidegger su enfoque pa filosofia den e promé mitar di su karera tin hopi kos en komun ku Esun di Ludwig Wittgenstein di e último dianan. Sinembargo, Rorty a deklará ku Loke Heidegger a konstruí den su eskritonan tabata un mito di ser en bes di un relato di dje.<ref>Collins, Jeff ''Introducing Heidegger'' Illustrated by Howard Selina. Cambridge : Icon Books UK ; New York, NY : Totem Books USA (1998), [[iarchive:introducingheide0000coll_r3t2/page/170/mode/1up|p. 170]].</ref>
=== Resepshon oropeo kontemporaneo ===
Ounke Heidegger ta ser konsiderá pa hopi observador komo un di e filósofonan mas influyente di siglo 20,<ref>{{cite book |last1=Honderich |first1=Ted |title=Oxford Companion to Philosophy |url=https://archive.org/details/oxfordcompaniont00hond |url-access=registration |date=1995 |publisher=Oxford |isbn=978-0-19-926479-7 |page=[https://archive.org/details/oxfordcompaniont00hond/page/375 375] |edition=Second}}</ref> aspektonan di su trabou a ser kritiká pa esnan ku, sinembargo, ta rekonosé e influensia aki, manera Hans-Georg Gadamer i Jacques Derrida. Algun pregunta ku a wòrdu hasí tokante e filosofia di Heidegger ta inkluí prioridat di ontologia, status di animal,<ref>Holland, N. J., ''Heidegger and the Problem of Consciousness'' (Bloomington: Indiana University Press, 2018), [https://books.google.com/books?id=dNlmDwAAQBAJ&pg=PT139 pp. 139–143].</ref> naturalesa di loke ta religioso, e supuesto negligensia di Heidegger di étika (Levinas), kurpa (Maurice Merleau-Ponty), diferensia seksual (Luce Irigaray) òf espasio (Peter Sloterdijk).<ref>Elden, S., ''Sloterdijk Now'' (Cambridge: [[Polity Press]], 2012), [https://books.google.com/books?id=AU5_Vd-O4e4C&pg=PA85 pp. 85–88].</ref>
Levinas tabata profundamente influensiá pa Heidegger, i sinembargo el a bira un di su kritikantenan mas feroz, kontrastando e infinidat di loke ta bon mas aleu di ser ku inmanensia i e totalidat di ontologia. Levinas tambe a kondená Heidegger su partisipashon den nazismo, afirmando: "Un por pordoná hopi aleman, pero tin algun aleman ku difísil pa pordoná. Ta difísil pa pordoná Heidegger."<ref>Emmanuel Levinas, ''Nine Talmudic Readings'' (Indiana University Press, 1990), p. xxv, translated by Annette Aronowicz</ref>
E defensornan di Heidegger, partikularmente Arendt, ta mira su sosten pa nazismo komo un "eror" personal (un palabra ku Arendt a pone den komio ora e tabata referí na e polítika di e era nazi di Heidegger).<ref>Hannah Arendt, "Martin Heidegger at 80", ''New York Review of Books'', 17/6, (Oct. 21, 1971), pp. 50–54; repr. in ''Heidegger and Modern Philosophy'' ed. M. Murray (New Haven: Yale University Press, 1978), pp. 293–303</ref> Defensornan ta kere ku e eror aki tabata irelevante pa e filosofia di Heidegger. Kritikonan manera Levinas,<ref>Gauthier, D. J., [https://web.archive.org/web/20160303223914/http://etd.lsu.edu/docs/available/etd-11052004-163310/unrestricted/Gauthier_dis.pdf "Martin Heidegger, Emmanuel Levinas, and the Politics of Dwelling"], Ph.D. dissertation, [[Louisiana State University]], 2004, p. 156.</ref> Karl Löwith,<ref name="Karl Löwith 1986 p. 57">{{cite journal | last1 = Löwith | first1 = Karl | title = ''Mein Leben in Deutschland vor und nach 1933: ein Bericht'' (Stuttgart: Metzler, 1986), p. 57, translated by Paula Wissing as cited by Maurice Blanchot in "Thinking the Apocalypse: a Letter from Maurice Blanchot to Catherine David" | journal = Critical Inquiry | volume = 15 | issue = 2| pages = 476–477 }}</ref> i Theodor Adorno ta afirmá ku Heidegger su sosten pa nazismo a revelá defektonan inherente na su pensamentu.<ref>Emmanuel Faye [Den su" Heidegger: The Introduction of nazism in Philosophy"] ta argumentá ku ideanan fasista i rasista ta asina wef den otro den e tehido di e teorianan di Heidegger ku nan no ta meresé di ser yamá filosofia mas.... Richard Wolin, outor di varios buki riba Heidegger i lektor serkano di e buki di Faye, a bisa ku e no ta konvensi ku e pensamento di Heidegger ta asina kontamina pa nazismo manera Faye ta argumenta. Sinembargo, e ta rekonosé te na kua punto e ideanan di Heidegger a plama den e kultura mas amplio." ''An Ethical Question: Does a Nazi Deserve a Place Among Philosophers?'' by Patricia Cohen. New York Times. Published: November 8, 2009. ([https://www.nytimes.com/2009/11/09/books/09philosophy.html?scp=1&sq=Does%20a%20Nazi%20Deserve%20a%20Place%20Among%20Philosophers?%20&st=cse Online])</ref>
W. Julian Korab-Karpowicz ta deklará den ''E Ensiklopedia di Filosofia di Internèt'' ku e eskritura di Heidegger ta "notoriamente difísil", posiblemente pasobra su pensamentu tabata "original" i tabata enfoká riba temanan skur i inovativo. E ta konkluí ku Ser i Tempu "ta keda su obra mas influyente".<ref name=":1">{{cite web|url=http://www.iep.utm.edu/heidegge|title=Martin Heidegger (1889—1976)|last=Korab-Karpowicz|first=Włodzimierz Julian|author-link=Włodzimierz Julian Korab-Karpowicz|website=[[Internet Encyclopedia of Philosophy]]}}</ref>
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1159027977|titulo=Martin Heidegger}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Heidegger, Martin}}
[[Category:Filósofo]]
[[Category:Alemania]]
t54y0rhzxmy54wyilrbhbbi5oy469wm
Usuario:Caribiana/Sandbox/Aviacion
2
11333
199475
199465
2026-08-04T12:55:54Z
Caribiana
8320
199475
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
* Nieuw: [[Avia Air]] - [[Insel Air Aruba]] - [[Aruba Airlines]] - [[Aruba Flying Club]] . [[SLM]] - [[Jetair Caribbean]] - [[Buelo 980 di ALM]] - [[Margareth Abraham]]
* Aanvullen: [[Z Air]]
---------------
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Aruba Airlines
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda = 2006
| antecesor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado = Onno J. de Swart
| propietario =
| director ehecutivo =
| pais = {{ABW}}
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Aruba Airlines''' (oficialmente '''Arubaanse Luchtvaart Maatschappij N.V.''') ta e aerolinea di bandera y e unico aerolinea nacional di [[Aruba]]. E compania, funda na 2006, ta ofrece transporte aereo pa pasahero, servicio regular y charter, pa varios destinacion den Caribe, [[Sur Amérika|Sur America]] y [[Estadonan Uni di Amérika|Merca]].
Aruba Airlines su sede ta na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]], Aruba, cerca di [[Aeropuerto Internacional Reina Beatrix]], mientras cu su base principal pa mantencion ta na [[Miami]], [[Florida]]. Na 2015, e aerolinea a ricibi un ''Aircraft Operating Certificate'' (AOC) for di Merca.[1][2]
== Historia ==
Aruba Airlines a ser funda na 2006 pa Onno J. de Swart, kende tabata su prome director.<ref>{{Cite web|url=http://curacaochronicle.com/aviation/press-release-settlement-between-aruba-airlines-and-de-swart/|title=Press release: Settlement between Aruba Airlines and de Swart|date=16 June 2017}}</ref> E aerolinea a cuminsa operacion di charter cu un Piper PA-31 Navajo di shete asiento na 2010. E sede principal ta na Oranjestad na Aruba, cual ta e centro di operacion principal, y e aerolinea a habri un oficina nobo na [[Aeropuerto Internacional Reina Beatrix]]. E tin tambe ofisina di benta na Miami, Curaçao, Bonaire i na Maracaibo, Valencia i Maracay.<ref name="arubaair-offices">{{cite web|url=http://www.arubaairlines.com/#contactus|title=Aruba Airlines - Contact Us|accessdate=2015-04-21 }}</ref>
Na kuminsamentu di 2011 e kompania a atrae inversionista nobo, ku ta kondusí na e mehoracion di e flota. E compania a risibí un Sertifikado di Operashon di aerolínea ekonómiko na ougùstùs di 2012. E aerolinea ta haya dos avion Airbus A320, e prome di nan a yega Aruba na november di 2012. E avion a kuminsá bula buelonan charter for di Aruba na fin di 2012 i e operashonnan programá a kuminsá e siguiente aña. Su promé destinashon tabata Maracaibo, Venezuela i despues Valencia, Venezuela. Despues riba 5 di yüli di e aña ei nan a inaugurá e buelonan pa Panama City, Panama. Y finalmente Miami, Merca.
Flota y Destinashonnan
{| class="wikitable sortable"
! Tipo di Avion !! Modelo !! Kantidat !! Kabina !! Asiento !! Registrashon
|-
| Airbus || A320-200 || 1 || Ekonomiko || ~180 || P4-AAF [4]
|-
| Airbus || A321-200 || 1 || Ekonomiko/“Premium” || ~178 || (vhe model, [5])
|-
| Bombardier || CRJ200 || 1 || Ekonomiko || ~52 || P4-CRA [6]
|}
== Destinashonnan selectá ==
{| class="wikitable sortable"
! Ruta !! País/Región !! Estado
|-
| Aruba ↔ Miami !! EEUU !! Activo (charter/regular) [3]
|-
| Aruba ↔ Maracaibo !! Venezuela !! Introdi (2012) [3]
|-
| Aruba ↔ Valencia !! Venezuela !! Introdi (2012) [3]
|-
| Aruba ↔ Panama City !! Panamá !! Introdi (5 Julio) [3]
|}
== Dificultadnan i Estado Actual ==
Durante e kriis di COVID-19 y problemanan operashonal, Aruba Airlines a enfrenta varios reto. Pa ehempel: su flota a keda parká, i datos reciente ta mustra ku e aerolínea no ta tene vuelos normales kuendo; por ehempel, un sitio pa seguimiento di vuelos ta nifiká kantidat “0” destinashon pa Aruba Airlines. [7]
Den marzo 2021 Aruba Airlines a risibí su promé A321-200 (P4-AAI) pa possibilitá un relansa, pero no ta klaro si e aerolínea actualmente ta operando vuelos regulares.[8]
E situashon ta kompleho: aunke e sitio ofisial y rekursonan ta indiká ku e aerolínea ta “active” [9], e falta di voli actual y klaridat publikashonal ta kreá duda.
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1359309649|titulo=ALM Flight 980}}
{{References}}
}}
[[:Kategoria:Aviashon]]
[[:Kategoria:Aruba]]
18/10/25 Aruba Airlines is still operating and is the flag carrier and sole airline of Aruba. It is based at Queen Beatrix International Airport in Oranjestad and provides scheduled and charter services to various destinations across the Caribbean, South America, and the United States.
Operations: Aruba Airlines is currently the only Aruban airline. It offers both scheduled and charter flights, serving as a primary carrier to and from the island.
Headquarters: The airline's corporate headquarters are in Oranjestad, Aruba. Its main maintenance base is in Miami, Florida.
Destinations: It flies to a number of destinations, including cities in the Caribbean, South America (such as Medellin, Colombia, and Georgetown, Guyana), and the United States (such as Miami).
NOTES
'''Aruba Airlines''' (officially Arubaanse Luchtvaart Maatschappij N.V.) ta e aerolínea di bandera y e único aerolínea nashonal di Aruba. Fundá den 2006, Aruba Airlines ta oferé transporte aéreo regular y charter pa pasaheronan pa varias destinashon. Su sede korporativo ta na Oranjestad, Aruba, y su base di mantenemento prinsipal ta na Miami, Florida. Den 2015 e compañías a risibí e Aircraft Operating Certificate (AOC) for di Estados Unidos.[1][2]
== Historia ==
Aruba Airlines a wordo funda na 2006 pa Onno J. de Swart, kien tabata su promé direktor. Den 2010 e a inicia operashon di charter ku un Piper PA-31 Navajo di shete asiento. Su sede operashonal ta na Oranjestad, kaminda e tin su base perto di Aeropuerto Internacional Reina Beatrix. E tin ofisinan di benta na Miami (EEUU), Curaçao, Bonaire, i Venezuela (Maracaibo, Valencia y Maracay).[3]
Na 2011 Aruba Airlines a atraé inversionistanan nobo pa mehorá su flota. Den ougùstùs 2012, e aerolínea risibí su sertifikado di operashon aéreo ekonómiko, y e a introducí dos Airbus A320 na su flota (su promé A320 yegá na Aruba na november 2012).
Su promé ruta regular tabata Aruba → Maracaibo (Venezuela), sigi pa Aruba → Valencia (Venezuela), y mas dilanti Aruba → Panama City (Panamá) i Aruba → Miami (EEUU).
------------
{{Variante|a}}
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Jet Air
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda =
| antesecor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado =
| propietario =
| director ehecutivo =
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Jet Air''' (oficialmente ) ta e aerolínea nacional di
{{Appendix}}
[[:Category:Aviashon]]
[[:Category:Karibe Hulandes]]
-------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Avia Air
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda =
| antesecor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado =
| propietario =
| director ehecutivo =
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Avia Air''' ta un compania aereo di Aruba cu a opera entre .. y november 2003.
Avia Air tabata un aerolinea basá na Aruba.
Avia Air a suspendé su servisio na novèmber 2003 i tabata trahando pa reestructurá su operashonnan bou di protekshon di bankrut. 1]
== Historia ==
Avia Air a kuminsá operashon den zomer di 1994 inicialmente tres Cessna 402B ⁇ (P4-AVA te ku
P4-AVC); e mesun aña a añadí un Embraer Bandeirante (P4-AVD). Pasobra Air Aruba a enfoca mas y mas riba buelonan pa Merka, algun ruta regional por a bira operá. A kuminsá ku servisionan di liña pa Curaçao, Bonaire i e siudatnan Venezolano di Maracaibo, Punto Fijo i Valencia. Na fin di 1995,
a cumpra un di dos Bandeirante P4-AVE).<ref>[http://landewers.net/P4-artikel.pdf 20 jaar Arubaans Luchtvaartuig Register
Arno Landewers]</ref>
Na 13 di mart di 1996 e barku a kai banda di (Venezuela) e Cessna 402B P4-AVB na laman,
cu a mata tur ocho persona den e auto.
E tabata trata di un buelo di linea di Aruba pa Punto Fijo. E piloto a reporta na un otro avion di Avia Problema di aire ku e motor robes, i algun tempu despues cu un candela a kibra. For di investigashon a resulta cu e candela a causa e motor y un parti di a kibra e ala robes di e avion, despues cu e Nort di Las Piedras- Aeropuerto di Punto Fijo - a kai.
Na komienso di 2003, un Short SD.360-200 a kumpra, pero e aparato aki no a wòrdu a drenta servisio. For di mei 2003 no tabatin sèn mas pa paga salario di e personal y operacionnan di vuelo a keda para. Poco despues e lease company Volvo Aero a pidi e motornan di e dos Bandeirantes y finalmente
E departamento di impuesto a konfiská tur e produktonan. E Cessna tambe a keda destruí.
aerodinámiko pa motibu di mantenshon atrasá. Con E shortenan a bira algun e vuelo di entrenamentu a tuma lugá despues di e grupo di invershon IMCA, propietario di Air Exel,
a kumpra un participacion di 50% den Avia Air. Avia Air
lo sigui como AviaExel. E falta di Avia Air a hasi un pèrmit di establesementu definitivo
drecha bo kara. Na òktober 2003 e kompania a a declara su mes na faillite. Poco despues, e 'Short' a bira e doño a rekuperá; tur dos Bandeirantes a keda te ku e zomer di e aña aki riba e
Aeropuerto di Oranjestad ta para y e Cessna 402 P4-AVA ainda ta presente aki.
==Code data==
*[[International Air Transport Association|IATA]] Code: '''3R'''
*[[International Civil Aviation Organization|ICAO]] Code: '''ARB'''
*Callsign: Aviair
==Flota==
*Short 360-200
*Embraer EMB 110 Bandeirante
== Wak tambe ==
* [[Lista di eks-kompania aéreo di Karibe Hulandes]]
{{Appendix}}
NOTES
* Avia Air a cuminsa na 1984 como compania di charter Avia Air Chapter cu tabata activo na Aruba i Corwou.
* in augustus 1987 verscheen het Avia Air toestel met piloot Robby Anjie, 26 jr., ter hoogte van MAcoya, Venezuela. Een tweemotorig vliegtuig Cessna met kenteken N-5351- A van de particuliere chartermaatschappij van de heer Efi Tromp, Avia Air, wordt sinds vrijdagavond op de route van Punto Fjjo (Venezuela) naar de luchthaven van Aruba vermist.
* directie/eignaaar? Efi Tromp.
* HetvliegtuigiseenJetpropAerocommander, een snelle vliegtuig ingericht met de nodige luxe. Avia- Air hoopt met zijn nieuwe aanwinst de Curagaose zakenman nu een nog betere service te verlenen. Avia- Air die in 1980 bij ministriële beschikking toestemming kreeg om samen met twee andere luchttransportmaatschappijen commerciële passagiersvluchten uit te voeren, biedt rechtstreekse vluchten aan naar alle bestemmingen in het Caribisch gebied, Colombia, Venezuela en Suriname. Met dit nieuwe vliegtuig hoopt Avia- Air bij te kunnen dragen aan de economische ontwikkeling van Curagao,<ref>TOEKOMST ANDERS TEKORT AAN GEKWALIFICEERDE KRACHTEN CDM ervaart dat nu al Opleiding vaklieden in metaalsector noodzakelijk. "Amigoe". Curaçao, 24-08-1987, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642489:mpeg21:p003</ref>
* 1994: Avia Air van Efi Tromp is reeds enige tijd doende met plannen om commutervluchten tussen de eilanden te gaan vliegen.
* Avia Air heeft vanaf woensdag een nieuw vliegtuig in bedrijf. Het is een EMB-110, van Braziliaanse makelij, dat 19 passagiers kan vervoeren. Het kan gecharterd worden voor vluchten Aruba - Curagao v.v. en Aruba - Bonaire v.v. Auia Air voert tweemaal daags vluchten uit tussen Aruba en Punto Fijo in Venezuela.<ref>WILLEMSTAD— Avia Air heeft vanaf woensdag een nieuw vliegtuig in bedrijf. Het is een EMB-110, van Braziliaanse makelij, dat 19 passagiers kan vervoeren. Het kan gecharterd worden voor vluchten Aruba – Curagao v.v. en Aruba – Bonaire v.v. Auia Air voert tweemaal daags vluchten uit tussen Aruba en Punto Fijo in Venezuela.. "Amigoe". Curaçao, 12-10-1994, p. 9. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645369:mpeg21:p009</ref>
* Luchtvaartmaatschappij Avia Air die door de regering als nationale luchtvaartmaatschappij *s erkend, heeft plannen °ni met ingang van 1 december aanstaande naar vleugels uit te slaan. **er dag vertrekken twee yiuchten naar Punto Fijo (Venezuela), dirie naar en vier naar öonaire. Avia Air president Ciro Pieters. In 1986 is Avia Air begonnen als chartermaatschappij voor vluchten in de omgeving. In april van dit jaar kreeg Avia Air een vergunning om regelmatige vluchten uit te voeren. De maatschappij heeft vijf vliegtuigen: twee Embriers 110, elk met zestien stoelen en extra ruimte voor de koffers en twee Cessnas, elk met zeven stoelen.<ref>Plannen Avia Air om vleugels uit te slaan. "Amigoe". Curaçao, 28-11-1995, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644874:mpeg21:p007</ref>
* 1995: Het particuliere Avia Air heeft afgelopen vrijdag van minister. Glenbert Croes van Verkeer en Communicatie de vergunning ontvangen om geregelde vluchten uit te voeren. "Wij zijn nu ook een officiële luchtvaartmaatschappij die vluchten uit mag voeren op Bonaire, Curacao, Coro en Las Piedras", zo reageerde Avia Air-president Ciro Pieters vanmorgen desgevraagd. Ook werd vastgesteld dat de luchtvaartmaatschappijen van de twee landen (aruba-NA) elk een bepaald aantal vluchten kan uitvoeren. Dit zijn Aruba- Curacao met 35 vluchten per week, Aruba-Bonaire met 28 Avia Air, dat tot nu toe alleen chartervluchten verzorgde, begint binnen afzienbare tijd met de vluchten op Bonaire, Curacao en de twee Venezolaanse steden Coro en Las Piedras.
* Avia Air kreeg op 28 april van de minister Glenbert Croes van Vervoer en Communicatie een vergunning om geregelde vluchten uit te voeren tussen Cura9ao, Bonaire, Coro, Las Piedras en thuisbasis Aruba. De voorbereidingen betreffen nu voornamelijk de vluchten tussen de ABC-eilanden.
{{Appendix}}
------------------
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Insel Air Aruba
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda =
| antesecor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado =
| propietario =
| director ehecutivo =
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Insel Air Aruba''' tabata un aerolinea y subsidiario di Insel Air, como tambe e aerolinea oficial nacional di Aruba.<ref>[http://curacaochronicle.com/aviation/insel-air-aruba-seeks-u-s-routes/ Insel Air Aruba Seeks U.S. Routes]</ref>
de.wiki:Insel Air Aruba tabata un aerolinea y subsidiario di Insel Air, como tambe e aerolinea oficial nacional di Aruba. [1]
Un investigashon ku a tuma lugá na yanüari 2017 dor di e Inspectie Leefomgeving en Transport di Reino Hulandes a evidensiá defectonan tantu den e kompania mayor Insel Air i Insel Air Aruba, komo tambe den e outoridatnan di aviashon di Kòrsou i Aruba. Komo resultado, un kantidat di avion di e dos kompanianan lo no por bula pa un tempu indeterminá. Insel Air i Insel Air Aruba despues a reduci nan destinashonnan di buelo, ku anteriormente tambe tabata inkluí destinashonnan den Merka i Sur Amerika, pa e islanan ABC i Sint Maarten.<ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Dutch ILT intervenes in Curaçao, Aruba CAAs |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/53584-dutch-ilt-intervenes-in-curaao-aruba-caas ch-aviation.com]}}</ref><ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Insel Air axes bulk of network, retains ABC Islands |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/53989-insel-air-axes-bulk-of-network-retains-abc-islands ch-aviation.com]}}</ref><ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Curaçao's Insel Air looking to dispose of Aruban unit |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/54051-curaaos-insel-air-looking-to-dispose-of-aruban-unit ch-aviation.com]}}</ref><ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Curaçao's Insel Air fends off bankruptcy filing |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/54267-curaaos-insel-air-fends-off-bankruptcy-filing ch-aviation.com]}}</ref>
Insel Air Aruba a stop di opera na 2017 despues di cinco aña. [6]
== Flota ==
For di maart 2017, Insel Air Aruba su flota tabata consisti di ocho avion, di cual ningun ta operacional.<ref>[http://www.ch-aviation.com/portal/aircraft/search?search=1&cha=ISU ch-aviation], abgerufen am 20. März 2017.</ref>
==Wak tambe ==
* [[Lista di eks-kompania aéreo di Karibe Hulandes]]
== Link externo ==
* [https://www.fly-inselair.com/en/ Webpräsenz der Insel Air] (englisch und spanisch)
* [http://www.airliners.net/search/photo.search?airlinesearch=Insel%20Air%20Aruba&distinct_entry=true Fotos] der Insel Air Aruba auf [[Airliners.net]]
{{Appendix}}
-----------------
'''Aruba Flying Club''' tabata un asociacion di piloto amatur na Aruba??
== Historia ==
AFC ta data di ananan 1940. Tabata haci uzo di aeropuerto de Vuyst na San nicolas den bario di juana morto. met hangar
Na 1998 AFC a bira activo atrobe. AFC in 1950 statutair opgricht Vereniging Aruba Flying Club
In 1998 werd de Aruba Flying Club weer actief (welke vanaf de oorlogsjaren tot in de jaren 70 al
had bestaan). Aanvankelijk werd gevlogen met de Cessna 172M P4-BON, in 1992 en 1993 aangevuld
met Cessna 182P P4-GIN en sinds 1998 met een Amerikaans geregistreerde Cessna 172R, de N174AP.<ref>[http://landewers.net/P4-artikel.pdf 20 jaar Arubaans Luchtvaartuig Register
Arno Landewers]</ref>
Eleccion di directiva di AFC
* na 1956 e club tabatin 4 avioneta propio di cual e ultimo adkisicion tabata un stimson. Cu e avionetanan tabata bula y tene competencia y demostracionnan.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-ARUBAANSECOURANT-1956-09/page/n67/mode/2up?q=flying Aruba Flying Club viert eerste vlucht van nieuwe Stimson], Arubaanse Courant (21 september 1956)</ref>
* Aanwijzing: Als leden van de Raad van Beheer van de Aruba Flying Club, de heren: P. A. de Vuyst; Commandant Onderzoekings en Bewakingsdienst op Aruba; H. A. Hessling, Ambtenaar belast met het domein beheer op Aruba
* in 1950 de 100ste vliegbevet uitgereikt =- examens sportvliegr, instrument vlieger en instructur
* De Aruba Flying | Club 'is een bloeiende vereniging. | Het maximum aantal leden dat toegelaten wordt bedraagt statutair vijftig en dat heeft men vrijwel voortdurend. Het aantal brevetten dat in de loop der jaren werd uitge- > reikt loopt in de honderden. De samenwerking tussen A.F.C. en overheid is voortreffelijk en het aantal deskundigen waarover men kan beschikken ruim voldoende. De vloot bestaat uit vier toestellen, waarbij dan nog drie komen, die particulier eigendom van enkele leden zijn. De minimum leeftijdsgrens voor het behalen van een brevet is zeventien jaar. Men moet zich hiertoe eerst aan een strenge medische keuring onderwerpen. Voorschrift i.; dat men een aandeel koopt van driehonderd gulden. Daarna hebben de meeste leerlingen ongeveer 12 uur lessen nodig om dan nog een 25 tot 30 uur solo te vliegen voor zij het brevet kunnen halen. De totale instruktieteksten
belopen dan ongeveer ƒ 500.—. Wie eenmaal het brevet heeft en de nodige proeven hoeft afgelegd mag zelf een vliegtuigje huren, eerst voor vluchten boven het eiland, daarna ook voor tochtjes naar buiten. Voor weekenden komen vooral Curaeao en Bonaire in aanmerking voor langere vakanties Venezuela en andere omliggende landen. Enkele leden, als de heren Riehardson en van der Voort maakten ook veel langer vakantievluchteri (om langs de Venezolaans kust, Trinidad en andere eilanden naar Sint Maarten.<ref>De Aruba Flying Club. "Amigoe di Curacao". Willemstad, 26-10-1957. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000211195:mpeg21:p003</ref>
* Voor velen is het vertrek van de heer Pieter A. de Vuyst ongemerkt voorbij gegaan. Gedurende de tweede wereldoorlog was hij verbindingsmarineofficier en gedurende die tijd begon hij met het plannen voor een particulier vliegvels, dat naar hem genoemd werd. Op 16 juli 1944 werd dit vliegveld geopend dooi de toenmalige Gezaghebber I. Wagemaker. Dat het vliegveld naar hem ge noemd werd, was op voordracht van Aruba Flying Club als waardering voor het vele werk dat hij voor deze club had gedaan. In oktober 1945 kwam de heer de Vuyst in dienst van de Lago en verliet deze op 1 juni j.l. 1956.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010404914:mpeg21:p005|titel=Pieter A. de Vuyst verliet Aruba|werk=[[Amigoe]]|datum=1956-06-18|bezochtdatum=2024-03-12}}</ref>
{{Appendix}}
AFC is een Arubaanse vereniging ter beoefening van de vliegsport, opgericht in 1942 door employes van Lago te San Nicolas. Eerste voorzitter was Pieter A. de Vuijst, waarnaar het sportvliegveld is genoemd.<ref>Hoetink, Encyclopedie van de Nederlandse Antillen, 1969 pag.55</ref>
-----------------
== EZ Air (aanvulling)==
Mester menshoná ku direktor di Medicair Rene Winkel ta alabes direktor di aerolínea EZ Air, pues e kontrato firmá ta ku Winkel i no e aerolínea EZ Air. Esaki ta importante pa menshoná mirando ku den komunidat tin e impreshon ku ta EZ Air ta sòru pa Ambulans Aéreo. “Nos tin kontrato ku e doño pues no e aerolínea mes. Awor a yega e momentu ku e kontrato a vense. Segun e proseso, tur interesado por entregá un petishon pa ehekutá e tarea di Ambulans Aéreo. Boneriano 29-11-2023 titel=Ken ta bai ehekuta air ambulans?|https://awemainta.com/boneriano/
Medicair tambe por bolbe entregá un petishon”, e ta splika. Sinembargo e no ta konfirmá ku vensementu di e kontrato a sosedé entrante yanüari 2024. Tambe e ta sigurá ku e situashon di niun forma ta opstakulisá servisio di Ambulans Aéreo.
Mester menshoná ku ya pa algun luna tin spekulashon tokante e situashon aki. Dòkter Frans komo direktor di FM den un rueda di prensa anterior a konfirmá ku Ministerio na Hulanda ke pa ehekutá buelonan di Ambulans Aéreo ku avionnan registrá na Hulanda. Tur esaki por konsiderá komo opstákulo pa proveodornan lokal.
BONERIANO a tuma kontakto ku Rene Winkel tokante e situashon aki i e ta splika ku e no ta deseá na amplia masha mirando ku FM ainda ta un kliente.
“Echo sí ta ku FM algun tempu atras a saka un asina yamá ‘tender’ pa buska un operadó pa ambulans aéreo ku lo trese avionnan ku registrashon PH, esta di Hulanda. Es mas FM lo ta basta leu pa bira un operador di aerolínea. No ta eksistí Ambulans Aéreo, ta eksistí pèrmit pa ehekutá buelo ‘ airline operator certificate’ (AOC). Di aki ta haña un provishon riba e pèrmit pa Ambulans Aéreo pasombra ta buelo komersial i ku nan lo bula bou di e reglanan Europeo, EASA”, e ta splika.
Winkel ta agregá ku nan tambe a lesa ku FM ke bin ku avion di Ambulans eléktriko, pero tambe
mester bisa ku e teknologia aki no ta asina leu ainda.
“No ta eksistí avion eléktriko ainda ku por bula e rutanan aki, i dado kaso ku bin ku avionnan
asina mes, mester pasa den hinter un prosedura pa nan wòrdu sertifiká pa departamentonan
konserní manera Curacao Civil Aviation Authority (CCAA) Y ILT holanda , Esei ta nifiká ku por dura
añanan promé ku por bai usa avionnan eléktriko pa transporte di pashènt.”
Importansia di Ambulans Aéreo
Esaki ta un avion privá spesialmente adaptá pa duna sosten médiko na pashèntnan durante transporte. Un dòkter, paramediko òf ekipo di dòkternan altamente kualifiká lo biaha ku su pashènt pa atendé e pashènt te ora e yega e aeropuerto destiná i por transportá e pashènt na un manera sigur te su kas òf pa un hòspital den e pais. E Ambulans Aéreo lógikamente ta karga tur e ekipo i e remedinan nesesario durante e buelo.
{{Appendix}}
-----------------------------
__NOINDEX__
psgienu7f4aics2l3vq66y7gk65j49j
199476
199475
2026-08-04T12:56:52Z
Caribiana
8320
199476
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
* Nieuw: [[Avia Air]] - [[Insel Air Aruba]] - [[Aruba Airlines]] - [[Aruba Flying Club]] . [[SLM]] - [[Jetair Caribbean]] - [[Buelo 980 di ALM]] - [[Margareth Abraham]]
* Aanvullen: [[Z Air]]
---------------
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Aruba Airlines
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda = 2006
| antecesor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado = Onno J. de Swart
| propietario =
| director ehecutivo =
| pais = {{ABW}}
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Aruba Airlines''' (oficialmente '''Arubaanse Luchtvaart Maatschappij N.V.''') ta e aerolinea di bandera y e unico aerolinea nacional di [[Aruba]]. Funda na 2006, e compania ta ofrece transporte aereo pa pasahero, tanto servicio regular y di charter, pa varios destinacion den Caribe, [[Sur Amérika|Sur America]] y [[Estadonan Uni di Amérika|Merca]].
Aruba Airlines su sede ta na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]], Aruba, cerca di [[Aeropuerto Internacional Reina Beatrix]], mientras cu su base principal pa mantencion ta na [[Miami]], [[Florida]]. Na 2015, e aerolinea a ricibi un ''Aircraft Operating Certificate'' (AOC) for di Merca.[1][2]
== Historia ==
Aruba Airlines a ser funda na 2006 pa Onno J. de Swart, kende tabata su prome director.<ref>{{Cite web|url=http://curacaochronicle.com/aviation/press-release-settlement-between-aruba-airlines-and-de-swart/|title=Press release: Settlement between Aruba Airlines and de Swart|date=16 June 2017}}</ref> E aerolinea a cuminsa operacion di charter cu un Piper PA-31 Navajo di shete asiento na 2010. E sede principal ta na Oranjestad na Aruba, cual ta e centro di operacion principal, y e aerolinea a habri un oficina nobo na [[Aeropuerto Internacional Reina Beatrix]]. E tin tambe ofisina di benta na Miami, Curaçao, Bonaire i na Maracaibo, Valencia i Maracay.<ref name="arubaair-offices">{{cite web|url=http://www.arubaairlines.com/#contactus|title=Aruba Airlines - Contact Us|accessdate=2015-04-21 }}</ref>
Na kuminsamentu di 2011 e kompania a atrae inversionista nobo, ku ta kondusí na e mehoracion di e flota. E compania a risibí un Sertifikado di Operashon di aerolínea ekonómiko na ougùstùs di 2012. E aerolinea ta haya dos avion Airbus A320, e prome di nan a yega Aruba na november di 2012. E avion a kuminsá bula buelonan charter for di Aruba na fin di 2012 i e operashonnan programá a kuminsá e siguiente aña. Su promé destinashon tabata Maracaibo, Venezuela i despues Valencia, Venezuela. Despues riba 5 di yüli di e aña ei nan a inaugurá e buelonan pa Panama City, Panama. Y finalmente Miami, Merca.
Flota y Destinashonnan
{| class="wikitable sortable"
! Tipo di Avion !! Modelo !! Kantidat !! Kabina !! Asiento !! Registrashon
|-
| Airbus || A320-200 || 1 || Ekonomiko || ~180 || P4-AAF [4]
|-
| Airbus || A321-200 || 1 || Ekonomiko/“Premium” || ~178 || (vhe model, [5])
|-
| Bombardier || CRJ200 || 1 || Ekonomiko || ~52 || P4-CRA [6]
|}
== Destinashonnan selectá ==
{| class="wikitable sortable"
! Ruta !! País/Región !! Estado
|-
| Aruba ↔ Miami !! EEUU !! Activo (charter/regular) [3]
|-
| Aruba ↔ Maracaibo !! Venezuela !! Introdi (2012) [3]
|-
| Aruba ↔ Valencia !! Venezuela !! Introdi (2012) [3]
|-
| Aruba ↔ Panama City !! Panamá !! Introdi (5 Julio) [3]
|}
== Dificultadnan i Estado Actual ==
Durante e kriis di COVID-19 y problemanan operashonal, Aruba Airlines a enfrenta varios reto. Pa ehempel: su flota a keda parká, i datos reciente ta mustra ku e aerolínea no ta tene vuelos normales kuendo; por ehempel, un sitio pa seguimiento di vuelos ta nifiká kantidat “0” destinashon pa Aruba Airlines. [7]
Den marzo 2021 Aruba Airlines a risibí su promé A321-200 (P4-AAI) pa possibilitá un relansa, pero no ta klaro si e aerolínea actualmente ta operando vuelos regulares.[8]
E situashon ta kompleho: aunke e sitio ofisial y rekursonan ta indiká ku e aerolínea ta “active” [9], e falta di voli actual y klaridat publikashonal ta kreá duda.
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1359309649|titulo=ALM Flight 980}}
{{References}}
}}
[[:Kategoria:Aviashon]]
[[:Kategoria:Aruba]]
18/10/25 Aruba Airlines is still operating and is the flag carrier and sole airline of Aruba. It is based at Queen Beatrix International Airport in Oranjestad and provides scheduled and charter services to various destinations across the Caribbean, South America, and the United States.
Operations: Aruba Airlines is currently the only Aruban airline. It offers both scheduled and charter flights, serving as a primary carrier to and from the island.
Headquarters: The airline's corporate headquarters are in Oranjestad, Aruba. Its main maintenance base is in Miami, Florida.
Destinations: It flies to a number of destinations, including cities in the Caribbean, South America (such as Medellin, Colombia, and Georgetown, Guyana), and the United States (such as Miami).
NOTES
'''Aruba Airlines''' (officially Arubaanse Luchtvaart Maatschappij N.V.) ta e aerolínea di bandera y e único aerolínea nashonal di Aruba. Fundá den 2006, Aruba Airlines ta oferé transporte aéreo regular y charter pa pasaheronan pa varias destinashon. Su sede korporativo ta na Oranjestad, Aruba, y su base di mantenemento prinsipal ta na Miami, Florida. Den 2015 e compañías a risibí e Aircraft Operating Certificate (AOC) for di Estados Unidos.[1][2]
== Historia ==
Aruba Airlines a wordo funda na 2006 pa Onno J. de Swart, kien tabata su promé direktor. Den 2010 e a inicia operashon di charter ku un Piper PA-31 Navajo di shete asiento. Su sede operashonal ta na Oranjestad, kaminda e tin su base perto di Aeropuerto Internacional Reina Beatrix. E tin ofisinan di benta na Miami (EEUU), Curaçao, Bonaire, i Venezuela (Maracaibo, Valencia y Maracay).[3]
Na 2011 Aruba Airlines a atraé inversionistanan nobo pa mehorá su flota. Den ougùstùs 2012, e aerolínea risibí su sertifikado di operashon aéreo ekonómiko, y e a introducí dos Airbus A320 na su flota (su promé A320 yegá na Aruba na november 2012).
Su promé ruta regular tabata Aruba → Maracaibo (Venezuela), sigi pa Aruba → Valencia (Venezuela), y mas dilanti Aruba → Panama City (Panamá) i Aruba → Miami (EEUU).
------------
{{Variante|a}}
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Jet Air
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda =
| antesecor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado =
| propietario =
| director ehecutivo =
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Jet Air''' (oficialmente ) ta e aerolínea nacional di
{{Appendix}}
[[:Category:Aviashon]]
[[:Category:Karibe Hulandes]]
-------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Avia Air
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda =
| antesecor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado =
| propietario =
| director ehecutivo =
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Avia Air''' ta un compania aereo di Aruba cu a opera entre .. y november 2003.
Avia Air tabata un aerolinea basá na Aruba.
Avia Air a suspendé su servisio na novèmber 2003 i tabata trahando pa reestructurá su operashonnan bou di protekshon di bankrut. 1]
== Historia ==
Avia Air a kuminsá operashon den zomer di 1994 inicialmente tres Cessna 402B ⁇ (P4-AVA te ku
P4-AVC); e mesun aña a añadí un Embraer Bandeirante (P4-AVD). Pasobra Air Aruba a enfoca mas y mas riba buelonan pa Merka, algun ruta regional por a bira operá. A kuminsá ku servisionan di liña pa Curaçao, Bonaire i e siudatnan Venezolano di Maracaibo, Punto Fijo i Valencia. Na fin di 1995,
a cumpra un di dos Bandeirante P4-AVE).<ref>[http://landewers.net/P4-artikel.pdf 20 jaar Arubaans Luchtvaartuig Register
Arno Landewers]</ref>
Na 13 di mart di 1996 e barku a kai banda di (Venezuela) e Cessna 402B P4-AVB na laman,
cu a mata tur ocho persona den e auto.
E tabata trata di un buelo di linea di Aruba pa Punto Fijo. E piloto a reporta na un otro avion di Avia Problema di aire ku e motor robes, i algun tempu despues cu un candela a kibra. For di investigashon a resulta cu e candela a causa e motor y un parti di a kibra e ala robes di e avion, despues cu e Nort di Las Piedras- Aeropuerto di Punto Fijo - a kai.
Na komienso di 2003, un Short SD.360-200 a kumpra, pero e aparato aki no a wòrdu a drenta servisio. For di mei 2003 no tabatin sèn mas pa paga salario di e personal y operacionnan di vuelo a keda para. Poco despues e lease company Volvo Aero a pidi e motornan di e dos Bandeirantes y finalmente
E departamento di impuesto a konfiská tur e produktonan. E Cessna tambe a keda destruí.
aerodinámiko pa motibu di mantenshon atrasá. Con E shortenan a bira algun e vuelo di entrenamentu a tuma lugá despues di e grupo di invershon IMCA, propietario di Air Exel,
a kumpra un participacion di 50% den Avia Air. Avia Air
lo sigui como AviaExel. E falta di Avia Air a hasi un pèrmit di establesementu definitivo
drecha bo kara. Na òktober 2003 e kompania a a declara su mes na faillite. Poco despues, e 'Short' a bira e doño a rekuperá; tur dos Bandeirantes a keda te ku e zomer di e aña aki riba e
Aeropuerto di Oranjestad ta para y e Cessna 402 P4-AVA ainda ta presente aki.
==Code data==
*[[International Air Transport Association|IATA]] Code: '''3R'''
*[[International Civil Aviation Organization|ICAO]] Code: '''ARB'''
*Callsign: Aviair
==Flota==
*Short 360-200
*Embraer EMB 110 Bandeirante
== Wak tambe ==
* [[Lista di eks-kompania aéreo di Karibe Hulandes]]
{{Appendix}}
NOTES
* Avia Air a cuminsa na 1984 como compania di charter Avia Air Chapter cu tabata activo na Aruba i Corwou.
* in augustus 1987 verscheen het Avia Air toestel met piloot Robby Anjie, 26 jr., ter hoogte van MAcoya, Venezuela. Een tweemotorig vliegtuig Cessna met kenteken N-5351- A van de particuliere chartermaatschappij van de heer Efi Tromp, Avia Air, wordt sinds vrijdagavond op de route van Punto Fjjo (Venezuela) naar de luchthaven van Aruba vermist.
* directie/eignaaar? Efi Tromp.
* HetvliegtuigiseenJetpropAerocommander, een snelle vliegtuig ingericht met de nodige luxe. Avia- Air hoopt met zijn nieuwe aanwinst de Curagaose zakenman nu een nog betere service te verlenen. Avia- Air die in 1980 bij ministriële beschikking toestemming kreeg om samen met twee andere luchttransportmaatschappijen commerciële passagiersvluchten uit te voeren, biedt rechtstreekse vluchten aan naar alle bestemmingen in het Caribisch gebied, Colombia, Venezuela en Suriname. Met dit nieuwe vliegtuig hoopt Avia- Air bij te kunnen dragen aan de economische ontwikkeling van Curagao,<ref>TOEKOMST ANDERS TEKORT AAN GEKWALIFICEERDE KRACHTEN CDM ervaart dat nu al Opleiding vaklieden in metaalsector noodzakelijk. "Amigoe". Curaçao, 24-08-1987, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642489:mpeg21:p003</ref>
* 1994: Avia Air van Efi Tromp is reeds enige tijd doende met plannen om commutervluchten tussen de eilanden te gaan vliegen.
* Avia Air heeft vanaf woensdag een nieuw vliegtuig in bedrijf. Het is een EMB-110, van Braziliaanse makelij, dat 19 passagiers kan vervoeren. Het kan gecharterd worden voor vluchten Aruba - Curagao v.v. en Aruba - Bonaire v.v. Auia Air voert tweemaal daags vluchten uit tussen Aruba en Punto Fijo in Venezuela.<ref>WILLEMSTAD— Avia Air heeft vanaf woensdag een nieuw vliegtuig in bedrijf. Het is een EMB-110, van Braziliaanse makelij, dat 19 passagiers kan vervoeren. Het kan gecharterd worden voor vluchten Aruba – Curagao v.v. en Aruba – Bonaire v.v. Auia Air voert tweemaal daags vluchten uit tussen Aruba en Punto Fijo in Venezuela.. "Amigoe". Curaçao, 12-10-1994, p. 9. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645369:mpeg21:p009</ref>
* Luchtvaartmaatschappij Avia Air die door de regering als nationale luchtvaartmaatschappij *s erkend, heeft plannen °ni met ingang van 1 december aanstaande naar vleugels uit te slaan. **er dag vertrekken twee yiuchten naar Punto Fijo (Venezuela), dirie naar en vier naar öonaire. Avia Air president Ciro Pieters. In 1986 is Avia Air begonnen als chartermaatschappij voor vluchten in de omgeving. In april van dit jaar kreeg Avia Air een vergunning om regelmatige vluchten uit te voeren. De maatschappij heeft vijf vliegtuigen: twee Embriers 110, elk met zestien stoelen en extra ruimte voor de koffers en twee Cessnas, elk met zeven stoelen.<ref>Plannen Avia Air om vleugels uit te slaan. "Amigoe". Curaçao, 28-11-1995, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644874:mpeg21:p007</ref>
* 1995: Het particuliere Avia Air heeft afgelopen vrijdag van minister. Glenbert Croes van Verkeer en Communicatie de vergunning ontvangen om geregelde vluchten uit te voeren. "Wij zijn nu ook een officiële luchtvaartmaatschappij die vluchten uit mag voeren op Bonaire, Curacao, Coro en Las Piedras", zo reageerde Avia Air-president Ciro Pieters vanmorgen desgevraagd. Ook werd vastgesteld dat de luchtvaartmaatschappijen van de twee landen (aruba-NA) elk een bepaald aantal vluchten kan uitvoeren. Dit zijn Aruba- Curacao met 35 vluchten per week, Aruba-Bonaire met 28 Avia Air, dat tot nu toe alleen chartervluchten verzorgde, begint binnen afzienbare tijd met de vluchten op Bonaire, Curacao en de twee Venezolaanse steden Coro en Las Piedras.
* Avia Air kreeg op 28 april van de minister Glenbert Croes van Vervoer en Communicatie een vergunning om geregelde vluchten uit te voeren tussen Cura9ao, Bonaire, Coro, Las Piedras en thuisbasis Aruba. De voorbereidingen betreffen nu voornamelijk de vluchten tussen de ABC-eilanden.
{{Appendix}}
------------------
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Insel Air Aruba
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda =
| antesecor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado =
| propietario =
| director ehecutivo =
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Insel Air Aruba''' tabata un aerolinea y subsidiario di Insel Air, como tambe e aerolinea oficial nacional di Aruba.<ref>[http://curacaochronicle.com/aviation/insel-air-aruba-seeks-u-s-routes/ Insel Air Aruba Seeks U.S. Routes]</ref>
de.wiki:Insel Air Aruba tabata un aerolinea y subsidiario di Insel Air, como tambe e aerolinea oficial nacional di Aruba. [1]
Un investigashon ku a tuma lugá na yanüari 2017 dor di e Inspectie Leefomgeving en Transport di Reino Hulandes a evidensiá defectonan tantu den e kompania mayor Insel Air i Insel Air Aruba, komo tambe den e outoridatnan di aviashon di Kòrsou i Aruba. Komo resultado, un kantidat di avion di e dos kompanianan lo no por bula pa un tempu indeterminá. Insel Air i Insel Air Aruba despues a reduci nan destinashonnan di buelo, ku anteriormente tambe tabata inkluí destinashonnan den Merka i Sur Amerika, pa e islanan ABC i Sint Maarten.<ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Dutch ILT intervenes in Curaçao, Aruba CAAs |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/53584-dutch-ilt-intervenes-in-curaao-aruba-caas ch-aviation.com]}}</ref><ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Insel Air axes bulk of network, retains ABC Islands |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/53989-insel-air-axes-bulk-of-network-retains-abc-islands ch-aviation.com]}}</ref><ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Curaçao's Insel Air looking to dispose of Aruban unit |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/54051-curaaos-insel-air-looking-to-dispose-of-aruban-unit ch-aviation.com]}}</ref><ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Curaçao's Insel Air fends off bankruptcy filing |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/54267-curaaos-insel-air-fends-off-bankruptcy-filing ch-aviation.com]}}</ref>
Insel Air Aruba a stop di opera na 2017 despues di cinco aña. [6]
== Flota ==
For di maart 2017, Insel Air Aruba su flota tabata consisti di ocho avion, di cual ningun ta operacional.<ref>[http://www.ch-aviation.com/portal/aircraft/search?search=1&cha=ISU ch-aviation], abgerufen am 20. März 2017.</ref>
==Wak tambe ==
* [[Lista di eks-kompania aéreo di Karibe Hulandes]]
== Link externo ==
* [https://www.fly-inselair.com/en/ Webpräsenz der Insel Air] (englisch und spanisch)
* [http://www.airliners.net/search/photo.search?airlinesearch=Insel%20Air%20Aruba&distinct_entry=true Fotos] der Insel Air Aruba auf [[Airliners.net]]
{{Appendix}}
-----------------
'''Aruba Flying Club''' tabata un asociacion di piloto amatur na Aruba??
== Historia ==
AFC ta data di ananan 1940. Tabata haci uzo di aeropuerto de Vuyst na San nicolas den bario di juana morto. met hangar
Na 1998 AFC a bira activo atrobe. AFC in 1950 statutair opgricht Vereniging Aruba Flying Club
In 1998 werd de Aruba Flying Club weer actief (welke vanaf de oorlogsjaren tot in de jaren 70 al
had bestaan). Aanvankelijk werd gevlogen met de Cessna 172M P4-BON, in 1992 en 1993 aangevuld
met Cessna 182P P4-GIN en sinds 1998 met een Amerikaans geregistreerde Cessna 172R, de N174AP.<ref>[http://landewers.net/P4-artikel.pdf 20 jaar Arubaans Luchtvaartuig Register
Arno Landewers]</ref>
Eleccion di directiva di AFC
* na 1956 e club tabatin 4 avioneta propio di cual e ultimo adkisicion tabata un stimson. Cu e avionetanan tabata bula y tene competencia y demostracionnan.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-ARUBAANSECOURANT-1956-09/page/n67/mode/2up?q=flying Aruba Flying Club viert eerste vlucht van nieuwe Stimson], Arubaanse Courant (21 september 1956)</ref>
* Aanwijzing: Als leden van de Raad van Beheer van de Aruba Flying Club, de heren: P. A. de Vuyst; Commandant Onderzoekings en Bewakingsdienst op Aruba; H. A. Hessling, Ambtenaar belast met het domein beheer op Aruba
* in 1950 de 100ste vliegbevet uitgereikt =- examens sportvliegr, instrument vlieger en instructur
* De Aruba Flying | Club 'is een bloeiende vereniging. | Het maximum aantal leden dat toegelaten wordt bedraagt statutair vijftig en dat heeft men vrijwel voortdurend. Het aantal brevetten dat in de loop der jaren werd uitge- > reikt loopt in de honderden. De samenwerking tussen A.F.C. en overheid is voortreffelijk en het aantal deskundigen waarover men kan beschikken ruim voldoende. De vloot bestaat uit vier toestellen, waarbij dan nog drie komen, die particulier eigendom van enkele leden zijn. De minimum leeftijdsgrens voor het behalen van een brevet is zeventien jaar. Men moet zich hiertoe eerst aan een strenge medische keuring onderwerpen. Voorschrift i.; dat men een aandeel koopt van driehonderd gulden. Daarna hebben de meeste leerlingen ongeveer 12 uur lessen nodig om dan nog een 25 tot 30 uur solo te vliegen voor zij het brevet kunnen halen. De totale instruktieteksten
belopen dan ongeveer ƒ 500.—. Wie eenmaal het brevet heeft en de nodige proeven hoeft afgelegd mag zelf een vliegtuigje huren, eerst voor vluchten boven het eiland, daarna ook voor tochtjes naar buiten. Voor weekenden komen vooral Curaeao en Bonaire in aanmerking voor langere vakanties Venezuela en andere omliggende landen. Enkele leden, als de heren Riehardson en van der Voort maakten ook veel langer vakantievluchteri (om langs de Venezolaans kust, Trinidad en andere eilanden naar Sint Maarten.<ref>De Aruba Flying Club. "Amigoe di Curacao". Willemstad, 26-10-1957. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000211195:mpeg21:p003</ref>
* Voor velen is het vertrek van de heer Pieter A. de Vuyst ongemerkt voorbij gegaan. Gedurende de tweede wereldoorlog was hij verbindingsmarineofficier en gedurende die tijd begon hij met het plannen voor een particulier vliegvels, dat naar hem genoemd werd. Op 16 juli 1944 werd dit vliegveld geopend dooi de toenmalige Gezaghebber I. Wagemaker. Dat het vliegveld naar hem ge noemd werd, was op voordracht van Aruba Flying Club als waardering voor het vele werk dat hij voor deze club had gedaan. In oktober 1945 kwam de heer de Vuyst in dienst van de Lago en verliet deze op 1 juni j.l. 1956.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010404914:mpeg21:p005|titel=Pieter A. de Vuyst verliet Aruba|werk=[[Amigoe]]|datum=1956-06-18|bezochtdatum=2024-03-12}}</ref>
{{Appendix}}
AFC is een Arubaanse vereniging ter beoefening van de vliegsport, opgericht in 1942 door employes van Lago te San Nicolas. Eerste voorzitter was Pieter A. de Vuijst, waarnaar het sportvliegveld is genoemd.<ref>Hoetink, Encyclopedie van de Nederlandse Antillen, 1969 pag.55</ref>
-----------------
== EZ Air (aanvulling)==
Mester menshoná ku direktor di Medicair Rene Winkel ta alabes direktor di aerolínea EZ Air, pues e kontrato firmá ta ku Winkel i no e aerolínea EZ Air. Esaki ta importante pa menshoná mirando ku den komunidat tin e impreshon ku ta EZ Air ta sòru pa Ambulans Aéreo. “Nos tin kontrato ku e doño pues no e aerolínea mes. Awor a yega e momentu ku e kontrato a vense. Segun e proseso, tur interesado por entregá un petishon pa ehekutá e tarea di Ambulans Aéreo. Boneriano 29-11-2023 titel=Ken ta bai ehekuta air ambulans?|https://awemainta.com/boneriano/
Medicair tambe por bolbe entregá un petishon”, e ta splika. Sinembargo e no ta konfirmá ku vensementu di e kontrato a sosedé entrante yanüari 2024. Tambe e ta sigurá ku e situashon di niun forma ta opstakulisá servisio di Ambulans Aéreo.
Mester menshoná ku ya pa algun luna tin spekulashon tokante e situashon aki. Dòkter Frans komo direktor di FM den un rueda di prensa anterior a konfirmá ku Ministerio na Hulanda ke pa ehekutá buelonan di Ambulans Aéreo ku avionnan registrá na Hulanda. Tur esaki por konsiderá komo opstákulo pa proveodornan lokal.
BONERIANO a tuma kontakto ku Rene Winkel tokante e situashon aki i e ta splika ku e no ta deseá na amplia masha mirando ku FM ainda ta un kliente.
“Echo sí ta ku FM algun tempu atras a saka un asina yamá ‘tender’ pa buska un operadó pa ambulans aéreo ku lo trese avionnan ku registrashon PH, esta di Hulanda. Es mas FM lo ta basta leu pa bira un operador di aerolínea. No ta eksistí Ambulans Aéreo, ta eksistí pèrmit pa ehekutá buelo ‘ airline operator certificate’ (AOC). Di aki ta haña un provishon riba e pèrmit pa Ambulans Aéreo pasombra ta buelo komersial i ku nan lo bula bou di e reglanan Europeo, EASA”, e ta splika.
Winkel ta agregá ku nan tambe a lesa ku FM ke bin ku avion di Ambulans eléktriko, pero tambe
mester bisa ku e teknologia aki no ta asina leu ainda.
“No ta eksistí avion eléktriko ainda ku por bula e rutanan aki, i dado kaso ku bin ku avionnan
asina mes, mester pasa den hinter un prosedura pa nan wòrdu sertifiká pa departamentonan
konserní manera Curacao Civil Aviation Authority (CCAA) Y ILT holanda , Esei ta nifiká ku por dura
añanan promé ku por bai usa avionnan eléktriko pa transporte di pashènt.”
Importansia di Ambulans Aéreo
Esaki ta un avion privá spesialmente adaptá pa duna sosten médiko na pashèntnan durante transporte. Un dòkter, paramediko òf ekipo di dòkternan altamente kualifiká lo biaha ku su pashènt pa atendé e pashènt te ora e yega e aeropuerto destiná i por transportá e pashènt na un manera sigur te su kas òf pa un hòspital den e pais. E Ambulans Aéreo lógikamente ta karga tur e ekipo i e remedinan nesesario durante e buelo.
{{Appendix}}
-----------------------------
__NOINDEX__
30hi5elrnm22mh4elva98z5gy62y1wx
199477
199476
2026-08-04T13:01:30Z
Caribiana
8320
199477
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
* Nieuw: [[Avia Air]] - [[Insel Air Aruba]] - [[Aruba Airlines]] - [[Aruba Flying Club]] . [[SLM]] - [[Jetair Caribbean]] - [[Buelo 980 di ALM]] - [[Margareth Abraham]]
* Aanvullen: [[Z Air]]
---------------
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Aruba Airlines
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda = 2006
| antecesor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado = Onno J. de Swart
| propietario =
| director ehecutivo =
| pais = {{ABW}}
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Aruba Airlines''' (oficialmente '''Arubaanse Luchtvaart Maatschappij N.V.''') ta e aerolinea di bandera y e unico aerolinea nacional di [[Aruba]]. Funda na 2006, e compania ta ofrece transporte aereo pa pasahero, tanto servicio regular y di charter, pa varios destinacion den Caribe, [[Sur Amérika|Sur America]] y [[Estadonan Uni di Amérika|Merca]].
Aruba Airlines su sede ta na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]], Aruba, cerca di [[Aeropuerto Internacional Reina Beatrix]], mientras cu su base principal pa mantencion ta na [[Miami]], [[Florida]]. Na 2015, e aerolinea a ricibi un ''Aircraft Operating Certificate'' (AOC) for di Merca.[1][2]
== Historia ==
Aruba Airlines a wordo funda na 2006 door di Onno J. de Swart, kende tabata su prome director.<ref>{{Cite web|url=http://curacaochronicle.com/aviation/press-release-settlement-between-aruba-airlines-and-de-swart/|title=Press release: Settlement between Aruba Airlines and de Swart|date=16 June 2017}}</ref>
E aerolinea a cuminsa operacionnan di charter na 2010 cu un avion chikito tipo Piper PA-31 Navajo di shete asiento. Den e prome añanan, e compania a concentra riba desaroyo di su structura operacional y di mercado.
E sede principal ta na Oranjestad na Aruba, cual ta e centro di operacion principal, y e aerolinea a habri un oficina nobo na [[Aeropuerto Internacional Reina Beatrix]]. E tin tambe ofisina di benta na Miami, Curaçao, Bonaire i na Maracaibo, Valencia i Maracay.<ref name="arubaair-offices">{{cite web|url=http://www.arubaairlines.com/#contactus|title=Aruba Airlines - Contact Us|accessdate=2015-04-21 }}</ref>
Na kuminsamentu di 2011 e kompania a atrae inversionista nobo, ku ta kondusí na e mehoracion di e flota. E compania a risibí un Sertifikado di Operashon di aerolínea ekonómiko na ougùstùs di 2012. E aerolinea ta haya dos avion Airbus A320, e prome di nan a yega Aruba na november di 2012. E avion a kuminsá bula buelonan charter for di Aruba na fin di 2012 i e operashonnan programá a kuminsá e siguiente aña. Su promé destinashon tabata Maracaibo, Venezuela i despues Valencia, Venezuela. Despues riba 5 di yüli di e aña ei nan a inaugurá e buelonan pa Panama City, Panama. Y finalmente Miami, Merca.
Flota y Destinashonnan
{| class="wikitable sortable"
! Tipo di Avion !! Modelo !! Kantidat !! Kabina !! Asiento !! Registrashon
|-
| Airbus || A320-200 || 1 || Ekonomiko || ~180 || P4-AAF [4]
|-
| Airbus || A321-200 || 1 || Ekonomiko/“Premium” || ~178 || (vhe model, [5])
|-
| Bombardier || CRJ200 || 1 || Ekonomiko || ~52 || P4-CRA [6]
|}
== Destinashonnan selectá ==
{| class="wikitable sortable"
! Ruta !! País/Región !! Estado
|-
| Aruba ↔ Miami !! EEUU !! Activo (charter/regular) [3]
|-
| Aruba ↔ Maracaibo !! Venezuela !! Introdi (2012) [3]
|-
| Aruba ↔ Valencia !! Venezuela !! Introdi (2012) [3]
|-
| Aruba ↔ Panama City !! Panamá !! Introdi (5 Julio) [3]
|}
== Dificultadnan i Estado Actual ==
Durante e kriis di COVID-19 y problemanan operashonal, Aruba Airlines a enfrenta varios reto. Pa ehempel: su flota a keda parká, i datos reciente ta mustra ku e aerolínea no ta tene vuelos normales kuendo; por ehempel, un sitio pa seguimiento di vuelos ta nifiká kantidat “0” destinashon pa Aruba Airlines. [7]
Den marzo 2021 Aruba Airlines a risibí su promé A321-200 (P4-AAI) pa possibilitá un relansa, pero no ta klaro si e aerolínea actualmente ta operando vuelos regulares.[8]
E situashon ta kompleho: aunke e sitio ofisial y rekursonan ta indiká ku e aerolínea ta “active” [9], e falta di voli actual y klaridat publikashonal ta kreá duda.
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1359309649|titulo=ALM Flight 980}}
{{References}}
}}
[[:Kategoria:Aviashon]]
[[:Kategoria:Aruba]]
18/10/25 Aruba Airlines is still operating and is the flag carrier and sole airline of Aruba. It is based at Queen Beatrix International Airport in Oranjestad and provides scheduled and charter services to various destinations across the Caribbean, South America, and the United States.
Operations: Aruba Airlines is currently the only Aruban airline. It offers both scheduled and charter flights, serving as a primary carrier to and from the island.
Headquarters: The airline's corporate headquarters are in Oranjestad, Aruba. Its main maintenance base is in Miami, Florida.
Destinations: It flies to a number of destinations, including cities in the Caribbean, South America (such as Medellin, Colombia, and Georgetown, Guyana), and the United States (such as Miami).
NOTES
'''Aruba Airlines''' (officially Arubaanse Luchtvaart Maatschappij N.V.) ta e aerolínea di bandera y e único aerolínea nashonal di Aruba. Fundá den 2006, Aruba Airlines ta oferé transporte aéreo regular y charter pa pasaheronan pa varias destinashon. Su sede korporativo ta na Oranjestad, Aruba, y su base di mantenemento prinsipal ta na Miami, Florida. Den 2015 e compañías a risibí e Aircraft Operating Certificate (AOC) for di Estados Unidos.[1][2]
== Historia ==
Aruba Airlines a wordo funda na 2006 pa Onno J. de Swart, kien tabata su promé direktor. Den 2010 e a inicia operashon di charter ku un Piper PA-31 Navajo di shete asiento. Su sede operashonal ta na Oranjestad, kaminda e tin su base perto di Aeropuerto Internacional Reina Beatrix. E tin ofisinan di benta na Miami (EEUU), Curaçao, Bonaire, i Venezuela (Maracaibo, Valencia y Maracay).[3]
Na 2011 Aruba Airlines a atraé inversionistanan nobo pa mehorá su flota. Den ougùstùs 2012, e aerolínea risibí su sertifikado di operashon aéreo ekonómiko, y e a introducí dos Airbus A320 na su flota (su promé A320 yegá na Aruba na november 2012).
Su promé ruta regular tabata Aruba → Maracaibo (Venezuela), sigi pa Aruba → Valencia (Venezuela), y mas dilanti Aruba → Panama City (Panamá) i Aruba → Miami (EEUU).
------------
{{Variante|a}}
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Jet Air
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda =
| antesecor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado =
| propietario =
| director ehecutivo =
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Jet Air''' (oficialmente ) ta e aerolínea nacional di
{{Appendix}}
[[:Category:Aviashon]]
[[:Category:Karibe Hulandes]]
-------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Avia Air
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda =
| antesecor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado =
| propietario =
| director ehecutivo =
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Avia Air''' ta un compania aereo di Aruba cu a opera entre .. y november 2003.
Avia Air tabata un aerolinea basá na Aruba.
Avia Air a suspendé su servisio na novèmber 2003 i tabata trahando pa reestructurá su operashonnan bou di protekshon di bankrut. 1]
== Historia ==
Avia Air a kuminsá operashon den zomer di 1994 inicialmente tres Cessna 402B ⁇ (P4-AVA te ku
P4-AVC); e mesun aña a añadí un Embraer Bandeirante (P4-AVD). Pasobra Air Aruba a enfoca mas y mas riba buelonan pa Merka, algun ruta regional por a bira operá. A kuminsá ku servisionan di liña pa Curaçao, Bonaire i e siudatnan Venezolano di Maracaibo, Punto Fijo i Valencia. Na fin di 1995,
a cumpra un di dos Bandeirante P4-AVE).<ref>[http://landewers.net/P4-artikel.pdf 20 jaar Arubaans Luchtvaartuig Register
Arno Landewers]</ref>
Na 13 di mart di 1996 e barku a kai banda di (Venezuela) e Cessna 402B P4-AVB na laman,
cu a mata tur ocho persona den e auto.
E tabata trata di un buelo di linea di Aruba pa Punto Fijo. E piloto a reporta na un otro avion di Avia Problema di aire ku e motor robes, i algun tempu despues cu un candela a kibra. For di investigashon a resulta cu e candela a causa e motor y un parti di a kibra e ala robes di e avion, despues cu e Nort di Las Piedras- Aeropuerto di Punto Fijo - a kai.
Na komienso di 2003, un Short SD.360-200 a kumpra, pero e aparato aki no a wòrdu a drenta servisio. For di mei 2003 no tabatin sèn mas pa paga salario di e personal y operacionnan di vuelo a keda para. Poco despues e lease company Volvo Aero a pidi e motornan di e dos Bandeirantes y finalmente
E departamento di impuesto a konfiská tur e produktonan. E Cessna tambe a keda destruí.
aerodinámiko pa motibu di mantenshon atrasá. Con E shortenan a bira algun e vuelo di entrenamentu a tuma lugá despues di e grupo di invershon IMCA, propietario di Air Exel,
a kumpra un participacion di 50% den Avia Air. Avia Air
lo sigui como AviaExel. E falta di Avia Air a hasi un pèrmit di establesementu definitivo
drecha bo kara. Na òktober 2003 e kompania a a declara su mes na faillite. Poco despues, e 'Short' a bira e doño a rekuperá; tur dos Bandeirantes a keda te ku e zomer di e aña aki riba e
Aeropuerto di Oranjestad ta para y e Cessna 402 P4-AVA ainda ta presente aki.
==Code data==
*[[International Air Transport Association|IATA]] Code: '''3R'''
*[[International Civil Aviation Organization|ICAO]] Code: '''ARB'''
*Callsign: Aviair
==Flota==
*Short 360-200
*Embraer EMB 110 Bandeirante
== Wak tambe ==
* [[Lista di eks-kompania aéreo di Karibe Hulandes]]
{{Appendix}}
NOTES
* Avia Air a cuminsa na 1984 como compania di charter Avia Air Chapter cu tabata activo na Aruba i Corwou.
* in augustus 1987 verscheen het Avia Air toestel met piloot Robby Anjie, 26 jr., ter hoogte van MAcoya, Venezuela. Een tweemotorig vliegtuig Cessna met kenteken N-5351- A van de particuliere chartermaatschappij van de heer Efi Tromp, Avia Air, wordt sinds vrijdagavond op de route van Punto Fjjo (Venezuela) naar de luchthaven van Aruba vermist.
* directie/eignaaar? Efi Tromp.
* HetvliegtuigiseenJetpropAerocommander, een snelle vliegtuig ingericht met de nodige luxe. Avia- Air hoopt met zijn nieuwe aanwinst de Curagaose zakenman nu een nog betere service te verlenen. Avia- Air die in 1980 bij ministriële beschikking toestemming kreeg om samen met twee andere luchttransportmaatschappijen commerciële passagiersvluchten uit te voeren, biedt rechtstreekse vluchten aan naar alle bestemmingen in het Caribisch gebied, Colombia, Venezuela en Suriname. Met dit nieuwe vliegtuig hoopt Avia- Air bij te kunnen dragen aan de economische ontwikkeling van Curagao,<ref>TOEKOMST ANDERS TEKORT AAN GEKWALIFICEERDE KRACHTEN CDM ervaart dat nu al Opleiding vaklieden in metaalsector noodzakelijk. "Amigoe". Curaçao, 24-08-1987, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642489:mpeg21:p003</ref>
* 1994: Avia Air van Efi Tromp is reeds enige tijd doende met plannen om commutervluchten tussen de eilanden te gaan vliegen.
* Avia Air heeft vanaf woensdag een nieuw vliegtuig in bedrijf. Het is een EMB-110, van Braziliaanse makelij, dat 19 passagiers kan vervoeren. Het kan gecharterd worden voor vluchten Aruba - Curagao v.v. en Aruba - Bonaire v.v. Auia Air voert tweemaal daags vluchten uit tussen Aruba en Punto Fijo in Venezuela.<ref>WILLEMSTAD— Avia Air heeft vanaf woensdag een nieuw vliegtuig in bedrijf. Het is een EMB-110, van Braziliaanse makelij, dat 19 passagiers kan vervoeren. Het kan gecharterd worden voor vluchten Aruba – Curagao v.v. en Aruba – Bonaire v.v. Auia Air voert tweemaal daags vluchten uit tussen Aruba en Punto Fijo in Venezuela.. "Amigoe". Curaçao, 12-10-1994, p. 9. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645369:mpeg21:p009</ref>
* Luchtvaartmaatschappij Avia Air die door de regering als nationale luchtvaartmaatschappij *s erkend, heeft plannen °ni met ingang van 1 december aanstaande naar vleugels uit te slaan. **er dag vertrekken twee yiuchten naar Punto Fijo (Venezuela), dirie naar en vier naar öonaire. Avia Air president Ciro Pieters. In 1986 is Avia Air begonnen als chartermaatschappij voor vluchten in de omgeving. In april van dit jaar kreeg Avia Air een vergunning om regelmatige vluchten uit te voeren. De maatschappij heeft vijf vliegtuigen: twee Embriers 110, elk met zestien stoelen en extra ruimte voor de koffers en twee Cessnas, elk met zeven stoelen.<ref>Plannen Avia Air om vleugels uit te slaan. "Amigoe". Curaçao, 28-11-1995, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644874:mpeg21:p007</ref>
* 1995: Het particuliere Avia Air heeft afgelopen vrijdag van minister. Glenbert Croes van Verkeer en Communicatie de vergunning ontvangen om geregelde vluchten uit te voeren. "Wij zijn nu ook een officiële luchtvaartmaatschappij die vluchten uit mag voeren op Bonaire, Curacao, Coro en Las Piedras", zo reageerde Avia Air-president Ciro Pieters vanmorgen desgevraagd. Ook werd vastgesteld dat de luchtvaartmaatschappijen van de twee landen (aruba-NA) elk een bepaald aantal vluchten kan uitvoeren. Dit zijn Aruba- Curacao met 35 vluchten per week, Aruba-Bonaire met 28 Avia Air, dat tot nu toe alleen chartervluchten verzorgde, begint binnen afzienbare tijd met de vluchten op Bonaire, Curacao en de twee Venezolaanse steden Coro en Las Piedras.
* Avia Air kreeg op 28 april van de minister Glenbert Croes van Vervoer en Communicatie een vergunning om geregelde vluchten uit te voeren tussen Cura9ao, Bonaire, Coro, Las Piedras en thuisbasis Aruba. De voorbereidingen betreffen nu voornamelijk de vluchten tussen de ABC-eilanden.
{{Appendix}}
------------------
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Insel Air Aruba
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda =
| antesecor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado =
| propietario =
| director ehecutivo =
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Insel Air Aruba''' tabata un aerolinea y subsidiario di Insel Air, como tambe e aerolinea oficial nacional di Aruba.<ref>[http://curacaochronicle.com/aviation/insel-air-aruba-seeks-u-s-routes/ Insel Air Aruba Seeks U.S. Routes]</ref>
de.wiki:Insel Air Aruba tabata un aerolinea y subsidiario di Insel Air, como tambe e aerolinea oficial nacional di Aruba. [1]
Un investigashon ku a tuma lugá na yanüari 2017 dor di e Inspectie Leefomgeving en Transport di Reino Hulandes a evidensiá defectonan tantu den e kompania mayor Insel Air i Insel Air Aruba, komo tambe den e outoridatnan di aviashon di Kòrsou i Aruba. Komo resultado, un kantidat di avion di e dos kompanianan lo no por bula pa un tempu indeterminá. Insel Air i Insel Air Aruba despues a reduci nan destinashonnan di buelo, ku anteriormente tambe tabata inkluí destinashonnan den Merka i Sur Amerika, pa e islanan ABC i Sint Maarten.<ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Dutch ILT intervenes in Curaçao, Aruba CAAs |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/53584-dutch-ilt-intervenes-in-curaao-aruba-caas ch-aviation.com]}}</ref><ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Insel Air axes bulk of network, retains ABC Islands |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/53989-insel-air-axes-bulk-of-network-retains-abc-islands ch-aviation.com]}}</ref><ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Curaçao's Insel Air looking to dispose of Aruban unit |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/54051-curaaos-insel-air-looking-to-dispose-of-aruban-unit ch-aviation.com]}}</ref><ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Curaçao's Insel Air fends off bankruptcy filing |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/54267-curaaos-insel-air-fends-off-bankruptcy-filing ch-aviation.com]}}</ref>
Insel Air Aruba a stop di opera na 2017 despues di cinco aña. [6]
== Flota ==
For di maart 2017, Insel Air Aruba su flota tabata consisti di ocho avion, di cual ningun ta operacional.<ref>[http://www.ch-aviation.com/portal/aircraft/search?search=1&cha=ISU ch-aviation], abgerufen am 20. März 2017.</ref>
==Wak tambe ==
* [[Lista di eks-kompania aéreo di Karibe Hulandes]]
== Link externo ==
* [https://www.fly-inselair.com/en/ Webpräsenz der Insel Air] (englisch und spanisch)
* [http://www.airliners.net/search/photo.search?airlinesearch=Insel%20Air%20Aruba&distinct_entry=true Fotos] der Insel Air Aruba auf [[Airliners.net]]
{{Appendix}}
-----------------
'''Aruba Flying Club''' tabata un asociacion di piloto amatur na Aruba??
== Historia ==
AFC ta data di ananan 1940. Tabata haci uzo di aeropuerto de Vuyst na San nicolas den bario di juana morto. met hangar
Na 1998 AFC a bira activo atrobe. AFC in 1950 statutair opgricht Vereniging Aruba Flying Club
In 1998 werd de Aruba Flying Club weer actief (welke vanaf de oorlogsjaren tot in de jaren 70 al
had bestaan). Aanvankelijk werd gevlogen met de Cessna 172M P4-BON, in 1992 en 1993 aangevuld
met Cessna 182P P4-GIN en sinds 1998 met een Amerikaans geregistreerde Cessna 172R, de N174AP.<ref>[http://landewers.net/P4-artikel.pdf 20 jaar Arubaans Luchtvaartuig Register
Arno Landewers]</ref>
Eleccion di directiva di AFC
* na 1956 e club tabatin 4 avioneta propio di cual e ultimo adkisicion tabata un stimson. Cu e avionetanan tabata bula y tene competencia y demostracionnan.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-ARUBAANSECOURANT-1956-09/page/n67/mode/2up?q=flying Aruba Flying Club viert eerste vlucht van nieuwe Stimson], Arubaanse Courant (21 september 1956)</ref>
* Aanwijzing: Als leden van de Raad van Beheer van de Aruba Flying Club, de heren: P. A. de Vuyst; Commandant Onderzoekings en Bewakingsdienst op Aruba; H. A. Hessling, Ambtenaar belast met het domein beheer op Aruba
* in 1950 de 100ste vliegbevet uitgereikt =- examens sportvliegr, instrument vlieger en instructur
* De Aruba Flying | Club 'is een bloeiende vereniging. | Het maximum aantal leden dat toegelaten wordt bedraagt statutair vijftig en dat heeft men vrijwel voortdurend. Het aantal brevetten dat in de loop der jaren werd uitge- > reikt loopt in de honderden. De samenwerking tussen A.F.C. en overheid is voortreffelijk en het aantal deskundigen waarover men kan beschikken ruim voldoende. De vloot bestaat uit vier toestellen, waarbij dan nog drie komen, die particulier eigendom van enkele leden zijn. De minimum leeftijdsgrens voor het behalen van een brevet is zeventien jaar. Men moet zich hiertoe eerst aan een strenge medische keuring onderwerpen. Voorschrift i.; dat men een aandeel koopt van driehonderd gulden. Daarna hebben de meeste leerlingen ongeveer 12 uur lessen nodig om dan nog een 25 tot 30 uur solo te vliegen voor zij het brevet kunnen halen. De totale instruktieteksten
belopen dan ongeveer ƒ 500.—. Wie eenmaal het brevet heeft en de nodige proeven hoeft afgelegd mag zelf een vliegtuigje huren, eerst voor vluchten boven het eiland, daarna ook voor tochtjes naar buiten. Voor weekenden komen vooral Curaeao en Bonaire in aanmerking voor langere vakanties Venezuela en andere omliggende landen. Enkele leden, als de heren Riehardson en van der Voort maakten ook veel langer vakantievluchteri (om langs de Venezolaans kust, Trinidad en andere eilanden naar Sint Maarten.<ref>De Aruba Flying Club. "Amigoe di Curacao". Willemstad, 26-10-1957. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000211195:mpeg21:p003</ref>
* Voor velen is het vertrek van de heer Pieter A. de Vuyst ongemerkt voorbij gegaan. Gedurende de tweede wereldoorlog was hij verbindingsmarineofficier en gedurende die tijd begon hij met het plannen voor een particulier vliegvels, dat naar hem genoemd werd. Op 16 juli 1944 werd dit vliegveld geopend dooi de toenmalige Gezaghebber I. Wagemaker. Dat het vliegveld naar hem ge noemd werd, was op voordracht van Aruba Flying Club als waardering voor het vele werk dat hij voor deze club had gedaan. In oktober 1945 kwam de heer de Vuyst in dienst van de Lago en verliet deze op 1 juni j.l. 1956.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010404914:mpeg21:p005|titel=Pieter A. de Vuyst verliet Aruba|werk=[[Amigoe]]|datum=1956-06-18|bezochtdatum=2024-03-12}}</ref>
{{Appendix}}
AFC is een Arubaanse vereniging ter beoefening van de vliegsport, opgericht in 1942 door employes van Lago te San Nicolas. Eerste voorzitter was Pieter A. de Vuijst, waarnaar het sportvliegveld is genoemd.<ref>Hoetink, Encyclopedie van de Nederlandse Antillen, 1969 pag.55</ref>
-----------------
== EZ Air (aanvulling)==
Mester menshoná ku direktor di Medicair Rene Winkel ta alabes direktor di aerolínea EZ Air, pues e kontrato firmá ta ku Winkel i no e aerolínea EZ Air. Esaki ta importante pa menshoná mirando ku den komunidat tin e impreshon ku ta EZ Air ta sòru pa Ambulans Aéreo. “Nos tin kontrato ku e doño pues no e aerolínea mes. Awor a yega e momentu ku e kontrato a vense. Segun e proseso, tur interesado por entregá un petishon pa ehekutá e tarea di Ambulans Aéreo. Boneriano 29-11-2023 titel=Ken ta bai ehekuta air ambulans?|https://awemainta.com/boneriano/
Medicair tambe por bolbe entregá un petishon”, e ta splika. Sinembargo e no ta konfirmá ku vensementu di e kontrato a sosedé entrante yanüari 2024. Tambe e ta sigurá ku e situashon di niun forma ta opstakulisá servisio di Ambulans Aéreo.
Mester menshoná ku ya pa algun luna tin spekulashon tokante e situashon aki. Dòkter Frans komo direktor di FM den un rueda di prensa anterior a konfirmá ku Ministerio na Hulanda ke pa ehekutá buelonan di Ambulans Aéreo ku avionnan registrá na Hulanda. Tur esaki por konsiderá komo opstákulo pa proveodornan lokal.
BONERIANO a tuma kontakto ku Rene Winkel tokante e situashon aki i e ta splika ku e no ta deseá na amplia masha mirando ku FM ainda ta un kliente.
“Echo sí ta ku FM algun tempu atras a saka un asina yamá ‘tender’ pa buska un operadó pa ambulans aéreo ku lo trese avionnan ku registrashon PH, esta di Hulanda. Es mas FM lo ta basta leu pa bira un operador di aerolínea. No ta eksistí Ambulans Aéreo, ta eksistí pèrmit pa ehekutá buelo ‘ airline operator certificate’ (AOC). Di aki ta haña un provishon riba e pèrmit pa Ambulans Aéreo pasombra ta buelo komersial i ku nan lo bula bou di e reglanan Europeo, EASA”, e ta splika.
Winkel ta agregá ku nan tambe a lesa ku FM ke bin ku avion di Ambulans eléktriko, pero tambe
mester bisa ku e teknologia aki no ta asina leu ainda.
“No ta eksistí avion eléktriko ainda ku por bula e rutanan aki, i dado kaso ku bin ku avionnan
asina mes, mester pasa den hinter un prosedura pa nan wòrdu sertifiká pa departamentonan
konserní manera Curacao Civil Aviation Authority (CCAA) Y ILT holanda , Esei ta nifiká ku por dura
añanan promé ku por bai usa avionnan eléktriko pa transporte di pashènt.”
Importansia di Ambulans Aéreo
Esaki ta un avion privá spesialmente adaptá pa duna sosten médiko na pashèntnan durante transporte. Un dòkter, paramediko òf ekipo di dòkternan altamente kualifiká lo biaha ku su pashènt pa atendé e pashènt te ora e yega e aeropuerto destiná i por transportá e pashènt na un manera sigur te su kas òf pa un hòspital den e pais. E Ambulans Aéreo lógikamente ta karga tur e ekipo i e remedinan nesesario durante e buelo.
{{Appendix}}
-----------------------------
__NOINDEX__
s4ni6hzhegcunzwymggjrw1ddm4d4gd
199482
199477
2026-08-04T14:05:12Z
Caribiana
8320
199482
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
* Nieuw: [[Avia Air]] - [[Insel Air Aruba]] - [[Aruba Airlines]] - [[Aruba Flying Club]] . [[SLM]] - [[Jetair Caribbean]] - [[Buelo 980 di ALM]] - [[Margareth Abraham]]
* Aanvullen: [[Z Air]]
---------------
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Aruba Airlines
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda = 2006
| antecesor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado = Onno J. de Swart
| propietario =
| director ehecutivo =
| pais = {{ABW}}
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Aruba Airlines''' (oficialmente '''Arubaanse Luchtvaart Maatschappij N.V.''') ta e aerolinea di bandera y e unico aerolinea nacional di [[Aruba]]. Funda na 2006, e compania ta ofrece transporte aereo pa pasahero, tanto servicio regular y di charter, pa varios destinacion den Caribe, [[Sur Amérika|Sur America]] y [[Estadonan Uni di Amérika|Merca]].
Aruba Airlines su sede ta na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]], Aruba, cerca di [[Aeropuerto Internacional Reina Beatrix]], mientras cu su base principal pa mantencion ta na [[Miami]], [[Florida]]. Na 2015, e aerolinea a ricibi un ''Aircraft Operating Certificate'' (AOC) for di Merca.[1][2]
== Historia ==
Aruba Airlines a wordo funda na 2006 door di Onno J. de Swart, kende tabata su prome director.<ref>{{Cite web|url=http://curacaochronicle.com/aviation/press-release-settlement-between-aruba-airlines-and-de-swart/|title=Press release: Settlement between Aruba Airlines and de Swart|date=16 June 2017}}</ref>
E aerolinea a cuminsa operacionnan di charter na 2010 cu un avion chikito tipo Piper PA-31 Navajo di shete asiento. Den e prome añanan, e compania a concentra riba desaroyo di su structura operacional y di mercado.
E sede principal ta na Oranjestad na Aruba, cual ta e centro di operacion principal, y e aerolinea a habri un oficina nobo na [[Aeropuerto Internacional Reina Beatrix]]. E tin tambe ofisina di benta na Miami, Curaçao, Bonaire i na Maracaibo, Valencia i Maracay.<ref name="arubaair-offices">{{cite web|url=http://www.arubaairlines.com/#contactus|title=Aruba Airlines - Contact Us|accessdate=2015-04-21 }}</ref>
Na kuminsamentu di 2011 e kompania a atrae inversionista nobo, ku ta kondusí na e mehoracion di e flota. E compania a risibí un Sertifikado di Operashon di aerolínea ekonómiko na ougùstùs di 2012. E aerolinea ta haya dos avion Airbus A320, e prome di nan a yega Aruba na november di 2012. E avion a kuminsá bula buelonan charter for di Aruba na fin di 2012 i e operashonnan programá a kuminsá e siguiente aña. Su promé destinashon tabata Maracaibo, Venezuela i despues Valencia, Venezuela. Despues riba 5 di yüli di e aña ei nan a inaugurá e buelonan pa Panama City, Panama. Y finalmente Miami, Merca.
Flota y Destinashonnan
{| class="wikitable sortable"
! Tipo di Avion !! Modelo !! Kantidat !! Kabina !! Asiento !! Registrashon
|-
| Airbus || A320-200 || 1 || Ekonomiko || ~180 || P4-AAF [4]
|-
| Airbus || A321-200 || 1 || Ekonomiko/“Premium” || ~178 || (vhe model, [5])
|-
| Bombardier || CRJ200 || 1 || Ekonomiko || ~52 || P4-CRA [6]
|}
== Destinashonnan selectá ==
{| class="wikitable sortable"
! Ruta !! País/Región !! Estado
|-
| Aruba ↔ Miami !! EEUU !! Activo (charter/regular) [3]
|-
| Aruba ↔ Maracaibo !! Venezuela !! Introdi (2012) [3]
|-
| Aruba ↔ Valencia !! Venezuela !! Introdi (2012) [3]
|-
| Aruba ↔ Panama City !! Panamá !! Introdi (5 Julio) [3]
|}
== Dificultadnan i Estado Actual ==
Durante e kriis di COVID-19 y problemanan operashonal, Aruba Airlines a enfrenta varios reto. Pa ehempel: su flota a keda parká, i datos reciente ta mustra ku e aerolínea no ta tene vuelos normales kuendo; por ehempel, un sitio pa seguimiento di vuelos ta nifiká kantidat “0” destinashon pa Aruba Airlines. [7]
Den marzo 2021 Aruba Airlines a risibí su promé A321-200 (P4-AAI) pa possibilitá un relansa, pero no ta klaro si e aerolínea actualmente ta operando vuelos regulares.[8]
E situashon ta kompleho: aunke e sitio ofisial y rekursonan ta indiká ku e aerolínea ta “active” [9], e falta di voli actual y klaridat publikashonal ta kreá duda.
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1359309649|titulo=ALM Flight 980}}
{{References}}
}}
[[:Kategoria:Aviashon]]
[[:Kategoria:Aruba]]
Historia
Aruba Airlines a wòrdu fundá na 2006 dor di Onno J. de Swart, kende tabata su promé direktor.[1]
E aerolínea a kuminsá operashonnan di charter na 2010 ku un avion chikí tipo Piper PA-31 Navajo di shete asiento. Na e promé añanan, e kompania a konsentrá riba desaroyo di su struktura operashonal i di merkado.
Na 2011, inversionistanan nobo a bin aden, loke a permití ekspanshon di e flota. Na ougùstùs 2012, e aerolínea a haña su sertifikado di operashon aéreo ekonómiko.
Durante e mesun periodo, Aruba Airlines a introdusí avionnan tipo Airbus A320, ku e promé avion a yega Aruba na novèmber 2012. E buelonan charter a kuminsá na final di 2012, miéntras ku operashonnan regular a sigui na 2013.
E promé destinashonnan regular tabata:
Maracaibo (Venezuela)
Valencia (Venezuela)
Despues, e red di ruta a wòrdu ampliá ku:
Panama City (Panamá)
Miami (Estados Unidos)
==Flota==
Aruba Airlines ta operá un flota limitá. Segun dato di 2025–2026, e aerolínea tin solamente un avion aktivo: Airbus A320-200 (aprox. 180 asiento)
Den pasado, e kompania a operá tambe avionnan tipo Airbus A319, Airbus A321-200 i Bombardier CRJ200, pero mayoria di nan no ta aktivo mas den operashon regular.
==Destinashonnan==
Aruba Airlines ta ofrece buelonan charter i, di manera limitá, buelonan regular pa diferente destinashonnan den Karibe, Suramérika i Estados Unidos.
Destinashonnan asociá ku e aerolínea den periodo reciente inkluí:
Curaçao
Bonaire
Medellín (Colombia)
Barranquilla (Colombia)
Georgetown (Guyana)
Miami (Estados Unidos)
Sinembargo, e red di ruta no ta fijo i por varia konsiderablemente. Hopi di e buelonan ta operá riba base di charter òf disponibilidad temporal.
==Dificultadnan i estado aktual==
Durante e periodo di pandemia di COVID-19 i despues, Aruba Airlines a enfrentá varios reto operashonal i finansiero.
E operashonnan a reducí konsiderablemente, i na algun momentonan e flota a keda parka. Aunke e kompania a risibí un Airbus A321-200 na 2021 ku e intenshon di relansamentu, informashon públiko tokante buelonan regular a keda limitá.
Segun fuente reciente, Aruba Airlines ta konta ainda komo e aerolínea di bandera di Aruba i formalmente aktivo, pero e grado di operashon regular por varia i no semper ta kla den dato públiko disponibel.
Organisashon
Aruba Airlines tin su sede na Oranjestad i ta operá for di Aeropuerto Internashonal Reina Beatrix.
Ademas, e kompania a mantené presensia den diferente merkadonan via ofisinan di benta, inkluyendo:
Miami
Curaçao
Bonaire
Venezuela
---------
Segun dato aktual (2025–2026), Aruba Airlines ta operá un flota hopi limitá, konsistiendo principalmente di un solo avion aktivo:
Airbus A320-200 – aproksimadamente 180 asiento
Dato di aviashon independiente ta konfirmá ku e aerolínea tin solamente 1 avion den servisio, ku otro avionnan den pasado ya no ta aktivo òf ta konsiderá komo parte di flota historiko .
Flota anterior
Aruba Airlines a operá e siguiente tiponan di avion den pasado:
Airbus A319-100
Airbus A321-200
Bombardier CRJ200
Piper PA-31 Navajo
Mayoria di e avionnan aki a wòrdu retirá entre 2018 i 2023, indikando un redukshon significativo den kapasidat operashonal.
🌍 Destinashonnan
Aruba Airlines ta ofresé buelonan charter i, di manera limitá, buelonan regular pa destinashonnan den Karibe, Suramérika i Estados Unidos.
Segun informashon mas reciente, e destinashonnan asociá ku e aerolínea inkluí:
Curaçao
Bonaire
Medellín (Colombia)
Barranquilla (Colombia)
Georgetown (Guyana)
Miami (Estados Unidos)
Fuente independiente ta indiká ku Aruba Airlines ta sirbi un kantidat chikí di destinashonnan (±3–8), ku un red di ruta ku por varia segun kondishonnan di merkado .
------------
18/10/25 Aruba Airlines is still operating and is the flag carrier and sole airline of Aruba. It is based at Queen Beatrix International Airport in Oranjestad and provides scheduled and charter services to various destinations across the Caribbean, South America, and the United States.
Operations: Aruba Airlines is currently the only Aruban airline. It offers both scheduled and charter flights, serving as a primary carrier to and from the island.
Headquarters: The airline's corporate headquarters are in Oranjestad, Aruba. Its main maintenance base is in Miami, Florida.
Destinations: It flies to a number of destinations, including cities in the Caribbean, South America (such as Medellin, Colombia, and Georgetown, Guyana), and the United States (such as Miami).
NOTES
'''Aruba Airlines''' (officially Arubaanse Luchtvaart Maatschappij N.V.) ta e aerolínea di bandera y e único aerolínea nashonal di Aruba. Fundá den 2006, Aruba Airlines ta oferé transporte aéreo regular y charter pa pasaheronan pa varias destinashon. Su sede korporativo ta na Oranjestad, Aruba, y su base di mantenemento prinsipal ta na Miami, Florida. Den 2015 e compañías a risibí e Aircraft Operating Certificate (AOC) for di Estados Unidos.[1][2]
== Historia ==
Aruba Airlines a wordo funda na 2006 pa Onno J. de Swart, kien tabata su promé direktor. Den 2010 e a inicia operashon di charter ku un Piper PA-31 Navajo di shete asiento. Su sede operashonal ta na Oranjestad, kaminda e tin su base perto di Aeropuerto Internacional Reina Beatrix. E tin ofisinan di benta na Miami (EEUU), Curaçao, Bonaire, i Venezuela (Maracaibo, Valencia y Maracay).[3]
Na 2011 Aruba Airlines a atraé inversionistanan nobo pa mehorá su flota. Den ougùstùs 2012, e aerolínea risibí su sertifikado di operashon aéreo ekonómiko, y e a introducí dos Airbus A320 na su flota (su promé A320 yegá na Aruba na november 2012).
Su promé ruta regular tabata Aruba → Maracaibo (Venezuela), sigi pa Aruba → Valencia (Venezuela), y mas dilanti Aruba → Panama City (Panamá) i Aruba → Miami (EEUU).
------------
{{Variante|a}}
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Jet Air
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda =
| antesecor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado =
| propietario =
| director ehecutivo =
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Jet Air''' (oficialmente ) ta e aerolínea nacional di
{{Appendix}}
[[:Category:Aviashon]]
[[:Category:Karibe Hulandes]]
-------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Avia Air
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda =
| antesecor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado =
| propietario =
| director ehecutivo =
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Avia Air''' ta un compania aereo di Aruba cu a opera entre .. y november 2003.
Avia Air tabata un aerolinea basá na Aruba.
Avia Air a suspendé su servisio na novèmber 2003 i tabata trahando pa reestructurá su operashonnan bou di protekshon di bankrut. 1]
== Historia ==
Avia Air a kuminsá operashon den zomer di 1994 inicialmente tres Cessna 402B ⁇ (P4-AVA te ku
P4-AVC); e mesun aña a añadí un Embraer Bandeirante (P4-AVD). Pasobra Air Aruba a enfoca mas y mas riba buelonan pa Merka, algun ruta regional por a bira operá. A kuminsá ku servisionan di liña pa Curaçao, Bonaire i e siudatnan Venezolano di Maracaibo, Punto Fijo i Valencia. Na fin di 1995,
a cumpra un di dos Bandeirante P4-AVE).<ref>[http://landewers.net/P4-artikel.pdf 20 jaar Arubaans Luchtvaartuig Register
Arno Landewers]</ref>
Na 13 di mart di 1996 e barku a kai banda di (Venezuela) e Cessna 402B P4-AVB na laman,
cu a mata tur ocho persona den e auto.
E tabata trata di un buelo di linea di Aruba pa Punto Fijo. E piloto a reporta na un otro avion di Avia Problema di aire ku e motor robes, i algun tempu despues cu un candela a kibra. For di investigashon a resulta cu e candela a causa e motor y un parti di a kibra e ala robes di e avion, despues cu e Nort di Las Piedras- Aeropuerto di Punto Fijo - a kai.
Na komienso di 2003, un Short SD.360-200 a kumpra, pero e aparato aki no a wòrdu a drenta servisio. For di mei 2003 no tabatin sèn mas pa paga salario di e personal y operacionnan di vuelo a keda para. Poco despues e lease company Volvo Aero a pidi e motornan di e dos Bandeirantes y finalmente
E departamento di impuesto a konfiská tur e produktonan. E Cessna tambe a keda destruí.
aerodinámiko pa motibu di mantenshon atrasá. Con E shortenan a bira algun e vuelo di entrenamentu a tuma lugá despues di e grupo di invershon IMCA, propietario di Air Exel,
a kumpra un participacion di 50% den Avia Air. Avia Air
lo sigui como AviaExel. E falta di Avia Air a hasi un pèrmit di establesementu definitivo
drecha bo kara. Na òktober 2003 e kompania a a declara su mes na faillite. Poco despues, e 'Short' a bira e doño a rekuperá; tur dos Bandeirantes a keda te ku e zomer di e aña aki riba e
Aeropuerto di Oranjestad ta para y e Cessna 402 P4-AVA ainda ta presente aki.
==Code data==
*[[International Air Transport Association|IATA]] Code: '''3R'''
*[[International Civil Aviation Organization|ICAO]] Code: '''ARB'''
*Callsign: Aviair
==Flota==
*Short 360-200
*Embraer EMB 110 Bandeirante
== Wak tambe ==
* [[Lista di eks-kompania aéreo di Karibe Hulandes]]
{{Appendix}}
NOTES
* Avia Air a cuminsa na 1984 como compania di charter Avia Air Chapter cu tabata activo na Aruba i Corwou.
* in augustus 1987 verscheen het Avia Air toestel met piloot Robby Anjie, 26 jr., ter hoogte van MAcoya, Venezuela. Een tweemotorig vliegtuig Cessna met kenteken N-5351- A van de particuliere chartermaatschappij van de heer Efi Tromp, Avia Air, wordt sinds vrijdagavond op de route van Punto Fjjo (Venezuela) naar de luchthaven van Aruba vermist.
* directie/eignaaar? Efi Tromp.
* HetvliegtuigiseenJetpropAerocommander, een snelle vliegtuig ingericht met de nodige luxe. Avia- Air hoopt met zijn nieuwe aanwinst de Curagaose zakenman nu een nog betere service te verlenen. Avia- Air die in 1980 bij ministriële beschikking toestemming kreeg om samen met twee andere luchttransportmaatschappijen commerciële passagiersvluchten uit te voeren, biedt rechtstreekse vluchten aan naar alle bestemmingen in het Caribisch gebied, Colombia, Venezuela en Suriname. Met dit nieuwe vliegtuig hoopt Avia- Air bij te kunnen dragen aan de economische ontwikkeling van Curagao,<ref>TOEKOMST ANDERS TEKORT AAN GEKWALIFICEERDE KRACHTEN CDM ervaart dat nu al Opleiding vaklieden in metaalsector noodzakelijk. "Amigoe". Curaçao, 24-08-1987, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642489:mpeg21:p003</ref>
* 1994: Avia Air van Efi Tromp is reeds enige tijd doende met plannen om commutervluchten tussen de eilanden te gaan vliegen.
* Avia Air heeft vanaf woensdag een nieuw vliegtuig in bedrijf. Het is een EMB-110, van Braziliaanse makelij, dat 19 passagiers kan vervoeren. Het kan gecharterd worden voor vluchten Aruba - Curagao v.v. en Aruba - Bonaire v.v. Auia Air voert tweemaal daags vluchten uit tussen Aruba en Punto Fijo in Venezuela.<ref>WILLEMSTAD— Avia Air heeft vanaf woensdag een nieuw vliegtuig in bedrijf. Het is een EMB-110, van Braziliaanse makelij, dat 19 passagiers kan vervoeren. Het kan gecharterd worden voor vluchten Aruba – Curagao v.v. en Aruba – Bonaire v.v. Auia Air voert tweemaal daags vluchten uit tussen Aruba en Punto Fijo in Venezuela.. "Amigoe". Curaçao, 12-10-1994, p. 9. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645369:mpeg21:p009</ref>
* Luchtvaartmaatschappij Avia Air die door de regering als nationale luchtvaartmaatschappij *s erkend, heeft plannen °ni met ingang van 1 december aanstaande naar vleugels uit te slaan. **er dag vertrekken twee yiuchten naar Punto Fijo (Venezuela), dirie naar en vier naar öonaire. Avia Air president Ciro Pieters. In 1986 is Avia Air begonnen als chartermaatschappij voor vluchten in de omgeving. In april van dit jaar kreeg Avia Air een vergunning om regelmatige vluchten uit te voeren. De maatschappij heeft vijf vliegtuigen: twee Embriers 110, elk met zestien stoelen en extra ruimte voor de koffers en twee Cessnas, elk met zeven stoelen.<ref>Plannen Avia Air om vleugels uit te slaan. "Amigoe". Curaçao, 28-11-1995, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644874:mpeg21:p007</ref>
* 1995: Het particuliere Avia Air heeft afgelopen vrijdag van minister. Glenbert Croes van Verkeer en Communicatie de vergunning ontvangen om geregelde vluchten uit te voeren. "Wij zijn nu ook een officiële luchtvaartmaatschappij die vluchten uit mag voeren op Bonaire, Curacao, Coro en Las Piedras", zo reageerde Avia Air-president Ciro Pieters vanmorgen desgevraagd. Ook werd vastgesteld dat de luchtvaartmaatschappijen van de twee landen (aruba-NA) elk een bepaald aantal vluchten kan uitvoeren. Dit zijn Aruba- Curacao met 35 vluchten per week, Aruba-Bonaire met 28 Avia Air, dat tot nu toe alleen chartervluchten verzorgde, begint binnen afzienbare tijd met de vluchten op Bonaire, Curacao en de twee Venezolaanse steden Coro en Las Piedras.
* Avia Air kreeg op 28 april van de minister Glenbert Croes van Vervoer en Communicatie een vergunning om geregelde vluchten uit te voeren tussen Cura9ao, Bonaire, Coro, Las Piedras en thuisbasis Aruba. De voorbereidingen betreffen nu voornamelijk de vluchten tussen de ABC-eilanden.
{{Appendix}}
------------------
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Insel Air Aruba
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda =
| antesecor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado =
| propietario =
| director ehecutivo =
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Insel Air Aruba''' tabata un aerolinea y subsidiario di Insel Air, como tambe e aerolinea oficial nacional di Aruba.<ref>[http://curacaochronicle.com/aviation/insel-air-aruba-seeks-u-s-routes/ Insel Air Aruba Seeks U.S. Routes]</ref>
de.wiki:Insel Air Aruba tabata un aerolinea y subsidiario di Insel Air, como tambe e aerolinea oficial nacional di Aruba. [1]
Un investigashon ku a tuma lugá na yanüari 2017 dor di e Inspectie Leefomgeving en Transport di Reino Hulandes a evidensiá defectonan tantu den e kompania mayor Insel Air i Insel Air Aruba, komo tambe den e outoridatnan di aviashon di Kòrsou i Aruba. Komo resultado, un kantidat di avion di e dos kompanianan lo no por bula pa un tempu indeterminá. Insel Air i Insel Air Aruba despues a reduci nan destinashonnan di buelo, ku anteriormente tambe tabata inkluí destinashonnan den Merka i Sur Amerika, pa e islanan ABC i Sint Maarten.<ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Dutch ILT intervenes in Curaçao, Aruba CAAs |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/53584-dutch-ilt-intervenes-in-curaao-aruba-caas ch-aviation.com]}}</ref><ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Insel Air axes bulk of network, retains ABC Islands |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/53989-insel-air-axes-bulk-of-network-retains-abc-islands ch-aviation.com]}}</ref><ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Curaçao's Insel Air looking to dispose of Aruban unit |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/54051-curaaos-insel-air-looking-to-dispose-of-aruban-unit ch-aviation.com]}}</ref><ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Curaçao's Insel Air fends off bankruptcy filing |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/54267-curaaos-insel-air-fends-off-bankruptcy-filing ch-aviation.com]}}</ref>
Insel Air Aruba a stop di opera na 2017 despues di cinco aña. [6]
== Flota ==
For di maart 2017, Insel Air Aruba su flota tabata consisti di ocho avion, di cual ningun ta operacional.<ref>[http://www.ch-aviation.com/portal/aircraft/search?search=1&cha=ISU ch-aviation], abgerufen am 20. März 2017.</ref>
==Wak tambe ==
* [[Lista di eks-kompania aéreo di Karibe Hulandes]]
== Link externo ==
* [https://www.fly-inselair.com/en/ Webpräsenz der Insel Air] (englisch und spanisch)
* [http://www.airliners.net/search/photo.search?airlinesearch=Insel%20Air%20Aruba&distinct_entry=true Fotos] der Insel Air Aruba auf [[Airliners.net]]
{{Appendix}}
-----------------
'''Aruba Flying Club''' tabata un asociacion di piloto amatur na Aruba??
== Historia ==
AFC ta data di ananan 1940. Tabata haci uzo di aeropuerto de Vuyst na San nicolas den bario di juana morto. met hangar
Na 1998 AFC a bira activo atrobe. AFC in 1950 statutair opgricht Vereniging Aruba Flying Club
In 1998 werd de Aruba Flying Club weer actief (welke vanaf de oorlogsjaren tot in de jaren 70 al
had bestaan). Aanvankelijk werd gevlogen met de Cessna 172M P4-BON, in 1992 en 1993 aangevuld
met Cessna 182P P4-GIN en sinds 1998 met een Amerikaans geregistreerde Cessna 172R, de N174AP.<ref>[http://landewers.net/P4-artikel.pdf 20 jaar Arubaans Luchtvaartuig Register
Arno Landewers]</ref>
Eleccion di directiva di AFC
* na 1956 e club tabatin 4 avioneta propio di cual e ultimo adkisicion tabata un stimson. Cu e avionetanan tabata bula y tene competencia y demostracionnan.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-ARUBAANSECOURANT-1956-09/page/n67/mode/2up?q=flying Aruba Flying Club viert eerste vlucht van nieuwe Stimson], Arubaanse Courant (21 september 1956)</ref>
* Aanwijzing: Als leden van de Raad van Beheer van de Aruba Flying Club, de heren: P. A. de Vuyst; Commandant Onderzoekings en Bewakingsdienst op Aruba; H. A. Hessling, Ambtenaar belast met het domein beheer op Aruba
* in 1950 de 100ste vliegbevet uitgereikt =- examens sportvliegr, instrument vlieger en instructur
* De Aruba Flying | Club 'is een bloeiende vereniging. | Het maximum aantal leden dat toegelaten wordt bedraagt statutair vijftig en dat heeft men vrijwel voortdurend. Het aantal brevetten dat in de loop der jaren werd uitge- > reikt loopt in de honderden. De samenwerking tussen A.F.C. en overheid is voortreffelijk en het aantal deskundigen waarover men kan beschikken ruim voldoende. De vloot bestaat uit vier toestellen, waarbij dan nog drie komen, die particulier eigendom van enkele leden zijn. De minimum leeftijdsgrens voor het behalen van een brevet is zeventien jaar. Men moet zich hiertoe eerst aan een strenge medische keuring onderwerpen. Voorschrift i.; dat men een aandeel koopt van driehonderd gulden. Daarna hebben de meeste leerlingen ongeveer 12 uur lessen nodig om dan nog een 25 tot 30 uur solo te vliegen voor zij het brevet kunnen halen. De totale instruktieteksten
belopen dan ongeveer ƒ 500.—. Wie eenmaal het brevet heeft en de nodige proeven hoeft afgelegd mag zelf een vliegtuigje huren, eerst voor vluchten boven het eiland, daarna ook voor tochtjes naar buiten. Voor weekenden komen vooral Curaeao en Bonaire in aanmerking voor langere vakanties Venezuela en andere omliggende landen. Enkele leden, als de heren Riehardson en van der Voort maakten ook veel langer vakantievluchteri (om langs de Venezolaans kust, Trinidad en andere eilanden naar Sint Maarten.<ref>De Aruba Flying Club. "Amigoe di Curacao". Willemstad, 26-10-1957. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000211195:mpeg21:p003</ref>
* Voor velen is het vertrek van de heer Pieter A. de Vuyst ongemerkt voorbij gegaan. Gedurende de tweede wereldoorlog was hij verbindingsmarineofficier en gedurende die tijd begon hij met het plannen voor een particulier vliegvels, dat naar hem genoemd werd. Op 16 juli 1944 werd dit vliegveld geopend dooi de toenmalige Gezaghebber I. Wagemaker. Dat het vliegveld naar hem ge noemd werd, was op voordracht van Aruba Flying Club als waardering voor het vele werk dat hij voor deze club had gedaan. In oktober 1945 kwam de heer de Vuyst in dienst van de Lago en verliet deze op 1 juni j.l. 1956.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010404914:mpeg21:p005|titel=Pieter A. de Vuyst verliet Aruba|werk=[[Amigoe]]|datum=1956-06-18|bezochtdatum=2024-03-12}}</ref>
{{Appendix}}
AFC is een Arubaanse vereniging ter beoefening van de vliegsport, opgericht in 1942 door employes van Lago te San Nicolas. Eerste voorzitter was Pieter A. de Vuijst, waarnaar het sportvliegveld is genoemd.<ref>Hoetink, Encyclopedie van de Nederlandse Antillen, 1969 pag.55</ref>
-----------------
== EZ Air (aanvulling)==
Mester menshoná ku direktor di Medicair Rene Winkel ta alabes direktor di aerolínea EZ Air, pues e kontrato firmá ta ku Winkel i no e aerolínea EZ Air. Esaki ta importante pa menshoná mirando ku den komunidat tin e impreshon ku ta EZ Air ta sòru pa Ambulans Aéreo. “Nos tin kontrato ku e doño pues no e aerolínea mes. Awor a yega e momentu ku e kontrato a vense. Segun e proseso, tur interesado por entregá un petishon pa ehekutá e tarea di Ambulans Aéreo. Boneriano 29-11-2023 titel=Ken ta bai ehekuta air ambulans?|https://awemainta.com/boneriano/
Medicair tambe por bolbe entregá un petishon”, e ta splika. Sinembargo e no ta konfirmá ku vensementu di e kontrato a sosedé entrante yanüari 2024. Tambe e ta sigurá ku e situashon di niun forma ta opstakulisá servisio di Ambulans Aéreo.
Mester menshoná ku ya pa algun luna tin spekulashon tokante e situashon aki. Dòkter Frans komo direktor di FM den un rueda di prensa anterior a konfirmá ku Ministerio na Hulanda ke pa ehekutá buelonan di Ambulans Aéreo ku avionnan registrá na Hulanda. Tur esaki por konsiderá komo opstákulo pa proveodornan lokal.
BONERIANO a tuma kontakto ku Rene Winkel tokante e situashon aki i e ta splika ku e no ta deseá na amplia masha mirando ku FM ainda ta un kliente.
“Echo sí ta ku FM algun tempu atras a saka un asina yamá ‘tender’ pa buska un operadó pa ambulans aéreo ku lo trese avionnan ku registrashon PH, esta di Hulanda. Es mas FM lo ta basta leu pa bira un operador di aerolínea. No ta eksistí Ambulans Aéreo, ta eksistí pèrmit pa ehekutá buelo ‘ airline operator certificate’ (AOC). Di aki ta haña un provishon riba e pèrmit pa Ambulans Aéreo pasombra ta buelo komersial i ku nan lo bula bou di e reglanan Europeo, EASA”, e ta splika.
Winkel ta agregá ku nan tambe a lesa ku FM ke bin ku avion di Ambulans eléktriko, pero tambe
mester bisa ku e teknologia aki no ta asina leu ainda.
“No ta eksistí avion eléktriko ainda ku por bula e rutanan aki, i dado kaso ku bin ku avionnan
asina mes, mester pasa den hinter un prosedura pa nan wòrdu sertifiká pa departamentonan
konserní manera Curacao Civil Aviation Authority (CCAA) Y ILT holanda , Esei ta nifiká ku por dura
añanan promé ku por bai usa avionnan eléktriko pa transporte di pashènt.”
Importansia di Ambulans Aéreo
Esaki ta un avion privá spesialmente adaptá pa duna sosten médiko na pashèntnan durante transporte. Un dòkter, paramediko òf ekipo di dòkternan altamente kualifiká lo biaha ku su pashènt pa atendé e pashènt te ora e yega e aeropuerto destiná i por transportá e pashènt na un manera sigur te su kas òf pa un hòspital den e pais. E Ambulans Aéreo lógikamente ta karga tur e ekipo i e remedinan nesesario durante e buelo.
{{Appendix}}
-----------------------------
__NOINDEX__
j1ij9j8q1h2y5g5jiljh98g6ir1t0cd
199488
199482
2026-08-04T15:04:20Z
Caribiana
8320
199488
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
* Nieuw: [[Avia Air]] - [[Insel Air Aruba]] - [[Aruba Airlines]] - [[Aruba Flying Club]] . [[SLM]] - [[Jetair Caribbean]] - [[Buelo 980 di ALM]] - [[Margareth Abraham]]
* Aanvullen: [[Z Air]]
---------------
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Aruba Airlines
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda = 2006
| antecesor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado = Onno J. de Swart
| propietario =
| director ehecutivo =
| pais = {{ABW}}
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Aruba Airlines''' (oficialmente '''Arubaanse Luchtvaart Maatschappij N.V.''') ta e aerolinea di bandera y e unico aerolinea nacional di [[Aruba]]. Funda na 2006, e compania ta ofrece transporte aereo pa pasahero, tanto servicio regular y di charter, pa varios destinacion den Caribe, [[Sur Amérika|Sur America]] y [[Estadonan Uni di Amérika|Merca]].
Aruba Airlines su sede ta na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]], Aruba, cerca di [[Aeropuerto Internacional Reina Beatrix]], mientras cu su base principal pa mantencion ta na [[Miami]], [[Florida]]. Na 2015, e aerolinea a ricibi un ''Aircraft Operating Certificate'' (AOC) for di Merca.[1][2]
== Historia ==
Aruba Airlines a wordo funda na 2006 door di Onno J. de Swart, kende tabata su prome director.<ref>{{Cite web|url=http://curacaochronicle.com/aviation/press-release-settlement-between-aruba-airlines-and-de-swart/|title=Press release: Settlement between Aruba Airlines and de Swart|date=16 June 2017}}</ref>
E aerolinea a cuminsa operacionnan di charter na 2010 cu un avion chikito tipo Piper PA-31 Navajo di shete asiento. Den e prome añanan, e compania a concentra riba desaroyo di su structura operacional y di mercado.
Na 2011, inversionistanan nobo a bin aden, loke a permití expansion di e flota. Na augustus 2012, e aerolinea a haya su certificado di operacion aéreo economico.
Durante e mesun periodo, Aruba Airlines a introduci avionnan tipo Airbus A320, cu e prome avion a yega Aruba na novèmber 2012. E vuelonan charter a cuminsa na final di 2012, mientras cu operacionnan regular a sigui na 2013.
E prome destinacionnan regular tabata [[Maracaibo]] y [[Valencia]] na [[Venezuela]]. Despues, e red di ruta a wordo amplia cu [[Siudad di Panama|Panama City]] ([[Panama]]) y [[Miami]] (Merca).
E sede principal ta na Oranjestad na Aruba, cual ta e centro di operacion principal, y e aerolinea a habri un oficina nobo na [[Aeropuerto Internacional Reina Beatrix]]. E tin tambe ofisina di benta na Miami, Curaçao, Bonaire i na Maracaibo, Valencia i Maracay.<ref name="arubaair-offices">{{cite web|url=http://www.arubaairlines.com/#contactus|title=Aruba Airlines - Contact Us|accessdate=2015-04-21 }}</ref>
Na kuminsamentu di 2011 e kompania a atrae inversionista nobo, ku ta kondusí na e mehoracion di e flota. E compania a risibí un Sertifikado di Operashon di aerolínea ekonómiko na ougùstùs di 2012. E aerolinea ta haya dos avion Airbus A320, e prome di nan a yega Aruba na november di 2012. E avion a kuminsá bula buelonan charter for di Aruba na fin di 2012 i e operashonnan programá a kuminsá e siguiente aña. Su promé destinashon tabata Maracaibo, Venezuela i despues Valencia, Venezuela. Despues riba 5 di yüli di e aña ei nan a inaugurá e buelonan pa Panama City, Panama. Y finalmente Miami, Merca.
Flota y Destinashonnan
{| class="wikitable sortable"
! Tipo di Avion !! Modelo !! Kantidat !! Kabina !! Asiento !! Registrashon
|-
| Airbus || A320-200 || 1 || Ekonomiko || ~180 || P4-AAF [4]
|-
| Airbus || A321-200 || 1 || Ekonomiko/“Premium” || ~178 || (vhe model, [5])
|-
| Bombardier || CRJ200 || 1 || Ekonomiko || ~52 || P4-CRA [6]
|}
== Destinashonnan selectá ==
{| class="wikitable sortable"
! Ruta !! País/Región !! Estado
|-
| Aruba ↔ Miami !! EEUU !! Activo (charter/regular) [3]
|-
| Aruba ↔ Maracaibo !! Venezuela !! Introdi (2012) [3]
|-
| Aruba ↔ Valencia !! Venezuela !! Introdi (2012) [3]
|-
| Aruba ↔ Panama City !! Panamá !! Introdi (5 Julio) [3]
|}
== Dificultadnan i Estado Actual ==
Durante e kriis di COVID-19 y problemanan operashonal, Aruba Airlines a enfrenta varios reto. Pa ehempel: su flota a keda parká, i datos reciente ta mustra ku e aerolínea no ta tene vuelos normales kuendo; por ehempel, un sitio pa seguimiento di vuelos ta nifiká kantidat “0” destinashon pa Aruba Airlines. [7]
Den marzo 2021 Aruba Airlines a risibí su promé A321-200 (P4-AAI) pa possibilitá un relansa, pero no ta klaro si e aerolínea actualmente ta operando vuelos regulares.[8]
E situashon ta kompleho: aunke e sitio ofisial y rekursonan ta indiká ku e aerolínea ta “active” [9], e falta di voli actual y klaridat publikashonal ta kreá duda.
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1359309649|titulo=ALM Flight 980}}
{{References}}
}}
[[:Kategoria:Aviashon]]
[[:Kategoria:Aruba]]
Historia
Aruba Airlines a wòrdu fundá na 2006 dor di Onno J. de Swart, kende tabata su promé direktor.[1]
E aerolínea a kuminsá operashonnan di charter na 2010 ku un avion chikí tipo Piper PA-31 Navajo di shete asiento. Na e promé añanan, e kompania a konsentrá riba desaroyo di su struktura operashonal i di merkado.
Na 2011, inversionistanan nobo a bin aden, loke a permití ekspanshon di e flota. Na ougùstùs 2012, e aerolínea a haña su sertifikado di operashon aéreo ekonómiko.
Durante e mesun periodo, Aruba Airlines a introdusí avionnan tipo Airbus A320, ku e promé avion a yega Aruba na novèmber 2012. E buelonan charter a kuminsá na final di 2012, miéntras ku operashonnan regular a sigui na 2013.
E promé destinashonnan regular tabata:
Maracaibo (Venezuela)
Valencia (Venezuela)
Despues, e red di ruta a wòrdu ampliá ku:
Panama City (Panamá)
Miami (Estados Unidos)
==Flota==
Aruba Airlines ta operá un flota limitá. Segun dato di 2025–2026, e aerolínea tin solamente un avion aktivo: Airbus A320-200 (aprox. 180 asiento)
Den pasado, e kompania a operá tambe avionnan tipo Airbus A319, Airbus A321-200 i Bombardier CRJ200, pero mayoria di nan no ta aktivo mas den operashon regular.
==Destinashonnan==
Aruba Airlines ta ofrece buelonan charter i, di manera limitá, buelonan regular pa diferente destinashonnan den Karibe, Suramérika i Estados Unidos.
Destinashonnan asociá ku e aerolínea den periodo reciente inkluí:
Curaçao
Bonaire
Medellín (Colombia)
Barranquilla (Colombia)
Georgetown (Guyana)
Miami (Estados Unidos)
Sinembargo, e red di ruta no ta fijo i por varia konsiderablemente. Hopi di e buelonan ta operá riba base di charter òf disponibilidad temporal.
==Dificultadnan i estado aktual==
Durante e periodo di pandemia di COVID-19 i despues, Aruba Airlines a enfrentá varios reto operashonal i finansiero.
E operashonnan a reducí konsiderablemente, i na algun momentonan e flota a keda parka. Aunke e kompania a risibí un Airbus A321-200 na 2021 ku e intenshon di relansamentu, informashon públiko tokante buelonan regular a keda limitá.
Segun fuente reciente, Aruba Airlines ta konta ainda komo e aerolínea di bandera di Aruba i formalmente aktivo, pero e grado di operashon regular por varia i no semper ta kla den dato públiko disponibel.
Organisashon
Aruba Airlines tin su sede na Oranjestad i ta operá for di Aeropuerto Internashonal Reina Beatrix.
Ademas, e kompania a mantené presensia den diferente merkadonan via ofisinan di benta, inkluyendo:
Miami
Curaçao
Bonaire
Venezuela
---------
Segun dato aktual (2025–2026), Aruba Airlines ta operá un flota hopi limitá, konsistiendo principalmente di un solo avion aktivo:
Airbus A320-200 – aproksimadamente 180 asiento
Dato di aviashon independiente ta konfirmá ku e aerolínea tin solamente 1 avion den servisio, ku otro avionnan den pasado ya no ta aktivo òf ta konsiderá komo parte di flota historiko .
Flota anterior
Aruba Airlines a operá e siguiente tiponan di avion den pasado:
Airbus A319-100
Airbus A321-200
Bombardier CRJ200
Piper PA-31 Navajo
Mayoria di e avionnan aki a wòrdu retirá entre 2018 i 2023, indikando un redukshon significativo den kapasidat operashonal.
🌍 Destinashonnan
Aruba Airlines ta ofresé buelonan charter i, di manera limitá, buelonan regular pa destinashonnan den Karibe, Suramérika i Estados Unidos.
Segun informashon mas reciente, e destinashonnan asociá ku e aerolínea inkluí:
Curaçao
Bonaire
Medellín (Colombia)
Barranquilla (Colombia)
Georgetown (Guyana)
Miami (Estados Unidos)
Fuente independiente ta indiká ku Aruba Airlines ta sirbi un kantidat chikí di destinashonnan (±3–8), ku un red di ruta ku por varia segun kondishonnan di merkado .
------------
18/10/25 Aruba Airlines is still operating and is the flag carrier and sole airline of Aruba. It is based at Queen Beatrix International Airport in Oranjestad and provides scheduled and charter services to various destinations across the Caribbean, South America, and the United States.
Operations: Aruba Airlines is currently the only Aruban airline. It offers both scheduled and charter flights, serving as a primary carrier to and from the island.
Headquarters: The airline's corporate headquarters are in Oranjestad, Aruba. Its main maintenance base is in Miami, Florida.
Destinations: It flies to a number of destinations, including cities in the Caribbean, South America (such as Medellin, Colombia, and Georgetown, Guyana), and the United States (such as Miami).
NOTES
'''Aruba Airlines''' (officially Arubaanse Luchtvaart Maatschappij N.V.) ta e aerolínea di bandera y e único aerolínea nashonal di Aruba. Fundá den 2006, Aruba Airlines ta oferé transporte aéreo regular y charter pa pasaheronan pa varias destinashon. Su sede korporativo ta na Oranjestad, Aruba, y su base di mantenemento prinsipal ta na Miami, Florida. Den 2015 e compañías a risibí e Aircraft Operating Certificate (AOC) for di Estados Unidos.[1][2]
== Historia ==
Aruba Airlines a wordo funda na 2006 pa Onno J. de Swart, kien tabata su promé direktor. Den 2010 e a inicia operashon di charter ku un Piper PA-31 Navajo di shete asiento. Su sede operashonal ta na Oranjestad, kaminda e tin su base perto di Aeropuerto Internacional Reina Beatrix. E tin ofisinan di benta na Miami (EEUU), Curaçao, Bonaire, i Venezuela (Maracaibo, Valencia y Maracay).[3]
Na 2011 Aruba Airlines a atraé inversionistanan nobo pa mehorá su flota. Den ougùstùs 2012, e aerolínea risibí su sertifikado di operashon aéreo ekonómiko, y e a introducí dos Airbus A320 na su flota (su promé A320 yegá na Aruba na november 2012).
Su promé ruta regular tabata Aruba → Maracaibo (Venezuela), sigi pa Aruba → Valencia (Venezuela), y mas dilanti Aruba → Panama City (Panamá) i Aruba → Miami (EEUU).
------------
{{Variante|a}}
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Jet Air
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda =
| antesecor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado =
| propietario =
| director ehecutivo =
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Jet Air''' (oficialmente ) ta e aerolínea nacional di
{{Appendix}}
[[:Category:Aviashon]]
[[:Category:Karibe Hulandes]]
-------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Avia Air
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda =
| antesecor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado =
| propietario =
| director ehecutivo =
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Avia Air''' ta un compania aereo di Aruba cu a opera entre .. y november 2003.
Avia Air tabata un aerolinea basá na Aruba.
Avia Air a suspendé su servisio na novèmber 2003 i tabata trahando pa reestructurá su operashonnan bou di protekshon di bankrut. 1]
== Historia ==
Avia Air a kuminsá operashon den zomer di 1994 inicialmente tres Cessna 402B ⁇ (P4-AVA te ku
P4-AVC); e mesun aña a añadí un Embraer Bandeirante (P4-AVD). Pasobra Air Aruba a enfoca mas y mas riba buelonan pa Merka, algun ruta regional por a bira operá. A kuminsá ku servisionan di liña pa Curaçao, Bonaire i e siudatnan Venezolano di Maracaibo, Punto Fijo i Valencia. Na fin di 1995,
a cumpra un di dos Bandeirante P4-AVE).<ref>[http://landewers.net/P4-artikel.pdf 20 jaar Arubaans Luchtvaartuig Register
Arno Landewers]</ref>
Na 13 di mart di 1996 e barku a kai banda di (Venezuela) e Cessna 402B P4-AVB na laman,
cu a mata tur ocho persona den e auto.
E tabata trata di un buelo di linea di Aruba pa Punto Fijo. E piloto a reporta na un otro avion di Avia Problema di aire ku e motor robes, i algun tempu despues cu un candela a kibra. For di investigashon a resulta cu e candela a causa e motor y un parti di a kibra e ala robes di e avion, despues cu e Nort di Las Piedras- Aeropuerto di Punto Fijo - a kai.
Na komienso di 2003, un Short SD.360-200 a kumpra, pero e aparato aki no a wòrdu a drenta servisio. For di mei 2003 no tabatin sèn mas pa paga salario di e personal y operacionnan di vuelo a keda para. Poco despues e lease company Volvo Aero a pidi e motornan di e dos Bandeirantes y finalmente
E departamento di impuesto a konfiská tur e produktonan. E Cessna tambe a keda destruí.
aerodinámiko pa motibu di mantenshon atrasá. Con E shortenan a bira algun e vuelo di entrenamentu a tuma lugá despues di e grupo di invershon IMCA, propietario di Air Exel,
a kumpra un participacion di 50% den Avia Air. Avia Air
lo sigui como AviaExel. E falta di Avia Air a hasi un pèrmit di establesementu definitivo
drecha bo kara. Na òktober 2003 e kompania a a declara su mes na faillite. Poco despues, e 'Short' a bira e doño a rekuperá; tur dos Bandeirantes a keda te ku e zomer di e aña aki riba e
Aeropuerto di Oranjestad ta para y e Cessna 402 P4-AVA ainda ta presente aki.
==Code data==
*[[International Air Transport Association|IATA]] Code: '''3R'''
*[[International Civil Aviation Organization|ICAO]] Code: '''ARB'''
*Callsign: Aviair
==Flota==
*Short 360-200
*Embraer EMB 110 Bandeirante
== Wak tambe ==
* [[Lista di eks-kompania aéreo di Karibe Hulandes]]
{{Appendix}}
NOTES
* Avia Air a cuminsa na 1984 como compania di charter Avia Air Chapter cu tabata activo na Aruba i Corwou.
* in augustus 1987 verscheen het Avia Air toestel met piloot Robby Anjie, 26 jr., ter hoogte van MAcoya, Venezuela. Een tweemotorig vliegtuig Cessna met kenteken N-5351- A van de particuliere chartermaatschappij van de heer Efi Tromp, Avia Air, wordt sinds vrijdagavond op de route van Punto Fjjo (Venezuela) naar de luchthaven van Aruba vermist.
* directie/eignaaar? Efi Tromp.
* HetvliegtuigiseenJetpropAerocommander, een snelle vliegtuig ingericht met de nodige luxe. Avia- Air hoopt met zijn nieuwe aanwinst de Curagaose zakenman nu een nog betere service te verlenen. Avia- Air die in 1980 bij ministriële beschikking toestemming kreeg om samen met twee andere luchttransportmaatschappijen commerciële passagiersvluchten uit te voeren, biedt rechtstreekse vluchten aan naar alle bestemmingen in het Caribisch gebied, Colombia, Venezuela en Suriname. Met dit nieuwe vliegtuig hoopt Avia- Air bij te kunnen dragen aan de economische ontwikkeling van Curagao,<ref>TOEKOMST ANDERS TEKORT AAN GEKWALIFICEERDE KRACHTEN CDM ervaart dat nu al Opleiding vaklieden in metaalsector noodzakelijk. "Amigoe". Curaçao, 24-08-1987, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642489:mpeg21:p003</ref>
* 1994: Avia Air van Efi Tromp is reeds enige tijd doende met plannen om commutervluchten tussen de eilanden te gaan vliegen.
* Avia Air heeft vanaf woensdag een nieuw vliegtuig in bedrijf. Het is een EMB-110, van Braziliaanse makelij, dat 19 passagiers kan vervoeren. Het kan gecharterd worden voor vluchten Aruba - Curagao v.v. en Aruba - Bonaire v.v. Auia Air voert tweemaal daags vluchten uit tussen Aruba en Punto Fijo in Venezuela.<ref>WILLEMSTAD— Avia Air heeft vanaf woensdag een nieuw vliegtuig in bedrijf. Het is een EMB-110, van Braziliaanse makelij, dat 19 passagiers kan vervoeren. Het kan gecharterd worden voor vluchten Aruba – Curagao v.v. en Aruba – Bonaire v.v. Auia Air voert tweemaal daags vluchten uit tussen Aruba en Punto Fijo in Venezuela.. "Amigoe". Curaçao, 12-10-1994, p. 9. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645369:mpeg21:p009</ref>
* Luchtvaartmaatschappij Avia Air die door de regering als nationale luchtvaartmaatschappij *s erkend, heeft plannen °ni met ingang van 1 december aanstaande naar vleugels uit te slaan. **er dag vertrekken twee yiuchten naar Punto Fijo (Venezuela), dirie naar en vier naar öonaire. Avia Air president Ciro Pieters. In 1986 is Avia Air begonnen als chartermaatschappij voor vluchten in de omgeving. In april van dit jaar kreeg Avia Air een vergunning om regelmatige vluchten uit te voeren. De maatschappij heeft vijf vliegtuigen: twee Embriers 110, elk met zestien stoelen en extra ruimte voor de koffers en twee Cessnas, elk met zeven stoelen.<ref>Plannen Avia Air om vleugels uit te slaan. "Amigoe". Curaçao, 28-11-1995, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644874:mpeg21:p007</ref>
* 1995: Het particuliere Avia Air heeft afgelopen vrijdag van minister. Glenbert Croes van Verkeer en Communicatie de vergunning ontvangen om geregelde vluchten uit te voeren. "Wij zijn nu ook een officiële luchtvaartmaatschappij die vluchten uit mag voeren op Bonaire, Curacao, Coro en Las Piedras", zo reageerde Avia Air-president Ciro Pieters vanmorgen desgevraagd. Ook werd vastgesteld dat de luchtvaartmaatschappijen van de twee landen (aruba-NA) elk een bepaald aantal vluchten kan uitvoeren. Dit zijn Aruba- Curacao met 35 vluchten per week, Aruba-Bonaire met 28 Avia Air, dat tot nu toe alleen chartervluchten verzorgde, begint binnen afzienbare tijd met de vluchten op Bonaire, Curacao en de twee Venezolaanse steden Coro en Las Piedras.
* Avia Air kreeg op 28 april van de minister Glenbert Croes van Vervoer en Communicatie een vergunning om geregelde vluchten uit te voeren tussen Cura9ao, Bonaire, Coro, Las Piedras en thuisbasis Aruba. De voorbereidingen betreffen nu voornamelijk de vluchten tussen de ABC-eilanden.
{{Appendix}}
------------------
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Insel Air Aruba
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda =
| antesecor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado =
| propietario =
| director ehecutivo =
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Insel Air Aruba''' tabata un aerolinea y subsidiario di Insel Air, como tambe e aerolinea oficial nacional di Aruba.<ref>[http://curacaochronicle.com/aviation/insel-air-aruba-seeks-u-s-routes/ Insel Air Aruba Seeks U.S. Routes]</ref>
de.wiki:Insel Air Aruba tabata un aerolinea y subsidiario di Insel Air, como tambe e aerolinea oficial nacional di Aruba. [1]
Un investigashon ku a tuma lugá na yanüari 2017 dor di e Inspectie Leefomgeving en Transport di Reino Hulandes a evidensiá defectonan tantu den e kompania mayor Insel Air i Insel Air Aruba, komo tambe den e outoridatnan di aviashon di Kòrsou i Aruba. Komo resultado, un kantidat di avion di e dos kompanianan lo no por bula pa un tempu indeterminá. Insel Air i Insel Air Aruba despues a reduci nan destinashonnan di buelo, ku anteriormente tambe tabata inkluí destinashonnan den Merka i Sur Amerika, pa e islanan ABC i Sint Maarten.<ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Dutch ILT intervenes in Curaçao, Aruba CAAs |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/53584-dutch-ilt-intervenes-in-curaao-aruba-caas ch-aviation.com]}}</ref><ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Insel Air axes bulk of network, retains ABC Islands |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/53989-insel-air-axes-bulk-of-network-retains-abc-islands ch-aviation.com]}}</ref><ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Curaçao's Insel Air looking to dispose of Aruban unit |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/54051-curaaos-insel-air-looking-to-dispose-of-aruban-unit ch-aviation.com]}}</ref><ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Curaçao's Insel Air fends off bankruptcy filing |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/54267-curaaos-insel-air-fends-off-bankruptcy-filing ch-aviation.com]}}</ref>
Insel Air Aruba a stop di opera na 2017 despues di cinco aña. [6]
== Flota ==
For di maart 2017, Insel Air Aruba su flota tabata consisti di ocho avion, di cual ningun ta operacional.<ref>[http://www.ch-aviation.com/portal/aircraft/search?search=1&cha=ISU ch-aviation], abgerufen am 20. März 2017.</ref>
==Wak tambe ==
* [[Lista di eks-kompania aéreo di Karibe Hulandes]]
== Link externo ==
* [https://www.fly-inselair.com/en/ Webpräsenz der Insel Air] (englisch und spanisch)
* [http://www.airliners.net/search/photo.search?airlinesearch=Insel%20Air%20Aruba&distinct_entry=true Fotos] der Insel Air Aruba auf [[Airliners.net]]
{{Appendix}}
-----------------
'''Aruba Flying Club''' tabata un asociacion di piloto amatur na Aruba??
== Historia ==
AFC ta data di ananan 1940. Tabata haci uzo di aeropuerto de Vuyst na San nicolas den bario di juana morto. met hangar
Na 1998 AFC a bira activo atrobe. AFC in 1950 statutair opgricht Vereniging Aruba Flying Club
In 1998 werd de Aruba Flying Club weer actief (welke vanaf de oorlogsjaren tot in de jaren 70 al
had bestaan). Aanvankelijk werd gevlogen met de Cessna 172M P4-BON, in 1992 en 1993 aangevuld
met Cessna 182P P4-GIN en sinds 1998 met een Amerikaans geregistreerde Cessna 172R, de N174AP.<ref>[http://landewers.net/P4-artikel.pdf 20 jaar Arubaans Luchtvaartuig Register
Arno Landewers]</ref>
Eleccion di directiva di AFC
* na 1956 e club tabatin 4 avioneta propio di cual e ultimo adkisicion tabata un stimson. Cu e avionetanan tabata bula y tene competencia y demostracionnan.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-ARUBAANSECOURANT-1956-09/page/n67/mode/2up?q=flying Aruba Flying Club viert eerste vlucht van nieuwe Stimson], Arubaanse Courant (21 september 1956)</ref>
* Aanwijzing: Als leden van de Raad van Beheer van de Aruba Flying Club, de heren: P. A. de Vuyst; Commandant Onderzoekings en Bewakingsdienst op Aruba; H. A. Hessling, Ambtenaar belast met het domein beheer op Aruba
* in 1950 de 100ste vliegbevet uitgereikt =- examens sportvliegr, instrument vlieger en instructur
* De Aruba Flying | Club 'is een bloeiende vereniging. | Het maximum aantal leden dat toegelaten wordt bedraagt statutair vijftig en dat heeft men vrijwel voortdurend. Het aantal brevetten dat in de loop der jaren werd uitge- > reikt loopt in de honderden. De samenwerking tussen A.F.C. en overheid is voortreffelijk en het aantal deskundigen waarover men kan beschikken ruim voldoende. De vloot bestaat uit vier toestellen, waarbij dan nog drie komen, die particulier eigendom van enkele leden zijn. De minimum leeftijdsgrens voor het behalen van een brevet is zeventien jaar. Men moet zich hiertoe eerst aan een strenge medische keuring onderwerpen. Voorschrift i.; dat men een aandeel koopt van driehonderd gulden. Daarna hebben de meeste leerlingen ongeveer 12 uur lessen nodig om dan nog een 25 tot 30 uur solo te vliegen voor zij het brevet kunnen halen. De totale instruktieteksten
belopen dan ongeveer ƒ 500.—. Wie eenmaal het brevet heeft en de nodige proeven hoeft afgelegd mag zelf een vliegtuigje huren, eerst voor vluchten boven het eiland, daarna ook voor tochtjes naar buiten. Voor weekenden komen vooral Curaeao en Bonaire in aanmerking voor langere vakanties Venezuela en andere omliggende landen. Enkele leden, als de heren Riehardson en van der Voort maakten ook veel langer vakantievluchteri (om langs de Venezolaans kust, Trinidad en andere eilanden naar Sint Maarten.<ref>De Aruba Flying Club. "Amigoe di Curacao". Willemstad, 26-10-1957. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000211195:mpeg21:p003</ref>
* Voor velen is het vertrek van de heer Pieter A. de Vuyst ongemerkt voorbij gegaan. Gedurende de tweede wereldoorlog was hij verbindingsmarineofficier en gedurende die tijd begon hij met het plannen voor een particulier vliegvels, dat naar hem genoemd werd. Op 16 juli 1944 werd dit vliegveld geopend dooi de toenmalige Gezaghebber I. Wagemaker. Dat het vliegveld naar hem ge noemd werd, was op voordracht van Aruba Flying Club als waardering voor het vele werk dat hij voor deze club had gedaan. In oktober 1945 kwam de heer de Vuyst in dienst van de Lago en verliet deze op 1 juni j.l. 1956.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010404914:mpeg21:p005|titel=Pieter A. de Vuyst verliet Aruba|werk=[[Amigoe]]|datum=1956-06-18|bezochtdatum=2024-03-12}}</ref>
{{Appendix}}
AFC is een Arubaanse vereniging ter beoefening van de vliegsport, opgericht in 1942 door employes van Lago te San Nicolas. Eerste voorzitter was Pieter A. de Vuijst, waarnaar het sportvliegveld is genoemd.<ref>Hoetink, Encyclopedie van de Nederlandse Antillen, 1969 pag.55</ref>
-----------------
== EZ Air (aanvulling)==
Mester menshoná ku direktor di Medicair Rene Winkel ta alabes direktor di aerolínea EZ Air, pues e kontrato firmá ta ku Winkel i no e aerolínea EZ Air. Esaki ta importante pa menshoná mirando ku den komunidat tin e impreshon ku ta EZ Air ta sòru pa Ambulans Aéreo. “Nos tin kontrato ku e doño pues no e aerolínea mes. Awor a yega e momentu ku e kontrato a vense. Segun e proseso, tur interesado por entregá un petishon pa ehekutá e tarea di Ambulans Aéreo. Boneriano 29-11-2023 titel=Ken ta bai ehekuta air ambulans?|https://awemainta.com/boneriano/
Medicair tambe por bolbe entregá un petishon”, e ta splika. Sinembargo e no ta konfirmá ku vensementu di e kontrato a sosedé entrante yanüari 2024. Tambe e ta sigurá ku e situashon di niun forma ta opstakulisá servisio di Ambulans Aéreo.
Mester menshoná ku ya pa algun luna tin spekulashon tokante e situashon aki. Dòkter Frans komo direktor di FM den un rueda di prensa anterior a konfirmá ku Ministerio na Hulanda ke pa ehekutá buelonan di Ambulans Aéreo ku avionnan registrá na Hulanda. Tur esaki por konsiderá komo opstákulo pa proveodornan lokal.
BONERIANO a tuma kontakto ku Rene Winkel tokante e situashon aki i e ta splika ku e no ta deseá na amplia masha mirando ku FM ainda ta un kliente.
“Echo sí ta ku FM algun tempu atras a saka un asina yamá ‘tender’ pa buska un operadó pa ambulans aéreo ku lo trese avionnan ku registrashon PH, esta di Hulanda. Es mas FM lo ta basta leu pa bira un operador di aerolínea. No ta eksistí Ambulans Aéreo, ta eksistí pèrmit pa ehekutá buelo ‘ airline operator certificate’ (AOC). Di aki ta haña un provishon riba e pèrmit pa Ambulans Aéreo pasombra ta buelo komersial i ku nan lo bula bou di e reglanan Europeo, EASA”, e ta splika.
Winkel ta agregá ku nan tambe a lesa ku FM ke bin ku avion di Ambulans eléktriko, pero tambe
mester bisa ku e teknologia aki no ta asina leu ainda.
“No ta eksistí avion eléktriko ainda ku por bula e rutanan aki, i dado kaso ku bin ku avionnan
asina mes, mester pasa den hinter un prosedura pa nan wòrdu sertifiká pa departamentonan
konserní manera Curacao Civil Aviation Authority (CCAA) Y ILT holanda , Esei ta nifiká ku por dura
añanan promé ku por bai usa avionnan eléktriko pa transporte di pashènt.”
Importansia di Ambulans Aéreo
Esaki ta un avion privá spesialmente adaptá pa duna sosten médiko na pashèntnan durante transporte. Un dòkter, paramediko òf ekipo di dòkternan altamente kualifiká lo biaha ku su pashènt pa atendé e pashènt te ora e yega e aeropuerto destiná i por transportá e pashènt na un manera sigur te su kas òf pa un hòspital den e pais. E Ambulans Aéreo lógikamente ta karga tur e ekipo i e remedinan nesesario durante e buelo.
{{Appendix}}
-----------------------------
__NOINDEX__
azsi9eevormeorbjz0wyetenfqrah0w
199493
199488
2026-08-04T16:24:12Z
Caribiana
8320
199493
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
* Nieuw: [[Avia Air]] - [[Insel Air Aruba]] - [[Aruba Airlines]] - [[Aruba Flying Club]] . [[SLM]] - [[Jetair Caribbean]] - [[Buelo 980 di ALM]] - [[Margareth Abraham]]
* Aanvullen: [[Z Air]]
---------------
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Aruba Airlines
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda = 2006
| antecesor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado = Onno J. de Swart
| propietario =
| director ehecutivo =
| pais = {{ABW}}
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Aruba Airlines''' (oficialmente '''Arubaanse Luchtvaart Maatschappij N.V.''') ta e aerolinea di bandera y e unico aerolinea nacional di [[Aruba]]. Funda na 2006, e compania ta ofrece transporte aereo pa pasahero, tanto servicio regular y di charter, pa varios destinacion den Caribe, [[Sur Amérika|Sur America]] y [[Estadonan Uni di Amérika|Merca]].
Aruba Airlines su sede ta na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]], Aruba, cerca di [[Aeropuerto Internacional Reina Beatrix]], mientras cu su base principal pa mantencion ta na [[Miami]], [[Florida]]. Na 2015, e aerolinea a ricibi un ''Aircraft Operating Certificate'' (AOC) for di Merca.[1][2]
== Historia ==
Aruba Airlines a wordo funda na 2006 door di Onno J. de Swart, kende tabata su prome director.<ref>{{Cite web|url=http://curacaochronicle.com/aviation/press-release-settlement-between-aruba-airlines-and-de-swart/|title=Press release: Settlement between Aruba Airlines and de Swart|date=16 June 2017}}</ref>
E aerolinea a cuminsa operacionnan di charter na 2010 cu un avion chikito tipo Piper PA-31 Navajo di shete asiento.<ref name="caribseek">[http://news.caribseek.com/index.php/caribbean-islands-news/aruba-news/the-morning-news-aruba-news/item/30639-aruba-airlines-welcomes-their-first-airbus-320 Aruba Airlines welcomes their first Airbus 320] {{webarchive |url=https://web.archive.org/web/20130627074832/http://news.caribseek.com/index.php/caribbean-islands-news/aruba-news/the-morning-news-aruba-news/item/30639-aruba-airlines-welcomes-their-first-airbus-320|date=27 June 2013}}</ref> Den e prome añanan, e compania a concentra riba desaroyo di su structura operacional y di mercado.
Na 2011, inversionistanan nobo a bin aden, loke a permití expansion di e flota. Na augustus 2012, e aerolinea a haya su certificado di operacion aéreo economico.
Durante e mesun periodo, Aruba Airlines a introduci avionnan tipo Airbus A320, cu e prome avion a yega Aruba na novèmber 2012. E vuelonan charter a cuminsa na final di 2012, mientras cu operacionnan regular a sigui na 2013.
E prome destinacionnan regular tabata [[Maracaibo]] y [[Valencia]] na [[Venezuela]]. Despues, e red di ruta a wordo amplia cu [[Siudad di Panama|Panama City]] ([[Panama]]) y [[Miami]] (Merca).<ref>{{cite web|url=http://www.routesonline.com/news/29/breaking-news/203643/aruba-airlines-begins-operation-to-maracaibo-panama-city-from-june-2013/|title=Aruba Airlines Begins Operation to Maracaibo / Panama City from June 2013|publisher=Routesonline|accessdate=21 July 2013|archive-date=13 November 2013|archive-url=https://web.archive.org/web/20131113214128/http://www.routesonline.com/news/29/breaking-news/203643/aruba-airlines-begins-operation-to-maracaibo-panama-city-from-june-2013/|url-status=dead}}</ref>
==Flota==
Aruba Airlines ta operá un flota limitá. Segun dato di 2025–2026, e aerolínea tin solamente un avion aktivo: Airbus A320-200 (aprox. 180 asiento)
Den pasado, e kompania a operá tambe avionnan di tipo Airbus A319, Airbus A321-200 i Bombardier CRJ200, pero mayoria di nan no ta aktivo mas den operacion regular.
==Destinashonnan==
Aruba Airlines ta ofrece buelonan charter i, di manera limitá, buelonan regular pa diferente destinashonnan den Karibe, Suramérika i Estados Unidos.
Destinashonnan asociá ku e aerolínea den periodo reciente inkluí:
Curaçao
Bonaire
Medellín (Colombia)
Barranquilla (Colombia)
Georgetown (Guyana)
Miami (Estados Unidos)
Sinembargo, e red di ruta no ta fijo i por varia konsiderablemente. Hopi di e buelonan ta operá riba base di charter òf disponibilidad temporal.
==Dificultadnan i estado aktual==
Durante e periodo di pandemia di COVID-19 i despues, Aruba Airlines a enfrentá varios reto operashonal i finansiero.
E operashonnan a reducí konsiderablemente, i na algun momentonan e flota a keda parka. Aunke e kompania a risibí un Airbus A321-200 na 2021 ku e intenshon di relansamentu, informashon públiko tokante buelonan regular a keda limitá.
Segun fuente reciente, Aruba Airlines ta konta ainda komo e aerolínea di bandera di Aruba i formalmente aktivo, pero e grado di operashon regular por varia i no semper ta kla den dato públiko disponibel.
== Organisacion==
Aruba Airlines tin su sede na Oranjestad y ta opera for di Aeropuerto Internacional Reina Beatrix.
Ademas, e compania a mantene presencia den diferente mercado via ofisinanan di benta, inkluyendo na Miami, [[Kòrsou|Corsou]], Bonaire y Venezuela.<ref name="arubaair-offices">{{cite web|url=http://www.arubaairlines.com/#contactus|title=Aruba Airlines - Contact Us|accessdate= }}</ref>
---------------
E sede principal ta na Oranjestad na Aruba, cual ta e centro di operacion principal, y e aerolinea a habri un oficina nobo na [[Aeropuerto Internacional Reina Beatrix]]. E tin tambe ofisina di benta na Miami, Curaçao, Bonaire i na Maracaibo, Valencia i Maracay.<ref name="arubaair-offices">{{cite web|url=http://www.arubaairlines.com/#contactus|title=Aruba Airlines - Contact Us|accessdate=2015-04-21 }}</ref>
Na kuminsamentu di 2011 e kompania a atrae inversionista nobo, ku ta kondusí na e mehoracion di e flota. E compania a risibí un Sertifikado di Operashon di aerolínea ekonómiko na ougùstùs di 2012. E aerolinea ta haya dos avion Airbus A320, e prome di nan a yega Aruba na november di 2012. E avion a kuminsá bula buelonan charter for di Aruba na fin di 2012 i e operashonnan programá a kuminsá e siguiente aña. Su promé destinashon tabata Maracaibo, Venezuela i despues Valencia, Venezuela. Despues riba 5 di yüli di e aña ei nan a inaugurá e buelonan pa Panama City, Panama. Y finalmente Miami, Merca.
Flota y Destinashonnan
{| class="wikitable sortable"
! Tipo di Avion !! Modelo !! Kantidat !! Kabina !! Asiento !! Registrashon
|-
| Airbus || A320-200 || 1 || Ekonomiko || ~180 || P4-AAF [4]
|-
| Airbus || A321-200 || 1 || Ekonomiko/“Premium” || ~178 || (vhe model, [5])
|-
| Bombardier || CRJ200 || 1 || Ekonomiko || ~52 || P4-CRA [6]
|}
== Destinashonnan selectá ==
{| class="wikitable sortable"
! Ruta !! País/Región !! Estado
|-
| Aruba ↔ Miami !! EEUU !! Activo (charter/regular) [3]
|-
| Aruba ↔ Maracaibo !! Venezuela !! Introdi (2012) [3]
|-
| Aruba ↔ Valencia !! Venezuela !! Introdi (2012) [3]
|-
| Aruba ↔ Panama City !! Panamá !! Introdi (5 Julio) [3]
|}
== Dificultadnan i Estado Actual ==
Durante e kriis di COVID-19 y problemanan operashonal, Aruba Airlines a enfrenta varios reto. Pa ehempel: su flota a keda parká, i datos reciente ta mustra ku e aerolínea no ta tene vuelos normales kuendo; por ehempel, un sitio pa seguimiento di vuelos ta nifiká kantidat “0” destinashon pa Aruba Airlines. [7]
Den marzo 2021 Aruba Airlines a risibí su promé A321-200 (P4-AAI) pa possibilitá un relansa, pero no ta klaro si e aerolínea actualmente ta operando vuelos regulares.[8]
E situashon ta kompleho: aunke e sitio ofisial y rekursonan ta indiká ku e aerolínea ta “active” [9], e falta di voli actual y klaridat publikashonal ta kreá duda.
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1359309649|titulo=ALM Flight 980}}
{{References}}
}}
[[:Kategoria:Aviashon]]
[[:Kategoria:Aruba]]
Historia
Aruba Airlines a wòrdu fundá na 2006 dor di Onno J. de Swart, kende tabata su promé direktor.[1]
E aerolínea a kuminsá operashonnan di charter na 2010 ku un avion chikí tipo Piper PA-31 Navajo di shete asiento. Na e promé añanan, e kompania a konsentrá riba desaroyo di su struktura operashonal i di merkado.
Na 2011, inversionistanan nobo a bin aden, loke a permití ekspanshon di e flota. Na ougùstùs 2012, e aerolínea a haña su sertifikado di operashon aéreo ekonómiko.
Durante e mesun periodo, Aruba Airlines a introdusí avionnan tipo Airbus A320, ku e promé avion a yega Aruba na novèmber 2012. E buelonan charter a kuminsá na final di 2012, miéntras ku operashonnan regular a sigui na 2013.
E promé destinashonnan regular tabata:
Maracaibo (Venezuela)
Valencia (Venezuela)
Despues, e red di ruta a wòrdu ampliá ku:
Panama City (Panamá)
Miami (Estados Unidos)
==Flota==
Aruba Airlines ta operá un flota limitá. Segun dato di 2025–2026, e aerolínea tin solamente un avion aktivo: Airbus A320-200 (aprox. 180 asiento)
Den pasado, e kompania a operá tambe avionnan tipo Airbus A319, Airbus A321-200 i Bombardier CRJ200, pero mayoria di nan no ta aktivo mas den operashon regular.
==Destinashonnan==
Aruba Airlines ta ofrece buelonan charter i, di manera limitá, buelonan regular pa diferente destinashonnan den Karibe, Suramérika i Estados Unidos.
Destinashonnan asociá ku e aerolínea den periodo reciente inkluí:
Curaçao
Bonaire
Medellín (Colombia)
Barranquilla (Colombia)
Georgetown (Guyana)
Miami (Estados Unidos)
Sinembargo, e red di ruta no ta fijo i por varia konsiderablemente. Hopi di e buelonan ta operá riba base di charter òf disponibilidad temporal.
==Dificultadnan i estado aktual==
Durante e periodo di pandemia di COVID-19 i despues, Aruba Airlines a enfrentá varios reto operashonal i finansiero.
E operashonnan a reducí konsiderablemente, i na algun momentonan e flota a keda parka. Aunke e kompania a risibí un Airbus A321-200 na 2021 ku e intenshon di relansamentu, informashon públiko tokante buelonan regular a keda limitá.
Segun fuente reciente, Aruba Airlines ta konta ainda komo e aerolínea di bandera di Aruba i formalmente aktivo, pero e grado di operashon regular por varia i no semper ta kla den dato públiko disponibel.
Organisashon
Aruba Airlines tin su sede na Oranjestad i ta operá for di Aeropuerto Internashonal Reina Beatrix.
Ademas, e kompania a mantené presensia den diferente merkadonan via ofisinan di benta, inkluyendo:
Miami
Curaçao
Bonaire
Venezuela
---------
Segun dato aktual (2025–2026), Aruba Airlines ta operá un flota hopi limitá, konsistiendo principalmente di un solo avion aktivo:
Airbus A320-200 – aproksimadamente 180 asiento
Dato di aviashon independiente ta konfirmá ku e aerolínea tin solamente 1 avion den servisio, ku otro avionnan den pasado ya no ta aktivo òf ta konsiderá komo parte di flota historiko .
Flota anterior
Aruba Airlines a operá e siguiente tiponan di avion den pasado:
Airbus A319-100
Airbus A321-200
Bombardier CRJ200
Piper PA-31 Navajo
Mayoria di e avionnan aki a wòrdu retirá entre 2018 i 2023, indikando un redukshon significativo den kapasidat operashonal.
🌍 Destinashonnan
Aruba Airlines ta ofresé buelonan charter i, di manera limitá, buelonan regular pa destinashonnan den Karibe, Suramérika i Estados Unidos.
Segun informashon mas reciente, e destinashonnan asociá ku e aerolínea inkluí:
Curaçao
Bonaire
Medellín (Colombia)
Barranquilla (Colombia)
Georgetown (Guyana)
Miami (Estados Unidos)
Fuente independiente ta indiká ku Aruba Airlines ta sirbi un kantidat chikí di destinashonnan (±3–8), ku un red di ruta ku por varia segun kondishonnan di merkado .
------------
18/10/25 Aruba Airlines is still operating and is the flag carrier and sole airline of Aruba. It is based at Queen Beatrix International Airport in Oranjestad and provides scheduled and charter services to various destinations across the Caribbean, South America, and the United States.
Operations: Aruba Airlines is currently the only Aruban airline. It offers both scheduled and charter flights, serving as a primary carrier to and from the island.
Headquarters: The airline's corporate headquarters are in Oranjestad, Aruba. Its main maintenance base is in Miami, Florida.
Destinations: It flies to a number of destinations, including cities in the Caribbean, South America (such as Medellin, Colombia, and Georgetown, Guyana), and the United States (such as Miami).
NOTES
'''Aruba Airlines''' (officially Arubaanse Luchtvaart Maatschappij N.V.) ta e aerolínea di bandera y e único aerolínea nashonal di Aruba. Fundá den 2006, Aruba Airlines ta oferé transporte aéreo regular y charter pa pasaheronan pa varias destinashon. Su sede korporativo ta na Oranjestad, Aruba, y su base di mantenemento prinsipal ta na Miami, Florida. Den 2015 e compañías a risibí e Aircraft Operating Certificate (AOC) for di Estados Unidos.[1][2]
== Historia ==
Aruba Airlines a wordo funda na 2006 pa Onno J. de Swart, kien tabata su promé direktor. Den 2010 e a inicia operashon di charter ku un Piper PA-31 Navajo di shete asiento. Su sede operashonal ta na Oranjestad, kaminda e tin su base perto di Aeropuerto Internacional Reina Beatrix. E tin ofisinan di benta na Miami (EEUU), Curaçao, Bonaire, i Venezuela (Maracaibo, Valencia y Maracay).[3]
Na 2011 Aruba Airlines a atraé inversionistanan nobo pa mehorá su flota. Den ougùstùs 2012, e aerolínea risibí su sertifikado di operashon aéreo ekonómiko, y e a introducí dos Airbus A320 na su flota (su promé A320 yegá na Aruba na november 2012).
Su promé ruta regular tabata Aruba → Maracaibo (Venezuela), sigi pa Aruba → Valencia (Venezuela), y mas dilanti Aruba → Panama City (Panamá) i Aruba → Miami (EEUU).
------------
{{Variante|a}}
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Jet Air
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda =
| antesecor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado =
| propietario =
| director ehecutivo =
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Jet Air''' (oficialmente ) ta e aerolínea nacional di
{{Appendix}}
[[:Category:Aviashon]]
[[:Category:Karibe Hulandes]]
-------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Avia Air
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda =
| antesecor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado =
| propietario =
| director ehecutivo =
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Avia Air''' ta un compania aereo di Aruba cu a opera entre .. y november 2003.
Avia Air tabata un aerolinea basá na Aruba.
Avia Air a suspendé su servisio na novèmber 2003 i tabata trahando pa reestructurá su operashonnan bou di protekshon di bankrut. 1]
== Historia ==
Avia Air a kuminsá operashon den zomer di 1994 inicialmente tres Cessna 402B ⁇ (P4-AVA te ku
P4-AVC); e mesun aña a añadí un Embraer Bandeirante (P4-AVD). Pasobra Air Aruba a enfoca mas y mas riba buelonan pa Merka, algun ruta regional por a bira operá. A kuminsá ku servisionan di liña pa Curaçao, Bonaire i e siudatnan Venezolano di Maracaibo, Punto Fijo i Valencia. Na fin di 1995,
a cumpra un di dos Bandeirante P4-AVE).<ref>[http://landewers.net/P4-artikel.pdf 20 jaar Arubaans Luchtvaartuig Register
Arno Landewers]</ref>
Na 13 di mart di 1996 e barku a kai banda di (Venezuela) e Cessna 402B P4-AVB na laman,
cu a mata tur ocho persona den e auto.
E tabata trata di un buelo di linea di Aruba pa Punto Fijo. E piloto a reporta na un otro avion di Avia Problema di aire ku e motor robes, i algun tempu despues cu un candela a kibra. For di investigashon a resulta cu e candela a causa e motor y un parti di a kibra e ala robes di e avion, despues cu e Nort di Las Piedras- Aeropuerto di Punto Fijo - a kai.
Na komienso di 2003, un Short SD.360-200 a kumpra, pero e aparato aki no a wòrdu a drenta servisio. For di mei 2003 no tabatin sèn mas pa paga salario di e personal y operacionnan di vuelo a keda para. Poco despues e lease company Volvo Aero a pidi e motornan di e dos Bandeirantes y finalmente
E departamento di impuesto a konfiská tur e produktonan. E Cessna tambe a keda destruí.
aerodinámiko pa motibu di mantenshon atrasá. Con E shortenan a bira algun e vuelo di entrenamentu a tuma lugá despues di e grupo di invershon IMCA, propietario di Air Exel,
a kumpra un participacion di 50% den Avia Air. Avia Air
lo sigui como AviaExel. E falta di Avia Air a hasi un pèrmit di establesementu definitivo
drecha bo kara. Na òktober 2003 e kompania a a declara su mes na faillite. Poco despues, e 'Short' a bira e doño a rekuperá; tur dos Bandeirantes a keda te ku e zomer di e aña aki riba e
Aeropuerto di Oranjestad ta para y e Cessna 402 P4-AVA ainda ta presente aki.
==Code data==
*[[International Air Transport Association|IATA]] Code: '''3R'''
*[[International Civil Aviation Organization|ICAO]] Code: '''ARB'''
*Callsign: Aviair
==Flota==
*Short 360-200
*Embraer EMB 110 Bandeirante
== Wak tambe ==
* [[Lista di eks-kompania aéreo di Karibe Hulandes]]
{{Appendix}}
NOTES
* Avia Air a cuminsa na 1984 como compania di charter Avia Air Chapter cu tabata activo na Aruba i Corwou.
* in augustus 1987 verscheen het Avia Air toestel met piloot Robby Anjie, 26 jr., ter hoogte van MAcoya, Venezuela. Een tweemotorig vliegtuig Cessna met kenteken N-5351- A van de particuliere chartermaatschappij van de heer Efi Tromp, Avia Air, wordt sinds vrijdagavond op de route van Punto Fjjo (Venezuela) naar de luchthaven van Aruba vermist.
* directie/eignaaar? Efi Tromp.
* HetvliegtuigiseenJetpropAerocommander, een snelle vliegtuig ingericht met de nodige luxe. Avia- Air hoopt met zijn nieuwe aanwinst de Curagaose zakenman nu een nog betere service te verlenen. Avia- Air die in 1980 bij ministriële beschikking toestemming kreeg om samen met twee andere luchttransportmaatschappijen commerciële passagiersvluchten uit te voeren, biedt rechtstreekse vluchten aan naar alle bestemmingen in het Caribisch gebied, Colombia, Venezuela en Suriname. Met dit nieuwe vliegtuig hoopt Avia- Air bij te kunnen dragen aan de economische ontwikkeling van Curagao,<ref>TOEKOMST ANDERS TEKORT AAN GEKWALIFICEERDE KRACHTEN CDM ervaart dat nu al Opleiding vaklieden in metaalsector noodzakelijk. "Amigoe". Curaçao, 24-08-1987, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642489:mpeg21:p003</ref>
* 1994: Avia Air van Efi Tromp is reeds enige tijd doende met plannen om commutervluchten tussen de eilanden te gaan vliegen.
* Avia Air heeft vanaf woensdag een nieuw vliegtuig in bedrijf. Het is een EMB-110, van Braziliaanse makelij, dat 19 passagiers kan vervoeren. Het kan gecharterd worden voor vluchten Aruba - Curagao v.v. en Aruba - Bonaire v.v. Auia Air voert tweemaal daags vluchten uit tussen Aruba en Punto Fijo in Venezuela.<ref>WILLEMSTAD— Avia Air heeft vanaf woensdag een nieuw vliegtuig in bedrijf. Het is een EMB-110, van Braziliaanse makelij, dat 19 passagiers kan vervoeren. Het kan gecharterd worden voor vluchten Aruba – Curagao v.v. en Aruba – Bonaire v.v. Auia Air voert tweemaal daags vluchten uit tussen Aruba en Punto Fijo in Venezuela.. "Amigoe". Curaçao, 12-10-1994, p. 9. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645369:mpeg21:p009</ref>
* Luchtvaartmaatschappij Avia Air die door de regering als nationale luchtvaartmaatschappij *s erkend, heeft plannen °ni met ingang van 1 december aanstaande naar vleugels uit te slaan. **er dag vertrekken twee yiuchten naar Punto Fijo (Venezuela), dirie naar en vier naar öonaire. Avia Air president Ciro Pieters. In 1986 is Avia Air begonnen als chartermaatschappij voor vluchten in de omgeving. In april van dit jaar kreeg Avia Air een vergunning om regelmatige vluchten uit te voeren. De maatschappij heeft vijf vliegtuigen: twee Embriers 110, elk met zestien stoelen en extra ruimte voor de koffers en twee Cessnas, elk met zeven stoelen.<ref>Plannen Avia Air om vleugels uit te slaan. "Amigoe". Curaçao, 28-11-1995, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644874:mpeg21:p007</ref>
* 1995: Het particuliere Avia Air heeft afgelopen vrijdag van minister. Glenbert Croes van Verkeer en Communicatie de vergunning ontvangen om geregelde vluchten uit te voeren. "Wij zijn nu ook een officiële luchtvaartmaatschappij die vluchten uit mag voeren op Bonaire, Curacao, Coro en Las Piedras", zo reageerde Avia Air-president Ciro Pieters vanmorgen desgevraagd. Ook werd vastgesteld dat de luchtvaartmaatschappijen van de twee landen (aruba-NA) elk een bepaald aantal vluchten kan uitvoeren. Dit zijn Aruba- Curacao met 35 vluchten per week, Aruba-Bonaire met 28 Avia Air, dat tot nu toe alleen chartervluchten verzorgde, begint binnen afzienbare tijd met de vluchten op Bonaire, Curacao en de twee Venezolaanse steden Coro en Las Piedras.
* Avia Air kreeg op 28 april van de minister Glenbert Croes van Vervoer en Communicatie een vergunning om geregelde vluchten uit te voeren tussen Cura9ao, Bonaire, Coro, Las Piedras en thuisbasis Aruba. De voorbereidingen betreffen nu voornamelijk de vluchten tussen de ABC-eilanden.
{{Appendix}}
------------------
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Insel Air Aruba
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda =
| antesecor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado =
| propietario =
| director ehecutivo =
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Insel Air Aruba''' tabata un aerolinea y subsidiario di Insel Air, como tambe e aerolinea oficial nacional di Aruba.<ref>[http://curacaochronicle.com/aviation/insel-air-aruba-seeks-u-s-routes/ Insel Air Aruba Seeks U.S. Routes]</ref>
de.wiki:Insel Air Aruba tabata un aerolinea y subsidiario di Insel Air, como tambe e aerolinea oficial nacional di Aruba. [1]
Un investigashon ku a tuma lugá na yanüari 2017 dor di e Inspectie Leefomgeving en Transport di Reino Hulandes a evidensiá defectonan tantu den e kompania mayor Insel Air i Insel Air Aruba, komo tambe den e outoridatnan di aviashon di Kòrsou i Aruba. Komo resultado, un kantidat di avion di e dos kompanianan lo no por bula pa un tempu indeterminá. Insel Air i Insel Air Aruba despues a reduci nan destinashonnan di buelo, ku anteriormente tambe tabata inkluí destinashonnan den Merka i Sur Amerika, pa e islanan ABC i Sint Maarten.<ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Dutch ILT intervenes in Curaçao, Aruba CAAs |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/53584-dutch-ilt-intervenes-in-curaao-aruba-caas ch-aviation.com]}}</ref><ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Insel Air axes bulk of network, retains ABC Islands |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/53989-insel-air-axes-bulk-of-network-retains-abc-islands ch-aviation.com]}}</ref><ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Curaçao's Insel Air looking to dispose of Aruban unit |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/54051-curaaos-insel-air-looking-to-dispose-of-aruban-unit ch-aviation.com]}}</ref><ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Curaçao's Insel Air fends off bankruptcy filing |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/54267-curaaos-insel-air-fends-off-bankruptcy-filing ch-aviation.com]}}</ref>
Insel Air Aruba a stop di opera na 2017 despues di cinco aña. [6]
== Flota ==
For di maart 2017, Insel Air Aruba su flota tabata consisti di ocho avion, di cual ningun ta operacional.<ref>[http://www.ch-aviation.com/portal/aircraft/search?search=1&cha=ISU ch-aviation], abgerufen am 20. März 2017.</ref>
==Wak tambe ==
* [[Lista di eks-kompania aéreo di Karibe Hulandes]]
== Link externo ==
* [https://www.fly-inselair.com/en/ Webpräsenz der Insel Air] (englisch und spanisch)
* [http://www.airliners.net/search/photo.search?airlinesearch=Insel%20Air%20Aruba&distinct_entry=true Fotos] der Insel Air Aruba auf [[Airliners.net]]
{{Appendix}}
-----------------
'''Aruba Flying Club''' tabata un asociacion di piloto amatur na Aruba??
== Historia ==
AFC ta data di ananan 1940. Tabata haci uzo di aeropuerto de Vuyst na San nicolas den bario di juana morto. met hangar
Na 1998 AFC a bira activo atrobe. AFC in 1950 statutair opgricht Vereniging Aruba Flying Club
In 1998 werd de Aruba Flying Club weer actief (welke vanaf de oorlogsjaren tot in de jaren 70 al
had bestaan). Aanvankelijk werd gevlogen met de Cessna 172M P4-BON, in 1992 en 1993 aangevuld
met Cessna 182P P4-GIN en sinds 1998 met een Amerikaans geregistreerde Cessna 172R, de N174AP.<ref>[http://landewers.net/P4-artikel.pdf 20 jaar Arubaans Luchtvaartuig Register
Arno Landewers]</ref>
Eleccion di directiva di AFC
* na 1956 e club tabatin 4 avioneta propio di cual e ultimo adkisicion tabata un stimson. Cu e avionetanan tabata bula y tene competencia y demostracionnan.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-ARUBAANSECOURANT-1956-09/page/n67/mode/2up?q=flying Aruba Flying Club viert eerste vlucht van nieuwe Stimson], Arubaanse Courant (21 september 1956)</ref>
* Aanwijzing: Als leden van de Raad van Beheer van de Aruba Flying Club, de heren: P. A. de Vuyst; Commandant Onderzoekings en Bewakingsdienst op Aruba; H. A. Hessling, Ambtenaar belast met het domein beheer op Aruba
* in 1950 de 100ste vliegbevet uitgereikt =- examens sportvliegr, instrument vlieger en instructur
* De Aruba Flying | Club 'is een bloeiende vereniging. | Het maximum aantal leden dat toegelaten wordt bedraagt statutair vijftig en dat heeft men vrijwel voortdurend. Het aantal brevetten dat in de loop der jaren werd uitge- > reikt loopt in de honderden. De samenwerking tussen A.F.C. en overheid is voortreffelijk en het aantal deskundigen waarover men kan beschikken ruim voldoende. De vloot bestaat uit vier toestellen, waarbij dan nog drie komen, die particulier eigendom van enkele leden zijn. De minimum leeftijdsgrens voor het behalen van een brevet is zeventien jaar. Men moet zich hiertoe eerst aan een strenge medische keuring onderwerpen. Voorschrift i.; dat men een aandeel koopt van driehonderd gulden. Daarna hebben de meeste leerlingen ongeveer 12 uur lessen nodig om dan nog een 25 tot 30 uur solo te vliegen voor zij het brevet kunnen halen. De totale instruktieteksten
belopen dan ongeveer ƒ 500.—. Wie eenmaal het brevet heeft en de nodige proeven hoeft afgelegd mag zelf een vliegtuigje huren, eerst voor vluchten boven het eiland, daarna ook voor tochtjes naar buiten. Voor weekenden komen vooral Curaeao en Bonaire in aanmerking voor langere vakanties Venezuela en andere omliggende landen. Enkele leden, als de heren Riehardson en van der Voort maakten ook veel langer vakantievluchteri (om langs de Venezolaans kust, Trinidad en andere eilanden naar Sint Maarten.<ref>De Aruba Flying Club. "Amigoe di Curacao". Willemstad, 26-10-1957. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000211195:mpeg21:p003</ref>
* Voor velen is het vertrek van de heer Pieter A. de Vuyst ongemerkt voorbij gegaan. Gedurende de tweede wereldoorlog was hij verbindingsmarineofficier en gedurende die tijd begon hij met het plannen voor een particulier vliegvels, dat naar hem genoemd werd. Op 16 juli 1944 werd dit vliegveld geopend dooi de toenmalige Gezaghebber I. Wagemaker. Dat het vliegveld naar hem ge noemd werd, was op voordracht van Aruba Flying Club als waardering voor het vele werk dat hij voor deze club had gedaan. In oktober 1945 kwam de heer de Vuyst in dienst van de Lago en verliet deze op 1 juni j.l. 1956.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010404914:mpeg21:p005|titel=Pieter A. de Vuyst verliet Aruba|werk=[[Amigoe]]|datum=1956-06-18|bezochtdatum=2024-03-12}}</ref>
{{Appendix}}
AFC is een Arubaanse vereniging ter beoefening van de vliegsport, opgericht in 1942 door employes van Lago te San Nicolas. Eerste voorzitter was Pieter A. de Vuijst, waarnaar het sportvliegveld is genoemd.<ref>Hoetink, Encyclopedie van de Nederlandse Antillen, 1969 pag.55</ref>
-----------------
== EZ Air (aanvulling)==
Mester menshoná ku direktor di Medicair Rene Winkel ta alabes direktor di aerolínea EZ Air, pues e kontrato firmá ta ku Winkel i no e aerolínea EZ Air. Esaki ta importante pa menshoná mirando ku den komunidat tin e impreshon ku ta EZ Air ta sòru pa Ambulans Aéreo. “Nos tin kontrato ku e doño pues no e aerolínea mes. Awor a yega e momentu ku e kontrato a vense. Segun e proseso, tur interesado por entregá un petishon pa ehekutá e tarea di Ambulans Aéreo. Boneriano 29-11-2023 titel=Ken ta bai ehekuta air ambulans?|https://awemainta.com/boneriano/
Medicair tambe por bolbe entregá un petishon”, e ta splika. Sinembargo e no ta konfirmá ku vensementu di e kontrato a sosedé entrante yanüari 2024. Tambe e ta sigurá ku e situashon di niun forma ta opstakulisá servisio di Ambulans Aéreo.
Mester menshoná ku ya pa algun luna tin spekulashon tokante e situashon aki. Dòkter Frans komo direktor di FM den un rueda di prensa anterior a konfirmá ku Ministerio na Hulanda ke pa ehekutá buelonan di Ambulans Aéreo ku avionnan registrá na Hulanda. Tur esaki por konsiderá komo opstákulo pa proveodornan lokal.
BONERIANO a tuma kontakto ku Rene Winkel tokante e situashon aki i e ta splika ku e no ta deseá na amplia masha mirando ku FM ainda ta un kliente.
“Echo sí ta ku FM algun tempu atras a saka un asina yamá ‘tender’ pa buska un operadó pa ambulans aéreo ku lo trese avionnan ku registrashon PH, esta di Hulanda. Es mas FM lo ta basta leu pa bira un operador di aerolínea. No ta eksistí Ambulans Aéreo, ta eksistí pèrmit pa ehekutá buelo ‘ airline operator certificate’ (AOC). Di aki ta haña un provishon riba e pèrmit pa Ambulans Aéreo pasombra ta buelo komersial i ku nan lo bula bou di e reglanan Europeo, EASA”, e ta splika.
Winkel ta agregá ku nan tambe a lesa ku FM ke bin ku avion di Ambulans eléktriko, pero tambe
mester bisa ku e teknologia aki no ta asina leu ainda.
“No ta eksistí avion eléktriko ainda ku por bula e rutanan aki, i dado kaso ku bin ku avionnan
asina mes, mester pasa den hinter un prosedura pa nan wòrdu sertifiká pa departamentonan
konserní manera Curacao Civil Aviation Authority (CCAA) Y ILT holanda , Esei ta nifiká ku por dura
añanan promé ku por bai usa avionnan eléktriko pa transporte di pashènt.”
Importansia di Ambulans Aéreo
Esaki ta un avion privá spesialmente adaptá pa duna sosten médiko na pashèntnan durante transporte. Un dòkter, paramediko òf ekipo di dòkternan altamente kualifiká lo biaha ku su pashènt pa atendé e pashènt te ora e yega e aeropuerto destiná i por transportá e pashènt na un manera sigur te su kas òf pa un hòspital den e pais. E Ambulans Aéreo lógikamente ta karga tur e ekipo i e remedinan nesesario durante e buelo.
{{Appendix}}
-----------------------------
__NOINDEX__
0lhi750hx7binibdka6ozild2vsr8ke
199495
199493
2026-08-04T16:25:47Z
Caribiana
8320
199495
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
* Nieuw: [[Avia Air]] - [[Insel Air Aruba]] - [[Aruba Airlines]] - [[Aruba Flying Club]] . [[SLM]] - [[Jetair Caribbean]] - [[Buelo 980 di ALM]] - [[Margareth Abraham]]
* Aanvullen: [[Z Air]]
---------------
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Aruba Airlines
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda = 2006
| antecesor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado = Onno J. de Swart
| propietario =
| director ehecutivo =
| pais = {{ABW}}
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Aruba Airlines''' (oficialmente '''Arubaanse Luchtvaart Maatschappij N.V.''') ta e aerolinea di bandera y e unico aerolinea nacional di [[Aruba]]. Funda na 2006, e compania ta ofrece transporte aereo pa pasahero, tanto servicio regular y di charter, pa varios destinacion den Caribe, [[Sur Amérika|Sur America]] y [[Estadonan Uni di Amérika|Merca]].
Aruba Airlines su sede ta na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]], Aruba, cerca di [[Aeropuerto Internacional Reina Beatrix]], mientras cu su base principal pa mantencion ta na [[Miami]], [[Florida]]. Na 2015, e aerolinea a ricibi un ''Aircraft Operating Certificate'' (AOC) for di Merca.[1][2]
== Historia ==
Aruba Airlines a wordo funda na 2006 door di Onno J. de Swart, kende tabata su prome director.<ref>{{Cite web|url=http://curacaochronicle.com/aviation/press-release-settlement-between-aruba-airlines-and-de-swart/|title=Press release: Settlement between Aruba Airlines and de Swart|date=16 June 2017}}</ref>
E aerolinea a cuminsa operacionnan di charter na 2010 cu un avion chikito tipo Piper PA-31 Navajo di shete asiento.<ref name="caribseek">[http://news.caribseek.com/index.php/caribbean-islands-news/aruba-news/the-morning-news-aruba-news/item/30639-aruba-airlines-welcomes-their-first-airbus-320 Aruba Airlines welcomes their first Airbus 320] {{webarchive |url=https://web.archive.org/web/20130627074832/http://news.caribseek.com/index.php/caribbean-islands-news/aruba-news/the-morning-news-aruba-news/item/30639-aruba-airlines-welcomes-their-first-airbus-320|date=27 June 2013}}</ref> Den e prome añanan, e compania a concentra riba desaroyo di su structura operacional y di mercado.
Na 2011, inversionistanan nobo a bin aden, loke a permití expansion di e flota. Na augustus 2012, e aerolinea a haya su certificado di operacion aéreo economico.
Durante e mesun periodo, Aruba Airlines a introduci avionnan tipo Airbus A320, cu e prome avion a yega Aruba na novèmber 2012. E vuelonan charter a cuminsa na final di 2012, mientras cu operacionnan regular a sigui na 2013.
E prome destinacionnan regular tabata [[Maracaibo]] y [[Valencia]] na [[Venezuela]]. Despues, e red di ruta a wordo amplia cu [[Siudad di Panama|Panama City]] ([[Panama]]) y [[Miami]] (Merca).<ref>{{cite web|url=http://www.routesonline.com/news/29/breaking-news/203643/aruba-airlines-begins-operation-to-maracaibo-panama-city-from-june-2013/|title=Aruba Airlines Begins Operation to Maracaibo / Panama City from June 2013|publisher=Routesonline|accessdate=21 July 2013|archive-date=13 November 2013|archive-url=https://web.archive.org/web/20131113214128/http://www.routesonline.com/news/29/breaking-news/203643/aruba-airlines-begins-operation-to-maracaibo-panama-city-from-june-2013/|url-status=dead}}</ref>
==Flota==
Aruba Airlines ta operá un flota limitá. Segun dato di 2025–2026, e aerolínea tin solamente un avion aktivo: Airbus A320-200 (aprox. 180 asiento)
Den pasado, e kompania a operá tambe avionnan di tipo Airbus A319, Airbus A321-200 i Bombardier CRJ200, pero mayoria di nan no ta aktivo mas den operacion regular.
==Destinashonnan==
Aruba Airlines ta ofrece vuelonan charter y, di manera limita, vuelonan regular pa diferente destinacion den Caribe, Suramérika i Estados Unidos.
Destinashonnan asociá ku e aerolínea den periodo reciente inkluí:
Curaçao
Bonaire
Medellín (Colombia)
Barranquilla (Colombia)
Georgetown (Guyana)
Miami (Estados Unidos)
Sinembargo, e red di ruta no ta fijo i por varia konsiderablemente. Hopi di e buelonan ta operá riba base di charter òf disponibilidad temporal.
==Dificultadnan i estado aktual==
Durante e periodo di pandemia di COVID-19 i despues, Aruba Airlines a enfrentá varios reto operashonal i finansiero.
E operashonnan a reducí konsiderablemente, i na algun momentonan e flota a keda parka. Aunke e kompania a risibí un Airbus A321-200 na 2021 ku e intenshon di relansamentu, informashon públiko tokante buelonan regular a keda limitá.
Segun fuente reciente, Aruba Airlines ta konta ainda komo e aerolínea di bandera di Aruba i formalmente aktivo, pero e grado di operashon regular por varia i no semper ta kla den dato públiko disponibel.
== Organisacion==
Aruba Airlines tin su sede na Oranjestad y ta opera for di Aeropuerto Internacional Reina Beatrix.
Ademas, e compania a mantene presencia den diferente mercado via ofisinanan di benta, inkluyendo na Miami, [[Kòrsou|Corsou]], Bonaire y Venezuela.<ref name="arubaair-offices">{{cite web|url=http://www.arubaairlines.com/#contactus|title=Aruba Airlines - Contact Us|accessdate= }}</ref>
---------------
E sede principal ta na Oranjestad na Aruba, cual ta e centro di operacion principal, y e aerolinea a habri un oficina nobo na [[Aeropuerto Internacional Reina Beatrix]]. E tin tambe ofisina di benta na Miami, Curaçao, Bonaire i na Maracaibo, Valencia i Maracay.<ref name="arubaair-offices">{{cite web|url=http://www.arubaairlines.com/#contactus|title=Aruba Airlines - Contact Us|accessdate=2015-04-21 }}</ref>
Na kuminsamentu di 2011 e kompania a atrae inversionista nobo, ku ta kondusí na e mehoracion di e flota. E compania a risibí un Sertifikado di Operashon di aerolínea ekonómiko na ougùstùs di 2012. E aerolinea ta haya dos avion Airbus A320, e prome di nan a yega Aruba na november di 2012. E avion a kuminsá bula buelonan charter for di Aruba na fin di 2012 i e operashonnan programá a kuminsá e siguiente aña. Su promé destinashon tabata Maracaibo, Venezuela i despues Valencia, Venezuela. Despues riba 5 di yüli di e aña ei nan a inaugurá e buelonan pa Panama City, Panama. Y finalmente Miami, Merca.
Flota y Destinashonnan
{| class="wikitable sortable"
! Tipo di Avion !! Modelo !! Kantidat !! Kabina !! Asiento !! Registrashon
|-
| Airbus || A320-200 || 1 || Ekonomiko || ~180 || P4-AAF [4]
|-
| Airbus || A321-200 || 1 || Ekonomiko/“Premium” || ~178 || (vhe model, [5])
|-
| Bombardier || CRJ200 || 1 || Ekonomiko || ~52 || P4-CRA [6]
|}
== Destinashonnan selectá ==
{| class="wikitable sortable"
! Ruta !! País/Región !! Estado
|-
| Aruba ↔ Miami !! EEUU !! Activo (charter/regular) [3]
|-
| Aruba ↔ Maracaibo !! Venezuela !! Introdi (2012) [3]
|-
| Aruba ↔ Valencia !! Venezuela !! Introdi (2012) [3]
|-
| Aruba ↔ Panama City !! Panamá !! Introdi (5 Julio) [3]
|}
== Dificultadnan i Estado Actual ==
Durante e kriis di COVID-19 y problemanan operashonal, Aruba Airlines a enfrenta varios reto. Pa ehempel: su flota a keda parká, i datos reciente ta mustra ku e aerolínea no ta tene vuelos normales kuendo; por ehempel, un sitio pa seguimiento di vuelos ta nifiká kantidat “0” destinashon pa Aruba Airlines. [7]
Den marzo 2021 Aruba Airlines a risibí su promé A321-200 (P4-AAI) pa possibilitá un relansa, pero no ta klaro si e aerolínea actualmente ta operando vuelos regulares.[8]
E situashon ta kompleho: aunke e sitio ofisial y rekursonan ta indiká ku e aerolínea ta “active” [9], e falta di voli actual y klaridat publikashonal ta kreá duda.
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1359309649|titulo=ALM Flight 980}}
{{References}}
}}
[[:Kategoria:Aviashon]]
[[:Kategoria:Aruba]]
Historia
Aruba Airlines a wòrdu fundá na 2006 dor di Onno J. de Swart, kende tabata su promé direktor.[1]
E aerolínea a kuminsá operashonnan di charter na 2010 ku un avion chikí tipo Piper PA-31 Navajo di shete asiento. Na e promé añanan, e kompania a konsentrá riba desaroyo di su struktura operashonal i di merkado.
Na 2011, inversionistanan nobo a bin aden, loke a permití ekspanshon di e flota. Na ougùstùs 2012, e aerolínea a haña su sertifikado di operashon aéreo ekonómiko.
Durante e mesun periodo, Aruba Airlines a introdusí avionnan tipo Airbus A320, ku e promé avion a yega Aruba na novèmber 2012. E buelonan charter a kuminsá na final di 2012, miéntras ku operashonnan regular a sigui na 2013.
E promé destinashonnan regular tabata:
Maracaibo (Venezuela)
Valencia (Venezuela)
Despues, e red di ruta a wòrdu ampliá ku:
Panama City (Panamá)
Miami (Estados Unidos)
==Flota==
Aruba Airlines ta operá un flota limitá. Segun dato di 2025–2026, e aerolínea tin solamente un avion aktivo: Airbus A320-200 (aprox. 180 asiento)
Den pasado, e kompania a operá tambe avionnan tipo Airbus A319, Airbus A321-200 i Bombardier CRJ200, pero mayoria di nan no ta aktivo mas den operashon regular.
==Destinashonnan==
Aruba Airlines ta ofrece buelonan charter i, di manera limitá, buelonan regular pa diferente destinashonnan den Karibe, Suramérika i Estados Unidos.
Destinashonnan asociá ku e aerolínea den periodo reciente inkluí:
Curaçao
Bonaire
Medellín (Colombia)
Barranquilla (Colombia)
Georgetown (Guyana)
Miami (Estados Unidos)
Sinembargo, e red di ruta no ta fijo i por varia konsiderablemente. Hopi di e buelonan ta operá riba base di charter òf disponibilidad temporal.
==Dificultadnan i estado aktual==
Durante e periodo di pandemia di COVID-19 i despues, Aruba Airlines a enfrentá varios reto operashonal i finansiero.
E operashonnan a reducí konsiderablemente, i na algun momentonan e flota a keda parka. Aunke e kompania a risibí un Airbus A321-200 na 2021 ku e intenshon di relansamentu, informashon públiko tokante buelonan regular a keda limitá.
Segun fuente reciente, Aruba Airlines ta konta ainda komo e aerolínea di bandera di Aruba i formalmente aktivo, pero e grado di operashon regular por varia i no semper ta kla den dato públiko disponibel.
Organisashon
Aruba Airlines tin su sede na Oranjestad i ta operá for di Aeropuerto Internashonal Reina Beatrix.
Ademas, e kompania a mantené presensia den diferente merkadonan via ofisinan di benta, inkluyendo:
Miami
Curaçao
Bonaire
Venezuela
---------
Segun dato aktual (2025–2026), Aruba Airlines ta operá un flota hopi limitá, konsistiendo principalmente di un solo avion aktivo:
Airbus A320-200 – aproksimadamente 180 asiento
Dato di aviashon independiente ta konfirmá ku e aerolínea tin solamente 1 avion den servisio, ku otro avionnan den pasado ya no ta aktivo òf ta konsiderá komo parte di flota historiko .
Flota anterior
Aruba Airlines a operá e siguiente tiponan di avion den pasado:
Airbus A319-100
Airbus A321-200
Bombardier CRJ200
Piper PA-31 Navajo
Mayoria di e avionnan aki a wòrdu retirá entre 2018 i 2023, indikando un redukshon significativo den kapasidat operashonal.
🌍 Destinashonnan
Aruba Airlines ta ofresé buelonan charter i, di manera limitá, buelonan regular pa destinashonnan den Karibe, Suramérika i Estados Unidos.
Segun informashon mas reciente, e destinashonnan asociá ku e aerolínea inkluí:
Curaçao
Bonaire
Medellín (Colombia)
Barranquilla (Colombia)
Georgetown (Guyana)
Miami (Estados Unidos)
Fuente independiente ta indiká ku Aruba Airlines ta sirbi un kantidat chikí di destinashonnan (±3–8), ku un red di ruta ku por varia segun kondishonnan di merkado .
------------
18/10/25 Aruba Airlines is still operating and is the flag carrier and sole airline of Aruba. It is based at Queen Beatrix International Airport in Oranjestad and provides scheduled and charter services to various destinations across the Caribbean, South America, and the United States.
Operations: Aruba Airlines is currently the only Aruban airline. It offers both scheduled and charter flights, serving as a primary carrier to and from the island.
Headquarters: The airline's corporate headquarters are in Oranjestad, Aruba. Its main maintenance base is in Miami, Florida.
Destinations: It flies to a number of destinations, including cities in the Caribbean, South America (such as Medellin, Colombia, and Georgetown, Guyana), and the United States (such as Miami).
NOTES
'''Aruba Airlines''' (officially Arubaanse Luchtvaart Maatschappij N.V.) ta e aerolínea di bandera y e único aerolínea nashonal di Aruba. Fundá den 2006, Aruba Airlines ta oferé transporte aéreo regular y charter pa pasaheronan pa varias destinashon. Su sede korporativo ta na Oranjestad, Aruba, y su base di mantenemento prinsipal ta na Miami, Florida. Den 2015 e compañías a risibí e Aircraft Operating Certificate (AOC) for di Estados Unidos.[1][2]
== Historia ==
Aruba Airlines a wordo funda na 2006 pa Onno J. de Swart, kien tabata su promé direktor. Den 2010 e a inicia operashon di charter ku un Piper PA-31 Navajo di shete asiento. Su sede operashonal ta na Oranjestad, kaminda e tin su base perto di Aeropuerto Internacional Reina Beatrix. E tin ofisinan di benta na Miami (EEUU), Curaçao, Bonaire, i Venezuela (Maracaibo, Valencia y Maracay).[3]
Na 2011 Aruba Airlines a atraé inversionistanan nobo pa mehorá su flota. Den ougùstùs 2012, e aerolínea risibí su sertifikado di operashon aéreo ekonómiko, y e a introducí dos Airbus A320 na su flota (su promé A320 yegá na Aruba na november 2012).
Su promé ruta regular tabata Aruba → Maracaibo (Venezuela), sigi pa Aruba → Valencia (Venezuela), y mas dilanti Aruba → Panama City (Panamá) i Aruba → Miami (EEUU).
------------
{{Variante|a}}
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Jet Air
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda =
| antesecor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado =
| propietario =
| director ehecutivo =
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Jet Air''' (oficialmente ) ta e aerolínea nacional di
{{Appendix}}
[[:Category:Aviashon]]
[[:Category:Karibe Hulandes]]
-------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Avia Air
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda =
| antesecor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado =
| propietario =
| director ehecutivo =
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Avia Air''' ta un compania aereo di Aruba cu a opera entre .. y november 2003.
Avia Air tabata un aerolinea basá na Aruba.
Avia Air a suspendé su servisio na novèmber 2003 i tabata trahando pa reestructurá su operashonnan bou di protekshon di bankrut. 1]
== Historia ==
Avia Air a kuminsá operashon den zomer di 1994 inicialmente tres Cessna 402B ⁇ (P4-AVA te ku
P4-AVC); e mesun aña a añadí un Embraer Bandeirante (P4-AVD). Pasobra Air Aruba a enfoca mas y mas riba buelonan pa Merka, algun ruta regional por a bira operá. A kuminsá ku servisionan di liña pa Curaçao, Bonaire i e siudatnan Venezolano di Maracaibo, Punto Fijo i Valencia. Na fin di 1995,
a cumpra un di dos Bandeirante P4-AVE).<ref>[http://landewers.net/P4-artikel.pdf 20 jaar Arubaans Luchtvaartuig Register
Arno Landewers]</ref>
Na 13 di mart di 1996 e barku a kai banda di (Venezuela) e Cessna 402B P4-AVB na laman,
cu a mata tur ocho persona den e auto.
E tabata trata di un buelo di linea di Aruba pa Punto Fijo. E piloto a reporta na un otro avion di Avia Problema di aire ku e motor robes, i algun tempu despues cu un candela a kibra. For di investigashon a resulta cu e candela a causa e motor y un parti di a kibra e ala robes di e avion, despues cu e Nort di Las Piedras- Aeropuerto di Punto Fijo - a kai.
Na komienso di 2003, un Short SD.360-200 a kumpra, pero e aparato aki no a wòrdu a drenta servisio. For di mei 2003 no tabatin sèn mas pa paga salario di e personal y operacionnan di vuelo a keda para. Poco despues e lease company Volvo Aero a pidi e motornan di e dos Bandeirantes y finalmente
E departamento di impuesto a konfiská tur e produktonan. E Cessna tambe a keda destruí.
aerodinámiko pa motibu di mantenshon atrasá. Con E shortenan a bira algun e vuelo di entrenamentu a tuma lugá despues di e grupo di invershon IMCA, propietario di Air Exel,
a kumpra un participacion di 50% den Avia Air. Avia Air
lo sigui como AviaExel. E falta di Avia Air a hasi un pèrmit di establesementu definitivo
drecha bo kara. Na òktober 2003 e kompania a a declara su mes na faillite. Poco despues, e 'Short' a bira e doño a rekuperá; tur dos Bandeirantes a keda te ku e zomer di e aña aki riba e
Aeropuerto di Oranjestad ta para y e Cessna 402 P4-AVA ainda ta presente aki.
==Code data==
*[[International Air Transport Association|IATA]] Code: '''3R'''
*[[International Civil Aviation Organization|ICAO]] Code: '''ARB'''
*Callsign: Aviair
==Flota==
*Short 360-200
*Embraer EMB 110 Bandeirante
== Wak tambe ==
* [[Lista di eks-kompania aéreo di Karibe Hulandes]]
{{Appendix}}
NOTES
* Avia Air a cuminsa na 1984 como compania di charter Avia Air Chapter cu tabata activo na Aruba i Corwou.
* in augustus 1987 verscheen het Avia Air toestel met piloot Robby Anjie, 26 jr., ter hoogte van MAcoya, Venezuela. Een tweemotorig vliegtuig Cessna met kenteken N-5351- A van de particuliere chartermaatschappij van de heer Efi Tromp, Avia Air, wordt sinds vrijdagavond op de route van Punto Fjjo (Venezuela) naar de luchthaven van Aruba vermist.
* directie/eignaaar? Efi Tromp.
* HetvliegtuigiseenJetpropAerocommander, een snelle vliegtuig ingericht met de nodige luxe. Avia- Air hoopt met zijn nieuwe aanwinst de Curagaose zakenman nu een nog betere service te verlenen. Avia- Air die in 1980 bij ministriële beschikking toestemming kreeg om samen met twee andere luchttransportmaatschappijen commerciële passagiersvluchten uit te voeren, biedt rechtstreekse vluchten aan naar alle bestemmingen in het Caribisch gebied, Colombia, Venezuela en Suriname. Met dit nieuwe vliegtuig hoopt Avia- Air bij te kunnen dragen aan de economische ontwikkeling van Curagao,<ref>TOEKOMST ANDERS TEKORT AAN GEKWALIFICEERDE KRACHTEN CDM ervaart dat nu al Opleiding vaklieden in metaalsector noodzakelijk. "Amigoe". Curaçao, 24-08-1987, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642489:mpeg21:p003</ref>
* 1994: Avia Air van Efi Tromp is reeds enige tijd doende met plannen om commutervluchten tussen de eilanden te gaan vliegen.
* Avia Air heeft vanaf woensdag een nieuw vliegtuig in bedrijf. Het is een EMB-110, van Braziliaanse makelij, dat 19 passagiers kan vervoeren. Het kan gecharterd worden voor vluchten Aruba - Curagao v.v. en Aruba - Bonaire v.v. Auia Air voert tweemaal daags vluchten uit tussen Aruba en Punto Fijo in Venezuela.<ref>WILLEMSTAD— Avia Air heeft vanaf woensdag een nieuw vliegtuig in bedrijf. Het is een EMB-110, van Braziliaanse makelij, dat 19 passagiers kan vervoeren. Het kan gecharterd worden voor vluchten Aruba – Curagao v.v. en Aruba – Bonaire v.v. Auia Air voert tweemaal daags vluchten uit tussen Aruba en Punto Fijo in Venezuela.. "Amigoe". Curaçao, 12-10-1994, p. 9. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645369:mpeg21:p009</ref>
* Luchtvaartmaatschappij Avia Air die door de regering als nationale luchtvaartmaatschappij *s erkend, heeft plannen °ni met ingang van 1 december aanstaande naar vleugels uit te slaan. **er dag vertrekken twee yiuchten naar Punto Fijo (Venezuela), dirie naar en vier naar öonaire. Avia Air president Ciro Pieters. In 1986 is Avia Air begonnen als chartermaatschappij voor vluchten in de omgeving. In april van dit jaar kreeg Avia Air een vergunning om regelmatige vluchten uit te voeren. De maatschappij heeft vijf vliegtuigen: twee Embriers 110, elk met zestien stoelen en extra ruimte voor de koffers en twee Cessnas, elk met zeven stoelen.<ref>Plannen Avia Air om vleugels uit te slaan. "Amigoe". Curaçao, 28-11-1995, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644874:mpeg21:p007</ref>
* 1995: Het particuliere Avia Air heeft afgelopen vrijdag van minister. Glenbert Croes van Verkeer en Communicatie de vergunning ontvangen om geregelde vluchten uit te voeren. "Wij zijn nu ook een officiële luchtvaartmaatschappij die vluchten uit mag voeren op Bonaire, Curacao, Coro en Las Piedras", zo reageerde Avia Air-president Ciro Pieters vanmorgen desgevraagd. Ook werd vastgesteld dat de luchtvaartmaatschappijen van de twee landen (aruba-NA) elk een bepaald aantal vluchten kan uitvoeren. Dit zijn Aruba- Curacao met 35 vluchten per week, Aruba-Bonaire met 28 Avia Air, dat tot nu toe alleen chartervluchten verzorgde, begint binnen afzienbare tijd met de vluchten op Bonaire, Curacao en de twee Venezolaanse steden Coro en Las Piedras.
* Avia Air kreeg op 28 april van de minister Glenbert Croes van Vervoer en Communicatie een vergunning om geregelde vluchten uit te voeren tussen Cura9ao, Bonaire, Coro, Las Piedras en thuisbasis Aruba. De voorbereidingen betreffen nu voornamelijk de vluchten tussen de ABC-eilanden.
{{Appendix}}
------------------
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Insel Air Aruba
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda =
| antesecor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado =
| propietario =
| director ehecutivo =
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Insel Air Aruba''' tabata un aerolinea y subsidiario di Insel Air, como tambe e aerolinea oficial nacional di Aruba.<ref>[http://curacaochronicle.com/aviation/insel-air-aruba-seeks-u-s-routes/ Insel Air Aruba Seeks U.S. Routes]</ref>
de.wiki:Insel Air Aruba tabata un aerolinea y subsidiario di Insel Air, como tambe e aerolinea oficial nacional di Aruba. [1]
Un investigashon ku a tuma lugá na yanüari 2017 dor di e Inspectie Leefomgeving en Transport di Reino Hulandes a evidensiá defectonan tantu den e kompania mayor Insel Air i Insel Air Aruba, komo tambe den e outoridatnan di aviashon di Kòrsou i Aruba. Komo resultado, un kantidat di avion di e dos kompanianan lo no por bula pa un tempu indeterminá. Insel Air i Insel Air Aruba despues a reduci nan destinashonnan di buelo, ku anteriormente tambe tabata inkluí destinashonnan den Merka i Sur Amerika, pa e islanan ABC i Sint Maarten.<ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Dutch ILT intervenes in Curaçao, Aruba CAAs |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/53584-dutch-ilt-intervenes-in-curaao-aruba-caas ch-aviation.com]}}</ref><ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Insel Air axes bulk of network, retains ABC Islands |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/53989-insel-air-axes-bulk-of-network-retains-abc-islands ch-aviation.com]}}</ref><ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Curaçao's Insel Air looking to dispose of Aruban unit |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/54051-curaaos-insel-air-looking-to-dispose-of-aruban-unit ch-aviation.com]}}</ref><ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Curaçao's Insel Air fends off bankruptcy filing |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/54267-curaaos-insel-air-fends-off-bankruptcy-filing ch-aviation.com]}}</ref>
Insel Air Aruba a stop di opera na 2017 despues di cinco aña. [6]
== Flota ==
For di maart 2017, Insel Air Aruba su flota tabata consisti di ocho avion, di cual ningun ta operacional.<ref>[http://www.ch-aviation.com/portal/aircraft/search?search=1&cha=ISU ch-aviation], abgerufen am 20. März 2017.</ref>
==Wak tambe ==
* [[Lista di eks-kompania aéreo di Karibe Hulandes]]
== Link externo ==
* [https://www.fly-inselair.com/en/ Webpräsenz der Insel Air] (englisch und spanisch)
* [http://www.airliners.net/search/photo.search?airlinesearch=Insel%20Air%20Aruba&distinct_entry=true Fotos] der Insel Air Aruba auf [[Airliners.net]]
{{Appendix}}
-----------------
'''Aruba Flying Club''' tabata un asociacion di piloto amatur na Aruba??
== Historia ==
AFC ta data di ananan 1940. Tabata haci uzo di aeropuerto de Vuyst na San nicolas den bario di juana morto. met hangar
Na 1998 AFC a bira activo atrobe. AFC in 1950 statutair opgricht Vereniging Aruba Flying Club
In 1998 werd de Aruba Flying Club weer actief (welke vanaf de oorlogsjaren tot in de jaren 70 al
had bestaan). Aanvankelijk werd gevlogen met de Cessna 172M P4-BON, in 1992 en 1993 aangevuld
met Cessna 182P P4-GIN en sinds 1998 met een Amerikaans geregistreerde Cessna 172R, de N174AP.<ref>[http://landewers.net/P4-artikel.pdf 20 jaar Arubaans Luchtvaartuig Register
Arno Landewers]</ref>
Eleccion di directiva di AFC
* na 1956 e club tabatin 4 avioneta propio di cual e ultimo adkisicion tabata un stimson. Cu e avionetanan tabata bula y tene competencia y demostracionnan.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-ARUBAANSECOURANT-1956-09/page/n67/mode/2up?q=flying Aruba Flying Club viert eerste vlucht van nieuwe Stimson], Arubaanse Courant (21 september 1956)</ref>
* Aanwijzing: Als leden van de Raad van Beheer van de Aruba Flying Club, de heren: P. A. de Vuyst; Commandant Onderzoekings en Bewakingsdienst op Aruba; H. A. Hessling, Ambtenaar belast met het domein beheer op Aruba
* in 1950 de 100ste vliegbevet uitgereikt =- examens sportvliegr, instrument vlieger en instructur
* De Aruba Flying | Club 'is een bloeiende vereniging. | Het maximum aantal leden dat toegelaten wordt bedraagt statutair vijftig en dat heeft men vrijwel voortdurend. Het aantal brevetten dat in de loop der jaren werd uitge- > reikt loopt in de honderden. De samenwerking tussen A.F.C. en overheid is voortreffelijk en het aantal deskundigen waarover men kan beschikken ruim voldoende. De vloot bestaat uit vier toestellen, waarbij dan nog drie komen, die particulier eigendom van enkele leden zijn. De minimum leeftijdsgrens voor het behalen van een brevet is zeventien jaar. Men moet zich hiertoe eerst aan een strenge medische keuring onderwerpen. Voorschrift i.; dat men een aandeel koopt van driehonderd gulden. Daarna hebben de meeste leerlingen ongeveer 12 uur lessen nodig om dan nog een 25 tot 30 uur solo te vliegen voor zij het brevet kunnen halen. De totale instruktieteksten
belopen dan ongeveer ƒ 500.—. Wie eenmaal het brevet heeft en de nodige proeven hoeft afgelegd mag zelf een vliegtuigje huren, eerst voor vluchten boven het eiland, daarna ook voor tochtjes naar buiten. Voor weekenden komen vooral Curaeao en Bonaire in aanmerking voor langere vakanties Venezuela en andere omliggende landen. Enkele leden, als de heren Riehardson en van der Voort maakten ook veel langer vakantievluchteri (om langs de Venezolaans kust, Trinidad en andere eilanden naar Sint Maarten.<ref>De Aruba Flying Club. "Amigoe di Curacao". Willemstad, 26-10-1957. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000211195:mpeg21:p003</ref>
* Voor velen is het vertrek van de heer Pieter A. de Vuyst ongemerkt voorbij gegaan. Gedurende de tweede wereldoorlog was hij verbindingsmarineofficier en gedurende die tijd begon hij met het plannen voor een particulier vliegvels, dat naar hem genoemd werd. Op 16 juli 1944 werd dit vliegveld geopend dooi de toenmalige Gezaghebber I. Wagemaker. Dat het vliegveld naar hem ge noemd werd, was op voordracht van Aruba Flying Club als waardering voor het vele werk dat hij voor deze club had gedaan. In oktober 1945 kwam de heer de Vuyst in dienst van de Lago en verliet deze op 1 juni j.l. 1956.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010404914:mpeg21:p005|titel=Pieter A. de Vuyst verliet Aruba|werk=[[Amigoe]]|datum=1956-06-18|bezochtdatum=2024-03-12}}</ref>
{{Appendix}}
AFC is een Arubaanse vereniging ter beoefening van de vliegsport, opgericht in 1942 door employes van Lago te San Nicolas. Eerste voorzitter was Pieter A. de Vuijst, waarnaar het sportvliegveld is genoemd.<ref>Hoetink, Encyclopedie van de Nederlandse Antillen, 1969 pag.55</ref>
-----------------
== EZ Air (aanvulling)==
Mester menshoná ku direktor di Medicair Rene Winkel ta alabes direktor di aerolínea EZ Air, pues e kontrato firmá ta ku Winkel i no e aerolínea EZ Air. Esaki ta importante pa menshoná mirando ku den komunidat tin e impreshon ku ta EZ Air ta sòru pa Ambulans Aéreo. “Nos tin kontrato ku e doño pues no e aerolínea mes. Awor a yega e momentu ku e kontrato a vense. Segun e proseso, tur interesado por entregá un petishon pa ehekutá e tarea di Ambulans Aéreo. Boneriano 29-11-2023 titel=Ken ta bai ehekuta air ambulans?|https://awemainta.com/boneriano/
Medicair tambe por bolbe entregá un petishon”, e ta splika. Sinembargo e no ta konfirmá ku vensementu di e kontrato a sosedé entrante yanüari 2024. Tambe e ta sigurá ku e situashon di niun forma ta opstakulisá servisio di Ambulans Aéreo.
Mester menshoná ku ya pa algun luna tin spekulashon tokante e situashon aki. Dòkter Frans komo direktor di FM den un rueda di prensa anterior a konfirmá ku Ministerio na Hulanda ke pa ehekutá buelonan di Ambulans Aéreo ku avionnan registrá na Hulanda. Tur esaki por konsiderá komo opstákulo pa proveodornan lokal.
BONERIANO a tuma kontakto ku Rene Winkel tokante e situashon aki i e ta splika ku e no ta deseá na amplia masha mirando ku FM ainda ta un kliente.
“Echo sí ta ku FM algun tempu atras a saka un asina yamá ‘tender’ pa buska un operadó pa ambulans aéreo ku lo trese avionnan ku registrashon PH, esta di Hulanda. Es mas FM lo ta basta leu pa bira un operador di aerolínea. No ta eksistí Ambulans Aéreo, ta eksistí pèrmit pa ehekutá buelo ‘ airline operator certificate’ (AOC). Di aki ta haña un provishon riba e pèrmit pa Ambulans Aéreo pasombra ta buelo komersial i ku nan lo bula bou di e reglanan Europeo, EASA”, e ta splika.
Winkel ta agregá ku nan tambe a lesa ku FM ke bin ku avion di Ambulans eléktriko, pero tambe
mester bisa ku e teknologia aki no ta asina leu ainda.
“No ta eksistí avion eléktriko ainda ku por bula e rutanan aki, i dado kaso ku bin ku avionnan
asina mes, mester pasa den hinter un prosedura pa nan wòrdu sertifiká pa departamentonan
konserní manera Curacao Civil Aviation Authority (CCAA) Y ILT holanda , Esei ta nifiká ku por dura
añanan promé ku por bai usa avionnan eléktriko pa transporte di pashènt.”
Importansia di Ambulans Aéreo
Esaki ta un avion privá spesialmente adaptá pa duna sosten médiko na pashèntnan durante transporte. Un dòkter, paramediko òf ekipo di dòkternan altamente kualifiká lo biaha ku su pashènt pa atendé e pashènt te ora e yega e aeropuerto destiná i por transportá e pashènt na un manera sigur te su kas òf pa un hòspital den e pais. E Ambulans Aéreo lógikamente ta karga tur e ekipo i e remedinan nesesario durante e buelo.
{{Appendix}}
-----------------------------
__NOINDEX__
9s0xh668o4hulfiq7tkhqfut6b8l4by
199498
199495
2026-08-04T16:33:40Z
Caribiana
8320
199498
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
* Nieuw: [[Avia Air]] - [[Insel Air Aruba]] - [[Aruba Airlines]] - [[Aruba Flying Club]] . [[SLM]] - [[Jetair Caribbean]] - [[Buelo 980 di ALM]] - [[Margareth Abraham]]
* Aanvullen: [[Z Air]]
---------------
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Aruba Airlines
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda = 2006
| antecesor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado = Onno J. de Swart
| propietario =
| director ehecutivo =
| pais = {{ABW}}
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Aruba Airlines''' (oficialmente '''Arubaanse Luchtvaart Maatschappij N.V.''') ta e aerolinea di bandera y e unico aerolinea nacional di [[Aruba]]. Funda na 2006, e compania ta ofrece transporte aereo pa pasahero, tanto servicio regular y di charter, pa varios destinacion den Caribe, [[Sur Amérika|Sur America]] y [[Estadonan Uni di Amérika|Merca]].
Aruba Airlines su sede ta na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]], Aruba, cerca di [[Aeropuerto Internacional Reina Beatrix]], mientras cu su base principal pa mantencion ta na [[Miami]], [[Florida]]. Na 2015, e aerolinea a ricibi un ''Aircraft Operating Certificate'' (AOC) for di Merca.[1][2]
== Historia ==
Aruba Airlines a wordo funda na 2006 door di Onno J. de Swart, kende tabata su prome director.<ref>{{Cite web|url=http://curacaochronicle.com/aviation/press-release-settlement-between-aruba-airlines-and-de-swart/|title=Press release: Settlement between Aruba Airlines and de Swart|date=16 June 2017}}</ref>
E aerolinea a cuminsa operacionnan di charter na 2010 cu un avion chikito tipo Piper PA-31 Navajo di shete asiento.<ref name="caribseek">[http://news.caribseek.com/index.php/caribbean-islands-news/aruba-news/the-morning-news-aruba-news/item/30639-aruba-airlines-welcomes-their-first-airbus-320 Aruba Airlines welcomes their first Airbus 320] {{webarchive |url=https://web.archive.org/web/20130627074832/http://news.caribseek.com/index.php/caribbean-islands-news/aruba-news/the-morning-news-aruba-news/item/30639-aruba-airlines-welcomes-their-first-airbus-320|date=27 June 2013}}</ref> Den e prome añanan, e compania a concentra riba desaroyo di su structura operacional y di mercado.
Na 2011, inversionistanan nobo a bin aden, loke a permití expansion di e flota. Na augustus 2012, e aerolinea a haya su certificado di operacion aéreo economico.
Durante e mesun periodo, Aruba Airlines a introduci avionnan tipo Airbus A320, cu e prome avion a yega Aruba na novèmber 2012. E vuelonan charter a cuminsa na final di 2012, mientras cu operacionnan regular a sigui na 2013.
E prome destinacionnan regular tabata [[Maracaibo]] y [[Valencia]] na [[Venezuela]]. Despues, e red di ruta a wordo amplia cu [[Siudad di Panama|Panama City]] ([[Panama]]) y [[Miami]] (Merca).<ref>{{cite web|url=http://www.routesonline.com/news/29/breaking-news/203643/aruba-airlines-begins-operation-to-maracaibo-panama-city-from-june-2013/|title=Aruba Airlines Begins Operation to Maracaibo / Panama City from June 2013|publisher=Routesonline|accessdate=21 July 2013|archive-date=13 November 2013|archive-url=https://web.archive.org/web/20131113214128/http://www.routesonline.com/news/29/breaking-news/203643/aruba-airlines-begins-operation-to-maracaibo-panama-city-from-june-2013/|url-status=dead}}</ref>
==Flota==
Aruba Airlines ta operá un flota limitá. Segun dato di 2025–2026, e aerolínea tin solamente un avion aktivo: Airbus A320-200 (aprox. 180 asiento)
Den pasado, e kompania a operá tambe avionnan di tipo Airbus A319, Airbus A321-200 i Bombardier CRJ200, pero mayoria di nan no ta aktivo mas den operacion regular.
==Destinacion==
Aruba Airlines ta ofrece vuelonan charter y, di manera limita, vuelonan regular pa diferente destinacion den Caribe, Sur America y Merca.
Destinacionnan asocia cu e aerolínea den e periodo reciente ta inclui:
Curaçao
Bonaire
Medellín (Colombia)
Barranquilla (Colombia)
Georgetown (Guyana)
Miami (Estados Unidos)
Sinembargo, e red di ruta no ta fiho y por varia considerablemente. Hopi di e vuelonan ta opera riba base di charter of disponibilidad temporal.
== Reto y estado aktual==
Durante e periodo di pandemia di COVID-19 y despues, Aruba Airlines a enfrentá varios reto operacional y financiero.
E operacionnan a reduci considerablemente, y na algun momentonan e flota a keda para. Aunke e compania a risibí un Airbus A321-200 na 2021 cu e intencion di lansa di nobo su operacionnan, informashon públiko tocante vuelonan regular a keda limita.
Segun fuente reciente, Aruba Airlines ta conta ainda como e aerolinea di bandera di Aruba i formalmente aktivo, pero e grado di operacion regular por varia y no semper ta cla den dato públiko disponibel.
== Organisacion==
Aruba Airlines tin su sede na Oranjestad y ta opera for di Aeropuerto Internacional Reina Beatrix.
Ademas, e compania a mantene presencia den diferente mercado via ofisinanan di benta, inkluyendo na Miami, [[Kòrsou|Corsou]], Bonaire y Venezuela.<ref name="arubaair-offices">{{cite web|url=http://www.arubaairlines.com/#contactus|title=Aruba Airlines - Contact Us|accessdate= }}</ref>
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =|titulo=}}
{{References}}
}}
[[:Kategoria:Aviashon]]
[[:Kategoria:Aruba]]
---------------
E sede principal ta na Oranjestad na Aruba, cual ta e centro di operacion principal, y e aerolinea a habri un oficina nobo na [[Aeropuerto Internacional Reina Beatrix]]. E tin tambe ofisina di benta na Miami, Curaçao, Bonaire i na Maracaibo, Valencia i Maracay.<ref name="arubaair-offices">{{cite web|url=http://www.arubaairlines.com/#contactus|title=Aruba Airlines - Contact Us|accessdate=2015-04-21 }}</ref>
Na kuminsamentu di 2011 e kompania a atrae inversionista nobo, ku ta kondusí na e mehoracion di e flota. E compania a risibí un Sertifikado di Operashon di aerolínea ekonómiko na ougùstùs di 2012. E aerolinea ta haya dos avion Airbus A320, e prome di nan a yega Aruba na november di 2012. E avion a kuminsá bula buelonan charter for di Aruba na fin di 2012 i e operashonnan programá a kuminsá e siguiente aña. Su promé destinashon tabata Maracaibo, Venezuela i despues Valencia, Venezuela. Despues riba 5 di yüli di e aña ei nan a inaugurá e buelonan pa Panama City, Panama. Y finalmente Miami, Merca.
Flota y Destinashonnan
{| class="wikitable sortable"
! Tipo di Avion !! Modelo !! Kantidat !! Kabina !! Asiento !! Registrashon
|-
| Airbus || A320-200 || 1 || Ekonomiko || ~180 || P4-AAF [4]
|-
| Airbus || A321-200 || 1 || Ekonomiko/“Premium” || ~178 || (vhe model, [5])
|-
| Bombardier || CRJ200 || 1 || Ekonomiko || ~52 || P4-CRA [6]
|}
== Destinashonnan selectá ==
{| class="wikitable sortable"
! Ruta !! País/Región !! Estado
|-
| Aruba ↔ Miami !! EEUU !! Activo (charter/regular) [3]
|-
| Aruba ↔ Maracaibo !! Venezuela !! Introdi (2012) [3]
|-
| Aruba ↔ Valencia !! Venezuela !! Introdi (2012) [3]
|-
| Aruba ↔ Panama City !! Panamá !! Introdi (5 Julio) [3]
|}
== Dificultadnan i Estado Actual ==
Durante e kriis di COVID-19 y problemanan operashonal, Aruba Airlines a enfrenta varios reto. Pa ehempel: su flota a keda parká, i datos reciente ta mustra ku e aerolínea no ta tene vuelos normales kuendo; por ehempel, un sitio pa seguimiento di vuelos ta nifiká kantidat “0” destinashon pa Aruba Airlines. [7]
Den marzo 2021 Aruba Airlines a risibí su promé A321-200 (P4-AAI) pa possibilitá un relansa, pero no ta klaro si e aerolínea actualmente ta operando vuelos regulares.[8]
E situashon ta kompleho: aunke e sitio ofisial y rekursonan ta indiká ku e aerolínea ta “active” [9], e falta di voli actual y klaridat publikashonal ta kreá duda.
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1359309649|titulo=ALM Flight 980}}
{{References}}
}}
[[:Kategoria:Aviashon]]
[[:Kategoria:Aruba]]
Historia
Aruba Airlines a wòrdu fundá na 2006 dor di Onno J. de Swart, kende tabata su promé direktor.[1]
E aerolínea a kuminsá operashonnan di charter na 2010 ku un avion chikí tipo Piper PA-31 Navajo di shete asiento. Na e promé añanan, e kompania a konsentrá riba desaroyo di su struktura operashonal i di merkado.
Na 2011, inversionistanan nobo a bin aden, loke a permití ekspanshon di e flota. Na ougùstùs 2012, e aerolínea a haña su sertifikado di operashon aéreo ekonómiko.
Durante e mesun periodo, Aruba Airlines a introdusí avionnan tipo Airbus A320, ku e promé avion a yega Aruba na novèmber 2012. E buelonan charter a kuminsá na final di 2012, miéntras ku operashonnan regular a sigui na 2013.
E promé destinashonnan regular tabata:
Maracaibo (Venezuela)
Valencia (Venezuela)
Despues, e red di ruta a wòrdu ampliá ku:
Panama City (Panamá)
Miami (Estados Unidos)
==Flota==
Aruba Airlines ta operá un flota limitá. Segun dato di 2025–2026, e aerolínea tin solamente un avion aktivo: Airbus A320-200 (aprox. 180 asiento)
Den pasado, e kompania a operá tambe avionnan tipo Airbus A319, Airbus A321-200 i Bombardier CRJ200, pero mayoria di nan no ta aktivo mas den operashon regular.
==Destinashonnan==
Aruba Airlines ta ofrece buelonan charter i, di manera limitá, buelonan regular pa diferente destinashonnan den Karibe, Suramérika i Estados Unidos.
Destinashonnan asociá ku e aerolínea den periodo reciente inkluí:
Curaçao
Bonaire
Medellín (Colombia)
Barranquilla (Colombia)
Georgetown (Guyana)
Miami (Estados Unidos)
Sinembargo, e red di ruta no ta fijo i por varia konsiderablemente. Hopi di e buelonan ta operá riba base di charter òf disponibilidad temporal.
==Dificultadnan i estado aktual==
Durante e periodo di pandemia di COVID-19 i despues, Aruba Airlines a enfrentá varios reto operashonal i finansiero.
E operashonnan a reducí konsiderablemente, i na algun momentonan e flota a keda parka. Aunke e kompania a risibí un Airbus A321-200 na 2021 ku e intenshon di relansamentu, informashon públiko tokante buelonan regular a keda limitá.
Segun fuente reciente, Aruba Airlines ta konta ainda komo e aerolínea di bandera di Aruba i formalmente aktivo, pero e grado di operashon regular por varia i no semper ta kla den dato públiko disponibel.
Organisashon
Aruba Airlines tin su sede na Oranjestad i ta operá for di Aeropuerto Internashonal Reina Beatrix.
Ademas, e kompania a mantené presensia den diferente merkadonan via ofisinan di benta, inkluyendo:
Miami
Curaçao
Bonaire
Venezuela
---------
Segun dato aktual (2025–2026), Aruba Airlines ta operá un flota hopi limitá, konsistiendo principalmente di un solo avion aktivo:
Airbus A320-200 – aproksimadamente 180 asiento
Dato di aviashon independiente ta konfirmá ku e aerolínea tin solamente 1 avion den servisio, ku otro avionnan den pasado ya no ta aktivo òf ta konsiderá komo parte di flota historiko .
Flota anterior
Aruba Airlines a operá e siguiente tiponan di avion den pasado:
Airbus A319-100
Airbus A321-200
Bombardier CRJ200
Piper PA-31 Navajo
Mayoria di e avionnan aki a wòrdu retirá entre 2018 i 2023, indikando un redukshon significativo den kapasidat operashonal.
🌍 Destinashonnan
Aruba Airlines ta ofresé buelonan charter i, di manera limitá, buelonan regular pa destinashonnan den Karibe, Suramérika i Estados Unidos.
Segun informashon mas reciente, e destinashonnan asociá ku e aerolínea inkluí:
Curaçao
Bonaire
Medellín (Colombia)
Barranquilla (Colombia)
Georgetown (Guyana)
Miami (Estados Unidos)
Fuente independiente ta indiká ku Aruba Airlines ta sirbi un kantidat chikí di destinashonnan (±3–8), ku un red di ruta ku por varia segun kondishonnan di merkado .
------------
18/10/25 Aruba Airlines is still operating and is the flag carrier and sole airline of Aruba. It is based at Queen Beatrix International Airport in Oranjestad and provides scheduled and charter services to various destinations across the Caribbean, South America, and the United States.
Operations: Aruba Airlines is currently the only Aruban airline. It offers both scheduled and charter flights, serving as a primary carrier to and from the island.
Headquarters: The airline's corporate headquarters are in Oranjestad, Aruba. Its main maintenance base is in Miami, Florida.
Destinations: It flies to a number of destinations, including cities in the Caribbean, South America (such as Medellin, Colombia, and Georgetown, Guyana), and the United States (such as Miami).
NOTES
'''Aruba Airlines''' (officially Arubaanse Luchtvaart Maatschappij N.V.) ta e aerolínea di bandera y e único aerolínea nashonal di Aruba. Fundá den 2006, Aruba Airlines ta oferé transporte aéreo regular y charter pa pasaheronan pa varias destinashon. Su sede korporativo ta na Oranjestad, Aruba, y su base di mantenemento prinsipal ta na Miami, Florida. Den 2015 e compañías a risibí e Aircraft Operating Certificate (AOC) for di Estados Unidos.[1][2]
== Historia ==
Aruba Airlines a wordo funda na 2006 pa Onno J. de Swart, kien tabata su promé direktor. Den 2010 e a inicia operashon di charter ku un Piper PA-31 Navajo di shete asiento. Su sede operashonal ta na Oranjestad, kaminda e tin su base perto di Aeropuerto Internacional Reina Beatrix. E tin ofisinan di benta na Miami (EEUU), Curaçao, Bonaire, i Venezuela (Maracaibo, Valencia y Maracay).[3]
Na 2011 Aruba Airlines a atraé inversionistanan nobo pa mehorá su flota. Den ougùstùs 2012, e aerolínea risibí su sertifikado di operashon aéreo ekonómiko, y e a introducí dos Airbus A320 na su flota (su promé A320 yegá na Aruba na november 2012).
Su promé ruta regular tabata Aruba → Maracaibo (Venezuela), sigi pa Aruba → Valencia (Venezuela), y mas dilanti Aruba → Panama City (Panamá) i Aruba → Miami (EEUU).
------------
{{Variante|a}}
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Jet Air
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda =
| antesecor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado =
| propietario =
| director ehecutivo =
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Jet Air''' (oficialmente ) ta e aerolínea nacional di
{{Appendix}}
[[:Category:Aviashon]]
[[:Category:Karibe Hulandes]]
-------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Avia Air
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda =
| antesecor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado =
| propietario =
| director ehecutivo =
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Avia Air''' ta un compania aereo di Aruba cu a opera entre .. y november 2003.
Avia Air tabata un aerolinea basá na Aruba.
Avia Air a suspendé su servisio na novèmber 2003 i tabata trahando pa reestructurá su operashonnan bou di protekshon di bankrut. 1]
== Historia ==
Avia Air a kuminsá operashon den zomer di 1994 inicialmente tres Cessna 402B ⁇ (P4-AVA te ku
P4-AVC); e mesun aña a añadí un Embraer Bandeirante (P4-AVD). Pasobra Air Aruba a enfoca mas y mas riba buelonan pa Merka, algun ruta regional por a bira operá. A kuminsá ku servisionan di liña pa Curaçao, Bonaire i e siudatnan Venezolano di Maracaibo, Punto Fijo i Valencia. Na fin di 1995,
a cumpra un di dos Bandeirante P4-AVE).<ref>[http://landewers.net/P4-artikel.pdf 20 jaar Arubaans Luchtvaartuig Register
Arno Landewers]</ref>
Na 13 di mart di 1996 e barku a kai banda di (Venezuela) e Cessna 402B P4-AVB na laman,
cu a mata tur ocho persona den e auto.
E tabata trata di un buelo di linea di Aruba pa Punto Fijo. E piloto a reporta na un otro avion di Avia Problema di aire ku e motor robes, i algun tempu despues cu un candela a kibra. For di investigashon a resulta cu e candela a causa e motor y un parti di a kibra e ala robes di e avion, despues cu e Nort di Las Piedras- Aeropuerto di Punto Fijo - a kai.
Na komienso di 2003, un Short SD.360-200 a kumpra, pero e aparato aki no a wòrdu a drenta servisio. For di mei 2003 no tabatin sèn mas pa paga salario di e personal y operacionnan di vuelo a keda para. Poco despues e lease company Volvo Aero a pidi e motornan di e dos Bandeirantes y finalmente
E departamento di impuesto a konfiská tur e produktonan. E Cessna tambe a keda destruí.
aerodinámiko pa motibu di mantenshon atrasá. Con E shortenan a bira algun e vuelo di entrenamentu a tuma lugá despues di e grupo di invershon IMCA, propietario di Air Exel,
a kumpra un participacion di 50% den Avia Air. Avia Air
lo sigui como AviaExel. E falta di Avia Air a hasi un pèrmit di establesementu definitivo
drecha bo kara. Na òktober 2003 e kompania a a declara su mes na faillite. Poco despues, e 'Short' a bira e doño a rekuperá; tur dos Bandeirantes a keda te ku e zomer di e aña aki riba e
Aeropuerto di Oranjestad ta para y e Cessna 402 P4-AVA ainda ta presente aki.
==Code data==
*[[International Air Transport Association|IATA]] Code: '''3R'''
*[[International Civil Aviation Organization|ICAO]] Code: '''ARB'''
*Callsign: Aviair
==Flota==
*Short 360-200
*Embraer EMB 110 Bandeirante
== Wak tambe ==
* [[Lista di eks-kompania aéreo di Karibe Hulandes]]
{{Appendix}}
NOTES
* Avia Air a cuminsa na 1984 como compania di charter Avia Air Chapter cu tabata activo na Aruba i Corwou.
* in augustus 1987 verscheen het Avia Air toestel met piloot Robby Anjie, 26 jr., ter hoogte van MAcoya, Venezuela. Een tweemotorig vliegtuig Cessna met kenteken N-5351- A van de particuliere chartermaatschappij van de heer Efi Tromp, Avia Air, wordt sinds vrijdagavond op de route van Punto Fjjo (Venezuela) naar de luchthaven van Aruba vermist.
* directie/eignaaar? Efi Tromp.
* HetvliegtuigiseenJetpropAerocommander, een snelle vliegtuig ingericht met de nodige luxe. Avia- Air hoopt met zijn nieuwe aanwinst de Curagaose zakenman nu een nog betere service te verlenen. Avia- Air die in 1980 bij ministriële beschikking toestemming kreeg om samen met twee andere luchttransportmaatschappijen commerciële passagiersvluchten uit te voeren, biedt rechtstreekse vluchten aan naar alle bestemmingen in het Caribisch gebied, Colombia, Venezuela en Suriname. Met dit nieuwe vliegtuig hoopt Avia- Air bij te kunnen dragen aan de economische ontwikkeling van Curagao,<ref>TOEKOMST ANDERS TEKORT AAN GEKWALIFICEERDE KRACHTEN CDM ervaart dat nu al Opleiding vaklieden in metaalsector noodzakelijk. "Amigoe". Curaçao, 24-08-1987, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642489:mpeg21:p003</ref>
* 1994: Avia Air van Efi Tromp is reeds enige tijd doende met plannen om commutervluchten tussen de eilanden te gaan vliegen.
* Avia Air heeft vanaf woensdag een nieuw vliegtuig in bedrijf. Het is een EMB-110, van Braziliaanse makelij, dat 19 passagiers kan vervoeren. Het kan gecharterd worden voor vluchten Aruba - Curagao v.v. en Aruba - Bonaire v.v. Auia Air voert tweemaal daags vluchten uit tussen Aruba en Punto Fijo in Venezuela.<ref>WILLEMSTAD— Avia Air heeft vanaf woensdag een nieuw vliegtuig in bedrijf. Het is een EMB-110, van Braziliaanse makelij, dat 19 passagiers kan vervoeren. Het kan gecharterd worden voor vluchten Aruba – Curagao v.v. en Aruba – Bonaire v.v. Auia Air voert tweemaal daags vluchten uit tussen Aruba en Punto Fijo in Venezuela.. "Amigoe". Curaçao, 12-10-1994, p. 9. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645369:mpeg21:p009</ref>
* Luchtvaartmaatschappij Avia Air die door de regering als nationale luchtvaartmaatschappij *s erkend, heeft plannen °ni met ingang van 1 december aanstaande naar vleugels uit te slaan. **er dag vertrekken twee yiuchten naar Punto Fijo (Venezuela), dirie naar en vier naar öonaire. Avia Air president Ciro Pieters. In 1986 is Avia Air begonnen als chartermaatschappij voor vluchten in de omgeving. In april van dit jaar kreeg Avia Air een vergunning om regelmatige vluchten uit te voeren. De maatschappij heeft vijf vliegtuigen: twee Embriers 110, elk met zestien stoelen en extra ruimte voor de koffers en twee Cessnas, elk met zeven stoelen.<ref>Plannen Avia Air om vleugels uit te slaan. "Amigoe". Curaçao, 28-11-1995, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644874:mpeg21:p007</ref>
* 1995: Het particuliere Avia Air heeft afgelopen vrijdag van minister. Glenbert Croes van Verkeer en Communicatie de vergunning ontvangen om geregelde vluchten uit te voeren. "Wij zijn nu ook een officiële luchtvaartmaatschappij die vluchten uit mag voeren op Bonaire, Curacao, Coro en Las Piedras", zo reageerde Avia Air-president Ciro Pieters vanmorgen desgevraagd. Ook werd vastgesteld dat de luchtvaartmaatschappijen van de twee landen (aruba-NA) elk een bepaald aantal vluchten kan uitvoeren. Dit zijn Aruba- Curacao met 35 vluchten per week, Aruba-Bonaire met 28 Avia Air, dat tot nu toe alleen chartervluchten verzorgde, begint binnen afzienbare tijd met de vluchten op Bonaire, Curacao en de twee Venezolaanse steden Coro en Las Piedras.
* Avia Air kreeg op 28 april van de minister Glenbert Croes van Vervoer en Communicatie een vergunning om geregelde vluchten uit te voeren tussen Cura9ao, Bonaire, Coro, Las Piedras en thuisbasis Aruba. De voorbereidingen betreffen nu voornamelijk de vluchten tussen de ABC-eilanden.
{{Appendix}}
------------------
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Insel Air Aruba
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda =
| antesecor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado =
| propietario =
| director ehecutivo =
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Insel Air Aruba''' tabata un aerolinea y subsidiario di Insel Air, como tambe e aerolinea oficial nacional di Aruba.<ref>[http://curacaochronicle.com/aviation/insel-air-aruba-seeks-u-s-routes/ Insel Air Aruba Seeks U.S. Routes]</ref>
de.wiki:Insel Air Aruba tabata un aerolinea y subsidiario di Insel Air, como tambe e aerolinea oficial nacional di Aruba. [1]
Un investigashon ku a tuma lugá na yanüari 2017 dor di e Inspectie Leefomgeving en Transport di Reino Hulandes a evidensiá defectonan tantu den e kompania mayor Insel Air i Insel Air Aruba, komo tambe den e outoridatnan di aviashon di Kòrsou i Aruba. Komo resultado, un kantidat di avion di e dos kompanianan lo no por bula pa un tempu indeterminá. Insel Air i Insel Air Aruba despues a reduci nan destinashonnan di buelo, ku anteriormente tambe tabata inkluí destinashonnan den Merka i Sur Amerika, pa e islanan ABC i Sint Maarten.<ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Dutch ILT intervenes in Curaçao, Aruba CAAs |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/53584-dutch-ilt-intervenes-in-curaao-aruba-caas ch-aviation.com]}}</ref><ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Insel Air axes bulk of network, retains ABC Islands |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/53989-insel-air-axes-bulk-of-network-retains-abc-islands ch-aviation.com]}}</ref><ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Curaçao's Insel Air looking to dispose of Aruban unit |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/54051-curaaos-insel-air-looking-to-dispose-of-aruban-unit ch-aviation.com]}}</ref><ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Curaçao's Insel Air fends off bankruptcy filing |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/54267-curaaos-insel-air-fends-off-bankruptcy-filing ch-aviation.com]}}</ref>
Insel Air Aruba a stop di opera na 2017 despues di cinco aña. [6]
== Flota ==
For di maart 2017, Insel Air Aruba su flota tabata consisti di ocho avion, di cual ningun ta operacional.<ref>[http://www.ch-aviation.com/portal/aircraft/search?search=1&cha=ISU ch-aviation], abgerufen am 20. März 2017.</ref>
==Wak tambe ==
* [[Lista di eks-kompania aéreo di Karibe Hulandes]]
== Link externo ==
* [https://www.fly-inselair.com/en/ Webpräsenz der Insel Air] (englisch und spanisch)
* [http://www.airliners.net/search/photo.search?airlinesearch=Insel%20Air%20Aruba&distinct_entry=true Fotos] der Insel Air Aruba auf [[Airliners.net]]
{{Appendix}}
-----------------
'''Aruba Flying Club''' tabata un asociacion di piloto amatur na Aruba??
== Historia ==
AFC ta data di ananan 1940. Tabata haci uzo di aeropuerto de Vuyst na San nicolas den bario di juana morto. met hangar
Na 1998 AFC a bira activo atrobe. AFC in 1950 statutair opgricht Vereniging Aruba Flying Club
In 1998 werd de Aruba Flying Club weer actief (welke vanaf de oorlogsjaren tot in de jaren 70 al
had bestaan). Aanvankelijk werd gevlogen met de Cessna 172M P4-BON, in 1992 en 1993 aangevuld
met Cessna 182P P4-GIN en sinds 1998 met een Amerikaans geregistreerde Cessna 172R, de N174AP.<ref>[http://landewers.net/P4-artikel.pdf 20 jaar Arubaans Luchtvaartuig Register
Arno Landewers]</ref>
Eleccion di directiva di AFC
* na 1956 e club tabatin 4 avioneta propio di cual e ultimo adkisicion tabata un stimson. Cu e avionetanan tabata bula y tene competencia y demostracionnan.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-ARUBAANSECOURANT-1956-09/page/n67/mode/2up?q=flying Aruba Flying Club viert eerste vlucht van nieuwe Stimson], Arubaanse Courant (21 september 1956)</ref>
* Aanwijzing: Als leden van de Raad van Beheer van de Aruba Flying Club, de heren: P. A. de Vuyst; Commandant Onderzoekings en Bewakingsdienst op Aruba; H. A. Hessling, Ambtenaar belast met het domein beheer op Aruba
* in 1950 de 100ste vliegbevet uitgereikt =- examens sportvliegr, instrument vlieger en instructur
* De Aruba Flying | Club 'is een bloeiende vereniging. | Het maximum aantal leden dat toegelaten wordt bedraagt statutair vijftig en dat heeft men vrijwel voortdurend. Het aantal brevetten dat in de loop der jaren werd uitge- > reikt loopt in de honderden. De samenwerking tussen A.F.C. en overheid is voortreffelijk en het aantal deskundigen waarover men kan beschikken ruim voldoende. De vloot bestaat uit vier toestellen, waarbij dan nog drie komen, die particulier eigendom van enkele leden zijn. De minimum leeftijdsgrens voor het behalen van een brevet is zeventien jaar. Men moet zich hiertoe eerst aan een strenge medische keuring onderwerpen. Voorschrift i.; dat men een aandeel koopt van driehonderd gulden. Daarna hebben de meeste leerlingen ongeveer 12 uur lessen nodig om dan nog een 25 tot 30 uur solo te vliegen voor zij het brevet kunnen halen. De totale instruktieteksten
belopen dan ongeveer ƒ 500.—. Wie eenmaal het brevet heeft en de nodige proeven hoeft afgelegd mag zelf een vliegtuigje huren, eerst voor vluchten boven het eiland, daarna ook voor tochtjes naar buiten. Voor weekenden komen vooral Curaeao en Bonaire in aanmerking voor langere vakanties Venezuela en andere omliggende landen. Enkele leden, als de heren Riehardson en van der Voort maakten ook veel langer vakantievluchteri (om langs de Venezolaans kust, Trinidad en andere eilanden naar Sint Maarten.<ref>De Aruba Flying Club. "Amigoe di Curacao". Willemstad, 26-10-1957. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000211195:mpeg21:p003</ref>
* Voor velen is het vertrek van de heer Pieter A. de Vuyst ongemerkt voorbij gegaan. Gedurende de tweede wereldoorlog was hij verbindingsmarineofficier en gedurende die tijd begon hij met het plannen voor een particulier vliegvels, dat naar hem genoemd werd. Op 16 juli 1944 werd dit vliegveld geopend dooi de toenmalige Gezaghebber I. Wagemaker. Dat het vliegveld naar hem ge noemd werd, was op voordracht van Aruba Flying Club als waardering voor het vele werk dat hij voor deze club had gedaan. In oktober 1945 kwam de heer de Vuyst in dienst van de Lago en verliet deze op 1 juni j.l. 1956.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010404914:mpeg21:p005|titel=Pieter A. de Vuyst verliet Aruba|werk=[[Amigoe]]|datum=1956-06-18|bezochtdatum=2024-03-12}}</ref>
{{Appendix}}
AFC is een Arubaanse vereniging ter beoefening van de vliegsport, opgericht in 1942 door employes van Lago te San Nicolas. Eerste voorzitter was Pieter A. de Vuijst, waarnaar het sportvliegveld is genoemd.<ref>Hoetink, Encyclopedie van de Nederlandse Antillen, 1969 pag.55</ref>
-----------------
== EZ Air (aanvulling)==
Mester menshoná ku direktor di Medicair Rene Winkel ta alabes direktor di aerolínea EZ Air, pues e kontrato firmá ta ku Winkel i no e aerolínea EZ Air. Esaki ta importante pa menshoná mirando ku den komunidat tin e impreshon ku ta EZ Air ta sòru pa Ambulans Aéreo. “Nos tin kontrato ku e doño pues no e aerolínea mes. Awor a yega e momentu ku e kontrato a vense. Segun e proseso, tur interesado por entregá un petishon pa ehekutá e tarea di Ambulans Aéreo. Boneriano 29-11-2023 titel=Ken ta bai ehekuta air ambulans?|https://awemainta.com/boneriano/
Medicair tambe por bolbe entregá un petishon”, e ta splika. Sinembargo e no ta konfirmá ku vensementu di e kontrato a sosedé entrante yanüari 2024. Tambe e ta sigurá ku e situashon di niun forma ta opstakulisá servisio di Ambulans Aéreo.
Mester menshoná ku ya pa algun luna tin spekulashon tokante e situashon aki. Dòkter Frans komo direktor di FM den un rueda di prensa anterior a konfirmá ku Ministerio na Hulanda ke pa ehekutá buelonan di Ambulans Aéreo ku avionnan registrá na Hulanda. Tur esaki por konsiderá komo opstákulo pa proveodornan lokal.
BONERIANO a tuma kontakto ku Rene Winkel tokante e situashon aki i e ta splika ku e no ta deseá na amplia masha mirando ku FM ainda ta un kliente.
“Echo sí ta ku FM algun tempu atras a saka un asina yamá ‘tender’ pa buska un operadó pa ambulans aéreo ku lo trese avionnan ku registrashon PH, esta di Hulanda. Es mas FM lo ta basta leu pa bira un operador di aerolínea. No ta eksistí Ambulans Aéreo, ta eksistí pèrmit pa ehekutá buelo ‘ airline operator certificate’ (AOC). Di aki ta haña un provishon riba e pèrmit pa Ambulans Aéreo pasombra ta buelo komersial i ku nan lo bula bou di e reglanan Europeo, EASA”, e ta splika.
Winkel ta agregá ku nan tambe a lesa ku FM ke bin ku avion di Ambulans eléktriko, pero tambe
mester bisa ku e teknologia aki no ta asina leu ainda.
“No ta eksistí avion eléktriko ainda ku por bula e rutanan aki, i dado kaso ku bin ku avionnan
asina mes, mester pasa den hinter un prosedura pa nan wòrdu sertifiká pa departamentonan
konserní manera Curacao Civil Aviation Authority (CCAA) Y ILT holanda , Esei ta nifiká ku por dura
añanan promé ku por bai usa avionnan eléktriko pa transporte di pashènt.”
Importansia di Ambulans Aéreo
Esaki ta un avion privá spesialmente adaptá pa duna sosten médiko na pashèntnan durante transporte. Un dòkter, paramediko òf ekipo di dòkternan altamente kualifiká lo biaha ku su pashènt pa atendé e pashènt te ora e yega e aeropuerto destiná i por transportá e pashènt na un manera sigur te su kas òf pa un hòspital den e pais. E Ambulans Aéreo lógikamente ta karga tur e ekipo i e remedinan nesesario durante e buelo.
{{Appendix}}
-----------------------------
__NOINDEX__
gevpns8i6zjwbxktw6tdcz9f46xfvv2
199499
199498
2026-08-04T16:35:57Z
Caribiana
8320
199499
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
* Nieuw: [[Avia Air]] - [[Insel Air Aruba]] - [[Aruba Airlines]] - [[Aruba Flying Club]] . [[SLM]] - [[Jetair Caribbean]] - [[Buelo 980 di ALM]] - [[Margareth Abraham]]
* Aanvullen: [[Z Air]]
---------------
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Aruba Airlines
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda = 2006
| antecesor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado = Onno J. de Swart
| propietario =
| director ehecutivo =
| pais = {{ABW}}
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Aruba Airlines''' (oficialmente '''Arubaanse Luchtvaart Maatschappij N.V.''') ta e aerolinea di bandera y e unico aerolinea nacional di [[Aruba]]. Funda na 2006, e compania ta ofrece transporte aereo pa pasahero, tanto servicio regular y di charter, pa varios destinacion den Caribe, [[Sur Amérika|Sur America]] y [[Estadonan Uni di Amérika|Merca]].
Aruba Airlines su sede ta na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]], Aruba, cerca di [[Aeropuerto Internacional Reina Beatrix]], mientras cu su base principal pa mantencion ta na [[Miami]], [[Florida]]. Na 2015, e aerolinea a ricibi un ''Aircraft Operating Certificate'' (AOC) for di Merca.[1][2]
== Historia ==
Aruba Airlines a wordo funda na 2006 door di Onno J. de Swart, kende tabata su prome director.<ref>{{Cite web|url=http://curacaochronicle.com/aviation/press-release-settlement-between-aruba-airlines-and-de-swart/|title=Press release: Settlement between Aruba Airlines and de Swart|date=16 June 2017}}</ref>
E aerolinea a cuminsa operacionnan di charter na 2010 cu un avion chikito tipo Piper PA-31 Navajo di shete asiento.<ref name="caribseek">[http://news.caribseek.com/index.php/caribbean-islands-news/aruba-news/the-morning-news-aruba-news/item/30639-aruba-airlines-welcomes-their-first-airbus-320 Aruba Airlines welcomes their first Airbus 320] {{webarchive |url=https://web.archive.org/web/20130627074832/http://news.caribseek.com/index.php/caribbean-islands-news/aruba-news/the-morning-news-aruba-news/item/30639-aruba-airlines-welcomes-their-first-airbus-320|date=27 June 2013}}</ref> Den e prome añanan, e compania a concentra riba desaroyo di su structura operacional y di mercado.
Na 2011, inversionistanan nobo a bin aden, loke a permití expansion di e flota. Na augustus 2012, e aerolinea a haya su certificado di operacion aéreo economico.
Durante e mesun periodo, Aruba Airlines a introduci avionnan tipo Airbus A320, cu e prome avion a yega Aruba na novèmber 2012. E vuelonan charter a cuminsa na final di 2012, mientras cu operacionnan regular a sigui na 2013.
E prome destinacionnan regular tabata [[Maracaibo]] y [[Valencia]] na [[Venezuela]]. Despues, e red di ruta a wordo amplia cu [[Siudad di Panama|Panama City]] ([[Panama]]) y [[Miami]] (Merca).<ref>{{cite web|url=http://www.routesonline.com/news/29/breaking-news/203643/aruba-airlines-begins-operation-to-maracaibo-panama-city-from-june-2013/|title=Aruba Airlines Begins Operation to Maracaibo / Panama City from June 2013|publisher=Routesonline|accessdate=21 July 2013|archive-date=13 November 2013|archive-url=https://web.archive.org/web/20131113214128/http://www.routesonline.com/news/29/breaking-news/203643/aruba-airlines-begins-operation-to-maracaibo-panama-city-from-june-2013/|url-status=dead}}</ref>
=== Reto y estado aktual===
Durante e periodo di pandemia di COVID-19 y despues, Aruba Airlines a enfrentá varios reto operacional y financiero.
E operacionnan a reduci considerablemente, y na algun momentonan e flota a keda para. Aunke e compania a risibí un Airbus A321-200 na 2021 cu e intencion di lansa di nobo su operacionnan, informashon públiko tocante vuelonan regular a keda limita.
Segun fuente reciente, Aruba Airlines ta conta ainda como e aerolinea di bandera di Aruba i formalmente aktivo, pero e grado di operacion regular por varia y no semper ta cla den dato públiko disponibel.
==Flota==
Aruba Airlines ta operá un flota limitá. Segun dato di 2025–2026, e aerolínea tin solamente un avion aktivo: Airbus A320-200 (aprox. 180 asiento)
Den pasado, e kompania a operá tambe avionnan di tipo Airbus A319, Airbus A321-200 i Bombardier CRJ200, pero mayoria di nan no ta aktivo mas den operacion regular.
==Destinacion==
Aruba Airlines ta ofrece vuelonan charter y, di manera limita, vuelonan regular pa diferente destinacion den Caribe, Sur America y Merca.
Destinacionnan asocia cu e aerolínea den e periodo reciente ta inclui:
Curaçao
Bonaire
Medellín (Colombia)
Barranquilla (Colombia)
Georgetown (Guyana)
Miami (Estados Unidos)
Sinembargo, e red di ruta no ta fiho y por varia considerablemente. Hopi di e vuelonan ta opera riba base di charter of disponibilidad temporal.
== Organisacion==
Aruba Airlines tin su sede na Oranjestad y ta opera for di Aeropuerto Internacional Reina Beatrix.
Ademas, e compania a mantene presencia den diferente mercado via ofisinanan di benta, inkluyendo na Miami, [[Kòrsou|Corsou]], Bonaire y Venezuela.<ref name="arubaair-offices">{{cite web|url=http://www.arubaairlines.com/#contactus|title=Aruba Airlines - Contact Us|accessdate= }}</ref>
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =|titulo=}}
{{References}}
}}
[[:Kategoria:Aviashon]]
[[:Kategoria:Aruba]]
---------------
E sede principal ta na Oranjestad na Aruba, cual ta e centro di operacion principal, y e aerolinea a habri un oficina nobo na [[Aeropuerto Internacional Reina Beatrix]]. E tin tambe ofisina di benta na Miami, Curaçao, Bonaire i na Maracaibo, Valencia i Maracay.<ref name="arubaair-offices">{{cite web|url=http://www.arubaairlines.com/#contactus|title=Aruba Airlines - Contact Us|accessdate=2015-04-21 }}</ref>
Na kuminsamentu di 2011 e kompania a atrae inversionista nobo, ku ta kondusí na e mehoracion di e flota. E compania a risibí un Sertifikado di Operashon di aerolínea ekonómiko na ougùstùs di 2012. E aerolinea ta haya dos avion Airbus A320, e prome di nan a yega Aruba na november di 2012. E avion a kuminsá bula buelonan charter for di Aruba na fin di 2012 i e operashonnan programá a kuminsá e siguiente aña. Su promé destinashon tabata Maracaibo, Venezuela i despues Valencia, Venezuela. Despues riba 5 di yüli di e aña ei nan a inaugurá e buelonan pa Panama City, Panama. Y finalmente Miami, Merca.
Flota y Destinashonnan
{| class="wikitable sortable"
! Tipo di Avion !! Modelo !! Kantidat !! Kabina !! Asiento !! Registrashon
|-
| Airbus || A320-200 || 1 || Ekonomiko || ~180 || P4-AAF [4]
|-
| Airbus || A321-200 || 1 || Ekonomiko/“Premium” || ~178 || (vhe model, [5])
|-
| Bombardier || CRJ200 || 1 || Ekonomiko || ~52 || P4-CRA [6]
|}
== Destinashonnan selectá ==
{| class="wikitable sortable"
! Ruta !! País/Región !! Estado
|-
| Aruba ↔ Miami !! EEUU !! Activo (charter/regular) [3]
|-
| Aruba ↔ Maracaibo !! Venezuela !! Introdi (2012) [3]
|-
| Aruba ↔ Valencia !! Venezuela !! Introdi (2012) [3]
|-
| Aruba ↔ Panama City !! Panamá !! Introdi (5 Julio) [3]
|}
== Dificultadnan i Estado Actual ==
Durante e kriis di COVID-19 y problemanan operashonal, Aruba Airlines a enfrenta varios reto. Pa ehempel: su flota a keda parká, i datos reciente ta mustra ku e aerolínea no ta tene vuelos normales kuendo; por ehempel, un sitio pa seguimiento di vuelos ta nifiká kantidat “0” destinashon pa Aruba Airlines. [7]
Den marzo 2021 Aruba Airlines a risibí su promé A321-200 (P4-AAI) pa possibilitá un relansa, pero no ta klaro si e aerolínea actualmente ta operando vuelos regulares.[8]
E situashon ta kompleho: aunke e sitio ofisial y rekursonan ta indiká ku e aerolínea ta “active” [9], e falta di voli actual y klaridat publikashonal ta kreá duda.
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1359309649|titulo=ALM Flight 980}}
{{References}}
}}
[[:Kategoria:Aviashon]]
[[:Kategoria:Aruba]]
Historia
Aruba Airlines a wòrdu fundá na 2006 dor di Onno J. de Swart, kende tabata su promé direktor.[1]
E aerolínea a kuminsá operashonnan di charter na 2010 ku un avion chikí tipo Piper PA-31 Navajo di shete asiento. Na e promé añanan, e kompania a konsentrá riba desaroyo di su struktura operashonal i di merkado.
Na 2011, inversionistanan nobo a bin aden, loke a permití ekspanshon di e flota. Na ougùstùs 2012, e aerolínea a haña su sertifikado di operashon aéreo ekonómiko.
Durante e mesun periodo, Aruba Airlines a introdusí avionnan tipo Airbus A320, ku e promé avion a yega Aruba na novèmber 2012. E buelonan charter a kuminsá na final di 2012, miéntras ku operashonnan regular a sigui na 2013.
E promé destinashonnan regular tabata:
Maracaibo (Venezuela)
Valencia (Venezuela)
Despues, e red di ruta a wòrdu ampliá ku:
Panama City (Panamá)
Miami (Estados Unidos)
==Flota==
Aruba Airlines ta operá un flota limitá. Segun dato di 2025–2026, e aerolínea tin solamente un avion aktivo: Airbus A320-200 (aprox. 180 asiento)
Den pasado, e kompania a operá tambe avionnan tipo Airbus A319, Airbus A321-200 i Bombardier CRJ200, pero mayoria di nan no ta aktivo mas den operashon regular.
==Destinashonnan==
Aruba Airlines ta ofrece buelonan charter i, di manera limitá, buelonan regular pa diferente destinashonnan den Karibe, Suramérika i Estados Unidos.
Destinashonnan asociá ku e aerolínea den periodo reciente inkluí:
Curaçao
Bonaire
Medellín (Colombia)
Barranquilla (Colombia)
Georgetown (Guyana)
Miami (Estados Unidos)
Sinembargo, e red di ruta no ta fijo i por varia konsiderablemente. Hopi di e buelonan ta operá riba base di charter òf disponibilidad temporal.
==Dificultadnan i estado aktual==
Durante e periodo di pandemia di COVID-19 i despues, Aruba Airlines a enfrentá varios reto operashonal i finansiero.
E operashonnan a reducí konsiderablemente, i na algun momentonan e flota a keda parka. Aunke e kompania a risibí un Airbus A321-200 na 2021 ku e intenshon di relansamentu, informashon públiko tokante buelonan regular a keda limitá.
Segun fuente reciente, Aruba Airlines ta konta ainda komo e aerolínea di bandera di Aruba i formalmente aktivo, pero e grado di operashon regular por varia i no semper ta kla den dato públiko disponibel.
Organisashon
Aruba Airlines tin su sede na Oranjestad i ta operá for di Aeropuerto Internashonal Reina Beatrix.
Ademas, e kompania a mantené presensia den diferente merkadonan via ofisinan di benta, inkluyendo:
Miami
Curaçao
Bonaire
Venezuela
---------
Segun dato aktual (2025–2026), Aruba Airlines ta operá un flota hopi limitá, konsistiendo principalmente di un solo avion aktivo:
Airbus A320-200 – aproksimadamente 180 asiento
Dato di aviashon independiente ta konfirmá ku e aerolínea tin solamente 1 avion den servisio, ku otro avionnan den pasado ya no ta aktivo òf ta konsiderá komo parte di flota historiko .
Flota anterior
Aruba Airlines a operá e siguiente tiponan di avion den pasado:
Airbus A319-100
Airbus A321-200
Bombardier CRJ200
Piper PA-31 Navajo
Mayoria di e avionnan aki a wòrdu retirá entre 2018 i 2023, indikando un redukshon significativo den kapasidat operashonal.
🌍 Destinashonnan
Aruba Airlines ta ofresé buelonan charter i, di manera limitá, buelonan regular pa destinashonnan den Karibe, Suramérika i Estados Unidos.
Segun informashon mas reciente, e destinashonnan asociá ku e aerolínea inkluí:
Curaçao
Bonaire
Medellín (Colombia)
Barranquilla (Colombia)
Georgetown (Guyana)
Miami (Estados Unidos)
Fuente independiente ta indiká ku Aruba Airlines ta sirbi un kantidat chikí di destinashonnan (±3–8), ku un red di ruta ku por varia segun kondishonnan di merkado .
------------
18/10/25 Aruba Airlines is still operating and is the flag carrier and sole airline of Aruba. It is based at Queen Beatrix International Airport in Oranjestad and provides scheduled and charter services to various destinations across the Caribbean, South America, and the United States.
Operations: Aruba Airlines is currently the only Aruban airline. It offers both scheduled and charter flights, serving as a primary carrier to and from the island.
Headquarters: The airline's corporate headquarters are in Oranjestad, Aruba. Its main maintenance base is in Miami, Florida.
Destinations: It flies to a number of destinations, including cities in the Caribbean, South America (such as Medellin, Colombia, and Georgetown, Guyana), and the United States (such as Miami).
NOTES
'''Aruba Airlines''' (officially Arubaanse Luchtvaart Maatschappij N.V.) ta e aerolínea di bandera y e único aerolínea nashonal di Aruba. Fundá den 2006, Aruba Airlines ta oferé transporte aéreo regular y charter pa pasaheronan pa varias destinashon. Su sede korporativo ta na Oranjestad, Aruba, y su base di mantenemento prinsipal ta na Miami, Florida. Den 2015 e compañías a risibí e Aircraft Operating Certificate (AOC) for di Estados Unidos.[1][2]
== Historia ==
Aruba Airlines a wordo funda na 2006 pa Onno J. de Swart, kien tabata su promé direktor. Den 2010 e a inicia operashon di charter ku un Piper PA-31 Navajo di shete asiento. Su sede operashonal ta na Oranjestad, kaminda e tin su base perto di Aeropuerto Internacional Reina Beatrix. E tin ofisinan di benta na Miami (EEUU), Curaçao, Bonaire, i Venezuela (Maracaibo, Valencia y Maracay).[3]
Na 2011 Aruba Airlines a atraé inversionistanan nobo pa mehorá su flota. Den ougùstùs 2012, e aerolínea risibí su sertifikado di operashon aéreo ekonómiko, y e a introducí dos Airbus A320 na su flota (su promé A320 yegá na Aruba na november 2012).
Su promé ruta regular tabata Aruba → Maracaibo (Venezuela), sigi pa Aruba → Valencia (Venezuela), y mas dilanti Aruba → Panama City (Panamá) i Aruba → Miami (EEUU).
------------
{{Variante|a}}
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Jet Air
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda =
| antesecor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado =
| propietario =
| director ehecutivo =
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Jet Air''' (oficialmente ) ta e aerolínea nacional di
{{Appendix}}
[[:Category:Aviashon]]
[[:Category:Karibe Hulandes]]
-------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Avia Air
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda =
| antesecor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado =
| propietario =
| director ehecutivo =
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Avia Air''' ta un compania aereo di Aruba cu a opera entre .. y november 2003.
Avia Air tabata un aerolinea basá na Aruba.
Avia Air a suspendé su servisio na novèmber 2003 i tabata trahando pa reestructurá su operashonnan bou di protekshon di bankrut. 1]
== Historia ==
Avia Air a kuminsá operashon den zomer di 1994 inicialmente tres Cessna 402B ⁇ (P4-AVA te ku
P4-AVC); e mesun aña a añadí un Embraer Bandeirante (P4-AVD). Pasobra Air Aruba a enfoca mas y mas riba buelonan pa Merka, algun ruta regional por a bira operá. A kuminsá ku servisionan di liña pa Curaçao, Bonaire i e siudatnan Venezolano di Maracaibo, Punto Fijo i Valencia. Na fin di 1995,
a cumpra un di dos Bandeirante P4-AVE).<ref>[http://landewers.net/P4-artikel.pdf 20 jaar Arubaans Luchtvaartuig Register
Arno Landewers]</ref>
Na 13 di mart di 1996 e barku a kai banda di (Venezuela) e Cessna 402B P4-AVB na laman,
cu a mata tur ocho persona den e auto.
E tabata trata di un buelo di linea di Aruba pa Punto Fijo. E piloto a reporta na un otro avion di Avia Problema di aire ku e motor robes, i algun tempu despues cu un candela a kibra. For di investigashon a resulta cu e candela a causa e motor y un parti di a kibra e ala robes di e avion, despues cu e Nort di Las Piedras- Aeropuerto di Punto Fijo - a kai.
Na komienso di 2003, un Short SD.360-200 a kumpra, pero e aparato aki no a wòrdu a drenta servisio. For di mei 2003 no tabatin sèn mas pa paga salario di e personal y operacionnan di vuelo a keda para. Poco despues e lease company Volvo Aero a pidi e motornan di e dos Bandeirantes y finalmente
E departamento di impuesto a konfiská tur e produktonan. E Cessna tambe a keda destruí.
aerodinámiko pa motibu di mantenshon atrasá. Con E shortenan a bira algun e vuelo di entrenamentu a tuma lugá despues di e grupo di invershon IMCA, propietario di Air Exel,
a kumpra un participacion di 50% den Avia Air. Avia Air
lo sigui como AviaExel. E falta di Avia Air a hasi un pèrmit di establesementu definitivo
drecha bo kara. Na òktober 2003 e kompania a a declara su mes na faillite. Poco despues, e 'Short' a bira e doño a rekuperá; tur dos Bandeirantes a keda te ku e zomer di e aña aki riba e
Aeropuerto di Oranjestad ta para y e Cessna 402 P4-AVA ainda ta presente aki.
==Code data==
*[[International Air Transport Association|IATA]] Code: '''3R'''
*[[International Civil Aviation Organization|ICAO]] Code: '''ARB'''
*Callsign: Aviair
==Flota==
*Short 360-200
*Embraer EMB 110 Bandeirante
== Wak tambe ==
* [[Lista di eks-kompania aéreo di Karibe Hulandes]]
{{Appendix}}
NOTES
* Avia Air a cuminsa na 1984 como compania di charter Avia Air Chapter cu tabata activo na Aruba i Corwou.
* in augustus 1987 verscheen het Avia Air toestel met piloot Robby Anjie, 26 jr., ter hoogte van MAcoya, Venezuela. Een tweemotorig vliegtuig Cessna met kenteken N-5351- A van de particuliere chartermaatschappij van de heer Efi Tromp, Avia Air, wordt sinds vrijdagavond op de route van Punto Fjjo (Venezuela) naar de luchthaven van Aruba vermist.
* directie/eignaaar? Efi Tromp.
* HetvliegtuigiseenJetpropAerocommander, een snelle vliegtuig ingericht met de nodige luxe. Avia- Air hoopt met zijn nieuwe aanwinst de Curagaose zakenman nu een nog betere service te verlenen. Avia- Air die in 1980 bij ministriële beschikking toestemming kreeg om samen met twee andere luchttransportmaatschappijen commerciële passagiersvluchten uit te voeren, biedt rechtstreekse vluchten aan naar alle bestemmingen in het Caribisch gebied, Colombia, Venezuela en Suriname. Met dit nieuwe vliegtuig hoopt Avia- Air bij te kunnen dragen aan de economische ontwikkeling van Curagao,<ref>TOEKOMST ANDERS TEKORT AAN GEKWALIFICEERDE KRACHTEN CDM ervaart dat nu al Opleiding vaklieden in metaalsector noodzakelijk. "Amigoe". Curaçao, 24-08-1987, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642489:mpeg21:p003</ref>
* 1994: Avia Air van Efi Tromp is reeds enige tijd doende met plannen om commutervluchten tussen de eilanden te gaan vliegen.
* Avia Air heeft vanaf woensdag een nieuw vliegtuig in bedrijf. Het is een EMB-110, van Braziliaanse makelij, dat 19 passagiers kan vervoeren. Het kan gecharterd worden voor vluchten Aruba - Curagao v.v. en Aruba - Bonaire v.v. Auia Air voert tweemaal daags vluchten uit tussen Aruba en Punto Fijo in Venezuela.<ref>WILLEMSTAD— Avia Air heeft vanaf woensdag een nieuw vliegtuig in bedrijf. Het is een EMB-110, van Braziliaanse makelij, dat 19 passagiers kan vervoeren. Het kan gecharterd worden voor vluchten Aruba – Curagao v.v. en Aruba – Bonaire v.v. Auia Air voert tweemaal daags vluchten uit tussen Aruba en Punto Fijo in Venezuela.. "Amigoe". Curaçao, 12-10-1994, p. 9. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645369:mpeg21:p009</ref>
* Luchtvaartmaatschappij Avia Air die door de regering als nationale luchtvaartmaatschappij *s erkend, heeft plannen °ni met ingang van 1 december aanstaande naar vleugels uit te slaan. **er dag vertrekken twee yiuchten naar Punto Fijo (Venezuela), dirie naar en vier naar öonaire. Avia Air president Ciro Pieters. In 1986 is Avia Air begonnen als chartermaatschappij voor vluchten in de omgeving. In april van dit jaar kreeg Avia Air een vergunning om regelmatige vluchten uit te voeren. De maatschappij heeft vijf vliegtuigen: twee Embriers 110, elk met zestien stoelen en extra ruimte voor de koffers en twee Cessnas, elk met zeven stoelen.<ref>Plannen Avia Air om vleugels uit te slaan. "Amigoe". Curaçao, 28-11-1995, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644874:mpeg21:p007</ref>
* 1995: Het particuliere Avia Air heeft afgelopen vrijdag van minister. Glenbert Croes van Verkeer en Communicatie de vergunning ontvangen om geregelde vluchten uit te voeren. "Wij zijn nu ook een officiële luchtvaartmaatschappij die vluchten uit mag voeren op Bonaire, Curacao, Coro en Las Piedras", zo reageerde Avia Air-president Ciro Pieters vanmorgen desgevraagd. Ook werd vastgesteld dat de luchtvaartmaatschappijen van de twee landen (aruba-NA) elk een bepaald aantal vluchten kan uitvoeren. Dit zijn Aruba- Curacao met 35 vluchten per week, Aruba-Bonaire met 28 Avia Air, dat tot nu toe alleen chartervluchten verzorgde, begint binnen afzienbare tijd met de vluchten op Bonaire, Curacao en de twee Venezolaanse steden Coro en Las Piedras.
* Avia Air kreeg op 28 april van de minister Glenbert Croes van Vervoer en Communicatie een vergunning om geregelde vluchten uit te voeren tussen Cura9ao, Bonaire, Coro, Las Piedras en thuisbasis Aruba. De voorbereidingen betreffen nu voornamelijk de vluchten tussen de ABC-eilanden.
{{Appendix}}
------------------
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Insel Air Aruba
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda =
| antesecor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado =
| propietario =
| director ehecutivo =
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Insel Air Aruba''' tabata un aerolinea y subsidiario di Insel Air, como tambe e aerolinea oficial nacional di Aruba.<ref>[http://curacaochronicle.com/aviation/insel-air-aruba-seeks-u-s-routes/ Insel Air Aruba Seeks U.S. Routes]</ref>
de.wiki:Insel Air Aruba tabata un aerolinea y subsidiario di Insel Air, como tambe e aerolinea oficial nacional di Aruba. [1]
Un investigashon ku a tuma lugá na yanüari 2017 dor di e Inspectie Leefomgeving en Transport di Reino Hulandes a evidensiá defectonan tantu den e kompania mayor Insel Air i Insel Air Aruba, komo tambe den e outoridatnan di aviashon di Kòrsou i Aruba. Komo resultado, un kantidat di avion di e dos kompanianan lo no por bula pa un tempu indeterminá. Insel Air i Insel Air Aruba despues a reduci nan destinashonnan di buelo, ku anteriormente tambe tabata inkluí destinashonnan den Merka i Sur Amerika, pa e islanan ABC i Sint Maarten.<ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Dutch ILT intervenes in Curaçao, Aruba CAAs |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/53584-dutch-ilt-intervenes-in-curaao-aruba-caas ch-aviation.com]}}</ref><ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Insel Air axes bulk of network, retains ABC Islands |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/53989-insel-air-axes-bulk-of-network-retains-abc-islands ch-aviation.com]}}</ref><ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Curaçao's Insel Air looking to dispose of Aruban unit |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/54051-curaaos-insel-air-looking-to-dispose-of-aruban-unit ch-aviation.com]}}</ref><ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Curaçao's Insel Air fends off bankruptcy filing |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/54267-curaaos-insel-air-fends-off-bankruptcy-filing ch-aviation.com]}}</ref>
Insel Air Aruba a stop di opera na 2017 despues di cinco aña. [6]
== Flota ==
For di maart 2017, Insel Air Aruba su flota tabata consisti di ocho avion, di cual ningun ta operacional.<ref>[http://www.ch-aviation.com/portal/aircraft/search?search=1&cha=ISU ch-aviation], abgerufen am 20. März 2017.</ref>
==Wak tambe ==
* [[Lista di eks-kompania aéreo di Karibe Hulandes]]
== Link externo ==
* [https://www.fly-inselair.com/en/ Webpräsenz der Insel Air] (englisch und spanisch)
* [http://www.airliners.net/search/photo.search?airlinesearch=Insel%20Air%20Aruba&distinct_entry=true Fotos] der Insel Air Aruba auf [[Airliners.net]]
{{Appendix}}
-----------------
'''Aruba Flying Club''' tabata un asociacion di piloto amatur na Aruba??
== Historia ==
AFC ta data di ananan 1940. Tabata haci uzo di aeropuerto de Vuyst na San nicolas den bario di juana morto. met hangar
Na 1998 AFC a bira activo atrobe. AFC in 1950 statutair opgricht Vereniging Aruba Flying Club
In 1998 werd de Aruba Flying Club weer actief (welke vanaf de oorlogsjaren tot in de jaren 70 al
had bestaan). Aanvankelijk werd gevlogen met de Cessna 172M P4-BON, in 1992 en 1993 aangevuld
met Cessna 182P P4-GIN en sinds 1998 met een Amerikaans geregistreerde Cessna 172R, de N174AP.<ref>[http://landewers.net/P4-artikel.pdf 20 jaar Arubaans Luchtvaartuig Register
Arno Landewers]</ref>
Eleccion di directiva di AFC
* na 1956 e club tabatin 4 avioneta propio di cual e ultimo adkisicion tabata un stimson. Cu e avionetanan tabata bula y tene competencia y demostracionnan.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-ARUBAANSECOURANT-1956-09/page/n67/mode/2up?q=flying Aruba Flying Club viert eerste vlucht van nieuwe Stimson], Arubaanse Courant (21 september 1956)</ref>
* Aanwijzing: Als leden van de Raad van Beheer van de Aruba Flying Club, de heren: P. A. de Vuyst; Commandant Onderzoekings en Bewakingsdienst op Aruba; H. A. Hessling, Ambtenaar belast met het domein beheer op Aruba
* in 1950 de 100ste vliegbevet uitgereikt =- examens sportvliegr, instrument vlieger en instructur
* De Aruba Flying | Club 'is een bloeiende vereniging. | Het maximum aantal leden dat toegelaten wordt bedraagt statutair vijftig en dat heeft men vrijwel voortdurend. Het aantal brevetten dat in de loop der jaren werd uitge- > reikt loopt in de honderden. De samenwerking tussen A.F.C. en overheid is voortreffelijk en het aantal deskundigen waarover men kan beschikken ruim voldoende. De vloot bestaat uit vier toestellen, waarbij dan nog drie komen, die particulier eigendom van enkele leden zijn. De minimum leeftijdsgrens voor het behalen van een brevet is zeventien jaar. Men moet zich hiertoe eerst aan een strenge medische keuring onderwerpen. Voorschrift i.; dat men een aandeel koopt van driehonderd gulden. Daarna hebben de meeste leerlingen ongeveer 12 uur lessen nodig om dan nog een 25 tot 30 uur solo te vliegen voor zij het brevet kunnen halen. De totale instruktieteksten
belopen dan ongeveer ƒ 500.—. Wie eenmaal het brevet heeft en de nodige proeven hoeft afgelegd mag zelf een vliegtuigje huren, eerst voor vluchten boven het eiland, daarna ook voor tochtjes naar buiten. Voor weekenden komen vooral Curaeao en Bonaire in aanmerking voor langere vakanties Venezuela en andere omliggende landen. Enkele leden, als de heren Riehardson en van der Voort maakten ook veel langer vakantievluchteri (om langs de Venezolaans kust, Trinidad en andere eilanden naar Sint Maarten.<ref>De Aruba Flying Club. "Amigoe di Curacao". Willemstad, 26-10-1957. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000211195:mpeg21:p003</ref>
* Voor velen is het vertrek van de heer Pieter A. de Vuyst ongemerkt voorbij gegaan. Gedurende de tweede wereldoorlog was hij verbindingsmarineofficier en gedurende die tijd begon hij met het plannen voor een particulier vliegvels, dat naar hem genoemd werd. Op 16 juli 1944 werd dit vliegveld geopend dooi de toenmalige Gezaghebber I. Wagemaker. Dat het vliegveld naar hem ge noemd werd, was op voordracht van Aruba Flying Club als waardering voor het vele werk dat hij voor deze club had gedaan. In oktober 1945 kwam de heer de Vuyst in dienst van de Lago en verliet deze op 1 juni j.l. 1956.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010404914:mpeg21:p005|titel=Pieter A. de Vuyst verliet Aruba|werk=[[Amigoe]]|datum=1956-06-18|bezochtdatum=2024-03-12}}</ref>
{{Appendix}}
AFC is een Arubaanse vereniging ter beoefening van de vliegsport, opgericht in 1942 door employes van Lago te San Nicolas. Eerste voorzitter was Pieter A. de Vuijst, waarnaar het sportvliegveld is genoemd.<ref>Hoetink, Encyclopedie van de Nederlandse Antillen, 1969 pag.55</ref>
-----------------
== EZ Air (aanvulling)==
Mester menshoná ku direktor di Medicair Rene Winkel ta alabes direktor di aerolínea EZ Air, pues e kontrato firmá ta ku Winkel i no e aerolínea EZ Air. Esaki ta importante pa menshoná mirando ku den komunidat tin e impreshon ku ta EZ Air ta sòru pa Ambulans Aéreo. “Nos tin kontrato ku e doño pues no e aerolínea mes. Awor a yega e momentu ku e kontrato a vense. Segun e proseso, tur interesado por entregá un petishon pa ehekutá e tarea di Ambulans Aéreo. Boneriano 29-11-2023 titel=Ken ta bai ehekuta air ambulans?|https://awemainta.com/boneriano/
Medicair tambe por bolbe entregá un petishon”, e ta splika. Sinembargo e no ta konfirmá ku vensementu di e kontrato a sosedé entrante yanüari 2024. Tambe e ta sigurá ku e situashon di niun forma ta opstakulisá servisio di Ambulans Aéreo.
Mester menshoná ku ya pa algun luna tin spekulashon tokante e situashon aki. Dòkter Frans komo direktor di FM den un rueda di prensa anterior a konfirmá ku Ministerio na Hulanda ke pa ehekutá buelonan di Ambulans Aéreo ku avionnan registrá na Hulanda. Tur esaki por konsiderá komo opstákulo pa proveodornan lokal.
BONERIANO a tuma kontakto ku Rene Winkel tokante e situashon aki i e ta splika ku e no ta deseá na amplia masha mirando ku FM ainda ta un kliente.
“Echo sí ta ku FM algun tempu atras a saka un asina yamá ‘tender’ pa buska un operadó pa ambulans aéreo ku lo trese avionnan ku registrashon PH, esta di Hulanda. Es mas FM lo ta basta leu pa bira un operador di aerolínea. No ta eksistí Ambulans Aéreo, ta eksistí pèrmit pa ehekutá buelo ‘ airline operator certificate’ (AOC). Di aki ta haña un provishon riba e pèrmit pa Ambulans Aéreo pasombra ta buelo komersial i ku nan lo bula bou di e reglanan Europeo, EASA”, e ta splika.
Winkel ta agregá ku nan tambe a lesa ku FM ke bin ku avion di Ambulans eléktriko, pero tambe
mester bisa ku e teknologia aki no ta asina leu ainda.
“No ta eksistí avion eléktriko ainda ku por bula e rutanan aki, i dado kaso ku bin ku avionnan
asina mes, mester pasa den hinter un prosedura pa nan wòrdu sertifiká pa departamentonan
konserní manera Curacao Civil Aviation Authority (CCAA) Y ILT holanda , Esei ta nifiká ku por dura
añanan promé ku por bai usa avionnan eléktriko pa transporte di pashènt.”
Importansia di Ambulans Aéreo
Esaki ta un avion privá spesialmente adaptá pa duna sosten médiko na pashèntnan durante transporte. Un dòkter, paramediko òf ekipo di dòkternan altamente kualifiká lo biaha ku su pashènt pa atendé e pashènt te ora e yega e aeropuerto destiná i por transportá e pashènt na un manera sigur te su kas òf pa un hòspital den e pais. E Ambulans Aéreo lógikamente ta karga tur e ekipo i e remedinan nesesario durante e buelo.
{{Appendix}}
-----------------------------
__NOINDEX__
bvfoarhwscf9lv3ys53edtjhwh79e9w
199500
199499
2026-08-04T16:37:58Z
Caribiana
8320
199500
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
* Nieuw: [[Avia Air]] - [[Insel Air Aruba]] - [[Aruba Airlines]] - [[Aruba Flying Club]] . [[SLM]] - [[Jetair Caribbean]] - [[Buelo 980 di ALM]] - [[Margareth Abraham]]
* Aanvullen: [[Z Air]]
---------------
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Aruba Airlines
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda = 2006
| antecesor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado = Onno J. de Swart
| propietario =
| director ehecutivo =
| pais = {{ABW}}
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Aruba Airlines''' (oficialmente '''Arubaanse Luchtvaart Maatschappij N.V.''') ta e aerolinea di bandera y e unico aerolinea nacional di [[Aruba]]. Funda na 2006, e compania ta ofrece transporte aereo pa pasahero, tanto servicio regular y di charter, pa varios destinacion den Caribe, [[Sur Amérika|Sur America]] y [[Estadonan Uni di Amérika|Merca]].
Aruba Airlines su sede ta na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]], Aruba, cerca di [[Aeropuerto Internacional Reina Beatrix]], mientras cu su base principal pa mantencion ta na [[Miami]], [[Florida]]. Na 2015, e aerolinea a ricibi un ''Aircraft Operating Certificate'' (AOC) for di Merca.[1][2]
== Historia ==
Aruba Airlines a wordo funda na 2006 door di Onno J. de Swart, kende tabata su prome director.<ref>{{Cite web|url=http://curacaochronicle.com/aviation/press-release-settlement-between-aruba-airlines-and-de-swart/|title=Press release: Settlement between Aruba Airlines and de Swart|date=16 June 2017}}</ref>
E aerolinea a cuminsa operacionnan di charter na 2010 cu un avion chikito tipo Piper PA-31 Navajo di shete asiento.<ref name="caribseek">[http://news.caribseek.com/index.php/caribbean-islands-news/aruba-news/the-morning-news-aruba-news/item/30639-aruba-airlines-welcomes-their-first-airbus-320 Aruba Airlines welcomes their first Airbus 320] {{webarchive |url=https://web.archive.org/web/20130627074832/http://news.caribseek.com/index.php/caribbean-islands-news/aruba-news/the-morning-news-aruba-news/item/30639-aruba-airlines-welcomes-their-first-airbus-320|date=27 June 2013}}</ref> Den e prome añanan, e compania a concentra riba desaroyo di su structura operacional y di mercado.
Na 2011, inversionistanan nobo a bin aden, loke a permití expansion di e flota. Na augustus 2012, e aerolinea a haya su certificado di operacion aéreo economico.
Durante e mesun periodo, Aruba Airlines a introduci avionnan tipo Airbus A320, cu e prome avion a yega Aruba na novèmber 2012. E vuelonan charter a cuminsa na final di 2012, mientras cu operacionnan regular a sigui na 2013.
E prome destinacionnan regular tabata [[Maracaibo]] y [[Valencia]] na [[Venezuela]]. Despues, e red di ruta a wordo amplia cu [[Siudad di Panama|Panama City]] ([[Panama]]) y [[Miami]] (Merca).<ref>{{cite web|url=http://www.routesonline.com/news/29/breaking-news/203643/aruba-airlines-begins-operation-to-maracaibo-panama-city-from-june-2013/|title=Aruba Airlines Begins Operation to Maracaibo / Panama City from June 2013|publisher=Routesonline|accessdate=21 July 2013|archive-date=13 November 2013|archive-url=https://web.archive.org/web/20131113214128/http://www.routesonline.com/news/29/breaking-news/203643/aruba-airlines-begins-operation-to-maracaibo-panama-city-from-june-2013/|url-status=dead}}</ref>
=== Reto y estado aktual===
Durante e periodo di pandemia di COVID-19 y despues, Aruba Airlines a enfrentá varios reto operacional y financiero.
E operacionnan a reduci considerablemente, y na algun momentonan e flota a keda para. Aunke e compania a risibí un Airbus A321-200 na 2021 cu e intencion di lansa di nobo su operacionnan, informashon públiko tocante vuelonan regular a keda limita.
Segun fuente reciente, Aruba Airlines ta conta ainda como e aerolinea di bandera di Aruba i formalmente aktivo, pero e grado di operacion regular por varia y no semper ta cla den dato públiko disponibel.
==Flota==
Aruba Airlines ta operá un flota limitá. Segun dato di 2025–2026, e aerolínea tin solamente un avion aktivo: Airbus A320-200 (aprox. 180 asiento)
Den pasado, e kompania a operá tambe avionnan di tipo Airbus A319, Airbus A321-200 i Bombardier CRJ200, pero mayoria di nan no ta aktivo mas den operacion regular.
==Red di destinacion==
Aruba Airlines ta ofrece vuelonan charter y, di manera limita, vuelonan regular pa diferente destinacion den Caribe, Sur America y Merca.
Destinacionnan cu ta forma parti di e red di conexion di e aerolínea ta inclui:
*Curaçao
*Bonaire
*Medellín (Colombia)
*Barranquilla (Colombia)
*Georgetown (Guyana)
*Miami (Estados Unidos)
Sinembargo, e red di ruta no ta fiho y por varia considerablemente. Hopi di e vuelonan ta opera riba base di charter of disponibilidad temporal.
== Organisacion==
Aruba Airlines tin su sede na Oranjestad y ta opera for di Aeropuerto Internacional Reina Beatrix.
Ademas, e compania a mantene presencia den diferente mercado via ofisinanan di benta, inkluyendo na Miami, [[Kòrsou|Corsou]], Bonaire y Venezuela.<ref name="arubaair-offices">{{cite web|url=http://www.arubaairlines.com/#contactus|title=Aruba Airlines - Contact Us|accessdate= }}</ref>
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =|titulo=}}
{{References}}
}}
[[:Kategoria:Aviashon]]
[[:Kategoria:Aruba]]
---------------
E sede principal ta na Oranjestad na Aruba, cual ta e centro di operacion principal, y e aerolinea a habri un oficina nobo na [[Aeropuerto Internacional Reina Beatrix]]. E tin tambe ofisina di benta na Miami, Curaçao, Bonaire i na Maracaibo, Valencia i Maracay.<ref name="arubaair-offices">{{cite web|url=http://www.arubaairlines.com/#contactus|title=Aruba Airlines - Contact Us|accessdate=2015-04-21 }}</ref>
Na kuminsamentu di 2011 e kompania a atrae inversionista nobo, ku ta kondusí na e mehoracion di e flota. E compania a risibí un Sertifikado di Operashon di aerolínea ekonómiko na ougùstùs di 2012. E aerolinea ta haya dos avion Airbus A320, e prome di nan a yega Aruba na november di 2012. E avion a kuminsá bula buelonan charter for di Aruba na fin di 2012 i e operashonnan programá a kuminsá e siguiente aña. Su promé destinashon tabata Maracaibo, Venezuela i despues Valencia, Venezuela. Despues riba 5 di yüli di e aña ei nan a inaugurá e buelonan pa Panama City, Panama. Y finalmente Miami, Merca.
Flota y Destinashonnan
{| class="wikitable sortable"
! Tipo di Avion !! Modelo !! Kantidat !! Kabina !! Asiento !! Registrashon
|-
| Airbus || A320-200 || 1 || Ekonomiko || ~180 || P4-AAF [4]
|-
| Airbus || A321-200 || 1 || Ekonomiko/“Premium” || ~178 || (vhe model, [5])
|-
| Bombardier || CRJ200 || 1 || Ekonomiko || ~52 || P4-CRA [6]
|}
== Destinashonnan selectá ==
{| class="wikitable sortable"
! Ruta !! País/Región !! Estado
|-
| Aruba ↔ Miami !! EEUU !! Activo (charter/regular) [3]
|-
| Aruba ↔ Maracaibo !! Venezuela !! Introdi (2012) [3]
|-
| Aruba ↔ Valencia !! Venezuela !! Introdi (2012) [3]
|-
| Aruba ↔ Panama City !! Panamá !! Introdi (5 Julio) [3]
|}
== Dificultadnan i Estado Actual ==
Durante e kriis di COVID-19 y problemanan operashonal, Aruba Airlines a enfrenta varios reto. Pa ehempel: su flota a keda parká, i datos reciente ta mustra ku e aerolínea no ta tene vuelos normales kuendo; por ehempel, un sitio pa seguimiento di vuelos ta nifiká kantidat “0” destinashon pa Aruba Airlines. [7]
Den marzo 2021 Aruba Airlines a risibí su promé A321-200 (P4-AAI) pa possibilitá un relansa, pero no ta klaro si e aerolínea actualmente ta operando vuelos regulares.[8]
E situashon ta kompleho: aunke e sitio ofisial y rekursonan ta indiká ku e aerolínea ta “active” [9], e falta di voli actual y klaridat publikashonal ta kreá duda.
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1359309649|titulo=ALM Flight 980}}
{{References}}
}}
[[:Kategoria:Aviashon]]
[[:Kategoria:Aruba]]
Historia
Aruba Airlines a wòrdu fundá na 2006 dor di Onno J. de Swart, kende tabata su promé direktor.[1]
E aerolínea a kuminsá operashonnan di charter na 2010 ku un avion chikí tipo Piper PA-31 Navajo di shete asiento. Na e promé añanan, e kompania a konsentrá riba desaroyo di su struktura operashonal i di merkado.
Na 2011, inversionistanan nobo a bin aden, loke a permití ekspanshon di e flota. Na ougùstùs 2012, e aerolínea a haña su sertifikado di operashon aéreo ekonómiko.
Durante e mesun periodo, Aruba Airlines a introdusí avionnan tipo Airbus A320, ku e promé avion a yega Aruba na novèmber 2012. E buelonan charter a kuminsá na final di 2012, miéntras ku operashonnan regular a sigui na 2013.
E promé destinashonnan regular tabata:
Maracaibo (Venezuela)
Valencia (Venezuela)
Despues, e red di ruta a wòrdu ampliá ku:
Panama City (Panamá)
Miami (Estados Unidos)
==Flota==
Aruba Airlines ta operá un flota limitá. Segun dato di 2025–2026, e aerolínea tin solamente un avion aktivo: Airbus A320-200 (aprox. 180 asiento)
Den pasado, e kompania a operá tambe avionnan tipo Airbus A319, Airbus A321-200 i Bombardier CRJ200, pero mayoria di nan no ta aktivo mas den operashon regular.
==Destinashonnan==
Aruba Airlines ta ofrece buelonan charter i, di manera limitá, buelonan regular pa diferente destinashonnan den Karibe, Suramérika i Estados Unidos.
Destinashonnan asociá ku e aerolínea den periodo reciente inkluí:
Curaçao
Bonaire
Medellín (Colombia)
Barranquilla (Colombia)
Georgetown (Guyana)
Miami (Estados Unidos)
Sinembargo, e red di ruta no ta fijo i por varia konsiderablemente. Hopi di e buelonan ta operá riba base di charter òf disponibilidad temporal.
==Dificultadnan i estado aktual==
Durante e periodo di pandemia di COVID-19 i despues, Aruba Airlines a enfrentá varios reto operashonal i finansiero.
E operashonnan a reducí konsiderablemente, i na algun momentonan e flota a keda parka. Aunke e kompania a risibí un Airbus A321-200 na 2021 ku e intenshon di relansamentu, informashon públiko tokante buelonan regular a keda limitá.
Segun fuente reciente, Aruba Airlines ta konta ainda komo e aerolínea di bandera di Aruba i formalmente aktivo, pero e grado di operashon regular por varia i no semper ta kla den dato públiko disponibel.
Organisashon
Aruba Airlines tin su sede na Oranjestad i ta operá for di Aeropuerto Internashonal Reina Beatrix.
Ademas, e kompania a mantené presensia den diferente merkadonan via ofisinan di benta, inkluyendo:
Miami
Curaçao
Bonaire
Venezuela
---------
Segun dato aktual (2025–2026), Aruba Airlines ta operá un flota hopi limitá, konsistiendo principalmente di un solo avion aktivo:
Airbus A320-200 – aproksimadamente 180 asiento
Dato di aviashon independiente ta konfirmá ku e aerolínea tin solamente 1 avion den servisio, ku otro avionnan den pasado ya no ta aktivo òf ta konsiderá komo parte di flota historiko .
Flota anterior
Aruba Airlines a operá e siguiente tiponan di avion den pasado:
Airbus A319-100
Airbus A321-200
Bombardier CRJ200
Piper PA-31 Navajo
Mayoria di e avionnan aki a wòrdu retirá entre 2018 i 2023, indikando un redukshon significativo den kapasidat operashonal.
🌍 Destinashonnan
Aruba Airlines ta ofresé buelonan charter i, di manera limitá, buelonan regular pa destinashonnan den Karibe, Suramérika i Estados Unidos.
Segun informashon mas reciente, e destinashonnan asociá ku e aerolínea inkluí:
Curaçao
Bonaire
Medellín (Colombia)
Barranquilla (Colombia)
Georgetown (Guyana)
Miami (Estados Unidos)
Fuente independiente ta indiká ku Aruba Airlines ta sirbi un kantidat chikí di destinashonnan (±3–8), ku un red di ruta ku por varia segun kondishonnan di merkado .
------------
18/10/25 Aruba Airlines is still operating and is the flag carrier and sole airline of Aruba. It is based at Queen Beatrix International Airport in Oranjestad and provides scheduled and charter services to various destinations across the Caribbean, South America, and the United States.
Operations: Aruba Airlines is currently the only Aruban airline. It offers both scheduled and charter flights, serving as a primary carrier to and from the island.
Headquarters: The airline's corporate headquarters are in Oranjestad, Aruba. Its main maintenance base is in Miami, Florida.
Destinations: It flies to a number of destinations, including cities in the Caribbean, South America (such as Medellin, Colombia, and Georgetown, Guyana), and the United States (such as Miami).
NOTES
'''Aruba Airlines''' (officially Arubaanse Luchtvaart Maatschappij N.V.) ta e aerolínea di bandera y e único aerolínea nashonal di Aruba. Fundá den 2006, Aruba Airlines ta oferé transporte aéreo regular y charter pa pasaheronan pa varias destinashon. Su sede korporativo ta na Oranjestad, Aruba, y su base di mantenemento prinsipal ta na Miami, Florida. Den 2015 e compañías a risibí e Aircraft Operating Certificate (AOC) for di Estados Unidos.[1][2]
== Historia ==
Aruba Airlines a wordo funda na 2006 pa Onno J. de Swart, kien tabata su promé direktor. Den 2010 e a inicia operashon di charter ku un Piper PA-31 Navajo di shete asiento. Su sede operashonal ta na Oranjestad, kaminda e tin su base perto di Aeropuerto Internacional Reina Beatrix. E tin ofisinan di benta na Miami (EEUU), Curaçao, Bonaire, i Venezuela (Maracaibo, Valencia y Maracay).[3]
Na 2011 Aruba Airlines a atraé inversionistanan nobo pa mehorá su flota. Den ougùstùs 2012, e aerolínea risibí su sertifikado di operashon aéreo ekonómiko, y e a introducí dos Airbus A320 na su flota (su promé A320 yegá na Aruba na november 2012).
Su promé ruta regular tabata Aruba → Maracaibo (Venezuela), sigi pa Aruba → Valencia (Venezuela), y mas dilanti Aruba → Panama City (Panamá) i Aruba → Miami (EEUU).
------------
{{Variante|a}}
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Jet Air
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda =
| antesecor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado =
| propietario =
| director ehecutivo =
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Jet Air''' (oficialmente ) ta e aerolínea nacional di
{{Appendix}}
[[:Category:Aviashon]]
[[:Category:Karibe Hulandes]]
-------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Avia Air
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda =
| antesecor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado =
| propietario =
| director ehecutivo =
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Avia Air''' ta un compania aereo di Aruba cu a opera entre .. y november 2003.
Avia Air tabata un aerolinea basá na Aruba.
Avia Air a suspendé su servisio na novèmber 2003 i tabata trahando pa reestructurá su operashonnan bou di protekshon di bankrut. 1]
== Historia ==
Avia Air a kuminsá operashon den zomer di 1994 inicialmente tres Cessna 402B ⁇ (P4-AVA te ku
P4-AVC); e mesun aña a añadí un Embraer Bandeirante (P4-AVD). Pasobra Air Aruba a enfoca mas y mas riba buelonan pa Merka, algun ruta regional por a bira operá. A kuminsá ku servisionan di liña pa Curaçao, Bonaire i e siudatnan Venezolano di Maracaibo, Punto Fijo i Valencia. Na fin di 1995,
a cumpra un di dos Bandeirante P4-AVE).<ref>[http://landewers.net/P4-artikel.pdf 20 jaar Arubaans Luchtvaartuig Register
Arno Landewers]</ref>
Na 13 di mart di 1996 e barku a kai banda di (Venezuela) e Cessna 402B P4-AVB na laman,
cu a mata tur ocho persona den e auto.
E tabata trata di un buelo di linea di Aruba pa Punto Fijo. E piloto a reporta na un otro avion di Avia Problema di aire ku e motor robes, i algun tempu despues cu un candela a kibra. For di investigashon a resulta cu e candela a causa e motor y un parti di a kibra e ala robes di e avion, despues cu e Nort di Las Piedras- Aeropuerto di Punto Fijo - a kai.
Na komienso di 2003, un Short SD.360-200 a kumpra, pero e aparato aki no a wòrdu a drenta servisio. For di mei 2003 no tabatin sèn mas pa paga salario di e personal y operacionnan di vuelo a keda para. Poco despues e lease company Volvo Aero a pidi e motornan di e dos Bandeirantes y finalmente
E departamento di impuesto a konfiská tur e produktonan. E Cessna tambe a keda destruí.
aerodinámiko pa motibu di mantenshon atrasá. Con E shortenan a bira algun e vuelo di entrenamentu a tuma lugá despues di e grupo di invershon IMCA, propietario di Air Exel,
a kumpra un participacion di 50% den Avia Air. Avia Air
lo sigui como AviaExel. E falta di Avia Air a hasi un pèrmit di establesementu definitivo
drecha bo kara. Na òktober 2003 e kompania a a declara su mes na faillite. Poco despues, e 'Short' a bira e doño a rekuperá; tur dos Bandeirantes a keda te ku e zomer di e aña aki riba e
Aeropuerto di Oranjestad ta para y e Cessna 402 P4-AVA ainda ta presente aki.
==Code data==
*[[International Air Transport Association|IATA]] Code: '''3R'''
*[[International Civil Aviation Organization|ICAO]] Code: '''ARB'''
*Callsign: Aviair
==Flota==
*Short 360-200
*Embraer EMB 110 Bandeirante
== Wak tambe ==
* [[Lista di eks-kompania aéreo di Karibe Hulandes]]
{{Appendix}}
NOTES
* Avia Air a cuminsa na 1984 como compania di charter Avia Air Chapter cu tabata activo na Aruba i Corwou.
* in augustus 1987 verscheen het Avia Air toestel met piloot Robby Anjie, 26 jr., ter hoogte van MAcoya, Venezuela. Een tweemotorig vliegtuig Cessna met kenteken N-5351- A van de particuliere chartermaatschappij van de heer Efi Tromp, Avia Air, wordt sinds vrijdagavond op de route van Punto Fjjo (Venezuela) naar de luchthaven van Aruba vermist.
* directie/eignaaar? Efi Tromp.
* HetvliegtuigiseenJetpropAerocommander, een snelle vliegtuig ingericht met de nodige luxe. Avia- Air hoopt met zijn nieuwe aanwinst de Curagaose zakenman nu een nog betere service te verlenen. Avia- Air die in 1980 bij ministriële beschikking toestemming kreeg om samen met twee andere luchttransportmaatschappijen commerciële passagiersvluchten uit te voeren, biedt rechtstreekse vluchten aan naar alle bestemmingen in het Caribisch gebied, Colombia, Venezuela en Suriname. Met dit nieuwe vliegtuig hoopt Avia- Air bij te kunnen dragen aan de economische ontwikkeling van Curagao,<ref>TOEKOMST ANDERS TEKORT AAN GEKWALIFICEERDE KRACHTEN CDM ervaart dat nu al Opleiding vaklieden in metaalsector noodzakelijk. "Amigoe". Curaçao, 24-08-1987, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642489:mpeg21:p003</ref>
* 1994: Avia Air van Efi Tromp is reeds enige tijd doende met plannen om commutervluchten tussen de eilanden te gaan vliegen.
* Avia Air heeft vanaf woensdag een nieuw vliegtuig in bedrijf. Het is een EMB-110, van Braziliaanse makelij, dat 19 passagiers kan vervoeren. Het kan gecharterd worden voor vluchten Aruba - Curagao v.v. en Aruba - Bonaire v.v. Auia Air voert tweemaal daags vluchten uit tussen Aruba en Punto Fijo in Venezuela.<ref>WILLEMSTAD— Avia Air heeft vanaf woensdag een nieuw vliegtuig in bedrijf. Het is een EMB-110, van Braziliaanse makelij, dat 19 passagiers kan vervoeren. Het kan gecharterd worden voor vluchten Aruba – Curagao v.v. en Aruba – Bonaire v.v. Auia Air voert tweemaal daags vluchten uit tussen Aruba en Punto Fijo in Venezuela.. "Amigoe". Curaçao, 12-10-1994, p. 9. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645369:mpeg21:p009</ref>
* Luchtvaartmaatschappij Avia Air die door de regering als nationale luchtvaartmaatschappij *s erkend, heeft plannen °ni met ingang van 1 december aanstaande naar vleugels uit te slaan. **er dag vertrekken twee yiuchten naar Punto Fijo (Venezuela), dirie naar en vier naar öonaire. Avia Air president Ciro Pieters. In 1986 is Avia Air begonnen als chartermaatschappij voor vluchten in de omgeving. In april van dit jaar kreeg Avia Air een vergunning om regelmatige vluchten uit te voeren. De maatschappij heeft vijf vliegtuigen: twee Embriers 110, elk met zestien stoelen en extra ruimte voor de koffers en twee Cessnas, elk met zeven stoelen.<ref>Plannen Avia Air om vleugels uit te slaan. "Amigoe". Curaçao, 28-11-1995, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644874:mpeg21:p007</ref>
* 1995: Het particuliere Avia Air heeft afgelopen vrijdag van minister. Glenbert Croes van Verkeer en Communicatie de vergunning ontvangen om geregelde vluchten uit te voeren. "Wij zijn nu ook een officiële luchtvaartmaatschappij die vluchten uit mag voeren op Bonaire, Curacao, Coro en Las Piedras", zo reageerde Avia Air-president Ciro Pieters vanmorgen desgevraagd. Ook werd vastgesteld dat de luchtvaartmaatschappijen van de twee landen (aruba-NA) elk een bepaald aantal vluchten kan uitvoeren. Dit zijn Aruba- Curacao met 35 vluchten per week, Aruba-Bonaire met 28 Avia Air, dat tot nu toe alleen chartervluchten verzorgde, begint binnen afzienbare tijd met de vluchten op Bonaire, Curacao en de twee Venezolaanse steden Coro en Las Piedras.
* Avia Air kreeg op 28 april van de minister Glenbert Croes van Vervoer en Communicatie een vergunning om geregelde vluchten uit te voeren tussen Cura9ao, Bonaire, Coro, Las Piedras en thuisbasis Aruba. De voorbereidingen betreffen nu voornamelijk de vluchten tussen de ABC-eilanden.
{{Appendix}}
------------------
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Insel Air Aruba
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda =
| antesecor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado =
| propietario =
| director ehecutivo =
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Insel Air Aruba''' tabata un aerolinea y subsidiario di Insel Air, como tambe e aerolinea oficial nacional di Aruba.<ref>[http://curacaochronicle.com/aviation/insel-air-aruba-seeks-u-s-routes/ Insel Air Aruba Seeks U.S. Routes]</ref>
de.wiki:Insel Air Aruba tabata un aerolinea y subsidiario di Insel Air, como tambe e aerolinea oficial nacional di Aruba. [1]
Un investigashon ku a tuma lugá na yanüari 2017 dor di e Inspectie Leefomgeving en Transport di Reino Hulandes a evidensiá defectonan tantu den e kompania mayor Insel Air i Insel Air Aruba, komo tambe den e outoridatnan di aviashon di Kòrsou i Aruba. Komo resultado, un kantidat di avion di e dos kompanianan lo no por bula pa un tempu indeterminá. Insel Air i Insel Air Aruba despues a reduci nan destinashonnan di buelo, ku anteriormente tambe tabata inkluí destinashonnan den Merka i Sur Amerika, pa e islanan ABC i Sint Maarten.<ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Dutch ILT intervenes in Curaçao, Aruba CAAs |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/53584-dutch-ilt-intervenes-in-curaao-aruba-caas ch-aviation.com]}}</ref><ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Insel Air axes bulk of network, retains ABC Islands |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/53989-insel-air-axes-bulk-of-network-retains-abc-islands ch-aviation.com]}}</ref><ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Curaçao's Insel Air looking to dispose of Aruban unit |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/54051-curaaos-insel-air-looking-to-dispose-of-aruban-unit ch-aviation.com]}}</ref><ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Curaçao's Insel Air fends off bankruptcy filing |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/54267-curaaos-insel-air-fends-off-bankruptcy-filing ch-aviation.com]}}</ref>
Insel Air Aruba a stop di opera na 2017 despues di cinco aña. [6]
== Flota ==
For di maart 2017, Insel Air Aruba su flota tabata consisti di ocho avion, di cual ningun ta operacional.<ref>[http://www.ch-aviation.com/portal/aircraft/search?search=1&cha=ISU ch-aviation], abgerufen am 20. März 2017.</ref>
==Wak tambe ==
* [[Lista di eks-kompania aéreo di Karibe Hulandes]]
== Link externo ==
* [https://www.fly-inselair.com/en/ Webpräsenz der Insel Air] (englisch und spanisch)
* [http://www.airliners.net/search/photo.search?airlinesearch=Insel%20Air%20Aruba&distinct_entry=true Fotos] der Insel Air Aruba auf [[Airliners.net]]
{{Appendix}}
-----------------
'''Aruba Flying Club''' tabata un asociacion di piloto amatur na Aruba??
== Historia ==
AFC ta data di ananan 1940. Tabata haci uzo di aeropuerto de Vuyst na San nicolas den bario di juana morto. met hangar
Na 1998 AFC a bira activo atrobe. AFC in 1950 statutair opgricht Vereniging Aruba Flying Club
In 1998 werd de Aruba Flying Club weer actief (welke vanaf de oorlogsjaren tot in de jaren 70 al
had bestaan). Aanvankelijk werd gevlogen met de Cessna 172M P4-BON, in 1992 en 1993 aangevuld
met Cessna 182P P4-GIN en sinds 1998 met een Amerikaans geregistreerde Cessna 172R, de N174AP.<ref>[http://landewers.net/P4-artikel.pdf 20 jaar Arubaans Luchtvaartuig Register
Arno Landewers]</ref>
Eleccion di directiva di AFC
* na 1956 e club tabatin 4 avioneta propio di cual e ultimo adkisicion tabata un stimson. Cu e avionetanan tabata bula y tene competencia y demostracionnan.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-ARUBAANSECOURANT-1956-09/page/n67/mode/2up?q=flying Aruba Flying Club viert eerste vlucht van nieuwe Stimson], Arubaanse Courant (21 september 1956)</ref>
* Aanwijzing: Als leden van de Raad van Beheer van de Aruba Flying Club, de heren: P. A. de Vuyst; Commandant Onderzoekings en Bewakingsdienst op Aruba; H. A. Hessling, Ambtenaar belast met het domein beheer op Aruba
* in 1950 de 100ste vliegbevet uitgereikt =- examens sportvliegr, instrument vlieger en instructur
* De Aruba Flying | Club 'is een bloeiende vereniging. | Het maximum aantal leden dat toegelaten wordt bedraagt statutair vijftig en dat heeft men vrijwel voortdurend. Het aantal brevetten dat in de loop der jaren werd uitge- > reikt loopt in de honderden. De samenwerking tussen A.F.C. en overheid is voortreffelijk en het aantal deskundigen waarover men kan beschikken ruim voldoende. De vloot bestaat uit vier toestellen, waarbij dan nog drie komen, die particulier eigendom van enkele leden zijn. De minimum leeftijdsgrens voor het behalen van een brevet is zeventien jaar. Men moet zich hiertoe eerst aan een strenge medische keuring onderwerpen. Voorschrift i.; dat men een aandeel koopt van driehonderd gulden. Daarna hebben de meeste leerlingen ongeveer 12 uur lessen nodig om dan nog een 25 tot 30 uur solo te vliegen voor zij het brevet kunnen halen. De totale instruktieteksten
belopen dan ongeveer ƒ 500.—. Wie eenmaal het brevet heeft en de nodige proeven hoeft afgelegd mag zelf een vliegtuigje huren, eerst voor vluchten boven het eiland, daarna ook voor tochtjes naar buiten. Voor weekenden komen vooral Curaeao en Bonaire in aanmerking voor langere vakanties Venezuela en andere omliggende landen. Enkele leden, als de heren Riehardson en van der Voort maakten ook veel langer vakantievluchteri (om langs de Venezolaans kust, Trinidad en andere eilanden naar Sint Maarten.<ref>De Aruba Flying Club. "Amigoe di Curacao". Willemstad, 26-10-1957. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000211195:mpeg21:p003</ref>
* Voor velen is het vertrek van de heer Pieter A. de Vuyst ongemerkt voorbij gegaan. Gedurende de tweede wereldoorlog was hij verbindingsmarineofficier en gedurende die tijd begon hij met het plannen voor een particulier vliegvels, dat naar hem genoemd werd. Op 16 juli 1944 werd dit vliegveld geopend dooi de toenmalige Gezaghebber I. Wagemaker. Dat het vliegveld naar hem ge noemd werd, was op voordracht van Aruba Flying Club als waardering voor het vele werk dat hij voor deze club had gedaan. In oktober 1945 kwam de heer de Vuyst in dienst van de Lago en verliet deze op 1 juni j.l. 1956.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010404914:mpeg21:p005|titel=Pieter A. de Vuyst verliet Aruba|werk=[[Amigoe]]|datum=1956-06-18|bezochtdatum=2024-03-12}}</ref>
{{Appendix}}
AFC is een Arubaanse vereniging ter beoefening van de vliegsport, opgericht in 1942 door employes van Lago te San Nicolas. Eerste voorzitter was Pieter A. de Vuijst, waarnaar het sportvliegveld is genoemd.<ref>Hoetink, Encyclopedie van de Nederlandse Antillen, 1969 pag.55</ref>
-----------------
== EZ Air (aanvulling)==
Mester menshoná ku direktor di Medicair Rene Winkel ta alabes direktor di aerolínea EZ Air, pues e kontrato firmá ta ku Winkel i no e aerolínea EZ Air. Esaki ta importante pa menshoná mirando ku den komunidat tin e impreshon ku ta EZ Air ta sòru pa Ambulans Aéreo. “Nos tin kontrato ku e doño pues no e aerolínea mes. Awor a yega e momentu ku e kontrato a vense. Segun e proseso, tur interesado por entregá un petishon pa ehekutá e tarea di Ambulans Aéreo. Boneriano 29-11-2023 titel=Ken ta bai ehekuta air ambulans?|https://awemainta.com/boneriano/
Medicair tambe por bolbe entregá un petishon”, e ta splika. Sinembargo e no ta konfirmá ku vensementu di e kontrato a sosedé entrante yanüari 2024. Tambe e ta sigurá ku e situashon di niun forma ta opstakulisá servisio di Ambulans Aéreo.
Mester menshoná ku ya pa algun luna tin spekulashon tokante e situashon aki. Dòkter Frans komo direktor di FM den un rueda di prensa anterior a konfirmá ku Ministerio na Hulanda ke pa ehekutá buelonan di Ambulans Aéreo ku avionnan registrá na Hulanda. Tur esaki por konsiderá komo opstákulo pa proveodornan lokal.
BONERIANO a tuma kontakto ku Rene Winkel tokante e situashon aki i e ta splika ku e no ta deseá na amplia masha mirando ku FM ainda ta un kliente.
“Echo sí ta ku FM algun tempu atras a saka un asina yamá ‘tender’ pa buska un operadó pa ambulans aéreo ku lo trese avionnan ku registrashon PH, esta di Hulanda. Es mas FM lo ta basta leu pa bira un operador di aerolínea. No ta eksistí Ambulans Aéreo, ta eksistí pèrmit pa ehekutá buelo ‘ airline operator certificate’ (AOC). Di aki ta haña un provishon riba e pèrmit pa Ambulans Aéreo pasombra ta buelo komersial i ku nan lo bula bou di e reglanan Europeo, EASA”, e ta splika.
Winkel ta agregá ku nan tambe a lesa ku FM ke bin ku avion di Ambulans eléktriko, pero tambe
mester bisa ku e teknologia aki no ta asina leu ainda.
“No ta eksistí avion eléktriko ainda ku por bula e rutanan aki, i dado kaso ku bin ku avionnan
asina mes, mester pasa den hinter un prosedura pa nan wòrdu sertifiká pa departamentonan
konserní manera Curacao Civil Aviation Authority (CCAA) Y ILT holanda , Esei ta nifiká ku por dura
añanan promé ku por bai usa avionnan eléktriko pa transporte di pashènt.”
Importansia di Ambulans Aéreo
Esaki ta un avion privá spesialmente adaptá pa duna sosten médiko na pashèntnan durante transporte. Un dòkter, paramediko òf ekipo di dòkternan altamente kualifiká lo biaha ku su pashènt pa atendé e pashènt te ora e yega e aeropuerto destiná i por transportá e pashènt na un manera sigur te su kas òf pa un hòspital den e pais. E Ambulans Aéreo lógikamente ta karga tur e ekipo i e remedinan nesesario durante e buelo.
{{Appendix}}
-----------------------------
__NOINDEX__
6raffblooqtzfjqr8amhkfr7swkoku8
199501
199500
2026-08-04T16:50:17Z
Caribiana
8320
199501
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
* Nieuw: [[Avia Air]] - [[Insel Air Aruba]] - [[Aruba Airlines]] - [[Aruba Flying Club]] . [[SLM]] - [[Jetair Caribbean]] - [[Buelo 980 di ALM]] - [[Margareth Abraham]]
* Aanvullen: [[Z Air]]
---------------
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Aruba Airlines
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda = 2006
| antecesor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado = Onno J. de Swart
| propietario =
| director ehecutivo =
| pais = {{ABW}}
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Aruba Airlines''' (oficialmente '''Arubaanse Luchtvaart Maatschappij N.V.''') ta e aerolinea di bandera y e unico aerolinea nacional di [[Aruba]]. Funda na 2006, e compania ta ofrece transporte aereo pa pasahero, tanto servicio regular y di charter, pa varios destinacion den Caribe, [[Sur Amérika|Sur America]] y [[Estadonan Uni di Amérika|Merca]].
Aruba Airlines su sede ta na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]], Aruba, cerca di [[Aeropuerto Internacional Reina Beatrix]], mientras cu su base principal pa mantencion ta na [[Miami]], [[Florida]]. Na 2015, e aerolinea a ricibi un ''Aircraft Operating Certificate'' (AOC) for di Merca.[1][2]
== Historia ==
Aruba Airlines a wordo funda na 2006 door di Onno J. de Swart, kende tabata su prome director.<ref>{{Cite web|url=http://curacaochronicle.com/aviation/press-release-settlement-between-aruba-airlines-and-de-swart/|title=Press release: Settlement between Aruba Airlines and de Swart|date=16 June 2017}}</ref>
E aerolinea a cuminsa operacionnan di charter na 2010 cu un avion chikito tipo Piper PA-31 Navajo di shete asiento.<ref name="caribseek">{{citeer web|url=http://news.caribseek.com/index.php/caribbean-islands-news/aruba-news/the-morning-news-aruba-news/item/30639-aruba-airlines-welcomes-their-first-airbus-320|titel= Aruba Airlines welcomes their first Airbus 320|archiefurl==https://web.archive.org/web/20130627074832/http://news.caribseek.com/index.php/caribbean-islands-news/aruba-news/the-morning-news-aruba-news/item/30639-aruba-airlines-welcomes-their-first-airbus-320|archiefdatum=2013-06-27}}</ref> Den e prome añanan, e compania a concentra riba desaroyo di su structura operacional y di mercado.
Na 2011, inversionistanan nobo a bin aden, loke a permití expansion di e flota. Na augustus 2012, e aerolinea a haya su certificado di operacion aéreo economico.
Durante e mesun periodo, Aruba Airlines a introduci avionnan tipo Airbus A320, cu e prome avion a yega Aruba na novèmber 2012. E vuelonan charter a cuminsa na final di 2012, mientras cu operacionnan regular a sigui na 2013.
E prome destinacionnan regular tabata [[Maracaibo]] y [[Valencia]] na [[Venezuela]]. Despues, e red di ruta a wordo amplia cu [[Siudad di Panama|Panama City]] ([[Panama]]) y [[Miami]] (Merca).<ref>{{cite web|url=http://www.routesonline.com/news/29/breaking-news/203643/aruba-airlines-begins-operation-to-maracaibo-panama-city-from-june-2013/|title=Aruba Airlines Begins Operation to Maracaibo / Panama City from June 2013|publisher=Routesonline|accessdate=21 July 2013|archive-date=13 November 2013|archive-url=https://web.archive.org/web/20131113214128/http://www.routesonline.com/news/29/breaking-news/203643/aruba-airlines-begins-operation-to-maracaibo-panama-city-from-june-2013/|url-status=dead}}</ref>
=== Reto y estado aktual===
Durante e periodo di pandemia di COVID-19 y despues, Aruba Airlines a enfrentá varios reto operacional y financiero.
E operacionnan a reduci considerablemente, y na algun momentonan e flota a keda para. Aunke e compania a risibí un Airbus A321-200 na 2021 cu e intencion di lansa di nobo su operacionnan, informashon públiko tocante vuelonan regular a keda limita.
Segun fuente reciente, Aruba Airlines ta conta ainda como e aerolinea di bandera di Aruba i formalmente aktivo, pero e grado di operacion regular por varia y no semper ta cla den dato públiko disponibel.
==Flota==
Aruba Airlines ta operá un flota limitá. Segun dato di 2025–2026, e aerolínea tin solamente un avion aktivo: Airbus A320-200 (aprox. 180 asiento)
Den pasado, e kompania a operá tambe avionnan di tipo Airbus A319, Airbus A321-200 i Bombardier CRJ200, pero mayoria di nan no ta aktivo mas den operacion regular.
==Red di destinacion==
Aruba Airlines ta ofrece vuelonan charter y, di manera limita, vuelonan regular pa diferente destinacion den Caribe, Sur America y Merca.
Destinacionnan cu ta forma parti di e red di conexion di e aerolínea ta inclui:
*Curaçao
*Bonaire
*Medellín (Colombia)
*Barranquilla (Colombia)
*Georgetown (Guyana)
*Miami (Estados Unidos)
Sinembargo, e red di ruta no ta fiho y por varia considerablemente. Hopi di e vuelonan ta opera riba base di charter of disponibilidad temporal.
== Organisacion==
Aruba Airlines tin su sede na Oranjestad y ta opera for di Aeropuerto Internacional Reina Beatrix.
Ademas, e compania a mantene presencia den diferente mercado via ofisinanan di benta, inkluyendo na Miami, [[Kòrsou|Corsou]], Bonaire y Venezuela.<ref name="arubaair-offices">{{cite web|url=http://www.arubaairlines.com/#contactus|title=Aruba Airlines - Contact Us|accessdate= }}</ref>
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =|titulo=}}
{{References}}
}}
[[:Kategoria:Aviashon]]
[[:Kategoria:Aruba]]
---------------
E sede principal ta na Oranjestad na Aruba, cual ta e centro di operacion principal, y e aerolinea a habri un oficina nobo na [[Aeropuerto Internacional Reina Beatrix]]. E tin tambe ofisina di benta na Miami, Curaçao, Bonaire i na Maracaibo, Valencia i Maracay.<ref name="arubaair-offices">{{cite web|url=http://www.arubaairlines.com/#contactus|title=Aruba Airlines - Contact Us|accessdate=2015-04-21 }}</ref>
Na kuminsamentu di 2011 e kompania a atrae inversionista nobo, ku ta kondusí na e mehoracion di e flota. E compania a risibí un Sertifikado di Operashon di aerolínea ekonómiko na ougùstùs di 2012. E aerolinea ta haya dos avion Airbus A320, e prome di nan a yega Aruba na november di 2012. E avion a kuminsá bula buelonan charter for di Aruba na fin di 2012 i e operashonnan programá a kuminsá e siguiente aña. Su promé destinashon tabata Maracaibo, Venezuela i despues Valencia, Venezuela. Despues riba 5 di yüli di e aña ei nan a inaugurá e buelonan pa Panama City, Panama. Y finalmente Miami, Merca.
Flota y Destinashonnan
{| class="wikitable sortable"
! Tipo di Avion !! Modelo !! Kantidat !! Kabina !! Asiento !! Registrashon
|-
| Airbus || A320-200 || 1 || Ekonomiko || ~180 || P4-AAF [4]
|-
| Airbus || A321-200 || 1 || Ekonomiko/“Premium” || ~178 || (vhe model, [5])
|-
| Bombardier || CRJ200 || 1 || Ekonomiko || ~52 || P4-CRA [6]
|}
== Destinashonnan selectá ==
{| class="wikitable sortable"
! Ruta !! País/Región !! Estado
|-
| Aruba ↔ Miami !! EEUU !! Activo (charter/regular) [3]
|-
| Aruba ↔ Maracaibo !! Venezuela !! Introdi (2012) [3]
|-
| Aruba ↔ Valencia !! Venezuela !! Introdi (2012) [3]
|-
| Aruba ↔ Panama City !! Panamá !! Introdi (5 Julio) [3]
|}
== Dificultadnan i Estado Actual ==
Durante e kriis di COVID-19 y problemanan operashonal, Aruba Airlines a enfrenta varios reto. Pa ehempel: su flota a keda parká, i datos reciente ta mustra ku e aerolínea no ta tene vuelos normales kuendo; por ehempel, un sitio pa seguimiento di vuelos ta nifiká kantidat “0” destinashon pa Aruba Airlines. [7]
Den marzo 2021 Aruba Airlines a risibí su promé A321-200 (P4-AAI) pa possibilitá un relansa, pero no ta klaro si e aerolínea actualmente ta operando vuelos regulares.[8]
E situashon ta kompleho: aunke e sitio ofisial y rekursonan ta indiká ku e aerolínea ta “active” [9], e falta di voli actual y klaridat publikashonal ta kreá duda.
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1359309649|titulo=ALM Flight 980}}
{{References}}
}}
[[:Kategoria:Aviashon]]
[[:Kategoria:Aruba]]
Historia
Aruba Airlines a wòrdu fundá na 2006 dor di Onno J. de Swart, kende tabata su promé direktor.[1]
E aerolínea a kuminsá operashonnan di charter na 2010 ku un avion chikí tipo Piper PA-31 Navajo di shete asiento. Na e promé añanan, e kompania a konsentrá riba desaroyo di su struktura operashonal i di merkado.
Na 2011, inversionistanan nobo a bin aden, loke a permití ekspanshon di e flota. Na ougùstùs 2012, e aerolínea a haña su sertifikado di operashon aéreo ekonómiko.
Durante e mesun periodo, Aruba Airlines a introdusí avionnan tipo Airbus A320, ku e promé avion a yega Aruba na novèmber 2012. E buelonan charter a kuminsá na final di 2012, miéntras ku operashonnan regular a sigui na 2013.
E promé destinashonnan regular tabata:
Maracaibo (Venezuela)
Valencia (Venezuela)
Despues, e red di ruta a wòrdu ampliá ku:
Panama City (Panamá)
Miami (Estados Unidos)
==Flota==
Aruba Airlines ta operá un flota limitá. Segun dato di 2025–2026, e aerolínea tin solamente un avion aktivo: Airbus A320-200 (aprox. 180 asiento)
Den pasado, e kompania a operá tambe avionnan tipo Airbus A319, Airbus A321-200 i Bombardier CRJ200, pero mayoria di nan no ta aktivo mas den operashon regular.
==Destinashonnan==
Aruba Airlines ta ofrece buelonan charter i, di manera limitá, buelonan regular pa diferente destinashonnan den Karibe, Suramérika i Estados Unidos.
Destinashonnan asociá ku e aerolínea den periodo reciente inkluí:
Curaçao
Bonaire
Medellín (Colombia)
Barranquilla (Colombia)
Georgetown (Guyana)
Miami (Estados Unidos)
Sinembargo, e red di ruta no ta fijo i por varia konsiderablemente. Hopi di e buelonan ta operá riba base di charter òf disponibilidad temporal.
==Dificultadnan i estado aktual==
Durante e periodo di pandemia di COVID-19 i despues, Aruba Airlines a enfrentá varios reto operashonal i finansiero.
E operashonnan a reducí konsiderablemente, i na algun momentonan e flota a keda parka. Aunke e kompania a risibí un Airbus A321-200 na 2021 ku e intenshon di relansamentu, informashon públiko tokante buelonan regular a keda limitá.
Segun fuente reciente, Aruba Airlines ta konta ainda komo e aerolínea di bandera di Aruba i formalmente aktivo, pero e grado di operashon regular por varia i no semper ta kla den dato públiko disponibel.
Organisashon
Aruba Airlines tin su sede na Oranjestad i ta operá for di Aeropuerto Internashonal Reina Beatrix.
Ademas, e kompania a mantené presensia den diferente merkadonan via ofisinan di benta, inkluyendo:
Miami
Curaçao
Bonaire
Venezuela
---------
Segun dato aktual (2025–2026), Aruba Airlines ta operá un flota hopi limitá, konsistiendo principalmente di un solo avion aktivo:
Airbus A320-200 – aproksimadamente 180 asiento
Dato di aviashon independiente ta konfirmá ku e aerolínea tin solamente 1 avion den servisio, ku otro avionnan den pasado ya no ta aktivo òf ta konsiderá komo parte di flota historiko .
Flota anterior
Aruba Airlines a operá e siguiente tiponan di avion den pasado:
Airbus A319-100
Airbus A321-200
Bombardier CRJ200
Piper PA-31 Navajo
Mayoria di e avionnan aki a wòrdu retirá entre 2018 i 2023, indikando un redukshon significativo den kapasidat operashonal.
🌍 Destinashonnan
Aruba Airlines ta ofresé buelonan charter i, di manera limitá, buelonan regular pa destinashonnan den Karibe, Suramérika i Estados Unidos.
Segun informashon mas reciente, e destinashonnan asociá ku e aerolínea inkluí:
Curaçao
Bonaire
Medellín (Colombia)
Barranquilla (Colombia)
Georgetown (Guyana)
Miami (Estados Unidos)
Fuente independiente ta indiká ku Aruba Airlines ta sirbi un kantidat chikí di destinashonnan (±3–8), ku un red di ruta ku por varia segun kondishonnan di merkado .
------------
18/10/25 Aruba Airlines is still operating and is the flag carrier and sole airline of Aruba. It is based at Queen Beatrix International Airport in Oranjestad and provides scheduled and charter services to various destinations across the Caribbean, South America, and the United States.
Operations: Aruba Airlines is currently the only Aruban airline. It offers both scheduled and charter flights, serving as a primary carrier to and from the island.
Headquarters: The airline's corporate headquarters are in Oranjestad, Aruba. Its main maintenance base is in Miami, Florida.
Destinations: It flies to a number of destinations, including cities in the Caribbean, South America (such as Medellin, Colombia, and Georgetown, Guyana), and the United States (such as Miami).
NOTES
'''Aruba Airlines''' (officially Arubaanse Luchtvaart Maatschappij N.V.) ta e aerolínea di bandera y e único aerolínea nashonal di Aruba. Fundá den 2006, Aruba Airlines ta oferé transporte aéreo regular y charter pa pasaheronan pa varias destinashon. Su sede korporativo ta na Oranjestad, Aruba, y su base di mantenemento prinsipal ta na Miami, Florida. Den 2015 e compañías a risibí e Aircraft Operating Certificate (AOC) for di Estados Unidos.[1][2]
== Historia ==
Aruba Airlines a wordo funda na 2006 pa Onno J. de Swart, kien tabata su promé direktor. Den 2010 e a inicia operashon di charter ku un Piper PA-31 Navajo di shete asiento. Su sede operashonal ta na Oranjestad, kaminda e tin su base perto di Aeropuerto Internacional Reina Beatrix. E tin ofisinan di benta na Miami (EEUU), Curaçao, Bonaire, i Venezuela (Maracaibo, Valencia y Maracay).[3]
Na 2011 Aruba Airlines a atraé inversionistanan nobo pa mehorá su flota. Den ougùstùs 2012, e aerolínea risibí su sertifikado di operashon aéreo ekonómiko, y e a introducí dos Airbus A320 na su flota (su promé A320 yegá na Aruba na november 2012).
Su promé ruta regular tabata Aruba → Maracaibo (Venezuela), sigi pa Aruba → Valencia (Venezuela), y mas dilanti Aruba → Panama City (Panamá) i Aruba → Miami (EEUU).
------------
{{Variante|a}}
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Jet Air
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda =
| antesecor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado =
| propietario =
| director ehecutivo =
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Jet Air''' (oficialmente ) ta e aerolínea nacional di
{{Appendix}}
[[:Category:Aviashon]]
[[:Category:Karibe Hulandes]]
-------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Avia Air
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda =
| antesecor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado =
| propietario =
| director ehecutivo =
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Avia Air''' ta un compania aereo di Aruba cu a opera entre .. y november 2003.
Avia Air tabata un aerolinea basá na Aruba.
Avia Air a suspendé su servisio na novèmber 2003 i tabata trahando pa reestructurá su operashonnan bou di protekshon di bankrut. 1]
== Historia ==
Avia Air a kuminsá operashon den zomer di 1994 inicialmente tres Cessna 402B ⁇ (P4-AVA te ku
P4-AVC); e mesun aña a añadí un Embraer Bandeirante (P4-AVD). Pasobra Air Aruba a enfoca mas y mas riba buelonan pa Merka, algun ruta regional por a bira operá. A kuminsá ku servisionan di liña pa Curaçao, Bonaire i e siudatnan Venezolano di Maracaibo, Punto Fijo i Valencia. Na fin di 1995,
a cumpra un di dos Bandeirante P4-AVE).<ref>[http://landewers.net/P4-artikel.pdf 20 jaar Arubaans Luchtvaartuig Register
Arno Landewers]</ref>
Na 13 di mart di 1996 e barku a kai banda di (Venezuela) e Cessna 402B P4-AVB na laman,
cu a mata tur ocho persona den e auto.
E tabata trata di un buelo di linea di Aruba pa Punto Fijo. E piloto a reporta na un otro avion di Avia Problema di aire ku e motor robes, i algun tempu despues cu un candela a kibra. For di investigashon a resulta cu e candela a causa e motor y un parti di a kibra e ala robes di e avion, despues cu e Nort di Las Piedras- Aeropuerto di Punto Fijo - a kai.
Na komienso di 2003, un Short SD.360-200 a kumpra, pero e aparato aki no a wòrdu a drenta servisio. For di mei 2003 no tabatin sèn mas pa paga salario di e personal y operacionnan di vuelo a keda para. Poco despues e lease company Volvo Aero a pidi e motornan di e dos Bandeirantes y finalmente
E departamento di impuesto a konfiská tur e produktonan. E Cessna tambe a keda destruí.
aerodinámiko pa motibu di mantenshon atrasá. Con E shortenan a bira algun e vuelo di entrenamentu a tuma lugá despues di e grupo di invershon IMCA, propietario di Air Exel,
a kumpra un participacion di 50% den Avia Air. Avia Air
lo sigui como AviaExel. E falta di Avia Air a hasi un pèrmit di establesementu definitivo
drecha bo kara. Na òktober 2003 e kompania a a declara su mes na faillite. Poco despues, e 'Short' a bira e doño a rekuperá; tur dos Bandeirantes a keda te ku e zomer di e aña aki riba e
Aeropuerto di Oranjestad ta para y e Cessna 402 P4-AVA ainda ta presente aki.
==Code data==
*[[International Air Transport Association|IATA]] Code: '''3R'''
*[[International Civil Aviation Organization|ICAO]] Code: '''ARB'''
*Callsign: Aviair
==Flota==
*Short 360-200
*Embraer EMB 110 Bandeirante
== Wak tambe ==
* [[Lista di eks-kompania aéreo di Karibe Hulandes]]
{{Appendix}}
NOTES
* Avia Air a cuminsa na 1984 como compania di charter Avia Air Chapter cu tabata activo na Aruba i Corwou.
* in augustus 1987 verscheen het Avia Air toestel met piloot Robby Anjie, 26 jr., ter hoogte van MAcoya, Venezuela. Een tweemotorig vliegtuig Cessna met kenteken N-5351- A van de particuliere chartermaatschappij van de heer Efi Tromp, Avia Air, wordt sinds vrijdagavond op de route van Punto Fjjo (Venezuela) naar de luchthaven van Aruba vermist.
* directie/eignaaar? Efi Tromp.
* HetvliegtuigiseenJetpropAerocommander, een snelle vliegtuig ingericht met de nodige luxe. Avia- Air hoopt met zijn nieuwe aanwinst de Curagaose zakenman nu een nog betere service te verlenen. Avia- Air die in 1980 bij ministriële beschikking toestemming kreeg om samen met twee andere luchttransportmaatschappijen commerciële passagiersvluchten uit te voeren, biedt rechtstreekse vluchten aan naar alle bestemmingen in het Caribisch gebied, Colombia, Venezuela en Suriname. Met dit nieuwe vliegtuig hoopt Avia- Air bij te kunnen dragen aan de economische ontwikkeling van Curagao,<ref>TOEKOMST ANDERS TEKORT AAN GEKWALIFICEERDE KRACHTEN CDM ervaart dat nu al Opleiding vaklieden in metaalsector noodzakelijk. "Amigoe". Curaçao, 24-08-1987, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642489:mpeg21:p003</ref>
* 1994: Avia Air van Efi Tromp is reeds enige tijd doende met plannen om commutervluchten tussen de eilanden te gaan vliegen.
* Avia Air heeft vanaf woensdag een nieuw vliegtuig in bedrijf. Het is een EMB-110, van Braziliaanse makelij, dat 19 passagiers kan vervoeren. Het kan gecharterd worden voor vluchten Aruba - Curagao v.v. en Aruba - Bonaire v.v. Auia Air voert tweemaal daags vluchten uit tussen Aruba en Punto Fijo in Venezuela.<ref>WILLEMSTAD— Avia Air heeft vanaf woensdag een nieuw vliegtuig in bedrijf. Het is een EMB-110, van Braziliaanse makelij, dat 19 passagiers kan vervoeren. Het kan gecharterd worden voor vluchten Aruba – Curagao v.v. en Aruba – Bonaire v.v. Auia Air voert tweemaal daags vluchten uit tussen Aruba en Punto Fijo in Venezuela.. "Amigoe". Curaçao, 12-10-1994, p. 9. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645369:mpeg21:p009</ref>
* Luchtvaartmaatschappij Avia Air die door de regering als nationale luchtvaartmaatschappij *s erkend, heeft plannen °ni met ingang van 1 december aanstaande naar vleugels uit te slaan. **er dag vertrekken twee yiuchten naar Punto Fijo (Venezuela), dirie naar en vier naar öonaire. Avia Air president Ciro Pieters. In 1986 is Avia Air begonnen als chartermaatschappij voor vluchten in de omgeving. In april van dit jaar kreeg Avia Air een vergunning om regelmatige vluchten uit te voeren. De maatschappij heeft vijf vliegtuigen: twee Embriers 110, elk met zestien stoelen en extra ruimte voor de koffers en twee Cessnas, elk met zeven stoelen.<ref>Plannen Avia Air om vleugels uit te slaan. "Amigoe". Curaçao, 28-11-1995, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644874:mpeg21:p007</ref>
* 1995: Het particuliere Avia Air heeft afgelopen vrijdag van minister. Glenbert Croes van Verkeer en Communicatie de vergunning ontvangen om geregelde vluchten uit te voeren. "Wij zijn nu ook een officiële luchtvaartmaatschappij die vluchten uit mag voeren op Bonaire, Curacao, Coro en Las Piedras", zo reageerde Avia Air-president Ciro Pieters vanmorgen desgevraagd. Ook werd vastgesteld dat de luchtvaartmaatschappijen van de twee landen (aruba-NA) elk een bepaald aantal vluchten kan uitvoeren. Dit zijn Aruba- Curacao met 35 vluchten per week, Aruba-Bonaire met 28 Avia Air, dat tot nu toe alleen chartervluchten verzorgde, begint binnen afzienbare tijd met de vluchten op Bonaire, Curacao en de twee Venezolaanse steden Coro en Las Piedras.
* Avia Air kreeg op 28 april van de minister Glenbert Croes van Vervoer en Communicatie een vergunning om geregelde vluchten uit te voeren tussen Cura9ao, Bonaire, Coro, Las Piedras en thuisbasis Aruba. De voorbereidingen betreffen nu voornamelijk de vluchten tussen de ABC-eilanden.
{{Appendix}}
------------------
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Insel Air Aruba
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda =
| antesecor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado =
| propietario =
| director ehecutivo =
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Insel Air Aruba''' tabata un aerolinea y subsidiario di Insel Air, como tambe e aerolinea oficial nacional di Aruba.<ref>[http://curacaochronicle.com/aviation/insel-air-aruba-seeks-u-s-routes/ Insel Air Aruba Seeks U.S. Routes]</ref>
de.wiki:Insel Air Aruba tabata un aerolinea y subsidiario di Insel Air, como tambe e aerolinea oficial nacional di Aruba. [1]
Un investigashon ku a tuma lugá na yanüari 2017 dor di e Inspectie Leefomgeving en Transport di Reino Hulandes a evidensiá defectonan tantu den e kompania mayor Insel Air i Insel Air Aruba, komo tambe den e outoridatnan di aviashon di Kòrsou i Aruba. Komo resultado, un kantidat di avion di e dos kompanianan lo no por bula pa un tempu indeterminá. Insel Air i Insel Air Aruba despues a reduci nan destinashonnan di buelo, ku anteriormente tambe tabata inkluí destinashonnan den Merka i Sur Amerika, pa e islanan ABC i Sint Maarten.<ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Dutch ILT intervenes in Curaçao, Aruba CAAs |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/53584-dutch-ilt-intervenes-in-curaao-aruba-caas ch-aviation.com]}}</ref><ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Insel Air axes bulk of network, retains ABC Islands |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/53989-insel-air-axes-bulk-of-network-retains-abc-islands ch-aviation.com]}}</ref><ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Curaçao's Insel Air looking to dispose of Aruban unit |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/54051-curaaos-insel-air-looking-to-dispose-of-aruban-unit ch-aviation.com]}}</ref><ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Curaçao's Insel Air fends off bankruptcy filing |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/54267-curaaos-insel-air-fends-off-bankruptcy-filing ch-aviation.com]}}</ref>
Insel Air Aruba a stop di opera na 2017 despues di cinco aña. [6]
== Flota ==
For di maart 2017, Insel Air Aruba su flota tabata consisti di ocho avion, di cual ningun ta operacional.<ref>[http://www.ch-aviation.com/portal/aircraft/search?search=1&cha=ISU ch-aviation], abgerufen am 20. März 2017.</ref>
==Wak tambe ==
* [[Lista di eks-kompania aéreo di Karibe Hulandes]]
== Link externo ==
* [https://www.fly-inselair.com/en/ Webpräsenz der Insel Air] (englisch und spanisch)
* [http://www.airliners.net/search/photo.search?airlinesearch=Insel%20Air%20Aruba&distinct_entry=true Fotos] der Insel Air Aruba auf [[Airliners.net]]
{{Appendix}}
-----------------
'''Aruba Flying Club''' tabata un asociacion di piloto amatur na Aruba??
== Historia ==
AFC ta data di ananan 1940. Tabata haci uzo di aeropuerto de Vuyst na San nicolas den bario di juana morto. met hangar
Na 1998 AFC a bira activo atrobe. AFC in 1950 statutair opgricht Vereniging Aruba Flying Club
In 1998 werd de Aruba Flying Club weer actief (welke vanaf de oorlogsjaren tot in de jaren 70 al
had bestaan). Aanvankelijk werd gevlogen met de Cessna 172M P4-BON, in 1992 en 1993 aangevuld
met Cessna 182P P4-GIN en sinds 1998 met een Amerikaans geregistreerde Cessna 172R, de N174AP.<ref>[http://landewers.net/P4-artikel.pdf 20 jaar Arubaans Luchtvaartuig Register
Arno Landewers]</ref>
Eleccion di directiva di AFC
* na 1956 e club tabatin 4 avioneta propio di cual e ultimo adkisicion tabata un stimson. Cu e avionetanan tabata bula y tene competencia y demostracionnan.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-ARUBAANSECOURANT-1956-09/page/n67/mode/2up?q=flying Aruba Flying Club viert eerste vlucht van nieuwe Stimson], Arubaanse Courant (21 september 1956)</ref>
* Aanwijzing: Als leden van de Raad van Beheer van de Aruba Flying Club, de heren: P. A. de Vuyst; Commandant Onderzoekings en Bewakingsdienst op Aruba; H. A. Hessling, Ambtenaar belast met het domein beheer op Aruba
* in 1950 de 100ste vliegbevet uitgereikt =- examens sportvliegr, instrument vlieger en instructur
* De Aruba Flying | Club 'is een bloeiende vereniging. | Het maximum aantal leden dat toegelaten wordt bedraagt statutair vijftig en dat heeft men vrijwel voortdurend. Het aantal brevetten dat in de loop der jaren werd uitge- > reikt loopt in de honderden. De samenwerking tussen A.F.C. en overheid is voortreffelijk en het aantal deskundigen waarover men kan beschikken ruim voldoende. De vloot bestaat uit vier toestellen, waarbij dan nog drie komen, die particulier eigendom van enkele leden zijn. De minimum leeftijdsgrens voor het behalen van een brevet is zeventien jaar. Men moet zich hiertoe eerst aan een strenge medische keuring onderwerpen. Voorschrift i.; dat men een aandeel koopt van driehonderd gulden. Daarna hebben de meeste leerlingen ongeveer 12 uur lessen nodig om dan nog een 25 tot 30 uur solo te vliegen voor zij het brevet kunnen halen. De totale instruktieteksten
belopen dan ongeveer ƒ 500.—. Wie eenmaal het brevet heeft en de nodige proeven hoeft afgelegd mag zelf een vliegtuigje huren, eerst voor vluchten boven het eiland, daarna ook voor tochtjes naar buiten. Voor weekenden komen vooral Curaeao en Bonaire in aanmerking voor langere vakanties Venezuela en andere omliggende landen. Enkele leden, als de heren Riehardson en van der Voort maakten ook veel langer vakantievluchteri (om langs de Venezolaans kust, Trinidad en andere eilanden naar Sint Maarten.<ref>De Aruba Flying Club. "Amigoe di Curacao". Willemstad, 26-10-1957. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000211195:mpeg21:p003</ref>
* Voor velen is het vertrek van de heer Pieter A. de Vuyst ongemerkt voorbij gegaan. Gedurende de tweede wereldoorlog was hij verbindingsmarineofficier en gedurende die tijd begon hij met het plannen voor een particulier vliegvels, dat naar hem genoemd werd. Op 16 juli 1944 werd dit vliegveld geopend dooi de toenmalige Gezaghebber I. Wagemaker. Dat het vliegveld naar hem ge noemd werd, was op voordracht van Aruba Flying Club als waardering voor het vele werk dat hij voor deze club had gedaan. In oktober 1945 kwam de heer de Vuyst in dienst van de Lago en verliet deze op 1 juni j.l. 1956.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010404914:mpeg21:p005|titel=Pieter A. de Vuyst verliet Aruba|werk=[[Amigoe]]|datum=1956-06-18|bezochtdatum=2024-03-12}}</ref>
{{Appendix}}
AFC is een Arubaanse vereniging ter beoefening van de vliegsport, opgericht in 1942 door employes van Lago te San Nicolas. Eerste voorzitter was Pieter A. de Vuijst, waarnaar het sportvliegveld is genoemd.<ref>Hoetink, Encyclopedie van de Nederlandse Antillen, 1969 pag.55</ref>
-----------------
== EZ Air (aanvulling)==
Mester menshoná ku direktor di Medicair Rene Winkel ta alabes direktor di aerolínea EZ Air, pues e kontrato firmá ta ku Winkel i no e aerolínea EZ Air. Esaki ta importante pa menshoná mirando ku den komunidat tin e impreshon ku ta EZ Air ta sòru pa Ambulans Aéreo. “Nos tin kontrato ku e doño pues no e aerolínea mes. Awor a yega e momentu ku e kontrato a vense. Segun e proseso, tur interesado por entregá un petishon pa ehekutá e tarea di Ambulans Aéreo. Boneriano 29-11-2023 titel=Ken ta bai ehekuta air ambulans?|https://awemainta.com/boneriano/
Medicair tambe por bolbe entregá un petishon”, e ta splika. Sinembargo e no ta konfirmá ku vensementu di e kontrato a sosedé entrante yanüari 2024. Tambe e ta sigurá ku e situashon di niun forma ta opstakulisá servisio di Ambulans Aéreo.
Mester menshoná ku ya pa algun luna tin spekulashon tokante e situashon aki. Dòkter Frans komo direktor di FM den un rueda di prensa anterior a konfirmá ku Ministerio na Hulanda ke pa ehekutá buelonan di Ambulans Aéreo ku avionnan registrá na Hulanda. Tur esaki por konsiderá komo opstákulo pa proveodornan lokal.
BONERIANO a tuma kontakto ku Rene Winkel tokante e situashon aki i e ta splika ku e no ta deseá na amplia masha mirando ku FM ainda ta un kliente.
“Echo sí ta ku FM algun tempu atras a saka un asina yamá ‘tender’ pa buska un operadó pa ambulans aéreo ku lo trese avionnan ku registrashon PH, esta di Hulanda. Es mas FM lo ta basta leu pa bira un operador di aerolínea. No ta eksistí Ambulans Aéreo, ta eksistí pèrmit pa ehekutá buelo ‘ airline operator certificate’ (AOC). Di aki ta haña un provishon riba e pèrmit pa Ambulans Aéreo pasombra ta buelo komersial i ku nan lo bula bou di e reglanan Europeo, EASA”, e ta splika.
Winkel ta agregá ku nan tambe a lesa ku FM ke bin ku avion di Ambulans eléktriko, pero tambe
mester bisa ku e teknologia aki no ta asina leu ainda.
“No ta eksistí avion eléktriko ainda ku por bula e rutanan aki, i dado kaso ku bin ku avionnan
asina mes, mester pasa den hinter un prosedura pa nan wòrdu sertifiká pa departamentonan
konserní manera Curacao Civil Aviation Authority (CCAA) Y ILT holanda , Esei ta nifiká ku por dura
añanan promé ku por bai usa avionnan eléktriko pa transporte di pashènt.”
Importansia di Ambulans Aéreo
Esaki ta un avion privá spesialmente adaptá pa duna sosten médiko na pashèntnan durante transporte. Un dòkter, paramediko òf ekipo di dòkternan altamente kualifiká lo biaha ku su pashènt pa atendé e pashènt te ora e yega e aeropuerto destiná i por transportá e pashènt na un manera sigur te su kas òf pa un hòspital den e pais. E Ambulans Aéreo lógikamente ta karga tur e ekipo i e remedinan nesesario durante e buelo.
{{Appendix}}
-----------------------------
__NOINDEX__
5irc0c3v20hlf4oln7ba44eqawjwimt
199502
199501
2026-08-04T16:51:35Z
Caribiana
8320
199502
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
* Nieuw: [[Avia Air]] - [[Insel Air Aruba]] - [[Aruba Airlines]] - [[Aruba Flying Club]] . [[SLM]] - [[Jetair Caribbean]] - [[Buelo 980 di ALM]] - [[Margareth Abraham]]
* Aanvullen: [[Z Air]]
---------------
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Aruba Airlines
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda = 2006
| antecesor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado = Onno J. de Swart
| propietario =
| director ehecutivo =
| pais = {{ABW}}
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Aruba Airlines''' (oficialmente '''Arubaanse Luchtvaart Maatschappij N.V.''') ta e aerolinea di bandera y e unico aerolinea nacional di [[Aruba]]. Funda na 2006, e compania ta ofrece transporte aereo pa pasahero, tanto servicio regular y di charter, pa varios destinacion den Caribe, [[Sur Amérika|Sur America]] y [[Estadonan Uni di Amérika|Merca]].
Aruba Airlines su sede ta na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]], Aruba, cerca di [[Aeropuerto Internacional Reina Beatrix]], mientras cu su base principal pa mantencion ta na [[Miami]], [[Florida]]. Na 2015, e aerolinea a ricibi un ''Aircraft Operating Certificate'' (AOC) for di Merca.[1][2]
== Historia ==
Aruba Airlines a wordo funda na 2006 door di Onno J. de Swart, kende tabata su prome director.<ref>{{Cite web|url=http://curacaochronicle.com/aviation/press-release-settlement-between-aruba-airlines-and-de-swart/|title=Press release: Settlement between Aruba Airlines and de Swart|date=2017-06-16}}</ref>
E aerolinea a cuminsa operacionnan di charter na 2010 cu un avion chikito tipo Piper PA-31 Navajo di shete asiento.<ref name="caribseek">{{citeer web|url=http://news.caribseek.com/index.php/caribbean-islands-news/aruba-news/the-morning-news-aruba-news/item/30639-aruba-airlines-welcomes-their-first-airbus-320|titel=Aruba Airlines welcomes their first Airbus 320|archiefurl=https://web.archive.org/web/20130627074832/http://news.caribseek.com/index.php/caribbean-islands-news/aruba-news/the-morning-news-aruba-news/item/30639-aruba-airlines-welcomes-their-first-airbus-320|archiefdatum=2013-06-27}}</ref> Den e prome añanan, e compania a concentra riba desaroyo di su structura operacional y di mercado.
Na 2011, inversionistanan nobo a bin aden, loke a permití expansion di e flota. Na augustus 2012, e aerolinea a haya su certificado di operacion aéreo economico.
Durante e mesun periodo, Aruba Airlines a introduci avionnan tipo Airbus A320, cu e prome avion a yega Aruba na novèmber 2012. E vuelonan charter a cuminsa na final di 2012, mientras cu operacionnan regular a sigui na 2013.
E prome destinacionnan regular tabata [[Maracaibo]] y [[Valencia]] na [[Venezuela]]. Despues, e red di ruta a wordo amplia cu [[Siudad di Panama|Panama City]] ([[Panama]]) y [[Miami]] (Merca).<ref>{{cite web|url=http://www.routesonline.com/news/29/breaking-news/203643/aruba-airlines-begins-operation-to-maracaibo-panama-city-from-june-2013/|title=Aruba Airlines Begins Operation to Maracaibo / Panama City from June 2013|publisher=Routesonline|accessdate=21 July 2013|archive-date=13 November 2013|archive-url=https://web.archive.org/web/20131113214128/http://www.routesonline.com/news/29/breaking-news/203643/aruba-airlines-begins-operation-to-maracaibo-panama-city-from-june-2013/|url-status=dead}}</ref>
=== Reto y estado aktual===
Durante e periodo di pandemia di COVID-19 y despues, Aruba Airlines a enfrentá varios reto operacional y financiero.
E operacionnan a reduci considerablemente, y na algun momentonan e flota a keda para. Aunke e compania a risibí un Airbus A321-200 na 2021 cu e intencion di lansa di nobo su operacionnan, informashon públiko tocante vuelonan regular a keda limita.
Segun fuente reciente, Aruba Airlines ta conta ainda como e aerolinea di bandera di Aruba i formalmente aktivo, pero e grado di operacion regular por varia y no semper ta cla den dato públiko disponibel.
==Flota==
Aruba Airlines ta operá un flota limitá. Segun dato di 2025–2026, e aerolínea tin solamente un avion aktivo: Airbus A320-200 (aprox. 180 asiento)
Den pasado, e kompania a operá tambe avionnan di tipo Airbus A319, Airbus A321-200 i Bombardier CRJ200, pero mayoria di nan no ta aktivo mas den operacion regular.
==Red di destinacion==
Aruba Airlines ta ofrece vuelonan charter y, di manera limita, vuelonan regular pa diferente destinacion den Caribe, Sur America y Merca.
Destinacionnan cu ta forma parti di e red di conexion di e aerolínea ta inclui:
*Curaçao
*Bonaire
*Medellín (Colombia)
*Barranquilla (Colombia)
*Georgetown (Guyana)
*Miami (Estados Unidos)
Sinembargo, e red di ruta no ta fiho y por varia considerablemente. Hopi di e vuelonan ta opera riba base di charter of disponibilidad temporal.
== Organisacion==
Aruba Airlines tin su sede na Oranjestad y ta opera for di Aeropuerto Internacional Reina Beatrix.
Ademas, e compania a mantene presencia den diferente mercado via ofisinanan di benta, inkluyendo na Miami, [[Kòrsou|Corsou]], Bonaire y Venezuela.<ref name="arubaair-offices">{{cite web|url=http://www.arubaairlines.com/#contactus|title=Aruba Airlines - Contact Us|accessdate= }}</ref>
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =|titulo=}}
{{References}}
}}
[[:Kategoria:Aviashon]]
[[:Kategoria:Aruba]]
---------------
E sede principal ta na Oranjestad na Aruba, cual ta e centro di operacion principal, y e aerolinea a habri un oficina nobo na [[Aeropuerto Internacional Reina Beatrix]]. E tin tambe ofisina di benta na Miami, Curaçao, Bonaire i na Maracaibo, Valencia i Maracay.<ref name="arubaair-offices">{{cite web|url=http://www.arubaairlines.com/#contactus|title=Aruba Airlines - Contact Us|accessdate=2015-04-21 }}</ref>
Na kuminsamentu di 2011 e kompania a atrae inversionista nobo, ku ta kondusí na e mehoracion di e flota. E compania a risibí un Sertifikado di Operashon di aerolínea ekonómiko na ougùstùs di 2012. E aerolinea ta haya dos avion Airbus A320, e prome di nan a yega Aruba na november di 2012. E avion a kuminsá bula buelonan charter for di Aruba na fin di 2012 i e operashonnan programá a kuminsá e siguiente aña. Su promé destinashon tabata Maracaibo, Venezuela i despues Valencia, Venezuela. Despues riba 5 di yüli di e aña ei nan a inaugurá e buelonan pa Panama City, Panama. Y finalmente Miami, Merca.
Flota y Destinashonnan
{| class="wikitable sortable"
! Tipo di Avion !! Modelo !! Kantidat !! Kabina !! Asiento !! Registrashon
|-
| Airbus || A320-200 || 1 || Ekonomiko || ~180 || P4-AAF [4]
|-
| Airbus || A321-200 || 1 || Ekonomiko/“Premium” || ~178 || (vhe model, [5])
|-
| Bombardier || CRJ200 || 1 || Ekonomiko || ~52 || P4-CRA [6]
|}
== Destinashonnan selectá ==
{| class="wikitable sortable"
! Ruta !! País/Región !! Estado
|-
| Aruba ↔ Miami !! EEUU !! Activo (charter/regular) [3]
|-
| Aruba ↔ Maracaibo !! Venezuela !! Introdi (2012) [3]
|-
| Aruba ↔ Valencia !! Venezuela !! Introdi (2012) [3]
|-
| Aruba ↔ Panama City !! Panamá !! Introdi (5 Julio) [3]
|}
== Dificultadnan i Estado Actual ==
Durante e kriis di COVID-19 y problemanan operashonal, Aruba Airlines a enfrenta varios reto. Pa ehempel: su flota a keda parká, i datos reciente ta mustra ku e aerolínea no ta tene vuelos normales kuendo; por ehempel, un sitio pa seguimiento di vuelos ta nifiká kantidat “0” destinashon pa Aruba Airlines. [7]
Den marzo 2021 Aruba Airlines a risibí su promé A321-200 (P4-AAI) pa possibilitá un relansa, pero no ta klaro si e aerolínea actualmente ta operando vuelos regulares.[8]
E situashon ta kompleho: aunke e sitio ofisial y rekursonan ta indiká ku e aerolínea ta “active” [9], e falta di voli actual y klaridat publikashonal ta kreá duda.
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1359309649|titulo=ALM Flight 980}}
{{References}}
}}
[[:Kategoria:Aviashon]]
[[:Kategoria:Aruba]]
Historia
Aruba Airlines a wòrdu fundá na 2006 dor di Onno J. de Swart, kende tabata su promé direktor.[1]
E aerolínea a kuminsá operashonnan di charter na 2010 ku un avion chikí tipo Piper PA-31 Navajo di shete asiento. Na e promé añanan, e kompania a konsentrá riba desaroyo di su struktura operashonal i di merkado.
Na 2011, inversionistanan nobo a bin aden, loke a permití ekspanshon di e flota. Na ougùstùs 2012, e aerolínea a haña su sertifikado di operashon aéreo ekonómiko.
Durante e mesun periodo, Aruba Airlines a introdusí avionnan tipo Airbus A320, ku e promé avion a yega Aruba na novèmber 2012. E buelonan charter a kuminsá na final di 2012, miéntras ku operashonnan regular a sigui na 2013.
E promé destinashonnan regular tabata:
Maracaibo (Venezuela)
Valencia (Venezuela)
Despues, e red di ruta a wòrdu ampliá ku:
Panama City (Panamá)
Miami (Estados Unidos)
==Flota==
Aruba Airlines ta operá un flota limitá. Segun dato di 2025–2026, e aerolínea tin solamente un avion aktivo: Airbus A320-200 (aprox. 180 asiento)
Den pasado, e kompania a operá tambe avionnan tipo Airbus A319, Airbus A321-200 i Bombardier CRJ200, pero mayoria di nan no ta aktivo mas den operashon regular.
==Destinashonnan==
Aruba Airlines ta ofrece buelonan charter i, di manera limitá, buelonan regular pa diferente destinashonnan den Karibe, Suramérika i Estados Unidos.
Destinashonnan asociá ku e aerolínea den periodo reciente inkluí:
Curaçao
Bonaire
Medellín (Colombia)
Barranquilla (Colombia)
Georgetown (Guyana)
Miami (Estados Unidos)
Sinembargo, e red di ruta no ta fijo i por varia konsiderablemente. Hopi di e buelonan ta operá riba base di charter òf disponibilidad temporal.
==Dificultadnan i estado aktual==
Durante e periodo di pandemia di COVID-19 i despues, Aruba Airlines a enfrentá varios reto operashonal i finansiero.
E operashonnan a reducí konsiderablemente, i na algun momentonan e flota a keda parka. Aunke e kompania a risibí un Airbus A321-200 na 2021 ku e intenshon di relansamentu, informashon públiko tokante buelonan regular a keda limitá.
Segun fuente reciente, Aruba Airlines ta konta ainda komo e aerolínea di bandera di Aruba i formalmente aktivo, pero e grado di operashon regular por varia i no semper ta kla den dato públiko disponibel.
Organisashon
Aruba Airlines tin su sede na Oranjestad i ta operá for di Aeropuerto Internashonal Reina Beatrix.
Ademas, e kompania a mantené presensia den diferente merkadonan via ofisinan di benta, inkluyendo:
Miami
Curaçao
Bonaire
Venezuela
---------
Segun dato aktual (2025–2026), Aruba Airlines ta operá un flota hopi limitá, konsistiendo principalmente di un solo avion aktivo:
Airbus A320-200 – aproksimadamente 180 asiento
Dato di aviashon independiente ta konfirmá ku e aerolínea tin solamente 1 avion den servisio, ku otro avionnan den pasado ya no ta aktivo òf ta konsiderá komo parte di flota historiko .
Flota anterior
Aruba Airlines a operá e siguiente tiponan di avion den pasado:
Airbus A319-100
Airbus A321-200
Bombardier CRJ200
Piper PA-31 Navajo
Mayoria di e avionnan aki a wòrdu retirá entre 2018 i 2023, indikando un redukshon significativo den kapasidat operashonal.
🌍 Destinashonnan
Aruba Airlines ta ofresé buelonan charter i, di manera limitá, buelonan regular pa destinashonnan den Karibe, Suramérika i Estados Unidos.
Segun informashon mas reciente, e destinashonnan asociá ku e aerolínea inkluí:
Curaçao
Bonaire
Medellín (Colombia)
Barranquilla (Colombia)
Georgetown (Guyana)
Miami (Estados Unidos)
Fuente independiente ta indiká ku Aruba Airlines ta sirbi un kantidat chikí di destinashonnan (±3–8), ku un red di ruta ku por varia segun kondishonnan di merkado .
------------
18/10/25 Aruba Airlines is still operating and is the flag carrier and sole airline of Aruba. It is based at Queen Beatrix International Airport in Oranjestad and provides scheduled and charter services to various destinations across the Caribbean, South America, and the United States.
Operations: Aruba Airlines is currently the only Aruban airline. It offers both scheduled and charter flights, serving as a primary carrier to and from the island.
Headquarters: The airline's corporate headquarters are in Oranjestad, Aruba. Its main maintenance base is in Miami, Florida.
Destinations: It flies to a number of destinations, including cities in the Caribbean, South America (such as Medellin, Colombia, and Georgetown, Guyana), and the United States (such as Miami).
NOTES
'''Aruba Airlines''' (officially Arubaanse Luchtvaart Maatschappij N.V.) ta e aerolínea di bandera y e único aerolínea nashonal di Aruba. Fundá den 2006, Aruba Airlines ta oferé transporte aéreo regular y charter pa pasaheronan pa varias destinashon. Su sede korporativo ta na Oranjestad, Aruba, y su base di mantenemento prinsipal ta na Miami, Florida. Den 2015 e compañías a risibí e Aircraft Operating Certificate (AOC) for di Estados Unidos.[1][2]
== Historia ==
Aruba Airlines a wordo funda na 2006 pa Onno J. de Swart, kien tabata su promé direktor. Den 2010 e a inicia operashon di charter ku un Piper PA-31 Navajo di shete asiento. Su sede operashonal ta na Oranjestad, kaminda e tin su base perto di Aeropuerto Internacional Reina Beatrix. E tin ofisinan di benta na Miami (EEUU), Curaçao, Bonaire, i Venezuela (Maracaibo, Valencia y Maracay).[3]
Na 2011 Aruba Airlines a atraé inversionistanan nobo pa mehorá su flota. Den ougùstùs 2012, e aerolínea risibí su sertifikado di operashon aéreo ekonómiko, y e a introducí dos Airbus A320 na su flota (su promé A320 yegá na Aruba na november 2012).
Su promé ruta regular tabata Aruba → Maracaibo (Venezuela), sigi pa Aruba → Valencia (Venezuela), y mas dilanti Aruba → Panama City (Panamá) i Aruba → Miami (EEUU).
------------
{{Variante|a}}
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Jet Air
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda =
| antesecor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado =
| propietario =
| director ehecutivo =
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Jet Air''' (oficialmente ) ta e aerolínea nacional di
{{Appendix}}
[[:Category:Aviashon]]
[[:Category:Karibe Hulandes]]
-------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Avia Air
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda =
| antesecor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado =
| propietario =
| director ehecutivo =
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Avia Air''' ta un compania aereo di Aruba cu a opera entre .. y november 2003.
Avia Air tabata un aerolinea basá na Aruba.
Avia Air a suspendé su servisio na novèmber 2003 i tabata trahando pa reestructurá su operashonnan bou di protekshon di bankrut. 1]
== Historia ==
Avia Air a kuminsá operashon den zomer di 1994 inicialmente tres Cessna 402B ⁇ (P4-AVA te ku
P4-AVC); e mesun aña a añadí un Embraer Bandeirante (P4-AVD). Pasobra Air Aruba a enfoca mas y mas riba buelonan pa Merka, algun ruta regional por a bira operá. A kuminsá ku servisionan di liña pa Curaçao, Bonaire i e siudatnan Venezolano di Maracaibo, Punto Fijo i Valencia. Na fin di 1995,
a cumpra un di dos Bandeirante P4-AVE).<ref>[http://landewers.net/P4-artikel.pdf 20 jaar Arubaans Luchtvaartuig Register
Arno Landewers]</ref>
Na 13 di mart di 1996 e barku a kai banda di (Venezuela) e Cessna 402B P4-AVB na laman,
cu a mata tur ocho persona den e auto.
E tabata trata di un buelo di linea di Aruba pa Punto Fijo. E piloto a reporta na un otro avion di Avia Problema di aire ku e motor robes, i algun tempu despues cu un candela a kibra. For di investigashon a resulta cu e candela a causa e motor y un parti di a kibra e ala robes di e avion, despues cu e Nort di Las Piedras- Aeropuerto di Punto Fijo - a kai.
Na komienso di 2003, un Short SD.360-200 a kumpra, pero e aparato aki no a wòrdu a drenta servisio. For di mei 2003 no tabatin sèn mas pa paga salario di e personal y operacionnan di vuelo a keda para. Poco despues e lease company Volvo Aero a pidi e motornan di e dos Bandeirantes y finalmente
E departamento di impuesto a konfiská tur e produktonan. E Cessna tambe a keda destruí.
aerodinámiko pa motibu di mantenshon atrasá. Con E shortenan a bira algun e vuelo di entrenamentu a tuma lugá despues di e grupo di invershon IMCA, propietario di Air Exel,
a kumpra un participacion di 50% den Avia Air. Avia Air
lo sigui como AviaExel. E falta di Avia Air a hasi un pèrmit di establesementu definitivo
drecha bo kara. Na òktober 2003 e kompania a a declara su mes na faillite. Poco despues, e 'Short' a bira e doño a rekuperá; tur dos Bandeirantes a keda te ku e zomer di e aña aki riba e
Aeropuerto di Oranjestad ta para y e Cessna 402 P4-AVA ainda ta presente aki.
==Code data==
*[[International Air Transport Association|IATA]] Code: '''3R'''
*[[International Civil Aviation Organization|ICAO]] Code: '''ARB'''
*Callsign: Aviair
==Flota==
*Short 360-200
*Embraer EMB 110 Bandeirante
== Wak tambe ==
* [[Lista di eks-kompania aéreo di Karibe Hulandes]]
{{Appendix}}
NOTES
* Avia Air a cuminsa na 1984 como compania di charter Avia Air Chapter cu tabata activo na Aruba i Corwou.
* in augustus 1987 verscheen het Avia Air toestel met piloot Robby Anjie, 26 jr., ter hoogte van MAcoya, Venezuela. Een tweemotorig vliegtuig Cessna met kenteken N-5351- A van de particuliere chartermaatschappij van de heer Efi Tromp, Avia Air, wordt sinds vrijdagavond op de route van Punto Fjjo (Venezuela) naar de luchthaven van Aruba vermist.
* directie/eignaaar? Efi Tromp.
* HetvliegtuigiseenJetpropAerocommander, een snelle vliegtuig ingericht met de nodige luxe. Avia- Air hoopt met zijn nieuwe aanwinst de Curagaose zakenman nu een nog betere service te verlenen. Avia- Air die in 1980 bij ministriële beschikking toestemming kreeg om samen met twee andere luchttransportmaatschappijen commerciële passagiersvluchten uit te voeren, biedt rechtstreekse vluchten aan naar alle bestemmingen in het Caribisch gebied, Colombia, Venezuela en Suriname. Met dit nieuwe vliegtuig hoopt Avia- Air bij te kunnen dragen aan de economische ontwikkeling van Curagao,<ref>TOEKOMST ANDERS TEKORT AAN GEKWALIFICEERDE KRACHTEN CDM ervaart dat nu al Opleiding vaklieden in metaalsector noodzakelijk. "Amigoe". Curaçao, 24-08-1987, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642489:mpeg21:p003</ref>
* 1994: Avia Air van Efi Tromp is reeds enige tijd doende met plannen om commutervluchten tussen de eilanden te gaan vliegen.
* Avia Air heeft vanaf woensdag een nieuw vliegtuig in bedrijf. Het is een EMB-110, van Braziliaanse makelij, dat 19 passagiers kan vervoeren. Het kan gecharterd worden voor vluchten Aruba - Curagao v.v. en Aruba - Bonaire v.v. Auia Air voert tweemaal daags vluchten uit tussen Aruba en Punto Fijo in Venezuela.<ref>WILLEMSTAD— Avia Air heeft vanaf woensdag een nieuw vliegtuig in bedrijf. Het is een EMB-110, van Braziliaanse makelij, dat 19 passagiers kan vervoeren. Het kan gecharterd worden voor vluchten Aruba – Curagao v.v. en Aruba – Bonaire v.v. Auia Air voert tweemaal daags vluchten uit tussen Aruba en Punto Fijo in Venezuela.. "Amigoe". Curaçao, 12-10-1994, p. 9. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645369:mpeg21:p009</ref>
* Luchtvaartmaatschappij Avia Air die door de regering als nationale luchtvaartmaatschappij *s erkend, heeft plannen °ni met ingang van 1 december aanstaande naar vleugels uit te slaan. **er dag vertrekken twee yiuchten naar Punto Fijo (Venezuela), dirie naar en vier naar öonaire. Avia Air president Ciro Pieters. In 1986 is Avia Air begonnen als chartermaatschappij voor vluchten in de omgeving. In april van dit jaar kreeg Avia Air een vergunning om regelmatige vluchten uit te voeren. De maatschappij heeft vijf vliegtuigen: twee Embriers 110, elk met zestien stoelen en extra ruimte voor de koffers en twee Cessnas, elk met zeven stoelen.<ref>Plannen Avia Air om vleugels uit te slaan. "Amigoe". Curaçao, 28-11-1995, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644874:mpeg21:p007</ref>
* 1995: Het particuliere Avia Air heeft afgelopen vrijdag van minister. Glenbert Croes van Verkeer en Communicatie de vergunning ontvangen om geregelde vluchten uit te voeren. "Wij zijn nu ook een officiële luchtvaartmaatschappij die vluchten uit mag voeren op Bonaire, Curacao, Coro en Las Piedras", zo reageerde Avia Air-president Ciro Pieters vanmorgen desgevraagd. Ook werd vastgesteld dat de luchtvaartmaatschappijen van de twee landen (aruba-NA) elk een bepaald aantal vluchten kan uitvoeren. Dit zijn Aruba- Curacao met 35 vluchten per week, Aruba-Bonaire met 28 Avia Air, dat tot nu toe alleen chartervluchten verzorgde, begint binnen afzienbare tijd met de vluchten op Bonaire, Curacao en de twee Venezolaanse steden Coro en Las Piedras.
* Avia Air kreeg op 28 april van de minister Glenbert Croes van Vervoer en Communicatie een vergunning om geregelde vluchten uit te voeren tussen Cura9ao, Bonaire, Coro, Las Piedras en thuisbasis Aruba. De voorbereidingen betreffen nu voornamelijk de vluchten tussen de ABC-eilanden.
{{Appendix}}
------------------
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Insel Air Aruba
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda =
| antesecor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado =
| propietario =
| director ehecutivo =
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Insel Air Aruba''' tabata un aerolinea y subsidiario di Insel Air, como tambe e aerolinea oficial nacional di Aruba.<ref>[http://curacaochronicle.com/aviation/insel-air-aruba-seeks-u-s-routes/ Insel Air Aruba Seeks U.S. Routes]</ref>
de.wiki:Insel Air Aruba tabata un aerolinea y subsidiario di Insel Air, como tambe e aerolinea oficial nacional di Aruba. [1]
Un investigashon ku a tuma lugá na yanüari 2017 dor di e Inspectie Leefomgeving en Transport di Reino Hulandes a evidensiá defectonan tantu den e kompania mayor Insel Air i Insel Air Aruba, komo tambe den e outoridatnan di aviashon di Kòrsou i Aruba. Komo resultado, un kantidat di avion di e dos kompanianan lo no por bula pa un tempu indeterminá. Insel Air i Insel Air Aruba despues a reduci nan destinashonnan di buelo, ku anteriormente tambe tabata inkluí destinashonnan den Merka i Sur Amerika, pa e islanan ABC i Sint Maarten.<ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Dutch ILT intervenes in Curaçao, Aruba CAAs |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/53584-dutch-ilt-intervenes-in-curaao-aruba-caas ch-aviation.com]}}</ref><ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Insel Air axes bulk of network, retains ABC Islands |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/53989-insel-air-axes-bulk-of-network-retains-abc-islands ch-aviation.com]}}</ref><ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Curaçao's Insel Air looking to dispose of Aruban unit |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/54051-curaaos-insel-air-looking-to-dispose-of-aruban-unit ch-aviation.com]}}</ref><ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Curaçao's Insel Air fends off bankruptcy filing |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/54267-curaaos-insel-air-fends-off-bankruptcy-filing ch-aviation.com]}}</ref>
Insel Air Aruba a stop di opera na 2017 despues di cinco aña. [6]
== Flota ==
For di maart 2017, Insel Air Aruba su flota tabata consisti di ocho avion, di cual ningun ta operacional.<ref>[http://www.ch-aviation.com/portal/aircraft/search?search=1&cha=ISU ch-aviation], abgerufen am 20. März 2017.</ref>
==Wak tambe ==
* [[Lista di eks-kompania aéreo di Karibe Hulandes]]
== Link externo ==
* [https://www.fly-inselair.com/en/ Webpräsenz der Insel Air] (englisch und spanisch)
* [http://www.airliners.net/search/photo.search?airlinesearch=Insel%20Air%20Aruba&distinct_entry=true Fotos] der Insel Air Aruba auf [[Airliners.net]]
{{Appendix}}
-----------------
'''Aruba Flying Club''' tabata un asociacion di piloto amatur na Aruba??
== Historia ==
AFC ta data di ananan 1940. Tabata haci uzo di aeropuerto de Vuyst na San nicolas den bario di juana morto. met hangar
Na 1998 AFC a bira activo atrobe. AFC in 1950 statutair opgricht Vereniging Aruba Flying Club
In 1998 werd de Aruba Flying Club weer actief (welke vanaf de oorlogsjaren tot in de jaren 70 al
had bestaan). Aanvankelijk werd gevlogen met de Cessna 172M P4-BON, in 1992 en 1993 aangevuld
met Cessna 182P P4-GIN en sinds 1998 met een Amerikaans geregistreerde Cessna 172R, de N174AP.<ref>[http://landewers.net/P4-artikel.pdf 20 jaar Arubaans Luchtvaartuig Register
Arno Landewers]</ref>
Eleccion di directiva di AFC
* na 1956 e club tabatin 4 avioneta propio di cual e ultimo adkisicion tabata un stimson. Cu e avionetanan tabata bula y tene competencia y demostracionnan.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-ARUBAANSECOURANT-1956-09/page/n67/mode/2up?q=flying Aruba Flying Club viert eerste vlucht van nieuwe Stimson], Arubaanse Courant (21 september 1956)</ref>
* Aanwijzing: Als leden van de Raad van Beheer van de Aruba Flying Club, de heren: P. A. de Vuyst; Commandant Onderzoekings en Bewakingsdienst op Aruba; H. A. Hessling, Ambtenaar belast met het domein beheer op Aruba
* in 1950 de 100ste vliegbevet uitgereikt =- examens sportvliegr, instrument vlieger en instructur
* De Aruba Flying | Club 'is een bloeiende vereniging. | Het maximum aantal leden dat toegelaten wordt bedraagt statutair vijftig en dat heeft men vrijwel voortdurend. Het aantal brevetten dat in de loop der jaren werd uitge- > reikt loopt in de honderden. De samenwerking tussen A.F.C. en overheid is voortreffelijk en het aantal deskundigen waarover men kan beschikken ruim voldoende. De vloot bestaat uit vier toestellen, waarbij dan nog drie komen, die particulier eigendom van enkele leden zijn. De minimum leeftijdsgrens voor het behalen van een brevet is zeventien jaar. Men moet zich hiertoe eerst aan een strenge medische keuring onderwerpen. Voorschrift i.; dat men een aandeel koopt van driehonderd gulden. Daarna hebben de meeste leerlingen ongeveer 12 uur lessen nodig om dan nog een 25 tot 30 uur solo te vliegen voor zij het brevet kunnen halen. De totale instruktieteksten
belopen dan ongeveer ƒ 500.—. Wie eenmaal het brevet heeft en de nodige proeven hoeft afgelegd mag zelf een vliegtuigje huren, eerst voor vluchten boven het eiland, daarna ook voor tochtjes naar buiten. Voor weekenden komen vooral Curaeao en Bonaire in aanmerking voor langere vakanties Venezuela en andere omliggende landen. Enkele leden, als de heren Riehardson en van der Voort maakten ook veel langer vakantievluchteri (om langs de Venezolaans kust, Trinidad en andere eilanden naar Sint Maarten.<ref>De Aruba Flying Club. "Amigoe di Curacao". Willemstad, 26-10-1957. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000211195:mpeg21:p003</ref>
* Voor velen is het vertrek van de heer Pieter A. de Vuyst ongemerkt voorbij gegaan. Gedurende de tweede wereldoorlog was hij verbindingsmarineofficier en gedurende die tijd begon hij met het plannen voor een particulier vliegvels, dat naar hem genoemd werd. Op 16 juli 1944 werd dit vliegveld geopend dooi de toenmalige Gezaghebber I. Wagemaker. Dat het vliegveld naar hem ge noemd werd, was op voordracht van Aruba Flying Club als waardering voor het vele werk dat hij voor deze club had gedaan. In oktober 1945 kwam de heer de Vuyst in dienst van de Lago en verliet deze op 1 juni j.l. 1956.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010404914:mpeg21:p005|titel=Pieter A. de Vuyst verliet Aruba|werk=[[Amigoe]]|datum=1956-06-18|bezochtdatum=2024-03-12}}</ref>
{{Appendix}}
AFC is een Arubaanse vereniging ter beoefening van de vliegsport, opgericht in 1942 door employes van Lago te San Nicolas. Eerste voorzitter was Pieter A. de Vuijst, waarnaar het sportvliegveld is genoemd.<ref>Hoetink, Encyclopedie van de Nederlandse Antillen, 1969 pag.55</ref>
-----------------
== EZ Air (aanvulling)==
Mester menshoná ku direktor di Medicair Rene Winkel ta alabes direktor di aerolínea EZ Air, pues e kontrato firmá ta ku Winkel i no e aerolínea EZ Air. Esaki ta importante pa menshoná mirando ku den komunidat tin e impreshon ku ta EZ Air ta sòru pa Ambulans Aéreo. “Nos tin kontrato ku e doño pues no e aerolínea mes. Awor a yega e momentu ku e kontrato a vense. Segun e proseso, tur interesado por entregá un petishon pa ehekutá e tarea di Ambulans Aéreo. Boneriano 29-11-2023 titel=Ken ta bai ehekuta air ambulans?|https://awemainta.com/boneriano/
Medicair tambe por bolbe entregá un petishon”, e ta splika. Sinembargo e no ta konfirmá ku vensementu di e kontrato a sosedé entrante yanüari 2024. Tambe e ta sigurá ku e situashon di niun forma ta opstakulisá servisio di Ambulans Aéreo.
Mester menshoná ku ya pa algun luna tin spekulashon tokante e situashon aki. Dòkter Frans komo direktor di FM den un rueda di prensa anterior a konfirmá ku Ministerio na Hulanda ke pa ehekutá buelonan di Ambulans Aéreo ku avionnan registrá na Hulanda. Tur esaki por konsiderá komo opstákulo pa proveodornan lokal.
BONERIANO a tuma kontakto ku Rene Winkel tokante e situashon aki i e ta splika ku e no ta deseá na amplia masha mirando ku FM ainda ta un kliente.
“Echo sí ta ku FM algun tempu atras a saka un asina yamá ‘tender’ pa buska un operadó pa ambulans aéreo ku lo trese avionnan ku registrashon PH, esta di Hulanda. Es mas FM lo ta basta leu pa bira un operador di aerolínea. No ta eksistí Ambulans Aéreo, ta eksistí pèrmit pa ehekutá buelo ‘ airline operator certificate’ (AOC). Di aki ta haña un provishon riba e pèrmit pa Ambulans Aéreo pasombra ta buelo komersial i ku nan lo bula bou di e reglanan Europeo, EASA”, e ta splika.
Winkel ta agregá ku nan tambe a lesa ku FM ke bin ku avion di Ambulans eléktriko, pero tambe
mester bisa ku e teknologia aki no ta asina leu ainda.
“No ta eksistí avion eléktriko ainda ku por bula e rutanan aki, i dado kaso ku bin ku avionnan
asina mes, mester pasa den hinter un prosedura pa nan wòrdu sertifiká pa departamentonan
konserní manera Curacao Civil Aviation Authority (CCAA) Y ILT holanda , Esei ta nifiká ku por dura
añanan promé ku por bai usa avionnan eléktriko pa transporte di pashènt.”
Importansia di Ambulans Aéreo
Esaki ta un avion privá spesialmente adaptá pa duna sosten médiko na pashèntnan durante transporte. Un dòkter, paramediko òf ekipo di dòkternan altamente kualifiká lo biaha ku su pashènt pa atendé e pashènt te ora e yega e aeropuerto destiná i por transportá e pashènt na un manera sigur te su kas òf pa un hòspital den e pais. E Ambulans Aéreo lógikamente ta karga tur e ekipo i e remedinan nesesario durante e buelo.
{{Appendix}}
-----------------------------
__NOINDEX__
9qec3fm0t413tisamkhj4jgyos7k5xq
199506
199502
2026-08-04T17:13:36Z
Caribiana
8320
199506
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
* Nieuw: [[Avia Air]] - [[Insel Air Aruba]] - [[Aruba Airlines]] - [[Aruba Flying Club]] . [[SLM]] - [[Jetair Caribbean]] - [[Buelo 980 di ALM]] - [[Margareth Abraham]]
* Aanvullen: [[Z Air]]
---------------
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Aruba Airlines
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda = 2006
| antecesor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado = Onno J. de Swart
| propietario =
| director ehecutivo =
| pais = {{ABW}}
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Aruba Airlines''' (oficialmente '''Arubaanse Luchtvaart Maatschappij N.V.''') ta e aerolinea di bandera y e unico aerolinea nacional di [[Aruba]]. Funda na 2006, e compania ta ofrece transporte aereo pa pasahero, tanto servicio regular como charter, pa varios destinacion den Caribe, [[Sur Amérika|Sur America]] y [[Estadonan Uni di Amérika|Merca]].
Aruba Airlines su sede ta na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]], Aruba, cerca di [[Aeropuerto Internacional Reina Beatrix]], mientras su base principal pa mantenemento ta situa na [[Miami]], [[Florida]]. Na 2015, e aerolinea a ricibi un ''Aircraft Operating Certificate'' (AOC) for di Merca.[1][2]
== Historia ==
Aruba Airlines a wordo funda na 2006 door di Onno J. de Swart, kende tabata su prome director.<ref>{{Cite web|url=http://curacaochronicle.com/aviation/press-release-settlement-between-aruba-airlines-and-de-swart/|title=Press release: Settlement between Aruba Airlines and de Swart|date=2017-06-16}}</ref>
E aerolinea a cuminsa operacionnan di charter na 2010 cu un avion chikito tipo Piper PA-31 Navajo di shete asiento.<ref name="caribseek">{{citeer web|url=http://news.caribseek.com/index.php/caribbean-islands-news/aruba-news/the-morning-news-aruba-news/item/30639-aruba-airlines-welcomes-their-first-airbus-320|titel=Aruba Airlines welcomes their first Airbus 320|archiefurl=https://web.archive.org/web/20130627074832/http://news.caribseek.com/index.php/caribbean-islands-news/aruba-news/the-morning-news-aruba-news/item/30639-aruba-airlines-welcomes-their-first-airbus-320|archiefdatum=2013-06-27}}</ref> Den e prome añanan, e compania a concentra riba desaroyo di su structura operacional y di mercado.
Na 2011, inversionistanan nobo a bin aden, loke a permití expansion di e flota. Na augustus 2012, e aerolinea a haya su certificado di operacion aéreo economico.
Durante e mesun periodo, Aruba Airlines a introduci avionnan tipo Airbus A320, cu e prome avion a yega Aruba na novèmber 2012. E vuelonan charter a cuminsa na final di 2012, mientras cu operacionnan regular a sigui na 2013.
E prome destinacionnan regular tabata [[Maracaibo]] y [[Valencia]] na [[Venezuela]]. Despues, e red di ruta a wordo amplia cu [[Siudad di Panama|Panama City]] ([[Panama]]) y [[Miami]] (Merca).<ref>{{cite web|url=http://www.routesonline.com/news/29/breaking-news/203643/aruba-airlines-begins-operation-to-maracaibo-panama-city-from-june-2013/|title=Aruba Airlines Begins Operation to Maracaibo / Panama City from June 2013|publisher=Routesonline|accessdate=21 July 2013|archive-date=13 November 2013|archive-url=https://web.archive.org/web/20131113214128/http://www.routesonline.com/news/29/breaking-news/203643/aruba-airlines-begins-operation-to-maracaibo-panama-city-from-june-2013/|url-status=dead}}</ref>
=== Reto y estado aktual===
Durante e periodo di pandemia di COVID-19 y despues, Aruba Airlines a enfrenta varios reto operacional y financiero.
E operacionnan a reduci considerablemente, y na algun momento e flota a keda para na tera. Aunke e compania a ricibi un Airbus A321-200 na 2021 cu e intencion di lansa su operacionnan di nobo, informacion publico tocante vuelonan regular a keda limita.
Segun fuente reciente, Aruba Airlines ta conta ainda como e aerolinea di bandera di Aruba i formalmente activo, pero e grado di operacion regular por varia y no semper ta cla den dato públiko disponibel.
==Flota==
Aruba Airlines ta operá un flota limitá. Segun dato di 2025–2026, e aerolinea tin solamente un avion den operacion: Airbus A320-200 (aprox. 180 asiento)<ref>{{cite journal |title=Global Airline Guide 2025 - Aruba Airlines |journal=Airliner World |date=September 2025 |page=50}}</ref>
Den pasado, e compania a opera tambe avionnan di tipo Airbus A319, Airbus A321-200 i Bombardier CRJ200, pero mayoria di nan no ta activo mas den operacion regular.
==Red di destinacion==
Aruba Airlines ta ofrece vuelonan charter y, di forma limita, vuelonan regular pa diferente destinacion den Caribe, Sur America y Merca.
Destinacionnan cu ta forma parti di e red di conexion di e aerolínea ta inclui:
*Curaçao
*Bonaire
*Medellín (Colombia)
*Barranquilla (Colombia)
*Georgetown (Guyana)
*Miami (Estados Unidos)
Sinembargo, e red di ruta no ta fiho y por varia considerablemente. Hopi di e vuelonan ta opera sea riba base di charter of disponibilidad temporal.
== Organisacion==
Aruba Airlines tin su sede na Oranjestad y ta opera for di Aeropuerto Internacional Reina Beatrix.
Ademas, e compania a mantene presencia den diferente mercado via ofisinanan di benta, inkluyendo na Miami, [[Kòrsou|Corsou]], Bonaire y Venezuela.<ref name="arubaair-offices">{{cite web|url=http://www.arubaairlines.com/#contactus|title=Aruba Airlines - Contact Us|accessdate= }}</ref>
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =|titulo=}}
{{References}}
}}
[[:Kategoria:Aviashon]]
[[:Kategoria:Aruba]]
---------------
E sede principal ta na Oranjestad na Aruba, cual ta e centro di operacion principal, y e aerolinea a habri un oficina nobo na [[Aeropuerto Internacional Reina Beatrix]]. E tin tambe ofisina di benta na Miami, Curaçao, Bonaire i na Maracaibo, Valencia i Maracay.<ref name="arubaair-offices">{{cite web|url=http://www.arubaairlines.com/#contactus|title=Aruba Airlines - Contact Us|accessdate=2015-04-21 }}</ref>
Na kuminsamentu di 2011 e kompania a atrae inversionista nobo, ku ta kondusí na e mehoracion di e flota. E compania a risibí un Sertifikado di Operashon di aerolínea ekonómiko na ougùstùs di 2012. E aerolinea ta haya dos avion Airbus A320, e prome di nan a yega Aruba na november di 2012. E avion a kuminsá bula buelonan charter for di Aruba na fin di 2012 i e operashonnan programá a kuminsá e siguiente aña. Su promé destinashon tabata Maracaibo, Venezuela i despues Valencia, Venezuela. Despues riba 5 di yüli di e aña ei nan a inaugurá e buelonan pa Panama City, Panama. Y finalmente Miami, Merca.
Flota y Destinashonnan
{| class="wikitable sortable"
! Tipo di Avion !! Modelo !! Kantidat !! Kabina !! Asiento !! Registrashon
|-
| Airbus || A320-200 || 1 || Ekonomiko || ~180 || P4-AAF [4]
|-
| Airbus || A321-200 || 1 || Ekonomiko/“Premium” || ~178 || (vhe model, [5])
|-
| Bombardier || CRJ200 || 1 || Ekonomiko || ~52 || P4-CRA [6]
|}
== Destinashonnan selectá ==
{| class="wikitable sortable"
! Ruta !! País/Región !! Estado
|-
| Aruba ↔ Miami !! EEUU !! Activo (charter/regular) [3]
|-
| Aruba ↔ Maracaibo !! Venezuela !! Introdi (2012) [3]
|-
| Aruba ↔ Valencia !! Venezuela !! Introdi (2012) [3]
|-
| Aruba ↔ Panama City !! Panamá !! Introdi (5 Julio) [3]
|}
== Dificultadnan i Estado Actual ==
Durante e kriis di COVID-19 y problemanan operashonal, Aruba Airlines a enfrenta varios reto. Pa ehempel: su flota a keda parká, i datos reciente ta mustra ku e aerolínea no ta tene vuelos normales kuendo; por ehempel, un sitio pa seguimiento di vuelos ta nifiká kantidat “0” destinashon pa Aruba Airlines. [7]
Den marzo 2021 Aruba Airlines a risibí su promé A321-200 (P4-AAI) pa possibilitá un relansa, pero no ta klaro si e aerolínea actualmente ta operando vuelos regulares.[8]
E situashon ta kompleho: aunke e sitio ofisial y rekursonan ta indiká ku e aerolínea ta “active” [9], e falta di voli actual y klaridat publikashonal ta kreá duda.
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1359309649|titulo=ALM Flight 980}}
{{References}}
}}
[[:Kategoria:Aviashon]]
[[:Kategoria:Aruba]]
Historia
Aruba Airlines a wòrdu fundá na 2006 dor di Onno J. de Swart, kende tabata su promé direktor.[1]
E aerolínea a kuminsá operashonnan di charter na 2010 ku un avion chikí tipo Piper PA-31 Navajo di shete asiento. Na e promé añanan, e kompania a konsentrá riba desaroyo di su struktura operashonal i di merkado.
Na 2011, inversionistanan nobo a bin aden, loke a permití ekspanshon di e flota. Na ougùstùs 2012, e aerolínea a haña su sertifikado di operashon aéreo ekonómiko.
Durante e mesun periodo, Aruba Airlines a introdusí avionnan tipo Airbus A320, ku e promé avion a yega Aruba na novèmber 2012. E buelonan charter a kuminsá na final di 2012, miéntras ku operashonnan regular a sigui na 2013.
E promé destinashonnan regular tabata:
Maracaibo (Venezuela)
Valencia (Venezuela)
Despues, e red di ruta a wòrdu ampliá ku:
Panama City (Panamá)
Miami (Estados Unidos)
==Flota==
Aruba Airlines ta operá un flota limitá. Segun dato di 2025–2026, e aerolínea tin solamente un avion aktivo: Airbus A320-200 (aprox. 180 asiento)
Den pasado, e kompania a operá tambe avionnan tipo Airbus A319, Airbus A321-200 i Bombardier CRJ200, pero mayoria di nan no ta aktivo mas den operashon regular.
==Destinashonnan==
Aruba Airlines ta ofrece buelonan charter i, di manera limitá, buelonan regular pa diferente destinashonnan den Karibe, Suramérika i Estados Unidos.
Destinashonnan asociá ku e aerolínea den periodo reciente inkluí:
Curaçao
Bonaire
Medellín (Colombia)
Barranquilla (Colombia)
Georgetown (Guyana)
Miami (Estados Unidos)
Sinembargo, e red di ruta no ta fijo i por varia konsiderablemente. Hopi di e buelonan ta operá riba base di charter òf disponibilidad temporal.
==Dificultadnan i estado aktual==
Durante e periodo di pandemia di COVID-19 i despues, Aruba Airlines a enfrentá varios reto operashonal i finansiero.
E operashonnan a reducí konsiderablemente, i na algun momentonan e flota a keda parka. Aunke e kompania a risibí un Airbus A321-200 na 2021 ku e intenshon di relansamentu, informashon públiko tokante buelonan regular a keda limitá.
Segun fuente reciente, Aruba Airlines ta konta ainda komo e aerolínea di bandera di Aruba i formalmente aktivo, pero e grado di operashon regular por varia i no semper ta kla den dato públiko disponibel.
Organisashon
Aruba Airlines tin su sede na Oranjestad i ta operá for di Aeropuerto Internashonal Reina Beatrix.
Ademas, e kompania a mantené presensia den diferente merkadonan via ofisinan di benta, inkluyendo:
Miami
Curaçao
Bonaire
Venezuela
---------
Segun dato aktual (2025–2026), Aruba Airlines ta operá un flota hopi limitá, konsistiendo principalmente di un solo avion aktivo:
Airbus A320-200 – aproksimadamente 180 asiento
Dato di aviashon independiente ta konfirmá ku e aerolínea tin solamente 1 avion den servisio, ku otro avionnan den pasado ya no ta aktivo òf ta konsiderá komo parte di flota historiko .
Flota anterior
Aruba Airlines a operá e siguiente tiponan di avion den pasado:
Airbus A319-100
Airbus A321-200
Bombardier CRJ200
Piper PA-31 Navajo
Mayoria di e avionnan aki a wòrdu retirá entre 2018 i 2023, indikando un redukshon significativo den kapasidat operashonal.
🌍 Destinashonnan
Aruba Airlines ta ofresé buelonan charter i, di manera limitá, buelonan regular pa destinashonnan den Karibe, Suramérika i Estados Unidos.
Segun informashon mas reciente, e destinashonnan asociá ku e aerolínea inkluí:
Curaçao
Bonaire
Medellín (Colombia)
Barranquilla (Colombia)
Georgetown (Guyana)
Miami (Estados Unidos)
Fuente independiente ta indiká ku Aruba Airlines ta sirbi un kantidat chikí di destinashonnan (±3–8), ku un red di ruta ku por varia segun kondishonnan di merkado .
------------
18/10/25 Aruba Airlines is still operating and is the flag carrier and sole airline of Aruba. It is based at Queen Beatrix International Airport in Oranjestad and provides scheduled and charter services to various destinations across the Caribbean, South America, and the United States.
Operations: Aruba Airlines is currently the only Aruban airline. It offers both scheduled and charter flights, serving as a primary carrier to and from the island.
Headquarters: The airline's corporate headquarters are in Oranjestad, Aruba. Its main maintenance base is in Miami, Florida.
Destinations: It flies to a number of destinations, including cities in the Caribbean, South America (such as Medellin, Colombia, and Georgetown, Guyana), and the United States (such as Miami).
NOTES
'''Aruba Airlines''' (officially Arubaanse Luchtvaart Maatschappij N.V.) ta e aerolínea di bandera y e único aerolínea nashonal di Aruba. Fundá den 2006, Aruba Airlines ta oferé transporte aéreo regular y charter pa pasaheronan pa varias destinashon. Su sede korporativo ta na Oranjestad, Aruba, y su base di mantenemento prinsipal ta na Miami, Florida. Den 2015 e compañías a risibí e Aircraft Operating Certificate (AOC) for di Estados Unidos.[1][2]
== Historia ==
Aruba Airlines a wordo funda na 2006 pa Onno J. de Swart, kien tabata su promé direktor. Den 2010 e a inicia operashon di charter ku un Piper PA-31 Navajo di shete asiento. Su sede operashonal ta na Oranjestad, kaminda e tin su base perto di Aeropuerto Internacional Reina Beatrix. E tin ofisinan di benta na Miami (EEUU), Curaçao, Bonaire, i Venezuela (Maracaibo, Valencia y Maracay).[3]
Na 2011 Aruba Airlines a atraé inversionistanan nobo pa mehorá su flota. Den ougùstùs 2012, e aerolínea risibí su sertifikado di operashon aéreo ekonómiko, y e a introducí dos Airbus A320 na su flota (su promé A320 yegá na Aruba na november 2012).
Su promé ruta regular tabata Aruba → Maracaibo (Venezuela), sigi pa Aruba → Valencia (Venezuela), y mas dilanti Aruba → Panama City (Panamá) i Aruba → Miami (EEUU).
------------
{{Variante|a}}
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Jet Air
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda =
| antesecor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado =
| propietario =
| director ehecutivo =
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Jet Air''' (oficialmente ) ta e aerolínea nacional di
{{Appendix}}
[[:Category:Aviashon]]
[[:Category:Karibe Hulandes]]
-------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Avia Air
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda =
| antesecor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado =
| propietario =
| director ehecutivo =
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Avia Air''' ta un compania aereo di Aruba cu a opera entre .. y november 2003.
Avia Air tabata un aerolinea basá na Aruba.
Avia Air a suspendé su servisio na novèmber 2003 i tabata trahando pa reestructurá su operashonnan bou di protekshon di bankrut. 1]
== Historia ==
Avia Air a kuminsá operashon den zomer di 1994 inicialmente tres Cessna 402B ⁇ (P4-AVA te ku
P4-AVC); e mesun aña a añadí un Embraer Bandeirante (P4-AVD). Pasobra Air Aruba a enfoca mas y mas riba buelonan pa Merka, algun ruta regional por a bira operá. A kuminsá ku servisionan di liña pa Curaçao, Bonaire i e siudatnan Venezolano di Maracaibo, Punto Fijo i Valencia. Na fin di 1995,
a cumpra un di dos Bandeirante P4-AVE).<ref>[http://landewers.net/P4-artikel.pdf 20 jaar Arubaans Luchtvaartuig Register
Arno Landewers]</ref>
Na 13 di mart di 1996 e barku a kai banda di (Venezuela) e Cessna 402B P4-AVB na laman,
cu a mata tur ocho persona den e auto.
E tabata trata di un buelo di linea di Aruba pa Punto Fijo. E piloto a reporta na un otro avion di Avia Problema di aire ku e motor robes, i algun tempu despues cu un candela a kibra. For di investigashon a resulta cu e candela a causa e motor y un parti di a kibra e ala robes di e avion, despues cu e Nort di Las Piedras- Aeropuerto di Punto Fijo - a kai.
Na komienso di 2003, un Short SD.360-200 a kumpra, pero e aparato aki no a wòrdu a drenta servisio. For di mei 2003 no tabatin sèn mas pa paga salario di e personal y operacionnan di vuelo a keda para. Poco despues e lease company Volvo Aero a pidi e motornan di e dos Bandeirantes y finalmente
E departamento di impuesto a konfiská tur e produktonan. E Cessna tambe a keda destruí.
aerodinámiko pa motibu di mantenshon atrasá. Con E shortenan a bira algun e vuelo di entrenamentu a tuma lugá despues di e grupo di invershon IMCA, propietario di Air Exel,
a kumpra un participacion di 50% den Avia Air. Avia Air
lo sigui como AviaExel. E falta di Avia Air a hasi un pèrmit di establesementu definitivo
drecha bo kara. Na òktober 2003 e kompania a a declara su mes na faillite. Poco despues, e 'Short' a bira e doño a rekuperá; tur dos Bandeirantes a keda te ku e zomer di e aña aki riba e
Aeropuerto di Oranjestad ta para y e Cessna 402 P4-AVA ainda ta presente aki.
==Code data==
*[[International Air Transport Association|IATA]] Code: '''3R'''
*[[International Civil Aviation Organization|ICAO]] Code: '''ARB'''
*Callsign: Aviair
==Flota==
*Short 360-200
*Embraer EMB 110 Bandeirante
== Wak tambe ==
* [[Lista di eks-kompania aéreo di Karibe Hulandes]]
{{Appendix}}
NOTES
* Avia Air a cuminsa na 1984 como compania di charter Avia Air Chapter cu tabata activo na Aruba i Corwou.
* in augustus 1987 verscheen het Avia Air toestel met piloot Robby Anjie, 26 jr., ter hoogte van MAcoya, Venezuela. Een tweemotorig vliegtuig Cessna met kenteken N-5351- A van de particuliere chartermaatschappij van de heer Efi Tromp, Avia Air, wordt sinds vrijdagavond op de route van Punto Fjjo (Venezuela) naar de luchthaven van Aruba vermist.
* directie/eignaaar? Efi Tromp.
* HetvliegtuigiseenJetpropAerocommander, een snelle vliegtuig ingericht met de nodige luxe. Avia- Air hoopt met zijn nieuwe aanwinst de Curagaose zakenman nu een nog betere service te verlenen. Avia- Air die in 1980 bij ministriële beschikking toestemming kreeg om samen met twee andere luchttransportmaatschappijen commerciële passagiersvluchten uit te voeren, biedt rechtstreekse vluchten aan naar alle bestemmingen in het Caribisch gebied, Colombia, Venezuela en Suriname. Met dit nieuwe vliegtuig hoopt Avia- Air bij te kunnen dragen aan de economische ontwikkeling van Curagao,<ref>TOEKOMST ANDERS TEKORT AAN GEKWALIFICEERDE KRACHTEN CDM ervaart dat nu al Opleiding vaklieden in metaalsector noodzakelijk. "Amigoe". Curaçao, 24-08-1987, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642489:mpeg21:p003</ref>
* 1994: Avia Air van Efi Tromp is reeds enige tijd doende met plannen om commutervluchten tussen de eilanden te gaan vliegen.
* Avia Air heeft vanaf woensdag een nieuw vliegtuig in bedrijf. Het is een EMB-110, van Braziliaanse makelij, dat 19 passagiers kan vervoeren. Het kan gecharterd worden voor vluchten Aruba - Curagao v.v. en Aruba - Bonaire v.v. Auia Air voert tweemaal daags vluchten uit tussen Aruba en Punto Fijo in Venezuela.<ref>WILLEMSTAD— Avia Air heeft vanaf woensdag een nieuw vliegtuig in bedrijf. Het is een EMB-110, van Braziliaanse makelij, dat 19 passagiers kan vervoeren. Het kan gecharterd worden voor vluchten Aruba – Curagao v.v. en Aruba – Bonaire v.v. Auia Air voert tweemaal daags vluchten uit tussen Aruba en Punto Fijo in Venezuela.. "Amigoe". Curaçao, 12-10-1994, p. 9. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645369:mpeg21:p009</ref>
* Luchtvaartmaatschappij Avia Air die door de regering als nationale luchtvaartmaatschappij *s erkend, heeft plannen °ni met ingang van 1 december aanstaande naar vleugels uit te slaan. **er dag vertrekken twee yiuchten naar Punto Fijo (Venezuela), dirie naar en vier naar öonaire. Avia Air president Ciro Pieters. In 1986 is Avia Air begonnen als chartermaatschappij voor vluchten in de omgeving. In april van dit jaar kreeg Avia Air een vergunning om regelmatige vluchten uit te voeren. De maatschappij heeft vijf vliegtuigen: twee Embriers 110, elk met zestien stoelen en extra ruimte voor de koffers en twee Cessnas, elk met zeven stoelen.<ref>Plannen Avia Air om vleugels uit te slaan. "Amigoe". Curaçao, 28-11-1995, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644874:mpeg21:p007</ref>
* 1995: Het particuliere Avia Air heeft afgelopen vrijdag van minister. Glenbert Croes van Verkeer en Communicatie de vergunning ontvangen om geregelde vluchten uit te voeren. "Wij zijn nu ook een officiële luchtvaartmaatschappij die vluchten uit mag voeren op Bonaire, Curacao, Coro en Las Piedras", zo reageerde Avia Air-president Ciro Pieters vanmorgen desgevraagd. Ook werd vastgesteld dat de luchtvaartmaatschappijen van de twee landen (aruba-NA) elk een bepaald aantal vluchten kan uitvoeren. Dit zijn Aruba- Curacao met 35 vluchten per week, Aruba-Bonaire met 28 Avia Air, dat tot nu toe alleen chartervluchten verzorgde, begint binnen afzienbare tijd met de vluchten op Bonaire, Curacao en de twee Venezolaanse steden Coro en Las Piedras.
* Avia Air kreeg op 28 april van de minister Glenbert Croes van Vervoer en Communicatie een vergunning om geregelde vluchten uit te voeren tussen Cura9ao, Bonaire, Coro, Las Piedras en thuisbasis Aruba. De voorbereidingen betreffen nu voornamelijk de vluchten tussen de ABC-eilanden.
{{Appendix}}
------------------
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Insel Air Aruba
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda =
| antesecor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado =
| propietario =
| director ehecutivo =
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Insel Air Aruba''' tabata un aerolinea y subsidiario di Insel Air, como tambe e aerolinea oficial nacional di Aruba.<ref>[http://curacaochronicle.com/aviation/insel-air-aruba-seeks-u-s-routes/ Insel Air Aruba Seeks U.S. Routes]</ref>
de.wiki:Insel Air Aruba tabata un aerolinea y subsidiario di Insel Air, como tambe e aerolinea oficial nacional di Aruba. [1]
Un investigashon ku a tuma lugá na yanüari 2017 dor di e Inspectie Leefomgeving en Transport di Reino Hulandes a evidensiá defectonan tantu den e kompania mayor Insel Air i Insel Air Aruba, komo tambe den e outoridatnan di aviashon di Kòrsou i Aruba. Komo resultado, un kantidat di avion di e dos kompanianan lo no por bula pa un tempu indeterminá. Insel Air i Insel Air Aruba despues a reduci nan destinashonnan di buelo, ku anteriormente tambe tabata inkluí destinashonnan den Merka i Sur Amerika, pa e islanan ABC i Sint Maarten.<ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Dutch ILT intervenes in Curaçao, Aruba CAAs |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/53584-dutch-ilt-intervenes-in-curaao-aruba-caas ch-aviation.com]}}</ref><ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Insel Air axes bulk of network, retains ABC Islands |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/53989-insel-air-axes-bulk-of-network-retains-abc-islands ch-aviation.com]}}</ref><ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Curaçao's Insel Air looking to dispose of Aruban unit |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/54051-curaaos-insel-air-looking-to-dispose-of-aruban-unit ch-aviation.com]}}</ref><ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Curaçao's Insel Air fends off bankruptcy filing |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/54267-curaaos-insel-air-fends-off-bankruptcy-filing ch-aviation.com]}}</ref>
Insel Air Aruba a stop di opera na 2017 despues di cinco aña. [6]
== Flota ==
For di maart 2017, Insel Air Aruba su flota tabata consisti di ocho avion, di cual ningun ta operacional.<ref>[http://www.ch-aviation.com/portal/aircraft/search?search=1&cha=ISU ch-aviation], abgerufen am 20. März 2017.</ref>
==Wak tambe ==
* [[Lista di eks-kompania aéreo di Karibe Hulandes]]
== Link externo ==
* [https://www.fly-inselair.com/en/ Webpräsenz der Insel Air] (englisch und spanisch)
* [http://www.airliners.net/search/photo.search?airlinesearch=Insel%20Air%20Aruba&distinct_entry=true Fotos] der Insel Air Aruba auf [[Airliners.net]]
{{Appendix}}
-----------------
'''Aruba Flying Club''' tabata un asociacion di piloto amatur na Aruba??
== Historia ==
AFC ta data di ananan 1940. Tabata haci uzo di aeropuerto de Vuyst na San nicolas den bario di juana morto. met hangar
Na 1998 AFC a bira activo atrobe. AFC in 1950 statutair opgricht Vereniging Aruba Flying Club
In 1998 werd de Aruba Flying Club weer actief (welke vanaf de oorlogsjaren tot in de jaren 70 al
had bestaan). Aanvankelijk werd gevlogen met de Cessna 172M P4-BON, in 1992 en 1993 aangevuld
met Cessna 182P P4-GIN en sinds 1998 met een Amerikaans geregistreerde Cessna 172R, de N174AP.<ref>[http://landewers.net/P4-artikel.pdf 20 jaar Arubaans Luchtvaartuig Register
Arno Landewers]</ref>
Eleccion di directiva di AFC
* na 1956 e club tabatin 4 avioneta propio di cual e ultimo adkisicion tabata un stimson. Cu e avionetanan tabata bula y tene competencia y demostracionnan.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-ARUBAANSECOURANT-1956-09/page/n67/mode/2up?q=flying Aruba Flying Club viert eerste vlucht van nieuwe Stimson], Arubaanse Courant (21 september 1956)</ref>
* Aanwijzing: Als leden van de Raad van Beheer van de Aruba Flying Club, de heren: P. A. de Vuyst; Commandant Onderzoekings en Bewakingsdienst op Aruba; H. A. Hessling, Ambtenaar belast met het domein beheer op Aruba
* in 1950 de 100ste vliegbevet uitgereikt =- examens sportvliegr, instrument vlieger en instructur
* De Aruba Flying | Club 'is een bloeiende vereniging. | Het maximum aantal leden dat toegelaten wordt bedraagt statutair vijftig en dat heeft men vrijwel voortdurend. Het aantal brevetten dat in de loop der jaren werd uitge- > reikt loopt in de honderden. De samenwerking tussen A.F.C. en overheid is voortreffelijk en het aantal deskundigen waarover men kan beschikken ruim voldoende. De vloot bestaat uit vier toestellen, waarbij dan nog drie komen, die particulier eigendom van enkele leden zijn. De minimum leeftijdsgrens voor het behalen van een brevet is zeventien jaar. Men moet zich hiertoe eerst aan een strenge medische keuring onderwerpen. Voorschrift i.; dat men een aandeel koopt van driehonderd gulden. Daarna hebben de meeste leerlingen ongeveer 12 uur lessen nodig om dan nog een 25 tot 30 uur solo te vliegen voor zij het brevet kunnen halen. De totale instruktieteksten
belopen dan ongeveer ƒ 500.—. Wie eenmaal het brevet heeft en de nodige proeven hoeft afgelegd mag zelf een vliegtuigje huren, eerst voor vluchten boven het eiland, daarna ook voor tochtjes naar buiten. Voor weekenden komen vooral Curaeao en Bonaire in aanmerking voor langere vakanties Venezuela en andere omliggende landen. Enkele leden, als de heren Riehardson en van der Voort maakten ook veel langer vakantievluchteri (om langs de Venezolaans kust, Trinidad en andere eilanden naar Sint Maarten.<ref>De Aruba Flying Club. "Amigoe di Curacao". Willemstad, 26-10-1957. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000211195:mpeg21:p003</ref>
* Voor velen is het vertrek van de heer Pieter A. de Vuyst ongemerkt voorbij gegaan. Gedurende de tweede wereldoorlog was hij verbindingsmarineofficier en gedurende die tijd begon hij met het plannen voor een particulier vliegvels, dat naar hem genoemd werd. Op 16 juli 1944 werd dit vliegveld geopend dooi de toenmalige Gezaghebber I. Wagemaker. Dat het vliegveld naar hem ge noemd werd, was op voordracht van Aruba Flying Club als waardering voor het vele werk dat hij voor deze club had gedaan. In oktober 1945 kwam de heer de Vuyst in dienst van de Lago en verliet deze op 1 juni j.l. 1956.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010404914:mpeg21:p005|titel=Pieter A. de Vuyst verliet Aruba|werk=[[Amigoe]]|datum=1956-06-18|bezochtdatum=2024-03-12}}</ref>
{{Appendix}}
AFC is een Arubaanse vereniging ter beoefening van de vliegsport, opgericht in 1942 door employes van Lago te San Nicolas. Eerste voorzitter was Pieter A. de Vuijst, waarnaar het sportvliegveld is genoemd.<ref>Hoetink, Encyclopedie van de Nederlandse Antillen, 1969 pag.55</ref>
-----------------
== EZ Air (aanvulling)==
Mester menshoná ku direktor di Medicair Rene Winkel ta alabes direktor di aerolínea EZ Air, pues e kontrato firmá ta ku Winkel i no e aerolínea EZ Air. Esaki ta importante pa menshoná mirando ku den komunidat tin e impreshon ku ta EZ Air ta sòru pa Ambulans Aéreo. “Nos tin kontrato ku e doño pues no e aerolínea mes. Awor a yega e momentu ku e kontrato a vense. Segun e proseso, tur interesado por entregá un petishon pa ehekutá e tarea di Ambulans Aéreo. Boneriano 29-11-2023 titel=Ken ta bai ehekuta air ambulans?|https://awemainta.com/boneriano/
Medicair tambe por bolbe entregá un petishon”, e ta splika. Sinembargo e no ta konfirmá ku vensementu di e kontrato a sosedé entrante yanüari 2024. Tambe e ta sigurá ku e situashon di niun forma ta opstakulisá servisio di Ambulans Aéreo.
Mester menshoná ku ya pa algun luna tin spekulashon tokante e situashon aki. Dòkter Frans komo direktor di FM den un rueda di prensa anterior a konfirmá ku Ministerio na Hulanda ke pa ehekutá buelonan di Ambulans Aéreo ku avionnan registrá na Hulanda. Tur esaki por konsiderá komo opstákulo pa proveodornan lokal.
BONERIANO a tuma kontakto ku Rene Winkel tokante e situashon aki i e ta splika ku e no ta deseá na amplia masha mirando ku FM ainda ta un kliente.
“Echo sí ta ku FM algun tempu atras a saka un asina yamá ‘tender’ pa buska un operadó pa ambulans aéreo ku lo trese avionnan ku registrashon PH, esta di Hulanda. Es mas FM lo ta basta leu pa bira un operador di aerolínea. No ta eksistí Ambulans Aéreo, ta eksistí pèrmit pa ehekutá buelo ‘ airline operator certificate’ (AOC). Di aki ta haña un provishon riba e pèrmit pa Ambulans Aéreo pasombra ta buelo komersial i ku nan lo bula bou di e reglanan Europeo, EASA”, e ta splika.
Winkel ta agregá ku nan tambe a lesa ku FM ke bin ku avion di Ambulans eléktriko, pero tambe
mester bisa ku e teknologia aki no ta asina leu ainda.
“No ta eksistí avion eléktriko ainda ku por bula e rutanan aki, i dado kaso ku bin ku avionnan
asina mes, mester pasa den hinter un prosedura pa nan wòrdu sertifiká pa departamentonan
konserní manera Curacao Civil Aviation Authority (CCAA) Y ILT holanda , Esei ta nifiká ku por dura
añanan promé ku por bai usa avionnan eléktriko pa transporte di pashènt.”
Importansia di Ambulans Aéreo
Esaki ta un avion privá spesialmente adaptá pa duna sosten médiko na pashèntnan durante transporte. Un dòkter, paramediko òf ekipo di dòkternan altamente kualifiká lo biaha ku su pashènt pa atendé e pashènt te ora e yega e aeropuerto destiná i por transportá e pashènt na un manera sigur te su kas òf pa un hòspital den e pais. E Ambulans Aéreo lógikamente ta karga tur e ekipo i e remedinan nesesario durante e buelo.
{{Appendix}}
-----------------------------
__NOINDEX__
5qnx2icruk9eypsbgt3o8qg5kibhedi
199507
199506
2026-08-04T17:18:38Z
Caribiana
8320
199507
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
* Nieuw: [[Avia Air]] - [[Insel Air Aruba]] - [[Aruba Airlines]] - [[Aruba Flying Club]] . [[SLM]] - [[Jetair Caribbean]] - [[Buelo 980 di ALM]] - [[Margareth Abraham]]
* Aanvullen: [[Z Air]]
---------------
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Aruba Airlines
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda = 2006
| antecesor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado = Onno J. de Swart
| propietario =
| director ehecutivo =
| pais = {{ABW}}
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Aruba Airlines''' (oficialmente '''Arubaanse Luchtvaart Maatschappij N.V.''') ta e aerolinea di bandera y e unico aerolinea nacional di [[Aruba]]. Funda na 2006, e compania ta ofrece transporte aereo pa pasahero, tanto servicio regular como charter, pa varios destinacion den Caribe, [[Sur Amérika|Sur America]] y [[Estadonan Uni di Amérika|Merca]].
Aruba Airlines su sede ta na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]], Aruba, cerca di [[Aeropuerto Internacional Reina Beatrix]], mientras su base principal pa mantenemento ta situa na [[Miami]], [[Florida]]. Na 2015, e aerolinea a ricibi un ''Aircraft Operating Certificate'' (AOC) for di Merca.[1][2]
== Historia ==
Aruba Airlines a wordo funda na 2006 door di Onno J. de Swart, kende tabata su prome director.<ref>{{Cite web|url=http://curacaochronicle.com/aviation/press-release-settlement-between-aruba-airlines-and-de-swart/|title=Press release: Settlement between Aruba Airlines and de Swart|date=2017-06-16}}</ref>
E aerolinea a cuminsa operacionnan di charter na 2010 cu un avion chikito tipo Piper PA-31 Navajo di shete asiento.<ref name="caribseek">{{citeer web|url=http://news.caribseek.com/index.php/caribbean-islands-news/aruba-news/the-morning-news-aruba-news/item/30639-aruba-airlines-welcomes-their-first-airbus-320|titel=Aruba Airlines welcomes their first Airbus 320|archiefurl=https://web.archive.org/web/20130627074832/http://news.caribseek.com/index.php/caribbean-islands-news/aruba-news/the-morning-news-aruba-news/item/30639-aruba-airlines-welcomes-their-first-airbus-320|archiefdatum=2013-06-27}}</ref> Den e prome añanan, e compania a concentra riba desaroyo di su structura operacional y di mercado.
Na 2011, inversionistanan nobo a bin aden, loke a permití expansion di e flota.<ref name="caribseek"/> Na augustus 2012, e aerolinea a haya su certificado di operacion aéreo economico.<ref>{{Cite web|url=http://www.curacaochronicle.com/region/minister-otmar-oduber-signs-economic-aoc-for-aruba-airlines/|title=Minister Otmar Oduber signs economic AOC for Aruba Airlines|access-date=|archive-url=https://web.archive.org/web/20171115201613/http://curacaochronicle.com/region/minister-otmar-oduber-signs-economic-aoc-for-aruba-airlines/|archive-date=2017-11-15|url-status=dead}}</ref>
Durante e mesun periodo, Aruba Airlines a introduci avionnan tipo Airbus A320, cu e prome avion a yega Aruba na novèmber 2012. E vuelonan charter a cuminsa na final di 2012, mientras cu operacionnan regular a sigui na 2013.
E prome destinacionnan regular tabata [[Maracaibo]] y [[Valencia]] na [[Venezuela]]. Despues, e red di ruta a wordo amplia cu [[Siudad di Panama|Panama City]] ([[Panama]]) y [[Miami]] (Merca).<ref>{{cite web|url=http://www.routesonline.com/news/29/breaking-news/203643/aruba-airlines-begins-operation-to-maracaibo-panama-city-from-june-2013/|title=Aruba Airlines Begins Operation to Maracaibo / Panama City from June 2013|publisher=Routesonline|accessdate=21 July 2013|archive-date=2013-11-13 |archive-url=https://web.archive.org/web/20131113214128/http://www.routesonline.com/news/29/breaking-news/203643/aruba-airlines-begins-operation-to-maracaibo-panama-city-from-june-2013/|url-status=dead}}</ref>
=== Reto y estado aktual===
Durante e periodo di pandemia di COVID-19 y despues, Aruba Airlines a enfrenta varios reto operacional y financiero.
E operacionnan a reduci considerablemente, y na algun momento e flota a keda para na tera. Aunke e compania a ricibi un Airbus A321-200 na 2021 cu e intencion di lansa su operacionnan di nobo, informacion publico tocante vuelonan regular a keda limita.
Segun fuente reciente, Aruba Airlines ta conta ainda como e aerolinea di bandera di Aruba i formalmente activo, pero e grado di operacion regular por varia y no semper ta cla den dato públiko disponibel.
==Flota==
Aruba Airlines ta operá un flota limitá. Segun dato di 2025–2026, e aerolinea tin solamente un avion den operacion: Airbus A320-200 (aprox. 180 asiento)<ref>{{cite journal |title=Global Airline Guide 2025 - Aruba Airlines |journal=Airliner World |date=September 2025 |page=50}}</ref>
Den pasado, e compania a opera tambe avionnan di tipo Airbus A319, Airbus A321-200 i Bombardier CRJ200, pero mayoria di nan no ta activo mas den operacion regular.
==Red di destinacion==
Aruba Airlines ta ofrece vuelonan charter y, di forma limita, vuelonan regular pa diferente destinacion den Caribe, Sur America y Merca.
Destinacionnan cu ta forma parti di e red di conexion di e aerolínea ta inclui:
*Curaçao
*Bonaire
*Medellín (Colombia)
*Barranquilla (Colombia)
*Georgetown (Guyana)
*Miami (Estados Unidos)
Sinembargo, e red di ruta no ta fiho y por varia considerablemente. Hopi di e vuelonan ta opera sea riba base di charter of disponibilidad temporal.
== Organisacion==
Aruba Airlines tin su sede na Oranjestad y ta opera for di Aeropuerto Internacional Reina Beatrix.
Ademas, e compania a mantene presencia den diferente mercado via ofisinanan di benta, inkluyendo na Miami, [[Kòrsou|Corsou]], Bonaire y Venezuela.<ref name="arubaair-offices">{{cite web|url=http://www.arubaairlines.com/#contactus|title=Aruba Airlines - Contact Us|accessdate= }}</ref>
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =|titulo=}}
{{References}}
}}
[[:Kategoria:Aviashon]]
[[:Kategoria:Aruba]]
---------------
E sede principal ta na Oranjestad na Aruba, cual ta e centro di operacion principal, y e aerolinea a habri un oficina nobo na [[Aeropuerto Internacional Reina Beatrix]]. E tin tambe ofisina di benta na Miami, Curaçao, Bonaire i na Maracaibo, Valencia i Maracay.<ref name="arubaair-offices">{{cite web|url=http://www.arubaairlines.com/#contactus|title=Aruba Airlines - Contact Us|accessdate=2015-04-21 }}</ref>
Na kuminsamentu di 2011 e kompania a atrae inversionista nobo, ku ta kondusí na e mehoracion di e flota. E compania a risibí un Sertifikado di Operashon di aerolínea ekonómiko na ougùstùs di 2012. E aerolinea ta haya dos avion Airbus A320, e prome di nan a yega Aruba na november di 2012. E avion a kuminsá bula buelonan charter for di Aruba na fin di 2012 i e operashonnan programá a kuminsá e siguiente aña. Su promé destinashon tabata Maracaibo, Venezuela i despues Valencia, Venezuela. Despues riba 5 di yüli di e aña ei nan a inaugurá e buelonan pa Panama City, Panama. Y finalmente Miami, Merca.
Flota y Destinashonnan
{| class="wikitable sortable"
! Tipo di Avion !! Modelo !! Kantidat !! Kabina !! Asiento !! Registrashon
|-
| Airbus || A320-200 || 1 || Ekonomiko || ~180 || P4-AAF [4]
|-
| Airbus || A321-200 || 1 || Ekonomiko/“Premium” || ~178 || (vhe model, [5])
|-
| Bombardier || CRJ200 || 1 || Ekonomiko || ~52 || P4-CRA [6]
|}
== Destinashonnan selectá ==
{| class="wikitable sortable"
! Ruta !! País/Región !! Estado
|-
| Aruba ↔ Miami !! EEUU !! Activo (charter/regular) [3]
|-
| Aruba ↔ Maracaibo !! Venezuela !! Introdi (2012) [3]
|-
| Aruba ↔ Valencia !! Venezuela !! Introdi (2012) [3]
|-
| Aruba ↔ Panama City !! Panamá !! Introdi (5 Julio) [3]
|}
== Dificultadnan i Estado Actual ==
Durante e kriis di COVID-19 y problemanan operashonal, Aruba Airlines a enfrenta varios reto. Pa ehempel: su flota a keda parká, i datos reciente ta mustra ku e aerolínea no ta tene vuelos normales kuendo; por ehempel, un sitio pa seguimiento di vuelos ta nifiká kantidat “0” destinashon pa Aruba Airlines. [7]
Den marzo 2021 Aruba Airlines a risibí su promé A321-200 (P4-AAI) pa possibilitá un relansa, pero no ta klaro si e aerolínea actualmente ta operando vuelos regulares.[8]
E situashon ta kompleho: aunke e sitio ofisial y rekursonan ta indiká ku e aerolínea ta “active” [9], e falta di voli actual y klaridat publikashonal ta kreá duda.
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1359309649|titulo=ALM Flight 980}}
{{References}}
}}
[[:Kategoria:Aviashon]]
[[:Kategoria:Aruba]]
Historia
Aruba Airlines a wòrdu fundá na 2006 dor di Onno J. de Swart, kende tabata su promé direktor.[1]
E aerolínea a kuminsá operashonnan di charter na 2010 ku un avion chikí tipo Piper PA-31 Navajo di shete asiento. Na e promé añanan, e kompania a konsentrá riba desaroyo di su struktura operashonal i di merkado.
Na 2011, inversionistanan nobo a bin aden, loke a permití ekspanshon di e flota. Na ougùstùs 2012, e aerolínea a haña su sertifikado di operashon aéreo ekonómiko.
Durante e mesun periodo, Aruba Airlines a introdusí avionnan tipo Airbus A320, ku e promé avion a yega Aruba na novèmber 2012. E buelonan charter a kuminsá na final di 2012, miéntras ku operashonnan regular a sigui na 2013.
E promé destinashonnan regular tabata:
Maracaibo (Venezuela)
Valencia (Venezuela)
Despues, e red di ruta a wòrdu ampliá ku:
Panama City (Panamá)
Miami (Estados Unidos)
==Flota==
Aruba Airlines ta operá un flota limitá. Segun dato di 2025–2026, e aerolínea tin solamente un avion aktivo: Airbus A320-200 (aprox. 180 asiento)
Den pasado, e kompania a operá tambe avionnan tipo Airbus A319, Airbus A321-200 i Bombardier CRJ200, pero mayoria di nan no ta aktivo mas den operashon regular.
==Destinashonnan==
Aruba Airlines ta ofrece buelonan charter i, di manera limitá, buelonan regular pa diferente destinashonnan den Karibe, Suramérika i Estados Unidos.
Destinashonnan asociá ku e aerolínea den periodo reciente inkluí:
Curaçao
Bonaire
Medellín (Colombia)
Barranquilla (Colombia)
Georgetown (Guyana)
Miami (Estados Unidos)
Sinembargo, e red di ruta no ta fijo i por varia konsiderablemente. Hopi di e buelonan ta operá riba base di charter òf disponibilidad temporal.
==Dificultadnan i estado aktual==
Durante e periodo di pandemia di COVID-19 i despues, Aruba Airlines a enfrentá varios reto operashonal i finansiero.
E operashonnan a reducí konsiderablemente, i na algun momentonan e flota a keda parka. Aunke e kompania a risibí un Airbus A321-200 na 2021 ku e intenshon di relansamentu, informashon públiko tokante buelonan regular a keda limitá.
Segun fuente reciente, Aruba Airlines ta konta ainda komo e aerolínea di bandera di Aruba i formalmente aktivo, pero e grado di operashon regular por varia i no semper ta kla den dato públiko disponibel.
Organisashon
Aruba Airlines tin su sede na Oranjestad i ta operá for di Aeropuerto Internashonal Reina Beatrix.
Ademas, e kompania a mantené presensia den diferente merkadonan via ofisinan di benta, inkluyendo:
Miami
Curaçao
Bonaire
Venezuela
---------
Segun dato aktual (2025–2026), Aruba Airlines ta operá un flota hopi limitá, konsistiendo principalmente di un solo avion aktivo:
Airbus A320-200 – aproksimadamente 180 asiento
Dato di aviashon independiente ta konfirmá ku e aerolínea tin solamente 1 avion den servisio, ku otro avionnan den pasado ya no ta aktivo òf ta konsiderá komo parte di flota historiko .
Flota anterior
Aruba Airlines a operá e siguiente tiponan di avion den pasado:
Airbus A319-100
Airbus A321-200
Bombardier CRJ200
Piper PA-31 Navajo
Mayoria di e avionnan aki a wòrdu retirá entre 2018 i 2023, indikando un redukshon significativo den kapasidat operashonal.
🌍 Destinashonnan
Aruba Airlines ta ofresé buelonan charter i, di manera limitá, buelonan regular pa destinashonnan den Karibe, Suramérika i Estados Unidos.
Segun informashon mas reciente, e destinashonnan asociá ku e aerolínea inkluí:
Curaçao
Bonaire
Medellín (Colombia)
Barranquilla (Colombia)
Georgetown (Guyana)
Miami (Estados Unidos)
Fuente independiente ta indiká ku Aruba Airlines ta sirbi un kantidat chikí di destinashonnan (±3–8), ku un red di ruta ku por varia segun kondishonnan di merkado .
------------
18/10/25 Aruba Airlines is still operating and is the flag carrier and sole airline of Aruba. It is based at Queen Beatrix International Airport in Oranjestad and provides scheduled and charter services to various destinations across the Caribbean, South America, and the United States.
Operations: Aruba Airlines is currently the only Aruban airline. It offers both scheduled and charter flights, serving as a primary carrier to and from the island.
Headquarters: The airline's corporate headquarters are in Oranjestad, Aruba. Its main maintenance base is in Miami, Florida.
Destinations: It flies to a number of destinations, including cities in the Caribbean, South America (such as Medellin, Colombia, and Georgetown, Guyana), and the United States (such as Miami).
NOTES
'''Aruba Airlines''' (officially Arubaanse Luchtvaart Maatschappij N.V.) ta e aerolínea di bandera y e único aerolínea nashonal di Aruba. Fundá den 2006, Aruba Airlines ta oferé transporte aéreo regular y charter pa pasaheronan pa varias destinashon. Su sede korporativo ta na Oranjestad, Aruba, y su base di mantenemento prinsipal ta na Miami, Florida. Den 2015 e compañías a risibí e Aircraft Operating Certificate (AOC) for di Estados Unidos.[1][2]
== Historia ==
Aruba Airlines a wordo funda na 2006 pa Onno J. de Swart, kien tabata su promé direktor. Den 2010 e a inicia operashon di charter ku un Piper PA-31 Navajo di shete asiento. Su sede operashonal ta na Oranjestad, kaminda e tin su base perto di Aeropuerto Internacional Reina Beatrix. E tin ofisinan di benta na Miami (EEUU), Curaçao, Bonaire, i Venezuela (Maracaibo, Valencia y Maracay).[3]
Na 2011 Aruba Airlines a atraé inversionistanan nobo pa mehorá su flota. Den ougùstùs 2012, e aerolínea risibí su sertifikado di operashon aéreo ekonómiko, y e a introducí dos Airbus A320 na su flota (su promé A320 yegá na Aruba na november 2012).
Su promé ruta regular tabata Aruba → Maracaibo (Venezuela), sigi pa Aruba → Valencia (Venezuela), y mas dilanti Aruba → Panama City (Panamá) i Aruba → Miami (EEUU).
------------
{{Variante|a}}
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Jet Air
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda =
| antesecor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado =
| propietario =
| director ehecutivo =
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Jet Air''' (oficialmente ) ta e aerolínea nacional di
{{Appendix}}
[[:Category:Aviashon]]
[[:Category:Karibe Hulandes]]
-------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Avia Air
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda =
| antesecor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado =
| propietario =
| director ehecutivo =
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Avia Air''' ta un compania aereo di Aruba cu a opera entre .. y november 2003.
Avia Air tabata un aerolinea basá na Aruba.
Avia Air a suspendé su servisio na novèmber 2003 i tabata trahando pa reestructurá su operashonnan bou di protekshon di bankrut. 1]
== Historia ==
Avia Air a kuminsá operashon den zomer di 1994 inicialmente tres Cessna 402B ⁇ (P4-AVA te ku
P4-AVC); e mesun aña a añadí un Embraer Bandeirante (P4-AVD). Pasobra Air Aruba a enfoca mas y mas riba buelonan pa Merka, algun ruta regional por a bira operá. A kuminsá ku servisionan di liña pa Curaçao, Bonaire i e siudatnan Venezolano di Maracaibo, Punto Fijo i Valencia. Na fin di 1995,
a cumpra un di dos Bandeirante P4-AVE).<ref>[http://landewers.net/P4-artikel.pdf 20 jaar Arubaans Luchtvaartuig Register
Arno Landewers]</ref>
Na 13 di mart di 1996 e barku a kai banda di (Venezuela) e Cessna 402B P4-AVB na laman,
cu a mata tur ocho persona den e auto.
E tabata trata di un buelo di linea di Aruba pa Punto Fijo. E piloto a reporta na un otro avion di Avia Problema di aire ku e motor robes, i algun tempu despues cu un candela a kibra. For di investigashon a resulta cu e candela a causa e motor y un parti di a kibra e ala robes di e avion, despues cu e Nort di Las Piedras- Aeropuerto di Punto Fijo - a kai.
Na komienso di 2003, un Short SD.360-200 a kumpra, pero e aparato aki no a wòrdu a drenta servisio. For di mei 2003 no tabatin sèn mas pa paga salario di e personal y operacionnan di vuelo a keda para. Poco despues e lease company Volvo Aero a pidi e motornan di e dos Bandeirantes y finalmente
E departamento di impuesto a konfiská tur e produktonan. E Cessna tambe a keda destruí.
aerodinámiko pa motibu di mantenshon atrasá. Con E shortenan a bira algun e vuelo di entrenamentu a tuma lugá despues di e grupo di invershon IMCA, propietario di Air Exel,
a kumpra un participacion di 50% den Avia Air. Avia Air
lo sigui como AviaExel. E falta di Avia Air a hasi un pèrmit di establesementu definitivo
drecha bo kara. Na òktober 2003 e kompania a a declara su mes na faillite. Poco despues, e 'Short' a bira e doño a rekuperá; tur dos Bandeirantes a keda te ku e zomer di e aña aki riba e
Aeropuerto di Oranjestad ta para y e Cessna 402 P4-AVA ainda ta presente aki.
==Code data==
*[[International Air Transport Association|IATA]] Code: '''3R'''
*[[International Civil Aviation Organization|ICAO]] Code: '''ARB'''
*Callsign: Aviair
==Flota==
*Short 360-200
*Embraer EMB 110 Bandeirante
== Wak tambe ==
* [[Lista di eks-kompania aéreo di Karibe Hulandes]]
{{Appendix}}
NOTES
* Avia Air a cuminsa na 1984 como compania di charter Avia Air Chapter cu tabata activo na Aruba i Corwou.
* in augustus 1987 verscheen het Avia Air toestel met piloot Robby Anjie, 26 jr., ter hoogte van MAcoya, Venezuela. Een tweemotorig vliegtuig Cessna met kenteken N-5351- A van de particuliere chartermaatschappij van de heer Efi Tromp, Avia Air, wordt sinds vrijdagavond op de route van Punto Fjjo (Venezuela) naar de luchthaven van Aruba vermist.
* directie/eignaaar? Efi Tromp.
* HetvliegtuigiseenJetpropAerocommander, een snelle vliegtuig ingericht met de nodige luxe. Avia- Air hoopt met zijn nieuwe aanwinst de Curagaose zakenman nu een nog betere service te verlenen. Avia- Air die in 1980 bij ministriële beschikking toestemming kreeg om samen met twee andere luchttransportmaatschappijen commerciële passagiersvluchten uit te voeren, biedt rechtstreekse vluchten aan naar alle bestemmingen in het Caribisch gebied, Colombia, Venezuela en Suriname. Met dit nieuwe vliegtuig hoopt Avia- Air bij te kunnen dragen aan de economische ontwikkeling van Curagao,<ref>TOEKOMST ANDERS TEKORT AAN GEKWALIFICEERDE KRACHTEN CDM ervaart dat nu al Opleiding vaklieden in metaalsector noodzakelijk. "Amigoe". Curaçao, 24-08-1987, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642489:mpeg21:p003</ref>
* 1994: Avia Air van Efi Tromp is reeds enige tijd doende met plannen om commutervluchten tussen de eilanden te gaan vliegen.
* Avia Air heeft vanaf woensdag een nieuw vliegtuig in bedrijf. Het is een EMB-110, van Braziliaanse makelij, dat 19 passagiers kan vervoeren. Het kan gecharterd worden voor vluchten Aruba - Curagao v.v. en Aruba - Bonaire v.v. Auia Air voert tweemaal daags vluchten uit tussen Aruba en Punto Fijo in Venezuela.<ref>WILLEMSTAD— Avia Air heeft vanaf woensdag een nieuw vliegtuig in bedrijf. Het is een EMB-110, van Braziliaanse makelij, dat 19 passagiers kan vervoeren. Het kan gecharterd worden voor vluchten Aruba – Curagao v.v. en Aruba – Bonaire v.v. Auia Air voert tweemaal daags vluchten uit tussen Aruba en Punto Fijo in Venezuela.. "Amigoe". Curaçao, 12-10-1994, p. 9. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645369:mpeg21:p009</ref>
* Luchtvaartmaatschappij Avia Air die door de regering als nationale luchtvaartmaatschappij *s erkend, heeft plannen °ni met ingang van 1 december aanstaande naar vleugels uit te slaan. **er dag vertrekken twee yiuchten naar Punto Fijo (Venezuela), dirie naar en vier naar öonaire. Avia Air president Ciro Pieters. In 1986 is Avia Air begonnen als chartermaatschappij voor vluchten in de omgeving. In april van dit jaar kreeg Avia Air een vergunning om regelmatige vluchten uit te voeren. De maatschappij heeft vijf vliegtuigen: twee Embriers 110, elk met zestien stoelen en extra ruimte voor de koffers en twee Cessnas, elk met zeven stoelen.<ref>Plannen Avia Air om vleugels uit te slaan. "Amigoe". Curaçao, 28-11-1995, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644874:mpeg21:p007</ref>
* 1995: Het particuliere Avia Air heeft afgelopen vrijdag van minister. Glenbert Croes van Verkeer en Communicatie de vergunning ontvangen om geregelde vluchten uit te voeren. "Wij zijn nu ook een officiële luchtvaartmaatschappij die vluchten uit mag voeren op Bonaire, Curacao, Coro en Las Piedras", zo reageerde Avia Air-president Ciro Pieters vanmorgen desgevraagd. Ook werd vastgesteld dat de luchtvaartmaatschappijen van de twee landen (aruba-NA) elk een bepaald aantal vluchten kan uitvoeren. Dit zijn Aruba- Curacao met 35 vluchten per week, Aruba-Bonaire met 28 Avia Air, dat tot nu toe alleen chartervluchten verzorgde, begint binnen afzienbare tijd met de vluchten op Bonaire, Curacao en de twee Venezolaanse steden Coro en Las Piedras.
* Avia Air kreeg op 28 april van de minister Glenbert Croes van Vervoer en Communicatie een vergunning om geregelde vluchten uit te voeren tussen Cura9ao, Bonaire, Coro, Las Piedras en thuisbasis Aruba. De voorbereidingen betreffen nu voornamelijk de vluchten tussen de ABC-eilanden.
{{Appendix}}
------------------
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Insel Air Aruba
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda =
| antesecor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado =
| propietario =
| director ehecutivo =
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Insel Air Aruba''' tabata un aerolinea y subsidiario di Insel Air, como tambe e aerolinea oficial nacional di Aruba.<ref>[http://curacaochronicle.com/aviation/insel-air-aruba-seeks-u-s-routes/ Insel Air Aruba Seeks U.S. Routes]</ref>
de.wiki:Insel Air Aruba tabata un aerolinea y subsidiario di Insel Air, como tambe e aerolinea oficial nacional di Aruba. [1]
Un investigashon ku a tuma lugá na yanüari 2017 dor di e Inspectie Leefomgeving en Transport di Reino Hulandes a evidensiá defectonan tantu den e kompania mayor Insel Air i Insel Air Aruba, komo tambe den e outoridatnan di aviashon di Kòrsou i Aruba. Komo resultado, un kantidat di avion di e dos kompanianan lo no por bula pa un tempu indeterminá. Insel Air i Insel Air Aruba despues a reduci nan destinashonnan di buelo, ku anteriormente tambe tabata inkluí destinashonnan den Merka i Sur Amerika, pa e islanan ABC i Sint Maarten.<ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Dutch ILT intervenes in Curaçao, Aruba CAAs |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/53584-dutch-ilt-intervenes-in-curaao-aruba-caas ch-aviation.com]}}</ref><ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Insel Air axes bulk of network, retains ABC Islands |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/53989-insel-air-axes-bulk-of-network-retains-abc-islands ch-aviation.com]}}</ref><ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Curaçao's Insel Air looking to dispose of Aruban unit |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/54051-curaaos-insel-air-looking-to-dispose-of-aruban-unit ch-aviation.com]}}</ref><ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Curaçao's Insel Air fends off bankruptcy filing |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/54267-curaaos-insel-air-fends-off-bankruptcy-filing ch-aviation.com]}}</ref>
Insel Air Aruba a stop di opera na 2017 despues di cinco aña. [6]
== Flota ==
For di maart 2017, Insel Air Aruba su flota tabata consisti di ocho avion, di cual ningun ta operacional.<ref>[http://www.ch-aviation.com/portal/aircraft/search?search=1&cha=ISU ch-aviation], abgerufen am 20. März 2017.</ref>
==Wak tambe ==
* [[Lista di eks-kompania aéreo di Karibe Hulandes]]
== Link externo ==
* [https://www.fly-inselair.com/en/ Webpräsenz der Insel Air] (englisch und spanisch)
* [http://www.airliners.net/search/photo.search?airlinesearch=Insel%20Air%20Aruba&distinct_entry=true Fotos] der Insel Air Aruba auf [[Airliners.net]]
{{Appendix}}
-----------------
'''Aruba Flying Club''' tabata un asociacion di piloto amatur na Aruba??
== Historia ==
AFC ta data di ananan 1940. Tabata haci uzo di aeropuerto de Vuyst na San nicolas den bario di juana morto. met hangar
Na 1998 AFC a bira activo atrobe. AFC in 1950 statutair opgricht Vereniging Aruba Flying Club
In 1998 werd de Aruba Flying Club weer actief (welke vanaf de oorlogsjaren tot in de jaren 70 al
had bestaan). Aanvankelijk werd gevlogen met de Cessna 172M P4-BON, in 1992 en 1993 aangevuld
met Cessna 182P P4-GIN en sinds 1998 met een Amerikaans geregistreerde Cessna 172R, de N174AP.<ref>[http://landewers.net/P4-artikel.pdf 20 jaar Arubaans Luchtvaartuig Register
Arno Landewers]</ref>
Eleccion di directiva di AFC
* na 1956 e club tabatin 4 avioneta propio di cual e ultimo adkisicion tabata un stimson. Cu e avionetanan tabata bula y tene competencia y demostracionnan.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-ARUBAANSECOURANT-1956-09/page/n67/mode/2up?q=flying Aruba Flying Club viert eerste vlucht van nieuwe Stimson], Arubaanse Courant (21 september 1956)</ref>
* Aanwijzing: Als leden van de Raad van Beheer van de Aruba Flying Club, de heren: P. A. de Vuyst; Commandant Onderzoekings en Bewakingsdienst op Aruba; H. A. Hessling, Ambtenaar belast met het domein beheer op Aruba
* in 1950 de 100ste vliegbevet uitgereikt =- examens sportvliegr, instrument vlieger en instructur
* De Aruba Flying | Club 'is een bloeiende vereniging. | Het maximum aantal leden dat toegelaten wordt bedraagt statutair vijftig en dat heeft men vrijwel voortdurend. Het aantal brevetten dat in de loop der jaren werd uitge- > reikt loopt in de honderden. De samenwerking tussen A.F.C. en overheid is voortreffelijk en het aantal deskundigen waarover men kan beschikken ruim voldoende. De vloot bestaat uit vier toestellen, waarbij dan nog drie komen, die particulier eigendom van enkele leden zijn. De minimum leeftijdsgrens voor het behalen van een brevet is zeventien jaar. Men moet zich hiertoe eerst aan een strenge medische keuring onderwerpen. Voorschrift i.; dat men een aandeel koopt van driehonderd gulden. Daarna hebben de meeste leerlingen ongeveer 12 uur lessen nodig om dan nog een 25 tot 30 uur solo te vliegen voor zij het brevet kunnen halen. De totale instruktieteksten
belopen dan ongeveer ƒ 500.—. Wie eenmaal het brevet heeft en de nodige proeven hoeft afgelegd mag zelf een vliegtuigje huren, eerst voor vluchten boven het eiland, daarna ook voor tochtjes naar buiten. Voor weekenden komen vooral Curaeao en Bonaire in aanmerking voor langere vakanties Venezuela en andere omliggende landen. Enkele leden, als de heren Riehardson en van der Voort maakten ook veel langer vakantievluchteri (om langs de Venezolaans kust, Trinidad en andere eilanden naar Sint Maarten.<ref>De Aruba Flying Club. "Amigoe di Curacao". Willemstad, 26-10-1957. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000211195:mpeg21:p003</ref>
* Voor velen is het vertrek van de heer Pieter A. de Vuyst ongemerkt voorbij gegaan. Gedurende de tweede wereldoorlog was hij verbindingsmarineofficier en gedurende die tijd begon hij met het plannen voor een particulier vliegvels, dat naar hem genoemd werd. Op 16 juli 1944 werd dit vliegveld geopend dooi de toenmalige Gezaghebber I. Wagemaker. Dat het vliegveld naar hem ge noemd werd, was op voordracht van Aruba Flying Club als waardering voor het vele werk dat hij voor deze club had gedaan. In oktober 1945 kwam de heer de Vuyst in dienst van de Lago en verliet deze op 1 juni j.l. 1956.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010404914:mpeg21:p005|titel=Pieter A. de Vuyst verliet Aruba|werk=[[Amigoe]]|datum=1956-06-18|bezochtdatum=2024-03-12}}</ref>
{{Appendix}}
AFC is een Arubaanse vereniging ter beoefening van de vliegsport, opgericht in 1942 door employes van Lago te San Nicolas. Eerste voorzitter was Pieter A. de Vuijst, waarnaar het sportvliegveld is genoemd.<ref>Hoetink, Encyclopedie van de Nederlandse Antillen, 1969 pag.55</ref>
-----------------
== EZ Air (aanvulling)==
Mester menshoná ku direktor di Medicair Rene Winkel ta alabes direktor di aerolínea EZ Air, pues e kontrato firmá ta ku Winkel i no e aerolínea EZ Air. Esaki ta importante pa menshoná mirando ku den komunidat tin e impreshon ku ta EZ Air ta sòru pa Ambulans Aéreo. “Nos tin kontrato ku e doño pues no e aerolínea mes. Awor a yega e momentu ku e kontrato a vense. Segun e proseso, tur interesado por entregá un petishon pa ehekutá e tarea di Ambulans Aéreo. Boneriano 29-11-2023 titel=Ken ta bai ehekuta air ambulans?|https://awemainta.com/boneriano/
Medicair tambe por bolbe entregá un petishon”, e ta splika. Sinembargo e no ta konfirmá ku vensementu di e kontrato a sosedé entrante yanüari 2024. Tambe e ta sigurá ku e situashon di niun forma ta opstakulisá servisio di Ambulans Aéreo.
Mester menshoná ku ya pa algun luna tin spekulashon tokante e situashon aki. Dòkter Frans komo direktor di FM den un rueda di prensa anterior a konfirmá ku Ministerio na Hulanda ke pa ehekutá buelonan di Ambulans Aéreo ku avionnan registrá na Hulanda. Tur esaki por konsiderá komo opstákulo pa proveodornan lokal.
BONERIANO a tuma kontakto ku Rene Winkel tokante e situashon aki i e ta splika ku e no ta deseá na amplia masha mirando ku FM ainda ta un kliente.
“Echo sí ta ku FM algun tempu atras a saka un asina yamá ‘tender’ pa buska un operadó pa ambulans aéreo ku lo trese avionnan ku registrashon PH, esta di Hulanda. Es mas FM lo ta basta leu pa bira un operador di aerolínea. No ta eksistí Ambulans Aéreo, ta eksistí pèrmit pa ehekutá buelo ‘ airline operator certificate’ (AOC). Di aki ta haña un provishon riba e pèrmit pa Ambulans Aéreo pasombra ta buelo komersial i ku nan lo bula bou di e reglanan Europeo, EASA”, e ta splika.
Winkel ta agregá ku nan tambe a lesa ku FM ke bin ku avion di Ambulans eléktriko, pero tambe
mester bisa ku e teknologia aki no ta asina leu ainda.
“No ta eksistí avion eléktriko ainda ku por bula e rutanan aki, i dado kaso ku bin ku avionnan
asina mes, mester pasa den hinter un prosedura pa nan wòrdu sertifiká pa departamentonan
konserní manera Curacao Civil Aviation Authority (CCAA) Y ILT holanda , Esei ta nifiká ku por dura
añanan promé ku por bai usa avionnan eléktriko pa transporte di pashènt.”
Importansia di Ambulans Aéreo
Esaki ta un avion privá spesialmente adaptá pa duna sosten médiko na pashèntnan durante transporte. Un dòkter, paramediko òf ekipo di dòkternan altamente kualifiká lo biaha ku su pashènt pa atendé e pashènt te ora e yega e aeropuerto destiná i por transportá e pashènt na un manera sigur te su kas òf pa un hòspital den e pais. E Ambulans Aéreo lógikamente ta karga tur e ekipo i e remedinan nesesario durante e buelo.
{{Appendix}}
-----------------------------
__NOINDEX__
ndt9ke8ks0sdpznazr7klfov3oicbrg
199508
199507
2026-08-04T17:33:06Z
Caribiana
8320
199508
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
* Nieuw: [[Avia Air]] - [[Insel Air Aruba]] - [[Aruba Airlines]] - [[Aruba Flying Club]] . [[SLM]] - [[Jetair Caribbean]] - [[Buelo 980 di ALM]] - [[Margareth Abraham]]
* Aanvullen: [[Z Air]]
---------------
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Aruba Airlines
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda = 2006
| antecesor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado = Onno J. de Swart
| propietario =
| director ehecutivo =
| pais = {{ABW}}
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Aruba Airlines''' (oficialmente '''Arubaanse Luchtvaart Maatschappij N.V.''') ta e aerolinea di bandera y e unico aerolinea nacional di [[Aruba]]. Funda na 2006, e compania ta ofrece transporte aereo pa pasahero, tanto servicio regular como charter, pa varios destinacion den Caribe, [[Sur Amérika|Sur America]] y [[Estadonan Uni di Amérika|Merca]].
Aruba Airlines su sede ta na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]], Aruba, cerca di [[Aeropuerto Internacional Reina Beatrix]], mientras su base principal pa mantenemento ta situa na [[Miami]], [[Florida]]. Na 2015, e aerolinea a ricibi un ''Aircraft Operating Certificate'' (AOC) for di Merca.[1][2]
== Historia ==
Aruba Airlines a wordo funda na 2006 door di Onno J. de Swart, kende tabata su prome director.<ref>{{Cite web|url=http://curacaochronicle.com/aviation/press-release-settlement-between-aruba-airlines-and-de-swart/|title=Press release: Settlement between Aruba Airlines and de Swart|date=2017-06-16}}</ref>
E aerolinea a cuminsa operacionnan di charter na 2010 cu un avion chikito tipo Piper PA-31 Navajo di shete asiento.<ref name="caribseek">{{citeer web|url=http://news.caribseek.com/index.php/caribbean-islands-news/aruba-news/the-morning-news-aruba-news/item/30639-aruba-airlines-welcomes-their-first-airbus-320|titel=Aruba Airlines welcomes their first Airbus 320|archiefurl=https://web.archive.org/web/20130627074832/http://news.caribseek.com/index.php/caribbean-islands-news/aruba-news/the-morning-news-aruba-news/item/30639-aruba-airlines-welcomes-their-first-airbus-320|archiefdatum=2013-06-27}}</ref> Den e prome añanan, e compania a concentra riba desaroyo di su structura operacional y di mercado.
Na 2011, inversionistanan nobo a bin aden, loke a permití expansion di e flota.<ref name="caribseek"/> Na augustus 2012, e aerolinea a haya su certificado di operacion aéreo economico.<ref>{{Cite web|url=http://www.curacaochronicle.com/region/minister-otmar-oduber-signs-economic-aoc-for-aruba-airlines/|title=Minister Otmar Oduber signs economic AOC for Aruba Airlines|access-date=|archive-url=https://web.archive.org/web/20171115201613/http://curacaochronicle.com/region/minister-otmar-oduber-signs-economic-aoc-for-aruba-airlines/|archive-date=2017-11-15|url-status=dead}}</ref>
Durante e mesun periodo, Aruba Airlines a introduci avionnan tipo Airbus A320, cu e prome avion a yega Aruba na novèmber 2012. E vuelonan charter a cuminsa na final di 2012, mientras cu operacionnan regular a sigui na 2013.
E prome destinacionnan regular tabata [[Maracaibo]] y [[Valencia]] na [[Venezuela]]. Despues, e red di ruta a wordo amplia cu [[Siudad di Panama|Panama City]] ([[Panama]]) y [[Miami]] (Merca).<ref>{{cite web|url=http://www.routesonline.com/news/29/breaking-news/203643/aruba-airlines-begins-operation-to-maracaibo-panama-city-from-june-2013/|title=Aruba Airlines Begins Operation to Maracaibo / Panama City from June 2013|publisher=Routesonline|accessdate=21 July 2013|archive-date=2013-11-13 |archive-url=https://web.archive.org/web/20131113214128/http://www.routesonline.com/news/29/breaking-news/203643/aruba-airlines-begins-operation-to-maracaibo-panama-city-from-june-2013/|url-status=dead}}</ref> Na december 2019 a lansa servicio nonstop nobo for di Aruba pa [[Barranquilla]] y [[Medellin]].<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2020-02-04/page/n3/mode/1up?q=aruba+airlines Aeropuerto di Aruha: Cantidad di pasahero a aumenta den 2019], Bon Dia Aruba (4 di februari 2020)<ref>
=== Reto y estado aktual===
Durante e periodo di pandemia di COVID-19 y despues, Aruba Airlines a enfrenta varios reto operacional y financiero.
E operacionnan a reduci considerablemente, y na algun momento e flota a keda para na tera. Aunke e compania a ricibi un Airbus A321-200 na 2021 cu e intencion di lansa su operacionnan di nobo, informacion publico tocante vuelonan regular a keda limita.
Segun fuente reciente, Aruba Airlines ta conta ainda como e aerolinea di bandera di Aruba i formalmente activo, pero e grado di operacion regular por varia y no semper ta cla den dato públiko disponibel.
==Flota==
Aruba Airlines ta operá un flota limitá. Segun dato di 2025–2026, e aerolinea tin solamente un avion den operacion: Airbus A320-200 (aprox. 180 asiento)<ref>{{cite journal |title=Global Airline Guide 2025 - Aruba Airlines |journal=Airliner World |date=September 2025 |page=50}}</ref>
Den pasado, e compania a opera tambe avionnan di tipo Airbus A319, Airbus A321-200 i Bombardier CRJ200, pero mayoria di nan no ta activo mas den operacion regular.
==Red di destinacion==
Aruba Airlines ta ofrece vuelonan charter y, di forma limita, vuelonan regular pa diferente destinacion den Caribe, Sur America y Merca.
Destinacionnan cu ta forma parti di e red di conexion di e aerolínea ta inclui:
*Curaçao
*Bonaire
*Medellín (Colombia)
*Barranquilla (Colombia)
*Georgetown (Guyana)
*Miami (Estados Unidos)
Sinembargo, e red di ruta no ta fiho y por varia considerablemente. Hopi di e vuelonan ta opera sea riba base di charter of disponibilidad temporal.
== Organisacion==
Aruba Airlines tin su sede na Oranjestad y ta opera for di Aeropuerto Internacional Reina Beatrix.
Ademas, e compania a mantene presencia den diferente mercado via ofisinanan di benta, inkluyendo na Miami, [[Kòrsou|Corsou]], Bonaire y Venezuela.<ref name="arubaair-offices">{{cite web|url=http://www.arubaairlines.com/#contactus|title=Aruba Airlines - Contact Us|accessdate= }}</ref>
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =|titulo=}}
{{References}}
}}
[[:Kategoria:Aviashon]]
[[:Kategoria:Aruba]]
---------------
E sede principal ta na Oranjestad na Aruba, cual ta e centro di operacion principal, y e aerolinea a habri un oficina nobo na [[Aeropuerto Internacional Reina Beatrix]]. E tin tambe ofisina di benta na Miami, Curaçao, Bonaire i na Maracaibo, Valencia i Maracay.<ref name="arubaair-offices">{{cite web|url=http://www.arubaairlines.com/#contactus|title=Aruba Airlines - Contact Us|accessdate=2015-04-21 }}</ref>
Na kuminsamentu di 2011 e kompania a atrae inversionista nobo, ku ta kondusí na e mehoracion di e flota. E compania a risibí un Sertifikado di Operashon di aerolínea ekonómiko na ougùstùs di 2012. E aerolinea ta haya dos avion Airbus A320, e prome di nan a yega Aruba na november di 2012. E avion a kuminsá bula buelonan charter for di Aruba na fin di 2012 i e operashonnan programá a kuminsá e siguiente aña. Su promé destinashon tabata Maracaibo, Venezuela i despues Valencia, Venezuela. Despues riba 5 di yüli di e aña ei nan a inaugurá e buelonan pa Panama City, Panama. Y finalmente Miami, Merca.
Flota y Destinashonnan
{| class="wikitable sortable"
! Tipo di Avion !! Modelo !! Kantidat !! Kabina !! Asiento !! Registrashon
|-
| Airbus || A320-200 || 1 || Ekonomiko || ~180 || P4-AAF [4]
|-
| Airbus || A321-200 || 1 || Ekonomiko/“Premium” || ~178 || (vhe model, [5])
|-
| Bombardier || CRJ200 || 1 || Ekonomiko || ~52 || P4-CRA [6]
|}
== Destinashonnan selectá ==
{| class="wikitable sortable"
! Ruta !! País/Región !! Estado
|-
| Aruba ↔ Miami !! EEUU !! Activo (charter/regular) [3]
|-
| Aruba ↔ Maracaibo !! Venezuela !! Introdi (2012) [3]
|-
| Aruba ↔ Valencia !! Venezuela !! Introdi (2012) [3]
|-
| Aruba ↔ Panama City !! Panamá !! Introdi (5 Julio) [3]
|}
== Dificultadnan i Estado Actual ==
Durante e kriis di COVID-19 y problemanan operashonal, Aruba Airlines a enfrenta varios reto. Pa ehempel: su flota a keda parká, i datos reciente ta mustra ku e aerolínea no ta tene vuelos normales kuendo; por ehempel, un sitio pa seguimiento di vuelos ta nifiká kantidat “0” destinashon pa Aruba Airlines. [7]
Den marzo 2021 Aruba Airlines a risibí su promé A321-200 (P4-AAI) pa possibilitá un relansa, pero no ta klaro si e aerolínea actualmente ta operando vuelos regulares.[8]
E situashon ta kompleho: aunke e sitio ofisial y rekursonan ta indiká ku e aerolínea ta “active” [9], e falta di voli actual y klaridat publikashonal ta kreá duda.
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1359309649|titulo=ALM Flight 980}}
{{References}}
}}
[[:Kategoria:Aviashon]]
[[:Kategoria:Aruba]]
Historia
Aruba Airlines a wòrdu fundá na 2006 dor di Onno J. de Swart, kende tabata su promé direktor.[1]
E aerolínea a kuminsá operashonnan di charter na 2010 ku un avion chikí tipo Piper PA-31 Navajo di shete asiento. Na e promé añanan, e kompania a konsentrá riba desaroyo di su struktura operashonal i di merkado.
Na 2011, inversionistanan nobo a bin aden, loke a permití ekspanshon di e flota. Na ougùstùs 2012, e aerolínea a haña su sertifikado di operashon aéreo ekonómiko.
Durante e mesun periodo, Aruba Airlines a introdusí avionnan tipo Airbus A320, ku e promé avion a yega Aruba na novèmber 2012. E buelonan charter a kuminsá na final di 2012, miéntras ku operashonnan regular a sigui na 2013.
E promé destinashonnan regular tabata:
Maracaibo (Venezuela)
Valencia (Venezuela)
Despues, e red di ruta a wòrdu ampliá ku:
Panama City (Panamá)
Miami (Estados Unidos)
==Flota==
Aruba Airlines ta operá un flota limitá. Segun dato di 2025–2026, e aerolínea tin solamente un avion aktivo: Airbus A320-200 (aprox. 180 asiento)
Den pasado, e kompania a operá tambe avionnan tipo Airbus A319, Airbus A321-200 i Bombardier CRJ200, pero mayoria di nan no ta aktivo mas den operashon regular.
==Destinashonnan==
Aruba Airlines ta ofrece buelonan charter i, di manera limitá, buelonan regular pa diferente destinashonnan den Karibe, Suramérika i Estados Unidos.
Destinashonnan asociá ku e aerolínea den periodo reciente inkluí:
Curaçao
Bonaire
Medellín (Colombia)
Barranquilla (Colombia)
Georgetown (Guyana)
Miami (Estados Unidos)
Sinembargo, e red di ruta no ta fijo i por varia konsiderablemente. Hopi di e buelonan ta operá riba base di charter òf disponibilidad temporal.
==Dificultadnan i estado aktual==
Durante e periodo di pandemia di COVID-19 i despues, Aruba Airlines a enfrentá varios reto operashonal i finansiero.
E operashonnan a reducí konsiderablemente, i na algun momentonan e flota a keda parka. Aunke e kompania a risibí un Airbus A321-200 na 2021 ku e intenshon di relansamentu, informashon públiko tokante buelonan regular a keda limitá.
Segun fuente reciente, Aruba Airlines ta konta ainda komo e aerolínea di bandera di Aruba i formalmente aktivo, pero e grado di operashon regular por varia i no semper ta kla den dato públiko disponibel.
Organisashon
Aruba Airlines tin su sede na Oranjestad i ta operá for di Aeropuerto Internashonal Reina Beatrix.
Ademas, e kompania a mantené presensia den diferente merkadonan via ofisinan di benta, inkluyendo:
Miami
Curaçao
Bonaire
Venezuela
---------
Segun dato aktual (2025–2026), Aruba Airlines ta operá un flota hopi limitá, konsistiendo principalmente di un solo avion aktivo:
Airbus A320-200 – aproksimadamente 180 asiento
Dato di aviashon independiente ta konfirmá ku e aerolínea tin solamente 1 avion den servisio, ku otro avionnan den pasado ya no ta aktivo òf ta konsiderá komo parte di flota historiko .
Flota anterior
Aruba Airlines a operá e siguiente tiponan di avion den pasado:
Airbus A319-100
Airbus A321-200
Bombardier CRJ200
Piper PA-31 Navajo
Mayoria di e avionnan aki a wòrdu retirá entre 2018 i 2023, indikando un redukshon significativo den kapasidat operashonal.
🌍 Destinashonnan
Aruba Airlines ta ofresé buelonan charter i, di manera limitá, buelonan regular pa destinashonnan den Karibe, Suramérika i Estados Unidos.
Segun informashon mas reciente, e destinashonnan asociá ku e aerolínea inkluí:
Curaçao
Bonaire
Medellín (Colombia)
Barranquilla (Colombia)
Georgetown (Guyana)
Miami (Estados Unidos)
Fuente independiente ta indiká ku Aruba Airlines ta sirbi un kantidat chikí di destinashonnan (±3–8), ku un red di ruta ku por varia segun kondishonnan di merkado .
------------
18/10/25 Aruba Airlines is still operating and is the flag carrier and sole airline of Aruba. It is based at Queen Beatrix International Airport in Oranjestad and provides scheduled and charter services to various destinations across the Caribbean, South America, and the United States.
Operations: Aruba Airlines is currently the only Aruban airline. It offers both scheduled and charter flights, serving as a primary carrier to and from the island.
Headquarters: The airline's corporate headquarters are in Oranjestad, Aruba. Its main maintenance base is in Miami, Florida.
Destinations: It flies to a number of destinations, including cities in the Caribbean, South America (such as Medellin, Colombia, and Georgetown, Guyana), and the United States (such as Miami).
NOTES
'''Aruba Airlines''' (officially Arubaanse Luchtvaart Maatschappij N.V.) ta e aerolínea di bandera y e único aerolínea nashonal di Aruba. Fundá den 2006, Aruba Airlines ta oferé transporte aéreo regular y charter pa pasaheronan pa varias destinashon. Su sede korporativo ta na Oranjestad, Aruba, y su base di mantenemento prinsipal ta na Miami, Florida. Den 2015 e compañías a risibí e Aircraft Operating Certificate (AOC) for di Estados Unidos.[1][2]
== Historia ==
Aruba Airlines a wordo funda na 2006 pa Onno J. de Swart, kien tabata su promé direktor. Den 2010 e a inicia operashon di charter ku un Piper PA-31 Navajo di shete asiento. Su sede operashonal ta na Oranjestad, kaminda e tin su base perto di Aeropuerto Internacional Reina Beatrix. E tin ofisinan di benta na Miami (EEUU), Curaçao, Bonaire, i Venezuela (Maracaibo, Valencia y Maracay).[3]
Na 2011 Aruba Airlines a atraé inversionistanan nobo pa mehorá su flota. Den ougùstùs 2012, e aerolínea risibí su sertifikado di operashon aéreo ekonómiko, y e a introducí dos Airbus A320 na su flota (su promé A320 yegá na Aruba na november 2012).
Su promé ruta regular tabata Aruba → Maracaibo (Venezuela), sigi pa Aruba → Valencia (Venezuela), y mas dilanti Aruba → Panama City (Panamá) i Aruba → Miami (EEUU).
------------
{{Variante|a}}
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Jet Air
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda =
| antesecor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado =
| propietario =
| director ehecutivo =
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Jet Air''' (oficialmente ) ta e aerolínea nacional di
{{Appendix}}
[[:Category:Aviashon]]
[[:Category:Karibe Hulandes]]
-------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Avia Air
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda =
| antesecor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado =
| propietario =
| director ehecutivo =
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Avia Air''' ta un compania aereo di Aruba cu a opera entre .. y november 2003.
Avia Air tabata un aerolinea basá na Aruba.
Avia Air a suspendé su servisio na novèmber 2003 i tabata trahando pa reestructurá su operashonnan bou di protekshon di bankrut. 1]
== Historia ==
Avia Air a kuminsá operashon den zomer di 1994 inicialmente tres Cessna 402B ⁇ (P4-AVA te ku
P4-AVC); e mesun aña a añadí un Embraer Bandeirante (P4-AVD). Pasobra Air Aruba a enfoca mas y mas riba buelonan pa Merka, algun ruta regional por a bira operá. A kuminsá ku servisionan di liña pa Curaçao, Bonaire i e siudatnan Venezolano di Maracaibo, Punto Fijo i Valencia. Na fin di 1995,
a cumpra un di dos Bandeirante P4-AVE).<ref>[http://landewers.net/P4-artikel.pdf 20 jaar Arubaans Luchtvaartuig Register
Arno Landewers]</ref>
Na 13 di mart di 1996 e barku a kai banda di (Venezuela) e Cessna 402B P4-AVB na laman,
cu a mata tur ocho persona den e auto.
E tabata trata di un buelo di linea di Aruba pa Punto Fijo. E piloto a reporta na un otro avion di Avia Problema di aire ku e motor robes, i algun tempu despues cu un candela a kibra. For di investigashon a resulta cu e candela a causa e motor y un parti di a kibra e ala robes di e avion, despues cu e Nort di Las Piedras- Aeropuerto di Punto Fijo - a kai.
Na komienso di 2003, un Short SD.360-200 a kumpra, pero e aparato aki no a wòrdu a drenta servisio. For di mei 2003 no tabatin sèn mas pa paga salario di e personal y operacionnan di vuelo a keda para. Poco despues e lease company Volvo Aero a pidi e motornan di e dos Bandeirantes y finalmente
E departamento di impuesto a konfiská tur e produktonan. E Cessna tambe a keda destruí.
aerodinámiko pa motibu di mantenshon atrasá. Con E shortenan a bira algun e vuelo di entrenamentu a tuma lugá despues di e grupo di invershon IMCA, propietario di Air Exel,
a kumpra un participacion di 50% den Avia Air. Avia Air
lo sigui como AviaExel. E falta di Avia Air a hasi un pèrmit di establesementu definitivo
drecha bo kara. Na òktober 2003 e kompania a a declara su mes na faillite. Poco despues, e 'Short' a bira e doño a rekuperá; tur dos Bandeirantes a keda te ku e zomer di e aña aki riba e
Aeropuerto di Oranjestad ta para y e Cessna 402 P4-AVA ainda ta presente aki.
==Code data==
*[[International Air Transport Association|IATA]] Code: '''3R'''
*[[International Civil Aviation Organization|ICAO]] Code: '''ARB'''
*Callsign: Aviair
==Flota==
*Short 360-200
*Embraer EMB 110 Bandeirante
== Wak tambe ==
* [[Lista di eks-kompania aéreo di Karibe Hulandes]]
{{Appendix}}
NOTES
* Avia Air a cuminsa na 1984 como compania di charter Avia Air Chapter cu tabata activo na Aruba i Corwou.
* in augustus 1987 verscheen het Avia Air toestel met piloot Robby Anjie, 26 jr., ter hoogte van MAcoya, Venezuela. Een tweemotorig vliegtuig Cessna met kenteken N-5351- A van de particuliere chartermaatschappij van de heer Efi Tromp, Avia Air, wordt sinds vrijdagavond op de route van Punto Fjjo (Venezuela) naar de luchthaven van Aruba vermist.
* directie/eignaaar? Efi Tromp.
* HetvliegtuigiseenJetpropAerocommander, een snelle vliegtuig ingericht met de nodige luxe. Avia- Air hoopt met zijn nieuwe aanwinst de Curagaose zakenman nu een nog betere service te verlenen. Avia- Air die in 1980 bij ministriële beschikking toestemming kreeg om samen met twee andere luchttransportmaatschappijen commerciële passagiersvluchten uit te voeren, biedt rechtstreekse vluchten aan naar alle bestemmingen in het Caribisch gebied, Colombia, Venezuela en Suriname. Met dit nieuwe vliegtuig hoopt Avia- Air bij te kunnen dragen aan de economische ontwikkeling van Curagao,<ref>TOEKOMST ANDERS TEKORT AAN GEKWALIFICEERDE KRACHTEN CDM ervaart dat nu al Opleiding vaklieden in metaalsector noodzakelijk. "Amigoe". Curaçao, 24-08-1987, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642489:mpeg21:p003</ref>
* 1994: Avia Air van Efi Tromp is reeds enige tijd doende met plannen om commutervluchten tussen de eilanden te gaan vliegen.
* Avia Air heeft vanaf woensdag een nieuw vliegtuig in bedrijf. Het is een EMB-110, van Braziliaanse makelij, dat 19 passagiers kan vervoeren. Het kan gecharterd worden voor vluchten Aruba - Curagao v.v. en Aruba - Bonaire v.v. Auia Air voert tweemaal daags vluchten uit tussen Aruba en Punto Fijo in Venezuela.<ref>WILLEMSTAD— Avia Air heeft vanaf woensdag een nieuw vliegtuig in bedrijf. Het is een EMB-110, van Braziliaanse makelij, dat 19 passagiers kan vervoeren. Het kan gecharterd worden voor vluchten Aruba – Curagao v.v. en Aruba – Bonaire v.v. Auia Air voert tweemaal daags vluchten uit tussen Aruba en Punto Fijo in Venezuela.. "Amigoe". Curaçao, 12-10-1994, p. 9. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645369:mpeg21:p009</ref>
* Luchtvaartmaatschappij Avia Air die door de regering als nationale luchtvaartmaatschappij *s erkend, heeft plannen °ni met ingang van 1 december aanstaande naar vleugels uit te slaan. **er dag vertrekken twee yiuchten naar Punto Fijo (Venezuela), dirie naar en vier naar öonaire. Avia Air president Ciro Pieters. In 1986 is Avia Air begonnen als chartermaatschappij voor vluchten in de omgeving. In april van dit jaar kreeg Avia Air een vergunning om regelmatige vluchten uit te voeren. De maatschappij heeft vijf vliegtuigen: twee Embriers 110, elk met zestien stoelen en extra ruimte voor de koffers en twee Cessnas, elk met zeven stoelen.<ref>Plannen Avia Air om vleugels uit te slaan. "Amigoe". Curaçao, 28-11-1995, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644874:mpeg21:p007</ref>
* 1995: Het particuliere Avia Air heeft afgelopen vrijdag van minister. Glenbert Croes van Verkeer en Communicatie de vergunning ontvangen om geregelde vluchten uit te voeren. "Wij zijn nu ook een officiële luchtvaartmaatschappij die vluchten uit mag voeren op Bonaire, Curacao, Coro en Las Piedras", zo reageerde Avia Air-president Ciro Pieters vanmorgen desgevraagd. Ook werd vastgesteld dat de luchtvaartmaatschappijen van de twee landen (aruba-NA) elk een bepaald aantal vluchten kan uitvoeren. Dit zijn Aruba- Curacao met 35 vluchten per week, Aruba-Bonaire met 28 Avia Air, dat tot nu toe alleen chartervluchten verzorgde, begint binnen afzienbare tijd met de vluchten op Bonaire, Curacao en de twee Venezolaanse steden Coro en Las Piedras.
* Avia Air kreeg op 28 april van de minister Glenbert Croes van Vervoer en Communicatie een vergunning om geregelde vluchten uit te voeren tussen Cura9ao, Bonaire, Coro, Las Piedras en thuisbasis Aruba. De voorbereidingen betreffen nu voornamelijk de vluchten tussen de ABC-eilanden.
{{Appendix}}
------------------
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Insel Air Aruba
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda =
| antesecor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado =
| propietario =
| director ehecutivo =
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Insel Air Aruba''' tabata un aerolinea y subsidiario di Insel Air, como tambe e aerolinea oficial nacional di Aruba.<ref>[http://curacaochronicle.com/aviation/insel-air-aruba-seeks-u-s-routes/ Insel Air Aruba Seeks U.S. Routes]</ref>
de.wiki:Insel Air Aruba tabata un aerolinea y subsidiario di Insel Air, como tambe e aerolinea oficial nacional di Aruba. [1]
Un investigashon ku a tuma lugá na yanüari 2017 dor di e Inspectie Leefomgeving en Transport di Reino Hulandes a evidensiá defectonan tantu den e kompania mayor Insel Air i Insel Air Aruba, komo tambe den e outoridatnan di aviashon di Kòrsou i Aruba. Komo resultado, un kantidat di avion di e dos kompanianan lo no por bula pa un tempu indeterminá. Insel Air i Insel Air Aruba despues a reduci nan destinashonnan di buelo, ku anteriormente tambe tabata inkluí destinashonnan den Merka i Sur Amerika, pa e islanan ABC i Sint Maarten.<ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Dutch ILT intervenes in Curaçao, Aruba CAAs |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/53584-dutch-ilt-intervenes-in-curaao-aruba-caas ch-aviation.com]}}</ref><ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Insel Air axes bulk of network, retains ABC Islands |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/53989-insel-air-axes-bulk-of-network-retains-abc-islands ch-aviation.com]}}</ref><ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Curaçao's Insel Air looking to dispose of Aruban unit |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/54051-curaaos-insel-air-looking-to-dispose-of-aruban-unit ch-aviation.com]}}</ref><ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Curaçao's Insel Air fends off bankruptcy filing |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/54267-curaaos-insel-air-fends-off-bankruptcy-filing ch-aviation.com]}}</ref>
Insel Air Aruba a stop di opera na 2017 despues di cinco aña. [6]
== Flota ==
For di maart 2017, Insel Air Aruba su flota tabata consisti di ocho avion, di cual ningun ta operacional.<ref>[http://www.ch-aviation.com/portal/aircraft/search?search=1&cha=ISU ch-aviation], abgerufen am 20. März 2017.</ref>
==Wak tambe ==
* [[Lista di eks-kompania aéreo di Karibe Hulandes]]
== Link externo ==
* [https://www.fly-inselair.com/en/ Webpräsenz der Insel Air] (englisch und spanisch)
* [http://www.airliners.net/search/photo.search?airlinesearch=Insel%20Air%20Aruba&distinct_entry=true Fotos] der Insel Air Aruba auf [[Airliners.net]]
{{Appendix}}
-----------------
'''Aruba Flying Club''' tabata un asociacion di piloto amatur na Aruba??
== Historia ==
AFC ta data di ananan 1940. Tabata haci uzo di aeropuerto de Vuyst na San nicolas den bario di juana morto. met hangar
Na 1998 AFC a bira activo atrobe. AFC in 1950 statutair opgricht Vereniging Aruba Flying Club
In 1998 werd de Aruba Flying Club weer actief (welke vanaf de oorlogsjaren tot in de jaren 70 al
had bestaan). Aanvankelijk werd gevlogen met de Cessna 172M P4-BON, in 1992 en 1993 aangevuld
met Cessna 182P P4-GIN en sinds 1998 met een Amerikaans geregistreerde Cessna 172R, de N174AP.<ref>[http://landewers.net/P4-artikel.pdf 20 jaar Arubaans Luchtvaartuig Register
Arno Landewers]</ref>
Eleccion di directiva di AFC
* na 1956 e club tabatin 4 avioneta propio di cual e ultimo adkisicion tabata un stimson. Cu e avionetanan tabata bula y tene competencia y demostracionnan.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-ARUBAANSECOURANT-1956-09/page/n67/mode/2up?q=flying Aruba Flying Club viert eerste vlucht van nieuwe Stimson], Arubaanse Courant (21 september 1956)</ref>
* Aanwijzing: Als leden van de Raad van Beheer van de Aruba Flying Club, de heren: P. A. de Vuyst; Commandant Onderzoekings en Bewakingsdienst op Aruba; H. A. Hessling, Ambtenaar belast met het domein beheer op Aruba
* in 1950 de 100ste vliegbevet uitgereikt =- examens sportvliegr, instrument vlieger en instructur
* De Aruba Flying | Club 'is een bloeiende vereniging. | Het maximum aantal leden dat toegelaten wordt bedraagt statutair vijftig en dat heeft men vrijwel voortdurend. Het aantal brevetten dat in de loop der jaren werd uitge- > reikt loopt in de honderden. De samenwerking tussen A.F.C. en overheid is voortreffelijk en het aantal deskundigen waarover men kan beschikken ruim voldoende. De vloot bestaat uit vier toestellen, waarbij dan nog drie komen, die particulier eigendom van enkele leden zijn. De minimum leeftijdsgrens voor het behalen van een brevet is zeventien jaar. Men moet zich hiertoe eerst aan een strenge medische keuring onderwerpen. Voorschrift i.; dat men een aandeel koopt van driehonderd gulden. Daarna hebben de meeste leerlingen ongeveer 12 uur lessen nodig om dan nog een 25 tot 30 uur solo te vliegen voor zij het brevet kunnen halen. De totale instruktieteksten
belopen dan ongeveer ƒ 500.—. Wie eenmaal het brevet heeft en de nodige proeven hoeft afgelegd mag zelf een vliegtuigje huren, eerst voor vluchten boven het eiland, daarna ook voor tochtjes naar buiten. Voor weekenden komen vooral Curaeao en Bonaire in aanmerking voor langere vakanties Venezuela en andere omliggende landen. Enkele leden, als de heren Riehardson en van der Voort maakten ook veel langer vakantievluchteri (om langs de Venezolaans kust, Trinidad en andere eilanden naar Sint Maarten.<ref>De Aruba Flying Club. "Amigoe di Curacao". Willemstad, 26-10-1957. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000211195:mpeg21:p003</ref>
* Voor velen is het vertrek van de heer Pieter A. de Vuyst ongemerkt voorbij gegaan. Gedurende de tweede wereldoorlog was hij verbindingsmarineofficier en gedurende die tijd begon hij met het plannen voor een particulier vliegvels, dat naar hem genoemd werd. Op 16 juli 1944 werd dit vliegveld geopend dooi de toenmalige Gezaghebber I. Wagemaker. Dat het vliegveld naar hem ge noemd werd, was op voordracht van Aruba Flying Club als waardering voor het vele werk dat hij voor deze club had gedaan. In oktober 1945 kwam de heer de Vuyst in dienst van de Lago en verliet deze op 1 juni j.l. 1956.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010404914:mpeg21:p005|titel=Pieter A. de Vuyst verliet Aruba|werk=[[Amigoe]]|datum=1956-06-18|bezochtdatum=2024-03-12}}</ref>
{{Appendix}}
AFC is een Arubaanse vereniging ter beoefening van de vliegsport, opgericht in 1942 door employes van Lago te San Nicolas. Eerste voorzitter was Pieter A. de Vuijst, waarnaar het sportvliegveld is genoemd.<ref>Hoetink, Encyclopedie van de Nederlandse Antillen, 1969 pag.55</ref>
-----------------
== EZ Air (aanvulling)==
Mester menshoná ku direktor di Medicair Rene Winkel ta alabes direktor di aerolínea EZ Air, pues e kontrato firmá ta ku Winkel i no e aerolínea EZ Air. Esaki ta importante pa menshoná mirando ku den komunidat tin e impreshon ku ta EZ Air ta sòru pa Ambulans Aéreo. “Nos tin kontrato ku e doño pues no e aerolínea mes. Awor a yega e momentu ku e kontrato a vense. Segun e proseso, tur interesado por entregá un petishon pa ehekutá e tarea di Ambulans Aéreo. Boneriano 29-11-2023 titel=Ken ta bai ehekuta air ambulans?|https://awemainta.com/boneriano/
Medicair tambe por bolbe entregá un petishon”, e ta splika. Sinembargo e no ta konfirmá ku vensementu di e kontrato a sosedé entrante yanüari 2024. Tambe e ta sigurá ku e situashon di niun forma ta opstakulisá servisio di Ambulans Aéreo.
Mester menshoná ku ya pa algun luna tin spekulashon tokante e situashon aki. Dòkter Frans komo direktor di FM den un rueda di prensa anterior a konfirmá ku Ministerio na Hulanda ke pa ehekutá buelonan di Ambulans Aéreo ku avionnan registrá na Hulanda. Tur esaki por konsiderá komo opstákulo pa proveodornan lokal.
BONERIANO a tuma kontakto ku Rene Winkel tokante e situashon aki i e ta splika ku e no ta deseá na amplia masha mirando ku FM ainda ta un kliente.
“Echo sí ta ku FM algun tempu atras a saka un asina yamá ‘tender’ pa buska un operadó pa ambulans aéreo ku lo trese avionnan ku registrashon PH, esta di Hulanda. Es mas FM lo ta basta leu pa bira un operador di aerolínea. No ta eksistí Ambulans Aéreo, ta eksistí pèrmit pa ehekutá buelo ‘ airline operator certificate’ (AOC). Di aki ta haña un provishon riba e pèrmit pa Ambulans Aéreo pasombra ta buelo komersial i ku nan lo bula bou di e reglanan Europeo, EASA”, e ta splika.
Winkel ta agregá ku nan tambe a lesa ku FM ke bin ku avion di Ambulans eléktriko, pero tambe
mester bisa ku e teknologia aki no ta asina leu ainda.
“No ta eksistí avion eléktriko ainda ku por bula e rutanan aki, i dado kaso ku bin ku avionnan
asina mes, mester pasa den hinter un prosedura pa nan wòrdu sertifiká pa departamentonan
konserní manera Curacao Civil Aviation Authority (CCAA) Y ILT holanda , Esei ta nifiká ku por dura
añanan promé ku por bai usa avionnan eléktriko pa transporte di pashènt.”
Importansia di Ambulans Aéreo
Esaki ta un avion privá spesialmente adaptá pa duna sosten médiko na pashèntnan durante transporte. Un dòkter, paramediko òf ekipo di dòkternan altamente kualifiká lo biaha ku su pashènt pa atendé e pashènt te ora e yega e aeropuerto destiná i por transportá e pashènt na un manera sigur te su kas òf pa un hòspital den e pais. E Ambulans Aéreo lógikamente ta karga tur e ekipo i e remedinan nesesario durante e buelo.
{{Appendix}}
-----------------------------
__NOINDEX__
ar7hti5oiio6ae7pl889m54711tbw93
199509
199508
2026-08-04T17:38:34Z
Caribiana
8320
199509
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
* Nieuw: [[Avia Air]] - [[Insel Air Aruba]] - [[Aruba Airlines]] - [[Aruba Flying Club]] . [[SLM]] - [[Jetair Caribbean]] - [[Buelo 980 di ALM]] - [[Margareth Abraham]]
* Aanvullen: [[Z Air]]
---------------
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Aruba Airlines
| pais = {{ABW}}
| imagen = Aruba Airlines Airbus A320-232 (P4-AAA) at Miami International Airport.jpg
| descripcion = Airbus A320-232 (P4-AAA) aterisando na Aeropuerto Internacional Miami
| funda = 2006
| antecesor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado = Onno J. de Swart
| propietario =
| director ehecutivo =
| pais = {{ABW}}
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Aruba Airlines''' (oficialmente '''Arubaanse Luchtvaart Maatschappij N.V.''') ta e aerolinea di bandera y e unico aerolinea nacional di [[Aruba]]. Funda na 2006, e compania ta ofrece transporte aereo pa pasahero, tanto servicio regular como charter, pa varios destinacion den Caribe, [[Sur Amérika|Sur America]] y [[Estadonan Uni di Amérika|Merca]].
Aruba Airlines su sede ta na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]], Aruba, cerca di [[Aeropuerto Internacional Reina Beatrix]], mientras su base principal pa mantenemento ta situa na [[Miami]], [[Florida]]. Na 2015, e aerolinea a ricibi un ''Aircraft Operating Certificate'' (AOC) for di Merca.[1][2]
== Historia ==
Aruba Airlines a wordo funda na 2006 door di Onno J. de Swart, kende tabata su prome director.<ref>{{Cite web|url=http://curacaochronicle.com/aviation/press-release-settlement-between-aruba-airlines-and-de-swart/|title=Press release: Settlement between Aruba Airlines and de Swart|date=2017-06-16}}</ref>
E aerolinea a cuminsa operacionnan di charter na 2010 cu un avion chikito tipo Piper PA-31 Navajo di shete asiento.<ref name="caribseek">{{citeer web|url=http://news.caribseek.com/index.php/caribbean-islands-news/aruba-news/the-morning-news-aruba-news/item/30639-aruba-airlines-welcomes-their-first-airbus-320|titel=Aruba Airlines welcomes their first Airbus 320|archiefurl=https://web.archive.org/web/20130627074832/http://news.caribseek.com/index.php/caribbean-islands-news/aruba-news/the-morning-news-aruba-news/item/30639-aruba-airlines-welcomes-their-first-airbus-320|archiefdatum=2013-06-27}}</ref> Den e prome añanan, e compania a concentra riba desaroyo di su structura operacional y di mercado.
Na 2011, inversionistanan nobo a bin aden, loke a permití expansion di e flota.<ref name="caribseek"/> Na augustus 2012, e aerolinea a haya su certificado di operacion aéreo economico.<ref>{{Cite web|url=http://www.curacaochronicle.com/region/minister-otmar-oduber-signs-economic-aoc-for-aruba-airlines/|title=Minister Otmar Oduber signs economic AOC for Aruba Airlines|access-date=|archive-url=https://web.archive.org/web/20171115201613/http://curacaochronicle.com/region/minister-otmar-oduber-signs-economic-aoc-for-aruba-airlines/|archive-date=2017-11-15|url-status=dead}}</ref>
Durante e mesun periodo, Aruba Airlines a introduci avionnan tipo Airbus A320, cu e prome avion a yega Aruba na novèmber 2012. E vuelonan charter a cuminsa na final di 2012, mientras cu operacionnan regular a sigui na 2013.
E prome destinacionnan regular tabata [[Maracaibo]] y [[Valencia]] na [[Venezuela]]. Despues, e red di ruta a wordo amplia cu [[Siudad di Panama|Panama City]] ([[Panama]]) y [[Miami]] (Merca).<ref>{{cite web|url=http://www.routesonline.com/news/29/breaking-news/203643/aruba-airlines-begins-operation-to-maracaibo-panama-city-from-june-2013/|title=Aruba Airlines Begins Operation to Maracaibo / Panama City from June 2013|publisher=Routesonline|accessdate=21 July 2013|archive-date=2013-11-13 |archive-url=https://web.archive.org/web/20131113214128/http://www.routesonline.com/news/29/breaking-news/203643/aruba-airlines-begins-operation-to-maracaibo-panama-city-from-june-2013/|url-status=dead}}</ref> Na december 2019 a lansa servicio nonstop nobo for di Aruba pa [[Barranquilla]] y [[Medellin]].<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2020-02-04/page/n3/mode/1up?q=aruba+airlines Aeropuerto di Aruha: Cantidad di pasahero a aumenta den 2019], Bon Dia Aruba (4 di februari 2020)</ref>
=== Reto y estado aktual===
Durante e periodo di pandemia di COVID-19 y despues, Aruba Airlines a enfrenta varios reto operacional y financiero.
E operacionnan a reduci considerablemente, y na algun momento e flota a keda para na tera. Aunke e compania a ricibi un Airbus A321-200 na 2021 cu e intencion di lansa su operacionnan di nobo, informacion publico tocante vuelonan regular a keda limita.
Segun fuente reciente, Aruba Airlines ta conta ainda como e aerolinea di bandera di Aruba i formalmente activo, pero e grado di operacion regular por varia y no semper ta cla den dato públiko disponibel.
==Flota==
Aruba Airlines ta operá un flota limitá. Segun dato di 2025–2026, e aerolinea tin solamente un avion den operacion: Airbus A320-200 (aprox. 180 asiento)<ref>{{cite journal |title=Global Airline Guide 2025 - Aruba Airlines |journal=Airliner World |date=September 2025 |page=50}}</ref>
Den pasado, e compania a opera tambe avionnan di tipo Airbus A319, Airbus A321-200 i Bombardier CRJ200, pero mayoria di nan no ta activo mas den operacion regular.
==Red di destinacion==
Aruba Airlines ta ofrece vuelonan charter y, di forma limita, vuelonan regular pa diferente destinacion den Caribe, Sur America y Merca.
Destinacionnan cu ta forma parti di e red di conexion di e aerolínea ta inclui:
*Curaçao
*Bonaire
*Medellín (Colombia)
*Barranquilla (Colombia)
*Georgetown (Guyana)
*Miami (Estados Unidos)
Sinembargo, e red di ruta no ta fiho y por varia considerablemente. Hopi di e vuelonan ta opera sea riba base di charter of disponibilidad temporal.
== Organisacion==
Aruba Airlines tin su sede na Oranjestad y ta opera for di Aeropuerto Internacional Reina Beatrix.
Ademas, e compania a mantene presencia den diferente mercado via ofisinanan di benta, inkluyendo na Miami, [[Kòrsou|Corsou]], Bonaire y Venezuela.<ref name="arubaair-offices">{{cite web|url=http://www.arubaairlines.com/#contactus|title=Aruba Airlines - Contact Us|accessdate= }}</ref>
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =|titulo=}}
{{References}}
}}
[[:Kategoria:Aviashon]]
[[:Kategoria:Aruba]]
---------------
E sede principal ta na Oranjestad na Aruba, cual ta e centro di operacion principal, y e aerolinea a habri un oficina nobo na [[Aeropuerto Internacional Reina Beatrix]]. E tin tambe ofisina di benta na Miami, Curaçao, Bonaire i na Maracaibo, Valencia i Maracay.<ref name="arubaair-offices">{{cite web|url=http://www.arubaairlines.com/#contactus|title=Aruba Airlines - Contact Us|accessdate=2015-04-21 }}</ref>
Na kuminsamentu di 2011 e kompania a atrae inversionista nobo, ku ta kondusí na e mehoracion di e flota. E compania a risibí un Sertifikado di Operashon di aerolínea ekonómiko na ougùstùs di 2012. E aerolinea ta haya dos avion Airbus A320, e prome di nan a yega Aruba na november di 2012. E avion a kuminsá bula buelonan charter for di Aruba na fin di 2012 i e operashonnan programá a kuminsá e siguiente aña. Su promé destinashon tabata Maracaibo, Venezuela i despues Valencia, Venezuela. Despues riba 5 di yüli di e aña ei nan a inaugurá e buelonan pa Panama City, Panama. Y finalmente Miami, Merca.
Flota y Destinashonnan
{| class="wikitable sortable"
! Tipo di Avion !! Modelo !! Kantidat !! Kabina !! Asiento !! Registrashon
|-
| Airbus || A320-200 || 1 || Ekonomiko || ~180 || P4-AAF [4]
|-
| Airbus || A321-200 || 1 || Ekonomiko/“Premium” || ~178 || (vhe model, [5])
|-
| Bombardier || CRJ200 || 1 || Ekonomiko || ~52 || P4-CRA [6]
|}
== Destinashonnan selectá ==
{| class="wikitable sortable"
! Ruta !! País/Región !! Estado
|-
| Aruba ↔ Miami !! EEUU !! Activo (charter/regular) [3]
|-
| Aruba ↔ Maracaibo !! Venezuela !! Introdi (2012) [3]
|-
| Aruba ↔ Valencia !! Venezuela !! Introdi (2012) [3]
|-
| Aruba ↔ Panama City !! Panamá !! Introdi (5 Julio) [3]
|}
== Dificultadnan i Estado Actual ==
Durante e kriis di COVID-19 y problemanan operashonal, Aruba Airlines a enfrenta varios reto. Pa ehempel: su flota a keda parká, i datos reciente ta mustra ku e aerolínea no ta tene vuelos normales kuendo; por ehempel, un sitio pa seguimiento di vuelos ta nifiká kantidat “0” destinashon pa Aruba Airlines. [7]
Den marzo 2021 Aruba Airlines a risibí su promé A321-200 (P4-AAI) pa possibilitá un relansa, pero no ta klaro si e aerolínea actualmente ta operando vuelos regulares.[8]
E situashon ta kompleho: aunke e sitio ofisial y rekursonan ta indiká ku e aerolínea ta “active” [9], e falta di voli actual y klaridat publikashonal ta kreá duda.
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1359309649|titulo=ALM Flight 980}}
{{References}}
}}
[[:Kategoria:Aviashon]]
[[:Kategoria:Aruba]]
Historia
Aruba Airlines a wòrdu fundá na 2006 dor di Onno J. de Swart, kende tabata su promé direktor.[1]
E aerolínea a kuminsá operashonnan di charter na 2010 ku un avion chikí tipo Piper PA-31 Navajo di shete asiento. Na e promé añanan, e kompania a konsentrá riba desaroyo di su struktura operashonal i di merkado.
Na 2011, inversionistanan nobo a bin aden, loke a permití ekspanshon di e flota. Na ougùstùs 2012, e aerolínea a haña su sertifikado di operashon aéreo ekonómiko.
Durante e mesun periodo, Aruba Airlines a introdusí avionnan tipo Airbus A320, ku e promé avion a yega Aruba na novèmber 2012. E buelonan charter a kuminsá na final di 2012, miéntras ku operashonnan regular a sigui na 2013.
E promé destinashonnan regular tabata:
Maracaibo (Venezuela)
Valencia (Venezuela)
Despues, e red di ruta a wòrdu ampliá ku:
Panama City (Panamá)
Miami (Estados Unidos)
==Flota==
Aruba Airlines ta operá un flota limitá. Segun dato di 2025–2026, e aerolínea tin solamente un avion aktivo: Airbus A320-200 (aprox. 180 asiento)
Den pasado, e kompania a operá tambe avionnan tipo Airbus A319, Airbus A321-200 i Bombardier CRJ200, pero mayoria di nan no ta aktivo mas den operashon regular.
==Destinashonnan==
Aruba Airlines ta ofrece buelonan charter i, di manera limitá, buelonan regular pa diferente destinashonnan den Karibe, Suramérika i Estados Unidos.
Destinashonnan asociá ku e aerolínea den periodo reciente inkluí:
Curaçao
Bonaire
Medellín (Colombia)
Barranquilla (Colombia)
Georgetown (Guyana)
Miami (Estados Unidos)
Sinembargo, e red di ruta no ta fijo i por varia konsiderablemente. Hopi di e buelonan ta operá riba base di charter òf disponibilidad temporal.
==Dificultadnan i estado aktual==
Durante e periodo di pandemia di COVID-19 i despues, Aruba Airlines a enfrentá varios reto operashonal i finansiero.
E operashonnan a reducí konsiderablemente, i na algun momentonan e flota a keda parka. Aunke e kompania a risibí un Airbus A321-200 na 2021 ku e intenshon di relansamentu, informashon públiko tokante buelonan regular a keda limitá.
Segun fuente reciente, Aruba Airlines ta konta ainda komo e aerolínea di bandera di Aruba i formalmente aktivo, pero e grado di operashon regular por varia i no semper ta kla den dato públiko disponibel.
Organisashon
Aruba Airlines tin su sede na Oranjestad i ta operá for di Aeropuerto Internashonal Reina Beatrix.
Ademas, e kompania a mantené presensia den diferente merkadonan via ofisinan di benta, inkluyendo:
Miami
Curaçao
Bonaire
Venezuela
---------
Segun dato aktual (2025–2026), Aruba Airlines ta operá un flota hopi limitá, konsistiendo principalmente di un solo avion aktivo:
Airbus A320-200 – aproksimadamente 180 asiento
Dato di aviashon independiente ta konfirmá ku e aerolínea tin solamente 1 avion den servisio, ku otro avionnan den pasado ya no ta aktivo òf ta konsiderá komo parte di flota historiko .
Flota anterior
Aruba Airlines a operá e siguiente tiponan di avion den pasado:
Airbus A319-100
Airbus A321-200
Bombardier CRJ200
Piper PA-31 Navajo
Mayoria di e avionnan aki a wòrdu retirá entre 2018 i 2023, indikando un redukshon significativo den kapasidat operashonal.
🌍 Destinashonnan
Aruba Airlines ta ofresé buelonan charter i, di manera limitá, buelonan regular pa destinashonnan den Karibe, Suramérika i Estados Unidos.
Segun informashon mas reciente, e destinashonnan asociá ku e aerolínea inkluí:
Curaçao
Bonaire
Medellín (Colombia)
Barranquilla (Colombia)
Georgetown (Guyana)
Miami (Estados Unidos)
Fuente independiente ta indiká ku Aruba Airlines ta sirbi un kantidat chikí di destinashonnan (±3–8), ku un red di ruta ku por varia segun kondishonnan di merkado .
------------
18/10/25 Aruba Airlines is still operating and is the flag carrier and sole airline of Aruba. It is based at Queen Beatrix International Airport in Oranjestad and provides scheduled and charter services to various destinations across the Caribbean, South America, and the United States.
Operations: Aruba Airlines is currently the only Aruban airline. It offers both scheduled and charter flights, serving as a primary carrier to and from the island.
Headquarters: The airline's corporate headquarters are in Oranjestad, Aruba. Its main maintenance base is in Miami, Florida.
Destinations: It flies to a number of destinations, including cities in the Caribbean, South America (such as Medellin, Colombia, and Georgetown, Guyana), and the United States (such as Miami).
NOTES
'''Aruba Airlines''' (officially Arubaanse Luchtvaart Maatschappij N.V.) ta e aerolínea di bandera y e único aerolínea nashonal di Aruba. Fundá den 2006, Aruba Airlines ta oferé transporte aéreo regular y charter pa pasaheronan pa varias destinashon. Su sede korporativo ta na Oranjestad, Aruba, y su base di mantenemento prinsipal ta na Miami, Florida. Den 2015 e compañías a risibí e Aircraft Operating Certificate (AOC) for di Estados Unidos.[1][2]
== Historia ==
Aruba Airlines a wordo funda na 2006 pa Onno J. de Swart, kien tabata su promé direktor. Den 2010 e a inicia operashon di charter ku un Piper PA-31 Navajo di shete asiento. Su sede operashonal ta na Oranjestad, kaminda e tin su base perto di Aeropuerto Internacional Reina Beatrix. E tin ofisinan di benta na Miami (EEUU), Curaçao, Bonaire, i Venezuela (Maracaibo, Valencia y Maracay).[3]
Na 2011 Aruba Airlines a atraé inversionistanan nobo pa mehorá su flota. Den ougùstùs 2012, e aerolínea risibí su sertifikado di operashon aéreo ekonómiko, y e a introducí dos Airbus A320 na su flota (su promé A320 yegá na Aruba na november 2012).
Su promé ruta regular tabata Aruba → Maracaibo (Venezuela), sigi pa Aruba → Valencia (Venezuela), y mas dilanti Aruba → Panama City (Panamá) i Aruba → Miami (EEUU).
------------
{{Variante|a}}
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Jet Air
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda =
| antesecor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado =
| propietario =
| director ehecutivo =
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Jet Air''' (oficialmente ) ta e aerolínea nacional di
{{Appendix}}
[[:Category:Aviashon]]
[[:Category:Karibe Hulandes]]
-------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Avia Air
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda =
| antesecor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado =
| propietario =
| director ehecutivo =
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Avia Air''' ta un compania aereo di Aruba cu a opera entre .. y november 2003.
Avia Air tabata un aerolinea basá na Aruba.
Avia Air a suspendé su servisio na novèmber 2003 i tabata trahando pa reestructurá su operashonnan bou di protekshon di bankrut. 1]
== Historia ==
Avia Air a kuminsá operashon den zomer di 1994 inicialmente tres Cessna 402B ⁇ (P4-AVA te ku
P4-AVC); e mesun aña a añadí un Embraer Bandeirante (P4-AVD). Pasobra Air Aruba a enfoca mas y mas riba buelonan pa Merka, algun ruta regional por a bira operá. A kuminsá ku servisionan di liña pa Curaçao, Bonaire i e siudatnan Venezolano di Maracaibo, Punto Fijo i Valencia. Na fin di 1995,
a cumpra un di dos Bandeirante P4-AVE).<ref>[http://landewers.net/P4-artikel.pdf 20 jaar Arubaans Luchtvaartuig Register
Arno Landewers]</ref>
Na 13 di mart di 1996 e barku a kai banda di (Venezuela) e Cessna 402B P4-AVB na laman,
cu a mata tur ocho persona den e auto.
E tabata trata di un buelo di linea di Aruba pa Punto Fijo. E piloto a reporta na un otro avion di Avia Problema di aire ku e motor robes, i algun tempu despues cu un candela a kibra. For di investigashon a resulta cu e candela a causa e motor y un parti di a kibra e ala robes di e avion, despues cu e Nort di Las Piedras- Aeropuerto di Punto Fijo - a kai.
Na komienso di 2003, un Short SD.360-200 a kumpra, pero e aparato aki no a wòrdu a drenta servisio. For di mei 2003 no tabatin sèn mas pa paga salario di e personal y operacionnan di vuelo a keda para. Poco despues e lease company Volvo Aero a pidi e motornan di e dos Bandeirantes y finalmente
E departamento di impuesto a konfiská tur e produktonan. E Cessna tambe a keda destruí.
aerodinámiko pa motibu di mantenshon atrasá. Con E shortenan a bira algun e vuelo di entrenamentu a tuma lugá despues di e grupo di invershon IMCA, propietario di Air Exel,
a kumpra un participacion di 50% den Avia Air. Avia Air
lo sigui como AviaExel. E falta di Avia Air a hasi un pèrmit di establesementu definitivo
drecha bo kara. Na òktober 2003 e kompania a a declara su mes na faillite. Poco despues, e 'Short' a bira e doño a rekuperá; tur dos Bandeirantes a keda te ku e zomer di e aña aki riba e
Aeropuerto di Oranjestad ta para y e Cessna 402 P4-AVA ainda ta presente aki.
==Code data==
*[[International Air Transport Association|IATA]] Code: '''3R'''
*[[International Civil Aviation Organization|ICAO]] Code: '''ARB'''
*Callsign: Aviair
==Flota==
*Short 360-200
*Embraer EMB 110 Bandeirante
== Wak tambe ==
* [[Lista di eks-kompania aéreo di Karibe Hulandes]]
{{Appendix}}
NOTES
* Avia Air a cuminsa na 1984 como compania di charter Avia Air Chapter cu tabata activo na Aruba i Corwou.
* in augustus 1987 verscheen het Avia Air toestel met piloot Robby Anjie, 26 jr., ter hoogte van MAcoya, Venezuela. Een tweemotorig vliegtuig Cessna met kenteken N-5351- A van de particuliere chartermaatschappij van de heer Efi Tromp, Avia Air, wordt sinds vrijdagavond op de route van Punto Fjjo (Venezuela) naar de luchthaven van Aruba vermist.
* directie/eignaaar? Efi Tromp.
* HetvliegtuigiseenJetpropAerocommander, een snelle vliegtuig ingericht met de nodige luxe. Avia- Air hoopt met zijn nieuwe aanwinst de Curagaose zakenman nu een nog betere service te verlenen. Avia- Air die in 1980 bij ministriële beschikking toestemming kreeg om samen met twee andere luchttransportmaatschappijen commerciële passagiersvluchten uit te voeren, biedt rechtstreekse vluchten aan naar alle bestemmingen in het Caribisch gebied, Colombia, Venezuela en Suriname. Met dit nieuwe vliegtuig hoopt Avia- Air bij te kunnen dragen aan de economische ontwikkeling van Curagao,<ref>TOEKOMST ANDERS TEKORT AAN GEKWALIFICEERDE KRACHTEN CDM ervaart dat nu al Opleiding vaklieden in metaalsector noodzakelijk. "Amigoe". Curaçao, 24-08-1987, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642489:mpeg21:p003</ref>
* 1994: Avia Air van Efi Tromp is reeds enige tijd doende met plannen om commutervluchten tussen de eilanden te gaan vliegen.
* Avia Air heeft vanaf woensdag een nieuw vliegtuig in bedrijf. Het is een EMB-110, van Braziliaanse makelij, dat 19 passagiers kan vervoeren. Het kan gecharterd worden voor vluchten Aruba - Curagao v.v. en Aruba - Bonaire v.v. Auia Air voert tweemaal daags vluchten uit tussen Aruba en Punto Fijo in Venezuela.<ref>WILLEMSTAD— Avia Air heeft vanaf woensdag een nieuw vliegtuig in bedrijf. Het is een EMB-110, van Braziliaanse makelij, dat 19 passagiers kan vervoeren. Het kan gecharterd worden voor vluchten Aruba – Curagao v.v. en Aruba – Bonaire v.v. Auia Air voert tweemaal daags vluchten uit tussen Aruba en Punto Fijo in Venezuela.. "Amigoe". Curaçao, 12-10-1994, p. 9. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645369:mpeg21:p009</ref>
* Luchtvaartmaatschappij Avia Air die door de regering als nationale luchtvaartmaatschappij *s erkend, heeft plannen °ni met ingang van 1 december aanstaande naar vleugels uit te slaan. **er dag vertrekken twee yiuchten naar Punto Fijo (Venezuela), dirie naar en vier naar öonaire. Avia Air president Ciro Pieters. In 1986 is Avia Air begonnen als chartermaatschappij voor vluchten in de omgeving. In april van dit jaar kreeg Avia Air een vergunning om regelmatige vluchten uit te voeren. De maatschappij heeft vijf vliegtuigen: twee Embriers 110, elk met zestien stoelen en extra ruimte voor de koffers en twee Cessnas, elk met zeven stoelen.<ref>Plannen Avia Air om vleugels uit te slaan. "Amigoe". Curaçao, 28-11-1995, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644874:mpeg21:p007</ref>
* 1995: Het particuliere Avia Air heeft afgelopen vrijdag van minister. Glenbert Croes van Verkeer en Communicatie de vergunning ontvangen om geregelde vluchten uit te voeren. "Wij zijn nu ook een officiële luchtvaartmaatschappij die vluchten uit mag voeren op Bonaire, Curacao, Coro en Las Piedras", zo reageerde Avia Air-president Ciro Pieters vanmorgen desgevraagd. Ook werd vastgesteld dat de luchtvaartmaatschappijen van de twee landen (aruba-NA) elk een bepaald aantal vluchten kan uitvoeren. Dit zijn Aruba- Curacao met 35 vluchten per week, Aruba-Bonaire met 28 Avia Air, dat tot nu toe alleen chartervluchten verzorgde, begint binnen afzienbare tijd met de vluchten op Bonaire, Curacao en de twee Venezolaanse steden Coro en Las Piedras.
* Avia Air kreeg op 28 april van de minister Glenbert Croes van Vervoer en Communicatie een vergunning om geregelde vluchten uit te voeren tussen Cura9ao, Bonaire, Coro, Las Piedras en thuisbasis Aruba. De voorbereidingen betreffen nu voornamelijk de vluchten tussen de ABC-eilanden.
{{Appendix}}
------------------
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Insel Air Aruba
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda =
| antesecor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado =
| propietario =
| director ehecutivo =
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Insel Air Aruba''' tabata un aerolinea y subsidiario di Insel Air, como tambe e aerolinea oficial nacional di Aruba.<ref>[http://curacaochronicle.com/aviation/insel-air-aruba-seeks-u-s-routes/ Insel Air Aruba Seeks U.S. Routes]</ref>
de.wiki:Insel Air Aruba tabata un aerolinea y subsidiario di Insel Air, como tambe e aerolinea oficial nacional di Aruba. [1]
Un investigashon ku a tuma lugá na yanüari 2017 dor di e Inspectie Leefomgeving en Transport di Reino Hulandes a evidensiá defectonan tantu den e kompania mayor Insel Air i Insel Air Aruba, komo tambe den e outoridatnan di aviashon di Kòrsou i Aruba. Komo resultado, un kantidat di avion di e dos kompanianan lo no por bula pa un tempu indeterminá. Insel Air i Insel Air Aruba despues a reduci nan destinashonnan di buelo, ku anteriormente tambe tabata inkluí destinashonnan den Merka i Sur Amerika, pa e islanan ABC i Sint Maarten.<ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Dutch ILT intervenes in Curaçao, Aruba CAAs |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/53584-dutch-ilt-intervenes-in-curaao-aruba-caas ch-aviation.com]}}</ref><ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Insel Air axes bulk of network, retains ABC Islands |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/53989-insel-air-axes-bulk-of-network-retains-abc-islands ch-aviation.com]}}</ref><ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Curaçao's Insel Air looking to dispose of Aruban unit |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/54051-curaaos-insel-air-looking-to-dispose-of-aruban-unit ch-aviation.com]}}</ref><ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Curaçao's Insel Air fends off bankruptcy filing |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/54267-curaaos-insel-air-fends-off-bankruptcy-filing ch-aviation.com]}}</ref>
Insel Air Aruba a stop di opera na 2017 despues di cinco aña. [6]
== Flota ==
For di maart 2017, Insel Air Aruba su flota tabata consisti di ocho avion, di cual ningun ta operacional.<ref>[http://www.ch-aviation.com/portal/aircraft/search?search=1&cha=ISU ch-aviation], abgerufen am 20. März 2017.</ref>
==Wak tambe ==
* [[Lista di eks-kompania aéreo di Karibe Hulandes]]
== Link externo ==
* [https://www.fly-inselair.com/en/ Webpräsenz der Insel Air] (englisch und spanisch)
* [http://www.airliners.net/search/photo.search?airlinesearch=Insel%20Air%20Aruba&distinct_entry=true Fotos] der Insel Air Aruba auf [[Airliners.net]]
{{Appendix}}
-----------------
'''Aruba Flying Club''' tabata un asociacion di piloto amatur na Aruba??
== Historia ==
AFC ta data di ananan 1940. Tabata haci uzo di aeropuerto de Vuyst na San nicolas den bario di juana morto. met hangar
Na 1998 AFC a bira activo atrobe. AFC in 1950 statutair opgricht Vereniging Aruba Flying Club
In 1998 werd de Aruba Flying Club weer actief (welke vanaf de oorlogsjaren tot in de jaren 70 al
had bestaan). Aanvankelijk werd gevlogen met de Cessna 172M P4-BON, in 1992 en 1993 aangevuld
met Cessna 182P P4-GIN en sinds 1998 met een Amerikaans geregistreerde Cessna 172R, de N174AP.<ref>[http://landewers.net/P4-artikel.pdf 20 jaar Arubaans Luchtvaartuig Register
Arno Landewers]</ref>
Eleccion di directiva di AFC
* na 1956 e club tabatin 4 avioneta propio di cual e ultimo adkisicion tabata un stimson. Cu e avionetanan tabata bula y tene competencia y demostracionnan.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-ARUBAANSECOURANT-1956-09/page/n67/mode/2up?q=flying Aruba Flying Club viert eerste vlucht van nieuwe Stimson], Arubaanse Courant (21 september 1956)</ref>
* Aanwijzing: Als leden van de Raad van Beheer van de Aruba Flying Club, de heren: P. A. de Vuyst; Commandant Onderzoekings en Bewakingsdienst op Aruba; H. A. Hessling, Ambtenaar belast met het domein beheer op Aruba
* in 1950 de 100ste vliegbevet uitgereikt =- examens sportvliegr, instrument vlieger en instructur
* De Aruba Flying | Club 'is een bloeiende vereniging. | Het maximum aantal leden dat toegelaten wordt bedraagt statutair vijftig en dat heeft men vrijwel voortdurend. Het aantal brevetten dat in de loop der jaren werd uitge- > reikt loopt in de honderden. De samenwerking tussen A.F.C. en overheid is voortreffelijk en het aantal deskundigen waarover men kan beschikken ruim voldoende. De vloot bestaat uit vier toestellen, waarbij dan nog drie komen, die particulier eigendom van enkele leden zijn. De minimum leeftijdsgrens voor het behalen van een brevet is zeventien jaar. Men moet zich hiertoe eerst aan een strenge medische keuring onderwerpen. Voorschrift i.; dat men een aandeel koopt van driehonderd gulden. Daarna hebben de meeste leerlingen ongeveer 12 uur lessen nodig om dan nog een 25 tot 30 uur solo te vliegen voor zij het brevet kunnen halen. De totale instruktieteksten
belopen dan ongeveer ƒ 500.—. Wie eenmaal het brevet heeft en de nodige proeven hoeft afgelegd mag zelf een vliegtuigje huren, eerst voor vluchten boven het eiland, daarna ook voor tochtjes naar buiten. Voor weekenden komen vooral Curaeao en Bonaire in aanmerking voor langere vakanties Venezuela en andere omliggende landen. Enkele leden, als de heren Riehardson en van der Voort maakten ook veel langer vakantievluchteri (om langs de Venezolaans kust, Trinidad en andere eilanden naar Sint Maarten.<ref>De Aruba Flying Club. "Amigoe di Curacao". Willemstad, 26-10-1957. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000211195:mpeg21:p003</ref>
* Voor velen is het vertrek van de heer Pieter A. de Vuyst ongemerkt voorbij gegaan. Gedurende de tweede wereldoorlog was hij verbindingsmarineofficier en gedurende die tijd begon hij met het plannen voor een particulier vliegvels, dat naar hem genoemd werd. Op 16 juli 1944 werd dit vliegveld geopend dooi de toenmalige Gezaghebber I. Wagemaker. Dat het vliegveld naar hem ge noemd werd, was op voordracht van Aruba Flying Club als waardering voor het vele werk dat hij voor deze club had gedaan. In oktober 1945 kwam de heer de Vuyst in dienst van de Lago en verliet deze op 1 juni j.l. 1956.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010404914:mpeg21:p005|titel=Pieter A. de Vuyst verliet Aruba|werk=[[Amigoe]]|datum=1956-06-18|bezochtdatum=2024-03-12}}</ref>
{{Appendix}}
AFC is een Arubaanse vereniging ter beoefening van de vliegsport, opgericht in 1942 door employes van Lago te San Nicolas. Eerste voorzitter was Pieter A. de Vuijst, waarnaar het sportvliegveld is genoemd.<ref>Hoetink, Encyclopedie van de Nederlandse Antillen, 1969 pag.55</ref>
-----------------
== EZ Air (aanvulling)==
Mester menshoná ku direktor di Medicair Rene Winkel ta alabes direktor di aerolínea EZ Air, pues e kontrato firmá ta ku Winkel i no e aerolínea EZ Air. Esaki ta importante pa menshoná mirando ku den komunidat tin e impreshon ku ta EZ Air ta sòru pa Ambulans Aéreo. “Nos tin kontrato ku e doño pues no e aerolínea mes. Awor a yega e momentu ku e kontrato a vense. Segun e proseso, tur interesado por entregá un petishon pa ehekutá e tarea di Ambulans Aéreo. Boneriano 29-11-2023 titel=Ken ta bai ehekuta air ambulans?|https://awemainta.com/boneriano/
Medicair tambe por bolbe entregá un petishon”, e ta splika. Sinembargo e no ta konfirmá ku vensementu di e kontrato a sosedé entrante yanüari 2024. Tambe e ta sigurá ku e situashon di niun forma ta opstakulisá servisio di Ambulans Aéreo.
Mester menshoná ku ya pa algun luna tin spekulashon tokante e situashon aki. Dòkter Frans komo direktor di FM den un rueda di prensa anterior a konfirmá ku Ministerio na Hulanda ke pa ehekutá buelonan di Ambulans Aéreo ku avionnan registrá na Hulanda. Tur esaki por konsiderá komo opstákulo pa proveodornan lokal.
BONERIANO a tuma kontakto ku Rene Winkel tokante e situashon aki i e ta splika ku e no ta deseá na amplia masha mirando ku FM ainda ta un kliente.
“Echo sí ta ku FM algun tempu atras a saka un asina yamá ‘tender’ pa buska un operadó pa ambulans aéreo ku lo trese avionnan ku registrashon PH, esta di Hulanda. Es mas FM lo ta basta leu pa bira un operador di aerolínea. No ta eksistí Ambulans Aéreo, ta eksistí pèrmit pa ehekutá buelo ‘ airline operator certificate’ (AOC). Di aki ta haña un provishon riba e pèrmit pa Ambulans Aéreo pasombra ta buelo komersial i ku nan lo bula bou di e reglanan Europeo, EASA”, e ta splika.
Winkel ta agregá ku nan tambe a lesa ku FM ke bin ku avion di Ambulans eléktriko, pero tambe
mester bisa ku e teknologia aki no ta asina leu ainda.
“No ta eksistí avion eléktriko ainda ku por bula e rutanan aki, i dado kaso ku bin ku avionnan
asina mes, mester pasa den hinter un prosedura pa nan wòrdu sertifiká pa departamentonan
konserní manera Curacao Civil Aviation Authority (CCAA) Y ILT holanda , Esei ta nifiká ku por dura
añanan promé ku por bai usa avionnan eléktriko pa transporte di pashènt.”
Importansia di Ambulans Aéreo
Esaki ta un avion privá spesialmente adaptá pa duna sosten médiko na pashèntnan durante transporte. Un dòkter, paramediko òf ekipo di dòkternan altamente kualifiká lo biaha ku su pashènt pa atendé e pashènt te ora e yega e aeropuerto destiná i por transportá e pashènt na un manera sigur te su kas òf pa un hòspital den e pais. E Ambulans Aéreo lógikamente ta karga tur e ekipo i e remedinan nesesario durante e buelo.
{{Appendix}}
-----------------------------
__NOINDEX__
1hz0qxscmfg2fnl6g2noxwo5dqk6x86
199510
199509
2026-08-04T17:46:09Z
Caribiana
8320
199510
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
* Nieuw: [[Avia Air]] - [[Insel Air Aruba]] - [[Aruba Airlines]] - [[Aruba Flying Club]] . [[SLM]] - [[Jetair Caribbean]] - [[Buelo 980 di ALM]] - [[Margareth Abraham]]
* Aanvullen: [[Z Air]]
---------------
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Aruba Airlines
| pais = {{ABW}}
| imagen = Aruba Airlines Airbus A320-232 (P4-AAA) at Miami International Airport.jpg
| descripcion = Airbus A320-232 (P4-AAA) aterisando na Aeropuerto Internacional Miami
| funda = 2006
| antecesor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado = Onno J. de Swart
| sede = Wayaca 6B, Aruba
| propietario =
| director ehecutivo =
| pais = {{ABW}}
| sector = transporte
| industria = aviacion
| website = https://www.arubaairlines.com/
}}
'''Aruba Airlines''' (oficialmente '''Arubaanse Luchtvaart Maatschappij N.V.''') ta e aerolinea di bandera y e unico aerolinea nacional di [[Aruba]]. Funda na 2006, e compania ta ofrece transporte aereo pa pasahero, tanto servicio regular como charter, pa varios destinacion den Caribe, [[Sur Amérika|Sur America]] y [[Estadonan Uni di Amérika|Merca]].
Aruba Airlines su sede ta na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]], Aruba, cerca di [[Aeropuerto Internacional Reina Beatrix]], mientras su base principal pa mantenemento ta situa na [[Miami]], [[Florida]]. Na 2015, e aerolinea a ricibi un ''Aircraft Operating Certificate'' (AOC) for di Merca.[1][2]
== Historia ==
Aruba Airlines a wordo funda na 2006 door di Onno J. de Swart, kende tabata su prome director.<ref>{{Cite web|url=http://curacaochronicle.com/aviation/press-release-settlement-between-aruba-airlines-and-de-swart/|title=Press release: Settlement between Aruba Airlines and de Swart|date=2017-06-16}}</ref>
E aerolinea a cuminsa operacionnan di charter na 2010 cu un avion chikito tipo Piper PA-31 Navajo di shete asiento.<ref name="caribseek">{{citeer web|url=http://news.caribseek.com/index.php/caribbean-islands-news/aruba-news/the-morning-news-aruba-news/item/30639-aruba-airlines-welcomes-their-first-airbus-320|titel=Aruba Airlines welcomes their first Airbus 320|archiefurl=https://web.archive.org/web/20130627074832/http://news.caribseek.com/index.php/caribbean-islands-news/aruba-news/the-morning-news-aruba-news/item/30639-aruba-airlines-welcomes-their-first-airbus-320|archiefdatum=2013-06-27}}</ref> Den e prome añanan, e compania a concentra riba desaroyo di su structura operacional y di mercado.
Na 2011, inversionistanan nobo a bin aden, loke a permití expansion di e flota.<ref name="caribseek"/> Na augustus 2012, e aerolinea a haya su certificado di operacion aéreo economico.<ref>{{Cite web|url=http://www.curacaochronicle.com/region/minister-otmar-oduber-signs-economic-aoc-for-aruba-airlines/|title=Minister Otmar Oduber signs economic AOC for Aruba Airlines|access-date=|archive-url=https://web.archive.org/web/20171115201613/http://curacaochronicle.com/region/minister-otmar-oduber-signs-economic-aoc-for-aruba-airlines/|archive-date=2017-11-15|url-status=dead}}</ref>
Durante e mesun periodo, Aruba Airlines a introduci avionnan tipo Airbus A320, cu e prome avion a yega Aruba na novèmber 2012. E vuelonan charter a cuminsa na final di 2012, mientras cu operacionnan regular a sigui na 2013.
E prome destinacionnan regular tabata [[Maracaibo]] y [[Valencia]] na [[Venezuela]]. Despues, e red di ruta a wordo amplia cu [[Siudad di Panama|Panama City]] ([[Panama]]) y [[Miami]] (Merca).<ref>{{cite web|url=http://www.routesonline.com/news/29/breaking-news/203643/aruba-airlines-begins-operation-to-maracaibo-panama-city-from-june-2013/|title=Aruba Airlines Begins Operation to Maracaibo / Panama City from June 2013|publisher=Routesonline|accessdate=21 July 2013|archive-date=2013-11-13 |archive-url=https://web.archive.org/web/20131113214128/http://www.routesonline.com/news/29/breaking-news/203643/aruba-airlines-begins-operation-to-maracaibo-panama-city-from-june-2013/|url-status=dead}}</ref> Na december 2019 a lansa servicio nonstop nobo for di Aruba pa [[Barranquilla]] y [[Medellin]].<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2020-02-04/page/n3/mode/1up?q=aruba+airlines Aeropuerto di Aruha: Cantidad di pasahero a aumenta den 2019], Bon Dia Aruba (4 di februari 2020)</ref>
=== Reto y estado aktual===
Durante e periodo di pandemia di COVID-19 y despues, Aruba Airlines a enfrenta varios reto operacional y financiero.
E operacionnan a reduci considerablemente, y na algun momento e flota a keda para na tera. Aunke e compania a ricibi un Airbus A321-200 na 2021 cu e intencion di lansa su operacionnan di nobo, informacion publico tocante vuelonan regular a keda limita.
Segun fuente reciente, Aruba Airlines ta conta ainda como e aerolinea di bandera di Aruba i formalmente activo, pero e grado di operacion regular por varia y no semper ta cla den dato públiko disponibel.
==Flota==
Aruba Airlines ta operá un flota limitá. Segun dato di 2025–2026, e aerolinea tin solamente un avion den operacion: Airbus A320-200 (aprox. 180 asiento)<ref>{{cite journal |title=Global Airline Guide 2025 - Aruba Airlines |journal=Airliner World |date=September 2025 |page=50}}</ref>
Den pasado, e compania a opera tambe avionnan di tipo Airbus A319, Airbus A321-200 i Bombardier CRJ200, pero mayoria di nan no ta activo mas den operacion regular.
==Red di destinacion==
Aruba Airlines ta ofrece vuelonan charter y, di forma limita, vuelonan regular pa diferente destinacion den Caribe, Sur America y Merca.
Destinacionnan cu ta forma parti di e red di conexion di e aerolínea ta inclui:
*Curaçao
*Bonaire
*Medellín (Colombia)
*Barranquilla (Colombia)
*Georgetown (Guyana)
*Miami (Estados Unidos)
Sinembargo, e red di ruta no ta fiho y por varia considerablemente. Hopi di e vuelonan ta opera sea riba base di charter of disponibilidad temporal.
== Organisacion==
Aruba Airlines tin su sede na Oranjestad y ta opera for di Aeropuerto Internacional Reina Beatrix.
Ademas, e compania a mantene presencia den diferente mercado via ofisinanan di benta, inkluyendo na Miami, [[Kòrsou|Corsou]], Bonaire y Venezuela.<ref name="arubaair-offices">{{cite web|url=http://www.arubaairlines.com/#contactus|title=Aruba Airlines - Contact Us|accessdate= }}</ref>
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =|titulo=}}
{{References}}
}}
[[:Kategoria:Aviashon]]
[[:Kategoria:Aruba]]
---------------
E sede principal ta na Oranjestad na Aruba, cual ta e centro di operacion principal, y e aerolinea a habri un oficina nobo na [[Aeropuerto Internacional Reina Beatrix]]. E tin tambe ofisina di benta na Miami, Curaçao, Bonaire i na Maracaibo, Valencia i Maracay.<ref name="arubaair-offices">{{cite web|url=http://www.arubaairlines.com/#contactus|title=Aruba Airlines - Contact Us|accessdate=2015-04-21 }}</ref>
Na kuminsamentu di 2011 e kompania a atrae inversionista nobo, ku ta kondusí na e mehoracion di e flota. E compania a risibí un Sertifikado di Operashon di aerolínea ekonómiko na ougùstùs di 2012. E aerolinea ta haya dos avion Airbus A320, e prome di nan a yega Aruba na november di 2012. E avion a kuminsá bula buelonan charter for di Aruba na fin di 2012 i e operashonnan programá a kuminsá e siguiente aña. Su promé destinashon tabata Maracaibo, Venezuela i despues Valencia, Venezuela. Despues riba 5 di yüli di e aña ei nan a inaugurá e buelonan pa Panama City, Panama. Y finalmente Miami, Merca.
Flota y Destinashonnan
{| class="wikitable sortable"
! Tipo di Avion !! Modelo !! Kantidat !! Kabina !! Asiento !! Registrashon
|-
| Airbus || A320-200 || 1 || Ekonomiko || ~180 || P4-AAF [4]
|-
| Airbus || A321-200 || 1 || Ekonomiko/“Premium” || ~178 || (vhe model, [5])
|-
| Bombardier || CRJ200 || 1 || Ekonomiko || ~52 || P4-CRA [6]
|}
== Destinashonnan selectá ==
{| class="wikitable sortable"
! Ruta !! País/Región !! Estado
|-
| Aruba ↔ Miami !! EEUU !! Activo (charter/regular) [3]
|-
| Aruba ↔ Maracaibo !! Venezuela !! Introdi (2012) [3]
|-
| Aruba ↔ Valencia !! Venezuela !! Introdi (2012) [3]
|-
| Aruba ↔ Panama City !! Panamá !! Introdi (5 Julio) [3]
|}
== Dificultadnan i Estado Actual ==
Durante e kriis di COVID-19 y problemanan operashonal, Aruba Airlines a enfrenta varios reto. Pa ehempel: su flota a keda parká, i datos reciente ta mustra ku e aerolínea no ta tene vuelos normales kuendo; por ehempel, un sitio pa seguimiento di vuelos ta nifiká kantidat “0” destinashon pa Aruba Airlines. [7]
Den marzo 2021 Aruba Airlines a risibí su promé A321-200 (P4-AAI) pa possibilitá un relansa, pero no ta klaro si e aerolínea actualmente ta operando vuelos regulares.[8]
E situashon ta kompleho: aunke e sitio ofisial y rekursonan ta indiká ku e aerolínea ta “active” [9], e falta di voli actual y klaridat publikashonal ta kreá duda.
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1359309649|titulo=ALM Flight 980}}
{{References}}
}}
[[:Kategoria:Aviashon]]
[[:Kategoria:Aruba]]
Historia
Aruba Airlines a wòrdu fundá na 2006 dor di Onno J. de Swart, kende tabata su promé direktor.[1]
E aerolínea a kuminsá operashonnan di charter na 2010 ku un avion chikí tipo Piper PA-31 Navajo di shete asiento. Na e promé añanan, e kompania a konsentrá riba desaroyo di su struktura operashonal i di merkado.
Na 2011, inversionistanan nobo a bin aden, loke a permití ekspanshon di e flota. Na ougùstùs 2012, e aerolínea a haña su sertifikado di operashon aéreo ekonómiko.
Durante e mesun periodo, Aruba Airlines a introdusí avionnan tipo Airbus A320, ku e promé avion a yega Aruba na novèmber 2012. E buelonan charter a kuminsá na final di 2012, miéntras ku operashonnan regular a sigui na 2013.
E promé destinashonnan regular tabata:
Maracaibo (Venezuela)
Valencia (Venezuela)
Despues, e red di ruta a wòrdu ampliá ku:
Panama City (Panamá)
Miami (Estados Unidos)
==Flota==
Aruba Airlines ta operá un flota limitá. Segun dato di 2025–2026, e aerolínea tin solamente un avion aktivo: Airbus A320-200 (aprox. 180 asiento)
Den pasado, e kompania a operá tambe avionnan tipo Airbus A319, Airbus A321-200 i Bombardier CRJ200, pero mayoria di nan no ta aktivo mas den operashon regular.
==Destinashonnan==
Aruba Airlines ta ofrece buelonan charter i, di manera limitá, buelonan regular pa diferente destinashonnan den Karibe, Suramérika i Estados Unidos.
Destinashonnan asociá ku e aerolínea den periodo reciente inkluí:
Curaçao
Bonaire
Medellín (Colombia)
Barranquilla (Colombia)
Georgetown (Guyana)
Miami (Estados Unidos)
Sinembargo, e red di ruta no ta fijo i por varia konsiderablemente. Hopi di e buelonan ta operá riba base di charter òf disponibilidad temporal.
==Dificultadnan i estado aktual==
Durante e periodo di pandemia di COVID-19 i despues, Aruba Airlines a enfrentá varios reto operashonal i finansiero.
E operashonnan a reducí konsiderablemente, i na algun momentonan e flota a keda parka. Aunke e kompania a risibí un Airbus A321-200 na 2021 ku e intenshon di relansamentu, informashon públiko tokante buelonan regular a keda limitá.
Segun fuente reciente, Aruba Airlines ta konta ainda komo e aerolínea di bandera di Aruba i formalmente aktivo, pero e grado di operashon regular por varia i no semper ta kla den dato públiko disponibel.
Organisashon
Aruba Airlines tin su sede na Oranjestad i ta operá for di Aeropuerto Internashonal Reina Beatrix.
Ademas, e kompania a mantené presensia den diferente merkadonan via ofisinan di benta, inkluyendo:
Miami
Curaçao
Bonaire
Venezuela
---------
Segun dato aktual (2025–2026), Aruba Airlines ta operá un flota hopi limitá, konsistiendo principalmente di un solo avion aktivo:
Airbus A320-200 – aproksimadamente 180 asiento
Dato di aviashon independiente ta konfirmá ku e aerolínea tin solamente 1 avion den servisio, ku otro avionnan den pasado ya no ta aktivo òf ta konsiderá komo parte di flota historiko .
Flota anterior
Aruba Airlines a operá e siguiente tiponan di avion den pasado:
Airbus A319-100
Airbus A321-200
Bombardier CRJ200
Piper PA-31 Navajo
Mayoria di e avionnan aki a wòrdu retirá entre 2018 i 2023, indikando un redukshon significativo den kapasidat operashonal.
🌍 Destinashonnan
Aruba Airlines ta ofresé buelonan charter i, di manera limitá, buelonan regular pa destinashonnan den Karibe, Suramérika i Estados Unidos.
Segun informashon mas reciente, e destinashonnan asociá ku e aerolínea inkluí:
Curaçao
Bonaire
Medellín (Colombia)
Barranquilla (Colombia)
Georgetown (Guyana)
Miami (Estados Unidos)
Fuente independiente ta indiká ku Aruba Airlines ta sirbi un kantidat chikí di destinashonnan (±3–8), ku un red di ruta ku por varia segun kondishonnan di merkado .
------------
18/10/25 Aruba Airlines is still operating and is the flag carrier and sole airline of Aruba. It is based at Queen Beatrix International Airport in Oranjestad and provides scheduled and charter services to various destinations across the Caribbean, South America, and the United States.
Operations: Aruba Airlines is currently the only Aruban airline. It offers both scheduled and charter flights, serving as a primary carrier to and from the island.
Headquarters: The airline's corporate headquarters are in Oranjestad, Aruba. Its main maintenance base is in Miami, Florida.
Destinations: It flies to a number of destinations, including cities in the Caribbean, South America (such as Medellin, Colombia, and Georgetown, Guyana), and the United States (such as Miami).
NOTES
'''Aruba Airlines''' (officially Arubaanse Luchtvaart Maatschappij N.V.) ta e aerolínea di bandera y e único aerolínea nashonal di Aruba. Fundá den 2006, Aruba Airlines ta oferé transporte aéreo regular y charter pa pasaheronan pa varias destinashon. Su sede korporativo ta na Oranjestad, Aruba, y su base di mantenemento prinsipal ta na Miami, Florida. Den 2015 e compañías a risibí e Aircraft Operating Certificate (AOC) for di Estados Unidos.[1][2]
== Historia ==
Aruba Airlines a wordo funda na 2006 pa Onno J. de Swart, kien tabata su promé direktor. Den 2010 e a inicia operashon di charter ku un Piper PA-31 Navajo di shete asiento. Su sede operashonal ta na Oranjestad, kaminda e tin su base perto di Aeropuerto Internacional Reina Beatrix. E tin ofisinan di benta na Miami (EEUU), Curaçao, Bonaire, i Venezuela (Maracaibo, Valencia y Maracay).[3]
Na 2011 Aruba Airlines a atraé inversionistanan nobo pa mehorá su flota. Den ougùstùs 2012, e aerolínea risibí su sertifikado di operashon aéreo ekonómiko, y e a introducí dos Airbus A320 na su flota (su promé A320 yegá na Aruba na november 2012).
Su promé ruta regular tabata Aruba → Maracaibo (Venezuela), sigi pa Aruba → Valencia (Venezuela), y mas dilanti Aruba → Panama City (Panamá) i Aruba → Miami (EEUU).
------------
{{Variante|a}}
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Jet Air
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda =
| antesecor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado =
| propietario =
| director ehecutivo =
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Jet Air''' (oficialmente ) ta e aerolínea nacional di
{{Appendix}}
[[:Category:Aviashon]]
[[:Category:Karibe Hulandes]]
-------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Avia Air
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda =
| antesecor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado =
| propietario =
| director ehecutivo =
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Avia Air''' ta un compania aereo di Aruba cu a opera entre .. y november 2003.
Avia Air tabata un aerolinea basá na Aruba.
Avia Air a suspendé su servisio na novèmber 2003 i tabata trahando pa reestructurá su operashonnan bou di protekshon di bankrut. 1]
== Historia ==
Avia Air a kuminsá operashon den zomer di 1994 inicialmente tres Cessna 402B ⁇ (P4-AVA te ku
P4-AVC); e mesun aña a añadí un Embraer Bandeirante (P4-AVD). Pasobra Air Aruba a enfoca mas y mas riba buelonan pa Merka, algun ruta regional por a bira operá. A kuminsá ku servisionan di liña pa Curaçao, Bonaire i e siudatnan Venezolano di Maracaibo, Punto Fijo i Valencia. Na fin di 1995,
a cumpra un di dos Bandeirante P4-AVE).<ref>[http://landewers.net/P4-artikel.pdf 20 jaar Arubaans Luchtvaartuig Register
Arno Landewers]</ref>
Na 13 di mart di 1996 e barku a kai banda di (Venezuela) e Cessna 402B P4-AVB na laman,
cu a mata tur ocho persona den e auto.
E tabata trata di un buelo di linea di Aruba pa Punto Fijo. E piloto a reporta na un otro avion di Avia Problema di aire ku e motor robes, i algun tempu despues cu un candela a kibra. For di investigashon a resulta cu e candela a causa e motor y un parti di a kibra e ala robes di e avion, despues cu e Nort di Las Piedras- Aeropuerto di Punto Fijo - a kai.
Na komienso di 2003, un Short SD.360-200 a kumpra, pero e aparato aki no a wòrdu a drenta servisio. For di mei 2003 no tabatin sèn mas pa paga salario di e personal y operacionnan di vuelo a keda para. Poco despues e lease company Volvo Aero a pidi e motornan di e dos Bandeirantes y finalmente
E departamento di impuesto a konfiská tur e produktonan. E Cessna tambe a keda destruí.
aerodinámiko pa motibu di mantenshon atrasá. Con E shortenan a bira algun e vuelo di entrenamentu a tuma lugá despues di e grupo di invershon IMCA, propietario di Air Exel,
a kumpra un participacion di 50% den Avia Air. Avia Air
lo sigui como AviaExel. E falta di Avia Air a hasi un pèrmit di establesementu definitivo
drecha bo kara. Na òktober 2003 e kompania a a declara su mes na faillite. Poco despues, e 'Short' a bira e doño a rekuperá; tur dos Bandeirantes a keda te ku e zomer di e aña aki riba e
Aeropuerto di Oranjestad ta para y e Cessna 402 P4-AVA ainda ta presente aki.
==Code data==
*[[International Air Transport Association|IATA]] Code: '''3R'''
*[[International Civil Aviation Organization|ICAO]] Code: '''ARB'''
*Callsign: Aviair
==Flota==
*Short 360-200
*Embraer EMB 110 Bandeirante
== Wak tambe ==
* [[Lista di eks-kompania aéreo di Karibe Hulandes]]
{{Appendix}}
NOTES
* Avia Air a cuminsa na 1984 como compania di charter Avia Air Chapter cu tabata activo na Aruba i Corwou.
* in augustus 1987 verscheen het Avia Air toestel met piloot Robby Anjie, 26 jr., ter hoogte van MAcoya, Venezuela. Een tweemotorig vliegtuig Cessna met kenteken N-5351- A van de particuliere chartermaatschappij van de heer Efi Tromp, Avia Air, wordt sinds vrijdagavond op de route van Punto Fjjo (Venezuela) naar de luchthaven van Aruba vermist.
* directie/eignaaar? Efi Tromp.
* HetvliegtuigiseenJetpropAerocommander, een snelle vliegtuig ingericht met de nodige luxe. Avia- Air hoopt met zijn nieuwe aanwinst de Curagaose zakenman nu een nog betere service te verlenen. Avia- Air die in 1980 bij ministriële beschikking toestemming kreeg om samen met twee andere luchttransportmaatschappijen commerciële passagiersvluchten uit te voeren, biedt rechtstreekse vluchten aan naar alle bestemmingen in het Caribisch gebied, Colombia, Venezuela en Suriname. Met dit nieuwe vliegtuig hoopt Avia- Air bij te kunnen dragen aan de economische ontwikkeling van Curagao,<ref>TOEKOMST ANDERS TEKORT AAN GEKWALIFICEERDE KRACHTEN CDM ervaart dat nu al Opleiding vaklieden in metaalsector noodzakelijk. "Amigoe". Curaçao, 24-08-1987, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642489:mpeg21:p003</ref>
* 1994: Avia Air van Efi Tromp is reeds enige tijd doende met plannen om commutervluchten tussen de eilanden te gaan vliegen.
* Avia Air heeft vanaf woensdag een nieuw vliegtuig in bedrijf. Het is een EMB-110, van Braziliaanse makelij, dat 19 passagiers kan vervoeren. Het kan gecharterd worden voor vluchten Aruba - Curagao v.v. en Aruba - Bonaire v.v. Auia Air voert tweemaal daags vluchten uit tussen Aruba en Punto Fijo in Venezuela.<ref>WILLEMSTAD— Avia Air heeft vanaf woensdag een nieuw vliegtuig in bedrijf. Het is een EMB-110, van Braziliaanse makelij, dat 19 passagiers kan vervoeren. Het kan gecharterd worden voor vluchten Aruba – Curagao v.v. en Aruba – Bonaire v.v. Auia Air voert tweemaal daags vluchten uit tussen Aruba en Punto Fijo in Venezuela.. "Amigoe". Curaçao, 12-10-1994, p. 9. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645369:mpeg21:p009</ref>
* Luchtvaartmaatschappij Avia Air die door de regering als nationale luchtvaartmaatschappij *s erkend, heeft plannen °ni met ingang van 1 december aanstaande naar vleugels uit te slaan. **er dag vertrekken twee yiuchten naar Punto Fijo (Venezuela), dirie naar en vier naar öonaire. Avia Air president Ciro Pieters. In 1986 is Avia Air begonnen als chartermaatschappij voor vluchten in de omgeving. In april van dit jaar kreeg Avia Air een vergunning om regelmatige vluchten uit te voeren. De maatschappij heeft vijf vliegtuigen: twee Embriers 110, elk met zestien stoelen en extra ruimte voor de koffers en twee Cessnas, elk met zeven stoelen.<ref>Plannen Avia Air om vleugels uit te slaan. "Amigoe". Curaçao, 28-11-1995, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644874:mpeg21:p007</ref>
* 1995: Het particuliere Avia Air heeft afgelopen vrijdag van minister. Glenbert Croes van Verkeer en Communicatie de vergunning ontvangen om geregelde vluchten uit te voeren. "Wij zijn nu ook een officiële luchtvaartmaatschappij die vluchten uit mag voeren op Bonaire, Curacao, Coro en Las Piedras", zo reageerde Avia Air-president Ciro Pieters vanmorgen desgevraagd. Ook werd vastgesteld dat de luchtvaartmaatschappijen van de twee landen (aruba-NA) elk een bepaald aantal vluchten kan uitvoeren. Dit zijn Aruba- Curacao met 35 vluchten per week, Aruba-Bonaire met 28 Avia Air, dat tot nu toe alleen chartervluchten verzorgde, begint binnen afzienbare tijd met de vluchten op Bonaire, Curacao en de twee Venezolaanse steden Coro en Las Piedras.
* Avia Air kreeg op 28 april van de minister Glenbert Croes van Vervoer en Communicatie een vergunning om geregelde vluchten uit te voeren tussen Cura9ao, Bonaire, Coro, Las Piedras en thuisbasis Aruba. De voorbereidingen betreffen nu voornamelijk de vluchten tussen de ABC-eilanden.
{{Appendix}}
------------------
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Insel Air Aruba
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda =
| antesecor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado =
| propietario =
| director ehecutivo =
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Insel Air Aruba''' tabata un aerolinea y subsidiario di Insel Air, como tambe e aerolinea oficial nacional di Aruba.<ref>[http://curacaochronicle.com/aviation/insel-air-aruba-seeks-u-s-routes/ Insel Air Aruba Seeks U.S. Routes]</ref>
de.wiki:Insel Air Aruba tabata un aerolinea y subsidiario di Insel Air, como tambe e aerolinea oficial nacional di Aruba. [1]
Un investigashon ku a tuma lugá na yanüari 2017 dor di e Inspectie Leefomgeving en Transport di Reino Hulandes a evidensiá defectonan tantu den e kompania mayor Insel Air i Insel Air Aruba, komo tambe den e outoridatnan di aviashon di Kòrsou i Aruba. Komo resultado, un kantidat di avion di e dos kompanianan lo no por bula pa un tempu indeterminá. Insel Air i Insel Air Aruba despues a reduci nan destinashonnan di buelo, ku anteriormente tambe tabata inkluí destinashonnan den Merka i Sur Amerika, pa e islanan ABC i Sint Maarten.<ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Dutch ILT intervenes in Curaçao, Aruba CAAs |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/53584-dutch-ilt-intervenes-in-curaao-aruba-caas ch-aviation.com]}}</ref><ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Insel Air axes bulk of network, retains ABC Islands |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/53989-insel-air-axes-bulk-of-network-retains-abc-islands ch-aviation.com]}}</ref><ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Curaçao's Insel Air looking to dispose of Aruban unit |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/54051-curaaos-insel-air-looking-to-dispose-of-aruban-unit ch-aviation.com]}}</ref><ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Curaçao's Insel Air fends off bankruptcy filing |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/54267-curaaos-insel-air-fends-off-bankruptcy-filing ch-aviation.com]}}</ref>
Insel Air Aruba a stop di opera na 2017 despues di cinco aña. [6]
== Flota ==
For di maart 2017, Insel Air Aruba su flota tabata consisti di ocho avion, di cual ningun ta operacional.<ref>[http://www.ch-aviation.com/portal/aircraft/search?search=1&cha=ISU ch-aviation], abgerufen am 20. März 2017.</ref>
==Wak tambe ==
* [[Lista di eks-kompania aéreo di Karibe Hulandes]]
== Link externo ==
* [https://www.fly-inselair.com/en/ Webpräsenz der Insel Air] (englisch und spanisch)
* [http://www.airliners.net/search/photo.search?airlinesearch=Insel%20Air%20Aruba&distinct_entry=true Fotos] der Insel Air Aruba auf [[Airliners.net]]
{{Appendix}}
-----------------
'''Aruba Flying Club''' tabata un asociacion di piloto amatur na Aruba??
== Historia ==
AFC ta data di ananan 1940. Tabata haci uzo di aeropuerto de Vuyst na San nicolas den bario di juana morto. met hangar
Na 1998 AFC a bira activo atrobe. AFC in 1950 statutair opgricht Vereniging Aruba Flying Club
In 1998 werd de Aruba Flying Club weer actief (welke vanaf de oorlogsjaren tot in de jaren 70 al
had bestaan). Aanvankelijk werd gevlogen met de Cessna 172M P4-BON, in 1992 en 1993 aangevuld
met Cessna 182P P4-GIN en sinds 1998 met een Amerikaans geregistreerde Cessna 172R, de N174AP.<ref>[http://landewers.net/P4-artikel.pdf 20 jaar Arubaans Luchtvaartuig Register
Arno Landewers]</ref>
Eleccion di directiva di AFC
* na 1956 e club tabatin 4 avioneta propio di cual e ultimo adkisicion tabata un stimson. Cu e avionetanan tabata bula y tene competencia y demostracionnan.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-ARUBAANSECOURANT-1956-09/page/n67/mode/2up?q=flying Aruba Flying Club viert eerste vlucht van nieuwe Stimson], Arubaanse Courant (21 september 1956)</ref>
* Aanwijzing: Als leden van de Raad van Beheer van de Aruba Flying Club, de heren: P. A. de Vuyst; Commandant Onderzoekings en Bewakingsdienst op Aruba; H. A. Hessling, Ambtenaar belast met het domein beheer op Aruba
* in 1950 de 100ste vliegbevet uitgereikt =- examens sportvliegr, instrument vlieger en instructur
* De Aruba Flying | Club 'is een bloeiende vereniging. | Het maximum aantal leden dat toegelaten wordt bedraagt statutair vijftig en dat heeft men vrijwel voortdurend. Het aantal brevetten dat in de loop der jaren werd uitge- > reikt loopt in de honderden. De samenwerking tussen A.F.C. en overheid is voortreffelijk en het aantal deskundigen waarover men kan beschikken ruim voldoende. De vloot bestaat uit vier toestellen, waarbij dan nog drie komen, die particulier eigendom van enkele leden zijn. De minimum leeftijdsgrens voor het behalen van een brevet is zeventien jaar. Men moet zich hiertoe eerst aan een strenge medische keuring onderwerpen. Voorschrift i.; dat men een aandeel koopt van driehonderd gulden. Daarna hebben de meeste leerlingen ongeveer 12 uur lessen nodig om dan nog een 25 tot 30 uur solo te vliegen voor zij het brevet kunnen halen. De totale instruktieteksten
belopen dan ongeveer ƒ 500.—. Wie eenmaal het brevet heeft en de nodige proeven hoeft afgelegd mag zelf een vliegtuigje huren, eerst voor vluchten boven het eiland, daarna ook voor tochtjes naar buiten. Voor weekenden komen vooral Curaeao en Bonaire in aanmerking voor langere vakanties Venezuela en andere omliggende landen. Enkele leden, als de heren Riehardson en van der Voort maakten ook veel langer vakantievluchteri (om langs de Venezolaans kust, Trinidad en andere eilanden naar Sint Maarten.<ref>De Aruba Flying Club. "Amigoe di Curacao". Willemstad, 26-10-1957. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000211195:mpeg21:p003</ref>
* Voor velen is het vertrek van de heer Pieter A. de Vuyst ongemerkt voorbij gegaan. Gedurende de tweede wereldoorlog was hij verbindingsmarineofficier en gedurende die tijd begon hij met het plannen voor een particulier vliegvels, dat naar hem genoemd werd. Op 16 juli 1944 werd dit vliegveld geopend dooi de toenmalige Gezaghebber I. Wagemaker. Dat het vliegveld naar hem ge noemd werd, was op voordracht van Aruba Flying Club als waardering voor het vele werk dat hij voor deze club had gedaan. In oktober 1945 kwam de heer de Vuyst in dienst van de Lago en verliet deze op 1 juni j.l. 1956.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010404914:mpeg21:p005|titel=Pieter A. de Vuyst verliet Aruba|werk=[[Amigoe]]|datum=1956-06-18|bezochtdatum=2024-03-12}}</ref>
{{Appendix}}
AFC is een Arubaanse vereniging ter beoefening van de vliegsport, opgericht in 1942 door employes van Lago te San Nicolas. Eerste voorzitter was Pieter A. de Vuijst, waarnaar het sportvliegveld is genoemd.<ref>Hoetink, Encyclopedie van de Nederlandse Antillen, 1969 pag.55</ref>
-----------------
== EZ Air (aanvulling)==
Mester menshoná ku direktor di Medicair Rene Winkel ta alabes direktor di aerolínea EZ Air, pues e kontrato firmá ta ku Winkel i no e aerolínea EZ Air. Esaki ta importante pa menshoná mirando ku den komunidat tin e impreshon ku ta EZ Air ta sòru pa Ambulans Aéreo. “Nos tin kontrato ku e doño pues no e aerolínea mes. Awor a yega e momentu ku e kontrato a vense. Segun e proseso, tur interesado por entregá un petishon pa ehekutá e tarea di Ambulans Aéreo. Boneriano 29-11-2023 titel=Ken ta bai ehekuta air ambulans?|https://awemainta.com/boneriano/
Medicair tambe por bolbe entregá un petishon”, e ta splika. Sinembargo e no ta konfirmá ku vensementu di e kontrato a sosedé entrante yanüari 2024. Tambe e ta sigurá ku e situashon di niun forma ta opstakulisá servisio di Ambulans Aéreo.
Mester menshoná ku ya pa algun luna tin spekulashon tokante e situashon aki. Dòkter Frans komo direktor di FM den un rueda di prensa anterior a konfirmá ku Ministerio na Hulanda ke pa ehekutá buelonan di Ambulans Aéreo ku avionnan registrá na Hulanda. Tur esaki por konsiderá komo opstákulo pa proveodornan lokal.
BONERIANO a tuma kontakto ku Rene Winkel tokante e situashon aki i e ta splika ku e no ta deseá na amplia masha mirando ku FM ainda ta un kliente.
“Echo sí ta ku FM algun tempu atras a saka un asina yamá ‘tender’ pa buska un operadó pa ambulans aéreo ku lo trese avionnan ku registrashon PH, esta di Hulanda. Es mas FM lo ta basta leu pa bira un operador di aerolínea. No ta eksistí Ambulans Aéreo, ta eksistí pèrmit pa ehekutá buelo ‘ airline operator certificate’ (AOC). Di aki ta haña un provishon riba e pèrmit pa Ambulans Aéreo pasombra ta buelo komersial i ku nan lo bula bou di e reglanan Europeo, EASA”, e ta splika.
Winkel ta agregá ku nan tambe a lesa ku FM ke bin ku avion di Ambulans eléktriko, pero tambe
mester bisa ku e teknologia aki no ta asina leu ainda.
“No ta eksistí avion eléktriko ainda ku por bula e rutanan aki, i dado kaso ku bin ku avionnan
asina mes, mester pasa den hinter un prosedura pa nan wòrdu sertifiká pa departamentonan
konserní manera Curacao Civil Aviation Authority (CCAA) Y ILT holanda , Esei ta nifiká ku por dura
añanan promé ku por bai usa avionnan eléktriko pa transporte di pashènt.”
Importansia di Ambulans Aéreo
Esaki ta un avion privá spesialmente adaptá pa duna sosten médiko na pashèntnan durante transporte. Un dòkter, paramediko òf ekipo di dòkternan altamente kualifiká lo biaha ku su pashènt pa atendé e pashènt te ora e yega e aeropuerto destiná i por transportá e pashènt na un manera sigur te su kas òf pa un hòspital den e pais. E Ambulans Aéreo lógikamente ta karga tur e ekipo i e remedinan nesesario durante e buelo.
{{Appendix}}
-----------------------------
__NOINDEX__
4wkpsj0zuifkdhpul1vpuhm9p7c23mq
199511
199510
2026-08-04T17:49:43Z
Caribiana
8320
/* Flota */
199511
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
* Nieuw: [[Avia Air]] - [[Insel Air Aruba]] - [[Aruba Airlines]] - [[Aruba Flying Club]] . [[SLM]] - [[Jetair Caribbean]] - [[Buelo 980 di ALM]] - [[Margareth Abraham]]
* Aanvullen: [[Z Air]]
---------------
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Aruba Airlines
| pais = {{ABW}}
| imagen = Aruba Airlines Airbus A320-232 (P4-AAA) at Miami International Airport.jpg
| descripcion = Airbus A320-232 (P4-AAA) aterisando na Aeropuerto Internacional Miami
| funda = 2006
| antecesor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado = Onno J. de Swart
| sede = Wayaca 6B, Aruba
| propietario =
| director ehecutivo =
| pais = {{ABW}}
| sector = transporte
| industria = aviacion
| website = https://www.arubaairlines.com/
}}
'''Aruba Airlines''' (oficialmente '''Arubaanse Luchtvaart Maatschappij N.V.''') ta e aerolinea di bandera y e unico aerolinea nacional di [[Aruba]]. Funda na 2006, e compania ta ofrece transporte aereo pa pasahero, tanto servicio regular como charter, pa varios destinacion den Caribe, [[Sur Amérika|Sur America]] y [[Estadonan Uni di Amérika|Merca]].
Aruba Airlines su sede ta na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]], Aruba, cerca di [[Aeropuerto Internacional Reina Beatrix]], mientras su base principal pa mantenemento ta situa na [[Miami]], [[Florida]]. Na 2015, e aerolinea a ricibi un ''Aircraft Operating Certificate'' (AOC) for di Merca.[1][2]
== Historia ==
Aruba Airlines a wordo funda na 2006 door di Onno J. de Swart, kende tabata su prome director.<ref>{{Cite web|url=http://curacaochronicle.com/aviation/press-release-settlement-between-aruba-airlines-and-de-swart/|title=Press release: Settlement between Aruba Airlines and de Swart|date=2017-06-16}}</ref>
E aerolinea a cuminsa operacionnan di charter na 2010 cu un avion chikito tipo Piper PA-31 Navajo di shete asiento.<ref name="caribseek">{{citeer web|url=http://news.caribseek.com/index.php/caribbean-islands-news/aruba-news/the-morning-news-aruba-news/item/30639-aruba-airlines-welcomes-their-first-airbus-320|titel=Aruba Airlines welcomes their first Airbus 320|archiefurl=https://web.archive.org/web/20130627074832/http://news.caribseek.com/index.php/caribbean-islands-news/aruba-news/the-morning-news-aruba-news/item/30639-aruba-airlines-welcomes-their-first-airbus-320|archiefdatum=2013-06-27}}</ref> Den e prome añanan, e compania a concentra riba desaroyo di su structura operacional y di mercado.
Na 2011, inversionistanan nobo a bin aden, loke a permití expansion di e flota.<ref name="caribseek"/> Na augustus 2012, e aerolinea a haya su certificado di operacion aéreo economico.<ref>{{Cite web|url=http://www.curacaochronicle.com/region/minister-otmar-oduber-signs-economic-aoc-for-aruba-airlines/|title=Minister Otmar Oduber signs economic AOC for Aruba Airlines|access-date=|archive-url=https://web.archive.org/web/20171115201613/http://curacaochronicle.com/region/minister-otmar-oduber-signs-economic-aoc-for-aruba-airlines/|archive-date=2017-11-15|url-status=dead}}</ref>
Durante e mesun periodo, Aruba Airlines a introduci avionnan tipo Airbus A320, cu e prome avion a yega Aruba na novèmber 2012. E vuelonan charter a cuminsa na final di 2012, mientras cu operacionnan regular a sigui na 2013.
E prome destinacionnan regular tabata [[Maracaibo]] y [[Valencia]] na [[Venezuela]]. Despues, e red di ruta a wordo amplia cu [[Siudad di Panama|Panama City]] ([[Panama]]) y [[Miami]] (Merca).<ref>{{cite web|url=http://www.routesonline.com/news/29/breaking-news/203643/aruba-airlines-begins-operation-to-maracaibo-panama-city-from-june-2013/|title=Aruba Airlines Begins Operation to Maracaibo / Panama City from June 2013|publisher=Routesonline|accessdate=21 July 2013|archive-date=2013-11-13 |archive-url=https://web.archive.org/web/20131113214128/http://www.routesonline.com/news/29/breaking-news/203643/aruba-airlines-begins-operation-to-maracaibo-panama-city-from-june-2013/|url-status=dead}}</ref> Na december 2019 a lansa servicio nonstop nobo for di Aruba pa [[Barranquilla]] y [[Medellin]].<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2020-02-04/page/n3/mode/1up?q=aruba+airlines Aeropuerto di Aruha: Cantidad di pasahero a aumenta den 2019], Bon Dia Aruba (4 di februari 2020)</ref>
=== Reto y estado aktual===
Durante e periodo di pandemia di COVID-19 y despues, Aruba Airlines a enfrenta varios reto operacional y financiero.
E operacionnan a reduci considerablemente, y na algun momento e flota a keda para na tera. Aunke e compania a ricibi un Airbus A321-200 na 2021 cu e intencion di lansa su operacionnan di nobo, informacion publico tocante vuelonan regular a keda limita.
Segun fuente reciente, Aruba Airlines ta conta ainda como e aerolinea di bandera di Aruba i formalmente activo, pero e grado di operacion regular por varia y no semper ta cla den dato públiko disponibel.
==Flota==
Aruba Airlines ta operá un flota limitá. Segun dato di 2025–2026, e aerolinea tin un avion den operacion: Airbus A320-200 (aprox. 180 asiento)<ref>{{cite journal |title=Global Airline Guide 2025 - Aruba Airlines |journal=Airliner World |date=september 2025 |page=50}}</ref> Ademas tin un Bombardier CRJ200 den operacion cu ta cargo 52 pasahero.<ref>[https://www.arubaairlines.com/fleet Fleet], arubaairlines.com</ref>
Den pasado, e compania a opera tambe avionnan di tipo Airbus A319 y Airbus A321-200.
==Red di destinacion==
Aruba Airlines ta ofrece vuelonan charter y, di forma limita, vuelonan regular pa diferente destinacion den Caribe, Sur America y Merca.
Destinacionnan cu ta forma parti di e red di conexion di e aerolínea ta inclui:
*Curaçao
*Bonaire
*Medellín (Colombia)
*Barranquilla (Colombia)
*Georgetown (Guyana)
*Miami (Estados Unidos)
Sinembargo, e red di ruta no ta fiho y por varia considerablemente. Hopi di e vuelonan ta opera sea riba base di charter of disponibilidad temporal.
== Organisacion==
Aruba Airlines tin su sede na Oranjestad y ta opera for di Aeropuerto Internacional Reina Beatrix.
Ademas, e compania a mantene presencia den diferente mercado via ofisinanan di benta, inkluyendo na Miami, [[Kòrsou|Corsou]], Bonaire y Venezuela.<ref name="arubaair-offices">{{cite web|url=http://www.arubaairlines.com/#contactus|title=Aruba Airlines - Contact Us|accessdate= }}</ref>
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =|titulo=}}
{{References}}
}}
[[:Kategoria:Aviashon]]
[[:Kategoria:Aruba]]
---------------
E sede principal ta na Oranjestad na Aruba, cual ta e centro di operacion principal, y e aerolinea a habri un oficina nobo na [[Aeropuerto Internacional Reina Beatrix]]. E tin tambe ofisina di benta na Miami, Curaçao, Bonaire i na Maracaibo, Valencia i Maracay.<ref name="arubaair-offices">{{cite web|url=http://www.arubaairlines.com/#contactus|title=Aruba Airlines - Contact Us|accessdate=2015-04-21 }}</ref>
Na kuminsamentu di 2011 e kompania a atrae inversionista nobo, ku ta kondusí na e mehoracion di e flota. E compania a risibí un Sertifikado di Operashon di aerolínea ekonómiko na ougùstùs di 2012. E aerolinea ta haya dos avion Airbus A320, e prome di nan a yega Aruba na november di 2012. E avion a kuminsá bula buelonan charter for di Aruba na fin di 2012 i e operashonnan programá a kuminsá e siguiente aña. Su promé destinashon tabata Maracaibo, Venezuela i despues Valencia, Venezuela. Despues riba 5 di yüli di e aña ei nan a inaugurá e buelonan pa Panama City, Panama. Y finalmente Miami, Merca.
Flota y Destinashonnan
{| class="wikitable sortable"
! Tipo di Avion !! Modelo !! Kantidat !! Kabina !! Asiento !! Registrashon
|-
| Airbus || A320-200 || 1 || Ekonomiko || ~180 || P4-AAF [4]
|-
| Airbus || A321-200 || 1 || Ekonomiko/“Premium” || ~178 || (vhe model, [5])
|-
| Bombardier || CRJ200 || 1 || Ekonomiko || ~52 || P4-CRA [6]
|}
== Destinashonnan selectá ==
{| class="wikitable sortable"
! Ruta !! País/Región !! Estado
|-
| Aruba ↔ Miami !! EEUU !! Activo (charter/regular) [3]
|-
| Aruba ↔ Maracaibo !! Venezuela !! Introdi (2012) [3]
|-
| Aruba ↔ Valencia !! Venezuela !! Introdi (2012) [3]
|-
| Aruba ↔ Panama City !! Panamá !! Introdi (5 Julio) [3]
|}
== Dificultadnan i Estado Actual ==
Durante e kriis di COVID-19 y problemanan operashonal, Aruba Airlines a enfrenta varios reto. Pa ehempel: su flota a keda parká, i datos reciente ta mustra ku e aerolínea no ta tene vuelos normales kuendo; por ehempel, un sitio pa seguimiento di vuelos ta nifiká kantidat “0” destinashon pa Aruba Airlines. [7]
Den marzo 2021 Aruba Airlines a risibí su promé A321-200 (P4-AAI) pa possibilitá un relansa, pero no ta klaro si e aerolínea actualmente ta operando vuelos regulares.[8]
E situashon ta kompleho: aunke e sitio ofisial y rekursonan ta indiká ku e aerolínea ta “active” [9], e falta di voli actual y klaridat publikashonal ta kreá duda.
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1359309649|titulo=ALM Flight 980}}
{{References}}
}}
[[:Kategoria:Aviashon]]
[[:Kategoria:Aruba]]
Historia
Aruba Airlines a wòrdu fundá na 2006 dor di Onno J. de Swart, kende tabata su promé direktor.[1]
E aerolínea a kuminsá operashonnan di charter na 2010 ku un avion chikí tipo Piper PA-31 Navajo di shete asiento. Na e promé añanan, e kompania a konsentrá riba desaroyo di su struktura operashonal i di merkado.
Na 2011, inversionistanan nobo a bin aden, loke a permití ekspanshon di e flota. Na ougùstùs 2012, e aerolínea a haña su sertifikado di operashon aéreo ekonómiko.
Durante e mesun periodo, Aruba Airlines a introdusí avionnan tipo Airbus A320, ku e promé avion a yega Aruba na novèmber 2012. E buelonan charter a kuminsá na final di 2012, miéntras ku operashonnan regular a sigui na 2013.
E promé destinashonnan regular tabata:
Maracaibo (Venezuela)
Valencia (Venezuela)
Despues, e red di ruta a wòrdu ampliá ku:
Panama City (Panamá)
Miami (Estados Unidos)
==Flota==
Aruba Airlines ta operá un flota limitá. Segun dato di 2025–2026, e aerolínea tin solamente un avion aktivo: Airbus A320-200 (aprox. 180 asiento)
Den pasado, e kompania a operá tambe avionnan tipo Airbus A319, Airbus A321-200 i Bombardier CRJ200, pero mayoria di nan no ta aktivo mas den operashon regular.
==Destinashonnan==
Aruba Airlines ta ofrece buelonan charter i, di manera limitá, buelonan regular pa diferente destinashonnan den Karibe, Suramérika i Estados Unidos.
Destinashonnan asociá ku e aerolínea den periodo reciente inkluí:
Curaçao
Bonaire
Medellín (Colombia)
Barranquilla (Colombia)
Georgetown (Guyana)
Miami (Estados Unidos)
Sinembargo, e red di ruta no ta fijo i por varia konsiderablemente. Hopi di e buelonan ta operá riba base di charter òf disponibilidad temporal.
==Dificultadnan i estado aktual==
Durante e periodo di pandemia di COVID-19 i despues, Aruba Airlines a enfrentá varios reto operashonal i finansiero.
E operashonnan a reducí konsiderablemente, i na algun momentonan e flota a keda parka. Aunke e kompania a risibí un Airbus A321-200 na 2021 ku e intenshon di relansamentu, informashon públiko tokante buelonan regular a keda limitá.
Segun fuente reciente, Aruba Airlines ta konta ainda komo e aerolínea di bandera di Aruba i formalmente aktivo, pero e grado di operashon regular por varia i no semper ta kla den dato públiko disponibel.
Organisashon
Aruba Airlines tin su sede na Oranjestad i ta operá for di Aeropuerto Internashonal Reina Beatrix.
Ademas, e kompania a mantené presensia den diferente merkadonan via ofisinan di benta, inkluyendo:
Miami
Curaçao
Bonaire
Venezuela
---------
Segun dato aktual (2025–2026), Aruba Airlines ta operá un flota hopi limitá, konsistiendo principalmente di un solo avion aktivo:
Airbus A320-200 – aproksimadamente 180 asiento
Dato di aviashon independiente ta konfirmá ku e aerolínea tin solamente 1 avion den servisio, ku otro avionnan den pasado ya no ta aktivo òf ta konsiderá komo parte di flota historiko .
Flota anterior
Aruba Airlines a operá e siguiente tiponan di avion den pasado:
Airbus A319-100
Airbus A321-200
Bombardier CRJ200
Piper PA-31 Navajo
Mayoria di e avionnan aki a wòrdu retirá entre 2018 i 2023, indikando un redukshon significativo den kapasidat operashonal.
🌍 Destinashonnan
Aruba Airlines ta ofresé buelonan charter i, di manera limitá, buelonan regular pa destinashonnan den Karibe, Suramérika i Estados Unidos.
Segun informashon mas reciente, e destinashonnan asociá ku e aerolínea inkluí:
Curaçao
Bonaire
Medellín (Colombia)
Barranquilla (Colombia)
Georgetown (Guyana)
Miami (Estados Unidos)
Fuente independiente ta indiká ku Aruba Airlines ta sirbi un kantidat chikí di destinashonnan (±3–8), ku un red di ruta ku por varia segun kondishonnan di merkado .
------------
18/10/25 Aruba Airlines is still operating and is the flag carrier and sole airline of Aruba. It is based at Queen Beatrix International Airport in Oranjestad and provides scheduled and charter services to various destinations across the Caribbean, South America, and the United States.
Operations: Aruba Airlines is currently the only Aruban airline. It offers both scheduled and charter flights, serving as a primary carrier to and from the island.
Headquarters: The airline's corporate headquarters are in Oranjestad, Aruba. Its main maintenance base is in Miami, Florida.
Destinations: It flies to a number of destinations, including cities in the Caribbean, South America (such as Medellin, Colombia, and Georgetown, Guyana), and the United States (such as Miami).
NOTES
'''Aruba Airlines''' (officially Arubaanse Luchtvaart Maatschappij N.V.) ta e aerolínea di bandera y e único aerolínea nashonal di Aruba. Fundá den 2006, Aruba Airlines ta oferé transporte aéreo regular y charter pa pasaheronan pa varias destinashon. Su sede korporativo ta na Oranjestad, Aruba, y su base di mantenemento prinsipal ta na Miami, Florida. Den 2015 e compañías a risibí e Aircraft Operating Certificate (AOC) for di Estados Unidos.[1][2]
== Historia ==
Aruba Airlines a wordo funda na 2006 pa Onno J. de Swart, kien tabata su promé direktor. Den 2010 e a inicia operashon di charter ku un Piper PA-31 Navajo di shete asiento. Su sede operashonal ta na Oranjestad, kaminda e tin su base perto di Aeropuerto Internacional Reina Beatrix. E tin ofisinan di benta na Miami (EEUU), Curaçao, Bonaire, i Venezuela (Maracaibo, Valencia y Maracay).[3]
Na 2011 Aruba Airlines a atraé inversionistanan nobo pa mehorá su flota. Den ougùstùs 2012, e aerolínea risibí su sertifikado di operashon aéreo ekonómiko, y e a introducí dos Airbus A320 na su flota (su promé A320 yegá na Aruba na november 2012).
Su promé ruta regular tabata Aruba → Maracaibo (Venezuela), sigi pa Aruba → Valencia (Venezuela), y mas dilanti Aruba → Panama City (Panamá) i Aruba → Miami (EEUU).
------------
{{Variante|a}}
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Jet Air
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda =
| antesecor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado =
| propietario =
| director ehecutivo =
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Jet Air''' (oficialmente ) ta e aerolínea nacional di
{{Appendix}}
[[:Category:Aviashon]]
[[:Category:Karibe Hulandes]]
-------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Avia Air
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda =
| antesecor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado =
| propietario =
| director ehecutivo =
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Avia Air''' ta un compania aereo di Aruba cu a opera entre .. y november 2003.
Avia Air tabata un aerolinea basá na Aruba.
Avia Air a suspendé su servisio na novèmber 2003 i tabata trahando pa reestructurá su operashonnan bou di protekshon di bankrut. 1]
== Historia ==
Avia Air a kuminsá operashon den zomer di 1994 inicialmente tres Cessna 402B ⁇ (P4-AVA te ku
P4-AVC); e mesun aña a añadí un Embraer Bandeirante (P4-AVD). Pasobra Air Aruba a enfoca mas y mas riba buelonan pa Merka, algun ruta regional por a bira operá. A kuminsá ku servisionan di liña pa Curaçao, Bonaire i e siudatnan Venezolano di Maracaibo, Punto Fijo i Valencia. Na fin di 1995,
a cumpra un di dos Bandeirante P4-AVE).<ref>[http://landewers.net/P4-artikel.pdf 20 jaar Arubaans Luchtvaartuig Register
Arno Landewers]</ref>
Na 13 di mart di 1996 e barku a kai banda di (Venezuela) e Cessna 402B P4-AVB na laman,
cu a mata tur ocho persona den e auto.
E tabata trata di un buelo di linea di Aruba pa Punto Fijo. E piloto a reporta na un otro avion di Avia Problema di aire ku e motor robes, i algun tempu despues cu un candela a kibra. For di investigashon a resulta cu e candela a causa e motor y un parti di a kibra e ala robes di e avion, despues cu e Nort di Las Piedras- Aeropuerto di Punto Fijo - a kai.
Na komienso di 2003, un Short SD.360-200 a kumpra, pero e aparato aki no a wòrdu a drenta servisio. For di mei 2003 no tabatin sèn mas pa paga salario di e personal y operacionnan di vuelo a keda para. Poco despues e lease company Volvo Aero a pidi e motornan di e dos Bandeirantes y finalmente
E departamento di impuesto a konfiská tur e produktonan. E Cessna tambe a keda destruí.
aerodinámiko pa motibu di mantenshon atrasá. Con E shortenan a bira algun e vuelo di entrenamentu a tuma lugá despues di e grupo di invershon IMCA, propietario di Air Exel,
a kumpra un participacion di 50% den Avia Air. Avia Air
lo sigui como AviaExel. E falta di Avia Air a hasi un pèrmit di establesementu definitivo
drecha bo kara. Na òktober 2003 e kompania a a declara su mes na faillite. Poco despues, e 'Short' a bira e doño a rekuperá; tur dos Bandeirantes a keda te ku e zomer di e aña aki riba e
Aeropuerto di Oranjestad ta para y e Cessna 402 P4-AVA ainda ta presente aki.
==Code data==
*[[International Air Transport Association|IATA]] Code: '''3R'''
*[[International Civil Aviation Organization|ICAO]] Code: '''ARB'''
*Callsign: Aviair
==Flota==
*Short 360-200
*Embraer EMB 110 Bandeirante
== Wak tambe ==
* [[Lista di eks-kompania aéreo di Karibe Hulandes]]
{{Appendix}}
NOTES
* Avia Air a cuminsa na 1984 como compania di charter Avia Air Chapter cu tabata activo na Aruba i Corwou.
* in augustus 1987 verscheen het Avia Air toestel met piloot Robby Anjie, 26 jr., ter hoogte van MAcoya, Venezuela. Een tweemotorig vliegtuig Cessna met kenteken N-5351- A van de particuliere chartermaatschappij van de heer Efi Tromp, Avia Air, wordt sinds vrijdagavond op de route van Punto Fjjo (Venezuela) naar de luchthaven van Aruba vermist.
* directie/eignaaar? Efi Tromp.
* HetvliegtuigiseenJetpropAerocommander, een snelle vliegtuig ingericht met de nodige luxe. Avia- Air hoopt met zijn nieuwe aanwinst de Curagaose zakenman nu een nog betere service te verlenen. Avia- Air die in 1980 bij ministriële beschikking toestemming kreeg om samen met twee andere luchttransportmaatschappijen commerciële passagiersvluchten uit te voeren, biedt rechtstreekse vluchten aan naar alle bestemmingen in het Caribisch gebied, Colombia, Venezuela en Suriname. Met dit nieuwe vliegtuig hoopt Avia- Air bij te kunnen dragen aan de economische ontwikkeling van Curagao,<ref>TOEKOMST ANDERS TEKORT AAN GEKWALIFICEERDE KRACHTEN CDM ervaart dat nu al Opleiding vaklieden in metaalsector noodzakelijk. "Amigoe". Curaçao, 24-08-1987, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642489:mpeg21:p003</ref>
* 1994: Avia Air van Efi Tromp is reeds enige tijd doende met plannen om commutervluchten tussen de eilanden te gaan vliegen.
* Avia Air heeft vanaf woensdag een nieuw vliegtuig in bedrijf. Het is een EMB-110, van Braziliaanse makelij, dat 19 passagiers kan vervoeren. Het kan gecharterd worden voor vluchten Aruba - Curagao v.v. en Aruba - Bonaire v.v. Auia Air voert tweemaal daags vluchten uit tussen Aruba en Punto Fijo in Venezuela.<ref>WILLEMSTAD— Avia Air heeft vanaf woensdag een nieuw vliegtuig in bedrijf. Het is een EMB-110, van Braziliaanse makelij, dat 19 passagiers kan vervoeren. Het kan gecharterd worden voor vluchten Aruba – Curagao v.v. en Aruba – Bonaire v.v. Auia Air voert tweemaal daags vluchten uit tussen Aruba en Punto Fijo in Venezuela.. "Amigoe". Curaçao, 12-10-1994, p. 9. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645369:mpeg21:p009</ref>
* Luchtvaartmaatschappij Avia Air die door de regering als nationale luchtvaartmaatschappij *s erkend, heeft plannen °ni met ingang van 1 december aanstaande naar vleugels uit te slaan. **er dag vertrekken twee yiuchten naar Punto Fijo (Venezuela), dirie naar en vier naar öonaire. Avia Air president Ciro Pieters. In 1986 is Avia Air begonnen als chartermaatschappij voor vluchten in de omgeving. In april van dit jaar kreeg Avia Air een vergunning om regelmatige vluchten uit te voeren. De maatschappij heeft vijf vliegtuigen: twee Embriers 110, elk met zestien stoelen en extra ruimte voor de koffers en twee Cessnas, elk met zeven stoelen.<ref>Plannen Avia Air om vleugels uit te slaan. "Amigoe". Curaçao, 28-11-1995, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644874:mpeg21:p007</ref>
* 1995: Het particuliere Avia Air heeft afgelopen vrijdag van minister. Glenbert Croes van Verkeer en Communicatie de vergunning ontvangen om geregelde vluchten uit te voeren. "Wij zijn nu ook een officiële luchtvaartmaatschappij die vluchten uit mag voeren op Bonaire, Curacao, Coro en Las Piedras", zo reageerde Avia Air-president Ciro Pieters vanmorgen desgevraagd. Ook werd vastgesteld dat de luchtvaartmaatschappijen van de twee landen (aruba-NA) elk een bepaald aantal vluchten kan uitvoeren. Dit zijn Aruba- Curacao met 35 vluchten per week, Aruba-Bonaire met 28 Avia Air, dat tot nu toe alleen chartervluchten verzorgde, begint binnen afzienbare tijd met de vluchten op Bonaire, Curacao en de twee Venezolaanse steden Coro en Las Piedras.
* Avia Air kreeg op 28 april van de minister Glenbert Croes van Vervoer en Communicatie een vergunning om geregelde vluchten uit te voeren tussen Cura9ao, Bonaire, Coro, Las Piedras en thuisbasis Aruba. De voorbereidingen betreffen nu voornamelijk de vluchten tussen de ABC-eilanden.
{{Appendix}}
------------------
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Insel Air Aruba
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda =
| antesecor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado =
| propietario =
| director ehecutivo =
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Insel Air Aruba''' tabata un aerolinea y subsidiario di Insel Air, como tambe e aerolinea oficial nacional di Aruba.<ref>[http://curacaochronicle.com/aviation/insel-air-aruba-seeks-u-s-routes/ Insel Air Aruba Seeks U.S. Routes]</ref>
de.wiki:Insel Air Aruba tabata un aerolinea y subsidiario di Insel Air, como tambe e aerolinea oficial nacional di Aruba. [1]
Un investigashon ku a tuma lugá na yanüari 2017 dor di e Inspectie Leefomgeving en Transport di Reino Hulandes a evidensiá defectonan tantu den e kompania mayor Insel Air i Insel Air Aruba, komo tambe den e outoridatnan di aviashon di Kòrsou i Aruba. Komo resultado, un kantidat di avion di e dos kompanianan lo no por bula pa un tempu indeterminá. Insel Air i Insel Air Aruba despues a reduci nan destinashonnan di buelo, ku anteriormente tambe tabata inkluí destinashonnan den Merka i Sur Amerika, pa e islanan ABC i Sint Maarten.<ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Dutch ILT intervenes in Curaçao, Aruba CAAs |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/53584-dutch-ilt-intervenes-in-curaao-aruba-caas ch-aviation.com]}}</ref><ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Insel Air axes bulk of network, retains ABC Islands |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/53989-insel-air-axes-bulk-of-network-retains-abc-islands ch-aviation.com]}}</ref><ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Curaçao's Insel Air looking to dispose of Aruban unit |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/54051-curaaos-insel-air-looking-to-dispose-of-aruban-unit ch-aviation.com]}}</ref><ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Curaçao's Insel Air fends off bankruptcy filing |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/54267-curaaos-insel-air-fends-off-bankruptcy-filing ch-aviation.com]}}</ref>
Insel Air Aruba a stop di opera na 2017 despues di cinco aña. [6]
== Flota ==
For di maart 2017, Insel Air Aruba su flota tabata consisti di ocho avion, di cual ningun ta operacional.<ref>[http://www.ch-aviation.com/portal/aircraft/search?search=1&cha=ISU ch-aviation], abgerufen am 20. März 2017.</ref>
==Wak tambe ==
* [[Lista di eks-kompania aéreo di Karibe Hulandes]]
== Link externo ==
* [https://www.fly-inselair.com/en/ Webpräsenz der Insel Air] (englisch und spanisch)
* [http://www.airliners.net/search/photo.search?airlinesearch=Insel%20Air%20Aruba&distinct_entry=true Fotos] der Insel Air Aruba auf [[Airliners.net]]
{{Appendix}}
-----------------
'''Aruba Flying Club''' tabata un asociacion di piloto amatur na Aruba??
== Historia ==
AFC ta data di ananan 1940. Tabata haci uzo di aeropuerto de Vuyst na San nicolas den bario di juana morto. met hangar
Na 1998 AFC a bira activo atrobe. AFC in 1950 statutair opgricht Vereniging Aruba Flying Club
In 1998 werd de Aruba Flying Club weer actief (welke vanaf de oorlogsjaren tot in de jaren 70 al
had bestaan). Aanvankelijk werd gevlogen met de Cessna 172M P4-BON, in 1992 en 1993 aangevuld
met Cessna 182P P4-GIN en sinds 1998 met een Amerikaans geregistreerde Cessna 172R, de N174AP.<ref>[http://landewers.net/P4-artikel.pdf 20 jaar Arubaans Luchtvaartuig Register
Arno Landewers]</ref>
Eleccion di directiva di AFC
* na 1956 e club tabatin 4 avioneta propio di cual e ultimo adkisicion tabata un stimson. Cu e avionetanan tabata bula y tene competencia y demostracionnan.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-ARUBAANSECOURANT-1956-09/page/n67/mode/2up?q=flying Aruba Flying Club viert eerste vlucht van nieuwe Stimson], Arubaanse Courant (21 september 1956)</ref>
* Aanwijzing: Als leden van de Raad van Beheer van de Aruba Flying Club, de heren: P. A. de Vuyst; Commandant Onderzoekings en Bewakingsdienst op Aruba; H. A. Hessling, Ambtenaar belast met het domein beheer op Aruba
* in 1950 de 100ste vliegbevet uitgereikt =- examens sportvliegr, instrument vlieger en instructur
* De Aruba Flying | Club 'is een bloeiende vereniging. | Het maximum aantal leden dat toegelaten wordt bedraagt statutair vijftig en dat heeft men vrijwel voortdurend. Het aantal brevetten dat in de loop der jaren werd uitge- > reikt loopt in de honderden. De samenwerking tussen A.F.C. en overheid is voortreffelijk en het aantal deskundigen waarover men kan beschikken ruim voldoende. De vloot bestaat uit vier toestellen, waarbij dan nog drie komen, die particulier eigendom van enkele leden zijn. De minimum leeftijdsgrens voor het behalen van een brevet is zeventien jaar. Men moet zich hiertoe eerst aan een strenge medische keuring onderwerpen. Voorschrift i.; dat men een aandeel koopt van driehonderd gulden. Daarna hebben de meeste leerlingen ongeveer 12 uur lessen nodig om dan nog een 25 tot 30 uur solo te vliegen voor zij het brevet kunnen halen. De totale instruktieteksten
belopen dan ongeveer ƒ 500.—. Wie eenmaal het brevet heeft en de nodige proeven hoeft afgelegd mag zelf een vliegtuigje huren, eerst voor vluchten boven het eiland, daarna ook voor tochtjes naar buiten. Voor weekenden komen vooral Curaeao en Bonaire in aanmerking voor langere vakanties Venezuela en andere omliggende landen. Enkele leden, als de heren Riehardson en van der Voort maakten ook veel langer vakantievluchteri (om langs de Venezolaans kust, Trinidad en andere eilanden naar Sint Maarten.<ref>De Aruba Flying Club. "Amigoe di Curacao". Willemstad, 26-10-1957. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000211195:mpeg21:p003</ref>
* Voor velen is het vertrek van de heer Pieter A. de Vuyst ongemerkt voorbij gegaan. Gedurende de tweede wereldoorlog was hij verbindingsmarineofficier en gedurende die tijd begon hij met het plannen voor een particulier vliegvels, dat naar hem genoemd werd. Op 16 juli 1944 werd dit vliegveld geopend dooi de toenmalige Gezaghebber I. Wagemaker. Dat het vliegveld naar hem ge noemd werd, was op voordracht van Aruba Flying Club als waardering voor het vele werk dat hij voor deze club had gedaan. In oktober 1945 kwam de heer de Vuyst in dienst van de Lago en verliet deze op 1 juni j.l. 1956.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010404914:mpeg21:p005|titel=Pieter A. de Vuyst verliet Aruba|werk=[[Amigoe]]|datum=1956-06-18|bezochtdatum=2024-03-12}}</ref>
{{Appendix}}
AFC is een Arubaanse vereniging ter beoefening van de vliegsport, opgericht in 1942 door employes van Lago te San Nicolas. Eerste voorzitter was Pieter A. de Vuijst, waarnaar het sportvliegveld is genoemd.<ref>Hoetink, Encyclopedie van de Nederlandse Antillen, 1969 pag.55</ref>
-----------------
== EZ Air (aanvulling)==
Mester menshoná ku direktor di Medicair Rene Winkel ta alabes direktor di aerolínea EZ Air, pues e kontrato firmá ta ku Winkel i no e aerolínea EZ Air. Esaki ta importante pa menshoná mirando ku den komunidat tin e impreshon ku ta EZ Air ta sòru pa Ambulans Aéreo. “Nos tin kontrato ku e doño pues no e aerolínea mes. Awor a yega e momentu ku e kontrato a vense. Segun e proseso, tur interesado por entregá un petishon pa ehekutá e tarea di Ambulans Aéreo. Boneriano 29-11-2023 titel=Ken ta bai ehekuta air ambulans?|https://awemainta.com/boneriano/
Medicair tambe por bolbe entregá un petishon”, e ta splika. Sinembargo e no ta konfirmá ku vensementu di e kontrato a sosedé entrante yanüari 2024. Tambe e ta sigurá ku e situashon di niun forma ta opstakulisá servisio di Ambulans Aéreo.
Mester menshoná ku ya pa algun luna tin spekulashon tokante e situashon aki. Dòkter Frans komo direktor di FM den un rueda di prensa anterior a konfirmá ku Ministerio na Hulanda ke pa ehekutá buelonan di Ambulans Aéreo ku avionnan registrá na Hulanda. Tur esaki por konsiderá komo opstákulo pa proveodornan lokal.
BONERIANO a tuma kontakto ku Rene Winkel tokante e situashon aki i e ta splika ku e no ta deseá na amplia masha mirando ku FM ainda ta un kliente.
“Echo sí ta ku FM algun tempu atras a saka un asina yamá ‘tender’ pa buska un operadó pa ambulans aéreo ku lo trese avionnan ku registrashon PH, esta di Hulanda. Es mas FM lo ta basta leu pa bira un operador di aerolínea. No ta eksistí Ambulans Aéreo, ta eksistí pèrmit pa ehekutá buelo ‘ airline operator certificate’ (AOC). Di aki ta haña un provishon riba e pèrmit pa Ambulans Aéreo pasombra ta buelo komersial i ku nan lo bula bou di e reglanan Europeo, EASA”, e ta splika.
Winkel ta agregá ku nan tambe a lesa ku FM ke bin ku avion di Ambulans eléktriko, pero tambe
mester bisa ku e teknologia aki no ta asina leu ainda.
“No ta eksistí avion eléktriko ainda ku por bula e rutanan aki, i dado kaso ku bin ku avionnan
asina mes, mester pasa den hinter un prosedura pa nan wòrdu sertifiká pa departamentonan
konserní manera Curacao Civil Aviation Authority (CCAA) Y ILT holanda , Esei ta nifiká ku por dura
añanan promé ku por bai usa avionnan eléktriko pa transporte di pashènt.”
Importansia di Ambulans Aéreo
Esaki ta un avion privá spesialmente adaptá pa duna sosten médiko na pashèntnan durante transporte. Un dòkter, paramediko òf ekipo di dòkternan altamente kualifiká lo biaha ku su pashènt pa atendé e pashènt te ora e yega e aeropuerto destiná i por transportá e pashènt na un manera sigur te su kas òf pa un hòspital den e pais. E Ambulans Aéreo lógikamente ta karga tur e ekipo i e remedinan nesesario durante e buelo.
{{Appendix}}
-----------------------------
__NOINDEX__
1h8hgisea08jgokp24j3qhcl99z8e64
199512
199511
2026-08-04T17:52:07Z
Caribiana
8320
/* Red di destinacion */
199512
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
* Nieuw: [[Avia Air]] - [[Insel Air Aruba]] - [[Aruba Airlines]] - [[Aruba Flying Club]] . [[SLM]] - [[Jetair Caribbean]] - [[Buelo 980 di ALM]] - [[Margareth Abraham]]
* Aanvullen: [[Z Air]]
---------------
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Aruba Airlines
| pais = {{ABW}}
| imagen = Aruba Airlines Airbus A320-232 (P4-AAA) at Miami International Airport.jpg
| descripcion = Airbus A320-232 (P4-AAA) aterisando na Aeropuerto Internacional Miami
| funda = 2006
| antecesor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado = Onno J. de Swart
| sede = Wayaca 6B, Aruba
| propietario =
| director ehecutivo =
| pais = {{ABW}}
| sector = transporte
| industria = aviacion
| website = https://www.arubaairlines.com/
}}
'''Aruba Airlines''' (oficialmente '''Arubaanse Luchtvaart Maatschappij N.V.''') ta e aerolinea di bandera y e unico aerolinea nacional di [[Aruba]]. Funda na 2006, e compania ta ofrece transporte aereo pa pasahero, tanto servicio regular como charter, pa varios destinacion den Caribe, [[Sur Amérika|Sur America]] y [[Estadonan Uni di Amérika|Merca]].
Aruba Airlines su sede ta na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]], Aruba, cerca di [[Aeropuerto Internacional Reina Beatrix]], mientras su base principal pa mantenemento ta situa na [[Miami]], [[Florida]]. Na 2015, e aerolinea a ricibi un ''Aircraft Operating Certificate'' (AOC) for di Merca.[1][2]
== Historia ==
Aruba Airlines a wordo funda na 2006 door di Onno J. de Swart, kende tabata su prome director.<ref>{{Cite web|url=http://curacaochronicle.com/aviation/press-release-settlement-between-aruba-airlines-and-de-swart/|title=Press release: Settlement between Aruba Airlines and de Swart|date=2017-06-16}}</ref>
E aerolinea a cuminsa operacionnan di charter na 2010 cu un avion chikito tipo Piper PA-31 Navajo di shete asiento.<ref name="caribseek">{{citeer web|url=http://news.caribseek.com/index.php/caribbean-islands-news/aruba-news/the-morning-news-aruba-news/item/30639-aruba-airlines-welcomes-their-first-airbus-320|titel=Aruba Airlines welcomes their first Airbus 320|archiefurl=https://web.archive.org/web/20130627074832/http://news.caribseek.com/index.php/caribbean-islands-news/aruba-news/the-morning-news-aruba-news/item/30639-aruba-airlines-welcomes-their-first-airbus-320|archiefdatum=2013-06-27}}</ref> Den e prome añanan, e compania a concentra riba desaroyo di su structura operacional y di mercado.
Na 2011, inversionistanan nobo a bin aden, loke a permití expansion di e flota.<ref name="caribseek"/> Na augustus 2012, e aerolinea a haya su certificado di operacion aéreo economico.<ref>{{Cite web|url=http://www.curacaochronicle.com/region/minister-otmar-oduber-signs-economic-aoc-for-aruba-airlines/|title=Minister Otmar Oduber signs economic AOC for Aruba Airlines|access-date=|archive-url=https://web.archive.org/web/20171115201613/http://curacaochronicle.com/region/minister-otmar-oduber-signs-economic-aoc-for-aruba-airlines/|archive-date=2017-11-15|url-status=dead}}</ref>
Durante e mesun periodo, Aruba Airlines a introduci avionnan tipo Airbus A320, cu e prome avion a yega Aruba na novèmber 2012. E vuelonan charter a cuminsa na final di 2012, mientras cu operacionnan regular a sigui na 2013.
E prome destinacionnan regular tabata [[Maracaibo]] y [[Valencia]] na [[Venezuela]]. Despues, e red di ruta a wordo amplia cu [[Siudad di Panama|Panama City]] ([[Panama]]) y [[Miami]] (Merca).<ref>{{cite web|url=http://www.routesonline.com/news/29/breaking-news/203643/aruba-airlines-begins-operation-to-maracaibo-panama-city-from-june-2013/|title=Aruba Airlines Begins Operation to Maracaibo / Panama City from June 2013|publisher=Routesonline|accessdate=21 July 2013|archive-date=2013-11-13 |archive-url=https://web.archive.org/web/20131113214128/http://www.routesonline.com/news/29/breaking-news/203643/aruba-airlines-begins-operation-to-maracaibo-panama-city-from-june-2013/|url-status=dead}}</ref> Na december 2019 a lansa servicio nonstop nobo for di Aruba pa [[Barranquilla]] y [[Medellin]].<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2020-02-04/page/n3/mode/1up?q=aruba+airlines Aeropuerto di Aruha: Cantidad di pasahero a aumenta den 2019], Bon Dia Aruba (4 di februari 2020)</ref>
=== Reto y estado aktual===
Durante e periodo di pandemia di COVID-19 y despues, Aruba Airlines a enfrenta varios reto operacional y financiero.
E operacionnan a reduci considerablemente, y na algun momento e flota a keda para na tera. Aunke e compania a ricibi un Airbus A321-200 na 2021 cu e intencion di lansa su operacionnan di nobo, informacion publico tocante vuelonan regular a keda limita.
Segun fuente reciente, Aruba Airlines ta conta ainda como e aerolinea di bandera di Aruba i formalmente activo, pero e grado di operacion regular por varia y no semper ta cla den dato públiko disponibel.
==Flota==
Aruba Airlines ta operá un flota limitá. Segun dato di 2025–2026, e aerolinea tin un avion den operacion: Airbus A320-200 (aprox. 180 asiento)<ref>{{cite journal |title=Global Airline Guide 2025 - Aruba Airlines |journal=Airliner World |date=september 2025 |page=50}}</ref> Ademas tin un Bombardier CRJ200 den operacion cu ta cargo 52 pasahero.<ref>[https://www.arubaairlines.com/fleet Fleet], arubaairlines.com</ref>
Den pasado, e compania a opera tambe avionnan di tipo Airbus A319 y Airbus A321-200.
==Red di destinacion==
Aruba Airlines ta ofrece vuelonan charter y, di forma limita, vuelonan regular pa diferente destinacion den Caribe, Sur America y Merca.
Na 2026, e siguiente destinacionnan ta forma parti di e red di conexion:
*Corsou
*Boneiru
*[[Medellín]] (Colombia)
*Barranquilla (Colombia)
*[[Georgetown]] (Guyana)
*Miami (Merca)
== Organisacion==
Aruba Airlines tin su sede na Oranjestad y ta opera for di Aeropuerto Internacional Reina Beatrix.
Ademas, e compania a mantene presencia den diferente mercado via ofisinanan di benta, inkluyendo na Miami, [[Kòrsou|Corsou]], Bonaire y Venezuela.<ref name="arubaair-offices">{{cite web|url=http://www.arubaairlines.com/#contactus|title=Aruba Airlines - Contact Us|accessdate= }}</ref>
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =|titulo=}}
{{References}}
}}
[[:Kategoria:Aviashon]]
[[:Kategoria:Aruba]]
---------------
E sede principal ta na Oranjestad na Aruba, cual ta e centro di operacion principal, y e aerolinea a habri un oficina nobo na [[Aeropuerto Internacional Reina Beatrix]]. E tin tambe ofisina di benta na Miami, Curaçao, Bonaire i na Maracaibo, Valencia i Maracay.<ref name="arubaair-offices">{{cite web|url=http://www.arubaairlines.com/#contactus|title=Aruba Airlines - Contact Us|accessdate=2015-04-21 }}</ref>
Na kuminsamentu di 2011 e kompania a atrae inversionista nobo, ku ta kondusí na e mehoracion di e flota. E compania a risibí un Sertifikado di Operashon di aerolínea ekonómiko na ougùstùs di 2012. E aerolinea ta haya dos avion Airbus A320, e prome di nan a yega Aruba na november di 2012. E avion a kuminsá bula buelonan charter for di Aruba na fin di 2012 i e operashonnan programá a kuminsá e siguiente aña. Su promé destinashon tabata Maracaibo, Venezuela i despues Valencia, Venezuela. Despues riba 5 di yüli di e aña ei nan a inaugurá e buelonan pa Panama City, Panama. Y finalmente Miami, Merca.
Flota y Destinashonnan
{| class="wikitable sortable"
! Tipo di Avion !! Modelo !! Kantidat !! Kabina !! Asiento !! Registrashon
|-
| Airbus || A320-200 || 1 || Ekonomiko || ~180 || P4-AAF [4]
|-
| Airbus || A321-200 || 1 || Ekonomiko/“Premium” || ~178 || (vhe model, [5])
|-
| Bombardier || CRJ200 || 1 || Ekonomiko || ~52 || P4-CRA [6]
|}
== Destinashonnan selectá ==
{| class="wikitable sortable"
! Ruta !! País/Región !! Estado
|-
| Aruba ↔ Miami !! EEUU !! Activo (charter/regular) [3]
|-
| Aruba ↔ Maracaibo !! Venezuela !! Introdi (2012) [3]
|-
| Aruba ↔ Valencia !! Venezuela !! Introdi (2012) [3]
|-
| Aruba ↔ Panama City !! Panamá !! Introdi (5 Julio) [3]
|}
== Dificultadnan i Estado Actual ==
Durante e kriis di COVID-19 y problemanan operashonal, Aruba Airlines a enfrenta varios reto. Pa ehempel: su flota a keda parká, i datos reciente ta mustra ku e aerolínea no ta tene vuelos normales kuendo; por ehempel, un sitio pa seguimiento di vuelos ta nifiká kantidat “0” destinashon pa Aruba Airlines. [7]
Den marzo 2021 Aruba Airlines a risibí su promé A321-200 (P4-AAI) pa possibilitá un relansa, pero no ta klaro si e aerolínea actualmente ta operando vuelos regulares.[8]
E situashon ta kompleho: aunke e sitio ofisial y rekursonan ta indiká ku e aerolínea ta “active” [9], e falta di voli actual y klaridat publikashonal ta kreá duda.
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1359309649|titulo=ALM Flight 980}}
{{References}}
}}
[[:Kategoria:Aviashon]]
[[:Kategoria:Aruba]]
Historia
Aruba Airlines a wòrdu fundá na 2006 dor di Onno J. de Swart, kende tabata su promé direktor.[1]
E aerolínea a kuminsá operashonnan di charter na 2010 ku un avion chikí tipo Piper PA-31 Navajo di shete asiento. Na e promé añanan, e kompania a konsentrá riba desaroyo di su struktura operashonal i di merkado.
Na 2011, inversionistanan nobo a bin aden, loke a permití ekspanshon di e flota. Na ougùstùs 2012, e aerolínea a haña su sertifikado di operashon aéreo ekonómiko.
Durante e mesun periodo, Aruba Airlines a introdusí avionnan tipo Airbus A320, ku e promé avion a yega Aruba na novèmber 2012. E buelonan charter a kuminsá na final di 2012, miéntras ku operashonnan regular a sigui na 2013.
E promé destinashonnan regular tabata:
Maracaibo (Venezuela)
Valencia (Venezuela)
Despues, e red di ruta a wòrdu ampliá ku:
Panama City (Panamá)
Miami (Estados Unidos)
==Flota==
Aruba Airlines ta operá un flota limitá. Segun dato di 2025–2026, e aerolínea tin solamente un avion aktivo: Airbus A320-200 (aprox. 180 asiento)
Den pasado, e kompania a operá tambe avionnan tipo Airbus A319, Airbus A321-200 i Bombardier CRJ200, pero mayoria di nan no ta aktivo mas den operashon regular.
==Destinashonnan==
Aruba Airlines ta ofrece buelonan charter i, di manera limitá, buelonan regular pa diferente destinashonnan den Karibe, Suramérika i Estados Unidos.
Destinashonnan asociá ku e aerolínea den periodo reciente inkluí:
Curaçao
Bonaire
Medellín (Colombia)
Barranquilla (Colombia)
Georgetown (Guyana)
Miami (Estados Unidos)
Sinembargo, e red di ruta no ta fijo i por varia konsiderablemente. Hopi di e buelonan ta operá riba base di charter òf disponibilidad temporal.
==Dificultadnan i estado aktual==
Durante e periodo di pandemia di COVID-19 i despues, Aruba Airlines a enfrentá varios reto operashonal i finansiero.
E operashonnan a reducí konsiderablemente, i na algun momentonan e flota a keda parka. Aunke e kompania a risibí un Airbus A321-200 na 2021 ku e intenshon di relansamentu, informashon públiko tokante buelonan regular a keda limitá.
Segun fuente reciente, Aruba Airlines ta konta ainda komo e aerolínea di bandera di Aruba i formalmente aktivo, pero e grado di operashon regular por varia i no semper ta kla den dato públiko disponibel.
Organisashon
Aruba Airlines tin su sede na Oranjestad i ta operá for di Aeropuerto Internashonal Reina Beatrix.
Ademas, e kompania a mantené presensia den diferente merkadonan via ofisinan di benta, inkluyendo:
Miami
Curaçao
Bonaire
Venezuela
---------
Segun dato aktual (2025–2026), Aruba Airlines ta operá un flota hopi limitá, konsistiendo principalmente di un solo avion aktivo:
Airbus A320-200 – aproksimadamente 180 asiento
Dato di aviashon independiente ta konfirmá ku e aerolínea tin solamente 1 avion den servisio, ku otro avionnan den pasado ya no ta aktivo òf ta konsiderá komo parte di flota historiko .
Flota anterior
Aruba Airlines a operá e siguiente tiponan di avion den pasado:
Airbus A319-100
Airbus A321-200
Bombardier CRJ200
Piper PA-31 Navajo
Mayoria di e avionnan aki a wòrdu retirá entre 2018 i 2023, indikando un redukshon significativo den kapasidat operashonal.
🌍 Destinashonnan
Aruba Airlines ta ofresé buelonan charter i, di manera limitá, buelonan regular pa destinashonnan den Karibe, Suramérika i Estados Unidos.
Segun informashon mas reciente, e destinashonnan asociá ku e aerolínea inkluí:
Curaçao
Bonaire
Medellín (Colombia)
Barranquilla (Colombia)
Georgetown (Guyana)
Miami (Estados Unidos)
Fuente independiente ta indiká ku Aruba Airlines ta sirbi un kantidat chikí di destinashonnan (±3–8), ku un red di ruta ku por varia segun kondishonnan di merkado .
------------
18/10/25 Aruba Airlines is still operating and is the flag carrier and sole airline of Aruba. It is based at Queen Beatrix International Airport in Oranjestad and provides scheduled and charter services to various destinations across the Caribbean, South America, and the United States.
Operations: Aruba Airlines is currently the only Aruban airline. It offers both scheduled and charter flights, serving as a primary carrier to and from the island.
Headquarters: The airline's corporate headquarters are in Oranjestad, Aruba. Its main maintenance base is in Miami, Florida.
Destinations: It flies to a number of destinations, including cities in the Caribbean, South America (such as Medellin, Colombia, and Georgetown, Guyana), and the United States (such as Miami).
NOTES
'''Aruba Airlines''' (officially Arubaanse Luchtvaart Maatschappij N.V.) ta e aerolínea di bandera y e único aerolínea nashonal di Aruba. Fundá den 2006, Aruba Airlines ta oferé transporte aéreo regular y charter pa pasaheronan pa varias destinashon. Su sede korporativo ta na Oranjestad, Aruba, y su base di mantenemento prinsipal ta na Miami, Florida. Den 2015 e compañías a risibí e Aircraft Operating Certificate (AOC) for di Estados Unidos.[1][2]
== Historia ==
Aruba Airlines a wordo funda na 2006 pa Onno J. de Swart, kien tabata su promé direktor. Den 2010 e a inicia operashon di charter ku un Piper PA-31 Navajo di shete asiento. Su sede operashonal ta na Oranjestad, kaminda e tin su base perto di Aeropuerto Internacional Reina Beatrix. E tin ofisinan di benta na Miami (EEUU), Curaçao, Bonaire, i Venezuela (Maracaibo, Valencia y Maracay).[3]
Na 2011 Aruba Airlines a atraé inversionistanan nobo pa mehorá su flota. Den ougùstùs 2012, e aerolínea risibí su sertifikado di operashon aéreo ekonómiko, y e a introducí dos Airbus A320 na su flota (su promé A320 yegá na Aruba na november 2012).
Su promé ruta regular tabata Aruba → Maracaibo (Venezuela), sigi pa Aruba → Valencia (Venezuela), y mas dilanti Aruba → Panama City (Panamá) i Aruba → Miami (EEUU).
------------
{{Variante|a}}
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Jet Air
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda =
| antesecor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado =
| propietario =
| director ehecutivo =
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Jet Air''' (oficialmente ) ta e aerolínea nacional di
{{Appendix}}
[[:Category:Aviashon]]
[[:Category:Karibe Hulandes]]
-------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Avia Air
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda =
| antesecor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado =
| propietario =
| director ehecutivo =
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Avia Air''' ta un compania aereo di Aruba cu a opera entre .. y november 2003.
Avia Air tabata un aerolinea basá na Aruba.
Avia Air a suspendé su servisio na novèmber 2003 i tabata trahando pa reestructurá su operashonnan bou di protekshon di bankrut. 1]
== Historia ==
Avia Air a kuminsá operashon den zomer di 1994 inicialmente tres Cessna 402B ⁇ (P4-AVA te ku
P4-AVC); e mesun aña a añadí un Embraer Bandeirante (P4-AVD). Pasobra Air Aruba a enfoca mas y mas riba buelonan pa Merka, algun ruta regional por a bira operá. A kuminsá ku servisionan di liña pa Curaçao, Bonaire i e siudatnan Venezolano di Maracaibo, Punto Fijo i Valencia. Na fin di 1995,
a cumpra un di dos Bandeirante P4-AVE).<ref>[http://landewers.net/P4-artikel.pdf 20 jaar Arubaans Luchtvaartuig Register
Arno Landewers]</ref>
Na 13 di mart di 1996 e barku a kai banda di (Venezuela) e Cessna 402B P4-AVB na laman,
cu a mata tur ocho persona den e auto.
E tabata trata di un buelo di linea di Aruba pa Punto Fijo. E piloto a reporta na un otro avion di Avia Problema di aire ku e motor robes, i algun tempu despues cu un candela a kibra. For di investigashon a resulta cu e candela a causa e motor y un parti di a kibra e ala robes di e avion, despues cu e Nort di Las Piedras- Aeropuerto di Punto Fijo - a kai.
Na komienso di 2003, un Short SD.360-200 a kumpra, pero e aparato aki no a wòrdu a drenta servisio. For di mei 2003 no tabatin sèn mas pa paga salario di e personal y operacionnan di vuelo a keda para. Poco despues e lease company Volvo Aero a pidi e motornan di e dos Bandeirantes y finalmente
E departamento di impuesto a konfiská tur e produktonan. E Cessna tambe a keda destruí.
aerodinámiko pa motibu di mantenshon atrasá. Con E shortenan a bira algun e vuelo di entrenamentu a tuma lugá despues di e grupo di invershon IMCA, propietario di Air Exel,
a kumpra un participacion di 50% den Avia Air. Avia Air
lo sigui como AviaExel. E falta di Avia Air a hasi un pèrmit di establesementu definitivo
drecha bo kara. Na òktober 2003 e kompania a a declara su mes na faillite. Poco despues, e 'Short' a bira e doño a rekuperá; tur dos Bandeirantes a keda te ku e zomer di e aña aki riba e
Aeropuerto di Oranjestad ta para y e Cessna 402 P4-AVA ainda ta presente aki.
==Code data==
*[[International Air Transport Association|IATA]] Code: '''3R'''
*[[International Civil Aviation Organization|ICAO]] Code: '''ARB'''
*Callsign: Aviair
==Flota==
*Short 360-200
*Embraer EMB 110 Bandeirante
== Wak tambe ==
* [[Lista di eks-kompania aéreo di Karibe Hulandes]]
{{Appendix}}
NOTES
* Avia Air a cuminsa na 1984 como compania di charter Avia Air Chapter cu tabata activo na Aruba i Corwou.
* in augustus 1987 verscheen het Avia Air toestel met piloot Robby Anjie, 26 jr., ter hoogte van MAcoya, Venezuela. Een tweemotorig vliegtuig Cessna met kenteken N-5351- A van de particuliere chartermaatschappij van de heer Efi Tromp, Avia Air, wordt sinds vrijdagavond op de route van Punto Fjjo (Venezuela) naar de luchthaven van Aruba vermist.
* directie/eignaaar? Efi Tromp.
* HetvliegtuigiseenJetpropAerocommander, een snelle vliegtuig ingericht met de nodige luxe. Avia- Air hoopt met zijn nieuwe aanwinst de Curagaose zakenman nu een nog betere service te verlenen. Avia- Air die in 1980 bij ministriële beschikking toestemming kreeg om samen met twee andere luchttransportmaatschappijen commerciële passagiersvluchten uit te voeren, biedt rechtstreekse vluchten aan naar alle bestemmingen in het Caribisch gebied, Colombia, Venezuela en Suriname. Met dit nieuwe vliegtuig hoopt Avia- Air bij te kunnen dragen aan de economische ontwikkeling van Curagao,<ref>TOEKOMST ANDERS TEKORT AAN GEKWALIFICEERDE KRACHTEN CDM ervaart dat nu al Opleiding vaklieden in metaalsector noodzakelijk. "Amigoe". Curaçao, 24-08-1987, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642489:mpeg21:p003</ref>
* 1994: Avia Air van Efi Tromp is reeds enige tijd doende met plannen om commutervluchten tussen de eilanden te gaan vliegen.
* Avia Air heeft vanaf woensdag een nieuw vliegtuig in bedrijf. Het is een EMB-110, van Braziliaanse makelij, dat 19 passagiers kan vervoeren. Het kan gecharterd worden voor vluchten Aruba - Curagao v.v. en Aruba - Bonaire v.v. Auia Air voert tweemaal daags vluchten uit tussen Aruba en Punto Fijo in Venezuela.<ref>WILLEMSTAD— Avia Air heeft vanaf woensdag een nieuw vliegtuig in bedrijf. Het is een EMB-110, van Braziliaanse makelij, dat 19 passagiers kan vervoeren. Het kan gecharterd worden voor vluchten Aruba – Curagao v.v. en Aruba – Bonaire v.v. Auia Air voert tweemaal daags vluchten uit tussen Aruba en Punto Fijo in Venezuela.. "Amigoe". Curaçao, 12-10-1994, p. 9. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645369:mpeg21:p009</ref>
* Luchtvaartmaatschappij Avia Air die door de regering als nationale luchtvaartmaatschappij *s erkend, heeft plannen °ni met ingang van 1 december aanstaande naar vleugels uit te slaan. **er dag vertrekken twee yiuchten naar Punto Fijo (Venezuela), dirie naar en vier naar öonaire. Avia Air president Ciro Pieters. In 1986 is Avia Air begonnen als chartermaatschappij voor vluchten in de omgeving. In april van dit jaar kreeg Avia Air een vergunning om regelmatige vluchten uit te voeren. De maatschappij heeft vijf vliegtuigen: twee Embriers 110, elk met zestien stoelen en extra ruimte voor de koffers en twee Cessnas, elk met zeven stoelen.<ref>Plannen Avia Air om vleugels uit te slaan. "Amigoe". Curaçao, 28-11-1995, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644874:mpeg21:p007</ref>
* 1995: Het particuliere Avia Air heeft afgelopen vrijdag van minister. Glenbert Croes van Verkeer en Communicatie de vergunning ontvangen om geregelde vluchten uit te voeren. "Wij zijn nu ook een officiële luchtvaartmaatschappij die vluchten uit mag voeren op Bonaire, Curacao, Coro en Las Piedras", zo reageerde Avia Air-president Ciro Pieters vanmorgen desgevraagd. Ook werd vastgesteld dat de luchtvaartmaatschappijen van de twee landen (aruba-NA) elk een bepaald aantal vluchten kan uitvoeren. Dit zijn Aruba- Curacao met 35 vluchten per week, Aruba-Bonaire met 28 Avia Air, dat tot nu toe alleen chartervluchten verzorgde, begint binnen afzienbare tijd met de vluchten op Bonaire, Curacao en de twee Venezolaanse steden Coro en Las Piedras.
* Avia Air kreeg op 28 april van de minister Glenbert Croes van Vervoer en Communicatie een vergunning om geregelde vluchten uit te voeren tussen Cura9ao, Bonaire, Coro, Las Piedras en thuisbasis Aruba. De voorbereidingen betreffen nu voornamelijk de vluchten tussen de ABC-eilanden.
{{Appendix}}
------------------
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Insel Air Aruba
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda =
| antesecor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado =
| propietario =
| director ehecutivo =
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Insel Air Aruba''' tabata un aerolinea y subsidiario di Insel Air, como tambe e aerolinea oficial nacional di Aruba.<ref>[http://curacaochronicle.com/aviation/insel-air-aruba-seeks-u-s-routes/ Insel Air Aruba Seeks U.S. Routes]</ref>
de.wiki:Insel Air Aruba tabata un aerolinea y subsidiario di Insel Air, como tambe e aerolinea oficial nacional di Aruba. [1]
Un investigashon ku a tuma lugá na yanüari 2017 dor di e Inspectie Leefomgeving en Transport di Reino Hulandes a evidensiá defectonan tantu den e kompania mayor Insel Air i Insel Air Aruba, komo tambe den e outoridatnan di aviashon di Kòrsou i Aruba. Komo resultado, un kantidat di avion di e dos kompanianan lo no por bula pa un tempu indeterminá. Insel Air i Insel Air Aruba despues a reduci nan destinashonnan di buelo, ku anteriormente tambe tabata inkluí destinashonnan den Merka i Sur Amerika, pa e islanan ABC i Sint Maarten.<ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Dutch ILT intervenes in Curaçao, Aruba CAAs |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/53584-dutch-ilt-intervenes-in-curaao-aruba-caas ch-aviation.com]}}</ref><ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Insel Air axes bulk of network, retains ABC Islands |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/53989-insel-air-axes-bulk-of-network-retains-abc-islands ch-aviation.com]}}</ref><ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Curaçao's Insel Air looking to dispose of Aruban unit |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/54051-curaaos-insel-air-looking-to-dispose-of-aruban-unit ch-aviation.com]}}</ref><ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Curaçao's Insel Air fends off bankruptcy filing |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/54267-curaaos-insel-air-fends-off-bankruptcy-filing ch-aviation.com]}}</ref>
Insel Air Aruba a stop di opera na 2017 despues di cinco aña. [6]
== Flota ==
For di maart 2017, Insel Air Aruba su flota tabata consisti di ocho avion, di cual ningun ta operacional.<ref>[http://www.ch-aviation.com/portal/aircraft/search?search=1&cha=ISU ch-aviation], abgerufen am 20. März 2017.</ref>
==Wak tambe ==
* [[Lista di eks-kompania aéreo di Karibe Hulandes]]
== Link externo ==
* [https://www.fly-inselair.com/en/ Webpräsenz der Insel Air] (englisch und spanisch)
* [http://www.airliners.net/search/photo.search?airlinesearch=Insel%20Air%20Aruba&distinct_entry=true Fotos] der Insel Air Aruba auf [[Airliners.net]]
{{Appendix}}
-----------------
'''Aruba Flying Club''' tabata un asociacion di piloto amatur na Aruba??
== Historia ==
AFC ta data di ananan 1940. Tabata haci uzo di aeropuerto de Vuyst na San nicolas den bario di juana morto. met hangar
Na 1998 AFC a bira activo atrobe. AFC in 1950 statutair opgricht Vereniging Aruba Flying Club
In 1998 werd de Aruba Flying Club weer actief (welke vanaf de oorlogsjaren tot in de jaren 70 al
had bestaan). Aanvankelijk werd gevlogen met de Cessna 172M P4-BON, in 1992 en 1993 aangevuld
met Cessna 182P P4-GIN en sinds 1998 met een Amerikaans geregistreerde Cessna 172R, de N174AP.<ref>[http://landewers.net/P4-artikel.pdf 20 jaar Arubaans Luchtvaartuig Register
Arno Landewers]</ref>
Eleccion di directiva di AFC
* na 1956 e club tabatin 4 avioneta propio di cual e ultimo adkisicion tabata un stimson. Cu e avionetanan tabata bula y tene competencia y demostracionnan.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-ARUBAANSECOURANT-1956-09/page/n67/mode/2up?q=flying Aruba Flying Club viert eerste vlucht van nieuwe Stimson], Arubaanse Courant (21 september 1956)</ref>
* Aanwijzing: Als leden van de Raad van Beheer van de Aruba Flying Club, de heren: P. A. de Vuyst; Commandant Onderzoekings en Bewakingsdienst op Aruba; H. A. Hessling, Ambtenaar belast met het domein beheer op Aruba
* in 1950 de 100ste vliegbevet uitgereikt =- examens sportvliegr, instrument vlieger en instructur
* De Aruba Flying | Club 'is een bloeiende vereniging. | Het maximum aantal leden dat toegelaten wordt bedraagt statutair vijftig en dat heeft men vrijwel voortdurend. Het aantal brevetten dat in de loop der jaren werd uitge- > reikt loopt in de honderden. De samenwerking tussen A.F.C. en overheid is voortreffelijk en het aantal deskundigen waarover men kan beschikken ruim voldoende. De vloot bestaat uit vier toestellen, waarbij dan nog drie komen, die particulier eigendom van enkele leden zijn. De minimum leeftijdsgrens voor het behalen van een brevet is zeventien jaar. Men moet zich hiertoe eerst aan een strenge medische keuring onderwerpen. Voorschrift i.; dat men een aandeel koopt van driehonderd gulden. Daarna hebben de meeste leerlingen ongeveer 12 uur lessen nodig om dan nog een 25 tot 30 uur solo te vliegen voor zij het brevet kunnen halen. De totale instruktieteksten
belopen dan ongeveer ƒ 500.—. Wie eenmaal het brevet heeft en de nodige proeven hoeft afgelegd mag zelf een vliegtuigje huren, eerst voor vluchten boven het eiland, daarna ook voor tochtjes naar buiten. Voor weekenden komen vooral Curaeao en Bonaire in aanmerking voor langere vakanties Venezuela en andere omliggende landen. Enkele leden, als de heren Riehardson en van der Voort maakten ook veel langer vakantievluchteri (om langs de Venezolaans kust, Trinidad en andere eilanden naar Sint Maarten.<ref>De Aruba Flying Club. "Amigoe di Curacao". Willemstad, 26-10-1957. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000211195:mpeg21:p003</ref>
* Voor velen is het vertrek van de heer Pieter A. de Vuyst ongemerkt voorbij gegaan. Gedurende de tweede wereldoorlog was hij verbindingsmarineofficier en gedurende die tijd begon hij met het plannen voor een particulier vliegvels, dat naar hem genoemd werd. Op 16 juli 1944 werd dit vliegveld geopend dooi de toenmalige Gezaghebber I. Wagemaker. Dat het vliegveld naar hem ge noemd werd, was op voordracht van Aruba Flying Club als waardering voor het vele werk dat hij voor deze club had gedaan. In oktober 1945 kwam de heer de Vuyst in dienst van de Lago en verliet deze op 1 juni j.l. 1956.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010404914:mpeg21:p005|titel=Pieter A. de Vuyst verliet Aruba|werk=[[Amigoe]]|datum=1956-06-18|bezochtdatum=2024-03-12}}</ref>
{{Appendix}}
AFC is een Arubaanse vereniging ter beoefening van de vliegsport, opgericht in 1942 door employes van Lago te San Nicolas. Eerste voorzitter was Pieter A. de Vuijst, waarnaar het sportvliegveld is genoemd.<ref>Hoetink, Encyclopedie van de Nederlandse Antillen, 1969 pag.55</ref>
-----------------
== EZ Air (aanvulling)==
Mester menshoná ku direktor di Medicair Rene Winkel ta alabes direktor di aerolínea EZ Air, pues e kontrato firmá ta ku Winkel i no e aerolínea EZ Air. Esaki ta importante pa menshoná mirando ku den komunidat tin e impreshon ku ta EZ Air ta sòru pa Ambulans Aéreo. “Nos tin kontrato ku e doño pues no e aerolínea mes. Awor a yega e momentu ku e kontrato a vense. Segun e proseso, tur interesado por entregá un petishon pa ehekutá e tarea di Ambulans Aéreo. Boneriano 29-11-2023 titel=Ken ta bai ehekuta air ambulans?|https://awemainta.com/boneriano/
Medicair tambe por bolbe entregá un petishon”, e ta splika. Sinembargo e no ta konfirmá ku vensementu di e kontrato a sosedé entrante yanüari 2024. Tambe e ta sigurá ku e situashon di niun forma ta opstakulisá servisio di Ambulans Aéreo.
Mester menshoná ku ya pa algun luna tin spekulashon tokante e situashon aki. Dòkter Frans komo direktor di FM den un rueda di prensa anterior a konfirmá ku Ministerio na Hulanda ke pa ehekutá buelonan di Ambulans Aéreo ku avionnan registrá na Hulanda. Tur esaki por konsiderá komo opstákulo pa proveodornan lokal.
BONERIANO a tuma kontakto ku Rene Winkel tokante e situashon aki i e ta splika ku e no ta deseá na amplia masha mirando ku FM ainda ta un kliente.
“Echo sí ta ku FM algun tempu atras a saka un asina yamá ‘tender’ pa buska un operadó pa ambulans aéreo ku lo trese avionnan ku registrashon PH, esta di Hulanda. Es mas FM lo ta basta leu pa bira un operador di aerolínea. No ta eksistí Ambulans Aéreo, ta eksistí pèrmit pa ehekutá buelo ‘ airline operator certificate’ (AOC). Di aki ta haña un provishon riba e pèrmit pa Ambulans Aéreo pasombra ta buelo komersial i ku nan lo bula bou di e reglanan Europeo, EASA”, e ta splika.
Winkel ta agregá ku nan tambe a lesa ku FM ke bin ku avion di Ambulans eléktriko, pero tambe
mester bisa ku e teknologia aki no ta asina leu ainda.
“No ta eksistí avion eléktriko ainda ku por bula e rutanan aki, i dado kaso ku bin ku avionnan
asina mes, mester pasa den hinter un prosedura pa nan wòrdu sertifiká pa departamentonan
konserní manera Curacao Civil Aviation Authority (CCAA) Y ILT holanda , Esei ta nifiká ku por dura
añanan promé ku por bai usa avionnan eléktriko pa transporte di pashènt.”
Importansia di Ambulans Aéreo
Esaki ta un avion privá spesialmente adaptá pa duna sosten médiko na pashèntnan durante transporte. Un dòkter, paramediko òf ekipo di dòkternan altamente kualifiká lo biaha ku su pashènt pa atendé e pashènt te ora e yega e aeropuerto destiná i por transportá e pashènt na un manera sigur te su kas òf pa un hòspital den e pais. E Ambulans Aéreo lógikamente ta karga tur e ekipo i e remedinan nesesario durante e buelo.
{{Appendix}}
-----------------------------
__NOINDEX__
231fdharbb240hvssye7jq4seqpqgi6
199513
199512
2026-08-04T17:53:54Z
Caribiana
8320
199513
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
* Nieuw: [[Avia Air]] - [[Insel Air Aruba]] - [[Aruba Airlines]] - [[Aruba Flying Club]] . [[SLM]] - [[Jetair Caribbean]] - [[Buelo 980 di ALM]] - [[Margareth Abraham]]
* Aanvullen: [[Z Air]]
---------------
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Aruba Airlines
| pais = {{ABW}}
| imagen = Aruba Airlines Airbus A320-232 (P4-AAA) at Miami International Airport.jpg
| descripcion = Airbus A320-232 (P4-AAA) aterisando na Aeropuerto Internacional Miami
| funda = 2006
| antecesor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado = Onno J. de Swart
| sede = Wayaca 6B, Aruba
| propietario =
| director ehecutivo =
| pais = {{ABW}}
| sector = transporte
| industria = aviacion
| website = https://www.arubaairlines.com/
}}
'''Aruba Airlines''' (oficialmente '''Arubaanse Luchtvaart Maatschappij N.V.''') ta e aerolinea di bandera y e unico aerolinea nacional di [[Aruba]]. Funda na 2006, e compania ta ofrece transporte aereo pa pasahero, tanto servicio regular como charter, pa varios destinacion den Caribe, [[Sur Amérika|Sur America]] y [[Estadonan Uni di Amérika|Merca]].
Aruba Airlines su sede ta na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]], Aruba, cerca di [[Aeropuerto Internacional Reina Beatrix]], mientras su base principal pa mantenemento ta situa na [[Miami]], [[Florida]]. Na 2015, e aerolinea a ricibi un ''Aircraft Operating Certificate'' (AOC) for di Merca.[1][2]
== Historia ==
Aruba Airlines a wordo funda na 2006 door di Onno J. de Swart, kende tabata su prome director.<ref>{{Cite web|url=http://curacaochronicle.com/aviation/press-release-settlement-between-aruba-airlines-and-de-swart/|title=Press release: Settlement between Aruba Airlines and de Swart|date=2017-06-16}}</ref>
E aerolinea a cuminsa operacionnan di charter na 2010 cu un avion chikito tipo Piper PA-31 Navajo di shete asiento.<ref name="caribseek">{{citeer web|url=http://news.caribseek.com/index.php/caribbean-islands-news/aruba-news/the-morning-news-aruba-news/item/30639-aruba-airlines-welcomes-their-first-airbus-320|titel=Aruba Airlines welcomes their first Airbus 320|archiefurl=https://web.archive.org/web/20130627074832/http://news.caribseek.com/index.php/caribbean-islands-news/aruba-news/the-morning-news-aruba-news/item/30639-aruba-airlines-welcomes-their-first-airbus-320|archiefdatum=2013-06-27}}</ref> Den e prome añanan, e compania a concentra riba desaroyo di su structura operacional y di mercado.
Na 2011, inversionistanan nobo a bin aden, loke a permití expansion di e flota.<ref name="caribseek"/> Na augustus 2012, e aerolinea a haya su certificado di operacion aéreo economico.<ref>{{Cite web|url=http://www.curacaochronicle.com/region/minister-otmar-oduber-signs-economic-aoc-for-aruba-airlines/|title=Minister Otmar Oduber signs economic AOC for Aruba Airlines|access-date=|archive-url=https://web.archive.org/web/20171115201613/http://curacaochronicle.com/region/minister-otmar-oduber-signs-economic-aoc-for-aruba-airlines/|archive-date=2017-11-15|url-status=dead}}</ref>
Durante e mesun periodo, Aruba Airlines a introduci avionnan tipo Airbus A320, cu e prome avion a yega Aruba na novèmber 2012. E vuelonan charter a cuminsa na final di 2012, mientras cu operacionnan regular a sigui na 2013.
E prome destinacionnan regular tabata [[Maracaibo]] y [[Valencia]] na [[Venezuela]]. Despues, e red di ruta a wordo amplia cu [[Siudad di Panama|Panama City]] ([[Panama]]) y [[Miami]] (Merca).<ref>{{cite web|url=http://www.routesonline.com/news/29/breaking-news/203643/aruba-airlines-begins-operation-to-maracaibo-panama-city-from-june-2013/|title=Aruba Airlines Begins Operation to Maracaibo / Panama City from June 2013|publisher=Routesonline|accessdate=21 July 2013|archive-date=2013-11-13 |archive-url=https://web.archive.org/web/20131113214128/http://www.routesonline.com/news/29/breaking-news/203643/aruba-airlines-begins-operation-to-maracaibo-panama-city-from-june-2013/|url-status=dead}}</ref> Na december 2019 a lansa servicio nonstop nobo for di Aruba pa [[Barranquilla]] y [[Medellin]].<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2020-02-04/page/n3/mode/1up?q=aruba+airlines Aeropuerto di Aruha: Cantidad di pasahero a aumenta den 2019], Bon Dia Aruba (4 di februari 2020)</ref>
=== Reto y estado aktual===
Durante e periodo di pandemia di COVID-19 y despues, Aruba Airlines a enfrenta varios reto operacional y financiero.
E operacionnan a reduci considerablemente, y na algun momento e flota a keda para na tera. Aunke e compania a ricibi un Airbus A321-200 na 2021 cu e intencion di lansa su operacionnan di nobo, informacion publico tocante vuelonan regular a keda limita.
Segun fuente reciente, Aruba Airlines ta conta ainda como e aerolinea di bandera di Aruba i formalmente activo, pero e grado di operacion regular por varia y no semper ta cla den dato públiko disponibel.
==Flota y red di conexion==
Aruba Airlines ta operá un flota limitá. Segun dato di 2025–2026, e aerolinea tin un avion den operacion: Airbus A320-200 (aprox. 180 asiento)<ref>{{cite journal |title=Global Airline Guide 2025 - Aruba Airlines |journal=Airliner World |date=september 2025 |page=50}}</ref> Ademas tin un Bombardier CRJ200 den operacion cu ta cargo 52 pasahero.<ref>[https://www.arubaairlines.com/fleet Fleet], arubaairlines.com</ref>
Den pasado, e compania a opera tambe avionnan di tipo Airbus A319 y Airbus A321-200.
Na 2026, e siguiente destinacionnan ta forma parti di e red di conexion di e aerolinea:
*Corsou
*[[Boneiru|Boneiro]]
*[[Medellín]] (Colombia)
*Barranquilla (Colombia)
*[[Georgetown]] (Guyana)
*Miami (Merca)
== Organisacion==
Aruba Airlines tin su sede na Oranjestad y ta opera for di Aeropuerto Internacional Reina Beatrix.
Ademas, e compania a mantene presencia den diferente mercado via ofisinanan di benta, inkluyendo na Miami, [[Kòrsou|Corsou]], Bonaire y Venezuela.<ref name="arubaair-offices">{{cite web|url=http://www.arubaairlines.com/#contactus|title=Aruba Airlines - Contact Us|accessdate= }}</ref>
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =|titulo=}}
{{References}}
}}
[[:Kategoria:Aviashon]]
[[:Kategoria:Aruba]]
---------------
E sede principal ta na Oranjestad na Aruba, cual ta e centro di operacion principal, y e aerolinea a habri un oficina nobo na [[Aeropuerto Internacional Reina Beatrix]]. E tin tambe ofisina di benta na Miami, Curaçao, Bonaire i na Maracaibo, Valencia i Maracay.<ref name="arubaair-offices">{{cite web|url=http://www.arubaairlines.com/#contactus|title=Aruba Airlines - Contact Us|accessdate=2015-04-21 }}</ref>
Na kuminsamentu di 2011 e kompania a atrae inversionista nobo, ku ta kondusí na e mehoracion di e flota. E compania a risibí un Sertifikado di Operashon di aerolínea ekonómiko na ougùstùs di 2012. E aerolinea ta haya dos avion Airbus A320, e prome di nan a yega Aruba na november di 2012. E avion a kuminsá bula buelonan charter for di Aruba na fin di 2012 i e operashonnan programá a kuminsá e siguiente aña. Su promé destinashon tabata Maracaibo, Venezuela i despues Valencia, Venezuela. Despues riba 5 di yüli di e aña ei nan a inaugurá e buelonan pa Panama City, Panama. Y finalmente Miami, Merca.
Flota y Destinashonnan
{| class="wikitable sortable"
! Tipo di Avion !! Modelo !! Kantidat !! Kabina !! Asiento !! Registrashon
|-
| Airbus || A320-200 || 1 || Ekonomiko || ~180 || P4-AAF [4]
|-
| Airbus || A321-200 || 1 || Ekonomiko/“Premium” || ~178 || (vhe model, [5])
|-
| Bombardier || CRJ200 || 1 || Ekonomiko || ~52 || P4-CRA [6]
|}
== Destinashonnan selectá ==
{| class="wikitable sortable"
! Ruta !! País/Región !! Estado
|-
| Aruba ↔ Miami !! EEUU !! Activo (charter/regular) [3]
|-
| Aruba ↔ Maracaibo !! Venezuela !! Introdi (2012) [3]
|-
| Aruba ↔ Valencia !! Venezuela !! Introdi (2012) [3]
|-
| Aruba ↔ Panama City !! Panamá !! Introdi (5 Julio) [3]
|}
== Dificultadnan i Estado Actual ==
Durante e kriis di COVID-19 y problemanan operashonal, Aruba Airlines a enfrenta varios reto. Pa ehempel: su flota a keda parká, i datos reciente ta mustra ku e aerolínea no ta tene vuelos normales kuendo; por ehempel, un sitio pa seguimiento di vuelos ta nifiká kantidat “0” destinashon pa Aruba Airlines. [7]
Den marzo 2021 Aruba Airlines a risibí su promé A321-200 (P4-AAI) pa possibilitá un relansa, pero no ta klaro si e aerolínea actualmente ta operando vuelos regulares.[8]
E situashon ta kompleho: aunke e sitio ofisial y rekursonan ta indiká ku e aerolínea ta “active” [9], e falta di voli actual y klaridat publikashonal ta kreá duda.
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1359309649|titulo=ALM Flight 980}}
{{References}}
}}
[[:Kategoria:Aviashon]]
[[:Kategoria:Aruba]]
Historia
Aruba Airlines a wòrdu fundá na 2006 dor di Onno J. de Swart, kende tabata su promé direktor.[1]
E aerolínea a kuminsá operashonnan di charter na 2010 ku un avion chikí tipo Piper PA-31 Navajo di shete asiento. Na e promé añanan, e kompania a konsentrá riba desaroyo di su struktura operashonal i di merkado.
Na 2011, inversionistanan nobo a bin aden, loke a permití ekspanshon di e flota. Na ougùstùs 2012, e aerolínea a haña su sertifikado di operashon aéreo ekonómiko.
Durante e mesun periodo, Aruba Airlines a introdusí avionnan tipo Airbus A320, ku e promé avion a yega Aruba na novèmber 2012. E buelonan charter a kuminsá na final di 2012, miéntras ku operashonnan regular a sigui na 2013.
E promé destinashonnan regular tabata:
Maracaibo (Venezuela)
Valencia (Venezuela)
Despues, e red di ruta a wòrdu ampliá ku:
Panama City (Panamá)
Miami (Estados Unidos)
==Flota==
Aruba Airlines ta operá un flota limitá. Segun dato di 2025–2026, e aerolínea tin solamente un avion aktivo: Airbus A320-200 (aprox. 180 asiento)
Den pasado, e kompania a operá tambe avionnan tipo Airbus A319, Airbus A321-200 i Bombardier CRJ200, pero mayoria di nan no ta aktivo mas den operashon regular.
==Destinashonnan==
Aruba Airlines ta ofrece buelonan charter i, di manera limitá, buelonan regular pa diferente destinashonnan den Karibe, Suramérika i Estados Unidos.
Destinashonnan asociá ku e aerolínea den periodo reciente inkluí:
Curaçao
Bonaire
Medellín (Colombia)
Barranquilla (Colombia)
Georgetown (Guyana)
Miami (Estados Unidos)
Sinembargo, e red di ruta no ta fijo i por varia konsiderablemente. Hopi di e buelonan ta operá riba base di charter òf disponibilidad temporal.
==Dificultadnan i estado aktual==
Durante e periodo di pandemia di COVID-19 i despues, Aruba Airlines a enfrentá varios reto operashonal i finansiero.
E operashonnan a reducí konsiderablemente, i na algun momentonan e flota a keda parka. Aunke e kompania a risibí un Airbus A321-200 na 2021 ku e intenshon di relansamentu, informashon públiko tokante buelonan regular a keda limitá.
Segun fuente reciente, Aruba Airlines ta konta ainda komo e aerolínea di bandera di Aruba i formalmente aktivo, pero e grado di operashon regular por varia i no semper ta kla den dato públiko disponibel.
Organisashon
Aruba Airlines tin su sede na Oranjestad i ta operá for di Aeropuerto Internashonal Reina Beatrix.
Ademas, e kompania a mantené presensia den diferente merkadonan via ofisinan di benta, inkluyendo:
Miami
Curaçao
Bonaire
Venezuela
---------
Segun dato aktual (2025–2026), Aruba Airlines ta operá un flota hopi limitá, konsistiendo principalmente di un solo avion aktivo:
Airbus A320-200 – aproksimadamente 180 asiento
Dato di aviashon independiente ta konfirmá ku e aerolínea tin solamente 1 avion den servisio, ku otro avionnan den pasado ya no ta aktivo òf ta konsiderá komo parte di flota historiko .
Flota anterior
Aruba Airlines a operá e siguiente tiponan di avion den pasado:
Airbus A319-100
Airbus A321-200
Bombardier CRJ200
Piper PA-31 Navajo
Mayoria di e avionnan aki a wòrdu retirá entre 2018 i 2023, indikando un redukshon significativo den kapasidat operashonal.
🌍 Destinashonnan
Aruba Airlines ta ofresé buelonan charter i, di manera limitá, buelonan regular pa destinashonnan den Karibe, Suramérika i Estados Unidos.
Segun informashon mas reciente, e destinashonnan asociá ku e aerolínea inkluí:
Curaçao
Bonaire
Medellín (Colombia)
Barranquilla (Colombia)
Georgetown (Guyana)
Miami (Estados Unidos)
Fuente independiente ta indiká ku Aruba Airlines ta sirbi un kantidat chikí di destinashonnan (±3–8), ku un red di ruta ku por varia segun kondishonnan di merkado .
------------
18/10/25 Aruba Airlines is still operating and is the flag carrier and sole airline of Aruba. It is based at Queen Beatrix International Airport in Oranjestad and provides scheduled and charter services to various destinations across the Caribbean, South America, and the United States.
Operations: Aruba Airlines is currently the only Aruban airline. It offers both scheduled and charter flights, serving as a primary carrier to and from the island.
Headquarters: The airline's corporate headquarters are in Oranjestad, Aruba. Its main maintenance base is in Miami, Florida.
Destinations: It flies to a number of destinations, including cities in the Caribbean, South America (such as Medellin, Colombia, and Georgetown, Guyana), and the United States (such as Miami).
NOTES
'''Aruba Airlines''' (officially Arubaanse Luchtvaart Maatschappij N.V.) ta e aerolínea di bandera y e único aerolínea nashonal di Aruba. Fundá den 2006, Aruba Airlines ta oferé transporte aéreo regular y charter pa pasaheronan pa varias destinashon. Su sede korporativo ta na Oranjestad, Aruba, y su base di mantenemento prinsipal ta na Miami, Florida. Den 2015 e compañías a risibí e Aircraft Operating Certificate (AOC) for di Estados Unidos.[1][2]
== Historia ==
Aruba Airlines a wordo funda na 2006 pa Onno J. de Swart, kien tabata su promé direktor. Den 2010 e a inicia operashon di charter ku un Piper PA-31 Navajo di shete asiento. Su sede operashonal ta na Oranjestad, kaminda e tin su base perto di Aeropuerto Internacional Reina Beatrix. E tin ofisinan di benta na Miami (EEUU), Curaçao, Bonaire, i Venezuela (Maracaibo, Valencia y Maracay).[3]
Na 2011 Aruba Airlines a atraé inversionistanan nobo pa mehorá su flota. Den ougùstùs 2012, e aerolínea risibí su sertifikado di operashon aéreo ekonómiko, y e a introducí dos Airbus A320 na su flota (su promé A320 yegá na Aruba na november 2012).
Su promé ruta regular tabata Aruba → Maracaibo (Venezuela), sigi pa Aruba → Valencia (Venezuela), y mas dilanti Aruba → Panama City (Panamá) i Aruba → Miami (EEUU).
------------
{{Variante|a}}
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Jet Air
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda =
| antesecor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado =
| propietario =
| director ehecutivo =
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Jet Air''' (oficialmente ) ta e aerolínea nacional di
{{Appendix}}
[[:Category:Aviashon]]
[[:Category:Karibe Hulandes]]
-------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Avia Air
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda =
| antesecor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado =
| propietario =
| director ehecutivo =
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Avia Air''' ta un compania aereo di Aruba cu a opera entre .. y november 2003.
Avia Air tabata un aerolinea basá na Aruba.
Avia Air a suspendé su servisio na novèmber 2003 i tabata trahando pa reestructurá su operashonnan bou di protekshon di bankrut. 1]
== Historia ==
Avia Air a kuminsá operashon den zomer di 1994 inicialmente tres Cessna 402B ⁇ (P4-AVA te ku
P4-AVC); e mesun aña a añadí un Embraer Bandeirante (P4-AVD). Pasobra Air Aruba a enfoca mas y mas riba buelonan pa Merka, algun ruta regional por a bira operá. A kuminsá ku servisionan di liña pa Curaçao, Bonaire i e siudatnan Venezolano di Maracaibo, Punto Fijo i Valencia. Na fin di 1995,
a cumpra un di dos Bandeirante P4-AVE).<ref>[http://landewers.net/P4-artikel.pdf 20 jaar Arubaans Luchtvaartuig Register
Arno Landewers]</ref>
Na 13 di mart di 1996 e barku a kai banda di (Venezuela) e Cessna 402B P4-AVB na laman,
cu a mata tur ocho persona den e auto.
E tabata trata di un buelo di linea di Aruba pa Punto Fijo. E piloto a reporta na un otro avion di Avia Problema di aire ku e motor robes, i algun tempu despues cu un candela a kibra. For di investigashon a resulta cu e candela a causa e motor y un parti di a kibra e ala robes di e avion, despues cu e Nort di Las Piedras- Aeropuerto di Punto Fijo - a kai.
Na komienso di 2003, un Short SD.360-200 a kumpra, pero e aparato aki no a wòrdu a drenta servisio. For di mei 2003 no tabatin sèn mas pa paga salario di e personal y operacionnan di vuelo a keda para. Poco despues e lease company Volvo Aero a pidi e motornan di e dos Bandeirantes y finalmente
E departamento di impuesto a konfiská tur e produktonan. E Cessna tambe a keda destruí.
aerodinámiko pa motibu di mantenshon atrasá. Con E shortenan a bira algun e vuelo di entrenamentu a tuma lugá despues di e grupo di invershon IMCA, propietario di Air Exel,
a kumpra un participacion di 50% den Avia Air. Avia Air
lo sigui como AviaExel. E falta di Avia Air a hasi un pèrmit di establesementu definitivo
drecha bo kara. Na òktober 2003 e kompania a a declara su mes na faillite. Poco despues, e 'Short' a bira e doño a rekuperá; tur dos Bandeirantes a keda te ku e zomer di e aña aki riba e
Aeropuerto di Oranjestad ta para y e Cessna 402 P4-AVA ainda ta presente aki.
==Code data==
*[[International Air Transport Association|IATA]] Code: '''3R'''
*[[International Civil Aviation Organization|ICAO]] Code: '''ARB'''
*Callsign: Aviair
==Flota==
*Short 360-200
*Embraer EMB 110 Bandeirante
== Wak tambe ==
* [[Lista di eks-kompania aéreo di Karibe Hulandes]]
{{Appendix}}
NOTES
* Avia Air a cuminsa na 1984 como compania di charter Avia Air Chapter cu tabata activo na Aruba i Corwou.
* in augustus 1987 verscheen het Avia Air toestel met piloot Robby Anjie, 26 jr., ter hoogte van MAcoya, Venezuela. Een tweemotorig vliegtuig Cessna met kenteken N-5351- A van de particuliere chartermaatschappij van de heer Efi Tromp, Avia Air, wordt sinds vrijdagavond op de route van Punto Fjjo (Venezuela) naar de luchthaven van Aruba vermist.
* directie/eignaaar? Efi Tromp.
* HetvliegtuigiseenJetpropAerocommander, een snelle vliegtuig ingericht met de nodige luxe. Avia- Air hoopt met zijn nieuwe aanwinst de Curagaose zakenman nu een nog betere service te verlenen. Avia- Air die in 1980 bij ministriële beschikking toestemming kreeg om samen met twee andere luchttransportmaatschappijen commerciële passagiersvluchten uit te voeren, biedt rechtstreekse vluchten aan naar alle bestemmingen in het Caribisch gebied, Colombia, Venezuela en Suriname. Met dit nieuwe vliegtuig hoopt Avia- Air bij te kunnen dragen aan de economische ontwikkeling van Curagao,<ref>TOEKOMST ANDERS TEKORT AAN GEKWALIFICEERDE KRACHTEN CDM ervaart dat nu al Opleiding vaklieden in metaalsector noodzakelijk. "Amigoe". Curaçao, 24-08-1987, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642489:mpeg21:p003</ref>
* 1994: Avia Air van Efi Tromp is reeds enige tijd doende met plannen om commutervluchten tussen de eilanden te gaan vliegen.
* Avia Air heeft vanaf woensdag een nieuw vliegtuig in bedrijf. Het is een EMB-110, van Braziliaanse makelij, dat 19 passagiers kan vervoeren. Het kan gecharterd worden voor vluchten Aruba - Curagao v.v. en Aruba - Bonaire v.v. Auia Air voert tweemaal daags vluchten uit tussen Aruba en Punto Fijo in Venezuela.<ref>WILLEMSTAD— Avia Air heeft vanaf woensdag een nieuw vliegtuig in bedrijf. Het is een EMB-110, van Braziliaanse makelij, dat 19 passagiers kan vervoeren. Het kan gecharterd worden voor vluchten Aruba – Curagao v.v. en Aruba – Bonaire v.v. Auia Air voert tweemaal daags vluchten uit tussen Aruba en Punto Fijo in Venezuela.. "Amigoe". Curaçao, 12-10-1994, p. 9. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645369:mpeg21:p009</ref>
* Luchtvaartmaatschappij Avia Air die door de regering als nationale luchtvaartmaatschappij *s erkend, heeft plannen °ni met ingang van 1 december aanstaande naar vleugels uit te slaan. **er dag vertrekken twee yiuchten naar Punto Fijo (Venezuela), dirie naar en vier naar öonaire. Avia Air president Ciro Pieters. In 1986 is Avia Air begonnen als chartermaatschappij voor vluchten in de omgeving. In april van dit jaar kreeg Avia Air een vergunning om regelmatige vluchten uit te voeren. De maatschappij heeft vijf vliegtuigen: twee Embriers 110, elk met zestien stoelen en extra ruimte voor de koffers en twee Cessnas, elk met zeven stoelen.<ref>Plannen Avia Air om vleugels uit te slaan. "Amigoe". Curaçao, 28-11-1995, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644874:mpeg21:p007</ref>
* 1995: Het particuliere Avia Air heeft afgelopen vrijdag van minister. Glenbert Croes van Verkeer en Communicatie de vergunning ontvangen om geregelde vluchten uit te voeren. "Wij zijn nu ook een officiële luchtvaartmaatschappij die vluchten uit mag voeren op Bonaire, Curacao, Coro en Las Piedras", zo reageerde Avia Air-president Ciro Pieters vanmorgen desgevraagd. Ook werd vastgesteld dat de luchtvaartmaatschappijen van de twee landen (aruba-NA) elk een bepaald aantal vluchten kan uitvoeren. Dit zijn Aruba- Curacao met 35 vluchten per week, Aruba-Bonaire met 28 Avia Air, dat tot nu toe alleen chartervluchten verzorgde, begint binnen afzienbare tijd met de vluchten op Bonaire, Curacao en de twee Venezolaanse steden Coro en Las Piedras.
* Avia Air kreeg op 28 april van de minister Glenbert Croes van Vervoer en Communicatie een vergunning om geregelde vluchten uit te voeren tussen Cura9ao, Bonaire, Coro, Las Piedras en thuisbasis Aruba. De voorbereidingen betreffen nu voornamelijk de vluchten tussen de ABC-eilanden.
{{Appendix}}
------------------
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Insel Air Aruba
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda =
| antesecor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado =
| propietario =
| director ehecutivo =
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Insel Air Aruba''' tabata un aerolinea y subsidiario di Insel Air, como tambe e aerolinea oficial nacional di Aruba.<ref>[http://curacaochronicle.com/aviation/insel-air-aruba-seeks-u-s-routes/ Insel Air Aruba Seeks U.S. Routes]</ref>
de.wiki:Insel Air Aruba tabata un aerolinea y subsidiario di Insel Air, como tambe e aerolinea oficial nacional di Aruba. [1]
Un investigashon ku a tuma lugá na yanüari 2017 dor di e Inspectie Leefomgeving en Transport di Reino Hulandes a evidensiá defectonan tantu den e kompania mayor Insel Air i Insel Air Aruba, komo tambe den e outoridatnan di aviashon di Kòrsou i Aruba. Komo resultado, un kantidat di avion di e dos kompanianan lo no por bula pa un tempu indeterminá. Insel Air i Insel Air Aruba despues a reduci nan destinashonnan di buelo, ku anteriormente tambe tabata inkluí destinashonnan den Merka i Sur Amerika, pa e islanan ABC i Sint Maarten.<ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Dutch ILT intervenes in Curaçao, Aruba CAAs |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/53584-dutch-ilt-intervenes-in-curaao-aruba-caas ch-aviation.com]}}</ref><ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Insel Air axes bulk of network, retains ABC Islands |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/53989-insel-air-axes-bulk-of-network-retains-abc-islands ch-aviation.com]}}</ref><ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Curaçao's Insel Air looking to dispose of Aruban unit |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/54051-curaaos-insel-air-looking-to-dispose-of-aruban-unit ch-aviation.com]}}</ref><ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Curaçao's Insel Air fends off bankruptcy filing |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/54267-curaaos-insel-air-fends-off-bankruptcy-filing ch-aviation.com]}}</ref>
Insel Air Aruba a stop di opera na 2017 despues di cinco aña. [6]
== Flota ==
For di maart 2017, Insel Air Aruba su flota tabata consisti di ocho avion, di cual ningun ta operacional.<ref>[http://www.ch-aviation.com/portal/aircraft/search?search=1&cha=ISU ch-aviation], abgerufen am 20. März 2017.</ref>
==Wak tambe ==
* [[Lista di eks-kompania aéreo di Karibe Hulandes]]
== Link externo ==
* [https://www.fly-inselair.com/en/ Webpräsenz der Insel Air] (englisch und spanisch)
* [http://www.airliners.net/search/photo.search?airlinesearch=Insel%20Air%20Aruba&distinct_entry=true Fotos] der Insel Air Aruba auf [[Airliners.net]]
{{Appendix}}
-----------------
'''Aruba Flying Club''' tabata un asociacion di piloto amatur na Aruba??
== Historia ==
AFC ta data di ananan 1940. Tabata haci uzo di aeropuerto de Vuyst na San nicolas den bario di juana morto. met hangar
Na 1998 AFC a bira activo atrobe. AFC in 1950 statutair opgricht Vereniging Aruba Flying Club
In 1998 werd de Aruba Flying Club weer actief (welke vanaf de oorlogsjaren tot in de jaren 70 al
had bestaan). Aanvankelijk werd gevlogen met de Cessna 172M P4-BON, in 1992 en 1993 aangevuld
met Cessna 182P P4-GIN en sinds 1998 met een Amerikaans geregistreerde Cessna 172R, de N174AP.<ref>[http://landewers.net/P4-artikel.pdf 20 jaar Arubaans Luchtvaartuig Register
Arno Landewers]</ref>
Eleccion di directiva di AFC
* na 1956 e club tabatin 4 avioneta propio di cual e ultimo adkisicion tabata un stimson. Cu e avionetanan tabata bula y tene competencia y demostracionnan.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-ARUBAANSECOURANT-1956-09/page/n67/mode/2up?q=flying Aruba Flying Club viert eerste vlucht van nieuwe Stimson], Arubaanse Courant (21 september 1956)</ref>
* Aanwijzing: Als leden van de Raad van Beheer van de Aruba Flying Club, de heren: P. A. de Vuyst; Commandant Onderzoekings en Bewakingsdienst op Aruba; H. A. Hessling, Ambtenaar belast met het domein beheer op Aruba
* in 1950 de 100ste vliegbevet uitgereikt =- examens sportvliegr, instrument vlieger en instructur
* De Aruba Flying | Club 'is een bloeiende vereniging. | Het maximum aantal leden dat toegelaten wordt bedraagt statutair vijftig en dat heeft men vrijwel voortdurend. Het aantal brevetten dat in de loop der jaren werd uitge- > reikt loopt in de honderden. De samenwerking tussen A.F.C. en overheid is voortreffelijk en het aantal deskundigen waarover men kan beschikken ruim voldoende. De vloot bestaat uit vier toestellen, waarbij dan nog drie komen, die particulier eigendom van enkele leden zijn. De minimum leeftijdsgrens voor het behalen van een brevet is zeventien jaar. Men moet zich hiertoe eerst aan een strenge medische keuring onderwerpen. Voorschrift i.; dat men een aandeel koopt van driehonderd gulden. Daarna hebben de meeste leerlingen ongeveer 12 uur lessen nodig om dan nog een 25 tot 30 uur solo te vliegen voor zij het brevet kunnen halen. De totale instruktieteksten
belopen dan ongeveer ƒ 500.—. Wie eenmaal het brevet heeft en de nodige proeven hoeft afgelegd mag zelf een vliegtuigje huren, eerst voor vluchten boven het eiland, daarna ook voor tochtjes naar buiten. Voor weekenden komen vooral Curaeao en Bonaire in aanmerking voor langere vakanties Venezuela en andere omliggende landen. Enkele leden, als de heren Riehardson en van der Voort maakten ook veel langer vakantievluchteri (om langs de Venezolaans kust, Trinidad en andere eilanden naar Sint Maarten.<ref>De Aruba Flying Club. "Amigoe di Curacao". Willemstad, 26-10-1957. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000211195:mpeg21:p003</ref>
* Voor velen is het vertrek van de heer Pieter A. de Vuyst ongemerkt voorbij gegaan. Gedurende de tweede wereldoorlog was hij verbindingsmarineofficier en gedurende die tijd begon hij met het plannen voor een particulier vliegvels, dat naar hem genoemd werd. Op 16 juli 1944 werd dit vliegveld geopend dooi de toenmalige Gezaghebber I. Wagemaker. Dat het vliegveld naar hem ge noemd werd, was op voordracht van Aruba Flying Club als waardering voor het vele werk dat hij voor deze club had gedaan. In oktober 1945 kwam de heer de Vuyst in dienst van de Lago en verliet deze op 1 juni j.l. 1956.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010404914:mpeg21:p005|titel=Pieter A. de Vuyst verliet Aruba|werk=[[Amigoe]]|datum=1956-06-18|bezochtdatum=2024-03-12}}</ref>
{{Appendix}}
AFC is een Arubaanse vereniging ter beoefening van de vliegsport, opgericht in 1942 door employes van Lago te San Nicolas. Eerste voorzitter was Pieter A. de Vuijst, waarnaar het sportvliegveld is genoemd.<ref>Hoetink, Encyclopedie van de Nederlandse Antillen, 1969 pag.55</ref>
-----------------
== EZ Air (aanvulling)==
Mester menshoná ku direktor di Medicair Rene Winkel ta alabes direktor di aerolínea EZ Air, pues e kontrato firmá ta ku Winkel i no e aerolínea EZ Air. Esaki ta importante pa menshoná mirando ku den komunidat tin e impreshon ku ta EZ Air ta sòru pa Ambulans Aéreo. “Nos tin kontrato ku e doño pues no e aerolínea mes. Awor a yega e momentu ku e kontrato a vense. Segun e proseso, tur interesado por entregá un petishon pa ehekutá e tarea di Ambulans Aéreo. Boneriano 29-11-2023 titel=Ken ta bai ehekuta air ambulans?|https://awemainta.com/boneriano/
Medicair tambe por bolbe entregá un petishon”, e ta splika. Sinembargo e no ta konfirmá ku vensementu di e kontrato a sosedé entrante yanüari 2024. Tambe e ta sigurá ku e situashon di niun forma ta opstakulisá servisio di Ambulans Aéreo.
Mester menshoná ku ya pa algun luna tin spekulashon tokante e situashon aki. Dòkter Frans komo direktor di FM den un rueda di prensa anterior a konfirmá ku Ministerio na Hulanda ke pa ehekutá buelonan di Ambulans Aéreo ku avionnan registrá na Hulanda. Tur esaki por konsiderá komo opstákulo pa proveodornan lokal.
BONERIANO a tuma kontakto ku Rene Winkel tokante e situashon aki i e ta splika ku e no ta deseá na amplia masha mirando ku FM ainda ta un kliente.
“Echo sí ta ku FM algun tempu atras a saka un asina yamá ‘tender’ pa buska un operadó pa ambulans aéreo ku lo trese avionnan ku registrashon PH, esta di Hulanda. Es mas FM lo ta basta leu pa bira un operador di aerolínea. No ta eksistí Ambulans Aéreo, ta eksistí pèrmit pa ehekutá buelo ‘ airline operator certificate’ (AOC). Di aki ta haña un provishon riba e pèrmit pa Ambulans Aéreo pasombra ta buelo komersial i ku nan lo bula bou di e reglanan Europeo, EASA”, e ta splika.
Winkel ta agregá ku nan tambe a lesa ku FM ke bin ku avion di Ambulans eléktriko, pero tambe
mester bisa ku e teknologia aki no ta asina leu ainda.
“No ta eksistí avion eléktriko ainda ku por bula e rutanan aki, i dado kaso ku bin ku avionnan
asina mes, mester pasa den hinter un prosedura pa nan wòrdu sertifiká pa departamentonan
konserní manera Curacao Civil Aviation Authority (CCAA) Y ILT holanda , Esei ta nifiká ku por dura
añanan promé ku por bai usa avionnan eléktriko pa transporte di pashènt.”
Importansia di Ambulans Aéreo
Esaki ta un avion privá spesialmente adaptá pa duna sosten médiko na pashèntnan durante transporte. Un dòkter, paramediko òf ekipo di dòkternan altamente kualifiká lo biaha ku su pashènt pa atendé e pashènt te ora e yega e aeropuerto destiná i por transportá e pashènt na un manera sigur te su kas òf pa un hòspital den e pais. E Ambulans Aéreo lógikamente ta karga tur e ekipo i e remedinan nesesario durante e buelo.
{{Appendix}}
-----------------------------
__NOINDEX__
r0o904pybfktashb08g9tqhdaz90j8g
199514
199513
2026-08-04T17:58:29Z
Caribiana
8320
199514
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
* Nieuw: [[Avia Air]] - [[Insel Air Aruba]] - [[Aruba Airlines]] - [[Aruba Flying Club]] . [[SLM]] - [[Jetair Caribbean]] - [[Buelo 980 di ALM]] - [[Margareth Abraham]]
* Aanvullen: [[Z Air]]
---------------
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Aruba Airlines
| pais = {{ABW}}
| imagen = Aruba Airlines Airbus A320-232 (P4-AAA) at Miami International Airport.jpg
| descripcion = Airbus A320-232 (P4-AAA) aterisando na Aeropuerto Internacional Miami
| funda = 2006
| antecesor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado = Onno J. de Swart
| sede = Wayaca 6B, Aruba
| propietario = Seastar Holding NV
| director ehecutivo =
| pais = {{ABW}}
| sector = transporte
| industria = aviacion
| website = https://www.arubaairlines.com/
}}
'''Aruba Airlines''' (oficialmente '''Arubaanse Luchtvaart Maatschappij N.V.''') ta e aerolinea di bandera y e unico aerolinea nacional di [[Aruba]]. Funda na 2006, e compania ta ofrece transporte aereo pa pasahero, tanto servicio regular como charter, pa varios destinacion den Caribe, [[Sur Amérika|Sur America]] y [[Estadonan Uni di Amérika|Merca]].
Aruba Airlines su sede ta na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]], Aruba, cerca di [[Aeropuerto Internacional Reina Beatrix]], mientras su base principal pa mantenemento ta situa na [[Miami]], [[Florida]]. Na 2015, e aerolinea a ricibi un ''Aircraft Operating Certificate'' (AOC) for di Merca.[1][2]
== Historia ==
Aruba Airlines a wordo funda na 2006 door di Onno J. de Swart, kende tabata su prome director.<ref>{{Cite web|url=http://curacaochronicle.com/aviation/press-release-settlement-between-aruba-airlines-and-de-swart/|title=Press release: Settlement between Aruba Airlines and de Swart|date=2017-06-16}}</ref>
E aerolinea a cuminsa operacionnan di charter na 2010 cu un avion chikito tipo Piper PA-31 Navajo di shete asiento.<ref name="caribseek">{{citeer web|url=http://news.caribseek.com/index.php/caribbean-islands-news/aruba-news/the-morning-news-aruba-news/item/30639-aruba-airlines-welcomes-their-first-airbus-320|titel=Aruba Airlines welcomes their first Airbus 320|archiefurl=https://web.archive.org/web/20130627074832/http://news.caribseek.com/index.php/caribbean-islands-news/aruba-news/the-morning-news-aruba-news/item/30639-aruba-airlines-welcomes-their-first-airbus-320|archiefdatum=2013-06-27}}</ref> Den e prome añanan, e compania a concentra riba desaroyo di su structura operacional y di mercado.
Na 2011, inversionistanan nobo a bin aden, loke a permití expansion di e flota.<ref name="caribseek"/> Na augustus 2012, e aerolinea a haya su certificado di operacion aéreo economico.<ref>{{Cite web|url=http://www.curacaochronicle.com/region/minister-otmar-oduber-signs-economic-aoc-for-aruba-airlines/|title=Minister Otmar Oduber signs economic AOC for Aruba Airlines|access-date=|archive-url=https://web.archive.org/web/20171115201613/http://curacaochronicle.com/region/minister-otmar-oduber-signs-economic-aoc-for-aruba-airlines/|archive-date=2017-11-15|url-status=dead}}</ref>
Durante e mesun periodo, Aruba Airlines a introduci avionnan tipo Airbus A320, cu e prome avion a yega Aruba na novèmber 2012. E vuelonan charter a cuminsa na final di 2012, mientras cu operacionnan regular a sigui na 2013.
E prome destinacionnan regular tabata [[Maracaibo]] y [[Valencia]] na [[Venezuela]]. Despues, e red di ruta a wordo amplia cu [[Siudad di Panama|Panama City]] ([[Panama]]) y [[Miami]] (Merca).<ref>{{cite web|url=http://www.routesonline.com/news/29/breaking-news/203643/aruba-airlines-begins-operation-to-maracaibo-panama-city-from-june-2013/|title=Aruba Airlines Begins Operation to Maracaibo / Panama City from June 2013|publisher=Routesonline|accessdate=21 July 2013|archive-date=2013-11-13 |archive-url=https://web.archive.org/web/20131113214128/http://www.routesonline.com/news/29/breaking-news/203643/aruba-airlines-begins-operation-to-maracaibo-panama-city-from-june-2013/|url-status=dead}}</ref> Na december 2019 a lansa servicio nonstop nobo for di Aruba pa [[Barranquilla]] y [[Medellin]].<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2020-02-04/page/n3/mode/1up?q=aruba+airlines Aeropuerto di Aruha: Cantidad di pasahero a aumenta den 2019], Bon Dia Aruba (4 di februari 2020)</ref>
=== Reto y estado aktual===
Durante e periodo di pandemia di COVID-19 y despues, Aruba Airlines a enfrenta varios reto operacional y financiero.
E operacionnan a reduci considerablemente, y na algun momento e flota a keda para na tera. Aunke e compania a ricibi un Airbus A321-200 na 2021 cu e intencion di lansa su operacionnan di nobo, informacion publico tocante vuelonan regular a keda limita.
Segun fuente reciente, Aruba Airlines ta conta ainda como e aerolinea di bandera di Aruba i formalmente activo, pero e grado di operacion regular por varia y no semper ta cla den dato públiko disponibel.
==Flota y red di conexion==
Aruba Airlines ta operá un flota limitá. Segun dato di 2025–2026, e aerolinea tin un avion den operacion: Airbus A320-200 (aprox. 180 asiento)<ref>{{cite journal |title=Global Airline Guide 2025 - Aruba Airlines |journal=Airliner World |date=september 2025 |page=50}}</ref> Ademas tin un Bombardier CRJ200 den operacion cu ta cargo 52 pasahero.<ref>[https://www.arubaairlines.com/fleet Fleet], arubaairlines.com</ref>
Den pasado, e compania a opera tambe avionnan di tipo Airbus A319 y Airbus A321-200.
Na 2026, e siguiente destinacionnan ta forma parti di e red di conexion di e aerolinea:
*Corsou
*[[Boneiru|Boneiro]]
*[[Medellín]] (Colombia)
*Barranquilla (Colombia)
*[[Georgetown]] (Guyana)
*Miami (Merca)
== Organisacion==
Aruba Airlines tin su sede na Oranjestad y ta opera for di Aeropuerto Internacional Reina Beatrix.
Ademas, e compania a mantene presencia den diferente mercado via ofisinanan di benta, inkluyendo na Miami, [[Kòrsou|Corsou]], Bonaire y Venezuela.<ref name="arubaair-offices">{{cite web|url=http://www.arubaairlines.com/#contactus|title=Aruba Airlines - Contact Us|accessdate= }}</ref>
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =|titulo=}}
{{References}}
}}
[[:Kategoria:Aviashon]]
[[:Kategoria:Aruba]]
---------------
E sede principal ta na Oranjestad na Aruba, cual ta e centro di operacion principal, y e aerolinea a habri un oficina nobo na [[Aeropuerto Internacional Reina Beatrix]]. E tin tambe ofisina di benta na Miami, Curaçao, Bonaire i na Maracaibo, Valencia i Maracay.<ref name="arubaair-offices">{{cite web|url=http://www.arubaairlines.com/#contactus|title=Aruba Airlines - Contact Us|accessdate=2015-04-21 }}</ref>
Na kuminsamentu di 2011 e kompania a atrae inversionista nobo, ku ta kondusí na e mehoracion di e flota. E compania a risibí un Sertifikado di Operashon di aerolínea ekonómiko na ougùstùs di 2012. E aerolinea ta haya dos avion Airbus A320, e prome di nan a yega Aruba na november di 2012. E avion a kuminsá bula buelonan charter for di Aruba na fin di 2012 i e operashonnan programá a kuminsá e siguiente aña. Su promé destinashon tabata Maracaibo, Venezuela i despues Valencia, Venezuela. Despues riba 5 di yüli di e aña ei nan a inaugurá e buelonan pa Panama City, Panama. Y finalmente Miami, Merca.
Flota y Destinashonnan
{| class="wikitable sortable"
! Tipo di Avion !! Modelo !! Kantidat !! Kabina !! Asiento !! Registrashon
|-
| Airbus || A320-200 || 1 || Ekonomiko || ~180 || P4-AAF [4]
|-
| Airbus || A321-200 || 1 || Ekonomiko/“Premium” || ~178 || (vhe model, [5])
|-
| Bombardier || CRJ200 || 1 || Ekonomiko || ~52 || P4-CRA [6]
|}
== Destinashonnan selectá ==
{| class="wikitable sortable"
! Ruta !! País/Región !! Estado
|-
| Aruba ↔ Miami !! EEUU !! Activo (charter/regular) [3]
|-
| Aruba ↔ Maracaibo !! Venezuela !! Introdi (2012) [3]
|-
| Aruba ↔ Valencia !! Venezuela !! Introdi (2012) [3]
|-
| Aruba ↔ Panama City !! Panamá !! Introdi (5 Julio) [3]
|}
== Dificultadnan i Estado Actual ==
Durante e kriis di COVID-19 y problemanan operashonal, Aruba Airlines a enfrenta varios reto. Pa ehempel: su flota a keda parká, i datos reciente ta mustra ku e aerolínea no ta tene vuelos normales kuendo; por ehempel, un sitio pa seguimiento di vuelos ta nifiká kantidat “0” destinashon pa Aruba Airlines. [7]
Den marzo 2021 Aruba Airlines a risibí su promé A321-200 (P4-AAI) pa possibilitá un relansa, pero no ta klaro si e aerolínea actualmente ta operando vuelos regulares.[8]
E situashon ta kompleho: aunke e sitio ofisial y rekursonan ta indiká ku e aerolínea ta “active” [9], e falta di voli actual y klaridat publikashonal ta kreá duda.
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1359309649|titulo=ALM Flight 980}}
{{References}}
}}
[[:Kategoria:Aviashon]]
[[:Kategoria:Aruba]]
Historia
Aruba Airlines a wòrdu fundá na 2006 dor di Onno J. de Swart, kende tabata su promé direktor.[1]
E aerolínea a kuminsá operashonnan di charter na 2010 ku un avion chikí tipo Piper PA-31 Navajo di shete asiento. Na e promé añanan, e kompania a konsentrá riba desaroyo di su struktura operashonal i di merkado.
Na 2011, inversionistanan nobo a bin aden, loke a permití ekspanshon di e flota. Na ougùstùs 2012, e aerolínea a haña su sertifikado di operashon aéreo ekonómiko.
Durante e mesun periodo, Aruba Airlines a introdusí avionnan tipo Airbus A320, ku e promé avion a yega Aruba na novèmber 2012. E buelonan charter a kuminsá na final di 2012, miéntras ku operashonnan regular a sigui na 2013.
E promé destinashonnan regular tabata:
Maracaibo (Venezuela)
Valencia (Venezuela)
Despues, e red di ruta a wòrdu ampliá ku:
Panama City (Panamá)
Miami (Estados Unidos)
==Flota==
Aruba Airlines ta operá un flota limitá. Segun dato di 2025–2026, e aerolínea tin solamente un avion aktivo: Airbus A320-200 (aprox. 180 asiento)
Den pasado, e kompania a operá tambe avionnan tipo Airbus A319, Airbus A321-200 i Bombardier CRJ200, pero mayoria di nan no ta aktivo mas den operashon regular.
==Destinashonnan==
Aruba Airlines ta ofrece buelonan charter i, di manera limitá, buelonan regular pa diferente destinashonnan den Karibe, Suramérika i Estados Unidos.
Destinashonnan asociá ku e aerolínea den periodo reciente inkluí:
Curaçao
Bonaire
Medellín (Colombia)
Barranquilla (Colombia)
Georgetown (Guyana)
Miami (Estados Unidos)
Sinembargo, e red di ruta no ta fijo i por varia konsiderablemente. Hopi di e buelonan ta operá riba base di charter òf disponibilidad temporal.
==Dificultadnan i estado aktual==
Durante e periodo di pandemia di COVID-19 i despues, Aruba Airlines a enfrentá varios reto operashonal i finansiero.
E operashonnan a reducí konsiderablemente, i na algun momentonan e flota a keda parka. Aunke e kompania a risibí un Airbus A321-200 na 2021 ku e intenshon di relansamentu, informashon públiko tokante buelonan regular a keda limitá.
Segun fuente reciente, Aruba Airlines ta konta ainda komo e aerolínea di bandera di Aruba i formalmente aktivo, pero e grado di operashon regular por varia i no semper ta kla den dato públiko disponibel.
Organisashon
Aruba Airlines tin su sede na Oranjestad i ta operá for di Aeropuerto Internashonal Reina Beatrix.
Ademas, e kompania a mantené presensia den diferente merkadonan via ofisinan di benta, inkluyendo:
Miami
Curaçao
Bonaire
Venezuela
---------
Segun dato aktual (2025–2026), Aruba Airlines ta operá un flota hopi limitá, konsistiendo principalmente di un solo avion aktivo:
Airbus A320-200 – aproksimadamente 180 asiento
Dato di aviashon independiente ta konfirmá ku e aerolínea tin solamente 1 avion den servisio, ku otro avionnan den pasado ya no ta aktivo òf ta konsiderá komo parte di flota historiko .
Flota anterior
Aruba Airlines a operá e siguiente tiponan di avion den pasado:
Airbus A319-100
Airbus A321-200
Bombardier CRJ200
Piper PA-31 Navajo
Mayoria di e avionnan aki a wòrdu retirá entre 2018 i 2023, indikando un redukshon significativo den kapasidat operashonal.
🌍 Destinashonnan
Aruba Airlines ta ofresé buelonan charter i, di manera limitá, buelonan regular pa destinashonnan den Karibe, Suramérika i Estados Unidos.
Segun informashon mas reciente, e destinashonnan asociá ku e aerolínea inkluí:
Curaçao
Bonaire
Medellín (Colombia)
Barranquilla (Colombia)
Georgetown (Guyana)
Miami (Estados Unidos)
Fuente independiente ta indiká ku Aruba Airlines ta sirbi un kantidat chikí di destinashonnan (±3–8), ku un red di ruta ku por varia segun kondishonnan di merkado .
------------
18/10/25 Aruba Airlines is still operating and is the flag carrier and sole airline of Aruba. It is based at Queen Beatrix International Airport in Oranjestad and provides scheduled and charter services to various destinations across the Caribbean, South America, and the United States.
Operations: Aruba Airlines is currently the only Aruban airline. It offers both scheduled and charter flights, serving as a primary carrier to and from the island.
Headquarters: The airline's corporate headquarters are in Oranjestad, Aruba. Its main maintenance base is in Miami, Florida.
Destinations: It flies to a number of destinations, including cities in the Caribbean, South America (such as Medellin, Colombia, and Georgetown, Guyana), and the United States (such as Miami).
NOTES
'''Aruba Airlines''' (officially Arubaanse Luchtvaart Maatschappij N.V.) ta e aerolínea di bandera y e único aerolínea nashonal di Aruba. Fundá den 2006, Aruba Airlines ta oferé transporte aéreo regular y charter pa pasaheronan pa varias destinashon. Su sede korporativo ta na Oranjestad, Aruba, y su base di mantenemento prinsipal ta na Miami, Florida. Den 2015 e compañías a risibí e Aircraft Operating Certificate (AOC) for di Estados Unidos.[1][2]
== Historia ==
Aruba Airlines a wordo funda na 2006 pa Onno J. de Swart, kien tabata su promé direktor. Den 2010 e a inicia operashon di charter ku un Piper PA-31 Navajo di shete asiento. Su sede operashonal ta na Oranjestad, kaminda e tin su base perto di Aeropuerto Internacional Reina Beatrix. E tin ofisinan di benta na Miami (EEUU), Curaçao, Bonaire, i Venezuela (Maracaibo, Valencia y Maracay).[3]
Na 2011 Aruba Airlines a atraé inversionistanan nobo pa mehorá su flota. Den ougùstùs 2012, e aerolínea risibí su sertifikado di operashon aéreo ekonómiko, y e a introducí dos Airbus A320 na su flota (su promé A320 yegá na Aruba na november 2012).
Su promé ruta regular tabata Aruba → Maracaibo (Venezuela), sigi pa Aruba → Valencia (Venezuela), y mas dilanti Aruba → Panama City (Panamá) i Aruba → Miami (EEUU).
------------
{{Variante|a}}
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Jet Air
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda =
| antesecor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado =
| propietario =
| director ehecutivo =
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Jet Air''' (oficialmente ) ta e aerolínea nacional di
{{Appendix}}
[[:Category:Aviashon]]
[[:Category:Karibe Hulandes]]
-------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Avia Air
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda =
| antesecor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado =
| propietario =
| director ehecutivo =
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Avia Air''' ta un compania aereo di Aruba cu a opera entre .. y november 2003.
Avia Air tabata un aerolinea basá na Aruba.
Avia Air a suspendé su servisio na novèmber 2003 i tabata trahando pa reestructurá su operashonnan bou di protekshon di bankrut. 1]
== Historia ==
Avia Air a kuminsá operashon den zomer di 1994 inicialmente tres Cessna 402B ⁇ (P4-AVA te ku
P4-AVC); e mesun aña a añadí un Embraer Bandeirante (P4-AVD). Pasobra Air Aruba a enfoca mas y mas riba buelonan pa Merka, algun ruta regional por a bira operá. A kuminsá ku servisionan di liña pa Curaçao, Bonaire i e siudatnan Venezolano di Maracaibo, Punto Fijo i Valencia. Na fin di 1995,
a cumpra un di dos Bandeirante P4-AVE).<ref>[http://landewers.net/P4-artikel.pdf 20 jaar Arubaans Luchtvaartuig Register
Arno Landewers]</ref>
Na 13 di mart di 1996 e barku a kai banda di (Venezuela) e Cessna 402B P4-AVB na laman,
cu a mata tur ocho persona den e auto.
E tabata trata di un buelo di linea di Aruba pa Punto Fijo. E piloto a reporta na un otro avion di Avia Problema di aire ku e motor robes, i algun tempu despues cu un candela a kibra. For di investigashon a resulta cu e candela a causa e motor y un parti di a kibra e ala robes di e avion, despues cu e Nort di Las Piedras- Aeropuerto di Punto Fijo - a kai.
Na komienso di 2003, un Short SD.360-200 a kumpra, pero e aparato aki no a wòrdu a drenta servisio. For di mei 2003 no tabatin sèn mas pa paga salario di e personal y operacionnan di vuelo a keda para. Poco despues e lease company Volvo Aero a pidi e motornan di e dos Bandeirantes y finalmente
E departamento di impuesto a konfiská tur e produktonan. E Cessna tambe a keda destruí.
aerodinámiko pa motibu di mantenshon atrasá. Con E shortenan a bira algun e vuelo di entrenamentu a tuma lugá despues di e grupo di invershon IMCA, propietario di Air Exel,
a kumpra un participacion di 50% den Avia Air. Avia Air
lo sigui como AviaExel. E falta di Avia Air a hasi un pèrmit di establesementu definitivo
drecha bo kara. Na òktober 2003 e kompania a a declara su mes na faillite. Poco despues, e 'Short' a bira e doño a rekuperá; tur dos Bandeirantes a keda te ku e zomer di e aña aki riba e
Aeropuerto di Oranjestad ta para y e Cessna 402 P4-AVA ainda ta presente aki.
==Code data==
*[[International Air Transport Association|IATA]] Code: '''3R'''
*[[International Civil Aviation Organization|ICAO]] Code: '''ARB'''
*Callsign: Aviair
==Flota==
*Short 360-200
*Embraer EMB 110 Bandeirante
== Wak tambe ==
* [[Lista di eks-kompania aéreo di Karibe Hulandes]]
{{Appendix}}
NOTES
* Avia Air a cuminsa na 1984 como compania di charter Avia Air Chapter cu tabata activo na Aruba i Corwou.
* in augustus 1987 verscheen het Avia Air toestel met piloot Robby Anjie, 26 jr., ter hoogte van MAcoya, Venezuela. Een tweemotorig vliegtuig Cessna met kenteken N-5351- A van de particuliere chartermaatschappij van de heer Efi Tromp, Avia Air, wordt sinds vrijdagavond op de route van Punto Fjjo (Venezuela) naar de luchthaven van Aruba vermist.
* directie/eignaaar? Efi Tromp.
* HetvliegtuigiseenJetpropAerocommander, een snelle vliegtuig ingericht met de nodige luxe. Avia- Air hoopt met zijn nieuwe aanwinst de Curagaose zakenman nu een nog betere service te verlenen. Avia- Air die in 1980 bij ministriële beschikking toestemming kreeg om samen met twee andere luchttransportmaatschappijen commerciële passagiersvluchten uit te voeren, biedt rechtstreekse vluchten aan naar alle bestemmingen in het Caribisch gebied, Colombia, Venezuela en Suriname. Met dit nieuwe vliegtuig hoopt Avia- Air bij te kunnen dragen aan de economische ontwikkeling van Curagao,<ref>TOEKOMST ANDERS TEKORT AAN GEKWALIFICEERDE KRACHTEN CDM ervaart dat nu al Opleiding vaklieden in metaalsector noodzakelijk. "Amigoe". Curaçao, 24-08-1987, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642489:mpeg21:p003</ref>
* 1994: Avia Air van Efi Tromp is reeds enige tijd doende met plannen om commutervluchten tussen de eilanden te gaan vliegen.
* Avia Air heeft vanaf woensdag een nieuw vliegtuig in bedrijf. Het is een EMB-110, van Braziliaanse makelij, dat 19 passagiers kan vervoeren. Het kan gecharterd worden voor vluchten Aruba - Curagao v.v. en Aruba - Bonaire v.v. Auia Air voert tweemaal daags vluchten uit tussen Aruba en Punto Fijo in Venezuela.<ref>WILLEMSTAD— Avia Air heeft vanaf woensdag een nieuw vliegtuig in bedrijf. Het is een EMB-110, van Braziliaanse makelij, dat 19 passagiers kan vervoeren. Het kan gecharterd worden voor vluchten Aruba – Curagao v.v. en Aruba – Bonaire v.v. Auia Air voert tweemaal daags vluchten uit tussen Aruba en Punto Fijo in Venezuela.. "Amigoe". Curaçao, 12-10-1994, p. 9. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645369:mpeg21:p009</ref>
* Luchtvaartmaatschappij Avia Air die door de regering als nationale luchtvaartmaatschappij *s erkend, heeft plannen °ni met ingang van 1 december aanstaande naar vleugels uit te slaan. **er dag vertrekken twee yiuchten naar Punto Fijo (Venezuela), dirie naar en vier naar öonaire. Avia Air president Ciro Pieters. In 1986 is Avia Air begonnen als chartermaatschappij voor vluchten in de omgeving. In april van dit jaar kreeg Avia Air een vergunning om regelmatige vluchten uit te voeren. De maatschappij heeft vijf vliegtuigen: twee Embriers 110, elk met zestien stoelen en extra ruimte voor de koffers en twee Cessnas, elk met zeven stoelen.<ref>Plannen Avia Air om vleugels uit te slaan. "Amigoe". Curaçao, 28-11-1995, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644874:mpeg21:p007</ref>
* 1995: Het particuliere Avia Air heeft afgelopen vrijdag van minister. Glenbert Croes van Verkeer en Communicatie de vergunning ontvangen om geregelde vluchten uit te voeren. "Wij zijn nu ook een officiële luchtvaartmaatschappij die vluchten uit mag voeren op Bonaire, Curacao, Coro en Las Piedras", zo reageerde Avia Air-president Ciro Pieters vanmorgen desgevraagd. Ook werd vastgesteld dat de luchtvaartmaatschappijen van de twee landen (aruba-NA) elk een bepaald aantal vluchten kan uitvoeren. Dit zijn Aruba- Curacao met 35 vluchten per week, Aruba-Bonaire met 28 Avia Air, dat tot nu toe alleen chartervluchten verzorgde, begint binnen afzienbare tijd met de vluchten op Bonaire, Curacao en de twee Venezolaanse steden Coro en Las Piedras.
* Avia Air kreeg op 28 april van de minister Glenbert Croes van Vervoer en Communicatie een vergunning om geregelde vluchten uit te voeren tussen Cura9ao, Bonaire, Coro, Las Piedras en thuisbasis Aruba. De voorbereidingen betreffen nu voornamelijk de vluchten tussen de ABC-eilanden.
{{Appendix}}
------------------
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Insel Air Aruba
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda =
| antesecor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado =
| propietario =
| director ehecutivo =
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Insel Air Aruba''' tabata un aerolinea y subsidiario di Insel Air, como tambe e aerolinea oficial nacional di Aruba.<ref>[http://curacaochronicle.com/aviation/insel-air-aruba-seeks-u-s-routes/ Insel Air Aruba Seeks U.S. Routes]</ref>
de.wiki:Insel Air Aruba tabata un aerolinea y subsidiario di Insel Air, como tambe e aerolinea oficial nacional di Aruba. [1]
Un investigashon ku a tuma lugá na yanüari 2017 dor di e Inspectie Leefomgeving en Transport di Reino Hulandes a evidensiá defectonan tantu den e kompania mayor Insel Air i Insel Air Aruba, komo tambe den e outoridatnan di aviashon di Kòrsou i Aruba. Komo resultado, un kantidat di avion di e dos kompanianan lo no por bula pa un tempu indeterminá. Insel Air i Insel Air Aruba despues a reduci nan destinashonnan di buelo, ku anteriormente tambe tabata inkluí destinashonnan den Merka i Sur Amerika, pa e islanan ABC i Sint Maarten.<ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Dutch ILT intervenes in Curaçao, Aruba CAAs |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/53584-dutch-ilt-intervenes-in-curaao-aruba-caas ch-aviation.com]}}</ref><ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Insel Air axes bulk of network, retains ABC Islands |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/53989-insel-air-axes-bulk-of-network-retains-abc-islands ch-aviation.com]}}</ref><ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Curaçao's Insel Air looking to dispose of Aruban unit |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/54051-curaaos-insel-air-looking-to-dispose-of-aruban-unit ch-aviation.com]}}</ref><ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Curaçao's Insel Air fends off bankruptcy filing |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/54267-curaaos-insel-air-fends-off-bankruptcy-filing ch-aviation.com]}}</ref>
Insel Air Aruba a stop di opera na 2017 despues di cinco aña. [6]
== Flota ==
For di maart 2017, Insel Air Aruba su flota tabata consisti di ocho avion, di cual ningun ta operacional.<ref>[http://www.ch-aviation.com/portal/aircraft/search?search=1&cha=ISU ch-aviation], abgerufen am 20. März 2017.</ref>
==Wak tambe ==
* [[Lista di eks-kompania aéreo di Karibe Hulandes]]
== Link externo ==
* [https://www.fly-inselair.com/en/ Webpräsenz der Insel Air] (englisch und spanisch)
* [http://www.airliners.net/search/photo.search?airlinesearch=Insel%20Air%20Aruba&distinct_entry=true Fotos] der Insel Air Aruba auf [[Airliners.net]]
{{Appendix}}
-----------------
'''Aruba Flying Club''' tabata un asociacion di piloto amatur na Aruba??
== Historia ==
AFC ta data di ananan 1940. Tabata haci uzo di aeropuerto de Vuyst na San nicolas den bario di juana morto. met hangar
Na 1998 AFC a bira activo atrobe. AFC in 1950 statutair opgricht Vereniging Aruba Flying Club
In 1998 werd de Aruba Flying Club weer actief (welke vanaf de oorlogsjaren tot in de jaren 70 al
had bestaan). Aanvankelijk werd gevlogen met de Cessna 172M P4-BON, in 1992 en 1993 aangevuld
met Cessna 182P P4-GIN en sinds 1998 met een Amerikaans geregistreerde Cessna 172R, de N174AP.<ref>[http://landewers.net/P4-artikel.pdf 20 jaar Arubaans Luchtvaartuig Register
Arno Landewers]</ref>
Eleccion di directiva di AFC
* na 1956 e club tabatin 4 avioneta propio di cual e ultimo adkisicion tabata un stimson. Cu e avionetanan tabata bula y tene competencia y demostracionnan.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-ARUBAANSECOURANT-1956-09/page/n67/mode/2up?q=flying Aruba Flying Club viert eerste vlucht van nieuwe Stimson], Arubaanse Courant (21 september 1956)</ref>
* Aanwijzing: Als leden van de Raad van Beheer van de Aruba Flying Club, de heren: P. A. de Vuyst; Commandant Onderzoekings en Bewakingsdienst op Aruba; H. A. Hessling, Ambtenaar belast met het domein beheer op Aruba
* in 1950 de 100ste vliegbevet uitgereikt =- examens sportvliegr, instrument vlieger en instructur
* De Aruba Flying | Club 'is een bloeiende vereniging. | Het maximum aantal leden dat toegelaten wordt bedraagt statutair vijftig en dat heeft men vrijwel voortdurend. Het aantal brevetten dat in de loop der jaren werd uitge- > reikt loopt in de honderden. De samenwerking tussen A.F.C. en overheid is voortreffelijk en het aantal deskundigen waarover men kan beschikken ruim voldoende. De vloot bestaat uit vier toestellen, waarbij dan nog drie komen, die particulier eigendom van enkele leden zijn. De minimum leeftijdsgrens voor het behalen van een brevet is zeventien jaar. Men moet zich hiertoe eerst aan een strenge medische keuring onderwerpen. Voorschrift i.; dat men een aandeel koopt van driehonderd gulden. Daarna hebben de meeste leerlingen ongeveer 12 uur lessen nodig om dan nog een 25 tot 30 uur solo te vliegen voor zij het brevet kunnen halen. De totale instruktieteksten
belopen dan ongeveer ƒ 500.—. Wie eenmaal het brevet heeft en de nodige proeven hoeft afgelegd mag zelf een vliegtuigje huren, eerst voor vluchten boven het eiland, daarna ook voor tochtjes naar buiten. Voor weekenden komen vooral Curaeao en Bonaire in aanmerking voor langere vakanties Venezuela en andere omliggende landen. Enkele leden, als de heren Riehardson en van der Voort maakten ook veel langer vakantievluchteri (om langs de Venezolaans kust, Trinidad en andere eilanden naar Sint Maarten.<ref>De Aruba Flying Club. "Amigoe di Curacao". Willemstad, 26-10-1957. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000211195:mpeg21:p003</ref>
* Voor velen is het vertrek van de heer Pieter A. de Vuyst ongemerkt voorbij gegaan. Gedurende de tweede wereldoorlog was hij verbindingsmarineofficier en gedurende die tijd begon hij met het plannen voor een particulier vliegvels, dat naar hem genoemd werd. Op 16 juli 1944 werd dit vliegveld geopend dooi de toenmalige Gezaghebber I. Wagemaker. Dat het vliegveld naar hem ge noemd werd, was op voordracht van Aruba Flying Club als waardering voor het vele werk dat hij voor deze club had gedaan. In oktober 1945 kwam de heer de Vuyst in dienst van de Lago en verliet deze op 1 juni j.l. 1956.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010404914:mpeg21:p005|titel=Pieter A. de Vuyst verliet Aruba|werk=[[Amigoe]]|datum=1956-06-18|bezochtdatum=2024-03-12}}</ref>
{{Appendix}}
AFC is een Arubaanse vereniging ter beoefening van de vliegsport, opgericht in 1942 door employes van Lago te San Nicolas. Eerste voorzitter was Pieter A. de Vuijst, waarnaar het sportvliegveld is genoemd.<ref>Hoetink, Encyclopedie van de Nederlandse Antillen, 1969 pag.55</ref>
-----------------
== EZ Air (aanvulling)==
Mester menshoná ku direktor di Medicair Rene Winkel ta alabes direktor di aerolínea EZ Air, pues e kontrato firmá ta ku Winkel i no e aerolínea EZ Air. Esaki ta importante pa menshoná mirando ku den komunidat tin e impreshon ku ta EZ Air ta sòru pa Ambulans Aéreo. “Nos tin kontrato ku e doño pues no e aerolínea mes. Awor a yega e momentu ku e kontrato a vense. Segun e proseso, tur interesado por entregá un petishon pa ehekutá e tarea di Ambulans Aéreo. Boneriano 29-11-2023 titel=Ken ta bai ehekuta air ambulans?|https://awemainta.com/boneriano/
Medicair tambe por bolbe entregá un petishon”, e ta splika. Sinembargo e no ta konfirmá ku vensementu di e kontrato a sosedé entrante yanüari 2024. Tambe e ta sigurá ku e situashon di niun forma ta opstakulisá servisio di Ambulans Aéreo.
Mester menshoná ku ya pa algun luna tin spekulashon tokante e situashon aki. Dòkter Frans komo direktor di FM den un rueda di prensa anterior a konfirmá ku Ministerio na Hulanda ke pa ehekutá buelonan di Ambulans Aéreo ku avionnan registrá na Hulanda. Tur esaki por konsiderá komo opstákulo pa proveodornan lokal.
BONERIANO a tuma kontakto ku Rene Winkel tokante e situashon aki i e ta splika ku e no ta deseá na amplia masha mirando ku FM ainda ta un kliente.
“Echo sí ta ku FM algun tempu atras a saka un asina yamá ‘tender’ pa buska un operadó pa ambulans aéreo ku lo trese avionnan ku registrashon PH, esta di Hulanda. Es mas FM lo ta basta leu pa bira un operador di aerolínea. No ta eksistí Ambulans Aéreo, ta eksistí pèrmit pa ehekutá buelo ‘ airline operator certificate’ (AOC). Di aki ta haña un provishon riba e pèrmit pa Ambulans Aéreo pasombra ta buelo komersial i ku nan lo bula bou di e reglanan Europeo, EASA”, e ta splika.
Winkel ta agregá ku nan tambe a lesa ku FM ke bin ku avion di Ambulans eléktriko, pero tambe
mester bisa ku e teknologia aki no ta asina leu ainda.
“No ta eksistí avion eléktriko ainda ku por bula e rutanan aki, i dado kaso ku bin ku avionnan
asina mes, mester pasa den hinter un prosedura pa nan wòrdu sertifiká pa departamentonan
konserní manera Curacao Civil Aviation Authority (CCAA) Y ILT holanda , Esei ta nifiká ku por dura
añanan promé ku por bai usa avionnan eléktriko pa transporte di pashènt.”
Importansia di Ambulans Aéreo
Esaki ta un avion privá spesialmente adaptá pa duna sosten médiko na pashèntnan durante transporte. Un dòkter, paramediko òf ekipo di dòkternan altamente kualifiká lo biaha ku su pashènt pa atendé e pashènt te ora e yega e aeropuerto destiná i por transportá e pashènt na un manera sigur te su kas òf pa un hòspital den e pais. E Ambulans Aéreo lógikamente ta karga tur e ekipo i e remedinan nesesario durante e buelo.
{{Appendix}}
-----------------------------
__NOINDEX__
r671rjkosbyu5xao72obkkbediq95vh
199515
199514
2026-08-04T18:07:13Z
Caribiana
8320
199515
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
* Nieuw: [[Avia Air]] - [[Insel Air Aruba]] - [[Aruba Airlines]] - [[Aruba Flying Club]] . [[SLM]] - [[Jetair Caribbean]] - [[Buelo 980 di ALM]] - [[Margareth Abraham]]
* Aanvullen: [[Z Air]]
---------------
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Aruba Airlines
| pais = {{ABW}}
| imagen = Aruba Airlines Airbus A320-232 (P4-AAA) at Miami International Airport.jpg
| descripcion = Airbus A320-232 (P4-AAA) aterisando na Aeropuerto Internacional Miami
| funda = 2006
| antecesor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado = Onno J. de Swart
| sede = Wayaca 6B, Aruba
| propietario = Seastar Holding NV
| director ehecutivo =
| pais = {{ABW}}
| sector = transporte
| industria = aviacion
| website = https://www.arubaairlines.com/
}}
'''Aruba Airlines''' (oficialmente '''Arubaanse Luchtvaart Maatschappij N.V.''') ta e aerolinea di bandera y e unico aerolinea nacional di [[Aruba]]. Funda na 2006, e compania ta ofrece transporte aereo pa pasahero, tanto servicio regular como charter, pa varios destinacion den Caribe, [[Sur Amérika|Sur America]] y [[Estadonan Uni di Amérika|Merca]].
Aruba Airlines su sede ta na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]], Aruba, cerca di [[Aeropuerto Internacional Reina Beatrix]], mientras su base principal pa mantenemento ta situa na [[Miami]], [[Florida]]. Na 2015, e aerolinea a ricibi un ''Aircraft Operating Certificate'' (AOC) for di Merca.[1][2]
== Historia ==
Aruba Airlines a wordo funda na 2006 door di Onno J. de Swart, kende tabata su prome director.<ref>{{Cite web|url=http://curacaochronicle.com/aviation/press-release-settlement-between-aruba-airlines-and-de-swart/|title=Press release: Settlement between Aruba Airlines and de Swart|date=2017-06-16}}</ref>
E aerolinea a cuminsa operacionnan di charter na 2010 cu un avion chikito tipo Piper PA-31 Navajo di shete asiento.<ref name="caribseek">{{citeer web|url=http://news.caribseek.com/index.php/caribbean-islands-news/aruba-news/the-morning-news-aruba-news/item/30639-aruba-airlines-welcomes-their-first-airbus-320|titel=Aruba Airlines welcomes their first Airbus 320|archiefurl=https://web.archive.org/web/20130627074832/http://news.caribseek.com/index.php/caribbean-islands-news/aruba-news/the-morning-news-aruba-news/item/30639-aruba-airlines-welcomes-their-first-airbus-320|archiefdatum=2013-06-27}}</ref> Den e prome añanan, e compania a concentra riba desaroyo di su structura operacional y di mercado.
Na 2011, inversionistanan nobo a bin aden, loke a permití expansion di e flota.<ref name="caribseek"/> Na augustus 2012, e aerolinea a haya su certificado di operacion aéreo economico.<ref>{{Cite web|url=http://www.curacaochronicle.com/region/minister-otmar-oduber-signs-economic-aoc-for-aruba-airlines/|title=Minister Otmar Oduber signs economic AOC for Aruba Airlines|access-date=|archive-url=https://web.archive.org/web/20171115201613/http://curacaochronicle.com/region/minister-otmar-oduber-signs-economic-aoc-for-aruba-airlines/|archive-date=2017-11-15|url-status=dead}}</ref>
Durante e mesun periodo, Aruba Airlines a introduci avionnan tipo Airbus A320, cu e prome avion a yega Aruba na novèmber 2012. E vuelonan charter a cuminsa na final di 2012, mientras cu operacionnan regular a sigui na 2013.
E prome destinacionnan regular tabata [[Maracaibo]] y [[Valencia]] na [[Venezuela]]. Despues, e red di ruta a wordo amplia cu [[Siudad di Panama|Panama City]] ([[Panama]]) y [[Miami]] (Merca).<ref>{{cite web|url=http://www.routesonline.com/news/29/breaking-news/203643/aruba-airlines-begins-operation-to-maracaibo-panama-city-from-june-2013/|title=Aruba Airlines Begins Operation to Maracaibo / Panama City from June 2013|publisher=Routesonline|accessdate=21 July 2013|archive-date=2013-11-13 |archive-url=https://web.archive.org/web/20131113214128/http://www.routesonline.com/news/29/breaking-news/203643/aruba-airlines-begins-operation-to-maracaibo-panama-city-from-june-2013/|url-status=dead}}</ref> Na december 2019 a lansa servicio nonstop nobo for di Aruba pa [[Barranquilla]] y [[Medellin]].<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2020-02-04/page/n3/mode/1up?q=aruba+airlines Aeropuerto di Aruha: Cantidad di pasahero a aumenta den 2019], Bon Dia Aruba (4 di februari 2020)</ref>
Durante e periodo di [[Pandemia di COVID-19]] y despues, Aruba Airlines a enfrenta varios reto operacional y financiero. E operacionnan a reduci considerablemente, y na algun momento e flota a keda para na tera.
Na 2021, e compania a ricibi un Airbus A321-200 na 2021 pa lansa su operacionnan di nobo.
==Flota y red di conexion==
Aruba Airlines ta operá un flota limitá. Segun dato di 2025–2026, e aerolinea tin den operacion:
* un avion tipo Airbus A320-200 (aprox. 180 asiento)<ref>{{cite journal |title=Global Airline Guide 2025 - Aruba Airlines |journal=Airliner World |date=september 2025 |page=50}}</ref>
* avion tipo Bombardier CRJ200 (52 pasahero).<ref>[https://www.arubaairlines.com/fleet Fleet], arubaairlines.com</ref>
Den pasado, e compania a opera tambe avionnan di tipo Airbus A319 y Airbus A321-200.
Na 2026, e siguiente destinacionnan ta forma parti di e red di conexion di e aerolinea:<ref>https://www.arubaairlines.com/ Aruba Airlines], arubaairlines.com</ref>
*Corsou
*[[Boneiru|Boneiro]]
*[[Medellín]] (Colombia)
*Barranquilla (Colombia)
*[[Georgetown]] (Guyana)
*Miami (Merca)
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =|titulo=}}
{{References}}
}}
[[:Kategoria:Aviashon]]
[[:Kategoria:Aruba]]
---------------
E sede principal ta na Oranjestad na Aruba, cual ta e centro di operacion principal, y e aerolinea a habri un oficina nobo na [[Aeropuerto Internacional Reina Beatrix]]. E tin tambe ofisina di benta na Miami, Curaçao, Bonaire i na Maracaibo, Valencia i Maracay.<ref name="arubaair-offices">{{cite web|url=http://www.arubaairlines.com/#contactus|title=Aruba Airlines - Contact Us|accessdate=2015-04-21 }}</ref>
Na kuminsamentu di 2011 e kompania a atrae inversionista nobo, ku ta kondusí na e mehoracion di e flota. E compania a risibí un Sertifikado di Operashon di aerolínea ekonómiko na ougùstùs di 2012. E aerolinea ta haya dos avion Airbus A320, e prome di nan a yega Aruba na november di 2012. E avion a kuminsá bula buelonan charter for di Aruba na fin di 2012 i e operashonnan programá a kuminsá e siguiente aña. Su promé destinashon tabata Maracaibo, Venezuela i despues Valencia, Venezuela. Despues riba 5 di yüli di e aña ei nan a inaugurá e buelonan pa Panama City, Panama. Y finalmente Miami, Merca.
Flota y Destinashonnan
{| class="wikitable sortable"
! Tipo di Avion !! Modelo !! Kantidat !! Kabina !! Asiento !! Registrashon
|-
| Airbus || A320-200 || 1 || Ekonomiko || ~180 || P4-AAF [4]
|-
| Airbus || A321-200 || 1 || Ekonomiko/“Premium” || ~178 || (vhe model, [5])
|-
| Bombardier || CRJ200 || 1 || Ekonomiko || ~52 || P4-CRA [6]
|}
== Destinashonnan selectá ==
{| class="wikitable sortable"
! Ruta !! País/Región !! Estado
|-
| Aruba ↔ Miami !! EEUU !! Activo (charter/regular) [3]
|-
| Aruba ↔ Maracaibo !! Venezuela !! Introdi (2012) [3]
|-
| Aruba ↔ Valencia !! Venezuela !! Introdi (2012) [3]
|-
| Aruba ↔ Panama City !! Panamá !! Introdi (5 Julio) [3]
|}
== Dificultadnan i Estado Actual ==
Durante e kriis di COVID-19 y problemanan operashonal, Aruba Airlines a enfrenta varios reto. Pa ehempel: su flota a keda parká, i datos reciente ta mustra ku e aerolínea no ta tene vuelos normales kuendo; por ehempel, un sitio pa seguimiento di vuelos ta nifiká kantidat “0” destinashon pa Aruba Airlines. [7]
Den marzo 2021 Aruba Airlines a risibí su promé A321-200 (P4-AAI) pa possibilitá un relansa, pero no ta klaro si e aerolínea actualmente ta operando vuelos regulares.[8]
E situashon ta kompleho: aunke e sitio ofisial y rekursonan ta indiká ku e aerolínea ta “active” [9], e falta di voli actual y klaridat publikashonal ta kreá duda.
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1359309649|titulo=ALM Flight 980}}
{{References}}
}}
[[:Kategoria:Aviashon]]
[[:Kategoria:Aruba]]
Historia
Aruba Airlines a wòrdu fundá na 2006 dor di Onno J. de Swart, kende tabata su promé direktor.[1]
E aerolínea a kuminsá operashonnan di charter na 2010 ku un avion chikí tipo Piper PA-31 Navajo di shete asiento. Na e promé añanan, e kompania a konsentrá riba desaroyo di su struktura operashonal i di merkado.
Na 2011, inversionistanan nobo a bin aden, loke a permití ekspanshon di e flota. Na ougùstùs 2012, e aerolínea a haña su sertifikado di operashon aéreo ekonómiko.
Durante e mesun periodo, Aruba Airlines a introdusí avionnan tipo Airbus A320, ku e promé avion a yega Aruba na novèmber 2012. E buelonan charter a kuminsá na final di 2012, miéntras ku operashonnan regular a sigui na 2013.
E promé destinashonnan regular tabata:
Maracaibo (Venezuela)
Valencia (Venezuela)
Despues, e red di ruta a wòrdu ampliá ku:
Panama City (Panamá)
Miami (Estados Unidos)
==Flota==
Aruba Airlines ta operá un flota limitá. Segun dato di 2025–2026, e aerolínea tin solamente un avion aktivo: Airbus A320-200 (aprox. 180 asiento)
Den pasado, e kompania a operá tambe avionnan tipo Airbus A319, Airbus A321-200 i Bombardier CRJ200, pero mayoria di nan no ta aktivo mas den operashon regular.
==Destinashonnan==
Aruba Airlines ta ofrece buelonan charter i, di manera limitá, buelonan regular pa diferente destinashonnan den Karibe, Suramérika i Estados Unidos.
Destinashonnan asociá ku e aerolínea den periodo reciente inkluí:
Curaçao
Bonaire
Medellín (Colombia)
Barranquilla (Colombia)
Georgetown (Guyana)
Miami (Estados Unidos)
Sinembargo, e red di ruta no ta fijo i por varia konsiderablemente. Hopi di e buelonan ta operá riba base di charter òf disponibilidad temporal.
==Dificultadnan i estado aktual==
Durante e periodo di pandemia di COVID-19 i despues, Aruba Airlines a enfrentá varios reto operashonal i finansiero.
E operashonnan a reducí konsiderablemente, i na algun momentonan e flota a keda parka. Aunke e kompania a risibí un Airbus A321-200 na 2021 ku e intenshon di relansamentu, informashon públiko tokante buelonan regular a keda limitá.
Segun fuente reciente, Aruba Airlines ta konta ainda komo e aerolínea di bandera di Aruba i formalmente aktivo, pero e grado di operashon regular por varia i no semper ta kla den dato públiko disponibel.
Organisashon
Aruba Airlines tin su sede na Oranjestad i ta operá for di Aeropuerto Internashonal Reina Beatrix.
Ademas, e kompania a mantené presensia den diferente merkadonan via ofisinan di benta, inkluyendo:
Miami
Curaçao
Bonaire
Venezuela
---------
Segun dato aktual (2025–2026), Aruba Airlines ta operá un flota hopi limitá, konsistiendo principalmente di un solo avion aktivo:
Airbus A320-200 – aproksimadamente 180 asiento
Dato di aviashon independiente ta konfirmá ku e aerolínea tin solamente 1 avion den servisio, ku otro avionnan den pasado ya no ta aktivo òf ta konsiderá komo parte di flota historiko .
Flota anterior
Aruba Airlines a operá e siguiente tiponan di avion den pasado:
Airbus A319-100
Airbus A321-200
Bombardier CRJ200
Piper PA-31 Navajo
Mayoria di e avionnan aki a wòrdu retirá entre 2018 i 2023, indikando un redukshon significativo den kapasidat operashonal.
🌍 Destinashonnan
Aruba Airlines ta ofresé buelonan charter i, di manera limitá, buelonan regular pa destinashonnan den Karibe, Suramérika i Estados Unidos.
Segun informashon mas reciente, e destinashonnan asociá ku e aerolínea inkluí:
Curaçao
Bonaire
Medellín (Colombia)
Barranquilla (Colombia)
Georgetown (Guyana)
Miami (Estados Unidos)
Fuente independiente ta indiká ku Aruba Airlines ta sirbi un kantidat chikí di destinashonnan (±3–8), ku un red di ruta ku por varia segun kondishonnan di merkado .
------------
18/10/25 Aruba Airlines is still operating and is the flag carrier and sole airline of Aruba. It is based at Queen Beatrix International Airport in Oranjestad and provides scheduled and charter services to various destinations across the Caribbean, South America, and the United States.
Operations: Aruba Airlines is currently the only Aruban airline. It offers both scheduled and charter flights, serving as a primary carrier to and from the island.
Headquarters: The airline's corporate headquarters are in Oranjestad, Aruba. Its main maintenance base is in Miami, Florida.
Destinations: It flies to a number of destinations, including cities in the Caribbean, South America (such as Medellin, Colombia, and Georgetown, Guyana), and the United States (such as Miami).
NOTES
'''Aruba Airlines''' (officially Arubaanse Luchtvaart Maatschappij N.V.) ta e aerolínea di bandera y e único aerolínea nashonal di Aruba. Fundá den 2006, Aruba Airlines ta oferé transporte aéreo regular y charter pa pasaheronan pa varias destinashon. Su sede korporativo ta na Oranjestad, Aruba, y su base di mantenemento prinsipal ta na Miami, Florida. Den 2015 e compañías a risibí e Aircraft Operating Certificate (AOC) for di Estados Unidos.[1][2]
== Historia ==
Aruba Airlines a wordo funda na 2006 pa Onno J. de Swart, kien tabata su promé direktor. Den 2010 e a inicia operashon di charter ku un Piper PA-31 Navajo di shete asiento. Su sede operashonal ta na Oranjestad, kaminda e tin su base perto di Aeropuerto Internacional Reina Beatrix. E tin ofisinan di benta na Miami (EEUU), Curaçao, Bonaire, i Venezuela (Maracaibo, Valencia y Maracay).[3]
Na 2011 Aruba Airlines a atraé inversionistanan nobo pa mehorá su flota. Den ougùstùs 2012, e aerolínea risibí su sertifikado di operashon aéreo ekonómiko, y e a introducí dos Airbus A320 na su flota (su promé A320 yegá na Aruba na november 2012).
Su promé ruta regular tabata Aruba → Maracaibo (Venezuela), sigi pa Aruba → Valencia (Venezuela), y mas dilanti Aruba → Panama City (Panamá) i Aruba → Miami (EEUU).
------------
{{Variante|a}}
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Jet Air
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda =
| antesecor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado =
| propietario =
| director ehecutivo =
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Jet Air''' (oficialmente ) ta e aerolínea nacional di
{{Appendix}}
[[:Category:Aviashon]]
[[:Category:Karibe Hulandes]]
-------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Avia Air
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda =
| antesecor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado =
| propietario =
| director ehecutivo =
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Avia Air''' ta un compania aereo di Aruba cu a opera entre .. y november 2003.
Avia Air tabata un aerolinea basá na Aruba.
Avia Air a suspendé su servisio na novèmber 2003 i tabata trahando pa reestructurá su operashonnan bou di protekshon di bankrut. 1]
== Historia ==
Avia Air a kuminsá operashon den zomer di 1994 inicialmente tres Cessna 402B ⁇ (P4-AVA te ku
P4-AVC); e mesun aña a añadí un Embraer Bandeirante (P4-AVD). Pasobra Air Aruba a enfoca mas y mas riba buelonan pa Merka, algun ruta regional por a bira operá. A kuminsá ku servisionan di liña pa Curaçao, Bonaire i e siudatnan Venezolano di Maracaibo, Punto Fijo i Valencia. Na fin di 1995,
a cumpra un di dos Bandeirante P4-AVE).<ref>[http://landewers.net/P4-artikel.pdf 20 jaar Arubaans Luchtvaartuig Register
Arno Landewers]</ref>
Na 13 di mart di 1996 e barku a kai banda di (Venezuela) e Cessna 402B P4-AVB na laman,
cu a mata tur ocho persona den e auto.
E tabata trata di un buelo di linea di Aruba pa Punto Fijo. E piloto a reporta na un otro avion di Avia Problema di aire ku e motor robes, i algun tempu despues cu un candela a kibra. For di investigashon a resulta cu e candela a causa e motor y un parti di a kibra e ala robes di e avion, despues cu e Nort di Las Piedras- Aeropuerto di Punto Fijo - a kai.
Na komienso di 2003, un Short SD.360-200 a kumpra, pero e aparato aki no a wòrdu a drenta servisio. For di mei 2003 no tabatin sèn mas pa paga salario di e personal y operacionnan di vuelo a keda para. Poco despues e lease company Volvo Aero a pidi e motornan di e dos Bandeirantes y finalmente
E departamento di impuesto a konfiská tur e produktonan. E Cessna tambe a keda destruí.
aerodinámiko pa motibu di mantenshon atrasá. Con E shortenan a bira algun e vuelo di entrenamentu a tuma lugá despues di e grupo di invershon IMCA, propietario di Air Exel,
a kumpra un participacion di 50% den Avia Air. Avia Air
lo sigui como AviaExel. E falta di Avia Air a hasi un pèrmit di establesementu definitivo
drecha bo kara. Na òktober 2003 e kompania a a declara su mes na faillite. Poco despues, e 'Short' a bira e doño a rekuperá; tur dos Bandeirantes a keda te ku e zomer di e aña aki riba e
Aeropuerto di Oranjestad ta para y e Cessna 402 P4-AVA ainda ta presente aki.
==Code data==
*[[International Air Transport Association|IATA]] Code: '''3R'''
*[[International Civil Aviation Organization|ICAO]] Code: '''ARB'''
*Callsign: Aviair
==Flota==
*Short 360-200
*Embraer EMB 110 Bandeirante
== Wak tambe ==
* [[Lista di eks-kompania aéreo di Karibe Hulandes]]
{{Appendix}}
NOTES
* Avia Air a cuminsa na 1984 como compania di charter Avia Air Chapter cu tabata activo na Aruba i Corwou.
* in augustus 1987 verscheen het Avia Air toestel met piloot Robby Anjie, 26 jr., ter hoogte van MAcoya, Venezuela. Een tweemotorig vliegtuig Cessna met kenteken N-5351- A van de particuliere chartermaatschappij van de heer Efi Tromp, Avia Air, wordt sinds vrijdagavond op de route van Punto Fjjo (Venezuela) naar de luchthaven van Aruba vermist.
* directie/eignaaar? Efi Tromp.
* HetvliegtuigiseenJetpropAerocommander, een snelle vliegtuig ingericht met de nodige luxe. Avia- Air hoopt met zijn nieuwe aanwinst de Curagaose zakenman nu een nog betere service te verlenen. Avia- Air die in 1980 bij ministriële beschikking toestemming kreeg om samen met twee andere luchttransportmaatschappijen commerciële passagiersvluchten uit te voeren, biedt rechtstreekse vluchten aan naar alle bestemmingen in het Caribisch gebied, Colombia, Venezuela en Suriname. Met dit nieuwe vliegtuig hoopt Avia- Air bij te kunnen dragen aan de economische ontwikkeling van Curagao,<ref>TOEKOMST ANDERS TEKORT AAN GEKWALIFICEERDE KRACHTEN CDM ervaart dat nu al Opleiding vaklieden in metaalsector noodzakelijk. "Amigoe". Curaçao, 24-08-1987, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642489:mpeg21:p003</ref>
* 1994: Avia Air van Efi Tromp is reeds enige tijd doende met plannen om commutervluchten tussen de eilanden te gaan vliegen.
* Avia Air heeft vanaf woensdag een nieuw vliegtuig in bedrijf. Het is een EMB-110, van Braziliaanse makelij, dat 19 passagiers kan vervoeren. Het kan gecharterd worden voor vluchten Aruba - Curagao v.v. en Aruba - Bonaire v.v. Auia Air voert tweemaal daags vluchten uit tussen Aruba en Punto Fijo in Venezuela.<ref>WILLEMSTAD— Avia Air heeft vanaf woensdag een nieuw vliegtuig in bedrijf. Het is een EMB-110, van Braziliaanse makelij, dat 19 passagiers kan vervoeren. Het kan gecharterd worden voor vluchten Aruba – Curagao v.v. en Aruba – Bonaire v.v. Auia Air voert tweemaal daags vluchten uit tussen Aruba en Punto Fijo in Venezuela.. "Amigoe". Curaçao, 12-10-1994, p. 9. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645369:mpeg21:p009</ref>
* Luchtvaartmaatschappij Avia Air die door de regering als nationale luchtvaartmaatschappij *s erkend, heeft plannen °ni met ingang van 1 december aanstaande naar vleugels uit te slaan. **er dag vertrekken twee yiuchten naar Punto Fijo (Venezuela), dirie naar en vier naar öonaire. Avia Air president Ciro Pieters. In 1986 is Avia Air begonnen als chartermaatschappij voor vluchten in de omgeving. In april van dit jaar kreeg Avia Air een vergunning om regelmatige vluchten uit te voeren. De maatschappij heeft vijf vliegtuigen: twee Embriers 110, elk met zestien stoelen en extra ruimte voor de koffers en twee Cessnas, elk met zeven stoelen.<ref>Plannen Avia Air om vleugels uit te slaan. "Amigoe". Curaçao, 28-11-1995, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644874:mpeg21:p007</ref>
* 1995: Het particuliere Avia Air heeft afgelopen vrijdag van minister. Glenbert Croes van Verkeer en Communicatie de vergunning ontvangen om geregelde vluchten uit te voeren. "Wij zijn nu ook een officiële luchtvaartmaatschappij die vluchten uit mag voeren op Bonaire, Curacao, Coro en Las Piedras", zo reageerde Avia Air-president Ciro Pieters vanmorgen desgevraagd. Ook werd vastgesteld dat de luchtvaartmaatschappijen van de twee landen (aruba-NA) elk een bepaald aantal vluchten kan uitvoeren. Dit zijn Aruba- Curacao met 35 vluchten per week, Aruba-Bonaire met 28 Avia Air, dat tot nu toe alleen chartervluchten verzorgde, begint binnen afzienbare tijd met de vluchten op Bonaire, Curacao en de twee Venezolaanse steden Coro en Las Piedras.
* Avia Air kreeg op 28 april van de minister Glenbert Croes van Vervoer en Communicatie een vergunning om geregelde vluchten uit te voeren tussen Cura9ao, Bonaire, Coro, Las Piedras en thuisbasis Aruba. De voorbereidingen betreffen nu voornamelijk de vluchten tussen de ABC-eilanden.
{{Appendix}}
------------------
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Insel Air Aruba
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda =
| antesecor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado =
| propietario =
| director ehecutivo =
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Insel Air Aruba''' tabata un aerolinea y subsidiario di Insel Air, como tambe e aerolinea oficial nacional di Aruba.<ref>[http://curacaochronicle.com/aviation/insel-air-aruba-seeks-u-s-routes/ Insel Air Aruba Seeks U.S. Routes]</ref>
de.wiki:Insel Air Aruba tabata un aerolinea y subsidiario di Insel Air, como tambe e aerolinea oficial nacional di Aruba. [1]
Un investigashon ku a tuma lugá na yanüari 2017 dor di e Inspectie Leefomgeving en Transport di Reino Hulandes a evidensiá defectonan tantu den e kompania mayor Insel Air i Insel Air Aruba, komo tambe den e outoridatnan di aviashon di Kòrsou i Aruba. Komo resultado, un kantidat di avion di e dos kompanianan lo no por bula pa un tempu indeterminá. Insel Air i Insel Air Aruba despues a reduci nan destinashonnan di buelo, ku anteriormente tambe tabata inkluí destinashonnan den Merka i Sur Amerika, pa e islanan ABC i Sint Maarten.<ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Dutch ILT intervenes in Curaçao, Aruba CAAs |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/53584-dutch-ilt-intervenes-in-curaao-aruba-caas ch-aviation.com]}}</ref><ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Insel Air axes bulk of network, retains ABC Islands |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/53989-insel-air-axes-bulk-of-network-retains-abc-islands ch-aviation.com]}}</ref><ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Curaçao's Insel Air looking to dispose of Aruban unit |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/54051-curaaos-insel-air-looking-to-dispose-of-aruban-unit ch-aviation.com]}}</ref><ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Curaçao's Insel Air fends off bankruptcy filing |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/54267-curaaos-insel-air-fends-off-bankruptcy-filing ch-aviation.com]}}</ref>
Insel Air Aruba a stop di opera na 2017 despues di cinco aña. [6]
== Flota ==
For di maart 2017, Insel Air Aruba su flota tabata consisti di ocho avion, di cual ningun ta operacional.<ref>[http://www.ch-aviation.com/portal/aircraft/search?search=1&cha=ISU ch-aviation], abgerufen am 20. März 2017.</ref>
==Wak tambe ==
* [[Lista di eks-kompania aéreo di Karibe Hulandes]]
== Link externo ==
* [https://www.fly-inselair.com/en/ Webpräsenz der Insel Air] (englisch und spanisch)
* [http://www.airliners.net/search/photo.search?airlinesearch=Insel%20Air%20Aruba&distinct_entry=true Fotos] der Insel Air Aruba auf [[Airliners.net]]
{{Appendix}}
-----------------
'''Aruba Flying Club''' tabata un asociacion di piloto amatur na Aruba??
== Historia ==
AFC ta data di ananan 1940. Tabata haci uzo di aeropuerto de Vuyst na San nicolas den bario di juana morto. met hangar
Na 1998 AFC a bira activo atrobe. AFC in 1950 statutair opgricht Vereniging Aruba Flying Club
In 1998 werd de Aruba Flying Club weer actief (welke vanaf de oorlogsjaren tot in de jaren 70 al
had bestaan). Aanvankelijk werd gevlogen met de Cessna 172M P4-BON, in 1992 en 1993 aangevuld
met Cessna 182P P4-GIN en sinds 1998 met een Amerikaans geregistreerde Cessna 172R, de N174AP.<ref>[http://landewers.net/P4-artikel.pdf 20 jaar Arubaans Luchtvaartuig Register
Arno Landewers]</ref>
Eleccion di directiva di AFC
* na 1956 e club tabatin 4 avioneta propio di cual e ultimo adkisicion tabata un stimson. Cu e avionetanan tabata bula y tene competencia y demostracionnan.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-ARUBAANSECOURANT-1956-09/page/n67/mode/2up?q=flying Aruba Flying Club viert eerste vlucht van nieuwe Stimson], Arubaanse Courant (21 september 1956)</ref>
* Aanwijzing: Als leden van de Raad van Beheer van de Aruba Flying Club, de heren: P. A. de Vuyst; Commandant Onderzoekings en Bewakingsdienst op Aruba; H. A. Hessling, Ambtenaar belast met het domein beheer op Aruba
* in 1950 de 100ste vliegbevet uitgereikt =- examens sportvliegr, instrument vlieger en instructur
* De Aruba Flying | Club 'is een bloeiende vereniging. | Het maximum aantal leden dat toegelaten wordt bedraagt statutair vijftig en dat heeft men vrijwel voortdurend. Het aantal brevetten dat in de loop der jaren werd uitge- > reikt loopt in de honderden. De samenwerking tussen A.F.C. en overheid is voortreffelijk en het aantal deskundigen waarover men kan beschikken ruim voldoende. De vloot bestaat uit vier toestellen, waarbij dan nog drie komen, die particulier eigendom van enkele leden zijn. De minimum leeftijdsgrens voor het behalen van een brevet is zeventien jaar. Men moet zich hiertoe eerst aan een strenge medische keuring onderwerpen. Voorschrift i.; dat men een aandeel koopt van driehonderd gulden. Daarna hebben de meeste leerlingen ongeveer 12 uur lessen nodig om dan nog een 25 tot 30 uur solo te vliegen voor zij het brevet kunnen halen. De totale instruktieteksten
belopen dan ongeveer ƒ 500.—. Wie eenmaal het brevet heeft en de nodige proeven hoeft afgelegd mag zelf een vliegtuigje huren, eerst voor vluchten boven het eiland, daarna ook voor tochtjes naar buiten. Voor weekenden komen vooral Curaeao en Bonaire in aanmerking voor langere vakanties Venezuela en andere omliggende landen. Enkele leden, als de heren Riehardson en van der Voort maakten ook veel langer vakantievluchteri (om langs de Venezolaans kust, Trinidad en andere eilanden naar Sint Maarten.<ref>De Aruba Flying Club. "Amigoe di Curacao". Willemstad, 26-10-1957. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000211195:mpeg21:p003</ref>
* Voor velen is het vertrek van de heer Pieter A. de Vuyst ongemerkt voorbij gegaan. Gedurende de tweede wereldoorlog was hij verbindingsmarineofficier en gedurende die tijd begon hij met het plannen voor een particulier vliegvels, dat naar hem genoemd werd. Op 16 juli 1944 werd dit vliegveld geopend dooi de toenmalige Gezaghebber I. Wagemaker. Dat het vliegveld naar hem ge noemd werd, was op voordracht van Aruba Flying Club als waardering voor het vele werk dat hij voor deze club had gedaan. In oktober 1945 kwam de heer de Vuyst in dienst van de Lago en verliet deze op 1 juni j.l. 1956.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010404914:mpeg21:p005|titel=Pieter A. de Vuyst verliet Aruba|werk=[[Amigoe]]|datum=1956-06-18|bezochtdatum=2024-03-12}}</ref>
{{Appendix}}
AFC is een Arubaanse vereniging ter beoefening van de vliegsport, opgericht in 1942 door employes van Lago te San Nicolas. Eerste voorzitter was Pieter A. de Vuijst, waarnaar het sportvliegveld is genoemd.<ref>Hoetink, Encyclopedie van de Nederlandse Antillen, 1969 pag.55</ref>
-----------------
== EZ Air (aanvulling)==
Mester menshoná ku direktor di Medicair Rene Winkel ta alabes direktor di aerolínea EZ Air, pues e kontrato firmá ta ku Winkel i no e aerolínea EZ Air. Esaki ta importante pa menshoná mirando ku den komunidat tin e impreshon ku ta EZ Air ta sòru pa Ambulans Aéreo. “Nos tin kontrato ku e doño pues no e aerolínea mes. Awor a yega e momentu ku e kontrato a vense. Segun e proseso, tur interesado por entregá un petishon pa ehekutá e tarea di Ambulans Aéreo. Boneriano 29-11-2023 titel=Ken ta bai ehekuta air ambulans?|https://awemainta.com/boneriano/
Medicair tambe por bolbe entregá un petishon”, e ta splika. Sinembargo e no ta konfirmá ku vensementu di e kontrato a sosedé entrante yanüari 2024. Tambe e ta sigurá ku e situashon di niun forma ta opstakulisá servisio di Ambulans Aéreo.
Mester menshoná ku ya pa algun luna tin spekulashon tokante e situashon aki. Dòkter Frans komo direktor di FM den un rueda di prensa anterior a konfirmá ku Ministerio na Hulanda ke pa ehekutá buelonan di Ambulans Aéreo ku avionnan registrá na Hulanda. Tur esaki por konsiderá komo opstákulo pa proveodornan lokal.
BONERIANO a tuma kontakto ku Rene Winkel tokante e situashon aki i e ta splika ku e no ta deseá na amplia masha mirando ku FM ainda ta un kliente.
“Echo sí ta ku FM algun tempu atras a saka un asina yamá ‘tender’ pa buska un operadó pa ambulans aéreo ku lo trese avionnan ku registrashon PH, esta di Hulanda. Es mas FM lo ta basta leu pa bira un operador di aerolínea. No ta eksistí Ambulans Aéreo, ta eksistí pèrmit pa ehekutá buelo ‘ airline operator certificate’ (AOC). Di aki ta haña un provishon riba e pèrmit pa Ambulans Aéreo pasombra ta buelo komersial i ku nan lo bula bou di e reglanan Europeo, EASA”, e ta splika.
Winkel ta agregá ku nan tambe a lesa ku FM ke bin ku avion di Ambulans eléktriko, pero tambe
mester bisa ku e teknologia aki no ta asina leu ainda.
“No ta eksistí avion eléktriko ainda ku por bula e rutanan aki, i dado kaso ku bin ku avionnan
asina mes, mester pasa den hinter un prosedura pa nan wòrdu sertifiká pa departamentonan
konserní manera Curacao Civil Aviation Authority (CCAA) Y ILT holanda , Esei ta nifiká ku por dura
añanan promé ku por bai usa avionnan eléktriko pa transporte di pashènt.”
Importansia di Ambulans Aéreo
Esaki ta un avion privá spesialmente adaptá pa duna sosten médiko na pashèntnan durante transporte. Un dòkter, paramediko òf ekipo di dòkternan altamente kualifiká lo biaha ku su pashènt pa atendé e pashènt te ora e yega e aeropuerto destiná i por transportá e pashènt na un manera sigur te su kas òf pa un hòspital den e pais. E Ambulans Aéreo lógikamente ta karga tur e ekipo i e remedinan nesesario durante e buelo.
{{Appendix}}
-----------------------------
__NOINDEX__
7er681r7b5gnx65yu4p4r8s5aah9e8m
199516
199515
2026-08-04T18:08:19Z
Caribiana
8320
/* Flota y red di conexion */
199516
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
* Nieuw: [[Avia Air]] - [[Insel Air Aruba]] - [[Aruba Airlines]] - [[Aruba Flying Club]] . [[SLM]] - [[Jetair Caribbean]] - [[Buelo 980 di ALM]] - [[Margareth Abraham]]
* Aanvullen: [[Z Air]]
---------------
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Aruba Airlines
| pais = {{ABW}}
| imagen = Aruba Airlines Airbus A320-232 (P4-AAA) at Miami International Airport.jpg
| descripcion = Airbus A320-232 (P4-AAA) aterisando na Aeropuerto Internacional Miami
| funda = 2006
| antecesor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado = Onno J. de Swart
| sede = Wayaca 6B, Aruba
| propietario = Seastar Holding NV
| director ehecutivo =
| pais = {{ABW}}
| sector = transporte
| industria = aviacion
| website = https://www.arubaairlines.com/
}}
'''Aruba Airlines''' (oficialmente '''Arubaanse Luchtvaart Maatschappij N.V.''') ta e aerolinea di bandera y e unico aerolinea nacional di [[Aruba]]. Funda na 2006, e compania ta ofrece transporte aereo pa pasahero, tanto servicio regular como charter, pa varios destinacion den Caribe, [[Sur Amérika|Sur America]] y [[Estadonan Uni di Amérika|Merca]].
Aruba Airlines su sede ta na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]], Aruba, cerca di [[Aeropuerto Internacional Reina Beatrix]], mientras su base principal pa mantenemento ta situa na [[Miami]], [[Florida]]. Na 2015, e aerolinea a ricibi un ''Aircraft Operating Certificate'' (AOC) for di Merca.[1][2]
== Historia ==
Aruba Airlines a wordo funda na 2006 door di Onno J. de Swart, kende tabata su prome director.<ref>{{Cite web|url=http://curacaochronicle.com/aviation/press-release-settlement-between-aruba-airlines-and-de-swart/|title=Press release: Settlement between Aruba Airlines and de Swart|date=2017-06-16}}</ref>
E aerolinea a cuminsa operacionnan di charter na 2010 cu un avion chikito tipo Piper PA-31 Navajo di shete asiento.<ref name="caribseek">{{citeer web|url=http://news.caribseek.com/index.php/caribbean-islands-news/aruba-news/the-morning-news-aruba-news/item/30639-aruba-airlines-welcomes-their-first-airbus-320|titel=Aruba Airlines welcomes their first Airbus 320|archiefurl=https://web.archive.org/web/20130627074832/http://news.caribseek.com/index.php/caribbean-islands-news/aruba-news/the-morning-news-aruba-news/item/30639-aruba-airlines-welcomes-their-first-airbus-320|archiefdatum=2013-06-27}}</ref> Den e prome añanan, e compania a concentra riba desaroyo di su structura operacional y di mercado.
Na 2011, inversionistanan nobo a bin aden, loke a permití expansion di e flota.<ref name="caribseek"/> Na augustus 2012, e aerolinea a haya su certificado di operacion aéreo economico.<ref>{{Cite web|url=http://www.curacaochronicle.com/region/minister-otmar-oduber-signs-economic-aoc-for-aruba-airlines/|title=Minister Otmar Oduber signs economic AOC for Aruba Airlines|access-date=|archive-url=https://web.archive.org/web/20171115201613/http://curacaochronicle.com/region/minister-otmar-oduber-signs-economic-aoc-for-aruba-airlines/|archive-date=2017-11-15|url-status=dead}}</ref>
Durante e mesun periodo, Aruba Airlines a introduci avionnan tipo Airbus A320, cu e prome avion a yega Aruba na novèmber 2012. E vuelonan charter a cuminsa na final di 2012, mientras cu operacionnan regular a sigui na 2013.
E prome destinacionnan regular tabata [[Maracaibo]] y [[Valencia]] na [[Venezuela]]. Despues, e red di ruta a wordo amplia cu [[Siudad di Panama|Panama City]] ([[Panama]]) y [[Miami]] (Merca).<ref>{{cite web|url=http://www.routesonline.com/news/29/breaking-news/203643/aruba-airlines-begins-operation-to-maracaibo-panama-city-from-june-2013/|title=Aruba Airlines Begins Operation to Maracaibo / Panama City from June 2013|publisher=Routesonline|accessdate=21 July 2013|archive-date=2013-11-13 |archive-url=https://web.archive.org/web/20131113214128/http://www.routesonline.com/news/29/breaking-news/203643/aruba-airlines-begins-operation-to-maracaibo-panama-city-from-june-2013/|url-status=dead}}</ref> Na december 2019 a lansa servicio nonstop nobo for di Aruba pa [[Barranquilla]] y [[Medellin]].<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2020-02-04/page/n3/mode/1up?q=aruba+airlines Aeropuerto di Aruha: Cantidad di pasahero a aumenta den 2019], Bon Dia Aruba (4 di februari 2020)</ref>
Durante e periodo di [[Pandemia di COVID-19]] y despues, Aruba Airlines a enfrenta varios reto operacional y financiero. E operacionnan a reduci considerablemente, y na algun momento e flota a keda para na tera.
Na 2021, e compania a ricibi un Airbus A321-200 na 2021 pa lansa su operacionnan di nobo.
==Flota y red di conexion==
Aruba Airlines ta operá un flota limitá. Segun dato di 2025–2026, e aerolinea tin den operacion:
* un avion tipo Airbus A320-200 (aprox. 180 asiento)<ref>{{cite journal |title=Global Airline Guide 2025 - Aruba Airlines |journal=Airliner World |date=september 2025 |page=50}}</ref>
* un avion tipo Bombardier CRJ200 (52 pasahero).<ref>[https://www.arubaairlines.com/fleet Fleet], arubaairlines.com</ref>
Den pasado, e compania a opera tambe avionnan di tipo Airbus A319 y Airbus A321-200.
Na 2026, e siguiente destinacionnan ta forma parti di e red di conexion di e aerolinea:<ref>https://www.arubaairlines.com/ Aruba Airlines], arubaairlines.com</ref>
*Corsou
*[[Boneiru|Boneiro]]
*[[Medellín]] (Colombia)
*Barranquilla (Colombia)
*[[Georgetown]] (Guyana)
*Miami (Merca)
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =|titulo=}}
{{References}}
}}
[[:Kategoria:Aviashon]]
[[:Kategoria:Aruba]]
---------------
E sede principal ta na Oranjestad na Aruba, cual ta e centro di operacion principal, y e aerolinea a habri un oficina nobo na [[Aeropuerto Internacional Reina Beatrix]]. E tin tambe ofisina di benta na Miami, Curaçao, Bonaire i na Maracaibo, Valencia i Maracay.<ref name="arubaair-offices">{{cite web|url=http://www.arubaairlines.com/#contactus|title=Aruba Airlines - Contact Us|accessdate=2015-04-21 }}</ref>
Na kuminsamentu di 2011 e kompania a atrae inversionista nobo, ku ta kondusí na e mehoracion di e flota. E compania a risibí un Sertifikado di Operashon di aerolínea ekonómiko na ougùstùs di 2012. E aerolinea ta haya dos avion Airbus A320, e prome di nan a yega Aruba na november di 2012. E avion a kuminsá bula buelonan charter for di Aruba na fin di 2012 i e operashonnan programá a kuminsá e siguiente aña. Su promé destinashon tabata Maracaibo, Venezuela i despues Valencia, Venezuela. Despues riba 5 di yüli di e aña ei nan a inaugurá e buelonan pa Panama City, Panama. Y finalmente Miami, Merca.
Flota y Destinashonnan
{| class="wikitable sortable"
! Tipo di Avion !! Modelo !! Kantidat !! Kabina !! Asiento !! Registrashon
|-
| Airbus || A320-200 || 1 || Ekonomiko || ~180 || P4-AAF [4]
|-
| Airbus || A321-200 || 1 || Ekonomiko/“Premium” || ~178 || (vhe model, [5])
|-
| Bombardier || CRJ200 || 1 || Ekonomiko || ~52 || P4-CRA [6]
|}
== Destinashonnan selectá ==
{| class="wikitable sortable"
! Ruta !! País/Región !! Estado
|-
| Aruba ↔ Miami !! EEUU !! Activo (charter/regular) [3]
|-
| Aruba ↔ Maracaibo !! Venezuela !! Introdi (2012) [3]
|-
| Aruba ↔ Valencia !! Venezuela !! Introdi (2012) [3]
|-
| Aruba ↔ Panama City !! Panamá !! Introdi (5 Julio) [3]
|}
== Dificultadnan i Estado Actual ==
Durante e kriis di COVID-19 y problemanan operashonal, Aruba Airlines a enfrenta varios reto. Pa ehempel: su flota a keda parká, i datos reciente ta mustra ku e aerolínea no ta tene vuelos normales kuendo; por ehempel, un sitio pa seguimiento di vuelos ta nifiká kantidat “0” destinashon pa Aruba Airlines. [7]
Den marzo 2021 Aruba Airlines a risibí su promé A321-200 (P4-AAI) pa possibilitá un relansa, pero no ta klaro si e aerolínea actualmente ta operando vuelos regulares.[8]
E situashon ta kompleho: aunke e sitio ofisial y rekursonan ta indiká ku e aerolínea ta “active” [9], e falta di voli actual y klaridat publikashonal ta kreá duda.
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1359309649|titulo=ALM Flight 980}}
{{References}}
}}
[[:Kategoria:Aviashon]]
[[:Kategoria:Aruba]]
Historia
Aruba Airlines a wòrdu fundá na 2006 dor di Onno J. de Swart, kende tabata su promé direktor.[1]
E aerolínea a kuminsá operashonnan di charter na 2010 ku un avion chikí tipo Piper PA-31 Navajo di shete asiento. Na e promé añanan, e kompania a konsentrá riba desaroyo di su struktura operashonal i di merkado.
Na 2011, inversionistanan nobo a bin aden, loke a permití ekspanshon di e flota. Na ougùstùs 2012, e aerolínea a haña su sertifikado di operashon aéreo ekonómiko.
Durante e mesun periodo, Aruba Airlines a introdusí avionnan tipo Airbus A320, ku e promé avion a yega Aruba na novèmber 2012. E buelonan charter a kuminsá na final di 2012, miéntras ku operashonnan regular a sigui na 2013.
E promé destinashonnan regular tabata:
Maracaibo (Venezuela)
Valencia (Venezuela)
Despues, e red di ruta a wòrdu ampliá ku:
Panama City (Panamá)
Miami (Estados Unidos)
==Flota==
Aruba Airlines ta operá un flota limitá. Segun dato di 2025–2026, e aerolínea tin solamente un avion aktivo: Airbus A320-200 (aprox. 180 asiento)
Den pasado, e kompania a operá tambe avionnan tipo Airbus A319, Airbus A321-200 i Bombardier CRJ200, pero mayoria di nan no ta aktivo mas den operashon regular.
==Destinashonnan==
Aruba Airlines ta ofrece buelonan charter i, di manera limitá, buelonan regular pa diferente destinashonnan den Karibe, Suramérika i Estados Unidos.
Destinashonnan asociá ku e aerolínea den periodo reciente inkluí:
Curaçao
Bonaire
Medellín (Colombia)
Barranquilla (Colombia)
Georgetown (Guyana)
Miami (Estados Unidos)
Sinembargo, e red di ruta no ta fijo i por varia konsiderablemente. Hopi di e buelonan ta operá riba base di charter òf disponibilidad temporal.
==Dificultadnan i estado aktual==
Durante e periodo di pandemia di COVID-19 i despues, Aruba Airlines a enfrentá varios reto operashonal i finansiero.
E operashonnan a reducí konsiderablemente, i na algun momentonan e flota a keda parka. Aunke e kompania a risibí un Airbus A321-200 na 2021 ku e intenshon di relansamentu, informashon públiko tokante buelonan regular a keda limitá.
Segun fuente reciente, Aruba Airlines ta konta ainda komo e aerolínea di bandera di Aruba i formalmente aktivo, pero e grado di operashon regular por varia i no semper ta kla den dato públiko disponibel.
Organisashon
Aruba Airlines tin su sede na Oranjestad i ta operá for di Aeropuerto Internashonal Reina Beatrix.
Ademas, e kompania a mantené presensia den diferente merkadonan via ofisinan di benta, inkluyendo:
Miami
Curaçao
Bonaire
Venezuela
---------
Segun dato aktual (2025–2026), Aruba Airlines ta operá un flota hopi limitá, konsistiendo principalmente di un solo avion aktivo:
Airbus A320-200 – aproksimadamente 180 asiento
Dato di aviashon independiente ta konfirmá ku e aerolínea tin solamente 1 avion den servisio, ku otro avionnan den pasado ya no ta aktivo òf ta konsiderá komo parte di flota historiko .
Flota anterior
Aruba Airlines a operá e siguiente tiponan di avion den pasado:
Airbus A319-100
Airbus A321-200
Bombardier CRJ200
Piper PA-31 Navajo
Mayoria di e avionnan aki a wòrdu retirá entre 2018 i 2023, indikando un redukshon significativo den kapasidat operashonal.
🌍 Destinashonnan
Aruba Airlines ta ofresé buelonan charter i, di manera limitá, buelonan regular pa destinashonnan den Karibe, Suramérika i Estados Unidos.
Segun informashon mas reciente, e destinashonnan asociá ku e aerolínea inkluí:
Curaçao
Bonaire
Medellín (Colombia)
Barranquilla (Colombia)
Georgetown (Guyana)
Miami (Estados Unidos)
Fuente independiente ta indiká ku Aruba Airlines ta sirbi un kantidat chikí di destinashonnan (±3–8), ku un red di ruta ku por varia segun kondishonnan di merkado .
------------
18/10/25 Aruba Airlines is still operating and is the flag carrier and sole airline of Aruba. It is based at Queen Beatrix International Airport in Oranjestad and provides scheduled and charter services to various destinations across the Caribbean, South America, and the United States.
Operations: Aruba Airlines is currently the only Aruban airline. It offers both scheduled and charter flights, serving as a primary carrier to and from the island.
Headquarters: The airline's corporate headquarters are in Oranjestad, Aruba. Its main maintenance base is in Miami, Florida.
Destinations: It flies to a number of destinations, including cities in the Caribbean, South America (such as Medellin, Colombia, and Georgetown, Guyana), and the United States (such as Miami).
NOTES
'''Aruba Airlines''' (officially Arubaanse Luchtvaart Maatschappij N.V.) ta e aerolínea di bandera y e único aerolínea nashonal di Aruba. Fundá den 2006, Aruba Airlines ta oferé transporte aéreo regular y charter pa pasaheronan pa varias destinashon. Su sede korporativo ta na Oranjestad, Aruba, y su base di mantenemento prinsipal ta na Miami, Florida. Den 2015 e compañías a risibí e Aircraft Operating Certificate (AOC) for di Estados Unidos.[1][2]
== Historia ==
Aruba Airlines a wordo funda na 2006 pa Onno J. de Swart, kien tabata su promé direktor. Den 2010 e a inicia operashon di charter ku un Piper PA-31 Navajo di shete asiento. Su sede operashonal ta na Oranjestad, kaminda e tin su base perto di Aeropuerto Internacional Reina Beatrix. E tin ofisinan di benta na Miami (EEUU), Curaçao, Bonaire, i Venezuela (Maracaibo, Valencia y Maracay).[3]
Na 2011 Aruba Airlines a atraé inversionistanan nobo pa mehorá su flota. Den ougùstùs 2012, e aerolínea risibí su sertifikado di operashon aéreo ekonómiko, y e a introducí dos Airbus A320 na su flota (su promé A320 yegá na Aruba na november 2012).
Su promé ruta regular tabata Aruba → Maracaibo (Venezuela), sigi pa Aruba → Valencia (Venezuela), y mas dilanti Aruba → Panama City (Panamá) i Aruba → Miami (EEUU).
------------
{{Variante|a}}
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Jet Air
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda =
| antesecor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado =
| propietario =
| director ehecutivo =
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Jet Air''' (oficialmente ) ta e aerolínea nacional di
{{Appendix}}
[[:Category:Aviashon]]
[[:Category:Karibe Hulandes]]
-------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Avia Air
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda =
| antesecor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado =
| propietario =
| director ehecutivo =
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Avia Air''' ta un compania aereo di Aruba cu a opera entre .. y november 2003.
Avia Air tabata un aerolinea basá na Aruba.
Avia Air a suspendé su servisio na novèmber 2003 i tabata trahando pa reestructurá su operashonnan bou di protekshon di bankrut. 1]
== Historia ==
Avia Air a kuminsá operashon den zomer di 1994 inicialmente tres Cessna 402B ⁇ (P4-AVA te ku
P4-AVC); e mesun aña a añadí un Embraer Bandeirante (P4-AVD). Pasobra Air Aruba a enfoca mas y mas riba buelonan pa Merka, algun ruta regional por a bira operá. A kuminsá ku servisionan di liña pa Curaçao, Bonaire i e siudatnan Venezolano di Maracaibo, Punto Fijo i Valencia. Na fin di 1995,
a cumpra un di dos Bandeirante P4-AVE).<ref>[http://landewers.net/P4-artikel.pdf 20 jaar Arubaans Luchtvaartuig Register
Arno Landewers]</ref>
Na 13 di mart di 1996 e barku a kai banda di (Venezuela) e Cessna 402B P4-AVB na laman,
cu a mata tur ocho persona den e auto.
E tabata trata di un buelo di linea di Aruba pa Punto Fijo. E piloto a reporta na un otro avion di Avia Problema di aire ku e motor robes, i algun tempu despues cu un candela a kibra. For di investigashon a resulta cu e candela a causa e motor y un parti di a kibra e ala robes di e avion, despues cu e Nort di Las Piedras- Aeropuerto di Punto Fijo - a kai.
Na komienso di 2003, un Short SD.360-200 a kumpra, pero e aparato aki no a wòrdu a drenta servisio. For di mei 2003 no tabatin sèn mas pa paga salario di e personal y operacionnan di vuelo a keda para. Poco despues e lease company Volvo Aero a pidi e motornan di e dos Bandeirantes y finalmente
E departamento di impuesto a konfiská tur e produktonan. E Cessna tambe a keda destruí.
aerodinámiko pa motibu di mantenshon atrasá. Con E shortenan a bira algun e vuelo di entrenamentu a tuma lugá despues di e grupo di invershon IMCA, propietario di Air Exel,
a kumpra un participacion di 50% den Avia Air. Avia Air
lo sigui como AviaExel. E falta di Avia Air a hasi un pèrmit di establesementu definitivo
drecha bo kara. Na òktober 2003 e kompania a a declara su mes na faillite. Poco despues, e 'Short' a bira e doño a rekuperá; tur dos Bandeirantes a keda te ku e zomer di e aña aki riba e
Aeropuerto di Oranjestad ta para y e Cessna 402 P4-AVA ainda ta presente aki.
==Code data==
*[[International Air Transport Association|IATA]] Code: '''3R'''
*[[International Civil Aviation Organization|ICAO]] Code: '''ARB'''
*Callsign: Aviair
==Flota==
*Short 360-200
*Embraer EMB 110 Bandeirante
== Wak tambe ==
* [[Lista di eks-kompania aéreo di Karibe Hulandes]]
{{Appendix}}
NOTES
* Avia Air a cuminsa na 1984 como compania di charter Avia Air Chapter cu tabata activo na Aruba i Corwou.
* in augustus 1987 verscheen het Avia Air toestel met piloot Robby Anjie, 26 jr., ter hoogte van MAcoya, Venezuela. Een tweemotorig vliegtuig Cessna met kenteken N-5351- A van de particuliere chartermaatschappij van de heer Efi Tromp, Avia Air, wordt sinds vrijdagavond op de route van Punto Fjjo (Venezuela) naar de luchthaven van Aruba vermist.
* directie/eignaaar? Efi Tromp.
* HetvliegtuigiseenJetpropAerocommander, een snelle vliegtuig ingericht met de nodige luxe. Avia- Air hoopt met zijn nieuwe aanwinst de Curagaose zakenman nu een nog betere service te verlenen. Avia- Air die in 1980 bij ministriële beschikking toestemming kreeg om samen met twee andere luchttransportmaatschappijen commerciële passagiersvluchten uit te voeren, biedt rechtstreekse vluchten aan naar alle bestemmingen in het Caribisch gebied, Colombia, Venezuela en Suriname. Met dit nieuwe vliegtuig hoopt Avia- Air bij te kunnen dragen aan de economische ontwikkeling van Curagao,<ref>TOEKOMST ANDERS TEKORT AAN GEKWALIFICEERDE KRACHTEN CDM ervaart dat nu al Opleiding vaklieden in metaalsector noodzakelijk. "Amigoe". Curaçao, 24-08-1987, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642489:mpeg21:p003</ref>
* 1994: Avia Air van Efi Tromp is reeds enige tijd doende met plannen om commutervluchten tussen de eilanden te gaan vliegen.
* Avia Air heeft vanaf woensdag een nieuw vliegtuig in bedrijf. Het is een EMB-110, van Braziliaanse makelij, dat 19 passagiers kan vervoeren. Het kan gecharterd worden voor vluchten Aruba - Curagao v.v. en Aruba - Bonaire v.v. Auia Air voert tweemaal daags vluchten uit tussen Aruba en Punto Fijo in Venezuela.<ref>WILLEMSTAD— Avia Air heeft vanaf woensdag een nieuw vliegtuig in bedrijf. Het is een EMB-110, van Braziliaanse makelij, dat 19 passagiers kan vervoeren. Het kan gecharterd worden voor vluchten Aruba – Curagao v.v. en Aruba – Bonaire v.v. Auia Air voert tweemaal daags vluchten uit tussen Aruba en Punto Fijo in Venezuela.. "Amigoe". Curaçao, 12-10-1994, p. 9. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645369:mpeg21:p009</ref>
* Luchtvaartmaatschappij Avia Air die door de regering als nationale luchtvaartmaatschappij *s erkend, heeft plannen °ni met ingang van 1 december aanstaande naar vleugels uit te slaan. **er dag vertrekken twee yiuchten naar Punto Fijo (Venezuela), dirie naar en vier naar öonaire. Avia Air president Ciro Pieters. In 1986 is Avia Air begonnen als chartermaatschappij voor vluchten in de omgeving. In april van dit jaar kreeg Avia Air een vergunning om regelmatige vluchten uit te voeren. De maatschappij heeft vijf vliegtuigen: twee Embriers 110, elk met zestien stoelen en extra ruimte voor de koffers en twee Cessnas, elk met zeven stoelen.<ref>Plannen Avia Air om vleugels uit te slaan. "Amigoe". Curaçao, 28-11-1995, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644874:mpeg21:p007</ref>
* 1995: Het particuliere Avia Air heeft afgelopen vrijdag van minister. Glenbert Croes van Verkeer en Communicatie de vergunning ontvangen om geregelde vluchten uit te voeren. "Wij zijn nu ook een officiële luchtvaartmaatschappij die vluchten uit mag voeren op Bonaire, Curacao, Coro en Las Piedras", zo reageerde Avia Air-president Ciro Pieters vanmorgen desgevraagd. Ook werd vastgesteld dat de luchtvaartmaatschappijen van de twee landen (aruba-NA) elk een bepaald aantal vluchten kan uitvoeren. Dit zijn Aruba- Curacao met 35 vluchten per week, Aruba-Bonaire met 28 Avia Air, dat tot nu toe alleen chartervluchten verzorgde, begint binnen afzienbare tijd met de vluchten op Bonaire, Curacao en de twee Venezolaanse steden Coro en Las Piedras.
* Avia Air kreeg op 28 april van de minister Glenbert Croes van Vervoer en Communicatie een vergunning om geregelde vluchten uit te voeren tussen Cura9ao, Bonaire, Coro, Las Piedras en thuisbasis Aruba. De voorbereidingen betreffen nu voornamelijk de vluchten tussen de ABC-eilanden.
{{Appendix}}
------------------
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Insel Air Aruba
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda =
| antesecor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado =
| propietario =
| director ehecutivo =
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Insel Air Aruba''' tabata un aerolinea y subsidiario di Insel Air, como tambe e aerolinea oficial nacional di Aruba.<ref>[http://curacaochronicle.com/aviation/insel-air-aruba-seeks-u-s-routes/ Insel Air Aruba Seeks U.S. Routes]</ref>
de.wiki:Insel Air Aruba tabata un aerolinea y subsidiario di Insel Air, como tambe e aerolinea oficial nacional di Aruba. [1]
Un investigashon ku a tuma lugá na yanüari 2017 dor di e Inspectie Leefomgeving en Transport di Reino Hulandes a evidensiá defectonan tantu den e kompania mayor Insel Air i Insel Air Aruba, komo tambe den e outoridatnan di aviashon di Kòrsou i Aruba. Komo resultado, un kantidat di avion di e dos kompanianan lo no por bula pa un tempu indeterminá. Insel Air i Insel Air Aruba despues a reduci nan destinashonnan di buelo, ku anteriormente tambe tabata inkluí destinashonnan den Merka i Sur Amerika, pa e islanan ABC i Sint Maarten.<ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Dutch ILT intervenes in Curaçao, Aruba CAAs |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/53584-dutch-ilt-intervenes-in-curaao-aruba-caas ch-aviation.com]}}</ref><ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Insel Air axes bulk of network, retains ABC Islands |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/53989-insel-air-axes-bulk-of-network-retains-abc-islands ch-aviation.com]}}</ref><ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Curaçao's Insel Air looking to dispose of Aruban unit |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/54051-curaaos-insel-air-looking-to-dispose-of-aruban-unit ch-aviation.com]}}</ref><ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Curaçao's Insel Air fends off bankruptcy filing |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/54267-curaaos-insel-air-fends-off-bankruptcy-filing ch-aviation.com]}}</ref>
Insel Air Aruba a stop di opera na 2017 despues di cinco aña. [6]
== Flota ==
For di maart 2017, Insel Air Aruba su flota tabata consisti di ocho avion, di cual ningun ta operacional.<ref>[http://www.ch-aviation.com/portal/aircraft/search?search=1&cha=ISU ch-aviation], abgerufen am 20. März 2017.</ref>
==Wak tambe ==
* [[Lista di eks-kompania aéreo di Karibe Hulandes]]
== Link externo ==
* [https://www.fly-inselair.com/en/ Webpräsenz der Insel Air] (englisch und spanisch)
* [http://www.airliners.net/search/photo.search?airlinesearch=Insel%20Air%20Aruba&distinct_entry=true Fotos] der Insel Air Aruba auf [[Airliners.net]]
{{Appendix}}
-----------------
'''Aruba Flying Club''' tabata un asociacion di piloto amatur na Aruba??
== Historia ==
AFC ta data di ananan 1940. Tabata haci uzo di aeropuerto de Vuyst na San nicolas den bario di juana morto. met hangar
Na 1998 AFC a bira activo atrobe. AFC in 1950 statutair opgricht Vereniging Aruba Flying Club
In 1998 werd de Aruba Flying Club weer actief (welke vanaf de oorlogsjaren tot in de jaren 70 al
had bestaan). Aanvankelijk werd gevlogen met de Cessna 172M P4-BON, in 1992 en 1993 aangevuld
met Cessna 182P P4-GIN en sinds 1998 met een Amerikaans geregistreerde Cessna 172R, de N174AP.<ref>[http://landewers.net/P4-artikel.pdf 20 jaar Arubaans Luchtvaartuig Register
Arno Landewers]</ref>
Eleccion di directiva di AFC
* na 1956 e club tabatin 4 avioneta propio di cual e ultimo adkisicion tabata un stimson. Cu e avionetanan tabata bula y tene competencia y demostracionnan.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-ARUBAANSECOURANT-1956-09/page/n67/mode/2up?q=flying Aruba Flying Club viert eerste vlucht van nieuwe Stimson], Arubaanse Courant (21 september 1956)</ref>
* Aanwijzing: Als leden van de Raad van Beheer van de Aruba Flying Club, de heren: P. A. de Vuyst; Commandant Onderzoekings en Bewakingsdienst op Aruba; H. A. Hessling, Ambtenaar belast met het domein beheer op Aruba
* in 1950 de 100ste vliegbevet uitgereikt =- examens sportvliegr, instrument vlieger en instructur
* De Aruba Flying | Club 'is een bloeiende vereniging. | Het maximum aantal leden dat toegelaten wordt bedraagt statutair vijftig en dat heeft men vrijwel voortdurend. Het aantal brevetten dat in de loop der jaren werd uitge- > reikt loopt in de honderden. De samenwerking tussen A.F.C. en overheid is voortreffelijk en het aantal deskundigen waarover men kan beschikken ruim voldoende. De vloot bestaat uit vier toestellen, waarbij dan nog drie komen, die particulier eigendom van enkele leden zijn. De minimum leeftijdsgrens voor het behalen van een brevet is zeventien jaar. Men moet zich hiertoe eerst aan een strenge medische keuring onderwerpen. Voorschrift i.; dat men een aandeel koopt van driehonderd gulden. Daarna hebben de meeste leerlingen ongeveer 12 uur lessen nodig om dan nog een 25 tot 30 uur solo te vliegen voor zij het brevet kunnen halen. De totale instruktieteksten
belopen dan ongeveer ƒ 500.—. Wie eenmaal het brevet heeft en de nodige proeven hoeft afgelegd mag zelf een vliegtuigje huren, eerst voor vluchten boven het eiland, daarna ook voor tochtjes naar buiten. Voor weekenden komen vooral Curaeao en Bonaire in aanmerking voor langere vakanties Venezuela en andere omliggende landen. Enkele leden, als de heren Riehardson en van der Voort maakten ook veel langer vakantievluchteri (om langs de Venezolaans kust, Trinidad en andere eilanden naar Sint Maarten.<ref>De Aruba Flying Club. "Amigoe di Curacao". Willemstad, 26-10-1957. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000211195:mpeg21:p003</ref>
* Voor velen is het vertrek van de heer Pieter A. de Vuyst ongemerkt voorbij gegaan. Gedurende de tweede wereldoorlog was hij verbindingsmarineofficier en gedurende die tijd begon hij met het plannen voor een particulier vliegvels, dat naar hem genoemd werd. Op 16 juli 1944 werd dit vliegveld geopend dooi de toenmalige Gezaghebber I. Wagemaker. Dat het vliegveld naar hem ge noemd werd, was op voordracht van Aruba Flying Club als waardering voor het vele werk dat hij voor deze club had gedaan. In oktober 1945 kwam de heer de Vuyst in dienst van de Lago en verliet deze op 1 juni j.l. 1956.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010404914:mpeg21:p005|titel=Pieter A. de Vuyst verliet Aruba|werk=[[Amigoe]]|datum=1956-06-18|bezochtdatum=2024-03-12}}</ref>
{{Appendix}}
AFC is een Arubaanse vereniging ter beoefening van de vliegsport, opgericht in 1942 door employes van Lago te San Nicolas. Eerste voorzitter was Pieter A. de Vuijst, waarnaar het sportvliegveld is genoemd.<ref>Hoetink, Encyclopedie van de Nederlandse Antillen, 1969 pag.55</ref>
-----------------
== EZ Air (aanvulling)==
Mester menshoná ku direktor di Medicair Rene Winkel ta alabes direktor di aerolínea EZ Air, pues e kontrato firmá ta ku Winkel i no e aerolínea EZ Air. Esaki ta importante pa menshoná mirando ku den komunidat tin e impreshon ku ta EZ Air ta sòru pa Ambulans Aéreo. “Nos tin kontrato ku e doño pues no e aerolínea mes. Awor a yega e momentu ku e kontrato a vense. Segun e proseso, tur interesado por entregá un petishon pa ehekutá e tarea di Ambulans Aéreo. Boneriano 29-11-2023 titel=Ken ta bai ehekuta air ambulans?|https://awemainta.com/boneriano/
Medicair tambe por bolbe entregá un petishon”, e ta splika. Sinembargo e no ta konfirmá ku vensementu di e kontrato a sosedé entrante yanüari 2024. Tambe e ta sigurá ku e situashon di niun forma ta opstakulisá servisio di Ambulans Aéreo.
Mester menshoná ku ya pa algun luna tin spekulashon tokante e situashon aki. Dòkter Frans komo direktor di FM den un rueda di prensa anterior a konfirmá ku Ministerio na Hulanda ke pa ehekutá buelonan di Ambulans Aéreo ku avionnan registrá na Hulanda. Tur esaki por konsiderá komo opstákulo pa proveodornan lokal.
BONERIANO a tuma kontakto ku Rene Winkel tokante e situashon aki i e ta splika ku e no ta deseá na amplia masha mirando ku FM ainda ta un kliente.
“Echo sí ta ku FM algun tempu atras a saka un asina yamá ‘tender’ pa buska un operadó pa ambulans aéreo ku lo trese avionnan ku registrashon PH, esta di Hulanda. Es mas FM lo ta basta leu pa bira un operador di aerolínea. No ta eksistí Ambulans Aéreo, ta eksistí pèrmit pa ehekutá buelo ‘ airline operator certificate’ (AOC). Di aki ta haña un provishon riba e pèrmit pa Ambulans Aéreo pasombra ta buelo komersial i ku nan lo bula bou di e reglanan Europeo, EASA”, e ta splika.
Winkel ta agregá ku nan tambe a lesa ku FM ke bin ku avion di Ambulans eléktriko, pero tambe
mester bisa ku e teknologia aki no ta asina leu ainda.
“No ta eksistí avion eléktriko ainda ku por bula e rutanan aki, i dado kaso ku bin ku avionnan
asina mes, mester pasa den hinter un prosedura pa nan wòrdu sertifiká pa departamentonan
konserní manera Curacao Civil Aviation Authority (CCAA) Y ILT holanda , Esei ta nifiká ku por dura
añanan promé ku por bai usa avionnan eléktriko pa transporte di pashènt.”
Importansia di Ambulans Aéreo
Esaki ta un avion privá spesialmente adaptá pa duna sosten médiko na pashèntnan durante transporte. Un dòkter, paramediko òf ekipo di dòkternan altamente kualifiká lo biaha ku su pashènt pa atendé e pashènt te ora e yega e aeropuerto destiná i por transportá e pashènt na un manera sigur te su kas òf pa un hòspital den e pais. E Ambulans Aéreo lógikamente ta karga tur e ekipo i e remedinan nesesario durante e buelo.
{{Appendix}}
-----------------------------
__NOINDEX__
rwyzs6e7rkg3vo2n12zeu1tisdc8u61
199517
199516
2026-08-04T18:08:42Z
Caribiana
8320
199517
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
* Nieuw: [[Avia Air]] - [[Insel Air Aruba]] - [[Aruba Airlines]] - [[Aruba Flying Club]] . [[SLM]] - [[Jetair Caribbean]] - [[Buelo 980 di ALM]] - [[Margareth Abraham]]
* Aanvullen: [[Z Air]]
---------------
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Aruba Airlines
| pais = {{ABW}}
| imagen = Aruba Airlines Airbus A320-232 (P4-AAA) at Miami International Airport.jpg
| descripcion = Airbus A320-232 (P4-AAA) aterisando na Aeropuerto Internacional Miami
| funda = 2006
| antecesor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado = Onno J. de Swart
| sede = Wayaca 6B, Aruba
| propietario = Seastar Holding NV
| director ehecutivo =
| pais = {{ABW}}
| sector = transporte
| industria = aviacion
| website = https://www.arubaairlines.com/
}}
'''Aruba Airlines''' (oficialmente '''Arubaanse Luchtvaart Maatschappij N.V.''') ta e aerolinea di bandera y e unico aerolinea nacional di [[Aruba]]. Funda na 2006, e compania ta ofrece transporte aereo pa pasahero, tanto servicio regular como charter, pa varios destinacion den Caribe, [[Sur Amérika|Sur America]] y [[Estadonan Uni di Amérika|Merca]].
Aruba Airlines su sede ta na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]], Aruba, cerca di [[Aeropuerto Internacional Reina Beatrix]], mientras su base principal pa mantenemento ta situa na [[Miami]], [[Florida]]. Na 2015, e aerolinea a ricibi un ''Aircraft Operating Certificate'' (AOC) for di Merca.[1][2]
== Historia ==
Aruba Airlines a wordo funda na 2006 door di Onno J. de Swart, kende tabata su prome director.<ref>{{Cite web|url=http://curacaochronicle.com/aviation/press-release-settlement-between-aruba-airlines-and-de-swart/|title=Press release: Settlement between Aruba Airlines and de Swart|date=2017-06-16}}</ref>
E aerolinea a cuminsa operacionnan di charter na 2010 cu un avion chikito tipo Piper PA-31 Navajo di shete asiento.<ref name="caribseek">{{citeer web|url=http://news.caribseek.com/index.php/caribbean-islands-news/aruba-news/the-morning-news-aruba-news/item/30639-aruba-airlines-welcomes-their-first-airbus-320|titel=Aruba Airlines welcomes their first Airbus 320|archiefurl=https://web.archive.org/web/20130627074832/http://news.caribseek.com/index.php/caribbean-islands-news/aruba-news/the-morning-news-aruba-news/item/30639-aruba-airlines-welcomes-their-first-airbus-320|archiefdatum=2013-06-27}}</ref> Den e prome añanan, e compania a concentra riba desaroyo di su structura operacional y di mercado.
Na 2011, inversionistanan nobo a bin aden, loke a permití expansion di e flota.<ref name="caribseek"/> Na augustus 2012, e aerolinea a haya su certificado di operacion aéreo economico.<ref>{{Cite web|url=http://www.curacaochronicle.com/region/minister-otmar-oduber-signs-economic-aoc-for-aruba-airlines/|title=Minister Otmar Oduber signs economic AOC for Aruba Airlines|access-date=|archive-url=https://web.archive.org/web/20171115201613/http://curacaochronicle.com/region/minister-otmar-oduber-signs-economic-aoc-for-aruba-airlines/|archive-date=2017-11-15|url-status=dead}}</ref>
Durante e mesun periodo, Aruba Airlines a introduci avionnan tipo Airbus A320, cu e prome avion a yega Aruba na novèmber 2012. E vuelonan charter a cuminsa na final di 2012, mientras cu operacionnan regular a sigui na 2013.
E prome destinacionnan regular tabata [[Maracaibo]] y [[Valencia]] na [[Venezuela]]. Despues, e red di ruta a wordo amplia cu [[Siudad di Panama|Panama City]] ([[Panama]]) y [[Miami]] (Merca).<ref>{{cite web|url=http://www.routesonline.com/news/29/breaking-news/203643/aruba-airlines-begins-operation-to-maracaibo-panama-city-from-june-2013/|title=Aruba Airlines Begins Operation to Maracaibo / Panama City from June 2013|publisher=Routesonline|accessdate=21 July 2013|archive-date=2013-11-13 |archive-url=https://web.archive.org/web/20131113214128/http://www.routesonline.com/news/29/breaking-news/203643/aruba-airlines-begins-operation-to-maracaibo-panama-city-from-june-2013/|url-status=dead}}</ref> Na december 2019 a lansa servicio nonstop nobo for di Aruba pa [[Barranquilla]] y [[Medellin]].<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2020-02-04/page/n3/mode/1up?q=aruba+airlines Aeropuerto di Aruha: Cantidad di pasahero a aumenta den 2019], Bon Dia Aruba (4 di februari 2020)</ref>
Durante e periodo di [[Pandemia di COVID-19]] y despues, Aruba Airlines a enfrenta varios reto operacional y financiero. E operacionnan a reduci considerablemente, y na algun momento e flota a keda para na tera.
Na 2021, e compania a ricibi un Airbus A321-200 na 2021 pa lansa su operacionnan di nobo.
==Flota y red di conexion==
Aruba Airlines ta operá un flota limitá. Segun dato di 2025–2026, e aerolinea tin den operacion:
* un avion tipo Airbus A320-200 (aprox. 180 asiento)<ref>{{cite journal |title=Global Airline Guide 2025 - Aruba Airlines |journal=Airliner World |date=september 2025 |page=50}}</ref>
* un avion tipo Bombardier CRJ200 (52 pasahero).<ref>[https://www.arubaairlines.com/fleet Fleet], arubaairlines.com</ref>
Den pasado, e compania a opera tambe avionnan di tipo Airbus A319 y Airbus A321-200.
Na 2026, e siguiente destinacionnan ta forma parti di e red di conexion di e aerolinea:<ref>[https://www.arubaairlines.com/ Aruba Airlines], arubaairlines.com</ref>
*Corsou
*[[Boneiru|Boneiro]]
*[[Medellín]] (Colombia)
*Barranquilla (Colombia)
*[[Georgetown]] (Guyana)
*Miami (Merca)
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =|titulo=}}
{{References}}
}}
[[:Kategoria:Aviashon]]
[[:Kategoria:Aruba]]
---------------
E sede principal ta na Oranjestad na Aruba, cual ta e centro di operacion principal, y e aerolinea a habri un oficina nobo na [[Aeropuerto Internacional Reina Beatrix]]. E tin tambe ofisina di benta na Miami, Curaçao, Bonaire i na Maracaibo, Valencia i Maracay.<ref name="arubaair-offices">{{cite web|url=http://www.arubaairlines.com/#contactus|title=Aruba Airlines - Contact Us|accessdate=2015-04-21 }}</ref>
Na kuminsamentu di 2011 e kompania a atrae inversionista nobo, ku ta kondusí na e mehoracion di e flota. E compania a risibí un Sertifikado di Operashon di aerolínea ekonómiko na ougùstùs di 2012. E aerolinea ta haya dos avion Airbus A320, e prome di nan a yega Aruba na november di 2012. E avion a kuminsá bula buelonan charter for di Aruba na fin di 2012 i e operashonnan programá a kuminsá e siguiente aña. Su promé destinashon tabata Maracaibo, Venezuela i despues Valencia, Venezuela. Despues riba 5 di yüli di e aña ei nan a inaugurá e buelonan pa Panama City, Panama. Y finalmente Miami, Merca.
Flota y Destinashonnan
{| class="wikitable sortable"
! Tipo di Avion !! Modelo !! Kantidat !! Kabina !! Asiento !! Registrashon
|-
| Airbus || A320-200 || 1 || Ekonomiko || ~180 || P4-AAF [4]
|-
| Airbus || A321-200 || 1 || Ekonomiko/“Premium” || ~178 || (vhe model, [5])
|-
| Bombardier || CRJ200 || 1 || Ekonomiko || ~52 || P4-CRA [6]
|}
== Destinashonnan selectá ==
{| class="wikitable sortable"
! Ruta !! País/Región !! Estado
|-
| Aruba ↔ Miami !! EEUU !! Activo (charter/regular) [3]
|-
| Aruba ↔ Maracaibo !! Venezuela !! Introdi (2012) [3]
|-
| Aruba ↔ Valencia !! Venezuela !! Introdi (2012) [3]
|-
| Aruba ↔ Panama City !! Panamá !! Introdi (5 Julio) [3]
|}
== Dificultadnan i Estado Actual ==
Durante e kriis di COVID-19 y problemanan operashonal, Aruba Airlines a enfrenta varios reto. Pa ehempel: su flota a keda parká, i datos reciente ta mustra ku e aerolínea no ta tene vuelos normales kuendo; por ehempel, un sitio pa seguimiento di vuelos ta nifiká kantidat “0” destinashon pa Aruba Airlines. [7]
Den marzo 2021 Aruba Airlines a risibí su promé A321-200 (P4-AAI) pa possibilitá un relansa, pero no ta klaro si e aerolínea actualmente ta operando vuelos regulares.[8]
E situashon ta kompleho: aunke e sitio ofisial y rekursonan ta indiká ku e aerolínea ta “active” [9], e falta di voli actual y klaridat publikashonal ta kreá duda.
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1359309649|titulo=ALM Flight 980}}
{{References}}
}}
[[:Kategoria:Aviashon]]
[[:Kategoria:Aruba]]
Historia
Aruba Airlines a wòrdu fundá na 2006 dor di Onno J. de Swart, kende tabata su promé direktor.[1]
E aerolínea a kuminsá operashonnan di charter na 2010 ku un avion chikí tipo Piper PA-31 Navajo di shete asiento. Na e promé añanan, e kompania a konsentrá riba desaroyo di su struktura operashonal i di merkado.
Na 2011, inversionistanan nobo a bin aden, loke a permití ekspanshon di e flota. Na ougùstùs 2012, e aerolínea a haña su sertifikado di operashon aéreo ekonómiko.
Durante e mesun periodo, Aruba Airlines a introdusí avionnan tipo Airbus A320, ku e promé avion a yega Aruba na novèmber 2012. E buelonan charter a kuminsá na final di 2012, miéntras ku operashonnan regular a sigui na 2013.
E promé destinashonnan regular tabata:
Maracaibo (Venezuela)
Valencia (Venezuela)
Despues, e red di ruta a wòrdu ampliá ku:
Panama City (Panamá)
Miami (Estados Unidos)
==Flota==
Aruba Airlines ta operá un flota limitá. Segun dato di 2025–2026, e aerolínea tin solamente un avion aktivo: Airbus A320-200 (aprox. 180 asiento)
Den pasado, e kompania a operá tambe avionnan tipo Airbus A319, Airbus A321-200 i Bombardier CRJ200, pero mayoria di nan no ta aktivo mas den operashon regular.
==Destinashonnan==
Aruba Airlines ta ofrece buelonan charter i, di manera limitá, buelonan regular pa diferente destinashonnan den Karibe, Suramérika i Estados Unidos.
Destinashonnan asociá ku e aerolínea den periodo reciente inkluí:
Curaçao
Bonaire
Medellín (Colombia)
Barranquilla (Colombia)
Georgetown (Guyana)
Miami (Estados Unidos)
Sinembargo, e red di ruta no ta fijo i por varia konsiderablemente. Hopi di e buelonan ta operá riba base di charter òf disponibilidad temporal.
==Dificultadnan i estado aktual==
Durante e periodo di pandemia di COVID-19 i despues, Aruba Airlines a enfrentá varios reto operashonal i finansiero.
E operashonnan a reducí konsiderablemente, i na algun momentonan e flota a keda parka. Aunke e kompania a risibí un Airbus A321-200 na 2021 ku e intenshon di relansamentu, informashon públiko tokante buelonan regular a keda limitá.
Segun fuente reciente, Aruba Airlines ta konta ainda komo e aerolínea di bandera di Aruba i formalmente aktivo, pero e grado di operashon regular por varia i no semper ta kla den dato públiko disponibel.
Organisashon
Aruba Airlines tin su sede na Oranjestad i ta operá for di Aeropuerto Internashonal Reina Beatrix.
Ademas, e kompania a mantené presensia den diferente merkadonan via ofisinan di benta, inkluyendo:
Miami
Curaçao
Bonaire
Venezuela
---------
Segun dato aktual (2025–2026), Aruba Airlines ta operá un flota hopi limitá, konsistiendo principalmente di un solo avion aktivo:
Airbus A320-200 – aproksimadamente 180 asiento
Dato di aviashon independiente ta konfirmá ku e aerolínea tin solamente 1 avion den servisio, ku otro avionnan den pasado ya no ta aktivo òf ta konsiderá komo parte di flota historiko .
Flota anterior
Aruba Airlines a operá e siguiente tiponan di avion den pasado:
Airbus A319-100
Airbus A321-200
Bombardier CRJ200
Piper PA-31 Navajo
Mayoria di e avionnan aki a wòrdu retirá entre 2018 i 2023, indikando un redukshon significativo den kapasidat operashonal.
🌍 Destinashonnan
Aruba Airlines ta ofresé buelonan charter i, di manera limitá, buelonan regular pa destinashonnan den Karibe, Suramérika i Estados Unidos.
Segun informashon mas reciente, e destinashonnan asociá ku e aerolínea inkluí:
Curaçao
Bonaire
Medellín (Colombia)
Barranquilla (Colombia)
Georgetown (Guyana)
Miami (Estados Unidos)
Fuente independiente ta indiká ku Aruba Airlines ta sirbi un kantidat chikí di destinashonnan (±3–8), ku un red di ruta ku por varia segun kondishonnan di merkado .
------------
18/10/25 Aruba Airlines is still operating and is the flag carrier and sole airline of Aruba. It is based at Queen Beatrix International Airport in Oranjestad and provides scheduled and charter services to various destinations across the Caribbean, South America, and the United States.
Operations: Aruba Airlines is currently the only Aruban airline. It offers both scheduled and charter flights, serving as a primary carrier to and from the island.
Headquarters: The airline's corporate headquarters are in Oranjestad, Aruba. Its main maintenance base is in Miami, Florida.
Destinations: It flies to a number of destinations, including cities in the Caribbean, South America (such as Medellin, Colombia, and Georgetown, Guyana), and the United States (such as Miami).
NOTES
'''Aruba Airlines''' (officially Arubaanse Luchtvaart Maatschappij N.V.) ta e aerolínea di bandera y e único aerolínea nashonal di Aruba. Fundá den 2006, Aruba Airlines ta oferé transporte aéreo regular y charter pa pasaheronan pa varias destinashon. Su sede korporativo ta na Oranjestad, Aruba, y su base di mantenemento prinsipal ta na Miami, Florida. Den 2015 e compañías a risibí e Aircraft Operating Certificate (AOC) for di Estados Unidos.[1][2]
== Historia ==
Aruba Airlines a wordo funda na 2006 pa Onno J. de Swart, kien tabata su promé direktor. Den 2010 e a inicia operashon di charter ku un Piper PA-31 Navajo di shete asiento. Su sede operashonal ta na Oranjestad, kaminda e tin su base perto di Aeropuerto Internacional Reina Beatrix. E tin ofisinan di benta na Miami (EEUU), Curaçao, Bonaire, i Venezuela (Maracaibo, Valencia y Maracay).[3]
Na 2011 Aruba Airlines a atraé inversionistanan nobo pa mehorá su flota. Den ougùstùs 2012, e aerolínea risibí su sertifikado di operashon aéreo ekonómiko, y e a introducí dos Airbus A320 na su flota (su promé A320 yegá na Aruba na november 2012).
Su promé ruta regular tabata Aruba → Maracaibo (Venezuela), sigi pa Aruba → Valencia (Venezuela), y mas dilanti Aruba → Panama City (Panamá) i Aruba → Miami (EEUU).
------------
{{Variante|a}}
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Jet Air
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda =
| antesecor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado =
| propietario =
| director ehecutivo =
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Jet Air''' (oficialmente ) ta e aerolínea nacional di
{{Appendix}}
[[:Category:Aviashon]]
[[:Category:Karibe Hulandes]]
-------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Avia Air
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda =
| antesecor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado =
| propietario =
| director ehecutivo =
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Avia Air''' ta un compania aereo di Aruba cu a opera entre .. y november 2003.
Avia Air tabata un aerolinea basá na Aruba.
Avia Air a suspendé su servisio na novèmber 2003 i tabata trahando pa reestructurá su operashonnan bou di protekshon di bankrut. 1]
== Historia ==
Avia Air a kuminsá operashon den zomer di 1994 inicialmente tres Cessna 402B ⁇ (P4-AVA te ku
P4-AVC); e mesun aña a añadí un Embraer Bandeirante (P4-AVD). Pasobra Air Aruba a enfoca mas y mas riba buelonan pa Merka, algun ruta regional por a bira operá. A kuminsá ku servisionan di liña pa Curaçao, Bonaire i e siudatnan Venezolano di Maracaibo, Punto Fijo i Valencia. Na fin di 1995,
a cumpra un di dos Bandeirante P4-AVE).<ref>[http://landewers.net/P4-artikel.pdf 20 jaar Arubaans Luchtvaartuig Register
Arno Landewers]</ref>
Na 13 di mart di 1996 e barku a kai banda di (Venezuela) e Cessna 402B P4-AVB na laman,
cu a mata tur ocho persona den e auto.
E tabata trata di un buelo di linea di Aruba pa Punto Fijo. E piloto a reporta na un otro avion di Avia Problema di aire ku e motor robes, i algun tempu despues cu un candela a kibra. For di investigashon a resulta cu e candela a causa e motor y un parti di a kibra e ala robes di e avion, despues cu e Nort di Las Piedras- Aeropuerto di Punto Fijo - a kai.
Na komienso di 2003, un Short SD.360-200 a kumpra, pero e aparato aki no a wòrdu a drenta servisio. For di mei 2003 no tabatin sèn mas pa paga salario di e personal y operacionnan di vuelo a keda para. Poco despues e lease company Volvo Aero a pidi e motornan di e dos Bandeirantes y finalmente
E departamento di impuesto a konfiská tur e produktonan. E Cessna tambe a keda destruí.
aerodinámiko pa motibu di mantenshon atrasá. Con E shortenan a bira algun e vuelo di entrenamentu a tuma lugá despues di e grupo di invershon IMCA, propietario di Air Exel,
a kumpra un participacion di 50% den Avia Air. Avia Air
lo sigui como AviaExel. E falta di Avia Air a hasi un pèrmit di establesementu definitivo
drecha bo kara. Na òktober 2003 e kompania a a declara su mes na faillite. Poco despues, e 'Short' a bira e doño a rekuperá; tur dos Bandeirantes a keda te ku e zomer di e aña aki riba e
Aeropuerto di Oranjestad ta para y e Cessna 402 P4-AVA ainda ta presente aki.
==Code data==
*[[International Air Transport Association|IATA]] Code: '''3R'''
*[[International Civil Aviation Organization|ICAO]] Code: '''ARB'''
*Callsign: Aviair
==Flota==
*Short 360-200
*Embraer EMB 110 Bandeirante
== Wak tambe ==
* [[Lista di eks-kompania aéreo di Karibe Hulandes]]
{{Appendix}}
NOTES
* Avia Air a cuminsa na 1984 como compania di charter Avia Air Chapter cu tabata activo na Aruba i Corwou.
* in augustus 1987 verscheen het Avia Air toestel met piloot Robby Anjie, 26 jr., ter hoogte van MAcoya, Venezuela. Een tweemotorig vliegtuig Cessna met kenteken N-5351- A van de particuliere chartermaatschappij van de heer Efi Tromp, Avia Air, wordt sinds vrijdagavond op de route van Punto Fjjo (Venezuela) naar de luchthaven van Aruba vermist.
* directie/eignaaar? Efi Tromp.
* HetvliegtuigiseenJetpropAerocommander, een snelle vliegtuig ingericht met de nodige luxe. Avia- Air hoopt met zijn nieuwe aanwinst de Curagaose zakenman nu een nog betere service te verlenen. Avia- Air die in 1980 bij ministriële beschikking toestemming kreeg om samen met twee andere luchttransportmaatschappijen commerciële passagiersvluchten uit te voeren, biedt rechtstreekse vluchten aan naar alle bestemmingen in het Caribisch gebied, Colombia, Venezuela en Suriname. Met dit nieuwe vliegtuig hoopt Avia- Air bij te kunnen dragen aan de economische ontwikkeling van Curagao,<ref>TOEKOMST ANDERS TEKORT AAN GEKWALIFICEERDE KRACHTEN CDM ervaart dat nu al Opleiding vaklieden in metaalsector noodzakelijk. "Amigoe". Curaçao, 24-08-1987, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642489:mpeg21:p003</ref>
* 1994: Avia Air van Efi Tromp is reeds enige tijd doende met plannen om commutervluchten tussen de eilanden te gaan vliegen.
* Avia Air heeft vanaf woensdag een nieuw vliegtuig in bedrijf. Het is een EMB-110, van Braziliaanse makelij, dat 19 passagiers kan vervoeren. Het kan gecharterd worden voor vluchten Aruba - Curagao v.v. en Aruba - Bonaire v.v. Auia Air voert tweemaal daags vluchten uit tussen Aruba en Punto Fijo in Venezuela.<ref>WILLEMSTAD— Avia Air heeft vanaf woensdag een nieuw vliegtuig in bedrijf. Het is een EMB-110, van Braziliaanse makelij, dat 19 passagiers kan vervoeren. Het kan gecharterd worden voor vluchten Aruba – Curagao v.v. en Aruba – Bonaire v.v. Auia Air voert tweemaal daags vluchten uit tussen Aruba en Punto Fijo in Venezuela.. "Amigoe". Curaçao, 12-10-1994, p. 9. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645369:mpeg21:p009</ref>
* Luchtvaartmaatschappij Avia Air die door de regering als nationale luchtvaartmaatschappij *s erkend, heeft plannen °ni met ingang van 1 december aanstaande naar vleugels uit te slaan. **er dag vertrekken twee yiuchten naar Punto Fijo (Venezuela), dirie naar en vier naar öonaire. Avia Air president Ciro Pieters. In 1986 is Avia Air begonnen als chartermaatschappij voor vluchten in de omgeving. In april van dit jaar kreeg Avia Air een vergunning om regelmatige vluchten uit te voeren. De maatschappij heeft vijf vliegtuigen: twee Embriers 110, elk met zestien stoelen en extra ruimte voor de koffers en twee Cessnas, elk met zeven stoelen.<ref>Plannen Avia Air om vleugels uit te slaan. "Amigoe". Curaçao, 28-11-1995, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644874:mpeg21:p007</ref>
* 1995: Het particuliere Avia Air heeft afgelopen vrijdag van minister. Glenbert Croes van Verkeer en Communicatie de vergunning ontvangen om geregelde vluchten uit te voeren. "Wij zijn nu ook een officiële luchtvaartmaatschappij die vluchten uit mag voeren op Bonaire, Curacao, Coro en Las Piedras", zo reageerde Avia Air-president Ciro Pieters vanmorgen desgevraagd. Ook werd vastgesteld dat de luchtvaartmaatschappijen van de twee landen (aruba-NA) elk een bepaald aantal vluchten kan uitvoeren. Dit zijn Aruba- Curacao met 35 vluchten per week, Aruba-Bonaire met 28 Avia Air, dat tot nu toe alleen chartervluchten verzorgde, begint binnen afzienbare tijd met de vluchten op Bonaire, Curacao en de twee Venezolaanse steden Coro en Las Piedras.
* Avia Air kreeg op 28 april van de minister Glenbert Croes van Vervoer en Communicatie een vergunning om geregelde vluchten uit te voeren tussen Cura9ao, Bonaire, Coro, Las Piedras en thuisbasis Aruba. De voorbereidingen betreffen nu voornamelijk de vluchten tussen de ABC-eilanden.
{{Appendix}}
------------------
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Insel Air Aruba
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda =
| antesecor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado =
| propietario =
| director ehecutivo =
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Insel Air Aruba''' tabata un aerolinea y subsidiario di Insel Air, como tambe e aerolinea oficial nacional di Aruba.<ref>[http://curacaochronicle.com/aviation/insel-air-aruba-seeks-u-s-routes/ Insel Air Aruba Seeks U.S. Routes]</ref>
de.wiki:Insel Air Aruba tabata un aerolinea y subsidiario di Insel Air, como tambe e aerolinea oficial nacional di Aruba. [1]
Un investigashon ku a tuma lugá na yanüari 2017 dor di e Inspectie Leefomgeving en Transport di Reino Hulandes a evidensiá defectonan tantu den e kompania mayor Insel Air i Insel Air Aruba, komo tambe den e outoridatnan di aviashon di Kòrsou i Aruba. Komo resultado, un kantidat di avion di e dos kompanianan lo no por bula pa un tempu indeterminá. Insel Air i Insel Air Aruba despues a reduci nan destinashonnan di buelo, ku anteriormente tambe tabata inkluí destinashonnan den Merka i Sur Amerika, pa e islanan ABC i Sint Maarten.<ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Dutch ILT intervenes in Curaçao, Aruba CAAs |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/53584-dutch-ilt-intervenes-in-curaao-aruba-caas ch-aviation.com]}}</ref><ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Insel Air axes bulk of network, retains ABC Islands |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/53989-insel-air-axes-bulk-of-network-retains-abc-islands ch-aviation.com]}}</ref><ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Curaçao's Insel Air looking to dispose of Aruban unit |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/54051-curaaos-insel-air-looking-to-dispose-of-aruban-unit ch-aviation.com]}}</ref><ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Curaçao's Insel Air fends off bankruptcy filing |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/54267-curaaos-insel-air-fends-off-bankruptcy-filing ch-aviation.com]}}</ref>
Insel Air Aruba a stop di opera na 2017 despues di cinco aña. [6]
== Flota ==
For di maart 2017, Insel Air Aruba su flota tabata consisti di ocho avion, di cual ningun ta operacional.<ref>[http://www.ch-aviation.com/portal/aircraft/search?search=1&cha=ISU ch-aviation], abgerufen am 20. März 2017.</ref>
==Wak tambe ==
* [[Lista di eks-kompania aéreo di Karibe Hulandes]]
== Link externo ==
* [https://www.fly-inselair.com/en/ Webpräsenz der Insel Air] (englisch und spanisch)
* [http://www.airliners.net/search/photo.search?airlinesearch=Insel%20Air%20Aruba&distinct_entry=true Fotos] der Insel Air Aruba auf [[Airliners.net]]
{{Appendix}}
-----------------
'''Aruba Flying Club''' tabata un asociacion di piloto amatur na Aruba??
== Historia ==
AFC ta data di ananan 1940. Tabata haci uzo di aeropuerto de Vuyst na San nicolas den bario di juana morto. met hangar
Na 1998 AFC a bira activo atrobe. AFC in 1950 statutair opgricht Vereniging Aruba Flying Club
In 1998 werd de Aruba Flying Club weer actief (welke vanaf de oorlogsjaren tot in de jaren 70 al
had bestaan). Aanvankelijk werd gevlogen met de Cessna 172M P4-BON, in 1992 en 1993 aangevuld
met Cessna 182P P4-GIN en sinds 1998 met een Amerikaans geregistreerde Cessna 172R, de N174AP.<ref>[http://landewers.net/P4-artikel.pdf 20 jaar Arubaans Luchtvaartuig Register
Arno Landewers]</ref>
Eleccion di directiva di AFC
* na 1956 e club tabatin 4 avioneta propio di cual e ultimo adkisicion tabata un stimson. Cu e avionetanan tabata bula y tene competencia y demostracionnan.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-ARUBAANSECOURANT-1956-09/page/n67/mode/2up?q=flying Aruba Flying Club viert eerste vlucht van nieuwe Stimson], Arubaanse Courant (21 september 1956)</ref>
* Aanwijzing: Als leden van de Raad van Beheer van de Aruba Flying Club, de heren: P. A. de Vuyst; Commandant Onderzoekings en Bewakingsdienst op Aruba; H. A. Hessling, Ambtenaar belast met het domein beheer op Aruba
* in 1950 de 100ste vliegbevet uitgereikt =- examens sportvliegr, instrument vlieger en instructur
* De Aruba Flying | Club 'is een bloeiende vereniging. | Het maximum aantal leden dat toegelaten wordt bedraagt statutair vijftig en dat heeft men vrijwel voortdurend. Het aantal brevetten dat in de loop der jaren werd uitge- > reikt loopt in de honderden. De samenwerking tussen A.F.C. en overheid is voortreffelijk en het aantal deskundigen waarover men kan beschikken ruim voldoende. De vloot bestaat uit vier toestellen, waarbij dan nog drie komen, die particulier eigendom van enkele leden zijn. De minimum leeftijdsgrens voor het behalen van een brevet is zeventien jaar. Men moet zich hiertoe eerst aan een strenge medische keuring onderwerpen. Voorschrift i.; dat men een aandeel koopt van driehonderd gulden. Daarna hebben de meeste leerlingen ongeveer 12 uur lessen nodig om dan nog een 25 tot 30 uur solo te vliegen voor zij het brevet kunnen halen. De totale instruktieteksten
belopen dan ongeveer ƒ 500.—. Wie eenmaal het brevet heeft en de nodige proeven hoeft afgelegd mag zelf een vliegtuigje huren, eerst voor vluchten boven het eiland, daarna ook voor tochtjes naar buiten. Voor weekenden komen vooral Curaeao en Bonaire in aanmerking voor langere vakanties Venezuela en andere omliggende landen. Enkele leden, als de heren Riehardson en van der Voort maakten ook veel langer vakantievluchteri (om langs de Venezolaans kust, Trinidad en andere eilanden naar Sint Maarten.<ref>De Aruba Flying Club. "Amigoe di Curacao". Willemstad, 26-10-1957. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000211195:mpeg21:p003</ref>
* Voor velen is het vertrek van de heer Pieter A. de Vuyst ongemerkt voorbij gegaan. Gedurende de tweede wereldoorlog was hij verbindingsmarineofficier en gedurende die tijd begon hij met het plannen voor een particulier vliegvels, dat naar hem genoemd werd. Op 16 juli 1944 werd dit vliegveld geopend dooi de toenmalige Gezaghebber I. Wagemaker. Dat het vliegveld naar hem ge noemd werd, was op voordracht van Aruba Flying Club als waardering voor het vele werk dat hij voor deze club had gedaan. In oktober 1945 kwam de heer de Vuyst in dienst van de Lago en verliet deze op 1 juni j.l. 1956.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010404914:mpeg21:p005|titel=Pieter A. de Vuyst verliet Aruba|werk=[[Amigoe]]|datum=1956-06-18|bezochtdatum=2024-03-12}}</ref>
{{Appendix}}
AFC is een Arubaanse vereniging ter beoefening van de vliegsport, opgericht in 1942 door employes van Lago te San Nicolas. Eerste voorzitter was Pieter A. de Vuijst, waarnaar het sportvliegveld is genoemd.<ref>Hoetink, Encyclopedie van de Nederlandse Antillen, 1969 pag.55</ref>
-----------------
== EZ Air (aanvulling)==
Mester menshoná ku direktor di Medicair Rene Winkel ta alabes direktor di aerolínea EZ Air, pues e kontrato firmá ta ku Winkel i no e aerolínea EZ Air. Esaki ta importante pa menshoná mirando ku den komunidat tin e impreshon ku ta EZ Air ta sòru pa Ambulans Aéreo. “Nos tin kontrato ku e doño pues no e aerolínea mes. Awor a yega e momentu ku e kontrato a vense. Segun e proseso, tur interesado por entregá un petishon pa ehekutá e tarea di Ambulans Aéreo. Boneriano 29-11-2023 titel=Ken ta bai ehekuta air ambulans?|https://awemainta.com/boneriano/
Medicair tambe por bolbe entregá un petishon”, e ta splika. Sinembargo e no ta konfirmá ku vensementu di e kontrato a sosedé entrante yanüari 2024. Tambe e ta sigurá ku e situashon di niun forma ta opstakulisá servisio di Ambulans Aéreo.
Mester menshoná ku ya pa algun luna tin spekulashon tokante e situashon aki. Dòkter Frans komo direktor di FM den un rueda di prensa anterior a konfirmá ku Ministerio na Hulanda ke pa ehekutá buelonan di Ambulans Aéreo ku avionnan registrá na Hulanda. Tur esaki por konsiderá komo opstákulo pa proveodornan lokal.
BONERIANO a tuma kontakto ku Rene Winkel tokante e situashon aki i e ta splika ku e no ta deseá na amplia masha mirando ku FM ainda ta un kliente.
“Echo sí ta ku FM algun tempu atras a saka un asina yamá ‘tender’ pa buska un operadó pa ambulans aéreo ku lo trese avionnan ku registrashon PH, esta di Hulanda. Es mas FM lo ta basta leu pa bira un operador di aerolínea. No ta eksistí Ambulans Aéreo, ta eksistí pèrmit pa ehekutá buelo ‘ airline operator certificate’ (AOC). Di aki ta haña un provishon riba e pèrmit pa Ambulans Aéreo pasombra ta buelo komersial i ku nan lo bula bou di e reglanan Europeo, EASA”, e ta splika.
Winkel ta agregá ku nan tambe a lesa ku FM ke bin ku avion di Ambulans eléktriko, pero tambe
mester bisa ku e teknologia aki no ta asina leu ainda.
“No ta eksistí avion eléktriko ainda ku por bula e rutanan aki, i dado kaso ku bin ku avionnan
asina mes, mester pasa den hinter un prosedura pa nan wòrdu sertifiká pa departamentonan
konserní manera Curacao Civil Aviation Authority (CCAA) Y ILT holanda , Esei ta nifiká ku por dura
añanan promé ku por bai usa avionnan eléktriko pa transporte di pashènt.”
Importansia di Ambulans Aéreo
Esaki ta un avion privá spesialmente adaptá pa duna sosten médiko na pashèntnan durante transporte. Un dòkter, paramediko òf ekipo di dòkternan altamente kualifiká lo biaha ku su pashènt pa atendé e pashènt te ora e yega e aeropuerto destiná i por transportá e pashènt na un manera sigur te su kas òf pa un hòspital den e pais. E Ambulans Aéreo lógikamente ta karga tur e ekipo i e remedinan nesesario durante e buelo.
{{Appendix}}
-----------------------------
__NOINDEX__
rn66xci9d4jfzlc3tmurwp172m99kv4
199518
199517
2026-08-04T18:18:29Z
Caribiana
8320
199518
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
* Nieuw: [[Avia Air]] - [[Insel Air Aruba]] - [[Aruba Airlines]] - [[Aruba Flying Club]] . [[SLM]] - [[Jetair Caribbean]] - [[Buelo 980 di ALM]] - [[Margareth Abraham]]
* Aanvullen: [[Z Air]]
---------------
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Aruba Airlines
| pais = {{ABW}}
| imagen = Aruba Airlines Airbus A320-232 (P4-AAA) at Miami International Airport.jpg
| descripcion = Airbus A320-232 (P4-AAA) aterisando na Aeropuerto Internacional Miami
| funda = 2006
| antecesor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado = Onno J. de Swart
| sede = Wayaca 6B, Aruba
| propietario = Seastar Holding NV
| director ehecutivo =
| pais = {{ABW}}
| sector = transporte
| industria = aviacion
| website = https://www.arubaairlines.com/
}}
'''Aruba Airlines''' (oficialmente '''Arubaanse Luchtvaart Maatschappij N.V.''') ta e aerolinea di bandera y e unico aerolinea nacional di [[Aruba]]. Funda na 2006, e compania ta ofrece transporte aereo pa pasahero, tanto servicio regular como charter, pa varios destinacion den Caribe, [[Sur Amérika|Sur America]] y [[Estadonan Uni di Amérika|Merca]].
Aruba Airlines su sede ta na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]], Aruba, cerca di [[Aeropuerto Internacional Reina Beatrix]], mientras su base principal pa mantenemento ta situa na [[Miami]], [[Florida]]. Na 2015, e aerolinea a ricibi un ''Aircraft Operating Certificate'' (AOC) for di Merca.[1][2]
== Historia ==
Aruba Airlines a wordo funda na 2006 door di Onno J. de Swart, kende tabata su prome director.<ref>{{Cite web|url=http://curacaochronicle.com/aviation/press-release-settlement-between-aruba-airlines-and-de-swart/|title=Press release: Settlement between Aruba Airlines and de Swart|date=2017-06-16}}</ref>
E aerolinea a cuminsa operacionnan di charter na 2010 cu un avion chikito tipo Piper PA-31 Navajo di shete asiento.<ref name="caribseek">{{citeer web|url=http://news.caribseek.com/index.php/caribbean-islands-news/aruba-news/the-morning-news-aruba-news/item/30639-aruba-airlines-welcomes-their-first-airbus-320|titel=Aruba Airlines welcomes their first Airbus 320|archiefurl=https://web.archive.org/web/20130627074832/http://news.caribseek.com/index.php/caribbean-islands-news/aruba-news/the-morning-news-aruba-news/item/30639-aruba-airlines-welcomes-their-first-airbus-320|archiefdatum=2013-06-27}}</ref> Den e prome añanan, e compania a concentra riba desaroyo di su structura operacional y di mercado.
Na 2011, inversionistanan nobo a bin aden, loke a permití expansion di e flota.<ref name="caribseek"/> Na augustus 2012, e aerolinea a haya su certificado di operacion aéreo economico.<ref>{{Cite web|url=http://www.curacaochronicle.com/region/minister-otmar-oduber-signs-economic-aoc-for-aruba-airlines/|title=Minister Otmar Oduber signs economic AOC for Aruba Airlines|access-date=|archive-url=https://web.archive.org/web/20171115201613/http://curacaochronicle.com/region/minister-otmar-oduber-signs-economic-aoc-for-aruba-airlines/|archive-date=2017-11-15|url-status=dead}}</ref>
Durante e mesun periodo, Aruba Airlines a introduci avionnan tipo Airbus A320, cu e prome avion a yega Aruba na novèmber 2012. E vuelonan charter a cuminsa na final di 2012, mientras cu operacionnan regular a sigui na 2013.
E prome destinacionnan regular tabata [[Maracaibo]] y [[Valencia]] na [[Venezuela]]. Despues, e red di ruta a wordo amplia cu [[Siudad di Panama|Panama City]] ([[Panama]]) y [[Miami]] (Merca).<ref>{{cite web|url=http://www.routesonline.com/news/29/breaking-news/203643/aruba-airlines-begins-operation-to-maracaibo-panama-city-from-june-2013/|title=Aruba Airlines Begins Operation to Maracaibo / Panama City from June 2013|publisher=Routesonline|accessdate=21 July 2013|archive-date=2013-11-13 |archive-url=https://web.archive.org/web/20131113214128/http://www.routesonline.com/news/29/breaking-news/203643/aruba-airlines-begins-operation-to-maracaibo-panama-city-from-june-2013/|url-status=dead}}</ref> Na december 2019 a lansa servicio nonstop nobo for di Aruba pa [[Barranquilla]] y [[Medellin]].<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2020-02-04/page/n3/mode/1up?q=aruba+airlines Aeropuerto di Aruha: Cantidad di pasahero a aumenta den 2019], Bon Dia Aruba (4 di februari 2020)</ref>
Durante e periodo di [[Pandemia di COVID-19]] y despues, Aruba Airlines a enfrenta varios reto operacional y financiero. E operacionnan a reduci considerablemente, pero Aruba Airlines a persistí memey di limitacionnan regional, incluyendo e prohibicion di vuelo pa Venezuela, impone pa gobierno di Aruba, kedando vigente te cu augustus 2026.<ref>[https://arubanews.ca/aruba-extends-90-day-flight-ban-with-venezuela-impacting-tourism-and-trade/ Aruba Extends 90-Day Flight Ban with Venezuela, Impacting Tourism and Trade], arubanews.ca (16 di februari 2026)</ref>
Na 2021, e compania a ricibi un Airbus A321-200 na 2021 pa lansa su operacionnan di nobo.
==Flota y red di conexion==
Aruba Airlines ta operá un flota limitá. Segun dato di 2025–2026, e aerolinea tin den operacion:
* un avion tipo Airbus A320-200 (aprox. 180 asiento)<ref>{{cite journal |title=Global Airline Guide 2025 - Aruba Airlines |journal=Airliner World |date=september 2025 |page=50}}</ref>
* un avion tipo Bombardier CRJ200 (52 pasahero).<ref>[https://www.arubaairlines.com/fleet Fleet], arubaairlines.com</ref>
Den pasado, e compania a opera tambe avionnan di tipo Airbus A319 y Airbus A321-200.
Na 2026, e siguiente destinacionnan ta forma parti di e red di conexion di e aerolinea:<ref>[https://www.arubaairlines.com/ Aruba Airlines], arubaairlines.com</ref>
*Corsou
*[[Boneiru|Boneiro]]
*[[Medellín]] (Colombia)
*Barranquilla (Colombia)
*[[Georgetown]] (Guyana)
*Miami (Merca)
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =|titulo=}}
{{References}}
}}
[[:Kategoria:Aviashon]]
[[:Kategoria:Aruba]]
---------------
E sede principal ta na Oranjestad na Aruba, cual ta e centro di operacion principal, y e aerolinea a habri un oficina nobo na [[Aeropuerto Internacional Reina Beatrix]]. E tin tambe ofisina di benta na Miami, Curaçao, Bonaire i na Maracaibo, Valencia i Maracay.<ref name="arubaair-offices">{{cite web|url=http://www.arubaairlines.com/#contactus|title=Aruba Airlines - Contact Us|accessdate=2015-04-21 }}</ref>
Na kuminsamentu di 2011 e kompania a atrae inversionista nobo, ku ta kondusí na e mehoracion di e flota. E compania a risibí un Sertifikado di Operashon di aerolínea ekonómiko na ougùstùs di 2012. E aerolinea ta haya dos avion Airbus A320, e prome di nan a yega Aruba na november di 2012. E avion a kuminsá bula buelonan charter for di Aruba na fin di 2012 i e operashonnan programá a kuminsá e siguiente aña. Su promé destinashon tabata Maracaibo, Venezuela i despues Valencia, Venezuela. Despues riba 5 di yüli di e aña ei nan a inaugurá e buelonan pa Panama City, Panama. Y finalmente Miami, Merca.
Flota y Destinashonnan
{| class="wikitable sortable"
! Tipo di Avion !! Modelo !! Kantidat !! Kabina !! Asiento !! Registrashon
|-
| Airbus || A320-200 || 1 || Ekonomiko || ~180 || P4-AAF [4]
|-
| Airbus || A321-200 || 1 || Ekonomiko/“Premium” || ~178 || (vhe model, [5])
|-
| Bombardier || CRJ200 || 1 || Ekonomiko || ~52 || P4-CRA [6]
|}
== Destinashonnan selectá ==
{| class="wikitable sortable"
! Ruta !! País/Región !! Estado
|-
| Aruba ↔ Miami !! EEUU !! Activo (charter/regular) [3]
|-
| Aruba ↔ Maracaibo !! Venezuela !! Introdi (2012) [3]
|-
| Aruba ↔ Valencia !! Venezuela !! Introdi (2012) [3]
|-
| Aruba ↔ Panama City !! Panamá !! Introdi (5 Julio) [3]
|}
== Dificultadnan i Estado Actual ==
Durante e kriis di COVID-19 y problemanan operashonal, Aruba Airlines a enfrenta varios reto. Pa ehempel: su flota a keda parká, i datos reciente ta mustra ku e aerolínea no ta tene vuelos normales kuendo; por ehempel, un sitio pa seguimiento di vuelos ta nifiká kantidat “0” destinashon pa Aruba Airlines. [7]
Den marzo 2021 Aruba Airlines a risibí su promé A321-200 (P4-AAI) pa possibilitá un relansa, pero no ta klaro si e aerolínea actualmente ta operando vuelos regulares.[8]
E situashon ta kompleho: aunke e sitio ofisial y rekursonan ta indiká ku e aerolínea ta “active” [9], e falta di voli actual y klaridat publikashonal ta kreá duda.
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1359309649|titulo=ALM Flight 980}}
{{References}}
}}
[[:Kategoria:Aviashon]]
[[:Kategoria:Aruba]]
Historia
Aruba Airlines a wòrdu fundá na 2006 dor di Onno J. de Swart, kende tabata su promé direktor.[1]
E aerolínea a kuminsá operashonnan di charter na 2010 ku un avion chikí tipo Piper PA-31 Navajo di shete asiento. Na e promé añanan, e kompania a konsentrá riba desaroyo di su struktura operashonal i di merkado.
Na 2011, inversionistanan nobo a bin aden, loke a permití ekspanshon di e flota. Na ougùstùs 2012, e aerolínea a haña su sertifikado di operashon aéreo ekonómiko.
Durante e mesun periodo, Aruba Airlines a introdusí avionnan tipo Airbus A320, ku e promé avion a yega Aruba na novèmber 2012. E buelonan charter a kuminsá na final di 2012, miéntras ku operashonnan regular a sigui na 2013.
E promé destinashonnan regular tabata:
Maracaibo (Venezuela)
Valencia (Venezuela)
Despues, e red di ruta a wòrdu ampliá ku:
Panama City (Panamá)
Miami (Estados Unidos)
==Flota==
Aruba Airlines ta operá un flota limitá. Segun dato di 2025–2026, e aerolínea tin solamente un avion aktivo: Airbus A320-200 (aprox. 180 asiento)
Den pasado, e kompania a operá tambe avionnan tipo Airbus A319, Airbus A321-200 i Bombardier CRJ200, pero mayoria di nan no ta aktivo mas den operashon regular.
==Destinashonnan==
Aruba Airlines ta ofrece buelonan charter i, di manera limitá, buelonan regular pa diferente destinashonnan den Karibe, Suramérika i Estados Unidos.
Destinashonnan asociá ku e aerolínea den periodo reciente inkluí:
Curaçao
Bonaire
Medellín (Colombia)
Barranquilla (Colombia)
Georgetown (Guyana)
Miami (Estados Unidos)
Sinembargo, e red di ruta no ta fijo i por varia konsiderablemente. Hopi di e buelonan ta operá riba base di charter òf disponibilidad temporal.
==Dificultadnan i estado aktual==
Durante e periodo di pandemia di COVID-19 i despues, Aruba Airlines a enfrentá varios reto operashonal i finansiero.
E operashonnan a reducí konsiderablemente, i na algun momentonan e flota a keda parka. Aunke e kompania a risibí un Airbus A321-200 na 2021 ku e intenshon di relansamentu, informashon públiko tokante buelonan regular a keda limitá.
Segun fuente reciente, Aruba Airlines ta konta ainda komo e aerolínea di bandera di Aruba i formalmente aktivo, pero e grado di operashon regular por varia i no semper ta kla den dato públiko disponibel.
Organisashon
Aruba Airlines tin su sede na Oranjestad i ta operá for di Aeropuerto Internashonal Reina Beatrix.
Ademas, e kompania a mantené presensia den diferente merkadonan via ofisinan di benta, inkluyendo:
Miami
Curaçao
Bonaire
Venezuela
---------
Segun dato aktual (2025–2026), Aruba Airlines ta operá un flota hopi limitá, konsistiendo principalmente di un solo avion aktivo:
Airbus A320-200 – aproksimadamente 180 asiento
Dato di aviashon independiente ta konfirmá ku e aerolínea tin solamente 1 avion den servisio, ku otro avionnan den pasado ya no ta aktivo òf ta konsiderá komo parte di flota historiko .
Flota anterior
Aruba Airlines a operá e siguiente tiponan di avion den pasado:
Airbus A319-100
Airbus A321-200
Bombardier CRJ200
Piper PA-31 Navajo
Mayoria di e avionnan aki a wòrdu retirá entre 2018 i 2023, indikando un redukshon significativo den kapasidat operashonal.
🌍 Destinashonnan
Aruba Airlines ta ofresé buelonan charter i, di manera limitá, buelonan regular pa destinashonnan den Karibe, Suramérika i Estados Unidos.
Segun informashon mas reciente, e destinashonnan asociá ku e aerolínea inkluí:
Curaçao
Bonaire
Medellín (Colombia)
Barranquilla (Colombia)
Georgetown (Guyana)
Miami (Estados Unidos)
Fuente independiente ta indiká ku Aruba Airlines ta sirbi un kantidat chikí di destinashonnan (±3–8), ku un red di ruta ku por varia segun kondishonnan di merkado .
------------
18/10/25 Aruba Airlines is still operating and is the flag carrier and sole airline of Aruba. It is based at Queen Beatrix International Airport in Oranjestad and provides scheduled and charter services to various destinations across the Caribbean, South America, and the United States.
Operations: Aruba Airlines is currently the only Aruban airline. It offers both scheduled and charter flights, serving as a primary carrier to and from the island.
Headquarters: The airline's corporate headquarters are in Oranjestad, Aruba. Its main maintenance base is in Miami, Florida.
Destinations: It flies to a number of destinations, including cities in the Caribbean, South America (such as Medellin, Colombia, and Georgetown, Guyana), and the United States (such as Miami).
NOTES
'''Aruba Airlines''' (officially Arubaanse Luchtvaart Maatschappij N.V.) ta e aerolínea di bandera y e único aerolínea nashonal di Aruba. Fundá den 2006, Aruba Airlines ta oferé transporte aéreo regular y charter pa pasaheronan pa varias destinashon. Su sede korporativo ta na Oranjestad, Aruba, y su base di mantenemento prinsipal ta na Miami, Florida. Den 2015 e compañías a risibí e Aircraft Operating Certificate (AOC) for di Estados Unidos.[1][2]
== Historia ==
Aruba Airlines a wordo funda na 2006 pa Onno J. de Swart, kien tabata su promé direktor. Den 2010 e a inicia operashon di charter ku un Piper PA-31 Navajo di shete asiento. Su sede operashonal ta na Oranjestad, kaminda e tin su base perto di Aeropuerto Internacional Reina Beatrix. E tin ofisinan di benta na Miami (EEUU), Curaçao, Bonaire, i Venezuela (Maracaibo, Valencia y Maracay).[3]
Na 2011 Aruba Airlines a atraé inversionistanan nobo pa mehorá su flota. Den ougùstùs 2012, e aerolínea risibí su sertifikado di operashon aéreo ekonómiko, y e a introducí dos Airbus A320 na su flota (su promé A320 yegá na Aruba na november 2012).
Su promé ruta regular tabata Aruba → Maracaibo (Venezuela), sigi pa Aruba → Valencia (Venezuela), y mas dilanti Aruba → Panama City (Panamá) i Aruba → Miami (EEUU).
------------
{{Variante|a}}
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Jet Air
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda =
| antesecor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado =
| propietario =
| director ehecutivo =
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Jet Air''' (oficialmente ) ta e aerolínea nacional di
{{Appendix}}
[[:Category:Aviashon]]
[[:Category:Karibe Hulandes]]
-------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Avia Air
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda =
| antesecor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado =
| propietario =
| director ehecutivo =
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Avia Air''' ta un compania aereo di Aruba cu a opera entre .. y november 2003.
Avia Air tabata un aerolinea basá na Aruba.
Avia Air a suspendé su servisio na novèmber 2003 i tabata trahando pa reestructurá su operashonnan bou di protekshon di bankrut. 1]
== Historia ==
Avia Air a kuminsá operashon den zomer di 1994 inicialmente tres Cessna 402B ⁇ (P4-AVA te ku
P4-AVC); e mesun aña a añadí un Embraer Bandeirante (P4-AVD). Pasobra Air Aruba a enfoca mas y mas riba buelonan pa Merka, algun ruta regional por a bira operá. A kuminsá ku servisionan di liña pa Curaçao, Bonaire i e siudatnan Venezolano di Maracaibo, Punto Fijo i Valencia. Na fin di 1995,
a cumpra un di dos Bandeirante P4-AVE).<ref>[http://landewers.net/P4-artikel.pdf 20 jaar Arubaans Luchtvaartuig Register
Arno Landewers]</ref>
Na 13 di mart di 1996 e barku a kai banda di (Venezuela) e Cessna 402B P4-AVB na laman,
cu a mata tur ocho persona den e auto.
E tabata trata di un buelo di linea di Aruba pa Punto Fijo. E piloto a reporta na un otro avion di Avia Problema di aire ku e motor robes, i algun tempu despues cu un candela a kibra. For di investigashon a resulta cu e candela a causa e motor y un parti di a kibra e ala robes di e avion, despues cu e Nort di Las Piedras- Aeropuerto di Punto Fijo - a kai.
Na komienso di 2003, un Short SD.360-200 a kumpra, pero e aparato aki no a wòrdu a drenta servisio. For di mei 2003 no tabatin sèn mas pa paga salario di e personal y operacionnan di vuelo a keda para. Poco despues e lease company Volvo Aero a pidi e motornan di e dos Bandeirantes y finalmente
E departamento di impuesto a konfiská tur e produktonan. E Cessna tambe a keda destruí.
aerodinámiko pa motibu di mantenshon atrasá. Con E shortenan a bira algun e vuelo di entrenamentu a tuma lugá despues di e grupo di invershon IMCA, propietario di Air Exel,
a kumpra un participacion di 50% den Avia Air. Avia Air
lo sigui como AviaExel. E falta di Avia Air a hasi un pèrmit di establesementu definitivo
drecha bo kara. Na òktober 2003 e kompania a a declara su mes na faillite. Poco despues, e 'Short' a bira e doño a rekuperá; tur dos Bandeirantes a keda te ku e zomer di e aña aki riba e
Aeropuerto di Oranjestad ta para y e Cessna 402 P4-AVA ainda ta presente aki.
==Code data==
*[[International Air Transport Association|IATA]] Code: '''3R'''
*[[International Civil Aviation Organization|ICAO]] Code: '''ARB'''
*Callsign: Aviair
==Flota==
*Short 360-200
*Embraer EMB 110 Bandeirante
== Wak tambe ==
* [[Lista di eks-kompania aéreo di Karibe Hulandes]]
{{Appendix}}
NOTES
* Avia Air a cuminsa na 1984 como compania di charter Avia Air Chapter cu tabata activo na Aruba i Corwou.
* in augustus 1987 verscheen het Avia Air toestel met piloot Robby Anjie, 26 jr., ter hoogte van MAcoya, Venezuela. Een tweemotorig vliegtuig Cessna met kenteken N-5351- A van de particuliere chartermaatschappij van de heer Efi Tromp, Avia Air, wordt sinds vrijdagavond op de route van Punto Fjjo (Venezuela) naar de luchthaven van Aruba vermist.
* directie/eignaaar? Efi Tromp.
* HetvliegtuigiseenJetpropAerocommander, een snelle vliegtuig ingericht met de nodige luxe. Avia- Air hoopt met zijn nieuwe aanwinst de Curagaose zakenman nu een nog betere service te verlenen. Avia- Air die in 1980 bij ministriële beschikking toestemming kreeg om samen met twee andere luchttransportmaatschappijen commerciële passagiersvluchten uit te voeren, biedt rechtstreekse vluchten aan naar alle bestemmingen in het Caribisch gebied, Colombia, Venezuela en Suriname. Met dit nieuwe vliegtuig hoopt Avia- Air bij te kunnen dragen aan de economische ontwikkeling van Curagao,<ref>TOEKOMST ANDERS TEKORT AAN GEKWALIFICEERDE KRACHTEN CDM ervaart dat nu al Opleiding vaklieden in metaalsector noodzakelijk. "Amigoe". Curaçao, 24-08-1987, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642489:mpeg21:p003</ref>
* 1994: Avia Air van Efi Tromp is reeds enige tijd doende met plannen om commutervluchten tussen de eilanden te gaan vliegen.
* Avia Air heeft vanaf woensdag een nieuw vliegtuig in bedrijf. Het is een EMB-110, van Braziliaanse makelij, dat 19 passagiers kan vervoeren. Het kan gecharterd worden voor vluchten Aruba - Curagao v.v. en Aruba - Bonaire v.v. Auia Air voert tweemaal daags vluchten uit tussen Aruba en Punto Fijo in Venezuela.<ref>WILLEMSTAD— Avia Air heeft vanaf woensdag een nieuw vliegtuig in bedrijf. Het is een EMB-110, van Braziliaanse makelij, dat 19 passagiers kan vervoeren. Het kan gecharterd worden voor vluchten Aruba – Curagao v.v. en Aruba – Bonaire v.v. Auia Air voert tweemaal daags vluchten uit tussen Aruba en Punto Fijo in Venezuela.. "Amigoe". Curaçao, 12-10-1994, p. 9. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645369:mpeg21:p009</ref>
* Luchtvaartmaatschappij Avia Air die door de regering als nationale luchtvaartmaatschappij *s erkend, heeft plannen °ni met ingang van 1 december aanstaande naar vleugels uit te slaan. **er dag vertrekken twee yiuchten naar Punto Fijo (Venezuela), dirie naar en vier naar öonaire. Avia Air president Ciro Pieters. In 1986 is Avia Air begonnen als chartermaatschappij voor vluchten in de omgeving. In april van dit jaar kreeg Avia Air een vergunning om regelmatige vluchten uit te voeren. De maatschappij heeft vijf vliegtuigen: twee Embriers 110, elk met zestien stoelen en extra ruimte voor de koffers en twee Cessnas, elk met zeven stoelen.<ref>Plannen Avia Air om vleugels uit te slaan. "Amigoe". Curaçao, 28-11-1995, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644874:mpeg21:p007</ref>
* 1995: Het particuliere Avia Air heeft afgelopen vrijdag van minister. Glenbert Croes van Verkeer en Communicatie de vergunning ontvangen om geregelde vluchten uit te voeren. "Wij zijn nu ook een officiële luchtvaartmaatschappij die vluchten uit mag voeren op Bonaire, Curacao, Coro en Las Piedras", zo reageerde Avia Air-president Ciro Pieters vanmorgen desgevraagd. Ook werd vastgesteld dat de luchtvaartmaatschappijen van de twee landen (aruba-NA) elk een bepaald aantal vluchten kan uitvoeren. Dit zijn Aruba- Curacao met 35 vluchten per week, Aruba-Bonaire met 28 Avia Air, dat tot nu toe alleen chartervluchten verzorgde, begint binnen afzienbare tijd met de vluchten op Bonaire, Curacao en de twee Venezolaanse steden Coro en Las Piedras.
* Avia Air kreeg op 28 april van de minister Glenbert Croes van Vervoer en Communicatie een vergunning om geregelde vluchten uit te voeren tussen Cura9ao, Bonaire, Coro, Las Piedras en thuisbasis Aruba. De voorbereidingen betreffen nu voornamelijk de vluchten tussen de ABC-eilanden.
{{Appendix}}
------------------
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Insel Air Aruba
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda =
| antesecor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado =
| propietario =
| director ehecutivo =
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Insel Air Aruba''' tabata un aerolinea y subsidiario di Insel Air, como tambe e aerolinea oficial nacional di Aruba.<ref>[http://curacaochronicle.com/aviation/insel-air-aruba-seeks-u-s-routes/ Insel Air Aruba Seeks U.S. Routes]</ref>
de.wiki:Insel Air Aruba tabata un aerolinea y subsidiario di Insel Air, como tambe e aerolinea oficial nacional di Aruba. [1]
Un investigashon ku a tuma lugá na yanüari 2017 dor di e Inspectie Leefomgeving en Transport di Reino Hulandes a evidensiá defectonan tantu den e kompania mayor Insel Air i Insel Air Aruba, komo tambe den e outoridatnan di aviashon di Kòrsou i Aruba. Komo resultado, un kantidat di avion di e dos kompanianan lo no por bula pa un tempu indeterminá. Insel Air i Insel Air Aruba despues a reduci nan destinashonnan di buelo, ku anteriormente tambe tabata inkluí destinashonnan den Merka i Sur Amerika, pa e islanan ABC i Sint Maarten.<ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Dutch ILT intervenes in Curaçao, Aruba CAAs |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/53584-dutch-ilt-intervenes-in-curaao-aruba-caas ch-aviation.com]}}</ref><ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Insel Air axes bulk of network, retains ABC Islands |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/53989-insel-air-axes-bulk-of-network-retains-abc-islands ch-aviation.com]}}</ref><ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Curaçao's Insel Air looking to dispose of Aruban unit |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/54051-curaaos-insel-air-looking-to-dispose-of-aruban-unit ch-aviation.com]}}</ref><ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Curaçao's Insel Air fends off bankruptcy filing |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/54267-curaaos-insel-air-fends-off-bankruptcy-filing ch-aviation.com]}}</ref>
Insel Air Aruba a stop di opera na 2017 despues di cinco aña. [6]
== Flota ==
For di maart 2017, Insel Air Aruba su flota tabata consisti di ocho avion, di cual ningun ta operacional.<ref>[http://www.ch-aviation.com/portal/aircraft/search?search=1&cha=ISU ch-aviation], abgerufen am 20. März 2017.</ref>
==Wak tambe ==
* [[Lista di eks-kompania aéreo di Karibe Hulandes]]
== Link externo ==
* [https://www.fly-inselair.com/en/ Webpräsenz der Insel Air] (englisch und spanisch)
* [http://www.airliners.net/search/photo.search?airlinesearch=Insel%20Air%20Aruba&distinct_entry=true Fotos] der Insel Air Aruba auf [[Airliners.net]]
{{Appendix}}
-----------------
'''Aruba Flying Club''' tabata un asociacion di piloto amatur na Aruba??
== Historia ==
AFC ta data di ananan 1940. Tabata haci uzo di aeropuerto de Vuyst na San nicolas den bario di juana morto. met hangar
Na 1998 AFC a bira activo atrobe. AFC in 1950 statutair opgricht Vereniging Aruba Flying Club
In 1998 werd de Aruba Flying Club weer actief (welke vanaf de oorlogsjaren tot in de jaren 70 al
had bestaan). Aanvankelijk werd gevlogen met de Cessna 172M P4-BON, in 1992 en 1993 aangevuld
met Cessna 182P P4-GIN en sinds 1998 met een Amerikaans geregistreerde Cessna 172R, de N174AP.<ref>[http://landewers.net/P4-artikel.pdf 20 jaar Arubaans Luchtvaartuig Register
Arno Landewers]</ref>
Eleccion di directiva di AFC
* na 1956 e club tabatin 4 avioneta propio di cual e ultimo adkisicion tabata un stimson. Cu e avionetanan tabata bula y tene competencia y demostracionnan.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-ARUBAANSECOURANT-1956-09/page/n67/mode/2up?q=flying Aruba Flying Club viert eerste vlucht van nieuwe Stimson], Arubaanse Courant (21 september 1956)</ref>
* Aanwijzing: Als leden van de Raad van Beheer van de Aruba Flying Club, de heren: P. A. de Vuyst; Commandant Onderzoekings en Bewakingsdienst op Aruba; H. A. Hessling, Ambtenaar belast met het domein beheer op Aruba
* in 1950 de 100ste vliegbevet uitgereikt =- examens sportvliegr, instrument vlieger en instructur
* De Aruba Flying | Club 'is een bloeiende vereniging. | Het maximum aantal leden dat toegelaten wordt bedraagt statutair vijftig en dat heeft men vrijwel voortdurend. Het aantal brevetten dat in de loop der jaren werd uitge- > reikt loopt in de honderden. De samenwerking tussen A.F.C. en overheid is voortreffelijk en het aantal deskundigen waarover men kan beschikken ruim voldoende. De vloot bestaat uit vier toestellen, waarbij dan nog drie komen, die particulier eigendom van enkele leden zijn. De minimum leeftijdsgrens voor het behalen van een brevet is zeventien jaar. Men moet zich hiertoe eerst aan een strenge medische keuring onderwerpen. Voorschrift i.; dat men een aandeel koopt van driehonderd gulden. Daarna hebben de meeste leerlingen ongeveer 12 uur lessen nodig om dan nog een 25 tot 30 uur solo te vliegen voor zij het brevet kunnen halen. De totale instruktieteksten
belopen dan ongeveer ƒ 500.—. Wie eenmaal het brevet heeft en de nodige proeven hoeft afgelegd mag zelf een vliegtuigje huren, eerst voor vluchten boven het eiland, daarna ook voor tochtjes naar buiten. Voor weekenden komen vooral Curaeao en Bonaire in aanmerking voor langere vakanties Venezuela en andere omliggende landen. Enkele leden, als de heren Riehardson en van der Voort maakten ook veel langer vakantievluchteri (om langs de Venezolaans kust, Trinidad en andere eilanden naar Sint Maarten.<ref>De Aruba Flying Club. "Amigoe di Curacao". Willemstad, 26-10-1957. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000211195:mpeg21:p003</ref>
* Voor velen is het vertrek van de heer Pieter A. de Vuyst ongemerkt voorbij gegaan. Gedurende de tweede wereldoorlog was hij verbindingsmarineofficier en gedurende die tijd begon hij met het plannen voor een particulier vliegvels, dat naar hem genoemd werd. Op 16 juli 1944 werd dit vliegveld geopend dooi de toenmalige Gezaghebber I. Wagemaker. Dat het vliegveld naar hem ge noemd werd, was op voordracht van Aruba Flying Club als waardering voor het vele werk dat hij voor deze club had gedaan. In oktober 1945 kwam de heer de Vuyst in dienst van de Lago en verliet deze op 1 juni j.l. 1956.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010404914:mpeg21:p005|titel=Pieter A. de Vuyst verliet Aruba|werk=[[Amigoe]]|datum=1956-06-18|bezochtdatum=2024-03-12}}</ref>
{{Appendix}}
AFC is een Arubaanse vereniging ter beoefening van de vliegsport, opgericht in 1942 door employes van Lago te San Nicolas. Eerste voorzitter was Pieter A. de Vuijst, waarnaar het sportvliegveld is genoemd.<ref>Hoetink, Encyclopedie van de Nederlandse Antillen, 1969 pag.55</ref>
-----------------
== EZ Air (aanvulling)==
Mester menshoná ku direktor di Medicair Rene Winkel ta alabes direktor di aerolínea EZ Air, pues e kontrato firmá ta ku Winkel i no e aerolínea EZ Air. Esaki ta importante pa menshoná mirando ku den komunidat tin e impreshon ku ta EZ Air ta sòru pa Ambulans Aéreo. “Nos tin kontrato ku e doño pues no e aerolínea mes. Awor a yega e momentu ku e kontrato a vense. Segun e proseso, tur interesado por entregá un petishon pa ehekutá e tarea di Ambulans Aéreo. Boneriano 29-11-2023 titel=Ken ta bai ehekuta air ambulans?|https://awemainta.com/boneriano/
Medicair tambe por bolbe entregá un petishon”, e ta splika. Sinembargo e no ta konfirmá ku vensementu di e kontrato a sosedé entrante yanüari 2024. Tambe e ta sigurá ku e situashon di niun forma ta opstakulisá servisio di Ambulans Aéreo.
Mester menshoná ku ya pa algun luna tin spekulashon tokante e situashon aki. Dòkter Frans komo direktor di FM den un rueda di prensa anterior a konfirmá ku Ministerio na Hulanda ke pa ehekutá buelonan di Ambulans Aéreo ku avionnan registrá na Hulanda. Tur esaki por konsiderá komo opstákulo pa proveodornan lokal.
BONERIANO a tuma kontakto ku Rene Winkel tokante e situashon aki i e ta splika ku e no ta deseá na amplia masha mirando ku FM ainda ta un kliente.
“Echo sí ta ku FM algun tempu atras a saka un asina yamá ‘tender’ pa buska un operadó pa ambulans aéreo ku lo trese avionnan ku registrashon PH, esta di Hulanda. Es mas FM lo ta basta leu pa bira un operador di aerolínea. No ta eksistí Ambulans Aéreo, ta eksistí pèrmit pa ehekutá buelo ‘ airline operator certificate’ (AOC). Di aki ta haña un provishon riba e pèrmit pa Ambulans Aéreo pasombra ta buelo komersial i ku nan lo bula bou di e reglanan Europeo, EASA”, e ta splika.
Winkel ta agregá ku nan tambe a lesa ku FM ke bin ku avion di Ambulans eléktriko, pero tambe
mester bisa ku e teknologia aki no ta asina leu ainda.
“No ta eksistí avion eléktriko ainda ku por bula e rutanan aki, i dado kaso ku bin ku avionnan
asina mes, mester pasa den hinter un prosedura pa nan wòrdu sertifiká pa departamentonan
konserní manera Curacao Civil Aviation Authority (CCAA) Y ILT holanda , Esei ta nifiká ku por dura
añanan promé ku por bai usa avionnan eléktriko pa transporte di pashènt.”
Importansia di Ambulans Aéreo
Esaki ta un avion privá spesialmente adaptá pa duna sosten médiko na pashèntnan durante transporte. Un dòkter, paramediko òf ekipo di dòkternan altamente kualifiká lo biaha ku su pashènt pa atendé e pashènt te ora e yega e aeropuerto destiná i por transportá e pashènt na un manera sigur te su kas òf pa un hòspital den e pais. E Ambulans Aéreo lógikamente ta karga tur e ekipo i e remedinan nesesario durante e buelo.
{{Appendix}}
-----------------------------
__NOINDEX__
klwv7f2qmac6cyny519uj7ycz9lxxq5
199519
199518
2026-08-04T18:20:30Z
Caribiana
8320
199519
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
* Nieuw: [[Avia Air]] - [[Insel Air Aruba]] - [[Aruba Airlines]] - [[Aruba Flying Club]] . [[SLM]] - [[Jetair Caribbean]] - [[Buelo 980 di ALM]] - [[Margareth Abraham]]
* Aanvullen: [[Z Air]]
---------------
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Aruba Airlines
| pais = {{ABW}}
| imagen = Aruba Airlines Airbus A320-232 (P4-AAA) at Miami International Airport.jpg
| descripcion = Airbus A320-232 (P4-AAA) aterisando na Aeropuerto Internacional Miami
| funda = 2006
| antecesor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado = Onno J. de Swart
| sede = Wayaca 6B, Aruba
| propietario = Seastar Holding NV
| director ehecutivo =
| pais = {{ABW}}
| sector = transporte
| industria = aviacion
| website = https://www.arubaairlines.com/
}}
'''Aruba Airlines''' (oficialmente '''Arubaanse Luchtvaart Maatschappij N.V.''') ta e aerolinea di bandera y e unico aerolinea nacional di [[Aruba]]. Funda na 2006, e compania ta ofrece transporte aereo pa pasahero, tanto servicio regular como charter, pa varios destinacion den Caribe, [[Sur Amérika|Sur America]] y [[Estadonan Uni di Amérika|Merca]].
Aruba Airlines su sede ta na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]], Aruba, cerca di [[Aeropuerto Internacional Reina Beatrix]], mientras su base principal pa mantenemento ta situa na [[Miami]], [[Florida]]. Na 2015, e aerolinea a ricibi un ''Aircraft Operating Certificate'' (AOC) for di Merca.[1][2]
== Historia ==
Aruba Airlines a wordo funda na 2006 door di Onno J. de Swart, kende tabata su prome director.<ref>{{Cite web|url=http://curacaochronicle.com/aviation/press-release-settlement-between-aruba-airlines-and-de-swart/|title=Press release: Settlement between Aruba Airlines and de Swart|date=2017-06-16}}</ref>
E aerolinea a cuminsa operacionnan di charter na 2010 cu un avion chikito tipo Piper PA-31 Navajo di shete asiento.<ref name="caribseek">{{citeer web|url=http://news.caribseek.com/index.php/caribbean-islands-news/aruba-news/the-morning-news-aruba-news/item/30639-aruba-airlines-welcomes-their-first-airbus-320|titel=Aruba Airlines welcomes their first Airbus 320|archiefurl=https://web.archive.org/web/20130627074832/http://news.caribseek.com/index.php/caribbean-islands-news/aruba-news/the-morning-news-aruba-news/item/30639-aruba-airlines-welcomes-their-first-airbus-320|archiefdatum=2013-06-27}}</ref> Den e prome añanan, e compania a concentra riba desaroyo di su structura operacional y di mercado.
Na 2011, inversionistanan nobo a bin aden, loke a permití expansion di e flota.<ref name="caribseek"/> Na augustus 2012, e aerolinea a haya su certificado di operacion aéreo economico.<ref>{{Cite web|url=http://www.curacaochronicle.com/region/minister-otmar-oduber-signs-economic-aoc-for-aruba-airlines/|title=Minister Otmar Oduber signs economic AOC for Aruba Airlines|access-date=|archive-url=https://web.archive.org/web/20171115201613/http://curacaochronicle.com/region/minister-otmar-oduber-signs-economic-aoc-for-aruba-airlines/|archive-date=2017-11-15|url-status=dead}}</ref>
Durante e mesun periodo, Aruba Airlines a introduci avionnan tipo Airbus A320, cu e prome avion a yega Aruba na novèmber 2012. E vuelonan charter a cuminsa na final di 2012, mientras cu operacionnan regular a sigui na 2013.
E prome destinacionnan regular tabata [[Maracaibo]] y [[Valencia]] na [[Venezuela]]. Despues, e red di ruta a wordo amplia cu [[Siudad di Panama|Panama City]] ([[Panama]]) y [[Miami]] (Merca).<ref>{{cite web|url=http://www.routesonline.com/news/29/breaking-news/203643/aruba-airlines-begins-operation-to-maracaibo-panama-city-from-june-2013/|title=Aruba Airlines Begins Operation to Maracaibo / Panama City from June 2013|publisher=Routesonline|accessdate=21 July 2013|archive-date=2013-11-13 |archive-url=https://web.archive.org/web/20131113214128/http://www.routesonline.com/news/29/breaking-news/203643/aruba-airlines-begins-operation-to-maracaibo-panama-city-from-june-2013/|url-status=dead}}</ref> Na december 2019 a lansa servicio nonstop nobo for di Aruba pa [[Barranquilla]] y [[Medellin]].<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2020-02-04/page/n3/mode/1up?q=aruba+airlines Aeropuerto di Aruha: Cantidad di pasahero a aumenta den 2019], Bon Dia Aruba (4 di februari 2020)</ref>
Durante e periodo di [[Pandemia di COVID-19]] y despues, Aruba Airlines a enfrenta varios reto operacional y financiero. E operacionnan a reduci considerablemente, pero Aruba Airlines a persisti memey di limitacionnan regional, incluyendo e prohibicion di vuelo pa [[Venezuela]], impone pa gobierno di Aruba.<ref>[https://arubanews.ca/aruba-extends-90-day-flight-ban-with-venezuela-impacting-tourism-and-trade/ Aruba Extends 90-Day Flight Ban with Venezuela, Impacting Tourism and Trade], arubanews.ca (16 di februari 2026)</ref>
==Flota y red di conexion==
Aruba Airlines ta operá un flota limitá. Segun dato di 2025–2026, e aerolinea tin den operacion:
* un avion tipo Airbus A320-200 (aprox. 180 asiento)<ref>{{cite journal |title=Global Airline Guide 2025 - Aruba Airlines |journal=Airliner World |date=september 2025 |page=50}}</ref>
* un avion tipo Bombardier CRJ200 (52 pasahero).<ref>[https://www.arubaairlines.com/fleet Fleet], arubaairlines.com</ref>
Den pasado, e compania a opera tambe avionnan di tipo Airbus A319 y Airbus A321-200.
Na 2026, e siguiente destinacionnan ta forma parti di e red di conexion di e aerolinea:<ref>[https://www.arubaairlines.com/ Aruba Airlines], arubaairlines.com</ref>
*Corsou
*[[Boneiru|Boneiro]]
*[[Medellín]] (Colombia)
*Barranquilla (Colombia)
*[[Georgetown]] (Guyana)
*Miami (Merca)
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =|titulo=}}
{{References}}
}}
[[:Kategoria:Aviashon]]
[[:Kategoria:Aruba]]
---------------
E sede principal ta na Oranjestad na Aruba, cual ta e centro di operacion principal, y e aerolinea a habri un oficina nobo na [[Aeropuerto Internacional Reina Beatrix]]. E tin tambe ofisina di benta na Miami, Curaçao, Bonaire i na Maracaibo, Valencia i Maracay.<ref name="arubaair-offices">{{cite web|url=http://www.arubaairlines.com/#contactus|title=Aruba Airlines - Contact Us|accessdate=2015-04-21 }}</ref>
Na kuminsamentu di 2011 e kompania a atrae inversionista nobo, ku ta kondusí na e mehoracion di e flota. E compania a risibí un Sertifikado di Operashon di aerolínea ekonómiko na ougùstùs di 2012. E aerolinea ta haya dos avion Airbus A320, e prome di nan a yega Aruba na november di 2012. E avion a kuminsá bula buelonan charter for di Aruba na fin di 2012 i e operashonnan programá a kuminsá e siguiente aña. Su promé destinashon tabata Maracaibo, Venezuela i despues Valencia, Venezuela. Despues riba 5 di yüli di e aña ei nan a inaugurá e buelonan pa Panama City, Panama. Y finalmente Miami, Merca.
Flota y Destinashonnan
{| class="wikitable sortable"
! Tipo di Avion !! Modelo !! Kantidat !! Kabina !! Asiento !! Registrashon
|-
| Airbus || A320-200 || 1 || Ekonomiko || ~180 || P4-AAF [4]
|-
| Airbus || A321-200 || 1 || Ekonomiko/“Premium” || ~178 || (vhe model, [5])
|-
| Bombardier || CRJ200 || 1 || Ekonomiko || ~52 || P4-CRA [6]
|}
== Destinashonnan selectá ==
{| class="wikitable sortable"
! Ruta !! País/Región !! Estado
|-
| Aruba ↔ Miami !! EEUU !! Activo (charter/regular) [3]
|-
| Aruba ↔ Maracaibo !! Venezuela !! Introdi (2012) [3]
|-
| Aruba ↔ Valencia !! Venezuela !! Introdi (2012) [3]
|-
| Aruba ↔ Panama City !! Panamá !! Introdi (5 Julio) [3]
|}
== Dificultadnan i Estado Actual ==
Durante e kriis di COVID-19 y problemanan operashonal, Aruba Airlines a enfrenta varios reto. Pa ehempel: su flota a keda parká, i datos reciente ta mustra ku e aerolínea no ta tene vuelos normales kuendo; por ehempel, un sitio pa seguimiento di vuelos ta nifiká kantidat “0” destinashon pa Aruba Airlines. [7]
Den marzo 2021 Aruba Airlines a risibí su promé A321-200 (P4-AAI) pa possibilitá un relansa, pero no ta klaro si e aerolínea actualmente ta operando vuelos regulares.[8]
E situashon ta kompleho: aunke e sitio ofisial y rekursonan ta indiká ku e aerolínea ta “active” [9], e falta di voli actual y klaridat publikashonal ta kreá duda.
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1359309649|titulo=ALM Flight 980}}
{{References}}
}}
[[:Kategoria:Aviashon]]
[[:Kategoria:Aruba]]
Historia
Aruba Airlines a wòrdu fundá na 2006 dor di Onno J. de Swart, kende tabata su promé direktor.[1]
E aerolínea a kuminsá operashonnan di charter na 2010 ku un avion chikí tipo Piper PA-31 Navajo di shete asiento. Na e promé añanan, e kompania a konsentrá riba desaroyo di su struktura operashonal i di merkado.
Na 2011, inversionistanan nobo a bin aden, loke a permití ekspanshon di e flota. Na ougùstùs 2012, e aerolínea a haña su sertifikado di operashon aéreo ekonómiko.
Durante e mesun periodo, Aruba Airlines a introdusí avionnan tipo Airbus A320, ku e promé avion a yega Aruba na novèmber 2012. E buelonan charter a kuminsá na final di 2012, miéntras ku operashonnan regular a sigui na 2013.
E promé destinashonnan regular tabata:
Maracaibo (Venezuela)
Valencia (Venezuela)
Despues, e red di ruta a wòrdu ampliá ku:
Panama City (Panamá)
Miami (Estados Unidos)
==Flota==
Aruba Airlines ta operá un flota limitá. Segun dato di 2025–2026, e aerolínea tin solamente un avion aktivo: Airbus A320-200 (aprox. 180 asiento)
Den pasado, e kompania a operá tambe avionnan tipo Airbus A319, Airbus A321-200 i Bombardier CRJ200, pero mayoria di nan no ta aktivo mas den operashon regular.
==Destinashonnan==
Aruba Airlines ta ofrece buelonan charter i, di manera limitá, buelonan regular pa diferente destinashonnan den Karibe, Suramérika i Estados Unidos.
Destinashonnan asociá ku e aerolínea den periodo reciente inkluí:
Curaçao
Bonaire
Medellín (Colombia)
Barranquilla (Colombia)
Georgetown (Guyana)
Miami (Estados Unidos)
Sinembargo, e red di ruta no ta fijo i por varia konsiderablemente. Hopi di e buelonan ta operá riba base di charter òf disponibilidad temporal.
==Dificultadnan i estado aktual==
Durante e periodo di pandemia di COVID-19 i despues, Aruba Airlines a enfrentá varios reto operashonal i finansiero.
E operashonnan a reducí konsiderablemente, i na algun momentonan e flota a keda parka. Aunke e kompania a risibí un Airbus A321-200 na 2021 ku e intenshon di relansamentu, informashon públiko tokante buelonan regular a keda limitá.
Segun fuente reciente, Aruba Airlines ta konta ainda komo e aerolínea di bandera di Aruba i formalmente aktivo, pero e grado di operashon regular por varia i no semper ta kla den dato públiko disponibel.
Organisashon
Aruba Airlines tin su sede na Oranjestad i ta operá for di Aeropuerto Internashonal Reina Beatrix.
Ademas, e kompania a mantené presensia den diferente merkadonan via ofisinan di benta, inkluyendo:
Miami
Curaçao
Bonaire
Venezuela
---------
Segun dato aktual (2025–2026), Aruba Airlines ta operá un flota hopi limitá, konsistiendo principalmente di un solo avion aktivo:
Airbus A320-200 – aproksimadamente 180 asiento
Dato di aviashon independiente ta konfirmá ku e aerolínea tin solamente 1 avion den servisio, ku otro avionnan den pasado ya no ta aktivo òf ta konsiderá komo parte di flota historiko .
Flota anterior
Aruba Airlines a operá e siguiente tiponan di avion den pasado:
Airbus A319-100
Airbus A321-200
Bombardier CRJ200
Piper PA-31 Navajo
Mayoria di e avionnan aki a wòrdu retirá entre 2018 i 2023, indikando un redukshon significativo den kapasidat operashonal.
🌍 Destinashonnan
Aruba Airlines ta ofresé buelonan charter i, di manera limitá, buelonan regular pa destinashonnan den Karibe, Suramérika i Estados Unidos.
Segun informashon mas reciente, e destinashonnan asociá ku e aerolínea inkluí:
Curaçao
Bonaire
Medellín (Colombia)
Barranquilla (Colombia)
Georgetown (Guyana)
Miami (Estados Unidos)
Fuente independiente ta indiká ku Aruba Airlines ta sirbi un kantidat chikí di destinashonnan (±3–8), ku un red di ruta ku por varia segun kondishonnan di merkado .
------------
18/10/25 Aruba Airlines is still operating and is the flag carrier and sole airline of Aruba. It is based at Queen Beatrix International Airport in Oranjestad and provides scheduled and charter services to various destinations across the Caribbean, South America, and the United States.
Operations: Aruba Airlines is currently the only Aruban airline. It offers both scheduled and charter flights, serving as a primary carrier to and from the island.
Headquarters: The airline's corporate headquarters are in Oranjestad, Aruba. Its main maintenance base is in Miami, Florida.
Destinations: It flies to a number of destinations, including cities in the Caribbean, South America (such as Medellin, Colombia, and Georgetown, Guyana), and the United States (such as Miami).
NOTES
'''Aruba Airlines''' (officially Arubaanse Luchtvaart Maatschappij N.V.) ta e aerolínea di bandera y e único aerolínea nashonal di Aruba. Fundá den 2006, Aruba Airlines ta oferé transporte aéreo regular y charter pa pasaheronan pa varias destinashon. Su sede korporativo ta na Oranjestad, Aruba, y su base di mantenemento prinsipal ta na Miami, Florida. Den 2015 e compañías a risibí e Aircraft Operating Certificate (AOC) for di Estados Unidos.[1][2]
== Historia ==
Aruba Airlines a wordo funda na 2006 pa Onno J. de Swart, kien tabata su promé direktor. Den 2010 e a inicia operashon di charter ku un Piper PA-31 Navajo di shete asiento. Su sede operashonal ta na Oranjestad, kaminda e tin su base perto di Aeropuerto Internacional Reina Beatrix. E tin ofisinan di benta na Miami (EEUU), Curaçao, Bonaire, i Venezuela (Maracaibo, Valencia y Maracay).[3]
Na 2011 Aruba Airlines a atraé inversionistanan nobo pa mehorá su flota. Den ougùstùs 2012, e aerolínea risibí su sertifikado di operashon aéreo ekonómiko, y e a introducí dos Airbus A320 na su flota (su promé A320 yegá na Aruba na november 2012).
Su promé ruta regular tabata Aruba → Maracaibo (Venezuela), sigi pa Aruba → Valencia (Venezuela), y mas dilanti Aruba → Panama City (Panamá) i Aruba → Miami (EEUU).
------------
{{Variante|a}}
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Jet Air
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda =
| antesecor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado =
| propietario =
| director ehecutivo =
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Jet Air''' (oficialmente ) ta e aerolínea nacional di
{{Appendix}}
[[:Category:Aviashon]]
[[:Category:Karibe Hulandes]]
-------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Avia Air
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda =
| antesecor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado =
| propietario =
| director ehecutivo =
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Avia Air''' ta un compania aereo di Aruba cu a opera entre .. y november 2003.
Avia Air tabata un aerolinea basá na Aruba.
Avia Air a suspendé su servisio na novèmber 2003 i tabata trahando pa reestructurá su operashonnan bou di protekshon di bankrut. 1]
== Historia ==
Avia Air a kuminsá operashon den zomer di 1994 inicialmente tres Cessna 402B ⁇ (P4-AVA te ku
P4-AVC); e mesun aña a añadí un Embraer Bandeirante (P4-AVD). Pasobra Air Aruba a enfoca mas y mas riba buelonan pa Merka, algun ruta regional por a bira operá. A kuminsá ku servisionan di liña pa Curaçao, Bonaire i e siudatnan Venezolano di Maracaibo, Punto Fijo i Valencia. Na fin di 1995,
a cumpra un di dos Bandeirante P4-AVE).<ref>[http://landewers.net/P4-artikel.pdf 20 jaar Arubaans Luchtvaartuig Register
Arno Landewers]</ref>
Na 13 di mart di 1996 e barku a kai banda di (Venezuela) e Cessna 402B P4-AVB na laman,
cu a mata tur ocho persona den e auto.
E tabata trata di un buelo di linea di Aruba pa Punto Fijo. E piloto a reporta na un otro avion di Avia Problema di aire ku e motor robes, i algun tempu despues cu un candela a kibra. For di investigashon a resulta cu e candela a causa e motor y un parti di a kibra e ala robes di e avion, despues cu e Nort di Las Piedras- Aeropuerto di Punto Fijo - a kai.
Na komienso di 2003, un Short SD.360-200 a kumpra, pero e aparato aki no a wòrdu a drenta servisio. For di mei 2003 no tabatin sèn mas pa paga salario di e personal y operacionnan di vuelo a keda para. Poco despues e lease company Volvo Aero a pidi e motornan di e dos Bandeirantes y finalmente
E departamento di impuesto a konfiská tur e produktonan. E Cessna tambe a keda destruí.
aerodinámiko pa motibu di mantenshon atrasá. Con E shortenan a bira algun e vuelo di entrenamentu a tuma lugá despues di e grupo di invershon IMCA, propietario di Air Exel,
a kumpra un participacion di 50% den Avia Air. Avia Air
lo sigui como AviaExel. E falta di Avia Air a hasi un pèrmit di establesementu definitivo
drecha bo kara. Na òktober 2003 e kompania a a declara su mes na faillite. Poco despues, e 'Short' a bira e doño a rekuperá; tur dos Bandeirantes a keda te ku e zomer di e aña aki riba e
Aeropuerto di Oranjestad ta para y e Cessna 402 P4-AVA ainda ta presente aki.
==Code data==
*[[International Air Transport Association|IATA]] Code: '''3R'''
*[[International Civil Aviation Organization|ICAO]] Code: '''ARB'''
*Callsign: Aviair
==Flota==
*Short 360-200
*Embraer EMB 110 Bandeirante
== Wak tambe ==
* [[Lista di eks-kompania aéreo di Karibe Hulandes]]
{{Appendix}}
NOTES
* Avia Air a cuminsa na 1984 como compania di charter Avia Air Chapter cu tabata activo na Aruba i Corwou.
* in augustus 1987 verscheen het Avia Air toestel met piloot Robby Anjie, 26 jr., ter hoogte van MAcoya, Venezuela. Een tweemotorig vliegtuig Cessna met kenteken N-5351- A van de particuliere chartermaatschappij van de heer Efi Tromp, Avia Air, wordt sinds vrijdagavond op de route van Punto Fjjo (Venezuela) naar de luchthaven van Aruba vermist.
* directie/eignaaar? Efi Tromp.
* HetvliegtuigiseenJetpropAerocommander, een snelle vliegtuig ingericht met de nodige luxe. Avia- Air hoopt met zijn nieuwe aanwinst de Curagaose zakenman nu een nog betere service te verlenen. Avia- Air die in 1980 bij ministriële beschikking toestemming kreeg om samen met twee andere luchttransportmaatschappijen commerciële passagiersvluchten uit te voeren, biedt rechtstreekse vluchten aan naar alle bestemmingen in het Caribisch gebied, Colombia, Venezuela en Suriname. Met dit nieuwe vliegtuig hoopt Avia- Air bij te kunnen dragen aan de economische ontwikkeling van Curagao,<ref>TOEKOMST ANDERS TEKORT AAN GEKWALIFICEERDE KRACHTEN CDM ervaart dat nu al Opleiding vaklieden in metaalsector noodzakelijk. "Amigoe". Curaçao, 24-08-1987, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642489:mpeg21:p003</ref>
* 1994: Avia Air van Efi Tromp is reeds enige tijd doende met plannen om commutervluchten tussen de eilanden te gaan vliegen.
* Avia Air heeft vanaf woensdag een nieuw vliegtuig in bedrijf. Het is een EMB-110, van Braziliaanse makelij, dat 19 passagiers kan vervoeren. Het kan gecharterd worden voor vluchten Aruba - Curagao v.v. en Aruba - Bonaire v.v. Auia Air voert tweemaal daags vluchten uit tussen Aruba en Punto Fijo in Venezuela.<ref>WILLEMSTAD— Avia Air heeft vanaf woensdag een nieuw vliegtuig in bedrijf. Het is een EMB-110, van Braziliaanse makelij, dat 19 passagiers kan vervoeren. Het kan gecharterd worden voor vluchten Aruba – Curagao v.v. en Aruba – Bonaire v.v. Auia Air voert tweemaal daags vluchten uit tussen Aruba en Punto Fijo in Venezuela.. "Amigoe". Curaçao, 12-10-1994, p. 9. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645369:mpeg21:p009</ref>
* Luchtvaartmaatschappij Avia Air die door de regering als nationale luchtvaartmaatschappij *s erkend, heeft plannen °ni met ingang van 1 december aanstaande naar vleugels uit te slaan. **er dag vertrekken twee yiuchten naar Punto Fijo (Venezuela), dirie naar en vier naar öonaire. Avia Air president Ciro Pieters. In 1986 is Avia Air begonnen als chartermaatschappij voor vluchten in de omgeving. In april van dit jaar kreeg Avia Air een vergunning om regelmatige vluchten uit te voeren. De maatschappij heeft vijf vliegtuigen: twee Embriers 110, elk met zestien stoelen en extra ruimte voor de koffers en twee Cessnas, elk met zeven stoelen.<ref>Plannen Avia Air om vleugels uit te slaan. "Amigoe". Curaçao, 28-11-1995, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644874:mpeg21:p007</ref>
* 1995: Het particuliere Avia Air heeft afgelopen vrijdag van minister. Glenbert Croes van Verkeer en Communicatie de vergunning ontvangen om geregelde vluchten uit te voeren. "Wij zijn nu ook een officiële luchtvaartmaatschappij die vluchten uit mag voeren op Bonaire, Curacao, Coro en Las Piedras", zo reageerde Avia Air-president Ciro Pieters vanmorgen desgevraagd. Ook werd vastgesteld dat de luchtvaartmaatschappijen van de twee landen (aruba-NA) elk een bepaald aantal vluchten kan uitvoeren. Dit zijn Aruba- Curacao met 35 vluchten per week, Aruba-Bonaire met 28 Avia Air, dat tot nu toe alleen chartervluchten verzorgde, begint binnen afzienbare tijd met de vluchten op Bonaire, Curacao en de twee Venezolaanse steden Coro en Las Piedras.
* Avia Air kreeg op 28 april van de minister Glenbert Croes van Vervoer en Communicatie een vergunning om geregelde vluchten uit te voeren tussen Cura9ao, Bonaire, Coro, Las Piedras en thuisbasis Aruba. De voorbereidingen betreffen nu voornamelijk de vluchten tussen de ABC-eilanden.
{{Appendix}}
------------------
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Insel Air Aruba
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda =
| antesecor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado =
| propietario =
| director ehecutivo =
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Insel Air Aruba''' tabata un aerolinea y subsidiario di Insel Air, como tambe e aerolinea oficial nacional di Aruba.<ref>[http://curacaochronicle.com/aviation/insel-air-aruba-seeks-u-s-routes/ Insel Air Aruba Seeks U.S. Routes]</ref>
de.wiki:Insel Air Aruba tabata un aerolinea y subsidiario di Insel Air, como tambe e aerolinea oficial nacional di Aruba. [1]
Un investigashon ku a tuma lugá na yanüari 2017 dor di e Inspectie Leefomgeving en Transport di Reino Hulandes a evidensiá defectonan tantu den e kompania mayor Insel Air i Insel Air Aruba, komo tambe den e outoridatnan di aviashon di Kòrsou i Aruba. Komo resultado, un kantidat di avion di e dos kompanianan lo no por bula pa un tempu indeterminá. Insel Air i Insel Air Aruba despues a reduci nan destinashonnan di buelo, ku anteriormente tambe tabata inkluí destinashonnan den Merka i Sur Amerika, pa e islanan ABC i Sint Maarten.<ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Dutch ILT intervenes in Curaçao, Aruba CAAs |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/53584-dutch-ilt-intervenes-in-curaao-aruba-caas ch-aviation.com]}}</ref><ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Insel Air axes bulk of network, retains ABC Islands |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/53989-insel-air-axes-bulk-of-network-retains-abc-islands ch-aviation.com]}}</ref><ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Curaçao's Insel Air looking to dispose of Aruban unit |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/54051-curaaos-insel-air-looking-to-dispose-of-aruban-unit ch-aviation.com]}}</ref><ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Curaçao's Insel Air fends off bankruptcy filing |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/54267-curaaos-insel-air-fends-off-bankruptcy-filing ch-aviation.com]}}</ref>
Insel Air Aruba a stop di opera na 2017 despues di cinco aña. [6]
== Flota ==
For di maart 2017, Insel Air Aruba su flota tabata consisti di ocho avion, di cual ningun ta operacional.<ref>[http://www.ch-aviation.com/portal/aircraft/search?search=1&cha=ISU ch-aviation], abgerufen am 20. März 2017.</ref>
==Wak tambe ==
* [[Lista di eks-kompania aéreo di Karibe Hulandes]]
== Link externo ==
* [https://www.fly-inselair.com/en/ Webpräsenz der Insel Air] (englisch und spanisch)
* [http://www.airliners.net/search/photo.search?airlinesearch=Insel%20Air%20Aruba&distinct_entry=true Fotos] der Insel Air Aruba auf [[Airliners.net]]
{{Appendix}}
-----------------
'''Aruba Flying Club''' tabata un asociacion di piloto amatur na Aruba??
== Historia ==
AFC ta data di ananan 1940. Tabata haci uzo di aeropuerto de Vuyst na San nicolas den bario di juana morto. met hangar
Na 1998 AFC a bira activo atrobe. AFC in 1950 statutair opgricht Vereniging Aruba Flying Club
In 1998 werd de Aruba Flying Club weer actief (welke vanaf de oorlogsjaren tot in de jaren 70 al
had bestaan). Aanvankelijk werd gevlogen met de Cessna 172M P4-BON, in 1992 en 1993 aangevuld
met Cessna 182P P4-GIN en sinds 1998 met een Amerikaans geregistreerde Cessna 172R, de N174AP.<ref>[http://landewers.net/P4-artikel.pdf 20 jaar Arubaans Luchtvaartuig Register
Arno Landewers]</ref>
Eleccion di directiva di AFC
* na 1956 e club tabatin 4 avioneta propio di cual e ultimo adkisicion tabata un stimson. Cu e avionetanan tabata bula y tene competencia y demostracionnan.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-ARUBAANSECOURANT-1956-09/page/n67/mode/2up?q=flying Aruba Flying Club viert eerste vlucht van nieuwe Stimson], Arubaanse Courant (21 september 1956)</ref>
* Aanwijzing: Als leden van de Raad van Beheer van de Aruba Flying Club, de heren: P. A. de Vuyst; Commandant Onderzoekings en Bewakingsdienst op Aruba; H. A. Hessling, Ambtenaar belast met het domein beheer op Aruba
* in 1950 de 100ste vliegbevet uitgereikt =- examens sportvliegr, instrument vlieger en instructur
* De Aruba Flying | Club 'is een bloeiende vereniging. | Het maximum aantal leden dat toegelaten wordt bedraagt statutair vijftig en dat heeft men vrijwel voortdurend. Het aantal brevetten dat in de loop der jaren werd uitge- > reikt loopt in de honderden. De samenwerking tussen A.F.C. en overheid is voortreffelijk en het aantal deskundigen waarover men kan beschikken ruim voldoende. De vloot bestaat uit vier toestellen, waarbij dan nog drie komen, die particulier eigendom van enkele leden zijn. De minimum leeftijdsgrens voor het behalen van een brevet is zeventien jaar. Men moet zich hiertoe eerst aan een strenge medische keuring onderwerpen. Voorschrift i.; dat men een aandeel koopt van driehonderd gulden. Daarna hebben de meeste leerlingen ongeveer 12 uur lessen nodig om dan nog een 25 tot 30 uur solo te vliegen voor zij het brevet kunnen halen. De totale instruktieteksten
belopen dan ongeveer ƒ 500.—. Wie eenmaal het brevet heeft en de nodige proeven hoeft afgelegd mag zelf een vliegtuigje huren, eerst voor vluchten boven het eiland, daarna ook voor tochtjes naar buiten. Voor weekenden komen vooral Curaeao en Bonaire in aanmerking voor langere vakanties Venezuela en andere omliggende landen. Enkele leden, als de heren Riehardson en van der Voort maakten ook veel langer vakantievluchteri (om langs de Venezolaans kust, Trinidad en andere eilanden naar Sint Maarten.<ref>De Aruba Flying Club. "Amigoe di Curacao". Willemstad, 26-10-1957. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000211195:mpeg21:p003</ref>
* Voor velen is het vertrek van de heer Pieter A. de Vuyst ongemerkt voorbij gegaan. Gedurende de tweede wereldoorlog was hij verbindingsmarineofficier en gedurende die tijd begon hij met het plannen voor een particulier vliegvels, dat naar hem genoemd werd. Op 16 juli 1944 werd dit vliegveld geopend dooi de toenmalige Gezaghebber I. Wagemaker. Dat het vliegveld naar hem ge noemd werd, was op voordracht van Aruba Flying Club als waardering voor het vele werk dat hij voor deze club had gedaan. In oktober 1945 kwam de heer de Vuyst in dienst van de Lago en verliet deze op 1 juni j.l. 1956.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010404914:mpeg21:p005|titel=Pieter A. de Vuyst verliet Aruba|werk=[[Amigoe]]|datum=1956-06-18|bezochtdatum=2024-03-12}}</ref>
{{Appendix}}
AFC is een Arubaanse vereniging ter beoefening van de vliegsport, opgericht in 1942 door employes van Lago te San Nicolas. Eerste voorzitter was Pieter A. de Vuijst, waarnaar het sportvliegveld is genoemd.<ref>Hoetink, Encyclopedie van de Nederlandse Antillen, 1969 pag.55</ref>
-----------------
== EZ Air (aanvulling)==
Mester menshoná ku direktor di Medicair Rene Winkel ta alabes direktor di aerolínea EZ Air, pues e kontrato firmá ta ku Winkel i no e aerolínea EZ Air. Esaki ta importante pa menshoná mirando ku den komunidat tin e impreshon ku ta EZ Air ta sòru pa Ambulans Aéreo. “Nos tin kontrato ku e doño pues no e aerolínea mes. Awor a yega e momentu ku e kontrato a vense. Segun e proseso, tur interesado por entregá un petishon pa ehekutá e tarea di Ambulans Aéreo. Boneriano 29-11-2023 titel=Ken ta bai ehekuta air ambulans?|https://awemainta.com/boneriano/
Medicair tambe por bolbe entregá un petishon”, e ta splika. Sinembargo e no ta konfirmá ku vensementu di e kontrato a sosedé entrante yanüari 2024. Tambe e ta sigurá ku e situashon di niun forma ta opstakulisá servisio di Ambulans Aéreo.
Mester menshoná ku ya pa algun luna tin spekulashon tokante e situashon aki. Dòkter Frans komo direktor di FM den un rueda di prensa anterior a konfirmá ku Ministerio na Hulanda ke pa ehekutá buelonan di Ambulans Aéreo ku avionnan registrá na Hulanda. Tur esaki por konsiderá komo opstákulo pa proveodornan lokal.
BONERIANO a tuma kontakto ku Rene Winkel tokante e situashon aki i e ta splika ku e no ta deseá na amplia masha mirando ku FM ainda ta un kliente.
“Echo sí ta ku FM algun tempu atras a saka un asina yamá ‘tender’ pa buska un operadó pa ambulans aéreo ku lo trese avionnan ku registrashon PH, esta di Hulanda. Es mas FM lo ta basta leu pa bira un operador di aerolínea. No ta eksistí Ambulans Aéreo, ta eksistí pèrmit pa ehekutá buelo ‘ airline operator certificate’ (AOC). Di aki ta haña un provishon riba e pèrmit pa Ambulans Aéreo pasombra ta buelo komersial i ku nan lo bula bou di e reglanan Europeo, EASA”, e ta splika.
Winkel ta agregá ku nan tambe a lesa ku FM ke bin ku avion di Ambulans eléktriko, pero tambe
mester bisa ku e teknologia aki no ta asina leu ainda.
“No ta eksistí avion eléktriko ainda ku por bula e rutanan aki, i dado kaso ku bin ku avionnan
asina mes, mester pasa den hinter un prosedura pa nan wòrdu sertifiká pa departamentonan
konserní manera Curacao Civil Aviation Authority (CCAA) Y ILT holanda , Esei ta nifiká ku por dura
añanan promé ku por bai usa avionnan eléktriko pa transporte di pashènt.”
Importansia di Ambulans Aéreo
Esaki ta un avion privá spesialmente adaptá pa duna sosten médiko na pashèntnan durante transporte. Un dòkter, paramediko òf ekipo di dòkternan altamente kualifiká lo biaha ku su pashènt pa atendé e pashènt te ora e yega e aeropuerto destiná i por transportá e pashènt na un manera sigur te su kas òf pa un hòspital den e pais. E Ambulans Aéreo lógikamente ta karga tur e ekipo i e remedinan nesesario durante e buelo.
{{Appendix}}
-----------------------------
__NOINDEX__
p4vwhbzz25fymwozk382dj4u5ozd3ws
199520
199519
2026-08-04T18:21:30Z
Caribiana
8320
199520
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
* Nieuw: [[Avia Air]] - [[Insel Air Aruba]] - [[Aruba Airlines]] - [[Aruba Flying Club]] . [[SLM]] - [[Jetair Caribbean]] - [[Buelo 980 di ALM]] - [[Margareth Abraham]]
* Aanvullen: [[Z Air]]
---------------
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Aruba Airlines
| pais = {{ABW}}
| imagen = Aruba Airlines Airbus A320-232 (P4-AAA) at Miami International Airport.jpg
| descripcion = Airbus A320-232 (P4-AAA) aterisando na Aeropuerto Internacional Miami
| funda = 2006
| antecesor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado = Onno J. de Swart
| sede = Wayaca 6B, Aruba
| propietario = Seastar Holding NV
| director ehecutivo =
| pais = {{ABW}}
| sector = transporte
| industria = aviacion
| website = https://www.arubaairlines.com/
}}
'''Aruba Airlines''' (oficialmente '''Arubaanse Luchtvaart Maatschappij N.V.''') ta e aerolinea di bandera y e unico aerolinea nacional di [[Aruba]]. Funda na 2006, e compania ta ofrece transporte aereo pa pasahero, tanto servicio regular como charter, pa varios destinacion den Caribe, [[Sur Amérika|Sur America]] y [[Estadonan Uni di Amérika|Merca]].
Aruba Airlines su sede ta na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]], Aruba, cerca di [[Aeropuerto Internacional Reina Beatrix]], mientras su base principal pa mantenemento ta situa na [[Miami]], [[Florida]]. Na 2015, e aerolinea a ricibi un ''Aircraft Operating Certificate'' (AOC) for di Merca.[1][2]
== Historia ==
Aruba Airlines a wordo funda na 2006 door di Onno J. de Swart, kende tabata su prome director.<ref>{{Cite web|url=http://curacaochronicle.com/aviation/press-release-settlement-between-aruba-airlines-and-de-swart/|title=Press release: Settlement between Aruba Airlines and de Swart|date=2017-06-16}}</ref>
E aerolinea a cuminsa operacionnan di charter na 2010 cu un avion chikito tipo Piper PA-31 Navajo di shete asiento.<ref name="caribseek">{{citeer web|url=http://news.caribseek.com/index.php/caribbean-islands-news/aruba-news/the-morning-news-aruba-news/item/30639-aruba-airlines-welcomes-their-first-airbus-320|titel=Aruba Airlines welcomes their first Airbus 320|archiefurl=https://web.archive.org/web/20130627074832/http://news.caribseek.com/index.php/caribbean-islands-news/aruba-news/the-morning-news-aruba-news/item/30639-aruba-airlines-welcomes-their-first-airbus-320|archiefdatum=2013-06-27}}</ref> Den e prome añanan, e compania a concentra riba desaroyo di su structura operacional y di mercado.
Na 2011, inversionistanan nobo a bin aden, loke a permití expansion di e flota.<ref name="caribseek"/> Na augustus 2012, e aerolinea a haya su certificado di operacion aéreo economico.<ref>{{Cite web|url=http://www.curacaochronicle.com/region/minister-otmar-oduber-signs-economic-aoc-for-aruba-airlines/|title=Minister Otmar Oduber signs economic AOC for Aruba Airlines|access-date=|archive-url=https://web.archive.org/web/20171115201613/http://curacaochronicle.com/region/minister-otmar-oduber-signs-economic-aoc-for-aruba-airlines/|archive-date=2017-11-15|url-status=dead}}</ref>
Durante e mesun periodo, Aruba Airlines a introduci avionnan tipo Airbus A320, cu e prome avion a yega Aruba na novèmber 2012. E vuelonan charter a cuminsa na final di 2012, mientras cu operacionnan regular a sigui na 2013.
E prome destinacionnan regular tabata [[Maracaibo]] y [[Valencia]] na [[Venezuela]]. Despues, e red di ruta a wordo amplia cu [[Siudad di Panama|Panama City]] ([[Panama]]) y [[Miami]] (Merca).<ref>{{cite web|url=http://www.routesonline.com/news/29/breaking-news/203643/aruba-airlines-begins-operation-to-maracaibo-panama-city-from-june-2013/|title=Aruba Airlines Begins Operation to Maracaibo / Panama City from June 2013|publisher=Routesonline|accessdate=21 July 2013|archive-date=2013-11-13 |archive-url=https://web.archive.org/web/20131113214128/http://www.routesonline.com/news/29/breaking-news/203643/aruba-airlines-begins-operation-to-maracaibo-panama-city-from-june-2013/|url-status=dead}}</ref> Na december 2019 a lansa servicio nonstop nobo for di Aruba pa [[Barranquilla]] y [[Medellin]].<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2020-02-04/page/n3/mode/1up?q=aruba+airlines Aeropuerto di Aruha: Cantidad di pasahero a aumenta den 2019], Bon Dia Aruba (4 di februari 2020)</ref>
Durante e periodo di [[pandemia di COVID-19]] y despues, Aruba Airlines a enfrenta varios reto operacional y financiero. E operacionnan a reduci considerablemente, pero Aruba Airlines a persisti memey di limitacionnan regional, incluyendo e prohibicion di vuelo pa [[Venezuela]], impone pa gobierno di Aruba.<ref>[https://arubanews.ca/aruba-extends-90-day-flight-ban-with-venezuela-impacting-tourism-and-trade/ Aruba Extends 90-Day Flight Ban with Venezuela, Impacting Tourism and Trade], arubanews.ca (16 di februari 2026)</ref>
==Flota y red di conexion==
Aruba Airlines ta operá un flota limitá. Segun dato di 2025–2026, e aerolinea tin den operacion:
* un avion tipo Airbus A320-200 (aprox. 180 asiento)<ref>{{cite journal |title=Global Airline Guide 2025 - Aruba Airlines |journal=Airliner World |date=september 2025 |page=50}}</ref>
* un avion tipo Bombardier CRJ200 (52 pasahero).<ref>[https://www.arubaairlines.com/fleet Fleet], arubaairlines.com</ref>
Den pasado, e compania a opera tambe avionnan di tipo Airbus A319 y Airbus A321-200.
Na 2026, e siguiente destinacionnan ta forma parti di e red di conexion di e aerolinea:<ref>[https://www.arubaairlines.com/ Aruba Airlines], arubaairlines.com</ref>
*Corsou
*[[Boneiru|Boneiro]]
*[[Medellín]] (Colombia)
*Barranquilla (Colombia)
*[[Georgetown]] (Guyana)
*Miami (Merca)
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =|titulo=}}
{{References}}
}}
[[:Kategoria:Aviashon]]
[[:Kategoria:Aruba]]
---------------
E sede principal ta na Oranjestad na Aruba, cual ta e centro di operacion principal, y e aerolinea a habri un oficina nobo na [[Aeropuerto Internacional Reina Beatrix]]. E tin tambe ofisina di benta na Miami, Curaçao, Bonaire i na Maracaibo, Valencia i Maracay.<ref name="arubaair-offices">{{cite web|url=http://www.arubaairlines.com/#contactus|title=Aruba Airlines - Contact Us|accessdate=2015-04-21 }}</ref>
Na kuminsamentu di 2011 e kompania a atrae inversionista nobo, ku ta kondusí na e mehoracion di e flota. E compania a risibí un Sertifikado di Operashon di aerolínea ekonómiko na ougùstùs di 2012. E aerolinea ta haya dos avion Airbus A320, e prome di nan a yega Aruba na november di 2012. E avion a kuminsá bula buelonan charter for di Aruba na fin di 2012 i e operashonnan programá a kuminsá e siguiente aña. Su promé destinashon tabata Maracaibo, Venezuela i despues Valencia, Venezuela. Despues riba 5 di yüli di e aña ei nan a inaugurá e buelonan pa Panama City, Panama. Y finalmente Miami, Merca.
Flota y Destinashonnan
{| class="wikitable sortable"
! Tipo di Avion !! Modelo !! Kantidat !! Kabina !! Asiento !! Registrashon
|-
| Airbus || A320-200 || 1 || Ekonomiko || ~180 || P4-AAF [4]
|-
| Airbus || A321-200 || 1 || Ekonomiko/“Premium” || ~178 || (vhe model, [5])
|-
| Bombardier || CRJ200 || 1 || Ekonomiko || ~52 || P4-CRA [6]
|}
== Destinashonnan selectá ==
{| class="wikitable sortable"
! Ruta !! País/Región !! Estado
|-
| Aruba ↔ Miami !! EEUU !! Activo (charter/regular) [3]
|-
| Aruba ↔ Maracaibo !! Venezuela !! Introdi (2012) [3]
|-
| Aruba ↔ Valencia !! Venezuela !! Introdi (2012) [3]
|-
| Aruba ↔ Panama City !! Panamá !! Introdi (5 Julio) [3]
|}
== Dificultadnan i Estado Actual ==
Durante e kriis di COVID-19 y problemanan operashonal, Aruba Airlines a enfrenta varios reto. Pa ehempel: su flota a keda parká, i datos reciente ta mustra ku e aerolínea no ta tene vuelos normales kuendo; por ehempel, un sitio pa seguimiento di vuelos ta nifiká kantidat “0” destinashon pa Aruba Airlines. [7]
Den marzo 2021 Aruba Airlines a risibí su promé A321-200 (P4-AAI) pa possibilitá un relansa, pero no ta klaro si e aerolínea actualmente ta operando vuelos regulares.[8]
E situashon ta kompleho: aunke e sitio ofisial y rekursonan ta indiká ku e aerolínea ta “active” [9], e falta di voli actual y klaridat publikashonal ta kreá duda.
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1359309649|titulo=ALM Flight 980}}
{{References}}
}}
[[:Kategoria:Aviashon]]
[[:Kategoria:Aruba]]
Historia
Aruba Airlines a wòrdu fundá na 2006 dor di Onno J. de Swart, kende tabata su promé direktor.[1]
E aerolínea a kuminsá operashonnan di charter na 2010 ku un avion chikí tipo Piper PA-31 Navajo di shete asiento. Na e promé añanan, e kompania a konsentrá riba desaroyo di su struktura operashonal i di merkado.
Na 2011, inversionistanan nobo a bin aden, loke a permití ekspanshon di e flota. Na ougùstùs 2012, e aerolínea a haña su sertifikado di operashon aéreo ekonómiko.
Durante e mesun periodo, Aruba Airlines a introdusí avionnan tipo Airbus A320, ku e promé avion a yega Aruba na novèmber 2012. E buelonan charter a kuminsá na final di 2012, miéntras ku operashonnan regular a sigui na 2013.
E promé destinashonnan regular tabata:
Maracaibo (Venezuela)
Valencia (Venezuela)
Despues, e red di ruta a wòrdu ampliá ku:
Panama City (Panamá)
Miami (Estados Unidos)
==Flota==
Aruba Airlines ta operá un flota limitá. Segun dato di 2025–2026, e aerolínea tin solamente un avion aktivo: Airbus A320-200 (aprox. 180 asiento)
Den pasado, e kompania a operá tambe avionnan tipo Airbus A319, Airbus A321-200 i Bombardier CRJ200, pero mayoria di nan no ta aktivo mas den operashon regular.
==Destinashonnan==
Aruba Airlines ta ofrece buelonan charter i, di manera limitá, buelonan regular pa diferente destinashonnan den Karibe, Suramérika i Estados Unidos.
Destinashonnan asociá ku e aerolínea den periodo reciente inkluí:
Curaçao
Bonaire
Medellín (Colombia)
Barranquilla (Colombia)
Georgetown (Guyana)
Miami (Estados Unidos)
Sinembargo, e red di ruta no ta fijo i por varia konsiderablemente. Hopi di e buelonan ta operá riba base di charter òf disponibilidad temporal.
==Dificultadnan i estado aktual==
Durante e periodo di pandemia di COVID-19 i despues, Aruba Airlines a enfrentá varios reto operashonal i finansiero.
E operashonnan a reducí konsiderablemente, i na algun momentonan e flota a keda parka. Aunke e kompania a risibí un Airbus A321-200 na 2021 ku e intenshon di relansamentu, informashon públiko tokante buelonan regular a keda limitá.
Segun fuente reciente, Aruba Airlines ta konta ainda komo e aerolínea di bandera di Aruba i formalmente aktivo, pero e grado di operashon regular por varia i no semper ta kla den dato públiko disponibel.
Organisashon
Aruba Airlines tin su sede na Oranjestad i ta operá for di Aeropuerto Internashonal Reina Beatrix.
Ademas, e kompania a mantené presensia den diferente merkadonan via ofisinan di benta, inkluyendo:
Miami
Curaçao
Bonaire
Venezuela
---------
Segun dato aktual (2025–2026), Aruba Airlines ta operá un flota hopi limitá, konsistiendo principalmente di un solo avion aktivo:
Airbus A320-200 – aproksimadamente 180 asiento
Dato di aviashon independiente ta konfirmá ku e aerolínea tin solamente 1 avion den servisio, ku otro avionnan den pasado ya no ta aktivo òf ta konsiderá komo parte di flota historiko .
Flota anterior
Aruba Airlines a operá e siguiente tiponan di avion den pasado:
Airbus A319-100
Airbus A321-200
Bombardier CRJ200
Piper PA-31 Navajo
Mayoria di e avionnan aki a wòrdu retirá entre 2018 i 2023, indikando un redukshon significativo den kapasidat operashonal.
🌍 Destinashonnan
Aruba Airlines ta ofresé buelonan charter i, di manera limitá, buelonan regular pa destinashonnan den Karibe, Suramérika i Estados Unidos.
Segun informashon mas reciente, e destinashonnan asociá ku e aerolínea inkluí:
Curaçao
Bonaire
Medellín (Colombia)
Barranquilla (Colombia)
Georgetown (Guyana)
Miami (Estados Unidos)
Fuente independiente ta indiká ku Aruba Airlines ta sirbi un kantidat chikí di destinashonnan (±3–8), ku un red di ruta ku por varia segun kondishonnan di merkado .
------------
18/10/25 Aruba Airlines is still operating and is the flag carrier and sole airline of Aruba. It is based at Queen Beatrix International Airport in Oranjestad and provides scheduled and charter services to various destinations across the Caribbean, South America, and the United States.
Operations: Aruba Airlines is currently the only Aruban airline. It offers both scheduled and charter flights, serving as a primary carrier to and from the island.
Headquarters: The airline's corporate headquarters are in Oranjestad, Aruba. Its main maintenance base is in Miami, Florida.
Destinations: It flies to a number of destinations, including cities in the Caribbean, South America (such as Medellin, Colombia, and Georgetown, Guyana), and the United States (such as Miami).
NOTES
'''Aruba Airlines''' (officially Arubaanse Luchtvaart Maatschappij N.V.) ta e aerolínea di bandera y e único aerolínea nashonal di Aruba. Fundá den 2006, Aruba Airlines ta oferé transporte aéreo regular y charter pa pasaheronan pa varias destinashon. Su sede korporativo ta na Oranjestad, Aruba, y su base di mantenemento prinsipal ta na Miami, Florida. Den 2015 e compañías a risibí e Aircraft Operating Certificate (AOC) for di Estados Unidos.[1][2]
== Historia ==
Aruba Airlines a wordo funda na 2006 pa Onno J. de Swart, kien tabata su promé direktor. Den 2010 e a inicia operashon di charter ku un Piper PA-31 Navajo di shete asiento. Su sede operashonal ta na Oranjestad, kaminda e tin su base perto di Aeropuerto Internacional Reina Beatrix. E tin ofisinan di benta na Miami (EEUU), Curaçao, Bonaire, i Venezuela (Maracaibo, Valencia y Maracay).[3]
Na 2011 Aruba Airlines a atraé inversionistanan nobo pa mehorá su flota. Den ougùstùs 2012, e aerolínea risibí su sertifikado di operashon aéreo ekonómiko, y e a introducí dos Airbus A320 na su flota (su promé A320 yegá na Aruba na november 2012).
Su promé ruta regular tabata Aruba → Maracaibo (Venezuela), sigi pa Aruba → Valencia (Venezuela), y mas dilanti Aruba → Panama City (Panamá) i Aruba → Miami (EEUU).
------------
{{Variante|a}}
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Jet Air
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda =
| antesecor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado =
| propietario =
| director ehecutivo =
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Jet Air''' (oficialmente ) ta e aerolínea nacional di
{{Appendix}}
[[:Category:Aviashon]]
[[:Category:Karibe Hulandes]]
-------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Avia Air
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda =
| antesecor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado =
| propietario =
| director ehecutivo =
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Avia Air''' ta un compania aereo di Aruba cu a opera entre .. y november 2003.
Avia Air tabata un aerolinea basá na Aruba.
Avia Air a suspendé su servisio na novèmber 2003 i tabata trahando pa reestructurá su operashonnan bou di protekshon di bankrut. 1]
== Historia ==
Avia Air a kuminsá operashon den zomer di 1994 inicialmente tres Cessna 402B ⁇ (P4-AVA te ku
P4-AVC); e mesun aña a añadí un Embraer Bandeirante (P4-AVD). Pasobra Air Aruba a enfoca mas y mas riba buelonan pa Merka, algun ruta regional por a bira operá. A kuminsá ku servisionan di liña pa Curaçao, Bonaire i e siudatnan Venezolano di Maracaibo, Punto Fijo i Valencia. Na fin di 1995,
a cumpra un di dos Bandeirante P4-AVE).<ref>[http://landewers.net/P4-artikel.pdf 20 jaar Arubaans Luchtvaartuig Register
Arno Landewers]</ref>
Na 13 di mart di 1996 e barku a kai banda di (Venezuela) e Cessna 402B P4-AVB na laman,
cu a mata tur ocho persona den e auto.
E tabata trata di un buelo di linea di Aruba pa Punto Fijo. E piloto a reporta na un otro avion di Avia Problema di aire ku e motor robes, i algun tempu despues cu un candela a kibra. For di investigashon a resulta cu e candela a causa e motor y un parti di a kibra e ala robes di e avion, despues cu e Nort di Las Piedras- Aeropuerto di Punto Fijo - a kai.
Na komienso di 2003, un Short SD.360-200 a kumpra, pero e aparato aki no a wòrdu a drenta servisio. For di mei 2003 no tabatin sèn mas pa paga salario di e personal y operacionnan di vuelo a keda para. Poco despues e lease company Volvo Aero a pidi e motornan di e dos Bandeirantes y finalmente
E departamento di impuesto a konfiská tur e produktonan. E Cessna tambe a keda destruí.
aerodinámiko pa motibu di mantenshon atrasá. Con E shortenan a bira algun e vuelo di entrenamentu a tuma lugá despues di e grupo di invershon IMCA, propietario di Air Exel,
a kumpra un participacion di 50% den Avia Air. Avia Air
lo sigui como AviaExel. E falta di Avia Air a hasi un pèrmit di establesementu definitivo
drecha bo kara. Na òktober 2003 e kompania a a declara su mes na faillite. Poco despues, e 'Short' a bira e doño a rekuperá; tur dos Bandeirantes a keda te ku e zomer di e aña aki riba e
Aeropuerto di Oranjestad ta para y e Cessna 402 P4-AVA ainda ta presente aki.
==Code data==
*[[International Air Transport Association|IATA]] Code: '''3R'''
*[[International Civil Aviation Organization|ICAO]] Code: '''ARB'''
*Callsign: Aviair
==Flota==
*Short 360-200
*Embraer EMB 110 Bandeirante
== Wak tambe ==
* [[Lista di eks-kompania aéreo di Karibe Hulandes]]
{{Appendix}}
NOTES
* Avia Air a cuminsa na 1984 como compania di charter Avia Air Chapter cu tabata activo na Aruba i Corwou.
* in augustus 1987 verscheen het Avia Air toestel met piloot Robby Anjie, 26 jr., ter hoogte van MAcoya, Venezuela. Een tweemotorig vliegtuig Cessna met kenteken N-5351- A van de particuliere chartermaatschappij van de heer Efi Tromp, Avia Air, wordt sinds vrijdagavond op de route van Punto Fjjo (Venezuela) naar de luchthaven van Aruba vermist.
* directie/eignaaar? Efi Tromp.
* HetvliegtuigiseenJetpropAerocommander, een snelle vliegtuig ingericht met de nodige luxe. Avia- Air hoopt met zijn nieuwe aanwinst de Curagaose zakenman nu een nog betere service te verlenen. Avia- Air die in 1980 bij ministriële beschikking toestemming kreeg om samen met twee andere luchttransportmaatschappijen commerciële passagiersvluchten uit te voeren, biedt rechtstreekse vluchten aan naar alle bestemmingen in het Caribisch gebied, Colombia, Venezuela en Suriname. Met dit nieuwe vliegtuig hoopt Avia- Air bij te kunnen dragen aan de economische ontwikkeling van Curagao,<ref>TOEKOMST ANDERS TEKORT AAN GEKWALIFICEERDE KRACHTEN CDM ervaart dat nu al Opleiding vaklieden in metaalsector noodzakelijk. "Amigoe". Curaçao, 24-08-1987, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642489:mpeg21:p003</ref>
* 1994: Avia Air van Efi Tromp is reeds enige tijd doende met plannen om commutervluchten tussen de eilanden te gaan vliegen.
* Avia Air heeft vanaf woensdag een nieuw vliegtuig in bedrijf. Het is een EMB-110, van Braziliaanse makelij, dat 19 passagiers kan vervoeren. Het kan gecharterd worden voor vluchten Aruba - Curagao v.v. en Aruba - Bonaire v.v. Auia Air voert tweemaal daags vluchten uit tussen Aruba en Punto Fijo in Venezuela.<ref>WILLEMSTAD— Avia Air heeft vanaf woensdag een nieuw vliegtuig in bedrijf. Het is een EMB-110, van Braziliaanse makelij, dat 19 passagiers kan vervoeren. Het kan gecharterd worden voor vluchten Aruba – Curagao v.v. en Aruba – Bonaire v.v. Auia Air voert tweemaal daags vluchten uit tussen Aruba en Punto Fijo in Venezuela.. "Amigoe". Curaçao, 12-10-1994, p. 9. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645369:mpeg21:p009</ref>
* Luchtvaartmaatschappij Avia Air die door de regering als nationale luchtvaartmaatschappij *s erkend, heeft plannen °ni met ingang van 1 december aanstaande naar vleugels uit te slaan. **er dag vertrekken twee yiuchten naar Punto Fijo (Venezuela), dirie naar en vier naar öonaire. Avia Air president Ciro Pieters. In 1986 is Avia Air begonnen als chartermaatschappij voor vluchten in de omgeving. In april van dit jaar kreeg Avia Air een vergunning om regelmatige vluchten uit te voeren. De maatschappij heeft vijf vliegtuigen: twee Embriers 110, elk met zestien stoelen en extra ruimte voor de koffers en twee Cessnas, elk met zeven stoelen.<ref>Plannen Avia Air om vleugels uit te slaan. "Amigoe". Curaçao, 28-11-1995, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644874:mpeg21:p007</ref>
* 1995: Het particuliere Avia Air heeft afgelopen vrijdag van minister. Glenbert Croes van Verkeer en Communicatie de vergunning ontvangen om geregelde vluchten uit te voeren. "Wij zijn nu ook een officiële luchtvaartmaatschappij die vluchten uit mag voeren op Bonaire, Curacao, Coro en Las Piedras", zo reageerde Avia Air-president Ciro Pieters vanmorgen desgevraagd. Ook werd vastgesteld dat de luchtvaartmaatschappijen van de twee landen (aruba-NA) elk een bepaald aantal vluchten kan uitvoeren. Dit zijn Aruba- Curacao met 35 vluchten per week, Aruba-Bonaire met 28 Avia Air, dat tot nu toe alleen chartervluchten verzorgde, begint binnen afzienbare tijd met de vluchten op Bonaire, Curacao en de twee Venezolaanse steden Coro en Las Piedras.
* Avia Air kreeg op 28 april van de minister Glenbert Croes van Vervoer en Communicatie een vergunning om geregelde vluchten uit te voeren tussen Cura9ao, Bonaire, Coro, Las Piedras en thuisbasis Aruba. De voorbereidingen betreffen nu voornamelijk de vluchten tussen de ABC-eilanden.
{{Appendix}}
------------------
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Insel Air Aruba
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda =
| antesecor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado =
| propietario =
| director ehecutivo =
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Insel Air Aruba''' tabata un aerolinea y subsidiario di Insel Air, como tambe e aerolinea oficial nacional di Aruba.<ref>[http://curacaochronicle.com/aviation/insel-air-aruba-seeks-u-s-routes/ Insel Air Aruba Seeks U.S. Routes]</ref>
de.wiki:Insel Air Aruba tabata un aerolinea y subsidiario di Insel Air, como tambe e aerolinea oficial nacional di Aruba. [1]
Un investigashon ku a tuma lugá na yanüari 2017 dor di e Inspectie Leefomgeving en Transport di Reino Hulandes a evidensiá defectonan tantu den e kompania mayor Insel Air i Insel Air Aruba, komo tambe den e outoridatnan di aviashon di Kòrsou i Aruba. Komo resultado, un kantidat di avion di e dos kompanianan lo no por bula pa un tempu indeterminá. Insel Air i Insel Air Aruba despues a reduci nan destinashonnan di buelo, ku anteriormente tambe tabata inkluí destinashonnan den Merka i Sur Amerika, pa e islanan ABC i Sint Maarten.<ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Dutch ILT intervenes in Curaçao, Aruba CAAs |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/53584-dutch-ilt-intervenes-in-curaao-aruba-caas ch-aviation.com]}}</ref><ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Insel Air axes bulk of network, retains ABC Islands |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/53989-insel-air-axes-bulk-of-network-retains-abc-islands ch-aviation.com]}}</ref><ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Curaçao's Insel Air looking to dispose of Aruban unit |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/54051-curaaos-insel-air-looking-to-dispose-of-aruban-unit ch-aviation.com]}}</ref><ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Curaçao's Insel Air fends off bankruptcy filing |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/54267-curaaos-insel-air-fends-off-bankruptcy-filing ch-aviation.com]}}</ref>
Insel Air Aruba a stop di opera na 2017 despues di cinco aña. [6]
== Flota ==
For di maart 2017, Insel Air Aruba su flota tabata consisti di ocho avion, di cual ningun ta operacional.<ref>[http://www.ch-aviation.com/portal/aircraft/search?search=1&cha=ISU ch-aviation], abgerufen am 20. März 2017.</ref>
==Wak tambe ==
* [[Lista di eks-kompania aéreo di Karibe Hulandes]]
== Link externo ==
* [https://www.fly-inselair.com/en/ Webpräsenz der Insel Air] (englisch und spanisch)
* [http://www.airliners.net/search/photo.search?airlinesearch=Insel%20Air%20Aruba&distinct_entry=true Fotos] der Insel Air Aruba auf [[Airliners.net]]
{{Appendix}}
-----------------
'''Aruba Flying Club''' tabata un asociacion di piloto amatur na Aruba??
== Historia ==
AFC ta data di ananan 1940. Tabata haci uzo di aeropuerto de Vuyst na San nicolas den bario di juana morto. met hangar
Na 1998 AFC a bira activo atrobe. AFC in 1950 statutair opgricht Vereniging Aruba Flying Club
In 1998 werd de Aruba Flying Club weer actief (welke vanaf de oorlogsjaren tot in de jaren 70 al
had bestaan). Aanvankelijk werd gevlogen met de Cessna 172M P4-BON, in 1992 en 1993 aangevuld
met Cessna 182P P4-GIN en sinds 1998 met een Amerikaans geregistreerde Cessna 172R, de N174AP.<ref>[http://landewers.net/P4-artikel.pdf 20 jaar Arubaans Luchtvaartuig Register
Arno Landewers]</ref>
Eleccion di directiva di AFC
* na 1956 e club tabatin 4 avioneta propio di cual e ultimo adkisicion tabata un stimson. Cu e avionetanan tabata bula y tene competencia y demostracionnan.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-ARUBAANSECOURANT-1956-09/page/n67/mode/2up?q=flying Aruba Flying Club viert eerste vlucht van nieuwe Stimson], Arubaanse Courant (21 september 1956)</ref>
* Aanwijzing: Als leden van de Raad van Beheer van de Aruba Flying Club, de heren: P. A. de Vuyst; Commandant Onderzoekings en Bewakingsdienst op Aruba; H. A. Hessling, Ambtenaar belast met het domein beheer op Aruba
* in 1950 de 100ste vliegbevet uitgereikt =- examens sportvliegr, instrument vlieger en instructur
* De Aruba Flying | Club 'is een bloeiende vereniging. | Het maximum aantal leden dat toegelaten wordt bedraagt statutair vijftig en dat heeft men vrijwel voortdurend. Het aantal brevetten dat in de loop der jaren werd uitge- > reikt loopt in de honderden. De samenwerking tussen A.F.C. en overheid is voortreffelijk en het aantal deskundigen waarover men kan beschikken ruim voldoende. De vloot bestaat uit vier toestellen, waarbij dan nog drie komen, die particulier eigendom van enkele leden zijn. De minimum leeftijdsgrens voor het behalen van een brevet is zeventien jaar. Men moet zich hiertoe eerst aan een strenge medische keuring onderwerpen. Voorschrift i.; dat men een aandeel koopt van driehonderd gulden. Daarna hebben de meeste leerlingen ongeveer 12 uur lessen nodig om dan nog een 25 tot 30 uur solo te vliegen voor zij het brevet kunnen halen. De totale instruktieteksten
belopen dan ongeveer ƒ 500.—. Wie eenmaal het brevet heeft en de nodige proeven hoeft afgelegd mag zelf een vliegtuigje huren, eerst voor vluchten boven het eiland, daarna ook voor tochtjes naar buiten. Voor weekenden komen vooral Curaeao en Bonaire in aanmerking voor langere vakanties Venezuela en andere omliggende landen. Enkele leden, als de heren Riehardson en van der Voort maakten ook veel langer vakantievluchteri (om langs de Venezolaans kust, Trinidad en andere eilanden naar Sint Maarten.<ref>De Aruba Flying Club. "Amigoe di Curacao". Willemstad, 26-10-1957. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000211195:mpeg21:p003</ref>
* Voor velen is het vertrek van de heer Pieter A. de Vuyst ongemerkt voorbij gegaan. Gedurende de tweede wereldoorlog was hij verbindingsmarineofficier en gedurende die tijd begon hij met het plannen voor een particulier vliegvels, dat naar hem genoemd werd. Op 16 juli 1944 werd dit vliegveld geopend dooi de toenmalige Gezaghebber I. Wagemaker. Dat het vliegveld naar hem ge noemd werd, was op voordracht van Aruba Flying Club als waardering voor het vele werk dat hij voor deze club had gedaan. In oktober 1945 kwam de heer de Vuyst in dienst van de Lago en verliet deze op 1 juni j.l. 1956.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010404914:mpeg21:p005|titel=Pieter A. de Vuyst verliet Aruba|werk=[[Amigoe]]|datum=1956-06-18|bezochtdatum=2024-03-12}}</ref>
{{Appendix}}
AFC is een Arubaanse vereniging ter beoefening van de vliegsport, opgericht in 1942 door employes van Lago te San Nicolas. Eerste voorzitter was Pieter A. de Vuijst, waarnaar het sportvliegveld is genoemd.<ref>Hoetink, Encyclopedie van de Nederlandse Antillen, 1969 pag.55</ref>
-----------------
== EZ Air (aanvulling)==
Mester menshoná ku direktor di Medicair Rene Winkel ta alabes direktor di aerolínea EZ Air, pues e kontrato firmá ta ku Winkel i no e aerolínea EZ Air. Esaki ta importante pa menshoná mirando ku den komunidat tin e impreshon ku ta EZ Air ta sòru pa Ambulans Aéreo. “Nos tin kontrato ku e doño pues no e aerolínea mes. Awor a yega e momentu ku e kontrato a vense. Segun e proseso, tur interesado por entregá un petishon pa ehekutá e tarea di Ambulans Aéreo. Boneriano 29-11-2023 titel=Ken ta bai ehekuta air ambulans?|https://awemainta.com/boneriano/
Medicair tambe por bolbe entregá un petishon”, e ta splika. Sinembargo e no ta konfirmá ku vensementu di e kontrato a sosedé entrante yanüari 2024. Tambe e ta sigurá ku e situashon di niun forma ta opstakulisá servisio di Ambulans Aéreo.
Mester menshoná ku ya pa algun luna tin spekulashon tokante e situashon aki. Dòkter Frans komo direktor di FM den un rueda di prensa anterior a konfirmá ku Ministerio na Hulanda ke pa ehekutá buelonan di Ambulans Aéreo ku avionnan registrá na Hulanda. Tur esaki por konsiderá komo opstákulo pa proveodornan lokal.
BONERIANO a tuma kontakto ku Rene Winkel tokante e situashon aki i e ta splika ku e no ta deseá na amplia masha mirando ku FM ainda ta un kliente.
“Echo sí ta ku FM algun tempu atras a saka un asina yamá ‘tender’ pa buska un operadó pa ambulans aéreo ku lo trese avionnan ku registrashon PH, esta di Hulanda. Es mas FM lo ta basta leu pa bira un operador di aerolínea. No ta eksistí Ambulans Aéreo, ta eksistí pèrmit pa ehekutá buelo ‘ airline operator certificate’ (AOC). Di aki ta haña un provishon riba e pèrmit pa Ambulans Aéreo pasombra ta buelo komersial i ku nan lo bula bou di e reglanan Europeo, EASA”, e ta splika.
Winkel ta agregá ku nan tambe a lesa ku FM ke bin ku avion di Ambulans eléktriko, pero tambe
mester bisa ku e teknologia aki no ta asina leu ainda.
“No ta eksistí avion eléktriko ainda ku por bula e rutanan aki, i dado kaso ku bin ku avionnan
asina mes, mester pasa den hinter un prosedura pa nan wòrdu sertifiká pa departamentonan
konserní manera Curacao Civil Aviation Authority (CCAA) Y ILT holanda , Esei ta nifiká ku por dura
añanan promé ku por bai usa avionnan eléktriko pa transporte di pashènt.”
Importansia di Ambulans Aéreo
Esaki ta un avion privá spesialmente adaptá pa duna sosten médiko na pashèntnan durante transporte. Un dòkter, paramediko òf ekipo di dòkternan altamente kualifiká lo biaha ku su pashènt pa atendé e pashènt te ora e yega e aeropuerto destiná i por transportá e pashènt na un manera sigur te su kas òf pa un hòspital den e pais. E Ambulans Aéreo lógikamente ta karga tur e ekipo i e remedinan nesesario durante e buelo.
{{Appendix}}
-----------------------------
__NOINDEX__
oniez0cc1m6jlv9ishxco3sfz3fr8xm
199521
199520
2026-08-04T18:29:51Z
Caribiana
8320
199521
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
* Nieuw: [[Avia Air]] - [[Insel Air Aruba]] - [[Aruba Airlines]] - [[Aruba Flying Club]] . [[SLM]] - [[Jetair Caribbean]] - [[Buelo 980 di ALM]] - [[Margareth Abraham]]
* Aanvullen: [[Z Air]]
---------------
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Aruba Airlines
| pais = {{ABW}}
| imagen = Aruba Airlines Airbus A320-232 (P4-AAA) at Miami International Airport.jpg
| descripcion = Airbus A320-232 (P4-AAA) aterisando na Aeropuerto Internacional Miami
| funda = 2006
| antecesor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado = Onno J. de Swart
| sede = Wayaca 6B, Aruba
| propietario = Seastar Holding NV
| director ehecutivo =
| pais = {{ABW}}
| sector = transporte
| industria = aviacion
| website = https://www.arubaairlines.com/
}}
'''Aruba Airlines''' (oficialmente '''Arubaanse Luchtvaart Maatschappij N.V.''') ta e aerolinea di bandera y e unico aerolinea nacional di [[Aruba]]. Funda na 2006, e compania ta ofrece transporte aereo pa pasahero, tanto servicio regular como charter, pa varios destinacion den Caribe, [[Sur Amérika|Sur America]] y [[Estadonan Uni di Amérika|Merca]].
Aruba Airlines su sede ta na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]], Aruba, cerca di [[Aeropuerto Internacional Reina Beatrix]], mientras su base principal pa mantenemento ta situa na [[Miami]], [[Florida]]. Na 2015, e aerolinea a ricibi un ''Aircraft Operating Certificate'' (AOC) for di Merca.[1][2]
== Historia ==
Aruba Airlines a wordo funda na 2006 door di Onno J. de Swart, kende tabata su prome director.<ref>{{Cite web|url=http://curacaochronicle.com/aviation/press-release-settlement-between-aruba-airlines-and-de-swart/|title=Press release: Settlement between Aruba Airlines and de Swart|date=2017-06-16}}</ref>
E aerolinea a cuminsa operacionnan di charter na 2010 cu un avion chikito tipo Piper PA-31 Navajo di shete asiento.<ref name="caribseek">{{citeer web|url=http://news.caribseek.com/index.php/caribbean-islands-news/aruba-news/the-morning-news-aruba-news/item/30639-aruba-airlines-welcomes-their-first-airbus-320|titel=Aruba Airlines welcomes their first Airbus 320|archiefurl=https://web.archive.org/web/20130627074832/http://news.caribseek.com/index.php/caribbean-islands-news/aruba-news/the-morning-news-aruba-news/item/30639-aruba-airlines-welcomes-their-first-airbus-320|archiefdatum=2013-06-27}}</ref> Den e prome añanan, e compania a concentra riba desaroyo di su structura operacional y di mercado.
Na 2011, inversionistanan nobo a bin aden, loke a permití expansion di e flota.<ref name="caribseek"/> Na augustus 2012, e aerolinea a haya su certificado di operacion aéreo economico.<ref>{{Cite web|url=http://www.curacaochronicle.com/region/minister-otmar-oduber-signs-economic-aoc-for-aruba-airlines/|title=Minister Otmar Oduber signs economic AOC for Aruba Airlines|access-date=|archive-url=https://web.archive.org/web/20171115201613/http://curacaochronicle.com/region/minister-otmar-oduber-signs-economic-aoc-for-aruba-airlines/|archive-date=2017-11-15|url-status=dead}}</ref>
Durante e mesun periodo, Aruba Airlines a introduci avionnan tipo Airbus A320, cu e prome avion a yega Aruba na novèmber 2012. E vuelonan charter a cuminsa na final di 2012, mientras cu operacionnan regular a sigui na 2013.
E prome destinacionnan regular tabata [[Maracaibo]] y [[Valencia]] na [[Venezuela]]. Despues, e red di ruta a wordo amplia cu [[Siudad di Panama|Panama City]] ([[Panama]]) y [[Miami]] (Merca).<ref>{{cite web|url=http://www.routesonline.com/news/29/breaking-news/203643/aruba-airlines-begins-operation-to-maracaibo-panama-city-from-june-2013/|title=Aruba Airlines Begins Operation to Maracaibo / Panama City from June 2013|publisher=Routesonline|accessdate=21 July 2013|archive-date=2013-11-13 |archive-url=https://web.archive.org/web/20131113214128/http://www.routesonline.com/news/29/breaking-news/203643/aruba-airlines-begins-operation-to-maracaibo-panama-city-from-june-2013/|url-status=dead}}</ref> Na december 2019 a lansa servicio nonstop nobo for di Aruba pa [[Barranquilla]] y [[Medellin]].<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2020-02-04/page/n3/mode/1up?q=aruba+airlines Aeropuerto di Aruha: Cantidad di pasahero a aumenta den 2019], Bon Dia Aruba (4 di februari 2020)</ref>
Durante e periodo di [[pandemia di COVID-19]] y despues, Aruba Airlines a enfrenta varios reto operacional y financiero. E operacionnan a reduci considerablemente, pero Aruba Airlines a persisti memey di limitacionnan regional, incluyendo e prohibicion di vuelo pa [[Venezuela]], impone pa gobierno di Aruba.<ref>[https://arubanews.ca/aruba-extends-90-day-flight-ban-with-venezuela-impacting-tourism-and-trade/ Aruba Extends 90-Day Flight Ban with Venezuela, Impacting Tourism and Trade], arubanews.ca (16 di februari 2026)</ref>
==Flota y red di conexion==
Aruba Airlines ta operá un flota limita. Segun dato di 2025–2026, e aerolinea tin solamente un avion aktivo: Airbus A320-200 (aprox. 180 asiento).<ref>{{cite journal |title=Global Airline Guide 2025 - Aruba Airlines |journal=Airliner World |date=september 2025 |page=50}}</ref> Ademas, e tin un avion tipo Bombardier CRJ200 (52 pasahero) fuera di operacion.<ref>[https://www.arubaairlines.com/fleet Fleet], arubaairlines.com</ref>
Den pasado, e compania a opera tambe avionnan di tipo Airbus A319 y Airbus A321-200.
Na 2026, e siguiente destinacionnan ta forma parti di e red di conexion di e aerolinea:<ref>[https://www.arubaairlines.com/ Aruba Airlines], arubaairlines.com</ref>
*Corsou
*[[Boneiru|Boneiro]]
*[[Medellín]] (Colombia)
*Barranquilla (Colombia)
*[[Georgetown]] (Guyana)
*Miami (Merca)
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =|titulo=}}
{{References}}
}}
[[:Kategoria:Aviashon]]
[[:Kategoria:Aruba]]
---------------
E sede principal ta na Oranjestad na Aruba, cual ta e centro di operacion principal, y e aerolinea a habri un oficina nobo na [[Aeropuerto Internacional Reina Beatrix]]. E tin tambe ofisina di benta na Miami, Curaçao, Bonaire i na Maracaibo, Valencia i Maracay.<ref name="arubaair-offices">{{cite web|url=http://www.arubaairlines.com/#contactus|title=Aruba Airlines - Contact Us|accessdate=2015-04-21 }}</ref>
Na kuminsamentu di 2011 e kompania a atrae inversionista nobo, ku ta kondusí na e mehoracion di e flota. E compania a risibí un Sertifikado di Operashon di aerolínea ekonómiko na ougùstùs di 2012. E aerolinea ta haya dos avion Airbus A320, e prome di nan a yega Aruba na november di 2012. E avion a kuminsá bula buelonan charter for di Aruba na fin di 2012 i e operashonnan programá a kuminsá e siguiente aña. Su promé destinashon tabata Maracaibo, Venezuela i despues Valencia, Venezuela. Despues riba 5 di yüli di e aña ei nan a inaugurá e buelonan pa Panama City, Panama. Y finalmente Miami, Merca.
Flota y Destinashonnan
{| class="wikitable sortable"
! Tipo di Avion !! Modelo !! Kantidat !! Kabina !! Asiento !! Registrashon
|-
| Airbus || A320-200 || 1 || Ekonomiko || ~180 || P4-AAF [4]
|-
| Airbus || A321-200 || 1 || Ekonomiko/“Premium” || ~178 || (vhe model, [5])
|-
| Bombardier || CRJ200 || 1 || Ekonomiko || ~52 || P4-CRA [6]
|}
== Destinashonnan selectá ==
{| class="wikitable sortable"
! Ruta !! País/Región !! Estado
|-
| Aruba ↔ Miami !! EEUU !! Activo (charter/regular) [3]
|-
| Aruba ↔ Maracaibo !! Venezuela !! Introdi (2012) [3]
|-
| Aruba ↔ Valencia !! Venezuela !! Introdi (2012) [3]
|-
| Aruba ↔ Panama City !! Panamá !! Introdi (5 Julio) [3]
|}
== Dificultadnan i Estado Actual ==
Durante e kriis di COVID-19 y problemanan operashonal, Aruba Airlines a enfrenta varios reto. Pa ehempel: su flota a keda parká, i datos reciente ta mustra ku e aerolínea no ta tene vuelos normales kuendo; por ehempel, un sitio pa seguimiento di vuelos ta nifiká kantidat “0” destinashon pa Aruba Airlines. [7]
Den marzo 2021 Aruba Airlines a risibí su promé A321-200 (P4-AAI) pa possibilitá un relansa, pero no ta klaro si e aerolínea actualmente ta operando vuelos regulares.[8]
E situashon ta kompleho: aunke e sitio ofisial y rekursonan ta indiká ku e aerolínea ta “active” [9], e falta di voli actual y klaridat publikashonal ta kreá duda.
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1359309649|titulo=ALM Flight 980}}
{{References}}
}}
[[:Kategoria:Aviashon]]
[[:Kategoria:Aruba]]
Historia
Aruba Airlines a wòrdu fundá na 2006 dor di Onno J. de Swart, kende tabata su promé direktor.[1]
E aerolínea a kuminsá operashonnan di charter na 2010 ku un avion chikí tipo Piper PA-31 Navajo di shete asiento. Na e promé añanan, e kompania a konsentrá riba desaroyo di su struktura operashonal i di merkado.
Na 2011, inversionistanan nobo a bin aden, loke a permití ekspanshon di e flota. Na ougùstùs 2012, e aerolínea a haña su sertifikado di operashon aéreo ekonómiko.
Durante e mesun periodo, Aruba Airlines a introdusí avionnan tipo Airbus A320, ku e promé avion a yega Aruba na novèmber 2012. E buelonan charter a kuminsá na final di 2012, miéntras ku operashonnan regular a sigui na 2013.
E promé destinashonnan regular tabata:
Maracaibo (Venezuela)
Valencia (Venezuela)
Despues, e red di ruta a wòrdu ampliá ku:
Panama City (Panamá)
Miami (Estados Unidos)
==Flota==
Aruba Airlines ta operá un flota limitá. Segun dato di 2025–2026, e aerolínea tin solamente un avion aktivo: Airbus A320-200 (aprox. 180 asiento)
Den pasado, e kompania a operá tambe avionnan tipo Airbus A319, Airbus A321-200 i Bombardier CRJ200, pero mayoria di nan no ta aktivo mas den operashon regular.
==Destinashonnan==
Aruba Airlines ta ofrece buelonan charter i, di manera limitá, buelonan regular pa diferente destinashonnan den Karibe, Suramérika i Estados Unidos.
Destinashonnan asociá ku e aerolínea den periodo reciente inkluí:
Curaçao
Bonaire
Medellín (Colombia)
Barranquilla (Colombia)
Georgetown (Guyana)
Miami (Estados Unidos)
Sinembargo, e red di ruta no ta fijo i por varia konsiderablemente. Hopi di e buelonan ta operá riba base di charter òf disponibilidad temporal.
==Dificultadnan i estado aktual==
Durante e periodo di pandemia di COVID-19 i despues, Aruba Airlines a enfrentá varios reto operashonal i finansiero.
E operashonnan a reducí konsiderablemente, i na algun momentonan e flota a keda parka. Aunke e kompania a risibí un Airbus A321-200 na 2021 ku e intenshon di relansamentu, informashon públiko tokante buelonan regular a keda limitá.
Segun fuente reciente, Aruba Airlines ta konta ainda komo e aerolínea di bandera di Aruba i formalmente aktivo, pero e grado di operashon regular por varia i no semper ta kla den dato públiko disponibel.
Organisashon
Aruba Airlines tin su sede na Oranjestad i ta operá for di Aeropuerto Internashonal Reina Beatrix.
Ademas, e kompania a mantené presensia den diferente merkadonan via ofisinan di benta, inkluyendo:
Miami
Curaçao
Bonaire
Venezuela
---------
Segun dato aktual (2025–2026), Aruba Airlines ta operá un flota hopi limitá, konsistiendo principalmente di un solo avion aktivo:
Airbus A320-200 – aproksimadamente 180 asiento
Dato di aviashon independiente ta konfirmá ku e aerolínea tin solamente 1 avion den servisio, ku otro avionnan den pasado ya no ta aktivo òf ta konsiderá komo parte di flota historiko .
Flota anterior
Aruba Airlines a operá e siguiente tiponan di avion den pasado:
Airbus A319-100
Airbus A321-200
Bombardier CRJ200
Piper PA-31 Navajo
Mayoria di e avionnan aki a wòrdu retirá entre 2018 i 2023, indikando un redukshon significativo den kapasidat operashonal.
🌍 Destinashonnan
Aruba Airlines ta ofresé buelonan charter i, di manera limitá, buelonan regular pa destinashonnan den Karibe, Suramérika i Estados Unidos.
Segun informashon mas reciente, e destinashonnan asociá ku e aerolínea inkluí:
Curaçao
Bonaire
Medellín (Colombia)
Barranquilla (Colombia)
Georgetown (Guyana)
Miami (Estados Unidos)
Fuente independiente ta indiká ku Aruba Airlines ta sirbi un kantidat chikí di destinashonnan (±3–8), ku un red di ruta ku por varia segun kondishonnan di merkado .
------------
18/10/25 Aruba Airlines is still operating and is the flag carrier and sole airline of Aruba. It is based at Queen Beatrix International Airport in Oranjestad and provides scheduled and charter services to various destinations across the Caribbean, South America, and the United States.
Operations: Aruba Airlines is currently the only Aruban airline. It offers both scheduled and charter flights, serving as a primary carrier to and from the island.
Headquarters: The airline's corporate headquarters are in Oranjestad, Aruba. Its main maintenance base is in Miami, Florida.
Destinations: It flies to a number of destinations, including cities in the Caribbean, South America (such as Medellin, Colombia, and Georgetown, Guyana), and the United States (such as Miami).
NOTES
'''Aruba Airlines''' (officially Arubaanse Luchtvaart Maatschappij N.V.) ta e aerolínea di bandera y e único aerolínea nashonal di Aruba. Fundá den 2006, Aruba Airlines ta oferé transporte aéreo regular y charter pa pasaheronan pa varias destinashon. Su sede korporativo ta na Oranjestad, Aruba, y su base di mantenemento prinsipal ta na Miami, Florida. Den 2015 e compañías a risibí e Aircraft Operating Certificate (AOC) for di Estados Unidos.[1][2]
== Historia ==
Aruba Airlines a wordo funda na 2006 pa Onno J. de Swart, kien tabata su promé direktor. Den 2010 e a inicia operashon di charter ku un Piper PA-31 Navajo di shete asiento. Su sede operashonal ta na Oranjestad, kaminda e tin su base perto di Aeropuerto Internacional Reina Beatrix. E tin ofisinan di benta na Miami (EEUU), Curaçao, Bonaire, i Venezuela (Maracaibo, Valencia y Maracay).[3]
Na 2011 Aruba Airlines a atraé inversionistanan nobo pa mehorá su flota. Den ougùstùs 2012, e aerolínea risibí su sertifikado di operashon aéreo ekonómiko, y e a introducí dos Airbus A320 na su flota (su promé A320 yegá na Aruba na november 2012).
Su promé ruta regular tabata Aruba → Maracaibo (Venezuela), sigi pa Aruba → Valencia (Venezuela), y mas dilanti Aruba → Panama City (Panamá) i Aruba → Miami (EEUU).
------------
{{Variante|a}}
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Jet Air
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda =
| antesecor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado =
| propietario =
| director ehecutivo =
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Jet Air''' (oficialmente ) ta e aerolínea nacional di
{{Appendix}}
[[:Category:Aviashon]]
[[:Category:Karibe Hulandes]]
-------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Avia Air
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda =
| antesecor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado =
| propietario =
| director ehecutivo =
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Avia Air''' ta un compania aereo di Aruba cu a opera entre .. y november 2003.
Avia Air tabata un aerolinea basá na Aruba.
Avia Air a suspendé su servisio na novèmber 2003 i tabata trahando pa reestructurá su operashonnan bou di protekshon di bankrut. 1]
== Historia ==
Avia Air a kuminsá operashon den zomer di 1994 inicialmente tres Cessna 402B ⁇ (P4-AVA te ku
P4-AVC); e mesun aña a añadí un Embraer Bandeirante (P4-AVD). Pasobra Air Aruba a enfoca mas y mas riba buelonan pa Merka, algun ruta regional por a bira operá. A kuminsá ku servisionan di liña pa Curaçao, Bonaire i e siudatnan Venezolano di Maracaibo, Punto Fijo i Valencia. Na fin di 1995,
a cumpra un di dos Bandeirante P4-AVE).<ref>[http://landewers.net/P4-artikel.pdf 20 jaar Arubaans Luchtvaartuig Register
Arno Landewers]</ref>
Na 13 di mart di 1996 e barku a kai banda di (Venezuela) e Cessna 402B P4-AVB na laman,
cu a mata tur ocho persona den e auto.
E tabata trata di un buelo di linea di Aruba pa Punto Fijo. E piloto a reporta na un otro avion di Avia Problema di aire ku e motor robes, i algun tempu despues cu un candela a kibra. For di investigashon a resulta cu e candela a causa e motor y un parti di a kibra e ala robes di e avion, despues cu e Nort di Las Piedras- Aeropuerto di Punto Fijo - a kai.
Na komienso di 2003, un Short SD.360-200 a kumpra, pero e aparato aki no a wòrdu a drenta servisio. For di mei 2003 no tabatin sèn mas pa paga salario di e personal y operacionnan di vuelo a keda para. Poco despues e lease company Volvo Aero a pidi e motornan di e dos Bandeirantes y finalmente
E departamento di impuesto a konfiská tur e produktonan. E Cessna tambe a keda destruí.
aerodinámiko pa motibu di mantenshon atrasá. Con E shortenan a bira algun e vuelo di entrenamentu a tuma lugá despues di e grupo di invershon IMCA, propietario di Air Exel,
a kumpra un participacion di 50% den Avia Air. Avia Air
lo sigui como AviaExel. E falta di Avia Air a hasi un pèrmit di establesementu definitivo
drecha bo kara. Na òktober 2003 e kompania a a declara su mes na faillite. Poco despues, e 'Short' a bira e doño a rekuperá; tur dos Bandeirantes a keda te ku e zomer di e aña aki riba e
Aeropuerto di Oranjestad ta para y e Cessna 402 P4-AVA ainda ta presente aki.
==Code data==
*[[International Air Transport Association|IATA]] Code: '''3R'''
*[[International Civil Aviation Organization|ICAO]] Code: '''ARB'''
*Callsign: Aviair
==Flota==
*Short 360-200
*Embraer EMB 110 Bandeirante
== Wak tambe ==
* [[Lista di eks-kompania aéreo di Karibe Hulandes]]
{{Appendix}}
NOTES
* Avia Air a cuminsa na 1984 como compania di charter Avia Air Chapter cu tabata activo na Aruba i Corwou.
* in augustus 1987 verscheen het Avia Air toestel met piloot Robby Anjie, 26 jr., ter hoogte van MAcoya, Venezuela. Een tweemotorig vliegtuig Cessna met kenteken N-5351- A van de particuliere chartermaatschappij van de heer Efi Tromp, Avia Air, wordt sinds vrijdagavond op de route van Punto Fjjo (Venezuela) naar de luchthaven van Aruba vermist.
* directie/eignaaar? Efi Tromp.
* HetvliegtuigiseenJetpropAerocommander, een snelle vliegtuig ingericht met de nodige luxe. Avia- Air hoopt met zijn nieuwe aanwinst de Curagaose zakenman nu een nog betere service te verlenen. Avia- Air die in 1980 bij ministriële beschikking toestemming kreeg om samen met twee andere luchttransportmaatschappijen commerciële passagiersvluchten uit te voeren, biedt rechtstreekse vluchten aan naar alle bestemmingen in het Caribisch gebied, Colombia, Venezuela en Suriname. Met dit nieuwe vliegtuig hoopt Avia- Air bij te kunnen dragen aan de economische ontwikkeling van Curagao,<ref>TOEKOMST ANDERS TEKORT AAN GEKWALIFICEERDE KRACHTEN CDM ervaart dat nu al Opleiding vaklieden in metaalsector noodzakelijk. "Amigoe". Curaçao, 24-08-1987, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642489:mpeg21:p003</ref>
* 1994: Avia Air van Efi Tromp is reeds enige tijd doende met plannen om commutervluchten tussen de eilanden te gaan vliegen.
* Avia Air heeft vanaf woensdag een nieuw vliegtuig in bedrijf. Het is een EMB-110, van Braziliaanse makelij, dat 19 passagiers kan vervoeren. Het kan gecharterd worden voor vluchten Aruba - Curagao v.v. en Aruba - Bonaire v.v. Auia Air voert tweemaal daags vluchten uit tussen Aruba en Punto Fijo in Venezuela.<ref>WILLEMSTAD— Avia Air heeft vanaf woensdag een nieuw vliegtuig in bedrijf. Het is een EMB-110, van Braziliaanse makelij, dat 19 passagiers kan vervoeren. Het kan gecharterd worden voor vluchten Aruba – Curagao v.v. en Aruba – Bonaire v.v. Auia Air voert tweemaal daags vluchten uit tussen Aruba en Punto Fijo in Venezuela.. "Amigoe". Curaçao, 12-10-1994, p. 9. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645369:mpeg21:p009</ref>
* Luchtvaartmaatschappij Avia Air die door de regering als nationale luchtvaartmaatschappij *s erkend, heeft plannen °ni met ingang van 1 december aanstaande naar vleugels uit te slaan. **er dag vertrekken twee yiuchten naar Punto Fijo (Venezuela), dirie naar en vier naar öonaire. Avia Air president Ciro Pieters. In 1986 is Avia Air begonnen als chartermaatschappij voor vluchten in de omgeving. In april van dit jaar kreeg Avia Air een vergunning om regelmatige vluchten uit te voeren. De maatschappij heeft vijf vliegtuigen: twee Embriers 110, elk met zestien stoelen en extra ruimte voor de koffers en twee Cessnas, elk met zeven stoelen.<ref>Plannen Avia Air om vleugels uit te slaan. "Amigoe". Curaçao, 28-11-1995, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644874:mpeg21:p007</ref>
* 1995: Het particuliere Avia Air heeft afgelopen vrijdag van minister. Glenbert Croes van Verkeer en Communicatie de vergunning ontvangen om geregelde vluchten uit te voeren. "Wij zijn nu ook een officiële luchtvaartmaatschappij die vluchten uit mag voeren op Bonaire, Curacao, Coro en Las Piedras", zo reageerde Avia Air-president Ciro Pieters vanmorgen desgevraagd. Ook werd vastgesteld dat de luchtvaartmaatschappijen van de twee landen (aruba-NA) elk een bepaald aantal vluchten kan uitvoeren. Dit zijn Aruba- Curacao met 35 vluchten per week, Aruba-Bonaire met 28 Avia Air, dat tot nu toe alleen chartervluchten verzorgde, begint binnen afzienbare tijd met de vluchten op Bonaire, Curacao en de twee Venezolaanse steden Coro en Las Piedras.
* Avia Air kreeg op 28 april van de minister Glenbert Croes van Vervoer en Communicatie een vergunning om geregelde vluchten uit te voeren tussen Cura9ao, Bonaire, Coro, Las Piedras en thuisbasis Aruba. De voorbereidingen betreffen nu voornamelijk de vluchten tussen de ABC-eilanden.
{{Appendix}}
------------------
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Insel Air Aruba
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda =
| antesecor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado =
| propietario =
| director ehecutivo =
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Insel Air Aruba''' tabata un aerolinea y subsidiario di Insel Air, como tambe e aerolinea oficial nacional di Aruba.<ref>[http://curacaochronicle.com/aviation/insel-air-aruba-seeks-u-s-routes/ Insel Air Aruba Seeks U.S. Routes]</ref>
de.wiki:Insel Air Aruba tabata un aerolinea y subsidiario di Insel Air, como tambe e aerolinea oficial nacional di Aruba. [1]
Un investigashon ku a tuma lugá na yanüari 2017 dor di e Inspectie Leefomgeving en Transport di Reino Hulandes a evidensiá defectonan tantu den e kompania mayor Insel Air i Insel Air Aruba, komo tambe den e outoridatnan di aviashon di Kòrsou i Aruba. Komo resultado, un kantidat di avion di e dos kompanianan lo no por bula pa un tempu indeterminá. Insel Air i Insel Air Aruba despues a reduci nan destinashonnan di buelo, ku anteriormente tambe tabata inkluí destinashonnan den Merka i Sur Amerika, pa e islanan ABC i Sint Maarten.<ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Dutch ILT intervenes in Curaçao, Aruba CAAs |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/53584-dutch-ilt-intervenes-in-curaao-aruba-caas ch-aviation.com]}}</ref><ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Insel Air axes bulk of network, retains ABC Islands |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/53989-insel-air-axes-bulk-of-network-retains-abc-islands ch-aviation.com]}}</ref><ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Curaçao's Insel Air looking to dispose of Aruban unit |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/54051-curaaos-insel-air-looking-to-dispose-of-aruban-unit ch-aviation.com]}}</ref><ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Curaçao's Insel Air fends off bankruptcy filing |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/54267-curaaos-insel-air-fends-off-bankruptcy-filing ch-aviation.com]}}</ref>
Insel Air Aruba a stop di opera na 2017 despues di cinco aña. [6]
== Flota ==
For di maart 2017, Insel Air Aruba su flota tabata consisti di ocho avion, di cual ningun ta operacional.<ref>[http://www.ch-aviation.com/portal/aircraft/search?search=1&cha=ISU ch-aviation], abgerufen am 20. März 2017.</ref>
==Wak tambe ==
* [[Lista di eks-kompania aéreo di Karibe Hulandes]]
== Link externo ==
* [https://www.fly-inselair.com/en/ Webpräsenz der Insel Air] (englisch und spanisch)
* [http://www.airliners.net/search/photo.search?airlinesearch=Insel%20Air%20Aruba&distinct_entry=true Fotos] der Insel Air Aruba auf [[Airliners.net]]
{{Appendix}}
-----------------
'''Aruba Flying Club''' tabata un asociacion di piloto amatur na Aruba??
== Historia ==
AFC ta data di ananan 1940. Tabata haci uzo di aeropuerto de Vuyst na San nicolas den bario di juana morto. met hangar
Na 1998 AFC a bira activo atrobe. AFC in 1950 statutair opgricht Vereniging Aruba Flying Club
In 1998 werd de Aruba Flying Club weer actief (welke vanaf de oorlogsjaren tot in de jaren 70 al
had bestaan). Aanvankelijk werd gevlogen met de Cessna 172M P4-BON, in 1992 en 1993 aangevuld
met Cessna 182P P4-GIN en sinds 1998 met een Amerikaans geregistreerde Cessna 172R, de N174AP.<ref>[http://landewers.net/P4-artikel.pdf 20 jaar Arubaans Luchtvaartuig Register
Arno Landewers]</ref>
Eleccion di directiva di AFC
* na 1956 e club tabatin 4 avioneta propio di cual e ultimo adkisicion tabata un stimson. Cu e avionetanan tabata bula y tene competencia y demostracionnan.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-ARUBAANSECOURANT-1956-09/page/n67/mode/2up?q=flying Aruba Flying Club viert eerste vlucht van nieuwe Stimson], Arubaanse Courant (21 september 1956)</ref>
* Aanwijzing: Als leden van de Raad van Beheer van de Aruba Flying Club, de heren: P. A. de Vuyst; Commandant Onderzoekings en Bewakingsdienst op Aruba; H. A. Hessling, Ambtenaar belast met het domein beheer op Aruba
* in 1950 de 100ste vliegbevet uitgereikt =- examens sportvliegr, instrument vlieger en instructur
* De Aruba Flying | Club 'is een bloeiende vereniging. | Het maximum aantal leden dat toegelaten wordt bedraagt statutair vijftig en dat heeft men vrijwel voortdurend. Het aantal brevetten dat in de loop der jaren werd uitge- > reikt loopt in de honderden. De samenwerking tussen A.F.C. en overheid is voortreffelijk en het aantal deskundigen waarover men kan beschikken ruim voldoende. De vloot bestaat uit vier toestellen, waarbij dan nog drie komen, die particulier eigendom van enkele leden zijn. De minimum leeftijdsgrens voor het behalen van een brevet is zeventien jaar. Men moet zich hiertoe eerst aan een strenge medische keuring onderwerpen. Voorschrift i.; dat men een aandeel koopt van driehonderd gulden. Daarna hebben de meeste leerlingen ongeveer 12 uur lessen nodig om dan nog een 25 tot 30 uur solo te vliegen voor zij het brevet kunnen halen. De totale instruktieteksten
belopen dan ongeveer ƒ 500.—. Wie eenmaal het brevet heeft en de nodige proeven hoeft afgelegd mag zelf een vliegtuigje huren, eerst voor vluchten boven het eiland, daarna ook voor tochtjes naar buiten. Voor weekenden komen vooral Curaeao en Bonaire in aanmerking voor langere vakanties Venezuela en andere omliggende landen. Enkele leden, als de heren Riehardson en van der Voort maakten ook veel langer vakantievluchteri (om langs de Venezolaans kust, Trinidad en andere eilanden naar Sint Maarten.<ref>De Aruba Flying Club. "Amigoe di Curacao". Willemstad, 26-10-1957. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000211195:mpeg21:p003</ref>
* Voor velen is het vertrek van de heer Pieter A. de Vuyst ongemerkt voorbij gegaan. Gedurende de tweede wereldoorlog was hij verbindingsmarineofficier en gedurende die tijd begon hij met het plannen voor een particulier vliegvels, dat naar hem genoemd werd. Op 16 juli 1944 werd dit vliegveld geopend dooi de toenmalige Gezaghebber I. Wagemaker. Dat het vliegveld naar hem ge noemd werd, was op voordracht van Aruba Flying Club als waardering voor het vele werk dat hij voor deze club had gedaan. In oktober 1945 kwam de heer de Vuyst in dienst van de Lago en verliet deze op 1 juni j.l. 1956.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010404914:mpeg21:p005|titel=Pieter A. de Vuyst verliet Aruba|werk=[[Amigoe]]|datum=1956-06-18|bezochtdatum=2024-03-12}}</ref>
{{Appendix}}
AFC is een Arubaanse vereniging ter beoefening van de vliegsport, opgericht in 1942 door employes van Lago te San Nicolas. Eerste voorzitter was Pieter A. de Vuijst, waarnaar het sportvliegveld is genoemd.<ref>Hoetink, Encyclopedie van de Nederlandse Antillen, 1969 pag.55</ref>
-----------------
== EZ Air (aanvulling)==
Mester menshoná ku direktor di Medicair Rene Winkel ta alabes direktor di aerolínea EZ Air, pues e kontrato firmá ta ku Winkel i no e aerolínea EZ Air. Esaki ta importante pa menshoná mirando ku den komunidat tin e impreshon ku ta EZ Air ta sòru pa Ambulans Aéreo. “Nos tin kontrato ku e doño pues no e aerolínea mes. Awor a yega e momentu ku e kontrato a vense. Segun e proseso, tur interesado por entregá un petishon pa ehekutá e tarea di Ambulans Aéreo. Boneriano 29-11-2023 titel=Ken ta bai ehekuta air ambulans?|https://awemainta.com/boneriano/
Medicair tambe por bolbe entregá un petishon”, e ta splika. Sinembargo e no ta konfirmá ku vensementu di e kontrato a sosedé entrante yanüari 2024. Tambe e ta sigurá ku e situashon di niun forma ta opstakulisá servisio di Ambulans Aéreo.
Mester menshoná ku ya pa algun luna tin spekulashon tokante e situashon aki. Dòkter Frans komo direktor di FM den un rueda di prensa anterior a konfirmá ku Ministerio na Hulanda ke pa ehekutá buelonan di Ambulans Aéreo ku avionnan registrá na Hulanda. Tur esaki por konsiderá komo opstákulo pa proveodornan lokal.
BONERIANO a tuma kontakto ku Rene Winkel tokante e situashon aki i e ta splika ku e no ta deseá na amplia masha mirando ku FM ainda ta un kliente.
“Echo sí ta ku FM algun tempu atras a saka un asina yamá ‘tender’ pa buska un operadó pa ambulans aéreo ku lo trese avionnan ku registrashon PH, esta di Hulanda. Es mas FM lo ta basta leu pa bira un operador di aerolínea. No ta eksistí Ambulans Aéreo, ta eksistí pèrmit pa ehekutá buelo ‘ airline operator certificate’ (AOC). Di aki ta haña un provishon riba e pèrmit pa Ambulans Aéreo pasombra ta buelo komersial i ku nan lo bula bou di e reglanan Europeo, EASA”, e ta splika.
Winkel ta agregá ku nan tambe a lesa ku FM ke bin ku avion di Ambulans eléktriko, pero tambe
mester bisa ku e teknologia aki no ta asina leu ainda.
“No ta eksistí avion eléktriko ainda ku por bula e rutanan aki, i dado kaso ku bin ku avionnan
asina mes, mester pasa den hinter un prosedura pa nan wòrdu sertifiká pa departamentonan
konserní manera Curacao Civil Aviation Authority (CCAA) Y ILT holanda , Esei ta nifiká ku por dura
añanan promé ku por bai usa avionnan eléktriko pa transporte di pashènt.”
Importansia di Ambulans Aéreo
Esaki ta un avion privá spesialmente adaptá pa duna sosten médiko na pashèntnan durante transporte. Un dòkter, paramediko òf ekipo di dòkternan altamente kualifiká lo biaha ku su pashènt pa atendé e pashènt te ora e yega e aeropuerto destiná i por transportá e pashènt na un manera sigur te su kas òf pa un hòspital den e pais. E Ambulans Aéreo lógikamente ta karga tur e ekipo i e remedinan nesesario durante e buelo.
{{Appendix}}
-----------------------------
__NOINDEX__
owd41wz3drcfm34jz5mko8484kz2yfq
199522
199521
2026-08-04T18:31:00Z
Caribiana
8320
/* Flota y red di conexion */
199522
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
* Nieuw: [[Avia Air]] - [[Insel Air Aruba]] - [[Aruba Airlines]] - [[Aruba Flying Club]] . [[SLM]] - [[Jetair Caribbean]] - [[Buelo 980 di ALM]] - [[Margareth Abraham]]
* Aanvullen: [[Z Air]]
---------------
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Aruba Airlines
| pais = {{ABW}}
| imagen = Aruba Airlines Airbus A320-232 (P4-AAA) at Miami International Airport.jpg
| descripcion = Airbus A320-232 (P4-AAA) aterisando na Aeropuerto Internacional Miami
| funda = 2006
| antecesor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado = Onno J. de Swart
| sede = Wayaca 6B, Aruba
| propietario = Seastar Holding NV
| director ehecutivo =
| pais = {{ABW}}
| sector = transporte
| industria = aviacion
| website = https://www.arubaairlines.com/
}}
'''Aruba Airlines''' (oficialmente '''Arubaanse Luchtvaart Maatschappij N.V.''') ta e aerolinea di bandera y e unico aerolinea nacional di [[Aruba]]. Funda na 2006, e compania ta ofrece transporte aereo pa pasahero, tanto servicio regular como charter, pa varios destinacion den Caribe, [[Sur Amérika|Sur America]] y [[Estadonan Uni di Amérika|Merca]].
Aruba Airlines su sede ta na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]], Aruba, cerca di [[Aeropuerto Internacional Reina Beatrix]], mientras su base principal pa mantenemento ta situa na [[Miami]], [[Florida]]. Na 2015, e aerolinea a ricibi un ''Aircraft Operating Certificate'' (AOC) for di Merca.[1][2]
== Historia ==
Aruba Airlines a wordo funda na 2006 door di Onno J. de Swart, kende tabata su prome director.<ref>{{Cite web|url=http://curacaochronicle.com/aviation/press-release-settlement-between-aruba-airlines-and-de-swart/|title=Press release: Settlement between Aruba Airlines and de Swart|date=2017-06-16}}</ref>
E aerolinea a cuminsa operacionnan di charter na 2010 cu un avion chikito tipo Piper PA-31 Navajo di shete asiento.<ref name="caribseek">{{citeer web|url=http://news.caribseek.com/index.php/caribbean-islands-news/aruba-news/the-morning-news-aruba-news/item/30639-aruba-airlines-welcomes-their-first-airbus-320|titel=Aruba Airlines welcomes their first Airbus 320|archiefurl=https://web.archive.org/web/20130627074832/http://news.caribseek.com/index.php/caribbean-islands-news/aruba-news/the-morning-news-aruba-news/item/30639-aruba-airlines-welcomes-their-first-airbus-320|archiefdatum=2013-06-27}}</ref> Den e prome añanan, e compania a concentra riba desaroyo di su structura operacional y di mercado.
Na 2011, inversionistanan nobo a bin aden, loke a permití expansion di e flota.<ref name="caribseek"/> Na augustus 2012, e aerolinea a haya su certificado di operacion aéreo economico.<ref>{{Cite web|url=http://www.curacaochronicle.com/region/minister-otmar-oduber-signs-economic-aoc-for-aruba-airlines/|title=Minister Otmar Oduber signs economic AOC for Aruba Airlines|access-date=|archive-url=https://web.archive.org/web/20171115201613/http://curacaochronicle.com/region/minister-otmar-oduber-signs-economic-aoc-for-aruba-airlines/|archive-date=2017-11-15|url-status=dead}}</ref>
Durante e mesun periodo, Aruba Airlines a introduci avionnan tipo Airbus A320, cu e prome avion a yega Aruba na novèmber 2012. E vuelonan charter a cuminsa na final di 2012, mientras cu operacionnan regular a sigui na 2013.
E prome destinacionnan regular tabata [[Maracaibo]] y [[Valencia]] na [[Venezuela]]. Despues, e red di ruta a wordo amplia cu [[Siudad di Panama|Panama City]] ([[Panama]]) y [[Miami]] (Merca).<ref>{{cite web|url=http://www.routesonline.com/news/29/breaking-news/203643/aruba-airlines-begins-operation-to-maracaibo-panama-city-from-june-2013/|title=Aruba Airlines Begins Operation to Maracaibo / Panama City from June 2013|publisher=Routesonline|accessdate=21 July 2013|archive-date=2013-11-13 |archive-url=https://web.archive.org/web/20131113214128/http://www.routesonline.com/news/29/breaking-news/203643/aruba-airlines-begins-operation-to-maracaibo-panama-city-from-june-2013/|url-status=dead}}</ref> Na december 2019 a lansa servicio nonstop nobo for di Aruba pa [[Barranquilla]] y [[Medellin]].<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2020-02-04/page/n3/mode/1up?q=aruba+airlines Aeropuerto di Aruha: Cantidad di pasahero a aumenta den 2019], Bon Dia Aruba (4 di februari 2020)</ref>
Durante e periodo di [[pandemia di COVID-19]] y despues, Aruba Airlines a enfrenta varios reto operacional y financiero. E operacionnan a reduci considerablemente, pero Aruba Airlines a persisti memey di limitacionnan regional, incluyendo e prohibicion di vuelo pa [[Venezuela]], impone pa gobierno di Aruba.<ref>[https://arubanews.ca/aruba-extends-90-day-flight-ban-with-venezuela-impacting-tourism-and-trade/ Aruba Extends 90-Day Flight Ban with Venezuela, Impacting Tourism and Trade], arubanews.ca (16 di februari 2026)</ref>
==Flota y red di conexion==
Aruba Airlines ta operá un flota limita. Segun dato di 2025–2026, e aerolinea tin solamente un avion aktivo: Airbus A320-200 (aprox. 180 asiento).<ref>{{cite journal |title=Global Airline Guide 2025 - Aruba Airlines |journal=Airliner World |date=september 2025 |page=50}}</ref> Ademas, e tin un avion tipo Bombardier CRJ200 (52 pasahero), cu no ta activo.<ref>[https://www.arubaairlines.com/fleet Fleet], arubaairlines.com</ref>
Den pasado, e compania a opera tambe avionnan di tipo Airbus A319 y Airbus A321-200.
Na 2026, e siguiente destinacionnan ta forma parti di e red di conexion di e aerolinea:<ref>[https://www.arubaairlines.com/ Aruba Airlines], arubaairlines.com</ref>
*Corsou
*[[Boneiru|Boneiro]]
*[[Medellín]] (Colombia)
*Barranquilla (Colombia)
*[[Georgetown]] (Guyana)
*Miami (Merca)
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =|titulo=}}
{{References}}
}}
[[:Kategoria:Aviashon]]
[[:Kategoria:Aruba]]
---------------
E sede principal ta na Oranjestad na Aruba, cual ta e centro di operacion principal, y e aerolinea a habri un oficina nobo na [[Aeropuerto Internacional Reina Beatrix]]. E tin tambe ofisina di benta na Miami, Curaçao, Bonaire i na Maracaibo, Valencia i Maracay.<ref name="arubaair-offices">{{cite web|url=http://www.arubaairlines.com/#contactus|title=Aruba Airlines - Contact Us|accessdate=2015-04-21 }}</ref>
Na kuminsamentu di 2011 e kompania a atrae inversionista nobo, ku ta kondusí na e mehoracion di e flota. E compania a risibí un Sertifikado di Operashon di aerolínea ekonómiko na ougùstùs di 2012. E aerolinea ta haya dos avion Airbus A320, e prome di nan a yega Aruba na november di 2012. E avion a kuminsá bula buelonan charter for di Aruba na fin di 2012 i e operashonnan programá a kuminsá e siguiente aña. Su promé destinashon tabata Maracaibo, Venezuela i despues Valencia, Venezuela. Despues riba 5 di yüli di e aña ei nan a inaugurá e buelonan pa Panama City, Panama. Y finalmente Miami, Merca.
Flota y Destinashonnan
{| class="wikitable sortable"
! Tipo di Avion !! Modelo !! Kantidat !! Kabina !! Asiento !! Registrashon
|-
| Airbus || A320-200 || 1 || Ekonomiko || ~180 || P4-AAF [4]
|-
| Airbus || A321-200 || 1 || Ekonomiko/“Premium” || ~178 || (vhe model, [5])
|-
| Bombardier || CRJ200 || 1 || Ekonomiko || ~52 || P4-CRA [6]
|}
== Destinashonnan selectá ==
{| class="wikitable sortable"
! Ruta !! País/Región !! Estado
|-
| Aruba ↔ Miami !! EEUU !! Activo (charter/regular) [3]
|-
| Aruba ↔ Maracaibo !! Venezuela !! Introdi (2012) [3]
|-
| Aruba ↔ Valencia !! Venezuela !! Introdi (2012) [3]
|-
| Aruba ↔ Panama City !! Panamá !! Introdi (5 Julio) [3]
|}
== Dificultadnan i Estado Actual ==
Durante e kriis di COVID-19 y problemanan operashonal, Aruba Airlines a enfrenta varios reto. Pa ehempel: su flota a keda parká, i datos reciente ta mustra ku e aerolínea no ta tene vuelos normales kuendo; por ehempel, un sitio pa seguimiento di vuelos ta nifiká kantidat “0” destinashon pa Aruba Airlines. [7]
Den marzo 2021 Aruba Airlines a risibí su promé A321-200 (P4-AAI) pa possibilitá un relansa, pero no ta klaro si e aerolínea actualmente ta operando vuelos regulares.[8]
E situashon ta kompleho: aunke e sitio ofisial y rekursonan ta indiká ku e aerolínea ta “active” [9], e falta di voli actual y klaridat publikashonal ta kreá duda.
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1359309649|titulo=ALM Flight 980}}
{{References}}
}}
[[:Kategoria:Aviashon]]
[[:Kategoria:Aruba]]
Historia
Aruba Airlines a wòrdu fundá na 2006 dor di Onno J. de Swart, kende tabata su promé direktor.[1]
E aerolínea a kuminsá operashonnan di charter na 2010 ku un avion chikí tipo Piper PA-31 Navajo di shete asiento. Na e promé añanan, e kompania a konsentrá riba desaroyo di su struktura operashonal i di merkado.
Na 2011, inversionistanan nobo a bin aden, loke a permití ekspanshon di e flota. Na ougùstùs 2012, e aerolínea a haña su sertifikado di operashon aéreo ekonómiko.
Durante e mesun periodo, Aruba Airlines a introdusí avionnan tipo Airbus A320, ku e promé avion a yega Aruba na novèmber 2012. E buelonan charter a kuminsá na final di 2012, miéntras ku operashonnan regular a sigui na 2013.
E promé destinashonnan regular tabata:
Maracaibo (Venezuela)
Valencia (Venezuela)
Despues, e red di ruta a wòrdu ampliá ku:
Panama City (Panamá)
Miami (Estados Unidos)
==Flota==
Aruba Airlines ta operá un flota limitá. Segun dato di 2025–2026, e aerolínea tin solamente un avion aktivo: Airbus A320-200 (aprox. 180 asiento)
Den pasado, e kompania a operá tambe avionnan tipo Airbus A319, Airbus A321-200 i Bombardier CRJ200, pero mayoria di nan no ta aktivo mas den operashon regular.
==Destinashonnan==
Aruba Airlines ta ofrece buelonan charter i, di manera limitá, buelonan regular pa diferente destinashonnan den Karibe, Suramérika i Estados Unidos.
Destinashonnan asociá ku e aerolínea den periodo reciente inkluí:
Curaçao
Bonaire
Medellín (Colombia)
Barranquilla (Colombia)
Georgetown (Guyana)
Miami (Estados Unidos)
Sinembargo, e red di ruta no ta fijo i por varia konsiderablemente. Hopi di e buelonan ta operá riba base di charter òf disponibilidad temporal.
==Dificultadnan i estado aktual==
Durante e periodo di pandemia di COVID-19 i despues, Aruba Airlines a enfrentá varios reto operashonal i finansiero.
E operashonnan a reducí konsiderablemente, i na algun momentonan e flota a keda parka. Aunke e kompania a risibí un Airbus A321-200 na 2021 ku e intenshon di relansamentu, informashon públiko tokante buelonan regular a keda limitá.
Segun fuente reciente, Aruba Airlines ta konta ainda komo e aerolínea di bandera di Aruba i formalmente aktivo, pero e grado di operashon regular por varia i no semper ta kla den dato públiko disponibel.
Organisashon
Aruba Airlines tin su sede na Oranjestad i ta operá for di Aeropuerto Internashonal Reina Beatrix.
Ademas, e kompania a mantené presensia den diferente merkadonan via ofisinan di benta, inkluyendo:
Miami
Curaçao
Bonaire
Venezuela
---------
Segun dato aktual (2025–2026), Aruba Airlines ta operá un flota hopi limitá, konsistiendo principalmente di un solo avion aktivo:
Airbus A320-200 – aproksimadamente 180 asiento
Dato di aviashon independiente ta konfirmá ku e aerolínea tin solamente 1 avion den servisio, ku otro avionnan den pasado ya no ta aktivo òf ta konsiderá komo parte di flota historiko .
Flota anterior
Aruba Airlines a operá e siguiente tiponan di avion den pasado:
Airbus A319-100
Airbus A321-200
Bombardier CRJ200
Piper PA-31 Navajo
Mayoria di e avionnan aki a wòrdu retirá entre 2018 i 2023, indikando un redukshon significativo den kapasidat operashonal.
🌍 Destinashonnan
Aruba Airlines ta ofresé buelonan charter i, di manera limitá, buelonan regular pa destinashonnan den Karibe, Suramérika i Estados Unidos.
Segun informashon mas reciente, e destinashonnan asociá ku e aerolínea inkluí:
Curaçao
Bonaire
Medellín (Colombia)
Barranquilla (Colombia)
Georgetown (Guyana)
Miami (Estados Unidos)
Fuente independiente ta indiká ku Aruba Airlines ta sirbi un kantidat chikí di destinashonnan (±3–8), ku un red di ruta ku por varia segun kondishonnan di merkado .
------------
18/10/25 Aruba Airlines is still operating and is the flag carrier and sole airline of Aruba. It is based at Queen Beatrix International Airport in Oranjestad and provides scheduled and charter services to various destinations across the Caribbean, South America, and the United States.
Operations: Aruba Airlines is currently the only Aruban airline. It offers both scheduled and charter flights, serving as a primary carrier to and from the island.
Headquarters: The airline's corporate headquarters are in Oranjestad, Aruba. Its main maintenance base is in Miami, Florida.
Destinations: It flies to a number of destinations, including cities in the Caribbean, South America (such as Medellin, Colombia, and Georgetown, Guyana), and the United States (such as Miami).
NOTES
'''Aruba Airlines''' (officially Arubaanse Luchtvaart Maatschappij N.V.) ta e aerolínea di bandera y e único aerolínea nashonal di Aruba. Fundá den 2006, Aruba Airlines ta oferé transporte aéreo regular y charter pa pasaheronan pa varias destinashon. Su sede korporativo ta na Oranjestad, Aruba, y su base di mantenemento prinsipal ta na Miami, Florida. Den 2015 e compañías a risibí e Aircraft Operating Certificate (AOC) for di Estados Unidos.[1][2]
== Historia ==
Aruba Airlines a wordo funda na 2006 pa Onno J. de Swart, kien tabata su promé direktor. Den 2010 e a inicia operashon di charter ku un Piper PA-31 Navajo di shete asiento. Su sede operashonal ta na Oranjestad, kaminda e tin su base perto di Aeropuerto Internacional Reina Beatrix. E tin ofisinan di benta na Miami (EEUU), Curaçao, Bonaire, i Venezuela (Maracaibo, Valencia y Maracay).[3]
Na 2011 Aruba Airlines a atraé inversionistanan nobo pa mehorá su flota. Den ougùstùs 2012, e aerolínea risibí su sertifikado di operashon aéreo ekonómiko, y e a introducí dos Airbus A320 na su flota (su promé A320 yegá na Aruba na november 2012).
Su promé ruta regular tabata Aruba → Maracaibo (Venezuela), sigi pa Aruba → Valencia (Venezuela), y mas dilanti Aruba → Panama City (Panamá) i Aruba → Miami (EEUU).
------------
{{Variante|a}}
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Jet Air
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda =
| antesecor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado =
| propietario =
| director ehecutivo =
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Jet Air''' (oficialmente ) ta e aerolínea nacional di
{{Appendix}}
[[:Category:Aviashon]]
[[:Category:Karibe Hulandes]]
-------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Avia Air
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda =
| antesecor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado =
| propietario =
| director ehecutivo =
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Avia Air''' ta un compania aereo di Aruba cu a opera entre .. y november 2003.
Avia Air tabata un aerolinea basá na Aruba.
Avia Air a suspendé su servisio na novèmber 2003 i tabata trahando pa reestructurá su operashonnan bou di protekshon di bankrut. 1]
== Historia ==
Avia Air a kuminsá operashon den zomer di 1994 inicialmente tres Cessna 402B ⁇ (P4-AVA te ku
P4-AVC); e mesun aña a añadí un Embraer Bandeirante (P4-AVD). Pasobra Air Aruba a enfoca mas y mas riba buelonan pa Merka, algun ruta regional por a bira operá. A kuminsá ku servisionan di liña pa Curaçao, Bonaire i e siudatnan Venezolano di Maracaibo, Punto Fijo i Valencia. Na fin di 1995,
a cumpra un di dos Bandeirante P4-AVE).<ref>[http://landewers.net/P4-artikel.pdf 20 jaar Arubaans Luchtvaartuig Register
Arno Landewers]</ref>
Na 13 di mart di 1996 e barku a kai banda di (Venezuela) e Cessna 402B P4-AVB na laman,
cu a mata tur ocho persona den e auto.
E tabata trata di un buelo di linea di Aruba pa Punto Fijo. E piloto a reporta na un otro avion di Avia Problema di aire ku e motor robes, i algun tempu despues cu un candela a kibra. For di investigashon a resulta cu e candela a causa e motor y un parti di a kibra e ala robes di e avion, despues cu e Nort di Las Piedras- Aeropuerto di Punto Fijo - a kai.
Na komienso di 2003, un Short SD.360-200 a kumpra, pero e aparato aki no a wòrdu a drenta servisio. For di mei 2003 no tabatin sèn mas pa paga salario di e personal y operacionnan di vuelo a keda para. Poco despues e lease company Volvo Aero a pidi e motornan di e dos Bandeirantes y finalmente
E departamento di impuesto a konfiská tur e produktonan. E Cessna tambe a keda destruí.
aerodinámiko pa motibu di mantenshon atrasá. Con E shortenan a bira algun e vuelo di entrenamentu a tuma lugá despues di e grupo di invershon IMCA, propietario di Air Exel,
a kumpra un participacion di 50% den Avia Air. Avia Air
lo sigui como AviaExel. E falta di Avia Air a hasi un pèrmit di establesementu definitivo
drecha bo kara. Na òktober 2003 e kompania a a declara su mes na faillite. Poco despues, e 'Short' a bira e doño a rekuperá; tur dos Bandeirantes a keda te ku e zomer di e aña aki riba e
Aeropuerto di Oranjestad ta para y e Cessna 402 P4-AVA ainda ta presente aki.
==Code data==
*[[International Air Transport Association|IATA]] Code: '''3R'''
*[[International Civil Aviation Organization|ICAO]] Code: '''ARB'''
*Callsign: Aviair
==Flota==
*Short 360-200
*Embraer EMB 110 Bandeirante
== Wak tambe ==
* [[Lista di eks-kompania aéreo di Karibe Hulandes]]
{{Appendix}}
NOTES
* Avia Air a cuminsa na 1984 como compania di charter Avia Air Chapter cu tabata activo na Aruba i Corwou.
* in augustus 1987 verscheen het Avia Air toestel met piloot Robby Anjie, 26 jr., ter hoogte van MAcoya, Venezuela. Een tweemotorig vliegtuig Cessna met kenteken N-5351- A van de particuliere chartermaatschappij van de heer Efi Tromp, Avia Air, wordt sinds vrijdagavond op de route van Punto Fjjo (Venezuela) naar de luchthaven van Aruba vermist.
* directie/eignaaar? Efi Tromp.
* HetvliegtuigiseenJetpropAerocommander, een snelle vliegtuig ingericht met de nodige luxe. Avia- Air hoopt met zijn nieuwe aanwinst de Curagaose zakenman nu een nog betere service te verlenen. Avia- Air die in 1980 bij ministriële beschikking toestemming kreeg om samen met twee andere luchttransportmaatschappijen commerciële passagiersvluchten uit te voeren, biedt rechtstreekse vluchten aan naar alle bestemmingen in het Caribisch gebied, Colombia, Venezuela en Suriname. Met dit nieuwe vliegtuig hoopt Avia- Air bij te kunnen dragen aan de economische ontwikkeling van Curagao,<ref>TOEKOMST ANDERS TEKORT AAN GEKWALIFICEERDE KRACHTEN CDM ervaart dat nu al Opleiding vaklieden in metaalsector noodzakelijk. "Amigoe". Curaçao, 24-08-1987, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642489:mpeg21:p003</ref>
* 1994: Avia Air van Efi Tromp is reeds enige tijd doende met plannen om commutervluchten tussen de eilanden te gaan vliegen.
* Avia Air heeft vanaf woensdag een nieuw vliegtuig in bedrijf. Het is een EMB-110, van Braziliaanse makelij, dat 19 passagiers kan vervoeren. Het kan gecharterd worden voor vluchten Aruba - Curagao v.v. en Aruba - Bonaire v.v. Auia Air voert tweemaal daags vluchten uit tussen Aruba en Punto Fijo in Venezuela.<ref>WILLEMSTAD— Avia Air heeft vanaf woensdag een nieuw vliegtuig in bedrijf. Het is een EMB-110, van Braziliaanse makelij, dat 19 passagiers kan vervoeren. Het kan gecharterd worden voor vluchten Aruba – Curagao v.v. en Aruba – Bonaire v.v. Auia Air voert tweemaal daags vluchten uit tussen Aruba en Punto Fijo in Venezuela.. "Amigoe". Curaçao, 12-10-1994, p. 9. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645369:mpeg21:p009</ref>
* Luchtvaartmaatschappij Avia Air die door de regering als nationale luchtvaartmaatschappij *s erkend, heeft plannen °ni met ingang van 1 december aanstaande naar vleugels uit te slaan. **er dag vertrekken twee yiuchten naar Punto Fijo (Venezuela), dirie naar en vier naar öonaire. Avia Air president Ciro Pieters. In 1986 is Avia Air begonnen als chartermaatschappij voor vluchten in de omgeving. In april van dit jaar kreeg Avia Air een vergunning om regelmatige vluchten uit te voeren. De maatschappij heeft vijf vliegtuigen: twee Embriers 110, elk met zestien stoelen en extra ruimte voor de koffers en twee Cessnas, elk met zeven stoelen.<ref>Plannen Avia Air om vleugels uit te slaan. "Amigoe". Curaçao, 28-11-1995, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644874:mpeg21:p007</ref>
* 1995: Het particuliere Avia Air heeft afgelopen vrijdag van minister. Glenbert Croes van Verkeer en Communicatie de vergunning ontvangen om geregelde vluchten uit te voeren. "Wij zijn nu ook een officiële luchtvaartmaatschappij die vluchten uit mag voeren op Bonaire, Curacao, Coro en Las Piedras", zo reageerde Avia Air-president Ciro Pieters vanmorgen desgevraagd. Ook werd vastgesteld dat de luchtvaartmaatschappijen van de twee landen (aruba-NA) elk een bepaald aantal vluchten kan uitvoeren. Dit zijn Aruba- Curacao met 35 vluchten per week, Aruba-Bonaire met 28 Avia Air, dat tot nu toe alleen chartervluchten verzorgde, begint binnen afzienbare tijd met de vluchten op Bonaire, Curacao en de twee Venezolaanse steden Coro en Las Piedras.
* Avia Air kreeg op 28 april van de minister Glenbert Croes van Vervoer en Communicatie een vergunning om geregelde vluchten uit te voeren tussen Cura9ao, Bonaire, Coro, Las Piedras en thuisbasis Aruba. De voorbereidingen betreffen nu voornamelijk de vluchten tussen de ABC-eilanden.
{{Appendix}}
------------------
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Insel Air Aruba
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda =
| antesecor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado =
| propietario =
| director ehecutivo =
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Insel Air Aruba''' tabata un aerolinea y subsidiario di Insel Air, como tambe e aerolinea oficial nacional di Aruba.<ref>[http://curacaochronicle.com/aviation/insel-air-aruba-seeks-u-s-routes/ Insel Air Aruba Seeks U.S. Routes]</ref>
de.wiki:Insel Air Aruba tabata un aerolinea y subsidiario di Insel Air, como tambe e aerolinea oficial nacional di Aruba. [1]
Un investigashon ku a tuma lugá na yanüari 2017 dor di e Inspectie Leefomgeving en Transport di Reino Hulandes a evidensiá defectonan tantu den e kompania mayor Insel Air i Insel Air Aruba, komo tambe den e outoridatnan di aviashon di Kòrsou i Aruba. Komo resultado, un kantidat di avion di e dos kompanianan lo no por bula pa un tempu indeterminá. Insel Air i Insel Air Aruba despues a reduci nan destinashonnan di buelo, ku anteriormente tambe tabata inkluí destinashonnan den Merka i Sur Amerika, pa e islanan ABC i Sint Maarten.<ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Dutch ILT intervenes in Curaçao, Aruba CAAs |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/53584-dutch-ilt-intervenes-in-curaao-aruba-caas ch-aviation.com]}}</ref><ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Insel Air axes bulk of network, retains ABC Islands |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/53989-insel-air-axes-bulk-of-network-retains-abc-islands ch-aviation.com]}}</ref><ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Curaçao's Insel Air looking to dispose of Aruban unit |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/54051-curaaos-insel-air-looking-to-dispose-of-aruban-unit ch-aviation.com]}}</ref><ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Curaçao's Insel Air fends off bankruptcy filing |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/54267-curaaos-insel-air-fends-off-bankruptcy-filing ch-aviation.com]}}</ref>
Insel Air Aruba a stop di opera na 2017 despues di cinco aña. [6]
== Flota ==
For di maart 2017, Insel Air Aruba su flota tabata consisti di ocho avion, di cual ningun ta operacional.<ref>[http://www.ch-aviation.com/portal/aircraft/search?search=1&cha=ISU ch-aviation], abgerufen am 20. März 2017.</ref>
==Wak tambe ==
* [[Lista di eks-kompania aéreo di Karibe Hulandes]]
== Link externo ==
* [https://www.fly-inselair.com/en/ Webpräsenz der Insel Air] (englisch und spanisch)
* [http://www.airliners.net/search/photo.search?airlinesearch=Insel%20Air%20Aruba&distinct_entry=true Fotos] der Insel Air Aruba auf [[Airliners.net]]
{{Appendix}}
-----------------
'''Aruba Flying Club''' tabata un asociacion di piloto amatur na Aruba??
== Historia ==
AFC ta data di ananan 1940. Tabata haci uzo di aeropuerto de Vuyst na San nicolas den bario di juana morto. met hangar
Na 1998 AFC a bira activo atrobe. AFC in 1950 statutair opgricht Vereniging Aruba Flying Club
In 1998 werd de Aruba Flying Club weer actief (welke vanaf de oorlogsjaren tot in de jaren 70 al
had bestaan). Aanvankelijk werd gevlogen met de Cessna 172M P4-BON, in 1992 en 1993 aangevuld
met Cessna 182P P4-GIN en sinds 1998 met een Amerikaans geregistreerde Cessna 172R, de N174AP.<ref>[http://landewers.net/P4-artikel.pdf 20 jaar Arubaans Luchtvaartuig Register
Arno Landewers]</ref>
Eleccion di directiva di AFC
* na 1956 e club tabatin 4 avioneta propio di cual e ultimo adkisicion tabata un stimson. Cu e avionetanan tabata bula y tene competencia y demostracionnan.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-ARUBAANSECOURANT-1956-09/page/n67/mode/2up?q=flying Aruba Flying Club viert eerste vlucht van nieuwe Stimson], Arubaanse Courant (21 september 1956)</ref>
* Aanwijzing: Als leden van de Raad van Beheer van de Aruba Flying Club, de heren: P. A. de Vuyst; Commandant Onderzoekings en Bewakingsdienst op Aruba; H. A. Hessling, Ambtenaar belast met het domein beheer op Aruba
* in 1950 de 100ste vliegbevet uitgereikt =- examens sportvliegr, instrument vlieger en instructur
* De Aruba Flying | Club 'is een bloeiende vereniging. | Het maximum aantal leden dat toegelaten wordt bedraagt statutair vijftig en dat heeft men vrijwel voortdurend. Het aantal brevetten dat in de loop der jaren werd uitge- > reikt loopt in de honderden. De samenwerking tussen A.F.C. en overheid is voortreffelijk en het aantal deskundigen waarover men kan beschikken ruim voldoende. De vloot bestaat uit vier toestellen, waarbij dan nog drie komen, die particulier eigendom van enkele leden zijn. De minimum leeftijdsgrens voor het behalen van een brevet is zeventien jaar. Men moet zich hiertoe eerst aan een strenge medische keuring onderwerpen. Voorschrift i.; dat men een aandeel koopt van driehonderd gulden. Daarna hebben de meeste leerlingen ongeveer 12 uur lessen nodig om dan nog een 25 tot 30 uur solo te vliegen voor zij het brevet kunnen halen. De totale instruktieteksten
belopen dan ongeveer ƒ 500.—. Wie eenmaal het brevet heeft en de nodige proeven hoeft afgelegd mag zelf een vliegtuigje huren, eerst voor vluchten boven het eiland, daarna ook voor tochtjes naar buiten. Voor weekenden komen vooral Curaeao en Bonaire in aanmerking voor langere vakanties Venezuela en andere omliggende landen. Enkele leden, als de heren Riehardson en van der Voort maakten ook veel langer vakantievluchteri (om langs de Venezolaans kust, Trinidad en andere eilanden naar Sint Maarten.<ref>De Aruba Flying Club. "Amigoe di Curacao". Willemstad, 26-10-1957. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000211195:mpeg21:p003</ref>
* Voor velen is het vertrek van de heer Pieter A. de Vuyst ongemerkt voorbij gegaan. Gedurende de tweede wereldoorlog was hij verbindingsmarineofficier en gedurende die tijd begon hij met het plannen voor een particulier vliegvels, dat naar hem genoemd werd. Op 16 juli 1944 werd dit vliegveld geopend dooi de toenmalige Gezaghebber I. Wagemaker. Dat het vliegveld naar hem ge noemd werd, was op voordracht van Aruba Flying Club als waardering voor het vele werk dat hij voor deze club had gedaan. In oktober 1945 kwam de heer de Vuyst in dienst van de Lago en verliet deze op 1 juni j.l. 1956.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010404914:mpeg21:p005|titel=Pieter A. de Vuyst verliet Aruba|werk=[[Amigoe]]|datum=1956-06-18|bezochtdatum=2024-03-12}}</ref>
{{Appendix}}
AFC is een Arubaanse vereniging ter beoefening van de vliegsport, opgericht in 1942 door employes van Lago te San Nicolas. Eerste voorzitter was Pieter A. de Vuijst, waarnaar het sportvliegveld is genoemd.<ref>Hoetink, Encyclopedie van de Nederlandse Antillen, 1969 pag.55</ref>
-----------------
== EZ Air (aanvulling)==
Mester menshoná ku direktor di Medicair Rene Winkel ta alabes direktor di aerolínea EZ Air, pues e kontrato firmá ta ku Winkel i no e aerolínea EZ Air. Esaki ta importante pa menshoná mirando ku den komunidat tin e impreshon ku ta EZ Air ta sòru pa Ambulans Aéreo. “Nos tin kontrato ku e doño pues no e aerolínea mes. Awor a yega e momentu ku e kontrato a vense. Segun e proseso, tur interesado por entregá un petishon pa ehekutá e tarea di Ambulans Aéreo. Boneriano 29-11-2023 titel=Ken ta bai ehekuta air ambulans?|https://awemainta.com/boneriano/
Medicair tambe por bolbe entregá un petishon”, e ta splika. Sinembargo e no ta konfirmá ku vensementu di e kontrato a sosedé entrante yanüari 2024. Tambe e ta sigurá ku e situashon di niun forma ta opstakulisá servisio di Ambulans Aéreo.
Mester menshoná ku ya pa algun luna tin spekulashon tokante e situashon aki. Dòkter Frans komo direktor di FM den un rueda di prensa anterior a konfirmá ku Ministerio na Hulanda ke pa ehekutá buelonan di Ambulans Aéreo ku avionnan registrá na Hulanda. Tur esaki por konsiderá komo opstákulo pa proveodornan lokal.
BONERIANO a tuma kontakto ku Rene Winkel tokante e situashon aki i e ta splika ku e no ta deseá na amplia masha mirando ku FM ainda ta un kliente.
“Echo sí ta ku FM algun tempu atras a saka un asina yamá ‘tender’ pa buska un operadó pa ambulans aéreo ku lo trese avionnan ku registrashon PH, esta di Hulanda. Es mas FM lo ta basta leu pa bira un operador di aerolínea. No ta eksistí Ambulans Aéreo, ta eksistí pèrmit pa ehekutá buelo ‘ airline operator certificate’ (AOC). Di aki ta haña un provishon riba e pèrmit pa Ambulans Aéreo pasombra ta buelo komersial i ku nan lo bula bou di e reglanan Europeo, EASA”, e ta splika.
Winkel ta agregá ku nan tambe a lesa ku FM ke bin ku avion di Ambulans eléktriko, pero tambe
mester bisa ku e teknologia aki no ta asina leu ainda.
“No ta eksistí avion eléktriko ainda ku por bula e rutanan aki, i dado kaso ku bin ku avionnan
asina mes, mester pasa den hinter un prosedura pa nan wòrdu sertifiká pa departamentonan
konserní manera Curacao Civil Aviation Authority (CCAA) Y ILT holanda , Esei ta nifiká ku por dura
añanan promé ku por bai usa avionnan eléktriko pa transporte di pashènt.”
Importansia di Ambulans Aéreo
Esaki ta un avion privá spesialmente adaptá pa duna sosten médiko na pashèntnan durante transporte. Un dòkter, paramediko òf ekipo di dòkternan altamente kualifiká lo biaha ku su pashènt pa atendé e pashènt te ora e yega e aeropuerto destiná i por transportá e pashènt na un manera sigur te su kas òf pa un hòspital den e pais. E Ambulans Aéreo lógikamente ta karga tur e ekipo i e remedinan nesesario durante e buelo.
{{Appendix}}
-----------------------------
__NOINDEX__
6jud9tvs4hhpenwc6jhwskyhw6ihllz
199523
199522
2026-08-04T18:35:50Z
Caribiana
8320
/* Flota y red di conexion */
199523
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
* Nieuw: [[Avia Air]] - [[Insel Air Aruba]] - [[Aruba Airlines]] - [[Aruba Flying Club]] . [[SLM]] - [[Jetair Caribbean]] - [[Buelo 980 di ALM]] - [[Margareth Abraham]]
* Aanvullen: [[Z Air]]
---------------
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Aruba Airlines
| pais = {{ABW}}
| imagen = Aruba Airlines Airbus A320-232 (P4-AAA) at Miami International Airport.jpg
| descripcion = Airbus A320-232 (P4-AAA) aterisando na Aeropuerto Internacional Miami
| funda = 2006
| antecesor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado = Onno J. de Swart
| sede = Wayaca 6B, Aruba
| propietario = Seastar Holding NV
| director ehecutivo =
| pais = {{ABW}}
| sector = transporte
| industria = aviacion
| website = https://www.arubaairlines.com/
}}
'''Aruba Airlines''' (oficialmente '''Arubaanse Luchtvaart Maatschappij N.V.''') ta e aerolinea di bandera y e unico aerolinea nacional di [[Aruba]]. Funda na 2006, e compania ta ofrece transporte aereo pa pasahero, tanto servicio regular como charter, pa varios destinacion den Caribe, [[Sur Amérika|Sur America]] y [[Estadonan Uni di Amérika|Merca]].
Aruba Airlines su sede ta na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]], Aruba, cerca di [[Aeropuerto Internacional Reina Beatrix]], mientras su base principal pa mantenemento ta situa na [[Miami]], [[Florida]]. Na 2015, e aerolinea a ricibi un ''Aircraft Operating Certificate'' (AOC) for di Merca.[1][2]
== Historia ==
Aruba Airlines a wordo funda na 2006 door di Onno J. de Swart, kende tabata su prome director.<ref>{{Cite web|url=http://curacaochronicle.com/aviation/press-release-settlement-between-aruba-airlines-and-de-swart/|title=Press release: Settlement between Aruba Airlines and de Swart|date=2017-06-16}}</ref>
E aerolinea a cuminsa operacionnan di charter na 2010 cu un avion chikito tipo Piper PA-31 Navajo di shete asiento.<ref name="caribseek">{{citeer web|url=http://news.caribseek.com/index.php/caribbean-islands-news/aruba-news/the-morning-news-aruba-news/item/30639-aruba-airlines-welcomes-their-first-airbus-320|titel=Aruba Airlines welcomes their first Airbus 320|archiefurl=https://web.archive.org/web/20130627074832/http://news.caribseek.com/index.php/caribbean-islands-news/aruba-news/the-morning-news-aruba-news/item/30639-aruba-airlines-welcomes-their-first-airbus-320|archiefdatum=2013-06-27}}</ref> Den e prome añanan, e compania a concentra riba desaroyo di su structura operacional y di mercado.
Na 2011, inversionistanan nobo a bin aden, loke a permití expansion di e flota.<ref name="caribseek"/> Na augustus 2012, e aerolinea a haya su certificado di operacion aéreo economico.<ref>{{Cite web|url=http://www.curacaochronicle.com/region/minister-otmar-oduber-signs-economic-aoc-for-aruba-airlines/|title=Minister Otmar Oduber signs economic AOC for Aruba Airlines|access-date=|archive-url=https://web.archive.org/web/20171115201613/http://curacaochronicle.com/region/minister-otmar-oduber-signs-economic-aoc-for-aruba-airlines/|archive-date=2017-11-15|url-status=dead}}</ref>
Durante e mesun periodo, Aruba Airlines a introduci avionnan tipo Airbus A320, cu e prome avion a yega Aruba na novèmber 2012. E vuelonan charter a cuminsa na final di 2012, mientras cu operacionnan regular a sigui na 2013.
E prome destinacionnan regular tabata [[Maracaibo]] y [[Valencia]] na [[Venezuela]]. Despues, e red di ruta a wordo amplia cu [[Siudad di Panama|Panama City]] ([[Panama]]) y [[Miami]] (Merca).<ref>{{cite web|url=http://www.routesonline.com/news/29/breaking-news/203643/aruba-airlines-begins-operation-to-maracaibo-panama-city-from-june-2013/|title=Aruba Airlines Begins Operation to Maracaibo / Panama City from June 2013|publisher=Routesonline|accessdate=21 July 2013|archive-date=2013-11-13 |archive-url=https://web.archive.org/web/20131113214128/http://www.routesonline.com/news/29/breaking-news/203643/aruba-airlines-begins-operation-to-maracaibo-panama-city-from-june-2013/|url-status=dead}}</ref> Na december 2019 a lansa servicio nonstop nobo for di Aruba pa [[Barranquilla]] y [[Medellin]].<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2020-02-04/page/n3/mode/1up?q=aruba+airlines Aeropuerto di Aruha: Cantidad di pasahero a aumenta den 2019], Bon Dia Aruba (4 di februari 2020)</ref>
Durante e periodo di [[pandemia di COVID-19]] y despues, Aruba Airlines a enfrenta varios reto operacional y financiero. E operacionnan a reduci considerablemente, pero Aruba Airlines a persisti memey di limitacionnan regional, incluyendo e prohibicion di vuelo pa [[Venezuela]], impone pa gobierno di Aruba.<ref>[https://arubanews.ca/aruba-extends-90-day-flight-ban-with-venezuela-impacting-tourism-and-trade/ Aruba Extends 90-Day Flight Ban with Venezuela, Impacting Tourism and Trade], arubanews.ca (16 di februari 2026)</ref>
==Flota y red di conexion==
Aruba Airlines ta operá un flota limita. Segun dato di 2025–2026, e aerolinea tin solamente un avion aktivo: Airbus A320-200 (aprox. 180 asiento).<ref name="spotters">[https://www.planespotters.net/airline/Aruba-Airlines Aruba Airlines Fleet Details and History], planespotters.net</ref><ref>{{cite journal |title=Global Airline Guide 2025 - Aruba Airlines |journal=Airliner World |date=september 2025 |page=50}}</ref>
Den pasado, e compania a opera tambe avionnan di tipo Airbus A319-200, Airbus A320-200, Airbus A321-200 y Bombardier CRJ200.<ref name="spotters"/>
Na 2026, e siguiente destinacionnan ta forma parti di e red di conexion di e aerolinea:<ref>[https://www.arubaairlines.com/ Aruba Airlines], arubaairlines.com</ref>
*Corsou
*[[Boneiru|Boneiro]]
*[[Medellín]] (Colombia)
*Barranquilla (Colombia)
*[[Georgetown]] (Guyana)
*Miami (Merca)
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =|titulo=}}
{{References}}
}}
[[:Kategoria:Aviashon]]
[[:Kategoria:Aruba]]
---------------
E sede principal ta na Oranjestad na Aruba, cual ta e centro di operacion principal, y e aerolinea a habri un oficina nobo na [[Aeropuerto Internacional Reina Beatrix]]. E tin tambe ofisina di benta na Miami, Curaçao, Bonaire i na Maracaibo, Valencia i Maracay.<ref name="arubaair-offices">{{cite web|url=http://www.arubaairlines.com/#contactus|title=Aruba Airlines - Contact Us|accessdate=2015-04-21 }}</ref>
Na kuminsamentu di 2011 e kompania a atrae inversionista nobo, ku ta kondusí na e mehoracion di e flota. E compania a risibí un Sertifikado di Operashon di aerolínea ekonómiko na ougùstùs di 2012. E aerolinea ta haya dos avion Airbus A320, e prome di nan a yega Aruba na november di 2012. E avion a kuminsá bula buelonan charter for di Aruba na fin di 2012 i e operashonnan programá a kuminsá e siguiente aña. Su promé destinashon tabata Maracaibo, Venezuela i despues Valencia, Venezuela. Despues riba 5 di yüli di e aña ei nan a inaugurá e buelonan pa Panama City, Panama. Y finalmente Miami, Merca.
Flota y Destinashonnan
{| class="wikitable sortable"
! Tipo di Avion !! Modelo !! Kantidat !! Kabina !! Asiento !! Registrashon
|-
| Airbus || A320-200 || 1 || Ekonomiko || ~180 || P4-AAF [4]
|-
| Airbus || A321-200 || 1 || Ekonomiko/“Premium” || ~178 || (vhe model, [5])
|-
| Bombardier || CRJ200 || 1 || Ekonomiko || ~52 || P4-CRA [6]
|}
== Destinashonnan selectá ==
{| class="wikitable sortable"
! Ruta !! País/Región !! Estado
|-
| Aruba ↔ Miami !! EEUU !! Activo (charter/regular) [3]
|-
| Aruba ↔ Maracaibo !! Venezuela !! Introdi (2012) [3]
|-
| Aruba ↔ Valencia !! Venezuela !! Introdi (2012) [3]
|-
| Aruba ↔ Panama City !! Panamá !! Introdi (5 Julio) [3]
|}
== Dificultadnan i Estado Actual ==
Durante e kriis di COVID-19 y problemanan operashonal, Aruba Airlines a enfrenta varios reto. Pa ehempel: su flota a keda parká, i datos reciente ta mustra ku e aerolínea no ta tene vuelos normales kuendo; por ehempel, un sitio pa seguimiento di vuelos ta nifiká kantidat “0” destinashon pa Aruba Airlines. [7]
Den marzo 2021 Aruba Airlines a risibí su promé A321-200 (P4-AAI) pa possibilitá un relansa, pero no ta klaro si e aerolínea actualmente ta operando vuelos regulares.[8]
E situashon ta kompleho: aunke e sitio ofisial y rekursonan ta indiká ku e aerolínea ta “active” [9], e falta di voli actual y klaridat publikashonal ta kreá duda.
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1359309649|titulo=ALM Flight 980}}
{{References}}
}}
[[:Kategoria:Aviashon]]
[[:Kategoria:Aruba]]
Historia
Aruba Airlines a wòrdu fundá na 2006 dor di Onno J. de Swart, kende tabata su promé direktor.[1]
E aerolínea a kuminsá operashonnan di charter na 2010 ku un avion chikí tipo Piper PA-31 Navajo di shete asiento. Na e promé añanan, e kompania a konsentrá riba desaroyo di su struktura operashonal i di merkado.
Na 2011, inversionistanan nobo a bin aden, loke a permití ekspanshon di e flota. Na ougùstùs 2012, e aerolínea a haña su sertifikado di operashon aéreo ekonómiko.
Durante e mesun periodo, Aruba Airlines a introdusí avionnan tipo Airbus A320, ku e promé avion a yega Aruba na novèmber 2012. E buelonan charter a kuminsá na final di 2012, miéntras ku operashonnan regular a sigui na 2013.
E promé destinashonnan regular tabata:
Maracaibo (Venezuela)
Valencia (Venezuela)
Despues, e red di ruta a wòrdu ampliá ku:
Panama City (Panamá)
Miami (Estados Unidos)
==Flota==
Aruba Airlines ta operá un flota limitá. Segun dato di 2025–2026, e aerolínea tin solamente un avion aktivo: Airbus A320-200 (aprox. 180 asiento)
Den pasado, e kompania a operá tambe avionnan tipo Airbus A319, Airbus A321-200 i Bombardier CRJ200, pero mayoria di nan no ta aktivo mas den operashon regular.
==Destinashonnan==
Aruba Airlines ta ofrece buelonan charter i, di manera limitá, buelonan regular pa diferente destinashonnan den Karibe, Suramérika i Estados Unidos.
Destinashonnan asociá ku e aerolínea den periodo reciente inkluí:
Curaçao
Bonaire
Medellín (Colombia)
Barranquilla (Colombia)
Georgetown (Guyana)
Miami (Estados Unidos)
Sinembargo, e red di ruta no ta fijo i por varia konsiderablemente. Hopi di e buelonan ta operá riba base di charter òf disponibilidad temporal.
==Dificultadnan i estado aktual==
Durante e periodo di pandemia di COVID-19 i despues, Aruba Airlines a enfrentá varios reto operashonal i finansiero.
E operashonnan a reducí konsiderablemente, i na algun momentonan e flota a keda parka. Aunke e kompania a risibí un Airbus A321-200 na 2021 ku e intenshon di relansamentu, informashon públiko tokante buelonan regular a keda limitá.
Segun fuente reciente, Aruba Airlines ta konta ainda komo e aerolínea di bandera di Aruba i formalmente aktivo, pero e grado di operashon regular por varia i no semper ta kla den dato públiko disponibel.
Organisashon
Aruba Airlines tin su sede na Oranjestad i ta operá for di Aeropuerto Internashonal Reina Beatrix.
Ademas, e kompania a mantené presensia den diferente merkadonan via ofisinan di benta, inkluyendo:
Miami
Curaçao
Bonaire
Venezuela
---------
Segun dato aktual (2025–2026), Aruba Airlines ta operá un flota hopi limitá, konsistiendo principalmente di un solo avion aktivo:
Airbus A320-200 – aproksimadamente 180 asiento
Dato di aviashon independiente ta konfirmá ku e aerolínea tin solamente 1 avion den servisio, ku otro avionnan den pasado ya no ta aktivo òf ta konsiderá komo parte di flota historiko .
Flota anterior
Aruba Airlines a operá e siguiente tiponan di avion den pasado:
Airbus A319-100
Airbus A321-200
Bombardier CRJ200
Piper PA-31 Navajo
Mayoria di e avionnan aki a wòrdu retirá entre 2018 i 2023, indikando un redukshon significativo den kapasidat operashonal.
🌍 Destinashonnan
Aruba Airlines ta ofresé buelonan charter i, di manera limitá, buelonan regular pa destinashonnan den Karibe, Suramérika i Estados Unidos.
Segun informashon mas reciente, e destinashonnan asociá ku e aerolínea inkluí:
Curaçao
Bonaire
Medellín (Colombia)
Barranquilla (Colombia)
Georgetown (Guyana)
Miami (Estados Unidos)
Fuente independiente ta indiká ku Aruba Airlines ta sirbi un kantidat chikí di destinashonnan (±3–8), ku un red di ruta ku por varia segun kondishonnan di merkado .
------------
18/10/25 Aruba Airlines is still operating and is the flag carrier and sole airline of Aruba. It is based at Queen Beatrix International Airport in Oranjestad and provides scheduled and charter services to various destinations across the Caribbean, South America, and the United States.
Operations: Aruba Airlines is currently the only Aruban airline. It offers both scheduled and charter flights, serving as a primary carrier to and from the island.
Headquarters: The airline's corporate headquarters are in Oranjestad, Aruba. Its main maintenance base is in Miami, Florida.
Destinations: It flies to a number of destinations, including cities in the Caribbean, South America (such as Medellin, Colombia, and Georgetown, Guyana), and the United States (such as Miami).
NOTES
'''Aruba Airlines''' (officially Arubaanse Luchtvaart Maatschappij N.V.) ta e aerolínea di bandera y e único aerolínea nashonal di Aruba. Fundá den 2006, Aruba Airlines ta oferé transporte aéreo regular y charter pa pasaheronan pa varias destinashon. Su sede korporativo ta na Oranjestad, Aruba, y su base di mantenemento prinsipal ta na Miami, Florida. Den 2015 e compañías a risibí e Aircraft Operating Certificate (AOC) for di Estados Unidos.[1][2]
== Historia ==
Aruba Airlines a wordo funda na 2006 pa Onno J. de Swart, kien tabata su promé direktor. Den 2010 e a inicia operashon di charter ku un Piper PA-31 Navajo di shete asiento. Su sede operashonal ta na Oranjestad, kaminda e tin su base perto di Aeropuerto Internacional Reina Beatrix. E tin ofisinan di benta na Miami (EEUU), Curaçao, Bonaire, i Venezuela (Maracaibo, Valencia y Maracay).[3]
Na 2011 Aruba Airlines a atraé inversionistanan nobo pa mehorá su flota. Den ougùstùs 2012, e aerolínea risibí su sertifikado di operashon aéreo ekonómiko, y e a introducí dos Airbus A320 na su flota (su promé A320 yegá na Aruba na november 2012).
Su promé ruta regular tabata Aruba → Maracaibo (Venezuela), sigi pa Aruba → Valencia (Venezuela), y mas dilanti Aruba → Panama City (Panamá) i Aruba → Miami (EEUU).
------------
{{Variante|a}}
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Jet Air
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda =
| antesecor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado =
| propietario =
| director ehecutivo =
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Jet Air''' (oficialmente ) ta e aerolínea nacional di
{{Appendix}}
[[:Category:Aviashon]]
[[:Category:Karibe Hulandes]]
-------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Avia Air
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda =
| antesecor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado =
| propietario =
| director ehecutivo =
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Avia Air''' ta un compania aereo di Aruba cu a opera entre .. y november 2003.
Avia Air tabata un aerolinea basá na Aruba.
Avia Air a suspendé su servisio na novèmber 2003 i tabata trahando pa reestructurá su operashonnan bou di protekshon di bankrut. 1]
== Historia ==
Avia Air a kuminsá operashon den zomer di 1994 inicialmente tres Cessna 402B ⁇ (P4-AVA te ku
P4-AVC); e mesun aña a añadí un Embraer Bandeirante (P4-AVD). Pasobra Air Aruba a enfoca mas y mas riba buelonan pa Merka, algun ruta regional por a bira operá. A kuminsá ku servisionan di liña pa Curaçao, Bonaire i e siudatnan Venezolano di Maracaibo, Punto Fijo i Valencia. Na fin di 1995,
a cumpra un di dos Bandeirante P4-AVE).<ref>[http://landewers.net/P4-artikel.pdf 20 jaar Arubaans Luchtvaartuig Register
Arno Landewers]</ref>
Na 13 di mart di 1996 e barku a kai banda di (Venezuela) e Cessna 402B P4-AVB na laman,
cu a mata tur ocho persona den e auto.
E tabata trata di un buelo di linea di Aruba pa Punto Fijo. E piloto a reporta na un otro avion di Avia Problema di aire ku e motor robes, i algun tempu despues cu un candela a kibra. For di investigashon a resulta cu e candela a causa e motor y un parti di a kibra e ala robes di e avion, despues cu e Nort di Las Piedras- Aeropuerto di Punto Fijo - a kai.
Na komienso di 2003, un Short SD.360-200 a kumpra, pero e aparato aki no a wòrdu a drenta servisio. For di mei 2003 no tabatin sèn mas pa paga salario di e personal y operacionnan di vuelo a keda para. Poco despues e lease company Volvo Aero a pidi e motornan di e dos Bandeirantes y finalmente
E departamento di impuesto a konfiská tur e produktonan. E Cessna tambe a keda destruí.
aerodinámiko pa motibu di mantenshon atrasá. Con E shortenan a bira algun e vuelo di entrenamentu a tuma lugá despues di e grupo di invershon IMCA, propietario di Air Exel,
a kumpra un participacion di 50% den Avia Air. Avia Air
lo sigui como AviaExel. E falta di Avia Air a hasi un pèrmit di establesementu definitivo
drecha bo kara. Na òktober 2003 e kompania a a declara su mes na faillite. Poco despues, e 'Short' a bira e doño a rekuperá; tur dos Bandeirantes a keda te ku e zomer di e aña aki riba e
Aeropuerto di Oranjestad ta para y e Cessna 402 P4-AVA ainda ta presente aki.
==Code data==
*[[International Air Transport Association|IATA]] Code: '''3R'''
*[[International Civil Aviation Organization|ICAO]] Code: '''ARB'''
*Callsign: Aviair
==Flota==
*Short 360-200
*Embraer EMB 110 Bandeirante
== Wak tambe ==
* [[Lista di eks-kompania aéreo di Karibe Hulandes]]
{{Appendix}}
NOTES
* Avia Air a cuminsa na 1984 como compania di charter Avia Air Chapter cu tabata activo na Aruba i Corwou.
* in augustus 1987 verscheen het Avia Air toestel met piloot Robby Anjie, 26 jr., ter hoogte van MAcoya, Venezuela. Een tweemotorig vliegtuig Cessna met kenteken N-5351- A van de particuliere chartermaatschappij van de heer Efi Tromp, Avia Air, wordt sinds vrijdagavond op de route van Punto Fjjo (Venezuela) naar de luchthaven van Aruba vermist.
* directie/eignaaar? Efi Tromp.
* HetvliegtuigiseenJetpropAerocommander, een snelle vliegtuig ingericht met de nodige luxe. Avia- Air hoopt met zijn nieuwe aanwinst de Curagaose zakenman nu een nog betere service te verlenen. Avia- Air die in 1980 bij ministriële beschikking toestemming kreeg om samen met twee andere luchttransportmaatschappijen commerciële passagiersvluchten uit te voeren, biedt rechtstreekse vluchten aan naar alle bestemmingen in het Caribisch gebied, Colombia, Venezuela en Suriname. Met dit nieuwe vliegtuig hoopt Avia- Air bij te kunnen dragen aan de economische ontwikkeling van Curagao,<ref>TOEKOMST ANDERS TEKORT AAN GEKWALIFICEERDE KRACHTEN CDM ervaart dat nu al Opleiding vaklieden in metaalsector noodzakelijk. "Amigoe". Curaçao, 24-08-1987, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642489:mpeg21:p003</ref>
* 1994: Avia Air van Efi Tromp is reeds enige tijd doende met plannen om commutervluchten tussen de eilanden te gaan vliegen.
* Avia Air heeft vanaf woensdag een nieuw vliegtuig in bedrijf. Het is een EMB-110, van Braziliaanse makelij, dat 19 passagiers kan vervoeren. Het kan gecharterd worden voor vluchten Aruba - Curagao v.v. en Aruba - Bonaire v.v. Auia Air voert tweemaal daags vluchten uit tussen Aruba en Punto Fijo in Venezuela.<ref>WILLEMSTAD— Avia Air heeft vanaf woensdag een nieuw vliegtuig in bedrijf. Het is een EMB-110, van Braziliaanse makelij, dat 19 passagiers kan vervoeren. Het kan gecharterd worden voor vluchten Aruba – Curagao v.v. en Aruba – Bonaire v.v. Auia Air voert tweemaal daags vluchten uit tussen Aruba en Punto Fijo in Venezuela.. "Amigoe". Curaçao, 12-10-1994, p. 9. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645369:mpeg21:p009</ref>
* Luchtvaartmaatschappij Avia Air die door de regering als nationale luchtvaartmaatschappij *s erkend, heeft plannen °ni met ingang van 1 december aanstaande naar vleugels uit te slaan. **er dag vertrekken twee yiuchten naar Punto Fijo (Venezuela), dirie naar en vier naar öonaire. Avia Air president Ciro Pieters. In 1986 is Avia Air begonnen als chartermaatschappij voor vluchten in de omgeving. In april van dit jaar kreeg Avia Air een vergunning om regelmatige vluchten uit te voeren. De maatschappij heeft vijf vliegtuigen: twee Embriers 110, elk met zestien stoelen en extra ruimte voor de koffers en twee Cessnas, elk met zeven stoelen.<ref>Plannen Avia Air om vleugels uit te slaan. "Amigoe". Curaçao, 28-11-1995, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644874:mpeg21:p007</ref>
* 1995: Het particuliere Avia Air heeft afgelopen vrijdag van minister. Glenbert Croes van Verkeer en Communicatie de vergunning ontvangen om geregelde vluchten uit te voeren. "Wij zijn nu ook een officiële luchtvaartmaatschappij die vluchten uit mag voeren op Bonaire, Curacao, Coro en Las Piedras", zo reageerde Avia Air-president Ciro Pieters vanmorgen desgevraagd. Ook werd vastgesteld dat de luchtvaartmaatschappijen van de twee landen (aruba-NA) elk een bepaald aantal vluchten kan uitvoeren. Dit zijn Aruba- Curacao met 35 vluchten per week, Aruba-Bonaire met 28 Avia Air, dat tot nu toe alleen chartervluchten verzorgde, begint binnen afzienbare tijd met de vluchten op Bonaire, Curacao en de twee Venezolaanse steden Coro en Las Piedras.
* Avia Air kreeg op 28 april van de minister Glenbert Croes van Vervoer en Communicatie een vergunning om geregelde vluchten uit te voeren tussen Cura9ao, Bonaire, Coro, Las Piedras en thuisbasis Aruba. De voorbereidingen betreffen nu voornamelijk de vluchten tussen de ABC-eilanden.
{{Appendix}}
------------------
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Insel Air Aruba
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda =
| antesecor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado =
| propietario =
| director ehecutivo =
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Insel Air Aruba''' tabata un aerolinea y subsidiario di Insel Air, como tambe e aerolinea oficial nacional di Aruba.<ref>[http://curacaochronicle.com/aviation/insel-air-aruba-seeks-u-s-routes/ Insel Air Aruba Seeks U.S. Routes]</ref>
de.wiki:Insel Air Aruba tabata un aerolinea y subsidiario di Insel Air, como tambe e aerolinea oficial nacional di Aruba. [1]
Un investigashon ku a tuma lugá na yanüari 2017 dor di e Inspectie Leefomgeving en Transport di Reino Hulandes a evidensiá defectonan tantu den e kompania mayor Insel Air i Insel Air Aruba, komo tambe den e outoridatnan di aviashon di Kòrsou i Aruba. Komo resultado, un kantidat di avion di e dos kompanianan lo no por bula pa un tempu indeterminá. Insel Air i Insel Air Aruba despues a reduci nan destinashonnan di buelo, ku anteriormente tambe tabata inkluí destinashonnan den Merka i Sur Amerika, pa e islanan ABC i Sint Maarten.<ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Dutch ILT intervenes in Curaçao, Aruba CAAs |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/53584-dutch-ilt-intervenes-in-curaao-aruba-caas ch-aviation.com]}}</ref><ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Insel Air axes bulk of network, retains ABC Islands |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/53989-insel-air-axes-bulk-of-network-retains-abc-islands ch-aviation.com]}}</ref><ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Curaçao's Insel Air looking to dispose of Aruban unit |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/54051-curaaos-insel-air-looking-to-dispose-of-aruban-unit ch-aviation.com]}}</ref><ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Curaçao's Insel Air fends off bankruptcy filing |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/54267-curaaos-insel-air-fends-off-bankruptcy-filing ch-aviation.com]}}</ref>
Insel Air Aruba a stop di opera na 2017 despues di cinco aña. [6]
== Flota ==
For di maart 2017, Insel Air Aruba su flota tabata consisti di ocho avion, di cual ningun ta operacional.<ref>[http://www.ch-aviation.com/portal/aircraft/search?search=1&cha=ISU ch-aviation], abgerufen am 20. März 2017.</ref>
==Wak tambe ==
* [[Lista di eks-kompania aéreo di Karibe Hulandes]]
== Link externo ==
* [https://www.fly-inselair.com/en/ Webpräsenz der Insel Air] (englisch und spanisch)
* [http://www.airliners.net/search/photo.search?airlinesearch=Insel%20Air%20Aruba&distinct_entry=true Fotos] der Insel Air Aruba auf [[Airliners.net]]
{{Appendix}}
-----------------
'''Aruba Flying Club''' tabata un asociacion di piloto amatur na Aruba??
== Historia ==
AFC ta data di ananan 1940. Tabata haci uzo di aeropuerto de Vuyst na San nicolas den bario di juana morto. met hangar
Na 1998 AFC a bira activo atrobe. AFC in 1950 statutair opgricht Vereniging Aruba Flying Club
In 1998 werd de Aruba Flying Club weer actief (welke vanaf de oorlogsjaren tot in de jaren 70 al
had bestaan). Aanvankelijk werd gevlogen met de Cessna 172M P4-BON, in 1992 en 1993 aangevuld
met Cessna 182P P4-GIN en sinds 1998 met een Amerikaans geregistreerde Cessna 172R, de N174AP.<ref>[http://landewers.net/P4-artikel.pdf 20 jaar Arubaans Luchtvaartuig Register
Arno Landewers]</ref>
Eleccion di directiva di AFC
* na 1956 e club tabatin 4 avioneta propio di cual e ultimo adkisicion tabata un stimson. Cu e avionetanan tabata bula y tene competencia y demostracionnan.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-ARUBAANSECOURANT-1956-09/page/n67/mode/2up?q=flying Aruba Flying Club viert eerste vlucht van nieuwe Stimson], Arubaanse Courant (21 september 1956)</ref>
* Aanwijzing: Als leden van de Raad van Beheer van de Aruba Flying Club, de heren: P. A. de Vuyst; Commandant Onderzoekings en Bewakingsdienst op Aruba; H. A. Hessling, Ambtenaar belast met het domein beheer op Aruba
* in 1950 de 100ste vliegbevet uitgereikt =- examens sportvliegr, instrument vlieger en instructur
* De Aruba Flying | Club 'is een bloeiende vereniging. | Het maximum aantal leden dat toegelaten wordt bedraagt statutair vijftig en dat heeft men vrijwel voortdurend. Het aantal brevetten dat in de loop der jaren werd uitge- > reikt loopt in de honderden. De samenwerking tussen A.F.C. en overheid is voortreffelijk en het aantal deskundigen waarover men kan beschikken ruim voldoende. De vloot bestaat uit vier toestellen, waarbij dan nog drie komen, die particulier eigendom van enkele leden zijn. De minimum leeftijdsgrens voor het behalen van een brevet is zeventien jaar. Men moet zich hiertoe eerst aan een strenge medische keuring onderwerpen. Voorschrift i.; dat men een aandeel koopt van driehonderd gulden. Daarna hebben de meeste leerlingen ongeveer 12 uur lessen nodig om dan nog een 25 tot 30 uur solo te vliegen voor zij het brevet kunnen halen. De totale instruktieteksten
belopen dan ongeveer ƒ 500.—. Wie eenmaal het brevet heeft en de nodige proeven hoeft afgelegd mag zelf een vliegtuigje huren, eerst voor vluchten boven het eiland, daarna ook voor tochtjes naar buiten. Voor weekenden komen vooral Curaeao en Bonaire in aanmerking voor langere vakanties Venezuela en andere omliggende landen. Enkele leden, als de heren Riehardson en van der Voort maakten ook veel langer vakantievluchteri (om langs de Venezolaans kust, Trinidad en andere eilanden naar Sint Maarten.<ref>De Aruba Flying Club. "Amigoe di Curacao". Willemstad, 26-10-1957. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000211195:mpeg21:p003</ref>
* Voor velen is het vertrek van de heer Pieter A. de Vuyst ongemerkt voorbij gegaan. Gedurende de tweede wereldoorlog was hij verbindingsmarineofficier en gedurende die tijd begon hij met het plannen voor een particulier vliegvels, dat naar hem genoemd werd. Op 16 juli 1944 werd dit vliegveld geopend dooi de toenmalige Gezaghebber I. Wagemaker. Dat het vliegveld naar hem ge noemd werd, was op voordracht van Aruba Flying Club als waardering voor het vele werk dat hij voor deze club had gedaan. In oktober 1945 kwam de heer de Vuyst in dienst van de Lago en verliet deze op 1 juni j.l. 1956.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010404914:mpeg21:p005|titel=Pieter A. de Vuyst verliet Aruba|werk=[[Amigoe]]|datum=1956-06-18|bezochtdatum=2024-03-12}}</ref>
{{Appendix}}
AFC is een Arubaanse vereniging ter beoefening van de vliegsport, opgericht in 1942 door employes van Lago te San Nicolas. Eerste voorzitter was Pieter A. de Vuijst, waarnaar het sportvliegveld is genoemd.<ref>Hoetink, Encyclopedie van de Nederlandse Antillen, 1969 pag.55</ref>
-----------------
== EZ Air (aanvulling)==
Mester menshoná ku direktor di Medicair Rene Winkel ta alabes direktor di aerolínea EZ Air, pues e kontrato firmá ta ku Winkel i no e aerolínea EZ Air. Esaki ta importante pa menshoná mirando ku den komunidat tin e impreshon ku ta EZ Air ta sòru pa Ambulans Aéreo. “Nos tin kontrato ku e doño pues no e aerolínea mes. Awor a yega e momentu ku e kontrato a vense. Segun e proseso, tur interesado por entregá un petishon pa ehekutá e tarea di Ambulans Aéreo. Boneriano 29-11-2023 titel=Ken ta bai ehekuta air ambulans?|https://awemainta.com/boneriano/
Medicair tambe por bolbe entregá un petishon”, e ta splika. Sinembargo e no ta konfirmá ku vensementu di e kontrato a sosedé entrante yanüari 2024. Tambe e ta sigurá ku e situashon di niun forma ta opstakulisá servisio di Ambulans Aéreo.
Mester menshoná ku ya pa algun luna tin spekulashon tokante e situashon aki. Dòkter Frans komo direktor di FM den un rueda di prensa anterior a konfirmá ku Ministerio na Hulanda ke pa ehekutá buelonan di Ambulans Aéreo ku avionnan registrá na Hulanda. Tur esaki por konsiderá komo opstákulo pa proveodornan lokal.
BONERIANO a tuma kontakto ku Rene Winkel tokante e situashon aki i e ta splika ku e no ta deseá na amplia masha mirando ku FM ainda ta un kliente.
“Echo sí ta ku FM algun tempu atras a saka un asina yamá ‘tender’ pa buska un operadó pa ambulans aéreo ku lo trese avionnan ku registrashon PH, esta di Hulanda. Es mas FM lo ta basta leu pa bira un operador di aerolínea. No ta eksistí Ambulans Aéreo, ta eksistí pèrmit pa ehekutá buelo ‘ airline operator certificate’ (AOC). Di aki ta haña un provishon riba e pèrmit pa Ambulans Aéreo pasombra ta buelo komersial i ku nan lo bula bou di e reglanan Europeo, EASA”, e ta splika.
Winkel ta agregá ku nan tambe a lesa ku FM ke bin ku avion di Ambulans eléktriko, pero tambe
mester bisa ku e teknologia aki no ta asina leu ainda.
“No ta eksistí avion eléktriko ainda ku por bula e rutanan aki, i dado kaso ku bin ku avionnan
asina mes, mester pasa den hinter un prosedura pa nan wòrdu sertifiká pa departamentonan
konserní manera Curacao Civil Aviation Authority (CCAA) Y ILT holanda , Esei ta nifiká ku por dura
añanan promé ku por bai usa avionnan eléktriko pa transporte di pashènt.”
Importansia di Ambulans Aéreo
Esaki ta un avion privá spesialmente adaptá pa duna sosten médiko na pashèntnan durante transporte. Un dòkter, paramediko òf ekipo di dòkternan altamente kualifiká lo biaha ku su pashènt pa atendé e pashènt te ora e yega e aeropuerto destiná i por transportá e pashènt na un manera sigur te su kas òf pa un hòspital den e pais. E Ambulans Aéreo lógikamente ta karga tur e ekipo i e remedinan nesesario durante e buelo.
{{Appendix}}
-----------------------------
__NOINDEX__
6ku8kpq8ct3t27u6l03f82faci7nhjv
199524
199523
2026-08-04T18:38:49Z
Caribiana
8320
199524
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
* Nieuw: [[Avia Air]] - [[Insel Air Aruba]] - [[Aruba Airlines]] - [[Aruba Flying Club]] . [[SLM]] - [[Jetair Caribbean]] - [[Buelo 980 di ALM]] - [[Margareth Abraham]]
* Aanvullen: [[Z Air]]
---------------
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Aruba Airlines
| pais = {{ABW}}
| imagen = Aruba Airlines Airbus A320-232 (P4-AAA) at Miami International Airport.jpg
| descripcion = Airbus A320-232 (P4-AAA) aterisando na Aeropuerto Internacional Miami
| funda = 2006
| antecesor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado = Onno J. de Swart
| sede = Wayaca 6B, Aruba
| propietario = Seastar Holding NV
| director ehecutivo =
| pais = {{ABW}}
| sector = transporte
| industria = aviacion
| website = https://www.arubaairlines.com/
}}
'''Aruba Airlines''' (oficialmente '''Arubaanse Luchtvaart Maatschappij N.V.''') ta e aerolinea di bandera y e unico aerolinea nacional di [[Aruba]]. Funda na 2006, e compania ta ofrece transporte aereo pa pasahero, tanto servicio regular como charter, pa varios destinacion den Caribe, [[Sur Amérika|Sur America]] y [[Estadonan Uni di Amérika|Merca]].
Aruba Airlines su sede ta na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]], Aruba, cerca di [[Aeropuerto Internacional Reina Beatrix]], mientras su base principal pa mantenemento ta situa na [[Miami]], [[Florida]]. Na 2015, e aerolinea a ricibi un ''Aircraft Operating Certificate'' (AOC) for di Merca.
== Historia ==
Aruba Airlines a wordo funda na 2006 door di Onno J. de Swart, kende tabata su prome director.<ref>{{Cite web|url=http://curacaochronicle.com/aviation/press-release-settlement-between-aruba-airlines-and-de-swart/|title=Press release: Settlement between Aruba Airlines and de Swart|date=2017-06-16}}</ref>
E aerolinea a cuminsa operacionnan di charter na 2010 cu un avion chikito tipo Piper PA-31 Navajo di shete asiento.<ref name="caribseek">{{citeer web|url=http://news.caribseek.com/index.php/caribbean-islands-news/aruba-news/the-morning-news-aruba-news/item/30639-aruba-airlines-welcomes-their-first-airbus-320|titel=Aruba Airlines welcomes their first Airbus 320|archiefurl=https://web.archive.org/web/20130627074832/http://news.caribseek.com/index.php/caribbean-islands-news/aruba-news/the-morning-news-aruba-news/item/30639-aruba-airlines-welcomes-their-first-airbus-320|archiefdatum=2013-06-27}}</ref> Den e prome añanan, e compania a concentra riba desaroyo di su structura operacional y di mercado.
Na 2011, inversionistanan nobo a bin aden, loke a permití expansion di e flota.<ref name="caribseek"/> Na augustus 2012, e aerolinea a haya su certificado di operacion aéreo economico.<ref>{{Cite web|url=http://www.curacaochronicle.com/region/minister-otmar-oduber-signs-economic-aoc-for-aruba-airlines/|title=Minister Otmar Oduber signs economic AOC for Aruba Airlines|access-date=|archive-url=https://web.archive.org/web/20171115201613/http://curacaochronicle.com/region/minister-otmar-oduber-signs-economic-aoc-for-aruba-airlines/|archive-date=2017-11-15|url-status=dead}}</ref>
Durante e mesun periodo, Aruba Airlines a introduci avionnan tipo Airbus A320, cu e prome avion a yega Aruba na novèmber 2012. E vuelonan charter a cuminsa na final di 2012, mientras cu operacionnan regular a sigui na 2013.
E prome destinacionnan regular tabata [[Maracaibo]] y [[Valencia]] na [[Venezuela]]. Despues, e red di ruta a wordo amplia cu [[Siudad di Panama|Panama City]] ([[Panama]]) y [[Miami]] (Merca).<ref>{{cite web|url=http://www.routesonline.com/news/29/breaking-news/203643/aruba-airlines-begins-operation-to-maracaibo-panama-city-from-june-2013/|title=Aruba Airlines Begins Operation to Maracaibo / Panama City from June 2013|publisher=Routesonline|accessdate=|archive-date=2013-11-13 |archive-url=https://web.archive.org/web/20131113214128/http://www.routesonline.com/news/29/breaking-news/203643/aruba-airlines-begins-operation-to-maracaibo-panama-city-from-june-2013/|url-status=dead}}</ref> Na december 2019 a lansa servicio nonstop nobo for di Aruba pa [[Barranquilla]] y [[Medellin]].<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2020-02-04/page/n3/mode/1up?q=aruba+airlines Aeropuerto di Aruha: Cantidad di pasahero a aumenta den 2019], Bon Dia Aruba (4 di februari 2020)</ref>
Durante e periodo di [[pandemia di COVID-19]] y despues, Aruba Airlines a enfrenta varios reto operacional y financiero. E operacionnan a reduci considerablemente, pero Aruba Airlines a persisti memey di e limitacionnan, incluyendo e prohibicion di vuelo pa [[Venezuela]], impone pa gobierno di Aruba.<ref>[https://arubanews.ca/aruba-extends-90-day-flight-ban-with-venezuela-impacting-tourism-and-trade/ Aruba Extends 90-Day Flight Ban with Venezuela, Impacting Tourism and Trade], arubanews.ca (16 di februari 2026)</ref>
==Flota y red di conexion==
Aruba Airlines ta opera un flota limita. Segun dato di 2025–2026, e aerolinea tin solamente un avion activo: Airbus A320-200 (aprox. 180 asiento).<ref name="spotters">[https://www.planespotters.net/airline/Aruba-Airlines Aruba Airlines Fleet Details and History], planespotters.net</ref><ref>{{cite journal |title=Global Airline Guide 2025 - Aruba Airlines |journal=Airliner World |date=september 2025 |page=50}}</ref>
Den pasado, e compania a opera tambe avionnan di tipo Airbus A319-200, Airbus A320-200, Airbus A321-200 y Bombardier CRJ200.<ref name="spotters"/>
Na 2026, e siguiente destinacionnan ta forma parti di e red di conexion di e aerolinea:<ref>[https://www.arubaairlines.com/ Aruba Airlines], arubaairlines.com</ref>
*Corsou
*[[Boneiru|Boneiro]]
*[[Medellín]] (Colombia)
*Barranquilla (Colombia)
*[[Georgetown]] (Guyana)
*Miami (Merca)
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =|titulo=}}
{{References}}
}}
[[:Kategoria:Aviashon]]
[[:Kategoria:Aruba]]
---------------
E sede principal ta na Oranjestad na Aruba, cual ta e centro di operacion principal, y e aerolinea a habri un oficina nobo na [[Aeropuerto Internacional Reina Beatrix]]. E tin tambe ofisina di benta na Miami, Curaçao, Bonaire i na Maracaibo, Valencia i Maracay.<ref name="arubaair-offices">{{cite web|url=http://www.arubaairlines.com/#contactus|title=Aruba Airlines - Contact Us|accessdate=2015-04-21 }}</ref>
Na kuminsamentu di 2011 e kompania a atrae inversionista nobo, ku ta kondusí na e mehoracion di e flota. E compania a risibí un Sertifikado di Operashon di aerolínea ekonómiko na ougùstùs di 2012. E aerolinea ta haya dos avion Airbus A320, e prome di nan a yega Aruba na november di 2012. E avion a kuminsá bula buelonan charter for di Aruba na fin di 2012 i e operashonnan programá a kuminsá e siguiente aña. Su promé destinashon tabata Maracaibo, Venezuela i despues Valencia, Venezuela. Despues riba 5 di yüli di e aña ei nan a inaugurá e buelonan pa Panama City, Panama. Y finalmente Miami, Merca.
Flota y Destinashonnan
{| class="wikitable sortable"
! Tipo di Avion !! Modelo !! Kantidat !! Kabina !! Asiento !! Registrashon
|-
| Airbus || A320-200 || 1 || Ekonomiko || ~180 || P4-AAF [4]
|-
| Airbus || A321-200 || 1 || Ekonomiko/“Premium” || ~178 || (vhe model, [5])
|-
| Bombardier || CRJ200 || 1 || Ekonomiko || ~52 || P4-CRA [6]
|}
== Destinashonnan selectá ==
{| class="wikitable sortable"
! Ruta !! País/Región !! Estado
|-
| Aruba ↔ Miami !! EEUU !! Activo (charter/regular) [3]
|-
| Aruba ↔ Maracaibo !! Venezuela !! Introdi (2012) [3]
|-
| Aruba ↔ Valencia !! Venezuela !! Introdi (2012) [3]
|-
| Aruba ↔ Panama City !! Panamá !! Introdi (5 Julio) [3]
|}
== Dificultadnan i Estado Actual ==
Durante e kriis di COVID-19 y problemanan operashonal, Aruba Airlines a enfrenta varios reto. Pa ehempel: su flota a keda parká, i datos reciente ta mustra ku e aerolínea no ta tene vuelos normales kuendo; por ehempel, un sitio pa seguimiento di vuelos ta nifiká kantidat “0” destinashon pa Aruba Airlines. [7]
Den marzo 2021 Aruba Airlines a risibí su promé A321-200 (P4-AAI) pa possibilitá un relansa, pero no ta klaro si e aerolínea actualmente ta operando vuelos regulares.[8]
E situashon ta kompleho: aunke e sitio ofisial y rekursonan ta indiká ku e aerolínea ta “active” [9], e falta di voli actual y klaridat publikashonal ta kreá duda.
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1359309649|titulo=ALM Flight 980}}
{{References}}
}}
[[:Kategoria:Aviashon]]
[[:Kategoria:Aruba]]
Historia
Aruba Airlines a wòrdu fundá na 2006 dor di Onno J. de Swart, kende tabata su promé direktor.[1]
E aerolínea a kuminsá operashonnan di charter na 2010 ku un avion chikí tipo Piper PA-31 Navajo di shete asiento. Na e promé añanan, e kompania a konsentrá riba desaroyo di su struktura operashonal i di merkado.
Na 2011, inversionistanan nobo a bin aden, loke a permití ekspanshon di e flota. Na ougùstùs 2012, e aerolínea a haña su sertifikado di operashon aéreo ekonómiko.
Durante e mesun periodo, Aruba Airlines a introdusí avionnan tipo Airbus A320, ku e promé avion a yega Aruba na novèmber 2012. E buelonan charter a kuminsá na final di 2012, miéntras ku operashonnan regular a sigui na 2013.
E promé destinashonnan regular tabata:
Maracaibo (Venezuela)
Valencia (Venezuela)
Despues, e red di ruta a wòrdu ampliá ku:
Panama City (Panamá)
Miami (Estados Unidos)
==Flota==
Aruba Airlines ta operá un flota limitá. Segun dato di 2025–2026, e aerolínea tin solamente un avion aktivo: Airbus A320-200 (aprox. 180 asiento)
Den pasado, e kompania a operá tambe avionnan tipo Airbus A319, Airbus A321-200 i Bombardier CRJ200, pero mayoria di nan no ta aktivo mas den operashon regular.
==Destinashonnan==
Aruba Airlines ta ofrece buelonan charter i, di manera limitá, buelonan regular pa diferente destinashonnan den Karibe, Suramérika i Estados Unidos.
Destinashonnan asociá ku e aerolínea den periodo reciente inkluí:
Curaçao
Bonaire
Medellín (Colombia)
Barranquilla (Colombia)
Georgetown (Guyana)
Miami (Estados Unidos)
Sinembargo, e red di ruta no ta fijo i por varia konsiderablemente. Hopi di e buelonan ta operá riba base di charter òf disponibilidad temporal.
==Dificultadnan i estado aktual==
Durante e periodo di pandemia di COVID-19 i despues, Aruba Airlines a enfrentá varios reto operashonal i finansiero.
E operashonnan a reducí konsiderablemente, i na algun momentonan e flota a keda parka. Aunke e kompania a risibí un Airbus A321-200 na 2021 ku e intenshon di relansamentu, informashon públiko tokante buelonan regular a keda limitá.
Segun fuente reciente, Aruba Airlines ta konta ainda komo e aerolínea di bandera di Aruba i formalmente aktivo, pero e grado di operashon regular por varia i no semper ta kla den dato públiko disponibel.
Organisashon
Aruba Airlines tin su sede na Oranjestad i ta operá for di Aeropuerto Internashonal Reina Beatrix.
Ademas, e kompania a mantené presensia den diferente merkadonan via ofisinan di benta, inkluyendo:
Miami
Curaçao
Bonaire
Venezuela
---------
Segun dato aktual (2025–2026), Aruba Airlines ta operá un flota hopi limitá, konsistiendo principalmente di un solo avion aktivo:
Airbus A320-200 – aproksimadamente 180 asiento
Dato di aviashon independiente ta konfirmá ku e aerolínea tin solamente 1 avion den servisio, ku otro avionnan den pasado ya no ta aktivo òf ta konsiderá komo parte di flota historiko .
Flota anterior
Aruba Airlines a operá e siguiente tiponan di avion den pasado:
Airbus A319-100
Airbus A321-200
Bombardier CRJ200
Piper PA-31 Navajo
Mayoria di e avionnan aki a wòrdu retirá entre 2018 i 2023, indikando un redukshon significativo den kapasidat operashonal.
🌍 Destinashonnan
Aruba Airlines ta ofresé buelonan charter i, di manera limitá, buelonan regular pa destinashonnan den Karibe, Suramérika i Estados Unidos.
Segun informashon mas reciente, e destinashonnan asociá ku e aerolínea inkluí:
Curaçao
Bonaire
Medellín (Colombia)
Barranquilla (Colombia)
Georgetown (Guyana)
Miami (Estados Unidos)
Fuente independiente ta indiká ku Aruba Airlines ta sirbi un kantidat chikí di destinashonnan (±3–8), ku un red di ruta ku por varia segun kondishonnan di merkado .
------------
18/10/25 Aruba Airlines is still operating and is the flag carrier and sole airline of Aruba. It is based at Queen Beatrix International Airport in Oranjestad and provides scheduled and charter services to various destinations across the Caribbean, South America, and the United States.
Operations: Aruba Airlines is currently the only Aruban airline. It offers both scheduled and charter flights, serving as a primary carrier to and from the island.
Headquarters: The airline's corporate headquarters are in Oranjestad, Aruba. Its main maintenance base is in Miami, Florida.
Destinations: It flies to a number of destinations, including cities in the Caribbean, South America (such as Medellin, Colombia, and Georgetown, Guyana), and the United States (such as Miami).
NOTES
'''Aruba Airlines''' (officially Arubaanse Luchtvaart Maatschappij N.V.) ta e aerolínea di bandera y e único aerolínea nashonal di Aruba. Fundá den 2006, Aruba Airlines ta oferé transporte aéreo regular y charter pa pasaheronan pa varias destinashon. Su sede korporativo ta na Oranjestad, Aruba, y su base di mantenemento prinsipal ta na Miami, Florida. Den 2015 e compañías a risibí e Aircraft Operating Certificate (AOC) for di Estados Unidos.[1][2]
== Historia ==
Aruba Airlines a wordo funda na 2006 pa Onno J. de Swart, kien tabata su promé direktor. Den 2010 e a inicia operashon di charter ku un Piper PA-31 Navajo di shete asiento. Su sede operashonal ta na Oranjestad, kaminda e tin su base perto di Aeropuerto Internacional Reina Beatrix. E tin ofisinan di benta na Miami (EEUU), Curaçao, Bonaire, i Venezuela (Maracaibo, Valencia y Maracay).[3]
Na 2011 Aruba Airlines a atraé inversionistanan nobo pa mehorá su flota. Den ougùstùs 2012, e aerolínea risibí su sertifikado di operashon aéreo ekonómiko, y e a introducí dos Airbus A320 na su flota (su promé A320 yegá na Aruba na november 2012).
Su promé ruta regular tabata Aruba → Maracaibo (Venezuela), sigi pa Aruba → Valencia (Venezuela), y mas dilanti Aruba → Panama City (Panamá) i Aruba → Miami (EEUU).
------------
{{Variante|a}}
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Jet Air
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda =
| antesecor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado =
| propietario =
| director ehecutivo =
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Jet Air''' (oficialmente ) ta e aerolínea nacional di
{{Appendix}}
[[:Category:Aviashon]]
[[:Category:Karibe Hulandes]]
-------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Avia Air
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda =
| antesecor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado =
| propietario =
| director ehecutivo =
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Avia Air''' ta un compania aereo di Aruba cu a opera entre .. y november 2003.
Avia Air tabata un aerolinea basá na Aruba.
Avia Air a suspendé su servisio na novèmber 2003 i tabata trahando pa reestructurá su operashonnan bou di protekshon di bankrut. 1]
== Historia ==
Avia Air a kuminsá operashon den zomer di 1994 inicialmente tres Cessna 402B ⁇ (P4-AVA te ku
P4-AVC); e mesun aña a añadí un Embraer Bandeirante (P4-AVD). Pasobra Air Aruba a enfoca mas y mas riba buelonan pa Merka, algun ruta regional por a bira operá. A kuminsá ku servisionan di liña pa Curaçao, Bonaire i e siudatnan Venezolano di Maracaibo, Punto Fijo i Valencia. Na fin di 1995,
a cumpra un di dos Bandeirante P4-AVE).<ref>[http://landewers.net/P4-artikel.pdf 20 jaar Arubaans Luchtvaartuig Register
Arno Landewers]</ref>
Na 13 di mart di 1996 e barku a kai banda di (Venezuela) e Cessna 402B P4-AVB na laman,
cu a mata tur ocho persona den e auto.
E tabata trata di un buelo di linea di Aruba pa Punto Fijo. E piloto a reporta na un otro avion di Avia Problema di aire ku e motor robes, i algun tempu despues cu un candela a kibra. For di investigashon a resulta cu e candela a causa e motor y un parti di a kibra e ala robes di e avion, despues cu e Nort di Las Piedras- Aeropuerto di Punto Fijo - a kai.
Na komienso di 2003, un Short SD.360-200 a kumpra, pero e aparato aki no a wòrdu a drenta servisio. For di mei 2003 no tabatin sèn mas pa paga salario di e personal y operacionnan di vuelo a keda para. Poco despues e lease company Volvo Aero a pidi e motornan di e dos Bandeirantes y finalmente
E departamento di impuesto a konfiská tur e produktonan. E Cessna tambe a keda destruí.
aerodinámiko pa motibu di mantenshon atrasá. Con E shortenan a bira algun e vuelo di entrenamentu a tuma lugá despues di e grupo di invershon IMCA, propietario di Air Exel,
a kumpra un participacion di 50% den Avia Air. Avia Air
lo sigui como AviaExel. E falta di Avia Air a hasi un pèrmit di establesementu definitivo
drecha bo kara. Na òktober 2003 e kompania a a declara su mes na faillite. Poco despues, e 'Short' a bira e doño a rekuperá; tur dos Bandeirantes a keda te ku e zomer di e aña aki riba e
Aeropuerto di Oranjestad ta para y e Cessna 402 P4-AVA ainda ta presente aki.
==Code data==
*[[International Air Transport Association|IATA]] Code: '''3R'''
*[[International Civil Aviation Organization|ICAO]] Code: '''ARB'''
*Callsign: Aviair
==Flota==
*Short 360-200
*Embraer EMB 110 Bandeirante
== Wak tambe ==
* [[Lista di eks-kompania aéreo di Karibe Hulandes]]
{{Appendix}}
NOTES
* Avia Air a cuminsa na 1984 como compania di charter Avia Air Chapter cu tabata activo na Aruba i Corwou.
* in augustus 1987 verscheen het Avia Air toestel met piloot Robby Anjie, 26 jr., ter hoogte van MAcoya, Venezuela. Een tweemotorig vliegtuig Cessna met kenteken N-5351- A van de particuliere chartermaatschappij van de heer Efi Tromp, Avia Air, wordt sinds vrijdagavond op de route van Punto Fjjo (Venezuela) naar de luchthaven van Aruba vermist.
* directie/eignaaar? Efi Tromp.
* HetvliegtuigiseenJetpropAerocommander, een snelle vliegtuig ingericht met de nodige luxe. Avia- Air hoopt met zijn nieuwe aanwinst de Curagaose zakenman nu een nog betere service te verlenen. Avia- Air die in 1980 bij ministriële beschikking toestemming kreeg om samen met twee andere luchttransportmaatschappijen commerciële passagiersvluchten uit te voeren, biedt rechtstreekse vluchten aan naar alle bestemmingen in het Caribisch gebied, Colombia, Venezuela en Suriname. Met dit nieuwe vliegtuig hoopt Avia- Air bij te kunnen dragen aan de economische ontwikkeling van Curagao,<ref>TOEKOMST ANDERS TEKORT AAN GEKWALIFICEERDE KRACHTEN CDM ervaart dat nu al Opleiding vaklieden in metaalsector noodzakelijk. "Amigoe". Curaçao, 24-08-1987, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642489:mpeg21:p003</ref>
* 1994: Avia Air van Efi Tromp is reeds enige tijd doende met plannen om commutervluchten tussen de eilanden te gaan vliegen.
* Avia Air heeft vanaf woensdag een nieuw vliegtuig in bedrijf. Het is een EMB-110, van Braziliaanse makelij, dat 19 passagiers kan vervoeren. Het kan gecharterd worden voor vluchten Aruba - Curagao v.v. en Aruba - Bonaire v.v. Auia Air voert tweemaal daags vluchten uit tussen Aruba en Punto Fijo in Venezuela.<ref>WILLEMSTAD— Avia Air heeft vanaf woensdag een nieuw vliegtuig in bedrijf. Het is een EMB-110, van Braziliaanse makelij, dat 19 passagiers kan vervoeren. Het kan gecharterd worden voor vluchten Aruba – Curagao v.v. en Aruba – Bonaire v.v. Auia Air voert tweemaal daags vluchten uit tussen Aruba en Punto Fijo in Venezuela.. "Amigoe". Curaçao, 12-10-1994, p. 9. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645369:mpeg21:p009</ref>
* Luchtvaartmaatschappij Avia Air die door de regering als nationale luchtvaartmaatschappij *s erkend, heeft plannen °ni met ingang van 1 december aanstaande naar vleugels uit te slaan. **er dag vertrekken twee yiuchten naar Punto Fijo (Venezuela), dirie naar en vier naar öonaire. Avia Air president Ciro Pieters. In 1986 is Avia Air begonnen als chartermaatschappij voor vluchten in de omgeving. In april van dit jaar kreeg Avia Air een vergunning om regelmatige vluchten uit te voeren. De maatschappij heeft vijf vliegtuigen: twee Embriers 110, elk met zestien stoelen en extra ruimte voor de koffers en twee Cessnas, elk met zeven stoelen.<ref>Plannen Avia Air om vleugels uit te slaan. "Amigoe". Curaçao, 28-11-1995, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644874:mpeg21:p007</ref>
* 1995: Het particuliere Avia Air heeft afgelopen vrijdag van minister. Glenbert Croes van Verkeer en Communicatie de vergunning ontvangen om geregelde vluchten uit te voeren. "Wij zijn nu ook een officiële luchtvaartmaatschappij die vluchten uit mag voeren op Bonaire, Curacao, Coro en Las Piedras", zo reageerde Avia Air-president Ciro Pieters vanmorgen desgevraagd. Ook werd vastgesteld dat de luchtvaartmaatschappijen van de twee landen (aruba-NA) elk een bepaald aantal vluchten kan uitvoeren. Dit zijn Aruba- Curacao met 35 vluchten per week, Aruba-Bonaire met 28 Avia Air, dat tot nu toe alleen chartervluchten verzorgde, begint binnen afzienbare tijd met de vluchten op Bonaire, Curacao en de twee Venezolaanse steden Coro en Las Piedras.
* Avia Air kreeg op 28 april van de minister Glenbert Croes van Vervoer en Communicatie een vergunning om geregelde vluchten uit te voeren tussen Cura9ao, Bonaire, Coro, Las Piedras en thuisbasis Aruba. De voorbereidingen betreffen nu voornamelijk de vluchten tussen de ABC-eilanden.
{{Appendix}}
------------------
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Insel Air Aruba
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda =
| antesecor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado =
| propietario =
| director ehecutivo =
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Insel Air Aruba''' tabata un aerolinea y subsidiario di Insel Air, como tambe e aerolinea oficial nacional di Aruba.<ref>[http://curacaochronicle.com/aviation/insel-air-aruba-seeks-u-s-routes/ Insel Air Aruba Seeks U.S. Routes]</ref>
de.wiki:Insel Air Aruba tabata un aerolinea y subsidiario di Insel Air, como tambe e aerolinea oficial nacional di Aruba. [1]
Un investigashon ku a tuma lugá na yanüari 2017 dor di e Inspectie Leefomgeving en Transport di Reino Hulandes a evidensiá defectonan tantu den e kompania mayor Insel Air i Insel Air Aruba, komo tambe den e outoridatnan di aviashon di Kòrsou i Aruba. Komo resultado, un kantidat di avion di e dos kompanianan lo no por bula pa un tempu indeterminá. Insel Air i Insel Air Aruba despues a reduci nan destinashonnan di buelo, ku anteriormente tambe tabata inkluí destinashonnan den Merka i Sur Amerika, pa e islanan ABC i Sint Maarten.<ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Dutch ILT intervenes in Curaçao, Aruba CAAs |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/53584-dutch-ilt-intervenes-in-curaao-aruba-caas ch-aviation.com]}}</ref><ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Insel Air axes bulk of network, retains ABC Islands |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/53989-insel-air-axes-bulk-of-network-retains-abc-islands ch-aviation.com]}}</ref><ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Curaçao's Insel Air looking to dispose of Aruban unit |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/54051-curaaos-insel-air-looking-to-dispose-of-aruban-unit ch-aviation.com]}}</ref><ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Curaçao's Insel Air fends off bankruptcy filing |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/54267-curaaos-insel-air-fends-off-bankruptcy-filing ch-aviation.com]}}</ref>
Insel Air Aruba a stop di opera na 2017 despues di cinco aña. [6]
== Flota ==
For di maart 2017, Insel Air Aruba su flota tabata consisti di ocho avion, di cual ningun ta operacional.<ref>[http://www.ch-aviation.com/portal/aircraft/search?search=1&cha=ISU ch-aviation], abgerufen am 20. März 2017.</ref>
==Wak tambe ==
* [[Lista di eks-kompania aéreo di Karibe Hulandes]]
== Link externo ==
* [https://www.fly-inselair.com/en/ Webpräsenz der Insel Air] (englisch und spanisch)
* [http://www.airliners.net/search/photo.search?airlinesearch=Insel%20Air%20Aruba&distinct_entry=true Fotos] der Insel Air Aruba auf [[Airliners.net]]
{{Appendix}}
-----------------
'''Aruba Flying Club''' tabata un asociacion di piloto amatur na Aruba??
== Historia ==
AFC ta data di ananan 1940. Tabata haci uzo di aeropuerto de Vuyst na San nicolas den bario di juana morto. met hangar
Na 1998 AFC a bira activo atrobe. AFC in 1950 statutair opgricht Vereniging Aruba Flying Club
In 1998 werd de Aruba Flying Club weer actief (welke vanaf de oorlogsjaren tot in de jaren 70 al
had bestaan). Aanvankelijk werd gevlogen met de Cessna 172M P4-BON, in 1992 en 1993 aangevuld
met Cessna 182P P4-GIN en sinds 1998 met een Amerikaans geregistreerde Cessna 172R, de N174AP.<ref>[http://landewers.net/P4-artikel.pdf 20 jaar Arubaans Luchtvaartuig Register
Arno Landewers]</ref>
Eleccion di directiva di AFC
* na 1956 e club tabatin 4 avioneta propio di cual e ultimo adkisicion tabata un stimson. Cu e avionetanan tabata bula y tene competencia y demostracionnan.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-ARUBAANSECOURANT-1956-09/page/n67/mode/2up?q=flying Aruba Flying Club viert eerste vlucht van nieuwe Stimson], Arubaanse Courant (21 september 1956)</ref>
* Aanwijzing: Als leden van de Raad van Beheer van de Aruba Flying Club, de heren: P. A. de Vuyst; Commandant Onderzoekings en Bewakingsdienst op Aruba; H. A. Hessling, Ambtenaar belast met het domein beheer op Aruba
* in 1950 de 100ste vliegbevet uitgereikt =- examens sportvliegr, instrument vlieger en instructur
* De Aruba Flying | Club 'is een bloeiende vereniging. | Het maximum aantal leden dat toegelaten wordt bedraagt statutair vijftig en dat heeft men vrijwel voortdurend. Het aantal brevetten dat in de loop der jaren werd uitge- > reikt loopt in de honderden. De samenwerking tussen A.F.C. en overheid is voortreffelijk en het aantal deskundigen waarover men kan beschikken ruim voldoende. De vloot bestaat uit vier toestellen, waarbij dan nog drie komen, die particulier eigendom van enkele leden zijn. De minimum leeftijdsgrens voor het behalen van een brevet is zeventien jaar. Men moet zich hiertoe eerst aan een strenge medische keuring onderwerpen. Voorschrift i.; dat men een aandeel koopt van driehonderd gulden. Daarna hebben de meeste leerlingen ongeveer 12 uur lessen nodig om dan nog een 25 tot 30 uur solo te vliegen voor zij het brevet kunnen halen. De totale instruktieteksten
belopen dan ongeveer ƒ 500.—. Wie eenmaal het brevet heeft en de nodige proeven hoeft afgelegd mag zelf een vliegtuigje huren, eerst voor vluchten boven het eiland, daarna ook voor tochtjes naar buiten. Voor weekenden komen vooral Curaeao en Bonaire in aanmerking voor langere vakanties Venezuela en andere omliggende landen. Enkele leden, als de heren Riehardson en van der Voort maakten ook veel langer vakantievluchteri (om langs de Venezolaans kust, Trinidad en andere eilanden naar Sint Maarten.<ref>De Aruba Flying Club. "Amigoe di Curacao". Willemstad, 26-10-1957. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000211195:mpeg21:p003</ref>
* Voor velen is het vertrek van de heer Pieter A. de Vuyst ongemerkt voorbij gegaan. Gedurende de tweede wereldoorlog was hij verbindingsmarineofficier en gedurende die tijd begon hij met het plannen voor een particulier vliegvels, dat naar hem genoemd werd. Op 16 juli 1944 werd dit vliegveld geopend dooi de toenmalige Gezaghebber I. Wagemaker. Dat het vliegveld naar hem ge noemd werd, was op voordracht van Aruba Flying Club als waardering voor het vele werk dat hij voor deze club had gedaan. In oktober 1945 kwam de heer de Vuyst in dienst van de Lago en verliet deze op 1 juni j.l. 1956.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010404914:mpeg21:p005|titel=Pieter A. de Vuyst verliet Aruba|werk=[[Amigoe]]|datum=1956-06-18|bezochtdatum=2024-03-12}}</ref>
{{Appendix}}
AFC is een Arubaanse vereniging ter beoefening van de vliegsport, opgericht in 1942 door employes van Lago te San Nicolas. Eerste voorzitter was Pieter A. de Vuijst, waarnaar het sportvliegveld is genoemd.<ref>Hoetink, Encyclopedie van de Nederlandse Antillen, 1969 pag.55</ref>
-----------------
== EZ Air (aanvulling)==
Mester menshoná ku direktor di Medicair Rene Winkel ta alabes direktor di aerolínea EZ Air, pues e kontrato firmá ta ku Winkel i no e aerolínea EZ Air. Esaki ta importante pa menshoná mirando ku den komunidat tin e impreshon ku ta EZ Air ta sòru pa Ambulans Aéreo. “Nos tin kontrato ku e doño pues no e aerolínea mes. Awor a yega e momentu ku e kontrato a vense. Segun e proseso, tur interesado por entregá un petishon pa ehekutá e tarea di Ambulans Aéreo. Boneriano 29-11-2023 titel=Ken ta bai ehekuta air ambulans?|https://awemainta.com/boneriano/
Medicair tambe por bolbe entregá un petishon”, e ta splika. Sinembargo e no ta konfirmá ku vensementu di e kontrato a sosedé entrante yanüari 2024. Tambe e ta sigurá ku e situashon di niun forma ta opstakulisá servisio di Ambulans Aéreo.
Mester menshoná ku ya pa algun luna tin spekulashon tokante e situashon aki. Dòkter Frans komo direktor di FM den un rueda di prensa anterior a konfirmá ku Ministerio na Hulanda ke pa ehekutá buelonan di Ambulans Aéreo ku avionnan registrá na Hulanda. Tur esaki por konsiderá komo opstákulo pa proveodornan lokal.
BONERIANO a tuma kontakto ku Rene Winkel tokante e situashon aki i e ta splika ku e no ta deseá na amplia masha mirando ku FM ainda ta un kliente.
“Echo sí ta ku FM algun tempu atras a saka un asina yamá ‘tender’ pa buska un operadó pa ambulans aéreo ku lo trese avionnan ku registrashon PH, esta di Hulanda. Es mas FM lo ta basta leu pa bira un operador di aerolínea. No ta eksistí Ambulans Aéreo, ta eksistí pèrmit pa ehekutá buelo ‘ airline operator certificate’ (AOC). Di aki ta haña un provishon riba e pèrmit pa Ambulans Aéreo pasombra ta buelo komersial i ku nan lo bula bou di e reglanan Europeo, EASA”, e ta splika.
Winkel ta agregá ku nan tambe a lesa ku FM ke bin ku avion di Ambulans eléktriko, pero tambe
mester bisa ku e teknologia aki no ta asina leu ainda.
“No ta eksistí avion eléktriko ainda ku por bula e rutanan aki, i dado kaso ku bin ku avionnan
asina mes, mester pasa den hinter un prosedura pa nan wòrdu sertifiká pa departamentonan
konserní manera Curacao Civil Aviation Authority (CCAA) Y ILT holanda , Esei ta nifiká ku por dura
añanan promé ku por bai usa avionnan eléktriko pa transporte di pashènt.”
Importansia di Ambulans Aéreo
Esaki ta un avion privá spesialmente adaptá pa duna sosten médiko na pashèntnan durante transporte. Un dòkter, paramediko òf ekipo di dòkternan altamente kualifiká lo biaha ku su pashènt pa atendé e pashènt te ora e yega e aeropuerto destiná i por transportá e pashènt na un manera sigur te su kas òf pa un hòspital den e pais. E Ambulans Aéreo lógikamente ta karga tur e ekipo i e remedinan nesesario durante e buelo.
{{Appendix}}
-----------------------------
__NOINDEX__
mz2fcqorl3gi5rwr8wasmi08afo6jut
199525
199524
2026-08-04T18:43:54Z
Caribiana
8320
199525
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
* Nieuw: [[Avia Air]] - [[Insel Air Aruba]] - [[Aruba Airlines]] - [[Aruba Flying Club]] . [[SLM]] - [[Jetair Caribbean]] - [[Buelo 980 di ALM]] - [[Margareth Abraham]]
* Aanvullen: [[Z Air]]
---------------
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Aruba Airlines
| pais = {{ABW}}
| imagen = Aruba Airlines Airbus A320-232 (P4-AAA) at Miami International Airport.jpg
| descripcion = Airbus A320-232 (P4-AAA) aterisando na Aeropuerto Internacional Miami
| funda = [[31 di yanüari|31 di januari]] [[2006]]
| antecesor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado = Onno J. de Swart
| sede = Wayaca 6B, Aruba
| propietario = Seastar Holding NV
| director ehecutivo =
| pais = {{ABW}}
| sector = transporte
| industria = aviacion
| website = https://www.arubaairlines.com/
}}
'''Aruba Airlines''' (oficialmente '''Arubaanse Luchtvaart Maatschappij N.V.''') ta e aerolinea di bandera y e unico aerolinea nacional di [[Aruba]]. Funda na 2006, e compania ta ofrece transporte aereo pa pasahero, tanto servicio regular como charter, pa varios destinacion den Caribe, [[Sur Amérika|Sur America]] y [[Estadonan Uni di Amérika|Merca]].
Aruba Airlines su sede ta na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]], Aruba, cerca di [[Aeropuerto Internacional Reina Beatrix]], mientras su base principal pa mantenemento ta situa na [[Miami]], [[Florida]]. Na 2015, e aerolinea a ricibi un ''Aircraft Operating Certificate'' (AOC) for di Merca.
== Historia ==
Aruba Airlines a wordo funda na 2006 door di Onno J. de Swart, kende tabata su prome director.<ref>{{Cite web|url=http://curacaochronicle.com/aviation/press-release-settlement-between-aruba-airlines-and-de-swart/|title=Press release: Settlement between Aruba Airlines and de Swart|date=2017-06-16}}</ref>
E aerolinea a cuminsa operacionnan di charter na 2010 cu un avion chikito tipo Piper PA-31 Navajo di shete asiento.<ref name="caribseek">{{citeer web|url=http://news.caribseek.com/index.php/caribbean-islands-news/aruba-news/the-morning-news-aruba-news/item/30639-aruba-airlines-welcomes-their-first-airbus-320|titel=Aruba Airlines welcomes their first Airbus 320|archiefurl=https://web.archive.org/web/20130627074832/http://news.caribseek.com/index.php/caribbean-islands-news/aruba-news/the-morning-news-aruba-news/item/30639-aruba-airlines-welcomes-their-first-airbus-320|archiefdatum=2013-06-27}}</ref> Den e prome añanan, e compania a concentra riba desaroyo di su structura operacional y di mercado.
Na 2011, inversionistanan nobo a bin aden, loke a permití expansion di e flota.<ref name="caribseek"/> Na augustus 2012, e aerolinea a haya su certificado di operacion aéreo economico.<ref>{{Cite web|url=http://www.curacaochronicle.com/region/minister-otmar-oduber-signs-economic-aoc-for-aruba-airlines/|title=Minister Otmar Oduber signs economic AOC for Aruba Airlines|access-date=|archive-url=https://web.archive.org/web/20171115201613/http://curacaochronicle.com/region/minister-otmar-oduber-signs-economic-aoc-for-aruba-airlines/|archive-date=2017-11-15|url-status=dead}}</ref>
Durante e mesun periodo, Aruba Airlines a introduci avionnan tipo Airbus A320, cu e prome avion a yega Aruba na novèmber 2012. E vuelonan charter a cuminsa na final di 2012, mientras cu operacionnan regular a sigui na 2013.
E prome destinacionnan regular tabata [[Maracaibo]] y [[Valencia]] na [[Venezuela]]. Despues, e red di ruta a wordo amplia cu [[Siudad di Panama|Panama City]] ([[Panama]]) y [[Miami]] (Merca).<ref>{{cite web|url=http://www.routesonline.com/news/29/breaking-news/203643/aruba-airlines-begins-operation-to-maracaibo-panama-city-from-june-2013/|title=Aruba Airlines Begins Operation to Maracaibo / Panama City from June 2013|publisher=Routesonline|accessdate=|archive-date=2013-11-13 |archive-url=https://web.archive.org/web/20131113214128/http://www.routesonline.com/news/29/breaking-news/203643/aruba-airlines-begins-operation-to-maracaibo-panama-city-from-june-2013/|url-status=dead}}</ref> Na december 2019 a lansa servicio nonstop nobo for di Aruba pa [[Barranquilla]] y [[Medellin]].<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2020-02-04/page/n3/mode/1up?q=aruba+airlines Aeropuerto di Aruha: Cantidad di pasahero a aumenta den 2019], Bon Dia Aruba (4 di februari 2020)</ref>
Durante e periodo di [[pandemia di COVID-19]] y despues, Aruba Airlines a enfrenta varios reto operacional y financiero. E operacionnan a reduci considerablemente, pero Aruba Airlines a persisti memey di e limitacionnan, incluyendo e prohibicion di vuelo pa [[Venezuela]], impone pa gobierno di Aruba.<ref>[https://arubanews.ca/aruba-extends-90-day-flight-ban-with-venezuela-impacting-tourism-and-trade/ Aruba Extends 90-Day Flight Ban with Venezuela, Impacting Tourism and Trade], arubanews.ca (16 di februari 2026)</ref>
==Flota y red di conexion==
Aruba Airlines ta opera un flota limita. Segun dato di 2025–2026, e aerolinea tin solamente un avion activo: Airbus A320-200 (aprox. 180 asiento).<ref name="spotters">[https://www.planespotters.net/airline/Aruba-Airlines Aruba Airlines Fleet Details and History], planespotters.net</ref><ref>{{cite journal |title=Global Airline Guide 2025 - Aruba Airlines |journal=Airliner World |date=september 2025 |page=50}}</ref>
Den pasado, e compania a opera tambe avionnan di tipo Airbus A319-200, Airbus A320-200, Airbus A321-200 y Bombardier CRJ200.<ref name="spotters"/>
Na 2026, e siguiente destinacionnan ta forma parti di e red di conexion di e aerolinea:<ref>[https://www.arubaairlines.com/ Aruba Airlines], arubaairlines.com</ref>
*Corsou
*[[Boneiru|Boneiro]]
*[[Medellín]] (Colombia)
*Barranquilla (Colombia)
*[[Georgetown]] (Guyana)
*Miami (Merca)
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =|titulo=}}
{{References}}
}}
[[:Kategoria:Aviashon]]
[[:Kategoria:Aruba]]
---------------
E sede principal ta na Oranjestad na Aruba, cual ta e centro di operacion principal, y e aerolinea a habri un oficina nobo na [[Aeropuerto Internacional Reina Beatrix]]. E tin tambe ofisina di benta na Miami, Curaçao, Bonaire i na Maracaibo, Valencia i Maracay.<ref name="arubaair-offices">{{cite web|url=http://www.arubaairlines.com/#contactus|title=Aruba Airlines - Contact Us|accessdate=2015-04-21 }}</ref>
Na kuminsamentu di 2011 e kompania a atrae inversionista nobo, ku ta kondusí na e mehoracion di e flota. E compania a risibí un Sertifikado di Operashon di aerolínea ekonómiko na ougùstùs di 2012. E aerolinea ta haya dos avion Airbus A320, e prome di nan a yega Aruba na november di 2012. E avion a kuminsá bula buelonan charter for di Aruba na fin di 2012 i e operashonnan programá a kuminsá e siguiente aña. Su promé destinashon tabata Maracaibo, Venezuela i despues Valencia, Venezuela. Despues riba 5 di yüli di e aña ei nan a inaugurá e buelonan pa Panama City, Panama. Y finalmente Miami, Merca.
Flota y Destinashonnan
{| class="wikitable sortable"
! Tipo di Avion !! Modelo !! Kantidat !! Kabina !! Asiento !! Registrashon
|-
| Airbus || A320-200 || 1 || Ekonomiko || ~180 || P4-AAF [4]
|-
| Airbus || A321-200 || 1 || Ekonomiko/“Premium” || ~178 || (vhe model, [5])
|-
| Bombardier || CRJ200 || 1 || Ekonomiko || ~52 || P4-CRA [6]
|}
== Destinashonnan selectá ==
{| class="wikitable sortable"
! Ruta !! País/Región !! Estado
|-
| Aruba ↔ Miami !! EEUU !! Activo (charter/regular) [3]
|-
| Aruba ↔ Maracaibo !! Venezuela !! Introdi (2012) [3]
|-
| Aruba ↔ Valencia !! Venezuela !! Introdi (2012) [3]
|-
| Aruba ↔ Panama City !! Panamá !! Introdi (5 Julio) [3]
|}
== Dificultadnan i Estado Actual ==
Durante e kriis di COVID-19 y problemanan operashonal, Aruba Airlines a enfrenta varios reto. Pa ehempel: su flota a keda parká, i datos reciente ta mustra ku e aerolínea no ta tene vuelos normales kuendo; por ehempel, un sitio pa seguimiento di vuelos ta nifiká kantidat “0” destinashon pa Aruba Airlines. [7]
Den marzo 2021 Aruba Airlines a risibí su promé A321-200 (P4-AAI) pa possibilitá un relansa, pero no ta klaro si e aerolínea actualmente ta operando vuelos regulares.[8]
E situashon ta kompleho: aunke e sitio ofisial y rekursonan ta indiká ku e aerolínea ta “active” [9], e falta di voli actual y klaridat publikashonal ta kreá duda.
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1359309649|titulo=ALM Flight 980}}
{{References}}
}}
[[:Kategoria:Aviashon]]
[[:Kategoria:Aruba]]
Historia
Aruba Airlines a wòrdu fundá na 2006 dor di Onno J. de Swart, kende tabata su promé direktor.[1]
E aerolínea a kuminsá operashonnan di charter na 2010 ku un avion chikí tipo Piper PA-31 Navajo di shete asiento. Na e promé añanan, e kompania a konsentrá riba desaroyo di su struktura operashonal i di merkado.
Na 2011, inversionistanan nobo a bin aden, loke a permití ekspanshon di e flota. Na ougùstùs 2012, e aerolínea a haña su sertifikado di operashon aéreo ekonómiko.
Durante e mesun periodo, Aruba Airlines a introdusí avionnan tipo Airbus A320, ku e promé avion a yega Aruba na novèmber 2012. E buelonan charter a kuminsá na final di 2012, miéntras ku operashonnan regular a sigui na 2013.
E promé destinashonnan regular tabata:
Maracaibo (Venezuela)
Valencia (Venezuela)
Despues, e red di ruta a wòrdu ampliá ku:
Panama City (Panamá)
Miami (Estados Unidos)
==Flota==
Aruba Airlines ta operá un flota limitá. Segun dato di 2025–2026, e aerolínea tin solamente un avion aktivo: Airbus A320-200 (aprox. 180 asiento)
Den pasado, e kompania a operá tambe avionnan tipo Airbus A319, Airbus A321-200 i Bombardier CRJ200, pero mayoria di nan no ta aktivo mas den operashon regular.
==Destinashonnan==
Aruba Airlines ta ofrece buelonan charter i, di manera limitá, buelonan regular pa diferente destinashonnan den Karibe, Suramérika i Estados Unidos.
Destinashonnan asociá ku e aerolínea den periodo reciente inkluí:
Curaçao
Bonaire
Medellín (Colombia)
Barranquilla (Colombia)
Georgetown (Guyana)
Miami (Estados Unidos)
Sinembargo, e red di ruta no ta fijo i por varia konsiderablemente. Hopi di e buelonan ta operá riba base di charter òf disponibilidad temporal.
==Dificultadnan i estado aktual==
Durante e periodo di pandemia di COVID-19 i despues, Aruba Airlines a enfrentá varios reto operashonal i finansiero.
E operashonnan a reducí konsiderablemente, i na algun momentonan e flota a keda parka. Aunke e kompania a risibí un Airbus A321-200 na 2021 ku e intenshon di relansamentu, informashon públiko tokante buelonan regular a keda limitá.
Segun fuente reciente, Aruba Airlines ta konta ainda komo e aerolínea di bandera di Aruba i formalmente aktivo, pero e grado di operashon regular por varia i no semper ta kla den dato públiko disponibel.
Organisashon
Aruba Airlines tin su sede na Oranjestad i ta operá for di Aeropuerto Internashonal Reina Beatrix.
Ademas, e kompania a mantené presensia den diferente merkadonan via ofisinan di benta, inkluyendo:
Miami
Curaçao
Bonaire
Venezuela
---------
Segun dato aktual (2025–2026), Aruba Airlines ta operá un flota hopi limitá, konsistiendo principalmente di un solo avion aktivo:
Airbus A320-200 – aproksimadamente 180 asiento
Dato di aviashon independiente ta konfirmá ku e aerolínea tin solamente 1 avion den servisio, ku otro avionnan den pasado ya no ta aktivo òf ta konsiderá komo parte di flota historiko .
Flota anterior
Aruba Airlines a operá e siguiente tiponan di avion den pasado:
Airbus A319-100
Airbus A321-200
Bombardier CRJ200
Piper PA-31 Navajo
Mayoria di e avionnan aki a wòrdu retirá entre 2018 i 2023, indikando un redukshon significativo den kapasidat operashonal.
🌍 Destinashonnan
Aruba Airlines ta ofresé buelonan charter i, di manera limitá, buelonan regular pa destinashonnan den Karibe, Suramérika i Estados Unidos.
Segun informashon mas reciente, e destinashonnan asociá ku e aerolínea inkluí:
Curaçao
Bonaire
Medellín (Colombia)
Barranquilla (Colombia)
Georgetown (Guyana)
Miami (Estados Unidos)
Fuente independiente ta indiká ku Aruba Airlines ta sirbi un kantidat chikí di destinashonnan (±3–8), ku un red di ruta ku por varia segun kondishonnan di merkado .
------------
18/10/25 Aruba Airlines is still operating and is the flag carrier and sole airline of Aruba. It is based at Queen Beatrix International Airport in Oranjestad and provides scheduled and charter services to various destinations across the Caribbean, South America, and the United States.
Operations: Aruba Airlines is currently the only Aruban airline. It offers both scheduled and charter flights, serving as a primary carrier to and from the island.
Headquarters: The airline's corporate headquarters are in Oranjestad, Aruba. Its main maintenance base is in Miami, Florida.
Destinations: It flies to a number of destinations, including cities in the Caribbean, South America (such as Medellin, Colombia, and Georgetown, Guyana), and the United States (such as Miami).
NOTES
'''Aruba Airlines''' (officially Arubaanse Luchtvaart Maatschappij N.V.) ta e aerolínea di bandera y e único aerolínea nashonal di Aruba. Fundá den 2006, Aruba Airlines ta oferé transporte aéreo regular y charter pa pasaheronan pa varias destinashon. Su sede korporativo ta na Oranjestad, Aruba, y su base di mantenemento prinsipal ta na Miami, Florida. Den 2015 e compañías a risibí e Aircraft Operating Certificate (AOC) for di Estados Unidos.[1][2]
== Historia ==
Aruba Airlines a wordo funda na 2006 pa Onno J. de Swart, kien tabata su promé direktor. Den 2010 e a inicia operashon di charter ku un Piper PA-31 Navajo di shete asiento. Su sede operashonal ta na Oranjestad, kaminda e tin su base perto di Aeropuerto Internacional Reina Beatrix. E tin ofisinan di benta na Miami (EEUU), Curaçao, Bonaire, i Venezuela (Maracaibo, Valencia y Maracay).[3]
Na 2011 Aruba Airlines a atraé inversionistanan nobo pa mehorá su flota. Den ougùstùs 2012, e aerolínea risibí su sertifikado di operashon aéreo ekonómiko, y e a introducí dos Airbus A320 na su flota (su promé A320 yegá na Aruba na november 2012).
Su promé ruta regular tabata Aruba → Maracaibo (Venezuela), sigi pa Aruba → Valencia (Venezuela), y mas dilanti Aruba → Panama City (Panamá) i Aruba → Miami (EEUU).
------------
{{Variante|a}}
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Jet Air
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda =
| antesecor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado =
| propietario =
| director ehecutivo =
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Jet Air''' (oficialmente ) ta e aerolínea nacional di
{{Appendix}}
[[:Category:Aviashon]]
[[:Category:Karibe Hulandes]]
-------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Avia Air
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda =
| antesecor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado =
| propietario =
| director ehecutivo =
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Avia Air''' ta un compania aereo di Aruba cu a opera entre .. y november 2003.
Avia Air tabata un aerolinea basá na Aruba.
Avia Air a suspendé su servisio na novèmber 2003 i tabata trahando pa reestructurá su operashonnan bou di protekshon di bankrut. 1]
== Historia ==
Avia Air a kuminsá operashon den zomer di 1994 inicialmente tres Cessna 402B ⁇ (P4-AVA te ku
P4-AVC); e mesun aña a añadí un Embraer Bandeirante (P4-AVD). Pasobra Air Aruba a enfoca mas y mas riba buelonan pa Merka, algun ruta regional por a bira operá. A kuminsá ku servisionan di liña pa Curaçao, Bonaire i e siudatnan Venezolano di Maracaibo, Punto Fijo i Valencia. Na fin di 1995,
a cumpra un di dos Bandeirante P4-AVE).<ref>[http://landewers.net/P4-artikel.pdf 20 jaar Arubaans Luchtvaartuig Register
Arno Landewers]</ref>
Na 13 di mart di 1996 e barku a kai banda di (Venezuela) e Cessna 402B P4-AVB na laman,
cu a mata tur ocho persona den e auto.
E tabata trata di un buelo di linea di Aruba pa Punto Fijo. E piloto a reporta na un otro avion di Avia Problema di aire ku e motor robes, i algun tempu despues cu un candela a kibra. For di investigashon a resulta cu e candela a causa e motor y un parti di a kibra e ala robes di e avion, despues cu e Nort di Las Piedras- Aeropuerto di Punto Fijo - a kai.
Na komienso di 2003, un Short SD.360-200 a kumpra, pero e aparato aki no a wòrdu a drenta servisio. For di mei 2003 no tabatin sèn mas pa paga salario di e personal y operacionnan di vuelo a keda para. Poco despues e lease company Volvo Aero a pidi e motornan di e dos Bandeirantes y finalmente
E departamento di impuesto a konfiská tur e produktonan. E Cessna tambe a keda destruí.
aerodinámiko pa motibu di mantenshon atrasá. Con E shortenan a bira algun e vuelo di entrenamentu a tuma lugá despues di e grupo di invershon IMCA, propietario di Air Exel,
a kumpra un participacion di 50% den Avia Air. Avia Air
lo sigui como AviaExel. E falta di Avia Air a hasi un pèrmit di establesementu definitivo
drecha bo kara. Na òktober 2003 e kompania a a declara su mes na faillite. Poco despues, e 'Short' a bira e doño a rekuperá; tur dos Bandeirantes a keda te ku e zomer di e aña aki riba e
Aeropuerto di Oranjestad ta para y e Cessna 402 P4-AVA ainda ta presente aki.
==Code data==
*[[International Air Transport Association|IATA]] Code: '''3R'''
*[[International Civil Aviation Organization|ICAO]] Code: '''ARB'''
*Callsign: Aviair
==Flota==
*Short 360-200
*Embraer EMB 110 Bandeirante
== Wak tambe ==
* [[Lista di eks-kompania aéreo di Karibe Hulandes]]
{{Appendix}}
NOTES
* Avia Air a cuminsa na 1984 como compania di charter Avia Air Chapter cu tabata activo na Aruba i Corwou.
* in augustus 1987 verscheen het Avia Air toestel met piloot Robby Anjie, 26 jr., ter hoogte van MAcoya, Venezuela. Een tweemotorig vliegtuig Cessna met kenteken N-5351- A van de particuliere chartermaatschappij van de heer Efi Tromp, Avia Air, wordt sinds vrijdagavond op de route van Punto Fjjo (Venezuela) naar de luchthaven van Aruba vermist.
* directie/eignaaar? Efi Tromp.
* HetvliegtuigiseenJetpropAerocommander, een snelle vliegtuig ingericht met de nodige luxe. Avia- Air hoopt met zijn nieuwe aanwinst de Curagaose zakenman nu een nog betere service te verlenen. Avia- Air die in 1980 bij ministriële beschikking toestemming kreeg om samen met twee andere luchttransportmaatschappijen commerciële passagiersvluchten uit te voeren, biedt rechtstreekse vluchten aan naar alle bestemmingen in het Caribisch gebied, Colombia, Venezuela en Suriname. Met dit nieuwe vliegtuig hoopt Avia- Air bij te kunnen dragen aan de economische ontwikkeling van Curagao,<ref>TOEKOMST ANDERS TEKORT AAN GEKWALIFICEERDE KRACHTEN CDM ervaart dat nu al Opleiding vaklieden in metaalsector noodzakelijk. "Amigoe". Curaçao, 24-08-1987, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642489:mpeg21:p003</ref>
* 1994: Avia Air van Efi Tromp is reeds enige tijd doende met plannen om commutervluchten tussen de eilanden te gaan vliegen.
* Avia Air heeft vanaf woensdag een nieuw vliegtuig in bedrijf. Het is een EMB-110, van Braziliaanse makelij, dat 19 passagiers kan vervoeren. Het kan gecharterd worden voor vluchten Aruba - Curagao v.v. en Aruba - Bonaire v.v. Auia Air voert tweemaal daags vluchten uit tussen Aruba en Punto Fijo in Venezuela.<ref>WILLEMSTAD— Avia Air heeft vanaf woensdag een nieuw vliegtuig in bedrijf. Het is een EMB-110, van Braziliaanse makelij, dat 19 passagiers kan vervoeren. Het kan gecharterd worden voor vluchten Aruba – Curagao v.v. en Aruba – Bonaire v.v. Auia Air voert tweemaal daags vluchten uit tussen Aruba en Punto Fijo in Venezuela.. "Amigoe". Curaçao, 12-10-1994, p. 9. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645369:mpeg21:p009</ref>
* Luchtvaartmaatschappij Avia Air die door de regering als nationale luchtvaartmaatschappij *s erkend, heeft plannen °ni met ingang van 1 december aanstaande naar vleugels uit te slaan. **er dag vertrekken twee yiuchten naar Punto Fijo (Venezuela), dirie naar en vier naar öonaire. Avia Air president Ciro Pieters. In 1986 is Avia Air begonnen als chartermaatschappij voor vluchten in de omgeving. In april van dit jaar kreeg Avia Air een vergunning om regelmatige vluchten uit te voeren. De maatschappij heeft vijf vliegtuigen: twee Embriers 110, elk met zestien stoelen en extra ruimte voor de koffers en twee Cessnas, elk met zeven stoelen.<ref>Plannen Avia Air om vleugels uit te slaan. "Amigoe". Curaçao, 28-11-1995, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644874:mpeg21:p007</ref>
* 1995: Het particuliere Avia Air heeft afgelopen vrijdag van minister. Glenbert Croes van Verkeer en Communicatie de vergunning ontvangen om geregelde vluchten uit te voeren. "Wij zijn nu ook een officiële luchtvaartmaatschappij die vluchten uit mag voeren op Bonaire, Curacao, Coro en Las Piedras", zo reageerde Avia Air-president Ciro Pieters vanmorgen desgevraagd. Ook werd vastgesteld dat de luchtvaartmaatschappijen van de twee landen (aruba-NA) elk een bepaald aantal vluchten kan uitvoeren. Dit zijn Aruba- Curacao met 35 vluchten per week, Aruba-Bonaire met 28 Avia Air, dat tot nu toe alleen chartervluchten verzorgde, begint binnen afzienbare tijd met de vluchten op Bonaire, Curacao en de twee Venezolaanse steden Coro en Las Piedras.
* Avia Air kreeg op 28 april van de minister Glenbert Croes van Vervoer en Communicatie een vergunning om geregelde vluchten uit te voeren tussen Cura9ao, Bonaire, Coro, Las Piedras en thuisbasis Aruba. De voorbereidingen betreffen nu voornamelijk de vluchten tussen de ABC-eilanden.
{{Appendix}}
------------------
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Insel Air Aruba
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda =
| antesecor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado =
| propietario =
| director ehecutivo =
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Insel Air Aruba''' tabata un aerolinea y subsidiario di Insel Air, como tambe e aerolinea oficial nacional di Aruba.<ref>[http://curacaochronicle.com/aviation/insel-air-aruba-seeks-u-s-routes/ Insel Air Aruba Seeks U.S. Routes]</ref>
de.wiki:Insel Air Aruba tabata un aerolinea y subsidiario di Insel Air, como tambe e aerolinea oficial nacional di Aruba. [1]
Un investigashon ku a tuma lugá na yanüari 2017 dor di e Inspectie Leefomgeving en Transport di Reino Hulandes a evidensiá defectonan tantu den e kompania mayor Insel Air i Insel Air Aruba, komo tambe den e outoridatnan di aviashon di Kòrsou i Aruba. Komo resultado, un kantidat di avion di e dos kompanianan lo no por bula pa un tempu indeterminá. Insel Air i Insel Air Aruba despues a reduci nan destinashonnan di buelo, ku anteriormente tambe tabata inkluí destinashonnan den Merka i Sur Amerika, pa e islanan ABC i Sint Maarten.<ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Dutch ILT intervenes in Curaçao, Aruba CAAs |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/53584-dutch-ilt-intervenes-in-curaao-aruba-caas ch-aviation.com]}}</ref><ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Insel Air axes bulk of network, retains ABC Islands |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/53989-insel-air-axes-bulk-of-network-retains-abc-islands ch-aviation.com]}}</ref><ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Curaçao's Insel Air looking to dispose of Aruban unit |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/54051-curaaos-insel-air-looking-to-dispose-of-aruban-unit ch-aviation.com]}}</ref><ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Curaçao's Insel Air fends off bankruptcy filing |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/54267-curaaos-insel-air-fends-off-bankruptcy-filing ch-aviation.com]}}</ref>
Insel Air Aruba a stop di opera na 2017 despues di cinco aña. [6]
== Flota ==
For di maart 2017, Insel Air Aruba su flota tabata consisti di ocho avion, di cual ningun ta operacional.<ref>[http://www.ch-aviation.com/portal/aircraft/search?search=1&cha=ISU ch-aviation], abgerufen am 20. März 2017.</ref>
==Wak tambe ==
* [[Lista di eks-kompania aéreo di Karibe Hulandes]]
== Link externo ==
* [https://www.fly-inselair.com/en/ Webpräsenz der Insel Air] (englisch und spanisch)
* [http://www.airliners.net/search/photo.search?airlinesearch=Insel%20Air%20Aruba&distinct_entry=true Fotos] der Insel Air Aruba auf [[Airliners.net]]
{{Appendix}}
-----------------
'''Aruba Flying Club''' tabata un asociacion di piloto amatur na Aruba??
== Historia ==
AFC ta data di ananan 1940. Tabata haci uzo di aeropuerto de Vuyst na San nicolas den bario di juana morto. met hangar
Na 1998 AFC a bira activo atrobe. AFC in 1950 statutair opgricht Vereniging Aruba Flying Club
In 1998 werd de Aruba Flying Club weer actief (welke vanaf de oorlogsjaren tot in de jaren 70 al
had bestaan). Aanvankelijk werd gevlogen met de Cessna 172M P4-BON, in 1992 en 1993 aangevuld
met Cessna 182P P4-GIN en sinds 1998 met een Amerikaans geregistreerde Cessna 172R, de N174AP.<ref>[http://landewers.net/P4-artikel.pdf 20 jaar Arubaans Luchtvaartuig Register
Arno Landewers]</ref>
Eleccion di directiva di AFC
* na 1956 e club tabatin 4 avioneta propio di cual e ultimo adkisicion tabata un stimson. Cu e avionetanan tabata bula y tene competencia y demostracionnan.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-ARUBAANSECOURANT-1956-09/page/n67/mode/2up?q=flying Aruba Flying Club viert eerste vlucht van nieuwe Stimson], Arubaanse Courant (21 september 1956)</ref>
* Aanwijzing: Als leden van de Raad van Beheer van de Aruba Flying Club, de heren: P. A. de Vuyst; Commandant Onderzoekings en Bewakingsdienst op Aruba; H. A. Hessling, Ambtenaar belast met het domein beheer op Aruba
* in 1950 de 100ste vliegbevet uitgereikt =- examens sportvliegr, instrument vlieger en instructur
* De Aruba Flying | Club 'is een bloeiende vereniging. | Het maximum aantal leden dat toegelaten wordt bedraagt statutair vijftig en dat heeft men vrijwel voortdurend. Het aantal brevetten dat in de loop der jaren werd uitge- > reikt loopt in de honderden. De samenwerking tussen A.F.C. en overheid is voortreffelijk en het aantal deskundigen waarover men kan beschikken ruim voldoende. De vloot bestaat uit vier toestellen, waarbij dan nog drie komen, die particulier eigendom van enkele leden zijn. De minimum leeftijdsgrens voor het behalen van een brevet is zeventien jaar. Men moet zich hiertoe eerst aan een strenge medische keuring onderwerpen. Voorschrift i.; dat men een aandeel koopt van driehonderd gulden. Daarna hebben de meeste leerlingen ongeveer 12 uur lessen nodig om dan nog een 25 tot 30 uur solo te vliegen voor zij het brevet kunnen halen. De totale instruktieteksten
belopen dan ongeveer ƒ 500.—. Wie eenmaal het brevet heeft en de nodige proeven hoeft afgelegd mag zelf een vliegtuigje huren, eerst voor vluchten boven het eiland, daarna ook voor tochtjes naar buiten. Voor weekenden komen vooral Curaeao en Bonaire in aanmerking voor langere vakanties Venezuela en andere omliggende landen. Enkele leden, als de heren Riehardson en van der Voort maakten ook veel langer vakantievluchteri (om langs de Venezolaans kust, Trinidad en andere eilanden naar Sint Maarten.<ref>De Aruba Flying Club. "Amigoe di Curacao". Willemstad, 26-10-1957. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000211195:mpeg21:p003</ref>
* Voor velen is het vertrek van de heer Pieter A. de Vuyst ongemerkt voorbij gegaan. Gedurende de tweede wereldoorlog was hij verbindingsmarineofficier en gedurende die tijd begon hij met het plannen voor een particulier vliegvels, dat naar hem genoemd werd. Op 16 juli 1944 werd dit vliegveld geopend dooi de toenmalige Gezaghebber I. Wagemaker. Dat het vliegveld naar hem ge noemd werd, was op voordracht van Aruba Flying Club als waardering voor het vele werk dat hij voor deze club had gedaan. In oktober 1945 kwam de heer de Vuyst in dienst van de Lago en verliet deze op 1 juni j.l. 1956.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010404914:mpeg21:p005|titel=Pieter A. de Vuyst verliet Aruba|werk=[[Amigoe]]|datum=1956-06-18|bezochtdatum=2024-03-12}}</ref>
{{Appendix}}
AFC is een Arubaanse vereniging ter beoefening van de vliegsport, opgericht in 1942 door employes van Lago te San Nicolas. Eerste voorzitter was Pieter A. de Vuijst, waarnaar het sportvliegveld is genoemd.<ref>Hoetink, Encyclopedie van de Nederlandse Antillen, 1969 pag.55</ref>
-----------------
== EZ Air (aanvulling)==
Mester menshoná ku direktor di Medicair Rene Winkel ta alabes direktor di aerolínea EZ Air, pues e kontrato firmá ta ku Winkel i no e aerolínea EZ Air. Esaki ta importante pa menshoná mirando ku den komunidat tin e impreshon ku ta EZ Air ta sòru pa Ambulans Aéreo. “Nos tin kontrato ku e doño pues no e aerolínea mes. Awor a yega e momentu ku e kontrato a vense. Segun e proseso, tur interesado por entregá un petishon pa ehekutá e tarea di Ambulans Aéreo. Boneriano 29-11-2023 titel=Ken ta bai ehekuta air ambulans?|https://awemainta.com/boneriano/
Medicair tambe por bolbe entregá un petishon”, e ta splika. Sinembargo e no ta konfirmá ku vensementu di e kontrato a sosedé entrante yanüari 2024. Tambe e ta sigurá ku e situashon di niun forma ta opstakulisá servisio di Ambulans Aéreo.
Mester menshoná ku ya pa algun luna tin spekulashon tokante e situashon aki. Dòkter Frans komo direktor di FM den un rueda di prensa anterior a konfirmá ku Ministerio na Hulanda ke pa ehekutá buelonan di Ambulans Aéreo ku avionnan registrá na Hulanda. Tur esaki por konsiderá komo opstákulo pa proveodornan lokal.
BONERIANO a tuma kontakto ku Rene Winkel tokante e situashon aki i e ta splika ku e no ta deseá na amplia masha mirando ku FM ainda ta un kliente.
“Echo sí ta ku FM algun tempu atras a saka un asina yamá ‘tender’ pa buska un operadó pa ambulans aéreo ku lo trese avionnan ku registrashon PH, esta di Hulanda. Es mas FM lo ta basta leu pa bira un operador di aerolínea. No ta eksistí Ambulans Aéreo, ta eksistí pèrmit pa ehekutá buelo ‘ airline operator certificate’ (AOC). Di aki ta haña un provishon riba e pèrmit pa Ambulans Aéreo pasombra ta buelo komersial i ku nan lo bula bou di e reglanan Europeo, EASA”, e ta splika.
Winkel ta agregá ku nan tambe a lesa ku FM ke bin ku avion di Ambulans eléktriko, pero tambe
mester bisa ku e teknologia aki no ta asina leu ainda.
“No ta eksistí avion eléktriko ainda ku por bula e rutanan aki, i dado kaso ku bin ku avionnan
asina mes, mester pasa den hinter un prosedura pa nan wòrdu sertifiká pa departamentonan
konserní manera Curacao Civil Aviation Authority (CCAA) Y ILT holanda , Esei ta nifiká ku por dura
añanan promé ku por bai usa avionnan eléktriko pa transporte di pashènt.”
Importansia di Ambulans Aéreo
Esaki ta un avion privá spesialmente adaptá pa duna sosten médiko na pashèntnan durante transporte. Un dòkter, paramediko òf ekipo di dòkternan altamente kualifiká lo biaha ku su pashènt pa atendé e pashènt te ora e yega e aeropuerto destiná i por transportá e pashènt na un manera sigur te su kas òf pa un hòspital den e pais. E Ambulans Aéreo lógikamente ta karga tur e ekipo i e remedinan nesesario durante e buelo.
{{Appendix}}
-----------------------------
__NOINDEX__
sna9q4szjeswtyhqcjz0pbuvnbpfz72
199526
199525
2026-08-04T18:47:45Z
Caribiana
8320
199526
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
* Nieuw: [[Avia Air]] - [[Insel Air Aruba]] - [[Aruba Airlines]] - [[Aruba Flying Club]] . [[SLM]] - [[Jetair Caribbean]] - [[Buelo 980 di ALM]] - [[Margareth Abraham]]
* Aanvullen: [[Z Air]]
---------------
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Aruba Airlines
| pais = {{ABW}}
| logo =
| imagen = Aruba Airlines Airbus A320-232 (P4-AAA) at Miami International Airport.jpg
| descripcion = Airbus A320-232 (P4-AAA) aterisando na Aeropuerto Internacional Miami
| funda = [[31 di yanüari|31 di januari]] [[2006]]
| antecesor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado = Onno J. de Swart
| sede = Wayaca 6B, Aruba
| propietario = Seastar Holding NV
| director ehecutivo = Esteban Vallés
| pais = {{ABW}}
| sector = transporte
| industria = aviacion
| website = https://www.arubaairlines.com/
}}
'''Aruba Airlines''' (oficialmente '''Arubaanse Luchtvaart Maatschappij N.V.''') ta e aerolinea di bandera y e unico aerolinea nacional di [[Aruba]]. Funda na 2006, e compania ta ofrece transporte aereo pa pasahero, tanto servicio regular como charter, pa varios destinacion den Caribe, [[Sur Amérika|Sur America]] y [[Estadonan Uni di Amérika|Merca]].
Aruba Airlines su sede ta na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]], Aruba, cerca di [[Aeropuerto Internacional Reina Beatrix]], mientras su base principal pa mantenemento ta situa na [[Miami]], [[Florida]]. Na 2015, e aerolinea a ricibi un ''Aircraft Operating Certificate'' (AOC) for di Merca.
== Historia ==
Aruba Airlines a wordo funda na 2006 door di Onno J. de Swart, kende tabata su prome director.<ref>{{Cite web|url=http://curacaochronicle.com/aviation/press-release-settlement-between-aruba-airlines-and-de-swart/|title=Press release: Settlement between Aruba Airlines and de Swart|date=2017-06-16}}</ref>
E aerolinea a cuminsa operacionnan di charter na 2010 cu un avion chikito tipo Piper PA-31 Navajo di shete asiento.<ref name="caribseek">{{citeer web|url=http://news.caribseek.com/index.php/caribbean-islands-news/aruba-news/the-morning-news-aruba-news/item/30639-aruba-airlines-welcomes-their-first-airbus-320|titel=Aruba Airlines welcomes their first Airbus 320|archiefurl=https://web.archive.org/web/20130627074832/http://news.caribseek.com/index.php/caribbean-islands-news/aruba-news/the-morning-news-aruba-news/item/30639-aruba-airlines-welcomes-their-first-airbus-320|archiefdatum=2013-06-27}}</ref> Den e prome añanan, e compania a concentra riba desaroyo di su structura operacional y di mercado.
Na 2011, inversionistanan nobo a bin aden, loke a permití expansion di e flota.<ref name="caribseek"/> Na augustus 2012, e aerolinea a haya su certificado di operacion aéreo economico.<ref>{{Cite web|url=http://www.curacaochronicle.com/region/minister-otmar-oduber-signs-economic-aoc-for-aruba-airlines/|title=Minister Otmar Oduber signs economic AOC for Aruba Airlines|access-date=|archive-url=https://web.archive.org/web/20171115201613/http://curacaochronicle.com/region/minister-otmar-oduber-signs-economic-aoc-for-aruba-airlines/|archive-date=2017-11-15|url-status=dead}}</ref>
Durante e mesun periodo, Aruba Airlines a introduci avionnan tipo Airbus A320, cu e prome avion a yega Aruba na novèmber 2012. E vuelonan charter a cuminsa na final di 2012, mientras cu operacionnan regular a sigui na 2013.
E prome destinacionnan regular tabata [[Maracaibo]] y [[Valencia]] na [[Venezuela]]. Despues, e red di ruta a wordo amplia cu [[Siudad di Panama|Panama City]] ([[Panama]]) y [[Miami]] (Merca).<ref>{{cite web|url=http://www.routesonline.com/news/29/breaking-news/203643/aruba-airlines-begins-operation-to-maracaibo-panama-city-from-june-2013/|title=Aruba Airlines Begins Operation to Maracaibo / Panama City from June 2013|publisher=Routesonline|accessdate=|archive-date=2013-11-13 |archive-url=https://web.archive.org/web/20131113214128/http://www.routesonline.com/news/29/breaking-news/203643/aruba-airlines-begins-operation-to-maracaibo-panama-city-from-june-2013/|url-status=dead}}</ref> Na december 2019 a lansa servicio nonstop nobo for di Aruba pa [[Barranquilla]] y [[Medellin]].<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2020-02-04/page/n3/mode/1up?q=aruba+airlines Aeropuerto di Aruha: Cantidad di pasahero a aumenta den 2019], Bon Dia Aruba (4 di februari 2020)</ref>
Durante e periodo di [[pandemia di COVID-19]] y despues, Aruba Airlines a enfrenta varios reto operacional y financiero. E operacionnan a reduci considerablemente, pero Aruba Airlines a persisti memey di e limitacionnan, incluyendo e prohibicion di vuelo pa [[Venezuela]], impone pa gobierno di Aruba.<ref>[https://arubanews.ca/aruba-extends-90-day-flight-ban-with-venezuela-impacting-tourism-and-trade/ Aruba Extends 90-Day Flight Ban with Venezuela, Impacting Tourism and Trade], arubanews.ca (16 di februari 2026)</ref>
==Flota y red di conexion==
Aruba Airlines ta opera un flota limita. Segun dato di 2025–2026, e aerolinea tin solamente un avion activo: Airbus A320-200 (aprox. 180 asiento).<ref name="spotters">[https://www.planespotters.net/airline/Aruba-Airlines Aruba Airlines Fleet Details and History], planespotters.net</ref><ref>{{cite journal |title=Global Airline Guide 2025 - Aruba Airlines |journal=Airliner World |date=september 2025 |page=50}}</ref>
Den pasado, e compania a opera tambe avionnan di tipo Airbus A319-200, Airbus A320-200, Airbus A321-200 y Bombardier CRJ200.<ref name="spotters"/>
Na 2026, e siguiente destinacionnan ta forma parti di e red di conexion di e aerolinea:<ref>[https://www.arubaairlines.com/ Aruba Airlines], arubaairlines.com</ref>
*Corsou
*[[Boneiru|Boneiro]]
*[[Medellín]] (Colombia)
*Barranquilla (Colombia)
*[[Georgetown]] (Guyana)
*Miami (Merca)
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =|titulo=}}
{{References}}
}}
[[:Kategoria:Aviashon]]
[[:Kategoria:Aruba]]
---------------
E sede principal ta na Oranjestad na Aruba, cual ta e centro di operacion principal, y e aerolinea a habri un oficina nobo na [[Aeropuerto Internacional Reina Beatrix]]. E tin tambe ofisina di benta na Miami, Curaçao, Bonaire i na Maracaibo, Valencia i Maracay.<ref name="arubaair-offices">{{cite web|url=http://www.arubaairlines.com/#contactus|title=Aruba Airlines - Contact Us|accessdate=2015-04-21 }}</ref>
Na kuminsamentu di 2011 e kompania a atrae inversionista nobo, ku ta kondusí na e mehoracion di e flota. E compania a risibí un Sertifikado di Operashon di aerolínea ekonómiko na ougùstùs di 2012. E aerolinea ta haya dos avion Airbus A320, e prome di nan a yega Aruba na november di 2012. E avion a kuminsá bula buelonan charter for di Aruba na fin di 2012 i e operashonnan programá a kuminsá e siguiente aña. Su promé destinashon tabata Maracaibo, Venezuela i despues Valencia, Venezuela. Despues riba 5 di yüli di e aña ei nan a inaugurá e buelonan pa Panama City, Panama. Y finalmente Miami, Merca.
Flota y Destinashonnan
{| class="wikitable sortable"
! Tipo di Avion !! Modelo !! Kantidat !! Kabina !! Asiento !! Registrashon
|-
| Airbus || A320-200 || 1 || Ekonomiko || ~180 || P4-AAF [4]
|-
| Airbus || A321-200 || 1 || Ekonomiko/“Premium” || ~178 || (vhe model, [5])
|-
| Bombardier || CRJ200 || 1 || Ekonomiko || ~52 || P4-CRA [6]
|}
== Destinashonnan selectá ==
{| class="wikitable sortable"
! Ruta !! País/Región !! Estado
|-
| Aruba ↔ Miami !! EEUU !! Activo (charter/regular) [3]
|-
| Aruba ↔ Maracaibo !! Venezuela !! Introdi (2012) [3]
|-
| Aruba ↔ Valencia !! Venezuela !! Introdi (2012) [3]
|-
| Aruba ↔ Panama City !! Panamá !! Introdi (5 Julio) [3]
|}
== Dificultadnan i Estado Actual ==
Durante e kriis di COVID-19 y problemanan operashonal, Aruba Airlines a enfrenta varios reto. Pa ehempel: su flota a keda parká, i datos reciente ta mustra ku e aerolínea no ta tene vuelos normales kuendo; por ehempel, un sitio pa seguimiento di vuelos ta nifiká kantidat “0” destinashon pa Aruba Airlines. [7]
Den marzo 2021 Aruba Airlines a risibí su promé A321-200 (P4-AAI) pa possibilitá un relansa, pero no ta klaro si e aerolínea actualmente ta operando vuelos regulares.[8]
E situashon ta kompleho: aunke e sitio ofisial y rekursonan ta indiká ku e aerolínea ta “active” [9], e falta di voli actual y klaridat publikashonal ta kreá duda.
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1359309649|titulo=ALM Flight 980}}
{{References}}
}}
[[:Kategoria:Aviashon]]
[[:Kategoria:Aruba]]
Historia
Aruba Airlines a wòrdu fundá na 2006 dor di Onno J. de Swart, kende tabata su promé direktor.[1]
E aerolínea a kuminsá operashonnan di charter na 2010 ku un avion chikí tipo Piper PA-31 Navajo di shete asiento. Na e promé añanan, e kompania a konsentrá riba desaroyo di su struktura operashonal i di merkado.
Na 2011, inversionistanan nobo a bin aden, loke a permití ekspanshon di e flota. Na ougùstùs 2012, e aerolínea a haña su sertifikado di operashon aéreo ekonómiko.
Durante e mesun periodo, Aruba Airlines a introdusí avionnan tipo Airbus A320, ku e promé avion a yega Aruba na novèmber 2012. E buelonan charter a kuminsá na final di 2012, miéntras ku operashonnan regular a sigui na 2013.
E promé destinashonnan regular tabata:
Maracaibo (Venezuela)
Valencia (Venezuela)
Despues, e red di ruta a wòrdu ampliá ku:
Panama City (Panamá)
Miami (Estados Unidos)
==Flota==
Aruba Airlines ta operá un flota limitá. Segun dato di 2025–2026, e aerolínea tin solamente un avion aktivo: Airbus A320-200 (aprox. 180 asiento)
Den pasado, e kompania a operá tambe avionnan tipo Airbus A319, Airbus A321-200 i Bombardier CRJ200, pero mayoria di nan no ta aktivo mas den operashon regular.
==Destinashonnan==
Aruba Airlines ta ofrece buelonan charter i, di manera limitá, buelonan regular pa diferente destinashonnan den Karibe, Suramérika i Estados Unidos.
Destinashonnan asociá ku e aerolínea den periodo reciente inkluí:
Curaçao
Bonaire
Medellín (Colombia)
Barranquilla (Colombia)
Georgetown (Guyana)
Miami (Estados Unidos)
Sinembargo, e red di ruta no ta fijo i por varia konsiderablemente. Hopi di e buelonan ta operá riba base di charter òf disponibilidad temporal.
==Dificultadnan i estado aktual==
Durante e periodo di pandemia di COVID-19 i despues, Aruba Airlines a enfrentá varios reto operashonal i finansiero.
E operashonnan a reducí konsiderablemente, i na algun momentonan e flota a keda parka. Aunke e kompania a risibí un Airbus A321-200 na 2021 ku e intenshon di relansamentu, informashon públiko tokante buelonan regular a keda limitá.
Segun fuente reciente, Aruba Airlines ta konta ainda komo e aerolínea di bandera di Aruba i formalmente aktivo, pero e grado di operashon regular por varia i no semper ta kla den dato públiko disponibel.
Organisashon
Aruba Airlines tin su sede na Oranjestad i ta operá for di Aeropuerto Internashonal Reina Beatrix.
Ademas, e kompania a mantené presensia den diferente merkadonan via ofisinan di benta, inkluyendo:
Miami
Curaçao
Bonaire
Venezuela
---------
Segun dato aktual (2025–2026), Aruba Airlines ta operá un flota hopi limitá, konsistiendo principalmente di un solo avion aktivo:
Airbus A320-200 – aproksimadamente 180 asiento
Dato di aviashon independiente ta konfirmá ku e aerolínea tin solamente 1 avion den servisio, ku otro avionnan den pasado ya no ta aktivo òf ta konsiderá komo parte di flota historiko .
Flota anterior
Aruba Airlines a operá e siguiente tiponan di avion den pasado:
Airbus A319-100
Airbus A321-200
Bombardier CRJ200
Piper PA-31 Navajo
Mayoria di e avionnan aki a wòrdu retirá entre 2018 i 2023, indikando un redukshon significativo den kapasidat operashonal.
🌍 Destinashonnan
Aruba Airlines ta ofresé buelonan charter i, di manera limitá, buelonan regular pa destinashonnan den Karibe, Suramérika i Estados Unidos.
Segun informashon mas reciente, e destinashonnan asociá ku e aerolínea inkluí:
Curaçao
Bonaire
Medellín (Colombia)
Barranquilla (Colombia)
Georgetown (Guyana)
Miami (Estados Unidos)
Fuente independiente ta indiká ku Aruba Airlines ta sirbi un kantidat chikí di destinashonnan (±3–8), ku un red di ruta ku por varia segun kondishonnan di merkado .
------------
18/10/25 Aruba Airlines is still operating and is the flag carrier and sole airline of Aruba. It is based at Queen Beatrix International Airport in Oranjestad and provides scheduled and charter services to various destinations across the Caribbean, South America, and the United States.
Operations: Aruba Airlines is currently the only Aruban airline. It offers both scheduled and charter flights, serving as a primary carrier to and from the island.
Headquarters: The airline's corporate headquarters are in Oranjestad, Aruba. Its main maintenance base is in Miami, Florida.
Destinations: It flies to a number of destinations, including cities in the Caribbean, South America (such as Medellin, Colombia, and Georgetown, Guyana), and the United States (such as Miami).
NOTES
'''Aruba Airlines''' (officially Arubaanse Luchtvaart Maatschappij N.V.) ta e aerolínea di bandera y e único aerolínea nashonal di Aruba. Fundá den 2006, Aruba Airlines ta oferé transporte aéreo regular y charter pa pasaheronan pa varias destinashon. Su sede korporativo ta na Oranjestad, Aruba, y su base di mantenemento prinsipal ta na Miami, Florida. Den 2015 e compañías a risibí e Aircraft Operating Certificate (AOC) for di Estados Unidos.[1][2]
== Historia ==
Aruba Airlines a wordo funda na 2006 pa Onno J. de Swart, kien tabata su promé direktor. Den 2010 e a inicia operashon di charter ku un Piper PA-31 Navajo di shete asiento. Su sede operashonal ta na Oranjestad, kaminda e tin su base perto di Aeropuerto Internacional Reina Beatrix. E tin ofisinan di benta na Miami (EEUU), Curaçao, Bonaire, i Venezuela (Maracaibo, Valencia y Maracay).[3]
Na 2011 Aruba Airlines a atraé inversionistanan nobo pa mehorá su flota. Den ougùstùs 2012, e aerolínea risibí su sertifikado di operashon aéreo ekonómiko, y e a introducí dos Airbus A320 na su flota (su promé A320 yegá na Aruba na november 2012).
Su promé ruta regular tabata Aruba → Maracaibo (Venezuela), sigi pa Aruba → Valencia (Venezuela), y mas dilanti Aruba → Panama City (Panamá) i Aruba → Miami (EEUU).
------------
{{Variante|a}}
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Jet Air
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda =
| antesecor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado =
| propietario =
| director ehecutivo =
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Jet Air''' (oficialmente ) ta e aerolínea nacional di
{{Appendix}}
[[:Category:Aviashon]]
[[:Category:Karibe Hulandes]]
-------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Avia Air
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda =
| antesecor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado =
| propietario =
| director ehecutivo =
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Avia Air''' ta un compania aereo di Aruba cu a opera entre .. y november 2003.
Avia Air tabata un aerolinea basá na Aruba.
Avia Air a suspendé su servisio na novèmber 2003 i tabata trahando pa reestructurá su operashonnan bou di protekshon di bankrut. 1]
== Historia ==
Avia Air a kuminsá operashon den zomer di 1994 inicialmente tres Cessna 402B ⁇ (P4-AVA te ku
P4-AVC); e mesun aña a añadí un Embraer Bandeirante (P4-AVD). Pasobra Air Aruba a enfoca mas y mas riba buelonan pa Merka, algun ruta regional por a bira operá. A kuminsá ku servisionan di liña pa Curaçao, Bonaire i e siudatnan Venezolano di Maracaibo, Punto Fijo i Valencia. Na fin di 1995,
a cumpra un di dos Bandeirante P4-AVE).<ref>[http://landewers.net/P4-artikel.pdf 20 jaar Arubaans Luchtvaartuig Register
Arno Landewers]</ref>
Na 13 di mart di 1996 e barku a kai banda di (Venezuela) e Cessna 402B P4-AVB na laman,
cu a mata tur ocho persona den e auto.
E tabata trata di un buelo di linea di Aruba pa Punto Fijo. E piloto a reporta na un otro avion di Avia Problema di aire ku e motor robes, i algun tempu despues cu un candela a kibra. For di investigashon a resulta cu e candela a causa e motor y un parti di a kibra e ala robes di e avion, despues cu e Nort di Las Piedras- Aeropuerto di Punto Fijo - a kai.
Na komienso di 2003, un Short SD.360-200 a kumpra, pero e aparato aki no a wòrdu a drenta servisio. For di mei 2003 no tabatin sèn mas pa paga salario di e personal y operacionnan di vuelo a keda para. Poco despues e lease company Volvo Aero a pidi e motornan di e dos Bandeirantes y finalmente
E departamento di impuesto a konfiská tur e produktonan. E Cessna tambe a keda destruí.
aerodinámiko pa motibu di mantenshon atrasá. Con E shortenan a bira algun e vuelo di entrenamentu a tuma lugá despues di e grupo di invershon IMCA, propietario di Air Exel,
a kumpra un participacion di 50% den Avia Air. Avia Air
lo sigui como AviaExel. E falta di Avia Air a hasi un pèrmit di establesementu definitivo
drecha bo kara. Na òktober 2003 e kompania a a declara su mes na faillite. Poco despues, e 'Short' a bira e doño a rekuperá; tur dos Bandeirantes a keda te ku e zomer di e aña aki riba e
Aeropuerto di Oranjestad ta para y e Cessna 402 P4-AVA ainda ta presente aki.
==Code data==
*[[International Air Transport Association|IATA]] Code: '''3R'''
*[[International Civil Aviation Organization|ICAO]] Code: '''ARB'''
*Callsign: Aviair
==Flota==
*Short 360-200
*Embraer EMB 110 Bandeirante
== Wak tambe ==
* [[Lista di eks-kompania aéreo di Karibe Hulandes]]
{{Appendix}}
NOTES
* Avia Air a cuminsa na 1984 como compania di charter Avia Air Chapter cu tabata activo na Aruba i Corwou.
* in augustus 1987 verscheen het Avia Air toestel met piloot Robby Anjie, 26 jr., ter hoogte van MAcoya, Venezuela. Een tweemotorig vliegtuig Cessna met kenteken N-5351- A van de particuliere chartermaatschappij van de heer Efi Tromp, Avia Air, wordt sinds vrijdagavond op de route van Punto Fjjo (Venezuela) naar de luchthaven van Aruba vermist.
* directie/eignaaar? Efi Tromp.
* HetvliegtuigiseenJetpropAerocommander, een snelle vliegtuig ingericht met de nodige luxe. Avia- Air hoopt met zijn nieuwe aanwinst de Curagaose zakenman nu een nog betere service te verlenen. Avia- Air die in 1980 bij ministriële beschikking toestemming kreeg om samen met twee andere luchttransportmaatschappijen commerciële passagiersvluchten uit te voeren, biedt rechtstreekse vluchten aan naar alle bestemmingen in het Caribisch gebied, Colombia, Venezuela en Suriname. Met dit nieuwe vliegtuig hoopt Avia- Air bij te kunnen dragen aan de economische ontwikkeling van Curagao,<ref>TOEKOMST ANDERS TEKORT AAN GEKWALIFICEERDE KRACHTEN CDM ervaart dat nu al Opleiding vaklieden in metaalsector noodzakelijk. "Amigoe". Curaçao, 24-08-1987, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642489:mpeg21:p003</ref>
* 1994: Avia Air van Efi Tromp is reeds enige tijd doende met plannen om commutervluchten tussen de eilanden te gaan vliegen.
* Avia Air heeft vanaf woensdag een nieuw vliegtuig in bedrijf. Het is een EMB-110, van Braziliaanse makelij, dat 19 passagiers kan vervoeren. Het kan gecharterd worden voor vluchten Aruba - Curagao v.v. en Aruba - Bonaire v.v. Auia Air voert tweemaal daags vluchten uit tussen Aruba en Punto Fijo in Venezuela.<ref>WILLEMSTAD— Avia Air heeft vanaf woensdag een nieuw vliegtuig in bedrijf. Het is een EMB-110, van Braziliaanse makelij, dat 19 passagiers kan vervoeren. Het kan gecharterd worden voor vluchten Aruba – Curagao v.v. en Aruba – Bonaire v.v. Auia Air voert tweemaal daags vluchten uit tussen Aruba en Punto Fijo in Venezuela.. "Amigoe". Curaçao, 12-10-1994, p. 9. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645369:mpeg21:p009</ref>
* Luchtvaartmaatschappij Avia Air die door de regering als nationale luchtvaartmaatschappij *s erkend, heeft plannen °ni met ingang van 1 december aanstaande naar vleugels uit te slaan. **er dag vertrekken twee yiuchten naar Punto Fijo (Venezuela), dirie naar en vier naar öonaire. Avia Air president Ciro Pieters. In 1986 is Avia Air begonnen als chartermaatschappij voor vluchten in de omgeving. In april van dit jaar kreeg Avia Air een vergunning om regelmatige vluchten uit te voeren. De maatschappij heeft vijf vliegtuigen: twee Embriers 110, elk met zestien stoelen en extra ruimte voor de koffers en twee Cessnas, elk met zeven stoelen.<ref>Plannen Avia Air om vleugels uit te slaan. "Amigoe". Curaçao, 28-11-1995, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644874:mpeg21:p007</ref>
* 1995: Het particuliere Avia Air heeft afgelopen vrijdag van minister. Glenbert Croes van Verkeer en Communicatie de vergunning ontvangen om geregelde vluchten uit te voeren. "Wij zijn nu ook een officiële luchtvaartmaatschappij die vluchten uit mag voeren op Bonaire, Curacao, Coro en Las Piedras", zo reageerde Avia Air-president Ciro Pieters vanmorgen desgevraagd. Ook werd vastgesteld dat de luchtvaartmaatschappijen van de twee landen (aruba-NA) elk een bepaald aantal vluchten kan uitvoeren. Dit zijn Aruba- Curacao met 35 vluchten per week, Aruba-Bonaire met 28 Avia Air, dat tot nu toe alleen chartervluchten verzorgde, begint binnen afzienbare tijd met de vluchten op Bonaire, Curacao en de twee Venezolaanse steden Coro en Las Piedras.
* Avia Air kreeg op 28 april van de minister Glenbert Croes van Vervoer en Communicatie een vergunning om geregelde vluchten uit te voeren tussen Cura9ao, Bonaire, Coro, Las Piedras en thuisbasis Aruba. De voorbereidingen betreffen nu voornamelijk de vluchten tussen de ABC-eilanden.
{{Appendix}}
------------------
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Insel Air Aruba
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda =
| antesecor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado =
| propietario =
| director ehecutivo =
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Insel Air Aruba''' tabata un aerolinea y subsidiario di Insel Air, como tambe e aerolinea oficial nacional di Aruba.<ref>[http://curacaochronicle.com/aviation/insel-air-aruba-seeks-u-s-routes/ Insel Air Aruba Seeks U.S. Routes]</ref>
de.wiki:Insel Air Aruba tabata un aerolinea y subsidiario di Insel Air, como tambe e aerolinea oficial nacional di Aruba. [1]
Un investigashon ku a tuma lugá na yanüari 2017 dor di e Inspectie Leefomgeving en Transport di Reino Hulandes a evidensiá defectonan tantu den e kompania mayor Insel Air i Insel Air Aruba, komo tambe den e outoridatnan di aviashon di Kòrsou i Aruba. Komo resultado, un kantidat di avion di e dos kompanianan lo no por bula pa un tempu indeterminá. Insel Air i Insel Air Aruba despues a reduci nan destinashonnan di buelo, ku anteriormente tambe tabata inkluí destinashonnan den Merka i Sur Amerika, pa e islanan ABC i Sint Maarten.<ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Dutch ILT intervenes in Curaçao, Aruba CAAs |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/53584-dutch-ilt-intervenes-in-curaao-aruba-caas ch-aviation.com]}}</ref><ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Insel Air axes bulk of network, retains ABC Islands |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/53989-insel-air-axes-bulk-of-network-retains-abc-islands ch-aviation.com]}}</ref><ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Curaçao's Insel Air looking to dispose of Aruban unit |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/54051-curaaos-insel-air-looking-to-dispose-of-aruban-unit ch-aviation.com]}}</ref><ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Curaçao's Insel Air fends off bankruptcy filing |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/54267-curaaos-insel-air-fends-off-bankruptcy-filing ch-aviation.com]}}</ref>
Insel Air Aruba a stop di opera na 2017 despues di cinco aña. [6]
== Flota ==
For di maart 2017, Insel Air Aruba su flota tabata consisti di ocho avion, di cual ningun ta operacional.<ref>[http://www.ch-aviation.com/portal/aircraft/search?search=1&cha=ISU ch-aviation], abgerufen am 20. März 2017.</ref>
==Wak tambe ==
* [[Lista di eks-kompania aéreo di Karibe Hulandes]]
== Link externo ==
* [https://www.fly-inselair.com/en/ Webpräsenz der Insel Air] (englisch und spanisch)
* [http://www.airliners.net/search/photo.search?airlinesearch=Insel%20Air%20Aruba&distinct_entry=true Fotos] der Insel Air Aruba auf [[Airliners.net]]
{{Appendix}}
-----------------
'''Aruba Flying Club''' tabata un asociacion di piloto amatur na Aruba??
== Historia ==
AFC ta data di ananan 1940. Tabata haci uzo di aeropuerto de Vuyst na San nicolas den bario di juana morto. met hangar
Na 1998 AFC a bira activo atrobe. AFC in 1950 statutair opgricht Vereniging Aruba Flying Club
In 1998 werd de Aruba Flying Club weer actief (welke vanaf de oorlogsjaren tot in de jaren 70 al
had bestaan). Aanvankelijk werd gevlogen met de Cessna 172M P4-BON, in 1992 en 1993 aangevuld
met Cessna 182P P4-GIN en sinds 1998 met een Amerikaans geregistreerde Cessna 172R, de N174AP.<ref>[http://landewers.net/P4-artikel.pdf 20 jaar Arubaans Luchtvaartuig Register
Arno Landewers]</ref>
Eleccion di directiva di AFC
* na 1956 e club tabatin 4 avioneta propio di cual e ultimo adkisicion tabata un stimson. Cu e avionetanan tabata bula y tene competencia y demostracionnan.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-ARUBAANSECOURANT-1956-09/page/n67/mode/2up?q=flying Aruba Flying Club viert eerste vlucht van nieuwe Stimson], Arubaanse Courant (21 september 1956)</ref>
* Aanwijzing: Als leden van de Raad van Beheer van de Aruba Flying Club, de heren: P. A. de Vuyst; Commandant Onderzoekings en Bewakingsdienst op Aruba; H. A. Hessling, Ambtenaar belast met het domein beheer op Aruba
* in 1950 de 100ste vliegbevet uitgereikt =- examens sportvliegr, instrument vlieger en instructur
* De Aruba Flying | Club 'is een bloeiende vereniging. | Het maximum aantal leden dat toegelaten wordt bedraagt statutair vijftig en dat heeft men vrijwel voortdurend. Het aantal brevetten dat in de loop der jaren werd uitge- > reikt loopt in de honderden. De samenwerking tussen A.F.C. en overheid is voortreffelijk en het aantal deskundigen waarover men kan beschikken ruim voldoende. De vloot bestaat uit vier toestellen, waarbij dan nog drie komen, die particulier eigendom van enkele leden zijn. De minimum leeftijdsgrens voor het behalen van een brevet is zeventien jaar. Men moet zich hiertoe eerst aan een strenge medische keuring onderwerpen. Voorschrift i.; dat men een aandeel koopt van driehonderd gulden. Daarna hebben de meeste leerlingen ongeveer 12 uur lessen nodig om dan nog een 25 tot 30 uur solo te vliegen voor zij het brevet kunnen halen. De totale instruktieteksten
belopen dan ongeveer ƒ 500.—. Wie eenmaal het brevet heeft en de nodige proeven hoeft afgelegd mag zelf een vliegtuigje huren, eerst voor vluchten boven het eiland, daarna ook voor tochtjes naar buiten. Voor weekenden komen vooral Curaeao en Bonaire in aanmerking voor langere vakanties Venezuela en andere omliggende landen. Enkele leden, als de heren Riehardson en van der Voort maakten ook veel langer vakantievluchteri (om langs de Venezolaans kust, Trinidad en andere eilanden naar Sint Maarten.<ref>De Aruba Flying Club. "Amigoe di Curacao". Willemstad, 26-10-1957. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000211195:mpeg21:p003</ref>
* Voor velen is het vertrek van de heer Pieter A. de Vuyst ongemerkt voorbij gegaan. Gedurende de tweede wereldoorlog was hij verbindingsmarineofficier en gedurende die tijd begon hij met het plannen voor een particulier vliegvels, dat naar hem genoemd werd. Op 16 juli 1944 werd dit vliegveld geopend dooi de toenmalige Gezaghebber I. Wagemaker. Dat het vliegveld naar hem ge noemd werd, was op voordracht van Aruba Flying Club als waardering voor het vele werk dat hij voor deze club had gedaan. In oktober 1945 kwam de heer de Vuyst in dienst van de Lago en verliet deze op 1 juni j.l. 1956.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010404914:mpeg21:p005|titel=Pieter A. de Vuyst verliet Aruba|werk=[[Amigoe]]|datum=1956-06-18|bezochtdatum=2024-03-12}}</ref>
{{Appendix}}
AFC is een Arubaanse vereniging ter beoefening van de vliegsport, opgericht in 1942 door employes van Lago te San Nicolas. Eerste voorzitter was Pieter A. de Vuijst, waarnaar het sportvliegveld is genoemd.<ref>Hoetink, Encyclopedie van de Nederlandse Antillen, 1969 pag.55</ref>
-----------------
== EZ Air (aanvulling)==
Mester menshoná ku direktor di Medicair Rene Winkel ta alabes direktor di aerolínea EZ Air, pues e kontrato firmá ta ku Winkel i no e aerolínea EZ Air. Esaki ta importante pa menshoná mirando ku den komunidat tin e impreshon ku ta EZ Air ta sòru pa Ambulans Aéreo. “Nos tin kontrato ku e doño pues no e aerolínea mes. Awor a yega e momentu ku e kontrato a vense. Segun e proseso, tur interesado por entregá un petishon pa ehekutá e tarea di Ambulans Aéreo. Boneriano 29-11-2023 titel=Ken ta bai ehekuta air ambulans?|https://awemainta.com/boneriano/
Medicair tambe por bolbe entregá un petishon”, e ta splika. Sinembargo e no ta konfirmá ku vensementu di e kontrato a sosedé entrante yanüari 2024. Tambe e ta sigurá ku e situashon di niun forma ta opstakulisá servisio di Ambulans Aéreo.
Mester menshoná ku ya pa algun luna tin spekulashon tokante e situashon aki. Dòkter Frans komo direktor di FM den un rueda di prensa anterior a konfirmá ku Ministerio na Hulanda ke pa ehekutá buelonan di Ambulans Aéreo ku avionnan registrá na Hulanda. Tur esaki por konsiderá komo opstákulo pa proveodornan lokal.
BONERIANO a tuma kontakto ku Rene Winkel tokante e situashon aki i e ta splika ku e no ta deseá na amplia masha mirando ku FM ainda ta un kliente.
“Echo sí ta ku FM algun tempu atras a saka un asina yamá ‘tender’ pa buska un operadó pa ambulans aéreo ku lo trese avionnan ku registrashon PH, esta di Hulanda. Es mas FM lo ta basta leu pa bira un operador di aerolínea. No ta eksistí Ambulans Aéreo, ta eksistí pèrmit pa ehekutá buelo ‘ airline operator certificate’ (AOC). Di aki ta haña un provishon riba e pèrmit pa Ambulans Aéreo pasombra ta buelo komersial i ku nan lo bula bou di e reglanan Europeo, EASA”, e ta splika.
Winkel ta agregá ku nan tambe a lesa ku FM ke bin ku avion di Ambulans eléktriko, pero tambe
mester bisa ku e teknologia aki no ta asina leu ainda.
“No ta eksistí avion eléktriko ainda ku por bula e rutanan aki, i dado kaso ku bin ku avionnan
asina mes, mester pasa den hinter un prosedura pa nan wòrdu sertifiká pa departamentonan
konserní manera Curacao Civil Aviation Authority (CCAA) Y ILT holanda , Esei ta nifiká ku por dura
añanan promé ku por bai usa avionnan eléktriko pa transporte di pashènt.”
Importansia di Ambulans Aéreo
Esaki ta un avion privá spesialmente adaptá pa duna sosten médiko na pashèntnan durante transporte. Un dòkter, paramediko òf ekipo di dòkternan altamente kualifiká lo biaha ku su pashènt pa atendé e pashènt te ora e yega e aeropuerto destiná i por transportá e pashènt na un manera sigur te su kas òf pa un hòspital den e pais. E Ambulans Aéreo lógikamente ta karga tur e ekipo i e remedinan nesesario durante e buelo.
{{Appendix}}
-----------------------------
__NOINDEX__
djw9hc76ifcc1kx8hef633vtiyv31dm
199527
199526
2026-08-04T18:48:59Z
Caribiana
8320
199527
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
* Nieuw: [[Avia Air]] - [[Insel Air Aruba]] - [[Aruba Airlines]] - [[Aruba Flying Club]] . [[SLM]] - [[Jetair Caribbean]] - [[Buelo 980 di ALM]] - [[Margareth Abraham]]
* Aanvullen: [[Z Air]]
---------------
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Aruba Airlines
| pais = {{ABW}}
| logo =
| imagen = Aruba Airlines Airbus A320-232 (P4-AAA) at Miami International Airport.jpg
| descripcion = Airbus A320-232 (P4-AAA) aterisando na Aeropuerto Internacional Miami
| funda = [[31 di yanüari|31 di januari]] [[2006]]
| antecesor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado = Onno J. de Swart
| sede = Wayaca 6B, Aruba
| propietario = Seastar Holding NV
| director ehecutivo = Esteban Vallés
| pais = {{ABW}}
| sector = transporte
| industria = aviacion
| website = https://www.arubaairlines.com/
}}
'''Aruba Airlines''' (oficialmente '''Arubaanse Luchtvaart Maatschappij N.V.''') ta e aerolinea di bandera y e unico aerolinea nacional di [[Aruba]]. Funda na 2006, e compania ta ofrece transporte aereo pa pasahero, tanto servicio regular como charter, pa varios destinacion den Caribe, [[Sur Amérika|Sur America]] y [[Estadonan Uni di Amérika|Merca]].
Aruba Airlines su sede ta na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]], Aruba, cerca di [[Aeropuerto Internacional Reina Beatrix]], mientras su base principal pa mantenemento ta situa na [[Miami]], [[Florida]]. Na 2015, e aerolinea a ricibi un ''Aircraft Operating Certificate'' (AOC) for di Merca.
== Historia ==
Aruba Airlines a wordo funda na 2006 door di Onno J. de Swart, kende tabata su prome director.<ref>{{Cite web|url=http://curacaochronicle.com/aviation/press-release-settlement-between-aruba-airlines-and-de-swart/|title=Press release: Settlement between Aruba Airlines and de Swart|date=2017-06-16}}</ref>
E aerolinea a cuminsa operacionnan di charter na 2010 cu un avion chikito tipo Piper PA-31 Navajo di shete asiento.<ref name="caribseek">{{citeer web|url=http://news.caribseek.com/index.php/caribbean-islands-news/aruba-news/the-morning-news-aruba-news/item/30639-aruba-airlines-welcomes-their-first-airbus-320|titel=Aruba Airlines welcomes their first Airbus 320|archiefurl=https://web.archive.org/web/20130627074832/http://news.caribseek.com/index.php/caribbean-islands-news/aruba-news/the-morning-news-aruba-news/item/30639-aruba-airlines-welcomes-their-first-airbus-320|archiefdatum=2013-06-27}}</ref> Den e prome añanan, e compania a concentra riba desaroyo di su structura operacional y di mercado.
Na 2011, inversionistanan nobo a bin aden, loke a permití expansion di e flota.<ref name="caribseek"/> Na augustus 2012, e aerolinea a haya su certificado di operacion aéreo economico.<ref>{{Cite web|url=http://www.curacaochronicle.com/region/minister-otmar-oduber-signs-economic-aoc-for-aruba-airlines/|title=Minister Otmar Oduber signs economic AOC for Aruba Airlines|access-date=|archive-url=https://web.archive.org/web/20171115201613/http://curacaochronicle.com/region/minister-otmar-oduber-signs-economic-aoc-for-aruba-airlines/|archive-date=2017-11-15|url-status=dead}}</ref>
Durante e mesun periodo, Aruba Airlines a introduci avionnan tipo Airbus A320, cu e prome avion a yega Aruba na novèmber 2012. E vuelonan charter a cuminsa na final di 2012, mientras cu operacionnan regular a inicia dia 31 di maart 2013.
E prome destinacionnan regular tabata [[Maracaibo]] y [[Valencia]] na [[Venezuela]]. Despues, e red di ruta a wordo amplia cu [[Siudad di Panama|Panama City]] ([[Panama]]) y [[Miami]] (Merca).<ref>{{cite web|url=http://www.routesonline.com/news/29/breaking-news/203643/aruba-airlines-begins-operation-to-maracaibo-panama-city-from-june-2013/|title=Aruba Airlines Begins Operation to Maracaibo / Panama City from June 2013|publisher=Routesonline|accessdate=|archive-date=2013-11-13 |archive-url=https://web.archive.org/web/20131113214128/http://www.routesonline.com/news/29/breaking-news/203643/aruba-airlines-begins-operation-to-maracaibo-panama-city-from-june-2013/|url-status=dead}}</ref> Na december 2019 a lansa servicio nonstop nobo for di Aruba pa [[Barranquilla]] y [[Medellin]].<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2020-02-04/page/n3/mode/1up?q=aruba+airlines Aeropuerto di Aruha: Cantidad di pasahero a aumenta den 2019], Bon Dia Aruba (4 di februari 2020)</ref>
Durante e periodo di [[pandemia di COVID-19]] y despues, Aruba Airlines a enfrenta varios reto operacional y financiero. E operacionnan a reduci considerablemente, pero Aruba Airlines a persisti memey di e limitacionnan, incluyendo e prohibicion di vuelo pa [[Venezuela]], impone pa gobierno di Aruba.<ref>[https://arubanews.ca/aruba-extends-90-day-flight-ban-with-venezuela-impacting-tourism-and-trade/ Aruba Extends 90-Day Flight Ban with Venezuela, Impacting Tourism and Trade], arubanews.ca (16 di februari 2026)</ref>
==Flota y red di conexion==
Aruba Airlines ta opera un flota limita. Segun dato di 2025–2026, e aerolinea tin solamente un avion activo: Airbus A320-200 (aprox. 180 asiento).<ref name="spotters">[https://www.planespotters.net/airline/Aruba-Airlines Aruba Airlines Fleet Details and History], planespotters.net</ref><ref>{{cite journal |title=Global Airline Guide 2025 - Aruba Airlines |journal=Airliner World |date=september 2025 |page=50}}</ref>
Den pasado, e compania a opera tambe avionnan di tipo Airbus A319-200, Airbus A320-200, Airbus A321-200 y Bombardier CRJ200.<ref name="spotters"/>
Na 2026, e siguiente destinacionnan ta forma parti di e red di conexion di e aerolinea:<ref>[https://www.arubaairlines.com/ Aruba Airlines], arubaairlines.com</ref>
*Corsou
*[[Boneiru|Boneiro]]
*[[Medellín]] (Colombia)
*Barranquilla (Colombia)
*[[Georgetown]] (Guyana)
*Miami (Merca)
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =|titulo=}}
{{References}}
}}
[[:Kategoria:Aviashon]]
[[:Kategoria:Aruba]]
---------------
E sede principal ta na Oranjestad na Aruba, cual ta e centro di operacion principal, y e aerolinea a habri un oficina nobo na [[Aeropuerto Internacional Reina Beatrix]]. E tin tambe ofisina di benta na Miami, Curaçao, Bonaire i na Maracaibo, Valencia i Maracay.<ref name="arubaair-offices">{{cite web|url=http://www.arubaairlines.com/#contactus|title=Aruba Airlines - Contact Us|accessdate=2015-04-21 }}</ref>
Na kuminsamentu di 2011 e kompania a atrae inversionista nobo, ku ta kondusí na e mehoracion di e flota. E compania a risibí un Sertifikado di Operashon di aerolínea ekonómiko na ougùstùs di 2012. E aerolinea ta haya dos avion Airbus A320, e prome di nan a yega Aruba na november di 2012. E avion a kuminsá bula buelonan charter for di Aruba na fin di 2012 i e operashonnan programá a kuminsá e siguiente aña. Su promé destinashon tabata Maracaibo, Venezuela i despues Valencia, Venezuela. Despues riba 5 di yüli di e aña ei nan a inaugurá e buelonan pa Panama City, Panama. Y finalmente Miami, Merca.
Flota y Destinashonnan
{| class="wikitable sortable"
! Tipo di Avion !! Modelo !! Kantidat !! Kabina !! Asiento !! Registrashon
|-
| Airbus || A320-200 || 1 || Ekonomiko || ~180 || P4-AAF [4]
|-
| Airbus || A321-200 || 1 || Ekonomiko/“Premium” || ~178 || (vhe model, [5])
|-
| Bombardier || CRJ200 || 1 || Ekonomiko || ~52 || P4-CRA [6]
|}
== Destinashonnan selectá ==
{| class="wikitable sortable"
! Ruta !! País/Región !! Estado
|-
| Aruba ↔ Miami !! EEUU !! Activo (charter/regular) [3]
|-
| Aruba ↔ Maracaibo !! Venezuela !! Introdi (2012) [3]
|-
| Aruba ↔ Valencia !! Venezuela !! Introdi (2012) [3]
|-
| Aruba ↔ Panama City !! Panamá !! Introdi (5 Julio) [3]
|}
== Dificultadnan i Estado Actual ==
Durante e kriis di COVID-19 y problemanan operashonal, Aruba Airlines a enfrenta varios reto. Pa ehempel: su flota a keda parká, i datos reciente ta mustra ku e aerolínea no ta tene vuelos normales kuendo; por ehempel, un sitio pa seguimiento di vuelos ta nifiká kantidat “0” destinashon pa Aruba Airlines. [7]
Den marzo 2021 Aruba Airlines a risibí su promé A321-200 (P4-AAI) pa possibilitá un relansa, pero no ta klaro si e aerolínea actualmente ta operando vuelos regulares.[8]
E situashon ta kompleho: aunke e sitio ofisial y rekursonan ta indiká ku e aerolínea ta “active” [9], e falta di voli actual y klaridat publikashonal ta kreá duda.
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1359309649|titulo=ALM Flight 980}}
{{References}}
}}
[[:Kategoria:Aviashon]]
[[:Kategoria:Aruba]]
Historia
Aruba Airlines a wòrdu fundá na 2006 dor di Onno J. de Swart, kende tabata su promé direktor.[1]
E aerolínea a kuminsá operashonnan di charter na 2010 ku un avion chikí tipo Piper PA-31 Navajo di shete asiento. Na e promé añanan, e kompania a konsentrá riba desaroyo di su struktura operashonal i di merkado.
Na 2011, inversionistanan nobo a bin aden, loke a permití ekspanshon di e flota. Na ougùstùs 2012, e aerolínea a haña su sertifikado di operashon aéreo ekonómiko.
Durante e mesun periodo, Aruba Airlines a introdusí avionnan tipo Airbus A320, ku e promé avion a yega Aruba na novèmber 2012. E buelonan charter a kuminsá na final di 2012, miéntras ku operashonnan regular a sigui na 2013.
E promé destinashonnan regular tabata:
Maracaibo (Venezuela)
Valencia (Venezuela)
Despues, e red di ruta a wòrdu ampliá ku:
Panama City (Panamá)
Miami (Estados Unidos)
==Flota==
Aruba Airlines ta operá un flota limitá. Segun dato di 2025–2026, e aerolínea tin solamente un avion aktivo: Airbus A320-200 (aprox. 180 asiento)
Den pasado, e kompania a operá tambe avionnan tipo Airbus A319, Airbus A321-200 i Bombardier CRJ200, pero mayoria di nan no ta aktivo mas den operashon regular.
==Destinashonnan==
Aruba Airlines ta ofrece buelonan charter i, di manera limitá, buelonan regular pa diferente destinashonnan den Karibe, Suramérika i Estados Unidos.
Destinashonnan asociá ku e aerolínea den periodo reciente inkluí:
Curaçao
Bonaire
Medellín (Colombia)
Barranquilla (Colombia)
Georgetown (Guyana)
Miami (Estados Unidos)
Sinembargo, e red di ruta no ta fijo i por varia konsiderablemente. Hopi di e buelonan ta operá riba base di charter òf disponibilidad temporal.
==Dificultadnan i estado aktual==
Durante e periodo di pandemia di COVID-19 i despues, Aruba Airlines a enfrentá varios reto operashonal i finansiero.
E operashonnan a reducí konsiderablemente, i na algun momentonan e flota a keda parka. Aunke e kompania a risibí un Airbus A321-200 na 2021 ku e intenshon di relansamentu, informashon públiko tokante buelonan regular a keda limitá.
Segun fuente reciente, Aruba Airlines ta konta ainda komo e aerolínea di bandera di Aruba i formalmente aktivo, pero e grado di operashon regular por varia i no semper ta kla den dato públiko disponibel.
Organisashon
Aruba Airlines tin su sede na Oranjestad i ta operá for di Aeropuerto Internashonal Reina Beatrix.
Ademas, e kompania a mantené presensia den diferente merkadonan via ofisinan di benta, inkluyendo:
Miami
Curaçao
Bonaire
Venezuela
---------
Segun dato aktual (2025–2026), Aruba Airlines ta operá un flota hopi limitá, konsistiendo principalmente di un solo avion aktivo:
Airbus A320-200 – aproksimadamente 180 asiento
Dato di aviashon independiente ta konfirmá ku e aerolínea tin solamente 1 avion den servisio, ku otro avionnan den pasado ya no ta aktivo òf ta konsiderá komo parte di flota historiko .
Flota anterior
Aruba Airlines a operá e siguiente tiponan di avion den pasado:
Airbus A319-100
Airbus A321-200
Bombardier CRJ200
Piper PA-31 Navajo
Mayoria di e avionnan aki a wòrdu retirá entre 2018 i 2023, indikando un redukshon significativo den kapasidat operashonal.
🌍 Destinashonnan
Aruba Airlines ta ofresé buelonan charter i, di manera limitá, buelonan regular pa destinashonnan den Karibe, Suramérika i Estados Unidos.
Segun informashon mas reciente, e destinashonnan asociá ku e aerolínea inkluí:
Curaçao
Bonaire
Medellín (Colombia)
Barranquilla (Colombia)
Georgetown (Guyana)
Miami (Estados Unidos)
Fuente independiente ta indiká ku Aruba Airlines ta sirbi un kantidat chikí di destinashonnan (±3–8), ku un red di ruta ku por varia segun kondishonnan di merkado .
------------
18/10/25 Aruba Airlines is still operating and is the flag carrier and sole airline of Aruba. It is based at Queen Beatrix International Airport in Oranjestad and provides scheduled and charter services to various destinations across the Caribbean, South America, and the United States.
Operations: Aruba Airlines is currently the only Aruban airline. It offers both scheduled and charter flights, serving as a primary carrier to and from the island.
Headquarters: The airline's corporate headquarters are in Oranjestad, Aruba. Its main maintenance base is in Miami, Florida.
Destinations: It flies to a number of destinations, including cities in the Caribbean, South America (such as Medellin, Colombia, and Georgetown, Guyana), and the United States (such as Miami).
NOTES
'''Aruba Airlines''' (officially Arubaanse Luchtvaart Maatschappij N.V.) ta e aerolínea di bandera y e único aerolínea nashonal di Aruba. Fundá den 2006, Aruba Airlines ta oferé transporte aéreo regular y charter pa pasaheronan pa varias destinashon. Su sede korporativo ta na Oranjestad, Aruba, y su base di mantenemento prinsipal ta na Miami, Florida. Den 2015 e compañías a risibí e Aircraft Operating Certificate (AOC) for di Estados Unidos.[1][2]
== Historia ==
Aruba Airlines a wordo funda na 2006 pa Onno J. de Swart, kien tabata su promé direktor. Den 2010 e a inicia operashon di charter ku un Piper PA-31 Navajo di shete asiento. Su sede operashonal ta na Oranjestad, kaminda e tin su base perto di Aeropuerto Internacional Reina Beatrix. E tin ofisinan di benta na Miami (EEUU), Curaçao, Bonaire, i Venezuela (Maracaibo, Valencia y Maracay).[3]
Na 2011 Aruba Airlines a atraé inversionistanan nobo pa mehorá su flota. Den ougùstùs 2012, e aerolínea risibí su sertifikado di operashon aéreo ekonómiko, y e a introducí dos Airbus A320 na su flota (su promé A320 yegá na Aruba na november 2012).
Su promé ruta regular tabata Aruba → Maracaibo (Venezuela), sigi pa Aruba → Valencia (Venezuela), y mas dilanti Aruba → Panama City (Panamá) i Aruba → Miami (EEUU).
------------
{{Variante|a}}
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Jet Air
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda =
| antesecor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado =
| propietario =
| director ehecutivo =
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Jet Air''' (oficialmente ) ta e aerolínea nacional di
{{Appendix}}
[[:Category:Aviashon]]
[[:Category:Karibe Hulandes]]
-------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Avia Air
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda =
| antesecor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado =
| propietario =
| director ehecutivo =
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Avia Air''' ta un compania aereo di Aruba cu a opera entre .. y november 2003.
Avia Air tabata un aerolinea basá na Aruba.
Avia Air a suspendé su servisio na novèmber 2003 i tabata trahando pa reestructurá su operashonnan bou di protekshon di bankrut. 1]
== Historia ==
Avia Air a kuminsá operashon den zomer di 1994 inicialmente tres Cessna 402B ⁇ (P4-AVA te ku
P4-AVC); e mesun aña a añadí un Embraer Bandeirante (P4-AVD). Pasobra Air Aruba a enfoca mas y mas riba buelonan pa Merka, algun ruta regional por a bira operá. A kuminsá ku servisionan di liña pa Curaçao, Bonaire i e siudatnan Venezolano di Maracaibo, Punto Fijo i Valencia. Na fin di 1995,
a cumpra un di dos Bandeirante P4-AVE).<ref>[http://landewers.net/P4-artikel.pdf 20 jaar Arubaans Luchtvaartuig Register
Arno Landewers]</ref>
Na 13 di mart di 1996 e barku a kai banda di (Venezuela) e Cessna 402B P4-AVB na laman,
cu a mata tur ocho persona den e auto.
E tabata trata di un buelo di linea di Aruba pa Punto Fijo. E piloto a reporta na un otro avion di Avia Problema di aire ku e motor robes, i algun tempu despues cu un candela a kibra. For di investigashon a resulta cu e candela a causa e motor y un parti di a kibra e ala robes di e avion, despues cu e Nort di Las Piedras- Aeropuerto di Punto Fijo - a kai.
Na komienso di 2003, un Short SD.360-200 a kumpra, pero e aparato aki no a wòrdu a drenta servisio. For di mei 2003 no tabatin sèn mas pa paga salario di e personal y operacionnan di vuelo a keda para. Poco despues e lease company Volvo Aero a pidi e motornan di e dos Bandeirantes y finalmente
E departamento di impuesto a konfiská tur e produktonan. E Cessna tambe a keda destruí.
aerodinámiko pa motibu di mantenshon atrasá. Con E shortenan a bira algun e vuelo di entrenamentu a tuma lugá despues di e grupo di invershon IMCA, propietario di Air Exel,
a kumpra un participacion di 50% den Avia Air. Avia Air
lo sigui como AviaExel. E falta di Avia Air a hasi un pèrmit di establesementu definitivo
drecha bo kara. Na òktober 2003 e kompania a a declara su mes na faillite. Poco despues, e 'Short' a bira e doño a rekuperá; tur dos Bandeirantes a keda te ku e zomer di e aña aki riba e
Aeropuerto di Oranjestad ta para y e Cessna 402 P4-AVA ainda ta presente aki.
==Code data==
*[[International Air Transport Association|IATA]] Code: '''3R'''
*[[International Civil Aviation Organization|ICAO]] Code: '''ARB'''
*Callsign: Aviair
==Flota==
*Short 360-200
*Embraer EMB 110 Bandeirante
== Wak tambe ==
* [[Lista di eks-kompania aéreo di Karibe Hulandes]]
{{Appendix}}
NOTES
* Avia Air a cuminsa na 1984 como compania di charter Avia Air Chapter cu tabata activo na Aruba i Corwou.
* in augustus 1987 verscheen het Avia Air toestel met piloot Robby Anjie, 26 jr., ter hoogte van MAcoya, Venezuela. Een tweemotorig vliegtuig Cessna met kenteken N-5351- A van de particuliere chartermaatschappij van de heer Efi Tromp, Avia Air, wordt sinds vrijdagavond op de route van Punto Fjjo (Venezuela) naar de luchthaven van Aruba vermist.
* directie/eignaaar? Efi Tromp.
* HetvliegtuigiseenJetpropAerocommander, een snelle vliegtuig ingericht met de nodige luxe. Avia- Air hoopt met zijn nieuwe aanwinst de Curagaose zakenman nu een nog betere service te verlenen. Avia- Air die in 1980 bij ministriële beschikking toestemming kreeg om samen met twee andere luchttransportmaatschappijen commerciële passagiersvluchten uit te voeren, biedt rechtstreekse vluchten aan naar alle bestemmingen in het Caribisch gebied, Colombia, Venezuela en Suriname. Met dit nieuwe vliegtuig hoopt Avia- Air bij te kunnen dragen aan de economische ontwikkeling van Curagao,<ref>TOEKOMST ANDERS TEKORT AAN GEKWALIFICEERDE KRACHTEN CDM ervaart dat nu al Opleiding vaklieden in metaalsector noodzakelijk. "Amigoe". Curaçao, 24-08-1987, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642489:mpeg21:p003</ref>
* 1994: Avia Air van Efi Tromp is reeds enige tijd doende met plannen om commutervluchten tussen de eilanden te gaan vliegen.
* Avia Air heeft vanaf woensdag een nieuw vliegtuig in bedrijf. Het is een EMB-110, van Braziliaanse makelij, dat 19 passagiers kan vervoeren. Het kan gecharterd worden voor vluchten Aruba - Curagao v.v. en Aruba - Bonaire v.v. Auia Air voert tweemaal daags vluchten uit tussen Aruba en Punto Fijo in Venezuela.<ref>WILLEMSTAD— Avia Air heeft vanaf woensdag een nieuw vliegtuig in bedrijf. Het is een EMB-110, van Braziliaanse makelij, dat 19 passagiers kan vervoeren. Het kan gecharterd worden voor vluchten Aruba – Curagao v.v. en Aruba – Bonaire v.v. Auia Air voert tweemaal daags vluchten uit tussen Aruba en Punto Fijo in Venezuela.. "Amigoe". Curaçao, 12-10-1994, p. 9. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645369:mpeg21:p009</ref>
* Luchtvaartmaatschappij Avia Air die door de regering als nationale luchtvaartmaatschappij *s erkend, heeft plannen °ni met ingang van 1 december aanstaande naar vleugels uit te slaan. **er dag vertrekken twee yiuchten naar Punto Fijo (Venezuela), dirie naar en vier naar öonaire. Avia Air president Ciro Pieters. In 1986 is Avia Air begonnen als chartermaatschappij voor vluchten in de omgeving. In april van dit jaar kreeg Avia Air een vergunning om regelmatige vluchten uit te voeren. De maatschappij heeft vijf vliegtuigen: twee Embriers 110, elk met zestien stoelen en extra ruimte voor de koffers en twee Cessnas, elk met zeven stoelen.<ref>Plannen Avia Air om vleugels uit te slaan. "Amigoe". Curaçao, 28-11-1995, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644874:mpeg21:p007</ref>
* 1995: Het particuliere Avia Air heeft afgelopen vrijdag van minister. Glenbert Croes van Verkeer en Communicatie de vergunning ontvangen om geregelde vluchten uit te voeren. "Wij zijn nu ook een officiële luchtvaartmaatschappij die vluchten uit mag voeren op Bonaire, Curacao, Coro en Las Piedras", zo reageerde Avia Air-president Ciro Pieters vanmorgen desgevraagd. Ook werd vastgesteld dat de luchtvaartmaatschappijen van de twee landen (aruba-NA) elk een bepaald aantal vluchten kan uitvoeren. Dit zijn Aruba- Curacao met 35 vluchten per week, Aruba-Bonaire met 28 Avia Air, dat tot nu toe alleen chartervluchten verzorgde, begint binnen afzienbare tijd met de vluchten op Bonaire, Curacao en de twee Venezolaanse steden Coro en Las Piedras.
* Avia Air kreeg op 28 april van de minister Glenbert Croes van Vervoer en Communicatie een vergunning om geregelde vluchten uit te voeren tussen Cura9ao, Bonaire, Coro, Las Piedras en thuisbasis Aruba. De voorbereidingen betreffen nu voornamelijk de vluchten tussen de ABC-eilanden.
{{Appendix}}
------------------
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Insel Air Aruba
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda =
| antesecor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado =
| propietario =
| director ehecutivo =
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Insel Air Aruba''' tabata un aerolinea y subsidiario di Insel Air, como tambe e aerolinea oficial nacional di Aruba.<ref>[http://curacaochronicle.com/aviation/insel-air-aruba-seeks-u-s-routes/ Insel Air Aruba Seeks U.S. Routes]</ref>
de.wiki:Insel Air Aruba tabata un aerolinea y subsidiario di Insel Air, como tambe e aerolinea oficial nacional di Aruba. [1]
Un investigashon ku a tuma lugá na yanüari 2017 dor di e Inspectie Leefomgeving en Transport di Reino Hulandes a evidensiá defectonan tantu den e kompania mayor Insel Air i Insel Air Aruba, komo tambe den e outoridatnan di aviashon di Kòrsou i Aruba. Komo resultado, un kantidat di avion di e dos kompanianan lo no por bula pa un tempu indeterminá. Insel Air i Insel Air Aruba despues a reduci nan destinashonnan di buelo, ku anteriormente tambe tabata inkluí destinashonnan den Merka i Sur Amerika, pa e islanan ABC i Sint Maarten.<ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Dutch ILT intervenes in Curaçao, Aruba CAAs |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/53584-dutch-ilt-intervenes-in-curaao-aruba-caas ch-aviation.com]}}</ref><ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Insel Air axes bulk of network, retains ABC Islands |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/53989-insel-air-axes-bulk-of-network-retains-abc-islands ch-aviation.com]}}</ref><ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Curaçao's Insel Air looking to dispose of Aruban unit |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/54051-curaaos-insel-air-looking-to-dispose-of-aruban-unit ch-aviation.com]}}</ref><ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Curaçao's Insel Air fends off bankruptcy filing |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/54267-curaaos-insel-air-fends-off-bankruptcy-filing ch-aviation.com]}}</ref>
Insel Air Aruba a stop di opera na 2017 despues di cinco aña. [6]
== Flota ==
For di maart 2017, Insel Air Aruba su flota tabata consisti di ocho avion, di cual ningun ta operacional.<ref>[http://www.ch-aviation.com/portal/aircraft/search?search=1&cha=ISU ch-aviation], abgerufen am 20. März 2017.</ref>
==Wak tambe ==
* [[Lista di eks-kompania aéreo di Karibe Hulandes]]
== Link externo ==
* [https://www.fly-inselair.com/en/ Webpräsenz der Insel Air] (englisch und spanisch)
* [http://www.airliners.net/search/photo.search?airlinesearch=Insel%20Air%20Aruba&distinct_entry=true Fotos] der Insel Air Aruba auf [[Airliners.net]]
{{Appendix}}
-----------------
'''Aruba Flying Club''' tabata un asociacion di piloto amatur na Aruba??
== Historia ==
AFC ta data di ananan 1940. Tabata haci uzo di aeropuerto de Vuyst na San nicolas den bario di juana morto. met hangar
Na 1998 AFC a bira activo atrobe. AFC in 1950 statutair opgricht Vereniging Aruba Flying Club
In 1998 werd de Aruba Flying Club weer actief (welke vanaf de oorlogsjaren tot in de jaren 70 al
had bestaan). Aanvankelijk werd gevlogen met de Cessna 172M P4-BON, in 1992 en 1993 aangevuld
met Cessna 182P P4-GIN en sinds 1998 met een Amerikaans geregistreerde Cessna 172R, de N174AP.<ref>[http://landewers.net/P4-artikel.pdf 20 jaar Arubaans Luchtvaartuig Register
Arno Landewers]</ref>
Eleccion di directiva di AFC
* na 1956 e club tabatin 4 avioneta propio di cual e ultimo adkisicion tabata un stimson. Cu e avionetanan tabata bula y tene competencia y demostracionnan.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-ARUBAANSECOURANT-1956-09/page/n67/mode/2up?q=flying Aruba Flying Club viert eerste vlucht van nieuwe Stimson], Arubaanse Courant (21 september 1956)</ref>
* Aanwijzing: Als leden van de Raad van Beheer van de Aruba Flying Club, de heren: P. A. de Vuyst; Commandant Onderzoekings en Bewakingsdienst op Aruba; H. A. Hessling, Ambtenaar belast met het domein beheer op Aruba
* in 1950 de 100ste vliegbevet uitgereikt =- examens sportvliegr, instrument vlieger en instructur
* De Aruba Flying | Club 'is een bloeiende vereniging. | Het maximum aantal leden dat toegelaten wordt bedraagt statutair vijftig en dat heeft men vrijwel voortdurend. Het aantal brevetten dat in de loop der jaren werd uitge- > reikt loopt in de honderden. De samenwerking tussen A.F.C. en overheid is voortreffelijk en het aantal deskundigen waarover men kan beschikken ruim voldoende. De vloot bestaat uit vier toestellen, waarbij dan nog drie komen, die particulier eigendom van enkele leden zijn. De minimum leeftijdsgrens voor het behalen van een brevet is zeventien jaar. Men moet zich hiertoe eerst aan een strenge medische keuring onderwerpen. Voorschrift i.; dat men een aandeel koopt van driehonderd gulden. Daarna hebben de meeste leerlingen ongeveer 12 uur lessen nodig om dan nog een 25 tot 30 uur solo te vliegen voor zij het brevet kunnen halen. De totale instruktieteksten
belopen dan ongeveer ƒ 500.—. Wie eenmaal het brevet heeft en de nodige proeven hoeft afgelegd mag zelf een vliegtuigje huren, eerst voor vluchten boven het eiland, daarna ook voor tochtjes naar buiten. Voor weekenden komen vooral Curaeao en Bonaire in aanmerking voor langere vakanties Venezuela en andere omliggende landen. Enkele leden, als de heren Riehardson en van der Voort maakten ook veel langer vakantievluchteri (om langs de Venezolaans kust, Trinidad en andere eilanden naar Sint Maarten.<ref>De Aruba Flying Club. "Amigoe di Curacao". Willemstad, 26-10-1957. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000211195:mpeg21:p003</ref>
* Voor velen is het vertrek van de heer Pieter A. de Vuyst ongemerkt voorbij gegaan. Gedurende de tweede wereldoorlog was hij verbindingsmarineofficier en gedurende die tijd begon hij met het plannen voor een particulier vliegvels, dat naar hem genoemd werd. Op 16 juli 1944 werd dit vliegveld geopend dooi de toenmalige Gezaghebber I. Wagemaker. Dat het vliegveld naar hem ge noemd werd, was op voordracht van Aruba Flying Club als waardering voor het vele werk dat hij voor deze club had gedaan. In oktober 1945 kwam de heer de Vuyst in dienst van de Lago en verliet deze op 1 juni j.l. 1956.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010404914:mpeg21:p005|titel=Pieter A. de Vuyst verliet Aruba|werk=[[Amigoe]]|datum=1956-06-18|bezochtdatum=2024-03-12}}</ref>
{{Appendix}}
AFC is een Arubaanse vereniging ter beoefening van de vliegsport, opgericht in 1942 door employes van Lago te San Nicolas. Eerste voorzitter was Pieter A. de Vuijst, waarnaar het sportvliegveld is genoemd.<ref>Hoetink, Encyclopedie van de Nederlandse Antillen, 1969 pag.55</ref>
-----------------
== EZ Air (aanvulling)==
Mester menshoná ku direktor di Medicair Rene Winkel ta alabes direktor di aerolínea EZ Air, pues e kontrato firmá ta ku Winkel i no e aerolínea EZ Air. Esaki ta importante pa menshoná mirando ku den komunidat tin e impreshon ku ta EZ Air ta sòru pa Ambulans Aéreo. “Nos tin kontrato ku e doño pues no e aerolínea mes. Awor a yega e momentu ku e kontrato a vense. Segun e proseso, tur interesado por entregá un petishon pa ehekutá e tarea di Ambulans Aéreo. Boneriano 29-11-2023 titel=Ken ta bai ehekuta air ambulans?|https://awemainta.com/boneriano/
Medicair tambe por bolbe entregá un petishon”, e ta splika. Sinembargo e no ta konfirmá ku vensementu di e kontrato a sosedé entrante yanüari 2024. Tambe e ta sigurá ku e situashon di niun forma ta opstakulisá servisio di Ambulans Aéreo.
Mester menshoná ku ya pa algun luna tin spekulashon tokante e situashon aki. Dòkter Frans komo direktor di FM den un rueda di prensa anterior a konfirmá ku Ministerio na Hulanda ke pa ehekutá buelonan di Ambulans Aéreo ku avionnan registrá na Hulanda. Tur esaki por konsiderá komo opstákulo pa proveodornan lokal.
BONERIANO a tuma kontakto ku Rene Winkel tokante e situashon aki i e ta splika ku e no ta deseá na amplia masha mirando ku FM ainda ta un kliente.
“Echo sí ta ku FM algun tempu atras a saka un asina yamá ‘tender’ pa buska un operadó pa ambulans aéreo ku lo trese avionnan ku registrashon PH, esta di Hulanda. Es mas FM lo ta basta leu pa bira un operador di aerolínea. No ta eksistí Ambulans Aéreo, ta eksistí pèrmit pa ehekutá buelo ‘ airline operator certificate’ (AOC). Di aki ta haña un provishon riba e pèrmit pa Ambulans Aéreo pasombra ta buelo komersial i ku nan lo bula bou di e reglanan Europeo, EASA”, e ta splika.
Winkel ta agregá ku nan tambe a lesa ku FM ke bin ku avion di Ambulans eléktriko, pero tambe
mester bisa ku e teknologia aki no ta asina leu ainda.
“No ta eksistí avion eléktriko ainda ku por bula e rutanan aki, i dado kaso ku bin ku avionnan
asina mes, mester pasa den hinter un prosedura pa nan wòrdu sertifiká pa departamentonan
konserní manera Curacao Civil Aviation Authority (CCAA) Y ILT holanda , Esei ta nifiká ku por dura
añanan promé ku por bai usa avionnan eléktriko pa transporte di pashènt.”
Importansia di Ambulans Aéreo
Esaki ta un avion privá spesialmente adaptá pa duna sosten médiko na pashèntnan durante transporte. Un dòkter, paramediko òf ekipo di dòkternan altamente kualifiká lo biaha ku su pashènt pa atendé e pashènt te ora e yega e aeropuerto destiná i por transportá e pashènt na un manera sigur te su kas òf pa un hòspital den e pais. E Ambulans Aéreo lógikamente ta karga tur e ekipo i e remedinan nesesario durante e buelo.
{{Appendix}}
-----------------------------
__NOINDEX__
mz6hzba7kqv25o063uo4is8yqylsys5
199528
199527
2026-08-04T18:52:55Z
Caribiana
8320
199528
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
* Nieuw: [[Avia Air]] - [[Insel Air Aruba]] - [[Aruba Airlines]] - [[Aruba Flying Club]] . [[SLM]] - [[Jetair Caribbean]] - [[Buelo 980 di ALM]] - [[Margareth Abraham]]
* Aanvullen: [[Z Air]]
---------------
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Aruba Airlines
| pais = {{ABW}}
| logo =
| imagen = Aruba Airlines Airbus A320-232 (P4-AAA) at Miami International Airport.jpg
| descripcion = Airbus A320-232 (P4-AAA) aterisando na Aeropuerto Internacional Miami
| funda = [[31 di yanüari|31 di januari]] [[2006]]
| antecesor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado = Onno J. de Swart
| sede = Wayaca 6B, Aruba
| propietario = Seastar Holding NV
| director ehecutivo = Esteban Vallés
| pais = {{ABW}}
| sector = transporte
| industria = aviacion
| website = https://www.arubaairlines.com/
}}
'''Aruba Airlines''' (oficialmente '''Arubaanse Luchtvaart Maatschappij N.V.''') ta e aerolinea di bandera y e unico aerolinea nacional di [[Aruba]]. Funda na 2006, e compania ta ofrece transporte aereo pa pasahero, tanto servicio regular como charter, pa varios destinacion den Caribe, [[Sur Amérika|Sur America]] y [[Estadonan Uni di Amérika|Merca]].
Aruba Airlines su sede ta na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]], Aruba, cerca di [[Aeropuerto Internacional Reina Beatrix]], mientras su base principal pa mantenemento ta situa na [[Miami]], [[Florida]]. Na 2015, e aerolinea a ricibi un ''Aircraft Operating Certificate'' (AOC) for di Merca.
== Historia ==
Aruba Airlines a wordo funda na 2006 door di Onno J. de Swart, kende tabata su prome director.<ref>{{Cite web|url=http://curacaochronicle.com/aviation/press-release-settlement-between-aruba-airlines-and-de-swart/|title=Press release: Settlement between Aruba Airlines and de Swart|date=2017-06-16}}</ref>
E aerolinea a cuminsa operacionnan di charter na 2010 cu un avion chikito tipo Piper PA-31 Navajo di shete asiento.<ref name="caribseek">{{citeer web|url=http://news.caribseek.com/index.php/caribbean-islands-news/aruba-news/the-morning-news-aruba-news/item/30639-aruba-airlines-welcomes-their-first-airbus-320|titel=Aruba Airlines welcomes their first Airbus 320|archiefurl=https://web.archive.org/web/20130627074832/http://news.caribseek.com/index.php/caribbean-islands-news/aruba-news/the-morning-news-aruba-news/item/30639-aruba-airlines-welcomes-their-first-airbus-320|archiefdatum=2013-06-27}}</ref> Den e prome añanan, e compania a concentra riba desaroyo di su structura operacional y di mercado.
Na 2011, inversionistanan nobo a bin aden, loke a permití expansion di e flota.<ref name="caribseek"/> Na augustus 2012, e aerolinea a haya su certificado di operacion aéreo economico.<ref>{{Cite web|url=http://www.curacaochronicle.com/region/minister-otmar-oduber-signs-economic-aoc-for-aruba-airlines/|title=Minister Otmar Oduber signs economic AOC for Aruba Airlines|access-date=|archive-url=https://web.archive.org/web/20171115201613/http://curacaochronicle.com/region/minister-otmar-oduber-signs-economic-aoc-for-aruba-airlines/|archive-date=2017-11-15|url-status=dead}}</ref>
Durante e mesun periodo, Aruba Airlines a introduci avionnan tipo Airbus A320, cu e prome avion a yega Aruba na novèmber 2012. E vuelonan charter a cuminsa na final di 2012, mientras cu operacionnan regular a inicia dia 31 di maart 2013.
E prome destinacionnan regular tabata [[Maracaibo]] y [[Valencia]] na [[Venezuela]]. Despues, e red di ruta a wordo amplia cu [[Siudad di Panama|Panama City]] ([[Panama]]) y [[Miami]] (Merca).<ref>{{cite web|url=http://www.routesonline.com/news/29/breaking-news/203643/aruba-airlines-begins-operation-to-maracaibo-panama-city-from-june-2013/|title=Aruba Airlines Begins Operation to Maracaibo / Panama City from June 2013|publisher=Routesonline|accessdate=|archive-date=2013-11-13 |archive-url=https://web.archive.org/web/20131113214128/http://www.routesonline.com/news/29/breaking-news/203643/aruba-airlines-begins-operation-to-maracaibo-panama-city-from-june-2013/|url-status=dead}}</ref> Na december 2019 a lansa servicio nonstop nobo for di Aruba pa [[Barranquilla]] y [[Medellin]].<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2020-02-04/page/n3/mode/1up?q=aruba+airlines Aeropuerto di Aruha: Cantidad di pasahero a aumenta den 2019], Bon Dia Aruba (4 di februari 2020)</ref>
Durante e periodo di [[pandemia di COVID-19]] y despues, Aruba Airlines a enfrenta varios reto operacional y financiero. E operacionnan a reduci considerablemente, pero Aruba Airlines a persisti memey di e limitacionnan, incluyendo e prohibicion di vuelo pa [[Venezuela]], impone pa gobierno di Aruba.<ref>[https://www.bes-reporter.com/news/aviation-travel/59494/aruba-airlines-latest-dutch-caribbean-carrier-to-hit-financial-turbulence-over-venezuela-crisis Aruba Airlines Latest Dutch Caribbean Carrier to Hit Financial Turbulence over Venezuela Crisis], bes-reporter.com (7 di april 2019)</ref><ref>[https://arubanews.ca/aruba-extends-90-day-flight-ban-with-venezuela-impacting-tourism-and-trade/ Aruba Extends 90-Day Flight Ban with Venezuela, Impacting Tourism and Trade], arubanews.ca (16 di februari 2026)</ref>
==Flota y red di conexion==
Aruba Airlines ta opera un flota limita. Segun dato di 2025–2026, e aerolinea tin solamente un avion activo: Airbus A320-200 (aprox. 180 asiento).<ref name="spotters">[https://www.planespotters.net/airline/Aruba-Airlines Aruba Airlines Fleet Details and History], planespotters.net</ref><ref>{{cite journal |title=Global Airline Guide 2025 - Aruba Airlines |journal=Airliner World |date=september 2025 |page=50}}</ref>
Den pasado, e compania a opera tambe avionnan di tipo Airbus A319-200, Airbus A320-200, Airbus A321-200 y Bombardier CRJ200.<ref name="spotters"/>
Na 2026, e siguiente destinacionnan ta forma parti di e red di conexion di e aerolinea:<ref>[https://www.arubaairlines.com/ Aruba Airlines], arubaairlines.com</ref>
*Corsou
*[[Boneiru|Boneiro]]
*[[Medellín]] (Colombia)
*Barranquilla (Colombia)
*[[Georgetown]] (Guyana)
*Miami (Merca)
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =|titulo=}}
{{References}}
}}
[[:Kategoria:Aviashon]]
[[:Kategoria:Aruba]]
---------------
E sede principal ta na Oranjestad na Aruba, cual ta e centro di operacion principal, y e aerolinea a habri un oficina nobo na [[Aeropuerto Internacional Reina Beatrix]]. E tin tambe ofisina di benta na Miami, Curaçao, Bonaire i na Maracaibo, Valencia i Maracay.<ref name="arubaair-offices">{{cite web|url=http://www.arubaairlines.com/#contactus|title=Aruba Airlines - Contact Us|accessdate=2015-04-21 }}</ref>
Na kuminsamentu di 2011 e kompania a atrae inversionista nobo, ku ta kondusí na e mehoracion di e flota. E compania a risibí un Sertifikado di Operashon di aerolínea ekonómiko na ougùstùs di 2012. E aerolinea ta haya dos avion Airbus A320, e prome di nan a yega Aruba na november di 2012. E avion a kuminsá bula buelonan charter for di Aruba na fin di 2012 i e operashonnan programá a kuminsá e siguiente aña. Su promé destinashon tabata Maracaibo, Venezuela i despues Valencia, Venezuela. Despues riba 5 di yüli di e aña ei nan a inaugurá e buelonan pa Panama City, Panama. Y finalmente Miami, Merca.
Flota y Destinashonnan
{| class="wikitable sortable"
! Tipo di Avion !! Modelo !! Kantidat !! Kabina !! Asiento !! Registrashon
|-
| Airbus || A320-200 || 1 || Ekonomiko || ~180 || P4-AAF [4]
|-
| Airbus || A321-200 || 1 || Ekonomiko/“Premium” || ~178 || (vhe model, [5])
|-
| Bombardier || CRJ200 || 1 || Ekonomiko || ~52 || P4-CRA [6]
|}
== Destinashonnan selectá ==
{| class="wikitable sortable"
! Ruta !! País/Región !! Estado
|-
| Aruba ↔ Miami !! EEUU !! Activo (charter/regular) [3]
|-
| Aruba ↔ Maracaibo !! Venezuela !! Introdi (2012) [3]
|-
| Aruba ↔ Valencia !! Venezuela !! Introdi (2012) [3]
|-
| Aruba ↔ Panama City !! Panamá !! Introdi (5 Julio) [3]
|}
== Dificultadnan i Estado Actual ==
Durante e kriis di COVID-19 y problemanan operashonal, Aruba Airlines a enfrenta varios reto. Pa ehempel: su flota a keda parká, i datos reciente ta mustra ku e aerolínea no ta tene vuelos normales kuendo; por ehempel, un sitio pa seguimiento di vuelos ta nifiká kantidat “0” destinashon pa Aruba Airlines. [7]
Den marzo 2021 Aruba Airlines a risibí su promé A321-200 (P4-AAI) pa possibilitá un relansa, pero no ta klaro si e aerolínea actualmente ta operando vuelos regulares.[8]
E situashon ta kompleho: aunke e sitio ofisial y rekursonan ta indiká ku e aerolínea ta “active” [9], e falta di voli actual y klaridat publikashonal ta kreá duda.
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1359309649|titulo=ALM Flight 980}}
{{References}}
}}
[[:Kategoria:Aviashon]]
[[:Kategoria:Aruba]]
Historia
Aruba Airlines a wòrdu fundá na 2006 dor di Onno J. de Swart, kende tabata su promé direktor.[1]
E aerolínea a kuminsá operashonnan di charter na 2010 ku un avion chikí tipo Piper PA-31 Navajo di shete asiento. Na e promé añanan, e kompania a konsentrá riba desaroyo di su struktura operashonal i di merkado.
Na 2011, inversionistanan nobo a bin aden, loke a permití ekspanshon di e flota. Na ougùstùs 2012, e aerolínea a haña su sertifikado di operashon aéreo ekonómiko.
Durante e mesun periodo, Aruba Airlines a introdusí avionnan tipo Airbus A320, ku e promé avion a yega Aruba na novèmber 2012. E buelonan charter a kuminsá na final di 2012, miéntras ku operashonnan regular a sigui na 2013.
E promé destinashonnan regular tabata:
Maracaibo (Venezuela)
Valencia (Venezuela)
Despues, e red di ruta a wòrdu ampliá ku:
Panama City (Panamá)
Miami (Estados Unidos)
==Flota==
Aruba Airlines ta operá un flota limitá. Segun dato di 2025–2026, e aerolínea tin solamente un avion aktivo: Airbus A320-200 (aprox. 180 asiento)
Den pasado, e kompania a operá tambe avionnan tipo Airbus A319, Airbus A321-200 i Bombardier CRJ200, pero mayoria di nan no ta aktivo mas den operashon regular.
==Destinashonnan==
Aruba Airlines ta ofrece buelonan charter i, di manera limitá, buelonan regular pa diferente destinashonnan den Karibe, Suramérika i Estados Unidos.
Destinashonnan asociá ku e aerolínea den periodo reciente inkluí:
Curaçao
Bonaire
Medellín (Colombia)
Barranquilla (Colombia)
Georgetown (Guyana)
Miami (Estados Unidos)
Sinembargo, e red di ruta no ta fijo i por varia konsiderablemente. Hopi di e buelonan ta operá riba base di charter òf disponibilidad temporal.
==Dificultadnan i estado aktual==
Durante e periodo di pandemia di COVID-19 i despues, Aruba Airlines a enfrentá varios reto operashonal i finansiero.
E operashonnan a reducí konsiderablemente, i na algun momentonan e flota a keda parka. Aunke e kompania a risibí un Airbus A321-200 na 2021 ku e intenshon di relansamentu, informashon públiko tokante buelonan regular a keda limitá.
Segun fuente reciente, Aruba Airlines ta konta ainda komo e aerolínea di bandera di Aruba i formalmente aktivo, pero e grado di operashon regular por varia i no semper ta kla den dato públiko disponibel.
Organisashon
Aruba Airlines tin su sede na Oranjestad i ta operá for di Aeropuerto Internashonal Reina Beatrix.
Ademas, e kompania a mantené presensia den diferente merkadonan via ofisinan di benta, inkluyendo:
Miami
Curaçao
Bonaire
Venezuela
---------
Segun dato aktual (2025–2026), Aruba Airlines ta operá un flota hopi limitá, konsistiendo principalmente di un solo avion aktivo:
Airbus A320-200 – aproksimadamente 180 asiento
Dato di aviashon independiente ta konfirmá ku e aerolínea tin solamente 1 avion den servisio, ku otro avionnan den pasado ya no ta aktivo òf ta konsiderá komo parte di flota historiko .
Flota anterior
Aruba Airlines a operá e siguiente tiponan di avion den pasado:
Airbus A319-100
Airbus A321-200
Bombardier CRJ200
Piper PA-31 Navajo
Mayoria di e avionnan aki a wòrdu retirá entre 2018 i 2023, indikando un redukshon significativo den kapasidat operashonal.
🌍 Destinashonnan
Aruba Airlines ta ofresé buelonan charter i, di manera limitá, buelonan regular pa destinashonnan den Karibe, Suramérika i Estados Unidos.
Segun informashon mas reciente, e destinashonnan asociá ku e aerolínea inkluí:
Curaçao
Bonaire
Medellín (Colombia)
Barranquilla (Colombia)
Georgetown (Guyana)
Miami (Estados Unidos)
Fuente independiente ta indiká ku Aruba Airlines ta sirbi un kantidat chikí di destinashonnan (±3–8), ku un red di ruta ku por varia segun kondishonnan di merkado .
------------
18/10/25 Aruba Airlines is still operating and is the flag carrier and sole airline of Aruba. It is based at Queen Beatrix International Airport in Oranjestad and provides scheduled and charter services to various destinations across the Caribbean, South America, and the United States.
Operations: Aruba Airlines is currently the only Aruban airline. It offers both scheduled and charter flights, serving as a primary carrier to and from the island.
Headquarters: The airline's corporate headquarters are in Oranjestad, Aruba. Its main maintenance base is in Miami, Florida.
Destinations: It flies to a number of destinations, including cities in the Caribbean, South America (such as Medellin, Colombia, and Georgetown, Guyana), and the United States (such as Miami).
NOTES
'''Aruba Airlines''' (officially Arubaanse Luchtvaart Maatschappij N.V.) ta e aerolínea di bandera y e único aerolínea nashonal di Aruba. Fundá den 2006, Aruba Airlines ta oferé transporte aéreo regular y charter pa pasaheronan pa varias destinashon. Su sede korporativo ta na Oranjestad, Aruba, y su base di mantenemento prinsipal ta na Miami, Florida. Den 2015 e compañías a risibí e Aircraft Operating Certificate (AOC) for di Estados Unidos.[1][2]
== Historia ==
Aruba Airlines a wordo funda na 2006 pa Onno J. de Swart, kien tabata su promé direktor. Den 2010 e a inicia operashon di charter ku un Piper PA-31 Navajo di shete asiento. Su sede operashonal ta na Oranjestad, kaminda e tin su base perto di Aeropuerto Internacional Reina Beatrix. E tin ofisinan di benta na Miami (EEUU), Curaçao, Bonaire, i Venezuela (Maracaibo, Valencia y Maracay).[3]
Na 2011 Aruba Airlines a atraé inversionistanan nobo pa mehorá su flota. Den ougùstùs 2012, e aerolínea risibí su sertifikado di operashon aéreo ekonómiko, y e a introducí dos Airbus A320 na su flota (su promé A320 yegá na Aruba na november 2012).
Su promé ruta regular tabata Aruba → Maracaibo (Venezuela), sigi pa Aruba → Valencia (Venezuela), y mas dilanti Aruba → Panama City (Panamá) i Aruba → Miami (EEUU).
------------
{{Variante|a}}
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Jet Air
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda =
| antesecor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado =
| propietario =
| director ehecutivo =
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Jet Air''' (oficialmente ) ta e aerolínea nacional di
{{Appendix}}
[[:Category:Aviashon]]
[[:Category:Karibe Hulandes]]
-------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Avia Air
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda =
| antesecor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado =
| propietario =
| director ehecutivo =
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Avia Air''' ta un compania aereo di Aruba cu a opera entre .. y november 2003.
Avia Air tabata un aerolinea basá na Aruba.
Avia Air a suspendé su servisio na novèmber 2003 i tabata trahando pa reestructurá su operashonnan bou di protekshon di bankrut. 1]
== Historia ==
Avia Air a kuminsá operashon den zomer di 1994 inicialmente tres Cessna 402B ⁇ (P4-AVA te ku
P4-AVC); e mesun aña a añadí un Embraer Bandeirante (P4-AVD). Pasobra Air Aruba a enfoca mas y mas riba buelonan pa Merka, algun ruta regional por a bira operá. A kuminsá ku servisionan di liña pa Curaçao, Bonaire i e siudatnan Venezolano di Maracaibo, Punto Fijo i Valencia. Na fin di 1995,
a cumpra un di dos Bandeirante P4-AVE).<ref>[http://landewers.net/P4-artikel.pdf 20 jaar Arubaans Luchtvaartuig Register
Arno Landewers]</ref>
Na 13 di mart di 1996 e barku a kai banda di (Venezuela) e Cessna 402B P4-AVB na laman,
cu a mata tur ocho persona den e auto.
E tabata trata di un buelo di linea di Aruba pa Punto Fijo. E piloto a reporta na un otro avion di Avia Problema di aire ku e motor robes, i algun tempu despues cu un candela a kibra. For di investigashon a resulta cu e candela a causa e motor y un parti di a kibra e ala robes di e avion, despues cu e Nort di Las Piedras- Aeropuerto di Punto Fijo - a kai.
Na komienso di 2003, un Short SD.360-200 a kumpra, pero e aparato aki no a wòrdu a drenta servisio. For di mei 2003 no tabatin sèn mas pa paga salario di e personal y operacionnan di vuelo a keda para. Poco despues e lease company Volvo Aero a pidi e motornan di e dos Bandeirantes y finalmente
E departamento di impuesto a konfiská tur e produktonan. E Cessna tambe a keda destruí.
aerodinámiko pa motibu di mantenshon atrasá. Con E shortenan a bira algun e vuelo di entrenamentu a tuma lugá despues di e grupo di invershon IMCA, propietario di Air Exel,
a kumpra un participacion di 50% den Avia Air. Avia Air
lo sigui como AviaExel. E falta di Avia Air a hasi un pèrmit di establesementu definitivo
drecha bo kara. Na òktober 2003 e kompania a a declara su mes na faillite. Poco despues, e 'Short' a bira e doño a rekuperá; tur dos Bandeirantes a keda te ku e zomer di e aña aki riba e
Aeropuerto di Oranjestad ta para y e Cessna 402 P4-AVA ainda ta presente aki.
==Code data==
*[[International Air Transport Association|IATA]] Code: '''3R'''
*[[International Civil Aviation Organization|ICAO]] Code: '''ARB'''
*Callsign: Aviair
==Flota==
*Short 360-200
*Embraer EMB 110 Bandeirante
== Wak tambe ==
* [[Lista di eks-kompania aéreo di Karibe Hulandes]]
{{Appendix}}
NOTES
* Avia Air a cuminsa na 1984 como compania di charter Avia Air Chapter cu tabata activo na Aruba i Corwou.
* in augustus 1987 verscheen het Avia Air toestel met piloot Robby Anjie, 26 jr., ter hoogte van MAcoya, Venezuela. Een tweemotorig vliegtuig Cessna met kenteken N-5351- A van de particuliere chartermaatschappij van de heer Efi Tromp, Avia Air, wordt sinds vrijdagavond op de route van Punto Fjjo (Venezuela) naar de luchthaven van Aruba vermist.
* directie/eignaaar? Efi Tromp.
* HetvliegtuigiseenJetpropAerocommander, een snelle vliegtuig ingericht met de nodige luxe. Avia- Air hoopt met zijn nieuwe aanwinst de Curagaose zakenman nu een nog betere service te verlenen. Avia- Air die in 1980 bij ministriële beschikking toestemming kreeg om samen met twee andere luchttransportmaatschappijen commerciële passagiersvluchten uit te voeren, biedt rechtstreekse vluchten aan naar alle bestemmingen in het Caribisch gebied, Colombia, Venezuela en Suriname. Met dit nieuwe vliegtuig hoopt Avia- Air bij te kunnen dragen aan de economische ontwikkeling van Curagao,<ref>TOEKOMST ANDERS TEKORT AAN GEKWALIFICEERDE KRACHTEN CDM ervaart dat nu al Opleiding vaklieden in metaalsector noodzakelijk. "Amigoe". Curaçao, 24-08-1987, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642489:mpeg21:p003</ref>
* 1994: Avia Air van Efi Tromp is reeds enige tijd doende met plannen om commutervluchten tussen de eilanden te gaan vliegen.
* Avia Air heeft vanaf woensdag een nieuw vliegtuig in bedrijf. Het is een EMB-110, van Braziliaanse makelij, dat 19 passagiers kan vervoeren. Het kan gecharterd worden voor vluchten Aruba - Curagao v.v. en Aruba - Bonaire v.v. Auia Air voert tweemaal daags vluchten uit tussen Aruba en Punto Fijo in Venezuela.<ref>WILLEMSTAD— Avia Air heeft vanaf woensdag een nieuw vliegtuig in bedrijf. Het is een EMB-110, van Braziliaanse makelij, dat 19 passagiers kan vervoeren. Het kan gecharterd worden voor vluchten Aruba – Curagao v.v. en Aruba – Bonaire v.v. Auia Air voert tweemaal daags vluchten uit tussen Aruba en Punto Fijo in Venezuela.. "Amigoe". Curaçao, 12-10-1994, p. 9. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645369:mpeg21:p009</ref>
* Luchtvaartmaatschappij Avia Air die door de regering als nationale luchtvaartmaatschappij *s erkend, heeft plannen °ni met ingang van 1 december aanstaande naar vleugels uit te slaan. **er dag vertrekken twee yiuchten naar Punto Fijo (Venezuela), dirie naar en vier naar öonaire. Avia Air president Ciro Pieters. In 1986 is Avia Air begonnen als chartermaatschappij voor vluchten in de omgeving. In april van dit jaar kreeg Avia Air een vergunning om regelmatige vluchten uit te voeren. De maatschappij heeft vijf vliegtuigen: twee Embriers 110, elk met zestien stoelen en extra ruimte voor de koffers en twee Cessnas, elk met zeven stoelen.<ref>Plannen Avia Air om vleugels uit te slaan. "Amigoe". Curaçao, 28-11-1995, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644874:mpeg21:p007</ref>
* 1995: Het particuliere Avia Air heeft afgelopen vrijdag van minister. Glenbert Croes van Verkeer en Communicatie de vergunning ontvangen om geregelde vluchten uit te voeren. "Wij zijn nu ook een officiële luchtvaartmaatschappij die vluchten uit mag voeren op Bonaire, Curacao, Coro en Las Piedras", zo reageerde Avia Air-president Ciro Pieters vanmorgen desgevraagd. Ook werd vastgesteld dat de luchtvaartmaatschappijen van de twee landen (aruba-NA) elk een bepaald aantal vluchten kan uitvoeren. Dit zijn Aruba- Curacao met 35 vluchten per week, Aruba-Bonaire met 28 Avia Air, dat tot nu toe alleen chartervluchten verzorgde, begint binnen afzienbare tijd met de vluchten op Bonaire, Curacao en de twee Venezolaanse steden Coro en Las Piedras.
* Avia Air kreeg op 28 april van de minister Glenbert Croes van Vervoer en Communicatie een vergunning om geregelde vluchten uit te voeren tussen Cura9ao, Bonaire, Coro, Las Piedras en thuisbasis Aruba. De voorbereidingen betreffen nu voornamelijk de vluchten tussen de ABC-eilanden.
{{Appendix}}
------------------
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Insel Air Aruba
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda =
| antesecor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado =
| propietario =
| director ehecutivo =
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Insel Air Aruba''' tabata un aerolinea y subsidiario di Insel Air, como tambe e aerolinea oficial nacional di Aruba.<ref>[http://curacaochronicle.com/aviation/insel-air-aruba-seeks-u-s-routes/ Insel Air Aruba Seeks U.S. Routes]</ref>
de.wiki:Insel Air Aruba tabata un aerolinea y subsidiario di Insel Air, como tambe e aerolinea oficial nacional di Aruba. [1]
Un investigashon ku a tuma lugá na yanüari 2017 dor di e Inspectie Leefomgeving en Transport di Reino Hulandes a evidensiá defectonan tantu den e kompania mayor Insel Air i Insel Air Aruba, komo tambe den e outoridatnan di aviashon di Kòrsou i Aruba. Komo resultado, un kantidat di avion di e dos kompanianan lo no por bula pa un tempu indeterminá. Insel Air i Insel Air Aruba despues a reduci nan destinashonnan di buelo, ku anteriormente tambe tabata inkluí destinashonnan den Merka i Sur Amerika, pa e islanan ABC i Sint Maarten.<ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Dutch ILT intervenes in Curaçao, Aruba CAAs |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/53584-dutch-ilt-intervenes-in-curaao-aruba-caas ch-aviation.com]}}</ref><ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Insel Air axes bulk of network, retains ABC Islands |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/53989-insel-air-axes-bulk-of-network-retains-abc-islands ch-aviation.com]}}</ref><ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Curaçao's Insel Air looking to dispose of Aruban unit |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/54051-curaaos-insel-air-looking-to-dispose-of-aruban-unit ch-aviation.com]}}</ref><ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Curaçao's Insel Air fends off bankruptcy filing |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/54267-curaaos-insel-air-fends-off-bankruptcy-filing ch-aviation.com]}}</ref>
Insel Air Aruba a stop di opera na 2017 despues di cinco aña. [6]
== Flota ==
For di maart 2017, Insel Air Aruba su flota tabata consisti di ocho avion, di cual ningun ta operacional.<ref>[http://www.ch-aviation.com/portal/aircraft/search?search=1&cha=ISU ch-aviation], abgerufen am 20. März 2017.</ref>
==Wak tambe ==
* [[Lista di eks-kompania aéreo di Karibe Hulandes]]
== Link externo ==
* [https://www.fly-inselair.com/en/ Webpräsenz der Insel Air] (englisch und spanisch)
* [http://www.airliners.net/search/photo.search?airlinesearch=Insel%20Air%20Aruba&distinct_entry=true Fotos] der Insel Air Aruba auf [[Airliners.net]]
{{Appendix}}
-----------------
'''Aruba Flying Club''' tabata un asociacion di piloto amatur na Aruba??
== Historia ==
AFC ta data di ananan 1940. Tabata haci uzo di aeropuerto de Vuyst na San nicolas den bario di juana morto. met hangar
Na 1998 AFC a bira activo atrobe. AFC in 1950 statutair opgricht Vereniging Aruba Flying Club
In 1998 werd de Aruba Flying Club weer actief (welke vanaf de oorlogsjaren tot in de jaren 70 al
had bestaan). Aanvankelijk werd gevlogen met de Cessna 172M P4-BON, in 1992 en 1993 aangevuld
met Cessna 182P P4-GIN en sinds 1998 met een Amerikaans geregistreerde Cessna 172R, de N174AP.<ref>[http://landewers.net/P4-artikel.pdf 20 jaar Arubaans Luchtvaartuig Register
Arno Landewers]</ref>
Eleccion di directiva di AFC
* na 1956 e club tabatin 4 avioneta propio di cual e ultimo adkisicion tabata un stimson. Cu e avionetanan tabata bula y tene competencia y demostracionnan.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-ARUBAANSECOURANT-1956-09/page/n67/mode/2up?q=flying Aruba Flying Club viert eerste vlucht van nieuwe Stimson], Arubaanse Courant (21 september 1956)</ref>
* Aanwijzing: Als leden van de Raad van Beheer van de Aruba Flying Club, de heren: P. A. de Vuyst; Commandant Onderzoekings en Bewakingsdienst op Aruba; H. A. Hessling, Ambtenaar belast met het domein beheer op Aruba
* in 1950 de 100ste vliegbevet uitgereikt =- examens sportvliegr, instrument vlieger en instructur
* De Aruba Flying | Club 'is een bloeiende vereniging. | Het maximum aantal leden dat toegelaten wordt bedraagt statutair vijftig en dat heeft men vrijwel voortdurend. Het aantal brevetten dat in de loop der jaren werd uitge- > reikt loopt in de honderden. De samenwerking tussen A.F.C. en overheid is voortreffelijk en het aantal deskundigen waarover men kan beschikken ruim voldoende. De vloot bestaat uit vier toestellen, waarbij dan nog drie komen, die particulier eigendom van enkele leden zijn. De minimum leeftijdsgrens voor het behalen van een brevet is zeventien jaar. Men moet zich hiertoe eerst aan een strenge medische keuring onderwerpen. Voorschrift i.; dat men een aandeel koopt van driehonderd gulden. Daarna hebben de meeste leerlingen ongeveer 12 uur lessen nodig om dan nog een 25 tot 30 uur solo te vliegen voor zij het brevet kunnen halen. De totale instruktieteksten
belopen dan ongeveer ƒ 500.—. Wie eenmaal het brevet heeft en de nodige proeven hoeft afgelegd mag zelf een vliegtuigje huren, eerst voor vluchten boven het eiland, daarna ook voor tochtjes naar buiten. Voor weekenden komen vooral Curaeao en Bonaire in aanmerking voor langere vakanties Venezuela en andere omliggende landen. Enkele leden, als de heren Riehardson en van der Voort maakten ook veel langer vakantievluchteri (om langs de Venezolaans kust, Trinidad en andere eilanden naar Sint Maarten.<ref>De Aruba Flying Club. "Amigoe di Curacao". Willemstad, 26-10-1957. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000211195:mpeg21:p003</ref>
* Voor velen is het vertrek van de heer Pieter A. de Vuyst ongemerkt voorbij gegaan. Gedurende de tweede wereldoorlog was hij verbindingsmarineofficier en gedurende die tijd begon hij met het plannen voor een particulier vliegvels, dat naar hem genoemd werd. Op 16 juli 1944 werd dit vliegveld geopend dooi de toenmalige Gezaghebber I. Wagemaker. Dat het vliegveld naar hem ge noemd werd, was op voordracht van Aruba Flying Club als waardering voor het vele werk dat hij voor deze club had gedaan. In oktober 1945 kwam de heer de Vuyst in dienst van de Lago en verliet deze op 1 juni j.l. 1956.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010404914:mpeg21:p005|titel=Pieter A. de Vuyst verliet Aruba|werk=[[Amigoe]]|datum=1956-06-18|bezochtdatum=2024-03-12}}</ref>
{{Appendix}}
AFC is een Arubaanse vereniging ter beoefening van de vliegsport, opgericht in 1942 door employes van Lago te San Nicolas. Eerste voorzitter was Pieter A. de Vuijst, waarnaar het sportvliegveld is genoemd.<ref>Hoetink, Encyclopedie van de Nederlandse Antillen, 1969 pag.55</ref>
-----------------
== EZ Air (aanvulling)==
Mester menshoná ku direktor di Medicair Rene Winkel ta alabes direktor di aerolínea EZ Air, pues e kontrato firmá ta ku Winkel i no e aerolínea EZ Air. Esaki ta importante pa menshoná mirando ku den komunidat tin e impreshon ku ta EZ Air ta sòru pa Ambulans Aéreo. “Nos tin kontrato ku e doño pues no e aerolínea mes. Awor a yega e momentu ku e kontrato a vense. Segun e proseso, tur interesado por entregá un petishon pa ehekutá e tarea di Ambulans Aéreo. Boneriano 29-11-2023 titel=Ken ta bai ehekuta air ambulans?|https://awemainta.com/boneriano/
Medicair tambe por bolbe entregá un petishon”, e ta splika. Sinembargo e no ta konfirmá ku vensementu di e kontrato a sosedé entrante yanüari 2024. Tambe e ta sigurá ku e situashon di niun forma ta opstakulisá servisio di Ambulans Aéreo.
Mester menshoná ku ya pa algun luna tin spekulashon tokante e situashon aki. Dòkter Frans komo direktor di FM den un rueda di prensa anterior a konfirmá ku Ministerio na Hulanda ke pa ehekutá buelonan di Ambulans Aéreo ku avionnan registrá na Hulanda. Tur esaki por konsiderá komo opstákulo pa proveodornan lokal.
BONERIANO a tuma kontakto ku Rene Winkel tokante e situashon aki i e ta splika ku e no ta deseá na amplia masha mirando ku FM ainda ta un kliente.
“Echo sí ta ku FM algun tempu atras a saka un asina yamá ‘tender’ pa buska un operadó pa ambulans aéreo ku lo trese avionnan ku registrashon PH, esta di Hulanda. Es mas FM lo ta basta leu pa bira un operador di aerolínea. No ta eksistí Ambulans Aéreo, ta eksistí pèrmit pa ehekutá buelo ‘ airline operator certificate’ (AOC). Di aki ta haña un provishon riba e pèrmit pa Ambulans Aéreo pasombra ta buelo komersial i ku nan lo bula bou di e reglanan Europeo, EASA”, e ta splika.
Winkel ta agregá ku nan tambe a lesa ku FM ke bin ku avion di Ambulans eléktriko, pero tambe
mester bisa ku e teknologia aki no ta asina leu ainda.
“No ta eksistí avion eléktriko ainda ku por bula e rutanan aki, i dado kaso ku bin ku avionnan
asina mes, mester pasa den hinter un prosedura pa nan wòrdu sertifiká pa departamentonan
konserní manera Curacao Civil Aviation Authority (CCAA) Y ILT holanda , Esei ta nifiká ku por dura
añanan promé ku por bai usa avionnan eléktriko pa transporte di pashènt.”
Importansia di Ambulans Aéreo
Esaki ta un avion privá spesialmente adaptá pa duna sosten médiko na pashèntnan durante transporte. Un dòkter, paramediko òf ekipo di dòkternan altamente kualifiká lo biaha ku su pashènt pa atendé e pashènt te ora e yega e aeropuerto destiná i por transportá e pashènt na un manera sigur te su kas òf pa un hòspital den e pais. E Ambulans Aéreo lógikamente ta karga tur e ekipo i e remedinan nesesario durante e buelo.
{{Appendix}}
-----------------------------
__NOINDEX__
8hks0yl0tshpkazoe8zefr87b0ilnkq
199529
199528
2026-08-04T18:56:53Z
Caribiana
8320
199529
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
* Nieuw: [[Avia Air]] - [[Insel Air Aruba]] - [[Aruba Airlines]] - [[Aruba Flying Club]] . [[SLM]] - [[Jetair Caribbean]] - [[Buelo 980 di ALM]] - [[Margareth Abraham]]
* Aanvullen: [[Z Air]]
---------------
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Aruba Airlines
| pais = {{ABW}}
| logo =
| imagen = Aruba Airlines Airbus A320-232 (P4-AAA) at Miami International Airport.jpg
| descripcion = Airbus A320-232 (P4-AAA) aterisando na Aeropuerto Internacional Miami
| funda = [[31 di yanüari|31 di januari]] [[2006]]
| antecesor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado = Onno J. de Swart
| sede = Wayaca 6B, Aruba
| propietario = Seastar Holding NV
| director ehecutivo = Esteban Vallés
| pais = {{ABW}}
| sector = transporte
| industria = aviacion
| website = https://www.arubaairlines.com/
}}
'''Aruba Airlines''' (oficialmente '''Arubaanse Luchtvaart Maatschappij N.V.''') ta e aerolinea di bandera y e unico aerolinea nacional di [[Aruba]]. Funda na 2006, e compania ta ofrece transporte aereo pa pasahero, tanto servicio regular como charter, pa varios destinacion den Caribe, [[Sur Amérika|Sur America]] y [[Estadonan Uni di Amérika|Merca]].
Aruba Airlines su sede ta na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]], Aruba, cerca di [[Aeropuerto Internacional Reina Beatrix]], mientras su base principal pa mantenemento ta situa na [[Miami]], [[Florida]]. Na 2015, e aerolinea a ricibi un ''Aircraft Operating Certificate'' (AOC) for di Merca.
== Historia ==
Aruba Airlines a wordo funda na 2006 door di Onno J. de Swart, kende tabata su prome director.<ref>{{Cite web|url=http://curacaochronicle.com/aviation/press-release-settlement-between-aruba-airlines-and-de-swart/|title=Press release: Settlement between Aruba Airlines and de Swart|date=2017-06-16}}</ref>
E aerolinea a cuminsa operacionnan di charter na 2010 cu un avion chikito tipo Piper PA-31 Navajo di shete asiento.<ref name="caribseek">{{citeer web|url=http://news.caribseek.com/index.php/caribbean-islands-news/aruba-news/the-morning-news-aruba-news/item/30639-aruba-airlines-welcomes-their-first-airbus-320|titel=Aruba Airlines welcomes their first Airbus 320|archiefurl=https://web.archive.org/web/20130627074832/http://news.caribseek.com/index.php/caribbean-islands-news/aruba-news/the-morning-news-aruba-news/item/30639-aruba-airlines-welcomes-their-first-airbus-320|archiefdatum=2013-06-27}}</ref> Den e prome añanan, e compania a concentra riba desaroyo di su structura operacional y di mercado.
Na 2011, inversionistanan nobo a bin aden, loke a permití expansion di e flota.<ref name="caribseek"/> Na augustus 2012, e aerolinea a haya su certificado di operacion aéreo economico.<ref>{{Cite web|url=http://www.curacaochronicle.com/region/minister-otmar-oduber-signs-economic-aoc-for-aruba-airlines/|title=Minister Otmar Oduber signs economic AOC for Aruba Airlines|access-date=|archive-url=https://web.archive.org/web/20171115201613/http://curacaochronicle.com/region/minister-otmar-oduber-signs-economic-aoc-for-aruba-airlines/|archive-date=2017-11-15|url-status=dead}}</ref>
Durante e mesun periodo, Aruba Airlines a introduci avionnan tipo Airbus A320, cu e prome avion a yega Aruba na novèmber 2012. E vuelonan charter a cuminsa na final di 2012, mientras cu operacionnan regular a inicia dia 31 di maart 2013.
E prome destinacionnan regular tabata [[Maracaibo]] y [[Valencia]] na [[Venezuela]]. Despues, e red di ruta a wordo amplia cu [[Siudad di Panama|Panama City]] ([[Panama]]) y [[Miami]] (Merca).<ref>{{cite web|url=http://www.routesonline.com/news/29/breaking-news/203643/aruba-airlines-begins-operation-to-maracaibo-panama-city-from-june-2013/|title=Aruba Airlines Begins Operation to Maracaibo / Panama City from June 2013|publisher=Routesonline|accessdate=|archive-date=2013-11-13 |archive-url=https://web.archive.org/web/20131113214128/http://www.routesonline.com/news/29/breaking-news/203643/aruba-airlines-begins-operation-to-maracaibo-panama-city-from-june-2013/|url-status=dead}}</ref> Na december 2019 a lansa servicio nonstop nobo for di Aruba pa [[Barranquilla]] y [[Medellin]].<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2020-02-04/page/n3/mode/1up?q=aruba+airlines Aeropuerto di Aruha: Cantidad di pasahero a aumenta den 2019], Bon Dia Aruba (4 di februari 2020)</ref>
Durante e periodo di [[pandemia di COVID-19]] y despues, Aruba Airlines a enfrenta varios reto operacional y financiero. E operacionnan a reduci considerablemente, pero Aruba Airlines a persisti memey di e limitacionnan, incluyendo e prohibicion di vuelo pa [[Venezuela]], impone pa gobierno di Aruba.<ref>[https://www.bes-reporter.com/news/aviation-travel/59494/aruba-airlines-latest-dutch-caribbean-carrier-to-hit-financial-turbulence-over-venezuela-crisis Aruba Airlines Latest Dutch Caribbean Carrier to Hit Financial Turbulence over Venezuela Crisis], bes-reporter.com (7 di april 2019)</ref><ref>[https://arubanews.ca/aruba-extends-90-day-flight-ban-with-venezuela-impacting-tourism-and-trade/ Aruba Extends 90-Day Flight Ban with Venezuela, Impacting Tourism and Trade], arubanews.ca (16 di februari 2026)</ref> E prohibicion a keda na vigor te 1 di augustus 2026.<ref>[https://www.noticiacla.com/news/38930 Frontera aereo cu Venezuela ta oficialmente habri, pero ainda no tin buelo comercial], NoticiaCla (3 di augustus 2026)</ref>
==Flota y red di conexion==
Aruba Airlines ta opera un flota limita. Segun dato di 2025–2026, e aerolinea tin solamente un avion activo: Airbus A320-200 (aprox. 180 asiento).<ref name="spotters">[https://www.planespotters.net/airline/Aruba-Airlines Aruba Airlines Fleet Details and History], planespotters.net</ref><ref>{{cite journal |title=Global Airline Guide 2025 - Aruba Airlines |journal=Airliner World |date=september 2025 |page=50}}</ref>
Den pasado, e compania a opera tambe avionnan di tipo Airbus A319-200, Airbus A320-200, Airbus A321-200 y Bombardier CRJ200.<ref name="spotters"/>
Na 2026, e siguiente destinacionnan ta forma parti di e red di conexion di e aerolinea:<ref>[https://www.arubaairlines.com/ Aruba Airlines], arubaairlines.com</ref>
*Corsou
*[[Boneiru|Boneiro]]
*[[Medellín]] (Colombia)
*Barranquilla (Colombia)
*[[Georgetown]] (Guyana)
*Miami (Merca)
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =|titulo=}}
{{References}}
}}
[[:Kategoria:Aviashon]]
[[:Kategoria:Aruba]]
---------------
E sede principal ta na Oranjestad na Aruba, cual ta e centro di operacion principal, y e aerolinea a habri un oficina nobo na [[Aeropuerto Internacional Reina Beatrix]]. E tin tambe ofisina di benta na Miami, Curaçao, Bonaire i na Maracaibo, Valencia i Maracay.<ref name="arubaair-offices">{{cite web|url=http://www.arubaairlines.com/#contactus|title=Aruba Airlines - Contact Us|accessdate=2015-04-21 }}</ref>
Na kuminsamentu di 2011 e kompania a atrae inversionista nobo, ku ta kondusí na e mehoracion di e flota. E compania a risibí un Sertifikado di Operashon di aerolínea ekonómiko na ougùstùs di 2012. E aerolinea ta haya dos avion Airbus A320, e prome di nan a yega Aruba na november di 2012. E avion a kuminsá bula buelonan charter for di Aruba na fin di 2012 i e operashonnan programá a kuminsá e siguiente aña. Su promé destinashon tabata Maracaibo, Venezuela i despues Valencia, Venezuela. Despues riba 5 di yüli di e aña ei nan a inaugurá e buelonan pa Panama City, Panama. Y finalmente Miami, Merca.
Flota y Destinashonnan
{| class="wikitable sortable"
! Tipo di Avion !! Modelo !! Kantidat !! Kabina !! Asiento !! Registrashon
|-
| Airbus || A320-200 || 1 || Ekonomiko || ~180 || P4-AAF [4]
|-
| Airbus || A321-200 || 1 || Ekonomiko/“Premium” || ~178 || (vhe model, [5])
|-
| Bombardier || CRJ200 || 1 || Ekonomiko || ~52 || P4-CRA [6]
|}
== Destinashonnan selectá ==
{| class="wikitable sortable"
! Ruta !! País/Región !! Estado
|-
| Aruba ↔ Miami !! EEUU !! Activo (charter/regular) [3]
|-
| Aruba ↔ Maracaibo !! Venezuela !! Introdi (2012) [3]
|-
| Aruba ↔ Valencia !! Venezuela !! Introdi (2012) [3]
|-
| Aruba ↔ Panama City !! Panamá !! Introdi (5 Julio) [3]
|}
== Dificultadnan i Estado Actual ==
Durante e kriis di COVID-19 y problemanan operashonal, Aruba Airlines a enfrenta varios reto. Pa ehempel: su flota a keda parká, i datos reciente ta mustra ku e aerolínea no ta tene vuelos normales kuendo; por ehempel, un sitio pa seguimiento di vuelos ta nifiká kantidat “0” destinashon pa Aruba Airlines. [7]
Den marzo 2021 Aruba Airlines a risibí su promé A321-200 (P4-AAI) pa possibilitá un relansa, pero no ta klaro si e aerolínea actualmente ta operando vuelos regulares.[8]
E situashon ta kompleho: aunke e sitio ofisial y rekursonan ta indiká ku e aerolínea ta “active” [9], e falta di voli actual y klaridat publikashonal ta kreá duda.
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1359309649|titulo=ALM Flight 980}}
{{References}}
}}
[[:Kategoria:Aviashon]]
[[:Kategoria:Aruba]]
Historia
Aruba Airlines a wòrdu fundá na 2006 dor di Onno J. de Swart, kende tabata su promé direktor.[1]
E aerolínea a kuminsá operashonnan di charter na 2010 ku un avion chikí tipo Piper PA-31 Navajo di shete asiento. Na e promé añanan, e kompania a konsentrá riba desaroyo di su struktura operashonal i di merkado.
Na 2011, inversionistanan nobo a bin aden, loke a permití ekspanshon di e flota. Na ougùstùs 2012, e aerolínea a haña su sertifikado di operashon aéreo ekonómiko.
Durante e mesun periodo, Aruba Airlines a introdusí avionnan tipo Airbus A320, ku e promé avion a yega Aruba na novèmber 2012. E buelonan charter a kuminsá na final di 2012, miéntras ku operashonnan regular a sigui na 2013.
E promé destinashonnan regular tabata:
Maracaibo (Venezuela)
Valencia (Venezuela)
Despues, e red di ruta a wòrdu ampliá ku:
Panama City (Panamá)
Miami (Estados Unidos)
==Flota==
Aruba Airlines ta operá un flota limitá. Segun dato di 2025–2026, e aerolínea tin solamente un avion aktivo: Airbus A320-200 (aprox. 180 asiento)
Den pasado, e kompania a operá tambe avionnan tipo Airbus A319, Airbus A321-200 i Bombardier CRJ200, pero mayoria di nan no ta aktivo mas den operashon regular.
==Destinashonnan==
Aruba Airlines ta ofrece buelonan charter i, di manera limitá, buelonan regular pa diferente destinashonnan den Karibe, Suramérika i Estados Unidos.
Destinashonnan asociá ku e aerolínea den periodo reciente inkluí:
Curaçao
Bonaire
Medellín (Colombia)
Barranquilla (Colombia)
Georgetown (Guyana)
Miami (Estados Unidos)
Sinembargo, e red di ruta no ta fijo i por varia konsiderablemente. Hopi di e buelonan ta operá riba base di charter òf disponibilidad temporal.
==Dificultadnan i estado aktual==
Durante e periodo di pandemia di COVID-19 i despues, Aruba Airlines a enfrentá varios reto operashonal i finansiero.
E operashonnan a reducí konsiderablemente, i na algun momentonan e flota a keda parka. Aunke e kompania a risibí un Airbus A321-200 na 2021 ku e intenshon di relansamentu, informashon públiko tokante buelonan regular a keda limitá.
Segun fuente reciente, Aruba Airlines ta konta ainda komo e aerolínea di bandera di Aruba i formalmente aktivo, pero e grado di operashon regular por varia i no semper ta kla den dato públiko disponibel.
Organisashon
Aruba Airlines tin su sede na Oranjestad i ta operá for di Aeropuerto Internashonal Reina Beatrix.
Ademas, e kompania a mantené presensia den diferente merkadonan via ofisinan di benta, inkluyendo:
Miami
Curaçao
Bonaire
Venezuela
---------
Segun dato aktual (2025–2026), Aruba Airlines ta operá un flota hopi limitá, konsistiendo principalmente di un solo avion aktivo:
Airbus A320-200 – aproksimadamente 180 asiento
Dato di aviashon independiente ta konfirmá ku e aerolínea tin solamente 1 avion den servisio, ku otro avionnan den pasado ya no ta aktivo òf ta konsiderá komo parte di flota historiko .
Flota anterior
Aruba Airlines a operá e siguiente tiponan di avion den pasado:
Airbus A319-100
Airbus A321-200
Bombardier CRJ200
Piper PA-31 Navajo
Mayoria di e avionnan aki a wòrdu retirá entre 2018 i 2023, indikando un redukshon significativo den kapasidat operashonal.
🌍 Destinashonnan
Aruba Airlines ta ofresé buelonan charter i, di manera limitá, buelonan regular pa destinashonnan den Karibe, Suramérika i Estados Unidos.
Segun informashon mas reciente, e destinashonnan asociá ku e aerolínea inkluí:
Curaçao
Bonaire
Medellín (Colombia)
Barranquilla (Colombia)
Georgetown (Guyana)
Miami (Estados Unidos)
Fuente independiente ta indiká ku Aruba Airlines ta sirbi un kantidat chikí di destinashonnan (±3–8), ku un red di ruta ku por varia segun kondishonnan di merkado .
------------
18/10/25 Aruba Airlines is still operating and is the flag carrier and sole airline of Aruba. It is based at Queen Beatrix International Airport in Oranjestad and provides scheduled and charter services to various destinations across the Caribbean, South America, and the United States.
Operations: Aruba Airlines is currently the only Aruban airline. It offers both scheduled and charter flights, serving as a primary carrier to and from the island.
Headquarters: The airline's corporate headquarters are in Oranjestad, Aruba. Its main maintenance base is in Miami, Florida.
Destinations: It flies to a number of destinations, including cities in the Caribbean, South America (such as Medellin, Colombia, and Georgetown, Guyana), and the United States (such as Miami).
NOTES
'''Aruba Airlines''' (officially Arubaanse Luchtvaart Maatschappij N.V.) ta e aerolínea di bandera y e único aerolínea nashonal di Aruba. Fundá den 2006, Aruba Airlines ta oferé transporte aéreo regular y charter pa pasaheronan pa varias destinashon. Su sede korporativo ta na Oranjestad, Aruba, y su base di mantenemento prinsipal ta na Miami, Florida. Den 2015 e compañías a risibí e Aircraft Operating Certificate (AOC) for di Estados Unidos.[1][2]
== Historia ==
Aruba Airlines a wordo funda na 2006 pa Onno J. de Swart, kien tabata su promé direktor. Den 2010 e a inicia operashon di charter ku un Piper PA-31 Navajo di shete asiento. Su sede operashonal ta na Oranjestad, kaminda e tin su base perto di Aeropuerto Internacional Reina Beatrix. E tin ofisinan di benta na Miami (EEUU), Curaçao, Bonaire, i Venezuela (Maracaibo, Valencia y Maracay).[3]
Na 2011 Aruba Airlines a atraé inversionistanan nobo pa mehorá su flota. Den ougùstùs 2012, e aerolínea risibí su sertifikado di operashon aéreo ekonómiko, y e a introducí dos Airbus A320 na su flota (su promé A320 yegá na Aruba na november 2012).
Su promé ruta regular tabata Aruba → Maracaibo (Venezuela), sigi pa Aruba → Valencia (Venezuela), y mas dilanti Aruba → Panama City (Panamá) i Aruba → Miami (EEUU).
------------
{{Variante|a}}
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Jet Air
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda =
| antesecor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado =
| propietario =
| director ehecutivo =
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Jet Air''' (oficialmente ) ta e aerolínea nacional di
{{Appendix}}
[[:Category:Aviashon]]
[[:Category:Karibe Hulandes]]
-------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Avia Air
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda =
| antesecor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado =
| propietario =
| director ehecutivo =
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Avia Air''' ta un compania aereo di Aruba cu a opera entre .. y november 2003.
Avia Air tabata un aerolinea basá na Aruba.
Avia Air a suspendé su servisio na novèmber 2003 i tabata trahando pa reestructurá su operashonnan bou di protekshon di bankrut. 1]
== Historia ==
Avia Air a kuminsá operashon den zomer di 1994 inicialmente tres Cessna 402B ⁇ (P4-AVA te ku
P4-AVC); e mesun aña a añadí un Embraer Bandeirante (P4-AVD). Pasobra Air Aruba a enfoca mas y mas riba buelonan pa Merka, algun ruta regional por a bira operá. A kuminsá ku servisionan di liña pa Curaçao, Bonaire i e siudatnan Venezolano di Maracaibo, Punto Fijo i Valencia. Na fin di 1995,
a cumpra un di dos Bandeirante P4-AVE).<ref>[http://landewers.net/P4-artikel.pdf 20 jaar Arubaans Luchtvaartuig Register
Arno Landewers]</ref>
Na 13 di mart di 1996 e barku a kai banda di (Venezuela) e Cessna 402B P4-AVB na laman,
cu a mata tur ocho persona den e auto.
E tabata trata di un buelo di linea di Aruba pa Punto Fijo. E piloto a reporta na un otro avion di Avia Problema di aire ku e motor robes, i algun tempu despues cu un candela a kibra. For di investigashon a resulta cu e candela a causa e motor y un parti di a kibra e ala robes di e avion, despues cu e Nort di Las Piedras- Aeropuerto di Punto Fijo - a kai.
Na komienso di 2003, un Short SD.360-200 a kumpra, pero e aparato aki no a wòrdu a drenta servisio. For di mei 2003 no tabatin sèn mas pa paga salario di e personal y operacionnan di vuelo a keda para. Poco despues e lease company Volvo Aero a pidi e motornan di e dos Bandeirantes y finalmente
E departamento di impuesto a konfiská tur e produktonan. E Cessna tambe a keda destruí.
aerodinámiko pa motibu di mantenshon atrasá. Con E shortenan a bira algun e vuelo di entrenamentu a tuma lugá despues di e grupo di invershon IMCA, propietario di Air Exel,
a kumpra un participacion di 50% den Avia Air. Avia Air
lo sigui como AviaExel. E falta di Avia Air a hasi un pèrmit di establesementu definitivo
drecha bo kara. Na òktober 2003 e kompania a a declara su mes na faillite. Poco despues, e 'Short' a bira e doño a rekuperá; tur dos Bandeirantes a keda te ku e zomer di e aña aki riba e
Aeropuerto di Oranjestad ta para y e Cessna 402 P4-AVA ainda ta presente aki.
==Code data==
*[[International Air Transport Association|IATA]] Code: '''3R'''
*[[International Civil Aviation Organization|ICAO]] Code: '''ARB'''
*Callsign: Aviair
==Flota==
*Short 360-200
*Embraer EMB 110 Bandeirante
== Wak tambe ==
* [[Lista di eks-kompania aéreo di Karibe Hulandes]]
{{Appendix}}
NOTES
* Avia Air a cuminsa na 1984 como compania di charter Avia Air Chapter cu tabata activo na Aruba i Corwou.
* in augustus 1987 verscheen het Avia Air toestel met piloot Robby Anjie, 26 jr., ter hoogte van MAcoya, Venezuela. Een tweemotorig vliegtuig Cessna met kenteken N-5351- A van de particuliere chartermaatschappij van de heer Efi Tromp, Avia Air, wordt sinds vrijdagavond op de route van Punto Fjjo (Venezuela) naar de luchthaven van Aruba vermist.
* directie/eignaaar? Efi Tromp.
* HetvliegtuigiseenJetpropAerocommander, een snelle vliegtuig ingericht met de nodige luxe. Avia- Air hoopt met zijn nieuwe aanwinst de Curagaose zakenman nu een nog betere service te verlenen. Avia- Air die in 1980 bij ministriële beschikking toestemming kreeg om samen met twee andere luchttransportmaatschappijen commerciële passagiersvluchten uit te voeren, biedt rechtstreekse vluchten aan naar alle bestemmingen in het Caribisch gebied, Colombia, Venezuela en Suriname. Met dit nieuwe vliegtuig hoopt Avia- Air bij te kunnen dragen aan de economische ontwikkeling van Curagao,<ref>TOEKOMST ANDERS TEKORT AAN GEKWALIFICEERDE KRACHTEN CDM ervaart dat nu al Opleiding vaklieden in metaalsector noodzakelijk. "Amigoe". Curaçao, 24-08-1987, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642489:mpeg21:p003</ref>
* 1994: Avia Air van Efi Tromp is reeds enige tijd doende met plannen om commutervluchten tussen de eilanden te gaan vliegen.
* Avia Air heeft vanaf woensdag een nieuw vliegtuig in bedrijf. Het is een EMB-110, van Braziliaanse makelij, dat 19 passagiers kan vervoeren. Het kan gecharterd worden voor vluchten Aruba - Curagao v.v. en Aruba - Bonaire v.v. Auia Air voert tweemaal daags vluchten uit tussen Aruba en Punto Fijo in Venezuela.<ref>WILLEMSTAD— Avia Air heeft vanaf woensdag een nieuw vliegtuig in bedrijf. Het is een EMB-110, van Braziliaanse makelij, dat 19 passagiers kan vervoeren. Het kan gecharterd worden voor vluchten Aruba – Curagao v.v. en Aruba – Bonaire v.v. Auia Air voert tweemaal daags vluchten uit tussen Aruba en Punto Fijo in Venezuela.. "Amigoe". Curaçao, 12-10-1994, p. 9. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645369:mpeg21:p009</ref>
* Luchtvaartmaatschappij Avia Air die door de regering als nationale luchtvaartmaatschappij *s erkend, heeft plannen °ni met ingang van 1 december aanstaande naar vleugels uit te slaan. **er dag vertrekken twee yiuchten naar Punto Fijo (Venezuela), dirie naar en vier naar öonaire. Avia Air president Ciro Pieters. In 1986 is Avia Air begonnen als chartermaatschappij voor vluchten in de omgeving. In april van dit jaar kreeg Avia Air een vergunning om regelmatige vluchten uit te voeren. De maatschappij heeft vijf vliegtuigen: twee Embriers 110, elk met zestien stoelen en extra ruimte voor de koffers en twee Cessnas, elk met zeven stoelen.<ref>Plannen Avia Air om vleugels uit te slaan. "Amigoe". Curaçao, 28-11-1995, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644874:mpeg21:p007</ref>
* 1995: Het particuliere Avia Air heeft afgelopen vrijdag van minister. Glenbert Croes van Verkeer en Communicatie de vergunning ontvangen om geregelde vluchten uit te voeren. "Wij zijn nu ook een officiële luchtvaartmaatschappij die vluchten uit mag voeren op Bonaire, Curacao, Coro en Las Piedras", zo reageerde Avia Air-president Ciro Pieters vanmorgen desgevraagd. Ook werd vastgesteld dat de luchtvaartmaatschappijen van de twee landen (aruba-NA) elk een bepaald aantal vluchten kan uitvoeren. Dit zijn Aruba- Curacao met 35 vluchten per week, Aruba-Bonaire met 28 Avia Air, dat tot nu toe alleen chartervluchten verzorgde, begint binnen afzienbare tijd met de vluchten op Bonaire, Curacao en de twee Venezolaanse steden Coro en Las Piedras.
* Avia Air kreeg op 28 april van de minister Glenbert Croes van Vervoer en Communicatie een vergunning om geregelde vluchten uit te voeren tussen Cura9ao, Bonaire, Coro, Las Piedras en thuisbasis Aruba. De voorbereidingen betreffen nu voornamelijk de vluchten tussen de ABC-eilanden.
{{Appendix}}
------------------
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Insel Air Aruba
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda =
| antesecor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado =
| propietario =
| director ehecutivo =
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Insel Air Aruba''' tabata un aerolinea y subsidiario di Insel Air, como tambe e aerolinea oficial nacional di Aruba.<ref>[http://curacaochronicle.com/aviation/insel-air-aruba-seeks-u-s-routes/ Insel Air Aruba Seeks U.S. Routes]</ref>
de.wiki:Insel Air Aruba tabata un aerolinea y subsidiario di Insel Air, como tambe e aerolinea oficial nacional di Aruba. [1]
Un investigashon ku a tuma lugá na yanüari 2017 dor di e Inspectie Leefomgeving en Transport di Reino Hulandes a evidensiá defectonan tantu den e kompania mayor Insel Air i Insel Air Aruba, komo tambe den e outoridatnan di aviashon di Kòrsou i Aruba. Komo resultado, un kantidat di avion di e dos kompanianan lo no por bula pa un tempu indeterminá. Insel Air i Insel Air Aruba despues a reduci nan destinashonnan di buelo, ku anteriormente tambe tabata inkluí destinashonnan den Merka i Sur Amerika, pa e islanan ABC i Sint Maarten.<ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Dutch ILT intervenes in Curaçao, Aruba CAAs |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/53584-dutch-ilt-intervenes-in-curaao-aruba-caas ch-aviation.com]}}</ref><ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Insel Air axes bulk of network, retains ABC Islands |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/53989-insel-air-axes-bulk-of-network-retains-abc-islands ch-aviation.com]}}</ref><ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Curaçao's Insel Air looking to dispose of Aruban unit |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/54051-curaaos-insel-air-looking-to-dispose-of-aruban-unit ch-aviation.com]}}</ref><ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Curaçao's Insel Air fends off bankruptcy filing |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/54267-curaaos-insel-air-fends-off-bankruptcy-filing ch-aviation.com]}}</ref>
Insel Air Aruba a stop di opera na 2017 despues di cinco aña. [6]
== Flota ==
For di maart 2017, Insel Air Aruba su flota tabata consisti di ocho avion, di cual ningun ta operacional.<ref>[http://www.ch-aviation.com/portal/aircraft/search?search=1&cha=ISU ch-aviation], abgerufen am 20. März 2017.</ref>
==Wak tambe ==
* [[Lista di eks-kompania aéreo di Karibe Hulandes]]
== Link externo ==
* [https://www.fly-inselair.com/en/ Webpräsenz der Insel Air] (englisch und spanisch)
* [http://www.airliners.net/search/photo.search?airlinesearch=Insel%20Air%20Aruba&distinct_entry=true Fotos] der Insel Air Aruba auf [[Airliners.net]]
{{Appendix}}
-----------------
'''Aruba Flying Club''' tabata un asociacion di piloto amatur na Aruba??
== Historia ==
AFC ta data di ananan 1940. Tabata haci uzo di aeropuerto de Vuyst na San nicolas den bario di juana morto. met hangar
Na 1998 AFC a bira activo atrobe. AFC in 1950 statutair opgricht Vereniging Aruba Flying Club
In 1998 werd de Aruba Flying Club weer actief (welke vanaf de oorlogsjaren tot in de jaren 70 al
had bestaan). Aanvankelijk werd gevlogen met de Cessna 172M P4-BON, in 1992 en 1993 aangevuld
met Cessna 182P P4-GIN en sinds 1998 met een Amerikaans geregistreerde Cessna 172R, de N174AP.<ref>[http://landewers.net/P4-artikel.pdf 20 jaar Arubaans Luchtvaartuig Register
Arno Landewers]</ref>
Eleccion di directiva di AFC
* na 1956 e club tabatin 4 avioneta propio di cual e ultimo adkisicion tabata un stimson. Cu e avionetanan tabata bula y tene competencia y demostracionnan.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-ARUBAANSECOURANT-1956-09/page/n67/mode/2up?q=flying Aruba Flying Club viert eerste vlucht van nieuwe Stimson], Arubaanse Courant (21 september 1956)</ref>
* Aanwijzing: Als leden van de Raad van Beheer van de Aruba Flying Club, de heren: P. A. de Vuyst; Commandant Onderzoekings en Bewakingsdienst op Aruba; H. A. Hessling, Ambtenaar belast met het domein beheer op Aruba
* in 1950 de 100ste vliegbevet uitgereikt =- examens sportvliegr, instrument vlieger en instructur
* De Aruba Flying | Club 'is een bloeiende vereniging. | Het maximum aantal leden dat toegelaten wordt bedraagt statutair vijftig en dat heeft men vrijwel voortdurend. Het aantal brevetten dat in de loop der jaren werd uitge- > reikt loopt in de honderden. De samenwerking tussen A.F.C. en overheid is voortreffelijk en het aantal deskundigen waarover men kan beschikken ruim voldoende. De vloot bestaat uit vier toestellen, waarbij dan nog drie komen, die particulier eigendom van enkele leden zijn. De minimum leeftijdsgrens voor het behalen van een brevet is zeventien jaar. Men moet zich hiertoe eerst aan een strenge medische keuring onderwerpen. Voorschrift i.; dat men een aandeel koopt van driehonderd gulden. Daarna hebben de meeste leerlingen ongeveer 12 uur lessen nodig om dan nog een 25 tot 30 uur solo te vliegen voor zij het brevet kunnen halen. De totale instruktieteksten
belopen dan ongeveer ƒ 500.—. Wie eenmaal het brevet heeft en de nodige proeven hoeft afgelegd mag zelf een vliegtuigje huren, eerst voor vluchten boven het eiland, daarna ook voor tochtjes naar buiten. Voor weekenden komen vooral Curaeao en Bonaire in aanmerking voor langere vakanties Venezuela en andere omliggende landen. Enkele leden, als de heren Riehardson en van der Voort maakten ook veel langer vakantievluchteri (om langs de Venezolaans kust, Trinidad en andere eilanden naar Sint Maarten.<ref>De Aruba Flying Club. "Amigoe di Curacao". Willemstad, 26-10-1957. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000211195:mpeg21:p003</ref>
* Voor velen is het vertrek van de heer Pieter A. de Vuyst ongemerkt voorbij gegaan. Gedurende de tweede wereldoorlog was hij verbindingsmarineofficier en gedurende die tijd begon hij met het plannen voor een particulier vliegvels, dat naar hem genoemd werd. Op 16 juli 1944 werd dit vliegveld geopend dooi de toenmalige Gezaghebber I. Wagemaker. Dat het vliegveld naar hem ge noemd werd, was op voordracht van Aruba Flying Club als waardering voor het vele werk dat hij voor deze club had gedaan. In oktober 1945 kwam de heer de Vuyst in dienst van de Lago en verliet deze op 1 juni j.l. 1956.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010404914:mpeg21:p005|titel=Pieter A. de Vuyst verliet Aruba|werk=[[Amigoe]]|datum=1956-06-18|bezochtdatum=2024-03-12}}</ref>
{{Appendix}}
AFC is een Arubaanse vereniging ter beoefening van de vliegsport, opgericht in 1942 door employes van Lago te San Nicolas. Eerste voorzitter was Pieter A. de Vuijst, waarnaar het sportvliegveld is genoemd.<ref>Hoetink, Encyclopedie van de Nederlandse Antillen, 1969 pag.55</ref>
-----------------
== EZ Air (aanvulling)==
Mester menshoná ku direktor di Medicair Rene Winkel ta alabes direktor di aerolínea EZ Air, pues e kontrato firmá ta ku Winkel i no e aerolínea EZ Air. Esaki ta importante pa menshoná mirando ku den komunidat tin e impreshon ku ta EZ Air ta sòru pa Ambulans Aéreo. “Nos tin kontrato ku e doño pues no e aerolínea mes. Awor a yega e momentu ku e kontrato a vense. Segun e proseso, tur interesado por entregá un petishon pa ehekutá e tarea di Ambulans Aéreo. Boneriano 29-11-2023 titel=Ken ta bai ehekuta air ambulans?|https://awemainta.com/boneriano/
Medicair tambe por bolbe entregá un petishon”, e ta splika. Sinembargo e no ta konfirmá ku vensementu di e kontrato a sosedé entrante yanüari 2024. Tambe e ta sigurá ku e situashon di niun forma ta opstakulisá servisio di Ambulans Aéreo.
Mester menshoná ku ya pa algun luna tin spekulashon tokante e situashon aki. Dòkter Frans komo direktor di FM den un rueda di prensa anterior a konfirmá ku Ministerio na Hulanda ke pa ehekutá buelonan di Ambulans Aéreo ku avionnan registrá na Hulanda. Tur esaki por konsiderá komo opstákulo pa proveodornan lokal.
BONERIANO a tuma kontakto ku Rene Winkel tokante e situashon aki i e ta splika ku e no ta deseá na amplia masha mirando ku FM ainda ta un kliente.
“Echo sí ta ku FM algun tempu atras a saka un asina yamá ‘tender’ pa buska un operadó pa ambulans aéreo ku lo trese avionnan ku registrashon PH, esta di Hulanda. Es mas FM lo ta basta leu pa bira un operador di aerolínea. No ta eksistí Ambulans Aéreo, ta eksistí pèrmit pa ehekutá buelo ‘ airline operator certificate’ (AOC). Di aki ta haña un provishon riba e pèrmit pa Ambulans Aéreo pasombra ta buelo komersial i ku nan lo bula bou di e reglanan Europeo, EASA”, e ta splika.
Winkel ta agregá ku nan tambe a lesa ku FM ke bin ku avion di Ambulans eléktriko, pero tambe
mester bisa ku e teknologia aki no ta asina leu ainda.
“No ta eksistí avion eléktriko ainda ku por bula e rutanan aki, i dado kaso ku bin ku avionnan
asina mes, mester pasa den hinter un prosedura pa nan wòrdu sertifiká pa departamentonan
konserní manera Curacao Civil Aviation Authority (CCAA) Y ILT holanda , Esei ta nifiká ku por dura
añanan promé ku por bai usa avionnan eléktriko pa transporte di pashènt.”
Importansia di Ambulans Aéreo
Esaki ta un avion privá spesialmente adaptá pa duna sosten médiko na pashèntnan durante transporte. Un dòkter, paramediko òf ekipo di dòkternan altamente kualifiká lo biaha ku su pashènt pa atendé e pashènt te ora e yega e aeropuerto destiná i por transportá e pashènt na un manera sigur te su kas òf pa un hòspital den e pais. E Ambulans Aéreo lógikamente ta karga tur e ekipo i e remedinan nesesario durante e buelo.
{{Appendix}}
-----------------------------
__NOINDEX__
tkrk8kioom90aczsrcyo6bcnfypg4bd
199530
199529
2026-08-04T19:00:47Z
Caribiana
8320
199530
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
* Nieuw: [[Avia Air]] - [[Insel Air Aruba]] - [[Aruba Airlines]] - [[Aruba Flying Club]] . [[SLM]] - [[Jetair Caribbean]] - [[Buelo 980 di ALM]] - [[Margareth Abraham]]
* Aanvullen: [[Z Air]]
---------------
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Aruba Airlines
| pais = {{ABW}}
| logo =
| imagen = Aruba Airlines Airbus A320-232 (P4-AAA) at Miami International Airport.jpg
| descripcion = Airbus A320-232 (P4-AAA) aterisando na Aeropuerto Internacional Miami
| funda = [[31 di yanüari|31 di januari]] [[2006]]
| antecesor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado = Onno J. de Swart
| sede = Wayaca 6B, Aruba
| propietario = Seastar Holding NV
| director ehecutivo = Esteban Vallés
| pais = {{ABW}}
| sector = transporte
| industria = aviacion
| website = https://www.arubaairlines.com/
}}
'''Aruba Airlines''' (oficialmente '''Arubaanse Luchtvaart Maatschappij N.V.''') ta e aerolinea di bandera y e unico aerolinea nacional di [[Aruba]]. Funda na 2006, e compania ta ofrece transporte aereo pa pasahero, tanto servicio regular como charter, pa varios destinacion den Caribe, [[Sur Amérika|Sur America]] y [[Estadonan Uni di Amérika|Merca]].
Aruba Airlines su sede ta na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]], Aruba, cerca di [[Aeropuerto Internacional Reina Beatrix]], mientras su base principal pa mantenemento ta situa na [[Miami]], [[Florida]]. Na 2015, e aerolinea a ricibi un ''Aircraft Operating Certificate'' (AOC) for di Merca.
== Historia ==
Aruba Airlines a wordo funda na 2006 door di Onno J. de Swart, kende tabata su prome director.<ref>{{Cite web|url=http://curacaochronicle.com/aviation/press-release-settlement-between-aruba-airlines-and-de-swart/|title=Press release: Settlement between Aruba Airlines and de Swart|date=2017-06-16}}</ref>
E aerolinea a cuminsa operacionnan di charter na 2010 cu un avion chikito tipo Piper PA-31 Navajo di shete asiento.<ref name="caribseek">{{citeer web|url=http://news.caribseek.com/index.php/caribbean-islands-news/aruba-news/the-morning-news-aruba-news/item/30639-aruba-airlines-welcomes-their-first-airbus-320|titel=Aruba Airlines welcomes their first Airbus 320|archiefurl=https://web.archive.org/web/20130627074832/http://news.caribseek.com/index.php/caribbean-islands-news/aruba-news/the-morning-news-aruba-news/item/30639-aruba-airlines-welcomes-their-first-airbus-320|archiefdatum=2013-06-27}}</ref> Den e prome añanan, e compania a concentra riba desaroyo di su structura operacional y di mercado.
Na 2011, inversionistanan nobo a bin aden, loke a permití expansion di e flota.<ref name="caribseek"/> Na augustus 2012, e aerolinea a haya su certificado di operacion aéreo economico.<ref>{{Cite web|url=http://www.curacaochronicle.com/region/minister-otmar-oduber-signs-economic-aoc-for-aruba-airlines/|title=Minister Otmar Oduber signs economic AOC for Aruba Airlines|access-date=|archive-url=https://web.archive.org/web/20171115201613/http://curacaochronicle.com/region/minister-otmar-oduber-signs-economic-aoc-for-aruba-airlines/|archive-date=2017-11-15|url-status=dead}}</ref>
Durante e mesun periodo, Aruba Airlines a introduci avionnan tipo Airbus A320, cu e prome avion a yega Aruba na novèmber 2012. E vuelonan charter a cuminsa na final di 2012, mientras cu operacionnan regular a inicia dia 31 di maart 2013.
E prome destinacionnan regular tabata [[Maracaibo]] y [[Valencia]] na [[Venezuela]]. Despues, e red di ruta a wordo amplia cu [[Siudad di Panama|Panama City]] ([[Panama]]) y [[Miami]] (Merca).<ref>{{cite web|url=http://www.routesonline.com/news/29/breaking-news/203643/aruba-airlines-begins-operation-to-maracaibo-panama-city-from-june-2013/|title=Aruba Airlines Begins Operation to Maracaibo / Panama City from June 2013|publisher=Routesonline|accessdate=|archive-date=2013-11-13 |archive-url=https://web.archive.org/web/20131113214128/http://www.routesonline.com/news/29/breaking-news/203643/aruba-airlines-begins-operation-to-maracaibo-panama-city-from-june-2013/|url-status=dead}}</ref> Na december 2019 a lansa servicio nonstop nobo for di Aruba pa [[Barranquilla]] y [[Medellin]].<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2020-02-04/page/n3/mode/1up?q=aruba+airlines Aeropuerto di Aruha: Cantidad di pasahero a aumenta den 2019], Bon Dia Aruba (4 di februari 2020)</ref>
Durante e periodo di [[pandemia di COVID-19]] y despues, Aruba Airlines a enfrenta varios reto operacional y financiero. E operacionnan a reduci considerablemente, pero Aruba Airlines a persisti memey di e limitacionnan, incluyendo e prohibicion di vuelo pa [[Venezuela]], impone pa gobierno di Aruba<ref>[https://www.bes-reporter.com/news/aviation-travel/59494/aruba-airlines-latest-dutch-caribbean-carrier-to-hit-financial-turbulence-over-venezuela-crisis Aruba Airlines Latest Dutch Caribbean Carrier to Hit Financial Turbulence over Venezuela Crisis], bes-reporter.com (7 di april 2019)</ref><ref>[https://arubanews.ca/aruba-extends-90-day-flight-ban-with-venezuela-impacting-tourism-and-trade/ Aruba Extends 90-Day Flight Ban with Venezuela, Impacting Tourism and Trade], arubanews.ca (16 di februari 2026)</ref> y cual a wordo extende multiple bes te 1 di augustus 2026.<ref>[https://www.noticiacla.com/news/38930 Frontera aereo cu Venezuela ta oficialmente habri, pero ainda no tin buelo comercial], NoticiaCla (3 di augustus 2026)</ref>
==Flota y red di conexion==
Aruba Airlines ta opera un flota limita. Segun dato di 2025–2026, e aerolinea tin solamente un avion activo: Airbus A320-200 (aprox. 180 asiento).<ref name="spotters">[https://www.planespotters.net/airline/Aruba-Airlines Aruba Airlines Fleet Details and History], planespotters.net</ref><ref>{{cite journal |title=Global Airline Guide 2025 - Aruba Airlines |journal=Airliner World |date=september 2025 |page=50}}</ref>
Den pasado, e compania a opera tambe avionnan di tipo Airbus A319-200, Airbus A320-200, Airbus A321-200 y Bombardier CRJ200.<ref name="spotters"/>
Na 2026, e siguiente destinacionnan ta forma parti di e red di conexion di e aerolinea:<ref>[https://www.arubaairlines.com/ Aruba Airlines], arubaairlines.com</ref>
*Corsou
*[[Boneiru|Boneiro]]
*[[Medellín]] (Colombia)
*Barranquilla (Colombia)
*[[Georgetown]] (Guyana)
*Miami (Merca)
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =|titulo=}}
{{References}}
}}
[[:Kategoria:Aviashon]]
[[:Kategoria:Aruba]]
---------------
E sede principal ta na Oranjestad na Aruba, cual ta e centro di operacion principal, y e aerolinea a habri un oficina nobo na [[Aeropuerto Internacional Reina Beatrix]]. E tin tambe ofisina di benta na Miami, Curaçao, Bonaire i na Maracaibo, Valencia i Maracay.<ref name="arubaair-offices">{{cite web|url=http://www.arubaairlines.com/#contactus|title=Aruba Airlines - Contact Us|accessdate=2015-04-21 }}</ref>
Na kuminsamentu di 2011 e kompania a atrae inversionista nobo, ku ta kondusí na e mehoracion di e flota. E compania a risibí un Sertifikado di Operashon di aerolínea ekonómiko na ougùstùs di 2012. E aerolinea ta haya dos avion Airbus A320, e prome di nan a yega Aruba na november di 2012. E avion a kuminsá bula buelonan charter for di Aruba na fin di 2012 i e operashonnan programá a kuminsá e siguiente aña. Su promé destinashon tabata Maracaibo, Venezuela i despues Valencia, Venezuela. Despues riba 5 di yüli di e aña ei nan a inaugurá e buelonan pa Panama City, Panama. Y finalmente Miami, Merca.
Flota y Destinashonnan
{| class="wikitable sortable"
! Tipo di Avion !! Modelo !! Kantidat !! Kabina !! Asiento !! Registrashon
|-
| Airbus || A320-200 || 1 || Ekonomiko || ~180 || P4-AAF [4]
|-
| Airbus || A321-200 || 1 || Ekonomiko/“Premium” || ~178 || (vhe model, [5])
|-
| Bombardier || CRJ200 || 1 || Ekonomiko || ~52 || P4-CRA [6]
|}
== Destinashonnan selectá ==
{| class="wikitable sortable"
! Ruta !! País/Región !! Estado
|-
| Aruba ↔ Miami !! EEUU !! Activo (charter/regular) [3]
|-
| Aruba ↔ Maracaibo !! Venezuela !! Introdi (2012) [3]
|-
| Aruba ↔ Valencia !! Venezuela !! Introdi (2012) [3]
|-
| Aruba ↔ Panama City !! Panamá !! Introdi (5 Julio) [3]
|}
== Dificultadnan i Estado Actual ==
Durante e kriis di COVID-19 y problemanan operashonal, Aruba Airlines a enfrenta varios reto. Pa ehempel: su flota a keda parká, i datos reciente ta mustra ku e aerolínea no ta tene vuelos normales kuendo; por ehempel, un sitio pa seguimiento di vuelos ta nifiká kantidat “0” destinashon pa Aruba Airlines. [7]
Den marzo 2021 Aruba Airlines a risibí su promé A321-200 (P4-AAI) pa possibilitá un relansa, pero no ta klaro si e aerolínea actualmente ta operando vuelos regulares.[8]
E situashon ta kompleho: aunke e sitio ofisial y rekursonan ta indiká ku e aerolínea ta “active” [9], e falta di voli actual y klaridat publikashonal ta kreá duda.
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1359309649|titulo=ALM Flight 980}}
{{References}}
}}
[[:Kategoria:Aviashon]]
[[:Kategoria:Aruba]]
Historia
Aruba Airlines a wòrdu fundá na 2006 dor di Onno J. de Swart, kende tabata su promé direktor.[1]
E aerolínea a kuminsá operashonnan di charter na 2010 ku un avion chikí tipo Piper PA-31 Navajo di shete asiento. Na e promé añanan, e kompania a konsentrá riba desaroyo di su struktura operashonal i di merkado.
Na 2011, inversionistanan nobo a bin aden, loke a permití ekspanshon di e flota. Na ougùstùs 2012, e aerolínea a haña su sertifikado di operashon aéreo ekonómiko.
Durante e mesun periodo, Aruba Airlines a introdusí avionnan tipo Airbus A320, ku e promé avion a yega Aruba na novèmber 2012. E buelonan charter a kuminsá na final di 2012, miéntras ku operashonnan regular a sigui na 2013.
E promé destinashonnan regular tabata:
Maracaibo (Venezuela)
Valencia (Venezuela)
Despues, e red di ruta a wòrdu ampliá ku:
Panama City (Panamá)
Miami (Estados Unidos)
==Flota==
Aruba Airlines ta operá un flota limitá. Segun dato di 2025–2026, e aerolínea tin solamente un avion aktivo: Airbus A320-200 (aprox. 180 asiento)
Den pasado, e kompania a operá tambe avionnan tipo Airbus A319, Airbus A321-200 i Bombardier CRJ200, pero mayoria di nan no ta aktivo mas den operashon regular.
==Destinashonnan==
Aruba Airlines ta ofrece buelonan charter i, di manera limitá, buelonan regular pa diferente destinashonnan den Karibe, Suramérika i Estados Unidos.
Destinashonnan asociá ku e aerolínea den periodo reciente inkluí:
Curaçao
Bonaire
Medellín (Colombia)
Barranquilla (Colombia)
Georgetown (Guyana)
Miami (Estados Unidos)
Sinembargo, e red di ruta no ta fijo i por varia konsiderablemente. Hopi di e buelonan ta operá riba base di charter òf disponibilidad temporal.
==Dificultadnan i estado aktual==
Durante e periodo di pandemia di COVID-19 i despues, Aruba Airlines a enfrentá varios reto operashonal i finansiero.
E operashonnan a reducí konsiderablemente, i na algun momentonan e flota a keda parka. Aunke e kompania a risibí un Airbus A321-200 na 2021 ku e intenshon di relansamentu, informashon públiko tokante buelonan regular a keda limitá.
Segun fuente reciente, Aruba Airlines ta konta ainda komo e aerolínea di bandera di Aruba i formalmente aktivo, pero e grado di operashon regular por varia i no semper ta kla den dato públiko disponibel.
Organisashon
Aruba Airlines tin su sede na Oranjestad i ta operá for di Aeropuerto Internashonal Reina Beatrix.
Ademas, e kompania a mantené presensia den diferente merkadonan via ofisinan di benta, inkluyendo:
Miami
Curaçao
Bonaire
Venezuela
---------
Segun dato aktual (2025–2026), Aruba Airlines ta operá un flota hopi limitá, konsistiendo principalmente di un solo avion aktivo:
Airbus A320-200 – aproksimadamente 180 asiento
Dato di aviashon independiente ta konfirmá ku e aerolínea tin solamente 1 avion den servisio, ku otro avionnan den pasado ya no ta aktivo òf ta konsiderá komo parte di flota historiko .
Flota anterior
Aruba Airlines a operá e siguiente tiponan di avion den pasado:
Airbus A319-100
Airbus A321-200
Bombardier CRJ200
Piper PA-31 Navajo
Mayoria di e avionnan aki a wòrdu retirá entre 2018 i 2023, indikando un redukshon significativo den kapasidat operashonal.
🌍 Destinashonnan
Aruba Airlines ta ofresé buelonan charter i, di manera limitá, buelonan regular pa destinashonnan den Karibe, Suramérika i Estados Unidos.
Segun informashon mas reciente, e destinashonnan asociá ku e aerolínea inkluí:
Curaçao
Bonaire
Medellín (Colombia)
Barranquilla (Colombia)
Georgetown (Guyana)
Miami (Estados Unidos)
Fuente independiente ta indiká ku Aruba Airlines ta sirbi un kantidat chikí di destinashonnan (±3–8), ku un red di ruta ku por varia segun kondishonnan di merkado .
------------
18/10/25 Aruba Airlines is still operating and is the flag carrier and sole airline of Aruba. It is based at Queen Beatrix International Airport in Oranjestad and provides scheduled and charter services to various destinations across the Caribbean, South America, and the United States.
Operations: Aruba Airlines is currently the only Aruban airline. It offers both scheduled and charter flights, serving as a primary carrier to and from the island.
Headquarters: The airline's corporate headquarters are in Oranjestad, Aruba. Its main maintenance base is in Miami, Florida.
Destinations: It flies to a number of destinations, including cities in the Caribbean, South America (such as Medellin, Colombia, and Georgetown, Guyana), and the United States (such as Miami).
NOTES
'''Aruba Airlines''' (officially Arubaanse Luchtvaart Maatschappij N.V.) ta e aerolínea di bandera y e único aerolínea nashonal di Aruba. Fundá den 2006, Aruba Airlines ta oferé transporte aéreo regular y charter pa pasaheronan pa varias destinashon. Su sede korporativo ta na Oranjestad, Aruba, y su base di mantenemento prinsipal ta na Miami, Florida. Den 2015 e compañías a risibí e Aircraft Operating Certificate (AOC) for di Estados Unidos.[1][2]
== Historia ==
Aruba Airlines a wordo funda na 2006 pa Onno J. de Swart, kien tabata su promé direktor. Den 2010 e a inicia operashon di charter ku un Piper PA-31 Navajo di shete asiento. Su sede operashonal ta na Oranjestad, kaminda e tin su base perto di Aeropuerto Internacional Reina Beatrix. E tin ofisinan di benta na Miami (EEUU), Curaçao, Bonaire, i Venezuela (Maracaibo, Valencia y Maracay).[3]
Na 2011 Aruba Airlines a atraé inversionistanan nobo pa mehorá su flota. Den ougùstùs 2012, e aerolínea risibí su sertifikado di operashon aéreo ekonómiko, y e a introducí dos Airbus A320 na su flota (su promé A320 yegá na Aruba na november 2012).
Su promé ruta regular tabata Aruba → Maracaibo (Venezuela), sigi pa Aruba → Valencia (Venezuela), y mas dilanti Aruba → Panama City (Panamá) i Aruba → Miami (EEUU).
------------
{{Variante|a}}
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Jet Air
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda =
| antesecor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado =
| propietario =
| director ehecutivo =
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Jet Air''' (oficialmente ) ta e aerolínea nacional di
{{Appendix}}
[[:Category:Aviashon]]
[[:Category:Karibe Hulandes]]
-------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Avia Air
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda =
| antesecor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado =
| propietario =
| director ehecutivo =
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Avia Air''' ta un compania aereo di Aruba cu a opera entre .. y november 2003.
Avia Air tabata un aerolinea basá na Aruba.
Avia Air a suspendé su servisio na novèmber 2003 i tabata trahando pa reestructurá su operashonnan bou di protekshon di bankrut. 1]
== Historia ==
Avia Air a kuminsá operashon den zomer di 1994 inicialmente tres Cessna 402B ⁇ (P4-AVA te ku
P4-AVC); e mesun aña a añadí un Embraer Bandeirante (P4-AVD). Pasobra Air Aruba a enfoca mas y mas riba buelonan pa Merka, algun ruta regional por a bira operá. A kuminsá ku servisionan di liña pa Curaçao, Bonaire i e siudatnan Venezolano di Maracaibo, Punto Fijo i Valencia. Na fin di 1995,
a cumpra un di dos Bandeirante P4-AVE).<ref>[http://landewers.net/P4-artikel.pdf 20 jaar Arubaans Luchtvaartuig Register
Arno Landewers]</ref>
Na 13 di mart di 1996 e barku a kai banda di (Venezuela) e Cessna 402B P4-AVB na laman,
cu a mata tur ocho persona den e auto.
E tabata trata di un buelo di linea di Aruba pa Punto Fijo. E piloto a reporta na un otro avion di Avia Problema di aire ku e motor robes, i algun tempu despues cu un candela a kibra. For di investigashon a resulta cu e candela a causa e motor y un parti di a kibra e ala robes di e avion, despues cu e Nort di Las Piedras- Aeropuerto di Punto Fijo - a kai.
Na komienso di 2003, un Short SD.360-200 a kumpra, pero e aparato aki no a wòrdu a drenta servisio. For di mei 2003 no tabatin sèn mas pa paga salario di e personal y operacionnan di vuelo a keda para. Poco despues e lease company Volvo Aero a pidi e motornan di e dos Bandeirantes y finalmente
E departamento di impuesto a konfiská tur e produktonan. E Cessna tambe a keda destruí.
aerodinámiko pa motibu di mantenshon atrasá. Con E shortenan a bira algun e vuelo di entrenamentu a tuma lugá despues di e grupo di invershon IMCA, propietario di Air Exel,
a kumpra un participacion di 50% den Avia Air. Avia Air
lo sigui como AviaExel. E falta di Avia Air a hasi un pèrmit di establesementu definitivo
drecha bo kara. Na òktober 2003 e kompania a a declara su mes na faillite. Poco despues, e 'Short' a bira e doño a rekuperá; tur dos Bandeirantes a keda te ku e zomer di e aña aki riba e
Aeropuerto di Oranjestad ta para y e Cessna 402 P4-AVA ainda ta presente aki.
==Code data==
*[[International Air Transport Association|IATA]] Code: '''3R'''
*[[International Civil Aviation Organization|ICAO]] Code: '''ARB'''
*Callsign: Aviair
==Flota==
*Short 360-200
*Embraer EMB 110 Bandeirante
== Wak tambe ==
* [[Lista di eks-kompania aéreo di Karibe Hulandes]]
{{Appendix}}
NOTES
* Avia Air a cuminsa na 1984 como compania di charter Avia Air Chapter cu tabata activo na Aruba i Corwou.
* in augustus 1987 verscheen het Avia Air toestel met piloot Robby Anjie, 26 jr., ter hoogte van MAcoya, Venezuela. Een tweemotorig vliegtuig Cessna met kenteken N-5351- A van de particuliere chartermaatschappij van de heer Efi Tromp, Avia Air, wordt sinds vrijdagavond op de route van Punto Fjjo (Venezuela) naar de luchthaven van Aruba vermist.
* directie/eignaaar? Efi Tromp.
* HetvliegtuigiseenJetpropAerocommander, een snelle vliegtuig ingericht met de nodige luxe. Avia- Air hoopt met zijn nieuwe aanwinst de Curagaose zakenman nu een nog betere service te verlenen. Avia- Air die in 1980 bij ministriële beschikking toestemming kreeg om samen met twee andere luchttransportmaatschappijen commerciële passagiersvluchten uit te voeren, biedt rechtstreekse vluchten aan naar alle bestemmingen in het Caribisch gebied, Colombia, Venezuela en Suriname. Met dit nieuwe vliegtuig hoopt Avia- Air bij te kunnen dragen aan de economische ontwikkeling van Curagao,<ref>TOEKOMST ANDERS TEKORT AAN GEKWALIFICEERDE KRACHTEN CDM ervaart dat nu al Opleiding vaklieden in metaalsector noodzakelijk. "Amigoe". Curaçao, 24-08-1987, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642489:mpeg21:p003</ref>
* 1994: Avia Air van Efi Tromp is reeds enige tijd doende met plannen om commutervluchten tussen de eilanden te gaan vliegen.
* Avia Air heeft vanaf woensdag een nieuw vliegtuig in bedrijf. Het is een EMB-110, van Braziliaanse makelij, dat 19 passagiers kan vervoeren. Het kan gecharterd worden voor vluchten Aruba - Curagao v.v. en Aruba - Bonaire v.v. Auia Air voert tweemaal daags vluchten uit tussen Aruba en Punto Fijo in Venezuela.<ref>WILLEMSTAD— Avia Air heeft vanaf woensdag een nieuw vliegtuig in bedrijf. Het is een EMB-110, van Braziliaanse makelij, dat 19 passagiers kan vervoeren. Het kan gecharterd worden voor vluchten Aruba – Curagao v.v. en Aruba – Bonaire v.v. Auia Air voert tweemaal daags vluchten uit tussen Aruba en Punto Fijo in Venezuela.. "Amigoe". Curaçao, 12-10-1994, p. 9. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645369:mpeg21:p009</ref>
* Luchtvaartmaatschappij Avia Air die door de regering als nationale luchtvaartmaatschappij *s erkend, heeft plannen °ni met ingang van 1 december aanstaande naar vleugels uit te slaan. **er dag vertrekken twee yiuchten naar Punto Fijo (Venezuela), dirie naar en vier naar öonaire. Avia Air president Ciro Pieters. In 1986 is Avia Air begonnen als chartermaatschappij voor vluchten in de omgeving. In april van dit jaar kreeg Avia Air een vergunning om regelmatige vluchten uit te voeren. De maatschappij heeft vijf vliegtuigen: twee Embriers 110, elk met zestien stoelen en extra ruimte voor de koffers en twee Cessnas, elk met zeven stoelen.<ref>Plannen Avia Air om vleugels uit te slaan. "Amigoe". Curaçao, 28-11-1995, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644874:mpeg21:p007</ref>
* 1995: Het particuliere Avia Air heeft afgelopen vrijdag van minister. Glenbert Croes van Verkeer en Communicatie de vergunning ontvangen om geregelde vluchten uit te voeren. "Wij zijn nu ook een officiële luchtvaartmaatschappij die vluchten uit mag voeren op Bonaire, Curacao, Coro en Las Piedras", zo reageerde Avia Air-president Ciro Pieters vanmorgen desgevraagd. Ook werd vastgesteld dat de luchtvaartmaatschappijen van de twee landen (aruba-NA) elk een bepaald aantal vluchten kan uitvoeren. Dit zijn Aruba- Curacao met 35 vluchten per week, Aruba-Bonaire met 28 Avia Air, dat tot nu toe alleen chartervluchten verzorgde, begint binnen afzienbare tijd met de vluchten op Bonaire, Curacao en de twee Venezolaanse steden Coro en Las Piedras.
* Avia Air kreeg op 28 april van de minister Glenbert Croes van Vervoer en Communicatie een vergunning om geregelde vluchten uit te voeren tussen Cura9ao, Bonaire, Coro, Las Piedras en thuisbasis Aruba. De voorbereidingen betreffen nu voornamelijk de vluchten tussen de ABC-eilanden.
{{Appendix}}
------------------
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Insel Air Aruba
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda =
| antesecor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado =
| propietario =
| director ehecutivo =
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Insel Air Aruba''' tabata un aerolinea y subsidiario di Insel Air, como tambe e aerolinea oficial nacional di Aruba.<ref>[http://curacaochronicle.com/aviation/insel-air-aruba-seeks-u-s-routes/ Insel Air Aruba Seeks U.S. Routes]</ref>
de.wiki:Insel Air Aruba tabata un aerolinea y subsidiario di Insel Air, como tambe e aerolinea oficial nacional di Aruba. [1]
Un investigashon ku a tuma lugá na yanüari 2017 dor di e Inspectie Leefomgeving en Transport di Reino Hulandes a evidensiá defectonan tantu den e kompania mayor Insel Air i Insel Air Aruba, komo tambe den e outoridatnan di aviashon di Kòrsou i Aruba. Komo resultado, un kantidat di avion di e dos kompanianan lo no por bula pa un tempu indeterminá. Insel Air i Insel Air Aruba despues a reduci nan destinashonnan di buelo, ku anteriormente tambe tabata inkluí destinashonnan den Merka i Sur Amerika, pa e islanan ABC i Sint Maarten.<ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Dutch ILT intervenes in Curaçao, Aruba CAAs |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/53584-dutch-ilt-intervenes-in-curaao-aruba-caas ch-aviation.com]}}</ref><ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Insel Air axes bulk of network, retains ABC Islands |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/53989-insel-air-axes-bulk-of-network-retains-abc-islands ch-aviation.com]}}</ref><ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Curaçao's Insel Air looking to dispose of Aruban unit |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/54051-curaaos-insel-air-looking-to-dispose-of-aruban-unit ch-aviation.com]}}</ref><ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Curaçao's Insel Air fends off bankruptcy filing |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/54267-curaaos-insel-air-fends-off-bankruptcy-filing ch-aviation.com]}}</ref>
Insel Air Aruba a stop di opera na 2017 despues di cinco aña. [6]
== Flota ==
For di maart 2017, Insel Air Aruba su flota tabata consisti di ocho avion, di cual ningun ta operacional.<ref>[http://www.ch-aviation.com/portal/aircraft/search?search=1&cha=ISU ch-aviation], abgerufen am 20. März 2017.</ref>
==Wak tambe ==
* [[Lista di eks-kompania aéreo di Karibe Hulandes]]
== Link externo ==
* [https://www.fly-inselair.com/en/ Webpräsenz der Insel Air] (englisch und spanisch)
* [http://www.airliners.net/search/photo.search?airlinesearch=Insel%20Air%20Aruba&distinct_entry=true Fotos] der Insel Air Aruba auf [[Airliners.net]]
{{Appendix}}
-----------------
'''Aruba Flying Club''' tabata un asociacion di piloto amatur na Aruba??
== Historia ==
AFC ta data di ananan 1940. Tabata haci uzo di aeropuerto de Vuyst na San nicolas den bario di juana morto. met hangar
Na 1998 AFC a bira activo atrobe. AFC in 1950 statutair opgricht Vereniging Aruba Flying Club
In 1998 werd de Aruba Flying Club weer actief (welke vanaf de oorlogsjaren tot in de jaren 70 al
had bestaan). Aanvankelijk werd gevlogen met de Cessna 172M P4-BON, in 1992 en 1993 aangevuld
met Cessna 182P P4-GIN en sinds 1998 met een Amerikaans geregistreerde Cessna 172R, de N174AP.<ref>[http://landewers.net/P4-artikel.pdf 20 jaar Arubaans Luchtvaartuig Register
Arno Landewers]</ref>
Eleccion di directiva di AFC
* na 1956 e club tabatin 4 avioneta propio di cual e ultimo adkisicion tabata un stimson. Cu e avionetanan tabata bula y tene competencia y demostracionnan.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-ARUBAANSECOURANT-1956-09/page/n67/mode/2up?q=flying Aruba Flying Club viert eerste vlucht van nieuwe Stimson], Arubaanse Courant (21 september 1956)</ref>
* Aanwijzing: Als leden van de Raad van Beheer van de Aruba Flying Club, de heren: P. A. de Vuyst; Commandant Onderzoekings en Bewakingsdienst op Aruba; H. A. Hessling, Ambtenaar belast met het domein beheer op Aruba
* in 1950 de 100ste vliegbevet uitgereikt =- examens sportvliegr, instrument vlieger en instructur
* De Aruba Flying | Club 'is een bloeiende vereniging. | Het maximum aantal leden dat toegelaten wordt bedraagt statutair vijftig en dat heeft men vrijwel voortdurend. Het aantal brevetten dat in de loop der jaren werd uitge- > reikt loopt in de honderden. De samenwerking tussen A.F.C. en overheid is voortreffelijk en het aantal deskundigen waarover men kan beschikken ruim voldoende. De vloot bestaat uit vier toestellen, waarbij dan nog drie komen, die particulier eigendom van enkele leden zijn. De minimum leeftijdsgrens voor het behalen van een brevet is zeventien jaar. Men moet zich hiertoe eerst aan een strenge medische keuring onderwerpen. Voorschrift i.; dat men een aandeel koopt van driehonderd gulden. Daarna hebben de meeste leerlingen ongeveer 12 uur lessen nodig om dan nog een 25 tot 30 uur solo te vliegen voor zij het brevet kunnen halen. De totale instruktieteksten
belopen dan ongeveer ƒ 500.—. Wie eenmaal het brevet heeft en de nodige proeven hoeft afgelegd mag zelf een vliegtuigje huren, eerst voor vluchten boven het eiland, daarna ook voor tochtjes naar buiten. Voor weekenden komen vooral Curaeao en Bonaire in aanmerking voor langere vakanties Venezuela en andere omliggende landen. Enkele leden, als de heren Riehardson en van der Voort maakten ook veel langer vakantievluchteri (om langs de Venezolaans kust, Trinidad en andere eilanden naar Sint Maarten.<ref>De Aruba Flying Club. "Amigoe di Curacao". Willemstad, 26-10-1957. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000211195:mpeg21:p003</ref>
* Voor velen is het vertrek van de heer Pieter A. de Vuyst ongemerkt voorbij gegaan. Gedurende de tweede wereldoorlog was hij verbindingsmarineofficier en gedurende die tijd begon hij met het plannen voor een particulier vliegvels, dat naar hem genoemd werd. Op 16 juli 1944 werd dit vliegveld geopend dooi de toenmalige Gezaghebber I. Wagemaker. Dat het vliegveld naar hem ge noemd werd, was op voordracht van Aruba Flying Club als waardering voor het vele werk dat hij voor deze club had gedaan. In oktober 1945 kwam de heer de Vuyst in dienst van de Lago en verliet deze op 1 juni j.l. 1956.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010404914:mpeg21:p005|titel=Pieter A. de Vuyst verliet Aruba|werk=[[Amigoe]]|datum=1956-06-18|bezochtdatum=2024-03-12}}</ref>
{{Appendix}}
AFC is een Arubaanse vereniging ter beoefening van de vliegsport, opgericht in 1942 door employes van Lago te San Nicolas. Eerste voorzitter was Pieter A. de Vuijst, waarnaar het sportvliegveld is genoemd.<ref>Hoetink, Encyclopedie van de Nederlandse Antillen, 1969 pag.55</ref>
-----------------
== EZ Air (aanvulling)==
Mester menshoná ku direktor di Medicair Rene Winkel ta alabes direktor di aerolínea EZ Air, pues e kontrato firmá ta ku Winkel i no e aerolínea EZ Air. Esaki ta importante pa menshoná mirando ku den komunidat tin e impreshon ku ta EZ Air ta sòru pa Ambulans Aéreo. “Nos tin kontrato ku e doño pues no e aerolínea mes. Awor a yega e momentu ku e kontrato a vense. Segun e proseso, tur interesado por entregá un petishon pa ehekutá e tarea di Ambulans Aéreo. Boneriano 29-11-2023 titel=Ken ta bai ehekuta air ambulans?|https://awemainta.com/boneriano/
Medicair tambe por bolbe entregá un petishon”, e ta splika. Sinembargo e no ta konfirmá ku vensementu di e kontrato a sosedé entrante yanüari 2024. Tambe e ta sigurá ku e situashon di niun forma ta opstakulisá servisio di Ambulans Aéreo.
Mester menshoná ku ya pa algun luna tin spekulashon tokante e situashon aki. Dòkter Frans komo direktor di FM den un rueda di prensa anterior a konfirmá ku Ministerio na Hulanda ke pa ehekutá buelonan di Ambulans Aéreo ku avionnan registrá na Hulanda. Tur esaki por konsiderá komo opstákulo pa proveodornan lokal.
BONERIANO a tuma kontakto ku Rene Winkel tokante e situashon aki i e ta splika ku e no ta deseá na amplia masha mirando ku FM ainda ta un kliente.
“Echo sí ta ku FM algun tempu atras a saka un asina yamá ‘tender’ pa buska un operadó pa ambulans aéreo ku lo trese avionnan ku registrashon PH, esta di Hulanda. Es mas FM lo ta basta leu pa bira un operador di aerolínea. No ta eksistí Ambulans Aéreo, ta eksistí pèrmit pa ehekutá buelo ‘ airline operator certificate’ (AOC). Di aki ta haña un provishon riba e pèrmit pa Ambulans Aéreo pasombra ta buelo komersial i ku nan lo bula bou di e reglanan Europeo, EASA”, e ta splika.
Winkel ta agregá ku nan tambe a lesa ku FM ke bin ku avion di Ambulans eléktriko, pero tambe
mester bisa ku e teknologia aki no ta asina leu ainda.
“No ta eksistí avion eléktriko ainda ku por bula e rutanan aki, i dado kaso ku bin ku avionnan
asina mes, mester pasa den hinter un prosedura pa nan wòrdu sertifiká pa departamentonan
konserní manera Curacao Civil Aviation Authority (CCAA) Y ILT holanda , Esei ta nifiká ku por dura
añanan promé ku por bai usa avionnan eléktriko pa transporte di pashènt.”
Importansia di Ambulans Aéreo
Esaki ta un avion privá spesialmente adaptá pa duna sosten médiko na pashèntnan durante transporte. Un dòkter, paramediko òf ekipo di dòkternan altamente kualifiká lo biaha ku su pashènt pa atendé e pashènt te ora e yega e aeropuerto destiná i por transportá e pashènt na un manera sigur te su kas òf pa un hòspital den e pais. E Ambulans Aéreo lógikamente ta karga tur e ekipo i e remedinan nesesario durante e buelo.
{{Appendix}}
-----------------------------
__NOINDEX__
lnegwzm1jutbjtgjq98unubsgj81jxw
199531
199530
2026-08-04T19:08:39Z
Caribiana
8320
199531
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
* Nieuw: [[Avia Air]] - [[Insel Air Aruba]] - [[Aruba Airlines]] - [[Aruba Flying Club]] . [[SLM]] - [[Jetair Caribbean]] - [[Buelo 980 di ALM]] - [[Margareth Abraham]]
* Aanvullen: [[Z Air]]
---------------
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Aruba Airlines
| pais = {{ABW}}
| logo =
| imagen = Aruba Airlines Airbus A320-232 (P4-AAA) at Miami International Airport.jpg
| descripcion = Airbus A320-232 (P4-AAA) aterisando na Aeropuerto Internacional Miami
| funda = [[31 di yanüari|31 di januari]] [[2006]]
| antecesor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado = Onno J. de Swart
| sede = Wayaca 6B, Aruba
| propietario = Seastar Holding NV
| director ehecutivo = Esteban Vallés
| pais = {{ABW}}
| sector = transporte
| industria = aviacion
| website = https://www.arubaairlines.com/
}}
'''Aruba Airlines''' (oficialmente '''Arubaanse Luchtvaart Maatschappij N.V.''') ta e aerolinea di bandera y e unico aerolinea nacional di [[Aruba]]. Funda na 2006, e compania ta ofrece transporte aereo pa pasahero, tanto servicio regular como charter, pa varios destinacion den Caribe, [[Sur Amérika|Sur America]] y [[Estadonan Uni di Amérika|Merca]].
Aruba Airlines su sede ta na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]], Aruba, cerca di [[Aeropuerto Internacional Reina Beatrix]], mientras su base principal pa mantenemento ta situa na [[Miami]], [[Florida]]. Na 2015, e aerolinea a ricibi un ''Aircraft Operating Certificate'' (AOC) for di Merca.
== Historia ==
Aruba Airlines a wordo funda na 2006 door di Onno J. de Swart, kende tabata su prome director.<ref>{{Cite web|url=http://curacaochronicle.com/aviation/press-release-settlement-between-aruba-airlines-and-de-swart/|title=Press release: Settlement between Aruba Airlines and de Swart|date=2017-06-16}}</ref>
E aerolinea a cuminsa operacionnan di charter na 2010 cu un avion chikito tipo Piper PA-31 Navajo di shete asiento.<ref name="caribseek">{{citeer web|url=http://news.caribseek.com/index.php/caribbean-islands-news/aruba-news/the-morning-news-aruba-news/item/30639-aruba-airlines-welcomes-their-first-airbus-320|titel=Aruba Airlines welcomes their first Airbus 320|archiefurl=https://web.archive.org/web/20130627074832/http://news.caribseek.com/index.php/caribbean-islands-news/aruba-news/the-morning-news-aruba-news/item/30639-aruba-airlines-welcomes-their-first-airbus-320|archiefdatum=2013-06-27}}</ref> Den e prome añanan, e compania a concentra riba desaroyo di su structura operacional y di mercado.
Na 2011, inversionistanan nobo a bin aden, loke a permití expansion di e flota.<ref name="caribseek"/> Na augustus 2012, e aerolinea a haya su certificado di operacion aéreo economico.<ref>{{Cite web|url=http://www.curacaochronicle.com/region/minister-otmar-oduber-signs-economic-aoc-for-aruba-airlines/|title=Minister Otmar Oduber signs economic AOC for Aruba Airlines|access-date=|archive-url=https://web.archive.org/web/20171115201613/http://curacaochronicle.com/region/minister-otmar-oduber-signs-economic-aoc-for-aruba-airlines/|archive-date=2017-11-15|url-status=dead}}</ref>
Durante e mesun periodo, Aruba Airlines a introduci avionnan tipo Airbus A320, cu e prome avion a yega Aruba na novèmber 2012. E vuelonan charter a cuminsa na final di 2012, mientras cu operacionnan regular a inicia dia 31 di maart 2013.
E prome destinacionnan regular tabata [[Maracaibo]] y [[Valencia]] na [[Venezuela]]. Despues, e red di ruta a wordo amplia cu [[Siudad di Panama|Panama City]] ([[Panama]]) y [[Miami]] (Merca).<ref>{{cite web|url=http://www.routesonline.com/news/29/breaking-news/203643/aruba-airlines-begins-operation-to-maracaibo-panama-city-from-june-2013/|title=Aruba Airlines Begins Operation to Maracaibo / Panama City from June 2013|publisher=Routesonline|accessdate=|archive-date=2013-11-13 |archive-url=https://web.archive.org/web/20131113214128/http://www.routesonline.com/news/29/breaking-news/203643/aruba-airlines-begins-operation-to-maracaibo-panama-city-from-june-2013/|url-status=dead}}</ref> Na 2017, e aerolinea a busca aprobacion regulatorio pa servicio pa [[Guyana]], reflehando un ambicion pa amplia su marca den e region di Guiana Shield.<ref>[https://guyanachronicle.com/2017/06/27/aruba-airlines-applies-to-fly-here/ Aruba Airlines applies to fly here], guyanachronicle.com (27 di juni 2017)</ref>
Na december 2019 a lansa servicio nonstop nobo for di Aruba pa [[Barranquilla]] y [[Medellin]].<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2020-02-04/page/n3/mode/1up?q=aruba+airlines Aeropuerto di Aruha: Cantidad di pasahero a aumenta den 2019], Bon Dia Aruba (4 di februari 2020)</ref>
Durante e periodo di [[pandemia di COVID-19]] y despues, Aruba Airlines a enfrenta varios reto operacional y financiero. E operacionnan a reduci considerablemente, pero Aruba Airlines a persisti memey di e limitacionnan, incluyendo e prohibicion di vuelo pa [[Venezuela]], impone pa gobierno di Aruba<ref>[https://www.bes-reporter.com/news/aviation-travel/59494/aruba-airlines-latest-dutch-caribbean-carrier-to-hit-financial-turbulence-over-venezuela-crisis Aruba Airlines Latest Dutch Caribbean Carrier to Hit Financial Turbulence over Venezuela Crisis], bes-reporter.com (7 di april 2019)</ref><ref>[https://arubanews.ca/aruba-extends-90-day-flight-ban-with-venezuela-impacting-tourism-and-trade/ Aruba Extends 90-Day Flight Ban with Venezuela, Impacting Tourism and Trade], arubanews.ca (16 di februari 2026)</ref> y cual a wordo extende multiple bes te 1 di augustus 2026.<ref>[https://www.noticiacla.com/news/38930 Frontera aereo cu Venezuela ta oficialmente habri, pero ainda no tin buelo comercial], NoticiaCla (3 di augustus 2026)</ref>
==Flota y red di conexion==
Aruba Airlines ta opera un flota limita. Segun dato di 2025–2026, e aerolinea tin solamente un avion activo: Airbus A320-200 (aprox. 180 asiento).<ref name="spotters">[https://www.planespotters.net/airline/Aruba-Airlines Aruba Airlines Fleet Details and History], planespotters.net</ref><ref>{{cite journal |title=Global Airline Guide 2025 - Aruba Airlines |journal=Airliner World |date=september 2025 |page=50}}</ref>
Den pasado, e compania a opera tambe avionnan di tipo Airbus A319-200, Airbus A320-200, Airbus A321-200 y Bombardier CRJ200.<ref name="spotters"/>
Na 2026, e siguiente destinacionnan ta forma parti di e red di conexion di e aerolinea:<ref>[https://www.arubaairlines.com/ Aruba Airlines], arubaairlines.com</ref>
*Corsou
*[[Boneiru|Boneiro]]
*[[Medellín]] (Colombia)
*Barranquilla (Colombia)
*[[Georgetown]] (Guyana)
*Miami (Merca)
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =|titulo=}}
{{References}}
}}
[[:Kategoria:Aviashon]]
[[:Kategoria:Aruba]]
---------------
E sede principal ta na Oranjestad na Aruba, cual ta e centro di operacion principal, y e aerolinea a habri un oficina nobo na [[Aeropuerto Internacional Reina Beatrix]]. E tin tambe ofisina di benta na Miami, Curaçao, Bonaire i na Maracaibo, Valencia i Maracay.<ref name="arubaair-offices">{{cite web|url=http://www.arubaairlines.com/#contactus|title=Aruba Airlines - Contact Us|accessdate=2015-04-21 }}</ref>
Na kuminsamentu di 2011 e kompania a atrae inversionista nobo, ku ta kondusí na e mehoracion di e flota. E compania a risibí un Sertifikado di Operashon di aerolínea ekonómiko na ougùstùs di 2012. E aerolinea ta haya dos avion Airbus A320, e prome di nan a yega Aruba na november di 2012. E avion a kuminsá bula buelonan charter for di Aruba na fin di 2012 i e operashonnan programá a kuminsá e siguiente aña. Su promé destinashon tabata Maracaibo, Venezuela i despues Valencia, Venezuela. Despues riba 5 di yüli di e aña ei nan a inaugurá e buelonan pa Panama City, Panama. Y finalmente Miami, Merca.
Flota y Destinashonnan
{| class="wikitable sortable"
! Tipo di Avion !! Modelo !! Kantidat !! Kabina !! Asiento !! Registrashon
|-
| Airbus || A320-200 || 1 || Ekonomiko || ~180 || P4-AAF [4]
|-
| Airbus || A321-200 || 1 || Ekonomiko/“Premium” || ~178 || (vhe model, [5])
|-
| Bombardier || CRJ200 || 1 || Ekonomiko || ~52 || P4-CRA [6]
|}
== Destinashonnan selectá ==
{| class="wikitable sortable"
! Ruta !! País/Región !! Estado
|-
| Aruba ↔ Miami !! EEUU !! Activo (charter/regular) [3]
|-
| Aruba ↔ Maracaibo !! Venezuela !! Introdi (2012) [3]
|-
| Aruba ↔ Valencia !! Venezuela !! Introdi (2012) [3]
|-
| Aruba ↔ Panama City !! Panamá !! Introdi (5 Julio) [3]
|}
== Dificultadnan i Estado Actual ==
Durante e kriis di COVID-19 y problemanan operashonal, Aruba Airlines a enfrenta varios reto. Pa ehempel: su flota a keda parká, i datos reciente ta mustra ku e aerolínea no ta tene vuelos normales kuendo; por ehempel, un sitio pa seguimiento di vuelos ta nifiká kantidat “0” destinashon pa Aruba Airlines. [7]
Den marzo 2021 Aruba Airlines a risibí su promé A321-200 (P4-AAI) pa possibilitá un relansa, pero no ta klaro si e aerolínea actualmente ta operando vuelos regulares.[8]
E situashon ta kompleho: aunke e sitio ofisial y rekursonan ta indiká ku e aerolínea ta “active” [9], e falta di voli actual y klaridat publikashonal ta kreá duda.
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1359309649|titulo=ALM Flight 980}}
{{References}}
}}
[[:Kategoria:Aviashon]]
[[:Kategoria:Aruba]]
Historia
Aruba Airlines a wòrdu fundá na 2006 dor di Onno J. de Swart, kende tabata su promé direktor.[1]
E aerolínea a kuminsá operashonnan di charter na 2010 ku un avion chikí tipo Piper PA-31 Navajo di shete asiento. Na e promé añanan, e kompania a konsentrá riba desaroyo di su struktura operashonal i di merkado.
Na 2011, inversionistanan nobo a bin aden, loke a permití ekspanshon di e flota. Na ougùstùs 2012, e aerolínea a haña su sertifikado di operashon aéreo ekonómiko.
Durante e mesun periodo, Aruba Airlines a introdusí avionnan tipo Airbus A320, ku e promé avion a yega Aruba na novèmber 2012. E buelonan charter a kuminsá na final di 2012, miéntras ku operashonnan regular a sigui na 2013.
E promé destinashonnan regular tabata:
Maracaibo (Venezuela)
Valencia (Venezuela)
Despues, e red di ruta a wòrdu ampliá ku:
Panama City (Panamá)
Miami (Estados Unidos)
==Flota==
Aruba Airlines ta operá un flota limitá. Segun dato di 2025–2026, e aerolínea tin solamente un avion aktivo: Airbus A320-200 (aprox. 180 asiento)
Den pasado, e kompania a operá tambe avionnan tipo Airbus A319, Airbus A321-200 i Bombardier CRJ200, pero mayoria di nan no ta aktivo mas den operashon regular.
==Destinashonnan==
Aruba Airlines ta ofrece buelonan charter i, di manera limitá, buelonan regular pa diferente destinashonnan den Karibe, Suramérika i Estados Unidos.
Destinashonnan asociá ku e aerolínea den periodo reciente inkluí:
Curaçao
Bonaire
Medellín (Colombia)
Barranquilla (Colombia)
Georgetown (Guyana)
Miami (Estados Unidos)
Sinembargo, e red di ruta no ta fijo i por varia konsiderablemente. Hopi di e buelonan ta operá riba base di charter òf disponibilidad temporal.
==Dificultadnan i estado aktual==
Durante e periodo di pandemia di COVID-19 i despues, Aruba Airlines a enfrentá varios reto operashonal i finansiero.
E operashonnan a reducí konsiderablemente, i na algun momentonan e flota a keda parka. Aunke e kompania a risibí un Airbus A321-200 na 2021 ku e intenshon di relansamentu, informashon públiko tokante buelonan regular a keda limitá.
Segun fuente reciente, Aruba Airlines ta konta ainda komo e aerolínea di bandera di Aruba i formalmente aktivo, pero e grado di operashon regular por varia i no semper ta kla den dato públiko disponibel.
Organisashon
Aruba Airlines tin su sede na Oranjestad i ta operá for di Aeropuerto Internashonal Reina Beatrix.
Ademas, e kompania a mantené presensia den diferente merkadonan via ofisinan di benta, inkluyendo:
Miami
Curaçao
Bonaire
Venezuela
---------
Segun dato aktual (2025–2026), Aruba Airlines ta operá un flota hopi limitá, konsistiendo principalmente di un solo avion aktivo:
Airbus A320-200 – aproksimadamente 180 asiento
Dato di aviashon independiente ta konfirmá ku e aerolínea tin solamente 1 avion den servisio, ku otro avionnan den pasado ya no ta aktivo òf ta konsiderá komo parte di flota historiko .
Flota anterior
Aruba Airlines a operá e siguiente tiponan di avion den pasado:
Airbus A319-100
Airbus A321-200
Bombardier CRJ200
Piper PA-31 Navajo
Mayoria di e avionnan aki a wòrdu retirá entre 2018 i 2023, indikando un redukshon significativo den kapasidat operashonal.
🌍 Destinashonnan
Aruba Airlines ta ofresé buelonan charter i, di manera limitá, buelonan regular pa destinashonnan den Karibe, Suramérika i Estados Unidos.
Segun informashon mas reciente, e destinashonnan asociá ku e aerolínea inkluí:
Curaçao
Bonaire
Medellín (Colombia)
Barranquilla (Colombia)
Georgetown (Guyana)
Miami (Estados Unidos)
Fuente independiente ta indiká ku Aruba Airlines ta sirbi un kantidat chikí di destinashonnan (±3–8), ku un red di ruta ku por varia segun kondishonnan di merkado .
------------
18/10/25 Aruba Airlines is still operating and is the flag carrier and sole airline of Aruba. It is based at Queen Beatrix International Airport in Oranjestad and provides scheduled and charter services to various destinations across the Caribbean, South America, and the United States.
Operations: Aruba Airlines is currently the only Aruban airline. It offers both scheduled and charter flights, serving as a primary carrier to and from the island.
Headquarters: The airline's corporate headquarters are in Oranjestad, Aruba. Its main maintenance base is in Miami, Florida.
Destinations: It flies to a number of destinations, including cities in the Caribbean, South America (such as Medellin, Colombia, and Georgetown, Guyana), and the United States (such as Miami).
NOTES
'''Aruba Airlines''' (officially Arubaanse Luchtvaart Maatschappij N.V.) ta e aerolínea di bandera y e único aerolínea nashonal di Aruba. Fundá den 2006, Aruba Airlines ta oferé transporte aéreo regular y charter pa pasaheronan pa varias destinashon. Su sede korporativo ta na Oranjestad, Aruba, y su base di mantenemento prinsipal ta na Miami, Florida. Den 2015 e compañías a risibí e Aircraft Operating Certificate (AOC) for di Estados Unidos.[1][2]
== Historia ==
Aruba Airlines a wordo funda na 2006 pa Onno J. de Swart, kien tabata su promé direktor. Den 2010 e a inicia operashon di charter ku un Piper PA-31 Navajo di shete asiento. Su sede operashonal ta na Oranjestad, kaminda e tin su base perto di Aeropuerto Internacional Reina Beatrix. E tin ofisinan di benta na Miami (EEUU), Curaçao, Bonaire, i Venezuela (Maracaibo, Valencia y Maracay).[3]
Na 2011 Aruba Airlines a atraé inversionistanan nobo pa mehorá su flota. Den ougùstùs 2012, e aerolínea risibí su sertifikado di operashon aéreo ekonómiko, y e a introducí dos Airbus A320 na su flota (su promé A320 yegá na Aruba na november 2012).
Su promé ruta regular tabata Aruba → Maracaibo (Venezuela), sigi pa Aruba → Valencia (Venezuela), y mas dilanti Aruba → Panama City (Panamá) i Aruba → Miami (EEUU).
------------
{{Variante|a}}
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Jet Air
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda =
| antesecor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado =
| propietario =
| director ehecutivo =
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Jet Air''' (oficialmente ) ta e aerolínea nacional di
{{Appendix}}
[[:Category:Aviashon]]
[[:Category:Karibe Hulandes]]
-------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Avia Air
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda =
| antesecor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado =
| propietario =
| director ehecutivo =
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Avia Air''' ta un compania aereo di Aruba cu a opera entre .. y november 2003.
Avia Air tabata un aerolinea basá na Aruba.
Avia Air a suspendé su servisio na novèmber 2003 i tabata trahando pa reestructurá su operashonnan bou di protekshon di bankrut. 1]
== Historia ==
Avia Air a kuminsá operashon den zomer di 1994 inicialmente tres Cessna 402B ⁇ (P4-AVA te ku
P4-AVC); e mesun aña a añadí un Embraer Bandeirante (P4-AVD). Pasobra Air Aruba a enfoca mas y mas riba buelonan pa Merka, algun ruta regional por a bira operá. A kuminsá ku servisionan di liña pa Curaçao, Bonaire i e siudatnan Venezolano di Maracaibo, Punto Fijo i Valencia. Na fin di 1995,
a cumpra un di dos Bandeirante P4-AVE).<ref>[http://landewers.net/P4-artikel.pdf 20 jaar Arubaans Luchtvaartuig Register
Arno Landewers]</ref>
Na 13 di mart di 1996 e barku a kai banda di (Venezuela) e Cessna 402B P4-AVB na laman,
cu a mata tur ocho persona den e auto.
E tabata trata di un buelo di linea di Aruba pa Punto Fijo. E piloto a reporta na un otro avion di Avia Problema di aire ku e motor robes, i algun tempu despues cu un candela a kibra. For di investigashon a resulta cu e candela a causa e motor y un parti di a kibra e ala robes di e avion, despues cu e Nort di Las Piedras- Aeropuerto di Punto Fijo - a kai.
Na komienso di 2003, un Short SD.360-200 a kumpra, pero e aparato aki no a wòrdu a drenta servisio. For di mei 2003 no tabatin sèn mas pa paga salario di e personal y operacionnan di vuelo a keda para. Poco despues e lease company Volvo Aero a pidi e motornan di e dos Bandeirantes y finalmente
E departamento di impuesto a konfiská tur e produktonan. E Cessna tambe a keda destruí.
aerodinámiko pa motibu di mantenshon atrasá. Con E shortenan a bira algun e vuelo di entrenamentu a tuma lugá despues di e grupo di invershon IMCA, propietario di Air Exel,
a kumpra un participacion di 50% den Avia Air. Avia Air
lo sigui como AviaExel. E falta di Avia Air a hasi un pèrmit di establesementu definitivo
drecha bo kara. Na òktober 2003 e kompania a a declara su mes na faillite. Poco despues, e 'Short' a bira e doño a rekuperá; tur dos Bandeirantes a keda te ku e zomer di e aña aki riba e
Aeropuerto di Oranjestad ta para y e Cessna 402 P4-AVA ainda ta presente aki.
==Code data==
*[[International Air Transport Association|IATA]] Code: '''3R'''
*[[International Civil Aviation Organization|ICAO]] Code: '''ARB'''
*Callsign: Aviair
==Flota==
*Short 360-200
*Embraer EMB 110 Bandeirante
== Wak tambe ==
* [[Lista di eks-kompania aéreo di Karibe Hulandes]]
{{Appendix}}
NOTES
* Avia Air a cuminsa na 1984 como compania di charter Avia Air Chapter cu tabata activo na Aruba i Corwou.
* in augustus 1987 verscheen het Avia Air toestel met piloot Robby Anjie, 26 jr., ter hoogte van MAcoya, Venezuela. Een tweemotorig vliegtuig Cessna met kenteken N-5351- A van de particuliere chartermaatschappij van de heer Efi Tromp, Avia Air, wordt sinds vrijdagavond op de route van Punto Fjjo (Venezuela) naar de luchthaven van Aruba vermist.
* directie/eignaaar? Efi Tromp.
* HetvliegtuigiseenJetpropAerocommander, een snelle vliegtuig ingericht met de nodige luxe. Avia- Air hoopt met zijn nieuwe aanwinst de Curagaose zakenman nu een nog betere service te verlenen. Avia- Air die in 1980 bij ministriële beschikking toestemming kreeg om samen met twee andere luchttransportmaatschappijen commerciële passagiersvluchten uit te voeren, biedt rechtstreekse vluchten aan naar alle bestemmingen in het Caribisch gebied, Colombia, Venezuela en Suriname. Met dit nieuwe vliegtuig hoopt Avia- Air bij te kunnen dragen aan de economische ontwikkeling van Curagao,<ref>TOEKOMST ANDERS TEKORT AAN GEKWALIFICEERDE KRACHTEN CDM ervaart dat nu al Opleiding vaklieden in metaalsector noodzakelijk. "Amigoe". Curaçao, 24-08-1987, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642489:mpeg21:p003</ref>
* 1994: Avia Air van Efi Tromp is reeds enige tijd doende met plannen om commutervluchten tussen de eilanden te gaan vliegen.
* Avia Air heeft vanaf woensdag een nieuw vliegtuig in bedrijf. Het is een EMB-110, van Braziliaanse makelij, dat 19 passagiers kan vervoeren. Het kan gecharterd worden voor vluchten Aruba - Curagao v.v. en Aruba - Bonaire v.v. Auia Air voert tweemaal daags vluchten uit tussen Aruba en Punto Fijo in Venezuela.<ref>WILLEMSTAD— Avia Air heeft vanaf woensdag een nieuw vliegtuig in bedrijf. Het is een EMB-110, van Braziliaanse makelij, dat 19 passagiers kan vervoeren. Het kan gecharterd worden voor vluchten Aruba – Curagao v.v. en Aruba – Bonaire v.v. Auia Air voert tweemaal daags vluchten uit tussen Aruba en Punto Fijo in Venezuela.. "Amigoe". Curaçao, 12-10-1994, p. 9. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645369:mpeg21:p009</ref>
* Luchtvaartmaatschappij Avia Air die door de regering als nationale luchtvaartmaatschappij *s erkend, heeft plannen °ni met ingang van 1 december aanstaande naar vleugels uit te slaan. **er dag vertrekken twee yiuchten naar Punto Fijo (Venezuela), dirie naar en vier naar öonaire. Avia Air president Ciro Pieters. In 1986 is Avia Air begonnen als chartermaatschappij voor vluchten in de omgeving. In april van dit jaar kreeg Avia Air een vergunning om regelmatige vluchten uit te voeren. De maatschappij heeft vijf vliegtuigen: twee Embriers 110, elk met zestien stoelen en extra ruimte voor de koffers en twee Cessnas, elk met zeven stoelen.<ref>Plannen Avia Air om vleugels uit te slaan. "Amigoe". Curaçao, 28-11-1995, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644874:mpeg21:p007</ref>
* 1995: Het particuliere Avia Air heeft afgelopen vrijdag van minister. Glenbert Croes van Verkeer en Communicatie de vergunning ontvangen om geregelde vluchten uit te voeren. "Wij zijn nu ook een officiële luchtvaartmaatschappij die vluchten uit mag voeren op Bonaire, Curacao, Coro en Las Piedras", zo reageerde Avia Air-president Ciro Pieters vanmorgen desgevraagd. Ook werd vastgesteld dat de luchtvaartmaatschappijen van de twee landen (aruba-NA) elk een bepaald aantal vluchten kan uitvoeren. Dit zijn Aruba- Curacao met 35 vluchten per week, Aruba-Bonaire met 28 Avia Air, dat tot nu toe alleen chartervluchten verzorgde, begint binnen afzienbare tijd met de vluchten op Bonaire, Curacao en de twee Venezolaanse steden Coro en Las Piedras.
* Avia Air kreeg op 28 april van de minister Glenbert Croes van Vervoer en Communicatie een vergunning om geregelde vluchten uit te voeren tussen Cura9ao, Bonaire, Coro, Las Piedras en thuisbasis Aruba. De voorbereidingen betreffen nu voornamelijk de vluchten tussen de ABC-eilanden.
{{Appendix}}
------------------
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Insel Air Aruba
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda =
| antesecor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado =
| propietario =
| director ehecutivo =
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Insel Air Aruba''' tabata un aerolinea y subsidiario di Insel Air, como tambe e aerolinea oficial nacional di Aruba.<ref>[http://curacaochronicle.com/aviation/insel-air-aruba-seeks-u-s-routes/ Insel Air Aruba Seeks U.S. Routes]</ref>
de.wiki:Insel Air Aruba tabata un aerolinea y subsidiario di Insel Air, como tambe e aerolinea oficial nacional di Aruba. [1]
Un investigashon ku a tuma lugá na yanüari 2017 dor di e Inspectie Leefomgeving en Transport di Reino Hulandes a evidensiá defectonan tantu den e kompania mayor Insel Air i Insel Air Aruba, komo tambe den e outoridatnan di aviashon di Kòrsou i Aruba. Komo resultado, un kantidat di avion di e dos kompanianan lo no por bula pa un tempu indeterminá. Insel Air i Insel Air Aruba despues a reduci nan destinashonnan di buelo, ku anteriormente tambe tabata inkluí destinashonnan den Merka i Sur Amerika, pa e islanan ABC i Sint Maarten.<ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Dutch ILT intervenes in Curaçao, Aruba CAAs |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/53584-dutch-ilt-intervenes-in-curaao-aruba-caas ch-aviation.com]}}</ref><ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Insel Air axes bulk of network, retains ABC Islands |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/53989-insel-air-axes-bulk-of-network-retains-abc-islands ch-aviation.com]}}</ref><ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Curaçao's Insel Air looking to dispose of Aruban unit |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/54051-curaaos-insel-air-looking-to-dispose-of-aruban-unit ch-aviation.com]}}</ref><ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Curaçao's Insel Air fends off bankruptcy filing |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/54267-curaaos-insel-air-fends-off-bankruptcy-filing ch-aviation.com]}}</ref>
Insel Air Aruba a stop di opera na 2017 despues di cinco aña. [6]
== Flota ==
For di maart 2017, Insel Air Aruba su flota tabata consisti di ocho avion, di cual ningun ta operacional.<ref>[http://www.ch-aviation.com/portal/aircraft/search?search=1&cha=ISU ch-aviation], abgerufen am 20. März 2017.</ref>
==Wak tambe ==
* [[Lista di eks-kompania aéreo di Karibe Hulandes]]
== Link externo ==
* [https://www.fly-inselair.com/en/ Webpräsenz der Insel Air] (englisch und spanisch)
* [http://www.airliners.net/search/photo.search?airlinesearch=Insel%20Air%20Aruba&distinct_entry=true Fotos] der Insel Air Aruba auf [[Airliners.net]]
{{Appendix}}
-----------------
'''Aruba Flying Club''' tabata un asociacion di piloto amatur na Aruba??
== Historia ==
AFC ta data di ananan 1940. Tabata haci uzo di aeropuerto de Vuyst na San nicolas den bario di juana morto. met hangar
Na 1998 AFC a bira activo atrobe. AFC in 1950 statutair opgricht Vereniging Aruba Flying Club
In 1998 werd de Aruba Flying Club weer actief (welke vanaf de oorlogsjaren tot in de jaren 70 al
had bestaan). Aanvankelijk werd gevlogen met de Cessna 172M P4-BON, in 1992 en 1993 aangevuld
met Cessna 182P P4-GIN en sinds 1998 met een Amerikaans geregistreerde Cessna 172R, de N174AP.<ref>[http://landewers.net/P4-artikel.pdf 20 jaar Arubaans Luchtvaartuig Register
Arno Landewers]</ref>
Eleccion di directiva di AFC
* na 1956 e club tabatin 4 avioneta propio di cual e ultimo adkisicion tabata un stimson. Cu e avionetanan tabata bula y tene competencia y demostracionnan.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-ARUBAANSECOURANT-1956-09/page/n67/mode/2up?q=flying Aruba Flying Club viert eerste vlucht van nieuwe Stimson], Arubaanse Courant (21 september 1956)</ref>
* Aanwijzing: Als leden van de Raad van Beheer van de Aruba Flying Club, de heren: P. A. de Vuyst; Commandant Onderzoekings en Bewakingsdienst op Aruba; H. A. Hessling, Ambtenaar belast met het domein beheer op Aruba
* in 1950 de 100ste vliegbevet uitgereikt =- examens sportvliegr, instrument vlieger en instructur
* De Aruba Flying | Club 'is een bloeiende vereniging. | Het maximum aantal leden dat toegelaten wordt bedraagt statutair vijftig en dat heeft men vrijwel voortdurend. Het aantal brevetten dat in de loop der jaren werd uitge- > reikt loopt in de honderden. De samenwerking tussen A.F.C. en overheid is voortreffelijk en het aantal deskundigen waarover men kan beschikken ruim voldoende. De vloot bestaat uit vier toestellen, waarbij dan nog drie komen, die particulier eigendom van enkele leden zijn. De minimum leeftijdsgrens voor het behalen van een brevet is zeventien jaar. Men moet zich hiertoe eerst aan een strenge medische keuring onderwerpen. Voorschrift i.; dat men een aandeel koopt van driehonderd gulden. Daarna hebben de meeste leerlingen ongeveer 12 uur lessen nodig om dan nog een 25 tot 30 uur solo te vliegen voor zij het brevet kunnen halen. De totale instruktieteksten
belopen dan ongeveer ƒ 500.—. Wie eenmaal het brevet heeft en de nodige proeven hoeft afgelegd mag zelf een vliegtuigje huren, eerst voor vluchten boven het eiland, daarna ook voor tochtjes naar buiten. Voor weekenden komen vooral Curaeao en Bonaire in aanmerking voor langere vakanties Venezuela en andere omliggende landen. Enkele leden, als de heren Riehardson en van der Voort maakten ook veel langer vakantievluchteri (om langs de Venezolaans kust, Trinidad en andere eilanden naar Sint Maarten.<ref>De Aruba Flying Club. "Amigoe di Curacao". Willemstad, 26-10-1957. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000211195:mpeg21:p003</ref>
* Voor velen is het vertrek van de heer Pieter A. de Vuyst ongemerkt voorbij gegaan. Gedurende de tweede wereldoorlog was hij verbindingsmarineofficier en gedurende die tijd begon hij met het plannen voor een particulier vliegvels, dat naar hem genoemd werd. Op 16 juli 1944 werd dit vliegveld geopend dooi de toenmalige Gezaghebber I. Wagemaker. Dat het vliegveld naar hem ge noemd werd, was op voordracht van Aruba Flying Club als waardering voor het vele werk dat hij voor deze club had gedaan. In oktober 1945 kwam de heer de Vuyst in dienst van de Lago en verliet deze op 1 juni j.l. 1956.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010404914:mpeg21:p005|titel=Pieter A. de Vuyst verliet Aruba|werk=[[Amigoe]]|datum=1956-06-18|bezochtdatum=2024-03-12}}</ref>
{{Appendix}}
AFC is een Arubaanse vereniging ter beoefening van de vliegsport, opgericht in 1942 door employes van Lago te San Nicolas. Eerste voorzitter was Pieter A. de Vuijst, waarnaar het sportvliegveld is genoemd.<ref>Hoetink, Encyclopedie van de Nederlandse Antillen, 1969 pag.55</ref>
-----------------
== EZ Air (aanvulling)==
Mester menshoná ku direktor di Medicair Rene Winkel ta alabes direktor di aerolínea EZ Air, pues e kontrato firmá ta ku Winkel i no e aerolínea EZ Air. Esaki ta importante pa menshoná mirando ku den komunidat tin e impreshon ku ta EZ Air ta sòru pa Ambulans Aéreo. “Nos tin kontrato ku e doño pues no e aerolínea mes. Awor a yega e momentu ku e kontrato a vense. Segun e proseso, tur interesado por entregá un petishon pa ehekutá e tarea di Ambulans Aéreo. Boneriano 29-11-2023 titel=Ken ta bai ehekuta air ambulans?|https://awemainta.com/boneriano/
Medicair tambe por bolbe entregá un petishon”, e ta splika. Sinembargo e no ta konfirmá ku vensementu di e kontrato a sosedé entrante yanüari 2024. Tambe e ta sigurá ku e situashon di niun forma ta opstakulisá servisio di Ambulans Aéreo.
Mester menshoná ku ya pa algun luna tin spekulashon tokante e situashon aki. Dòkter Frans komo direktor di FM den un rueda di prensa anterior a konfirmá ku Ministerio na Hulanda ke pa ehekutá buelonan di Ambulans Aéreo ku avionnan registrá na Hulanda. Tur esaki por konsiderá komo opstákulo pa proveodornan lokal.
BONERIANO a tuma kontakto ku Rene Winkel tokante e situashon aki i e ta splika ku e no ta deseá na amplia masha mirando ku FM ainda ta un kliente.
“Echo sí ta ku FM algun tempu atras a saka un asina yamá ‘tender’ pa buska un operadó pa ambulans aéreo ku lo trese avionnan ku registrashon PH, esta di Hulanda. Es mas FM lo ta basta leu pa bira un operador di aerolínea. No ta eksistí Ambulans Aéreo, ta eksistí pèrmit pa ehekutá buelo ‘ airline operator certificate’ (AOC). Di aki ta haña un provishon riba e pèrmit pa Ambulans Aéreo pasombra ta buelo komersial i ku nan lo bula bou di e reglanan Europeo, EASA”, e ta splika.
Winkel ta agregá ku nan tambe a lesa ku FM ke bin ku avion di Ambulans eléktriko, pero tambe
mester bisa ku e teknologia aki no ta asina leu ainda.
“No ta eksistí avion eléktriko ainda ku por bula e rutanan aki, i dado kaso ku bin ku avionnan
asina mes, mester pasa den hinter un prosedura pa nan wòrdu sertifiká pa departamentonan
konserní manera Curacao Civil Aviation Authority (CCAA) Y ILT holanda , Esei ta nifiká ku por dura
añanan promé ku por bai usa avionnan eléktriko pa transporte di pashènt.”
Importansia di Ambulans Aéreo
Esaki ta un avion privá spesialmente adaptá pa duna sosten médiko na pashèntnan durante transporte. Un dòkter, paramediko òf ekipo di dòkternan altamente kualifiká lo biaha ku su pashènt pa atendé e pashènt te ora e yega e aeropuerto destiná i por transportá e pashènt na un manera sigur te su kas òf pa un hòspital den e pais. E Ambulans Aéreo lógikamente ta karga tur e ekipo i e remedinan nesesario durante e buelo.
{{Appendix}}
-----------------------------
__NOINDEX__
g4t6va8aa6b14hcuuywyodexb810nbu
199532
199531
2026-08-04T19:10:14Z
Caribiana
8320
199532
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
* Nieuw: [[Avia Air]] - [[Insel Air Aruba]] - [[Aruba Airlines]] - [[Aruba Flying Club]] . [[SLM]] - [[Jetair Caribbean]] - [[Buelo 980 di ALM]] - [[Margareth Abraham]]
* Aanvullen: [[Z Air]]
---------------
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Aruba Airlines
| pais = {{ABW}}
| logo =
| imagen = Aruba Airlines Airbus A320-232 (P4-AAA) at Miami International Airport.jpg
| descripcion = Airbus A320-232 (P4-AAA) aterisando na Aeropuerto Internacional Miami
| funda = [[31 di yanüari|31 di januari]] [[2006]]
| antecesor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado = Onno J. de Swart
| sede = Wayaca 6B, Aruba
| propietario = Seastar Holding NV
| director ehecutivo = Esteban Vallés
| pais = {{ABW}}
| sector = transporte
| industria = aviacion
| website = https://www.arubaairlines.com/
}}
'''Aruba Airlines''' (oficialmente '''Arubaanse Luchtvaart Maatschappij N.V.''') ta e aerolinea di bandera y e unico aerolinea nacional di [[Aruba]]. Funda na 2006, e compania ta ofrece transporte aereo pa pasahero, tanto servicio regular como charter, pa varios destinacion den Caribe, [[Sur Amérika|Sur America]] y [[Estadonan Uni di Amérika|Merca]].
Aruba Airlines su sede ta na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]], Aruba, cerca di [[Aeropuerto Internacional Reina Beatrix]], mientras su base principal pa mantenemento ta situa na [[Miami]], [[Florida]]. Na 2015, e aerolinea a ricibi un ''Aircraft Operating Certificate'' (AOC) for di Merca.
== Historia ==
Aruba Airlines a wordo funda na 2006 door di Onno J. de Swart, kende tabata su prome director.<ref>{{Cite web|url=http://curacaochronicle.com/aviation/press-release-settlement-between-aruba-airlines-and-de-swart/|title=Press release: Settlement between Aruba Airlines and de Swart|date=2017-06-16}}</ref>
E aerolinea a cuminsa operacionnan di charter na 2010 cu un avion chikito tipo Piper PA-31 Navajo di shete asiento.<ref name="caribseek">{{citeer web|url=http://news.caribseek.com/index.php/caribbean-islands-news/aruba-news/the-morning-news-aruba-news/item/30639-aruba-airlines-welcomes-their-first-airbus-320|titel=Aruba Airlines welcomes their first Airbus 320|archiefurl=https://web.archive.org/web/20130627074832/http://news.caribseek.com/index.php/caribbean-islands-news/aruba-news/the-morning-news-aruba-news/item/30639-aruba-airlines-welcomes-their-first-airbus-320|archiefdatum=2013-06-27}}</ref> Den e prome añanan, e compania a concentra riba desaroyo di su structura operacional y di mercado.
Na 2011, inversionistanan nobo a bin aden, loke a permití expansion di e flota.<ref name="caribseek"/> Na augustus 2012, e aerolinea a haya su certificado di operacion aéreo economico.<ref>{{Cite web|url=http://www.curacaochronicle.com/region/minister-otmar-oduber-signs-economic-aoc-for-aruba-airlines/|title=Minister Otmar Oduber signs economic AOC for Aruba Airlines|access-date=|archive-url=https://web.archive.org/web/20171115201613/http://curacaochronicle.com/region/minister-otmar-oduber-signs-economic-aoc-for-aruba-airlines/|archive-date=2017-11-15|url-status=dead}}</ref>
Durante e mesun periodo, Aruba Airlines a introduci avionnan tipo Airbus A320, cu e prome avion a yega Aruba na novèmber 2012. E vuelonan charter a cuminsa na final di 2012, mientras cu operacionnan regular a inicia dia 31 di maart 2013.
E prome destinacionnan regular tabata [[Maracaibo]] y [[Valencia]] na [[Venezuela]]. Despues, e red di ruta a wordo amplia cu [[Siudad di Panama|Panama City]] ([[Panama]]) y [[Miami]] (Merca).<ref>{{cite web|url=http://www.routesonline.com/news/29/breaking-news/203643/aruba-airlines-begins-operation-to-maracaibo-panama-city-from-june-2013/|title=Aruba Airlines Begins Operation to Maracaibo / Panama City from June 2013|publisher=Routesonline|accessdate=|archive-date=2013-11-13 |archive-url=https://web.archive.org/web/20131113214128/http://www.routesonline.com/news/29/breaking-news/203643/aruba-airlines-begins-operation-to-maracaibo-panama-city-from-june-2013/|url-status=dead}}</ref> Na 2017, e aerolinea a busca aprobacion regulatorio pa servicio pa [[Guyana]<ref>[https://guyanachronicle.com/2017/06/27/aruba-airlines-applies-to-fly-here/ Aruba Airlines applies to fly here], guyanachronicle.com (27 di juni 2017)</ref> y na december 2019 a lansa servicio nonstop nobo for di Aruba pa [[Barranquilla]] y [[Medellín]].<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2020-02-04/page/n3/mode/1up?q=aruba+airlines Aeropuerto di Aruha: Cantidad di pasahero a aumenta den 2019], Bon Dia Aruba (4 di februari 2020)</ref>
Durante e periodo di [[pandemia di COVID-19]] y despues, Aruba Airlines a enfrenta varios reto operacional y financiero. E operacionnan a reduci considerablemente, pero Aruba Airlines a persisti memey di e limitacionnan, incluyendo e prohibicion di vuelo pa [[Venezuela]], impone pa gobierno di Aruba<ref>[https://www.bes-reporter.com/news/aviation-travel/59494/aruba-airlines-latest-dutch-caribbean-carrier-to-hit-financial-turbulence-over-venezuela-crisis Aruba Airlines Latest Dutch Caribbean Carrier to Hit Financial Turbulence over Venezuela Crisis], bes-reporter.com (7 di april 2019)</ref><ref>[https://arubanews.ca/aruba-extends-90-day-flight-ban-with-venezuela-impacting-tourism-and-trade/ Aruba Extends 90-Day Flight Ban with Venezuela, Impacting Tourism and Trade], arubanews.ca (16 di februari 2026)</ref> y cual a wordo extende multiple bes te 1 di augustus 2026.<ref>[https://www.noticiacla.com/news/38930 Frontera aereo cu Venezuela ta oficialmente habri, pero ainda no tin buelo comercial], NoticiaCla (3 di augustus 2026)</ref>
==Flota y red di conexion==
Aruba Airlines ta opera un flota limita. Segun dato di 2025–2026, e aerolinea tin solamente un avion activo: Airbus A320-200 (aprox. 180 asiento).<ref name="spotters">[https://www.planespotters.net/airline/Aruba-Airlines Aruba Airlines Fleet Details and History], planespotters.net</ref><ref>{{cite journal |title=Global Airline Guide 2025 - Aruba Airlines |journal=Airliner World |date=september 2025 |page=50}}</ref>
Den pasado, e compania a opera tambe avionnan di tipo Airbus A319-200, Airbus A320-200, Airbus A321-200 y Bombardier CRJ200.<ref name="spotters"/>
Na 2026, e siguiente destinacionnan ta forma parti di e red di conexion di e aerolinea:<ref>[https://www.arubaairlines.com/ Aruba Airlines], arubaairlines.com</ref>
*Corsou
*[[Boneiru|Boneiro]]
*[[Medellín]] (Colombia)
*Barranquilla (Colombia)
*[[Georgetown]] (Guyana)
*Miami (Merca)
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =|titulo=}}
{{References}}
}}
[[:Kategoria:Aviashon]]
[[:Kategoria:Aruba]]
---------------
E sede principal ta na Oranjestad na Aruba, cual ta e centro di operacion principal, y e aerolinea a habri un oficina nobo na [[Aeropuerto Internacional Reina Beatrix]]. E tin tambe ofisina di benta na Miami, Curaçao, Bonaire i na Maracaibo, Valencia i Maracay.<ref name="arubaair-offices">{{cite web|url=http://www.arubaairlines.com/#contactus|title=Aruba Airlines - Contact Us|accessdate=2015-04-21 }}</ref>
Na kuminsamentu di 2011 e kompania a atrae inversionista nobo, ku ta kondusí na e mehoracion di e flota. E compania a risibí un Sertifikado di Operashon di aerolínea ekonómiko na ougùstùs di 2012. E aerolinea ta haya dos avion Airbus A320, e prome di nan a yega Aruba na november di 2012. E avion a kuminsá bula buelonan charter for di Aruba na fin di 2012 i e operashonnan programá a kuminsá e siguiente aña. Su promé destinashon tabata Maracaibo, Venezuela i despues Valencia, Venezuela. Despues riba 5 di yüli di e aña ei nan a inaugurá e buelonan pa Panama City, Panama. Y finalmente Miami, Merca.
Flota y Destinashonnan
{| class="wikitable sortable"
! Tipo di Avion !! Modelo !! Kantidat !! Kabina !! Asiento !! Registrashon
|-
| Airbus || A320-200 || 1 || Ekonomiko || ~180 || P4-AAF [4]
|-
| Airbus || A321-200 || 1 || Ekonomiko/“Premium” || ~178 || (vhe model, [5])
|-
| Bombardier || CRJ200 || 1 || Ekonomiko || ~52 || P4-CRA [6]
|}
== Destinashonnan selectá ==
{| class="wikitable sortable"
! Ruta !! País/Región !! Estado
|-
| Aruba ↔ Miami !! EEUU !! Activo (charter/regular) [3]
|-
| Aruba ↔ Maracaibo !! Venezuela !! Introdi (2012) [3]
|-
| Aruba ↔ Valencia !! Venezuela !! Introdi (2012) [3]
|-
| Aruba ↔ Panama City !! Panamá !! Introdi (5 Julio) [3]
|}
== Dificultadnan i Estado Actual ==
Durante e kriis di COVID-19 y problemanan operashonal, Aruba Airlines a enfrenta varios reto. Pa ehempel: su flota a keda parká, i datos reciente ta mustra ku e aerolínea no ta tene vuelos normales kuendo; por ehempel, un sitio pa seguimiento di vuelos ta nifiká kantidat “0” destinashon pa Aruba Airlines. [7]
Den marzo 2021 Aruba Airlines a risibí su promé A321-200 (P4-AAI) pa possibilitá un relansa, pero no ta klaro si e aerolínea actualmente ta operando vuelos regulares.[8]
E situashon ta kompleho: aunke e sitio ofisial y rekursonan ta indiká ku e aerolínea ta “active” [9], e falta di voli actual y klaridat publikashonal ta kreá duda.
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1359309649|titulo=ALM Flight 980}}
{{References}}
}}
[[:Kategoria:Aviashon]]
[[:Kategoria:Aruba]]
Historia
Aruba Airlines a wòrdu fundá na 2006 dor di Onno J. de Swart, kende tabata su promé direktor.[1]
E aerolínea a kuminsá operashonnan di charter na 2010 ku un avion chikí tipo Piper PA-31 Navajo di shete asiento. Na e promé añanan, e kompania a konsentrá riba desaroyo di su struktura operashonal i di merkado.
Na 2011, inversionistanan nobo a bin aden, loke a permití ekspanshon di e flota. Na ougùstùs 2012, e aerolínea a haña su sertifikado di operashon aéreo ekonómiko.
Durante e mesun periodo, Aruba Airlines a introdusí avionnan tipo Airbus A320, ku e promé avion a yega Aruba na novèmber 2012. E buelonan charter a kuminsá na final di 2012, miéntras ku operashonnan regular a sigui na 2013.
E promé destinashonnan regular tabata:
Maracaibo (Venezuela)
Valencia (Venezuela)
Despues, e red di ruta a wòrdu ampliá ku:
Panama City (Panamá)
Miami (Estados Unidos)
==Flota==
Aruba Airlines ta operá un flota limitá. Segun dato di 2025–2026, e aerolínea tin solamente un avion aktivo: Airbus A320-200 (aprox. 180 asiento)
Den pasado, e kompania a operá tambe avionnan tipo Airbus A319, Airbus A321-200 i Bombardier CRJ200, pero mayoria di nan no ta aktivo mas den operashon regular.
==Destinashonnan==
Aruba Airlines ta ofrece buelonan charter i, di manera limitá, buelonan regular pa diferente destinashonnan den Karibe, Suramérika i Estados Unidos.
Destinashonnan asociá ku e aerolínea den periodo reciente inkluí:
Curaçao
Bonaire
Medellín (Colombia)
Barranquilla (Colombia)
Georgetown (Guyana)
Miami (Estados Unidos)
Sinembargo, e red di ruta no ta fijo i por varia konsiderablemente. Hopi di e buelonan ta operá riba base di charter òf disponibilidad temporal.
==Dificultadnan i estado aktual==
Durante e periodo di pandemia di COVID-19 i despues, Aruba Airlines a enfrentá varios reto operashonal i finansiero.
E operashonnan a reducí konsiderablemente, i na algun momentonan e flota a keda parka. Aunke e kompania a risibí un Airbus A321-200 na 2021 ku e intenshon di relansamentu, informashon públiko tokante buelonan regular a keda limitá.
Segun fuente reciente, Aruba Airlines ta konta ainda komo e aerolínea di bandera di Aruba i formalmente aktivo, pero e grado di operashon regular por varia i no semper ta kla den dato públiko disponibel.
Organisashon
Aruba Airlines tin su sede na Oranjestad i ta operá for di Aeropuerto Internashonal Reina Beatrix.
Ademas, e kompania a mantené presensia den diferente merkadonan via ofisinan di benta, inkluyendo:
Miami
Curaçao
Bonaire
Venezuela
---------
Segun dato aktual (2025–2026), Aruba Airlines ta operá un flota hopi limitá, konsistiendo principalmente di un solo avion aktivo:
Airbus A320-200 – aproksimadamente 180 asiento
Dato di aviashon independiente ta konfirmá ku e aerolínea tin solamente 1 avion den servisio, ku otro avionnan den pasado ya no ta aktivo òf ta konsiderá komo parte di flota historiko .
Flota anterior
Aruba Airlines a operá e siguiente tiponan di avion den pasado:
Airbus A319-100
Airbus A321-200
Bombardier CRJ200
Piper PA-31 Navajo
Mayoria di e avionnan aki a wòrdu retirá entre 2018 i 2023, indikando un redukshon significativo den kapasidat operashonal.
🌍 Destinashonnan
Aruba Airlines ta ofresé buelonan charter i, di manera limitá, buelonan regular pa destinashonnan den Karibe, Suramérika i Estados Unidos.
Segun informashon mas reciente, e destinashonnan asociá ku e aerolínea inkluí:
Curaçao
Bonaire
Medellín (Colombia)
Barranquilla (Colombia)
Georgetown (Guyana)
Miami (Estados Unidos)
Fuente independiente ta indiká ku Aruba Airlines ta sirbi un kantidat chikí di destinashonnan (±3–8), ku un red di ruta ku por varia segun kondishonnan di merkado .
------------
18/10/25 Aruba Airlines is still operating and is the flag carrier and sole airline of Aruba. It is based at Queen Beatrix International Airport in Oranjestad and provides scheduled and charter services to various destinations across the Caribbean, South America, and the United States.
Operations: Aruba Airlines is currently the only Aruban airline. It offers both scheduled and charter flights, serving as a primary carrier to and from the island.
Headquarters: The airline's corporate headquarters are in Oranjestad, Aruba. Its main maintenance base is in Miami, Florida.
Destinations: It flies to a number of destinations, including cities in the Caribbean, South America (such as Medellin, Colombia, and Georgetown, Guyana), and the United States (such as Miami).
NOTES
'''Aruba Airlines''' (officially Arubaanse Luchtvaart Maatschappij N.V.) ta e aerolínea di bandera y e único aerolínea nashonal di Aruba. Fundá den 2006, Aruba Airlines ta oferé transporte aéreo regular y charter pa pasaheronan pa varias destinashon. Su sede korporativo ta na Oranjestad, Aruba, y su base di mantenemento prinsipal ta na Miami, Florida. Den 2015 e compañías a risibí e Aircraft Operating Certificate (AOC) for di Estados Unidos.[1][2]
== Historia ==
Aruba Airlines a wordo funda na 2006 pa Onno J. de Swart, kien tabata su promé direktor. Den 2010 e a inicia operashon di charter ku un Piper PA-31 Navajo di shete asiento. Su sede operashonal ta na Oranjestad, kaminda e tin su base perto di Aeropuerto Internacional Reina Beatrix. E tin ofisinan di benta na Miami (EEUU), Curaçao, Bonaire, i Venezuela (Maracaibo, Valencia y Maracay).[3]
Na 2011 Aruba Airlines a atraé inversionistanan nobo pa mehorá su flota. Den ougùstùs 2012, e aerolínea risibí su sertifikado di operashon aéreo ekonómiko, y e a introducí dos Airbus A320 na su flota (su promé A320 yegá na Aruba na november 2012).
Su promé ruta regular tabata Aruba → Maracaibo (Venezuela), sigi pa Aruba → Valencia (Venezuela), y mas dilanti Aruba → Panama City (Panamá) i Aruba → Miami (EEUU).
------------
{{Variante|a}}
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Jet Air
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda =
| antesecor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado =
| propietario =
| director ehecutivo =
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Jet Air''' (oficialmente ) ta e aerolínea nacional di
{{Appendix}}
[[:Category:Aviashon]]
[[:Category:Karibe Hulandes]]
-------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Avia Air
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda =
| antesecor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado =
| propietario =
| director ehecutivo =
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Avia Air''' ta un compania aereo di Aruba cu a opera entre .. y november 2003.
Avia Air tabata un aerolinea basá na Aruba.
Avia Air a suspendé su servisio na novèmber 2003 i tabata trahando pa reestructurá su operashonnan bou di protekshon di bankrut. 1]
== Historia ==
Avia Air a kuminsá operashon den zomer di 1994 inicialmente tres Cessna 402B ⁇ (P4-AVA te ku
P4-AVC); e mesun aña a añadí un Embraer Bandeirante (P4-AVD). Pasobra Air Aruba a enfoca mas y mas riba buelonan pa Merka, algun ruta regional por a bira operá. A kuminsá ku servisionan di liña pa Curaçao, Bonaire i e siudatnan Venezolano di Maracaibo, Punto Fijo i Valencia. Na fin di 1995,
a cumpra un di dos Bandeirante P4-AVE).<ref>[http://landewers.net/P4-artikel.pdf 20 jaar Arubaans Luchtvaartuig Register
Arno Landewers]</ref>
Na 13 di mart di 1996 e barku a kai banda di (Venezuela) e Cessna 402B P4-AVB na laman,
cu a mata tur ocho persona den e auto.
E tabata trata di un buelo di linea di Aruba pa Punto Fijo. E piloto a reporta na un otro avion di Avia Problema di aire ku e motor robes, i algun tempu despues cu un candela a kibra. For di investigashon a resulta cu e candela a causa e motor y un parti di a kibra e ala robes di e avion, despues cu e Nort di Las Piedras- Aeropuerto di Punto Fijo - a kai.
Na komienso di 2003, un Short SD.360-200 a kumpra, pero e aparato aki no a wòrdu a drenta servisio. For di mei 2003 no tabatin sèn mas pa paga salario di e personal y operacionnan di vuelo a keda para. Poco despues e lease company Volvo Aero a pidi e motornan di e dos Bandeirantes y finalmente
E departamento di impuesto a konfiská tur e produktonan. E Cessna tambe a keda destruí.
aerodinámiko pa motibu di mantenshon atrasá. Con E shortenan a bira algun e vuelo di entrenamentu a tuma lugá despues di e grupo di invershon IMCA, propietario di Air Exel,
a kumpra un participacion di 50% den Avia Air. Avia Air
lo sigui como AviaExel. E falta di Avia Air a hasi un pèrmit di establesementu definitivo
drecha bo kara. Na òktober 2003 e kompania a a declara su mes na faillite. Poco despues, e 'Short' a bira e doño a rekuperá; tur dos Bandeirantes a keda te ku e zomer di e aña aki riba e
Aeropuerto di Oranjestad ta para y e Cessna 402 P4-AVA ainda ta presente aki.
==Code data==
*[[International Air Transport Association|IATA]] Code: '''3R'''
*[[International Civil Aviation Organization|ICAO]] Code: '''ARB'''
*Callsign: Aviair
==Flota==
*Short 360-200
*Embraer EMB 110 Bandeirante
== Wak tambe ==
* [[Lista di eks-kompania aéreo di Karibe Hulandes]]
{{Appendix}}
NOTES
* Avia Air a cuminsa na 1984 como compania di charter Avia Air Chapter cu tabata activo na Aruba i Corwou.
* in augustus 1987 verscheen het Avia Air toestel met piloot Robby Anjie, 26 jr., ter hoogte van MAcoya, Venezuela. Een tweemotorig vliegtuig Cessna met kenteken N-5351- A van de particuliere chartermaatschappij van de heer Efi Tromp, Avia Air, wordt sinds vrijdagavond op de route van Punto Fjjo (Venezuela) naar de luchthaven van Aruba vermist.
* directie/eignaaar? Efi Tromp.
* HetvliegtuigiseenJetpropAerocommander, een snelle vliegtuig ingericht met de nodige luxe. Avia- Air hoopt met zijn nieuwe aanwinst de Curagaose zakenman nu een nog betere service te verlenen. Avia- Air die in 1980 bij ministriële beschikking toestemming kreeg om samen met twee andere luchttransportmaatschappijen commerciële passagiersvluchten uit te voeren, biedt rechtstreekse vluchten aan naar alle bestemmingen in het Caribisch gebied, Colombia, Venezuela en Suriname. Met dit nieuwe vliegtuig hoopt Avia- Air bij te kunnen dragen aan de economische ontwikkeling van Curagao,<ref>TOEKOMST ANDERS TEKORT AAN GEKWALIFICEERDE KRACHTEN CDM ervaart dat nu al Opleiding vaklieden in metaalsector noodzakelijk. "Amigoe". Curaçao, 24-08-1987, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642489:mpeg21:p003</ref>
* 1994: Avia Air van Efi Tromp is reeds enige tijd doende met plannen om commutervluchten tussen de eilanden te gaan vliegen.
* Avia Air heeft vanaf woensdag een nieuw vliegtuig in bedrijf. Het is een EMB-110, van Braziliaanse makelij, dat 19 passagiers kan vervoeren. Het kan gecharterd worden voor vluchten Aruba - Curagao v.v. en Aruba - Bonaire v.v. Auia Air voert tweemaal daags vluchten uit tussen Aruba en Punto Fijo in Venezuela.<ref>WILLEMSTAD— Avia Air heeft vanaf woensdag een nieuw vliegtuig in bedrijf. Het is een EMB-110, van Braziliaanse makelij, dat 19 passagiers kan vervoeren. Het kan gecharterd worden voor vluchten Aruba – Curagao v.v. en Aruba – Bonaire v.v. Auia Air voert tweemaal daags vluchten uit tussen Aruba en Punto Fijo in Venezuela.. "Amigoe". Curaçao, 12-10-1994, p. 9. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645369:mpeg21:p009</ref>
* Luchtvaartmaatschappij Avia Air die door de regering als nationale luchtvaartmaatschappij *s erkend, heeft plannen °ni met ingang van 1 december aanstaande naar vleugels uit te slaan. **er dag vertrekken twee yiuchten naar Punto Fijo (Venezuela), dirie naar en vier naar öonaire. Avia Air president Ciro Pieters. In 1986 is Avia Air begonnen als chartermaatschappij voor vluchten in de omgeving. In april van dit jaar kreeg Avia Air een vergunning om regelmatige vluchten uit te voeren. De maatschappij heeft vijf vliegtuigen: twee Embriers 110, elk met zestien stoelen en extra ruimte voor de koffers en twee Cessnas, elk met zeven stoelen.<ref>Plannen Avia Air om vleugels uit te slaan. "Amigoe". Curaçao, 28-11-1995, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644874:mpeg21:p007</ref>
* 1995: Het particuliere Avia Air heeft afgelopen vrijdag van minister. Glenbert Croes van Verkeer en Communicatie de vergunning ontvangen om geregelde vluchten uit te voeren. "Wij zijn nu ook een officiële luchtvaartmaatschappij die vluchten uit mag voeren op Bonaire, Curacao, Coro en Las Piedras", zo reageerde Avia Air-president Ciro Pieters vanmorgen desgevraagd. Ook werd vastgesteld dat de luchtvaartmaatschappijen van de twee landen (aruba-NA) elk een bepaald aantal vluchten kan uitvoeren. Dit zijn Aruba- Curacao met 35 vluchten per week, Aruba-Bonaire met 28 Avia Air, dat tot nu toe alleen chartervluchten verzorgde, begint binnen afzienbare tijd met de vluchten op Bonaire, Curacao en de twee Venezolaanse steden Coro en Las Piedras.
* Avia Air kreeg op 28 april van de minister Glenbert Croes van Vervoer en Communicatie een vergunning om geregelde vluchten uit te voeren tussen Cura9ao, Bonaire, Coro, Las Piedras en thuisbasis Aruba. De voorbereidingen betreffen nu voornamelijk de vluchten tussen de ABC-eilanden.
{{Appendix}}
------------------
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Insel Air Aruba
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda =
| antesecor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado =
| propietario =
| director ehecutivo =
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Insel Air Aruba''' tabata un aerolinea y subsidiario di Insel Air, como tambe e aerolinea oficial nacional di Aruba.<ref>[http://curacaochronicle.com/aviation/insel-air-aruba-seeks-u-s-routes/ Insel Air Aruba Seeks U.S. Routes]</ref>
de.wiki:Insel Air Aruba tabata un aerolinea y subsidiario di Insel Air, como tambe e aerolinea oficial nacional di Aruba. [1]
Un investigashon ku a tuma lugá na yanüari 2017 dor di e Inspectie Leefomgeving en Transport di Reino Hulandes a evidensiá defectonan tantu den e kompania mayor Insel Air i Insel Air Aruba, komo tambe den e outoridatnan di aviashon di Kòrsou i Aruba. Komo resultado, un kantidat di avion di e dos kompanianan lo no por bula pa un tempu indeterminá. Insel Air i Insel Air Aruba despues a reduci nan destinashonnan di buelo, ku anteriormente tambe tabata inkluí destinashonnan den Merka i Sur Amerika, pa e islanan ABC i Sint Maarten.<ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Dutch ILT intervenes in Curaçao, Aruba CAAs |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/53584-dutch-ilt-intervenes-in-curaao-aruba-caas ch-aviation.com]}}</ref><ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Insel Air axes bulk of network, retains ABC Islands |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/53989-insel-air-axes-bulk-of-network-retains-abc-islands ch-aviation.com]}}</ref><ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Curaçao's Insel Air looking to dispose of Aruban unit |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/54051-curaaos-insel-air-looking-to-dispose-of-aruban-unit ch-aviation.com]}}</ref><ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Curaçao's Insel Air fends off bankruptcy filing |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/54267-curaaos-insel-air-fends-off-bankruptcy-filing ch-aviation.com]}}</ref>
Insel Air Aruba a stop di opera na 2017 despues di cinco aña. [6]
== Flota ==
For di maart 2017, Insel Air Aruba su flota tabata consisti di ocho avion, di cual ningun ta operacional.<ref>[http://www.ch-aviation.com/portal/aircraft/search?search=1&cha=ISU ch-aviation], abgerufen am 20. März 2017.</ref>
==Wak tambe ==
* [[Lista di eks-kompania aéreo di Karibe Hulandes]]
== Link externo ==
* [https://www.fly-inselair.com/en/ Webpräsenz der Insel Air] (englisch und spanisch)
* [http://www.airliners.net/search/photo.search?airlinesearch=Insel%20Air%20Aruba&distinct_entry=true Fotos] der Insel Air Aruba auf [[Airliners.net]]
{{Appendix}}
-----------------
'''Aruba Flying Club''' tabata un asociacion di piloto amatur na Aruba??
== Historia ==
AFC ta data di ananan 1940. Tabata haci uzo di aeropuerto de Vuyst na San nicolas den bario di juana morto. met hangar
Na 1998 AFC a bira activo atrobe. AFC in 1950 statutair opgricht Vereniging Aruba Flying Club
In 1998 werd de Aruba Flying Club weer actief (welke vanaf de oorlogsjaren tot in de jaren 70 al
had bestaan). Aanvankelijk werd gevlogen met de Cessna 172M P4-BON, in 1992 en 1993 aangevuld
met Cessna 182P P4-GIN en sinds 1998 met een Amerikaans geregistreerde Cessna 172R, de N174AP.<ref>[http://landewers.net/P4-artikel.pdf 20 jaar Arubaans Luchtvaartuig Register
Arno Landewers]</ref>
Eleccion di directiva di AFC
* na 1956 e club tabatin 4 avioneta propio di cual e ultimo adkisicion tabata un stimson. Cu e avionetanan tabata bula y tene competencia y demostracionnan.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-ARUBAANSECOURANT-1956-09/page/n67/mode/2up?q=flying Aruba Flying Club viert eerste vlucht van nieuwe Stimson], Arubaanse Courant (21 september 1956)</ref>
* Aanwijzing: Als leden van de Raad van Beheer van de Aruba Flying Club, de heren: P. A. de Vuyst; Commandant Onderzoekings en Bewakingsdienst op Aruba; H. A. Hessling, Ambtenaar belast met het domein beheer op Aruba
* in 1950 de 100ste vliegbevet uitgereikt =- examens sportvliegr, instrument vlieger en instructur
* De Aruba Flying | Club 'is een bloeiende vereniging. | Het maximum aantal leden dat toegelaten wordt bedraagt statutair vijftig en dat heeft men vrijwel voortdurend. Het aantal brevetten dat in de loop der jaren werd uitge- > reikt loopt in de honderden. De samenwerking tussen A.F.C. en overheid is voortreffelijk en het aantal deskundigen waarover men kan beschikken ruim voldoende. De vloot bestaat uit vier toestellen, waarbij dan nog drie komen, die particulier eigendom van enkele leden zijn. De minimum leeftijdsgrens voor het behalen van een brevet is zeventien jaar. Men moet zich hiertoe eerst aan een strenge medische keuring onderwerpen. Voorschrift i.; dat men een aandeel koopt van driehonderd gulden. Daarna hebben de meeste leerlingen ongeveer 12 uur lessen nodig om dan nog een 25 tot 30 uur solo te vliegen voor zij het brevet kunnen halen. De totale instruktieteksten
belopen dan ongeveer ƒ 500.—. Wie eenmaal het brevet heeft en de nodige proeven hoeft afgelegd mag zelf een vliegtuigje huren, eerst voor vluchten boven het eiland, daarna ook voor tochtjes naar buiten. Voor weekenden komen vooral Curaeao en Bonaire in aanmerking voor langere vakanties Venezuela en andere omliggende landen. Enkele leden, als de heren Riehardson en van der Voort maakten ook veel langer vakantievluchteri (om langs de Venezolaans kust, Trinidad en andere eilanden naar Sint Maarten.<ref>De Aruba Flying Club. "Amigoe di Curacao". Willemstad, 26-10-1957. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000211195:mpeg21:p003</ref>
* Voor velen is het vertrek van de heer Pieter A. de Vuyst ongemerkt voorbij gegaan. Gedurende de tweede wereldoorlog was hij verbindingsmarineofficier en gedurende die tijd begon hij met het plannen voor een particulier vliegvels, dat naar hem genoemd werd. Op 16 juli 1944 werd dit vliegveld geopend dooi de toenmalige Gezaghebber I. Wagemaker. Dat het vliegveld naar hem ge noemd werd, was op voordracht van Aruba Flying Club als waardering voor het vele werk dat hij voor deze club had gedaan. In oktober 1945 kwam de heer de Vuyst in dienst van de Lago en verliet deze op 1 juni j.l. 1956.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010404914:mpeg21:p005|titel=Pieter A. de Vuyst verliet Aruba|werk=[[Amigoe]]|datum=1956-06-18|bezochtdatum=2024-03-12}}</ref>
{{Appendix}}
AFC is een Arubaanse vereniging ter beoefening van de vliegsport, opgericht in 1942 door employes van Lago te San Nicolas. Eerste voorzitter was Pieter A. de Vuijst, waarnaar het sportvliegveld is genoemd.<ref>Hoetink, Encyclopedie van de Nederlandse Antillen, 1969 pag.55</ref>
-----------------
== EZ Air (aanvulling)==
Mester menshoná ku direktor di Medicair Rene Winkel ta alabes direktor di aerolínea EZ Air, pues e kontrato firmá ta ku Winkel i no e aerolínea EZ Air. Esaki ta importante pa menshoná mirando ku den komunidat tin e impreshon ku ta EZ Air ta sòru pa Ambulans Aéreo. “Nos tin kontrato ku e doño pues no e aerolínea mes. Awor a yega e momentu ku e kontrato a vense. Segun e proseso, tur interesado por entregá un petishon pa ehekutá e tarea di Ambulans Aéreo. Boneriano 29-11-2023 titel=Ken ta bai ehekuta air ambulans?|https://awemainta.com/boneriano/
Medicair tambe por bolbe entregá un petishon”, e ta splika. Sinembargo e no ta konfirmá ku vensementu di e kontrato a sosedé entrante yanüari 2024. Tambe e ta sigurá ku e situashon di niun forma ta opstakulisá servisio di Ambulans Aéreo.
Mester menshoná ku ya pa algun luna tin spekulashon tokante e situashon aki. Dòkter Frans komo direktor di FM den un rueda di prensa anterior a konfirmá ku Ministerio na Hulanda ke pa ehekutá buelonan di Ambulans Aéreo ku avionnan registrá na Hulanda. Tur esaki por konsiderá komo opstákulo pa proveodornan lokal.
BONERIANO a tuma kontakto ku Rene Winkel tokante e situashon aki i e ta splika ku e no ta deseá na amplia masha mirando ku FM ainda ta un kliente.
“Echo sí ta ku FM algun tempu atras a saka un asina yamá ‘tender’ pa buska un operadó pa ambulans aéreo ku lo trese avionnan ku registrashon PH, esta di Hulanda. Es mas FM lo ta basta leu pa bira un operador di aerolínea. No ta eksistí Ambulans Aéreo, ta eksistí pèrmit pa ehekutá buelo ‘ airline operator certificate’ (AOC). Di aki ta haña un provishon riba e pèrmit pa Ambulans Aéreo pasombra ta buelo komersial i ku nan lo bula bou di e reglanan Europeo, EASA”, e ta splika.
Winkel ta agregá ku nan tambe a lesa ku FM ke bin ku avion di Ambulans eléktriko, pero tambe
mester bisa ku e teknologia aki no ta asina leu ainda.
“No ta eksistí avion eléktriko ainda ku por bula e rutanan aki, i dado kaso ku bin ku avionnan
asina mes, mester pasa den hinter un prosedura pa nan wòrdu sertifiká pa departamentonan
konserní manera Curacao Civil Aviation Authority (CCAA) Y ILT holanda , Esei ta nifiká ku por dura
añanan promé ku por bai usa avionnan eléktriko pa transporte di pashènt.”
Importansia di Ambulans Aéreo
Esaki ta un avion privá spesialmente adaptá pa duna sosten médiko na pashèntnan durante transporte. Un dòkter, paramediko òf ekipo di dòkternan altamente kualifiká lo biaha ku su pashènt pa atendé e pashènt te ora e yega e aeropuerto destiná i por transportá e pashènt na un manera sigur te su kas òf pa un hòspital den e pais. E Ambulans Aéreo lógikamente ta karga tur e ekipo i e remedinan nesesario durante e buelo.
{{Appendix}}
-----------------------------
__NOINDEX__
3phgbq7c3t0x25sd22at7zwas1qrfc8
199533
199532
2026-08-04T19:11:01Z
Caribiana
8320
199533
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
* Nieuw: [[Avia Air]] - [[Insel Air Aruba]] - [[Aruba Airlines]] - [[Aruba Flying Club]] . [[SLM]] - [[Jetair Caribbean]] - [[Buelo 980 di ALM]] - [[Margareth Abraham]]
* Aanvullen: [[Z Air]]
---------------
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Aruba Airlines
| pais = {{ABW}}
| logo =
| imagen = Aruba Airlines Airbus A320-232 (P4-AAA) at Miami International Airport.jpg
| descripcion = Airbus A320-232 (P4-AAA) aterisando na Aeropuerto Internacional Miami
| funda = [[31 di yanüari|31 di januari]] [[2006]]
| antecesor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado = Onno J. de Swart
| sede = Wayaca 6B, Aruba
| propietario = Seastar Holding NV
| director ehecutivo = Esteban Vallés
| pais = {{ABW}}
| sector = transporte
| industria = aviacion
| website = https://www.arubaairlines.com/
}}
'''Aruba Airlines''' (oficialmente '''Arubaanse Luchtvaart Maatschappij N.V.''') ta e aerolinea di bandera y e unico aerolinea nacional di [[Aruba]]. Funda na 2006, e compania ta ofrece transporte aereo pa pasahero, tanto servicio regular como charter, pa varios destinacion den Caribe, [[Sur Amérika|Sur America]] y [[Estadonan Uni di Amérika|Merca]].
Aruba Airlines su sede ta na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]], Aruba, cerca di [[Aeropuerto Internacional Reina Beatrix]], mientras su base principal pa mantenemento ta situa na [[Miami]], [[Florida]]. Na 2015, e aerolinea a ricibi un ''Aircraft Operating Certificate'' (AOC) for di Merca.
== Historia ==
Aruba Airlines a wordo funda na 2006 door di Onno J. de Swart, kende tabata su prome director.<ref>{{Cite web|url=http://curacaochronicle.com/aviation/press-release-settlement-between-aruba-airlines-and-de-swart/|title=Press release: Settlement between Aruba Airlines and de Swart|date=2017-06-16}}</ref>
E aerolinea a cuminsa operacionnan di charter na 2010 cu un avion chikito tipo Piper PA-31 Navajo di shete asiento.<ref name="caribseek">{{citeer web|url=http://news.caribseek.com/index.php/caribbean-islands-news/aruba-news/the-morning-news-aruba-news/item/30639-aruba-airlines-welcomes-their-first-airbus-320|titel=Aruba Airlines welcomes their first Airbus 320|archiefurl=https://web.archive.org/web/20130627074832/http://news.caribseek.com/index.php/caribbean-islands-news/aruba-news/the-morning-news-aruba-news/item/30639-aruba-airlines-welcomes-their-first-airbus-320|archiefdatum=2013-06-27}}</ref> Den e prome añanan, e compania a concentra riba desaroyo di su structura operacional y di mercado.
Na 2011, inversionistanan nobo a bin aden, loke a permití expansion di e flota.<ref name="caribseek"/> Na augustus 2012, e aerolinea a haya su certificado di operacion aéreo economico.<ref>{{Cite web|url=http://www.curacaochronicle.com/region/minister-otmar-oduber-signs-economic-aoc-for-aruba-airlines/|title=Minister Otmar Oduber signs economic AOC for Aruba Airlines|access-date=|archive-url=https://web.archive.org/web/20171115201613/http://curacaochronicle.com/region/minister-otmar-oduber-signs-economic-aoc-for-aruba-airlines/|archive-date=2017-11-15|url-status=dead}}</ref>
Durante e mesun periodo, Aruba Airlines a introduci avionnan tipo Airbus A320, cu e prome avion a yega Aruba na novèmber 2012. E vuelonan charter a cuminsa na final di 2012, mientras cu operacionnan regular a inicia dia 31 di maart 2013.
E prome destinacionnan regular tabata [[Maracaibo]] y [[Valencia]] na [[Venezuela]]. Despues, e red di ruta a wordo amplia cu [[Siudad di Panama|Panama City]] ([[Panama]]) y [[Miami]] (Merca).<ref>{{cite web|url=http://www.routesonline.com/news/29/breaking-news/203643/aruba-airlines-begins-operation-to-maracaibo-panama-city-from-june-2013/|title=Aruba Airlines Begins Operation to Maracaibo / Panama City from June 2013|publisher=Routesonline|accessdate=|archive-date=2013-11-13 |archive-url=https://web.archive.org/web/20131113214128/http://www.routesonline.com/news/29/breaking-news/203643/aruba-airlines-begins-operation-to-maracaibo-panama-city-from-june-2013/|url-status=dead}}</ref> Na 2017, e aerolinea a busca aprobacion regulatorio pa servicio pa [[Guyana]]<ref>[https://guyanachronicle.com/2017/06/27/aruba-airlines-applies-to-fly-here/ Aruba Airlines applies to fly here], guyanachronicle.com (27 di juni 2017)</ref> y na december 2019 a lansa servicio nonstop nobo for di Aruba pa [[Barranquilla]] y [[Medellín]].<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2020-02-04/page/n3/mode/1up?q=aruba+airlines Aeropuerto di Aruha: Cantidad di pasahero a aumenta den 2019], Bon Dia Aruba (4 di februari 2020)</ref>
Durante e periodo di [[pandemia di COVID-19]] y despues, Aruba Airlines a enfrenta varios reto operacional y financiero. E operacionnan a reduci considerablemente, pero Aruba Airlines a persisti memey di e limitacionnan, incluyendo e prohibicion di vuelo pa [[Venezuela]], impone pa gobierno di Aruba<ref>[https://www.bes-reporter.com/news/aviation-travel/59494/aruba-airlines-latest-dutch-caribbean-carrier-to-hit-financial-turbulence-over-venezuela-crisis Aruba Airlines Latest Dutch Caribbean Carrier to Hit Financial Turbulence over Venezuela Crisis], bes-reporter.com (7 di april 2019)</ref><ref>[https://arubanews.ca/aruba-extends-90-day-flight-ban-with-venezuela-impacting-tourism-and-trade/ Aruba Extends 90-Day Flight Ban with Venezuela, Impacting Tourism and Trade], arubanews.ca (16 di februari 2026)</ref> y cual a wordo extende multiple bes te 1 di augustus 2026.<ref>[https://www.noticiacla.com/news/38930 Frontera aereo cu Venezuela ta oficialmente habri, pero ainda no tin buelo comercial], NoticiaCla (3 di augustus 2026)</ref>
==Flota y red di conexion==
Aruba Airlines ta opera un flota limita. Segun dato di 2025–2026, e aerolinea tin solamente un avion activo: Airbus A320-200 (aprox. 180 asiento).<ref name="spotters">[https://www.planespotters.net/airline/Aruba-Airlines Aruba Airlines Fleet Details and History], planespotters.net</ref><ref>{{cite journal |title=Global Airline Guide 2025 - Aruba Airlines |journal=Airliner World |date=september 2025 |page=50}}</ref>
Den pasado, e compania a opera tambe avionnan di tipo Airbus A319-200, Airbus A320-200, Airbus A321-200 y Bombardier CRJ200.<ref name="spotters"/>
Na 2026, e siguiente destinacionnan ta forma parti di e red di conexion di e aerolinea:<ref>[https://www.arubaairlines.com/ Aruba Airlines], arubaairlines.com</ref>
*Corsou
*[[Boneiru|Boneiro]]
*[[Medellín]] (Colombia)
*Barranquilla (Colombia)
*[[Georgetown]] (Guyana)
*Miami (Merca)
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =|titulo=}}
{{References}}
}}
[[:Kategoria:Aviashon]]
[[:Kategoria:Aruba]]
---------------
E sede principal ta na Oranjestad na Aruba, cual ta e centro di operacion principal, y e aerolinea a habri un oficina nobo na [[Aeropuerto Internacional Reina Beatrix]]. E tin tambe ofisina di benta na Miami, Curaçao, Bonaire i na Maracaibo, Valencia i Maracay.<ref name="arubaair-offices">{{cite web|url=http://www.arubaairlines.com/#contactus|title=Aruba Airlines - Contact Us|accessdate=2015-04-21 }}</ref>
Na kuminsamentu di 2011 e kompania a atrae inversionista nobo, ku ta kondusí na e mehoracion di e flota. E compania a risibí un Sertifikado di Operashon di aerolínea ekonómiko na ougùstùs di 2012. E aerolinea ta haya dos avion Airbus A320, e prome di nan a yega Aruba na november di 2012. E avion a kuminsá bula buelonan charter for di Aruba na fin di 2012 i e operashonnan programá a kuminsá e siguiente aña. Su promé destinashon tabata Maracaibo, Venezuela i despues Valencia, Venezuela. Despues riba 5 di yüli di e aña ei nan a inaugurá e buelonan pa Panama City, Panama. Y finalmente Miami, Merca.
Flota y Destinashonnan
{| class="wikitable sortable"
! Tipo di Avion !! Modelo !! Kantidat !! Kabina !! Asiento !! Registrashon
|-
| Airbus || A320-200 || 1 || Ekonomiko || ~180 || P4-AAF [4]
|-
| Airbus || A321-200 || 1 || Ekonomiko/“Premium” || ~178 || (vhe model, [5])
|-
| Bombardier || CRJ200 || 1 || Ekonomiko || ~52 || P4-CRA [6]
|}
== Destinashonnan selectá ==
{| class="wikitable sortable"
! Ruta !! País/Región !! Estado
|-
| Aruba ↔ Miami !! EEUU !! Activo (charter/regular) [3]
|-
| Aruba ↔ Maracaibo !! Venezuela !! Introdi (2012) [3]
|-
| Aruba ↔ Valencia !! Venezuela !! Introdi (2012) [3]
|-
| Aruba ↔ Panama City !! Panamá !! Introdi (5 Julio) [3]
|}
== Dificultadnan i Estado Actual ==
Durante e kriis di COVID-19 y problemanan operashonal, Aruba Airlines a enfrenta varios reto. Pa ehempel: su flota a keda parká, i datos reciente ta mustra ku e aerolínea no ta tene vuelos normales kuendo; por ehempel, un sitio pa seguimiento di vuelos ta nifiká kantidat “0” destinashon pa Aruba Airlines. [7]
Den marzo 2021 Aruba Airlines a risibí su promé A321-200 (P4-AAI) pa possibilitá un relansa, pero no ta klaro si e aerolínea actualmente ta operando vuelos regulares.[8]
E situashon ta kompleho: aunke e sitio ofisial y rekursonan ta indiká ku e aerolínea ta “active” [9], e falta di voli actual y klaridat publikashonal ta kreá duda.
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1359309649|titulo=ALM Flight 980}}
{{References}}
}}
[[:Kategoria:Aviashon]]
[[:Kategoria:Aruba]]
Historia
Aruba Airlines a wòrdu fundá na 2006 dor di Onno J. de Swart, kende tabata su promé direktor.[1]
E aerolínea a kuminsá operashonnan di charter na 2010 ku un avion chikí tipo Piper PA-31 Navajo di shete asiento. Na e promé añanan, e kompania a konsentrá riba desaroyo di su struktura operashonal i di merkado.
Na 2011, inversionistanan nobo a bin aden, loke a permití ekspanshon di e flota. Na ougùstùs 2012, e aerolínea a haña su sertifikado di operashon aéreo ekonómiko.
Durante e mesun periodo, Aruba Airlines a introdusí avionnan tipo Airbus A320, ku e promé avion a yega Aruba na novèmber 2012. E buelonan charter a kuminsá na final di 2012, miéntras ku operashonnan regular a sigui na 2013.
E promé destinashonnan regular tabata:
Maracaibo (Venezuela)
Valencia (Venezuela)
Despues, e red di ruta a wòrdu ampliá ku:
Panama City (Panamá)
Miami (Estados Unidos)
==Flota==
Aruba Airlines ta operá un flota limitá. Segun dato di 2025–2026, e aerolínea tin solamente un avion aktivo: Airbus A320-200 (aprox. 180 asiento)
Den pasado, e kompania a operá tambe avionnan tipo Airbus A319, Airbus A321-200 i Bombardier CRJ200, pero mayoria di nan no ta aktivo mas den operashon regular.
==Destinashonnan==
Aruba Airlines ta ofrece buelonan charter i, di manera limitá, buelonan regular pa diferente destinashonnan den Karibe, Suramérika i Estados Unidos.
Destinashonnan asociá ku e aerolínea den periodo reciente inkluí:
Curaçao
Bonaire
Medellín (Colombia)
Barranquilla (Colombia)
Georgetown (Guyana)
Miami (Estados Unidos)
Sinembargo, e red di ruta no ta fijo i por varia konsiderablemente. Hopi di e buelonan ta operá riba base di charter òf disponibilidad temporal.
==Dificultadnan i estado aktual==
Durante e periodo di pandemia di COVID-19 i despues, Aruba Airlines a enfrentá varios reto operashonal i finansiero.
E operashonnan a reducí konsiderablemente, i na algun momentonan e flota a keda parka. Aunke e kompania a risibí un Airbus A321-200 na 2021 ku e intenshon di relansamentu, informashon públiko tokante buelonan regular a keda limitá.
Segun fuente reciente, Aruba Airlines ta konta ainda komo e aerolínea di bandera di Aruba i formalmente aktivo, pero e grado di operashon regular por varia i no semper ta kla den dato públiko disponibel.
Organisashon
Aruba Airlines tin su sede na Oranjestad i ta operá for di Aeropuerto Internashonal Reina Beatrix.
Ademas, e kompania a mantené presensia den diferente merkadonan via ofisinan di benta, inkluyendo:
Miami
Curaçao
Bonaire
Venezuela
---------
Segun dato aktual (2025–2026), Aruba Airlines ta operá un flota hopi limitá, konsistiendo principalmente di un solo avion aktivo:
Airbus A320-200 – aproksimadamente 180 asiento
Dato di aviashon independiente ta konfirmá ku e aerolínea tin solamente 1 avion den servisio, ku otro avionnan den pasado ya no ta aktivo òf ta konsiderá komo parte di flota historiko .
Flota anterior
Aruba Airlines a operá e siguiente tiponan di avion den pasado:
Airbus A319-100
Airbus A321-200
Bombardier CRJ200
Piper PA-31 Navajo
Mayoria di e avionnan aki a wòrdu retirá entre 2018 i 2023, indikando un redukshon significativo den kapasidat operashonal.
🌍 Destinashonnan
Aruba Airlines ta ofresé buelonan charter i, di manera limitá, buelonan regular pa destinashonnan den Karibe, Suramérika i Estados Unidos.
Segun informashon mas reciente, e destinashonnan asociá ku e aerolínea inkluí:
Curaçao
Bonaire
Medellín (Colombia)
Barranquilla (Colombia)
Georgetown (Guyana)
Miami (Estados Unidos)
Fuente independiente ta indiká ku Aruba Airlines ta sirbi un kantidat chikí di destinashonnan (±3–8), ku un red di ruta ku por varia segun kondishonnan di merkado .
------------
18/10/25 Aruba Airlines is still operating and is the flag carrier and sole airline of Aruba. It is based at Queen Beatrix International Airport in Oranjestad and provides scheduled and charter services to various destinations across the Caribbean, South America, and the United States.
Operations: Aruba Airlines is currently the only Aruban airline. It offers both scheduled and charter flights, serving as a primary carrier to and from the island.
Headquarters: The airline's corporate headquarters are in Oranjestad, Aruba. Its main maintenance base is in Miami, Florida.
Destinations: It flies to a number of destinations, including cities in the Caribbean, South America (such as Medellin, Colombia, and Georgetown, Guyana), and the United States (such as Miami).
NOTES
'''Aruba Airlines''' (officially Arubaanse Luchtvaart Maatschappij N.V.) ta e aerolínea di bandera y e único aerolínea nashonal di Aruba. Fundá den 2006, Aruba Airlines ta oferé transporte aéreo regular y charter pa pasaheronan pa varias destinashon. Su sede korporativo ta na Oranjestad, Aruba, y su base di mantenemento prinsipal ta na Miami, Florida. Den 2015 e compañías a risibí e Aircraft Operating Certificate (AOC) for di Estados Unidos.[1][2]
== Historia ==
Aruba Airlines a wordo funda na 2006 pa Onno J. de Swart, kien tabata su promé direktor. Den 2010 e a inicia operashon di charter ku un Piper PA-31 Navajo di shete asiento. Su sede operashonal ta na Oranjestad, kaminda e tin su base perto di Aeropuerto Internacional Reina Beatrix. E tin ofisinan di benta na Miami (EEUU), Curaçao, Bonaire, i Venezuela (Maracaibo, Valencia y Maracay).[3]
Na 2011 Aruba Airlines a atraé inversionistanan nobo pa mehorá su flota. Den ougùstùs 2012, e aerolínea risibí su sertifikado di operashon aéreo ekonómiko, y e a introducí dos Airbus A320 na su flota (su promé A320 yegá na Aruba na november 2012).
Su promé ruta regular tabata Aruba → Maracaibo (Venezuela), sigi pa Aruba → Valencia (Venezuela), y mas dilanti Aruba → Panama City (Panamá) i Aruba → Miami (EEUU).
------------
{{Variante|a}}
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Jet Air
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda =
| antesecor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado =
| propietario =
| director ehecutivo =
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Jet Air''' (oficialmente ) ta e aerolínea nacional di
{{Appendix}}
[[:Category:Aviashon]]
[[:Category:Karibe Hulandes]]
-------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Avia Air
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda =
| antesecor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado =
| propietario =
| director ehecutivo =
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Avia Air''' ta un compania aereo di Aruba cu a opera entre .. y november 2003.
Avia Air tabata un aerolinea basá na Aruba.
Avia Air a suspendé su servisio na novèmber 2003 i tabata trahando pa reestructurá su operashonnan bou di protekshon di bankrut. 1]
== Historia ==
Avia Air a kuminsá operashon den zomer di 1994 inicialmente tres Cessna 402B ⁇ (P4-AVA te ku
P4-AVC); e mesun aña a añadí un Embraer Bandeirante (P4-AVD). Pasobra Air Aruba a enfoca mas y mas riba buelonan pa Merka, algun ruta regional por a bira operá. A kuminsá ku servisionan di liña pa Curaçao, Bonaire i e siudatnan Venezolano di Maracaibo, Punto Fijo i Valencia. Na fin di 1995,
a cumpra un di dos Bandeirante P4-AVE).<ref>[http://landewers.net/P4-artikel.pdf 20 jaar Arubaans Luchtvaartuig Register
Arno Landewers]</ref>
Na 13 di mart di 1996 e barku a kai banda di (Venezuela) e Cessna 402B P4-AVB na laman,
cu a mata tur ocho persona den e auto.
E tabata trata di un buelo di linea di Aruba pa Punto Fijo. E piloto a reporta na un otro avion di Avia Problema di aire ku e motor robes, i algun tempu despues cu un candela a kibra. For di investigashon a resulta cu e candela a causa e motor y un parti di a kibra e ala robes di e avion, despues cu e Nort di Las Piedras- Aeropuerto di Punto Fijo - a kai.
Na komienso di 2003, un Short SD.360-200 a kumpra, pero e aparato aki no a wòrdu a drenta servisio. For di mei 2003 no tabatin sèn mas pa paga salario di e personal y operacionnan di vuelo a keda para. Poco despues e lease company Volvo Aero a pidi e motornan di e dos Bandeirantes y finalmente
E departamento di impuesto a konfiská tur e produktonan. E Cessna tambe a keda destruí.
aerodinámiko pa motibu di mantenshon atrasá. Con E shortenan a bira algun e vuelo di entrenamentu a tuma lugá despues di e grupo di invershon IMCA, propietario di Air Exel,
a kumpra un participacion di 50% den Avia Air. Avia Air
lo sigui como AviaExel. E falta di Avia Air a hasi un pèrmit di establesementu definitivo
drecha bo kara. Na òktober 2003 e kompania a a declara su mes na faillite. Poco despues, e 'Short' a bira e doño a rekuperá; tur dos Bandeirantes a keda te ku e zomer di e aña aki riba e
Aeropuerto di Oranjestad ta para y e Cessna 402 P4-AVA ainda ta presente aki.
==Code data==
*[[International Air Transport Association|IATA]] Code: '''3R'''
*[[International Civil Aviation Organization|ICAO]] Code: '''ARB'''
*Callsign: Aviair
==Flota==
*Short 360-200
*Embraer EMB 110 Bandeirante
== Wak tambe ==
* [[Lista di eks-kompania aéreo di Karibe Hulandes]]
{{Appendix}}
NOTES
* Avia Air a cuminsa na 1984 como compania di charter Avia Air Chapter cu tabata activo na Aruba i Corwou.
* in augustus 1987 verscheen het Avia Air toestel met piloot Robby Anjie, 26 jr., ter hoogte van MAcoya, Venezuela. Een tweemotorig vliegtuig Cessna met kenteken N-5351- A van de particuliere chartermaatschappij van de heer Efi Tromp, Avia Air, wordt sinds vrijdagavond op de route van Punto Fjjo (Venezuela) naar de luchthaven van Aruba vermist.
* directie/eignaaar? Efi Tromp.
* HetvliegtuigiseenJetpropAerocommander, een snelle vliegtuig ingericht met de nodige luxe. Avia- Air hoopt met zijn nieuwe aanwinst de Curagaose zakenman nu een nog betere service te verlenen. Avia- Air die in 1980 bij ministriële beschikking toestemming kreeg om samen met twee andere luchttransportmaatschappijen commerciële passagiersvluchten uit te voeren, biedt rechtstreekse vluchten aan naar alle bestemmingen in het Caribisch gebied, Colombia, Venezuela en Suriname. Met dit nieuwe vliegtuig hoopt Avia- Air bij te kunnen dragen aan de economische ontwikkeling van Curagao,<ref>TOEKOMST ANDERS TEKORT AAN GEKWALIFICEERDE KRACHTEN CDM ervaart dat nu al Opleiding vaklieden in metaalsector noodzakelijk. "Amigoe". Curaçao, 24-08-1987, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642489:mpeg21:p003</ref>
* 1994: Avia Air van Efi Tromp is reeds enige tijd doende met plannen om commutervluchten tussen de eilanden te gaan vliegen.
* Avia Air heeft vanaf woensdag een nieuw vliegtuig in bedrijf. Het is een EMB-110, van Braziliaanse makelij, dat 19 passagiers kan vervoeren. Het kan gecharterd worden voor vluchten Aruba - Curagao v.v. en Aruba - Bonaire v.v. Auia Air voert tweemaal daags vluchten uit tussen Aruba en Punto Fijo in Venezuela.<ref>WILLEMSTAD— Avia Air heeft vanaf woensdag een nieuw vliegtuig in bedrijf. Het is een EMB-110, van Braziliaanse makelij, dat 19 passagiers kan vervoeren. Het kan gecharterd worden voor vluchten Aruba – Curagao v.v. en Aruba – Bonaire v.v. Auia Air voert tweemaal daags vluchten uit tussen Aruba en Punto Fijo in Venezuela.. "Amigoe". Curaçao, 12-10-1994, p. 9. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645369:mpeg21:p009</ref>
* Luchtvaartmaatschappij Avia Air die door de regering als nationale luchtvaartmaatschappij *s erkend, heeft plannen °ni met ingang van 1 december aanstaande naar vleugels uit te slaan. **er dag vertrekken twee yiuchten naar Punto Fijo (Venezuela), dirie naar en vier naar öonaire. Avia Air president Ciro Pieters. In 1986 is Avia Air begonnen als chartermaatschappij voor vluchten in de omgeving. In april van dit jaar kreeg Avia Air een vergunning om regelmatige vluchten uit te voeren. De maatschappij heeft vijf vliegtuigen: twee Embriers 110, elk met zestien stoelen en extra ruimte voor de koffers en twee Cessnas, elk met zeven stoelen.<ref>Plannen Avia Air om vleugels uit te slaan. "Amigoe". Curaçao, 28-11-1995, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644874:mpeg21:p007</ref>
* 1995: Het particuliere Avia Air heeft afgelopen vrijdag van minister. Glenbert Croes van Verkeer en Communicatie de vergunning ontvangen om geregelde vluchten uit te voeren. "Wij zijn nu ook een officiële luchtvaartmaatschappij die vluchten uit mag voeren op Bonaire, Curacao, Coro en Las Piedras", zo reageerde Avia Air-president Ciro Pieters vanmorgen desgevraagd. Ook werd vastgesteld dat de luchtvaartmaatschappijen van de twee landen (aruba-NA) elk een bepaald aantal vluchten kan uitvoeren. Dit zijn Aruba- Curacao met 35 vluchten per week, Aruba-Bonaire met 28 Avia Air, dat tot nu toe alleen chartervluchten verzorgde, begint binnen afzienbare tijd met de vluchten op Bonaire, Curacao en de twee Venezolaanse steden Coro en Las Piedras.
* Avia Air kreeg op 28 april van de minister Glenbert Croes van Vervoer en Communicatie een vergunning om geregelde vluchten uit te voeren tussen Cura9ao, Bonaire, Coro, Las Piedras en thuisbasis Aruba. De voorbereidingen betreffen nu voornamelijk de vluchten tussen de ABC-eilanden.
{{Appendix}}
------------------
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Insel Air Aruba
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda =
| antesecor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado =
| propietario =
| director ehecutivo =
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Insel Air Aruba''' tabata un aerolinea y subsidiario di Insel Air, como tambe e aerolinea oficial nacional di Aruba.<ref>[http://curacaochronicle.com/aviation/insel-air-aruba-seeks-u-s-routes/ Insel Air Aruba Seeks U.S. Routes]</ref>
de.wiki:Insel Air Aruba tabata un aerolinea y subsidiario di Insel Air, como tambe e aerolinea oficial nacional di Aruba. [1]
Un investigashon ku a tuma lugá na yanüari 2017 dor di e Inspectie Leefomgeving en Transport di Reino Hulandes a evidensiá defectonan tantu den e kompania mayor Insel Air i Insel Air Aruba, komo tambe den e outoridatnan di aviashon di Kòrsou i Aruba. Komo resultado, un kantidat di avion di e dos kompanianan lo no por bula pa un tempu indeterminá. Insel Air i Insel Air Aruba despues a reduci nan destinashonnan di buelo, ku anteriormente tambe tabata inkluí destinashonnan den Merka i Sur Amerika, pa e islanan ABC i Sint Maarten.<ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Dutch ILT intervenes in Curaçao, Aruba CAAs |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/53584-dutch-ilt-intervenes-in-curaao-aruba-caas ch-aviation.com]}}</ref><ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Insel Air axes bulk of network, retains ABC Islands |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/53989-insel-air-axes-bulk-of-network-retains-abc-islands ch-aviation.com]}}</ref><ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Curaçao's Insel Air looking to dispose of Aruban unit |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/54051-curaaos-insel-air-looking-to-dispose-of-aruban-unit ch-aviation.com]}}</ref><ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Curaçao's Insel Air fends off bankruptcy filing |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/54267-curaaos-insel-air-fends-off-bankruptcy-filing ch-aviation.com]}}</ref>
Insel Air Aruba a stop di opera na 2017 despues di cinco aña. [6]
== Flota ==
For di maart 2017, Insel Air Aruba su flota tabata consisti di ocho avion, di cual ningun ta operacional.<ref>[http://www.ch-aviation.com/portal/aircraft/search?search=1&cha=ISU ch-aviation], abgerufen am 20. März 2017.</ref>
==Wak tambe ==
* [[Lista di eks-kompania aéreo di Karibe Hulandes]]
== Link externo ==
* [https://www.fly-inselair.com/en/ Webpräsenz der Insel Air] (englisch und spanisch)
* [http://www.airliners.net/search/photo.search?airlinesearch=Insel%20Air%20Aruba&distinct_entry=true Fotos] der Insel Air Aruba auf [[Airliners.net]]
{{Appendix}}
-----------------
'''Aruba Flying Club''' tabata un asociacion di piloto amatur na Aruba??
== Historia ==
AFC ta data di ananan 1940. Tabata haci uzo di aeropuerto de Vuyst na San nicolas den bario di juana morto. met hangar
Na 1998 AFC a bira activo atrobe. AFC in 1950 statutair opgricht Vereniging Aruba Flying Club
In 1998 werd de Aruba Flying Club weer actief (welke vanaf de oorlogsjaren tot in de jaren 70 al
had bestaan). Aanvankelijk werd gevlogen met de Cessna 172M P4-BON, in 1992 en 1993 aangevuld
met Cessna 182P P4-GIN en sinds 1998 met een Amerikaans geregistreerde Cessna 172R, de N174AP.<ref>[http://landewers.net/P4-artikel.pdf 20 jaar Arubaans Luchtvaartuig Register
Arno Landewers]</ref>
Eleccion di directiva di AFC
* na 1956 e club tabatin 4 avioneta propio di cual e ultimo adkisicion tabata un stimson. Cu e avionetanan tabata bula y tene competencia y demostracionnan.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-ARUBAANSECOURANT-1956-09/page/n67/mode/2up?q=flying Aruba Flying Club viert eerste vlucht van nieuwe Stimson], Arubaanse Courant (21 september 1956)</ref>
* Aanwijzing: Als leden van de Raad van Beheer van de Aruba Flying Club, de heren: P. A. de Vuyst; Commandant Onderzoekings en Bewakingsdienst op Aruba; H. A. Hessling, Ambtenaar belast met het domein beheer op Aruba
* in 1950 de 100ste vliegbevet uitgereikt =- examens sportvliegr, instrument vlieger en instructur
* De Aruba Flying | Club 'is een bloeiende vereniging. | Het maximum aantal leden dat toegelaten wordt bedraagt statutair vijftig en dat heeft men vrijwel voortdurend. Het aantal brevetten dat in de loop der jaren werd uitge- > reikt loopt in de honderden. De samenwerking tussen A.F.C. en overheid is voortreffelijk en het aantal deskundigen waarover men kan beschikken ruim voldoende. De vloot bestaat uit vier toestellen, waarbij dan nog drie komen, die particulier eigendom van enkele leden zijn. De minimum leeftijdsgrens voor het behalen van een brevet is zeventien jaar. Men moet zich hiertoe eerst aan een strenge medische keuring onderwerpen. Voorschrift i.; dat men een aandeel koopt van driehonderd gulden. Daarna hebben de meeste leerlingen ongeveer 12 uur lessen nodig om dan nog een 25 tot 30 uur solo te vliegen voor zij het brevet kunnen halen. De totale instruktieteksten
belopen dan ongeveer ƒ 500.—. Wie eenmaal het brevet heeft en de nodige proeven hoeft afgelegd mag zelf een vliegtuigje huren, eerst voor vluchten boven het eiland, daarna ook voor tochtjes naar buiten. Voor weekenden komen vooral Curaeao en Bonaire in aanmerking voor langere vakanties Venezuela en andere omliggende landen. Enkele leden, als de heren Riehardson en van der Voort maakten ook veel langer vakantievluchteri (om langs de Venezolaans kust, Trinidad en andere eilanden naar Sint Maarten.<ref>De Aruba Flying Club. "Amigoe di Curacao". Willemstad, 26-10-1957. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000211195:mpeg21:p003</ref>
* Voor velen is het vertrek van de heer Pieter A. de Vuyst ongemerkt voorbij gegaan. Gedurende de tweede wereldoorlog was hij verbindingsmarineofficier en gedurende die tijd begon hij met het plannen voor een particulier vliegvels, dat naar hem genoemd werd. Op 16 juli 1944 werd dit vliegveld geopend dooi de toenmalige Gezaghebber I. Wagemaker. Dat het vliegveld naar hem ge noemd werd, was op voordracht van Aruba Flying Club als waardering voor het vele werk dat hij voor deze club had gedaan. In oktober 1945 kwam de heer de Vuyst in dienst van de Lago en verliet deze op 1 juni j.l. 1956.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010404914:mpeg21:p005|titel=Pieter A. de Vuyst verliet Aruba|werk=[[Amigoe]]|datum=1956-06-18|bezochtdatum=2024-03-12}}</ref>
{{Appendix}}
AFC is een Arubaanse vereniging ter beoefening van de vliegsport, opgericht in 1942 door employes van Lago te San Nicolas. Eerste voorzitter was Pieter A. de Vuijst, waarnaar het sportvliegveld is genoemd.<ref>Hoetink, Encyclopedie van de Nederlandse Antillen, 1969 pag.55</ref>
-----------------
== EZ Air (aanvulling)==
Mester menshoná ku direktor di Medicair Rene Winkel ta alabes direktor di aerolínea EZ Air, pues e kontrato firmá ta ku Winkel i no e aerolínea EZ Air. Esaki ta importante pa menshoná mirando ku den komunidat tin e impreshon ku ta EZ Air ta sòru pa Ambulans Aéreo. “Nos tin kontrato ku e doño pues no e aerolínea mes. Awor a yega e momentu ku e kontrato a vense. Segun e proseso, tur interesado por entregá un petishon pa ehekutá e tarea di Ambulans Aéreo. Boneriano 29-11-2023 titel=Ken ta bai ehekuta air ambulans?|https://awemainta.com/boneriano/
Medicair tambe por bolbe entregá un petishon”, e ta splika. Sinembargo e no ta konfirmá ku vensementu di e kontrato a sosedé entrante yanüari 2024. Tambe e ta sigurá ku e situashon di niun forma ta opstakulisá servisio di Ambulans Aéreo.
Mester menshoná ku ya pa algun luna tin spekulashon tokante e situashon aki. Dòkter Frans komo direktor di FM den un rueda di prensa anterior a konfirmá ku Ministerio na Hulanda ke pa ehekutá buelonan di Ambulans Aéreo ku avionnan registrá na Hulanda. Tur esaki por konsiderá komo opstákulo pa proveodornan lokal.
BONERIANO a tuma kontakto ku Rene Winkel tokante e situashon aki i e ta splika ku e no ta deseá na amplia masha mirando ku FM ainda ta un kliente.
“Echo sí ta ku FM algun tempu atras a saka un asina yamá ‘tender’ pa buska un operadó pa ambulans aéreo ku lo trese avionnan ku registrashon PH, esta di Hulanda. Es mas FM lo ta basta leu pa bira un operador di aerolínea. No ta eksistí Ambulans Aéreo, ta eksistí pèrmit pa ehekutá buelo ‘ airline operator certificate’ (AOC). Di aki ta haña un provishon riba e pèrmit pa Ambulans Aéreo pasombra ta buelo komersial i ku nan lo bula bou di e reglanan Europeo, EASA”, e ta splika.
Winkel ta agregá ku nan tambe a lesa ku FM ke bin ku avion di Ambulans eléktriko, pero tambe
mester bisa ku e teknologia aki no ta asina leu ainda.
“No ta eksistí avion eléktriko ainda ku por bula e rutanan aki, i dado kaso ku bin ku avionnan
asina mes, mester pasa den hinter un prosedura pa nan wòrdu sertifiká pa departamentonan
konserní manera Curacao Civil Aviation Authority (CCAA) Y ILT holanda , Esei ta nifiká ku por dura
añanan promé ku por bai usa avionnan eléktriko pa transporte di pashènt.”
Importansia di Ambulans Aéreo
Esaki ta un avion privá spesialmente adaptá pa duna sosten médiko na pashèntnan durante transporte. Un dòkter, paramediko òf ekipo di dòkternan altamente kualifiká lo biaha ku su pashènt pa atendé e pashènt te ora e yega e aeropuerto destiná i por transportá e pashènt na un manera sigur te su kas òf pa un hòspital den e pais. E Ambulans Aéreo lógikamente ta karga tur e ekipo i e remedinan nesesario durante e buelo.
{{Appendix}}
-----------------------------
__NOINDEX__
1rsjgjkjznl683vdpvzt7thdu53ip71
199534
199533
2026-08-04T19:15:50Z
Caribiana
8320
199534
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
* Nieuw: [[Avia Air]] - [[Insel Air Aruba]] - [[Aruba Airlines]] - [[Aruba Flying Club]] . [[SLM]] - [[Jetair Caribbean]] - [[Buelo 980 di ALM]] - [[Margareth Abraham]]
* Aanvullen: [[Z Air]]
---------------
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Aruba Airlines
| pais = {{ABW}}
| logo =
| imagen = Aruba Airlines Airbus A320-232 (P4-AAA) at Miami International Airport.jpg
| descripcion = Airbus A320-232 (P4-AAA) aterisando na Aeropuerto Internacional Miami
| funda = [[31 di yanüari|31 di januari]] [[2006]]
| antecesor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado = Onno J. de Swart
| sede = Wayaca 6B, Aruba
| propietario = Seastar Holding NV
| director ehecutivo = Esteban Vallés
| pais = {{ABW}}
| sector = transporte
| industria = aviacion
| website = https://www.arubaairlines.com/
}}
'''Aruba Airlines''' (oficialmente '''Arubaanse Luchtvaart Maatschappij N.V.''') ta e aerolinea di bandera y e unico aerolinea nacional di [[Aruba]]. Funda na 2006, e compania ta ofrece transporte aereo pa pasahero, tanto servicio regular como charter, pa varios destinacion den Caribe, [[Sur Amérika|Sur America]] y [[Estadonan Uni di Amérika|Merca]].
Aruba Airlines su sede ta na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]], Aruba, cerca di [[Aeropuerto Internacional Reina Beatrix]], mientras su base principal pa mantenemento ta situa na [[Miami]], [[Florida]]. Na 2015, e aerolinea a ricibi un ''Aircraft Operating Certificate'' (AOC) for di Merca.
== Historia ==
Aruba Airlines a wordo funda na 2006 door di Onno J. de Swart, kende tabata su prome director.<ref>{{Cite web|url=http://curacaochronicle.com/aviation/press-release-settlement-between-aruba-airlines-and-de-swart/|title=Press release: Settlement between Aruba Airlines and de Swart|date=2017-06-16}}</ref>
E aerolinea a cuminsa operacionnan di charter na 2010 cu un avion chikito tipo Piper PA-31 Navajo di shete asiento.<ref name="caribseek">{{citeer web|url=http://news.caribseek.com/index.php/caribbean-islands-news/aruba-news/the-morning-news-aruba-news/item/30639-aruba-airlines-welcomes-their-first-airbus-320|titel=Aruba Airlines welcomes their first Airbus 320|archiefurl=https://web.archive.org/web/20130627074832/http://news.caribseek.com/index.php/caribbean-islands-news/aruba-news/the-morning-news-aruba-news/item/30639-aruba-airlines-welcomes-their-first-airbus-320|archiefdatum=2013-06-27}}</ref> Den e prome añanan, e compania a concentra riba desaroyo di su structura operacional y di mercado.
Na 2011, inversionistanan nobo a bin aden, loke a permití expansion di e flota.<ref name="caribseek"/> Na augustus 2012, e aerolinea a haya su certificado di operacion aéreo economico.<ref>{{Cite web|url=http://www.curacaochronicle.com/region/minister-otmar-oduber-signs-economic-aoc-for-aruba-airlines/|title=Minister Otmar Oduber signs economic AOC for Aruba Airlines|access-date=|archive-url=https://web.archive.org/web/20171115201613/http://curacaochronicle.com/region/minister-otmar-oduber-signs-economic-aoc-for-aruba-airlines/|archive-date=2017-11-15|url-status=dead}}</ref>
Durante e mesun periodo, Aruba Airlines a introduci avionnan tipo Airbus A320, cu e prome avion a yega Aruba na novèmber 2012. E vuelonan charter a cuminsa na final di 2012, mientras cu operacionnan regular a inicia dia 31 di maart 2013.
E prome destinacionnan regular tabata [[Maracaibo]] y [[Valencia]] na [[Venezuela]]. Despues, e red di ruta a wordo amplia cu [[Siudad di Panama|Panama City]] ([[Panama]]) y [[Miami]] (Merca).<ref>{{cite web|url=http://www.routesonline.com/news/29/breaking-news/203643/aruba-airlines-begins-operation-to-maracaibo-panama-city-from-june-2013/|title=Aruba Airlines Begins Operation to Maracaibo / Panama City from June 2013|publisher=Routesonline|accessdate=|archive-date=2013-11-13 |archive-url=https://web.archive.org/web/20131113214128/http://www.routesonline.com/news/29/breaking-news/203643/aruba-airlines-begins-operation-to-maracaibo-panama-city-from-june-2013/|url-status=dead}}</ref> Na 2017, e aerolinea a busca aprobacion regulatorio pa servicio pa [[Guyana]]<ref>[https://guyanachronicle.com/2017/06/27/aruba-airlines-applies-to-fly-here/ Aruba Airlines applies to fly here], guyanachronicle.com (27 di juni 2017)</ref> y na december 2019 a lansa servicio nonstop nobo for di Aruba pa [[Barranquilla]] y [[Medellín]].<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2020-02-04/page/n3/mode/1up?q=aruba+airlines Aeropuerto di Aruha: Cantidad di pasahero a aumenta den 2019], Bon Dia Aruba (4 di februari 2020)</ref>
Durante e periodo di [[pandemia di COVID-19]] y despues, Aruba Airlines a enfrenta varios reto operacional y financiero. E operacionnan a reduci considerablemente, pero Aruba Airlines a persisti memey di e limitacionnan, incluyendo e prohibicion di vuelo pa [[Venezuela]], impone pa gobierno di Aruba<ref>[https://www.bes-reporter.com/news/aviation-travel/59494/aruba-airlines-latest-dutch-caribbean-carrier-to-hit-financial-turbulence-over-venezuela-crisis Aruba Airlines Latest Dutch Caribbean Carrier to Hit Financial Turbulence over Venezuela Crisis], bes-reporter.com (7 di april 2019)</ref><ref>[https://arubanews.ca/aruba-extends-90-day-flight-ban-with-venezuela-impacting-tourism-and-trade/ Aruba Extends 90-Day Flight Ban with Venezuela, Impacting Tourism and Trade], arubanews.ca (16 di februari 2026)</ref>, cual despues di multiple extension a keda suspendi dia 1 di augustus 2026.<ref>[https://www.noticiacla.com/news/38930 Frontera aereo cu Venezuela ta oficialmente habri, pero ainda no tin buelo comercial], NoticiaCla (3 di augustus 2026)</ref>
==Flota y red di conexion==
Aruba Airlines ta opera un flota limita. Segun dato di 2025–2026, e aerolinea tin solamente un avion activo: Airbus A320-200 (aprox. 180 asiento).<ref name="spotters">[https://www.planespotters.net/airline/Aruba-Airlines Aruba Airlines Fleet Details and History], planespotters.net</ref><ref>{{cite journal |title=Global Airline Guide 2025 - Aruba Airlines |journal=Airliner World |date=september 2025 |page=50}}</ref>
Den pasado, e compania a opera tambe avionnan di tipo Airbus A319-200, Airbus A320-200, Airbus A321-200 y Bombardier CRJ200.<ref name="spotters"/>
Na 2026, e siguiente destinacionnan ta forma parti di e red di conexion di e aerolinea:<ref>[https://www.arubaairlines.com/ Aruba Airlines], arubaairlines.com</ref>
*Corsou
*[[Boneiru|Boneiro]]
*[[Medellín]] (Colombia)
*Barranquilla (Colombia)
*[[Georgetown]] (Guyana)
*Miami (Merca)
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =|titulo=}}
{{References}}
}}
[[:Kategoria:Aviashon]]
[[:Kategoria:Aruba]]
---------------
E sede principal ta na Oranjestad na Aruba, cual ta e centro di operacion principal, y e aerolinea a habri un oficina nobo na [[Aeropuerto Internacional Reina Beatrix]]. E tin tambe ofisina di benta na Miami, Curaçao, Bonaire i na Maracaibo, Valencia i Maracay.<ref name="arubaair-offices">{{cite web|url=http://www.arubaairlines.com/#contactus|title=Aruba Airlines - Contact Us|accessdate=2015-04-21 }}</ref>
Na kuminsamentu di 2011 e kompania a atrae inversionista nobo, ku ta kondusí na e mehoracion di e flota. E compania a risibí un Sertifikado di Operashon di aerolínea ekonómiko na ougùstùs di 2012. E aerolinea ta haya dos avion Airbus A320, e prome di nan a yega Aruba na november di 2012. E avion a kuminsá bula buelonan charter for di Aruba na fin di 2012 i e operashonnan programá a kuminsá e siguiente aña. Su promé destinashon tabata Maracaibo, Venezuela i despues Valencia, Venezuela. Despues riba 5 di yüli di e aña ei nan a inaugurá e buelonan pa Panama City, Panama. Y finalmente Miami, Merca.
Flota y Destinashonnan
{| class="wikitable sortable"
! Tipo di Avion !! Modelo !! Kantidat !! Kabina !! Asiento !! Registrashon
|-
| Airbus || A320-200 || 1 || Ekonomiko || ~180 || P4-AAF [4]
|-
| Airbus || A321-200 || 1 || Ekonomiko/“Premium” || ~178 || (vhe model, [5])
|-
| Bombardier || CRJ200 || 1 || Ekonomiko || ~52 || P4-CRA [6]
|}
== Destinashonnan selectá ==
{| class="wikitable sortable"
! Ruta !! País/Región !! Estado
|-
| Aruba ↔ Miami !! EEUU !! Activo (charter/regular) [3]
|-
| Aruba ↔ Maracaibo !! Venezuela !! Introdi (2012) [3]
|-
| Aruba ↔ Valencia !! Venezuela !! Introdi (2012) [3]
|-
| Aruba ↔ Panama City !! Panamá !! Introdi (5 Julio) [3]
|}
== Dificultadnan i Estado Actual ==
Durante e kriis di COVID-19 y problemanan operashonal, Aruba Airlines a enfrenta varios reto. Pa ehempel: su flota a keda parká, i datos reciente ta mustra ku e aerolínea no ta tene vuelos normales kuendo; por ehempel, un sitio pa seguimiento di vuelos ta nifiká kantidat “0” destinashon pa Aruba Airlines. [7]
Den marzo 2021 Aruba Airlines a risibí su promé A321-200 (P4-AAI) pa possibilitá un relansa, pero no ta klaro si e aerolínea actualmente ta operando vuelos regulares.[8]
E situashon ta kompleho: aunke e sitio ofisial y rekursonan ta indiká ku e aerolínea ta “active” [9], e falta di voli actual y klaridat publikashonal ta kreá duda.
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1359309649|titulo=ALM Flight 980}}
{{References}}
}}
[[:Kategoria:Aviashon]]
[[:Kategoria:Aruba]]
Historia
Aruba Airlines a wòrdu fundá na 2006 dor di Onno J. de Swart, kende tabata su promé direktor.[1]
E aerolínea a kuminsá operashonnan di charter na 2010 ku un avion chikí tipo Piper PA-31 Navajo di shete asiento. Na e promé añanan, e kompania a konsentrá riba desaroyo di su struktura operashonal i di merkado.
Na 2011, inversionistanan nobo a bin aden, loke a permití ekspanshon di e flota. Na ougùstùs 2012, e aerolínea a haña su sertifikado di operashon aéreo ekonómiko.
Durante e mesun periodo, Aruba Airlines a introdusí avionnan tipo Airbus A320, ku e promé avion a yega Aruba na novèmber 2012. E buelonan charter a kuminsá na final di 2012, miéntras ku operashonnan regular a sigui na 2013.
E promé destinashonnan regular tabata:
Maracaibo (Venezuela)
Valencia (Venezuela)
Despues, e red di ruta a wòrdu ampliá ku:
Panama City (Panamá)
Miami (Estados Unidos)
==Flota==
Aruba Airlines ta operá un flota limitá. Segun dato di 2025–2026, e aerolínea tin solamente un avion aktivo: Airbus A320-200 (aprox. 180 asiento)
Den pasado, e kompania a operá tambe avionnan tipo Airbus A319, Airbus A321-200 i Bombardier CRJ200, pero mayoria di nan no ta aktivo mas den operashon regular.
==Destinashonnan==
Aruba Airlines ta ofrece buelonan charter i, di manera limitá, buelonan regular pa diferente destinashonnan den Karibe, Suramérika i Estados Unidos.
Destinashonnan asociá ku e aerolínea den periodo reciente inkluí:
Curaçao
Bonaire
Medellín (Colombia)
Barranquilla (Colombia)
Georgetown (Guyana)
Miami (Estados Unidos)
Sinembargo, e red di ruta no ta fijo i por varia konsiderablemente. Hopi di e buelonan ta operá riba base di charter òf disponibilidad temporal.
==Dificultadnan i estado aktual==
Durante e periodo di pandemia di COVID-19 i despues, Aruba Airlines a enfrentá varios reto operashonal i finansiero.
E operashonnan a reducí konsiderablemente, i na algun momentonan e flota a keda parka. Aunke e kompania a risibí un Airbus A321-200 na 2021 ku e intenshon di relansamentu, informashon públiko tokante buelonan regular a keda limitá.
Segun fuente reciente, Aruba Airlines ta konta ainda komo e aerolínea di bandera di Aruba i formalmente aktivo, pero e grado di operashon regular por varia i no semper ta kla den dato públiko disponibel.
Organisashon
Aruba Airlines tin su sede na Oranjestad i ta operá for di Aeropuerto Internashonal Reina Beatrix.
Ademas, e kompania a mantené presensia den diferente merkadonan via ofisinan di benta, inkluyendo:
Miami
Curaçao
Bonaire
Venezuela
---------
Segun dato aktual (2025–2026), Aruba Airlines ta operá un flota hopi limitá, konsistiendo principalmente di un solo avion aktivo:
Airbus A320-200 – aproksimadamente 180 asiento
Dato di aviashon independiente ta konfirmá ku e aerolínea tin solamente 1 avion den servisio, ku otro avionnan den pasado ya no ta aktivo òf ta konsiderá komo parte di flota historiko .
Flota anterior
Aruba Airlines a operá e siguiente tiponan di avion den pasado:
Airbus A319-100
Airbus A321-200
Bombardier CRJ200
Piper PA-31 Navajo
Mayoria di e avionnan aki a wòrdu retirá entre 2018 i 2023, indikando un redukshon significativo den kapasidat operashonal.
🌍 Destinashonnan
Aruba Airlines ta ofresé buelonan charter i, di manera limitá, buelonan regular pa destinashonnan den Karibe, Suramérika i Estados Unidos.
Segun informashon mas reciente, e destinashonnan asociá ku e aerolínea inkluí:
Curaçao
Bonaire
Medellín (Colombia)
Barranquilla (Colombia)
Georgetown (Guyana)
Miami (Estados Unidos)
Fuente independiente ta indiká ku Aruba Airlines ta sirbi un kantidat chikí di destinashonnan (±3–8), ku un red di ruta ku por varia segun kondishonnan di merkado .
------------
18/10/25 Aruba Airlines is still operating and is the flag carrier and sole airline of Aruba. It is based at Queen Beatrix International Airport in Oranjestad and provides scheduled and charter services to various destinations across the Caribbean, South America, and the United States.
Operations: Aruba Airlines is currently the only Aruban airline. It offers both scheduled and charter flights, serving as a primary carrier to and from the island.
Headquarters: The airline's corporate headquarters are in Oranjestad, Aruba. Its main maintenance base is in Miami, Florida.
Destinations: It flies to a number of destinations, including cities in the Caribbean, South America (such as Medellin, Colombia, and Georgetown, Guyana), and the United States (such as Miami).
NOTES
'''Aruba Airlines''' (officially Arubaanse Luchtvaart Maatschappij N.V.) ta e aerolínea di bandera y e único aerolínea nashonal di Aruba. Fundá den 2006, Aruba Airlines ta oferé transporte aéreo regular y charter pa pasaheronan pa varias destinashon. Su sede korporativo ta na Oranjestad, Aruba, y su base di mantenemento prinsipal ta na Miami, Florida. Den 2015 e compañías a risibí e Aircraft Operating Certificate (AOC) for di Estados Unidos.[1][2]
== Historia ==
Aruba Airlines a wordo funda na 2006 pa Onno J. de Swart, kien tabata su promé direktor. Den 2010 e a inicia operashon di charter ku un Piper PA-31 Navajo di shete asiento. Su sede operashonal ta na Oranjestad, kaminda e tin su base perto di Aeropuerto Internacional Reina Beatrix. E tin ofisinan di benta na Miami (EEUU), Curaçao, Bonaire, i Venezuela (Maracaibo, Valencia y Maracay).[3]
Na 2011 Aruba Airlines a atraé inversionistanan nobo pa mehorá su flota. Den ougùstùs 2012, e aerolínea risibí su sertifikado di operashon aéreo ekonómiko, y e a introducí dos Airbus A320 na su flota (su promé A320 yegá na Aruba na november 2012).
Su promé ruta regular tabata Aruba → Maracaibo (Venezuela), sigi pa Aruba → Valencia (Venezuela), y mas dilanti Aruba → Panama City (Panamá) i Aruba → Miami (EEUU).
------------
{{Variante|a}}
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Jet Air
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda =
| antesecor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado =
| propietario =
| director ehecutivo =
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Jet Air''' (oficialmente ) ta e aerolínea nacional di
{{Appendix}}
[[:Category:Aviashon]]
[[:Category:Karibe Hulandes]]
-------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Avia Air
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda =
| antesecor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado =
| propietario =
| director ehecutivo =
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Avia Air''' ta un compania aereo di Aruba cu a opera entre .. y november 2003.
Avia Air tabata un aerolinea basá na Aruba.
Avia Air a suspendé su servisio na novèmber 2003 i tabata trahando pa reestructurá su operashonnan bou di protekshon di bankrut. 1]
== Historia ==
Avia Air a kuminsá operashon den zomer di 1994 inicialmente tres Cessna 402B ⁇ (P4-AVA te ku
P4-AVC); e mesun aña a añadí un Embraer Bandeirante (P4-AVD). Pasobra Air Aruba a enfoca mas y mas riba buelonan pa Merka, algun ruta regional por a bira operá. A kuminsá ku servisionan di liña pa Curaçao, Bonaire i e siudatnan Venezolano di Maracaibo, Punto Fijo i Valencia. Na fin di 1995,
a cumpra un di dos Bandeirante P4-AVE).<ref>[http://landewers.net/P4-artikel.pdf 20 jaar Arubaans Luchtvaartuig Register
Arno Landewers]</ref>
Na 13 di mart di 1996 e barku a kai banda di (Venezuela) e Cessna 402B P4-AVB na laman,
cu a mata tur ocho persona den e auto.
E tabata trata di un buelo di linea di Aruba pa Punto Fijo. E piloto a reporta na un otro avion di Avia Problema di aire ku e motor robes, i algun tempu despues cu un candela a kibra. For di investigashon a resulta cu e candela a causa e motor y un parti di a kibra e ala robes di e avion, despues cu e Nort di Las Piedras- Aeropuerto di Punto Fijo - a kai.
Na komienso di 2003, un Short SD.360-200 a kumpra, pero e aparato aki no a wòrdu a drenta servisio. For di mei 2003 no tabatin sèn mas pa paga salario di e personal y operacionnan di vuelo a keda para. Poco despues e lease company Volvo Aero a pidi e motornan di e dos Bandeirantes y finalmente
E departamento di impuesto a konfiská tur e produktonan. E Cessna tambe a keda destruí.
aerodinámiko pa motibu di mantenshon atrasá. Con E shortenan a bira algun e vuelo di entrenamentu a tuma lugá despues di e grupo di invershon IMCA, propietario di Air Exel,
a kumpra un participacion di 50% den Avia Air. Avia Air
lo sigui como AviaExel. E falta di Avia Air a hasi un pèrmit di establesementu definitivo
drecha bo kara. Na òktober 2003 e kompania a a declara su mes na faillite. Poco despues, e 'Short' a bira e doño a rekuperá; tur dos Bandeirantes a keda te ku e zomer di e aña aki riba e
Aeropuerto di Oranjestad ta para y e Cessna 402 P4-AVA ainda ta presente aki.
==Code data==
*[[International Air Transport Association|IATA]] Code: '''3R'''
*[[International Civil Aviation Organization|ICAO]] Code: '''ARB'''
*Callsign: Aviair
==Flota==
*Short 360-200
*Embraer EMB 110 Bandeirante
== Wak tambe ==
* [[Lista di eks-kompania aéreo di Karibe Hulandes]]
{{Appendix}}
NOTES
* Avia Air a cuminsa na 1984 como compania di charter Avia Air Chapter cu tabata activo na Aruba i Corwou.
* in augustus 1987 verscheen het Avia Air toestel met piloot Robby Anjie, 26 jr., ter hoogte van MAcoya, Venezuela. Een tweemotorig vliegtuig Cessna met kenteken N-5351- A van de particuliere chartermaatschappij van de heer Efi Tromp, Avia Air, wordt sinds vrijdagavond op de route van Punto Fjjo (Venezuela) naar de luchthaven van Aruba vermist.
* directie/eignaaar? Efi Tromp.
* HetvliegtuigiseenJetpropAerocommander, een snelle vliegtuig ingericht met de nodige luxe. Avia- Air hoopt met zijn nieuwe aanwinst de Curagaose zakenman nu een nog betere service te verlenen. Avia- Air die in 1980 bij ministriële beschikking toestemming kreeg om samen met twee andere luchttransportmaatschappijen commerciële passagiersvluchten uit te voeren, biedt rechtstreekse vluchten aan naar alle bestemmingen in het Caribisch gebied, Colombia, Venezuela en Suriname. Met dit nieuwe vliegtuig hoopt Avia- Air bij te kunnen dragen aan de economische ontwikkeling van Curagao,<ref>TOEKOMST ANDERS TEKORT AAN GEKWALIFICEERDE KRACHTEN CDM ervaart dat nu al Opleiding vaklieden in metaalsector noodzakelijk. "Amigoe". Curaçao, 24-08-1987, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642489:mpeg21:p003</ref>
* 1994: Avia Air van Efi Tromp is reeds enige tijd doende met plannen om commutervluchten tussen de eilanden te gaan vliegen.
* Avia Air heeft vanaf woensdag een nieuw vliegtuig in bedrijf. Het is een EMB-110, van Braziliaanse makelij, dat 19 passagiers kan vervoeren. Het kan gecharterd worden voor vluchten Aruba - Curagao v.v. en Aruba - Bonaire v.v. Auia Air voert tweemaal daags vluchten uit tussen Aruba en Punto Fijo in Venezuela.<ref>WILLEMSTAD— Avia Air heeft vanaf woensdag een nieuw vliegtuig in bedrijf. Het is een EMB-110, van Braziliaanse makelij, dat 19 passagiers kan vervoeren. Het kan gecharterd worden voor vluchten Aruba – Curagao v.v. en Aruba – Bonaire v.v. Auia Air voert tweemaal daags vluchten uit tussen Aruba en Punto Fijo in Venezuela.. "Amigoe". Curaçao, 12-10-1994, p. 9. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645369:mpeg21:p009</ref>
* Luchtvaartmaatschappij Avia Air die door de regering als nationale luchtvaartmaatschappij *s erkend, heeft plannen °ni met ingang van 1 december aanstaande naar vleugels uit te slaan. **er dag vertrekken twee yiuchten naar Punto Fijo (Venezuela), dirie naar en vier naar öonaire. Avia Air president Ciro Pieters. In 1986 is Avia Air begonnen als chartermaatschappij voor vluchten in de omgeving. In april van dit jaar kreeg Avia Air een vergunning om regelmatige vluchten uit te voeren. De maatschappij heeft vijf vliegtuigen: twee Embriers 110, elk met zestien stoelen en extra ruimte voor de koffers en twee Cessnas, elk met zeven stoelen.<ref>Plannen Avia Air om vleugels uit te slaan. "Amigoe". Curaçao, 28-11-1995, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644874:mpeg21:p007</ref>
* 1995: Het particuliere Avia Air heeft afgelopen vrijdag van minister. Glenbert Croes van Verkeer en Communicatie de vergunning ontvangen om geregelde vluchten uit te voeren. "Wij zijn nu ook een officiële luchtvaartmaatschappij die vluchten uit mag voeren op Bonaire, Curacao, Coro en Las Piedras", zo reageerde Avia Air-president Ciro Pieters vanmorgen desgevraagd. Ook werd vastgesteld dat de luchtvaartmaatschappijen van de twee landen (aruba-NA) elk een bepaald aantal vluchten kan uitvoeren. Dit zijn Aruba- Curacao met 35 vluchten per week, Aruba-Bonaire met 28 Avia Air, dat tot nu toe alleen chartervluchten verzorgde, begint binnen afzienbare tijd met de vluchten op Bonaire, Curacao en de twee Venezolaanse steden Coro en Las Piedras.
* Avia Air kreeg op 28 april van de minister Glenbert Croes van Vervoer en Communicatie een vergunning om geregelde vluchten uit te voeren tussen Cura9ao, Bonaire, Coro, Las Piedras en thuisbasis Aruba. De voorbereidingen betreffen nu voornamelijk de vluchten tussen de ABC-eilanden.
{{Appendix}}
------------------
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Insel Air Aruba
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda =
| antesecor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado =
| propietario =
| director ehecutivo =
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Insel Air Aruba''' tabata un aerolinea y subsidiario di Insel Air, como tambe e aerolinea oficial nacional di Aruba.<ref>[http://curacaochronicle.com/aviation/insel-air-aruba-seeks-u-s-routes/ Insel Air Aruba Seeks U.S. Routes]</ref>
de.wiki:Insel Air Aruba tabata un aerolinea y subsidiario di Insel Air, como tambe e aerolinea oficial nacional di Aruba. [1]
Un investigashon ku a tuma lugá na yanüari 2017 dor di e Inspectie Leefomgeving en Transport di Reino Hulandes a evidensiá defectonan tantu den e kompania mayor Insel Air i Insel Air Aruba, komo tambe den e outoridatnan di aviashon di Kòrsou i Aruba. Komo resultado, un kantidat di avion di e dos kompanianan lo no por bula pa un tempu indeterminá. Insel Air i Insel Air Aruba despues a reduci nan destinashonnan di buelo, ku anteriormente tambe tabata inkluí destinashonnan den Merka i Sur Amerika, pa e islanan ABC i Sint Maarten.<ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Dutch ILT intervenes in Curaçao, Aruba CAAs |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/53584-dutch-ilt-intervenes-in-curaao-aruba-caas ch-aviation.com]}}</ref><ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Insel Air axes bulk of network, retains ABC Islands |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/53989-insel-air-axes-bulk-of-network-retains-abc-islands ch-aviation.com]}}</ref><ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Curaçao's Insel Air looking to dispose of Aruban unit |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/54051-curaaos-insel-air-looking-to-dispose-of-aruban-unit ch-aviation.com]}}</ref><ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Curaçao's Insel Air fends off bankruptcy filing |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/54267-curaaos-insel-air-fends-off-bankruptcy-filing ch-aviation.com]}}</ref>
Insel Air Aruba a stop di opera na 2017 despues di cinco aña. [6]
== Flota ==
For di maart 2017, Insel Air Aruba su flota tabata consisti di ocho avion, di cual ningun ta operacional.<ref>[http://www.ch-aviation.com/portal/aircraft/search?search=1&cha=ISU ch-aviation], abgerufen am 20. März 2017.</ref>
==Wak tambe ==
* [[Lista di eks-kompania aéreo di Karibe Hulandes]]
== Link externo ==
* [https://www.fly-inselair.com/en/ Webpräsenz der Insel Air] (englisch und spanisch)
* [http://www.airliners.net/search/photo.search?airlinesearch=Insel%20Air%20Aruba&distinct_entry=true Fotos] der Insel Air Aruba auf [[Airliners.net]]
{{Appendix}}
-----------------
'''Aruba Flying Club''' tabata un asociacion di piloto amatur na Aruba??
== Historia ==
AFC ta data di ananan 1940. Tabata haci uzo di aeropuerto de Vuyst na San nicolas den bario di juana morto. met hangar
Na 1998 AFC a bira activo atrobe. AFC in 1950 statutair opgricht Vereniging Aruba Flying Club
In 1998 werd de Aruba Flying Club weer actief (welke vanaf de oorlogsjaren tot in de jaren 70 al
had bestaan). Aanvankelijk werd gevlogen met de Cessna 172M P4-BON, in 1992 en 1993 aangevuld
met Cessna 182P P4-GIN en sinds 1998 met een Amerikaans geregistreerde Cessna 172R, de N174AP.<ref>[http://landewers.net/P4-artikel.pdf 20 jaar Arubaans Luchtvaartuig Register
Arno Landewers]</ref>
Eleccion di directiva di AFC
* na 1956 e club tabatin 4 avioneta propio di cual e ultimo adkisicion tabata un stimson. Cu e avionetanan tabata bula y tene competencia y demostracionnan.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-ARUBAANSECOURANT-1956-09/page/n67/mode/2up?q=flying Aruba Flying Club viert eerste vlucht van nieuwe Stimson], Arubaanse Courant (21 september 1956)</ref>
* Aanwijzing: Als leden van de Raad van Beheer van de Aruba Flying Club, de heren: P. A. de Vuyst; Commandant Onderzoekings en Bewakingsdienst op Aruba; H. A. Hessling, Ambtenaar belast met het domein beheer op Aruba
* in 1950 de 100ste vliegbevet uitgereikt =- examens sportvliegr, instrument vlieger en instructur
* De Aruba Flying | Club 'is een bloeiende vereniging. | Het maximum aantal leden dat toegelaten wordt bedraagt statutair vijftig en dat heeft men vrijwel voortdurend. Het aantal brevetten dat in de loop der jaren werd uitge- > reikt loopt in de honderden. De samenwerking tussen A.F.C. en overheid is voortreffelijk en het aantal deskundigen waarover men kan beschikken ruim voldoende. De vloot bestaat uit vier toestellen, waarbij dan nog drie komen, die particulier eigendom van enkele leden zijn. De minimum leeftijdsgrens voor het behalen van een brevet is zeventien jaar. Men moet zich hiertoe eerst aan een strenge medische keuring onderwerpen. Voorschrift i.; dat men een aandeel koopt van driehonderd gulden. Daarna hebben de meeste leerlingen ongeveer 12 uur lessen nodig om dan nog een 25 tot 30 uur solo te vliegen voor zij het brevet kunnen halen. De totale instruktieteksten
belopen dan ongeveer ƒ 500.—. Wie eenmaal het brevet heeft en de nodige proeven hoeft afgelegd mag zelf een vliegtuigje huren, eerst voor vluchten boven het eiland, daarna ook voor tochtjes naar buiten. Voor weekenden komen vooral Curaeao en Bonaire in aanmerking voor langere vakanties Venezuela en andere omliggende landen. Enkele leden, als de heren Riehardson en van der Voort maakten ook veel langer vakantievluchteri (om langs de Venezolaans kust, Trinidad en andere eilanden naar Sint Maarten.<ref>De Aruba Flying Club. "Amigoe di Curacao". Willemstad, 26-10-1957. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000211195:mpeg21:p003</ref>
* Voor velen is het vertrek van de heer Pieter A. de Vuyst ongemerkt voorbij gegaan. Gedurende de tweede wereldoorlog was hij verbindingsmarineofficier en gedurende die tijd begon hij met het plannen voor een particulier vliegvels, dat naar hem genoemd werd. Op 16 juli 1944 werd dit vliegveld geopend dooi de toenmalige Gezaghebber I. Wagemaker. Dat het vliegveld naar hem ge noemd werd, was op voordracht van Aruba Flying Club als waardering voor het vele werk dat hij voor deze club had gedaan. In oktober 1945 kwam de heer de Vuyst in dienst van de Lago en verliet deze op 1 juni j.l. 1956.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010404914:mpeg21:p005|titel=Pieter A. de Vuyst verliet Aruba|werk=[[Amigoe]]|datum=1956-06-18|bezochtdatum=2024-03-12}}</ref>
{{Appendix}}
AFC is een Arubaanse vereniging ter beoefening van de vliegsport, opgericht in 1942 door employes van Lago te San Nicolas. Eerste voorzitter was Pieter A. de Vuijst, waarnaar het sportvliegveld is genoemd.<ref>Hoetink, Encyclopedie van de Nederlandse Antillen, 1969 pag.55</ref>
-----------------
== EZ Air (aanvulling)==
Mester menshoná ku direktor di Medicair Rene Winkel ta alabes direktor di aerolínea EZ Air, pues e kontrato firmá ta ku Winkel i no e aerolínea EZ Air. Esaki ta importante pa menshoná mirando ku den komunidat tin e impreshon ku ta EZ Air ta sòru pa Ambulans Aéreo. “Nos tin kontrato ku e doño pues no e aerolínea mes. Awor a yega e momentu ku e kontrato a vense. Segun e proseso, tur interesado por entregá un petishon pa ehekutá e tarea di Ambulans Aéreo. Boneriano 29-11-2023 titel=Ken ta bai ehekuta air ambulans?|https://awemainta.com/boneriano/
Medicair tambe por bolbe entregá un petishon”, e ta splika. Sinembargo e no ta konfirmá ku vensementu di e kontrato a sosedé entrante yanüari 2024. Tambe e ta sigurá ku e situashon di niun forma ta opstakulisá servisio di Ambulans Aéreo.
Mester menshoná ku ya pa algun luna tin spekulashon tokante e situashon aki. Dòkter Frans komo direktor di FM den un rueda di prensa anterior a konfirmá ku Ministerio na Hulanda ke pa ehekutá buelonan di Ambulans Aéreo ku avionnan registrá na Hulanda. Tur esaki por konsiderá komo opstákulo pa proveodornan lokal.
BONERIANO a tuma kontakto ku Rene Winkel tokante e situashon aki i e ta splika ku e no ta deseá na amplia masha mirando ku FM ainda ta un kliente.
“Echo sí ta ku FM algun tempu atras a saka un asina yamá ‘tender’ pa buska un operadó pa ambulans aéreo ku lo trese avionnan ku registrashon PH, esta di Hulanda. Es mas FM lo ta basta leu pa bira un operador di aerolínea. No ta eksistí Ambulans Aéreo, ta eksistí pèrmit pa ehekutá buelo ‘ airline operator certificate’ (AOC). Di aki ta haña un provishon riba e pèrmit pa Ambulans Aéreo pasombra ta buelo komersial i ku nan lo bula bou di e reglanan Europeo, EASA”, e ta splika.
Winkel ta agregá ku nan tambe a lesa ku FM ke bin ku avion di Ambulans eléktriko, pero tambe
mester bisa ku e teknologia aki no ta asina leu ainda.
“No ta eksistí avion eléktriko ainda ku por bula e rutanan aki, i dado kaso ku bin ku avionnan
asina mes, mester pasa den hinter un prosedura pa nan wòrdu sertifiká pa departamentonan
konserní manera Curacao Civil Aviation Authority (CCAA) Y ILT holanda , Esei ta nifiká ku por dura
añanan promé ku por bai usa avionnan eléktriko pa transporte di pashènt.”
Importansia di Ambulans Aéreo
Esaki ta un avion privá spesialmente adaptá pa duna sosten médiko na pashèntnan durante transporte. Un dòkter, paramediko òf ekipo di dòkternan altamente kualifiká lo biaha ku su pashènt pa atendé e pashènt te ora e yega e aeropuerto destiná i por transportá e pashènt na un manera sigur te su kas òf pa un hòspital den e pais. E Ambulans Aéreo lógikamente ta karga tur e ekipo i e remedinan nesesario durante e buelo.
{{Appendix}}
-----------------------------
__NOINDEX__
g2gfa6oanpb624mmzc2zswke98ldgnb
199535
199534
2026-08-04T19:17:08Z
Caribiana
8320
199535
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
* Nieuw: [[Avia Air]] - [[Insel Air Aruba]] - [[Aruba Airlines]] - [[Aruba Flying Club]] . [[SLM]] - [[Jetair Caribbean]] - [[Buelo 980 di ALM]] - [[Margareth Abraham]]
* Aanvullen: [[Z Air]]
---------------
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Aruba Airlines
| pais = {{ABW}}
| logo =
| imagen = Aruba Airlines Airbus A320-232 (P4-AAA) at Miami International Airport.jpg
| descripcion = Airbus A320-232 (P4-AAA) aterisando na Aeropuerto Internacional di Miami.
| funda = [[31 di yanüari|31 di januari]] [[2006]]
| antecesor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado = Onno J. de Swart
| sede = Wayaca 6B, Aruba
| propietario = Seastar Holding NV
| director ehecutivo = Esteban Vallés
| pais = {{ABW}}
| sector = transporte
| industria = aviacion
| website = https://www.arubaairlines.com/
}}
'''Aruba Airlines''' (oficialmente '''Arubaanse Luchtvaart Maatschappij N.V.''') ta e aerolinea di bandera y e unico aerolinea nacional di [[Aruba]]. Funda na 2006, e compania ta ofrece transporte aereo pa pasahero, tanto servicio regular como charter, pa varios destinacion den Caribe, [[Sur Amérika|Sur America]] y [[Estadonan Uni di Amérika|Merca]].
Aruba Airlines su sede ta na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]], Aruba, cerca di [[Aeropuerto Internacional Reina Beatrix]], mientras su base principal pa mantenemento ta situa na [[Miami]], [[Florida]]. Na 2015, e aerolinea a ricibi un ''Aircraft Operating Certificate'' (AOC) for di Merca.
== Historia ==
Aruba Airlines a wordo funda na 2006 door di Onno J. de Swart, kende tabata su prome director.<ref>{{Cite web|url=http://curacaochronicle.com/aviation/press-release-settlement-between-aruba-airlines-and-de-swart/|title=Press release: Settlement between Aruba Airlines and de Swart|date=2017-06-16}}</ref>
E aerolinea a cuminsa operacionnan di charter na 2010 cu un avion chikito tipo Piper PA-31 Navajo di shete asiento.<ref name="caribseek">{{citeer web|url=http://news.caribseek.com/index.php/caribbean-islands-news/aruba-news/the-morning-news-aruba-news/item/30639-aruba-airlines-welcomes-their-first-airbus-320|titel=Aruba Airlines welcomes their first Airbus 320|archiefurl=https://web.archive.org/web/20130627074832/http://news.caribseek.com/index.php/caribbean-islands-news/aruba-news/the-morning-news-aruba-news/item/30639-aruba-airlines-welcomes-their-first-airbus-320|archiefdatum=2013-06-27}}</ref> Den e prome añanan, e compania a concentra riba desaroyo di su structura operacional y di mercado.
Na 2011, inversionistanan nobo a bin aden, loke a permití expansion di e flota.<ref name="caribseek"/> Na augustus 2012, e aerolinea a haya su certificado di operacion aéreo economico.<ref>{{Cite web|url=http://www.curacaochronicle.com/region/minister-otmar-oduber-signs-economic-aoc-for-aruba-airlines/|title=Minister Otmar Oduber signs economic AOC for Aruba Airlines|access-date=|archive-url=https://web.archive.org/web/20171115201613/http://curacaochronicle.com/region/minister-otmar-oduber-signs-economic-aoc-for-aruba-airlines/|archive-date=2017-11-15|url-status=dead}}</ref>
Durante e mesun periodo, Aruba Airlines a introduci avionnan tipo Airbus A320, cu e prome avion a yega Aruba na novèmber 2012. E vuelonan charter a cuminsa na final di 2012, mientras cu operacionnan regular a inicia dia 31 di maart 2013.
E prome destinacionnan regular tabata [[Maracaibo]] y [[Valencia]] na [[Venezuela]]. Despues, e red di ruta a wordo amplia cu [[Siudad di Panama|Panama City]] ([[Panama]]) y [[Miami]] (Merca).<ref>{{cite web|url=http://www.routesonline.com/news/29/breaking-news/203643/aruba-airlines-begins-operation-to-maracaibo-panama-city-from-june-2013/|title=Aruba Airlines Begins Operation to Maracaibo / Panama City from June 2013|publisher=Routesonline|accessdate=|archive-date=2013-11-13 |archive-url=https://web.archive.org/web/20131113214128/http://www.routesonline.com/news/29/breaking-news/203643/aruba-airlines-begins-operation-to-maracaibo-panama-city-from-june-2013/|url-status=dead}}</ref> Na 2017, e aerolinea a busca aprobacion regulatorio pa servicio pa [[Guyana]]<ref>[https://guyanachronicle.com/2017/06/27/aruba-airlines-applies-to-fly-here/ Aruba Airlines applies to fly here], guyanachronicle.com (27 di juni 2017)</ref> y na december 2019 a lansa servicio nonstop nobo for di Aruba pa [[Barranquilla]] y [[Medellín]].<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2020-02-04/page/n3/mode/1up?q=aruba+airlines Aeropuerto di Aruha: Cantidad di pasahero a aumenta den 2019], Bon Dia Aruba (4 di februari 2020)</ref>
Durante e periodo di [[pandemia di COVID-19]] y despues, Aruba Airlines a enfrenta varios reto operacional y financiero. E operacionnan a reduci considerablemente, pero Aruba Airlines a persisti memey di e limitacionnan, incluyendo e prohibicion di vuelo pa [[Venezuela]], impone pa gobierno di Aruba<ref>[https://www.bes-reporter.com/news/aviation-travel/59494/aruba-airlines-latest-dutch-caribbean-carrier-to-hit-financial-turbulence-over-venezuela-crisis Aruba Airlines Latest Dutch Caribbean Carrier to Hit Financial Turbulence over Venezuela Crisis], bes-reporter.com (7 di april 2019)</ref><ref>[https://arubanews.ca/aruba-extends-90-day-flight-ban-with-venezuela-impacting-tourism-and-trade/ Aruba Extends 90-Day Flight Ban with Venezuela, Impacting Tourism and Trade], arubanews.ca (16 di februari 2026)</ref>, cual despues di multiple extension a keda suspendi dia 1 di augustus 2026.<ref>[https://www.noticiacla.com/news/38930 Frontera aereo cu Venezuela ta oficialmente habri, pero ainda no tin buelo comercial], NoticiaCla (3 di augustus 2026)</ref>
==Flota y red di conexion==
Aruba Airlines ta opera un flota limita. Segun dato di 2025–2026, e aerolinea tin solamente un avion activo: Airbus A320-200 (aprox. 180 asiento).<ref name="spotters">[https://www.planespotters.net/airline/Aruba-Airlines Aruba Airlines Fleet Details and History], planespotters.net</ref><ref>{{cite journal |title=Global Airline Guide 2025 - Aruba Airlines |journal=Airliner World |date=september 2025 |page=50}}</ref>
Den pasado, e compania a opera tambe avionnan di tipo Airbus A319-200, Airbus A320-200, Airbus A321-200 y Bombardier CRJ200.<ref name="spotters"/>
Na 2026, e siguiente destinacionnan ta forma parti di e red di conexion di e aerolinea:<ref>[https://www.arubaairlines.com/ Aruba Airlines], arubaairlines.com</ref>
*Corsou
*[[Boneiru|Boneiro]]
*[[Medellín]] (Colombia)
*Barranquilla (Colombia)
*[[Georgetown]] (Guyana)
*Miami (Merca)
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =|titulo=}}
{{References}}
}}
[[:Kategoria:Aviashon]]
[[:Kategoria:Aruba]]
---------------
E sede principal ta na Oranjestad na Aruba, cual ta e centro di operacion principal, y e aerolinea a habri un oficina nobo na [[Aeropuerto Internacional Reina Beatrix]]. E tin tambe ofisina di benta na Miami, Curaçao, Bonaire i na Maracaibo, Valencia i Maracay.<ref name="arubaair-offices">{{cite web|url=http://www.arubaairlines.com/#contactus|title=Aruba Airlines - Contact Us|accessdate=2015-04-21 }}</ref>
Na kuminsamentu di 2011 e kompania a atrae inversionista nobo, ku ta kondusí na e mehoracion di e flota. E compania a risibí un Sertifikado di Operashon di aerolínea ekonómiko na ougùstùs di 2012. E aerolinea ta haya dos avion Airbus A320, e prome di nan a yega Aruba na november di 2012. E avion a kuminsá bula buelonan charter for di Aruba na fin di 2012 i e operashonnan programá a kuminsá e siguiente aña. Su promé destinashon tabata Maracaibo, Venezuela i despues Valencia, Venezuela. Despues riba 5 di yüli di e aña ei nan a inaugurá e buelonan pa Panama City, Panama. Y finalmente Miami, Merca.
Flota y Destinashonnan
{| class="wikitable sortable"
! Tipo di Avion !! Modelo !! Kantidat !! Kabina !! Asiento !! Registrashon
|-
| Airbus || A320-200 || 1 || Ekonomiko || ~180 || P4-AAF [4]
|-
| Airbus || A321-200 || 1 || Ekonomiko/“Premium” || ~178 || (vhe model, [5])
|-
| Bombardier || CRJ200 || 1 || Ekonomiko || ~52 || P4-CRA [6]
|}
== Destinashonnan selectá ==
{| class="wikitable sortable"
! Ruta !! País/Región !! Estado
|-
| Aruba ↔ Miami !! EEUU !! Activo (charter/regular) [3]
|-
| Aruba ↔ Maracaibo !! Venezuela !! Introdi (2012) [3]
|-
| Aruba ↔ Valencia !! Venezuela !! Introdi (2012) [3]
|-
| Aruba ↔ Panama City !! Panamá !! Introdi (5 Julio) [3]
|}
== Dificultadnan i Estado Actual ==
Durante e kriis di COVID-19 y problemanan operashonal, Aruba Airlines a enfrenta varios reto. Pa ehempel: su flota a keda parká, i datos reciente ta mustra ku e aerolínea no ta tene vuelos normales kuendo; por ehempel, un sitio pa seguimiento di vuelos ta nifiká kantidat “0” destinashon pa Aruba Airlines. [7]
Den marzo 2021 Aruba Airlines a risibí su promé A321-200 (P4-AAI) pa possibilitá un relansa, pero no ta klaro si e aerolínea actualmente ta operando vuelos regulares.[8]
E situashon ta kompleho: aunke e sitio ofisial y rekursonan ta indiká ku e aerolínea ta “active” [9], e falta di voli actual y klaridat publikashonal ta kreá duda.
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1359309649|titulo=ALM Flight 980}}
{{References}}
}}
[[:Kategoria:Aviashon]]
[[:Kategoria:Aruba]]
Historia
Aruba Airlines a wòrdu fundá na 2006 dor di Onno J. de Swart, kende tabata su promé direktor.[1]
E aerolínea a kuminsá operashonnan di charter na 2010 ku un avion chikí tipo Piper PA-31 Navajo di shete asiento. Na e promé añanan, e kompania a konsentrá riba desaroyo di su struktura operashonal i di merkado.
Na 2011, inversionistanan nobo a bin aden, loke a permití ekspanshon di e flota. Na ougùstùs 2012, e aerolínea a haña su sertifikado di operashon aéreo ekonómiko.
Durante e mesun periodo, Aruba Airlines a introdusí avionnan tipo Airbus A320, ku e promé avion a yega Aruba na novèmber 2012. E buelonan charter a kuminsá na final di 2012, miéntras ku operashonnan regular a sigui na 2013.
E promé destinashonnan regular tabata:
Maracaibo (Venezuela)
Valencia (Venezuela)
Despues, e red di ruta a wòrdu ampliá ku:
Panama City (Panamá)
Miami (Estados Unidos)
==Flota==
Aruba Airlines ta operá un flota limitá. Segun dato di 2025–2026, e aerolínea tin solamente un avion aktivo: Airbus A320-200 (aprox. 180 asiento)
Den pasado, e kompania a operá tambe avionnan tipo Airbus A319, Airbus A321-200 i Bombardier CRJ200, pero mayoria di nan no ta aktivo mas den operashon regular.
==Destinashonnan==
Aruba Airlines ta ofrece buelonan charter i, di manera limitá, buelonan regular pa diferente destinashonnan den Karibe, Suramérika i Estados Unidos.
Destinashonnan asociá ku e aerolínea den periodo reciente inkluí:
Curaçao
Bonaire
Medellín (Colombia)
Barranquilla (Colombia)
Georgetown (Guyana)
Miami (Estados Unidos)
Sinembargo, e red di ruta no ta fijo i por varia konsiderablemente. Hopi di e buelonan ta operá riba base di charter òf disponibilidad temporal.
==Dificultadnan i estado aktual==
Durante e periodo di pandemia di COVID-19 i despues, Aruba Airlines a enfrentá varios reto operashonal i finansiero.
E operashonnan a reducí konsiderablemente, i na algun momentonan e flota a keda parka. Aunke e kompania a risibí un Airbus A321-200 na 2021 ku e intenshon di relansamentu, informashon públiko tokante buelonan regular a keda limitá.
Segun fuente reciente, Aruba Airlines ta konta ainda komo e aerolínea di bandera di Aruba i formalmente aktivo, pero e grado di operashon regular por varia i no semper ta kla den dato públiko disponibel.
Organisashon
Aruba Airlines tin su sede na Oranjestad i ta operá for di Aeropuerto Internashonal Reina Beatrix.
Ademas, e kompania a mantené presensia den diferente merkadonan via ofisinan di benta, inkluyendo:
Miami
Curaçao
Bonaire
Venezuela
---------
Segun dato aktual (2025–2026), Aruba Airlines ta operá un flota hopi limitá, konsistiendo principalmente di un solo avion aktivo:
Airbus A320-200 – aproksimadamente 180 asiento
Dato di aviashon independiente ta konfirmá ku e aerolínea tin solamente 1 avion den servisio, ku otro avionnan den pasado ya no ta aktivo òf ta konsiderá komo parte di flota historiko .
Flota anterior
Aruba Airlines a operá e siguiente tiponan di avion den pasado:
Airbus A319-100
Airbus A321-200
Bombardier CRJ200
Piper PA-31 Navajo
Mayoria di e avionnan aki a wòrdu retirá entre 2018 i 2023, indikando un redukshon significativo den kapasidat operashonal.
🌍 Destinashonnan
Aruba Airlines ta ofresé buelonan charter i, di manera limitá, buelonan regular pa destinashonnan den Karibe, Suramérika i Estados Unidos.
Segun informashon mas reciente, e destinashonnan asociá ku e aerolínea inkluí:
Curaçao
Bonaire
Medellín (Colombia)
Barranquilla (Colombia)
Georgetown (Guyana)
Miami (Estados Unidos)
Fuente independiente ta indiká ku Aruba Airlines ta sirbi un kantidat chikí di destinashonnan (±3–8), ku un red di ruta ku por varia segun kondishonnan di merkado .
------------
18/10/25 Aruba Airlines is still operating and is the flag carrier and sole airline of Aruba. It is based at Queen Beatrix International Airport in Oranjestad and provides scheduled and charter services to various destinations across the Caribbean, South America, and the United States.
Operations: Aruba Airlines is currently the only Aruban airline. It offers both scheduled and charter flights, serving as a primary carrier to and from the island.
Headquarters: The airline's corporate headquarters are in Oranjestad, Aruba. Its main maintenance base is in Miami, Florida.
Destinations: It flies to a number of destinations, including cities in the Caribbean, South America (such as Medellin, Colombia, and Georgetown, Guyana), and the United States (such as Miami).
NOTES
'''Aruba Airlines''' (officially Arubaanse Luchtvaart Maatschappij N.V.) ta e aerolínea di bandera y e único aerolínea nashonal di Aruba. Fundá den 2006, Aruba Airlines ta oferé transporte aéreo regular y charter pa pasaheronan pa varias destinashon. Su sede korporativo ta na Oranjestad, Aruba, y su base di mantenemento prinsipal ta na Miami, Florida. Den 2015 e compañías a risibí e Aircraft Operating Certificate (AOC) for di Estados Unidos.[1][2]
== Historia ==
Aruba Airlines a wordo funda na 2006 pa Onno J. de Swart, kien tabata su promé direktor. Den 2010 e a inicia operashon di charter ku un Piper PA-31 Navajo di shete asiento. Su sede operashonal ta na Oranjestad, kaminda e tin su base perto di Aeropuerto Internacional Reina Beatrix. E tin ofisinan di benta na Miami (EEUU), Curaçao, Bonaire, i Venezuela (Maracaibo, Valencia y Maracay).[3]
Na 2011 Aruba Airlines a atraé inversionistanan nobo pa mehorá su flota. Den ougùstùs 2012, e aerolínea risibí su sertifikado di operashon aéreo ekonómiko, y e a introducí dos Airbus A320 na su flota (su promé A320 yegá na Aruba na november 2012).
Su promé ruta regular tabata Aruba → Maracaibo (Venezuela), sigi pa Aruba → Valencia (Venezuela), y mas dilanti Aruba → Panama City (Panamá) i Aruba → Miami (EEUU).
------------
{{Variante|a}}
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Jet Air
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda =
| antesecor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado =
| propietario =
| director ehecutivo =
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Jet Air''' (oficialmente ) ta e aerolínea nacional di
{{Appendix}}
[[:Category:Aviashon]]
[[:Category:Karibe Hulandes]]
-------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Avia Air
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda =
| antesecor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado =
| propietario =
| director ehecutivo =
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Avia Air''' ta un compania aereo di Aruba cu a opera entre .. y november 2003.
Avia Air tabata un aerolinea basá na Aruba.
Avia Air a suspendé su servisio na novèmber 2003 i tabata trahando pa reestructurá su operashonnan bou di protekshon di bankrut. 1]
== Historia ==
Avia Air a kuminsá operashon den zomer di 1994 inicialmente tres Cessna 402B ⁇ (P4-AVA te ku
P4-AVC); e mesun aña a añadí un Embraer Bandeirante (P4-AVD). Pasobra Air Aruba a enfoca mas y mas riba buelonan pa Merka, algun ruta regional por a bira operá. A kuminsá ku servisionan di liña pa Curaçao, Bonaire i e siudatnan Venezolano di Maracaibo, Punto Fijo i Valencia. Na fin di 1995,
a cumpra un di dos Bandeirante P4-AVE).<ref>[http://landewers.net/P4-artikel.pdf 20 jaar Arubaans Luchtvaartuig Register
Arno Landewers]</ref>
Na 13 di mart di 1996 e barku a kai banda di (Venezuela) e Cessna 402B P4-AVB na laman,
cu a mata tur ocho persona den e auto.
E tabata trata di un buelo di linea di Aruba pa Punto Fijo. E piloto a reporta na un otro avion di Avia Problema di aire ku e motor robes, i algun tempu despues cu un candela a kibra. For di investigashon a resulta cu e candela a causa e motor y un parti di a kibra e ala robes di e avion, despues cu e Nort di Las Piedras- Aeropuerto di Punto Fijo - a kai.
Na komienso di 2003, un Short SD.360-200 a kumpra, pero e aparato aki no a wòrdu a drenta servisio. For di mei 2003 no tabatin sèn mas pa paga salario di e personal y operacionnan di vuelo a keda para. Poco despues e lease company Volvo Aero a pidi e motornan di e dos Bandeirantes y finalmente
E departamento di impuesto a konfiská tur e produktonan. E Cessna tambe a keda destruí.
aerodinámiko pa motibu di mantenshon atrasá. Con E shortenan a bira algun e vuelo di entrenamentu a tuma lugá despues di e grupo di invershon IMCA, propietario di Air Exel,
a kumpra un participacion di 50% den Avia Air. Avia Air
lo sigui como AviaExel. E falta di Avia Air a hasi un pèrmit di establesementu definitivo
drecha bo kara. Na òktober 2003 e kompania a a declara su mes na faillite. Poco despues, e 'Short' a bira e doño a rekuperá; tur dos Bandeirantes a keda te ku e zomer di e aña aki riba e
Aeropuerto di Oranjestad ta para y e Cessna 402 P4-AVA ainda ta presente aki.
==Code data==
*[[International Air Transport Association|IATA]] Code: '''3R'''
*[[International Civil Aviation Organization|ICAO]] Code: '''ARB'''
*Callsign: Aviair
==Flota==
*Short 360-200
*Embraer EMB 110 Bandeirante
== Wak tambe ==
* [[Lista di eks-kompania aéreo di Karibe Hulandes]]
{{Appendix}}
NOTES
* Avia Air a cuminsa na 1984 como compania di charter Avia Air Chapter cu tabata activo na Aruba i Corwou.
* in augustus 1987 verscheen het Avia Air toestel met piloot Robby Anjie, 26 jr., ter hoogte van MAcoya, Venezuela. Een tweemotorig vliegtuig Cessna met kenteken N-5351- A van de particuliere chartermaatschappij van de heer Efi Tromp, Avia Air, wordt sinds vrijdagavond op de route van Punto Fjjo (Venezuela) naar de luchthaven van Aruba vermist.
* directie/eignaaar? Efi Tromp.
* HetvliegtuigiseenJetpropAerocommander, een snelle vliegtuig ingericht met de nodige luxe. Avia- Air hoopt met zijn nieuwe aanwinst de Curagaose zakenman nu een nog betere service te verlenen. Avia- Air die in 1980 bij ministriële beschikking toestemming kreeg om samen met twee andere luchttransportmaatschappijen commerciële passagiersvluchten uit te voeren, biedt rechtstreekse vluchten aan naar alle bestemmingen in het Caribisch gebied, Colombia, Venezuela en Suriname. Met dit nieuwe vliegtuig hoopt Avia- Air bij te kunnen dragen aan de economische ontwikkeling van Curagao,<ref>TOEKOMST ANDERS TEKORT AAN GEKWALIFICEERDE KRACHTEN CDM ervaart dat nu al Opleiding vaklieden in metaalsector noodzakelijk. "Amigoe". Curaçao, 24-08-1987, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642489:mpeg21:p003</ref>
* 1994: Avia Air van Efi Tromp is reeds enige tijd doende met plannen om commutervluchten tussen de eilanden te gaan vliegen.
* Avia Air heeft vanaf woensdag een nieuw vliegtuig in bedrijf. Het is een EMB-110, van Braziliaanse makelij, dat 19 passagiers kan vervoeren. Het kan gecharterd worden voor vluchten Aruba - Curagao v.v. en Aruba - Bonaire v.v. Auia Air voert tweemaal daags vluchten uit tussen Aruba en Punto Fijo in Venezuela.<ref>WILLEMSTAD— Avia Air heeft vanaf woensdag een nieuw vliegtuig in bedrijf. Het is een EMB-110, van Braziliaanse makelij, dat 19 passagiers kan vervoeren. Het kan gecharterd worden voor vluchten Aruba – Curagao v.v. en Aruba – Bonaire v.v. Auia Air voert tweemaal daags vluchten uit tussen Aruba en Punto Fijo in Venezuela.. "Amigoe". Curaçao, 12-10-1994, p. 9. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645369:mpeg21:p009</ref>
* Luchtvaartmaatschappij Avia Air die door de regering als nationale luchtvaartmaatschappij *s erkend, heeft plannen °ni met ingang van 1 december aanstaande naar vleugels uit te slaan. **er dag vertrekken twee yiuchten naar Punto Fijo (Venezuela), dirie naar en vier naar öonaire. Avia Air president Ciro Pieters. In 1986 is Avia Air begonnen als chartermaatschappij voor vluchten in de omgeving. In april van dit jaar kreeg Avia Air een vergunning om regelmatige vluchten uit te voeren. De maatschappij heeft vijf vliegtuigen: twee Embriers 110, elk met zestien stoelen en extra ruimte voor de koffers en twee Cessnas, elk met zeven stoelen.<ref>Plannen Avia Air om vleugels uit te slaan. "Amigoe". Curaçao, 28-11-1995, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644874:mpeg21:p007</ref>
* 1995: Het particuliere Avia Air heeft afgelopen vrijdag van minister. Glenbert Croes van Verkeer en Communicatie de vergunning ontvangen om geregelde vluchten uit te voeren. "Wij zijn nu ook een officiële luchtvaartmaatschappij die vluchten uit mag voeren op Bonaire, Curacao, Coro en Las Piedras", zo reageerde Avia Air-president Ciro Pieters vanmorgen desgevraagd. Ook werd vastgesteld dat de luchtvaartmaatschappijen van de twee landen (aruba-NA) elk een bepaald aantal vluchten kan uitvoeren. Dit zijn Aruba- Curacao met 35 vluchten per week, Aruba-Bonaire met 28 Avia Air, dat tot nu toe alleen chartervluchten verzorgde, begint binnen afzienbare tijd met de vluchten op Bonaire, Curacao en de twee Venezolaanse steden Coro en Las Piedras.
* Avia Air kreeg op 28 april van de minister Glenbert Croes van Vervoer en Communicatie een vergunning om geregelde vluchten uit te voeren tussen Cura9ao, Bonaire, Coro, Las Piedras en thuisbasis Aruba. De voorbereidingen betreffen nu voornamelijk de vluchten tussen de ABC-eilanden.
{{Appendix}}
------------------
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Insel Air Aruba
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda =
| antesecor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado =
| propietario =
| director ehecutivo =
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Insel Air Aruba''' tabata un aerolinea y subsidiario di Insel Air, como tambe e aerolinea oficial nacional di Aruba.<ref>[http://curacaochronicle.com/aviation/insel-air-aruba-seeks-u-s-routes/ Insel Air Aruba Seeks U.S. Routes]</ref>
de.wiki:Insel Air Aruba tabata un aerolinea y subsidiario di Insel Air, como tambe e aerolinea oficial nacional di Aruba. [1]
Un investigashon ku a tuma lugá na yanüari 2017 dor di e Inspectie Leefomgeving en Transport di Reino Hulandes a evidensiá defectonan tantu den e kompania mayor Insel Air i Insel Air Aruba, komo tambe den e outoridatnan di aviashon di Kòrsou i Aruba. Komo resultado, un kantidat di avion di e dos kompanianan lo no por bula pa un tempu indeterminá. Insel Air i Insel Air Aruba despues a reduci nan destinashonnan di buelo, ku anteriormente tambe tabata inkluí destinashonnan den Merka i Sur Amerika, pa e islanan ABC i Sint Maarten.<ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Dutch ILT intervenes in Curaçao, Aruba CAAs |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/53584-dutch-ilt-intervenes-in-curaao-aruba-caas ch-aviation.com]}}</ref><ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Insel Air axes bulk of network, retains ABC Islands |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/53989-insel-air-axes-bulk-of-network-retains-abc-islands ch-aviation.com]}}</ref><ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Curaçao's Insel Air looking to dispose of Aruban unit |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/54051-curaaos-insel-air-looking-to-dispose-of-aruban-unit ch-aviation.com]}}</ref><ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Curaçao's Insel Air fends off bankruptcy filing |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/54267-curaaos-insel-air-fends-off-bankruptcy-filing ch-aviation.com]}}</ref>
Insel Air Aruba a stop di opera na 2017 despues di cinco aña. [6]
== Flota ==
For di maart 2017, Insel Air Aruba su flota tabata consisti di ocho avion, di cual ningun ta operacional.<ref>[http://www.ch-aviation.com/portal/aircraft/search?search=1&cha=ISU ch-aviation], abgerufen am 20. März 2017.</ref>
==Wak tambe ==
* [[Lista di eks-kompania aéreo di Karibe Hulandes]]
== Link externo ==
* [https://www.fly-inselair.com/en/ Webpräsenz der Insel Air] (englisch und spanisch)
* [http://www.airliners.net/search/photo.search?airlinesearch=Insel%20Air%20Aruba&distinct_entry=true Fotos] der Insel Air Aruba auf [[Airliners.net]]
{{Appendix}}
-----------------
'''Aruba Flying Club''' tabata un asociacion di piloto amatur na Aruba??
== Historia ==
AFC ta data di ananan 1940. Tabata haci uzo di aeropuerto de Vuyst na San nicolas den bario di juana morto. met hangar
Na 1998 AFC a bira activo atrobe. AFC in 1950 statutair opgricht Vereniging Aruba Flying Club
In 1998 werd de Aruba Flying Club weer actief (welke vanaf de oorlogsjaren tot in de jaren 70 al
had bestaan). Aanvankelijk werd gevlogen met de Cessna 172M P4-BON, in 1992 en 1993 aangevuld
met Cessna 182P P4-GIN en sinds 1998 met een Amerikaans geregistreerde Cessna 172R, de N174AP.<ref>[http://landewers.net/P4-artikel.pdf 20 jaar Arubaans Luchtvaartuig Register
Arno Landewers]</ref>
Eleccion di directiva di AFC
* na 1956 e club tabatin 4 avioneta propio di cual e ultimo adkisicion tabata un stimson. Cu e avionetanan tabata bula y tene competencia y demostracionnan.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-ARUBAANSECOURANT-1956-09/page/n67/mode/2up?q=flying Aruba Flying Club viert eerste vlucht van nieuwe Stimson], Arubaanse Courant (21 september 1956)</ref>
* Aanwijzing: Als leden van de Raad van Beheer van de Aruba Flying Club, de heren: P. A. de Vuyst; Commandant Onderzoekings en Bewakingsdienst op Aruba; H. A. Hessling, Ambtenaar belast met het domein beheer op Aruba
* in 1950 de 100ste vliegbevet uitgereikt =- examens sportvliegr, instrument vlieger en instructur
* De Aruba Flying | Club 'is een bloeiende vereniging. | Het maximum aantal leden dat toegelaten wordt bedraagt statutair vijftig en dat heeft men vrijwel voortdurend. Het aantal brevetten dat in de loop der jaren werd uitge- > reikt loopt in de honderden. De samenwerking tussen A.F.C. en overheid is voortreffelijk en het aantal deskundigen waarover men kan beschikken ruim voldoende. De vloot bestaat uit vier toestellen, waarbij dan nog drie komen, die particulier eigendom van enkele leden zijn. De minimum leeftijdsgrens voor het behalen van een brevet is zeventien jaar. Men moet zich hiertoe eerst aan een strenge medische keuring onderwerpen. Voorschrift i.; dat men een aandeel koopt van driehonderd gulden. Daarna hebben de meeste leerlingen ongeveer 12 uur lessen nodig om dan nog een 25 tot 30 uur solo te vliegen voor zij het brevet kunnen halen. De totale instruktieteksten
belopen dan ongeveer ƒ 500.—. Wie eenmaal het brevet heeft en de nodige proeven hoeft afgelegd mag zelf een vliegtuigje huren, eerst voor vluchten boven het eiland, daarna ook voor tochtjes naar buiten. Voor weekenden komen vooral Curaeao en Bonaire in aanmerking voor langere vakanties Venezuela en andere omliggende landen. Enkele leden, als de heren Riehardson en van der Voort maakten ook veel langer vakantievluchteri (om langs de Venezolaans kust, Trinidad en andere eilanden naar Sint Maarten.<ref>De Aruba Flying Club. "Amigoe di Curacao". Willemstad, 26-10-1957. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000211195:mpeg21:p003</ref>
* Voor velen is het vertrek van de heer Pieter A. de Vuyst ongemerkt voorbij gegaan. Gedurende de tweede wereldoorlog was hij verbindingsmarineofficier en gedurende die tijd begon hij met het plannen voor een particulier vliegvels, dat naar hem genoemd werd. Op 16 juli 1944 werd dit vliegveld geopend dooi de toenmalige Gezaghebber I. Wagemaker. Dat het vliegveld naar hem ge noemd werd, was op voordracht van Aruba Flying Club als waardering voor het vele werk dat hij voor deze club had gedaan. In oktober 1945 kwam de heer de Vuyst in dienst van de Lago en verliet deze op 1 juni j.l. 1956.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010404914:mpeg21:p005|titel=Pieter A. de Vuyst verliet Aruba|werk=[[Amigoe]]|datum=1956-06-18|bezochtdatum=2024-03-12}}</ref>
{{Appendix}}
AFC is een Arubaanse vereniging ter beoefening van de vliegsport, opgericht in 1942 door employes van Lago te San Nicolas. Eerste voorzitter was Pieter A. de Vuijst, waarnaar het sportvliegveld is genoemd.<ref>Hoetink, Encyclopedie van de Nederlandse Antillen, 1969 pag.55</ref>
-----------------
== EZ Air (aanvulling)==
Mester menshoná ku direktor di Medicair Rene Winkel ta alabes direktor di aerolínea EZ Air, pues e kontrato firmá ta ku Winkel i no e aerolínea EZ Air. Esaki ta importante pa menshoná mirando ku den komunidat tin e impreshon ku ta EZ Air ta sòru pa Ambulans Aéreo. “Nos tin kontrato ku e doño pues no e aerolínea mes. Awor a yega e momentu ku e kontrato a vense. Segun e proseso, tur interesado por entregá un petishon pa ehekutá e tarea di Ambulans Aéreo. Boneriano 29-11-2023 titel=Ken ta bai ehekuta air ambulans?|https://awemainta.com/boneriano/
Medicair tambe por bolbe entregá un petishon”, e ta splika. Sinembargo e no ta konfirmá ku vensementu di e kontrato a sosedé entrante yanüari 2024. Tambe e ta sigurá ku e situashon di niun forma ta opstakulisá servisio di Ambulans Aéreo.
Mester menshoná ku ya pa algun luna tin spekulashon tokante e situashon aki. Dòkter Frans komo direktor di FM den un rueda di prensa anterior a konfirmá ku Ministerio na Hulanda ke pa ehekutá buelonan di Ambulans Aéreo ku avionnan registrá na Hulanda. Tur esaki por konsiderá komo opstákulo pa proveodornan lokal.
BONERIANO a tuma kontakto ku Rene Winkel tokante e situashon aki i e ta splika ku e no ta deseá na amplia masha mirando ku FM ainda ta un kliente.
“Echo sí ta ku FM algun tempu atras a saka un asina yamá ‘tender’ pa buska un operadó pa ambulans aéreo ku lo trese avionnan ku registrashon PH, esta di Hulanda. Es mas FM lo ta basta leu pa bira un operador di aerolínea. No ta eksistí Ambulans Aéreo, ta eksistí pèrmit pa ehekutá buelo ‘ airline operator certificate’ (AOC). Di aki ta haña un provishon riba e pèrmit pa Ambulans Aéreo pasombra ta buelo komersial i ku nan lo bula bou di e reglanan Europeo, EASA”, e ta splika.
Winkel ta agregá ku nan tambe a lesa ku FM ke bin ku avion di Ambulans eléktriko, pero tambe
mester bisa ku e teknologia aki no ta asina leu ainda.
“No ta eksistí avion eléktriko ainda ku por bula e rutanan aki, i dado kaso ku bin ku avionnan
asina mes, mester pasa den hinter un prosedura pa nan wòrdu sertifiká pa departamentonan
konserní manera Curacao Civil Aviation Authority (CCAA) Y ILT holanda , Esei ta nifiká ku por dura
añanan promé ku por bai usa avionnan eléktriko pa transporte di pashènt.”
Importansia di Ambulans Aéreo
Esaki ta un avion privá spesialmente adaptá pa duna sosten médiko na pashèntnan durante transporte. Un dòkter, paramediko òf ekipo di dòkternan altamente kualifiká lo biaha ku su pashènt pa atendé e pashènt te ora e yega e aeropuerto destiná i por transportá e pashènt na un manera sigur te su kas òf pa un hòspital den e pais. E Ambulans Aéreo lógikamente ta karga tur e ekipo i e remedinan nesesario durante e buelo.
{{Appendix}}
-----------------------------
__NOINDEX__
jlablh2u4jtbmn8yqmkxwdcuee02ee9
199536
199535
2026-08-04T19:22:58Z
Caribiana
8320
199536
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
* Nieuw: [[Avia Air]] - [[Insel Air Aruba]] - [[Aruba Airlines]] - [[Aruba Flying Club]] . [[SLM]] - [[Jetair Caribbean]] - [[Buelo 980 di ALM]] - [[Margareth Abraham]]
* Aanvullen: [[Z Air]]
---------------
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Aruba Airlines
| pais = {{ABW}}
| logo =
| imagen = Aruba Airlines Airbus A320-232 (P4-AAA) at Miami International Airport.jpg
| descripcion = Airbus A320-232 (P4-AAA) aterisando na Aeropuerto Internacional di Miami.
| funda = [[31 di yanüari|31 di januari]] [[2006]]
| antecesor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado = Onno J. de Swart
| sede = Wayaca 6B, Aruba
| propietario = Seastar Holding NV
| director ehecutivo = Esteban Vallés
| pais = {{ABW}}
| sector = transporte
| industria = aviacion
| website = https://www.arubaairlines.com/
}}
'''Aruba Airlines''' (oficialmente '''Arubaanse Luchtvaart Maatschappij N.V.''') ta e aerolinea di bandera y e unico aerolinea nacional di [[Aruba]]. Funda na 2006, e compania ta ofrece transporte aereo pa pasahero, tanto servicio regular como charter, pa varios destinacion den Caribe, [[Sur Amérika|Sur America]] y [[Estadonan Uni di Amérika|Merca]].
Aruba Airlines su sede ta na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]], Aruba, cerca di [[Aeropuerto Internacional Reina Beatrix]], mientras su base principal pa mantenemento ta situa na [[Miami]], [[Florida]]. Na 2015, e aerolinea a ricibi un ''Aircraft Operating Certificate'' (AOC) for di Merca.
== Historia ==
Aruba Airlines a wordo funda na 2006 door di Onno J. de Swart, kende tabata su prome director.<ref>{{Cite web|url=http://curacaochronicle.com/aviation/press-release-settlement-between-aruba-airlines-and-de-swart/|title=Press release: Settlement between Aruba Airlines and de Swart|date=2017-06-16}}</ref>
E aerolinea a cuminsa operacionnan di charter na 2010 cu un avion chikito tipo Piper PA-31 Navajo di shete asiento.<ref name="caribseek">{{citeer web|url=http://news.caribseek.com/index.php/caribbean-islands-news/aruba-news/the-morning-news-aruba-news/item/30639-aruba-airlines-welcomes-their-first-airbus-320|titel=Aruba Airlines welcomes their first Airbus 320|archiefurl=https://web.archive.org/web/20130627074832/http://news.caribseek.com/index.php/caribbean-islands-news/aruba-news/the-morning-news-aruba-news/item/30639-aruba-airlines-welcomes-their-first-airbus-320|archiefdatum=2013-06-27}}</ref> Den e prome añanan, e compania a concentra riba desaroyo di su structura operacional y di mercado.
Na 2011, inversionistanan nobo a bin aden, loke a permití expansion di e flota.<ref name="caribseek"/> Na augustus 2012, e aerolinea a haya su certificado di operacion aéreo economico.<ref>{{Cite web|url=http://www.curacaochronicle.com/region/minister-otmar-oduber-signs-economic-aoc-for-aruba-airlines/|title=Minister Otmar Oduber signs economic AOC for Aruba Airlines|access-date=|archive-url=https://web.archive.org/web/20171115201613/http://curacaochronicle.com/region/minister-otmar-oduber-signs-economic-aoc-for-aruba-airlines/|archive-date=2017-11-15|url-status=dead}}</ref>
Durante e mesun periodo, Aruba Airlines a introduci avionnan tipo Airbus A320, cu e prome avion a yega Aruba na novèmber 2012. E vuelonan charter a cuminsa na final di 2012, mientras cu operacionnan regular a inicia dia 31 di maart 2013.
E prome destinacionnan regular tabata [[Maracaibo]] y [[Valencia]] na [[Venezuela]]. Despues, e red di ruta a wordo amplia cu [[Siudad di Panama|Panama City]] ([[Panama]]) y [[Miami]] (Merca).<ref>{{cite web|url=http://www.routesonline.com/news/29/breaking-news/203643/aruba-airlines-begins-operation-to-maracaibo-panama-city-from-june-2013/|title=Aruba Airlines Begins Operation to Maracaibo / Panama City from June 2013|publisher=Routesonline|accessdate=|archive-date=2013-11-13 |archive-url=https://web.archive.org/web/20131113214128/http://www.routesonline.com/news/29/breaking-news/203643/aruba-airlines-begins-operation-to-maracaibo-panama-city-from-june-2013/|url-status=dead}}</ref> Na 2017, e aerolinea a busca aprobacion regulatorio pa servicio pa [[Guyana]]<ref>[https://guyanachronicle.com/2017/06/27/aruba-airlines-applies-to-fly-here/ Aruba Airlines applies to fly here], guyanachronicle.com (27 di juni 2017)</ref> y na december 2019 a lansa servicio nonstop nobo for di Aruba pa [[Barranquilla]] y [[Medellín]].<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2020-02-04/page/n3/mode/1up?q=aruba+airlines Aeropuerto di Aruha: Cantidad di pasahero a aumenta den 2019], Bon Dia Aruba (4 di februari 2020)</ref>
Durante e periodo di [[pandemia di COVID-19]] y despues, Aruba Airlines a enfrenta varios reto operacional y financiero. E operacionnan a reduci considerablemente, pero Aruba Airlines a persisti memey di e limitacionnan, incluyendo e prohibicion di vuelo pa [[Venezuela]], impone pa gobierno di Aruba<ref>[https://www.bes-reporter.com/news/aviation-travel/59494/aruba-airlines-latest-dutch-caribbean-carrier-to-hit-financial-turbulence-over-venezuela-crisis Aruba Airlines Latest Dutch Caribbean Carrier to Hit Financial Turbulence over Venezuela Crisis], bes-reporter.com (7 di april 2019)</ref><ref>[https://arubanews.ca/aruba-extends-90-day-flight-ban-with-venezuela-impacting-tourism-and-trade/ Aruba Extends 90-Day Flight Ban with Venezuela, Impacting Tourism and Trade], arubanews.ca (16 di februari 2026)</ref>, cual despues di multiple extension a keda suspendi dia 1 di augustus 2026.<ref>[https://www.noticiacla.com/news/38930 Frontera aereo cu Venezuela ta oficialmente habri, pero ainda no tin buelo comercial], NoticiaCla (3 di augustus 2026)</ref>
==Flota y red di conexion==
Aruba Airlines ta opera un flota limita. Segun dato di 2025–2026, e aerolinea tin solamente un avion activo: Airbus A320-200 (aprox. 180 asiento).<ref name="spotters">[https://www.planespotters.net/airline/Aruba-Airlines Aruba Airlines Fleet Details and History], planespotters.net</ref><ref>{{cite journal |title=Global Airline Guide 2025 - Aruba Airlines |journal=Airliner World |date=september 2025 |page=50}}</ref>
Den pasado, e compania a opera tambe avionnan di tipo Airbus A319-200, Airbus A320-200, Airbus A321-200 y Bombardier CRJ200.<ref name="spotters"/>
Na 2026, e siguiente destinacionnan ta forma parti di e red di conexion di e aerolinea:<ref>[https://www.arubaairlines.com/ Aruba Airlines], arubaairlines.com</ref>
*Corsou
*[[Boneiru|Boneiro]]
*[[Medellín]] (Colombia)
*Barranquilla (Colombia)
*[[Georgetown]] (Guyana)
*Miami (Merca)
== Mira tambe ==
* [[Lista di kompania aéreo di Karibe Hulandes|Lista di aerolinea di Caribe Hulandes]]
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =|titulo=}}
{{References}}
}}
[[:Kategoria:Aviashon]]
[[:Kategoria:Aruba]]
---------------
E sede principal ta na Oranjestad na Aruba, cual ta e centro di operacion principal, y e aerolinea a habri un oficina nobo na [[Aeropuerto Internacional Reina Beatrix]]. E tin tambe ofisina di benta na Miami, Curaçao, Bonaire i na Maracaibo, Valencia i Maracay.<ref name="arubaair-offices">{{cite web|url=http://www.arubaairlines.com/#contactus|title=Aruba Airlines - Contact Us|accessdate=2015-04-21 }}</ref>
Na kuminsamentu di 2011 e kompania a atrae inversionista nobo, ku ta kondusí na e mehoracion di e flota. E compania a risibí un Sertifikado di Operashon di aerolínea ekonómiko na ougùstùs di 2012. E aerolinea ta haya dos avion Airbus A320, e prome di nan a yega Aruba na november di 2012. E avion a kuminsá bula buelonan charter for di Aruba na fin di 2012 i e operashonnan programá a kuminsá e siguiente aña. Su promé destinashon tabata Maracaibo, Venezuela i despues Valencia, Venezuela. Despues riba 5 di yüli di e aña ei nan a inaugurá e buelonan pa Panama City, Panama. Y finalmente Miami, Merca.
Flota y Destinashonnan
{| class="wikitable sortable"
! Tipo di Avion !! Modelo !! Kantidat !! Kabina !! Asiento !! Registrashon
|-
| Airbus || A320-200 || 1 || Ekonomiko || ~180 || P4-AAF [4]
|-
| Airbus || A321-200 || 1 || Ekonomiko/“Premium” || ~178 || (vhe model, [5])
|-
| Bombardier || CRJ200 || 1 || Ekonomiko || ~52 || P4-CRA [6]
|}
== Destinashonnan selectá ==
{| class="wikitable sortable"
! Ruta !! País/Región !! Estado
|-
| Aruba ↔ Miami !! EEUU !! Activo (charter/regular) [3]
|-
| Aruba ↔ Maracaibo !! Venezuela !! Introdi (2012) [3]
|-
| Aruba ↔ Valencia !! Venezuela !! Introdi (2012) [3]
|-
| Aruba ↔ Panama City !! Panamá !! Introdi (5 Julio) [3]
|}
== Dificultadnan i Estado Actual ==
Durante e kriis di COVID-19 y problemanan operashonal, Aruba Airlines a enfrenta varios reto. Pa ehempel: su flota a keda parká, i datos reciente ta mustra ku e aerolínea no ta tene vuelos normales kuendo; por ehempel, un sitio pa seguimiento di vuelos ta nifiká kantidat “0” destinashon pa Aruba Airlines. [7]
Den marzo 2021 Aruba Airlines a risibí su promé A321-200 (P4-AAI) pa possibilitá un relansa, pero no ta klaro si e aerolínea actualmente ta operando vuelos regulares.[8]
E situashon ta kompleho: aunke e sitio ofisial y rekursonan ta indiká ku e aerolínea ta “active” [9], e falta di voli actual y klaridat publikashonal ta kreá duda.
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1359309649|titulo=ALM Flight 980}}
{{References}}
}}
[[:Kategoria:Aviashon]]
[[:Kategoria:Aruba]]
Historia
Aruba Airlines a wòrdu fundá na 2006 dor di Onno J. de Swart, kende tabata su promé direktor.[1]
E aerolínea a kuminsá operashonnan di charter na 2010 ku un avion chikí tipo Piper PA-31 Navajo di shete asiento. Na e promé añanan, e kompania a konsentrá riba desaroyo di su struktura operashonal i di merkado.
Na 2011, inversionistanan nobo a bin aden, loke a permití ekspanshon di e flota. Na ougùstùs 2012, e aerolínea a haña su sertifikado di operashon aéreo ekonómiko.
Durante e mesun periodo, Aruba Airlines a introdusí avionnan tipo Airbus A320, ku e promé avion a yega Aruba na novèmber 2012. E buelonan charter a kuminsá na final di 2012, miéntras ku operashonnan regular a sigui na 2013.
E promé destinashonnan regular tabata:
Maracaibo (Venezuela)
Valencia (Venezuela)
Despues, e red di ruta a wòrdu ampliá ku:
Panama City (Panamá)
Miami (Estados Unidos)
==Flota==
Aruba Airlines ta operá un flota limitá. Segun dato di 2025–2026, e aerolínea tin solamente un avion aktivo: Airbus A320-200 (aprox. 180 asiento)
Den pasado, e kompania a operá tambe avionnan tipo Airbus A319, Airbus A321-200 i Bombardier CRJ200, pero mayoria di nan no ta aktivo mas den operashon regular.
==Destinashonnan==
Aruba Airlines ta ofrece buelonan charter i, di manera limitá, buelonan regular pa diferente destinashonnan den Karibe, Suramérika i Estados Unidos.
Destinashonnan asociá ku e aerolínea den periodo reciente inkluí:
Curaçao
Bonaire
Medellín (Colombia)
Barranquilla (Colombia)
Georgetown (Guyana)
Miami (Estados Unidos)
Sinembargo, e red di ruta no ta fijo i por varia konsiderablemente. Hopi di e buelonan ta operá riba base di charter òf disponibilidad temporal.
==Dificultadnan i estado aktual==
Durante e periodo di pandemia di COVID-19 i despues, Aruba Airlines a enfrentá varios reto operashonal i finansiero.
E operashonnan a reducí konsiderablemente, i na algun momentonan e flota a keda parka. Aunke e kompania a risibí un Airbus A321-200 na 2021 ku e intenshon di relansamentu, informashon públiko tokante buelonan regular a keda limitá.
Segun fuente reciente, Aruba Airlines ta konta ainda komo e aerolínea di bandera di Aruba i formalmente aktivo, pero e grado di operashon regular por varia i no semper ta kla den dato públiko disponibel.
Organisashon
Aruba Airlines tin su sede na Oranjestad i ta operá for di Aeropuerto Internashonal Reina Beatrix.
Ademas, e kompania a mantené presensia den diferente merkadonan via ofisinan di benta, inkluyendo:
Miami
Curaçao
Bonaire
Venezuela
---------
Segun dato aktual (2025–2026), Aruba Airlines ta operá un flota hopi limitá, konsistiendo principalmente di un solo avion aktivo:
Airbus A320-200 – aproksimadamente 180 asiento
Dato di aviashon independiente ta konfirmá ku e aerolínea tin solamente 1 avion den servisio, ku otro avionnan den pasado ya no ta aktivo òf ta konsiderá komo parte di flota historiko .
Flota anterior
Aruba Airlines a operá e siguiente tiponan di avion den pasado:
Airbus A319-100
Airbus A321-200
Bombardier CRJ200
Piper PA-31 Navajo
Mayoria di e avionnan aki a wòrdu retirá entre 2018 i 2023, indikando un redukshon significativo den kapasidat operashonal.
🌍 Destinashonnan
Aruba Airlines ta ofresé buelonan charter i, di manera limitá, buelonan regular pa destinashonnan den Karibe, Suramérika i Estados Unidos.
Segun informashon mas reciente, e destinashonnan asociá ku e aerolínea inkluí:
Curaçao
Bonaire
Medellín (Colombia)
Barranquilla (Colombia)
Georgetown (Guyana)
Miami (Estados Unidos)
Fuente independiente ta indiká ku Aruba Airlines ta sirbi un kantidat chikí di destinashonnan (±3–8), ku un red di ruta ku por varia segun kondishonnan di merkado .
------------
18/10/25 Aruba Airlines is still operating and is the flag carrier and sole airline of Aruba. It is based at Queen Beatrix International Airport in Oranjestad and provides scheduled and charter services to various destinations across the Caribbean, South America, and the United States.
Operations: Aruba Airlines is currently the only Aruban airline. It offers both scheduled and charter flights, serving as a primary carrier to and from the island.
Headquarters: The airline's corporate headquarters are in Oranjestad, Aruba. Its main maintenance base is in Miami, Florida.
Destinations: It flies to a number of destinations, including cities in the Caribbean, South America (such as Medellin, Colombia, and Georgetown, Guyana), and the United States (such as Miami).
NOTES
'''Aruba Airlines''' (officially Arubaanse Luchtvaart Maatschappij N.V.) ta e aerolínea di bandera y e único aerolínea nashonal di Aruba. Fundá den 2006, Aruba Airlines ta oferé transporte aéreo regular y charter pa pasaheronan pa varias destinashon. Su sede korporativo ta na Oranjestad, Aruba, y su base di mantenemento prinsipal ta na Miami, Florida. Den 2015 e compañías a risibí e Aircraft Operating Certificate (AOC) for di Estados Unidos.[1][2]
== Historia ==
Aruba Airlines a wordo funda na 2006 pa Onno J. de Swart, kien tabata su promé direktor. Den 2010 e a inicia operashon di charter ku un Piper PA-31 Navajo di shete asiento. Su sede operashonal ta na Oranjestad, kaminda e tin su base perto di Aeropuerto Internacional Reina Beatrix. E tin ofisinan di benta na Miami (EEUU), Curaçao, Bonaire, i Venezuela (Maracaibo, Valencia y Maracay).[3]
Na 2011 Aruba Airlines a atraé inversionistanan nobo pa mehorá su flota. Den ougùstùs 2012, e aerolínea risibí su sertifikado di operashon aéreo ekonómiko, y e a introducí dos Airbus A320 na su flota (su promé A320 yegá na Aruba na november 2012).
Su promé ruta regular tabata Aruba → Maracaibo (Venezuela), sigi pa Aruba → Valencia (Venezuela), y mas dilanti Aruba → Panama City (Panamá) i Aruba → Miami (EEUU).
------------
{{Variante|a}}
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Jet Air
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda =
| antesecor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado =
| propietario =
| director ehecutivo =
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Jet Air''' (oficialmente ) ta e aerolínea nacional di
{{Appendix}}
[[:Category:Aviashon]]
[[:Category:Karibe Hulandes]]
-------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Avia Air
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda =
| antesecor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado =
| propietario =
| director ehecutivo =
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Avia Air''' ta un compania aereo di Aruba cu a opera entre .. y november 2003.
Avia Air tabata un aerolinea basá na Aruba.
Avia Air a suspendé su servisio na novèmber 2003 i tabata trahando pa reestructurá su operashonnan bou di protekshon di bankrut. 1]
== Historia ==
Avia Air a kuminsá operashon den zomer di 1994 inicialmente tres Cessna 402B ⁇ (P4-AVA te ku
P4-AVC); e mesun aña a añadí un Embraer Bandeirante (P4-AVD). Pasobra Air Aruba a enfoca mas y mas riba buelonan pa Merka, algun ruta regional por a bira operá. A kuminsá ku servisionan di liña pa Curaçao, Bonaire i e siudatnan Venezolano di Maracaibo, Punto Fijo i Valencia. Na fin di 1995,
a cumpra un di dos Bandeirante P4-AVE).<ref>[http://landewers.net/P4-artikel.pdf 20 jaar Arubaans Luchtvaartuig Register
Arno Landewers]</ref>
Na 13 di mart di 1996 e barku a kai banda di (Venezuela) e Cessna 402B P4-AVB na laman,
cu a mata tur ocho persona den e auto.
E tabata trata di un buelo di linea di Aruba pa Punto Fijo. E piloto a reporta na un otro avion di Avia Problema di aire ku e motor robes, i algun tempu despues cu un candela a kibra. For di investigashon a resulta cu e candela a causa e motor y un parti di a kibra e ala robes di e avion, despues cu e Nort di Las Piedras- Aeropuerto di Punto Fijo - a kai.
Na komienso di 2003, un Short SD.360-200 a kumpra, pero e aparato aki no a wòrdu a drenta servisio. For di mei 2003 no tabatin sèn mas pa paga salario di e personal y operacionnan di vuelo a keda para. Poco despues e lease company Volvo Aero a pidi e motornan di e dos Bandeirantes y finalmente
E departamento di impuesto a konfiská tur e produktonan. E Cessna tambe a keda destruí.
aerodinámiko pa motibu di mantenshon atrasá. Con E shortenan a bira algun e vuelo di entrenamentu a tuma lugá despues di e grupo di invershon IMCA, propietario di Air Exel,
a kumpra un participacion di 50% den Avia Air. Avia Air
lo sigui como AviaExel. E falta di Avia Air a hasi un pèrmit di establesementu definitivo
drecha bo kara. Na òktober 2003 e kompania a a declara su mes na faillite. Poco despues, e 'Short' a bira e doño a rekuperá; tur dos Bandeirantes a keda te ku e zomer di e aña aki riba e
Aeropuerto di Oranjestad ta para y e Cessna 402 P4-AVA ainda ta presente aki.
==Code data==
*[[International Air Transport Association|IATA]] Code: '''3R'''
*[[International Civil Aviation Organization|ICAO]] Code: '''ARB'''
*Callsign: Aviair
==Flota==
*Short 360-200
*Embraer EMB 110 Bandeirante
== Wak tambe ==
* [[Lista di eks-kompania aéreo di Karibe Hulandes]]
{{Appendix}}
NOTES
* Avia Air a cuminsa na 1984 como compania di charter Avia Air Chapter cu tabata activo na Aruba i Corwou.
* in augustus 1987 verscheen het Avia Air toestel met piloot Robby Anjie, 26 jr., ter hoogte van MAcoya, Venezuela. Een tweemotorig vliegtuig Cessna met kenteken N-5351- A van de particuliere chartermaatschappij van de heer Efi Tromp, Avia Air, wordt sinds vrijdagavond op de route van Punto Fjjo (Venezuela) naar de luchthaven van Aruba vermist.
* directie/eignaaar? Efi Tromp.
* HetvliegtuigiseenJetpropAerocommander, een snelle vliegtuig ingericht met de nodige luxe. Avia- Air hoopt met zijn nieuwe aanwinst de Curagaose zakenman nu een nog betere service te verlenen. Avia- Air die in 1980 bij ministriële beschikking toestemming kreeg om samen met twee andere luchttransportmaatschappijen commerciële passagiersvluchten uit te voeren, biedt rechtstreekse vluchten aan naar alle bestemmingen in het Caribisch gebied, Colombia, Venezuela en Suriname. Met dit nieuwe vliegtuig hoopt Avia- Air bij te kunnen dragen aan de economische ontwikkeling van Curagao,<ref>TOEKOMST ANDERS TEKORT AAN GEKWALIFICEERDE KRACHTEN CDM ervaart dat nu al Opleiding vaklieden in metaalsector noodzakelijk. "Amigoe". Curaçao, 24-08-1987, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642489:mpeg21:p003</ref>
* 1994: Avia Air van Efi Tromp is reeds enige tijd doende met plannen om commutervluchten tussen de eilanden te gaan vliegen.
* Avia Air heeft vanaf woensdag een nieuw vliegtuig in bedrijf. Het is een EMB-110, van Braziliaanse makelij, dat 19 passagiers kan vervoeren. Het kan gecharterd worden voor vluchten Aruba - Curagao v.v. en Aruba - Bonaire v.v. Auia Air voert tweemaal daags vluchten uit tussen Aruba en Punto Fijo in Venezuela.<ref>WILLEMSTAD— Avia Air heeft vanaf woensdag een nieuw vliegtuig in bedrijf. Het is een EMB-110, van Braziliaanse makelij, dat 19 passagiers kan vervoeren. Het kan gecharterd worden voor vluchten Aruba – Curagao v.v. en Aruba – Bonaire v.v. Auia Air voert tweemaal daags vluchten uit tussen Aruba en Punto Fijo in Venezuela.. "Amigoe". Curaçao, 12-10-1994, p. 9. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645369:mpeg21:p009</ref>
* Luchtvaartmaatschappij Avia Air die door de regering als nationale luchtvaartmaatschappij *s erkend, heeft plannen °ni met ingang van 1 december aanstaande naar vleugels uit te slaan. **er dag vertrekken twee yiuchten naar Punto Fijo (Venezuela), dirie naar en vier naar öonaire. Avia Air president Ciro Pieters. In 1986 is Avia Air begonnen als chartermaatschappij voor vluchten in de omgeving. In april van dit jaar kreeg Avia Air een vergunning om regelmatige vluchten uit te voeren. De maatschappij heeft vijf vliegtuigen: twee Embriers 110, elk met zestien stoelen en extra ruimte voor de koffers en twee Cessnas, elk met zeven stoelen.<ref>Plannen Avia Air om vleugels uit te slaan. "Amigoe". Curaçao, 28-11-1995, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644874:mpeg21:p007</ref>
* 1995: Het particuliere Avia Air heeft afgelopen vrijdag van minister. Glenbert Croes van Verkeer en Communicatie de vergunning ontvangen om geregelde vluchten uit te voeren. "Wij zijn nu ook een officiële luchtvaartmaatschappij die vluchten uit mag voeren op Bonaire, Curacao, Coro en Las Piedras", zo reageerde Avia Air-president Ciro Pieters vanmorgen desgevraagd. Ook werd vastgesteld dat de luchtvaartmaatschappijen van de twee landen (aruba-NA) elk een bepaald aantal vluchten kan uitvoeren. Dit zijn Aruba- Curacao met 35 vluchten per week, Aruba-Bonaire met 28 Avia Air, dat tot nu toe alleen chartervluchten verzorgde, begint binnen afzienbare tijd met de vluchten op Bonaire, Curacao en de twee Venezolaanse steden Coro en Las Piedras.
* Avia Air kreeg op 28 april van de minister Glenbert Croes van Vervoer en Communicatie een vergunning om geregelde vluchten uit te voeren tussen Cura9ao, Bonaire, Coro, Las Piedras en thuisbasis Aruba. De voorbereidingen betreffen nu voornamelijk de vluchten tussen de ABC-eilanden.
{{Appendix}}
------------------
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Insel Air Aruba
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda =
| antesecor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado =
| propietario =
| director ehecutivo =
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Insel Air Aruba''' tabata un aerolinea y subsidiario di Insel Air, como tambe e aerolinea oficial nacional di Aruba.<ref>[http://curacaochronicle.com/aviation/insel-air-aruba-seeks-u-s-routes/ Insel Air Aruba Seeks U.S. Routes]</ref>
de.wiki:Insel Air Aruba tabata un aerolinea y subsidiario di Insel Air, como tambe e aerolinea oficial nacional di Aruba. [1]
Un investigashon ku a tuma lugá na yanüari 2017 dor di e Inspectie Leefomgeving en Transport di Reino Hulandes a evidensiá defectonan tantu den e kompania mayor Insel Air i Insel Air Aruba, komo tambe den e outoridatnan di aviashon di Kòrsou i Aruba. Komo resultado, un kantidat di avion di e dos kompanianan lo no por bula pa un tempu indeterminá. Insel Air i Insel Air Aruba despues a reduci nan destinashonnan di buelo, ku anteriormente tambe tabata inkluí destinashonnan den Merka i Sur Amerika, pa e islanan ABC i Sint Maarten.<ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Dutch ILT intervenes in Curaçao, Aruba CAAs |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/53584-dutch-ilt-intervenes-in-curaao-aruba-caas ch-aviation.com]}}</ref><ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Insel Air axes bulk of network, retains ABC Islands |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/53989-insel-air-axes-bulk-of-network-retains-abc-islands ch-aviation.com]}}</ref><ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Curaçao's Insel Air looking to dispose of Aruban unit |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/54051-curaaos-insel-air-looking-to-dispose-of-aruban-unit ch-aviation.com]}}</ref><ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Curaçao's Insel Air fends off bankruptcy filing |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/54267-curaaos-insel-air-fends-off-bankruptcy-filing ch-aviation.com]}}</ref>
Insel Air Aruba a stop di opera na 2017 despues di cinco aña. [6]
== Flota ==
For di maart 2017, Insel Air Aruba su flota tabata consisti di ocho avion, di cual ningun ta operacional.<ref>[http://www.ch-aviation.com/portal/aircraft/search?search=1&cha=ISU ch-aviation], abgerufen am 20. März 2017.</ref>
==Wak tambe ==
* [[Lista di eks-kompania aéreo di Karibe Hulandes]]
== Link externo ==
* [https://www.fly-inselair.com/en/ Webpräsenz der Insel Air] (englisch und spanisch)
* [http://www.airliners.net/search/photo.search?airlinesearch=Insel%20Air%20Aruba&distinct_entry=true Fotos] der Insel Air Aruba auf [[Airliners.net]]
{{Appendix}}
-----------------
'''Aruba Flying Club''' tabata un asociacion di piloto amatur na Aruba??
== Historia ==
AFC ta data di ananan 1940. Tabata haci uzo di aeropuerto de Vuyst na San nicolas den bario di juana morto. met hangar
Na 1998 AFC a bira activo atrobe. AFC in 1950 statutair opgricht Vereniging Aruba Flying Club
In 1998 werd de Aruba Flying Club weer actief (welke vanaf de oorlogsjaren tot in de jaren 70 al
had bestaan). Aanvankelijk werd gevlogen met de Cessna 172M P4-BON, in 1992 en 1993 aangevuld
met Cessna 182P P4-GIN en sinds 1998 met een Amerikaans geregistreerde Cessna 172R, de N174AP.<ref>[http://landewers.net/P4-artikel.pdf 20 jaar Arubaans Luchtvaartuig Register
Arno Landewers]</ref>
Eleccion di directiva di AFC
* na 1956 e club tabatin 4 avioneta propio di cual e ultimo adkisicion tabata un stimson. Cu e avionetanan tabata bula y tene competencia y demostracionnan.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-ARUBAANSECOURANT-1956-09/page/n67/mode/2up?q=flying Aruba Flying Club viert eerste vlucht van nieuwe Stimson], Arubaanse Courant (21 september 1956)</ref>
* Aanwijzing: Als leden van de Raad van Beheer van de Aruba Flying Club, de heren: P. A. de Vuyst; Commandant Onderzoekings en Bewakingsdienst op Aruba; H. A. Hessling, Ambtenaar belast met het domein beheer op Aruba
* in 1950 de 100ste vliegbevet uitgereikt =- examens sportvliegr, instrument vlieger en instructur
* De Aruba Flying | Club 'is een bloeiende vereniging. | Het maximum aantal leden dat toegelaten wordt bedraagt statutair vijftig en dat heeft men vrijwel voortdurend. Het aantal brevetten dat in de loop der jaren werd uitge- > reikt loopt in de honderden. De samenwerking tussen A.F.C. en overheid is voortreffelijk en het aantal deskundigen waarover men kan beschikken ruim voldoende. De vloot bestaat uit vier toestellen, waarbij dan nog drie komen, die particulier eigendom van enkele leden zijn. De minimum leeftijdsgrens voor het behalen van een brevet is zeventien jaar. Men moet zich hiertoe eerst aan een strenge medische keuring onderwerpen. Voorschrift i.; dat men een aandeel koopt van driehonderd gulden. Daarna hebben de meeste leerlingen ongeveer 12 uur lessen nodig om dan nog een 25 tot 30 uur solo te vliegen voor zij het brevet kunnen halen. De totale instruktieteksten
belopen dan ongeveer ƒ 500.—. Wie eenmaal het brevet heeft en de nodige proeven hoeft afgelegd mag zelf een vliegtuigje huren, eerst voor vluchten boven het eiland, daarna ook voor tochtjes naar buiten. Voor weekenden komen vooral Curaeao en Bonaire in aanmerking voor langere vakanties Venezuela en andere omliggende landen. Enkele leden, als de heren Riehardson en van der Voort maakten ook veel langer vakantievluchteri (om langs de Venezolaans kust, Trinidad en andere eilanden naar Sint Maarten.<ref>De Aruba Flying Club. "Amigoe di Curacao". Willemstad, 26-10-1957. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000211195:mpeg21:p003</ref>
* Voor velen is het vertrek van de heer Pieter A. de Vuyst ongemerkt voorbij gegaan. Gedurende de tweede wereldoorlog was hij verbindingsmarineofficier en gedurende die tijd begon hij met het plannen voor een particulier vliegvels, dat naar hem genoemd werd. Op 16 juli 1944 werd dit vliegveld geopend dooi de toenmalige Gezaghebber I. Wagemaker. Dat het vliegveld naar hem ge noemd werd, was op voordracht van Aruba Flying Club als waardering voor het vele werk dat hij voor deze club had gedaan. In oktober 1945 kwam de heer de Vuyst in dienst van de Lago en verliet deze op 1 juni j.l. 1956.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010404914:mpeg21:p005|titel=Pieter A. de Vuyst verliet Aruba|werk=[[Amigoe]]|datum=1956-06-18|bezochtdatum=2024-03-12}}</ref>
{{Appendix}}
AFC is een Arubaanse vereniging ter beoefening van de vliegsport, opgericht in 1942 door employes van Lago te San Nicolas. Eerste voorzitter was Pieter A. de Vuijst, waarnaar het sportvliegveld is genoemd.<ref>Hoetink, Encyclopedie van de Nederlandse Antillen, 1969 pag.55</ref>
-----------------
== EZ Air (aanvulling)==
Mester menshoná ku direktor di Medicair Rene Winkel ta alabes direktor di aerolínea EZ Air, pues e kontrato firmá ta ku Winkel i no e aerolínea EZ Air. Esaki ta importante pa menshoná mirando ku den komunidat tin e impreshon ku ta EZ Air ta sòru pa Ambulans Aéreo. “Nos tin kontrato ku e doño pues no e aerolínea mes. Awor a yega e momentu ku e kontrato a vense. Segun e proseso, tur interesado por entregá un petishon pa ehekutá e tarea di Ambulans Aéreo. Boneriano 29-11-2023 titel=Ken ta bai ehekuta air ambulans?|https://awemainta.com/boneriano/
Medicair tambe por bolbe entregá un petishon”, e ta splika. Sinembargo e no ta konfirmá ku vensementu di e kontrato a sosedé entrante yanüari 2024. Tambe e ta sigurá ku e situashon di niun forma ta opstakulisá servisio di Ambulans Aéreo.
Mester menshoná ku ya pa algun luna tin spekulashon tokante e situashon aki. Dòkter Frans komo direktor di FM den un rueda di prensa anterior a konfirmá ku Ministerio na Hulanda ke pa ehekutá buelonan di Ambulans Aéreo ku avionnan registrá na Hulanda. Tur esaki por konsiderá komo opstákulo pa proveodornan lokal.
BONERIANO a tuma kontakto ku Rene Winkel tokante e situashon aki i e ta splika ku e no ta deseá na amplia masha mirando ku FM ainda ta un kliente.
“Echo sí ta ku FM algun tempu atras a saka un asina yamá ‘tender’ pa buska un operadó pa ambulans aéreo ku lo trese avionnan ku registrashon PH, esta di Hulanda. Es mas FM lo ta basta leu pa bira un operador di aerolínea. No ta eksistí Ambulans Aéreo, ta eksistí pèrmit pa ehekutá buelo ‘ airline operator certificate’ (AOC). Di aki ta haña un provishon riba e pèrmit pa Ambulans Aéreo pasombra ta buelo komersial i ku nan lo bula bou di e reglanan Europeo, EASA”, e ta splika.
Winkel ta agregá ku nan tambe a lesa ku FM ke bin ku avion di Ambulans eléktriko, pero tambe
mester bisa ku e teknologia aki no ta asina leu ainda.
“No ta eksistí avion eléktriko ainda ku por bula e rutanan aki, i dado kaso ku bin ku avionnan
asina mes, mester pasa den hinter un prosedura pa nan wòrdu sertifiká pa departamentonan
konserní manera Curacao Civil Aviation Authority (CCAA) Y ILT holanda , Esei ta nifiká ku por dura
añanan promé ku por bai usa avionnan eléktriko pa transporte di pashènt.”
Importansia di Ambulans Aéreo
Esaki ta un avion privá spesialmente adaptá pa duna sosten médiko na pashèntnan durante transporte. Un dòkter, paramediko òf ekipo di dòkternan altamente kualifiká lo biaha ku su pashènt pa atendé e pashènt te ora e yega e aeropuerto destiná i por transportá e pashènt na un manera sigur te su kas òf pa un hòspital den e pais. E Ambulans Aéreo lógikamente ta karga tur e ekipo i e remedinan nesesario durante e buelo.
{{Appendix}}
-----------------------------
__NOINDEX__
pzzbqz7xr3lu4osnkt38zc5umwlu5tr
199549
199536
2026-08-04T20:36:59Z
Caribiana
8320
199549
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
* Nieuw: [[Avia Air]] - [[Insel Air Aruba]] - [[Aruba Airlines]] - [[Aruba Flying Club]] . [[SLM]] - [[Jetair Caribbean]] - [[Buelo 980 di ALM]] - [[Margareth Abraham]]
* Aanvullen: [[Z Air]]
---------------
{{Variante|a}}
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Avia Air
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda =
| antesecor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado =
| propietario =
| director ehecutivo =
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Avia Air''' ta un compania aereo di Aruba cu a opera entre .. y november 2003.
Avia Air tabata un aerolinea basá na Aruba.
Avia Air a suspendé su servisio na novèmber 2003 i tabata trahando pa reestructurá su operashonnan bou di protekshon di bankrut. 1]
== Historia ==
Avia Air a kuminsá operashon den zomer di 1994 inicialmente tres Cessna 402B ⁇ (P4-AVA te ku
P4-AVC); e mesun aña a añadí un Embraer Bandeirante (P4-AVD). Pasobra Air Aruba a enfoca mas y mas riba buelonan pa Merka, algun ruta regional por a bira operá. A kuminsá ku servisionan di liña pa Curaçao, Bonaire i e siudatnan Venezolano di Maracaibo, Punto Fijo i Valencia. Na fin di 1995,
a cumpra un di dos Bandeirante P4-AVE).<ref>[http://landewers.net/P4-artikel.pdf 20 jaar Arubaans Luchtvaartuig Register Arno Landewers]</ref>
Na 1986, Avia Air a kuminsá komo un kompania di aviashon charter ku buelonan den besindario inmediato. Na aprel di e aña aki, Avia Air a optené e derecho di operá buelonan programá. Avia Air ta doño di 5 avion aktualmente: 2 Embrier 110, kada un ku 16 asiento i un kompartimentu èkstra pa ekipahe, i 3 Cessna, kada un ku 7 asiento. E último por wòrdu desplegá ora e demanda surpasá e kapasidat di e Embriers.<ref>BONAIRE Spoedig vluchten Air-Avia. "Amigoe". Curaçao, 03-10-1995, p. 9. Geraadpleegd op Delpher op 04-08-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644959:mpeg21:p009</ref>
Na 13 di mart di 1996 e barku a kai banda di (Venezuela) e Cessna 402B P4-AVB na laman,
cu a mata tur ocho persona den e auto.
E tabata trata di un buelo di linea di Aruba pa Punto Fijo. E piloto a reporta na un otro avion di Avia Problema di aire ku e motor robes, i algun tempu despues cu un candela a kibra. For di investigashon a resulta cu e candela a causa e motor y un parti di a kibra e ala robes di e avion, despues cu e Nort di Las Piedras- Aeropuerto di Punto Fijo - a kai.
Na komienso di 2003, un Short SD.360-200 a kumpra, pero e aparato aki no a wòrdu a drenta servisio. For di mei 2003 no tabatin sèn mas pa paga salario di e personal y operacionnan di vuelo a keda para. Poco despues e lease company Volvo Aero a pidi e motornan di e dos Bandeirantes y finalmente
E departamento di impuesto a konfiská tur e produktonan. E Cessna tambe a keda destruí.
aerodinámiko pa motibu di mantenshon atrasá. Con E shortenan a bira algun e vuelo di entrenamentu a tuma lugá despues di e grupo di invershon IMCA, propietario di Air Exel,
a kumpra un participacion di 50% den Avia Air. Avia Air
lo sigui como AviaExel. E falta di Avia Air a hasi un pèrmit di establesementu definitivo
drecha bo kara. Na òktober 2003 e kompania a a declara su mes na faillite. Poco despues, e 'Short' a bira e doño a rekuperá; tur dos Bandeirantes a keda te ku e zomer di e aña aki riba e
Aeropuerto di Oranjestad ta para y e Cessna 402 P4-AVA ainda ta presente aki.
== Tragedia na Venezuela ==
E tragedia di e Avion di Avia Air.
Tabata un diaranson mainta 13 di Maart 1996 pa 7 or di mainta un Cessna C-402B matricula P4 AVB pilotea pa Sigfried Eduardo Stede ta take off for di pista di Aeropuerto Internacional Reina Beatrix cu direccion aeropuerto Josefa Camejo na Las Piedras Punto Fijo Venezuela.
Normalmente un vuelo cortico. Hunto cu e piloot Sigfried Stede a biaha tambe Heinrich Roger Leito su casa Sebastiana Geerman -Leito, Orlando Ortega ( di Colombiano) Jason Rowald Segal ( un studiante Americano di 24 aña), Hubert Leonor Thiel su casa Lourdes Bernadeta Thiel-Kelly y nan yiu chikito Leonardo Arsenio Thiel.
A vuelo nunca a yega su destino. Na caminda fayo mecanico di e avion, cu a coi candela na e parti di su hala, ta haci cu e avion ta cai den mondinan noord di aeropuerto di Punto Fijo Josefa Camejo. No tabatin sobreviviente.
Esaki tabata e peor accidente di trafico aereo den historia di Aruba.
Un tristesa tabata reina na Aruba unda cu gobierno a declara luto nacional, entiero di e Arubianonan a tuma lugar ariba diabierna 15 di maart 1996.
Na 1997 a pone un plakaat conmemorativo na unda e avion a cai.
E escritora Arubiano Yolanda Croes a skirbi un buki ariba e accidente tragico aki.
==Code data==
*[[International Air Transport Association|IATA]] Code: '''3R'''
*[[International Civil Aviation Organization|ICAO]] Code: '''ARB'''
*Callsign: Aviair
==Flota==
*Short 360-200
*Embraer EMB 110 Bandeirante
== Wak tambe ==
* [[Lista di eks-kompania aéreo di Karibe Hulandes]]
{{Appendix}}
NOTES
* Avia Air a cuminsa na 1984 como compania di charter Avia Air Charters cu tabata activo na Aruba i Corsou.
* in augustus 1987 verscheen het Avia Air toestel met piloot Robby Anjie, 26 jr., ter hoogte van MAcoya, Venezuela. Een tweemotorig vliegtuig Cessna met kenteken N-5351- A van de particuliere chartermaatschappij van de heer Efi Tromp, Avia Air, wordt sinds vrijdagavond op de route van Punto Fjjo (Venezuela) naar de luchthaven van Aruba vermist.
* directie/eignaaar? Efi Tromp.
* HetvliegtuigiseenJetpropAerocommander, een snelle vliegtuig ingericht met de nodige luxe. Avia- Air hoopt met zijn nieuwe aanwinst de Curagaose zakenman nu een nog betere service te verlenen. Avia- Air die in 1980 bij ministriële beschikking toestemming kreeg om samen met twee andere luchttransportmaatschappijen commerciële passagiersvluchten uit te voeren, biedt rechtstreekse vluchten aan naar alle bestemmingen in het Caribisch gebied, Colombia, Venezuela en Suriname. Met dit nieuwe vliegtuig hoopt Avia- Air bij te kunnen dragen aan de economische ontwikkeling van Curagao,<ref>TOEKOMST ANDERS TEKORT AAN GEKWALIFICEERDE KRACHTEN CDM ervaart dat nu al Opleiding vaklieden in metaalsector noodzakelijk. "Amigoe". Curaçao, 24-08-1987, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642489:mpeg21:p003</ref>
* 1994: Avia Air van Efi Tromp is reeds enige tijd doende met plannen om commutervluchten tussen de eilanden te gaan vliegen.
* Avia Air heeft vanaf woensdag een nieuw vliegtuig in bedrijf. Het is een EMB-110, van Braziliaanse makelij, dat 19 passagiers kan vervoeren. Het kan gecharterd worden voor vluchten Aruba - Curagao v.v. en Aruba - Bonaire v.v. Auia Air voert tweemaal daags vluchten uit tussen Aruba en Punto Fijo in Venezuela.<ref>WILLEMSTAD— Avia Air heeft vanaf woensdag een nieuw vliegtuig in bedrijf. Het is een EMB-110, van Braziliaanse makelij, dat 19 passagiers kan vervoeren. Het kan gecharterd worden voor vluchten Aruba – Curagao v.v. en Aruba – Bonaire v.v. Auia Air voert tweemaal daags vluchten uit tussen Aruba en Punto Fijo in Venezuela.. "Amigoe". Curaçao, 12-10-1994, p. 9. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645369:mpeg21:p009</ref>
* Luchtvaartmaatschappij Avia Air die door de regering als nationale luchtvaartmaatschappij *s erkend, heeft plannen °ni met ingang van 1 december aanstaande naar vleugels uit te slaan. **er dag vertrekken twee yiuchten naar Punto Fijo (Venezuela), dirie naar en vier naar öonaire. Avia Air president Ciro Pieters. In 1986 is Avia Air begonnen als chartermaatschappij voor vluchten in de omgeving. In april van dit jaar kreeg Avia Air een vergunning om regelmatige vluchten uit te voeren. De maatschappij heeft vijf vliegtuigen: twee Embriers 110, elk met zestien stoelen en extra ruimte voor de koffers en twee Cessnas, elk met zeven stoelen.<ref>Plannen Avia Air om vleugels uit te slaan. "Amigoe". Curaçao, 28-11-1995, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644874:mpeg21:p007</ref>
* 1995: Het particuliere Avia Air heeft afgelopen vrijdag van minister. Glenbert Croes van Verkeer en Communicatie de vergunning ontvangen om geregelde vluchten uit te voeren. "Wij zijn nu ook een officiële luchtvaartmaatschappij die vluchten uit mag voeren op Bonaire, Curacao, Coro en Las Piedras", zo reageerde Avia Air-president Ciro Pieters vanmorgen desgevraagd. Ook werd vastgesteld dat de luchtvaartmaatschappijen van de twee landen (aruba-NA) elk een bepaald aantal vluchten kan uitvoeren. Dit zijn Aruba- Curacao met 35 vluchten per week, Aruba-Bonaire met 28 Avia Air, dat tot nu toe alleen chartervluchten verzorgde, begint binnen afzienbare tijd met de vluchten op Bonaire, Curacao en de twee Venezolaanse steden Coro en Las Piedras.
* Avia Air kreeg op 28 april van de minister Glenbert Croes van Vervoer en Communicatie een vergunning om geregelde vluchten uit te voeren tussen Cura9ao, Bonaire, Coro, Las Piedras en thuisbasis Aruba. De voorbereidingen betreffen nu voornamelijk de vluchten tussen de ABC-eilanden.
{{Appendix}}
------------------
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Aruba Airlines
| pais = {{ABW}}
| logo =
| imagen = Aruba Airlines Airbus A320-232 (P4-AAA) at Miami International Airport.jpg
| descripcion = Airbus A320-232 (P4-AAA) aterisando na Aeropuerto Internacional di Miami.
| funda = [[31 di yanüari|31 di januari]] [[2006]]
| antecesor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado = Onno J. de Swart
| sede = Wayaca 6B, Aruba
| propietario = Seastar Holding NV
| director ehecutivo = Esteban Vallés
| pais = {{ABW}}
| sector = transporte
| industria = aviacion
| website = https://www.arubaairlines.com/
}}
'''Aruba Airlines''' (oficialmente '''Arubaanse Luchtvaart Maatschappij N.V.''') ta e aerolinea di bandera y e unico aerolinea nacional di [[Aruba]]. Funda na 2006, e compania ta ofrece transporte aereo pa pasahero, tanto servicio regular como charter, pa varios destinacion den Caribe, [[Sur Amérika|Sur America]] y [[Estadonan Uni di Amérika|Merca]].
Aruba Airlines su sede ta na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]], Aruba, cerca di [[Aeropuerto Internacional Reina Beatrix]], mientras su base principal pa mantenemento ta situa na [[Miami]], [[Florida]]. Na 2015, e aerolinea a ricibi un ''Aircraft Operating Certificate'' (AOC) for di Merca.
== Historia ==
Aruba Airlines a wordo funda na 2006 door di Onno J. de Swart, kende tabata su prome director.<ref>{{Cite web|url=http://curacaochronicle.com/aviation/press-release-settlement-between-aruba-airlines-and-de-swart/|title=Press release: Settlement between Aruba Airlines and de Swart|date=2017-06-16}}</ref>
E aerolinea a cuminsa operacionnan di charter na 2010 cu un avion chikito tipo Piper PA-31 Navajo di shete asiento.<ref name="caribseek">{{citeer web|url=http://news.caribseek.com/index.php/caribbean-islands-news/aruba-news/the-morning-news-aruba-news/item/30639-aruba-airlines-welcomes-their-first-airbus-320|titel=Aruba Airlines welcomes their first Airbus 320|archiefurl=https://web.archive.org/web/20130627074832/http://news.caribseek.com/index.php/caribbean-islands-news/aruba-news/the-morning-news-aruba-news/item/30639-aruba-airlines-welcomes-their-first-airbus-320|archiefdatum=2013-06-27}}</ref> Den e prome añanan, e compania a concentra riba desaroyo di su structura operacional y di mercado.
Na 2011, inversionistanan nobo a bin aden, loke a permití expansion di e flota.<ref name="caribseek"/> Na augustus 2012, e aerolinea a haya su certificado di operacion aéreo economico.<ref>{{Cite web|url=http://www.curacaochronicle.com/region/minister-otmar-oduber-signs-economic-aoc-for-aruba-airlines/|title=Minister Otmar Oduber signs economic AOC for Aruba Airlines|access-date=|archive-url=https://web.archive.org/web/20171115201613/http://curacaochronicle.com/region/minister-otmar-oduber-signs-economic-aoc-for-aruba-airlines/|archive-date=2017-11-15|url-status=dead}}</ref>
Durante e mesun periodo, Aruba Airlines a introduci avionnan tipo Airbus A320, cu e prome avion a yega Aruba na novèmber 2012. E vuelonan charter a cuminsa na final di 2012, mientras cu operacionnan regular a inicia dia 31 di maart 2013.
E prome destinacionnan regular tabata [[Maracaibo]] y [[Valencia]] na [[Venezuela]]. Despues, e red di ruta a wordo amplia cu [[Siudad di Panama|Panama City]] ([[Panama]]) y [[Miami]] (Merca).<ref>{{cite web|url=http://www.routesonline.com/news/29/breaking-news/203643/aruba-airlines-begins-operation-to-maracaibo-panama-city-from-june-2013/|title=Aruba Airlines Begins Operation to Maracaibo / Panama City from June 2013|publisher=Routesonline|accessdate=|archive-date=2013-11-13 |archive-url=https://web.archive.org/web/20131113214128/http://www.routesonline.com/news/29/breaking-news/203643/aruba-airlines-begins-operation-to-maracaibo-panama-city-from-june-2013/|url-status=dead}}</ref> Na 2017, e aerolinea a busca aprobacion regulatorio pa servicio pa [[Guyana]]<ref>[https://guyanachronicle.com/2017/06/27/aruba-airlines-applies-to-fly-here/ Aruba Airlines applies to fly here], guyanachronicle.com (27 di juni 2017)</ref> y na december 2019 a lansa servicio nonstop nobo for di Aruba pa [[Barranquilla]] y [[Medellín]].<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2020-02-04/page/n3/mode/1up?q=aruba+airlines Aeropuerto di Aruha: Cantidad di pasahero a aumenta den 2019], Bon Dia Aruba (4 di februari 2020)</ref>
Durante e periodo di [[pandemia di COVID-19]] y despues, Aruba Airlines a enfrenta varios reto operacional y financiero. E operacionnan a reduci considerablemente, pero Aruba Airlines a persisti memey di e limitacionnan, incluyendo e prohibicion di vuelo pa [[Venezuela]], impone pa gobierno di Aruba<ref>[https://www.bes-reporter.com/news/aviation-travel/59494/aruba-airlines-latest-dutch-caribbean-carrier-to-hit-financial-turbulence-over-venezuela-crisis Aruba Airlines Latest Dutch Caribbean Carrier to Hit Financial Turbulence over Venezuela Crisis], bes-reporter.com (7 di april 2019)</ref><ref>[https://arubanews.ca/aruba-extends-90-day-flight-ban-with-venezuela-impacting-tourism-and-trade/ Aruba Extends 90-Day Flight Ban with Venezuela, Impacting Tourism and Trade], arubanews.ca (16 di februari 2026)</ref>, cual despues di multiple extension a keda suspendi dia 1 di augustus 2026.<ref>[https://www.noticiacla.com/news/38930 Frontera aereo cu Venezuela ta oficialmente habri, pero ainda no tin buelo comercial], NoticiaCla (3 di augustus 2026)</ref>
==Flota y red di conexion==
Aruba Airlines ta opera un flota limita. Segun dato di 2025–2026, e aerolinea tin solamente un avion activo: Airbus A320-200 (aprox. 180 asiento).<ref name="spotters">[https://www.planespotters.net/airline/Aruba-Airlines Aruba Airlines Fleet Details and History], planespotters.net</ref><ref>{{cite journal |title=Global Airline Guide 2025 - Aruba Airlines |journal=Airliner World |date=september 2025 |page=50}}</ref>
Den pasado, e compania a opera tambe avionnan di tipo Airbus A319-200, Airbus A320-200, Airbus A321-200 y Bombardier CRJ200.<ref name="spotters"/>
Na 2026, e siguiente destinacionnan ta forma parti di e red di conexion di e aerolinea:<ref>[https://www.arubaairlines.com/ Aruba Airlines], arubaairlines.com</ref>
*Corsou
*[[Boneiru|Boneiro]]
*[[Medellín]] (Colombia)
*Barranquilla (Colombia)
*[[Georgetown]] (Guyana)
*Miami (Merca)
== Mira tambe ==
* [[Lista di kompania aéreo di Karibe Hulandes|Lista di aerolinea di Caribe Hulandes]]
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =|titulo=}}
{{References}}
}}
[[:Kategoria:Aviashon]]
[[:Kategoria:Aruba]]
---------------
E sede principal ta na Oranjestad na Aruba, cual ta e centro di operacion principal, y e aerolinea a habri un oficina nobo na [[Aeropuerto Internacional Reina Beatrix]]. E tin tambe ofisina di benta na Miami, Curaçao, Bonaire i na Maracaibo, Valencia i Maracay.<ref name="arubaair-offices">{{cite web|url=http://www.arubaairlines.com/#contactus|title=Aruba Airlines - Contact Us|accessdate=2015-04-21 }}</ref>
Na kuminsamentu di 2011 e kompania a atrae inversionista nobo, ku ta kondusí na e mehoracion di e flota. E compania a risibí un Sertifikado di Operashon di aerolínea ekonómiko na ougùstùs di 2012. E aerolinea ta haya dos avion Airbus A320, e prome di nan a yega Aruba na november di 2012. E avion a kuminsá bula buelonan charter for di Aruba na fin di 2012 i e operashonnan programá a kuminsá e siguiente aña. Su promé destinashon tabata Maracaibo, Venezuela i despues Valencia, Venezuela. Despues riba 5 di yüli di e aña ei nan a inaugurá e buelonan pa Panama City, Panama. Y finalmente Miami, Merca.
Flota y Destinashonnan
{| class="wikitable sortable"
! Tipo di Avion !! Modelo !! Kantidat !! Kabina !! Asiento !! Registrashon
|-
| Airbus || A320-200 || 1 || Ekonomiko || ~180 || P4-AAF [4]
|-
| Airbus || A321-200 || 1 || Ekonomiko/“Premium” || ~178 || (vhe model, [5])
|-
| Bombardier || CRJ200 || 1 || Ekonomiko || ~52 || P4-CRA [6]
|}
== Destinashonnan selectá ==
{| class="wikitable sortable"
! Ruta !! País/Región !! Estado
|-
| Aruba ↔ Miami !! EEUU !! Activo (charter/regular) [3]
|-
| Aruba ↔ Maracaibo !! Venezuela !! Introdi (2012) [3]
|-
| Aruba ↔ Valencia !! Venezuela !! Introdi (2012) [3]
|-
| Aruba ↔ Panama City !! Panamá !! Introdi (5 Julio) [3]
|}
== Dificultadnan i Estado Actual ==
Durante e kriis di COVID-19 y problemanan operashonal, Aruba Airlines a enfrenta varios reto. Pa ehempel: su flota a keda parká, i datos reciente ta mustra ku e aerolínea no ta tene vuelos normales kuendo; por ehempel, un sitio pa seguimiento di vuelos ta nifiká kantidat “0” destinashon pa Aruba Airlines. [7]
Den marzo 2021 Aruba Airlines a risibí su promé A321-200 (P4-AAI) pa possibilitá un relansa, pero no ta klaro si e aerolínea actualmente ta operando vuelos regulares.[8]
E situashon ta kompleho: aunke e sitio ofisial y rekursonan ta indiká ku e aerolínea ta “active” [9], e falta di voli actual y klaridat publikashonal ta kreá duda.
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1359309649|titulo=ALM Flight 980}}
{{References}}
}}
[[:Kategoria:Aviashon]]
[[:Kategoria:Aruba]]
Historia
Aruba Airlines a wòrdu fundá na 2006 dor di Onno J. de Swart, kende tabata su promé direktor.[1]
E aerolínea a kuminsá operashonnan di charter na 2010 ku un avion chikí tipo Piper PA-31 Navajo di shete asiento. Na e promé añanan, e kompania a konsentrá riba desaroyo di su struktura operashonal i di merkado.
Na 2011, inversionistanan nobo a bin aden, loke a permití ekspanshon di e flota. Na ougùstùs 2012, e aerolínea a haña su sertifikado di operashon aéreo ekonómiko.
Durante e mesun periodo, Aruba Airlines a introdusí avionnan tipo Airbus A320, ku e promé avion a yega Aruba na novèmber 2012. E buelonan charter a kuminsá na final di 2012, miéntras ku operashonnan regular a sigui na 2013.
E promé destinashonnan regular tabata:
Maracaibo (Venezuela)
Valencia (Venezuela)
Despues, e red di ruta a wòrdu ampliá ku:
Panama City (Panamá)
Miami (Estados Unidos)
==Flota==
Aruba Airlines ta operá un flota limitá. Segun dato di 2025–2026, e aerolínea tin solamente un avion aktivo: Airbus A320-200 (aprox. 180 asiento)
Den pasado, e kompania a operá tambe avionnan tipo Airbus A319, Airbus A321-200 i Bombardier CRJ200, pero mayoria di nan no ta aktivo mas den operashon regular.
==Destinashonnan==
Aruba Airlines ta ofrece buelonan charter i, di manera limitá, buelonan regular pa diferente destinashonnan den Karibe, Suramérika i Estados Unidos.
Destinashonnan asociá ku e aerolínea den periodo reciente inkluí:
Curaçao
Bonaire
Medellín (Colombia)
Barranquilla (Colombia)
Georgetown (Guyana)
Miami (Estados Unidos)
Sinembargo, e red di ruta no ta fijo i por varia konsiderablemente. Hopi di e buelonan ta operá riba base di charter òf disponibilidad temporal.
==Dificultadnan i estado aktual==
Durante e periodo di pandemia di COVID-19 i despues, Aruba Airlines a enfrentá varios reto operashonal i finansiero.
E operashonnan a reducí konsiderablemente, i na algun momentonan e flota a keda parka. Aunke e kompania a risibí un Airbus A321-200 na 2021 ku e intenshon di relansamentu, informashon públiko tokante buelonan regular a keda limitá.
Segun fuente reciente, Aruba Airlines ta konta ainda komo e aerolínea di bandera di Aruba i formalmente aktivo, pero e grado di operashon regular por varia i no semper ta kla den dato públiko disponibel.
Organisashon
Aruba Airlines tin su sede na Oranjestad i ta operá for di Aeropuerto Internashonal Reina Beatrix.
Ademas, e kompania a mantené presensia den diferente merkadonan via ofisinan di benta, inkluyendo:
Miami
Curaçao
Bonaire
Venezuela
---------
Segun dato aktual (2025–2026), Aruba Airlines ta operá un flota hopi limitá, konsistiendo principalmente di un solo avion aktivo:
Airbus A320-200 – aproksimadamente 180 asiento
Dato di aviashon independiente ta konfirmá ku e aerolínea tin solamente 1 avion den servisio, ku otro avionnan den pasado ya no ta aktivo òf ta konsiderá komo parte di flota historiko .
Flota anterior
Aruba Airlines a operá e siguiente tiponan di avion den pasado:
Airbus A319-100
Airbus A321-200
Bombardier CRJ200
Piper PA-31 Navajo
Mayoria di e avionnan aki a wòrdu retirá entre 2018 i 2023, indikando un redukshon significativo den kapasidat operashonal.
🌍 Destinashonnan
Aruba Airlines ta ofresé buelonan charter i, di manera limitá, buelonan regular pa destinashonnan den Karibe, Suramérika i Estados Unidos.
Segun informashon mas reciente, e destinashonnan asociá ku e aerolínea inkluí:
Curaçao
Bonaire
Medellín (Colombia)
Barranquilla (Colombia)
Georgetown (Guyana)
Miami (Estados Unidos)
Fuente independiente ta indiká ku Aruba Airlines ta sirbi un kantidat chikí di destinashonnan (±3–8), ku un red di ruta ku por varia segun kondishonnan di merkado .
------------
18/10/25 Aruba Airlines is still operating and is the flag carrier and sole airline of Aruba. It is based at Queen Beatrix International Airport in Oranjestad and provides scheduled and charter services to various destinations across the Caribbean, South America, and the United States.
Operations: Aruba Airlines is currently the only Aruban airline. It offers both scheduled and charter flights, serving as a primary carrier to and from the island.
Headquarters: The airline's corporate headquarters are in Oranjestad, Aruba. Its main maintenance base is in Miami, Florida.
Destinations: It flies to a number of destinations, including cities in the Caribbean, South America (such as Medellin, Colombia, and Georgetown, Guyana), and the United States (such as Miami).
NOTES
'''Aruba Airlines''' (officially Arubaanse Luchtvaart Maatschappij N.V.) ta e aerolínea di bandera y e único aerolínea nashonal di Aruba. Fundá den 2006, Aruba Airlines ta oferé transporte aéreo regular y charter pa pasaheronan pa varias destinashon. Su sede korporativo ta na Oranjestad, Aruba, y su base di mantenemento prinsipal ta na Miami, Florida. Den 2015 e compañías a risibí e Aircraft Operating Certificate (AOC) for di Estados Unidos.[1][2]
== Historia ==
Aruba Airlines a wordo funda na 2006 pa Onno J. de Swart, kien tabata su promé direktor. Den 2010 e a inicia operashon di charter ku un Piper PA-31 Navajo di shete asiento. Su sede operashonal ta na Oranjestad, kaminda e tin su base perto di Aeropuerto Internacional Reina Beatrix. E tin ofisinan di benta na Miami (EEUU), Curaçao, Bonaire, i Venezuela (Maracaibo, Valencia y Maracay).[3]
Na 2011 Aruba Airlines a atraé inversionistanan nobo pa mehorá su flota. Den ougùstùs 2012, e aerolínea risibí su sertifikado di operashon aéreo ekonómiko, y e a introducí dos Airbus A320 na su flota (su promé A320 yegá na Aruba na november 2012).
Su promé ruta regular tabata Aruba → Maracaibo (Venezuela), sigi pa Aruba → Valencia (Venezuela), y mas dilanti Aruba → Panama City (Panamá) i Aruba → Miami (EEUU).
------------
{{Variante|a}}
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Jet Air
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda =
| antesecor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado =
| propietario =
| director ehecutivo =
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Jet Air''' (oficialmente ) ta e aerolínea nacional di
{{Appendix}}
[[:Category:Aviashon]]
[[:Category:Karibe Hulandes]]
-------------------
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Insel Air Aruba
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda =
| antesecor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado =
| propietario =
| director ehecutivo =
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Insel Air Aruba''' tabata un aerolinea y subsidiario di Insel Air, como tambe e aerolinea oficial nacional di Aruba.<ref>[http://curacaochronicle.com/aviation/insel-air-aruba-seeks-u-s-routes/ Insel Air Aruba Seeks U.S. Routes]</ref>
de.wiki:Insel Air Aruba tabata un aerolinea y subsidiario di Insel Air, como tambe e aerolinea oficial nacional di Aruba. [1]
Un investigashon ku a tuma lugá na yanüari 2017 dor di e Inspectie Leefomgeving en Transport di Reino Hulandes a evidensiá defectonan tantu den e kompania mayor Insel Air i Insel Air Aruba, komo tambe den e outoridatnan di aviashon di Kòrsou i Aruba. Komo resultado, un kantidat di avion di e dos kompanianan lo no por bula pa un tempu indeterminá. Insel Air i Insel Air Aruba despues a reduci nan destinashonnan di buelo, ku anteriormente tambe tabata inkluí destinashonnan den Merka i Sur Amerika, pa e islanan ABC i Sint Maarten.<ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Dutch ILT intervenes in Curaçao, Aruba CAAs |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/53584-dutch-ilt-intervenes-in-curaao-aruba-caas ch-aviation.com]}}</ref><ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Insel Air axes bulk of network, retains ABC Islands |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/53989-insel-air-axes-bulk-of-network-retains-abc-islands ch-aviation.com]}}</ref><ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Curaçao's Insel Air looking to dispose of Aruban unit |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/54051-curaaos-insel-air-looking-to-dispose-of-aruban-unit ch-aviation.com]}}</ref><ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Curaçao's Insel Air fends off bankruptcy filing |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/54267-curaaos-insel-air-fends-off-bankruptcy-filing ch-aviation.com]}}</ref>
Insel Air Aruba a stop di opera na 2017 despues di cinco aña. [6]
== Flota ==
For di maart 2017, Insel Air Aruba su flota tabata consisti di ocho avion, di cual ningun ta operacional.<ref>[http://www.ch-aviation.com/portal/aircraft/search?search=1&cha=ISU ch-aviation], abgerufen am 20. März 2017.</ref>
==Wak tambe ==
* [[Lista di eks-kompania aéreo di Karibe Hulandes]]
== Link externo ==
* [https://www.fly-inselair.com/en/ Webpräsenz der Insel Air] (englisch und spanisch)
* [http://www.airliners.net/search/photo.search?airlinesearch=Insel%20Air%20Aruba&distinct_entry=true Fotos] der Insel Air Aruba auf [[Airliners.net]]
{{Appendix}}
-----------------
'''Aruba Flying Club''' tabata un asociacion di piloto amatur na Aruba??
== Historia ==
AFC ta data di ananan 1940. Tabata haci uzo di aeropuerto de Vuyst na San nicolas den bario di juana morto. met hangar
Na 1998 AFC a bira activo atrobe. AFC in 1950 statutair opgricht Vereniging Aruba Flying Club
In 1998 werd de Aruba Flying Club weer actief (welke vanaf de oorlogsjaren tot in de jaren 70 al
had bestaan). Aanvankelijk werd gevlogen met de Cessna 172M P4-BON, in 1992 en 1993 aangevuld
met Cessna 182P P4-GIN en sinds 1998 met een Amerikaans geregistreerde Cessna 172R, de N174AP.<ref>[http://landewers.net/P4-artikel.pdf 20 jaar Arubaans Luchtvaartuig Register
Arno Landewers]</ref>
Eleccion di directiva di AFC
* na 1956 e club tabatin 4 avioneta propio di cual e ultimo adkisicion tabata un stimson. Cu e avionetanan tabata bula y tene competencia y demostracionnan.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-ARUBAANSECOURANT-1956-09/page/n67/mode/2up?q=flying Aruba Flying Club viert eerste vlucht van nieuwe Stimson], Arubaanse Courant (21 september 1956)</ref>
* Aanwijzing: Als leden van de Raad van Beheer van de Aruba Flying Club, de heren: P. A. de Vuyst; Commandant Onderzoekings en Bewakingsdienst op Aruba; H. A. Hessling, Ambtenaar belast met het domein beheer op Aruba
* in 1950 de 100ste vliegbevet uitgereikt =- examens sportvliegr, instrument vlieger en instructur
* De Aruba Flying | Club 'is een bloeiende vereniging. | Het maximum aantal leden dat toegelaten wordt bedraagt statutair vijftig en dat heeft men vrijwel voortdurend. Het aantal brevetten dat in de loop der jaren werd uitge- > reikt loopt in de honderden. De samenwerking tussen A.F.C. en overheid is voortreffelijk en het aantal deskundigen waarover men kan beschikken ruim voldoende. De vloot bestaat uit vier toestellen, waarbij dan nog drie komen, die particulier eigendom van enkele leden zijn. De minimum leeftijdsgrens voor het behalen van een brevet is zeventien jaar. Men moet zich hiertoe eerst aan een strenge medische keuring onderwerpen. Voorschrift i.; dat men een aandeel koopt van driehonderd gulden. Daarna hebben de meeste leerlingen ongeveer 12 uur lessen nodig om dan nog een 25 tot 30 uur solo te vliegen voor zij het brevet kunnen halen. De totale instruktieteksten
belopen dan ongeveer ƒ 500.—. Wie eenmaal het brevet heeft en de nodige proeven hoeft afgelegd mag zelf een vliegtuigje huren, eerst voor vluchten boven het eiland, daarna ook voor tochtjes naar buiten. Voor weekenden komen vooral Curaeao en Bonaire in aanmerking voor langere vakanties Venezuela en andere omliggende landen. Enkele leden, als de heren Riehardson en van der Voort maakten ook veel langer vakantievluchteri (om langs de Venezolaans kust, Trinidad en andere eilanden naar Sint Maarten.<ref>De Aruba Flying Club. "Amigoe di Curacao". Willemstad, 26-10-1957. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000211195:mpeg21:p003</ref>
* Voor velen is het vertrek van de heer Pieter A. de Vuyst ongemerkt voorbij gegaan. Gedurende de tweede wereldoorlog was hij verbindingsmarineofficier en gedurende die tijd begon hij met het plannen voor een particulier vliegvels, dat naar hem genoemd werd. Op 16 juli 1944 werd dit vliegveld geopend dooi de toenmalige Gezaghebber I. Wagemaker. Dat het vliegveld naar hem ge noemd werd, was op voordracht van Aruba Flying Club als waardering voor het vele werk dat hij voor deze club had gedaan. In oktober 1945 kwam de heer de Vuyst in dienst van de Lago en verliet deze op 1 juni j.l. 1956.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010404914:mpeg21:p005|titel=Pieter A. de Vuyst verliet Aruba|werk=[[Amigoe]]|datum=1956-06-18|bezochtdatum=2024-03-12}}</ref>
{{Appendix}}
AFC is een Arubaanse vereniging ter beoefening van de vliegsport, opgericht in 1942 door employes van Lago te San Nicolas. Eerste voorzitter was Pieter A. de Vuijst, waarnaar het sportvliegveld is genoemd.<ref>Hoetink, Encyclopedie van de Nederlandse Antillen, 1969 pag.55</ref>
-----------------
== EZ Air (aanvulling)==
Mester menshoná ku direktor di Medicair Rene Winkel ta alabes direktor di aerolínea EZ Air, pues e kontrato firmá ta ku Winkel i no e aerolínea EZ Air. Esaki ta importante pa menshoná mirando ku den komunidat tin e impreshon ku ta EZ Air ta sòru pa Ambulans Aéreo. “Nos tin kontrato ku e doño pues no e aerolínea mes. Awor a yega e momentu ku e kontrato a vense. Segun e proseso, tur interesado por entregá un petishon pa ehekutá e tarea di Ambulans Aéreo. Boneriano 29-11-2023 titel=Ken ta bai ehekuta air ambulans?|https://awemainta.com/boneriano/
Medicair tambe por bolbe entregá un petishon”, e ta splika. Sinembargo e no ta konfirmá ku vensementu di e kontrato a sosedé entrante yanüari 2024. Tambe e ta sigurá ku e situashon di niun forma ta opstakulisá servisio di Ambulans Aéreo.
Mester menshoná ku ya pa algun luna tin spekulashon tokante e situashon aki. Dòkter Frans komo direktor di FM den un rueda di prensa anterior a konfirmá ku Ministerio na Hulanda ke pa ehekutá buelonan di Ambulans Aéreo ku avionnan registrá na Hulanda. Tur esaki por konsiderá komo opstákulo pa proveodornan lokal.
BONERIANO a tuma kontakto ku Rene Winkel tokante e situashon aki i e ta splika ku e no ta deseá na amplia masha mirando ku FM ainda ta un kliente.
“Echo sí ta ku FM algun tempu atras a saka un asina yamá ‘tender’ pa buska un operadó pa ambulans aéreo ku lo trese avionnan ku registrashon PH, esta di Hulanda. Es mas FM lo ta basta leu pa bira un operador di aerolínea. No ta eksistí Ambulans Aéreo, ta eksistí pèrmit pa ehekutá buelo ‘ airline operator certificate’ (AOC). Di aki ta haña un provishon riba e pèrmit pa Ambulans Aéreo pasombra ta buelo komersial i ku nan lo bula bou di e reglanan Europeo, EASA”, e ta splika.
Winkel ta agregá ku nan tambe a lesa ku FM ke bin ku avion di Ambulans eléktriko, pero tambe
mester bisa ku e teknologia aki no ta asina leu ainda.
“No ta eksistí avion eléktriko ainda ku por bula e rutanan aki, i dado kaso ku bin ku avionnan
asina mes, mester pasa den hinter un prosedura pa nan wòrdu sertifiká pa departamentonan
konserní manera Curacao Civil Aviation Authority (CCAA) Y ILT holanda , Esei ta nifiká ku por dura
añanan promé ku por bai usa avionnan eléktriko pa transporte di pashènt.”
Importansia di Ambulans Aéreo
Esaki ta un avion privá spesialmente adaptá pa duna sosten médiko na pashèntnan durante transporte. Un dòkter, paramediko òf ekipo di dòkternan altamente kualifiká lo biaha ku su pashènt pa atendé e pashènt te ora e yega e aeropuerto destiná i por transportá e pashènt na un manera sigur te su kas òf pa un hòspital den e pais. E Ambulans Aéreo lógikamente ta karga tur e ekipo i e remedinan nesesario durante e buelo.
{{Appendix}}
-----------------------------
__NOINDEX__
p2h5d38evphjb4xfou1iivvlye6rnwz
199550
199549
2026-08-04T20:46:25Z
Caribiana
8320
199550
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
* Nieuw: [[Avia Air]] - [[Insel Air Aruba]] - [[Aruba Airlines]] - [[Aruba Flying Club]] . [[SLM]] - [[Jetair Caribbean]] - [[Buelo 980 di ALM]] - [[Margareth Abraham]]
* Aanvullen: [[Z Air]]
---------------
{{Variante|a}}
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Avia Air
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda =
| antesecor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado =
| propietario =
| director ehecutivo =
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Avia Air''' ta un compania aereo di Aruba cu a opera entre .. y november 2003.
Avia Air tabata un aerolinea basá na Aruba.
Avia Air a suspendé su servisio na novèmber 2003 i tabata trahando pa reestructurá su operashonnan bou di protekshon di bankrut. 1]
== Historia ==
Avia Air a kuminsá operashon den zomer di 1994 inicialmente tres Cessna 402B ⁇ (P4-AVA te ku
P4-AVC); e mesun aña a añadí un Embraer Bandeirante (P4-AVD). Pasobra Air Aruba a enfoca mas y mas riba buelonan pa Merka, algun ruta regional por a bira operá. A kuminsá ku servisionan di liña pa Curaçao, Bonaire i e siudatnan Venezolano di Maracaibo, Punto Fijo i Valencia. Na fin di 1995,
a cumpra un di dos Bandeirante P4-AVE).<ref>[http://landewers.net/P4-artikel.pdf 20 jaar Arubaans Luchtvaartuig Register Arno Landewers]</ref>
Na 1986, Avia Air a kuminsá komo un kompania di aviashon charter ku buelonan den besindario inmediato. Na aprel di e aña aki, Avia Air a optené e derecho di operá buelonan programá. Avia Air ta doño di 5 avion aktualmente: 2 Embrier 110, kada un ku 16 asiento i un kompartimentu èkstra pa ekipahe, i 3 Cessna, kada un ku 7 asiento. E último por wòrdu desplegá ora e demanda surpasá e kapasidat di e Embriers.<ref>BONAIRE Spoedig vluchten Air-Avia. "Amigoe". Curaçao, 03-10-1995, p. 9. Geraadpleegd op Delpher op 04-08-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644959:mpeg21:p009</ref>
Na komienso di 2003, un Short SD.360-200 a kumpra, pero e aparato aki no a wòrdu a drenta servisio. For di mei 2003 no tabatin sèn mas pa paga salario di e personal y operacionnan di vuelo a keda para. Poco despues e lease company Volvo Aero a pidi e motornan di e dos Bandeirantes y finalmente
E departamento di impuesto a konfiská tur e produktonan. E Cessna tambe a keda destruí.
aerodinámiko pa motibu di mantenshon atrasá. Con E shortenan a bira algun e vuelo di entrenamentu a tuma lugá despues di e grupo di invershon IMCA, propietario di Air Exel,
a kumpra un participacion di 50% den Avia Air. Avia Air
lo sigui como AviaExel. E falta di Avia Air a hasi un pèrmit di establesementu definitivo
drecha bo kara. Na òktober 2003 e kompania a a declara su mes na faillite. Poco despues, e 'Short' a bira e doño a rekuperá; tur dos Bandeirantes a keda te ku e zomer di e aña aki riba e
Aeropuerto di Oranjestad ta para y e Cessna 402 P4-AVA ainda ta presente aki.
== Tragedia na Venezuela ==
Dia 13 di maart 1996, un avion di Avia Air a cay riba e peninsula Venezolano di Paraguaná, matando tur shete persona abordo y e piloto.
Tabata un diaranson mainta 13 di Maart 1996 pa 7 or di mainta un Cessna C-402B matricula P4 AVB pilotea pa Sigfried Eduardo Stede ta take off for di pista di Aeropuerto Internacional Reina Beatrix cu direccion aeropuerto Josefa Camejo na Las Piedras Punto Fijo Venezuela.
Normalmente un vuelo cortico. Hunto cu e piloot Sigfried Stede a biaha tambe Heinrich Roger Leito su casa Sebastiana Geerman -Leito, Orlando Ortega ( di Colombiano) Jason Rowald Segal ( un studiante Americano di 24 aña), Hubert Leonor Thiel su casa Lourdes Bernadeta Thiel-Kelly y nan yiu chikito Leonardo Arsenio Thiel.
A vuelo nunca a yega su destino. Na caminda fayo mecanico di e avion, cu a coi candela na e parti di su hala, ta haci cu e avion ta cai den mondinan noord di aeropuerto di Punto Fijo Josefa Camejo. No tabatin sobreviviente.
Esaki tabata e peor accidente di trafico aereo den historia di Aruba.
Un tristesa tabata reina na Aruba unda cu gobierno a declara luto nacional, entiero di e Arubianonan a tuma lugar ariba diabierna 15 di maart 1996.
Na 1997 a pone un plakaat conmemorativo na unda e avion a cai.
E escritora Arubiano Yolanda Croes a skirbi un buki ''Acompaña pa un angel; e tragedia di buelo 2000'' ariba e accidente tragico aki.<ref>[[Wim Rutgers]],[https://werkgroepcaraibischeletteren.nl/yolanda-croes-literaire-non-fictie/ Yolanda Croes: literaire non-fictie], caraibisch uitzicht (2 di september 2015)</ref>
Na 13 di mart di 1996 e barku a kai banda di (Venezuela) e Cessna 402B P4-AVB na laman,
cu a mata tur ocho persona den e auto.
E tabata trata di un buelo di linea di Aruba pa Punto Fijo. E piloto a reporta na un otro avion di Avia Problema di aire ku e motor robes, i algun tempu despues cu un candela a kibra. For di investigashon a resulta cu e candela a causa e motor y un parti di a kibra e ala robes di e avion, despues cu e Nort di Las Piedras- Aeropuerto di Punto Fijo - a kai.
==Code data==
*[[International Air Transport Association|IATA]] Code: '''3R'''
*[[International Civil Aviation Organization|ICAO]] Code: '''ARB'''
*Callsign: Aviair
==Flota==
*Short 360-200
*Embraer EMB 110 Bandeirante
== Wak tambe ==
* [[Lista di eks-kompania aéreo di Karibe Hulandes]]
{{Appendix}}
NOTES
* Avia Air a cuminsa na 1984 como compania di charter Avia Air Charters cu tabata activo na Aruba i Corsou.
* in augustus 1987 verscheen het Avia Air toestel met piloot Robby Anjie, 26 jr., ter hoogte van MAcoya, Venezuela. Een tweemotorig vliegtuig Cessna met kenteken N-5351- A van de particuliere chartermaatschappij van de heer Efi Tromp, Avia Air, wordt sinds vrijdagavond op de route van Punto Fjjo (Venezuela) naar de luchthaven van Aruba vermist.
* directie/eignaaar? Efi Tromp.
* HetvliegtuigiseenJetpropAerocommander, een snelle vliegtuig ingericht met de nodige luxe. Avia- Air hoopt met zijn nieuwe aanwinst de Curagaose zakenman nu een nog betere service te verlenen. Avia- Air die in 1980 bij ministriële beschikking toestemming kreeg om samen met twee andere luchttransportmaatschappijen commerciële passagiersvluchten uit te voeren, biedt rechtstreekse vluchten aan naar alle bestemmingen in het Caribisch gebied, Colombia, Venezuela en Suriname. Met dit nieuwe vliegtuig hoopt Avia- Air bij te kunnen dragen aan de economische ontwikkeling van Curagao,<ref>TOEKOMST ANDERS TEKORT AAN GEKWALIFICEERDE KRACHTEN CDM ervaart dat nu al Opleiding vaklieden in metaalsector noodzakelijk. "Amigoe". Curaçao, 24-08-1987, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642489:mpeg21:p003</ref>
* 1994: Avia Air van Efi Tromp is reeds enige tijd doende met plannen om commutervluchten tussen de eilanden te gaan vliegen.
* Avia Air heeft vanaf woensdag een nieuw vliegtuig in bedrijf. Het is een EMB-110, van Braziliaanse makelij, dat 19 passagiers kan vervoeren. Het kan gecharterd worden voor vluchten Aruba - Curagao v.v. en Aruba - Bonaire v.v. Auia Air voert tweemaal daags vluchten uit tussen Aruba en Punto Fijo in Venezuela.<ref>WILLEMSTAD— Avia Air heeft vanaf woensdag een nieuw vliegtuig in bedrijf. Het is een EMB-110, van Braziliaanse makelij, dat 19 passagiers kan vervoeren. Het kan gecharterd worden voor vluchten Aruba – Curagao v.v. en Aruba – Bonaire v.v. Auia Air voert tweemaal daags vluchten uit tussen Aruba en Punto Fijo in Venezuela.. "Amigoe". Curaçao, 12-10-1994, p. 9. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645369:mpeg21:p009</ref>
* Luchtvaartmaatschappij Avia Air die door de regering als nationale luchtvaartmaatschappij *s erkend, heeft plannen °ni met ingang van 1 december aanstaande naar vleugels uit te slaan. **er dag vertrekken twee yiuchten naar Punto Fijo (Venezuela), dirie naar en vier naar öonaire. Avia Air president Ciro Pieters. In 1986 is Avia Air begonnen als chartermaatschappij voor vluchten in de omgeving. In april van dit jaar kreeg Avia Air een vergunning om regelmatige vluchten uit te voeren. De maatschappij heeft vijf vliegtuigen: twee Embriers 110, elk met zestien stoelen en extra ruimte voor de koffers en twee Cessnas, elk met zeven stoelen.<ref>Plannen Avia Air om vleugels uit te slaan. "Amigoe". Curaçao, 28-11-1995, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644874:mpeg21:p007</ref>
* 1995: Het particuliere Avia Air heeft afgelopen vrijdag van minister. Glenbert Croes van Verkeer en Communicatie de vergunning ontvangen om geregelde vluchten uit te voeren. "Wij zijn nu ook een officiële luchtvaartmaatschappij die vluchten uit mag voeren op Bonaire, Curacao, Coro en Las Piedras", zo reageerde Avia Air-president Ciro Pieters vanmorgen desgevraagd. Ook werd vastgesteld dat de luchtvaartmaatschappijen van de twee landen (aruba-NA) elk een bepaald aantal vluchten kan uitvoeren. Dit zijn Aruba- Curacao met 35 vluchten per week, Aruba-Bonaire met 28 Avia Air, dat tot nu toe alleen chartervluchten verzorgde, begint binnen afzienbare tijd met de vluchten op Bonaire, Curacao en de twee Venezolaanse steden Coro en Las Piedras.
* Avia Air kreeg op 28 april van de minister Glenbert Croes van Vervoer en Communicatie een vergunning om geregelde vluchten uit te voeren tussen Cura9ao, Bonaire, Coro, Las Piedras en thuisbasis Aruba. De voorbereidingen betreffen nu voornamelijk de vluchten tussen de ABC-eilanden.
{{Appendix}}
------------------
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Aruba Airlines
| pais = {{ABW}}
| logo =
| imagen = Aruba Airlines Airbus A320-232 (P4-AAA) at Miami International Airport.jpg
| descripcion = Airbus A320-232 (P4-AAA) aterisando na Aeropuerto Internacional di Miami.
| funda = [[31 di yanüari|31 di januari]] [[2006]]
| antecesor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado = Onno J. de Swart
| sede = Wayaca 6B, Aruba
| propietario = Seastar Holding NV
| director ehecutivo = Esteban Vallés
| pais = {{ABW}}
| sector = transporte
| industria = aviacion
| website = https://www.arubaairlines.com/
}}
'''Aruba Airlines''' (oficialmente '''Arubaanse Luchtvaart Maatschappij N.V.''') ta e aerolinea di bandera y e unico aerolinea nacional di [[Aruba]]. Funda na 2006, e compania ta ofrece transporte aereo pa pasahero, tanto servicio regular como charter, pa varios destinacion den Caribe, [[Sur Amérika|Sur America]] y [[Estadonan Uni di Amérika|Merca]].
Aruba Airlines su sede ta na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]], Aruba, cerca di [[Aeropuerto Internacional Reina Beatrix]], mientras su base principal pa mantenemento ta situa na [[Miami]], [[Florida]]. Na 2015, e aerolinea a ricibi un ''Aircraft Operating Certificate'' (AOC) for di Merca.
== Historia ==
Aruba Airlines a wordo funda na 2006 door di Onno J. de Swart, kende tabata su prome director.<ref>{{Cite web|url=http://curacaochronicle.com/aviation/press-release-settlement-between-aruba-airlines-and-de-swart/|title=Press release: Settlement between Aruba Airlines and de Swart|date=2017-06-16}}</ref>
E aerolinea a cuminsa operacionnan di charter na 2010 cu un avion chikito tipo Piper PA-31 Navajo di shete asiento.<ref name="caribseek">{{citeer web|url=http://news.caribseek.com/index.php/caribbean-islands-news/aruba-news/the-morning-news-aruba-news/item/30639-aruba-airlines-welcomes-their-first-airbus-320|titel=Aruba Airlines welcomes their first Airbus 320|archiefurl=https://web.archive.org/web/20130627074832/http://news.caribseek.com/index.php/caribbean-islands-news/aruba-news/the-morning-news-aruba-news/item/30639-aruba-airlines-welcomes-their-first-airbus-320|archiefdatum=2013-06-27}}</ref> Den e prome añanan, e compania a concentra riba desaroyo di su structura operacional y di mercado.
Na 2011, inversionistanan nobo a bin aden, loke a permití expansion di e flota.<ref name="caribseek"/> Na augustus 2012, e aerolinea a haya su certificado di operacion aéreo economico.<ref>{{Cite web|url=http://www.curacaochronicle.com/region/minister-otmar-oduber-signs-economic-aoc-for-aruba-airlines/|title=Minister Otmar Oduber signs economic AOC for Aruba Airlines|access-date=|archive-url=https://web.archive.org/web/20171115201613/http://curacaochronicle.com/region/minister-otmar-oduber-signs-economic-aoc-for-aruba-airlines/|archive-date=2017-11-15|url-status=dead}}</ref>
Durante e mesun periodo, Aruba Airlines a introduci avionnan tipo Airbus A320, cu e prome avion a yega Aruba na novèmber 2012. E vuelonan charter a cuminsa na final di 2012, mientras cu operacionnan regular a inicia dia 31 di maart 2013.
E prome destinacionnan regular tabata [[Maracaibo]] y [[Valencia]] na [[Venezuela]]. Despues, e red di ruta a wordo amplia cu [[Siudad di Panama|Panama City]] ([[Panama]]) y [[Miami]] (Merca).<ref>{{cite web|url=http://www.routesonline.com/news/29/breaking-news/203643/aruba-airlines-begins-operation-to-maracaibo-panama-city-from-june-2013/|title=Aruba Airlines Begins Operation to Maracaibo / Panama City from June 2013|publisher=Routesonline|accessdate=|archive-date=2013-11-13 |archive-url=https://web.archive.org/web/20131113214128/http://www.routesonline.com/news/29/breaking-news/203643/aruba-airlines-begins-operation-to-maracaibo-panama-city-from-june-2013/|url-status=dead}}</ref> Na 2017, e aerolinea a busca aprobacion regulatorio pa servicio pa [[Guyana]]<ref>[https://guyanachronicle.com/2017/06/27/aruba-airlines-applies-to-fly-here/ Aruba Airlines applies to fly here], guyanachronicle.com (27 di juni 2017)</ref> y na december 2019 a lansa servicio nonstop nobo for di Aruba pa [[Barranquilla]] y [[Medellín]].<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2020-02-04/page/n3/mode/1up?q=aruba+airlines Aeropuerto di Aruha: Cantidad di pasahero a aumenta den 2019], Bon Dia Aruba (4 di februari 2020)</ref>
Durante e periodo di [[pandemia di COVID-19]] y despues, Aruba Airlines a enfrenta varios reto operacional y financiero. E operacionnan a reduci considerablemente, pero Aruba Airlines a persisti memey di e limitacionnan, incluyendo e prohibicion di vuelo pa [[Venezuela]], impone pa gobierno di Aruba<ref>[https://www.bes-reporter.com/news/aviation-travel/59494/aruba-airlines-latest-dutch-caribbean-carrier-to-hit-financial-turbulence-over-venezuela-crisis Aruba Airlines Latest Dutch Caribbean Carrier to Hit Financial Turbulence over Venezuela Crisis], bes-reporter.com (7 di april 2019)</ref><ref>[https://arubanews.ca/aruba-extends-90-day-flight-ban-with-venezuela-impacting-tourism-and-trade/ Aruba Extends 90-Day Flight Ban with Venezuela, Impacting Tourism and Trade], arubanews.ca (16 di februari 2026)</ref>, cual despues di multiple extension a keda suspendi dia 1 di augustus 2026.<ref>[https://www.noticiacla.com/news/38930 Frontera aereo cu Venezuela ta oficialmente habri, pero ainda no tin buelo comercial], NoticiaCla (3 di augustus 2026)</ref>
==Flota y red di conexion==
Aruba Airlines ta opera un flota limita. Segun dato di 2025–2026, e aerolinea tin solamente un avion activo: Airbus A320-200 (aprox. 180 asiento).<ref name="spotters">[https://www.planespotters.net/airline/Aruba-Airlines Aruba Airlines Fleet Details and History], planespotters.net</ref><ref>{{cite journal |title=Global Airline Guide 2025 - Aruba Airlines |journal=Airliner World |date=september 2025 |page=50}}</ref>
Den pasado, e compania a opera tambe avionnan di tipo Airbus A319-200, Airbus A320-200, Airbus A321-200 y Bombardier CRJ200.<ref name="spotters"/>
Na 2026, e siguiente destinacionnan ta forma parti di e red di conexion di e aerolinea:<ref>[https://www.arubaairlines.com/ Aruba Airlines], arubaairlines.com</ref>
*Corsou
*[[Boneiru|Boneiro]]
*[[Medellín]] (Colombia)
*Barranquilla (Colombia)
*[[Georgetown]] (Guyana)
*Miami (Merca)
== Mira tambe ==
* [[Lista di kompania aéreo di Karibe Hulandes|Lista di aerolinea di Caribe Hulandes]]
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =|titulo=}}
{{References}}
}}
[[:Kategoria:Aviashon]]
[[:Kategoria:Aruba]]
---------------
E sede principal ta na Oranjestad na Aruba, cual ta e centro di operacion principal, y e aerolinea a habri un oficina nobo na [[Aeropuerto Internacional Reina Beatrix]]. E tin tambe ofisina di benta na Miami, Curaçao, Bonaire i na Maracaibo, Valencia i Maracay.<ref name="arubaair-offices">{{cite web|url=http://www.arubaairlines.com/#contactus|title=Aruba Airlines - Contact Us|accessdate=2015-04-21 }}</ref>
Na kuminsamentu di 2011 e kompania a atrae inversionista nobo, ku ta kondusí na e mehoracion di e flota. E compania a risibí un Sertifikado di Operashon di aerolínea ekonómiko na ougùstùs di 2012. E aerolinea ta haya dos avion Airbus A320, e prome di nan a yega Aruba na november di 2012. E avion a kuminsá bula buelonan charter for di Aruba na fin di 2012 i e operashonnan programá a kuminsá e siguiente aña. Su promé destinashon tabata Maracaibo, Venezuela i despues Valencia, Venezuela. Despues riba 5 di yüli di e aña ei nan a inaugurá e buelonan pa Panama City, Panama. Y finalmente Miami, Merca.
Flota y Destinashonnan
{| class="wikitable sortable"
! Tipo di Avion !! Modelo !! Kantidat !! Kabina !! Asiento !! Registrashon
|-
| Airbus || A320-200 || 1 || Ekonomiko || ~180 || P4-AAF [4]
|-
| Airbus || A321-200 || 1 || Ekonomiko/“Premium” || ~178 || (vhe model, [5])
|-
| Bombardier || CRJ200 || 1 || Ekonomiko || ~52 || P4-CRA [6]
|}
== Destinashonnan selectá ==
{| class="wikitable sortable"
! Ruta !! País/Región !! Estado
|-
| Aruba ↔ Miami !! EEUU !! Activo (charter/regular) [3]
|-
| Aruba ↔ Maracaibo !! Venezuela !! Introdi (2012) [3]
|-
| Aruba ↔ Valencia !! Venezuela !! Introdi (2012) [3]
|-
| Aruba ↔ Panama City !! Panamá !! Introdi (5 Julio) [3]
|}
== Dificultadnan i Estado Actual ==
Durante e kriis di COVID-19 y problemanan operashonal, Aruba Airlines a enfrenta varios reto. Pa ehempel: su flota a keda parká, i datos reciente ta mustra ku e aerolínea no ta tene vuelos normales kuendo; por ehempel, un sitio pa seguimiento di vuelos ta nifiká kantidat “0” destinashon pa Aruba Airlines. [7]
Den marzo 2021 Aruba Airlines a risibí su promé A321-200 (P4-AAI) pa possibilitá un relansa, pero no ta klaro si e aerolínea actualmente ta operando vuelos regulares.[8]
E situashon ta kompleho: aunke e sitio ofisial y rekursonan ta indiká ku e aerolínea ta “active” [9], e falta di voli actual y klaridat publikashonal ta kreá duda.
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1359309649|titulo=ALM Flight 980}}
{{References}}
}}
[[:Kategoria:Aviashon]]
[[:Kategoria:Aruba]]
Historia
Aruba Airlines a wòrdu fundá na 2006 dor di Onno J. de Swart, kende tabata su promé direktor.[1]
E aerolínea a kuminsá operashonnan di charter na 2010 ku un avion chikí tipo Piper PA-31 Navajo di shete asiento. Na e promé añanan, e kompania a konsentrá riba desaroyo di su struktura operashonal i di merkado.
Na 2011, inversionistanan nobo a bin aden, loke a permití ekspanshon di e flota. Na ougùstùs 2012, e aerolínea a haña su sertifikado di operashon aéreo ekonómiko.
Durante e mesun periodo, Aruba Airlines a introdusí avionnan tipo Airbus A320, ku e promé avion a yega Aruba na novèmber 2012. E buelonan charter a kuminsá na final di 2012, miéntras ku operashonnan regular a sigui na 2013.
E promé destinashonnan regular tabata:
Maracaibo (Venezuela)
Valencia (Venezuela)
Despues, e red di ruta a wòrdu ampliá ku:
Panama City (Panamá)
Miami (Estados Unidos)
==Flota==
Aruba Airlines ta operá un flota limitá. Segun dato di 2025–2026, e aerolínea tin solamente un avion aktivo: Airbus A320-200 (aprox. 180 asiento)
Den pasado, e kompania a operá tambe avionnan tipo Airbus A319, Airbus A321-200 i Bombardier CRJ200, pero mayoria di nan no ta aktivo mas den operashon regular.
==Destinashonnan==
Aruba Airlines ta ofrece buelonan charter i, di manera limitá, buelonan regular pa diferente destinashonnan den Karibe, Suramérika i Estados Unidos.
Destinashonnan asociá ku e aerolínea den periodo reciente inkluí:
Curaçao
Bonaire
Medellín (Colombia)
Barranquilla (Colombia)
Georgetown (Guyana)
Miami (Estados Unidos)
Sinembargo, e red di ruta no ta fijo i por varia konsiderablemente. Hopi di e buelonan ta operá riba base di charter òf disponibilidad temporal.
==Dificultadnan i estado aktual==
Durante e periodo di pandemia di COVID-19 i despues, Aruba Airlines a enfrentá varios reto operashonal i finansiero.
E operashonnan a reducí konsiderablemente, i na algun momentonan e flota a keda parka. Aunke e kompania a risibí un Airbus A321-200 na 2021 ku e intenshon di relansamentu, informashon públiko tokante buelonan regular a keda limitá.
Segun fuente reciente, Aruba Airlines ta konta ainda komo e aerolínea di bandera di Aruba i formalmente aktivo, pero e grado di operashon regular por varia i no semper ta kla den dato públiko disponibel.
Organisashon
Aruba Airlines tin su sede na Oranjestad i ta operá for di Aeropuerto Internashonal Reina Beatrix.
Ademas, e kompania a mantené presensia den diferente merkadonan via ofisinan di benta, inkluyendo:
Miami
Curaçao
Bonaire
Venezuela
---------
Segun dato aktual (2025–2026), Aruba Airlines ta operá un flota hopi limitá, konsistiendo principalmente di un solo avion aktivo:
Airbus A320-200 – aproksimadamente 180 asiento
Dato di aviashon independiente ta konfirmá ku e aerolínea tin solamente 1 avion den servisio, ku otro avionnan den pasado ya no ta aktivo òf ta konsiderá komo parte di flota historiko .
Flota anterior
Aruba Airlines a operá e siguiente tiponan di avion den pasado:
Airbus A319-100
Airbus A321-200
Bombardier CRJ200
Piper PA-31 Navajo
Mayoria di e avionnan aki a wòrdu retirá entre 2018 i 2023, indikando un redukshon significativo den kapasidat operashonal.
🌍 Destinashonnan
Aruba Airlines ta ofresé buelonan charter i, di manera limitá, buelonan regular pa destinashonnan den Karibe, Suramérika i Estados Unidos.
Segun informashon mas reciente, e destinashonnan asociá ku e aerolínea inkluí:
Curaçao
Bonaire
Medellín (Colombia)
Barranquilla (Colombia)
Georgetown (Guyana)
Miami (Estados Unidos)
Fuente independiente ta indiká ku Aruba Airlines ta sirbi un kantidat chikí di destinashonnan (±3–8), ku un red di ruta ku por varia segun kondishonnan di merkado .
------------
18/10/25 Aruba Airlines is still operating and is the flag carrier and sole airline of Aruba. It is based at Queen Beatrix International Airport in Oranjestad and provides scheduled and charter services to various destinations across the Caribbean, South America, and the United States.
Operations: Aruba Airlines is currently the only Aruban airline. It offers both scheduled and charter flights, serving as a primary carrier to and from the island.
Headquarters: The airline's corporate headquarters are in Oranjestad, Aruba. Its main maintenance base is in Miami, Florida.
Destinations: It flies to a number of destinations, including cities in the Caribbean, South America (such as Medellin, Colombia, and Georgetown, Guyana), and the United States (such as Miami).
NOTES
'''Aruba Airlines''' (officially Arubaanse Luchtvaart Maatschappij N.V.) ta e aerolínea di bandera y e único aerolínea nashonal di Aruba. Fundá den 2006, Aruba Airlines ta oferé transporte aéreo regular y charter pa pasaheronan pa varias destinashon. Su sede korporativo ta na Oranjestad, Aruba, y su base di mantenemento prinsipal ta na Miami, Florida. Den 2015 e compañías a risibí e Aircraft Operating Certificate (AOC) for di Estados Unidos.[1][2]
== Historia ==
Aruba Airlines a wordo funda na 2006 pa Onno J. de Swart, kien tabata su promé direktor. Den 2010 e a inicia operashon di charter ku un Piper PA-31 Navajo di shete asiento. Su sede operashonal ta na Oranjestad, kaminda e tin su base perto di Aeropuerto Internacional Reina Beatrix. E tin ofisinan di benta na Miami (EEUU), Curaçao, Bonaire, i Venezuela (Maracaibo, Valencia y Maracay).[3]
Na 2011 Aruba Airlines a atraé inversionistanan nobo pa mehorá su flota. Den ougùstùs 2012, e aerolínea risibí su sertifikado di operashon aéreo ekonómiko, y e a introducí dos Airbus A320 na su flota (su promé A320 yegá na Aruba na november 2012).
Su promé ruta regular tabata Aruba → Maracaibo (Venezuela), sigi pa Aruba → Valencia (Venezuela), y mas dilanti Aruba → Panama City (Panamá) i Aruba → Miami (EEUU).
------------
{{Variante|a}}
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Jet Air
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda =
| antesecor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado =
| propietario =
| director ehecutivo =
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Jet Air''' (oficialmente ) ta e aerolínea nacional di
{{Appendix}}
[[:Category:Aviashon]]
[[:Category:Karibe Hulandes]]
-------------------
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Insel Air Aruba
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda =
| antesecor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado =
| propietario =
| director ehecutivo =
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Insel Air Aruba''' tabata un aerolinea y subsidiario di Insel Air, como tambe e aerolinea oficial nacional di Aruba.<ref>[http://curacaochronicle.com/aviation/insel-air-aruba-seeks-u-s-routes/ Insel Air Aruba Seeks U.S. Routes]</ref>
de.wiki:Insel Air Aruba tabata un aerolinea y subsidiario di Insel Air, como tambe e aerolinea oficial nacional di Aruba. [1]
Un investigashon ku a tuma lugá na yanüari 2017 dor di e Inspectie Leefomgeving en Transport di Reino Hulandes a evidensiá defectonan tantu den e kompania mayor Insel Air i Insel Air Aruba, komo tambe den e outoridatnan di aviashon di Kòrsou i Aruba. Komo resultado, un kantidat di avion di e dos kompanianan lo no por bula pa un tempu indeterminá. Insel Air i Insel Air Aruba despues a reduci nan destinashonnan di buelo, ku anteriormente tambe tabata inkluí destinashonnan den Merka i Sur Amerika, pa e islanan ABC i Sint Maarten.<ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Dutch ILT intervenes in Curaçao, Aruba CAAs |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/53584-dutch-ilt-intervenes-in-curaao-aruba-caas ch-aviation.com]}}</ref><ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Insel Air axes bulk of network, retains ABC Islands |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/53989-insel-air-axes-bulk-of-network-retains-abc-islands ch-aviation.com]}}</ref><ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Curaçao's Insel Air looking to dispose of Aruban unit |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/54051-curaaos-insel-air-looking-to-dispose-of-aruban-unit ch-aviation.com]}}</ref><ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Curaçao's Insel Air fends off bankruptcy filing |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/54267-curaaos-insel-air-fends-off-bankruptcy-filing ch-aviation.com]}}</ref>
Insel Air Aruba a stop di opera na 2017 despues di cinco aña. [6]
== Flota ==
For di maart 2017, Insel Air Aruba su flota tabata consisti di ocho avion, di cual ningun ta operacional.<ref>[http://www.ch-aviation.com/portal/aircraft/search?search=1&cha=ISU ch-aviation], abgerufen am 20. März 2017.</ref>
==Wak tambe ==
* [[Lista di eks-kompania aéreo di Karibe Hulandes]]
== Link externo ==
* [https://www.fly-inselair.com/en/ Webpräsenz der Insel Air] (englisch und spanisch)
* [http://www.airliners.net/search/photo.search?airlinesearch=Insel%20Air%20Aruba&distinct_entry=true Fotos] der Insel Air Aruba auf [[Airliners.net]]
{{Appendix}}
-----------------
'''Aruba Flying Club''' tabata un asociacion di piloto amatur na Aruba??
== Historia ==
AFC ta data di ananan 1940. Tabata haci uzo di aeropuerto de Vuyst na San nicolas den bario di juana morto. met hangar
Na 1998 AFC a bira activo atrobe. AFC in 1950 statutair opgricht Vereniging Aruba Flying Club
In 1998 werd de Aruba Flying Club weer actief (welke vanaf de oorlogsjaren tot in de jaren 70 al
had bestaan). Aanvankelijk werd gevlogen met de Cessna 172M P4-BON, in 1992 en 1993 aangevuld
met Cessna 182P P4-GIN en sinds 1998 met een Amerikaans geregistreerde Cessna 172R, de N174AP.<ref>[http://landewers.net/P4-artikel.pdf 20 jaar Arubaans Luchtvaartuig Register
Arno Landewers]</ref>
Eleccion di directiva di AFC
* na 1956 e club tabatin 4 avioneta propio di cual e ultimo adkisicion tabata un stimson. Cu e avionetanan tabata bula y tene competencia y demostracionnan.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-ARUBAANSECOURANT-1956-09/page/n67/mode/2up?q=flying Aruba Flying Club viert eerste vlucht van nieuwe Stimson], Arubaanse Courant (21 september 1956)</ref>
* Aanwijzing: Als leden van de Raad van Beheer van de Aruba Flying Club, de heren: P. A. de Vuyst; Commandant Onderzoekings en Bewakingsdienst op Aruba; H. A. Hessling, Ambtenaar belast met het domein beheer op Aruba
* in 1950 de 100ste vliegbevet uitgereikt =- examens sportvliegr, instrument vlieger en instructur
* De Aruba Flying | Club 'is een bloeiende vereniging. | Het maximum aantal leden dat toegelaten wordt bedraagt statutair vijftig en dat heeft men vrijwel voortdurend. Het aantal brevetten dat in de loop der jaren werd uitge- > reikt loopt in de honderden. De samenwerking tussen A.F.C. en overheid is voortreffelijk en het aantal deskundigen waarover men kan beschikken ruim voldoende. De vloot bestaat uit vier toestellen, waarbij dan nog drie komen, die particulier eigendom van enkele leden zijn. De minimum leeftijdsgrens voor het behalen van een brevet is zeventien jaar. Men moet zich hiertoe eerst aan een strenge medische keuring onderwerpen. Voorschrift i.; dat men een aandeel koopt van driehonderd gulden. Daarna hebben de meeste leerlingen ongeveer 12 uur lessen nodig om dan nog een 25 tot 30 uur solo te vliegen voor zij het brevet kunnen halen. De totale instruktieteksten
belopen dan ongeveer ƒ 500.—. Wie eenmaal het brevet heeft en de nodige proeven hoeft afgelegd mag zelf een vliegtuigje huren, eerst voor vluchten boven het eiland, daarna ook voor tochtjes naar buiten. Voor weekenden komen vooral Curaeao en Bonaire in aanmerking voor langere vakanties Venezuela en andere omliggende landen. Enkele leden, als de heren Riehardson en van der Voort maakten ook veel langer vakantievluchteri (om langs de Venezolaans kust, Trinidad en andere eilanden naar Sint Maarten.<ref>De Aruba Flying Club. "Amigoe di Curacao". Willemstad, 26-10-1957. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000211195:mpeg21:p003</ref>
* Voor velen is het vertrek van de heer Pieter A. de Vuyst ongemerkt voorbij gegaan. Gedurende de tweede wereldoorlog was hij verbindingsmarineofficier en gedurende die tijd begon hij met het plannen voor een particulier vliegvels, dat naar hem genoemd werd. Op 16 juli 1944 werd dit vliegveld geopend dooi de toenmalige Gezaghebber I. Wagemaker. Dat het vliegveld naar hem ge noemd werd, was op voordracht van Aruba Flying Club als waardering voor het vele werk dat hij voor deze club had gedaan. In oktober 1945 kwam de heer de Vuyst in dienst van de Lago en verliet deze op 1 juni j.l. 1956.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010404914:mpeg21:p005|titel=Pieter A. de Vuyst verliet Aruba|werk=[[Amigoe]]|datum=1956-06-18|bezochtdatum=2024-03-12}}</ref>
{{Appendix}}
AFC is een Arubaanse vereniging ter beoefening van de vliegsport, opgericht in 1942 door employes van Lago te San Nicolas. Eerste voorzitter was Pieter A. de Vuijst, waarnaar het sportvliegveld is genoemd.<ref>Hoetink, Encyclopedie van de Nederlandse Antillen, 1969 pag.55</ref>
-----------------
== EZ Air (aanvulling)==
Mester menshoná ku direktor di Medicair Rene Winkel ta alabes direktor di aerolínea EZ Air, pues e kontrato firmá ta ku Winkel i no e aerolínea EZ Air. Esaki ta importante pa menshoná mirando ku den komunidat tin e impreshon ku ta EZ Air ta sòru pa Ambulans Aéreo. “Nos tin kontrato ku e doño pues no e aerolínea mes. Awor a yega e momentu ku e kontrato a vense. Segun e proseso, tur interesado por entregá un petishon pa ehekutá e tarea di Ambulans Aéreo. Boneriano 29-11-2023 titel=Ken ta bai ehekuta air ambulans?|https://awemainta.com/boneriano/
Medicair tambe por bolbe entregá un petishon”, e ta splika. Sinembargo e no ta konfirmá ku vensementu di e kontrato a sosedé entrante yanüari 2024. Tambe e ta sigurá ku e situashon di niun forma ta opstakulisá servisio di Ambulans Aéreo.
Mester menshoná ku ya pa algun luna tin spekulashon tokante e situashon aki. Dòkter Frans komo direktor di FM den un rueda di prensa anterior a konfirmá ku Ministerio na Hulanda ke pa ehekutá buelonan di Ambulans Aéreo ku avionnan registrá na Hulanda. Tur esaki por konsiderá komo opstákulo pa proveodornan lokal.
BONERIANO a tuma kontakto ku Rene Winkel tokante e situashon aki i e ta splika ku e no ta deseá na amplia masha mirando ku FM ainda ta un kliente.
“Echo sí ta ku FM algun tempu atras a saka un asina yamá ‘tender’ pa buska un operadó pa ambulans aéreo ku lo trese avionnan ku registrashon PH, esta di Hulanda. Es mas FM lo ta basta leu pa bira un operador di aerolínea. No ta eksistí Ambulans Aéreo, ta eksistí pèrmit pa ehekutá buelo ‘ airline operator certificate’ (AOC). Di aki ta haña un provishon riba e pèrmit pa Ambulans Aéreo pasombra ta buelo komersial i ku nan lo bula bou di e reglanan Europeo, EASA”, e ta splika.
Winkel ta agregá ku nan tambe a lesa ku FM ke bin ku avion di Ambulans eléktriko, pero tambe
mester bisa ku e teknologia aki no ta asina leu ainda.
“No ta eksistí avion eléktriko ainda ku por bula e rutanan aki, i dado kaso ku bin ku avionnan
asina mes, mester pasa den hinter un prosedura pa nan wòrdu sertifiká pa departamentonan
konserní manera Curacao Civil Aviation Authority (CCAA) Y ILT holanda , Esei ta nifiká ku por dura
añanan promé ku por bai usa avionnan eléktriko pa transporte di pashènt.”
Importansia di Ambulans Aéreo
Esaki ta un avion privá spesialmente adaptá pa duna sosten médiko na pashèntnan durante transporte. Un dòkter, paramediko òf ekipo di dòkternan altamente kualifiká lo biaha ku su pashènt pa atendé e pashènt te ora e yega e aeropuerto destiná i por transportá e pashènt na un manera sigur te su kas òf pa un hòspital den e pais. E Ambulans Aéreo lógikamente ta karga tur e ekipo i e remedinan nesesario durante e buelo.
{{Appendix}}
-----------------------------
__NOINDEX__
1brg0msoqvav5q5dsko5n419sc9asjc
199551
199550
2026-08-04T20:48:37Z
Caribiana
8320
199551
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
* Nieuw: [[Avia Air]] - [[Insel Air Aruba]] - [[Aruba Airlines]] - [[Aruba Flying Club]] . [[SLM]] - [[Jetair Caribbean]] - [[Buelo 980 di ALM]] - [[Margareth Abraham]]
* Aanvullen: [[Z Air]]
---------------
{{Variante|a}}
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Avia Air
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda =
| antesecor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado =
| propietario =
| director ehecutivo =
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Avia Air''' ta un compania aereo di Aruba cu a opera entre 198? y november 2003.
Avia Air tabata un aerolinea basá na Aruba.
Avia Air a suspendé su servisio na novèmber 2003 i tabata trahando pa reestructurá su operashonnan bou di protekshon di bankrut. 1]
== Historia ==
Avia Air a kuminsá operashon den zomer di 1994 inicialmente tres Cessna 402B ⁇ (P4-AVA te ku
P4-AVC); e mesun aña a añadí un Embraer Bandeirante (P4-AVD). Pasobra Air Aruba a enfoca mas y mas riba buelonan pa Merka, algun ruta regional por a bira operá. A kuminsá ku servisionan di liña pa Curaçao, Bonaire i e siudatnan Venezolano di Maracaibo, Punto Fijo i Valencia. Na fin di 1995,
a cumpra un di dos Bandeirante P4-AVE).<ref>[http://landewers.net/P4-artikel.pdf 20 jaar Arubaans Luchtvaartuig Register Arno Landewers]</ref>
Na 1986, Avia Air a kuminsá komo un kompania di aviashon charter ku buelonan den besindario inmediato. Na aprel di e aña aki, Avia Air a optené e derecho di operá buelonan regular. Avia Air ta doño di 5 avion aktualmente: 2 Embraer 110, kada un ku 16 asiento i un kompartimentu èkstra pa ekipahe, i 3 Cessna, kada un ku 7 asiento. E último por wòrdu desplegá ora e demanda surpasá e kapasidat di e Embriers.<ref>BONAIRE Spoedig vluchten Air-Avia. "Amigoe". Curaçao, 03-10-1995, p. 9. Geraadpleegd op Delpher op 04-08-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644959:mpeg21:p009}}</ref>
Na komienso di 2003, un Short SD.360-200 a kumpra, pero e aparato aki no a wòrdu a drenta servisio. For di mei 2003 no tabatin sèn mas pa paga salario di e personal y operacionnan di vuelo a keda para. Poco despues e lease company Volvo Aero a pidi e motornan di e dos Bandeirantes y finalmente
E departamento di impuesto a konfiská tur e produktonan. E Cessna tambe a keda destruí.
aerodinámiko pa motibu di mantenshon atrasá. Con E shortenan a bira algun e vuelo di entrenamentu a tuma lugá despues di e grupo di invershon IMCA, propietario di Air Exel,
a kumpra un participacion di 50% den Avia Air. Avia Air
lo sigui como AviaExel. E falta di Avia Air a hasi un pèrmit di establesementu definitivo
drecha bo kara. Na òktober 2003 e kompania a a declara su mes na faillite. Poco despues, e 'Short' a bira e doño a rekuperá; tur dos Bandeirantes a keda te ku e zomer di e aña aki riba e
Aeropuerto di Oranjestad ta para y e Cessna 402 P4-AVA ainda ta presente aki.
== Tragedia na Venezuela ==
Dia 13 di maart 1996, un avion di Avia Air a cay riba e peninsula Venezolano di Paraguaná, matando tur shete persona abordo y e piloto.
Tabata un diaranson mainta 13 di Maart 1996 pa 7 or di mainta un Cessna C-402B matricula P4 AVB pilotea pa Sigfried Eduardo Stede ta take off for di pista di Aeropuerto Internacional Reina Beatrix cu direccion aeropuerto Josefa Camejo na Las Piedras Punto Fijo Venezuela.
Normalmente un vuelo cortico. Hunto cu e piloot Sigfried Stede a biaha tambe Heinrich Roger Leito su casa Sebastiana Geerman -Leito, Orlando Ortega ( di Colombiano) Jason Rowald Segal ( un studiante Americano di 24 aña), Hubert Leonor Thiel su casa Lourdes Bernadeta Thiel-Kelly y nan yiu chikito Leonardo Arsenio Thiel.
A vuelo nunca a yega su destino. Na caminda fayo mecanico di e avion, cu a coi candela na e parti di su hala, ta haci cu e avion ta cai den mondinan noord di aeropuerto di Punto Fijo Josefa Camejo. No tabatin sobreviviente.
Esaki tabata e peor accidente di trafico aereo den historia di Aruba.
Un tristesa tabata reina na Aruba unda cu gobierno a declara luto nacional, entiero di e Arubianonan a tuma lugar ariba diabierna 15 di maart 1996.
Na 1997 a pone un plakaat conmemorativo na unda e avion a cai.
E escritora Arubiano Yolanda Croes a skirbi un buki ''Acompaña pa un angel; e tragedia di buelo 2000'' ariba e accidente tragico aki.<ref>[[Wim Rutgers]],[https://werkgroepcaraibischeletteren.nl/yolanda-croes-literaire-non-fictie/ Yolanda Croes: literaire non-fictie], caraibisch uitzicht (2 di september 2015)</ref>
Na 13 di mart di 1996 e barku a kai banda di (Venezuela) e Cessna 402B P4-AVB na laman,
cu a mata tur ocho persona den e auto.
E tabata trata di un buelo di linea di Aruba pa Punto Fijo. E piloto a reporta na un otro avion di Avia Problema di aire ku e motor robes, i algun tempu despues cu un candela a kibra. For di investigashon a resulta cu e candela a causa e motor y un parti di a kibra e ala robes di e avion, despues cu e Nort di Las Piedras- Aeropuerto di Punto Fijo - a kai.
==Code data==
*[[International Air Transport Association|IATA]] Code: '''3R'''
*[[International Civil Aviation Organization|ICAO]] Code: '''ARB'''
*Callsign: Aviair
==Flota==
*Short 360-200
*Embraer EMB 110 Bandeirante
== Wak tambe ==
* [[Lista di eks-kompania aéreo di Karibe Hulandes]]
{{Appendix}}
NOTES
* Avia Air a cuminsa na 1984 como compania di charter Avia Air Charters cu tabata activo na Aruba i Corsou.
* in augustus 1987 verscheen het Avia Air toestel met piloot Robby Anjie, 26 jr., ter hoogte van MAcoya, Venezuela. Een tweemotorig vliegtuig Cessna met kenteken N-5351- A van de particuliere chartermaatschappij van de heer Efi Tromp, Avia Air, wordt sinds vrijdagavond op de route van Punto Fjjo (Venezuela) naar de luchthaven van Aruba vermist.
* directie/eignaaar? Efi Tromp.
* HetvliegtuigiseenJetpropAerocommander, een snelle vliegtuig ingericht met de nodige luxe. Avia- Air hoopt met zijn nieuwe aanwinst de Curagaose zakenman nu een nog betere service te verlenen. Avia- Air die in 1980 bij ministriële beschikking toestemming kreeg om samen met twee andere luchttransportmaatschappijen commerciële passagiersvluchten uit te voeren, biedt rechtstreekse vluchten aan naar alle bestemmingen in het Caribisch gebied, Colombia, Venezuela en Suriname. Met dit nieuwe vliegtuig hoopt Avia- Air bij te kunnen dragen aan de economische ontwikkeling van Curagao,<ref>TOEKOMST ANDERS TEKORT AAN GEKWALIFICEERDE KRACHTEN CDM ervaart dat nu al Opleiding vaklieden in metaalsector noodzakelijk. "Amigoe". Curaçao, 24-08-1987, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642489:mpeg21:p003</ref>
* 1994: Avia Air van Efi Tromp is reeds enige tijd doende met plannen om commutervluchten tussen de eilanden te gaan vliegen.
* Avia Air heeft vanaf woensdag een nieuw vliegtuig in bedrijf. Het is een EMB-110, van Braziliaanse makelij, dat 19 passagiers kan vervoeren. Het kan gecharterd worden voor vluchten Aruba - Curagao v.v. en Aruba - Bonaire v.v. Auia Air voert tweemaal daags vluchten uit tussen Aruba en Punto Fijo in Venezuela.<ref>WILLEMSTAD— Avia Air heeft vanaf woensdag een nieuw vliegtuig in bedrijf. Het is een EMB-110, van Braziliaanse makelij, dat 19 passagiers kan vervoeren. Het kan gecharterd worden voor vluchten Aruba – Curagao v.v. en Aruba – Bonaire v.v. Auia Air voert tweemaal daags vluchten uit tussen Aruba en Punto Fijo in Venezuela.. "Amigoe". Curaçao, 12-10-1994, p. 9. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645369:mpeg21:p009</ref>
* Luchtvaartmaatschappij Avia Air die door de regering als nationale luchtvaartmaatschappij *s erkend, heeft plannen °ni met ingang van 1 december aanstaande naar vleugels uit te slaan. **er dag vertrekken twee yiuchten naar Punto Fijo (Venezuela), dirie naar en vier naar öonaire. Avia Air president Ciro Pieters. In 1986 is Avia Air begonnen als chartermaatschappij voor vluchten in de omgeving. In april van dit jaar kreeg Avia Air een vergunning om regelmatige vluchten uit te voeren. De maatschappij heeft vijf vliegtuigen: twee Embriers 110, elk met zestien stoelen en extra ruimte voor de koffers en twee Cessnas, elk met zeven stoelen.<ref>Plannen Avia Air om vleugels uit te slaan. "Amigoe". Curaçao, 28-11-1995, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644874:mpeg21:p007</ref>
* 1995: Het particuliere Avia Air heeft afgelopen vrijdag van minister. Glenbert Croes van Verkeer en Communicatie de vergunning ontvangen om geregelde vluchten uit te voeren. "Wij zijn nu ook een officiële luchtvaartmaatschappij die vluchten uit mag voeren op Bonaire, Curacao, Coro en Las Piedras", zo reageerde Avia Air-president Ciro Pieters vanmorgen desgevraagd. Ook werd vastgesteld dat de luchtvaartmaatschappijen van de twee landen (aruba-NA) elk een bepaald aantal vluchten kan uitvoeren. Dit zijn Aruba- Curacao met 35 vluchten per week, Aruba-Bonaire met 28 Avia Air, dat tot nu toe alleen chartervluchten verzorgde, begint binnen afzienbare tijd met de vluchten op Bonaire, Curacao en de twee Venezolaanse steden Coro en Las Piedras.
* Avia Air kreeg op 28 april van de minister Glenbert Croes van Vervoer en Communicatie een vergunning om geregelde vluchten uit te voeren tussen Cura9ao, Bonaire, Coro, Las Piedras en thuisbasis Aruba. De voorbereidingen betreffen nu voornamelijk de vluchten tussen de ABC-eilanden.
{{Appendix}}
------------------
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Aruba Airlines
| pais = {{ABW}}
| logo =
| imagen = Aruba Airlines Airbus A320-232 (P4-AAA) at Miami International Airport.jpg
| descripcion = Airbus A320-232 (P4-AAA) aterisando na Aeropuerto Internacional di Miami.
| funda = [[31 di yanüari|31 di januari]] [[2006]]
| antecesor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado = Onno J. de Swart
| sede = Wayaca 6B, Aruba
| propietario = Seastar Holding NV
| director ehecutivo = Esteban Vallés
| pais = {{ABW}}
| sector = transporte
| industria = aviacion
| website = https://www.arubaairlines.com/
}}
'''Aruba Airlines''' (oficialmente '''Arubaanse Luchtvaart Maatschappij N.V.''') ta e aerolinea di bandera y e unico aerolinea nacional di [[Aruba]]. Funda na 2006, e compania ta ofrece transporte aereo pa pasahero, tanto servicio regular como charter, pa varios destinacion den Caribe, [[Sur Amérika|Sur America]] y [[Estadonan Uni di Amérika|Merca]].
Aruba Airlines su sede ta na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]], Aruba, cerca di [[Aeropuerto Internacional Reina Beatrix]], mientras su base principal pa mantenemento ta situa na [[Miami]], [[Florida]]. Na 2015, e aerolinea a ricibi un ''Aircraft Operating Certificate'' (AOC) for di Merca.
== Historia ==
Aruba Airlines a wordo funda na 2006 door di Onno J. de Swart, kende tabata su prome director.<ref>{{Cite web|url=http://curacaochronicle.com/aviation/press-release-settlement-between-aruba-airlines-and-de-swart/|title=Press release: Settlement between Aruba Airlines and de Swart|date=2017-06-16}}</ref>
E aerolinea a cuminsa operacionnan di charter na 2010 cu un avion chikito tipo Piper PA-31 Navajo di shete asiento.<ref name="caribseek">{{citeer web|url=http://news.caribseek.com/index.php/caribbean-islands-news/aruba-news/the-morning-news-aruba-news/item/30639-aruba-airlines-welcomes-their-first-airbus-320|titel=Aruba Airlines welcomes their first Airbus 320|archiefurl=https://web.archive.org/web/20130627074832/http://news.caribseek.com/index.php/caribbean-islands-news/aruba-news/the-morning-news-aruba-news/item/30639-aruba-airlines-welcomes-their-first-airbus-320|archiefdatum=2013-06-27}}</ref> Den e prome añanan, e compania a concentra riba desaroyo di su structura operacional y di mercado.
Na 2011, inversionistanan nobo a bin aden, loke a permití expansion di e flota.<ref name="caribseek"/> Na augustus 2012, e aerolinea a haya su certificado di operacion aéreo economico.<ref>{{Cite web|url=http://www.curacaochronicle.com/region/minister-otmar-oduber-signs-economic-aoc-for-aruba-airlines/|title=Minister Otmar Oduber signs economic AOC for Aruba Airlines|access-date=|archive-url=https://web.archive.org/web/20171115201613/http://curacaochronicle.com/region/minister-otmar-oduber-signs-economic-aoc-for-aruba-airlines/|archive-date=2017-11-15|url-status=dead}}</ref>
Durante e mesun periodo, Aruba Airlines a introduci avionnan tipo Airbus A320, cu e prome avion a yega Aruba na novèmber 2012. E vuelonan charter a cuminsa na final di 2012, mientras cu operacionnan regular a inicia dia 31 di maart 2013.
E prome destinacionnan regular tabata [[Maracaibo]] y [[Valencia]] na [[Venezuela]]. Despues, e red di ruta a wordo amplia cu [[Siudad di Panama|Panama City]] ([[Panama]]) y [[Miami]] (Merca).<ref>{{cite web|url=http://www.routesonline.com/news/29/breaking-news/203643/aruba-airlines-begins-operation-to-maracaibo-panama-city-from-june-2013/|title=Aruba Airlines Begins Operation to Maracaibo / Panama City from June 2013|publisher=Routesonline|accessdate=|archive-date=2013-11-13 |archive-url=https://web.archive.org/web/20131113214128/http://www.routesonline.com/news/29/breaking-news/203643/aruba-airlines-begins-operation-to-maracaibo-panama-city-from-june-2013/|url-status=dead}}</ref> Na 2017, e aerolinea a busca aprobacion regulatorio pa servicio pa [[Guyana]]<ref>[https://guyanachronicle.com/2017/06/27/aruba-airlines-applies-to-fly-here/ Aruba Airlines applies to fly here], guyanachronicle.com (27 di juni 2017)</ref> y na december 2019 a lansa servicio nonstop nobo for di Aruba pa [[Barranquilla]] y [[Medellín]].<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2020-02-04/page/n3/mode/1up?q=aruba+airlines Aeropuerto di Aruha: Cantidad di pasahero a aumenta den 2019], Bon Dia Aruba (4 di februari 2020)</ref>
Durante e periodo di [[pandemia di COVID-19]] y despues, Aruba Airlines a enfrenta varios reto operacional y financiero. E operacionnan a reduci considerablemente, pero Aruba Airlines a persisti memey di e limitacionnan, incluyendo e prohibicion di vuelo pa [[Venezuela]], impone pa gobierno di Aruba<ref>[https://www.bes-reporter.com/news/aviation-travel/59494/aruba-airlines-latest-dutch-caribbean-carrier-to-hit-financial-turbulence-over-venezuela-crisis Aruba Airlines Latest Dutch Caribbean Carrier to Hit Financial Turbulence over Venezuela Crisis], bes-reporter.com (7 di april 2019)</ref><ref>[https://arubanews.ca/aruba-extends-90-day-flight-ban-with-venezuela-impacting-tourism-and-trade/ Aruba Extends 90-Day Flight Ban with Venezuela, Impacting Tourism and Trade], arubanews.ca (16 di februari 2026)</ref>, cual despues di multiple extension a keda suspendi dia 1 di augustus 2026.<ref>[https://www.noticiacla.com/news/38930 Frontera aereo cu Venezuela ta oficialmente habri, pero ainda no tin buelo comercial], NoticiaCla (3 di augustus 2026)</ref>
==Flota y red di conexion==
Aruba Airlines ta opera un flota limita. Segun dato di 2025–2026, e aerolinea tin solamente un avion activo: Airbus A320-200 (aprox. 180 asiento).<ref name="spotters">[https://www.planespotters.net/airline/Aruba-Airlines Aruba Airlines Fleet Details and History], planespotters.net</ref><ref>{{cite journal |title=Global Airline Guide 2025 - Aruba Airlines |journal=Airliner World |date=september 2025 |page=50}}</ref>
Den pasado, e compania a opera tambe avionnan di tipo Airbus A319-200, Airbus A320-200, Airbus A321-200 y Bombardier CRJ200.<ref name="spotters"/>
Na 2026, e siguiente destinacionnan ta forma parti di e red di conexion di e aerolinea:<ref>[https://www.arubaairlines.com/ Aruba Airlines], arubaairlines.com</ref>
*Corsou
*[[Boneiru|Boneiro]]
*[[Medellín]] (Colombia)
*Barranquilla (Colombia)
*[[Georgetown]] (Guyana)
*Miami (Merca)
== Mira tambe ==
* [[Lista di kompania aéreo di Karibe Hulandes|Lista di aerolinea di Caribe Hulandes]]
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =|titulo=}}
{{References}}
}}
[[:Kategoria:Aviashon]]
[[:Kategoria:Aruba]]
---------------
E sede principal ta na Oranjestad na Aruba, cual ta e centro di operacion principal, y e aerolinea a habri un oficina nobo na [[Aeropuerto Internacional Reina Beatrix]]. E tin tambe ofisina di benta na Miami, Curaçao, Bonaire i na Maracaibo, Valencia i Maracay.<ref name="arubaair-offices">{{cite web|url=http://www.arubaairlines.com/#contactus|title=Aruba Airlines - Contact Us|accessdate=2015-04-21 }}</ref>
Na kuminsamentu di 2011 e kompania a atrae inversionista nobo, ku ta kondusí na e mehoracion di e flota. E compania a risibí un Sertifikado di Operashon di aerolínea ekonómiko na ougùstùs di 2012. E aerolinea ta haya dos avion Airbus A320, e prome di nan a yega Aruba na november di 2012. E avion a kuminsá bula buelonan charter for di Aruba na fin di 2012 i e operashonnan programá a kuminsá e siguiente aña. Su promé destinashon tabata Maracaibo, Venezuela i despues Valencia, Venezuela. Despues riba 5 di yüli di e aña ei nan a inaugurá e buelonan pa Panama City, Panama. Y finalmente Miami, Merca.
Flota y Destinashonnan
{| class="wikitable sortable"
! Tipo di Avion !! Modelo !! Kantidat !! Kabina !! Asiento !! Registrashon
|-
| Airbus || A320-200 || 1 || Ekonomiko || ~180 || P4-AAF [4]
|-
| Airbus || A321-200 || 1 || Ekonomiko/“Premium” || ~178 || (vhe model, [5])
|-
| Bombardier || CRJ200 || 1 || Ekonomiko || ~52 || P4-CRA [6]
|}
== Destinashonnan selectá ==
{| class="wikitable sortable"
! Ruta !! País/Región !! Estado
|-
| Aruba ↔ Miami !! EEUU !! Activo (charter/regular) [3]
|-
| Aruba ↔ Maracaibo !! Venezuela !! Introdi (2012) [3]
|-
| Aruba ↔ Valencia !! Venezuela !! Introdi (2012) [3]
|-
| Aruba ↔ Panama City !! Panamá !! Introdi (5 Julio) [3]
|}
== Dificultadnan i Estado Actual ==
Durante e kriis di COVID-19 y problemanan operashonal, Aruba Airlines a enfrenta varios reto. Pa ehempel: su flota a keda parká, i datos reciente ta mustra ku e aerolínea no ta tene vuelos normales kuendo; por ehempel, un sitio pa seguimiento di vuelos ta nifiká kantidat “0” destinashon pa Aruba Airlines. [7]
Den marzo 2021 Aruba Airlines a risibí su promé A321-200 (P4-AAI) pa possibilitá un relansa, pero no ta klaro si e aerolínea actualmente ta operando vuelos regulares.[8]
E situashon ta kompleho: aunke e sitio ofisial y rekursonan ta indiká ku e aerolínea ta “active” [9], e falta di voli actual y klaridat publikashonal ta kreá duda.
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1359309649|titulo=ALM Flight 980}}
{{References}}
}}
[[:Kategoria:Aviashon]]
[[:Kategoria:Aruba]]
Historia
Aruba Airlines a wòrdu fundá na 2006 dor di Onno J. de Swart, kende tabata su promé direktor.[1]
E aerolínea a kuminsá operashonnan di charter na 2010 ku un avion chikí tipo Piper PA-31 Navajo di shete asiento. Na e promé añanan, e kompania a konsentrá riba desaroyo di su struktura operashonal i di merkado.
Na 2011, inversionistanan nobo a bin aden, loke a permití ekspanshon di e flota. Na ougùstùs 2012, e aerolínea a haña su sertifikado di operashon aéreo ekonómiko.
Durante e mesun periodo, Aruba Airlines a introdusí avionnan tipo Airbus A320, ku e promé avion a yega Aruba na novèmber 2012. E buelonan charter a kuminsá na final di 2012, miéntras ku operashonnan regular a sigui na 2013.
E promé destinashonnan regular tabata:
Maracaibo (Venezuela)
Valencia (Venezuela)
Despues, e red di ruta a wòrdu ampliá ku:
Panama City (Panamá)
Miami (Estados Unidos)
==Flota==
Aruba Airlines ta operá un flota limitá. Segun dato di 2025–2026, e aerolínea tin solamente un avion aktivo: Airbus A320-200 (aprox. 180 asiento)
Den pasado, e kompania a operá tambe avionnan tipo Airbus A319, Airbus A321-200 i Bombardier CRJ200, pero mayoria di nan no ta aktivo mas den operashon regular.
==Destinashonnan==
Aruba Airlines ta ofrece buelonan charter i, di manera limitá, buelonan regular pa diferente destinashonnan den Karibe, Suramérika i Estados Unidos.
Destinashonnan asociá ku e aerolínea den periodo reciente inkluí:
Curaçao
Bonaire
Medellín (Colombia)
Barranquilla (Colombia)
Georgetown (Guyana)
Miami (Estados Unidos)
Sinembargo, e red di ruta no ta fijo i por varia konsiderablemente. Hopi di e buelonan ta operá riba base di charter òf disponibilidad temporal.
==Dificultadnan i estado aktual==
Durante e periodo di pandemia di COVID-19 i despues, Aruba Airlines a enfrentá varios reto operashonal i finansiero.
E operashonnan a reducí konsiderablemente, i na algun momentonan e flota a keda parka. Aunke e kompania a risibí un Airbus A321-200 na 2021 ku e intenshon di relansamentu, informashon públiko tokante buelonan regular a keda limitá.
Segun fuente reciente, Aruba Airlines ta konta ainda komo e aerolínea di bandera di Aruba i formalmente aktivo, pero e grado di operashon regular por varia i no semper ta kla den dato públiko disponibel.
Organisashon
Aruba Airlines tin su sede na Oranjestad i ta operá for di Aeropuerto Internashonal Reina Beatrix.
Ademas, e kompania a mantené presensia den diferente merkadonan via ofisinan di benta, inkluyendo:
Miami
Curaçao
Bonaire
Venezuela
---------
Segun dato aktual (2025–2026), Aruba Airlines ta operá un flota hopi limitá, konsistiendo principalmente di un solo avion aktivo:
Airbus A320-200 – aproksimadamente 180 asiento
Dato di aviashon independiente ta konfirmá ku e aerolínea tin solamente 1 avion den servisio, ku otro avionnan den pasado ya no ta aktivo òf ta konsiderá komo parte di flota historiko .
Flota anterior
Aruba Airlines a operá e siguiente tiponan di avion den pasado:
Airbus A319-100
Airbus A321-200
Bombardier CRJ200
Piper PA-31 Navajo
Mayoria di e avionnan aki a wòrdu retirá entre 2018 i 2023, indikando un redukshon significativo den kapasidat operashonal.
🌍 Destinashonnan
Aruba Airlines ta ofresé buelonan charter i, di manera limitá, buelonan regular pa destinashonnan den Karibe, Suramérika i Estados Unidos.
Segun informashon mas reciente, e destinashonnan asociá ku e aerolínea inkluí:
Curaçao
Bonaire
Medellín (Colombia)
Barranquilla (Colombia)
Georgetown (Guyana)
Miami (Estados Unidos)
Fuente independiente ta indiká ku Aruba Airlines ta sirbi un kantidat chikí di destinashonnan (±3–8), ku un red di ruta ku por varia segun kondishonnan di merkado .
------------
18/10/25 Aruba Airlines is still operating and is the flag carrier and sole airline of Aruba. It is based at Queen Beatrix International Airport in Oranjestad and provides scheduled and charter services to various destinations across the Caribbean, South America, and the United States.
Operations: Aruba Airlines is currently the only Aruban airline. It offers both scheduled and charter flights, serving as a primary carrier to and from the island.
Headquarters: The airline's corporate headquarters are in Oranjestad, Aruba. Its main maintenance base is in Miami, Florida.
Destinations: It flies to a number of destinations, including cities in the Caribbean, South America (such as Medellin, Colombia, and Georgetown, Guyana), and the United States (such as Miami).
NOTES
'''Aruba Airlines''' (officially Arubaanse Luchtvaart Maatschappij N.V.) ta e aerolínea di bandera y e único aerolínea nashonal di Aruba. Fundá den 2006, Aruba Airlines ta oferé transporte aéreo regular y charter pa pasaheronan pa varias destinashon. Su sede korporativo ta na Oranjestad, Aruba, y su base di mantenemento prinsipal ta na Miami, Florida. Den 2015 e compañías a risibí e Aircraft Operating Certificate (AOC) for di Estados Unidos.[1][2]
== Historia ==
Aruba Airlines a wordo funda na 2006 pa Onno J. de Swart, kien tabata su promé direktor. Den 2010 e a inicia operashon di charter ku un Piper PA-31 Navajo di shete asiento. Su sede operashonal ta na Oranjestad, kaminda e tin su base perto di Aeropuerto Internacional Reina Beatrix. E tin ofisinan di benta na Miami (EEUU), Curaçao, Bonaire, i Venezuela (Maracaibo, Valencia y Maracay).[3]
Na 2011 Aruba Airlines a atraé inversionistanan nobo pa mehorá su flota. Den ougùstùs 2012, e aerolínea risibí su sertifikado di operashon aéreo ekonómiko, y e a introducí dos Airbus A320 na su flota (su promé A320 yegá na Aruba na november 2012).
Su promé ruta regular tabata Aruba → Maracaibo (Venezuela), sigi pa Aruba → Valencia (Venezuela), y mas dilanti Aruba → Panama City (Panamá) i Aruba → Miami (EEUU).
------------
{{Variante|a}}
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Jet Air
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda =
| antesecor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado =
| propietario =
| director ehecutivo =
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Jet Air''' (oficialmente ) ta e aerolínea nacional di
{{Appendix}}
[[:Category:Aviashon]]
[[:Category:Karibe Hulandes]]
-------------------
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Insel Air Aruba
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda =
| antesecor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado =
| propietario =
| director ehecutivo =
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Insel Air Aruba''' tabata un aerolinea y subsidiario di Insel Air, como tambe e aerolinea oficial nacional di Aruba.<ref>[http://curacaochronicle.com/aviation/insel-air-aruba-seeks-u-s-routes/ Insel Air Aruba Seeks U.S. Routes]</ref>
de.wiki:Insel Air Aruba tabata un aerolinea y subsidiario di Insel Air, como tambe e aerolinea oficial nacional di Aruba. [1]
Un investigashon ku a tuma lugá na yanüari 2017 dor di e Inspectie Leefomgeving en Transport di Reino Hulandes a evidensiá defectonan tantu den e kompania mayor Insel Air i Insel Air Aruba, komo tambe den e outoridatnan di aviashon di Kòrsou i Aruba. Komo resultado, un kantidat di avion di e dos kompanianan lo no por bula pa un tempu indeterminá. Insel Air i Insel Air Aruba despues a reduci nan destinashonnan di buelo, ku anteriormente tambe tabata inkluí destinashonnan den Merka i Sur Amerika, pa e islanan ABC i Sint Maarten.<ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Dutch ILT intervenes in Curaçao, Aruba CAAs |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/53584-dutch-ilt-intervenes-in-curaao-aruba-caas ch-aviation.com]}}</ref><ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Insel Air axes bulk of network, retains ABC Islands |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/53989-insel-air-axes-bulk-of-network-retains-abc-islands ch-aviation.com]}}</ref><ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Curaçao's Insel Air looking to dispose of Aruban unit |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/54051-curaaos-insel-air-looking-to-dispose-of-aruban-unit ch-aviation.com]}}</ref><ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Curaçao's Insel Air fends off bankruptcy filing |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/54267-curaaos-insel-air-fends-off-bankruptcy-filing ch-aviation.com]}}</ref>
Insel Air Aruba a stop di opera na 2017 despues di cinco aña. [6]
== Flota ==
For di maart 2017, Insel Air Aruba su flota tabata consisti di ocho avion, di cual ningun ta operacional.<ref>[http://www.ch-aviation.com/portal/aircraft/search?search=1&cha=ISU ch-aviation], abgerufen am 20. März 2017.</ref>
==Wak tambe ==
* [[Lista di eks-kompania aéreo di Karibe Hulandes]]
== Link externo ==
* [https://www.fly-inselair.com/en/ Webpräsenz der Insel Air] (englisch und spanisch)
* [http://www.airliners.net/search/photo.search?airlinesearch=Insel%20Air%20Aruba&distinct_entry=true Fotos] der Insel Air Aruba auf [[Airliners.net]]
{{Appendix}}
-----------------
'''Aruba Flying Club''' tabata un asociacion di piloto amatur na Aruba??
== Historia ==
AFC ta data di ananan 1940. Tabata haci uzo di aeropuerto de Vuyst na San nicolas den bario di juana morto. met hangar
Na 1998 AFC a bira activo atrobe. AFC in 1950 statutair opgricht Vereniging Aruba Flying Club
In 1998 werd de Aruba Flying Club weer actief (welke vanaf de oorlogsjaren tot in de jaren 70 al
had bestaan). Aanvankelijk werd gevlogen met de Cessna 172M P4-BON, in 1992 en 1993 aangevuld
met Cessna 182P P4-GIN en sinds 1998 met een Amerikaans geregistreerde Cessna 172R, de N174AP.<ref>[http://landewers.net/P4-artikel.pdf 20 jaar Arubaans Luchtvaartuig Register
Arno Landewers]</ref>
Eleccion di directiva di AFC
* na 1956 e club tabatin 4 avioneta propio di cual e ultimo adkisicion tabata un stimson. Cu e avionetanan tabata bula y tene competencia y demostracionnan.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-ARUBAANSECOURANT-1956-09/page/n67/mode/2up?q=flying Aruba Flying Club viert eerste vlucht van nieuwe Stimson], Arubaanse Courant (21 september 1956)</ref>
* Aanwijzing: Als leden van de Raad van Beheer van de Aruba Flying Club, de heren: P. A. de Vuyst; Commandant Onderzoekings en Bewakingsdienst op Aruba; H. A. Hessling, Ambtenaar belast met het domein beheer op Aruba
* in 1950 de 100ste vliegbevet uitgereikt =- examens sportvliegr, instrument vlieger en instructur
* De Aruba Flying | Club 'is een bloeiende vereniging. | Het maximum aantal leden dat toegelaten wordt bedraagt statutair vijftig en dat heeft men vrijwel voortdurend. Het aantal brevetten dat in de loop der jaren werd uitge- > reikt loopt in de honderden. De samenwerking tussen A.F.C. en overheid is voortreffelijk en het aantal deskundigen waarover men kan beschikken ruim voldoende. De vloot bestaat uit vier toestellen, waarbij dan nog drie komen, die particulier eigendom van enkele leden zijn. De minimum leeftijdsgrens voor het behalen van een brevet is zeventien jaar. Men moet zich hiertoe eerst aan een strenge medische keuring onderwerpen. Voorschrift i.; dat men een aandeel koopt van driehonderd gulden. Daarna hebben de meeste leerlingen ongeveer 12 uur lessen nodig om dan nog een 25 tot 30 uur solo te vliegen voor zij het brevet kunnen halen. De totale instruktieteksten
belopen dan ongeveer ƒ 500.—. Wie eenmaal het brevet heeft en de nodige proeven hoeft afgelegd mag zelf een vliegtuigje huren, eerst voor vluchten boven het eiland, daarna ook voor tochtjes naar buiten. Voor weekenden komen vooral Curaeao en Bonaire in aanmerking voor langere vakanties Venezuela en andere omliggende landen. Enkele leden, als de heren Riehardson en van der Voort maakten ook veel langer vakantievluchteri (om langs de Venezolaans kust, Trinidad en andere eilanden naar Sint Maarten.<ref>De Aruba Flying Club. "Amigoe di Curacao". Willemstad, 26-10-1957. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000211195:mpeg21:p003</ref>
* Voor velen is het vertrek van de heer Pieter A. de Vuyst ongemerkt voorbij gegaan. Gedurende de tweede wereldoorlog was hij verbindingsmarineofficier en gedurende die tijd begon hij met het plannen voor een particulier vliegvels, dat naar hem genoemd werd. Op 16 juli 1944 werd dit vliegveld geopend dooi de toenmalige Gezaghebber I. Wagemaker. Dat het vliegveld naar hem ge noemd werd, was op voordracht van Aruba Flying Club als waardering voor het vele werk dat hij voor deze club had gedaan. In oktober 1945 kwam de heer de Vuyst in dienst van de Lago en verliet deze op 1 juni j.l. 1956.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010404914:mpeg21:p005|titel=Pieter A. de Vuyst verliet Aruba|werk=[[Amigoe]]|datum=1956-06-18|bezochtdatum=2024-03-12}}</ref>
{{Appendix}}
AFC is een Arubaanse vereniging ter beoefening van de vliegsport, opgericht in 1942 door employes van Lago te San Nicolas. Eerste voorzitter was Pieter A. de Vuijst, waarnaar het sportvliegveld is genoemd.<ref>Hoetink, Encyclopedie van de Nederlandse Antillen, 1969 pag.55</ref>
-----------------
== EZ Air (aanvulling)==
Mester menshoná ku direktor di Medicair Rene Winkel ta alabes direktor di aerolínea EZ Air, pues e kontrato firmá ta ku Winkel i no e aerolínea EZ Air. Esaki ta importante pa menshoná mirando ku den komunidat tin e impreshon ku ta EZ Air ta sòru pa Ambulans Aéreo. “Nos tin kontrato ku e doño pues no e aerolínea mes. Awor a yega e momentu ku e kontrato a vense. Segun e proseso, tur interesado por entregá un petishon pa ehekutá e tarea di Ambulans Aéreo. Boneriano 29-11-2023 titel=Ken ta bai ehekuta air ambulans?|https://awemainta.com/boneriano/
Medicair tambe por bolbe entregá un petishon”, e ta splika. Sinembargo e no ta konfirmá ku vensementu di e kontrato a sosedé entrante yanüari 2024. Tambe e ta sigurá ku e situashon di niun forma ta opstakulisá servisio di Ambulans Aéreo.
Mester menshoná ku ya pa algun luna tin spekulashon tokante e situashon aki. Dòkter Frans komo direktor di FM den un rueda di prensa anterior a konfirmá ku Ministerio na Hulanda ke pa ehekutá buelonan di Ambulans Aéreo ku avionnan registrá na Hulanda. Tur esaki por konsiderá komo opstákulo pa proveodornan lokal.
BONERIANO a tuma kontakto ku Rene Winkel tokante e situashon aki i e ta splika ku e no ta deseá na amplia masha mirando ku FM ainda ta un kliente.
“Echo sí ta ku FM algun tempu atras a saka un asina yamá ‘tender’ pa buska un operadó pa ambulans aéreo ku lo trese avionnan ku registrashon PH, esta di Hulanda. Es mas FM lo ta basta leu pa bira un operador di aerolínea. No ta eksistí Ambulans Aéreo, ta eksistí pèrmit pa ehekutá buelo ‘ airline operator certificate’ (AOC). Di aki ta haña un provishon riba e pèrmit pa Ambulans Aéreo pasombra ta buelo komersial i ku nan lo bula bou di e reglanan Europeo, EASA”, e ta splika.
Winkel ta agregá ku nan tambe a lesa ku FM ke bin ku avion di Ambulans eléktriko, pero tambe
mester bisa ku e teknologia aki no ta asina leu ainda.
“No ta eksistí avion eléktriko ainda ku por bula e rutanan aki, i dado kaso ku bin ku avionnan
asina mes, mester pasa den hinter un prosedura pa nan wòrdu sertifiká pa departamentonan
konserní manera Curacao Civil Aviation Authority (CCAA) Y ILT holanda , Esei ta nifiká ku por dura
añanan promé ku por bai usa avionnan eléktriko pa transporte di pashènt.”
Importansia di Ambulans Aéreo
Esaki ta un avion privá spesialmente adaptá pa duna sosten médiko na pashèntnan durante transporte. Un dòkter, paramediko òf ekipo di dòkternan altamente kualifiká lo biaha ku su pashènt pa atendé e pashènt te ora e yega e aeropuerto destiná i por transportá e pashènt na un manera sigur te su kas òf pa un hòspital den e pais. E Ambulans Aéreo lógikamente ta karga tur e ekipo i e remedinan nesesario durante e buelo.
{{Appendix}}
-----------------------------
__NOINDEX__
6fx58w2h9cwisfm1zrov99ezo9t7wxw
199552
199551
2026-08-04T20:56:38Z
Caribiana
8320
199552
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
* Nieuw: [[Avia Air]] - [[Insel Air Aruba]] - [[Aruba Airlines]] - [[Aruba Flying Club]] . [[SLM]] - [[Jetair Caribbean]] - [[Buelo 980 di ALM]] - [[Margareth Abraham]]
* Aanvullen: [[Z Air]]
---------------
Avia Air (ofisialmente Avia Air Charters) tabata un kompania di aviashon basá na Aruba ku a opera buelonan charter i regular den Karibe durante e añanan 1980–2003. E kompania a suspendé su operashonnan na novèmber 2003 despues di problema finansiero serio i a deklará bankrut.
Historia
Avia Air a kuminsá su aktividatnan na 1986 komo un kompania di buelonan charter, ofresiendo servisio den e region Karibe. E fundador i propietario principal tabata empresario arubiano Efi Tromp.[1]
Na 1994, e kompania a ekspandé su operashonnan ku introdukshon di buelonan regular (liña) entre e islanan ABC — Aruba, Kòrsou i Boneiru — i tambe destinashonnan na Venezuela, manera Maracaibo, Punto Fijo (Las Piedras) i Valencia.[2]
Inicialmente, e flota tabata konsistí di tres avion tipo Cessna 402B (registrashonnan P4-AVA te ku P4-AVC). Mesun aña, Avia Air a agregá un Embraer EMB 110 Bandeirante (P4-AVD) na su flota, ku despues a wordu ekspandé ku un di dos aparato adishonal na 1995 (P4-AVE).[2]
Durante mitar di añanan 1990, Avia Air a bira un operador regional importante, spesialmente ora otro aerolineanan reducí nan buelonan regional. E kompania a operá buelonan frekuente entre Aruba i Punto Fijo, i tambe entre Aruba i e otro islanan ABC.
Na komienso di 2003, Avia Air a intenta modernisá su flota ku akuisishon di un Short 360-200, pero e aparato no a drenta servisio operacional.[3]
Problemanan finansiero serio a surgi durante 2003. For di mei di e aña ei, e kompania no tabatin sufisiente fondo pa paga salario i mantene operashonnan. Kreditorenan, inkluyendo e empresa di lease Volvo Aero, a rekupá parti di e avionnan i komponentenan. Finalmente, na òktober 2003, Avia Air a deklará bankrut, i tur operashonnan a para definitivamentena novèmber 2003.[3]
Aksidente i incidente
Aksidente di 13 di mart 1996
Dia 13 di mart 1996, un avion tipo Cessna 402B (registrashon P4-AVB) di Avia Air a sufri un aksidente fatal na peninsula di Paraguaná, Venezuela, durante un buelo di Aruba pa Punto Fijo.[4]
Poko despues di despegue for di Aeropuerto Internacional Reina Beatrix, e piloto a reportá problema mekaniko ku e motor robes. Segun investigashon posterior, un kandela a surgi den e motor, loke a resultá den daño struktural na ala robes. E avion a kai den un area serka di e aeropuerto di destinashon. Tur ocho persona abordo, inkluyendo e piloto, a perde nan bida.[4]
E aksidente aki ta konsiderá komo e peor desastre di aviashon den historia di Aruba. Gobièrnu di Aruba a deklará luto nasional, i e viktimanan a wòrdu enterá dia 15 di mart 1996.
Flota
Durante su operashon, Avia Air a operá e siguiente tiponan di avion:
Cessna 402B
Embraer EMB 110 Bandeirante
Short 360-200 (nunka a drenta servisio operacional)
Destinashonnan
Avia Air a operá buelonan regular i charter na destinashonnan den Karibe i nort di Suramérika, inkluyendo:
Aruba
Kòrsou
Boneiru
Punto Fijo (Venezuela)
Maracaibo (Venezuela)
Valencia (Venezuela)
Coro (Venezuela)
Datos general
IATA-code: 3R
ICAO-code: ARB
Callsign: AVIAIR
Sede prinsipal: Aruba
Fundashon: 1986
Fin di operashon: novèmber 2003
-------------
{{Variante|a}}
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Avia Air
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda =
| antesecor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado =
| propietario =
| director ehecutivo =
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Avia Air''' ta un compania aereo di Aruba cu a opera entre 198? y november 2003.
Avia Air tabata un aerolinea basá na Aruba.
Avia Air a suspendé su servisio na novèmber 2003 i tabata trahando pa reestructurá su operashonnan bou di protekshon di bankrut. 1]
== Historia ==
Avia Air a kuminsá operashon den zomer di 1994 inicialmente tres Cessna 402B ⁇ (P4-AVA te ku
P4-AVC); e mesun aña a añadí un Embraer Bandeirante (P4-AVD). Pasobra Air Aruba a enfoca mas y mas riba buelonan pa Merka, algun ruta regional por a bira operá. A kuminsá ku servisionan di liña pa Curaçao, Bonaire i e siudatnan Venezolano di Maracaibo, Punto Fijo i Valencia. Na fin di 1995,
a cumpra un di dos Bandeirante P4-AVE).<ref>[http://landewers.net/P4-artikel.pdf 20 jaar Arubaans Luchtvaartuig Register Arno Landewers]</ref>
Na 1986, Avia Air a kuminsá komo un kompania di aviashon charter ku buelonan den besindario inmediato. Na aprel di e aña aki, Avia Air a optené e derecho di operá buelonan regular. Avia Air ta doño di 5 avion aktualmente: 2 Embraer 110, kada un ku 16 asiento i un kompartimentu èkstra pa ekipahe, i 3 Cessna, kada un ku 7 asiento. E último por wòrdu desplegá ora e demanda surpasá e kapasidat di e Embriers.<ref>BONAIRE Spoedig vluchten Air-Avia. "Amigoe". Curaçao, 03-10-1995, p. 9. Geraadpleegd op Delpher op 04-08-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644959:mpeg21:p009}}</ref>
Na komienso di 2003, un Short SD.360-200 a kumpra, pero e aparato aki no a wòrdu a drenta servisio. For di mei 2003 no tabatin sèn mas pa paga salario di e personal y operacionnan di vuelo a keda para. Poco despues e lease company Volvo Aero a pidi e motornan di e dos Bandeirantes y finalmente
E departamento di impuesto a konfiská tur e produktonan. E Cessna tambe a keda destruí.
aerodinámiko pa motibu di mantenshon atrasá. Con E shortenan a bira algun e vuelo di entrenamentu a tuma lugá despues di e grupo di invershon IMCA, propietario di Air Exel,
a kumpra un participacion di 50% den Avia Air. Avia Air
lo sigui como AviaExel. E falta di Avia Air a hasi un pèrmit di establesementu definitivo
drecha bo kara. Na òktober 2003 e kompania a a declara su mes na faillite. Poco despues, e 'Short' a bira e doño a rekuperá; tur dos Bandeirantes a keda te ku e zomer di e aña aki riba e
Aeropuerto di Oranjestad ta para y e Cessna 402 P4-AVA ainda ta presente aki.
== Tragedia na Venezuela ==
Dia 13 di maart 1996, un avion di Avia Air a cay riba e peninsula Venezolano di Paraguaná, matando tur shete persona abordo y e piloto.
Tabata un diaranson mainta 13 di Maart 1996 pa 7 or di mainta un Cessna C-402B matricula P4 AVB pilotea pa Sigfried Eduardo Stede ta take off for di pista di Aeropuerto Internacional Reina Beatrix cu direccion aeropuerto Josefa Camejo na Las Piedras Punto Fijo Venezuela.
Normalmente un vuelo cortico. Hunto cu e piloot Sigfried Stede a biaha tambe Heinrich Roger Leito su casa Sebastiana Geerman -Leito, Orlando Ortega ( di Colombiano) Jason Rowald Segal ( un studiante Americano di 24 aña), Hubert Leonor Thiel su casa Lourdes Bernadeta Thiel-Kelly y nan yiu chikito Leonardo Arsenio Thiel.
A vuelo nunca a yega su destino. Na caminda fayo mecanico di e avion, cu a coi candela na e parti di su hala, ta haci cu e avion ta cai den mondinan noord di aeropuerto di Punto Fijo Josefa Camejo. No tabatin sobreviviente.
Esaki tabata e peor accidente di trafico aereo den historia di Aruba.
Un tristesa tabata reina na Aruba unda cu gobierno a declara luto nacional, entiero di e Arubianonan a tuma lugar ariba diabierna 15 di maart 1996.
Na 1997 a pone un plakaat conmemorativo na unda e avion a cai.
E escritora Arubiano Yolanda Croes a skirbi un buki ''Acompaña pa un angel; e tragedia di buelo 2000'' ariba e accidente tragico aki.<ref>[[Wim Rutgers]],[https://werkgroepcaraibischeletteren.nl/yolanda-croes-literaire-non-fictie/ Yolanda Croes: literaire non-fictie], caraibisch uitzicht (2 di september 2015)</ref>
Na 13 di mart di 1996 e barku a kai banda di (Venezuela) e Cessna 402B P4-AVB na laman,
cu a mata tur ocho persona den e auto.
E tabata trata di un buelo di linea di Aruba pa Punto Fijo. E piloto a reporta na un otro avion di Avia Problema di aire ku e motor robes, i algun tempu despues cu un candela a kibra. For di investigashon a resulta cu e candela a causa e motor y un parti di a kibra e ala robes di e avion, despues cu e Nort di Las Piedras- Aeropuerto di Punto Fijo - a kai.
==Code data==
*[[International Air Transport Association|IATA]] Code: '''3R'''
*[[International Civil Aviation Organization|ICAO]] Code: '''ARB'''
*Callsign: Aviair
==Flota==
*Short 360-200
*Embraer EMB 110 Bandeirante
== Wak tambe ==
* [[Lista di eks-kompania aéreo di Karibe Hulandes]]
{{Appendix}}
NOTES
* Avia Air a cuminsa na 1984 como compania di charter Avia Air Charters cu tabata activo na Aruba i Corsou.
* in augustus 1987 verscheen het Avia Air toestel met piloot Robby Anjie, 26 jr., ter hoogte van MAcoya, Venezuela. Een tweemotorig vliegtuig Cessna met kenteken N-5351- A van de particuliere chartermaatschappij van de heer Efi Tromp, Avia Air, wordt sinds vrijdagavond op de route van Punto Fjjo (Venezuela) naar de luchthaven van Aruba vermist.
* directie/eignaaar? Efi Tromp.
* HetvliegtuigiseenJetpropAerocommander, een snelle vliegtuig ingericht met de nodige luxe. Avia- Air hoopt met zijn nieuwe aanwinst de Curagaose zakenman nu een nog betere service te verlenen. Avia- Air die in 1980 bij ministriële beschikking toestemming kreeg om samen met twee andere luchttransportmaatschappijen commerciële passagiersvluchten uit te voeren, biedt rechtstreekse vluchten aan naar alle bestemmingen in het Caribisch gebied, Colombia, Venezuela en Suriname. Met dit nieuwe vliegtuig hoopt Avia- Air bij te kunnen dragen aan de economische ontwikkeling van Curagao,<ref>TOEKOMST ANDERS TEKORT AAN GEKWALIFICEERDE KRACHTEN CDM ervaart dat nu al Opleiding vaklieden in metaalsector noodzakelijk. "Amigoe". Curaçao, 24-08-1987, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642489:mpeg21:p003</ref>
* 1994: Avia Air van Efi Tromp is reeds enige tijd doende met plannen om commutervluchten tussen de eilanden te gaan vliegen.
* Avia Air heeft vanaf woensdag een nieuw vliegtuig in bedrijf. Het is een EMB-110, van Braziliaanse makelij, dat 19 passagiers kan vervoeren. Het kan gecharterd worden voor vluchten Aruba - Curagao v.v. en Aruba - Bonaire v.v. Auia Air voert tweemaal daags vluchten uit tussen Aruba en Punto Fijo in Venezuela.<ref>WILLEMSTAD— Avia Air heeft vanaf woensdag een nieuw vliegtuig in bedrijf. Het is een EMB-110, van Braziliaanse makelij, dat 19 passagiers kan vervoeren. Het kan gecharterd worden voor vluchten Aruba – Curagao v.v. en Aruba – Bonaire v.v. Auia Air voert tweemaal daags vluchten uit tussen Aruba en Punto Fijo in Venezuela.. "Amigoe". Curaçao, 12-10-1994, p. 9. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645369:mpeg21:p009</ref>
* Luchtvaartmaatschappij Avia Air die door de regering als nationale luchtvaartmaatschappij *s erkend, heeft plannen °ni met ingang van 1 december aanstaande naar vleugels uit te slaan. **er dag vertrekken twee yiuchten naar Punto Fijo (Venezuela), dirie naar en vier naar öonaire. Avia Air president Ciro Pieters. In 1986 is Avia Air begonnen als chartermaatschappij voor vluchten in de omgeving. In april van dit jaar kreeg Avia Air een vergunning om regelmatige vluchten uit te voeren. De maatschappij heeft vijf vliegtuigen: twee Embriers 110, elk met zestien stoelen en extra ruimte voor de koffers en twee Cessnas, elk met zeven stoelen.<ref>Plannen Avia Air om vleugels uit te slaan. "Amigoe". Curaçao, 28-11-1995, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644874:mpeg21:p007</ref>
* 1995: Het particuliere Avia Air heeft afgelopen vrijdag van minister. Glenbert Croes van Verkeer en Communicatie de vergunning ontvangen om geregelde vluchten uit te voeren. "Wij zijn nu ook een officiële luchtvaartmaatschappij die vluchten uit mag voeren op Bonaire, Curacao, Coro en Las Piedras", zo reageerde Avia Air-president Ciro Pieters vanmorgen desgevraagd. Ook werd vastgesteld dat de luchtvaartmaatschappijen van de twee landen (aruba-NA) elk een bepaald aantal vluchten kan uitvoeren. Dit zijn Aruba- Curacao met 35 vluchten per week, Aruba-Bonaire met 28 Avia Air, dat tot nu toe alleen chartervluchten verzorgde, begint binnen afzienbare tijd met de vluchten op Bonaire, Curacao en de twee Venezolaanse steden Coro en Las Piedras.
* Avia Air kreeg op 28 april van de minister Glenbert Croes van Vervoer en Communicatie een vergunning om geregelde vluchten uit te voeren tussen Cura9ao, Bonaire, Coro, Las Piedras en thuisbasis Aruba. De voorbereidingen betreffen nu voornamelijk de vluchten tussen de ABC-eilanden.
{{Appendix}}
------------------
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Aruba Airlines
| pais = {{ABW}}
| logo =
| imagen = Aruba Airlines Airbus A320-232 (P4-AAA) at Miami International Airport.jpg
| descripcion = Airbus A320-232 (P4-AAA) aterisando na Aeropuerto Internacional di Miami.
| funda = [[31 di yanüari|31 di januari]] [[2006]]
| antecesor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado = Onno J. de Swart
| sede = Wayaca 6B, Aruba
| propietario = Seastar Holding NV
| director ehecutivo = Esteban Vallés
| pais = {{ABW}}
| sector = transporte
| industria = aviacion
| website = https://www.arubaairlines.com/
}}
'''Aruba Airlines''' (oficialmente '''Arubaanse Luchtvaart Maatschappij N.V.''') ta e aerolinea di bandera y e unico aerolinea nacional di [[Aruba]]. Funda na 2006, e compania ta ofrece transporte aereo pa pasahero, tanto servicio regular como charter, pa varios destinacion den Caribe, [[Sur Amérika|Sur America]] y [[Estadonan Uni di Amérika|Merca]].
Aruba Airlines su sede ta na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]], Aruba, cerca di [[Aeropuerto Internacional Reina Beatrix]], mientras su base principal pa mantenemento ta situa na [[Miami]], [[Florida]]. Na 2015, e aerolinea a ricibi un ''Aircraft Operating Certificate'' (AOC) for di Merca.
== Historia ==
Aruba Airlines a wordo funda na 2006 door di Onno J. de Swart, kende tabata su prome director.<ref>{{Cite web|url=http://curacaochronicle.com/aviation/press-release-settlement-between-aruba-airlines-and-de-swart/|title=Press release: Settlement between Aruba Airlines and de Swart|date=2017-06-16}}</ref>
E aerolinea a cuminsa operacionnan di charter na 2010 cu un avion chikito tipo Piper PA-31 Navajo di shete asiento.<ref name="caribseek">{{citeer web|url=http://news.caribseek.com/index.php/caribbean-islands-news/aruba-news/the-morning-news-aruba-news/item/30639-aruba-airlines-welcomes-their-first-airbus-320|titel=Aruba Airlines welcomes their first Airbus 320|archiefurl=https://web.archive.org/web/20130627074832/http://news.caribseek.com/index.php/caribbean-islands-news/aruba-news/the-morning-news-aruba-news/item/30639-aruba-airlines-welcomes-their-first-airbus-320|archiefdatum=2013-06-27}}</ref> Den e prome añanan, e compania a concentra riba desaroyo di su structura operacional y di mercado.
Na 2011, inversionistanan nobo a bin aden, loke a permití expansion di e flota.<ref name="caribseek"/> Na augustus 2012, e aerolinea a haya su certificado di operacion aéreo economico.<ref>{{Cite web|url=http://www.curacaochronicle.com/region/minister-otmar-oduber-signs-economic-aoc-for-aruba-airlines/|title=Minister Otmar Oduber signs economic AOC for Aruba Airlines|access-date=|archive-url=https://web.archive.org/web/20171115201613/http://curacaochronicle.com/region/minister-otmar-oduber-signs-economic-aoc-for-aruba-airlines/|archive-date=2017-11-15|url-status=dead}}</ref>
Durante e mesun periodo, Aruba Airlines a introduci avionnan tipo Airbus A320, cu e prome avion a yega Aruba na novèmber 2012. E vuelonan charter a cuminsa na final di 2012, mientras cu operacionnan regular a inicia dia 31 di maart 2013.
E prome destinacionnan regular tabata [[Maracaibo]] y [[Valencia]] na [[Venezuela]]. Despues, e red di ruta a wordo amplia cu [[Siudad di Panama|Panama City]] ([[Panama]]) y [[Miami]] (Merca).<ref>{{cite web|url=http://www.routesonline.com/news/29/breaking-news/203643/aruba-airlines-begins-operation-to-maracaibo-panama-city-from-june-2013/|title=Aruba Airlines Begins Operation to Maracaibo / Panama City from June 2013|publisher=Routesonline|accessdate=|archive-date=2013-11-13 |archive-url=https://web.archive.org/web/20131113214128/http://www.routesonline.com/news/29/breaking-news/203643/aruba-airlines-begins-operation-to-maracaibo-panama-city-from-june-2013/|url-status=dead}}</ref> Na 2017, e aerolinea a busca aprobacion regulatorio pa servicio pa [[Guyana]]<ref>[https://guyanachronicle.com/2017/06/27/aruba-airlines-applies-to-fly-here/ Aruba Airlines applies to fly here], guyanachronicle.com (27 di juni 2017)</ref> y na december 2019 a lansa servicio nonstop nobo for di Aruba pa [[Barranquilla]] y [[Medellín]].<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2020-02-04/page/n3/mode/1up?q=aruba+airlines Aeropuerto di Aruha: Cantidad di pasahero a aumenta den 2019], Bon Dia Aruba (4 di februari 2020)</ref>
Durante e periodo di [[pandemia di COVID-19]] y despues, Aruba Airlines a enfrenta varios reto operacional y financiero. E operacionnan a reduci considerablemente, pero Aruba Airlines a persisti memey di e limitacionnan, incluyendo e prohibicion di vuelo pa [[Venezuela]], impone pa gobierno di Aruba<ref>[https://www.bes-reporter.com/news/aviation-travel/59494/aruba-airlines-latest-dutch-caribbean-carrier-to-hit-financial-turbulence-over-venezuela-crisis Aruba Airlines Latest Dutch Caribbean Carrier to Hit Financial Turbulence over Venezuela Crisis], bes-reporter.com (7 di april 2019)</ref><ref>[https://arubanews.ca/aruba-extends-90-day-flight-ban-with-venezuela-impacting-tourism-and-trade/ Aruba Extends 90-Day Flight Ban with Venezuela, Impacting Tourism and Trade], arubanews.ca (16 di februari 2026)</ref>, cual despues di multiple extension a keda suspendi dia 1 di augustus 2026.<ref>[https://www.noticiacla.com/news/38930 Frontera aereo cu Venezuela ta oficialmente habri, pero ainda no tin buelo comercial], NoticiaCla (3 di augustus 2026)</ref>
==Flota y red di conexion==
Aruba Airlines ta opera un flota limita. Segun dato di 2025–2026, e aerolinea tin solamente un avion activo: Airbus A320-200 (aprox. 180 asiento).<ref name="spotters">[https://www.planespotters.net/airline/Aruba-Airlines Aruba Airlines Fleet Details and History], planespotters.net</ref><ref>{{cite journal |title=Global Airline Guide 2025 - Aruba Airlines |journal=Airliner World |date=september 2025 |page=50}}</ref>
Den pasado, e compania a opera tambe avionnan di tipo Airbus A319-200, Airbus A320-200, Airbus A321-200 y Bombardier CRJ200.<ref name="spotters"/>
Na 2026, e siguiente destinacionnan ta forma parti di e red di conexion di e aerolinea:<ref>[https://www.arubaairlines.com/ Aruba Airlines], arubaairlines.com</ref>
*Corsou
*[[Boneiru|Boneiro]]
*[[Medellín]] (Colombia)
*Barranquilla (Colombia)
*[[Georgetown]] (Guyana)
*Miami (Merca)
== Mira tambe ==
* [[Lista di kompania aéreo di Karibe Hulandes|Lista di aerolinea di Caribe Hulandes]]
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =|titulo=}}
{{References}}
}}
[[:Kategoria:Aviashon]]
[[:Kategoria:Aruba]]
---------------
E sede principal ta na Oranjestad na Aruba, cual ta e centro di operacion principal, y e aerolinea a habri un oficina nobo na [[Aeropuerto Internacional Reina Beatrix]]. E tin tambe ofisina di benta na Miami, Curaçao, Bonaire i na Maracaibo, Valencia i Maracay.<ref name="arubaair-offices">{{cite web|url=http://www.arubaairlines.com/#contactus|title=Aruba Airlines - Contact Us|accessdate=2015-04-21 }}</ref>
Na kuminsamentu di 2011 e kompania a atrae inversionista nobo, ku ta kondusí na e mehoracion di e flota. E compania a risibí un Sertifikado di Operashon di aerolínea ekonómiko na ougùstùs di 2012. E aerolinea ta haya dos avion Airbus A320, e prome di nan a yega Aruba na november di 2012. E avion a kuminsá bula buelonan charter for di Aruba na fin di 2012 i e operashonnan programá a kuminsá e siguiente aña. Su promé destinashon tabata Maracaibo, Venezuela i despues Valencia, Venezuela. Despues riba 5 di yüli di e aña ei nan a inaugurá e buelonan pa Panama City, Panama. Y finalmente Miami, Merca.
Flota y Destinashonnan
{| class="wikitable sortable"
! Tipo di Avion !! Modelo !! Kantidat !! Kabina !! Asiento !! Registrashon
|-
| Airbus || A320-200 || 1 || Ekonomiko || ~180 || P4-AAF [4]
|-
| Airbus || A321-200 || 1 || Ekonomiko/“Premium” || ~178 || (vhe model, [5])
|-
| Bombardier || CRJ200 || 1 || Ekonomiko || ~52 || P4-CRA [6]
|}
== Destinashonnan selectá ==
{| class="wikitable sortable"
! Ruta !! País/Región !! Estado
|-
| Aruba ↔ Miami !! EEUU !! Activo (charter/regular) [3]
|-
| Aruba ↔ Maracaibo !! Venezuela !! Introdi (2012) [3]
|-
| Aruba ↔ Valencia !! Venezuela !! Introdi (2012) [3]
|-
| Aruba ↔ Panama City !! Panamá !! Introdi (5 Julio) [3]
|}
== Dificultadnan i Estado Actual ==
Durante e kriis di COVID-19 y problemanan operashonal, Aruba Airlines a enfrenta varios reto. Pa ehempel: su flota a keda parká, i datos reciente ta mustra ku e aerolínea no ta tene vuelos normales kuendo; por ehempel, un sitio pa seguimiento di vuelos ta nifiká kantidat “0” destinashon pa Aruba Airlines. [7]
Den marzo 2021 Aruba Airlines a risibí su promé A321-200 (P4-AAI) pa possibilitá un relansa, pero no ta klaro si e aerolínea actualmente ta operando vuelos regulares.[8]
E situashon ta kompleho: aunke e sitio ofisial y rekursonan ta indiká ku e aerolínea ta “active” [9], e falta di voli actual y klaridat publikashonal ta kreá duda.
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1359309649|titulo=ALM Flight 980}}
{{References}}
}}
[[:Kategoria:Aviashon]]
[[:Kategoria:Aruba]]
Historia
Aruba Airlines a wòrdu fundá na 2006 dor di Onno J. de Swart, kende tabata su promé direktor.[1]
E aerolínea a kuminsá operashonnan di charter na 2010 ku un avion chikí tipo Piper PA-31 Navajo di shete asiento. Na e promé añanan, e kompania a konsentrá riba desaroyo di su struktura operashonal i di merkado.
Na 2011, inversionistanan nobo a bin aden, loke a permití ekspanshon di e flota. Na ougùstùs 2012, e aerolínea a haña su sertifikado di operashon aéreo ekonómiko.
Durante e mesun periodo, Aruba Airlines a introdusí avionnan tipo Airbus A320, ku e promé avion a yega Aruba na novèmber 2012. E buelonan charter a kuminsá na final di 2012, miéntras ku operashonnan regular a sigui na 2013.
E promé destinashonnan regular tabata:
Maracaibo (Venezuela)
Valencia (Venezuela)
Despues, e red di ruta a wòrdu ampliá ku:
Panama City (Panamá)
Miami (Estados Unidos)
==Flota==
Aruba Airlines ta operá un flota limitá. Segun dato di 2025–2026, e aerolínea tin solamente un avion aktivo: Airbus A320-200 (aprox. 180 asiento)
Den pasado, e kompania a operá tambe avionnan tipo Airbus A319, Airbus A321-200 i Bombardier CRJ200, pero mayoria di nan no ta aktivo mas den operashon regular.
==Destinashonnan==
Aruba Airlines ta ofrece buelonan charter i, di manera limitá, buelonan regular pa diferente destinashonnan den Karibe, Suramérika i Estados Unidos.
Destinashonnan asociá ku e aerolínea den periodo reciente inkluí:
Curaçao
Bonaire
Medellín (Colombia)
Barranquilla (Colombia)
Georgetown (Guyana)
Miami (Estados Unidos)
Sinembargo, e red di ruta no ta fijo i por varia konsiderablemente. Hopi di e buelonan ta operá riba base di charter òf disponibilidad temporal.
==Dificultadnan i estado aktual==
Durante e periodo di pandemia di COVID-19 i despues, Aruba Airlines a enfrentá varios reto operashonal i finansiero.
E operashonnan a reducí konsiderablemente, i na algun momentonan e flota a keda parka. Aunke e kompania a risibí un Airbus A321-200 na 2021 ku e intenshon di relansamentu, informashon públiko tokante buelonan regular a keda limitá.
Segun fuente reciente, Aruba Airlines ta konta ainda komo e aerolínea di bandera di Aruba i formalmente aktivo, pero e grado di operashon regular por varia i no semper ta kla den dato públiko disponibel.
Organisashon
Aruba Airlines tin su sede na Oranjestad i ta operá for di Aeropuerto Internashonal Reina Beatrix.
Ademas, e kompania a mantené presensia den diferente merkadonan via ofisinan di benta, inkluyendo:
Miami
Curaçao
Bonaire
Venezuela
---------
Segun dato aktual (2025–2026), Aruba Airlines ta operá un flota hopi limitá, konsistiendo principalmente di un solo avion aktivo:
Airbus A320-200 – aproksimadamente 180 asiento
Dato di aviashon independiente ta konfirmá ku e aerolínea tin solamente 1 avion den servisio, ku otro avionnan den pasado ya no ta aktivo òf ta konsiderá komo parte di flota historiko .
Flota anterior
Aruba Airlines a operá e siguiente tiponan di avion den pasado:
Airbus A319-100
Airbus A321-200
Bombardier CRJ200
Piper PA-31 Navajo
Mayoria di e avionnan aki a wòrdu retirá entre 2018 i 2023, indikando un redukshon significativo den kapasidat operashonal.
🌍 Destinashonnan
Aruba Airlines ta ofresé buelonan charter i, di manera limitá, buelonan regular pa destinashonnan den Karibe, Suramérika i Estados Unidos.
Segun informashon mas reciente, e destinashonnan asociá ku e aerolínea inkluí:
Curaçao
Bonaire
Medellín (Colombia)
Barranquilla (Colombia)
Georgetown (Guyana)
Miami (Estados Unidos)
Fuente independiente ta indiká ku Aruba Airlines ta sirbi un kantidat chikí di destinashonnan (±3–8), ku un red di ruta ku por varia segun kondishonnan di merkado .
------------
18/10/25 Aruba Airlines is still operating and is the flag carrier and sole airline of Aruba. It is based at Queen Beatrix International Airport in Oranjestad and provides scheduled and charter services to various destinations across the Caribbean, South America, and the United States.
Operations: Aruba Airlines is currently the only Aruban airline. It offers both scheduled and charter flights, serving as a primary carrier to and from the island.
Headquarters: The airline's corporate headquarters are in Oranjestad, Aruba. Its main maintenance base is in Miami, Florida.
Destinations: It flies to a number of destinations, including cities in the Caribbean, South America (such as Medellin, Colombia, and Georgetown, Guyana), and the United States (such as Miami).
NOTES
'''Aruba Airlines''' (officially Arubaanse Luchtvaart Maatschappij N.V.) ta e aerolínea di bandera y e único aerolínea nashonal di Aruba. Fundá den 2006, Aruba Airlines ta oferé transporte aéreo regular y charter pa pasaheronan pa varias destinashon. Su sede korporativo ta na Oranjestad, Aruba, y su base di mantenemento prinsipal ta na Miami, Florida. Den 2015 e compañías a risibí e Aircraft Operating Certificate (AOC) for di Estados Unidos.[1][2]
== Historia ==
Aruba Airlines a wordo funda na 2006 pa Onno J. de Swart, kien tabata su promé direktor. Den 2010 e a inicia operashon di charter ku un Piper PA-31 Navajo di shete asiento. Su sede operashonal ta na Oranjestad, kaminda e tin su base perto di Aeropuerto Internacional Reina Beatrix. E tin ofisinan di benta na Miami (EEUU), Curaçao, Bonaire, i Venezuela (Maracaibo, Valencia y Maracay).[3]
Na 2011 Aruba Airlines a atraé inversionistanan nobo pa mehorá su flota. Den ougùstùs 2012, e aerolínea risibí su sertifikado di operashon aéreo ekonómiko, y e a introducí dos Airbus A320 na su flota (su promé A320 yegá na Aruba na november 2012).
Su promé ruta regular tabata Aruba → Maracaibo (Venezuela), sigi pa Aruba → Valencia (Venezuela), y mas dilanti Aruba → Panama City (Panamá) i Aruba → Miami (EEUU).
------------
{{Variante|a}}
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Jet Air
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda =
| antesecor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado =
| propietario =
| director ehecutivo =
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Jet Air''' (oficialmente ) ta e aerolínea nacional di
{{Appendix}}
[[:Category:Aviashon]]
[[:Category:Karibe Hulandes]]
-------------------
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Insel Air Aruba
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda =
| antesecor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado =
| propietario =
| director ehecutivo =
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Insel Air Aruba''' tabata un aerolinea y subsidiario di Insel Air, como tambe e aerolinea oficial nacional di Aruba.<ref>[http://curacaochronicle.com/aviation/insel-air-aruba-seeks-u-s-routes/ Insel Air Aruba Seeks U.S. Routes]</ref>
de.wiki:Insel Air Aruba tabata un aerolinea y subsidiario di Insel Air, como tambe e aerolinea oficial nacional di Aruba. [1]
Un investigashon ku a tuma lugá na yanüari 2017 dor di e Inspectie Leefomgeving en Transport di Reino Hulandes a evidensiá defectonan tantu den e kompania mayor Insel Air i Insel Air Aruba, komo tambe den e outoridatnan di aviashon di Kòrsou i Aruba. Komo resultado, un kantidat di avion di e dos kompanianan lo no por bula pa un tempu indeterminá. Insel Air i Insel Air Aruba despues a reduci nan destinashonnan di buelo, ku anteriormente tambe tabata inkluí destinashonnan den Merka i Sur Amerika, pa e islanan ABC i Sint Maarten.<ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Dutch ILT intervenes in Curaçao, Aruba CAAs |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/53584-dutch-ilt-intervenes-in-curaao-aruba-caas ch-aviation.com]}}</ref><ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Insel Air axes bulk of network, retains ABC Islands |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/53989-insel-air-axes-bulk-of-network-retains-abc-islands ch-aviation.com]}}</ref><ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Curaçao's Insel Air looking to dispose of Aruban unit |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/54051-curaaos-insel-air-looking-to-dispose-of-aruban-unit ch-aviation.com]}}</ref><ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Curaçao's Insel Air fends off bankruptcy filing |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/54267-curaaos-insel-air-fends-off-bankruptcy-filing ch-aviation.com]}}</ref>
Insel Air Aruba a stop di opera na 2017 despues di cinco aña. [6]
== Flota ==
For di maart 2017, Insel Air Aruba su flota tabata consisti di ocho avion, di cual ningun ta operacional.<ref>[http://www.ch-aviation.com/portal/aircraft/search?search=1&cha=ISU ch-aviation], abgerufen am 20. März 2017.</ref>
==Wak tambe ==
* [[Lista di eks-kompania aéreo di Karibe Hulandes]]
== Link externo ==
* [https://www.fly-inselair.com/en/ Webpräsenz der Insel Air] (englisch und spanisch)
* [http://www.airliners.net/search/photo.search?airlinesearch=Insel%20Air%20Aruba&distinct_entry=true Fotos] der Insel Air Aruba auf [[Airliners.net]]
{{Appendix}}
-----------------
'''Aruba Flying Club''' tabata un asociacion di piloto amatur na Aruba??
== Historia ==
AFC ta data di ananan 1940. Tabata haci uzo di aeropuerto de Vuyst na San nicolas den bario di juana morto. met hangar
Na 1998 AFC a bira activo atrobe. AFC in 1950 statutair opgricht Vereniging Aruba Flying Club
In 1998 werd de Aruba Flying Club weer actief (welke vanaf de oorlogsjaren tot in de jaren 70 al
had bestaan). Aanvankelijk werd gevlogen met de Cessna 172M P4-BON, in 1992 en 1993 aangevuld
met Cessna 182P P4-GIN en sinds 1998 met een Amerikaans geregistreerde Cessna 172R, de N174AP.<ref>[http://landewers.net/P4-artikel.pdf 20 jaar Arubaans Luchtvaartuig Register
Arno Landewers]</ref>
Eleccion di directiva di AFC
* na 1956 e club tabatin 4 avioneta propio di cual e ultimo adkisicion tabata un stimson. Cu e avionetanan tabata bula y tene competencia y demostracionnan.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-ARUBAANSECOURANT-1956-09/page/n67/mode/2up?q=flying Aruba Flying Club viert eerste vlucht van nieuwe Stimson], Arubaanse Courant (21 september 1956)</ref>
* Aanwijzing: Als leden van de Raad van Beheer van de Aruba Flying Club, de heren: P. A. de Vuyst; Commandant Onderzoekings en Bewakingsdienst op Aruba; H. A. Hessling, Ambtenaar belast met het domein beheer op Aruba
* in 1950 de 100ste vliegbevet uitgereikt =- examens sportvliegr, instrument vlieger en instructur
* De Aruba Flying | Club 'is een bloeiende vereniging. | Het maximum aantal leden dat toegelaten wordt bedraagt statutair vijftig en dat heeft men vrijwel voortdurend. Het aantal brevetten dat in de loop der jaren werd uitge- > reikt loopt in de honderden. De samenwerking tussen A.F.C. en overheid is voortreffelijk en het aantal deskundigen waarover men kan beschikken ruim voldoende. De vloot bestaat uit vier toestellen, waarbij dan nog drie komen, die particulier eigendom van enkele leden zijn. De minimum leeftijdsgrens voor het behalen van een brevet is zeventien jaar. Men moet zich hiertoe eerst aan een strenge medische keuring onderwerpen. Voorschrift i.; dat men een aandeel koopt van driehonderd gulden. Daarna hebben de meeste leerlingen ongeveer 12 uur lessen nodig om dan nog een 25 tot 30 uur solo te vliegen voor zij het brevet kunnen halen. De totale instruktieteksten
belopen dan ongeveer ƒ 500.—. Wie eenmaal het brevet heeft en de nodige proeven hoeft afgelegd mag zelf een vliegtuigje huren, eerst voor vluchten boven het eiland, daarna ook voor tochtjes naar buiten. Voor weekenden komen vooral Curaeao en Bonaire in aanmerking voor langere vakanties Venezuela en andere omliggende landen. Enkele leden, als de heren Riehardson en van der Voort maakten ook veel langer vakantievluchteri (om langs de Venezolaans kust, Trinidad en andere eilanden naar Sint Maarten.<ref>De Aruba Flying Club. "Amigoe di Curacao". Willemstad, 26-10-1957. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000211195:mpeg21:p003</ref>
* Voor velen is het vertrek van de heer Pieter A. de Vuyst ongemerkt voorbij gegaan. Gedurende de tweede wereldoorlog was hij verbindingsmarineofficier en gedurende die tijd begon hij met het plannen voor een particulier vliegvels, dat naar hem genoemd werd. Op 16 juli 1944 werd dit vliegveld geopend dooi de toenmalige Gezaghebber I. Wagemaker. Dat het vliegveld naar hem ge noemd werd, was op voordracht van Aruba Flying Club als waardering voor het vele werk dat hij voor deze club had gedaan. In oktober 1945 kwam de heer de Vuyst in dienst van de Lago en verliet deze op 1 juni j.l. 1956.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010404914:mpeg21:p005|titel=Pieter A. de Vuyst verliet Aruba|werk=[[Amigoe]]|datum=1956-06-18|bezochtdatum=2024-03-12}}</ref>
{{Appendix}}
AFC is een Arubaanse vereniging ter beoefening van de vliegsport, opgericht in 1942 door employes van Lago te San Nicolas. Eerste voorzitter was Pieter A. de Vuijst, waarnaar het sportvliegveld is genoemd.<ref>Hoetink, Encyclopedie van de Nederlandse Antillen, 1969 pag.55</ref>
-----------------
== EZ Air (aanvulling)==
Mester menshoná ku direktor di Medicair Rene Winkel ta alabes direktor di aerolínea EZ Air, pues e kontrato firmá ta ku Winkel i no e aerolínea EZ Air. Esaki ta importante pa menshoná mirando ku den komunidat tin e impreshon ku ta EZ Air ta sòru pa Ambulans Aéreo. “Nos tin kontrato ku e doño pues no e aerolínea mes. Awor a yega e momentu ku e kontrato a vense. Segun e proseso, tur interesado por entregá un petishon pa ehekutá e tarea di Ambulans Aéreo. Boneriano 29-11-2023 titel=Ken ta bai ehekuta air ambulans?|https://awemainta.com/boneriano/
Medicair tambe por bolbe entregá un petishon”, e ta splika. Sinembargo e no ta konfirmá ku vensementu di e kontrato a sosedé entrante yanüari 2024. Tambe e ta sigurá ku e situashon di niun forma ta opstakulisá servisio di Ambulans Aéreo.
Mester menshoná ku ya pa algun luna tin spekulashon tokante e situashon aki. Dòkter Frans komo direktor di FM den un rueda di prensa anterior a konfirmá ku Ministerio na Hulanda ke pa ehekutá buelonan di Ambulans Aéreo ku avionnan registrá na Hulanda. Tur esaki por konsiderá komo opstákulo pa proveodornan lokal.
BONERIANO a tuma kontakto ku Rene Winkel tokante e situashon aki i e ta splika ku e no ta deseá na amplia masha mirando ku FM ainda ta un kliente.
“Echo sí ta ku FM algun tempu atras a saka un asina yamá ‘tender’ pa buska un operadó pa ambulans aéreo ku lo trese avionnan ku registrashon PH, esta di Hulanda. Es mas FM lo ta basta leu pa bira un operador di aerolínea. No ta eksistí Ambulans Aéreo, ta eksistí pèrmit pa ehekutá buelo ‘ airline operator certificate’ (AOC). Di aki ta haña un provishon riba e pèrmit pa Ambulans Aéreo pasombra ta buelo komersial i ku nan lo bula bou di e reglanan Europeo, EASA”, e ta splika.
Winkel ta agregá ku nan tambe a lesa ku FM ke bin ku avion di Ambulans eléktriko, pero tambe
mester bisa ku e teknologia aki no ta asina leu ainda.
“No ta eksistí avion eléktriko ainda ku por bula e rutanan aki, i dado kaso ku bin ku avionnan
asina mes, mester pasa den hinter un prosedura pa nan wòrdu sertifiká pa departamentonan
konserní manera Curacao Civil Aviation Authority (CCAA) Y ILT holanda , Esei ta nifiká ku por dura
añanan promé ku por bai usa avionnan eléktriko pa transporte di pashènt.”
Importansia di Ambulans Aéreo
Esaki ta un avion privá spesialmente adaptá pa duna sosten médiko na pashèntnan durante transporte. Un dòkter, paramediko òf ekipo di dòkternan altamente kualifiká lo biaha ku su pashènt pa atendé e pashènt te ora e yega e aeropuerto destiná i por transportá e pashènt na un manera sigur te su kas òf pa un hòspital den e pais. E Ambulans Aéreo lógikamente ta karga tur e ekipo i e remedinan nesesario durante e buelo.
{{Appendix}}
-----------------------------
__NOINDEX__
jm9fdwnr1kgmydiyhbokb0f0esuge6p
199553
199552
2026-08-04T21:00:50Z
Caribiana
8320
199553
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
* Nieuw: [[Avia Air]] - [[Insel Air Aruba]] - [[Aruba Airlines]] - [[Aruba Flying Club]] . [[SLM]] - [[Jetair Caribbean]] - [[Buelo 980 di ALM]] - [[Margareth Abraham]]
* Aanvullen: [[Z Air]]
---------------
Avia Air (ofisialmente Avia Air Charters) tabata un kompania di aviashon basá na Aruba ku a opera buelonan charter i regular den Karibe durante e añanan 1980–2003. E kompania a suspendé su operashonnan na novèmber 2003 despues di problema finansiero serio i a deklará bankrut.
Historia
Avia Air a kuminsá su aktividatnan na 1986 komo un kompania di buelonan charter, ofresiendo servisio den e region Karibe. E fundador i propietario principal tabata empresario arubiano Efi Tromp.[1]
Na 1994, e kompania a ekspandé su operashonnan ku introdukshon di buelonan regular (liña) entre e islanan ABC — Aruba, Kòrsou i Boneiru — i tambe destinashonnan na Venezuela, manera Maracaibo, Punto Fijo (Las Piedras) i Valencia.[2]
Inicialmente, e flota tabata konsistí di tres avion tipo Cessna 402B (registrashonnan P4-AVA te ku P4-AVC). Mesun aña, Avia Air a agregá un Embraer EMB 110 Bandeirante (P4-AVD) na su flota, ku despues a wordu ekspandé ku un di dos aparato adishonal na 1995 (P4-AVE).[2]
Durante mitar di añanan 1990, Avia Air a bira un operador regional importante, spesialmente ora otro aerolineanan reducí nan buelonan regional. E kompania a operá buelonan frekuente entre Aruba i Punto Fijo, i tambe entre Aruba i e otro islanan ABC.
Na komienso di 2003, Avia Air a intenta modernisá su flota ku akuisishon di un Short 360-200, pero e aparato no a drenta servisio operacional.[3]
Problemanan finansiero serio a surgi durante 2003. For di mei di e aña ei, e kompania no tabatin sufisiente fondo pa paga salario i mantene operashonnan. Kreditorenan, inkluyendo e empresa di lease Volvo Aero, a rekupá parti di e avionnan i komponentenan. Finalmente, na òktober 2003, Avia Air a deklará bankrut, i tur operashonnan a para definitivamentena novèmber 2003.[3]
Aksidente i incidente: Het ongeluk is het grootste in de tienjarige Arubaanse luchtvaartgeschiedenis.
Aksidente di 13 di mart 1996
Dia 13 di mart 1996, un avion tipo Cessna 402B (registrashon P4-AVB) di Avia Air a sufri un aksidente fatal na peninsula di Paraguaná, Venezuela, durante un buelo di Aruba pa Punto Fijo.[4]
Poko despues di despegue for di Aeropuerto Internacional Reina Beatrix, e piloto a reportá problema mekaniko ku e motor robes. Segun investigashon posterior, un kandela a surgi den e motor, loke a resultá den daño struktural na ala robes. E avion a kai den un area serka di e aeropuerto di destinashon. Tur ocho persona abordo, inkluyendo e piloto, a perde nan bida.[4]
E aksidente aki ta konsiderá komo e peor desastre di aviashon den historia di Aruba. Gobièrnu di Aruba a deklará luto nasional, i e viktimanan a wòrdu enterá dia 15 di mart 1996.
Flota
Durante su operashon, Avia Air a operá e siguiente tiponan di avion:
Cessna 402B
Embraer EMB 110 Bandeirante
Short 360-200 (nunka a drenta servisio operacional)
Destinashonnan
Avia Air a operá buelonan regular i charter na destinashonnan den Karibe i nort di Suramérika, inkluyendo:
Aruba
Kòrsou
Boneiru
Punto Fijo (Venezuela)
Maracaibo (Venezuela)
Valencia (Venezuela)
Coro (Venezuela)
Datos general
IATA-code: 3R
ICAO-code: ARB
Callsign: AVIAIR
Sede prinsipal: Aruba
Fundashon: 1986
Fin di operashon: novèmber 2003
-------------
{{Variante|a}}
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Avia Air
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda =
| antesecor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado =
| propietario =
| director ehecutivo =
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Avia Air''' ta un compania aereo di Aruba cu a opera entre 198? y november 2003.
Avia Air tabata un aerolinea basá na Aruba.
Avia Air a suspendé su servisio na novèmber 2003 i tabata trahando pa reestructurá su operashonnan bou di protekshon di bankrut. 1]
== Historia ==
Avia Air a kuminsá operashon den zomer di 1994 inicialmente tres Cessna 402B ⁇ (P4-AVA te ku
P4-AVC); e mesun aña a añadí un Embraer Bandeirante (P4-AVD). Pasobra Air Aruba a enfoca mas y mas riba buelonan pa Merka, algun ruta regional por a bira operá. A kuminsá ku servisionan di liña pa Curaçao, Bonaire i e siudatnan Venezolano di Maracaibo, Punto Fijo i Valencia. Na fin di 1995,
a cumpra un di dos Bandeirante P4-AVE).<ref>[http://landewers.net/P4-artikel.pdf 20 jaar Arubaans Luchtvaartuig Register Arno Landewers]</ref>
Na 1986, Avia Air a kuminsá komo un kompania di aviashon charter ku buelonan den besindario inmediato. Na aprel di e aña aki, Avia Air a optené e derecho di operá buelonan regular. Avia Air ta doño di 5 avion aktualmente: 2 Embraer 110, kada un ku 16 asiento i un kompartimentu èkstra pa ekipahe, i 3 Cessna, kada un ku 7 asiento. E último por wòrdu desplegá ora e demanda surpasá e kapasidat di e Embriers.<ref>BONAIRE Spoedig vluchten Air-Avia. "Amigoe". Curaçao, 03-10-1995, p. 9. Geraadpleegd op Delpher op 04-08-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644959:mpeg21:p009}}</ref>
Na komienso di 2003, un Short SD.360-200 a kumpra, pero e aparato aki no a wòrdu a drenta servisio. For di mei 2003 no tabatin sèn mas pa paga salario di e personal y operacionnan di vuelo a keda para. Poco despues e lease company Volvo Aero a pidi e motornan di e dos Bandeirantes y finalmente
E departamento di impuesto a konfiská tur e produktonan. E Cessna tambe a keda destruí.
aerodinámiko pa motibu di mantenshon atrasá. Con E shortenan a bira algun e vuelo di entrenamentu a tuma lugá despues di e grupo di invershon IMCA, propietario di Air Exel,
a kumpra un participacion di 50% den Avia Air. Avia Air
lo sigui como AviaExel. E falta di Avia Air a hasi un pèrmit di establesementu definitivo
drecha bo kara. Na òktober 2003 e kompania a a declara su mes na faillite. Poco despues, e 'Short' a bira e doño a rekuperá; tur dos Bandeirantes a keda te ku e zomer di e aña aki riba e
Aeropuerto di Oranjestad ta para y e Cessna 402 P4-AVA ainda ta presente aki.
== Tragedia na Venezuela ==
Dia 13 di maart 1996, un avion di Avia Air a cay riba e peninsula Venezolano di Paraguaná, matando tur shete persona abordo y e piloto.
Tabata un diaranson mainta 13 di Maart 1996 pa 7 or di mainta un Cessna C-402B matricula P4 AVB pilotea pa Sigfried Eduardo Stede ta take off for di pista di Aeropuerto Internacional Reina Beatrix cu direccion aeropuerto Josefa Camejo na Las Piedras Punto Fijo Venezuela.
Normalmente un vuelo cortico. Hunto cu e piloot Sigfried Stede a biaha tambe Heinrich Roger Leito su casa Sebastiana Geerman -Leito, Orlando Ortega ( di Colombiano) Jason Rowald Segal ( un studiante Americano di 24 aña), Hubert Leonor Thiel su casa Lourdes Bernadeta Thiel-Kelly y nan yiu chikito Leonardo Arsenio Thiel.
A vuelo nunca a yega su destino. Na caminda fayo mecanico di e avion, cu a coi candela na e parti di su hala, ta haci cu e avion ta cai den mondinan noord di aeropuerto di Punto Fijo Josefa Camejo. No tabatin sobreviviente.
Esaki tabata e peor accidente di trafico aereo den historia di Aruba.
Un tristesa tabata reina na Aruba unda cu gobierno a declara luto nacional, entiero di e Arubianonan a tuma lugar ariba diabierna 15 di maart 1996.
Na 1997 a pone un plakaat conmemorativo na unda e avion a cai.
E escritora Arubiano Yolanda Croes a skirbi un buki ''Acompaña pa un angel; e tragedia di buelo 2000'' ariba e accidente tragico aki.<ref>[[Wim Rutgers]],[https://werkgroepcaraibischeletteren.nl/yolanda-croes-literaire-non-fictie/ Yolanda Croes: literaire non-fictie], caraibisch uitzicht (2 di september 2015)</ref>
Na 13 di mart di 1996 e barku a kai banda di (Venezuela) e Cessna 402B P4-AVB na laman,
cu a mata tur ocho persona den e auto.
E tabata trata di un buelo di linea di Aruba pa Punto Fijo. E piloto a reporta na un otro avion di Avia Problema di aire ku e motor robes, i algun tempu despues cu un candela a kibra. For di investigashon a resulta cu e candela a causa e motor y un parti di a kibra e ala robes di e avion, despues cu e Nort di Las Piedras- Aeropuerto di Punto Fijo - a kai.
==Code data==
*[[International Air Transport Association|IATA]] Code: '''3R'''
*[[International Civil Aviation Organization|ICAO]] Code: '''ARB'''
*Callsign: Aviair
==Flota==
*Short 360-200
*Embraer EMB 110 Bandeirante
== Wak tambe ==
* [[Lista di eks-kompania aéreo di Karibe Hulandes]]
{{Appendix}}
NOTES
* Avia Air a cuminsa na 1984 como compania di charter Avia Air Charters cu tabata activo na Aruba i Corsou.
* in augustus 1987 verscheen het Avia Air toestel met piloot Robby Anjie, 26 jr., ter hoogte van MAcoya, Venezuela. Een tweemotorig vliegtuig Cessna met kenteken N-5351- A van de particuliere chartermaatschappij van de heer Efi Tromp, Avia Air, wordt sinds vrijdagavond op de route van Punto Fjjo (Venezuela) naar de luchthaven van Aruba vermist.
* directie/eignaaar? Efi Tromp.
* HetvliegtuigiseenJetpropAerocommander, een snelle vliegtuig ingericht met de nodige luxe. Avia- Air hoopt met zijn nieuwe aanwinst de Curagaose zakenman nu een nog betere service te verlenen. Avia- Air die in 1980 bij ministriële beschikking toestemming kreeg om samen met twee andere luchttransportmaatschappijen commerciële passagiersvluchten uit te voeren, biedt rechtstreekse vluchten aan naar alle bestemmingen in het Caribisch gebied, Colombia, Venezuela en Suriname. Met dit nieuwe vliegtuig hoopt Avia- Air bij te kunnen dragen aan de economische ontwikkeling van Curagao,<ref>TOEKOMST ANDERS TEKORT AAN GEKWALIFICEERDE KRACHTEN CDM ervaart dat nu al Opleiding vaklieden in metaalsector noodzakelijk. "Amigoe". Curaçao, 24-08-1987, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642489:mpeg21:p003</ref>
* 1994: Avia Air van Efi Tromp is reeds enige tijd doende met plannen om commutervluchten tussen de eilanden te gaan vliegen.
* Avia Air heeft vanaf woensdag een nieuw vliegtuig in bedrijf. Het is een EMB-110, van Braziliaanse makelij, dat 19 passagiers kan vervoeren. Het kan gecharterd worden voor vluchten Aruba - Curagao v.v. en Aruba - Bonaire v.v. Auia Air voert tweemaal daags vluchten uit tussen Aruba en Punto Fijo in Venezuela.<ref>WILLEMSTAD— Avia Air heeft vanaf woensdag een nieuw vliegtuig in bedrijf. Het is een EMB-110, van Braziliaanse makelij, dat 19 passagiers kan vervoeren. Het kan gecharterd worden voor vluchten Aruba – Curagao v.v. en Aruba – Bonaire v.v. Auia Air voert tweemaal daags vluchten uit tussen Aruba en Punto Fijo in Venezuela.. "Amigoe". Curaçao, 12-10-1994, p. 9. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645369:mpeg21:p009</ref>
* Luchtvaartmaatschappij Avia Air die door de regering als nationale luchtvaartmaatschappij *s erkend, heeft plannen °ni met ingang van 1 december aanstaande naar vleugels uit te slaan. **er dag vertrekken twee yiuchten naar Punto Fijo (Venezuela), dirie naar en vier naar öonaire. Avia Air president Ciro Pieters. In 1986 is Avia Air begonnen als chartermaatschappij voor vluchten in de omgeving. In april van dit jaar kreeg Avia Air een vergunning om regelmatige vluchten uit te voeren. De maatschappij heeft vijf vliegtuigen: twee Embriers 110, elk met zestien stoelen en extra ruimte voor de koffers en twee Cessnas, elk met zeven stoelen.<ref>Plannen Avia Air om vleugels uit te slaan. "Amigoe". Curaçao, 28-11-1995, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644874:mpeg21:p007</ref>
* 1995: Het particuliere Avia Air heeft afgelopen vrijdag van minister. Glenbert Croes van Verkeer en Communicatie de vergunning ontvangen om geregelde vluchten uit te voeren. "Wij zijn nu ook een officiële luchtvaartmaatschappij die vluchten uit mag voeren op Bonaire, Curacao, Coro en Las Piedras", zo reageerde Avia Air-president Ciro Pieters vanmorgen desgevraagd. Ook werd vastgesteld dat de luchtvaartmaatschappijen van de twee landen (aruba-NA) elk een bepaald aantal vluchten kan uitvoeren. Dit zijn Aruba- Curacao met 35 vluchten per week, Aruba-Bonaire met 28 Avia Air, dat tot nu toe alleen chartervluchten verzorgde, begint binnen afzienbare tijd met de vluchten op Bonaire, Curacao en de twee Venezolaanse steden Coro en Las Piedras.
* Avia Air kreeg op 28 april van de minister Glenbert Croes van Vervoer en Communicatie een vergunning om geregelde vluchten uit te voeren tussen Cura9ao, Bonaire, Coro, Las Piedras en thuisbasis Aruba. De voorbereidingen betreffen nu voornamelijk de vluchten tussen de ABC-eilanden.
{{Appendix}}
------------------
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Aruba Airlines
| pais = {{ABW}}
| logo =
| imagen = Aruba Airlines Airbus A320-232 (P4-AAA) at Miami International Airport.jpg
| descripcion = Airbus A320-232 (P4-AAA) aterisando na Aeropuerto Internacional di Miami.
| funda = [[31 di yanüari|31 di januari]] [[2006]]
| antecesor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado = Onno J. de Swart
| sede = Wayaca 6B, Aruba
| propietario = Seastar Holding NV
| director ehecutivo = Esteban Vallés
| pais = {{ABW}}
| sector = transporte
| industria = aviacion
| website = https://www.arubaairlines.com/
}}
'''Aruba Airlines''' (oficialmente '''Arubaanse Luchtvaart Maatschappij N.V.''') ta e aerolinea di bandera y e unico aerolinea nacional di [[Aruba]]. Funda na 2006, e compania ta ofrece transporte aereo pa pasahero, tanto servicio regular como charter, pa varios destinacion den Caribe, [[Sur Amérika|Sur America]] y [[Estadonan Uni di Amérika|Merca]].
Aruba Airlines su sede ta na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]], Aruba, cerca di [[Aeropuerto Internacional Reina Beatrix]], mientras su base principal pa mantenemento ta situa na [[Miami]], [[Florida]]. Na 2015, e aerolinea a ricibi un ''Aircraft Operating Certificate'' (AOC) for di Merca.
== Historia ==
Aruba Airlines a wordo funda na 2006 door di Onno J. de Swart, kende tabata su prome director.<ref>{{Cite web|url=http://curacaochronicle.com/aviation/press-release-settlement-between-aruba-airlines-and-de-swart/|title=Press release: Settlement between Aruba Airlines and de Swart|date=2017-06-16}}</ref>
E aerolinea a cuminsa operacionnan di charter na 2010 cu un avion chikito tipo Piper PA-31 Navajo di shete asiento.<ref name="caribseek">{{citeer web|url=http://news.caribseek.com/index.php/caribbean-islands-news/aruba-news/the-morning-news-aruba-news/item/30639-aruba-airlines-welcomes-their-first-airbus-320|titel=Aruba Airlines welcomes their first Airbus 320|archiefurl=https://web.archive.org/web/20130627074832/http://news.caribseek.com/index.php/caribbean-islands-news/aruba-news/the-morning-news-aruba-news/item/30639-aruba-airlines-welcomes-their-first-airbus-320|archiefdatum=2013-06-27}}</ref> Den e prome añanan, e compania a concentra riba desaroyo di su structura operacional y di mercado.
Na 2011, inversionistanan nobo a bin aden, loke a permití expansion di e flota.<ref name="caribseek"/> Na augustus 2012, e aerolinea a haya su certificado di operacion aéreo economico.<ref>{{Cite web|url=http://www.curacaochronicle.com/region/minister-otmar-oduber-signs-economic-aoc-for-aruba-airlines/|title=Minister Otmar Oduber signs economic AOC for Aruba Airlines|access-date=|archive-url=https://web.archive.org/web/20171115201613/http://curacaochronicle.com/region/minister-otmar-oduber-signs-economic-aoc-for-aruba-airlines/|archive-date=2017-11-15|url-status=dead}}</ref>
Durante e mesun periodo, Aruba Airlines a introduci avionnan tipo Airbus A320, cu e prome avion a yega Aruba na novèmber 2012. E vuelonan charter a cuminsa na final di 2012, mientras cu operacionnan regular a inicia dia 31 di maart 2013.
E prome destinacionnan regular tabata [[Maracaibo]] y [[Valencia]] na [[Venezuela]]. Despues, e red di ruta a wordo amplia cu [[Siudad di Panama|Panama City]] ([[Panama]]) y [[Miami]] (Merca).<ref>{{cite web|url=http://www.routesonline.com/news/29/breaking-news/203643/aruba-airlines-begins-operation-to-maracaibo-panama-city-from-june-2013/|title=Aruba Airlines Begins Operation to Maracaibo / Panama City from June 2013|publisher=Routesonline|accessdate=|archive-date=2013-11-13 |archive-url=https://web.archive.org/web/20131113214128/http://www.routesonline.com/news/29/breaking-news/203643/aruba-airlines-begins-operation-to-maracaibo-panama-city-from-june-2013/|url-status=dead}}</ref> Na 2017, e aerolinea a busca aprobacion regulatorio pa servicio pa [[Guyana]]<ref>[https://guyanachronicle.com/2017/06/27/aruba-airlines-applies-to-fly-here/ Aruba Airlines applies to fly here], guyanachronicle.com (27 di juni 2017)</ref> y na december 2019 a lansa servicio nonstop nobo for di Aruba pa [[Barranquilla]] y [[Medellín]].<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2020-02-04/page/n3/mode/1up?q=aruba+airlines Aeropuerto di Aruha: Cantidad di pasahero a aumenta den 2019], Bon Dia Aruba (4 di februari 2020)</ref>
Durante e periodo di [[pandemia di COVID-19]] y despues, Aruba Airlines a enfrenta varios reto operacional y financiero. E operacionnan a reduci considerablemente, pero Aruba Airlines a persisti memey di e limitacionnan, incluyendo e prohibicion di vuelo pa [[Venezuela]], impone pa gobierno di Aruba<ref>[https://www.bes-reporter.com/news/aviation-travel/59494/aruba-airlines-latest-dutch-caribbean-carrier-to-hit-financial-turbulence-over-venezuela-crisis Aruba Airlines Latest Dutch Caribbean Carrier to Hit Financial Turbulence over Venezuela Crisis], bes-reporter.com (7 di april 2019)</ref><ref>[https://arubanews.ca/aruba-extends-90-day-flight-ban-with-venezuela-impacting-tourism-and-trade/ Aruba Extends 90-Day Flight Ban with Venezuela, Impacting Tourism and Trade], arubanews.ca (16 di februari 2026)</ref>, cual despues di multiple extension a keda suspendi dia 1 di augustus 2026.<ref>[https://www.noticiacla.com/news/38930 Frontera aereo cu Venezuela ta oficialmente habri, pero ainda no tin buelo comercial], NoticiaCla (3 di augustus 2026)</ref>
==Flota y red di conexion==
Aruba Airlines ta opera un flota limita. Segun dato di 2025–2026, e aerolinea tin solamente un avion activo: Airbus A320-200 (aprox. 180 asiento).<ref name="spotters">[https://www.planespotters.net/airline/Aruba-Airlines Aruba Airlines Fleet Details and History], planespotters.net</ref><ref>{{cite journal |title=Global Airline Guide 2025 - Aruba Airlines |journal=Airliner World |date=september 2025 |page=50}}</ref>
Den pasado, e compania a opera tambe avionnan di tipo Airbus A319-200, Airbus A320-200, Airbus A321-200 y Bombardier CRJ200.<ref name="spotters"/>
Na 2026, e siguiente destinacionnan ta forma parti di e red di conexion di e aerolinea:<ref>[https://www.arubaairlines.com/ Aruba Airlines], arubaairlines.com</ref>
*Corsou
*[[Boneiru|Boneiro]]
*[[Medellín]] (Colombia)
*Barranquilla (Colombia)
*[[Georgetown]] (Guyana)
*Miami (Merca)
== Mira tambe ==
* [[Lista di kompania aéreo di Karibe Hulandes|Lista di aerolinea di Caribe Hulandes]]
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =|titulo=}}
{{References}}
}}
[[:Kategoria:Aviashon]]
[[:Kategoria:Aruba]]
---------------
E sede principal ta na Oranjestad na Aruba, cual ta e centro di operacion principal, y e aerolinea a habri un oficina nobo na [[Aeropuerto Internacional Reina Beatrix]]. E tin tambe ofisina di benta na Miami, Curaçao, Bonaire i na Maracaibo, Valencia i Maracay.<ref name="arubaair-offices">{{cite web|url=http://www.arubaairlines.com/#contactus|title=Aruba Airlines - Contact Us|accessdate=2015-04-21 }}</ref>
Na kuminsamentu di 2011 e kompania a atrae inversionista nobo, ku ta kondusí na e mehoracion di e flota. E compania a risibí un Sertifikado di Operashon di aerolínea ekonómiko na ougùstùs di 2012. E aerolinea ta haya dos avion Airbus A320, e prome di nan a yega Aruba na november di 2012. E avion a kuminsá bula buelonan charter for di Aruba na fin di 2012 i e operashonnan programá a kuminsá e siguiente aña. Su promé destinashon tabata Maracaibo, Venezuela i despues Valencia, Venezuela. Despues riba 5 di yüli di e aña ei nan a inaugurá e buelonan pa Panama City, Panama. Y finalmente Miami, Merca.
Flota y Destinashonnan
{| class="wikitable sortable"
! Tipo di Avion !! Modelo !! Kantidat !! Kabina !! Asiento !! Registrashon
|-
| Airbus || A320-200 || 1 || Ekonomiko || ~180 || P4-AAF [4]
|-
| Airbus || A321-200 || 1 || Ekonomiko/“Premium” || ~178 || (vhe model, [5])
|-
| Bombardier || CRJ200 || 1 || Ekonomiko || ~52 || P4-CRA [6]
|}
== Destinashonnan selectá ==
{| class="wikitable sortable"
! Ruta !! País/Región !! Estado
|-
| Aruba ↔ Miami !! EEUU !! Activo (charter/regular) [3]
|-
| Aruba ↔ Maracaibo !! Venezuela !! Introdi (2012) [3]
|-
| Aruba ↔ Valencia !! Venezuela !! Introdi (2012) [3]
|-
| Aruba ↔ Panama City !! Panamá !! Introdi (5 Julio) [3]
|}
== Dificultadnan i Estado Actual ==
Durante e kriis di COVID-19 y problemanan operashonal, Aruba Airlines a enfrenta varios reto. Pa ehempel: su flota a keda parká, i datos reciente ta mustra ku e aerolínea no ta tene vuelos normales kuendo; por ehempel, un sitio pa seguimiento di vuelos ta nifiká kantidat “0” destinashon pa Aruba Airlines. [7]
Den marzo 2021 Aruba Airlines a risibí su promé A321-200 (P4-AAI) pa possibilitá un relansa, pero no ta klaro si e aerolínea actualmente ta operando vuelos regulares.[8]
E situashon ta kompleho: aunke e sitio ofisial y rekursonan ta indiká ku e aerolínea ta “active” [9], e falta di voli actual y klaridat publikashonal ta kreá duda.
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1359309649|titulo=ALM Flight 980}}
{{References}}
}}
[[:Kategoria:Aviashon]]
[[:Kategoria:Aruba]]
Historia
Aruba Airlines a wòrdu fundá na 2006 dor di Onno J. de Swart, kende tabata su promé direktor.[1]
E aerolínea a kuminsá operashonnan di charter na 2010 ku un avion chikí tipo Piper PA-31 Navajo di shete asiento. Na e promé añanan, e kompania a konsentrá riba desaroyo di su struktura operashonal i di merkado.
Na 2011, inversionistanan nobo a bin aden, loke a permití ekspanshon di e flota. Na ougùstùs 2012, e aerolínea a haña su sertifikado di operashon aéreo ekonómiko.
Durante e mesun periodo, Aruba Airlines a introdusí avionnan tipo Airbus A320, ku e promé avion a yega Aruba na novèmber 2012. E buelonan charter a kuminsá na final di 2012, miéntras ku operashonnan regular a sigui na 2013.
E promé destinashonnan regular tabata:
Maracaibo (Venezuela)
Valencia (Venezuela)
Despues, e red di ruta a wòrdu ampliá ku:
Panama City (Panamá)
Miami (Estados Unidos)
==Flota==
Aruba Airlines ta operá un flota limitá. Segun dato di 2025–2026, e aerolínea tin solamente un avion aktivo: Airbus A320-200 (aprox. 180 asiento)
Den pasado, e kompania a operá tambe avionnan tipo Airbus A319, Airbus A321-200 i Bombardier CRJ200, pero mayoria di nan no ta aktivo mas den operashon regular.
==Destinashonnan==
Aruba Airlines ta ofrece buelonan charter i, di manera limitá, buelonan regular pa diferente destinashonnan den Karibe, Suramérika i Estados Unidos.
Destinashonnan asociá ku e aerolínea den periodo reciente inkluí:
Curaçao
Bonaire
Medellín (Colombia)
Barranquilla (Colombia)
Georgetown (Guyana)
Miami (Estados Unidos)
Sinembargo, e red di ruta no ta fijo i por varia konsiderablemente. Hopi di e buelonan ta operá riba base di charter òf disponibilidad temporal.
==Dificultadnan i estado aktual==
Durante e periodo di pandemia di COVID-19 i despues, Aruba Airlines a enfrentá varios reto operashonal i finansiero.
E operashonnan a reducí konsiderablemente, i na algun momentonan e flota a keda parka. Aunke e kompania a risibí un Airbus A321-200 na 2021 ku e intenshon di relansamentu, informashon públiko tokante buelonan regular a keda limitá.
Segun fuente reciente, Aruba Airlines ta konta ainda komo e aerolínea di bandera di Aruba i formalmente aktivo, pero e grado di operashon regular por varia i no semper ta kla den dato públiko disponibel.
Organisashon
Aruba Airlines tin su sede na Oranjestad i ta operá for di Aeropuerto Internashonal Reina Beatrix.
Ademas, e kompania a mantené presensia den diferente merkadonan via ofisinan di benta, inkluyendo:
Miami
Curaçao
Bonaire
Venezuela
---------
Segun dato aktual (2025–2026), Aruba Airlines ta operá un flota hopi limitá, konsistiendo principalmente di un solo avion aktivo:
Airbus A320-200 – aproksimadamente 180 asiento
Dato di aviashon independiente ta konfirmá ku e aerolínea tin solamente 1 avion den servisio, ku otro avionnan den pasado ya no ta aktivo òf ta konsiderá komo parte di flota historiko .
Flota anterior
Aruba Airlines a operá e siguiente tiponan di avion den pasado:
Airbus A319-100
Airbus A321-200
Bombardier CRJ200
Piper PA-31 Navajo
Mayoria di e avionnan aki a wòrdu retirá entre 2018 i 2023, indikando un redukshon significativo den kapasidat operashonal.
🌍 Destinashonnan
Aruba Airlines ta ofresé buelonan charter i, di manera limitá, buelonan regular pa destinashonnan den Karibe, Suramérika i Estados Unidos.
Segun informashon mas reciente, e destinashonnan asociá ku e aerolínea inkluí:
Curaçao
Bonaire
Medellín (Colombia)
Barranquilla (Colombia)
Georgetown (Guyana)
Miami (Estados Unidos)
Fuente independiente ta indiká ku Aruba Airlines ta sirbi un kantidat chikí di destinashonnan (±3–8), ku un red di ruta ku por varia segun kondishonnan di merkado .
------------
18/10/25 Aruba Airlines is still operating and is the flag carrier and sole airline of Aruba. It is based at Queen Beatrix International Airport in Oranjestad and provides scheduled and charter services to various destinations across the Caribbean, South America, and the United States.
Operations: Aruba Airlines is currently the only Aruban airline. It offers both scheduled and charter flights, serving as a primary carrier to and from the island.
Headquarters: The airline's corporate headquarters are in Oranjestad, Aruba. Its main maintenance base is in Miami, Florida.
Destinations: It flies to a number of destinations, including cities in the Caribbean, South America (such as Medellin, Colombia, and Georgetown, Guyana), and the United States (such as Miami).
NOTES
'''Aruba Airlines''' (officially Arubaanse Luchtvaart Maatschappij N.V.) ta e aerolínea di bandera y e único aerolínea nashonal di Aruba. Fundá den 2006, Aruba Airlines ta oferé transporte aéreo regular y charter pa pasaheronan pa varias destinashon. Su sede korporativo ta na Oranjestad, Aruba, y su base di mantenemento prinsipal ta na Miami, Florida. Den 2015 e compañías a risibí e Aircraft Operating Certificate (AOC) for di Estados Unidos.[1][2]
== Historia ==
Aruba Airlines a wordo funda na 2006 pa Onno J. de Swart, kien tabata su promé direktor. Den 2010 e a inicia operashon di charter ku un Piper PA-31 Navajo di shete asiento. Su sede operashonal ta na Oranjestad, kaminda e tin su base perto di Aeropuerto Internacional Reina Beatrix. E tin ofisinan di benta na Miami (EEUU), Curaçao, Bonaire, i Venezuela (Maracaibo, Valencia y Maracay).[3]
Na 2011 Aruba Airlines a atraé inversionistanan nobo pa mehorá su flota. Den ougùstùs 2012, e aerolínea risibí su sertifikado di operashon aéreo ekonómiko, y e a introducí dos Airbus A320 na su flota (su promé A320 yegá na Aruba na november 2012).
Su promé ruta regular tabata Aruba → Maracaibo (Venezuela), sigi pa Aruba → Valencia (Venezuela), y mas dilanti Aruba → Panama City (Panamá) i Aruba → Miami (EEUU).
------------
{{Variante|a}}
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Jet Air
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda =
| antesecor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado =
| propietario =
| director ehecutivo =
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Jet Air''' (oficialmente ) ta e aerolínea nacional di
{{Appendix}}
[[:Category:Aviashon]]
[[:Category:Karibe Hulandes]]
-------------------
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Insel Air Aruba
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda =
| antesecor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado =
| propietario =
| director ehecutivo =
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Insel Air Aruba''' tabata un aerolinea y subsidiario di Insel Air, como tambe e aerolinea oficial nacional di Aruba.<ref>[http://curacaochronicle.com/aviation/insel-air-aruba-seeks-u-s-routes/ Insel Air Aruba Seeks U.S. Routes]</ref>
de.wiki:Insel Air Aruba tabata un aerolinea y subsidiario di Insel Air, como tambe e aerolinea oficial nacional di Aruba. [1]
Un investigashon ku a tuma lugá na yanüari 2017 dor di e Inspectie Leefomgeving en Transport di Reino Hulandes a evidensiá defectonan tantu den e kompania mayor Insel Air i Insel Air Aruba, komo tambe den e outoridatnan di aviashon di Kòrsou i Aruba. Komo resultado, un kantidat di avion di e dos kompanianan lo no por bula pa un tempu indeterminá. Insel Air i Insel Air Aruba despues a reduci nan destinashonnan di buelo, ku anteriormente tambe tabata inkluí destinashonnan den Merka i Sur Amerika, pa e islanan ABC i Sint Maarten.<ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Dutch ILT intervenes in Curaçao, Aruba CAAs |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/53584-dutch-ilt-intervenes-in-curaao-aruba-caas ch-aviation.com]}}</ref><ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Insel Air axes bulk of network, retains ABC Islands |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/53989-insel-air-axes-bulk-of-network-retains-abc-islands ch-aviation.com]}}</ref><ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Curaçao's Insel Air looking to dispose of Aruban unit |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/54051-curaaos-insel-air-looking-to-dispose-of-aruban-unit ch-aviation.com]}}</ref><ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Curaçao's Insel Air fends off bankruptcy filing |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/54267-curaaos-insel-air-fends-off-bankruptcy-filing ch-aviation.com]}}</ref>
Insel Air Aruba a stop di opera na 2017 despues di cinco aña. [6]
== Flota ==
For di maart 2017, Insel Air Aruba su flota tabata consisti di ocho avion, di cual ningun ta operacional.<ref>[http://www.ch-aviation.com/portal/aircraft/search?search=1&cha=ISU ch-aviation], abgerufen am 20. März 2017.</ref>
==Wak tambe ==
* [[Lista di eks-kompania aéreo di Karibe Hulandes]]
== Link externo ==
* [https://www.fly-inselair.com/en/ Webpräsenz der Insel Air] (englisch und spanisch)
* [http://www.airliners.net/search/photo.search?airlinesearch=Insel%20Air%20Aruba&distinct_entry=true Fotos] der Insel Air Aruba auf [[Airliners.net]]
{{Appendix}}
-----------------
'''Aruba Flying Club''' tabata un asociacion di piloto amatur na Aruba??
== Historia ==
AFC ta data di ananan 1940. Tabata haci uzo di aeropuerto de Vuyst na San nicolas den bario di juana morto. met hangar
Na 1998 AFC a bira activo atrobe. AFC in 1950 statutair opgricht Vereniging Aruba Flying Club
In 1998 werd de Aruba Flying Club weer actief (welke vanaf de oorlogsjaren tot in de jaren 70 al
had bestaan). Aanvankelijk werd gevlogen met de Cessna 172M P4-BON, in 1992 en 1993 aangevuld
met Cessna 182P P4-GIN en sinds 1998 met een Amerikaans geregistreerde Cessna 172R, de N174AP.<ref>[http://landewers.net/P4-artikel.pdf 20 jaar Arubaans Luchtvaartuig Register
Arno Landewers]</ref>
Eleccion di directiva di AFC
* na 1956 e club tabatin 4 avioneta propio di cual e ultimo adkisicion tabata un stimson. Cu e avionetanan tabata bula y tene competencia y demostracionnan.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-ARUBAANSECOURANT-1956-09/page/n67/mode/2up?q=flying Aruba Flying Club viert eerste vlucht van nieuwe Stimson], Arubaanse Courant (21 september 1956)</ref>
* Aanwijzing: Als leden van de Raad van Beheer van de Aruba Flying Club, de heren: P. A. de Vuyst; Commandant Onderzoekings en Bewakingsdienst op Aruba; H. A. Hessling, Ambtenaar belast met het domein beheer op Aruba
* in 1950 de 100ste vliegbevet uitgereikt =- examens sportvliegr, instrument vlieger en instructur
* De Aruba Flying | Club 'is een bloeiende vereniging. | Het maximum aantal leden dat toegelaten wordt bedraagt statutair vijftig en dat heeft men vrijwel voortdurend. Het aantal brevetten dat in de loop der jaren werd uitge- > reikt loopt in de honderden. De samenwerking tussen A.F.C. en overheid is voortreffelijk en het aantal deskundigen waarover men kan beschikken ruim voldoende. De vloot bestaat uit vier toestellen, waarbij dan nog drie komen, die particulier eigendom van enkele leden zijn. De minimum leeftijdsgrens voor het behalen van een brevet is zeventien jaar. Men moet zich hiertoe eerst aan een strenge medische keuring onderwerpen. Voorschrift i.; dat men een aandeel koopt van driehonderd gulden. Daarna hebben de meeste leerlingen ongeveer 12 uur lessen nodig om dan nog een 25 tot 30 uur solo te vliegen voor zij het brevet kunnen halen. De totale instruktieteksten
belopen dan ongeveer ƒ 500.—. Wie eenmaal het brevet heeft en de nodige proeven hoeft afgelegd mag zelf een vliegtuigje huren, eerst voor vluchten boven het eiland, daarna ook voor tochtjes naar buiten. Voor weekenden komen vooral Curaeao en Bonaire in aanmerking voor langere vakanties Venezuela en andere omliggende landen. Enkele leden, als de heren Riehardson en van der Voort maakten ook veel langer vakantievluchteri (om langs de Venezolaans kust, Trinidad en andere eilanden naar Sint Maarten.<ref>De Aruba Flying Club. "Amigoe di Curacao". Willemstad, 26-10-1957. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000211195:mpeg21:p003</ref>
* Voor velen is het vertrek van de heer Pieter A. de Vuyst ongemerkt voorbij gegaan. Gedurende de tweede wereldoorlog was hij verbindingsmarineofficier en gedurende die tijd begon hij met het plannen voor een particulier vliegvels, dat naar hem genoemd werd. Op 16 juli 1944 werd dit vliegveld geopend dooi de toenmalige Gezaghebber I. Wagemaker. Dat het vliegveld naar hem ge noemd werd, was op voordracht van Aruba Flying Club als waardering voor het vele werk dat hij voor deze club had gedaan. In oktober 1945 kwam de heer de Vuyst in dienst van de Lago en verliet deze op 1 juni j.l. 1956.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010404914:mpeg21:p005|titel=Pieter A. de Vuyst verliet Aruba|werk=[[Amigoe]]|datum=1956-06-18|bezochtdatum=2024-03-12}}</ref>
{{Appendix}}
AFC is een Arubaanse vereniging ter beoefening van de vliegsport, opgericht in 1942 door employes van Lago te San Nicolas. Eerste voorzitter was Pieter A. de Vuijst, waarnaar het sportvliegveld is genoemd.<ref>Hoetink, Encyclopedie van de Nederlandse Antillen, 1969 pag.55</ref>
-----------------
== EZ Air (aanvulling)==
Mester menshoná ku direktor di Medicair Rene Winkel ta alabes direktor di aerolínea EZ Air, pues e kontrato firmá ta ku Winkel i no e aerolínea EZ Air. Esaki ta importante pa menshoná mirando ku den komunidat tin e impreshon ku ta EZ Air ta sòru pa Ambulans Aéreo. “Nos tin kontrato ku e doño pues no e aerolínea mes. Awor a yega e momentu ku e kontrato a vense. Segun e proseso, tur interesado por entregá un petishon pa ehekutá e tarea di Ambulans Aéreo. Boneriano 29-11-2023 titel=Ken ta bai ehekuta air ambulans?|https://awemainta.com/boneriano/
Medicair tambe por bolbe entregá un petishon”, e ta splika. Sinembargo e no ta konfirmá ku vensementu di e kontrato a sosedé entrante yanüari 2024. Tambe e ta sigurá ku e situashon di niun forma ta opstakulisá servisio di Ambulans Aéreo.
Mester menshoná ku ya pa algun luna tin spekulashon tokante e situashon aki. Dòkter Frans komo direktor di FM den un rueda di prensa anterior a konfirmá ku Ministerio na Hulanda ke pa ehekutá buelonan di Ambulans Aéreo ku avionnan registrá na Hulanda. Tur esaki por konsiderá komo opstákulo pa proveodornan lokal.
BONERIANO a tuma kontakto ku Rene Winkel tokante e situashon aki i e ta splika ku e no ta deseá na amplia masha mirando ku FM ainda ta un kliente.
“Echo sí ta ku FM algun tempu atras a saka un asina yamá ‘tender’ pa buska un operadó pa ambulans aéreo ku lo trese avionnan ku registrashon PH, esta di Hulanda. Es mas FM lo ta basta leu pa bira un operador di aerolínea. No ta eksistí Ambulans Aéreo, ta eksistí pèrmit pa ehekutá buelo ‘ airline operator certificate’ (AOC). Di aki ta haña un provishon riba e pèrmit pa Ambulans Aéreo pasombra ta buelo komersial i ku nan lo bula bou di e reglanan Europeo, EASA”, e ta splika.
Winkel ta agregá ku nan tambe a lesa ku FM ke bin ku avion di Ambulans eléktriko, pero tambe
mester bisa ku e teknologia aki no ta asina leu ainda.
“No ta eksistí avion eléktriko ainda ku por bula e rutanan aki, i dado kaso ku bin ku avionnan
asina mes, mester pasa den hinter un prosedura pa nan wòrdu sertifiká pa departamentonan
konserní manera Curacao Civil Aviation Authority (CCAA) Y ILT holanda , Esei ta nifiká ku por dura
añanan promé ku por bai usa avionnan eléktriko pa transporte di pashènt.”
Importansia di Ambulans Aéreo
Esaki ta un avion privá spesialmente adaptá pa duna sosten médiko na pashèntnan durante transporte. Un dòkter, paramediko òf ekipo di dòkternan altamente kualifiká lo biaha ku su pashènt pa atendé e pashènt te ora e yega e aeropuerto destiná i por transportá e pashènt na un manera sigur te su kas òf pa un hòspital den e pais. E Ambulans Aéreo lógikamente ta karga tur e ekipo i e remedinan nesesario durante e buelo.
{{Appendix}}
-----------------------------
__NOINDEX__
gfd2e4hljdb333abgyea91z2udo3z4j
199555
199553
2026-08-05T07:42:14Z
Caribiana
8320
199555
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
* Nieuw: [[Avia Air]] - [[Insel Air Aruba]] - [[Aruba Airlines]] - [[Aruba Flying Club]] . [[SLM]] - [[Jetair Caribbean]] - [[Buelo 980 di ALM]] - [[Margareth Abraham]]
* Aanvullen: [[Z Air]]
---------------
'''Avia Air''' (ofisialmente Avia Air Charters) tabata un kompania di aviashon basá na Aruba ku a opera buelonan charter i regular den Karibe durante e añanan 1980–2003. E kompania a suspendé su operashonnan na novèmber 2003 despues di problema finansiero serio i a deklará bankrut.
Historia
Avia Air a kuminsá su aktividatnan na 1986 komo un kompania di buelonan charter, ofresiendo servisio den e region Karibe. E fundador i propietario principal tabata empresario arubiano Efi Tromp.[1]
Na 1994, e kompania a ekspandé su operashonnan ku introdukshon di buelonan regular (liña) entre e islanan ABC — Aruba, Kòrsou i Boneiru — i tambe destinashonnan na Venezuela, manera Maracaibo, Punto Fijo (Las Piedras) i Valencia.[2]
Inicialmente, e flota tabata konsistí di tres avion tipo Cessna 402B (registrashonnan P4-AVA te ku P4-AVC). Mesun aña, Avia Air a agregá un Embraer EMB 110 Bandeirante (P4-AVD) na su flota, ku despues a wordu ekspandé ku un di dos aparato adishonal na 1995 (P4-AVE).[2]
Durante mitar di añanan 1990, Avia Air a bira un operador regional importante, spesialmente ora otro aerolineanan reducí nan buelonan regional. E kompania a operá buelonan frekuente entre Aruba i Punto Fijo, i tambe entre Aruba i e otro islanan ABC.
Na komienso di 2003, Avia Air a intenta modernisá su flota ku akuisishon di un Short 360-200, pero e aparato no a drenta servisio operacional.[3]
Problemanan finansiero serio a surgi durante 2003. For di mei di e aña ei, e kompania no tabatin sufisiente fondo pa paga salario i mantene operashonnan. Kreditorenan, inkluyendo e empresa di lease Volvo Aero, a rekupá parti di e avionnan i komponentenan. Finalmente, na òktober 2003, Avia Air a deklará bankrut, i tur operashonnan a para definitivamentena novèmber 2003.[3]
Aksidente i incidente: Het ongeluk is het grootste in de tienjarige Arubaanse luchtvaartgeschiedenis.
Aksidente di 13 di mart 1996
Dia 13 di mart 1996, un avion tipo Cessna 402B (registrashon P4-AVB) di Avia Air a sufri un aksidente fatal na peninsula di Paraguaná, Venezuela, durante un buelo di Aruba pa Punto Fijo.[4]
Poko despues di despegue for di Aeropuerto Internacional Reina Beatrix, e piloto a reportá problema mekaniko ku e motor robes. Segun investigashon posterior, un kandela a surgi den e motor, loke a resultá den daño struktural na ala robes. E avion a kai den un area serka di e aeropuerto di destinashon. Tur ocho persona abordo, inkluyendo e piloto, a perde nan bida.[4]
E aksidente aki ta konsiderá komo e peor desastre di aviashon den historia di Aruba. Gobièrnu di Aruba a deklará luto nasional, i e viktimanan a wòrdu enterá dia 15 di mart 1996.
Flota
Durante su operashon, Avia Air a operá e siguiente tiponan di avion:
Cessna 402B
Embraer EMB 110 Bandeirante
Short 360-200 (nunka a drenta servisio operacional)
Destinashonnan
Avia Air a operá buelonan regular i charter na destinashonnan den Karibe i nort di Suramérika, inkluyendo:
Aruba
Kòrsou
Boneiru
Punto Fijo (Venezuela)
Maracaibo (Venezuela)
Valencia (Venezuela)
Coro (Venezuela)
Datos general
IATA-code: 3R
ICAO-code: ARB
Callsign: AVIAIR
Sede prinsipal: Aruba
Fundashon: 1986
Fin di operashon: novèmber 2003
-------------
{{Variante|a}}
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Avia Air
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda =
| antesecor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado =
| propietario =
| director ehecutivo =
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Avia Air''' ta un compania aereo di Aruba cu a opera entre 198? y november 2003.
Avia Air tabata un aerolinea basá na Aruba.
Avia Air a suspendé su servisio na novèmber 2003 i tabata trahando pa reestructurá su operashonnan bou di protekshon di bankrut. 1]
== Historia ==
Avia Air a kuminsá operashon den zomer di 1994 inicialmente tres Cessna 402B ⁇ (P4-AVA te ku
P4-AVC); e mesun aña a añadí un Embraer Bandeirante (P4-AVD). Pasobra Air Aruba a enfoca mas y mas riba buelonan pa Merka, algun ruta regional por a bira operá. A kuminsá ku servisionan di liña pa Curaçao, Bonaire i e siudatnan Venezolano di Maracaibo, Punto Fijo i Valencia. Na fin di 1995,
a cumpra un di dos Bandeirante P4-AVE).<ref>[http://landewers.net/P4-artikel.pdf 20 jaar Arubaans Luchtvaartuig Register Arno Landewers]</ref>
Na 1986, Avia Air a kuminsá komo un kompania di aviashon charter ku buelonan den besindario inmediato. Na aprel di e aña aki, Avia Air a optené e derecho di operá buelonan regular. Avia Air ta doño di 5 avion aktualmente: 2 Embraer 110, kada un ku 16 asiento i un kompartimentu èkstra pa ekipahe, i 3 Cessna, kada un ku 7 asiento. E último por wòrdu desplegá ora e demanda surpasá e kapasidat di e Embriers.<ref>BONAIRE Spoedig vluchten Air-Avia. "Amigoe". Curaçao, 03-10-1995, p. 9. Geraadpleegd op Delpher op 04-08-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644959:mpeg21:p009}}</ref>
Na komienso di 2003, un Short SD.360-200 a kumpra, pero e aparato aki no a wòrdu a drenta servisio. For di mei 2003 no tabatin sèn mas pa paga salario di e personal y operacionnan di vuelo a keda para. Poco despues e lease company Volvo Aero a pidi e motornan di e dos Bandeirantes y finalmente
E departamento di impuesto a konfiská tur e produktonan. E Cessna tambe a keda destruí.
aerodinámiko pa motibu di mantenshon atrasá. Con E shortenan a bira algun e vuelo di entrenamentu a tuma lugá despues di e grupo di invershon IMCA, propietario di Air Exel,
a kumpra un participacion di 50% den Avia Air. Avia Air
lo sigui como AviaExel. E falta di Avia Air a hasi un pèrmit di establesementu definitivo
drecha bo kara. Na òktober 2003 e kompania a a declara su mes na faillite. Poco despues, e 'Short' a bira e doño a rekuperá; tur dos Bandeirantes a keda te ku e zomer di e aña aki riba e
Aeropuerto di Oranjestad ta para y e Cessna 402 P4-AVA ainda ta presente aki.
== Tragedia na Venezuela ==
Dia 13 di maart 1996, un avion di Avia Air a cay riba e peninsula Venezolano di Paraguaná, matando tur shete persona abordo y e piloto.
Tabata un diaranson mainta 13 di Maart 1996 pa 7 or di mainta un Cessna C-402B matricula P4 AVB pilotea pa Sigfried Eduardo Stede ta take off for di pista di Aeropuerto Internacional Reina Beatrix cu direccion aeropuerto Josefa Camejo na Las Piedras Punto Fijo Venezuela.
Normalmente un vuelo cortico. Hunto cu e piloot Sigfried Stede a biaha tambe Heinrich Roger Leito su casa Sebastiana Geerman -Leito, Orlando Ortega ( di Colombiano) Jason Rowald Segal ( un studiante Americano di 24 aña), Hubert Leonor Thiel su casa Lourdes Bernadeta Thiel-Kelly y nan yiu chikito Leonardo Arsenio Thiel.
A vuelo nunca a yega su destino. Na caminda fayo mecanico di e avion, cu a coi candela na e parti di su hala, ta haci cu e avion ta cai den mondinan noord di aeropuerto di Punto Fijo Josefa Camejo. No tabatin sobreviviente.
Esaki tabata e peor accidente di trafico aereo den historia di Aruba.
Un tristesa tabata reina na Aruba unda cu gobierno a declara luto nacional, entiero di e Arubianonan a tuma lugar ariba diabierna 15 di maart 1996.
Na 1997 a pone un plakaat conmemorativo na unda e avion a cai.
E escritora Arubiano Yolanda Croes a skirbi un buki ''Acompaña pa un angel; e tragedia di buelo 2000'' ariba e accidente tragico aki.<ref>[[Wim Rutgers]],[https://werkgroepcaraibischeletteren.nl/yolanda-croes-literaire-non-fictie/ Yolanda Croes: literaire non-fictie], caraibisch uitzicht (2 di september 2015)</ref>
Na 13 di mart di 1996 e barku a kai banda di (Venezuela) e Cessna 402B P4-AVB na laman,
cu a mata tur ocho persona den e auto.
E tabata trata di un buelo di linea di Aruba pa Punto Fijo. E piloto a reporta na un otro avion di Avia Problema di aire ku e motor robes, i algun tempu despues cu un candela a kibra. For di investigashon a resulta cu e candela a causa e motor y un parti di a kibra e ala robes di e avion, despues cu e Nort di Las Piedras- Aeropuerto di Punto Fijo - a kai.
==Code data==
*[[International Air Transport Association|IATA]] Code: '''3R'''
*[[International Civil Aviation Organization|ICAO]] Code: '''ARB'''
*Callsign: Aviair
==Flota==
*Short 360-200
*Embraer EMB 110 Bandeirante
== Wak tambe ==
* [[Lista di eks-kompania aéreo di Karibe Hulandes]]
{{Appendix}}
NOTES
* Avia Air a cuminsa na 1984 como compania di charter Avia Air Charters cu tabata activo na Aruba i Corsou.
* in augustus 1987 verscheen het Avia Air toestel met piloot Robby Anjie, 26 jr., ter hoogte van MAcoya, Venezuela. Een tweemotorig vliegtuig Cessna met kenteken N-5351- A van de particuliere chartermaatschappij van de heer Efi Tromp, Avia Air, wordt sinds vrijdagavond op de route van Punto Fjjo (Venezuela) naar de luchthaven van Aruba vermist.
* directie/eignaaar? Efi Tromp.
* HetvliegtuigiseenJetpropAerocommander, een snelle vliegtuig ingericht met de nodige luxe. Avia- Air hoopt met zijn nieuwe aanwinst de Curagaose zakenman nu een nog betere service te verlenen. Avia- Air die in 1980 bij ministriële beschikking toestemming kreeg om samen met twee andere luchttransportmaatschappijen commerciële passagiersvluchten uit te voeren, biedt rechtstreekse vluchten aan naar alle bestemmingen in het Caribisch gebied, Colombia, Venezuela en Suriname. Met dit nieuwe vliegtuig hoopt Avia- Air bij te kunnen dragen aan de economische ontwikkeling van Curagao,<ref>TOEKOMST ANDERS TEKORT AAN GEKWALIFICEERDE KRACHTEN CDM ervaart dat nu al Opleiding vaklieden in metaalsector noodzakelijk. "Amigoe". Curaçao, 24-08-1987, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642489:mpeg21:p003</ref>
* 1994: Avia Air van Efi Tromp is reeds enige tijd doende met plannen om commutervluchten tussen de eilanden te gaan vliegen.
* Avia Air heeft vanaf woensdag een nieuw vliegtuig in bedrijf. Het is een EMB-110, van Braziliaanse makelij, dat 19 passagiers kan vervoeren. Het kan gecharterd worden voor vluchten Aruba - Curagao v.v. en Aruba - Bonaire v.v. Auia Air voert tweemaal daags vluchten uit tussen Aruba en Punto Fijo in Venezuela.<ref>WILLEMSTAD— Avia Air heeft vanaf woensdag een nieuw vliegtuig in bedrijf. Het is een EMB-110, van Braziliaanse makelij, dat 19 passagiers kan vervoeren. Het kan gecharterd worden voor vluchten Aruba – Curagao v.v. en Aruba – Bonaire v.v. Auia Air voert tweemaal daags vluchten uit tussen Aruba en Punto Fijo in Venezuela.. "Amigoe". Curaçao, 12-10-1994, p. 9. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645369:mpeg21:p009</ref>
* Luchtvaartmaatschappij Avia Air die door de regering als nationale luchtvaartmaatschappij *s erkend, heeft plannen °ni met ingang van 1 december aanstaande naar vleugels uit te slaan. **er dag vertrekken twee yiuchten naar Punto Fijo (Venezuela), dirie naar en vier naar öonaire. Avia Air president Ciro Pieters. In 1986 is Avia Air begonnen als chartermaatschappij voor vluchten in de omgeving. In april van dit jaar kreeg Avia Air een vergunning om regelmatige vluchten uit te voeren. De maatschappij heeft vijf vliegtuigen: twee Embriers 110, elk met zestien stoelen en extra ruimte voor de koffers en twee Cessnas, elk met zeven stoelen.<ref>Plannen Avia Air om vleugels uit te slaan. "Amigoe". Curaçao, 28-11-1995, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644874:mpeg21:p007</ref>
* 1995: Het particuliere Avia Air heeft afgelopen vrijdag van minister. Glenbert Croes van Verkeer en Communicatie de vergunning ontvangen om geregelde vluchten uit te voeren. "Wij zijn nu ook een officiële luchtvaartmaatschappij die vluchten uit mag voeren op Bonaire, Curacao, Coro en Las Piedras", zo reageerde Avia Air-president Ciro Pieters vanmorgen desgevraagd. Ook werd vastgesteld dat de luchtvaartmaatschappijen van de twee landen (aruba-NA) elk een bepaald aantal vluchten kan uitvoeren. Dit zijn Aruba- Curacao met 35 vluchten per week, Aruba-Bonaire met 28 Avia Air, dat tot nu toe alleen chartervluchten verzorgde, begint binnen afzienbare tijd met de vluchten op Bonaire, Curacao en de twee Venezolaanse steden Coro en Las Piedras.
* Avia Air kreeg op 28 april van de minister Glenbert Croes van Vervoer en Communicatie een vergunning om geregelde vluchten uit te voeren tussen Cura9ao, Bonaire, Coro, Las Piedras en thuisbasis Aruba. De voorbereidingen betreffen nu voornamelijk de vluchten tussen de ABC-eilanden.
{{Appendix}}
------------------
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Aruba Airlines
| pais = {{ABW}}
| logo =
| imagen = Aruba Airlines Airbus A320-232 (P4-AAA) at Miami International Airport.jpg
| descripcion = Airbus A320-232 (P4-AAA) aterisando na Aeropuerto Internacional di Miami.
| funda = [[31 di yanüari|31 di januari]] [[2006]]
| antecesor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado = Onno J. de Swart
| sede = Wayaca 6B, Aruba
| propietario = Seastar Holding NV
| director ehecutivo = Esteban Vallés
| pais = {{ABW}}
| sector = transporte
| industria = aviacion
| website = https://www.arubaairlines.com/
}}
'''Aruba Airlines''' (oficialmente '''Arubaanse Luchtvaart Maatschappij N.V.''') ta e aerolinea di bandera y e unico aerolinea nacional di [[Aruba]]. Funda na 2006, e compania ta ofrece transporte aereo pa pasahero, tanto servicio regular como charter, pa varios destinacion den Caribe, [[Sur Amérika|Sur America]] y [[Estadonan Uni di Amérika|Merca]].
Aruba Airlines su sede ta na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]], Aruba, cerca di [[Aeropuerto Internacional Reina Beatrix]], mientras su base principal pa mantenemento ta situa na [[Miami]], [[Florida]]. Na 2015, e aerolinea a ricibi un ''Aircraft Operating Certificate'' (AOC) for di Merca.
== Historia ==
Aruba Airlines a wordo funda na 2006 door di Onno J. de Swart, kende tabata su prome director.<ref>{{Cite web|url=http://curacaochronicle.com/aviation/press-release-settlement-between-aruba-airlines-and-de-swart/|title=Press release: Settlement between Aruba Airlines and de Swart|date=2017-06-16}}</ref>
E aerolinea a cuminsa operacionnan di charter na 2010 cu un avion chikito tipo Piper PA-31 Navajo di shete asiento.<ref name="caribseek">{{citeer web|url=http://news.caribseek.com/index.php/caribbean-islands-news/aruba-news/the-morning-news-aruba-news/item/30639-aruba-airlines-welcomes-their-first-airbus-320|titel=Aruba Airlines welcomes their first Airbus 320|archiefurl=https://web.archive.org/web/20130627074832/http://news.caribseek.com/index.php/caribbean-islands-news/aruba-news/the-morning-news-aruba-news/item/30639-aruba-airlines-welcomes-their-first-airbus-320|archiefdatum=2013-06-27}}</ref> Den e prome añanan, e compania a concentra riba desaroyo di su structura operacional y di mercado.
Na 2011, inversionistanan nobo a bin aden, loke a permití expansion di e flota.<ref name="caribseek"/> Na augustus 2012, e aerolinea a haya su certificado di operacion aéreo economico.<ref>{{Cite web|url=http://www.curacaochronicle.com/region/minister-otmar-oduber-signs-economic-aoc-for-aruba-airlines/|title=Minister Otmar Oduber signs economic AOC for Aruba Airlines|access-date=|archive-url=https://web.archive.org/web/20171115201613/http://curacaochronicle.com/region/minister-otmar-oduber-signs-economic-aoc-for-aruba-airlines/|archive-date=2017-11-15|url-status=dead}}</ref>
Durante e mesun periodo, Aruba Airlines a introduci avionnan tipo Airbus A320, cu e prome avion a yega Aruba na novèmber 2012. E vuelonan charter a cuminsa na final di 2012, mientras cu operacionnan regular a inicia dia 31 di maart 2013.
E prome destinacionnan regular tabata [[Maracaibo]] y [[Valencia]] na [[Venezuela]]. Despues, e red di ruta a wordo amplia cu [[Siudad di Panama|Panama City]] ([[Panama]]) y [[Miami]] (Merca).<ref>{{cite web|url=http://www.routesonline.com/news/29/breaking-news/203643/aruba-airlines-begins-operation-to-maracaibo-panama-city-from-june-2013/|title=Aruba Airlines Begins Operation to Maracaibo / Panama City from June 2013|publisher=Routesonline|accessdate=|archive-date=2013-11-13 |archive-url=https://web.archive.org/web/20131113214128/http://www.routesonline.com/news/29/breaking-news/203643/aruba-airlines-begins-operation-to-maracaibo-panama-city-from-june-2013/|url-status=dead}}</ref> Na 2017, e aerolinea a busca aprobacion regulatorio pa servicio pa [[Guyana]]<ref>[https://guyanachronicle.com/2017/06/27/aruba-airlines-applies-to-fly-here/ Aruba Airlines applies to fly here], guyanachronicle.com (27 di juni 2017)</ref> y na december 2019 a lansa servicio nonstop nobo for di Aruba pa [[Barranquilla]] y [[Medellín]].<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2020-02-04/page/n3/mode/1up?q=aruba+airlines Aeropuerto di Aruha: Cantidad di pasahero a aumenta den 2019], Bon Dia Aruba (4 di februari 2020)</ref>
Durante e periodo di [[pandemia di COVID-19]] y despues, Aruba Airlines a enfrenta varios reto operacional y financiero. E operacionnan a reduci considerablemente, pero Aruba Airlines a persisti memey di e limitacionnan, incluyendo e prohibicion di vuelo pa [[Venezuela]], impone pa gobierno di Aruba<ref>[https://www.bes-reporter.com/news/aviation-travel/59494/aruba-airlines-latest-dutch-caribbean-carrier-to-hit-financial-turbulence-over-venezuela-crisis Aruba Airlines Latest Dutch Caribbean Carrier to Hit Financial Turbulence over Venezuela Crisis], bes-reporter.com (7 di april 2019)</ref><ref>[https://arubanews.ca/aruba-extends-90-day-flight-ban-with-venezuela-impacting-tourism-and-trade/ Aruba Extends 90-Day Flight Ban with Venezuela, Impacting Tourism and Trade], arubanews.ca (16 di februari 2026)</ref>, cual despues di multiple extension a keda suspendi dia 1 di augustus 2026.<ref>[https://www.noticiacla.com/news/38930 Frontera aereo cu Venezuela ta oficialmente habri, pero ainda no tin buelo comercial], NoticiaCla (3 di augustus 2026)</ref>
==Flota y red di conexion==
Aruba Airlines ta opera un flota limita. Segun dato di 2025–2026, e aerolinea tin solamente un avion activo: Airbus A320-200 (aprox. 180 asiento).<ref name="spotters">[https://www.planespotters.net/airline/Aruba-Airlines Aruba Airlines Fleet Details and History], planespotters.net</ref><ref>{{cite journal |title=Global Airline Guide 2025 - Aruba Airlines |journal=Airliner World |date=september 2025 |page=50}}</ref>
Den pasado, e compania a opera tambe avionnan di tipo Airbus A319-200, Airbus A320-200, Airbus A321-200 y Bombardier CRJ200.<ref name="spotters"/>
Na 2026, e siguiente destinacionnan ta forma parti di e red di conexion di e aerolinea:<ref>[https://www.arubaairlines.com/ Aruba Airlines], arubaairlines.com</ref>
*Corsou
*[[Boneiru|Boneiro]]
*[[Medellín]] (Colombia)
*Barranquilla (Colombia)
*[[Georgetown]] (Guyana)
*Miami (Merca)
== Mira tambe ==
* [[Lista di kompania aéreo di Karibe Hulandes|Lista di aerolinea di Caribe Hulandes]]
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =|titulo=}}
{{References}}
}}
[[:Kategoria:Aviashon]]
[[:Kategoria:Aruba]]
---------------
E sede principal ta na Oranjestad na Aruba, cual ta e centro di operacion principal, y e aerolinea a habri un oficina nobo na [[Aeropuerto Internacional Reina Beatrix]]. E tin tambe ofisina di benta na Miami, Curaçao, Bonaire i na Maracaibo, Valencia i Maracay.<ref name="arubaair-offices">{{cite web|url=http://www.arubaairlines.com/#contactus|title=Aruba Airlines - Contact Us|accessdate=2015-04-21 }}</ref>
Na kuminsamentu di 2011 e kompania a atrae inversionista nobo, ku ta kondusí na e mehoracion di e flota. E compania a risibí un Sertifikado di Operashon di aerolínea ekonómiko na ougùstùs di 2012. E aerolinea ta haya dos avion Airbus A320, e prome di nan a yega Aruba na november di 2012. E avion a kuminsá bula buelonan charter for di Aruba na fin di 2012 i e operashonnan programá a kuminsá e siguiente aña. Su promé destinashon tabata Maracaibo, Venezuela i despues Valencia, Venezuela. Despues riba 5 di yüli di e aña ei nan a inaugurá e buelonan pa Panama City, Panama. Y finalmente Miami, Merca.
Flota y Destinashonnan
{| class="wikitable sortable"
! Tipo di Avion !! Modelo !! Kantidat !! Kabina !! Asiento !! Registrashon
|-
| Airbus || A320-200 || 1 || Ekonomiko || ~180 || P4-AAF [4]
|-
| Airbus || A321-200 || 1 || Ekonomiko/“Premium” || ~178 || (vhe model, [5])
|-
| Bombardier || CRJ200 || 1 || Ekonomiko || ~52 || P4-CRA [6]
|}
== Destinashonnan selectá ==
{| class="wikitable sortable"
! Ruta !! País/Región !! Estado
|-
| Aruba ↔ Miami !! EEUU !! Activo (charter/regular) [3]
|-
| Aruba ↔ Maracaibo !! Venezuela !! Introdi (2012) [3]
|-
| Aruba ↔ Valencia !! Venezuela !! Introdi (2012) [3]
|-
| Aruba ↔ Panama City !! Panamá !! Introdi (5 Julio) [3]
|}
== Dificultadnan i Estado Actual ==
Durante e kriis di COVID-19 y problemanan operashonal, Aruba Airlines a enfrenta varios reto. Pa ehempel: su flota a keda parká, i datos reciente ta mustra ku e aerolínea no ta tene vuelos normales kuendo; por ehempel, un sitio pa seguimiento di vuelos ta nifiká kantidat “0” destinashon pa Aruba Airlines. [7]
Den marzo 2021 Aruba Airlines a risibí su promé A321-200 (P4-AAI) pa possibilitá un relansa, pero no ta klaro si e aerolínea actualmente ta operando vuelos regulares.[8]
E situashon ta kompleho: aunke e sitio ofisial y rekursonan ta indiká ku e aerolínea ta “active” [9], e falta di voli actual y klaridat publikashonal ta kreá duda.
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1359309649|titulo=ALM Flight 980}}
{{References}}
}}
[[:Kategoria:Aviashon]]
[[:Kategoria:Aruba]]
Historia
Aruba Airlines a wòrdu fundá na 2006 dor di Onno J. de Swart, kende tabata su promé direktor.[1]
E aerolínea a kuminsá operashonnan di charter na 2010 ku un avion chikí tipo Piper PA-31 Navajo di shete asiento. Na e promé añanan, e kompania a konsentrá riba desaroyo di su struktura operashonal i di merkado.
Na 2011, inversionistanan nobo a bin aden, loke a permití ekspanshon di e flota. Na ougùstùs 2012, e aerolínea a haña su sertifikado di operashon aéreo ekonómiko.
Durante e mesun periodo, Aruba Airlines a introdusí avionnan tipo Airbus A320, ku e promé avion a yega Aruba na novèmber 2012. E buelonan charter a kuminsá na final di 2012, miéntras ku operashonnan regular a sigui na 2013.
E promé destinashonnan regular tabata:
Maracaibo (Venezuela)
Valencia (Venezuela)
Despues, e red di ruta a wòrdu ampliá ku:
Panama City (Panamá)
Miami (Estados Unidos)
==Flota==
Aruba Airlines ta operá un flota limitá. Segun dato di 2025–2026, e aerolínea tin solamente un avion aktivo: Airbus A320-200 (aprox. 180 asiento)
Den pasado, e kompania a operá tambe avionnan tipo Airbus A319, Airbus A321-200 i Bombardier CRJ200, pero mayoria di nan no ta aktivo mas den operashon regular.
==Destinashonnan==
Aruba Airlines ta ofrece buelonan charter i, di manera limitá, buelonan regular pa diferente destinashonnan den Karibe, Suramérika i Estados Unidos.
Destinashonnan asociá ku e aerolínea den periodo reciente inkluí:
Curaçao
Bonaire
Medellín (Colombia)
Barranquilla (Colombia)
Georgetown (Guyana)
Miami (Estados Unidos)
Sinembargo, e red di ruta no ta fijo i por varia konsiderablemente. Hopi di e buelonan ta operá riba base di charter òf disponibilidad temporal.
==Dificultadnan i estado aktual==
Durante e periodo di pandemia di COVID-19 i despues, Aruba Airlines a enfrentá varios reto operashonal i finansiero.
E operashonnan a reducí konsiderablemente, i na algun momentonan e flota a keda parka. Aunke e kompania a risibí un Airbus A321-200 na 2021 ku e intenshon di relansamentu, informashon públiko tokante buelonan regular a keda limitá.
Segun fuente reciente, Aruba Airlines ta konta ainda komo e aerolínea di bandera di Aruba i formalmente aktivo, pero e grado di operashon regular por varia i no semper ta kla den dato públiko disponibel.
Organisashon
Aruba Airlines tin su sede na Oranjestad i ta operá for di Aeropuerto Internashonal Reina Beatrix.
Ademas, e kompania a mantené presensia den diferente merkadonan via ofisinan di benta, inkluyendo:
Miami
Curaçao
Bonaire
Venezuela
---------
Segun dato aktual (2025–2026), Aruba Airlines ta operá un flota hopi limitá, konsistiendo principalmente di un solo avion aktivo:
Airbus A320-200 – aproksimadamente 180 asiento
Dato di aviashon independiente ta konfirmá ku e aerolínea tin solamente 1 avion den servisio, ku otro avionnan den pasado ya no ta aktivo òf ta konsiderá komo parte di flota historiko .
Flota anterior
Aruba Airlines a operá e siguiente tiponan di avion den pasado:
Airbus A319-100
Airbus A321-200
Bombardier CRJ200
Piper PA-31 Navajo
Mayoria di e avionnan aki a wòrdu retirá entre 2018 i 2023, indikando un redukshon significativo den kapasidat operashonal.
🌍 Destinashonnan
Aruba Airlines ta ofresé buelonan charter i, di manera limitá, buelonan regular pa destinashonnan den Karibe, Suramérika i Estados Unidos.
Segun informashon mas reciente, e destinashonnan asociá ku e aerolínea inkluí:
Curaçao
Bonaire
Medellín (Colombia)
Barranquilla (Colombia)
Georgetown (Guyana)
Miami (Estados Unidos)
Fuente independiente ta indiká ku Aruba Airlines ta sirbi un kantidat chikí di destinashonnan (±3–8), ku un red di ruta ku por varia segun kondishonnan di merkado .
------------
18/10/25 Aruba Airlines is still operating and is the flag carrier and sole airline of Aruba. It is based at Queen Beatrix International Airport in Oranjestad and provides scheduled and charter services to various destinations across the Caribbean, South America, and the United States.
Operations: Aruba Airlines is currently the only Aruban airline. It offers both scheduled and charter flights, serving as a primary carrier to and from the island.
Headquarters: The airline's corporate headquarters are in Oranjestad, Aruba. Its main maintenance base is in Miami, Florida.
Destinations: It flies to a number of destinations, including cities in the Caribbean, South America (such as Medellin, Colombia, and Georgetown, Guyana), and the United States (such as Miami).
NOTES
'''Aruba Airlines''' (officially Arubaanse Luchtvaart Maatschappij N.V.) ta e aerolínea di bandera y e único aerolínea nashonal di Aruba. Fundá den 2006, Aruba Airlines ta oferé transporte aéreo regular y charter pa pasaheronan pa varias destinashon. Su sede korporativo ta na Oranjestad, Aruba, y su base di mantenemento prinsipal ta na Miami, Florida. Den 2015 e compañías a risibí e Aircraft Operating Certificate (AOC) for di Estados Unidos.[1][2]
== Historia ==
Aruba Airlines a wordo funda na 2006 pa Onno J. de Swart, kien tabata su promé direktor. Den 2010 e a inicia operashon di charter ku un Piper PA-31 Navajo di shete asiento. Su sede operashonal ta na Oranjestad, kaminda e tin su base perto di Aeropuerto Internacional Reina Beatrix. E tin ofisinan di benta na Miami (EEUU), Curaçao, Bonaire, i Venezuela (Maracaibo, Valencia y Maracay).[3]
Na 2011 Aruba Airlines a atraé inversionistanan nobo pa mehorá su flota. Den ougùstùs 2012, e aerolínea risibí su sertifikado di operashon aéreo ekonómiko, y e a introducí dos Airbus A320 na su flota (su promé A320 yegá na Aruba na november 2012).
Su promé ruta regular tabata Aruba → Maracaibo (Venezuela), sigi pa Aruba → Valencia (Venezuela), y mas dilanti Aruba → Panama City (Panamá) i Aruba → Miami (EEUU).
------------
{{Variante|a}}
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Jet Air
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda =
| antesecor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado =
| propietario =
| director ehecutivo =
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Jet Air''' (oficialmente ) ta e aerolínea nacional di
{{Appendix}}
[[:Category:Aviashon]]
[[:Category:Karibe Hulandes]]
-------------------
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Insel Air Aruba
| pais = {{ABW}}
| imagen =
| descripcion =
| funda =
| antesecor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado =
| propietario =
| director ehecutivo =
| sector = transporte
| industria = aviacion
}}
'''Insel Air Aruba''' tabata un aerolinea y subsidiario di Insel Air, como tambe e aerolinea oficial nacional di Aruba.<ref>[http://curacaochronicle.com/aviation/insel-air-aruba-seeks-u-s-routes/ Insel Air Aruba Seeks U.S. Routes]</ref>
de.wiki:Insel Air Aruba tabata un aerolinea y subsidiario di Insel Air, como tambe e aerolinea oficial nacional di Aruba. [1]
Un investigashon ku a tuma lugá na yanüari 2017 dor di e Inspectie Leefomgeving en Transport di Reino Hulandes a evidensiá defectonan tantu den e kompania mayor Insel Air i Insel Air Aruba, komo tambe den e outoridatnan di aviashon di Kòrsou i Aruba. Komo resultado, un kantidat di avion di e dos kompanianan lo no por bula pa un tempu indeterminá. Insel Air i Insel Air Aruba despues a reduci nan destinashonnan di buelo, ku anteriormente tambe tabata inkluí destinashonnan den Merka i Sur Amerika, pa e islanan ABC i Sint Maarten.<ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Dutch ILT intervenes in Curaçao, Aruba CAAs |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/53584-dutch-ilt-intervenes-in-curaao-aruba-caas ch-aviation.com]}}</ref><ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Insel Air axes bulk of network, retains ABC Islands |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/53989-insel-air-axes-bulk-of-network-retains-abc-islands ch-aviation.com]}}</ref><ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Curaçao's Insel Air looking to dispose of Aruban unit |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/54051-curaaos-insel-air-looking-to-dispose-of-aruban-unit ch-aviation.com]}}</ref><ref>{{Literatur |Autor= |Titel=Curaçao's Insel Air fends off bankruptcy filing |Sammelwerk=ch-aviation |Verlag= |Ort= |Datum= |Seiten= |Online=[http://www.ch-aviation.com/portal/news/54267-curaaos-insel-air-fends-off-bankruptcy-filing ch-aviation.com]}}</ref>
Insel Air Aruba a stop di opera na 2017 despues di cinco aña. [6]
== Flota ==
For di maart 2017, Insel Air Aruba su flota tabata consisti di ocho avion, di cual ningun ta operacional.<ref>[http://www.ch-aviation.com/portal/aircraft/search?search=1&cha=ISU ch-aviation], abgerufen am 20. März 2017.</ref>
==Wak tambe ==
* [[Lista di eks-kompania aéreo di Karibe Hulandes]]
== Link externo ==
* [https://www.fly-inselair.com/en/ Webpräsenz der Insel Air] (englisch und spanisch)
* [http://www.airliners.net/search/photo.search?airlinesearch=Insel%20Air%20Aruba&distinct_entry=true Fotos] der Insel Air Aruba auf [[Airliners.net]]
{{Appendix}}
-----------------
'''Aruba Flying Club''' tabata un asociacion di piloto amatur na Aruba??
== Historia ==
AFC ta data di ananan 1940. Tabata haci uzo di aeropuerto de Vuyst na San nicolas den bario di juana morto. met hangar
Na 1998 AFC a bira activo atrobe. AFC in 1950 statutair opgricht Vereniging Aruba Flying Club
In 1998 werd de Aruba Flying Club weer actief (welke vanaf de oorlogsjaren tot in de jaren 70 al
had bestaan). Aanvankelijk werd gevlogen met de Cessna 172M P4-BON, in 1992 en 1993 aangevuld
met Cessna 182P P4-GIN en sinds 1998 met een Amerikaans geregistreerde Cessna 172R, de N174AP.<ref>[http://landewers.net/P4-artikel.pdf 20 jaar Arubaans Luchtvaartuig Register
Arno Landewers]</ref>
Eleccion di directiva di AFC
* na 1956 e club tabatin 4 avioneta propio di cual e ultimo adkisicion tabata un stimson. Cu e avionetanan tabata bula y tene competencia y demostracionnan.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-ARUBAANSECOURANT-1956-09/page/n67/mode/2up?q=flying Aruba Flying Club viert eerste vlucht van nieuwe Stimson], Arubaanse Courant (21 september 1956)</ref>
* Aanwijzing: Als leden van de Raad van Beheer van de Aruba Flying Club, de heren: P. A. de Vuyst; Commandant Onderzoekings en Bewakingsdienst op Aruba; H. A. Hessling, Ambtenaar belast met het domein beheer op Aruba
* in 1950 de 100ste vliegbevet uitgereikt =- examens sportvliegr, instrument vlieger en instructur
* De Aruba Flying | Club 'is een bloeiende vereniging. | Het maximum aantal leden dat toegelaten wordt bedraagt statutair vijftig en dat heeft men vrijwel voortdurend. Het aantal brevetten dat in de loop der jaren werd uitge- > reikt loopt in de honderden. De samenwerking tussen A.F.C. en overheid is voortreffelijk en het aantal deskundigen waarover men kan beschikken ruim voldoende. De vloot bestaat uit vier toestellen, waarbij dan nog drie komen, die particulier eigendom van enkele leden zijn. De minimum leeftijdsgrens voor het behalen van een brevet is zeventien jaar. Men moet zich hiertoe eerst aan een strenge medische keuring onderwerpen. Voorschrift i.; dat men een aandeel koopt van driehonderd gulden. Daarna hebben de meeste leerlingen ongeveer 12 uur lessen nodig om dan nog een 25 tot 30 uur solo te vliegen voor zij het brevet kunnen halen. De totale instruktieteksten
belopen dan ongeveer ƒ 500.—. Wie eenmaal het brevet heeft en de nodige proeven hoeft afgelegd mag zelf een vliegtuigje huren, eerst voor vluchten boven het eiland, daarna ook voor tochtjes naar buiten. Voor weekenden komen vooral Curaeao en Bonaire in aanmerking voor langere vakanties Venezuela en andere omliggende landen. Enkele leden, als de heren Riehardson en van der Voort maakten ook veel langer vakantievluchteri (om langs de Venezolaans kust, Trinidad en andere eilanden naar Sint Maarten.<ref>De Aruba Flying Club. "Amigoe di Curacao". Willemstad, 26-10-1957. Geraadpleegd op Delpher op 12-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000211195:mpeg21:p003</ref>
* Voor velen is het vertrek van de heer Pieter A. de Vuyst ongemerkt voorbij gegaan. Gedurende de tweede wereldoorlog was hij verbindingsmarineofficier en gedurende die tijd begon hij met het plannen voor een particulier vliegvels, dat naar hem genoemd werd. Op 16 juli 1944 werd dit vliegveld geopend dooi de toenmalige Gezaghebber I. Wagemaker. Dat het vliegveld naar hem ge noemd werd, was op voordracht van Aruba Flying Club als waardering voor het vele werk dat hij voor deze club had gedaan. In oktober 1945 kwam de heer de Vuyst in dienst van de Lago en verliet deze op 1 juni j.l. 1956.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010404914:mpeg21:p005|titel=Pieter A. de Vuyst verliet Aruba|werk=[[Amigoe]]|datum=1956-06-18|bezochtdatum=2024-03-12}}</ref>
{{Appendix}}
AFC is een Arubaanse vereniging ter beoefening van de vliegsport, opgericht in 1942 door employes van Lago te San Nicolas. Eerste voorzitter was Pieter A. de Vuijst, waarnaar het sportvliegveld is genoemd.<ref>Hoetink, Encyclopedie van de Nederlandse Antillen, 1969 pag.55</ref>
-----------------
== EZ Air (aanvulling)==
Mester menshoná ku direktor di Medicair Rene Winkel ta alabes direktor di aerolínea EZ Air, pues e kontrato firmá ta ku Winkel i no e aerolínea EZ Air. Esaki ta importante pa menshoná mirando ku den komunidat tin e impreshon ku ta EZ Air ta sòru pa Ambulans Aéreo. “Nos tin kontrato ku e doño pues no e aerolínea mes. Awor a yega e momentu ku e kontrato a vense. Segun e proseso, tur interesado por entregá un petishon pa ehekutá e tarea di Ambulans Aéreo. Boneriano 29-11-2023 titel=Ken ta bai ehekuta air ambulans?|https://awemainta.com/boneriano/
Medicair tambe por bolbe entregá un petishon”, e ta splika. Sinembargo e no ta konfirmá ku vensementu di e kontrato a sosedé entrante yanüari 2024. Tambe e ta sigurá ku e situashon di niun forma ta opstakulisá servisio di Ambulans Aéreo.
Mester menshoná ku ya pa algun luna tin spekulashon tokante e situashon aki. Dòkter Frans komo direktor di FM den un rueda di prensa anterior a konfirmá ku Ministerio na Hulanda ke pa ehekutá buelonan di Ambulans Aéreo ku avionnan registrá na Hulanda. Tur esaki por konsiderá komo opstákulo pa proveodornan lokal.
BONERIANO a tuma kontakto ku Rene Winkel tokante e situashon aki i e ta splika ku e no ta deseá na amplia masha mirando ku FM ainda ta un kliente.
“Echo sí ta ku FM algun tempu atras a saka un asina yamá ‘tender’ pa buska un operadó pa ambulans aéreo ku lo trese avionnan ku registrashon PH, esta di Hulanda. Es mas FM lo ta basta leu pa bira un operador di aerolínea. No ta eksistí Ambulans Aéreo, ta eksistí pèrmit pa ehekutá buelo ‘ airline operator certificate’ (AOC). Di aki ta haña un provishon riba e pèrmit pa Ambulans Aéreo pasombra ta buelo komersial i ku nan lo bula bou di e reglanan Europeo, EASA”, e ta splika.
Winkel ta agregá ku nan tambe a lesa ku FM ke bin ku avion di Ambulans eléktriko, pero tambe
mester bisa ku e teknologia aki no ta asina leu ainda.
“No ta eksistí avion eléktriko ainda ku por bula e rutanan aki, i dado kaso ku bin ku avionnan
asina mes, mester pasa den hinter un prosedura pa nan wòrdu sertifiká pa departamentonan
konserní manera Curacao Civil Aviation Authority (CCAA) Y ILT holanda , Esei ta nifiká ku por dura
añanan promé ku por bai usa avionnan eléktriko pa transporte di pashènt.”
Importansia di Ambulans Aéreo
Esaki ta un avion privá spesialmente adaptá pa duna sosten médiko na pashèntnan durante transporte. Un dòkter, paramediko òf ekipo di dòkternan altamente kualifiká lo biaha ku su pashènt pa atendé e pashènt te ora e yega e aeropuerto destiná i por transportá e pashènt na un manera sigur te su kas òf pa un hòspital den e pais. E Ambulans Aéreo lógikamente ta karga tur e ekipo i e remedinan nesesario durante e buelo.
{{Appendix}}
-----------------------------
__NOINDEX__
r4rz4f3hq7ir8jpys1tce88yp2ang5z
Usuario:Bdijkstra/Lint-fouten/overzicht
2
12220
199480
199335
2026-08-04T13:35:56Z
Bitbotje
9309
update - 196 fouten
199480
wikitext
text/x-wiki
<noinclude>{{DISPLAYTITLE:user:bdijkstra/Lint-fouten/overzicht}}</noinclude>
<div class="plainlinks">
{| class="wikitable sortable"
! lint-kategory
! style="text-align:right" | <abbr title="(Prinsipal)">0</abbr>
! style="text-align:right" | <abbr title="Wikipedia">4</abbr>
! style="text-align:right" | <abbr title="Fail">6</abbr>
! style="text-align:right" | <abbr title="Malchi">10</abbr>
! style="text-align:right" | <abbr title="Yuda">12</abbr>
! style="text-align:right" | <abbr title="Kategoria">14</abbr>
! style="text-align:right" | <abbr title="Module">828</abbr>
! Miseláneo
|-
| colspan="10" | '''High priority'''
|-
| Table tag that should be deleted
| style="text-align:right" | <!-- 0 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 4 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 6 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 10 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 12 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 14 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 828 --> 0
| style="text-align:right" | 4
|-
| Misnested tag with different rendering in HTML5 and HTML4
| style="text-align:right" | <!-- 0 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 4 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 6 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 10 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 12 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 14 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 828 --> 0
| style="text-align:right" | 7
|-
| Miscellaneous issues
| style="text-align:right" | <!-- 0 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 4 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 6 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 10 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 12 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 14 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 828 --> 0
| style="text-align:right" | 0
|-
| Multiline table in list
| style="text-align:right" | <!-- 0 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 4 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 6 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 10 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 12 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 14 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 828 --> 0
| style="text-align:right" | 1
|-
| Multiple unclosed formatting tags
| style="text-align:right" | <!-- 0 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 4 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 6 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 10 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 12 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 14 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 828 --> 0
| style="text-align:right" | 0
|-
| Paragraph wrapping bug workaround
| style="text-align:right" | <!-- 0 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 4 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 6 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 10 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 12 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 14 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 828 --> 0
| style="text-align:right" | 0
|-
| Self-closed tags
| style="text-align:right" | <!-- 0 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 4 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 6 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 10 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 12 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 14 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 828 --> 0
| style="text-align:right" | 0
|-
| Old behaviour of link-wrapping font tags
| style="text-align:right" | <!-- 0 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 4 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 6 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 10 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 12 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 14 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 828 --> 0
| style="text-align:right" | 0
|-
| Whitespace parsing bug
| style="text-align:right" | <!-- 0 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 4 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 6 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 10 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 12 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 14 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 828 --> 0
| style="text-align:right" | 0
|-
| Unclosed quote in heading
| style="text-align:right" | <!-- 0 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 4 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 6 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 10 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 12 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 14 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 828 --> 0
| style="text-align:right" | 0
|-
| colspan="10" | '''Medium priority'''
|-
| Bogus file options
| style="text-align:right" | [//pap.wikipedia.org/wiki/Spesial:LintErrors/bogus-image-options?wpNamespaceRestrictions=0 1]
| style="text-align:right" | <!-- 4 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 6 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 10 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 12 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 14 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 828 --> 0
| style="text-align:right" | 2
|-
| Fostered content
| style="text-align:right" | <!-- 0 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 4 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 6 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 10 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 12 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 14 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 828 --> 0
| style="text-align:right" | 4
|-
| Misnested tags
| style="text-align:right" | <!-- 0 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 4 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 6 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 10 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 12 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 14 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 828 --> 0
| style="text-align:right" | 10
|-
| Multi colon escape
| style="text-align:right" | <!-- 0 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 4 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 6 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 10 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 12 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 14 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 828 --> 0
| style="text-align:right" | 0
|-
| Links in links
| style="text-align:right" | [//pap.wikipedia.org/wiki/Spesial:LintErrors/wikilink-in-extlink?wpNamespaceRestrictions=0 1]
| style="text-align:right" | <!-- 4 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 6 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 10 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 12 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 14 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 828 --> 0
| style="text-align:right" | 2
|-
| colspan="10" | '''Low priority'''
|-
| Missing end tag
| style="text-align:right" | [//pap.wikipedia.org/wiki/Spesial:LintErrors/missing-end-tag?wpNamespaceRestrictions=0 123]
| style="text-align:right" | [//pap.wikipedia.org/wiki/Spesial:LintErrors/missing-end-tag?wpNamespaceRestrictions=4 20]
| style="text-align:right" | <!-- 6 --> 0
| style="text-align:right" | [//pap.wikipedia.org/wiki/Spesial:LintErrors/missing-end-tag?wpNamespaceRestrictions=10 5]
| style="text-align:right" | <!-- 12 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 14 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 828 --> 0
| style="text-align:right" | 129
|-
| Obsolete HTML tags
| style="text-align:right" | [//pap.wikipedia.org/wiki/Spesial:LintErrors/obsolete-tag?wpNamespaceRestrictions=0 21]
| style="text-align:right" | [//pap.wikipedia.org/wiki/Spesial:LintErrors/obsolete-tag?wpNamespaceRestrictions=4 12]
| style="text-align:right" | <!-- 6 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 10 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 12 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 14 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 828 --> 0
| style="text-align:right" | 113
|-
| Stripped tags
| style="text-align:right" | <!-- 0 --> 0
| style="text-align:right" | [//pap.wikipedia.org/wiki/Spesial:LintErrors/stripped-tag?wpNamespaceRestrictions=4 11]
| style="text-align:right" | <!-- 6 --> 0
| style="text-align:right" | [//pap.wikipedia.org/wiki/Spesial:LintErrors/stripped-tag?wpNamespaceRestrictions=10 2]
| style="text-align:right" | <!-- 12 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 14 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 828 --> 0
| style="text-align:right" | 43
|}</div>
3ah7tumc2s09lyi2ug8wq75ntde3ly8
199554
199480
2026-08-05T06:25:58Z
Bitbotje
9309
update - 197 fouten
199554
wikitext
text/x-wiki
<noinclude>{{DISPLAYTITLE:user:bdijkstra/Lint-fouten/overzicht}}</noinclude>
<div class="plainlinks">
{| class="wikitable sortable"
! lint-kategory
! style="text-align:right" | <abbr title="(Prinsipal)">0</abbr>
! style="text-align:right" | <abbr title="Wikipedia">4</abbr>
! style="text-align:right" | <abbr title="Fail">6</abbr>
! style="text-align:right" | <abbr title="Malchi">10</abbr>
! style="text-align:right" | <abbr title="Yuda">12</abbr>
! style="text-align:right" | <abbr title="Kategoria">14</abbr>
! style="text-align:right" | <abbr title="Module">828</abbr>
! Miseláneo
|-
| colspan="10" | '''High priority'''
|-
| Table tag that should be deleted
| style="text-align:right" | <!-- 0 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 4 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 6 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 10 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 12 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 14 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 828 --> 0
| style="text-align:right" | 4
|-
| Misnested tag with different rendering in HTML5 and HTML4
| style="text-align:right" | <!-- 0 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 4 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 6 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 10 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 12 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 14 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 828 --> 0
| style="text-align:right" | 7
|-
| Miscellaneous issues
| style="text-align:right" | <!-- 0 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 4 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 6 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 10 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 12 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 14 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 828 --> 0
| style="text-align:right" | 0
|-
| Multiline table in list
| style="text-align:right" | <!-- 0 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 4 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 6 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 10 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 12 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 14 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 828 --> 0
| style="text-align:right" | 1
|-
| Multiple unclosed formatting tags
| style="text-align:right" | <!-- 0 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 4 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 6 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 10 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 12 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 14 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 828 --> 0
| style="text-align:right" | 0
|-
| Paragraph wrapping bug workaround
| style="text-align:right" | <!-- 0 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 4 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 6 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 10 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 12 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 14 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 828 --> 0
| style="text-align:right" | 0
|-
| Self-closed tags
| style="text-align:right" | <!-- 0 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 4 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 6 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 10 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 12 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 14 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 828 --> 0
| style="text-align:right" | 0
|-
| Old behaviour of link-wrapping font tags
| style="text-align:right" | <!-- 0 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 4 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 6 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 10 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 12 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 14 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 828 --> 0
| style="text-align:right" | 0
|-
| Whitespace parsing bug
| style="text-align:right" | <!-- 0 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 4 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 6 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 10 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 12 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 14 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 828 --> 0
| style="text-align:right" | 0
|-
| Unclosed quote in heading
| style="text-align:right" | <!-- 0 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 4 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 6 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 10 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 12 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 14 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 828 --> 0
| style="text-align:right" | 0
|-
| colspan="10" | '''Medium priority'''
|-
| Bogus file options
| style="text-align:right" | [//pap.wikipedia.org/wiki/Spesial:LintErrors/bogus-image-options?wpNamespaceRestrictions=0 1]
| style="text-align:right" | <!-- 4 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 6 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 10 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 12 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 14 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 828 --> 0
| style="text-align:right" | 2
|-
| Fostered content
| style="text-align:right" | <!-- 0 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 4 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 6 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 10 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 12 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 14 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 828 --> 0
| style="text-align:right" | 4
|-
| Misnested tags
| style="text-align:right" | <!-- 0 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 4 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 6 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 10 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 12 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 14 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 828 --> 0
| style="text-align:right" | 10
|-
| Multi colon escape
| style="text-align:right" | <!-- 0 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 4 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 6 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 10 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 12 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 14 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 828 --> 0
| style="text-align:right" | 0
|-
| Links in links
| style="text-align:right" | [//pap.wikipedia.org/wiki/Spesial:LintErrors/wikilink-in-extlink?wpNamespaceRestrictions=0 1]
| style="text-align:right" | <!-- 4 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 6 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 10 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 12 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 14 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 828 --> 0
| style="text-align:right" | 2
|-
| colspan="10" | '''Low priority'''
|-
| Missing end tag
| style="text-align:right" | [//pap.wikipedia.org/wiki/Spesial:LintErrors/missing-end-tag?wpNamespaceRestrictions=0 124]
| style="text-align:right" | [//pap.wikipedia.org/wiki/Spesial:LintErrors/missing-end-tag?wpNamespaceRestrictions=4 20]
| style="text-align:right" | <!-- 6 --> 0
| style="text-align:right" | [//pap.wikipedia.org/wiki/Spesial:LintErrors/missing-end-tag?wpNamespaceRestrictions=10 5]
| style="text-align:right" | <!-- 12 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 14 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 828 --> 0
| style="text-align:right" | 129
|-
| Obsolete HTML tags
| style="text-align:right" | [//pap.wikipedia.org/wiki/Spesial:LintErrors/obsolete-tag?wpNamespaceRestrictions=0 21]
| style="text-align:right" | [//pap.wikipedia.org/wiki/Spesial:LintErrors/obsolete-tag?wpNamespaceRestrictions=4 12]
| style="text-align:right" | <!-- 6 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 10 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 12 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 14 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 828 --> 0
| style="text-align:right" | 113
|-
| Stripped tags
| style="text-align:right" | <!-- 0 --> 0
| style="text-align:right" | [//pap.wikipedia.org/wiki/Spesial:LintErrors/stripped-tag?wpNamespaceRestrictions=4 11]
| style="text-align:right" | <!-- 6 --> 0
| style="text-align:right" | [//pap.wikipedia.org/wiki/Spesial:LintErrors/stripped-tag?wpNamespaceRestrictions=10 2]
| style="text-align:right" | <!-- 12 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 14 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 828 --> 0
| style="text-align:right" | 44
|}</div>
lgkxr0589p25f5p2o1mtyk39x9uiu3y
Deficit democratico
0
12861
199547
156866
2026-08-04T19:52:20Z
InternetArchiveBot
12063
Add 1 book for [[en:Wikipedia:Verifiability|verifiability]] (20260804sim)) #IABot (v2.0.9.5) ([[User:GreenC bot|GreenC bot]]
199547
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Databox}}
[[File:Voter Turnout by Income, 2008 US Presidential Election.png|270px|thumb|Participacion na eleccion presidencial 2008 na [[Estadonan Uni di Amérika|Merca]] segun entrada.]]
Un '''deficit democratico''' ta surgi ora organisacion o institucionnan aparentemente democrático en realidad no ta cumpli cu loke nan ta supone di haci pa (respeta) e principionan di [[demokrasia|democracia]].<ref>"A democratic deficit occurs when ostensibly democratic organizations or institutions in fact fall short of fulfilling what are believed to be the principles of democracy." Sanford Levinson, How the United States Constitution Contributes to the Democratic Deficit in America, 55 Drake L. Rev. 859, 860 (2007).</ref> Ehempelnan ta e presencia di drempelnan electoral, mayoria special, un influencia grandi di gruponan di lobby, peso insuficiente di e bos di [[parlamento]] den desicionnan of falta di tene suficiente cuenta cu resultado di un [[Referèndum|referendum]] y e falta di representacion proporcional y asientonan bashi. E ta inclui hasta e firmamento inconstitucional pa nominacion pa participa den eleccion.
Ta kere cu e concepto di deficit democratico a wordo uza pa prome biaha pa e Federalistanan Hubenil Europeo den nan Manifesto na 1977.<ref>[http://www.federalunion.org.uk/the-first-use-of-the-term-democratic-deficit/ ''www.federalunion.org: The first use of the term “democratic deficit'']</ref>
E término défisit demokrátiko ta wòrdu uza ofisialmente pa [[Union Oropeo|Union Europeo]] y [[Nashonnan Uni|Nacionnan Uni]] (ONU) pa designa organisacionnan cu no ta desaroya mecanismonan democratico. [[Diktadura|Dictadura]] y [[totalitarismo]] ta e extremonan representativo di e deficit democratico.<ref>{{Citeer web|url=https://eur-lex.europa.eu/ES/legal-content/glossary/democratic-deficit.html|titel=Democratic deficit - EN - EUR-Lex|werk=eur-lex.europa.eu}}</ref>
== Falta di legitimacion ==
E termino ''deficit democratico'' ta wordo uza comunmente pa referi na situacionnan caminda teritorionan bou di hurisdiccion di un estado soberano no ta disfruta di participacion igual den eleccion di representantenan cu ta legisla pa nan. Ehempelnan ta inclui:
* {{AUS}}: Tres teritorio externo di Australia (Christmas Island, Islanan Cocos (Keeling) y Islanan Norfolk), tin leynan aplicabel na nan cu ta di e estadonan Western Australia o New South Wales, pero sin por vota den e eleccionnan di e estadonan ey.<ref name="Laughland 2014">{{cite web | last=Laughland | first=Oliver | title=Trauma, segregation, isolation: Christmas Island, the tropical outpost where asylum seekers are held against their will | website=the Guardian | date=2014-10-13 | url=https://www.theguardian.com/australia-news/2014/oct/13/-sp-segregation-isolation-death-christmas-island-the-hellish-paradise-asylum-seekers-call-home | access-date=2023-11-18}}</ref><ref name="Mathews">{{cite journal | first=Kelvin | last=Mathews | title=Delegated legislation and the democratic deficit: The case of Christmas Island | journal=Australasian Parliamentary Review | publisher=Australasian Study of Parliament Group| date=2017-09-01 | url=https://search.informit.org/doi/10.3316/INFORMIT.581658221802692 | access-date=2023-11-18 | page=32-38}}</ref><ref name="Wettenhall 2015">{{cite web | last=Wettenhall | first=Roger | title=The lands that democracy forgot: ignoring the rights of Norfolk, Christmas and Cocos islanders | website=The Sydney Morning Herald | date=2015-11-27 | url=https://www.smh.com.au/public-service/the-lands-that-democracy-forgot-ignoring-the-rights-of-norfolk-christmas-and-cocos-islanders-20151126-gl8h7e.html | access-date=2024-01-20}}</ref>
* {{NLD}}: Tres pais konstituyente di Reino Hulandes ([[Aruba]], [[Kòrsou|Corsou]] y [[Sint Maarten]]) no tin representacion den [[Tweede Kamer]] y [[Eerste Kamer]] (senado) di Hulanda.<ref name="Wekking 2022 c420">{{cite web | last=Wekking | first=Noor | title=Democratisch tekort in het Koninkrijk | trans-title=Democratic deficit in the Kingdom | website=Bulletineke Justitia | date=2022-05-09 | url=https://www.bjnijmegen.nl/artikelen/democratisch-tekort-in-het-koninkrijk/}}</ref>
* {{GBR}}: Diesun teritorio ultramar Britanico habita y tres dependensia di Korona (Guernsey, Jersey y Isla di Man) no tin representacion den Parlamento di Reino Uni.<ref name="Clegg Stæhr Harder Nauclér Alomar 2022 pp. 229–253">{{cite journal | last1=Clegg | first1=Peter | last2=Stæhr Harder | first2=Mette Marie | last3=Nauclér | first3=Elisabeth | last4=Alomar | first4=Rafael Cox | title=Parliamentary representation of overseas territories in the metropolis: a comparative analysis | journal=Commonwealth & Comparative Politics | publisher=Informa UK Limited | volume=60 | issue=3 | date=2022-06-07 | doi=10.1080/14662043.2022.2065623 | pages=229–253| doi-access=free | url=https://kau.diva-portal.org/smash/get/diva2:1679494/FULLTEXT01 }}</ref>
* {{USA}}: Districto di Columbia y cinco teritorio habita di Merca ([[Puerto Rico]], [[Guam]], [[Islanan Mariana Nort|Islanan di Nort Mariana]], Samoa Mericano y [[U.S. Virgin Islands|Islanan Vírgen Mericano]]), solamente tin representacion sin voto den Camara di Representantenan di Merca, y ningun den Senado di Merca.<ref name="Jones 2022">{{cite journal | last=Jones | first=Colin P.A. | title=The Territorial and District Representation Amendment: A Proposal | journal=Brigham Young University Journal of Public Law | date=2022-08-31 | volume=36 | issue=2 | page=175 | url=https://digitalcommons.law.byu.edu/jpl/vol36/iss2/2/ | access-date=2023-11-18}}</ref><ref name="Colón 1998">{{cite journal | last=Colón | first=Rafael Hernández | title=Doing Right by Puerto Rico: Congress Must Act | url=https://archive.org/details/sim_foreign-affairs_july-august-1998_77_4/page/112 | journal=Foreign Affairs | publisher=JSTOR | volume=77 | issue=4 | year=1998 | pages=112–114 | doi=10.2307/20048972| jstor=20048972 }}</ref><ref name="Brennan">{{cite web | title=DC Statehood Explained | website=Brennan Center for Justice | date=2022-03-18 | url=https://www.brennancenter.org/our-work/research-reports/dc-statehood-explained |first1=Maya |last1=Efrati}}</ref>
== Reino Hulandes ==
E deficit democratico den [[Reino Hulandes]] ta referi specificamente na e falta di funcionamento parlamentario na nivel di reino. Dor di esaki e posicionnan riba asuntonan di reino no ta wordo atendi suficientemente; esaki ta e caso pa tanto [[Hulanda]] (como pais di Reino) pero mas en particular pa e tres otro pais di Reino den Caribe (Aruba, Corsou y Sint Maarten).
== Mira tambe ==
* [[Deficit democratico den Reino Hulandes]]
{{Appendix}}
[[Category:Gobièrnu]]
[[Category:Polítika]]
s8fzed7dxryxkfxycs69donkmhlpogh
Lancelot Hogben
0
12980
199544
161289
2026-08-04T19:49:11Z
InternetArchiveBot
12063
Add 1 book for [[en:Wikipedia:Verifiability|verifiability]] (20260804sim)) #IABot (v2.0.9.5) ([[User:GreenC bot|GreenC bot]]
199544
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Mal traduccion|c}}
{{Infobox persona
| variante = c
| stop luga entiero = si
}}
'''Lancelot Thomas Hogben''' FRS<ref name="frs">{{Cite journal | last1 = Wells | first1 = G. P. | author-link = G. P. Wells| doi = 10.1098/rsbm.1978.0007 | title = Lancelot Thomas Hogben. 9 December 1895-22 August 1975 | journal = [[Biographical Memoirs of Fellows of the Royal Society]] | volume = 24 | pages = 183–21| year = 1978 | pmid = 11615739| doi-access = free }}</ref> FRSE (9 di desèmber 1895 – 22 di ougùstùs 1975) tabata un zoólogo eksperimental i estadístiko médiko británico. El a desaroyá e rana afrikano ku garnan (''Xenopus laevis'') komo organismo modelo pa investigashon biológiko na kuminsamentu di su karera. Tambe el a ataca e movemento eugenetico na mitar di su carera, y a skirbi buki popular riba ciencia, matematica y idioma den su carera posterior.<ref>{{Cite journal
| last1 = Sarkar | first1 = S.
| title = Lancelot Hogben, 1895-1975
| url = https://archive.org/details/sim_genetics_1996-03_142_3/page/655 | journal = Genetics
| volume = 142
| issue = 3
| pages = 655–660
| year = 1996
| doi = 10.1093/genetics/142.3.655
| pmid = 8849876
| pmc = 1207007
}}</ref><ref name="HogbenODNB">{{Cite ODNB | title = Lancelot Hogben| volume = 1| author = Bud, Robert| doi = 10.1093/ref:odnb/31244 | year = 2004 | pmid = | pmc = }}</ref><ref>{{Cite journal
| last1 = Tabery | first1 = J.
| title = R. A. Fisher, Lancelot Hogben, and the origin(s) of genotype-environment interaction
| journal = Journal of the History of Biology
| volume = 41
| issue = 4
| pages = 717–761
| year = 2008
| pmid = 19244846
| doi=10.1007/s10739-008-9155-y
| s2cid = 46322531
| url = http://philsci-archive.pitt.edu/4209/1/Tabery-Fisher.Hogben.and.the.Origins.of.GxE%28April.2008%29.doc
}}</ref><ref>{{Cite journal
| last1 = Tabery | first1 = J.
| title = Biometric and developmental gene–environment interactions: Looking back, moving forward
| url = https://archive.org/details/sim_development-and-psychopathology_fall-2007_19_4/page/961 | doi = 10.1017/S0954579407000478
| journal = Development and Psychopathology
| volume = 19
| issue = 4
| pages = 961–976
| year = 2007
| pmid = 17931428
| s2cid = 412662
}}</ref><ref>{{Cite journal
| last1 = Keynes | first1 = M.
| title = Lancelot Hogben, F.R.S. (1895-1975): A review of his autobiography. Review of: Hogben, A; Hogben, A.: ''Lancelot Hogben - scientific humanist''. Woodbridge, Suffolk: Merlin Press, 1998
| journal = Notes and Records of the Royal Society of London
| volume = 53
| issue = 3
| pages = 361–369
| year = 1999
| pmid = 11624011
| doi=10.1098/rsnr.1999.0088
| s2cid = 72372017
}}</ref><ref>{{Cite journal
| last1 = Hogben | first1 = L.
| title = Fifty years ago: Lancelot Hogben reviews Bradford Hill. 1948
| journal = Journal of Epidemiology and Community Health
| volume = 50
| issue = 1
| pages = 3; discussion 3–4
| year = 1996
| pmid = 8815153
| pmc = 1060894
| doi=10.1136/jech.50.1.3
}}</ref><ref>{{Cite journal
| title = Lancelot Hogben
| journal = Lancet
| volume = 2
| issue = 7934
| pages = 565
| year = 1975
| pmid = 51402
| doi=10.1016/s0140-6736(75)90955-1
| s2cid = 208786843
}}</ref>
El a krea un idioma internashonal, [[Interglossa]], komo "un esbozo auxiliar pa un orden mundial demokrátiko".
== Wak tambe ==
* [[Glosa]]
* [[Interglossa]]
* [[Ronald Clark]]
{{Glosa}}
{{Appendix|refs|2=
{{References}}
}}
[[Category:Glosa]]
[[Category:Idioma artifisial]]
2dvdidkapgdfv7k7jkiy7s4et0vaeu7
Eukaryota
0
13354
199545
169819
2026-08-04T19:50:30Z
InternetArchiveBot
12063
Add 2 books for [[en:Wikipedia:Verifiability|verifiability]] (20260804sim)) #IABot (v2.0.9.5) ([[User:GreenC bot|GreenC bot]]
199545
wikitext
text/x-wiki
{{variante|a}}
{{Taxobox|variante=a
| tipo = eukaryota
| taxobox_dominio = si
| autor = [[Robert Harding Whittaker|Whittaker]] & [[Lynn Margulis|Margulis]]
| fecha = 1978
| rango = Supergrupo y reino
| subdivision =
* Amorphea
** Amoebozoa
** Opisthokonta <br>(''fungi'' y animal)
* SAR
** Chromista
** Alveolata
** Rhizaria
* Archaeplastida<br>(mata y alga)
| sinonimo = * Eucarya [[Carl Woese|Woese]] et al. 1990<ref name="w1990">{{cite journal |vauthors=Woese CR, Kandler O, Wheelis ML |author2-link=Otto Kandler |author3-link=Mark Wheelis |title=Towards a natural system of organisms: proposal for the domains Archaea, Bacteria, and Eucarya |url=https://archive.org/details/sim_proceedings-of-the-national-academy-of-sciences-usa_1990-06_87_12/page/4576 |journal=Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America |volume=87 |issue=12 |pages=4576–4579 |date=June 1990 |pmid=2112744 |pmc=54159 |doi=10.1073/pnas.87.12.4576 |bibcode=1990PNAS...87.4576W |doi-access=free }}</ref>
* Eukarya [[Lynn Margulis|Margulis]] 1996<ref name="Margulis 1996">{{cite journal |last=Margulis |first=Lynn |name-list-style=vanc |title=Archaeal-eubacterial mergers in the origin of Eukarya: phylogenetic classification of life |url=https://archive.org/details/sim_proceedings-of-the-national-academy-of-sciences-usa_1996-02-06_93_3/page/1071 |journal=Proceedings of the National Academy of Sciences |volume=93 |issue=3 |date=6 February 1996 |doi=10.1073/pnas.93.3.1071 |pages=1071–1076 |pmid=8577716 |pmc=40032 |bibcode=1996PNAS...93.1071M |doi-access=free }}</ref>
}}
'''Eukaryota''' of '''Eukarya''' ta un di e tres dominio den cua ciencia [[biologia|biologico]] actual ta clasifica [[bida]]. Nan [[cel]]<nowiki/>nan ta contene un nucleo celular y ta relativamente compleho den structura. Eukaryota ta inclui tur [[animal]], [[mata]], ''fungi'' (beskem), alga, y hopi otro organismo unicelular. E otro dos dominio ta [[bakteria|bacteria]] (e dominio mas grandi) y Archaea. Como cu esakinan no tin un nucleo celular, ta wordo referi na nan colectivamente como prokaryota.
Aunke eukaryota ta representa solamente un fraccion chikito di e cantidad total di organismo na [[Tera (planeta)|Tera]], nan tamaño celular mas grandi y complexidad ta resulta den un biomasa combina cu ta mucho mas grandi cu esun di prokaryotanan.
== Clasificacion y evolucion ==
=== Historia di clasificacion ===
Ya caba for di [[Edat antiguo|antiguedad]], animal y mata tabata wordo considera como dos grupo taxonomico separa, incluso pa e filosofo [[Aristóteles|Aristoteles]]. Den siglo diesocho, Carl Linnaeus a duna e gruponan aki un rango taxonomico oficial: e [[Reino (biologia)|reino]]. El a clasifica ''fungi'' cu mata, cu algun reserva, pero pronto a bira cla cu nan tabata merece nan propio reino. E prome eukaryota unicelular descubri a wordo clasifica inicialemte cu mata of animal.
Na 1818, e biologo aleman George Goldfuss a introduci e termino ''protozoa'' pa organismonan microscopico, manera ''Ciliophora.'' Despues, otro eukaryota unicelular tambe a wordo inclui den e grupo aki. Na 1866, Ernst Haeckel a duna e organismonan aki nan propio reino, ''Protista''. Asina el a propone un clasificacion unda eukaryota a wordo dividi den cuater reino: Protista, ''Plantae'', ''Fungi'', y ''Animalia''. E clasificion bieu aki a keda na uzo bou di biologonan pa hopi tempo.
Eukaryota unicelular a wordo agrupa huntu principalmente pa motibo di nan structura celular simpel, cu ta parce primitivo compara cu organismonan multicelular. Ta te cu e binida di ''secuanciamento di DNA'' cu e berdadero relacion a bira cla. Esaki a conduci na 1990 na un sistema den cua tur forma di bida a wordo dividi den tres dominio, un division proponi entre otro pa Carl Woese. Den e sistema aki, tur eukaryota a wordo poni den e dominio ''Eucarya''. Na 1996, e biologo di evolucion Lynn Margulis a propone pa adheri e nombernan di dominio y reinonan cu nan origen endosymbiotico. El a introduci e termino ''Eukarya.''
=== Origen ===
Eukaryota a aparece aproximadamente 2,2 biyon aña pasa, durante e Proterozoico. Un paso clave den nan [[Evolushon|evolucion]] tabata e surgimento di mitochondria y chloroplast, ambos ta e resultado di ''endosymbiose''. E [[fossiel]]nan mas bieu conoci di eukaryota, plankton multicelular, ta mas o menos 2,1 biyon aña bieu.
E grupo mas abundante na especie denter di e eukaryotanan ta organismonan unicelular, colectivamente referi como Protista. Hunto cu Protista, practicamente tur organismo multicelular ta pertenece na e dominio eukaryota.
Eukaryota por produci asexualmente a base di ''mitosis'', of sexualmente a base di ''meiosis'' y e fusion di ''gameetnan'' (cel sexual).
=== Eukaryota versus prokaryota ===
Eukaryota tin un structura celular diferente cu prokaryota (e organismonan cu ta pertenece na e otro dominionan). Celnan eukaryota ta parti den compartimento: nan tin structuranan interno rondona pa un membrana. Ehempelnan ta inclui e nucleo, aparato di Golgi, mitochondria, y plastide. E presencia di un nucleo ta e rekesito minimo pa un organismo por wordo considera eukaryota.
Pa comperacion, eukayota ta parce un tipo di hibrido di diferente organismo (''chimera''). Nan evolucion a tuma luga no solamente a base di e procesonan usual di Darwin, manera mutacion y seleccion natural, pero probablemente a base di otro procesonan tambe. Ehempelnan ta inclui endosymbiosis, transferencia genetico endosymbiotico (EGT), fusion di cel, y transferencia horizontal genetico (HGT). Procesonan asina por a resulata den gran avance di evolucion, en bes di djis cambionan gradual. E transicion (of avance) mas clave den evolcion tabata probablemente di organismo unicelular prokaryota pa organismo unicelular eukaryota.
== Caracteristica ==
=== Cel ===
Celnan eukaryota ta mas grandi y compleho cu celnan prokaryota. E diferencia principal ta e presencia di un nucleo. Den e nucleo aki, DNA ta warda y rondona pa un membrana. Eukaryota tambe tin varios ''organel'': structuranan interno cu funcionnan specifico. Ehempelnan ta inclui e nucleo, e aparato di Golgi, mitochondria, y plastide. E ''cytoskelet'', componi di ''microtubulo'', ''microfilament'', y ''filamentnan intermediario'', ta determina e forma y organisacion interno di e cel.
==== Membrana interno y vesikel ====
[[Fail:Endomembrane system diagram en.svg|thumb|Seccion di un cel eukaryota cu ta ilustra e sistema endomembrana interno.]]
E nucleo ta rondona pa un membrana dobel cu porio cu ta permiti transporte di substancia. Den e nucleo, DNA ta wordo distribui entre e chromosomnan. Rond di e nucleo tin e ''reticulo endoplasmatico'' (RE), un ret di membrana. E ''RE brutu'', cerca di e nucleo, ta contene ''ribosomnan'' cu ta produci proteina. E ''RE suave'', mas leu for di e nucleo tin otro funcion, manera procesa y transporta substancianan.
E aparato di Golgi ta procesa e productonan di RE y ta transporta nan pa otro parti di cel. E ta generalmente componi di membrananan (''vesikel'') plat staca. E stapelnan aki di vesikel cu ta contene proteina ta yama ''dictyosom.''
Celnan eukaryota ta posee structuranan forma pa membrana, colectivamente yama e ''sistema endomembrana''. Debi na desconexion di e membrananan, por forma tin biaha blaasnan chikito, cu ta wordo yama vesikel of ''vacuol''. Celnan ta absorba substancia via ''endocytosis'', caminda membrana celular ta rondona un substancia y ta forma un vesikel.
{{Appendix|refs|2=
*{{Tradukshon for di otro Wikipedia |idioma=nl |titel=Eukaryoten |oldid=69567558}}
{{references}}
}}
[[Kategoria:Organismo]]
7xo8uwe9cqgov32yujuyhamg9ou96vo
Geotrygon mystacea
0
13429
199540
193781
2026-08-04T19:39:57Z
InternetArchiveBot
12063
Add 1 book for [[en:Wikipedia:Verifiability|verifiability]] (20260804sim)) #IABot (v2.0.9.5) ([[User:GreenC bot|GreenC bot]]
199540
wikitext
text/x-wiki
{{Taxobox parha| variante = c
| nomber = ''Geotrygon mystacea''
| exhibi titulo= cursivo
| status = LC
| rl-id =
| imagen = Bridled Quail-Dove (7624361038).jpg
| descripcion =
| imagen2 =
| descripcion2 =
| orden = Columbiformes
| famia = Columbidae
| genero = ''Geotrygon''
| c-nomber= ''G. mystacea''
| autor = Temminck
| fecha = 1811
| parentesis = si
| origineel =
| worms =
| sinonimo=
}}
'''Geotrygon mystacea''' ta un [[espesie]] di [[para]] ku ta pertenesé na [[Famia (biologia)|famia]] Columbidae (paloma). E nòmber sientífiko a keda publiká pa promé biaha na 1811 pa Coenraad Jacob Temminck.
== Distribushon i habitat ==
E espesie aki ta [[endemismo|endémiko]] na [[Antia Menor]], for di [[Barbuda]] te [[Sint Lucia|St. Lucia]], inkluyendo e islanan [[Saba]], [[Sint Eustatius]] i [[Sint Maarten]].<ref name=":1">{{Citeer web|url=https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=176990&cat=CTAB_NAMES|titel=Bridled Quail-Dove Geotrygon mystacea|werk=[[Dutch Caribbean Species Register|DCSR]]|bezochtdatum=2025-09-16}}</ref> E subespesie, ''G. mystacea sabae'', ta biba solamente riba e isla di Saba.<ref>K.H. Voous, {{citeer web|url=https://repository.naturalis.nl/pub/506200/SFAC1955006001001.pdf|titel= The birds of St. Martin, Saba,
and St. Eustatius}}</ref>
E ta un espesie residente, no-migratorio. Su habitat natural ta mondi seku (sup)tropikal i áreanan humedo ku vegetashon denso ku hopi sushi di blachi.<ref name=BRQD-BOW>Boal, C. W. (2020). Bridled Quail-Dove (''Geotrygon mystacea''), version 1.0. Den: Birds of the World (T. S. Schulenberg, Editor). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.brqdov1.01 retrieved September 20, 2021</ref><ref>{{Cite journal|last=McNair|date=2005|title=Records of rare and uncommon birds from recent surveys on St. Croix|url=https://sora.unm.edu/sites/default/files/journals/nab/v059n04/p00536-p00551.pdf|journal=North American Birds|volume=59|issue=4|pages=536–551}}</ref><ref>{{Cite journal|last=Askins|date=1991|title=Impact of hurricane Hugo on bird populations on St. John, US Virgin islands.|url=https://archive.org/details/sim_biotropica_1991-12_23_4/page/481|journal=Biotropica|volume=23 |issue=4 |pages=481–487|doi=10.2307/2388270|jstor=2388270|bibcode=1991Biotr..23..481A }}</ref> E ta un para tímido ku ta biba riba suelo.
== Etimologia ==
E espesie ta konosí komo ''bridled quail-dove'' na [[ingles]] i ''grote kwartelduif'' na [[hulandes]]. E ta popularmente konosí komo ''partridge'' na [[Sint Eustatius]] i ''wood hen'' na [[Saba]].<ref name=":1"/>
== Deskripshon ==
E espesie ta mas o ménos 30 centimeter largu, ku alanan ku por span te ku 50 centimeter. E tin un aparensia robusto i ta pisa entre 210 pa 230 gram. Su koló ta maron-bèrdè skur ariba, mientras e parti abou ta mas klá ku un pechu kòrá-bruin, barika kòrá manera biña. E pianan ta kòrá-lila. E kabes ta bèrdè-olijfi skur krusá pa un liña blanku bou di wowo i e partinan lateral i posterior di e nek tin un briyo blou-bèrdè metáliko. E wowo oraño-hel ta rondoná pa un sirkulo di kueru kòrá desnudo.
E embra ta generalmente mas strikto ku e machu.<ref name=":0">{{cite journal|author=Poncet, Laurent|title=La diffusion de l’information sur la biodiversité en France|journal=Netcom|numéro=27-1/2|date=2013-09-01|issn=0987-6014|doi=10.4000/netcom.1306|url=http://dx.doi.org/10.4000/netcom.1306|pages=181–189}}</ref>.
== Menasa ==
E espesie a wòrdu klasifiká komo "no menasá" na 2016 segun e [[Lista Kòrá di IUCN|Lista Cora di IUCN]]<ref>[https://www.iucnredlist.org/species/22690958/93296362 ''Geotrygon mystacea''], IUCN Red List</ref>, sinembargo e populashon den region di Karibe ta generalmente diminuyendo desde 2009 i riba sierto isla ta kasi serka di ekstinshon.
Na Sint Eustatius, e populashon a sufri grandemente a kousa di [[Horcan|orkan]] Irma i Maria na 2017. Den [[Parke Nashonal Quill]], kaminda antes tabatin rònt di 3.000 ehemplar, un investigashon na 2021 a indiká ku tabatin menos ku 50. Ademas di e impakto di klima, otro presionnan prinsipal ta inkluí degradashon di habitat, presensia di bestianan di kria ku ta kore ront los i predashon di djaka i pushi feral.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20250915.pdf St. Eustatius: Accion urgente ta necesario mientras especie iconico di
parha ta cerca di extincion], BDA (15 di september 2025)</ref> Pa aborda e situashon aki, fundashon STENAPA a lansa medidanan spesífiko na 2023 pa protehé e populashon ku a keda i pa restora su habitat.
{{Appendix}}
[[Kategoria:Para]]
[[Kategoria:Karibe Hulandes]]
at0txiv275dytb9i08rdd32xdumvv7j
Aguinaldo
0
13738
199548
177081
2026-08-04T19:53:29Z
InternetArchiveBot
12063
Add 1 book for [[en:Wikipedia:Verifiability|verifiability]] (20260804sim)) #IABot (v2.0.9.5) ([[User:GreenC bot|GreenC bot]]
199548
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Databox}}
[[File:El cuarteto Serenata Guayanesa.jpg|thumb|270px|Serenata Guayanesa, grupo folklorico di Venezuela]]
'''Aguinaldo''' ta un genero di musica folklorico tradicional di [[Venezuela]], caracteristico di e fiestanan di temporada di Pasco. E ta popular den varios pais [[Latinoamérika|Latino Americano]] y tambe den parti di Caribe. Variantenan di aguinaldo a desaroya na [[Aruba]], [[Kòrsou|Corsou]], [[Puerto Rico]] y [[Trinidad (isla)|Trinidad]], cada uno cu su propio influencia y tradicionnan local.
== Origen ==
Aguinaldo ta basa riba e asina yama "villancicos", canticanan di Pasco na [[Spaña|Spaño]] introduci na e Mundo Nobo door di e Spañonan den [[siglo 16|siglo diesseis]].<ref>[https://www.gobierno.aw/nl/aguinaldo Aguinaldo], Gobierno di Aruba</ref> Tradicionalmente e ta wordo interpreta durante e dianan di Pasco y durante e temporada di fiesta. E structura prevalecente ta un melodia simpel cu ta sigui un patronchi convencional di refran, verso y coro. Letra di e canticanan ta trata temanan relaciona cu e nacemento di [[Hesus]], santo y angelnan.
Den idioma Spaño, e [[palabra]] aguinaldo ta nifica e "regalo" cu ta wordo ofreci durante e temporada di Pasco segun tradicion di e Spañonan. Den [[Sur Amérika|Sur America]], e palabra ta wordo uza tambe pa referi na e bonus di Pasco, e pago extra cu e trahado ta ricibi di su doño di trabou na fin di aña.
=== Venezuela ===
Aguinaldo ta un genero di musica di Pasco di Venezuela cu tin un tradicion cultural-religioso. Hopi biaha e ta wordo interpreta durante "paranda", cu ta referi na gruponan casual di hende, hopi biaha famia of amigo, cu alegremente ta bay di cas pa cas hibando nan canto. E “parandero” of “aguinalderonan” ta anuncia nan yegada den canto y ta busca pa haya entrada na e cas di famia y amigonan pa conta e historia di nacemento di Cristo, y pa compartí den e goso di e mensahe di Paz riba Tera y na tur Hende di Bon Boluntad. Aguinaldo tambe ta wordo toca ora di celebra misa di Pasco.
E canto di aguinaldo ta consisti generalmente di seis strofa. E musica ta wordo toca cu instrumentonan tipico manera e [[Kuarta|cuarta]] (un guitara chikito di cuater cuerde), tambor y [[maraka|maraca]]. Otro instrumentonan cu hopi biaha ta wordo uza ta fio, guitara, [[tambú|tambu]], mandolin, bandola (mandolin crioyo), caha (un tipo di tambor), y marimbula (un instrumento Afrovenezolano). A cambio di e entretenimento, “paranderonan” ta wordo ofrece tradicionalmente cuminda y bebida, entre otro: [[ayaca]], ròm y ponche crema.
Algun aguinaldo conoci ta: ''Niño Lindo'', ''Din, Din, Din'', ''Cantemos, Cantemos'', ''Nació El Redentor'', ''Burrito Sabanero'', ''Tun Tun'', ''Tucusito'', ''Un Feliz Año Pa' Ti'' y ''A Ti Te Cantamos''
[[File:Cuatro Venezolano stringed musical instrument.jpg|thumb|[[Kuarta|Cuarta]] di Venezuela]]
[[File:Bandola andina columbiana.jpg|thumb|Bandola Colombiano]]
== Caribe ==
=== Puerto Rico ===
Na Puerto Rico, e aguinaldo ta un tradicion hereda di e colonisadornan Spaño na e isla y ta referi na un regalo musical cu ta wordo ofreci durante e temporada di Pasco. Aguinaldo ta wordo toca mayoria biaha pa “paranderonan” (of “trullas”) durante e dianan di fiesta di Pasco. Como genero, aguinaldo ta wordo toca principalmente na radio riba dianan clave di e temporada di Pasco: bispo di Pasco y Dia di Pasco [(24 y 25 di december), bispo di Aña Nobo y Dia di Aña Nobo (31 di december y 1 di januari), bispo di Tres Rey y e [[Dia di Tres Rey]] (5 y 6 di yanüari).<ref>{{Cite web|url=https://prpop.org/2019/09/contento-nano-con-tiempos-de-aguinaldo/|title=Contento Nano con 'Tiempos de aguinaldo' – Fundación Nacional para la Cultura Popular | San Juan, Puerto Rico|date=22 September 2019 |language=es}}</ref> Aguinaldo tambe ta wordo toca na celebracionnan di misa di Pasco.<ref name="Puerto Rican Aguinaldo" /> [[File:Bordonua.jpg|thumb|Bordonua, guitara tipico di Puerto Rico.]]
No obstante cu e tradicion di paranda pocopoco ta bayendo perdi na Puerto Rico,<ref name="Puerto Rican Aguinaldo">{{cite journal|last1=Mason|first1=J. Alden|last2=Espinosa|first2=Aurelio M.|title=Porto-Rican Folk-Lore. Décimas, Christmas Carols, Nursery Rhymes, and Other Songs|url=https://archive.org/details/sim_journal-of-american-folklore_july-september-1918_31_121/page/289|journal=The Journal of American Folklore|date=1918|volume=31|issue=121|pages=289–450|doi=10.2307/534783|jstor=534783}}</ref> un album di aguinaldo Puerto Riqueño a debuta na december 2019 den e top 10 di Album Tropikal di Billboard.<ref>{{Cite web|url=https://www.billboard.com/articles/business/chart-beat/8546162/tiempos-de-aguinaldo-debuts-top-10|title=Puerto Rico's 'Tiempos de Aguinaldo' Debuts Top 10 on Tropical Albums Chart|work=Billboard}}</ref>
Musica di aguinaldo tabata wordo toca cu instrumentonan tipico manera e bordonua y e tiple, ambos guitaranan tipico, cuarta, [[wiri]] (guiro), campana, bari di bomba, acordeon y maraca. Cu tocadonan di bordonua birando mas dificil pa haya, e guitara a bira e instrumento basico pa compaña e cuarta. Awendia instrumentonan di metal y mas aleu tur loke cu ta haci zonido, ta wordo uza.<ref name="Puerto Rican Aguinaldo"/>
=== Trinidad ===
Na Trinidad, aguinaldo, tambe conoci como serenal, ta musica folklorico vibrante introduci pa inmigrantenan [[Venezuela|Venezolano]] y cu ta wordo canta na Spaño. E ta deriva di e genero parang, cu ta nifica paranda na Trinidad, unda gruponan ("paranderonan") ta bay di cas pa cas, uzando cualke instrumento cu tin na man. Instrumentonan popular di parang ta e cuarta y maraca.
=== Corsou ===
Aguinaldo a desaroya como parti di e cultura folklorico di Corsou dor di influencia Venezolano, combina cu e tradicionnan catolico existente riba e isla desde e periodo colonial. E genero a wordo introduci rond di e decada 1960, cu sosten y promocion di Consulado Venezolano y otro organisacionnan cultural.<ref>[[René Römer]] et al.,[https://www.dbnl.org/tekst/rome012cult01_01/rome012cult01_01.pdf Hoofdstuk VIII Muziek en dans], Den: ''Cultureel mozaïek van de Nederlandse Antillen'' (1977)</ref> Durante prome añanan, e musica alegre di aguinaldo tabata mas popular na Corsou cu na Aruba, specialmente bou di hubentud.<ref>{{citeer web|url=https://caribischnetwerk.ntr.nl/2023/12/24/de-leukste-lekkerste-kersttradities-van-curacao/?|titel= De leukste & lekkerste Kersttradities van Curaçao|auteur=Eva Breukink|werk=Red Caribense|datum=2023-12-24|bezochtdatum=2025-12-20}}</ref> Hunto cu e musica, varios instrumento tipico Venezolano tambe a cuminsa aparece den [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]], entre nan e harpa Venezolano y e instrumento conoci como ''furruco''.
E musica ta wordo interpreta pa un grupo cu yama “paranderos", cu ta consisti di musiconan manera cantante, guitarista, tocado di [[tambú|tambu]], y bailarinnan cu ta canta e coro.<ref>{{citeer web|url=https://curacaoactivities.com/nl/curacao-eindejaars-tradities/?|titel= Curaçaose eindejaarstradities|werk=curacaoactivities.com|auteur=Omaily Lucas|datum=2018-12-13}}</ref> Compositornan local ta compone aguinaldo na idioma Papiamento, adaptando e genero na e contexto local.<ref>[https://web.archive.org/web/20161120102825/http://curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=369&lang= Letter A t/m D - Aguinaldo], Encyclopedie van Curaçao (2007)</ref>
</ref>
Awendia, pa e festividatnan di fin di aña, doñonan di tienda ta contracta musiconan pa toca sea aguinaldo, gaita òf [[tambú|tambu]] dilanti di nan tienda pa asina atrae mas cliente y crea un laso cu e comunidad. Den e temporada aki tambe ta scucha e ritmo di aguinaldo den jingles na radio y television.
=== Aruba ===
E aguinaldo di Aruba ta un musica folklorico di origen Venezolano. E ta wordo toca den temporada di Pasco na luganan cu hopi trafica pa hende, manera caya grandi di Playa of San Nicolas, supermercado y centronan comercial. Tambe e ta scucha na television y radio emisoranan. E gruponan ta consisti primordialmente entre 10 pa 20 mucha muhe cu ta canta, toca cuarta, y tambor. E temanan ta hopi biaha religioso.<ref>[https://www.bibliotecanacional.aw/pages/wp-content/uploads/spreekbeurten/De-Arubaanse-Muziek-1.pdf Muziek op Aruba], [[Biblioteca Nacional Aruba|BNA]], Depto. Arubiana (2007)</ref>
Desde su introduccion den añanan 1960 ta tene festival di aguinaldo y ta promove uzo di idioma [[Papiamentu|Papiamento]] den su canto. Gruponan di aguinaldo tabata organisa segun bario y den famia y amigonan; algun grupo popular di decada 60 y 70 tabata:
* Aguinaldo Voces Brazilenas - Brazil
* Aguinaldo La Caminata - San Nicolas
* Aguinaldo Voces Navidenas - Pos Chikito
* Las Blancas Palomitas - Tanki Leendert
* Las Mañanitas - Savaneta
Na Aruba, e palabra paranda ta referi principalmente na e tradicion di [[dande]], ora cu e paranderonan ta bay di cas pa cas pa canta riba bispo di [[Aña Nobo]].
{{Appendix}}
[[Kategoria:Músika]]
[[Kategoria:Venezuela]]
6559vcp9og4pw802850ab43hxp1zz2h
Historia di interlingua
0
14137
199546
184220
2026-08-04T19:51:06Z
InternetArchiveBot
12063
Add 1 book for [[en:Wikipedia:Verifiability|verifiability]] (20260804sim)) #IABot (v2.0.9.5) ([[User:GreenC bot|GreenC bot]]
199546
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
E '''historia di Interlingua''' ta enserá e formashon di e idioma mes i tambe su komunidat di papiadónan.
E promé krédito pa Interlingua mester bai na e heredera merikano Alice Vanderbilt Morris (1874–1950), kende a bira interesá den lingwístika i e movementu internashonal di idioma ousiliar na kuminsamentu di añanan 1920. Na 1924, Morris i su kasá, Dave Hennen Morris, a establesé e Asosiashon Internashonal di Idioma Ousiliar (IALA), un asosiashon sin fin di lucro, na [[New York City|New York]]. Nan ophetivo tabata pa pone e estudio di idiomanan ousiliar riba un base sientífiko.<ref name="Falk, Julia S 1995">Falk, Julia S. "Words without grammar: Linguists and the international language movement in the United States, ''Language and Communication'', 15(3): pp. 241-259. Pergamon, 1995.</ref>
Investigashonnan riba e problema di e idioma ousiliar tabata den proseso na e Konseho Internashonal di Investigashon, e Konseho Merikano di Edukashon, e Konseho Merikano di Sosiedatnan Siñá, e asosiashonnan britániko, franses, italiano i merikano pa avansementu di siensia, i otro gruponan di spesialista. Morris a krea IALA komo un kontinuashon di su trabou.<ref name="iala1971_foreword">Bray, Mary Connell [1951] (1971), "Foreword", ''Interlingua-English: A dictionary of the international Language'', Second Edition, New York: Frederick Ungar Publishing Company. {{ISBN|0-8044-0188-8}}. OCLC 162319. Retrieved on 2007-03-05.</ref> El’a desaroyá e programa di investigashon den konsulta ku Edward Sapir, William Edward Collinson, i [[Otto Jespersen]].<ref name="Falk, Julia S 1995"/>
== Asosiashon Internashonal di Idioma ==
IALA a bira e sostenedor prinsipal di lingwístika merikano prinsipal, fundando, por ehèmpel, estudionan semántiko di integridat entre idiomanan (1930) i e fenómeno di klasifikashon (1944). Morris mes a editá e estudionan lingwístiko komparativo di Sapir i Morris Swadesh riba e fenómeno di “punto-final” na 1932 i e estudio di indikashon di Collinson na 1937. Aunke e famia Morris i nan famia a proveé mayoria di e finansiamentu pa IALA, el a risibí sosten tambe di gruponan prestigioso manera e [[Carnegie Corporation]], [[Ford Foundation]] i [[Rockefeller Foundation]].
Den su promé añanan, IALA a enfoká riba tres tarea:
* identifiká otro organisashonnan rònt mundu ku ophetivonan similar,
* kreando un biblioteka di buki riba idiomanan i interlingwístika,
* kompará idiomanan ousiliar internashonal eksistente, inkluyendo [[Esperanto]], [[ido]], [[Latino sine flexione]], [[Novial]], i [[Interlingue|Occidental]].
Persiguiendo su meta final, IALA a kondusí estudionan paralelo di e idiomanan aki ku estudionan komparativo di idiomanan nashonal, bou di direkshon di investigadónan di universidatnan Oropeo i Merikano. Tambe a organisá konferensianan ku defensornan di e idiomanan aki, debatiendo e karakterístikanan i ophetivonan di nan respektivo idiomanan. Ku un “regla di konseshon” ku ta rekerí partisipantenan pa hasi un sierto kantidat di konseshon, e debatenan trempan na IALA a bai di kayente pa eksplosivo.
Na e Segundo Kongreso Internashonal di Interlingua, ku a tuma lugá na Ginebra na 1931, IALA a kuminsá kibra tereno nobo. Su conferencia a conta cu presencia di linguistanan renombra, di cual 27 a firma un carta di sosten pa e programa di investigacion di IALA. Ocho mas a agregá nan firma na e di tres kongreso, ku a tuma lugá na Roma na 1933.
Tambe na 1933, Profesor Herbert N. Shenton di Universidat di Syracuse a organisá un estudio intensivo di e problemanan ku ta topa ku idiomanan artifisial ora nan ta wòrdu usá na kongresonan internashonal. E mesun aña ei, Dr. Edward L. Thorndike a publiká un artíkulo riba e tasanan di siñamentu relativo di idiomanan konstruí “natural” i “modular”. Tantu Shenton komo Thorndike tabatin un influensia grandi riba e trabou di IALA for di e tempu ei padilanti.
Na 1937, e promé pasonan pa e kompletashon di e idioma Interlingua a wòrdu tumá ora un komishon di 24 lingwista eminente di 19 universidat a publiká “Algun Kriterio pa un Idioma i Komentario Internashonal” (''Some criteria for an international language and commentary''). Sinembargo, e brote di Segundo Guera Mundial na 1939 a stroba e reunionnan bianual ku e komishon tabata pretendé.
==Desaroyo di un idioma nobo==
Originalmente, e asosiashon no tabatin intenshon di krea su propio idioma. Su meta tabata pa identifiká kua idioma ousiliar ku tabata disponibel kaba tabata mihó pa komunikashon internashonal, i kon pa promové esaki mas efektivamente. Sinembargo, despues di dies aña di investigashon, hopi miembro di IALA a konkluí ku ningun di e [[interidiomanan]] eksistente tabata na altura di e tarea. Pa 1937, e miembronan a tuma e desishon pa krea un idioma nobo, pa sorpresa di e komunidat interlingual mundial.{{sfn|Gopsill|Sexton|2006b}}
Te na e punto ei, gran parti di e debate tabata ekiboká riba e desishon pa usa palabranan naturalista (p.e., [[Latino sine flexione]], [[Novial]] i [[Interlingue|Occidental]]) òf sistemátiko (p.e., [[Esperanto]] i [[Ido (idioma)|Ido]]). Durante e añanan di guera, defensornan di un interidioma naturalista a gana. E promé sosten tabata e artíkulo di Thorndike; e di dos tabata un konseshon di defensornan di e idiomanan sistemátiko ku miles di palabra tabata presente kaba den hopi, òf asta un mayoria, di e idiomanan Oropeo. Nan argumento tabata ku derivashon sistemátiko di palabranan tabata un [[Procrustes|Kama di Prokrustes]], forsando e siñadó pa desaprende i bolbe memorisá un skema di derivashon nobo ora un vokabulario usabel tabata disponibel kaba. IALA for di e punto ei a asumí e posishon ku un idioma naturalista lo ta mihó.{{sfn|Gopsill|1990}}
IALA su aktividatnan di investigashon tabata basá na [[Liverpool]], promé ku a muda pa [[New York City|New York]] debí na e brote di [[World War Segundo]], kaminda [[E. Clark Stillman]] a establesé un personal di investigashon nobo.{{sfn|Bray|1971|loc=Foreword}} Stillman, ku asistensia di [[Alexander Gode]], a konstruí e metodologia pa selektá vokabulario Interlingua basá riba un komparashon di idiomanan di kòntròl.
Na 1943 Stillman a bai pa trabou di guera i Gode a bira Direktor Interino di Investigashon.{{sfn|Bray|1971|loc=Prefacio}} IALA a kuminsá desaroyá modelonan di e idioma proponé, di kua e promé a wòrdu presentá den e ''Rapport General'' di Morris na 1945.{{sfn|Gopsill|Sexton|2006b}}
===E kuater modelonan===
Di 1946 pa 1948, e lingwista franses [[André Martinet]] tabata Direktor di Investigashon. Durante e periodo aki IALA a sigui desaroyá modelonan i a kondusí enkuesta pa determiná e forma optimal di e idioma final. Na 1946, IALA a manda un enkuesta ekstenso pa mas ku 3.000 maestro di idioma i profeshonalnan relashoná riba tres kontinente.{{sfn|Gopsill|1990}}{{sfn|Gopsill|Sexton|2006c}}
Modelo P no a kambia for di 1945; Modelo M tabata relativamente moderno den komparashon ku P mas klásiko. Modelo K tabata un poko modifiká den direkshon di Ido. E kuater modelonan resultante ku a wòrdu kanvasá tabata:{{sfn|Gopsill|1990}}
{| frontera=0
|- valign=top
| || Model P || || altamente naturalista, ku formanan di palabra sin kambio for di e prototiponan
|- valign=top
| || Model M || || moderadamente naturalista, similar na Occidental
|- valign=top
| || Model C || || un poko skemátiko, riba e liñanan di Novial
|- valign=top
| || Model K || || moderadamente skemátiko, similar na Ido (ménos skemátiko ku Esperanto){{sfn|Gopsill|Sexton|2006b}}
|}
Un frase di ehèmpel:
{| border=0
|- valign=top
| || Model P || || altamente naturalista || || {{Lang|ia|Jo habe nascite, o dea cum le oculos azure, de parentes barbare, inter le bone et virtuose Cimmerios}}
|- valign=top
| || Model M || || moderadamente naturalista || ||{{Lang|ia|Io have nascit, o dea con le ocules azur, de parentes barbar, inter le bon e virtuos Cimmerios}}
|- valign=top
| || Model C || || un poko skemátiko || ||{{Lang|ia|Yo ha nascet, o deessa con le ocules azur, de parentes barbar, inter le bon e virtuose Cimerios}}
|- valign=top
| || Model K || || moderadamente skemátiko || ||{{Lang|ia|Yo naskeba, o dea kon le okuli azure, de parenti barbare, inter le bone e virtuose Kimerii}}
|- valign=top
| || colspan=3 | (Interlingua moderno) || ||{{Lang|ia|Io ha nascite, o dea con le oculos azur, de parentes barbare, inter le bon e virtuose Cimmerios}}
|- valign=top
| || colspan=3 | (Papiamentu) || ||'Mi a nase, O diosa ku e wowonan blou, di relashonnan bárbaro, meimei di e bon i birtuoso Cimmerianonan'.
|}
E total di voto a terminá di e siguiente manera: P 26.6%, M 37.5%, C 20%, i K 15%.<ref>{{Cite web|url=http://anno.onb.ac.at/cgi-content/anno-plus?aid=e0g&datum=1948&page=102&size=45|title=Cosmoglotta A, 1948, p. 101}}</ref> E dos modelonan mas skemátiko, C i K, a wòrdu rechasá. Di e dos modelonan naturalístiko, M a atraé algu mas sosten ku P. Teniendo kuenta ku prehuisionan nashonal (por ehèmpel, e fransesnan ku a wòrdu enkuestá a faboresé Modelo M desproporshonalmente), IALA a disidí riba un kompromiso entre modelonan M i P, ku sierto elementonan di C.{{sfn|Gopsill|Sexton|2006c}}
==Finalisashon==
E Gode aleman-merikano i e Martinet franses no tabata bai bon ku otro.{{sfn|Gopsill|1990|p=103}} Martinet a renunsiá i a tuma un posishon na [[Universidat di Columbia]] na 1948, i Gode a tuma e último fase di desaroyo di Interlingua. kombiná elementonan di Modelo M i Modelo P; tuma e defektonan ku e komunidat enkuestá a mira den tur dos i drecha nan ku elementonan di Modelo C segun nesesidat; i desaroyá un vokabulario. Alice Vanderbilt Morris a muri na 1950, i e finansiamentu ku a sostené IALA a stòp, pero sufisiente fondo a keda pa publiká un dikshonario i gramátika.{{sfn|Gopsill|1990|p=103}} E vokabulario i gramátika di Interlingua a wòrdu presentá pa promé biaha na 1995 ora IALA a finalisá e ''[[Interlingua: Un Gramátika di e Idioma Internashonal|Gramátika Interlingua]]'' i e [[Interlingua–English Dictionary]] (IED). Na 1954, IALA a publiká un manual di introdukshon titulá ''[[Interlingua a Prime Vista]]'' ("Interlingua at First Sight").
Interlingua manera presentá pa IALA ta hopi serka di [[Latino sine flexione|Interlingua di Peano]] (Latino sine flexione), tantu den su gramátika komo spesialmente den su vokabulario. Un abreviashon distinto a wòrdu adoptá: IA en bes di IL.
==Interlingua su promé dékadanan==
Un aplikashon práktiko trempan di Interlingua tabata e boletin sientífiko ''Spectroscopia Molecular'', publiká di 1952 pa 1980.{{sfn|Breinstrup|2006b}} Na 1954, e Segundo Kongreso Kardiológiko Mundial na Washington, D.C. a publiká resúmennan di su charlanan tantu na ingles komo na ingles interlingua. Den algun aña, el a haña uso similar na nuebe kongreso médiko mas. Entre meimei di añanan 1950 i fin di añanan 1970, un trinta revista sientífiko i médiko a proveé resúmennan di artíkulo den Interlingua.{{sfn|Gopsill|1990|pp=104–106}} Gode a skirbi un kolumna mensual den Interlingua den e ''Science Newsletter''' publiká pa e Sosiedat di Siensia Públiko|Servisio di Siensia]] for di kuminsamentu di añanan 1950 te na su morto na 1970.
[[Asosiashon Internashonal di Idioma Ousiliar|IALA]] a sera su portanan na 1953 pero no a wòrdu disolvé formalmente te na 1956 òf despues.{{sfn|Breinstrup|Stenström|Olsson|2007}} Su ròl den promoshon di Interlingua a wòrdu tuma pa gran parti pa Siensia Servisio,{{sfn|Gopsill|Sexton|2006c}} ku a kontratá Gode komo hefe di su [[Interlingua Division of Science Service|Interlingua Division]] nobo formá.{{sfn|Breinstrup|Stenström|Olsson|2012}} [[Hugh E. Blair]], Dios su kolega yegá i su kolega será asistente.{{sfn|Breinstrup|2006d}} Un organisashon susesor, e Instituto Interlingua,{{sfn|Breinstrup|Stenström|Olsson|2009}} a wòrdu fundá na 1970 pa promové Interlingua na Merka i Canada. E instituto nobo a sostené e trabou di otro organisashonnan lingwístiko, a hasi kontribushonnan akadémiko konsiderabel i a produsí resumennan Interlingua pa publikashonnan akadémiko i médiko. Un di su logronan mas grandi tabata dos volúmen inmenso riba fitopatologia produsí pa e Sosiedat Fitopatológiko Merikano na 1976 i 1977.{{sfn|Breinstrup|Stenström|Olsson|2007}}
Kuminsando den añanan 1980, UMI a tene konferensianan internashonal kada dos aña (e asistensia tipiko na e reunionnan anterior tabata 50 pa 100) i a lansa un programa di publikashon ku eventualmente a produsí mas ku 100 volúmen.{{sfn|Le Union Mundial pro Interlingua}}{{sfn|Breinstru| Varios skol [[Scandinavia]]n a emprendé proyektonan ku a usa Interlingua komo un medio pa siña e vokabulario sientífiko i intelektual internashonal.{{sfn|Breinstrup|2006c}}
Na 2000, e Instituto Interlingua a keda disolvé meimei di disputanan di finansiamentu ku UMI; e Sosiedat Merikano di Interlingua, establesé e siguiente aña, a sigui e instituto.{{sfn|Breinstrup|Stenström|Olsson|2009}}
==Interlingua awe==
E meta original di un interidioma destiná pa eventonan global a enfrentá kompetensia di [[Ingles komo un lingua franca]] i [[Ingles Internashonal]] den siglo 21. E komunidat sientífiko ta usa ingles frekuentemente den konferensianan i publikashonnan internashonal, por ehèmpel, en bes di Interlingua. Sinembargo, e oumento di Internet a hasié mas fásil pa e públiko en general ku tin interes den idiomanan konstruí siña Interlingua. Interlingua ta wòrdu promové internashonalmente dor di Union Mundial pro Interlingua. Periodiko i buki ta wòrdu produsí pa organisashonnan nashonal, manera e Societate American pro Interlingua, e Svenska Sällskapet för Interlingua, i e Union Brazilian pro Interlingua.{{sfn|Breinstrup|Stenström|Olsson|2009}}
''[[Panorama in Interlingua]]'' ta esun mas prominente di vários periódiko Interlingua. E ta un revista di 28 página publiká tur dos luna ku ta kubri susesonan aktual, siensia, editorialnan i Interlingua.
{{Interlingua}}
{{Appendix|1=|2=
;Referensia
{{References}}
;Fuente
* {{cite book |last=Bray |first=Mary Connell |editor=Alexander Gode |editor-link=Alexander Gode |chapter="Foreword" and "Acknowledgements"|title=Interlingua-English; A dictionary of the international language|url=http://www.bowks.net/worldlang/aux/b_IED.html|archive-url=https://web.archive.org/web/20071017122232/http://bowks.net/worldlang/aux/b_IED-foreword.html |archive-date=2007-10-17 |access-date=2010-04-18 |edition=Second|orig-year=1951|year=1971 |publisher=Frederick Ungar Publishing|location=[[New York City|New York]]|isbn=0-8044-0188-8|oclc=162319 |url-status=usurped}}
* {{cite book|last=Breinstrup|first=Thomas|year=2006a|url=https://www.interlingua.com/archivos/Prefacio%20-%20Contento.pdf|title=Interlingua course for beginners|location=Bilthoven, Netherlands|publisher=Union Mundial pro Interlingua}}
* {{cite web|last=Breinstrup|first=Thomas|date=2006b|url=https://www.interlingua.com/historia/publicationes/spectroscopia.htm|title=Un revolution in le mundo scientific|trans-title=A revolution in the scientific world|lang=ia|archive-url=https://web.archive.org/web/20190427122501/http://www.interlingua.com/historia/publicationes/spectroscopia.htm|archive-date=2019-04-27|url-status=live|access-date=2025-01-14|website=Historia de interlingua}}
* {{cite web|last=Breinstrup|first=Thomas|date=2006c|orig-date=2001|url=https://www.interlingua.com/historia/diverse/50annos.htm|title=Interlingua: Forte, Fructuose, Futur|lang=ia|website=Historia de interlingua}}
* {{cite web |first=Thomas|last=Breinstrup|editor-first1=Th.|editor-last1=Breinstrup |editor-first2=Ingvar|editor-last2=Stenström|editor-first3=Jesper |editor-last3=Olsson |year= 2006d |orig-year=2001 | url = https://www.interlingua.com/historia/biographias/blair.htm | title = Biographias: Hugh Edward Blair | website = Interlingua|lang = ia | access-date = 2025-01-15 | archive-url = https://web.archive.org/web/20190428002611/http://www.interlingua.com/historia/biographias/blair.htm | archive-date= 2019-04-28 | url-status = live }}
* {{cite web |editor-first1=Th.|editor-last1=Breinstrup|year= 2007 |orig-year=2001 |editor-first2=Ingvar|editor-last2=Stenström|editor-first3=Jesper |editor-last3=Olsson | url = https://www.interlingua.com/historia/biographias/stenstrom.htm | title = Biographias: Ingvar Stenström | website = Interlingua |lang = ia | access-date = 2025-01-15 | archive-url = https://web.archive.org/web/20190426010638/http://www.interlingua.com/historia/biographias/stenstrom.htm | archive-date= 2019-04-26 | url-status = live }}
* {{cite web |editor-first1=Th.|editor-last1=Breinstrup |editor-first2=Ingvar|editor-last2=Stenström|editor-first3=Jesper |editor-last3=Olsson | url = https://www.interlingua.com/historia/diverse/organisationes.htm | title = Portrait del organisationes de interlingua | website = Interlingua |year= 2009 |orig-year=2001 |lang = ia | access-date = 2025-01-15 | archive-url = https://web.archive.org/web/20061016165344/http://www.interlingua.com/historia/diverse/organisationes.htm | archive-date= 2006-10-16 | url-status = live }}
* {{cite web |editor-first1=Th.|editor-last1=Breinstrup |editor-first2=Ingvar|editor-last2=Stenström|editor-first3=Jesper |editor-last3=Olsson |year= 2012 | url = https://www.interlingua.com/historia/biographias/gode.htm | title = Biographias: Alexander Gottfried Friedrich Gode-von Aesch | website = Interlingua|orig-year=2001 |lang = ia | access-date = 2025-01-15 | archive-url = https://web.archive.org/web/20110514101324/http://www.interlingua.com/historia/biographias/gode.htm | archive-date= 2011-05-14 | url-status = live }}
*{{cite journal|last=Falk|first=Julia S.|title=Words without grammar: Linguists and the international language movement in the United States|url=https://archive.org/details/sim_language-communication_1995-07_15_3/page/241|journal=Language and Communication|volume=15|issue=3|pages=241–259|publisher=Pergamon|year=1995|doi=10.1016/0271-5309(95)00010-N}}
* {{cite book|last=Falk|first= Julia S.|title=Women, Language and Linguistics: Three American stories from the first half of the twentieth century.|publisher= Routledge|location=London & New York|year=1999}}
}}
[[Category:Interlingua]]
3easd6luw4s06s8kyy9c18kw33naoaz
Autismo
0
14253
199478
196766
2026-08-04T13:12:37Z
Caribiana
8320
coreccion di ortografia
199478
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Infobox condicion medico|variante=a}}
'''Autismo''', tambe conoci como '''trastorno di spectro autista''', ta e termino colectivo pa caracteristicanan di comportacion cu ta indica un vulnerabilidad den areanan di interaccion social; comunicacion; flexibilidad den pensamento, movecion motorico y actonan; proceso sensorial; y e forma cu informacion ta wordo filtra y integra.
Hende cu autismo hopi bes tambe ta experencia dificultad cu funcionamento ehecutivo, specialmente den planificacion y organisacion.<ref>{{Citeer web |url=https://www.ggzstandaarden.nl/zorgstandaarden/autisme/over-autisme |titel=Over autisme |bezochtdatum= |werk=GGZ Standaarden |uitgever=Akwa GGZ, een samenwerking van ggz-organisaties, patiënten, naasten en professionals |archiefdatum=2023-03-27 |archiefurl=https://web.archive.org/web/20230327212944/https://www.ggzstandaarden.nl/zorgstandaarden/autisme/over-autisme}}</ref>
== Diagnostico ==
E criterio pa diagnosis di autismo ta defini den manualnan internacional di ''Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders'' (DSM) y ''International Classification of Diseases'' (ICD) manteni pa [[Organisashon Mundial di Salú|Organisacion Mundial di Salud]].
Den version di DSM-5 (2013) y ICD-11 (2022), tur diagnostico anterior manera "autismo clasico", "sindroma di Asperger" y otro trastornonan di desaroyo penetrante a wordo unifica bou di un solo termino: trastorno di spectro autista. Esaki a sucede pasobra e diferente condicionnan tabata dificil pa distingui claramente y nan tratamento ta hopi similar.<ref name="Reed_et_al_2019">{{Cite journal |title=Innovations and changes in the ICD-11 classification of mental, behavioural and neurodevelopmental disorders |author=Reed GM, First MB, Kogan CS, Hyman SE, Gureje O, Gaebel W, Maj M, Stein DJ, et al. |datum=februari 2019 |tijdschrift=World Psychiatry |jaargang=18 |nummer=1 |pagina's=3-19 |taal=en}}</ref><ref name=":0">{{Citeer web |url=https://icd.who.int/browse11/l-m/en#/http%3a%2f%2fid.who.int%2ficd%2fentity%2f437815624 |titel=6A02 Autism spectrum disorder |website=International Statistical Classification of Diseases and Related Health Problems |taal=en |bezochtdatum= |archiefdatum=2018-08-01 |archiefurl=https://archive.today/20180801205234/https://icd.who.int/browse11/l-m/en%23/http://id.who.int/icd/entity/294762853#/http%3a%2f%2fid.who.int%2ficd%2fentity%2f437815624 |dodeurl=no}}</ref><ref>{{Citeer web |titel=DSM-5 Full Text Online |url=http://repository.poltekkes-kaltim.ac.id/657/1/Diagnostic%20and%20statistical%20manual%20of%20mental%20disorders%20_%20DSM-5%20(%20PDFDrive.com%20).pdf |website=Repository Poltekkes Kaltim |taal=en |bezochtdatum= |archiefurl=https://archive.today/20220108082216/http://repository.poltekkes-kaltim.ac.id/657/1/Diagnostic%20and%20statistical%20manual%20of%20mental%20disorders%20_%20DSM-5%20(%20PDFDrive.com%20).pdf |archiefdatum=2022-01-08}}</ref>
=== Perspectiva di neurodiversidad ===
E perspectiva di autismo como un malesa of trastorno (segun modelo medico) a wordo desafia pa e concepto di neurodiversidad (segun modelo social). E concepto aki ta considera caracteristicanan autista como un variacion natural di mente humano, en bes di un problema cu mester wordo "coregi".
E enfoke aki a wordo promovi door di e movemento pa derechonan di persona autista y a haña mas atencion den investigacion cientifico. Sinembargo, e ta keda un tema debati, cu diferente opinion entre persona autista, famia, profesional di salud y organisacionnan di sosten.<ref>{{Cite web |title=Disorder or difference? Autism researchers face off over field's terminology |url=https://www.science.org/content/article/disorder-or-difference-autism-researchers-face-over-field-s-terminology |access-date= |website=www.science.org |language=en}}</ref><ref>{{Cite journal |last=Rodríguez Mega |first=Emiliano |date=2023-05-10 |title='I am not a broken version of normal' — autistic people argue for a stronger voice in research |journal=Nature |volume=617 |issue=7960 |pages=238–241 }}</ref>
== Sintoma ==
[[Fail:Lokt kortsluiting in de hersenen autisme uit.webm|thumb|Neurologia di autismo]]
=== DSM-V-TR ===
A. Deficiencia persistente den comunicacion y interaccion social den diferente contexto:<ref>{{citeer boek |doi=10.1176/appi.books.9780890425787 |titel=Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, Fifth Edition, Text Revision (DSM-5-TR) |jaar=2022 |uitgever=American Psychiatric Association Publishing |isbn=978-0-89042-577-0}}</ref>
# Deficiencia den reciprocidad socio-emotional, cu ta varia, por ehempel, for di acercamento abnormal social y fayo di conversacion normal; pa reduccion di comparti interes, emocion, of sentimento; pa fayo pa inicia of responde na interaccion social.
# Deficiencia den comportacion comunicativo no-verbal utilisa pa interaccion social, cu ta varia, por ehempel, for di integracion pober di comunicacion (no-)verbal; pa abnormalidad den contacto di wowo y lenguahe di curpa of deficiencia den comprendimento y uso di gesticula; pa un falta total di expresion di cara y comunicacion no-verbal.
# Deficiencia den desaroyo, mantencion, y comprension di relacionnan, cu por varia, por ehempel, for di dificultad pa ahusta comportacion pa fit varios contexto social; pa dificultad pa comparti hungamento imaginario of cera amistad; pa ausencia den interes den compañero di edad.
B. Patronchi restringi y ripiti di comportacion, interes, of actividad:
# Movecion motorico, uso di obheto, of modo di papia stereotipico of ripiti (p.e., stereotipo simpel di motor, pone coy hunga den un rij of bolter obheto, ''ecolalia'', expresion peculiar). Un ehempel di expresion peculiar (''idionsyncratic speech'') ta ora un mucha autista su tanta ta semper hib'e un cierto parke. Den su seso, e ta asocia su tanta cu e parke aki, pues e lo bisa: "Tanchi" enbes di "<u>Ami</u> ke bay parke".<ref>{{Citeer web|url=https://www.autismparentingmagazine.com/idiosyncratic-speech/|titel=What is Idiosyncratic Speech?|bezochtdatum=2026-07-10|achternaam=BA|voornaam=Claire Delano|datum=2021-06-23|werk=Autism Parenting Magazine|taal=en-US}}</ref>
# Insistente riba igualidat, adhesion inflexibel na rutina, of ritual den patronchi di comportacion (no-)verbal (p.e., angustia extremo pa cambionan chikito, dificultad cu transicion, patronchi di pensamento rigido, mester come mesun cuminda of tuma mesun ruta tur dia).
==Tratamento ==
Generalmente, algun forma di tratamento of sosten ta conseha. Tratamento no ta dirigi na cura autismo, pero mas bien na duna sosten pa trata cu autismo.<ref name="nhs.uk-2019">{{cite web |date=2019-05-02 |title=Fake and harmful autism 'treatments' |url=https://www.nhs.uk/conditions/autism/autism-and-everyday-life/fake-and-harmful-treatments/ |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20221201180111/https://www.nhs.uk/conditions/autism/autism-and-everyday-life/fake-and-harmful-treatments/ |archive-date=1 December 2022 |access-date=29 April 2022 |website=nhs.uk |language=en}}</ref><ref name="Treat">{{en}}{{Cite web |last=CDC |date=2024-07-18|title=Treatment and Intervention for Autism Spectrum Disorder |url=https://www.cdc.gov/autism/treatment/index.html |access-date= |website=Autism Spectrum Disorder (ASD)}}</ref>
* Enfoke psicologico: Tratamento di terapia psicologico y comportacion
* Enfoke farmaceutico: Medicacion no ta trata sintomanan central di autismo, pero algun yuda maneha comorbididad, manera [[ansiedad]], [[depresion (clinico)|depresion]], iritabilidad, ADHD y [[epilepsia]].
* Enfoke di comportacion, socio-relacion, y enseñansa: eliminacion di bareranan ambiental y social por yuda hende cu autismo participa mas completamente den enseñansa, trabou y bida social.<ref name="Doherty-2023">{{Cite journal |last1=Doherty |first1=Mary |last2=McCowan |first2=Sue |last3=Shaw |first3=Sebastian CK |date=2 April 2023 |title=Autistic SPACE: a novel framework for meeting the needs of autistic people in healthcare settings |journal=British Journal of Hospital Medicine|volume=84 |issue=4 |pages=1–9 |doi=10.12968/hmed.2023.0006 }}</ref><ref name="Mukerji-2013">{{Citation |last1=Mukerji |first1=Cora |title=Enhanced Perceptual Functioning |date=2013 |pages=1117–1118 |editor-last=Volkmar |editor-first=Fred R. |location=New York |publisher=Springer |language=en |doi=10.1007/978-1-4419-1698-3_723 |isbn=978-1-4419-1698-3 |last2=Mottron |first2=Laurent |last3=McPartland |first3=James C. |encyclopedia=Encyclopedia of Autism Spectrum Disorders}}</ref><ref name="Doyle-2020">{{Cite journal |last=Doyle |first=Nancy |date=14 October 2020 |title=Neurodiversity at work: a biopsychosocial model and the impact on working adults |journal=British Medical Bulletin |volume=135 |issue=1 |pages=108–125 |doi=10.1093/bmb/ldaa021}}</ref>
== Reconocemento ==
Luna di april ta reconoci internacionalmente como e luna mundial di conscientisacion di autismo.
{{Appendix}}
[[Kategoria:Sikopatologia]]
p3rx0u9z7v7a0vg1yiwr6ese4ffhp6k
Maribomba (homónimo)
0
14776
199474
199358
2026-08-04T12:28:11Z
Kallmemel
14000
/* Taksonomia */
199474
wikitext
text/x-wiki
'''Maribomba''' por referí na:
== Taksonomia ==
* ''[[Maribomba|Polistes]]'', [[género (biologia)|género]] di [[insekto]]
** ''[[Polistes myersi]]'', [[espesie]] di insekto
{{Dp}}
[[kategoria:homónimo]]
c2e5zju6umvb1l1pqwz583zoesjf0dd
Myrna Dovale
0
14877
199479
199460
2026-08-04T13:13:26Z
Caribiana
8320
wikilink
199479
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{infobox persona | variante = c
| nomber = Myrna Dovale
| nomber completo = Myrna Josephine Dovale
| fecha nacemento = [[11 di desèmber]] [[1929]]
| luga nacemento = {{CUW}}
| fecha fayecimento = [[5 di mei]] [[2024]]
| luga fayecimento =
| ofishi = dosente, oudiológo, logopedista
}}
'''Myrna Josephine Dovale''' (☆[[11 di desèmber]] [[1929]] na [[Kòrsou]] - † [[5 di mei]] [[2024]]) tabata un dosente, oudiológo i logopedista di [[Kòrsou]], spesialisá den enseñansa pa muchanan ku problema ouditivo. El a hunga un ròl klave den e desaroyo di enseñansa spesial pa e grupo aki na [[Kòrsou]] i ta wòrdu rekordá komo pionero den enseñansa inklusivo di e isla.
== Biografia ==
Myrna Dovale a lanta na [[Otrobanda]] den Frederikstraat, huntu ku su ruman hòmber Walter.<ref>[https://www.scribd.com/doc/111563414/Omd-2012-Koralengebied-Def-15okt12-Nl-Eng-Pap-Op-Volgorde#content=query:dovale,pageNum:60,indexOnPage:0,bestMatch:false Frederikstraat 127-133 – Centro Democraat], scribd.com</ref> Su mama tabata ama di kas i su tata tabata traha na [[refineria Isla]].<ref name="pionero"/> E tabata prima di [[Rudy Dovale]].<ref>[https://www.bonaire.nu/nieuws/nieuws-van-bonaire-curacao/19062/rudy-dovale-laatste-getuige-uit-amerikaanse-strijd Rudy Dovale: Laatste getuige uit Amerikaanse strijd], bonaire.nu (3 di novèmber 2019)</ref>
Na 1945 el a optené su diploma di Mulo<ref>{{citeer web|titel=Mulo-examens|werk=[[Amigoe]]|datum=1945-07-21|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-08-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000210856:mpeg21:p002}}</ref> i na 1949 el a kompletá su estudio komo maestra di skol na Kòrsou.<ref name="pionero">{{cite book|title=Kòrsou su muhénan pionero|author=[[Jeanne Henriquez]]|publisher=[[Archivo Nashonal Kòrsou]] |date=2002 |pag=22-24}}</ref> Posteriormente el a optené su sertifikado di hoofdakte i LO Spaans. El a kuminsá su karera na Johan van Walbeeckschool.
Entre 1959 i 1971 el a biba pa Hulanda, unda e tabata traha den enseñansa spesial i a sigui estudio den logopedia, agopedia i despues den enseñansa pa persona ku desabilidat ouditivo i disleksia.<ref name="pionero"/>
=== Kontribushon na enseñansa spesial ===
Ora Dovale a regresá Kòrsou, el a bai traha na e skol spesial pa muchanan ku limitashonnan ouditivo. E skol a wòrdu lanta na 1970 dor di Joke Zetstra, un logopedista hulandes, despues di a identifiká e nesesidat pa enseñansa adaptá.<ref name="pionero"/> E tempu ei, fasilidatnan pa e grupo aki tabata limitá i hopi biaha muchanan no tabata haña ayudo na tempu.
Dovale a bira kabesante di e skol i a hunga un ròl importante den su desaroyo. Un di su logronan mas importante tabata e profesionalisashon di dosentenan. A desaroyá un kurso lokal di tres aña pa forma dosente spesialisá pa traha ku e grupo aki.<ref name="pionero"/>
Un otro kontribushon importante tabata e introdukshon di [[papiamentu]] komo idioma di instrukshon i e adaptashon di material didáktiko na e idioma.<ref name="pionero"/>
===Skol Myrna Dovale===
Na 1990, ora Dovale a bai ku penshon despues di mas di 30 aña den enseñansa, e skol a wòrdu nombrá na su honor: Skol Myrna Dovale, Instituto pa formashon di surdu.<ref>{{citeer web|titel=Dovenschool na 20 jaar naar Myrna Dovale vernoemd|werk=[[Amigoe]]|datum=1990-07-05|bezochtdatum=2026-08-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641548:mpeg21:p002}}</ref>
Awendia, e skol ta ofresé enseñansa na muchanan ku problema ouditivo, defisiensia di idioma spesífiko (SLI) i [[autismo|outismo]].<ref>[https://nu.cw/2024/08/16/40-kinderen-starten-eerste-schooljaar-ooit-op-skol-myrna-dovale/ 40 kinderen starten eerste schooljaar ooit op Skol Myrna Dovale], nu.cw (16 di ougustus 2024)</ref>
E skol ta forma parti di e sistema eskolar di gobièrnu i ta e úniko instituto spesialisá di su tipo riba Kòrsou pa muchanan ku problema di oido i/òf idioma.<ref name="skol"/> E enseñansa ta organisá na diferente nivel, inkluyendo LOM, MLK i ZMLK, dependiendo di e nesesidat di e studiante.<ref name="skol">Ellen Breel, [https://www.curacao.nu/nieuws/algemeen/46786/maduroschool-sluit-gebouw-wordt-in-gebruik-genomen-door-myrne-duvale-school Maduroschool sluit, gebouw wordt in gebruik genomen door Myrne Duvale School], nu.cw (6 di mart 2023)</ref>
===Otro aktividat===
Fuera di su trabou profeshonal, Dovale tabata aktivo den komunidat. E tabata lider den padvinderij i miembro di Quota Club, un organisashon di servisio ku ta enfoká riba sosten pa persona ku defisiensia ouditivo.<ref name="pionero"/>
E tabata duna charla pa konsientisá riba kuido di oido i a kontribuí na diferente aktividat kultural, inkluyendo komo miembro di hurado den konkursonan di kanto.
== Legado ==
Myrna Dovale a dediká su bida na un grupo di mucha ku anteriormente tabatin poko oportunidat edukativo. Dor di su trabou, mas mucha ku problema di oido i komunikashon a haña akseso na enseñansa apropiá i mas oportunidat pa partisipá den sosiedat.
Durante su karera, el a kontribuí na un kambio gradual den e manera sosiedat a mira desabilidat: for di marginalisashon pa mas komprondementu i aseptashon.<ref>{{Citeer web|titel=Quota Club lanceert projecten in belang slechthorenden|werk=[[Amigoe]]| datum=1995-05-06|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-08-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645035:mpeg21:p029}}</ref>
Su legado ta keda visibel den e instituto ku ta karga su nòmber i den e sistema di enseñansa spesial na Kòrsou.
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Dovale, Myrna}}
[[Kategoria:Hende]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
5kz640jc3tf4cak32qucby0wfonihnt
Ariasa albimaculosa
0
14880
199489
2026-08-04T15:54:05Z
Kallmemel
14000
Created page with "{{variante|c}} {{taxobox|c |exhibit titulo=cursivo |nomber=''Ariasa albimaculosa'' |reino=[[Animalia]]ia |troncon=[[Arthropoda]] |orden=[[Hemiptera]] |famia=[[Cicadidae]] |tribo=[[Fidicinini]] |genero=''[[Ariasa]]'' |autor=Sanborn |fecha=2016 }} '''''Ariasa albimaculosa''''' ta un [[espesie]] di yeye (Cicadidae).<ref>{{Citeer web|url=https://www.catalogueoflife.org/data/taxon/GLT3|titel=Ariasa albimaculosa Sanborn, 2016|bezochtdatum=2026-08-04|werk=catalogueoflife.org|ta..."
199489
wikitext
text/x-wiki
{{variante|c}}
{{taxobox|c
|exhibit titulo=cursivo
|nomber=''Ariasa albimaculosa''
|reino=[[Animalia]]ia
|troncon=[[Arthropoda]]
|orden=[[Hemiptera]]
|famia=[[Cicadidae]]
|tribo=[[Fidicinini]]
|genero=''[[Ariasa]]''
|autor=Sanborn
|fecha=2016
}}
'''''Ariasa albimaculosa''''' ta un [[espesie]] di yeye (Cicadidae).<ref>{{Citeer web|url=https://www.catalogueoflife.org/data/taxon/GLT3|titel=Ariasa albimaculosa Sanborn, 2016|bezochtdatum=2026-08-04|werk=catalogueoflife.org|taal=en}}</ref> ''A. albimaculosa'' a wòrdu describi originalmente dor di Sanborn na 2016.<ref>{{Citeer tijdschrift |achternaam=Sanborn |voornaam=Allen F. |titel=Generic redescription, two new species, and a key to the species of the cicada genus Ariasa Distant, 1905 with the description of a new genus (Hemiptera: Cicadidae: Cicadinae: Fidicinini) |url=https://www.mapress.com/zt/article/view/zootaxa.4137.4.3 |volume=4137 |tijdschrift=Zootaxa |datum=2016-07-13 |issue=4 |doi=10.11646/zootaxa.4137.4.3 |issn=1175-5334}}</ref>
{{Appendix}}
[[Kategoria:Insecto]]
62u8yl58lnhdpmeecvvf4ujbzvyiuyx
199490
199489
2026-08-04T15:54:20Z
Kallmemel
14000
199490
wikitext
text/x-wiki
{{variante|c}}
{{taxobox|c
|exhibi titulo=cursivo
|nomber=''Ariasa albimaculosa''
|reino=[[Animalia]]ia
|troncon=[[Arthropoda]]
|orden=[[Hemiptera]]
|famia=[[Cicadidae]]
|tribo=[[Fidicinini]]
|genero=''[[Ariasa]]''
|autor=Sanborn
|fecha=2016
}}
'''''Ariasa albimaculosa''''' ta un [[espesie]] di yeye (Cicadidae).<ref>{{Citeer web|url=https://www.catalogueoflife.org/data/taxon/GLT3|titel=Ariasa albimaculosa Sanborn, 2016|bezochtdatum=2026-08-04|werk=catalogueoflife.org|taal=en}}</ref> ''A. albimaculosa'' a wòrdu describi originalmente dor di Sanborn na 2016.<ref>{{Citeer tijdschrift |achternaam=Sanborn |voornaam=Allen F. |titel=Generic redescription, two new species, and a key to the species of the cicada genus Ariasa Distant, 1905 with the description of a new genus (Hemiptera: Cicadidae: Cicadinae: Fidicinini) |url=https://www.mapress.com/zt/article/view/zootaxa.4137.4.3 |volume=4137 |tijdschrift=Zootaxa |datum=2016-07-13 |issue=4 |doi=10.11646/zootaxa.4137.4.3 |issn=1175-5334}}</ref>
{{Appendix}}
[[Kategoria:Insecto]]
2xpyndb6uijn4su2k02btnzn9qkquva
199491
199490
2026-08-04T16:20:08Z
Kallmemel
14000
199491
wikitext
text/x-wiki
{{variante|c}}
{{taxobox|c
|exhibi titulo=cursivo
|nomber=''Ariasa albimaculosa''
|reino=[[Animalia]]ia
|troncon=[[Arthropoda]]
|orden=[[Hemiptera]]
|famia=[[Cicadidae]]
|tribo=[[Fidicinini]]
|genero=''[[Ariasa]]''
|autor=Sanborn
|fecha=2016
}}
'''''Ariasa albimaculosa''''' ta un [[espesie]] di yeye (Cicadidae).<ref>{{Citeer web|url=https://www.catalogueoflife.org/data/taxon/GLT3|titel=Ariasa albimaculosa Sanborn, 2016|bezochtdatum=2026-08-04|werk=catalogueoflife.org|taal=en}}</ref> ''A. albimaculosa'' a wòrdu describi originalmente dor di Sanborn na 2016.<ref>{{Citeer tijdschrift |achternaam=Sanborn |voornaam=Allen F. |titel=Generic redescription, two new species, and a key to the species of the cicada genus Ariasa Distant, 1905 with the description of a new genus (Hemiptera: Cicadidae: Cicadinae: Fidicinini) |url=https://www.mapress.com/zt/article/view/zootaxa.4137.4.3 |volume=4137 |tijdschrift=Zootaxa |datum=2016-07-13 |issue=4 |doi=10.11646/zootaxa.4137.4.3 |issn=1175-5334}}</ref>
''A. albimaculosa'' ta nombrá pa manchanan (''maculosa'') blanku (''alba'') riba e mesotóraks later.
{{Appendix}}
[[Kategoria:Insecto]]
8j98ei72resvc3x9ovlve8t8ft93759
199492
199491
2026-08-04T16:20:24Z
Kallmemel
14000
199492
wikitext
text/x-wiki
{{variante|c}}
{{taxobox|c
|exhibi titulo=cursivo
|nomber=''Ariasa albimaculosa''
|reino=[[Animalia]]ia
|troncon=[[Arthropoda]]
|orden=[[Hemiptera]]
|famia=[[Cicadidae]]
|tribo=[[Fidicinini]]
|genero=''[[Ariasa]]''
|autor=Sanborn
|fecha=2016
}}
'''''Ariasa albimaculosa''''' ta un [[espesie]] di yeye (Cicadidae).<ref>{{Citeer web|url=https://www.catalogueoflife.org/data/taxon/GLT3|titel=Ariasa albimaculosa Sanborn, 2016|bezochtdatum=2026-08-04|werk=catalogueoflife.org|taal=en}}</ref> ''A. albimaculosa'' a wòrdu describi originalmente dor di Sanborn na 2016.<ref name=":0">{{Citeer tijdschrift |achternaam=Sanborn |voornaam=Allen F. |titel=Generic redescription, two new species, and a key to the species of the cicada genus Ariasa Distant, 1905 with the description of a new genus (Hemiptera: Cicadidae: Cicadinae: Fidicinini) |url=https://www.mapress.com/zt/article/view/zootaxa.4137.4.3 |volume=4137 |tijdschrift=Zootaxa |datum=2016-07-13 |issue=4 |doi=10.11646/zootaxa.4137.4.3 |issn=1175-5334}}</ref>
''A. albimaculosa'' ta nombrá pa manchanan (''maculosa'') blanku (''alba'') riba e mesotóraks later.<ref name=":0" />
{{Appendix}}
[[Kategoria:Insecto]]
jzv2nhiaj19lpf19lkh2fvbvuri4o60
199494
199492
2026-08-04T16:25:43Z
Kallmemel
14000
199494
wikitext
text/x-wiki
{{variante|c}}
{{taxobox|c
|exhibi titulo=cursivo
|nomber=''Ariasa albimaculosa''
|reino=[[Animalia]]ia
|troncon=[[Arthropoda]]
|orden=[[Hemiptera]]
|famia=[[Cicadidae]]
|tribo=[[Fidicinini]]
|genero=''[[Ariasa]]''
|autor=Sanborn
|fecha=2016
}}
'''''Ariasa albimaculosa''''' ta un [[espesie]] di yeye (Cicadidae).<ref>{{Citeer web|url=https://www.catalogueoflife.org/data/taxon/GLT3|titel=Ariasa albimaculosa Sanborn, 2016|bezochtdatum=2026-08-04|werk=catalogueoflife.org|taal=en}}</ref> ''A. albimaculosa'' a wòrdu describi originalmente dor di Sanborn na 2016.<ref name=":0">{{Citeer tijdschrift |achternaam=Sanborn |voornaam=Allen F. |titel=Generic redescription, two new species, and a key to the species of the cicada genus Ariasa Distant, 1905 with the description of a new genus (Hemiptera: Cicadidae: Cicadinae: Fidicinini) |url=https://www.mapress.com/zt/article/view/zootaxa.4137.4.3 |volume=4137 |tijdschrift=Zootaxa |datum=2016-07-13 |issue=4 |doi=10.11646/zootaxa.4137.4.3 |issn=1175-5334}}</ref>
''A. albimaculosa'' ta nombrá pa manchanan (''maculosa'') blanku (''alba'') riba e mesotóraks later.<ref name=":0" /> E espesie ta geográfikamente distribuí na [[Aruba]], [[Colombia]], [[Kòrsou]], i [[Boneiru]].
{{Appendix}}
[[Kategoria:Insecto]]
tvytnk7wwh2f2eaf76wesit8gch1j2e
199496
199494
2026-08-04T16:25:55Z
Kallmemel
14000
199496
wikitext
text/x-wiki
{{variante|c}}
{{taxobox|c
|exhibi titulo=cursivo
|nomber=''Ariasa albimaculosa''
|reino=[[Animalia]]ia
|troncon=[[Arthropoda]]
|orden=[[Hemiptera]]
|famia=[[Cicadidae]]
|tribo=[[Fidicinini]]
|genero=''[[Ariasa]]''
|autor=Sanborn
|fecha=2016
}}
'''''Ariasa albimaculosa''''' ta un [[espesie]] di yeye (Cicadidae).<ref name=":1">{{Citeer web|url=https://www.catalogueoflife.org/data/taxon/GLT3|titel=Ariasa albimaculosa Sanborn, 2016|bezochtdatum=2026-08-04|werk=catalogueoflife.org|taal=en}}</ref> ''A. albimaculosa'' a wòrdu describi originalmente dor di Sanborn na 2016.<ref name=":0">{{Citeer tijdschrift |achternaam=Sanborn |voornaam=Allen F. |titel=Generic redescription, two new species, and a key to the species of the cicada genus Ariasa Distant, 1905 with the description of a new genus (Hemiptera: Cicadidae: Cicadinae: Fidicinini) |url=https://www.mapress.com/zt/article/view/zootaxa.4137.4.3 |volume=4137 |tijdschrift=Zootaxa |datum=2016-07-13 |issue=4 |doi=10.11646/zootaxa.4137.4.3 |issn=1175-5334}}</ref>
''A. albimaculosa'' ta nombrá pa manchanan (''maculosa'') blanku (''alba'') riba e mesotóraks later.<ref name=":0" /> E espesie ta geográfikamente distribuí na [[Aruba]], [[Colombia]], [[Kòrsou]], i [[Boneiru]].<ref name=":1" />
{{Appendix}}
[[Kategoria:Insecto]]
chy95k274lawnd5fqyvaaer8z8rn6ob
199497
199496
2026-08-04T16:31:57Z
Kallmemel
14000
199497
wikitext
text/x-wiki
{{variante|c}}
{{taxobox|c
|exhibi titulo=cursivo
|nomber=''Ariasa albimaculosa''
|reino=[[Animalia]]ia
|troncon=[[Arthropoda]]
|orden=[[Hemiptera]]
|famia=[[Cicadidae]]
|tribo=[[Fidicinini]]
|genero=''[[Ariasa]]''
|autor=Sanborn
|fecha=2016
}}
'''''Ariasa albimaculosa''''' ta un [[espesie]] di yeye (Cicadidae).<ref name=":1">{{Citeer web|url=https://www.catalogueoflife.org/data/taxon/GLT3|titel=Ariasa albimaculosa Sanborn, 2016|bezochtdatum=2026-08-04|werk=catalogueoflife.org|taal=en}}</ref> ''A. albimaculosa'' a wòrdu describi originalmente dor di Sanborn na 2016.<ref name=":0">{{Citeer tijdschrift |achternaam=Sanborn |voornaam=Allen F. |titel=Generic redescription, two new species, and a key to the species of the cicada genus Ariasa Distant, 1905 with the description of a new genus (Hemiptera: Cicadidae: Cicadinae: Fidicinini) |url=https://www.mapress.com/zt/article/view/zootaxa.4137.4.3 |volume=4137 |tijdschrift=Zootaxa |datum=2016-07-13 |issue=4 |doi=10.11646/zootaxa.4137.4.3 |issn=1175-5334}}</ref>
''A. albimaculosa'' ta nombrá pa manchanan (''maculosa'') blanku (''alba'') riba e mesotóraks later.<ref name=":0" /> E espesie ta geográfikamente distribuí na [[Aruba]], [[Colombia]], [[Kòrsou]], i [[Boneiru]].<ref name=":1" />
E [[holotipo]] machu kolektá na Colombia ta depositá den kolekshon di Carnegie Museum of Natural History (CM).<ref name=":0" />
{{Appendix}}
[[Kategoria:Insecto]]
48y9j6qex5z0uww79hgyw1lmemv6wlq
Yeye
0
14881
199503
2026-08-04T16:53:26Z
Kallmemel
14000
Created page with "'''Yeye''' por referí na: == Taksonomia == * Odonata, [[Òrde (biologia)|òrde]] di [[insekto]] ku ta inkluí spiritu di kabritu. * Cicadidae, [[Famia (biologia)|famia]] di insekto {{Dp}} [[kategoria:homónimo]]"
199503
wikitext
text/x-wiki
'''Yeye''' por referí na:
== Taksonomia ==
* Odonata, [[Òrde (biologia)|òrde]] di [[insekto]] ku ta inkluí spiritu di kabritu.
* Cicadidae, [[Famia (biologia)|famia]] di insekto
{{Dp}}
[[kategoria:homónimo]]
dhk5xmjb6sg62hxxnr0sx9lzmnj98wp
199504
199503
2026-08-04T16:56:18Z
Kallmemel
14000
199504
wikitext
text/x-wiki
'''Yeye''' por referí na:
== Taksonomia ==
* Odonata, [[Òrde (biologia)|òrde]] di [[insekto]] ku ta inkluí spiritu di kabritu (òf kabaitu di diabel)
* Cicadidae, [[Famia (biologia)|famia]] di insekto
{{Dp}}
[[kategoria:homónimo]]
6qa8do37dmye913vye6q2i5tfg6opac
Malchi:Bo tabata sa/2026/8
10
14882
199505
2026-08-04T16:57:34Z
Kallmemel
14000
Created page with "<!--NO ELEMINA E LISTA TRAHA UN LISTA NOBO--> {{Página Prinsipal/Imagen|De Mikve Israël-Emanuel synagoge in Willemstad, Bestanddeelnr 252-2866.jpg|Mikvé Israel-Emanuel (1955)}} <ul class="plainlist"> <li>… cu [[Mikvé Israel-Emanuel]] na [[Willemstad]] ta e [[snoa]] di mas bieu den uzo continuo den [[Amérika|America]]?</li> <li>… cu [[Djuku|Djucu]] ta considera como un simbolo di bon suerte?</li> <li>… cu [[Waterfort]] ta un di e ocho [[Fòrti|forti]] na Kòr..."
199505
wikitext
text/x-wiki
<!--NO ELEMINA E LISTA TRAHA UN LISTA NOBO-->
{{Página Prinsipal/Imagen|De Mikve Israël-Emanuel synagoge in Willemstad, Bestanddeelnr 252-2866.jpg|Mikvé Israel-Emanuel (1955)}}
<ul class="plainlist">
<li>… cu [[Mikvé Israel-Emanuel]] na [[Willemstad]] ta e [[snoa]] di mas bieu den uzo continuo den [[Amérika|America]]?</li>
<li>… cu [[Djuku|Djucu]] ta considera como un simbolo di bon suerte?</li>
<li>… cu [[Waterfort]] ta un di e ocho [[Fòrti|forti]] na [[Kòrsou|Corsou]]?</li>
<li>… cu e luga [[Vader Piet]] a haya su nomber pa e restonan haya di un tal Pieter Lampe?</li>
</ul>
<noinclude>
{{Navegacion Página Prinsipal/ bo tabata sa|2025}}
</noinclude>
gh7y3rb1g1t7tz337b54ehkhkhif7nj
Aruba Airlines
0
14883
199537
2026-08-04T19:23:48Z
Caribiana
8320
Created page with "{{Variante|a}} {{Infobox empresa | variante =a tipo = compania di aviacion | nomber = Aruba Airlines | pais = {{ABW}} | logo = | imagen = Aruba Airlines Airbus A320-232 (P4-AAA) at Miami International Airport.jpg | descripcion = Airbus A320-232 (P4-AAA) aterisando na Aeropuerto Internacional di Miami. | funda = [[31 di yanüari|31 di januari]] [[2006]] | antecesor = | fecha disolucion= | causa disolucion= | fundado = Onno J..."
199537
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Aruba Airlines
| pais = {{ABW}}
| logo =
| imagen = Aruba Airlines Airbus A320-232 (P4-AAA) at Miami International Airport.jpg
| descripcion = Airbus A320-232 (P4-AAA) aterisando na Aeropuerto Internacional di Miami.
| funda = [[31 di yanüari|31 di januari]] [[2006]]
| antecesor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado = Onno J. de Swart
| sede = Wayaca 6B, Aruba
| propietario = Seastar Holding NV
| director ehecutivo = Esteban Vallés
| pais = {{ABW}}
| sector = transporte
| industria = aviacion
| website = https://www.arubaairlines.com/
}}
'''Aruba Airlines''' (oficialmente '''Arubaanse Luchtvaart Maatschappij N.V.''') ta e aerolinea di bandera y e unico aerolinea nacional di [[Aruba]]. Funda na 2006, e compania ta ofrece transporte aereo pa pasahero, tanto servicio regular como charter, pa varios destinacion den Caribe, [[Sur Amérika|Sur America]] y [[Estadonan Uni di Amérika|Merca]].
Aruba Airlines su sede ta na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]], Aruba, cerca di [[Aeropuerto Internacional Reina Beatrix]], mientras su base principal pa mantenemento ta situa na [[Miami]], [[Florida]]. Na 2015, e aerolinea a ricibi un ''Aircraft Operating Certificate'' (AOC) for di Merca.
== Historia ==
Aruba Airlines a wordo funda na 2006 door di Onno J. de Swart, kende tabata su prome director.<ref>{{Cite web|url=http://curacaochronicle.com/aviation/press-release-settlement-between-aruba-airlines-and-de-swart/|title=Press release: Settlement between Aruba Airlines and de Swart|date=2017-06-16}}</ref>
E aerolinea a cuminsa operacionnan di charter na 2010 cu un avion chikito tipo Piper PA-31 Navajo di shete asiento.<ref name="caribseek">{{citeer web|url=http://news.caribseek.com/index.php/caribbean-islands-news/aruba-news/the-morning-news-aruba-news/item/30639-aruba-airlines-welcomes-their-first-airbus-320|titel=Aruba Airlines welcomes their first Airbus 320|archiefurl=https://web.archive.org/web/20130627074832/http://news.caribseek.com/index.php/caribbean-islands-news/aruba-news/the-morning-news-aruba-news/item/30639-aruba-airlines-welcomes-their-first-airbus-320|archiefdatum=2013-06-27}}</ref> Den e prome añanan, e compania a concentra riba desaroyo di su structura operacional y di mercado.
Na 2011, inversionistanan nobo a bin aden, loke a permití expansion di e flota.<ref name="caribseek"/> Na augustus 2012, e aerolinea a haya su certificado di operacion aéreo economico.<ref>{{Cite web|url=http://www.curacaochronicle.com/region/minister-otmar-oduber-signs-economic-aoc-for-aruba-airlines/|title=Minister Otmar Oduber signs economic AOC for Aruba Airlines|access-date=|archive-url=https://web.archive.org/web/20171115201613/http://curacaochronicle.com/region/minister-otmar-oduber-signs-economic-aoc-for-aruba-airlines/|archive-date=2017-11-15|url-status=dead}}</ref>
Durante e mesun periodo, Aruba Airlines a introduci avionnan tipo Airbus A320, cu e prome avion a yega Aruba na novèmber 2012. E vuelonan charter a cuminsa na final di 2012, mientras cu operacionnan regular a inicia dia 31 di maart 2013.
E prome destinacionnan regular tabata [[Maracaibo]] y [[Valencia]] na [[Venezuela]]. Despues, e red di ruta a wordo amplia cu [[Siudad di Panama|Panama City]] ([[Panama]]) y [[Miami]] (Merca).<ref>{{cite web|url=http://www.routesonline.com/news/29/breaking-news/203643/aruba-airlines-begins-operation-to-maracaibo-panama-city-from-june-2013/|title=Aruba Airlines Begins Operation to Maracaibo / Panama City from June 2013|publisher=Routesonline|accessdate=|archive-date=2013-11-13 |archive-url=https://web.archive.org/web/20131113214128/http://www.routesonline.com/news/29/breaking-news/203643/aruba-airlines-begins-operation-to-maracaibo-panama-city-from-june-2013/|url-status=dead}}</ref> Na 2017, e aerolinea a busca aprobacion regulatorio pa servicio pa [[Guyana]]<ref>[https://guyanachronicle.com/2017/06/27/aruba-airlines-applies-to-fly-here/ Aruba Airlines applies to fly here], guyanachronicle.com (27 di juni 2017)</ref> y na december 2019 a lansa servicio nonstop nobo for di Aruba pa [[Barranquilla]] y [[Medellín]].<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2020-02-04/page/n3/mode/1up?q=aruba+airlines Aeropuerto di Aruha: Cantidad di pasahero a aumenta den 2019], Bon Dia Aruba (4 di februari 2020)</ref>
Durante e periodo di [[pandemia di COVID-19]] y despues, Aruba Airlines a enfrenta varios reto operacional y financiero. E operacionnan a reduci considerablemente, pero Aruba Airlines a persisti memey di e limitacionnan, incluyendo e prohibicion di vuelo pa [[Venezuela]], impone pa gobierno di Aruba<ref>[https://www.bes-reporter.com/news/aviation-travel/59494/aruba-airlines-latest-dutch-caribbean-carrier-to-hit-financial-turbulence-over-venezuela-crisis Aruba Airlines Latest Dutch Caribbean Carrier to Hit Financial Turbulence over Venezuela Crisis], bes-reporter.com (7 di april 2019)</ref><ref>[https://arubanews.ca/aruba-extends-90-day-flight-ban-with-venezuela-impacting-tourism-and-trade/ Aruba Extends 90-Day Flight Ban with Venezuela, Impacting Tourism and Trade], arubanews.ca (16 di februari 2026)</ref>, cual despues di multiple extension a keda suspendi dia 1 di augustus 2026.<ref>[https://www.noticiacla.com/news/38930 Frontera aereo cu Venezuela ta oficialmente habri, pero ainda no tin buelo comercial], NoticiaCla (3 di augustus 2026)</ref>
==Flota y red di conexion==
Aruba Airlines ta opera un flota limita. Segun dato di 2025–2026, e aerolinea tin solamente un avion activo: Airbus A320-200 (aprox. 180 asiento).<ref name="spotters">[https://www.planespotters.net/airline/Aruba-Airlines Aruba Airlines Fleet Details and History], planespotters.net</ref><ref>{{cite journal |title=Global Airline Guide 2025 - Aruba Airlines |journal=Airliner World |date=september 2025 |page=50}}</ref>
Den pasado, e compania a opera tambe avionnan di tipo Airbus A319-200, Airbus A320-200, Airbus A321-200 y Bombardier CRJ200.<ref name="spotters"/>
Na 2026, e siguiente destinacionnan ta forma parti di e red di conexion di e aerolinea:<ref>[https://www.arubaairlines.com/ Aruba Airlines], arubaairlines.com</ref>
*Corsou
*[[Boneiru|Boneiro]]
*[[Medellín]] (Colombia)
*Barranquilla (Colombia)
*[[Georgetown]] (Guyana)
*Miami (Merca)
== Mira tambe ==
* [[Lista di kompania aéreo di Karibe Hulandes|Lista di aerolinea di Caribe Hulandes]]
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1363377179|titulo=Aruba Airlines}}
{{References}}
}}
[[Kategoria:Aviashon]]
[[Kategoria:Aruba]]
11tfswas52o4ghv1w361hrqavqqc0ze
199538
199537
2026-08-04T19:26:19Z
Caribiana
8320
imagen agrega
199538
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Aruba Airlines
| pais = {{ABW}}
| logo = Aruba Airlines.svg
| imagen = Aruba Airlines Airbus A320-232 (P4-AAA) at Miami International Airport.jpg
| descripcion = Airbus A320-232 (P4-AAA) aterisando na Aeropuerto Internacional di Miami.
| funda = [[31 di yanüari|31 di januari]] [[2006]]
| antecesor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado = Onno J. de Swart
| sede = Wayaca 6B, Aruba
| propietario = Seastar Holding NV
| director ehecutivo = Esteban Vallés
| pais = {{ABW}}
| sector = transporte
| industria = aviacion
| website = https://www.arubaairlines.com/
}}
'''Aruba Airlines''' (oficialmente '''Arubaanse Luchtvaart Maatschappij N.V.''') ta e aerolinea di bandera y e unico aerolinea nacional di [[Aruba]]. Funda na 2006, e compania ta ofrece transporte aereo pa pasahero, tanto servicio regular como charter, pa varios destinacion den Caribe, [[Sur Amérika|Sur America]] y [[Estadonan Uni di Amérika|Merca]].
Aruba Airlines su sede ta na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]], Aruba, cerca di [[Aeropuerto Internacional Reina Beatrix]], mientras su base principal pa mantenemento ta situa na [[Miami]], [[Florida]]. Na 2015, e aerolinea a ricibi un ''Aircraft Operating Certificate'' (AOC) for di Merca.
== Historia ==
Aruba Airlines a wordo funda na 2006 door di Onno J. de Swart, kende tabata su prome director.<ref>{{Cite web|url=http://curacaochronicle.com/aviation/press-release-settlement-between-aruba-airlines-and-de-swart/|title=Press release: Settlement between Aruba Airlines and de Swart|date=2017-06-16}}</ref>
E aerolinea a cuminsa operacionnan di charter na 2010 cu un avion chikito tipo Piper PA-31 Navajo di shete asiento.<ref name="caribseek">{{citeer web|url=http://news.caribseek.com/index.php/caribbean-islands-news/aruba-news/the-morning-news-aruba-news/item/30639-aruba-airlines-welcomes-their-first-airbus-320|titel=Aruba Airlines welcomes their first Airbus 320|archiefurl=https://web.archive.org/web/20130627074832/http://news.caribseek.com/index.php/caribbean-islands-news/aruba-news/the-morning-news-aruba-news/item/30639-aruba-airlines-welcomes-their-first-airbus-320|archiefdatum=2013-06-27}}</ref> Den e prome añanan, e compania a concentra riba desaroyo di su structura operacional y di mercado.
Na 2011, inversionistanan nobo a bin aden, loke a permití expansion di e flota.<ref name="caribseek"/> Na augustus 2012, e aerolinea a haya su certificado di operacion aéreo economico.<ref>{{Cite web|url=http://www.curacaochronicle.com/region/minister-otmar-oduber-signs-economic-aoc-for-aruba-airlines/|title=Minister Otmar Oduber signs economic AOC for Aruba Airlines|access-date=|archive-url=https://web.archive.org/web/20171115201613/http://curacaochronicle.com/region/minister-otmar-oduber-signs-economic-aoc-for-aruba-airlines/|archive-date=2017-11-15|url-status=dead}}</ref>
Durante e mesun periodo, Aruba Airlines a introduci avionnan tipo Airbus A320, cu e prome avion a yega Aruba na novèmber 2012. E vuelonan charter a cuminsa na final di 2012, mientras cu operacionnan regular a inicia dia 31 di maart 2013.
E prome destinacionnan regular tabata [[Maracaibo]] y [[Valencia]] na [[Venezuela]]. Despues, e red di ruta a wordo amplia cu [[Siudad di Panama|Panama City]] ([[Panama]]) y [[Miami]] (Merca).<ref>{{cite web|url=http://www.routesonline.com/news/29/breaking-news/203643/aruba-airlines-begins-operation-to-maracaibo-panama-city-from-june-2013/|title=Aruba Airlines Begins Operation to Maracaibo / Panama City from June 2013|publisher=Routesonline|accessdate=|archive-date=2013-11-13 |archive-url=https://web.archive.org/web/20131113214128/http://www.routesonline.com/news/29/breaking-news/203643/aruba-airlines-begins-operation-to-maracaibo-panama-city-from-june-2013/|url-status=dead}}</ref> Na 2017, e aerolinea a busca aprobacion regulatorio pa servicio pa [[Guyana]]<ref>[https://guyanachronicle.com/2017/06/27/aruba-airlines-applies-to-fly-here/ Aruba Airlines applies to fly here], guyanachronicle.com (27 di juni 2017)</ref> y na december 2019 a lansa servicio nonstop nobo for di Aruba pa [[Barranquilla]] y [[Medellín]].<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2020-02-04/page/n3/mode/1up?q=aruba+airlines Aeropuerto di Aruha: Cantidad di pasahero a aumenta den 2019], Bon Dia Aruba (4 di februari 2020)</ref>
Durante e periodo di [[pandemia di COVID-19]] y despues, Aruba Airlines a enfrenta varios reto operacional y financiero. E operacionnan a reduci considerablemente, pero Aruba Airlines a persisti memey di e limitacionnan, incluyendo e prohibicion di vuelo pa [[Venezuela]], impone pa gobierno di Aruba<ref>[https://www.bes-reporter.com/news/aviation-travel/59494/aruba-airlines-latest-dutch-caribbean-carrier-to-hit-financial-turbulence-over-venezuela-crisis Aruba Airlines Latest Dutch Caribbean Carrier to Hit Financial Turbulence over Venezuela Crisis], bes-reporter.com (7 di april 2019)</ref><ref>[https://arubanews.ca/aruba-extends-90-day-flight-ban-with-venezuela-impacting-tourism-and-trade/ Aruba Extends 90-Day Flight Ban with Venezuela, Impacting Tourism and Trade], arubanews.ca (16 di februari 2026)</ref>, cual despues di multiple extension a keda suspendi dia 1 di augustus 2026.<ref>[https://www.noticiacla.com/news/38930 Frontera aereo cu Venezuela ta oficialmente habri, pero ainda no tin buelo comercial], NoticiaCla (3 di augustus 2026)</ref>
==Flota y red di conexion==
Aruba Airlines ta opera un flota limita. Segun dato di 2025–2026, e aerolinea tin solamente un avion activo: Airbus A320-200 (aprox. 180 asiento).<ref name="spotters">[https://www.planespotters.net/airline/Aruba-Airlines Aruba Airlines Fleet Details and History], planespotters.net</ref><ref>{{cite journal |title=Global Airline Guide 2025 - Aruba Airlines |journal=Airliner World |date=september 2025 |page=50}}</ref>
Den pasado, e compania a opera tambe avionnan di tipo Airbus A319-200, Airbus A320-200, Airbus A321-200 y Bombardier CRJ200.<ref name="spotters"/>
Na 2026, e siguiente destinacionnan ta forma parti di e red di conexion di e aerolinea:<ref>[https://www.arubaairlines.com/ Aruba Airlines], arubaairlines.com</ref>
*Corsou
*[[Boneiru|Boneiro]]
*[[Medellín]] (Colombia)
*Barranquilla (Colombia)
*[[Georgetown]] (Guyana)
*Miami (Merca)
== Mira tambe ==
* [[Lista di kompania aéreo di Karibe Hulandes|Lista di aerolinea di Caribe Hulandes]]
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1363377179|titulo=Aruba Airlines}}
{{References}}
}}
[[Kategoria:Aviashon]]
[[Kategoria:Aruba]]
5ierbmqogdicyzwn0y925qi5dj8t6ec
199556
199538
2026-08-05T07:58:10Z
Caribiana
8320
199556
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Infobox empresa | variante =a
tipo = compania di aviacion
| nomber = Aruba Airlines
| pais = {{ABW}}
| logo = Aruba Airlines.svg
| imagen = Aruba Airlines Airbus A320-232 (P4-AAA) at Miami International Airport.jpg
| descripcion = Airbus A320-232 (P4-AAA) aterisando na Aeropuerto Internacional di Miami.
| funda = [[31 di yanüari|31 di januari]] [[2006]]
| antecesor =
| fecha disolucion=
| causa disolucion=
| fundado = Onno J. de Swart
| sede = Wayaca 6B, Aruba
| propietario = Seastar Holding NV
| director ehecutivo = Esteban Vallés
| pais = {{ABW}}
| sector = transporte
| industria = aviacion
| website = https://www.arubaairlines.com/
}}
'''Aruba Airlines''' (oficialmente '''Arubaanse Luchtvaart Maatschappij N.V.''') ta e aerolinea di bandera y e unico aerolinea nacional di [[Aruba]]. Funda na 2006, e compania ta ofrece transporte aereo pa pasahero, tanto servicio regular como charter, pa varios destinacion den Caribe, [[Sur Amérika|Sur America]] y [[Estadonan Uni di Amérika|Merca]].
Aruba Airlines su sede ta na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]], Aruba, cerca di [[Aeropuerto Internacional Reina Beatrix]], mientras su base principal pa mantenemento ta situa na [[Miami]], [[Florida]]. Na 2015, e aerolinea a ricibi un ''Aircraft Operating Certificate'' (AOC) for di Merca.
== Historia ==
Aruba Airlines a wordo funda na 2006 door di Onno J. de Swart, kende tabata su prome director.<ref>{{Cite web|url=http://curacaochronicle.com/aviation/press-release-settlement-between-aruba-airlines-and-de-swart/|title=Press release: Settlement between Aruba Airlines and de Swart|date=2017-06-16}}</ref>
E aerolinea a cuminsa operacionnan di charter na 2010 cu un avion chikito tipo Piper PA-31 Navajo di shete asiento.<ref name="caribseek">{{citeer web|url=http://news.caribseek.com/index.php/caribbean-islands-news/aruba-news/the-morning-news-aruba-news/item/30639-aruba-airlines-welcomes-their-first-airbus-320|titel=Aruba Airlines welcomes their first Airbus 320|archiefurl=https://web.archive.org/web/20130627074832/http://news.caribseek.com/index.php/caribbean-islands-news/aruba-news/the-morning-news-aruba-news/item/30639-aruba-airlines-welcomes-their-first-airbus-320|archiefdatum=2013-06-27}}</ref> Den e prome añanan, e compania a concentra riba desaroyo di su structura operacional y di mercado.
Na 2011, inversionistanan nobo a bin aden, loke a permití expansion di e flota.<ref name="caribseek"/> Na augustus 2012, e aerolinea a haya su certificado di operacion aéreo economico.<ref>{{Cite web|url=http://www.curacaochronicle.com/region/minister-otmar-oduber-signs-economic-aoc-for-aruba-airlines/|title=Minister Otmar Oduber signs economic AOC for Aruba Airlines|access-date=|archive-url=https://web.archive.org/web/20171115201613/http://curacaochronicle.com/region/minister-otmar-oduber-signs-economic-aoc-for-aruba-airlines/|archive-date=2017-11-15|url-status=dead}}</ref>
Durante e mesun periodo, Aruba Airlines a introduci avionnan tipo Airbus A320, cu e prome avion a yega Aruba na novèmber 2012. E vuelonan charter a cuminsa na final di 2012, mientras cu operacionnan regular a inicia dia 31 di maart 2013.
E prome destinacionnan regular tabata [[Maracaibo]] y [[Valencia]] na [[Venezuela]]. Despues, e red di ruta a wordo amplia cu [[Siudad di Panama|Panama City]] ([[Panama]]) y [[Miami]] (Merca).<ref>{{cite web|url=http://www.routesonline.com/news/29/breaking-news/203643/aruba-airlines-begins-operation-to-maracaibo-panama-city-from-june-2013/|title=Aruba Airlines Begins Operation to Maracaibo / Panama City from June 2013|publisher=Routesonline|accessdate=|archive-date=2013-11-13 |archive-url=https://web.archive.org/web/20131113214128/http://www.routesonline.com/news/29/breaking-news/203643/aruba-airlines-begins-operation-to-maracaibo-panama-city-from-june-2013/|url-status=dead}}</ref> Na 2017, e aerolinea a busca aprobacion regulatorio pa servicio pa [[Guyana]]<ref>[https://guyanachronicle.com/2017/06/27/aruba-airlines-applies-to-fly-here/ Aruba Airlines applies to fly here], guyanachronicle.com (27 di juni 2017)</ref> y a kuminsá servisio pa Kòrsou, usando un avion tipo Bombardier CRJ200. Na december 2019 a lansa servicio nonstop nobo for di Aruba pa [[Barranquilla]] y [[Medellín]].<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2020-02-04/page/n3/mode/1up?q=aruba+airlines Aeropuerto di Aruha: Cantidad di pasahero a aumenta den 2019], Bon Dia Aruba (4 di februari 2020)</ref>
Durante e periodo di [[pandemia di COVID-19]] y despues, Aruba Airlines a enfrenta varios reto operacional y financiero. E operacionnan a reduci considerablemente, pero Aruba Airlines a persisti memey di e limitacionnan, incluyendo e prohibicion di vuelo pa [[Venezuela]] entre 2019 y 2026, impone pa gobierno di Aruba.<ref>[https://www.bes-reporter.com/news/aviation-travel/59494/aruba-airlines-latest-dutch-caribbean-carrier-to-hit-financial-turbulence-over-venezuela-crisis Aruba Airlines Latest Dutch Caribbean Carrier to Hit Financial Turbulence over Venezuela Crisis], bes-reporter.com (7 di april 2019)</ref><ref>[https://arubanews.ca/aruba-extends-90-day-flight-ban-with-venezuela-impacting-tourism-and-trade/ Aruba Extends 90-Day Flight Ban with Venezuela, Impacting Tourism and Trade], arubanews.ca (16 di februari 2026)</ref><ref>[https://www.noticiacla.com/news/38930 Frontera aereo cu Venezuela ta oficialmente habri, pero ainda no tin buelo comercial], NoticiaCla (3 di augustus 2026)</ref>
==Flota y red di conexion==
Aruba Airlines ta opera un flota limita. Segun dato di 2025–2026, e aerolinea tin solamente un avion activo: Airbus A320-200 (aprox. 180 asiento).<ref name="spotters">[https://www.planespotters.net/airline/Aruba-Airlines Aruba Airlines Fleet Details and History], planespotters.net</ref><ref>{{cite journal |title=Global Airline Guide 2025 - Aruba Airlines |journal=Airliner World |date=september 2025 |page=50}}</ref>
Den pasado, e compania a opera tambe avionnan di tipo Airbus A319-200, Airbus A320-200, Airbus A321-200 y Bombardier CRJ200.<ref name="spotters"/>
Na 2026, e siguiente destinacionnan ta forma parti di e red di conexion di e aerolinea:<ref>[https://www.arubaairlines.com/ Aruba Airlines], arubaairlines.com</ref>
*Corsou
*[[Boneiru|Boneiro]]
*[[Medellín]] (Colombia)
*Barranquilla (Colombia)
*[[Georgetown]] (Guyana)
*Miami (Merca)
== Mira tambe ==
* [[Lista di kompania aéreo di Karibe Hulandes|Lista di aerolinea di Caribe Hulandes]]
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1363377179|titulo=Aruba Airlines}}
{{References}}
}}
[[Kategoria:Aviashon]]
[[Kategoria:Aruba]]
hwjhwh7apsm0k1p8brtakjmyyp42d36