Wikipedia papwiki https://pap.wikipedia.org/wiki/P%C3%A1gina_Prinsipal MediaWiki 1.47.0-wmf.14 first-letter Medio Spesial Diskushon Usuario Diskushon usuario Wikipedia Diskushon Wikipedia Fail Diskushon fail MediaWiki Diskushon MediaWiki Malchi Diskushon malchi Yuda Diskushon yuda Kategoria Diskushon kategoria TimedText TimedText talk Module Module talk Event Event talk TUI Fly (Hulanda) 0 4849 199613 199115 2026-08-05T22:45:28Z Caribiana 8320 199613 wikitext text/x-wiki {{Variante | c}} {{infobox empresa | variante = c | sede = [[Aeropuerto Schiphol]] | propietario = TUI Travel }} '''TUI fly''' (ofisialmente TUI Airlines Nederland B.V.<ref>[https://www.tui.nl/contact/ Bedrijfsinfo], ''TUI.nl''.</ref>, anteriormente konosí komo Arke i ArkeFly) ta un kompania di aviashon [[Hulanda|hulandes]] ku ta enfoká prinsipalmente riba buelonan pa destinashonnan turístiko. E kompania ta parti di TUI Nederland, e division hulandes di e grupo internashonal TUI. TUI fly ta ehekutá buelonan primordialmente ku pasahero fakashonal ku ta reservá nan biahe via agensianan manera Holland International, TUI (antes Arke) i KRAS, tur integrante di e mesun grupo. E base prinsipal di e aerolinea ta situá na [[Aeropuerto Schiphol]] na Haarlemmermeer. == Destinashon == TUI fly ta realisá buelonan regular i charter, aunke mayoria di e buelonan charter ta wòrdu operá pa e touroperador hulandes, TUI Hulanda. Su ret di operashon ta inkluí destinacionnan den [[Laman Mediteráneo|Mediteraneo]], [[Finlandia]], [[Islanan Kanaria]], [[Laman Kòrá]], [[México]], [[Laman Karibe|Karibe]], [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]], [[Afrika]], [[Medio Oriente]] i [[Karibe Hulandes]]. {{Appendix}} [[Category:Empresa]] [[Category:Aviashon]] [[Category:Hulanda]] jmdslt81bbykm8sj1bocukrg4xg1akr Usuario:Caribiana/Sandbox/Deporte - Aruba 2 8968 199578 199572 2026-08-05T20:05:59Z Caribiana 8320 199578 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ Pending: [[Barracudas Artistic Aruba]] - [[Aruba Dolphins]] - [[Stingray Swimming Team]] - [[Shawn Zarraga]] - [[Antwone Thyshon Kelly]] - [[Badminton Bond Curacao]] - [[Seleccion nacional di badminton di Aruba]] - [[Aruba Sport Unie]] -------- {{infobox deportista | variante=a }} '''Higinio Alejandro (Patan) Farro''' (☆ [[11 di yanüari|11 di januari]] [1942]] - † 30 di yüli 2026) tabata un hisado di peso [[Aruba|Arubiano]]. El a titula campeon di Aruba pa diescuater aña consecutivo y tabata tambe campeon di [[Antias Hulandes]] pa nuebe aña. E ta wordo considera un di e pioneronan mas importante di hisamento di peso na Aruba.<ref>[https://arubanews.ca/patan-farro-weightlifting-legacy-honoured-following-aruban-champions-death/ Patan Farro Weightlifting Legacy Honoured Following Aruban Champion’s Death], arubanews.ca (4 di augustus 2026)</ref><ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/93280/voormalig-gewichthefkampioen-patan-farro-overleden-vz1916 Voormalig gewichthefkampioen ‘Patan’ Farro overleden], curacao.nu (4 di augustus 2026)</ref> == Bida y carera == Farro a cuminsa cu hisamento di peso na aña 1964 y a logra di dos luga den su prome competencia. Den e aña siguiente, e nivel di e deporte a baha hopi riba e isla, debi cu hopi trahado stranhero a bandona Aruba despues di haya retiro na [[Lago Oil & Transport Company|refineria Lago]].<ref>https://297sportsaruba.com/na-memoria-di-higinio-alejandro-patan-farro/</ref> Aunke bou di kondishonnan hopi limita, Farro a desaroya su mes. El sigui entrena hunto cu otro deportista den un espacio chikito na Wilhelmina Stadion (awor [[Stadion Guillermo Prospero Trinidad]]). El a entrena sin entrenador profeshonal y sin haya oportunidat pa sigui entrenamento na exterior. Pa torneo internacional, e tabata depende di su propio dianan di vakantie, pasobra no a haña permiso adicional di su trabou. ===Carera internacional=== Na 1970, Farro a wordo selecciona pa representa Antias Hulandes na [[Weganan Centroamericano y di Caribe]] na [[Panama]]. Ora e [[Comite Olimpico Antias Hulandes]] a nenga pa paga su biahe, e mes a cumpra su boleto di avion y a logra di cuater luga den su categoria. Na 1971, el a termina na di cinco luga durante [[Weganan Panamericano]] na [[Cali]], [[Colombia]]. Na 1974, el a bolbe logra di cuater luga na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Republica Dominicano. Su logro internashonal mas importante a yega na 1978, ora el a gana un medaya di brons na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Medellín. ==Logro y rekord == Ademas di su titulo lokal i regional, Farro tabata konosí pa su forsa eksepshonal. Den añanan setenta, el a logra e siguiente prestashonnan aproksimá: squat: serka 272 kilo (600 lbs) deadlift: serka 318 kilo (700 lbs) bench press: serka 181 kilo (400 lbs) snatch: serka 125 kilo (275 lbs) clean and jerk: serka 160 kilo (352 lbs) Su rekordnan arubiano di 1976 den e disciplinanan snatch i clean and jerk a keda sin bati pa aproksimadamente kuarenta (40) aña. Na 2016, e rekordnan aki i su total kombiná finalmente a wordu mehorá. Rekonosimentu Durante su karrera aktivo, Farro no a haña hopi rekonosimentu ofisial pa su prestashonnan. Sin embargo, despues di su retiro, el a wordu honrá ku diferente distinkshon: distinkshon real inklushon den Eregalerij di Aruba Premio Santa Anna pa su kontribushon na deporte i kultura Segun Archivo Nacional Aruba, Farro tabata tambe nominá pa premio di “atleta di aña” di Aruba Sport Unie na 1974. == Ca'i orgel == * Diamante<ref>https://www.gobierno.aw/en/several-barrel-organ-players-were-honored-on-musicians-day</ref> E legendario hisador di peso Arubiano Higinio Alejandro “Patan” Farro tambe tabata un figura cultural bon conoci y un hungador, doño y restaurador celebra di e tradicional caha di orgel (orgel di bari) yama “El Diamante”.<ref>[https://www.aruba.nu/nieuws/kunst-cultuur-en-muziek/57390/unieke-eer-voor-muzikanten-met-liefde-voor-cahi-orgel Unieke eer voor muzikanten met liefde voor Cah’i Orgel], aruba.nu (27 di november 2024)</ref> Legado CulturalE Instrumento: Patan Farro tabata doño y tabata cuida un caha di orgel historico di 10 aña bieu como “El Diamante” tabata conoci. Diamante".Artesania: E tabata un di e poco personanan na Aruba cu e habilidad raro pa pega y martillo e cilindernan (cilinder di claba) cu ta wordo uza pa toca musica tradicional riba e instrumento.Reconocimento: El a ricibi multiple premio cultural y reconocimentonan oficial di gobierno di Aruba pa conserva e musical unico aki == Legado == Farro su influensia a bai mas allá di su rekordnan i medayanan. El a demostrá ku un atleta arubiano por kompetí na nivel regional, a pesar di falta di fasilidat, guia profeshonal i sosten finansiero. Su determinashon — manera paga su propio biahe i sigui entrená bou di kondishonnan difísil — a hasi’e un ehèmpel pa generashonnan posterior di deportista. Ademas di su kontribushon na deporte, Farro tabata tambe envolví den preservashon di herensia kultural di Aruba, spesialmente dor di su trabou ku restaurashon i promoshon di e Cah’i Orgel tradicional. Fayesimentu Farro a fayesé dia 30 di yüli 2026 na edat di 84 aña. Diferente organisashonnan deportivo, entre otro Aruba Amateur Weightlifting Association, a record’é komo un atleta sobresaliente i un persona ehèmpelar, i a ekspresá kondolensia na su famia. {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] '''Higinio Alejandro (Patan) Farro''' (☆ [[11 di yanüari]] [[1942]] - † 30 di yüli 2026) tabata un hisado di peso [[Aruba|Arubiano]]., conoci den su tempu aktivo komo e hòmber mas fuerte di Aruba. El a dominá deporte di levantamentu di peso riba e isla pa mas ku un dekada i a representá Antia Hulandes na diferente torneo internashonal. Farro a gana e titulo di kampion di Aruba pa dieskuater (14) aña konsekutivo i tabata tambe kampion di Antia Hulandes pa nuebe (9) aña. El ta konsiderá un di e pioneronan mas importante di levantamentu di peso na Aruba.<ref>[https://arubanews.ca/patan-farro-weightlifting-legacy-honoured-following-aruban-champions-death/ Patan Farro Weightlifting Legacy Honoured Following Aruban Champion’s Death], arubanews.ca (4 di augustus 2026)</ref><ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/93280/voormalig-gewichthefkampioen-patan-farro-overleden-vz1916 Voormalig gewichthefkampioen ‘Patan’ Farro overleden], curacao.nu (4 di augustus 2026)</ref> == Bida y carera == Farro a kuminsá ku levantamentu di peso na aña 1964 i a logra di dos luga den su promé kompetensia. Den e aña siguiente, e deporte a baha hopi na nivel riba e isla, despues ku hopi trahadó strañero a laga Aruba tras despido na refineria di Lago.<ref>https://297sportsaruba.com/na-memoria-di-higinio-alejandro-patan-farro/</ref> A pesar di e situashon difísil, Farro a sigui entrená bou di kondishonnan hopi limitá. El tabata entrená den un espasio chikí bou di graderia di Wilhelmina Stadion (awor Stadion Guillermo Prospero Trinidad), ku ventilashon insufisiente i un solo plataforma ku el mester a kompartí ku siete otro deportista. El a entrená sin entrenador profeshonal i nunca a haña oportunidat pa sigui kampamentu di entrenamiento na exterior. Pa torneo internashonal, el tabata depende di su propio dianan di vakashon, pasobra no a haña permiso adicional di su trabou. ===Carera internacional=== Na 1970, Farro a wordu selekshoná pa representá Antia Hulandes na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Panamá. Ora e Komité Olímpiko Antiano a nenga pa paga su biahe, el mes a kumpra su boleto di avion i a logra di kuarto luga den su kategoria. Na 1971, el a termina na di sinku luga durante e Huegos Panamericanos na Cali, Kolombia. Na 1974, el a bolbe logra kuarto luga na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Republica Dominicano. Su logro internashonal mas importante a yega na 1978, ora el a gana un medaya di brons na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Medellín. ==Logro y rekord == Ademas di su titulo lokal i regional, Farro tabata konosí pa su forsa eksepshonal. Den añanan setenta, el a logra e siguiente prestashonnan aproksimá: squat: serka 272 kilo (600 lbs) deadlift: serka 318 kilo (700 lbs) bench press: serka 181 kilo (400 lbs) snatch: serka 125 kilo (275 lbs) clean and jerk: serka 160 kilo (352 lbs) Su rekordnan arubiano di 1976 den e disciplinanan snatch i clean and jerk a keda sin bati pa aproksimadamente kuarenta (40) aña. Na 2016, e rekordnan aki i su total kombiná finalmente a wordu mehorá. Rekonosimentu Durante su karrera aktivo, Farro no a haña hopi rekonosimentu ofisial pa su prestashonnan. Sin embargo, despues di su retiro, el a wordu honrá ku diferente distinkshon: distinkshon real inklushon den Eregalerij di Aruba Premio Santa Anna pa su kontribushon na deporte i kultura Segun Archivo Nacional Aruba, Farro tabata tambe nominá pa premio di “atleta di aña” di Aruba Sport Unie na 1974. == Ca'i orgel == * Diamante<ref>https://www.gobierno.aw/en/several-barrel-organ-players-were-honored-on-musicians-day</ref> E legendario hisador di peso Arubiano Higinio Alejandro “Patan” Farro tambe tabata un figura cultural bon conoci y un hungador, doño y restaurador celebra di e tradicional caha di orgel (orgel di bari) yama “El Diamante”.<ref>[https://www.aruba.nu/nieuws/kunst-cultuur-en-muziek/57390/unieke-eer-voor-muzikanten-met-liefde-voor-cahi-orgel Unieke eer voor muzikanten met liefde voor Cah’i Orgel], aruba.nu (27 di november 2024)</ref> Legado CulturalE Instrumento: Patan Farro tabata doño y tabata cuida un caha di orgel historico di 10 aña bieu como “El Diamante” tabata conoci. Diamante".Artesania: E tabata un di e poco personanan na Aruba cu e habilidad raro pa pega y martillo e cilindernan (cilinder di claba) cu ta wordo uza pa toca musica tradicional riba e instrumento.Reconocimento: El a ricibi multiple premio cultural y reconocimentonan oficial di gobierno di Aruba pa conserva e musical unico aki == Legado == Farro su influensia a bai mas allá di su rekordnan i medayanan. El a demostrá ku un atleta arubiano por kompetí na nivel regional, a pesar di falta di fasilidat, guia profeshonal i sosten finansiero. Su determinashon — manera paga su propio biahe i sigui entrená bou di kondishonnan difísil — a hasi’e un ehèmpel pa generashonnan posterior di deportista. Ademas di su kontribushon na deporte, Farro tabata tambe envolví den preservashon di herensia kultural di Aruba, spesialmente dor di su trabou ku restaurashon i promoshon di e Cah’i Orgel tradicional. Fayesimentu Farro a fayesé dia 30 di yüli 2026 na edat di 84 aña. Diferente organisashonnan deportivo, entre otro Aruba Amateur Weightlifting Association, a record’é komo un atleta sobresaliente i un persona ehèmpelar, i a ekspresá kondolensia na su famia. ------------ '''Aruba Sport Unie''' (ASU), tambe konosí komo '''Union Deporte Aruba''' òf '''Union Deportivo Arubano''', ta e organisashon cumbre di deporte na Aruba. E ta fungí komo federashon madre pa e diferente federashonnan i bondnan deportivo riba e isla. ASU ta representa mas ku 25 federashon deportivo i tin komo meta koordiná, promové i desaroyá deporte na Aruba. Pa bira miembro di ASU, un organisashon deportivo mester ta registra komo persona hurídiko i no por representa un deporte ku ta kaba representá pa un otro federashon miembro. ==Historia== Aruba Sport Unie a wordu fundá dia 23 di desèmber 1941, for di e nesesidat pa koordiná i stimulá desaroyo di deporte riba e isla. Entre e organisashonnan ku a kontribuí na su fundashon tabatin clubnan manera RCA, Club Caribe i Tivoli. E promé presidente tabata [[Jacobo Arends|Jacobo Rudolf (Coco) Arends]], kende tabata tambe envolví den fundacion di [[Arubaanse Voetbalbond]] (AVB) algun aña prome. Na 1949, ASU a kuminsá haña subsidio di e gobierno sentral pa sostené federashonnan deportivo, spesialmente pa organisashon di kompetensianan i otro aktividatnan. Durante e añanan 1950 i 1960, sektor priva a hunga un papel importante den desaroyo di deporte na Aruba. E kompania petrolero Lago Oil & Transport Company, por ehèmpel, a brindá sosten finansiero i material na diferente clubnan. Mateo Reyes tabata un di e figurannan clave den e proseso di distribushon i desaroyo. Na 1955, ASU a organisá e promé ASU Olimpiada, un evento ku a stimulá kompetensia entre atletanan lokal i ku a bira un tradishon durante varios dekada. Den e evento aki, atletanan tabata wordu rekonosé komo “atleta di aña”. Entre 1955 i 1993, ASU tabata responsabel pa maneho di e Wilhelminastadion na Oranjestad. Te na 1997, ASU tabata tambe enkargá ku distribushon di subsidio gubernamental na federashonnan deportivo. Despues di e aña ei, e tarea aki a pasa direktamente na gobierno di Aruba. ==Facilidatnan deportivo== ASU ta manehá diferente instalashon deportivo riba Aruba, entre otro: ===Joe Laveist Sport Park=== Situa na San Nicolas, e parke aki ta un fasilidat multifunkshonal ku instalashonnan pa: basebal futbòl volleyball basketball atletismo E parke por wordu usa tambe pa evento grandi manera konserto i aktividatnan komunidario. ===Centro Deportivo Betico Croes=== Situa na Santa Cruz, e fasilidat aki ta un kompleks deportivo di paden ku aire akondishoná. E ta usa pa deporte di sala i arte marcial. ==Organisashon i rol== ASU ta fungí komo koordinadó entre e diferente federashonnan deportivo na Aruba i ta apoyá: desaroyo di deporte organisashon di kompetensianan promoshon di atletanan lokal Riba e isla tin mas ku 30 organisashon deportivo ku ta forma parti di e sistema koordiná pa ASU. Entre e deporte mas popular na Aruba tin futbòl i basebal. Basebal, en partikular, a kontribuí na reconocimiento internashonal di Aruba, ku varios atletanan arubiano ku a hunga den Major League Baseball. ===Presidente === * Jacobo Rudolf “Coco” Arends (promé presidente) * Gerald Franca * Soraida Boekhoudt (2022– ) --- {{Variante|a}} {{infobox organisacion | variante = a | tipo = Deporte | nomber = Aruba Sport Unie | funda = [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]] | fundado = }} '''Aruba Sport Unie''' (Union Deporte Aruba, ASU), tambe conoci como '''Union Deportivo Arubano''', ta e organisacion cumbre di deporte na [[Aruba]]. E ta fungi como federacion cumbre pa diferente federacion y bond deportivo riba e isla. ASU ta representa mas cu 25 federacion deportivo y tin como meta coordina, promove y desaroya deporte na Aruba. Pa bira miembro di ASU, un organisacion deportivo mester ta registra como [[Persona hurídiko|persona huridico]] y no por representa un deporte cu ta representacaba pa otro federacion miembro. == Historia == Aruba Sport Unie a wordo funda dia [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]]. E organisacion a surgi for di e necesidad pa coordina y stimula desaroyo di deporte riba e isla. Den promé añanan di su existencia, diferente club i organisashon deportivo a kontribuí na fundashon di ASU, entre otro [[RCA]], Club Caribe i Tivoli. E promé presidente di e organisashon tabata '''Coco Arends''', kende tabata tambe envolví den fundashon di e '''Arubaanse Voetbal Bond''' algun aña promé. Na 1949 ASU a kuminsá ricibí subsidio di e gobierno sentral pa apoyá federashonnan deportivo ku organisashon di kompetensia i actividadnan deportivo. Durante añanan hopi organisashon i empresanan lokal a brindá sosten finansiero i material na deporte na Aruba. E kompanía petrolero Lago Oil & Transport Company tabata un di e sostenedornan importante, donando material deportivo i apoyando desaroyo di clubnan deportivo. Mateo Reyes tabata un di e personanan cu a yuda den e proseso di desaroyo aki. Den 1955 ASU a organisá e promé '''ASU Olimpiada''', un evento deportivo pa estimulá kompetensia entre atletanan lokal. E evento aki a bira un tradishon durante varios dekada, kaminda atletanan a wordo rekonosé komo “atleta di aña”. Entre 1955 i 1993 ASU tabata responsabel pa maneho di e [[Wilhelminastadion]] na Oranjestad. Te na 1997 ASU tabata tambe responsabel pa distribushon di subsidio gubernamental pa federashonnan deportivo. Despues di e aña aki, e tarea aki a wordo asumí direktamente pa e gobierno di Aruba. == Facilidatnan deportivo == ASU ta manehá diferente instalashon deportivo riba Aruba. '''Joe Laveist Sport Park''' na [[San Nicolas, Aruba|San Nicolas]] ta un parke deportivo multifunkshonal ku instalashonnan pa deporte manera: * [[Basebal]] * [[Futbòl]] * [[Volleyball]] * [[Basketbal]] * [[Atletismo]] E parke por wordo usa tambe pa evento grandi manera konserto i otro aktividatnan komunidario. '''Centro Deportivo Betico Croes''' na [[Santa Cruz, Aruba|Santa Cruz]] ta un fasilidat deportivo di paden ku aire acondicioná. E centro ta usa pa deporte di sala i arte marcial. == Organisashon == ASU ta fungí komo koordinadó entre e diferente federashonnan deportivo na Aruba. E organisashon ta apoyá desaroyo di deporte, organisashon di kompetensianan i promoshon di atletanan lokal. Riba e isla tin mas ku 30 organisashon deportivo cu ta forma parti di e sistema deportivo coordina pa ASU. Entre e deporte mas popular na Aruba tin [[futbòl]] i [[basebal]]. Especialmente basebal a duna Aruba reconocimiento internashonal, ku varios atletanan Arubiano cu a hunga den [[Major League Baseball]]. == Organisacion == Entre e presidentenan di Aruba Sport Unie tin: * [[Coco Arends|Jacobo Rudolf (Coco) Arends]] (1892-1965) – promé presidente * Gerald Franca – presidente durante diferente periodo den siglonan reciente * Soraida Boekhoudt – presidente (2022) [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] '''Aruba Sport Unie''' o '''Union Deportivo Arubano''' (ASU) ta e federacion cumbre di e federacionnan deportivo na [[Aruba]]. dre di 25 bond deportivo. Pa bira miembro di A.S.U. e organisacion mester ta un persona huridico y no mag di tin un miembro pa e deporte ey caba den A.S.U. == Historia == ASU e ser funda dia [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]]. * ASU taba maneha Wilhelminastadion di 1955 te 1993 A.S.U. ta maneha dos facilidad cu ta nan propiedad, esta Joe Laveist Sport Park na San Nicolas y Centro Deportivo Betico Croes na Sta Cruz. Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. Centro Deportivo Betico Croes ta completamente airecondiciona y ta uz'e pa tur sport di paden y arte marcial. Huur di e sporthal ta depende di cuanto hende mester uza pa maneha e lugar pa e actividad y ki sorto di actividad e ta. Pa mas informacion por yama oficina di A.S.U. na e numbernan di telefon ariba menciona.<ref>[https://www.gobierno.aw/union-deporte-aruba-asu Union Deporte Aruba (ASU)], Gobierno di Aruba</ref> Aruba Sport Unie a wordo funda dia 21 di December, 1941. E aña aki 21 di December, e ta cumpli 75 aña y tin cu corda riba e fundadornan. Segun e presidente actual Gerald Franca, e aña aki lo ta uno special den cuadro di e celebracion aki. Tambe el a splica kico tur nan tin pensa di haci pa loke ta e celebracion den 2017. Franca a splica cu e prome presidente tabata Coco Arends, kende ta e mesun persona cu a cuminsa tambe, kende ta fundador di Arubaanse Voetbal Bond 5 pa 6 aña prome. Un di e organisacionnan cu a yuda lanta Aruba Sport Unie tabata RCA, Club Caribe y Tivoli, cual ta e prome organisacionnan cu a lanta e asociacion aki. Na 1949 pa prome biaha den historia, ASU a cuminsa haya e subsidio di Gobierno Central pa facilita tambe e federacionnan di e tempo ey cu placa pa nan organisa actividadnan. Despues di e periodo ey tabata haya Lago ta yuda hopi den parti di formacion di e clubnan y nan tabata subsidia of duna donacion na e diferente clubnan pa nan material, etc. durante aña. Difunto Mateo Reyes, kende ta un persona conoci y keri, tabata encarga cu esaki. E ta un di e personanan cu a yuda ASU pa haya Joe Laveist for di Lago como un centro pa deporte. Lago Sportpark tabata di Lago y a bin pa pase pa Joe Laveist, pa pas’e pa ASU. Franca a menciona cu durante aña, durante 1955, ASU a celebra su prome ASU Olimpiada y despues di esey a keda celebr’e. Hopi di e atletanan grandi ta recorda e fechanan ey, caminda cu nan a wordo eligi como atleta di aña den decadanan di 60, 70 y 80. ASU semper a maneha deporte pa Gobierno y hasta a bay asina leu cu ASU a manda hende den exterior cu studie opdracht, pa bin bek lanta scol di deporte pa Aruba. Esaki nunca a logra debi na cosnan cu tabata pasa internamente. Despues ASU tabata encarga pa duna subsidio te cu na aña 1997, caminda cu Gobierno a tuma e tarea aki bek den su seno. Franca a sigui splica cu na e momentonan aki tin un comision cu ta trahando riba dje pa pasa e fecha pa Januari. Pa fin di aña ta imposibel pa organisa algo. Idea ta pa haci algo riba dje pa recorda e fecha y recorda esnan cu a funda e organisacion aki. Tabata tin hasta hendenan conoci entre otro shon A. Eman cu tabata un di e prome personanan den e directiva. Tin hopi hende conoci den comunidad tabata forma parti di ASU di e tempo ey.<ref>[https://masnoticia.com/aruba-sport-unie-lo-cumpli-75-ana-dia-21-di-december-proximo/ Aruba Sport Unie lo cumpli 75 aña dia 21 di December proximo], Mas Noticia (28 di november 2016)</ref> The sparse available evidence, however, reveals that there are around thirty-five sport organisations on the island that fall under the umbrella of the Aruba Sport Union (ASU), which was formed in 1941.44 As in Curaçao, two of the more popular team sports are soccer and baseball, and it is baseball that has given it the greatest international recognition through the participation of at least six Arubans in MLB since 1996.4 ASU President Gerald Franca --> 2022 Soraida Boekhoudt --- Aruba Sport Unie, funda dia 23 di december 1941, ta e bond madre di 25 bond deportivo. Pa bira miembro di A.S.U. e organisacion mester ta un persona huridico y no mag di tin un miembro pa e deporte ey caba den A.S.U. A.S.U. ta maneha dos facilidad cu ta nan propiedad, esta Joe Laveist Sport Park na San Nicolas y Centro Deportivo Betico Croes na Sta Cruz. Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. Centro Deportivo Betico Croes ta completamente airecondiciona y ta uz'e pa tur sport di paden y arte marcial. Huur di e sporthal ta depende di cuanto hende mester uza pa maneha e lugar pa e actividad y ki sorto di actividad e ta. Pa mas informacion por yama oficina di A.S.U. na e numbernan di telefon ariba menciona.<ref>https://www.gobierno.aw/union-deporte-aruba-asu Union Deporte Aruba (ASU)</ref> {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] ---------------- {{Variante|a}} {{multiple image | total_width = 270 | border = | perrow = 1/2 | align = right |header = Joe Laveist Sportpark |header_align = center |image2 = Joe Laveist Sport Park.jpeg | image1= Estadio de béisbol Joe Laveist, en San Nicolaas (este de Aruba).jpg | image3 = Joe Laveist Sport Park 06 54 31 704000.jpeg |caption1 = |caption_align = center }} == Lago Sport Park / Joe Laveist Sportpark == The historical Lago Sports Park (later known as the Laveist Sport Park) was a vital recreational and cultural hub in San Nicolas, Aruba. Officially inaugurated in March 1941, it was founded by the Lago Oil & Transport Company to support the island's booming refinery community. History of Lago Sports Park Founding and Baseball Roots: The park was instrumental in developing baseball on the island. American expatriate and former Major League Baseball pitcher Jim Bluejacket spent 15 years in Aruba and helped found the facility, fostering strong local interest in the game. WWII & Refining Community: During WWII, the facility offered organized recreation for Allied soldiers stationed in Aruba and the diverse immigrant workforce employed at the Lago refinery. Championship Ground: Throughout the 1940s and 1950s, the park was the premier venue for the organized Aruba baseball championships. Iconic early teams like the Dodgers, Baby Ruth, and Barnes' Ramblers competed here. Track and Field: Beyond baseball, it served as the primary venue for annual events like the Lago High School Track Meets and the Aruba School Sport Bond competitions. Evolution: Today, the historic site in San Nicolas continues to be an active community asset and is known as the Laveist Sport Park. --- Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. {{Variante|a}} {{Databox}} Intro *Location in San Nicolas, Aruba *Originally built by Lago Oil and Transport Company *Year of inauguration (1941) *Later renamed to Joe Laveist Sportpark ==Historia== 1. Fundashon (±1930s–1941) Lago building infrastructure for workers Role of Jim Bluejacket Opening (9 March 1941) 2. Periodo di floresementu (1940s–1980s) Organized sports (baseball, possibly softball, football) Social function (community gatherings, events) 3. Despues di sera di Lago (1985 →) Decline / transition Renaming to Joe Laveist Continued local use Struktura i fasilidat Even if partial: Baseball field Stands / seating Clubhouse? Multi-sport use * na 1968 Lago a traspasa LSP pa ASU Importansia kultural This is where your article becomes powerful: Role in development of baseball in Aruba Connection to Lago Colony life Symbol of industrial-era community building Link to later international baseball success of Aruba Legado Renaming to Joe Laveist Continued recognition Connection to surrounding area (Jim Bluejacketstraat, schools, neighborhoods) 🔎 Research tips (high impact, low effort) Look for: Lago employee magazines / newsletters Local newspapers (Amigoe, Diario archives) Aruba sports history sources Mentions of: inauguration (1941) sports competitions Joe Laveist (who he was!) ------------------ ==Origen di baseball na Aruba == Beisbòl a yega Aruba den añanan 1930, introdusí pa ekspatriadonan merikano ku tabata traha na Lago Oil Company i imigrantenan venezolano ku a forma timnan di pickup informal riba terenonan habrí.[2] E deporte a haña struktura ku e fundashon di ABBA na 1950 pa organisá liga i kampionato lokal, loke a kondusí na entrada di Aruba den wega internashonal na 1952 ora el a djòin e Asosiashon Internashonal di Beisbòl Amateur (awor parti di WBSC).[2] E aña ei, Aruba a debutá su promé selekshon nashonal na e Serie Mundial Amateur di 1952 na Havana, Cuba, manehá pa Joe Proterra, kaminda el a sigurá dos viktoria den seis wega i a gana aklamashon di fanátikonan, ku pitcher Nell Harms nombrá hungadó sobresaliente di siman pa su aktuashon kontra Honduras.[2] Beisbòl a wòrdu introdusí na Aruba na final di añanan 1920 i kuminsamentu di añanan 1930 prinsipalmente dor di ekspatriadonan merikano empleá pa Lago Oil and Transport Company, un supsidiario di Standard Oil of New Jersey, kendenan a establesé un refineria riba e isla. Pafo di e colonia, baseball a haya traccion na fin di añanan 1930 pa medio di imigrantenan y mariniernan Venezolano cu a mara na wafnan di Aruba cu nan barconan di pisca, formando teamnan casual di pick-up cu a hunga riba terenonan habri na Oranjestad, manera e area patras di Corte di Husticia actual. Pa añanan 1950, beisbòl a integrá profundamente den kultura di Aruba, partikularmente bou di hóbennan, ku a wòrdu eksponé pa medio di transmishonnan di media merikano, eventonan patrosiná pa kompanianan di zeta, i e impakto persistente di sòldánan di tempu di guera, hasiendo esaki un símbolo di aspirashon i vínkulo di komunidat den barionan di klase trahadó. Adopshon lokal a oumentá ku e formashon di klupnan amateur den tur pueblo. <ref>Clyde Harms, https://archive.org/details/BNA-DIG-ARUBATODAY-2021-05-28/page/n9/mode/1up?q=jim+bluejacket Short history of the beginnings of baseball in Aruba], Aruba Today (28 di 2021)</ref> ------------------- {{Variante|a}} {{Infobox deportista| variante = a | nomber completo = Shawn Joubert Zarraga | alias = | fecha nacemento = [[21 di yanüari|21 di januari]] [[1989]] | luga nacemento = {{ABW}} | fecha fayecimento = | luga fayecimento = | nacionalidad = {{NLD}} | haltura = 183 cm | peso = 109 kg <!-- Seccion di informacion deportivo --> | deporte = [[beisbòl|baseball]] | disciplina = catcher (man drechi)? | wo = | debut = 11 di maart 2023 (den [[Tim nashonal di beisbòl hulandes|team di Reino]])?? | activo = 2021 - presente ?? | distincion = }} '''Shawn Joubert Zarraga''' (☆ [[21 di yanüari|21 di januari]] [[1989]] na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]) ta un eks-catcher profesional di beisbòl Arubiano ku a representá Hulanda den kompetensianan internashonal, inkluyendo e World Baseball Classic.[1] Para na 6 pia 0 inch (1.83 m) i pisando aproksimadamente 240 liber (109 kg), Zarraga tabata un switch-hitter ku tabata tira ku man drechi i a hunga prinsipalmente komo un katcher durante henter su karera.[2] Selektá pa e Milwaukee Brewers den e di 44 buèlta (1.302 en general) di e Selekshon di Beisbòl di Liga Mayor di 2007 for di Trinity Christian Academy na Florida, el a pasa vários temporada den e liganan menor den vários organisashon.[3] grokipedia: Zarraga su karera profeshonal a kuminsá den e sistema di Brewers, kaminda el a progresá a traves di nan afiliadonan di 2007 pa 2014, alkansando nivelnan di Double-A i Triple-A i mustrando abilidatnan defensivo sólido tras di e plato.[4] Despues el a firma kontraktnan di liga menor ku timnan inkluyendo Los Angeles Dodgers na 2017 i Cincinnati Reds na 2016, ganando invitashonnan no-roster pa entrenamentu di primavera, ounke nunka el a yega Major League Baseball.[5] Despues ku su karera den liga menor afiliá a terminá na 2017, Zarraga a hunga den liganan independiente, inkluyendo ku e Cleburne Railroaders di e Asosiashon Merikano e aña ei, promé ku el a baha ku penshun.[6] Riba e esenario internashonal, Zarraga tabata un kontribuidor klave na e selekshon nashonal di Hulanda, yudando sigurá e título di Kopa Mundial di Beisbòl 2011 na Panama i partisipando den e Klásiko Mundial di Beisbòl 2017, kaminda el a proveé ​​profundidat na katcher durante wega di pool.[7] Su versatilidat i eksperensia a hasié un opshon konfiabel pa e tim hulandes, basando riba su raisnan arubiano miéntras e tabata kompetí bou di e bandera di Reino Hulandes.[8] == Karera internashonal == ===Kopa Mundial 2011=== Zarraga a haci su debut internacional cu e seleccion nacional di baseball di Hulanda na 2011 den Mundial di Baseball na Panama, eligibel pa medio di su herencia Arubiano. El a sirbi komo un katcher riba e lista ora e tim a gana e medaya di oro, derotando Cuba 2-1 den e final pa reklamá e título mundial.[25][26] torneonan di 2014 Zarraga a sirbi prinsipalmente komo un katcher durante e aparishonnan di e tim den dos torneo klave e aña ei.[27] Na yüli, Zarraga a representá Hulanda na e Torneo Internashonal di Beisbòl di Fransia, konosí tambe komo Yoshida Challenge, ku a tuma lugá na Sénart, Fransia. E selekshon hulandes a gana e medaya di oro, derotando un tereno ku a inkluí anfitrion Fransia, Alemania, i all-starnan internashonal. Zarraga tabata parti di e lista ku a sigurá e título, kontribuyendo tras di e plato miéntras e tim a pone un demostrashon fuerte den nan promé salida na e fasilidat nobo.[28][29] Mas lat e sèptèmber ei, Zarraga a kompetí den e Kampionato Oropeo di Beisbòl 2014 ku a tuma lugá na Ostrava i Brno, Repúblika Cheko, kaminda Hulanda a kapturá nan di 21 medaya di oro kontinental ku un rèkòrt invikto di 11-0, kulminando den un viktoria final di 6-3 riba Italia. Komo katcher, el a bati .286 ku aktuashonnan notabel, inkluyendo tres hit den un viktoria di 7-2 riba Alemania i un homerun den un wega di pool anterior kontra Kroasia. Su trabou defensivo a yuda ankra un staf di lansamentu ku a pèrmití solamente 1.36 kareda gana pa wega durante henter e torneo.[30][31][28] 2015 Premier12 i 2017 World Baseball Classic Zarraga a wòrdu selektá pa representá e selekshon nashonal di beisbòl di Hulanda na e WBSC Premier12 di 2015, e edishon inaugural di e torneo ku a tuma lugá na Mexico i Taiwan, kaminda el a sirbi komo un katcher bistiendo e kamisa number 22.[32] Hulanda a kompetí den Grupo A di e buèlta di apertura, sigurando tres viktoria kontra Chines Taipei (7-4), Italia (16-1), i Puerto Rico (11-7), miéntras ku nan a sufri pèrdida kontra Cuba (5-6) i Canada (1-3), loke a posishoná nan pa avansá pa e kuartfinal.[33] Einan, nan a kai kontra Merka 1-6, resultando den un di sinku lugá total pa e tim.[33] Durante e torneo, Zarraga a kontribuí ofensivamente den momentunan klave, inkluyendo un homerun di dos kareda den e di kuater inning kontra Cuba ku a ekstendé e bentaha di Hulanda na 4-1, ounke e tim na final a pèrdè den un kompetensia estrecho.[34] El a registrá tambe un RBI den e viktoria riba Taipei Chines, trahando un kaminata apesar di a bai sin hit den tres at-bat.[35] Sinembargo, Zarraga a sufri un leshon na man durante e wega di Cuba i mester a sali trempan.[36] Na 2017, Zarraga a gana un lugá riba e lista di Hulanda pa e World Baseball Classic, atrobe komo un katcher, partisipando den e torneo prinsipal ku a tuma lugá den vários pais anfitrion.[37] Hulanda a pone un rèkòrt di 2-1 den Pool A, avansando komo subkampeon tras di Israel, promé ku a derotá Israel 12-2 den e kuartfinal na Tokyo Dome pa yega e semifinal.[37] Nan kareda a terminá den un pèrdida di 3-4 kontra Puerto Rico na Dodger Stadium, kaminda e tim a regresá lat pero no por a sigurá e viktoria.[38] E aktuashon sobresaliente di Zarraga a bini den e kuart di final kontra Israel, kaminda el a konta dos hit i dos RBI komo parti di e eksploshon ofensivo di e tim.[39] Den e semifinal kontra Puerto Rico, el a entregá un dòbel di RBI krusial den e di sinku inning pa skor Wladimir Balentien i empatá e wega na 3-3, ounke kompañero di ekipo Jonathan Schoop a wòrdu bentá afó na e plachi di kas den e wega.[40] Zarraga a parse di a sufri un leshon den e di ocho inning di e wega ei, loke a rekerí atenshon médiko tras di e plato. {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid = |titulo=}} {{References}} * [https://www.baseball-reference.com/register/player.fcgi?id=kelly-001ant Minors Stats Antwone Kelly] }} {{DEFAULTSORT:Zarraga, Shawn}} [[:Kategoria:Hende]] [[:Kategoria:Beisbòl]] ----------------- {{Variante|a}} {{Infobox asociacion deporte| variante = c | nomber = Badminton Bond Curaçao | logo = | imagen = | abrevia = BBC | president = | vice-president = | algemeen-secretaris = | asiento = | region = | pais = | cantidad_miembro = | cantidad_asociacion = | deporte = | funda = | luga_funda = | ex-nomber = | federacion_mundial = | federacion_continental = | federacion_nacional = | afilia = | comite_olimpico = | agencia_deportivo = | stop_imagen = | imagen = | descripcion = | website = }} '''Badminton Bond Curaçao''' (BBC) ta e organisashon ku ta dirigi i promové e deporte di badminton na Kòrsou. E federashon ta un miembro di e organisashonnan internashonal i regional, inkluíendo e '''Badminton World Federation (BWF)''', e '''Badminton Pan America (BPA)''', i e '''Caribbean Regional Badminton Confederation (CAREBACO)'''. === Historia i Fundashon === E Badminton Bond Curaçao a fundá den 1975. E federashon ta representá Kòrsou den e organisashonnan regional i internashonal di badminton.:contentReference[oaicite:8]{index=8} === Afiliashon Internashonal === :contentReference[oaicite:10]{index=10} * :contentReference[oaicite:13]{index=13} * :contentReference[oaicite:16]{index=16} * :contentReference[oaicite:19]{index=19}:contentReference[oaicite:21]{index=21} === Participashon Internashonal === :contentReference[oaicite:23]{index=23}:contentReference[oaicite:25]{index=25} === Referensianan === * :contentReference[oaicite:27]{index=27} * :contentReference[oaicite:30]{index=30}:contentReference[oaicite:32]{index=32} [[:Kategoria:Deporte na Kòrsou]] [[:Kategoria:Organisashon Deportivo]] {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte]] --------------- {{Databox}} E '''seleccion nacional di badminton di Aruba''' ([[Hulandes]]: Arubaans badmintonteam) ta representa [[Aruba]] den competencianan internacional di team di badminton y ta wordo controla pa [[Aruba Badminton Federation]] cu ta afilia na Badminton Pan America y Caribbean Regional Badminton Confederation (CARECOBA).<ref>{{Cite web |title=Members {{!}} BWF Corporate |url=https://corporate.bwfbadminton.com/about/membership/ }}</ref> E ekipo a kompetí pa promé biaha den nan promé torneo internacional di ekipo na 1990. E ekipo a haci su aparicion pa prome biaha na e Campeonato di Ekipo di CAREBACO na aña 1974.<ref>{{citeer web|titel=Aruba vooreerst naar Car. badmintonkampioenschap|werk=[[Amigoe]]|datum=1974-11-15|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2025-05-29|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461200:mpeg21:p005}}</ref> Tambe e ekipo a competi den e [[Weganan Centroamericano y di Caribe]] di 1990, unda badminton a wordo inaugura pa prome biaha den e Weganan. E ekipo junior di Aruba a kompetí den e Campeonato Pan Am Junior Team 2009 y a terminá na di 12 lugá.<ref>{{Cite web |title=BWF - Team Event XVIII Pan Am Junior 2009 - Winners |url=https://bwf.tournamentsoftware.com/sport/winners.aspx?id=C61259DF-B2FF-4AC5-A444-F9E14C6A82B1 |access-date=2022-09-04 |website=bwf.tournamentsoftware.com}}</ref> Een Arubaans selectie-team zal van 17 tot en met 24 november voor de eerste keer deelnemen aan de Caribische Badmintonkampioenschappen, die dit jaar te Georgetown in Guyana gehouden worden. Het team dat Aruba zal vertegenwoordigen bestaat uit de dames M. Mata, N. Mata en M. Yarzagaray, en de heren Doy Bernaibela, H. Boer, Robby Arambatzis en Reginals Altman. Deze reis werd mogelijk gemaakt dankzij financiële — en materiele steun van diverse giften; het bedrijfsleven en andere instanties. Het Caribisch toernooi wojdt^jgeorganiseerd door de Caribbean regional badminton confederation, een in 1972 opgerichte federatie, tot voor kort bestaande uit de landen Jamaica, Trinidad/Tooago, Guyana en Sjuriname. Vorig jaar heeft de Badminton Bond Aruba zijn interesse voor deelname aan het bestuur van de Carebaco te kennen gegeven en na een jaar van intensieve voorbereidingen werd Aruba in juli van dit jaar lid van de International badminton federation en in dezelfde maand als vijfde lid van de Carebaco toegelaten. Beide feiten kunnen als mijlpalen worden beschouwd in de geschiede- | nis van de badmintonsport op Aruba, waar deze sport (nog) vrij onbekend is. Dit laatste komt voornamelijk doordat men hier voor deze sport een enorm tekort heeft aan goede accomodatie. ==Historia== ===Tim miksto=== Aruba a debuta den e Campeonato di Equipo di CAREBACO na 1974. E team a keda na di cinco lugar den e ranking final, perdiendo 7-0 contra Jamaica, Surinam, Trinidad y Tobago y Guyana.<ref>World Badminton 18 (1974), p. 3</ref> {{Appendix}} [[:Category:Deporte na Aruba]] en.wiki --------------- {{Infobox asociacion deporte| variante = c | nomber = Aruba Badminton Federation | logo = | imagen = | abrevia = ABF of BBA | president = | vice-president = | algemeen-secretaris = | asiento = | region = | pais = | cantidad_miembro = | cantidad_asociacion = | deporte = | funda = | luga_funda = | ex-nomber = | federacion_mundial = | federacion_continental = | federacion_nacional = | afilia = | comite_olimpico = | agencia_deportivo = | stop_imagen = | imagen = | descripcion = | website = }} '''Aruba Badminton Federation''' (ABF), tambe yamá Badminton Aruba o Aruba Badminton Bond, ta e organisacion gobernante nacional supremo pa e deporte di [[badminton]] na [[Aruba]]. E federacion ta wordo representa pa e [[seleccion nacional di badminton di Aruba]]. == Historia == E Aruba Badminton Federation a wordo funda memey di añanan 1970, ora cu e promé participacion a tuma luga na e Kampionatonan di Carebaco. Na desember 1973 e federacion a bira miembro di Caribbean Badminton Federation, hunto cu Corsou.<ref>Sport inliet kort sport in het kort sport. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 05-12-1973, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 29-05-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461498:mpeg21:p007</ref> E federashon despues a bira miembro di e órgano di gobernashon kontinental, e Konfederashon Panamerikano di Badminton, i e Federashon Mundial di Badminton, e tempu ei konosí komo e Federashon Internashonal di Badminton. Aruba ainda no ta anfitrion di campeonatonan internacional. Sinembargo Aruba a yega di ta anfitrion di Campeonato di Carebaco dos biaha. Federacion di Badminton Aruba ta miembro di Comite Olimpico Arubano . {{Appendix}} De Badminton Bond Aruba (BBA) viert deze maand zyn 15-jarig bestaan met verschillende toernooien en andere activiteiten. Ofschoon deze tak van sport niet zo bekend is op Aruba, heeft de BBA in vijftien jaren heel wat gepresteerd. Deze bond is al jaren lid van de International Badminton Federation (IBF). Ook is de BBA lid van de Carebaco (Caribbean Regional Badminton Confederation), waarvan verder ook lid zijn: Jamaica, Trinidad, Suriname, Guyana, Barbados, Bermuda, Curasao en Grenada. Elk jaar doet Aruba mee aan de Caribische kampioenschappen en BBA- motor, Riek Altman, is al jaren secretaris / penningmeester van de Carebaco. Aruba wordt elk jaar weer verzocht de Carebaco- wedstrijden te organiseren, omdat Aruba tot nu toe het beste toernooi heeft georganiseerd, doch door het ontbreken van faciliteiten kan de BBA dit Caribisch treffen niet meer organiseren. De BBA bestaat momenteel uit de vier clubs: Floralin, Flamboyant, Aruba Badminton Minders en Playa die tezamen honderd leden tellen. Deze sport kan uitsluitend gespeeld worden in een zaal en nu wordt er gebruik gemaakt van de gymnastiekzalen van Julianaschool, La Salie College en de Sporthal. Een paar maanden geleden hebben de BBA- bestuursleden, Riek Altman en Michael Williams, in Trinidad een coachingcUrsus gevolgd onder auspiciën van de IBF en geven nu op maandag en donderdag aan trainers van de club een opleiding. Nu al is bekend dat Aruba volgend jaar vertegenwoordigd zal worden op Curagao tijdens de Easter Open Tournament en in Jamaica tijdens de Carebaco- wedstrijden. De BBA heeft gisteren in een communiqué dank uitgebracht aan alle personen en instanties, die door de jaren heen de BBA hebben geholpen en eenieder, die aan badminton wil meedoen, uitgenodigd zich op donderdag in de Sporthal op te geven tussen zeven en tien uur 's avonds. Het bestuur van de BBA wordt in dit derde lustrumjaar gevormd door: voorzitter R. Nieuw, vicevoorzitter R. Altman, secretaris G. Simon, penningmeester B. Hernandez, commissarissen E. van der Linde, M. McClure, E. Vemannan, M. Croes en M. Williams.<ref>Met uitgebreid activiteiten-programma Badminton Bond Aruba viert haar derde lustrum. "Amigoe". Curaçao, 08-11-1986, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 29-05-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641854:mpeg21:p013</ref> ------------- {{Variante|a}} {{Futbolista |nomberdihungado = |Nomber = Mario Croes |potret = |Fecha di nasementu = |Siudat di nasementu = |Pais di nasementu = {{ABW}} |Nashonalidat = hulandes |Posishon = |club = }} '''Hyacintho Mario Croes''' (☆ ± 1942 na [[Aruba]]), tambe conoci como '''Mario Croes jr.''', ta un ex-hungado di pingpong [[Aruba]]no. Entre decada 1960 y decada 1980 el a titula 13 vez campeon di Aruba. Den [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]] Croes tabata un di e dos "grandinan" den deporte di tennis di mesa, banda di [[Robert Hosé]] di [[Kòrsou|Corsou]].<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463158:mpeg21:a0099|titel=Sensationele zege van R. Hosé over M. Croes|werk=[[Amigoe]]|datum=1970-11-02|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> == Biografia == Mario Croes ta yiu di Eymee Zeppenfelt y Mario Hyacinto Croes, empresario i doño di La Gran Bodega.<ref name="Amigoe">{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462365:mpeg21:a0121|titel=In de Franciscuskerk|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-07-16|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> Cu mas o menos siete aña el a cuminsa hunga pingpong y tabata train cu su mama pa despues sigi train cu su tata y otro famianan.<ref name="Amistad">{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AMISTAD-1976-11/page/3/mode/1up?q=Amistad+mei+1976&view=theater|titel=Mario Croes: 26 aña den pingpong|werk=Amistad|datum=november 1976|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> Croes a cuminsa mustra su talentonan ora cu na edad di 9 aña el a sali campeon "junioren" na Aruba. Cu 12 aña el a drenta division di senioren y na 1959, cu 16 aña, a bira campeon di Aruba pa prome bes.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010997546:mpeg21:a0072|titel=Mario Croes jr: nieuwe tienkampkampioen tafeltennis|werk=[[Amigoe]]|datum=1959-02-25|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> Na 1960 e ta prolonga su titulo.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010459813:mpeg21:a0112|titel=Mario Croes jr. weer de sterkste|werk=[[Amigoe]]|datum=1960-04-01|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> Hunto cu Cholan Jacobs e tabata hunga pa e team Arubano di Bavaria Stars. Den e torneo organisá door di e asociacion "Entre Nous Juveniles” na Corsou el a hunga cu 17 aña su prome wega internacional contra [[Colombia]]. Croes tabata doño di Mario's Sports Shop den Wilhelminastraat 51 na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]. E ta casa cu Ruth Arends y hunto nan tin un yiu homber, Mario III, i un yiu muhe Janine.<ref name="Amigoe"/> {{Appendix}} {{Stub}} {{DEFAULTSORT:Croes, Mario}} [[:Category:Hende]] [[:Category:Deporte na Aruba]] Pa promer viaha el a sali campeon di Aruba dia cu e tabatin 15 aña di edad. Awor flbi cu e tin 34 aña e por bisa cu ela sali 13 vez campeon di nos isla y e ta posee nada menos cu 39 copa y 27 medaya. Un deportista arubano cu e destaca su mes den e deporte di ping pong specialmente door di su mes esfuerzonan y su perserverancia, como cu manera nos lektornan por lesa mas alew, no ta semper ela haya ayudo den su carera deportivo na su isla natal. Mario Croes jr., casá cu Ruth Croes-Arends, ta haya cu e deporte di ping pong na Aruba a bai hopi atrcus den e 26 aña cu e tin ta praktikele. Amistad a tene un entrevista exclusivo cu e deportista te ainda mas grandi riba terreno di ping pong actuahnente: Mario Croes Jr.<ref name="Amistad">{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AMISTAD-1976-11/page/3/mode/1up?q=Amistad+mei+1976&view=theater|titel=Mario Croes: 26 aña den pingpong|werk=Amistad|datum=november 1976|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> mi a cuminsa hunga ping pong tempo mi tabata tin mas o menos siete aña. Mi mama a cuminsa siñami, pero mi no a worry mucho. Toch mi a sigi hunga cu mi tata y cu mi otro famianan. Un viaha mi a bai Flamingo Room (Trocadero), caminda tabatin un mesa di ping pong, anto ei nan mi a mira Cholan Jacobs, e tempo ei e campeon di Aruba, hunga. Esei a dunami smaak pa mi sigi train cu mi famia. Dia m'a cimiinsa hunga di verdad mi tabatin 12 ema y mi a cuminsa train cu Cholan. E tempo ei mi tabata hunga cinco te seis ora pa dia. Mi tabata caba di come dies dos or y mei y bai hunga te siet’or y mei di anochi. Tur dia e mesim cos. Mi no tabata hunga ni siña les. Mario a cuminsa mustra su talentonan ora cu na edad di 9 aña ela sali campeon di Junioren na Aruba. Cu 12 aña ela drenta division di senioren y cu 16 aña pa promer vez ela logra bira campeon di Aruba. Su promer wega internacional ela hunga contra Colombianonan tempo cu e tabatin 17 aña na 1959. E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” Entre Nous Juveniles na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsou. E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsou. in de Franciscuskerk te Oranjestad is gistermorgen het kerkelijke huwelijk ingezegend vun mejuffrouw Rulh Arends, dochter V(.n. de heer en mevrouw Milo de R. Arends-Arends en de heer Mario Croes, zoon van de heer en mevrouw Mario H. Croes- Zeppenfelt. Voor de receptie ten huize van de bruid bestond grote belangstelling. Het bruidspaar wachtte een verrassing; een taart in de vorm van een tafeltennistafel. De bruidegom is dan ook tafeltenniskampioen van Aruba.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462365:mpeg21:a0121|titel=In de Franciscuskerk|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-07-16|bezochtdatum=2022}}</ref> * Eigenaar van Mario's Sports Shop, Wilhelminastraat 51, Oranjestad, Aruba * Huwde in 1965 met Ruth Arends, kinderen Mario III en Janine {{Appendix}} --------------- i7b004qqekc5vffo824dtff8utty28w 199579 199578 2026-08-05T20:07:18Z Caribiana 8320 199579 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ Pending: [[Barracudas Artistic Aruba]] - [[Aruba Dolphins]] - [[Stingray Swimming Team]] - [[Shawn Zarraga]] - [[Antwone Thyshon Kelly]] - [[Badminton Bond Curacao]] - [[Seleccion nacional di badminton di Aruba]] - [[Aruba Sport Unie]] -------- {{infobox deportista | variante=a }} '''Higinio Alejandro (Patan) Farro''' (☆ [[11 di yanüari|11 di januari]] [[1942]] - † [[30 di yüli |30 di juli]] [[2026]]) tabata un hisado di peso [[Aruba|Arubiano]]. El a titula campeon di Aruba pa diescuater aña consecutivo y tabata tambe campeon di [[Antias Hulandes]] pa nuebe aña. E ta wordo considera un di e pioneronan mas importante di hisamento di peso na Aruba.<ref>[https://arubanews.ca/patan-farro-weightlifting-legacy-honoured-following-aruban-champions-death/ Patan Farro Weightlifting Legacy Honoured Following Aruban Champion’s Death], arubanews.ca (4 di augustus 2026)</ref><ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/93280/voormalig-gewichthefkampioen-patan-farro-overleden-vz1916 Voormalig gewichthefkampioen ‘Patan’ Farro overleden], curacao.nu (4 di augustus 2026)</ref> == Bida y carera == Farro a cuminsa cu hisamento di peso na aña 1964 y a logra di dos luga den su prome competencia. Den e aña siguiente, e nivel di e deporte a baha hopi riba e isla, debi cu hopi trahado stranhero a bandona Aruba despues di haya retiro na [[Lago Oil & Transport Company|refineria Lago]].<ref>https://297sportsaruba.com/na-memoria-di-higinio-alejandro-patan-farro/</ref> Aunke bou di kondishonnan hopi limita, Farro a desaroya su mes. El sigui entrena hunto cu otro deportista den un espacio chikito na Wilhelmina Stadion (awor [[Stadion Guillermo Prospero Trinidad]]). El a entrena sin entrenador profeshonal y sin haya oportunidat pa sigui entrenamento na exterior. Pa torneo internacional, e tabata depende di su propio dianan di vakantie, pasobra no a haña permiso adicional di su trabou. ===Carera internacional=== Na 1970, Farro a wordo selecciona pa representa Antias Hulandes na [[Weganan Centroamericano y di Caribe]] na [[Panama]]. Ora e [[Comite Olimpico Antias Hulandes]] a nenga pa paga su biahe, e mes a cumpra su boleto di avion y a logra di cuater luga den su categoria. Na 1971, el a termina na di cinco luga durante [[Weganan Panamericano]] na [[Cali]], [[Colombia]]. Na 1974, el a bolbe logra di cuater luga na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Republica Dominicano. Su logro internashonal mas importante a yega na 1978, ora el a gana un medaya di brons na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Medellín. ==Logro y rekord == Ademas di su titulo lokal i regional, Farro tabata konosí pa su forsa eksepshonal. Den añanan setenta, el a logra e siguiente prestashonnan aproksimá: squat: serka 272 kilo (600 lbs) deadlift: serka 318 kilo (700 lbs) bench press: serka 181 kilo (400 lbs) snatch: serka 125 kilo (275 lbs) clean and jerk: serka 160 kilo (352 lbs) Su rekordnan arubiano di 1976 den e disciplinanan snatch i clean and jerk a keda sin bati pa aproksimadamente kuarenta (40) aña. Na 2016, e rekordnan aki i su total kombiná finalmente a wordu mehorá. Rekonosimentu Durante su karrera aktivo, Farro no a haña hopi rekonosimentu ofisial pa su prestashonnan. Sin embargo, despues di su retiro, el a wordu honrá ku diferente distinkshon: distinkshon real inklushon den Eregalerij di Aruba Premio Santa Anna pa su kontribushon na deporte i kultura Segun Archivo Nacional Aruba, Farro tabata tambe nominá pa premio di “atleta di aña” di Aruba Sport Unie na 1974. == Ca'i orgel == * Diamante<ref>https://www.gobierno.aw/en/several-barrel-organ-players-were-honored-on-musicians-day</ref> E legendario hisador di peso Arubiano Higinio Alejandro “Patan” Farro tambe tabata un figura cultural bon conoci y un hungador, doño y restaurador celebra di e tradicional caha di orgel (orgel di bari) yama “El Diamante”.<ref>[https://www.aruba.nu/nieuws/kunst-cultuur-en-muziek/57390/unieke-eer-voor-muzikanten-met-liefde-voor-cahi-orgel Unieke eer voor muzikanten met liefde voor Cah’i Orgel], aruba.nu (27 di november 2024)</ref> Legado CulturalE Instrumento: Patan Farro tabata doño y tabata cuida un caha di orgel historico di 10 aña bieu como “El Diamante” tabata conoci. Diamante".Artesania: E tabata un di e poco personanan na Aruba cu e habilidad raro pa pega y martillo e cilindernan (cilinder di claba) cu ta wordo uza pa toca musica tradicional riba e instrumento.Reconocimento: El a ricibi multiple premio cultural y reconocimentonan oficial di gobierno di Aruba pa conserva e musical unico aki == Legado == Farro su influensia a bai mas allá di su rekordnan i medayanan. El a demostrá ku un atleta arubiano por kompetí na nivel regional, a pesar di falta di fasilidat, guia profeshonal i sosten finansiero. Su determinashon — manera paga su propio biahe i sigui entrená bou di kondishonnan difísil — a hasi’e un ehèmpel pa generashonnan posterior di deportista. Ademas di su kontribushon na deporte, Farro tabata tambe envolví den preservashon di herensia kultural di Aruba, spesialmente dor di su trabou ku restaurashon i promoshon di e Cah’i Orgel tradicional. Fayesimentu Farro a fayesé dia 30 di yüli 2026 na edat di 84 aña. Diferente organisashonnan deportivo, entre otro Aruba Amateur Weightlifting Association, a record’é komo un atleta sobresaliente i un persona ehèmpelar, i a ekspresá kondolensia na su famia. {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] '''Higinio Alejandro (Patan) Farro''' (☆ [[11 di yanüari]] [[1942]] - † 30 di yüli 2026) tabata un hisado di peso [[Aruba|Arubiano]]., conoci den su tempu aktivo komo e hòmber mas fuerte di Aruba. El a dominá deporte di levantamentu di peso riba e isla pa mas ku un dekada i a representá Antia Hulandes na diferente torneo internashonal. Farro a gana e titulo di kampion di Aruba pa dieskuater (14) aña konsekutivo i tabata tambe kampion di Antia Hulandes pa nuebe (9) aña. El ta konsiderá un di e pioneronan mas importante di levantamentu di peso na Aruba.<ref>[https://arubanews.ca/patan-farro-weightlifting-legacy-honoured-following-aruban-champions-death/ Patan Farro Weightlifting Legacy Honoured Following Aruban Champion’s Death], arubanews.ca (4 di augustus 2026)</ref><ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/93280/voormalig-gewichthefkampioen-patan-farro-overleden-vz1916 Voormalig gewichthefkampioen ‘Patan’ Farro overleden], curacao.nu (4 di augustus 2026)</ref> == Bida y carera == Farro a kuminsá ku levantamentu di peso na aña 1964 i a logra di dos luga den su promé kompetensia. Den e aña siguiente, e deporte a baha hopi na nivel riba e isla, despues ku hopi trahadó strañero a laga Aruba tras despido na refineria di Lago.<ref>https://297sportsaruba.com/na-memoria-di-higinio-alejandro-patan-farro/</ref> A pesar di e situashon difísil, Farro a sigui entrená bou di kondishonnan hopi limitá. El tabata entrená den un espasio chikí bou di graderia di Wilhelmina Stadion (awor Stadion Guillermo Prospero Trinidad), ku ventilashon insufisiente i un solo plataforma ku el mester a kompartí ku siete otro deportista. El a entrená sin entrenador profeshonal i nunca a haña oportunidat pa sigui kampamentu di entrenamiento na exterior. Pa torneo internashonal, el tabata depende di su propio dianan di vakashon, pasobra no a haña permiso adicional di su trabou. ===Carera internacional=== Na 1970, Farro a wordu selekshoná pa representá Antia Hulandes na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Panamá. Ora e Komité Olímpiko Antiano a nenga pa paga su biahe, el mes a kumpra su boleto di avion i a logra di kuarto luga den su kategoria. Na 1971, el a termina na di sinku luga durante e Huegos Panamericanos na Cali, Kolombia. Na 1974, el a bolbe logra kuarto luga na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Republica Dominicano. Su logro internashonal mas importante a yega na 1978, ora el a gana un medaya di brons na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Medellín. ==Logro y rekord == Ademas di su titulo lokal i regional, Farro tabata konosí pa su forsa eksepshonal. Den añanan setenta, el a logra e siguiente prestashonnan aproksimá: squat: serka 272 kilo (600 lbs) deadlift: serka 318 kilo (700 lbs) bench press: serka 181 kilo (400 lbs) snatch: serka 125 kilo (275 lbs) clean and jerk: serka 160 kilo (352 lbs) Su rekordnan arubiano di 1976 den e disciplinanan snatch i clean and jerk a keda sin bati pa aproksimadamente kuarenta (40) aña. Na 2016, e rekordnan aki i su total kombiná finalmente a wordu mehorá. Rekonosimentu Durante su karrera aktivo, Farro no a haña hopi rekonosimentu ofisial pa su prestashonnan. Sin embargo, despues di su retiro, el a wordu honrá ku diferente distinkshon: distinkshon real inklushon den Eregalerij di Aruba Premio Santa Anna pa su kontribushon na deporte i kultura Segun Archivo Nacional Aruba, Farro tabata tambe nominá pa premio di “atleta di aña” di Aruba Sport Unie na 1974. == Ca'i orgel == * Diamante<ref>https://www.gobierno.aw/en/several-barrel-organ-players-were-honored-on-musicians-day</ref> E legendario hisador di peso Arubiano Higinio Alejandro “Patan” Farro tambe tabata un figura cultural bon conoci y un hungador, doño y restaurador celebra di e tradicional caha di orgel (orgel di bari) yama “El Diamante”.<ref>[https://www.aruba.nu/nieuws/kunst-cultuur-en-muziek/57390/unieke-eer-voor-muzikanten-met-liefde-voor-cahi-orgel Unieke eer voor muzikanten met liefde voor Cah’i Orgel], aruba.nu (27 di november 2024)</ref> Legado CulturalE Instrumento: Patan Farro tabata doño y tabata cuida un caha di orgel historico di 10 aña bieu como “El Diamante” tabata conoci. Diamante".Artesania: E tabata un di e poco personanan na Aruba cu e habilidad raro pa pega y martillo e cilindernan (cilinder di claba) cu ta wordo uza pa toca musica tradicional riba e instrumento.Reconocimento: El a ricibi multiple premio cultural y reconocimentonan oficial di gobierno di Aruba pa conserva e musical unico aki == Legado == Farro su influensia a bai mas allá di su rekordnan i medayanan. El a demostrá ku un atleta arubiano por kompetí na nivel regional, a pesar di falta di fasilidat, guia profeshonal i sosten finansiero. Su determinashon — manera paga su propio biahe i sigui entrená bou di kondishonnan difísil — a hasi’e un ehèmpel pa generashonnan posterior di deportista. Ademas di su kontribushon na deporte, Farro tabata tambe envolví den preservashon di herensia kultural di Aruba, spesialmente dor di su trabou ku restaurashon i promoshon di e Cah’i Orgel tradicional. Fayesimentu Farro a fayesé dia 30 di yüli 2026 na edat di 84 aña. Diferente organisashonnan deportivo, entre otro Aruba Amateur Weightlifting Association, a record’é komo un atleta sobresaliente i un persona ehèmpelar, i a ekspresá kondolensia na su famia. ------------ '''Aruba Sport Unie''' (ASU), tambe konosí komo '''Union Deporte Aruba''' òf '''Union Deportivo Arubano''', ta e organisashon cumbre di deporte na Aruba. E ta fungí komo federashon madre pa e diferente federashonnan i bondnan deportivo riba e isla. ASU ta representa mas ku 25 federashon deportivo i tin komo meta koordiná, promové i desaroyá deporte na Aruba. Pa bira miembro di ASU, un organisashon deportivo mester ta registra komo persona hurídiko i no por representa un deporte ku ta kaba representá pa un otro federashon miembro. ==Historia== Aruba Sport Unie a wordu fundá dia 23 di desèmber 1941, for di e nesesidat pa koordiná i stimulá desaroyo di deporte riba e isla. Entre e organisashonnan ku a kontribuí na su fundashon tabatin clubnan manera RCA, Club Caribe i Tivoli. E promé presidente tabata [[Jacobo Arends|Jacobo Rudolf (Coco) Arends]], kende tabata tambe envolví den fundacion di [[Arubaanse Voetbalbond]] (AVB) algun aña prome. Na 1949, ASU a kuminsá haña subsidio di e gobierno sentral pa sostené federashonnan deportivo, spesialmente pa organisashon di kompetensianan i otro aktividatnan. Durante e añanan 1950 i 1960, sektor priva a hunga un papel importante den desaroyo di deporte na Aruba. E kompania petrolero Lago Oil & Transport Company, por ehèmpel, a brindá sosten finansiero i material na diferente clubnan. Mateo Reyes tabata un di e figurannan clave den e proseso di distribushon i desaroyo. Na 1955, ASU a organisá e promé ASU Olimpiada, un evento ku a stimulá kompetensia entre atletanan lokal i ku a bira un tradishon durante varios dekada. Den e evento aki, atletanan tabata wordu rekonosé komo “atleta di aña”. Entre 1955 i 1993, ASU tabata responsabel pa maneho di e Wilhelminastadion na Oranjestad. Te na 1997, ASU tabata tambe enkargá ku distribushon di subsidio gubernamental na federashonnan deportivo. Despues di e aña ei, e tarea aki a pasa direktamente na gobierno di Aruba. ==Facilidatnan deportivo== ASU ta manehá diferente instalashon deportivo riba Aruba, entre otro: ===Joe Laveist Sport Park=== Situa na San Nicolas, e parke aki ta un fasilidat multifunkshonal ku instalashonnan pa: basebal futbòl volleyball basketball atletismo E parke por wordu usa tambe pa evento grandi manera konserto i aktividatnan komunidario. ===Centro Deportivo Betico Croes=== Situa na Santa Cruz, e fasilidat aki ta un kompleks deportivo di paden ku aire akondishoná. E ta usa pa deporte di sala i arte marcial. ==Organisashon i rol== ASU ta fungí komo koordinadó entre e diferente federashonnan deportivo na Aruba i ta apoyá: desaroyo di deporte organisashon di kompetensianan promoshon di atletanan lokal Riba e isla tin mas ku 30 organisashon deportivo ku ta forma parti di e sistema koordiná pa ASU. Entre e deporte mas popular na Aruba tin futbòl i basebal. Basebal, en partikular, a kontribuí na reconocimiento internashonal di Aruba, ku varios atletanan arubiano ku a hunga den Major League Baseball. ===Presidente === * Jacobo Rudolf “Coco” Arends (promé presidente) * Gerald Franca * Soraida Boekhoudt (2022– ) --- {{Variante|a}} {{infobox organisacion | variante = a | tipo = Deporte | nomber = Aruba Sport Unie | funda = [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]] | fundado = }} '''Aruba Sport Unie''' (Union Deporte Aruba, ASU), tambe conoci como '''Union Deportivo Arubano''', ta e organisacion cumbre di deporte na [[Aruba]]. E ta fungi como federacion cumbre pa diferente federacion y bond deportivo riba e isla. ASU ta representa mas cu 25 federacion deportivo y tin como meta coordina, promove y desaroya deporte na Aruba. Pa bira miembro di ASU, un organisacion deportivo mester ta registra como [[Persona hurídiko|persona huridico]] y no por representa un deporte cu ta representacaba pa otro federacion miembro. == Historia == Aruba Sport Unie a wordo funda dia [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]]. E organisacion a surgi for di e necesidad pa coordina y stimula desaroyo di deporte riba e isla. Den promé añanan di su existencia, diferente club i organisashon deportivo a kontribuí na fundashon di ASU, entre otro [[RCA]], Club Caribe i Tivoli. E promé presidente di e organisashon tabata '''Coco Arends''', kende tabata tambe envolví den fundashon di e '''Arubaanse Voetbal Bond''' algun aña promé. Na 1949 ASU a kuminsá ricibí subsidio di e gobierno sentral pa apoyá federashonnan deportivo ku organisashon di kompetensia i actividadnan deportivo. Durante añanan hopi organisashon i empresanan lokal a brindá sosten finansiero i material na deporte na Aruba. E kompanía petrolero Lago Oil & Transport Company tabata un di e sostenedornan importante, donando material deportivo i apoyando desaroyo di clubnan deportivo. Mateo Reyes tabata un di e personanan cu a yuda den e proseso di desaroyo aki. Den 1955 ASU a organisá e promé '''ASU Olimpiada''', un evento deportivo pa estimulá kompetensia entre atletanan lokal. E evento aki a bira un tradishon durante varios dekada, kaminda atletanan a wordo rekonosé komo “atleta di aña”. Entre 1955 i 1993 ASU tabata responsabel pa maneho di e [[Wilhelminastadion]] na Oranjestad. Te na 1997 ASU tabata tambe responsabel pa distribushon di subsidio gubernamental pa federashonnan deportivo. Despues di e aña aki, e tarea aki a wordo asumí direktamente pa e gobierno di Aruba. == Facilidatnan deportivo == ASU ta manehá diferente instalashon deportivo riba Aruba. '''Joe Laveist Sport Park''' na [[San Nicolas, Aruba|San Nicolas]] ta un parke deportivo multifunkshonal ku instalashonnan pa deporte manera: * [[Basebal]] * [[Futbòl]] * [[Volleyball]] * [[Basketbal]] * [[Atletismo]] E parke por wordo usa tambe pa evento grandi manera konserto i otro aktividatnan komunidario. '''Centro Deportivo Betico Croes''' na [[Santa Cruz, Aruba|Santa Cruz]] ta un fasilidat deportivo di paden ku aire acondicioná. E centro ta usa pa deporte di sala i arte marcial. == Organisashon == ASU ta fungí komo koordinadó entre e diferente federashonnan deportivo na Aruba. E organisashon ta apoyá desaroyo di deporte, organisashon di kompetensianan i promoshon di atletanan lokal. Riba e isla tin mas ku 30 organisashon deportivo cu ta forma parti di e sistema deportivo coordina pa ASU. Entre e deporte mas popular na Aruba tin [[futbòl]] i [[basebal]]. Especialmente basebal a duna Aruba reconocimiento internashonal, ku varios atletanan Arubiano cu a hunga den [[Major League Baseball]]. == Organisacion == Entre e presidentenan di Aruba Sport Unie tin: * [[Coco Arends|Jacobo Rudolf (Coco) Arends]] (1892-1965) – promé presidente * Gerald Franca – presidente durante diferente periodo den siglonan reciente * Soraida Boekhoudt – presidente (2022) [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] '''Aruba Sport Unie''' o '''Union Deportivo Arubano''' (ASU) ta e federacion cumbre di e federacionnan deportivo na [[Aruba]]. dre di 25 bond deportivo. Pa bira miembro di A.S.U. e organisacion mester ta un persona huridico y no mag di tin un miembro pa e deporte ey caba den A.S.U. == Historia == ASU e ser funda dia [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]]. * ASU taba maneha Wilhelminastadion di 1955 te 1993 A.S.U. ta maneha dos facilidad cu ta nan propiedad, esta Joe Laveist Sport Park na San Nicolas y Centro Deportivo Betico Croes na Sta Cruz. Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. Centro Deportivo Betico Croes ta completamente airecondiciona y ta uz'e pa tur sport di paden y arte marcial. Huur di e sporthal ta depende di cuanto hende mester uza pa maneha e lugar pa e actividad y ki sorto di actividad e ta. Pa mas informacion por yama oficina di A.S.U. na e numbernan di telefon ariba menciona.<ref>[https://www.gobierno.aw/union-deporte-aruba-asu Union Deporte Aruba (ASU)], Gobierno di Aruba</ref> Aruba Sport Unie a wordo funda dia 21 di December, 1941. E aña aki 21 di December, e ta cumpli 75 aña y tin cu corda riba e fundadornan. Segun e presidente actual Gerald Franca, e aña aki lo ta uno special den cuadro di e celebracion aki. Tambe el a splica kico tur nan tin pensa di haci pa loke ta e celebracion den 2017. Franca a splica cu e prome presidente tabata Coco Arends, kende ta e mesun persona cu a cuminsa tambe, kende ta fundador di Arubaanse Voetbal Bond 5 pa 6 aña prome. Un di e organisacionnan cu a yuda lanta Aruba Sport Unie tabata RCA, Club Caribe y Tivoli, cual ta e prome organisacionnan cu a lanta e asociacion aki. Na 1949 pa prome biaha den historia, ASU a cuminsa haya e subsidio di Gobierno Central pa facilita tambe e federacionnan di e tempo ey cu placa pa nan organisa actividadnan. Despues di e periodo ey tabata haya Lago ta yuda hopi den parti di formacion di e clubnan y nan tabata subsidia of duna donacion na e diferente clubnan pa nan material, etc. durante aña. Difunto Mateo Reyes, kende ta un persona conoci y keri, tabata encarga cu esaki. E ta un di e personanan cu a yuda ASU pa haya Joe Laveist for di Lago como un centro pa deporte. Lago Sportpark tabata di Lago y a bin pa pase pa Joe Laveist, pa pas’e pa ASU. Franca a menciona cu durante aña, durante 1955, ASU a celebra su prome ASU Olimpiada y despues di esey a keda celebr’e. Hopi di e atletanan grandi ta recorda e fechanan ey, caminda cu nan a wordo eligi como atleta di aña den decadanan di 60, 70 y 80. ASU semper a maneha deporte pa Gobierno y hasta a bay asina leu cu ASU a manda hende den exterior cu studie opdracht, pa bin bek lanta scol di deporte pa Aruba. Esaki nunca a logra debi na cosnan cu tabata pasa internamente. Despues ASU tabata encarga pa duna subsidio te cu na aña 1997, caminda cu Gobierno a tuma e tarea aki bek den su seno. Franca a sigui splica cu na e momentonan aki tin un comision cu ta trahando riba dje pa pasa e fecha pa Januari. Pa fin di aña ta imposibel pa organisa algo. Idea ta pa haci algo riba dje pa recorda e fecha y recorda esnan cu a funda e organisacion aki. Tabata tin hasta hendenan conoci entre otro shon A. Eman cu tabata un di e prome personanan den e directiva. Tin hopi hende conoci den comunidad tabata forma parti di ASU di e tempo ey.<ref>[https://masnoticia.com/aruba-sport-unie-lo-cumpli-75-ana-dia-21-di-december-proximo/ Aruba Sport Unie lo cumpli 75 aña dia 21 di December proximo], Mas Noticia (28 di november 2016)</ref> The sparse available evidence, however, reveals that there are around thirty-five sport organisations on the island that fall under the umbrella of the Aruba Sport Union (ASU), which was formed in 1941.44 As in Curaçao, two of the more popular team sports are soccer and baseball, and it is baseball that has given it the greatest international recognition through the participation of at least six Arubans in MLB since 1996.4 ASU President Gerald Franca --> 2022 Soraida Boekhoudt --- Aruba Sport Unie, funda dia 23 di december 1941, ta e bond madre di 25 bond deportivo. Pa bira miembro di A.S.U. e organisacion mester ta un persona huridico y no mag di tin un miembro pa e deporte ey caba den A.S.U. A.S.U. ta maneha dos facilidad cu ta nan propiedad, esta Joe Laveist Sport Park na San Nicolas y Centro Deportivo Betico Croes na Sta Cruz. Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. Centro Deportivo Betico Croes ta completamente airecondiciona y ta uz'e pa tur sport di paden y arte marcial. Huur di e sporthal ta depende di cuanto hende mester uza pa maneha e lugar pa e actividad y ki sorto di actividad e ta. Pa mas informacion por yama oficina di A.S.U. na e numbernan di telefon ariba menciona.<ref>https://www.gobierno.aw/union-deporte-aruba-asu Union Deporte Aruba (ASU)</ref> {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] ---------------- {{Variante|a}} {{multiple image | total_width = 270 | border = | perrow = 1/2 | align = right |header = Joe Laveist Sportpark |header_align = center |image2 = Joe Laveist Sport Park.jpeg | image1= Estadio de béisbol Joe Laveist, en San Nicolaas (este de Aruba).jpg | image3 = Joe Laveist Sport Park 06 54 31 704000.jpeg |caption1 = |caption_align = center }} == Lago Sport Park / Joe Laveist Sportpark == The historical Lago Sports Park (later known as the Laveist Sport Park) was a vital recreational and cultural hub in San Nicolas, Aruba. Officially inaugurated in March 1941, it was founded by the Lago Oil & Transport Company to support the island's booming refinery community. History of Lago Sports Park Founding and Baseball Roots: The park was instrumental in developing baseball on the island. American expatriate and former Major League Baseball pitcher Jim Bluejacket spent 15 years in Aruba and helped found the facility, fostering strong local interest in the game. WWII & Refining Community: During WWII, the facility offered organized recreation for Allied soldiers stationed in Aruba and the diverse immigrant workforce employed at the Lago refinery. Championship Ground: Throughout the 1940s and 1950s, the park was the premier venue for the organized Aruba baseball championships. Iconic early teams like the Dodgers, Baby Ruth, and Barnes' Ramblers competed here. Track and Field: Beyond baseball, it served as the primary venue for annual events like the Lago High School Track Meets and the Aruba School Sport Bond competitions. Evolution: Today, the historic site in San Nicolas continues to be an active community asset and is known as the Laveist Sport Park. --- Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. {{Variante|a}} {{Databox}} Intro *Location in San Nicolas, Aruba *Originally built by Lago Oil and Transport Company *Year of inauguration (1941) *Later renamed to Joe Laveist Sportpark ==Historia== 1. Fundashon (±1930s–1941) Lago building infrastructure for workers Role of Jim Bluejacket Opening (9 March 1941) 2. Periodo di floresementu (1940s–1980s) Organized sports (baseball, possibly softball, football) Social function (community gatherings, events) 3. Despues di sera di Lago (1985 →) Decline / transition Renaming to Joe Laveist Continued local use Struktura i fasilidat Even if partial: Baseball field Stands / seating Clubhouse? Multi-sport use * na 1968 Lago a traspasa LSP pa ASU Importansia kultural This is where your article becomes powerful: Role in development of baseball in Aruba Connection to Lago Colony life Symbol of industrial-era community building Link to later international baseball success of Aruba Legado Renaming to Joe Laveist Continued recognition Connection to surrounding area (Jim Bluejacketstraat, schools, neighborhoods) 🔎 Research tips (high impact, low effort) Look for: Lago employee magazines / newsletters Local newspapers (Amigoe, Diario archives) Aruba sports history sources Mentions of: inauguration (1941) sports competitions Joe Laveist (who he was!) ------------------ ==Origen di baseball na Aruba == Beisbòl a yega Aruba den añanan 1930, introdusí pa ekspatriadonan merikano ku tabata traha na Lago Oil Company i imigrantenan venezolano ku a forma timnan di pickup informal riba terenonan habrí.[2] E deporte a haña struktura ku e fundashon di ABBA na 1950 pa organisá liga i kampionato lokal, loke a kondusí na entrada di Aruba den wega internashonal na 1952 ora el a djòin e Asosiashon Internashonal di Beisbòl Amateur (awor parti di WBSC).[2] E aña ei, Aruba a debutá su promé selekshon nashonal na e Serie Mundial Amateur di 1952 na Havana, Cuba, manehá pa Joe Proterra, kaminda el a sigurá dos viktoria den seis wega i a gana aklamashon di fanátikonan, ku pitcher Nell Harms nombrá hungadó sobresaliente di siman pa su aktuashon kontra Honduras.[2] Beisbòl a wòrdu introdusí na Aruba na final di añanan 1920 i kuminsamentu di añanan 1930 prinsipalmente dor di ekspatriadonan merikano empleá pa Lago Oil and Transport Company, un supsidiario di Standard Oil of New Jersey, kendenan a establesé un refineria riba e isla. Pafo di e colonia, baseball a haya traccion na fin di añanan 1930 pa medio di imigrantenan y mariniernan Venezolano cu a mara na wafnan di Aruba cu nan barconan di pisca, formando teamnan casual di pick-up cu a hunga riba terenonan habri na Oranjestad, manera e area patras di Corte di Husticia actual. Pa añanan 1950, beisbòl a integrá profundamente den kultura di Aruba, partikularmente bou di hóbennan, ku a wòrdu eksponé pa medio di transmishonnan di media merikano, eventonan patrosiná pa kompanianan di zeta, i e impakto persistente di sòldánan di tempu di guera, hasiendo esaki un símbolo di aspirashon i vínkulo di komunidat den barionan di klase trahadó. Adopshon lokal a oumentá ku e formashon di klupnan amateur den tur pueblo. <ref>Clyde Harms, https://archive.org/details/BNA-DIG-ARUBATODAY-2021-05-28/page/n9/mode/1up?q=jim+bluejacket Short history of the beginnings of baseball in Aruba], Aruba Today (28 di 2021)</ref> ------------------- {{Variante|a}} {{Infobox deportista| variante = a | nomber completo = Shawn Joubert Zarraga | alias = | fecha nacemento = [[21 di yanüari|21 di januari]] [[1989]] | luga nacemento = {{ABW}} | fecha fayecimento = | luga fayecimento = | nacionalidad = {{NLD}} | haltura = 183 cm | peso = 109 kg <!-- Seccion di informacion deportivo --> | deporte = [[beisbòl|baseball]] | disciplina = catcher (man drechi)? | wo = | debut = 11 di maart 2023 (den [[Tim nashonal di beisbòl hulandes|team di Reino]])?? | activo = 2021 - presente ?? | distincion = }} '''Shawn Joubert Zarraga''' (☆ [[21 di yanüari|21 di januari]] [[1989]] na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]) ta un eks-catcher profesional di beisbòl Arubiano ku a representá Hulanda den kompetensianan internashonal, inkluyendo e World Baseball Classic.[1] Para na 6 pia 0 inch (1.83 m) i pisando aproksimadamente 240 liber (109 kg), Zarraga tabata un switch-hitter ku tabata tira ku man drechi i a hunga prinsipalmente komo un katcher durante henter su karera.[2] Selektá pa e Milwaukee Brewers den e di 44 buèlta (1.302 en general) di e Selekshon di Beisbòl di Liga Mayor di 2007 for di Trinity Christian Academy na Florida, el a pasa vários temporada den e liganan menor den vários organisashon.[3] grokipedia: Zarraga su karera profeshonal a kuminsá den e sistema di Brewers, kaminda el a progresá a traves di nan afiliadonan di 2007 pa 2014, alkansando nivelnan di Double-A i Triple-A i mustrando abilidatnan defensivo sólido tras di e plato.[4] Despues el a firma kontraktnan di liga menor ku timnan inkluyendo Los Angeles Dodgers na 2017 i Cincinnati Reds na 2016, ganando invitashonnan no-roster pa entrenamentu di primavera, ounke nunka el a yega Major League Baseball.[5] Despues ku su karera den liga menor afiliá a terminá na 2017, Zarraga a hunga den liganan independiente, inkluyendo ku e Cleburne Railroaders di e Asosiashon Merikano e aña ei, promé ku el a baha ku penshun.[6] Riba e esenario internashonal, Zarraga tabata un kontribuidor klave na e selekshon nashonal di Hulanda, yudando sigurá e título di Kopa Mundial di Beisbòl 2011 na Panama i partisipando den e Klásiko Mundial di Beisbòl 2017, kaminda el a proveé ​​profundidat na katcher durante wega di pool.[7] Su versatilidat i eksperensia a hasié un opshon konfiabel pa e tim hulandes, basando riba su raisnan arubiano miéntras e tabata kompetí bou di e bandera di Reino Hulandes.[8] == Karera internashonal == ===Kopa Mundial 2011=== Zarraga a haci su debut internacional cu e seleccion nacional di baseball di Hulanda na 2011 den Mundial di Baseball na Panama, eligibel pa medio di su herencia Arubiano. El a sirbi komo un katcher riba e lista ora e tim a gana e medaya di oro, derotando Cuba 2-1 den e final pa reklamá e título mundial.[25][26] torneonan di 2014 Zarraga a sirbi prinsipalmente komo un katcher durante e aparishonnan di e tim den dos torneo klave e aña ei.[27] Na yüli, Zarraga a representá Hulanda na e Torneo Internashonal di Beisbòl di Fransia, konosí tambe komo Yoshida Challenge, ku a tuma lugá na Sénart, Fransia. E selekshon hulandes a gana e medaya di oro, derotando un tereno ku a inkluí anfitrion Fransia, Alemania, i all-starnan internashonal. Zarraga tabata parti di e lista ku a sigurá e título, kontribuyendo tras di e plato miéntras e tim a pone un demostrashon fuerte den nan promé salida na e fasilidat nobo.[28][29] Mas lat e sèptèmber ei, Zarraga a kompetí den e Kampionato Oropeo di Beisbòl 2014 ku a tuma lugá na Ostrava i Brno, Repúblika Cheko, kaminda Hulanda a kapturá nan di 21 medaya di oro kontinental ku un rèkòrt invikto di 11-0, kulminando den un viktoria final di 6-3 riba Italia. Komo katcher, el a bati .286 ku aktuashonnan notabel, inkluyendo tres hit den un viktoria di 7-2 riba Alemania i un homerun den un wega di pool anterior kontra Kroasia. Su trabou defensivo a yuda ankra un staf di lansamentu ku a pèrmití solamente 1.36 kareda gana pa wega durante henter e torneo.[30][31][28] 2015 Premier12 i 2017 World Baseball Classic Zarraga a wòrdu selektá pa representá e selekshon nashonal di beisbòl di Hulanda na e WBSC Premier12 di 2015, e edishon inaugural di e torneo ku a tuma lugá na Mexico i Taiwan, kaminda el a sirbi komo un katcher bistiendo e kamisa number 22.[32] Hulanda a kompetí den Grupo A di e buèlta di apertura, sigurando tres viktoria kontra Chines Taipei (7-4), Italia (16-1), i Puerto Rico (11-7), miéntras ku nan a sufri pèrdida kontra Cuba (5-6) i Canada (1-3), loke a posishoná nan pa avansá pa e kuartfinal.[33] Einan, nan a kai kontra Merka 1-6, resultando den un di sinku lugá total pa e tim.[33] Durante e torneo, Zarraga a kontribuí ofensivamente den momentunan klave, inkluyendo un homerun di dos kareda den e di kuater inning kontra Cuba ku a ekstendé e bentaha di Hulanda na 4-1, ounke e tim na final a pèrdè den un kompetensia estrecho.[34] El a registrá tambe un RBI den e viktoria riba Taipei Chines, trahando un kaminata apesar di a bai sin hit den tres at-bat.[35] Sinembargo, Zarraga a sufri un leshon na man durante e wega di Cuba i mester a sali trempan.[36] Na 2017, Zarraga a gana un lugá riba e lista di Hulanda pa e World Baseball Classic, atrobe komo un katcher, partisipando den e torneo prinsipal ku a tuma lugá den vários pais anfitrion.[37] Hulanda a pone un rèkòrt di 2-1 den Pool A, avansando komo subkampeon tras di Israel, promé ku a derotá Israel 12-2 den e kuartfinal na Tokyo Dome pa yega e semifinal.[37] Nan kareda a terminá den un pèrdida di 3-4 kontra Puerto Rico na Dodger Stadium, kaminda e tim a regresá lat pero no por a sigurá e viktoria.[38] E aktuashon sobresaliente di Zarraga a bini den e kuart di final kontra Israel, kaminda el a konta dos hit i dos RBI komo parti di e eksploshon ofensivo di e tim.[39] Den e semifinal kontra Puerto Rico, el a entregá un dòbel di RBI krusial den e di sinku inning pa skor Wladimir Balentien i empatá e wega na 3-3, ounke kompañero di ekipo Jonathan Schoop a wòrdu bentá afó na e plachi di kas den e wega.[40] Zarraga a parse di a sufri un leshon den e di ocho inning di e wega ei, loke a rekerí atenshon médiko tras di e plato. {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid = |titulo=}} {{References}} * [https://www.baseball-reference.com/register/player.fcgi?id=kelly-001ant Minors Stats Antwone Kelly] }} {{DEFAULTSORT:Zarraga, Shawn}} [[:Kategoria:Hende]] [[:Kategoria:Beisbòl]] ----------------- {{Variante|a}} {{Infobox asociacion deporte| variante = c | nomber = Badminton Bond Curaçao | logo = | imagen = | abrevia = BBC | president = | vice-president = | algemeen-secretaris = | asiento = | region = | pais = | cantidad_miembro = | cantidad_asociacion = | deporte = | funda = | luga_funda = | ex-nomber = | federacion_mundial = | federacion_continental = | federacion_nacional = | afilia = | comite_olimpico = | agencia_deportivo = | stop_imagen = | imagen = | descripcion = | website = }} '''Badminton Bond Curaçao''' (BBC) ta e organisashon ku ta dirigi i promové e deporte di badminton na Kòrsou. E federashon ta un miembro di e organisashonnan internashonal i regional, inkluíendo e '''Badminton World Federation (BWF)''', e '''Badminton Pan America (BPA)''', i e '''Caribbean Regional Badminton Confederation (CAREBACO)'''. === Historia i Fundashon === E Badminton Bond Curaçao a fundá den 1975. E federashon ta representá Kòrsou den e organisashonnan regional i internashonal di badminton.:contentReference[oaicite:8]{index=8} === Afiliashon Internashonal === :contentReference[oaicite:10]{index=10} * :contentReference[oaicite:13]{index=13} * :contentReference[oaicite:16]{index=16} * :contentReference[oaicite:19]{index=19}:contentReference[oaicite:21]{index=21} === Participashon Internashonal === :contentReference[oaicite:23]{index=23}:contentReference[oaicite:25]{index=25} === Referensianan === * :contentReference[oaicite:27]{index=27} * :contentReference[oaicite:30]{index=30}:contentReference[oaicite:32]{index=32} [[:Kategoria:Deporte na Kòrsou]] [[:Kategoria:Organisashon Deportivo]] {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte]] --------------- {{Databox}} E '''seleccion nacional di badminton di Aruba''' ([[Hulandes]]: Arubaans badmintonteam) ta representa [[Aruba]] den competencianan internacional di team di badminton y ta wordo controla pa [[Aruba Badminton Federation]] cu ta afilia na Badminton Pan America y Caribbean Regional Badminton Confederation (CARECOBA).<ref>{{Cite web |title=Members {{!}} BWF Corporate |url=https://corporate.bwfbadminton.com/about/membership/ }}</ref> E ekipo a kompetí pa promé biaha den nan promé torneo internacional di ekipo na 1990. E ekipo a haci su aparicion pa prome biaha na e Campeonato di Ekipo di CAREBACO na aña 1974.<ref>{{citeer web|titel=Aruba vooreerst naar Car. badmintonkampioenschap|werk=[[Amigoe]]|datum=1974-11-15|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2025-05-29|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461200:mpeg21:p005}}</ref> Tambe e ekipo a competi den e [[Weganan Centroamericano y di Caribe]] di 1990, unda badminton a wordo inaugura pa prome biaha den e Weganan. E ekipo junior di Aruba a kompetí den e Campeonato Pan Am Junior Team 2009 y a terminá na di 12 lugá.<ref>{{Cite web |title=BWF - Team Event XVIII Pan Am Junior 2009 - Winners |url=https://bwf.tournamentsoftware.com/sport/winners.aspx?id=C61259DF-B2FF-4AC5-A444-F9E14C6A82B1 |access-date=2022-09-04 |website=bwf.tournamentsoftware.com}}</ref> Een Arubaans selectie-team zal van 17 tot en met 24 november voor de eerste keer deelnemen aan de Caribische Badmintonkampioenschappen, die dit jaar te Georgetown in Guyana gehouden worden. Het team dat Aruba zal vertegenwoordigen bestaat uit de dames M. Mata, N. Mata en M. Yarzagaray, en de heren Doy Bernaibela, H. Boer, Robby Arambatzis en Reginals Altman. Deze reis werd mogelijk gemaakt dankzij financiële — en materiele steun van diverse giften; het bedrijfsleven en andere instanties. Het Caribisch toernooi wojdt^jgeorganiseerd door de Caribbean regional badminton confederation, een in 1972 opgerichte federatie, tot voor kort bestaande uit de landen Jamaica, Trinidad/Tooago, Guyana en Sjuriname. Vorig jaar heeft de Badminton Bond Aruba zijn interesse voor deelname aan het bestuur van de Carebaco te kennen gegeven en na een jaar van intensieve voorbereidingen werd Aruba in juli van dit jaar lid van de International badminton federation en in dezelfde maand als vijfde lid van de Carebaco toegelaten. Beide feiten kunnen als mijlpalen worden beschouwd in de geschiede- | nis van de badmintonsport op Aruba, waar deze sport (nog) vrij onbekend is. Dit laatste komt voornamelijk doordat men hier voor deze sport een enorm tekort heeft aan goede accomodatie. ==Historia== ===Tim miksto=== Aruba a debuta den e Campeonato di Equipo di CAREBACO na 1974. E team a keda na di cinco lugar den e ranking final, perdiendo 7-0 contra Jamaica, Surinam, Trinidad y Tobago y Guyana.<ref>World Badminton 18 (1974), p. 3</ref> {{Appendix}} [[:Category:Deporte na Aruba]] en.wiki --------------- {{Infobox asociacion deporte| variante = c | nomber = Aruba Badminton Federation | logo = | imagen = | abrevia = ABF of BBA | president = | vice-president = | algemeen-secretaris = | asiento = | region = | pais = | cantidad_miembro = | cantidad_asociacion = | deporte = | funda = | luga_funda = | ex-nomber = | federacion_mundial = | federacion_continental = | federacion_nacional = | afilia = | comite_olimpico = | agencia_deportivo = | stop_imagen = | imagen = | descripcion = | website = }} '''Aruba Badminton Federation''' (ABF), tambe yamá Badminton Aruba o Aruba Badminton Bond, ta e organisacion gobernante nacional supremo pa e deporte di [[badminton]] na [[Aruba]]. E federacion ta wordo representa pa e [[seleccion nacional di badminton di Aruba]]. == Historia == E Aruba Badminton Federation a wordo funda memey di añanan 1970, ora cu e promé participacion a tuma luga na e Kampionatonan di Carebaco. Na desember 1973 e federacion a bira miembro di Caribbean Badminton Federation, hunto cu Corsou.<ref>Sport inliet kort sport in het kort sport. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 05-12-1973, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 29-05-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461498:mpeg21:p007</ref> E federashon despues a bira miembro di e órgano di gobernashon kontinental, e Konfederashon Panamerikano di Badminton, i e Federashon Mundial di Badminton, e tempu ei konosí komo e Federashon Internashonal di Badminton. Aruba ainda no ta anfitrion di campeonatonan internacional. Sinembargo Aruba a yega di ta anfitrion di Campeonato di Carebaco dos biaha. Federacion di Badminton Aruba ta miembro di Comite Olimpico Arubano . {{Appendix}} De Badminton Bond Aruba (BBA) viert deze maand zyn 15-jarig bestaan met verschillende toernooien en andere activiteiten. Ofschoon deze tak van sport niet zo bekend is op Aruba, heeft de BBA in vijftien jaren heel wat gepresteerd. Deze bond is al jaren lid van de International Badminton Federation (IBF). Ook is de BBA lid van de Carebaco (Caribbean Regional Badminton Confederation), waarvan verder ook lid zijn: Jamaica, Trinidad, Suriname, Guyana, Barbados, Bermuda, Curasao en Grenada. Elk jaar doet Aruba mee aan de Caribische kampioenschappen en BBA- motor, Riek Altman, is al jaren secretaris / penningmeester van de Carebaco. Aruba wordt elk jaar weer verzocht de Carebaco- wedstrijden te organiseren, omdat Aruba tot nu toe het beste toernooi heeft georganiseerd, doch door het ontbreken van faciliteiten kan de BBA dit Caribisch treffen niet meer organiseren. De BBA bestaat momenteel uit de vier clubs: Floralin, Flamboyant, Aruba Badminton Minders en Playa die tezamen honderd leden tellen. Deze sport kan uitsluitend gespeeld worden in een zaal en nu wordt er gebruik gemaakt van de gymnastiekzalen van Julianaschool, La Salie College en de Sporthal. Een paar maanden geleden hebben de BBA- bestuursleden, Riek Altman en Michael Williams, in Trinidad een coachingcUrsus gevolgd onder auspiciën van de IBF en geven nu op maandag en donderdag aan trainers van de club een opleiding. Nu al is bekend dat Aruba volgend jaar vertegenwoordigd zal worden op Curagao tijdens de Easter Open Tournament en in Jamaica tijdens de Carebaco- wedstrijden. De BBA heeft gisteren in een communiqué dank uitgebracht aan alle personen en instanties, die door de jaren heen de BBA hebben geholpen en eenieder, die aan badminton wil meedoen, uitgenodigd zich op donderdag in de Sporthal op te geven tussen zeven en tien uur 's avonds. Het bestuur van de BBA wordt in dit derde lustrumjaar gevormd door: voorzitter R. Nieuw, vicevoorzitter R. Altman, secretaris G. Simon, penningmeester B. Hernandez, commissarissen E. van der Linde, M. McClure, E. Vemannan, M. Croes en M. Williams.<ref>Met uitgebreid activiteiten-programma Badminton Bond Aruba viert haar derde lustrum. "Amigoe". Curaçao, 08-11-1986, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 29-05-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641854:mpeg21:p013</ref> ------------- {{Variante|a}} {{Futbolista |nomberdihungado = |Nomber = Mario Croes |potret = |Fecha di nasementu = |Siudat di nasementu = |Pais di nasementu = {{ABW}} |Nashonalidat = hulandes |Posishon = |club = }} '''Hyacintho Mario Croes''' (☆ ± 1942 na [[Aruba]]), tambe conoci como '''Mario Croes jr.''', ta un ex-hungado di pingpong [[Aruba]]no. Entre decada 1960 y decada 1980 el a titula 13 vez campeon di Aruba. Den [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]] Croes tabata un di e dos "grandinan" den deporte di tennis di mesa, banda di [[Robert Hosé]] di [[Kòrsou|Corsou]].<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463158:mpeg21:a0099|titel=Sensationele zege van R. Hosé over M. Croes|werk=[[Amigoe]]|datum=1970-11-02|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> == Biografia == Mario Croes ta yiu di Eymee Zeppenfelt y Mario Hyacinto Croes, empresario i doño di La Gran Bodega.<ref name="Amigoe">{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462365:mpeg21:a0121|titel=In de Franciscuskerk|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-07-16|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> Cu mas o menos siete aña el a cuminsa hunga pingpong y tabata train cu su mama pa despues sigi train cu su tata y otro famianan.<ref name="Amistad">{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AMISTAD-1976-11/page/3/mode/1up?q=Amistad+mei+1976&view=theater|titel=Mario Croes: 26 aña den pingpong|werk=Amistad|datum=november 1976|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> Croes a cuminsa mustra su talentonan ora cu na edad di 9 aña el a sali campeon "junioren" na Aruba. Cu 12 aña el a drenta division di senioren y na 1959, cu 16 aña, a bira campeon di Aruba pa prome bes.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010997546:mpeg21:a0072|titel=Mario Croes jr: nieuwe tienkampkampioen tafeltennis|werk=[[Amigoe]]|datum=1959-02-25|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> Na 1960 e ta prolonga su titulo.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010459813:mpeg21:a0112|titel=Mario Croes jr. weer de sterkste|werk=[[Amigoe]]|datum=1960-04-01|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> Hunto cu Cholan Jacobs e tabata hunga pa e team Arubano di Bavaria Stars. Den e torneo organisá door di e asociacion "Entre Nous Juveniles” na Corsou el a hunga cu 17 aña su prome wega internacional contra [[Colombia]]. Croes tabata doño di Mario's Sports Shop den Wilhelminastraat 51 na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]. E ta casa cu Ruth Arends y hunto nan tin un yiu homber, Mario III, i un yiu muhe Janine.<ref name="Amigoe"/> {{Appendix}} {{Stub}} {{DEFAULTSORT:Croes, Mario}} [[:Category:Hende]] [[:Category:Deporte na Aruba]] Pa promer viaha el a sali campeon di Aruba dia cu e tabatin 15 aña di edad. Awor flbi cu e tin 34 aña e por bisa cu ela sali 13 vez campeon di nos isla y e ta posee nada menos cu 39 copa y 27 medaya. Un deportista arubano cu e destaca su mes den e deporte di ping pong specialmente door di su mes esfuerzonan y su perserverancia, como cu manera nos lektornan por lesa mas alew, no ta semper ela haya ayudo den su carera deportivo na su isla natal. Mario Croes jr., casá cu Ruth Croes-Arends, ta haya cu e deporte di ping pong na Aruba a bai hopi atrcus den e 26 aña cu e tin ta praktikele. Amistad a tene un entrevista exclusivo cu e deportista te ainda mas grandi riba terreno di ping pong actuahnente: Mario Croes Jr.<ref name="Amistad">{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AMISTAD-1976-11/page/3/mode/1up?q=Amistad+mei+1976&view=theater|titel=Mario Croes: 26 aña den pingpong|werk=Amistad|datum=november 1976|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> mi a cuminsa hunga ping pong tempo mi tabata tin mas o menos siete aña. Mi mama a cuminsa siñami, pero mi no a worry mucho. Toch mi a sigi hunga cu mi tata y cu mi otro famianan. Un viaha mi a bai Flamingo Room (Trocadero), caminda tabatin un mesa di ping pong, anto ei nan mi a mira Cholan Jacobs, e tempo ei e campeon di Aruba, hunga. Esei a dunami smaak pa mi sigi train cu mi famia. Dia m'a cimiinsa hunga di verdad mi tabatin 12 ema y mi a cuminsa train cu Cholan. E tempo ei mi tabata hunga cinco te seis ora pa dia. Mi tabata caba di come dies dos or y mei y bai hunga te siet’or y mei di anochi. Tur dia e mesim cos. Mi no tabata hunga ni siña les. Mario a cuminsa mustra su talentonan ora cu na edad di 9 aña ela sali campeon di Junioren na Aruba. Cu 12 aña ela drenta division di senioren y cu 16 aña pa promer vez ela logra bira campeon di Aruba. Su promer wega internacional ela hunga contra Colombianonan tempo cu e tabatin 17 aña na 1959. E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” Entre Nous Juveniles na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsou. E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsou. in de Franciscuskerk te Oranjestad is gistermorgen het kerkelijke huwelijk ingezegend vun mejuffrouw Rulh Arends, dochter V(.n. de heer en mevrouw Milo de R. Arends-Arends en de heer Mario Croes, zoon van de heer en mevrouw Mario H. Croes- Zeppenfelt. Voor de receptie ten huize van de bruid bestond grote belangstelling. Het bruidspaar wachtte een verrassing; een taart in de vorm van een tafeltennistafel. De bruidegom is dan ook tafeltenniskampioen van Aruba.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462365:mpeg21:a0121|titel=In de Franciscuskerk|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-07-16|bezochtdatum=2022}}</ref> * Eigenaar van Mario's Sports Shop, Wilhelminastraat 51, Oranjestad, Aruba * Huwde in 1965 met Ruth Arends, kinderen Mario III en Janine {{Appendix}} --------------- 7pou3nh442nu71zjzqlpmnbmkahk5wv 199580 199579 2026-08-05T20:09:58Z Caribiana 8320 /* Bida y carera */ 199580 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ Pending: [[Barracudas Artistic Aruba]] - [[Aruba Dolphins]] - [[Stingray Swimming Team]] - [[Shawn Zarraga]] - [[Antwone Thyshon Kelly]] - [[Badminton Bond Curacao]] - [[Seleccion nacional di badminton di Aruba]] - [[Aruba Sport Unie]] -------- {{infobox deportista | variante=a }} '''Higinio Alejandro (Patan) Farro''' (☆ [[11 di yanüari|11 di januari]] [[1942]] - † [[30 di yüli |30 di juli]] [[2026]]) tabata un hisado di peso [[Aruba|Arubiano]]. El a titula campeon di Aruba pa diescuater aña consecutivo y tabata tambe campeon di [[Antias Hulandes]] pa nuebe aña. E ta wordo considera un di e pioneronan mas importante di hisamento di peso na Aruba.<ref>[https://arubanews.ca/patan-farro-weightlifting-legacy-honoured-following-aruban-champions-death/ Patan Farro Weightlifting Legacy Honoured Following Aruban Champion’s Death], arubanews.ca (4 di augustus 2026)</ref><ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/93280/voormalig-gewichthefkampioen-patan-farro-overleden-vz1916 Voormalig gewichthefkampioen ‘Patan’ Farro overleden], curacao.nu (4 di augustus 2026)</ref> == Bida y carera == Farro a cuminsa cu hisamento di peso na aña 1964 y a logra di dos luga den su prome competencia. Den e aña siguiente, e nivel di e deporte a baha hopi riba e isla, debi cu hopi trahado stranhero a bandona Aruba despues di haya retiro na [[Lago Oil & Transport Company|refineria Lago]].<ref>https://297sportsaruba.com/na-memoria-di-higinio-alejandro-patan-farro/</ref> Bou di condicionnan hopi limita, Farro a desaroya su mes. El sigui entrena hunto cu otro deportista den un espacio chikito na Wilhelmina Stadion (awor [[Stadion Guillermo Prospero Trinidad]]). El a entrena sin entrenador profeshonal y sin haya oportunidat pa sigui entrenamento na exterior. Pa torneo internacional, e tabata depende di su propio dianan di vakantie, pasobra no a haña permiso adicional di su trabou. ===Carera internacional=== Na 1970, Farro a wordo selecciona pa representa Antias Hulandes na [[Weganan Centroamericano y di Caribe]] (CAC) na [[Panama]]. Ora e [[Comite Olimpico Antias Hulandes]] a nenga pa paga su biahe, e mes a cumpra su boleto di avion y a logra di cuater luga den su categoria. Na 1971, el a termina na di cinco luga durante [[Weganan Panamericano]] na [[Cali]], [[Colombia]]. Na 1974, el a bolbe logra di cuater luga na CAC na [[Repúblika Dominikano|Republica Dominicano]]. Su logro internacional mas importante a yega na 1978, ora el a gana un medaya di brons na CAC na [[Medellín]]. ==Logro y rekord == Ademas di su titulo lokal i regional, Farro tabata konosí pa su forsa eksepshonal. Den añanan setenta, el a logra e siguiente prestashonnan aproksimá: squat: serka 272 kilo (600 lbs) deadlift: serka 318 kilo (700 lbs) bench press: serka 181 kilo (400 lbs) snatch: serka 125 kilo (275 lbs) clean and jerk: serka 160 kilo (352 lbs) Su rekordnan arubiano di 1976 den e disciplinanan snatch i clean and jerk a keda sin bati pa aproksimadamente kuarenta (40) aña. Na 2016, e rekordnan aki i su total kombiná finalmente a wordu mehorá. Rekonosimentu Durante su karrera aktivo, Farro no a haña hopi rekonosimentu ofisial pa su prestashonnan. Sin embargo, despues di su retiro, el a wordu honrá ku diferente distinkshon: distinkshon real inklushon den Eregalerij di Aruba Premio Santa Anna pa su kontribushon na deporte i kultura Segun Archivo Nacional Aruba, Farro tabata tambe nominá pa premio di “atleta di aña” di Aruba Sport Unie na 1974. == Ca'i orgel == * Diamante<ref>https://www.gobierno.aw/en/several-barrel-organ-players-were-honored-on-musicians-day</ref> E legendario hisador di peso Arubiano Higinio Alejandro “Patan” Farro tambe tabata un figura cultural bon conoci y un hungador, doño y restaurador celebra di e tradicional caha di orgel (orgel di bari) yama “El Diamante”.<ref>[https://www.aruba.nu/nieuws/kunst-cultuur-en-muziek/57390/unieke-eer-voor-muzikanten-met-liefde-voor-cahi-orgel Unieke eer voor muzikanten met liefde voor Cah’i Orgel], aruba.nu (27 di november 2024)</ref> Legado CulturalE Instrumento: Patan Farro tabata doño y tabata cuida un caha di orgel historico di 10 aña bieu como “El Diamante” tabata conoci. Diamante".Artesania: E tabata un di e poco personanan na Aruba cu e habilidad raro pa pega y martillo e cilindernan (cilinder di claba) cu ta wordo uza pa toca musica tradicional riba e instrumento.Reconocimento: El a ricibi multiple premio cultural y reconocimentonan oficial di gobierno di Aruba pa conserva e musical unico aki == Legado == Farro su influensia a bai mas allá di su rekordnan i medayanan. El a demostrá ku un atleta arubiano por kompetí na nivel regional, a pesar di falta di fasilidat, guia profeshonal i sosten finansiero. Su determinashon — manera paga su propio biahe i sigui entrená bou di kondishonnan difísil — a hasi’e un ehèmpel pa generashonnan posterior di deportista. Ademas di su kontribushon na deporte, Farro tabata tambe envolví den preservashon di herensia kultural di Aruba, spesialmente dor di su trabou ku restaurashon i promoshon di e Cah’i Orgel tradicional. Fayesimentu Farro a fayesé dia 30 di yüli 2026 na edat di 84 aña. Diferente organisashonnan deportivo, entre otro Aruba Amateur Weightlifting Association, a record’é komo un atleta sobresaliente i un persona ehèmpelar, i a ekspresá kondolensia na su famia. {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] '''Higinio Alejandro (Patan) Farro''' (☆ [[11 di yanüari]] [[1942]] - † 30 di yüli 2026) tabata un hisado di peso [[Aruba|Arubiano]]., conoci den su tempu aktivo komo e hòmber mas fuerte di Aruba. El a dominá deporte di levantamentu di peso riba e isla pa mas ku un dekada i a representá Antia Hulandes na diferente torneo internashonal. Farro a gana e titulo di kampion di Aruba pa dieskuater (14) aña konsekutivo i tabata tambe kampion di Antia Hulandes pa nuebe (9) aña. El ta konsiderá un di e pioneronan mas importante di levantamentu di peso na Aruba.<ref>[https://arubanews.ca/patan-farro-weightlifting-legacy-honoured-following-aruban-champions-death/ Patan Farro Weightlifting Legacy Honoured Following Aruban Champion’s Death], arubanews.ca (4 di augustus 2026)</ref><ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/93280/voormalig-gewichthefkampioen-patan-farro-overleden-vz1916 Voormalig gewichthefkampioen ‘Patan’ Farro overleden], curacao.nu (4 di augustus 2026)</ref> == Bida y carera == Farro a kuminsá ku levantamentu di peso na aña 1964 i a logra di dos luga den su promé kompetensia. Den e aña siguiente, e deporte a baha hopi na nivel riba e isla, despues ku hopi trahadó strañero a laga Aruba tras despido na refineria di Lago.<ref>https://297sportsaruba.com/na-memoria-di-higinio-alejandro-patan-farro/</ref> A pesar di e situashon difísil, Farro a sigui entrená bou di kondishonnan hopi limitá. El tabata entrená den un espasio chikí bou di graderia di Wilhelmina Stadion (awor Stadion Guillermo Prospero Trinidad), ku ventilashon insufisiente i un solo plataforma ku el mester a kompartí ku siete otro deportista. El a entrená sin entrenador profeshonal i nunca a haña oportunidat pa sigui kampamentu di entrenamiento na exterior. Pa torneo internashonal, el tabata depende di su propio dianan di vakashon, pasobra no a haña permiso adicional di su trabou. ===Carera internacional=== Na 1970, Farro a wordu selekshoná pa representá Antia Hulandes na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Panamá. Ora e Komité Olímpiko Antiano a nenga pa paga su biahe, el mes a kumpra su boleto di avion i a logra di kuarto luga den su kategoria. Na 1971, el a termina na di sinku luga durante e Huegos Panamericanos na Cali, Kolombia. Na 1974, el a bolbe logra kuarto luga na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Republica Dominicano. Su logro internashonal mas importante a yega na 1978, ora el a gana un medaya di brons na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Medellín. ==Logro y rekord == Ademas di su titulo lokal i regional, Farro tabata konosí pa su forsa eksepshonal. Den añanan setenta, el a logra e siguiente prestashonnan aproksimá: squat: serka 272 kilo (600 lbs) deadlift: serka 318 kilo (700 lbs) bench press: serka 181 kilo (400 lbs) snatch: serka 125 kilo (275 lbs) clean and jerk: serka 160 kilo (352 lbs) Su rekordnan arubiano di 1976 den e disciplinanan snatch i clean and jerk a keda sin bati pa aproksimadamente kuarenta (40) aña. Na 2016, e rekordnan aki i su total kombiná finalmente a wordu mehorá. Rekonosimentu Durante su karrera aktivo, Farro no a haña hopi rekonosimentu ofisial pa su prestashonnan. Sin embargo, despues di su retiro, el a wordu honrá ku diferente distinkshon: distinkshon real inklushon den Eregalerij di Aruba Premio Santa Anna pa su kontribushon na deporte i kultura Segun Archivo Nacional Aruba, Farro tabata tambe nominá pa premio di “atleta di aña” di Aruba Sport Unie na 1974. == Ca'i orgel == * Diamante<ref>https://www.gobierno.aw/en/several-barrel-organ-players-were-honored-on-musicians-day</ref> E legendario hisador di peso Arubiano Higinio Alejandro “Patan” Farro tambe tabata un figura cultural bon conoci y un hungador, doño y restaurador celebra di e tradicional caha di orgel (orgel di bari) yama “El Diamante”.<ref>[https://www.aruba.nu/nieuws/kunst-cultuur-en-muziek/57390/unieke-eer-voor-muzikanten-met-liefde-voor-cahi-orgel Unieke eer voor muzikanten met liefde voor Cah’i Orgel], aruba.nu (27 di november 2024)</ref> Legado CulturalE Instrumento: Patan Farro tabata doño y tabata cuida un caha di orgel historico di 10 aña bieu como “El Diamante” tabata conoci. Diamante".Artesania: E tabata un di e poco personanan na Aruba cu e habilidad raro pa pega y martillo e cilindernan (cilinder di claba) cu ta wordo uza pa toca musica tradicional riba e instrumento.Reconocimento: El a ricibi multiple premio cultural y reconocimentonan oficial di gobierno di Aruba pa conserva e musical unico aki == Legado == Farro su influensia a bai mas allá di su rekordnan i medayanan. El a demostrá ku un atleta arubiano por kompetí na nivel regional, a pesar di falta di fasilidat, guia profeshonal i sosten finansiero. Su determinashon — manera paga su propio biahe i sigui entrená bou di kondishonnan difísil — a hasi’e un ehèmpel pa generashonnan posterior di deportista. Ademas di su kontribushon na deporte, Farro tabata tambe envolví den preservashon di herensia kultural di Aruba, spesialmente dor di su trabou ku restaurashon i promoshon di e Cah’i Orgel tradicional. Fayesimentu Farro a fayesé dia 30 di yüli 2026 na edat di 84 aña. Diferente organisashonnan deportivo, entre otro Aruba Amateur Weightlifting Association, a record’é komo un atleta sobresaliente i un persona ehèmpelar, i a ekspresá kondolensia na su famia. ------------ '''Aruba Sport Unie''' (ASU), tambe konosí komo '''Union Deporte Aruba''' òf '''Union Deportivo Arubano''', ta e organisashon cumbre di deporte na Aruba. E ta fungí komo federashon madre pa e diferente federashonnan i bondnan deportivo riba e isla. ASU ta representa mas ku 25 federashon deportivo i tin komo meta koordiná, promové i desaroyá deporte na Aruba. Pa bira miembro di ASU, un organisashon deportivo mester ta registra komo persona hurídiko i no por representa un deporte ku ta kaba representá pa un otro federashon miembro. ==Historia== Aruba Sport Unie a wordu fundá dia 23 di desèmber 1941, for di e nesesidat pa koordiná i stimulá desaroyo di deporte riba e isla. Entre e organisashonnan ku a kontribuí na su fundashon tabatin clubnan manera RCA, Club Caribe i Tivoli. E promé presidente tabata [[Jacobo Arends|Jacobo Rudolf (Coco) Arends]], kende tabata tambe envolví den fundacion di [[Arubaanse Voetbalbond]] (AVB) algun aña prome. Na 1949, ASU a kuminsá haña subsidio di e gobierno sentral pa sostené federashonnan deportivo, spesialmente pa organisashon di kompetensianan i otro aktividatnan. Durante e añanan 1950 i 1960, sektor priva a hunga un papel importante den desaroyo di deporte na Aruba. E kompania petrolero Lago Oil & Transport Company, por ehèmpel, a brindá sosten finansiero i material na diferente clubnan. Mateo Reyes tabata un di e figurannan clave den e proseso di distribushon i desaroyo. Na 1955, ASU a organisá e promé ASU Olimpiada, un evento ku a stimulá kompetensia entre atletanan lokal i ku a bira un tradishon durante varios dekada. Den e evento aki, atletanan tabata wordu rekonosé komo “atleta di aña”. Entre 1955 i 1993, ASU tabata responsabel pa maneho di e Wilhelminastadion na Oranjestad. Te na 1997, ASU tabata tambe enkargá ku distribushon di subsidio gubernamental na federashonnan deportivo. Despues di e aña ei, e tarea aki a pasa direktamente na gobierno di Aruba. ==Facilidatnan deportivo== ASU ta manehá diferente instalashon deportivo riba Aruba, entre otro: ===Joe Laveist Sport Park=== Situa na San Nicolas, e parke aki ta un fasilidat multifunkshonal ku instalashonnan pa: basebal futbòl volleyball basketball atletismo E parke por wordu usa tambe pa evento grandi manera konserto i aktividatnan komunidario. ===Centro Deportivo Betico Croes=== Situa na Santa Cruz, e fasilidat aki ta un kompleks deportivo di paden ku aire akondishoná. E ta usa pa deporte di sala i arte marcial. ==Organisashon i rol== ASU ta fungí komo koordinadó entre e diferente federashonnan deportivo na Aruba i ta apoyá: desaroyo di deporte organisashon di kompetensianan promoshon di atletanan lokal Riba e isla tin mas ku 30 organisashon deportivo ku ta forma parti di e sistema koordiná pa ASU. Entre e deporte mas popular na Aruba tin futbòl i basebal. Basebal, en partikular, a kontribuí na reconocimiento internashonal di Aruba, ku varios atletanan arubiano ku a hunga den Major League Baseball. ===Presidente === * Jacobo Rudolf “Coco” Arends (promé presidente) * Gerald Franca * Soraida Boekhoudt (2022– ) --- {{Variante|a}} {{infobox organisacion | variante = a | tipo = Deporte | nomber = Aruba Sport Unie | funda = [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]] | fundado = }} '''Aruba Sport Unie''' (Union Deporte Aruba, ASU), tambe conoci como '''Union Deportivo Arubano''', ta e organisacion cumbre di deporte na [[Aruba]]. E ta fungi como federacion cumbre pa diferente federacion y bond deportivo riba e isla. ASU ta representa mas cu 25 federacion deportivo y tin como meta coordina, promove y desaroya deporte na Aruba. Pa bira miembro di ASU, un organisacion deportivo mester ta registra como [[Persona hurídiko|persona huridico]] y no por representa un deporte cu ta representacaba pa otro federacion miembro. == Historia == Aruba Sport Unie a wordo funda dia [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]]. E organisacion a surgi for di e necesidad pa coordina y stimula desaroyo di deporte riba e isla. Den promé añanan di su existencia, diferente club i organisashon deportivo a kontribuí na fundashon di ASU, entre otro [[RCA]], Club Caribe i Tivoli. E promé presidente di e organisashon tabata '''Coco Arends''', kende tabata tambe envolví den fundashon di e '''Arubaanse Voetbal Bond''' algun aña promé. Na 1949 ASU a kuminsá ricibí subsidio di e gobierno sentral pa apoyá federashonnan deportivo ku organisashon di kompetensia i actividadnan deportivo. Durante añanan hopi organisashon i empresanan lokal a brindá sosten finansiero i material na deporte na Aruba. E kompanía petrolero Lago Oil & Transport Company tabata un di e sostenedornan importante, donando material deportivo i apoyando desaroyo di clubnan deportivo. Mateo Reyes tabata un di e personanan cu a yuda den e proseso di desaroyo aki. Den 1955 ASU a organisá e promé '''ASU Olimpiada''', un evento deportivo pa estimulá kompetensia entre atletanan lokal. E evento aki a bira un tradishon durante varios dekada, kaminda atletanan a wordo rekonosé komo “atleta di aña”. Entre 1955 i 1993 ASU tabata responsabel pa maneho di e [[Wilhelminastadion]] na Oranjestad. Te na 1997 ASU tabata tambe responsabel pa distribushon di subsidio gubernamental pa federashonnan deportivo. Despues di e aña aki, e tarea aki a wordo asumí direktamente pa e gobierno di Aruba. == Facilidatnan deportivo == ASU ta manehá diferente instalashon deportivo riba Aruba. '''Joe Laveist Sport Park''' na [[San Nicolas, Aruba|San Nicolas]] ta un parke deportivo multifunkshonal ku instalashonnan pa deporte manera: * [[Basebal]] * [[Futbòl]] * [[Volleyball]] * [[Basketbal]] * [[Atletismo]] E parke por wordo usa tambe pa evento grandi manera konserto i otro aktividatnan komunidario. '''Centro Deportivo Betico Croes''' na [[Santa Cruz, Aruba|Santa Cruz]] ta un fasilidat deportivo di paden ku aire acondicioná. E centro ta usa pa deporte di sala i arte marcial. == Organisashon == ASU ta fungí komo koordinadó entre e diferente federashonnan deportivo na Aruba. E organisashon ta apoyá desaroyo di deporte, organisashon di kompetensianan i promoshon di atletanan lokal. Riba e isla tin mas ku 30 organisashon deportivo cu ta forma parti di e sistema deportivo coordina pa ASU. Entre e deporte mas popular na Aruba tin [[futbòl]] i [[basebal]]. Especialmente basebal a duna Aruba reconocimiento internashonal, ku varios atletanan Arubiano cu a hunga den [[Major League Baseball]]. == Organisacion == Entre e presidentenan di Aruba Sport Unie tin: * [[Coco Arends|Jacobo Rudolf (Coco) Arends]] (1892-1965) – promé presidente * Gerald Franca – presidente durante diferente periodo den siglonan reciente * Soraida Boekhoudt – presidente (2022) [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] '''Aruba Sport Unie''' o '''Union Deportivo Arubano''' (ASU) ta e federacion cumbre di e federacionnan deportivo na [[Aruba]]. dre di 25 bond deportivo. Pa bira miembro di A.S.U. e organisacion mester ta un persona huridico y no mag di tin un miembro pa e deporte ey caba den A.S.U. == Historia == ASU e ser funda dia [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]]. * ASU taba maneha Wilhelminastadion di 1955 te 1993 A.S.U. ta maneha dos facilidad cu ta nan propiedad, esta Joe Laveist Sport Park na San Nicolas y Centro Deportivo Betico Croes na Sta Cruz. Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. Centro Deportivo Betico Croes ta completamente airecondiciona y ta uz'e pa tur sport di paden y arte marcial. Huur di e sporthal ta depende di cuanto hende mester uza pa maneha e lugar pa e actividad y ki sorto di actividad e ta. Pa mas informacion por yama oficina di A.S.U. na e numbernan di telefon ariba menciona.<ref>[https://www.gobierno.aw/union-deporte-aruba-asu Union Deporte Aruba (ASU)], Gobierno di Aruba</ref> Aruba Sport Unie a wordo funda dia 21 di December, 1941. E aña aki 21 di December, e ta cumpli 75 aña y tin cu corda riba e fundadornan. Segun e presidente actual Gerald Franca, e aña aki lo ta uno special den cuadro di e celebracion aki. Tambe el a splica kico tur nan tin pensa di haci pa loke ta e celebracion den 2017. Franca a splica cu e prome presidente tabata Coco Arends, kende ta e mesun persona cu a cuminsa tambe, kende ta fundador di Arubaanse Voetbal Bond 5 pa 6 aña prome. Un di e organisacionnan cu a yuda lanta Aruba Sport Unie tabata RCA, Club Caribe y Tivoli, cual ta e prome organisacionnan cu a lanta e asociacion aki. Na 1949 pa prome biaha den historia, ASU a cuminsa haya e subsidio di Gobierno Central pa facilita tambe e federacionnan di e tempo ey cu placa pa nan organisa actividadnan. Despues di e periodo ey tabata haya Lago ta yuda hopi den parti di formacion di e clubnan y nan tabata subsidia of duna donacion na e diferente clubnan pa nan material, etc. durante aña. Difunto Mateo Reyes, kende ta un persona conoci y keri, tabata encarga cu esaki. E ta un di e personanan cu a yuda ASU pa haya Joe Laveist for di Lago como un centro pa deporte. Lago Sportpark tabata di Lago y a bin pa pase pa Joe Laveist, pa pas’e pa ASU. Franca a menciona cu durante aña, durante 1955, ASU a celebra su prome ASU Olimpiada y despues di esey a keda celebr’e. Hopi di e atletanan grandi ta recorda e fechanan ey, caminda cu nan a wordo eligi como atleta di aña den decadanan di 60, 70 y 80. ASU semper a maneha deporte pa Gobierno y hasta a bay asina leu cu ASU a manda hende den exterior cu studie opdracht, pa bin bek lanta scol di deporte pa Aruba. Esaki nunca a logra debi na cosnan cu tabata pasa internamente. Despues ASU tabata encarga pa duna subsidio te cu na aña 1997, caminda cu Gobierno a tuma e tarea aki bek den su seno. Franca a sigui splica cu na e momentonan aki tin un comision cu ta trahando riba dje pa pasa e fecha pa Januari. Pa fin di aña ta imposibel pa organisa algo. Idea ta pa haci algo riba dje pa recorda e fecha y recorda esnan cu a funda e organisacion aki. Tabata tin hasta hendenan conoci entre otro shon A. Eman cu tabata un di e prome personanan den e directiva. Tin hopi hende conoci den comunidad tabata forma parti di ASU di e tempo ey.<ref>[https://masnoticia.com/aruba-sport-unie-lo-cumpli-75-ana-dia-21-di-december-proximo/ Aruba Sport Unie lo cumpli 75 aña dia 21 di December proximo], Mas Noticia (28 di november 2016)</ref> The sparse available evidence, however, reveals that there are around thirty-five sport organisations on the island that fall under the umbrella of the Aruba Sport Union (ASU), which was formed in 1941.44 As in Curaçao, two of the more popular team sports are soccer and baseball, and it is baseball that has given it the greatest international recognition through the participation of at least six Arubans in MLB since 1996.4 ASU President Gerald Franca --> 2022 Soraida Boekhoudt --- Aruba Sport Unie, funda dia 23 di december 1941, ta e bond madre di 25 bond deportivo. Pa bira miembro di A.S.U. e organisacion mester ta un persona huridico y no mag di tin un miembro pa e deporte ey caba den A.S.U. A.S.U. ta maneha dos facilidad cu ta nan propiedad, esta Joe Laveist Sport Park na San Nicolas y Centro Deportivo Betico Croes na Sta Cruz. Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. Centro Deportivo Betico Croes ta completamente airecondiciona y ta uz'e pa tur sport di paden y arte marcial. Huur di e sporthal ta depende di cuanto hende mester uza pa maneha e lugar pa e actividad y ki sorto di actividad e ta. Pa mas informacion por yama oficina di A.S.U. na e numbernan di telefon ariba menciona.<ref>https://www.gobierno.aw/union-deporte-aruba-asu Union Deporte Aruba (ASU)</ref> {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] ---------------- {{Variante|a}} {{multiple image | total_width = 270 | border = | perrow = 1/2 | align = right |header = Joe Laveist Sportpark |header_align = center |image2 = Joe Laveist Sport Park.jpeg | image1= Estadio de béisbol Joe Laveist, en San Nicolaas (este de Aruba).jpg | image3 = Joe Laveist Sport Park 06 54 31 704000.jpeg |caption1 = |caption_align = center }} == Lago Sport Park / Joe Laveist Sportpark == The historical Lago Sports Park (later known as the Laveist Sport Park) was a vital recreational and cultural hub in San Nicolas, Aruba. Officially inaugurated in March 1941, it was founded by the Lago Oil & Transport Company to support the island's booming refinery community. History of Lago Sports Park Founding and Baseball Roots: The park was instrumental in developing baseball on the island. American expatriate and former Major League Baseball pitcher Jim Bluejacket spent 15 years in Aruba and helped found the facility, fostering strong local interest in the game. WWII & Refining Community: During WWII, the facility offered organized recreation for Allied soldiers stationed in Aruba and the diverse immigrant workforce employed at the Lago refinery. Championship Ground: Throughout the 1940s and 1950s, the park was the premier venue for the organized Aruba baseball championships. Iconic early teams like the Dodgers, Baby Ruth, and Barnes' Ramblers competed here. Track and Field: Beyond baseball, it served as the primary venue for annual events like the Lago High School Track Meets and the Aruba School Sport Bond competitions. Evolution: Today, the historic site in San Nicolas continues to be an active community asset and is known as the Laveist Sport Park. --- Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. {{Variante|a}} {{Databox}} Intro *Location in San Nicolas, Aruba *Originally built by Lago Oil and Transport Company *Year of inauguration (1941) *Later renamed to Joe Laveist Sportpark ==Historia== 1. Fundashon (±1930s–1941) Lago building infrastructure for workers Role of Jim Bluejacket Opening (9 March 1941) 2. Periodo di floresementu (1940s–1980s) Organized sports (baseball, possibly softball, football) Social function (community gatherings, events) 3. Despues di sera di Lago (1985 →) Decline / transition Renaming to Joe Laveist Continued local use Struktura i fasilidat Even if partial: Baseball field Stands / seating Clubhouse? Multi-sport use * na 1968 Lago a traspasa LSP pa ASU Importansia kultural This is where your article becomes powerful: Role in development of baseball in Aruba Connection to Lago Colony life Symbol of industrial-era community building Link to later international baseball success of Aruba Legado Renaming to Joe Laveist Continued recognition Connection to surrounding area (Jim Bluejacketstraat, schools, neighborhoods) 🔎 Research tips (high impact, low effort) Look for: Lago employee magazines / newsletters Local newspapers (Amigoe, Diario archives) Aruba sports history sources Mentions of: inauguration (1941) sports competitions Joe Laveist (who he was!) ------------------ ==Origen di baseball na Aruba == Beisbòl a yega Aruba den añanan 1930, introdusí pa ekspatriadonan merikano ku tabata traha na Lago Oil Company i imigrantenan venezolano ku a forma timnan di pickup informal riba terenonan habrí.[2] E deporte a haña struktura ku e fundashon di ABBA na 1950 pa organisá liga i kampionato lokal, loke a kondusí na entrada di Aruba den wega internashonal na 1952 ora el a djòin e Asosiashon Internashonal di Beisbòl Amateur (awor parti di WBSC).[2] E aña ei, Aruba a debutá su promé selekshon nashonal na e Serie Mundial Amateur di 1952 na Havana, Cuba, manehá pa Joe Proterra, kaminda el a sigurá dos viktoria den seis wega i a gana aklamashon di fanátikonan, ku pitcher Nell Harms nombrá hungadó sobresaliente di siman pa su aktuashon kontra Honduras.[2] Beisbòl a wòrdu introdusí na Aruba na final di añanan 1920 i kuminsamentu di añanan 1930 prinsipalmente dor di ekspatriadonan merikano empleá pa Lago Oil and Transport Company, un supsidiario di Standard Oil of New Jersey, kendenan a establesé un refineria riba e isla. Pafo di e colonia, baseball a haya traccion na fin di añanan 1930 pa medio di imigrantenan y mariniernan Venezolano cu a mara na wafnan di Aruba cu nan barconan di pisca, formando teamnan casual di pick-up cu a hunga riba terenonan habri na Oranjestad, manera e area patras di Corte di Husticia actual. Pa añanan 1950, beisbòl a integrá profundamente den kultura di Aruba, partikularmente bou di hóbennan, ku a wòrdu eksponé pa medio di transmishonnan di media merikano, eventonan patrosiná pa kompanianan di zeta, i e impakto persistente di sòldánan di tempu di guera, hasiendo esaki un símbolo di aspirashon i vínkulo di komunidat den barionan di klase trahadó. Adopshon lokal a oumentá ku e formashon di klupnan amateur den tur pueblo. <ref>Clyde Harms, https://archive.org/details/BNA-DIG-ARUBATODAY-2021-05-28/page/n9/mode/1up?q=jim+bluejacket Short history of the beginnings of baseball in Aruba], Aruba Today (28 di 2021)</ref> ------------------- {{Variante|a}} {{Infobox deportista| variante = a | nomber completo = Shawn Joubert Zarraga | alias = | fecha nacemento = [[21 di yanüari|21 di januari]] [[1989]] | luga nacemento = {{ABW}} | fecha fayecimento = | luga fayecimento = | nacionalidad = {{NLD}} | haltura = 183 cm | peso = 109 kg <!-- Seccion di informacion deportivo --> | deporte = [[beisbòl|baseball]] | disciplina = catcher (man drechi)? | wo = | debut = 11 di maart 2023 (den [[Tim nashonal di beisbòl hulandes|team di Reino]])?? | activo = 2021 - presente ?? | distincion = }} '''Shawn Joubert Zarraga''' (☆ [[21 di yanüari|21 di januari]] [[1989]] na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]) ta un eks-catcher profesional di beisbòl Arubiano ku a representá Hulanda den kompetensianan internashonal, inkluyendo e World Baseball Classic.[1] Para na 6 pia 0 inch (1.83 m) i pisando aproksimadamente 240 liber (109 kg), Zarraga tabata un switch-hitter ku tabata tira ku man drechi i a hunga prinsipalmente komo un katcher durante henter su karera.[2] Selektá pa e Milwaukee Brewers den e di 44 buèlta (1.302 en general) di e Selekshon di Beisbòl di Liga Mayor di 2007 for di Trinity Christian Academy na Florida, el a pasa vários temporada den e liganan menor den vários organisashon.[3] grokipedia: Zarraga su karera profeshonal a kuminsá den e sistema di Brewers, kaminda el a progresá a traves di nan afiliadonan di 2007 pa 2014, alkansando nivelnan di Double-A i Triple-A i mustrando abilidatnan defensivo sólido tras di e plato.[4] Despues el a firma kontraktnan di liga menor ku timnan inkluyendo Los Angeles Dodgers na 2017 i Cincinnati Reds na 2016, ganando invitashonnan no-roster pa entrenamentu di primavera, ounke nunka el a yega Major League Baseball.[5] Despues ku su karera den liga menor afiliá a terminá na 2017, Zarraga a hunga den liganan independiente, inkluyendo ku e Cleburne Railroaders di e Asosiashon Merikano e aña ei, promé ku el a baha ku penshun.[6] Riba e esenario internashonal, Zarraga tabata un kontribuidor klave na e selekshon nashonal di Hulanda, yudando sigurá e título di Kopa Mundial di Beisbòl 2011 na Panama i partisipando den e Klásiko Mundial di Beisbòl 2017, kaminda el a proveé ​​profundidat na katcher durante wega di pool.[7] Su versatilidat i eksperensia a hasié un opshon konfiabel pa e tim hulandes, basando riba su raisnan arubiano miéntras e tabata kompetí bou di e bandera di Reino Hulandes.[8] == Karera internashonal == ===Kopa Mundial 2011=== Zarraga a haci su debut internacional cu e seleccion nacional di baseball di Hulanda na 2011 den Mundial di Baseball na Panama, eligibel pa medio di su herencia Arubiano. El a sirbi komo un katcher riba e lista ora e tim a gana e medaya di oro, derotando Cuba 2-1 den e final pa reklamá e título mundial.[25][26] torneonan di 2014 Zarraga a sirbi prinsipalmente komo un katcher durante e aparishonnan di e tim den dos torneo klave e aña ei.[27] Na yüli, Zarraga a representá Hulanda na e Torneo Internashonal di Beisbòl di Fransia, konosí tambe komo Yoshida Challenge, ku a tuma lugá na Sénart, Fransia. E selekshon hulandes a gana e medaya di oro, derotando un tereno ku a inkluí anfitrion Fransia, Alemania, i all-starnan internashonal. Zarraga tabata parti di e lista ku a sigurá e título, kontribuyendo tras di e plato miéntras e tim a pone un demostrashon fuerte den nan promé salida na e fasilidat nobo.[28][29] Mas lat e sèptèmber ei, Zarraga a kompetí den e Kampionato Oropeo di Beisbòl 2014 ku a tuma lugá na Ostrava i Brno, Repúblika Cheko, kaminda Hulanda a kapturá nan di 21 medaya di oro kontinental ku un rèkòrt invikto di 11-0, kulminando den un viktoria final di 6-3 riba Italia. Komo katcher, el a bati .286 ku aktuashonnan notabel, inkluyendo tres hit den un viktoria di 7-2 riba Alemania i un homerun den un wega di pool anterior kontra Kroasia. Su trabou defensivo a yuda ankra un staf di lansamentu ku a pèrmití solamente 1.36 kareda gana pa wega durante henter e torneo.[30][31][28] 2015 Premier12 i 2017 World Baseball Classic Zarraga a wòrdu selektá pa representá e selekshon nashonal di beisbòl di Hulanda na e WBSC Premier12 di 2015, e edishon inaugural di e torneo ku a tuma lugá na Mexico i Taiwan, kaminda el a sirbi komo un katcher bistiendo e kamisa number 22.[32] Hulanda a kompetí den Grupo A di e buèlta di apertura, sigurando tres viktoria kontra Chines Taipei (7-4), Italia (16-1), i Puerto Rico (11-7), miéntras ku nan a sufri pèrdida kontra Cuba (5-6) i Canada (1-3), loke a posishoná nan pa avansá pa e kuartfinal.[33] Einan, nan a kai kontra Merka 1-6, resultando den un di sinku lugá total pa e tim.[33] Durante e torneo, Zarraga a kontribuí ofensivamente den momentunan klave, inkluyendo un homerun di dos kareda den e di kuater inning kontra Cuba ku a ekstendé e bentaha di Hulanda na 4-1, ounke e tim na final a pèrdè den un kompetensia estrecho.[34] El a registrá tambe un RBI den e viktoria riba Taipei Chines, trahando un kaminata apesar di a bai sin hit den tres at-bat.[35] Sinembargo, Zarraga a sufri un leshon na man durante e wega di Cuba i mester a sali trempan.[36] Na 2017, Zarraga a gana un lugá riba e lista di Hulanda pa e World Baseball Classic, atrobe komo un katcher, partisipando den e torneo prinsipal ku a tuma lugá den vários pais anfitrion.[37] Hulanda a pone un rèkòrt di 2-1 den Pool A, avansando komo subkampeon tras di Israel, promé ku a derotá Israel 12-2 den e kuartfinal na Tokyo Dome pa yega e semifinal.[37] Nan kareda a terminá den un pèrdida di 3-4 kontra Puerto Rico na Dodger Stadium, kaminda e tim a regresá lat pero no por a sigurá e viktoria.[38] E aktuashon sobresaliente di Zarraga a bini den e kuart di final kontra Israel, kaminda el a konta dos hit i dos RBI komo parti di e eksploshon ofensivo di e tim.[39] Den e semifinal kontra Puerto Rico, el a entregá un dòbel di RBI krusial den e di sinku inning pa skor Wladimir Balentien i empatá e wega na 3-3, ounke kompañero di ekipo Jonathan Schoop a wòrdu bentá afó na e plachi di kas den e wega.[40] Zarraga a parse di a sufri un leshon den e di ocho inning di e wega ei, loke a rekerí atenshon médiko tras di e plato. {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid = |titulo=}} {{References}} * [https://www.baseball-reference.com/register/player.fcgi?id=kelly-001ant Minors Stats Antwone Kelly] }} {{DEFAULTSORT:Zarraga, Shawn}} [[:Kategoria:Hende]] [[:Kategoria:Beisbòl]] ----------------- {{Variante|a}} {{Infobox asociacion deporte| variante = c | nomber = Badminton Bond Curaçao | logo = | imagen = | abrevia = BBC | president = | vice-president = | algemeen-secretaris = | asiento = | region = | pais = | cantidad_miembro = | cantidad_asociacion = | deporte = | funda = | luga_funda = | ex-nomber = | federacion_mundial = | federacion_continental = | federacion_nacional = | afilia = | comite_olimpico = | agencia_deportivo = | stop_imagen = | imagen = | descripcion = | website = }} '''Badminton Bond Curaçao''' (BBC) ta e organisashon ku ta dirigi i promové e deporte di badminton na Kòrsou. E federashon ta un miembro di e organisashonnan internashonal i regional, inkluíendo e '''Badminton World Federation (BWF)''', e '''Badminton Pan America (BPA)''', i e '''Caribbean Regional Badminton Confederation (CAREBACO)'''. === Historia i Fundashon === E Badminton Bond Curaçao a fundá den 1975. E federashon ta representá Kòrsou den e organisashonnan regional i internashonal di badminton.:contentReference[oaicite:8]{index=8} === Afiliashon Internashonal === :contentReference[oaicite:10]{index=10} * :contentReference[oaicite:13]{index=13} * :contentReference[oaicite:16]{index=16} * :contentReference[oaicite:19]{index=19}:contentReference[oaicite:21]{index=21} === Participashon Internashonal === :contentReference[oaicite:23]{index=23}:contentReference[oaicite:25]{index=25} === Referensianan === * :contentReference[oaicite:27]{index=27} * :contentReference[oaicite:30]{index=30}:contentReference[oaicite:32]{index=32} [[:Kategoria:Deporte na Kòrsou]] [[:Kategoria:Organisashon Deportivo]] {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte]] --------------- {{Databox}} E '''seleccion nacional di badminton di Aruba''' ([[Hulandes]]: Arubaans badmintonteam) ta representa [[Aruba]] den competencianan internacional di team di badminton y ta wordo controla pa [[Aruba Badminton Federation]] cu ta afilia na Badminton Pan America y Caribbean Regional Badminton Confederation (CARECOBA).<ref>{{Cite web |title=Members {{!}} BWF Corporate |url=https://corporate.bwfbadminton.com/about/membership/ }}</ref> E ekipo a kompetí pa promé biaha den nan promé torneo internacional di ekipo na 1990. E ekipo a haci su aparicion pa prome biaha na e Campeonato di Ekipo di CAREBACO na aña 1974.<ref>{{citeer web|titel=Aruba vooreerst naar Car. badmintonkampioenschap|werk=[[Amigoe]]|datum=1974-11-15|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2025-05-29|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461200:mpeg21:p005}}</ref> Tambe e ekipo a competi den e [[Weganan Centroamericano y di Caribe]] di 1990, unda badminton a wordo inaugura pa prome biaha den e Weganan. E ekipo junior di Aruba a kompetí den e Campeonato Pan Am Junior Team 2009 y a terminá na di 12 lugá.<ref>{{Cite web |title=BWF - Team Event XVIII Pan Am Junior 2009 - Winners |url=https://bwf.tournamentsoftware.com/sport/winners.aspx?id=C61259DF-B2FF-4AC5-A444-F9E14C6A82B1 |access-date=2022-09-04 |website=bwf.tournamentsoftware.com}}</ref> Een Arubaans selectie-team zal van 17 tot en met 24 november voor de eerste keer deelnemen aan de Caribische Badmintonkampioenschappen, die dit jaar te Georgetown in Guyana gehouden worden. Het team dat Aruba zal vertegenwoordigen bestaat uit de dames M. Mata, N. Mata en M. Yarzagaray, en de heren Doy Bernaibela, H. Boer, Robby Arambatzis en Reginals Altman. Deze reis werd mogelijk gemaakt dankzij financiële — en materiele steun van diverse giften; het bedrijfsleven en andere instanties. Het Caribisch toernooi wojdt^jgeorganiseerd door de Caribbean regional badminton confederation, een in 1972 opgerichte federatie, tot voor kort bestaande uit de landen Jamaica, Trinidad/Tooago, Guyana en Sjuriname. Vorig jaar heeft de Badminton Bond Aruba zijn interesse voor deelname aan het bestuur van de Carebaco te kennen gegeven en na een jaar van intensieve voorbereidingen werd Aruba in juli van dit jaar lid van de International badminton federation en in dezelfde maand als vijfde lid van de Carebaco toegelaten. Beide feiten kunnen als mijlpalen worden beschouwd in de geschiede- | nis van de badmintonsport op Aruba, waar deze sport (nog) vrij onbekend is. Dit laatste komt voornamelijk doordat men hier voor deze sport een enorm tekort heeft aan goede accomodatie. ==Historia== ===Tim miksto=== Aruba a debuta den e Campeonato di Equipo di CAREBACO na 1974. E team a keda na di cinco lugar den e ranking final, perdiendo 7-0 contra Jamaica, Surinam, Trinidad y Tobago y Guyana.<ref>World Badminton 18 (1974), p. 3</ref> {{Appendix}} [[:Category:Deporte na Aruba]] en.wiki --------------- {{Infobox asociacion deporte| variante = c | nomber = Aruba Badminton Federation | logo = | imagen = | abrevia = ABF of BBA | president = | vice-president = | algemeen-secretaris = | asiento = | region = | pais = | cantidad_miembro = | cantidad_asociacion = | deporte = | funda = | luga_funda = | ex-nomber = | federacion_mundial = | federacion_continental = | federacion_nacional = | afilia = | comite_olimpico = | agencia_deportivo = | stop_imagen = | imagen = | descripcion = | website = }} '''Aruba Badminton Federation''' (ABF), tambe yamá Badminton Aruba o Aruba Badminton Bond, ta e organisacion gobernante nacional supremo pa e deporte di [[badminton]] na [[Aruba]]. E federacion ta wordo representa pa e [[seleccion nacional di badminton di Aruba]]. == Historia == E Aruba Badminton Federation a wordo funda memey di añanan 1970, ora cu e promé participacion a tuma luga na e Kampionatonan di Carebaco. Na desember 1973 e federacion a bira miembro di Caribbean Badminton Federation, hunto cu Corsou.<ref>Sport inliet kort sport in het kort sport. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 05-12-1973, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 29-05-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461498:mpeg21:p007</ref> E federashon despues a bira miembro di e órgano di gobernashon kontinental, e Konfederashon Panamerikano di Badminton, i e Federashon Mundial di Badminton, e tempu ei konosí komo e Federashon Internashonal di Badminton. Aruba ainda no ta anfitrion di campeonatonan internacional. Sinembargo Aruba a yega di ta anfitrion di Campeonato di Carebaco dos biaha. Federacion di Badminton Aruba ta miembro di Comite Olimpico Arubano . {{Appendix}} De Badminton Bond Aruba (BBA) viert deze maand zyn 15-jarig bestaan met verschillende toernooien en andere activiteiten. Ofschoon deze tak van sport niet zo bekend is op Aruba, heeft de BBA in vijftien jaren heel wat gepresteerd. Deze bond is al jaren lid van de International Badminton Federation (IBF). Ook is de BBA lid van de Carebaco (Caribbean Regional Badminton Confederation), waarvan verder ook lid zijn: Jamaica, Trinidad, Suriname, Guyana, Barbados, Bermuda, Curasao en Grenada. Elk jaar doet Aruba mee aan de Caribische kampioenschappen en BBA- motor, Riek Altman, is al jaren secretaris / penningmeester van de Carebaco. Aruba wordt elk jaar weer verzocht de Carebaco- wedstrijden te organiseren, omdat Aruba tot nu toe het beste toernooi heeft georganiseerd, doch door het ontbreken van faciliteiten kan de BBA dit Caribisch treffen niet meer organiseren. De BBA bestaat momenteel uit de vier clubs: Floralin, Flamboyant, Aruba Badminton Minders en Playa die tezamen honderd leden tellen. Deze sport kan uitsluitend gespeeld worden in een zaal en nu wordt er gebruik gemaakt van de gymnastiekzalen van Julianaschool, La Salie College en de Sporthal. Een paar maanden geleden hebben de BBA- bestuursleden, Riek Altman en Michael Williams, in Trinidad een coachingcUrsus gevolgd onder auspiciën van de IBF en geven nu op maandag en donderdag aan trainers van de club een opleiding. Nu al is bekend dat Aruba volgend jaar vertegenwoordigd zal worden op Curagao tijdens de Easter Open Tournament en in Jamaica tijdens de Carebaco- wedstrijden. De BBA heeft gisteren in een communiqué dank uitgebracht aan alle personen en instanties, die door de jaren heen de BBA hebben geholpen en eenieder, die aan badminton wil meedoen, uitgenodigd zich op donderdag in de Sporthal op te geven tussen zeven en tien uur 's avonds. Het bestuur van de BBA wordt in dit derde lustrumjaar gevormd door: voorzitter R. Nieuw, vicevoorzitter R. Altman, secretaris G. Simon, penningmeester B. Hernandez, commissarissen E. van der Linde, M. McClure, E. Vemannan, M. Croes en M. Williams.<ref>Met uitgebreid activiteiten-programma Badminton Bond Aruba viert haar derde lustrum. "Amigoe". Curaçao, 08-11-1986, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 29-05-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641854:mpeg21:p013</ref> ------------- {{Variante|a}} {{Futbolista |nomberdihungado = |Nomber = Mario Croes |potret = |Fecha di nasementu = |Siudat di nasementu = |Pais di nasementu = {{ABW}} |Nashonalidat = hulandes |Posishon = |club = }} '''Hyacintho Mario Croes''' (☆ ± 1942 na [[Aruba]]), tambe conoci como '''Mario Croes jr.''', ta un ex-hungado di pingpong [[Aruba]]no. Entre decada 1960 y decada 1980 el a titula 13 vez campeon di Aruba. Den [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]] Croes tabata un di e dos "grandinan" den deporte di tennis di mesa, banda di [[Robert Hosé]] di [[Kòrsou|Corsou]].<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463158:mpeg21:a0099|titel=Sensationele zege van R. Hosé over M. Croes|werk=[[Amigoe]]|datum=1970-11-02|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> == Biografia == Mario Croes ta yiu di Eymee Zeppenfelt y Mario Hyacinto Croes, empresario i doño di La Gran Bodega.<ref name="Amigoe">{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462365:mpeg21:a0121|titel=In de Franciscuskerk|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-07-16|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> Cu mas o menos siete aña el a cuminsa hunga pingpong y tabata train cu su mama pa despues sigi train cu su tata y otro famianan.<ref name="Amistad">{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AMISTAD-1976-11/page/3/mode/1up?q=Amistad+mei+1976&view=theater|titel=Mario Croes: 26 aña den pingpong|werk=Amistad|datum=november 1976|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> Croes a cuminsa mustra su talentonan ora cu na edad di 9 aña el a sali campeon "junioren" na Aruba. Cu 12 aña el a drenta division di senioren y na 1959, cu 16 aña, a bira campeon di Aruba pa prome bes.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010997546:mpeg21:a0072|titel=Mario Croes jr: nieuwe tienkampkampioen tafeltennis|werk=[[Amigoe]]|datum=1959-02-25|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> Na 1960 e ta prolonga su titulo.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010459813:mpeg21:a0112|titel=Mario Croes jr. weer de sterkste|werk=[[Amigoe]]|datum=1960-04-01|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> Hunto cu Cholan Jacobs e tabata hunga pa e team Arubano di Bavaria Stars. Den e torneo organisá door di e asociacion "Entre Nous Juveniles” na Corsou el a hunga cu 17 aña su prome wega internacional contra [[Colombia]]. Croes tabata doño di Mario's Sports Shop den Wilhelminastraat 51 na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]. E ta casa cu Ruth Arends y hunto nan tin un yiu homber, Mario III, i un yiu muhe Janine.<ref name="Amigoe"/> {{Appendix}} {{Stub}} {{DEFAULTSORT:Croes, Mario}} [[:Category:Hende]] [[:Category:Deporte na Aruba]] Pa promer viaha el a sali campeon di Aruba dia cu e tabatin 15 aña di edad. Awor flbi cu e tin 34 aña e por bisa cu ela sali 13 vez campeon di nos isla y e ta posee nada menos cu 39 copa y 27 medaya. Un deportista arubano cu e destaca su mes den e deporte di ping pong specialmente door di su mes esfuerzonan y su perserverancia, como cu manera nos lektornan por lesa mas alew, no ta semper ela haya ayudo den su carera deportivo na su isla natal. Mario Croes jr., casá cu Ruth Croes-Arends, ta haya cu e deporte di ping pong na Aruba a bai hopi atrcus den e 26 aña cu e tin ta praktikele. Amistad a tene un entrevista exclusivo cu e deportista te ainda mas grandi riba terreno di ping pong actuahnente: Mario Croes Jr.<ref name="Amistad">{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AMISTAD-1976-11/page/3/mode/1up?q=Amistad+mei+1976&view=theater|titel=Mario Croes: 26 aña den pingpong|werk=Amistad|datum=november 1976|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> mi a cuminsa hunga ping pong tempo mi tabata tin mas o menos siete aña. Mi mama a cuminsa siñami, pero mi no a worry mucho. Toch mi a sigi hunga cu mi tata y cu mi otro famianan. Un viaha mi a bai Flamingo Room (Trocadero), caminda tabatin un mesa di ping pong, anto ei nan mi a mira Cholan Jacobs, e tempo ei e campeon di Aruba, hunga. Esei a dunami smaak pa mi sigi train cu mi famia. Dia m'a cimiinsa hunga di verdad mi tabatin 12 ema y mi a cuminsa train cu Cholan. E tempo ei mi tabata hunga cinco te seis ora pa dia. Mi tabata caba di come dies dos or y mei y bai hunga te siet’or y mei di anochi. Tur dia e mesim cos. Mi no tabata hunga ni siña les. Mario a cuminsa mustra su talentonan ora cu na edad di 9 aña ela sali campeon di Junioren na Aruba. Cu 12 aña ela drenta division di senioren y cu 16 aña pa promer vez ela logra bira campeon di Aruba. Su promer wega internacional ela hunga contra Colombianonan tempo cu e tabatin 17 aña na 1959. E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” Entre Nous Juveniles na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsou. E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsou. in de Franciscuskerk te Oranjestad is gistermorgen het kerkelijke huwelijk ingezegend vun mejuffrouw Rulh Arends, dochter V(.n. de heer en mevrouw Milo de R. Arends-Arends en de heer Mario Croes, zoon van de heer en mevrouw Mario H. Croes- Zeppenfelt. Voor de receptie ten huize van de bruid bestond grote belangstelling. Het bruidspaar wachtte een verrassing; een taart in de vorm van een tafeltennistafel. De bruidegom is dan ook tafeltenniskampioen van Aruba.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462365:mpeg21:a0121|titel=In de Franciscuskerk|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-07-16|bezochtdatum=2022}}</ref> * Eigenaar van Mario's Sports Shop, Wilhelminastraat 51, Oranjestad, Aruba * Huwde in 1965 met Ruth Arends, kinderen Mario III en Janine {{Appendix}} --------------- sswccms5yw40tijixoqj3maiy7xntzy 199581 199580 2026-08-05T20:21:34Z Caribiana 8320 199581 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ Pending: [[Barracudas Artistic Aruba]] - [[Aruba Dolphins]] - [[Stingray Swimming Team]] - [[Shawn Zarraga]] - [[Antwone Thyshon Kelly]] - [[Badminton Bond Curacao]] - [[Seleccion nacional di badminton di Aruba]] - [[Aruba Sport Unie]] -------- {{infobox deportista | variante=a }} '''Higinio Alejandro (Patan) Farro''' (☆ [[11 di yanüari|11 di januari]] [[1942]] - † [[30 di yüli |30 di juli]] [[2026]]) tabata un hisado di peso [[Aruba|Arubiano]]. El a titula campeon di Aruba pa diescuater aña consecutivo y tabata tambe campeon di [[Antias Hulandes]] pa nuebe aña. E ta wordo considera un di e pioneronan mas importante di hisamento di peso na Aruba.<ref>[https://arubanews.ca/patan-farro-weightlifting-legacy-honoured-following-aruban-champions-death/ Patan Farro Weightlifting Legacy Honoured Following Aruban Champion’s Death], arubanews.ca (4 di augustus 2026)</ref><ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/93280/voormalig-gewichthefkampioen-patan-farro-overleden-vz1916 Voormalig gewichthefkampioen ‘Patan’ Farro overleden], curacao.nu (4 di augustus 2026)</ref> == Bida y carera == Farro a cuminsa cu hisamento di peso na aña 1964 y a logra di dos luga den su prome competencia. Den e aña siguiente, e nivel di e deporte a baha hopi riba e isla, debi cu hopi trahado stranhero a bandona Aruba despues di haya retiro na [[Lago Oil & Transport Company|refineria Lago]].<ref>https://297sportsaruba.com/na-memoria-di-higinio-alejandro-patan-farro/</ref> Bou di condicionnan hopi limita, Farro a desaroya su mes. El sigui entrena hunto cu otro deportista den un espacio chikito na Wilhelmina Stadion (awor [[Stadion Guillermo Prospero Trinidad]]). El a entrena sin entrenador profeshonal y sin haya oportunidat pa sigui entrenamento na exterior. Pa torneo internacional, e tabata depende di su propio dianan di vakantie, pasobra no a haña permiso adicional di su trabou. ===Carera internacional=== Na 1970, Farro a wordo selecciona pa representa Antias Hulandes na [[Weganan Centroamericano y di Caribe]] (CAC) na [[Panama]]. Ora e [[Comite Olimpico Antias Hulandes]] a nenga pa paga su biahe, e mes a cumpra su boleto di avion y a logra di cuater luga den su categoria. Na 1971, el a termina na di cinco luga durante [[Weganan Panamericano]] na [[Cali]], [[Colombia]]. Na 1974, el a bolbe logra di cuater luga na CAC na [[Repúblika Dominikano|Republica Dominicano]]. Su logro internacional mas importante a yega na 1978, ora el a gana un medaya di brons na CAC na [[Medellín]]. ===Logro y record === Ademas di su titulo lokal y regional, Farro tabata conoci pa su forsa excepcional. Den añanan setenta di siglo 20, el a logra e siguiente prestashonnan aproksimá: * squat: serka 272 kilo (600 lbs) * deadlift: serka 318 kilo (700 lbs) * bench press: serka 181 kilo (400 lbs) * snatch: serka 125 kilo (275 lbs) * clean and jerk: serka 160 kilo (352 lbs) Su recortdnan Arubano di 1976 den e disciplinanan "snatch" y "clean and jerk" a keda sin wordo bati pa aproximadamente cuarenta aña. Na 2016, e recordnan aki y su total combina finalmente a wordo mehora. Rekonosimentu Durante su karrera aktivo, Farro no a haña hopi rekonosimentu ofisial pa su prestashonnan. Sin embargo, despues di su retiro, el a wordu honrá ku diferente distinkshon: distinkshon real inklushon den Eregalerij di Aruba Premio Santa Anna pa su kontribushon na deporte i kultura Segun Archivo Nacional Aruba, Farro tabata tambe nominá pa premio di “atleta di aña” di Aruba Sport Unie na 1974. == Ca'i orgel == Ademas di su contribucion na deporte, Farro tabata tambe envolví den preservacion di herencia cultural di Aruba, specialmente door di su trabou cu restauracion y promoshon di e Cah’i Orgel tradicional.<ref>https://www.gobierno.aw/en/several-barrel-organ-players-were-honored-on-musicians-day</ref> E legendario hisador di peso Arubiano Higinio Alejandro “Patan” Farro tambe tabata un figura cultural bon conoci y un hungador, doño y restaurador celebra di e tradicional caha di orgel (orgel di bari) yama “El Diamante”.<ref>[https://www.aruba.nu/nieuws/kunst-cultuur-en-muziek/57390/unieke-eer-voor-muzikanten-met-liefde-voor-cahi-orgel Unieke eer voor muzikanten met liefde voor Cah’i Orgel], aruba.nu (27 di november 2024)</ref> Legado Cultural E Instrumento: Patan Farro tabata doño y tabata cuida un caha di orgel historico di 100 aña bieu como “El Diamante” tabata conoci. Diamante". Artesania: E tabata un di e poco personanan na Aruba cu e habilidad raro pa pega y martillo e cilindernan (cilinder di claba) cu ta wordo uza pa toca musica tradicional riba e instrumento. Reconocimento: El a ricibi multiple premio cultural y reconocimentonan oficial di gobierno di Aruba pa conserva e musical unico aki. == Fayecemento == Farro a fayece dia 30 di juli 2026 na edat di 84 aña. Diferente organisashonnan deportivo, entre otro Aruba Amateur Weightlifting Association, a record’é komo un atleta sobresaliente i un persona ehemplar. {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] '''Higinio Alejandro (Patan) Farro''' (☆ [[11 di yanüari]] [[1942]] - † 30 di yüli 2026) tabata un hisado di peso [[Aruba|Arubiano]]., conoci den su tempu aktivo komo e hòmber mas fuerte di Aruba. El a dominá deporte di levantamentu di peso riba e isla pa mas ku un dekada i a representá Antia Hulandes na diferente torneo internashonal. Farro a gana e titulo di kampion di Aruba pa dieskuater (14) aña konsekutivo i tabata tambe kampion di Antia Hulandes pa nuebe (9) aña. El ta konsiderá un di e pioneronan mas importante di levantamentu di peso na Aruba.<ref>[https://arubanews.ca/patan-farro-weightlifting-legacy-honoured-following-aruban-champions-death/ Patan Farro Weightlifting Legacy Honoured Following Aruban Champion’s Death], arubanews.ca (4 di augustus 2026)</ref><ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/93280/voormalig-gewichthefkampioen-patan-farro-overleden-vz1916 Voormalig gewichthefkampioen ‘Patan’ Farro overleden], curacao.nu (4 di augustus 2026)</ref> == Bida y carera == Farro a kuminsá ku levantamentu di peso na aña 1964 i a logra di dos luga den su promé kompetensia. Den e aña siguiente, e deporte a baha hopi na nivel riba e isla, despues ku hopi trahadó strañero a laga Aruba tras despido na refineria di Lago.<ref>https://297sportsaruba.com/na-memoria-di-higinio-alejandro-patan-farro/</ref> A pesar di e situashon difísil, Farro a sigui entrená bou di kondishonnan hopi limitá. El tabata entrená den un espasio chikí bou di graderia di Wilhelmina Stadion (awor Stadion Guillermo Prospero Trinidad), ku ventilashon insufisiente i un solo plataforma ku el mester a kompartí ku siete otro deportista. El a entrená sin entrenador profeshonal i nunca a haña oportunidat pa sigui kampamentu di entrenamiento na exterior. Pa torneo internashonal, el tabata depende di su propio dianan di vakashon, pasobra no a haña permiso adicional di su trabou. ===Carera internacional=== Na 1970, Farro a wordu selekshoná pa representá Antia Hulandes na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Panamá. Ora e Komité Olímpiko Antiano a nenga pa paga su biahe, el mes a kumpra su boleto di avion i a logra di kuarto luga den su kategoria. Na 1971, el a termina na di sinku luga durante e Huegos Panamericanos na Cali, Kolombia. Na 1974, el a bolbe logra kuarto luga na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Republica Dominicano. Su logro internashonal mas importante a yega na 1978, ora el a gana un medaya di brons na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Medellín. ==Logro y rekord == Ademas di su titulo lokal i regional, Farro tabata konosí pa su forsa eksepshonal. Den añanan setenta, el a logra e siguiente prestashonnan aproksimá: squat: serka 272 kilo (600 lbs) deadlift: serka 318 kilo (700 lbs) bench press: serka 181 kilo (400 lbs) snatch: serka 125 kilo (275 lbs) clean and jerk: serka 160 kilo (352 lbs) Su rekordnan arubiano di 1976 den e disciplinanan snatch i clean and jerk a keda sin bati pa aproksimadamente kuarenta (40) aña. Na 2016, e rekordnan aki i su total kombiná finalmente a wordu mehorá. Rekonosimentu Durante su karrera aktivo, Farro no a haña hopi rekonosimentu ofisial pa su prestashonnan. Sin embargo, despues di su retiro, el a wordu honrá ku diferente distinkshon: distinkshon real inklushon den Eregalerij di Aruba Premio Santa Anna pa su kontribushon na deporte i kultura Segun Archivo Nacional Aruba, Farro tabata tambe nominá pa premio di “atleta di aña” di Aruba Sport Unie na 1974. == Ca'i orgel == * Diamante<ref>https://www.gobierno.aw/en/several-barrel-organ-players-were-honored-on-musicians-day</ref> E legendario hisador di peso Arubiano Higinio Alejandro “Patan” Farro tambe tabata un figura cultural bon conoci y un hungador, doño y restaurador celebra di e tradicional caha di orgel (orgel di bari) yama “El Diamante”.<ref>[https://www.aruba.nu/nieuws/kunst-cultuur-en-muziek/57390/unieke-eer-voor-muzikanten-met-liefde-voor-cahi-orgel Unieke eer voor muzikanten met liefde voor Cah’i Orgel], aruba.nu (27 di november 2024)</ref> Legado CulturalE Instrumento: Patan Farro tabata doño y tabata cuida un caha di orgel historico di 10 aña bieu como “El Diamante” tabata conoci. Diamante".Artesania: E tabata un di e poco personanan na Aruba cu e habilidad raro pa pega y martillo e cilindernan (cilinder di claba) cu ta wordo uza pa toca musica tradicional riba e instrumento.Reconocimento: El a ricibi multiple premio cultural y reconocimentonan oficial di gobierno di Aruba pa conserva e musical unico aki == Legado == Farro su influensia a bai mas allá di su rekordnan i medayanan. El a demostrá ku un atleta arubiano por kompetí na nivel regional, a pesar di falta di fasilidat, guia profeshonal i sosten finansiero. Su determinashon — manera paga su propio biahe i sigui entrená bou di kondishonnan difísil — a hasi’e un ehèmpel pa generashonnan posterior di deportista. Ademas di su kontribushon na deporte, Farro tabata tambe envolví den preservashon di herensia kultural di Aruba, spesialmente dor di su trabou ku restaurashon i promoshon di e Cah’i Orgel tradicional. Fayesimentu Farro a fayesé dia 30 di yüli 2026 na edat di 84 aña. Diferente organisashonnan deportivo, entre otro Aruba Amateur Weightlifting Association, a record’é komo un atleta sobresaliente i un persona ehèmpelar, i a ekspresá kondolensia na su famia. ------------ '''Aruba Sport Unie''' (ASU), tambe konosí komo '''Union Deporte Aruba''' òf '''Union Deportivo Arubano''', ta e organisashon cumbre di deporte na Aruba. E ta fungí komo federashon madre pa e diferente federashonnan i bondnan deportivo riba e isla. ASU ta representa mas ku 25 federashon deportivo i tin komo meta koordiná, promové i desaroyá deporte na Aruba. Pa bira miembro di ASU, un organisashon deportivo mester ta registra komo persona hurídiko i no por representa un deporte ku ta kaba representá pa un otro federashon miembro. ==Historia== Aruba Sport Unie a wordu fundá dia 23 di desèmber 1941, for di e nesesidat pa koordiná i stimulá desaroyo di deporte riba e isla. Entre e organisashonnan ku a kontribuí na su fundashon tabatin clubnan manera RCA, Club Caribe i Tivoli. E promé presidente tabata [[Jacobo Arends|Jacobo Rudolf (Coco) Arends]], kende tabata tambe envolví den fundacion di [[Arubaanse Voetbalbond]] (AVB) algun aña prome. Na 1949, ASU a kuminsá haña subsidio di e gobierno sentral pa sostené federashonnan deportivo, spesialmente pa organisashon di kompetensianan i otro aktividatnan. Durante e añanan 1950 i 1960, sektor priva a hunga un papel importante den desaroyo di deporte na Aruba. E kompania petrolero Lago Oil & Transport Company, por ehèmpel, a brindá sosten finansiero i material na diferente clubnan. Mateo Reyes tabata un di e figurannan clave den e proseso di distribushon i desaroyo. Na 1955, ASU a organisá e promé ASU Olimpiada, un evento ku a stimulá kompetensia entre atletanan lokal i ku a bira un tradishon durante varios dekada. Den e evento aki, atletanan tabata wordu rekonosé komo “atleta di aña”. Entre 1955 i 1993, ASU tabata responsabel pa maneho di e Wilhelminastadion na Oranjestad. Te na 1997, ASU tabata tambe enkargá ku distribushon di subsidio gubernamental na federashonnan deportivo. Despues di e aña ei, e tarea aki a pasa direktamente na gobierno di Aruba. ==Facilidatnan deportivo== ASU ta manehá diferente instalashon deportivo riba Aruba, entre otro: ===Joe Laveist Sport Park=== Situa na San Nicolas, e parke aki ta un fasilidat multifunkshonal ku instalashonnan pa: basebal futbòl volleyball basketball atletismo E parke por wordu usa tambe pa evento grandi manera konserto i aktividatnan komunidario. ===Centro Deportivo Betico Croes=== Situa na Santa Cruz, e fasilidat aki ta un kompleks deportivo di paden ku aire akondishoná. E ta usa pa deporte di sala i arte marcial. ==Organisashon i rol== ASU ta fungí komo koordinadó entre e diferente federashonnan deportivo na Aruba i ta apoyá: desaroyo di deporte organisashon di kompetensianan promoshon di atletanan lokal Riba e isla tin mas ku 30 organisashon deportivo ku ta forma parti di e sistema koordiná pa ASU. Entre e deporte mas popular na Aruba tin futbòl i basebal. Basebal, en partikular, a kontribuí na reconocimiento internashonal di Aruba, ku varios atletanan arubiano ku a hunga den Major League Baseball. ===Presidente === * Jacobo Rudolf “Coco” Arends (promé presidente) * Gerald Franca * Soraida Boekhoudt (2022– ) --- {{Variante|a}} {{infobox organisacion | variante = a | tipo = Deporte | nomber = Aruba Sport Unie | funda = [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]] | fundado = }} '''Aruba Sport Unie''' (Union Deporte Aruba, ASU), tambe conoci como '''Union Deportivo Arubano''', ta e organisacion cumbre di deporte na [[Aruba]]. E ta fungi como federacion cumbre pa diferente federacion y bond deportivo riba e isla. ASU ta representa mas cu 25 federacion deportivo y tin como meta coordina, promove y desaroya deporte na Aruba. Pa bira miembro di ASU, un organisacion deportivo mester ta registra como [[Persona hurídiko|persona huridico]] y no por representa un deporte cu ta representacaba pa otro federacion miembro. == Historia == Aruba Sport Unie a wordo funda dia [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]]. E organisacion a surgi for di e necesidad pa coordina y stimula desaroyo di deporte riba e isla. Den promé añanan di su existencia, diferente club i organisashon deportivo a kontribuí na fundashon di ASU, entre otro [[RCA]], Club Caribe i Tivoli. E promé presidente di e organisashon tabata '''Coco Arends''', kende tabata tambe envolví den fundashon di e '''Arubaanse Voetbal Bond''' algun aña promé. Na 1949 ASU a kuminsá ricibí subsidio di e gobierno sentral pa apoyá federashonnan deportivo ku organisashon di kompetensia i actividadnan deportivo. Durante añanan hopi organisashon i empresanan lokal a brindá sosten finansiero i material na deporte na Aruba. E kompanía petrolero Lago Oil & Transport Company tabata un di e sostenedornan importante, donando material deportivo i apoyando desaroyo di clubnan deportivo. Mateo Reyes tabata un di e personanan cu a yuda den e proseso di desaroyo aki. Den 1955 ASU a organisá e promé '''ASU Olimpiada''', un evento deportivo pa estimulá kompetensia entre atletanan lokal. E evento aki a bira un tradishon durante varios dekada, kaminda atletanan a wordo rekonosé komo “atleta di aña”. Entre 1955 i 1993 ASU tabata responsabel pa maneho di e [[Wilhelminastadion]] na Oranjestad. Te na 1997 ASU tabata tambe responsabel pa distribushon di subsidio gubernamental pa federashonnan deportivo. Despues di e aña aki, e tarea aki a wordo asumí direktamente pa e gobierno di Aruba. == Facilidatnan deportivo == ASU ta manehá diferente instalashon deportivo riba Aruba. '''Joe Laveist Sport Park''' na [[San Nicolas, Aruba|San Nicolas]] ta un parke deportivo multifunkshonal ku instalashonnan pa deporte manera: * [[Basebal]] * [[Futbòl]] * [[Volleyball]] * [[Basketbal]] * [[Atletismo]] E parke por wordo usa tambe pa evento grandi manera konserto i otro aktividatnan komunidario. '''Centro Deportivo Betico Croes''' na [[Santa Cruz, Aruba|Santa Cruz]] ta un fasilidat deportivo di paden ku aire acondicioná. E centro ta usa pa deporte di sala i arte marcial. == Organisashon == ASU ta fungí komo koordinadó entre e diferente federashonnan deportivo na Aruba. E organisashon ta apoyá desaroyo di deporte, organisashon di kompetensianan i promoshon di atletanan lokal. Riba e isla tin mas ku 30 organisashon deportivo cu ta forma parti di e sistema deportivo coordina pa ASU. Entre e deporte mas popular na Aruba tin [[futbòl]] i [[basebal]]. Especialmente basebal a duna Aruba reconocimiento internashonal, ku varios atletanan Arubiano cu a hunga den [[Major League Baseball]]. == Organisacion == Entre e presidentenan di Aruba Sport Unie tin: * [[Coco Arends|Jacobo Rudolf (Coco) Arends]] (1892-1965) – promé presidente * Gerald Franca – presidente durante diferente periodo den siglonan reciente * Soraida Boekhoudt – presidente (2022) [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] '''Aruba Sport Unie''' o '''Union Deportivo Arubano''' (ASU) ta e federacion cumbre di e federacionnan deportivo na [[Aruba]]. dre di 25 bond deportivo. Pa bira miembro di A.S.U. e organisacion mester ta un persona huridico y no mag di tin un miembro pa e deporte ey caba den A.S.U. == Historia == ASU e ser funda dia [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]]. * ASU taba maneha Wilhelminastadion di 1955 te 1993 A.S.U. ta maneha dos facilidad cu ta nan propiedad, esta Joe Laveist Sport Park na San Nicolas y Centro Deportivo Betico Croes na Sta Cruz. Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. Centro Deportivo Betico Croes ta completamente airecondiciona y ta uz'e pa tur sport di paden y arte marcial. Huur di e sporthal ta depende di cuanto hende mester uza pa maneha e lugar pa e actividad y ki sorto di actividad e ta. Pa mas informacion por yama oficina di A.S.U. na e numbernan di telefon ariba menciona.<ref>[https://www.gobierno.aw/union-deporte-aruba-asu Union Deporte Aruba (ASU)], Gobierno di Aruba</ref> Aruba Sport Unie a wordo funda dia 21 di December, 1941. E aña aki 21 di December, e ta cumpli 75 aña y tin cu corda riba e fundadornan. Segun e presidente actual Gerald Franca, e aña aki lo ta uno special den cuadro di e celebracion aki. Tambe el a splica kico tur nan tin pensa di haci pa loke ta e celebracion den 2017. Franca a splica cu e prome presidente tabata Coco Arends, kende ta e mesun persona cu a cuminsa tambe, kende ta fundador di Arubaanse Voetbal Bond 5 pa 6 aña prome. Un di e organisacionnan cu a yuda lanta Aruba Sport Unie tabata RCA, Club Caribe y Tivoli, cual ta e prome organisacionnan cu a lanta e asociacion aki. Na 1949 pa prome biaha den historia, ASU a cuminsa haya e subsidio di Gobierno Central pa facilita tambe e federacionnan di e tempo ey cu placa pa nan organisa actividadnan. Despues di e periodo ey tabata haya Lago ta yuda hopi den parti di formacion di e clubnan y nan tabata subsidia of duna donacion na e diferente clubnan pa nan material, etc. durante aña. Difunto Mateo Reyes, kende ta un persona conoci y keri, tabata encarga cu esaki. E ta un di e personanan cu a yuda ASU pa haya Joe Laveist for di Lago como un centro pa deporte. Lago Sportpark tabata di Lago y a bin pa pase pa Joe Laveist, pa pas’e pa ASU. Franca a menciona cu durante aña, durante 1955, ASU a celebra su prome ASU Olimpiada y despues di esey a keda celebr’e. Hopi di e atletanan grandi ta recorda e fechanan ey, caminda cu nan a wordo eligi como atleta di aña den decadanan di 60, 70 y 80. ASU semper a maneha deporte pa Gobierno y hasta a bay asina leu cu ASU a manda hende den exterior cu studie opdracht, pa bin bek lanta scol di deporte pa Aruba. Esaki nunca a logra debi na cosnan cu tabata pasa internamente. Despues ASU tabata encarga pa duna subsidio te cu na aña 1997, caminda cu Gobierno a tuma e tarea aki bek den su seno. Franca a sigui splica cu na e momentonan aki tin un comision cu ta trahando riba dje pa pasa e fecha pa Januari. Pa fin di aña ta imposibel pa organisa algo. Idea ta pa haci algo riba dje pa recorda e fecha y recorda esnan cu a funda e organisacion aki. Tabata tin hasta hendenan conoci entre otro shon A. Eman cu tabata un di e prome personanan den e directiva. Tin hopi hende conoci den comunidad tabata forma parti di ASU di e tempo ey.<ref>[https://masnoticia.com/aruba-sport-unie-lo-cumpli-75-ana-dia-21-di-december-proximo/ Aruba Sport Unie lo cumpli 75 aña dia 21 di December proximo], Mas Noticia (28 di november 2016)</ref> The sparse available evidence, however, reveals that there are around thirty-five sport organisations on the island that fall under the umbrella of the Aruba Sport Union (ASU), which was formed in 1941.44 As in Curaçao, two of the more popular team sports are soccer and baseball, and it is baseball that has given it the greatest international recognition through the participation of at least six Arubans in MLB since 1996.4 ASU President Gerald Franca --> 2022 Soraida Boekhoudt --- Aruba Sport Unie, funda dia 23 di december 1941, ta e bond madre di 25 bond deportivo. Pa bira miembro di A.S.U. e organisacion mester ta un persona huridico y no mag di tin un miembro pa e deporte ey caba den A.S.U. A.S.U. ta maneha dos facilidad cu ta nan propiedad, esta Joe Laveist Sport Park na San Nicolas y Centro Deportivo Betico Croes na Sta Cruz. Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. Centro Deportivo Betico Croes ta completamente airecondiciona y ta uz'e pa tur sport di paden y arte marcial. Huur di e sporthal ta depende di cuanto hende mester uza pa maneha e lugar pa e actividad y ki sorto di actividad e ta. Pa mas informacion por yama oficina di A.S.U. na e numbernan di telefon ariba menciona.<ref>https://www.gobierno.aw/union-deporte-aruba-asu Union Deporte Aruba (ASU)</ref> {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] ---------------- {{Variante|a}} {{multiple image | total_width = 270 | border = | perrow = 1/2 | align = right |header = Joe Laveist Sportpark |header_align = center |image2 = Joe Laveist Sport Park.jpeg | image1= Estadio de béisbol Joe Laveist, en San Nicolaas (este de Aruba).jpg | image3 = Joe Laveist Sport Park 06 54 31 704000.jpeg |caption1 = |caption_align = center }} == Lago Sport Park / Joe Laveist Sportpark == The historical Lago Sports Park (later known as the Laveist Sport Park) was a vital recreational and cultural hub in San Nicolas, Aruba. Officially inaugurated in March 1941, it was founded by the Lago Oil & Transport Company to support the island's booming refinery community. History of Lago Sports Park Founding and Baseball Roots: The park was instrumental in developing baseball on the island. American expatriate and former Major League Baseball pitcher Jim Bluejacket spent 15 years in Aruba and helped found the facility, fostering strong local interest in the game. WWII & Refining Community: During WWII, the facility offered organized recreation for Allied soldiers stationed in Aruba and the diverse immigrant workforce employed at the Lago refinery. Championship Ground: Throughout the 1940s and 1950s, the park was the premier venue for the organized Aruba baseball championships. Iconic early teams like the Dodgers, Baby Ruth, and Barnes' Ramblers competed here. Track and Field: Beyond baseball, it served as the primary venue for annual events like the Lago High School Track Meets and the Aruba School Sport Bond competitions. Evolution: Today, the historic site in San Nicolas continues to be an active community asset and is known as the Laveist Sport Park. --- Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. {{Variante|a}} {{Databox}} Intro *Location in San Nicolas, Aruba *Originally built by Lago Oil and Transport Company *Year of inauguration (1941) *Later renamed to Joe Laveist Sportpark ==Historia== 1. Fundashon (±1930s–1941) Lago building infrastructure for workers Role of Jim Bluejacket Opening (9 March 1941) 2. Periodo di floresementu (1940s–1980s) Organized sports (baseball, possibly softball, football) Social function (community gatherings, events) 3. Despues di sera di Lago (1985 →) Decline / transition Renaming to Joe Laveist Continued local use Struktura i fasilidat Even if partial: Baseball field Stands / seating Clubhouse? Multi-sport use * na 1968 Lago a traspasa LSP pa ASU Importansia kultural This is where your article becomes powerful: Role in development of baseball in Aruba Connection to Lago Colony life Symbol of industrial-era community building Link to later international baseball success of Aruba Legado Renaming to Joe Laveist Continued recognition Connection to surrounding area (Jim Bluejacketstraat, schools, neighborhoods) 🔎 Research tips (high impact, low effort) Look for: Lago employee magazines / newsletters Local newspapers (Amigoe, Diario archives) Aruba sports history sources Mentions of: inauguration (1941) sports competitions Joe Laveist (who he was!) ------------------ ==Origen di baseball na Aruba == Beisbòl a yega Aruba den añanan 1930, introdusí pa ekspatriadonan merikano ku tabata traha na Lago Oil Company i imigrantenan venezolano ku a forma timnan di pickup informal riba terenonan habrí.[2] E deporte a haña struktura ku e fundashon di ABBA na 1950 pa organisá liga i kampionato lokal, loke a kondusí na entrada di Aruba den wega internashonal na 1952 ora el a djòin e Asosiashon Internashonal di Beisbòl Amateur (awor parti di WBSC).[2] E aña ei, Aruba a debutá su promé selekshon nashonal na e Serie Mundial Amateur di 1952 na Havana, Cuba, manehá pa Joe Proterra, kaminda el a sigurá dos viktoria den seis wega i a gana aklamashon di fanátikonan, ku pitcher Nell Harms nombrá hungadó sobresaliente di siman pa su aktuashon kontra Honduras.[2] Beisbòl a wòrdu introdusí na Aruba na final di añanan 1920 i kuminsamentu di añanan 1930 prinsipalmente dor di ekspatriadonan merikano empleá pa Lago Oil and Transport Company, un supsidiario di Standard Oil of New Jersey, kendenan a establesé un refineria riba e isla. Pafo di e colonia, baseball a haya traccion na fin di añanan 1930 pa medio di imigrantenan y mariniernan Venezolano cu a mara na wafnan di Aruba cu nan barconan di pisca, formando teamnan casual di pick-up cu a hunga riba terenonan habri na Oranjestad, manera e area patras di Corte di Husticia actual. Pa añanan 1950, beisbòl a integrá profundamente den kultura di Aruba, partikularmente bou di hóbennan, ku a wòrdu eksponé pa medio di transmishonnan di media merikano, eventonan patrosiná pa kompanianan di zeta, i e impakto persistente di sòldánan di tempu di guera, hasiendo esaki un símbolo di aspirashon i vínkulo di komunidat den barionan di klase trahadó. Adopshon lokal a oumentá ku e formashon di klupnan amateur den tur pueblo. <ref>Clyde Harms, https://archive.org/details/BNA-DIG-ARUBATODAY-2021-05-28/page/n9/mode/1up?q=jim+bluejacket Short history of the beginnings of baseball in Aruba], Aruba Today (28 di 2021)</ref> ------------------- {{Variante|a}} {{Infobox deportista| variante = a | nomber completo = Shawn Joubert Zarraga | alias = | fecha nacemento = [[21 di yanüari|21 di januari]] [[1989]] | luga nacemento = {{ABW}} | fecha fayecimento = | luga fayecimento = | nacionalidad = {{NLD}} | haltura = 183 cm | peso = 109 kg <!-- Seccion di informacion deportivo --> | deporte = [[beisbòl|baseball]] | disciplina = catcher (man drechi)? | wo = | debut = 11 di maart 2023 (den [[Tim nashonal di beisbòl hulandes|team di Reino]])?? | activo = 2021 - presente ?? | distincion = }} '''Shawn Joubert Zarraga''' (☆ [[21 di yanüari|21 di januari]] [[1989]] na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]) ta un eks-catcher profesional di beisbòl Arubiano ku a representá Hulanda den kompetensianan internashonal, inkluyendo e World Baseball Classic.[1] Para na 6 pia 0 inch (1.83 m) i pisando aproksimadamente 240 liber (109 kg), Zarraga tabata un switch-hitter ku tabata tira ku man drechi i a hunga prinsipalmente komo un katcher durante henter su karera.[2] Selektá pa e Milwaukee Brewers den e di 44 buèlta (1.302 en general) di e Selekshon di Beisbòl di Liga Mayor di 2007 for di Trinity Christian Academy na Florida, el a pasa vários temporada den e liganan menor den vários organisashon.[3] grokipedia: Zarraga su karera profeshonal a kuminsá den e sistema di Brewers, kaminda el a progresá a traves di nan afiliadonan di 2007 pa 2014, alkansando nivelnan di Double-A i Triple-A i mustrando abilidatnan defensivo sólido tras di e plato.[4] Despues el a firma kontraktnan di liga menor ku timnan inkluyendo Los Angeles Dodgers na 2017 i Cincinnati Reds na 2016, ganando invitashonnan no-roster pa entrenamentu di primavera, ounke nunka el a yega Major League Baseball.[5] Despues ku su karera den liga menor afiliá a terminá na 2017, Zarraga a hunga den liganan independiente, inkluyendo ku e Cleburne Railroaders di e Asosiashon Merikano e aña ei, promé ku el a baha ku penshun.[6] Riba e esenario internashonal, Zarraga tabata un kontribuidor klave na e selekshon nashonal di Hulanda, yudando sigurá e título di Kopa Mundial di Beisbòl 2011 na Panama i partisipando den e Klásiko Mundial di Beisbòl 2017, kaminda el a proveé ​​profundidat na katcher durante wega di pool.[7] Su versatilidat i eksperensia a hasié un opshon konfiabel pa e tim hulandes, basando riba su raisnan arubiano miéntras e tabata kompetí bou di e bandera di Reino Hulandes.[8] == Karera internashonal == ===Kopa Mundial 2011=== Zarraga a haci su debut internacional cu e seleccion nacional di baseball di Hulanda na 2011 den Mundial di Baseball na Panama, eligibel pa medio di su herencia Arubiano. El a sirbi komo un katcher riba e lista ora e tim a gana e medaya di oro, derotando Cuba 2-1 den e final pa reklamá e título mundial.[25][26] torneonan di 2014 Zarraga a sirbi prinsipalmente komo un katcher durante e aparishonnan di e tim den dos torneo klave e aña ei.[27] Na yüli, Zarraga a representá Hulanda na e Torneo Internashonal di Beisbòl di Fransia, konosí tambe komo Yoshida Challenge, ku a tuma lugá na Sénart, Fransia. E selekshon hulandes a gana e medaya di oro, derotando un tereno ku a inkluí anfitrion Fransia, Alemania, i all-starnan internashonal. Zarraga tabata parti di e lista ku a sigurá e título, kontribuyendo tras di e plato miéntras e tim a pone un demostrashon fuerte den nan promé salida na e fasilidat nobo.[28][29] Mas lat e sèptèmber ei, Zarraga a kompetí den e Kampionato Oropeo di Beisbòl 2014 ku a tuma lugá na Ostrava i Brno, Repúblika Cheko, kaminda Hulanda a kapturá nan di 21 medaya di oro kontinental ku un rèkòrt invikto di 11-0, kulminando den un viktoria final di 6-3 riba Italia. Komo katcher, el a bati .286 ku aktuashonnan notabel, inkluyendo tres hit den un viktoria di 7-2 riba Alemania i un homerun den un wega di pool anterior kontra Kroasia. Su trabou defensivo a yuda ankra un staf di lansamentu ku a pèrmití solamente 1.36 kareda gana pa wega durante henter e torneo.[30][31][28] 2015 Premier12 i 2017 World Baseball Classic Zarraga a wòrdu selektá pa representá e selekshon nashonal di beisbòl di Hulanda na e WBSC Premier12 di 2015, e edishon inaugural di e torneo ku a tuma lugá na Mexico i Taiwan, kaminda el a sirbi komo un katcher bistiendo e kamisa number 22.[32] Hulanda a kompetí den Grupo A di e buèlta di apertura, sigurando tres viktoria kontra Chines Taipei (7-4), Italia (16-1), i Puerto Rico (11-7), miéntras ku nan a sufri pèrdida kontra Cuba (5-6) i Canada (1-3), loke a posishoná nan pa avansá pa e kuartfinal.[33] Einan, nan a kai kontra Merka 1-6, resultando den un di sinku lugá total pa e tim.[33] Durante e torneo, Zarraga a kontribuí ofensivamente den momentunan klave, inkluyendo un homerun di dos kareda den e di kuater inning kontra Cuba ku a ekstendé e bentaha di Hulanda na 4-1, ounke e tim na final a pèrdè den un kompetensia estrecho.[34] El a registrá tambe un RBI den e viktoria riba Taipei Chines, trahando un kaminata apesar di a bai sin hit den tres at-bat.[35] Sinembargo, Zarraga a sufri un leshon na man durante e wega di Cuba i mester a sali trempan.[36] Na 2017, Zarraga a gana un lugá riba e lista di Hulanda pa e World Baseball Classic, atrobe komo un katcher, partisipando den e torneo prinsipal ku a tuma lugá den vários pais anfitrion.[37] Hulanda a pone un rèkòrt di 2-1 den Pool A, avansando komo subkampeon tras di Israel, promé ku a derotá Israel 12-2 den e kuartfinal na Tokyo Dome pa yega e semifinal.[37] Nan kareda a terminá den un pèrdida di 3-4 kontra Puerto Rico na Dodger Stadium, kaminda e tim a regresá lat pero no por a sigurá e viktoria.[38] E aktuashon sobresaliente di Zarraga a bini den e kuart di final kontra Israel, kaminda el a konta dos hit i dos RBI komo parti di e eksploshon ofensivo di e tim.[39] Den e semifinal kontra Puerto Rico, el a entregá un dòbel di RBI krusial den e di sinku inning pa skor Wladimir Balentien i empatá e wega na 3-3, ounke kompañero di ekipo Jonathan Schoop a wòrdu bentá afó na e plachi di kas den e wega.[40] Zarraga a parse di a sufri un leshon den e di ocho inning di e wega ei, loke a rekerí atenshon médiko tras di e plato. {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid = |titulo=}} {{References}} * [https://www.baseball-reference.com/register/player.fcgi?id=kelly-001ant Minors Stats Antwone Kelly] }} {{DEFAULTSORT:Zarraga, Shawn}} [[:Kategoria:Hende]] [[:Kategoria:Beisbòl]] ----------------- {{Variante|a}} {{Infobox asociacion deporte| variante = c | nomber = Badminton Bond Curaçao | logo = | imagen = | abrevia = BBC | president = | vice-president = | algemeen-secretaris = | asiento = | region = | pais = | cantidad_miembro = | cantidad_asociacion = | deporte = | funda = | luga_funda = | ex-nomber = | federacion_mundial = | federacion_continental = | federacion_nacional = | afilia = | comite_olimpico = | agencia_deportivo = | stop_imagen = | imagen = | descripcion = | website = }} '''Badminton Bond Curaçao''' (BBC) ta e organisashon ku ta dirigi i promové e deporte di badminton na Kòrsou. E federashon ta un miembro di e organisashonnan internashonal i regional, inkluíendo e '''Badminton World Federation (BWF)''', e '''Badminton Pan America (BPA)''', i e '''Caribbean Regional Badminton Confederation (CAREBACO)'''. === Historia i Fundashon === E Badminton Bond Curaçao a fundá den 1975. E federashon ta representá Kòrsou den e organisashonnan regional i internashonal di badminton.:contentReference[oaicite:8]{index=8} === Afiliashon Internashonal === :contentReference[oaicite:10]{index=10} * :contentReference[oaicite:13]{index=13} * :contentReference[oaicite:16]{index=16} * :contentReference[oaicite:19]{index=19}:contentReference[oaicite:21]{index=21} === Participashon Internashonal === :contentReference[oaicite:23]{index=23}:contentReference[oaicite:25]{index=25} === Referensianan === * :contentReference[oaicite:27]{index=27} * :contentReference[oaicite:30]{index=30}:contentReference[oaicite:32]{index=32} [[:Kategoria:Deporte na Kòrsou]] [[:Kategoria:Organisashon Deportivo]] {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte]] --------------- {{Databox}} E '''seleccion nacional di badminton di Aruba''' ([[Hulandes]]: Arubaans badmintonteam) ta representa [[Aruba]] den competencianan internacional di team di badminton y ta wordo controla pa [[Aruba Badminton Federation]] cu ta afilia na Badminton Pan America y Caribbean Regional Badminton Confederation (CARECOBA).<ref>{{Cite web |title=Members {{!}} BWF Corporate |url=https://corporate.bwfbadminton.com/about/membership/ }}</ref> E ekipo a kompetí pa promé biaha den nan promé torneo internacional di ekipo na 1990. E ekipo a haci su aparicion pa prome biaha na e Campeonato di Ekipo di CAREBACO na aña 1974.<ref>{{citeer web|titel=Aruba vooreerst naar Car. badmintonkampioenschap|werk=[[Amigoe]]|datum=1974-11-15|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2025-05-29|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461200:mpeg21:p005}}</ref> Tambe e ekipo a competi den e [[Weganan Centroamericano y di Caribe]] di 1990, unda badminton a wordo inaugura pa prome biaha den e Weganan. E ekipo junior di Aruba a kompetí den e Campeonato Pan Am Junior Team 2009 y a terminá na di 12 lugá.<ref>{{Cite web |title=BWF - Team Event XVIII Pan Am Junior 2009 - Winners |url=https://bwf.tournamentsoftware.com/sport/winners.aspx?id=C61259DF-B2FF-4AC5-A444-F9E14C6A82B1 |access-date=2022-09-04 |website=bwf.tournamentsoftware.com}}</ref> Een Arubaans selectie-team zal van 17 tot en met 24 november voor de eerste keer deelnemen aan de Caribische Badmintonkampioenschappen, die dit jaar te Georgetown in Guyana gehouden worden. Het team dat Aruba zal vertegenwoordigen bestaat uit de dames M. Mata, N. Mata en M. Yarzagaray, en de heren Doy Bernaibela, H. Boer, Robby Arambatzis en Reginals Altman. Deze reis werd mogelijk gemaakt dankzij financiële — en materiele steun van diverse giften; het bedrijfsleven en andere instanties. Het Caribisch toernooi wojdt^jgeorganiseerd door de Caribbean regional badminton confederation, een in 1972 opgerichte federatie, tot voor kort bestaande uit de landen Jamaica, Trinidad/Tooago, Guyana en Sjuriname. Vorig jaar heeft de Badminton Bond Aruba zijn interesse voor deelname aan het bestuur van de Carebaco te kennen gegeven en na een jaar van intensieve voorbereidingen werd Aruba in juli van dit jaar lid van de International badminton federation en in dezelfde maand als vijfde lid van de Carebaco toegelaten. Beide feiten kunnen als mijlpalen worden beschouwd in de geschiede- | nis van de badmintonsport op Aruba, waar deze sport (nog) vrij onbekend is. Dit laatste komt voornamelijk doordat men hier voor deze sport een enorm tekort heeft aan goede accomodatie. ==Historia== ===Tim miksto=== Aruba a debuta den e Campeonato di Equipo di CAREBACO na 1974. E team a keda na di cinco lugar den e ranking final, perdiendo 7-0 contra Jamaica, Surinam, Trinidad y Tobago y Guyana.<ref>World Badminton 18 (1974), p. 3</ref> {{Appendix}} [[:Category:Deporte na Aruba]] en.wiki --------------- {{Infobox asociacion deporte| variante = c | nomber = Aruba Badminton Federation | logo = | imagen = | abrevia = ABF of BBA | president = | vice-president = | algemeen-secretaris = | asiento = | region = | pais = | cantidad_miembro = | cantidad_asociacion = | deporte = | funda = | luga_funda = | ex-nomber = | federacion_mundial = | federacion_continental = | federacion_nacional = | afilia = | comite_olimpico = | agencia_deportivo = | stop_imagen = | imagen = | descripcion = | website = }} '''Aruba Badminton Federation''' (ABF), tambe yamá Badminton Aruba o Aruba Badminton Bond, ta e organisacion gobernante nacional supremo pa e deporte di [[badminton]] na [[Aruba]]. E federacion ta wordo representa pa e [[seleccion nacional di badminton di Aruba]]. == Historia == E Aruba Badminton Federation a wordo funda memey di añanan 1970, ora cu e promé participacion a tuma luga na e Kampionatonan di Carebaco. Na desember 1973 e federacion a bira miembro di Caribbean Badminton Federation, hunto cu Corsou.<ref>Sport inliet kort sport in het kort sport. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 05-12-1973, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 29-05-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461498:mpeg21:p007</ref> E federashon despues a bira miembro di e órgano di gobernashon kontinental, e Konfederashon Panamerikano di Badminton, i e Federashon Mundial di Badminton, e tempu ei konosí komo e Federashon Internashonal di Badminton. Aruba ainda no ta anfitrion di campeonatonan internacional. Sinembargo Aruba a yega di ta anfitrion di Campeonato di Carebaco dos biaha. Federacion di Badminton Aruba ta miembro di Comite Olimpico Arubano . {{Appendix}} De Badminton Bond Aruba (BBA) viert deze maand zyn 15-jarig bestaan met verschillende toernooien en andere activiteiten. Ofschoon deze tak van sport niet zo bekend is op Aruba, heeft de BBA in vijftien jaren heel wat gepresteerd. Deze bond is al jaren lid van de International Badminton Federation (IBF). Ook is de BBA lid van de Carebaco (Caribbean Regional Badminton Confederation), waarvan verder ook lid zijn: Jamaica, Trinidad, Suriname, Guyana, Barbados, Bermuda, Curasao en Grenada. Elk jaar doet Aruba mee aan de Caribische kampioenschappen en BBA- motor, Riek Altman, is al jaren secretaris / penningmeester van de Carebaco. Aruba wordt elk jaar weer verzocht de Carebaco- wedstrijden te organiseren, omdat Aruba tot nu toe het beste toernooi heeft georganiseerd, doch door het ontbreken van faciliteiten kan de BBA dit Caribisch treffen niet meer organiseren. De BBA bestaat momenteel uit de vier clubs: Floralin, Flamboyant, Aruba Badminton Minders en Playa die tezamen honderd leden tellen. Deze sport kan uitsluitend gespeeld worden in een zaal en nu wordt er gebruik gemaakt van de gymnastiekzalen van Julianaschool, La Salie College en de Sporthal. Een paar maanden geleden hebben de BBA- bestuursleden, Riek Altman en Michael Williams, in Trinidad een coachingcUrsus gevolgd onder auspiciën van de IBF en geven nu op maandag en donderdag aan trainers van de club een opleiding. Nu al is bekend dat Aruba volgend jaar vertegenwoordigd zal worden op Curagao tijdens de Easter Open Tournament en in Jamaica tijdens de Carebaco- wedstrijden. De BBA heeft gisteren in een communiqué dank uitgebracht aan alle personen en instanties, die door de jaren heen de BBA hebben geholpen en eenieder, die aan badminton wil meedoen, uitgenodigd zich op donderdag in de Sporthal op te geven tussen zeven en tien uur 's avonds. Het bestuur van de BBA wordt in dit derde lustrumjaar gevormd door: voorzitter R. Nieuw, vicevoorzitter R. Altman, secretaris G. Simon, penningmeester B. Hernandez, commissarissen E. van der Linde, M. McClure, E. Vemannan, M. Croes en M. Williams.<ref>Met uitgebreid activiteiten-programma Badminton Bond Aruba viert haar derde lustrum. "Amigoe". Curaçao, 08-11-1986, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 29-05-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641854:mpeg21:p013</ref> ------------- {{Variante|a}} {{Futbolista |nomberdihungado = |Nomber = Mario Croes |potret = |Fecha di nasementu = |Siudat di nasementu = |Pais di nasementu = {{ABW}} |Nashonalidat = hulandes |Posishon = |club = }} '''Hyacintho Mario Croes''' (☆ ± 1942 na [[Aruba]]), tambe conoci como '''Mario Croes jr.''', ta un ex-hungado di pingpong [[Aruba]]no. Entre decada 1960 y decada 1980 el a titula 13 vez campeon di Aruba. Den [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]] Croes tabata un di e dos "grandinan" den deporte di tennis di mesa, banda di [[Robert Hosé]] di [[Kòrsou|Corsou]].<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463158:mpeg21:a0099|titel=Sensationele zege van R. Hosé over M. Croes|werk=[[Amigoe]]|datum=1970-11-02|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> == Biografia == Mario Croes ta yiu di Eymee Zeppenfelt y Mario Hyacinto Croes, empresario i doño di La Gran Bodega.<ref name="Amigoe">{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462365:mpeg21:a0121|titel=In de Franciscuskerk|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-07-16|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> Cu mas o menos siete aña el a cuminsa hunga pingpong y tabata train cu su mama pa despues sigi train cu su tata y otro famianan.<ref name="Amistad">{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AMISTAD-1976-11/page/3/mode/1up?q=Amistad+mei+1976&view=theater|titel=Mario Croes: 26 aña den pingpong|werk=Amistad|datum=november 1976|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> Croes a cuminsa mustra su talentonan ora cu na edad di 9 aña el a sali campeon "junioren" na Aruba. Cu 12 aña el a drenta division di senioren y na 1959, cu 16 aña, a bira campeon di Aruba pa prome bes.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010997546:mpeg21:a0072|titel=Mario Croes jr: nieuwe tienkampkampioen tafeltennis|werk=[[Amigoe]]|datum=1959-02-25|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> Na 1960 e ta prolonga su titulo.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010459813:mpeg21:a0112|titel=Mario Croes jr. weer de sterkste|werk=[[Amigoe]]|datum=1960-04-01|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> Hunto cu Cholan Jacobs e tabata hunga pa e team Arubano di Bavaria Stars. Den e torneo organisá door di e asociacion "Entre Nous Juveniles” na Corsou el a hunga cu 17 aña su prome wega internacional contra [[Colombia]]. Croes tabata doño di Mario's Sports Shop den Wilhelminastraat 51 na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]. E ta casa cu Ruth Arends y hunto nan tin un yiu homber, Mario III, i un yiu muhe Janine.<ref name="Amigoe"/> {{Appendix}} {{Stub}} {{DEFAULTSORT:Croes, Mario}} [[:Category:Hende]] [[:Category:Deporte na Aruba]] Pa promer viaha el a sali campeon di Aruba dia cu e tabatin 15 aña di edad. Awor flbi cu e tin 34 aña e por bisa cu ela sali 13 vez campeon di nos isla y e ta posee nada menos cu 39 copa y 27 medaya. Un deportista arubano cu e destaca su mes den e deporte di ping pong specialmente door di su mes esfuerzonan y su perserverancia, como cu manera nos lektornan por lesa mas alew, no ta semper ela haya ayudo den su carera deportivo na su isla natal. Mario Croes jr., casá cu Ruth Croes-Arends, ta haya cu e deporte di ping pong na Aruba a bai hopi atrcus den e 26 aña cu e tin ta praktikele. Amistad a tene un entrevista exclusivo cu e deportista te ainda mas grandi riba terreno di ping pong actuahnente: Mario Croes Jr.<ref name="Amistad">{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AMISTAD-1976-11/page/3/mode/1up?q=Amistad+mei+1976&view=theater|titel=Mario Croes: 26 aña den pingpong|werk=Amistad|datum=november 1976|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> mi a cuminsa hunga ping pong tempo mi tabata tin mas o menos siete aña. Mi mama a cuminsa siñami, pero mi no a worry mucho. Toch mi a sigi hunga cu mi tata y cu mi otro famianan. Un viaha mi a bai Flamingo Room (Trocadero), caminda tabatin un mesa di ping pong, anto ei nan mi a mira Cholan Jacobs, e tempo ei e campeon di Aruba, hunga. Esei a dunami smaak pa mi sigi train cu mi famia. Dia m'a cimiinsa hunga di verdad mi tabatin 12 ema y mi a cuminsa train cu Cholan. E tempo ei mi tabata hunga cinco te seis ora pa dia. Mi tabata caba di come dies dos or y mei y bai hunga te siet’or y mei di anochi. Tur dia e mesim cos. Mi no tabata hunga ni siña les. Mario a cuminsa mustra su talentonan ora cu na edad di 9 aña ela sali campeon di Junioren na Aruba. Cu 12 aña ela drenta division di senioren y cu 16 aña pa promer vez ela logra bira campeon di Aruba. Su promer wega internacional ela hunga contra Colombianonan tempo cu e tabatin 17 aña na 1959. E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” Entre Nous Juveniles na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsou. E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsou. in de Franciscuskerk te Oranjestad is gistermorgen het kerkelijke huwelijk ingezegend vun mejuffrouw Rulh Arends, dochter V(.n. de heer en mevrouw Milo de R. Arends-Arends en de heer Mario Croes, zoon van de heer en mevrouw Mario H. Croes- Zeppenfelt. Voor de receptie ten huize van de bruid bestond grote belangstelling. Het bruidspaar wachtte een verrassing; een taart in de vorm van een tafeltennistafel. De bruidegom is dan ook tafeltenniskampioen van Aruba.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462365:mpeg21:a0121|titel=In de Franciscuskerk|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-07-16|bezochtdatum=2022}}</ref> * Eigenaar van Mario's Sports Shop, Wilhelminastraat 51, Oranjestad, Aruba * Huwde in 1965 met Ruth Arends, kinderen Mario III en Janine {{Appendix}} --------------- 67u0hj1cpvudbj8qq6qlbzzcobor9cp 199582 199581 2026-08-05T20:26:18Z Caribiana 8320 199582 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ Pending: [[Barracudas Artistic Aruba]] - [[Aruba Dolphins]] - [[Stingray Swimming Team]] - [[Shawn Zarraga]] - [[Antwone Thyshon Kelly]] - [[Badminton Bond Curacao]] - [[Seleccion nacional di badminton di Aruba]] - [[Aruba Sport Unie]] -------- {{infobox deportista | variante=a }} '''Higinio Alejandro (Patan) Farro''' (☆ [[11 di yanüari|11 di januari]] [[1942]] - † [[30 di yüli |30 di juli]] [[2026]]) tabata un hisado di peso [[Aruba|Arubiano]]. El a titula campeon di Aruba pa diescuater aña consecutivo y tabata tambe campeon di [[Antias Hulandes]] pa nuebe aña. E ta wordo considera un di e pioneronan mas importante di hisamento di peso na Aruba.<ref>[https://arubanews.ca/patan-farro-weightlifting-legacy-honoured-following-aruban-champions-death/ Patan Farro Weightlifting Legacy Honoured Following Aruban Champion’s Death], arubanews.ca (4 di augustus 2026)</ref><ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/93280/voormalig-gewichthefkampioen-patan-farro-overleden-vz1916 Voormalig gewichthefkampioen ‘Patan’ Farro overleden], curacao.nu (4 di augustus 2026)</ref> == Bida y carera == Farro a cuminsa cu hisamento di peso na aña 1964 y a logra di dos luga den su prome competencia. Den e aña siguiente, e nivel di e deporte a baha hopi riba e isla, debi cu hopi trahado stranhero a bandona Aruba despues di haya retiro na [[Lago Oil & Transport Company|refineria Lago]].<ref>https://297sportsaruba.com/na-memoria-di-higinio-alejandro-patan-farro/</ref> Bou di condicionnan hopi limita, Farro a desaroya su mes. El sigui entrena hunto cu otro deportista den un espacio chikito na Wilhelmina Stadion (awor [[Stadion Guillermo Prospero Trinidad]]). El a entrena sin entrenador profeshonal y sin haya oportunidat pa sigui entrenamento na exterior. Pa torneo internacional, e tabata depende di su propio dianan di vakantie, pasobra no a haña permiso adicional di su trabou. ===Carera internacional=== Na 1970, Farro a wordo selecciona pa representa Antias Hulandes na [[Weganan Centroamericano y di Caribe]] (CAC) na [[Panama]]. Ora e [[Comite Olimpico Antias Hulandes]] a nenga pa paga su biahe, e mes a cumpra su boleto di avion y a logra di cuater luga den su categoria. Na 1971, el a termina na di cinco luga durante [[Weganan Panamericano]] na [[Cali]], [[Colombia]]. Na 1974, el a bolbe logra di cuater luga na CAC na [[Repúblika Dominikano|Republica Dominicano]]. Su logro internacional mas importante a yega na 1978, ora el a gana un medaya di brons na CAC na [[Medellín]]. ===Logro y record === Ademas di su titulo lokal y regional, Farro tabata conoci pa su forsa excepcional. Den añanan setenta di siglo 20, el a logra e siguiente prestashonnan aproksimá: * squat: serka 272 kilo (600 lbs) * deadlift: serka 318 kilo (700 lbs) * bench press: serka 181 kilo (400 lbs) * snatch: serka 125 kilo (275 lbs) * clean and jerk: serka 160 kilo (352 lbs) Su recortdnan Arubano di 1976 den e disciplinanan "snatch" y "clean and jerk" a keda sin wordo bati pa aproximadamente cuarenta aña. Na 2016, e recordnan aki y su total combina finalmente a wordo mehora. Rekonosimentu Durante su karrera aktivo, Farro no a haña hopi rekonosimentu ofisial pa su prestashonnan. Sin embargo, despues di su retiro, el a wordu honrá ku diferente distinkshon: distinkshon real inklushon den Eregalerij di Aruba Premio Santa Anna pa su kontribushon na deporte i kultura Segun Archivo Nacional Aruba, Farro tabata tambe nominá pa premio di “atleta di aña” di Aruba Sport Unie na 1974. == Ca'i orgel == Ademas di su contribucion na deporte, Farro tabata tambe envolví den preservacion di herencia cultural di Aruba, specialmente door di su trabou cu restauracion y promocion di [[Caha di Orgel|cah’i orgel]] tradicional.<ref>https://www.gobierno.aw/en/several-barrel-organ-players-were-honored-on-musicians-day</ref> E legendario hisador di peso Arubiano Higinio Alejandro “Patan” Farro tambe tabata un figura cultural bon conoci y un tocado, doño y restaurador celebra di e tradicional caha di orgel (orgel di bari) yama “El Diamante”.<ref>[https://www.aruba.nu/nieuws/kunst-cultuur-en-muziek/57390/unieke-eer-voor-muzikanten-met-liefde-voor-cahi-orgel Unieke eer voor muzikanten met liefde voor Cah’i Orgel], aruba.nu (27 di november 2024)</ref> Legado Cultural E Instrumento: Patan Farro tabata doño y tabata cuida un caha di orgel historico di 100 aña bieu como “El Diamante” tabata conoci. Diamante". Artesania: E tabata un di e poco personanan na Aruba cu e habilidad raro pa pega y martillo e cilindernan (cilinder di claba) cu ta wordo uza pa toca musica tradicional riba e instrumento. Reconocimento: El a ricibi multiple premio cultural y reconocimentonan oficial di gobierno di Aruba pa conserva e musical unico aki. == Fayecemento == Farro a fayece dia 30 di juli 2026 na edat di 84 aña. Diferente organisashonnan deportivo, entre otro Aruba Amateur Weightlifting Association, a record’é komo un atleta sobresaliente i un persona ehemplar. {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] '''Higinio Alejandro (Patan) Farro''' (☆ [[11 di yanüari]] [[1942]] - † 30 di yüli 2026) tabata un hisado di peso [[Aruba|Arubiano]]., conoci den su tempu aktivo komo e hòmber mas fuerte di Aruba. El a dominá deporte di levantamentu di peso riba e isla pa mas ku un dekada i a representá Antia Hulandes na diferente torneo internashonal. Farro a gana e titulo di kampion di Aruba pa dieskuater (14) aña konsekutivo i tabata tambe kampion di Antia Hulandes pa nuebe (9) aña. El ta konsiderá un di e pioneronan mas importante di levantamentu di peso na Aruba.<ref>[https://arubanews.ca/patan-farro-weightlifting-legacy-honoured-following-aruban-champions-death/ Patan Farro Weightlifting Legacy Honoured Following Aruban Champion’s Death], arubanews.ca (4 di augustus 2026)</ref><ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/93280/voormalig-gewichthefkampioen-patan-farro-overleden-vz1916 Voormalig gewichthefkampioen ‘Patan’ Farro overleden], curacao.nu (4 di augustus 2026)</ref> == Bida y carera == Farro a kuminsá ku levantamentu di peso na aña 1964 i a logra di dos luga den su promé kompetensia. Den e aña siguiente, e deporte a baha hopi na nivel riba e isla, despues ku hopi trahadó strañero a laga Aruba tras despido na refineria di Lago.<ref>https://297sportsaruba.com/na-memoria-di-higinio-alejandro-patan-farro/</ref> A pesar di e situashon difísil, Farro a sigui entrená bou di kondishonnan hopi limitá. El tabata entrená den un espasio chikí bou di graderia di Wilhelmina Stadion (awor Stadion Guillermo Prospero Trinidad), ku ventilashon insufisiente i un solo plataforma ku el mester a kompartí ku siete otro deportista. El a entrená sin entrenador profeshonal i nunca a haña oportunidat pa sigui kampamentu di entrenamiento na exterior. Pa torneo internashonal, el tabata depende di su propio dianan di vakashon, pasobra no a haña permiso adicional di su trabou. ===Carera internacional=== Na 1970, Farro a wordu selekshoná pa representá Antia Hulandes na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Panamá. Ora e Komité Olímpiko Antiano a nenga pa paga su biahe, el mes a kumpra su boleto di avion i a logra di kuarto luga den su kategoria. Na 1971, el a termina na di sinku luga durante e Huegos Panamericanos na Cali, Kolombia. Na 1974, el a bolbe logra kuarto luga na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Republica Dominicano. Su logro internashonal mas importante a yega na 1978, ora el a gana un medaya di brons na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Medellín. ==Logro y rekord == Ademas di su titulo lokal i regional, Farro tabata konosí pa su forsa eksepshonal. Den añanan setenta, el a logra e siguiente prestashonnan aproksimá: squat: serka 272 kilo (600 lbs) deadlift: serka 318 kilo (700 lbs) bench press: serka 181 kilo (400 lbs) snatch: serka 125 kilo (275 lbs) clean and jerk: serka 160 kilo (352 lbs) Su rekordnan arubiano di 1976 den e disciplinanan snatch i clean and jerk a keda sin bati pa aproksimadamente kuarenta (40) aña. Na 2016, e rekordnan aki i su total kombiná finalmente a wordu mehorá. Rekonosimentu Durante su karrera aktivo, Farro no a haña hopi rekonosimentu ofisial pa su prestashonnan. Sin embargo, despues di su retiro, el a wordu honrá ku diferente distinkshon: distinkshon real inklushon den Eregalerij di Aruba Premio Santa Anna pa su kontribushon na deporte i kultura Segun Archivo Nacional Aruba, Farro tabata tambe nominá pa premio di “atleta di aña” di Aruba Sport Unie na 1974. == Ca'i orgel == * Diamante<ref>https://www.gobierno.aw/en/several-barrel-organ-players-were-honored-on-musicians-day</ref> E legendario hisador di peso Arubiano Higinio Alejandro “Patan” Farro tambe tabata un figura cultural bon conoci y un hungador, doño y restaurador celebra di e tradicional caha di orgel (orgel di bari) yama “El Diamante”.<ref>[https://www.aruba.nu/nieuws/kunst-cultuur-en-muziek/57390/unieke-eer-voor-muzikanten-met-liefde-voor-cahi-orgel Unieke eer voor muzikanten met liefde voor Cah’i Orgel], aruba.nu (27 di november 2024)</ref> Legado CulturalE Instrumento: Patan Farro tabata doño y tabata cuida un caha di orgel historico di 10 aña bieu como “El Diamante” tabata conoci. Diamante".Artesania: E tabata un di e poco personanan na Aruba cu e habilidad raro pa pega y martillo e cilindernan (cilinder di claba) cu ta wordo uza pa toca musica tradicional riba e instrumento.Reconocimento: El a ricibi multiple premio cultural y reconocimentonan oficial di gobierno di Aruba pa conserva e musical unico aki == Legado == Farro su influensia a bai mas allá di su rekordnan i medayanan. El a demostrá ku un atleta arubiano por kompetí na nivel regional, a pesar di falta di fasilidat, guia profeshonal i sosten finansiero. Su determinashon — manera paga su propio biahe i sigui entrená bou di kondishonnan difísil — a hasi’e un ehèmpel pa generashonnan posterior di deportista. Ademas di su kontribushon na deporte, Farro tabata tambe envolví den preservashon di herensia kultural di Aruba, spesialmente dor di su trabou ku restaurashon i promoshon di e Cah’i Orgel tradicional. Fayesimentu Farro a fayesé dia 30 di yüli 2026 na edat di 84 aña. Diferente organisashonnan deportivo, entre otro Aruba Amateur Weightlifting Association, a record’é komo un atleta sobresaliente i un persona ehèmpelar, i a ekspresá kondolensia na su famia. ------------ '''Aruba Sport Unie''' (ASU), tambe konosí komo '''Union Deporte Aruba''' òf '''Union Deportivo Arubano''', ta e organisashon cumbre di deporte na Aruba. E ta fungí komo federashon madre pa e diferente federashonnan i bondnan deportivo riba e isla. ASU ta representa mas ku 25 federashon deportivo i tin komo meta koordiná, promové i desaroyá deporte na Aruba. Pa bira miembro di ASU, un organisashon deportivo mester ta registra komo persona hurídiko i no por representa un deporte ku ta kaba representá pa un otro federashon miembro. ==Historia== Aruba Sport Unie a wordu fundá dia 23 di desèmber 1941, for di e nesesidat pa koordiná i stimulá desaroyo di deporte riba e isla. Entre e organisashonnan ku a kontribuí na su fundashon tabatin clubnan manera RCA, Club Caribe i Tivoli. E promé presidente tabata [[Jacobo Arends|Jacobo Rudolf (Coco) Arends]], kende tabata tambe envolví den fundacion di [[Arubaanse Voetbalbond]] (AVB) algun aña prome. Na 1949, ASU a kuminsá haña subsidio di e gobierno sentral pa sostené federashonnan deportivo, spesialmente pa organisashon di kompetensianan i otro aktividatnan. Durante e añanan 1950 i 1960, sektor priva a hunga un papel importante den desaroyo di deporte na Aruba. E kompania petrolero Lago Oil & Transport Company, por ehèmpel, a brindá sosten finansiero i material na diferente clubnan. Mateo Reyes tabata un di e figurannan clave den e proseso di distribushon i desaroyo. Na 1955, ASU a organisá e promé ASU Olimpiada, un evento ku a stimulá kompetensia entre atletanan lokal i ku a bira un tradishon durante varios dekada. Den e evento aki, atletanan tabata wordu rekonosé komo “atleta di aña”. Entre 1955 i 1993, ASU tabata responsabel pa maneho di e Wilhelminastadion na Oranjestad. Te na 1997, ASU tabata tambe enkargá ku distribushon di subsidio gubernamental na federashonnan deportivo. Despues di e aña ei, e tarea aki a pasa direktamente na gobierno di Aruba. ==Facilidatnan deportivo== ASU ta manehá diferente instalashon deportivo riba Aruba, entre otro: ===Joe Laveist Sport Park=== Situa na San Nicolas, e parke aki ta un fasilidat multifunkshonal ku instalashonnan pa: basebal futbòl volleyball basketball atletismo E parke por wordu usa tambe pa evento grandi manera konserto i aktividatnan komunidario. ===Centro Deportivo Betico Croes=== Situa na Santa Cruz, e fasilidat aki ta un kompleks deportivo di paden ku aire akondishoná. E ta usa pa deporte di sala i arte marcial. ==Organisashon i rol== ASU ta fungí komo koordinadó entre e diferente federashonnan deportivo na Aruba i ta apoyá: desaroyo di deporte organisashon di kompetensianan promoshon di atletanan lokal Riba e isla tin mas ku 30 organisashon deportivo ku ta forma parti di e sistema koordiná pa ASU. Entre e deporte mas popular na Aruba tin futbòl i basebal. Basebal, en partikular, a kontribuí na reconocimiento internashonal di Aruba, ku varios atletanan arubiano ku a hunga den Major League Baseball. ===Presidente === * Jacobo Rudolf “Coco” Arends (promé presidente) * Gerald Franca * Soraida Boekhoudt (2022– ) --- {{Variante|a}} {{infobox organisacion | variante = a | tipo = Deporte | nomber = Aruba Sport Unie | funda = [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]] | fundado = }} '''Aruba Sport Unie''' (Union Deporte Aruba, ASU), tambe conoci como '''Union Deportivo Arubano''', ta e organisacion cumbre di deporte na [[Aruba]]. E ta fungi como federacion cumbre pa diferente federacion y bond deportivo riba e isla. ASU ta representa mas cu 25 federacion deportivo y tin como meta coordina, promove y desaroya deporte na Aruba. Pa bira miembro di ASU, un organisacion deportivo mester ta registra como [[Persona hurídiko|persona huridico]] y no por representa un deporte cu ta representacaba pa otro federacion miembro. == Historia == Aruba Sport Unie a wordo funda dia [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]]. E organisacion a surgi for di e necesidad pa coordina y stimula desaroyo di deporte riba e isla. Den promé añanan di su existencia, diferente club i organisashon deportivo a kontribuí na fundashon di ASU, entre otro [[RCA]], Club Caribe i Tivoli. E promé presidente di e organisashon tabata '''Coco Arends''', kende tabata tambe envolví den fundashon di e '''Arubaanse Voetbal Bond''' algun aña promé. Na 1949 ASU a kuminsá ricibí subsidio di e gobierno sentral pa apoyá federashonnan deportivo ku organisashon di kompetensia i actividadnan deportivo. Durante añanan hopi organisashon i empresanan lokal a brindá sosten finansiero i material na deporte na Aruba. E kompanía petrolero Lago Oil & Transport Company tabata un di e sostenedornan importante, donando material deportivo i apoyando desaroyo di clubnan deportivo. Mateo Reyes tabata un di e personanan cu a yuda den e proseso di desaroyo aki. Den 1955 ASU a organisá e promé '''ASU Olimpiada''', un evento deportivo pa estimulá kompetensia entre atletanan lokal. E evento aki a bira un tradishon durante varios dekada, kaminda atletanan a wordo rekonosé komo “atleta di aña”. Entre 1955 i 1993 ASU tabata responsabel pa maneho di e [[Wilhelminastadion]] na Oranjestad. Te na 1997 ASU tabata tambe responsabel pa distribushon di subsidio gubernamental pa federashonnan deportivo. Despues di e aña aki, e tarea aki a wordo asumí direktamente pa e gobierno di Aruba. == Facilidatnan deportivo == ASU ta manehá diferente instalashon deportivo riba Aruba. '''Joe Laveist Sport Park''' na [[San Nicolas, Aruba|San Nicolas]] ta un parke deportivo multifunkshonal ku instalashonnan pa deporte manera: * [[Basebal]] * [[Futbòl]] * [[Volleyball]] * [[Basketbal]] * [[Atletismo]] E parke por wordo usa tambe pa evento grandi manera konserto i otro aktividatnan komunidario. '''Centro Deportivo Betico Croes''' na [[Santa Cruz, Aruba|Santa Cruz]] ta un fasilidat deportivo di paden ku aire acondicioná. E centro ta usa pa deporte di sala i arte marcial. == Organisashon == ASU ta fungí komo koordinadó entre e diferente federashonnan deportivo na Aruba. E organisashon ta apoyá desaroyo di deporte, organisashon di kompetensianan i promoshon di atletanan lokal. Riba e isla tin mas ku 30 organisashon deportivo cu ta forma parti di e sistema deportivo coordina pa ASU. Entre e deporte mas popular na Aruba tin [[futbòl]] i [[basebal]]. Especialmente basebal a duna Aruba reconocimiento internashonal, ku varios atletanan Arubiano cu a hunga den [[Major League Baseball]]. == Organisacion == Entre e presidentenan di Aruba Sport Unie tin: * [[Coco Arends|Jacobo Rudolf (Coco) Arends]] (1892-1965) – promé presidente * Gerald Franca – presidente durante diferente periodo den siglonan reciente * Soraida Boekhoudt – presidente (2022) [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] '''Aruba Sport Unie''' o '''Union Deportivo Arubano''' (ASU) ta e federacion cumbre di e federacionnan deportivo na [[Aruba]]. dre di 25 bond deportivo. Pa bira miembro di A.S.U. e organisacion mester ta un persona huridico y no mag di tin un miembro pa e deporte ey caba den A.S.U. == Historia == ASU e ser funda dia [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]]. * ASU taba maneha Wilhelminastadion di 1955 te 1993 A.S.U. ta maneha dos facilidad cu ta nan propiedad, esta Joe Laveist Sport Park na San Nicolas y Centro Deportivo Betico Croes na Sta Cruz. Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. Centro Deportivo Betico Croes ta completamente airecondiciona y ta uz'e pa tur sport di paden y arte marcial. Huur di e sporthal ta depende di cuanto hende mester uza pa maneha e lugar pa e actividad y ki sorto di actividad e ta. Pa mas informacion por yama oficina di A.S.U. na e numbernan di telefon ariba menciona.<ref>[https://www.gobierno.aw/union-deporte-aruba-asu Union Deporte Aruba (ASU)], Gobierno di Aruba</ref> Aruba Sport Unie a wordo funda dia 21 di December, 1941. E aña aki 21 di December, e ta cumpli 75 aña y tin cu corda riba e fundadornan. Segun e presidente actual Gerald Franca, e aña aki lo ta uno special den cuadro di e celebracion aki. Tambe el a splica kico tur nan tin pensa di haci pa loke ta e celebracion den 2017. Franca a splica cu e prome presidente tabata Coco Arends, kende ta e mesun persona cu a cuminsa tambe, kende ta fundador di Arubaanse Voetbal Bond 5 pa 6 aña prome. Un di e organisacionnan cu a yuda lanta Aruba Sport Unie tabata RCA, Club Caribe y Tivoli, cual ta e prome organisacionnan cu a lanta e asociacion aki. Na 1949 pa prome biaha den historia, ASU a cuminsa haya e subsidio di Gobierno Central pa facilita tambe e federacionnan di e tempo ey cu placa pa nan organisa actividadnan. Despues di e periodo ey tabata haya Lago ta yuda hopi den parti di formacion di e clubnan y nan tabata subsidia of duna donacion na e diferente clubnan pa nan material, etc. durante aña. Difunto Mateo Reyes, kende ta un persona conoci y keri, tabata encarga cu esaki. E ta un di e personanan cu a yuda ASU pa haya Joe Laveist for di Lago como un centro pa deporte. Lago Sportpark tabata di Lago y a bin pa pase pa Joe Laveist, pa pas’e pa ASU. Franca a menciona cu durante aña, durante 1955, ASU a celebra su prome ASU Olimpiada y despues di esey a keda celebr’e. Hopi di e atletanan grandi ta recorda e fechanan ey, caminda cu nan a wordo eligi como atleta di aña den decadanan di 60, 70 y 80. ASU semper a maneha deporte pa Gobierno y hasta a bay asina leu cu ASU a manda hende den exterior cu studie opdracht, pa bin bek lanta scol di deporte pa Aruba. Esaki nunca a logra debi na cosnan cu tabata pasa internamente. Despues ASU tabata encarga pa duna subsidio te cu na aña 1997, caminda cu Gobierno a tuma e tarea aki bek den su seno. Franca a sigui splica cu na e momentonan aki tin un comision cu ta trahando riba dje pa pasa e fecha pa Januari. Pa fin di aña ta imposibel pa organisa algo. Idea ta pa haci algo riba dje pa recorda e fecha y recorda esnan cu a funda e organisacion aki. Tabata tin hasta hendenan conoci entre otro shon A. Eman cu tabata un di e prome personanan den e directiva. Tin hopi hende conoci den comunidad tabata forma parti di ASU di e tempo ey.<ref>[https://masnoticia.com/aruba-sport-unie-lo-cumpli-75-ana-dia-21-di-december-proximo/ Aruba Sport Unie lo cumpli 75 aña dia 21 di December proximo], Mas Noticia (28 di november 2016)</ref> The sparse available evidence, however, reveals that there are around thirty-five sport organisations on the island that fall under the umbrella of the Aruba Sport Union (ASU), which was formed in 1941.44 As in Curaçao, two of the more popular team sports are soccer and baseball, and it is baseball that has given it the greatest international recognition through the participation of at least six Arubans in MLB since 1996.4 ASU President Gerald Franca --> 2022 Soraida Boekhoudt --- Aruba Sport Unie, funda dia 23 di december 1941, ta e bond madre di 25 bond deportivo. Pa bira miembro di A.S.U. e organisacion mester ta un persona huridico y no mag di tin un miembro pa e deporte ey caba den A.S.U. A.S.U. ta maneha dos facilidad cu ta nan propiedad, esta Joe Laveist Sport Park na San Nicolas y Centro Deportivo Betico Croes na Sta Cruz. Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. Centro Deportivo Betico Croes ta completamente airecondiciona y ta uz'e pa tur sport di paden y arte marcial. Huur di e sporthal ta depende di cuanto hende mester uza pa maneha e lugar pa e actividad y ki sorto di actividad e ta. Pa mas informacion por yama oficina di A.S.U. na e numbernan di telefon ariba menciona.<ref>https://www.gobierno.aw/union-deporte-aruba-asu Union Deporte Aruba (ASU)</ref> {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] ---------------- {{Variante|a}} {{multiple image | total_width = 270 | border = | perrow = 1/2 | align = right |header = Joe Laveist Sportpark |header_align = center |image2 = Joe Laveist Sport Park.jpeg | image1= Estadio de béisbol Joe Laveist, en San Nicolaas (este de Aruba).jpg | image3 = Joe Laveist Sport Park 06 54 31 704000.jpeg |caption1 = |caption_align = center }} == Lago Sport Park / Joe Laveist Sportpark == The historical Lago Sports Park (later known as the Laveist Sport Park) was a vital recreational and cultural hub in San Nicolas, Aruba. Officially inaugurated in March 1941, it was founded by the Lago Oil & Transport Company to support the island's booming refinery community. History of Lago Sports Park Founding and Baseball Roots: The park was instrumental in developing baseball on the island. American expatriate and former Major League Baseball pitcher Jim Bluejacket spent 15 years in Aruba and helped found the facility, fostering strong local interest in the game. WWII & Refining Community: During WWII, the facility offered organized recreation for Allied soldiers stationed in Aruba and the diverse immigrant workforce employed at the Lago refinery. Championship Ground: Throughout the 1940s and 1950s, the park was the premier venue for the organized Aruba baseball championships. Iconic early teams like the Dodgers, Baby Ruth, and Barnes' Ramblers competed here. Track and Field: Beyond baseball, it served as the primary venue for annual events like the Lago High School Track Meets and the Aruba School Sport Bond competitions. Evolution: Today, the historic site in San Nicolas continues to be an active community asset and is known as the Laveist Sport Park. --- Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. {{Variante|a}} {{Databox}} Intro *Location in San Nicolas, Aruba *Originally built by Lago Oil and Transport Company *Year of inauguration (1941) *Later renamed to Joe Laveist Sportpark ==Historia== 1. Fundashon (±1930s–1941) Lago building infrastructure for workers Role of Jim Bluejacket Opening (9 March 1941) 2. Periodo di floresementu (1940s–1980s) Organized sports (baseball, possibly softball, football) Social function (community gatherings, events) 3. Despues di sera di Lago (1985 →) Decline / transition Renaming to Joe Laveist Continued local use Struktura i fasilidat Even if partial: Baseball field Stands / seating Clubhouse? Multi-sport use * na 1968 Lago a traspasa LSP pa ASU Importansia kultural This is where your article becomes powerful: Role in development of baseball in Aruba Connection to Lago Colony life Symbol of industrial-era community building Link to later international baseball success of Aruba Legado Renaming to Joe Laveist Continued recognition Connection to surrounding area (Jim Bluejacketstraat, schools, neighborhoods) 🔎 Research tips (high impact, low effort) Look for: Lago employee magazines / newsletters Local newspapers (Amigoe, Diario archives) Aruba sports history sources Mentions of: inauguration (1941) sports competitions Joe Laveist (who he was!) ------------------ ==Origen di baseball na Aruba == Beisbòl a yega Aruba den añanan 1930, introdusí pa ekspatriadonan merikano ku tabata traha na Lago Oil Company i imigrantenan venezolano ku a forma timnan di pickup informal riba terenonan habrí.[2] E deporte a haña struktura ku e fundashon di ABBA na 1950 pa organisá liga i kampionato lokal, loke a kondusí na entrada di Aruba den wega internashonal na 1952 ora el a djòin e Asosiashon Internashonal di Beisbòl Amateur (awor parti di WBSC).[2] E aña ei, Aruba a debutá su promé selekshon nashonal na e Serie Mundial Amateur di 1952 na Havana, Cuba, manehá pa Joe Proterra, kaminda el a sigurá dos viktoria den seis wega i a gana aklamashon di fanátikonan, ku pitcher Nell Harms nombrá hungadó sobresaliente di siman pa su aktuashon kontra Honduras.[2] Beisbòl a wòrdu introdusí na Aruba na final di añanan 1920 i kuminsamentu di añanan 1930 prinsipalmente dor di ekspatriadonan merikano empleá pa Lago Oil and Transport Company, un supsidiario di Standard Oil of New Jersey, kendenan a establesé un refineria riba e isla. Pafo di e colonia, baseball a haya traccion na fin di añanan 1930 pa medio di imigrantenan y mariniernan Venezolano cu a mara na wafnan di Aruba cu nan barconan di pisca, formando teamnan casual di pick-up cu a hunga riba terenonan habri na Oranjestad, manera e area patras di Corte di Husticia actual. Pa añanan 1950, beisbòl a integrá profundamente den kultura di Aruba, partikularmente bou di hóbennan, ku a wòrdu eksponé pa medio di transmishonnan di media merikano, eventonan patrosiná pa kompanianan di zeta, i e impakto persistente di sòldánan di tempu di guera, hasiendo esaki un símbolo di aspirashon i vínkulo di komunidat den barionan di klase trahadó. Adopshon lokal a oumentá ku e formashon di klupnan amateur den tur pueblo. <ref>Clyde Harms, https://archive.org/details/BNA-DIG-ARUBATODAY-2021-05-28/page/n9/mode/1up?q=jim+bluejacket Short history of the beginnings of baseball in Aruba], Aruba Today (28 di 2021)</ref> ------------------- {{Variante|a}} {{Infobox deportista| variante = a | nomber completo = Shawn Joubert Zarraga | alias = | fecha nacemento = [[21 di yanüari|21 di januari]] [[1989]] | luga nacemento = {{ABW}} | fecha fayecimento = | luga fayecimento = | nacionalidad = {{NLD}} | haltura = 183 cm | peso = 109 kg <!-- Seccion di informacion deportivo --> | deporte = [[beisbòl|baseball]] | disciplina = catcher (man drechi)? | wo = | debut = 11 di maart 2023 (den [[Tim nashonal di beisbòl hulandes|team di Reino]])?? | activo = 2021 - presente ?? | distincion = }} '''Shawn Joubert Zarraga''' (☆ [[21 di yanüari|21 di januari]] [[1989]] na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]) ta un eks-catcher profesional di beisbòl Arubiano ku a representá Hulanda den kompetensianan internashonal, inkluyendo e World Baseball Classic.[1] Para na 6 pia 0 inch (1.83 m) i pisando aproksimadamente 240 liber (109 kg), Zarraga tabata un switch-hitter ku tabata tira ku man drechi i a hunga prinsipalmente komo un katcher durante henter su karera.[2] Selektá pa e Milwaukee Brewers den e di 44 buèlta (1.302 en general) di e Selekshon di Beisbòl di Liga Mayor di 2007 for di Trinity Christian Academy na Florida, el a pasa vários temporada den e liganan menor den vários organisashon.[3] grokipedia: Zarraga su karera profeshonal a kuminsá den e sistema di Brewers, kaminda el a progresá a traves di nan afiliadonan di 2007 pa 2014, alkansando nivelnan di Double-A i Triple-A i mustrando abilidatnan defensivo sólido tras di e plato.[4] Despues el a firma kontraktnan di liga menor ku timnan inkluyendo Los Angeles Dodgers na 2017 i Cincinnati Reds na 2016, ganando invitashonnan no-roster pa entrenamentu di primavera, ounke nunka el a yega Major League Baseball.[5] Despues ku su karera den liga menor afiliá a terminá na 2017, Zarraga a hunga den liganan independiente, inkluyendo ku e Cleburne Railroaders di e Asosiashon Merikano e aña ei, promé ku el a baha ku penshun.[6] Riba e esenario internashonal, Zarraga tabata un kontribuidor klave na e selekshon nashonal di Hulanda, yudando sigurá e título di Kopa Mundial di Beisbòl 2011 na Panama i partisipando den e Klásiko Mundial di Beisbòl 2017, kaminda el a proveé ​​profundidat na katcher durante wega di pool.[7] Su versatilidat i eksperensia a hasié un opshon konfiabel pa e tim hulandes, basando riba su raisnan arubiano miéntras e tabata kompetí bou di e bandera di Reino Hulandes.[8] == Karera internashonal == ===Kopa Mundial 2011=== Zarraga a haci su debut internacional cu e seleccion nacional di baseball di Hulanda na 2011 den Mundial di Baseball na Panama, eligibel pa medio di su herencia Arubiano. El a sirbi komo un katcher riba e lista ora e tim a gana e medaya di oro, derotando Cuba 2-1 den e final pa reklamá e título mundial.[25][26] torneonan di 2014 Zarraga a sirbi prinsipalmente komo un katcher durante e aparishonnan di e tim den dos torneo klave e aña ei.[27] Na yüli, Zarraga a representá Hulanda na e Torneo Internashonal di Beisbòl di Fransia, konosí tambe komo Yoshida Challenge, ku a tuma lugá na Sénart, Fransia. E selekshon hulandes a gana e medaya di oro, derotando un tereno ku a inkluí anfitrion Fransia, Alemania, i all-starnan internashonal. Zarraga tabata parti di e lista ku a sigurá e título, kontribuyendo tras di e plato miéntras e tim a pone un demostrashon fuerte den nan promé salida na e fasilidat nobo.[28][29] Mas lat e sèptèmber ei, Zarraga a kompetí den e Kampionato Oropeo di Beisbòl 2014 ku a tuma lugá na Ostrava i Brno, Repúblika Cheko, kaminda Hulanda a kapturá nan di 21 medaya di oro kontinental ku un rèkòrt invikto di 11-0, kulminando den un viktoria final di 6-3 riba Italia. Komo katcher, el a bati .286 ku aktuashonnan notabel, inkluyendo tres hit den un viktoria di 7-2 riba Alemania i un homerun den un wega di pool anterior kontra Kroasia. Su trabou defensivo a yuda ankra un staf di lansamentu ku a pèrmití solamente 1.36 kareda gana pa wega durante henter e torneo.[30][31][28] 2015 Premier12 i 2017 World Baseball Classic Zarraga a wòrdu selektá pa representá e selekshon nashonal di beisbòl di Hulanda na e WBSC Premier12 di 2015, e edishon inaugural di e torneo ku a tuma lugá na Mexico i Taiwan, kaminda el a sirbi komo un katcher bistiendo e kamisa number 22.[32] Hulanda a kompetí den Grupo A di e buèlta di apertura, sigurando tres viktoria kontra Chines Taipei (7-4), Italia (16-1), i Puerto Rico (11-7), miéntras ku nan a sufri pèrdida kontra Cuba (5-6) i Canada (1-3), loke a posishoná nan pa avansá pa e kuartfinal.[33] Einan, nan a kai kontra Merka 1-6, resultando den un di sinku lugá total pa e tim.[33] Durante e torneo, Zarraga a kontribuí ofensivamente den momentunan klave, inkluyendo un homerun di dos kareda den e di kuater inning kontra Cuba ku a ekstendé e bentaha di Hulanda na 4-1, ounke e tim na final a pèrdè den un kompetensia estrecho.[34] El a registrá tambe un RBI den e viktoria riba Taipei Chines, trahando un kaminata apesar di a bai sin hit den tres at-bat.[35] Sinembargo, Zarraga a sufri un leshon na man durante e wega di Cuba i mester a sali trempan.[36] Na 2017, Zarraga a gana un lugá riba e lista di Hulanda pa e World Baseball Classic, atrobe komo un katcher, partisipando den e torneo prinsipal ku a tuma lugá den vários pais anfitrion.[37] Hulanda a pone un rèkòrt di 2-1 den Pool A, avansando komo subkampeon tras di Israel, promé ku a derotá Israel 12-2 den e kuartfinal na Tokyo Dome pa yega e semifinal.[37] Nan kareda a terminá den un pèrdida di 3-4 kontra Puerto Rico na Dodger Stadium, kaminda e tim a regresá lat pero no por a sigurá e viktoria.[38] E aktuashon sobresaliente di Zarraga a bini den e kuart di final kontra Israel, kaminda el a konta dos hit i dos RBI komo parti di e eksploshon ofensivo di e tim.[39] Den e semifinal kontra Puerto Rico, el a entregá un dòbel di RBI krusial den e di sinku inning pa skor Wladimir Balentien i empatá e wega na 3-3, ounke kompañero di ekipo Jonathan Schoop a wòrdu bentá afó na e plachi di kas den e wega.[40] Zarraga a parse di a sufri un leshon den e di ocho inning di e wega ei, loke a rekerí atenshon médiko tras di e plato. {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid = |titulo=}} {{References}} * [https://www.baseball-reference.com/register/player.fcgi?id=kelly-001ant Minors Stats Antwone Kelly] }} {{DEFAULTSORT:Zarraga, Shawn}} [[:Kategoria:Hende]] [[:Kategoria:Beisbòl]] ----------------- {{Variante|a}} {{Infobox asociacion deporte| variante = c | nomber = Badminton Bond Curaçao | logo = | imagen = | abrevia = BBC | president = | vice-president = | algemeen-secretaris = | asiento = | region = | pais = | cantidad_miembro = | cantidad_asociacion = | deporte = | funda = | luga_funda = | ex-nomber = | federacion_mundial = | federacion_continental = | federacion_nacional = | afilia = | comite_olimpico = | agencia_deportivo = | stop_imagen = | imagen = | descripcion = | website = }} '''Badminton Bond Curaçao''' (BBC) ta e organisashon ku ta dirigi i promové e deporte di badminton na Kòrsou. E federashon ta un miembro di e organisashonnan internashonal i regional, inkluíendo e '''Badminton World Federation (BWF)''', e '''Badminton Pan America (BPA)''', i e '''Caribbean Regional Badminton Confederation (CAREBACO)'''. === Historia i Fundashon === E Badminton Bond Curaçao a fundá den 1975. E federashon ta representá Kòrsou den e organisashonnan regional i internashonal di badminton.:contentReference[oaicite:8]{index=8} === Afiliashon Internashonal === :contentReference[oaicite:10]{index=10} * :contentReference[oaicite:13]{index=13} * :contentReference[oaicite:16]{index=16} * :contentReference[oaicite:19]{index=19}:contentReference[oaicite:21]{index=21} === Participashon Internashonal === :contentReference[oaicite:23]{index=23}:contentReference[oaicite:25]{index=25} === Referensianan === * :contentReference[oaicite:27]{index=27} * :contentReference[oaicite:30]{index=30}:contentReference[oaicite:32]{index=32} [[:Kategoria:Deporte na Kòrsou]] [[:Kategoria:Organisashon Deportivo]] {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte]] --------------- {{Databox}} E '''seleccion nacional di badminton di Aruba''' ([[Hulandes]]: Arubaans badmintonteam) ta representa [[Aruba]] den competencianan internacional di team di badminton y ta wordo controla pa [[Aruba Badminton Federation]] cu ta afilia na Badminton Pan America y Caribbean Regional Badminton Confederation (CARECOBA).<ref>{{Cite web |title=Members {{!}} BWF Corporate |url=https://corporate.bwfbadminton.com/about/membership/ }}</ref> E ekipo a kompetí pa promé biaha den nan promé torneo internacional di ekipo na 1990. E ekipo a haci su aparicion pa prome biaha na e Campeonato di Ekipo di CAREBACO na aña 1974.<ref>{{citeer web|titel=Aruba vooreerst naar Car. badmintonkampioenschap|werk=[[Amigoe]]|datum=1974-11-15|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2025-05-29|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461200:mpeg21:p005}}</ref> Tambe e ekipo a competi den e [[Weganan Centroamericano y di Caribe]] di 1990, unda badminton a wordo inaugura pa prome biaha den e Weganan. E ekipo junior di Aruba a kompetí den e Campeonato Pan Am Junior Team 2009 y a terminá na di 12 lugá.<ref>{{Cite web |title=BWF - Team Event XVIII Pan Am Junior 2009 - Winners |url=https://bwf.tournamentsoftware.com/sport/winners.aspx?id=C61259DF-B2FF-4AC5-A444-F9E14C6A82B1 |access-date=2022-09-04 |website=bwf.tournamentsoftware.com}}</ref> Een Arubaans selectie-team zal van 17 tot en met 24 november voor de eerste keer deelnemen aan de Caribische Badmintonkampioenschappen, die dit jaar te Georgetown in Guyana gehouden worden. Het team dat Aruba zal vertegenwoordigen bestaat uit de dames M. Mata, N. Mata en M. Yarzagaray, en de heren Doy Bernaibela, H. Boer, Robby Arambatzis en Reginals Altman. Deze reis werd mogelijk gemaakt dankzij financiële — en materiele steun van diverse giften; het bedrijfsleven en andere instanties. Het Caribisch toernooi wojdt^jgeorganiseerd door de Caribbean regional badminton confederation, een in 1972 opgerichte federatie, tot voor kort bestaande uit de landen Jamaica, Trinidad/Tooago, Guyana en Sjuriname. Vorig jaar heeft de Badminton Bond Aruba zijn interesse voor deelname aan het bestuur van de Carebaco te kennen gegeven en na een jaar van intensieve voorbereidingen werd Aruba in juli van dit jaar lid van de International badminton federation en in dezelfde maand als vijfde lid van de Carebaco toegelaten. Beide feiten kunnen als mijlpalen worden beschouwd in de geschiede- | nis van de badmintonsport op Aruba, waar deze sport (nog) vrij onbekend is. Dit laatste komt voornamelijk doordat men hier voor deze sport een enorm tekort heeft aan goede accomodatie. ==Historia== ===Tim miksto=== Aruba a debuta den e Campeonato di Equipo di CAREBACO na 1974. E team a keda na di cinco lugar den e ranking final, perdiendo 7-0 contra Jamaica, Surinam, Trinidad y Tobago y Guyana.<ref>World Badminton 18 (1974), p. 3</ref> {{Appendix}} [[:Category:Deporte na Aruba]] en.wiki --------------- {{Infobox asociacion deporte| variante = c | nomber = Aruba Badminton Federation | logo = | imagen = | abrevia = ABF of BBA | president = | vice-president = | algemeen-secretaris = | asiento = | region = | pais = | cantidad_miembro = | cantidad_asociacion = | deporte = | funda = | luga_funda = | ex-nomber = | federacion_mundial = | federacion_continental = | federacion_nacional = | afilia = | comite_olimpico = | agencia_deportivo = | stop_imagen = | imagen = | descripcion = | website = }} '''Aruba Badminton Federation''' (ABF), tambe yamá Badminton Aruba o Aruba Badminton Bond, ta e organisacion gobernante nacional supremo pa e deporte di [[badminton]] na [[Aruba]]. E federacion ta wordo representa pa e [[seleccion nacional di badminton di Aruba]]. == Historia == E Aruba Badminton Federation a wordo funda memey di añanan 1970, ora cu e promé participacion a tuma luga na e Kampionatonan di Carebaco. Na desember 1973 e federacion a bira miembro di Caribbean Badminton Federation, hunto cu Corsou.<ref>Sport inliet kort sport in het kort sport. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 05-12-1973, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 29-05-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461498:mpeg21:p007</ref> E federashon despues a bira miembro di e órgano di gobernashon kontinental, e Konfederashon Panamerikano di Badminton, i e Federashon Mundial di Badminton, e tempu ei konosí komo e Federashon Internashonal di Badminton. Aruba ainda no ta anfitrion di campeonatonan internacional. Sinembargo Aruba a yega di ta anfitrion di Campeonato di Carebaco dos biaha. Federacion di Badminton Aruba ta miembro di Comite Olimpico Arubano . {{Appendix}} De Badminton Bond Aruba (BBA) viert deze maand zyn 15-jarig bestaan met verschillende toernooien en andere activiteiten. Ofschoon deze tak van sport niet zo bekend is op Aruba, heeft de BBA in vijftien jaren heel wat gepresteerd. Deze bond is al jaren lid van de International Badminton Federation (IBF). Ook is de BBA lid van de Carebaco (Caribbean Regional Badminton Confederation), waarvan verder ook lid zijn: Jamaica, Trinidad, Suriname, Guyana, Barbados, Bermuda, Curasao en Grenada. Elk jaar doet Aruba mee aan de Caribische kampioenschappen en BBA- motor, Riek Altman, is al jaren secretaris / penningmeester van de Carebaco. Aruba wordt elk jaar weer verzocht de Carebaco- wedstrijden te organiseren, omdat Aruba tot nu toe het beste toernooi heeft georganiseerd, doch door het ontbreken van faciliteiten kan de BBA dit Caribisch treffen niet meer organiseren. De BBA bestaat momenteel uit de vier clubs: Floralin, Flamboyant, Aruba Badminton Minders en Playa die tezamen honderd leden tellen. Deze sport kan uitsluitend gespeeld worden in een zaal en nu wordt er gebruik gemaakt van de gymnastiekzalen van Julianaschool, La Salie College en de Sporthal. Een paar maanden geleden hebben de BBA- bestuursleden, Riek Altman en Michael Williams, in Trinidad een coachingcUrsus gevolgd onder auspiciën van de IBF en geven nu op maandag en donderdag aan trainers van de club een opleiding. Nu al is bekend dat Aruba volgend jaar vertegenwoordigd zal worden op Curagao tijdens de Easter Open Tournament en in Jamaica tijdens de Carebaco- wedstrijden. De BBA heeft gisteren in een communiqué dank uitgebracht aan alle personen en instanties, die door de jaren heen de BBA hebben geholpen en eenieder, die aan badminton wil meedoen, uitgenodigd zich op donderdag in de Sporthal op te geven tussen zeven en tien uur 's avonds. Het bestuur van de BBA wordt in dit derde lustrumjaar gevormd door: voorzitter R. Nieuw, vicevoorzitter R. Altman, secretaris G. Simon, penningmeester B. Hernandez, commissarissen E. van der Linde, M. McClure, E. Vemannan, M. Croes en M. Williams.<ref>Met uitgebreid activiteiten-programma Badminton Bond Aruba viert haar derde lustrum. "Amigoe". Curaçao, 08-11-1986, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 29-05-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641854:mpeg21:p013</ref> ------------- {{Variante|a}} {{Futbolista |nomberdihungado = |Nomber = Mario Croes |potret = |Fecha di nasementu = |Siudat di nasementu = |Pais di nasementu = {{ABW}} |Nashonalidat = hulandes |Posishon = |club = }} '''Hyacintho Mario Croes''' (☆ ± 1942 na [[Aruba]]), tambe conoci como '''Mario Croes jr.''', ta un ex-hungado di pingpong [[Aruba]]no. Entre decada 1960 y decada 1980 el a titula 13 vez campeon di Aruba. Den [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]] Croes tabata un di e dos "grandinan" den deporte di tennis di mesa, banda di [[Robert Hosé]] di [[Kòrsou|Corsou]].<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463158:mpeg21:a0099|titel=Sensationele zege van R. Hosé over M. Croes|werk=[[Amigoe]]|datum=1970-11-02|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> == Biografia == Mario Croes ta yiu di Eymee Zeppenfelt y Mario Hyacinto Croes, empresario i doño di La Gran Bodega.<ref name="Amigoe">{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462365:mpeg21:a0121|titel=In de Franciscuskerk|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-07-16|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> Cu mas o menos siete aña el a cuminsa hunga pingpong y tabata train cu su mama pa despues sigi train cu su tata y otro famianan.<ref name="Amistad">{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AMISTAD-1976-11/page/3/mode/1up?q=Amistad+mei+1976&view=theater|titel=Mario Croes: 26 aña den pingpong|werk=Amistad|datum=november 1976|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> Croes a cuminsa mustra su talentonan ora cu na edad di 9 aña el a sali campeon "junioren" na Aruba. Cu 12 aña el a drenta division di senioren y na 1959, cu 16 aña, a bira campeon di Aruba pa prome bes.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010997546:mpeg21:a0072|titel=Mario Croes jr: nieuwe tienkampkampioen tafeltennis|werk=[[Amigoe]]|datum=1959-02-25|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> Na 1960 e ta prolonga su titulo.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010459813:mpeg21:a0112|titel=Mario Croes jr. weer de sterkste|werk=[[Amigoe]]|datum=1960-04-01|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> Hunto cu Cholan Jacobs e tabata hunga pa e team Arubano di Bavaria Stars. Den e torneo organisá door di e asociacion "Entre Nous Juveniles” na Corsou el a hunga cu 17 aña su prome wega internacional contra [[Colombia]]. Croes tabata doño di Mario's Sports Shop den Wilhelminastraat 51 na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]. E ta casa cu Ruth Arends y hunto nan tin un yiu homber, Mario III, i un yiu muhe Janine.<ref name="Amigoe"/> {{Appendix}} {{Stub}} {{DEFAULTSORT:Croes, Mario}} [[:Category:Hende]] [[:Category:Deporte na Aruba]] Pa promer viaha el a sali campeon di Aruba dia cu e tabatin 15 aña di edad. Awor flbi cu e tin 34 aña e por bisa cu ela sali 13 vez campeon di nos isla y e ta posee nada menos cu 39 copa y 27 medaya. Un deportista arubano cu e destaca su mes den e deporte di ping pong specialmente door di su mes esfuerzonan y su perserverancia, como cu manera nos lektornan por lesa mas alew, no ta semper ela haya ayudo den su carera deportivo na su isla natal. Mario Croes jr., casá cu Ruth Croes-Arends, ta haya cu e deporte di ping pong na Aruba a bai hopi atrcus den e 26 aña cu e tin ta praktikele. Amistad a tene un entrevista exclusivo cu e deportista te ainda mas grandi riba terreno di ping pong actuahnente: Mario Croes Jr.<ref name="Amistad">{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AMISTAD-1976-11/page/3/mode/1up?q=Amistad+mei+1976&view=theater|titel=Mario Croes: 26 aña den pingpong|werk=Amistad|datum=november 1976|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> mi a cuminsa hunga ping pong tempo mi tabata tin mas o menos siete aña. Mi mama a cuminsa siñami, pero mi no a worry mucho. Toch mi a sigi hunga cu mi tata y cu mi otro famianan. Un viaha mi a bai Flamingo Room (Trocadero), caminda tabatin un mesa di ping pong, anto ei nan mi a mira Cholan Jacobs, e tempo ei e campeon di Aruba, hunga. Esei a dunami smaak pa mi sigi train cu mi famia. Dia m'a cimiinsa hunga di verdad mi tabatin 12 ema y mi a cuminsa train cu Cholan. E tempo ei mi tabata hunga cinco te seis ora pa dia. Mi tabata caba di come dies dos or y mei y bai hunga te siet’or y mei di anochi. Tur dia e mesim cos. Mi no tabata hunga ni siña les. Mario a cuminsa mustra su talentonan ora cu na edad di 9 aña ela sali campeon di Junioren na Aruba. Cu 12 aña ela drenta division di senioren y cu 16 aña pa promer vez ela logra bira campeon di Aruba. Su promer wega internacional ela hunga contra Colombianonan tempo cu e tabatin 17 aña na 1959. E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” Entre Nous Juveniles na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsou. E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsou. in de Franciscuskerk te Oranjestad is gistermorgen het kerkelijke huwelijk ingezegend vun mejuffrouw Rulh Arends, dochter V(.n. de heer en mevrouw Milo de R. Arends-Arends en de heer Mario Croes, zoon van de heer en mevrouw Mario H. Croes- Zeppenfelt. Voor de receptie ten huize van de bruid bestond grote belangstelling. Het bruidspaar wachtte een verrassing; een taart in de vorm van een tafeltennistafel. De bruidegom is dan ook tafeltenniskampioen van Aruba.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462365:mpeg21:a0121|titel=In de Franciscuskerk|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-07-16|bezochtdatum=2022}}</ref> * Eigenaar van Mario's Sports Shop, Wilhelminastraat 51, Oranjestad, Aruba * Huwde in 1965 met Ruth Arends, kinderen Mario III en Janine {{Appendix}} --------------- rtkk1n3wgybww6uom5wv5lqb78i9kcl 199583 199582 2026-08-05T20:31:18Z Caribiana 8320 199583 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ Pending: [[Barracudas Artistic Aruba]] - [[Aruba Dolphins]] - [[Stingray Swimming Team]] - [[Shawn Zarraga]] - [[Antwone Thyshon Kelly]] - [[Badminton Bond Curacao]] - [[Seleccion nacional di badminton di Aruba]] - [[Aruba Sport Unie]] -------- {{infobox deportista | variante=a }} '''Higinio Alejandro (Patan) Farro''' (☆ [[11 di yanüari|11 di januari]] [[1942]] - † [[30 di yüli |30 di juli]] [[2026]]<ref>[https://www.arubanative.com/aurora-royal-pray-funeral-home-ta-anuncia-fayecimento-di-higinio-alejandro-farro-mihor-conoci-co-mo-patan/ Aviso di fayecemento], arubanative.com (4 di augustus 2026)</ref>) tabata un hisado di peso [[Aruba|Arubiano]]. El a titula campeon di Aruba pa diescuater aña consecutivo y tabata tambe campeon di [[Antias Hulandes]] pa nuebe aña. E ta wordo considera un di e pioneronan mas importante di hisamento di peso na Aruba.<ref>[https://arubanews.ca/patan-farro-weightlifting-legacy-honoured-following-aruban-champions-death/ Patan Farro Weightlifting Legacy Honoured Following Aruban Champion’s Death], arubanews.ca (4 di augustus 2026)</ref><ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/93280/voormalig-gewichthefkampioen-patan-farro-overleden-vz1916 Voormalig gewichthefkampioen ‘Patan’ Farro overleden], curacao.nu (4 di augustus 2026)</ref> pesistanan, Federacion Aruba Weightlifting Association == Bida y carera == Farro a cuminsa cu hisamento di peso na aña 1964 y a logra di dos luga den su prome competencia. Den e aña siguiente, e nivel di e deporte a baha hopi riba e isla, debi cu hopi trahado stranhero a bandona Aruba despues di haya retiro na [[Lago Oil & Transport Company|refineria Lago]].<ref>https://297sportsaruba.com/na-memoria-di-higinio-alejandro-patan-farro/</ref> Bou di condicionnan hopi limita, Farro a desaroya su mes. El sigui entrena hunto cu otro deportista den un espacio chikito na Wilhelmina Stadion (awor [[Stadion Guillermo Prospero Trinidad]]). El a entrena sin entrenador profeshonal y sin haya oportunidat pa sigui entrenamento na exterior. Pa torneo internacional, e tabata depende di su propio dianan di vakantie, pasobra no a haña permiso adicional di su trabou. ===Carera internacional=== Na 1970, Farro a wordo selecciona pa representa Antias Hulandes na [[Weganan Centroamericano y di Caribe]] (CAC) na [[Panama]]. Ora e [[Comite Olimpico Antias Hulandes]] a nenga pa paga su biahe, e mes a cumpra su boleto di avion y a logra di cuater luga den su categoria. Na 1971, el a termina na di cinco luga durante [[Weganan Panamericano]] na [[Cali]], [[Colombia]]. Na 1974, el a bolbe logra di cuater luga na CAC na [[Repúblika Dominikano|Republica Dominicano]]. Su logro internacional mas importante a yega na 1978, ora el a gana un medaya di brons na CAC na [[Medellín]]. ===Logro y record === Ademas di su titulo lokal y regional, Farro tabata conoci pa su forsa excepcional. Den añanan setenta di siglo 20, el a logra e siguiente prestashonnan aproksimá: * squat: serka 272 kilo (600 lbs) * deadlift: serka 318 kilo (700 lbs) * bench press: serka 181 kilo (400 lbs) * snatch: serka 125 kilo (275 lbs) * clean and jerk: serka 160 kilo (352 lbs) Su recortdnan Arubano di 1976 den e disciplinanan "snatch" y "clean and jerk" a keda sin wordo bati pa aproximadamente cuarenta aña. Na 2016, e recordnan aki y su total combina finalmente a wordo mehora. Rekonosimentu Durante su karrera aktivo, Farro no a haña hopi rekonosimentu ofisial pa su prestashonnan. Sin embargo, despues di su retiro, el a wordu honrá ku diferente distinkshon: distinkshon real inklushon den Eregalerij di Aruba Premio Santa Anna pa su kontribushon na deporte i kultura Segun Archivo Nacional Aruba, Farro tabata tambe nominá pa premio di “atleta di aña” di Aruba Sport Unie na 1974. == Ca'i orgel == Ademas di su contribucion na deporte, Farro tabata tambe envolví den preservacion di herencia cultural di Aruba, specialmente door di su trabou cu restauracion y promocion di [[Caha di Orgel|cah’i orgel]] tradicional.<ref>https://www.gobierno.aw/en/several-barrel-organ-players-were-honored-on-musicians-day</ref> E legendario hisador di peso Arubiano Higinio Alejandro “Patan” Farro tambe tabata un figura cultural bon conoci y un tocado, doño y restaurador celebra di e tradicional caha di orgel (orgel di bari) yama “El Diamante”.<ref>[https://www.aruba.nu/nieuws/kunst-cultuur-en-muziek/57390/unieke-eer-voor-muzikanten-met-liefde-voor-cahi-orgel Unieke eer voor muzikanten met liefde voor Cah’i Orgel], aruba.nu (27 di november 2024)</ref> Legado Cultural E Instrumento: Patan Farro tabata doño y tabata cuida un caha di orgel historico di 100 aña bieu como “El Diamante” tabata conoci. Diamante". Artesania: E tabata un di e poco personanan na Aruba cu e habilidad raro pa pega y martillo e cilindernan (cilinder di claba) cu ta wordo uza pa toca musica tradicional riba e instrumento. Reconocimento: El a ricibi multiple premio cultural y reconocimentonan oficial di gobierno di Aruba pa conserva e musical unico aki. == Fayecemento == Farro a fayece dia 30 di juli 2026 na edat di 84 aña. Diferente organisashonnan deportivo, entre otro Aruba Amateur Weightlifting Association, a record’é komo un atleta sobresaliente i un persona ehemplar. {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] '''Higinio Alejandro (Patan) Farro''' (☆ [[11 di yanüari]] [[1942]] - † 30 di yüli 2026) tabata un hisado di peso [[Aruba|Arubiano]]., conoci den su tempu aktivo komo e hòmber mas fuerte di Aruba. El a dominá deporte di levantamentu di peso riba e isla pa mas ku un dekada i a representá Antia Hulandes na diferente torneo internashonal. Farro a gana e titulo di kampion di Aruba pa dieskuater (14) aña konsekutivo i tabata tambe kampion di Antia Hulandes pa nuebe (9) aña. El ta konsiderá un di e pioneronan mas importante di levantamentu di peso na Aruba.<ref>[https://arubanews.ca/patan-farro-weightlifting-legacy-honoured-following-aruban-champions-death/ Patan Farro Weightlifting Legacy Honoured Following Aruban Champion’s Death], arubanews.ca (4 di augustus 2026)</ref><ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/93280/voormalig-gewichthefkampioen-patan-farro-overleden-vz1916 Voormalig gewichthefkampioen ‘Patan’ Farro overleden], curacao.nu (4 di augustus 2026)</ref> == Bida y carera == Farro a kuminsá ku levantamentu di peso na aña 1964 i a logra di dos luga den su promé kompetensia. Den e aña siguiente, e deporte a baha hopi na nivel riba e isla, despues ku hopi trahadó strañero a laga Aruba tras despido na refineria di Lago.<ref>https://297sportsaruba.com/na-memoria-di-higinio-alejandro-patan-farro/</ref> A pesar di e situashon difísil, Farro a sigui entrená bou di kondishonnan hopi limitá. El tabata entrená den un espasio chikí bou di graderia di Wilhelmina Stadion (awor Stadion Guillermo Prospero Trinidad), ku ventilashon insufisiente i un solo plataforma ku el mester a kompartí ku siete otro deportista. El a entrená sin entrenador profeshonal i nunca a haña oportunidat pa sigui kampamentu di entrenamiento na exterior. Pa torneo internashonal, el tabata depende di su propio dianan di vakashon, pasobra no a haña permiso adicional di su trabou. ===Carera internacional=== Na 1970, Farro a wordu selekshoná pa representá Antia Hulandes na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Panamá. Ora e Komité Olímpiko Antiano a nenga pa paga su biahe, el mes a kumpra su boleto di avion i a logra di kuarto luga den su kategoria. Na 1971, el a termina na di sinku luga durante e Huegos Panamericanos na Cali, Kolombia. Na 1974, el a bolbe logra kuarto luga na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Republica Dominicano. Su logro internashonal mas importante a yega na 1978, ora el a gana un medaya di brons na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Medellín. ==Logro y rekord == Ademas di su titulo lokal i regional, Farro tabata konosí pa su forsa eksepshonal. Den añanan setenta, el a logra e siguiente prestashonnan aproksimá: squat: serka 272 kilo (600 lbs) deadlift: serka 318 kilo (700 lbs) bench press: serka 181 kilo (400 lbs) snatch: serka 125 kilo (275 lbs) clean and jerk: serka 160 kilo (352 lbs) Su rekordnan arubiano di 1976 den e disciplinanan snatch i clean and jerk a keda sin bati pa aproksimadamente kuarenta (40) aña. Na 2016, e rekordnan aki i su total kombiná finalmente a wordu mehorá. Rekonosimentu Durante su karrera aktivo, Farro no a haña hopi rekonosimentu ofisial pa su prestashonnan. Sin embargo, despues di su retiro, el a wordu honrá ku diferente distinkshon: distinkshon real inklushon den Eregalerij di Aruba Premio Santa Anna pa su kontribushon na deporte i kultura Segun Archivo Nacional Aruba, Farro tabata tambe nominá pa premio di “atleta di aña” di Aruba Sport Unie na 1974. == Ca'i orgel == * Diamante<ref>https://www.gobierno.aw/en/several-barrel-organ-players-were-honored-on-musicians-day</ref> E legendario hisador di peso Arubiano Higinio Alejandro “Patan” Farro tambe tabata un figura cultural bon conoci y un hungador, doño y restaurador celebra di e tradicional caha di orgel (orgel di bari) yama “El Diamante”.<ref>[https://www.aruba.nu/nieuws/kunst-cultuur-en-muziek/57390/unieke-eer-voor-muzikanten-met-liefde-voor-cahi-orgel Unieke eer voor muzikanten met liefde voor Cah’i Orgel], aruba.nu (27 di november 2024)</ref> Legado CulturalE Instrumento: Patan Farro tabata doño y tabata cuida un caha di orgel historico di 10 aña bieu como “El Diamante” tabata conoci. Diamante".Artesania: E tabata un di e poco personanan na Aruba cu e habilidad raro pa pega y martillo e cilindernan (cilinder di claba) cu ta wordo uza pa toca musica tradicional riba e instrumento.Reconocimento: El a ricibi multiple premio cultural y reconocimentonan oficial di gobierno di Aruba pa conserva e musical unico aki == Legado == Farro su influensia a bai mas allá di su rekordnan i medayanan. El a demostrá ku un atleta arubiano por kompetí na nivel regional, a pesar di falta di fasilidat, guia profeshonal i sosten finansiero. Su determinashon — manera paga su propio biahe i sigui entrená bou di kondishonnan difísil — a hasi’e un ehèmpel pa generashonnan posterior di deportista. Ademas di su kontribushon na deporte, Farro tabata tambe envolví den preservashon di herensia kultural di Aruba, spesialmente dor di su trabou ku restaurashon i promoshon di e Cah’i Orgel tradicional. Fayesimentu Farro a fayesé dia 30 di yüli 2026 na edat di 84 aña. Diferente organisashonnan deportivo, entre otro Aruba Amateur Weightlifting Association, a record’é komo un atleta sobresaliente i un persona ehèmpelar, i a ekspresá kondolensia na su famia. ------------ '''Aruba Sport Unie''' (ASU), tambe konosí komo '''Union Deporte Aruba''' òf '''Union Deportivo Arubano''', ta e organisashon cumbre di deporte na Aruba. E ta fungí komo federashon madre pa e diferente federashonnan i bondnan deportivo riba e isla. ASU ta representa mas ku 25 federashon deportivo i tin komo meta koordiná, promové i desaroyá deporte na Aruba. Pa bira miembro di ASU, un organisashon deportivo mester ta registra komo persona hurídiko i no por representa un deporte ku ta kaba representá pa un otro federashon miembro. ==Historia== Aruba Sport Unie a wordu fundá dia 23 di desèmber 1941, for di e nesesidat pa koordiná i stimulá desaroyo di deporte riba e isla. Entre e organisashonnan ku a kontribuí na su fundashon tabatin clubnan manera RCA, Club Caribe i Tivoli. E promé presidente tabata [[Jacobo Arends|Jacobo Rudolf (Coco) Arends]], kende tabata tambe envolví den fundacion di [[Arubaanse Voetbalbond]] (AVB) algun aña prome. Na 1949, ASU a kuminsá haña subsidio di e gobierno sentral pa sostené federashonnan deportivo, spesialmente pa organisashon di kompetensianan i otro aktividatnan. Durante e añanan 1950 i 1960, sektor priva a hunga un papel importante den desaroyo di deporte na Aruba. E kompania petrolero Lago Oil & Transport Company, por ehèmpel, a brindá sosten finansiero i material na diferente clubnan. Mateo Reyes tabata un di e figurannan clave den e proseso di distribushon i desaroyo. Na 1955, ASU a organisá e promé ASU Olimpiada, un evento ku a stimulá kompetensia entre atletanan lokal i ku a bira un tradishon durante varios dekada. Den e evento aki, atletanan tabata wordu rekonosé komo “atleta di aña”. Entre 1955 i 1993, ASU tabata responsabel pa maneho di e Wilhelminastadion na Oranjestad. Te na 1997, ASU tabata tambe enkargá ku distribushon di subsidio gubernamental na federashonnan deportivo. Despues di e aña ei, e tarea aki a pasa direktamente na gobierno di Aruba. ==Facilidatnan deportivo== ASU ta manehá diferente instalashon deportivo riba Aruba, entre otro: ===Joe Laveist Sport Park=== Situa na San Nicolas, e parke aki ta un fasilidat multifunkshonal ku instalashonnan pa: basebal futbòl volleyball basketball atletismo E parke por wordu usa tambe pa evento grandi manera konserto i aktividatnan komunidario. ===Centro Deportivo Betico Croes=== Situa na Santa Cruz, e fasilidat aki ta un kompleks deportivo di paden ku aire akondishoná. E ta usa pa deporte di sala i arte marcial. ==Organisashon i rol== ASU ta fungí komo koordinadó entre e diferente federashonnan deportivo na Aruba i ta apoyá: desaroyo di deporte organisashon di kompetensianan promoshon di atletanan lokal Riba e isla tin mas ku 30 organisashon deportivo ku ta forma parti di e sistema koordiná pa ASU. Entre e deporte mas popular na Aruba tin futbòl i basebal. Basebal, en partikular, a kontribuí na reconocimiento internashonal di Aruba, ku varios atletanan arubiano ku a hunga den Major League Baseball. ===Presidente === * Jacobo Rudolf “Coco” Arends (promé presidente) * Gerald Franca * Soraida Boekhoudt (2022– ) --- {{Variante|a}} {{infobox organisacion | variante = a | tipo = Deporte | nomber = Aruba Sport Unie | funda = [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]] | fundado = }} '''Aruba Sport Unie''' (Union Deporte Aruba, ASU), tambe conoci como '''Union Deportivo Arubano''', ta e organisacion cumbre di deporte na [[Aruba]]. E ta fungi como federacion cumbre pa diferente federacion y bond deportivo riba e isla. ASU ta representa mas cu 25 federacion deportivo y tin como meta coordina, promove y desaroya deporte na Aruba. Pa bira miembro di ASU, un organisacion deportivo mester ta registra como [[Persona hurídiko|persona huridico]] y no por representa un deporte cu ta representacaba pa otro federacion miembro. == Historia == Aruba Sport Unie a wordo funda dia [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]]. E organisacion a surgi for di e necesidad pa coordina y stimula desaroyo di deporte riba e isla. Den promé añanan di su existencia, diferente club i organisashon deportivo a kontribuí na fundashon di ASU, entre otro [[RCA]], Club Caribe i Tivoli. E promé presidente di e organisashon tabata '''Coco Arends''', kende tabata tambe envolví den fundashon di e '''Arubaanse Voetbal Bond''' algun aña promé. Na 1949 ASU a kuminsá ricibí subsidio di e gobierno sentral pa apoyá federashonnan deportivo ku organisashon di kompetensia i actividadnan deportivo. Durante añanan hopi organisashon i empresanan lokal a brindá sosten finansiero i material na deporte na Aruba. E kompanía petrolero Lago Oil & Transport Company tabata un di e sostenedornan importante, donando material deportivo i apoyando desaroyo di clubnan deportivo. Mateo Reyes tabata un di e personanan cu a yuda den e proseso di desaroyo aki. Den 1955 ASU a organisá e promé '''ASU Olimpiada''', un evento deportivo pa estimulá kompetensia entre atletanan lokal. E evento aki a bira un tradishon durante varios dekada, kaminda atletanan a wordo rekonosé komo “atleta di aña”. Entre 1955 i 1993 ASU tabata responsabel pa maneho di e [[Wilhelminastadion]] na Oranjestad. Te na 1997 ASU tabata tambe responsabel pa distribushon di subsidio gubernamental pa federashonnan deportivo. Despues di e aña aki, e tarea aki a wordo asumí direktamente pa e gobierno di Aruba. == Facilidatnan deportivo == ASU ta manehá diferente instalashon deportivo riba Aruba. '''Joe Laveist Sport Park''' na [[San Nicolas, Aruba|San Nicolas]] ta un parke deportivo multifunkshonal ku instalashonnan pa deporte manera: * [[Basebal]] * [[Futbòl]] * [[Volleyball]] * [[Basketbal]] * [[Atletismo]] E parke por wordo usa tambe pa evento grandi manera konserto i otro aktividatnan komunidario. '''Centro Deportivo Betico Croes''' na [[Santa Cruz, Aruba|Santa Cruz]] ta un fasilidat deportivo di paden ku aire acondicioná. E centro ta usa pa deporte di sala i arte marcial. == Organisashon == ASU ta fungí komo koordinadó entre e diferente federashonnan deportivo na Aruba. E organisashon ta apoyá desaroyo di deporte, organisashon di kompetensianan i promoshon di atletanan lokal. Riba e isla tin mas ku 30 organisashon deportivo cu ta forma parti di e sistema deportivo coordina pa ASU. Entre e deporte mas popular na Aruba tin [[futbòl]] i [[basebal]]. Especialmente basebal a duna Aruba reconocimiento internashonal, ku varios atletanan Arubiano cu a hunga den [[Major League Baseball]]. == Organisacion == Entre e presidentenan di Aruba Sport Unie tin: * [[Coco Arends|Jacobo Rudolf (Coco) Arends]] (1892-1965) – promé presidente * Gerald Franca – presidente durante diferente periodo den siglonan reciente * Soraida Boekhoudt – presidente (2022) [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] '''Aruba Sport Unie''' o '''Union Deportivo Arubano''' (ASU) ta e federacion cumbre di e federacionnan deportivo na [[Aruba]]. dre di 25 bond deportivo. Pa bira miembro di A.S.U. e organisacion mester ta un persona huridico y no mag di tin un miembro pa e deporte ey caba den A.S.U. == Historia == ASU e ser funda dia [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]]. * ASU taba maneha Wilhelminastadion di 1955 te 1993 A.S.U. ta maneha dos facilidad cu ta nan propiedad, esta Joe Laveist Sport Park na San Nicolas y Centro Deportivo Betico Croes na Sta Cruz. Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. Centro Deportivo Betico Croes ta completamente airecondiciona y ta uz'e pa tur sport di paden y arte marcial. Huur di e sporthal ta depende di cuanto hende mester uza pa maneha e lugar pa e actividad y ki sorto di actividad e ta. Pa mas informacion por yama oficina di A.S.U. na e numbernan di telefon ariba menciona.<ref>[https://www.gobierno.aw/union-deporte-aruba-asu Union Deporte Aruba (ASU)], Gobierno di Aruba</ref> Aruba Sport Unie a wordo funda dia 21 di December, 1941. E aña aki 21 di December, e ta cumpli 75 aña y tin cu corda riba e fundadornan. Segun e presidente actual Gerald Franca, e aña aki lo ta uno special den cuadro di e celebracion aki. Tambe el a splica kico tur nan tin pensa di haci pa loke ta e celebracion den 2017. Franca a splica cu e prome presidente tabata Coco Arends, kende ta e mesun persona cu a cuminsa tambe, kende ta fundador di Arubaanse Voetbal Bond 5 pa 6 aña prome. Un di e organisacionnan cu a yuda lanta Aruba Sport Unie tabata RCA, Club Caribe y Tivoli, cual ta e prome organisacionnan cu a lanta e asociacion aki. Na 1949 pa prome biaha den historia, ASU a cuminsa haya e subsidio di Gobierno Central pa facilita tambe e federacionnan di e tempo ey cu placa pa nan organisa actividadnan. Despues di e periodo ey tabata haya Lago ta yuda hopi den parti di formacion di e clubnan y nan tabata subsidia of duna donacion na e diferente clubnan pa nan material, etc. durante aña. Difunto Mateo Reyes, kende ta un persona conoci y keri, tabata encarga cu esaki. E ta un di e personanan cu a yuda ASU pa haya Joe Laveist for di Lago como un centro pa deporte. Lago Sportpark tabata di Lago y a bin pa pase pa Joe Laveist, pa pas’e pa ASU. Franca a menciona cu durante aña, durante 1955, ASU a celebra su prome ASU Olimpiada y despues di esey a keda celebr’e. Hopi di e atletanan grandi ta recorda e fechanan ey, caminda cu nan a wordo eligi como atleta di aña den decadanan di 60, 70 y 80. ASU semper a maneha deporte pa Gobierno y hasta a bay asina leu cu ASU a manda hende den exterior cu studie opdracht, pa bin bek lanta scol di deporte pa Aruba. Esaki nunca a logra debi na cosnan cu tabata pasa internamente. Despues ASU tabata encarga pa duna subsidio te cu na aña 1997, caminda cu Gobierno a tuma e tarea aki bek den su seno. Franca a sigui splica cu na e momentonan aki tin un comision cu ta trahando riba dje pa pasa e fecha pa Januari. Pa fin di aña ta imposibel pa organisa algo. Idea ta pa haci algo riba dje pa recorda e fecha y recorda esnan cu a funda e organisacion aki. Tabata tin hasta hendenan conoci entre otro shon A. Eman cu tabata un di e prome personanan den e directiva. Tin hopi hende conoci den comunidad tabata forma parti di ASU di e tempo ey.<ref>[https://masnoticia.com/aruba-sport-unie-lo-cumpli-75-ana-dia-21-di-december-proximo/ Aruba Sport Unie lo cumpli 75 aña dia 21 di December proximo], Mas Noticia (28 di november 2016)</ref> The sparse available evidence, however, reveals that there are around thirty-five sport organisations on the island that fall under the umbrella of the Aruba Sport Union (ASU), which was formed in 1941.44 As in Curaçao, two of the more popular team sports are soccer and baseball, and it is baseball that has given it the greatest international recognition through the participation of at least six Arubans in MLB since 1996.4 ASU President Gerald Franca --> 2022 Soraida Boekhoudt --- Aruba Sport Unie, funda dia 23 di december 1941, ta e bond madre di 25 bond deportivo. Pa bira miembro di A.S.U. e organisacion mester ta un persona huridico y no mag di tin un miembro pa e deporte ey caba den A.S.U. A.S.U. ta maneha dos facilidad cu ta nan propiedad, esta Joe Laveist Sport Park na San Nicolas y Centro Deportivo Betico Croes na Sta Cruz. Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. Centro Deportivo Betico Croes ta completamente airecondiciona y ta uz'e pa tur sport di paden y arte marcial. Huur di e sporthal ta depende di cuanto hende mester uza pa maneha e lugar pa e actividad y ki sorto di actividad e ta. Pa mas informacion por yama oficina di A.S.U. na e numbernan di telefon ariba menciona.<ref>https://www.gobierno.aw/union-deporte-aruba-asu Union Deporte Aruba (ASU)</ref> {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] ---------------- {{Variante|a}} {{multiple image | total_width = 270 | border = | perrow = 1/2 | align = right |header = Joe Laveist Sportpark |header_align = center |image2 = Joe Laveist Sport Park.jpeg | image1= Estadio de béisbol Joe Laveist, en San Nicolaas (este de Aruba).jpg | image3 = Joe Laveist Sport Park 06 54 31 704000.jpeg |caption1 = |caption_align = center }} == Lago Sport Park / Joe Laveist Sportpark == The historical Lago Sports Park (later known as the Laveist Sport Park) was a vital recreational and cultural hub in San Nicolas, Aruba. Officially inaugurated in March 1941, it was founded by the Lago Oil & Transport Company to support the island's booming refinery community. History of Lago Sports Park Founding and Baseball Roots: The park was instrumental in developing baseball on the island. American expatriate and former Major League Baseball pitcher Jim Bluejacket spent 15 years in Aruba and helped found the facility, fostering strong local interest in the game. WWII & Refining Community: During WWII, the facility offered organized recreation for Allied soldiers stationed in Aruba and the diverse immigrant workforce employed at the Lago refinery. Championship Ground: Throughout the 1940s and 1950s, the park was the premier venue for the organized Aruba baseball championships. Iconic early teams like the Dodgers, Baby Ruth, and Barnes' Ramblers competed here. Track and Field: Beyond baseball, it served as the primary venue for annual events like the Lago High School Track Meets and the Aruba School Sport Bond competitions. Evolution: Today, the historic site in San Nicolas continues to be an active community asset and is known as the Laveist Sport Park. --- Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. {{Variante|a}} {{Databox}} Intro *Location in San Nicolas, Aruba *Originally built by Lago Oil and Transport Company *Year of inauguration (1941) *Later renamed to Joe Laveist Sportpark ==Historia== 1. Fundashon (±1930s–1941) Lago building infrastructure for workers Role of Jim Bluejacket Opening (9 March 1941) 2. Periodo di floresementu (1940s–1980s) Organized sports (baseball, possibly softball, football) Social function (community gatherings, events) 3. Despues di sera di Lago (1985 →) Decline / transition Renaming to Joe Laveist Continued local use Struktura i fasilidat Even if partial: Baseball field Stands / seating Clubhouse? Multi-sport use * na 1968 Lago a traspasa LSP pa ASU Importansia kultural This is where your article becomes powerful: Role in development of baseball in Aruba Connection to Lago Colony life Symbol of industrial-era community building Link to later international baseball success of Aruba Legado Renaming to Joe Laveist Continued recognition Connection to surrounding area (Jim Bluejacketstraat, schools, neighborhoods) 🔎 Research tips (high impact, low effort) Look for: Lago employee magazines / newsletters Local newspapers (Amigoe, Diario archives) Aruba sports history sources Mentions of: inauguration (1941) sports competitions Joe Laveist (who he was!) ------------------ ==Origen di baseball na Aruba == Beisbòl a yega Aruba den añanan 1930, introdusí pa ekspatriadonan merikano ku tabata traha na Lago Oil Company i imigrantenan venezolano ku a forma timnan di pickup informal riba terenonan habrí.[2] E deporte a haña struktura ku e fundashon di ABBA na 1950 pa organisá liga i kampionato lokal, loke a kondusí na entrada di Aruba den wega internashonal na 1952 ora el a djòin e Asosiashon Internashonal di Beisbòl Amateur (awor parti di WBSC).[2] E aña ei, Aruba a debutá su promé selekshon nashonal na e Serie Mundial Amateur di 1952 na Havana, Cuba, manehá pa Joe Proterra, kaminda el a sigurá dos viktoria den seis wega i a gana aklamashon di fanátikonan, ku pitcher Nell Harms nombrá hungadó sobresaliente di siman pa su aktuashon kontra Honduras.[2] Beisbòl a wòrdu introdusí na Aruba na final di añanan 1920 i kuminsamentu di añanan 1930 prinsipalmente dor di ekspatriadonan merikano empleá pa Lago Oil and Transport Company, un supsidiario di Standard Oil of New Jersey, kendenan a establesé un refineria riba e isla. Pafo di e colonia, baseball a haya traccion na fin di añanan 1930 pa medio di imigrantenan y mariniernan Venezolano cu a mara na wafnan di Aruba cu nan barconan di pisca, formando teamnan casual di pick-up cu a hunga riba terenonan habri na Oranjestad, manera e area patras di Corte di Husticia actual. Pa añanan 1950, beisbòl a integrá profundamente den kultura di Aruba, partikularmente bou di hóbennan, ku a wòrdu eksponé pa medio di transmishonnan di media merikano, eventonan patrosiná pa kompanianan di zeta, i e impakto persistente di sòldánan di tempu di guera, hasiendo esaki un símbolo di aspirashon i vínkulo di komunidat den barionan di klase trahadó. Adopshon lokal a oumentá ku e formashon di klupnan amateur den tur pueblo. <ref>Clyde Harms, https://archive.org/details/BNA-DIG-ARUBATODAY-2021-05-28/page/n9/mode/1up?q=jim+bluejacket Short history of the beginnings of baseball in Aruba], Aruba Today (28 di 2021)</ref> ------------------- {{Variante|a}} {{Infobox deportista| variante = a | nomber completo = Shawn Joubert Zarraga | alias = | fecha nacemento = [[21 di yanüari|21 di januari]] [[1989]] | luga nacemento = {{ABW}} | fecha fayecimento = | luga fayecimento = | nacionalidad = {{NLD}} | haltura = 183 cm | peso = 109 kg <!-- Seccion di informacion deportivo --> | deporte = [[beisbòl|baseball]] | disciplina = catcher (man drechi)? | wo = | debut = 11 di maart 2023 (den [[Tim nashonal di beisbòl hulandes|team di Reino]])?? | activo = 2021 - presente ?? | distincion = }} '''Shawn Joubert Zarraga''' (☆ [[21 di yanüari|21 di januari]] [[1989]] na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]) ta un eks-catcher profesional di beisbòl Arubiano ku a representá Hulanda den kompetensianan internashonal, inkluyendo e World Baseball Classic.[1] Para na 6 pia 0 inch (1.83 m) i pisando aproksimadamente 240 liber (109 kg), Zarraga tabata un switch-hitter ku tabata tira ku man drechi i a hunga prinsipalmente komo un katcher durante henter su karera.[2] Selektá pa e Milwaukee Brewers den e di 44 buèlta (1.302 en general) di e Selekshon di Beisbòl di Liga Mayor di 2007 for di Trinity Christian Academy na Florida, el a pasa vários temporada den e liganan menor den vários organisashon.[3] grokipedia: Zarraga su karera profeshonal a kuminsá den e sistema di Brewers, kaminda el a progresá a traves di nan afiliadonan di 2007 pa 2014, alkansando nivelnan di Double-A i Triple-A i mustrando abilidatnan defensivo sólido tras di e plato.[4] Despues el a firma kontraktnan di liga menor ku timnan inkluyendo Los Angeles Dodgers na 2017 i Cincinnati Reds na 2016, ganando invitashonnan no-roster pa entrenamentu di primavera, ounke nunka el a yega Major League Baseball.[5] Despues ku su karera den liga menor afiliá a terminá na 2017, Zarraga a hunga den liganan independiente, inkluyendo ku e Cleburne Railroaders di e Asosiashon Merikano e aña ei, promé ku el a baha ku penshun.[6] Riba e esenario internashonal, Zarraga tabata un kontribuidor klave na e selekshon nashonal di Hulanda, yudando sigurá e título di Kopa Mundial di Beisbòl 2011 na Panama i partisipando den e Klásiko Mundial di Beisbòl 2017, kaminda el a proveé ​​profundidat na katcher durante wega di pool.[7] Su versatilidat i eksperensia a hasié un opshon konfiabel pa e tim hulandes, basando riba su raisnan arubiano miéntras e tabata kompetí bou di e bandera di Reino Hulandes.[8] == Karera internashonal == ===Kopa Mundial 2011=== Zarraga a haci su debut internacional cu e seleccion nacional di baseball di Hulanda na 2011 den Mundial di Baseball na Panama, eligibel pa medio di su herencia Arubiano. El a sirbi komo un katcher riba e lista ora e tim a gana e medaya di oro, derotando Cuba 2-1 den e final pa reklamá e título mundial.[25][26] torneonan di 2014 Zarraga a sirbi prinsipalmente komo un katcher durante e aparishonnan di e tim den dos torneo klave e aña ei.[27] Na yüli, Zarraga a representá Hulanda na e Torneo Internashonal di Beisbòl di Fransia, konosí tambe komo Yoshida Challenge, ku a tuma lugá na Sénart, Fransia. E selekshon hulandes a gana e medaya di oro, derotando un tereno ku a inkluí anfitrion Fransia, Alemania, i all-starnan internashonal. Zarraga tabata parti di e lista ku a sigurá e título, kontribuyendo tras di e plato miéntras e tim a pone un demostrashon fuerte den nan promé salida na e fasilidat nobo.[28][29] Mas lat e sèptèmber ei, Zarraga a kompetí den e Kampionato Oropeo di Beisbòl 2014 ku a tuma lugá na Ostrava i Brno, Repúblika Cheko, kaminda Hulanda a kapturá nan di 21 medaya di oro kontinental ku un rèkòrt invikto di 11-0, kulminando den un viktoria final di 6-3 riba Italia. Komo katcher, el a bati .286 ku aktuashonnan notabel, inkluyendo tres hit den un viktoria di 7-2 riba Alemania i un homerun den un wega di pool anterior kontra Kroasia. Su trabou defensivo a yuda ankra un staf di lansamentu ku a pèrmití solamente 1.36 kareda gana pa wega durante henter e torneo.[30][31][28] 2015 Premier12 i 2017 World Baseball Classic Zarraga a wòrdu selektá pa representá e selekshon nashonal di beisbòl di Hulanda na e WBSC Premier12 di 2015, e edishon inaugural di e torneo ku a tuma lugá na Mexico i Taiwan, kaminda el a sirbi komo un katcher bistiendo e kamisa number 22.[32] Hulanda a kompetí den Grupo A di e buèlta di apertura, sigurando tres viktoria kontra Chines Taipei (7-4), Italia (16-1), i Puerto Rico (11-7), miéntras ku nan a sufri pèrdida kontra Cuba (5-6) i Canada (1-3), loke a posishoná nan pa avansá pa e kuartfinal.[33] Einan, nan a kai kontra Merka 1-6, resultando den un di sinku lugá total pa e tim.[33] Durante e torneo, Zarraga a kontribuí ofensivamente den momentunan klave, inkluyendo un homerun di dos kareda den e di kuater inning kontra Cuba ku a ekstendé e bentaha di Hulanda na 4-1, ounke e tim na final a pèrdè den un kompetensia estrecho.[34] El a registrá tambe un RBI den e viktoria riba Taipei Chines, trahando un kaminata apesar di a bai sin hit den tres at-bat.[35] Sinembargo, Zarraga a sufri un leshon na man durante e wega di Cuba i mester a sali trempan.[36] Na 2017, Zarraga a gana un lugá riba e lista di Hulanda pa e World Baseball Classic, atrobe komo un katcher, partisipando den e torneo prinsipal ku a tuma lugá den vários pais anfitrion.[37] Hulanda a pone un rèkòrt di 2-1 den Pool A, avansando komo subkampeon tras di Israel, promé ku a derotá Israel 12-2 den e kuartfinal na Tokyo Dome pa yega e semifinal.[37] Nan kareda a terminá den un pèrdida di 3-4 kontra Puerto Rico na Dodger Stadium, kaminda e tim a regresá lat pero no por a sigurá e viktoria.[38] E aktuashon sobresaliente di Zarraga a bini den e kuart di final kontra Israel, kaminda el a konta dos hit i dos RBI komo parti di e eksploshon ofensivo di e tim.[39] Den e semifinal kontra Puerto Rico, el a entregá un dòbel di RBI krusial den e di sinku inning pa skor Wladimir Balentien i empatá e wega na 3-3, ounke kompañero di ekipo Jonathan Schoop a wòrdu bentá afó na e plachi di kas den e wega.[40] Zarraga a parse di a sufri un leshon den e di ocho inning di e wega ei, loke a rekerí atenshon médiko tras di e plato. {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid = |titulo=}} {{References}} * [https://www.baseball-reference.com/register/player.fcgi?id=kelly-001ant Minors Stats Antwone Kelly] }} {{DEFAULTSORT:Zarraga, Shawn}} [[:Kategoria:Hende]] [[:Kategoria:Beisbòl]] ----------------- {{Variante|a}} {{Infobox asociacion deporte| variante = c | nomber = Badminton Bond Curaçao | logo = | imagen = | abrevia = BBC | president = | vice-president = | algemeen-secretaris = | asiento = | region = | pais = | cantidad_miembro = | cantidad_asociacion = | deporte = | funda = | luga_funda = | ex-nomber = | federacion_mundial = | federacion_continental = | federacion_nacional = | afilia = | comite_olimpico = | agencia_deportivo = | stop_imagen = | imagen = | descripcion = | website = }} '''Badminton Bond Curaçao''' (BBC) ta e organisashon ku ta dirigi i promové e deporte di badminton na Kòrsou. E federashon ta un miembro di e organisashonnan internashonal i regional, inkluíendo e '''Badminton World Federation (BWF)''', e '''Badminton Pan America (BPA)''', i e '''Caribbean Regional Badminton Confederation (CAREBACO)'''. === Historia i Fundashon === E Badminton Bond Curaçao a fundá den 1975. E federashon ta representá Kòrsou den e organisashonnan regional i internashonal di badminton.:contentReference[oaicite:8]{index=8} === Afiliashon Internashonal === :contentReference[oaicite:10]{index=10} * :contentReference[oaicite:13]{index=13} * :contentReference[oaicite:16]{index=16} * :contentReference[oaicite:19]{index=19}:contentReference[oaicite:21]{index=21} === Participashon Internashonal === :contentReference[oaicite:23]{index=23}:contentReference[oaicite:25]{index=25} === Referensianan === * :contentReference[oaicite:27]{index=27} * :contentReference[oaicite:30]{index=30}:contentReference[oaicite:32]{index=32} [[:Kategoria:Deporte na Kòrsou]] [[:Kategoria:Organisashon Deportivo]] {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte]] --------------- {{Databox}} E '''seleccion nacional di badminton di Aruba''' ([[Hulandes]]: Arubaans badmintonteam) ta representa [[Aruba]] den competencianan internacional di team di badminton y ta wordo controla pa [[Aruba Badminton Federation]] cu ta afilia na Badminton Pan America y Caribbean Regional Badminton Confederation (CARECOBA).<ref>{{Cite web |title=Members {{!}} BWF Corporate |url=https://corporate.bwfbadminton.com/about/membership/ }}</ref> E ekipo a kompetí pa promé biaha den nan promé torneo internacional di ekipo na 1990. E ekipo a haci su aparicion pa prome biaha na e Campeonato di Ekipo di CAREBACO na aña 1974.<ref>{{citeer web|titel=Aruba vooreerst naar Car. badmintonkampioenschap|werk=[[Amigoe]]|datum=1974-11-15|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2025-05-29|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461200:mpeg21:p005}}</ref> Tambe e ekipo a competi den e [[Weganan Centroamericano y di Caribe]] di 1990, unda badminton a wordo inaugura pa prome biaha den e Weganan. E ekipo junior di Aruba a kompetí den e Campeonato Pan Am Junior Team 2009 y a terminá na di 12 lugá.<ref>{{Cite web |title=BWF - Team Event XVIII Pan Am Junior 2009 - Winners |url=https://bwf.tournamentsoftware.com/sport/winners.aspx?id=C61259DF-B2FF-4AC5-A444-F9E14C6A82B1 |access-date=2022-09-04 |website=bwf.tournamentsoftware.com}}</ref> Een Arubaans selectie-team zal van 17 tot en met 24 november voor de eerste keer deelnemen aan de Caribische Badmintonkampioenschappen, die dit jaar te Georgetown in Guyana gehouden worden. Het team dat Aruba zal vertegenwoordigen bestaat uit de dames M. Mata, N. Mata en M. Yarzagaray, en de heren Doy Bernaibela, H. Boer, Robby Arambatzis en Reginals Altman. Deze reis werd mogelijk gemaakt dankzij financiële — en materiele steun van diverse giften; het bedrijfsleven en andere instanties. Het Caribisch toernooi wojdt^jgeorganiseerd door de Caribbean regional badminton confederation, een in 1972 opgerichte federatie, tot voor kort bestaande uit de landen Jamaica, Trinidad/Tooago, Guyana en Sjuriname. Vorig jaar heeft de Badminton Bond Aruba zijn interesse voor deelname aan het bestuur van de Carebaco te kennen gegeven en na een jaar van intensieve voorbereidingen werd Aruba in juli van dit jaar lid van de International badminton federation en in dezelfde maand als vijfde lid van de Carebaco toegelaten. Beide feiten kunnen als mijlpalen worden beschouwd in de geschiede- | nis van de badmintonsport op Aruba, waar deze sport (nog) vrij onbekend is. Dit laatste komt voornamelijk doordat men hier voor deze sport een enorm tekort heeft aan goede accomodatie. ==Historia== ===Tim miksto=== Aruba a debuta den e Campeonato di Equipo di CAREBACO na 1974. E team a keda na di cinco lugar den e ranking final, perdiendo 7-0 contra Jamaica, Surinam, Trinidad y Tobago y Guyana.<ref>World Badminton 18 (1974), p. 3</ref> {{Appendix}} [[:Category:Deporte na Aruba]] en.wiki --------------- {{Infobox asociacion deporte| variante = c | nomber = Aruba Badminton Federation | logo = | imagen = | abrevia = ABF of BBA | president = | vice-president = | algemeen-secretaris = | asiento = | region = | pais = | cantidad_miembro = | cantidad_asociacion = | deporte = | funda = | luga_funda = | ex-nomber = | federacion_mundial = | federacion_continental = | federacion_nacional = | afilia = | comite_olimpico = | agencia_deportivo = | stop_imagen = | imagen = | descripcion = | website = }} '''Aruba Badminton Federation''' (ABF), tambe yamá Badminton Aruba o Aruba Badminton Bond, ta e organisacion gobernante nacional supremo pa e deporte di [[badminton]] na [[Aruba]]. E federacion ta wordo representa pa e [[seleccion nacional di badminton di Aruba]]. == Historia == E Aruba Badminton Federation a wordo funda memey di añanan 1970, ora cu e promé participacion a tuma luga na e Kampionatonan di Carebaco. Na desember 1973 e federacion a bira miembro di Caribbean Badminton Federation, hunto cu Corsou.<ref>Sport inliet kort sport in het kort sport. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 05-12-1973, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 29-05-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461498:mpeg21:p007</ref> E federashon despues a bira miembro di e órgano di gobernashon kontinental, e Konfederashon Panamerikano di Badminton, i e Federashon Mundial di Badminton, e tempu ei konosí komo e Federashon Internashonal di Badminton. Aruba ainda no ta anfitrion di campeonatonan internacional. Sinembargo Aruba a yega di ta anfitrion di Campeonato di Carebaco dos biaha. Federacion di Badminton Aruba ta miembro di Comite Olimpico Arubano . {{Appendix}} De Badminton Bond Aruba (BBA) viert deze maand zyn 15-jarig bestaan met verschillende toernooien en andere activiteiten. Ofschoon deze tak van sport niet zo bekend is op Aruba, heeft de BBA in vijftien jaren heel wat gepresteerd. Deze bond is al jaren lid van de International Badminton Federation (IBF). Ook is de BBA lid van de Carebaco (Caribbean Regional Badminton Confederation), waarvan verder ook lid zijn: Jamaica, Trinidad, Suriname, Guyana, Barbados, Bermuda, Curasao en Grenada. Elk jaar doet Aruba mee aan de Caribische kampioenschappen en BBA- motor, Riek Altman, is al jaren secretaris / penningmeester van de Carebaco. Aruba wordt elk jaar weer verzocht de Carebaco- wedstrijden te organiseren, omdat Aruba tot nu toe het beste toernooi heeft georganiseerd, doch door het ontbreken van faciliteiten kan de BBA dit Caribisch treffen niet meer organiseren. De BBA bestaat momenteel uit de vier clubs: Floralin, Flamboyant, Aruba Badminton Minders en Playa die tezamen honderd leden tellen. Deze sport kan uitsluitend gespeeld worden in een zaal en nu wordt er gebruik gemaakt van de gymnastiekzalen van Julianaschool, La Salie College en de Sporthal. Een paar maanden geleden hebben de BBA- bestuursleden, Riek Altman en Michael Williams, in Trinidad een coachingcUrsus gevolgd onder auspiciën van de IBF en geven nu op maandag en donderdag aan trainers van de club een opleiding. Nu al is bekend dat Aruba volgend jaar vertegenwoordigd zal worden op Curagao tijdens de Easter Open Tournament en in Jamaica tijdens de Carebaco- wedstrijden. De BBA heeft gisteren in een communiqué dank uitgebracht aan alle personen en instanties, die door de jaren heen de BBA hebben geholpen en eenieder, die aan badminton wil meedoen, uitgenodigd zich op donderdag in de Sporthal op te geven tussen zeven en tien uur 's avonds. Het bestuur van de BBA wordt in dit derde lustrumjaar gevormd door: voorzitter R. Nieuw, vicevoorzitter R. Altman, secretaris G. Simon, penningmeester B. Hernandez, commissarissen E. van der Linde, M. McClure, E. Vemannan, M. Croes en M. Williams.<ref>Met uitgebreid activiteiten-programma Badminton Bond Aruba viert haar derde lustrum. "Amigoe". Curaçao, 08-11-1986, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 29-05-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641854:mpeg21:p013</ref> ------------- {{Variante|a}} {{Futbolista |nomberdihungado = |Nomber = Mario Croes |potret = |Fecha di nasementu = |Siudat di nasementu = |Pais di nasementu = {{ABW}} |Nashonalidat = hulandes |Posishon = |club = }} '''Hyacintho Mario Croes''' (☆ ± 1942 na [[Aruba]]), tambe conoci como '''Mario Croes jr.''', ta un ex-hungado di pingpong [[Aruba]]no. Entre decada 1960 y decada 1980 el a titula 13 vez campeon di Aruba. Den [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]] Croes tabata un di e dos "grandinan" den deporte di tennis di mesa, banda di [[Robert Hosé]] di [[Kòrsou|Corsou]].<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463158:mpeg21:a0099|titel=Sensationele zege van R. Hosé over M. Croes|werk=[[Amigoe]]|datum=1970-11-02|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> == Biografia == Mario Croes ta yiu di Eymee Zeppenfelt y Mario Hyacinto Croes, empresario i doño di La Gran Bodega.<ref name="Amigoe">{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462365:mpeg21:a0121|titel=In de Franciscuskerk|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-07-16|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> Cu mas o menos siete aña el a cuminsa hunga pingpong y tabata train cu su mama pa despues sigi train cu su tata y otro famianan.<ref name="Amistad">{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AMISTAD-1976-11/page/3/mode/1up?q=Amistad+mei+1976&view=theater|titel=Mario Croes: 26 aña den pingpong|werk=Amistad|datum=november 1976|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> Croes a cuminsa mustra su talentonan ora cu na edad di 9 aña el a sali campeon "junioren" na Aruba. Cu 12 aña el a drenta division di senioren y na 1959, cu 16 aña, a bira campeon di Aruba pa prome bes.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010997546:mpeg21:a0072|titel=Mario Croes jr: nieuwe tienkampkampioen tafeltennis|werk=[[Amigoe]]|datum=1959-02-25|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> Na 1960 e ta prolonga su titulo.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010459813:mpeg21:a0112|titel=Mario Croes jr. weer de sterkste|werk=[[Amigoe]]|datum=1960-04-01|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> Hunto cu Cholan Jacobs e tabata hunga pa e team Arubano di Bavaria Stars. Den e torneo organisá door di e asociacion "Entre Nous Juveniles” na Corsou el a hunga cu 17 aña su prome wega internacional contra [[Colombia]]. Croes tabata doño di Mario's Sports Shop den Wilhelminastraat 51 na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]. E ta casa cu Ruth Arends y hunto nan tin un yiu homber, Mario III, i un yiu muhe Janine.<ref name="Amigoe"/> {{Appendix}} {{Stub}} {{DEFAULTSORT:Croes, Mario}} [[:Category:Hende]] [[:Category:Deporte na Aruba]] Pa promer viaha el a sali campeon di Aruba dia cu e tabatin 15 aña di edad. Awor flbi cu e tin 34 aña e por bisa cu ela sali 13 vez campeon di nos isla y e ta posee nada menos cu 39 copa y 27 medaya. Un deportista arubano cu e destaca su mes den e deporte di ping pong specialmente door di su mes esfuerzonan y su perserverancia, como cu manera nos lektornan por lesa mas alew, no ta semper ela haya ayudo den su carera deportivo na su isla natal. Mario Croes jr., casá cu Ruth Croes-Arends, ta haya cu e deporte di ping pong na Aruba a bai hopi atrcus den e 26 aña cu e tin ta praktikele. Amistad a tene un entrevista exclusivo cu e deportista te ainda mas grandi riba terreno di ping pong actuahnente: Mario Croes Jr.<ref name="Amistad">{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AMISTAD-1976-11/page/3/mode/1up?q=Amistad+mei+1976&view=theater|titel=Mario Croes: 26 aña den pingpong|werk=Amistad|datum=november 1976|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> mi a cuminsa hunga ping pong tempo mi tabata tin mas o menos siete aña. Mi mama a cuminsa siñami, pero mi no a worry mucho. Toch mi a sigi hunga cu mi tata y cu mi otro famianan. Un viaha mi a bai Flamingo Room (Trocadero), caminda tabatin un mesa di ping pong, anto ei nan mi a mira Cholan Jacobs, e tempo ei e campeon di Aruba, hunga. Esei a dunami smaak pa mi sigi train cu mi famia. Dia m'a cimiinsa hunga di verdad mi tabatin 12 ema y mi a cuminsa train cu Cholan. E tempo ei mi tabata hunga cinco te seis ora pa dia. Mi tabata caba di come dies dos or y mei y bai hunga te siet’or y mei di anochi. Tur dia e mesim cos. Mi no tabata hunga ni siña les. Mario a cuminsa mustra su talentonan ora cu na edad di 9 aña ela sali campeon di Junioren na Aruba. Cu 12 aña ela drenta division di senioren y cu 16 aña pa promer vez ela logra bira campeon di Aruba. Su promer wega internacional ela hunga contra Colombianonan tempo cu e tabatin 17 aña na 1959. E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” Entre Nous Juveniles na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsou. E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsou. in de Franciscuskerk te Oranjestad is gistermorgen het kerkelijke huwelijk ingezegend vun mejuffrouw Rulh Arends, dochter V(.n. de heer en mevrouw Milo de R. Arends-Arends en de heer Mario Croes, zoon van de heer en mevrouw Mario H. Croes- Zeppenfelt. Voor de receptie ten huize van de bruid bestond grote belangstelling. Het bruidspaar wachtte een verrassing; een taart in de vorm van een tafeltennistafel. De bruidegom is dan ook tafeltenniskampioen van Aruba.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462365:mpeg21:a0121|titel=In de Franciscuskerk|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-07-16|bezochtdatum=2022}}</ref> * Eigenaar van Mario's Sports Shop, Wilhelminastraat 51, Oranjestad, Aruba * Huwde in 1965 met Ruth Arends, kinderen Mario III en Janine {{Appendix}} --------------- 0cw8wzo3gncx1zhz26sk2i6sex0rj2s 199584 199583 2026-08-05T20:33:28Z Caribiana 8320 199584 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ Pending: [[Barracudas Artistic Aruba]] - [[Aruba Dolphins]] - [[Stingray Swimming Team]] - [[Shawn Zarraga]] - [[Antwone Thyshon Kelly]] - [[Badminton Bond Curacao]] - [[Seleccion nacional di badminton di Aruba]] - [[Aruba Sport Unie]] -------- {{infobox deportista | variante=a }} '''Higinio Alejandro (Patan) Farro''' (☆ [[11 di yanüari|11 di januari]] [[1942]] - † [[30 di yüli |30 di juli]] [[2026]]<ref>[https://www.arubanative.com/aurora-royal-pray-funeral-home-ta-anuncia-fayecimento-di-higinio-alejandro-farro-mihor-conoci-co-mo-patan/ Aviso di fayecemento], arubanative.com (4 di augustus 2026)</ref>) tabata un hisado di peso [[Aruba|Arubiano]]. El a titula campeon di Aruba pa diescuater aña consecutivo y tabata tambe campeon di [[Antias Hulandes]] pa nuebe aña. E ta wordo considera un di e pioneronan mas importante di hisamento di peso na Aruba.<ref>[https://arubanews.ca/patan-farro-weightlifting-legacy-honoured-following-aruban-champions-death/ Patan Farro Weightlifting Legacy Honoured Following Aruban Champion’s Death], arubanews.ca (4 di augustus 2026)</ref><ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/93280/voormalig-gewichthefkampioen-patan-farro-overleden-vz1916 Voormalig gewichthefkampioen ‘Patan’ Farro overleden], curacao.nu (4 di augustus 2026)</ref> pesistanan, Federacion Aruba Weightlifting Association == Bida y carera == Farro a cuminsa cu hisamento di peso na aña 1964 y a logra di dos luga den su prome competencia. Den e aña siguiente, e nivel di e deporte a baha hopi riba e isla, debi cu hopi trahado stranhero a bandona Aruba despues di haya retiro na [[Lago Oil & Transport Company|refineria Lago]].<ref>https://297sportsaruba.com/na-memoria-di-higinio-alejandro-patan-farro/</ref> Bou di condicionnan hopi limita, Farro a desaroya su mes. El sigui entrena hunto cu otro deportista den un espacio chikito na Wilhelmina Stadion (awor [[Stadion Guillermo Prospero Trinidad]]). El a entrena sin entrenador profeshonal y sin haya oportunidat pa sigui entrenamento na exterior. Pa torneo internacional, e tabata depende di su propio dianan di vakantie, pasobra no a haña permiso adicional di su trabou. ===Carera internacional=== Na 1970, Farro a wordo selecciona pa representa Antias Hulandes na [[Weganan Centroamericano y di Caribe]] (CAC) na [[Panama]]. Ora e [[Comite Olimpico Antias Hulandes]] a nenga pa paga su biahe, e mes a cumpra su boleto di avion y a logra di cuater luga den su categoria. Na 1971, el a termina na di cinco luga durante [[Weganan Panamericano]] na [[Cali]], [[Colombia]]. Na 1974, el a bolbe logra di cuater luga na CAC na [[Repúblika Dominikano|Republica Dominicano]]. Su logro internacional mas importante a yega na 1978, ora el a gana un medaya di brons na CAC na [[Medellín]]. ===Logro y record === Ademas di su titulo lokal y regional, Farro tabata conoci pa su forsa excepcional. Den añanan setenta di siglo 20, el a logra e siguiente prestashonnan aproksimá: * squat: serka 272 kilo (600 lbs) * deadlift: serka 318 kilo (700 lbs) * bench press: serka 181 kilo (400 lbs) * snatch: serka 125 kilo (275 lbs) * clean and jerk: serka 160 kilo (352 lbs) Su recortdnan Arubano di 1976 den e disciplinanan "snatch" y "clean and jerk" a keda sin wordo bati pa aproximadamente cuarenta aña. Na 2016, e recordnan aki y su total combina finalmente a wordo mehora. Rekonosimentu Durante su karrera aktivo, Farro no a haña hopi rekonosimentu ofisial pa su prestashonnan. Sin embargo, despues di su retiro, el a wordu honrá ku diferente distinkshon: distinkshon real inklushon den Eregalerij di Aruba Premio Santa Anna pa su kontribushon na deporte i kultura Segun Archivo Nacional Aruba, Farro tabata tambe nominá pa premio di “atleta di aña” di Aruba Sport Unie na 1974. == Ca'i orgel == Ademas di su contribucion na deporte, Farro tabata tambe envolví den preservacion di herencia cultural di Aruba, specialmente door di su trabou cu restauracion y promocion di [[Caha di Orgel|cah’i orgel]] tradicional.<ref>https://www.gobierno.aw/en/several-barrel-organ-players-were-honored-on-musicians-day</ref> E legendario hisador di peso Arubiano Higinio Alejandro “Patan” Farro tambe tabata un figura cultural bon conoci y un tocado, doño y restaurador celebra di e tradicional caha di orgel (orgel di bari) yama “El Diamante”.<ref>[https://www.aruba.nu/nieuws/kunst-cultuur-en-muziek/57390/unieke-eer-voor-muzikanten-met-liefde-voor-cahi-orgel Unieke eer voor muzikanten met liefde voor Cah’i Orgel], aruba.nu (27 di november 2024)</ref> Legado Cultural E Instrumento: Patan Farro tabata doño y tabata cuida un caha di orgel historico di 100 aña bieu como “El Diamante” tabata conoci. Diamante". Artesania: E tabata un di e poco personanan na Aruba cu e habilidad raro pa pega y martillo e cilindernan (cilinder di claba) cu ta wordo uza pa toca musica tradicional riba e instrumento. Reconocimento: El a ricibi multiple premio cultural y reconocimentonan oficial di gobierno di Aruba pa conserva e musical unico aki. == Fayecemento == Farro tabata casa y tata di tres yiu. El a fayece dia 30 di juli 2026 na edat di 84 aña. Diferente organisashonnan deportivo, entre otro Federacion Aruba Weightlifting Association, a record’é como un atleta sobresaliente y un persona ehemplar. {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] '''Higinio Alejandro (Patan) Farro''' (☆ [[11 di yanüari]] [[1942]] - † 30 di yüli 2026) tabata un hisado di peso [[Aruba|Arubiano]]., conoci den su tempu aktivo komo e hòmber mas fuerte di Aruba. El a dominá deporte di levantamentu di peso riba e isla pa mas ku un dekada i a representá Antia Hulandes na diferente torneo internashonal. Farro a gana e titulo di kampion di Aruba pa dieskuater (14) aña konsekutivo i tabata tambe kampion di Antia Hulandes pa nuebe (9) aña. El ta konsiderá un di e pioneronan mas importante di levantamentu di peso na Aruba.<ref>[https://arubanews.ca/patan-farro-weightlifting-legacy-honoured-following-aruban-champions-death/ Patan Farro Weightlifting Legacy Honoured Following Aruban Champion’s Death], arubanews.ca (4 di augustus 2026)</ref><ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/93280/voormalig-gewichthefkampioen-patan-farro-overleden-vz1916 Voormalig gewichthefkampioen ‘Patan’ Farro overleden], curacao.nu (4 di augustus 2026)</ref> == Bida y carera == Farro a kuminsá ku levantamentu di peso na aña 1964 i a logra di dos luga den su promé kompetensia. Den e aña siguiente, e deporte a baha hopi na nivel riba e isla, despues ku hopi trahadó strañero a laga Aruba tras despido na refineria di Lago.<ref>https://297sportsaruba.com/na-memoria-di-higinio-alejandro-patan-farro/</ref> A pesar di e situashon difísil, Farro a sigui entrená bou di kondishonnan hopi limitá. El tabata entrená den un espasio chikí bou di graderia di Wilhelmina Stadion (awor Stadion Guillermo Prospero Trinidad), ku ventilashon insufisiente i un solo plataforma ku el mester a kompartí ku siete otro deportista. El a entrená sin entrenador profeshonal i nunca a haña oportunidat pa sigui kampamentu di entrenamiento na exterior. Pa torneo internashonal, el tabata depende di su propio dianan di vakashon, pasobra no a haña permiso adicional di su trabou. ===Carera internacional=== Na 1970, Farro a wordu selekshoná pa representá Antia Hulandes na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Panamá. Ora e Komité Olímpiko Antiano a nenga pa paga su biahe, el mes a kumpra su boleto di avion i a logra di kuarto luga den su kategoria. Na 1971, el a termina na di sinku luga durante e Huegos Panamericanos na Cali, Kolombia. Na 1974, el a bolbe logra kuarto luga na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Republica Dominicano. Su logro internashonal mas importante a yega na 1978, ora el a gana un medaya di brons na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Medellín. ==Logro y rekord == Ademas di su titulo lokal i regional, Farro tabata konosí pa su forsa eksepshonal. Den añanan setenta, el a logra e siguiente prestashonnan aproksimá: squat: serka 272 kilo (600 lbs) deadlift: serka 318 kilo (700 lbs) bench press: serka 181 kilo (400 lbs) snatch: serka 125 kilo (275 lbs) clean and jerk: serka 160 kilo (352 lbs) Su rekordnan arubiano di 1976 den e disciplinanan snatch i clean and jerk a keda sin bati pa aproksimadamente kuarenta (40) aña. Na 2016, e rekordnan aki i su total kombiná finalmente a wordu mehorá. Rekonosimentu Durante su karrera aktivo, Farro no a haña hopi rekonosimentu ofisial pa su prestashonnan. Sin embargo, despues di su retiro, el a wordu honrá ku diferente distinkshon: distinkshon real inklushon den Eregalerij di Aruba Premio Santa Anna pa su kontribushon na deporte i kultura Segun Archivo Nacional Aruba, Farro tabata tambe nominá pa premio di “atleta di aña” di Aruba Sport Unie na 1974. == Ca'i orgel == * Diamante<ref>https://www.gobierno.aw/en/several-barrel-organ-players-were-honored-on-musicians-day</ref> E legendario hisador di peso Arubiano Higinio Alejandro “Patan” Farro tambe tabata un figura cultural bon conoci y un hungador, doño y restaurador celebra di e tradicional caha di orgel (orgel di bari) yama “El Diamante”.<ref>[https://www.aruba.nu/nieuws/kunst-cultuur-en-muziek/57390/unieke-eer-voor-muzikanten-met-liefde-voor-cahi-orgel Unieke eer voor muzikanten met liefde voor Cah’i Orgel], aruba.nu (27 di november 2024)</ref> Legado CulturalE Instrumento: Patan Farro tabata doño y tabata cuida un caha di orgel historico di 10 aña bieu como “El Diamante” tabata conoci. Diamante".Artesania: E tabata un di e poco personanan na Aruba cu e habilidad raro pa pega y martillo e cilindernan (cilinder di claba) cu ta wordo uza pa toca musica tradicional riba e instrumento.Reconocimento: El a ricibi multiple premio cultural y reconocimentonan oficial di gobierno di Aruba pa conserva e musical unico aki == Legado == Farro su influensia a bai mas allá di su rekordnan i medayanan. El a demostrá ku un atleta arubiano por kompetí na nivel regional, a pesar di falta di fasilidat, guia profeshonal i sosten finansiero. Su determinashon — manera paga su propio biahe i sigui entrená bou di kondishonnan difísil — a hasi’e un ehèmpel pa generashonnan posterior di deportista. Ademas di su kontribushon na deporte, Farro tabata tambe envolví den preservashon di herensia kultural di Aruba, spesialmente dor di su trabou ku restaurashon i promoshon di e Cah’i Orgel tradicional. Fayesimentu Farro a fayesé dia 30 di yüli 2026 na edat di 84 aña. Diferente organisashonnan deportivo, entre otro Aruba Amateur Weightlifting Association, a record’é komo un atleta sobresaliente i un persona ehèmpelar, i a ekspresá kondolensia na su famia. ------------ '''Aruba Sport Unie''' (ASU), tambe konosí komo '''Union Deporte Aruba''' òf '''Union Deportivo Arubano''', ta e organisashon cumbre di deporte na Aruba. E ta fungí komo federashon madre pa e diferente federashonnan i bondnan deportivo riba e isla. ASU ta representa mas ku 25 federashon deportivo i tin komo meta koordiná, promové i desaroyá deporte na Aruba. Pa bira miembro di ASU, un organisashon deportivo mester ta registra komo persona hurídiko i no por representa un deporte ku ta kaba representá pa un otro federashon miembro. ==Historia== Aruba Sport Unie a wordu fundá dia 23 di desèmber 1941, for di e nesesidat pa koordiná i stimulá desaroyo di deporte riba e isla. Entre e organisashonnan ku a kontribuí na su fundashon tabatin clubnan manera RCA, Club Caribe i Tivoli. E promé presidente tabata [[Jacobo Arends|Jacobo Rudolf (Coco) Arends]], kende tabata tambe envolví den fundacion di [[Arubaanse Voetbalbond]] (AVB) algun aña prome. Na 1949, ASU a kuminsá haña subsidio di e gobierno sentral pa sostené federashonnan deportivo, spesialmente pa organisashon di kompetensianan i otro aktividatnan. Durante e añanan 1950 i 1960, sektor priva a hunga un papel importante den desaroyo di deporte na Aruba. E kompania petrolero Lago Oil & Transport Company, por ehèmpel, a brindá sosten finansiero i material na diferente clubnan. Mateo Reyes tabata un di e figurannan clave den e proseso di distribushon i desaroyo. Na 1955, ASU a organisá e promé ASU Olimpiada, un evento ku a stimulá kompetensia entre atletanan lokal i ku a bira un tradishon durante varios dekada. Den e evento aki, atletanan tabata wordu rekonosé komo “atleta di aña”. Entre 1955 i 1993, ASU tabata responsabel pa maneho di e Wilhelminastadion na Oranjestad. Te na 1997, ASU tabata tambe enkargá ku distribushon di subsidio gubernamental na federashonnan deportivo. Despues di e aña ei, e tarea aki a pasa direktamente na gobierno di Aruba. ==Facilidatnan deportivo== ASU ta manehá diferente instalashon deportivo riba Aruba, entre otro: ===Joe Laveist Sport Park=== Situa na San Nicolas, e parke aki ta un fasilidat multifunkshonal ku instalashonnan pa: basebal futbòl volleyball basketball atletismo E parke por wordu usa tambe pa evento grandi manera konserto i aktividatnan komunidario. ===Centro Deportivo Betico Croes=== Situa na Santa Cruz, e fasilidat aki ta un kompleks deportivo di paden ku aire akondishoná. E ta usa pa deporte di sala i arte marcial. ==Organisashon i rol== ASU ta fungí komo koordinadó entre e diferente federashonnan deportivo na Aruba i ta apoyá: desaroyo di deporte organisashon di kompetensianan promoshon di atletanan lokal Riba e isla tin mas ku 30 organisashon deportivo ku ta forma parti di e sistema koordiná pa ASU. Entre e deporte mas popular na Aruba tin futbòl i basebal. Basebal, en partikular, a kontribuí na reconocimiento internashonal di Aruba, ku varios atletanan arubiano ku a hunga den Major League Baseball. ===Presidente === * Jacobo Rudolf “Coco” Arends (promé presidente) * Gerald Franca * Soraida Boekhoudt (2022– ) --- {{Variante|a}} {{infobox organisacion | variante = a | tipo = Deporte | nomber = Aruba Sport Unie | funda = [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]] | fundado = }} '''Aruba Sport Unie''' (Union Deporte Aruba, ASU), tambe conoci como '''Union Deportivo Arubano''', ta e organisacion cumbre di deporte na [[Aruba]]. E ta fungi como federacion cumbre pa diferente federacion y bond deportivo riba e isla. ASU ta representa mas cu 25 federacion deportivo y tin como meta coordina, promove y desaroya deporte na Aruba. Pa bira miembro di ASU, un organisacion deportivo mester ta registra como [[Persona hurídiko|persona huridico]] y no por representa un deporte cu ta representacaba pa otro federacion miembro. == Historia == Aruba Sport Unie a wordo funda dia [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]]. E organisacion a surgi for di e necesidad pa coordina y stimula desaroyo di deporte riba e isla. Den promé añanan di su existencia, diferente club i organisashon deportivo a kontribuí na fundashon di ASU, entre otro [[RCA]], Club Caribe i Tivoli. E promé presidente di e organisashon tabata '''Coco Arends''', kende tabata tambe envolví den fundashon di e '''Arubaanse Voetbal Bond''' algun aña promé. Na 1949 ASU a kuminsá ricibí subsidio di e gobierno sentral pa apoyá federashonnan deportivo ku organisashon di kompetensia i actividadnan deportivo. Durante añanan hopi organisashon i empresanan lokal a brindá sosten finansiero i material na deporte na Aruba. E kompanía petrolero Lago Oil & Transport Company tabata un di e sostenedornan importante, donando material deportivo i apoyando desaroyo di clubnan deportivo. Mateo Reyes tabata un di e personanan cu a yuda den e proseso di desaroyo aki. Den 1955 ASU a organisá e promé '''ASU Olimpiada''', un evento deportivo pa estimulá kompetensia entre atletanan lokal. E evento aki a bira un tradishon durante varios dekada, kaminda atletanan a wordo rekonosé komo “atleta di aña”. Entre 1955 i 1993 ASU tabata responsabel pa maneho di e [[Wilhelminastadion]] na Oranjestad. Te na 1997 ASU tabata tambe responsabel pa distribushon di subsidio gubernamental pa federashonnan deportivo. Despues di e aña aki, e tarea aki a wordo asumí direktamente pa e gobierno di Aruba. == Facilidatnan deportivo == ASU ta manehá diferente instalashon deportivo riba Aruba. '''Joe Laveist Sport Park''' na [[San Nicolas, Aruba|San Nicolas]] ta un parke deportivo multifunkshonal ku instalashonnan pa deporte manera: * [[Basebal]] * [[Futbòl]] * [[Volleyball]] * [[Basketbal]] * [[Atletismo]] E parke por wordo usa tambe pa evento grandi manera konserto i otro aktividatnan komunidario. '''Centro Deportivo Betico Croes''' na [[Santa Cruz, Aruba|Santa Cruz]] ta un fasilidat deportivo di paden ku aire acondicioná. E centro ta usa pa deporte di sala i arte marcial. == Organisashon == ASU ta fungí komo koordinadó entre e diferente federashonnan deportivo na Aruba. E organisashon ta apoyá desaroyo di deporte, organisashon di kompetensianan i promoshon di atletanan lokal. Riba e isla tin mas ku 30 organisashon deportivo cu ta forma parti di e sistema deportivo coordina pa ASU. Entre e deporte mas popular na Aruba tin [[futbòl]] i [[basebal]]. Especialmente basebal a duna Aruba reconocimiento internashonal, ku varios atletanan Arubiano cu a hunga den [[Major League Baseball]]. == Organisacion == Entre e presidentenan di Aruba Sport Unie tin: * [[Coco Arends|Jacobo Rudolf (Coco) Arends]] (1892-1965) – promé presidente * Gerald Franca – presidente durante diferente periodo den siglonan reciente * Soraida Boekhoudt – presidente (2022) [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] '''Aruba Sport Unie''' o '''Union Deportivo Arubano''' (ASU) ta e federacion cumbre di e federacionnan deportivo na [[Aruba]]. dre di 25 bond deportivo. Pa bira miembro di A.S.U. e organisacion mester ta un persona huridico y no mag di tin un miembro pa e deporte ey caba den A.S.U. == Historia == ASU e ser funda dia [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]]. * ASU taba maneha Wilhelminastadion di 1955 te 1993 A.S.U. ta maneha dos facilidad cu ta nan propiedad, esta Joe Laveist Sport Park na San Nicolas y Centro Deportivo Betico Croes na Sta Cruz. Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. Centro Deportivo Betico Croes ta completamente airecondiciona y ta uz'e pa tur sport di paden y arte marcial. Huur di e sporthal ta depende di cuanto hende mester uza pa maneha e lugar pa e actividad y ki sorto di actividad e ta. Pa mas informacion por yama oficina di A.S.U. na e numbernan di telefon ariba menciona.<ref>[https://www.gobierno.aw/union-deporte-aruba-asu Union Deporte Aruba (ASU)], Gobierno di Aruba</ref> Aruba Sport Unie a wordo funda dia 21 di December, 1941. E aña aki 21 di December, e ta cumpli 75 aña y tin cu corda riba e fundadornan. Segun e presidente actual Gerald Franca, e aña aki lo ta uno special den cuadro di e celebracion aki. Tambe el a splica kico tur nan tin pensa di haci pa loke ta e celebracion den 2017. Franca a splica cu e prome presidente tabata Coco Arends, kende ta e mesun persona cu a cuminsa tambe, kende ta fundador di Arubaanse Voetbal Bond 5 pa 6 aña prome. Un di e organisacionnan cu a yuda lanta Aruba Sport Unie tabata RCA, Club Caribe y Tivoli, cual ta e prome organisacionnan cu a lanta e asociacion aki. Na 1949 pa prome biaha den historia, ASU a cuminsa haya e subsidio di Gobierno Central pa facilita tambe e federacionnan di e tempo ey cu placa pa nan organisa actividadnan. Despues di e periodo ey tabata haya Lago ta yuda hopi den parti di formacion di e clubnan y nan tabata subsidia of duna donacion na e diferente clubnan pa nan material, etc. durante aña. Difunto Mateo Reyes, kende ta un persona conoci y keri, tabata encarga cu esaki. E ta un di e personanan cu a yuda ASU pa haya Joe Laveist for di Lago como un centro pa deporte. Lago Sportpark tabata di Lago y a bin pa pase pa Joe Laveist, pa pas’e pa ASU. Franca a menciona cu durante aña, durante 1955, ASU a celebra su prome ASU Olimpiada y despues di esey a keda celebr’e. Hopi di e atletanan grandi ta recorda e fechanan ey, caminda cu nan a wordo eligi como atleta di aña den decadanan di 60, 70 y 80. ASU semper a maneha deporte pa Gobierno y hasta a bay asina leu cu ASU a manda hende den exterior cu studie opdracht, pa bin bek lanta scol di deporte pa Aruba. Esaki nunca a logra debi na cosnan cu tabata pasa internamente. Despues ASU tabata encarga pa duna subsidio te cu na aña 1997, caminda cu Gobierno a tuma e tarea aki bek den su seno. Franca a sigui splica cu na e momentonan aki tin un comision cu ta trahando riba dje pa pasa e fecha pa Januari. Pa fin di aña ta imposibel pa organisa algo. Idea ta pa haci algo riba dje pa recorda e fecha y recorda esnan cu a funda e organisacion aki. Tabata tin hasta hendenan conoci entre otro shon A. Eman cu tabata un di e prome personanan den e directiva. Tin hopi hende conoci den comunidad tabata forma parti di ASU di e tempo ey.<ref>[https://masnoticia.com/aruba-sport-unie-lo-cumpli-75-ana-dia-21-di-december-proximo/ Aruba Sport Unie lo cumpli 75 aña dia 21 di December proximo], Mas Noticia (28 di november 2016)</ref> The sparse available evidence, however, reveals that there are around thirty-five sport organisations on the island that fall under the umbrella of the Aruba Sport Union (ASU), which was formed in 1941.44 As in Curaçao, two of the more popular team sports are soccer and baseball, and it is baseball that has given it the greatest international recognition through the participation of at least six Arubans in MLB since 1996.4 ASU President Gerald Franca --> 2022 Soraida Boekhoudt --- Aruba Sport Unie, funda dia 23 di december 1941, ta e bond madre di 25 bond deportivo. Pa bira miembro di A.S.U. e organisacion mester ta un persona huridico y no mag di tin un miembro pa e deporte ey caba den A.S.U. A.S.U. ta maneha dos facilidad cu ta nan propiedad, esta Joe Laveist Sport Park na San Nicolas y Centro Deportivo Betico Croes na Sta Cruz. Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. Centro Deportivo Betico Croes ta completamente airecondiciona y ta uz'e pa tur sport di paden y arte marcial. Huur di e sporthal ta depende di cuanto hende mester uza pa maneha e lugar pa e actividad y ki sorto di actividad e ta. Pa mas informacion por yama oficina di A.S.U. na e numbernan di telefon ariba menciona.<ref>https://www.gobierno.aw/union-deporte-aruba-asu Union Deporte Aruba (ASU)</ref> {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] ---------------- {{Variante|a}} {{multiple image | total_width = 270 | border = | perrow = 1/2 | align = right |header = Joe Laveist Sportpark |header_align = center |image2 = Joe Laveist Sport Park.jpeg | image1= Estadio de béisbol Joe Laveist, en San Nicolaas (este de Aruba).jpg | image3 = Joe Laveist Sport Park 06 54 31 704000.jpeg |caption1 = |caption_align = center }} == Lago Sport Park / Joe Laveist Sportpark == The historical Lago Sports Park (later known as the Laveist Sport Park) was a vital recreational and cultural hub in San Nicolas, Aruba. Officially inaugurated in March 1941, it was founded by the Lago Oil & Transport Company to support the island's booming refinery community. History of Lago Sports Park Founding and Baseball Roots: The park was instrumental in developing baseball on the island. American expatriate and former Major League Baseball pitcher Jim Bluejacket spent 15 years in Aruba and helped found the facility, fostering strong local interest in the game. WWII & Refining Community: During WWII, the facility offered organized recreation for Allied soldiers stationed in Aruba and the diverse immigrant workforce employed at the Lago refinery. Championship Ground: Throughout the 1940s and 1950s, the park was the premier venue for the organized Aruba baseball championships. Iconic early teams like the Dodgers, Baby Ruth, and Barnes' Ramblers competed here. Track and Field: Beyond baseball, it served as the primary venue for annual events like the Lago High School Track Meets and the Aruba School Sport Bond competitions. Evolution: Today, the historic site in San Nicolas continues to be an active community asset and is known as the Laveist Sport Park. --- Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. {{Variante|a}} {{Databox}} Intro *Location in San Nicolas, Aruba *Originally built by Lago Oil and Transport Company *Year of inauguration (1941) *Later renamed to Joe Laveist Sportpark ==Historia== 1. Fundashon (±1930s–1941) Lago building infrastructure for workers Role of Jim Bluejacket Opening (9 March 1941) 2. Periodo di floresementu (1940s–1980s) Organized sports (baseball, possibly softball, football) Social function (community gatherings, events) 3. Despues di sera di Lago (1985 →) Decline / transition Renaming to Joe Laveist Continued local use Struktura i fasilidat Even if partial: Baseball field Stands / seating Clubhouse? Multi-sport use * na 1968 Lago a traspasa LSP pa ASU Importansia kultural This is where your article becomes powerful: Role in development of baseball in Aruba Connection to Lago Colony life Symbol of industrial-era community building Link to later international baseball success of Aruba Legado Renaming to Joe Laveist Continued recognition Connection to surrounding area (Jim Bluejacketstraat, schools, neighborhoods) 🔎 Research tips (high impact, low effort) Look for: Lago employee magazines / newsletters Local newspapers (Amigoe, Diario archives) Aruba sports history sources Mentions of: inauguration (1941) sports competitions Joe Laveist (who he was!) ------------------ ==Origen di baseball na Aruba == Beisbòl a yega Aruba den añanan 1930, introdusí pa ekspatriadonan merikano ku tabata traha na Lago Oil Company i imigrantenan venezolano ku a forma timnan di pickup informal riba terenonan habrí.[2] E deporte a haña struktura ku e fundashon di ABBA na 1950 pa organisá liga i kampionato lokal, loke a kondusí na entrada di Aruba den wega internashonal na 1952 ora el a djòin e Asosiashon Internashonal di Beisbòl Amateur (awor parti di WBSC).[2] E aña ei, Aruba a debutá su promé selekshon nashonal na e Serie Mundial Amateur di 1952 na Havana, Cuba, manehá pa Joe Proterra, kaminda el a sigurá dos viktoria den seis wega i a gana aklamashon di fanátikonan, ku pitcher Nell Harms nombrá hungadó sobresaliente di siman pa su aktuashon kontra Honduras.[2] Beisbòl a wòrdu introdusí na Aruba na final di añanan 1920 i kuminsamentu di añanan 1930 prinsipalmente dor di ekspatriadonan merikano empleá pa Lago Oil and Transport Company, un supsidiario di Standard Oil of New Jersey, kendenan a establesé un refineria riba e isla. Pafo di e colonia, baseball a haya traccion na fin di añanan 1930 pa medio di imigrantenan y mariniernan Venezolano cu a mara na wafnan di Aruba cu nan barconan di pisca, formando teamnan casual di pick-up cu a hunga riba terenonan habri na Oranjestad, manera e area patras di Corte di Husticia actual. Pa añanan 1950, beisbòl a integrá profundamente den kultura di Aruba, partikularmente bou di hóbennan, ku a wòrdu eksponé pa medio di transmishonnan di media merikano, eventonan patrosiná pa kompanianan di zeta, i e impakto persistente di sòldánan di tempu di guera, hasiendo esaki un símbolo di aspirashon i vínkulo di komunidat den barionan di klase trahadó. Adopshon lokal a oumentá ku e formashon di klupnan amateur den tur pueblo. <ref>Clyde Harms, https://archive.org/details/BNA-DIG-ARUBATODAY-2021-05-28/page/n9/mode/1up?q=jim+bluejacket Short history of the beginnings of baseball in Aruba], Aruba Today (28 di 2021)</ref> ------------------- {{Variante|a}} {{Infobox deportista| variante = a | nomber completo = Shawn Joubert Zarraga | alias = | fecha nacemento = [[21 di yanüari|21 di januari]] [[1989]] | luga nacemento = {{ABW}} | fecha fayecimento = | luga fayecimento = | nacionalidad = {{NLD}} | haltura = 183 cm | peso = 109 kg <!-- Seccion di informacion deportivo --> | deporte = [[beisbòl|baseball]] | disciplina = catcher (man drechi)? | wo = | debut = 11 di maart 2023 (den [[Tim nashonal di beisbòl hulandes|team di Reino]])?? | activo = 2021 - presente ?? | distincion = }} '''Shawn Joubert Zarraga''' (☆ [[21 di yanüari|21 di januari]] [[1989]] na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]) ta un eks-catcher profesional di beisbòl Arubiano ku a representá Hulanda den kompetensianan internashonal, inkluyendo e World Baseball Classic.[1] Para na 6 pia 0 inch (1.83 m) i pisando aproksimadamente 240 liber (109 kg), Zarraga tabata un switch-hitter ku tabata tira ku man drechi i a hunga prinsipalmente komo un katcher durante henter su karera.[2] Selektá pa e Milwaukee Brewers den e di 44 buèlta (1.302 en general) di e Selekshon di Beisbòl di Liga Mayor di 2007 for di Trinity Christian Academy na Florida, el a pasa vários temporada den e liganan menor den vários organisashon.[3] grokipedia: Zarraga su karera profeshonal a kuminsá den e sistema di Brewers, kaminda el a progresá a traves di nan afiliadonan di 2007 pa 2014, alkansando nivelnan di Double-A i Triple-A i mustrando abilidatnan defensivo sólido tras di e plato.[4] Despues el a firma kontraktnan di liga menor ku timnan inkluyendo Los Angeles Dodgers na 2017 i Cincinnati Reds na 2016, ganando invitashonnan no-roster pa entrenamentu di primavera, ounke nunka el a yega Major League Baseball.[5] Despues ku su karera den liga menor afiliá a terminá na 2017, Zarraga a hunga den liganan independiente, inkluyendo ku e Cleburne Railroaders di e Asosiashon Merikano e aña ei, promé ku el a baha ku penshun.[6] Riba e esenario internashonal, Zarraga tabata un kontribuidor klave na e selekshon nashonal di Hulanda, yudando sigurá e título di Kopa Mundial di Beisbòl 2011 na Panama i partisipando den e Klásiko Mundial di Beisbòl 2017, kaminda el a proveé ​​profundidat na katcher durante wega di pool.[7] Su versatilidat i eksperensia a hasié un opshon konfiabel pa e tim hulandes, basando riba su raisnan arubiano miéntras e tabata kompetí bou di e bandera di Reino Hulandes.[8] == Karera internashonal == ===Kopa Mundial 2011=== Zarraga a haci su debut internacional cu e seleccion nacional di baseball di Hulanda na 2011 den Mundial di Baseball na Panama, eligibel pa medio di su herencia Arubiano. El a sirbi komo un katcher riba e lista ora e tim a gana e medaya di oro, derotando Cuba 2-1 den e final pa reklamá e título mundial.[25][26] torneonan di 2014 Zarraga a sirbi prinsipalmente komo un katcher durante e aparishonnan di e tim den dos torneo klave e aña ei.[27] Na yüli, Zarraga a representá Hulanda na e Torneo Internashonal di Beisbòl di Fransia, konosí tambe komo Yoshida Challenge, ku a tuma lugá na Sénart, Fransia. E selekshon hulandes a gana e medaya di oro, derotando un tereno ku a inkluí anfitrion Fransia, Alemania, i all-starnan internashonal. Zarraga tabata parti di e lista ku a sigurá e título, kontribuyendo tras di e plato miéntras e tim a pone un demostrashon fuerte den nan promé salida na e fasilidat nobo.[28][29] Mas lat e sèptèmber ei, Zarraga a kompetí den e Kampionato Oropeo di Beisbòl 2014 ku a tuma lugá na Ostrava i Brno, Repúblika Cheko, kaminda Hulanda a kapturá nan di 21 medaya di oro kontinental ku un rèkòrt invikto di 11-0, kulminando den un viktoria final di 6-3 riba Italia. Komo katcher, el a bati .286 ku aktuashonnan notabel, inkluyendo tres hit den un viktoria di 7-2 riba Alemania i un homerun den un wega di pool anterior kontra Kroasia. Su trabou defensivo a yuda ankra un staf di lansamentu ku a pèrmití solamente 1.36 kareda gana pa wega durante henter e torneo.[30][31][28] 2015 Premier12 i 2017 World Baseball Classic Zarraga a wòrdu selektá pa representá e selekshon nashonal di beisbòl di Hulanda na e WBSC Premier12 di 2015, e edishon inaugural di e torneo ku a tuma lugá na Mexico i Taiwan, kaminda el a sirbi komo un katcher bistiendo e kamisa number 22.[32] Hulanda a kompetí den Grupo A di e buèlta di apertura, sigurando tres viktoria kontra Chines Taipei (7-4), Italia (16-1), i Puerto Rico (11-7), miéntras ku nan a sufri pèrdida kontra Cuba (5-6) i Canada (1-3), loke a posishoná nan pa avansá pa e kuartfinal.[33] Einan, nan a kai kontra Merka 1-6, resultando den un di sinku lugá total pa e tim.[33] Durante e torneo, Zarraga a kontribuí ofensivamente den momentunan klave, inkluyendo un homerun di dos kareda den e di kuater inning kontra Cuba ku a ekstendé e bentaha di Hulanda na 4-1, ounke e tim na final a pèrdè den un kompetensia estrecho.[34] El a registrá tambe un RBI den e viktoria riba Taipei Chines, trahando un kaminata apesar di a bai sin hit den tres at-bat.[35] Sinembargo, Zarraga a sufri un leshon na man durante e wega di Cuba i mester a sali trempan.[36] Na 2017, Zarraga a gana un lugá riba e lista di Hulanda pa e World Baseball Classic, atrobe komo un katcher, partisipando den e torneo prinsipal ku a tuma lugá den vários pais anfitrion.[37] Hulanda a pone un rèkòrt di 2-1 den Pool A, avansando komo subkampeon tras di Israel, promé ku a derotá Israel 12-2 den e kuartfinal na Tokyo Dome pa yega e semifinal.[37] Nan kareda a terminá den un pèrdida di 3-4 kontra Puerto Rico na Dodger Stadium, kaminda e tim a regresá lat pero no por a sigurá e viktoria.[38] E aktuashon sobresaliente di Zarraga a bini den e kuart di final kontra Israel, kaminda el a konta dos hit i dos RBI komo parti di e eksploshon ofensivo di e tim.[39] Den e semifinal kontra Puerto Rico, el a entregá un dòbel di RBI krusial den e di sinku inning pa skor Wladimir Balentien i empatá e wega na 3-3, ounke kompañero di ekipo Jonathan Schoop a wòrdu bentá afó na e plachi di kas den e wega.[40] Zarraga a parse di a sufri un leshon den e di ocho inning di e wega ei, loke a rekerí atenshon médiko tras di e plato. {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid = |titulo=}} {{References}} * [https://www.baseball-reference.com/register/player.fcgi?id=kelly-001ant Minors Stats Antwone Kelly] }} {{DEFAULTSORT:Zarraga, Shawn}} [[:Kategoria:Hende]] [[:Kategoria:Beisbòl]] ----------------- {{Variante|a}} {{Infobox asociacion deporte| variante = c | nomber = Badminton Bond Curaçao | logo = | imagen = | abrevia = BBC | president = | vice-president = | algemeen-secretaris = | asiento = | region = | pais = | cantidad_miembro = | cantidad_asociacion = | deporte = | funda = | luga_funda = | ex-nomber = | federacion_mundial = | federacion_continental = | federacion_nacional = | afilia = | comite_olimpico = | agencia_deportivo = | stop_imagen = | imagen = | descripcion = | website = }} '''Badminton Bond Curaçao''' (BBC) ta e organisashon ku ta dirigi i promové e deporte di badminton na Kòrsou. E federashon ta un miembro di e organisashonnan internashonal i regional, inkluíendo e '''Badminton World Federation (BWF)''', e '''Badminton Pan America (BPA)''', i e '''Caribbean Regional Badminton Confederation (CAREBACO)'''. === Historia i Fundashon === E Badminton Bond Curaçao a fundá den 1975. E federashon ta representá Kòrsou den e organisashonnan regional i internashonal di badminton.:contentReference[oaicite:8]{index=8} === Afiliashon Internashonal === :contentReference[oaicite:10]{index=10} * :contentReference[oaicite:13]{index=13} * :contentReference[oaicite:16]{index=16} * :contentReference[oaicite:19]{index=19}:contentReference[oaicite:21]{index=21} === Participashon Internashonal === :contentReference[oaicite:23]{index=23}:contentReference[oaicite:25]{index=25} === Referensianan === * :contentReference[oaicite:27]{index=27} * :contentReference[oaicite:30]{index=30}:contentReference[oaicite:32]{index=32} [[:Kategoria:Deporte na Kòrsou]] [[:Kategoria:Organisashon Deportivo]] {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte]] --------------- {{Databox}} E '''seleccion nacional di badminton di Aruba''' ([[Hulandes]]: Arubaans badmintonteam) ta representa [[Aruba]] den competencianan internacional di team di badminton y ta wordo controla pa [[Aruba Badminton Federation]] cu ta afilia na Badminton Pan America y Caribbean Regional Badminton Confederation (CARECOBA).<ref>{{Cite web |title=Members {{!}} BWF Corporate |url=https://corporate.bwfbadminton.com/about/membership/ }}</ref> E ekipo a kompetí pa promé biaha den nan promé torneo internacional di ekipo na 1990. E ekipo a haci su aparicion pa prome biaha na e Campeonato di Ekipo di CAREBACO na aña 1974.<ref>{{citeer web|titel=Aruba vooreerst naar Car. badmintonkampioenschap|werk=[[Amigoe]]|datum=1974-11-15|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2025-05-29|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461200:mpeg21:p005}}</ref> Tambe e ekipo a competi den e [[Weganan Centroamericano y di Caribe]] di 1990, unda badminton a wordo inaugura pa prome biaha den e Weganan. E ekipo junior di Aruba a kompetí den e Campeonato Pan Am Junior Team 2009 y a terminá na di 12 lugá.<ref>{{Cite web |title=BWF - Team Event XVIII Pan Am Junior 2009 - Winners |url=https://bwf.tournamentsoftware.com/sport/winners.aspx?id=C61259DF-B2FF-4AC5-A444-F9E14C6A82B1 |access-date=2022-09-04 |website=bwf.tournamentsoftware.com}}</ref> Een Arubaans selectie-team zal van 17 tot en met 24 november voor de eerste keer deelnemen aan de Caribische Badmintonkampioenschappen, die dit jaar te Georgetown in Guyana gehouden worden. Het team dat Aruba zal vertegenwoordigen bestaat uit de dames M. Mata, N. Mata en M. Yarzagaray, en de heren Doy Bernaibela, H. Boer, Robby Arambatzis en Reginals Altman. Deze reis werd mogelijk gemaakt dankzij financiële — en materiele steun van diverse giften; het bedrijfsleven en andere instanties. Het Caribisch toernooi wojdt^jgeorganiseerd door de Caribbean regional badminton confederation, een in 1972 opgerichte federatie, tot voor kort bestaande uit de landen Jamaica, Trinidad/Tooago, Guyana en Sjuriname. Vorig jaar heeft de Badminton Bond Aruba zijn interesse voor deelname aan het bestuur van de Carebaco te kennen gegeven en na een jaar van intensieve voorbereidingen werd Aruba in juli van dit jaar lid van de International badminton federation en in dezelfde maand als vijfde lid van de Carebaco toegelaten. Beide feiten kunnen als mijlpalen worden beschouwd in de geschiede- | nis van de badmintonsport op Aruba, waar deze sport (nog) vrij onbekend is. Dit laatste komt voornamelijk doordat men hier voor deze sport een enorm tekort heeft aan goede accomodatie. ==Historia== ===Tim miksto=== Aruba a debuta den e Campeonato di Equipo di CAREBACO na 1974. E team a keda na di cinco lugar den e ranking final, perdiendo 7-0 contra Jamaica, Surinam, Trinidad y Tobago y Guyana.<ref>World Badminton 18 (1974), p. 3</ref> {{Appendix}} [[:Category:Deporte na Aruba]] en.wiki --------------- {{Infobox asociacion deporte| variante = c | nomber = Aruba Badminton Federation | logo = | imagen = | abrevia = ABF of BBA | president = | vice-president = | algemeen-secretaris = | asiento = | region = | pais = | cantidad_miembro = | cantidad_asociacion = | deporte = | funda = | luga_funda = | ex-nomber = | federacion_mundial = | federacion_continental = | federacion_nacional = | afilia = | comite_olimpico = | agencia_deportivo = | stop_imagen = | imagen = | descripcion = | website = }} '''Aruba Badminton Federation''' (ABF), tambe yamá Badminton Aruba o Aruba Badminton Bond, ta e organisacion gobernante nacional supremo pa e deporte di [[badminton]] na [[Aruba]]. E federacion ta wordo representa pa e [[seleccion nacional di badminton di Aruba]]. == Historia == E Aruba Badminton Federation a wordo funda memey di añanan 1970, ora cu e promé participacion a tuma luga na e Kampionatonan di Carebaco. Na desember 1973 e federacion a bira miembro di Caribbean Badminton Federation, hunto cu Corsou.<ref>Sport inliet kort sport in het kort sport. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 05-12-1973, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 29-05-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461498:mpeg21:p007</ref> E federashon despues a bira miembro di e órgano di gobernashon kontinental, e Konfederashon Panamerikano di Badminton, i e Federashon Mundial di Badminton, e tempu ei konosí komo e Federashon Internashonal di Badminton. Aruba ainda no ta anfitrion di campeonatonan internacional. Sinembargo Aruba a yega di ta anfitrion di Campeonato di Carebaco dos biaha. Federacion di Badminton Aruba ta miembro di Comite Olimpico Arubano . {{Appendix}} De Badminton Bond Aruba (BBA) viert deze maand zyn 15-jarig bestaan met verschillende toernooien en andere activiteiten. Ofschoon deze tak van sport niet zo bekend is op Aruba, heeft de BBA in vijftien jaren heel wat gepresteerd. Deze bond is al jaren lid van de International Badminton Federation (IBF). Ook is de BBA lid van de Carebaco (Caribbean Regional Badminton Confederation), waarvan verder ook lid zijn: Jamaica, Trinidad, Suriname, Guyana, Barbados, Bermuda, Curasao en Grenada. Elk jaar doet Aruba mee aan de Caribische kampioenschappen en BBA- motor, Riek Altman, is al jaren secretaris / penningmeester van de Carebaco. Aruba wordt elk jaar weer verzocht de Carebaco- wedstrijden te organiseren, omdat Aruba tot nu toe het beste toernooi heeft georganiseerd, doch door het ontbreken van faciliteiten kan de BBA dit Caribisch treffen niet meer organiseren. De BBA bestaat momenteel uit de vier clubs: Floralin, Flamboyant, Aruba Badminton Minders en Playa die tezamen honderd leden tellen. Deze sport kan uitsluitend gespeeld worden in een zaal en nu wordt er gebruik gemaakt van de gymnastiekzalen van Julianaschool, La Salie College en de Sporthal. Een paar maanden geleden hebben de BBA- bestuursleden, Riek Altman en Michael Williams, in Trinidad een coachingcUrsus gevolgd onder auspiciën van de IBF en geven nu op maandag en donderdag aan trainers van de club een opleiding. Nu al is bekend dat Aruba volgend jaar vertegenwoordigd zal worden op Curagao tijdens de Easter Open Tournament en in Jamaica tijdens de Carebaco- wedstrijden. De BBA heeft gisteren in een communiqué dank uitgebracht aan alle personen en instanties, die door de jaren heen de BBA hebben geholpen en eenieder, die aan badminton wil meedoen, uitgenodigd zich op donderdag in de Sporthal op te geven tussen zeven en tien uur 's avonds. Het bestuur van de BBA wordt in dit derde lustrumjaar gevormd door: voorzitter R. Nieuw, vicevoorzitter R. Altman, secretaris G. Simon, penningmeester B. Hernandez, commissarissen E. van der Linde, M. McClure, E. Vemannan, M. Croes en M. Williams.<ref>Met uitgebreid activiteiten-programma Badminton Bond Aruba viert haar derde lustrum. "Amigoe". Curaçao, 08-11-1986, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 29-05-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641854:mpeg21:p013</ref> ------------- {{Variante|a}} {{Futbolista |nomberdihungado = |Nomber = Mario Croes |potret = |Fecha di nasementu = |Siudat di nasementu = |Pais di nasementu = {{ABW}} |Nashonalidat = hulandes |Posishon = |club = }} '''Hyacintho Mario Croes''' (☆ ± 1942 na [[Aruba]]), tambe conoci como '''Mario Croes jr.''', ta un ex-hungado di pingpong [[Aruba]]no. Entre decada 1960 y decada 1980 el a titula 13 vez campeon di Aruba. Den [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]] Croes tabata un di e dos "grandinan" den deporte di tennis di mesa, banda di [[Robert Hosé]] di [[Kòrsou|Corsou]].<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463158:mpeg21:a0099|titel=Sensationele zege van R. Hosé over M. Croes|werk=[[Amigoe]]|datum=1970-11-02|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> == Biografia == Mario Croes ta yiu di Eymee Zeppenfelt y Mario Hyacinto Croes, empresario i doño di La Gran Bodega.<ref name="Amigoe">{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462365:mpeg21:a0121|titel=In de Franciscuskerk|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-07-16|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> Cu mas o menos siete aña el a cuminsa hunga pingpong y tabata train cu su mama pa despues sigi train cu su tata y otro famianan.<ref name="Amistad">{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AMISTAD-1976-11/page/3/mode/1up?q=Amistad+mei+1976&view=theater|titel=Mario Croes: 26 aña den pingpong|werk=Amistad|datum=november 1976|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> Croes a cuminsa mustra su talentonan ora cu na edad di 9 aña el a sali campeon "junioren" na Aruba. Cu 12 aña el a drenta division di senioren y na 1959, cu 16 aña, a bira campeon di Aruba pa prome bes.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010997546:mpeg21:a0072|titel=Mario Croes jr: nieuwe tienkampkampioen tafeltennis|werk=[[Amigoe]]|datum=1959-02-25|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> Na 1960 e ta prolonga su titulo.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010459813:mpeg21:a0112|titel=Mario Croes jr. weer de sterkste|werk=[[Amigoe]]|datum=1960-04-01|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> Hunto cu Cholan Jacobs e tabata hunga pa e team Arubano di Bavaria Stars. Den e torneo organisá door di e asociacion "Entre Nous Juveniles” na Corsou el a hunga cu 17 aña su prome wega internacional contra [[Colombia]]. Croes tabata doño di Mario's Sports Shop den Wilhelminastraat 51 na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]. E ta casa cu Ruth Arends y hunto nan tin un yiu homber, Mario III, i un yiu muhe Janine.<ref name="Amigoe"/> {{Appendix}} {{Stub}} {{DEFAULTSORT:Croes, Mario}} [[:Category:Hende]] [[:Category:Deporte na Aruba]] Pa promer viaha el a sali campeon di Aruba dia cu e tabatin 15 aña di edad. Awor flbi cu e tin 34 aña e por bisa cu ela sali 13 vez campeon di nos isla y e ta posee nada menos cu 39 copa y 27 medaya. Un deportista arubano cu e destaca su mes den e deporte di ping pong specialmente door di su mes esfuerzonan y su perserverancia, como cu manera nos lektornan por lesa mas alew, no ta semper ela haya ayudo den su carera deportivo na su isla natal. Mario Croes jr., casá cu Ruth Croes-Arends, ta haya cu e deporte di ping pong na Aruba a bai hopi atrcus den e 26 aña cu e tin ta praktikele. Amistad a tene un entrevista exclusivo cu e deportista te ainda mas grandi riba terreno di ping pong actuahnente: Mario Croes Jr.<ref name="Amistad">{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AMISTAD-1976-11/page/3/mode/1up?q=Amistad+mei+1976&view=theater|titel=Mario Croes: 26 aña den pingpong|werk=Amistad|datum=november 1976|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> mi a cuminsa hunga ping pong tempo mi tabata tin mas o menos siete aña. Mi mama a cuminsa siñami, pero mi no a worry mucho. Toch mi a sigi hunga cu mi tata y cu mi otro famianan. Un viaha mi a bai Flamingo Room (Trocadero), caminda tabatin un mesa di ping pong, anto ei nan mi a mira Cholan Jacobs, e tempo ei e campeon di Aruba, hunga. Esei a dunami smaak pa mi sigi train cu mi famia. Dia m'a cimiinsa hunga di verdad mi tabatin 12 ema y mi a cuminsa train cu Cholan. E tempo ei mi tabata hunga cinco te seis ora pa dia. Mi tabata caba di come dies dos or y mei y bai hunga te siet’or y mei di anochi. Tur dia e mesim cos. Mi no tabata hunga ni siña les. Mario a cuminsa mustra su talentonan ora cu na edad di 9 aña ela sali campeon di Junioren na Aruba. Cu 12 aña ela drenta division di senioren y cu 16 aña pa promer vez ela logra bira campeon di Aruba. Su promer wega internacional ela hunga contra Colombianonan tempo cu e tabatin 17 aña na 1959. E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” Entre Nous Juveniles na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsou. E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsou. in de Franciscuskerk te Oranjestad is gistermorgen het kerkelijke huwelijk ingezegend vun mejuffrouw Rulh Arends, dochter V(.n. de heer en mevrouw Milo de R. Arends-Arends en de heer Mario Croes, zoon van de heer en mevrouw Mario H. Croes- Zeppenfelt. Voor de receptie ten huize van de bruid bestond grote belangstelling. Het bruidspaar wachtte een verrassing; een taart in de vorm van een tafeltennistafel. De bruidegom is dan ook tafeltenniskampioen van Aruba.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462365:mpeg21:a0121|titel=In de Franciscuskerk|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-07-16|bezochtdatum=2022}}</ref> * Eigenaar van Mario's Sports Shop, Wilhelminastraat 51, Oranjestad, Aruba * Huwde in 1965 met Ruth Arends, kinderen Mario III en Janine {{Appendix}} --------------- prww8qrgj0nk1dswgfhw6dd8xwcflxn 199585 199584 2026-08-05T20:38:59Z Caribiana 8320 199585 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ Pending: [[Barracudas Artistic Aruba]] - [[Aruba Dolphins]] - [[Stingray Swimming Team]] - [[Shawn Zarraga]] - [[Antwone Thyshon Kelly]] - [[Badminton Bond Curacao]] - [[Seleccion nacional di badminton di Aruba]] - [[Aruba Sport Unie]] -------- {{infobox deportista | variante=a }} '''Higinio Alejandro (Patan) Farro''' (☆ [[11 di yanüari|11 di januari]] [[1942]] - † [[30 di yüli |30 di juli]] [[2026]]<ref>[https://www.arubanative.com/aurora-royal-pray-funeral-home-ta-anuncia-fayecimento-di-higinio-alejandro-farro-mihor-conoci-co-mo-patan/ Aviso di fayecemento], arubanative.com (4 di augustus 2026)</ref>) tabata un pesista [[Aruba|Arubiano]]. El a titula campeon di Aruba pa diescuater aña consecutivo y tabata tambe campeon di [[Antias Hulandes]] pa nuebe aña. E ta wordo considera un di e pioneronan mas importante di hisamento di peso na Aruba.<ref>[https://arubanews.ca/patan-farro-weightlifting-legacy-honoured-following-aruban-champions-death/ Patan Farro Weightlifting Legacy Honoured Following Aruban Champion’s Death], arubanews.ca (4 di augustus 2026)</ref><ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/93280/voormalig-gewichthefkampioen-patan-farro-overleden-vz1916 Voormalig gewichthefkampioen ‘Patan’ Farro overleden], curacao.nu (4 di augustus 2026)</ref> == Bida y carera == Farro a cuminsa como pesista na aña 1964 y a logra di dos luga den su prome competencia. Den e aña siguiente, e nivel di e deporte a baha hopi riba e isla, debi cu hopi trahado stranhero a bandona Aruba despues di haya retiro na [[Lago Oil & Transport Company|refineria Lago]].<ref>https://297sportsaruba.com/na-memoria-di-higinio-alejandro-patan-farro/</ref> Bou di condicionnan hopi limita, Farro a desaroya su mes. El sigui entrena hunto cu otro deportista den un espacio chikito na Wilhelmina Stadion (awor [[Stadion Guillermo Prospero Trinidad]]). El a entrena sin entrenador profeshonal y sin haya oportunidat pa sigui entrenamento na exterior. Pa torneo internacional, e tabata depende di su propio dianan di vakantie, pasobra no a haña permiso adicional di su trabou. ===Carera internacional=== Na 1970, Farro a wordo selecciona pa representa Antias Hulandes na [[Weganan Centroamericano y di Caribe]] (CAC) na [[Panama]]. Ora e [[Comite Olimpico Antias Hulandes]] a nenga pa paga su biahe, e mes a cumpra su boleto di avion y a logra di cuater luga den su categoria. Na 1971, el a termina na di cinco luga durante [[Weganan Panamericano]] na [[Cali]], [[Colombia]]. Na 1974, el a bolbe logra di cuater luga na CAC na [[Repúblika Dominikano|Republica Dominicano]]. Su logro internacional mas importante a yega na 1978, ora el a gana un medaya di brons na CAC na [[Medellín]]. ===Logro y record === Ademas di su titulonan local y regional, Farro tabata conoci pa su forsa excepcional. Den añanan setenta di [[siglo 20|siglo binti]], el a logra e siguiente prestacionnan aproximá: * squat: serka 272 kilo (600 lbs) * deadlift: serka 318 kilo (700 lbs) * bench press: serka 181 kilo (400 lbs) * snatch: serka 125 kilo (275 lbs) * clean and jerk: serka 160 kilo (352 lbs) Su recordnan Arubano di 1976 den e disciplinanan "snatch" y "clean and jerk" a keda sin wordo bati pa aproximadamente cuarenta aña. Na 2016, e recordnan aki y su total combina finalmente a wordo mehora. == Reconocemento == Durante su carera activo, Farro no a haña hopi reconocemento oficial pa su prestacionnan. Sinembargo, despues di su retiro, el a wordo honra cu varios distincion: * condecoracion real como "ridder" den [[Orden di Oranje-Nassau]] * inclusion den Hall of Fame di Aruba * Premio Santa Anna pa su contribucion na deporte y cultura Segun Archivo Nacional Aruba, Farro tabata tambe nominá pa premio di “atleta di aña” di Aruba Sport Unie na 1974. == Ca'i orgel == Ademas di su contribucion na deporte, Farro tabata tambe envolví den preservacion di herencia cultural di Aruba, specialmente door di su trabou cu restauracion y promocion di [[Caha di Orgel|cah’i orgel]] tradicional.<ref>https://www.gobierno.aw/en/several-barrel-organ-players-were-honored-on-musicians-day</ref> E legendario hisador di peso Arubiano Higinio Alejandro “Patan” Farro tambe tabata un figura cultural bon conoci y un tocado, doño y restaurador celebra di e tradicional caha di orgel (orgel di bari) yama “El Diamante”.<ref>[https://www.aruba.nu/nieuws/kunst-cultuur-en-muziek/57390/unieke-eer-voor-muzikanten-met-liefde-voor-cahi-orgel Unieke eer voor muzikanten met liefde voor Cah’i Orgel], aruba.nu (27 di november 2024)</ref> Legado Cultural E Instrumento: Patan Farro tabata doño y tabata cuida un caha di orgel historico di 100 aña bieu como “El Diamante” tabata conoci. Diamante". Artesania: E tabata un di e poco personanan na Aruba cu e habilidad raro pa pega y martillo e cilindernan (cilinder di claba) cu ta wordo uza pa toca musica tradicional riba e instrumento. Reconocimento: El a ricibi multiple premio cultural y reconocimentonan oficial di gobierno di Aruba pa conserva e musical unico aki. == Fayecemento == Farro tabata casa y tata di tres yiu. El a fayece dia 30 di juli 2026 na edat di 84 aña. Diferente organisashonnan deportivo, entre otro Federacion Aruba Weightlifting Association, a record’é como un atleta sobresaliente y un persona ehemplar. {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] '''Higinio Alejandro (Patan) Farro''' (☆ [[11 di yanüari]] [[1942]] - † 30 di yüli 2026) tabata un hisado di peso [[Aruba|Arubiano]]., conoci den su tempu aktivo komo e hòmber mas fuerte di Aruba. El a dominá deporte di levantamentu di peso riba e isla pa mas ku un dekada i a representá Antia Hulandes na diferente torneo internashonal. Farro a gana e titulo di kampion di Aruba pa dieskuater (14) aña konsekutivo i tabata tambe kampion di Antia Hulandes pa nuebe (9) aña. El ta konsiderá un di e pioneronan mas importante di levantamentu di peso na Aruba.<ref>[https://arubanews.ca/patan-farro-weightlifting-legacy-honoured-following-aruban-champions-death/ Patan Farro Weightlifting Legacy Honoured Following Aruban Champion’s Death], arubanews.ca (4 di augustus 2026)</ref><ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/93280/voormalig-gewichthefkampioen-patan-farro-overleden-vz1916 Voormalig gewichthefkampioen ‘Patan’ Farro overleden], curacao.nu (4 di augustus 2026)</ref> == Bida y carera == Farro a kuminsá ku levantamentu di peso na aña 1964 i a logra di dos luga den su promé kompetensia. Den e aña siguiente, e deporte a baha hopi na nivel riba e isla, despues ku hopi trahadó strañero a laga Aruba tras despido na refineria di Lago.<ref>https://297sportsaruba.com/na-memoria-di-higinio-alejandro-patan-farro/</ref> A pesar di e situashon difísil, Farro a sigui entrená bou di kondishonnan hopi limitá. El tabata entrená den un espasio chikí bou di graderia di Wilhelmina Stadion (awor Stadion Guillermo Prospero Trinidad), ku ventilashon insufisiente i un solo plataforma ku el mester a kompartí ku siete otro deportista. El a entrená sin entrenador profeshonal i nunca a haña oportunidat pa sigui kampamentu di entrenamiento na exterior. Pa torneo internashonal, el tabata depende di su propio dianan di vakashon, pasobra no a haña permiso adicional di su trabou. ===Carera internacional=== Na 1970, Farro a wordu selekshoná pa representá Antia Hulandes na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Panamá. Ora e Komité Olímpiko Antiano a nenga pa paga su biahe, el mes a kumpra su boleto di avion i a logra di kuarto luga den su kategoria. Na 1971, el a termina na di sinku luga durante e Huegos Panamericanos na Cali, Kolombia. Na 1974, el a bolbe logra kuarto luga na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Republica Dominicano. Su logro internashonal mas importante a yega na 1978, ora el a gana un medaya di brons na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Medellín. ==Logro y rekord == Ademas di su titulo lokal i regional, Farro tabata konosí pa su forsa eksepshonal. Den añanan setenta, el a logra e siguiente prestashonnan aproksimá: squat: serka 272 kilo (600 lbs) deadlift: serka 318 kilo (700 lbs) bench press: serka 181 kilo (400 lbs) snatch: serka 125 kilo (275 lbs) clean and jerk: serka 160 kilo (352 lbs) Su rekordnan arubiano di 1976 den e disciplinanan snatch i clean and jerk a keda sin bati pa aproksimadamente kuarenta (40) aña. Na 2016, e rekordnan aki i su total kombiná finalmente a wordu mehorá. Rekonosimentu Durante su karrera aktivo, Farro no a haña hopi rekonosimentu ofisial pa su prestashonnan. Sin embargo, despues di su retiro, el a wordu honrá ku diferente distinkshon: distinkshon real inklushon den Eregalerij di Aruba Premio Santa Anna pa su kontribushon na deporte i kultura Segun Archivo Nacional Aruba, Farro tabata tambe nominá pa premio di “atleta di aña” di Aruba Sport Unie na 1974. == Ca'i orgel == * Diamante<ref>https://www.gobierno.aw/en/several-barrel-organ-players-were-honored-on-musicians-day</ref> E legendario hisador di peso Arubiano Higinio Alejandro “Patan” Farro tambe tabata un figura cultural bon conoci y un hungador, doño y restaurador celebra di e tradicional caha di orgel (orgel di bari) yama “El Diamante”.<ref>[https://www.aruba.nu/nieuws/kunst-cultuur-en-muziek/57390/unieke-eer-voor-muzikanten-met-liefde-voor-cahi-orgel Unieke eer voor muzikanten met liefde voor Cah’i Orgel], aruba.nu (27 di november 2024)</ref> Legado CulturalE Instrumento: Patan Farro tabata doño y tabata cuida un caha di orgel historico di 10 aña bieu como “El Diamante” tabata conoci. Diamante".Artesania: E tabata un di e poco personanan na Aruba cu e habilidad raro pa pega y martillo e cilindernan (cilinder di claba) cu ta wordo uza pa toca musica tradicional riba e instrumento.Reconocimento: El a ricibi multiple premio cultural y reconocimentonan oficial di gobierno di Aruba pa conserva e musical unico aki == Legado == Farro su influensia a bai mas allá di su rekordnan i medayanan. El a demostrá ku un atleta arubiano por kompetí na nivel regional, a pesar di falta di fasilidat, guia profeshonal i sosten finansiero. Su determinashon — manera paga su propio biahe i sigui entrená bou di kondishonnan difísil — a hasi’e un ehèmpel pa generashonnan posterior di deportista. Ademas di su kontribushon na deporte, Farro tabata tambe envolví den preservashon di herensia kultural di Aruba, spesialmente dor di su trabou ku restaurashon i promoshon di e Cah’i Orgel tradicional. Fayesimentu Farro a fayesé dia 30 di yüli 2026 na edat di 84 aña. Diferente organisashonnan deportivo, entre otro Aruba Amateur Weightlifting Association, a record’é komo un atleta sobresaliente i un persona ehèmpelar, i a ekspresá kondolensia na su famia. ------------ '''Aruba Sport Unie''' (ASU), tambe konosí komo '''Union Deporte Aruba''' òf '''Union Deportivo Arubano''', ta e organisashon cumbre di deporte na Aruba. E ta fungí komo federashon madre pa e diferente federashonnan i bondnan deportivo riba e isla. ASU ta representa mas ku 25 federashon deportivo i tin komo meta koordiná, promové i desaroyá deporte na Aruba. Pa bira miembro di ASU, un organisashon deportivo mester ta registra komo persona hurídiko i no por representa un deporte ku ta kaba representá pa un otro federashon miembro. ==Historia== Aruba Sport Unie a wordu fundá dia 23 di desèmber 1941, for di e nesesidat pa koordiná i stimulá desaroyo di deporte riba e isla. Entre e organisashonnan ku a kontribuí na su fundashon tabatin clubnan manera RCA, Club Caribe i Tivoli. E promé presidente tabata [[Jacobo Arends|Jacobo Rudolf (Coco) Arends]], kende tabata tambe envolví den fundacion di [[Arubaanse Voetbalbond]] (AVB) algun aña prome. Na 1949, ASU a kuminsá haña subsidio di e gobierno sentral pa sostené federashonnan deportivo, spesialmente pa organisashon di kompetensianan i otro aktividatnan. Durante e añanan 1950 i 1960, sektor priva a hunga un papel importante den desaroyo di deporte na Aruba. E kompania petrolero Lago Oil & Transport Company, por ehèmpel, a brindá sosten finansiero i material na diferente clubnan. Mateo Reyes tabata un di e figurannan clave den e proseso di distribushon i desaroyo. Na 1955, ASU a organisá e promé ASU Olimpiada, un evento ku a stimulá kompetensia entre atletanan lokal i ku a bira un tradishon durante varios dekada. Den e evento aki, atletanan tabata wordu rekonosé komo “atleta di aña”. Entre 1955 i 1993, ASU tabata responsabel pa maneho di e Wilhelminastadion na Oranjestad. Te na 1997, ASU tabata tambe enkargá ku distribushon di subsidio gubernamental na federashonnan deportivo. Despues di e aña ei, e tarea aki a pasa direktamente na gobierno di Aruba. ==Facilidatnan deportivo== ASU ta manehá diferente instalashon deportivo riba Aruba, entre otro: ===Joe Laveist Sport Park=== Situa na San Nicolas, e parke aki ta un fasilidat multifunkshonal ku instalashonnan pa: basebal futbòl volleyball basketball atletismo E parke por wordu usa tambe pa evento grandi manera konserto i aktividatnan komunidario. ===Centro Deportivo Betico Croes=== Situa na Santa Cruz, e fasilidat aki ta un kompleks deportivo di paden ku aire akondishoná. E ta usa pa deporte di sala i arte marcial. ==Organisashon i rol== ASU ta fungí komo koordinadó entre e diferente federashonnan deportivo na Aruba i ta apoyá: desaroyo di deporte organisashon di kompetensianan promoshon di atletanan lokal Riba e isla tin mas ku 30 organisashon deportivo ku ta forma parti di e sistema koordiná pa ASU. Entre e deporte mas popular na Aruba tin futbòl i basebal. Basebal, en partikular, a kontribuí na reconocimiento internashonal di Aruba, ku varios atletanan arubiano ku a hunga den Major League Baseball. ===Presidente === * Jacobo Rudolf “Coco” Arends (promé presidente) * Gerald Franca * Soraida Boekhoudt (2022– ) --- {{Variante|a}} {{infobox organisacion | variante = a | tipo = Deporte | nomber = Aruba Sport Unie | funda = [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]] | fundado = }} '''Aruba Sport Unie''' (Union Deporte Aruba, ASU), tambe conoci como '''Union Deportivo Arubano''', ta e organisacion cumbre di deporte na [[Aruba]]. E ta fungi como federacion cumbre pa diferente federacion y bond deportivo riba e isla. ASU ta representa mas cu 25 federacion deportivo y tin como meta coordina, promove y desaroya deporte na Aruba. Pa bira miembro di ASU, un organisacion deportivo mester ta registra como [[Persona hurídiko|persona huridico]] y no por representa un deporte cu ta representacaba pa otro federacion miembro. == Historia == Aruba Sport Unie a wordo funda dia [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]]. E organisacion a surgi for di e necesidad pa coordina y stimula desaroyo di deporte riba e isla. Den promé añanan di su existencia, diferente club i organisashon deportivo a kontribuí na fundashon di ASU, entre otro [[RCA]], Club Caribe i Tivoli. E promé presidente di e organisashon tabata '''Coco Arends''', kende tabata tambe envolví den fundashon di e '''Arubaanse Voetbal Bond''' algun aña promé. Na 1949 ASU a kuminsá ricibí subsidio di e gobierno sentral pa apoyá federashonnan deportivo ku organisashon di kompetensia i actividadnan deportivo. Durante añanan hopi organisashon i empresanan lokal a brindá sosten finansiero i material na deporte na Aruba. E kompanía petrolero Lago Oil & Transport Company tabata un di e sostenedornan importante, donando material deportivo i apoyando desaroyo di clubnan deportivo. Mateo Reyes tabata un di e personanan cu a yuda den e proseso di desaroyo aki. Den 1955 ASU a organisá e promé '''ASU Olimpiada''', un evento deportivo pa estimulá kompetensia entre atletanan lokal. E evento aki a bira un tradishon durante varios dekada, kaminda atletanan a wordo rekonosé komo “atleta di aña”. Entre 1955 i 1993 ASU tabata responsabel pa maneho di e [[Wilhelminastadion]] na Oranjestad. Te na 1997 ASU tabata tambe responsabel pa distribushon di subsidio gubernamental pa federashonnan deportivo. Despues di e aña aki, e tarea aki a wordo asumí direktamente pa e gobierno di Aruba. == Facilidatnan deportivo == ASU ta manehá diferente instalashon deportivo riba Aruba. '''Joe Laveist Sport Park''' na [[San Nicolas, Aruba|San Nicolas]] ta un parke deportivo multifunkshonal ku instalashonnan pa deporte manera: * [[Basebal]] * [[Futbòl]] * [[Volleyball]] * [[Basketbal]] * [[Atletismo]] E parke por wordo usa tambe pa evento grandi manera konserto i otro aktividatnan komunidario. '''Centro Deportivo Betico Croes''' na [[Santa Cruz, Aruba|Santa Cruz]] ta un fasilidat deportivo di paden ku aire acondicioná. E centro ta usa pa deporte di sala i arte marcial. == Organisashon == ASU ta fungí komo koordinadó entre e diferente federashonnan deportivo na Aruba. E organisashon ta apoyá desaroyo di deporte, organisashon di kompetensianan i promoshon di atletanan lokal. Riba e isla tin mas ku 30 organisashon deportivo cu ta forma parti di e sistema deportivo coordina pa ASU. Entre e deporte mas popular na Aruba tin [[futbòl]] i [[basebal]]. Especialmente basebal a duna Aruba reconocimiento internashonal, ku varios atletanan Arubiano cu a hunga den [[Major League Baseball]]. == Organisacion == Entre e presidentenan di Aruba Sport Unie tin: * [[Coco Arends|Jacobo Rudolf (Coco) Arends]] (1892-1965) – promé presidente * Gerald Franca – presidente durante diferente periodo den siglonan reciente * Soraida Boekhoudt – presidente (2022) [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] '''Aruba Sport Unie''' o '''Union Deportivo Arubano''' (ASU) ta e federacion cumbre di e federacionnan deportivo na [[Aruba]]. dre di 25 bond deportivo. Pa bira miembro di A.S.U. e organisacion mester ta un persona huridico y no mag di tin un miembro pa e deporte ey caba den A.S.U. == Historia == ASU e ser funda dia [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]]. * ASU taba maneha Wilhelminastadion di 1955 te 1993 A.S.U. ta maneha dos facilidad cu ta nan propiedad, esta Joe Laveist Sport Park na San Nicolas y Centro Deportivo Betico Croes na Sta Cruz. Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. Centro Deportivo Betico Croes ta completamente airecondiciona y ta uz'e pa tur sport di paden y arte marcial. Huur di e sporthal ta depende di cuanto hende mester uza pa maneha e lugar pa e actividad y ki sorto di actividad e ta. Pa mas informacion por yama oficina di A.S.U. na e numbernan di telefon ariba menciona.<ref>[https://www.gobierno.aw/union-deporte-aruba-asu Union Deporte Aruba (ASU)], Gobierno di Aruba</ref> Aruba Sport Unie a wordo funda dia 21 di December, 1941. E aña aki 21 di December, e ta cumpli 75 aña y tin cu corda riba e fundadornan. Segun e presidente actual Gerald Franca, e aña aki lo ta uno special den cuadro di e celebracion aki. Tambe el a splica kico tur nan tin pensa di haci pa loke ta e celebracion den 2017. Franca a splica cu e prome presidente tabata Coco Arends, kende ta e mesun persona cu a cuminsa tambe, kende ta fundador di Arubaanse Voetbal Bond 5 pa 6 aña prome. Un di e organisacionnan cu a yuda lanta Aruba Sport Unie tabata RCA, Club Caribe y Tivoli, cual ta e prome organisacionnan cu a lanta e asociacion aki. Na 1949 pa prome biaha den historia, ASU a cuminsa haya e subsidio di Gobierno Central pa facilita tambe e federacionnan di e tempo ey cu placa pa nan organisa actividadnan. Despues di e periodo ey tabata haya Lago ta yuda hopi den parti di formacion di e clubnan y nan tabata subsidia of duna donacion na e diferente clubnan pa nan material, etc. durante aña. Difunto Mateo Reyes, kende ta un persona conoci y keri, tabata encarga cu esaki. E ta un di e personanan cu a yuda ASU pa haya Joe Laveist for di Lago como un centro pa deporte. Lago Sportpark tabata di Lago y a bin pa pase pa Joe Laveist, pa pas’e pa ASU. Franca a menciona cu durante aña, durante 1955, ASU a celebra su prome ASU Olimpiada y despues di esey a keda celebr’e. Hopi di e atletanan grandi ta recorda e fechanan ey, caminda cu nan a wordo eligi como atleta di aña den decadanan di 60, 70 y 80. ASU semper a maneha deporte pa Gobierno y hasta a bay asina leu cu ASU a manda hende den exterior cu studie opdracht, pa bin bek lanta scol di deporte pa Aruba. Esaki nunca a logra debi na cosnan cu tabata pasa internamente. Despues ASU tabata encarga pa duna subsidio te cu na aña 1997, caminda cu Gobierno a tuma e tarea aki bek den su seno. Franca a sigui splica cu na e momentonan aki tin un comision cu ta trahando riba dje pa pasa e fecha pa Januari. Pa fin di aña ta imposibel pa organisa algo. Idea ta pa haci algo riba dje pa recorda e fecha y recorda esnan cu a funda e organisacion aki. Tabata tin hasta hendenan conoci entre otro shon A. Eman cu tabata un di e prome personanan den e directiva. Tin hopi hende conoci den comunidad tabata forma parti di ASU di e tempo ey.<ref>[https://masnoticia.com/aruba-sport-unie-lo-cumpli-75-ana-dia-21-di-december-proximo/ Aruba Sport Unie lo cumpli 75 aña dia 21 di December proximo], Mas Noticia (28 di november 2016)</ref> The sparse available evidence, however, reveals that there are around thirty-five sport organisations on the island that fall under the umbrella of the Aruba Sport Union (ASU), which was formed in 1941.44 As in Curaçao, two of the more popular team sports are soccer and baseball, and it is baseball that has given it the greatest international recognition through the participation of at least six Arubans in MLB since 1996.4 ASU President Gerald Franca --> 2022 Soraida Boekhoudt --- Aruba Sport Unie, funda dia 23 di december 1941, ta e bond madre di 25 bond deportivo. Pa bira miembro di A.S.U. e organisacion mester ta un persona huridico y no mag di tin un miembro pa e deporte ey caba den A.S.U. A.S.U. ta maneha dos facilidad cu ta nan propiedad, esta Joe Laveist Sport Park na San Nicolas y Centro Deportivo Betico Croes na Sta Cruz. Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. Centro Deportivo Betico Croes ta completamente airecondiciona y ta uz'e pa tur sport di paden y arte marcial. Huur di e sporthal ta depende di cuanto hende mester uza pa maneha e lugar pa e actividad y ki sorto di actividad e ta. Pa mas informacion por yama oficina di A.S.U. na e numbernan di telefon ariba menciona.<ref>https://www.gobierno.aw/union-deporte-aruba-asu Union Deporte Aruba (ASU)</ref> {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] ---------------- {{Variante|a}} {{multiple image | total_width = 270 | border = | perrow = 1/2 | align = right |header = Joe Laveist Sportpark |header_align = center |image2 = Joe Laveist Sport Park.jpeg | image1= Estadio de béisbol Joe Laveist, en San Nicolaas (este de Aruba).jpg | image3 = Joe Laveist Sport Park 06 54 31 704000.jpeg |caption1 = |caption_align = center }} == Lago Sport Park / Joe Laveist Sportpark == The historical Lago Sports Park (later known as the Laveist Sport Park) was a vital recreational and cultural hub in San Nicolas, Aruba. Officially inaugurated in March 1941, it was founded by the Lago Oil & Transport Company to support the island's booming refinery community. History of Lago Sports Park Founding and Baseball Roots: The park was instrumental in developing baseball on the island. American expatriate and former Major League Baseball pitcher Jim Bluejacket spent 15 years in Aruba and helped found the facility, fostering strong local interest in the game. WWII & Refining Community: During WWII, the facility offered organized recreation for Allied soldiers stationed in Aruba and the diverse immigrant workforce employed at the Lago refinery. Championship Ground: Throughout the 1940s and 1950s, the park was the premier venue for the organized Aruba baseball championships. Iconic early teams like the Dodgers, Baby Ruth, and Barnes' Ramblers competed here. Track and Field: Beyond baseball, it served as the primary venue for annual events like the Lago High School Track Meets and the Aruba School Sport Bond competitions. Evolution: Today, the historic site in San Nicolas continues to be an active community asset and is known as the Laveist Sport Park. --- Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. {{Variante|a}} {{Databox}} Intro *Location in San Nicolas, Aruba *Originally built by Lago Oil and Transport Company *Year of inauguration (1941) *Later renamed to Joe Laveist Sportpark ==Historia== 1. Fundashon (±1930s–1941) Lago building infrastructure for workers Role of Jim Bluejacket Opening (9 March 1941) 2. Periodo di floresementu (1940s–1980s) Organized sports (baseball, possibly softball, football) Social function (community gatherings, events) 3. Despues di sera di Lago (1985 →) Decline / transition Renaming to Joe Laveist Continued local use Struktura i fasilidat Even if partial: Baseball field Stands / seating Clubhouse? Multi-sport use * na 1968 Lago a traspasa LSP pa ASU Importansia kultural This is where your article becomes powerful: Role in development of baseball in Aruba Connection to Lago Colony life Symbol of industrial-era community building Link to later international baseball success of Aruba Legado Renaming to Joe Laveist Continued recognition Connection to surrounding area (Jim Bluejacketstraat, schools, neighborhoods) 🔎 Research tips (high impact, low effort) Look for: Lago employee magazines / newsletters Local newspapers (Amigoe, Diario archives) Aruba sports history sources Mentions of: inauguration (1941) sports competitions Joe Laveist (who he was!) ------------------ ==Origen di baseball na Aruba == Beisbòl a yega Aruba den añanan 1930, introdusí pa ekspatriadonan merikano ku tabata traha na Lago Oil Company i imigrantenan venezolano ku a forma timnan di pickup informal riba terenonan habrí.[2] E deporte a haña struktura ku e fundashon di ABBA na 1950 pa organisá liga i kampionato lokal, loke a kondusí na entrada di Aruba den wega internashonal na 1952 ora el a djòin e Asosiashon Internashonal di Beisbòl Amateur (awor parti di WBSC).[2] E aña ei, Aruba a debutá su promé selekshon nashonal na e Serie Mundial Amateur di 1952 na Havana, Cuba, manehá pa Joe Proterra, kaminda el a sigurá dos viktoria den seis wega i a gana aklamashon di fanátikonan, ku pitcher Nell Harms nombrá hungadó sobresaliente di siman pa su aktuashon kontra Honduras.[2] Beisbòl a wòrdu introdusí na Aruba na final di añanan 1920 i kuminsamentu di añanan 1930 prinsipalmente dor di ekspatriadonan merikano empleá pa Lago Oil and Transport Company, un supsidiario di Standard Oil of New Jersey, kendenan a establesé un refineria riba e isla. Pafo di e colonia, baseball a haya traccion na fin di añanan 1930 pa medio di imigrantenan y mariniernan Venezolano cu a mara na wafnan di Aruba cu nan barconan di pisca, formando teamnan casual di pick-up cu a hunga riba terenonan habri na Oranjestad, manera e area patras di Corte di Husticia actual. Pa añanan 1950, beisbòl a integrá profundamente den kultura di Aruba, partikularmente bou di hóbennan, ku a wòrdu eksponé pa medio di transmishonnan di media merikano, eventonan patrosiná pa kompanianan di zeta, i e impakto persistente di sòldánan di tempu di guera, hasiendo esaki un símbolo di aspirashon i vínkulo di komunidat den barionan di klase trahadó. Adopshon lokal a oumentá ku e formashon di klupnan amateur den tur pueblo. <ref>Clyde Harms, https://archive.org/details/BNA-DIG-ARUBATODAY-2021-05-28/page/n9/mode/1up?q=jim+bluejacket Short history of the beginnings of baseball in Aruba], Aruba Today (28 di 2021)</ref> ------------------- {{Variante|a}} {{Infobox deportista| variante = a | nomber completo = Shawn Joubert Zarraga | alias = | fecha nacemento = [[21 di yanüari|21 di januari]] [[1989]] | luga nacemento = {{ABW}} | fecha fayecimento = | luga fayecimento = | nacionalidad = {{NLD}} | haltura = 183 cm | peso = 109 kg <!-- Seccion di informacion deportivo --> | deporte = [[beisbòl|baseball]] | disciplina = catcher (man drechi)? | wo = | debut = 11 di maart 2023 (den [[Tim nashonal di beisbòl hulandes|team di Reino]])?? | activo = 2021 - presente ?? | distincion = }} '''Shawn Joubert Zarraga''' (☆ [[21 di yanüari|21 di januari]] [[1989]] na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]) ta un eks-catcher profesional di beisbòl Arubiano ku a representá Hulanda den kompetensianan internashonal, inkluyendo e World Baseball Classic.[1] Para na 6 pia 0 inch (1.83 m) i pisando aproksimadamente 240 liber (109 kg), Zarraga tabata un switch-hitter ku tabata tira ku man drechi i a hunga prinsipalmente komo un katcher durante henter su karera.[2] Selektá pa e Milwaukee Brewers den e di 44 buèlta (1.302 en general) di e Selekshon di Beisbòl di Liga Mayor di 2007 for di Trinity Christian Academy na Florida, el a pasa vários temporada den e liganan menor den vários organisashon.[3] grokipedia: Zarraga su karera profeshonal a kuminsá den e sistema di Brewers, kaminda el a progresá a traves di nan afiliadonan di 2007 pa 2014, alkansando nivelnan di Double-A i Triple-A i mustrando abilidatnan defensivo sólido tras di e plato.[4] Despues el a firma kontraktnan di liga menor ku timnan inkluyendo Los Angeles Dodgers na 2017 i Cincinnati Reds na 2016, ganando invitashonnan no-roster pa entrenamentu di primavera, ounke nunka el a yega Major League Baseball.[5] Despues ku su karera den liga menor afiliá a terminá na 2017, Zarraga a hunga den liganan independiente, inkluyendo ku e Cleburne Railroaders di e Asosiashon Merikano e aña ei, promé ku el a baha ku penshun.[6] Riba e esenario internashonal, Zarraga tabata un kontribuidor klave na e selekshon nashonal di Hulanda, yudando sigurá e título di Kopa Mundial di Beisbòl 2011 na Panama i partisipando den e Klásiko Mundial di Beisbòl 2017, kaminda el a proveé ​​profundidat na katcher durante wega di pool.[7] Su versatilidat i eksperensia a hasié un opshon konfiabel pa e tim hulandes, basando riba su raisnan arubiano miéntras e tabata kompetí bou di e bandera di Reino Hulandes.[8] == Karera internashonal == ===Kopa Mundial 2011=== Zarraga a haci su debut internacional cu e seleccion nacional di baseball di Hulanda na 2011 den Mundial di Baseball na Panama, eligibel pa medio di su herencia Arubiano. El a sirbi komo un katcher riba e lista ora e tim a gana e medaya di oro, derotando Cuba 2-1 den e final pa reklamá e título mundial.[25][26] torneonan di 2014 Zarraga a sirbi prinsipalmente komo un katcher durante e aparishonnan di e tim den dos torneo klave e aña ei.[27] Na yüli, Zarraga a representá Hulanda na e Torneo Internashonal di Beisbòl di Fransia, konosí tambe komo Yoshida Challenge, ku a tuma lugá na Sénart, Fransia. E selekshon hulandes a gana e medaya di oro, derotando un tereno ku a inkluí anfitrion Fransia, Alemania, i all-starnan internashonal. Zarraga tabata parti di e lista ku a sigurá e título, kontribuyendo tras di e plato miéntras e tim a pone un demostrashon fuerte den nan promé salida na e fasilidat nobo.[28][29] Mas lat e sèptèmber ei, Zarraga a kompetí den e Kampionato Oropeo di Beisbòl 2014 ku a tuma lugá na Ostrava i Brno, Repúblika Cheko, kaminda Hulanda a kapturá nan di 21 medaya di oro kontinental ku un rèkòrt invikto di 11-0, kulminando den un viktoria final di 6-3 riba Italia. Komo katcher, el a bati .286 ku aktuashonnan notabel, inkluyendo tres hit den un viktoria di 7-2 riba Alemania i un homerun den un wega di pool anterior kontra Kroasia. Su trabou defensivo a yuda ankra un staf di lansamentu ku a pèrmití solamente 1.36 kareda gana pa wega durante henter e torneo.[30][31][28] 2015 Premier12 i 2017 World Baseball Classic Zarraga a wòrdu selektá pa representá e selekshon nashonal di beisbòl di Hulanda na e WBSC Premier12 di 2015, e edishon inaugural di e torneo ku a tuma lugá na Mexico i Taiwan, kaminda el a sirbi komo un katcher bistiendo e kamisa number 22.[32] Hulanda a kompetí den Grupo A di e buèlta di apertura, sigurando tres viktoria kontra Chines Taipei (7-4), Italia (16-1), i Puerto Rico (11-7), miéntras ku nan a sufri pèrdida kontra Cuba (5-6) i Canada (1-3), loke a posishoná nan pa avansá pa e kuartfinal.[33] Einan, nan a kai kontra Merka 1-6, resultando den un di sinku lugá total pa e tim.[33] Durante e torneo, Zarraga a kontribuí ofensivamente den momentunan klave, inkluyendo un homerun di dos kareda den e di kuater inning kontra Cuba ku a ekstendé e bentaha di Hulanda na 4-1, ounke e tim na final a pèrdè den un kompetensia estrecho.[34] El a registrá tambe un RBI den e viktoria riba Taipei Chines, trahando un kaminata apesar di a bai sin hit den tres at-bat.[35] Sinembargo, Zarraga a sufri un leshon na man durante e wega di Cuba i mester a sali trempan.[36] Na 2017, Zarraga a gana un lugá riba e lista di Hulanda pa e World Baseball Classic, atrobe komo un katcher, partisipando den e torneo prinsipal ku a tuma lugá den vários pais anfitrion.[37] Hulanda a pone un rèkòrt di 2-1 den Pool A, avansando komo subkampeon tras di Israel, promé ku a derotá Israel 12-2 den e kuartfinal na Tokyo Dome pa yega e semifinal.[37] Nan kareda a terminá den un pèrdida di 3-4 kontra Puerto Rico na Dodger Stadium, kaminda e tim a regresá lat pero no por a sigurá e viktoria.[38] E aktuashon sobresaliente di Zarraga a bini den e kuart di final kontra Israel, kaminda el a konta dos hit i dos RBI komo parti di e eksploshon ofensivo di e tim.[39] Den e semifinal kontra Puerto Rico, el a entregá un dòbel di RBI krusial den e di sinku inning pa skor Wladimir Balentien i empatá e wega na 3-3, ounke kompañero di ekipo Jonathan Schoop a wòrdu bentá afó na e plachi di kas den e wega.[40] Zarraga a parse di a sufri un leshon den e di ocho inning di e wega ei, loke a rekerí atenshon médiko tras di e plato. {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid = |titulo=}} {{References}} * [https://www.baseball-reference.com/register/player.fcgi?id=kelly-001ant Minors Stats Antwone Kelly] }} {{DEFAULTSORT:Zarraga, Shawn}} [[:Kategoria:Hende]] [[:Kategoria:Beisbòl]] ----------------- {{Variante|a}} {{Infobox asociacion deporte| variante = c | nomber = Badminton Bond Curaçao | logo = | imagen = | abrevia = BBC | president = | vice-president = | algemeen-secretaris = | asiento = | region = | pais = | cantidad_miembro = | cantidad_asociacion = | deporte = | funda = | luga_funda = | ex-nomber = | federacion_mundial = | federacion_continental = | federacion_nacional = | afilia = | comite_olimpico = | agencia_deportivo = | stop_imagen = | imagen = | descripcion = | website = }} '''Badminton Bond Curaçao''' (BBC) ta e organisashon ku ta dirigi i promové e deporte di badminton na Kòrsou. E federashon ta un miembro di e organisashonnan internashonal i regional, inkluíendo e '''Badminton World Federation (BWF)''', e '''Badminton Pan America (BPA)''', i e '''Caribbean Regional Badminton Confederation (CAREBACO)'''. === Historia i Fundashon === E Badminton Bond Curaçao a fundá den 1975. E federashon ta representá Kòrsou den e organisashonnan regional i internashonal di badminton.:contentReference[oaicite:8]{index=8} === Afiliashon Internashonal === :contentReference[oaicite:10]{index=10} * :contentReference[oaicite:13]{index=13} * :contentReference[oaicite:16]{index=16} * :contentReference[oaicite:19]{index=19}:contentReference[oaicite:21]{index=21} === Participashon Internashonal === :contentReference[oaicite:23]{index=23}:contentReference[oaicite:25]{index=25} === Referensianan === * :contentReference[oaicite:27]{index=27} * :contentReference[oaicite:30]{index=30}:contentReference[oaicite:32]{index=32} [[:Kategoria:Deporte na Kòrsou]] [[:Kategoria:Organisashon Deportivo]] {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte]] --------------- {{Databox}} E '''seleccion nacional di badminton di Aruba''' ([[Hulandes]]: Arubaans badmintonteam) ta representa [[Aruba]] den competencianan internacional di team di badminton y ta wordo controla pa [[Aruba Badminton Federation]] cu ta afilia na Badminton Pan America y Caribbean Regional Badminton Confederation (CARECOBA).<ref>{{Cite web |title=Members {{!}} BWF Corporate |url=https://corporate.bwfbadminton.com/about/membership/ }}</ref> E ekipo a kompetí pa promé biaha den nan promé torneo internacional di ekipo na 1990. E ekipo a haci su aparicion pa prome biaha na e Campeonato di Ekipo di CAREBACO na aña 1974.<ref>{{citeer web|titel=Aruba vooreerst naar Car. badmintonkampioenschap|werk=[[Amigoe]]|datum=1974-11-15|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2025-05-29|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461200:mpeg21:p005}}</ref> Tambe e ekipo a competi den e [[Weganan Centroamericano y di Caribe]] di 1990, unda badminton a wordo inaugura pa prome biaha den e Weganan. E ekipo junior di Aruba a kompetí den e Campeonato Pan Am Junior Team 2009 y a terminá na di 12 lugá.<ref>{{Cite web |title=BWF - Team Event XVIII Pan Am Junior 2009 - Winners |url=https://bwf.tournamentsoftware.com/sport/winners.aspx?id=C61259DF-B2FF-4AC5-A444-F9E14C6A82B1 |access-date=2022-09-04 |website=bwf.tournamentsoftware.com}}</ref> Een Arubaans selectie-team zal van 17 tot en met 24 november voor de eerste keer deelnemen aan de Caribische Badmintonkampioenschappen, die dit jaar te Georgetown in Guyana gehouden worden. Het team dat Aruba zal vertegenwoordigen bestaat uit de dames M. Mata, N. Mata en M. Yarzagaray, en de heren Doy Bernaibela, H. Boer, Robby Arambatzis en Reginals Altman. Deze reis werd mogelijk gemaakt dankzij financiële — en materiele steun van diverse giften; het bedrijfsleven en andere instanties. Het Caribisch toernooi wojdt^jgeorganiseerd door de Caribbean regional badminton confederation, een in 1972 opgerichte federatie, tot voor kort bestaande uit de landen Jamaica, Trinidad/Tooago, Guyana en Sjuriname. Vorig jaar heeft de Badminton Bond Aruba zijn interesse voor deelname aan het bestuur van de Carebaco te kennen gegeven en na een jaar van intensieve voorbereidingen werd Aruba in juli van dit jaar lid van de International badminton federation en in dezelfde maand als vijfde lid van de Carebaco toegelaten. Beide feiten kunnen als mijlpalen worden beschouwd in de geschiede- | nis van de badmintonsport op Aruba, waar deze sport (nog) vrij onbekend is. Dit laatste komt voornamelijk doordat men hier voor deze sport een enorm tekort heeft aan goede accomodatie. ==Historia== ===Tim miksto=== Aruba a debuta den e Campeonato di Equipo di CAREBACO na 1974. E team a keda na di cinco lugar den e ranking final, perdiendo 7-0 contra Jamaica, Surinam, Trinidad y Tobago y Guyana.<ref>World Badminton 18 (1974), p. 3</ref> {{Appendix}} [[:Category:Deporte na Aruba]] en.wiki --------------- {{Infobox asociacion deporte| variante = c | nomber = Aruba Badminton Federation | logo = | imagen = | abrevia = ABF of BBA | president = | vice-president = | algemeen-secretaris = | asiento = | region = | pais = | cantidad_miembro = | cantidad_asociacion = | deporte = | funda = | luga_funda = | ex-nomber = | federacion_mundial = | federacion_continental = | federacion_nacional = | afilia = | comite_olimpico = | agencia_deportivo = | stop_imagen = | imagen = | descripcion = | website = }} '''Aruba Badminton Federation''' (ABF), tambe yamá Badminton Aruba o Aruba Badminton Bond, ta e organisacion gobernante nacional supremo pa e deporte di [[badminton]] na [[Aruba]]. E federacion ta wordo representa pa e [[seleccion nacional di badminton di Aruba]]. == Historia == E Aruba Badminton Federation a wordo funda memey di añanan 1970, ora cu e promé participacion a tuma luga na e Kampionatonan di Carebaco. Na desember 1973 e federacion a bira miembro di Caribbean Badminton Federation, hunto cu Corsou.<ref>Sport inliet kort sport in het kort sport. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 05-12-1973, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 29-05-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461498:mpeg21:p007</ref> E federashon despues a bira miembro di e órgano di gobernashon kontinental, e Konfederashon Panamerikano di Badminton, i e Federashon Mundial di Badminton, e tempu ei konosí komo e Federashon Internashonal di Badminton. Aruba ainda no ta anfitrion di campeonatonan internacional. Sinembargo Aruba a yega di ta anfitrion di Campeonato di Carebaco dos biaha. Federacion di Badminton Aruba ta miembro di Comite Olimpico Arubano . {{Appendix}} De Badminton Bond Aruba (BBA) viert deze maand zyn 15-jarig bestaan met verschillende toernooien en andere activiteiten. Ofschoon deze tak van sport niet zo bekend is op Aruba, heeft de BBA in vijftien jaren heel wat gepresteerd. Deze bond is al jaren lid van de International Badminton Federation (IBF). Ook is de BBA lid van de Carebaco (Caribbean Regional Badminton Confederation), waarvan verder ook lid zijn: Jamaica, Trinidad, Suriname, Guyana, Barbados, Bermuda, Curasao en Grenada. Elk jaar doet Aruba mee aan de Caribische kampioenschappen en BBA- motor, Riek Altman, is al jaren secretaris / penningmeester van de Carebaco. Aruba wordt elk jaar weer verzocht de Carebaco- wedstrijden te organiseren, omdat Aruba tot nu toe het beste toernooi heeft georganiseerd, doch door het ontbreken van faciliteiten kan de BBA dit Caribisch treffen niet meer organiseren. De BBA bestaat momenteel uit de vier clubs: Floralin, Flamboyant, Aruba Badminton Minders en Playa die tezamen honderd leden tellen. Deze sport kan uitsluitend gespeeld worden in een zaal en nu wordt er gebruik gemaakt van de gymnastiekzalen van Julianaschool, La Salie College en de Sporthal. Een paar maanden geleden hebben de BBA- bestuursleden, Riek Altman en Michael Williams, in Trinidad een coachingcUrsus gevolgd onder auspiciën van de IBF en geven nu op maandag en donderdag aan trainers van de club een opleiding. Nu al is bekend dat Aruba volgend jaar vertegenwoordigd zal worden op Curagao tijdens de Easter Open Tournament en in Jamaica tijdens de Carebaco- wedstrijden. De BBA heeft gisteren in een communiqué dank uitgebracht aan alle personen en instanties, die door de jaren heen de BBA hebben geholpen en eenieder, die aan badminton wil meedoen, uitgenodigd zich op donderdag in de Sporthal op te geven tussen zeven en tien uur 's avonds. Het bestuur van de BBA wordt in dit derde lustrumjaar gevormd door: voorzitter R. Nieuw, vicevoorzitter R. Altman, secretaris G. Simon, penningmeester B. Hernandez, commissarissen E. van der Linde, M. McClure, E. Vemannan, M. Croes en M. Williams.<ref>Met uitgebreid activiteiten-programma Badminton Bond Aruba viert haar derde lustrum. "Amigoe". Curaçao, 08-11-1986, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 29-05-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641854:mpeg21:p013</ref> ------------- {{Variante|a}} {{Futbolista |nomberdihungado = |Nomber = Mario Croes |potret = |Fecha di nasementu = |Siudat di nasementu = |Pais di nasementu = {{ABW}} |Nashonalidat = hulandes |Posishon = |club = }} '''Hyacintho Mario Croes''' (☆ ± 1942 na [[Aruba]]), tambe conoci como '''Mario Croes jr.''', ta un ex-hungado di pingpong [[Aruba]]no. Entre decada 1960 y decada 1980 el a titula 13 vez campeon di Aruba. Den [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]] Croes tabata un di e dos "grandinan" den deporte di tennis di mesa, banda di [[Robert Hosé]] di [[Kòrsou|Corsou]].<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463158:mpeg21:a0099|titel=Sensationele zege van R. Hosé over M. Croes|werk=[[Amigoe]]|datum=1970-11-02|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> == Biografia == Mario Croes ta yiu di Eymee Zeppenfelt y Mario Hyacinto Croes, empresario i doño di La Gran Bodega.<ref name="Amigoe">{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462365:mpeg21:a0121|titel=In de Franciscuskerk|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-07-16|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> Cu mas o menos siete aña el a cuminsa hunga pingpong y tabata train cu su mama pa despues sigi train cu su tata y otro famianan.<ref name="Amistad">{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AMISTAD-1976-11/page/3/mode/1up?q=Amistad+mei+1976&view=theater|titel=Mario Croes: 26 aña den pingpong|werk=Amistad|datum=november 1976|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> Croes a cuminsa mustra su talentonan ora cu na edad di 9 aña el a sali campeon "junioren" na Aruba. Cu 12 aña el a drenta division di senioren y na 1959, cu 16 aña, a bira campeon di Aruba pa prome bes.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010997546:mpeg21:a0072|titel=Mario Croes jr: nieuwe tienkampkampioen tafeltennis|werk=[[Amigoe]]|datum=1959-02-25|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> Na 1960 e ta prolonga su titulo.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010459813:mpeg21:a0112|titel=Mario Croes jr. weer de sterkste|werk=[[Amigoe]]|datum=1960-04-01|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> Hunto cu Cholan Jacobs e tabata hunga pa e team Arubano di Bavaria Stars. Den e torneo organisá door di e asociacion "Entre Nous Juveniles” na Corsou el a hunga cu 17 aña su prome wega internacional contra [[Colombia]]. Croes tabata doño di Mario's Sports Shop den Wilhelminastraat 51 na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]. E ta casa cu Ruth Arends y hunto nan tin un yiu homber, Mario III, i un yiu muhe Janine.<ref name="Amigoe"/> {{Appendix}} {{Stub}} {{DEFAULTSORT:Croes, Mario}} [[:Category:Hende]] [[:Category:Deporte na Aruba]] Pa promer viaha el a sali campeon di Aruba dia cu e tabatin 15 aña di edad. Awor flbi cu e tin 34 aña e por bisa cu ela sali 13 vez campeon di nos isla y e ta posee nada menos cu 39 copa y 27 medaya. Un deportista arubano cu e destaca su mes den e deporte di ping pong specialmente door di su mes esfuerzonan y su perserverancia, como cu manera nos lektornan por lesa mas alew, no ta semper ela haya ayudo den su carera deportivo na su isla natal. Mario Croes jr., casá cu Ruth Croes-Arends, ta haya cu e deporte di ping pong na Aruba a bai hopi atrcus den e 26 aña cu e tin ta praktikele. Amistad a tene un entrevista exclusivo cu e deportista te ainda mas grandi riba terreno di ping pong actuahnente: Mario Croes Jr.<ref name="Amistad">{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AMISTAD-1976-11/page/3/mode/1up?q=Amistad+mei+1976&view=theater|titel=Mario Croes: 26 aña den pingpong|werk=Amistad|datum=november 1976|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> mi a cuminsa hunga ping pong tempo mi tabata tin mas o menos siete aña. Mi mama a cuminsa siñami, pero mi no a worry mucho. Toch mi a sigi hunga cu mi tata y cu mi otro famianan. Un viaha mi a bai Flamingo Room (Trocadero), caminda tabatin un mesa di ping pong, anto ei nan mi a mira Cholan Jacobs, e tempo ei e campeon di Aruba, hunga. Esei a dunami smaak pa mi sigi train cu mi famia. Dia m'a cimiinsa hunga di verdad mi tabatin 12 ema y mi a cuminsa train cu Cholan. E tempo ei mi tabata hunga cinco te seis ora pa dia. Mi tabata caba di come dies dos or y mei y bai hunga te siet’or y mei di anochi. Tur dia e mesim cos. Mi no tabata hunga ni siña les. Mario a cuminsa mustra su talentonan ora cu na edad di 9 aña ela sali campeon di Junioren na Aruba. Cu 12 aña ela drenta division di senioren y cu 16 aña pa promer vez ela logra bira campeon di Aruba. Su promer wega internacional ela hunga contra Colombianonan tempo cu e tabatin 17 aña na 1959. E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” Entre Nous Juveniles na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsou. E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsou. in de Franciscuskerk te Oranjestad is gistermorgen het kerkelijke huwelijk ingezegend vun mejuffrouw Rulh Arends, dochter V(.n. de heer en mevrouw Milo de R. Arends-Arends en de heer Mario Croes, zoon van de heer en mevrouw Mario H. Croes- Zeppenfelt. Voor de receptie ten huize van de bruid bestond grote belangstelling. Het bruidspaar wachtte een verrassing; een taart in de vorm van een tafeltennistafel. De bruidegom is dan ook tafeltenniskampioen van Aruba.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462365:mpeg21:a0121|titel=In de Franciscuskerk|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-07-16|bezochtdatum=2022}}</ref> * Eigenaar van Mario's Sports Shop, Wilhelminastraat 51, Oranjestad, Aruba * Huwde in 1965 met Ruth Arends, kinderen Mario III en Janine {{Appendix}} --------------- jttafmj8bo44dcjqtmi3wmxqtqjwpx3 199586 199585 2026-08-05T20:39:57Z Caribiana 8320 199586 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ Pending: [[Barracudas Artistic Aruba]] - [[Aruba Dolphins]] - [[Stingray Swimming Team]] - [[Shawn Zarraga]] - [[Antwone Thyshon Kelly]] - [[Badminton Bond Curacao]] - [[Seleccion nacional di badminton di Aruba]] - [[Aruba Sport Unie]] -------- {{infobox deportista | variante=a }} '''Higinio Alejandro (Patan) Farro''' (☆ [[11 di yanüari|11 di januari]] [[1942]] - † [[30 di yüli |30 di juli]] [[2026]]<ref>[https://www.arubanative.com/aurora-royal-pray-funeral-home-ta-anuncia-fayecimento-di-higinio-alejandro-farro-mihor-conoci-co-mo-patan/ Aviso di fayecemento], arubanative.com (4 di augustus 2026)</ref>) tabata un pesista [[Aruba|Arubiano]]. El a titula campeon di Aruba pa diescuater aña consecutivo y tabata tambe campeon di [[Antias Hulandes]] pa nuebe aña. E ta wordo considera un di e pioneronan mas importante di hisamento di peso na Aruba.<ref>[https://arubanews.ca/patan-farro-weightlifting-legacy-honoured-following-aruban-champions-death/ Patan Farro Weightlifting Legacy Honoured Following Aruban Champion’s Death], arubanews.ca (4 di augustus 2026)</ref><ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/93280/voormalig-gewichthefkampioen-patan-farro-overleden-vz1916 Voormalig gewichthefkampioen ‘Patan’ Farro overleden], curacao.nu (4 di augustus 2026)</ref> == Bida y carera == Farro a cuminsa como pesista na aña 1964 y a logra di dos luga den su prome competencia. Den e aña siguiente, e nivel di e deporte a baha hopi riba e isla, debi cu hopi trahado stranhero a bandona Aruba despues di haya retiro na [[Lago Oil & Transport Company|refineria Lago]].<ref>https://297sportsaruba.com/na-memoria-di-higinio-alejandro-patan-farro/</ref> Bou di condicionnan hopi limita, Farro a desaroya su mes. El sigui entrena hunto cu otro deportista den un espacio chikito na Wilhelmina Stadion (awor [[Stadion Guillermo Prospero Trinidad]]). El a entrena sin entrenador profeshonal y sin haya oportunidat pa sigui entrenamento na exterior. Pa torneo internacional, e tabata depende di su propio dianan di vakantie, pasobra no a haña permiso adicional di su trabou. ===Carera internacional=== Na 1970, Farro a wordo selecciona pa representa Antias Hulandes na [[Weganan Centroamericano y di Caribe]] (CAC) na [[Panama]]. Ora e [[Comite Olimpico Antias Hulandes]] a nenga pa paga su biahe, e mes a cumpra su boleto di avion y a logra di cuater luga den su categoria. Na 1971, el a termina na di cinco luga durante [[Weganan Panamericano]] na [[Cali]], [[Colombia]]. Na 1974, el a bolbe logra di cuater luga na CAC na [[Repúblika Dominikano|Republica Dominicano]]. Su logro internacional mas importante a yega na 1978, ora el a gana un medaya di brons na CAC na [[Medellín]]. ===Logro y record === Ademas di su titulonan local y regional, Farro tabata conoci pa su forsa excepcional. Den añanan setenta di [[siglo 20|siglo binti]], el a logra e siguiente prestacionnan aproximá: * squat: serka 272 kilo (600 lbs) * deadlift: serka 318 kilo (700 lbs) * bench press: serka 181 kilo (400 lbs) * snatch: serka 125 kilo (275 lbs) * clean and jerk: serka 160 kilo (352 lbs) Su recordnan Arubano di 1976 den e disciplinanan "snatch" y "clean and jerk" a keda sin wordo bati pa aproximadamente cuarenta aña. Na 2016, e recordnan aki y su total combina finalmente a wordo mehora. == Ca'i orgel == Ademas di su contribucion na deporte, Farro tabata tambe envolví den preservacion di herencia cultural di Aruba, specialmente door di su trabou cu restauracion y promocion di [[Caha di Orgel|cah’i orgel]] tradicional.<ref>https://www.gobierno.aw/en/several-barrel-organ-players-were-honored-on-musicians-day</ref> E legendario hisador di peso Arubiano Higinio Alejandro “Patan” Farro tambe tabata un figura cultural bon conoci y un tocado, doño y restaurador celebra di e tradicional caha di orgel (orgel di bari) yama “El Diamante”.<ref>[https://www.aruba.nu/nieuws/kunst-cultuur-en-muziek/57390/unieke-eer-voor-muzikanten-met-liefde-voor-cahi-orgel Unieke eer voor muzikanten met liefde voor Cah’i Orgel], aruba.nu (27 di november 2024)</ref> Legado Cultural E Instrumento: Patan Farro tabata doño y tabata cuida un caha di orgel historico di 100 aña bieu como “El Diamante” tabata conoci. Diamante". Artesania: E tabata un di e poco personanan na Aruba cu e habilidad raro pa pega y martillo e cilindernan (cilinder di claba) cu ta wordo uza pa toca musica tradicional riba e instrumento. Reconocimento: El a ricibi multiple premio cultural y reconocimentonan oficial di gobierno di Aruba pa conserva e musical unico aki. == Reconocemento == Durante su carera activo, Farro no a haña hopi reconocemento oficial pa su prestacionnan. Sinembargo, despues di su retiro, el a wordo honra cu varios distincion: * condecoracion real como "ridder" den [[Orden di Oranje-Nassau]] * inclusion den Hall of Fame di Aruba * Premio Santa Anna pa su contribucion na deporte y cultura Segun Archivo Nacional Aruba, Farro tabata tambe nominá pa premio di “atleta di aña” di Aruba Sport Unie na 1974. == Fayecemento == Farro tabata casa y tata di tres yiu. El a fayece dia 30 di juli 2026 na edat di 84 aña. Diferente organisashonnan deportivo, entre otro Federacion Aruba Weightlifting Association, a record’é como un atleta sobresaliente y un persona ehemplar. {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] '''Higinio Alejandro (Patan) Farro''' (☆ [[11 di yanüari]] [[1942]] - † 30 di yüli 2026) tabata un hisado di peso [[Aruba|Arubiano]]., conoci den su tempu aktivo komo e hòmber mas fuerte di Aruba. El a dominá deporte di levantamentu di peso riba e isla pa mas ku un dekada i a representá Antia Hulandes na diferente torneo internashonal. Farro a gana e titulo di kampion di Aruba pa dieskuater (14) aña konsekutivo i tabata tambe kampion di Antia Hulandes pa nuebe (9) aña. El ta konsiderá un di e pioneronan mas importante di levantamentu di peso na Aruba.<ref>[https://arubanews.ca/patan-farro-weightlifting-legacy-honoured-following-aruban-champions-death/ Patan Farro Weightlifting Legacy Honoured Following Aruban Champion’s Death], arubanews.ca (4 di augustus 2026)</ref><ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/93280/voormalig-gewichthefkampioen-patan-farro-overleden-vz1916 Voormalig gewichthefkampioen ‘Patan’ Farro overleden], curacao.nu (4 di augustus 2026)</ref> == Bida y carera == Farro a kuminsá ku levantamentu di peso na aña 1964 i a logra di dos luga den su promé kompetensia. Den e aña siguiente, e deporte a baha hopi na nivel riba e isla, despues ku hopi trahadó strañero a laga Aruba tras despido na refineria di Lago.<ref>https://297sportsaruba.com/na-memoria-di-higinio-alejandro-patan-farro/</ref> A pesar di e situashon difísil, Farro a sigui entrená bou di kondishonnan hopi limitá. El tabata entrená den un espasio chikí bou di graderia di Wilhelmina Stadion (awor Stadion Guillermo Prospero Trinidad), ku ventilashon insufisiente i un solo plataforma ku el mester a kompartí ku siete otro deportista. El a entrená sin entrenador profeshonal i nunca a haña oportunidat pa sigui kampamentu di entrenamiento na exterior. Pa torneo internashonal, el tabata depende di su propio dianan di vakashon, pasobra no a haña permiso adicional di su trabou. ===Carera internacional=== Na 1970, Farro a wordu selekshoná pa representá Antia Hulandes na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Panamá. Ora e Komité Olímpiko Antiano a nenga pa paga su biahe, el mes a kumpra su boleto di avion i a logra di kuarto luga den su kategoria. Na 1971, el a termina na di sinku luga durante e Huegos Panamericanos na Cali, Kolombia. Na 1974, el a bolbe logra kuarto luga na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Republica Dominicano. Su logro internashonal mas importante a yega na 1978, ora el a gana un medaya di brons na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Medellín. ==Logro y rekord == Ademas di su titulo lokal i regional, Farro tabata konosí pa su forsa eksepshonal. Den añanan setenta, el a logra e siguiente prestashonnan aproksimá: squat: serka 272 kilo (600 lbs) deadlift: serka 318 kilo (700 lbs) bench press: serka 181 kilo (400 lbs) snatch: serka 125 kilo (275 lbs) clean and jerk: serka 160 kilo (352 lbs) Su rekordnan arubiano di 1976 den e disciplinanan snatch i clean and jerk a keda sin bati pa aproksimadamente kuarenta (40) aña. Na 2016, e rekordnan aki i su total kombiná finalmente a wordu mehorá. Rekonosimentu Durante su karrera aktivo, Farro no a haña hopi rekonosimentu ofisial pa su prestashonnan. Sin embargo, despues di su retiro, el a wordu honrá ku diferente distinkshon: distinkshon real inklushon den Eregalerij di Aruba Premio Santa Anna pa su kontribushon na deporte i kultura Segun Archivo Nacional Aruba, Farro tabata tambe nominá pa premio di “atleta di aña” di Aruba Sport Unie na 1974. == Ca'i orgel == * Diamante<ref>https://www.gobierno.aw/en/several-barrel-organ-players-were-honored-on-musicians-day</ref> E legendario hisador di peso Arubiano Higinio Alejandro “Patan” Farro tambe tabata un figura cultural bon conoci y un hungador, doño y restaurador celebra di e tradicional caha di orgel (orgel di bari) yama “El Diamante”.<ref>[https://www.aruba.nu/nieuws/kunst-cultuur-en-muziek/57390/unieke-eer-voor-muzikanten-met-liefde-voor-cahi-orgel Unieke eer voor muzikanten met liefde voor Cah’i Orgel], aruba.nu (27 di november 2024)</ref> Legado CulturalE Instrumento: Patan Farro tabata doño y tabata cuida un caha di orgel historico di 10 aña bieu como “El Diamante” tabata conoci. Diamante".Artesania: E tabata un di e poco personanan na Aruba cu e habilidad raro pa pega y martillo e cilindernan (cilinder di claba) cu ta wordo uza pa toca musica tradicional riba e instrumento.Reconocimento: El a ricibi multiple premio cultural y reconocimentonan oficial di gobierno di Aruba pa conserva e musical unico aki == Legado == Farro su influensia a bai mas allá di su rekordnan i medayanan. El a demostrá ku un atleta arubiano por kompetí na nivel regional, a pesar di falta di fasilidat, guia profeshonal i sosten finansiero. Su determinashon — manera paga su propio biahe i sigui entrená bou di kondishonnan difísil — a hasi’e un ehèmpel pa generashonnan posterior di deportista. Ademas di su kontribushon na deporte, Farro tabata tambe envolví den preservashon di herensia kultural di Aruba, spesialmente dor di su trabou ku restaurashon i promoshon di e Cah’i Orgel tradicional. Fayesimentu Farro a fayesé dia 30 di yüli 2026 na edat di 84 aña. Diferente organisashonnan deportivo, entre otro Aruba Amateur Weightlifting Association, a record’é komo un atleta sobresaliente i un persona ehèmpelar, i a ekspresá kondolensia na su famia. ------------ '''Aruba Sport Unie''' (ASU), tambe konosí komo '''Union Deporte Aruba''' òf '''Union Deportivo Arubano''', ta e organisashon cumbre di deporte na Aruba. E ta fungí komo federashon madre pa e diferente federashonnan i bondnan deportivo riba e isla. ASU ta representa mas ku 25 federashon deportivo i tin komo meta koordiná, promové i desaroyá deporte na Aruba. Pa bira miembro di ASU, un organisashon deportivo mester ta registra komo persona hurídiko i no por representa un deporte ku ta kaba representá pa un otro federashon miembro. ==Historia== Aruba Sport Unie a wordu fundá dia 23 di desèmber 1941, for di e nesesidat pa koordiná i stimulá desaroyo di deporte riba e isla. Entre e organisashonnan ku a kontribuí na su fundashon tabatin clubnan manera RCA, Club Caribe i Tivoli. E promé presidente tabata [[Jacobo Arends|Jacobo Rudolf (Coco) Arends]], kende tabata tambe envolví den fundacion di [[Arubaanse Voetbalbond]] (AVB) algun aña prome. Na 1949, ASU a kuminsá haña subsidio di e gobierno sentral pa sostené federashonnan deportivo, spesialmente pa organisashon di kompetensianan i otro aktividatnan. Durante e añanan 1950 i 1960, sektor priva a hunga un papel importante den desaroyo di deporte na Aruba. E kompania petrolero Lago Oil & Transport Company, por ehèmpel, a brindá sosten finansiero i material na diferente clubnan. Mateo Reyes tabata un di e figurannan clave den e proseso di distribushon i desaroyo. Na 1955, ASU a organisá e promé ASU Olimpiada, un evento ku a stimulá kompetensia entre atletanan lokal i ku a bira un tradishon durante varios dekada. Den e evento aki, atletanan tabata wordu rekonosé komo “atleta di aña”. Entre 1955 i 1993, ASU tabata responsabel pa maneho di e Wilhelminastadion na Oranjestad. Te na 1997, ASU tabata tambe enkargá ku distribushon di subsidio gubernamental na federashonnan deportivo. Despues di e aña ei, e tarea aki a pasa direktamente na gobierno di Aruba. ==Facilidatnan deportivo== ASU ta manehá diferente instalashon deportivo riba Aruba, entre otro: ===Joe Laveist Sport Park=== Situa na San Nicolas, e parke aki ta un fasilidat multifunkshonal ku instalashonnan pa: basebal futbòl volleyball basketball atletismo E parke por wordu usa tambe pa evento grandi manera konserto i aktividatnan komunidario. ===Centro Deportivo Betico Croes=== Situa na Santa Cruz, e fasilidat aki ta un kompleks deportivo di paden ku aire akondishoná. E ta usa pa deporte di sala i arte marcial. ==Organisashon i rol== ASU ta fungí komo koordinadó entre e diferente federashonnan deportivo na Aruba i ta apoyá: desaroyo di deporte organisashon di kompetensianan promoshon di atletanan lokal Riba e isla tin mas ku 30 organisashon deportivo ku ta forma parti di e sistema koordiná pa ASU. Entre e deporte mas popular na Aruba tin futbòl i basebal. Basebal, en partikular, a kontribuí na reconocimiento internashonal di Aruba, ku varios atletanan arubiano ku a hunga den Major League Baseball. ===Presidente === * Jacobo Rudolf “Coco” Arends (promé presidente) * Gerald Franca * Soraida Boekhoudt (2022– ) --- {{Variante|a}} {{infobox organisacion | variante = a | tipo = Deporte | nomber = Aruba Sport Unie | funda = [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]] | fundado = }} '''Aruba Sport Unie''' (Union Deporte Aruba, ASU), tambe conoci como '''Union Deportivo Arubano''', ta e organisacion cumbre di deporte na [[Aruba]]. E ta fungi como federacion cumbre pa diferente federacion y bond deportivo riba e isla. ASU ta representa mas cu 25 federacion deportivo y tin como meta coordina, promove y desaroya deporte na Aruba. Pa bira miembro di ASU, un organisacion deportivo mester ta registra como [[Persona hurídiko|persona huridico]] y no por representa un deporte cu ta representacaba pa otro federacion miembro. == Historia == Aruba Sport Unie a wordo funda dia [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]]. E organisacion a surgi for di e necesidad pa coordina y stimula desaroyo di deporte riba e isla. Den promé añanan di su existencia, diferente club i organisashon deportivo a kontribuí na fundashon di ASU, entre otro [[RCA]], Club Caribe i Tivoli. E promé presidente di e organisashon tabata '''Coco Arends''', kende tabata tambe envolví den fundashon di e '''Arubaanse Voetbal Bond''' algun aña promé. Na 1949 ASU a kuminsá ricibí subsidio di e gobierno sentral pa apoyá federashonnan deportivo ku organisashon di kompetensia i actividadnan deportivo. Durante añanan hopi organisashon i empresanan lokal a brindá sosten finansiero i material na deporte na Aruba. E kompanía petrolero Lago Oil & Transport Company tabata un di e sostenedornan importante, donando material deportivo i apoyando desaroyo di clubnan deportivo. Mateo Reyes tabata un di e personanan cu a yuda den e proseso di desaroyo aki. Den 1955 ASU a organisá e promé '''ASU Olimpiada''', un evento deportivo pa estimulá kompetensia entre atletanan lokal. E evento aki a bira un tradishon durante varios dekada, kaminda atletanan a wordo rekonosé komo “atleta di aña”. Entre 1955 i 1993 ASU tabata responsabel pa maneho di e [[Wilhelminastadion]] na Oranjestad. Te na 1997 ASU tabata tambe responsabel pa distribushon di subsidio gubernamental pa federashonnan deportivo. Despues di e aña aki, e tarea aki a wordo asumí direktamente pa e gobierno di Aruba. == Facilidatnan deportivo == ASU ta manehá diferente instalashon deportivo riba Aruba. '''Joe Laveist Sport Park''' na [[San Nicolas, Aruba|San Nicolas]] ta un parke deportivo multifunkshonal ku instalashonnan pa deporte manera: * [[Basebal]] * [[Futbòl]] * [[Volleyball]] * [[Basketbal]] * [[Atletismo]] E parke por wordo usa tambe pa evento grandi manera konserto i otro aktividatnan komunidario. '''Centro Deportivo Betico Croes''' na [[Santa Cruz, Aruba|Santa Cruz]] ta un fasilidat deportivo di paden ku aire acondicioná. E centro ta usa pa deporte di sala i arte marcial. == Organisashon == ASU ta fungí komo koordinadó entre e diferente federashonnan deportivo na Aruba. E organisashon ta apoyá desaroyo di deporte, organisashon di kompetensianan i promoshon di atletanan lokal. Riba e isla tin mas ku 30 organisashon deportivo cu ta forma parti di e sistema deportivo coordina pa ASU. Entre e deporte mas popular na Aruba tin [[futbòl]] i [[basebal]]. Especialmente basebal a duna Aruba reconocimiento internashonal, ku varios atletanan Arubiano cu a hunga den [[Major League Baseball]]. == Organisacion == Entre e presidentenan di Aruba Sport Unie tin: * [[Coco Arends|Jacobo Rudolf (Coco) Arends]] (1892-1965) – promé presidente * Gerald Franca – presidente durante diferente periodo den siglonan reciente * Soraida Boekhoudt – presidente (2022) [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] '''Aruba Sport Unie''' o '''Union Deportivo Arubano''' (ASU) ta e federacion cumbre di e federacionnan deportivo na [[Aruba]]. dre di 25 bond deportivo. Pa bira miembro di A.S.U. e organisacion mester ta un persona huridico y no mag di tin un miembro pa e deporte ey caba den A.S.U. == Historia == ASU e ser funda dia [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]]. * ASU taba maneha Wilhelminastadion di 1955 te 1993 A.S.U. ta maneha dos facilidad cu ta nan propiedad, esta Joe Laveist Sport Park na San Nicolas y Centro Deportivo Betico Croes na Sta Cruz. Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. Centro Deportivo Betico Croes ta completamente airecondiciona y ta uz'e pa tur sport di paden y arte marcial. Huur di e sporthal ta depende di cuanto hende mester uza pa maneha e lugar pa e actividad y ki sorto di actividad e ta. Pa mas informacion por yama oficina di A.S.U. na e numbernan di telefon ariba menciona.<ref>[https://www.gobierno.aw/union-deporte-aruba-asu Union Deporte Aruba (ASU)], Gobierno di Aruba</ref> Aruba Sport Unie a wordo funda dia 21 di December, 1941. E aña aki 21 di December, e ta cumpli 75 aña y tin cu corda riba e fundadornan. Segun e presidente actual Gerald Franca, e aña aki lo ta uno special den cuadro di e celebracion aki. Tambe el a splica kico tur nan tin pensa di haci pa loke ta e celebracion den 2017. Franca a splica cu e prome presidente tabata Coco Arends, kende ta e mesun persona cu a cuminsa tambe, kende ta fundador di Arubaanse Voetbal Bond 5 pa 6 aña prome. Un di e organisacionnan cu a yuda lanta Aruba Sport Unie tabata RCA, Club Caribe y Tivoli, cual ta e prome organisacionnan cu a lanta e asociacion aki. Na 1949 pa prome biaha den historia, ASU a cuminsa haya e subsidio di Gobierno Central pa facilita tambe e federacionnan di e tempo ey cu placa pa nan organisa actividadnan. Despues di e periodo ey tabata haya Lago ta yuda hopi den parti di formacion di e clubnan y nan tabata subsidia of duna donacion na e diferente clubnan pa nan material, etc. durante aña. Difunto Mateo Reyes, kende ta un persona conoci y keri, tabata encarga cu esaki. E ta un di e personanan cu a yuda ASU pa haya Joe Laveist for di Lago como un centro pa deporte. Lago Sportpark tabata di Lago y a bin pa pase pa Joe Laveist, pa pas’e pa ASU. Franca a menciona cu durante aña, durante 1955, ASU a celebra su prome ASU Olimpiada y despues di esey a keda celebr’e. Hopi di e atletanan grandi ta recorda e fechanan ey, caminda cu nan a wordo eligi como atleta di aña den decadanan di 60, 70 y 80. ASU semper a maneha deporte pa Gobierno y hasta a bay asina leu cu ASU a manda hende den exterior cu studie opdracht, pa bin bek lanta scol di deporte pa Aruba. Esaki nunca a logra debi na cosnan cu tabata pasa internamente. Despues ASU tabata encarga pa duna subsidio te cu na aña 1997, caminda cu Gobierno a tuma e tarea aki bek den su seno. Franca a sigui splica cu na e momentonan aki tin un comision cu ta trahando riba dje pa pasa e fecha pa Januari. Pa fin di aña ta imposibel pa organisa algo. Idea ta pa haci algo riba dje pa recorda e fecha y recorda esnan cu a funda e organisacion aki. Tabata tin hasta hendenan conoci entre otro shon A. Eman cu tabata un di e prome personanan den e directiva. Tin hopi hende conoci den comunidad tabata forma parti di ASU di e tempo ey.<ref>[https://masnoticia.com/aruba-sport-unie-lo-cumpli-75-ana-dia-21-di-december-proximo/ Aruba Sport Unie lo cumpli 75 aña dia 21 di December proximo], Mas Noticia (28 di november 2016)</ref> The sparse available evidence, however, reveals that there are around thirty-five sport organisations on the island that fall under the umbrella of the Aruba Sport Union (ASU), which was formed in 1941.44 As in Curaçao, two of the more popular team sports are soccer and baseball, and it is baseball that has given it the greatest international recognition through the participation of at least six Arubans in MLB since 1996.4 ASU President Gerald Franca --> 2022 Soraida Boekhoudt --- Aruba Sport Unie, funda dia 23 di december 1941, ta e bond madre di 25 bond deportivo. Pa bira miembro di A.S.U. e organisacion mester ta un persona huridico y no mag di tin un miembro pa e deporte ey caba den A.S.U. A.S.U. ta maneha dos facilidad cu ta nan propiedad, esta Joe Laveist Sport Park na San Nicolas y Centro Deportivo Betico Croes na Sta Cruz. Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. Centro Deportivo Betico Croes ta completamente airecondiciona y ta uz'e pa tur sport di paden y arte marcial. Huur di e sporthal ta depende di cuanto hende mester uza pa maneha e lugar pa e actividad y ki sorto di actividad e ta. Pa mas informacion por yama oficina di A.S.U. na e numbernan di telefon ariba menciona.<ref>https://www.gobierno.aw/union-deporte-aruba-asu Union Deporte Aruba (ASU)</ref> {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] ---------------- {{Variante|a}} {{multiple image | total_width = 270 | border = | perrow = 1/2 | align = right |header = Joe Laveist Sportpark |header_align = center |image2 = Joe Laveist Sport Park.jpeg | image1= Estadio de béisbol Joe Laveist, en San Nicolaas (este de Aruba).jpg | image3 = Joe Laveist Sport Park 06 54 31 704000.jpeg |caption1 = |caption_align = center }} == Lago Sport Park / Joe Laveist Sportpark == The historical Lago Sports Park (later known as the Laveist Sport Park) was a vital recreational and cultural hub in San Nicolas, Aruba. Officially inaugurated in March 1941, it was founded by the Lago Oil & Transport Company to support the island's booming refinery community. History of Lago Sports Park Founding and Baseball Roots: The park was instrumental in developing baseball on the island. American expatriate and former Major League Baseball pitcher Jim Bluejacket spent 15 years in Aruba and helped found the facility, fostering strong local interest in the game. WWII & Refining Community: During WWII, the facility offered organized recreation for Allied soldiers stationed in Aruba and the diverse immigrant workforce employed at the Lago refinery. Championship Ground: Throughout the 1940s and 1950s, the park was the premier venue for the organized Aruba baseball championships. Iconic early teams like the Dodgers, Baby Ruth, and Barnes' Ramblers competed here. Track and Field: Beyond baseball, it served as the primary venue for annual events like the Lago High School Track Meets and the Aruba School Sport Bond competitions. Evolution: Today, the historic site in San Nicolas continues to be an active community asset and is known as the Laveist Sport Park. --- Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. {{Variante|a}} {{Databox}} Intro *Location in San Nicolas, Aruba *Originally built by Lago Oil and Transport Company *Year of inauguration (1941) *Later renamed to Joe Laveist Sportpark ==Historia== 1. Fundashon (±1930s–1941) Lago building infrastructure for workers Role of Jim Bluejacket Opening (9 March 1941) 2. Periodo di floresementu (1940s–1980s) Organized sports (baseball, possibly softball, football) Social function (community gatherings, events) 3. Despues di sera di Lago (1985 →) Decline / transition Renaming to Joe Laveist Continued local use Struktura i fasilidat Even if partial: Baseball field Stands / seating Clubhouse? Multi-sport use * na 1968 Lago a traspasa LSP pa ASU Importansia kultural This is where your article becomes powerful: Role in development of baseball in Aruba Connection to Lago Colony life Symbol of industrial-era community building Link to later international baseball success of Aruba Legado Renaming to Joe Laveist Continued recognition Connection to surrounding area (Jim Bluejacketstraat, schools, neighborhoods) 🔎 Research tips (high impact, low effort) Look for: Lago employee magazines / newsletters Local newspapers (Amigoe, Diario archives) Aruba sports history sources Mentions of: inauguration (1941) sports competitions Joe Laveist (who he was!) ------------------ ==Origen di baseball na Aruba == Beisbòl a yega Aruba den añanan 1930, introdusí pa ekspatriadonan merikano ku tabata traha na Lago Oil Company i imigrantenan venezolano ku a forma timnan di pickup informal riba terenonan habrí.[2] E deporte a haña struktura ku e fundashon di ABBA na 1950 pa organisá liga i kampionato lokal, loke a kondusí na entrada di Aruba den wega internashonal na 1952 ora el a djòin e Asosiashon Internashonal di Beisbòl Amateur (awor parti di WBSC).[2] E aña ei, Aruba a debutá su promé selekshon nashonal na e Serie Mundial Amateur di 1952 na Havana, Cuba, manehá pa Joe Proterra, kaminda el a sigurá dos viktoria den seis wega i a gana aklamashon di fanátikonan, ku pitcher Nell Harms nombrá hungadó sobresaliente di siman pa su aktuashon kontra Honduras.[2] Beisbòl a wòrdu introdusí na Aruba na final di añanan 1920 i kuminsamentu di añanan 1930 prinsipalmente dor di ekspatriadonan merikano empleá pa Lago Oil and Transport Company, un supsidiario di Standard Oil of New Jersey, kendenan a establesé un refineria riba e isla. Pafo di e colonia, baseball a haya traccion na fin di añanan 1930 pa medio di imigrantenan y mariniernan Venezolano cu a mara na wafnan di Aruba cu nan barconan di pisca, formando teamnan casual di pick-up cu a hunga riba terenonan habri na Oranjestad, manera e area patras di Corte di Husticia actual. Pa añanan 1950, beisbòl a integrá profundamente den kultura di Aruba, partikularmente bou di hóbennan, ku a wòrdu eksponé pa medio di transmishonnan di media merikano, eventonan patrosiná pa kompanianan di zeta, i e impakto persistente di sòldánan di tempu di guera, hasiendo esaki un símbolo di aspirashon i vínkulo di komunidat den barionan di klase trahadó. Adopshon lokal a oumentá ku e formashon di klupnan amateur den tur pueblo. <ref>Clyde Harms, https://archive.org/details/BNA-DIG-ARUBATODAY-2021-05-28/page/n9/mode/1up?q=jim+bluejacket Short history of the beginnings of baseball in Aruba], Aruba Today (28 di 2021)</ref> ------------------- {{Variante|a}} {{Infobox deportista| variante = a | nomber completo = Shawn Joubert Zarraga | alias = | fecha nacemento = [[21 di yanüari|21 di januari]] [[1989]] | luga nacemento = {{ABW}} | fecha fayecimento = | luga fayecimento = | nacionalidad = {{NLD}} | haltura = 183 cm | peso = 109 kg <!-- Seccion di informacion deportivo --> | deporte = [[beisbòl|baseball]] | disciplina = catcher (man drechi)? | wo = | debut = 11 di maart 2023 (den [[Tim nashonal di beisbòl hulandes|team di Reino]])?? | activo = 2021 - presente ?? | distincion = }} '''Shawn Joubert Zarraga''' (☆ [[21 di yanüari|21 di januari]] [[1989]] na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]) ta un eks-catcher profesional di beisbòl Arubiano ku a representá Hulanda den kompetensianan internashonal, inkluyendo e World Baseball Classic.[1] Para na 6 pia 0 inch (1.83 m) i pisando aproksimadamente 240 liber (109 kg), Zarraga tabata un switch-hitter ku tabata tira ku man drechi i a hunga prinsipalmente komo un katcher durante henter su karera.[2] Selektá pa e Milwaukee Brewers den e di 44 buèlta (1.302 en general) di e Selekshon di Beisbòl di Liga Mayor di 2007 for di Trinity Christian Academy na Florida, el a pasa vários temporada den e liganan menor den vários organisashon.[3] grokipedia: Zarraga su karera profeshonal a kuminsá den e sistema di Brewers, kaminda el a progresá a traves di nan afiliadonan di 2007 pa 2014, alkansando nivelnan di Double-A i Triple-A i mustrando abilidatnan defensivo sólido tras di e plato.[4] Despues el a firma kontraktnan di liga menor ku timnan inkluyendo Los Angeles Dodgers na 2017 i Cincinnati Reds na 2016, ganando invitashonnan no-roster pa entrenamentu di primavera, ounke nunka el a yega Major League Baseball.[5] Despues ku su karera den liga menor afiliá a terminá na 2017, Zarraga a hunga den liganan independiente, inkluyendo ku e Cleburne Railroaders di e Asosiashon Merikano e aña ei, promé ku el a baha ku penshun.[6] Riba e esenario internashonal, Zarraga tabata un kontribuidor klave na e selekshon nashonal di Hulanda, yudando sigurá e título di Kopa Mundial di Beisbòl 2011 na Panama i partisipando den e Klásiko Mundial di Beisbòl 2017, kaminda el a proveé ​​profundidat na katcher durante wega di pool.[7] Su versatilidat i eksperensia a hasié un opshon konfiabel pa e tim hulandes, basando riba su raisnan arubiano miéntras e tabata kompetí bou di e bandera di Reino Hulandes.[8] == Karera internashonal == ===Kopa Mundial 2011=== Zarraga a haci su debut internacional cu e seleccion nacional di baseball di Hulanda na 2011 den Mundial di Baseball na Panama, eligibel pa medio di su herencia Arubiano. El a sirbi komo un katcher riba e lista ora e tim a gana e medaya di oro, derotando Cuba 2-1 den e final pa reklamá e título mundial.[25][26] torneonan di 2014 Zarraga a sirbi prinsipalmente komo un katcher durante e aparishonnan di e tim den dos torneo klave e aña ei.[27] Na yüli, Zarraga a representá Hulanda na e Torneo Internashonal di Beisbòl di Fransia, konosí tambe komo Yoshida Challenge, ku a tuma lugá na Sénart, Fransia. E selekshon hulandes a gana e medaya di oro, derotando un tereno ku a inkluí anfitrion Fransia, Alemania, i all-starnan internashonal. Zarraga tabata parti di e lista ku a sigurá e título, kontribuyendo tras di e plato miéntras e tim a pone un demostrashon fuerte den nan promé salida na e fasilidat nobo.[28][29] Mas lat e sèptèmber ei, Zarraga a kompetí den e Kampionato Oropeo di Beisbòl 2014 ku a tuma lugá na Ostrava i Brno, Repúblika Cheko, kaminda Hulanda a kapturá nan di 21 medaya di oro kontinental ku un rèkòrt invikto di 11-0, kulminando den un viktoria final di 6-3 riba Italia. Komo katcher, el a bati .286 ku aktuashonnan notabel, inkluyendo tres hit den un viktoria di 7-2 riba Alemania i un homerun den un wega di pool anterior kontra Kroasia. Su trabou defensivo a yuda ankra un staf di lansamentu ku a pèrmití solamente 1.36 kareda gana pa wega durante henter e torneo.[30][31][28] 2015 Premier12 i 2017 World Baseball Classic Zarraga a wòrdu selektá pa representá e selekshon nashonal di beisbòl di Hulanda na e WBSC Premier12 di 2015, e edishon inaugural di e torneo ku a tuma lugá na Mexico i Taiwan, kaminda el a sirbi komo un katcher bistiendo e kamisa number 22.[32] Hulanda a kompetí den Grupo A di e buèlta di apertura, sigurando tres viktoria kontra Chines Taipei (7-4), Italia (16-1), i Puerto Rico (11-7), miéntras ku nan a sufri pèrdida kontra Cuba (5-6) i Canada (1-3), loke a posishoná nan pa avansá pa e kuartfinal.[33] Einan, nan a kai kontra Merka 1-6, resultando den un di sinku lugá total pa e tim.[33] Durante e torneo, Zarraga a kontribuí ofensivamente den momentunan klave, inkluyendo un homerun di dos kareda den e di kuater inning kontra Cuba ku a ekstendé e bentaha di Hulanda na 4-1, ounke e tim na final a pèrdè den un kompetensia estrecho.[34] El a registrá tambe un RBI den e viktoria riba Taipei Chines, trahando un kaminata apesar di a bai sin hit den tres at-bat.[35] Sinembargo, Zarraga a sufri un leshon na man durante e wega di Cuba i mester a sali trempan.[36] Na 2017, Zarraga a gana un lugá riba e lista di Hulanda pa e World Baseball Classic, atrobe komo un katcher, partisipando den e torneo prinsipal ku a tuma lugá den vários pais anfitrion.[37] Hulanda a pone un rèkòrt di 2-1 den Pool A, avansando komo subkampeon tras di Israel, promé ku a derotá Israel 12-2 den e kuartfinal na Tokyo Dome pa yega e semifinal.[37] Nan kareda a terminá den un pèrdida di 3-4 kontra Puerto Rico na Dodger Stadium, kaminda e tim a regresá lat pero no por a sigurá e viktoria.[38] E aktuashon sobresaliente di Zarraga a bini den e kuart di final kontra Israel, kaminda el a konta dos hit i dos RBI komo parti di e eksploshon ofensivo di e tim.[39] Den e semifinal kontra Puerto Rico, el a entregá un dòbel di RBI krusial den e di sinku inning pa skor Wladimir Balentien i empatá e wega na 3-3, ounke kompañero di ekipo Jonathan Schoop a wòrdu bentá afó na e plachi di kas den e wega.[40] Zarraga a parse di a sufri un leshon den e di ocho inning di e wega ei, loke a rekerí atenshon médiko tras di e plato. {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid = |titulo=}} {{References}} * [https://www.baseball-reference.com/register/player.fcgi?id=kelly-001ant Minors Stats Antwone Kelly] }} {{DEFAULTSORT:Zarraga, Shawn}} [[:Kategoria:Hende]] [[:Kategoria:Beisbòl]] ----------------- {{Variante|a}} {{Infobox asociacion deporte| variante = c | nomber = Badminton Bond Curaçao | logo = | imagen = | abrevia = BBC | president = | vice-president = | algemeen-secretaris = | asiento = | region = | pais = | cantidad_miembro = | cantidad_asociacion = | deporte = | funda = | luga_funda = | ex-nomber = | federacion_mundial = | federacion_continental = | federacion_nacional = | afilia = | comite_olimpico = | agencia_deportivo = | stop_imagen = | imagen = | descripcion = | website = }} '''Badminton Bond Curaçao''' (BBC) ta e organisashon ku ta dirigi i promové e deporte di badminton na Kòrsou. E federashon ta un miembro di e organisashonnan internashonal i regional, inkluíendo e '''Badminton World Federation (BWF)''', e '''Badminton Pan America (BPA)''', i e '''Caribbean Regional Badminton Confederation (CAREBACO)'''. === Historia i Fundashon === E Badminton Bond Curaçao a fundá den 1975. E federashon ta representá Kòrsou den e organisashonnan regional i internashonal di badminton.:contentReference[oaicite:8]{index=8} === Afiliashon Internashonal === :contentReference[oaicite:10]{index=10} * :contentReference[oaicite:13]{index=13} * :contentReference[oaicite:16]{index=16} * :contentReference[oaicite:19]{index=19}:contentReference[oaicite:21]{index=21} === Participashon Internashonal === :contentReference[oaicite:23]{index=23}:contentReference[oaicite:25]{index=25} === Referensianan === * :contentReference[oaicite:27]{index=27} * :contentReference[oaicite:30]{index=30}:contentReference[oaicite:32]{index=32} [[:Kategoria:Deporte na Kòrsou]] [[:Kategoria:Organisashon Deportivo]] {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte]] --------------- {{Databox}} E '''seleccion nacional di badminton di Aruba''' ([[Hulandes]]: Arubaans badmintonteam) ta representa [[Aruba]] den competencianan internacional di team di badminton y ta wordo controla pa [[Aruba Badminton Federation]] cu ta afilia na Badminton Pan America y Caribbean Regional Badminton Confederation (CARECOBA).<ref>{{Cite web |title=Members {{!}} BWF Corporate |url=https://corporate.bwfbadminton.com/about/membership/ }}</ref> E ekipo a kompetí pa promé biaha den nan promé torneo internacional di ekipo na 1990. E ekipo a haci su aparicion pa prome biaha na e Campeonato di Ekipo di CAREBACO na aña 1974.<ref>{{citeer web|titel=Aruba vooreerst naar Car. badmintonkampioenschap|werk=[[Amigoe]]|datum=1974-11-15|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2025-05-29|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461200:mpeg21:p005}}</ref> Tambe e ekipo a competi den e [[Weganan Centroamericano y di Caribe]] di 1990, unda badminton a wordo inaugura pa prome biaha den e Weganan. E ekipo junior di Aruba a kompetí den e Campeonato Pan Am Junior Team 2009 y a terminá na di 12 lugá.<ref>{{Cite web |title=BWF - Team Event XVIII Pan Am Junior 2009 - Winners |url=https://bwf.tournamentsoftware.com/sport/winners.aspx?id=C61259DF-B2FF-4AC5-A444-F9E14C6A82B1 |access-date=2022-09-04 |website=bwf.tournamentsoftware.com}}</ref> Een Arubaans selectie-team zal van 17 tot en met 24 november voor de eerste keer deelnemen aan de Caribische Badmintonkampioenschappen, die dit jaar te Georgetown in Guyana gehouden worden. Het team dat Aruba zal vertegenwoordigen bestaat uit de dames M. Mata, N. Mata en M. Yarzagaray, en de heren Doy Bernaibela, H. Boer, Robby Arambatzis en Reginals Altman. Deze reis werd mogelijk gemaakt dankzij financiële — en materiele steun van diverse giften; het bedrijfsleven en andere instanties. Het Caribisch toernooi wojdt^jgeorganiseerd door de Caribbean regional badminton confederation, een in 1972 opgerichte federatie, tot voor kort bestaande uit de landen Jamaica, Trinidad/Tooago, Guyana en Sjuriname. Vorig jaar heeft de Badminton Bond Aruba zijn interesse voor deelname aan het bestuur van de Carebaco te kennen gegeven en na een jaar van intensieve voorbereidingen werd Aruba in juli van dit jaar lid van de International badminton federation en in dezelfde maand als vijfde lid van de Carebaco toegelaten. Beide feiten kunnen als mijlpalen worden beschouwd in de geschiede- | nis van de badmintonsport op Aruba, waar deze sport (nog) vrij onbekend is. Dit laatste komt voornamelijk doordat men hier voor deze sport een enorm tekort heeft aan goede accomodatie. ==Historia== ===Tim miksto=== Aruba a debuta den e Campeonato di Equipo di CAREBACO na 1974. E team a keda na di cinco lugar den e ranking final, perdiendo 7-0 contra Jamaica, Surinam, Trinidad y Tobago y Guyana.<ref>World Badminton 18 (1974), p. 3</ref> {{Appendix}} [[:Category:Deporte na Aruba]] en.wiki --------------- {{Infobox asociacion deporte| variante = c | nomber = Aruba Badminton Federation | logo = | imagen = | abrevia = ABF of BBA | president = | vice-president = | algemeen-secretaris = | asiento = | region = | pais = | cantidad_miembro = | cantidad_asociacion = | deporte = | funda = | luga_funda = | ex-nomber = | federacion_mundial = | federacion_continental = | federacion_nacional = | afilia = | comite_olimpico = | agencia_deportivo = | stop_imagen = | imagen = | descripcion = | website = }} '''Aruba Badminton Federation''' (ABF), tambe yamá Badminton Aruba o Aruba Badminton Bond, ta e organisacion gobernante nacional supremo pa e deporte di [[badminton]] na [[Aruba]]. E federacion ta wordo representa pa e [[seleccion nacional di badminton di Aruba]]. == Historia == E Aruba Badminton Federation a wordo funda memey di añanan 1970, ora cu e promé participacion a tuma luga na e Kampionatonan di Carebaco. Na desember 1973 e federacion a bira miembro di Caribbean Badminton Federation, hunto cu Corsou.<ref>Sport inliet kort sport in het kort sport. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 05-12-1973, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 29-05-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461498:mpeg21:p007</ref> E federashon despues a bira miembro di e órgano di gobernashon kontinental, e Konfederashon Panamerikano di Badminton, i e Federashon Mundial di Badminton, e tempu ei konosí komo e Federashon Internashonal di Badminton. Aruba ainda no ta anfitrion di campeonatonan internacional. Sinembargo Aruba a yega di ta anfitrion di Campeonato di Carebaco dos biaha. Federacion di Badminton Aruba ta miembro di Comite Olimpico Arubano . {{Appendix}} De Badminton Bond Aruba (BBA) viert deze maand zyn 15-jarig bestaan met verschillende toernooien en andere activiteiten. Ofschoon deze tak van sport niet zo bekend is op Aruba, heeft de BBA in vijftien jaren heel wat gepresteerd. Deze bond is al jaren lid van de International Badminton Federation (IBF). Ook is de BBA lid van de Carebaco (Caribbean Regional Badminton Confederation), waarvan verder ook lid zijn: Jamaica, Trinidad, Suriname, Guyana, Barbados, Bermuda, Curasao en Grenada. Elk jaar doet Aruba mee aan de Caribische kampioenschappen en BBA- motor, Riek Altman, is al jaren secretaris / penningmeester van de Carebaco. Aruba wordt elk jaar weer verzocht de Carebaco- wedstrijden te organiseren, omdat Aruba tot nu toe het beste toernooi heeft georganiseerd, doch door het ontbreken van faciliteiten kan de BBA dit Caribisch treffen niet meer organiseren. De BBA bestaat momenteel uit de vier clubs: Floralin, Flamboyant, Aruba Badminton Minders en Playa die tezamen honderd leden tellen. Deze sport kan uitsluitend gespeeld worden in een zaal en nu wordt er gebruik gemaakt van de gymnastiekzalen van Julianaschool, La Salie College en de Sporthal. Een paar maanden geleden hebben de BBA- bestuursleden, Riek Altman en Michael Williams, in Trinidad een coachingcUrsus gevolgd onder auspiciën van de IBF en geven nu op maandag en donderdag aan trainers van de club een opleiding. Nu al is bekend dat Aruba volgend jaar vertegenwoordigd zal worden op Curagao tijdens de Easter Open Tournament en in Jamaica tijdens de Carebaco- wedstrijden. De BBA heeft gisteren in een communiqué dank uitgebracht aan alle personen en instanties, die door de jaren heen de BBA hebben geholpen en eenieder, die aan badminton wil meedoen, uitgenodigd zich op donderdag in de Sporthal op te geven tussen zeven en tien uur 's avonds. Het bestuur van de BBA wordt in dit derde lustrumjaar gevormd door: voorzitter R. Nieuw, vicevoorzitter R. Altman, secretaris G. Simon, penningmeester B. Hernandez, commissarissen E. van der Linde, M. McClure, E. Vemannan, M. Croes en M. Williams.<ref>Met uitgebreid activiteiten-programma Badminton Bond Aruba viert haar derde lustrum. "Amigoe". Curaçao, 08-11-1986, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 29-05-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641854:mpeg21:p013</ref> ------------- {{Variante|a}} {{Futbolista |nomberdihungado = |Nomber = Mario Croes |potret = |Fecha di nasementu = |Siudat di nasementu = |Pais di nasementu = {{ABW}} |Nashonalidat = hulandes |Posishon = |club = }} '''Hyacintho Mario Croes''' (☆ ± 1942 na [[Aruba]]), tambe conoci como '''Mario Croes jr.''', ta un ex-hungado di pingpong [[Aruba]]no. Entre decada 1960 y decada 1980 el a titula 13 vez campeon di Aruba. Den [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]] Croes tabata un di e dos "grandinan" den deporte di tennis di mesa, banda di [[Robert Hosé]] di [[Kòrsou|Corsou]].<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463158:mpeg21:a0099|titel=Sensationele zege van R. Hosé over M. Croes|werk=[[Amigoe]]|datum=1970-11-02|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> == Biografia == Mario Croes ta yiu di Eymee Zeppenfelt y Mario Hyacinto Croes, empresario i doño di La Gran Bodega.<ref name="Amigoe">{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462365:mpeg21:a0121|titel=In de Franciscuskerk|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-07-16|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> Cu mas o menos siete aña el a cuminsa hunga pingpong y tabata train cu su mama pa despues sigi train cu su tata y otro famianan.<ref name="Amistad">{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AMISTAD-1976-11/page/3/mode/1up?q=Amistad+mei+1976&view=theater|titel=Mario Croes: 26 aña den pingpong|werk=Amistad|datum=november 1976|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> Croes a cuminsa mustra su talentonan ora cu na edad di 9 aña el a sali campeon "junioren" na Aruba. Cu 12 aña el a drenta division di senioren y na 1959, cu 16 aña, a bira campeon di Aruba pa prome bes.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010997546:mpeg21:a0072|titel=Mario Croes jr: nieuwe tienkampkampioen tafeltennis|werk=[[Amigoe]]|datum=1959-02-25|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> Na 1960 e ta prolonga su titulo.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010459813:mpeg21:a0112|titel=Mario Croes jr. weer de sterkste|werk=[[Amigoe]]|datum=1960-04-01|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> Hunto cu Cholan Jacobs e tabata hunga pa e team Arubano di Bavaria Stars. Den e torneo organisá door di e asociacion "Entre Nous Juveniles” na Corsou el a hunga cu 17 aña su prome wega internacional contra [[Colombia]]. Croes tabata doño di Mario's Sports Shop den Wilhelminastraat 51 na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]. E ta casa cu Ruth Arends y hunto nan tin un yiu homber, Mario III, i un yiu muhe Janine.<ref name="Amigoe"/> {{Appendix}} {{Stub}} {{DEFAULTSORT:Croes, Mario}} [[:Category:Hende]] [[:Category:Deporte na Aruba]] Pa promer viaha el a sali campeon di Aruba dia cu e tabatin 15 aña di edad. Awor flbi cu e tin 34 aña e por bisa cu ela sali 13 vez campeon di nos isla y e ta posee nada menos cu 39 copa y 27 medaya. Un deportista arubano cu e destaca su mes den e deporte di ping pong specialmente door di su mes esfuerzonan y su perserverancia, como cu manera nos lektornan por lesa mas alew, no ta semper ela haya ayudo den su carera deportivo na su isla natal. Mario Croes jr., casá cu Ruth Croes-Arends, ta haya cu e deporte di ping pong na Aruba a bai hopi atrcus den e 26 aña cu e tin ta praktikele. Amistad a tene un entrevista exclusivo cu e deportista te ainda mas grandi riba terreno di ping pong actuahnente: Mario Croes Jr.<ref name="Amistad">{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AMISTAD-1976-11/page/3/mode/1up?q=Amistad+mei+1976&view=theater|titel=Mario Croes: 26 aña den pingpong|werk=Amistad|datum=november 1976|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> mi a cuminsa hunga ping pong tempo mi tabata tin mas o menos siete aña. Mi mama a cuminsa siñami, pero mi no a worry mucho. Toch mi a sigi hunga cu mi tata y cu mi otro famianan. Un viaha mi a bai Flamingo Room (Trocadero), caminda tabatin un mesa di ping pong, anto ei nan mi a mira Cholan Jacobs, e tempo ei e campeon di Aruba, hunga. Esei a dunami smaak pa mi sigi train cu mi famia. Dia m'a cimiinsa hunga di verdad mi tabatin 12 ema y mi a cuminsa train cu Cholan. E tempo ei mi tabata hunga cinco te seis ora pa dia. Mi tabata caba di come dies dos or y mei y bai hunga te siet’or y mei di anochi. Tur dia e mesim cos. Mi no tabata hunga ni siña les. Mario a cuminsa mustra su talentonan ora cu na edad di 9 aña ela sali campeon di Junioren na Aruba. Cu 12 aña ela drenta division di senioren y cu 16 aña pa promer vez ela logra bira campeon di Aruba. Su promer wega internacional ela hunga contra Colombianonan tempo cu e tabatin 17 aña na 1959. E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” Entre Nous Juveniles na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsou. E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsou. in de Franciscuskerk te Oranjestad is gistermorgen het kerkelijke huwelijk ingezegend vun mejuffrouw Rulh Arends, dochter V(.n. de heer en mevrouw Milo de R. Arends-Arends en de heer Mario Croes, zoon van de heer en mevrouw Mario H. Croes- Zeppenfelt. Voor de receptie ten huize van de bruid bestond grote belangstelling. Het bruidspaar wachtte een verrassing; een taart in de vorm van een tafeltennistafel. De bruidegom is dan ook tafeltenniskampioen van Aruba.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462365:mpeg21:a0121|titel=In de Franciscuskerk|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-07-16|bezochtdatum=2022}}</ref> * Eigenaar van Mario's Sports Shop, Wilhelminastraat 51, Oranjestad, Aruba * Huwde in 1965 met Ruth Arends, kinderen Mario III en Janine {{Appendix}} --------------- qs04nz2f1tshirv0q5im4yhqbn3a09t 199587 199586 2026-08-05T20:49:54Z Caribiana 8320 199587 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ Pending: [[Barracudas Artistic Aruba]] - [[Aruba Dolphins]] - [[Stingray Swimming Team]] - [[Shawn Zarraga]] - [[Antwone Thyshon Kelly]] - [[Badminton Bond Curacao]] - [[Seleccion nacional di badminton di Aruba]] - [[Aruba Sport Unie]] -------- {{infobox deportista | variante=a }} '''Higinio Alejandro (Patan) Farro''' (☆ [[11 di yanüari|11 di januari]] [[1942]] - † [[30 di yüli |30 di juli]] [[2026]]<ref>[https://www.arubanative.com/aurora-royal-pray-funeral-home-ta-anuncia-fayecimento-di-higinio-alejandro-farro-mihor-conoci-co-mo-patan/ Aviso di fayecemento], arubanative.com (4 di augustus 2026)</ref>) tabata un pesista [[Aruba|Arubiano]]. El a titula campeon di Aruba pa diescuater aña consecutivo y tabata tambe campeon di [[Antias Hulandes]] pa nuebe aña. E ta wordo considera un di e pioneronan mas importante di hisamento di peso na Aruba.<ref>[https://arubanews.ca/patan-farro-weightlifting-legacy-honoured-following-aruban-champions-death/ Patan Farro Weightlifting Legacy Honoured Following Aruban Champion’s Death], arubanews.ca (4 di augustus 2026)</ref><ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/93280/voormalig-gewichthefkampioen-patan-farro-overleden-vz1916 Voormalig gewichthefkampioen ‘Patan’ Farro overleden], curacao.nu (4 di augustus 2026)</ref> == Bida y carera == Farro a cuminsa como pesista na aña 1964 y a logra di dos luga den su prome competencia. Den e aña siguiente, e nivel di e deporte a baha hopi riba e isla, debi cu hopi trahado stranhero a bandona Aruba despues di haya retiro na [[Lago Oil & Transport Company|refineria Lago]].<ref>https://297sportsaruba.com/na-memoria-di-higinio-alejandro-patan-farro/</ref> Bou di condicionnan hopi limita, Farro a desaroya su mes. El sigui entrena hunto cu otro deportista den un espacio chikito na Wilhelmina Stadion (awor [[Stadion Guillermo Prospero Trinidad]]). El a entrena sin entrenador profeshonal y sin haya oportunidat pa sigui entrenamento na exterior. Pa torneo internacional, e tabata depende di su propio dianan di vakantie, pasobra no a haña permiso adicional di su trabou. ===Carera internacional=== Na 1970, Farro a wordo selecciona pa representa Antias Hulandes na [[Weganan Centroamericano y di Caribe]] (CAC) na [[Panama]]. Ora e [[Comite Olimpico Antias Hulandes]] a nenga pa paga su biahe, e mes a cumpra su boleto di avion y a logra di cuater luga den su categoria. Na 1971, el a termina na di cinco luga durante [[Weganan Panamericano]] na [[Cali]], [[Colombia]]. Na 1974, el a bolbe logra di cuater luga na CAC na [[Repúblika Dominikano|Republica Dominicano]]. Su logro internacional mas importante a yega na 1978, ora el a gana un medaya di brons na CAC na [[Medellín]]. ===Logro y record === Ademas di su titulonan local y regional, Farro tabata conoci pa su forsa excepcional. Den añanan setenta di [[siglo 20|siglo binti]], el a logra e siguiente prestacionnan aproximá: * squat: serka 272 kilo (600 lbs) * deadlift: serka 318 kilo (700 lbs) * bench press: serka 181 kilo (400 lbs) * snatch: serka 125 kilo (275 lbs) * clean and jerk: serka 160 kilo (352 lbs) Su recordnan Arubano di 1976 den e disciplinanan "snatch" y "clean and jerk" a keda sin wordo bati pa aproximadamente cuarenta aña. Na 2016, e recordnan aki y su total combina finalmente a wordo mehora. == Caha di orgel == Desde chikito, Patan a desaroya un amor profundo pa musica. E pasion ey a converti’e den un maestro respeta, tanto den pone pieza, afina y restaura cahanan di orgel, como den preserva e sonidonan autentico. Ademas di su contribucion na deporte, Farro tabata tambe envolvi den preservacion di herencia cultural di Aruba, specialmente door di su trabou cu restauracion y promocion di [[Caha di Orgel|cah’i orgel]] tradicional.<ref>https://www.gobierno.aw/en/several-barrel-organ-players-were-honored-on-musicians-day</ref> E legendario hisador di peso Arubiano Higinio Alejandro “Patan” Farro tambe tabata un figura cultural bon conoci y un tocado, doño y restaurador celebra di e tradicional caha di orgel (orgel di bari) yama “El Diamante”.<ref>[https://www.aruba.nu/nieuws/kunst-cultuur-en-muziek/57390/unieke-eer-voor-muzikanten-met-liefde-voor-cahi-orgel Unieke eer voor muzikanten met liefde voor Cah’i Orgel], aruba.nu (27 di november 2024)</ref> Legado Cultural E Instrumento: Patan Farro tabata doño y tabata cuida un caha di orgel historico di 100 aña bieu como “El Diamante” tabata conoci. Diamante". Artesania: E tabata un di e poco personanan na Aruba cu e habilidad raro pa pega y martillo e cilindernan (cilinder di claba) cu ta wordo uza pa toca musica tradicional riba e instrumento. Reconocimento: El a ricibi multiple premio cultural y reconocimentonan oficial di gobierno di Aruba pa conserva e musical unico aki.<ref>[https://www.gobierno.aw/a-honra-varios-tocado-di-cahi-orgel-riba-dia-di-musico A honra varios tocado di cah’i orgel riba dia di musico], Gobierno di Aruba (25 di november 2024)</ref> == Reconocemento == Durante su carera activo, Farro no a haña hopi reconocemento oficial pa su prestacionnan. Sinembargo, despues di su retiro, el a wordo honra cu varios distincion: * condecoracion real como "ridder" den [[Orden di Oranje-Nassau]] * inclusion den Hall of Fame di Aruba * Premio Santa Anna pa su contribucion na deporte y cultura Segun Archivo Nacional Aruba, Farro tabata tambe nominá pa premio di “atleta di aña” di Aruba Sport Unie na 1974. == Fayecemento == Farro tabata casa y tata di tres yiu. El a fayece dia 30 di juli 2026 na edat di 84 aña. Diferente organisashonnan deportivo, entre otro Federacion Aruba Weightlifting Association, a record’é como un atleta sobresaliente y un persona ehemplar. {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] '''Higinio Alejandro (Patan) Farro''' (☆ [[11 di yanüari]] [[1942]] - † 30 di yüli 2026) tabata un hisado di peso [[Aruba|Arubiano]]., conoci den su tempu aktivo komo e hòmber mas fuerte di Aruba. El a dominá deporte di levantamentu di peso riba e isla pa mas ku un dekada i a representá Antia Hulandes na diferente torneo internashonal. Farro a gana e titulo di kampion di Aruba pa dieskuater (14) aña konsekutivo i tabata tambe kampion di Antia Hulandes pa nuebe (9) aña. El ta konsiderá un di e pioneronan mas importante di levantamentu di peso na Aruba.<ref>[https://arubanews.ca/patan-farro-weightlifting-legacy-honoured-following-aruban-champions-death/ Patan Farro Weightlifting Legacy Honoured Following Aruban Champion’s Death], arubanews.ca (4 di augustus 2026)</ref><ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/93280/voormalig-gewichthefkampioen-patan-farro-overleden-vz1916 Voormalig gewichthefkampioen ‘Patan’ Farro overleden], curacao.nu (4 di augustus 2026)</ref> == Bida y carera == Farro a kuminsá ku levantamentu di peso na aña 1964 i a logra di dos luga den su promé kompetensia. Den e aña siguiente, e deporte a baha hopi na nivel riba e isla, despues ku hopi trahadó strañero a laga Aruba tras despido na refineria di Lago.<ref>https://297sportsaruba.com/na-memoria-di-higinio-alejandro-patan-farro/</ref> A pesar di e situashon difísil, Farro a sigui entrená bou di kondishonnan hopi limitá. El tabata entrená den un espasio chikí bou di graderia di Wilhelmina Stadion (awor Stadion Guillermo Prospero Trinidad), ku ventilashon insufisiente i un solo plataforma ku el mester a kompartí ku siete otro deportista. El a entrená sin entrenador profeshonal i nunca a haña oportunidat pa sigui kampamentu di entrenamiento na exterior. Pa torneo internashonal, el tabata depende di su propio dianan di vakashon, pasobra no a haña permiso adicional di su trabou. ===Carera internacional=== Na 1970, Farro a wordu selekshoná pa representá Antia Hulandes na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Panamá. Ora e Komité Olímpiko Antiano a nenga pa paga su biahe, el mes a kumpra su boleto di avion i a logra di kuarto luga den su kategoria. Na 1971, el a termina na di sinku luga durante e Huegos Panamericanos na Cali, Kolombia. Na 1974, el a bolbe logra kuarto luga na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Republica Dominicano. Su logro internashonal mas importante a yega na 1978, ora el a gana un medaya di brons na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Medellín. ==Logro y rekord == Ademas di su titulo lokal i regional, Farro tabata konosí pa su forsa eksepshonal. Den añanan setenta, el a logra e siguiente prestashonnan aproksimá: squat: serka 272 kilo (600 lbs) deadlift: serka 318 kilo (700 lbs) bench press: serka 181 kilo (400 lbs) snatch: serka 125 kilo (275 lbs) clean and jerk: serka 160 kilo (352 lbs) Su rekordnan arubiano di 1976 den e disciplinanan snatch i clean and jerk a keda sin bati pa aproksimadamente kuarenta (40) aña. Na 2016, e rekordnan aki i su total kombiná finalmente a wordu mehorá. Rekonosimentu Durante su karrera aktivo, Farro no a haña hopi rekonosimentu ofisial pa su prestashonnan. Sin embargo, despues di su retiro, el a wordu honrá ku diferente distinkshon: distinkshon real inklushon den Eregalerij di Aruba Premio Santa Anna pa su kontribushon na deporte i kultura Segun Archivo Nacional Aruba, Farro tabata tambe nominá pa premio di “atleta di aña” di Aruba Sport Unie na 1974. == Ca'i orgel == * Diamante<ref>https://www.gobierno.aw/en/several-barrel-organ-players-were-honored-on-musicians-day</ref> E legendario hisador di peso Arubiano Higinio Alejandro “Patan” Farro tambe tabata un figura cultural bon conoci y un hungador, doño y restaurador celebra di e tradicional caha di orgel (orgel di bari) yama “El Diamante”.<ref>[https://www.aruba.nu/nieuws/kunst-cultuur-en-muziek/57390/unieke-eer-voor-muzikanten-met-liefde-voor-cahi-orgel Unieke eer voor muzikanten met liefde voor Cah’i Orgel], aruba.nu (27 di november 2024)</ref> Legado CulturalE Instrumento: Patan Farro tabata doño y tabata cuida un caha di orgel historico di 10 aña bieu como “El Diamante” tabata conoci. Diamante".Artesania: E tabata un di e poco personanan na Aruba cu e habilidad raro pa pega y martillo e cilindernan (cilinder di claba) cu ta wordo uza pa toca musica tradicional riba e instrumento.Reconocimento: El a ricibi multiple premio cultural y reconocimentonan oficial di gobierno di Aruba pa conserva e musical unico aki == Legado == Farro su influensia a bai mas allá di su rekordnan i medayanan. El a demostrá ku un atleta arubiano por kompetí na nivel regional, a pesar di falta di fasilidat, guia profeshonal i sosten finansiero. Su determinashon — manera paga su propio biahe i sigui entrená bou di kondishonnan difísil — a hasi’e un ehèmpel pa generashonnan posterior di deportista. Ademas di su kontribushon na deporte, Farro tabata tambe envolví den preservashon di herensia kultural di Aruba, spesialmente dor di su trabou ku restaurashon i promoshon di e Cah’i Orgel tradicional. Fayesimentu Farro a fayesé dia 30 di yüli 2026 na edat di 84 aña. Diferente organisashonnan deportivo, entre otro Aruba Amateur Weightlifting Association, a record’é komo un atleta sobresaliente i un persona ehèmpelar, i a ekspresá kondolensia na su famia. ------------ '''Aruba Sport Unie''' (ASU), tambe konosí komo '''Union Deporte Aruba''' òf '''Union Deportivo Arubano''', ta e organisashon cumbre di deporte na Aruba. E ta fungí komo federashon madre pa e diferente federashonnan i bondnan deportivo riba e isla. ASU ta representa mas ku 25 federashon deportivo i tin komo meta koordiná, promové i desaroyá deporte na Aruba. Pa bira miembro di ASU, un organisashon deportivo mester ta registra komo persona hurídiko i no por representa un deporte ku ta kaba representá pa un otro federashon miembro. ==Historia== Aruba Sport Unie a wordu fundá dia 23 di desèmber 1941, for di e nesesidat pa koordiná i stimulá desaroyo di deporte riba e isla. Entre e organisashonnan ku a kontribuí na su fundashon tabatin clubnan manera RCA, Club Caribe i Tivoli. E promé presidente tabata [[Jacobo Arends|Jacobo Rudolf (Coco) Arends]], kende tabata tambe envolví den fundacion di [[Arubaanse Voetbalbond]] (AVB) algun aña prome. Na 1949, ASU a kuminsá haña subsidio di e gobierno sentral pa sostené federashonnan deportivo, spesialmente pa organisashon di kompetensianan i otro aktividatnan. Durante e añanan 1950 i 1960, sektor priva a hunga un papel importante den desaroyo di deporte na Aruba. E kompania petrolero Lago Oil & Transport Company, por ehèmpel, a brindá sosten finansiero i material na diferente clubnan. Mateo Reyes tabata un di e figurannan clave den e proseso di distribushon i desaroyo. Na 1955, ASU a organisá e promé ASU Olimpiada, un evento ku a stimulá kompetensia entre atletanan lokal i ku a bira un tradishon durante varios dekada. Den e evento aki, atletanan tabata wordu rekonosé komo “atleta di aña”. Entre 1955 i 1993, ASU tabata responsabel pa maneho di e Wilhelminastadion na Oranjestad. Te na 1997, ASU tabata tambe enkargá ku distribushon di subsidio gubernamental na federashonnan deportivo. Despues di e aña ei, e tarea aki a pasa direktamente na gobierno di Aruba. ==Facilidatnan deportivo== ASU ta manehá diferente instalashon deportivo riba Aruba, entre otro: ===Joe Laveist Sport Park=== Situa na San Nicolas, e parke aki ta un fasilidat multifunkshonal ku instalashonnan pa: basebal futbòl volleyball basketball atletismo E parke por wordu usa tambe pa evento grandi manera konserto i aktividatnan komunidario. ===Centro Deportivo Betico Croes=== Situa na Santa Cruz, e fasilidat aki ta un kompleks deportivo di paden ku aire akondishoná. E ta usa pa deporte di sala i arte marcial. ==Organisashon i rol== ASU ta fungí komo koordinadó entre e diferente federashonnan deportivo na Aruba i ta apoyá: desaroyo di deporte organisashon di kompetensianan promoshon di atletanan lokal Riba e isla tin mas ku 30 organisashon deportivo ku ta forma parti di e sistema koordiná pa ASU. Entre e deporte mas popular na Aruba tin futbòl i basebal. Basebal, en partikular, a kontribuí na reconocimiento internashonal di Aruba, ku varios atletanan arubiano ku a hunga den Major League Baseball. ===Presidente === * Jacobo Rudolf “Coco” Arends (promé presidente) * Gerald Franca * Soraida Boekhoudt (2022– ) --- {{Variante|a}} {{infobox organisacion | variante = a | tipo = Deporte | nomber = Aruba Sport Unie | funda = [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]] | fundado = }} '''Aruba Sport Unie''' (Union Deporte Aruba, ASU), tambe conoci como '''Union Deportivo Arubano''', ta e organisacion cumbre di deporte na [[Aruba]]. E ta fungi como federacion cumbre pa diferente federacion y bond deportivo riba e isla. ASU ta representa mas cu 25 federacion deportivo y tin como meta coordina, promove y desaroya deporte na Aruba. Pa bira miembro di ASU, un organisacion deportivo mester ta registra como [[Persona hurídiko|persona huridico]] y no por representa un deporte cu ta representacaba pa otro federacion miembro. == Historia == Aruba Sport Unie a wordo funda dia [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]]. E organisacion a surgi for di e necesidad pa coordina y stimula desaroyo di deporte riba e isla. Den promé añanan di su existencia, diferente club i organisashon deportivo a kontribuí na fundashon di ASU, entre otro [[RCA]], Club Caribe i Tivoli. E promé presidente di e organisashon tabata '''Coco Arends''', kende tabata tambe envolví den fundashon di e '''Arubaanse Voetbal Bond''' algun aña promé. Na 1949 ASU a kuminsá ricibí subsidio di e gobierno sentral pa apoyá federashonnan deportivo ku organisashon di kompetensia i actividadnan deportivo. Durante añanan hopi organisashon i empresanan lokal a brindá sosten finansiero i material na deporte na Aruba. E kompanía petrolero Lago Oil & Transport Company tabata un di e sostenedornan importante, donando material deportivo i apoyando desaroyo di clubnan deportivo. Mateo Reyes tabata un di e personanan cu a yuda den e proseso di desaroyo aki. Den 1955 ASU a organisá e promé '''ASU Olimpiada''', un evento deportivo pa estimulá kompetensia entre atletanan lokal. E evento aki a bira un tradishon durante varios dekada, kaminda atletanan a wordo rekonosé komo “atleta di aña”. Entre 1955 i 1993 ASU tabata responsabel pa maneho di e [[Wilhelminastadion]] na Oranjestad. Te na 1997 ASU tabata tambe responsabel pa distribushon di subsidio gubernamental pa federashonnan deportivo. Despues di e aña aki, e tarea aki a wordo asumí direktamente pa e gobierno di Aruba. == Facilidatnan deportivo == ASU ta manehá diferente instalashon deportivo riba Aruba. '''Joe Laveist Sport Park''' na [[San Nicolas, Aruba|San Nicolas]] ta un parke deportivo multifunkshonal ku instalashonnan pa deporte manera: * [[Basebal]] * [[Futbòl]] * [[Volleyball]] * [[Basketbal]] * [[Atletismo]] E parke por wordo usa tambe pa evento grandi manera konserto i otro aktividatnan komunidario. '''Centro Deportivo Betico Croes''' na [[Santa Cruz, Aruba|Santa Cruz]] ta un fasilidat deportivo di paden ku aire acondicioná. E centro ta usa pa deporte di sala i arte marcial. == Organisashon == ASU ta fungí komo koordinadó entre e diferente federashonnan deportivo na Aruba. E organisashon ta apoyá desaroyo di deporte, organisashon di kompetensianan i promoshon di atletanan lokal. Riba e isla tin mas ku 30 organisashon deportivo cu ta forma parti di e sistema deportivo coordina pa ASU. Entre e deporte mas popular na Aruba tin [[futbòl]] i [[basebal]]. Especialmente basebal a duna Aruba reconocimiento internashonal, ku varios atletanan Arubiano cu a hunga den [[Major League Baseball]]. == Organisacion == Entre e presidentenan di Aruba Sport Unie tin: * [[Coco Arends|Jacobo Rudolf (Coco) Arends]] (1892-1965) – promé presidente * Gerald Franca – presidente durante diferente periodo den siglonan reciente * Soraida Boekhoudt – presidente (2022) [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] '''Aruba Sport Unie''' o '''Union Deportivo Arubano''' (ASU) ta e federacion cumbre di e federacionnan deportivo na [[Aruba]]. dre di 25 bond deportivo. Pa bira miembro di A.S.U. e organisacion mester ta un persona huridico y no mag di tin un miembro pa e deporte ey caba den A.S.U. == Historia == ASU e ser funda dia [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]]. * ASU taba maneha Wilhelminastadion di 1955 te 1993 A.S.U. ta maneha dos facilidad cu ta nan propiedad, esta Joe Laveist Sport Park na San Nicolas y Centro Deportivo Betico Croes na Sta Cruz. Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. Centro Deportivo Betico Croes ta completamente airecondiciona y ta uz'e pa tur sport di paden y arte marcial. Huur di e sporthal ta depende di cuanto hende mester uza pa maneha e lugar pa e actividad y ki sorto di actividad e ta. Pa mas informacion por yama oficina di A.S.U. na e numbernan di telefon ariba menciona.<ref>[https://www.gobierno.aw/union-deporte-aruba-asu Union Deporte Aruba (ASU)], Gobierno di Aruba</ref> Aruba Sport Unie a wordo funda dia 21 di December, 1941. E aña aki 21 di December, e ta cumpli 75 aña y tin cu corda riba e fundadornan. Segun e presidente actual Gerald Franca, e aña aki lo ta uno special den cuadro di e celebracion aki. Tambe el a splica kico tur nan tin pensa di haci pa loke ta e celebracion den 2017. Franca a splica cu e prome presidente tabata Coco Arends, kende ta e mesun persona cu a cuminsa tambe, kende ta fundador di Arubaanse Voetbal Bond 5 pa 6 aña prome. Un di e organisacionnan cu a yuda lanta Aruba Sport Unie tabata RCA, Club Caribe y Tivoli, cual ta e prome organisacionnan cu a lanta e asociacion aki. Na 1949 pa prome biaha den historia, ASU a cuminsa haya e subsidio di Gobierno Central pa facilita tambe e federacionnan di e tempo ey cu placa pa nan organisa actividadnan. Despues di e periodo ey tabata haya Lago ta yuda hopi den parti di formacion di e clubnan y nan tabata subsidia of duna donacion na e diferente clubnan pa nan material, etc. durante aña. Difunto Mateo Reyes, kende ta un persona conoci y keri, tabata encarga cu esaki. E ta un di e personanan cu a yuda ASU pa haya Joe Laveist for di Lago como un centro pa deporte. Lago Sportpark tabata di Lago y a bin pa pase pa Joe Laveist, pa pas’e pa ASU. Franca a menciona cu durante aña, durante 1955, ASU a celebra su prome ASU Olimpiada y despues di esey a keda celebr’e. Hopi di e atletanan grandi ta recorda e fechanan ey, caminda cu nan a wordo eligi como atleta di aña den decadanan di 60, 70 y 80. ASU semper a maneha deporte pa Gobierno y hasta a bay asina leu cu ASU a manda hende den exterior cu studie opdracht, pa bin bek lanta scol di deporte pa Aruba. Esaki nunca a logra debi na cosnan cu tabata pasa internamente. Despues ASU tabata encarga pa duna subsidio te cu na aña 1997, caminda cu Gobierno a tuma e tarea aki bek den su seno. Franca a sigui splica cu na e momentonan aki tin un comision cu ta trahando riba dje pa pasa e fecha pa Januari. Pa fin di aña ta imposibel pa organisa algo. Idea ta pa haci algo riba dje pa recorda e fecha y recorda esnan cu a funda e organisacion aki. Tabata tin hasta hendenan conoci entre otro shon A. Eman cu tabata un di e prome personanan den e directiva. Tin hopi hende conoci den comunidad tabata forma parti di ASU di e tempo ey.<ref>[https://masnoticia.com/aruba-sport-unie-lo-cumpli-75-ana-dia-21-di-december-proximo/ Aruba Sport Unie lo cumpli 75 aña dia 21 di December proximo], Mas Noticia (28 di november 2016)</ref> The sparse available evidence, however, reveals that there are around thirty-five sport organisations on the island that fall under the umbrella of the Aruba Sport Union (ASU), which was formed in 1941.44 As in Curaçao, two of the more popular team sports are soccer and baseball, and it is baseball that has given it the greatest international recognition through the participation of at least six Arubans in MLB since 1996.4 ASU President Gerald Franca --> 2022 Soraida Boekhoudt --- Aruba Sport Unie, funda dia 23 di december 1941, ta e bond madre di 25 bond deportivo. Pa bira miembro di A.S.U. e organisacion mester ta un persona huridico y no mag di tin un miembro pa e deporte ey caba den A.S.U. A.S.U. ta maneha dos facilidad cu ta nan propiedad, esta Joe Laveist Sport Park na San Nicolas y Centro Deportivo Betico Croes na Sta Cruz. Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. Centro Deportivo Betico Croes ta completamente airecondiciona y ta uz'e pa tur sport di paden y arte marcial. Huur di e sporthal ta depende di cuanto hende mester uza pa maneha e lugar pa e actividad y ki sorto di actividad e ta. Pa mas informacion por yama oficina di A.S.U. na e numbernan di telefon ariba menciona.<ref>https://www.gobierno.aw/union-deporte-aruba-asu Union Deporte Aruba (ASU)</ref> {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] ---------------- {{Variante|a}} {{multiple image | total_width = 270 | border = | perrow = 1/2 | align = right |header = Joe Laveist Sportpark |header_align = center |image2 = Joe Laveist Sport Park.jpeg | image1= Estadio de béisbol Joe Laveist, en San Nicolaas (este de Aruba).jpg | image3 = Joe Laveist Sport Park 06 54 31 704000.jpeg |caption1 = |caption_align = center }} == Lago Sport Park / Joe Laveist Sportpark == The historical Lago Sports Park (later known as the Laveist Sport Park) was a vital recreational and cultural hub in San Nicolas, Aruba. Officially inaugurated in March 1941, it was founded by the Lago Oil & Transport Company to support the island's booming refinery community. History of Lago Sports Park Founding and Baseball Roots: The park was instrumental in developing baseball on the island. American expatriate and former Major League Baseball pitcher Jim Bluejacket spent 15 years in Aruba and helped found the facility, fostering strong local interest in the game. WWII & Refining Community: During WWII, the facility offered organized recreation for Allied soldiers stationed in Aruba and the diverse immigrant workforce employed at the Lago refinery. Championship Ground: Throughout the 1940s and 1950s, the park was the premier venue for the organized Aruba baseball championships. Iconic early teams like the Dodgers, Baby Ruth, and Barnes' Ramblers competed here. Track and Field: Beyond baseball, it served as the primary venue for annual events like the Lago High School Track Meets and the Aruba School Sport Bond competitions. Evolution: Today, the historic site in San Nicolas continues to be an active community asset and is known as the Laveist Sport Park. --- Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. {{Variante|a}} {{Databox}} Intro *Location in San Nicolas, Aruba *Originally built by Lago Oil and Transport Company *Year of inauguration (1941) *Later renamed to Joe Laveist Sportpark ==Historia== 1. Fundashon (±1930s–1941) Lago building infrastructure for workers Role of Jim Bluejacket Opening (9 March 1941) 2. Periodo di floresementu (1940s–1980s) Organized sports (baseball, possibly softball, football) Social function (community gatherings, events) 3. Despues di sera di Lago (1985 →) Decline / transition Renaming to Joe Laveist Continued local use Struktura i fasilidat Even if partial: Baseball field Stands / seating Clubhouse? Multi-sport use * na 1968 Lago a traspasa LSP pa ASU Importansia kultural This is where your article becomes powerful: Role in development of baseball in Aruba Connection to Lago Colony life Symbol of industrial-era community building Link to later international baseball success of Aruba Legado Renaming to Joe Laveist Continued recognition Connection to surrounding area (Jim Bluejacketstraat, schools, neighborhoods) 🔎 Research tips (high impact, low effort) Look for: Lago employee magazines / newsletters Local newspapers (Amigoe, Diario archives) Aruba sports history sources Mentions of: inauguration (1941) sports competitions Joe Laveist (who he was!) ------------------ ==Origen di baseball na Aruba == Beisbòl a yega Aruba den añanan 1930, introdusí pa ekspatriadonan merikano ku tabata traha na Lago Oil Company i imigrantenan venezolano ku a forma timnan di pickup informal riba terenonan habrí.[2] E deporte a haña struktura ku e fundashon di ABBA na 1950 pa organisá liga i kampionato lokal, loke a kondusí na entrada di Aruba den wega internashonal na 1952 ora el a djòin e Asosiashon Internashonal di Beisbòl Amateur (awor parti di WBSC).[2] E aña ei, Aruba a debutá su promé selekshon nashonal na e Serie Mundial Amateur di 1952 na Havana, Cuba, manehá pa Joe Proterra, kaminda el a sigurá dos viktoria den seis wega i a gana aklamashon di fanátikonan, ku pitcher Nell Harms nombrá hungadó sobresaliente di siman pa su aktuashon kontra Honduras.[2] Beisbòl a wòrdu introdusí na Aruba na final di añanan 1920 i kuminsamentu di añanan 1930 prinsipalmente dor di ekspatriadonan merikano empleá pa Lago Oil and Transport Company, un supsidiario di Standard Oil of New Jersey, kendenan a establesé un refineria riba e isla. Pafo di e colonia, baseball a haya traccion na fin di añanan 1930 pa medio di imigrantenan y mariniernan Venezolano cu a mara na wafnan di Aruba cu nan barconan di pisca, formando teamnan casual di pick-up cu a hunga riba terenonan habri na Oranjestad, manera e area patras di Corte di Husticia actual. Pa añanan 1950, beisbòl a integrá profundamente den kultura di Aruba, partikularmente bou di hóbennan, ku a wòrdu eksponé pa medio di transmishonnan di media merikano, eventonan patrosiná pa kompanianan di zeta, i e impakto persistente di sòldánan di tempu di guera, hasiendo esaki un símbolo di aspirashon i vínkulo di komunidat den barionan di klase trahadó. Adopshon lokal a oumentá ku e formashon di klupnan amateur den tur pueblo. <ref>Clyde Harms, https://archive.org/details/BNA-DIG-ARUBATODAY-2021-05-28/page/n9/mode/1up?q=jim+bluejacket Short history of the beginnings of baseball in Aruba], Aruba Today (28 di 2021)</ref> ------------------- {{Variante|a}} {{Infobox deportista| variante = a | nomber completo = Shawn Joubert Zarraga | alias = | fecha nacemento = [[21 di yanüari|21 di januari]] [[1989]] | luga nacemento = {{ABW}} | fecha fayecimento = | luga fayecimento = | nacionalidad = {{NLD}} | haltura = 183 cm | peso = 109 kg <!-- Seccion di informacion deportivo --> | deporte = [[beisbòl|baseball]] | disciplina = catcher (man drechi)? | wo = | debut = 11 di maart 2023 (den [[Tim nashonal di beisbòl hulandes|team di Reino]])?? | activo = 2021 - presente ?? | distincion = }} '''Shawn Joubert Zarraga''' (☆ [[21 di yanüari|21 di januari]] [[1989]] na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]) ta un eks-catcher profesional di beisbòl Arubiano ku a representá Hulanda den kompetensianan internashonal, inkluyendo e World Baseball Classic.[1] Para na 6 pia 0 inch (1.83 m) i pisando aproksimadamente 240 liber (109 kg), Zarraga tabata un switch-hitter ku tabata tira ku man drechi i a hunga prinsipalmente komo un katcher durante henter su karera.[2] Selektá pa e Milwaukee Brewers den e di 44 buèlta (1.302 en general) di e Selekshon di Beisbòl di Liga Mayor di 2007 for di Trinity Christian Academy na Florida, el a pasa vários temporada den e liganan menor den vários organisashon.[3] grokipedia: Zarraga su karera profeshonal a kuminsá den e sistema di Brewers, kaminda el a progresá a traves di nan afiliadonan di 2007 pa 2014, alkansando nivelnan di Double-A i Triple-A i mustrando abilidatnan defensivo sólido tras di e plato.[4] Despues el a firma kontraktnan di liga menor ku timnan inkluyendo Los Angeles Dodgers na 2017 i Cincinnati Reds na 2016, ganando invitashonnan no-roster pa entrenamentu di primavera, ounke nunka el a yega Major League Baseball.[5] Despues ku su karera den liga menor afiliá a terminá na 2017, Zarraga a hunga den liganan independiente, inkluyendo ku e Cleburne Railroaders di e Asosiashon Merikano e aña ei, promé ku el a baha ku penshun.[6] Riba e esenario internashonal, Zarraga tabata un kontribuidor klave na e selekshon nashonal di Hulanda, yudando sigurá e título di Kopa Mundial di Beisbòl 2011 na Panama i partisipando den e Klásiko Mundial di Beisbòl 2017, kaminda el a proveé ​​profundidat na katcher durante wega di pool.[7] Su versatilidat i eksperensia a hasié un opshon konfiabel pa e tim hulandes, basando riba su raisnan arubiano miéntras e tabata kompetí bou di e bandera di Reino Hulandes.[8] == Karera internashonal == ===Kopa Mundial 2011=== Zarraga a haci su debut internacional cu e seleccion nacional di baseball di Hulanda na 2011 den Mundial di Baseball na Panama, eligibel pa medio di su herencia Arubiano. El a sirbi komo un katcher riba e lista ora e tim a gana e medaya di oro, derotando Cuba 2-1 den e final pa reklamá e título mundial.[25][26] torneonan di 2014 Zarraga a sirbi prinsipalmente komo un katcher durante e aparishonnan di e tim den dos torneo klave e aña ei.[27] Na yüli, Zarraga a representá Hulanda na e Torneo Internashonal di Beisbòl di Fransia, konosí tambe komo Yoshida Challenge, ku a tuma lugá na Sénart, Fransia. E selekshon hulandes a gana e medaya di oro, derotando un tereno ku a inkluí anfitrion Fransia, Alemania, i all-starnan internashonal. Zarraga tabata parti di e lista ku a sigurá e título, kontribuyendo tras di e plato miéntras e tim a pone un demostrashon fuerte den nan promé salida na e fasilidat nobo.[28][29] Mas lat e sèptèmber ei, Zarraga a kompetí den e Kampionato Oropeo di Beisbòl 2014 ku a tuma lugá na Ostrava i Brno, Repúblika Cheko, kaminda Hulanda a kapturá nan di 21 medaya di oro kontinental ku un rèkòrt invikto di 11-0, kulminando den un viktoria final di 6-3 riba Italia. Komo katcher, el a bati .286 ku aktuashonnan notabel, inkluyendo tres hit den un viktoria di 7-2 riba Alemania i un homerun den un wega di pool anterior kontra Kroasia. Su trabou defensivo a yuda ankra un staf di lansamentu ku a pèrmití solamente 1.36 kareda gana pa wega durante henter e torneo.[30][31][28] 2015 Premier12 i 2017 World Baseball Classic Zarraga a wòrdu selektá pa representá e selekshon nashonal di beisbòl di Hulanda na e WBSC Premier12 di 2015, e edishon inaugural di e torneo ku a tuma lugá na Mexico i Taiwan, kaminda el a sirbi komo un katcher bistiendo e kamisa number 22.[32] Hulanda a kompetí den Grupo A di e buèlta di apertura, sigurando tres viktoria kontra Chines Taipei (7-4), Italia (16-1), i Puerto Rico (11-7), miéntras ku nan a sufri pèrdida kontra Cuba (5-6) i Canada (1-3), loke a posishoná nan pa avansá pa e kuartfinal.[33] Einan, nan a kai kontra Merka 1-6, resultando den un di sinku lugá total pa e tim.[33] Durante e torneo, Zarraga a kontribuí ofensivamente den momentunan klave, inkluyendo un homerun di dos kareda den e di kuater inning kontra Cuba ku a ekstendé e bentaha di Hulanda na 4-1, ounke e tim na final a pèrdè den un kompetensia estrecho.[34] El a registrá tambe un RBI den e viktoria riba Taipei Chines, trahando un kaminata apesar di a bai sin hit den tres at-bat.[35] Sinembargo, Zarraga a sufri un leshon na man durante e wega di Cuba i mester a sali trempan.[36] Na 2017, Zarraga a gana un lugá riba e lista di Hulanda pa e World Baseball Classic, atrobe komo un katcher, partisipando den e torneo prinsipal ku a tuma lugá den vários pais anfitrion.[37] Hulanda a pone un rèkòrt di 2-1 den Pool A, avansando komo subkampeon tras di Israel, promé ku a derotá Israel 12-2 den e kuartfinal na Tokyo Dome pa yega e semifinal.[37] Nan kareda a terminá den un pèrdida di 3-4 kontra Puerto Rico na Dodger Stadium, kaminda e tim a regresá lat pero no por a sigurá e viktoria.[38] E aktuashon sobresaliente di Zarraga a bini den e kuart di final kontra Israel, kaminda el a konta dos hit i dos RBI komo parti di e eksploshon ofensivo di e tim.[39] Den e semifinal kontra Puerto Rico, el a entregá un dòbel di RBI krusial den e di sinku inning pa skor Wladimir Balentien i empatá e wega na 3-3, ounke kompañero di ekipo Jonathan Schoop a wòrdu bentá afó na e plachi di kas den e wega.[40] Zarraga a parse di a sufri un leshon den e di ocho inning di e wega ei, loke a rekerí atenshon médiko tras di e plato. {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid = |titulo=}} {{References}} * [https://www.baseball-reference.com/register/player.fcgi?id=kelly-001ant Minors Stats Antwone Kelly] }} {{DEFAULTSORT:Zarraga, Shawn}} [[:Kategoria:Hende]] [[:Kategoria:Beisbòl]] ----------------- {{Variante|a}} {{Infobox asociacion deporte| variante = c | nomber = Badminton Bond Curaçao | logo = | imagen = | abrevia = BBC | president = | vice-president = | algemeen-secretaris = | asiento = | region = | pais = | cantidad_miembro = | cantidad_asociacion = | deporte = | funda = | luga_funda = | ex-nomber = | federacion_mundial = | federacion_continental = | federacion_nacional = | afilia = | comite_olimpico = | agencia_deportivo = | stop_imagen = | imagen = | descripcion = | website = }} '''Badminton Bond Curaçao''' (BBC) ta e organisashon ku ta dirigi i promové e deporte di badminton na Kòrsou. E federashon ta un miembro di e organisashonnan internashonal i regional, inkluíendo e '''Badminton World Federation (BWF)''', e '''Badminton Pan America (BPA)''', i e '''Caribbean Regional Badminton Confederation (CAREBACO)'''. === Historia i Fundashon === E Badminton Bond Curaçao a fundá den 1975. E federashon ta representá Kòrsou den e organisashonnan regional i internashonal di badminton.:contentReference[oaicite:8]{index=8} === Afiliashon Internashonal === :contentReference[oaicite:10]{index=10} * :contentReference[oaicite:13]{index=13} * :contentReference[oaicite:16]{index=16} * :contentReference[oaicite:19]{index=19}:contentReference[oaicite:21]{index=21} === Participashon Internashonal === :contentReference[oaicite:23]{index=23}:contentReference[oaicite:25]{index=25} === Referensianan === * :contentReference[oaicite:27]{index=27} * :contentReference[oaicite:30]{index=30}:contentReference[oaicite:32]{index=32} [[:Kategoria:Deporte na Kòrsou]] [[:Kategoria:Organisashon Deportivo]] {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte]] --------------- {{Databox}} E '''seleccion nacional di badminton di Aruba''' ([[Hulandes]]: Arubaans badmintonteam) ta representa [[Aruba]] den competencianan internacional di team di badminton y ta wordo controla pa [[Aruba Badminton Federation]] cu ta afilia na Badminton Pan America y Caribbean Regional Badminton Confederation (CARECOBA).<ref>{{Cite web |title=Members {{!}} BWF Corporate |url=https://corporate.bwfbadminton.com/about/membership/ }}</ref> E ekipo a kompetí pa promé biaha den nan promé torneo internacional di ekipo na 1990. E ekipo a haci su aparicion pa prome biaha na e Campeonato di Ekipo di CAREBACO na aña 1974.<ref>{{citeer web|titel=Aruba vooreerst naar Car. badmintonkampioenschap|werk=[[Amigoe]]|datum=1974-11-15|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2025-05-29|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461200:mpeg21:p005}}</ref> Tambe e ekipo a competi den e [[Weganan Centroamericano y di Caribe]] di 1990, unda badminton a wordo inaugura pa prome biaha den e Weganan. E ekipo junior di Aruba a kompetí den e Campeonato Pan Am Junior Team 2009 y a terminá na di 12 lugá.<ref>{{Cite web |title=BWF - Team Event XVIII Pan Am Junior 2009 - Winners |url=https://bwf.tournamentsoftware.com/sport/winners.aspx?id=C61259DF-B2FF-4AC5-A444-F9E14C6A82B1 |access-date=2022-09-04 |website=bwf.tournamentsoftware.com}}</ref> Een Arubaans selectie-team zal van 17 tot en met 24 november voor de eerste keer deelnemen aan de Caribische Badmintonkampioenschappen, die dit jaar te Georgetown in Guyana gehouden worden. Het team dat Aruba zal vertegenwoordigen bestaat uit de dames M. Mata, N. Mata en M. Yarzagaray, en de heren Doy Bernaibela, H. Boer, Robby Arambatzis en Reginals Altman. Deze reis werd mogelijk gemaakt dankzij financiële — en materiele steun van diverse giften; het bedrijfsleven en andere instanties. Het Caribisch toernooi wojdt^jgeorganiseerd door de Caribbean regional badminton confederation, een in 1972 opgerichte federatie, tot voor kort bestaande uit de landen Jamaica, Trinidad/Tooago, Guyana en Sjuriname. Vorig jaar heeft de Badminton Bond Aruba zijn interesse voor deelname aan het bestuur van de Carebaco te kennen gegeven en na een jaar van intensieve voorbereidingen werd Aruba in juli van dit jaar lid van de International badminton federation en in dezelfde maand als vijfde lid van de Carebaco toegelaten. Beide feiten kunnen als mijlpalen worden beschouwd in de geschiede- | nis van de badmintonsport op Aruba, waar deze sport (nog) vrij onbekend is. Dit laatste komt voornamelijk doordat men hier voor deze sport een enorm tekort heeft aan goede accomodatie. ==Historia== ===Tim miksto=== Aruba a debuta den e Campeonato di Equipo di CAREBACO na 1974. E team a keda na di cinco lugar den e ranking final, perdiendo 7-0 contra Jamaica, Surinam, Trinidad y Tobago y Guyana.<ref>World Badminton 18 (1974), p. 3</ref> {{Appendix}} [[:Category:Deporte na Aruba]] en.wiki --------------- {{Infobox asociacion deporte| variante = c | nomber = Aruba Badminton Federation | logo = | imagen = | abrevia = ABF of BBA | president = | vice-president = | algemeen-secretaris = | asiento = | region = | pais = | cantidad_miembro = | cantidad_asociacion = | deporte = | funda = | luga_funda = | ex-nomber = | federacion_mundial = | federacion_continental = | federacion_nacional = | afilia = | comite_olimpico = | agencia_deportivo = | stop_imagen = | imagen = | descripcion = | website = }} '''Aruba Badminton Federation''' (ABF), tambe yamá Badminton Aruba o Aruba Badminton Bond, ta e organisacion gobernante nacional supremo pa e deporte di [[badminton]] na [[Aruba]]. E federacion ta wordo representa pa e [[seleccion nacional di badminton di Aruba]]. == Historia == E Aruba Badminton Federation a wordo funda memey di añanan 1970, ora cu e promé participacion a tuma luga na e Kampionatonan di Carebaco. Na desember 1973 e federacion a bira miembro di Caribbean Badminton Federation, hunto cu Corsou.<ref>Sport inliet kort sport in het kort sport. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 05-12-1973, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 29-05-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461498:mpeg21:p007</ref> E federashon despues a bira miembro di e órgano di gobernashon kontinental, e Konfederashon Panamerikano di Badminton, i e Federashon Mundial di Badminton, e tempu ei konosí komo e Federashon Internashonal di Badminton. Aruba ainda no ta anfitrion di campeonatonan internacional. Sinembargo Aruba a yega di ta anfitrion di Campeonato di Carebaco dos biaha. Federacion di Badminton Aruba ta miembro di Comite Olimpico Arubano . {{Appendix}} De Badminton Bond Aruba (BBA) viert deze maand zyn 15-jarig bestaan met verschillende toernooien en andere activiteiten. Ofschoon deze tak van sport niet zo bekend is op Aruba, heeft de BBA in vijftien jaren heel wat gepresteerd. Deze bond is al jaren lid van de International Badminton Federation (IBF). Ook is de BBA lid van de Carebaco (Caribbean Regional Badminton Confederation), waarvan verder ook lid zijn: Jamaica, Trinidad, Suriname, Guyana, Barbados, Bermuda, Curasao en Grenada. Elk jaar doet Aruba mee aan de Caribische kampioenschappen en BBA- motor, Riek Altman, is al jaren secretaris / penningmeester van de Carebaco. Aruba wordt elk jaar weer verzocht de Carebaco- wedstrijden te organiseren, omdat Aruba tot nu toe het beste toernooi heeft georganiseerd, doch door het ontbreken van faciliteiten kan de BBA dit Caribisch treffen niet meer organiseren. De BBA bestaat momenteel uit de vier clubs: Floralin, Flamboyant, Aruba Badminton Minders en Playa die tezamen honderd leden tellen. Deze sport kan uitsluitend gespeeld worden in een zaal en nu wordt er gebruik gemaakt van de gymnastiekzalen van Julianaschool, La Salie College en de Sporthal. Een paar maanden geleden hebben de BBA- bestuursleden, Riek Altman en Michael Williams, in Trinidad een coachingcUrsus gevolgd onder auspiciën van de IBF en geven nu op maandag en donderdag aan trainers van de club een opleiding. Nu al is bekend dat Aruba volgend jaar vertegenwoordigd zal worden op Curagao tijdens de Easter Open Tournament en in Jamaica tijdens de Carebaco- wedstrijden. De BBA heeft gisteren in een communiqué dank uitgebracht aan alle personen en instanties, die door de jaren heen de BBA hebben geholpen en eenieder, die aan badminton wil meedoen, uitgenodigd zich op donderdag in de Sporthal op te geven tussen zeven en tien uur 's avonds. Het bestuur van de BBA wordt in dit derde lustrumjaar gevormd door: voorzitter R. Nieuw, vicevoorzitter R. Altman, secretaris G. Simon, penningmeester B. Hernandez, commissarissen E. van der Linde, M. McClure, E. Vemannan, M. Croes en M. Williams.<ref>Met uitgebreid activiteiten-programma Badminton Bond Aruba viert haar derde lustrum. "Amigoe". Curaçao, 08-11-1986, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 29-05-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641854:mpeg21:p013</ref> ------------- {{Variante|a}} {{Futbolista |nomberdihungado = |Nomber = Mario Croes |potret = |Fecha di nasementu = |Siudat di nasementu = |Pais di nasementu = {{ABW}} |Nashonalidat = hulandes |Posishon = |club = }} '''Hyacintho Mario Croes''' (☆ ± 1942 na [[Aruba]]), tambe conoci como '''Mario Croes jr.''', ta un ex-hungado di pingpong [[Aruba]]no. Entre decada 1960 y decada 1980 el a titula 13 vez campeon di Aruba. Den [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]] Croes tabata un di e dos "grandinan" den deporte di tennis di mesa, banda di [[Robert Hosé]] di [[Kòrsou|Corsou]].<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463158:mpeg21:a0099|titel=Sensationele zege van R. Hosé over M. Croes|werk=[[Amigoe]]|datum=1970-11-02|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> == Biografia == Mario Croes ta yiu di Eymee Zeppenfelt y Mario Hyacinto Croes, empresario i doño di La Gran Bodega.<ref name="Amigoe">{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462365:mpeg21:a0121|titel=In de Franciscuskerk|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-07-16|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> Cu mas o menos siete aña el a cuminsa hunga pingpong y tabata train cu su mama pa despues sigi train cu su tata y otro famianan.<ref name="Amistad">{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AMISTAD-1976-11/page/3/mode/1up?q=Amistad+mei+1976&view=theater|titel=Mario Croes: 26 aña den pingpong|werk=Amistad|datum=november 1976|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> Croes a cuminsa mustra su talentonan ora cu na edad di 9 aña el a sali campeon "junioren" na Aruba. Cu 12 aña el a drenta division di senioren y na 1959, cu 16 aña, a bira campeon di Aruba pa prome bes.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010997546:mpeg21:a0072|titel=Mario Croes jr: nieuwe tienkampkampioen tafeltennis|werk=[[Amigoe]]|datum=1959-02-25|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> Na 1960 e ta prolonga su titulo.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010459813:mpeg21:a0112|titel=Mario Croes jr. weer de sterkste|werk=[[Amigoe]]|datum=1960-04-01|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> Hunto cu Cholan Jacobs e tabata hunga pa e team Arubano di Bavaria Stars. Den e torneo organisá door di e asociacion "Entre Nous Juveniles” na Corsou el a hunga cu 17 aña su prome wega internacional contra [[Colombia]]. Croes tabata doño di Mario's Sports Shop den Wilhelminastraat 51 na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]. E ta casa cu Ruth Arends y hunto nan tin un yiu homber, Mario III, i un yiu muhe Janine.<ref name="Amigoe"/> {{Appendix}} {{Stub}} {{DEFAULTSORT:Croes, Mario}} [[:Category:Hende]] [[:Category:Deporte na Aruba]] Pa promer viaha el a sali campeon di Aruba dia cu e tabatin 15 aña di edad. Awor flbi cu e tin 34 aña e por bisa cu ela sali 13 vez campeon di nos isla y e ta posee nada menos cu 39 copa y 27 medaya. Un deportista arubano cu e destaca su mes den e deporte di ping pong specialmente door di su mes esfuerzonan y su perserverancia, como cu manera nos lektornan por lesa mas alew, no ta semper ela haya ayudo den su carera deportivo na su isla natal. Mario Croes jr., casá cu Ruth Croes-Arends, ta haya cu e deporte di ping pong na Aruba a bai hopi atrcus den e 26 aña cu e tin ta praktikele. Amistad a tene un entrevista exclusivo cu e deportista te ainda mas grandi riba terreno di ping pong actuahnente: Mario Croes Jr.<ref name="Amistad">{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AMISTAD-1976-11/page/3/mode/1up?q=Amistad+mei+1976&view=theater|titel=Mario Croes: 26 aña den pingpong|werk=Amistad|datum=november 1976|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> mi a cuminsa hunga ping pong tempo mi tabata tin mas o menos siete aña. Mi mama a cuminsa siñami, pero mi no a worry mucho. Toch mi a sigi hunga cu mi tata y cu mi otro famianan. Un viaha mi a bai Flamingo Room (Trocadero), caminda tabatin un mesa di ping pong, anto ei nan mi a mira Cholan Jacobs, e tempo ei e campeon di Aruba, hunga. Esei a dunami smaak pa mi sigi train cu mi famia. Dia m'a cimiinsa hunga di verdad mi tabatin 12 ema y mi a cuminsa train cu Cholan. E tempo ei mi tabata hunga cinco te seis ora pa dia. Mi tabata caba di come dies dos or y mei y bai hunga te siet’or y mei di anochi. Tur dia e mesim cos. Mi no tabata hunga ni siña les. Mario a cuminsa mustra su talentonan ora cu na edad di 9 aña ela sali campeon di Junioren na Aruba. Cu 12 aña ela drenta division di senioren y cu 16 aña pa promer vez ela logra bira campeon di Aruba. Su promer wega internacional ela hunga contra Colombianonan tempo cu e tabatin 17 aña na 1959. E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” Entre Nous Juveniles na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsou. E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsou. in de Franciscuskerk te Oranjestad is gistermorgen het kerkelijke huwelijk ingezegend vun mejuffrouw Rulh Arends, dochter V(.n. de heer en mevrouw Milo de R. Arends-Arends en de heer Mario Croes, zoon van de heer en mevrouw Mario H. Croes- Zeppenfelt. Voor de receptie ten huize van de bruid bestond grote belangstelling. Het bruidspaar wachtte een verrassing; een taart in de vorm van een tafeltennistafel. De bruidegom is dan ook tafeltenniskampioen van Aruba.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462365:mpeg21:a0121|titel=In de Franciscuskerk|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-07-16|bezochtdatum=2022}}</ref> * Eigenaar van Mario's Sports Shop, Wilhelminastraat 51, Oranjestad, Aruba * Huwde in 1965 met Ruth Arends, kinderen Mario III en Janine {{Appendix}} --------------- dn7ug3hg4ddvrzytnua7gk4r7vpffl9 199588 199587 2026-08-05T20:55:10Z Caribiana 8320 199588 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ Pending: [[Barracudas Artistic Aruba]] - [[Aruba Dolphins]] - [[Stingray Swimming Team]] - [[Shawn Zarraga]] - [[Antwone Thyshon Kelly]] - [[Badminton Bond Curacao]] - [[Seleccion nacional di badminton di Aruba]] - [[Aruba Sport Unie]] -------- {{infobox deportista | variante=a }} '''Higinio Alejandro (Patan) Farro''' (☆ [[11 di yanüari|11 di januari]] [[1942]] - † [[30 di yüli |30 di juli]] [[2026]]<ref>[https://www.arubanative.com/aurora-royal-pray-funeral-home-ta-anuncia-fayecimento-di-higinio-alejandro-farro-mihor-conoci-co-mo-patan/ Aviso di fayecemento], arubanative.com (4 di augustus 2026)</ref>) tabata un pesista [[Aruba|Arubiano]]. El a titula campeon di Aruba pa diescuater aña consecutivo y tabata tambe campeon di [[Antias Hulandes]] pa nuebe aña. E ta wordo considera un di e pioneronan mas importante di hisamento di peso na Aruba.<ref>[https://arubanews.ca/patan-farro-weightlifting-legacy-honoured-following-aruban-champions-death/ Patan Farro Weightlifting Legacy Honoured Following Aruban Champion’s Death], arubanews.ca (4 di augustus 2026)</ref><ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/93280/voormalig-gewichthefkampioen-patan-farro-overleden-vz1916 Voormalig gewichthefkampioen ‘Patan’ Farro overleden], curacao.nu (4 di augustus 2026)</ref> E ta conoci tambe como restaurado y un wicharero di caha di orgel. == Bida y carera == Farro a cuminsa como pesista na aña 1964 y a logra di dos luga den su prome competencia. Den e aña siguiente, e nivel di e deporte a baha hopi riba e isla, debi cu hopi trahado stranhero a bandona Aruba despues di haya retiro na [[Lago Oil & Transport Company|refineria Lago]].<ref>https://297sportsaruba.com/na-memoria-di-higinio-alejandro-patan-farro/</ref> Bou di condicionnan hopi limita, Farro a desaroya su mes. El sigui entrena hunto cu otro deportista den un espacio chikito na Wilhelmina Stadion (awor [[Stadion Guillermo Prospero Trinidad]]). El a entrena sin entrenador profeshonal y sin haya oportunidat pa sigui entrenamento na exterior. Pa torneo internacional, e tabata depende di su propio dianan di vakantie, pasobra no a haña permiso adicional di su trabou. ===Carera internacional=== Na 1970, Farro a wordo selecciona pa representa Antias Hulandes na [[Weganan Centroamericano y di Caribe]] (CAC) na [[Panama]]. Ora e [[Comite Olimpico Antias Hulandes]] a nenga pa paga su biahe, e mes a cumpra su boleto di avion y a logra di cuater luga den su categoria. Na 1971, el a termina na di cinco luga durante [[Weganan Panamericano]] na [[Cali]], [[Colombia]]. Na 1974, el a bolbe logra di cuater luga na CAC na [[Repúblika Dominikano|Republica Dominicano]]. Su logro internacional mas importante a yega na 1978, ora el a gana un medaya di brons na CAC na [[Medellín]]. ===Logro y record === Ademas di su titulonan local y regional, Farro tabata conoci pa su forsa excepcional. Den añanan setenta di [[siglo 20|siglo binti]], el a logra e siguiente prestacionnan aproximá: * squat: serka 272 kilo (600 lbs) * deadlift: serka 318 kilo (700 lbs) * bench press: serka 181 kilo (400 lbs) * snatch: serka 125 kilo (275 lbs) * clean and jerk: serka 160 kilo (352 lbs) Su recordnan Arubano di 1976 den e disciplinanan "snatch" y "clean and jerk" a keda sin wordo bati pa aproximadamente cuarenta aña. Na 2016, e recordnan aki y su total combina finalmente a wordo mehora. == Caha di orgel == Desde chikito, Patan a desaroya un amor profundo pa musica. E pasion ey a converti’e den un maestro respeta, tanto den pone pieza, afina y restaura cahanan di orgel, como den preserva e sonidonan autentico. Ademas di su contribucion na deporte, Farro tabata tambe envolvi den preservacion di herencia cultural di Aruba, specialmente door di su trabou cu restauracion y promocion di [[Caha di Orgel|cah’i orgel]] tradicional.<ref name="honor">[https://www.gobierno.aw/a-honra-varios-tocado-di-cahi-orgel-riba-dia-di-musico A honra varios tocado di cah’i orgel riba dia di musico], Gobierno di Aruba (25 di november 2024)</ref><ref>https://www.gobierno.aw/en/several-barrel-organ-players-were-honored-on-musicians-day</ref> E legendario hisador di peso Arubiano Higinio Alejandro “Patan” Farro tambe tabata un figura cultural bon conoci y un tocado, doño y restaurador celebra di e tradicional caha di orgel (orgel di bari) yama “El Diamante”.<ref>[https://www.aruba.nu/nieuws/kunst-cultuur-en-muziek/57390/unieke-eer-voor-muzikanten-met-liefde-voor-cahi-orgel Unieke eer voor muzikanten met liefde voor Cah’i Orgel], aruba.nu (27 di november 2024)</ref> Legado Cultural E Instrumento: Patan Farro tabata doño y tabata cuida un caha di orgel historico di 100 aña bieu como “El Diamante” tabata conoci. Diamante". Artesania: E tabata un di e poco personanan na Aruba cu e habilidad raro pa pega y martillo e cilindernan (cilinder di claba) cu ta wordo uza pa toca musica tradicional riba e instrumento. Reconocimento: El a ricibi multiple premio cultural y reconocimentonan oficial di gobierno di Aruba pa conserva e musical unico aki.<ref name="honor"/> == Reconocemento == Durante su carera activo, Farro no a haña hopi reconocemento oficial pa su prestacionnan. Sinembargo, despues di su retiro, el a wordo honra cu varios distincion: * condecoracion real como "ridder" den [[Orden di Oranje-Nassau]] * inclusion den Hall of Fame di Aruba * Premio Santa Anna pa su contribucion na deporte y cultura Segun Archivo Nacional Aruba, Farro tabata tambe nominá pa premio di “atleta di aña” di Aruba Sport Unie na 1974. == Fayecemento == Farro tabata casa y tata di tres yiu. El a fayece dia 30 di juli 2026 na edat di 84 aña. Diferente organisashonnan deportivo, entre otro Federacion Aruba Weightlifting Association, a record’é como un atleta sobresaliente y un persona ehemplar. {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] '''Higinio Alejandro (Patan) Farro''' (☆ [[11 di yanüari]] [[1942]] - † 30 di yüli 2026) tabata un hisado di peso [[Aruba|Arubiano]]., conoci den su tempu aktivo komo e hòmber mas fuerte di Aruba. El a dominá deporte di levantamentu di peso riba e isla pa mas ku un dekada i a representá Antia Hulandes na diferente torneo internashonal. Farro a gana e titulo di kampion di Aruba pa dieskuater (14) aña konsekutivo i tabata tambe kampion di Antia Hulandes pa nuebe (9) aña. El ta konsiderá un di e pioneronan mas importante di levantamentu di peso na Aruba.<ref>[https://arubanews.ca/patan-farro-weightlifting-legacy-honoured-following-aruban-champions-death/ Patan Farro Weightlifting Legacy Honoured Following Aruban Champion’s Death], arubanews.ca (4 di augustus 2026)</ref><ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/93280/voormalig-gewichthefkampioen-patan-farro-overleden-vz1916 Voormalig gewichthefkampioen ‘Patan’ Farro overleden], curacao.nu (4 di augustus 2026)</ref> == Bida y carera == Farro a kuminsá ku levantamentu di peso na aña 1964 i a logra di dos luga den su promé kompetensia. Den e aña siguiente, e deporte a baha hopi na nivel riba e isla, despues ku hopi trahadó strañero a laga Aruba tras despido na refineria di Lago.<ref>https://297sportsaruba.com/na-memoria-di-higinio-alejandro-patan-farro/</ref> A pesar di e situashon difísil, Farro a sigui entrená bou di kondishonnan hopi limitá. El tabata entrená den un espasio chikí bou di graderia di Wilhelmina Stadion (awor Stadion Guillermo Prospero Trinidad), ku ventilashon insufisiente i un solo plataforma ku el mester a kompartí ku siete otro deportista. El a entrená sin entrenador profeshonal i nunca a haña oportunidat pa sigui kampamentu di entrenamiento na exterior. Pa torneo internashonal, el tabata depende di su propio dianan di vakashon, pasobra no a haña permiso adicional di su trabou. ===Carera internacional=== Na 1970, Farro a wordu selekshoná pa representá Antia Hulandes na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Panamá. Ora e Komité Olímpiko Antiano a nenga pa paga su biahe, el mes a kumpra su boleto di avion i a logra di kuarto luga den su kategoria. Na 1971, el a termina na di sinku luga durante e Huegos Panamericanos na Cali, Kolombia. Na 1974, el a bolbe logra kuarto luga na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Republica Dominicano. Su logro internashonal mas importante a yega na 1978, ora el a gana un medaya di brons na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Medellín. ==Logro y rekord == Ademas di su titulo lokal i regional, Farro tabata konosí pa su forsa eksepshonal. Den añanan setenta, el a logra e siguiente prestashonnan aproksimá: squat: serka 272 kilo (600 lbs) deadlift: serka 318 kilo (700 lbs) bench press: serka 181 kilo (400 lbs) snatch: serka 125 kilo (275 lbs) clean and jerk: serka 160 kilo (352 lbs) Su rekordnan arubiano di 1976 den e disciplinanan snatch i clean and jerk a keda sin bati pa aproksimadamente kuarenta (40) aña. Na 2016, e rekordnan aki i su total kombiná finalmente a wordu mehorá. Rekonosimentu Durante su karrera aktivo, Farro no a haña hopi rekonosimentu ofisial pa su prestashonnan. Sin embargo, despues di su retiro, el a wordu honrá ku diferente distinkshon: distinkshon real inklushon den Eregalerij di Aruba Premio Santa Anna pa su kontribushon na deporte i kultura Segun Archivo Nacional Aruba, Farro tabata tambe nominá pa premio di “atleta di aña” di Aruba Sport Unie na 1974. == Ca'i orgel == * Diamante<ref>https://www.gobierno.aw/en/several-barrel-organ-players-were-honored-on-musicians-day</ref> E legendario hisador di peso Arubiano Higinio Alejandro “Patan” Farro tambe tabata un figura cultural bon conoci y un hungador, doño y restaurador celebra di e tradicional caha di orgel (orgel di bari) yama “El Diamante”.<ref>[https://www.aruba.nu/nieuws/kunst-cultuur-en-muziek/57390/unieke-eer-voor-muzikanten-met-liefde-voor-cahi-orgel Unieke eer voor muzikanten met liefde voor Cah’i Orgel], aruba.nu (27 di november 2024)</ref> Legado CulturalE Instrumento: Patan Farro tabata doño y tabata cuida un caha di orgel historico di 10 aña bieu como “El Diamante” tabata conoci. Diamante".Artesania: E tabata un di e poco personanan na Aruba cu e habilidad raro pa pega y martillo e cilindernan (cilinder di claba) cu ta wordo uza pa toca musica tradicional riba e instrumento.Reconocimento: El a ricibi multiple premio cultural y reconocimentonan oficial di gobierno di Aruba pa conserva e musical unico aki == Legado == Farro su influensia a bai mas allá di su rekordnan i medayanan. El a demostrá ku un atleta arubiano por kompetí na nivel regional, a pesar di falta di fasilidat, guia profeshonal i sosten finansiero. Su determinashon — manera paga su propio biahe i sigui entrená bou di kondishonnan difísil — a hasi’e un ehèmpel pa generashonnan posterior di deportista. Ademas di su kontribushon na deporte, Farro tabata tambe envolví den preservashon di herensia kultural di Aruba, spesialmente dor di su trabou ku restaurashon i promoshon di e Cah’i Orgel tradicional. Fayesimentu Farro a fayesé dia 30 di yüli 2026 na edat di 84 aña. Diferente organisashonnan deportivo, entre otro Aruba Amateur Weightlifting Association, a record’é komo un atleta sobresaliente i un persona ehèmpelar, i a ekspresá kondolensia na su famia. ------------ '''Aruba Sport Unie''' (ASU), tambe konosí komo '''Union Deporte Aruba''' òf '''Union Deportivo Arubano''', ta e organisashon cumbre di deporte na Aruba. E ta fungí komo federashon madre pa e diferente federashonnan i bondnan deportivo riba e isla. ASU ta representa mas ku 25 federashon deportivo i tin komo meta koordiná, promové i desaroyá deporte na Aruba. Pa bira miembro di ASU, un organisashon deportivo mester ta registra komo persona hurídiko i no por representa un deporte ku ta kaba representá pa un otro federashon miembro. ==Historia== Aruba Sport Unie a wordu fundá dia 23 di desèmber 1941, for di e nesesidat pa koordiná i stimulá desaroyo di deporte riba e isla. Entre e organisashonnan ku a kontribuí na su fundashon tabatin clubnan manera RCA, Club Caribe i Tivoli. E promé presidente tabata [[Jacobo Arends|Jacobo Rudolf (Coco) Arends]], kende tabata tambe envolví den fundacion di [[Arubaanse Voetbalbond]] (AVB) algun aña prome. Na 1949, ASU a kuminsá haña subsidio di e gobierno sentral pa sostené federashonnan deportivo, spesialmente pa organisashon di kompetensianan i otro aktividatnan. Durante e añanan 1950 i 1960, sektor priva a hunga un papel importante den desaroyo di deporte na Aruba. E kompania petrolero Lago Oil & Transport Company, por ehèmpel, a brindá sosten finansiero i material na diferente clubnan. Mateo Reyes tabata un di e figurannan clave den e proseso di distribushon i desaroyo. Na 1955, ASU a organisá e promé ASU Olimpiada, un evento ku a stimulá kompetensia entre atletanan lokal i ku a bira un tradishon durante varios dekada. Den e evento aki, atletanan tabata wordu rekonosé komo “atleta di aña”. Entre 1955 i 1993, ASU tabata responsabel pa maneho di e Wilhelminastadion na Oranjestad. Te na 1997, ASU tabata tambe enkargá ku distribushon di subsidio gubernamental na federashonnan deportivo. Despues di e aña ei, e tarea aki a pasa direktamente na gobierno di Aruba. ==Facilidatnan deportivo== ASU ta manehá diferente instalashon deportivo riba Aruba, entre otro: ===Joe Laveist Sport Park=== Situa na San Nicolas, e parke aki ta un fasilidat multifunkshonal ku instalashonnan pa: basebal futbòl volleyball basketball atletismo E parke por wordu usa tambe pa evento grandi manera konserto i aktividatnan komunidario. ===Centro Deportivo Betico Croes=== Situa na Santa Cruz, e fasilidat aki ta un kompleks deportivo di paden ku aire akondishoná. E ta usa pa deporte di sala i arte marcial. ==Organisashon i rol== ASU ta fungí komo koordinadó entre e diferente federashonnan deportivo na Aruba i ta apoyá: desaroyo di deporte organisashon di kompetensianan promoshon di atletanan lokal Riba e isla tin mas ku 30 organisashon deportivo ku ta forma parti di e sistema koordiná pa ASU. Entre e deporte mas popular na Aruba tin futbòl i basebal. Basebal, en partikular, a kontribuí na reconocimiento internashonal di Aruba, ku varios atletanan arubiano ku a hunga den Major League Baseball. ===Presidente === * Jacobo Rudolf “Coco” Arends (promé presidente) * Gerald Franca * Soraida Boekhoudt (2022– ) --- {{Variante|a}} {{infobox organisacion | variante = a | tipo = Deporte | nomber = Aruba Sport Unie | funda = [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]] | fundado = }} '''Aruba Sport Unie''' (Union Deporte Aruba, ASU), tambe conoci como '''Union Deportivo Arubano''', ta e organisacion cumbre di deporte na [[Aruba]]. E ta fungi como federacion cumbre pa diferente federacion y bond deportivo riba e isla. ASU ta representa mas cu 25 federacion deportivo y tin como meta coordina, promove y desaroya deporte na Aruba. Pa bira miembro di ASU, un organisacion deportivo mester ta registra como [[Persona hurídiko|persona huridico]] y no por representa un deporte cu ta representacaba pa otro federacion miembro. == Historia == Aruba Sport Unie a wordo funda dia [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]]. E organisacion a surgi for di e necesidad pa coordina y stimula desaroyo di deporte riba e isla. Den promé añanan di su existencia, diferente club i organisashon deportivo a kontribuí na fundashon di ASU, entre otro [[RCA]], Club Caribe i Tivoli. E promé presidente di e organisashon tabata '''Coco Arends''', kende tabata tambe envolví den fundashon di e '''Arubaanse Voetbal Bond''' algun aña promé. Na 1949 ASU a kuminsá ricibí subsidio di e gobierno sentral pa apoyá federashonnan deportivo ku organisashon di kompetensia i actividadnan deportivo. Durante añanan hopi organisashon i empresanan lokal a brindá sosten finansiero i material na deporte na Aruba. E kompanía petrolero Lago Oil & Transport Company tabata un di e sostenedornan importante, donando material deportivo i apoyando desaroyo di clubnan deportivo. Mateo Reyes tabata un di e personanan cu a yuda den e proseso di desaroyo aki. Den 1955 ASU a organisá e promé '''ASU Olimpiada''', un evento deportivo pa estimulá kompetensia entre atletanan lokal. E evento aki a bira un tradishon durante varios dekada, kaminda atletanan a wordo rekonosé komo “atleta di aña”. Entre 1955 i 1993 ASU tabata responsabel pa maneho di e [[Wilhelminastadion]] na Oranjestad. Te na 1997 ASU tabata tambe responsabel pa distribushon di subsidio gubernamental pa federashonnan deportivo. Despues di e aña aki, e tarea aki a wordo asumí direktamente pa e gobierno di Aruba. == Facilidatnan deportivo == ASU ta manehá diferente instalashon deportivo riba Aruba. '''Joe Laveist Sport Park''' na [[San Nicolas, Aruba|San Nicolas]] ta un parke deportivo multifunkshonal ku instalashonnan pa deporte manera: * [[Basebal]] * [[Futbòl]] * [[Volleyball]] * [[Basketbal]] * [[Atletismo]] E parke por wordo usa tambe pa evento grandi manera konserto i otro aktividatnan komunidario. '''Centro Deportivo Betico Croes''' na [[Santa Cruz, Aruba|Santa Cruz]] ta un fasilidat deportivo di paden ku aire acondicioná. E centro ta usa pa deporte di sala i arte marcial. == Organisashon == ASU ta fungí komo koordinadó entre e diferente federashonnan deportivo na Aruba. E organisashon ta apoyá desaroyo di deporte, organisashon di kompetensianan i promoshon di atletanan lokal. Riba e isla tin mas ku 30 organisashon deportivo cu ta forma parti di e sistema deportivo coordina pa ASU. Entre e deporte mas popular na Aruba tin [[futbòl]] i [[basebal]]. Especialmente basebal a duna Aruba reconocimiento internashonal, ku varios atletanan Arubiano cu a hunga den [[Major League Baseball]]. == Organisacion == Entre e presidentenan di Aruba Sport Unie tin: * [[Coco Arends|Jacobo Rudolf (Coco) Arends]] (1892-1965) – promé presidente * Gerald Franca – presidente durante diferente periodo den siglonan reciente * Soraida Boekhoudt – presidente (2022) [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] '''Aruba Sport Unie''' o '''Union Deportivo Arubano''' (ASU) ta e federacion cumbre di e federacionnan deportivo na [[Aruba]]. dre di 25 bond deportivo. Pa bira miembro di A.S.U. e organisacion mester ta un persona huridico y no mag di tin un miembro pa e deporte ey caba den A.S.U. == Historia == ASU e ser funda dia [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]]. * ASU taba maneha Wilhelminastadion di 1955 te 1993 A.S.U. ta maneha dos facilidad cu ta nan propiedad, esta Joe Laveist Sport Park na San Nicolas y Centro Deportivo Betico Croes na Sta Cruz. Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. Centro Deportivo Betico Croes ta completamente airecondiciona y ta uz'e pa tur sport di paden y arte marcial. Huur di e sporthal ta depende di cuanto hende mester uza pa maneha e lugar pa e actividad y ki sorto di actividad e ta. Pa mas informacion por yama oficina di A.S.U. na e numbernan di telefon ariba menciona.<ref>[https://www.gobierno.aw/union-deporte-aruba-asu Union Deporte Aruba (ASU)], Gobierno di Aruba</ref> Aruba Sport Unie a wordo funda dia 21 di December, 1941. E aña aki 21 di December, e ta cumpli 75 aña y tin cu corda riba e fundadornan. Segun e presidente actual Gerald Franca, e aña aki lo ta uno special den cuadro di e celebracion aki. Tambe el a splica kico tur nan tin pensa di haci pa loke ta e celebracion den 2017. Franca a splica cu e prome presidente tabata Coco Arends, kende ta e mesun persona cu a cuminsa tambe, kende ta fundador di Arubaanse Voetbal Bond 5 pa 6 aña prome. Un di e organisacionnan cu a yuda lanta Aruba Sport Unie tabata RCA, Club Caribe y Tivoli, cual ta e prome organisacionnan cu a lanta e asociacion aki. Na 1949 pa prome biaha den historia, ASU a cuminsa haya e subsidio di Gobierno Central pa facilita tambe e federacionnan di e tempo ey cu placa pa nan organisa actividadnan. Despues di e periodo ey tabata haya Lago ta yuda hopi den parti di formacion di e clubnan y nan tabata subsidia of duna donacion na e diferente clubnan pa nan material, etc. durante aña. Difunto Mateo Reyes, kende ta un persona conoci y keri, tabata encarga cu esaki. E ta un di e personanan cu a yuda ASU pa haya Joe Laveist for di Lago como un centro pa deporte. Lago Sportpark tabata di Lago y a bin pa pase pa Joe Laveist, pa pas’e pa ASU. Franca a menciona cu durante aña, durante 1955, ASU a celebra su prome ASU Olimpiada y despues di esey a keda celebr’e. Hopi di e atletanan grandi ta recorda e fechanan ey, caminda cu nan a wordo eligi como atleta di aña den decadanan di 60, 70 y 80. ASU semper a maneha deporte pa Gobierno y hasta a bay asina leu cu ASU a manda hende den exterior cu studie opdracht, pa bin bek lanta scol di deporte pa Aruba. Esaki nunca a logra debi na cosnan cu tabata pasa internamente. Despues ASU tabata encarga pa duna subsidio te cu na aña 1997, caminda cu Gobierno a tuma e tarea aki bek den su seno. Franca a sigui splica cu na e momentonan aki tin un comision cu ta trahando riba dje pa pasa e fecha pa Januari. Pa fin di aña ta imposibel pa organisa algo. Idea ta pa haci algo riba dje pa recorda e fecha y recorda esnan cu a funda e organisacion aki. Tabata tin hasta hendenan conoci entre otro shon A. Eman cu tabata un di e prome personanan den e directiva. Tin hopi hende conoci den comunidad tabata forma parti di ASU di e tempo ey.<ref>[https://masnoticia.com/aruba-sport-unie-lo-cumpli-75-ana-dia-21-di-december-proximo/ Aruba Sport Unie lo cumpli 75 aña dia 21 di December proximo], Mas Noticia (28 di november 2016)</ref> The sparse available evidence, however, reveals that there are around thirty-five sport organisations on the island that fall under the umbrella of the Aruba Sport Union (ASU), which was formed in 1941.44 As in Curaçao, two of the more popular team sports are soccer and baseball, and it is baseball that has given it the greatest international recognition through the participation of at least six Arubans in MLB since 1996.4 ASU President Gerald Franca --> 2022 Soraida Boekhoudt --- Aruba Sport Unie, funda dia 23 di december 1941, ta e bond madre di 25 bond deportivo. Pa bira miembro di A.S.U. e organisacion mester ta un persona huridico y no mag di tin un miembro pa e deporte ey caba den A.S.U. A.S.U. ta maneha dos facilidad cu ta nan propiedad, esta Joe Laveist Sport Park na San Nicolas y Centro Deportivo Betico Croes na Sta Cruz. Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. Centro Deportivo Betico Croes ta completamente airecondiciona y ta uz'e pa tur sport di paden y arte marcial. Huur di e sporthal ta depende di cuanto hende mester uza pa maneha e lugar pa e actividad y ki sorto di actividad e ta. Pa mas informacion por yama oficina di A.S.U. na e numbernan di telefon ariba menciona.<ref>https://www.gobierno.aw/union-deporte-aruba-asu Union Deporte Aruba (ASU)</ref> {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] ---------------- {{Variante|a}} {{multiple image | total_width = 270 | border = | perrow = 1/2 | align = right |header = Joe Laveist Sportpark |header_align = center |image2 = Joe Laveist Sport Park.jpeg | image1= Estadio de béisbol Joe Laveist, en San Nicolaas (este de Aruba).jpg | image3 = Joe Laveist Sport Park 06 54 31 704000.jpeg |caption1 = |caption_align = center }} == Lago Sport Park / Joe Laveist Sportpark == The historical Lago Sports Park (later known as the Laveist Sport Park) was a vital recreational and cultural hub in San Nicolas, Aruba. Officially inaugurated in March 1941, it was founded by the Lago Oil & Transport Company to support the island's booming refinery community. History of Lago Sports Park Founding and Baseball Roots: The park was instrumental in developing baseball on the island. American expatriate and former Major League Baseball pitcher Jim Bluejacket spent 15 years in Aruba and helped found the facility, fostering strong local interest in the game. WWII & Refining Community: During WWII, the facility offered organized recreation for Allied soldiers stationed in Aruba and the diverse immigrant workforce employed at the Lago refinery. Championship Ground: Throughout the 1940s and 1950s, the park was the premier venue for the organized Aruba baseball championships. Iconic early teams like the Dodgers, Baby Ruth, and Barnes' Ramblers competed here. Track and Field: Beyond baseball, it served as the primary venue for annual events like the Lago High School Track Meets and the Aruba School Sport Bond competitions. Evolution: Today, the historic site in San Nicolas continues to be an active community asset and is known as the Laveist Sport Park. --- Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. {{Variante|a}} {{Databox}} Intro *Location in San Nicolas, Aruba *Originally built by Lago Oil and Transport Company *Year of inauguration (1941) *Later renamed to Joe Laveist Sportpark ==Historia== 1. Fundashon (±1930s–1941) Lago building infrastructure for workers Role of Jim Bluejacket Opening (9 March 1941) 2. Periodo di floresementu (1940s–1980s) Organized sports (baseball, possibly softball, football) Social function (community gatherings, events) 3. Despues di sera di Lago (1985 →) Decline / transition Renaming to Joe Laveist Continued local use Struktura i fasilidat Even if partial: Baseball field Stands / seating Clubhouse? Multi-sport use * na 1968 Lago a traspasa LSP pa ASU Importansia kultural This is where your article becomes powerful: Role in development of baseball in Aruba Connection to Lago Colony life Symbol of industrial-era community building Link to later international baseball success of Aruba Legado Renaming to Joe Laveist Continued recognition Connection to surrounding area (Jim Bluejacketstraat, schools, neighborhoods) 🔎 Research tips (high impact, low effort) Look for: Lago employee magazines / newsletters Local newspapers (Amigoe, Diario archives) Aruba sports history sources Mentions of: inauguration (1941) sports competitions Joe Laveist (who he was!) ------------------ ==Origen di baseball na Aruba == Beisbòl a yega Aruba den añanan 1930, introdusí pa ekspatriadonan merikano ku tabata traha na Lago Oil Company i imigrantenan venezolano ku a forma timnan di pickup informal riba terenonan habrí.[2] E deporte a haña struktura ku e fundashon di ABBA na 1950 pa organisá liga i kampionato lokal, loke a kondusí na entrada di Aruba den wega internashonal na 1952 ora el a djòin e Asosiashon Internashonal di Beisbòl Amateur (awor parti di WBSC).[2] E aña ei, Aruba a debutá su promé selekshon nashonal na e Serie Mundial Amateur di 1952 na Havana, Cuba, manehá pa Joe Proterra, kaminda el a sigurá dos viktoria den seis wega i a gana aklamashon di fanátikonan, ku pitcher Nell Harms nombrá hungadó sobresaliente di siman pa su aktuashon kontra Honduras.[2] Beisbòl a wòrdu introdusí na Aruba na final di añanan 1920 i kuminsamentu di añanan 1930 prinsipalmente dor di ekspatriadonan merikano empleá pa Lago Oil and Transport Company, un supsidiario di Standard Oil of New Jersey, kendenan a establesé un refineria riba e isla. Pafo di e colonia, baseball a haya traccion na fin di añanan 1930 pa medio di imigrantenan y mariniernan Venezolano cu a mara na wafnan di Aruba cu nan barconan di pisca, formando teamnan casual di pick-up cu a hunga riba terenonan habri na Oranjestad, manera e area patras di Corte di Husticia actual. Pa añanan 1950, beisbòl a integrá profundamente den kultura di Aruba, partikularmente bou di hóbennan, ku a wòrdu eksponé pa medio di transmishonnan di media merikano, eventonan patrosiná pa kompanianan di zeta, i e impakto persistente di sòldánan di tempu di guera, hasiendo esaki un símbolo di aspirashon i vínkulo di komunidat den barionan di klase trahadó. Adopshon lokal a oumentá ku e formashon di klupnan amateur den tur pueblo. <ref>Clyde Harms, https://archive.org/details/BNA-DIG-ARUBATODAY-2021-05-28/page/n9/mode/1up?q=jim+bluejacket Short history of the beginnings of baseball in Aruba], Aruba Today (28 di 2021)</ref> ------------------- {{Variante|a}} {{Infobox deportista| variante = a | nomber completo = Shawn Joubert Zarraga | alias = | fecha nacemento = [[21 di yanüari|21 di januari]] [[1989]] | luga nacemento = {{ABW}} | fecha fayecimento = | luga fayecimento = | nacionalidad = {{NLD}} | haltura = 183 cm | peso = 109 kg <!-- Seccion di informacion deportivo --> | deporte = [[beisbòl|baseball]] | disciplina = catcher (man drechi)? | wo = | debut = 11 di maart 2023 (den [[Tim nashonal di beisbòl hulandes|team di Reino]])?? | activo = 2021 - presente ?? | distincion = }} '''Shawn Joubert Zarraga''' (☆ [[21 di yanüari|21 di januari]] [[1989]] na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]) ta un eks-catcher profesional di beisbòl Arubiano ku a representá Hulanda den kompetensianan internashonal, inkluyendo e World Baseball Classic.[1] Para na 6 pia 0 inch (1.83 m) i pisando aproksimadamente 240 liber (109 kg), Zarraga tabata un switch-hitter ku tabata tira ku man drechi i a hunga prinsipalmente komo un katcher durante henter su karera.[2] Selektá pa e Milwaukee Brewers den e di 44 buèlta (1.302 en general) di e Selekshon di Beisbòl di Liga Mayor di 2007 for di Trinity Christian Academy na Florida, el a pasa vários temporada den e liganan menor den vários organisashon.[3] grokipedia: Zarraga su karera profeshonal a kuminsá den e sistema di Brewers, kaminda el a progresá a traves di nan afiliadonan di 2007 pa 2014, alkansando nivelnan di Double-A i Triple-A i mustrando abilidatnan defensivo sólido tras di e plato.[4] Despues el a firma kontraktnan di liga menor ku timnan inkluyendo Los Angeles Dodgers na 2017 i Cincinnati Reds na 2016, ganando invitashonnan no-roster pa entrenamentu di primavera, ounke nunka el a yega Major League Baseball.[5] Despues ku su karera den liga menor afiliá a terminá na 2017, Zarraga a hunga den liganan independiente, inkluyendo ku e Cleburne Railroaders di e Asosiashon Merikano e aña ei, promé ku el a baha ku penshun.[6] Riba e esenario internashonal, Zarraga tabata un kontribuidor klave na e selekshon nashonal di Hulanda, yudando sigurá e título di Kopa Mundial di Beisbòl 2011 na Panama i partisipando den e Klásiko Mundial di Beisbòl 2017, kaminda el a proveé ​​profundidat na katcher durante wega di pool.[7] Su versatilidat i eksperensia a hasié un opshon konfiabel pa e tim hulandes, basando riba su raisnan arubiano miéntras e tabata kompetí bou di e bandera di Reino Hulandes.[8] == Karera internashonal == ===Kopa Mundial 2011=== Zarraga a haci su debut internacional cu e seleccion nacional di baseball di Hulanda na 2011 den Mundial di Baseball na Panama, eligibel pa medio di su herencia Arubiano. El a sirbi komo un katcher riba e lista ora e tim a gana e medaya di oro, derotando Cuba 2-1 den e final pa reklamá e título mundial.[25][26] torneonan di 2014 Zarraga a sirbi prinsipalmente komo un katcher durante e aparishonnan di e tim den dos torneo klave e aña ei.[27] Na yüli, Zarraga a representá Hulanda na e Torneo Internashonal di Beisbòl di Fransia, konosí tambe komo Yoshida Challenge, ku a tuma lugá na Sénart, Fransia. E selekshon hulandes a gana e medaya di oro, derotando un tereno ku a inkluí anfitrion Fransia, Alemania, i all-starnan internashonal. Zarraga tabata parti di e lista ku a sigurá e título, kontribuyendo tras di e plato miéntras e tim a pone un demostrashon fuerte den nan promé salida na e fasilidat nobo.[28][29] Mas lat e sèptèmber ei, Zarraga a kompetí den e Kampionato Oropeo di Beisbòl 2014 ku a tuma lugá na Ostrava i Brno, Repúblika Cheko, kaminda Hulanda a kapturá nan di 21 medaya di oro kontinental ku un rèkòrt invikto di 11-0, kulminando den un viktoria final di 6-3 riba Italia. Komo katcher, el a bati .286 ku aktuashonnan notabel, inkluyendo tres hit den un viktoria di 7-2 riba Alemania i un homerun den un wega di pool anterior kontra Kroasia. Su trabou defensivo a yuda ankra un staf di lansamentu ku a pèrmití solamente 1.36 kareda gana pa wega durante henter e torneo.[30][31][28] 2015 Premier12 i 2017 World Baseball Classic Zarraga a wòrdu selektá pa representá e selekshon nashonal di beisbòl di Hulanda na e WBSC Premier12 di 2015, e edishon inaugural di e torneo ku a tuma lugá na Mexico i Taiwan, kaminda el a sirbi komo un katcher bistiendo e kamisa number 22.[32] Hulanda a kompetí den Grupo A di e buèlta di apertura, sigurando tres viktoria kontra Chines Taipei (7-4), Italia (16-1), i Puerto Rico (11-7), miéntras ku nan a sufri pèrdida kontra Cuba (5-6) i Canada (1-3), loke a posishoná nan pa avansá pa e kuartfinal.[33] Einan, nan a kai kontra Merka 1-6, resultando den un di sinku lugá total pa e tim.[33] Durante e torneo, Zarraga a kontribuí ofensivamente den momentunan klave, inkluyendo un homerun di dos kareda den e di kuater inning kontra Cuba ku a ekstendé e bentaha di Hulanda na 4-1, ounke e tim na final a pèrdè den un kompetensia estrecho.[34] El a registrá tambe un RBI den e viktoria riba Taipei Chines, trahando un kaminata apesar di a bai sin hit den tres at-bat.[35] Sinembargo, Zarraga a sufri un leshon na man durante e wega di Cuba i mester a sali trempan.[36] Na 2017, Zarraga a gana un lugá riba e lista di Hulanda pa e World Baseball Classic, atrobe komo un katcher, partisipando den e torneo prinsipal ku a tuma lugá den vários pais anfitrion.[37] Hulanda a pone un rèkòrt di 2-1 den Pool A, avansando komo subkampeon tras di Israel, promé ku a derotá Israel 12-2 den e kuartfinal na Tokyo Dome pa yega e semifinal.[37] Nan kareda a terminá den un pèrdida di 3-4 kontra Puerto Rico na Dodger Stadium, kaminda e tim a regresá lat pero no por a sigurá e viktoria.[38] E aktuashon sobresaliente di Zarraga a bini den e kuart di final kontra Israel, kaminda el a konta dos hit i dos RBI komo parti di e eksploshon ofensivo di e tim.[39] Den e semifinal kontra Puerto Rico, el a entregá un dòbel di RBI krusial den e di sinku inning pa skor Wladimir Balentien i empatá e wega na 3-3, ounke kompañero di ekipo Jonathan Schoop a wòrdu bentá afó na e plachi di kas den e wega.[40] Zarraga a parse di a sufri un leshon den e di ocho inning di e wega ei, loke a rekerí atenshon médiko tras di e plato. {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid = |titulo=}} {{References}} * [https://www.baseball-reference.com/register/player.fcgi?id=kelly-001ant Minors Stats Antwone Kelly] }} {{DEFAULTSORT:Zarraga, Shawn}} [[:Kategoria:Hende]] [[:Kategoria:Beisbòl]] ----------------- {{Variante|a}} {{Infobox asociacion deporte| variante = c | nomber = Badminton Bond Curaçao | logo = | imagen = | abrevia = BBC | president = | vice-president = | algemeen-secretaris = | asiento = | region = | pais = | cantidad_miembro = | cantidad_asociacion = | deporte = | funda = | luga_funda = | ex-nomber = | federacion_mundial = | federacion_continental = | federacion_nacional = | afilia = | comite_olimpico = | agencia_deportivo = | stop_imagen = | imagen = | descripcion = | website = }} '''Badminton Bond Curaçao''' (BBC) ta e organisashon ku ta dirigi i promové e deporte di badminton na Kòrsou. E federashon ta un miembro di e organisashonnan internashonal i regional, inkluíendo e '''Badminton World Federation (BWF)''', e '''Badminton Pan America (BPA)''', i e '''Caribbean Regional Badminton Confederation (CAREBACO)'''. === Historia i Fundashon === E Badminton Bond Curaçao a fundá den 1975. E federashon ta representá Kòrsou den e organisashonnan regional i internashonal di badminton.:contentReference[oaicite:8]{index=8} === Afiliashon Internashonal === :contentReference[oaicite:10]{index=10} * :contentReference[oaicite:13]{index=13} * :contentReference[oaicite:16]{index=16} * :contentReference[oaicite:19]{index=19}:contentReference[oaicite:21]{index=21} === Participashon Internashonal === :contentReference[oaicite:23]{index=23}:contentReference[oaicite:25]{index=25} === Referensianan === * :contentReference[oaicite:27]{index=27} * :contentReference[oaicite:30]{index=30}:contentReference[oaicite:32]{index=32} [[:Kategoria:Deporte na Kòrsou]] [[:Kategoria:Organisashon Deportivo]] {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte]] --------------- {{Databox}} E '''seleccion nacional di badminton di Aruba''' ([[Hulandes]]: Arubaans badmintonteam) ta representa [[Aruba]] den competencianan internacional di team di badminton y ta wordo controla pa [[Aruba Badminton Federation]] cu ta afilia na Badminton Pan America y Caribbean Regional Badminton Confederation (CARECOBA).<ref>{{Cite web |title=Members {{!}} BWF Corporate |url=https://corporate.bwfbadminton.com/about/membership/ }}</ref> E ekipo a kompetí pa promé biaha den nan promé torneo internacional di ekipo na 1990. E ekipo a haci su aparicion pa prome biaha na e Campeonato di Ekipo di CAREBACO na aña 1974.<ref>{{citeer web|titel=Aruba vooreerst naar Car. badmintonkampioenschap|werk=[[Amigoe]]|datum=1974-11-15|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2025-05-29|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461200:mpeg21:p005}}</ref> Tambe e ekipo a competi den e [[Weganan Centroamericano y di Caribe]] di 1990, unda badminton a wordo inaugura pa prome biaha den e Weganan. E ekipo junior di Aruba a kompetí den e Campeonato Pan Am Junior Team 2009 y a terminá na di 12 lugá.<ref>{{Cite web |title=BWF - Team Event XVIII Pan Am Junior 2009 - Winners |url=https://bwf.tournamentsoftware.com/sport/winners.aspx?id=C61259DF-B2FF-4AC5-A444-F9E14C6A82B1 |access-date=2022-09-04 |website=bwf.tournamentsoftware.com}}</ref> Een Arubaans selectie-team zal van 17 tot en met 24 november voor de eerste keer deelnemen aan de Caribische Badmintonkampioenschappen, die dit jaar te Georgetown in Guyana gehouden worden. Het team dat Aruba zal vertegenwoordigen bestaat uit de dames M. Mata, N. Mata en M. Yarzagaray, en de heren Doy Bernaibela, H. Boer, Robby Arambatzis en Reginals Altman. Deze reis werd mogelijk gemaakt dankzij financiële — en materiele steun van diverse giften; het bedrijfsleven en andere instanties. Het Caribisch toernooi wojdt^jgeorganiseerd door de Caribbean regional badminton confederation, een in 1972 opgerichte federatie, tot voor kort bestaande uit de landen Jamaica, Trinidad/Tooago, Guyana en Sjuriname. Vorig jaar heeft de Badminton Bond Aruba zijn interesse voor deelname aan het bestuur van de Carebaco te kennen gegeven en na een jaar van intensieve voorbereidingen werd Aruba in juli van dit jaar lid van de International badminton federation en in dezelfde maand als vijfde lid van de Carebaco toegelaten. Beide feiten kunnen als mijlpalen worden beschouwd in de geschiede- | nis van de badmintonsport op Aruba, waar deze sport (nog) vrij onbekend is. Dit laatste komt voornamelijk doordat men hier voor deze sport een enorm tekort heeft aan goede accomodatie. ==Historia== ===Tim miksto=== Aruba a debuta den e Campeonato di Equipo di CAREBACO na 1974. E team a keda na di cinco lugar den e ranking final, perdiendo 7-0 contra Jamaica, Surinam, Trinidad y Tobago y Guyana.<ref>World Badminton 18 (1974), p. 3</ref> {{Appendix}} [[:Category:Deporte na Aruba]] en.wiki --------------- {{Infobox asociacion deporte| variante = c | nomber = Aruba Badminton Federation | logo = | imagen = | abrevia = ABF of BBA | president = | vice-president = | algemeen-secretaris = | asiento = | region = | pais = | cantidad_miembro = | cantidad_asociacion = | deporte = | funda = | luga_funda = | ex-nomber = | federacion_mundial = | federacion_continental = | federacion_nacional = | afilia = | comite_olimpico = | agencia_deportivo = | stop_imagen = | imagen = | descripcion = | website = }} '''Aruba Badminton Federation''' (ABF), tambe yamá Badminton Aruba o Aruba Badminton Bond, ta e organisacion gobernante nacional supremo pa e deporte di [[badminton]] na [[Aruba]]. E federacion ta wordo representa pa e [[seleccion nacional di badminton di Aruba]]. == Historia == E Aruba Badminton Federation a wordo funda memey di añanan 1970, ora cu e promé participacion a tuma luga na e Kampionatonan di Carebaco. Na desember 1973 e federacion a bira miembro di Caribbean Badminton Federation, hunto cu Corsou.<ref>Sport inliet kort sport in het kort sport. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 05-12-1973, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 29-05-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461498:mpeg21:p007</ref> E federashon despues a bira miembro di e órgano di gobernashon kontinental, e Konfederashon Panamerikano di Badminton, i e Federashon Mundial di Badminton, e tempu ei konosí komo e Federashon Internashonal di Badminton. Aruba ainda no ta anfitrion di campeonatonan internacional. Sinembargo Aruba a yega di ta anfitrion di Campeonato di Carebaco dos biaha. Federacion di Badminton Aruba ta miembro di Comite Olimpico Arubano . {{Appendix}} De Badminton Bond Aruba (BBA) viert deze maand zyn 15-jarig bestaan met verschillende toernooien en andere activiteiten. Ofschoon deze tak van sport niet zo bekend is op Aruba, heeft de BBA in vijftien jaren heel wat gepresteerd. Deze bond is al jaren lid van de International Badminton Federation (IBF). Ook is de BBA lid van de Carebaco (Caribbean Regional Badminton Confederation), waarvan verder ook lid zijn: Jamaica, Trinidad, Suriname, Guyana, Barbados, Bermuda, Curasao en Grenada. Elk jaar doet Aruba mee aan de Caribische kampioenschappen en BBA- motor, Riek Altman, is al jaren secretaris / penningmeester van de Carebaco. Aruba wordt elk jaar weer verzocht de Carebaco- wedstrijden te organiseren, omdat Aruba tot nu toe het beste toernooi heeft georganiseerd, doch door het ontbreken van faciliteiten kan de BBA dit Caribisch treffen niet meer organiseren. De BBA bestaat momenteel uit de vier clubs: Floralin, Flamboyant, Aruba Badminton Minders en Playa die tezamen honderd leden tellen. Deze sport kan uitsluitend gespeeld worden in een zaal en nu wordt er gebruik gemaakt van de gymnastiekzalen van Julianaschool, La Salie College en de Sporthal. Een paar maanden geleden hebben de BBA- bestuursleden, Riek Altman en Michael Williams, in Trinidad een coachingcUrsus gevolgd onder auspiciën van de IBF en geven nu op maandag en donderdag aan trainers van de club een opleiding. Nu al is bekend dat Aruba volgend jaar vertegenwoordigd zal worden op Curagao tijdens de Easter Open Tournament en in Jamaica tijdens de Carebaco- wedstrijden. De BBA heeft gisteren in een communiqué dank uitgebracht aan alle personen en instanties, die door de jaren heen de BBA hebben geholpen en eenieder, die aan badminton wil meedoen, uitgenodigd zich op donderdag in de Sporthal op te geven tussen zeven en tien uur 's avonds. Het bestuur van de BBA wordt in dit derde lustrumjaar gevormd door: voorzitter R. Nieuw, vicevoorzitter R. Altman, secretaris G. Simon, penningmeester B. Hernandez, commissarissen E. van der Linde, M. McClure, E. Vemannan, M. Croes en M. Williams.<ref>Met uitgebreid activiteiten-programma Badminton Bond Aruba viert haar derde lustrum. "Amigoe". Curaçao, 08-11-1986, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 29-05-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641854:mpeg21:p013</ref> ------------- {{Variante|a}} {{Futbolista |nomberdihungado = |Nomber = Mario Croes |potret = |Fecha di nasementu = |Siudat di nasementu = |Pais di nasementu = {{ABW}} |Nashonalidat = hulandes |Posishon = |club = }} '''Hyacintho Mario Croes''' (☆ ± 1942 na [[Aruba]]), tambe conoci como '''Mario Croes jr.''', ta un ex-hungado di pingpong [[Aruba]]no. Entre decada 1960 y decada 1980 el a titula 13 vez campeon di Aruba. Den [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]] Croes tabata un di e dos "grandinan" den deporte di tennis di mesa, banda di [[Robert Hosé]] di [[Kòrsou|Corsou]].<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463158:mpeg21:a0099|titel=Sensationele zege van R. Hosé over M. Croes|werk=[[Amigoe]]|datum=1970-11-02|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> == Biografia == Mario Croes ta yiu di Eymee Zeppenfelt y Mario Hyacinto Croes, empresario i doño di La Gran Bodega.<ref name="Amigoe">{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462365:mpeg21:a0121|titel=In de Franciscuskerk|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-07-16|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> Cu mas o menos siete aña el a cuminsa hunga pingpong y tabata train cu su mama pa despues sigi train cu su tata y otro famianan.<ref name="Amistad">{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AMISTAD-1976-11/page/3/mode/1up?q=Amistad+mei+1976&view=theater|titel=Mario Croes: 26 aña den pingpong|werk=Amistad|datum=november 1976|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> Croes a cuminsa mustra su talentonan ora cu na edad di 9 aña el a sali campeon "junioren" na Aruba. Cu 12 aña el a drenta division di senioren y na 1959, cu 16 aña, a bira campeon di Aruba pa prome bes.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010997546:mpeg21:a0072|titel=Mario Croes jr: nieuwe tienkampkampioen tafeltennis|werk=[[Amigoe]]|datum=1959-02-25|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> Na 1960 e ta prolonga su titulo.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010459813:mpeg21:a0112|titel=Mario Croes jr. weer de sterkste|werk=[[Amigoe]]|datum=1960-04-01|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> Hunto cu Cholan Jacobs e tabata hunga pa e team Arubano di Bavaria Stars. Den e torneo organisá door di e asociacion "Entre Nous Juveniles” na Corsou el a hunga cu 17 aña su prome wega internacional contra [[Colombia]]. Croes tabata doño di Mario's Sports Shop den Wilhelminastraat 51 na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]. E ta casa cu Ruth Arends y hunto nan tin un yiu homber, Mario III, i un yiu muhe Janine.<ref name="Amigoe"/> {{Appendix}} {{Stub}} {{DEFAULTSORT:Croes, Mario}} [[:Category:Hende]] [[:Category:Deporte na Aruba]] Pa promer viaha el a sali campeon di Aruba dia cu e tabatin 15 aña di edad. Awor flbi cu e tin 34 aña e por bisa cu ela sali 13 vez campeon di nos isla y e ta posee nada menos cu 39 copa y 27 medaya. Un deportista arubano cu e destaca su mes den e deporte di ping pong specialmente door di su mes esfuerzonan y su perserverancia, como cu manera nos lektornan por lesa mas alew, no ta semper ela haya ayudo den su carera deportivo na su isla natal. Mario Croes jr., casá cu Ruth Croes-Arends, ta haya cu e deporte di ping pong na Aruba a bai hopi atrcus den e 26 aña cu e tin ta praktikele. Amistad a tene un entrevista exclusivo cu e deportista te ainda mas grandi riba terreno di ping pong actuahnente: Mario Croes Jr.<ref name="Amistad">{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AMISTAD-1976-11/page/3/mode/1up?q=Amistad+mei+1976&view=theater|titel=Mario Croes: 26 aña den pingpong|werk=Amistad|datum=november 1976|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> mi a cuminsa hunga ping pong tempo mi tabata tin mas o menos siete aña. Mi mama a cuminsa siñami, pero mi no a worry mucho. Toch mi a sigi hunga cu mi tata y cu mi otro famianan. Un viaha mi a bai Flamingo Room (Trocadero), caminda tabatin un mesa di ping pong, anto ei nan mi a mira Cholan Jacobs, e tempo ei e campeon di Aruba, hunga. Esei a dunami smaak pa mi sigi train cu mi famia. Dia m'a cimiinsa hunga di verdad mi tabatin 12 ema y mi a cuminsa train cu Cholan. E tempo ei mi tabata hunga cinco te seis ora pa dia. Mi tabata caba di come dies dos or y mei y bai hunga te siet’or y mei di anochi. Tur dia e mesim cos. Mi no tabata hunga ni siña les. Mario a cuminsa mustra su talentonan ora cu na edad di 9 aña ela sali campeon di Junioren na Aruba. Cu 12 aña ela drenta division di senioren y cu 16 aña pa promer vez ela logra bira campeon di Aruba. Su promer wega internacional ela hunga contra Colombianonan tempo cu e tabatin 17 aña na 1959. E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” Entre Nous Juveniles na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsou. E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsou. in de Franciscuskerk te Oranjestad is gistermorgen het kerkelijke huwelijk ingezegend vun mejuffrouw Rulh Arends, dochter V(.n. de heer en mevrouw Milo de R. Arends-Arends en de heer Mario Croes, zoon van de heer en mevrouw Mario H. Croes- Zeppenfelt. Voor de receptie ten huize van de bruid bestond grote belangstelling. Het bruidspaar wachtte een verrassing; een taart in de vorm van een tafeltennistafel. De bruidegom is dan ook tafeltenniskampioen van Aruba.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462365:mpeg21:a0121|titel=In de Franciscuskerk|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-07-16|bezochtdatum=2022}}</ref> * Eigenaar van Mario's Sports Shop, Wilhelminastraat 51, Oranjestad, Aruba * Huwde in 1965 met Ruth Arends, kinderen Mario III en Janine {{Appendix}} --------------- mdtclk3dsivolw214ddq2wkq3e3pe2q 199589 199588 2026-08-05T20:56:52Z Caribiana 8320 /* Fayecemento */ 199589 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ Pending: [[Barracudas Artistic Aruba]] - [[Aruba Dolphins]] - [[Stingray Swimming Team]] - [[Shawn Zarraga]] - [[Antwone Thyshon Kelly]] - [[Badminton Bond Curacao]] - [[Seleccion nacional di badminton di Aruba]] - [[Aruba Sport Unie]] -------- {{infobox deportista | variante=a }} '''Higinio Alejandro (Patan) Farro''' (☆ [[11 di yanüari|11 di januari]] [[1942]] - † [[30 di yüli |30 di juli]] [[2026]]<ref>[https://www.arubanative.com/aurora-royal-pray-funeral-home-ta-anuncia-fayecimento-di-higinio-alejandro-farro-mihor-conoci-co-mo-patan/ Aviso di fayecemento], arubanative.com (4 di augustus 2026)</ref>) tabata un pesista [[Aruba|Arubiano]]. El a titula campeon di Aruba pa diescuater aña consecutivo y tabata tambe campeon di [[Antias Hulandes]] pa nuebe aña. E ta wordo considera un di e pioneronan mas importante di hisamento di peso na Aruba.<ref>[https://arubanews.ca/patan-farro-weightlifting-legacy-honoured-following-aruban-champions-death/ Patan Farro Weightlifting Legacy Honoured Following Aruban Champion’s Death], arubanews.ca (4 di augustus 2026)</ref><ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/93280/voormalig-gewichthefkampioen-patan-farro-overleden-vz1916 Voormalig gewichthefkampioen ‘Patan’ Farro overleden], curacao.nu (4 di augustus 2026)</ref> E ta conoci tambe como restaurado y un wicharero di caha di orgel. == Bida y carera == Farro a cuminsa como pesista na aña 1964 y a logra di dos luga den su prome competencia. Den e aña siguiente, e nivel di e deporte a baha hopi riba e isla, debi cu hopi trahado stranhero a bandona Aruba despues di haya retiro na [[Lago Oil & Transport Company|refineria Lago]].<ref>https://297sportsaruba.com/na-memoria-di-higinio-alejandro-patan-farro/</ref> Bou di condicionnan hopi limita, Farro a desaroya su mes. El sigui entrena hunto cu otro deportista den un espacio chikito na Wilhelmina Stadion (awor [[Stadion Guillermo Prospero Trinidad]]). El a entrena sin entrenador profeshonal y sin haya oportunidat pa sigui entrenamento na exterior. Pa torneo internacional, e tabata depende di su propio dianan di vakantie, pasobra no a haña permiso adicional di su trabou. ===Carera internacional=== Na 1970, Farro a wordo selecciona pa representa Antias Hulandes na [[Weganan Centroamericano y di Caribe]] (CAC) na [[Panama]]. Ora e [[Comite Olimpico Antias Hulandes]] a nenga pa paga su biahe, e mes a cumpra su boleto di avion y a logra di cuater luga den su categoria. Na 1971, el a termina na di cinco luga durante [[Weganan Panamericano]] na [[Cali]], [[Colombia]]. Na 1974, el a bolbe logra di cuater luga na CAC na [[Repúblika Dominikano|Republica Dominicano]]. Su logro internacional mas importante a yega na 1978, ora el a gana un medaya di brons na CAC na [[Medellín]]. ===Logro y record === Ademas di su titulonan local y regional, Farro tabata conoci pa su forsa excepcional. Den añanan setenta di [[siglo 20|siglo binti]], el a logra e siguiente prestacionnan aproximá: * squat: serka 272 kilo (600 lbs) * deadlift: serka 318 kilo (700 lbs) * bench press: serka 181 kilo (400 lbs) * snatch: serka 125 kilo (275 lbs) * clean and jerk: serka 160 kilo (352 lbs) Su recordnan Arubano di 1976 den e disciplinanan "snatch" y "clean and jerk" a keda sin wordo bati pa aproximadamente cuarenta aña. Na 2016, e recordnan aki y su total combina finalmente a wordo mehora. == Caha di orgel == Desde chikito, Patan a desaroya un amor profundo pa musica. E pasion ey a converti’e den un maestro respeta, tanto den pone pieza, afina y restaura cahanan di orgel, como den preserva e sonidonan autentico. Ademas di su contribucion na deporte, Farro tabata tambe envolvi den preservacion di herencia cultural di Aruba, specialmente door di su trabou cu restauracion y promocion di [[Caha di Orgel|cah’i orgel]] tradicional.<ref name="honor">[https://www.gobierno.aw/a-honra-varios-tocado-di-cahi-orgel-riba-dia-di-musico A honra varios tocado di cah’i orgel riba dia di musico], Gobierno di Aruba (25 di november 2024)</ref><ref>https://www.gobierno.aw/en/several-barrel-organ-players-were-honored-on-musicians-day</ref> E legendario hisador di peso Arubiano Higinio Alejandro “Patan” Farro tambe tabata un figura cultural bon conoci y un tocado, doño y restaurador celebra di e tradicional caha di orgel (orgel di bari) yama “El Diamante”.<ref>[https://www.aruba.nu/nieuws/kunst-cultuur-en-muziek/57390/unieke-eer-voor-muzikanten-met-liefde-voor-cahi-orgel Unieke eer voor muzikanten met liefde voor Cah’i Orgel], aruba.nu (27 di november 2024)</ref> Legado Cultural E Instrumento: Patan Farro tabata doño y tabata cuida un caha di orgel historico di 100 aña bieu como “El Diamante” tabata conoci. Diamante". Artesania: E tabata un di e poco personanan na Aruba cu e habilidad raro pa pega y martillo e cilindernan (cilinder di claba) cu ta wordo uza pa toca musica tradicional riba e instrumento. Reconocimento: El a ricibi multiple premio cultural y reconocimentonan oficial di gobierno di Aruba pa conserva e musical unico aki.<ref name="honor"/> == Reconocemento == Durante su carera activo, Farro no a haña hopi reconocemento oficial pa su prestacionnan. Sinembargo, despues di su retiro, el a wordo honra cu varios distincion: * condecoracion real como "ridder" den [[Orden di Oranje-Nassau]] * inclusion den Hall of Fame di Aruba * Premio Santa Anna pa su contribucion na deporte y cultura Segun Archivo Nacional Aruba, Farro tabata tambe nominá pa premio di “atleta di aña” di Aruba Sport Unie na 1974. == Fayecemento == Farro tabata casa y tata di tres yiu. El a fayece dia 30 di juli 2026 na edat di 84 aña. Diferente organisashonnan, entre otro Federacion Aruba Weightlifting Association y Departamento di Cultura di Aruba, a record’é como un atleta y culturista sobresaliente y un persona ehemplar. {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] '''Higinio Alejandro (Patan) Farro''' (☆ [[11 di yanüari]] [[1942]] - † 30 di yüli 2026) tabata un hisado di peso [[Aruba|Arubiano]]., conoci den su tempu aktivo komo e hòmber mas fuerte di Aruba. El a dominá deporte di levantamentu di peso riba e isla pa mas ku un dekada i a representá Antia Hulandes na diferente torneo internashonal. Farro a gana e titulo di kampion di Aruba pa dieskuater (14) aña konsekutivo i tabata tambe kampion di Antia Hulandes pa nuebe (9) aña. El ta konsiderá un di e pioneronan mas importante di levantamentu di peso na Aruba.<ref>[https://arubanews.ca/patan-farro-weightlifting-legacy-honoured-following-aruban-champions-death/ Patan Farro Weightlifting Legacy Honoured Following Aruban Champion’s Death], arubanews.ca (4 di augustus 2026)</ref><ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/93280/voormalig-gewichthefkampioen-patan-farro-overleden-vz1916 Voormalig gewichthefkampioen ‘Patan’ Farro overleden], curacao.nu (4 di augustus 2026)</ref> == Bida y carera == Farro a kuminsá ku levantamentu di peso na aña 1964 i a logra di dos luga den su promé kompetensia. Den e aña siguiente, e deporte a baha hopi na nivel riba e isla, despues ku hopi trahadó strañero a laga Aruba tras despido na refineria di Lago.<ref>https://297sportsaruba.com/na-memoria-di-higinio-alejandro-patan-farro/</ref> A pesar di e situashon difísil, Farro a sigui entrená bou di kondishonnan hopi limitá. El tabata entrená den un espasio chikí bou di graderia di Wilhelmina Stadion (awor Stadion Guillermo Prospero Trinidad), ku ventilashon insufisiente i un solo plataforma ku el mester a kompartí ku siete otro deportista. El a entrená sin entrenador profeshonal i nunca a haña oportunidat pa sigui kampamentu di entrenamiento na exterior. Pa torneo internashonal, el tabata depende di su propio dianan di vakashon, pasobra no a haña permiso adicional di su trabou. ===Carera internacional=== Na 1970, Farro a wordu selekshoná pa representá Antia Hulandes na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Panamá. Ora e Komité Olímpiko Antiano a nenga pa paga su biahe, el mes a kumpra su boleto di avion i a logra di kuarto luga den su kategoria. Na 1971, el a termina na di sinku luga durante e Huegos Panamericanos na Cali, Kolombia. Na 1974, el a bolbe logra kuarto luga na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Republica Dominicano. Su logro internashonal mas importante a yega na 1978, ora el a gana un medaya di brons na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Medellín. ==Logro y rekord == Ademas di su titulo lokal i regional, Farro tabata konosí pa su forsa eksepshonal. Den añanan setenta, el a logra e siguiente prestashonnan aproksimá: squat: serka 272 kilo (600 lbs) deadlift: serka 318 kilo (700 lbs) bench press: serka 181 kilo (400 lbs) snatch: serka 125 kilo (275 lbs) clean and jerk: serka 160 kilo (352 lbs) Su rekordnan arubiano di 1976 den e disciplinanan snatch i clean and jerk a keda sin bati pa aproksimadamente kuarenta (40) aña. Na 2016, e rekordnan aki i su total kombiná finalmente a wordu mehorá. Rekonosimentu Durante su karrera aktivo, Farro no a haña hopi rekonosimentu ofisial pa su prestashonnan. Sin embargo, despues di su retiro, el a wordu honrá ku diferente distinkshon: distinkshon real inklushon den Eregalerij di Aruba Premio Santa Anna pa su kontribushon na deporte i kultura Segun Archivo Nacional Aruba, Farro tabata tambe nominá pa premio di “atleta di aña” di Aruba Sport Unie na 1974. == Ca'i orgel == * Diamante<ref>https://www.gobierno.aw/en/several-barrel-organ-players-were-honored-on-musicians-day</ref> E legendario hisador di peso Arubiano Higinio Alejandro “Patan” Farro tambe tabata un figura cultural bon conoci y un hungador, doño y restaurador celebra di e tradicional caha di orgel (orgel di bari) yama “El Diamante”.<ref>[https://www.aruba.nu/nieuws/kunst-cultuur-en-muziek/57390/unieke-eer-voor-muzikanten-met-liefde-voor-cahi-orgel Unieke eer voor muzikanten met liefde voor Cah’i Orgel], aruba.nu (27 di november 2024)</ref> Legado CulturalE Instrumento: Patan Farro tabata doño y tabata cuida un caha di orgel historico di 10 aña bieu como “El Diamante” tabata conoci. Diamante".Artesania: E tabata un di e poco personanan na Aruba cu e habilidad raro pa pega y martillo e cilindernan (cilinder di claba) cu ta wordo uza pa toca musica tradicional riba e instrumento.Reconocimento: El a ricibi multiple premio cultural y reconocimentonan oficial di gobierno di Aruba pa conserva e musical unico aki == Legado == Farro su influensia a bai mas allá di su rekordnan i medayanan. El a demostrá ku un atleta arubiano por kompetí na nivel regional, a pesar di falta di fasilidat, guia profeshonal i sosten finansiero. Su determinashon — manera paga su propio biahe i sigui entrená bou di kondishonnan difísil — a hasi’e un ehèmpel pa generashonnan posterior di deportista. Ademas di su kontribushon na deporte, Farro tabata tambe envolví den preservashon di herensia kultural di Aruba, spesialmente dor di su trabou ku restaurashon i promoshon di e Cah’i Orgel tradicional. Fayesimentu Farro a fayesé dia 30 di yüli 2026 na edat di 84 aña. Diferente organisashonnan deportivo, entre otro Aruba Amateur Weightlifting Association, a record’é komo un atleta sobresaliente i un persona ehèmpelar, i a ekspresá kondolensia na su famia. ------------ '''Aruba Sport Unie''' (ASU), tambe konosí komo '''Union Deporte Aruba''' òf '''Union Deportivo Arubano''', ta e organisashon cumbre di deporte na Aruba. E ta fungí komo federashon madre pa e diferente federashonnan i bondnan deportivo riba e isla. ASU ta representa mas ku 25 federashon deportivo i tin komo meta koordiná, promové i desaroyá deporte na Aruba. Pa bira miembro di ASU, un organisashon deportivo mester ta registra komo persona hurídiko i no por representa un deporte ku ta kaba representá pa un otro federashon miembro. ==Historia== Aruba Sport Unie a wordu fundá dia 23 di desèmber 1941, for di e nesesidat pa koordiná i stimulá desaroyo di deporte riba e isla. Entre e organisashonnan ku a kontribuí na su fundashon tabatin clubnan manera RCA, Club Caribe i Tivoli. E promé presidente tabata [[Jacobo Arends|Jacobo Rudolf (Coco) Arends]], kende tabata tambe envolví den fundacion di [[Arubaanse Voetbalbond]] (AVB) algun aña prome. Na 1949, ASU a kuminsá haña subsidio di e gobierno sentral pa sostené federashonnan deportivo, spesialmente pa organisashon di kompetensianan i otro aktividatnan. Durante e añanan 1950 i 1960, sektor priva a hunga un papel importante den desaroyo di deporte na Aruba. E kompania petrolero Lago Oil & Transport Company, por ehèmpel, a brindá sosten finansiero i material na diferente clubnan. Mateo Reyes tabata un di e figurannan clave den e proseso di distribushon i desaroyo. Na 1955, ASU a organisá e promé ASU Olimpiada, un evento ku a stimulá kompetensia entre atletanan lokal i ku a bira un tradishon durante varios dekada. Den e evento aki, atletanan tabata wordu rekonosé komo “atleta di aña”. Entre 1955 i 1993, ASU tabata responsabel pa maneho di e Wilhelminastadion na Oranjestad. Te na 1997, ASU tabata tambe enkargá ku distribushon di subsidio gubernamental na federashonnan deportivo. Despues di e aña ei, e tarea aki a pasa direktamente na gobierno di Aruba. ==Facilidatnan deportivo== ASU ta manehá diferente instalashon deportivo riba Aruba, entre otro: ===Joe Laveist Sport Park=== Situa na San Nicolas, e parke aki ta un fasilidat multifunkshonal ku instalashonnan pa: basebal futbòl volleyball basketball atletismo E parke por wordu usa tambe pa evento grandi manera konserto i aktividatnan komunidario. ===Centro Deportivo Betico Croes=== Situa na Santa Cruz, e fasilidat aki ta un kompleks deportivo di paden ku aire akondishoná. E ta usa pa deporte di sala i arte marcial. ==Organisashon i rol== ASU ta fungí komo koordinadó entre e diferente federashonnan deportivo na Aruba i ta apoyá: desaroyo di deporte organisashon di kompetensianan promoshon di atletanan lokal Riba e isla tin mas ku 30 organisashon deportivo ku ta forma parti di e sistema koordiná pa ASU. Entre e deporte mas popular na Aruba tin futbòl i basebal. Basebal, en partikular, a kontribuí na reconocimiento internashonal di Aruba, ku varios atletanan arubiano ku a hunga den Major League Baseball. ===Presidente === * Jacobo Rudolf “Coco” Arends (promé presidente) * Gerald Franca * Soraida Boekhoudt (2022– ) --- {{Variante|a}} {{infobox organisacion | variante = a | tipo = Deporte | nomber = Aruba Sport Unie | funda = [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]] | fundado = }} '''Aruba Sport Unie''' (Union Deporte Aruba, ASU), tambe conoci como '''Union Deportivo Arubano''', ta e organisacion cumbre di deporte na [[Aruba]]. E ta fungi como federacion cumbre pa diferente federacion y bond deportivo riba e isla. ASU ta representa mas cu 25 federacion deportivo y tin como meta coordina, promove y desaroya deporte na Aruba. Pa bira miembro di ASU, un organisacion deportivo mester ta registra como [[Persona hurídiko|persona huridico]] y no por representa un deporte cu ta representacaba pa otro federacion miembro. == Historia == Aruba Sport Unie a wordo funda dia [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]]. E organisacion a surgi for di e necesidad pa coordina y stimula desaroyo di deporte riba e isla. Den promé añanan di su existencia, diferente club i organisashon deportivo a kontribuí na fundashon di ASU, entre otro [[RCA]], Club Caribe i Tivoli. E promé presidente di e organisashon tabata '''Coco Arends''', kende tabata tambe envolví den fundashon di e '''Arubaanse Voetbal Bond''' algun aña promé. Na 1949 ASU a kuminsá ricibí subsidio di e gobierno sentral pa apoyá federashonnan deportivo ku organisashon di kompetensia i actividadnan deportivo. Durante añanan hopi organisashon i empresanan lokal a brindá sosten finansiero i material na deporte na Aruba. E kompanía petrolero Lago Oil & Transport Company tabata un di e sostenedornan importante, donando material deportivo i apoyando desaroyo di clubnan deportivo. Mateo Reyes tabata un di e personanan cu a yuda den e proseso di desaroyo aki. Den 1955 ASU a organisá e promé '''ASU Olimpiada''', un evento deportivo pa estimulá kompetensia entre atletanan lokal. E evento aki a bira un tradishon durante varios dekada, kaminda atletanan a wordo rekonosé komo “atleta di aña”. Entre 1955 i 1993 ASU tabata responsabel pa maneho di e [[Wilhelminastadion]] na Oranjestad. Te na 1997 ASU tabata tambe responsabel pa distribushon di subsidio gubernamental pa federashonnan deportivo. Despues di e aña aki, e tarea aki a wordo asumí direktamente pa e gobierno di Aruba. == Facilidatnan deportivo == ASU ta manehá diferente instalashon deportivo riba Aruba. '''Joe Laveist Sport Park''' na [[San Nicolas, Aruba|San Nicolas]] ta un parke deportivo multifunkshonal ku instalashonnan pa deporte manera: * [[Basebal]] * [[Futbòl]] * [[Volleyball]] * [[Basketbal]] * [[Atletismo]] E parke por wordo usa tambe pa evento grandi manera konserto i otro aktividatnan komunidario. '''Centro Deportivo Betico Croes''' na [[Santa Cruz, Aruba|Santa Cruz]] ta un fasilidat deportivo di paden ku aire acondicioná. E centro ta usa pa deporte di sala i arte marcial. == Organisashon == ASU ta fungí komo koordinadó entre e diferente federashonnan deportivo na Aruba. E organisashon ta apoyá desaroyo di deporte, organisashon di kompetensianan i promoshon di atletanan lokal. Riba e isla tin mas ku 30 organisashon deportivo cu ta forma parti di e sistema deportivo coordina pa ASU. Entre e deporte mas popular na Aruba tin [[futbòl]] i [[basebal]]. Especialmente basebal a duna Aruba reconocimiento internashonal, ku varios atletanan Arubiano cu a hunga den [[Major League Baseball]]. == Organisacion == Entre e presidentenan di Aruba Sport Unie tin: * [[Coco Arends|Jacobo Rudolf (Coco) Arends]] (1892-1965) – promé presidente * Gerald Franca – presidente durante diferente periodo den siglonan reciente * Soraida Boekhoudt – presidente (2022) [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] '''Aruba Sport Unie''' o '''Union Deportivo Arubano''' (ASU) ta e federacion cumbre di e federacionnan deportivo na [[Aruba]]. dre di 25 bond deportivo. Pa bira miembro di A.S.U. e organisacion mester ta un persona huridico y no mag di tin un miembro pa e deporte ey caba den A.S.U. == Historia == ASU e ser funda dia [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]]. * ASU taba maneha Wilhelminastadion di 1955 te 1993 A.S.U. ta maneha dos facilidad cu ta nan propiedad, esta Joe Laveist Sport Park na San Nicolas y Centro Deportivo Betico Croes na Sta Cruz. Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. Centro Deportivo Betico Croes ta completamente airecondiciona y ta uz'e pa tur sport di paden y arte marcial. Huur di e sporthal ta depende di cuanto hende mester uza pa maneha e lugar pa e actividad y ki sorto di actividad e ta. Pa mas informacion por yama oficina di A.S.U. na e numbernan di telefon ariba menciona.<ref>[https://www.gobierno.aw/union-deporte-aruba-asu Union Deporte Aruba (ASU)], Gobierno di Aruba</ref> Aruba Sport Unie a wordo funda dia 21 di December, 1941. E aña aki 21 di December, e ta cumpli 75 aña y tin cu corda riba e fundadornan. Segun e presidente actual Gerald Franca, e aña aki lo ta uno special den cuadro di e celebracion aki. Tambe el a splica kico tur nan tin pensa di haci pa loke ta e celebracion den 2017. Franca a splica cu e prome presidente tabata Coco Arends, kende ta e mesun persona cu a cuminsa tambe, kende ta fundador di Arubaanse Voetbal Bond 5 pa 6 aña prome. Un di e organisacionnan cu a yuda lanta Aruba Sport Unie tabata RCA, Club Caribe y Tivoli, cual ta e prome organisacionnan cu a lanta e asociacion aki. Na 1949 pa prome biaha den historia, ASU a cuminsa haya e subsidio di Gobierno Central pa facilita tambe e federacionnan di e tempo ey cu placa pa nan organisa actividadnan. Despues di e periodo ey tabata haya Lago ta yuda hopi den parti di formacion di e clubnan y nan tabata subsidia of duna donacion na e diferente clubnan pa nan material, etc. durante aña. Difunto Mateo Reyes, kende ta un persona conoci y keri, tabata encarga cu esaki. E ta un di e personanan cu a yuda ASU pa haya Joe Laveist for di Lago como un centro pa deporte. Lago Sportpark tabata di Lago y a bin pa pase pa Joe Laveist, pa pas’e pa ASU. Franca a menciona cu durante aña, durante 1955, ASU a celebra su prome ASU Olimpiada y despues di esey a keda celebr’e. Hopi di e atletanan grandi ta recorda e fechanan ey, caminda cu nan a wordo eligi como atleta di aña den decadanan di 60, 70 y 80. ASU semper a maneha deporte pa Gobierno y hasta a bay asina leu cu ASU a manda hende den exterior cu studie opdracht, pa bin bek lanta scol di deporte pa Aruba. Esaki nunca a logra debi na cosnan cu tabata pasa internamente. Despues ASU tabata encarga pa duna subsidio te cu na aña 1997, caminda cu Gobierno a tuma e tarea aki bek den su seno. Franca a sigui splica cu na e momentonan aki tin un comision cu ta trahando riba dje pa pasa e fecha pa Januari. Pa fin di aña ta imposibel pa organisa algo. Idea ta pa haci algo riba dje pa recorda e fecha y recorda esnan cu a funda e organisacion aki. Tabata tin hasta hendenan conoci entre otro shon A. Eman cu tabata un di e prome personanan den e directiva. Tin hopi hende conoci den comunidad tabata forma parti di ASU di e tempo ey.<ref>[https://masnoticia.com/aruba-sport-unie-lo-cumpli-75-ana-dia-21-di-december-proximo/ Aruba Sport Unie lo cumpli 75 aña dia 21 di December proximo], Mas Noticia (28 di november 2016)</ref> The sparse available evidence, however, reveals that there are around thirty-five sport organisations on the island that fall under the umbrella of the Aruba Sport Union (ASU), which was formed in 1941.44 As in Curaçao, two of the more popular team sports are soccer and baseball, and it is baseball that has given it the greatest international recognition through the participation of at least six Arubans in MLB since 1996.4 ASU President Gerald Franca --> 2022 Soraida Boekhoudt --- Aruba Sport Unie, funda dia 23 di december 1941, ta e bond madre di 25 bond deportivo. Pa bira miembro di A.S.U. e organisacion mester ta un persona huridico y no mag di tin un miembro pa e deporte ey caba den A.S.U. A.S.U. ta maneha dos facilidad cu ta nan propiedad, esta Joe Laveist Sport Park na San Nicolas y Centro Deportivo Betico Croes na Sta Cruz. Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. Centro Deportivo Betico Croes ta completamente airecondiciona y ta uz'e pa tur sport di paden y arte marcial. Huur di e sporthal ta depende di cuanto hende mester uza pa maneha e lugar pa e actividad y ki sorto di actividad e ta. Pa mas informacion por yama oficina di A.S.U. na e numbernan di telefon ariba menciona.<ref>https://www.gobierno.aw/union-deporte-aruba-asu Union Deporte Aruba (ASU)</ref> {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] ---------------- {{Variante|a}} {{multiple image | total_width = 270 | border = | perrow = 1/2 | align = right |header = Joe Laveist Sportpark |header_align = center |image2 = Joe Laveist Sport Park.jpeg | image1= Estadio de béisbol Joe Laveist, en San Nicolaas (este de Aruba).jpg | image3 = Joe Laveist Sport Park 06 54 31 704000.jpeg |caption1 = |caption_align = center }} == Lago Sport Park / Joe Laveist Sportpark == The historical Lago Sports Park (later known as the Laveist Sport Park) was a vital recreational and cultural hub in San Nicolas, Aruba. Officially inaugurated in March 1941, it was founded by the Lago Oil & Transport Company to support the island's booming refinery community. History of Lago Sports Park Founding and Baseball Roots: The park was instrumental in developing baseball on the island. American expatriate and former Major League Baseball pitcher Jim Bluejacket spent 15 years in Aruba and helped found the facility, fostering strong local interest in the game. WWII & Refining Community: During WWII, the facility offered organized recreation for Allied soldiers stationed in Aruba and the diverse immigrant workforce employed at the Lago refinery. Championship Ground: Throughout the 1940s and 1950s, the park was the premier venue for the organized Aruba baseball championships. Iconic early teams like the Dodgers, Baby Ruth, and Barnes' Ramblers competed here. Track and Field: Beyond baseball, it served as the primary venue for annual events like the Lago High School Track Meets and the Aruba School Sport Bond competitions. Evolution: Today, the historic site in San Nicolas continues to be an active community asset and is known as the Laveist Sport Park. --- Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. {{Variante|a}} {{Databox}} Intro *Location in San Nicolas, Aruba *Originally built by Lago Oil and Transport Company *Year of inauguration (1941) *Later renamed to Joe Laveist Sportpark ==Historia== 1. Fundashon (±1930s–1941) Lago building infrastructure for workers Role of Jim Bluejacket Opening (9 March 1941) 2. Periodo di floresementu (1940s–1980s) Organized sports (baseball, possibly softball, football) Social function (community gatherings, events) 3. Despues di sera di Lago (1985 →) Decline / transition Renaming to Joe Laveist Continued local use Struktura i fasilidat Even if partial: Baseball field Stands / seating Clubhouse? Multi-sport use * na 1968 Lago a traspasa LSP pa ASU Importansia kultural This is where your article becomes powerful: Role in development of baseball in Aruba Connection to Lago Colony life Symbol of industrial-era community building Link to later international baseball success of Aruba Legado Renaming to Joe Laveist Continued recognition Connection to surrounding area (Jim Bluejacketstraat, schools, neighborhoods) 🔎 Research tips (high impact, low effort) Look for: Lago employee magazines / newsletters Local newspapers (Amigoe, Diario archives) Aruba sports history sources Mentions of: inauguration (1941) sports competitions Joe Laveist (who he was!) ------------------ ==Origen di baseball na Aruba == Beisbòl a yega Aruba den añanan 1930, introdusí pa ekspatriadonan merikano ku tabata traha na Lago Oil Company i imigrantenan venezolano ku a forma timnan di pickup informal riba terenonan habrí.[2] E deporte a haña struktura ku e fundashon di ABBA na 1950 pa organisá liga i kampionato lokal, loke a kondusí na entrada di Aruba den wega internashonal na 1952 ora el a djòin e Asosiashon Internashonal di Beisbòl Amateur (awor parti di WBSC).[2] E aña ei, Aruba a debutá su promé selekshon nashonal na e Serie Mundial Amateur di 1952 na Havana, Cuba, manehá pa Joe Proterra, kaminda el a sigurá dos viktoria den seis wega i a gana aklamashon di fanátikonan, ku pitcher Nell Harms nombrá hungadó sobresaliente di siman pa su aktuashon kontra Honduras.[2] Beisbòl a wòrdu introdusí na Aruba na final di añanan 1920 i kuminsamentu di añanan 1930 prinsipalmente dor di ekspatriadonan merikano empleá pa Lago Oil and Transport Company, un supsidiario di Standard Oil of New Jersey, kendenan a establesé un refineria riba e isla. Pafo di e colonia, baseball a haya traccion na fin di añanan 1930 pa medio di imigrantenan y mariniernan Venezolano cu a mara na wafnan di Aruba cu nan barconan di pisca, formando teamnan casual di pick-up cu a hunga riba terenonan habri na Oranjestad, manera e area patras di Corte di Husticia actual. Pa añanan 1950, beisbòl a integrá profundamente den kultura di Aruba, partikularmente bou di hóbennan, ku a wòrdu eksponé pa medio di transmishonnan di media merikano, eventonan patrosiná pa kompanianan di zeta, i e impakto persistente di sòldánan di tempu di guera, hasiendo esaki un símbolo di aspirashon i vínkulo di komunidat den barionan di klase trahadó. Adopshon lokal a oumentá ku e formashon di klupnan amateur den tur pueblo. <ref>Clyde Harms, https://archive.org/details/BNA-DIG-ARUBATODAY-2021-05-28/page/n9/mode/1up?q=jim+bluejacket Short history of the beginnings of baseball in Aruba], Aruba Today (28 di 2021)</ref> ------------------- {{Variante|a}} {{Infobox deportista| variante = a | nomber completo = Shawn Joubert Zarraga | alias = | fecha nacemento = [[21 di yanüari|21 di januari]] [[1989]] | luga nacemento = {{ABW}} | fecha fayecimento = | luga fayecimento = | nacionalidad = {{NLD}} | haltura = 183 cm | peso = 109 kg <!-- Seccion di informacion deportivo --> | deporte = [[beisbòl|baseball]] | disciplina = catcher (man drechi)? | wo = | debut = 11 di maart 2023 (den [[Tim nashonal di beisbòl hulandes|team di Reino]])?? | activo = 2021 - presente ?? | distincion = }} '''Shawn Joubert Zarraga''' (☆ [[21 di yanüari|21 di januari]] [[1989]] na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]) ta un eks-catcher profesional di beisbòl Arubiano ku a representá Hulanda den kompetensianan internashonal, inkluyendo e World Baseball Classic.[1] Para na 6 pia 0 inch (1.83 m) i pisando aproksimadamente 240 liber (109 kg), Zarraga tabata un switch-hitter ku tabata tira ku man drechi i a hunga prinsipalmente komo un katcher durante henter su karera.[2] Selektá pa e Milwaukee Brewers den e di 44 buèlta (1.302 en general) di e Selekshon di Beisbòl di Liga Mayor di 2007 for di Trinity Christian Academy na Florida, el a pasa vários temporada den e liganan menor den vários organisashon.[3] grokipedia: Zarraga su karera profeshonal a kuminsá den e sistema di Brewers, kaminda el a progresá a traves di nan afiliadonan di 2007 pa 2014, alkansando nivelnan di Double-A i Triple-A i mustrando abilidatnan defensivo sólido tras di e plato.[4] Despues el a firma kontraktnan di liga menor ku timnan inkluyendo Los Angeles Dodgers na 2017 i Cincinnati Reds na 2016, ganando invitashonnan no-roster pa entrenamentu di primavera, ounke nunka el a yega Major League Baseball.[5] Despues ku su karera den liga menor afiliá a terminá na 2017, Zarraga a hunga den liganan independiente, inkluyendo ku e Cleburne Railroaders di e Asosiashon Merikano e aña ei, promé ku el a baha ku penshun.[6] Riba e esenario internashonal, Zarraga tabata un kontribuidor klave na e selekshon nashonal di Hulanda, yudando sigurá e título di Kopa Mundial di Beisbòl 2011 na Panama i partisipando den e Klásiko Mundial di Beisbòl 2017, kaminda el a proveé ​​profundidat na katcher durante wega di pool.[7] Su versatilidat i eksperensia a hasié un opshon konfiabel pa e tim hulandes, basando riba su raisnan arubiano miéntras e tabata kompetí bou di e bandera di Reino Hulandes.[8] == Karera internashonal == ===Kopa Mundial 2011=== Zarraga a haci su debut internacional cu e seleccion nacional di baseball di Hulanda na 2011 den Mundial di Baseball na Panama, eligibel pa medio di su herencia Arubiano. El a sirbi komo un katcher riba e lista ora e tim a gana e medaya di oro, derotando Cuba 2-1 den e final pa reklamá e título mundial.[25][26] torneonan di 2014 Zarraga a sirbi prinsipalmente komo un katcher durante e aparishonnan di e tim den dos torneo klave e aña ei.[27] Na yüli, Zarraga a representá Hulanda na e Torneo Internashonal di Beisbòl di Fransia, konosí tambe komo Yoshida Challenge, ku a tuma lugá na Sénart, Fransia. E selekshon hulandes a gana e medaya di oro, derotando un tereno ku a inkluí anfitrion Fransia, Alemania, i all-starnan internashonal. Zarraga tabata parti di e lista ku a sigurá e título, kontribuyendo tras di e plato miéntras e tim a pone un demostrashon fuerte den nan promé salida na e fasilidat nobo.[28][29] Mas lat e sèptèmber ei, Zarraga a kompetí den e Kampionato Oropeo di Beisbòl 2014 ku a tuma lugá na Ostrava i Brno, Repúblika Cheko, kaminda Hulanda a kapturá nan di 21 medaya di oro kontinental ku un rèkòrt invikto di 11-0, kulminando den un viktoria final di 6-3 riba Italia. Komo katcher, el a bati .286 ku aktuashonnan notabel, inkluyendo tres hit den un viktoria di 7-2 riba Alemania i un homerun den un wega di pool anterior kontra Kroasia. Su trabou defensivo a yuda ankra un staf di lansamentu ku a pèrmití solamente 1.36 kareda gana pa wega durante henter e torneo.[30][31][28] 2015 Premier12 i 2017 World Baseball Classic Zarraga a wòrdu selektá pa representá e selekshon nashonal di beisbòl di Hulanda na e WBSC Premier12 di 2015, e edishon inaugural di e torneo ku a tuma lugá na Mexico i Taiwan, kaminda el a sirbi komo un katcher bistiendo e kamisa number 22.[32] Hulanda a kompetí den Grupo A di e buèlta di apertura, sigurando tres viktoria kontra Chines Taipei (7-4), Italia (16-1), i Puerto Rico (11-7), miéntras ku nan a sufri pèrdida kontra Cuba (5-6) i Canada (1-3), loke a posishoná nan pa avansá pa e kuartfinal.[33] Einan, nan a kai kontra Merka 1-6, resultando den un di sinku lugá total pa e tim.[33] Durante e torneo, Zarraga a kontribuí ofensivamente den momentunan klave, inkluyendo un homerun di dos kareda den e di kuater inning kontra Cuba ku a ekstendé e bentaha di Hulanda na 4-1, ounke e tim na final a pèrdè den un kompetensia estrecho.[34] El a registrá tambe un RBI den e viktoria riba Taipei Chines, trahando un kaminata apesar di a bai sin hit den tres at-bat.[35] Sinembargo, Zarraga a sufri un leshon na man durante e wega di Cuba i mester a sali trempan.[36] Na 2017, Zarraga a gana un lugá riba e lista di Hulanda pa e World Baseball Classic, atrobe komo un katcher, partisipando den e torneo prinsipal ku a tuma lugá den vários pais anfitrion.[37] Hulanda a pone un rèkòrt di 2-1 den Pool A, avansando komo subkampeon tras di Israel, promé ku a derotá Israel 12-2 den e kuartfinal na Tokyo Dome pa yega e semifinal.[37] Nan kareda a terminá den un pèrdida di 3-4 kontra Puerto Rico na Dodger Stadium, kaminda e tim a regresá lat pero no por a sigurá e viktoria.[38] E aktuashon sobresaliente di Zarraga a bini den e kuart di final kontra Israel, kaminda el a konta dos hit i dos RBI komo parti di e eksploshon ofensivo di e tim.[39] Den e semifinal kontra Puerto Rico, el a entregá un dòbel di RBI krusial den e di sinku inning pa skor Wladimir Balentien i empatá e wega na 3-3, ounke kompañero di ekipo Jonathan Schoop a wòrdu bentá afó na e plachi di kas den e wega.[40] Zarraga a parse di a sufri un leshon den e di ocho inning di e wega ei, loke a rekerí atenshon médiko tras di e plato. {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid = |titulo=}} {{References}} * [https://www.baseball-reference.com/register/player.fcgi?id=kelly-001ant Minors Stats Antwone Kelly] }} {{DEFAULTSORT:Zarraga, Shawn}} [[:Kategoria:Hende]] [[:Kategoria:Beisbòl]] ----------------- {{Variante|a}} {{Infobox asociacion deporte| variante = c | nomber = Badminton Bond Curaçao | logo = | imagen = | abrevia = BBC | president = | vice-president = | algemeen-secretaris = | asiento = | region = | pais = | cantidad_miembro = | cantidad_asociacion = | deporte = | funda = | luga_funda = | ex-nomber = | federacion_mundial = | federacion_continental = | federacion_nacional = | afilia = | comite_olimpico = | agencia_deportivo = | stop_imagen = | imagen = | descripcion = | website = }} '''Badminton Bond Curaçao''' (BBC) ta e organisashon ku ta dirigi i promové e deporte di badminton na Kòrsou. E federashon ta un miembro di e organisashonnan internashonal i regional, inkluíendo e '''Badminton World Federation (BWF)''', e '''Badminton Pan America (BPA)''', i e '''Caribbean Regional Badminton Confederation (CAREBACO)'''. === Historia i Fundashon === E Badminton Bond Curaçao a fundá den 1975. E federashon ta representá Kòrsou den e organisashonnan regional i internashonal di badminton.:contentReference[oaicite:8]{index=8} === Afiliashon Internashonal === :contentReference[oaicite:10]{index=10} * :contentReference[oaicite:13]{index=13} * :contentReference[oaicite:16]{index=16} * :contentReference[oaicite:19]{index=19}:contentReference[oaicite:21]{index=21} === Participashon Internashonal === :contentReference[oaicite:23]{index=23}:contentReference[oaicite:25]{index=25} === Referensianan === * :contentReference[oaicite:27]{index=27} * :contentReference[oaicite:30]{index=30}:contentReference[oaicite:32]{index=32} [[:Kategoria:Deporte na Kòrsou]] [[:Kategoria:Organisashon Deportivo]] {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte]] --------------- {{Databox}} E '''seleccion nacional di badminton di Aruba''' ([[Hulandes]]: Arubaans badmintonteam) ta representa [[Aruba]] den competencianan internacional di team di badminton y ta wordo controla pa [[Aruba Badminton Federation]] cu ta afilia na Badminton Pan America y Caribbean Regional Badminton Confederation (CARECOBA).<ref>{{Cite web |title=Members {{!}} BWF Corporate |url=https://corporate.bwfbadminton.com/about/membership/ }}</ref> E ekipo a kompetí pa promé biaha den nan promé torneo internacional di ekipo na 1990. E ekipo a haci su aparicion pa prome biaha na e Campeonato di Ekipo di CAREBACO na aña 1974.<ref>{{citeer web|titel=Aruba vooreerst naar Car. badmintonkampioenschap|werk=[[Amigoe]]|datum=1974-11-15|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2025-05-29|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461200:mpeg21:p005}}</ref> Tambe e ekipo a competi den e [[Weganan Centroamericano y di Caribe]] di 1990, unda badminton a wordo inaugura pa prome biaha den e Weganan. E ekipo junior di Aruba a kompetí den e Campeonato Pan Am Junior Team 2009 y a terminá na di 12 lugá.<ref>{{Cite web |title=BWF - Team Event XVIII Pan Am Junior 2009 - Winners |url=https://bwf.tournamentsoftware.com/sport/winners.aspx?id=C61259DF-B2FF-4AC5-A444-F9E14C6A82B1 |access-date=2022-09-04 |website=bwf.tournamentsoftware.com}}</ref> Een Arubaans selectie-team zal van 17 tot en met 24 november voor de eerste keer deelnemen aan de Caribische Badmintonkampioenschappen, die dit jaar te Georgetown in Guyana gehouden worden. Het team dat Aruba zal vertegenwoordigen bestaat uit de dames M. Mata, N. Mata en M. Yarzagaray, en de heren Doy Bernaibela, H. Boer, Robby Arambatzis en Reginals Altman. Deze reis werd mogelijk gemaakt dankzij financiële — en materiele steun van diverse giften; het bedrijfsleven en andere instanties. Het Caribisch toernooi wojdt^jgeorganiseerd door de Caribbean regional badminton confederation, een in 1972 opgerichte federatie, tot voor kort bestaande uit de landen Jamaica, Trinidad/Tooago, Guyana en Sjuriname. Vorig jaar heeft de Badminton Bond Aruba zijn interesse voor deelname aan het bestuur van de Carebaco te kennen gegeven en na een jaar van intensieve voorbereidingen werd Aruba in juli van dit jaar lid van de International badminton federation en in dezelfde maand als vijfde lid van de Carebaco toegelaten. Beide feiten kunnen als mijlpalen worden beschouwd in de geschiede- | nis van de badmintonsport op Aruba, waar deze sport (nog) vrij onbekend is. Dit laatste komt voornamelijk doordat men hier voor deze sport een enorm tekort heeft aan goede accomodatie. ==Historia== ===Tim miksto=== Aruba a debuta den e Campeonato di Equipo di CAREBACO na 1974. E team a keda na di cinco lugar den e ranking final, perdiendo 7-0 contra Jamaica, Surinam, Trinidad y Tobago y Guyana.<ref>World Badminton 18 (1974), p. 3</ref> {{Appendix}} [[:Category:Deporte na Aruba]] en.wiki --------------- {{Infobox asociacion deporte| variante = c | nomber = Aruba Badminton Federation | logo = | imagen = | abrevia = ABF of BBA | president = | vice-president = | algemeen-secretaris = | asiento = | region = | pais = | cantidad_miembro = | cantidad_asociacion = | deporte = | funda = | luga_funda = | ex-nomber = | federacion_mundial = | federacion_continental = | federacion_nacional = | afilia = | comite_olimpico = | agencia_deportivo = | stop_imagen = | imagen = | descripcion = | website = }} '''Aruba Badminton Federation''' (ABF), tambe yamá Badminton Aruba o Aruba Badminton Bond, ta e organisacion gobernante nacional supremo pa e deporte di [[badminton]] na [[Aruba]]. E federacion ta wordo representa pa e [[seleccion nacional di badminton di Aruba]]. == Historia == E Aruba Badminton Federation a wordo funda memey di añanan 1970, ora cu e promé participacion a tuma luga na e Kampionatonan di Carebaco. Na desember 1973 e federacion a bira miembro di Caribbean Badminton Federation, hunto cu Corsou.<ref>Sport inliet kort sport in het kort sport. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 05-12-1973, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 29-05-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461498:mpeg21:p007</ref> E federashon despues a bira miembro di e órgano di gobernashon kontinental, e Konfederashon Panamerikano di Badminton, i e Federashon Mundial di Badminton, e tempu ei konosí komo e Federashon Internashonal di Badminton. Aruba ainda no ta anfitrion di campeonatonan internacional. Sinembargo Aruba a yega di ta anfitrion di Campeonato di Carebaco dos biaha. Federacion di Badminton Aruba ta miembro di Comite Olimpico Arubano . {{Appendix}} De Badminton Bond Aruba (BBA) viert deze maand zyn 15-jarig bestaan met verschillende toernooien en andere activiteiten. Ofschoon deze tak van sport niet zo bekend is op Aruba, heeft de BBA in vijftien jaren heel wat gepresteerd. Deze bond is al jaren lid van de International Badminton Federation (IBF). Ook is de BBA lid van de Carebaco (Caribbean Regional Badminton Confederation), waarvan verder ook lid zijn: Jamaica, Trinidad, Suriname, Guyana, Barbados, Bermuda, Curasao en Grenada. Elk jaar doet Aruba mee aan de Caribische kampioenschappen en BBA- motor, Riek Altman, is al jaren secretaris / penningmeester van de Carebaco. Aruba wordt elk jaar weer verzocht de Carebaco- wedstrijden te organiseren, omdat Aruba tot nu toe het beste toernooi heeft georganiseerd, doch door het ontbreken van faciliteiten kan de BBA dit Caribisch treffen niet meer organiseren. De BBA bestaat momenteel uit de vier clubs: Floralin, Flamboyant, Aruba Badminton Minders en Playa die tezamen honderd leden tellen. Deze sport kan uitsluitend gespeeld worden in een zaal en nu wordt er gebruik gemaakt van de gymnastiekzalen van Julianaschool, La Salie College en de Sporthal. Een paar maanden geleden hebben de BBA- bestuursleden, Riek Altman en Michael Williams, in Trinidad een coachingcUrsus gevolgd onder auspiciën van de IBF en geven nu op maandag en donderdag aan trainers van de club een opleiding. Nu al is bekend dat Aruba volgend jaar vertegenwoordigd zal worden op Curagao tijdens de Easter Open Tournament en in Jamaica tijdens de Carebaco- wedstrijden. De BBA heeft gisteren in een communiqué dank uitgebracht aan alle personen en instanties, die door de jaren heen de BBA hebben geholpen en eenieder, die aan badminton wil meedoen, uitgenodigd zich op donderdag in de Sporthal op te geven tussen zeven en tien uur 's avonds. Het bestuur van de BBA wordt in dit derde lustrumjaar gevormd door: voorzitter R. Nieuw, vicevoorzitter R. Altman, secretaris G. Simon, penningmeester B. Hernandez, commissarissen E. van der Linde, M. McClure, E. Vemannan, M. Croes en M. Williams.<ref>Met uitgebreid activiteiten-programma Badminton Bond Aruba viert haar derde lustrum. "Amigoe". Curaçao, 08-11-1986, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 29-05-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641854:mpeg21:p013</ref> ------------- {{Variante|a}} {{Futbolista |nomberdihungado = |Nomber = Mario Croes |potret = |Fecha di nasementu = |Siudat di nasementu = |Pais di nasementu = {{ABW}} |Nashonalidat = hulandes |Posishon = |club = }} '''Hyacintho Mario Croes''' (☆ ± 1942 na [[Aruba]]), tambe conoci como '''Mario Croes jr.''', ta un ex-hungado di pingpong [[Aruba]]no. Entre decada 1960 y decada 1980 el a titula 13 vez campeon di Aruba. Den [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]] Croes tabata un di e dos "grandinan" den deporte di tennis di mesa, banda di [[Robert Hosé]] di [[Kòrsou|Corsou]].<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463158:mpeg21:a0099|titel=Sensationele zege van R. Hosé over M. Croes|werk=[[Amigoe]]|datum=1970-11-02|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> == Biografia == Mario Croes ta yiu di Eymee Zeppenfelt y Mario Hyacinto Croes, empresario i doño di La Gran Bodega.<ref name="Amigoe">{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462365:mpeg21:a0121|titel=In de Franciscuskerk|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-07-16|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> Cu mas o menos siete aña el a cuminsa hunga pingpong y tabata train cu su mama pa despues sigi train cu su tata y otro famianan.<ref name="Amistad">{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AMISTAD-1976-11/page/3/mode/1up?q=Amistad+mei+1976&view=theater|titel=Mario Croes: 26 aña den pingpong|werk=Amistad|datum=november 1976|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> Croes a cuminsa mustra su talentonan ora cu na edad di 9 aña el a sali campeon "junioren" na Aruba. Cu 12 aña el a drenta division di senioren y na 1959, cu 16 aña, a bira campeon di Aruba pa prome bes.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010997546:mpeg21:a0072|titel=Mario Croes jr: nieuwe tienkampkampioen tafeltennis|werk=[[Amigoe]]|datum=1959-02-25|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> Na 1960 e ta prolonga su titulo.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010459813:mpeg21:a0112|titel=Mario Croes jr. weer de sterkste|werk=[[Amigoe]]|datum=1960-04-01|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> Hunto cu Cholan Jacobs e tabata hunga pa e team Arubano di Bavaria Stars. Den e torneo organisá door di e asociacion "Entre Nous Juveniles” na Corsou el a hunga cu 17 aña su prome wega internacional contra [[Colombia]]. Croes tabata doño di Mario's Sports Shop den Wilhelminastraat 51 na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]. E ta casa cu Ruth Arends y hunto nan tin un yiu homber, Mario III, i un yiu muhe Janine.<ref name="Amigoe"/> {{Appendix}} {{Stub}} {{DEFAULTSORT:Croes, Mario}} [[:Category:Hende]] [[:Category:Deporte na Aruba]] Pa promer viaha el a sali campeon di Aruba dia cu e tabatin 15 aña di edad. Awor flbi cu e tin 34 aña e por bisa cu ela sali 13 vez campeon di nos isla y e ta posee nada menos cu 39 copa y 27 medaya. Un deportista arubano cu e destaca su mes den e deporte di ping pong specialmente door di su mes esfuerzonan y su perserverancia, como cu manera nos lektornan por lesa mas alew, no ta semper ela haya ayudo den su carera deportivo na su isla natal. Mario Croes jr., casá cu Ruth Croes-Arends, ta haya cu e deporte di ping pong na Aruba a bai hopi atrcus den e 26 aña cu e tin ta praktikele. Amistad a tene un entrevista exclusivo cu e deportista te ainda mas grandi riba terreno di ping pong actuahnente: Mario Croes Jr.<ref name="Amistad">{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AMISTAD-1976-11/page/3/mode/1up?q=Amistad+mei+1976&view=theater|titel=Mario Croes: 26 aña den pingpong|werk=Amistad|datum=november 1976|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> mi a cuminsa hunga ping pong tempo mi tabata tin mas o menos siete aña. Mi mama a cuminsa siñami, pero mi no a worry mucho. Toch mi a sigi hunga cu mi tata y cu mi otro famianan. Un viaha mi a bai Flamingo Room (Trocadero), caminda tabatin un mesa di ping pong, anto ei nan mi a mira Cholan Jacobs, e tempo ei e campeon di Aruba, hunga. Esei a dunami smaak pa mi sigi train cu mi famia. Dia m'a cimiinsa hunga di verdad mi tabatin 12 ema y mi a cuminsa train cu Cholan. E tempo ei mi tabata hunga cinco te seis ora pa dia. Mi tabata caba di come dies dos or y mei y bai hunga te siet’or y mei di anochi. Tur dia e mesim cos. Mi no tabata hunga ni siña les. Mario a cuminsa mustra su talentonan ora cu na edad di 9 aña ela sali campeon di Junioren na Aruba. Cu 12 aña ela drenta division di senioren y cu 16 aña pa promer vez ela logra bira campeon di Aruba. Su promer wega internacional ela hunga contra Colombianonan tempo cu e tabatin 17 aña na 1959. E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” Entre Nous Juveniles na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsou. E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsou. in de Franciscuskerk te Oranjestad is gistermorgen het kerkelijke huwelijk ingezegend vun mejuffrouw Rulh Arends, dochter V(.n. de heer en mevrouw Milo de R. Arends-Arends en de heer Mario Croes, zoon van de heer en mevrouw Mario H. Croes- Zeppenfelt. Voor de receptie ten huize van de bruid bestond grote belangstelling. Het bruidspaar wachtte een verrassing; een taart in de vorm van een tafeltennistafel. De bruidegom is dan ook tafeltenniskampioen van Aruba.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462365:mpeg21:a0121|titel=In de Franciscuskerk|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-07-16|bezochtdatum=2022}}</ref> * Eigenaar van Mario's Sports Shop, Wilhelminastraat 51, Oranjestad, Aruba * Huwde in 1965 met Ruth Arends, kinderen Mario III en Janine {{Appendix}} --------------- 1p4hl5n6ny6bwrsb7qpzwjuvx7ujtpb 199590 199589 2026-08-05T20:58:18Z Caribiana 8320 199590 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ Pending: [[Barracudas Artistic Aruba]] - [[Aruba Dolphins]] - [[Stingray Swimming Team]] - [[Shawn Zarraga]] - [[Antwone Thyshon Kelly]] - [[Badminton Bond Curacao]] - [[Seleccion nacional di badminton di Aruba]] - [[Aruba Sport Unie]] -------- {{infobox deportista | variante=a }} '''Higinio Alejandro (Patan) Farro''' (☆ [[11 di yanüari|11 di januari]] [[1942]] - † [[30 di yüli |30 di juli]] [[2026]]<ref>[https://www.arubanative.com/aurora-royal-pray-funeral-home-ta-anuncia-fayecimento-di-higinio-alejandro-farro-mihor-conoci-co-mo-patan/ Aviso di fayecemento], arubanative.com (4 di augustus 2026)</ref>) tabata un pesista [[Aruba|Arubiano]]. El a titula campeon di Aruba pa diescuater aña consecutivo y tabata tambe campeon di [[Antias Hulandes]] pa nuebe aña. E ta wordo considera un di e pioneronan mas importante di hisamento di peso na Aruba.<ref>[https://arubanews.ca/patan-farro-weightlifting-legacy-honoured-following-aruban-champions-death/ Patan Farro Weightlifting Legacy Honoured Following Aruban Champion’s Death], arubanews.ca (4 di augustus 2026)</ref><ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/93280/voormalig-gewichthefkampioen-patan-farro-overleden-vz1916 Voormalig gewichthefkampioen ‘Patan’ Farro overleden], curacao.nu (4 di augustus 2026)</ref> E ta conoci tambe como restaurado y un wicharero di caha di orgel. == Bida y carera == Farro a cuminsa como pesista na aña 1964 y a logra di dos luga den su prome competencia. Den e aña siguiente, e nivel di e deporte a baha hopi riba e isla, debi cu hopi trahado stranhero a bandona Aruba despues di haya retiro na [[Lago Oil & Transport Company|refineria Lago]].<ref>https://297sportsaruba.com/na-memoria-di-higinio-alejandro-patan-farro/</ref> Bou di condicionnan hopi limita, Farro a desaroya su mes. El sigui entrena hunto cu otro deportista den un espacio chikito na Wilhelmina Stadion (awor [[Stadion Guillermo Prospero Trinidad]]). El a entrena sin entrenador profeshonal y sin haya oportunidat pa sigui entrenamento na exterior. Pa torneo internacional, e tabata depende di su propio dianan di vakantie, pasobra no a haña permiso adicional di su trabou. ===Carera internacional=== Na 1970, Farro a wordo selecciona pa representa Antias Hulandes na [[Weganan Centroamericano y di Caribe]] (CAC) na [[Panama]]. Ora e [[Comite Olimpico Antias Hulandes]] a nenga pa paga su biahe, e mes a cumpra su boleto di avion y a logra di cuater luga den su categoria. Na 1971, el a termina na di cinco luga durante [[Weganan Panamericano]] na [[Cali]], [[Colombia]]. Na 1974, el a bolbe logra di cuater luga na CAC na [[Repúblika Dominikano|Republica Dominicano]]. Su logro internacional mas importante a yega na 1978, ora el a gana un medaya di brons na CAC na [[Medellín]]. ===Logro y record === Ademas di su titulonan local y regional, Farro tabata conoci pa su forsa excepcional. Den añanan setenta di [[siglo 20|siglo binti]], el a logra e siguiente prestacionnan aproximá: * squat: serka 272 kilo (600 lbs) * deadlift: serka 318 kilo (700 lbs) * bench press: serka 181 kilo (400 lbs) * snatch: serka 125 kilo (275 lbs) * clean and jerk: serka 160 kilo (352 lbs) Su recordnan Arubano di 1976 den e disciplinanan "snatch" y "clean and jerk" a keda sin wordo bati pa aproximadamente cuarenta aña. Na 2016, e recordnan aki y su total combina finalmente a wordo mehora. == Caha di orgel == Desde chikito, Patan a desaroya un amor profundo pa musica. E pasion ey a converti’e den un maestro respeta, tanto den pone pieza, afina y restaura cahanan di orgel, como den preserva e sonidonan autentico. Ademas di su contribucion na deporte, Farro tabata tambe envolvi den preservacion di herencia cultural di Aruba, specialmente door di su trabou cu restauracion y promocion di [[Caha di Orgel|cah’i orgel]] tradicional.<ref name="honor">[https://www.gobierno.aw/a-honra-varios-tocado-di-cahi-orgel-riba-dia-di-musico A honra varios tocado di cah’i orgel riba dia di musico], Gobierno di Aruba (25 di november 2024)</ref><ref>https://www.gobierno.aw/en/several-barrel-organ-players-were-honored-on-musicians-day</ref> E legendario hisador di peso Arubiano Higinio Alejandro “Patan” Farro tambe tabata un figura cultural bon conoci y un tocado, doño y restaurador celebra di e tradicional caha di orgel (orgel di bari) yama “El Diamante”.<ref>[https://www.aruba.nu/nieuws/kunst-cultuur-en-muziek/57390/unieke-eer-voor-muzikanten-met-liefde-voor-cahi-orgel Unieke eer voor muzikanten met liefde voor Cah’i Orgel], aruba.nu (27 di november 2024)</ref> Legado Cultural E Instrumento: Patan Farro tabata doño y tabata cuida un caha di orgel historico di 100 aña bieu como “El Diamante” tabata conoci. Diamante". Artesania: E tabata un di e poco personanan na Aruba cu e habilidad raro pa pega y martillo e cilindernan (cilinder di claba) cu ta wordo uza pa toca musica tradicional riba e instrumento. Reconocimento: El a ricibi multiple premio cultural y reconocimentonan oficial di gobierno di Aruba pa conserva e musical unico aki.<ref name="honor"/> == Reconocemento == Durante su carera activo, Farro no a haña hopi reconocemento oficial pa su prestacionnan. Sinembargo, despues di su retiro, el a wordo honra cu varios distincion: * condecoracion real como "ridder" den [[Orden di Oranje-Nassau]] * inclusion den Hall of Fame di Aruba * Premio Santa Anna pa su contribucion na deporte y cultura Segun Archivo Nacional Aruba, Farro tabata tambe nominá pa premio di “atleta di aña” di Aruba Sport Unie na 1974. == Fayecemento == Farro tabata casa y tata di tres yiu. El a fayece dia 30 di juli 2026 na edat di 84 aña. Diferente organisashonnan, entre otro Federacion Aruba Weightlifting Association y Departamento di Cultura di Aruba, a record’é como un atleta respectivamente culturista sobresaliente y un persona ehemplar. {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] '''Higinio Alejandro (Patan) Farro''' (☆ [[11 di yanüari]] [[1942]] - † 30 di yüli 2026) tabata un hisado di peso [[Aruba|Arubiano]]., conoci den su tempu aktivo komo e hòmber mas fuerte di Aruba. El a dominá deporte di levantamentu di peso riba e isla pa mas ku un dekada i a representá Antia Hulandes na diferente torneo internashonal. Farro a gana e titulo di kampion di Aruba pa dieskuater (14) aña konsekutivo i tabata tambe kampion di Antia Hulandes pa nuebe (9) aña. El ta konsiderá un di e pioneronan mas importante di levantamentu di peso na Aruba.<ref>[https://arubanews.ca/patan-farro-weightlifting-legacy-honoured-following-aruban-champions-death/ Patan Farro Weightlifting Legacy Honoured Following Aruban Champion’s Death], arubanews.ca (4 di augustus 2026)</ref><ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/93280/voormalig-gewichthefkampioen-patan-farro-overleden-vz1916 Voormalig gewichthefkampioen ‘Patan’ Farro overleden], curacao.nu (4 di augustus 2026)</ref> == Bida y carera == Farro a kuminsá ku levantamentu di peso na aña 1964 i a logra di dos luga den su promé kompetensia. Den e aña siguiente, e deporte a baha hopi na nivel riba e isla, despues ku hopi trahadó strañero a laga Aruba tras despido na refineria di Lago.<ref>https://297sportsaruba.com/na-memoria-di-higinio-alejandro-patan-farro/</ref> A pesar di e situashon difísil, Farro a sigui entrená bou di kondishonnan hopi limitá. El tabata entrená den un espasio chikí bou di graderia di Wilhelmina Stadion (awor Stadion Guillermo Prospero Trinidad), ku ventilashon insufisiente i un solo plataforma ku el mester a kompartí ku siete otro deportista. El a entrená sin entrenador profeshonal i nunca a haña oportunidat pa sigui kampamentu di entrenamiento na exterior. Pa torneo internashonal, el tabata depende di su propio dianan di vakashon, pasobra no a haña permiso adicional di su trabou. ===Carera internacional=== Na 1970, Farro a wordu selekshoná pa representá Antia Hulandes na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Panamá. Ora e Komité Olímpiko Antiano a nenga pa paga su biahe, el mes a kumpra su boleto di avion i a logra di kuarto luga den su kategoria. Na 1971, el a termina na di sinku luga durante e Huegos Panamericanos na Cali, Kolombia. Na 1974, el a bolbe logra kuarto luga na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Republica Dominicano. Su logro internashonal mas importante a yega na 1978, ora el a gana un medaya di brons na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Medellín. ==Logro y rekord == Ademas di su titulo lokal i regional, Farro tabata konosí pa su forsa eksepshonal. Den añanan setenta, el a logra e siguiente prestashonnan aproksimá: squat: serka 272 kilo (600 lbs) deadlift: serka 318 kilo (700 lbs) bench press: serka 181 kilo (400 lbs) snatch: serka 125 kilo (275 lbs) clean and jerk: serka 160 kilo (352 lbs) Su rekordnan arubiano di 1976 den e disciplinanan snatch i clean and jerk a keda sin bati pa aproksimadamente kuarenta (40) aña. Na 2016, e rekordnan aki i su total kombiná finalmente a wordu mehorá. Rekonosimentu Durante su karrera aktivo, Farro no a haña hopi rekonosimentu ofisial pa su prestashonnan. Sin embargo, despues di su retiro, el a wordu honrá ku diferente distinkshon: distinkshon real inklushon den Eregalerij di Aruba Premio Santa Anna pa su kontribushon na deporte i kultura Segun Archivo Nacional Aruba, Farro tabata tambe nominá pa premio di “atleta di aña” di Aruba Sport Unie na 1974. == Ca'i orgel == * Diamante<ref>https://www.gobierno.aw/en/several-barrel-organ-players-were-honored-on-musicians-day</ref> E legendario hisador di peso Arubiano Higinio Alejandro “Patan” Farro tambe tabata un figura cultural bon conoci y un hungador, doño y restaurador celebra di e tradicional caha di orgel (orgel di bari) yama “El Diamante”.<ref>[https://www.aruba.nu/nieuws/kunst-cultuur-en-muziek/57390/unieke-eer-voor-muzikanten-met-liefde-voor-cahi-orgel Unieke eer voor muzikanten met liefde voor Cah’i Orgel], aruba.nu (27 di november 2024)</ref> Legado CulturalE Instrumento: Patan Farro tabata doño y tabata cuida un caha di orgel historico di 10 aña bieu como “El Diamante” tabata conoci. Diamante".Artesania: E tabata un di e poco personanan na Aruba cu e habilidad raro pa pega y martillo e cilindernan (cilinder di claba) cu ta wordo uza pa toca musica tradicional riba e instrumento.Reconocimento: El a ricibi multiple premio cultural y reconocimentonan oficial di gobierno di Aruba pa conserva e musical unico aki == Legado == Farro su influensia a bai mas allá di su rekordnan i medayanan. El a demostrá ku un atleta arubiano por kompetí na nivel regional, a pesar di falta di fasilidat, guia profeshonal i sosten finansiero. Su determinashon — manera paga su propio biahe i sigui entrená bou di kondishonnan difísil — a hasi’e un ehèmpel pa generashonnan posterior di deportista. Ademas di su kontribushon na deporte, Farro tabata tambe envolví den preservashon di herensia kultural di Aruba, spesialmente dor di su trabou ku restaurashon i promoshon di e Cah’i Orgel tradicional. Fayesimentu Farro a fayesé dia 30 di yüli 2026 na edat di 84 aña. Diferente organisashonnan deportivo, entre otro Aruba Amateur Weightlifting Association, a record’é komo un atleta sobresaliente i un persona ehèmpelar, i a ekspresá kondolensia na su famia. ------------ '''Aruba Sport Unie''' (ASU), tambe konosí komo '''Union Deporte Aruba''' òf '''Union Deportivo Arubano''', ta e organisashon cumbre di deporte na Aruba. E ta fungí komo federashon madre pa e diferente federashonnan i bondnan deportivo riba e isla. ASU ta representa mas ku 25 federashon deportivo i tin komo meta koordiná, promové i desaroyá deporte na Aruba. Pa bira miembro di ASU, un organisashon deportivo mester ta registra komo persona hurídiko i no por representa un deporte ku ta kaba representá pa un otro federashon miembro. ==Historia== Aruba Sport Unie a wordu fundá dia 23 di desèmber 1941, for di e nesesidat pa koordiná i stimulá desaroyo di deporte riba e isla. Entre e organisashonnan ku a kontribuí na su fundashon tabatin clubnan manera RCA, Club Caribe i Tivoli. E promé presidente tabata [[Jacobo Arends|Jacobo Rudolf (Coco) Arends]], kende tabata tambe envolví den fundacion di [[Arubaanse Voetbalbond]] (AVB) algun aña prome. Na 1949, ASU a kuminsá haña subsidio di e gobierno sentral pa sostené federashonnan deportivo, spesialmente pa organisashon di kompetensianan i otro aktividatnan. Durante e añanan 1950 i 1960, sektor priva a hunga un papel importante den desaroyo di deporte na Aruba. E kompania petrolero Lago Oil & Transport Company, por ehèmpel, a brindá sosten finansiero i material na diferente clubnan. Mateo Reyes tabata un di e figurannan clave den e proseso di distribushon i desaroyo. Na 1955, ASU a organisá e promé ASU Olimpiada, un evento ku a stimulá kompetensia entre atletanan lokal i ku a bira un tradishon durante varios dekada. Den e evento aki, atletanan tabata wordu rekonosé komo “atleta di aña”. Entre 1955 i 1993, ASU tabata responsabel pa maneho di e Wilhelminastadion na Oranjestad. Te na 1997, ASU tabata tambe enkargá ku distribushon di subsidio gubernamental na federashonnan deportivo. Despues di e aña ei, e tarea aki a pasa direktamente na gobierno di Aruba. ==Facilidatnan deportivo== ASU ta manehá diferente instalashon deportivo riba Aruba, entre otro: ===Joe Laveist Sport Park=== Situa na San Nicolas, e parke aki ta un fasilidat multifunkshonal ku instalashonnan pa: basebal futbòl volleyball basketball atletismo E parke por wordu usa tambe pa evento grandi manera konserto i aktividatnan komunidario. ===Centro Deportivo Betico Croes=== Situa na Santa Cruz, e fasilidat aki ta un kompleks deportivo di paden ku aire akondishoná. E ta usa pa deporte di sala i arte marcial. ==Organisashon i rol== ASU ta fungí komo koordinadó entre e diferente federashonnan deportivo na Aruba i ta apoyá: desaroyo di deporte organisashon di kompetensianan promoshon di atletanan lokal Riba e isla tin mas ku 30 organisashon deportivo ku ta forma parti di e sistema koordiná pa ASU. Entre e deporte mas popular na Aruba tin futbòl i basebal. Basebal, en partikular, a kontribuí na reconocimiento internashonal di Aruba, ku varios atletanan arubiano ku a hunga den Major League Baseball. ===Presidente === * Jacobo Rudolf “Coco” Arends (promé presidente) * Gerald Franca * Soraida Boekhoudt (2022– ) --- {{Variante|a}} {{infobox organisacion | variante = a | tipo = Deporte | nomber = Aruba Sport Unie | funda = [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]] | fundado = }} '''Aruba Sport Unie''' (Union Deporte Aruba, ASU), tambe conoci como '''Union Deportivo Arubano''', ta e organisacion cumbre di deporte na [[Aruba]]. E ta fungi como federacion cumbre pa diferente federacion y bond deportivo riba e isla. ASU ta representa mas cu 25 federacion deportivo y tin como meta coordina, promove y desaroya deporte na Aruba. Pa bira miembro di ASU, un organisacion deportivo mester ta registra como [[Persona hurídiko|persona huridico]] y no por representa un deporte cu ta representacaba pa otro federacion miembro. == Historia == Aruba Sport Unie a wordo funda dia [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]]. E organisacion a surgi for di e necesidad pa coordina y stimula desaroyo di deporte riba e isla. Den promé añanan di su existencia, diferente club i organisashon deportivo a kontribuí na fundashon di ASU, entre otro [[RCA]], Club Caribe i Tivoli. E promé presidente di e organisashon tabata '''Coco Arends''', kende tabata tambe envolví den fundashon di e '''Arubaanse Voetbal Bond''' algun aña promé. Na 1949 ASU a kuminsá ricibí subsidio di e gobierno sentral pa apoyá federashonnan deportivo ku organisashon di kompetensia i actividadnan deportivo. Durante añanan hopi organisashon i empresanan lokal a brindá sosten finansiero i material na deporte na Aruba. E kompanía petrolero Lago Oil & Transport Company tabata un di e sostenedornan importante, donando material deportivo i apoyando desaroyo di clubnan deportivo. Mateo Reyes tabata un di e personanan cu a yuda den e proseso di desaroyo aki. Den 1955 ASU a organisá e promé '''ASU Olimpiada''', un evento deportivo pa estimulá kompetensia entre atletanan lokal. E evento aki a bira un tradishon durante varios dekada, kaminda atletanan a wordo rekonosé komo “atleta di aña”. Entre 1955 i 1993 ASU tabata responsabel pa maneho di e [[Wilhelminastadion]] na Oranjestad. Te na 1997 ASU tabata tambe responsabel pa distribushon di subsidio gubernamental pa federashonnan deportivo. Despues di e aña aki, e tarea aki a wordo asumí direktamente pa e gobierno di Aruba. == Facilidatnan deportivo == ASU ta manehá diferente instalashon deportivo riba Aruba. '''Joe Laveist Sport Park''' na [[San Nicolas, Aruba|San Nicolas]] ta un parke deportivo multifunkshonal ku instalashonnan pa deporte manera: * [[Basebal]] * [[Futbòl]] * [[Volleyball]] * [[Basketbal]] * [[Atletismo]] E parke por wordo usa tambe pa evento grandi manera konserto i otro aktividatnan komunidario. '''Centro Deportivo Betico Croes''' na [[Santa Cruz, Aruba|Santa Cruz]] ta un fasilidat deportivo di paden ku aire acondicioná. E centro ta usa pa deporte di sala i arte marcial. == Organisashon == ASU ta fungí komo koordinadó entre e diferente federashonnan deportivo na Aruba. E organisashon ta apoyá desaroyo di deporte, organisashon di kompetensianan i promoshon di atletanan lokal. Riba e isla tin mas ku 30 organisashon deportivo cu ta forma parti di e sistema deportivo coordina pa ASU. Entre e deporte mas popular na Aruba tin [[futbòl]] i [[basebal]]. Especialmente basebal a duna Aruba reconocimiento internashonal, ku varios atletanan Arubiano cu a hunga den [[Major League Baseball]]. == Organisacion == Entre e presidentenan di Aruba Sport Unie tin: * [[Coco Arends|Jacobo Rudolf (Coco) Arends]] (1892-1965) – promé presidente * Gerald Franca – presidente durante diferente periodo den siglonan reciente * Soraida Boekhoudt – presidente (2022) [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] '''Aruba Sport Unie''' o '''Union Deportivo Arubano''' (ASU) ta e federacion cumbre di e federacionnan deportivo na [[Aruba]]. dre di 25 bond deportivo. Pa bira miembro di A.S.U. e organisacion mester ta un persona huridico y no mag di tin un miembro pa e deporte ey caba den A.S.U. == Historia == ASU e ser funda dia [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]]. * ASU taba maneha Wilhelminastadion di 1955 te 1993 A.S.U. ta maneha dos facilidad cu ta nan propiedad, esta Joe Laveist Sport Park na San Nicolas y Centro Deportivo Betico Croes na Sta Cruz. Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. Centro Deportivo Betico Croes ta completamente airecondiciona y ta uz'e pa tur sport di paden y arte marcial. Huur di e sporthal ta depende di cuanto hende mester uza pa maneha e lugar pa e actividad y ki sorto di actividad e ta. Pa mas informacion por yama oficina di A.S.U. na e numbernan di telefon ariba menciona.<ref>[https://www.gobierno.aw/union-deporte-aruba-asu Union Deporte Aruba (ASU)], Gobierno di Aruba</ref> Aruba Sport Unie a wordo funda dia 21 di December, 1941. E aña aki 21 di December, e ta cumpli 75 aña y tin cu corda riba e fundadornan. Segun e presidente actual Gerald Franca, e aña aki lo ta uno special den cuadro di e celebracion aki. Tambe el a splica kico tur nan tin pensa di haci pa loke ta e celebracion den 2017. Franca a splica cu e prome presidente tabata Coco Arends, kende ta e mesun persona cu a cuminsa tambe, kende ta fundador di Arubaanse Voetbal Bond 5 pa 6 aña prome. Un di e organisacionnan cu a yuda lanta Aruba Sport Unie tabata RCA, Club Caribe y Tivoli, cual ta e prome organisacionnan cu a lanta e asociacion aki. Na 1949 pa prome biaha den historia, ASU a cuminsa haya e subsidio di Gobierno Central pa facilita tambe e federacionnan di e tempo ey cu placa pa nan organisa actividadnan. Despues di e periodo ey tabata haya Lago ta yuda hopi den parti di formacion di e clubnan y nan tabata subsidia of duna donacion na e diferente clubnan pa nan material, etc. durante aña. Difunto Mateo Reyes, kende ta un persona conoci y keri, tabata encarga cu esaki. E ta un di e personanan cu a yuda ASU pa haya Joe Laveist for di Lago como un centro pa deporte. Lago Sportpark tabata di Lago y a bin pa pase pa Joe Laveist, pa pas’e pa ASU. Franca a menciona cu durante aña, durante 1955, ASU a celebra su prome ASU Olimpiada y despues di esey a keda celebr’e. Hopi di e atletanan grandi ta recorda e fechanan ey, caminda cu nan a wordo eligi como atleta di aña den decadanan di 60, 70 y 80. ASU semper a maneha deporte pa Gobierno y hasta a bay asina leu cu ASU a manda hende den exterior cu studie opdracht, pa bin bek lanta scol di deporte pa Aruba. Esaki nunca a logra debi na cosnan cu tabata pasa internamente. Despues ASU tabata encarga pa duna subsidio te cu na aña 1997, caminda cu Gobierno a tuma e tarea aki bek den su seno. Franca a sigui splica cu na e momentonan aki tin un comision cu ta trahando riba dje pa pasa e fecha pa Januari. Pa fin di aña ta imposibel pa organisa algo. Idea ta pa haci algo riba dje pa recorda e fecha y recorda esnan cu a funda e organisacion aki. Tabata tin hasta hendenan conoci entre otro shon A. Eman cu tabata un di e prome personanan den e directiva. Tin hopi hende conoci den comunidad tabata forma parti di ASU di e tempo ey.<ref>[https://masnoticia.com/aruba-sport-unie-lo-cumpli-75-ana-dia-21-di-december-proximo/ Aruba Sport Unie lo cumpli 75 aña dia 21 di December proximo], Mas Noticia (28 di november 2016)</ref> The sparse available evidence, however, reveals that there are around thirty-five sport organisations on the island that fall under the umbrella of the Aruba Sport Union (ASU), which was formed in 1941.44 As in Curaçao, two of the more popular team sports are soccer and baseball, and it is baseball that has given it the greatest international recognition through the participation of at least six Arubans in MLB since 1996.4 ASU President Gerald Franca --> 2022 Soraida Boekhoudt --- Aruba Sport Unie, funda dia 23 di december 1941, ta e bond madre di 25 bond deportivo. Pa bira miembro di A.S.U. e organisacion mester ta un persona huridico y no mag di tin un miembro pa e deporte ey caba den A.S.U. A.S.U. ta maneha dos facilidad cu ta nan propiedad, esta Joe Laveist Sport Park na San Nicolas y Centro Deportivo Betico Croes na Sta Cruz. Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. Centro Deportivo Betico Croes ta completamente airecondiciona y ta uz'e pa tur sport di paden y arte marcial. Huur di e sporthal ta depende di cuanto hende mester uza pa maneha e lugar pa e actividad y ki sorto di actividad e ta. Pa mas informacion por yama oficina di A.S.U. na e numbernan di telefon ariba menciona.<ref>https://www.gobierno.aw/union-deporte-aruba-asu Union Deporte Aruba (ASU)</ref> {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] ---------------- {{Variante|a}} {{multiple image | total_width = 270 | border = | perrow = 1/2 | align = right |header = Joe Laveist Sportpark |header_align = center |image2 = Joe Laveist Sport Park.jpeg | image1= Estadio de béisbol Joe Laveist, en San Nicolaas (este de Aruba).jpg | image3 = Joe Laveist Sport Park 06 54 31 704000.jpeg |caption1 = |caption_align = center }} == Lago Sport Park / Joe Laveist Sportpark == The historical Lago Sports Park (later known as the Laveist Sport Park) was a vital recreational and cultural hub in San Nicolas, Aruba. Officially inaugurated in March 1941, it was founded by the Lago Oil & Transport Company to support the island's booming refinery community. History of Lago Sports Park Founding and Baseball Roots: The park was instrumental in developing baseball on the island. American expatriate and former Major League Baseball pitcher Jim Bluejacket spent 15 years in Aruba and helped found the facility, fostering strong local interest in the game. WWII & Refining Community: During WWII, the facility offered organized recreation for Allied soldiers stationed in Aruba and the diverse immigrant workforce employed at the Lago refinery. Championship Ground: Throughout the 1940s and 1950s, the park was the premier venue for the organized Aruba baseball championships. Iconic early teams like the Dodgers, Baby Ruth, and Barnes' Ramblers competed here. Track and Field: Beyond baseball, it served as the primary venue for annual events like the Lago High School Track Meets and the Aruba School Sport Bond competitions. Evolution: Today, the historic site in San Nicolas continues to be an active community asset and is known as the Laveist Sport Park. --- Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. {{Variante|a}} {{Databox}} Intro *Location in San Nicolas, Aruba *Originally built by Lago Oil and Transport Company *Year of inauguration (1941) *Later renamed to Joe Laveist Sportpark ==Historia== 1. Fundashon (±1930s–1941) Lago building infrastructure for workers Role of Jim Bluejacket Opening (9 March 1941) 2. Periodo di floresementu (1940s–1980s) Organized sports (baseball, possibly softball, football) Social function (community gatherings, events) 3. Despues di sera di Lago (1985 →) Decline / transition Renaming to Joe Laveist Continued local use Struktura i fasilidat Even if partial: Baseball field Stands / seating Clubhouse? Multi-sport use * na 1968 Lago a traspasa LSP pa ASU Importansia kultural This is where your article becomes powerful: Role in development of baseball in Aruba Connection to Lago Colony life Symbol of industrial-era community building Link to later international baseball success of Aruba Legado Renaming to Joe Laveist Continued recognition Connection to surrounding area (Jim Bluejacketstraat, schools, neighborhoods) 🔎 Research tips (high impact, low effort) Look for: Lago employee magazines / newsletters Local newspapers (Amigoe, Diario archives) Aruba sports history sources Mentions of: inauguration (1941) sports competitions Joe Laveist (who he was!) ------------------ ==Origen di baseball na Aruba == Beisbòl a yega Aruba den añanan 1930, introdusí pa ekspatriadonan merikano ku tabata traha na Lago Oil Company i imigrantenan venezolano ku a forma timnan di pickup informal riba terenonan habrí.[2] E deporte a haña struktura ku e fundashon di ABBA na 1950 pa organisá liga i kampionato lokal, loke a kondusí na entrada di Aruba den wega internashonal na 1952 ora el a djòin e Asosiashon Internashonal di Beisbòl Amateur (awor parti di WBSC).[2] E aña ei, Aruba a debutá su promé selekshon nashonal na e Serie Mundial Amateur di 1952 na Havana, Cuba, manehá pa Joe Proterra, kaminda el a sigurá dos viktoria den seis wega i a gana aklamashon di fanátikonan, ku pitcher Nell Harms nombrá hungadó sobresaliente di siman pa su aktuashon kontra Honduras.[2] Beisbòl a wòrdu introdusí na Aruba na final di añanan 1920 i kuminsamentu di añanan 1930 prinsipalmente dor di ekspatriadonan merikano empleá pa Lago Oil and Transport Company, un supsidiario di Standard Oil of New Jersey, kendenan a establesé un refineria riba e isla. Pafo di e colonia, baseball a haya traccion na fin di añanan 1930 pa medio di imigrantenan y mariniernan Venezolano cu a mara na wafnan di Aruba cu nan barconan di pisca, formando teamnan casual di pick-up cu a hunga riba terenonan habri na Oranjestad, manera e area patras di Corte di Husticia actual. Pa añanan 1950, beisbòl a integrá profundamente den kultura di Aruba, partikularmente bou di hóbennan, ku a wòrdu eksponé pa medio di transmishonnan di media merikano, eventonan patrosiná pa kompanianan di zeta, i e impakto persistente di sòldánan di tempu di guera, hasiendo esaki un símbolo di aspirashon i vínkulo di komunidat den barionan di klase trahadó. Adopshon lokal a oumentá ku e formashon di klupnan amateur den tur pueblo. <ref>Clyde Harms, https://archive.org/details/BNA-DIG-ARUBATODAY-2021-05-28/page/n9/mode/1up?q=jim+bluejacket Short history of the beginnings of baseball in Aruba], Aruba Today (28 di 2021)</ref> ------------------- {{Variante|a}} {{Infobox deportista| variante = a | nomber completo = Shawn Joubert Zarraga | alias = | fecha nacemento = [[21 di yanüari|21 di januari]] [[1989]] | luga nacemento = {{ABW}} | fecha fayecimento = | luga fayecimento = | nacionalidad = {{NLD}} | haltura = 183 cm | peso = 109 kg <!-- Seccion di informacion deportivo --> | deporte = [[beisbòl|baseball]] | disciplina = catcher (man drechi)? | wo = | debut = 11 di maart 2023 (den [[Tim nashonal di beisbòl hulandes|team di Reino]])?? | activo = 2021 - presente ?? | distincion = }} '''Shawn Joubert Zarraga''' (☆ [[21 di yanüari|21 di januari]] [[1989]] na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]) ta un eks-catcher profesional di beisbòl Arubiano ku a representá Hulanda den kompetensianan internashonal, inkluyendo e World Baseball Classic.[1] Para na 6 pia 0 inch (1.83 m) i pisando aproksimadamente 240 liber (109 kg), Zarraga tabata un switch-hitter ku tabata tira ku man drechi i a hunga prinsipalmente komo un katcher durante henter su karera.[2] Selektá pa e Milwaukee Brewers den e di 44 buèlta (1.302 en general) di e Selekshon di Beisbòl di Liga Mayor di 2007 for di Trinity Christian Academy na Florida, el a pasa vários temporada den e liganan menor den vários organisashon.[3] grokipedia: Zarraga su karera profeshonal a kuminsá den e sistema di Brewers, kaminda el a progresá a traves di nan afiliadonan di 2007 pa 2014, alkansando nivelnan di Double-A i Triple-A i mustrando abilidatnan defensivo sólido tras di e plato.[4] Despues el a firma kontraktnan di liga menor ku timnan inkluyendo Los Angeles Dodgers na 2017 i Cincinnati Reds na 2016, ganando invitashonnan no-roster pa entrenamentu di primavera, ounke nunka el a yega Major League Baseball.[5] Despues ku su karera den liga menor afiliá a terminá na 2017, Zarraga a hunga den liganan independiente, inkluyendo ku e Cleburne Railroaders di e Asosiashon Merikano e aña ei, promé ku el a baha ku penshun.[6] Riba e esenario internashonal, Zarraga tabata un kontribuidor klave na e selekshon nashonal di Hulanda, yudando sigurá e título di Kopa Mundial di Beisbòl 2011 na Panama i partisipando den e Klásiko Mundial di Beisbòl 2017, kaminda el a proveé ​​profundidat na katcher durante wega di pool.[7] Su versatilidat i eksperensia a hasié un opshon konfiabel pa e tim hulandes, basando riba su raisnan arubiano miéntras e tabata kompetí bou di e bandera di Reino Hulandes.[8] == Karera internashonal == ===Kopa Mundial 2011=== Zarraga a haci su debut internacional cu e seleccion nacional di baseball di Hulanda na 2011 den Mundial di Baseball na Panama, eligibel pa medio di su herencia Arubiano. El a sirbi komo un katcher riba e lista ora e tim a gana e medaya di oro, derotando Cuba 2-1 den e final pa reklamá e título mundial.[25][26] torneonan di 2014 Zarraga a sirbi prinsipalmente komo un katcher durante e aparishonnan di e tim den dos torneo klave e aña ei.[27] Na yüli, Zarraga a representá Hulanda na e Torneo Internashonal di Beisbòl di Fransia, konosí tambe komo Yoshida Challenge, ku a tuma lugá na Sénart, Fransia. E selekshon hulandes a gana e medaya di oro, derotando un tereno ku a inkluí anfitrion Fransia, Alemania, i all-starnan internashonal. Zarraga tabata parti di e lista ku a sigurá e título, kontribuyendo tras di e plato miéntras e tim a pone un demostrashon fuerte den nan promé salida na e fasilidat nobo.[28][29] Mas lat e sèptèmber ei, Zarraga a kompetí den e Kampionato Oropeo di Beisbòl 2014 ku a tuma lugá na Ostrava i Brno, Repúblika Cheko, kaminda Hulanda a kapturá nan di 21 medaya di oro kontinental ku un rèkòrt invikto di 11-0, kulminando den un viktoria final di 6-3 riba Italia. Komo katcher, el a bati .286 ku aktuashonnan notabel, inkluyendo tres hit den un viktoria di 7-2 riba Alemania i un homerun den un wega di pool anterior kontra Kroasia. Su trabou defensivo a yuda ankra un staf di lansamentu ku a pèrmití solamente 1.36 kareda gana pa wega durante henter e torneo.[30][31][28] 2015 Premier12 i 2017 World Baseball Classic Zarraga a wòrdu selektá pa representá e selekshon nashonal di beisbòl di Hulanda na e WBSC Premier12 di 2015, e edishon inaugural di e torneo ku a tuma lugá na Mexico i Taiwan, kaminda el a sirbi komo un katcher bistiendo e kamisa number 22.[32] Hulanda a kompetí den Grupo A di e buèlta di apertura, sigurando tres viktoria kontra Chines Taipei (7-4), Italia (16-1), i Puerto Rico (11-7), miéntras ku nan a sufri pèrdida kontra Cuba (5-6) i Canada (1-3), loke a posishoná nan pa avansá pa e kuartfinal.[33] Einan, nan a kai kontra Merka 1-6, resultando den un di sinku lugá total pa e tim.[33] Durante e torneo, Zarraga a kontribuí ofensivamente den momentunan klave, inkluyendo un homerun di dos kareda den e di kuater inning kontra Cuba ku a ekstendé e bentaha di Hulanda na 4-1, ounke e tim na final a pèrdè den un kompetensia estrecho.[34] El a registrá tambe un RBI den e viktoria riba Taipei Chines, trahando un kaminata apesar di a bai sin hit den tres at-bat.[35] Sinembargo, Zarraga a sufri un leshon na man durante e wega di Cuba i mester a sali trempan.[36] Na 2017, Zarraga a gana un lugá riba e lista di Hulanda pa e World Baseball Classic, atrobe komo un katcher, partisipando den e torneo prinsipal ku a tuma lugá den vários pais anfitrion.[37] Hulanda a pone un rèkòrt di 2-1 den Pool A, avansando komo subkampeon tras di Israel, promé ku a derotá Israel 12-2 den e kuartfinal na Tokyo Dome pa yega e semifinal.[37] Nan kareda a terminá den un pèrdida di 3-4 kontra Puerto Rico na Dodger Stadium, kaminda e tim a regresá lat pero no por a sigurá e viktoria.[38] E aktuashon sobresaliente di Zarraga a bini den e kuart di final kontra Israel, kaminda el a konta dos hit i dos RBI komo parti di e eksploshon ofensivo di e tim.[39] Den e semifinal kontra Puerto Rico, el a entregá un dòbel di RBI krusial den e di sinku inning pa skor Wladimir Balentien i empatá e wega na 3-3, ounke kompañero di ekipo Jonathan Schoop a wòrdu bentá afó na e plachi di kas den e wega.[40] Zarraga a parse di a sufri un leshon den e di ocho inning di e wega ei, loke a rekerí atenshon médiko tras di e plato. {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid = |titulo=}} {{References}} * [https://www.baseball-reference.com/register/player.fcgi?id=kelly-001ant Minors Stats Antwone Kelly] }} {{DEFAULTSORT:Zarraga, Shawn}} [[:Kategoria:Hende]] [[:Kategoria:Beisbòl]] ----------------- {{Variante|a}} {{Infobox asociacion deporte| variante = c | nomber = Badminton Bond Curaçao | logo = | imagen = | abrevia = BBC | president = | vice-president = | algemeen-secretaris = | asiento = | region = | pais = | cantidad_miembro = | cantidad_asociacion = | deporte = | funda = | luga_funda = | ex-nomber = | federacion_mundial = | federacion_continental = | federacion_nacional = | afilia = | comite_olimpico = | agencia_deportivo = | stop_imagen = | imagen = | descripcion = | website = }} '''Badminton Bond Curaçao''' (BBC) ta e organisashon ku ta dirigi i promové e deporte di badminton na Kòrsou. E federashon ta un miembro di e organisashonnan internashonal i regional, inkluíendo e '''Badminton World Federation (BWF)''', e '''Badminton Pan America (BPA)''', i e '''Caribbean Regional Badminton Confederation (CAREBACO)'''. === Historia i Fundashon === E Badminton Bond Curaçao a fundá den 1975. E federashon ta representá Kòrsou den e organisashonnan regional i internashonal di badminton.:contentReference[oaicite:8]{index=8} === Afiliashon Internashonal === :contentReference[oaicite:10]{index=10} * :contentReference[oaicite:13]{index=13} * :contentReference[oaicite:16]{index=16} * :contentReference[oaicite:19]{index=19}:contentReference[oaicite:21]{index=21} === Participashon Internashonal === :contentReference[oaicite:23]{index=23}:contentReference[oaicite:25]{index=25} === Referensianan === * :contentReference[oaicite:27]{index=27} * :contentReference[oaicite:30]{index=30}:contentReference[oaicite:32]{index=32} [[:Kategoria:Deporte na Kòrsou]] [[:Kategoria:Organisashon Deportivo]] {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte]] --------------- {{Databox}} E '''seleccion nacional di badminton di Aruba''' ([[Hulandes]]: Arubaans badmintonteam) ta representa [[Aruba]] den competencianan internacional di team di badminton y ta wordo controla pa [[Aruba Badminton Federation]] cu ta afilia na Badminton Pan America y Caribbean Regional Badminton Confederation (CARECOBA).<ref>{{Cite web |title=Members {{!}} BWF Corporate |url=https://corporate.bwfbadminton.com/about/membership/ }}</ref> E ekipo a kompetí pa promé biaha den nan promé torneo internacional di ekipo na 1990. E ekipo a haci su aparicion pa prome biaha na e Campeonato di Ekipo di CAREBACO na aña 1974.<ref>{{citeer web|titel=Aruba vooreerst naar Car. badmintonkampioenschap|werk=[[Amigoe]]|datum=1974-11-15|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2025-05-29|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461200:mpeg21:p005}}</ref> Tambe e ekipo a competi den e [[Weganan Centroamericano y di Caribe]] di 1990, unda badminton a wordo inaugura pa prome biaha den e Weganan. E ekipo junior di Aruba a kompetí den e Campeonato Pan Am Junior Team 2009 y a terminá na di 12 lugá.<ref>{{Cite web |title=BWF - Team Event XVIII Pan Am Junior 2009 - Winners |url=https://bwf.tournamentsoftware.com/sport/winners.aspx?id=C61259DF-B2FF-4AC5-A444-F9E14C6A82B1 |access-date=2022-09-04 |website=bwf.tournamentsoftware.com}}</ref> Een Arubaans selectie-team zal van 17 tot en met 24 november voor de eerste keer deelnemen aan de Caribische Badmintonkampioenschappen, die dit jaar te Georgetown in Guyana gehouden worden. Het team dat Aruba zal vertegenwoordigen bestaat uit de dames M. Mata, N. Mata en M. Yarzagaray, en de heren Doy Bernaibela, H. Boer, Robby Arambatzis en Reginals Altman. Deze reis werd mogelijk gemaakt dankzij financiële — en materiele steun van diverse giften; het bedrijfsleven en andere instanties. Het Caribisch toernooi wojdt^jgeorganiseerd door de Caribbean regional badminton confederation, een in 1972 opgerichte federatie, tot voor kort bestaande uit de landen Jamaica, Trinidad/Tooago, Guyana en Sjuriname. Vorig jaar heeft de Badminton Bond Aruba zijn interesse voor deelname aan het bestuur van de Carebaco te kennen gegeven en na een jaar van intensieve voorbereidingen werd Aruba in juli van dit jaar lid van de International badminton federation en in dezelfde maand als vijfde lid van de Carebaco toegelaten. Beide feiten kunnen als mijlpalen worden beschouwd in de geschiede- | nis van de badmintonsport op Aruba, waar deze sport (nog) vrij onbekend is. Dit laatste komt voornamelijk doordat men hier voor deze sport een enorm tekort heeft aan goede accomodatie. ==Historia== ===Tim miksto=== Aruba a debuta den e Campeonato di Equipo di CAREBACO na 1974. E team a keda na di cinco lugar den e ranking final, perdiendo 7-0 contra Jamaica, Surinam, Trinidad y Tobago y Guyana.<ref>World Badminton 18 (1974), p. 3</ref> {{Appendix}} [[:Category:Deporte na Aruba]] en.wiki --------------- {{Infobox asociacion deporte| variante = c | nomber = Aruba Badminton Federation | logo = | imagen = | abrevia = ABF of BBA | president = | vice-president = | algemeen-secretaris = | asiento = | region = | pais = | cantidad_miembro = | cantidad_asociacion = | deporte = | funda = | luga_funda = | ex-nomber = | federacion_mundial = | federacion_continental = | federacion_nacional = | afilia = | comite_olimpico = | agencia_deportivo = | stop_imagen = | imagen = | descripcion = | website = }} '''Aruba Badminton Federation''' (ABF), tambe yamá Badminton Aruba o Aruba Badminton Bond, ta e organisacion gobernante nacional supremo pa e deporte di [[badminton]] na [[Aruba]]. E federacion ta wordo representa pa e [[seleccion nacional di badminton di Aruba]]. == Historia == E Aruba Badminton Federation a wordo funda memey di añanan 1970, ora cu e promé participacion a tuma luga na e Kampionatonan di Carebaco. Na desember 1973 e federacion a bira miembro di Caribbean Badminton Federation, hunto cu Corsou.<ref>Sport inliet kort sport in het kort sport. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 05-12-1973, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 29-05-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461498:mpeg21:p007</ref> E federashon despues a bira miembro di e órgano di gobernashon kontinental, e Konfederashon Panamerikano di Badminton, i e Federashon Mundial di Badminton, e tempu ei konosí komo e Federashon Internashonal di Badminton. Aruba ainda no ta anfitrion di campeonatonan internacional. Sinembargo Aruba a yega di ta anfitrion di Campeonato di Carebaco dos biaha. Federacion di Badminton Aruba ta miembro di Comite Olimpico Arubano . {{Appendix}} De Badminton Bond Aruba (BBA) viert deze maand zyn 15-jarig bestaan met verschillende toernooien en andere activiteiten. Ofschoon deze tak van sport niet zo bekend is op Aruba, heeft de BBA in vijftien jaren heel wat gepresteerd. Deze bond is al jaren lid van de International Badminton Federation (IBF). Ook is de BBA lid van de Carebaco (Caribbean Regional Badminton Confederation), waarvan verder ook lid zijn: Jamaica, Trinidad, Suriname, Guyana, Barbados, Bermuda, Curasao en Grenada. Elk jaar doet Aruba mee aan de Caribische kampioenschappen en BBA- motor, Riek Altman, is al jaren secretaris / penningmeester van de Carebaco. Aruba wordt elk jaar weer verzocht de Carebaco- wedstrijden te organiseren, omdat Aruba tot nu toe het beste toernooi heeft georganiseerd, doch door het ontbreken van faciliteiten kan de BBA dit Caribisch treffen niet meer organiseren. De BBA bestaat momenteel uit de vier clubs: Floralin, Flamboyant, Aruba Badminton Minders en Playa die tezamen honderd leden tellen. Deze sport kan uitsluitend gespeeld worden in een zaal en nu wordt er gebruik gemaakt van de gymnastiekzalen van Julianaschool, La Salie College en de Sporthal. Een paar maanden geleden hebben de BBA- bestuursleden, Riek Altman en Michael Williams, in Trinidad een coachingcUrsus gevolgd onder auspiciën van de IBF en geven nu op maandag en donderdag aan trainers van de club een opleiding. Nu al is bekend dat Aruba volgend jaar vertegenwoordigd zal worden op Curagao tijdens de Easter Open Tournament en in Jamaica tijdens de Carebaco- wedstrijden. De BBA heeft gisteren in een communiqué dank uitgebracht aan alle personen en instanties, die door de jaren heen de BBA hebben geholpen en eenieder, die aan badminton wil meedoen, uitgenodigd zich op donderdag in de Sporthal op te geven tussen zeven en tien uur 's avonds. Het bestuur van de BBA wordt in dit derde lustrumjaar gevormd door: voorzitter R. Nieuw, vicevoorzitter R. Altman, secretaris G. Simon, penningmeester B. Hernandez, commissarissen E. van der Linde, M. McClure, E. Vemannan, M. Croes en M. Williams.<ref>Met uitgebreid activiteiten-programma Badminton Bond Aruba viert haar derde lustrum. "Amigoe". Curaçao, 08-11-1986, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 29-05-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641854:mpeg21:p013</ref> ------------- {{Variante|a}} {{Futbolista |nomberdihungado = |Nomber = Mario Croes |potret = |Fecha di nasementu = |Siudat di nasementu = |Pais di nasementu = {{ABW}} |Nashonalidat = hulandes |Posishon = |club = }} '''Hyacintho Mario Croes''' (☆ ± 1942 na [[Aruba]]), tambe conoci como '''Mario Croes jr.''', ta un ex-hungado di pingpong [[Aruba]]no. Entre decada 1960 y decada 1980 el a titula 13 vez campeon di Aruba. Den [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]] Croes tabata un di e dos "grandinan" den deporte di tennis di mesa, banda di [[Robert Hosé]] di [[Kòrsou|Corsou]].<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463158:mpeg21:a0099|titel=Sensationele zege van R. Hosé over M. Croes|werk=[[Amigoe]]|datum=1970-11-02|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> == Biografia == Mario Croes ta yiu di Eymee Zeppenfelt y Mario Hyacinto Croes, empresario i doño di La Gran Bodega.<ref name="Amigoe">{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462365:mpeg21:a0121|titel=In de Franciscuskerk|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-07-16|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> Cu mas o menos siete aña el a cuminsa hunga pingpong y tabata train cu su mama pa despues sigi train cu su tata y otro famianan.<ref name="Amistad">{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AMISTAD-1976-11/page/3/mode/1up?q=Amistad+mei+1976&view=theater|titel=Mario Croes: 26 aña den pingpong|werk=Amistad|datum=november 1976|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> Croes a cuminsa mustra su talentonan ora cu na edad di 9 aña el a sali campeon "junioren" na Aruba. Cu 12 aña el a drenta division di senioren y na 1959, cu 16 aña, a bira campeon di Aruba pa prome bes.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010997546:mpeg21:a0072|titel=Mario Croes jr: nieuwe tienkampkampioen tafeltennis|werk=[[Amigoe]]|datum=1959-02-25|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> Na 1960 e ta prolonga su titulo.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010459813:mpeg21:a0112|titel=Mario Croes jr. weer de sterkste|werk=[[Amigoe]]|datum=1960-04-01|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> Hunto cu Cholan Jacobs e tabata hunga pa e team Arubano di Bavaria Stars. Den e torneo organisá door di e asociacion "Entre Nous Juveniles” na Corsou el a hunga cu 17 aña su prome wega internacional contra [[Colombia]]. Croes tabata doño di Mario's Sports Shop den Wilhelminastraat 51 na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]. E ta casa cu Ruth Arends y hunto nan tin un yiu homber, Mario III, i un yiu muhe Janine.<ref name="Amigoe"/> {{Appendix}} {{Stub}} {{DEFAULTSORT:Croes, Mario}} [[:Category:Hende]] [[:Category:Deporte na Aruba]] Pa promer viaha el a sali campeon di Aruba dia cu e tabatin 15 aña di edad. Awor flbi cu e tin 34 aña e por bisa cu ela sali 13 vez campeon di nos isla y e ta posee nada menos cu 39 copa y 27 medaya. Un deportista arubano cu e destaca su mes den e deporte di ping pong specialmente door di su mes esfuerzonan y su perserverancia, como cu manera nos lektornan por lesa mas alew, no ta semper ela haya ayudo den su carera deportivo na su isla natal. Mario Croes jr., casá cu Ruth Croes-Arends, ta haya cu e deporte di ping pong na Aruba a bai hopi atrcus den e 26 aña cu e tin ta praktikele. Amistad a tene un entrevista exclusivo cu e deportista te ainda mas grandi riba terreno di ping pong actuahnente: Mario Croes Jr.<ref name="Amistad">{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AMISTAD-1976-11/page/3/mode/1up?q=Amistad+mei+1976&view=theater|titel=Mario Croes: 26 aña den pingpong|werk=Amistad|datum=november 1976|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> mi a cuminsa hunga ping pong tempo mi tabata tin mas o menos siete aña. Mi mama a cuminsa siñami, pero mi no a worry mucho. Toch mi a sigi hunga cu mi tata y cu mi otro famianan. Un viaha mi a bai Flamingo Room (Trocadero), caminda tabatin un mesa di ping pong, anto ei nan mi a mira Cholan Jacobs, e tempo ei e campeon di Aruba, hunga. Esei a dunami smaak pa mi sigi train cu mi famia. Dia m'a cimiinsa hunga di verdad mi tabatin 12 ema y mi a cuminsa train cu Cholan. E tempo ei mi tabata hunga cinco te seis ora pa dia. Mi tabata caba di come dies dos or y mei y bai hunga te siet’or y mei di anochi. Tur dia e mesim cos. Mi no tabata hunga ni siña les. Mario a cuminsa mustra su talentonan ora cu na edad di 9 aña ela sali campeon di Junioren na Aruba. Cu 12 aña ela drenta division di senioren y cu 16 aña pa promer vez ela logra bira campeon di Aruba. Su promer wega internacional ela hunga contra Colombianonan tempo cu e tabatin 17 aña na 1959. E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” Entre Nous Juveniles na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsou. E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsou. in de Franciscuskerk te Oranjestad is gistermorgen het kerkelijke huwelijk ingezegend vun mejuffrouw Rulh Arends, dochter V(.n. de heer en mevrouw Milo de R. Arends-Arends en de heer Mario Croes, zoon van de heer en mevrouw Mario H. Croes- Zeppenfelt. Voor de receptie ten huize van de bruid bestond grote belangstelling. Het bruidspaar wachtte een verrassing; een taart in de vorm van een tafeltennistafel. De bruidegom is dan ook tafeltenniskampioen van Aruba.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462365:mpeg21:a0121|titel=In de Franciscuskerk|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-07-16|bezochtdatum=2022}}</ref> * Eigenaar van Mario's Sports Shop, Wilhelminastraat 51, Oranjestad, Aruba * Huwde in 1965 met Ruth Arends, kinderen Mario III en Janine {{Appendix}} --------------- mcjko3onodu5y2fp5yt0ge9eakkszre 199591 199590 2026-08-05T21:10:54Z Caribiana 8320 /* Bida y carera */ 199591 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ Pending: [[Barracudas Artistic Aruba]] - [[Aruba Dolphins]] - [[Stingray Swimming Team]] - [[Shawn Zarraga]] - [[Antwone Thyshon Kelly]] - [[Badminton Bond Curacao]] - [[Seleccion nacional di badminton di Aruba]] - [[Aruba Sport Unie]] -------- {{infobox deportista | variante=a }} '''Higinio Alejandro (Patan) Farro''' (☆ [[11 di yanüari|11 di januari]] [[1942]] - † [[30 di yüli |30 di juli]] [[2026]]<ref>[https://www.arubanative.com/aurora-royal-pray-funeral-home-ta-anuncia-fayecimento-di-higinio-alejandro-farro-mihor-conoci-co-mo-patan/ Aviso di fayecemento], arubanative.com (4 di augustus 2026)</ref>) tabata un pesista [[Aruba|Arubiano]]. El a titula campeon di Aruba pa diescuater aña consecutivo y tabata tambe campeon di [[Antias Hulandes]] pa nuebe aña. E ta wordo considera un di e pioneronan mas importante di hisamento di peso na Aruba.<ref>[https://arubanews.ca/patan-farro-weightlifting-legacy-honoured-following-aruban-champions-death/ Patan Farro Weightlifting Legacy Honoured Following Aruban Champion’s Death], arubanews.ca (4 di augustus 2026)</ref><ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/93280/voormalig-gewichthefkampioen-patan-farro-overleden-vz1916 Voormalig gewichthefkampioen ‘Patan’ Farro overleden], curacao.nu (4 di augustus 2026)</ref> E ta conoci tambe como restaurado y un wicharero di caha di orgel. == Bida y carera == Farro a cuminsa como pesista na aña 1964 y a logra di dos luga den su prome competencia. Den e aña siguiente, e nivel di e deporte a baha hopi riba e isla, debi cu hopi hisador di peso tabata di origen stranhero y como trahado na [[Lago Oil & Transport Company|refineria Lago]] a haya lay retiro y mester a bolbe na pais di origen.<ref>https://297sportsaruba.com/na-memoria-di-higinio-alejandro-patan-farro/</ref> Como cu na 1964 hopi hisador di peso na Aruba tabata di origen stranhero y como trahado na e refineria LAGO a haya lay off di trabou y mester a bolbe na pais di origen, e deporte di peso na aña 1965 a cay hopi. Pero Patan a sigui train y a sigui desaroya den e deporte di peso. Bou di condicionnan hopi limita, Farro a desaroya su mes. El sigui entrena hunto cu otro deportista den un espacio chikito na Wilhelmina Stadion (awor [[Stadion Guillermo Prospero Trinidad]]). El a entrena sin entrenador profeshonal y sin haya oportunidat pa sigui entrenamento na exterior. Pa torneo internacional, e tabata depende di su propio dianan di vakantie, pasobra no a haña permiso adicional di su trabou. ===Carera internacional=== Na 1970, Farro a wordo selecciona pa representa Antias Hulandes na [[Weganan Centroamericano y di Caribe]] (CAC) na [[Panama]]. Ora e [[Comite Olimpico Antias Hulandes]] a nenga pa paga su biahe, e mes a cumpra su boleto di avion y a logra di cuater luga den su categoria. Na 1971, el a termina na di cinco luga durante [[Weganan Panamericano]] na [[Cali]], [[Colombia]]. Na 1974, el a bolbe logra di cuater luga na CAC na [[Repúblika Dominikano|Republica Dominicano]]. Su logro internacional mas importante a yega na 1978, ora el a gana un medaya di brons na CAC na [[Medellín]]. ===Logro y record === Ademas di su titulonan local y regional, Farro tabata conoci pa su forsa excepcional. Den añanan setenta di [[siglo 20|siglo binti]], el a logra e siguiente prestacionnan aproximá: * squat: serka 272 kilo (600 lbs) * deadlift: serka 318 kilo (700 lbs) * bench press: serka 181 kilo (400 lbs) * snatch: serka 125 kilo (275 lbs) * clean and jerk: serka 160 kilo (352 lbs) Su recordnan Arubano di 1976 den e disciplinanan "snatch" y "clean and jerk" a keda sin wordo bati pa aproximadamente cuarenta aña. Na 2016, e recordnan aki y su total combina finalmente a wordo mehora. == Caha di orgel == Desde chikito, Patan a desaroya un amor profundo pa musica. E pasion ey a converti’e den un maestro respeta, tanto den pone pieza, afina y restaura cahanan di orgel, como den preserva e sonidonan autentico. Ademas di su contribucion na deporte, Farro tabata tambe envolvi den preservacion di herencia cultural di Aruba, specialmente door di su trabou cu restauracion y promocion di [[Caha di Orgel|cah’i orgel]] tradicional.<ref name="honor">[https://www.gobierno.aw/a-honra-varios-tocado-di-cahi-orgel-riba-dia-di-musico A honra varios tocado di cah’i orgel riba dia di musico], Gobierno di Aruba (25 di november 2024)</ref><ref>https://www.gobierno.aw/en/several-barrel-organ-players-were-honored-on-musicians-day</ref> E legendario hisador di peso Arubiano Higinio Alejandro “Patan” Farro tambe tabata un figura cultural bon conoci y un tocado, doño y restaurador celebra di e tradicional caha di orgel (orgel di bari) yama “El Diamante”.<ref>[https://www.aruba.nu/nieuws/kunst-cultuur-en-muziek/57390/unieke-eer-voor-muzikanten-met-liefde-voor-cahi-orgel Unieke eer voor muzikanten met liefde voor Cah’i Orgel], aruba.nu (27 di november 2024)</ref> Legado Cultural E Instrumento: Patan Farro tabata doño y tabata cuida un caha di orgel historico di 100 aña bieu como “El Diamante” tabata conoci. Diamante". Artesania: E tabata un di e poco personanan na Aruba cu e habilidad raro pa pega y martillo e cilindernan (cilinder di claba) cu ta wordo uza pa toca musica tradicional riba e instrumento. Reconocimento: El a ricibi multiple premio cultural y reconocimentonan oficial di gobierno di Aruba pa conserva e musical unico aki.<ref name="honor"/> == Reconocemento == Durante su carera activo, Farro no a haña hopi reconocemento oficial pa su prestacionnan. Sinembargo, despues di su retiro, el a wordo honra cu varios distincion: * condecoracion real como "ridder" den [[Orden di Oranje-Nassau]] * inclusion den Hall of Fame di Aruba * Premio Santa Anna pa su contribucion na deporte y cultura Segun Archivo Nacional Aruba, Farro tabata tambe nominá pa premio di “atleta di aña” di Aruba Sport Unie na 1974. == Fayecemento == Farro tabata casa y tata di tres yiu. El a fayece dia 30 di juli 2026 na edat di 84 aña. Diferente organisashonnan, entre otro Federacion Aruba Weightlifting Association y Departamento di Cultura di Aruba, a record’é como un atleta respectivamente culturista sobresaliente y un persona ehemplar. {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] '''Higinio Alejandro (Patan) Farro''' (☆ [[11 di yanüari]] [[1942]] - † 30 di yüli 2026) tabata un hisado di peso [[Aruba|Arubiano]]., conoci den su tempu aktivo komo e hòmber mas fuerte di Aruba. El a dominá deporte di levantamentu di peso riba e isla pa mas ku un dekada i a representá Antia Hulandes na diferente torneo internashonal. Farro a gana e titulo di kampion di Aruba pa dieskuater (14) aña konsekutivo i tabata tambe kampion di Antia Hulandes pa nuebe (9) aña. El ta konsiderá un di e pioneronan mas importante di levantamentu di peso na Aruba.<ref>[https://arubanews.ca/patan-farro-weightlifting-legacy-honoured-following-aruban-champions-death/ Patan Farro Weightlifting Legacy Honoured Following Aruban Champion’s Death], arubanews.ca (4 di augustus 2026)</ref><ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/93280/voormalig-gewichthefkampioen-patan-farro-overleden-vz1916 Voormalig gewichthefkampioen ‘Patan’ Farro overleden], curacao.nu (4 di augustus 2026)</ref> == Bida y carera == Farro a kuminsá ku levantamentu di peso na aña 1964 i a logra di dos luga den su promé kompetensia. Den e aña siguiente, e deporte a baha hopi na nivel riba e isla, despues ku hopi trahadó strañero a laga Aruba tras despido na refineria di Lago.<ref>https://297sportsaruba.com/na-memoria-di-higinio-alejandro-patan-farro/</ref> A pesar di e situashon difísil, Farro a sigui entrená bou di kondishonnan hopi limitá. El tabata entrená den un espasio chikí bou di graderia di Wilhelmina Stadion (awor Stadion Guillermo Prospero Trinidad), ku ventilashon insufisiente i un solo plataforma ku el mester a kompartí ku siete otro deportista. El a entrená sin entrenador profeshonal i nunca a haña oportunidat pa sigui kampamentu di entrenamiento na exterior. Pa torneo internashonal, el tabata depende di su propio dianan di vakashon, pasobra no a haña permiso adicional di su trabou. ===Carera internacional=== Na 1970, Farro a wordu selekshoná pa representá Antia Hulandes na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Panamá. Ora e Komité Olímpiko Antiano a nenga pa paga su biahe, el mes a kumpra su boleto di avion i a logra di kuarto luga den su kategoria. Na 1971, el a termina na di sinku luga durante e Huegos Panamericanos na Cali, Kolombia. Na 1974, el a bolbe logra kuarto luga na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Republica Dominicano. Su logro internashonal mas importante a yega na 1978, ora el a gana un medaya di brons na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Medellín. ==Logro y rekord == Ademas di su titulo lokal i regional, Farro tabata konosí pa su forsa eksepshonal. Den añanan setenta, el a logra e siguiente prestashonnan aproksimá: squat: serka 272 kilo (600 lbs) deadlift: serka 318 kilo (700 lbs) bench press: serka 181 kilo (400 lbs) snatch: serka 125 kilo (275 lbs) clean and jerk: serka 160 kilo (352 lbs) Su rekordnan arubiano di 1976 den e disciplinanan snatch i clean and jerk a keda sin bati pa aproksimadamente kuarenta (40) aña. Na 2016, e rekordnan aki i su total kombiná finalmente a wordu mehorá. Rekonosimentu Durante su karrera aktivo, Farro no a haña hopi rekonosimentu ofisial pa su prestashonnan. Sin embargo, despues di su retiro, el a wordu honrá ku diferente distinkshon: distinkshon real inklushon den Eregalerij di Aruba Premio Santa Anna pa su kontribushon na deporte i kultura Segun Archivo Nacional Aruba, Farro tabata tambe nominá pa premio di “atleta di aña” di Aruba Sport Unie na 1974. == Ca'i orgel == * Diamante<ref>https://www.gobierno.aw/en/several-barrel-organ-players-were-honored-on-musicians-day</ref> E legendario hisador di peso Arubiano Higinio Alejandro “Patan” Farro tambe tabata un figura cultural bon conoci y un hungador, doño y restaurador celebra di e tradicional caha di orgel (orgel di bari) yama “El Diamante”.<ref>[https://www.aruba.nu/nieuws/kunst-cultuur-en-muziek/57390/unieke-eer-voor-muzikanten-met-liefde-voor-cahi-orgel Unieke eer voor muzikanten met liefde voor Cah’i Orgel], aruba.nu (27 di november 2024)</ref> Legado CulturalE Instrumento: Patan Farro tabata doño y tabata cuida un caha di orgel historico di 10 aña bieu como “El Diamante” tabata conoci. Diamante".Artesania: E tabata un di e poco personanan na Aruba cu e habilidad raro pa pega y martillo e cilindernan (cilinder di claba) cu ta wordo uza pa toca musica tradicional riba e instrumento.Reconocimento: El a ricibi multiple premio cultural y reconocimentonan oficial di gobierno di Aruba pa conserva e musical unico aki == Legado == Farro su influensia a bai mas allá di su rekordnan i medayanan. El a demostrá ku un atleta arubiano por kompetí na nivel regional, a pesar di falta di fasilidat, guia profeshonal i sosten finansiero. Su determinashon — manera paga su propio biahe i sigui entrená bou di kondishonnan difísil — a hasi’e un ehèmpel pa generashonnan posterior di deportista. Ademas di su kontribushon na deporte, Farro tabata tambe envolví den preservashon di herensia kultural di Aruba, spesialmente dor di su trabou ku restaurashon i promoshon di e Cah’i Orgel tradicional. Fayesimentu Farro a fayesé dia 30 di yüli 2026 na edat di 84 aña. Diferente organisashonnan deportivo, entre otro Aruba Amateur Weightlifting Association, a record’é komo un atleta sobresaliente i un persona ehèmpelar, i a ekspresá kondolensia na su famia. ------------ '''Aruba Sport Unie''' (ASU), tambe konosí komo '''Union Deporte Aruba''' òf '''Union Deportivo Arubano''', ta e organisashon cumbre di deporte na Aruba. E ta fungí komo federashon madre pa e diferente federashonnan i bondnan deportivo riba e isla. ASU ta representa mas ku 25 federashon deportivo i tin komo meta koordiná, promové i desaroyá deporte na Aruba. Pa bira miembro di ASU, un organisashon deportivo mester ta registra komo persona hurídiko i no por representa un deporte ku ta kaba representá pa un otro federashon miembro. ==Historia== Aruba Sport Unie a wordu fundá dia 23 di desèmber 1941, for di e nesesidat pa koordiná i stimulá desaroyo di deporte riba e isla. Entre e organisashonnan ku a kontribuí na su fundashon tabatin clubnan manera RCA, Club Caribe i Tivoli. E promé presidente tabata [[Jacobo Arends|Jacobo Rudolf (Coco) Arends]], kende tabata tambe envolví den fundacion di [[Arubaanse Voetbalbond]] (AVB) algun aña prome. Na 1949, ASU a kuminsá haña subsidio di e gobierno sentral pa sostené federashonnan deportivo, spesialmente pa organisashon di kompetensianan i otro aktividatnan. Durante e añanan 1950 i 1960, sektor priva a hunga un papel importante den desaroyo di deporte na Aruba. E kompania petrolero Lago Oil & Transport Company, por ehèmpel, a brindá sosten finansiero i material na diferente clubnan. Mateo Reyes tabata un di e figurannan clave den e proseso di distribushon i desaroyo. Na 1955, ASU a organisá e promé ASU Olimpiada, un evento ku a stimulá kompetensia entre atletanan lokal i ku a bira un tradishon durante varios dekada. Den e evento aki, atletanan tabata wordu rekonosé komo “atleta di aña”. Entre 1955 i 1993, ASU tabata responsabel pa maneho di e Wilhelminastadion na Oranjestad. Te na 1997, ASU tabata tambe enkargá ku distribushon di subsidio gubernamental na federashonnan deportivo. Despues di e aña ei, e tarea aki a pasa direktamente na gobierno di Aruba. ==Facilidatnan deportivo== ASU ta manehá diferente instalashon deportivo riba Aruba, entre otro: ===Joe Laveist Sport Park=== Situa na San Nicolas, e parke aki ta un fasilidat multifunkshonal ku instalashonnan pa: basebal futbòl volleyball basketball atletismo E parke por wordu usa tambe pa evento grandi manera konserto i aktividatnan komunidario. ===Centro Deportivo Betico Croes=== Situa na Santa Cruz, e fasilidat aki ta un kompleks deportivo di paden ku aire akondishoná. E ta usa pa deporte di sala i arte marcial. ==Organisashon i rol== ASU ta fungí komo koordinadó entre e diferente federashonnan deportivo na Aruba i ta apoyá: desaroyo di deporte organisashon di kompetensianan promoshon di atletanan lokal Riba e isla tin mas ku 30 organisashon deportivo ku ta forma parti di e sistema koordiná pa ASU. Entre e deporte mas popular na Aruba tin futbòl i basebal. Basebal, en partikular, a kontribuí na reconocimiento internashonal di Aruba, ku varios atletanan arubiano ku a hunga den Major League Baseball. ===Presidente === * Jacobo Rudolf “Coco” Arends (promé presidente) * Gerald Franca * Soraida Boekhoudt (2022– ) --- {{Variante|a}} {{infobox organisacion | variante = a | tipo = Deporte | nomber = Aruba Sport Unie | funda = [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]] | fundado = }} '''Aruba Sport Unie''' (Union Deporte Aruba, ASU), tambe conoci como '''Union Deportivo Arubano''', ta e organisacion cumbre di deporte na [[Aruba]]. E ta fungi como federacion cumbre pa diferente federacion y bond deportivo riba e isla. ASU ta representa mas cu 25 federacion deportivo y tin como meta coordina, promove y desaroya deporte na Aruba. Pa bira miembro di ASU, un organisacion deportivo mester ta registra como [[Persona hurídiko|persona huridico]] y no por representa un deporte cu ta representacaba pa otro federacion miembro. == Historia == Aruba Sport Unie a wordo funda dia [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]]. E organisacion a surgi for di e necesidad pa coordina y stimula desaroyo di deporte riba e isla. Den promé añanan di su existencia, diferente club i organisashon deportivo a kontribuí na fundashon di ASU, entre otro [[RCA]], Club Caribe i Tivoli. E promé presidente di e organisashon tabata '''Coco Arends''', kende tabata tambe envolví den fundashon di e '''Arubaanse Voetbal Bond''' algun aña promé. Na 1949 ASU a kuminsá ricibí subsidio di e gobierno sentral pa apoyá federashonnan deportivo ku organisashon di kompetensia i actividadnan deportivo. Durante añanan hopi organisashon i empresanan lokal a brindá sosten finansiero i material na deporte na Aruba. E kompanía petrolero Lago Oil & Transport Company tabata un di e sostenedornan importante, donando material deportivo i apoyando desaroyo di clubnan deportivo. Mateo Reyes tabata un di e personanan cu a yuda den e proseso di desaroyo aki. Den 1955 ASU a organisá e promé '''ASU Olimpiada''', un evento deportivo pa estimulá kompetensia entre atletanan lokal. E evento aki a bira un tradishon durante varios dekada, kaminda atletanan a wordo rekonosé komo “atleta di aña”. Entre 1955 i 1993 ASU tabata responsabel pa maneho di e [[Wilhelminastadion]] na Oranjestad. Te na 1997 ASU tabata tambe responsabel pa distribushon di subsidio gubernamental pa federashonnan deportivo. Despues di e aña aki, e tarea aki a wordo asumí direktamente pa e gobierno di Aruba. == Facilidatnan deportivo == ASU ta manehá diferente instalashon deportivo riba Aruba. '''Joe Laveist Sport Park''' na [[San Nicolas, Aruba|San Nicolas]] ta un parke deportivo multifunkshonal ku instalashonnan pa deporte manera: * [[Basebal]] * [[Futbòl]] * [[Volleyball]] * [[Basketbal]] * [[Atletismo]] E parke por wordo usa tambe pa evento grandi manera konserto i otro aktividatnan komunidario. '''Centro Deportivo Betico Croes''' na [[Santa Cruz, Aruba|Santa Cruz]] ta un fasilidat deportivo di paden ku aire acondicioná. E centro ta usa pa deporte di sala i arte marcial. == Organisashon == ASU ta fungí komo koordinadó entre e diferente federashonnan deportivo na Aruba. E organisashon ta apoyá desaroyo di deporte, organisashon di kompetensianan i promoshon di atletanan lokal. Riba e isla tin mas ku 30 organisashon deportivo cu ta forma parti di e sistema deportivo coordina pa ASU. Entre e deporte mas popular na Aruba tin [[futbòl]] i [[basebal]]. Especialmente basebal a duna Aruba reconocimiento internashonal, ku varios atletanan Arubiano cu a hunga den [[Major League Baseball]]. == Organisacion == Entre e presidentenan di Aruba Sport Unie tin: * [[Coco Arends|Jacobo Rudolf (Coco) Arends]] (1892-1965) – promé presidente * Gerald Franca – presidente durante diferente periodo den siglonan reciente * Soraida Boekhoudt – presidente (2022) [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] '''Aruba Sport Unie''' o '''Union Deportivo Arubano''' (ASU) ta e federacion cumbre di e federacionnan deportivo na [[Aruba]]. dre di 25 bond deportivo. Pa bira miembro di A.S.U. e organisacion mester ta un persona huridico y no mag di tin un miembro pa e deporte ey caba den A.S.U. == Historia == ASU e ser funda dia [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]]. * ASU taba maneha Wilhelminastadion di 1955 te 1993 A.S.U. ta maneha dos facilidad cu ta nan propiedad, esta Joe Laveist Sport Park na San Nicolas y Centro Deportivo Betico Croes na Sta Cruz. Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. Centro Deportivo Betico Croes ta completamente airecondiciona y ta uz'e pa tur sport di paden y arte marcial. Huur di e sporthal ta depende di cuanto hende mester uza pa maneha e lugar pa e actividad y ki sorto di actividad e ta. Pa mas informacion por yama oficina di A.S.U. na e numbernan di telefon ariba menciona.<ref>[https://www.gobierno.aw/union-deporte-aruba-asu Union Deporte Aruba (ASU)], Gobierno di Aruba</ref> Aruba Sport Unie a wordo funda dia 21 di December, 1941. E aña aki 21 di December, e ta cumpli 75 aña y tin cu corda riba e fundadornan. Segun e presidente actual Gerald Franca, e aña aki lo ta uno special den cuadro di e celebracion aki. Tambe el a splica kico tur nan tin pensa di haci pa loke ta e celebracion den 2017. Franca a splica cu e prome presidente tabata Coco Arends, kende ta e mesun persona cu a cuminsa tambe, kende ta fundador di Arubaanse Voetbal Bond 5 pa 6 aña prome. Un di e organisacionnan cu a yuda lanta Aruba Sport Unie tabata RCA, Club Caribe y Tivoli, cual ta e prome organisacionnan cu a lanta e asociacion aki. Na 1949 pa prome biaha den historia, ASU a cuminsa haya e subsidio di Gobierno Central pa facilita tambe e federacionnan di e tempo ey cu placa pa nan organisa actividadnan. Despues di e periodo ey tabata haya Lago ta yuda hopi den parti di formacion di e clubnan y nan tabata subsidia of duna donacion na e diferente clubnan pa nan material, etc. durante aña. Difunto Mateo Reyes, kende ta un persona conoci y keri, tabata encarga cu esaki. E ta un di e personanan cu a yuda ASU pa haya Joe Laveist for di Lago como un centro pa deporte. Lago Sportpark tabata di Lago y a bin pa pase pa Joe Laveist, pa pas’e pa ASU. Franca a menciona cu durante aña, durante 1955, ASU a celebra su prome ASU Olimpiada y despues di esey a keda celebr’e. Hopi di e atletanan grandi ta recorda e fechanan ey, caminda cu nan a wordo eligi como atleta di aña den decadanan di 60, 70 y 80. ASU semper a maneha deporte pa Gobierno y hasta a bay asina leu cu ASU a manda hende den exterior cu studie opdracht, pa bin bek lanta scol di deporte pa Aruba. Esaki nunca a logra debi na cosnan cu tabata pasa internamente. Despues ASU tabata encarga pa duna subsidio te cu na aña 1997, caminda cu Gobierno a tuma e tarea aki bek den su seno. Franca a sigui splica cu na e momentonan aki tin un comision cu ta trahando riba dje pa pasa e fecha pa Januari. Pa fin di aña ta imposibel pa organisa algo. Idea ta pa haci algo riba dje pa recorda e fecha y recorda esnan cu a funda e organisacion aki. Tabata tin hasta hendenan conoci entre otro shon A. Eman cu tabata un di e prome personanan den e directiva. Tin hopi hende conoci den comunidad tabata forma parti di ASU di e tempo ey.<ref>[https://masnoticia.com/aruba-sport-unie-lo-cumpli-75-ana-dia-21-di-december-proximo/ Aruba Sport Unie lo cumpli 75 aña dia 21 di December proximo], Mas Noticia (28 di november 2016)</ref> The sparse available evidence, however, reveals that there are around thirty-five sport organisations on the island that fall under the umbrella of the Aruba Sport Union (ASU), which was formed in 1941.44 As in Curaçao, two of the more popular team sports are soccer and baseball, and it is baseball that has given it the greatest international recognition through the participation of at least six Arubans in MLB since 1996.4 ASU President Gerald Franca --> 2022 Soraida Boekhoudt --- Aruba Sport Unie, funda dia 23 di december 1941, ta e bond madre di 25 bond deportivo. Pa bira miembro di A.S.U. e organisacion mester ta un persona huridico y no mag di tin un miembro pa e deporte ey caba den A.S.U. A.S.U. ta maneha dos facilidad cu ta nan propiedad, esta Joe Laveist Sport Park na San Nicolas y Centro Deportivo Betico Croes na Sta Cruz. Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. Centro Deportivo Betico Croes ta completamente airecondiciona y ta uz'e pa tur sport di paden y arte marcial. Huur di e sporthal ta depende di cuanto hende mester uza pa maneha e lugar pa e actividad y ki sorto di actividad e ta. Pa mas informacion por yama oficina di A.S.U. na e numbernan di telefon ariba menciona.<ref>https://www.gobierno.aw/union-deporte-aruba-asu Union Deporte Aruba (ASU)</ref> {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] ---------------- {{Variante|a}} {{multiple image | total_width = 270 | border = | perrow = 1/2 | align = right |header = Joe Laveist Sportpark |header_align = center |image2 = Joe Laveist Sport Park.jpeg | image1= Estadio de béisbol Joe Laveist, en San Nicolaas (este de Aruba).jpg | image3 = Joe Laveist Sport Park 06 54 31 704000.jpeg |caption1 = |caption_align = center }} == Lago Sport Park / Joe Laveist Sportpark == The historical Lago Sports Park (later known as the Laveist Sport Park) was a vital recreational and cultural hub in San Nicolas, Aruba. Officially inaugurated in March 1941, it was founded by the Lago Oil & Transport Company to support the island's booming refinery community. History of Lago Sports Park Founding and Baseball Roots: The park was instrumental in developing baseball on the island. American expatriate and former Major League Baseball pitcher Jim Bluejacket spent 15 years in Aruba and helped found the facility, fostering strong local interest in the game. WWII & Refining Community: During WWII, the facility offered organized recreation for Allied soldiers stationed in Aruba and the diverse immigrant workforce employed at the Lago refinery. Championship Ground: Throughout the 1940s and 1950s, the park was the premier venue for the organized Aruba baseball championships. Iconic early teams like the Dodgers, Baby Ruth, and Barnes' Ramblers competed here. Track and Field: Beyond baseball, it served as the primary venue for annual events like the Lago High School Track Meets and the Aruba School Sport Bond competitions. Evolution: Today, the historic site in San Nicolas continues to be an active community asset and is known as the Laveist Sport Park. --- Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. {{Variante|a}} {{Databox}} Intro *Location in San Nicolas, Aruba *Originally built by Lago Oil and Transport Company *Year of inauguration (1941) *Later renamed to Joe Laveist Sportpark ==Historia== 1. Fundashon (±1930s–1941) Lago building infrastructure for workers Role of Jim Bluejacket Opening (9 March 1941) 2. Periodo di floresementu (1940s–1980s) Organized sports (baseball, possibly softball, football) Social function (community gatherings, events) 3. Despues di sera di Lago (1985 →) Decline / transition Renaming to Joe Laveist Continued local use Struktura i fasilidat Even if partial: Baseball field Stands / seating Clubhouse? Multi-sport use * na 1968 Lago a traspasa LSP pa ASU Importansia kultural This is where your article becomes powerful: Role in development of baseball in Aruba Connection to Lago Colony life Symbol of industrial-era community building Link to later international baseball success of Aruba Legado Renaming to Joe Laveist Continued recognition Connection to surrounding area (Jim Bluejacketstraat, schools, neighborhoods) 🔎 Research tips (high impact, low effort) Look for: Lago employee magazines / newsletters Local newspapers (Amigoe, Diario archives) Aruba sports history sources Mentions of: inauguration (1941) sports competitions Joe Laveist (who he was!) ------------------ ==Origen di baseball na Aruba == Beisbòl a yega Aruba den añanan 1930, introdusí pa ekspatriadonan merikano ku tabata traha na Lago Oil Company i imigrantenan venezolano ku a forma timnan di pickup informal riba terenonan habrí.[2] E deporte a haña struktura ku e fundashon di ABBA na 1950 pa organisá liga i kampionato lokal, loke a kondusí na entrada di Aruba den wega internashonal na 1952 ora el a djòin e Asosiashon Internashonal di Beisbòl Amateur (awor parti di WBSC).[2] E aña ei, Aruba a debutá su promé selekshon nashonal na e Serie Mundial Amateur di 1952 na Havana, Cuba, manehá pa Joe Proterra, kaminda el a sigurá dos viktoria den seis wega i a gana aklamashon di fanátikonan, ku pitcher Nell Harms nombrá hungadó sobresaliente di siman pa su aktuashon kontra Honduras.[2] Beisbòl a wòrdu introdusí na Aruba na final di añanan 1920 i kuminsamentu di añanan 1930 prinsipalmente dor di ekspatriadonan merikano empleá pa Lago Oil and Transport Company, un supsidiario di Standard Oil of New Jersey, kendenan a establesé un refineria riba e isla. Pafo di e colonia, baseball a haya traccion na fin di añanan 1930 pa medio di imigrantenan y mariniernan Venezolano cu a mara na wafnan di Aruba cu nan barconan di pisca, formando teamnan casual di pick-up cu a hunga riba terenonan habri na Oranjestad, manera e area patras di Corte di Husticia actual. Pa añanan 1950, beisbòl a integrá profundamente den kultura di Aruba, partikularmente bou di hóbennan, ku a wòrdu eksponé pa medio di transmishonnan di media merikano, eventonan patrosiná pa kompanianan di zeta, i e impakto persistente di sòldánan di tempu di guera, hasiendo esaki un símbolo di aspirashon i vínkulo di komunidat den barionan di klase trahadó. Adopshon lokal a oumentá ku e formashon di klupnan amateur den tur pueblo. <ref>Clyde Harms, https://archive.org/details/BNA-DIG-ARUBATODAY-2021-05-28/page/n9/mode/1up?q=jim+bluejacket Short history of the beginnings of baseball in Aruba], Aruba Today (28 di 2021)</ref> ------------------- {{Variante|a}} {{Infobox deportista| variante = a | nomber completo = Shawn Joubert Zarraga | alias = | fecha nacemento = [[21 di yanüari|21 di januari]] [[1989]] | luga nacemento = {{ABW}} | fecha fayecimento = | luga fayecimento = | nacionalidad = {{NLD}} | haltura = 183 cm | peso = 109 kg <!-- Seccion di informacion deportivo --> | deporte = [[beisbòl|baseball]] | disciplina = catcher (man drechi)? | wo = | debut = 11 di maart 2023 (den [[Tim nashonal di beisbòl hulandes|team di Reino]])?? | activo = 2021 - presente ?? | distincion = }} '''Shawn Joubert Zarraga''' (☆ [[21 di yanüari|21 di januari]] [[1989]] na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]) ta un eks-catcher profesional di beisbòl Arubiano ku a representá Hulanda den kompetensianan internashonal, inkluyendo e World Baseball Classic.[1] Para na 6 pia 0 inch (1.83 m) i pisando aproksimadamente 240 liber (109 kg), Zarraga tabata un switch-hitter ku tabata tira ku man drechi i a hunga prinsipalmente komo un katcher durante henter su karera.[2] Selektá pa e Milwaukee Brewers den e di 44 buèlta (1.302 en general) di e Selekshon di Beisbòl di Liga Mayor di 2007 for di Trinity Christian Academy na Florida, el a pasa vários temporada den e liganan menor den vários organisashon.[3] grokipedia: Zarraga su karera profeshonal a kuminsá den e sistema di Brewers, kaminda el a progresá a traves di nan afiliadonan di 2007 pa 2014, alkansando nivelnan di Double-A i Triple-A i mustrando abilidatnan defensivo sólido tras di e plato.[4] Despues el a firma kontraktnan di liga menor ku timnan inkluyendo Los Angeles Dodgers na 2017 i Cincinnati Reds na 2016, ganando invitashonnan no-roster pa entrenamentu di primavera, ounke nunka el a yega Major League Baseball.[5] Despues ku su karera den liga menor afiliá a terminá na 2017, Zarraga a hunga den liganan independiente, inkluyendo ku e Cleburne Railroaders di e Asosiashon Merikano e aña ei, promé ku el a baha ku penshun.[6] Riba e esenario internashonal, Zarraga tabata un kontribuidor klave na e selekshon nashonal di Hulanda, yudando sigurá e título di Kopa Mundial di Beisbòl 2011 na Panama i partisipando den e Klásiko Mundial di Beisbòl 2017, kaminda el a proveé ​​profundidat na katcher durante wega di pool.[7] Su versatilidat i eksperensia a hasié un opshon konfiabel pa e tim hulandes, basando riba su raisnan arubiano miéntras e tabata kompetí bou di e bandera di Reino Hulandes.[8] == Karera internashonal == ===Kopa Mundial 2011=== Zarraga a haci su debut internacional cu e seleccion nacional di baseball di Hulanda na 2011 den Mundial di Baseball na Panama, eligibel pa medio di su herencia Arubiano. El a sirbi komo un katcher riba e lista ora e tim a gana e medaya di oro, derotando Cuba 2-1 den e final pa reklamá e título mundial.[25][26] torneonan di 2014 Zarraga a sirbi prinsipalmente komo un katcher durante e aparishonnan di e tim den dos torneo klave e aña ei.[27] Na yüli, Zarraga a representá Hulanda na e Torneo Internashonal di Beisbòl di Fransia, konosí tambe komo Yoshida Challenge, ku a tuma lugá na Sénart, Fransia. E selekshon hulandes a gana e medaya di oro, derotando un tereno ku a inkluí anfitrion Fransia, Alemania, i all-starnan internashonal. Zarraga tabata parti di e lista ku a sigurá e título, kontribuyendo tras di e plato miéntras e tim a pone un demostrashon fuerte den nan promé salida na e fasilidat nobo.[28][29] Mas lat e sèptèmber ei, Zarraga a kompetí den e Kampionato Oropeo di Beisbòl 2014 ku a tuma lugá na Ostrava i Brno, Repúblika Cheko, kaminda Hulanda a kapturá nan di 21 medaya di oro kontinental ku un rèkòrt invikto di 11-0, kulminando den un viktoria final di 6-3 riba Italia. Komo katcher, el a bati .286 ku aktuashonnan notabel, inkluyendo tres hit den un viktoria di 7-2 riba Alemania i un homerun den un wega di pool anterior kontra Kroasia. Su trabou defensivo a yuda ankra un staf di lansamentu ku a pèrmití solamente 1.36 kareda gana pa wega durante henter e torneo.[30][31][28] 2015 Premier12 i 2017 World Baseball Classic Zarraga a wòrdu selektá pa representá e selekshon nashonal di beisbòl di Hulanda na e WBSC Premier12 di 2015, e edishon inaugural di e torneo ku a tuma lugá na Mexico i Taiwan, kaminda el a sirbi komo un katcher bistiendo e kamisa number 22.[32] Hulanda a kompetí den Grupo A di e buèlta di apertura, sigurando tres viktoria kontra Chines Taipei (7-4), Italia (16-1), i Puerto Rico (11-7), miéntras ku nan a sufri pèrdida kontra Cuba (5-6) i Canada (1-3), loke a posishoná nan pa avansá pa e kuartfinal.[33] Einan, nan a kai kontra Merka 1-6, resultando den un di sinku lugá total pa e tim.[33] Durante e torneo, Zarraga a kontribuí ofensivamente den momentunan klave, inkluyendo un homerun di dos kareda den e di kuater inning kontra Cuba ku a ekstendé e bentaha di Hulanda na 4-1, ounke e tim na final a pèrdè den un kompetensia estrecho.[34] El a registrá tambe un RBI den e viktoria riba Taipei Chines, trahando un kaminata apesar di a bai sin hit den tres at-bat.[35] Sinembargo, Zarraga a sufri un leshon na man durante e wega di Cuba i mester a sali trempan.[36] Na 2017, Zarraga a gana un lugá riba e lista di Hulanda pa e World Baseball Classic, atrobe komo un katcher, partisipando den e torneo prinsipal ku a tuma lugá den vários pais anfitrion.[37] Hulanda a pone un rèkòrt di 2-1 den Pool A, avansando komo subkampeon tras di Israel, promé ku a derotá Israel 12-2 den e kuartfinal na Tokyo Dome pa yega e semifinal.[37] Nan kareda a terminá den un pèrdida di 3-4 kontra Puerto Rico na Dodger Stadium, kaminda e tim a regresá lat pero no por a sigurá e viktoria.[38] E aktuashon sobresaliente di Zarraga a bini den e kuart di final kontra Israel, kaminda el a konta dos hit i dos RBI komo parti di e eksploshon ofensivo di e tim.[39] Den e semifinal kontra Puerto Rico, el a entregá un dòbel di RBI krusial den e di sinku inning pa skor Wladimir Balentien i empatá e wega na 3-3, ounke kompañero di ekipo Jonathan Schoop a wòrdu bentá afó na e plachi di kas den e wega.[40] Zarraga a parse di a sufri un leshon den e di ocho inning di e wega ei, loke a rekerí atenshon médiko tras di e plato. {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid = |titulo=}} {{References}} * [https://www.baseball-reference.com/register/player.fcgi?id=kelly-001ant Minors Stats Antwone Kelly] }} {{DEFAULTSORT:Zarraga, Shawn}} [[:Kategoria:Hende]] [[:Kategoria:Beisbòl]] ----------------- {{Variante|a}} {{Infobox asociacion deporte| variante = c | nomber = Badminton Bond Curaçao | logo = | imagen = | abrevia = BBC | president = | vice-president = | algemeen-secretaris = | asiento = | region = | pais = | cantidad_miembro = | cantidad_asociacion = | deporte = | funda = | luga_funda = | ex-nomber = | federacion_mundial = | federacion_continental = | federacion_nacional = | afilia = | comite_olimpico = | agencia_deportivo = | stop_imagen = | imagen = | descripcion = | website = }} '''Badminton Bond Curaçao''' (BBC) ta e organisashon ku ta dirigi i promové e deporte di badminton na Kòrsou. E federashon ta un miembro di e organisashonnan internashonal i regional, inkluíendo e '''Badminton World Federation (BWF)''', e '''Badminton Pan America (BPA)''', i e '''Caribbean Regional Badminton Confederation (CAREBACO)'''. === Historia i Fundashon === E Badminton Bond Curaçao a fundá den 1975. E federashon ta representá Kòrsou den e organisashonnan regional i internashonal di badminton.:contentReference[oaicite:8]{index=8} === Afiliashon Internashonal === :contentReference[oaicite:10]{index=10} * :contentReference[oaicite:13]{index=13} * :contentReference[oaicite:16]{index=16} * :contentReference[oaicite:19]{index=19}:contentReference[oaicite:21]{index=21} === Participashon Internashonal === :contentReference[oaicite:23]{index=23}:contentReference[oaicite:25]{index=25} === Referensianan === * :contentReference[oaicite:27]{index=27} * :contentReference[oaicite:30]{index=30}:contentReference[oaicite:32]{index=32} [[:Kategoria:Deporte na Kòrsou]] [[:Kategoria:Organisashon Deportivo]] {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte]] --------------- {{Databox}} E '''seleccion nacional di badminton di Aruba''' ([[Hulandes]]: Arubaans badmintonteam) ta representa [[Aruba]] den competencianan internacional di team di badminton y ta wordo controla pa [[Aruba Badminton Federation]] cu ta afilia na Badminton Pan America y Caribbean Regional Badminton Confederation (CARECOBA).<ref>{{Cite web |title=Members {{!}} BWF Corporate |url=https://corporate.bwfbadminton.com/about/membership/ }}</ref> E ekipo a kompetí pa promé biaha den nan promé torneo internacional di ekipo na 1990. E ekipo a haci su aparicion pa prome biaha na e Campeonato di Ekipo di CAREBACO na aña 1974.<ref>{{citeer web|titel=Aruba vooreerst naar Car. badmintonkampioenschap|werk=[[Amigoe]]|datum=1974-11-15|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2025-05-29|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461200:mpeg21:p005}}</ref> Tambe e ekipo a competi den e [[Weganan Centroamericano y di Caribe]] di 1990, unda badminton a wordo inaugura pa prome biaha den e Weganan. E ekipo junior di Aruba a kompetí den e Campeonato Pan Am Junior Team 2009 y a terminá na di 12 lugá.<ref>{{Cite web |title=BWF - Team Event XVIII Pan Am Junior 2009 - Winners |url=https://bwf.tournamentsoftware.com/sport/winners.aspx?id=C61259DF-B2FF-4AC5-A444-F9E14C6A82B1 |access-date=2022-09-04 |website=bwf.tournamentsoftware.com}}</ref> Een Arubaans selectie-team zal van 17 tot en met 24 november voor de eerste keer deelnemen aan de Caribische Badmintonkampioenschappen, die dit jaar te Georgetown in Guyana gehouden worden. Het team dat Aruba zal vertegenwoordigen bestaat uit de dames M. Mata, N. Mata en M. Yarzagaray, en de heren Doy Bernaibela, H. Boer, Robby Arambatzis en Reginals Altman. Deze reis werd mogelijk gemaakt dankzij financiële — en materiele steun van diverse giften; het bedrijfsleven en andere instanties. Het Caribisch toernooi wojdt^jgeorganiseerd door de Caribbean regional badminton confederation, een in 1972 opgerichte federatie, tot voor kort bestaande uit de landen Jamaica, Trinidad/Tooago, Guyana en Sjuriname. Vorig jaar heeft de Badminton Bond Aruba zijn interesse voor deelname aan het bestuur van de Carebaco te kennen gegeven en na een jaar van intensieve voorbereidingen werd Aruba in juli van dit jaar lid van de International badminton federation en in dezelfde maand als vijfde lid van de Carebaco toegelaten. Beide feiten kunnen als mijlpalen worden beschouwd in de geschiede- | nis van de badmintonsport op Aruba, waar deze sport (nog) vrij onbekend is. Dit laatste komt voornamelijk doordat men hier voor deze sport een enorm tekort heeft aan goede accomodatie. ==Historia== ===Tim miksto=== Aruba a debuta den e Campeonato di Equipo di CAREBACO na 1974. E team a keda na di cinco lugar den e ranking final, perdiendo 7-0 contra Jamaica, Surinam, Trinidad y Tobago y Guyana.<ref>World Badminton 18 (1974), p. 3</ref> {{Appendix}} [[:Category:Deporte na Aruba]] en.wiki --------------- {{Infobox asociacion deporte| variante = c | nomber = Aruba Badminton Federation | logo = | imagen = | abrevia = ABF of BBA | president = | vice-president = | algemeen-secretaris = | asiento = | region = | pais = | cantidad_miembro = | cantidad_asociacion = | deporte = | funda = | luga_funda = | ex-nomber = | federacion_mundial = | federacion_continental = | federacion_nacional = | afilia = | comite_olimpico = | agencia_deportivo = | stop_imagen = | imagen = | descripcion = | website = }} '''Aruba Badminton Federation''' (ABF), tambe yamá Badminton Aruba o Aruba Badminton Bond, ta e organisacion gobernante nacional supremo pa e deporte di [[badminton]] na [[Aruba]]. E federacion ta wordo representa pa e [[seleccion nacional di badminton di Aruba]]. == Historia == E Aruba Badminton Federation a wordo funda memey di añanan 1970, ora cu e promé participacion a tuma luga na e Kampionatonan di Carebaco. Na desember 1973 e federacion a bira miembro di Caribbean Badminton Federation, hunto cu Corsou.<ref>Sport inliet kort sport in het kort sport. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 05-12-1973, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 29-05-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461498:mpeg21:p007</ref> E federashon despues a bira miembro di e órgano di gobernashon kontinental, e Konfederashon Panamerikano di Badminton, i e Federashon Mundial di Badminton, e tempu ei konosí komo e Federashon Internashonal di Badminton. Aruba ainda no ta anfitrion di campeonatonan internacional. Sinembargo Aruba a yega di ta anfitrion di Campeonato di Carebaco dos biaha. Federacion di Badminton Aruba ta miembro di Comite Olimpico Arubano . {{Appendix}} De Badminton Bond Aruba (BBA) viert deze maand zyn 15-jarig bestaan met verschillende toernooien en andere activiteiten. Ofschoon deze tak van sport niet zo bekend is op Aruba, heeft de BBA in vijftien jaren heel wat gepresteerd. Deze bond is al jaren lid van de International Badminton Federation (IBF). Ook is de BBA lid van de Carebaco (Caribbean Regional Badminton Confederation), waarvan verder ook lid zijn: Jamaica, Trinidad, Suriname, Guyana, Barbados, Bermuda, Curasao en Grenada. Elk jaar doet Aruba mee aan de Caribische kampioenschappen en BBA- motor, Riek Altman, is al jaren secretaris / penningmeester van de Carebaco. Aruba wordt elk jaar weer verzocht de Carebaco- wedstrijden te organiseren, omdat Aruba tot nu toe het beste toernooi heeft georganiseerd, doch door het ontbreken van faciliteiten kan de BBA dit Caribisch treffen niet meer organiseren. De BBA bestaat momenteel uit de vier clubs: Floralin, Flamboyant, Aruba Badminton Minders en Playa die tezamen honderd leden tellen. Deze sport kan uitsluitend gespeeld worden in een zaal en nu wordt er gebruik gemaakt van de gymnastiekzalen van Julianaschool, La Salie College en de Sporthal. Een paar maanden geleden hebben de BBA- bestuursleden, Riek Altman en Michael Williams, in Trinidad een coachingcUrsus gevolgd onder auspiciën van de IBF en geven nu op maandag en donderdag aan trainers van de club een opleiding. Nu al is bekend dat Aruba volgend jaar vertegenwoordigd zal worden op Curagao tijdens de Easter Open Tournament en in Jamaica tijdens de Carebaco- wedstrijden. De BBA heeft gisteren in een communiqué dank uitgebracht aan alle personen en instanties, die door de jaren heen de BBA hebben geholpen en eenieder, die aan badminton wil meedoen, uitgenodigd zich op donderdag in de Sporthal op te geven tussen zeven en tien uur 's avonds. Het bestuur van de BBA wordt in dit derde lustrumjaar gevormd door: voorzitter R. Nieuw, vicevoorzitter R. Altman, secretaris G. Simon, penningmeester B. Hernandez, commissarissen E. van der Linde, M. McClure, E. Vemannan, M. Croes en M. Williams.<ref>Met uitgebreid activiteiten-programma Badminton Bond Aruba viert haar derde lustrum. "Amigoe". Curaçao, 08-11-1986, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 29-05-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641854:mpeg21:p013</ref> ------------- {{Variante|a}} {{Futbolista |nomberdihungado = |Nomber = Mario Croes |potret = |Fecha di nasementu = |Siudat di nasementu = |Pais di nasementu = {{ABW}} |Nashonalidat = hulandes |Posishon = |club = }} '''Hyacintho Mario Croes''' (☆ ± 1942 na [[Aruba]]), tambe conoci como '''Mario Croes jr.''', ta un ex-hungado di pingpong [[Aruba]]no. Entre decada 1960 y decada 1980 el a titula 13 vez campeon di Aruba. Den [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]] Croes tabata un di e dos "grandinan" den deporte di tennis di mesa, banda di [[Robert Hosé]] di [[Kòrsou|Corsou]].<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463158:mpeg21:a0099|titel=Sensationele zege van R. Hosé over M. Croes|werk=[[Amigoe]]|datum=1970-11-02|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> == Biografia == Mario Croes ta yiu di Eymee Zeppenfelt y Mario Hyacinto Croes, empresario i doño di La Gran Bodega.<ref name="Amigoe">{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462365:mpeg21:a0121|titel=In de Franciscuskerk|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-07-16|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> Cu mas o menos siete aña el a cuminsa hunga pingpong y tabata train cu su mama pa despues sigi train cu su tata y otro famianan.<ref name="Amistad">{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AMISTAD-1976-11/page/3/mode/1up?q=Amistad+mei+1976&view=theater|titel=Mario Croes: 26 aña den pingpong|werk=Amistad|datum=november 1976|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> Croes a cuminsa mustra su talentonan ora cu na edad di 9 aña el a sali campeon "junioren" na Aruba. Cu 12 aña el a drenta division di senioren y na 1959, cu 16 aña, a bira campeon di Aruba pa prome bes.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010997546:mpeg21:a0072|titel=Mario Croes jr: nieuwe tienkampkampioen tafeltennis|werk=[[Amigoe]]|datum=1959-02-25|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> Na 1960 e ta prolonga su titulo.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010459813:mpeg21:a0112|titel=Mario Croes jr. weer de sterkste|werk=[[Amigoe]]|datum=1960-04-01|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> Hunto cu Cholan Jacobs e tabata hunga pa e team Arubano di Bavaria Stars. Den e torneo organisá door di e asociacion "Entre Nous Juveniles” na Corsou el a hunga cu 17 aña su prome wega internacional contra [[Colombia]]. Croes tabata doño di Mario's Sports Shop den Wilhelminastraat 51 na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]. E ta casa cu Ruth Arends y hunto nan tin un yiu homber, Mario III, i un yiu muhe Janine.<ref name="Amigoe"/> {{Appendix}} {{Stub}} {{DEFAULTSORT:Croes, Mario}} [[:Category:Hende]] [[:Category:Deporte na Aruba]] Pa promer viaha el a sali campeon di Aruba dia cu e tabatin 15 aña di edad. Awor flbi cu e tin 34 aña e por bisa cu ela sali 13 vez campeon di nos isla y e ta posee nada menos cu 39 copa y 27 medaya. Un deportista arubano cu e destaca su mes den e deporte di ping pong specialmente door di su mes esfuerzonan y su perserverancia, como cu manera nos lektornan por lesa mas alew, no ta semper ela haya ayudo den su carera deportivo na su isla natal. Mario Croes jr., casá cu Ruth Croes-Arends, ta haya cu e deporte di ping pong na Aruba a bai hopi atrcus den e 26 aña cu e tin ta praktikele. Amistad a tene un entrevista exclusivo cu e deportista te ainda mas grandi riba terreno di ping pong actuahnente: Mario Croes Jr.<ref name="Amistad">{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AMISTAD-1976-11/page/3/mode/1up?q=Amistad+mei+1976&view=theater|titel=Mario Croes: 26 aña den pingpong|werk=Amistad|datum=november 1976|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> mi a cuminsa hunga ping pong tempo mi tabata tin mas o menos siete aña. Mi mama a cuminsa siñami, pero mi no a worry mucho. Toch mi a sigi hunga cu mi tata y cu mi otro famianan. Un viaha mi a bai Flamingo Room (Trocadero), caminda tabatin un mesa di ping pong, anto ei nan mi a mira Cholan Jacobs, e tempo ei e campeon di Aruba, hunga. Esei a dunami smaak pa mi sigi train cu mi famia. Dia m'a cimiinsa hunga di verdad mi tabatin 12 ema y mi a cuminsa train cu Cholan. E tempo ei mi tabata hunga cinco te seis ora pa dia. Mi tabata caba di come dies dos or y mei y bai hunga te siet’or y mei di anochi. Tur dia e mesim cos. Mi no tabata hunga ni siña les. Mario a cuminsa mustra su talentonan ora cu na edad di 9 aña ela sali campeon di Junioren na Aruba. Cu 12 aña ela drenta division di senioren y cu 16 aña pa promer vez ela logra bira campeon di Aruba. Su promer wega internacional ela hunga contra Colombianonan tempo cu e tabatin 17 aña na 1959. E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” Entre Nous Juveniles na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsou. E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsou. in de Franciscuskerk te Oranjestad is gistermorgen het kerkelijke huwelijk ingezegend vun mejuffrouw Rulh Arends, dochter V(.n. de heer en mevrouw Milo de R. Arends-Arends en de heer Mario Croes, zoon van de heer en mevrouw Mario H. Croes- Zeppenfelt. Voor de receptie ten huize van de bruid bestond grote belangstelling. Het bruidspaar wachtte een verrassing; een taart in de vorm van een tafeltennistafel. De bruidegom is dan ook tafeltenniskampioen van Aruba.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462365:mpeg21:a0121|titel=In de Franciscuskerk|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-07-16|bezochtdatum=2022}}</ref> * Eigenaar van Mario's Sports Shop, Wilhelminastraat 51, Oranjestad, Aruba * Huwde in 1965 met Ruth Arends, kinderen Mario III en Janine {{Appendix}} --------------- 1sjwe7k76yh18kfv5wpomscjhf10emo 199592 199591 2026-08-05T21:11:54Z Caribiana 8320 /* Bida y carera */ 199592 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ Pending: [[Barracudas Artistic Aruba]] - [[Aruba Dolphins]] - [[Stingray Swimming Team]] - [[Shawn Zarraga]] - [[Antwone Thyshon Kelly]] - [[Badminton Bond Curacao]] - [[Seleccion nacional di badminton di Aruba]] - [[Aruba Sport Unie]] -------- {{infobox deportista | variante=a }} '''Higinio Alejandro (Patan) Farro''' (☆ [[11 di yanüari|11 di januari]] [[1942]] - † [[30 di yüli |30 di juli]] [[2026]]<ref>[https://www.arubanative.com/aurora-royal-pray-funeral-home-ta-anuncia-fayecimento-di-higinio-alejandro-farro-mihor-conoci-co-mo-patan/ Aviso di fayecemento], arubanative.com (4 di augustus 2026)</ref>) tabata un pesista [[Aruba|Arubiano]]. El a titula campeon di Aruba pa diescuater aña consecutivo y tabata tambe campeon di [[Antias Hulandes]] pa nuebe aña. E ta wordo considera un di e pioneronan mas importante di hisamento di peso na Aruba.<ref>[https://arubanews.ca/patan-farro-weightlifting-legacy-honoured-following-aruban-champions-death/ Patan Farro Weightlifting Legacy Honoured Following Aruban Champion’s Death], arubanews.ca (4 di augustus 2026)</ref><ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/93280/voormalig-gewichthefkampioen-patan-farro-overleden-vz1916 Voormalig gewichthefkampioen ‘Patan’ Farro overleden], curacao.nu (4 di augustus 2026)</ref> E ta conoci tambe como restaurado y un wicharero di caha di orgel. == Bida y carera == Farro a cuminsa como pesista na aña 1964 y a logra di dos luga den su prome competencia. Den e aña siguiente, e nivel di e deporte a baha hopi riba e isla, debi cu hopi hisador di peso tabata di origen stranhero y como trahado na [[Lago Oil & Transport Company|refineria Lago]] a haya lay retiro y mester a bolbe na pais di origen.<ref>https://297sportsaruba.com/na-memoria-di-higinio-alejandro-patan-farro/</ref> Como cu na 1964 hopi hisador di peso na Aruba tabata di origen stranhero y como trahado na e refineria LAGO a haya lay off di trabou y mester a bolbe na pais di origen, e deporte di peso na aña 1965 a cay hopi. Pero Patan a sigui train y a sigui desaroya den e deporte di peso. Bou di condicionnan hopi limita, Farro a sigui train y a sigui desaroya den deporte di peso. El sigui entrena hunto cu otro deportista den un espacio chikito na Wilhelmina Stadion (awor [[Stadion Guillermo Prospero Trinidad]]). El a entrena sin entrenador profeshonal y sin haya oportunidat pa sigui entrenamento na exterior. Pa torneo internacional, e tabata depende di su propio dianan di vakantie, pasobra no a haña permiso adicional di su trabou. ===Carera internacional=== Na 1970, Farro a wordo selecciona pa representa Antias Hulandes na [[Weganan Centroamericano y di Caribe]] (CAC) na [[Panama]]. Ora e [[Comite Olimpico Antias Hulandes]] a nenga pa paga su biahe, e mes a cumpra su boleto di avion y a logra di cuater luga den su categoria. Na 1971, el a termina na di cinco luga durante [[Weganan Panamericano]] na [[Cali]], [[Colombia]]. Na 1974, el a bolbe logra di cuater luga na CAC na [[Repúblika Dominikano|Republica Dominicano]]. Su logro internacional mas importante a yega na 1978, ora el a gana un medaya di brons na CAC na [[Medellín]]. ===Logro y record === Ademas di su titulonan local y regional, Farro tabata conoci pa su forsa excepcional. Den añanan setenta di [[siglo 20|siglo binti]], el a logra e siguiente prestacionnan aproximá: * squat: serka 272 kilo (600 lbs) * deadlift: serka 318 kilo (700 lbs) * bench press: serka 181 kilo (400 lbs) * snatch: serka 125 kilo (275 lbs) * clean and jerk: serka 160 kilo (352 lbs) Su recordnan Arubano di 1976 den e disciplinanan "snatch" y "clean and jerk" a keda sin wordo bati pa aproximadamente cuarenta aña. Na 2016, e recordnan aki y su total combina finalmente a wordo mehora. == Caha di orgel == Desde chikito, Patan a desaroya un amor profundo pa musica. E pasion ey a converti’e den un maestro respeta, tanto den pone pieza, afina y restaura cahanan di orgel, como den preserva e sonidonan autentico. Ademas di su contribucion na deporte, Farro tabata tambe envolvi den preservacion di herencia cultural di Aruba, specialmente door di su trabou cu restauracion y promocion di [[Caha di Orgel|cah’i orgel]] tradicional.<ref name="honor">[https://www.gobierno.aw/a-honra-varios-tocado-di-cahi-orgel-riba-dia-di-musico A honra varios tocado di cah’i orgel riba dia di musico], Gobierno di Aruba (25 di november 2024)</ref><ref>https://www.gobierno.aw/en/several-barrel-organ-players-were-honored-on-musicians-day</ref> E legendario hisador di peso Arubiano Higinio Alejandro “Patan” Farro tambe tabata un figura cultural bon conoci y un tocado, doño y restaurador celebra di e tradicional caha di orgel (orgel di bari) yama “El Diamante”.<ref>[https://www.aruba.nu/nieuws/kunst-cultuur-en-muziek/57390/unieke-eer-voor-muzikanten-met-liefde-voor-cahi-orgel Unieke eer voor muzikanten met liefde voor Cah’i Orgel], aruba.nu (27 di november 2024)</ref> Legado Cultural E Instrumento: Patan Farro tabata doño y tabata cuida un caha di orgel historico di 100 aña bieu como “El Diamante” tabata conoci. Diamante". Artesania: E tabata un di e poco personanan na Aruba cu e habilidad raro pa pega y martillo e cilindernan (cilinder di claba) cu ta wordo uza pa toca musica tradicional riba e instrumento. Reconocimento: El a ricibi multiple premio cultural y reconocimentonan oficial di gobierno di Aruba pa conserva e musical unico aki.<ref name="honor"/> == Reconocemento == Durante su carera activo, Farro no a haña hopi reconocemento oficial pa su prestacionnan. Sinembargo, despues di su retiro, el a wordo honra cu varios distincion: * condecoracion real como "ridder" den [[Orden di Oranje-Nassau]] * inclusion den Hall of Fame di Aruba * Premio Santa Anna pa su contribucion na deporte y cultura Segun Archivo Nacional Aruba, Farro tabata tambe nominá pa premio di “atleta di aña” di Aruba Sport Unie na 1974. == Fayecemento == Farro tabata casa y tata di tres yiu. El a fayece dia 30 di juli 2026 na edat di 84 aña. Diferente organisashonnan, entre otro Federacion Aruba Weightlifting Association y Departamento di Cultura di Aruba, a record’é como un atleta respectivamente culturista sobresaliente y un persona ehemplar. {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] '''Higinio Alejandro (Patan) Farro''' (☆ [[11 di yanüari]] [[1942]] - † 30 di yüli 2026) tabata un hisado di peso [[Aruba|Arubiano]]., conoci den su tempu aktivo komo e hòmber mas fuerte di Aruba. El a dominá deporte di levantamentu di peso riba e isla pa mas ku un dekada i a representá Antia Hulandes na diferente torneo internashonal. Farro a gana e titulo di kampion di Aruba pa dieskuater (14) aña konsekutivo i tabata tambe kampion di Antia Hulandes pa nuebe (9) aña. El ta konsiderá un di e pioneronan mas importante di levantamentu di peso na Aruba.<ref>[https://arubanews.ca/patan-farro-weightlifting-legacy-honoured-following-aruban-champions-death/ Patan Farro Weightlifting Legacy Honoured Following Aruban Champion’s Death], arubanews.ca (4 di augustus 2026)</ref><ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/93280/voormalig-gewichthefkampioen-patan-farro-overleden-vz1916 Voormalig gewichthefkampioen ‘Patan’ Farro overleden], curacao.nu (4 di augustus 2026)</ref> == Bida y carera == Farro a kuminsá ku levantamentu di peso na aña 1964 i a logra di dos luga den su promé kompetensia. Den e aña siguiente, e deporte a baha hopi na nivel riba e isla, despues ku hopi trahadó strañero a laga Aruba tras despido na refineria di Lago.<ref>https://297sportsaruba.com/na-memoria-di-higinio-alejandro-patan-farro/</ref> A pesar di e situashon difísil, Farro a sigui entrená bou di kondishonnan hopi limitá. El tabata entrená den un espasio chikí bou di graderia di Wilhelmina Stadion (awor Stadion Guillermo Prospero Trinidad), ku ventilashon insufisiente i un solo plataforma ku el mester a kompartí ku siete otro deportista. El a entrená sin entrenador profeshonal i nunca a haña oportunidat pa sigui kampamentu di entrenamiento na exterior. Pa torneo internashonal, el tabata depende di su propio dianan di vakashon, pasobra no a haña permiso adicional di su trabou. ===Carera internacional=== Na 1970, Farro a wordu selekshoná pa representá Antia Hulandes na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Panamá. Ora e Komité Olímpiko Antiano a nenga pa paga su biahe, el mes a kumpra su boleto di avion i a logra di kuarto luga den su kategoria. Na 1971, el a termina na di sinku luga durante e Huegos Panamericanos na Cali, Kolombia. Na 1974, el a bolbe logra kuarto luga na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Republica Dominicano. Su logro internashonal mas importante a yega na 1978, ora el a gana un medaya di brons na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Medellín. ==Logro y rekord == Ademas di su titulo lokal i regional, Farro tabata konosí pa su forsa eksepshonal. Den añanan setenta, el a logra e siguiente prestashonnan aproksimá: squat: serka 272 kilo (600 lbs) deadlift: serka 318 kilo (700 lbs) bench press: serka 181 kilo (400 lbs) snatch: serka 125 kilo (275 lbs) clean and jerk: serka 160 kilo (352 lbs) Su rekordnan arubiano di 1976 den e disciplinanan snatch i clean and jerk a keda sin bati pa aproksimadamente kuarenta (40) aña. Na 2016, e rekordnan aki i su total kombiná finalmente a wordu mehorá. Rekonosimentu Durante su karrera aktivo, Farro no a haña hopi rekonosimentu ofisial pa su prestashonnan. Sin embargo, despues di su retiro, el a wordu honrá ku diferente distinkshon: distinkshon real inklushon den Eregalerij di Aruba Premio Santa Anna pa su kontribushon na deporte i kultura Segun Archivo Nacional Aruba, Farro tabata tambe nominá pa premio di “atleta di aña” di Aruba Sport Unie na 1974. == Ca'i orgel == * Diamante<ref>https://www.gobierno.aw/en/several-barrel-organ-players-were-honored-on-musicians-day</ref> E legendario hisador di peso Arubiano Higinio Alejandro “Patan” Farro tambe tabata un figura cultural bon conoci y un hungador, doño y restaurador celebra di e tradicional caha di orgel (orgel di bari) yama “El Diamante”.<ref>[https://www.aruba.nu/nieuws/kunst-cultuur-en-muziek/57390/unieke-eer-voor-muzikanten-met-liefde-voor-cahi-orgel Unieke eer voor muzikanten met liefde voor Cah’i Orgel], aruba.nu (27 di november 2024)</ref> Legado CulturalE Instrumento: Patan Farro tabata doño y tabata cuida un caha di orgel historico di 10 aña bieu como “El Diamante” tabata conoci. Diamante".Artesania: E tabata un di e poco personanan na Aruba cu e habilidad raro pa pega y martillo e cilindernan (cilinder di claba) cu ta wordo uza pa toca musica tradicional riba e instrumento.Reconocimento: El a ricibi multiple premio cultural y reconocimentonan oficial di gobierno di Aruba pa conserva e musical unico aki == Legado == Farro su influensia a bai mas allá di su rekordnan i medayanan. El a demostrá ku un atleta arubiano por kompetí na nivel regional, a pesar di falta di fasilidat, guia profeshonal i sosten finansiero. Su determinashon — manera paga su propio biahe i sigui entrená bou di kondishonnan difísil — a hasi’e un ehèmpel pa generashonnan posterior di deportista. Ademas di su kontribushon na deporte, Farro tabata tambe envolví den preservashon di herensia kultural di Aruba, spesialmente dor di su trabou ku restaurashon i promoshon di e Cah’i Orgel tradicional. Fayesimentu Farro a fayesé dia 30 di yüli 2026 na edat di 84 aña. Diferente organisashonnan deportivo, entre otro Aruba Amateur Weightlifting Association, a record’é komo un atleta sobresaliente i un persona ehèmpelar, i a ekspresá kondolensia na su famia. ------------ '''Aruba Sport Unie''' (ASU), tambe konosí komo '''Union Deporte Aruba''' òf '''Union Deportivo Arubano''', ta e organisashon cumbre di deporte na Aruba. E ta fungí komo federashon madre pa e diferente federashonnan i bondnan deportivo riba e isla. ASU ta representa mas ku 25 federashon deportivo i tin komo meta koordiná, promové i desaroyá deporte na Aruba. Pa bira miembro di ASU, un organisashon deportivo mester ta registra komo persona hurídiko i no por representa un deporte ku ta kaba representá pa un otro federashon miembro. ==Historia== Aruba Sport Unie a wordu fundá dia 23 di desèmber 1941, for di e nesesidat pa koordiná i stimulá desaroyo di deporte riba e isla. Entre e organisashonnan ku a kontribuí na su fundashon tabatin clubnan manera RCA, Club Caribe i Tivoli. E promé presidente tabata [[Jacobo Arends|Jacobo Rudolf (Coco) Arends]], kende tabata tambe envolví den fundacion di [[Arubaanse Voetbalbond]] (AVB) algun aña prome. Na 1949, ASU a kuminsá haña subsidio di e gobierno sentral pa sostené federashonnan deportivo, spesialmente pa organisashon di kompetensianan i otro aktividatnan. Durante e añanan 1950 i 1960, sektor priva a hunga un papel importante den desaroyo di deporte na Aruba. E kompania petrolero Lago Oil & Transport Company, por ehèmpel, a brindá sosten finansiero i material na diferente clubnan. Mateo Reyes tabata un di e figurannan clave den e proseso di distribushon i desaroyo. Na 1955, ASU a organisá e promé ASU Olimpiada, un evento ku a stimulá kompetensia entre atletanan lokal i ku a bira un tradishon durante varios dekada. Den e evento aki, atletanan tabata wordu rekonosé komo “atleta di aña”. Entre 1955 i 1993, ASU tabata responsabel pa maneho di e Wilhelminastadion na Oranjestad. Te na 1997, ASU tabata tambe enkargá ku distribushon di subsidio gubernamental na federashonnan deportivo. Despues di e aña ei, e tarea aki a pasa direktamente na gobierno di Aruba. ==Facilidatnan deportivo== ASU ta manehá diferente instalashon deportivo riba Aruba, entre otro: ===Joe Laveist Sport Park=== Situa na San Nicolas, e parke aki ta un fasilidat multifunkshonal ku instalashonnan pa: basebal futbòl volleyball basketball atletismo E parke por wordu usa tambe pa evento grandi manera konserto i aktividatnan komunidario. ===Centro Deportivo Betico Croes=== Situa na Santa Cruz, e fasilidat aki ta un kompleks deportivo di paden ku aire akondishoná. E ta usa pa deporte di sala i arte marcial. ==Organisashon i rol== ASU ta fungí komo koordinadó entre e diferente federashonnan deportivo na Aruba i ta apoyá: desaroyo di deporte organisashon di kompetensianan promoshon di atletanan lokal Riba e isla tin mas ku 30 organisashon deportivo ku ta forma parti di e sistema koordiná pa ASU. Entre e deporte mas popular na Aruba tin futbòl i basebal. Basebal, en partikular, a kontribuí na reconocimiento internashonal di Aruba, ku varios atletanan arubiano ku a hunga den Major League Baseball. ===Presidente === * Jacobo Rudolf “Coco” Arends (promé presidente) * Gerald Franca * Soraida Boekhoudt (2022– ) --- {{Variante|a}} {{infobox organisacion | variante = a | tipo = Deporte | nomber = Aruba Sport Unie | funda = [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]] | fundado = }} '''Aruba Sport Unie''' (Union Deporte Aruba, ASU), tambe conoci como '''Union Deportivo Arubano''', ta e organisacion cumbre di deporte na [[Aruba]]. E ta fungi como federacion cumbre pa diferente federacion y bond deportivo riba e isla. ASU ta representa mas cu 25 federacion deportivo y tin como meta coordina, promove y desaroya deporte na Aruba. Pa bira miembro di ASU, un organisacion deportivo mester ta registra como [[Persona hurídiko|persona huridico]] y no por representa un deporte cu ta representacaba pa otro federacion miembro. == Historia == Aruba Sport Unie a wordo funda dia [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]]. E organisacion a surgi for di e necesidad pa coordina y stimula desaroyo di deporte riba e isla. Den promé añanan di su existencia, diferente club i organisashon deportivo a kontribuí na fundashon di ASU, entre otro [[RCA]], Club Caribe i Tivoli. E promé presidente di e organisashon tabata '''Coco Arends''', kende tabata tambe envolví den fundashon di e '''Arubaanse Voetbal Bond''' algun aña promé. Na 1949 ASU a kuminsá ricibí subsidio di e gobierno sentral pa apoyá federashonnan deportivo ku organisashon di kompetensia i actividadnan deportivo. Durante añanan hopi organisashon i empresanan lokal a brindá sosten finansiero i material na deporte na Aruba. E kompanía petrolero Lago Oil & Transport Company tabata un di e sostenedornan importante, donando material deportivo i apoyando desaroyo di clubnan deportivo. Mateo Reyes tabata un di e personanan cu a yuda den e proseso di desaroyo aki. Den 1955 ASU a organisá e promé '''ASU Olimpiada''', un evento deportivo pa estimulá kompetensia entre atletanan lokal. E evento aki a bira un tradishon durante varios dekada, kaminda atletanan a wordo rekonosé komo “atleta di aña”. Entre 1955 i 1993 ASU tabata responsabel pa maneho di e [[Wilhelminastadion]] na Oranjestad. Te na 1997 ASU tabata tambe responsabel pa distribushon di subsidio gubernamental pa federashonnan deportivo. Despues di e aña aki, e tarea aki a wordo asumí direktamente pa e gobierno di Aruba. == Facilidatnan deportivo == ASU ta manehá diferente instalashon deportivo riba Aruba. '''Joe Laveist Sport Park''' na [[San Nicolas, Aruba|San Nicolas]] ta un parke deportivo multifunkshonal ku instalashonnan pa deporte manera: * [[Basebal]] * [[Futbòl]] * [[Volleyball]] * [[Basketbal]] * [[Atletismo]] E parke por wordo usa tambe pa evento grandi manera konserto i otro aktividatnan komunidario. '''Centro Deportivo Betico Croes''' na [[Santa Cruz, Aruba|Santa Cruz]] ta un fasilidat deportivo di paden ku aire acondicioná. E centro ta usa pa deporte di sala i arte marcial. == Organisashon == ASU ta fungí komo koordinadó entre e diferente federashonnan deportivo na Aruba. E organisashon ta apoyá desaroyo di deporte, organisashon di kompetensianan i promoshon di atletanan lokal. Riba e isla tin mas ku 30 organisashon deportivo cu ta forma parti di e sistema deportivo coordina pa ASU. Entre e deporte mas popular na Aruba tin [[futbòl]] i [[basebal]]. Especialmente basebal a duna Aruba reconocimiento internashonal, ku varios atletanan Arubiano cu a hunga den [[Major League Baseball]]. == Organisacion == Entre e presidentenan di Aruba Sport Unie tin: * [[Coco Arends|Jacobo Rudolf (Coco) Arends]] (1892-1965) – promé presidente * Gerald Franca – presidente durante diferente periodo den siglonan reciente * Soraida Boekhoudt – presidente (2022) [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] '''Aruba Sport Unie''' o '''Union Deportivo Arubano''' (ASU) ta e federacion cumbre di e federacionnan deportivo na [[Aruba]]. dre di 25 bond deportivo. Pa bira miembro di A.S.U. e organisacion mester ta un persona huridico y no mag di tin un miembro pa e deporte ey caba den A.S.U. == Historia == ASU e ser funda dia [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]]. * ASU taba maneha Wilhelminastadion di 1955 te 1993 A.S.U. ta maneha dos facilidad cu ta nan propiedad, esta Joe Laveist Sport Park na San Nicolas y Centro Deportivo Betico Croes na Sta Cruz. Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. Centro Deportivo Betico Croes ta completamente airecondiciona y ta uz'e pa tur sport di paden y arte marcial. Huur di e sporthal ta depende di cuanto hende mester uza pa maneha e lugar pa e actividad y ki sorto di actividad e ta. Pa mas informacion por yama oficina di A.S.U. na e numbernan di telefon ariba menciona.<ref>[https://www.gobierno.aw/union-deporte-aruba-asu Union Deporte Aruba (ASU)], Gobierno di Aruba</ref> Aruba Sport Unie a wordo funda dia 21 di December, 1941. E aña aki 21 di December, e ta cumpli 75 aña y tin cu corda riba e fundadornan. Segun e presidente actual Gerald Franca, e aña aki lo ta uno special den cuadro di e celebracion aki. Tambe el a splica kico tur nan tin pensa di haci pa loke ta e celebracion den 2017. Franca a splica cu e prome presidente tabata Coco Arends, kende ta e mesun persona cu a cuminsa tambe, kende ta fundador di Arubaanse Voetbal Bond 5 pa 6 aña prome. Un di e organisacionnan cu a yuda lanta Aruba Sport Unie tabata RCA, Club Caribe y Tivoli, cual ta e prome organisacionnan cu a lanta e asociacion aki. Na 1949 pa prome biaha den historia, ASU a cuminsa haya e subsidio di Gobierno Central pa facilita tambe e federacionnan di e tempo ey cu placa pa nan organisa actividadnan. Despues di e periodo ey tabata haya Lago ta yuda hopi den parti di formacion di e clubnan y nan tabata subsidia of duna donacion na e diferente clubnan pa nan material, etc. durante aña. Difunto Mateo Reyes, kende ta un persona conoci y keri, tabata encarga cu esaki. E ta un di e personanan cu a yuda ASU pa haya Joe Laveist for di Lago como un centro pa deporte. Lago Sportpark tabata di Lago y a bin pa pase pa Joe Laveist, pa pas’e pa ASU. Franca a menciona cu durante aña, durante 1955, ASU a celebra su prome ASU Olimpiada y despues di esey a keda celebr’e. Hopi di e atletanan grandi ta recorda e fechanan ey, caminda cu nan a wordo eligi como atleta di aña den decadanan di 60, 70 y 80. ASU semper a maneha deporte pa Gobierno y hasta a bay asina leu cu ASU a manda hende den exterior cu studie opdracht, pa bin bek lanta scol di deporte pa Aruba. Esaki nunca a logra debi na cosnan cu tabata pasa internamente. Despues ASU tabata encarga pa duna subsidio te cu na aña 1997, caminda cu Gobierno a tuma e tarea aki bek den su seno. Franca a sigui splica cu na e momentonan aki tin un comision cu ta trahando riba dje pa pasa e fecha pa Januari. Pa fin di aña ta imposibel pa organisa algo. Idea ta pa haci algo riba dje pa recorda e fecha y recorda esnan cu a funda e organisacion aki. Tabata tin hasta hendenan conoci entre otro shon A. Eman cu tabata un di e prome personanan den e directiva. Tin hopi hende conoci den comunidad tabata forma parti di ASU di e tempo ey.<ref>[https://masnoticia.com/aruba-sport-unie-lo-cumpli-75-ana-dia-21-di-december-proximo/ Aruba Sport Unie lo cumpli 75 aña dia 21 di December proximo], Mas Noticia (28 di november 2016)</ref> The sparse available evidence, however, reveals that there are around thirty-five sport organisations on the island that fall under the umbrella of the Aruba Sport Union (ASU), which was formed in 1941.44 As in Curaçao, two of the more popular team sports are soccer and baseball, and it is baseball that has given it the greatest international recognition through the participation of at least six Arubans in MLB since 1996.4 ASU President Gerald Franca --> 2022 Soraida Boekhoudt --- Aruba Sport Unie, funda dia 23 di december 1941, ta e bond madre di 25 bond deportivo. Pa bira miembro di A.S.U. e organisacion mester ta un persona huridico y no mag di tin un miembro pa e deporte ey caba den A.S.U. A.S.U. ta maneha dos facilidad cu ta nan propiedad, esta Joe Laveist Sport Park na San Nicolas y Centro Deportivo Betico Croes na Sta Cruz. Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. Centro Deportivo Betico Croes ta completamente airecondiciona y ta uz'e pa tur sport di paden y arte marcial. Huur di e sporthal ta depende di cuanto hende mester uza pa maneha e lugar pa e actividad y ki sorto di actividad e ta. Pa mas informacion por yama oficina di A.S.U. na e numbernan di telefon ariba menciona.<ref>https://www.gobierno.aw/union-deporte-aruba-asu Union Deporte Aruba (ASU)</ref> {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] ---------------- {{Variante|a}} {{multiple image | total_width = 270 | border = | perrow = 1/2 | align = right |header = Joe Laveist Sportpark |header_align = center |image2 = Joe Laveist Sport Park.jpeg | image1= Estadio de béisbol Joe Laveist, en San Nicolaas (este de Aruba).jpg | image3 = Joe Laveist Sport Park 06 54 31 704000.jpeg |caption1 = |caption_align = center }} == Lago Sport Park / Joe Laveist Sportpark == The historical Lago Sports Park (later known as the Laveist Sport Park) was a vital recreational and cultural hub in San Nicolas, Aruba. Officially inaugurated in March 1941, it was founded by the Lago Oil & Transport Company to support the island's booming refinery community. History of Lago Sports Park Founding and Baseball Roots: The park was instrumental in developing baseball on the island. American expatriate and former Major League Baseball pitcher Jim Bluejacket spent 15 years in Aruba and helped found the facility, fostering strong local interest in the game. WWII & Refining Community: During WWII, the facility offered organized recreation for Allied soldiers stationed in Aruba and the diverse immigrant workforce employed at the Lago refinery. Championship Ground: Throughout the 1940s and 1950s, the park was the premier venue for the organized Aruba baseball championships. Iconic early teams like the Dodgers, Baby Ruth, and Barnes' Ramblers competed here. Track and Field: Beyond baseball, it served as the primary venue for annual events like the Lago High School Track Meets and the Aruba School Sport Bond competitions. Evolution: Today, the historic site in San Nicolas continues to be an active community asset and is known as the Laveist Sport Park. --- Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. {{Variante|a}} {{Databox}} Intro *Location in San Nicolas, Aruba *Originally built by Lago Oil and Transport Company *Year of inauguration (1941) *Later renamed to Joe Laveist Sportpark ==Historia== 1. Fundashon (±1930s–1941) Lago building infrastructure for workers Role of Jim Bluejacket Opening (9 March 1941) 2. Periodo di floresementu (1940s–1980s) Organized sports (baseball, possibly softball, football) Social function (community gatherings, events) 3. Despues di sera di Lago (1985 →) Decline / transition Renaming to Joe Laveist Continued local use Struktura i fasilidat Even if partial: Baseball field Stands / seating Clubhouse? Multi-sport use * na 1968 Lago a traspasa LSP pa ASU Importansia kultural This is where your article becomes powerful: Role in development of baseball in Aruba Connection to Lago Colony life Symbol of industrial-era community building Link to later international baseball success of Aruba Legado Renaming to Joe Laveist Continued recognition Connection to surrounding area (Jim Bluejacketstraat, schools, neighborhoods) 🔎 Research tips (high impact, low effort) Look for: Lago employee magazines / newsletters Local newspapers (Amigoe, Diario archives) Aruba sports history sources Mentions of: inauguration (1941) sports competitions Joe Laveist (who he was!) ------------------ ==Origen di baseball na Aruba == Beisbòl a yega Aruba den añanan 1930, introdusí pa ekspatriadonan merikano ku tabata traha na Lago Oil Company i imigrantenan venezolano ku a forma timnan di pickup informal riba terenonan habrí.[2] E deporte a haña struktura ku e fundashon di ABBA na 1950 pa organisá liga i kampionato lokal, loke a kondusí na entrada di Aruba den wega internashonal na 1952 ora el a djòin e Asosiashon Internashonal di Beisbòl Amateur (awor parti di WBSC).[2] E aña ei, Aruba a debutá su promé selekshon nashonal na e Serie Mundial Amateur di 1952 na Havana, Cuba, manehá pa Joe Proterra, kaminda el a sigurá dos viktoria den seis wega i a gana aklamashon di fanátikonan, ku pitcher Nell Harms nombrá hungadó sobresaliente di siman pa su aktuashon kontra Honduras.[2] Beisbòl a wòrdu introdusí na Aruba na final di añanan 1920 i kuminsamentu di añanan 1930 prinsipalmente dor di ekspatriadonan merikano empleá pa Lago Oil and Transport Company, un supsidiario di Standard Oil of New Jersey, kendenan a establesé un refineria riba e isla. Pafo di e colonia, baseball a haya traccion na fin di añanan 1930 pa medio di imigrantenan y mariniernan Venezolano cu a mara na wafnan di Aruba cu nan barconan di pisca, formando teamnan casual di pick-up cu a hunga riba terenonan habri na Oranjestad, manera e area patras di Corte di Husticia actual. Pa añanan 1950, beisbòl a integrá profundamente den kultura di Aruba, partikularmente bou di hóbennan, ku a wòrdu eksponé pa medio di transmishonnan di media merikano, eventonan patrosiná pa kompanianan di zeta, i e impakto persistente di sòldánan di tempu di guera, hasiendo esaki un símbolo di aspirashon i vínkulo di komunidat den barionan di klase trahadó. Adopshon lokal a oumentá ku e formashon di klupnan amateur den tur pueblo. <ref>Clyde Harms, https://archive.org/details/BNA-DIG-ARUBATODAY-2021-05-28/page/n9/mode/1up?q=jim+bluejacket Short history of the beginnings of baseball in Aruba], Aruba Today (28 di 2021)</ref> ------------------- {{Variante|a}} {{Infobox deportista| variante = a | nomber completo = Shawn Joubert Zarraga | alias = | fecha nacemento = [[21 di yanüari|21 di januari]] [[1989]] | luga nacemento = {{ABW}} | fecha fayecimento = | luga fayecimento = | nacionalidad = {{NLD}} | haltura = 183 cm | peso = 109 kg <!-- Seccion di informacion deportivo --> | deporte = [[beisbòl|baseball]] | disciplina = catcher (man drechi)? | wo = | debut = 11 di maart 2023 (den [[Tim nashonal di beisbòl hulandes|team di Reino]])?? | activo = 2021 - presente ?? | distincion = }} '''Shawn Joubert Zarraga''' (☆ [[21 di yanüari|21 di januari]] [[1989]] na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]) ta un eks-catcher profesional di beisbòl Arubiano ku a representá Hulanda den kompetensianan internashonal, inkluyendo e World Baseball Classic.[1] Para na 6 pia 0 inch (1.83 m) i pisando aproksimadamente 240 liber (109 kg), Zarraga tabata un switch-hitter ku tabata tira ku man drechi i a hunga prinsipalmente komo un katcher durante henter su karera.[2] Selektá pa e Milwaukee Brewers den e di 44 buèlta (1.302 en general) di e Selekshon di Beisbòl di Liga Mayor di 2007 for di Trinity Christian Academy na Florida, el a pasa vários temporada den e liganan menor den vários organisashon.[3] grokipedia: Zarraga su karera profeshonal a kuminsá den e sistema di Brewers, kaminda el a progresá a traves di nan afiliadonan di 2007 pa 2014, alkansando nivelnan di Double-A i Triple-A i mustrando abilidatnan defensivo sólido tras di e plato.[4] Despues el a firma kontraktnan di liga menor ku timnan inkluyendo Los Angeles Dodgers na 2017 i Cincinnati Reds na 2016, ganando invitashonnan no-roster pa entrenamentu di primavera, ounke nunka el a yega Major League Baseball.[5] Despues ku su karera den liga menor afiliá a terminá na 2017, Zarraga a hunga den liganan independiente, inkluyendo ku e Cleburne Railroaders di e Asosiashon Merikano e aña ei, promé ku el a baha ku penshun.[6] Riba e esenario internashonal, Zarraga tabata un kontribuidor klave na e selekshon nashonal di Hulanda, yudando sigurá e título di Kopa Mundial di Beisbòl 2011 na Panama i partisipando den e Klásiko Mundial di Beisbòl 2017, kaminda el a proveé ​​profundidat na katcher durante wega di pool.[7] Su versatilidat i eksperensia a hasié un opshon konfiabel pa e tim hulandes, basando riba su raisnan arubiano miéntras e tabata kompetí bou di e bandera di Reino Hulandes.[8] == Karera internashonal == ===Kopa Mundial 2011=== Zarraga a haci su debut internacional cu e seleccion nacional di baseball di Hulanda na 2011 den Mundial di Baseball na Panama, eligibel pa medio di su herencia Arubiano. El a sirbi komo un katcher riba e lista ora e tim a gana e medaya di oro, derotando Cuba 2-1 den e final pa reklamá e título mundial.[25][26] torneonan di 2014 Zarraga a sirbi prinsipalmente komo un katcher durante e aparishonnan di e tim den dos torneo klave e aña ei.[27] Na yüli, Zarraga a representá Hulanda na e Torneo Internashonal di Beisbòl di Fransia, konosí tambe komo Yoshida Challenge, ku a tuma lugá na Sénart, Fransia. E selekshon hulandes a gana e medaya di oro, derotando un tereno ku a inkluí anfitrion Fransia, Alemania, i all-starnan internashonal. Zarraga tabata parti di e lista ku a sigurá e título, kontribuyendo tras di e plato miéntras e tim a pone un demostrashon fuerte den nan promé salida na e fasilidat nobo.[28][29] Mas lat e sèptèmber ei, Zarraga a kompetí den e Kampionato Oropeo di Beisbòl 2014 ku a tuma lugá na Ostrava i Brno, Repúblika Cheko, kaminda Hulanda a kapturá nan di 21 medaya di oro kontinental ku un rèkòrt invikto di 11-0, kulminando den un viktoria final di 6-3 riba Italia. Komo katcher, el a bati .286 ku aktuashonnan notabel, inkluyendo tres hit den un viktoria di 7-2 riba Alemania i un homerun den un wega di pool anterior kontra Kroasia. Su trabou defensivo a yuda ankra un staf di lansamentu ku a pèrmití solamente 1.36 kareda gana pa wega durante henter e torneo.[30][31][28] 2015 Premier12 i 2017 World Baseball Classic Zarraga a wòrdu selektá pa representá e selekshon nashonal di beisbòl di Hulanda na e WBSC Premier12 di 2015, e edishon inaugural di e torneo ku a tuma lugá na Mexico i Taiwan, kaminda el a sirbi komo un katcher bistiendo e kamisa number 22.[32] Hulanda a kompetí den Grupo A di e buèlta di apertura, sigurando tres viktoria kontra Chines Taipei (7-4), Italia (16-1), i Puerto Rico (11-7), miéntras ku nan a sufri pèrdida kontra Cuba (5-6) i Canada (1-3), loke a posishoná nan pa avansá pa e kuartfinal.[33] Einan, nan a kai kontra Merka 1-6, resultando den un di sinku lugá total pa e tim.[33] Durante e torneo, Zarraga a kontribuí ofensivamente den momentunan klave, inkluyendo un homerun di dos kareda den e di kuater inning kontra Cuba ku a ekstendé e bentaha di Hulanda na 4-1, ounke e tim na final a pèrdè den un kompetensia estrecho.[34] El a registrá tambe un RBI den e viktoria riba Taipei Chines, trahando un kaminata apesar di a bai sin hit den tres at-bat.[35] Sinembargo, Zarraga a sufri un leshon na man durante e wega di Cuba i mester a sali trempan.[36] Na 2017, Zarraga a gana un lugá riba e lista di Hulanda pa e World Baseball Classic, atrobe komo un katcher, partisipando den e torneo prinsipal ku a tuma lugá den vários pais anfitrion.[37] Hulanda a pone un rèkòrt di 2-1 den Pool A, avansando komo subkampeon tras di Israel, promé ku a derotá Israel 12-2 den e kuartfinal na Tokyo Dome pa yega e semifinal.[37] Nan kareda a terminá den un pèrdida di 3-4 kontra Puerto Rico na Dodger Stadium, kaminda e tim a regresá lat pero no por a sigurá e viktoria.[38] E aktuashon sobresaliente di Zarraga a bini den e kuart di final kontra Israel, kaminda el a konta dos hit i dos RBI komo parti di e eksploshon ofensivo di e tim.[39] Den e semifinal kontra Puerto Rico, el a entregá un dòbel di RBI krusial den e di sinku inning pa skor Wladimir Balentien i empatá e wega na 3-3, ounke kompañero di ekipo Jonathan Schoop a wòrdu bentá afó na e plachi di kas den e wega.[40] Zarraga a parse di a sufri un leshon den e di ocho inning di e wega ei, loke a rekerí atenshon médiko tras di e plato. {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid = |titulo=}} {{References}} * [https://www.baseball-reference.com/register/player.fcgi?id=kelly-001ant Minors Stats Antwone Kelly] }} {{DEFAULTSORT:Zarraga, Shawn}} [[:Kategoria:Hende]] [[:Kategoria:Beisbòl]] ----------------- {{Variante|a}} {{Infobox asociacion deporte| variante = c | nomber = Badminton Bond Curaçao | logo = | imagen = | abrevia = BBC | president = | vice-president = | algemeen-secretaris = | asiento = | region = | pais = | cantidad_miembro = | cantidad_asociacion = | deporte = | funda = | luga_funda = | ex-nomber = | federacion_mundial = | federacion_continental = | federacion_nacional = | afilia = | comite_olimpico = | agencia_deportivo = | stop_imagen = | imagen = | descripcion = | website = }} '''Badminton Bond Curaçao''' (BBC) ta e organisashon ku ta dirigi i promové e deporte di badminton na Kòrsou. E federashon ta un miembro di e organisashonnan internashonal i regional, inkluíendo e '''Badminton World Federation (BWF)''', e '''Badminton Pan America (BPA)''', i e '''Caribbean Regional Badminton Confederation (CAREBACO)'''. === Historia i Fundashon === E Badminton Bond Curaçao a fundá den 1975. E federashon ta representá Kòrsou den e organisashonnan regional i internashonal di badminton.:contentReference[oaicite:8]{index=8} === Afiliashon Internashonal === :contentReference[oaicite:10]{index=10} * :contentReference[oaicite:13]{index=13} * :contentReference[oaicite:16]{index=16} * :contentReference[oaicite:19]{index=19}:contentReference[oaicite:21]{index=21} === Participashon Internashonal === :contentReference[oaicite:23]{index=23}:contentReference[oaicite:25]{index=25} === Referensianan === * :contentReference[oaicite:27]{index=27} * :contentReference[oaicite:30]{index=30}:contentReference[oaicite:32]{index=32} [[:Kategoria:Deporte na Kòrsou]] [[:Kategoria:Organisashon Deportivo]] {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte]] --------------- {{Databox}} E '''seleccion nacional di badminton di Aruba''' ([[Hulandes]]: Arubaans badmintonteam) ta representa [[Aruba]] den competencianan internacional di team di badminton y ta wordo controla pa [[Aruba Badminton Federation]] cu ta afilia na Badminton Pan America y Caribbean Regional Badminton Confederation (CARECOBA).<ref>{{Cite web |title=Members {{!}} BWF Corporate |url=https://corporate.bwfbadminton.com/about/membership/ }}</ref> E ekipo a kompetí pa promé biaha den nan promé torneo internacional di ekipo na 1990. E ekipo a haci su aparicion pa prome biaha na e Campeonato di Ekipo di CAREBACO na aña 1974.<ref>{{citeer web|titel=Aruba vooreerst naar Car. badmintonkampioenschap|werk=[[Amigoe]]|datum=1974-11-15|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2025-05-29|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461200:mpeg21:p005}}</ref> Tambe e ekipo a competi den e [[Weganan Centroamericano y di Caribe]] di 1990, unda badminton a wordo inaugura pa prome biaha den e Weganan. E ekipo junior di Aruba a kompetí den e Campeonato Pan Am Junior Team 2009 y a terminá na di 12 lugá.<ref>{{Cite web |title=BWF - Team Event XVIII Pan Am Junior 2009 - Winners |url=https://bwf.tournamentsoftware.com/sport/winners.aspx?id=C61259DF-B2FF-4AC5-A444-F9E14C6A82B1 |access-date=2022-09-04 |website=bwf.tournamentsoftware.com}}</ref> Een Arubaans selectie-team zal van 17 tot en met 24 november voor de eerste keer deelnemen aan de Caribische Badmintonkampioenschappen, die dit jaar te Georgetown in Guyana gehouden worden. Het team dat Aruba zal vertegenwoordigen bestaat uit de dames M. Mata, N. Mata en M. Yarzagaray, en de heren Doy Bernaibela, H. Boer, Robby Arambatzis en Reginals Altman. Deze reis werd mogelijk gemaakt dankzij financiële — en materiele steun van diverse giften; het bedrijfsleven en andere instanties. Het Caribisch toernooi wojdt^jgeorganiseerd door de Caribbean regional badminton confederation, een in 1972 opgerichte federatie, tot voor kort bestaande uit de landen Jamaica, Trinidad/Tooago, Guyana en Sjuriname. Vorig jaar heeft de Badminton Bond Aruba zijn interesse voor deelname aan het bestuur van de Carebaco te kennen gegeven en na een jaar van intensieve voorbereidingen werd Aruba in juli van dit jaar lid van de International badminton federation en in dezelfde maand als vijfde lid van de Carebaco toegelaten. Beide feiten kunnen als mijlpalen worden beschouwd in de geschiede- | nis van de badmintonsport op Aruba, waar deze sport (nog) vrij onbekend is. Dit laatste komt voornamelijk doordat men hier voor deze sport een enorm tekort heeft aan goede accomodatie. ==Historia== ===Tim miksto=== Aruba a debuta den e Campeonato di Equipo di CAREBACO na 1974. E team a keda na di cinco lugar den e ranking final, perdiendo 7-0 contra Jamaica, Surinam, Trinidad y Tobago y Guyana.<ref>World Badminton 18 (1974), p. 3</ref> {{Appendix}} [[:Category:Deporte na Aruba]] en.wiki --------------- {{Infobox asociacion deporte| variante = c | nomber = Aruba Badminton Federation | logo = | imagen = | abrevia = ABF of BBA | president = | vice-president = | algemeen-secretaris = | asiento = | region = | pais = | cantidad_miembro = | cantidad_asociacion = | deporte = | funda = | luga_funda = | ex-nomber = | federacion_mundial = | federacion_continental = | federacion_nacional = | afilia = | comite_olimpico = | agencia_deportivo = | stop_imagen = | imagen = | descripcion = | website = }} '''Aruba Badminton Federation''' (ABF), tambe yamá Badminton Aruba o Aruba Badminton Bond, ta e organisacion gobernante nacional supremo pa e deporte di [[badminton]] na [[Aruba]]. E federacion ta wordo representa pa e [[seleccion nacional di badminton di Aruba]]. == Historia == E Aruba Badminton Federation a wordo funda memey di añanan 1970, ora cu e promé participacion a tuma luga na e Kampionatonan di Carebaco. Na desember 1973 e federacion a bira miembro di Caribbean Badminton Federation, hunto cu Corsou.<ref>Sport inliet kort sport in het kort sport. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 05-12-1973, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 29-05-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461498:mpeg21:p007</ref> E federashon despues a bira miembro di e órgano di gobernashon kontinental, e Konfederashon Panamerikano di Badminton, i e Federashon Mundial di Badminton, e tempu ei konosí komo e Federashon Internashonal di Badminton. Aruba ainda no ta anfitrion di campeonatonan internacional. Sinembargo Aruba a yega di ta anfitrion di Campeonato di Carebaco dos biaha. Federacion di Badminton Aruba ta miembro di Comite Olimpico Arubano . {{Appendix}} De Badminton Bond Aruba (BBA) viert deze maand zyn 15-jarig bestaan met verschillende toernooien en andere activiteiten. Ofschoon deze tak van sport niet zo bekend is op Aruba, heeft de BBA in vijftien jaren heel wat gepresteerd. Deze bond is al jaren lid van de International Badminton Federation (IBF). Ook is de BBA lid van de Carebaco (Caribbean Regional Badminton Confederation), waarvan verder ook lid zijn: Jamaica, Trinidad, Suriname, Guyana, Barbados, Bermuda, Curasao en Grenada. Elk jaar doet Aruba mee aan de Caribische kampioenschappen en BBA- motor, Riek Altman, is al jaren secretaris / penningmeester van de Carebaco. Aruba wordt elk jaar weer verzocht de Carebaco- wedstrijden te organiseren, omdat Aruba tot nu toe het beste toernooi heeft georganiseerd, doch door het ontbreken van faciliteiten kan de BBA dit Caribisch treffen niet meer organiseren. De BBA bestaat momenteel uit de vier clubs: Floralin, Flamboyant, Aruba Badminton Minders en Playa die tezamen honderd leden tellen. Deze sport kan uitsluitend gespeeld worden in een zaal en nu wordt er gebruik gemaakt van de gymnastiekzalen van Julianaschool, La Salie College en de Sporthal. Een paar maanden geleden hebben de BBA- bestuursleden, Riek Altman en Michael Williams, in Trinidad een coachingcUrsus gevolgd onder auspiciën van de IBF en geven nu op maandag en donderdag aan trainers van de club een opleiding. Nu al is bekend dat Aruba volgend jaar vertegenwoordigd zal worden op Curagao tijdens de Easter Open Tournament en in Jamaica tijdens de Carebaco- wedstrijden. De BBA heeft gisteren in een communiqué dank uitgebracht aan alle personen en instanties, die door de jaren heen de BBA hebben geholpen en eenieder, die aan badminton wil meedoen, uitgenodigd zich op donderdag in de Sporthal op te geven tussen zeven en tien uur 's avonds. Het bestuur van de BBA wordt in dit derde lustrumjaar gevormd door: voorzitter R. Nieuw, vicevoorzitter R. Altman, secretaris G. Simon, penningmeester B. Hernandez, commissarissen E. van der Linde, M. McClure, E. Vemannan, M. Croes en M. Williams.<ref>Met uitgebreid activiteiten-programma Badminton Bond Aruba viert haar derde lustrum. "Amigoe". Curaçao, 08-11-1986, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 29-05-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641854:mpeg21:p013</ref> ------------- {{Variante|a}} {{Futbolista |nomberdihungado = |Nomber = Mario Croes |potret = |Fecha di nasementu = |Siudat di nasementu = |Pais di nasementu = {{ABW}} |Nashonalidat = hulandes |Posishon = |club = }} '''Hyacintho Mario Croes''' (☆ ± 1942 na [[Aruba]]), tambe conoci como '''Mario Croes jr.''', ta un ex-hungado di pingpong [[Aruba]]no. Entre decada 1960 y decada 1980 el a titula 13 vez campeon di Aruba. Den [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]] Croes tabata un di e dos "grandinan" den deporte di tennis di mesa, banda di [[Robert Hosé]] di [[Kòrsou|Corsou]].<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463158:mpeg21:a0099|titel=Sensationele zege van R. Hosé over M. Croes|werk=[[Amigoe]]|datum=1970-11-02|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> == Biografia == Mario Croes ta yiu di Eymee Zeppenfelt y Mario Hyacinto Croes, empresario i doño di La Gran Bodega.<ref name="Amigoe">{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462365:mpeg21:a0121|titel=In de Franciscuskerk|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-07-16|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> Cu mas o menos siete aña el a cuminsa hunga pingpong y tabata train cu su mama pa despues sigi train cu su tata y otro famianan.<ref name="Amistad">{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AMISTAD-1976-11/page/3/mode/1up?q=Amistad+mei+1976&view=theater|titel=Mario Croes: 26 aña den pingpong|werk=Amistad|datum=november 1976|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> Croes a cuminsa mustra su talentonan ora cu na edad di 9 aña el a sali campeon "junioren" na Aruba. Cu 12 aña el a drenta division di senioren y na 1959, cu 16 aña, a bira campeon di Aruba pa prome bes.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010997546:mpeg21:a0072|titel=Mario Croes jr: nieuwe tienkampkampioen tafeltennis|werk=[[Amigoe]]|datum=1959-02-25|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> Na 1960 e ta prolonga su titulo.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010459813:mpeg21:a0112|titel=Mario Croes jr. weer de sterkste|werk=[[Amigoe]]|datum=1960-04-01|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> Hunto cu Cholan Jacobs e tabata hunga pa e team Arubano di Bavaria Stars. Den e torneo organisá door di e asociacion "Entre Nous Juveniles” na Corsou el a hunga cu 17 aña su prome wega internacional contra [[Colombia]]. Croes tabata doño di Mario's Sports Shop den Wilhelminastraat 51 na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]. E ta casa cu Ruth Arends y hunto nan tin un yiu homber, Mario III, i un yiu muhe Janine.<ref name="Amigoe"/> {{Appendix}} {{Stub}} {{DEFAULTSORT:Croes, Mario}} [[:Category:Hende]] [[:Category:Deporte na Aruba]] Pa promer viaha el a sali campeon di Aruba dia cu e tabatin 15 aña di edad. Awor flbi cu e tin 34 aña e por bisa cu ela sali 13 vez campeon di nos isla y e ta posee nada menos cu 39 copa y 27 medaya. Un deportista arubano cu e destaca su mes den e deporte di ping pong specialmente door di su mes esfuerzonan y su perserverancia, como cu manera nos lektornan por lesa mas alew, no ta semper ela haya ayudo den su carera deportivo na su isla natal. Mario Croes jr., casá cu Ruth Croes-Arends, ta haya cu e deporte di ping pong na Aruba a bai hopi atrcus den e 26 aña cu e tin ta praktikele. Amistad a tene un entrevista exclusivo cu e deportista te ainda mas grandi riba terreno di ping pong actuahnente: Mario Croes Jr.<ref name="Amistad">{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AMISTAD-1976-11/page/3/mode/1up?q=Amistad+mei+1976&view=theater|titel=Mario Croes: 26 aña den pingpong|werk=Amistad|datum=november 1976|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> mi a cuminsa hunga ping pong tempo mi tabata tin mas o menos siete aña. Mi mama a cuminsa siñami, pero mi no a worry mucho. Toch mi a sigi hunga cu mi tata y cu mi otro famianan. Un viaha mi a bai Flamingo Room (Trocadero), caminda tabatin un mesa di ping pong, anto ei nan mi a mira Cholan Jacobs, e tempo ei e campeon di Aruba, hunga. Esei a dunami smaak pa mi sigi train cu mi famia. Dia m'a cimiinsa hunga di verdad mi tabatin 12 ema y mi a cuminsa train cu Cholan. E tempo ei mi tabata hunga cinco te seis ora pa dia. Mi tabata caba di come dies dos or y mei y bai hunga te siet’or y mei di anochi. Tur dia e mesim cos. Mi no tabata hunga ni siña les. Mario a cuminsa mustra su talentonan ora cu na edad di 9 aña ela sali campeon di Junioren na Aruba. Cu 12 aña ela drenta division di senioren y cu 16 aña pa promer vez ela logra bira campeon di Aruba. Su promer wega internacional ela hunga contra Colombianonan tempo cu e tabatin 17 aña na 1959. E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” Entre Nous Juveniles na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsou. E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsou. in de Franciscuskerk te Oranjestad is gistermorgen het kerkelijke huwelijk ingezegend vun mejuffrouw Rulh Arends, dochter V(.n. de heer en mevrouw Milo de R. Arends-Arends en de heer Mario Croes, zoon van de heer en mevrouw Mario H. Croes- Zeppenfelt. Voor de receptie ten huize van de bruid bestond grote belangstelling. Het bruidspaar wachtte een verrassing; een taart in de vorm van een tafeltennistafel. De bruidegom is dan ook tafeltenniskampioen van Aruba.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462365:mpeg21:a0121|titel=In de Franciscuskerk|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-07-16|bezochtdatum=2022}}</ref> * Eigenaar van Mario's Sports Shop, Wilhelminastraat 51, Oranjestad, Aruba * Huwde in 1965 met Ruth Arends, kinderen Mario III en Janine {{Appendix}} --------------- 4pwxp326sg94a34lf8fqs2l3rt1ohmv 199593 199592 2026-08-05T21:13:45Z Caribiana 8320 199593 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ Pending: [[Barracudas Artistic Aruba]] - [[Aruba Dolphins]] - [[Stingray Swimming Team]] - [[Shawn Zarraga]] - [[Antwone Thyshon Kelly]] - [[Badminton Bond Curacao]] - [[Seleccion nacional di badminton di Aruba]] - [[Aruba Sport Unie]] -------- {{infobox deportista | variante=a }} '''Higinio Alejandro (Patan) Farro''' (☆ [[11 di yanüari|11 di januari]] [[1942]] - † [[30 di yüli |30 di juli]] [[2026]]<ref>[https://www.arubanative.com/aurora-royal-pray-funeral-home-ta-anuncia-fayecimento-di-higinio-alejandro-farro-mihor-conoci-co-mo-patan/ Aviso di fayecemento], arubanative.com (4 di augustus 2026)</ref>) tabata un pesista [[Aruba|Arubiano]]. El a titula campeon di Aruba pa diescuater aña consecutivo y tabata tambe campeon di [[Antias Hulandes]] pa nuebe aña. E ta wordo considera un di e pioneronan mas importante di hisamento di peso na Aruba.<ref>[https://arubanews.ca/patan-farro-weightlifting-legacy-honoured-following-aruban-champions-death/ Patan Farro Weightlifting Legacy Honoured Following Aruban Champion’s Death], arubanews.ca (4 di augustus 2026)</ref><ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/93280/voormalig-gewichthefkampioen-patan-farro-overleden-vz1916 Voormalig gewichthefkampioen ‘Patan’ Farro overleden], curacao.nu (4 di augustus 2026)</ref> E ta conoci tambe como restaurado di caha di orgel y wicharero. == Bida y carera == Farro a cuminsa como pesista na aña 1964 y a logra di dos luga den su prome competencia. Den e aña siguiente, e nivel di e deporte a baha hopi riba e isla, debi cu hopi hisador di peso tabata di origen stranhero y como trahado na [[Lago Oil & Transport Company|refineria Lago]] a haya lay retiro y mester a bolbe na pais di origen.<ref>https://297sportsaruba.com/na-memoria-di-higinio-alejandro-patan-farro/</ref> Como cu na 1964 hopi hisador di peso na Aruba tabata di origen stranhero y como trahado na e refineria LAGO a haya lay off di trabou y mester a bolbe na pais di origen, e deporte di peso na aña 1965 a cay hopi. Pero Patan a sigui train y a sigui desaroya den e deporte di peso. Bou di condicionnan hopi limita, Farro a sigui train y a sigui desaroya den deporte di peso. El sigui entrena hunto cu otro deportista den un espacio chikito na Wilhelmina Stadion (awor [[Stadion Guillermo Prospero Trinidad]]). El a entrena sin entrenador profeshonal y sin haya oportunidat pa sigui entrenamento na exterior. Pa torneo internacional, e tabata depende di su propio dianan di vakantie, pasobra no a haña permiso adicional di su trabou. ===Carera internacional=== Na 1970, Farro a wordo selecciona pa representa Antias Hulandes na [[Weganan Centroamericano y di Caribe]] (CAC) na [[Panama]]. Ora e [[Comite Olimpico Antias Hulandes]] a nenga pa paga su biahe, e mes a cumpra su boleto di avion y a logra di cuater luga den su categoria. Na 1971, el a termina na di cinco luga durante [[Weganan Panamericano]] na [[Cali]], [[Colombia]]. Na 1974, el a bolbe logra di cuater luga na CAC na [[Repúblika Dominikano|Republica Dominicano]]. Su logro internacional mas importante a yega na 1978, ora el a gana un medaya di brons na CAC na [[Medellín]]. ===Logro y record === Ademas di su titulonan local y regional, Farro tabata conoci pa su forsa excepcional. Den añanan setenta di [[siglo 20|siglo binti]], el a logra e siguiente prestacionnan aproximá: * squat: serka 272 kilo (600 lbs) * deadlift: serka 318 kilo (700 lbs) * bench press: serka 181 kilo (400 lbs) * snatch: serka 125 kilo (275 lbs) * clean and jerk: serka 160 kilo (352 lbs) Su recordnan Arubano di 1976 den e disciplinanan "snatch" y "clean and jerk" a keda sin wordo bati pa aproximadamente cuarenta aña. Na 2016, e recordnan aki y su total combina finalmente a wordo mehora. == Caha di orgel == Desde chikito, Patan a desaroya un amor profundo pa musica. E pasion ey a converti’e den un maestro respeta, tanto den pone pieza, afina y restaura cahanan di orgel, como den preserva e sonidonan autentico. Ademas di su contribucion na deporte, Farro tabata tambe envolvi den preservacion di herencia cultural di Aruba, specialmente door di su trabou cu restauracion y promocion di [[Caha di Orgel|cah’i orgel]] tradicional.<ref name="honor">[https://www.gobierno.aw/a-honra-varios-tocado-di-cahi-orgel-riba-dia-di-musico A honra varios tocado di cah’i orgel riba dia di musico], Gobierno di Aruba (25 di november 2024)</ref><ref>https://www.gobierno.aw/en/several-barrel-organ-players-were-honored-on-musicians-day</ref> E legendario hisador di peso Arubiano Higinio Alejandro “Patan” Farro tambe tabata un figura cultural bon conoci y un tocado, doño y restaurador celebra di e tradicional caha di orgel (orgel di bari) yama “El Diamante”.<ref>[https://www.aruba.nu/nieuws/kunst-cultuur-en-muziek/57390/unieke-eer-voor-muzikanten-met-liefde-voor-cahi-orgel Unieke eer voor muzikanten met liefde voor Cah’i Orgel], aruba.nu (27 di november 2024)</ref> Legado Cultural E Instrumento: Patan Farro tabata doño y tabata cuida un caha di orgel historico di 100 aña bieu como “El Diamante” tabata conoci. Diamante". Artesania: E tabata un di e poco personanan na Aruba cu e habilidad raro pa pega y martillo e cilindernan (cilinder di claba) cu ta wordo uza pa toca musica tradicional riba e instrumento. Reconocimento: El a ricibi multiple premio cultural y reconocimentonan oficial di gobierno di Aruba pa conserva e musical unico aki.<ref name="honor"/> == Reconocemento == Durante su carera activo, Farro no a haña hopi reconocemento oficial pa su prestacionnan. Sinembargo, despues di su retiro, el a wordo honra cu varios distincion: * condecoracion real como "ridder" den [[Orden di Oranje-Nassau]] * inclusion den Hall of Fame di Aruba * Premio Santa Anna pa su contribucion na deporte y cultura Segun Archivo Nacional Aruba, Farro tabata tambe nominá pa premio di “atleta di aña” di Aruba Sport Unie na 1974. == Fayecemento == Farro tabata casa y tata di tres yiu. El a fayece dia 30 di juli 2026 na edat di 84 aña. Diferente organisashonnan, entre otro Federacion Aruba Weightlifting Association y Departamento di Cultura di Aruba, a record’é como un atleta respectivamente culturista sobresaliente y un persona ehemplar. {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] '''Higinio Alejandro (Patan) Farro''' (☆ [[11 di yanüari]] [[1942]] - † 30 di yüli 2026) tabata un hisado di peso [[Aruba|Arubiano]]., conoci den su tempu aktivo komo e hòmber mas fuerte di Aruba. El a dominá deporte di levantamentu di peso riba e isla pa mas ku un dekada i a representá Antia Hulandes na diferente torneo internashonal. Farro a gana e titulo di kampion di Aruba pa dieskuater (14) aña konsekutivo i tabata tambe kampion di Antia Hulandes pa nuebe (9) aña. El ta konsiderá un di e pioneronan mas importante di levantamentu di peso na Aruba.<ref>[https://arubanews.ca/patan-farro-weightlifting-legacy-honoured-following-aruban-champions-death/ Patan Farro Weightlifting Legacy Honoured Following Aruban Champion’s Death], arubanews.ca (4 di augustus 2026)</ref><ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/93280/voormalig-gewichthefkampioen-patan-farro-overleden-vz1916 Voormalig gewichthefkampioen ‘Patan’ Farro overleden], curacao.nu (4 di augustus 2026)</ref> == Bida y carera == Farro a kuminsá ku levantamentu di peso na aña 1964 i a logra di dos luga den su promé kompetensia. Den e aña siguiente, e deporte a baha hopi na nivel riba e isla, despues ku hopi trahadó strañero a laga Aruba tras despido na refineria di Lago.<ref>https://297sportsaruba.com/na-memoria-di-higinio-alejandro-patan-farro/</ref> A pesar di e situashon difísil, Farro a sigui entrená bou di kondishonnan hopi limitá. El tabata entrená den un espasio chikí bou di graderia di Wilhelmina Stadion (awor Stadion Guillermo Prospero Trinidad), ku ventilashon insufisiente i un solo plataforma ku el mester a kompartí ku siete otro deportista. El a entrená sin entrenador profeshonal i nunca a haña oportunidat pa sigui kampamentu di entrenamiento na exterior. Pa torneo internashonal, el tabata depende di su propio dianan di vakashon, pasobra no a haña permiso adicional di su trabou. ===Carera internacional=== Na 1970, Farro a wordu selekshoná pa representá Antia Hulandes na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Panamá. Ora e Komité Olímpiko Antiano a nenga pa paga su biahe, el mes a kumpra su boleto di avion i a logra di kuarto luga den su kategoria. Na 1971, el a termina na di sinku luga durante e Huegos Panamericanos na Cali, Kolombia. Na 1974, el a bolbe logra kuarto luga na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Republica Dominicano. Su logro internashonal mas importante a yega na 1978, ora el a gana un medaya di brons na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Medellín. ==Logro y rekord == Ademas di su titulo lokal i regional, Farro tabata konosí pa su forsa eksepshonal. Den añanan setenta, el a logra e siguiente prestashonnan aproksimá: squat: serka 272 kilo (600 lbs) deadlift: serka 318 kilo (700 lbs) bench press: serka 181 kilo (400 lbs) snatch: serka 125 kilo (275 lbs) clean and jerk: serka 160 kilo (352 lbs) Su rekordnan arubiano di 1976 den e disciplinanan snatch i clean and jerk a keda sin bati pa aproksimadamente kuarenta (40) aña. Na 2016, e rekordnan aki i su total kombiná finalmente a wordu mehorá. Rekonosimentu Durante su karrera aktivo, Farro no a haña hopi rekonosimentu ofisial pa su prestashonnan. Sin embargo, despues di su retiro, el a wordu honrá ku diferente distinkshon: distinkshon real inklushon den Eregalerij di Aruba Premio Santa Anna pa su kontribushon na deporte i kultura Segun Archivo Nacional Aruba, Farro tabata tambe nominá pa premio di “atleta di aña” di Aruba Sport Unie na 1974. == Ca'i orgel == * Diamante<ref>https://www.gobierno.aw/en/several-barrel-organ-players-were-honored-on-musicians-day</ref> E legendario hisador di peso Arubiano Higinio Alejandro “Patan” Farro tambe tabata un figura cultural bon conoci y un hungador, doño y restaurador celebra di e tradicional caha di orgel (orgel di bari) yama “El Diamante”.<ref>[https://www.aruba.nu/nieuws/kunst-cultuur-en-muziek/57390/unieke-eer-voor-muzikanten-met-liefde-voor-cahi-orgel Unieke eer voor muzikanten met liefde voor Cah’i Orgel], aruba.nu (27 di november 2024)</ref> Legado CulturalE Instrumento: Patan Farro tabata doño y tabata cuida un caha di orgel historico di 10 aña bieu como “El Diamante” tabata conoci. Diamante".Artesania: E tabata un di e poco personanan na Aruba cu e habilidad raro pa pega y martillo e cilindernan (cilinder di claba) cu ta wordo uza pa toca musica tradicional riba e instrumento.Reconocimento: El a ricibi multiple premio cultural y reconocimentonan oficial di gobierno di Aruba pa conserva e musical unico aki == Legado == Farro su influensia a bai mas allá di su rekordnan i medayanan. El a demostrá ku un atleta arubiano por kompetí na nivel regional, a pesar di falta di fasilidat, guia profeshonal i sosten finansiero. Su determinashon — manera paga su propio biahe i sigui entrená bou di kondishonnan difísil — a hasi’e un ehèmpel pa generashonnan posterior di deportista. Ademas di su kontribushon na deporte, Farro tabata tambe envolví den preservashon di herensia kultural di Aruba, spesialmente dor di su trabou ku restaurashon i promoshon di e Cah’i Orgel tradicional. Fayesimentu Farro a fayesé dia 30 di yüli 2026 na edat di 84 aña. Diferente organisashonnan deportivo, entre otro Aruba Amateur Weightlifting Association, a record’é komo un atleta sobresaliente i un persona ehèmpelar, i a ekspresá kondolensia na su famia. ------------ '''Aruba Sport Unie''' (ASU), tambe konosí komo '''Union Deporte Aruba''' òf '''Union Deportivo Arubano''', ta e organisashon cumbre di deporte na Aruba. E ta fungí komo federashon madre pa e diferente federashonnan i bondnan deportivo riba e isla. ASU ta representa mas ku 25 federashon deportivo i tin komo meta koordiná, promové i desaroyá deporte na Aruba. Pa bira miembro di ASU, un organisashon deportivo mester ta registra komo persona hurídiko i no por representa un deporte ku ta kaba representá pa un otro federashon miembro. ==Historia== Aruba Sport Unie a wordu fundá dia 23 di desèmber 1941, for di e nesesidat pa koordiná i stimulá desaroyo di deporte riba e isla. Entre e organisashonnan ku a kontribuí na su fundashon tabatin clubnan manera RCA, Club Caribe i Tivoli. E promé presidente tabata [[Jacobo Arends|Jacobo Rudolf (Coco) Arends]], kende tabata tambe envolví den fundacion di [[Arubaanse Voetbalbond]] (AVB) algun aña prome. Na 1949, ASU a kuminsá haña subsidio di e gobierno sentral pa sostené federashonnan deportivo, spesialmente pa organisashon di kompetensianan i otro aktividatnan. Durante e añanan 1950 i 1960, sektor priva a hunga un papel importante den desaroyo di deporte na Aruba. E kompania petrolero Lago Oil & Transport Company, por ehèmpel, a brindá sosten finansiero i material na diferente clubnan. Mateo Reyes tabata un di e figurannan clave den e proseso di distribushon i desaroyo. Na 1955, ASU a organisá e promé ASU Olimpiada, un evento ku a stimulá kompetensia entre atletanan lokal i ku a bira un tradishon durante varios dekada. Den e evento aki, atletanan tabata wordu rekonosé komo “atleta di aña”. Entre 1955 i 1993, ASU tabata responsabel pa maneho di e Wilhelminastadion na Oranjestad. Te na 1997, ASU tabata tambe enkargá ku distribushon di subsidio gubernamental na federashonnan deportivo. Despues di e aña ei, e tarea aki a pasa direktamente na gobierno di Aruba. ==Facilidatnan deportivo== ASU ta manehá diferente instalashon deportivo riba Aruba, entre otro: ===Joe Laveist Sport Park=== Situa na San Nicolas, e parke aki ta un fasilidat multifunkshonal ku instalashonnan pa: basebal futbòl volleyball basketball atletismo E parke por wordu usa tambe pa evento grandi manera konserto i aktividatnan komunidario. ===Centro Deportivo Betico Croes=== Situa na Santa Cruz, e fasilidat aki ta un kompleks deportivo di paden ku aire akondishoná. E ta usa pa deporte di sala i arte marcial. ==Organisashon i rol== ASU ta fungí komo koordinadó entre e diferente federashonnan deportivo na Aruba i ta apoyá: desaroyo di deporte organisashon di kompetensianan promoshon di atletanan lokal Riba e isla tin mas ku 30 organisashon deportivo ku ta forma parti di e sistema koordiná pa ASU. Entre e deporte mas popular na Aruba tin futbòl i basebal. Basebal, en partikular, a kontribuí na reconocimiento internashonal di Aruba, ku varios atletanan arubiano ku a hunga den Major League Baseball. ===Presidente === * Jacobo Rudolf “Coco” Arends (promé presidente) * Gerald Franca * Soraida Boekhoudt (2022– ) --- {{Variante|a}} {{infobox organisacion | variante = a | tipo = Deporte | nomber = Aruba Sport Unie | funda = [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]] | fundado = }} '''Aruba Sport Unie''' (Union Deporte Aruba, ASU), tambe conoci como '''Union Deportivo Arubano''', ta e organisacion cumbre di deporte na [[Aruba]]. E ta fungi como federacion cumbre pa diferente federacion y bond deportivo riba e isla. ASU ta representa mas cu 25 federacion deportivo y tin como meta coordina, promove y desaroya deporte na Aruba. Pa bira miembro di ASU, un organisacion deportivo mester ta registra como [[Persona hurídiko|persona huridico]] y no por representa un deporte cu ta representacaba pa otro federacion miembro. == Historia == Aruba Sport Unie a wordo funda dia [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]]. E organisacion a surgi for di e necesidad pa coordina y stimula desaroyo di deporte riba e isla. Den promé añanan di su existencia, diferente club i organisashon deportivo a kontribuí na fundashon di ASU, entre otro [[RCA]], Club Caribe i Tivoli. E promé presidente di e organisashon tabata '''Coco Arends''', kende tabata tambe envolví den fundashon di e '''Arubaanse Voetbal Bond''' algun aña promé. Na 1949 ASU a kuminsá ricibí subsidio di e gobierno sentral pa apoyá federashonnan deportivo ku organisashon di kompetensia i actividadnan deportivo. Durante añanan hopi organisashon i empresanan lokal a brindá sosten finansiero i material na deporte na Aruba. E kompanía petrolero Lago Oil & Transport Company tabata un di e sostenedornan importante, donando material deportivo i apoyando desaroyo di clubnan deportivo. Mateo Reyes tabata un di e personanan cu a yuda den e proseso di desaroyo aki. Den 1955 ASU a organisá e promé '''ASU Olimpiada''', un evento deportivo pa estimulá kompetensia entre atletanan lokal. E evento aki a bira un tradishon durante varios dekada, kaminda atletanan a wordo rekonosé komo “atleta di aña”. Entre 1955 i 1993 ASU tabata responsabel pa maneho di e [[Wilhelminastadion]] na Oranjestad. Te na 1997 ASU tabata tambe responsabel pa distribushon di subsidio gubernamental pa federashonnan deportivo. Despues di e aña aki, e tarea aki a wordo asumí direktamente pa e gobierno di Aruba. == Facilidatnan deportivo == ASU ta manehá diferente instalashon deportivo riba Aruba. '''Joe Laveist Sport Park''' na [[San Nicolas, Aruba|San Nicolas]] ta un parke deportivo multifunkshonal ku instalashonnan pa deporte manera: * [[Basebal]] * [[Futbòl]] * [[Volleyball]] * [[Basketbal]] * [[Atletismo]] E parke por wordo usa tambe pa evento grandi manera konserto i otro aktividatnan komunidario. '''Centro Deportivo Betico Croes''' na [[Santa Cruz, Aruba|Santa Cruz]] ta un fasilidat deportivo di paden ku aire acondicioná. E centro ta usa pa deporte di sala i arte marcial. == Organisashon == ASU ta fungí komo koordinadó entre e diferente federashonnan deportivo na Aruba. E organisashon ta apoyá desaroyo di deporte, organisashon di kompetensianan i promoshon di atletanan lokal. Riba e isla tin mas ku 30 organisashon deportivo cu ta forma parti di e sistema deportivo coordina pa ASU. Entre e deporte mas popular na Aruba tin [[futbòl]] i [[basebal]]. Especialmente basebal a duna Aruba reconocimiento internashonal, ku varios atletanan Arubiano cu a hunga den [[Major League Baseball]]. == Organisacion == Entre e presidentenan di Aruba Sport Unie tin: * [[Coco Arends|Jacobo Rudolf (Coco) Arends]] (1892-1965) – promé presidente * Gerald Franca – presidente durante diferente periodo den siglonan reciente * Soraida Boekhoudt – presidente (2022) [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] '''Aruba Sport Unie''' o '''Union Deportivo Arubano''' (ASU) ta e federacion cumbre di e federacionnan deportivo na [[Aruba]]. dre di 25 bond deportivo. Pa bira miembro di A.S.U. e organisacion mester ta un persona huridico y no mag di tin un miembro pa e deporte ey caba den A.S.U. == Historia == ASU e ser funda dia [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]]. * ASU taba maneha Wilhelminastadion di 1955 te 1993 A.S.U. ta maneha dos facilidad cu ta nan propiedad, esta Joe Laveist Sport Park na San Nicolas y Centro Deportivo Betico Croes na Sta Cruz. Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. Centro Deportivo Betico Croes ta completamente airecondiciona y ta uz'e pa tur sport di paden y arte marcial. Huur di e sporthal ta depende di cuanto hende mester uza pa maneha e lugar pa e actividad y ki sorto di actividad e ta. Pa mas informacion por yama oficina di A.S.U. na e numbernan di telefon ariba menciona.<ref>[https://www.gobierno.aw/union-deporte-aruba-asu Union Deporte Aruba (ASU)], Gobierno di Aruba</ref> Aruba Sport Unie a wordo funda dia 21 di December, 1941. E aña aki 21 di December, e ta cumpli 75 aña y tin cu corda riba e fundadornan. Segun e presidente actual Gerald Franca, e aña aki lo ta uno special den cuadro di e celebracion aki. Tambe el a splica kico tur nan tin pensa di haci pa loke ta e celebracion den 2017. Franca a splica cu e prome presidente tabata Coco Arends, kende ta e mesun persona cu a cuminsa tambe, kende ta fundador di Arubaanse Voetbal Bond 5 pa 6 aña prome. Un di e organisacionnan cu a yuda lanta Aruba Sport Unie tabata RCA, Club Caribe y Tivoli, cual ta e prome organisacionnan cu a lanta e asociacion aki. Na 1949 pa prome biaha den historia, ASU a cuminsa haya e subsidio di Gobierno Central pa facilita tambe e federacionnan di e tempo ey cu placa pa nan organisa actividadnan. Despues di e periodo ey tabata haya Lago ta yuda hopi den parti di formacion di e clubnan y nan tabata subsidia of duna donacion na e diferente clubnan pa nan material, etc. durante aña. Difunto Mateo Reyes, kende ta un persona conoci y keri, tabata encarga cu esaki. E ta un di e personanan cu a yuda ASU pa haya Joe Laveist for di Lago como un centro pa deporte. Lago Sportpark tabata di Lago y a bin pa pase pa Joe Laveist, pa pas’e pa ASU. Franca a menciona cu durante aña, durante 1955, ASU a celebra su prome ASU Olimpiada y despues di esey a keda celebr’e. Hopi di e atletanan grandi ta recorda e fechanan ey, caminda cu nan a wordo eligi como atleta di aña den decadanan di 60, 70 y 80. ASU semper a maneha deporte pa Gobierno y hasta a bay asina leu cu ASU a manda hende den exterior cu studie opdracht, pa bin bek lanta scol di deporte pa Aruba. Esaki nunca a logra debi na cosnan cu tabata pasa internamente. Despues ASU tabata encarga pa duna subsidio te cu na aña 1997, caminda cu Gobierno a tuma e tarea aki bek den su seno. Franca a sigui splica cu na e momentonan aki tin un comision cu ta trahando riba dje pa pasa e fecha pa Januari. Pa fin di aña ta imposibel pa organisa algo. Idea ta pa haci algo riba dje pa recorda e fecha y recorda esnan cu a funda e organisacion aki. Tabata tin hasta hendenan conoci entre otro shon A. Eman cu tabata un di e prome personanan den e directiva. Tin hopi hende conoci den comunidad tabata forma parti di ASU di e tempo ey.<ref>[https://masnoticia.com/aruba-sport-unie-lo-cumpli-75-ana-dia-21-di-december-proximo/ Aruba Sport Unie lo cumpli 75 aña dia 21 di December proximo], Mas Noticia (28 di november 2016)</ref> The sparse available evidence, however, reveals that there are around thirty-five sport organisations on the island that fall under the umbrella of the Aruba Sport Union (ASU), which was formed in 1941.44 As in Curaçao, two of the more popular team sports are soccer and baseball, and it is baseball that has given it the greatest international recognition through the participation of at least six Arubans in MLB since 1996.4 ASU President Gerald Franca --> 2022 Soraida Boekhoudt --- Aruba Sport Unie, funda dia 23 di december 1941, ta e bond madre di 25 bond deportivo. Pa bira miembro di A.S.U. e organisacion mester ta un persona huridico y no mag di tin un miembro pa e deporte ey caba den A.S.U. A.S.U. ta maneha dos facilidad cu ta nan propiedad, esta Joe Laveist Sport Park na San Nicolas y Centro Deportivo Betico Croes na Sta Cruz. Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. Centro Deportivo Betico Croes ta completamente airecondiciona y ta uz'e pa tur sport di paden y arte marcial. Huur di e sporthal ta depende di cuanto hende mester uza pa maneha e lugar pa e actividad y ki sorto di actividad e ta. Pa mas informacion por yama oficina di A.S.U. na e numbernan di telefon ariba menciona.<ref>https://www.gobierno.aw/union-deporte-aruba-asu Union Deporte Aruba (ASU)</ref> {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] ---------------- {{Variante|a}} {{multiple image | total_width = 270 | border = | perrow = 1/2 | align = right |header = Joe Laveist Sportpark |header_align = center |image2 = Joe Laveist Sport Park.jpeg | image1= Estadio de béisbol Joe Laveist, en San Nicolaas (este de Aruba).jpg | image3 = Joe Laveist Sport Park 06 54 31 704000.jpeg |caption1 = |caption_align = center }} == Lago Sport Park / Joe Laveist Sportpark == The historical Lago Sports Park (later known as the Laveist Sport Park) was a vital recreational and cultural hub in San Nicolas, Aruba. Officially inaugurated in March 1941, it was founded by the Lago Oil & Transport Company to support the island's booming refinery community. History of Lago Sports Park Founding and Baseball Roots: The park was instrumental in developing baseball on the island. American expatriate and former Major League Baseball pitcher Jim Bluejacket spent 15 years in Aruba and helped found the facility, fostering strong local interest in the game. WWII & Refining Community: During WWII, the facility offered organized recreation for Allied soldiers stationed in Aruba and the diverse immigrant workforce employed at the Lago refinery. Championship Ground: Throughout the 1940s and 1950s, the park was the premier venue for the organized Aruba baseball championships. Iconic early teams like the Dodgers, Baby Ruth, and Barnes' Ramblers competed here. Track and Field: Beyond baseball, it served as the primary venue for annual events like the Lago High School Track Meets and the Aruba School Sport Bond competitions. Evolution: Today, the historic site in San Nicolas continues to be an active community asset and is known as the Laveist Sport Park. --- Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. {{Variante|a}} {{Databox}} Intro *Location in San Nicolas, Aruba *Originally built by Lago Oil and Transport Company *Year of inauguration (1941) *Later renamed to Joe Laveist Sportpark ==Historia== 1. Fundashon (±1930s–1941) Lago building infrastructure for workers Role of Jim Bluejacket Opening (9 March 1941) 2. Periodo di floresementu (1940s–1980s) Organized sports (baseball, possibly softball, football) Social function (community gatherings, events) 3. Despues di sera di Lago (1985 →) Decline / transition Renaming to Joe Laveist Continued local use Struktura i fasilidat Even if partial: Baseball field Stands / seating Clubhouse? Multi-sport use * na 1968 Lago a traspasa LSP pa ASU Importansia kultural This is where your article becomes powerful: Role in development of baseball in Aruba Connection to Lago Colony life Symbol of industrial-era community building Link to later international baseball success of Aruba Legado Renaming to Joe Laveist Continued recognition Connection to surrounding area (Jim Bluejacketstraat, schools, neighborhoods) 🔎 Research tips (high impact, low effort) Look for: Lago employee magazines / newsletters Local newspapers (Amigoe, Diario archives) Aruba sports history sources Mentions of: inauguration (1941) sports competitions Joe Laveist (who he was!) ------------------ ==Origen di baseball na Aruba == Beisbòl a yega Aruba den añanan 1930, introdusí pa ekspatriadonan merikano ku tabata traha na Lago Oil Company i imigrantenan venezolano ku a forma timnan di pickup informal riba terenonan habrí.[2] E deporte a haña struktura ku e fundashon di ABBA na 1950 pa organisá liga i kampionato lokal, loke a kondusí na entrada di Aruba den wega internashonal na 1952 ora el a djòin e Asosiashon Internashonal di Beisbòl Amateur (awor parti di WBSC).[2] E aña ei, Aruba a debutá su promé selekshon nashonal na e Serie Mundial Amateur di 1952 na Havana, Cuba, manehá pa Joe Proterra, kaminda el a sigurá dos viktoria den seis wega i a gana aklamashon di fanátikonan, ku pitcher Nell Harms nombrá hungadó sobresaliente di siman pa su aktuashon kontra Honduras.[2] Beisbòl a wòrdu introdusí na Aruba na final di añanan 1920 i kuminsamentu di añanan 1930 prinsipalmente dor di ekspatriadonan merikano empleá pa Lago Oil and Transport Company, un supsidiario di Standard Oil of New Jersey, kendenan a establesé un refineria riba e isla. Pafo di e colonia, baseball a haya traccion na fin di añanan 1930 pa medio di imigrantenan y mariniernan Venezolano cu a mara na wafnan di Aruba cu nan barconan di pisca, formando teamnan casual di pick-up cu a hunga riba terenonan habri na Oranjestad, manera e area patras di Corte di Husticia actual. Pa añanan 1950, beisbòl a integrá profundamente den kultura di Aruba, partikularmente bou di hóbennan, ku a wòrdu eksponé pa medio di transmishonnan di media merikano, eventonan patrosiná pa kompanianan di zeta, i e impakto persistente di sòldánan di tempu di guera, hasiendo esaki un símbolo di aspirashon i vínkulo di komunidat den barionan di klase trahadó. Adopshon lokal a oumentá ku e formashon di klupnan amateur den tur pueblo. <ref>Clyde Harms, https://archive.org/details/BNA-DIG-ARUBATODAY-2021-05-28/page/n9/mode/1up?q=jim+bluejacket Short history of the beginnings of baseball in Aruba], Aruba Today (28 di 2021)</ref> ------------------- {{Variante|a}} {{Infobox deportista| variante = a | nomber completo = Shawn Joubert Zarraga | alias = | fecha nacemento = [[21 di yanüari|21 di januari]] [[1989]] | luga nacemento = {{ABW}} | fecha fayecimento = | luga fayecimento = | nacionalidad = {{NLD}} | haltura = 183 cm | peso = 109 kg <!-- Seccion di informacion deportivo --> | deporte = [[beisbòl|baseball]] | disciplina = catcher (man drechi)? | wo = | debut = 11 di maart 2023 (den [[Tim nashonal di beisbòl hulandes|team di Reino]])?? | activo = 2021 - presente ?? | distincion = }} '''Shawn Joubert Zarraga''' (☆ [[21 di yanüari|21 di januari]] [[1989]] na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]) ta un eks-catcher profesional di beisbòl Arubiano ku a representá Hulanda den kompetensianan internashonal, inkluyendo e World Baseball Classic.[1] Para na 6 pia 0 inch (1.83 m) i pisando aproksimadamente 240 liber (109 kg), Zarraga tabata un switch-hitter ku tabata tira ku man drechi i a hunga prinsipalmente komo un katcher durante henter su karera.[2] Selektá pa e Milwaukee Brewers den e di 44 buèlta (1.302 en general) di e Selekshon di Beisbòl di Liga Mayor di 2007 for di Trinity Christian Academy na Florida, el a pasa vários temporada den e liganan menor den vários organisashon.[3] grokipedia: Zarraga su karera profeshonal a kuminsá den e sistema di Brewers, kaminda el a progresá a traves di nan afiliadonan di 2007 pa 2014, alkansando nivelnan di Double-A i Triple-A i mustrando abilidatnan defensivo sólido tras di e plato.[4] Despues el a firma kontraktnan di liga menor ku timnan inkluyendo Los Angeles Dodgers na 2017 i Cincinnati Reds na 2016, ganando invitashonnan no-roster pa entrenamentu di primavera, ounke nunka el a yega Major League Baseball.[5] Despues ku su karera den liga menor afiliá a terminá na 2017, Zarraga a hunga den liganan independiente, inkluyendo ku e Cleburne Railroaders di e Asosiashon Merikano e aña ei, promé ku el a baha ku penshun.[6] Riba e esenario internashonal, Zarraga tabata un kontribuidor klave na e selekshon nashonal di Hulanda, yudando sigurá e título di Kopa Mundial di Beisbòl 2011 na Panama i partisipando den e Klásiko Mundial di Beisbòl 2017, kaminda el a proveé ​​profundidat na katcher durante wega di pool.[7] Su versatilidat i eksperensia a hasié un opshon konfiabel pa e tim hulandes, basando riba su raisnan arubiano miéntras e tabata kompetí bou di e bandera di Reino Hulandes.[8] == Karera internashonal == ===Kopa Mundial 2011=== Zarraga a haci su debut internacional cu e seleccion nacional di baseball di Hulanda na 2011 den Mundial di Baseball na Panama, eligibel pa medio di su herencia Arubiano. El a sirbi komo un katcher riba e lista ora e tim a gana e medaya di oro, derotando Cuba 2-1 den e final pa reklamá e título mundial.[25][26] torneonan di 2014 Zarraga a sirbi prinsipalmente komo un katcher durante e aparishonnan di e tim den dos torneo klave e aña ei.[27] Na yüli, Zarraga a representá Hulanda na e Torneo Internashonal di Beisbòl di Fransia, konosí tambe komo Yoshida Challenge, ku a tuma lugá na Sénart, Fransia. E selekshon hulandes a gana e medaya di oro, derotando un tereno ku a inkluí anfitrion Fransia, Alemania, i all-starnan internashonal. Zarraga tabata parti di e lista ku a sigurá e título, kontribuyendo tras di e plato miéntras e tim a pone un demostrashon fuerte den nan promé salida na e fasilidat nobo.[28][29] Mas lat e sèptèmber ei, Zarraga a kompetí den e Kampionato Oropeo di Beisbòl 2014 ku a tuma lugá na Ostrava i Brno, Repúblika Cheko, kaminda Hulanda a kapturá nan di 21 medaya di oro kontinental ku un rèkòrt invikto di 11-0, kulminando den un viktoria final di 6-3 riba Italia. Komo katcher, el a bati .286 ku aktuashonnan notabel, inkluyendo tres hit den un viktoria di 7-2 riba Alemania i un homerun den un wega di pool anterior kontra Kroasia. Su trabou defensivo a yuda ankra un staf di lansamentu ku a pèrmití solamente 1.36 kareda gana pa wega durante henter e torneo.[30][31][28] 2015 Premier12 i 2017 World Baseball Classic Zarraga a wòrdu selektá pa representá e selekshon nashonal di beisbòl di Hulanda na e WBSC Premier12 di 2015, e edishon inaugural di e torneo ku a tuma lugá na Mexico i Taiwan, kaminda el a sirbi komo un katcher bistiendo e kamisa number 22.[32] Hulanda a kompetí den Grupo A di e buèlta di apertura, sigurando tres viktoria kontra Chines Taipei (7-4), Italia (16-1), i Puerto Rico (11-7), miéntras ku nan a sufri pèrdida kontra Cuba (5-6) i Canada (1-3), loke a posishoná nan pa avansá pa e kuartfinal.[33] Einan, nan a kai kontra Merka 1-6, resultando den un di sinku lugá total pa e tim.[33] Durante e torneo, Zarraga a kontribuí ofensivamente den momentunan klave, inkluyendo un homerun di dos kareda den e di kuater inning kontra Cuba ku a ekstendé e bentaha di Hulanda na 4-1, ounke e tim na final a pèrdè den un kompetensia estrecho.[34] El a registrá tambe un RBI den e viktoria riba Taipei Chines, trahando un kaminata apesar di a bai sin hit den tres at-bat.[35] Sinembargo, Zarraga a sufri un leshon na man durante e wega di Cuba i mester a sali trempan.[36] Na 2017, Zarraga a gana un lugá riba e lista di Hulanda pa e World Baseball Classic, atrobe komo un katcher, partisipando den e torneo prinsipal ku a tuma lugá den vários pais anfitrion.[37] Hulanda a pone un rèkòrt di 2-1 den Pool A, avansando komo subkampeon tras di Israel, promé ku a derotá Israel 12-2 den e kuartfinal na Tokyo Dome pa yega e semifinal.[37] Nan kareda a terminá den un pèrdida di 3-4 kontra Puerto Rico na Dodger Stadium, kaminda e tim a regresá lat pero no por a sigurá e viktoria.[38] E aktuashon sobresaliente di Zarraga a bini den e kuart di final kontra Israel, kaminda el a konta dos hit i dos RBI komo parti di e eksploshon ofensivo di e tim.[39] Den e semifinal kontra Puerto Rico, el a entregá un dòbel di RBI krusial den e di sinku inning pa skor Wladimir Balentien i empatá e wega na 3-3, ounke kompañero di ekipo Jonathan Schoop a wòrdu bentá afó na e plachi di kas den e wega.[40] Zarraga a parse di a sufri un leshon den e di ocho inning di e wega ei, loke a rekerí atenshon médiko tras di e plato. {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid = |titulo=}} {{References}} * [https://www.baseball-reference.com/register/player.fcgi?id=kelly-001ant Minors Stats Antwone Kelly] }} {{DEFAULTSORT:Zarraga, Shawn}} [[:Kategoria:Hende]] [[:Kategoria:Beisbòl]] ----------------- {{Variante|a}} {{Infobox asociacion deporte| variante = c | nomber = Badminton Bond Curaçao | logo = | imagen = | abrevia = BBC | president = | vice-president = | algemeen-secretaris = | asiento = | region = | pais = | cantidad_miembro = | cantidad_asociacion = | deporte = | funda = | luga_funda = | ex-nomber = | federacion_mundial = | federacion_continental = | federacion_nacional = | afilia = | comite_olimpico = | agencia_deportivo = | stop_imagen = | imagen = | descripcion = | website = }} '''Badminton Bond Curaçao''' (BBC) ta e organisashon ku ta dirigi i promové e deporte di badminton na Kòrsou. E federashon ta un miembro di e organisashonnan internashonal i regional, inkluíendo e '''Badminton World Federation (BWF)''', e '''Badminton Pan America (BPA)''', i e '''Caribbean Regional Badminton Confederation (CAREBACO)'''. === Historia i Fundashon === E Badminton Bond Curaçao a fundá den 1975. E federashon ta representá Kòrsou den e organisashonnan regional i internashonal di badminton.:contentReference[oaicite:8]{index=8} === Afiliashon Internashonal === :contentReference[oaicite:10]{index=10} * :contentReference[oaicite:13]{index=13} * :contentReference[oaicite:16]{index=16} * :contentReference[oaicite:19]{index=19}:contentReference[oaicite:21]{index=21} === Participashon Internashonal === :contentReference[oaicite:23]{index=23}:contentReference[oaicite:25]{index=25} === Referensianan === * :contentReference[oaicite:27]{index=27} * :contentReference[oaicite:30]{index=30}:contentReference[oaicite:32]{index=32} [[:Kategoria:Deporte na Kòrsou]] [[:Kategoria:Organisashon Deportivo]] {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte]] --------------- {{Databox}} E '''seleccion nacional di badminton di Aruba''' ([[Hulandes]]: Arubaans badmintonteam) ta representa [[Aruba]] den competencianan internacional di team di badminton y ta wordo controla pa [[Aruba Badminton Federation]] cu ta afilia na Badminton Pan America y Caribbean Regional Badminton Confederation (CARECOBA).<ref>{{Cite web |title=Members {{!}} BWF Corporate |url=https://corporate.bwfbadminton.com/about/membership/ }}</ref> E ekipo a kompetí pa promé biaha den nan promé torneo internacional di ekipo na 1990. E ekipo a haci su aparicion pa prome biaha na e Campeonato di Ekipo di CAREBACO na aña 1974.<ref>{{citeer web|titel=Aruba vooreerst naar Car. badmintonkampioenschap|werk=[[Amigoe]]|datum=1974-11-15|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2025-05-29|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461200:mpeg21:p005}}</ref> Tambe e ekipo a competi den e [[Weganan Centroamericano y di Caribe]] di 1990, unda badminton a wordo inaugura pa prome biaha den e Weganan. E ekipo junior di Aruba a kompetí den e Campeonato Pan Am Junior Team 2009 y a terminá na di 12 lugá.<ref>{{Cite web |title=BWF - Team Event XVIII Pan Am Junior 2009 - Winners |url=https://bwf.tournamentsoftware.com/sport/winners.aspx?id=C61259DF-B2FF-4AC5-A444-F9E14C6A82B1 |access-date=2022-09-04 |website=bwf.tournamentsoftware.com}}</ref> Een Arubaans selectie-team zal van 17 tot en met 24 november voor de eerste keer deelnemen aan de Caribische Badmintonkampioenschappen, die dit jaar te Georgetown in Guyana gehouden worden. Het team dat Aruba zal vertegenwoordigen bestaat uit de dames M. Mata, N. Mata en M. Yarzagaray, en de heren Doy Bernaibela, H. Boer, Robby Arambatzis en Reginals Altman. Deze reis werd mogelijk gemaakt dankzij financiële — en materiele steun van diverse giften; het bedrijfsleven en andere instanties. Het Caribisch toernooi wojdt^jgeorganiseerd door de Caribbean regional badminton confederation, een in 1972 opgerichte federatie, tot voor kort bestaande uit de landen Jamaica, Trinidad/Tooago, Guyana en Sjuriname. Vorig jaar heeft de Badminton Bond Aruba zijn interesse voor deelname aan het bestuur van de Carebaco te kennen gegeven en na een jaar van intensieve voorbereidingen werd Aruba in juli van dit jaar lid van de International badminton federation en in dezelfde maand als vijfde lid van de Carebaco toegelaten. Beide feiten kunnen als mijlpalen worden beschouwd in de geschiede- | nis van de badmintonsport op Aruba, waar deze sport (nog) vrij onbekend is. Dit laatste komt voornamelijk doordat men hier voor deze sport een enorm tekort heeft aan goede accomodatie. ==Historia== ===Tim miksto=== Aruba a debuta den e Campeonato di Equipo di CAREBACO na 1974. E team a keda na di cinco lugar den e ranking final, perdiendo 7-0 contra Jamaica, Surinam, Trinidad y Tobago y Guyana.<ref>World Badminton 18 (1974), p. 3</ref> {{Appendix}} [[:Category:Deporte na Aruba]] en.wiki --------------- {{Infobox asociacion deporte| variante = c | nomber = Aruba Badminton Federation | logo = | imagen = | abrevia = ABF of BBA | president = | vice-president = | algemeen-secretaris = | asiento = | region = | pais = | cantidad_miembro = | cantidad_asociacion = | deporte = | funda = | luga_funda = | ex-nomber = | federacion_mundial = | federacion_continental = | federacion_nacional = | afilia = | comite_olimpico = | agencia_deportivo = | stop_imagen = | imagen = | descripcion = | website = }} '''Aruba Badminton Federation''' (ABF), tambe yamá Badminton Aruba o Aruba Badminton Bond, ta e organisacion gobernante nacional supremo pa e deporte di [[badminton]] na [[Aruba]]. E federacion ta wordo representa pa e [[seleccion nacional di badminton di Aruba]]. == Historia == E Aruba Badminton Federation a wordo funda memey di añanan 1970, ora cu e promé participacion a tuma luga na e Kampionatonan di Carebaco. Na desember 1973 e federacion a bira miembro di Caribbean Badminton Federation, hunto cu Corsou.<ref>Sport inliet kort sport in het kort sport. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 05-12-1973, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 29-05-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461498:mpeg21:p007</ref> E federashon despues a bira miembro di e órgano di gobernashon kontinental, e Konfederashon Panamerikano di Badminton, i e Federashon Mundial di Badminton, e tempu ei konosí komo e Federashon Internashonal di Badminton. Aruba ainda no ta anfitrion di campeonatonan internacional. Sinembargo Aruba a yega di ta anfitrion di Campeonato di Carebaco dos biaha. Federacion di Badminton Aruba ta miembro di Comite Olimpico Arubano . {{Appendix}} De Badminton Bond Aruba (BBA) viert deze maand zyn 15-jarig bestaan met verschillende toernooien en andere activiteiten. Ofschoon deze tak van sport niet zo bekend is op Aruba, heeft de BBA in vijftien jaren heel wat gepresteerd. Deze bond is al jaren lid van de International Badminton Federation (IBF). Ook is de BBA lid van de Carebaco (Caribbean Regional Badminton Confederation), waarvan verder ook lid zijn: Jamaica, Trinidad, Suriname, Guyana, Barbados, Bermuda, Curasao en Grenada. Elk jaar doet Aruba mee aan de Caribische kampioenschappen en BBA- motor, Riek Altman, is al jaren secretaris / penningmeester van de Carebaco. Aruba wordt elk jaar weer verzocht de Carebaco- wedstrijden te organiseren, omdat Aruba tot nu toe het beste toernooi heeft georganiseerd, doch door het ontbreken van faciliteiten kan de BBA dit Caribisch treffen niet meer organiseren. De BBA bestaat momenteel uit de vier clubs: Floralin, Flamboyant, Aruba Badminton Minders en Playa die tezamen honderd leden tellen. Deze sport kan uitsluitend gespeeld worden in een zaal en nu wordt er gebruik gemaakt van de gymnastiekzalen van Julianaschool, La Salie College en de Sporthal. Een paar maanden geleden hebben de BBA- bestuursleden, Riek Altman en Michael Williams, in Trinidad een coachingcUrsus gevolgd onder auspiciën van de IBF en geven nu op maandag en donderdag aan trainers van de club een opleiding. Nu al is bekend dat Aruba volgend jaar vertegenwoordigd zal worden op Curagao tijdens de Easter Open Tournament en in Jamaica tijdens de Carebaco- wedstrijden. De BBA heeft gisteren in een communiqué dank uitgebracht aan alle personen en instanties, die door de jaren heen de BBA hebben geholpen en eenieder, die aan badminton wil meedoen, uitgenodigd zich op donderdag in de Sporthal op te geven tussen zeven en tien uur 's avonds. Het bestuur van de BBA wordt in dit derde lustrumjaar gevormd door: voorzitter R. Nieuw, vicevoorzitter R. Altman, secretaris G. Simon, penningmeester B. Hernandez, commissarissen E. van der Linde, M. McClure, E. Vemannan, M. Croes en M. Williams.<ref>Met uitgebreid activiteiten-programma Badminton Bond Aruba viert haar derde lustrum. "Amigoe". Curaçao, 08-11-1986, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 29-05-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641854:mpeg21:p013</ref> ------------- {{Variante|a}} {{Futbolista |nomberdihungado = |Nomber = Mario Croes |potret = |Fecha di nasementu = |Siudat di nasementu = |Pais di nasementu = {{ABW}} |Nashonalidat = hulandes |Posishon = |club = }} '''Hyacintho Mario Croes''' (☆ ± 1942 na [[Aruba]]), tambe conoci como '''Mario Croes jr.''', ta un ex-hungado di pingpong [[Aruba]]no. Entre decada 1960 y decada 1980 el a titula 13 vez campeon di Aruba. Den [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]] Croes tabata un di e dos "grandinan" den deporte di tennis di mesa, banda di [[Robert Hosé]] di [[Kòrsou|Corsou]].<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463158:mpeg21:a0099|titel=Sensationele zege van R. Hosé over M. Croes|werk=[[Amigoe]]|datum=1970-11-02|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> == Biografia == Mario Croes ta yiu di Eymee Zeppenfelt y Mario Hyacinto Croes, empresario i doño di La Gran Bodega.<ref name="Amigoe">{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462365:mpeg21:a0121|titel=In de Franciscuskerk|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-07-16|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> Cu mas o menos siete aña el a cuminsa hunga pingpong y tabata train cu su mama pa despues sigi train cu su tata y otro famianan.<ref name="Amistad">{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AMISTAD-1976-11/page/3/mode/1up?q=Amistad+mei+1976&view=theater|titel=Mario Croes: 26 aña den pingpong|werk=Amistad|datum=november 1976|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> Croes a cuminsa mustra su talentonan ora cu na edad di 9 aña el a sali campeon "junioren" na Aruba. Cu 12 aña el a drenta division di senioren y na 1959, cu 16 aña, a bira campeon di Aruba pa prome bes.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010997546:mpeg21:a0072|titel=Mario Croes jr: nieuwe tienkampkampioen tafeltennis|werk=[[Amigoe]]|datum=1959-02-25|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> Na 1960 e ta prolonga su titulo.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010459813:mpeg21:a0112|titel=Mario Croes jr. weer de sterkste|werk=[[Amigoe]]|datum=1960-04-01|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> Hunto cu Cholan Jacobs e tabata hunga pa e team Arubano di Bavaria Stars. Den e torneo organisá door di e asociacion "Entre Nous Juveniles” na Corsou el a hunga cu 17 aña su prome wega internacional contra [[Colombia]]. Croes tabata doño di Mario's Sports Shop den Wilhelminastraat 51 na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]. E ta casa cu Ruth Arends y hunto nan tin un yiu homber, Mario III, i un yiu muhe Janine.<ref name="Amigoe"/> {{Appendix}} {{Stub}} {{DEFAULTSORT:Croes, Mario}} [[:Category:Hende]] [[:Category:Deporte na Aruba]] Pa promer viaha el a sali campeon di Aruba dia cu e tabatin 15 aña di edad. Awor flbi cu e tin 34 aña e por bisa cu ela sali 13 vez campeon di nos isla y e ta posee nada menos cu 39 copa y 27 medaya. Un deportista arubano cu e destaca su mes den e deporte di ping pong specialmente door di su mes esfuerzonan y su perserverancia, como cu manera nos lektornan por lesa mas alew, no ta semper ela haya ayudo den su carera deportivo na su isla natal. Mario Croes jr., casá cu Ruth Croes-Arends, ta haya cu e deporte di ping pong na Aruba a bai hopi atrcus den e 26 aña cu e tin ta praktikele. Amistad a tene un entrevista exclusivo cu e deportista te ainda mas grandi riba terreno di ping pong actuahnente: Mario Croes Jr.<ref name="Amistad">{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AMISTAD-1976-11/page/3/mode/1up?q=Amistad+mei+1976&view=theater|titel=Mario Croes: 26 aña den pingpong|werk=Amistad|datum=november 1976|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> mi a cuminsa hunga ping pong tempo mi tabata tin mas o menos siete aña. Mi mama a cuminsa siñami, pero mi no a worry mucho. Toch mi a sigi hunga cu mi tata y cu mi otro famianan. Un viaha mi a bai Flamingo Room (Trocadero), caminda tabatin un mesa di ping pong, anto ei nan mi a mira Cholan Jacobs, e tempo ei e campeon di Aruba, hunga. Esei a dunami smaak pa mi sigi train cu mi famia. Dia m'a cimiinsa hunga di verdad mi tabatin 12 ema y mi a cuminsa train cu Cholan. E tempo ei mi tabata hunga cinco te seis ora pa dia. Mi tabata caba di come dies dos or y mei y bai hunga te siet’or y mei di anochi. Tur dia e mesim cos. Mi no tabata hunga ni siña les. Mario a cuminsa mustra su talentonan ora cu na edad di 9 aña ela sali campeon di Junioren na Aruba. Cu 12 aña ela drenta division di senioren y cu 16 aña pa promer vez ela logra bira campeon di Aruba. Su promer wega internacional ela hunga contra Colombianonan tempo cu e tabatin 17 aña na 1959. E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” Entre Nous Juveniles na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsou. E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsou. in de Franciscuskerk te Oranjestad is gistermorgen het kerkelijke huwelijk ingezegend vun mejuffrouw Rulh Arends, dochter V(.n. de heer en mevrouw Milo de R. Arends-Arends en de heer Mario Croes, zoon van de heer en mevrouw Mario H. Croes- Zeppenfelt. Voor de receptie ten huize van de bruid bestond grote belangstelling. Het bruidspaar wachtte een verrassing; een taart in de vorm van een tafeltennistafel. De bruidegom is dan ook tafeltenniskampioen van Aruba.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462365:mpeg21:a0121|titel=In de Franciscuskerk|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-07-16|bezochtdatum=2022}}</ref> * Eigenaar van Mario's Sports Shop, Wilhelminastraat 51, Oranjestad, Aruba * Huwde in 1965 met Ruth Arends, kinderen Mario III en Janine {{Appendix}} --------------- thjoa2eczyy4qnjdq39anrx6kh3mlnp 199594 199593 2026-08-05T21:29:57Z Caribiana 8320 199594 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ Pending: [[Barracudas Artistic Aruba]] - [[Aruba Dolphins]] - [[Stingray Swimming Team]] - [[Shawn Zarraga]] - [[Antwone Thyshon Kelly]] - [[Badminton Bond Curacao]] - [[Seleccion nacional di badminton di Aruba]] - [[Aruba Sport Unie]] -------- {{infobox deportista | variante=a }} '''Higinio Alejandro (Patan) Farro''' (☆ [[11 di yanüari|11 di januari]] [[1942]] - † [[30 di yüli |30 di juli]] [[2026]]<ref>[https://www.arubanative.com/aurora-royal-pray-funeral-home-ta-anuncia-fayecimento-di-higinio-alejandro-farro-mihor-conoci-co-mo-patan/ Aviso di fayecemento], arubanative.com (4 di augustus 2026)</ref>) tabata un pesista [[Aruba|Arubiano]]. El a titula campeon di Aruba pa diescuater aña consecutivo y tabata tambe campeon di [[Antias Hulandes]] pa nuebe aña. E ta wordo considera un di e pioneronan mas importante di hisamento di peso na Aruba.<ref>[https://arubanews.ca/patan-farro-weightlifting-legacy-honoured-following-aruban-champions-death/ Patan Farro Weightlifting Legacy Honoured Following Aruban Champion’s Death], arubanews.ca (4 di augustus 2026)</ref><ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/93280/voormalig-gewichthefkampioen-patan-farro-overleden-vz1916 Voormalig gewichthefkampioen ‘Patan’ Farro overleden], curacao.nu (4 di augustus 2026)</ref> E ta conoci tambe como restaurado di caha di orgel y wicharero. == Bida y carera == Farro a cuminsa como pesista na aña 1964 y a logra di dos luga den su prome competencia. Den e aña siguiente, e nivel di e deporte a baha hopi riba e isla, debi cu hopi hisador di peso tabata di origen stranhero y como trahado na [[Lago Oil & Transport Company|refineria Lago]] a haya lay retiro y mester a bolbe na pais di origen.<ref>https://297sportsaruba.com/na-memoria-di-higinio-alejandro-patan-farro/</ref> Como cu na 1964 hopi hisador di peso na Aruba tabata di origen stranhero y como trahado na e refineria LAGO a haya lay off di trabou y mester a bolbe na pais di origen, e deporte di peso na aña 1965 a cay hopi. Pero Patan a sigui train y a sigui desaroya den e deporte di peso. Bou di condicionnan hopi limita, Farro a sigui train y a sigui desaroya den deporte di peso. El sigui entrena hunto cu otro deportista den un espacio chikito na Wilhelmina Stadion (awor [[Stadion Guillermo Prospero Trinidad]]). El a entrena sin entrenador profeshonal y sin haya oportunidat pa sigui entrenamento na exterior. Pa torneo internacional, e tabata depende di su propio dianan di vakantie, pasobra no a haña permiso adicional di su trabou. ===Carera internacional=== Na 1970, Farro a wordo selecciona pa representa Antias Hulandes na [[Weganan Centroamericano y di Caribe]] (CAC) na [[Panama]]. Ora e [[Comite Olimpico Antias Hulandes]] a nenga pa paga su biahe, e mes a cumpra su boleto di avion y a logra di cuater luga den su categoria. Na 1971, el a termina na di cinco luga durante [[Weganan Panamericano]] na [[Cali]], [[Colombia]]. Na 1974, el a bolbe logra di cuater luga na CAC na [[Repúblika Dominikano|Republica Dominicano]]. Su logro internacional mas importante a yega na 1978, ora el a gana un medaya di brons na CAC na [[Medellín]]. ===Logro y record === Ademas di su titulonan local y regional, Farro tabata conoci pa su forsa excepcional. Den añanan setenta di [[siglo 20|siglo binti]], el a logra e siguiente prestacionnan aproximá: * squat: serka 272 kilo (600 lbs) * deadlift: serka 318 kilo (700 lbs) * bench press: serka 181 kilo (400 lbs) * snatch: serka 125 kilo (275 lbs) * clean and jerk: serka 160 kilo (352 lbs) Su recordnan Arubano di 1976 den e disciplinanan "snatch" y "clean and jerk" a keda sin wordo bati pa aproximadamente cuarenta aña. Na 2016, e recordnan aki y su total combina finalmente a wordo mehora. == Caha di orgel == Desde chikito, Patan a desaroya un amor profundo pa musica. E pasion ey a converti’e den un maestro respeta, tanto den pone pieza, afina y restaura cahanan di orgel, como den preserva e sonidonan autentico. Ademas di su contribucion na deporte, Farro tabata tambe envolvi den preservacion di herencia cultural di Aruba, specialmente door di su trabou cu restauracion y promocion di [[Caha di Orgel|cah’i orgel]] tradicional.<ref name="honor">[https://www.gobierno.aw/a-honra-varios-tocado-di-cahi-orgel-riba-dia-di-musico A honra varios tocado di cah’i orgel riba dia di musico], Gobierno di Aruba (25 di november 2024)</ref><ref>https://www.gobierno.aw/en/several-barrel-organ-players-were-honored-on-musicians-day</ref> E legendario hisador di peso Arubiano Higinio Alejandro “Patan” Farro tambe tabata un figura cultural bon conoci y un tocado, doño y restaurador celebra di e tradicional caha di orgel (orgel di bari) yama “El Diamante”.<ref>[https://www.aruba.nu/nieuws/kunst-cultuur-en-muziek/57390/unieke-eer-voor-muzikanten-met-liefde-voor-cahi-orgel Unieke eer voor muzikanten met liefde voor Cah’i Orgel], aruba.nu (27 di november 2024)</ref> Legado Cultural E Instrumento: Patan Farro tabata doño y tabata cuida un caha di orgel historico di 100 aña bieu como “El Diamante” tabata conoci. Diamante". Artesania: E tabata un di e poco personanan na Aruba cu e habilidad raro pa pega y martillo e cilindernan (cilinder di claba) cu ta wordo uza pa toca musica tradicional riba e instrumento. Reconocimento: El a ricibi multiple premio cultural y reconocimentonan oficial di gobierno di Aruba pa conserva e musical unico aki.<ref name="honor"/> Na 1982, den concurso di caha di orgel na Hoffi Sero Janchi, Farro a sali ganado maximo cu su caha di orgel Diamante.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-DOCUMENTACION-005276/mode/1up?q=patan+farro Ambiente inmenso na concurso di caha di orgel], Diario (30 di augustus 1982)</ref> == Reconocemento == Durante su carera activo, Farro no a haña hopi reconocemento oficial pa su prestacionnan. Sinembargo, despues di su retiro, el a wordo honra cu varios distincion: * condecoracion real como "ridder" den [[Orden di Oranje-Nassau]] * inclusion den Salon di Fama di Aruba * Premio Santa Anna pa su contribucion na deporte y cultura Segun Archivo Nacional Aruba, Farro tabata tambe nominá pa premio di “atleta di aña” di Aruba Sport Unie na 1974. == Fayecemento == Farro tabata casa y tata di tres yiu. El a fayece dia 30 di juli 2026 na edat di 84 aña. Diferente organisashonnan, entre otro Federacion Aruba Weightlifting Association y Departamento di Cultura di Aruba, a record’é como un atleta respectivamente culturista sobresaliente y un persona ehemplar. {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] '''Higinio Alejandro (Patan) Farro''' (☆ [[11 di yanüari]] [[1942]] - † 30 di yüli 2026) tabata un hisado di peso [[Aruba|Arubiano]]., conoci den su tempu aktivo komo e hòmber mas fuerte di Aruba. El a dominá deporte di levantamentu di peso riba e isla pa mas ku un dekada i a representá Antia Hulandes na diferente torneo internashonal. Farro a gana e titulo di kampion di Aruba pa dieskuater (14) aña konsekutivo i tabata tambe kampion di Antia Hulandes pa nuebe (9) aña. El ta konsiderá un di e pioneronan mas importante di levantamentu di peso na Aruba.<ref>[https://arubanews.ca/patan-farro-weightlifting-legacy-honoured-following-aruban-champions-death/ Patan Farro Weightlifting Legacy Honoured Following Aruban Champion’s Death], arubanews.ca (4 di augustus 2026)</ref><ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/93280/voormalig-gewichthefkampioen-patan-farro-overleden-vz1916 Voormalig gewichthefkampioen ‘Patan’ Farro overleden], curacao.nu (4 di augustus 2026)</ref> == Bida y carera == Farro a kuminsá ku levantamentu di peso na aña 1964 i a logra di dos luga den su promé kompetensia. Den e aña siguiente, e deporte a baha hopi na nivel riba e isla, despues ku hopi trahadó strañero a laga Aruba tras despido na refineria di Lago.<ref>https://297sportsaruba.com/na-memoria-di-higinio-alejandro-patan-farro/</ref> A pesar di e situashon difísil, Farro a sigui entrená bou di kondishonnan hopi limitá. El tabata entrená den un espasio chikí bou di graderia di Wilhelmina Stadion (awor Stadion Guillermo Prospero Trinidad), ku ventilashon insufisiente i un solo plataforma ku el mester a kompartí ku siete otro deportista. El a entrená sin entrenador profeshonal i nunca a haña oportunidat pa sigui kampamentu di entrenamiento na exterior. Pa torneo internashonal, el tabata depende di su propio dianan di vakashon, pasobra no a haña permiso adicional di su trabou. ===Carera internacional=== Na 1970, Farro a wordu selekshoná pa representá Antia Hulandes na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Panamá. Ora e Komité Olímpiko Antiano a nenga pa paga su biahe, el mes a kumpra su boleto di avion i a logra di kuarto luga den su kategoria. Na 1971, el a termina na di sinku luga durante e Huegos Panamericanos na Cali, Kolombia. Na 1974, el a bolbe logra kuarto luga na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Republica Dominicano. Su logro internashonal mas importante a yega na 1978, ora el a gana un medaya di brons na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Medellín. ==Logro y rekord == Ademas di su titulo lokal i regional, Farro tabata konosí pa su forsa eksepshonal. Den añanan setenta, el a logra e siguiente prestashonnan aproksimá: squat: serka 272 kilo (600 lbs) deadlift: serka 318 kilo (700 lbs) bench press: serka 181 kilo (400 lbs) snatch: serka 125 kilo (275 lbs) clean and jerk: serka 160 kilo (352 lbs) Su rekordnan arubiano di 1976 den e disciplinanan snatch i clean and jerk a keda sin bati pa aproksimadamente kuarenta (40) aña. Na 2016, e rekordnan aki i su total kombiná finalmente a wordu mehorá. Rekonosimentu Durante su karrera aktivo, Farro no a haña hopi rekonosimentu ofisial pa su prestashonnan. Sin embargo, despues di su retiro, el a wordu honrá ku diferente distinkshon: distinkshon real inklushon den Eregalerij di Aruba Premio Santa Anna pa su kontribushon na deporte i kultura Segun Archivo Nacional Aruba, Farro tabata tambe nominá pa premio di “atleta di aña” di Aruba Sport Unie na 1974. == Ca'i orgel == * Diamante<ref>https://www.gobierno.aw/en/several-barrel-organ-players-were-honored-on-musicians-day</ref> E legendario hisador di peso Arubiano Higinio Alejandro “Patan” Farro tambe tabata un figura cultural bon conoci y un hungador, doño y restaurador celebra di e tradicional caha di orgel (orgel di bari) yama “El Diamante”.<ref>[https://www.aruba.nu/nieuws/kunst-cultuur-en-muziek/57390/unieke-eer-voor-muzikanten-met-liefde-voor-cahi-orgel Unieke eer voor muzikanten met liefde voor Cah’i Orgel], aruba.nu (27 di november 2024)</ref> Legado CulturalE Instrumento: Patan Farro tabata doño y tabata cuida un caha di orgel historico di 10 aña bieu como “El Diamante” tabata conoci. Diamante".Artesania: E tabata un di e poco personanan na Aruba cu e habilidad raro pa pega y martillo e cilindernan (cilinder di claba) cu ta wordo uza pa toca musica tradicional riba e instrumento.Reconocimento: El a ricibi multiple premio cultural y reconocimentonan oficial di gobierno di Aruba pa conserva e musical unico aki == Legado == Farro su influensia a bai mas allá di su rekordnan i medayanan. El a demostrá ku un atleta arubiano por kompetí na nivel regional, a pesar di falta di fasilidat, guia profeshonal i sosten finansiero. Su determinashon — manera paga su propio biahe i sigui entrená bou di kondishonnan difísil — a hasi’e un ehèmpel pa generashonnan posterior di deportista. Ademas di su kontribushon na deporte, Farro tabata tambe envolví den preservashon di herensia kultural di Aruba, spesialmente dor di su trabou ku restaurashon i promoshon di e Cah’i Orgel tradicional. Fayesimentu Farro a fayesé dia 30 di yüli 2026 na edat di 84 aña. Diferente organisashonnan deportivo, entre otro Aruba Amateur Weightlifting Association, a record’é komo un atleta sobresaliente i un persona ehèmpelar, i a ekspresá kondolensia na su famia. ------------ '''Aruba Sport Unie''' (ASU), tambe konosí komo '''Union Deporte Aruba''' òf '''Union Deportivo Arubano''', ta e organisashon cumbre di deporte na Aruba. E ta fungí komo federashon madre pa e diferente federashonnan i bondnan deportivo riba e isla. ASU ta representa mas ku 25 federashon deportivo i tin komo meta koordiná, promové i desaroyá deporte na Aruba. Pa bira miembro di ASU, un organisashon deportivo mester ta registra komo persona hurídiko i no por representa un deporte ku ta kaba representá pa un otro federashon miembro. ==Historia== Aruba Sport Unie a wordu fundá dia 23 di desèmber 1941, for di e nesesidat pa koordiná i stimulá desaroyo di deporte riba e isla. Entre e organisashonnan ku a kontribuí na su fundashon tabatin clubnan manera RCA, Club Caribe i Tivoli. E promé presidente tabata [[Jacobo Arends|Jacobo Rudolf (Coco) Arends]], kende tabata tambe envolví den fundacion di [[Arubaanse Voetbalbond]] (AVB) algun aña prome. Na 1949, ASU a kuminsá haña subsidio di e gobierno sentral pa sostené federashonnan deportivo, spesialmente pa organisashon di kompetensianan i otro aktividatnan. Durante e añanan 1950 i 1960, sektor priva a hunga un papel importante den desaroyo di deporte na Aruba. E kompania petrolero Lago Oil & Transport Company, por ehèmpel, a brindá sosten finansiero i material na diferente clubnan. Mateo Reyes tabata un di e figurannan clave den e proseso di distribushon i desaroyo. Na 1955, ASU a organisá e promé ASU Olimpiada, un evento ku a stimulá kompetensia entre atletanan lokal i ku a bira un tradishon durante varios dekada. Den e evento aki, atletanan tabata wordu rekonosé komo “atleta di aña”. Entre 1955 i 1993, ASU tabata responsabel pa maneho di e Wilhelminastadion na Oranjestad. Te na 1997, ASU tabata tambe enkargá ku distribushon di subsidio gubernamental na federashonnan deportivo. Despues di e aña ei, e tarea aki a pasa direktamente na gobierno di Aruba. ==Facilidatnan deportivo== ASU ta manehá diferente instalashon deportivo riba Aruba, entre otro: ===Joe Laveist Sport Park=== Situa na San Nicolas, e parke aki ta un fasilidat multifunkshonal ku instalashonnan pa: basebal futbòl volleyball basketball atletismo E parke por wordu usa tambe pa evento grandi manera konserto i aktividatnan komunidario. ===Centro Deportivo Betico Croes=== Situa na Santa Cruz, e fasilidat aki ta un kompleks deportivo di paden ku aire akondishoná. E ta usa pa deporte di sala i arte marcial. ==Organisashon i rol== ASU ta fungí komo koordinadó entre e diferente federashonnan deportivo na Aruba i ta apoyá: desaroyo di deporte organisashon di kompetensianan promoshon di atletanan lokal Riba e isla tin mas ku 30 organisashon deportivo ku ta forma parti di e sistema koordiná pa ASU. Entre e deporte mas popular na Aruba tin futbòl i basebal. Basebal, en partikular, a kontribuí na reconocimiento internashonal di Aruba, ku varios atletanan arubiano ku a hunga den Major League Baseball. ===Presidente === * Jacobo Rudolf “Coco” Arends (promé presidente) * Gerald Franca * Soraida Boekhoudt (2022– ) --- {{Variante|a}} {{infobox organisacion | variante = a | tipo = Deporte | nomber = Aruba Sport Unie | funda = [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]] | fundado = }} '''Aruba Sport Unie''' (Union Deporte Aruba, ASU), tambe conoci como '''Union Deportivo Arubano''', ta e organisacion cumbre di deporte na [[Aruba]]. E ta fungi como federacion cumbre pa diferente federacion y bond deportivo riba e isla. ASU ta representa mas cu 25 federacion deportivo y tin como meta coordina, promove y desaroya deporte na Aruba. Pa bira miembro di ASU, un organisacion deportivo mester ta registra como [[Persona hurídiko|persona huridico]] y no por representa un deporte cu ta representacaba pa otro federacion miembro. == Historia == Aruba Sport Unie a wordo funda dia [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]]. E organisacion a surgi for di e necesidad pa coordina y stimula desaroyo di deporte riba e isla. Den promé añanan di su existencia, diferente club i organisashon deportivo a kontribuí na fundashon di ASU, entre otro [[RCA]], Club Caribe i Tivoli. E promé presidente di e organisashon tabata '''Coco Arends''', kende tabata tambe envolví den fundashon di e '''Arubaanse Voetbal Bond''' algun aña promé. Na 1949 ASU a kuminsá ricibí subsidio di e gobierno sentral pa apoyá federashonnan deportivo ku organisashon di kompetensia i actividadnan deportivo. Durante añanan hopi organisashon i empresanan lokal a brindá sosten finansiero i material na deporte na Aruba. E kompanía petrolero Lago Oil & Transport Company tabata un di e sostenedornan importante, donando material deportivo i apoyando desaroyo di clubnan deportivo. Mateo Reyes tabata un di e personanan cu a yuda den e proseso di desaroyo aki. Den 1955 ASU a organisá e promé '''ASU Olimpiada''', un evento deportivo pa estimulá kompetensia entre atletanan lokal. E evento aki a bira un tradishon durante varios dekada, kaminda atletanan a wordo rekonosé komo “atleta di aña”. Entre 1955 i 1993 ASU tabata responsabel pa maneho di e [[Wilhelminastadion]] na Oranjestad. Te na 1997 ASU tabata tambe responsabel pa distribushon di subsidio gubernamental pa federashonnan deportivo. Despues di e aña aki, e tarea aki a wordo asumí direktamente pa e gobierno di Aruba. == Facilidatnan deportivo == ASU ta manehá diferente instalashon deportivo riba Aruba. '''Joe Laveist Sport Park''' na [[San Nicolas, Aruba|San Nicolas]] ta un parke deportivo multifunkshonal ku instalashonnan pa deporte manera: * [[Basebal]] * [[Futbòl]] * [[Volleyball]] * [[Basketbal]] * [[Atletismo]] E parke por wordo usa tambe pa evento grandi manera konserto i otro aktividatnan komunidario. '''Centro Deportivo Betico Croes''' na [[Santa Cruz, Aruba|Santa Cruz]] ta un fasilidat deportivo di paden ku aire acondicioná. E centro ta usa pa deporte di sala i arte marcial. == Organisashon == ASU ta fungí komo koordinadó entre e diferente federashonnan deportivo na Aruba. E organisashon ta apoyá desaroyo di deporte, organisashon di kompetensianan i promoshon di atletanan lokal. Riba e isla tin mas ku 30 organisashon deportivo cu ta forma parti di e sistema deportivo coordina pa ASU. Entre e deporte mas popular na Aruba tin [[futbòl]] i [[basebal]]. Especialmente basebal a duna Aruba reconocimiento internashonal, ku varios atletanan Arubiano cu a hunga den [[Major League Baseball]]. == Organisacion == Entre e presidentenan di Aruba Sport Unie tin: * [[Coco Arends|Jacobo Rudolf (Coco) Arends]] (1892-1965) – promé presidente * Gerald Franca – presidente durante diferente periodo den siglonan reciente * Soraida Boekhoudt – presidente (2022) [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] '''Aruba Sport Unie''' o '''Union Deportivo Arubano''' (ASU) ta e federacion cumbre di e federacionnan deportivo na [[Aruba]]. dre di 25 bond deportivo. Pa bira miembro di A.S.U. e organisacion mester ta un persona huridico y no mag di tin un miembro pa e deporte ey caba den A.S.U. == Historia == ASU e ser funda dia [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]]. * ASU taba maneha Wilhelminastadion di 1955 te 1993 A.S.U. ta maneha dos facilidad cu ta nan propiedad, esta Joe Laveist Sport Park na San Nicolas y Centro Deportivo Betico Croes na Sta Cruz. Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. Centro Deportivo Betico Croes ta completamente airecondiciona y ta uz'e pa tur sport di paden y arte marcial. Huur di e sporthal ta depende di cuanto hende mester uza pa maneha e lugar pa e actividad y ki sorto di actividad e ta. Pa mas informacion por yama oficina di A.S.U. na e numbernan di telefon ariba menciona.<ref>[https://www.gobierno.aw/union-deporte-aruba-asu Union Deporte Aruba (ASU)], Gobierno di Aruba</ref> Aruba Sport Unie a wordo funda dia 21 di December, 1941. E aña aki 21 di December, e ta cumpli 75 aña y tin cu corda riba e fundadornan. Segun e presidente actual Gerald Franca, e aña aki lo ta uno special den cuadro di e celebracion aki. Tambe el a splica kico tur nan tin pensa di haci pa loke ta e celebracion den 2017. Franca a splica cu e prome presidente tabata Coco Arends, kende ta e mesun persona cu a cuminsa tambe, kende ta fundador di Arubaanse Voetbal Bond 5 pa 6 aña prome. Un di e organisacionnan cu a yuda lanta Aruba Sport Unie tabata RCA, Club Caribe y Tivoli, cual ta e prome organisacionnan cu a lanta e asociacion aki. Na 1949 pa prome biaha den historia, ASU a cuminsa haya e subsidio di Gobierno Central pa facilita tambe e federacionnan di e tempo ey cu placa pa nan organisa actividadnan. Despues di e periodo ey tabata haya Lago ta yuda hopi den parti di formacion di e clubnan y nan tabata subsidia of duna donacion na e diferente clubnan pa nan material, etc. durante aña. Difunto Mateo Reyes, kende ta un persona conoci y keri, tabata encarga cu esaki. E ta un di e personanan cu a yuda ASU pa haya Joe Laveist for di Lago como un centro pa deporte. Lago Sportpark tabata di Lago y a bin pa pase pa Joe Laveist, pa pas’e pa ASU. Franca a menciona cu durante aña, durante 1955, ASU a celebra su prome ASU Olimpiada y despues di esey a keda celebr’e. Hopi di e atletanan grandi ta recorda e fechanan ey, caminda cu nan a wordo eligi como atleta di aña den decadanan di 60, 70 y 80. ASU semper a maneha deporte pa Gobierno y hasta a bay asina leu cu ASU a manda hende den exterior cu studie opdracht, pa bin bek lanta scol di deporte pa Aruba. Esaki nunca a logra debi na cosnan cu tabata pasa internamente. Despues ASU tabata encarga pa duna subsidio te cu na aña 1997, caminda cu Gobierno a tuma e tarea aki bek den su seno. Franca a sigui splica cu na e momentonan aki tin un comision cu ta trahando riba dje pa pasa e fecha pa Januari. Pa fin di aña ta imposibel pa organisa algo. Idea ta pa haci algo riba dje pa recorda e fecha y recorda esnan cu a funda e organisacion aki. Tabata tin hasta hendenan conoci entre otro shon A. Eman cu tabata un di e prome personanan den e directiva. Tin hopi hende conoci den comunidad tabata forma parti di ASU di e tempo ey.<ref>[https://masnoticia.com/aruba-sport-unie-lo-cumpli-75-ana-dia-21-di-december-proximo/ Aruba Sport Unie lo cumpli 75 aña dia 21 di December proximo], Mas Noticia (28 di november 2016)</ref> The sparse available evidence, however, reveals that there are around thirty-five sport organisations on the island that fall under the umbrella of the Aruba Sport Union (ASU), which was formed in 1941.44 As in Curaçao, two of the more popular team sports are soccer and baseball, and it is baseball that has given it the greatest international recognition through the participation of at least six Arubans in MLB since 1996.4 ASU President Gerald Franca --> 2022 Soraida Boekhoudt --- Aruba Sport Unie, funda dia 23 di december 1941, ta e bond madre di 25 bond deportivo. Pa bira miembro di A.S.U. e organisacion mester ta un persona huridico y no mag di tin un miembro pa e deporte ey caba den A.S.U. A.S.U. ta maneha dos facilidad cu ta nan propiedad, esta Joe Laveist Sport Park na San Nicolas y Centro Deportivo Betico Croes na Sta Cruz. Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. Centro Deportivo Betico Croes ta completamente airecondiciona y ta uz'e pa tur sport di paden y arte marcial. Huur di e sporthal ta depende di cuanto hende mester uza pa maneha e lugar pa e actividad y ki sorto di actividad e ta. Pa mas informacion por yama oficina di A.S.U. na e numbernan di telefon ariba menciona.<ref>https://www.gobierno.aw/union-deporte-aruba-asu Union Deporte Aruba (ASU)</ref> {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] ---------------- {{Variante|a}} {{multiple image | total_width = 270 | border = | perrow = 1/2 | align = right |header = Joe Laveist Sportpark |header_align = center |image2 = Joe Laveist Sport Park.jpeg | image1= Estadio de béisbol Joe Laveist, en San Nicolaas (este de Aruba).jpg | image3 = Joe Laveist Sport Park 06 54 31 704000.jpeg |caption1 = |caption_align = center }} == Lago Sport Park / Joe Laveist Sportpark == The historical Lago Sports Park (later known as the Laveist Sport Park) was a vital recreational and cultural hub in San Nicolas, Aruba. Officially inaugurated in March 1941, it was founded by the Lago Oil & Transport Company to support the island's booming refinery community. History of Lago Sports Park Founding and Baseball Roots: The park was instrumental in developing baseball on the island. American expatriate and former Major League Baseball pitcher Jim Bluejacket spent 15 years in Aruba and helped found the facility, fostering strong local interest in the game. WWII & Refining Community: During WWII, the facility offered organized recreation for Allied soldiers stationed in Aruba and the diverse immigrant workforce employed at the Lago refinery. Championship Ground: Throughout the 1940s and 1950s, the park was the premier venue for the organized Aruba baseball championships. Iconic early teams like the Dodgers, Baby Ruth, and Barnes' Ramblers competed here. Track and Field: Beyond baseball, it served as the primary venue for annual events like the Lago High School Track Meets and the Aruba School Sport Bond competitions. Evolution: Today, the historic site in San Nicolas continues to be an active community asset and is known as the Laveist Sport Park. --- Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. {{Variante|a}} {{Databox}} Intro *Location in San Nicolas, Aruba *Originally built by Lago Oil and Transport Company *Year of inauguration (1941) *Later renamed to Joe Laveist Sportpark ==Historia== 1. Fundashon (±1930s–1941) Lago building infrastructure for workers Role of Jim Bluejacket Opening (9 March 1941) 2. Periodo di floresementu (1940s–1980s) Organized sports (baseball, possibly softball, football) Social function (community gatherings, events) 3. Despues di sera di Lago (1985 →) Decline / transition Renaming to Joe Laveist Continued local use Struktura i fasilidat Even if partial: Baseball field Stands / seating Clubhouse? Multi-sport use * na 1968 Lago a traspasa LSP pa ASU Importansia kultural This is where your article becomes powerful: Role in development of baseball in Aruba Connection to Lago Colony life Symbol of industrial-era community building Link to later international baseball success of Aruba Legado Renaming to Joe Laveist Continued recognition Connection to surrounding area (Jim Bluejacketstraat, schools, neighborhoods) 🔎 Research tips (high impact, low effort) Look for: Lago employee magazines / newsletters Local newspapers (Amigoe, Diario archives) Aruba sports history sources Mentions of: inauguration (1941) sports competitions Joe Laveist (who he was!) ------------------ ==Origen di baseball na Aruba == Beisbòl a yega Aruba den añanan 1930, introdusí pa ekspatriadonan merikano ku tabata traha na Lago Oil Company i imigrantenan venezolano ku a forma timnan di pickup informal riba terenonan habrí.[2] E deporte a haña struktura ku e fundashon di ABBA na 1950 pa organisá liga i kampionato lokal, loke a kondusí na entrada di Aruba den wega internashonal na 1952 ora el a djòin e Asosiashon Internashonal di Beisbòl Amateur (awor parti di WBSC).[2] E aña ei, Aruba a debutá su promé selekshon nashonal na e Serie Mundial Amateur di 1952 na Havana, Cuba, manehá pa Joe Proterra, kaminda el a sigurá dos viktoria den seis wega i a gana aklamashon di fanátikonan, ku pitcher Nell Harms nombrá hungadó sobresaliente di siman pa su aktuashon kontra Honduras.[2] Beisbòl a wòrdu introdusí na Aruba na final di añanan 1920 i kuminsamentu di añanan 1930 prinsipalmente dor di ekspatriadonan merikano empleá pa Lago Oil and Transport Company, un supsidiario di Standard Oil of New Jersey, kendenan a establesé un refineria riba e isla. Pafo di e colonia, baseball a haya traccion na fin di añanan 1930 pa medio di imigrantenan y mariniernan Venezolano cu a mara na wafnan di Aruba cu nan barconan di pisca, formando teamnan casual di pick-up cu a hunga riba terenonan habri na Oranjestad, manera e area patras di Corte di Husticia actual. Pa añanan 1950, beisbòl a integrá profundamente den kultura di Aruba, partikularmente bou di hóbennan, ku a wòrdu eksponé pa medio di transmishonnan di media merikano, eventonan patrosiná pa kompanianan di zeta, i e impakto persistente di sòldánan di tempu di guera, hasiendo esaki un símbolo di aspirashon i vínkulo di komunidat den barionan di klase trahadó. Adopshon lokal a oumentá ku e formashon di klupnan amateur den tur pueblo. <ref>Clyde Harms, https://archive.org/details/BNA-DIG-ARUBATODAY-2021-05-28/page/n9/mode/1up?q=jim+bluejacket Short history of the beginnings of baseball in Aruba], Aruba Today (28 di 2021)</ref> ------------------- {{Variante|a}} {{Infobox deportista| variante = a | nomber completo = Shawn Joubert Zarraga | alias = | fecha nacemento = [[21 di yanüari|21 di januari]] [[1989]] | luga nacemento = {{ABW}} | fecha fayecimento = | luga fayecimento = | nacionalidad = {{NLD}} | haltura = 183 cm | peso = 109 kg <!-- Seccion di informacion deportivo --> | deporte = [[beisbòl|baseball]] | disciplina = catcher (man drechi)? | wo = | debut = 11 di maart 2023 (den [[Tim nashonal di beisbòl hulandes|team di Reino]])?? | activo = 2021 - presente ?? | distincion = }} '''Shawn Joubert Zarraga''' (☆ [[21 di yanüari|21 di januari]] [[1989]] na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]) ta un eks-catcher profesional di beisbòl Arubiano ku a representá Hulanda den kompetensianan internashonal, inkluyendo e World Baseball Classic.[1] Para na 6 pia 0 inch (1.83 m) i pisando aproksimadamente 240 liber (109 kg), Zarraga tabata un switch-hitter ku tabata tira ku man drechi i a hunga prinsipalmente komo un katcher durante henter su karera.[2] Selektá pa e Milwaukee Brewers den e di 44 buèlta (1.302 en general) di e Selekshon di Beisbòl di Liga Mayor di 2007 for di Trinity Christian Academy na Florida, el a pasa vários temporada den e liganan menor den vários organisashon.[3] grokipedia: Zarraga su karera profeshonal a kuminsá den e sistema di Brewers, kaminda el a progresá a traves di nan afiliadonan di 2007 pa 2014, alkansando nivelnan di Double-A i Triple-A i mustrando abilidatnan defensivo sólido tras di e plato.[4] Despues el a firma kontraktnan di liga menor ku timnan inkluyendo Los Angeles Dodgers na 2017 i Cincinnati Reds na 2016, ganando invitashonnan no-roster pa entrenamentu di primavera, ounke nunka el a yega Major League Baseball.[5] Despues ku su karera den liga menor afiliá a terminá na 2017, Zarraga a hunga den liganan independiente, inkluyendo ku e Cleburne Railroaders di e Asosiashon Merikano e aña ei, promé ku el a baha ku penshun.[6] Riba e esenario internashonal, Zarraga tabata un kontribuidor klave na e selekshon nashonal di Hulanda, yudando sigurá e título di Kopa Mundial di Beisbòl 2011 na Panama i partisipando den e Klásiko Mundial di Beisbòl 2017, kaminda el a proveé ​​profundidat na katcher durante wega di pool.[7] Su versatilidat i eksperensia a hasié un opshon konfiabel pa e tim hulandes, basando riba su raisnan arubiano miéntras e tabata kompetí bou di e bandera di Reino Hulandes.[8] == Karera internashonal == ===Kopa Mundial 2011=== Zarraga a haci su debut internacional cu e seleccion nacional di baseball di Hulanda na 2011 den Mundial di Baseball na Panama, eligibel pa medio di su herencia Arubiano. El a sirbi komo un katcher riba e lista ora e tim a gana e medaya di oro, derotando Cuba 2-1 den e final pa reklamá e título mundial.[25][26] torneonan di 2014 Zarraga a sirbi prinsipalmente komo un katcher durante e aparishonnan di e tim den dos torneo klave e aña ei.[27] Na yüli, Zarraga a representá Hulanda na e Torneo Internashonal di Beisbòl di Fransia, konosí tambe komo Yoshida Challenge, ku a tuma lugá na Sénart, Fransia. E selekshon hulandes a gana e medaya di oro, derotando un tereno ku a inkluí anfitrion Fransia, Alemania, i all-starnan internashonal. Zarraga tabata parti di e lista ku a sigurá e título, kontribuyendo tras di e plato miéntras e tim a pone un demostrashon fuerte den nan promé salida na e fasilidat nobo.[28][29] Mas lat e sèptèmber ei, Zarraga a kompetí den e Kampionato Oropeo di Beisbòl 2014 ku a tuma lugá na Ostrava i Brno, Repúblika Cheko, kaminda Hulanda a kapturá nan di 21 medaya di oro kontinental ku un rèkòrt invikto di 11-0, kulminando den un viktoria final di 6-3 riba Italia. Komo katcher, el a bati .286 ku aktuashonnan notabel, inkluyendo tres hit den un viktoria di 7-2 riba Alemania i un homerun den un wega di pool anterior kontra Kroasia. Su trabou defensivo a yuda ankra un staf di lansamentu ku a pèrmití solamente 1.36 kareda gana pa wega durante henter e torneo.[30][31][28] 2015 Premier12 i 2017 World Baseball Classic Zarraga a wòrdu selektá pa representá e selekshon nashonal di beisbòl di Hulanda na e WBSC Premier12 di 2015, e edishon inaugural di e torneo ku a tuma lugá na Mexico i Taiwan, kaminda el a sirbi komo un katcher bistiendo e kamisa number 22.[32] Hulanda a kompetí den Grupo A di e buèlta di apertura, sigurando tres viktoria kontra Chines Taipei (7-4), Italia (16-1), i Puerto Rico (11-7), miéntras ku nan a sufri pèrdida kontra Cuba (5-6) i Canada (1-3), loke a posishoná nan pa avansá pa e kuartfinal.[33] Einan, nan a kai kontra Merka 1-6, resultando den un di sinku lugá total pa e tim.[33] Durante e torneo, Zarraga a kontribuí ofensivamente den momentunan klave, inkluyendo un homerun di dos kareda den e di kuater inning kontra Cuba ku a ekstendé e bentaha di Hulanda na 4-1, ounke e tim na final a pèrdè den un kompetensia estrecho.[34] El a registrá tambe un RBI den e viktoria riba Taipei Chines, trahando un kaminata apesar di a bai sin hit den tres at-bat.[35] Sinembargo, Zarraga a sufri un leshon na man durante e wega di Cuba i mester a sali trempan.[36] Na 2017, Zarraga a gana un lugá riba e lista di Hulanda pa e World Baseball Classic, atrobe komo un katcher, partisipando den e torneo prinsipal ku a tuma lugá den vários pais anfitrion.[37] Hulanda a pone un rèkòrt di 2-1 den Pool A, avansando komo subkampeon tras di Israel, promé ku a derotá Israel 12-2 den e kuartfinal na Tokyo Dome pa yega e semifinal.[37] Nan kareda a terminá den un pèrdida di 3-4 kontra Puerto Rico na Dodger Stadium, kaminda e tim a regresá lat pero no por a sigurá e viktoria.[38] E aktuashon sobresaliente di Zarraga a bini den e kuart di final kontra Israel, kaminda el a konta dos hit i dos RBI komo parti di e eksploshon ofensivo di e tim.[39] Den e semifinal kontra Puerto Rico, el a entregá un dòbel di RBI krusial den e di sinku inning pa skor Wladimir Balentien i empatá e wega na 3-3, ounke kompañero di ekipo Jonathan Schoop a wòrdu bentá afó na e plachi di kas den e wega.[40] Zarraga a parse di a sufri un leshon den e di ocho inning di e wega ei, loke a rekerí atenshon médiko tras di e plato. {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid = |titulo=}} {{References}} * [https://www.baseball-reference.com/register/player.fcgi?id=kelly-001ant Minors Stats Antwone Kelly] }} {{DEFAULTSORT:Zarraga, Shawn}} [[:Kategoria:Hende]] [[:Kategoria:Beisbòl]] ----------------- {{Variante|a}} {{Infobox asociacion deporte| variante = c | nomber = Badminton Bond Curaçao | logo = | imagen = | abrevia = BBC | president = | vice-president = | algemeen-secretaris = | asiento = | region = | pais = | cantidad_miembro = | cantidad_asociacion = | deporte = | funda = | luga_funda = | ex-nomber = | federacion_mundial = | federacion_continental = | federacion_nacional = | afilia = | comite_olimpico = | agencia_deportivo = | stop_imagen = | imagen = | descripcion = | website = }} '''Badminton Bond Curaçao''' (BBC) ta e organisashon ku ta dirigi i promové e deporte di badminton na Kòrsou. E federashon ta un miembro di e organisashonnan internashonal i regional, inkluíendo e '''Badminton World Federation (BWF)''', e '''Badminton Pan America (BPA)''', i e '''Caribbean Regional Badminton Confederation (CAREBACO)'''. === Historia i Fundashon === E Badminton Bond Curaçao a fundá den 1975. E federashon ta representá Kòrsou den e organisashonnan regional i internashonal di badminton.:contentReference[oaicite:8]{index=8} === Afiliashon Internashonal === :contentReference[oaicite:10]{index=10} * :contentReference[oaicite:13]{index=13} * :contentReference[oaicite:16]{index=16} * :contentReference[oaicite:19]{index=19}:contentReference[oaicite:21]{index=21} === Participashon Internashonal === :contentReference[oaicite:23]{index=23}:contentReference[oaicite:25]{index=25} === Referensianan === * :contentReference[oaicite:27]{index=27} * :contentReference[oaicite:30]{index=30}:contentReference[oaicite:32]{index=32} [[:Kategoria:Deporte na Kòrsou]] [[:Kategoria:Organisashon Deportivo]] {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte]] --------------- {{Databox}} E '''seleccion nacional di badminton di Aruba''' ([[Hulandes]]: Arubaans badmintonteam) ta representa [[Aruba]] den competencianan internacional di team di badminton y ta wordo controla pa [[Aruba Badminton Federation]] cu ta afilia na Badminton Pan America y Caribbean Regional Badminton Confederation (CARECOBA).<ref>{{Cite web |title=Members {{!}} BWF Corporate |url=https://corporate.bwfbadminton.com/about/membership/ }}</ref> E ekipo a kompetí pa promé biaha den nan promé torneo internacional di ekipo na 1990. E ekipo a haci su aparicion pa prome biaha na e Campeonato di Ekipo di CAREBACO na aña 1974.<ref>{{citeer web|titel=Aruba vooreerst naar Car. badmintonkampioenschap|werk=[[Amigoe]]|datum=1974-11-15|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2025-05-29|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461200:mpeg21:p005}}</ref> Tambe e ekipo a competi den e [[Weganan Centroamericano y di Caribe]] di 1990, unda badminton a wordo inaugura pa prome biaha den e Weganan. E ekipo junior di Aruba a kompetí den e Campeonato Pan Am Junior Team 2009 y a terminá na di 12 lugá.<ref>{{Cite web |title=BWF - Team Event XVIII Pan Am Junior 2009 - Winners |url=https://bwf.tournamentsoftware.com/sport/winners.aspx?id=C61259DF-B2FF-4AC5-A444-F9E14C6A82B1 |access-date=2022-09-04 |website=bwf.tournamentsoftware.com}}</ref> Een Arubaans selectie-team zal van 17 tot en met 24 november voor de eerste keer deelnemen aan de Caribische Badmintonkampioenschappen, die dit jaar te Georgetown in Guyana gehouden worden. Het team dat Aruba zal vertegenwoordigen bestaat uit de dames M. Mata, N. Mata en M. Yarzagaray, en de heren Doy Bernaibela, H. Boer, Robby Arambatzis en Reginals Altman. Deze reis werd mogelijk gemaakt dankzij financiële — en materiele steun van diverse giften; het bedrijfsleven en andere instanties. Het Caribisch toernooi wojdt^jgeorganiseerd door de Caribbean regional badminton confederation, een in 1972 opgerichte federatie, tot voor kort bestaande uit de landen Jamaica, Trinidad/Tooago, Guyana en Sjuriname. Vorig jaar heeft de Badminton Bond Aruba zijn interesse voor deelname aan het bestuur van de Carebaco te kennen gegeven en na een jaar van intensieve voorbereidingen werd Aruba in juli van dit jaar lid van de International badminton federation en in dezelfde maand als vijfde lid van de Carebaco toegelaten. Beide feiten kunnen als mijlpalen worden beschouwd in de geschiede- | nis van de badmintonsport op Aruba, waar deze sport (nog) vrij onbekend is. Dit laatste komt voornamelijk doordat men hier voor deze sport een enorm tekort heeft aan goede accomodatie. ==Historia== ===Tim miksto=== Aruba a debuta den e Campeonato di Equipo di CAREBACO na 1974. E team a keda na di cinco lugar den e ranking final, perdiendo 7-0 contra Jamaica, Surinam, Trinidad y Tobago y Guyana.<ref>World Badminton 18 (1974), p. 3</ref> {{Appendix}} [[:Category:Deporte na Aruba]] en.wiki --------------- {{Infobox asociacion deporte| variante = c | nomber = Aruba Badminton Federation | logo = | imagen = | abrevia = ABF of BBA | president = | vice-president = | algemeen-secretaris = | asiento = | region = | pais = | cantidad_miembro = | cantidad_asociacion = | deporte = | funda = | luga_funda = | ex-nomber = | federacion_mundial = | federacion_continental = | federacion_nacional = | afilia = | comite_olimpico = | agencia_deportivo = | stop_imagen = | imagen = | descripcion = | website = }} '''Aruba Badminton Federation''' (ABF), tambe yamá Badminton Aruba o Aruba Badminton Bond, ta e organisacion gobernante nacional supremo pa e deporte di [[badminton]] na [[Aruba]]. E federacion ta wordo representa pa e [[seleccion nacional di badminton di Aruba]]. == Historia == E Aruba Badminton Federation a wordo funda memey di añanan 1970, ora cu e promé participacion a tuma luga na e Kampionatonan di Carebaco. Na desember 1973 e federacion a bira miembro di Caribbean Badminton Federation, hunto cu Corsou.<ref>Sport inliet kort sport in het kort sport. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 05-12-1973, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 29-05-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461498:mpeg21:p007</ref> E federashon despues a bira miembro di e órgano di gobernashon kontinental, e Konfederashon Panamerikano di Badminton, i e Federashon Mundial di Badminton, e tempu ei konosí komo e Federashon Internashonal di Badminton. Aruba ainda no ta anfitrion di campeonatonan internacional. Sinembargo Aruba a yega di ta anfitrion di Campeonato di Carebaco dos biaha. Federacion di Badminton Aruba ta miembro di Comite Olimpico Arubano . {{Appendix}} De Badminton Bond Aruba (BBA) viert deze maand zyn 15-jarig bestaan met verschillende toernooien en andere activiteiten. Ofschoon deze tak van sport niet zo bekend is op Aruba, heeft de BBA in vijftien jaren heel wat gepresteerd. Deze bond is al jaren lid van de International Badminton Federation (IBF). Ook is de BBA lid van de Carebaco (Caribbean Regional Badminton Confederation), waarvan verder ook lid zijn: Jamaica, Trinidad, Suriname, Guyana, Barbados, Bermuda, Curasao en Grenada. Elk jaar doet Aruba mee aan de Caribische kampioenschappen en BBA- motor, Riek Altman, is al jaren secretaris / penningmeester van de Carebaco. Aruba wordt elk jaar weer verzocht de Carebaco- wedstrijden te organiseren, omdat Aruba tot nu toe het beste toernooi heeft georganiseerd, doch door het ontbreken van faciliteiten kan de BBA dit Caribisch treffen niet meer organiseren. De BBA bestaat momenteel uit de vier clubs: Floralin, Flamboyant, Aruba Badminton Minders en Playa die tezamen honderd leden tellen. Deze sport kan uitsluitend gespeeld worden in een zaal en nu wordt er gebruik gemaakt van de gymnastiekzalen van Julianaschool, La Salie College en de Sporthal. Een paar maanden geleden hebben de BBA- bestuursleden, Riek Altman en Michael Williams, in Trinidad een coachingcUrsus gevolgd onder auspiciën van de IBF en geven nu op maandag en donderdag aan trainers van de club een opleiding. Nu al is bekend dat Aruba volgend jaar vertegenwoordigd zal worden op Curagao tijdens de Easter Open Tournament en in Jamaica tijdens de Carebaco- wedstrijden. De BBA heeft gisteren in een communiqué dank uitgebracht aan alle personen en instanties, die door de jaren heen de BBA hebben geholpen en eenieder, die aan badminton wil meedoen, uitgenodigd zich op donderdag in de Sporthal op te geven tussen zeven en tien uur 's avonds. Het bestuur van de BBA wordt in dit derde lustrumjaar gevormd door: voorzitter R. Nieuw, vicevoorzitter R. Altman, secretaris G. Simon, penningmeester B. Hernandez, commissarissen E. van der Linde, M. McClure, E. Vemannan, M. Croes en M. Williams.<ref>Met uitgebreid activiteiten-programma Badminton Bond Aruba viert haar derde lustrum. "Amigoe". Curaçao, 08-11-1986, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 29-05-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641854:mpeg21:p013</ref> ------------- {{Variante|a}} {{Futbolista |nomberdihungado = |Nomber = Mario Croes |potret = |Fecha di nasementu = |Siudat di nasementu = |Pais di nasementu = {{ABW}} |Nashonalidat = hulandes |Posishon = |club = }} '''Hyacintho Mario Croes''' (☆ ± 1942 na [[Aruba]]), tambe conoci como '''Mario Croes jr.''', ta un ex-hungado di pingpong [[Aruba]]no. Entre decada 1960 y decada 1980 el a titula 13 vez campeon di Aruba. Den [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]] Croes tabata un di e dos "grandinan" den deporte di tennis di mesa, banda di [[Robert Hosé]] di [[Kòrsou|Corsou]].<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463158:mpeg21:a0099|titel=Sensationele zege van R. Hosé over M. Croes|werk=[[Amigoe]]|datum=1970-11-02|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> == Biografia == Mario Croes ta yiu di Eymee Zeppenfelt y Mario Hyacinto Croes, empresario i doño di La Gran Bodega.<ref name="Amigoe">{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462365:mpeg21:a0121|titel=In de Franciscuskerk|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-07-16|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> Cu mas o menos siete aña el a cuminsa hunga pingpong y tabata train cu su mama pa despues sigi train cu su tata y otro famianan.<ref name="Amistad">{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AMISTAD-1976-11/page/3/mode/1up?q=Amistad+mei+1976&view=theater|titel=Mario Croes: 26 aña den pingpong|werk=Amistad|datum=november 1976|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> Croes a cuminsa mustra su talentonan ora cu na edad di 9 aña el a sali campeon "junioren" na Aruba. Cu 12 aña el a drenta division di senioren y na 1959, cu 16 aña, a bira campeon di Aruba pa prome bes.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010997546:mpeg21:a0072|titel=Mario Croes jr: nieuwe tienkampkampioen tafeltennis|werk=[[Amigoe]]|datum=1959-02-25|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> Na 1960 e ta prolonga su titulo.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010459813:mpeg21:a0112|titel=Mario Croes jr. weer de sterkste|werk=[[Amigoe]]|datum=1960-04-01|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> Hunto cu Cholan Jacobs e tabata hunga pa e team Arubano di Bavaria Stars. Den e torneo organisá door di e asociacion "Entre Nous Juveniles” na Corsou el a hunga cu 17 aña su prome wega internacional contra [[Colombia]]. Croes tabata doño di Mario's Sports Shop den Wilhelminastraat 51 na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]. E ta casa cu Ruth Arends y hunto nan tin un yiu homber, Mario III, i un yiu muhe Janine.<ref name="Amigoe"/> {{Appendix}} {{Stub}} {{DEFAULTSORT:Croes, Mario}} [[:Category:Hende]] [[:Category:Deporte na Aruba]] Pa promer viaha el a sali campeon di Aruba dia cu e tabatin 15 aña di edad. Awor flbi cu e tin 34 aña e por bisa cu ela sali 13 vez campeon di nos isla y e ta posee nada menos cu 39 copa y 27 medaya. Un deportista arubano cu e destaca su mes den e deporte di ping pong specialmente door di su mes esfuerzonan y su perserverancia, como cu manera nos lektornan por lesa mas alew, no ta semper ela haya ayudo den su carera deportivo na su isla natal. Mario Croes jr., casá cu Ruth Croes-Arends, ta haya cu e deporte di ping pong na Aruba a bai hopi atrcus den e 26 aña cu e tin ta praktikele. Amistad a tene un entrevista exclusivo cu e deportista te ainda mas grandi riba terreno di ping pong actuahnente: Mario Croes Jr.<ref name="Amistad">{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AMISTAD-1976-11/page/3/mode/1up?q=Amistad+mei+1976&view=theater|titel=Mario Croes: 26 aña den pingpong|werk=Amistad|datum=november 1976|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> mi a cuminsa hunga ping pong tempo mi tabata tin mas o menos siete aña. Mi mama a cuminsa siñami, pero mi no a worry mucho. Toch mi a sigi hunga cu mi tata y cu mi otro famianan. Un viaha mi a bai Flamingo Room (Trocadero), caminda tabatin un mesa di ping pong, anto ei nan mi a mira Cholan Jacobs, e tempo ei e campeon di Aruba, hunga. Esei a dunami smaak pa mi sigi train cu mi famia. Dia m'a cimiinsa hunga di verdad mi tabatin 12 ema y mi a cuminsa train cu Cholan. E tempo ei mi tabata hunga cinco te seis ora pa dia. Mi tabata caba di come dies dos or y mei y bai hunga te siet’or y mei di anochi. Tur dia e mesim cos. Mi no tabata hunga ni siña les. Mario a cuminsa mustra su talentonan ora cu na edad di 9 aña ela sali campeon di Junioren na Aruba. Cu 12 aña ela drenta division di senioren y cu 16 aña pa promer vez ela logra bira campeon di Aruba. Su promer wega internacional ela hunga contra Colombianonan tempo cu e tabatin 17 aña na 1959. E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” Entre Nous Juveniles na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsou. E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsou. in de Franciscuskerk te Oranjestad is gistermorgen het kerkelijke huwelijk ingezegend vun mejuffrouw Rulh Arends, dochter V(.n. de heer en mevrouw Milo de R. Arends-Arends en de heer Mario Croes, zoon van de heer en mevrouw Mario H. Croes- Zeppenfelt. Voor de receptie ten huize van de bruid bestond grote belangstelling. Het bruidspaar wachtte een verrassing; een taart in de vorm van een tafeltennistafel. De bruidegom is dan ook tafeltenniskampioen van Aruba.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462365:mpeg21:a0121|titel=In de Franciscuskerk|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-07-16|bezochtdatum=2022}}</ref> * Eigenaar van Mario's Sports Shop, Wilhelminastraat 51, Oranjestad, Aruba * Huwde in 1965 met Ruth Arends, kinderen Mario III en Janine {{Appendix}} --------------- hwe8icbn198eaoxcffwpdgazxmwnhd3 199595 199594 2026-08-05T21:33:40Z Caribiana 8320 199595 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ Pending: [[Barracudas Artistic Aruba]] - [[Aruba Dolphins]] - [[Stingray Swimming Team]] - [[Shawn Zarraga]] - [[Antwone Thyshon Kelly]] - [[Badminton Bond Curacao]] - [[Seleccion nacional di badminton di Aruba]] - [[Aruba Sport Unie]] -------- {{infobox deportista | variante=a }} '''Higinio Alejandro (Patan) Farro''' (☆ [[11 di yanüari|11 di januari]] [[1942]] - † [[30 di yüli |30 di juli]] [[2026]]<ref>[https://www.arubanative.com/aurora-royal-pray-funeral-home-ta-anuncia-fayecimento-di-higinio-alejandro-farro-mihor-conoci-co-mo-patan/ Aviso di fayecemento], arubanative.com (4 di augustus 2026)</ref>) tabata un musico y pesista [[Aruba|Arubiano]]. El a titula campeon di Aruba pa diescuater aña consecutivo y tabata tambe campeon di [[Antias Hulandes]] pa nuebe aña. E ta wordo considera un di e pioneronan mas importante di hisamento di peso na Aruba.<ref>[https://arubanews.ca/patan-farro-weightlifting-legacy-honoured-following-aruban-champions-death/ Patan Farro Weightlifting Legacy Honoured Following Aruban Champion’s Death], arubanews.ca (4 di augustus 2026)</ref><ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/93280/voormalig-gewichthefkampioen-patan-farro-overleden-vz1916 Voormalig gewichthefkampioen ‘Patan’ Farro overleden], curacao.nu (4 di augustus 2026)</ref> E ta conoci como wicharero y restaurado di caha di orgel tradicional. == Bida y carera == Farro a cuminsa como pesista na aña 1964 y a logra di dos luga den su prome competencia. Den e aña siguiente, e nivel di e deporte a baha hopi riba e isla, debi cu hopi hisador di peso tabata di origen stranhero y como trahado na [[Lago Oil & Transport Company|refineria Lago]] a haya lay retiro y mester a bolbe na pais di origen.<ref>https://297sportsaruba.com/na-memoria-di-higinio-alejandro-patan-farro/</ref> Como cu na 1964 hopi hisador di peso na Aruba tabata di origen stranhero y como trahado na e refineria LAGO a haya lay off di trabou y mester a bolbe na pais di origen, e deporte di peso na aña 1965 a cay hopi. Pero Patan a sigui train y a sigui desaroya den e deporte di peso. Bou di condicionnan hopi limita, Farro a sigui train y a sigui desaroya den deporte di peso. El sigui entrena hunto cu otro deportista den un espacio chikito na Wilhelmina Stadion (awor [[Stadion Guillermo Prospero Trinidad]]). El a entrena sin entrenador profeshonal y sin haya oportunidat pa sigui entrenamento na exterior. Pa torneo internacional, e tabata depende di su propio dianan di vakantie, pasobra no a haña permiso adicional di su trabou. ===Carera internacional=== Na 1970, Farro a wordo selecciona pa representa Antias Hulandes na [[Weganan Centroamericano y di Caribe]] (CAC) na [[Panama]]. Ora e [[Comite Olimpico Antias Hulandes]] a nenga pa paga su biahe, e mes a cumpra su boleto di avion y a logra di cuater luga den su categoria. Na 1971, el a termina na di cinco luga durante [[Weganan Panamericano]] na [[Cali]], [[Colombia]]. Na 1974, el a bolbe logra di cuater luga na CAC na [[Repúblika Dominikano|Republica Dominicano]]. Su logro internacional mas importante a yega na 1978, ora el a gana un medaya di brons na CAC na [[Medellín]]. ===Logro y record === Ademas di su titulonan local y regional, Farro tabata conoci pa su forsa excepcional. Den añanan setenta di [[siglo 20|siglo binti]], el a logra e siguiente prestacionnan aproximá: * squat: serka 272 kilo (600 lbs) * deadlift: serka 318 kilo (700 lbs) * bench press: serka 181 kilo (400 lbs) * snatch: serka 125 kilo (275 lbs) * clean and jerk: serka 160 kilo (352 lbs) Su recordnan Arubano di 1976 den e disciplinanan "snatch" y "clean and jerk" a keda sin wordo bati pa aproximadamente cuarenta aña. Na 2016, e recordnan aki y su total combina finalmente a wordo mehora. == Caha di orgel == Desde chikito, Patan a desaroya un amor profundo pa musica. E pasion ey a converti’e den un maestro respeta, tanto den pone pieza, afina y restaura cahanan di orgel, como den preserva e sonidonan autentico. Ademas di su contribucion na deporte, Farro tabata tambe envolvi den preservacion di herencia cultural di Aruba, specialmente door di su trabou cu restauracion y promocion di [[Caha di Orgel|cah’i orgel]] tradicional.<ref name="honor">[https://www.gobierno.aw/a-honra-varios-tocado-di-cahi-orgel-riba-dia-di-musico A honra varios tocado di cah’i orgel riba dia di musico], Gobierno di Aruba (25 di november 2024)</ref><ref>https://www.gobierno.aw/en/several-barrel-organ-players-were-honored-on-musicians-day</ref> E legendario hisador di peso Arubiano Higinio Alejandro “Patan” Farro tambe tabata un figura cultural bon conoci y un tocado, doño y restaurador celebra di e tradicional caha di orgel (orgel di bari) yama “El Diamante”.<ref>[https://www.aruba.nu/nieuws/kunst-cultuur-en-muziek/57390/unieke-eer-voor-muzikanten-met-liefde-voor-cahi-orgel Unieke eer voor muzikanten met liefde voor Cah’i Orgel], aruba.nu (27 di november 2024)</ref> Legado Cultural E Instrumento: Patan Farro tabata doño y tabata cuida un caha di orgel historico di 100 aña bieu como “El Diamante” tabata conoci. Diamante". Artesania: E tabata un di e poco personanan na Aruba cu e habilidad raro pa pega y martillo e cilindernan (cilinder di claba) cu ta wordo uza pa toca musica tradicional riba e instrumento. Reconocimento: El a ricibi multiple premio cultural y reconocimentonan oficial di gobierno di Aruba pa conserva e musical unico aki.<ref name="honor"/> Na 1982, den concurso di caha di orgel na Hoffi Sero Janchi, Farro a sali ganado maximo cu su caha di orgel Diamante.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-DOCUMENTACION-005276/mode/1up?q=patan+farro Ambiente inmenso na concurso di caha di orgel], Diario (30 di augustus 1982)</ref> == Reconocemento == Durante su carera activo, Farro no a haña hopi reconocemento oficial pa su prestacionnan. Sinembargo, despues di su retiro, el a wordo honra cu varios distincion: * condecoracion real como "ridder" den [[Orden di Oranje-Nassau]] * inclusion den Salon di Fama di Aruba * Premio Santa Anna pa su contribucion na deporte y cultura Segun Archivo Nacional Aruba, Farro tabata tambe nominá pa premio di “atleta di aña” di Aruba Sport Unie na 1974. == Fayecemento == Farro tabata casa y tata di tres yiu. El a fayece dia 30 di juli 2026 na edat di 84 aña. Diferente organisashonnan, entre otro Federacion Aruba Weightlifting Association y Departamento di Cultura di Aruba, a record’é como un atleta respectivamente culturista sobresaliente y un persona ehemplar. {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] '''Higinio Alejandro (Patan) Farro''' (☆ [[11 di yanüari]] [[1942]] - † 30 di yüli 2026) tabata un hisado di peso [[Aruba|Arubiano]]., conoci den su tempu aktivo komo e hòmber mas fuerte di Aruba. El a dominá deporte di levantamentu di peso riba e isla pa mas ku un dekada i a representá Antia Hulandes na diferente torneo internashonal. Farro a gana e titulo di kampion di Aruba pa dieskuater (14) aña konsekutivo i tabata tambe kampion di Antia Hulandes pa nuebe (9) aña. El ta konsiderá un di e pioneronan mas importante di levantamentu di peso na Aruba.<ref>[https://arubanews.ca/patan-farro-weightlifting-legacy-honoured-following-aruban-champions-death/ Patan Farro Weightlifting Legacy Honoured Following Aruban Champion’s Death], arubanews.ca (4 di augustus 2026)</ref><ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/93280/voormalig-gewichthefkampioen-patan-farro-overleden-vz1916 Voormalig gewichthefkampioen ‘Patan’ Farro overleden], curacao.nu (4 di augustus 2026)</ref> == Bida y carera == Farro a kuminsá ku levantamentu di peso na aña 1964 i a logra di dos luga den su promé kompetensia. Den e aña siguiente, e deporte a baha hopi na nivel riba e isla, despues ku hopi trahadó strañero a laga Aruba tras despido na refineria di Lago.<ref>https://297sportsaruba.com/na-memoria-di-higinio-alejandro-patan-farro/</ref> A pesar di e situashon difísil, Farro a sigui entrená bou di kondishonnan hopi limitá. El tabata entrená den un espasio chikí bou di graderia di Wilhelmina Stadion (awor Stadion Guillermo Prospero Trinidad), ku ventilashon insufisiente i un solo plataforma ku el mester a kompartí ku siete otro deportista. El a entrená sin entrenador profeshonal i nunca a haña oportunidat pa sigui kampamentu di entrenamiento na exterior. Pa torneo internashonal, el tabata depende di su propio dianan di vakashon, pasobra no a haña permiso adicional di su trabou. ===Carera internacional=== Na 1970, Farro a wordu selekshoná pa representá Antia Hulandes na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Panamá. Ora e Komité Olímpiko Antiano a nenga pa paga su biahe, el mes a kumpra su boleto di avion i a logra di kuarto luga den su kategoria. Na 1971, el a termina na di sinku luga durante e Huegos Panamericanos na Cali, Kolombia. Na 1974, el a bolbe logra kuarto luga na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Republica Dominicano. Su logro internashonal mas importante a yega na 1978, ora el a gana un medaya di brons na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Medellín. ==Logro y rekord == Ademas di su titulo lokal i regional, Farro tabata konosí pa su forsa eksepshonal. Den añanan setenta, el a logra e siguiente prestashonnan aproksimá: squat: serka 272 kilo (600 lbs) deadlift: serka 318 kilo (700 lbs) bench press: serka 181 kilo (400 lbs) snatch: serka 125 kilo (275 lbs) clean and jerk: serka 160 kilo (352 lbs) Su rekordnan arubiano di 1976 den e disciplinanan snatch i clean and jerk a keda sin bati pa aproksimadamente kuarenta (40) aña. Na 2016, e rekordnan aki i su total kombiná finalmente a wordu mehorá. Rekonosimentu Durante su karrera aktivo, Farro no a haña hopi rekonosimentu ofisial pa su prestashonnan. Sin embargo, despues di su retiro, el a wordu honrá ku diferente distinkshon: distinkshon real inklushon den Eregalerij di Aruba Premio Santa Anna pa su kontribushon na deporte i kultura Segun Archivo Nacional Aruba, Farro tabata tambe nominá pa premio di “atleta di aña” di Aruba Sport Unie na 1974. == Ca'i orgel == * Diamante<ref>https://www.gobierno.aw/en/several-barrel-organ-players-were-honored-on-musicians-day</ref> E legendario hisador di peso Arubiano Higinio Alejandro “Patan” Farro tambe tabata un figura cultural bon conoci y un hungador, doño y restaurador celebra di e tradicional caha di orgel (orgel di bari) yama “El Diamante”.<ref>[https://www.aruba.nu/nieuws/kunst-cultuur-en-muziek/57390/unieke-eer-voor-muzikanten-met-liefde-voor-cahi-orgel Unieke eer voor muzikanten met liefde voor Cah’i Orgel], aruba.nu (27 di november 2024)</ref> Legado CulturalE Instrumento: Patan Farro tabata doño y tabata cuida un caha di orgel historico di 10 aña bieu como “El Diamante” tabata conoci. Diamante".Artesania: E tabata un di e poco personanan na Aruba cu e habilidad raro pa pega y martillo e cilindernan (cilinder di claba) cu ta wordo uza pa toca musica tradicional riba e instrumento.Reconocimento: El a ricibi multiple premio cultural y reconocimentonan oficial di gobierno di Aruba pa conserva e musical unico aki == Legado == Farro su influensia a bai mas allá di su rekordnan i medayanan. El a demostrá ku un atleta arubiano por kompetí na nivel regional, a pesar di falta di fasilidat, guia profeshonal i sosten finansiero. Su determinashon — manera paga su propio biahe i sigui entrená bou di kondishonnan difísil — a hasi’e un ehèmpel pa generashonnan posterior di deportista. Ademas di su kontribushon na deporte, Farro tabata tambe envolví den preservashon di herensia kultural di Aruba, spesialmente dor di su trabou ku restaurashon i promoshon di e Cah’i Orgel tradicional. Fayesimentu Farro a fayesé dia 30 di yüli 2026 na edat di 84 aña. Diferente organisashonnan deportivo, entre otro Aruba Amateur Weightlifting Association, a record’é komo un atleta sobresaliente i un persona ehèmpelar, i a ekspresá kondolensia na su famia. ------------ '''Aruba Sport Unie''' (ASU), tambe konosí komo '''Union Deporte Aruba''' òf '''Union Deportivo Arubano''', ta e organisashon cumbre di deporte na Aruba. E ta fungí komo federashon madre pa e diferente federashonnan i bondnan deportivo riba e isla. ASU ta representa mas ku 25 federashon deportivo i tin komo meta koordiná, promové i desaroyá deporte na Aruba. Pa bira miembro di ASU, un organisashon deportivo mester ta registra komo persona hurídiko i no por representa un deporte ku ta kaba representá pa un otro federashon miembro. ==Historia== Aruba Sport Unie a wordu fundá dia 23 di desèmber 1941, for di e nesesidat pa koordiná i stimulá desaroyo di deporte riba e isla. Entre e organisashonnan ku a kontribuí na su fundashon tabatin clubnan manera RCA, Club Caribe i Tivoli. E promé presidente tabata [[Jacobo Arends|Jacobo Rudolf (Coco) Arends]], kende tabata tambe envolví den fundacion di [[Arubaanse Voetbalbond]] (AVB) algun aña prome. Na 1949, ASU a kuminsá haña subsidio di e gobierno sentral pa sostené federashonnan deportivo, spesialmente pa organisashon di kompetensianan i otro aktividatnan. Durante e añanan 1950 i 1960, sektor priva a hunga un papel importante den desaroyo di deporte na Aruba. E kompania petrolero Lago Oil & Transport Company, por ehèmpel, a brindá sosten finansiero i material na diferente clubnan. Mateo Reyes tabata un di e figurannan clave den e proseso di distribushon i desaroyo. Na 1955, ASU a organisá e promé ASU Olimpiada, un evento ku a stimulá kompetensia entre atletanan lokal i ku a bira un tradishon durante varios dekada. Den e evento aki, atletanan tabata wordu rekonosé komo “atleta di aña”. Entre 1955 i 1993, ASU tabata responsabel pa maneho di e Wilhelminastadion na Oranjestad. Te na 1997, ASU tabata tambe enkargá ku distribushon di subsidio gubernamental na federashonnan deportivo. Despues di e aña ei, e tarea aki a pasa direktamente na gobierno di Aruba. ==Facilidatnan deportivo== ASU ta manehá diferente instalashon deportivo riba Aruba, entre otro: ===Joe Laveist Sport Park=== Situa na San Nicolas, e parke aki ta un fasilidat multifunkshonal ku instalashonnan pa: basebal futbòl volleyball basketball atletismo E parke por wordu usa tambe pa evento grandi manera konserto i aktividatnan komunidario. ===Centro Deportivo Betico Croes=== Situa na Santa Cruz, e fasilidat aki ta un kompleks deportivo di paden ku aire akondishoná. E ta usa pa deporte di sala i arte marcial. ==Organisashon i rol== ASU ta fungí komo koordinadó entre e diferente federashonnan deportivo na Aruba i ta apoyá: desaroyo di deporte organisashon di kompetensianan promoshon di atletanan lokal Riba e isla tin mas ku 30 organisashon deportivo ku ta forma parti di e sistema koordiná pa ASU. Entre e deporte mas popular na Aruba tin futbòl i basebal. Basebal, en partikular, a kontribuí na reconocimiento internashonal di Aruba, ku varios atletanan arubiano ku a hunga den Major League Baseball. ===Presidente === * Jacobo Rudolf “Coco” Arends (promé presidente) * Gerald Franca * Soraida Boekhoudt (2022– ) --- {{Variante|a}} {{infobox organisacion | variante = a | tipo = Deporte | nomber = Aruba Sport Unie | funda = [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]] | fundado = }} '''Aruba Sport Unie''' (Union Deporte Aruba, ASU), tambe conoci como '''Union Deportivo Arubano''', ta e organisacion cumbre di deporte na [[Aruba]]. E ta fungi como federacion cumbre pa diferente federacion y bond deportivo riba e isla. ASU ta representa mas cu 25 federacion deportivo y tin como meta coordina, promove y desaroya deporte na Aruba. Pa bira miembro di ASU, un organisacion deportivo mester ta registra como [[Persona hurídiko|persona huridico]] y no por representa un deporte cu ta representacaba pa otro federacion miembro. == Historia == Aruba Sport Unie a wordo funda dia [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]]. E organisacion a surgi for di e necesidad pa coordina y stimula desaroyo di deporte riba e isla. Den promé añanan di su existencia, diferente club i organisashon deportivo a kontribuí na fundashon di ASU, entre otro [[RCA]], Club Caribe i Tivoli. E promé presidente di e organisashon tabata '''Coco Arends''', kende tabata tambe envolví den fundashon di e '''Arubaanse Voetbal Bond''' algun aña promé. Na 1949 ASU a kuminsá ricibí subsidio di e gobierno sentral pa apoyá federashonnan deportivo ku organisashon di kompetensia i actividadnan deportivo. Durante añanan hopi organisashon i empresanan lokal a brindá sosten finansiero i material na deporte na Aruba. E kompanía petrolero Lago Oil & Transport Company tabata un di e sostenedornan importante, donando material deportivo i apoyando desaroyo di clubnan deportivo. Mateo Reyes tabata un di e personanan cu a yuda den e proseso di desaroyo aki. Den 1955 ASU a organisá e promé '''ASU Olimpiada''', un evento deportivo pa estimulá kompetensia entre atletanan lokal. E evento aki a bira un tradishon durante varios dekada, kaminda atletanan a wordo rekonosé komo “atleta di aña”. Entre 1955 i 1993 ASU tabata responsabel pa maneho di e [[Wilhelminastadion]] na Oranjestad. Te na 1997 ASU tabata tambe responsabel pa distribushon di subsidio gubernamental pa federashonnan deportivo. Despues di e aña aki, e tarea aki a wordo asumí direktamente pa e gobierno di Aruba. == Facilidatnan deportivo == ASU ta manehá diferente instalashon deportivo riba Aruba. '''Joe Laveist Sport Park''' na [[San Nicolas, Aruba|San Nicolas]] ta un parke deportivo multifunkshonal ku instalashonnan pa deporte manera: * [[Basebal]] * [[Futbòl]] * [[Volleyball]] * [[Basketbal]] * [[Atletismo]] E parke por wordo usa tambe pa evento grandi manera konserto i otro aktividatnan komunidario. '''Centro Deportivo Betico Croes''' na [[Santa Cruz, Aruba|Santa Cruz]] ta un fasilidat deportivo di paden ku aire acondicioná. E centro ta usa pa deporte di sala i arte marcial. == Organisashon == ASU ta fungí komo koordinadó entre e diferente federashonnan deportivo na Aruba. E organisashon ta apoyá desaroyo di deporte, organisashon di kompetensianan i promoshon di atletanan lokal. Riba e isla tin mas ku 30 organisashon deportivo cu ta forma parti di e sistema deportivo coordina pa ASU. Entre e deporte mas popular na Aruba tin [[futbòl]] i [[basebal]]. Especialmente basebal a duna Aruba reconocimiento internashonal, ku varios atletanan Arubiano cu a hunga den [[Major League Baseball]]. == Organisacion == Entre e presidentenan di Aruba Sport Unie tin: * [[Coco Arends|Jacobo Rudolf (Coco) Arends]] (1892-1965) – promé presidente * Gerald Franca – presidente durante diferente periodo den siglonan reciente * Soraida Boekhoudt – presidente (2022) [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] '''Aruba Sport Unie''' o '''Union Deportivo Arubano''' (ASU) ta e federacion cumbre di e federacionnan deportivo na [[Aruba]]. dre di 25 bond deportivo. Pa bira miembro di A.S.U. e organisacion mester ta un persona huridico y no mag di tin un miembro pa e deporte ey caba den A.S.U. == Historia == ASU e ser funda dia [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]]. * ASU taba maneha Wilhelminastadion di 1955 te 1993 A.S.U. ta maneha dos facilidad cu ta nan propiedad, esta Joe Laveist Sport Park na San Nicolas y Centro Deportivo Betico Croes na Sta Cruz. Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. Centro Deportivo Betico Croes ta completamente airecondiciona y ta uz'e pa tur sport di paden y arte marcial. Huur di e sporthal ta depende di cuanto hende mester uza pa maneha e lugar pa e actividad y ki sorto di actividad e ta. Pa mas informacion por yama oficina di A.S.U. na e numbernan di telefon ariba menciona.<ref>[https://www.gobierno.aw/union-deporte-aruba-asu Union Deporte Aruba (ASU)], Gobierno di Aruba</ref> Aruba Sport Unie a wordo funda dia 21 di December, 1941. E aña aki 21 di December, e ta cumpli 75 aña y tin cu corda riba e fundadornan. Segun e presidente actual Gerald Franca, e aña aki lo ta uno special den cuadro di e celebracion aki. Tambe el a splica kico tur nan tin pensa di haci pa loke ta e celebracion den 2017. Franca a splica cu e prome presidente tabata Coco Arends, kende ta e mesun persona cu a cuminsa tambe, kende ta fundador di Arubaanse Voetbal Bond 5 pa 6 aña prome. Un di e organisacionnan cu a yuda lanta Aruba Sport Unie tabata RCA, Club Caribe y Tivoli, cual ta e prome organisacionnan cu a lanta e asociacion aki. Na 1949 pa prome biaha den historia, ASU a cuminsa haya e subsidio di Gobierno Central pa facilita tambe e federacionnan di e tempo ey cu placa pa nan organisa actividadnan. Despues di e periodo ey tabata haya Lago ta yuda hopi den parti di formacion di e clubnan y nan tabata subsidia of duna donacion na e diferente clubnan pa nan material, etc. durante aña. Difunto Mateo Reyes, kende ta un persona conoci y keri, tabata encarga cu esaki. E ta un di e personanan cu a yuda ASU pa haya Joe Laveist for di Lago como un centro pa deporte. Lago Sportpark tabata di Lago y a bin pa pase pa Joe Laveist, pa pas’e pa ASU. Franca a menciona cu durante aña, durante 1955, ASU a celebra su prome ASU Olimpiada y despues di esey a keda celebr’e. Hopi di e atletanan grandi ta recorda e fechanan ey, caminda cu nan a wordo eligi como atleta di aña den decadanan di 60, 70 y 80. ASU semper a maneha deporte pa Gobierno y hasta a bay asina leu cu ASU a manda hende den exterior cu studie opdracht, pa bin bek lanta scol di deporte pa Aruba. Esaki nunca a logra debi na cosnan cu tabata pasa internamente. Despues ASU tabata encarga pa duna subsidio te cu na aña 1997, caminda cu Gobierno a tuma e tarea aki bek den su seno. Franca a sigui splica cu na e momentonan aki tin un comision cu ta trahando riba dje pa pasa e fecha pa Januari. Pa fin di aña ta imposibel pa organisa algo. Idea ta pa haci algo riba dje pa recorda e fecha y recorda esnan cu a funda e organisacion aki. Tabata tin hasta hendenan conoci entre otro shon A. Eman cu tabata un di e prome personanan den e directiva. Tin hopi hende conoci den comunidad tabata forma parti di ASU di e tempo ey.<ref>[https://masnoticia.com/aruba-sport-unie-lo-cumpli-75-ana-dia-21-di-december-proximo/ Aruba Sport Unie lo cumpli 75 aña dia 21 di December proximo], Mas Noticia (28 di november 2016)</ref> The sparse available evidence, however, reveals that there are around thirty-five sport organisations on the island that fall under the umbrella of the Aruba Sport Union (ASU), which was formed in 1941.44 As in Curaçao, two of the more popular team sports are soccer and baseball, and it is baseball that has given it the greatest international recognition through the participation of at least six Arubans in MLB since 1996.4 ASU President Gerald Franca --> 2022 Soraida Boekhoudt --- Aruba Sport Unie, funda dia 23 di december 1941, ta e bond madre di 25 bond deportivo. Pa bira miembro di A.S.U. e organisacion mester ta un persona huridico y no mag di tin un miembro pa e deporte ey caba den A.S.U. A.S.U. ta maneha dos facilidad cu ta nan propiedad, esta Joe Laveist Sport Park na San Nicolas y Centro Deportivo Betico Croes na Sta Cruz. Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. Centro Deportivo Betico Croes ta completamente airecondiciona y ta uz'e pa tur sport di paden y arte marcial. Huur di e sporthal ta depende di cuanto hende mester uza pa maneha e lugar pa e actividad y ki sorto di actividad e ta. Pa mas informacion por yama oficina di A.S.U. na e numbernan di telefon ariba menciona.<ref>https://www.gobierno.aw/union-deporte-aruba-asu Union Deporte Aruba (ASU)</ref> {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] ---------------- {{Variante|a}} {{multiple image | total_width = 270 | border = | perrow = 1/2 | align = right |header = Joe Laveist Sportpark |header_align = center |image2 = Joe Laveist Sport Park.jpeg | image1= Estadio de béisbol Joe Laveist, en San Nicolaas (este de Aruba).jpg | image3 = Joe Laveist Sport Park 06 54 31 704000.jpeg |caption1 = |caption_align = center }} == Lago Sport Park / Joe Laveist Sportpark == The historical Lago Sports Park (later known as the Laveist Sport Park) was a vital recreational and cultural hub in San Nicolas, Aruba. Officially inaugurated in March 1941, it was founded by the Lago Oil & Transport Company to support the island's booming refinery community. History of Lago Sports Park Founding and Baseball Roots: The park was instrumental in developing baseball on the island. American expatriate and former Major League Baseball pitcher Jim Bluejacket spent 15 years in Aruba and helped found the facility, fostering strong local interest in the game. WWII & Refining Community: During WWII, the facility offered organized recreation for Allied soldiers stationed in Aruba and the diverse immigrant workforce employed at the Lago refinery. Championship Ground: Throughout the 1940s and 1950s, the park was the premier venue for the organized Aruba baseball championships. Iconic early teams like the Dodgers, Baby Ruth, and Barnes' Ramblers competed here. Track and Field: Beyond baseball, it served as the primary venue for annual events like the Lago High School Track Meets and the Aruba School Sport Bond competitions. Evolution: Today, the historic site in San Nicolas continues to be an active community asset and is known as the Laveist Sport Park. --- Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. {{Variante|a}} {{Databox}} Intro *Location in San Nicolas, Aruba *Originally built by Lago Oil and Transport Company *Year of inauguration (1941) *Later renamed to Joe Laveist Sportpark ==Historia== 1. Fundashon (±1930s–1941) Lago building infrastructure for workers Role of Jim Bluejacket Opening (9 March 1941) 2. Periodo di floresementu (1940s–1980s) Organized sports (baseball, possibly softball, football) Social function (community gatherings, events) 3. Despues di sera di Lago (1985 →) Decline / transition Renaming to Joe Laveist Continued local use Struktura i fasilidat Even if partial: Baseball field Stands / seating Clubhouse? Multi-sport use * na 1968 Lago a traspasa LSP pa ASU Importansia kultural This is where your article becomes powerful: Role in development of baseball in Aruba Connection to Lago Colony life Symbol of industrial-era community building Link to later international baseball success of Aruba Legado Renaming to Joe Laveist Continued recognition Connection to surrounding area (Jim Bluejacketstraat, schools, neighborhoods) 🔎 Research tips (high impact, low effort) Look for: Lago employee magazines / newsletters Local newspapers (Amigoe, Diario archives) Aruba sports history sources Mentions of: inauguration (1941) sports competitions Joe Laveist (who he was!) ------------------ ==Origen di baseball na Aruba == Beisbòl a yega Aruba den añanan 1930, introdusí pa ekspatriadonan merikano ku tabata traha na Lago Oil Company i imigrantenan venezolano ku a forma timnan di pickup informal riba terenonan habrí.[2] E deporte a haña struktura ku e fundashon di ABBA na 1950 pa organisá liga i kampionato lokal, loke a kondusí na entrada di Aruba den wega internashonal na 1952 ora el a djòin e Asosiashon Internashonal di Beisbòl Amateur (awor parti di WBSC).[2] E aña ei, Aruba a debutá su promé selekshon nashonal na e Serie Mundial Amateur di 1952 na Havana, Cuba, manehá pa Joe Proterra, kaminda el a sigurá dos viktoria den seis wega i a gana aklamashon di fanátikonan, ku pitcher Nell Harms nombrá hungadó sobresaliente di siman pa su aktuashon kontra Honduras.[2] Beisbòl a wòrdu introdusí na Aruba na final di añanan 1920 i kuminsamentu di añanan 1930 prinsipalmente dor di ekspatriadonan merikano empleá pa Lago Oil and Transport Company, un supsidiario di Standard Oil of New Jersey, kendenan a establesé un refineria riba e isla. Pafo di e colonia, baseball a haya traccion na fin di añanan 1930 pa medio di imigrantenan y mariniernan Venezolano cu a mara na wafnan di Aruba cu nan barconan di pisca, formando teamnan casual di pick-up cu a hunga riba terenonan habri na Oranjestad, manera e area patras di Corte di Husticia actual. Pa añanan 1950, beisbòl a integrá profundamente den kultura di Aruba, partikularmente bou di hóbennan, ku a wòrdu eksponé pa medio di transmishonnan di media merikano, eventonan patrosiná pa kompanianan di zeta, i e impakto persistente di sòldánan di tempu di guera, hasiendo esaki un símbolo di aspirashon i vínkulo di komunidat den barionan di klase trahadó. Adopshon lokal a oumentá ku e formashon di klupnan amateur den tur pueblo. <ref>Clyde Harms, https://archive.org/details/BNA-DIG-ARUBATODAY-2021-05-28/page/n9/mode/1up?q=jim+bluejacket Short history of the beginnings of baseball in Aruba], Aruba Today (28 di 2021)</ref> ------------------- {{Variante|a}} {{Infobox deportista| variante = a | nomber completo = Shawn Joubert Zarraga | alias = | fecha nacemento = [[21 di yanüari|21 di januari]] [[1989]] | luga nacemento = {{ABW}} | fecha fayecimento = | luga fayecimento = | nacionalidad = {{NLD}} | haltura = 183 cm | peso = 109 kg <!-- Seccion di informacion deportivo --> | deporte = [[beisbòl|baseball]] | disciplina = catcher (man drechi)? | wo = | debut = 11 di maart 2023 (den [[Tim nashonal di beisbòl hulandes|team di Reino]])?? | activo = 2021 - presente ?? | distincion = }} '''Shawn Joubert Zarraga''' (☆ [[21 di yanüari|21 di januari]] [[1989]] na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]) ta un eks-catcher profesional di beisbòl Arubiano ku a representá Hulanda den kompetensianan internashonal, inkluyendo e World Baseball Classic.[1] Para na 6 pia 0 inch (1.83 m) i pisando aproksimadamente 240 liber (109 kg), Zarraga tabata un switch-hitter ku tabata tira ku man drechi i a hunga prinsipalmente komo un katcher durante henter su karera.[2] Selektá pa e Milwaukee Brewers den e di 44 buèlta (1.302 en general) di e Selekshon di Beisbòl di Liga Mayor di 2007 for di Trinity Christian Academy na Florida, el a pasa vários temporada den e liganan menor den vários organisashon.[3] grokipedia: Zarraga su karera profeshonal a kuminsá den e sistema di Brewers, kaminda el a progresá a traves di nan afiliadonan di 2007 pa 2014, alkansando nivelnan di Double-A i Triple-A i mustrando abilidatnan defensivo sólido tras di e plato.[4] Despues el a firma kontraktnan di liga menor ku timnan inkluyendo Los Angeles Dodgers na 2017 i Cincinnati Reds na 2016, ganando invitashonnan no-roster pa entrenamentu di primavera, ounke nunka el a yega Major League Baseball.[5] Despues ku su karera den liga menor afiliá a terminá na 2017, Zarraga a hunga den liganan independiente, inkluyendo ku e Cleburne Railroaders di e Asosiashon Merikano e aña ei, promé ku el a baha ku penshun.[6] Riba e esenario internashonal, Zarraga tabata un kontribuidor klave na e selekshon nashonal di Hulanda, yudando sigurá e título di Kopa Mundial di Beisbòl 2011 na Panama i partisipando den e Klásiko Mundial di Beisbòl 2017, kaminda el a proveé ​​profundidat na katcher durante wega di pool.[7] Su versatilidat i eksperensia a hasié un opshon konfiabel pa e tim hulandes, basando riba su raisnan arubiano miéntras e tabata kompetí bou di e bandera di Reino Hulandes.[8] == Karera internashonal == ===Kopa Mundial 2011=== Zarraga a haci su debut internacional cu e seleccion nacional di baseball di Hulanda na 2011 den Mundial di Baseball na Panama, eligibel pa medio di su herencia Arubiano. El a sirbi komo un katcher riba e lista ora e tim a gana e medaya di oro, derotando Cuba 2-1 den e final pa reklamá e título mundial.[25][26] torneonan di 2014 Zarraga a sirbi prinsipalmente komo un katcher durante e aparishonnan di e tim den dos torneo klave e aña ei.[27] Na yüli, Zarraga a representá Hulanda na e Torneo Internashonal di Beisbòl di Fransia, konosí tambe komo Yoshida Challenge, ku a tuma lugá na Sénart, Fransia. E selekshon hulandes a gana e medaya di oro, derotando un tereno ku a inkluí anfitrion Fransia, Alemania, i all-starnan internashonal. Zarraga tabata parti di e lista ku a sigurá e título, kontribuyendo tras di e plato miéntras e tim a pone un demostrashon fuerte den nan promé salida na e fasilidat nobo.[28][29] Mas lat e sèptèmber ei, Zarraga a kompetí den e Kampionato Oropeo di Beisbòl 2014 ku a tuma lugá na Ostrava i Brno, Repúblika Cheko, kaminda Hulanda a kapturá nan di 21 medaya di oro kontinental ku un rèkòrt invikto di 11-0, kulminando den un viktoria final di 6-3 riba Italia. Komo katcher, el a bati .286 ku aktuashonnan notabel, inkluyendo tres hit den un viktoria di 7-2 riba Alemania i un homerun den un wega di pool anterior kontra Kroasia. Su trabou defensivo a yuda ankra un staf di lansamentu ku a pèrmití solamente 1.36 kareda gana pa wega durante henter e torneo.[30][31][28] 2015 Premier12 i 2017 World Baseball Classic Zarraga a wòrdu selektá pa representá e selekshon nashonal di beisbòl di Hulanda na e WBSC Premier12 di 2015, e edishon inaugural di e torneo ku a tuma lugá na Mexico i Taiwan, kaminda el a sirbi komo un katcher bistiendo e kamisa number 22.[32] Hulanda a kompetí den Grupo A di e buèlta di apertura, sigurando tres viktoria kontra Chines Taipei (7-4), Italia (16-1), i Puerto Rico (11-7), miéntras ku nan a sufri pèrdida kontra Cuba (5-6) i Canada (1-3), loke a posishoná nan pa avansá pa e kuartfinal.[33] Einan, nan a kai kontra Merka 1-6, resultando den un di sinku lugá total pa e tim.[33] Durante e torneo, Zarraga a kontribuí ofensivamente den momentunan klave, inkluyendo un homerun di dos kareda den e di kuater inning kontra Cuba ku a ekstendé e bentaha di Hulanda na 4-1, ounke e tim na final a pèrdè den un kompetensia estrecho.[34] El a registrá tambe un RBI den e viktoria riba Taipei Chines, trahando un kaminata apesar di a bai sin hit den tres at-bat.[35] Sinembargo, Zarraga a sufri un leshon na man durante e wega di Cuba i mester a sali trempan.[36] Na 2017, Zarraga a gana un lugá riba e lista di Hulanda pa e World Baseball Classic, atrobe komo un katcher, partisipando den e torneo prinsipal ku a tuma lugá den vários pais anfitrion.[37] Hulanda a pone un rèkòrt di 2-1 den Pool A, avansando komo subkampeon tras di Israel, promé ku a derotá Israel 12-2 den e kuartfinal na Tokyo Dome pa yega e semifinal.[37] Nan kareda a terminá den un pèrdida di 3-4 kontra Puerto Rico na Dodger Stadium, kaminda e tim a regresá lat pero no por a sigurá e viktoria.[38] E aktuashon sobresaliente di Zarraga a bini den e kuart di final kontra Israel, kaminda el a konta dos hit i dos RBI komo parti di e eksploshon ofensivo di e tim.[39] Den e semifinal kontra Puerto Rico, el a entregá un dòbel di RBI krusial den e di sinku inning pa skor Wladimir Balentien i empatá e wega na 3-3, ounke kompañero di ekipo Jonathan Schoop a wòrdu bentá afó na e plachi di kas den e wega.[40] Zarraga a parse di a sufri un leshon den e di ocho inning di e wega ei, loke a rekerí atenshon médiko tras di e plato. {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid = |titulo=}} {{References}} * [https://www.baseball-reference.com/register/player.fcgi?id=kelly-001ant Minors Stats Antwone Kelly] }} {{DEFAULTSORT:Zarraga, Shawn}} [[:Kategoria:Hende]] [[:Kategoria:Beisbòl]] ----------------- {{Variante|a}} {{Infobox asociacion deporte| variante = c | nomber = Badminton Bond Curaçao | logo = | imagen = | abrevia = BBC | president = | vice-president = | algemeen-secretaris = | asiento = | region = | pais = | cantidad_miembro = | cantidad_asociacion = | deporte = | funda = | luga_funda = | ex-nomber = | federacion_mundial = | federacion_continental = | federacion_nacional = | afilia = | comite_olimpico = | agencia_deportivo = | stop_imagen = | imagen = | descripcion = | website = }} '''Badminton Bond Curaçao''' (BBC) ta e organisashon ku ta dirigi i promové e deporte di badminton na Kòrsou. E federashon ta un miembro di e organisashonnan internashonal i regional, inkluíendo e '''Badminton World Federation (BWF)''', e '''Badminton Pan America (BPA)''', i e '''Caribbean Regional Badminton Confederation (CAREBACO)'''. === Historia i Fundashon === E Badminton Bond Curaçao a fundá den 1975. E federashon ta representá Kòrsou den e organisashonnan regional i internashonal di badminton.:contentReference[oaicite:8]{index=8} === Afiliashon Internashonal === :contentReference[oaicite:10]{index=10} * :contentReference[oaicite:13]{index=13} * :contentReference[oaicite:16]{index=16} * :contentReference[oaicite:19]{index=19}:contentReference[oaicite:21]{index=21} === Participashon Internashonal === :contentReference[oaicite:23]{index=23}:contentReference[oaicite:25]{index=25} === Referensianan === * :contentReference[oaicite:27]{index=27} * :contentReference[oaicite:30]{index=30}:contentReference[oaicite:32]{index=32} [[:Kategoria:Deporte na Kòrsou]] [[:Kategoria:Organisashon Deportivo]] {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte]] --------------- {{Databox}} E '''seleccion nacional di badminton di Aruba''' ([[Hulandes]]: Arubaans badmintonteam) ta representa [[Aruba]] den competencianan internacional di team di badminton y ta wordo controla pa [[Aruba Badminton Federation]] cu ta afilia na Badminton Pan America y Caribbean Regional Badminton Confederation (CARECOBA).<ref>{{Cite web |title=Members {{!}} BWF Corporate |url=https://corporate.bwfbadminton.com/about/membership/ }}</ref> E ekipo a kompetí pa promé biaha den nan promé torneo internacional di ekipo na 1990. E ekipo a haci su aparicion pa prome biaha na e Campeonato di Ekipo di CAREBACO na aña 1974.<ref>{{citeer web|titel=Aruba vooreerst naar Car. badmintonkampioenschap|werk=[[Amigoe]]|datum=1974-11-15|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2025-05-29|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461200:mpeg21:p005}}</ref> Tambe e ekipo a competi den e [[Weganan Centroamericano y di Caribe]] di 1990, unda badminton a wordo inaugura pa prome biaha den e Weganan. E ekipo junior di Aruba a kompetí den e Campeonato Pan Am Junior Team 2009 y a terminá na di 12 lugá.<ref>{{Cite web |title=BWF - Team Event XVIII Pan Am Junior 2009 - Winners |url=https://bwf.tournamentsoftware.com/sport/winners.aspx?id=C61259DF-B2FF-4AC5-A444-F9E14C6A82B1 |access-date=2022-09-04 |website=bwf.tournamentsoftware.com}}</ref> Een Arubaans selectie-team zal van 17 tot en met 24 november voor de eerste keer deelnemen aan de Caribische Badmintonkampioenschappen, die dit jaar te Georgetown in Guyana gehouden worden. Het team dat Aruba zal vertegenwoordigen bestaat uit de dames M. Mata, N. Mata en M. Yarzagaray, en de heren Doy Bernaibela, H. Boer, Robby Arambatzis en Reginals Altman. Deze reis werd mogelijk gemaakt dankzij financiële — en materiele steun van diverse giften; het bedrijfsleven en andere instanties. Het Caribisch toernooi wojdt^jgeorganiseerd door de Caribbean regional badminton confederation, een in 1972 opgerichte federatie, tot voor kort bestaande uit de landen Jamaica, Trinidad/Tooago, Guyana en Sjuriname. Vorig jaar heeft de Badminton Bond Aruba zijn interesse voor deelname aan het bestuur van de Carebaco te kennen gegeven en na een jaar van intensieve voorbereidingen werd Aruba in juli van dit jaar lid van de International badminton federation en in dezelfde maand als vijfde lid van de Carebaco toegelaten. Beide feiten kunnen als mijlpalen worden beschouwd in de geschiede- | nis van de badmintonsport op Aruba, waar deze sport (nog) vrij onbekend is. Dit laatste komt voornamelijk doordat men hier voor deze sport een enorm tekort heeft aan goede accomodatie. ==Historia== ===Tim miksto=== Aruba a debuta den e Campeonato di Equipo di CAREBACO na 1974. E team a keda na di cinco lugar den e ranking final, perdiendo 7-0 contra Jamaica, Surinam, Trinidad y Tobago y Guyana.<ref>World Badminton 18 (1974), p. 3</ref> {{Appendix}} [[:Category:Deporte na Aruba]] en.wiki --------------- {{Infobox asociacion deporte| variante = c | nomber = Aruba Badminton Federation | logo = | imagen = | abrevia = ABF of BBA | president = | vice-president = | algemeen-secretaris = | asiento = | region = | pais = | cantidad_miembro = | cantidad_asociacion = | deporte = | funda = | luga_funda = | ex-nomber = | federacion_mundial = | federacion_continental = | federacion_nacional = | afilia = | comite_olimpico = | agencia_deportivo = | stop_imagen = | imagen = | descripcion = | website = }} '''Aruba Badminton Federation''' (ABF), tambe yamá Badminton Aruba o Aruba Badminton Bond, ta e organisacion gobernante nacional supremo pa e deporte di [[badminton]] na [[Aruba]]. E federacion ta wordo representa pa e [[seleccion nacional di badminton di Aruba]]. == Historia == E Aruba Badminton Federation a wordo funda memey di añanan 1970, ora cu e promé participacion a tuma luga na e Kampionatonan di Carebaco. Na desember 1973 e federacion a bira miembro di Caribbean Badminton Federation, hunto cu Corsou.<ref>Sport inliet kort sport in het kort sport. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 05-12-1973, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 29-05-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461498:mpeg21:p007</ref> E federashon despues a bira miembro di e órgano di gobernashon kontinental, e Konfederashon Panamerikano di Badminton, i e Federashon Mundial di Badminton, e tempu ei konosí komo e Federashon Internashonal di Badminton. Aruba ainda no ta anfitrion di campeonatonan internacional. Sinembargo Aruba a yega di ta anfitrion di Campeonato di Carebaco dos biaha. Federacion di Badminton Aruba ta miembro di Comite Olimpico Arubano . {{Appendix}} De Badminton Bond Aruba (BBA) viert deze maand zyn 15-jarig bestaan met verschillende toernooien en andere activiteiten. Ofschoon deze tak van sport niet zo bekend is op Aruba, heeft de BBA in vijftien jaren heel wat gepresteerd. Deze bond is al jaren lid van de International Badminton Federation (IBF). Ook is de BBA lid van de Carebaco (Caribbean Regional Badminton Confederation), waarvan verder ook lid zijn: Jamaica, Trinidad, Suriname, Guyana, Barbados, Bermuda, Curasao en Grenada. Elk jaar doet Aruba mee aan de Caribische kampioenschappen en BBA- motor, Riek Altman, is al jaren secretaris / penningmeester van de Carebaco. Aruba wordt elk jaar weer verzocht de Carebaco- wedstrijden te organiseren, omdat Aruba tot nu toe het beste toernooi heeft georganiseerd, doch door het ontbreken van faciliteiten kan de BBA dit Caribisch treffen niet meer organiseren. De BBA bestaat momenteel uit de vier clubs: Floralin, Flamboyant, Aruba Badminton Minders en Playa die tezamen honderd leden tellen. Deze sport kan uitsluitend gespeeld worden in een zaal en nu wordt er gebruik gemaakt van de gymnastiekzalen van Julianaschool, La Salie College en de Sporthal. Een paar maanden geleden hebben de BBA- bestuursleden, Riek Altman en Michael Williams, in Trinidad een coachingcUrsus gevolgd onder auspiciën van de IBF en geven nu op maandag en donderdag aan trainers van de club een opleiding. Nu al is bekend dat Aruba volgend jaar vertegenwoordigd zal worden op Curagao tijdens de Easter Open Tournament en in Jamaica tijdens de Carebaco- wedstrijden. De BBA heeft gisteren in een communiqué dank uitgebracht aan alle personen en instanties, die door de jaren heen de BBA hebben geholpen en eenieder, die aan badminton wil meedoen, uitgenodigd zich op donderdag in de Sporthal op te geven tussen zeven en tien uur 's avonds. Het bestuur van de BBA wordt in dit derde lustrumjaar gevormd door: voorzitter R. Nieuw, vicevoorzitter R. Altman, secretaris G. Simon, penningmeester B. Hernandez, commissarissen E. van der Linde, M. McClure, E. Vemannan, M. Croes en M. Williams.<ref>Met uitgebreid activiteiten-programma Badminton Bond Aruba viert haar derde lustrum. "Amigoe". Curaçao, 08-11-1986, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 29-05-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641854:mpeg21:p013</ref> ------------- {{Variante|a}} {{Futbolista |nomberdihungado = |Nomber = Mario Croes |potret = |Fecha di nasementu = |Siudat di nasementu = |Pais di nasementu = {{ABW}} |Nashonalidat = hulandes |Posishon = |club = }} '''Hyacintho Mario Croes''' (☆ ± 1942 na [[Aruba]]), tambe conoci como '''Mario Croes jr.''', ta un ex-hungado di pingpong [[Aruba]]no. Entre decada 1960 y decada 1980 el a titula 13 vez campeon di Aruba. Den [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]] Croes tabata un di e dos "grandinan" den deporte di tennis di mesa, banda di [[Robert Hosé]] di [[Kòrsou|Corsou]].<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463158:mpeg21:a0099|titel=Sensationele zege van R. Hosé over M. Croes|werk=[[Amigoe]]|datum=1970-11-02|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> == Biografia == Mario Croes ta yiu di Eymee Zeppenfelt y Mario Hyacinto Croes, empresario i doño di La Gran Bodega.<ref name="Amigoe">{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462365:mpeg21:a0121|titel=In de Franciscuskerk|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-07-16|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> Cu mas o menos siete aña el a cuminsa hunga pingpong y tabata train cu su mama pa despues sigi train cu su tata y otro famianan.<ref name="Amistad">{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AMISTAD-1976-11/page/3/mode/1up?q=Amistad+mei+1976&view=theater|titel=Mario Croes: 26 aña den pingpong|werk=Amistad|datum=november 1976|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> Croes a cuminsa mustra su talentonan ora cu na edad di 9 aña el a sali campeon "junioren" na Aruba. Cu 12 aña el a drenta division di senioren y na 1959, cu 16 aña, a bira campeon di Aruba pa prome bes.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010997546:mpeg21:a0072|titel=Mario Croes jr: nieuwe tienkampkampioen tafeltennis|werk=[[Amigoe]]|datum=1959-02-25|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> Na 1960 e ta prolonga su titulo.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010459813:mpeg21:a0112|titel=Mario Croes jr. weer de sterkste|werk=[[Amigoe]]|datum=1960-04-01|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> Hunto cu Cholan Jacobs e tabata hunga pa e team Arubano di Bavaria Stars. Den e torneo organisá door di e asociacion "Entre Nous Juveniles” na Corsou el a hunga cu 17 aña su prome wega internacional contra [[Colombia]]. Croes tabata doño di Mario's Sports Shop den Wilhelminastraat 51 na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]. E ta casa cu Ruth Arends y hunto nan tin un yiu homber, Mario III, i un yiu muhe Janine.<ref name="Amigoe"/> {{Appendix}} {{Stub}} {{DEFAULTSORT:Croes, Mario}} [[:Category:Hende]] [[:Category:Deporte na Aruba]] Pa promer viaha el a sali campeon di Aruba dia cu e tabatin 15 aña di edad. Awor flbi cu e tin 34 aña e por bisa cu ela sali 13 vez campeon di nos isla y e ta posee nada menos cu 39 copa y 27 medaya. Un deportista arubano cu e destaca su mes den e deporte di ping pong specialmente door di su mes esfuerzonan y su perserverancia, como cu manera nos lektornan por lesa mas alew, no ta semper ela haya ayudo den su carera deportivo na su isla natal. Mario Croes jr., casá cu Ruth Croes-Arends, ta haya cu e deporte di ping pong na Aruba a bai hopi atrcus den e 26 aña cu e tin ta praktikele. Amistad a tene un entrevista exclusivo cu e deportista te ainda mas grandi riba terreno di ping pong actuahnente: Mario Croes Jr.<ref name="Amistad">{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AMISTAD-1976-11/page/3/mode/1up?q=Amistad+mei+1976&view=theater|titel=Mario Croes: 26 aña den pingpong|werk=Amistad|datum=november 1976|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> mi a cuminsa hunga ping pong tempo mi tabata tin mas o menos siete aña. Mi mama a cuminsa siñami, pero mi no a worry mucho. Toch mi a sigi hunga cu mi tata y cu mi otro famianan. Un viaha mi a bai Flamingo Room (Trocadero), caminda tabatin un mesa di ping pong, anto ei nan mi a mira Cholan Jacobs, e tempo ei e campeon di Aruba, hunga. Esei a dunami smaak pa mi sigi train cu mi famia. Dia m'a cimiinsa hunga di verdad mi tabatin 12 ema y mi a cuminsa train cu Cholan. E tempo ei mi tabata hunga cinco te seis ora pa dia. Mi tabata caba di come dies dos or y mei y bai hunga te siet’or y mei di anochi. Tur dia e mesim cos. Mi no tabata hunga ni siña les. Mario a cuminsa mustra su talentonan ora cu na edad di 9 aña ela sali campeon di Junioren na Aruba. Cu 12 aña ela drenta division di senioren y cu 16 aña pa promer vez ela logra bira campeon di Aruba. Su promer wega internacional ela hunga contra Colombianonan tempo cu e tabatin 17 aña na 1959. E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” Entre Nous Juveniles na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsou. E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsou. in de Franciscuskerk te Oranjestad is gistermorgen het kerkelijke huwelijk ingezegend vun mejuffrouw Rulh Arends, dochter V(.n. de heer en mevrouw Milo de R. Arends-Arends en de heer Mario Croes, zoon van de heer en mevrouw Mario H. Croes- Zeppenfelt. Voor de receptie ten huize van de bruid bestond grote belangstelling. Het bruidspaar wachtte een verrassing; een taart in de vorm van een tafeltennistafel. De bruidegom is dan ook tafeltenniskampioen van Aruba.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462365:mpeg21:a0121|titel=In de Franciscuskerk|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-07-16|bezochtdatum=2022}}</ref> * Eigenaar van Mario's Sports Shop, Wilhelminastraat 51, Oranjestad, Aruba * Huwde in 1965 met Ruth Arends, kinderen Mario III en Janine {{Appendix}} --------------- 2qbrkhg3pd1kztq4jut6g7gbwrb7jii 199596 199595 2026-08-05T21:34:06Z Caribiana 8320 199596 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ Pending: [[Barracudas Artistic Aruba]] - [[Aruba Dolphins]] - [[Stingray Swimming Team]] - [[Shawn Zarraga]] - [[Antwone Thyshon Kelly]] - [[Badminton Bond Curacao]] - [[Seleccion nacional di badminton di Aruba]] - [[Aruba Sport Unie]] -------- {{infobox deportista | variante=a }} '''Higinio Alejandro (Patan) Farro''' (☆ [[11 di yanüari|11 di januari]] [[1942]] - † [[30 di yüli |30 di juli]] [[2026]]<ref>[https://www.arubanative.com/aurora-royal-pray-funeral-home-ta-anuncia-fayecimento-di-higinio-alejandro-farro-mihor-conoci-co-mo-patan/ Aviso di fayecemento], arubanative.com (4 di augustus 2026)</ref>) tabata un musico y pesista [[Aruba|Arubiano]]. El a titula campeon di Aruba pa diescuater aña consecutivo y tabata tambe campeon di [[Antias Hulandes]] pa nuebe aña. E ta wordo considera un di e pioneronan mas importante di hisamento di peso na Aruba.<ref>[https://arubanews.ca/patan-farro-weightlifting-legacy-honoured-following-aruban-champions-death/ Patan Farro Weightlifting Legacy Honoured Following Aruban Champion’s Death], arubanews.ca (4 di augustus 2026)</ref><ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/93280/voormalig-gewichthefkampioen-patan-farro-overleden-vz1916 Voormalig gewichthefkampioen ‘Patan’ Farro overleden], curacao.nu (4 di augustus 2026)</ref> E tabata bon conoci tambe como wicharero y restaurado di caha di orgel tradicional. == Bida y carera == Farro a cuminsa como pesista na aña 1964 y a logra di dos luga den su prome competencia. Den e aña siguiente, e nivel di e deporte a baha hopi riba e isla, debi cu hopi hisador di peso tabata di origen stranhero y como trahado na [[Lago Oil & Transport Company|refineria Lago]] a haya lay retiro y mester a bolbe na pais di origen.<ref>https://297sportsaruba.com/na-memoria-di-higinio-alejandro-patan-farro/</ref> Como cu na 1964 hopi hisador di peso na Aruba tabata di origen stranhero y como trahado na e refineria LAGO a haya lay off di trabou y mester a bolbe na pais di origen, e deporte di peso na aña 1965 a cay hopi. Pero Patan a sigui train y a sigui desaroya den e deporte di peso. Bou di condicionnan hopi limita, Farro a sigui train y a sigui desaroya den deporte di peso. El sigui entrena hunto cu otro deportista den un espacio chikito na Wilhelmina Stadion (awor [[Stadion Guillermo Prospero Trinidad]]). El a entrena sin entrenador profeshonal y sin haya oportunidat pa sigui entrenamento na exterior. Pa torneo internacional, e tabata depende di su propio dianan di vakantie, pasobra no a haña permiso adicional di su trabou. ===Carera internacional=== Na 1970, Farro a wordo selecciona pa representa Antias Hulandes na [[Weganan Centroamericano y di Caribe]] (CAC) na [[Panama]]. Ora e [[Comite Olimpico Antias Hulandes]] a nenga pa paga su biahe, e mes a cumpra su boleto di avion y a logra di cuater luga den su categoria. Na 1971, el a termina na di cinco luga durante [[Weganan Panamericano]] na [[Cali]], [[Colombia]]. Na 1974, el a bolbe logra di cuater luga na CAC na [[Repúblika Dominikano|Republica Dominicano]]. Su logro internacional mas importante a yega na 1978, ora el a gana un medaya di brons na CAC na [[Medellín]]. ===Logro y record === Ademas di su titulonan local y regional, Farro tabata conoci pa su forsa excepcional. Den añanan setenta di [[siglo 20|siglo binti]], el a logra e siguiente prestacionnan aproximá: * squat: serka 272 kilo (600 lbs) * deadlift: serka 318 kilo (700 lbs) * bench press: serka 181 kilo (400 lbs) * snatch: serka 125 kilo (275 lbs) * clean and jerk: serka 160 kilo (352 lbs) Su recordnan Arubano di 1976 den e disciplinanan "snatch" y "clean and jerk" a keda sin wordo bati pa aproximadamente cuarenta aña. Na 2016, e recordnan aki y su total combina finalmente a wordo mehora. == Caha di orgel == Desde chikito, Patan a desaroya un amor profundo pa musica. E pasion ey a converti’e den un maestro respeta, tanto den pone pieza, afina y restaura cahanan di orgel, como den preserva e sonidonan autentico. Ademas di su contribucion na deporte, Farro tabata tambe envolvi den preservacion di herencia cultural di Aruba, specialmente door di su trabou cu restauracion y promocion di [[Caha di Orgel|cah’i orgel]] tradicional.<ref name="honor">[https://www.gobierno.aw/a-honra-varios-tocado-di-cahi-orgel-riba-dia-di-musico A honra varios tocado di cah’i orgel riba dia di musico], Gobierno di Aruba (25 di november 2024)</ref><ref>https://www.gobierno.aw/en/several-barrel-organ-players-were-honored-on-musicians-day</ref> E legendario hisador di peso Arubiano Higinio Alejandro “Patan” Farro tambe tabata un figura cultural bon conoci y un tocado, doño y restaurador celebra di e tradicional caha di orgel (orgel di bari) yama “El Diamante”.<ref>[https://www.aruba.nu/nieuws/kunst-cultuur-en-muziek/57390/unieke-eer-voor-muzikanten-met-liefde-voor-cahi-orgel Unieke eer voor muzikanten met liefde voor Cah’i Orgel], aruba.nu (27 di november 2024)</ref> Legado Cultural E Instrumento: Patan Farro tabata doño y tabata cuida un caha di orgel historico di 100 aña bieu como “El Diamante” tabata conoci. Diamante". Artesania: E tabata un di e poco personanan na Aruba cu e habilidad raro pa pega y martillo e cilindernan (cilinder di claba) cu ta wordo uza pa toca musica tradicional riba e instrumento. Reconocimento: El a ricibi multiple premio cultural y reconocimentonan oficial di gobierno di Aruba pa conserva e musical unico aki.<ref name="honor"/> Na 1982, den concurso di caha di orgel na Hoffi Sero Janchi, Farro a sali ganado maximo cu su caha di orgel Diamante.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-DOCUMENTACION-005276/mode/1up?q=patan+farro Ambiente inmenso na concurso di caha di orgel], Diario (30 di augustus 1982)</ref> == Reconocemento == Durante su carera activo, Farro no a haña hopi reconocemento oficial pa su prestacionnan. Sinembargo, despues di su retiro, el a wordo honra cu varios distincion: * condecoracion real como "ridder" den [[Orden di Oranje-Nassau]] * inclusion den Salon di Fama di Aruba * Premio Santa Anna pa su contribucion na deporte y cultura Segun Archivo Nacional Aruba, Farro tabata tambe nominá pa premio di “atleta di aña” di Aruba Sport Unie na 1974. == Fayecemento == Farro tabata casa y tata di tres yiu. El a fayece dia 30 di juli 2026 na edat di 84 aña. Diferente organisashonnan, entre otro Federacion Aruba Weightlifting Association y Departamento di Cultura di Aruba, a record’é como un atleta respectivamente culturista sobresaliente y un persona ehemplar. {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] '''Higinio Alejandro (Patan) Farro''' (☆ [[11 di yanüari]] [[1942]] - † 30 di yüli 2026) tabata un hisado di peso [[Aruba|Arubiano]]., conoci den su tempu aktivo komo e hòmber mas fuerte di Aruba. El a dominá deporte di levantamentu di peso riba e isla pa mas ku un dekada i a representá Antia Hulandes na diferente torneo internashonal. Farro a gana e titulo di kampion di Aruba pa dieskuater (14) aña konsekutivo i tabata tambe kampion di Antia Hulandes pa nuebe (9) aña. El ta konsiderá un di e pioneronan mas importante di levantamentu di peso na Aruba.<ref>[https://arubanews.ca/patan-farro-weightlifting-legacy-honoured-following-aruban-champions-death/ Patan Farro Weightlifting Legacy Honoured Following Aruban Champion’s Death], arubanews.ca (4 di augustus 2026)</ref><ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/93280/voormalig-gewichthefkampioen-patan-farro-overleden-vz1916 Voormalig gewichthefkampioen ‘Patan’ Farro overleden], curacao.nu (4 di augustus 2026)</ref> == Bida y carera == Farro a kuminsá ku levantamentu di peso na aña 1964 i a logra di dos luga den su promé kompetensia. Den e aña siguiente, e deporte a baha hopi na nivel riba e isla, despues ku hopi trahadó strañero a laga Aruba tras despido na refineria di Lago.<ref>https://297sportsaruba.com/na-memoria-di-higinio-alejandro-patan-farro/</ref> A pesar di e situashon difísil, Farro a sigui entrená bou di kondishonnan hopi limitá. El tabata entrená den un espasio chikí bou di graderia di Wilhelmina Stadion (awor Stadion Guillermo Prospero Trinidad), ku ventilashon insufisiente i un solo plataforma ku el mester a kompartí ku siete otro deportista. El a entrená sin entrenador profeshonal i nunca a haña oportunidat pa sigui kampamentu di entrenamiento na exterior. Pa torneo internashonal, el tabata depende di su propio dianan di vakashon, pasobra no a haña permiso adicional di su trabou. ===Carera internacional=== Na 1970, Farro a wordu selekshoná pa representá Antia Hulandes na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Panamá. Ora e Komité Olímpiko Antiano a nenga pa paga su biahe, el mes a kumpra su boleto di avion i a logra di kuarto luga den su kategoria. Na 1971, el a termina na di sinku luga durante e Huegos Panamericanos na Cali, Kolombia. Na 1974, el a bolbe logra kuarto luga na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Republica Dominicano. Su logro internashonal mas importante a yega na 1978, ora el a gana un medaya di brons na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Medellín. ==Logro y rekord == Ademas di su titulo lokal i regional, Farro tabata konosí pa su forsa eksepshonal. Den añanan setenta, el a logra e siguiente prestashonnan aproksimá: squat: serka 272 kilo (600 lbs) deadlift: serka 318 kilo (700 lbs) bench press: serka 181 kilo (400 lbs) snatch: serka 125 kilo (275 lbs) clean and jerk: serka 160 kilo (352 lbs) Su rekordnan arubiano di 1976 den e disciplinanan snatch i clean and jerk a keda sin bati pa aproksimadamente kuarenta (40) aña. Na 2016, e rekordnan aki i su total kombiná finalmente a wordu mehorá. Rekonosimentu Durante su karrera aktivo, Farro no a haña hopi rekonosimentu ofisial pa su prestashonnan. Sin embargo, despues di su retiro, el a wordu honrá ku diferente distinkshon: distinkshon real inklushon den Eregalerij di Aruba Premio Santa Anna pa su kontribushon na deporte i kultura Segun Archivo Nacional Aruba, Farro tabata tambe nominá pa premio di “atleta di aña” di Aruba Sport Unie na 1974. == Ca'i orgel == * Diamante<ref>https://www.gobierno.aw/en/several-barrel-organ-players-were-honored-on-musicians-day</ref> E legendario hisador di peso Arubiano Higinio Alejandro “Patan” Farro tambe tabata un figura cultural bon conoci y un hungador, doño y restaurador celebra di e tradicional caha di orgel (orgel di bari) yama “El Diamante”.<ref>[https://www.aruba.nu/nieuws/kunst-cultuur-en-muziek/57390/unieke-eer-voor-muzikanten-met-liefde-voor-cahi-orgel Unieke eer voor muzikanten met liefde voor Cah’i Orgel], aruba.nu (27 di november 2024)</ref> Legado CulturalE Instrumento: Patan Farro tabata doño y tabata cuida un caha di orgel historico di 10 aña bieu como “El Diamante” tabata conoci. Diamante".Artesania: E tabata un di e poco personanan na Aruba cu e habilidad raro pa pega y martillo e cilindernan (cilinder di claba) cu ta wordo uza pa toca musica tradicional riba e instrumento.Reconocimento: El a ricibi multiple premio cultural y reconocimentonan oficial di gobierno di Aruba pa conserva e musical unico aki == Legado == Farro su influensia a bai mas allá di su rekordnan i medayanan. El a demostrá ku un atleta arubiano por kompetí na nivel regional, a pesar di falta di fasilidat, guia profeshonal i sosten finansiero. Su determinashon — manera paga su propio biahe i sigui entrená bou di kondishonnan difísil — a hasi’e un ehèmpel pa generashonnan posterior di deportista. Ademas di su kontribushon na deporte, Farro tabata tambe envolví den preservashon di herensia kultural di Aruba, spesialmente dor di su trabou ku restaurashon i promoshon di e Cah’i Orgel tradicional. Fayesimentu Farro a fayesé dia 30 di yüli 2026 na edat di 84 aña. Diferente organisashonnan deportivo, entre otro Aruba Amateur Weightlifting Association, a record’é komo un atleta sobresaliente i un persona ehèmpelar, i a ekspresá kondolensia na su famia. ------------ '''Aruba Sport Unie''' (ASU), tambe konosí komo '''Union Deporte Aruba''' òf '''Union Deportivo Arubano''', ta e organisashon cumbre di deporte na Aruba. E ta fungí komo federashon madre pa e diferente federashonnan i bondnan deportivo riba e isla. ASU ta representa mas ku 25 federashon deportivo i tin komo meta koordiná, promové i desaroyá deporte na Aruba. Pa bira miembro di ASU, un organisashon deportivo mester ta registra komo persona hurídiko i no por representa un deporte ku ta kaba representá pa un otro federashon miembro. ==Historia== Aruba Sport Unie a wordu fundá dia 23 di desèmber 1941, for di e nesesidat pa koordiná i stimulá desaroyo di deporte riba e isla. Entre e organisashonnan ku a kontribuí na su fundashon tabatin clubnan manera RCA, Club Caribe i Tivoli. E promé presidente tabata [[Jacobo Arends|Jacobo Rudolf (Coco) Arends]], kende tabata tambe envolví den fundacion di [[Arubaanse Voetbalbond]] (AVB) algun aña prome. Na 1949, ASU a kuminsá haña subsidio di e gobierno sentral pa sostené federashonnan deportivo, spesialmente pa organisashon di kompetensianan i otro aktividatnan. Durante e añanan 1950 i 1960, sektor priva a hunga un papel importante den desaroyo di deporte na Aruba. E kompania petrolero Lago Oil & Transport Company, por ehèmpel, a brindá sosten finansiero i material na diferente clubnan. Mateo Reyes tabata un di e figurannan clave den e proseso di distribushon i desaroyo. Na 1955, ASU a organisá e promé ASU Olimpiada, un evento ku a stimulá kompetensia entre atletanan lokal i ku a bira un tradishon durante varios dekada. Den e evento aki, atletanan tabata wordu rekonosé komo “atleta di aña”. Entre 1955 i 1993, ASU tabata responsabel pa maneho di e Wilhelminastadion na Oranjestad. Te na 1997, ASU tabata tambe enkargá ku distribushon di subsidio gubernamental na federashonnan deportivo. Despues di e aña ei, e tarea aki a pasa direktamente na gobierno di Aruba. ==Facilidatnan deportivo== ASU ta manehá diferente instalashon deportivo riba Aruba, entre otro: ===Joe Laveist Sport Park=== Situa na San Nicolas, e parke aki ta un fasilidat multifunkshonal ku instalashonnan pa: basebal futbòl volleyball basketball atletismo E parke por wordu usa tambe pa evento grandi manera konserto i aktividatnan komunidario. ===Centro Deportivo Betico Croes=== Situa na Santa Cruz, e fasilidat aki ta un kompleks deportivo di paden ku aire akondishoná. E ta usa pa deporte di sala i arte marcial. ==Organisashon i rol== ASU ta fungí komo koordinadó entre e diferente federashonnan deportivo na Aruba i ta apoyá: desaroyo di deporte organisashon di kompetensianan promoshon di atletanan lokal Riba e isla tin mas ku 30 organisashon deportivo ku ta forma parti di e sistema koordiná pa ASU. Entre e deporte mas popular na Aruba tin futbòl i basebal. Basebal, en partikular, a kontribuí na reconocimiento internashonal di Aruba, ku varios atletanan arubiano ku a hunga den Major League Baseball. ===Presidente === * Jacobo Rudolf “Coco” Arends (promé presidente) * Gerald Franca * Soraida Boekhoudt (2022– ) --- {{Variante|a}} {{infobox organisacion | variante = a | tipo = Deporte | nomber = Aruba Sport Unie | funda = [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]] | fundado = }} '''Aruba Sport Unie''' (Union Deporte Aruba, ASU), tambe conoci como '''Union Deportivo Arubano''', ta e organisacion cumbre di deporte na [[Aruba]]. E ta fungi como federacion cumbre pa diferente federacion y bond deportivo riba e isla. ASU ta representa mas cu 25 federacion deportivo y tin como meta coordina, promove y desaroya deporte na Aruba. Pa bira miembro di ASU, un organisacion deportivo mester ta registra como [[Persona hurídiko|persona huridico]] y no por representa un deporte cu ta representacaba pa otro federacion miembro. == Historia == Aruba Sport Unie a wordo funda dia [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]]. E organisacion a surgi for di e necesidad pa coordina y stimula desaroyo di deporte riba e isla. Den promé añanan di su existencia, diferente club i organisashon deportivo a kontribuí na fundashon di ASU, entre otro [[RCA]], Club Caribe i Tivoli. E promé presidente di e organisashon tabata '''Coco Arends''', kende tabata tambe envolví den fundashon di e '''Arubaanse Voetbal Bond''' algun aña promé. Na 1949 ASU a kuminsá ricibí subsidio di e gobierno sentral pa apoyá federashonnan deportivo ku organisashon di kompetensia i actividadnan deportivo. Durante añanan hopi organisashon i empresanan lokal a brindá sosten finansiero i material na deporte na Aruba. E kompanía petrolero Lago Oil & Transport Company tabata un di e sostenedornan importante, donando material deportivo i apoyando desaroyo di clubnan deportivo. Mateo Reyes tabata un di e personanan cu a yuda den e proseso di desaroyo aki. Den 1955 ASU a organisá e promé '''ASU Olimpiada''', un evento deportivo pa estimulá kompetensia entre atletanan lokal. E evento aki a bira un tradishon durante varios dekada, kaminda atletanan a wordo rekonosé komo “atleta di aña”. Entre 1955 i 1993 ASU tabata responsabel pa maneho di e [[Wilhelminastadion]] na Oranjestad. Te na 1997 ASU tabata tambe responsabel pa distribushon di subsidio gubernamental pa federashonnan deportivo. Despues di e aña aki, e tarea aki a wordo asumí direktamente pa e gobierno di Aruba. == Facilidatnan deportivo == ASU ta manehá diferente instalashon deportivo riba Aruba. '''Joe Laveist Sport Park''' na [[San Nicolas, Aruba|San Nicolas]] ta un parke deportivo multifunkshonal ku instalashonnan pa deporte manera: * [[Basebal]] * [[Futbòl]] * [[Volleyball]] * [[Basketbal]] * [[Atletismo]] E parke por wordo usa tambe pa evento grandi manera konserto i otro aktividatnan komunidario. '''Centro Deportivo Betico Croes''' na [[Santa Cruz, Aruba|Santa Cruz]] ta un fasilidat deportivo di paden ku aire acondicioná. E centro ta usa pa deporte di sala i arte marcial. == Organisashon == ASU ta fungí komo koordinadó entre e diferente federashonnan deportivo na Aruba. E organisashon ta apoyá desaroyo di deporte, organisashon di kompetensianan i promoshon di atletanan lokal. Riba e isla tin mas ku 30 organisashon deportivo cu ta forma parti di e sistema deportivo coordina pa ASU. Entre e deporte mas popular na Aruba tin [[futbòl]] i [[basebal]]. Especialmente basebal a duna Aruba reconocimiento internashonal, ku varios atletanan Arubiano cu a hunga den [[Major League Baseball]]. == Organisacion == Entre e presidentenan di Aruba Sport Unie tin: * [[Coco Arends|Jacobo Rudolf (Coco) Arends]] (1892-1965) – promé presidente * Gerald Franca – presidente durante diferente periodo den siglonan reciente * Soraida Boekhoudt – presidente (2022) [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] '''Aruba Sport Unie''' o '''Union Deportivo Arubano''' (ASU) ta e federacion cumbre di e federacionnan deportivo na [[Aruba]]. dre di 25 bond deportivo. Pa bira miembro di A.S.U. e organisacion mester ta un persona huridico y no mag di tin un miembro pa e deporte ey caba den A.S.U. == Historia == ASU e ser funda dia [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]]. * ASU taba maneha Wilhelminastadion di 1955 te 1993 A.S.U. ta maneha dos facilidad cu ta nan propiedad, esta Joe Laveist Sport Park na San Nicolas y Centro Deportivo Betico Croes na Sta Cruz. Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. Centro Deportivo Betico Croes ta completamente airecondiciona y ta uz'e pa tur sport di paden y arte marcial. Huur di e sporthal ta depende di cuanto hende mester uza pa maneha e lugar pa e actividad y ki sorto di actividad e ta. Pa mas informacion por yama oficina di A.S.U. na e numbernan di telefon ariba menciona.<ref>[https://www.gobierno.aw/union-deporte-aruba-asu Union Deporte Aruba (ASU)], Gobierno di Aruba</ref> Aruba Sport Unie a wordo funda dia 21 di December, 1941. E aña aki 21 di December, e ta cumpli 75 aña y tin cu corda riba e fundadornan. Segun e presidente actual Gerald Franca, e aña aki lo ta uno special den cuadro di e celebracion aki. Tambe el a splica kico tur nan tin pensa di haci pa loke ta e celebracion den 2017. Franca a splica cu e prome presidente tabata Coco Arends, kende ta e mesun persona cu a cuminsa tambe, kende ta fundador di Arubaanse Voetbal Bond 5 pa 6 aña prome. Un di e organisacionnan cu a yuda lanta Aruba Sport Unie tabata RCA, Club Caribe y Tivoli, cual ta e prome organisacionnan cu a lanta e asociacion aki. Na 1949 pa prome biaha den historia, ASU a cuminsa haya e subsidio di Gobierno Central pa facilita tambe e federacionnan di e tempo ey cu placa pa nan organisa actividadnan. Despues di e periodo ey tabata haya Lago ta yuda hopi den parti di formacion di e clubnan y nan tabata subsidia of duna donacion na e diferente clubnan pa nan material, etc. durante aña. Difunto Mateo Reyes, kende ta un persona conoci y keri, tabata encarga cu esaki. E ta un di e personanan cu a yuda ASU pa haya Joe Laveist for di Lago como un centro pa deporte. Lago Sportpark tabata di Lago y a bin pa pase pa Joe Laveist, pa pas’e pa ASU. Franca a menciona cu durante aña, durante 1955, ASU a celebra su prome ASU Olimpiada y despues di esey a keda celebr’e. Hopi di e atletanan grandi ta recorda e fechanan ey, caminda cu nan a wordo eligi como atleta di aña den decadanan di 60, 70 y 80. ASU semper a maneha deporte pa Gobierno y hasta a bay asina leu cu ASU a manda hende den exterior cu studie opdracht, pa bin bek lanta scol di deporte pa Aruba. Esaki nunca a logra debi na cosnan cu tabata pasa internamente. Despues ASU tabata encarga pa duna subsidio te cu na aña 1997, caminda cu Gobierno a tuma e tarea aki bek den su seno. Franca a sigui splica cu na e momentonan aki tin un comision cu ta trahando riba dje pa pasa e fecha pa Januari. Pa fin di aña ta imposibel pa organisa algo. Idea ta pa haci algo riba dje pa recorda e fecha y recorda esnan cu a funda e organisacion aki. Tabata tin hasta hendenan conoci entre otro shon A. Eman cu tabata un di e prome personanan den e directiva. Tin hopi hende conoci den comunidad tabata forma parti di ASU di e tempo ey.<ref>[https://masnoticia.com/aruba-sport-unie-lo-cumpli-75-ana-dia-21-di-december-proximo/ Aruba Sport Unie lo cumpli 75 aña dia 21 di December proximo], Mas Noticia (28 di november 2016)</ref> The sparse available evidence, however, reveals that there are around thirty-five sport organisations on the island that fall under the umbrella of the Aruba Sport Union (ASU), which was formed in 1941.44 As in Curaçao, two of the more popular team sports are soccer and baseball, and it is baseball that has given it the greatest international recognition through the participation of at least six Arubans in MLB since 1996.4 ASU President Gerald Franca --> 2022 Soraida Boekhoudt --- Aruba Sport Unie, funda dia 23 di december 1941, ta e bond madre di 25 bond deportivo. Pa bira miembro di A.S.U. e organisacion mester ta un persona huridico y no mag di tin un miembro pa e deporte ey caba den A.S.U. A.S.U. ta maneha dos facilidad cu ta nan propiedad, esta Joe Laveist Sport Park na San Nicolas y Centro Deportivo Betico Croes na Sta Cruz. Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. Centro Deportivo Betico Croes ta completamente airecondiciona y ta uz'e pa tur sport di paden y arte marcial. Huur di e sporthal ta depende di cuanto hende mester uza pa maneha e lugar pa e actividad y ki sorto di actividad e ta. Pa mas informacion por yama oficina di A.S.U. na e numbernan di telefon ariba menciona.<ref>https://www.gobierno.aw/union-deporte-aruba-asu Union Deporte Aruba (ASU)</ref> {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] ---------------- {{Variante|a}} {{multiple image | total_width = 270 | border = | perrow = 1/2 | align = right |header = Joe Laveist Sportpark |header_align = center |image2 = Joe Laveist Sport Park.jpeg | image1= Estadio de béisbol Joe Laveist, en San Nicolaas (este de Aruba).jpg | image3 = Joe Laveist Sport Park 06 54 31 704000.jpeg |caption1 = |caption_align = center }} == Lago Sport Park / Joe Laveist Sportpark == The historical Lago Sports Park (later known as the Laveist Sport Park) was a vital recreational and cultural hub in San Nicolas, Aruba. Officially inaugurated in March 1941, it was founded by the Lago Oil & Transport Company to support the island's booming refinery community. History of Lago Sports Park Founding and Baseball Roots: The park was instrumental in developing baseball on the island. American expatriate and former Major League Baseball pitcher Jim Bluejacket spent 15 years in Aruba and helped found the facility, fostering strong local interest in the game. WWII & Refining Community: During WWII, the facility offered organized recreation for Allied soldiers stationed in Aruba and the diverse immigrant workforce employed at the Lago refinery. Championship Ground: Throughout the 1940s and 1950s, the park was the premier venue for the organized Aruba baseball championships. Iconic early teams like the Dodgers, Baby Ruth, and Barnes' Ramblers competed here. Track and Field: Beyond baseball, it served as the primary venue for annual events like the Lago High School Track Meets and the Aruba School Sport Bond competitions. Evolution: Today, the historic site in San Nicolas continues to be an active community asset and is known as the Laveist Sport Park. --- Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. {{Variante|a}} {{Databox}} Intro *Location in San Nicolas, Aruba *Originally built by Lago Oil and Transport Company *Year of inauguration (1941) *Later renamed to Joe Laveist Sportpark ==Historia== 1. Fundashon (±1930s–1941) Lago building infrastructure for workers Role of Jim Bluejacket Opening (9 March 1941) 2. Periodo di floresementu (1940s–1980s) Organized sports (baseball, possibly softball, football) Social function (community gatherings, events) 3. Despues di sera di Lago (1985 →) Decline / transition Renaming to Joe Laveist Continued local use Struktura i fasilidat Even if partial: Baseball field Stands / seating Clubhouse? Multi-sport use * na 1968 Lago a traspasa LSP pa ASU Importansia kultural This is where your article becomes powerful: Role in development of baseball in Aruba Connection to Lago Colony life Symbol of industrial-era community building Link to later international baseball success of Aruba Legado Renaming to Joe Laveist Continued recognition Connection to surrounding area (Jim Bluejacketstraat, schools, neighborhoods) 🔎 Research tips (high impact, low effort) Look for: Lago employee magazines / newsletters Local newspapers (Amigoe, Diario archives) Aruba sports history sources Mentions of: inauguration (1941) sports competitions Joe Laveist (who he was!) ------------------ ==Origen di baseball na Aruba == Beisbòl a yega Aruba den añanan 1930, introdusí pa ekspatriadonan merikano ku tabata traha na Lago Oil Company i imigrantenan venezolano ku a forma timnan di pickup informal riba terenonan habrí.[2] E deporte a haña struktura ku e fundashon di ABBA na 1950 pa organisá liga i kampionato lokal, loke a kondusí na entrada di Aruba den wega internashonal na 1952 ora el a djòin e Asosiashon Internashonal di Beisbòl Amateur (awor parti di WBSC).[2] E aña ei, Aruba a debutá su promé selekshon nashonal na e Serie Mundial Amateur di 1952 na Havana, Cuba, manehá pa Joe Proterra, kaminda el a sigurá dos viktoria den seis wega i a gana aklamashon di fanátikonan, ku pitcher Nell Harms nombrá hungadó sobresaliente di siman pa su aktuashon kontra Honduras.[2] Beisbòl a wòrdu introdusí na Aruba na final di añanan 1920 i kuminsamentu di añanan 1930 prinsipalmente dor di ekspatriadonan merikano empleá pa Lago Oil and Transport Company, un supsidiario di Standard Oil of New Jersey, kendenan a establesé un refineria riba e isla. Pafo di e colonia, baseball a haya traccion na fin di añanan 1930 pa medio di imigrantenan y mariniernan Venezolano cu a mara na wafnan di Aruba cu nan barconan di pisca, formando teamnan casual di pick-up cu a hunga riba terenonan habri na Oranjestad, manera e area patras di Corte di Husticia actual. Pa añanan 1950, beisbòl a integrá profundamente den kultura di Aruba, partikularmente bou di hóbennan, ku a wòrdu eksponé pa medio di transmishonnan di media merikano, eventonan patrosiná pa kompanianan di zeta, i e impakto persistente di sòldánan di tempu di guera, hasiendo esaki un símbolo di aspirashon i vínkulo di komunidat den barionan di klase trahadó. Adopshon lokal a oumentá ku e formashon di klupnan amateur den tur pueblo. <ref>Clyde Harms, https://archive.org/details/BNA-DIG-ARUBATODAY-2021-05-28/page/n9/mode/1up?q=jim+bluejacket Short history of the beginnings of baseball in Aruba], Aruba Today (28 di 2021)</ref> ------------------- {{Variante|a}} {{Infobox deportista| variante = a | nomber completo = Shawn Joubert Zarraga | alias = | fecha nacemento = [[21 di yanüari|21 di januari]] [[1989]] | luga nacemento = {{ABW}} | fecha fayecimento = | luga fayecimento = | nacionalidad = {{NLD}} | haltura = 183 cm | peso = 109 kg <!-- Seccion di informacion deportivo --> | deporte = [[beisbòl|baseball]] | disciplina = catcher (man drechi)? | wo = | debut = 11 di maart 2023 (den [[Tim nashonal di beisbòl hulandes|team di Reino]])?? | activo = 2021 - presente ?? | distincion = }} '''Shawn Joubert Zarraga''' (☆ [[21 di yanüari|21 di januari]] [[1989]] na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]) ta un eks-catcher profesional di beisbòl Arubiano ku a representá Hulanda den kompetensianan internashonal, inkluyendo e World Baseball Classic.[1] Para na 6 pia 0 inch (1.83 m) i pisando aproksimadamente 240 liber (109 kg), Zarraga tabata un switch-hitter ku tabata tira ku man drechi i a hunga prinsipalmente komo un katcher durante henter su karera.[2] Selektá pa e Milwaukee Brewers den e di 44 buèlta (1.302 en general) di e Selekshon di Beisbòl di Liga Mayor di 2007 for di Trinity Christian Academy na Florida, el a pasa vários temporada den e liganan menor den vários organisashon.[3] grokipedia: Zarraga su karera profeshonal a kuminsá den e sistema di Brewers, kaminda el a progresá a traves di nan afiliadonan di 2007 pa 2014, alkansando nivelnan di Double-A i Triple-A i mustrando abilidatnan defensivo sólido tras di e plato.[4] Despues el a firma kontraktnan di liga menor ku timnan inkluyendo Los Angeles Dodgers na 2017 i Cincinnati Reds na 2016, ganando invitashonnan no-roster pa entrenamentu di primavera, ounke nunka el a yega Major League Baseball.[5] Despues ku su karera den liga menor afiliá a terminá na 2017, Zarraga a hunga den liganan independiente, inkluyendo ku e Cleburne Railroaders di e Asosiashon Merikano e aña ei, promé ku el a baha ku penshun.[6] Riba e esenario internashonal, Zarraga tabata un kontribuidor klave na e selekshon nashonal di Hulanda, yudando sigurá e título di Kopa Mundial di Beisbòl 2011 na Panama i partisipando den e Klásiko Mundial di Beisbòl 2017, kaminda el a proveé ​​profundidat na katcher durante wega di pool.[7] Su versatilidat i eksperensia a hasié un opshon konfiabel pa e tim hulandes, basando riba su raisnan arubiano miéntras e tabata kompetí bou di e bandera di Reino Hulandes.[8] == Karera internashonal == ===Kopa Mundial 2011=== Zarraga a haci su debut internacional cu e seleccion nacional di baseball di Hulanda na 2011 den Mundial di Baseball na Panama, eligibel pa medio di su herencia Arubiano. El a sirbi komo un katcher riba e lista ora e tim a gana e medaya di oro, derotando Cuba 2-1 den e final pa reklamá e título mundial.[25][26] torneonan di 2014 Zarraga a sirbi prinsipalmente komo un katcher durante e aparishonnan di e tim den dos torneo klave e aña ei.[27] Na yüli, Zarraga a representá Hulanda na e Torneo Internashonal di Beisbòl di Fransia, konosí tambe komo Yoshida Challenge, ku a tuma lugá na Sénart, Fransia. E selekshon hulandes a gana e medaya di oro, derotando un tereno ku a inkluí anfitrion Fransia, Alemania, i all-starnan internashonal. Zarraga tabata parti di e lista ku a sigurá e título, kontribuyendo tras di e plato miéntras e tim a pone un demostrashon fuerte den nan promé salida na e fasilidat nobo.[28][29] Mas lat e sèptèmber ei, Zarraga a kompetí den e Kampionato Oropeo di Beisbòl 2014 ku a tuma lugá na Ostrava i Brno, Repúblika Cheko, kaminda Hulanda a kapturá nan di 21 medaya di oro kontinental ku un rèkòrt invikto di 11-0, kulminando den un viktoria final di 6-3 riba Italia. Komo katcher, el a bati .286 ku aktuashonnan notabel, inkluyendo tres hit den un viktoria di 7-2 riba Alemania i un homerun den un wega di pool anterior kontra Kroasia. Su trabou defensivo a yuda ankra un staf di lansamentu ku a pèrmití solamente 1.36 kareda gana pa wega durante henter e torneo.[30][31][28] 2015 Premier12 i 2017 World Baseball Classic Zarraga a wòrdu selektá pa representá e selekshon nashonal di beisbòl di Hulanda na e WBSC Premier12 di 2015, e edishon inaugural di e torneo ku a tuma lugá na Mexico i Taiwan, kaminda el a sirbi komo un katcher bistiendo e kamisa number 22.[32] Hulanda a kompetí den Grupo A di e buèlta di apertura, sigurando tres viktoria kontra Chines Taipei (7-4), Italia (16-1), i Puerto Rico (11-7), miéntras ku nan a sufri pèrdida kontra Cuba (5-6) i Canada (1-3), loke a posishoná nan pa avansá pa e kuartfinal.[33] Einan, nan a kai kontra Merka 1-6, resultando den un di sinku lugá total pa e tim.[33] Durante e torneo, Zarraga a kontribuí ofensivamente den momentunan klave, inkluyendo un homerun di dos kareda den e di kuater inning kontra Cuba ku a ekstendé e bentaha di Hulanda na 4-1, ounke e tim na final a pèrdè den un kompetensia estrecho.[34] El a registrá tambe un RBI den e viktoria riba Taipei Chines, trahando un kaminata apesar di a bai sin hit den tres at-bat.[35] Sinembargo, Zarraga a sufri un leshon na man durante e wega di Cuba i mester a sali trempan.[36] Na 2017, Zarraga a gana un lugá riba e lista di Hulanda pa e World Baseball Classic, atrobe komo un katcher, partisipando den e torneo prinsipal ku a tuma lugá den vários pais anfitrion.[37] Hulanda a pone un rèkòrt di 2-1 den Pool A, avansando komo subkampeon tras di Israel, promé ku a derotá Israel 12-2 den e kuartfinal na Tokyo Dome pa yega e semifinal.[37] Nan kareda a terminá den un pèrdida di 3-4 kontra Puerto Rico na Dodger Stadium, kaminda e tim a regresá lat pero no por a sigurá e viktoria.[38] E aktuashon sobresaliente di Zarraga a bini den e kuart di final kontra Israel, kaminda el a konta dos hit i dos RBI komo parti di e eksploshon ofensivo di e tim.[39] Den e semifinal kontra Puerto Rico, el a entregá un dòbel di RBI krusial den e di sinku inning pa skor Wladimir Balentien i empatá e wega na 3-3, ounke kompañero di ekipo Jonathan Schoop a wòrdu bentá afó na e plachi di kas den e wega.[40] Zarraga a parse di a sufri un leshon den e di ocho inning di e wega ei, loke a rekerí atenshon médiko tras di e plato. {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid = |titulo=}} {{References}} * [https://www.baseball-reference.com/register/player.fcgi?id=kelly-001ant Minors Stats Antwone Kelly] }} {{DEFAULTSORT:Zarraga, Shawn}} [[:Kategoria:Hende]] [[:Kategoria:Beisbòl]] ----------------- {{Variante|a}} {{Infobox asociacion deporte| variante = c | nomber = Badminton Bond Curaçao | logo = | imagen = | abrevia = BBC | president = | vice-president = | algemeen-secretaris = | asiento = | region = | pais = | cantidad_miembro = | cantidad_asociacion = | deporte = | funda = | luga_funda = | ex-nomber = | federacion_mundial = | federacion_continental = | federacion_nacional = | afilia = | comite_olimpico = | agencia_deportivo = | stop_imagen = | imagen = | descripcion = | website = }} '''Badminton Bond Curaçao''' (BBC) ta e organisashon ku ta dirigi i promové e deporte di badminton na Kòrsou. E federashon ta un miembro di e organisashonnan internashonal i regional, inkluíendo e '''Badminton World Federation (BWF)''', e '''Badminton Pan America (BPA)''', i e '''Caribbean Regional Badminton Confederation (CAREBACO)'''. === Historia i Fundashon === E Badminton Bond Curaçao a fundá den 1975. E federashon ta representá Kòrsou den e organisashonnan regional i internashonal di badminton.:contentReference[oaicite:8]{index=8} === Afiliashon Internashonal === :contentReference[oaicite:10]{index=10} * :contentReference[oaicite:13]{index=13} * :contentReference[oaicite:16]{index=16} * :contentReference[oaicite:19]{index=19}:contentReference[oaicite:21]{index=21} === Participashon Internashonal === :contentReference[oaicite:23]{index=23}:contentReference[oaicite:25]{index=25} === Referensianan === * :contentReference[oaicite:27]{index=27} * :contentReference[oaicite:30]{index=30}:contentReference[oaicite:32]{index=32} [[:Kategoria:Deporte na Kòrsou]] [[:Kategoria:Organisashon Deportivo]] {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte]] --------------- {{Databox}} E '''seleccion nacional di badminton di Aruba''' ([[Hulandes]]: Arubaans badmintonteam) ta representa [[Aruba]] den competencianan internacional di team di badminton y ta wordo controla pa [[Aruba Badminton Federation]] cu ta afilia na Badminton Pan America y Caribbean Regional Badminton Confederation (CARECOBA).<ref>{{Cite web |title=Members {{!}} BWF Corporate |url=https://corporate.bwfbadminton.com/about/membership/ }}</ref> E ekipo a kompetí pa promé biaha den nan promé torneo internacional di ekipo na 1990. E ekipo a haci su aparicion pa prome biaha na e Campeonato di Ekipo di CAREBACO na aña 1974.<ref>{{citeer web|titel=Aruba vooreerst naar Car. badmintonkampioenschap|werk=[[Amigoe]]|datum=1974-11-15|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2025-05-29|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461200:mpeg21:p005}}</ref> Tambe e ekipo a competi den e [[Weganan Centroamericano y di Caribe]] di 1990, unda badminton a wordo inaugura pa prome biaha den e Weganan. E ekipo junior di Aruba a kompetí den e Campeonato Pan Am Junior Team 2009 y a terminá na di 12 lugá.<ref>{{Cite web |title=BWF - Team Event XVIII Pan Am Junior 2009 - Winners |url=https://bwf.tournamentsoftware.com/sport/winners.aspx?id=C61259DF-B2FF-4AC5-A444-F9E14C6A82B1 |access-date=2022-09-04 |website=bwf.tournamentsoftware.com}}</ref> Een Arubaans selectie-team zal van 17 tot en met 24 november voor de eerste keer deelnemen aan de Caribische Badmintonkampioenschappen, die dit jaar te Georgetown in Guyana gehouden worden. Het team dat Aruba zal vertegenwoordigen bestaat uit de dames M. Mata, N. Mata en M. Yarzagaray, en de heren Doy Bernaibela, H. Boer, Robby Arambatzis en Reginals Altman. Deze reis werd mogelijk gemaakt dankzij financiële — en materiele steun van diverse giften; het bedrijfsleven en andere instanties. Het Caribisch toernooi wojdt^jgeorganiseerd door de Caribbean regional badminton confederation, een in 1972 opgerichte federatie, tot voor kort bestaande uit de landen Jamaica, Trinidad/Tooago, Guyana en Sjuriname. Vorig jaar heeft de Badminton Bond Aruba zijn interesse voor deelname aan het bestuur van de Carebaco te kennen gegeven en na een jaar van intensieve voorbereidingen werd Aruba in juli van dit jaar lid van de International badminton federation en in dezelfde maand als vijfde lid van de Carebaco toegelaten. Beide feiten kunnen als mijlpalen worden beschouwd in de geschiede- | nis van de badmintonsport op Aruba, waar deze sport (nog) vrij onbekend is. Dit laatste komt voornamelijk doordat men hier voor deze sport een enorm tekort heeft aan goede accomodatie. ==Historia== ===Tim miksto=== Aruba a debuta den e Campeonato di Equipo di CAREBACO na 1974. E team a keda na di cinco lugar den e ranking final, perdiendo 7-0 contra Jamaica, Surinam, Trinidad y Tobago y Guyana.<ref>World Badminton 18 (1974), p. 3</ref> {{Appendix}} [[:Category:Deporte na Aruba]] en.wiki --------------- {{Infobox asociacion deporte| variante = c | nomber = Aruba Badminton Federation | logo = | imagen = | abrevia = ABF of BBA | president = | vice-president = | algemeen-secretaris = | asiento = | region = | pais = | cantidad_miembro = | cantidad_asociacion = | deporte = | funda = | luga_funda = | ex-nomber = | federacion_mundial = | federacion_continental = | federacion_nacional = | afilia = | comite_olimpico = | agencia_deportivo = | stop_imagen = | imagen = | descripcion = | website = }} '''Aruba Badminton Federation''' (ABF), tambe yamá Badminton Aruba o Aruba Badminton Bond, ta e organisacion gobernante nacional supremo pa e deporte di [[badminton]] na [[Aruba]]. E federacion ta wordo representa pa e [[seleccion nacional di badminton di Aruba]]. == Historia == E Aruba Badminton Federation a wordo funda memey di añanan 1970, ora cu e promé participacion a tuma luga na e Kampionatonan di Carebaco. Na desember 1973 e federacion a bira miembro di Caribbean Badminton Federation, hunto cu Corsou.<ref>Sport inliet kort sport in het kort sport. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 05-12-1973, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 29-05-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461498:mpeg21:p007</ref> E federashon despues a bira miembro di e órgano di gobernashon kontinental, e Konfederashon Panamerikano di Badminton, i e Federashon Mundial di Badminton, e tempu ei konosí komo e Federashon Internashonal di Badminton. Aruba ainda no ta anfitrion di campeonatonan internacional. Sinembargo Aruba a yega di ta anfitrion di Campeonato di Carebaco dos biaha. Federacion di Badminton Aruba ta miembro di Comite Olimpico Arubano . {{Appendix}} De Badminton Bond Aruba (BBA) viert deze maand zyn 15-jarig bestaan met verschillende toernooien en andere activiteiten. Ofschoon deze tak van sport niet zo bekend is op Aruba, heeft de BBA in vijftien jaren heel wat gepresteerd. Deze bond is al jaren lid van de International Badminton Federation (IBF). Ook is de BBA lid van de Carebaco (Caribbean Regional Badminton Confederation), waarvan verder ook lid zijn: Jamaica, Trinidad, Suriname, Guyana, Barbados, Bermuda, Curasao en Grenada. Elk jaar doet Aruba mee aan de Caribische kampioenschappen en BBA- motor, Riek Altman, is al jaren secretaris / penningmeester van de Carebaco. Aruba wordt elk jaar weer verzocht de Carebaco- wedstrijden te organiseren, omdat Aruba tot nu toe het beste toernooi heeft georganiseerd, doch door het ontbreken van faciliteiten kan de BBA dit Caribisch treffen niet meer organiseren. De BBA bestaat momenteel uit de vier clubs: Floralin, Flamboyant, Aruba Badminton Minders en Playa die tezamen honderd leden tellen. Deze sport kan uitsluitend gespeeld worden in een zaal en nu wordt er gebruik gemaakt van de gymnastiekzalen van Julianaschool, La Salie College en de Sporthal. Een paar maanden geleden hebben de BBA- bestuursleden, Riek Altman en Michael Williams, in Trinidad een coachingcUrsus gevolgd onder auspiciën van de IBF en geven nu op maandag en donderdag aan trainers van de club een opleiding. Nu al is bekend dat Aruba volgend jaar vertegenwoordigd zal worden op Curagao tijdens de Easter Open Tournament en in Jamaica tijdens de Carebaco- wedstrijden. De BBA heeft gisteren in een communiqué dank uitgebracht aan alle personen en instanties, die door de jaren heen de BBA hebben geholpen en eenieder, die aan badminton wil meedoen, uitgenodigd zich op donderdag in de Sporthal op te geven tussen zeven en tien uur 's avonds. Het bestuur van de BBA wordt in dit derde lustrumjaar gevormd door: voorzitter R. Nieuw, vicevoorzitter R. Altman, secretaris G. Simon, penningmeester B. Hernandez, commissarissen E. van der Linde, M. McClure, E. Vemannan, M. Croes en M. Williams.<ref>Met uitgebreid activiteiten-programma Badminton Bond Aruba viert haar derde lustrum. "Amigoe". Curaçao, 08-11-1986, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 29-05-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641854:mpeg21:p013</ref> ------------- {{Variante|a}} {{Futbolista |nomberdihungado = |Nomber = Mario Croes |potret = |Fecha di nasementu = |Siudat di nasementu = |Pais di nasementu = {{ABW}} |Nashonalidat = hulandes |Posishon = |club = }} '''Hyacintho Mario Croes''' (☆ ± 1942 na [[Aruba]]), tambe conoci como '''Mario Croes jr.''', ta un ex-hungado di pingpong [[Aruba]]no. Entre decada 1960 y decada 1980 el a titula 13 vez campeon di Aruba. Den [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]] Croes tabata un di e dos "grandinan" den deporte di tennis di mesa, banda di [[Robert Hosé]] di [[Kòrsou|Corsou]].<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463158:mpeg21:a0099|titel=Sensationele zege van R. Hosé over M. Croes|werk=[[Amigoe]]|datum=1970-11-02|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> == Biografia == Mario Croes ta yiu di Eymee Zeppenfelt y Mario Hyacinto Croes, empresario i doño di La Gran Bodega.<ref name="Amigoe">{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462365:mpeg21:a0121|titel=In de Franciscuskerk|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-07-16|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> Cu mas o menos siete aña el a cuminsa hunga pingpong y tabata train cu su mama pa despues sigi train cu su tata y otro famianan.<ref name="Amistad">{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AMISTAD-1976-11/page/3/mode/1up?q=Amistad+mei+1976&view=theater|titel=Mario Croes: 26 aña den pingpong|werk=Amistad|datum=november 1976|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> Croes a cuminsa mustra su talentonan ora cu na edad di 9 aña el a sali campeon "junioren" na Aruba. Cu 12 aña el a drenta division di senioren y na 1959, cu 16 aña, a bira campeon di Aruba pa prome bes.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010997546:mpeg21:a0072|titel=Mario Croes jr: nieuwe tienkampkampioen tafeltennis|werk=[[Amigoe]]|datum=1959-02-25|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> Na 1960 e ta prolonga su titulo.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010459813:mpeg21:a0112|titel=Mario Croes jr. weer de sterkste|werk=[[Amigoe]]|datum=1960-04-01|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> Hunto cu Cholan Jacobs e tabata hunga pa e team Arubano di Bavaria Stars. Den e torneo organisá door di e asociacion "Entre Nous Juveniles” na Corsou el a hunga cu 17 aña su prome wega internacional contra [[Colombia]]. Croes tabata doño di Mario's Sports Shop den Wilhelminastraat 51 na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]. E ta casa cu Ruth Arends y hunto nan tin un yiu homber, Mario III, i un yiu muhe Janine.<ref name="Amigoe"/> {{Appendix}} {{Stub}} {{DEFAULTSORT:Croes, Mario}} [[:Category:Hende]] [[:Category:Deporte na Aruba]] Pa promer viaha el a sali campeon di Aruba dia cu e tabatin 15 aña di edad. Awor flbi cu e tin 34 aña e por bisa cu ela sali 13 vez campeon di nos isla y e ta posee nada menos cu 39 copa y 27 medaya. Un deportista arubano cu e destaca su mes den e deporte di ping pong specialmente door di su mes esfuerzonan y su perserverancia, como cu manera nos lektornan por lesa mas alew, no ta semper ela haya ayudo den su carera deportivo na su isla natal. Mario Croes jr., casá cu Ruth Croes-Arends, ta haya cu e deporte di ping pong na Aruba a bai hopi atrcus den e 26 aña cu e tin ta praktikele. Amistad a tene un entrevista exclusivo cu e deportista te ainda mas grandi riba terreno di ping pong actuahnente: Mario Croes Jr.<ref name="Amistad">{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AMISTAD-1976-11/page/3/mode/1up?q=Amistad+mei+1976&view=theater|titel=Mario Croes: 26 aña den pingpong|werk=Amistad|datum=november 1976|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> mi a cuminsa hunga ping pong tempo mi tabata tin mas o menos siete aña. Mi mama a cuminsa siñami, pero mi no a worry mucho. Toch mi a sigi hunga cu mi tata y cu mi otro famianan. Un viaha mi a bai Flamingo Room (Trocadero), caminda tabatin un mesa di ping pong, anto ei nan mi a mira Cholan Jacobs, e tempo ei e campeon di Aruba, hunga. Esei a dunami smaak pa mi sigi train cu mi famia. Dia m'a cimiinsa hunga di verdad mi tabatin 12 ema y mi a cuminsa train cu Cholan. E tempo ei mi tabata hunga cinco te seis ora pa dia. Mi tabata caba di come dies dos or y mei y bai hunga te siet’or y mei di anochi. Tur dia e mesim cos. Mi no tabata hunga ni siña les. Mario a cuminsa mustra su talentonan ora cu na edad di 9 aña ela sali campeon di Junioren na Aruba. Cu 12 aña ela drenta division di senioren y cu 16 aña pa promer vez ela logra bira campeon di Aruba. Su promer wega internacional ela hunga contra Colombianonan tempo cu e tabatin 17 aña na 1959. E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” Entre Nous Juveniles na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsou. E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsou. in de Franciscuskerk te Oranjestad is gistermorgen het kerkelijke huwelijk ingezegend vun mejuffrouw Rulh Arends, dochter V(.n. de heer en mevrouw Milo de R. Arends-Arends en de heer Mario Croes, zoon van de heer en mevrouw Mario H. Croes- Zeppenfelt. Voor de receptie ten huize van de bruid bestond grote belangstelling. Het bruidspaar wachtte een verrassing; een taart in de vorm van een tafeltennistafel. De bruidegom is dan ook tafeltenniskampioen van Aruba.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462365:mpeg21:a0121|titel=In de Franciscuskerk|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-07-16|bezochtdatum=2022}}</ref> * Eigenaar van Mario's Sports Shop, Wilhelminastraat 51, Oranjestad, Aruba * Huwde in 1965 met Ruth Arends, kinderen Mario III en Janine {{Appendix}} --------------- 2ipbvrig9oickvpaxtd6vnnp07srudj 199597 199596 2026-08-05T21:36:20Z Caribiana 8320 /* Reconocemento */ 199597 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ Pending: [[Barracudas Artistic Aruba]] - [[Aruba Dolphins]] - [[Stingray Swimming Team]] - [[Shawn Zarraga]] - [[Antwone Thyshon Kelly]] - [[Badminton Bond Curacao]] - [[Seleccion nacional di badminton di Aruba]] - [[Aruba Sport Unie]] -------- {{infobox deportista | variante=a }} '''Higinio Alejandro (Patan) Farro''' (☆ [[11 di yanüari|11 di januari]] [[1942]] - † [[30 di yüli |30 di juli]] [[2026]]<ref>[https://www.arubanative.com/aurora-royal-pray-funeral-home-ta-anuncia-fayecimento-di-higinio-alejandro-farro-mihor-conoci-co-mo-patan/ Aviso di fayecemento], arubanative.com (4 di augustus 2026)</ref>) tabata un musico y pesista [[Aruba|Arubiano]]. El a titula campeon di Aruba pa diescuater aña consecutivo y tabata tambe campeon di [[Antias Hulandes]] pa nuebe aña. E ta wordo considera un di e pioneronan mas importante di hisamento di peso na Aruba.<ref>[https://arubanews.ca/patan-farro-weightlifting-legacy-honoured-following-aruban-champions-death/ Patan Farro Weightlifting Legacy Honoured Following Aruban Champion’s Death], arubanews.ca (4 di augustus 2026)</ref><ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/93280/voormalig-gewichthefkampioen-patan-farro-overleden-vz1916 Voormalig gewichthefkampioen ‘Patan’ Farro overleden], curacao.nu (4 di augustus 2026)</ref> E tabata bon conoci tambe como wicharero y restaurado di caha di orgel tradicional. == Bida y carera == Farro a cuminsa como pesista na aña 1964 y a logra di dos luga den su prome competencia. Den e aña siguiente, e nivel di e deporte a baha hopi riba e isla, debi cu hopi hisador di peso tabata di origen stranhero y como trahado na [[Lago Oil & Transport Company|refineria Lago]] a haya lay retiro y mester a bolbe na pais di origen.<ref>https://297sportsaruba.com/na-memoria-di-higinio-alejandro-patan-farro/</ref> Como cu na 1964 hopi hisador di peso na Aruba tabata di origen stranhero y como trahado na e refineria LAGO a haya lay off di trabou y mester a bolbe na pais di origen, e deporte di peso na aña 1965 a cay hopi. Pero Patan a sigui train y a sigui desaroya den e deporte di peso. Bou di condicionnan hopi limita, Farro a sigui train y a sigui desaroya den deporte di peso. El sigui entrena hunto cu otro deportista den un espacio chikito na Wilhelmina Stadion (awor [[Stadion Guillermo Prospero Trinidad]]). El a entrena sin entrenador profeshonal y sin haya oportunidat pa sigui entrenamento na exterior. Pa torneo internacional, e tabata depende di su propio dianan di vakantie, pasobra no a haña permiso adicional di su trabou. ===Carera internacional=== Na 1970, Farro a wordo selecciona pa representa Antias Hulandes na [[Weganan Centroamericano y di Caribe]] (CAC) na [[Panama]]. Ora e [[Comite Olimpico Antias Hulandes]] a nenga pa paga su biahe, e mes a cumpra su boleto di avion y a logra di cuater luga den su categoria. Na 1971, el a termina na di cinco luga durante [[Weganan Panamericano]] na [[Cali]], [[Colombia]]. Na 1974, el a bolbe logra di cuater luga na CAC na [[Repúblika Dominikano|Republica Dominicano]]. Su logro internacional mas importante a yega na 1978, ora el a gana un medaya di brons na CAC na [[Medellín]]. ===Logro y record === Ademas di su titulonan local y regional, Farro tabata conoci pa su forsa excepcional. Den añanan setenta di [[siglo 20|siglo binti]], el a logra e siguiente prestacionnan aproximá: * squat: serka 272 kilo (600 lbs) * deadlift: serka 318 kilo (700 lbs) * bench press: serka 181 kilo (400 lbs) * snatch: serka 125 kilo (275 lbs) * clean and jerk: serka 160 kilo (352 lbs) Su recordnan Arubano di 1976 den e disciplinanan "snatch" y "clean and jerk" a keda sin wordo bati pa aproximadamente cuarenta aña. Na 2016, e recordnan aki y su total combina finalmente a wordo mehora. == Caha di orgel == Desde chikito, Patan a desaroya un amor profundo pa musica. E pasion ey a converti’e den un maestro respeta, tanto den pone pieza, afina y restaura cahanan di orgel, como den preserva e sonidonan autentico. Ademas di su contribucion na deporte, Farro tabata tambe envolvi den preservacion di herencia cultural di Aruba, specialmente door di su trabou cu restauracion y promocion di [[Caha di Orgel|cah’i orgel]] tradicional.<ref name="honor">[https://www.gobierno.aw/a-honra-varios-tocado-di-cahi-orgel-riba-dia-di-musico A honra varios tocado di cah’i orgel riba dia di musico], Gobierno di Aruba (25 di november 2024)</ref><ref>https://www.gobierno.aw/en/several-barrel-organ-players-were-honored-on-musicians-day</ref> E legendario hisador di peso Arubiano Higinio Alejandro “Patan” Farro tambe tabata un figura cultural bon conoci y un tocado, doño y restaurador celebra di e tradicional caha di orgel (orgel di bari) yama “El Diamante”.<ref>[https://www.aruba.nu/nieuws/kunst-cultuur-en-muziek/57390/unieke-eer-voor-muzikanten-met-liefde-voor-cahi-orgel Unieke eer voor muzikanten met liefde voor Cah’i Orgel], aruba.nu (27 di november 2024)</ref> Legado Cultural E Instrumento: Patan Farro tabata doño y tabata cuida un caha di orgel historico di 100 aña bieu como “El Diamante” tabata conoci. Diamante". Artesania: E tabata un di e poco personanan na Aruba cu e habilidad raro pa pega y martillo e cilindernan (cilinder di claba) cu ta wordo uza pa toca musica tradicional riba e instrumento. Reconocimento: El a ricibi multiple premio cultural y reconocimentonan oficial di gobierno di Aruba pa conserva e musical unico aki.<ref name="honor"/> Na 1982, den concurso di caha di orgel na Hoffi Sero Janchi, Farro a sali ganado maximo cu su caha di orgel Diamante.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-DOCUMENTACION-005276/mode/1up?q=patan+farro Ambiente inmenso na concurso di caha di orgel], Diario (30 di augustus 1982)</ref> == Reconocemento == Durante su carera activo, Farro no a haña hopi reconocemento oficial pa su prestacionnan. Sinembargo, despues di su retiro, el a wordo honra cu varios distincion: * condecoracion real como "ridder" den [[Orden di Oranje-Nassau]] * inclusion den Salon di Fama di Aruba * 1991 - Premio Promocional Santa Anna pa su contribucion na deporte y cultura Segun Archivo Nacional Aruba, Farro tabata tambe nominá pa premio di “atleta di aña” di Aruba Sport Unie na 1974. == Fayecemento == Farro tabata casa y tata di tres yiu. El a fayece dia 30 di juli 2026 na edat di 84 aña. Diferente organisashonnan, entre otro Federacion Aruba Weightlifting Association y Departamento di Cultura di Aruba, a record’é como un atleta respectivamente culturista sobresaliente y un persona ehemplar. {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] '''Higinio Alejandro (Patan) Farro''' (☆ [[11 di yanüari]] [[1942]] - † 30 di yüli 2026) tabata un hisado di peso [[Aruba|Arubiano]]., conoci den su tempu aktivo komo e hòmber mas fuerte di Aruba. El a dominá deporte di levantamentu di peso riba e isla pa mas ku un dekada i a representá Antia Hulandes na diferente torneo internashonal. Farro a gana e titulo di kampion di Aruba pa dieskuater (14) aña konsekutivo i tabata tambe kampion di Antia Hulandes pa nuebe (9) aña. El ta konsiderá un di e pioneronan mas importante di levantamentu di peso na Aruba.<ref>[https://arubanews.ca/patan-farro-weightlifting-legacy-honoured-following-aruban-champions-death/ Patan Farro Weightlifting Legacy Honoured Following Aruban Champion’s Death], arubanews.ca (4 di augustus 2026)</ref><ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/93280/voormalig-gewichthefkampioen-patan-farro-overleden-vz1916 Voormalig gewichthefkampioen ‘Patan’ Farro overleden], curacao.nu (4 di augustus 2026)</ref> == Bida y carera == Farro a kuminsá ku levantamentu di peso na aña 1964 i a logra di dos luga den su promé kompetensia. Den e aña siguiente, e deporte a baha hopi na nivel riba e isla, despues ku hopi trahadó strañero a laga Aruba tras despido na refineria di Lago.<ref>https://297sportsaruba.com/na-memoria-di-higinio-alejandro-patan-farro/</ref> A pesar di e situashon difísil, Farro a sigui entrená bou di kondishonnan hopi limitá. El tabata entrená den un espasio chikí bou di graderia di Wilhelmina Stadion (awor Stadion Guillermo Prospero Trinidad), ku ventilashon insufisiente i un solo plataforma ku el mester a kompartí ku siete otro deportista. El a entrená sin entrenador profeshonal i nunca a haña oportunidat pa sigui kampamentu di entrenamiento na exterior. Pa torneo internashonal, el tabata depende di su propio dianan di vakashon, pasobra no a haña permiso adicional di su trabou. ===Carera internacional=== Na 1970, Farro a wordu selekshoná pa representá Antia Hulandes na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Panamá. Ora e Komité Olímpiko Antiano a nenga pa paga su biahe, el mes a kumpra su boleto di avion i a logra di kuarto luga den su kategoria. Na 1971, el a termina na di sinku luga durante e Huegos Panamericanos na Cali, Kolombia. Na 1974, el a bolbe logra kuarto luga na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Republica Dominicano. Su logro internashonal mas importante a yega na 1978, ora el a gana un medaya di brons na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Medellín. ==Logro y rekord == Ademas di su titulo lokal i regional, Farro tabata konosí pa su forsa eksepshonal. Den añanan setenta, el a logra e siguiente prestashonnan aproksimá: squat: serka 272 kilo (600 lbs) deadlift: serka 318 kilo (700 lbs) bench press: serka 181 kilo (400 lbs) snatch: serka 125 kilo (275 lbs) clean and jerk: serka 160 kilo (352 lbs) Su rekordnan arubiano di 1976 den e disciplinanan snatch i clean and jerk a keda sin bati pa aproksimadamente kuarenta (40) aña. Na 2016, e rekordnan aki i su total kombiná finalmente a wordu mehorá. Rekonosimentu Durante su karrera aktivo, Farro no a haña hopi rekonosimentu ofisial pa su prestashonnan. Sin embargo, despues di su retiro, el a wordu honrá ku diferente distinkshon: distinkshon real inklushon den Eregalerij di Aruba Premio Santa Anna pa su kontribushon na deporte i kultura Segun Archivo Nacional Aruba, Farro tabata tambe nominá pa premio di “atleta di aña” di Aruba Sport Unie na 1974. == Ca'i orgel == * Diamante<ref>https://www.gobierno.aw/en/several-barrel-organ-players-were-honored-on-musicians-day</ref> E legendario hisador di peso Arubiano Higinio Alejandro “Patan” Farro tambe tabata un figura cultural bon conoci y un hungador, doño y restaurador celebra di e tradicional caha di orgel (orgel di bari) yama “El Diamante”.<ref>[https://www.aruba.nu/nieuws/kunst-cultuur-en-muziek/57390/unieke-eer-voor-muzikanten-met-liefde-voor-cahi-orgel Unieke eer voor muzikanten met liefde voor Cah’i Orgel], aruba.nu (27 di november 2024)</ref> Legado CulturalE Instrumento: Patan Farro tabata doño y tabata cuida un caha di orgel historico di 10 aña bieu como “El Diamante” tabata conoci. Diamante".Artesania: E tabata un di e poco personanan na Aruba cu e habilidad raro pa pega y martillo e cilindernan (cilinder di claba) cu ta wordo uza pa toca musica tradicional riba e instrumento.Reconocimento: El a ricibi multiple premio cultural y reconocimentonan oficial di gobierno di Aruba pa conserva e musical unico aki == Legado == Farro su influensia a bai mas allá di su rekordnan i medayanan. El a demostrá ku un atleta arubiano por kompetí na nivel regional, a pesar di falta di fasilidat, guia profeshonal i sosten finansiero. Su determinashon — manera paga su propio biahe i sigui entrená bou di kondishonnan difísil — a hasi’e un ehèmpel pa generashonnan posterior di deportista. Ademas di su kontribushon na deporte, Farro tabata tambe envolví den preservashon di herensia kultural di Aruba, spesialmente dor di su trabou ku restaurashon i promoshon di e Cah’i Orgel tradicional. Fayesimentu Farro a fayesé dia 30 di yüli 2026 na edat di 84 aña. Diferente organisashonnan deportivo, entre otro Aruba Amateur Weightlifting Association, a record’é komo un atleta sobresaliente i un persona ehèmpelar, i a ekspresá kondolensia na su famia. ------------ '''Aruba Sport Unie''' (ASU), tambe konosí komo '''Union Deporte Aruba''' òf '''Union Deportivo Arubano''', ta e organisashon cumbre di deporte na Aruba. E ta fungí komo federashon madre pa e diferente federashonnan i bondnan deportivo riba e isla. ASU ta representa mas ku 25 federashon deportivo i tin komo meta koordiná, promové i desaroyá deporte na Aruba. Pa bira miembro di ASU, un organisashon deportivo mester ta registra komo persona hurídiko i no por representa un deporte ku ta kaba representá pa un otro federashon miembro. ==Historia== Aruba Sport Unie a wordu fundá dia 23 di desèmber 1941, for di e nesesidat pa koordiná i stimulá desaroyo di deporte riba e isla. Entre e organisashonnan ku a kontribuí na su fundashon tabatin clubnan manera RCA, Club Caribe i Tivoli. E promé presidente tabata [[Jacobo Arends|Jacobo Rudolf (Coco) Arends]], kende tabata tambe envolví den fundacion di [[Arubaanse Voetbalbond]] (AVB) algun aña prome. Na 1949, ASU a kuminsá haña subsidio di e gobierno sentral pa sostené federashonnan deportivo, spesialmente pa organisashon di kompetensianan i otro aktividatnan. Durante e añanan 1950 i 1960, sektor priva a hunga un papel importante den desaroyo di deporte na Aruba. E kompania petrolero Lago Oil & Transport Company, por ehèmpel, a brindá sosten finansiero i material na diferente clubnan. Mateo Reyes tabata un di e figurannan clave den e proseso di distribushon i desaroyo. Na 1955, ASU a organisá e promé ASU Olimpiada, un evento ku a stimulá kompetensia entre atletanan lokal i ku a bira un tradishon durante varios dekada. Den e evento aki, atletanan tabata wordu rekonosé komo “atleta di aña”. Entre 1955 i 1993, ASU tabata responsabel pa maneho di e Wilhelminastadion na Oranjestad. Te na 1997, ASU tabata tambe enkargá ku distribushon di subsidio gubernamental na federashonnan deportivo. Despues di e aña ei, e tarea aki a pasa direktamente na gobierno di Aruba. ==Facilidatnan deportivo== ASU ta manehá diferente instalashon deportivo riba Aruba, entre otro: ===Joe Laveist Sport Park=== Situa na San Nicolas, e parke aki ta un fasilidat multifunkshonal ku instalashonnan pa: basebal futbòl volleyball basketball atletismo E parke por wordu usa tambe pa evento grandi manera konserto i aktividatnan komunidario. ===Centro Deportivo Betico Croes=== Situa na Santa Cruz, e fasilidat aki ta un kompleks deportivo di paden ku aire akondishoná. E ta usa pa deporte di sala i arte marcial. ==Organisashon i rol== ASU ta fungí komo koordinadó entre e diferente federashonnan deportivo na Aruba i ta apoyá: desaroyo di deporte organisashon di kompetensianan promoshon di atletanan lokal Riba e isla tin mas ku 30 organisashon deportivo ku ta forma parti di e sistema koordiná pa ASU. Entre e deporte mas popular na Aruba tin futbòl i basebal. Basebal, en partikular, a kontribuí na reconocimiento internashonal di Aruba, ku varios atletanan arubiano ku a hunga den Major League Baseball. ===Presidente === * Jacobo Rudolf “Coco” Arends (promé presidente) * Gerald Franca * Soraida Boekhoudt (2022– ) --- {{Variante|a}} {{infobox organisacion | variante = a | tipo = Deporte | nomber = Aruba Sport Unie | funda = [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]] | fundado = }} '''Aruba Sport Unie''' (Union Deporte Aruba, ASU), tambe conoci como '''Union Deportivo Arubano''', ta e organisacion cumbre di deporte na [[Aruba]]. E ta fungi como federacion cumbre pa diferente federacion y bond deportivo riba e isla. ASU ta representa mas cu 25 federacion deportivo y tin como meta coordina, promove y desaroya deporte na Aruba. Pa bira miembro di ASU, un organisacion deportivo mester ta registra como [[Persona hurídiko|persona huridico]] y no por representa un deporte cu ta representacaba pa otro federacion miembro. == Historia == Aruba Sport Unie a wordo funda dia [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]]. E organisacion a surgi for di e necesidad pa coordina y stimula desaroyo di deporte riba e isla. Den promé añanan di su existencia, diferente club i organisashon deportivo a kontribuí na fundashon di ASU, entre otro [[RCA]], Club Caribe i Tivoli. E promé presidente di e organisashon tabata '''Coco Arends''', kende tabata tambe envolví den fundashon di e '''Arubaanse Voetbal Bond''' algun aña promé. Na 1949 ASU a kuminsá ricibí subsidio di e gobierno sentral pa apoyá federashonnan deportivo ku organisashon di kompetensia i actividadnan deportivo. Durante añanan hopi organisashon i empresanan lokal a brindá sosten finansiero i material na deporte na Aruba. E kompanía petrolero Lago Oil & Transport Company tabata un di e sostenedornan importante, donando material deportivo i apoyando desaroyo di clubnan deportivo. Mateo Reyes tabata un di e personanan cu a yuda den e proseso di desaroyo aki. Den 1955 ASU a organisá e promé '''ASU Olimpiada''', un evento deportivo pa estimulá kompetensia entre atletanan lokal. E evento aki a bira un tradishon durante varios dekada, kaminda atletanan a wordo rekonosé komo “atleta di aña”. Entre 1955 i 1993 ASU tabata responsabel pa maneho di e [[Wilhelminastadion]] na Oranjestad. Te na 1997 ASU tabata tambe responsabel pa distribushon di subsidio gubernamental pa federashonnan deportivo. Despues di e aña aki, e tarea aki a wordo asumí direktamente pa e gobierno di Aruba. == Facilidatnan deportivo == ASU ta manehá diferente instalashon deportivo riba Aruba. '''Joe Laveist Sport Park''' na [[San Nicolas, Aruba|San Nicolas]] ta un parke deportivo multifunkshonal ku instalashonnan pa deporte manera: * [[Basebal]] * [[Futbòl]] * [[Volleyball]] * [[Basketbal]] * [[Atletismo]] E parke por wordo usa tambe pa evento grandi manera konserto i otro aktividatnan komunidario. '''Centro Deportivo Betico Croes''' na [[Santa Cruz, Aruba|Santa Cruz]] ta un fasilidat deportivo di paden ku aire acondicioná. E centro ta usa pa deporte di sala i arte marcial. == Organisashon == ASU ta fungí komo koordinadó entre e diferente federashonnan deportivo na Aruba. E organisashon ta apoyá desaroyo di deporte, organisashon di kompetensianan i promoshon di atletanan lokal. Riba e isla tin mas ku 30 organisashon deportivo cu ta forma parti di e sistema deportivo coordina pa ASU. Entre e deporte mas popular na Aruba tin [[futbòl]] i [[basebal]]. Especialmente basebal a duna Aruba reconocimiento internashonal, ku varios atletanan Arubiano cu a hunga den [[Major League Baseball]]. == Organisacion == Entre e presidentenan di Aruba Sport Unie tin: * [[Coco Arends|Jacobo Rudolf (Coco) Arends]] (1892-1965) – promé presidente * Gerald Franca – presidente durante diferente periodo den siglonan reciente * Soraida Boekhoudt – presidente (2022) [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] '''Aruba Sport Unie''' o '''Union Deportivo Arubano''' (ASU) ta e federacion cumbre di e federacionnan deportivo na [[Aruba]]. dre di 25 bond deportivo. Pa bira miembro di A.S.U. e organisacion mester ta un persona huridico y no mag di tin un miembro pa e deporte ey caba den A.S.U. == Historia == ASU e ser funda dia [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]]. * ASU taba maneha Wilhelminastadion di 1955 te 1993 A.S.U. ta maneha dos facilidad cu ta nan propiedad, esta Joe Laveist Sport Park na San Nicolas y Centro Deportivo Betico Croes na Sta Cruz. Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. Centro Deportivo Betico Croes ta completamente airecondiciona y ta uz'e pa tur sport di paden y arte marcial. Huur di e sporthal ta depende di cuanto hende mester uza pa maneha e lugar pa e actividad y ki sorto di actividad e ta. Pa mas informacion por yama oficina di A.S.U. na e numbernan di telefon ariba menciona.<ref>[https://www.gobierno.aw/union-deporte-aruba-asu Union Deporte Aruba (ASU)], Gobierno di Aruba</ref> Aruba Sport Unie a wordo funda dia 21 di December, 1941. E aña aki 21 di December, e ta cumpli 75 aña y tin cu corda riba e fundadornan. Segun e presidente actual Gerald Franca, e aña aki lo ta uno special den cuadro di e celebracion aki. Tambe el a splica kico tur nan tin pensa di haci pa loke ta e celebracion den 2017. Franca a splica cu e prome presidente tabata Coco Arends, kende ta e mesun persona cu a cuminsa tambe, kende ta fundador di Arubaanse Voetbal Bond 5 pa 6 aña prome. Un di e organisacionnan cu a yuda lanta Aruba Sport Unie tabata RCA, Club Caribe y Tivoli, cual ta e prome organisacionnan cu a lanta e asociacion aki. Na 1949 pa prome biaha den historia, ASU a cuminsa haya e subsidio di Gobierno Central pa facilita tambe e federacionnan di e tempo ey cu placa pa nan organisa actividadnan. Despues di e periodo ey tabata haya Lago ta yuda hopi den parti di formacion di e clubnan y nan tabata subsidia of duna donacion na e diferente clubnan pa nan material, etc. durante aña. Difunto Mateo Reyes, kende ta un persona conoci y keri, tabata encarga cu esaki. E ta un di e personanan cu a yuda ASU pa haya Joe Laveist for di Lago como un centro pa deporte. Lago Sportpark tabata di Lago y a bin pa pase pa Joe Laveist, pa pas’e pa ASU. Franca a menciona cu durante aña, durante 1955, ASU a celebra su prome ASU Olimpiada y despues di esey a keda celebr’e. Hopi di e atletanan grandi ta recorda e fechanan ey, caminda cu nan a wordo eligi como atleta di aña den decadanan di 60, 70 y 80. ASU semper a maneha deporte pa Gobierno y hasta a bay asina leu cu ASU a manda hende den exterior cu studie opdracht, pa bin bek lanta scol di deporte pa Aruba. Esaki nunca a logra debi na cosnan cu tabata pasa internamente. Despues ASU tabata encarga pa duna subsidio te cu na aña 1997, caminda cu Gobierno a tuma e tarea aki bek den su seno. Franca a sigui splica cu na e momentonan aki tin un comision cu ta trahando riba dje pa pasa e fecha pa Januari. Pa fin di aña ta imposibel pa organisa algo. Idea ta pa haci algo riba dje pa recorda e fecha y recorda esnan cu a funda e organisacion aki. Tabata tin hasta hendenan conoci entre otro shon A. Eman cu tabata un di e prome personanan den e directiva. Tin hopi hende conoci den comunidad tabata forma parti di ASU di e tempo ey.<ref>[https://masnoticia.com/aruba-sport-unie-lo-cumpli-75-ana-dia-21-di-december-proximo/ Aruba Sport Unie lo cumpli 75 aña dia 21 di December proximo], Mas Noticia (28 di november 2016)</ref> The sparse available evidence, however, reveals that there are around thirty-five sport organisations on the island that fall under the umbrella of the Aruba Sport Union (ASU), which was formed in 1941.44 As in Curaçao, two of the more popular team sports are soccer and baseball, and it is baseball that has given it the greatest international recognition through the participation of at least six Arubans in MLB since 1996.4 ASU President Gerald Franca --> 2022 Soraida Boekhoudt --- Aruba Sport Unie, funda dia 23 di december 1941, ta e bond madre di 25 bond deportivo. Pa bira miembro di A.S.U. e organisacion mester ta un persona huridico y no mag di tin un miembro pa e deporte ey caba den A.S.U. A.S.U. ta maneha dos facilidad cu ta nan propiedad, esta Joe Laveist Sport Park na San Nicolas y Centro Deportivo Betico Croes na Sta Cruz. Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. Centro Deportivo Betico Croes ta completamente airecondiciona y ta uz'e pa tur sport di paden y arte marcial. Huur di e sporthal ta depende di cuanto hende mester uza pa maneha e lugar pa e actividad y ki sorto di actividad e ta. Pa mas informacion por yama oficina di A.S.U. na e numbernan di telefon ariba menciona.<ref>https://www.gobierno.aw/union-deporte-aruba-asu Union Deporte Aruba (ASU)</ref> {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] ---------------- {{Variante|a}} {{multiple image | total_width = 270 | border = | perrow = 1/2 | align = right |header = Joe Laveist Sportpark |header_align = center |image2 = Joe Laveist Sport Park.jpeg | image1= Estadio de béisbol Joe Laveist, en San Nicolaas (este de Aruba).jpg | image3 = Joe Laveist Sport Park 06 54 31 704000.jpeg |caption1 = |caption_align = center }} == Lago Sport Park / Joe Laveist Sportpark == The historical Lago Sports Park (later known as the Laveist Sport Park) was a vital recreational and cultural hub in San Nicolas, Aruba. Officially inaugurated in March 1941, it was founded by the Lago Oil & Transport Company to support the island's booming refinery community. History of Lago Sports Park Founding and Baseball Roots: The park was instrumental in developing baseball on the island. American expatriate and former Major League Baseball pitcher Jim Bluejacket spent 15 years in Aruba and helped found the facility, fostering strong local interest in the game. WWII & Refining Community: During WWII, the facility offered organized recreation for Allied soldiers stationed in Aruba and the diverse immigrant workforce employed at the Lago refinery. Championship Ground: Throughout the 1940s and 1950s, the park was the premier venue for the organized Aruba baseball championships. Iconic early teams like the Dodgers, Baby Ruth, and Barnes' Ramblers competed here. Track and Field: Beyond baseball, it served as the primary venue for annual events like the Lago High School Track Meets and the Aruba School Sport Bond competitions. Evolution: Today, the historic site in San Nicolas continues to be an active community asset and is known as the Laveist Sport Park. --- Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. {{Variante|a}} {{Databox}} Intro *Location in San Nicolas, Aruba *Originally built by Lago Oil and Transport Company *Year of inauguration (1941) *Later renamed to Joe Laveist Sportpark ==Historia== 1. Fundashon (±1930s–1941) Lago building infrastructure for workers Role of Jim Bluejacket Opening (9 March 1941) 2. Periodo di floresementu (1940s–1980s) Organized sports (baseball, possibly softball, football) Social function (community gatherings, events) 3. Despues di sera di Lago (1985 →) Decline / transition Renaming to Joe Laveist Continued local use Struktura i fasilidat Even if partial: Baseball field Stands / seating Clubhouse? Multi-sport use * na 1968 Lago a traspasa LSP pa ASU Importansia kultural This is where your article becomes powerful: Role in development of baseball in Aruba Connection to Lago Colony life Symbol of industrial-era community building Link to later international baseball success of Aruba Legado Renaming to Joe Laveist Continued recognition Connection to surrounding area (Jim Bluejacketstraat, schools, neighborhoods) 🔎 Research tips (high impact, low effort) Look for: Lago employee magazines / newsletters Local newspapers (Amigoe, Diario archives) Aruba sports history sources Mentions of: inauguration (1941) sports competitions Joe Laveist (who he was!) ------------------ ==Origen di baseball na Aruba == Beisbòl a yega Aruba den añanan 1930, introdusí pa ekspatriadonan merikano ku tabata traha na Lago Oil Company i imigrantenan venezolano ku a forma timnan di pickup informal riba terenonan habrí.[2] E deporte a haña struktura ku e fundashon di ABBA na 1950 pa organisá liga i kampionato lokal, loke a kondusí na entrada di Aruba den wega internashonal na 1952 ora el a djòin e Asosiashon Internashonal di Beisbòl Amateur (awor parti di WBSC).[2] E aña ei, Aruba a debutá su promé selekshon nashonal na e Serie Mundial Amateur di 1952 na Havana, Cuba, manehá pa Joe Proterra, kaminda el a sigurá dos viktoria den seis wega i a gana aklamashon di fanátikonan, ku pitcher Nell Harms nombrá hungadó sobresaliente di siman pa su aktuashon kontra Honduras.[2] Beisbòl a wòrdu introdusí na Aruba na final di añanan 1920 i kuminsamentu di añanan 1930 prinsipalmente dor di ekspatriadonan merikano empleá pa Lago Oil and Transport Company, un supsidiario di Standard Oil of New Jersey, kendenan a establesé un refineria riba e isla. Pafo di e colonia, baseball a haya traccion na fin di añanan 1930 pa medio di imigrantenan y mariniernan Venezolano cu a mara na wafnan di Aruba cu nan barconan di pisca, formando teamnan casual di pick-up cu a hunga riba terenonan habri na Oranjestad, manera e area patras di Corte di Husticia actual. Pa añanan 1950, beisbòl a integrá profundamente den kultura di Aruba, partikularmente bou di hóbennan, ku a wòrdu eksponé pa medio di transmishonnan di media merikano, eventonan patrosiná pa kompanianan di zeta, i e impakto persistente di sòldánan di tempu di guera, hasiendo esaki un símbolo di aspirashon i vínkulo di komunidat den barionan di klase trahadó. Adopshon lokal a oumentá ku e formashon di klupnan amateur den tur pueblo. <ref>Clyde Harms, https://archive.org/details/BNA-DIG-ARUBATODAY-2021-05-28/page/n9/mode/1up?q=jim+bluejacket Short history of the beginnings of baseball in Aruba], Aruba Today (28 di 2021)</ref> ------------------- {{Variante|a}} {{Infobox deportista| variante = a | nomber completo = Shawn Joubert Zarraga | alias = | fecha nacemento = [[21 di yanüari|21 di januari]] [[1989]] | luga nacemento = {{ABW}} | fecha fayecimento = | luga fayecimento = | nacionalidad = {{NLD}} | haltura = 183 cm | peso = 109 kg <!-- Seccion di informacion deportivo --> | deporte = [[beisbòl|baseball]] | disciplina = catcher (man drechi)? | wo = | debut = 11 di maart 2023 (den [[Tim nashonal di beisbòl hulandes|team di Reino]])?? | activo = 2021 - presente ?? | distincion = }} '''Shawn Joubert Zarraga''' (☆ [[21 di yanüari|21 di januari]] [[1989]] na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]) ta un eks-catcher profesional di beisbòl Arubiano ku a representá Hulanda den kompetensianan internashonal, inkluyendo e World Baseball Classic.[1] Para na 6 pia 0 inch (1.83 m) i pisando aproksimadamente 240 liber (109 kg), Zarraga tabata un switch-hitter ku tabata tira ku man drechi i a hunga prinsipalmente komo un katcher durante henter su karera.[2] Selektá pa e Milwaukee Brewers den e di 44 buèlta (1.302 en general) di e Selekshon di Beisbòl di Liga Mayor di 2007 for di Trinity Christian Academy na Florida, el a pasa vários temporada den e liganan menor den vários organisashon.[3] grokipedia: Zarraga su karera profeshonal a kuminsá den e sistema di Brewers, kaminda el a progresá a traves di nan afiliadonan di 2007 pa 2014, alkansando nivelnan di Double-A i Triple-A i mustrando abilidatnan defensivo sólido tras di e plato.[4] Despues el a firma kontraktnan di liga menor ku timnan inkluyendo Los Angeles Dodgers na 2017 i Cincinnati Reds na 2016, ganando invitashonnan no-roster pa entrenamentu di primavera, ounke nunka el a yega Major League Baseball.[5] Despues ku su karera den liga menor afiliá a terminá na 2017, Zarraga a hunga den liganan independiente, inkluyendo ku e Cleburne Railroaders di e Asosiashon Merikano e aña ei, promé ku el a baha ku penshun.[6] Riba e esenario internashonal, Zarraga tabata un kontribuidor klave na e selekshon nashonal di Hulanda, yudando sigurá e título di Kopa Mundial di Beisbòl 2011 na Panama i partisipando den e Klásiko Mundial di Beisbòl 2017, kaminda el a proveé ​​profundidat na katcher durante wega di pool.[7] Su versatilidat i eksperensia a hasié un opshon konfiabel pa e tim hulandes, basando riba su raisnan arubiano miéntras e tabata kompetí bou di e bandera di Reino Hulandes.[8] == Karera internashonal == ===Kopa Mundial 2011=== Zarraga a haci su debut internacional cu e seleccion nacional di baseball di Hulanda na 2011 den Mundial di Baseball na Panama, eligibel pa medio di su herencia Arubiano. El a sirbi komo un katcher riba e lista ora e tim a gana e medaya di oro, derotando Cuba 2-1 den e final pa reklamá e título mundial.[25][26] torneonan di 2014 Zarraga a sirbi prinsipalmente komo un katcher durante e aparishonnan di e tim den dos torneo klave e aña ei.[27] Na yüli, Zarraga a representá Hulanda na e Torneo Internashonal di Beisbòl di Fransia, konosí tambe komo Yoshida Challenge, ku a tuma lugá na Sénart, Fransia. E selekshon hulandes a gana e medaya di oro, derotando un tereno ku a inkluí anfitrion Fransia, Alemania, i all-starnan internashonal. Zarraga tabata parti di e lista ku a sigurá e título, kontribuyendo tras di e plato miéntras e tim a pone un demostrashon fuerte den nan promé salida na e fasilidat nobo.[28][29] Mas lat e sèptèmber ei, Zarraga a kompetí den e Kampionato Oropeo di Beisbòl 2014 ku a tuma lugá na Ostrava i Brno, Repúblika Cheko, kaminda Hulanda a kapturá nan di 21 medaya di oro kontinental ku un rèkòrt invikto di 11-0, kulminando den un viktoria final di 6-3 riba Italia. Komo katcher, el a bati .286 ku aktuashonnan notabel, inkluyendo tres hit den un viktoria di 7-2 riba Alemania i un homerun den un wega di pool anterior kontra Kroasia. Su trabou defensivo a yuda ankra un staf di lansamentu ku a pèrmití solamente 1.36 kareda gana pa wega durante henter e torneo.[30][31][28] 2015 Premier12 i 2017 World Baseball Classic Zarraga a wòrdu selektá pa representá e selekshon nashonal di beisbòl di Hulanda na e WBSC Premier12 di 2015, e edishon inaugural di e torneo ku a tuma lugá na Mexico i Taiwan, kaminda el a sirbi komo un katcher bistiendo e kamisa number 22.[32] Hulanda a kompetí den Grupo A di e buèlta di apertura, sigurando tres viktoria kontra Chines Taipei (7-4), Italia (16-1), i Puerto Rico (11-7), miéntras ku nan a sufri pèrdida kontra Cuba (5-6) i Canada (1-3), loke a posishoná nan pa avansá pa e kuartfinal.[33] Einan, nan a kai kontra Merka 1-6, resultando den un di sinku lugá total pa e tim.[33] Durante e torneo, Zarraga a kontribuí ofensivamente den momentunan klave, inkluyendo un homerun di dos kareda den e di kuater inning kontra Cuba ku a ekstendé e bentaha di Hulanda na 4-1, ounke e tim na final a pèrdè den un kompetensia estrecho.[34] El a registrá tambe un RBI den e viktoria riba Taipei Chines, trahando un kaminata apesar di a bai sin hit den tres at-bat.[35] Sinembargo, Zarraga a sufri un leshon na man durante e wega di Cuba i mester a sali trempan.[36] Na 2017, Zarraga a gana un lugá riba e lista di Hulanda pa e World Baseball Classic, atrobe komo un katcher, partisipando den e torneo prinsipal ku a tuma lugá den vários pais anfitrion.[37] Hulanda a pone un rèkòrt di 2-1 den Pool A, avansando komo subkampeon tras di Israel, promé ku a derotá Israel 12-2 den e kuartfinal na Tokyo Dome pa yega e semifinal.[37] Nan kareda a terminá den un pèrdida di 3-4 kontra Puerto Rico na Dodger Stadium, kaminda e tim a regresá lat pero no por a sigurá e viktoria.[38] E aktuashon sobresaliente di Zarraga a bini den e kuart di final kontra Israel, kaminda el a konta dos hit i dos RBI komo parti di e eksploshon ofensivo di e tim.[39] Den e semifinal kontra Puerto Rico, el a entregá un dòbel di RBI krusial den e di sinku inning pa skor Wladimir Balentien i empatá e wega na 3-3, ounke kompañero di ekipo Jonathan Schoop a wòrdu bentá afó na e plachi di kas den e wega.[40] Zarraga a parse di a sufri un leshon den e di ocho inning di e wega ei, loke a rekerí atenshon médiko tras di e plato. {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid = |titulo=}} {{References}} * [https://www.baseball-reference.com/register/player.fcgi?id=kelly-001ant Minors Stats Antwone Kelly] }} {{DEFAULTSORT:Zarraga, Shawn}} [[:Kategoria:Hende]] [[:Kategoria:Beisbòl]] ----------------- {{Variante|a}} {{Infobox asociacion deporte| variante = c | nomber = Badminton Bond Curaçao | logo = | imagen = | abrevia = BBC | president = | vice-president = | algemeen-secretaris = | asiento = | region = | pais = | cantidad_miembro = | cantidad_asociacion = | deporte = | funda = | luga_funda = | ex-nomber = | federacion_mundial = | federacion_continental = | federacion_nacional = | afilia = | comite_olimpico = | agencia_deportivo = | stop_imagen = | imagen = | descripcion = | website = }} '''Badminton Bond Curaçao''' (BBC) ta e organisashon ku ta dirigi i promové e deporte di badminton na Kòrsou. E federashon ta un miembro di e organisashonnan internashonal i regional, inkluíendo e '''Badminton World Federation (BWF)''', e '''Badminton Pan America (BPA)''', i e '''Caribbean Regional Badminton Confederation (CAREBACO)'''. === Historia i Fundashon === E Badminton Bond Curaçao a fundá den 1975. E federashon ta representá Kòrsou den e organisashonnan regional i internashonal di badminton.:contentReference[oaicite:8]{index=8} === Afiliashon Internashonal === :contentReference[oaicite:10]{index=10} * :contentReference[oaicite:13]{index=13} * :contentReference[oaicite:16]{index=16} * :contentReference[oaicite:19]{index=19}:contentReference[oaicite:21]{index=21} === Participashon Internashonal === :contentReference[oaicite:23]{index=23}:contentReference[oaicite:25]{index=25} === Referensianan === * :contentReference[oaicite:27]{index=27} * :contentReference[oaicite:30]{index=30}:contentReference[oaicite:32]{index=32} [[:Kategoria:Deporte na Kòrsou]] [[:Kategoria:Organisashon Deportivo]] {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte]] --------------- {{Databox}} E '''seleccion nacional di badminton di Aruba''' ([[Hulandes]]: Arubaans badmintonteam) ta representa [[Aruba]] den competencianan internacional di team di badminton y ta wordo controla pa [[Aruba Badminton Federation]] cu ta afilia na Badminton Pan America y Caribbean Regional Badminton Confederation (CARECOBA).<ref>{{Cite web |title=Members {{!}} BWF Corporate |url=https://corporate.bwfbadminton.com/about/membership/ }}</ref> E ekipo a kompetí pa promé biaha den nan promé torneo internacional di ekipo na 1990. E ekipo a haci su aparicion pa prome biaha na e Campeonato di Ekipo di CAREBACO na aña 1974.<ref>{{citeer web|titel=Aruba vooreerst naar Car. badmintonkampioenschap|werk=[[Amigoe]]|datum=1974-11-15|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2025-05-29|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461200:mpeg21:p005}}</ref> Tambe e ekipo a competi den e [[Weganan Centroamericano y di Caribe]] di 1990, unda badminton a wordo inaugura pa prome biaha den e Weganan. E ekipo junior di Aruba a kompetí den e Campeonato Pan Am Junior Team 2009 y a terminá na di 12 lugá.<ref>{{Cite web |title=BWF - Team Event XVIII Pan Am Junior 2009 - Winners |url=https://bwf.tournamentsoftware.com/sport/winners.aspx?id=C61259DF-B2FF-4AC5-A444-F9E14C6A82B1 |access-date=2022-09-04 |website=bwf.tournamentsoftware.com}}</ref> Een Arubaans selectie-team zal van 17 tot en met 24 november voor de eerste keer deelnemen aan de Caribische Badmintonkampioenschappen, die dit jaar te Georgetown in Guyana gehouden worden. Het team dat Aruba zal vertegenwoordigen bestaat uit de dames M. Mata, N. Mata en M. Yarzagaray, en de heren Doy Bernaibela, H. Boer, Robby Arambatzis en Reginals Altman. Deze reis werd mogelijk gemaakt dankzij financiële — en materiele steun van diverse giften; het bedrijfsleven en andere instanties. Het Caribisch toernooi wojdt^jgeorganiseerd door de Caribbean regional badminton confederation, een in 1972 opgerichte federatie, tot voor kort bestaande uit de landen Jamaica, Trinidad/Tooago, Guyana en Sjuriname. Vorig jaar heeft de Badminton Bond Aruba zijn interesse voor deelname aan het bestuur van de Carebaco te kennen gegeven en na een jaar van intensieve voorbereidingen werd Aruba in juli van dit jaar lid van de International badminton federation en in dezelfde maand als vijfde lid van de Carebaco toegelaten. Beide feiten kunnen als mijlpalen worden beschouwd in de geschiede- | nis van de badmintonsport op Aruba, waar deze sport (nog) vrij onbekend is. Dit laatste komt voornamelijk doordat men hier voor deze sport een enorm tekort heeft aan goede accomodatie. ==Historia== ===Tim miksto=== Aruba a debuta den e Campeonato di Equipo di CAREBACO na 1974. E team a keda na di cinco lugar den e ranking final, perdiendo 7-0 contra Jamaica, Surinam, Trinidad y Tobago y Guyana.<ref>World Badminton 18 (1974), p. 3</ref> {{Appendix}} [[:Category:Deporte na Aruba]] en.wiki --------------- {{Infobox asociacion deporte| variante = c | nomber = Aruba Badminton Federation | logo = | imagen = | abrevia = ABF of BBA | president = | vice-president = | algemeen-secretaris = | asiento = | region = | pais = | cantidad_miembro = | cantidad_asociacion = | deporte = | funda = | luga_funda = | ex-nomber = | federacion_mundial = | federacion_continental = | federacion_nacional = | afilia = | comite_olimpico = | agencia_deportivo = | stop_imagen = | imagen = | descripcion = | website = }} '''Aruba Badminton Federation''' (ABF), tambe yamá Badminton Aruba o Aruba Badminton Bond, ta e organisacion gobernante nacional supremo pa e deporte di [[badminton]] na [[Aruba]]. E federacion ta wordo representa pa e [[seleccion nacional di badminton di Aruba]]. == Historia == E Aruba Badminton Federation a wordo funda memey di añanan 1970, ora cu e promé participacion a tuma luga na e Kampionatonan di Carebaco. Na desember 1973 e federacion a bira miembro di Caribbean Badminton Federation, hunto cu Corsou.<ref>Sport inliet kort sport in het kort sport. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 05-12-1973, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 29-05-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461498:mpeg21:p007</ref> E federashon despues a bira miembro di e órgano di gobernashon kontinental, e Konfederashon Panamerikano di Badminton, i e Federashon Mundial di Badminton, e tempu ei konosí komo e Federashon Internashonal di Badminton. Aruba ainda no ta anfitrion di campeonatonan internacional. Sinembargo Aruba a yega di ta anfitrion di Campeonato di Carebaco dos biaha. Federacion di Badminton Aruba ta miembro di Comite Olimpico Arubano . {{Appendix}} De Badminton Bond Aruba (BBA) viert deze maand zyn 15-jarig bestaan met verschillende toernooien en andere activiteiten. Ofschoon deze tak van sport niet zo bekend is op Aruba, heeft de BBA in vijftien jaren heel wat gepresteerd. Deze bond is al jaren lid van de International Badminton Federation (IBF). Ook is de BBA lid van de Carebaco (Caribbean Regional Badminton Confederation), waarvan verder ook lid zijn: Jamaica, Trinidad, Suriname, Guyana, Barbados, Bermuda, Curasao en Grenada. Elk jaar doet Aruba mee aan de Caribische kampioenschappen en BBA- motor, Riek Altman, is al jaren secretaris / penningmeester van de Carebaco. Aruba wordt elk jaar weer verzocht de Carebaco- wedstrijden te organiseren, omdat Aruba tot nu toe het beste toernooi heeft georganiseerd, doch door het ontbreken van faciliteiten kan de BBA dit Caribisch treffen niet meer organiseren. De BBA bestaat momenteel uit de vier clubs: Floralin, Flamboyant, Aruba Badminton Minders en Playa die tezamen honderd leden tellen. Deze sport kan uitsluitend gespeeld worden in een zaal en nu wordt er gebruik gemaakt van de gymnastiekzalen van Julianaschool, La Salie College en de Sporthal. Een paar maanden geleden hebben de BBA- bestuursleden, Riek Altman en Michael Williams, in Trinidad een coachingcUrsus gevolgd onder auspiciën van de IBF en geven nu op maandag en donderdag aan trainers van de club een opleiding. Nu al is bekend dat Aruba volgend jaar vertegenwoordigd zal worden op Curagao tijdens de Easter Open Tournament en in Jamaica tijdens de Carebaco- wedstrijden. De BBA heeft gisteren in een communiqué dank uitgebracht aan alle personen en instanties, die door de jaren heen de BBA hebben geholpen en eenieder, die aan badminton wil meedoen, uitgenodigd zich op donderdag in de Sporthal op te geven tussen zeven en tien uur 's avonds. Het bestuur van de BBA wordt in dit derde lustrumjaar gevormd door: voorzitter R. Nieuw, vicevoorzitter R. Altman, secretaris G. Simon, penningmeester B. Hernandez, commissarissen E. van der Linde, M. McClure, E. Vemannan, M. Croes en M. Williams.<ref>Met uitgebreid activiteiten-programma Badminton Bond Aruba viert haar derde lustrum. "Amigoe". Curaçao, 08-11-1986, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 29-05-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641854:mpeg21:p013</ref> ------------- {{Variante|a}} {{Futbolista |nomberdihungado = |Nomber = Mario Croes |potret = |Fecha di nasementu = |Siudat di nasementu = |Pais di nasementu = {{ABW}} |Nashonalidat = hulandes |Posishon = |club = }} '''Hyacintho Mario Croes''' (☆ ± 1942 na [[Aruba]]), tambe conoci como '''Mario Croes jr.''', ta un ex-hungado di pingpong [[Aruba]]no. Entre decada 1960 y decada 1980 el a titula 13 vez campeon di Aruba. Den [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]] Croes tabata un di e dos "grandinan" den deporte di tennis di mesa, banda di [[Robert Hosé]] di [[Kòrsou|Corsou]].<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463158:mpeg21:a0099|titel=Sensationele zege van R. Hosé over M. Croes|werk=[[Amigoe]]|datum=1970-11-02|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> == Biografia == Mario Croes ta yiu di Eymee Zeppenfelt y Mario Hyacinto Croes, empresario i doño di La Gran Bodega.<ref name="Amigoe">{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462365:mpeg21:a0121|titel=In de Franciscuskerk|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-07-16|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> Cu mas o menos siete aña el a cuminsa hunga pingpong y tabata train cu su mama pa despues sigi train cu su tata y otro famianan.<ref name="Amistad">{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AMISTAD-1976-11/page/3/mode/1up?q=Amistad+mei+1976&view=theater|titel=Mario Croes: 26 aña den pingpong|werk=Amistad|datum=november 1976|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> Croes a cuminsa mustra su talentonan ora cu na edad di 9 aña el a sali campeon "junioren" na Aruba. Cu 12 aña el a drenta division di senioren y na 1959, cu 16 aña, a bira campeon di Aruba pa prome bes.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010997546:mpeg21:a0072|titel=Mario Croes jr: nieuwe tienkampkampioen tafeltennis|werk=[[Amigoe]]|datum=1959-02-25|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> Na 1960 e ta prolonga su titulo.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010459813:mpeg21:a0112|titel=Mario Croes jr. weer de sterkste|werk=[[Amigoe]]|datum=1960-04-01|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> Hunto cu Cholan Jacobs e tabata hunga pa e team Arubano di Bavaria Stars. Den e torneo organisá door di e asociacion "Entre Nous Juveniles” na Corsou el a hunga cu 17 aña su prome wega internacional contra [[Colombia]]. Croes tabata doño di Mario's Sports Shop den Wilhelminastraat 51 na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]. E ta casa cu Ruth Arends y hunto nan tin un yiu homber, Mario III, i un yiu muhe Janine.<ref name="Amigoe"/> {{Appendix}} {{Stub}} {{DEFAULTSORT:Croes, Mario}} [[:Category:Hende]] [[:Category:Deporte na Aruba]] Pa promer viaha el a sali campeon di Aruba dia cu e tabatin 15 aña di edad. Awor flbi cu e tin 34 aña e por bisa cu ela sali 13 vez campeon di nos isla y e ta posee nada menos cu 39 copa y 27 medaya. Un deportista arubano cu e destaca su mes den e deporte di ping pong specialmente door di su mes esfuerzonan y su perserverancia, como cu manera nos lektornan por lesa mas alew, no ta semper ela haya ayudo den su carera deportivo na su isla natal. Mario Croes jr., casá cu Ruth Croes-Arends, ta haya cu e deporte di ping pong na Aruba a bai hopi atrcus den e 26 aña cu e tin ta praktikele. Amistad a tene un entrevista exclusivo cu e deportista te ainda mas grandi riba terreno di ping pong actuahnente: Mario Croes Jr.<ref name="Amistad">{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AMISTAD-1976-11/page/3/mode/1up?q=Amistad+mei+1976&view=theater|titel=Mario Croes: 26 aña den pingpong|werk=Amistad|datum=november 1976|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> mi a cuminsa hunga ping pong tempo mi tabata tin mas o menos siete aña. Mi mama a cuminsa siñami, pero mi no a worry mucho. Toch mi a sigi hunga cu mi tata y cu mi otro famianan. Un viaha mi a bai Flamingo Room (Trocadero), caminda tabatin un mesa di ping pong, anto ei nan mi a mira Cholan Jacobs, e tempo ei e campeon di Aruba, hunga. Esei a dunami smaak pa mi sigi train cu mi famia. Dia m'a cimiinsa hunga di verdad mi tabatin 12 ema y mi a cuminsa train cu Cholan. E tempo ei mi tabata hunga cinco te seis ora pa dia. Mi tabata caba di come dies dos or y mei y bai hunga te siet’or y mei di anochi. Tur dia e mesim cos. Mi no tabata hunga ni siña les. Mario a cuminsa mustra su talentonan ora cu na edad di 9 aña ela sali campeon di Junioren na Aruba. Cu 12 aña ela drenta division di senioren y cu 16 aña pa promer vez ela logra bira campeon di Aruba. Su promer wega internacional ela hunga contra Colombianonan tempo cu e tabatin 17 aña na 1959. E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” Entre Nous Juveniles na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsou. E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsou. in de Franciscuskerk te Oranjestad is gistermorgen het kerkelijke huwelijk ingezegend vun mejuffrouw Rulh Arends, dochter V(.n. de heer en mevrouw Milo de R. Arends-Arends en de heer Mario Croes, zoon van de heer en mevrouw Mario H. Croes- Zeppenfelt. Voor de receptie ten huize van de bruid bestond grote belangstelling. Het bruidspaar wachtte een verrassing; een taart in de vorm van een tafeltennistafel. De bruidegom is dan ook tafeltenniskampioen van Aruba.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462365:mpeg21:a0121|titel=In de Franciscuskerk|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-07-16|bezochtdatum=2022}}</ref> * Eigenaar van Mario's Sports Shop, Wilhelminastraat 51, Oranjestad, Aruba * Huwde in 1965 met Ruth Arends, kinderen Mario III en Janine {{Appendix}} --------------- jhrlwdzcerts1mozlo2yuu0f2i06gb1 199598 199597 2026-08-05T21:41:53Z Caribiana 8320 199598 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ Pending: [[Barracudas Artistic Aruba]] - [[Aruba Dolphins]] - [[Stingray Swimming Team]] - [[Shawn Zarraga]] - [[Antwone Thyshon Kelly]] - [[Badminton Bond Curacao]] - [[Seleccion nacional di badminton di Aruba]] - [[Aruba Sport Unie]] -------- {{infobox deportista | variante=a }} '''Higinio Alejandro (Patan) Farro''' (☆ [[11 di yanüari|11 di januari]] [[1942]] - † [[30 di yüli |30 di juli]] [[2026]]<ref>[https://www.arubanative.com/aurora-royal-pray-funeral-home-ta-anuncia-fayecimento-di-higinio-alejandro-farro-mihor-conoci-co-mo-patan/ Aviso di fayecemento], arubanative.com (4 di augustus 2026)</ref>) tabata un musico y pesista [[Aruba|Arubiano]]. El a titula campeon di Aruba pa diescuater aña consecutivo y tabata tambe campeon di [[Antias Hulandes]] pa nuebe aña. E ta wordo considera un di e pioneronan mas importante di hisamento di peso na Aruba.<ref>[https://arubanews.ca/patan-farro-weightlifting-legacy-honoured-following-aruban-champions-death/ Patan Farro Weightlifting Legacy Honoured Following Aruban Champion’s Death], arubanews.ca (4 di augustus 2026)</ref><ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/93280/voormalig-gewichthefkampioen-patan-farro-overleden-vz1916 Voormalig gewichthefkampioen ‘Patan’ Farro overleden], curacao.nu (4 di augustus 2026)</ref> E tabata bon conoci tambe como wicharero y restaurado di caha di orgel tradicional. == Bida y carera == Farro a cuminsa como pesista na aña 1964 y a logra di dos luga den su prome competencia. Den e aña siguiente, e nivel di e deporte a baha hopi riba e isla, debi cu hopi hisador di peso tabata di origen stranhero y como trahado na [[Lago Oil & Transport Company|refineria Lago]] a haya lay retiro y mester a bolbe na pais di origen.<ref>[https://297sportsaruba.com/na-memoria-di-higinio-alejandro-patan-farro/ Na memorio di Higinia Alejandro (Patan) Farro], 297sportsaruba.com</ref> Como cu na 1964 hopi hisador di peso na Aruba tabata di origen stranhero y como trahado na e refineria LAGO a haya lay off di trabou y mester a bolbe na pais di origen, e deporte di peso na aña 1965 a cay hopi. Pero Patan a sigui train y a sigui desaroya den e deporte di peso. Bou di condicionnan hopi limita, Farro a sigui train y a sigui desaroya den deporte di peso. El sigui entrena hunto cu otro deportista den un espacio chikito na Wilhelmina Stadion (awor [[Stadion Guillermo Prospero Trinidad]]). El a entrena sin entrenador profeshonal y sin haya oportunidat pa sigui entrenamento na exterior. Pa torneo internacional, e tabata depende di su propio dianan di vakantie, pasobra no a haña permiso adicional di su trabou. ===Carera internacional=== Na 1970, Farro a wordo selecciona pa representa Antias Hulandes na [[Weganan Centroamericano y di Caribe]] (CAC) na [[Panama]]. Ora e [[Comite Olimpico Antias Hulandes]] a nenga pa paga su biahe, e mes a cumpra su boleto di avion y a logra di cuater luga den su categoria. Na 1971, el a termina na di cinco luga durante [[Weganan Panamericano]] na [[Cali]], [[Colombia]]. Na 1974, el a bolbe logra di cuater luga na CAC na [[Repúblika Dominikano|Republica Dominicano]]. Su logro internacional mas importante a yega na 1978, ora el a gana un medaya di brons na CAC na [[Medellín]]. ===Logro y record === Ademas di su titulonan local y regional, Farro tabata conoci pa su forsa excepcional. Den añanan setenta di [[siglo 20|siglo binti]], el a logra e siguiente prestacionnan aproximá: * squat: serka 272 kilo (600 lbs) * deadlift: serka 318 kilo (700 lbs) * bench press: serka 181 kilo (400 lbs) * snatch: serka 125 kilo (275 lbs) * clean and jerk: serka 160 kilo (352 lbs) Su recordnan Arubano di 1976 den e disciplinanan "snatch" y "clean and jerk" a keda sin wordo bati pa aproximadamente cuarenta aña. Na 2016, e recordnan aki y su total combina finalmente a wordo mehora. == Caha di orgel == Desde chikito, Patan a desaroya un amor profundo pa musica. E pasion ey a converti’e den un maestro respeta, tanto den pone pieza, afina y restaura cahanan di orgel, como den preserva e sonidonan autentico. Ademas di su contribucion na deporte, Farro tabata tambe envolvi den preservacion di herencia cultural di Aruba, specialmente door di su trabou cu restauracion y promocion di [[Caha di Orgel|cah’i orgel]] tradicional.<ref name="honor">[https://www.gobierno.aw/a-honra-varios-tocado-di-cahi-orgel-riba-dia-di-musico A honra varios tocado di cah’i orgel riba dia di musico], Gobierno di Aruba (25 di november 2024)</ref> E legendario hisador di peso Arubiano Higinio Alejandro “Patan” Farro tambe tabata un figura cultural bon conoci y un tocado, doño y restaurador celebra di e tradicional caha di orgel (orgel di bari) yama “El Diamante”.<ref>[https://www.aruba.nu/nieuws/kunst-cultuur-en-muziek/57390/unieke-eer-voor-muzikanten-met-liefde-voor-cahi-orgel Unieke eer voor muzikanten met liefde voor Cah’i Orgel], aruba.nu (27 di november 2024)</ref> Legado Cultural E Instrumento: Patan Farro tabata doño y tabata cuida un caha di orgel historico di 100 aña bieu como “El Diamante” tabata conoci. Diamante". Artesania: E tabata un di e poco personanan na Aruba cu e habilidad raro pa pega y martillo e cilindernan (cilinder di claba) cu ta wordo uza pa toca musica tradicional riba e instrumento. Reconocimento: El a ricibi multiple premio cultural y reconocimentonan oficial di gobierno di Aruba pa conserva e musical unico aki.<ref name="honor"/> Na 1982, den concurso di caha di orgel na Hoffi Sero Janchi, Farro a sali ganado maximo cu su caha di orgel Diamante.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-DOCUMENTACION-005276/mode/1up?q=patan+farro Ambiente inmenso na concurso di caha di orgel], Diario (30 di augustus 1982)</ref> == Reconocemento == Durante su carera activo, Farro no a haña hopi reconocemento oficial pa su prestacionnan. Sinembargo, despues di su retiro, el a wordo honra cu varios distincion: * condecoracion real como "ridder" den [[Orden di Oranje-Nassau]] * inclusion den Salon di Fama di Aruba * 1991 - Premio Promocional Santa Anna pa su contribucion na deporte y cultura Segun Archivo Nacional Aruba, Farro tabata tambe nominá pa premio di “atleta di aña” di Aruba Sport Unie na 1974. == Fayecemento == Farro tabata casa y tata di tres yiu. El a fayece dia 30 di juli 2026 na edat di 84 aña. Diferente organisashonnan, entre otro Federacion Aruba Weightlifting Association y Departamento di Cultura di Aruba, a record’é como un atleta respectivamente culturista sobresaliente y un persona ehemplar. {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] '''Higinio Alejandro (Patan) Farro''' (☆ [[11 di yanüari]] [[1942]] - † 30 di yüli 2026) tabata un hisado di peso [[Aruba|Arubiano]]., conoci den su tempu aktivo komo e hòmber mas fuerte di Aruba. El a dominá deporte di levantamentu di peso riba e isla pa mas ku un dekada i a representá Antia Hulandes na diferente torneo internashonal. Farro a gana e titulo di kampion di Aruba pa dieskuater (14) aña konsekutivo i tabata tambe kampion di Antia Hulandes pa nuebe (9) aña. El ta konsiderá un di e pioneronan mas importante di levantamentu di peso na Aruba.<ref>[https://arubanews.ca/patan-farro-weightlifting-legacy-honoured-following-aruban-champions-death/ Patan Farro Weightlifting Legacy Honoured Following Aruban Champion’s Death], arubanews.ca (4 di augustus 2026)</ref><ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/93280/voormalig-gewichthefkampioen-patan-farro-overleden-vz1916 Voormalig gewichthefkampioen ‘Patan’ Farro overleden], curacao.nu (4 di augustus 2026)</ref> == Bida y carera == Farro a kuminsá ku levantamentu di peso na aña 1964 i a logra di dos luga den su promé kompetensia. Den e aña siguiente, e deporte a baha hopi na nivel riba e isla, despues ku hopi trahadó strañero a laga Aruba tras despido na refineria di Lago.<ref>https://297sportsaruba.com/na-memoria-di-higinio-alejandro-patan-farro/</ref> A pesar di e situashon difísil, Farro a sigui entrená bou di kondishonnan hopi limitá. El tabata entrená den un espasio chikí bou di graderia di Wilhelmina Stadion (awor Stadion Guillermo Prospero Trinidad), ku ventilashon insufisiente i un solo plataforma ku el mester a kompartí ku siete otro deportista. El a entrená sin entrenador profeshonal i nunca a haña oportunidat pa sigui kampamentu di entrenamiento na exterior. Pa torneo internashonal, el tabata depende di su propio dianan di vakashon, pasobra no a haña permiso adicional di su trabou. ===Carera internacional=== Na 1970, Farro a wordu selekshoná pa representá Antia Hulandes na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Panamá. Ora e Komité Olímpiko Antiano a nenga pa paga su biahe, el mes a kumpra su boleto di avion i a logra di kuarto luga den su kategoria. Na 1971, el a termina na di sinku luga durante e Huegos Panamericanos na Cali, Kolombia. Na 1974, el a bolbe logra kuarto luga na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Republica Dominicano. Su logro internashonal mas importante a yega na 1978, ora el a gana un medaya di brons na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Medellín. ==Logro y rekord == Ademas di su titulo lokal i regional, Farro tabata konosí pa su forsa eksepshonal. Den añanan setenta, el a logra e siguiente prestashonnan aproksimá: squat: serka 272 kilo (600 lbs) deadlift: serka 318 kilo (700 lbs) bench press: serka 181 kilo (400 lbs) snatch: serka 125 kilo (275 lbs) clean and jerk: serka 160 kilo (352 lbs) Su rekordnan arubiano di 1976 den e disciplinanan snatch i clean and jerk a keda sin bati pa aproksimadamente kuarenta (40) aña. Na 2016, e rekordnan aki i su total kombiná finalmente a wordu mehorá. Rekonosimentu Durante su karrera aktivo, Farro no a haña hopi rekonosimentu ofisial pa su prestashonnan. Sin embargo, despues di su retiro, el a wordu honrá ku diferente distinkshon: distinkshon real inklushon den Eregalerij di Aruba Premio Santa Anna pa su kontribushon na deporte i kultura Segun Archivo Nacional Aruba, Farro tabata tambe nominá pa premio di “atleta di aña” di Aruba Sport Unie na 1974. == Ca'i orgel == * Diamante<ref>https://www.gobierno.aw/en/several-barrel-organ-players-were-honored-on-musicians-day</ref> E legendario hisador di peso Arubiano Higinio Alejandro “Patan” Farro tambe tabata un figura cultural bon conoci y un hungador, doño y restaurador celebra di e tradicional caha di orgel (orgel di bari) yama “El Diamante”.<ref>[https://www.aruba.nu/nieuws/kunst-cultuur-en-muziek/57390/unieke-eer-voor-muzikanten-met-liefde-voor-cahi-orgel Unieke eer voor muzikanten met liefde voor Cah’i Orgel], aruba.nu (27 di november 2024)</ref> Legado CulturalE Instrumento: Patan Farro tabata doño y tabata cuida un caha di orgel historico di 10 aña bieu como “El Diamante” tabata conoci. Diamante".Artesania: E tabata un di e poco personanan na Aruba cu e habilidad raro pa pega y martillo e cilindernan (cilinder di claba) cu ta wordo uza pa toca musica tradicional riba e instrumento.Reconocimento: El a ricibi multiple premio cultural y reconocimentonan oficial di gobierno di Aruba pa conserva e musical unico aki == Legado == Farro su influensia a bai mas allá di su rekordnan i medayanan. El a demostrá ku un atleta arubiano por kompetí na nivel regional, a pesar di falta di fasilidat, guia profeshonal i sosten finansiero. Su determinashon — manera paga su propio biahe i sigui entrená bou di kondishonnan difísil — a hasi’e un ehèmpel pa generashonnan posterior di deportista. Ademas di su kontribushon na deporte, Farro tabata tambe envolví den preservashon di herensia kultural di Aruba, spesialmente dor di su trabou ku restaurashon i promoshon di e Cah’i Orgel tradicional. Fayesimentu Farro a fayesé dia 30 di yüli 2026 na edat di 84 aña. Diferente organisashonnan deportivo, entre otro Aruba Amateur Weightlifting Association, a record’é komo un atleta sobresaliente i un persona ehèmpelar, i a ekspresá kondolensia na su famia. ------------ '''Aruba Sport Unie''' (ASU), tambe konosí komo '''Union Deporte Aruba''' òf '''Union Deportivo Arubano''', ta e organisashon cumbre di deporte na Aruba. E ta fungí komo federashon madre pa e diferente federashonnan i bondnan deportivo riba e isla. ASU ta representa mas ku 25 federashon deportivo i tin komo meta koordiná, promové i desaroyá deporte na Aruba. Pa bira miembro di ASU, un organisashon deportivo mester ta registra komo persona hurídiko i no por representa un deporte ku ta kaba representá pa un otro federashon miembro. ==Historia== Aruba Sport Unie a wordu fundá dia 23 di desèmber 1941, for di e nesesidat pa koordiná i stimulá desaroyo di deporte riba e isla. Entre e organisashonnan ku a kontribuí na su fundashon tabatin clubnan manera RCA, Club Caribe i Tivoli. E promé presidente tabata [[Jacobo Arends|Jacobo Rudolf (Coco) Arends]], kende tabata tambe envolví den fundacion di [[Arubaanse Voetbalbond]] (AVB) algun aña prome. Na 1949, ASU a kuminsá haña subsidio di e gobierno sentral pa sostené federashonnan deportivo, spesialmente pa organisashon di kompetensianan i otro aktividatnan. Durante e añanan 1950 i 1960, sektor priva a hunga un papel importante den desaroyo di deporte na Aruba. E kompania petrolero Lago Oil & Transport Company, por ehèmpel, a brindá sosten finansiero i material na diferente clubnan. Mateo Reyes tabata un di e figurannan clave den e proseso di distribushon i desaroyo. Na 1955, ASU a organisá e promé ASU Olimpiada, un evento ku a stimulá kompetensia entre atletanan lokal i ku a bira un tradishon durante varios dekada. Den e evento aki, atletanan tabata wordu rekonosé komo “atleta di aña”. Entre 1955 i 1993, ASU tabata responsabel pa maneho di e Wilhelminastadion na Oranjestad. Te na 1997, ASU tabata tambe enkargá ku distribushon di subsidio gubernamental na federashonnan deportivo. Despues di e aña ei, e tarea aki a pasa direktamente na gobierno di Aruba. ==Facilidatnan deportivo== ASU ta manehá diferente instalashon deportivo riba Aruba, entre otro: ===Joe Laveist Sport Park=== Situa na San Nicolas, e parke aki ta un fasilidat multifunkshonal ku instalashonnan pa: basebal futbòl volleyball basketball atletismo E parke por wordu usa tambe pa evento grandi manera konserto i aktividatnan komunidario. ===Centro Deportivo Betico Croes=== Situa na Santa Cruz, e fasilidat aki ta un kompleks deportivo di paden ku aire akondishoná. E ta usa pa deporte di sala i arte marcial. ==Organisashon i rol== ASU ta fungí komo koordinadó entre e diferente federashonnan deportivo na Aruba i ta apoyá: desaroyo di deporte organisashon di kompetensianan promoshon di atletanan lokal Riba e isla tin mas ku 30 organisashon deportivo ku ta forma parti di e sistema koordiná pa ASU. Entre e deporte mas popular na Aruba tin futbòl i basebal. Basebal, en partikular, a kontribuí na reconocimiento internashonal di Aruba, ku varios atletanan arubiano ku a hunga den Major League Baseball. ===Presidente === * Jacobo Rudolf “Coco” Arends (promé presidente) * Gerald Franca * Soraida Boekhoudt (2022– ) --- {{Variante|a}} {{infobox organisacion | variante = a | tipo = Deporte | nomber = Aruba Sport Unie | funda = [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]] | fundado = }} '''Aruba Sport Unie''' (Union Deporte Aruba, ASU), tambe conoci como '''Union Deportivo Arubano''', ta e organisacion cumbre di deporte na [[Aruba]]. E ta fungi como federacion cumbre pa diferente federacion y bond deportivo riba e isla. ASU ta representa mas cu 25 federacion deportivo y tin como meta coordina, promove y desaroya deporte na Aruba. Pa bira miembro di ASU, un organisacion deportivo mester ta registra como [[Persona hurídiko|persona huridico]] y no por representa un deporte cu ta representacaba pa otro federacion miembro. == Historia == Aruba Sport Unie a wordo funda dia [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]]. E organisacion a surgi for di e necesidad pa coordina y stimula desaroyo di deporte riba e isla. Den promé añanan di su existencia, diferente club i organisashon deportivo a kontribuí na fundashon di ASU, entre otro [[RCA]], Club Caribe i Tivoli. E promé presidente di e organisashon tabata '''Coco Arends''', kende tabata tambe envolví den fundashon di e '''Arubaanse Voetbal Bond''' algun aña promé. Na 1949 ASU a kuminsá ricibí subsidio di e gobierno sentral pa apoyá federashonnan deportivo ku organisashon di kompetensia i actividadnan deportivo. Durante añanan hopi organisashon i empresanan lokal a brindá sosten finansiero i material na deporte na Aruba. E kompanía petrolero Lago Oil & Transport Company tabata un di e sostenedornan importante, donando material deportivo i apoyando desaroyo di clubnan deportivo. Mateo Reyes tabata un di e personanan cu a yuda den e proseso di desaroyo aki. Den 1955 ASU a organisá e promé '''ASU Olimpiada''', un evento deportivo pa estimulá kompetensia entre atletanan lokal. E evento aki a bira un tradishon durante varios dekada, kaminda atletanan a wordo rekonosé komo “atleta di aña”. Entre 1955 i 1993 ASU tabata responsabel pa maneho di e [[Wilhelminastadion]] na Oranjestad. Te na 1997 ASU tabata tambe responsabel pa distribushon di subsidio gubernamental pa federashonnan deportivo. Despues di e aña aki, e tarea aki a wordo asumí direktamente pa e gobierno di Aruba. == Facilidatnan deportivo == ASU ta manehá diferente instalashon deportivo riba Aruba. '''Joe Laveist Sport Park''' na [[San Nicolas, Aruba|San Nicolas]] ta un parke deportivo multifunkshonal ku instalashonnan pa deporte manera: * [[Basebal]] * [[Futbòl]] * [[Volleyball]] * [[Basketbal]] * [[Atletismo]] E parke por wordo usa tambe pa evento grandi manera konserto i otro aktividatnan komunidario. '''Centro Deportivo Betico Croes''' na [[Santa Cruz, Aruba|Santa Cruz]] ta un fasilidat deportivo di paden ku aire acondicioná. E centro ta usa pa deporte di sala i arte marcial. == Organisashon == ASU ta fungí komo koordinadó entre e diferente federashonnan deportivo na Aruba. E organisashon ta apoyá desaroyo di deporte, organisashon di kompetensianan i promoshon di atletanan lokal. Riba e isla tin mas ku 30 organisashon deportivo cu ta forma parti di e sistema deportivo coordina pa ASU. Entre e deporte mas popular na Aruba tin [[futbòl]] i [[basebal]]. Especialmente basebal a duna Aruba reconocimiento internashonal, ku varios atletanan Arubiano cu a hunga den [[Major League Baseball]]. == Organisacion == Entre e presidentenan di Aruba Sport Unie tin: * [[Coco Arends|Jacobo Rudolf (Coco) Arends]] (1892-1965) – promé presidente * Gerald Franca – presidente durante diferente periodo den siglonan reciente * Soraida Boekhoudt – presidente (2022) [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] '''Aruba Sport Unie''' o '''Union Deportivo Arubano''' (ASU) ta e federacion cumbre di e federacionnan deportivo na [[Aruba]]. dre di 25 bond deportivo. Pa bira miembro di A.S.U. e organisacion mester ta un persona huridico y no mag di tin un miembro pa e deporte ey caba den A.S.U. == Historia == ASU e ser funda dia [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]]. * ASU taba maneha Wilhelminastadion di 1955 te 1993 A.S.U. ta maneha dos facilidad cu ta nan propiedad, esta Joe Laveist Sport Park na San Nicolas y Centro Deportivo Betico Croes na Sta Cruz. Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. Centro Deportivo Betico Croes ta completamente airecondiciona y ta uz'e pa tur sport di paden y arte marcial. Huur di e sporthal ta depende di cuanto hende mester uza pa maneha e lugar pa e actividad y ki sorto di actividad e ta. Pa mas informacion por yama oficina di A.S.U. na e numbernan di telefon ariba menciona.<ref>[https://www.gobierno.aw/union-deporte-aruba-asu Union Deporte Aruba (ASU)], Gobierno di Aruba</ref> Aruba Sport Unie a wordo funda dia 21 di December, 1941. E aña aki 21 di December, e ta cumpli 75 aña y tin cu corda riba e fundadornan. Segun e presidente actual Gerald Franca, e aña aki lo ta uno special den cuadro di e celebracion aki. Tambe el a splica kico tur nan tin pensa di haci pa loke ta e celebracion den 2017. Franca a splica cu e prome presidente tabata Coco Arends, kende ta e mesun persona cu a cuminsa tambe, kende ta fundador di Arubaanse Voetbal Bond 5 pa 6 aña prome. Un di e organisacionnan cu a yuda lanta Aruba Sport Unie tabata RCA, Club Caribe y Tivoli, cual ta e prome organisacionnan cu a lanta e asociacion aki. Na 1949 pa prome biaha den historia, ASU a cuminsa haya e subsidio di Gobierno Central pa facilita tambe e federacionnan di e tempo ey cu placa pa nan organisa actividadnan. Despues di e periodo ey tabata haya Lago ta yuda hopi den parti di formacion di e clubnan y nan tabata subsidia of duna donacion na e diferente clubnan pa nan material, etc. durante aña. Difunto Mateo Reyes, kende ta un persona conoci y keri, tabata encarga cu esaki. E ta un di e personanan cu a yuda ASU pa haya Joe Laveist for di Lago como un centro pa deporte. Lago Sportpark tabata di Lago y a bin pa pase pa Joe Laveist, pa pas’e pa ASU. Franca a menciona cu durante aña, durante 1955, ASU a celebra su prome ASU Olimpiada y despues di esey a keda celebr’e. Hopi di e atletanan grandi ta recorda e fechanan ey, caminda cu nan a wordo eligi como atleta di aña den decadanan di 60, 70 y 80. ASU semper a maneha deporte pa Gobierno y hasta a bay asina leu cu ASU a manda hende den exterior cu studie opdracht, pa bin bek lanta scol di deporte pa Aruba. Esaki nunca a logra debi na cosnan cu tabata pasa internamente. Despues ASU tabata encarga pa duna subsidio te cu na aña 1997, caminda cu Gobierno a tuma e tarea aki bek den su seno. Franca a sigui splica cu na e momentonan aki tin un comision cu ta trahando riba dje pa pasa e fecha pa Januari. Pa fin di aña ta imposibel pa organisa algo. Idea ta pa haci algo riba dje pa recorda e fecha y recorda esnan cu a funda e organisacion aki. Tabata tin hasta hendenan conoci entre otro shon A. Eman cu tabata un di e prome personanan den e directiva. Tin hopi hende conoci den comunidad tabata forma parti di ASU di e tempo ey.<ref>[https://masnoticia.com/aruba-sport-unie-lo-cumpli-75-ana-dia-21-di-december-proximo/ Aruba Sport Unie lo cumpli 75 aña dia 21 di December proximo], Mas Noticia (28 di november 2016)</ref> The sparse available evidence, however, reveals that there are around thirty-five sport organisations on the island that fall under the umbrella of the Aruba Sport Union (ASU), which was formed in 1941.44 As in Curaçao, two of the more popular team sports are soccer and baseball, and it is baseball that has given it the greatest international recognition through the participation of at least six Arubans in MLB since 1996.4 ASU President Gerald Franca --> 2022 Soraida Boekhoudt --- Aruba Sport Unie, funda dia 23 di december 1941, ta e bond madre di 25 bond deportivo. Pa bira miembro di A.S.U. e organisacion mester ta un persona huridico y no mag di tin un miembro pa e deporte ey caba den A.S.U. A.S.U. ta maneha dos facilidad cu ta nan propiedad, esta Joe Laveist Sport Park na San Nicolas y Centro Deportivo Betico Croes na Sta Cruz. Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. Centro Deportivo Betico Croes ta completamente airecondiciona y ta uz'e pa tur sport di paden y arte marcial. Huur di e sporthal ta depende di cuanto hende mester uza pa maneha e lugar pa e actividad y ki sorto di actividad e ta. Pa mas informacion por yama oficina di A.S.U. na e numbernan di telefon ariba menciona.<ref>https://www.gobierno.aw/union-deporte-aruba-asu Union Deporte Aruba (ASU)</ref> {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] ---------------- {{Variante|a}} {{multiple image | total_width = 270 | border = | perrow = 1/2 | align = right |header = Joe Laveist Sportpark |header_align = center |image2 = Joe Laveist Sport Park.jpeg | image1= Estadio de béisbol Joe Laveist, en San Nicolaas (este de Aruba).jpg | image3 = Joe Laveist Sport Park 06 54 31 704000.jpeg |caption1 = |caption_align = center }} == Lago Sport Park / Joe Laveist Sportpark == The historical Lago Sports Park (later known as the Laveist Sport Park) was a vital recreational and cultural hub in San Nicolas, Aruba. Officially inaugurated in March 1941, it was founded by the Lago Oil & Transport Company to support the island's booming refinery community. History of Lago Sports Park Founding and Baseball Roots: The park was instrumental in developing baseball on the island. American expatriate and former Major League Baseball pitcher Jim Bluejacket spent 15 years in Aruba and helped found the facility, fostering strong local interest in the game. WWII & Refining Community: During WWII, the facility offered organized recreation for Allied soldiers stationed in Aruba and the diverse immigrant workforce employed at the Lago refinery. Championship Ground: Throughout the 1940s and 1950s, the park was the premier venue for the organized Aruba baseball championships. Iconic early teams like the Dodgers, Baby Ruth, and Barnes' Ramblers competed here. Track and Field: Beyond baseball, it served as the primary venue for annual events like the Lago High School Track Meets and the Aruba School Sport Bond competitions. Evolution: Today, the historic site in San Nicolas continues to be an active community asset and is known as the Laveist Sport Park. --- Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. {{Variante|a}} {{Databox}} Intro *Location in San Nicolas, Aruba *Originally built by Lago Oil and Transport Company *Year of inauguration (1941) *Later renamed to Joe Laveist Sportpark ==Historia== 1. Fundashon (±1930s–1941) Lago building infrastructure for workers Role of Jim Bluejacket Opening (9 March 1941) 2. Periodo di floresementu (1940s–1980s) Organized sports (baseball, possibly softball, football) Social function (community gatherings, events) 3. Despues di sera di Lago (1985 →) Decline / transition Renaming to Joe Laveist Continued local use Struktura i fasilidat Even if partial: Baseball field Stands / seating Clubhouse? Multi-sport use * na 1968 Lago a traspasa LSP pa ASU Importansia kultural This is where your article becomes powerful: Role in development of baseball in Aruba Connection to Lago Colony life Symbol of industrial-era community building Link to later international baseball success of Aruba Legado Renaming to Joe Laveist Continued recognition Connection to surrounding area (Jim Bluejacketstraat, schools, neighborhoods) 🔎 Research tips (high impact, low effort) Look for: Lago employee magazines / newsletters Local newspapers (Amigoe, Diario archives) Aruba sports history sources Mentions of: inauguration (1941) sports competitions Joe Laveist (who he was!) ------------------ ==Origen di baseball na Aruba == Beisbòl a yega Aruba den añanan 1930, introdusí pa ekspatriadonan merikano ku tabata traha na Lago Oil Company i imigrantenan venezolano ku a forma timnan di pickup informal riba terenonan habrí.[2] E deporte a haña struktura ku e fundashon di ABBA na 1950 pa organisá liga i kampionato lokal, loke a kondusí na entrada di Aruba den wega internashonal na 1952 ora el a djòin e Asosiashon Internashonal di Beisbòl Amateur (awor parti di WBSC).[2] E aña ei, Aruba a debutá su promé selekshon nashonal na e Serie Mundial Amateur di 1952 na Havana, Cuba, manehá pa Joe Proterra, kaminda el a sigurá dos viktoria den seis wega i a gana aklamashon di fanátikonan, ku pitcher Nell Harms nombrá hungadó sobresaliente di siman pa su aktuashon kontra Honduras.[2] Beisbòl a wòrdu introdusí na Aruba na final di añanan 1920 i kuminsamentu di añanan 1930 prinsipalmente dor di ekspatriadonan merikano empleá pa Lago Oil and Transport Company, un supsidiario di Standard Oil of New Jersey, kendenan a establesé un refineria riba e isla. Pafo di e colonia, baseball a haya traccion na fin di añanan 1930 pa medio di imigrantenan y mariniernan Venezolano cu a mara na wafnan di Aruba cu nan barconan di pisca, formando teamnan casual di pick-up cu a hunga riba terenonan habri na Oranjestad, manera e area patras di Corte di Husticia actual. Pa añanan 1950, beisbòl a integrá profundamente den kultura di Aruba, partikularmente bou di hóbennan, ku a wòrdu eksponé pa medio di transmishonnan di media merikano, eventonan patrosiná pa kompanianan di zeta, i e impakto persistente di sòldánan di tempu di guera, hasiendo esaki un símbolo di aspirashon i vínkulo di komunidat den barionan di klase trahadó. Adopshon lokal a oumentá ku e formashon di klupnan amateur den tur pueblo. <ref>Clyde Harms, https://archive.org/details/BNA-DIG-ARUBATODAY-2021-05-28/page/n9/mode/1up?q=jim+bluejacket Short history of the beginnings of baseball in Aruba], Aruba Today (28 di 2021)</ref> ------------------- {{Variante|a}} {{Infobox deportista| variante = a | nomber completo = Shawn Joubert Zarraga | alias = | fecha nacemento = [[21 di yanüari|21 di januari]] [[1989]] | luga nacemento = {{ABW}} | fecha fayecimento = | luga fayecimento = | nacionalidad = {{NLD}} | haltura = 183 cm | peso = 109 kg <!-- Seccion di informacion deportivo --> | deporte = [[beisbòl|baseball]] | disciplina = catcher (man drechi)? | wo = | debut = 11 di maart 2023 (den [[Tim nashonal di beisbòl hulandes|team di Reino]])?? | activo = 2021 - presente ?? | distincion = }} '''Shawn Joubert Zarraga''' (☆ [[21 di yanüari|21 di januari]] [[1989]] na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]) ta un eks-catcher profesional di beisbòl Arubiano ku a representá Hulanda den kompetensianan internashonal, inkluyendo e World Baseball Classic.[1] Para na 6 pia 0 inch (1.83 m) i pisando aproksimadamente 240 liber (109 kg), Zarraga tabata un switch-hitter ku tabata tira ku man drechi i a hunga prinsipalmente komo un katcher durante henter su karera.[2] Selektá pa e Milwaukee Brewers den e di 44 buèlta (1.302 en general) di e Selekshon di Beisbòl di Liga Mayor di 2007 for di Trinity Christian Academy na Florida, el a pasa vários temporada den e liganan menor den vários organisashon.[3] grokipedia: Zarraga su karera profeshonal a kuminsá den e sistema di Brewers, kaminda el a progresá a traves di nan afiliadonan di 2007 pa 2014, alkansando nivelnan di Double-A i Triple-A i mustrando abilidatnan defensivo sólido tras di e plato.[4] Despues el a firma kontraktnan di liga menor ku timnan inkluyendo Los Angeles Dodgers na 2017 i Cincinnati Reds na 2016, ganando invitashonnan no-roster pa entrenamentu di primavera, ounke nunka el a yega Major League Baseball.[5] Despues ku su karera den liga menor afiliá a terminá na 2017, Zarraga a hunga den liganan independiente, inkluyendo ku e Cleburne Railroaders di e Asosiashon Merikano e aña ei, promé ku el a baha ku penshun.[6] Riba e esenario internashonal, Zarraga tabata un kontribuidor klave na e selekshon nashonal di Hulanda, yudando sigurá e título di Kopa Mundial di Beisbòl 2011 na Panama i partisipando den e Klásiko Mundial di Beisbòl 2017, kaminda el a proveé ​​profundidat na katcher durante wega di pool.[7] Su versatilidat i eksperensia a hasié un opshon konfiabel pa e tim hulandes, basando riba su raisnan arubiano miéntras e tabata kompetí bou di e bandera di Reino Hulandes.[8] == Karera internashonal == ===Kopa Mundial 2011=== Zarraga a haci su debut internacional cu e seleccion nacional di baseball di Hulanda na 2011 den Mundial di Baseball na Panama, eligibel pa medio di su herencia Arubiano. El a sirbi komo un katcher riba e lista ora e tim a gana e medaya di oro, derotando Cuba 2-1 den e final pa reklamá e título mundial.[25][26] torneonan di 2014 Zarraga a sirbi prinsipalmente komo un katcher durante e aparishonnan di e tim den dos torneo klave e aña ei.[27] Na yüli, Zarraga a representá Hulanda na e Torneo Internashonal di Beisbòl di Fransia, konosí tambe komo Yoshida Challenge, ku a tuma lugá na Sénart, Fransia. E selekshon hulandes a gana e medaya di oro, derotando un tereno ku a inkluí anfitrion Fransia, Alemania, i all-starnan internashonal. Zarraga tabata parti di e lista ku a sigurá e título, kontribuyendo tras di e plato miéntras e tim a pone un demostrashon fuerte den nan promé salida na e fasilidat nobo.[28][29] Mas lat e sèptèmber ei, Zarraga a kompetí den e Kampionato Oropeo di Beisbòl 2014 ku a tuma lugá na Ostrava i Brno, Repúblika Cheko, kaminda Hulanda a kapturá nan di 21 medaya di oro kontinental ku un rèkòrt invikto di 11-0, kulminando den un viktoria final di 6-3 riba Italia. Komo katcher, el a bati .286 ku aktuashonnan notabel, inkluyendo tres hit den un viktoria di 7-2 riba Alemania i un homerun den un wega di pool anterior kontra Kroasia. Su trabou defensivo a yuda ankra un staf di lansamentu ku a pèrmití solamente 1.36 kareda gana pa wega durante henter e torneo.[30][31][28] 2015 Premier12 i 2017 World Baseball Classic Zarraga a wòrdu selektá pa representá e selekshon nashonal di beisbòl di Hulanda na e WBSC Premier12 di 2015, e edishon inaugural di e torneo ku a tuma lugá na Mexico i Taiwan, kaminda el a sirbi komo un katcher bistiendo e kamisa number 22.[32] Hulanda a kompetí den Grupo A di e buèlta di apertura, sigurando tres viktoria kontra Chines Taipei (7-4), Italia (16-1), i Puerto Rico (11-7), miéntras ku nan a sufri pèrdida kontra Cuba (5-6) i Canada (1-3), loke a posishoná nan pa avansá pa e kuartfinal.[33] Einan, nan a kai kontra Merka 1-6, resultando den un di sinku lugá total pa e tim.[33] Durante e torneo, Zarraga a kontribuí ofensivamente den momentunan klave, inkluyendo un homerun di dos kareda den e di kuater inning kontra Cuba ku a ekstendé e bentaha di Hulanda na 4-1, ounke e tim na final a pèrdè den un kompetensia estrecho.[34] El a registrá tambe un RBI den e viktoria riba Taipei Chines, trahando un kaminata apesar di a bai sin hit den tres at-bat.[35] Sinembargo, Zarraga a sufri un leshon na man durante e wega di Cuba i mester a sali trempan.[36] Na 2017, Zarraga a gana un lugá riba e lista di Hulanda pa e World Baseball Classic, atrobe komo un katcher, partisipando den e torneo prinsipal ku a tuma lugá den vários pais anfitrion.[37] Hulanda a pone un rèkòrt di 2-1 den Pool A, avansando komo subkampeon tras di Israel, promé ku a derotá Israel 12-2 den e kuartfinal na Tokyo Dome pa yega e semifinal.[37] Nan kareda a terminá den un pèrdida di 3-4 kontra Puerto Rico na Dodger Stadium, kaminda e tim a regresá lat pero no por a sigurá e viktoria.[38] E aktuashon sobresaliente di Zarraga a bini den e kuart di final kontra Israel, kaminda el a konta dos hit i dos RBI komo parti di e eksploshon ofensivo di e tim.[39] Den e semifinal kontra Puerto Rico, el a entregá un dòbel di RBI krusial den e di sinku inning pa skor Wladimir Balentien i empatá e wega na 3-3, ounke kompañero di ekipo Jonathan Schoop a wòrdu bentá afó na e plachi di kas den e wega.[40] Zarraga a parse di a sufri un leshon den e di ocho inning di e wega ei, loke a rekerí atenshon médiko tras di e plato. {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid = |titulo=}} {{References}} * [https://www.baseball-reference.com/register/player.fcgi?id=kelly-001ant Minors Stats Antwone Kelly] }} {{DEFAULTSORT:Zarraga, Shawn}} [[:Kategoria:Hende]] [[:Kategoria:Beisbòl]] ----------------- {{Variante|a}} {{Infobox asociacion deporte| variante = c | nomber = Badminton Bond Curaçao | logo = | imagen = | abrevia = BBC | president = | vice-president = | algemeen-secretaris = | asiento = | region = | pais = | cantidad_miembro = | cantidad_asociacion = | deporte = | funda = | luga_funda = | ex-nomber = | federacion_mundial = | federacion_continental = | federacion_nacional = | afilia = | comite_olimpico = | agencia_deportivo = | stop_imagen = | imagen = | descripcion = | website = }} '''Badminton Bond Curaçao''' (BBC) ta e organisashon ku ta dirigi i promové e deporte di badminton na Kòrsou. E federashon ta un miembro di e organisashonnan internashonal i regional, inkluíendo e '''Badminton World Federation (BWF)''', e '''Badminton Pan America (BPA)''', i e '''Caribbean Regional Badminton Confederation (CAREBACO)'''. === Historia i Fundashon === E Badminton Bond Curaçao a fundá den 1975. E federashon ta representá Kòrsou den e organisashonnan regional i internashonal di badminton.:contentReference[oaicite:8]{index=8} === Afiliashon Internashonal === :contentReference[oaicite:10]{index=10} * :contentReference[oaicite:13]{index=13} * :contentReference[oaicite:16]{index=16} * :contentReference[oaicite:19]{index=19}:contentReference[oaicite:21]{index=21} === Participashon Internashonal === :contentReference[oaicite:23]{index=23}:contentReference[oaicite:25]{index=25} === Referensianan === * :contentReference[oaicite:27]{index=27} * :contentReference[oaicite:30]{index=30}:contentReference[oaicite:32]{index=32} [[:Kategoria:Deporte na Kòrsou]] [[:Kategoria:Organisashon Deportivo]] {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte]] --------------- {{Databox}} E '''seleccion nacional di badminton di Aruba''' ([[Hulandes]]: Arubaans badmintonteam) ta representa [[Aruba]] den competencianan internacional di team di badminton y ta wordo controla pa [[Aruba Badminton Federation]] cu ta afilia na Badminton Pan America y Caribbean Regional Badminton Confederation (CARECOBA).<ref>{{Cite web |title=Members {{!}} BWF Corporate |url=https://corporate.bwfbadminton.com/about/membership/ }}</ref> E ekipo a kompetí pa promé biaha den nan promé torneo internacional di ekipo na 1990. E ekipo a haci su aparicion pa prome biaha na e Campeonato di Ekipo di CAREBACO na aña 1974.<ref>{{citeer web|titel=Aruba vooreerst naar Car. badmintonkampioenschap|werk=[[Amigoe]]|datum=1974-11-15|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2025-05-29|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461200:mpeg21:p005}}</ref> Tambe e ekipo a competi den e [[Weganan Centroamericano y di Caribe]] di 1990, unda badminton a wordo inaugura pa prome biaha den e Weganan. E ekipo junior di Aruba a kompetí den e Campeonato Pan Am Junior Team 2009 y a terminá na di 12 lugá.<ref>{{Cite web |title=BWF - Team Event XVIII Pan Am Junior 2009 - Winners |url=https://bwf.tournamentsoftware.com/sport/winners.aspx?id=C61259DF-B2FF-4AC5-A444-F9E14C6A82B1 |access-date=2022-09-04 |website=bwf.tournamentsoftware.com}}</ref> Een Arubaans selectie-team zal van 17 tot en met 24 november voor de eerste keer deelnemen aan de Caribische Badmintonkampioenschappen, die dit jaar te Georgetown in Guyana gehouden worden. Het team dat Aruba zal vertegenwoordigen bestaat uit de dames M. Mata, N. Mata en M. Yarzagaray, en de heren Doy Bernaibela, H. Boer, Robby Arambatzis en Reginals Altman. Deze reis werd mogelijk gemaakt dankzij financiële — en materiele steun van diverse giften; het bedrijfsleven en andere instanties. Het Caribisch toernooi wojdt^jgeorganiseerd door de Caribbean regional badminton confederation, een in 1972 opgerichte federatie, tot voor kort bestaande uit de landen Jamaica, Trinidad/Tooago, Guyana en Sjuriname. Vorig jaar heeft de Badminton Bond Aruba zijn interesse voor deelname aan het bestuur van de Carebaco te kennen gegeven en na een jaar van intensieve voorbereidingen werd Aruba in juli van dit jaar lid van de International badminton federation en in dezelfde maand als vijfde lid van de Carebaco toegelaten. Beide feiten kunnen als mijlpalen worden beschouwd in de geschiede- | nis van de badmintonsport op Aruba, waar deze sport (nog) vrij onbekend is. Dit laatste komt voornamelijk doordat men hier voor deze sport een enorm tekort heeft aan goede accomodatie. ==Historia== ===Tim miksto=== Aruba a debuta den e Campeonato di Equipo di CAREBACO na 1974. E team a keda na di cinco lugar den e ranking final, perdiendo 7-0 contra Jamaica, Surinam, Trinidad y Tobago y Guyana.<ref>World Badminton 18 (1974), p. 3</ref> {{Appendix}} [[:Category:Deporte na Aruba]] en.wiki --------------- {{Infobox asociacion deporte| variante = c | nomber = Aruba Badminton Federation | logo = | imagen = | abrevia = ABF of BBA | president = | vice-president = | algemeen-secretaris = | asiento = | region = | pais = | cantidad_miembro = | cantidad_asociacion = | deporte = | funda = | luga_funda = | ex-nomber = | federacion_mundial = | federacion_continental = | federacion_nacional = | afilia = | comite_olimpico = | agencia_deportivo = | stop_imagen = | imagen = | descripcion = | website = }} '''Aruba Badminton Federation''' (ABF), tambe yamá Badminton Aruba o Aruba Badminton Bond, ta e organisacion gobernante nacional supremo pa e deporte di [[badminton]] na [[Aruba]]. E federacion ta wordo representa pa e [[seleccion nacional di badminton di Aruba]]. == Historia == E Aruba Badminton Federation a wordo funda memey di añanan 1970, ora cu e promé participacion a tuma luga na e Kampionatonan di Carebaco. Na desember 1973 e federacion a bira miembro di Caribbean Badminton Federation, hunto cu Corsou.<ref>Sport inliet kort sport in het kort sport. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 05-12-1973, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 29-05-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461498:mpeg21:p007</ref> E federashon despues a bira miembro di e órgano di gobernashon kontinental, e Konfederashon Panamerikano di Badminton, i e Federashon Mundial di Badminton, e tempu ei konosí komo e Federashon Internashonal di Badminton. Aruba ainda no ta anfitrion di campeonatonan internacional. Sinembargo Aruba a yega di ta anfitrion di Campeonato di Carebaco dos biaha. Federacion di Badminton Aruba ta miembro di Comite Olimpico Arubano . {{Appendix}} De Badminton Bond Aruba (BBA) viert deze maand zyn 15-jarig bestaan met verschillende toernooien en andere activiteiten. Ofschoon deze tak van sport niet zo bekend is op Aruba, heeft de BBA in vijftien jaren heel wat gepresteerd. Deze bond is al jaren lid van de International Badminton Federation (IBF). Ook is de BBA lid van de Carebaco (Caribbean Regional Badminton Confederation), waarvan verder ook lid zijn: Jamaica, Trinidad, Suriname, Guyana, Barbados, Bermuda, Curasao en Grenada. Elk jaar doet Aruba mee aan de Caribische kampioenschappen en BBA- motor, Riek Altman, is al jaren secretaris / penningmeester van de Carebaco. Aruba wordt elk jaar weer verzocht de Carebaco- wedstrijden te organiseren, omdat Aruba tot nu toe het beste toernooi heeft georganiseerd, doch door het ontbreken van faciliteiten kan de BBA dit Caribisch treffen niet meer organiseren. De BBA bestaat momenteel uit de vier clubs: Floralin, Flamboyant, Aruba Badminton Minders en Playa die tezamen honderd leden tellen. Deze sport kan uitsluitend gespeeld worden in een zaal en nu wordt er gebruik gemaakt van de gymnastiekzalen van Julianaschool, La Salie College en de Sporthal. Een paar maanden geleden hebben de BBA- bestuursleden, Riek Altman en Michael Williams, in Trinidad een coachingcUrsus gevolgd onder auspiciën van de IBF en geven nu op maandag en donderdag aan trainers van de club een opleiding. Nu al is bekend dat Aruba volgend jaar vertegenwoordigd zal worden op Curagao tijdens de Easter Open Tournament en in Jamaica tijdens de Carebaco- wedstrijden. De BBA heeft gisteren in een communiqué dank uitgebracht aan alle personen en instanties, die door de jaren heen de BBA hebben geholpen en eenieder, die aan badminton wil meedoen, uitgenodigd zich op donderdag in de Sporthal op te geven tussen zeven en tien uur 's avonds. Het bestuur van de BBA wordt in dit derde lustrumjaar gevormd door: voorzitter R. Nieuw, vicevoorzitter R. Altman, secretaris G. Simon, penningmeester B. Hernandez, commissarissen E. van der Linde, M. McClure, E. Vemannan, M. Croes en M. Williams.<ref>Met uitgebreid activiteiten-programma Badminton Bond Aruba viert haar derde lustrum. "Amigoe". Curaçao, 08-11-1986, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 29-05-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641854:mpeg21:p013</ref> ------------- {{Variante|a}} {{Futbolista |nomberdihungado = |Nomber = Mario Croes |potret = |Fecha di nasementu = |Siudat di nasementu = |Pais di nasementu = {{ABW}} |Nashonalidat = hulandes |Posishon = |club = }} '''Hyacintho Mario Croes''' (☆ ± 1942 na [[Aruba]]), tambe conoci como '''Mario Croes jr.''', ta un ex-hungado di pingpong [[Aruba]]no. Entre decada 1960 y decada 1980 el a titula 13 vez campeon di Aruba. Den [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]] Croes tabata un di e dos "grandinan" den deporte di tennis di mesa, banda di [[Robert Hosé]] di [[Kòrsou|Corsou]].<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463158:mpeg21:a0099|titel=Sensationele zege van R. Hosé over M. Croes|werk=[[Amigoe]]|datum=1970-11-02|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> == Biografia == Mario Croes ta yiu di Eymee Zeppenfelt y Mario Hyacinto Croes, empresario i doño di La Gran Bodega.<ref name="Amigoe">{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462365:mpeg21:a0121|titel=In de Franciscuskerk|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-07-16|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> Cu mas o menos siete aña el a cuminsa hunga pingpong y tabata train cu su mama pa despues sigi train cu su tata y otro famianan.<ref name="Amistad">{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AMISTAD-1976-11/page/3/mode/1up?q=Amistad+mei+1976&view=theater|titel=Mario Croes: 26 aña den pingpong|werk=Amistad|datum=november 1976|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> Croes a cuminsa mustra su talentonan ora cu na edad di 9 aña el a sali campeon "junioren" na Aruba. Cu 12 aña el a drenta division di senioren y na 1959, cu 16 aña, a bira campeon di Aruba pa prome bes.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010997546:mpeg21:a0072|titel=Mario Croes jr: nieuwe tienkampkampioen tafeltennis|werk=[[Amigoe]]|datum=1959-02-25|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> Na 1960 e ta prolonga su titulo.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010459813:mpeg21:a0112|titel=Mario Croes jr. weer de sterkste|werk=[[Amigoe]]|datum=1960-04-01|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> Hunto cu Cholan Jacobs e tabata hunga pa e team Arubano di Bavaria Stars. Den e torneo organisá door di e asociacion "Entre Nous Juveniles” na Corsou el a hunga cu 17 aña su prome wega internacional contra [[Colombia]]. Croes tabata doño di Mario's Sports Shop den Wilhelminastraat 51 na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]. E ta casa cu Ruth Arends y hunto nan tin un yiu homber, Mario III, i un yiu muhe Janine.<ref name="Amigoe"/> {{Appendix}} {{Stub}} {{DEFAULTSORT:Croes, Mario}} [[:Category:Hende]] [[:Category:Deporte na Aruba]] Pa promer viaha el a sali campeon di Aruba dia cu e tabatin 15 aña di edad. Awor flbi cu e tin 34 aña e por bisa cu ela sali 13 vez campeon di nos isla y e ta posee nada menos cu 39 copa y 27 medaya. Un deportista arubano cu e destaca su mes den e deporte di ping pong specialmente door di su mes esfuerzonan y su perserverancia, como cu manera nos lektornan por lesa mas alew, no ta semper ela haya ayudo den su carera deportivo na su isla natal. Mario Croes jr., casá cu Ruth Croes-Arends, ta haya cu e deporte di ping pong na Aruba a bai hopi atrcus den e 26 aña cu e tin ta praktikele. Amistad a tene un entrevista exclusivo cu e deportista te ainda mas grandi riba terreno di ping pong actuahnente: Mario Croes Jr.<ref name="Amistad">{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AMISTAD-1976-11/page/3/mode/1up?q=Amistad+mei+1976&view=theater|titel=Mario Croes: 26 aña den pingpong|werk=Amistad|datum=november 1976|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> mi a cuminsa hunga ping pong tempo mi tabata tin mas o menos siete aña. Mi mama a cuminsa siñami, pero mi no a worry mucho. Toch mi a sigi hunga cu mi tata y cu mi otro famianan. Un viaha mi a bai Flamingo Room (Trocadero), caminda tabatin un mesa di ping pong, anto ei nan mi a mira Cholan Jacobs, e tempo ei e campeon di Aruba, hunga. Esei a dunami smaak pa mi sigi train cu mi famia. Dia m'a cimiinsa hunga di verdad mi tabatin 12 ema y mi a cuminsa train cu Cholan. E tempo ei mi tabata hunga cinco te seis ora pa dia. Mi tabata caba di come dies dos or y mei y bai hunga te siet’or y mei di anochi. Tur dia e mesim cos. Mi no tabata hunga ni siña les. Mario a cuminsa mustra su talentonan ora cu na edad di 9 aña ela sali campeon di Junioren na Aruba. Cu 12 aña ela drenta division di senioren y cu 16 aña pa promer vez ela logra bira campeon di Aruba. Su promer wega internacional ela hunga contra Colombianonan tempo cu e tabatin 17 aña na 1959. E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” Entre Nous Juveniles na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsou. E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsou. in de Franciscuskerk te Oranjestad is gistermorgen het kerkelijke huwelijk ingezegend vun mejuffrouw Rulh Arends, dochter V(.n. de heer en mevrouw Milo de R. Arends-Arends en de heer Mario Croes, zoon van de heer en mevrouw Mario H. Croes- Zeppenfelt. Voor de receptie ten huize van de bruid bestond grote belangstelling. Het bruidspaar wachtte een verrassing; een taart in de vorm van een tafeltennistafel. De bruidegom is dan ook tafeltenniskampioen van Aruba.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462365:mpeg21:a0121|titel=In de Franciscuskerk|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-07-16|bezochtdatum=2022}}</ref> * Eigenaar van Mario's Sports Shop, Wilhelminastraat 51, Oranjestad, Aruba * Huwde in 1965 met Ruth Arends, kinderen Mario III en Janine {{Appendix}} --------------- ex0t2unti8d5syxu3brl35g9ieu52bw 199599 199598 2026-08-05T21:42:47Z Caribiana 8320 199599 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ Pending: [[Barracudas Artistic Aruba]] - [[Aruba Dolphins]] - [[Stingray Swimming Team]] - [[Shawn Zarraga]] - [[Antwone Thyshon Kelly]] - [[Badminton Bond Curacao]] - [[Seleccion nacional di badminton di Aruba]] - [[Aruba Sport Unie]] -------- {{infobox deportista | variante=a }} '''Higinio Alejandro (Patan) Farro''' (☆ [[11 di yanüari|11 di januari]] [[1942]] - † [[30 di yüli |30 di juli]] [[2026]]<ref>[https://www.arubanative.com/aurora-royal-pray-funeral-home-ta-anuncia-fayecimento-di-higinio-alejandro-farro-mihor-conoci-co-mo-patan/ Aviso di fayecemento], arubanative.com (4 di augustus 2026)</ref>) tabata un musico y pesista [[Aruba|Arubiano]]. El a titula campeon di Aruba pa diescuater aña consecutivo y tabata tambe campeon di [[Antias Hulandes]] pa nuebe aña. E ta wordo considera un di e pioneronan mas importante di hisamento di peso na Aruba.<ref>[https://arubanews.ca/patan-farro-weightlifting-legacy-honoured-following-aruban-champions-death/ Patan Farro Weightlifting Legacy Honoured Following Aruban Champion’s Death], arubanews.ca (4 di augustus 2026)</ref><ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/93280/voormalig-gewichthefkampioen-patan-farro-overleden-vz1916 Voormalig gewichthefkampioen ‘Patan’ Farro overleden], curacao.nu (4 di augustus 2026)</ref> E tabata bon conoci tambe como wicharero y restaurado di caha di orgel tradicional. == Bida y carera == Farro a cuminsa como pesista na aña 1964 y a logra di dos luga den su prome competencia. Den e aña siguiente, e nivel di e deporte a baha hopi riba e isla, debi cu hopi hisador di peso tabata di origen stranhero y como trahado na [[Lago Oil & Transport Company|refineria Lago]] a haya lay retiro y mester a bolbe na pais di origen.<ref>[https://297sportsaruba.com/na-memoria-di-higinio-alejandro-patan-farro/ Na memoria di Higinia Alejandro "Patan" Farro], 297sportsaruba.com (3 di augustus 2026)</ref> Como cu na 1964 hopi hisador di peso na Aruba tabata di origen stranhero y como trahado na e refineria LAGO a haya lay off di trabou y mester a bolbe na pais di origen, e deporte di peso na aña 1965 a cay hopi. Pero Patan a sigui train y a sigui desaroya den e deporte di peso. Bou di condicionnan hopi limita, Farro a sigui train y a sigui desaroya den deporte di peso. El sigui entrena hunto cu otro deportista den un espacio chikito na Wilhelmina Stadion (awor [[Stadion Guillermo Prospero Trinidad]]). El a entrena sin entrenador profeshonal y sin haya oportunidat pa sigui entrenamento na exterior. Pa torneo internacional, e tabata depende di su propio dianan di vakantie, pasobra no a haña permiso adicional di su trabou. ===Carera internacional=== Na 1970, Farro a wordo selecciona pa representa Antias Hulandes na [[Weganan Centroamericano y di Caribe]] (CAC) na [[Panama]]. Ora e [[Comite Olimpico Antias Hulandes]] a nenga pa paga su biahe, e mes a cumpra su boleto di avion y a logra di cuater luga den su categoria. Na 1971, el a termina na di cinco luga durante [[Weganan Panamericano]] na [[Cali]], [[Colombia]]. Na 1974, el a bolbe logra di cuater luga na CAC na [[Repúblika Dominikano|Republica Dominicano]]. Su logro internacional mas importante a yega na 1978, ora el a gana un medaya di brons na CAC na [[Medellín]]. ===Logro y record === Ademas di su titulonan local y regional, Farro tabata conoci pa su forsa excepcional. Den añanan setenta di [[siglo 20|siglo binti]], el a logra e siguiente prestacionnan aproximá: * squat: serka 272 kilo (600 lbs) * deadlift: serka 318 kilo (700 lbs) * bench press: serka 181 kilo (400 lbs) * snatch: serka 125 kilo (275 lbs) * clean and jerk: serka 160 kilo (352 lbs) Su recordnan Arubano di 1976 den e disciplinanan "snatch" y "clean and jerk" a keda sin wordo bati pa aproximadamente cuarenta aña. Na 2016, e recordnan aki y su total combina finalmente a wordo mehora. == Caha di orgel == Desde chikito, Patan a desaroya un amor profundo pa musica. E pasion ey a converti’e den un maestro respeta, tanto den pone pieza, afina y restaura cahanan di orgel, como den preserva e sonidonan autentico. Ademas di su contribucion na deporte, Farro tabata tambe envolvi den preservacion di herencia cultural di Aruba, specialmente door di su trabou cu restauracion y promocion di [[Caha di Orgel|cah’i orgel]] tradicional.<ref name="honor">[https://www.gobierno.aw/a-honra-varios-tocado-di-cahi-orgel-riba-dia-di-musico A honra varios tocado di cah’i orgel riba dia di musico], Gobierno di Aruba (25 di november 2024)</ref> E legendario hisador di peso Arubiano Higinio Alejandro “Patan” Farro tambe tabata un figura cultural bon conoci y un tocado, doño y restaurador celebra di e tradicional caha di orgel (orgel di bari) yama “El Diamante”.<ref>[https://www.aruba.nu/nieuws/kunst-cultuur-en-muziek/57390/unieke-eer-voor-muzikanten-met-liefde-voor-cahi-orgel Unieke eer voor muzikanten met liefde voor Cah’i Orgel], aruba.nu (27 di november 2024)</ref> Legado Cultural E Instrumento: Patan Farro tabata doño y tabata cuida un caha di orgel historico di 100 aña bieu como “El Diamante” tabata conoci. Diamante". Artesania: E tabata un di e poco personanan na Aruba cu e habilidad raro pa pega y martillo e cilindernan (cilinder di claba) cu ta wordo uza pa toca musica tradicional riba e instrumento. Reconocimento: El a ricibi multiple premio cultural y reconocimentonan oficial di gobierno di Aruba pa conserva e musical unico aki.<ref name="honor"/> Na 1982, den concurso di caha di orgel na Hoffi Sero Janchi, Farro a sali ganado maximo cu su caha di orgel Diamante.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-DOCUMENTACION-005276/mode/1up?q=patan+farro Ambiente inmenso na concurso di caha di orgel], Diario (30 di augustus 1982)</ref> == Reconocemento == Durante su carera activo, Farro no a haña hopi reconocemento oficial pa su prestacionnan. Sinembargo, despues di su retiro, el a wordo honra cu varios distincion: * condecoracion real como "ridder" den [[Orden di Oranje-Nassau]] * inclusion den Salon di Fama di Aruba * 1991 - Premio Promocional Santa Anna pa su contribucion na deporte y cultura Segun Archivo Nacional Aruba, Farro tabata tambe nominá pa premio di “atleta di aña” di Aruba Sport Unie na 1974. == Fayecemento == Farro tabata casa y tata di tres yiu. El a fayece dia 30 di juli 2026 na edat di 84 aña. Diferente organisashonnan, entre otro Federacion Aruba Weightlifting Association y Departamento di Cultura di Aruba, a record’é como un atleta respectivamente culturista sobresaliente y un persona ehemplar. {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] '''Higinio Alejandro (Patan) Farro''' (☆ [[11 di yanüari]] [[1942]] - † 30 di yüli 2026) tabata un hisado di peso [[Aruba|Arubiano]]., conoci den su tempu aktivo komo e hòmber mas fuerte di Aruba. El a dominá deporte di levantamentu di peso riba e isla pa mas ku un dekada i a representá Antia Hulandes na diferente torneo internashonal. Farro a gana e titulo di kampion di Aruba pa dieskuater (14) aña konsekutivo i tabata tambe kampion di Antia Hulandes pa nuebe (9) aña. El ta konsiderá un di e pioneronan mas importante di levantamentu di peso na Aruba.<ref>[https://arubanews.ca/patan-farro-weightlifting-legacy-honoured-following-aruban-champions-death/ Patan Farro Weightlifting Legacy Honoured Following Aruban Champion’s Death], arubanews.ca (4 di augustus 2026)</ref><ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/93280/voormalig-gewichthefkampioen-patan-farro-overleden-vz1916 Voormalig gewichthefkampioen ‘Patan’ Farro overleden], curacao.nu (4 di augustus 2026)</ref> == Bida y carera == Farro a kuminsá ku levantamentu di peso na aña 1964 i a logra di dos luga den su promé kompetensia. Den e aña siguiente, e deporte a baha hopi na nivel riba e isla, despues ku hopi trahadó strañero a laga Aruba tras despido na refineria di Lago.<ref>https://297sportsaruba.com/na-memoria-di-higinio-alejandro-patan-farro/</ref> A pesar di e situashon difísil, Farro a sigui entrená bou di kondishonnan hopi limitá. El tabata entrená den un espasio chikí bou di graderia di Wilhelmina Stadion (awor Stadion Guillermo Prospero Trinidad), ku ventilashon insufisiente i un solo plataforma ku el mester a kompartí ku siete otro deportista. El a entrená sin entrenador profeshonal i nunca a haña oportunidat pa sigui kampamentu di entrenamiento na exterior. Pa torneo internashonal, el tabata depende di su propio dianan di vakashon, pasobra no a haña permiso adicional di su trabou. ===Carera internacional=== Na 1970, Farro a wordu selekshoná pa representá Antia Hulandes na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Panamá. Ora e Komité Olímpiko Antiano a nenga pa paga su biahe, el mes a kumpra su boleto di avion i a logra di kuarto luga den su kategoria. Na 1971, el a termina na di sinku luga durante e Huegos Panamericanos na Cali, Kolombia. Na 1974, el a bolbe logra kuarto luga na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Republica Dominicano. Su logro internashonal mas importante a yega na 1978, ora el a gana un medaya di brons na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Medellín. ==Logro y rekord == Ademas di su titulo lokal i regional, Farro tabata konosí pa su forsa eksepshonal. Den añanan setenta, el a logra e siguiente prestashonnan aproksimá: squat: serka 272 kilo (600 lbs) deadlift: serka 318 kilo (700 lbs) bench press: serka 181 kilo (400 lbs) snatch: serka 125 kilo (275 lbs) clean and jerk: serka 160 kilo (352 lbs) Su rekordnan arubiano di 1976 den e disciplinanan snatch i clean and jerk a keda sin bati pa aproksimadamente kuarenta (40) aña. Na 2016, e rekordnan aki i su total kombiná finalmente a wordu mehorá. Rekonosimentu Durante su karrera aktivo, Farro no a haña hopi rekonosimentu ofisial pa su prestashonnan. Sin embargo, despues di su retiro, el a wordu honrá ku diferente distinkshon: distinkshon real inklushon den Eregalerij di Aruba Premio Santa Anna pa su kontribushon na deporte i kultura Segun Archivo Nacional Aruba, Farro tabata tambe nominá pa premio di “atleta di aña” di Aruba Sport Unie na 1974. == Ca'i orgel == * Diamante<ref>https://www.gobierno.aw/en/several-barrel-organ-players-were-honored-on-musicians-day</ref> E legendario hisador di peso Arubiano Higinio Alejandro “Patan” Farro tambe tabata un figura cultural bon conoci y un hungador, doño y restaurador celebra di e tradicional caha di orgel (orgel di bari) yama “El Diamante”.<ref>[https://www.aruba.nu/nieuws/kunst-cultuur-en-muziek/57390/unieke-eer-voor-muzikanten-met-liefde-voor-cahi-orgel Unieke eer voor muzikanten met liefde voor Cah’i Orgel], aruba.nu (27 di november 2024)</ref> Legado CulturalE Instrumento: Patan Farro tabata doño y tabata cuida un caha di orgel historico di 10 aña bieu como “El Diamante” tabata conoci. Diamante".Artesania: E tabata un di e poco personanan na Aruba cu e habilidad raro pa pega y martillo e cilindernan (cilinder di claba) cu ta wordo uza pa toca musica tradicional riba e instrumento.Reconocimento: El a ricibi multiple premio cultural y reconocimentonan oficial di gobierno di Aruba pa conserva e musical unico aki == Legado == Farro su influensia a bai mas allá di su rekordnan i medayanan. El a demostrá ku un atleta arubiano por kompetí na nivel regional, a pesar di falta di fasilidat, guia profeshonal i sosten finansiero. Su determinashon — manera paga su propio biahe i sigui entrená bou di kondishonnan difísil — a hasi’e un ehèmpel pa generashonnan posterior di deportista. Ademas di su kontribushon na deporte, Farro tabata tambe envolví den preservashon di herensia kultural di Aruba, spesialmente dor di su trabou ku restaurashon i promoshon di e Cah’i Orgel tradicional. Fayesimentu Farro a fayesé dia 30 di yüli 2026 na edat di 84 aña. Diferente organisashonnan deportivo, entre otro Aruba Amateur Weightlifting Association, a record’é komo un atleta sobresaliente i un persona ehèmpelar, i a ekspresá kondolensia na su famia. ------------ '''Aruba Sport Unie''' (ASU), tambe konosí komo '''Union Deporte Aruba''' òf '''Union Deportivo Arubano''', ta e organisashon cumbre di deporte na Aruba. E ta fungí komo federashon madre pa e diferente federashonnan i bondnan deportivo riba e isla. ASU ta representa mas ku 25 federashon deportivo i tin komo meta koordiná, promové i desaroyá deporte na Aruba. Pa bira miembro di ASU, un organisashon deportivo mester ta registra komo persona hurídiko i no por representa un deporte ku ta kaba representá pa un otro federashon miembro. ==Historia== Aruba Sport Unie a wordu fundá dia 23 di desèmber 1941, for di e nesesidat pa koordiná i stimulá desaroyo di deporte riba e isla. Entre e organisashonnan ku a kontribuí na su fundashon tabatin clubnan manera RCA, Club Caribe i Tivoli. E promé presidente tabata [[Jacobo Arends|Jacobo Rudolf (Coco) Arends]], kende tabata tambe envolví den fundacion di [[Arubaanse Voetbalbond]] (AVB) algun aña prome. Na 1949, ASU a kuminsá haña subsidio di e gobierno sentral pa sostené federashonnan deportivo, spesialmente pa organisashon di kompetensianan i otro aktividatnan. Durante e añanan 1950 i 1960, sektor priva a hunga un papel importante den desaroyo di deporte na Aruba. E kompania petrolero Lago Oil & Transport Company, por ehèmpel, a brindá sosten finansiero i material na diferente clubnan. Mateo Reyes tabata un di e figurannan clave den e proseso di distribushon i desaroyo. Na 1955, ASU a organisá e promé ASU Olimpiada, un evento ku a stimulá kompetensia entre atletanan lokal i ku a bira un tradishon durante varios dekada. Den e evento aki, atletanan tabata wordu rekonosé komo “atleta di aña”. Entre 1955 i 1993, ASU tabata responsabel pa maneho di e Wilhelminastadion na Oranjestad. Te na 1997, ASU tabata tambe enkargá ku distribushon di subsidio gubernamental na federashonnan deportivo. Despues di e aña ei, e tarea aki a pasa direktamente na gobierno di Aruba. ==Facilidatnan deportivo== ASU ta manehá diferente instalashon deportivo riba Aruba, entre otro: ===Joe Laveist Sport Park=== Situa na San Nicolas, e parke aki ta un fasilidat multifunkshonal ku instalashonnan pa: basebal futbòl volleyball basketball atletismo E parke por wordu usa tambe pa evento grandi manera konserto i aktividatnan komunidario. ===Centro Deportivo Betico Croes=== Situa na Santa Cruz, e fasilidat aki ta un kompleks deportivo di paden ku aire akondishoná. E ta usa pa deporte di sala i arte marcial. ==Organisashon i rol== ASU ta fungí komo koordinadó entre e diferente federashonnan deportivo na Aruba i ta apoyá: desaroyo di deporte organisashon di kompetensianan promoshon di atletanan lokal Riba e isla tin mas ku 30 organisashon deportivo ku ta forma parti di e sistema koordiná pa ASU. Entre e deporte mas popular na Aruba tin futbòl i basebal. Basebal, en partikular, a kontribuí na reconocimiento internashonal di Aruba, ku varios atletanan arubiano ku a hunga den Major League Baseball. ===Presidente === * Jacobo Rudolf “Coco” Arends (promé presidente) * Gerald Franca * Soraida Boekhoudt (2022– ) --- {{Variante|a}} {{infobox organisacion | variante = a | tipo = Deporte | nomber = Aruba Sport Unie | funda = [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]] | fundado = }} '''Aruba Sport Unie''' (Union Deporte Aruba, ASU), tambe conoci como '''Union Deportivo Arubano''', ta e organisacion cumbre di deporte na [[Aruba]]. E ta fungi como federacion cumbre pa diferente federacion y bond deportivo riba e isla. ASU ta representa mas cu 25 federacion deportivo y tin como meta coordina, promove y desaroya deporte na Aruba. Pa bira miembro di ASU, un organisacion deportivo mester ta registra como [[Persona hurídiko|persona huridico]] y no por representa un deporte cu ta representacaba pa otro federacion miembro. == Historia == Aruba Sport Unie a wordo funda dia [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]]. E organisacion a surgi for di e necesidad pa coordina y stimula desaroyo di deporte riba e isla. Den promé añanan di su existencia, diferente club i organisashon deportivo a kontribuí na fundashon di ASU, entre otro [[RCA]], Club Caribe i Tivoli. E promé presidente di e organisashon tabata '''Coco Arends''', kende tabata tambe envolví den fundashon di e '''Arubaanse Voetbal Bond''' algun aña promé. Na 1949 ASU a kuminsá ricibí subsidio di e gobierno sentral pa apoyá federashonnan deportivo ku organisashon di kompetensia i actividadnan deportivo. Durante añanan hopi organisashon i empresanan lokal a brindá sosten finansiero i material na deporte na Aruba. E kompanía petrolero Lago Oil & Transport Company tabata un di e sostenedornan importante, donando material deportivo i apoyando desaroyo di clubnan deportivo. Mateo Reyes tabata un di e personanan cu a yuda den e proseso di desaroyo aki. Den 1955 ASU a organisá e promé '''ASU Olimpiada''', un evento deportivo pa estimulá kompetensia entre atletanan lokal. E evento aki a bira un tradishon durante varios dekada, kaminda atletanan a wordo rekonosé komo “atleta di aña”. Entre 1955 i 1993 ASU tabata responsabel pa maneho di e [[Wilhelminastadion]] na Oranjestad. Te na 1997 ASU tabata tambe responsabel pa distribushon di subsidio gubernamental pa federashonnan deportivo. Despues di e aña aki, e tarea aki a wordo asumí direktamente pa e gobierno di Aruba. == Facilidatnan deportivo == ASU ta manehá diferente instalashon deportivo riba Aruba. '''Joe Laveist Sport Park''' na [[San Nicolas, Aruba|San Nicolas]] ta un parke deportivo multifunkshonal ku instalashonnan pa deporte manera: * [[Basebal]] * [[Futbòl]] * [[Volleyball]] * [[Basketbal]] * [[Atletismo]] E parke por wordo usa tambe pa evento grandi manera konserto i otro aktividatnan komunidario. '''Centro Deportivo Betico Croes''' na [[Santa Cruz, Aruba|Santa Cruz]] ta un fasilidat deportivo di paden ku aire acondicioná. E centro ta usa pa deporte di sala i arte marcial. == Organisashon == ASU ta fungí komo koordinadó entre e diferente federashonnan deportivo na Aruba. E organisashon ta apoyá desaroyo di deporte, organisashon di kompetensianan i promoshon di atletanan lokal. Riba e isla tin mas ku 30 organisashon deportivo cu ta forma parti di e sistema deportivo coordina pa ASU. Entre e deporte mas popular na Aruba tin [[futbòl]] i [[basebal]]. Especialmente basebal a duna Aruba reconocimiento internashonal, ku varios atletanan Arubiano cu a hunga den [[Major League Baseball]]. == Organisacion == Entre e presidentenan di Aruba Sport Unie tin: * [[Coco Arends|Jacobo Rudolf (Coco) Arends]] (1892-1965) – promé presidente * Gerald Franca – presidente durante diferente periodo den siglonan reciente * Soraida Boekhoudt – presidente (2022) [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] '''Aruba Sport Unie''' o '''Union Deportivo Arubano''' (ASU) ta e federacion cumbre di e federacionnan deportivo na [[Aruba]]. dre di 25 bond deportivo. Pa bira miembro di A.S.U. e organisacion mester ta un persona huridico y no mag di tin un miembro pa e deporte ey caba den A.S.U. == Historia == ASU e ser funda dia [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]]. * ASU taba maneha Wilhelminastadion di 1955 te 1993 A.S.U. ta maneha dos facilidad cu ta nan propiedad, esta Joe Laveist Sport Park na San Nicolas y Centro Deportivo Betico Croes na Sta Cruz. Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. Centro Deportivo Betico Croes ta completamente airecondiciona y ta uz'e pa tur sport di paden y arte marcial. Huur di e sporthal ta depende di cuanto hende mester uza pa maneha e lugar pa e actividad y ki sorto di actividad e ta. Pa mas informacion por yama oficina di A.S.U. na e numbernan di telefon ariba menciona.<ref>[https://www.gobierno.aw/union-deporte-aruba-asu Union Deporte Aruba (ASU)], Gobierno di Aruba</ref> Aruba Sport Unie a wordo funda dia 21 di December, 1941. E aña aki 21 di December, e ta cumpli 75 aña y tin cu corda riba e fundadornan. Segun e presidente actual Gerald Franca, e aña aki lo ta uno special den cuadro di e celebracion aki. Tambe el a splica kico tur nan tin pensa di haci pa loke ta e celebracion den 2017. Franca a splica cu e prome presidente tabata Coco Arends, kende ta e mesun persona cu a cuminsa tambe, kende ta fundador di Arubaanse Voetbal Bond 5 pa 6 aña prome. Un di e organisacionnan cu a yuda lanta Aruba Sport Unie tabata RCA, Club Caribe y Tivoli, cual ta e prome organisacionnan cu a lanta e asociacion aki. Na 1949 pa prome biaha den historia, ASU a cuminsa haya e subsidio di Gobierno Central pa facilita tambe e federacionnan di e tempo ey cu placa pa nan organisa actividadnan. Despues di e periodo ey tabata haya Lago ta yuda hopi den parti di formacion di e clubnan y nan tabata subsidia of duna donacion na e diferente clubnan pa nan material, etc. durante aña. Difunto Mateo Reyes, kende ta un persona conoci y keri, tabata encarga cu esaki. E ta un di e personanan cu a yuda ASU pa haya Joe Laveist for di Lago como un centro pa deporte. Lago Sportpark tabata di Lago y a bin pa pase pa Joe Laveist, pa pas’e pa ASU. Franca a menciona cu durante aña, durante 1955, ASU a celebra su prome ASU Olimpiada y despues di esey a keda celebr’e. Hopi di e atletanan grandi ta recorda e fechanan ey, caminda cu nan a wordo eligi como atleta di aña den decadanan di 60, 70 y 80. ASU semper a maneha deporte pa Gobierno y hasta a bay asina leu cu ASU a manda hende den exterior cu studie opdracht, pa bin bek lanta scol di deporte pa Aruba. Esaki nunca a logra debi na cosnan cu tabata pasa internamente. Despues ASU tabata encarga pa duna subsidio te cu na aña 1997, caminda cu Gobierno a tuma e tarea aki bek den su seno. Franca a sigui splica cu na e momentonan aki tin un comision cu ta trahando riba dje pa pasa e fecha pa Januari. Pa fin di aña ta imposibel pa organisa algo. Idea ta pa haci algo riba dje pa recorda e fecha y recorda esnan cu a funda e organisacion aki. Tabata tin hasta hendenan conoci entre otro shon A. Eman cu tabata un di e prome personanan den e directiva. Tin hopi hende conoci den comunidad tabata forma parti di ASU di e tempo ey.<ref>[https://masnoticia.com/aruba-sport-unie-lo-cumpli-75-ana-dia-21-di-december-proximo/ Aruba Sport Unie lo cumpli 75 aña dia 21 di December proximo], Mas Noticia (28 di november 2016)</ref> The sparse available evidence, however, reveals that there are around thirty-five sport organisations on the island that fall under the umbrella of the Aruba Sport Union (ASU), which was formed in 1941.44 As in Curaçao, two of the more popular team sports are soccer and baseball, and it is baseball that has given it the greatest international recognition through the participation of at least six Arubans in MLB since 1996.4 ASU President Gerald Franca --> 2022 Soraida Boekhoudt --- Aruba Sport Unie, funda dia 23 di december 1941, ta e bond madre di 25 bond deportivo. Pa bira miembro di A.S.U. e organisacion mester ta un persona huridico y no mag di tin un miembro pa e deporte ey caba den A.S.U. A.S.U. ta maneha dos facilidad cu ta nan propiedad, esta Joe Laveist Sport Park na San Nicolas y Centro Deportivo Betico Croes na Sta Cruz. Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. Centro Deportivo Betico Croes ta completamente airecondiciona y ta uz'e pa tur sport di paden y arte marcial. Huur di e sporthal ta depende di cuanto hende mester uza pa maneha e lugar pa e actividad y ki sorto di actividad e ta. Pa mas informacion por yama oficina di A.S.U. na e numbernan di telefon ariba menciona.<ref>https://www.gobierno.aw/union-deporte-aruba-asu Union Deporte Aruba (ASU)</ref> {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] ---------------- {{Variante|a}} {{multiple image | total_width = 270 | border = | perrow = 1/2 | align = right |header = Joe Laveist Sportpark |header_align = center |image2 = Joe Laveist Sport Park.jpeg | image1= Estadio de béisbol Joe Laveist, en San Nicolaas (este de Aruba).jpg | image3 = Joe Laveist Sport Park 06 54 31 704000.jpeg |caption1 = |caption_align = center }} == Lago Sport Park / Joe Laveist Sportpark == The historical Lago Sports Park (later known as the Laveist Sport Park) was a vital recreational and cultural hub in San Nicolas, Aruba. Officially inaugurated in March 1941, it was founded by the Lago Oil & Transport Company to support the island's booming refinery community. History of Lago Sports Park Founding and Baseball Roots: The park was instrumental in developing baseball on the island. American expatriate and former Major League Baseball pitcher Jim Bluejacket spent 15 years in Aruba and helped found the facility, fostering strong local interest in the game. WWII & Refining Community: During WWII, the facility offered organized recreation for Allied soldiers stationed in Aruba and the diverse immigrant workforce employed at the Lago refinery. Championship Ground: Throughout the 1940s and 1950s, the park was the premier venue for the organized Aruba baseball championships. Iconic early teams like the Dodgers, Baby Ruth, and Barnes' Ramblers competed here. Track and Field: Beyond baseball, it served as the primary venue for annual events like the Lago High School Track Meets and the Aruba School Sport Bond competitions. Evolution: Today, the historic site in San Nicolas continues to be an active community asset and is known as the Laveist Sport Park. --- Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. {{Variante|a}} {{Databox}} Intro *Location in San Nicolas, Aruba *Originally built by Lago Oil and Transport Company *Year of inauguration (1941) *Later renamed to Joe Laveist Sportpark ==Historia== 1. Fundashon (±1930s–1941) Lago building infrastructure for workers Role of Jim Bluejacket Opening (9 March 1941) 2. Periodo di floresementu (1940s–1980s) Organized sports (baseball, possibly softball, football) Social function (community gatherings, events) 3. Despues di sera di Lago (1985 →) Decline / transition Renaming to Joe Laveist Continued local use Struktura i fasilidat Even if partial: Baseball field Stands / seating Clubhouse? Multi-sport use * na 1968 Lago a traspasa LSP pa ASU Importansia kultural This is where your article becomes powerful: Role in development of baseball in Aruba Connection to Lago Colony life Symbol of industrial-era community building Link to later international baseball success of Aruba Legado Renaming to Joe Laveist Continued recognition Connection to surrounding area (Jim Bluejacketstraat, schools, neighborhoods) 🔎 Research tips (high impact, low effort) Look for: Lago employee magazines / newsletters Local newspapers (Amigoe, Diario archives) Aruba sports history sources Mentions of: inauguration (1941) sports competitions Joe Laveist (who he was!) ------------------ ==Origen di baseball na Aruba == Beisbòl a yega Aruba den añanan 1930, introdusí pa ekspatriadonan merikano ku tabata traha na Lago Oil Company i imigrantenan venezolano ku a forma timnan di pickup informal riba terenonan habrí.[2] E deporte a haña struktura ku e fundashon di ABBA na 1950 pa organisá liga i kampionato lokal, loke a kondusí na entrada di Aruba den wega internashonal na 1952 ora el a djòin e Asosiashon Internashonal di Beisbòl Amateur (awor parti di WBSC).[2] E aña ei, Aruba a debutá su promé selekshon nashonal na e Serie Mundial Amateur di 1952 na Havana, Cuba, manehá pa Joe Proterra, kaminda el a sigurá dos viktoria den seis wega i a gana aklamashon di fanátikonan, ku pitcher Nell Harms nombrá hungadó sobresaliente di siman pa su aktuashon kontra Honduras.[2] Beisbòl a wòrdu introdusí na Aruba na final di añanan 1920 i kuminsamentu di añanan 1930 prinsipalmente dor di ekspatriadonan merikano empleá pa Lago Oil and Transport Company, un supsidiario di Standard Oil of New Jersey, kendenan a establesé un refineria riba e isla. Pafo di e colonia, baseball a haya traccion na fin di añanan 1930 pa medio di imigrantenan y mariniernan Venezolano cu a mara na wafnan di Aruba cu nan barconan di pisca, formando teamnan casual di pick-up cu a hunga riba terenonan habri na Oranjestad, manera e area patras di Corte di Husticia actual. Pa añanan 1950, beisbòl a integrá profundamente den kultura di Aruba, partikularmente bou di hóbennan, ku a wòrdu eksponé pa medio di transmishonnan di media merikano, eventonan patrosiná pa kompanianan di zeta, i e impakto persistente di sòldánan di tempu di guera, hasiendo esaki un símbolo di aspirashon i vínkulo di komunidat den barionan di klase trahadó. Adopshon lokal a oumentá ku e formashon di klupnan amateur den tur pueblo. <ref>Clyde Harms, https://archive.org/details/BNA-DIG-ARUBATODAY-2021-05-28/page/n9/mode/1up?q=jim+bluejacket Short history of the beginnings of baseball in Aruba], Aruba Today (28 di 2021)</ref> ------------------- {{Variante|a}} {{Infobox deportista| variante = a | nomber completo = Shawn Joubert Zarraga | alias = | fecha nacemento = [[21 di yanüari|21 di januari]] [[1989]] | luga nacemento = {{ABW}} | fecha fayecimento = | luga fayecimento = | nacionalidad = {{NLD}} | haltura = 183 cm | peso = 109 kg <!-- Seccion di informacion deportivo --> | deporte = [[beisbòl|baseball]] | disciplina = catcher (man drechi)? | wo = | debut = 11 di maart 2023 (den [[Tim nashonal di beisbòl hulandes|team di Reino]])?? | activo = 2021 - presente ?? | distincion = }} '''Shawn Joubert Zarraga''' (☆ [[21 di yanüari|21 di januari]] [[1989]] na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]) ta un eks-catcher profesional di beisbòl Arubiano ku a representá Hulanda den kompetensianan internashonal, inkluyendo e World Baseball Classic.[1] Para na 6 pia 0 inch (1.83 m) i pisando aproksimadamente 240 liber (109 kg), Zarraga tabata un switch-hitter ku tabata tira ku man drechi i a hunga prinsipalmente komo un katcher durante henter su karera.[2] Selektá pa e Milwaukee Brewers den e di 44 buèlta (1.302 en general) di e Selekshon di Beisbòl di Liga Mayor di 2007 for di Trinity Christian Academy na Florida, el a pasa vários temporada den e liganan menor den vários organisashon.[3] grokipedia: Zarraga su karera profeshonal a kuminsá den e sistema di Brewers, kaminda el a progresá a traves di nan afiliadonan di 2007 pa 2014, alkansando nivelnan di Double-A i Triple-A i mustrando abilidatnan defensivo sólido tras di e plato.[4] Despues el a firma kontraktnan di liga menor ku timnan inkluyendo Los Angeles Dodgers na 2017 i Cincinnati Reds na 2016, ganando invitashonnan no-roster pa entrenamentu di primavera, ounke nunka el a yega Major League Baseball.[5] Despues ku su karera den liga menor afiliá a terminá na 2017, Zarraga a hunga den liganan independiente, inkluyendo ku e Cleburne Railroaders di e Asosiashon Merikano e aña ei, promé ku el a baha ku penshun.[6] Riba e esenario internashonal, Zarraga tabata un kontribuidor klave na e selekshon nashonal di Hulanda, yudando sigurá e título di Kopa Mundial di Beisbòl 2011 na Panama i partisipando den e Klásiko Mundial di Beisbòl 2017, kaminda el a proveé ​​profundidat na katcher durante wega di pool.[7] Su versatilidat i eksperensia a hasié un opshon konfiabel pa e tim hulandes, basando riba su raisnan arubiano miéntras e tabata kompetí bou di e bandera di Reino Hulandes.[8] == Karera internashonal == ===Kopa Mundial 2011=== Zarraga a haci su debut internacional cu e seleccion nacional di baseball di Hulanda na 2011 den Mundial di Baseball na Panama, eligibel pa medio di su herencia Arubiano. El a sirbi komo un katcher riba e lista ora e tim a gana e medaya di oro, derotando Cuba 2-1 den e final pa reklamá e título mundial.[25][26] torneonan di 2014 Zarraga a sirbi prinsipalmente komo un katcher durante e aparishonnan di e tim den dos torneo klave e aña ei.[27] Na yüli, Zarraga a representá Hulanda na e Torneo Internashonal di Beisbòl di Fransia, konosí tambe komo Yoshida Challenge, ku a tuma lugá na Sénart, Fransia. E selekshon hulandes a gana e medaya di oro, derotando un tereno ku a inkluí anfitrion Fransia, Alemania, i all-starnan internashonal. Zarraga tabata parti di e lista ku a sigurá e título, kontribuyendo tras di e plato miéntras e tim a pone un demostrashon fuerte den nan promé salida na e fasilidat nobo.[28][29] Mas lat e sèptèmber ei, Zarraga a kompetí den e Kampionato Oropeo di Beisbòl 2014 ku a tuma lugá na Ostrava i Brno, Repúblika Cheko, kaminda Hulanda a kapturá nan di 21 medaya di oro kontinental ku un rèkòrt invikto di 11-0, kulminando den un viktoria final di 6-3 riba Italia. Komo katcher, el a bati .286 ku aktuashonnan notabel, inkluyendo tres hit den un viktoria di 7-2 riba Alemania i un homerun den un wega di pool anterior kontra Kroasia. Su trabou defensivo a yuda ankra un staf di lansamentu ku a pèrmití solamente 1.36 kareda gana pa wega durante henter e torneo.[30][31][28] 2015 Premier12 i 2017 World Baseball Classic Zarraga a wòrdu selektá pa representá e selekshon nashonal di beisbòl di Hulanda na e WBSC Premier12 di 2015, e edishon inaugural di e torneo ku a tuma lugá na Mexico i Taiwan, kaminda el a sirbi komo un katcher bistiendo e kamisa number 22.[32] Hulanda a kompetí den Grupo A di e buèlta di apertura, sigurando tres viktoria kontra Chines Taipei (7-4), Italia (16-1), i Puerto Rico (11-7), miéntras ku nan a sufri pèrdida kontra Cuba (5-6) i Canada (1-3), loke a posishoná nan pa avansá pa e kuartfinal.[33] Einan, nan a kai kontra Merka 1-6, resultando den un di sinku lugá total pa e tim.[33] Durante e torneo, Zarraga a kontribuí ofensivamente den momentunan klave, inkluyendo un homerun di dos kareda den e di kuater inning kontra Cuba ku a ekstendé e bentaha di Hulanda na 4-1, ounke e tim na final a pèrdè den un kompetensia estrecho.[34] El a registrá tambe un RBI den e viktoria riba Taipei Chines, trahando un kaminata apesar di a bai sin hit den tres at-bat.[35] Sinembargo, Zarraga a sufri un leshon na man durante e wega di Cuba i mester a sali trempan.[36] Na 2017, Zarraga a gana un lugá riba e lista di Hulanda pa e World Baseball Classic, atrobe komo un katcher, partisipando den e torneo prinsipal ku a tuma lugá den vários pais anfitrion.[37] Hulanda a pone un rèkòrt di 2-1 den Pool A, avansando komo subkampeon tras di Israel, promé ku a derotá Israel 12-2 den e kuartfinal na Tokyo Dome pa yega e semifinal.[37] Nan kareda a terminá den un pèrdida di 3-4 kontra Puerto Rico na Dodger Stadium, kaminda e tim a regresá lat pero no por a sigurá e viktoria.[38] E aktuashon sobresaliente di Zarraga a bini den e kuart di final kontra Israel, kaminda el a konta dos hit i dos RBI komo parti di e eksploshon ofensivo di e tim.[39] Den e semifinal kontra Puerto Rico, el a entregá un dòbel di RBI krusial den e di sinku inning pa skor Wladimir Balentien i empatá e wega na 3-3, ounke kompañero di ekipo Jonathan Schoop a wòrdu bentá afó na e plachi di kas den e wega.[40] Zarraga a parse di a sufri un leshon den e di ocho inning di e wega ei, loke a rekerí atenshon médiko tras di e plato. {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid = |titulo=}} {{References}} * [https://www.baseball-reference.com/register/player.fcgi?id=kelly-001ant Minors Stats Antwone Kelly] }} {{DEFAULTSORT:Zarraga, Shawn}} [[:Kategoria:Hende]] [[:Kategoria:Beisbòl]] ----------------- {{Variante|a}} {{Infobox asociacion deporte| variante = c | nomber = Badminton Bond Curaçao | logo = | imagen = | abrevia = BBC | president = | vice-president = | algemeen-secretaris = | asiento = | region = | pais = | cantidad_miembro = | cantidad_asociacion = | deporte = | funda = | luga_funda = | ex-nomber = | federacion_mundial = | federacion_continental = | federacion_nacional = | afilia = | comite_olimpico = | agencia_deportivo = | stop_imagen = | imagen = | descripcion = | website = }} '''Badminton Bond Curaçao''' (BBC) ta e organisashon ku ta dirigi i promové e deporte di badminton na Kòrsou. E federashon ta un miembro di e organisashonnan internashonal i regional, inkluíendo e '''Badminton World Federation (BWF)''', e '''Badminton Pan America (BPA)''', i e '''Caribbean Regional Badminton Confederation (CAREBACO)'''. === Historia i Fundashon === E Badminton Bond Curaçao a fundá den 1975. E federashon ta representá Kòrsou den e organisashonnan regional i internashonal di badminton.:contentReference[oaicite:8]{index=8} === Afiliashon Internashonal === :contentReference[oaicite:10]{index=10} * :contentReference[oaicite:13]{index=13} * :contentReference[oaicite:16]{index=16} * :contentReference[oaicite:19]{index=19}:contentReference[oaicite:21]{index=21} === Participashon Internashonal === :contentReference[oaicite:23]{index=23}:contentReference[oaicite:25]{index=25} === Referensianan === * :contentReference[oaicite:27]{index=27} * :contentReference[oaicite:30]{index=30}:contentReference[oaicite:32]{index=32} [[:Kategoria:Deporte na Kòrsou]] [[:Kategoria:Organisashon Deportivo]] {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte]] --------------- {{Databox}} E '''seleccion nacional di badminton di Aruba''' ([[Hulandes]]: Arubaans badmintonteam) ta representa [[Aruba]] den competencianan internacional di team di badminton y ta wordo controla pa [[Aruba Badminton Federation]] cu ta afilia na Badminton Pan America y Caribbean Regional Badminton Confederation (CARECOBA).<ref>{{Cite web |title=Members {{!}} BWF Corporate |url=https://corporate.bwfbadminton.com/about/membership/ }}</ref> E ekipo a kompetí pa promé biaha den nan promé torneo internacional di ekipo na 1990. E ekipo a haci su aparicion pa prome biaha na e Campeonato di Ekipo di CAREBACO na aña 1974.<ref>{{citeer web|titel=Aruba vooreerst naar Car. badmintonkampioenschap|werk=[[Amigoe]]|datum=1974-11-15|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2025-05-29|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461200:mpeg21:p005}}</ref> Tambe e ekipo a competi den e [[Weganan Centroamericano y di Caribe]] di 1990, unda badminton a wordo inaugura pa prome biaha den e Weganan. E ekipo junior di Aruba a kompetí den e Campeonato Pan Am Junior Team 2009 y a terminá na di 12 lugá.<ref>{{Cite web |title=BWF - Team Event XVIII Pan Am Junior 2009 - Winners |url=https://bwf.tournamentsoftware.com/sport/winners.aspx?id=C61259DF-B2FF-4AC5-A444-F9E14C6A82B1 |access-date=2022-09-04 |website=bwf.tournamentsoftware.com}}</ref> Een Arubaans selectie-team zal van 17 tot en met 24 november voor de eerste keer deelnemen aan de Caribische Badmintonkampioenschappen, die dit jaar te Georgetown in Guyana gehouden worden. Het team dat Aruba zal vertegenwoordigen bestaat uit de dames M. Mata, N. Mata en M. Yarzagaray, en de heren Doy Bernaibela, H. Boer, Robby Arambatzis en Reginals Altman. Deze reis werd mogelijk gemaakt dankzij financiële — en materiele steun van diverse giften; het bedrijfsleven en andere instanties. Het Caribisch toernooi wojdt^jgeorganiseerd door de Caribbean regional badminton confederation, een in 1972 opgerichte federatie, tot voor kort bestaande uit de landen Jamaica, Trinidad/Tooago, Guyana en Sjuriname. Vorig jaar heeft de Badminton Bond Aruba zijn interesse voor deelname aan het bestuur van de Carebaco te kennen gegeven en na een jaar van intensieve voorbereidingen werd Aruba in juli van dit jaar lid van de International badminton federation en in dezelfde maand als vijfde lid van de Carebaco toegelaten. Beide feiten kunnen als mijlpalen worden beschouwd in de geschiede- | nis van de badmintonsport op Aruba, waar deze sport (nog) vrij onbekend is. Dit laatste komt voornamelijk doordat men hier voor deze sport een enorm tekort heeft aan goede accomodatie. ==Historia== ===Tim miksto=== Aruba a debuta den e Campeonato di Equipo di CAREBACO na 1974. E team a keda na di cinco lugar den e ranking final, perdiendo 7-0 contra Jamaica, Surinam, Trinidad y Tobago y Guyana.<ref>World Badminton 18 (1974), p. 3</ref> {{Appendix}} [[:Category:Deporte na Aruba]] en.wiki --------------- {{Infobox asociacion deporte| variante = c | nomber = Aruba Badminton Federation | logo = | imagen = | abrevia = ABF of BBA | president = | vice-president = | algemeen-secretaris = | asiento = | region = | pais = | cantidad_miembro = | cantidad_asociacion = | deporte = | funda = | luga_funda = | ex-nomber = | federacion_mundial = | federacion_continental = | federacion_nacional = | afilia = | comite_olimpico = | agencia_deportivo = | stop_imagen = | imagen = | descripcion = | website = }} '''Aruba Badminton Federation''' (ABF), tambe yamá Badminton Aruba o Aruba Badminton Bond, ta e organisacion gobernante nacional supremo pa e deporte di [[badminton]] na [[Aruba]]. E federacion ta wordo representa pa e [[seleccion nacional di badminton di Aruba]]. == Historia == E Aruba Badminton Federation a wordo funda memey di añanan 1970, ora cu e promé participacion a tuma luga na e Kampionatonan di Carebaco. Na desember 1973 e federacion a bira miembro di Caribbean Badminton Federation, hunto cu Corsou.<ref>Sport inliet kort sport in het kort sport. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 05-12-1973, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 29-05-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461498:mpeg21:p007</ref> E federashon despues a bira miembro di e órgano di gobernashon kontinental, e Konfederashon Panamerikano di Badminton, i e Federashon Mundial di Badminton, e tempu ei konosí komo e Federashon Internashonal di Badminton. Aruba ainda no ta anfitrion di campeonatonan internacional. Sinembargo Aruba a yega di ta anfitrion di Campeonato di Carebaco dos biaha. Federacion di Badminton Aruba ta miembro di Comite Olimpico Arubano . {{Appendix}} De Badminton Bond Aruba (BBA) viert deze maand zyn 15-jarig bestaan met verschillende toernooien en andere activiteiten. Ofschoon deze tak van sport niet zo bekend is op Aruba, heeft de BBA in vijftien jaren heel wat gepresteerd. Deze bond is al jaren lid van de International Badminton Federation (IBF). Ook is de BBA lid van de Carebaco (Caribbean Regional Badminton Confederation), waarvan verder ook lid zijn: Jamaica, Trinidad, Suriname, Guyana, Barbados, Bermuda, Curasao en Grenada. Elk jaar doet Aruba mee aan de Caribische kampioenschappen en BBA- motor, Riek Altman, is al jaren secretaris / penningmeester van de Carebaco. Aruba wordt elk jaar weer verzocht de Carebaco- wedstrijden te organiseren, omdat Aruba tot nu toe het beste toernooi heeft georganiseerd, doch door het ontbreken van faciliteiten kan de BBA dit Caribisch treffen niet meer organiseren. De BBA bestaat momenteel uit de vier clubs: Floralin, Flamboyant, Aruba Badminton Minders en Playa die tezamen honderd leden tellen. Deze sport kan uitsluitend gespeeld worden in een zaal en nu wordt er gebruik gemaakt van de gymnastiekzalen van Julianaschool, La Salie College en de Sporthal. Een paar maanden geleden hebben de BBA- bestuursleden, Riek Altman en Michael Williams, in Trinidad een coachingcUrsus gevolgd onder auspiciën van de IBF en geven nu op maandag en donderdag aan trainers van de club een opleiding. Nu al is bekend dat Aruba volgend jaar vertegenwoordigd zal worden op Curagao tijdens de Easter Open Tournament en in Jamaica tijdens de Carebaco- wedstrijden. De BBA heeft gisteren in een communiqué dank uitgebracht aan alle personen en instanties, die door de jaren heen de BBA hebben geholpen en eenieder, die aan badminton wil meedoen, uitgenodigd zich op donderdag in de Sporthal op te geven tussen zeven en tien uur 's avonds. Het bestuur van de BBA wordt in dit derde lustrumjaar gevormd door: voorzitter R. Nieuw, vicevoorzitter R. Altman, secretaris G. Simon, penningmeester B. Hernandez, commissarissen E. van der Linde, M. McClure, E. Vemannan, M. Croes en M. Williams.<ref>Met uitgebreid activiteiten-programma Badminton Bond Aruba viert haar derde lustrum. "Amigoe". Curaçao, 08-11-1986, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 29-05-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641854:mpeg21:p013</ref> ------------- {{Variante|a}} {{Futbolista |nomberdihungado = |Nomber = Mario Croes |potret = |Fecha di nasementu = |Siudat di nasementu = |Pais di nasementu = {{ABW}} |Nashonalidat = hulandes |Posishon = |club = }} '''Hyacintho Mario Croes''' (☆ ± 1942 na [[Aruba]]), tambe conoci como '''Mario Croes jr.''', ta un ex-hungado di pingpong [[Aruba]]no. Entre decada 1960 y decada 1980 el a titula 13 vez campeon di Aruba. Den [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]] Croes tabata un di e dos "grandinan" den deporte di tennis di mesa, banda di [[Robert Hosé]] di [[Kòrsou|Corsou]].<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463158:mpeg21:a0099|titel=Sensationele zege van R. Hosé over M. Croes|werk=[[Amigoe]]|datum=1970-11-02|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> == Biografia == Mario Croes ta yiu di Eymee Zeppenfelt y Mario Hyacinto Croes, empresario i doño di La Gran Bodega.<ref name="Amigoe">{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462365:mpeg21:a0121|titel=In de Franciscuskerk|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-07-16|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> Cu mas o menos siete aña el a cuminsa hunga pingpong y tabata train cu su mama pa despues sigi train cu su tata y otro famianan.<ref name="Amistad">{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AMISTAD-1976-11/page/3/mode/1up?q=Amistad+mei+1976&view=theater|titel=Mario Croes: 26 aña den pingpong|werk=Amistad|datum=november 1976|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> Croes a cuminsa mustra su talentonan ora cu na edad di 9 aña el a sali campeon "junioren" na Aruba. Cu 12 aña el a drenta division di senioren y na 1959, cu 16 aña, a bira campeon di Aruba pa prome bes.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010997546:mpeg21:a0072|titel=Mario Croes jr: nieuwe tienkampkampioen tafeltennis|werk=[[Amigoe]]|datum=1959-02-25|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> Na 1960 e ta prolonga su titulo.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010459813:mpeg21:a0112|titel=Mario Croes jr. weer de sterkste|werk=[[Amigoe]]|datum=1960-04-01|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> Hunto cu Cholan Jacobs e tabata hunga pa e team Arubano di Bavaria Stars. Den e torneo organisá door di e asociacion "Entre Nous Juveniles” na Corsou el a hunga cu 17 aña su prome wega internacional contra [[Colombia]]. Croes tabata doño di Mario's Sports Shop den Wilhelminastraat 51 na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]. E ta casa cu Ruth Arends y hunto nan tin un yiu homber, Mario III, i un yiu muhe Janine.<ref name="Amigoe"/> {{Appendix}} {{Stub}} {{DEFAULTSORT:Croes, Mario}} [[:Category:Hende]] [[:Category:Deporte na Aruba]] Pa promer viaha el a sali campeon di Aruba dia cu e tabatin 15 aña di edad. Awor flbi cu e tin 34 aña e por bisa cu ela sali 13 vez campeon di nos isla y e ta posee nada menos cu 39 copa y 27 medaya. Un deportista arubano cu e destaca su mes den e deporte di ping pong specialmente door di su mes esfuerzonan y su perserverancia, como cu manera nos lektornan por lesa mas alew, no ta semper ela haya ayudo den su carera deportivo na su isla natal. Mario Croes jr., casá cu Ruth Croes-Arends, ta haya cu e deporte di ping pong na Aruba a bai hopi atrcus den e 26 aña cu e tin ta praktikele. Amistad a tene un entrevista exclusivo cu e deportista te ainda mas grandi riba terreno di ping pong actuahnente: Mario Croes Jr.<ref name="Amistad">{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AMISTAD-1976-11/page/3/mode/1up?q=Amistad+mei+1976&view=theater|titel=Mario Croes: 26 aña den pingpong|werk=Amistad|datum=november 1976|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> mi a cuminsa hunga ping pong tempo mi tabata tin mas o menos siete aña. Mi mama a cuminsa siñami, pero mi no a worry mucho. Toch mi a sigi hunga cu mi tata y cu mi otro famianan. Un viaha mi a bai Flamingo Room (Trocadero), caminda tabatin un mesa di ping pong, anto ei nan mi a mira Cholan Jacobs, e tempo ei e campeon di Aruba, hunga. Esei a dunami smaak pa mi sigi train cu mi famia. Dia m'a cimiinsa hunga di verdad mi tabatin 12 ema y mi a cuminsa train cu Cholan. E tempo ei mi tabata hunga cinco te seis ora pa dia. Mi tabata caba di come dies dos or y mei y bai hunga te siet’or y mei di anochi. Tur dia e mesim cos. Mi no tabata hunga ni siña les. Mario a cuminsa mustra su talentonan ora cu na edad di 9 aña ela sali campeon di Junioren na Aruba. Cu 12 aña ela drenta division di senioren y cu 16 aña pa promer vez ela logra bira campeon di Aruba. Su promer wega internacional ela hunga contra Colombianonan tempo cu e tabatin 17 aña na 1959. E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” Entre Nous Juveniles na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsou. E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsou. in de Franciscuskerk te Oranjestad is gistermorgen het kerkelijke huwelijk ingezegend vun mejuffrouw Rulh Arends, dochter V(.n. de heer en mevrouw Milo de R. Arends-Arends en de heer Mario Croes, zoon van de heer en mevrouw Mario H. Croes- Zeppenfelt. Voor de receptie ten huize van de bruid bestond grote belangstelling. Het bruidspaar wachtte een verrassing; een taart in de vorm van een tafeltennistafel. De bruidegom is dan ook tafeltenniskampioen van Aruba.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462365:mpeg21:a0121|titel=In de Franciscuskerk|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-07-16|bezochtdatum=2022}}</ref> * Eigenaar van Mario's Sports Shop, Wilhelminastraat 51, Oranjestad, Aruba * Huwde in 1965 met Ruth Arends, kinderen Mario III en Janine {{Appendix}} --------------- 9clqryjvob4j9auwk4pdl7zwo24vdn3 199600 199599 2026-08-05T21:45:48Z Caribiana 8320 199600 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ Pending: [[Barracudas Artistic Aruba]] - [[Aruba Dolphins]] - [[Stingray Swimming Team]] - [[Shawn Zarraga]] - [[Antwone Thyshon Kelly]] - [[Badminton Bond Curacao]] - [[Seleccion nacional di badminton di Aruba]] - [[Aruba Sport Unie]] -------- {{infobox deportista | variante=a }} '''Higinio Alejandro (Patan) Farro''' (☆ [[11 di yanüari|11 di januari]] [[1942]] - † [[30 di yüli |30 di juli]] [[2026]]<ref>[https://www.arubanative.com/aurora-royal-pray-funeral-home-ta-anuncia-fayecimento-di-higinio-alejandro-farro-mihor-conoci-co-mo-patan/ Aviso di fayecemento], arubanative.com (4 di augustus 2026)</ref>) tabata un musico y pesista [[Aruba|Arubiano]]. El a titula campeon di Aruba pa diescuater aña consecutivo y tabata tambe campeon di [[Antias Hulandes]] pa nuebe aña. E ta wordo considera un di e pioneronan mas importante di hisamento di peso na Aruba.<ref>[https://arubanews.ca/patan-farro-weightlifting-legacy-honoured-following-aruban-champions-death/ Patan Farro Weightlifting Legacy Honoured Following Aruban Champion’s Death], arubanews.ca (4 di augustus 2026)</ref><ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/93280/voormalig-gewichthefkampioen-patan-farro-overleden-vz1916 Voormalig gewichthefkampioen ‘Patan’ Farro overleden], curacao.nu (4 di augustus 2026)</ref> E tabata bon conoci tambe como wicharero y restaurado di caha di orgel tradicional. == Bida y carera == Farro a cuminsa como pesista na aña 1964 y a logra di dos luga den su prome competencia. Den e aña siguiente, e nivel di e deporte a baha hopi riba e isla, debi cu hopi hisador di peso tabata di origen stranhero y como trahado na [[Lago Oil & Transport Company|refineria Lago]] a haya lay retiro y mester a bolbe na pais di origen.<ref>[https://297sportsaruba.com/na-memoria-di-higinio-alejandro-patan-farro/ Na memoria di Higinia Alejandro "Patan" Farro], 297sportsaruba.com (3 di augustus 2026)</ref> Como cu na 1964 hopi hisador di peso na Aruba tabata di origen stranhero y como trahado na e refineria LAGO a haya lay off di trabou y mester a bolbe na pais di origen, e deporte di peso na aña 1965 a cay hopi. Pero Patan a sigui train y a sigui desaroya den e deporte di peso. Bou di condicionnan hopi limita, Farro a sigui train y a sigui desaroya den deporte di peso. El sigui entrena hunto cu otro deportista den un espacio chikito na Wilhelmina Stadion (awor [[Stadion Guillermo Prospero Trinidad]]). El a entrena sin entrenador profeshonal y sin haya oportunidat pa sigui entrenamento na exterior. Pa torneo internacional, e tabata depende di su propio dianan di vakantie, pasobra no a haña permiso adicional di su trabou. ===Carera internacional=== Na 1970, Farro a wordo selecciona pa representa Antias Hulandes na [[Weganan Centroamericano y di Caribe]] (CAC) na [[Panama]]. Ora e [[Comite Olimpico Antias Hulandes]] (NAOC) a nenga pa paga su biahe, e mes a cumpra su boleto di avion y a logra di cuater luga den su categoria.<ref>[https://telearuba.aw/article/na-memoria-di-higinio-alejandro-patan-farro Na memoria di Higinio Alejandro "Patan" Farro], [[Telearuba]] (2 di augustus 2026)</ref> Na 1971, el a termina na di cinco luga durante [[Weganan Panamericano]] na [[Cali]], [[Colombia]]. Na 1974, el a bolbe logra di cuater luga na CAC na [[Repúblika Dominikano|Republica Dominicano]]. Su logro internacional mas importante a yega na 1978, ora el a gana un medaya di brons na CAC na [[Medellín]]. ===Logro y record === Ademas di su titulonan local y regional, Farro tabata conoci pa su forsa excepcional. Den añanan setenta di [[siglo 20|siglo binti]], el a logra e siguiente prestacionnan aproximá: * squat: serka 272 kilo (600 lbs) * deadlift: serka 318 kilo (700 lbs) * bench press: serka 181 kilo (400 lbs) * snatch: serka 125 kilo (275 lbs) * clean and jerk: serka 160 kilo (352 lbs) Su recordnan Arubano di 1976 den e disciplinanan "snatch" y "clean and jerk" a keda sin wordo bati pa aproximadamente cuarenta aña. Na 2016, e recordnan aki y su total combina finalmente a wordo mehora. == Caha di orgel == Desde chikito, Patan a desaroya un amor profundo pa musica. E pasion ey a converti’e den un maestro respeta, tanto den pone pieza, afina y restaura cahanan di orgel, como den preserva e sonidonan autentico. Ademas di su contribucion na deporte, Farro tabata tambe envolvi den preservacion di herencia cultural di Aruba, specialmente door di su trabou cu restauracion y promocion di [[Caha di Orgel|cah’i orgel]] tradicional.<ref name="honor">[https://www.gobierno.aw/a-honra-varios-tocado-di-cahi-orgel-riba-dia-di-musico A honra varios tocado di cah’i orgel riba dia di musico], Gobierno di Aruba (25 di november 2024)</ref> E legendario hisador di peso Arubiano Higinio Alejandro “Patan” Farro tambe tabata un figura cultural bon conoci y un tocado, doño y restaurador celebra di e tradicional caha di orgel (orgel di bari) yama “El Diamante”.<ref>[https://www.aruba.nu/nieuws/kunst-cultuur-en-muziek/57390/unieke-eer-voor-muzikanten-met-liefde-voor-cahi-orgel Unieke eer voor muzikanten met liefde voor Cah’i Orgel], aruba.nu (27 di november 2024)</ref> Legado Cultural E Instrumento: Patan Farro tabata doño y tabata cuida un caha di orgel historico di 100 aña bieu como “El Diamante” tabata conoci. Diamante". Artesania: E tabata un di e poco personanan na Aruba cu e habilidad raro pa pega y martillo e cilindernan (cilinder di claba) cu ta wordo uza pa toca musica tradicional riba e instrumento. Reconocimento: El a ricibi multiple premio cultural y reconocimentonan oficial di gobierno di Aruba pa conserva e musical unico aki.<ref name="honor"/> Na 1982, den concurso di caha di orgel na Hoffi Sero Janchi, Farro a sali ganado maximo cu su caha di orgel Diamante.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-DOCUMENTACION-005276/mode/1up?q=patan+farro Ambiente inmenso na concurso di caha di orgel], Diario (30 di augustus 1982)</ref> == Reconocemento == Durante su carera activo, Farro no a haña hopi reconocemento oficial pa su prestacionnan. Sinembargo, despues di su retiro, el a wordo honra cu varios distincion: * condecoracion real como "ridder" den [[Orden di Oranje-Nassau]] * inclusion den Salon di Fama di Aruba * 1991 - Premio Promocional Santa Anna pa su contribucion na deporte y cultura Segun Archivo Nacional Aruba, Farro tabata tambe nominá pa premio di “atleta di aña” di Aruba Sport Unie na 1974. == Fayecemento == Farro tabata casa y tata di tres yiu. El a fayece dia 30 di juli 2026 na edat di 84 aña. Diferente organisashonnan, entre otro Federacion Aruba Weightlifting Association y Departamento di Cultura di Aruba, a record’é como un atleta respectivamente culturista sobresaliente y un persona ehemplar. {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] '''Higinio Alejandro (Patan) Farro''' (☆ [[11 di yanüari]] [[1942]] - † 30 di yüli 2026) tabata un hisado di peso [[Aruba|Arubiano]]., conoci den su tempu aktivo komo e hòmber mas fuerte di Aruba. El a dominá deporte di levantamentu di peso riba e isla pa mas ku un dekada i a representá Antia Hulandes na diferente torneo internashonal. Farro a gana e titulo di kampion di Aruba pa dieskuater (14) aña konsekutivo i tabata tambe kampion di Antia Hulandes pa nuebe (9) aña. El ta konsiderá un di e pioneronan mas importante di levantamentu di peso na Aruba.<ref>[https://arubanews.ca/patan-farro-weightlifting-legacy-honoured-following-aruban-champions-death/ Patan Farro Weightlifting Legacy Honoured Following Aruban Champion’s Death], arubanews.ca (4 di augustus 2026)</ref><ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/93280/voormalig-gewichthefkampioen-patan-farro-overleden-vz1916 Voormalig gewichthefkampioen ‘Patan’ Farro overleden], curacao.nu (4 di augustus 2026)</ref> == Bida y carera == Farro a kuminsá ku levantamentu di peso na aña 1964 i a logra di dos luga den su promé kompetensia. Den e aña siguiente, e deporte a baha hopi na nivel riba e isla, despues ku hopi trahadó strañero a laga Aruba tras despido na refineria di Lago.<ref>https://297sportsaruba.com/na-memoria-di-higinio-alejandro-patan-farro/</ref> A pesar di e situashon difísil, Farro a sigui entrená bou di kondishonnan hopi limitá. El tabata entrená den un espasio chikí bou di graderia di Wilhelmina Stadion (awor Stadion Guillermo Prospero Trinidad), ku ventilashon insufisiente i un solo plataforma ku el mester a kompartí ku siete otro deportista. El a entrená sin entrenador profeshonal i nunca a haña oportunidat pa sigui kampamentu di entrenamiento na exterior. Pa torneo internashonal, el tabata depende di su propio dianan di vakashon, pasobra no a haña permiso adicional di su trabou. ===Carera internacional=== Na 1970, Farro a wordu selekshoná pa representá Antia Hulandes na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Panamá. Ora e Komité Olímpiko Antiano a nenga pa paga su biahe, el mes a kumpra su boleto di avion i a logra di kuarto luga den su kategoria. Na 1971, el a termina na di sinku luga durante e Huegos Panamericanos na Cali, Kolombia. Na 1974, el a bolbe logra kuarto luga na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Republica Dominicano. Su logro internashonal mas importante a yega na 1978, ora el a gana un medaya di brons na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Medellín. ==Logro y rekord == Ademas di su titulo lokal i regional, Farro tabata konosí pa su forsa eksepshonal. Den añanan setenta, el a logra e siguiente prestashonnan aproksimá: squat: serka 272 kilo (600 lbs) deadlift: serka 318 kilo (700 lbs) bench press: serka 181 kilo (400 lbs) snatch: serka 125 kilo (275 lbs) clean and jerk: serka 160 kilo (352 lbs) Su rekordnan arubiano di 1976 den e disciplinanan snatch i clean and jerk a keda sin bati pa aproksimadamente kuarenta (40) aña. Na 2016, e rekordnan aki i su total kombiná finalmente a wordu mehorá. Rekonosimentu Durante su karrera aktivo, Farro no a haña hopi rekonosimentu ofisial pa su prestashonnan. Sin embargo, despues di su retiro, el a wordu honrá ku diferente distinkshon: distinkshon real inklushon den Eregalerij di Aruba Premio Santa Anna pa su kontribushon na deporte i kultura Segun Archivo Nacional Aruba, Farro tabata tambe nominá pa premio di “atleta di aña” di Aruba Sport Unie na 1974. == Ca'i orgel == * Diamante<ref>https://www.gobierno.aw/en/several-barrel-organ-players-were-honored-on-musicians-day</ref> E legendario hisador di peso Arubiano Higinio Alejandro “Patan” Farro tambe tabata un figura cultural bon conoci y un hungador, doño y restaurador celebra di e tradicional caha di orgel (orgel di bari) yama “El Diamante”.<ref>[https://www.aruba.nu/nieuws/kunst-cultuur-en-muziek/57390/unieke-eer-voor-muzikanten-met-liefde-voor-cahi-orgel Unieke eer voor muzikanten met liefde voor Cah’i Orgel], aruba.nu (27 di november 2024)</ref> Legado CulturalE Instrumento: Patan Farro tabata doño y tabata cuida un caha di orgel historico di 10 aña bieu como “El Diamante” tabata conoci. Diamante".Artesania: E tabata un di e poco personanan na Aruba cu e habilidad raro pa pega y martillo e cilindernan (cilinder di claba) cu ta wordo uza pa toca musica tradicional riba e instrumento.Reconocimento: El a ricibi multiple premio cultural y reconocimentonan oficial di gobierno di Aruba pa conserva e musical unico aki == Legado == Farro su influensia a bai mas allá di su rekordnan i medayanan. El a demostrá ku un atleta arubiano por kompetí na nivel regional, a pesar di falta di fasilidat, guia profeshonal i sosten finansiero. Su determinashon — manera paga su propio biahe i sigui entrená bou di kondishonnan difísil — a hasi’e un ehèmpel pa generashonnan posterior di deportista. Ademas di su kontribushon na deporte, Farro tabata tambe envolví den preservashon di herensia kultural di Aruba, spesialmente dor di su trabou ku restaurashon i promoshon di e Cah’i Orgel tradicional. Fayesimentu Farro a fayesé dia 30 di yüli 2026 na edat di 84 aña. Diferente organisashonnan deportivo, entre otro Aruba Amateur Weightlifting Association, a record’é komo un atleta sobresaliente i un persona ehèmpelar, i a ekspresá kondolensia na su famia. ------------ '''Aruba Sport Unie''' (ASU), tambe konosí komo '''Union Deporte Aruba''' òf '''Union Deportivo Arubano''', ta e organisashon cumbre di deporte na Aruba. E ta fungí komo federashon madre pa e diferente federashonnan i bondnan deportivo riba e isla. ASU ta representa mas ku 25 federashon deportivo i tin komo meta koordiná, promové i desaroyá deporte na Aruba. Pa bira miembro di ASU, un organisashon deportivo mester ta registra komo persona hurídiko i no por representa un deporte ku ta kaba representá pa un otro federashon miembro. ==Historia== Aruba Sport Unie a wordu fundá dia 23 di desèmber 1941, for di e nesesidat pa koordiná i stimulá desaroyo di deporte riba e isla. Entre e organisashonnan ku a kontribuí na su fundashon tabatin clubnan manera RCA, Club Caribe i Tivoli. E promé presidente tabata [[Jacobo Arends|Jacobo Rudolf (Coco) Arends]], kende tabata tambe envolví den fundacion di [[Arubaanse Voetbalbond]] (AVB) algun aña prome. Na 1949, ASU a kuminsá haña subsidio di e gobierno sentral pa sostené federashonnan deportivo, spesialmente pa organisashon di kompetensianan i otro aktividatnan. Durante e añanan 1950 i 1960, sektor priva a hunga un papel importante den desaroyo di deporte na Aruba. E kompania petrolero Lago Oil & Transport Company, por ehèmpel, a brindá sosten finansiero i material na diferente clubnan. Mateo Reyes tabata un di e figurannan clave den e proseso di distribushon i desaroyo. Na 1955, ASU a organisá e promé ASU Olimpiada, un evento ku a stimulá kompetensia entre atletanan lokal i ku a bira un tradishon durante varios dekada. Den e evento aki, atletanan tabata wordu rekonosé komo “atleta di aña”. Entre 1955 i 1993, ASU tabata responsabel pa maneho di e Wilhelminastadion na Oranjestad. Te na 1997, ASU tabata tambe enkargá ku distribushon di subsidio gubernamental na federashonnan deportivo. Despues di e aña ei, e tarea aki a pasa direktamente na gobierno di Aruba. ==Facilidatnan deportivo== ASU ta manehá diferente instalashon deportivo riba Aruba, entre otro: ===Joe Laveist Sport Park=== Situa na San Nicolas, e parke aki ta un fasilidat multifunkshonal ku instalashonnan pa: basebal futbòl volleyball basketball atletismo E parke por wordu usa tambe pa evento grandi manera konserto i aktividatnan komunidario. ===Centro Deportivo Betico Croes=== Situa na Santa Cruz, e fasilidat aki ta un kompleks deportivo di paden ku aire akondishoná. E ta usa pa deporte di sala i arte marcial. ==Organisashon i rol== ASU ta fungí komo koordinadó entre e diferente federashonnan deportivo na Aruba i ta apoyá: desaroyo di deporte organisashon di kompetensianan promoshon di atletanan lokal Riba e isla tin mas ku 30 organisashon deportivo ku ta forma parti di e sistema koordiná pa ASU. Entre e deporte mas popular na Aruba tin futbòl i basebal. Basebal, en partikular, a kontribuí na reconocimiento internashonal di Aruba, ku varios atletanan arubiano ku a hunga den Major League Baseball. ===Presidente === * Jacobo Rudolf “Coco” Arends (promé presidente) * Gerald Franca * Soraida Boekhoudt (2022– ) --- {{Variante|a}} {{infobox organisacion | variante = a | tipo = Deporte | nomber = Aruba Sport Unie | funda = [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]] | fundado = }} '''Aruba Sport Unie''' (Union Deporte Aruba, ASU), tambe conoci como '''Union Deportivo Arubano''', ta e organisacion cumbre di deporte na [[Aruba]]. E ta fungi como federacion cumbre pa diferente federacion y bond deportivo riba e isla. ASU ta representa mas cu 25 federacion deportivo y tin como meta coordina, promove y desaroya deporte na Aruba. Pa bira miembro di ASU, un organisacion deportivo mester ta registra como [[Persona hurídiko|persona huridico]] y no por representa un deporte cu ta representacaba pa otro federacion miembro. == Historia == Aruba Sport Unie a wordo funda dia [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]]. E organisacion a surgi for di e necesidad pa coordina y stimula desaroyo di deporte riba e isla. Den promé añanan di su existencia, diferente club i organisashon deportivo a kontribuí na fundashon di ASU, entre otro [[RCA]], Club Caribe i Tivoli. E promé presidente di e organisashon tabata '''Coco Arends''', kende tabata tambe envolví den fundashon di e '''Arubaanse Voetbal Bond''' algun aña promé. Na 1949 ASU a kuminsá ricibí subsidio di e gobierno sentral pa apoyá federashonnan deportivo ku organisashon di kompetensia i actividadnan deportivo. Durante añanan hopi organisashon i empresanan lokal a brindá sosten finansiero i material na deporte na Aruba. E kompanía petrolero Lago Oil & Transport Company tabata un di e sostenedornan importante, donando material deportivo i apoyando desaroyo di clubnan deportivo. Mateo Reyes tabata un di e personanan cu a yuda den e proseso di desaroyo aki. Den 1955 ASU a organisá e promé '''ASU Olimpiada''', un evento deportivo pa estimulá kompetensia entre atletanan lokal. E evento aki a bira un tradishon durante varios dekada, kaminda atletanan a wordo rekonosé komo “atleta di aña”. Entre 1955 i 1993 ASU tabata responsabel pa maneho di e [[Wilhelminastadion]] na Oranjestad. Te na 1997 ASU tabata tambe responsabel pa distribushon di subsidio gubernamental pa federashonnan deportivo. Despues di e aña aki, e tarea aki a wordo asumí direktamente pa e gobierno di Aruba. == Facilidatnan deportivo == ASU ta manehá diferente instalashon deportivo riba Aruba. '''Joe Laveist Sport Park''' na [[San Nicolas, Aruba|San Nicolas]] ta un parke deportivo multifunkshonal ku instalashonnan pa deporte manera: * [[Basebal]] * [[Futbòl]] * [[Volleyball]] * [[Basketbal]] * [[Atletismo]] E parke por wordo usa tambe pa evento grandi manera konserto i otro aktividatnan komunidario. '''Centro Deportivo Betico Croes''' na [[Santa Cruz, Aruba|Santa Cruz]] ta un fasilidat deportivo di paden ku aire acondicioná. E centro ta usa pa deporte di sala i arte marcial. == Organisashon == ASU ta fungí komo koordinadó entre e diferente federashonnan deportivo na Aruba. E organisashon ta apoyá desaroyo di deporte, organisashon di kompetensianan i promoshon di atletanan lokal. Riba e isla tin mas ku 30 organisashon deportivo cu ta forma parti di e sistema deportivo coordina pa ASU. Entre e deporte mas popular na Aruba tin [[futbòl]] i [[basebal]]. Especialmente basebal a duna Aruba reconocimiento internashonal, ku varios atletanan Arubiano cu a hunga den [[Major League Baseball]]. == Organisacion == Entre e presidentenan di Aruba Sport Unie tin: * [[Coco Arends|Jacobo Rudolf (Coco) Arends]] (1892-1965) – promé presidente * Gerald Franca – presidente durante diferente periodo den siglonan reciente * Soraida Boekhoudt – presidente (2022) [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] '''Aruba Sport Unie''' o '''Union Deportivo Arubano''' (ASU) ta e federacion cumbre di e federacionnan deportivo na [[Aruba]]. dre di 25 bond deportivo. Pa bira miembro di A.S.U. e organisacion mester ta un persona huridico y no mag di tin un miembro pa e deporte ey caba den A.S.U. == Historia == ASU e ser funda dia [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]]. * ASU taba maneha Wilhelminastadion di 1955 te 1993 A.S.U. ta maneha dos facilidad cu ta nan propiedad, esta Joe Laveist Sport Park na San Nicolas y Centro Deportivo Betico Croes na Sta Cruz. Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. Centro Deportivo Betico Croes ta completamente airecondiciona y ta uz'e pa tur sport di paden y arte marcial. Huur di e sporthal ta depende di cuanto hende mester uza pa maneha e lugar pa e actividad y ki sorto di actividad e ta. Pa mas informacion por yama oficina di A.S.U. na e numbernan di telefon ariba menciona.<ref>[https://www.gobierno.aw/union-deporte-aruba-asu Union Deporte Aruba (ASU)], Gobierno di Aruba</ref> Aruba Sport Unie a wordo funda dia 21 di December, 1941. E aña aki 21 di December, e ta cumpli 75 aña y tin cu corda riba e fundadornan. Segun e presidente actual Gerald Franca, e aña aki lo ta uno special den cuadro di e celebracion aki. Tambe el a splica kico tur nan tin pensa di haci pa loke ta e celebracion den 2017. Franca a splica cu e prome presidente tabata Coco Arends, kende ta e mesun persona cu a cuminsa tambe, kende ta fundador di Arubaanse Voetbal Bond 5 pa 6 aña prome. Un di e organisacionnan cu a yuda lanta Aruba Sport Unie tabata RCA, Club Caribe y Tivoli, cual ta e prome organisacionnan cu a lanta e asociacion aki. Na 1949 pa prome biaha den historia, ASU a cuminsa haya e subsidio di Gobierno Central pa facilita tambe e federacionnan di e tempo ey cu placa pa nan organisa actividadnan. Despues di e periodo ey tabata haya Lago ta yuda hopi den parti di formacion di e clubnan y nan tabata subsidia of duna donacion na e diferente clubnan pa nan material, etc. durante aña. Difunto Mateo Reyes, kende ta un persona conoci y keri, tabata encarga cu esaki. E ta un di e personanan cu a yuda ASU pa haya Joe Laveist for di Lago como un centro pa deporte. Lago Sportpark tabata di Lago y a bin pa pase pa Joe Laveist, pa pas’e pa ASU. Franca a menciona cu durante aña, durante 1955, ASU a celebra su prome ASU Olimpiada y despues di esey a keda celebr’e. Hopi di e atletanan grandi ta recorda e fechanan ey, caminda cu nan a wordo eligi como atleta di aña den decadanan di 60, 70 y 80. ASU semper a maneha deporte pa Gobierno y hasta a bay asina leu cu ASU a manda hende den exterior cu studie opdracht, pa bin bek lanta scol di deporte pa Aruba. Esaki nunca a logra debi na cosnan cu tabata pasa internamente. Despues ASU tabata encarga pa duna subsidio te cu na aña 1997, caminda cu Gobierno a tuma e tarea aki bek den su seno. Franca a sigui splica cu na e momentonan aki tin un comision cu ta trahando riba dje pa pasa e fecha pa Januari. Pa fin di aña ta imposibel pa organisa algo. Idea ta pa haci algo riba dje pa recorda e fecha y recorda esnan cu a funda e organisacion aki. Tabata tin hasta hendenan conoci entre otro shon A. Eman cu tabata un di e prome personanan den e directiva. Tin hopi hende conoci den comunidad tabata forma parti di ASU di e tempo ey.<ref>[https://masnoticia.com/aruba-sport-unie-lo-cumpli-75-ana-dia-21-di-december-proximo/ Aruba Sport Unie lo cumpli 75 aña dia 21 di December proximo], Mas Noticia (28 di november 2016)</ref> The sparse available evidence, however, reveals that there are around thirty-five sport organisations on the island that fall under the umbrella of the Aruba Sport Union (ASU), which was formed in 1941.44 As in Curaçao, two of the more popular team sports are soccer and baseball, and it is baseball that has given it the greatest international recognition through the participation of at least six Arubans in MLB since 1996.4 ASU President Gerald Franca --> 2022 Soraida Boekhoudt --- Aruba Sport Unie, funda dia 23 di december 1941, ta e bond madre di 25 bond deportivo. Pa bira miembro di A.S.U. e organisacion mester ta un persona huridico y no mag di tin un miembro pa e deporte ey caba den A.S.U. A.S.U. ta maneha dos facilidad cu ta nan propiedad, esta Joe Laveist Sport Park na San Nicolas y Centro Deportivo Betico Croes na Sta Cruz. Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. Centro Deportivo Betico Croes ta completamente airecondiciona y ta uz'e pa tur sport di paden y arte marcial. Huur di e sporthal ta depende di cuanto hende mester uza pa maneha e lugar pa e actividad y ki sorto di actividad e ta. Pa mas informacion por yama oficina di A.S.U. na e numbernan di telefon ariba menciona.<ref>https://www.gobierno.aw/union-deporte-aruba-asu Union Deporte Aruba (ASU)</ref> {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] ---------------- {{Variante|a}} {{multiple image | total_width = 270 | border = | perrow = 1/2 | align = right |header = Joe Laveist Sportpark |header_align = center |image2 = Joe Laveist Sport Park.jpeg | image1= Estadio de béisbol Joe Laveist, en San Nicolaas (este de Aruba).jpg | image3 = Joe Laveist Sport Park 06 54 31 704000.jpeg |caption1 = |caption_align = center }} == Lago Sport Park / Joe Laveist Sportpark == The historical Lago Sports Park (later known as the Laveist Sport Park) was a vital recreational and cultural hub in San Nicolas, Aruba. Officially inaugurated in March 1941, it was founded by the Lago Oil & Transport Company to support the island's booming refinery community. History of Lago Sports Park Founding and Baseball Roots: The park was instrumental in developing baseball on the island. American expatriate and former Major League Baseball pitcher Jim Bluejacket spent 15 years in Aruba and helped found the facility, fostering strong local interest in the game. WWII & Refining Community: During WWII, the facility offered organized recreation for Allied soldiers stationed in Aruba and the diverse immigrant workforce employed at the Lago refinery. Championship Ground: Throughout the 1940s and 1950s, the park was the premier venue for the organized Aruba baseball championships. Iconic early teams like the Dodgers, Baby Ruth, and Barnes' Ramblers competed here. Track and Field: Beyond baseball, it served as the primary venue for annual events like the Lago High School Track Meets and the Aruba School Sport Bond competitions. Evolution: Today, the historic site in San Nicolas continues to be an active community asset and is known as the Laveist Sport Park. --- Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. {{Variante|a}} {{Databox}} Intro *Location in San Nicolas, Aruba *Originally built by Lago Oil and Transport Company *Year of inauguration (1941) *Later renamed to Joe Laveist Sportpark ==Historia== 1. Fundashon (±1930s–1941) Lago building infrastructure for workers Role of Jim Bluejacket Opening (9 March 1941) 2. Periodo di floresementu (1940s–1980s) Organized sports (baseball, possibly softball, football) Social function (community gatherings, events) 3. Despues di sera di Lago (1985 →) Decline / transition Renaming to Joe Laveist Continued local use Struktura i fasilidat Even if partial: Baseball field Stands / seating Clubhouse? Multi-sport use * na 1968 Lago a traspasa LSP pa ASU Importansia kultural This is where your article becomes powerful: Role in development of baseball in Aruba Connection to Lago Colony life Symbol of industrial-era community building Link to later international baseball success of Aruba Legado Renaming to Joe Laveist Continued recognition Connection to surrounding area (Jim Bluejacketstraat, schools, neighborhoods) 🔎 Research tips (high impact, low effort) Look for: Lago employee magazines / newsletters Local newspapers (Amigoe, Diario archives) Aruba sports history sources Mentions of: inauguration (1941) sports competitions Joe Laveist (who he was!) ------------------ ==Origen di baseball na Aruba == Beisbòl a yega Aruba den añanan 1930, introdusí pa ekspatriadonan merikano ku tabata traha na Lago Oil Company i imigrantenan venezolano ku a forma timnan di pickup informal riba terenonan habrí.[2] E deporte a haña struktura ku e fundashon di ABBA na 1950 pa organisá liga i kampionato lokal, loke a kondusí na entrada di Aruba den wega internashonal na 1952 ora el a djòin e Asosiashon Internashonal di Beisbòl Amateur (awor parti di WBSC).[2] E aña ei, Aruba a debutá su promé selekshon nashonal na e Serie Mundial Amateur di 1952 na Havana, Cuba, manehá pa Joe Proterra, kaminda el a sigurá dos viktoria den seis wega i a gana aklamashon di fanátikonan, ku pitcher Nell Harms nombrá hungadó sobresaliente di siman pa su aktuashon kontra Honduras.[2] Beisbòl a wòrdu introdusí na Aruba na final di añanan 1920 i kuminsamentu di añanan 1930 prinsipalmente dor di ekspatriadonan merikano empleá pa Lago Oil and Transport Company, un supsidiario di Standard Oil of New Jersey, kendenan a establesé un refineria riba e isla. Pafo di e colonia, baseball a haya traccion na fin di añanan 1930 pa medio di imigrantenan y mariniernan Venezolano cu a mara na wafnan di Aruba cu nan barconan di pisca, formando teamnan casual di pick-up cu a hunga riba terenonan habri na Oranjestad, manera e area patras di Corte di Husticia actual. Pa añanan 1950, beisbòl a integrá profundamente den kultura di Aruba, partikularmente bou di hóbennan, ku a wòrdu eksponé pa medio di transmishonnan di media merikano, eventonan patrosiná pa kompanianan di zeta, i e impakto persistente di sòldánan di tempu di guera, hasiendo esaki un símbolo di aspirashon i vínkulo di komunidat den barionan di klase trahadó. Adopshon lokal a oumentá ku e formashon di klupnan amateur den tur pueblo. <ref>Clyde Harms, https://archive.org/details/BNA-DIG-ARUBATODAY-2021-05-28/page/n9/mode/1up?q=jim+bluejacket Short history of the beginnings of baseball in Aruba], Aruba Today (28 di 2021)</ref> ------------------- {{Variante|a}} {{Infobox deportista| variante = a | nomber completo = Shawn Joubert Zarraga | alias = | fecha nacemento = [[21 di yanüari|21 di januari]] [[1989]] | luga nacemento = {{ABW}} | fecha fayecimento = | luga fayecimento = | nacionalidad = {{NLD}} | haltura = 183 cm | peso = 109 kg <!-- Seccion di informacion deportivo --> | deporte = [[beisbòl|baseball]] | disciplina = catcher (man drechi)? | wo = | debut = 11 di maart 2023 (den [[Tim nashonal di beisbòl hulandes|team di Reino]])?? | activo = 2021 - presente ?? | distincion = }} '''Shawn Joubert Zarraga''' (☆ [[21 di yanüari|21 di januari]] [[1989]] na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]) ta un eks-catcher profesional di beisbòl Arubiano ku a representá Hulanda den kompetensianan internashonal, inkluyendo e World Baseball Classic.[1] Para na 6 pia 0 inch (1.83 m) i pisando aproksimadamente 240 liber (109 kg), Zarraga tabata un switch-hitter ku tabata tira ku man drechi i a hunga prinsipalmente komo un katcher durante henter su karera.[2] Selektá pa e Milwaukee Brewers den e di 44 buèlta (1.302 en general) di e Selekshon di Beisbòl di Liga Mayor di 2007 for di Trinity Christian Academy na Florida, el a pasa vários temporada den e liganan menor den vários organisashon.[3] grokipedia: Zarraga su karera profeshonal a kuminsá den e sistema di Brewers, kaminda el a progresá a traves di nan afiliadonan di 2007 pa 2014, alkansando nivelnan di Double-A i Triple-A i mustrando abilidatnan defensivo sólido tras di e plato.[4] Despues el a firma kontraktnan di liga menor ku timnan inkluyendo Los Angeles Dodgers na 2017 i Cincinnati Reds na 2016, ganando invitashonnan no-roster pa entrenamentu di primavera, ounke nunka el a yega Major League Baseball.[5] Despues ku su karera den liga menor afiliá a terminá na 2017, Zarraga a hunga den liganan independiente, inkluyendo ku e Cleburne Railroaders di e Asosiashon Merikano e aña ei, promé ku el a baha ku penshun.[6] Riba e esenario internashonal, Zarraga tabata un kontribuidor klave na e selekshon nashonal di Hulanda, yudando sigurá e título di Kopa Mundial di Beisbòl 2011 na Panama i partisipando den e Klásiko Mundial di Beisbòl 2017, kaminda el a proveé ​​profundidat na katcher durante wega di pool.[7] Su versatilidat i eksperensia a hasié un opshon konfiabel pa e tim hulandes, basando riba su raisnan arubiano miéntras e tabata kompetí bou di e bandera di Reino Hulandes.[8] == Karera internashonal == ===Kopa Mundial 2011=== Zarraga a haci su debut internacional cu e seleccion nacional di baseball di Hulanda na 2011 den Mundial di Baseball na Panama, eligibel pa medio di su herencia Arubiano. El a sirbi komo un katcher riba e lista ora e tim a gana e medaya di oro, derotando Cuba 2-1 den e final pa reklamá e título mundial.[25][26] torneonan di 2014 Zarraga a sirbi prinsipalmente komo un katcher durante e aparishonnan di e tim den dos torneo klave e aña ei.[27] Na yüli, Zarraga a representá Hulanda na e Torneo Internashonal di Beisbòl di Fransia, konosí tambe komo Yoshida Challenge, ku a tuma lugá na Sénart, Fransia. E selekshon hulandes a gana e medaya di oro, derotando un tereno ku a inkluí anfitrion Fransia, Alemania, i all-starnan internashonal. Zarraga tabata parti di e lista ku a sigurá e título, kontribuyendo tras di e plato miéntras e tim a pone un demostrashon fuerte den nan promé salida na e fasilidat nobo.[28][29] Mas lat e sèptèmber ei, Zarraga a kompetí den e Kampionato Oropeo di Beisbòl 2014 ku a tuma lugá na Ostrava i Brno, Repúblika Cheko, kaminda Hulanda a kapturá nan di 21 medaya di oro kontinental ku un rèkòrt invikto di 11-0, kulminando den un viktoria final di 6-3 riba Italia. Komo katcher, el a bati .286 ku aktuashonnan notabel, inkluyendo tres hit den un viktoria di 7-2 riba Alemania i un homerun den un wega di pool anterior kontra Kroasia. Su trabou defensivo a yuda ankra un staf di lansamentu ku a pèrmití solamente 1.36 kareda gana pa wega durante henter e torneo.[30][31][28] 2015 Premier12 i 2017 World Baseball Classic Zarraga a wòrdu selektá pa representá e selekshon nashonal di beisbòl di Hulanda na e WBSC Premier12 di 2015, e edishon inaugural di e torneo ku a tuma lugá na Mexico i Taiwan, kaminda el a sirbi komo un katcher bistiendo e kamisa number 22.[32] Hulanda a kompetí den Grupo A di e buèlta di apertura, sigurando tres viktoria kontra Chines Taipei (7-4), Italia (16-1), i Puerto Rico (11-7), miéntras ku nan a sufri pèrdida kontra Cuba (5-6) i Canada (1-3), loke a posishoná nan pa avansá pa e kuartfinal.[33] Einan, nan a kai kontra Merka 1-6, resultando den un di sinku lugá total pa e tim.[33] Durante e torneo, Zarraga a kontribuí ofensivamente den momentunan klave, inkluyendo un homerun di dos kareda den e di kuater inning kontra Cuba ku a ekstendé e bentaha di Hulanda na 4-1, ounke e tim na final a pèrdè den un kompetensia estrecho.[34] El a registrá tambe un RBI den e viktoria riba Taipei Chines, trahando un kaminata apesar di a bai sin hit den tres at-bat.[35] Sinembargo, Zarraga a sufri un leshon na man durante e wega di Cuba i mester a sali trempan.[36] Na 2017, Zarraga a gana un lugá riba e lista di Hulanda pa e World Baseball Classic, atrobe komo un katcher, partisipando den e torneo prinsipal ku a tuma lugá den vários pais anfitrion.[37] Hulanda a pone un rèkòrt di 2-1 den Pool A, avansando komo subkampeon tras di Israel, promé ku a derotá Israel 12-2 den e kuartfinal na Tokyo Dome pa yega e semifinal.[37] Nan kareda a terminá den un pèrdida di 3-4 kontra Puerto Rico na Dodger Stadium, kaminda e tim a regresá lat pero no por a sigurá e viktoria.[38] E aktuashon sobresaliente di Zarraga a bini den e kuart di final kontra Israel, kaminda el a konta dos hit i dos RBI komo parti di e eksploshon ofensivo di e tim.[39] Den e semifinal kontra Puerto Rico, el a entregá un dòbel di RBI krusial den e di sinku inning pa skor Wladimir Balentien i empatá e wega na 3-3, ounke kompañero di ekipo Jonathan Schoop a wòrdu bentá afó na e plachi di kas den e wega.[40] Zarraga a parse di a sufri un leshon den e di ocho inning di e wega ei, loke a rekerí atenshon médiko tras di e plato. {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid = |titulo=}} {{References}} * [https://www.baseball-reference.com/register/player.fcgi?id=kelly-001ant Minors Stats Antwone Kelly] }} {{DEFAULTSORT:Zarraga, Shawn}} [[:Kategoria:Hende]] [[:Kategoria:Beisbòl]] ----------------- {{Variante|a}} {{Infobox asociacion deporte| variante = c | nomber = Badminton Bond Curaçao | logo = | imagen = | abrevia = BBC | president = | vice-president = | algemeen-secretaris = | asiento = | region = | pais = | cantidad_miembro = | cantidad_asociacion = | deporte = | funda = | luga_funda = | ex-nomber = | federacion_mundial = | federacion_continental = | federacion_nacional = | afilia = | comite_olimpico = | agencia_deportivo = | stop_imagen = | imagen = | descripcion = | website = }} '''Badminton Bond Curaçao''' (BBC) ta e organisashon ku ta dirigi i promové e deporte di badminton na Kòrsou. E federashon ta un miembro di e organisashonnan internashonal i regional, inkluíendo e '''Badminton World Federation (BWF)''', e '''Badminton Pan America (BPA)''', i e '''Caribbean Regional Badminton Confederation (CAREBACO)'''. === Historia i Fundashon === E Badminton Bond Curaçao a fundá den 1975. E federashon ta representá Kòrsou den e organisashonnan regional i internashonal di badminton.:contentReference[oaicite:8]{index=8} === Afiliashon Internashonal === :contentReference[oaicite:10]{index=10} * :contentReference[oaicite:13]{index=13} * :contentReference[oaicite:16]{index=16} * :contentReference[oaicite:19]{index=19}:contentReference[oaicite:21]{index=21} === Participashon Internashonal === :contentReference[oaicite:23]{index=23}:contentReference[oaicite:25]{index=25} === Referensianan === * :contentReference[oaicite:27]{index=27} * :contentReference[oaicite:30]{index=30}:contentReference[oaicite:32]{index=32} [[:Kategoria:Deporte na Kòrsou]] [[:Kategoria:Organisashon Deportivo]] {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte]] --------------- {{Databox}} E '''seleccion nacional di badminton di Aruba''' ([[Hulandes]]: Arubaans badmintonteam) ta representa [[Aruba]] den competencianan internacional di team di badminton y ta wordo controla pa [[Aruba Badminton Federation]] cu ta afilia na Badminton Pan America y Caribbean Regional Badminton Confederation (CARECOBA).<ref>{{Cite web |title=Members {{!}} BWF Corporate |url=https://corporate.bwfbadminton.com/about/membership/ }}</ref> E ekipo a kompetí pa promé biaha den nan promé torneo internacional di ekipo na 1990. E ekipo a haci su aparicion pa prome biaha na e Campeonato di Ekipo di CAREBACO na aña 1974.<ref>{{citeer web|titel=Aruba vooreerst naar Car. badmintonkampioenschap|werk=[[Amigoe]]|datum=1974-11-15|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2025-05-29|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461200:mpeg21:p005}}</ref> Tambe e ekipo a competi den e [[Weganan Centroamericano y di Caribe]] di 1990, unda badminton a wordo inaugura pa prome biaha den e Weganan. E ekipo junior di Aruba a kompetí den e Campeonato Pan Am Junior Team 2009 y a terminá na di 12 lugá.<ref>{{Cite web |title=BWF - Team Event XVIII Pan Am Junior 2009 - Winners |url=https://bwf.tournamentsoftware.com/sport/winners.aspx?id=C61259DF-B2FF-4AC5-A444-F9E14C6A82B1 |access-date=2022-09-04 |website=bwf.tournamentsoftware.com}}</ref> Een Arubaans selectie-team zal van 17 tot en met 24 november voor de eerste keer deelnemen aan de Caribische Badmintonkampioenschappen, die dit jaar te Georgetown in Guyana gehouden worden. Het team dat Aruba zal vertegenwoordigen bestaat uit de dames M. Mata, N. Mata en M. Yarzagaray, en de heren Doy Bernaibela, H. Boer, Robby Arambatzis en Reginals Altman. Deze reis werd mogelijk gemaakt dankzij financiële — en materiele steun van diverse giften; het bedrijfsleven en andere instanties. Het Caribisch toernooi wojdt^jgeorganiseerd door de Caribbean regional badminton confederation, een in 1972 opgerichte federatie, tot voor kort bestaande uit de landen Jamaica, Trinidad/Tooago, Guyana en Sjuriname. Vorig jaar heeft de Badminton Bond Aruba zijn interesse voor deelname aan het bestuur van de Carebaco te kennen gegeven en na een jaar van intensieve voorbereidingen werd Aruba in juli van dit jaar lid van de International badminton federation en in dezelfde maand als vijfde lid van de Carebaco toegelaten. Beide feiten kunnen als mijlpalen worden beschouwd in de geschiede- | nis van de badmintonsport op Aruba, waar deze sport (nog) vrij onbekend is. Dit laatste komt voornamelijk doordat men hier voor deze sport een enorm tekort heeft aan goede accomodatie. ==Historia== ===Tim miksto=== Aruba a debuta den e Campeonato di Equipo di CAREBACO na 1974. E team a keda na di cinco lugar den e ranking final, perdiendo 7-0 contra Jamaica, Surinam, Trinidad y Tobago y Guyana.<ref>World Badminton 18 (1974), p. 3</ref> {{Appendix}} [[:Category:Deporte na Aruba]] en.wiki --------------- {{Infobox asociacion deporte| variante = c | nomber = Aruba Badminton Federation | logo = | imagen = | abrevia = ABF of BBA | president = | vice-president = | algemeen-secretaris = | asiento = | region = | pais = | cantidad_miembro = | cantidad_asociacion = | deporte = | funda = | luga_funda = | ex-nomber = | federacion_mundial = | federacion_continental = | federacion_nacional = | afilia = | comite_olimpico = | agencia_deportivo = | stop_imagen = | imagen = | descripcion = | website = }} '''Aruba Badminton Federation''' (ABF), tambe yamá Badminton Aruba o Aruba Badminton Bond, ta e organisacion gobernante nacional supremo pa e deporte di [[badminton]] na [[Aruba]]. E federacion ta wordo representa pa e [[seleccion nacional di badminton di Aruba]]. == Historia == E Aruba Badminton Federation a wordo funda memey di añanan 1970, ora cu e promé participacion a tuma luga na e Kampionatonan di Carebaco. Na desember 1973 e federacion a bira miembro di Caribbean Badminton Federation, hunto cu Corsou.<ref>Sport inliet kort sport in het kort sport. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 05-12-1973, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 29-05-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461498:mpeg21:p007</ref> E federashon despues a bira miembro di e órgano di gobernashon kontinental, e Konfederashon Panamerikano di Badminton, i e Federashon Mundial di Badminton, e tempu ei konosí komo e Federashon Internashonal di Badminton. Aruba ainda no ta anfitrion di campeonatonan internacional. Sinembargo Aruba a yega di ta anfitrion di Campeonato di Carebaco dos biaha. Federacion di Badminton Aruba ta miembro di Comite Olimpico Arubano . {{Appendix}} De Badminton Bond Aruba (BBA) viert deze maand zyn 15-jarig bestaan met verschillende toernooien en andere activiteiten. Ofschoon deze tak van sport niet zo bekend is op Aruba, heeft de BBA in vijftien jaren heel wat gepresteerd. Deze bond is al jaren lid van de International Badminton Federation (IBF). Ook is de BBA lid van de Carebaco (Caribbean Regional Badminton Confederation), waarvan verder ook lid zijn: Jamaica, Trinidad, Suriname, Guyana, Barbados, Bermuda, Curasao en Grenada. Elk jaar doet Aruba mee aan de Caribische kampioenschappen en BBA- motor, Riek Altman, is al jaren secretaris / penningmeester van de Carebaco. Aruba wordt elk jaar weer verzocht de Carebaco- wedstrijden te organiseren, omdat Aruba tot nu toe het beste toernooi heeft georganiseerd, doch door het ontbreken van faciliteiten kan de BBA dit Caribisch treffen niet meer organiseren. De BBA bestaat momenteel uit de vier clubs: Floralin, Flamboyant, Aruba Badminton Minders en Playa die tezamen honderd leden tellen. Deze sport kan uitsluitend gespeeld worden in een zaal en nu wordt er gebruik gemaakt van de gymnastiekzalen van Julianaschool, La Salie College en de Sporthal. Een paar maanden geleden hebben de BBA- bestuursleden, Riek Altman en Michael Williams, in Trinidad een coachingcUrsus gevolgd onder auspiciën van de IBF en geven nu op maandag en donderdag aan trainers van de club een opleiding. Nu al is bekend dat Aruba volgend jaar vertegenwoordigd zal worden op Curagao tijdens de Easter Open Tournament en in Jamaica tijdens de Carebaco- wedstrijden. De BBA heeft gisteren in een communiqué dank uitgebracht aan alle personen en instanties, die door de jaren heen de BBA hebben geholpen en eenieder, die aan badminton wil meedoen, uitgenodigd zich op donderdag in de Sporthal op te geven tussen zeven en tien uur 's avonds. Het bestuur van de BBA wordt in dit derde lustrumjaar gevormd door: voorzitter R. Nieuw, vicevoorzitter R. Altman, secretaris G. Simon, penningmeester B. Hernandez, commissarissen E. van der Linde, M. McClure, E. Vemannan, M. Croes en M. Williams.<ref>Met uitgebreid activiteiten-programma Badminton Bond Aruba viert haar derde lustrum. "Amigoe". Curaçao, 08-11-1986, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 29-05-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641854:mpeg21:p013</ref> ------------- {{Variante|a}} {{Futbolista |nomberdihungado = |Nomber = Mario Croes |potret = |Fecha di nasementu = |Siudat di nasementu = |Pais di nasementu = {{ABW}} |Nashonalidat = hulandes |Posishon = |club = }} '''Hyacintho Mario Croes''' (☆ ± 1942 na [[Aruba]]), tambe conoci como '''Mario Croes jr.''', ta un ex-hungado di pingpong [[Aruba]]no. Entre decada 1960 y decada 1980 el a titula 13 vez campeon di Aruba. Den [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]] Croes tabata un di e dos "grandinan" den deporte di tennis di mesa, banda di [[Robert Hosé]] di [[Kòrsou|Corsou]].<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463158:mpeg21:a0099|titel=Sensationele zege van R. Hosé over M. Croes|werk=[[Amigoe]]|datum=1970-11-02|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> == Biografia == Mario Croes ta yiu di Eymee Zeppenfelt y Mario Hyacinto Croes, empresario i doño di La Gran Bodega.<ref name="Amigoe">{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462365:mpeg21:a0121|titel=In de Franciscuskerk|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-07-16|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> Cu mas o menos siete aña el a cuminsa hunga pingpong y tabata train cu su mama pa despues sigi train cu su tata y otro famianan.<ref name="Amistad">{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AMISTAD-1976-11/page/3/mode/1up?q=Amistad+mei+1976&view=theater|titel=Mario Croes: 26 aña den pingpong|werk=Amistad|datum=november 1976|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> Croes a cuminsa mustra su talentonan ora cu na edad di 9 aña el a sali campeon "junioren" na Aruba. Cu 12 aña el a drenta division di senioren y na 1959, cu 16 aña, a bira campeon di Aruba pa prome bes.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010997546:mpeg21:a0072|titel=Mario Croes jr: nieuwe tienkampkampioen tafeltennis|werk=[[Amigoe]]|datum=1959-02-25|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> Na 1960 e ta prolonga su titulo.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010459813:mpeg21:a0112|titel=Mario Croes jr. weer de sterkste|werk=[[Amigoe]]|datum=1960-04-01|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> Hunto cu Cholan Jacobs e tabata hunga pa e team Arubano di Bavaria Stars. Den e torneo organisá door di e asociacion "Entre Nous Juveniles” na Corsou el a hunga cu 17 aña su prome wega internacional contra [[Colombia]]. Croes tabata doño di Mario's Sports Shop den Wilhelminastraat 51 na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]. E ta casa cu Ruth Arends y hunto nan tin un yiu homber, Mario III, i un yiu muhe Janine.<ref name="Amigoe"/> {{Appendix}} {{Stub}} {{DEFAULTSORT:Croes, Mario}} [[:Category:Hende]] [[:Category:Deporte na Aruba]] Pa promer viaha el a sali campeon di Aruba dia cu e tabatin 15 aña di edad. Awor flbi cu e tin 34 aña e por bisa cu ela sali 13 vez campeon di nos isla y e ta posee nada menos cu 39 copa y 27 medaya. Un deportista arubano cu e destaca su mes den e deporte di ping pong specialmente door di su mes esfuerzonan y su perserverancia, como cu manera nos lektornan por lesa mas alew, no ta semper ela haya ayudo den su carera deportivo na su isla natal. Mario Croes jr., casá cu Ruth Croes-Arends, ta haya cu e deporte di ping pong na Aruba a bai hopi atrcus den e 26 aña cu e tin ta praktikele. Amistad a tene un entrevista exclusivo cu e deportista te ainda mas grandi riba terreno di ping pong actuahnente: Mario Croes Jr.<ref name="Amistad">{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AMISTAD-1976-11/page/3/mode/1up?q=Amistad+mei+1976&view=theater|titel=Mario Croes: 26 aña den pingpong|werk=Amistad|datum=november 1976|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> mi a cuminsa hunga ping pong tempo mi tabata tin mas o menos siete aña. Mi mama a cuminsa siñami, pero mi no a worry mucho. Toch mi a sigi hunga cu mi tata y cu mi otro famianan. Un viaha mi a bai Flamingo Room (Trocadero), caminda tabatin un mesa di ping pong, anto ei nan mi a mira Cholan Jacobs, e tempo ei e campeon di Aruba, hunga. Esei a dunami smaak pa mi sigi train cu mi famia. Dia m'a cimiinsa hunga di verdad mi tabatin 12 ema y mi a cuminsa train cu Cholan. E tempo ei mi tabata hunga cinco te seis ora pa dia. Mi tabata caba di come dies dos or y mei y bai hunga te siet’or y mei di anochi. Tur dia e mesim cos. Mi no tabata hunga ni siña les. Mario a cuminsa mustra su talentonan ora cu na edad di 9 aña ela sali campeon di Junioren na Aruba. Cu 12 aña ela drenta division di senioren y cu 16 aña pa promer vez ela logra bira campeon di Aruba. Su promer wega internacional ela hunga contra Colombianonan tempo cu e tabatin 17 aña na 1959. E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” Entre Nous Juveniles na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsou. E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsou. in de Franciscuskerk te Oranjestad is gistermorgen het kerkelijke huwelijk ingezegend vun mejuffrouw Rulh Arends, dochter V(.n. de heer en mevrouw Milo de R. Arends-Arends en de heer Mario Croes, zoon van de heer en mevrouw Mario H. Croes- Zeppenfelt. Voor de receptie ten huize van de bruid bestond grote belangstelling. Het bruidspaar wachtte een verrassing; een taart in de vorm van een tafeltennistafel. De bruidegom is dan ook tafeltenniskampioen van Aruba.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462365:mpeg21:a0121|titel=In de Franciscuskerk|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-07-16|bezochtdatum=2022}}</ref> * Eigenaar van Mario's Sports Shop, Wilhelminastraat 51, Oranjestad, Aruba * Huwde in 1965 met Ruth Arends, kinderen Mario III en Janine {{Appendix}} --------------- ab4xhf955azwvpd71knakx0zhw20nz7 199601 199600 2026-08-05T21:48:34Z Caribiana 8320 /* Logro y record */ 199601 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ Pending: [[Barracudas Artistic Aruba]] - [[Aruba Dolphins]] - [[Stingray Swimming Team]] - [[Shawn Zarraga]] - [[Antwone Thyshon Kelly]] - [[Badminton Bond Curacao]] - [[Seleccion nacional di badminton di Aruba]] - [[Aruba Sport Unie]] -------- {{infobox deportista | variante=a }} '''Higinio Alejandro (Patan) Farro''' (☆ [[11 di yanüari|11 di januari]] [[1942]] - † [[30 di yüli |30 di juli]] [[2026]]<ref>[https://www.arubanative.com/aurora-royal-pray-funeral-home-ta-anuncia-fayecimento-di-higinio-alejandro-farro-mihor-conoci-co-mo-patan/ Aviso di fayecemento], arubanative.com (4 di augustus 2026)</ref>) tabata un musico y pesista [[Aruba|Arubiano]]. El a titula campeon di Aruba pa diescuater aña consecutivo y tabata tambe campeon di [[Antias Hulandes]] pa nuebe aña. E ta wordo considera un di e pioneronan mas importante di hisamento di peso na Aruba.<ref>[https://arubanews.ca/patan-farro-weightlifting-legacy-honoured-following-aruban-champions-death/ Patan Farro Weightlifting Legacy Honoured Following Aruban Champion’s Death], arubanews.ca (4 di augustus 2026)</ref><ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/93280/voormalig-gewichthefkampioen-patan-farro-overleden-vz1916 Voormalig gewichthefkampioen ‘Patan’ Farro overleden], curacao.nu (4 di augustus 2026)</ref> E tabata bon conoci tambe como wicharero y restaurado di caha di orgel tradicional. == Bida y carera == Farro a cuminsa como pesista na aña 1964 y a logra di dos luga den su prome competencia. Den e aña siguiente, e nivel di e deporte a baha hopi riba e isla, debi cu hopi hisador di peso tabata di origen stranhero y como trahado na [[Lago Oil & Transport Company|refineria Lago]] a haya lay retiro y mester a bolbe na pais di origen.<ref>[https://297sportsaruba.com/na-memoria-di-higinio-alejandro-patan-farro/ Na memoria di Higinia Alejandro "Patan" Farro], 297sportsaruba.com (3 di augustus 2026)</ref> Como cu na 1964 hopi hisador di peso na Aruba tabata di origen stranhero y como trahado na e refineria LAGO a haya lay off di trabou y mester a bolbe na pais di origen, e deporte di peso na aña 1965 a cay hopi. Pero Patan a sigui train y a sigui desaroya den e deporte di peso. Bou di condicionnan hopi limita, Farro a sigui train y a sigui desaroya den deporte di peso. El sigui entrena hunto cu otro deportista den un espacio chikito na Wilhelmina Stadion (awor [[Stadion Guillermo Prospero Trinidad]]). El a entrena sin entrenador profeshonal y sin haya oportunidat pa sigui entrenamento na exterior. Pa torneo internacional, e tabata depende di su propio dianan di vakantie, pasobra no a haña permiso adicional di su trabou. ===Carera internacional=== Na 1970, Farro a wordo selecciona pa representa Antias Hulandes na [[Weganan Centroamericano y di Caribe]] (CAC) na [[Panama]]. Ora e [[Comite Olimpico Antias Hulandes]] (NAOC) a nenga pa paga su biahe, e mes a cumpra su boleto di avion y a logra di cuater luga den su categoria.<ref>[https://telearuba.aw/article/na-memoria-di-higinio-alejandro-patan-farro Na memoria di Higinio Alejandro "Patan" Farro], [[Telearuba]] (2 di augustus 2026)</ref> Na 1971, el a termina na di cinco luga durante [[Weganan Panamericano]] na [[Cali]], [[Colombia]]. Na 1974, el a bolbe logra di cuater luga na CAC na [[Repúblika Dominikano|Republica Dominicano]]. Su logro internacional mas importante a yega na 1978, ora el a gana un medaya di brons na CAC na [[Medellín]]. ===Logro y record === Ademas di su titulonan local y regional, Farro tabata conoci pa su forsa excepcional. Den añanan setenta di [[siglo 20|siglo binti]], el a logra e siguiente prestacionnan y a kibra su propio record na diferente ocacion: * squat: serka 272 kilo (600 liber) * deadlift: serka 318 kilo (700 liber) * bench press: serka 181 kilo (400 liber) * snatch: serka 125 kilo (275 liber) * clean and jerk: serka 160 kilo (352 liber) Su recordnan Arubano di 1976 den e disciplinanan "snatch" y "clean and jerk" a keda sin wordo bati pa aproximadamente cuarenta aña. Na 2016, e recordnan aki y su total combina finalmente a wordo mehora. == Caha di orgel == Desde chikito, Patan a desaroya un amor profundo pa musica. E pasion ey a converti’e den un maestro respeta, tanto den pone pieza, afina y restaura cahanan di orgel, como den preserva e sonidonan autentico. Ademas di su contribucion na deporte, Farro tabata tambe envolvi den preservacion di herencia cultural di Aruba, specialmente door di su trabou cu restauracion y promocion di [[Caha di Orgel|cah’i orgel]] tradicional.<ref name="honor">[https://www.gobierno.aw/a-honra-varios-tocado-di-cahi-orgel-riba-dia-di-musico A honra varios tocado di cah’i orgel riba dia di musico], Gobierno di Aruba (25 di november 2024)</ref> E legendario hisador di peso Arubiano Higinio Alejandro “Patan” Farro tambe tabata un figura cultural bon conoci y un tocado, doño y restaurador celebra di e tradicional caha di orgel (orgel di bari) yama “El Diamante”.<ref>[https://www.aruba.nu/nieuws/kunst-cultuur-en-muziek/57390/unieke-eer-voor-muzikanten-met-liefde-voor-cahi-orgel Unieke eer voor muzikanten met liefde voor Cah’i Orgel], aruba.nu (27 di november 2024)</ref> Legado Cultural E Instrumento: Patan Farro tabata doño y tabata cuida un caha di orgel historico di 100 aña bieu como “El Diamante” tabata conoci. Diamante". Artesania: E tabata un di e poco personanan na Aruba cu e habilidad raro pa pega y martillo e cilindernan (cilinder di claba) cu ta wordo uza pa toca musica tradicional riba e instrumento. Reconocimento: El a ricibi multiple premio cultural y reconocimentonan oficial di gobierno di Aruba pa conserva e musical unico aki.<ref name="honor"/> Na 1982, den concurso di caha di orgel na Hoffi Sero Janchi, Farro a sali ganado maximo cu su caha di orgel Diamante.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-DOCUMENTACION-005276/mode/1up?q=patan+farro Ambiente inmenso na concurso di caha di orgel], Diario (30 di augustus 1982)</ref> == Reconocemento == Durante su carera activo, Farro no a haña hopi reconocemento oficial pa su prestacionnan. Sinembargo, despues di su retiro, el a wordo honra cu varios distincion: * condecoracion real como "ridder" den [[Orden di Oranje-Nassau]] * inclusion den Salon di Fama di Aruba * 1991 - Premio Promocional Santa Anna pa su contribucion na deporte y cultura Segun Archivo Nacional Aruba, Farro tabata tambe nominá pa premio di “atleta di aña” di Aruba Sport Unie na 1974. == Fayecemento == Farro tabata casa y tata di tres yiu. El a fayece dia 30 di juli 2026 na edat di 84 aña. Diferente organisashonnan, entre otro Federacion Aruba Weightlifting Association y Departamento di Cultura di Aruba, a record’é como un atleta respectivamente culturista sobresaliente y un persona ehemplar. {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] '''Higinio Alejandro (Patan) Farro''' (☆ [[11 di yanüari]] [[1942]] - † 30 di yüli 2026) tabata un hisado di peso [[Aruba|Arubiano]]., conoci den su tempu aktivo komo e hòmber mas fuerte di Aruba. El a dominá deporte di levantamentu di peso riba e isla pa mas ku un dekada i a representá Antia Hulandes na diferente torneo internashonal. Farro a gana e titulo di kampion di Aruba pa dieskuater (14) aña konsekutivo i tabata tambe kampion di Antia Hulandes pa nuebe (9) aña. El ta konsiderá un di e pioneronan mas importante di levantamentu di peso na Aruba.<ref>[https://arubanews.ca/patan-farro-weightlifting-legacy-honoured-following-aruban-champions-death/ Patan Farro Weightlifting Legacy Honoured Following Aruban Champion’s Death], arubanews.ca (4 di augustus 2026)</ref><ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/93280/voormalig-gewichthefkampioen-patan-farro-overleden-vz1916 Voormalig gewichthefkampioen ‘Patan’ Farro overleden], curacao.nu (4 di augustus 2026)</ref> == Bida y carera == Farro a kuminsá ku levantamentu di peso na aña 1964 i a logra di dos luga den su promé kompetensia. Den e aña siguiente, e deporte a baha hopi na nivel riba e isla, despues ku hopi trahadó strañero a laga Aruba tras despido na refineria di Lago.<ref>https://297sportsaruba.com/na-memoria-di-higinio-alejandro-patan-farro/</ref> A pesar di e situashon difísil, Farro a sigui entrená bou di kondishonnan hopi limitá. El tabata entrená den un espasio chikí bou di graderia di Wilhelmina Stadion (awor Stadion Guillermo Prospero Trinidad), ku ventilashon insufisiente i un solo plataforma ku el mester a kompartí ku siete otro deportista. El a entrená sin entrenador profeshonal i nunca a haña oportunidat pa sigui kampamentu di entrenamiento na exterior. Pa torneo internashonal, el tabata depende di su propio dianan di vakashon, pasobra no a haña permiso adicional di su trabou. ===Carera internacional=== Na 1970, Farro a wordu selekshoná pa representá Antia Hulandes na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Panamá. Ora e Komité Olímpiko Antiano a nenga pa paga su biahe, el mes a kumpra su boleto di avion i a logra di kuarto luga den su kategoria. Na 1971, el a termina na di sinku luga durante e Huegos Panamericanos na Cali, Kolombia. Na 1974, el a bolbe logra kuarto luga na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Republica Dominicano. Su logro internashonal mas importante a yega na 1978, ora el a gana un medaya di brons na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Medellín. ==Logro y rekord == Ademas di su titulo lokal i regional, Farro tabata konosí pa su forsa eksepshonal. Den añanan setenta, el a logra e siguiente prestashonnan aproksimá: squat: serka 272 kilo (600 lbs) deadlift: serka 318 kilo (700 lbs) bench press: serka 181 kilo (400 lbs) snatch: serka 125 kilo (275 lbs) clean and jerk: serka 160 kilo (352 lbs) Su rekordnan arubiano di 1976 den e disciplinanan snatch i clean and jerk a keda sin bati pa aproksimadamente kuarenta (40) aña. Na 2016, e rekordnan aki i su total kombiná finalmente a wordu mehorá. Rekonosimentu Durante su karrera aktivo, Farro no a haña hopi rekonosimentu ofisial pa su prestashonnan. Sin embargo, despues di su retiro, el a wordu honrá ku diferente distinkshon: distinkshon real inklushon den Eregalerij di Aruba Premio Santa Anna pa su kontribushon na deporte i kultura Segun Archivo Nacional Aruba, Farro tabata tambe nominá pa premio di “atleta di aña” di Aruba Sport Unie na 1974. == Ca'i orgel == * Diamante<ref>https://www.gobierno.aw/en/several-barrel-organ-players-were-honored-on-musicians-day</ref> E legendario hisador di peso Arubiano Higinio Alejandro “Patan” Farro tambe tabata un figura cultural bon conoci y un hungador, doño y restaurador celebra di e tradicional caha di orgel (orgel di bari) yama “El Diamante”.<ref>[https://www.aruba.nu/nieuws/kunst-cultuur-en-muziek/57390/unieke-eer-voor-muzikanten-met-liefde-voor-cahi-orgel Unieke eer voor muzikanten met liefde voor Cah’i Orgel], aruba.nu (27 di november 2024)</ref> Legado CulturalE Instrumento: Patan Farro tabata doño y tabata cuida un caha di orgel historico di 10 aña bieu como “El Diamante” tabata conoci. Diamante".Artesania: E tabata un di e poco personanan na Aruba cu e habilidad raro pa pega y martillo e cilindernan (cilinder di claba) cu ta wordo uza pa toca musica tradicional riba e instrumento.Reconocimento: El a ricibi multiple premio cultural y reconocimentonan oficial di gobierno di Aruba pa conserva e musical unico aki == Legado == Farro su influensia a bai mas allá di su rekordnan i medayanan. El a demostrá ku un atleta arubiano por kompetí na nivel regional, a pesar di falta di fasilidat, guia profeshonal i sosten finansiero. Su determinashon — manera paga su propio biahe i sigui entrená bou di kondishonnan difísil — a hasi’e un ehèmpel pa generashonnan posterior di deportista. Ademas di su kontribushon na deporte, Farro tabata tambe envolví den preservashon di herensia kultural di Aruba, spesialmente dor di su trabou ku restaurashon i promoshon di e Cah’i Orgel tradicional. Fayesimentu Farro a fayesé dia 30 di yüli 2026 na edat di 84 aña. Diferente organisashonnan deportivo, entre otro Aruba Amateur Weightlifting Association, a record’é komo un atleta sobresaliente i un persona ehèmpelar, i a ekspresá kondolensia na su famia. ------------ '''Aruba Sport Unie''' (ASU), tambe konosí komo '''Union Deporte Aruba''' òf '''Union Deportivo Arubano''', ta e organisashon cumbre di deporte na Aruba. E ta fungí komo federashon madre pa e diferente federashonnan i bondnan deportivo riba e isla. ASU ta representa mas ku 25 federashon deportivo i tin komo meta koordiná, promové i desaroyá deporte na Aruba. Pa bira miembro di ASU, un organisashon deportivo mester ta registra komo persona hurídiko i no por representa un deporte ku ta kaba representá pa un otro federashon miembro. ==Historia== Aruba Sport Unie a wordu fundá dia 23 di desèmber 1941, for di e nesesidat pa koordiná i stimulá desaroyo di deporte riba e isla. Entre e organisashonnan ku a kontribuí na su fundashon tabatin clubnan manera RCA, Club Caribe i Tivoli. E promé presidente tabata [[Jacobo Arends|Jacobo Rudolf (Coco) Arends]], kende tabata tambe envolví den fundacion di [[Arubaanse Voetbalbond]] (AVB) algun aña prome. Na 1949, ASU a kuminsá haña subsidio di e gobierno sentral pa sostené federashonnan deportivo, spesialmente pa organisashon di kompetensianan i otro aktividatnan. Durante e añanan 1950 i 1960, sektor priva a hunga un papel importante den desaroyo di deporte na Aruba. E kompania petrolero Lago Oil & Transport Company, por ehèmpel, a brindá sosten finansiero i material na diferente clubnan. Mateo Reyes tabata un di e figurannan clave den e proseso di distribushon i desaroyo. Na 1955, ASU a organisá e promé ASU Olimpiada, un evento ku a stimulá kompetensia entre atletanan lokal i ku a bira un tradishon durante varios dekada. Den e evento aki, atletanan tabata wordu rekonosé komo “atleta di aña”. Entre 1955 i 1993, ASU tabata responsabel pa maneho di e Wilhelminastadion na Oranjestad. Te na 1997, ASU tabata tambe enkargá ku distribushon di subsidio gubernamental na federashonnan deportivo. Despues di e aña ei, e tarea aki a pasa direktamente na gobierno di Aruba. ==Facilidatnan deportivo== ASU ta manehá diferente instalashon deportivo riba Aruba, entre otro: ===Joe Laveist Sport Park=== Situa na San Nicolas, e parke aki ta un fasilidat multifunkshonal ku instalashonnan pa: basebal futbòl volleyball basketball atletismo E parke por wordu usa tambe pa evento grandi manera konserto i aktividatnan komunidario. ===Centro Deportivo Betico Croes=== Situa na Santa Cruz, e fasilidat aki ta un kompleks deportivo di paden ku aire akondishoná. E ta usa pa deporte di sala i arte marcial. ==Organisashon i rol== ASU ta fungí komo koordinadó entre e diferente federashonnan deportivo na Aruba i ta apoyá: desaroyo di deporte organisashon di kompetensianan promoshon di atletanan lokal Riba e isla tin mas ku 30 organisashon deportivo ku ta forma parti di e sistema koordiná pa ASU. Entre e deporte mas popular na Aruba tin futbòl i basebal. Basebal, en partikular, a kontribuí na reconocimiento internashonal di Aruba, ku varios atletanan arubiano ku a hunga den Major League Baseball. ===Presidente === * Jacobo Rudolf “Coco” Arends (promé presidente) * Gerald Franca * Soraida Boekhoudt (2022– ) --- {{Variante|a}} {{infobox organisacion | variante = a | tipo = Deporte | nomber = Aruba Sport Unie | funda = [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]] | fundado = }} '''Aruba Sport Unie''' (Union Deporte Aruba, ASU), tambe conoci como '''Union Deportivo Arubano''', ta e organisacion cumbre di deporte na [[Aruba]]. E ta fungi como federacion cumbre pa diferente federacion y bond deportivo riba e isla. ASU ta representa mas cu 25 federacion deportivo y tin como meta coordina, promove y desaroya deporte na Aruba. Pa bira miembro di ASU, un organisacion deportivo mester ta registra como [[Persona hurídiko|persona huridico]] y no por representa un deporte cu ta representacaba pa otro federacion miembro. == Historia == Aruba Sport Unie a wordo funda dia [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]]. E organisacion a surgi for di e necesidad pa coordina y stimula desaroyo di deporte riba e isla. Den promé añanan di su existencia, diferente club i organisashon deportivo a kontribuí na fundashon di ASU, entre otro [[RCA]], Club Caribe i Tivoli. E promé presidente di e organisashon tabata '''Coco Arends''', kende tabata tambe envolví den fundashon di e '''Arubaanse Voetbal Bond''' algun aña promé. Na 1949 ASU a kuminsá ricibí subsidio di e gobierno sentral pa apoyá federashonnan deportivo ku organisashon di kompetensia i actividadnan deportivo. Durante añanan hopi organisashon i empresanan lokal a brindá sosten finansiero i material na deporte na Aruba. E kompanía petrolero Lago Oil & Transport Company tabata un di e sostenedornan importante, donando material deportivo i apoyando desaroyo di clubnan deportivo. Mateo Reyes tabata un di e personanan cu a yuda den e proseso di desaroyo aki. Den 1955 ASU a organisá e promé '''ASU Olimpiada''', un evento deportivo pa estimulá kompetensia entre atletanan lokal. E evento aki a bira un tradishon durante varios dekada, kaminda atletanan a wordo rekonosé komo “atleta di aña”. Entre 1955 i 1993 ASU tabata responsabel pa maneho di e [[Wilhelminastadion]] na Oranjestad. Te na 1997 ASU tabata tambe responsabel pa distribushon di subsidio gubernamental pa federashonnan deportivo. Despues di e aña aki, e tarea aki a wordo asumí direktamente pa e gobierno di Aruba. == Facilidatnan deportivo == ASU ta manehá diferente instalashon deportivo riba Aruba. '''Joe Laveist Sport Park''' na [[San Nicolas, Aruba|San Nicolas]] ta un parke deportivo multifunkshonal ku instalashonnan pa deporte manera: * [[Basebal]] * [[Futbòl]] * [[Volleyball]] * [[Basketbal]] * [[Atletismo]] E parke por wordo usa tambe pa evento grandi manera konserto i otro aktividatnan komunidario. '''Centro Deportivo Betico Croes''' na [[Santa Cruz, Aruba|Santa Cruz]] ta un fasilidat deportivo di paden ku aire acondicioná. E centro ta usa pa deporte di sala i arte marcial. == Organisashon == ASU ta fungí komo koordinadó entre e diferente federashonnan deportivo na Aruba. E organisashon ta apoyá desaroyo di deporte, organisashon di kompetensianan i promoshon di atletanan lokal. Riba e isla tin mas ku 30 organisashon deportivo cu ta forma parti di e sistema deportivo coordina pa ASU. Entre e deporte mas popular na Aruba tin [[futbòl]] i [[basebal]]. Especialmente basebal a duna Aruba reconocimiento internashonal, ku varios atletanan Arubiano cu a hunga den [[Major League Baseball]]. == Organisacion == Entre e presidentenan di Aruba Sport Unie tin: * [[Coco Arends|Jacobo Rudolf (Coco) Arends]] (1892-1965) – promé presidente * Gerald Franca – presidente durante diferente periodo den siglonan reciente * Soraida Boekhoudt – presidente (2022) [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] '''Aruba Sport Unie''' o '''Union Deportivo Arubano''' (ASU) ta e federacion cumbre di e federacionnan deportivo na [[Aruba]]. dre di 25 bond deportivo. Pa bira miembro di A.S.U. e organisacion mester ta un persona huridico y no mag di tin un miembro pa e deporte ey caba den A.S.U. == Historia == ASU e ser funda dia [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]]. * ASU taba maneha Wilhelminastadion di 1955 te 1993 A.S.U. ta maneha dos facilidad cu ta nan propiedad, esta Joe Laveist Sport Park na San Nicolas y Centro Deportivo Betico Croes na Sta Cruz. Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. Centro Deportivo Betico Croes ta completamente airecondiciona y ta uz'e pa tur sport di paden y arte marcial. Huur di e sporthal ta depende di cuanto hende mester uza pa maneha e lugar pa e actividad y ki sorto di actividad e ta. Pa mas informacion por yama oficina di A.S.U. na e numbernan di telefon ariba menciona.<ref>[https://www.gobierno.aw/union-deporte-aruba-asu Union Deporte Aruba (ASU)], Gobierno di Aruba</ref> Aruba Sport Unie a wordo funda dia 21 di December, 1941. E aña aki 21 di December, e ta cumpli 75 aña y tin cu corda riba e fundadornan. Segun e presidente actual Gerald Franca, e aña aki lo ta uno special den cuadro di e celebracion aki. Tambe el a splica kico tur nan tin pensa di haci pa loke ta e celebracion den 2017. Franca a splica cu e prome presidente tabata Coco Arends, kende ta e mesun persona cu a cuminsa tambe, kende ta fundador di Arubaanse Voetbal Bond 5 pa 6 aña prome. Un di e organisacionnan cu a yuda lanta Aruba Sport Unie tabata RCA, Club Caribe y Tivoli, cual ta e prome organisacionnan cu a lanta e asociacion aki. Na 1949 pa prome biaha den historia, ASU a cuminsa haya e subsidio di Gobierno Central pa facilita tambe e federacionnan di e tempo ey cu placa pa nan organisa actividadnan. Despues di e periodo ey tabata haya Lago ta yuda hopi den parti di formacion di e clubnan y nan tabata subsidia of duna donacion na e diferente clubnan pa nan material, etc. durante aña. Difunto Mateo Reyes, kende ta un persona conoci y keri, tabata encarga cu esaki. E ta un di e personanan cu a yuda ASU pa haya Joe Laveist for di Lago como un centro pa deporte. Lago Sportpark tabata di Lago y a bin pa pase pa Joe Laveist, pa pas’e pa ASU. Franca a menciona cu durante aña, durante 1955, ASU a celebra su prome ASU Olimpiada y despues di esey a keda celebr’e. Hopi di e atletanan grandi ta recorda e fechanan ey, caminda cu nan a wordo eligi como atleta di aña den decadanan di 60, 70 y 80. ASU semper a maneha deporte pa Gobierno y hasta a bay asina leu cu ASU a manda hende den exterior cu studie opdracht, pa bin bek lanta scol di deporte pa Aruba. Esaki nunca a logra debi na cosnan cu tabata pasa internamente. Despues ASU tabata encarga pa duna subsidio te cu na aña 1997, caminda cu Gobierno a tuma e tarea aki bek den su seno. Franca a sigui splica cu na e momentonan aki tin un comision cu ta trahando riba dje pa pasa e fecha pa Januari. Pa fin di aña ta imposibel pa organisa algo. Idea ta pa haci algo riba dje pa recorda e fecha y recorda esnan cu a funda e organisacion aki. Tabata tin hasta hendenan conoci entre otro shon A. Eman cu tabata un di e prome personanan den e directiva. Tin hopi hende conoci den comunidad tabata forma parti di ASU di e tempo ey.<ref>[https://masnoticia.com/aruba-sport-unie-lo-cumpli-75-ana-dia-21-di-december-proximo/ Aruba Sport Unie lo cumpli 75 aña dia 21 di December proximo], Mas Noticia (28 di november 2016)</ref> The sparse available evidence, however, reveals that there are around thirty-five sport organisations on the island that fall under the umbrella of the Aruba Sport Union (ASU), which was formed in 1941.44 As in Curaçao, two of the more popular team sports are soccer and baseball, and it is baseball that has given it the greatest international recognition through the participation of at least six Arubans in MLB since 1996.4 ASU President Gerald Franca --> 2022 Soraida Boekhoudt --- Aruba Sport Unie, funda dia 23 di december 1941, ta e bond madre di 25 bond deportivo. Pa bira miembro di A.S.U. e organisacion mester ta un persona huridico y no mag di tin un miembro pa e deporte ey caba den A.S.U. A.S.U. ta maneha dos facilidad cu ta nan propiedad, esta Joe Laveist Sport Park na San Nicolas y Centro Deportivo Betico Croes na Sta Cruz. Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. Centro Deportivo Betico Croes ta completamente airecondiciona y ta uz'e pa tur sport di paden y arte marcial. Huur di e sporthal ta depende di cuanto hende mester uza pa maneha e lugar pa e actividad y ki sorto di actividad e ta. Pa mas informacion por yama oficina di A.S.U. na e numbernan di telefon ariba menciona.<ref>https://www.gobierno.aw/union-deporte-aruba-asu Union Deporte Aruba (ASU)</ref> {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] ---------------- {{Variante|a}} {{multiple image | total_width = 270 | border = | perrow = 1/2 | align = right |header = Joe Laveist Sportpark |header_align = center |image2 = Joe Laveist Sport Park.jpeg | image1= Estadio de béisbol Joe Laveist, en San Nicolaas (este de Aruba).jpg | image3 = Joe Laveist Sport Park 06 54 31 704000.jpeg |caption1 = |caption_align = center }} == Lago Sport Park / Joe Laveist Sportpark == The historical Lago Sports Park (later known as the Laveist Sport Park) was a vital recreational and cultural hub in San Nicolas, Aruba. Officially inaugurated in March 1941, it was founded by the Lago Oil & Transport Company to support the island's booming refinery community. History of Lago Sports Park Founding and Baseball Roots: The park was instrumental in developing baseball on the island. American expatriate and former Major League Baseball pitcher Jim Bluejacket spent 15 years in Aruba and helped found the facility, fostering strong local interest in the game. WWII & Refining Community: During WWII, the facility offered organized recreation for Allied soldiers stationed in Aruba and the diverse immigrant workforce employed at the Lago refinery. Championship Ground: Throughout the 1940s and 1950s, the park was the premier venue for the organized Aruba baseball championships. Iconic early teams like the Dodgers, Baby Ruth, and Barnes' Ramblers competed here. Track and Field: Beyond baseball, it served as the primary venue for annual events like the Lago High School Track Meets and the Aruba School Sport Bond competitions. Evolution: Today, the historic site in San Nicolas continues to be an active community asset and is known as the Laveist Sport Park. --- Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. {{Variante|a}} {{Databox}} Intro *Location in San Nicolas, Aruba *Originally built by Lago Oil and Transport Company *Year of inauguration (1941) *Later renamed to Joe Laveist Sportpark ==Historia== 1. Fundashon (±1930s–1941) Lago building infrastructure for workers Role of Jim Bluejacket Opening (9 March 1941) 2. Periodo di floresementu (1940s–1980s) Organized sports (baseball, possibly softball, football) Social function (community gatherings, events) 3. Despues di sera di Lago (1985 →) Decline / transition Renaming to Joe Laveist Continued local use Struktura i fasilidat Even if partial: Baseball field Stands / seating Clubhouse? Multi-sport use * na 1968 Lago a traspasa LSP pa ASU Importansia kultural This is where your article becomes powerful: Role in development of baseball in Aruba Connection to Lago Colony life Symbol of industrial-era community building Link to later international baseball success of Aruba Legado Renaming to Joe Laveist Continued recognition Connection to surrounding area (Jim Bluejacketstraat, schools, neighborhoods) 🔎 Research tips (high impact, low effort) Look for: Lago employee magazines / newsletters Local newspapers (Amigoe, Diario archives) Aruba sports history sources Mentions of: inauguration (1941) sports competitions Joe Laveist (who he was!) ------------------ ==Origen di baseball na Aruba == Beisbòl a yega Aruba den añanan 1930, introdusí pa ekspatriadonan merikano ku tabata traha na Lago Oil Company i imigrantenan venezolano ku a forma timnan di pickup informal riba terenonan habrí.[2] E deporte a haña struktura ku e fundashon di ABBA na 1950 pa organisá liga i kampionato lokal, loke a kondusí na entrada di Aruba den wega internashonal na 1952 ora el a djòin e Asosiashon Internashonal di Beisbòl Amateur (awor parti di WBSC).[2] E aña ei, Aruba a debutá su promé selekshon nashonal na e Serie Mundial Amateur di 1952 na Havana, Cuba, manehá pa Joe Proterra, kaminda el a sigurá dos viktoria den seis wega i a gana aklamashon di fanátikonan, ku pitcher Nell Harms nombrá hungadó sobresaliente di siman pa su aktuashon kontra Honduras.[2] Beisbòl a wòrdu introdusí na Aruba na final di añanan 1920 i kuminsamentu di añanan 1930 prinsipalmente dor di ekspatriadonan merikano empleá pa Lago Oil and Transport Company, un supsidiario di Standard Oil of New Jersey, kendenan a establesé un refineria riba e isla. Pafo di e colonia, baseball a haya traccion na fin di añanan 1930 pa medio di imigrantenan y mariniernan Venezolano cu a mara na wafnan di Aruba cu nan barconan di pisca, formando teamnan casual di pick-up cu a hunga riba terenonan habri na Oranjestad, manera e area patras di Corte di Husticia actual. Pa añanan 1950, beisbòl a integrá profundamente den kultura di Aruba, partikularmente bou di hóbennan, ku a wòrdu eksponé pa medio di transmishonnan di media merikano, eventonan patrosiná pa kompanianan di zeta, i e impakto persistente di sòldánan di tempu di guera, hasiendo esaki un símbolo di aspirashon i vínkulo di komunidat den barionan di klase trahadó. Adopshon lokal a oumentá ku e formashon di klupnan amateur den tur pueblo. <ref>Clyde Harms, https://archive.org/details/BNA-DIG-ARUBATODAY-2021-05-28/page/n9/mode/1up?q=jim+bluejacket Short history of the beginnings of baseball in Aruba], Aruba Today (28 di 2021)</ref> ------------------- {{Variante|a}} {{Infobox deportista| variante = a | nomber completo = Shawn Joubert Zarraga | alias = | fecha nacemento = [[21 di yanüari|21 di januari]] [[1989]] | luga nacemento = {{ABW}} | fecha fayecimento = | luga fayecimento = | nacionalidad = {{NLD}} | haltura = 183 cm | peso = 109 kg <!-- Seccion di informacion deportivo --> | deporte = [[beisbòl|baseball]] | disciplina = catcher (man drechi)? | wo = | debut = 11 di maart 2023 (den [[Tim nashonal di beisbòl hulandes|team di Reino]])?? | activo = 2021 - presente ?? | distincion = }} '''Shawn Joubert Zarraga''' (☆ [[21 di yanüari|21 di januari]] [[1989]] na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]) ta un eks-catcher profesional di beisbòl Arubiano ku a representá Hulanda den kompetensianan internashonal, inkluyendo e World Baseball Classic.[1] Para na 6 pia 0 inch (1.83 m) i pisando aproksimadamente 240 liber (109 kg), Zarraga tabata un switch-hitter ku tabata tira ku man drechi i a hunga prinsipalmente komo un katcher durante henter su karera.[2] Selektá pa e Milwaukee Brewers den e di 44 buèlta (1.302 en general) di e Selekshon di Beisbòl di Liga Mayor di 2007 for di Trinity Christian Academy na Florida, el a pasa vários temporada den e liganan menor den vários organisashon.[3] grokipedia: Zarraga su karera profeshonal a kuminsá den e sistema di Brewers, kaminda el a progresá a traves di nan afiliadonan di 2007 pa 2014, alkansando nivelnan di Double-A i Triple-A i mustrando abilidatnan defensivo sólido tras di e plato.[4] Despues el a firma kontraktnan di liga menor ku timnan inkluyendo Los Angeles Dodgers na 2017 i Cincinnati Reds na 2016, ganando invitashonnan no-roster pa entrenamentu di primavera, ounke nunka el a yega Major League Baseball.[5] Despues ku su karera den liga menor afiliá a terminá na 2017, Zarraga a hunga den liganan independiente, inkluyendo ku e Cleburne Railroaders di e Asosiashon Merikano e aña ei, promé ku el a baha ku penshun.[6] Riba e esenario internashonal, Zarraga tabata un kontribuidor klave na e selekshon nashonal di Hulanda, yudando sigurá e título di Kopa Mundial di Beisbòl 2011 na Panama i partisipando den e Klásiko Mundial di Beisbòl 2017, kaminda el a proveé ​​profundidat na katcher durante wega di pool.[7] Su versatilidat i eksperensia a hasié un opshon konfiabel pa e tim hulandes, basando riba su raisnan arubiano miéntras e tabata kompetí bou di e bandera di Reino Hulandes.[8] == Karera internashonal == ===Kopa Mundial 2011=== Zarraga a haci su debut internacional cu e seleccion nacional di baseball di Hulanda na 2011 den Mundial di Baseball na Panama, eligibel pa medio di su herencia Arubiano. El a sirbi komo un katcher riba e lista ora e tim a gana e medaya di oro, derotando Cuba 2-1 den e final pa reklamá e título mundial.[25][26] torneonan di 2014 Zarraga a sirbi prinsipalmente komo un katcher durante e aparishonnan di e tim den dos torneo klave e aña ei.[27] Na yüli, Zarraga a representá Hulanda na e Torneo Internashonal di Beisbòl di Fransia, konosí tambe komo Yoshida Challenge, ku a tuma lugá na Sénart, Fransia. E selekshon hulandes a gana e medaya di oro, derotando un tereno ku a inkluí anfitrion Fransia, Alemania, i all-starnan internashonal. Zarraga tabata parti di e lista ku a sigurá e título, kontribuyendo tras di e plato miéntras e tim a pone un demostrashon fuerte den nan promé salida na e fasilidat nobo.[28][29] Mas lat e sèptèmber ei, Zarraga a kompetí den e Kampionato Oropeo di Beisbòl 2014 ku a tuma lugá na Ostrava i Brno, Repúblika Cheko, kaminda Hulanda a kapturá nan di 21 medaya di oro kontinental ku un rèkòrt invikto di 11-0, kulminando den un viktoria final di 6-3 riba Italia. Komo katcher, el a bati .286 ku aktuashonnan notabel, inkluyendo tres hit den un viktoria di 7-2 riba Alemania i un homerun den un wega di pool anterior kontra Kroasia. Su trabou defensivo a yuda ankra un staf di lansamentu ku a pèrmití solamente 1.36 kareda gana pa wega durante henter e torneo.[30][31][28] 2015 Premier12 i 2017 World Baseball Classic Zarraga a wòrdu selektá pa representá e selekshon nashonal di beisbòl di Hulanda na e WBSC Premier12 di 2015, e edishon inaugural di e torneo ku a tuma lugá na Mexico i Taiwan, kaminda el a sirbi komo un katcher bistiendo e kamisa number 22.[32] Hulanda a kompetí den Grupo A di e buèlta di apertura, sigurando tres viktoria kontra Chines Taipei (7-4), Italia (16-1), i Puerto Rico (11-7), miéntras ku nan a sufri pèrdida kontra Cuba (5-6) i Canada (1-3), loke a posishoná nan pa avansá pa e kuartfinal.[33] Einan, nan a kai kontra Merka 1-6, resultando den un di sinku lugá total pa e tim.[33] Durante e torneo, Zarraga a kontribuí ofensivamente den momentunan klave, inkluyendo un homerun di dos kareda den e di kuater inning kontra Cuba ku a ekstendé e bentaha di Hulanda na 4-1, ounke e tim na final a pèrdè den un kompetensia estrecho.[34] El a registrá tambe un RBI den e viktoria riba Taipei Chines, trahando un kaminata apesar di a bai sin hit den tres at-bat.[35] Sinembargo, Zarraga a sufri un leshon na man durante e wega di Cuba i mester a sali trempan.[36] Na 2017, Zarraga a gana un lugá riba e lista di Hulanda pa e World Baseball Classic, atrobe komo un katcher, partisipando den e torneo prinsipal ku a tuma lugá den vários pais anfitrion.[37] Hulanda a pone un rèkòrt di 2-1 den Pool A, avansando komo subkampeon tras di Israel, promé ku a derotá Israel 12-2 den e kuartfinal na Tokyo Dome pa yega e semifinal.[37] Nan kareda a terminá den un pèrdida di 3-4 kontra Puerto Rico na Dodger Stadium, kaminda e tim a regresá lat pero no por a sigurá e viktoria.[38] E aktuashon sobresaliente di Zarraga a bini den e kuart di final kontra Israel, kaminda el a konta dos hit i dos RBI komo parti di e eksploshon ofensivo di e tim.[39] Den e semifinal kontra Puerto Rico, el a entregá un dòbel di RBI krusial den e di sinku inning pa skor Wladimir Balentien i empatá e wega na 3-3, ounke kompañero di ekipo Jonathan Schoop a wòrdu bentá afó na e plachi di kas den e wega.[40] Zarraga a parse di a sufri un leshon den e di ocho inning di e wega ei, loke a rekerí atenshon médiko tras di e plato. {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid = |titulo=}} {{References}} * [https://www.baseball-reference.com/register/player.fcgi?id=kelly-001ant Minors Stats Antwone Kelly] }} {{DEFAULTSORT:Zarraga, Shawn}} [[:Kategoria:Hende]] [[:Kategoria:Beisbòl]] ----------------- {{Variante|a}} {{Infobox asociacion deporte| variante = c | nomber = Badminton Bond Curaçao | logo = | imagen = | abrevia = BBC | president = | vice-president = | algemeen-secretaris = | asiento = | region = | pais = | cantidad_miembro = | cantidad_asociacion = | deporte = | funda = | luga_funda = | ex-nomber = | federacion_mundial = | federacion_continental = | federacion_nacional = | afilia = | comite_olimpico = | agencia_deportivo = | stop_imagen = | imagen = | descripcion = | website = }} '''Badminton Bond Curaçao''' (BBC) ta e organisashon ku ta dirigi i promové e deporte di badminton na Kòrsou. E federashon ta un miembro di e organisashonnan internashonal i regional, inkluíendo e '''Badminton World Federation (BWF)''', e '''Badminton Pan America (BPA)''', i e '''Caribbean Regional Badminton Confederation (CAREBACO)'''. === Historia i Fundashon === E Badminton Bond Curaçao a fundá den 1975. E federashon ta representá Kòrsou den e organisashonnan regional i internashonal di badminton.:contentReference[oaicite:8]{index=8} === Afiliashon Internashonal === :contentReference[oaicite:10]{index=10} * :contentReference[oaicite:13]{index=13} * :contentReference[oaicite:16]{index=16} * :contentReference[oaicite:19]{index=19}:contentReference[oaicite:21]{index=21} === Participashon Internashonal === :contentReference[oaicite:23]{index=23}:contentReference[oaicite:25]{index=25} === Referensianan === * :contentReference[oaicite:27]{index=27} * :contentReference[oaicite:30]{index=30}:contentReference[oaicite:32]{index=32} [[:Kategoria:Deporte na Kòrsou]] [[:Kategoria:Organisashon Deportivo]] {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte]] --------------- {{Databox}} E '''seleccion nacional di badminton di Aruba''' ([[Hulandes]]: Arubaans badmintonteam) ta representa [[Aruba]] den competencianan internacional di team di badminton y ta wordo controla pa [[Aruba Badminton Federation]] cu ta afilia na Badminton Pan America y Caribbean Regional Badminton Confederation (CARECOBA).<ref>{{Cite web |title=Members {{!}} BWF Corporate |url=https://corporate.bwfbadminton.com/about/membership/ }}</ref> E ekipo a kompetí pa promé biaha den nan promé torneo internacional di ekipo na 1990. E ekipo a haci su aparicion pa prome biaha na e Campeonato di Ekipo di CAREBACO na aña 1974.<ref>{{citeer web|titel=Aruba vooreerst naar Car. badmintonkampioenschap|werk=[[Amigoe]]|datum=1974-11-15|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2025-05-29|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461200:mpeg21:p005}}</ref> Tambe e ekipo a competi den e [[Weganan Centroamericano y di Caribe]] di 1990, unda badminton a wordo inaugura pa prome biaha den e Weganan. E ekipo junior di Aruba a kompetí den e Campeonato Pan Am Junior Team 2009 y a terminá na di 12 lugá.<ref>{{Cite web |title=BWF - Team Event XVIII Pan Am Junior 2009 - Winners |url=https://bwf.tournamentsoftware.com/sport/winners.aspx?id=C61259DF-B2FF-4AC5-A444-F9E14C6A82B1 |access-date=2022-09-04 |website=bwf.tournamentsoftware.com}}</ref> Een Arubaans selectie-team zal van 17 tot en met 24 november voor de eerste keer deelnemen aan de Caribische Badmintonkampioenschappen, die dit jaar te Georgetown in Guyana gehouden worden. Het team dat Aruba zal vertegenwoordigen bestaat uit de dames M. Mata, N. Mata en M. Yarzagaray, en de heren Doy Bernaibela, H. Boer, Robby Arambatzis en Reginals Altman. Deze reis werd mogelijk gemaakt dankzij financiële — en materiele steun van diverse giften; het bedrijfsleven en andere instanties. Het Caribisch toernooi wojdt^jgeorganiseerd door de Caribbean regional badminton confederation, een in 1972 opgerichte federatie, tot voor kort bestaande uit de landen Jamaica, Trinidad/Tooago, Guyana en Sjuriname. Vorig jaar heeft de Badminton Bond Aruba zijn interesse voor deelname aan het bestuur van de Carebaco te kennen gegeven en na een jaar van intensieve voorbereidingen werd Aruba in juli van dit jaar lid van de International badminton federation en in dezelfde maand als vijfde lid van de Carebaco toegelaten. Beide feiten kunnen als mijlpalen worden beschouwd in de geschiede- | nis van de badmintonsport op Aruba, waar deze sport (nog) vrij onbekend is. Dit laatste komt voornamelijk doordat men hier voor deze sport een enorm tekort heeft aan goede accomodatie. ==Historia== ===Tim miksto=== Aruba a debuta den e Campeonato di Equipo di CAREBACO na 1974. E team a keda na di cinco lugar den e ranking final, perdiendo 7-0 contra Jamaica, Surinam, Trinidad y Tobago y Guyana.<ref>World Badminton 18 (1974), p. 3</ref> {{Appendix}} [[:Category:Deporte na Aruba]] en.wiki --------------- {{Infobox asociacion deporte| variante = c | nomber = Aruba Badminton Federation | logo = | imagen = | abrevia = ABF of BBA | president = | vice-president = | algemeen-secretaris = | asiento = | region = | pais = | cantidad_miembro = | cantidad_asociacion = | deporte = | funda = | luga_funda = | ex-nomber = | federacion_mundial = | federacion_continental = | federacion_nacional = | afilia = | comite_olimpico = | agencia_deportivo = | stop_imagen = | imagen = | descripcion = | website = }} '''Aruba Badminton Federation''' (ABF), tambe yamá Badminton Aruba o Aruba Badminton Bond, ta e organisacion gobernante nacional supremo pa e deporte di [[badminton]] na [[Aruba]]. E federacion ta wordo representa pa e [[seleccion nacional di badminton di Aruba]]. == Historia == E Aruba Badminton Federation a wordo funda memey di añanan 1970, ora cu e promé participacion a tuma luga na e Kampionatonan di Carebaco. Na desember 1973 e federacion a bira miembro di Caribbean Badminton Federation, hunto cu Corsou.<ref>Sport inliet kort sport in het kort sport. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 05-12-1973, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 29-05-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461498:mpeg21:p007</ref> E federashon despues a bira miembro di e órgano di gobernashon kontinental, e Konfederashon Panamerikano di Badminton, i e Federashon Mundial di Badminton, e tempu ei konosí komo e Federashon Internashonal di Badminton. Aruba ainda no ta anfitrion di campeonatonan internacional. Sinembargo Aruba a yega di ta anfitrion di Campeonato di Carebaco dos biaha. Federacion di Badminton Aruba ta miembro di Comite Olimpico Arubano . {{Appendix}} De Badminton Bond Aruba (BBA) viert deze maand zyn 15-jarig bestaan met verschillende toernooien en andere activiteiten. Ofschoon deze tak van sport niet zo bekend is op Aruba, heeft de BBA in vijftien jaren heel wat gepresteerd. Deze bond is al jaren lid van de International Badminton Federation (IBF). Ook is de BBA lid van de Carebaco (Caribbean Regional Badminton Confederation), waarvan verder ook lid zijn: Jamaica, Trinidad, Suriname, Guyana, Barbados, Bermuda, Curasao en Grenada. Elk jaar doet Aruba mee aan de Caribische kampioenschappen en BBA- motor, Riek Altman, is al jaren secretaris / penningmeester van de Carebaco. Aruba wordt elk jaar weer verzocht de Carebaco- wedstrijden te organiseren, omdat Aruba tot nu toe het beste toernooi heeft georganiseerd, doch door het ontbreken van faciliteiten kan de BBA dit Caribisch treffen niet meer organiseren. De BBA bestaat momenteel uit de vier clubs: Floralin, Flamboyant, Aruba Badminton Minders en Playa die tezamen honderd leden tellen. Deze sport kan uitsluitend gespeeld worden in een zaal en nu wordt er gebruik gemaakt van de gymnastiekzalen van Julianaschool, La Salie College en de Sporthal. Een paar maanden geleden hebben de BBA- bestuursleden, Riek Altman en Michael Williams, in Trinidad een coachingcUrsus gevolgd onder auspiciën van de IBF en geven nu op maandag en donderdag aan trainers van de club een opleiding. Nu al is bekend dat Aruba volgend jaar vertegenwoordigd zal worden op Curagao tijdens de Easter Open Tournament en in Jamaica tijdens de Carebaco- wedstrijden. De BBA heeft gisteren in een communiqué dank uitgebracht aan alle personen en instanties, die door de jaren heen de BBA hebben geholpen en eenieder, die aan badminton wil meedoen, uitgenodigd zich op donderdag in de Sporthal op te geven tussen zeven en tien uur 's avonds. Het bestuur van de BBA wordt in dit derde lustrumjaar gevormd door: voorzitter R. Nieuw, vicevoorzitter R. Altman, secretaris G. Simon, penningmeester B. Hernandez, commissarissen E. van der Linde, M. McClure, E. Vemannan, M. Croes en M. Williams.<ref>Met uitgebreid activiteiten-programma Badminton Bond Aruba viert haar derde lustrum. "Amigoe". Curaçao, 08-11-1986, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 29-05-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641854:mpeg21:p013</ref> ------------- {{Variante|a}} {{Futbolista |nomberdihungado = |Nomber = Mario Croes |potret = |Fecha di nasementu = |Siudat di nasementu = |Pais di nasementu = {{ABW}} |Nashonalidat = hulandes |Posishon = |club = }} '''Hyacintho Mario Croes''' (☆ ± 1942 na [[Aruba]]), tambe conoci como '''Mario Croes jr.''', ta un ex-hungado di pingpong [[Aruba]]no. Entre decada 1960 y decada 1980 el a titula 13 vez campeon di Aruba. Den [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]] Croes tabata un di e dos "grandinan" den deporte di tennis di mesa, banda di [[Robert Hosé]] di [[Kòrsou|Corsou]].<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463158:mpeg21:a0099|titel=Sensationele zege van R. Hosé over M. Croes|werk=[[Amigoe]]|datum=1970-11-02|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> == Biografia == Mario Croes ta yiu di Eymee Zeppenfelt y Mario Hyacinto Croes, empresario i doño di La Gran Bodega.<ref name="Amigoe">{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462365:mpeg21:a0121|titel=In de Franciscuskerk|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-07-16|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> Cu mas o menos siete aña el a cuminsa hunga pingpong y tabata train cu su mama pa despues sigi train cu su tata y otro famianan.<ref name="Amistad">{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AMISTAD-1976-11/page/3/mode/1up?q=Amistad+mei+1976&view=theater|titel=Mario Croes: 26 aña den pingpong|werk=Amistad|datum=november 1976|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> Croes a cuminsa mustra su talentonan ora cu na edad di 9 aña el a sali campeon "junioren" na Aruba. Cu 12 aña el a drenta division di senioren y na 1959, cu 16 aña, a bira campeon di Aruba pa prome bes.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010997546:mpeg21:a0072|titel=Mario Croes jr: nieuwe tienkampkampioen tafeltennis|werk=[[Amigoe]]|datum=1959-02-25|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> Na 1960 e ta prolonga su titulo.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010459813:mpeg21:a0112|titel=Mario Croes jr. weer de sterkste|werk=[[Amigoe]]|datum=1960-04-01|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> Hunto cu Cholan Jacobs e tabata hunga pa e team Arubano di Bavaria Stars. Den e torneo organisá door di e asociacion "Entre Nous Juveniles” na Corsou el a hunga cu 17 aña su prome wega internacional contra [[Colombia]]. Croes tabata doño di Mario's Sports Shop den Wilhelminastraat 51 na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]. E ta casa cu Ruth Arends y hunto nan tin un yiu homber, Mario III, i un yiu muhe Janine.<ref name="Amigoe"/> {{Appendix}} {{Stub}} {{DEFAULTSORT:Croes, Mario}} [[:Category:Hende]] [[:Category:Deporte na Aruba]] Pa promer viaha el a sali campeon di Aruba dia cu e tabatin 15 aña di edad. Awor flbi cu e tin 34 aña e por bisa cu ela sali 13 vez campeon di nos isla y e ta posee nada menos cu 39 copa y 27 medaya. Un deportista arubano cu e destaca su mes den e deporte di ping pong specialmente door di su mes esfuerzonan y su perserverancia, como cu manera nos lektornan por lesa mas alew, no ta semper ela haya ayudo den su carera deportivo na su isla natal. Mario Croes jr., casá cu Ruth Croes-Arends, ta haya cu e deporte di ping pong na Aruba a bai hopi atrcus den e 26 aña cu e tin ta praktikele. Amistad a tene un entrevista exclusivo cu e deportista te ainda mas grandi riba terreno di ping pong actuahnente: Mario Croes Jr.<ref name="Amistad">{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AMISTAD-1976-11/page/3/mode/1up?q=Amistad+mei+1976&view=theater|titel=Mario Croes: 26 aña den pingpong|werk=Amistad|datum=november 1976|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> mi a cuminsa hunga ping pong tempo mi tabata tin mas o menos siete aña. Mi mama a cuminsa siñami, pero mi no a worry mucho. Toch mi a sigi hunga cu mi tata y cu mi otro famianan. Un viaha mi a bai Flamingo Room (Trocadero), caminda tabatin un mesa di ping pong, anto ei nan mi a mira Cholan Jacobs, e tempo ei e campeon di Aruba, hunga. Esei a dunami smaak pa mi sigi train cu mi famia. Dia m'a cimiinsa hunga di verdad mi tabatin 12 ema y mi a cuminsa train cu Cholan. E tempo ei mi tabata hunga cinco te seis ora pa dia. Mi tabata caba di come dies dos or y mei y bai hunga te siet’or y mei di anochi. Tur dia e mesim cos. Mi no tabata hunga ni siña les. Mario a cuminsa mustra su talentonan ora cu na edad di 9 aña ela sali campeon di Junioren na Aruba. Cu 12 aña ela drenta division di senioren y cu 16 aña pa promer vez ela logra bira campeon di Aruba. Su promer wega internacional ela hunga contra Colombianonan tempo cu e tabatin 17 aña na 1959. E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” Entre Nous Juveniles na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsou. E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsou. in de Franciscuskerk te Oranjestad is gistermorgen het kerkelijke huwelijk ingezegend vun mejuffrouw Rulh Arends, dochter V(.n. de heer en mevrouw Milo de R. Arends-Arends en de heer Mario Croes, zoon van de heer en mevrouw Mario H. Croes- Zeppenfelt. Voor de receptie ten huize van de bruid bestond grote belangstelling. Het bruidspaar wachtte een verrassing; een taart in de vorm van een tafeltennistafel. De bruidegom is dan ook tafeltenniskampioen van Aruba.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462365:mpeg21:a0121|titel=In de Franciscuskerk|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-07-16|bezochtdatum=2022}}</ref> * Eigenaar van Mario's Sports Shop, Wilhelminastraat 51, Oranjestad, Aruba * Huwde in 1965 met Ruth Arends, kinderen Mario III en Janine {{Appendix}} --------------- ckdgvsh3lychibn2aujmx4m11d15rbv 199602 199601 2026-08-05T21:52:37Z Caribiana 8320 199602 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ Pending: [[Barracudas Artistic Aruba]] - [[Aruba Dolphins]] - [[Stingray Swimming Team]] - [[Shawn Zarraga]] - [[Antwone Thyshon Kelly]] - [[Badminton Bond Curacao]] - [[Seleccion nacional di badminton di Aruba]] - [[Aruba Sport Unie]] -------- {{infobox deportista | variante=a }} '''Higinio Alejandro (Patan) Farro''' (☆ [[11 di yanüari|11 di januari]] [[1942]] - † [[30 di yüli |30 di juli]] [[2026]]<ref>[https://www.arubanative.com/aurora-royal-pray-funeral-home-ta-anuncia-fayecimento-di-higinio-alejandro-farro-mihor-conoci-co-mo-patan/ Aviso di fayecemento], arubanative.com (4 di augustus 2026)</ref>) tabata un musico y pesista [[Aruba|Arubiano]]. El a titula campeon di Aruba pa diescuater aña consecutivo y tabata tambe campeon di [[Antias Hulandes]] pa nuebe aña. E ta wordo considera un di e pioneronan mas importante di hisamento di peso na Aruba.<ref>[https://arubanews.ca/patan-farro-weightlifting-legacy-honoured-following-aruban-champions-death/ Patan Farro Weightlifting Legacy Honoured Following Aruban Champion’s Death], arubanews.ca (4 di augustus 2026)</ref><ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/93280/voormalig-gewichthefkampioen-patan-farro-overleden-vz1916 Voormalig gewichthefkampioen ‘Patan’ Farro overleden], curacao.nu (4 di augustus 2026)</ref> E tabata bon conoci tambe como wicharero y restaurado di caha di orgel tradicional. == Bida y carera == Farro a cuminsa como pesista na aña 1964 y a logra di dos luga den su prome competencia. Den e aña siguiente, e nivel di e deporte a baha hopi riba e isla, debi cu hopi hisador di peso tabata di origen stranhero y como trahado na [[Lago Oil & Transport Company|refineria Lago]] a haya lay retiro y mester a bolbe na pais di origen.<ref>[https://297sportsaruba.com/na-memoria-di-higinio-alejandro-patan-farro/ Na memoria di Higinia Alejandro "Patan" Farro], 297sportsaruba.com (3 di augustus 2026)</ref> Como cu na 1964 hopi hisador di peso na Aruba tabata di origen stranhero y como trahado na e refineria LAGO a haya lay off di trabou y mester a bolbe na pais di origen, e deporte di peso na aña 1965 a cay hopi. Pero Patan a sigui train y a sigui desaroya den e deporte di peso. Bou di condicionnan hopi limita, Farro a sigui train y a sigui desaroya den deporte di peso. El sigui entrena hunto cu otro deportista den un espacio chikito na Wilhelmina Stadion (awor [[Stadion Guillermo Prospero Trinidad]]). El a entrena sin entrenador profeshonal y sin haya oportunidat pa sigui entrenamento na exterior. Pa torneo internacional, e tabata depende di su propio dianan di vakantie, pasobra no a haña permiso adicional di su trabou. ===Carera internacional=== Na 1970, Farro a wordo selecciona pa representa Antias Hulandes na [[Weganan Centroamericano y di Caribe]] (CAC) na [[Panama]]. Ora e [[Comite Olimpico Antias Hulandes]] (NAOC) a nenga pa paga su biahe, e mes a cumpra su boleto di avion y a logra di cuater luga den su categoria.<ref name="telearuba">[https://telearuba.aw/article/na-memoria-di-higinio-alejandro-patan-farro Na memoria di Higinio Alejandro "Patan" Farro], [[Telearuba]] (2 di augustus 2026)</ref> Na 1971, el a termina na di cinco luga durante [[Weganan Panamericano]] na [[Cali]], [[Colombia]]. Na 1974, el a bolbe logra di cuater luga na CAC na [[Repúblika Dominikano|Republica Dominicano]]. Su logro internacional mas importante a yega na 1978, ora el a gana un medaya di brons na CAC na [[Medellín]]. ===Logro y record === Ademas di su titulonan local y regional, Farro tabata conoci pa su forsa excepcional. Den añanan setenta di [[siglo 20|siglo binti]], el a logra e siguiente prestacionnan y a kibra su propio record na diferente ocacion:<ref name="telearuba"/> * squat: serka 272 kilo (600 liber) * deadlift: serka 318 kilo (700 liber) * bench press: serka 181 kilo (400 liber) * snatch: serka 125 kilo (275 liber) * clean and jerk: serka 160 kilo (352 liber) Su recordnan Arubano di 1976 den e disciplinanan "snatch" y "clean and jerk" a permanece pa cuarenta aña prome cu na 2016 a logra kibra ambos record y tambe esun di total.<ref name="telearuba"/> == Caha di orgel == Desde chikito, Patan a desaroya un amor profundo pa musica. E pasion ey a converti’e den un maestro respeta, tanto den pone pieza, afina y restaura cahanan di orgel, como den preserva e sonidonan autentico. Ademas di su contribucion na deporte, Farro tabata tambe envolvi den preservacion di herencia cultural di Aruba, specialmente door di su trabou cu restauracion y promocion di [[Caha di Orgel|cah’i orgel]] tradicional.<ref name="honor">[https://www.gobierno.aw/a-honra-varios-tocado-di-cahi-orgel-riba-dia-di-musico A honra varios tocado di cah’i orgel riba dia di musico], Gobierno di Aruba (25 di november 2024)</ref> E legendario hisador di peso Arubiano Higinio Alejandro “Patan” Farro tambe tabata un figura cultural bon conoci y un tocado, doño y restaurador celebra di e tradicional caha di orgel (orgel di bari) yama “El Diamante”.<ref>[https://www.aruba.nu/nieuws/kunst-cultuur-en-muziek/57390/unieke-eer-voor-muzikanten-met-liefde-voor-cahi-orgel Unieke eer voor muzikanten met liefde voor Cah’i Orgel], aruba.nu (27 di november 2024)</ref> Legado Cultural E Instrumento: Patan Farro tabata doño y tabata cuida un caha di orgel historico di 100 aña bieu como “El Diamante” tabata conoci. Diamante". Artesania: E tabata un di e poco personanan na Aruba cu e habilidad raro pa pega y martillo e cilindernan (cilinder di claba) cu ta wordo uza pa toca musica tradicional riba e instrumento. Reconocimento: El a ricibi multiple premio cultural y reconocimentonan oficial di gobierno di Aruba pa conserva e musical unico aki.<ref name="honor"/> Na 1982, den concurso di caha di orgel na Hoffi Sero Janchi, Farro a sali ganado maximo cu su caha di orgel Diamante.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-DOCUMENTACION-005276/mode/1up?q=patan+farro Ambiente inmenso na concurso di caha di orgel], Diario (30 di augustus 1982)</ref> == Reconocemento == Durante su carera activo, Farro no a haña hopi reconocemento oficial pa su prestacionnan. Sinembargo, despues di su retiro, el a wordo honra cu varios distincion: * condecoracion real como "ridder" den [[Orden di Oranje-Nassau]] * inclusion den Salon di Fama di Aruba * 1991 - Premio Promocional Santa Anna pa su contribucion na deporte y cultura Segun Archivo Nacional Aruba, Farro tabata tambe nominá pa premio di “atleta di aña” di Aruba Sport Unie na 1974. == Fayecemento == Farro tabata casa y tata di tres yiu. El a fayece dia 30 di juli 2026 na edat di 84 aña. Diferente organisashonnan, entre otro Federacion Aruba Weightlifting Association y Departamento di Cultura di Aruba, a record’é como un atleta respectivamente culturista sobresaliente y un persona ehemplar. {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] '''Higinio Alejandro (Patan) Farro''' (☆ [[11 di yanüari]] [[1942]] - † 30 di yüli 2026) tabata un hisado di peso [[Aruba|Arubiano]]., conoci den su tempu aktivo komo e hòmber mas fuerte di Aruba. El a dominá deporte di levantamentu di peso riba e isla pa mas ku un dekada i a representá Antia Hulandes na diferente torneo internashonal. Farro a gana e titulo di kampion di Aruba pa dieskuater (14) aña konsekutivo i tabata tambe kampion di Antia Hulandes pa nuebe (9) aña. El ta konsiderá un di e pioneronan mas importante di levantamentu di peso na Aruba.<ref>[https://arubanews.ca/patan-farro-weightlifting-legacy-honoured-following-aruban-champions-death/ Patan Farro Weightlifting Legacy Honoured Following Aruban Champion’s Death], arubanews.ca (4 di augustus 2026)</ref><ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/93280/voormalig-gewichthefkampioen-patan-farro-overleden-vz1916 Voormalig gewichthefkampioen ‘Patan’ Farro overleden], curacao.nu (4 di augustus 2026)</ref> == Bida y carera == Farro a kuminsá ku levantamentu di peso na aña 1964 i a logra di dos luga den su promé kompetensia. Den e aña siguiente, e deporte a baha hopi na nivel riba e isla, despues ku hopi trahadó strañero a laga Aruba tras despido na refineria di Lago.<ref>https://297sportsaruba.com/na-memoria-di-higinio-alejandro-patan-farro/</ref> A pesar di e situashon difísil, Farro a sigui entrená bou di kondishonnan hopi limitá. El tabata entrená den un espasio chikí bou di graderia di Wilhelmina Stadion (awor Stadion Guillermo Prospero Trinidad), ku ventilashon insufisiente i un solo plataforma ku el mester a kompartí ku siete otro deportista. El a entrená sin entrenador profeshonal i nunca a haña oportunidat pa sigui kampamentu di entrenamiento na exterior. Pa torneo internashonal, el tabata depende di su propio dianan di vakashon, pasobra no a haña permiso adicional di su trabou. ===Carera internacional=== Na 1970, Farro a wordu selekshoná pa representá Antia Hulandes na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Panamá. Ora e Komité Olímpiko Antiano a nenga pa paga su biahe, el mes a kumpra su boleto di avion i a logra di kuarto luga den su kategoria. Na 1971, el a termina na di sinku luga durante e Huegos Panamericanos na Cali, Kolombia. Na 1974, el a bolbe logra kuarto luga na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Republica Dominicano. Su logro internashonal mas importante a yega na 1978, ora el a gana un medaya di brons na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Medellín. ==Logro y rekord == Ademas di su titulo lokal i regional, Farro tabata konosí pa su forsa eksepshonal. Den añanan setenta, el a logra e siguiente prestashonnan aproksimá: squat: serka 272 kilo (600 lbs) deadlift: serka 318 kilo (700 lbs) bench press: serka 181 kilo (400 lbs) snatch: serka 125 kilo (275 lbs) clean and jerk: serka 160 kilo (352 lbs) Su rekordnan arubiano di 1976 den e disciplinanan snatch i clean and jerk a keda sin bati pa aproksimadamente kuarenta (40) aña. Na 2016, e rekordnan aki i su total kombiná finalmente a wordu mehorá. Rekonosimentu Durante su karrera aktivo, Farro no a haña hopi rekonosimentu ofisial pa su prestashonnan. Sin embargo, despues di su retiro, el a wordu honrá ku diferente distinkshon: distinkshon real inklushon den Eregalerij di Aruba Premio Santa Anna pa su kontribushon na deporte i kultura Segun Archivo Nacional Aruba, Farro tabata tambe nominá pa premio di “atleta di aña” di Aruba Sport Unie na 1974. == Ca'i orgel == * Diamante<ref>https://www.gobierno.aw/en/several-barrel-organ-players-were-honored-on-musicians-day</ref> E legendario hisador di peso Arubiano Higinio Alejandro “Patan” Farro tambe tabata un figura cultural bon conoci y un hungador, doño y restaurador celebra di e tradicional caha di orgel (orgel di bari) yama “El Diamante”.<ref>[https://www.aruba.nu/nieuws/kunst-cultuur-en-muziek/57390/unieke-eer-voor-muzikanten-met-liefde-voor-cahi-orgel Unieke eer voor muzikanten met liefde voor Cah’i Orgel], aruba.nu (27 di november 2024)</ref> Legado CulturalE Instrumento: Patan Farro tabata doño y tabata cuida un caha di orgel historico di 10 aña bieu como “El Diamante” tabata conoci. Diamante".Artesania: E tabata un di e poco personanan na Aruba cu e habilidad raro pa pega y martillo e cilindernan (cilinder di claba) cu ta wordo uza pa toca musica tradicional riba e instrumento.Reconocimento: El a ricibi multiple premio cultural y reconocimentonan oficial di gobierno di Aruba pa conserva e musical unico aki == Legado == Farro su influensia a bai mas allá di su rekordnan i medayanan. El a demostrá ku un atleta arubiano por kompetí na nivel regional, a pesar di falta di fasilidat, guia profeshonal i sosten finansiero. Su determinashon — manera paga su propio biahe i sigui entrená bou di kondishonnan difísil — a hasi’e un ehèmpel pa generashonnan posterior di deportista. Ademas di su kontribushon na deporte, Farro tabata tambe envolví den preservashon di herensia kultural di Aruba, spesialmente dor di su trabou ku restaurashon i promoshon di e Cah’i Orgel tradicional. Fayesimentu Farro a fayesé dia 30 di yüli 2026 na edat di 84 aña. Diferente organisashonnan deportivo, entre otro Aruba Amateur Weightlifting Association, a record’é komo un atleta sobresaliente i un persona ehèmpelar, i a ekspresá kondolensia na su famia. ------------ '''Aruba Sport Unie''' (ASU), tambe konosí komo '''Union Deporte Aruba''' òf '''Union Deportivo Arubano''', ta e organisashon cumbre di deporte na Aruba. E ta fungí komo federashon madre pa e diferente federashonnan i bondnan deportivo riba e isla. ASU ta representa mas ku 25 federashon deportivo i tin komo meta koordiná, promové i desaroyá deporte na Aruba. Pa bira miembro di ASU, un organisashon deportivo mester ta registra komo persona hurídiko i no por representa un deporte ku ta kaba representá pa un otro federashon miembro. ==Historia== Aruba Sport Unie a wordu fundá dia 23 di desèmber 1941, for di e nesesidat pa koordiná i stimulá desaroyo di deporte riba e isla. Entre e organisashonnan ku a kontribuí na su fundashon tabatin clubnan manera RCA, Club Caribe i Tivoli. E promé presidente tabata [[Jacobo Arends|Jacobo Rudolf (Coco) Arends]], kende tabata tambe envolví den fundacion di [[Arubaanse Voetbalbond]] (AVB) algun aña prome. Na 1949, ASU a kuminsá haña subsidio di e gobierno sentral pa sostené federashonnan deportivo, spesialmente pa organisashon di kompetensianan i otro aktividatnan. Durante e añanan 1950 i 1960, sektor priva a hunga un papel importante den desaroyo di deporte na Aruba. E kompania petrolero Lago Oil & Transport Company, por ehèmpel, a brindá sosten finansiero i material na diferente clubnan. Mateo Reyes tabata un di e figurannan clave den e proseso di distribushon i desaroyo. Na 1955, ASU a organisá e promé ASU Olimpiada, un evento ku a stimulá kompetensia entre atletanan lokal i ku a bira un tradishon durante varios dekada. Den e evento aki, atletanan tabata wordu rekonosé komo “atleta di aña”. Entre 1955 i 1993, ASU tabata responsabel pa maneho di e Wilhelminastadion na Oranjestad. Te na 1997, ASU tabata tambe enkargá ku distribushon di subsidio gubernamental na federashonnan deportivo. Despues di e aña ei, e tarea aki a pasa direktamente na gobierno di Aruba. ==Facilidatnan deportivo== ASU ta manehá diferente instalashon deportivo riba Aruba, entre otro: ===Joe Laveist Sport Park=== Situa na San Nicolas, e parke aki ta un fasilidat multifunkshonal ku instalashonnan pa: basebal futbòl volleyball basketball atletismo E parke por wordu usa tambe pa evento grandi manera konserto i aktividatnan komunidario. ===Centro Deportivo Betico Croes=== Situa na Santa Cruz, e fasilidat aki ta un kompleks deportivo di paden ku aire akondishoná. E ta usa pa deporte di sala i arte marcial. ==Organisashon i rol== ASU ta fungí komo koordinadó entre e diferente federashonnan deportivo na Aruba i ta apoyá: desaroyo di deporte organisashon di kompetensianan promoshon di atletanan lokal Riba e isla tin mas ku 30 organisashon deportivo ku ta forma parti di e sistema koordiná pa ASU. Entre e deporte mas popular na Aruba tin futbòl i basebal. Basebal, en partikular, a kontribuí na reconocimiento internashonal di Aruba, ku varios atletanan arubiano ku a hunga den Major League Baseball. ===Presidente === * Jacobo Rudolf “Coco” Arends (promé presidente) * Gerald Franca * Soraida Boekhoudt (2022– ) --- {{Variante|a}} {{infobox organisacion | variante = a | tipo = Deporte | nomber = Aruba Sport Unie | funda = [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]] | fundado = }} '''Aruba Sport Unie''' (Union Deporte Aruba, ASU), tambe conoci como '''Union Deportivo Arubano''', ta e organisacion cumbre di deporte na [[Aruba]]. E ta fungi como federacion cumbre pa diferente federacion y bond deportivo riba e isla. ASU ta representa mas cu 25 federacion deportivo y tin como meta coordina, promove y desaroya deporte na Aruba. Pa bira miembro di ASU, un organisacion deportivo mester ta registra como [[Persona hurídiko|persona huridico]] y no por representa un deporte cu ta representacaba pa otro federacion miembro. == Historia == Aruba Sport Unie a wordo funda dia [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]]. E organisacion a surgi for di e necesidad pa coordina y stimula desaroyo di deporte riba e isla. Den promé añanan di su existencia, diferente club i organisashon deportivo a kontribuí na fundashon di ASU, entre otro [[RCA]], Club Caribe i Tivoli. E promé presidente di e organisashon tabata '''Coco Arends''', kende tabata tambe envolví den fundashon di e '''Arubaanse Voetbal Bond''' algun aña promé. Na 1949 ASU a kuminsá ricibí subsidio di e gobierno sentral pa apoyá federashonnan deportivo ku organisashon di kompetensia i actividadnan deportivo. Durante añanan hopi organisashon i empresanan lokal a brindá sosten finansiero i material na deporte na Aruba. E kompanía petrolero Lago Oil & Transport Company tabata un di e sostenedornan importante, donando material deportivo i apoyando desaroyo di clubnan deportivo. Mateo Reyes tabata un di e personanan cu a yuda den e proseso di desaroyo aki. Den 1955 ASU a organisá e promé '''ASU Olimpiada''', un evento deportivo pa estimulá kompetensia entre atletanan lokal. E evento aki a bira un tradishon durante varios dekada, kaminda atletanan a wordo rekonosé komo “atleta di aña”. Entre 1955 i 1993 ASU tabata responsabel pa maneho di e [[Wilhelminastadion]] na Oranjestad. Te na 1997 ASU tabata tambe responsabel pa distribushon di subsidio gubernamental pa federashonnan deportivo. Despues di e aña aki, e tarea aki a wordo asumí direktamente pa e gobierno di Aruba. == Facilidatnan deportivo == ASU ta manehá diferente instalashon deportivo riba Aruba. '''Joe Laveist Sport Park''' na [[San Nicolas, Aruba|San Nicolas]] ta un parke deportivo multifunkshonal ku instalashonnan pa deporte manera: * [[Basebal]] * [[Futbòl]] * [[Volleyball]] * [[Basketbal]] * [[Atletismo]] E parke por wordo usa tambe pa evento grandi manera konserto i otro aktividatnan komunidario. '''Centro Deportivo Betico Croes''' na [[Santa Cruz, Aruba|Santa Cruz]] ta un fasilidat deportivo di paden ku aire acondicioná. E centro ta usa pa deporte di sala i arte marcial. == Organisashon == ASU ta fungí komo koordinadó entre e diferente federashonnan deportivo na Aruba. E organisashon ta apoyá desaroyo di deporte, organisashon di kompetensianan i promoshon di atletanan lokal. Riba e isla tin mas ku 30 organisashon deportivo cu ta forma parti di e sistema deportivo coordina pa ASU. Entre e deporte mas popular na Aruba tin [[futbòl]] i [[basebal]]. Especialmente basebal a duna Aruba reconocimiento internashonal, ku varios atletanan Arubiano cu a hunga den [[Major League Baseball]]. == Organisacion == Entre e presidentenan di Aruba Sport Unie tin: * [[Coco Arends|Jacobo Rudolf (Coco) Arends]] (1892-1965) – promé presidente * Gerald Franca – presidente durante diferente periodo den siglonan reciente * Soraida Boekhoudt – presidente (2022) [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] '''Aruba Sport Unie''' o '''Union Deportivo Arubano''' (ASU) ta e federacion cumbre di e federacionnan deportivo na [[Aruba]]. dre di 25 bond deportivo. Pa bira miembro di A.S.U. e organisacion mester ta un persona huridico y no mag di tin un miembro pa e deporte ey caba den A.S.U. == Historia == ASU e ser funda dia [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]]. * ASU taba maneha Wilhelminastadion di 1955 te 1993 A.S.U. ta maneha dos facilidad cu ta nan propiedad, esta Joe Laveist Sport Park na San Nicolas y Centro Deportivo Betico Croes na Sta Cruz. Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. Centro Deportivo Betico Croes ta completamente airecondiciona y ta uz'e pa tur sport di paden y arte marcial. Huur di e sporthal ta depende di cuanto hende mester uza pa maneha e lugar pa e actividad y ki sorto di actividad e ta. Pa mas informacion por yama oficina di A.S.U. na e numbernan di telefon ariba menciona.<ref>[https://www.gobierno.aw/union-deporte-aruba-asu Union Deporte Aruba (ASU)], Gobierno di Aruba</ref> Aruba Sport Unie a wordo funda dia 21 di December, 1941. E aña aki 21 di December, e ta cumpli 75 aña y tin cu corda riba e fundadornan. Segun e presidente actual Gerald Franca, e aña aki lo ta uno special den cuadro di e celebracion aki. Tambe el a splica kico tur nan tin pensa di haci pa loke ta e celebracion den 2017. Franca a splica cu e prome presidente tabata Coco Arends, kende ta e mesun persona cu a cuminsa tambe, kende ta fundador di Arubaanse Voetbal Bond 5 pa 6 aña prome. Un di e organisacionnan cu a yuda lanta Aruba Sport Unie tabata RCA, Club Caribe y Tivoli, cual ta e prome organisacionnan cu a lanta e asociacion aki. Na 1949 pa prome biaha den historia, ASU a cuminsa haya e subsidio di Gobierno Central pa facilita tambe e federacionnan di e tempo ey cu placa pa nan organisa actividadnan. Despues di e periodo ey tabata haya Lago ta yuda hopi den parti di formacion di e clubnan y nan tabata subsidia of duna donacion na e diferente clubnan pa nan material, etc. durante aña. Difunto Mateo Reyes, kende ta un persona conoci y keri, tabata encarga cu esaki. E ta un di e personanan cu a yuda ASU pa haya Joe Laveist for di Lago como un centro pa deporte. Lago Sportpark tabata di Lago y a bin pa pase pa Joe Laveist, pa pas’e pa ASU. Franca a menciona cu durante aña, durante 1955, ASU a celebra su prome ASU Olimpiada y despues di esey a keda celebr’e. Hopi di e atletanan grandi ta recorda e fechanan ey, caminda cu nan a wordo eligi como atleta di aña den decadanan di 60, 70 y 80. ASU semper a maneha deporte pa Gobierno y hasta a bay asina leu cu ASU a manda hende den exterior cu studie opdracht, pa bin bek lanta scol di deporte pa Aruba. Esaki nunca a logra debi na cosnan cu tabata pasa internamente. Despues ASU tabata encarga pa duna subsidio te cu na aña 1997, caminda cu Gobierno a tuma e tarea aki bek den su seno. Franca a sigui splica cu na e momentonan aki tin un comision cu ta trahando riba dje pa pasa e fecha pa Januari. Pa fin di aña ta imposibel pa organisa algo. Idea ta pa haci algo riba dje pa recorda e fecha y recorda esnan cu a funda e organisacion aki. Tabata tin hasta hendenan conoci entre otro shon A. Eman cu tabata un di e prome personanan den e directiva. Tin hopi hende conoci den comunidad tabata forma parti di ASU di e tempo ey.<ref>[https://masnoticia.com/aruba-sport-unie-lo-cumpli-75-ana-dia-21-di-december-proximo/ Aruba Sport Unie lo cumpli 75 aña dia 21 di December proximo], Mas Noticia (28 di november 2016)</ref> The sparse available evidence, however, reveals that there are around thirty-five sport organisations on the island that fall under the umbrella of the Aruba Sport Union (ASU), which was formed in 1941.44 As in Curaçao, two of the more popular team sports are soccer and baseball, and it is baseball that has given it the greatest international recognition through the participation of at least six Arubans in MLB since 1996.4 ASU President Gerald Franca --> 2022 Soraida Boekhoudt --- Aruba Sport Unie, funda dia 23 di december 1941, ta e bond madre di 25 bond deportivo. Pa bira miembro di A.S.U. e organisacion mester ta un persona huridico y no mag di tin un miembro pa e deporte ey caba den A.S.U. A.S.U. ta maneha dos facilidad cu ta nan propiedad, esta Joe Laveist Sport Park na San Nicolas y Centro Deportivo Betico Croes na Sta Cruz. Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. Centro Deportivo Betico Croes ta completamente airecondiciona y ta uz'e pa tur sport di paden y arte marcial. Huur di e sporthal ta depende di cuanto hende mester uza pa maneha e lugar pa e actividad y ki sorto di actividad e ta. Pa mas informacion por yama oficina di A.S.U. na e numbernan di telefon ariba menciona.<ref>https://www.gobierno.aw/union-deporte-aruba-asu Union Deporte Aruba (ASU)</ref> {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] ---------------- {{Variante|a}} {{multiple image | total_width = 270 | border = | perrow = 1/2 | align = right |header = Joe Laveist Sportpark |header_align = center |image2 = Joe Laveist Sport Park.jpeg | image1= Estadio de béisbol Joe Laveist, en San Nicolaas (este de Aruba).jpg | image3 = Joe Laveist Sport Park 06 54 31 704000.jpeg |caption1 = |caption_align = center }} == Lago Sport Park / Joe Laveist Sportpark == The historical Lago Sports Park (later known as the Laveist Sport Park) was a vital recreational and cultural hub in San Nicolas, Aruba. Officially inaugurated in March 1941, it was founded by the Lago Oil & Transport Company to support the island's booming refinery community. History of Lago Sports Park Founding and Baseball Roots: The park was instrumental in developing baseball on the island. American expatriate and former Major League Baseball pitcher Jim Bluejacket spent 15 years in Aruba and helped found the facility, fostering strong local interest in the game. WWII & Refining Community: During WWII, the facility offered organized recreation for Allied soldiers stationed in Aruba and the diverse immigrant workforce employed at the Lago refinery. Championship Ground: Throughout the 1940s and 1950s, the park was the premier venue for the organized Aruba baseball championships. Iconic early teams like the Dodgers, Baby Ruth, and Barnes' Ramblers competed here. Track and Field: Beyond baseball, it served as the primary venue for annual events like the Lago High School Track Meets and the Aruba School Sport Bond competitions. Evolution: Today, the historic site in San Nicolas continues to be an active community asset and is known as the Laveist Sport Park. --- Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. {{Variante|a}} {{Databox}} Intro *Location in San Nicolas, Aruba *Originally built by Lago Oil and Transport Company *Year of inauguration (1941) *Later renamed to Joe Laveist Sportpark ==Historia== 1. Fundashon (±1930s–1941) Lago building infrastructure for workers Role of Jim Bluejacket Opening (9 March 1941) 2. Periodo di floresementu (1940s–1980s) Organized sports (baseball, possibly softball, football) Social function (community gatherings, events) 3. Despues di sera di Lago (1985 →) Decline / transition Renaming to Joe Laveist Continued local use Struktura i fasilidat Even if partial: Baseball field Stands / seating Clubhouse? Multi-sport use * na 1968 Lago a traspasa LSP pa ASU Importansia kultural This is where your article becomes powerful: Role in development of baseball in Aruba Connection to Lago Colony life Symbol of industrial-era community building Link to later international baseball success of Aruba Legado Renaming to Joe Laveist Continued recognition Connection to surrounding area (Jim Bluejacketstraat, schools, neighborhoods) 🔎 Research tips (high impact, low effort) Look for: Lago employee magazines / newsletters Local newspapers (Amigoe, Diario archives) Aruba sports history sources Mentions of: inauguration (1941) sports competitions Joe Laveist (who he was!) ------------------ ==Origen di baseball na Aruba == Beisbòl a yega Aruba den añanan 1930, introdusí pa ekspatriadonan merikano ku tabata traha na Lago Oil Company i imigrantenan venezolano ku a forma timnan di pickup informal riba terenonan habrí.[2] E deporte a haña struktura ku e fundashon di ABBA na 1950 pa organisá liga i kampionato lokal, loke a kondusí na entrada di Aruba den wega internashonal na 1952 ora el a djòin e Asosiashon Internashonal di Beisbòl Amateur (awor parti di WBSC).[2] E aña ei, Aruba a debutá su promé selekshon nashonal na e Serie Mundial Amateur di 1952 na Havana, Cuba, manehá pa Joe Proterra, kaminda el a sigurá dos viktoria den seis wega i a gana aklamashon di fanátikonan, ku pitcher Nell Harms nombrá hungadó sobresaliente di siman pa su aktuashon kontra Honduras.[2] Beisbòl a wòrdu introdusí na Aruba na final di añanan 1920 i kuminsamentu di añanan 1930 prinsipalmente dor di ekspatriadonan merikano empleá pa Lago Oil and Transport Company, un supsidiario di Standard Oil of New Jersey, kendenan a establesé un refineria riba e isla. Pafo di e colonia, baseball a haya traccion na fin di añanan 1930 pa medio di imigrantenan y mariniernan Venezolano cu a mara na wafnan di Aruba cu nan barconan di pisca, formando teamnan casual di pick-up cu a hunga riba terenonan habri na Oranjestad, manera e area patras di Corte di Husticia actual. Pa añanan 1950, beisbòl a integrá profundamente den kultura di Aruba, partikularmente bou di hóbennan, ku a wòrdu eksponé pa medio di transmishonnan di media merikano, eventonan patrosiná pa kompanianan di zeta, i e impakto persistente di sòldánan di tempu di guera, hasiendo esaki un símbolo di aspirashon i vínkulo di komunidat den barionan di klase trahadó. Adopshon lokal a oumentá ku e formashon di klupnan amateur den tur pueblo. <ref>Clyde Harms, https://archive.org/details/BNA-DIG-ARUBATODAY-2021-05-28/page/n9/mode/1up?q=jim+bluejacket Short history of the beginnings of baseball in Aruba], Aruba Today (28 di 2021)</ref> ------------------- {{Variante|a}} {{Infobox deportista| variante = a | nomber completo = Shawn Joubert Zarraga | alias = | fecha nacemento = [[21 di yanüari|21 di januari]] [[1989]] | luga nacemento = {{ABW}} | fecha fayecimento = | luga fayecimento = | nacionalidad = {{NLD}} | haltura = 183 cm | peso = 109 kg <!-- Seccion di informacion deportivo --> | deporte = [[beisbòl|baseball]] | disciplina = catcher (man drechi)? | wo = | debut = 11 di maart 2023 (den [[Tim nashonal di beisbòl hulandes|team di Reino]])?? | activo = 2021 - presente ?? | distincion = }} '''Shawn Joubert Zarraga''' (☆ [[21 di yanüari|21 di januari]] [[1989]] na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]) ta un eks-catcher profesional di beisbòl Arubiano ku a representá Hulanda den kompetensianan internashonal, inkluyendo e World Baseball Classic.[1] Para na 6 pia 0 inch (1.83 m) i pisando aproksimadamente 240 liber (109 kg), Zarraga tabata un switch-hitter ku tabata tira ku man drechi i a hunga prinsipalmente komo un katcher durante henter su karera.[2] Selektá pa e Milwaukee Brewers den e di 44 buèlta (1.302 en general) di e Selekshon di Beisbòl di Liga Mayor di 2007 for di Trinity Christian Academy na Florida, el a pasa vários temporada den e liganan menor den vários organisashon.[3] grokipedia: Zarraga su karera profeshonal a kuminsá den e sistema di Brewers, kaminda el a progresá a traves di nan afiliadonan di 2007 pa 2014, alkansando nivelnan di Double-A i Triple-A i mustrando abilidatnan defensivo sólido tras di e plato.[4] Despues el a firma kontraktnan di liga menor ku timnan inkluyendo Los Angeles Dodgers na 2017 i Cincinnati Reds na 2016, ganando invitashonnan no-roster pa entrenamentu di primavera, ounke nunka el a yega Major League Baseball.[5] Despues ku su karera den liga menor afiliá a terminá na 2017, Zarraga a hunga den liganan independiente, inkluyendo ku e Cleburne Railroaders di e Asosiashon Merikano e aña ei, promé ku el a baha ku penshun.[6] Riba e esenario internashonal, Zarraga tabata un kontribuidor klave na e selekshon nashonal di Hulanda, yudando sigurá e título di Kopa Mundial di Beisbòl 2011 na Panama i partisipando den e Klásiko Mundial di Beisbòl 2017, kaminda el a proveé ​​profundidat na katcher durante wega di pool.[7] Su versatilidat i eksperensia a hasié un opshon konfiabel pa e tim hulandes, basando riba su raisnan arubiano miéntras e tabata kompetí bou di e bandera di Reino Hulandes.[8] == Karera internashonal == ===Kopa Mundial 2011=== Zarraga a haci su debut internacional cu e seleccion nacional di baseball di Hulanda na 2011 den Mundial di Baseball na Panama, eligibel pa medio di su herencia Arubiano. El a sirbi komo un katcher riba e lista ora e tim a gana e medaya di oro, derotando Cuba 2-1 den e final pa reklamá e título mundial.[25][26] torneonan di 2014 Zarraga a sirbi prinsipalmente komo un katcher durante e aparishonnan di e tim den dos torneo klave e aña ei.[27] Na yüli, Zarraga a representá Hulanda na e Torneo Internashonal di Beisbòl di Fransia, konosí tambe komo Yoshida Challenge, ku a tuma lugá na Sénart, Fransia. E selekshon hulandes a gana e medaya di oro, derotando un tereno ku a inkluí anfitrion Fransia, Alemania, i all-starnan internashonal. Zarraga tabata parti di e lista ku a sigurá e título, kontribuyendo tras di e plato miéntras e tim a pone un demostrashon fuerte den nan promé salida na e fasilidat nobo.[28][29] Mas lat e sèptèmber ei, Zarraga a kompetí den e Kampionato Oropeo di Beisbòl 2014 ku a tuma lugá na Ostrava i Brno, Repúblika Cheko, kaminda Hulanda a kapturá nan di 21 medaya di oro kontinental ku un rèkòrt invikto di 11-0, kulminando den un viktoria final di 6-3 riba Italia. Komo katcher, el a bati .286 ku aktuashonnan notabel, inkluyendo tres hit den un viktoria di 7-2 riba Alemania i un homerun den un wega di pool anterior kontra Kroasia. Su trabou defensivo a yuda ankra un staf di lansamentu ku a pèrmití solamente 1.36 kareda gana pa wega durante henter e torneo.[30][31][28] 2015 Premier12 i 2017 World Baseball Classic Zarraga a wòrdu selektá pa representá e selekshon nashonal di beisbòl di Hulanda na e WBSC Premier12 di 2015, e edishon inaugural di e torneo ku a tuma lugá na Mexico i Taiwan, kaminda el a sirbi komo un katcher bistiendo e kamisa number 22.[32] Hulanda a kompetí den Grupo A di e buèlta di apertura, sigurando tres viktoria kontra Chines Taipei (7-4), Italia (16-1), i Puerto Rico (11-7), miéntras ku nan a sufri pèrdida kontra Cuba (5-6) i Canada (1-3), loke a posishoná nan pa avansá pa e kuartfinal.[33] Einan, nan a kai kontra Merka 1-6, resultando den un di sinku lugá total pa e tim.[33] Durante e torneo, Zarraga a kontribuí ofensivamente den momentunan klave, inkluyendo un homerun di dos kareda den e di kuater inning kontra Cuba ku a ekstendé e bentaha di Hulanda na 4-1, ounke e tim na final a pèrdè den un kompetensia estrecho.[34] El a registrá tambe un RBI den e viktoria riba Taipei Chines, trahando un kaminata apesar di a bai sin hit den tres at-bat.[35] Sinembargo, Zarraga a sufri un leshon na man durante e wega di Cuba i mester a sali trempan.[36] Na 2017, Zarraga a gana un lugá riba e lista di Hulanda pa e World Baseball Classic, atrobe komo un katcher, partisipando den e torneo prinsipal ku a tuma lugá den vários pais anfitrion.[37] Hulanda a pone un rèkòrt di 2-1 den Pool A, avansando komo subkampeon tras di Israel, promé ku a derotá Israel 12-2 den e kuartfinal na Tokyo Dome pa yega e semifinal.[37] Nan kareda a terminá den un pèrdida di 3-4 kontra Puerto Rico na Dodger Stadium, kaminda e tim a regresá lat pero no por a sigurá e viktoria.[38] E aktuashon sobresaliente di Zarraga a bini den e kuart di final kontra Israel, kaminda el a konta dos hit i dos RBI komo parti di e eksploshon ofensivo di e tim.[39] Den e semifinal kontra Puerto Rico, el a entregá un dòbel di RBI krusial den e di sinku inning pa skor Wladimir Balentien i empatá e wega na 3-3, ounke kompañero di ekipo Jonathan Schoop a wòrdu bentá afó na e plachi di kas den e wega.[40] Zarraga a parse di a sufri un leshon den e di ocho inning di e wega ei, loke a rekerí atenshon médiko tras di e plato. {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid = |titulo=}} {{References}} * [https://www.baseball-reference.com/register/player.fcgi?id=kelly-001ant Minors Stats Antwone Kelly] }} {{DEFAULTSORT:Zarraga, Shawn}} [[:Kategoria:Hende]] [[:Kategoria:Beisbòl]] ----------------- {{Variante|a}} {{Infobox asociacion deporte| variante = c | nomber = Badminton Bond Curaçao | logo = | imagen = | abrevia = BBC | president = | vice-president = | algemeen-secretaris = | asiento = | region = | pais = | cantidad_miembro = | cantidad_asociacion = | deporte = | funda = | luga_funda = | ex-nomber = | federacion_mundial = | federacion_continental = | federacion_nacional = | afilia = | comite_olimpico = | agencia_deportivo = | stop_imagen = | imagen = | descripcion = | website = }} '''Badminton Bond Curaçao''' (BBC) ta e organisashon ku ta dirigi i promové e deporte di badminton na Kòrsou. E federashon ta un miembro di e organisashonnan internashonal i regional, inkluíendo e '''Badminton World Federation (BWF)''', e '''Badminton Pan America (BPA)''', i e '''Caribbean Regional Badminton Confederation (CAREBACO)'''. === Historia i Fundashon === E Badminton Bond Curaçao a fundá den 1975. E federashon ta representá Kòrsou den e organisashonnan regional i internashonal di badminton.:contentReference[oaicite:8]{index=8} === Afiliashon Internashonal === :contentReference[oaicite:10]{index=10} * :contentReference[oaicite:13]{index=13} * :contentReference[oaicite:16]{index=16} * :contentReference[oaicite:19]{index=19}:contentReference[oaicite:21]{index=21} === Participashon Internashonal === :contentReference[oaicite:23]{index=23}:contentReference[oaicite:25]{index=25} === Referensianan === * :contentReference[oaicite:27]{index=27} * :contentReference[oaicite:30]{index=30}:contentReference[oaicite:32]{index=32} [[:Kategoria:Deporte na Kòrsou]] [[:Kategoria:Organisashon Deportivo]] {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte]] --------------- {{Databox}} E '''seleccion nacional di badminton di Aruba''' ([[Hulandes]]: Arubaans badmintonteam) ta representa [[Aruba]] den competencianan internacional di team di badminton y ta wordo controla pa [[Aruba Badminton Federation]] cu ta afilia na Badminton Pan America y Caribbean Regional Badminton Confederation (CARECOBA).<ref>{{Cite web |title=Members {{!}} BWF Corporate |url=https://corporate.bwfbadminton.com/about/membership/ }}</ref> E ekipo a kompetí pa promé biaha den nan promé torneo internacional di ekipo na 1990. E ekipo a haci su aparicion pa prome biaha na e Campeonato di Ekipo di CAREBACO na aña 1974.<ref>{{citeer web|titel=Aruba vooreerst naar Car. badmintonkampioenschap|werk=[[Amigoe]]|datum=1974-11-15|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2025-05-29|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461200:mpeg21:p005}}</ref> Tambe e ekipo a competi den e [[Weganan Centroamericano y di Caribe]] di 1990, unda badminton a wordo inaugura pa prome biaha den e Weganan. E ekipo junior di Aruba a kompetí den e Campeonato Pan Am Junior Team 2009 y a terminá na di 12 lugá.<ref>{{Cite web |title=BWF - Team Event XVIII Pan Am Junior 2009 - Winners |url=https://bwf.tournamentsoftware.com/sport/winners.aspx?id=C61259DF-B2FF-4AC5-A444-F9E14C6A82B1 |access-date=2022-09-04 |website=bwf.tournamentsoftware.com}}</ref> Een Arubaans selectie-team zal van 17 tot en met 24 november voor de eerste keer deelnemen aan de Caribische Badmintonkampioenschappen, die dit jaar te Georgetown in Guyana gehouden worden. Het team dat Aruba zal vertegenwoordigen bestaat uit de dames M. Mata, N. Mata en M. Yarzagaray, en de heren Doy Bernaibela, H. Boer, Robby Arambatzis en Reginals Altman. Deze reis werd mogelijk gemaakt dankzij financiële — en materiele steun van diverse giften; het bedrijfsleven en andere instanties. Het Caribisch toernooi wojdt^jgeorganiseerd door de Caribbean regional badminton confederation, een in 1972 opgerichte federatie, tot voor kort bestaande uit de landen Jamaica, Trinidad/Tooago, Guyana en Sjuriname. Vorig jaar heeft de Badminton Bond Aruba zijn interesse voor deelname aan het bestuur van de Carebaco te kennen gegeven en na een jaar van intensieve voorbereidingen werd Aruba in juli van dit jaar lid van de International badminton federation en in dezelfde maand als vijfde lid van de Carebaco toegelaten. Beide feiten kunnen als mijlpalen worden beschouwd in de geschiede- | nis van de badmintonsport op Aruba, waar deze sport (nog) vrij onbekend is. Dit laatste komt voornamelijk doordat men hier voor deze sport een enorm tekort heeft aan goede accomodatie. ==Historia== ===Tim miksto=== Aruba a debuta den e Campeonato di Equipo di CAREBACO na 1974. E team a keda na di cinco lugar den e ranking final, perdiendo 7-0 contra Jamaica, Surinam, Trinidad y Tobago y Guyana.<ref>World Badminton 18 (1974), p. 3</ref> {{Appendix}} [[:Category:Deporte na Aruba]] en.wiki --------------- {{Infobox asociacion deporte| variante = c | nomber = Aruba Badminton Federation | logo = | imagen = | abrevia = ABF of BBA | president = | vice-president = | algemeen-secretaris = | asiento = | region = | pais = | cantidad_miembro = | cantidad_asociacion = | deporte = | funda = | luga_funda = | ex-nomber = | federacion_mundial = | federacion_continental = | federacion_nacional = | afilia = | comite_olimpico = | agencia_deportivo = | stop_imagen = | imagen = | descripcion = | website = }} '''Aruba Badminton Federation''' (ABF), tambe yamá Badminton Aruba o Aruba Badminton Bond, ta e organisacion gobernante nacional supremo pa e deporte di [[badminton]] na [[Aruba]]. E federacion ta wordo representa pa e [[seleccion nacional di badminton di Aruba]]. == Historia == E Aruba Badminton Federation a wordo funda memey di añanan 1970, ora cu e promé participacion a tuma luga na e Kampionatonan di Carebaco. Na desember 1973 e federacion a bira miembro di Caribbean Badminton Federation, hunto cu Corsou.<ref>Sport inliet kort sport in het kort sport. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 05-12-1973, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 29-05-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461498:mpeg21:p007</ref> E federashon despues a bira miembro di e órgano di gobernashon kontinental, e Konfederashon Panamerikano di Badminton, i e Federashon Mundial di Badminton, e tempu ei konosí komo e Federashon Internashonal di Badminton. Aruba ainda no ta anfitrion di campeonatonan internacional. Sinembargo Aruba a yega di ta anfitrion di Campeonato di Carebaco dos biaha. Federacion di Badminton Aruba ta miembro di Comite Olimpico Arubano . {{Appendix}} De Badminton Bond Aruba (BBA) viert deze maand zyn 15-jarig bestaan met verschillende toernooien en andere activiteiten. Ofschoon deze tak van sport niet zo bekend is op Aruba, heeft de BBA in vijftien jaren heel wat gepresteerd. Deze bond is al jaren lid van de International Badminton Federation (IBF). Ook is de BBA lid van de Carebaco (Caribbean Regional Badminton Confederation), waarvan verder ook lid zijn: Jamaica, Trinidad, Suriname, Guyana, Barbados, Bermuda, Curasao en Grenada. Elk jaar doet Aruba mee aan de Caribische kampioenschappen en BBA- motor, Riek Altman, is al jaren secretaris / penningmeester van de Carebaco. Aruba wordt elk jaar weer verzocht de Carebaco- wedstrijden te organiseren, omdat Aruba tot nu toe het beste toernooi heeft georganiseerd, doch door het ontbreken van faciliteiten kan de BBA dit Caribisch treffen niet meer organiseren. De BBA bestaat momenteel uit de vier clubs: Floralin, Flamboyant, Aruba Badminton Minders en Playa die tezamen honderd leden tellen. Deze sport kan uitsluitend gespeeld worden in een zaal en nu wordt er gebruik gemaakt van de gymnastiekzalen van Julianaschool, La Salie College en de Sporthal. Een paar maanden geleden hebben de BBA- bestuursleden, Riek Altman en Michael Williams, in Trinidad een coachingcUrsus gevolgd onder auspiciën van de IBF en geven nu op maandag en donderdag aan trainers van de club een opleiding. Nu al is bekend dat Aruba volgend jaar vertegenwoordigd zal worden op Curagao tijdens de Easter Open Tournament en in Jamaica tijdens de Carebaco- wedstrijden. De BBA heeft gisteren in een communiqué dank uitgebracht aan alle personen en instanties, die door de jaren heen de BBA hebben geholpen en eenieder, die aan badminton wil meedoen, uitgenodigd zich op donderdag in de Sporthal op te geven tussen zeven en tien uur 's avonds. Het bestuur van de BBA wordt in dit derde lustrumjaar gevormd door: voorzitter R. Nieuw, vicevoorzitter R. Altman, secretaris G. Simon, penningmeester B. Hernandez, commissarissen E. van der Linde, M. McClure, E. Vemannan, M. Croes en M. Williams.<ref>Met uitgebreid activiteiten-programma Badminton Bond Aruba viert haar derde lustrum. "Amigoe". Curaçao, 08-11-1986, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 29-05-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641854:mpeg21:p013</ref> ------------- {{Variante|a}} {{Futbolista |nomberdihungado = |Nomber = Mario Croes |potret = |Fecha di nasementu = |Siudat di nasementu = |Pais di nasementu = {{ABW}} |Nashonalidat = hulandes |Posishon = |club = }} '''Hyacintho Mario Croes''' (☆ ± 1942 na [[Aruba]]), tambe conoci como '''Mario Croes jr.''', ta un ex-hungado di pingpong [[Aruba]]no. Entre decada 1960 y decada 1980 el a titula 13 vez campeon di Aruba. Den [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]] Croes tabata un di e dos "grandinan" den deporte di tennis di mesa, banda di [[Robert Hosé]] di [[Kòrsou|Corsou]].<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463158:mpeg21:a0099|titel=Sensationele zege van R. Hosé over M. Croes|werk=[[Amigoe]]|datum=1970-11-02|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> == Biografia == Mario Croes ta yiu di Eymee Zeppenfelt y Mario Hyacinto Croes, empresario i doño di La Gran Bodega.<ref name="Amigoe">{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462365:mpeg21:a0121|titel=In de Franciscuskerk|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-07-16|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> Cu mas o menos siete aña el a cuminsa hunga pingpong y tabata train cu su mama pa despues sigi train cu su tata y otro famianan.<ref name="Amistad">{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AMISTAD-1976-11/page/3/mode/1up?q=Amistad+mei+1976&view=theater|titel=Mario Croes: 26 aña den pingpong|werk=Amistad|datum=november 1976|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> Croes a cuminsa mustra su talentonan ora cu na edad di 9 aña el a sali campeon "junioren" na Aruba. Cu 12 aña el a drenta division di senioren y na 1959, cu 16 aña, a bira campeon di Aruba pa prome bes.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010997546:mpeg21:a0072|titel=Mario Croes jr: nieuwe tienkampkampioen tafeltennis|werk=[[Amigoe]]|datum=1959-02-25|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> Na 1960 e ta prolonga su titulo.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010459813:mpeg21:a0112|titel=Mario Croes jr. weer de sterkste|werk=[[Amigoe]]|datum=1960-04-01|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> Hunto cu Cholan Jacobs e tabata hunga pa e team Arubano di Bavaria Stars. Den e torneo organisá door di e asociacion "Entre Nous Juveniles” na Corsou el a hunga cu 17 aña su prome wega internacional contra [[Colombia]]. Croes tabata doño di Mario's Sports Shop den Wilhelminastraat 51 na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]. E ta casa cu Ruth Arends y hunto nan tin un yiu homber, Mario III, i un yiu muhe Janine.<ref name="Amigoe"/> {{Appendix}} {{Stub}} {{DEFAULTSORT:Croes, Mario}} [[:Category:Hende]] [[:Category:Deporte na Aruba]] Pa promer viaha el a sali campeon di Aruba dia cu e tabatin 15 aña di edad. Awor flbi cu e tin 34 aña e por bisa cu ela sali 13 vez campeon di nos isla y e ta posee nada menos cu 39 copa y 27 medaya. Un deportista arubano cu e destaca su mes den e deporte di ping pong specialmente door di su mes esfuerzonan y su perserverancia, como cu manera nos lektornan por lesa mas alew, no ta semper ela haya ayudo den su carera deportivo na su isla natal. Mario Croes jr., casá cu Ruth Croes-Arends, ta haya cu e deporte di ping pong na Aruba a bai hopi atrcus den e 26 aña cu e tin ta praktikele. Amistad a tene un entrevista exclusivo cu e deportista te ainda mas grandi riba terreno di ping pong actuahnente: Mario Croes Jr.<ref name="Amistad">{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AMISTAD-1976-11/page/3/mode/1up?q=Amistad+mei+1976&view=theater|titel=Mario Croes: 26 aña den pingpong|werk=Amistad|datum=november 1976|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> mi a cuminsa hunga ping pong tempo mi tabata tin mas o menos siete aña. Mi mama a cuminsa siñami, pero mi no a worry mucho. Toch mi a sigi hunga cu mi tata y cu mi otro famianan. Un viaha mi a bai Flamingo Room (Trocadero), caminda tabatin un mesa di ping pong, anto ei nan mi a mira Cholan Jacobs, e tempo ei e campeon di Aruba, hunga. Esei a dunami smaak pa mi sigi train cu mi famia. Dia m'a cimiinsa hunga di verdad mi tabatin 12 ema y mi a cuminsa train cu Cholan. E tempo ei mi tabata hunga cinco te seis ora pa dia. Mi tabata caba di come dies dos or y mei y bai hunga te siet’or y mei di anochi. Tur dia e mesim cos. Mi no tabata hunga ni siña les. Mario a cuminsa mustra su talentonan ora cu na edad di 9 aña ela sali campeon di Junioren na Aruba. Cu 12 aña ela drenta division di senioren y cu 16 aña pa promer vez ela logra bira campeon di Aruba. Su promer wega internacional ela hunga contra Colombianonan tempo cu e tabatin 17 aña na 1959. E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” Entre Nous Juveniles na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsou. E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsou. in de Franciscuskerk te Oranjestad is gistermorgen het kerkelijke huwelijk ingezegend vun mejuffrouw Rulh Arends, dochter V(.n. de heer en mevrouw Milo de R. Arends-Arends en de heer Mario Croes, zoon van de heer en mevrouw Mario H. Croes- Zeppenfelt. Voor de receptie ten huize van de bruid bestond grote belangstelling. Het bruidspaar wachtte een verrassing; een taart in de vorm van een tafeltennistafel. De bruidegom is dan ook tafeltenniskampioen van Aruba.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462365:mpeg21:a0121|titel=In de Franciscuskerk|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-07-16|bezochtdatum=2022}}</ref> * Eigenaar van Mario's Sports Shop, Wilhelminastraat 51, Oranjestad, Aruba * Huwde in 1965 met Ruth Arends, kinderen Mario III en Janine {{Appendix}} --------------- 21pag2ipdk8w032pc3b9wduvnhn7301 199603 199602 2026-08-05T21:56:42Z Caribiana 8320 /* Caha di orgel */ 199603 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ Pending: [[Barracudas Artistic Aruba]] - [[Aruba Dolphins]] - [[Stingray Swimming Team]] - [[Shawn Zarraga]] - [[Antwone Thyshon Kelly]] - [[Badminton Bond Curacao]] - [[Seleccion nacional di badminton di Aruba]] - [[Aruba Sport Unie]] -------- {{infobox deportista | variante=a }} '''Higinio Alejandro (Patan) Farro''' (☆ [[11 di yanüari|11 di januari]] [[1942]] - † [[30 di yüli |30 di juli]] [[2026]]<ref>[https://www.arubanative.com/aurora-royal-pray-funeral-home-ta-anuncia-fayecimento-di-higinio-alejandro-farro-mihor-conoci-co-mo-patan/ Aviso di fayecemento], arubanative.com (4 di augustus 2026)</ref>) tabata un musico y pesista [[Aruba|Arubiano]]. El a titula campeon di Aruba pa diescuater aña consecutivo y tabata tambe campeon di [[Antias Hulandes]] pa nuebe aña. E ta wordo considera un di e pioneronan mas importante di hisamento di peso na Aruba.<ref>[https://arubanews.ca/patan-farro-weightlifting-legacy-honoured-following-aruban-champions-death/ Patan Farro Weightlifting Legacy Honoured Following Aruban Champion’s Death], arubanews.ca (4 di augustus 2026)</ref><ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/93280/voormalig-gewichthefkampioen-patan-farro-overleden-vz1916 Voormalig gewichthefkampioen ‘Patan’ Farro overleden], curacao.nu (4 di augustus 2026)</ref> E tabata bon conoci tambe como wicharero y restaurado di caha di orgel tradicional. == Bida y carera == Farro a cuminsa como pesista na aña 1964 y a logra di dos luga den su prome competencia. Den e aña siguiente, e nivel di e deporte a baha hopi riba e isla, debi cu hopi hisador di peso tabata di origen stranhero y como trahado na [[Lago Oil & Transport Company|refineria Lago]] a haya lay retiro y mester a bolbe na pais di origen.<ref>[https://297sportsaruba.com/na-memoria-di-higinio-alejandro-patan-farro/ Na memoria di Higinia Alejandro "Patan" Farro], 297sportsaruba.com (3 di augustus 2026)</ref> Como cu na 1964 hopi hisador di peso na Aruba tabata di origen stranhero y como trahado na e refineria LAGO a haya lay off di trabou y mester a bolbe na pais di origen, e deporte di peso na aña 1965 a cay hopi. Pero Patan a sigui train y a sigui desaroya den e deporte di peso. Bou di condicionnan hopi limita, Farro a sigui train y a sigui desaroya den deporte di peso. El sigui entrena hunto cu otro deportista den un espacio chikito na Wilhelmina Stadion (awor [[Stadion Guillermo Prospero Trinidad]]). El a entrena sin entrenador profeshonal y sin haya oportunidat pa sigui entrenamento na exterior. Pa torneo internacional, e tabata depende di su propio dianan di vakantie, pasobra no a haña permiso adicional di su trabou. ===Carera internacional=== Na 1970, Farro a wordo selecciona pa representa Antias Hulandes na [[Weganan Centroamericano y di Caribe]] (CAC) na [[Panama]]. Ora e [[Comite Olimpico Antias Hulandes]] (NAOC) a nenga pa paga su biahe, e mes a cumpra su boleto di avion y a logra di cuater luga den su categoria.<ref name="telearuba">[https://telearuba.aw/article/na-memoria-di-higinio-alejandro-patan-farro Na memoria di Higinio Alejandro "Patan" Farro], [[Telearuba]] (2 di augustus 2026)</ref> Na 1971, el a termina na di cinco luga durante [[Weganan Panamericano]] na [[Cali]], [[Colombia]]. Na 1974, el a bolbe logra di cuater luga na CAC na [[Repúblika Dominikano|Republica Dominicano]]. Su logro internacional mas importante a yega na 1978, ora el a gana un medaya di brons na CAC na [[Medellín]]. ===Logro y record === Ademas di su titulonan local y regional, Farro tabata conoci pa su forsa excepcional. Den añanan setenta di [[siglo 20|siglo binti]], el a logra e siguiente prestacionnan y a kibra su propio record na diferente ocacion:<ref name="telearuba"/> * squat: serka 272 kilo (600 liber) * deadlift: serka 318 kilo (700 liber) * bench press: serka 181 kilo (400 liber) * snatch: serka 125 kilo (275 liber) * clean and jerk: serka 160 kilo (352 liber) Su recordnan Arubano di 1976 den e disciplinanan "snatch" y "clean and jerk" a permanece pa cuarenta aña prome cu na 2016 a logra kibra ambos record y tambe esun di total.<ref name="telearuba"/> == Caha di orgel == Desde chikito, Patan a desaroya un amor profundo pa musica. E pasion ey a converti’e den un maestro respeta, tanto den pone pieza, afina y restaura cahanan di orgel, como den preserva e sonidonan autentico. Ademas di su contribucion na deporte, Farro tabata tambe envolvi den preservacion di herencia cultural di Aruba, specialmente door di su trabou cu restauracion y promocion di [[Caha di Orgel|cah’i orgel]] tradicional.<ref name="honor">[https://www.gobierno.aw/a-honra-varios-tocado-di-cahi-orgel-riba-dia-di-musico A honra varios tocado di cah’i orgel riba dia di musico], Gobierno di Aruba (25 di november 2024)</ref> E legendario hisador di peso Arubiano Higinio Alejandro “Patan” Farro tambe tabata un figura cultural bon conoci y un tocado, doño y restaurador celebra di e tradicional caha di orgel (orgel di bari) yama “El Diamante”.<ref>[https://www.aruba.nu/nieuws/kunst-cultuur-en-muziek/57390/unieke-eer-voor-muzikanten-met-liefde-voor-cahi-orgel Unieke eer voor muzikanten met liefde voor Cah’i Orgel], aruba.nu (27 di november 2024)</ref> Legado Cultural E Instrumento: Patan Farro tabata doño y tabata cuida un caha di orgel historico di 100 aña bieu como “El Diamante” tabata conoci. Diamante". Artesania: E tabata un di e poco personanan na Aruba cu e habilidad raro pa pega y martillo e cilindernan (cilinder di claba) cu ta wordo uza pa toca musica tradicional riba e instrumento. No ta facil pa a aregla, marca y claba pieza riba caha di orgel. Reconocimento: El a ricibi multiple premio cultural y reconocimentonan oficial di gobierno di Aruba pa conserva e musical unico aki.<ref name="honor"/> Na 1982, den concurso di caha di orgel na Hoffi Sero Janchi, Farro a sali ganado maximo cu su caha di orgel Diamante.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-DOCUMENTACION-005276/mode/1up?q=patan+farro Ambiente inmenso na concurso di caha di orgel], Diario (30 di augustus 1982)</ref> == Reconocemento == Durante su carera activo, Farro no a haña hopi reconocemento oficial pa su prestacionnan. Sinembargo, despues di su retiro, el a wordo honra cu varios distincion: * condecoracion real como "ridder" den [[Orden di Oranje-Nassau]] * inclusion den Salon di Fama di Aruba * 1991 - Premio Promocional Santa Anna pa su contribucion na deporte y cultura Segun Archivo Nacional Aruba, Farro tabata tambe nominá pa premio di “atleta di aña” di Aruba Sport Unie na 1974. == Fayecemento == Farro tabata casa y tata di tres yiu. El a fayece dia 30 di juli 2026 na edat di 84 aña. Diferente organisashonnan, entre otro Federacion Aruba Weightlifting Association y Departamento di Cultura di Aruba, a record’é como un atleta respectivamente culturista sobresaliente y un persona ehemplar. {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] '''Higinio Alejandro (Patan) Farro''' (☆ [[11 di yanüari]] [[1942]] - † 30 di yüli 2026) tabata un hisado di peso [[Aruba|Arubiano]]., conoci den su tempu aktivo komo e hòmber mas fuerte di Aruba. El a dominá deporte di levantamentu di peso riba e isla pa mas ku un dekada i a representá Antia Hulandes na diferente torneo internashonal. Farro a gana e titulo di kampion di Aruba pa dieskuater (14) aña konsekutivo i tabata tambe kampion di Antia Hulandes pa nuebe (9) aña. El ta konsiderá un di e pioneronan mas importante di levantamentu di peso na Aruba.<ref>[https://arubanews.ca/patan-farro-weightlifting-legacy-honoured-following-aruban-champions-death/ Patan Farro Weightlifting Legacy Honoured Following Aruban Champion’s Death], arubanews.ca (4 di augustus 2026)</ref><ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/93280/voormalig-gewichthefkampioen-patan-farro-overleden-vz1916 Voormalig gewichthefkampioen ‘Patan’ Farro overleden], curacao.nu (4 di augustus 2026)</ref> == Bida y carera == Farro a kuminsá ku levantamentu di peso na aña 1964 i a logra di dos luga den su promé kompetensia. Den e aña siguiente, e deporte a baha hopi na nivel riba e isla, despues ku hopi trahadó strañero a laga Aruba tras despido na refineria di Lago.<ref>https://297sportsaruba.com/na-memoria-di-higinio-alejandro-patan-farro/</ref> A pesar di e situashon difísil, Farro a sigui entrená bou di kondishonnan hopi limitá. El tabata entrená den un espasio chikí bou di graderia di Wilhelmina Stadion (awor Stadion Guillermo Prospero Trinidad), ku ventilashon insufisiente i un solo plataforma ku el mester a kompartí ku siete otro deportista. El a entrená sin entrenador profeshonal i nunca a haña oportunidat pa sigui kampamentu di entrenamiento na exterior. Pa torneo internashonal, el tabata depende di su propio dianan di vakashon, pasobra no a haña permiso adicional di su trabou. ===Carera internacional=== Na 1970, Farro a wordu selekshoná pa representá Antia Hulandes na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Panamá. Ora e Komité Olímpiko Antiano a nenga pa paga su biahe, el mes a kumpra su boleto di avion i a logra di kuarto luga den su kategoria. Na 1971, el a termina na di sinku luga durante e Huegos Panamericanos na Cali, Kolombia. Na 1974, el a bolbe logra kuarto luga na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Republica Dominicano. Su logro internashonal mas importante a yega na 1978, ora el a gana un medaya di brons na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Medellín. ==Logro y rekord == Ademas di su titulo lokal i regional, Farro tabata konosí pa su forsa eksepshonal. Den añanan setenta, el a logra e siguiente prestashonnan aproksimá: squat: serka 272 kilo (600 lbs) deadlift: serka 318 kilo (700 lbs) bench press: serka 181 kilo (400 lbs) snatch: serka 125 kilo (275 lbs) clean and jerk: serka 160 kilo (352 lbs) Su rekordnan arubiano di 1976 den e disciplinanan snatch i clean and jerk a keda sin bati pa aproksimadamente kuarenta (40) aña. Na 2016, e rekordnan aki i su total kombiná finalmente a wordu mehorá. Rekonosimentu Durante su karrera aktivo, Farro no a haña hopi rekonosimentu ofisial pa su prestashonnan. Sin embargo, despues di su retiro, el a wordu honrá ku diferente distinkshon: distinkshon real inklushon den Eregalerij di Aruba Premio Santa Anna pa su kontribushon na deporte i kultura Segun Archivo Nacional Aruba, Farro tabata tambe nominá pa premio di “atleta di aña” di Aruba Sport Unie na 1974. == Ca'i orgel == * Diamante<ref>https://www.gobierno.aw/en/several-barrel-organ-players-were-honored-on-musicians-day</ref> E legendario hisador di peso Arubiano Higinio Alejandro “Patan” Farro tambe tabata un figura cultural bon conoci y un hungador, doño y restaurador celebra di e tradicional caha di orgel (orgel di bari) yama “El Diamante”.<ref>[https://www.aruba.nu/nieuws/kunst-cultuur-en-muziek/57390/unieke-eer-voor-muzikanten-met-liefde-voor-cahi-orgel Unieke eer voor muzikanten met liefde voor Cah’i Orgel], aruba.nu (27 di november 2024)</ref> Legado CulturalE Instrumento: Patan Farro tabata doño y tabata cuida un caha di orgel historico di 10 aña bieu como “El Diamante” tabata conoci. Diamante".Artesania: E tabata un di e poco personanan na Aruba cu e habilidad raro pa pega y martillo e cilindernan (cilinder di claba) cu ta wordo uza pa toca musica tradicional riba e instrumento.Reconocimento: El a ricibi multiple premio cultural y reconocimentonan oficial di gobierno di Aruba pa conserva e musical unico aki == Legado == Farro su influensia a bai mas allá di su rekordnan i medayanan. El a demostrá ku un atleta arubiano por kompetí na nivel regional, a pesar di falta di fasilidat, guia profeshonal i sosten finansiero. Su determinashon — manera paga su propio biahe i sigui entrená bou di kondishonnan difísil — a hasi’e un ehèmpel pa generashonnan posterior di deportista. Ademas di su kontribushon na deporte, Farro tabata tambe envolví den preservashon di herensia kultural di Aruba, spesialmente dor di su trabou ku restaurashon i promoshon di e Cah’i Orgel tradicional. Fayesimentu Farro a fayesé dia 30 di yüli 2026 na edat di 84 aña. Diferente organisashonnan deportivo, entre otro Aruba Amateur Weightlifting Association, a record’é komo un atleta sobresaliente i un persona ehèmpelar, i a ekspresá kondolensia na su famia. ------------ '''Aruba Sport Unie''' (ASU), tambe konosí komo '''Union Deporte Aruba''' òf '''Union Deportivo Arubano''', ta e organisashon cumbre di deporte na Aruba. E ta fungí komo federashon madre pa e diferente federashonnan i bondnan deportivo riba e isla. ASU ta representa mas ku 25 federashon deportivo i tin komo meta koordiná, promové i desaroyá deporte na Aruba. Pa bira miembro di ASU, un organisashon deportivo mester ta registra komo persona hurídiko i no por representa un deporte ku ta kaba representá pa un otro federashon miembro. ==Historia== Aruba Sport Unie a wordu fundá dia 23 di desèmber 1941, for di e nesesidat pa koordiná i stimulá desaroyo di deporte riba e isla. Entre e organisashonnan ku a kontribuí na su fundashon tabatin clubnan manera RCA, Club Caribe i Tivoli. E promé presidente tabata [[Jacobo Arends|Jacobo Rudolf (Coco) Arends]], kende tabata tambe envolví den fundacion di [[Arubaanse Voetbalbond]] (AVB) algun aña prome. Na 1949, ASU a kuminsá haña subsidio di e gobierno sentral pa sostené federashonnan deportivo, spesialmente pa organisashon di kompetensianan i otro aktividatnan. Durante e añanan 1950 i 1960, sektor priva a hunga un papel importante den desaroyo di deporte na Aruba. E kompania petrolero Lago Oil & Transport Company, por ehèmpel, a brindá sosten finansiero i material na diferente clubnan. Mateo Reyes tabata un di e figurannan clave den e proseso di distribushon i desaroyo. Na 1955, ASU a organisá e promé ASU Olimpiada, un evento ku a stimulá kompetensia entre atletanan lokal i ku a bira un tradishon durante varios dekada. Den e evento aki, atletanan tabata wordu rekonosé komo “atleta di aña”. Entre 1955 i 1993, ASU tabata responsabel pa maneho di e Wilhelminastadion na Oranjestad. Te na 1997, ASU tabata tambe enkargá ku distribushon di subsidio gubernamental na federashonnan deportivo. Despues di e aña ei, e tarea aki a pasa direktamente na gobierno di Aruba. ==Facilidatnan deportivo== ASU ta manehá diferente instalashon deportivo riba Aruba, entre otro: ===Joe Laveist Sport Park=== Situa na San Nicolas, e parke aki ta un fasilidat multifunkshonal ku instalashonnan pa: basebal futbòl volleyball basketball atletismo E parke por wordu usa tambe pa evento grandi manera konserto i aktividatnan komunidario. ===Centro Deportivo Betico Croes=== Situa na Santa Cruz, e fasilidat aki ta un kompleks deportivo di paden ku aire akondishoná. E ta usa pa deporte di sala i arte marcial. ==Organisashon i rol== ASU ta fungí komo koordinadó entre e diferente federashonnan deportivo na Aruba i ta apoyá: desaroyo di deporte organisashon di kompetensianan promoshon di atletanan lokal Riba e isla tin mas ku 30 organisashon deportivo ku ta forma parti di e sistema koordiná pa ASU. Entre e deporte mas popular na Aruba tin futbòl i basebal. Basebal, en partikular, a kontribuí na reconocimiento internashonal di Aruba, ku varios atletanan arubiano ku a hunga den Major League Baseball. ===Presidente === * Jacobo Rudolf “Coco” Arends (promé presidente) * Gerald Franca * Soraida Boekhoudt (2022– ) --- {{Variante|a}} {{infobox organisacion | variante = a | tipo = Deporte | nomber = Aruba Sport Unie | funda = [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]] | fundado = }} '''Aruba Sport Unie''' (Union Deporte Aruba, ASU), tambe conoci como '''Union Deportivo Arubano''', ta e organisacion cumbre di deporte na [[Aruba]]. E ta fungi como federacion cumbre pa diferente federacion y bond deportivo riba e isla. ASU ta representa mas cu 25 federacion deportivo y tin como meta coordina, promove y desaroya deporte na Aruba. Pa bira miembro di ASU, un organisacion deportivo mester ta registra como [[Persona hurídiko|persona huridico]] y no por representa un deporte cu ta representacaba pa otro federacion miembro. == Historia == Aruba Sport Unie a wordo funda dia [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]]. E organisacion a surgi for di e necesidad pa coordina y stimula desaroyo di deporte riba e isla. Den promé añanan di su existencia, diferente club i organisashon deportivo a kontribuí na fundashon di ASU, entre otro [[RCA]], Club Caribe i Tivoli. E promé presidente di e organisashon tabata '''Coco Arends''', kende tabata tambe envolví den fundashon di e '''Arubaanse Voetbal Bond''' algun aña promé. Na 1949 ASU a kuminsá ricibí subsidio di e gobierno sentral pa apoyá federashonnan deportivo ku organisashon di kompetensia i actividadnan deportivo. Durante añanan hopi organisashon i empresanan lokal a brindá sosten finansiero i material na deporte na Aruba. E kompanía petrolero Lago Oil & Transport Company tabata un di e sostenedornan importante, donando material deportivo i apoyando desaroyo di clubnan deportivo. Mateo Reyes tabata un di e personanan cu a yuda den e proseso di desaroyo aki. Den 1955 ASU a organisá e promé '''ASU Olimpiada''', un evento deportivo pa estimulá kompetensia entre atletanan lokal. E evento aki a bira un tradishon durante varios dekada, kaminda atletanan a wordo rekonosé komo “atleta di aña”. Entre 1955 i 1993 ASU tabata responsabel pa maneho di e [[Wilhelminastadion]] na Oranjestad. Te na 1997 ASU tabata tambe responsabel pa distribushon di subsidio gubernamental pa federashonnan deportivo. Despues di e aña aki, e tarea aki a wordo asumí direktamente pa e gobierno di Aruba. == Facilidatnan deportivo == ASU ta manehá diferente instalashon deportivo riba Aruba. '''Joe Laveist Sport Park''' na [[San Nicolas, Aruba|San Nicolas]] ta un parke deportivo multifunkshonal ku instalashonnan pa deporte manera: * [[Basebal]] * [[Futbòl]] * [[Volleyball]] * [[Basketbal]] * [[Atletismo]] E parke por wordo usa tambe pa evento grandi manera konserto i otro aktividatnan komunidario. '''Centro Deportivo Betico Croes''' na [[Santa Cruz, Aruba|Santa Cruz]] ta un fasilidat deportivo di paden ku aire acondicioná. E centro ta usa pa deporte di sala i arte marcial. == Organisashon == ASU ta fungí komo koordinadó entre e diferente federashonnan deportivo na Aruba. E organisashon ta apoyá desaroyo di deporte, organisashon di kompetensianan i promoshon di atletanan lokal. Riba e isla tin mas ku 30 organisashon deportivo cu ta forma parti di e sistema deportivo coordina pa ASU. Entre e deporte mas popular na Aruba tin [[futbòl]] i [[basebal]]. Especialmente basebal a duna Aruba reconocimiento internashonal, ku varios atletanan Arubiano cu a hunga den [[Major League Baseball]]. == Organisacion == Entre e presidentenan di Aruba Sport Unie tin: * [[Coco Arends|Jacobo Rudolf (Coco) Arends]] (1892-1965) – promé presidente * Gerald Franca – presidente durante diferente periodo den siglonan reciente * Soraida Boekhoudt – presidente (2022) [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] '''Aruba Sport Unie''' o '''Union Deportivo Arubano''' (ASU) ta e federacion cumbre di e federacionnan deportivo na [[Aruba]]. dre di 25 bond deportivo. Pa bira miembro di A.S.U. e organisacion mester ta un persona huridico y no mag di tin un miembro pa e deporte ey caba den A.S.U. == Historia == ASU e ser funda dia [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]]. * ASU taba maneha Wilhelminastadion di 1955 te 1993 A.S.U. ta maneha dos facilidad cu ta nan propiedad, esta Joe Laveist Sport Park na San Nicolas y Centro Deportivo Betico Croes na Sta Cruz. Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. Centro Deportivo Betico Croes ta completamente airecondiciona y ta uz'e pa tur sport di paden y arte marcial. Huur di e sporthal ta depende di cuanto hende mester uza pa maneha e lugar pa e actividad y ki sorto di actividad e ta. Pa mas informacion por yama oficina di A.S.U. na e numbernan di telefon ariba menciona.<ref>[https://www.gobierno.aw/union-deporte-aruba-asu Union Deporte Aruba (ASU)], Gobierno di Aruba</ref> Aruba Sport Unie a wordo funda dia 21 di December, 1941. E aña aki 21 di December, e ta cumpli 75 aña y tin cu corda riba e fundadornan. Segun e presidente actual Gerald Franca, e aña aki lo ta uno special den cuadro di e celebracion aki. Tambe el a splica kico tur nan tin pensa di haci pa loke ta e celebracion den 2017. Franca a splica cu e prome presidente tabata Coco Arends, kende ta e mesun persona cu a cuminsa tambe, kende ta fundador di Arubaanse Voetbal Bond 5 pa 6 aña prome. Un di e organisacionnan cu a yuda lanta Aruba Sport Unie tabata RCA, Club Caribe y Tivoli, cual ta e prome organisacionnan cu a lanta e asociacion aki. Na 1949 pa prome biaha den historia, ASU a cuminsa haya e subsidio di Gobierno Central pa facilita tambe e federacionnan di e tempo ey cu placa pa nan organisa actividadnan. Despues di e periodo ey tabata haya Lago ta yuda hopi den parti di formacion di e clubnan y nan tabata subsidia of duna donacion na e diferente clubnan pa nan material, etc. durante aña. Difunto Mateo Reyes, kende ta un persona conoci y keri, tabata encarga cu esaki. E ta un di e personanan cu a yuda ASU pa haya Joe Laveist for di Lago como un centro pa deporte. Lago Sportpark tabata di Lago y a bin pa pase pa Joe Laveist, pa pas’e pa ASU. Franca a menciona cu durante aña, durante 1955, ASU a celebra su prome ASU Olimpiada y despues di esey a keda celebr’e. Hopi di e atletanan grandi ta recorda e fechanan ey, caminda cu nan a wordo eligi como atleta di aña den decadanan di 60, 70 y 80. ASU semper a maneha deporte pa Gobierno y hasta a bay asina leu cu ASU a manda hende den exterior cu studie opdracht, pa bin bek lanta scol di deporte pa Aruba. Esaki nunca a logra debi na cosnan cu tabata pasa internamente. Despues ASU tabata encarga pa duna subsidio te cu na aña 1997, caminda cu Gobierno a tuma e tarea aki bek den su seno. Franca a sigui splica cu na e momentonan aki tin un comision cu ta trahando riba dje pa pasa e fecha pa Januari. Pa fin di aña ta imposibel pa organisa algo. Idea ta pa haci algo riba dje pa recorda e fecha y recorda esnan cu a funda e organisacion aki. Tabata tin hasta hendenan conoci entre otro shon A. Eman cu tabata un di e prome personanan den e directiva. Tin hopi hende conoci den comunidad tabata forma parti di ASU di e tempo ey.<ref>[https://masnoticia.com/aruba-sport-unie-lo-cumpli-75-ana-dia-21-di-december-proximo/ Aruba Sport Unie lo cumpli 75 aña dia 21 di December proximo], Mas Noticia (28 di november 2016)</ref> The sparse available evidence, however, reveals that there are around thirty-five sport organisations on the island that fall under the umbrella of the Aruba Sport Union (ASU), which was formed in 1941.44 As in Curaçao, two of the more popular team sports are soccer and baseball, and it is baseball that has given it the greatest international recognition through the participation of at least six Arubans in MLB since 1996.4 ASU President Gerald Franca --> 2022 Soraida Boekhoudt --- Aruba Sport Unie, funda dia 23 di december 1941, ta e bond madre di 25 bond deportivo. Pa bira miembro di A.S.U. e organisacion mester ta un persona huridico y no mag di tin un miembro pa e deporte ey caba den A.S.U. A.S.U. ta maneha dos facilidad cu ta nan propiedad, esta Joe Laveist Sport Park na San Nicolas y Centro Deportivo Betico Croes na Sta Cruz. Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. Centro Deportivo Betico Croes ta completamente airecondiciona y ta uz'e pa tur sport di paden y arte marcial. Huur di e sporthal ta depende di cuanto hende mester uza pa maneha e lugar pa e actividad y ki sorto di actividad e ta. Pa mas informacion por yama oficina di A.S.U. na e numbernan di telefon ariba menciona.<ref>https://www.gobierno.aw/union-deporte-aruba-asu Union Deporte Aruba (ASU)</ref> {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] ---------------- {{Variante|a}} {{multiple image | total_width = 270 | border = | perrow = 1/2 | align = right |header = Joe Laveist Sportpark |header_align = center |image2 = Joe Laveist Sport Park.jpeg | image1= Estadio de béisbol Joe Laveist, en San Nicolaas (este de Aruba).jpg | image3 = Joe Laveist Sport Park 06 54 31 704000.jpeg |caption1 = |caption_align = center }} == Lago Sport Park / Joe Laveist Sportpark == The historical Lago Sports Park (later known as the Laveist Sport Park) was a vital recreational and cultural hub in San Nicolas, Aruba. Officially inaugurated in March 1941, it was founded by the Lago Oil & Transport Company to support the island's booming refinery community. History of Lago Sports Park Founding and Baseball Roots: The park was instrumental in developing baseball on the island. American expatriate and former Major League Baseball pitcher Jim Bluejacket spent 15 years in Aruba and helped found the facility, fostering strong local interest in the game. WWII & Refining Community: During WWII, the facility offered organized recreation for Allied soldiers stationed in Aruba and the diverse immigrant workforce employed at the Lago refinery. Championship Ground: Throughout the 1940s and 1950s, the park was the premier venue for the organized Aruba baseball championships. Iconic early teams like the Dodgers, Baby Ruth, and Barnes' Ramblers competed here. Track and Field: Beyond baseball, it served as the primary venue for annual events like the Lago High School Track Meets and the Aruba School Sport Bond competitions. Evolution: Today, the historic site in San Nicolas continues to be an active community asset and is known as the Laveist Sport Park. --- Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. {{Variante|a}} {{Databox}} Intro *Location in San Nicolas, Aruba *Originally built by Lago Oil and Transport Company *Year of inauguration (1941) *Later renamed to Joe Laveist Sportpark ==Historia== 1. Fundashon (±1930s–1941) Lago building infrastructure for workers Role of Jim Bluejacket Opening (9 March 1941) 2. Periodo di floresementu (1940s–1980s) Organized sports (baseball, possibly softball, football) Social function (community gatherings, events) 3. Despues di sera di Lago (1985 →) Decline / transition Renaming to Joe Laveist Continued local use Struktura i fasilidat Even if partial: Baseball field Stands / seating Clubhouse? Multi-sport use * na 1968 Lago a traspasa LSP pa ASU Importansia kultural This is where your article becomes powerful: Role in development of baseball in Aruba Connection to Lago Colony life Symbol of industrial-era community building Link to later international baseball success of Aruba Legado Renaming to Joe Laveist Continued recognition Connection to surrounding area (Jim Bluejacketstraat, schools, neighborhoods) 🔎 Research tips (high impact, low effort) Look for: Lago employee magazines / newsletters Local newspapers (Amigoe, Diario archives) Aruba sports history sources Mentions of: inauguration (1941) sports competitions Joe Laveist (who he was!) ------------------ ==Origen di baseball na Aruba == Beisbòl a yega Aruba den añanan 1930, introdusí pa ekspatriadonan merikano ku tabata traha na Lago Oil Company i imigrantenan venezolano ku a forma timnan di pickup informal riba terenonan habrí.[2] E deporte a haña struktura ku e fundashon di ABBA na 1950 pa organisá liga i kampionato lokal, loke a kondusí na entrada di Aruba den wega internashonal na 1952 ora el a djòin e Asosiashon Internashonal di Beisbòl Amateur (awor parti di WBSC).[2] E aña ei, Aruba a debutá su promé selekshon nashonal na e Serie Mundial Amateur di 1952 na Havana, Cuba, manehá pa Joe Proterra, kaminda el a sigurá dos viktoria den seis wega i a gana aklamashon di fanátikonan, ku pitcher Nell Harms nombrá hungadó sobresaliente di siman pa su aktuashon kontra Honduras.[2] Beisbòl a wòrdu introdusí na Aruba na final di añanan 1920 i kuminsamentu di añanan 1930 prinsipalmente dor di ekspatriadonan merikano empleá pa Lago Oil and Transport Company, un supsidiario di Standard Oil of New Jersey, kendenan a establesé un refineria riba e isla. Pafo di e colonia, baseball a haya traccion na fin di añanan 1930 pa medio di imigrantenan y mariniernan Venezolano cu a mara na wafnan di Aruba cu nan barconan di pisca, formando teamnan casual di pick-up cu a hunga riba terenonan habri na Oranjestad, manera e area patras di Corte di Husticia actual. Pa añanan 1950, beisbòl a integrá profundamente den kultura di Aruba, partikularmente bou di hóbennan, ku a wòrdu eksponé pa medio di transmishonnan di media merikano, eventonan patrosiná pa kompanianan di zeta, i e impakto persistente di sòldánan di tempu di guera, hasiendo esaki un símbolo di aspirashon i vínkulo di komunidat den barionan di klase trahadó. Adopshon lokal a oumentá ku e formashon di klupnan amateur den tur pueblo. <ref>Clyde Harms, https://archive.org/details/BNA-DIG-ARUBATODAY-2021-05-28/page/n9/mode/1up?q=jim+bluejacket Short history of the beginnings of baseball in Aruba], Aruba Today (28 di 2021)</ref> ------------------- {{Variante|a}} {{Infobox deportista| variante = a | nomber completo = Shawn Joubert Zarraga | alias = | fecha nacemento = [[21 di yanüari|21 di januari]] [[1989]] | luga nacemento = {{ABW}} | fecha fayecimento = | luga fayecimento = | nacionalidad = {{NLD}} | haltura = 183 cm | peso = 109 kg <!-- Seccion di informacion deportivo --> | deporte = [[beisbòl|baseball]] | disciplina = catcher (man drechi)? | wo = | debut = 11 di maart 2023 (den [[Tim nashonal di beisbòl hulandes|team di Reino]])?? | activo = 2021 - presente ?? | distincion = }} '''Shawn Joubert Zarraga''' (☆ [[21 di yanüari|21 di januari]] [[1989]] na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]) ta un eks-catcher profesional di beisbòl Arubiano ku a representá Hulanda den kompetensianan internashonal, inkluyendo e World Baseball Classic.[1] Para na 6 pia 0 inch (1.83 m) i pisando aproksimadamente 240 liber (109 kg), Zarraga tabata un switch-hitter ku tabata tira ku man drechi i a hunga prinsipalmente komo un katcher durante henter su karera.[2] Selektá pa e Milwaukee Brewers den e di 44 buèlta (1.302 en general) di e Selekshon di Beisbòl di Liga Mayor di 2007 for di Trinity Christian Academy na Florida, el a pasa vários temporada den e liganan menor den vários organisashon.[3] grokipedia: Zarraga su karera profeshonal a kuminsá den e sistema di Brewers, kaminda el a progresá a traves di nan afiliadonan di 2007 pa 2014, alkansando nivelnan di Double-A i Triple-A i mustrando abilidatnan defensivo sólido tras di e plato.[4] Despues el a firma kontraktnan di liga menor ku timnan inkluyendo Los Angeles Dodgers na 2017 i Cincinnati Reds na 2016, ganando invitashonnan no-roster pa entrenamentu di primavera, ounke nunka el a yega Major League Baseball.[5] Despues ku su karera den liga menor afiliá a terminá na 2017, Zarraga a hunga den liganan independiente, inkluyendo ku e Cleburne Railroaders di e Asosiashon Merikano e aña ei, promé ku el a baha ku penshun.[6] Riba e esenario internashonal, Zarraga tabata un kontribuidor klave na e selekshon nashonal di Hulanda, yudando sigurá e título di Kopa Mundial di Beisbòl 2011 na Panama i partisipando den e Klásiko Mundial di Beisbòl 2017, kaminda el a proveé ​​profundidat na katcher durante wega di pool.[7] Su versatilidat i eksperensia a hasié un opshon konfiabel pa e tim hulandes, basando riba su raisnan arubiano miéntras e tabata kompetí bou di e bandera di Reino Hulandes.[8] == Karera internashonal == ===Kopa Mundial 2011=== Zarraga a haci su debut internacional cu e seleccion nacional di baseball di Hulanda na 2011 den Mundial di Baseball na Panama, eligibel pa medio di su herencia Arubiano. El a sirbi komo un katcher riba e lista ora e tim a gana e medaya di oro, derotando Cuba 2-1 den e final pa reklamá e título mundial.[25][26] torneonan di 2014 Zarraga a sirbi prinsipalmente komo un katcher durante e aparishonnan di e tim den dos torneo klave e aña ei.[27] Na yüli, Zarraga a representá Hulanda na e Torneo Internashonal di Beisbòl di Fransia, konosí tambe komo Yoshida Challenge, ku a tuma lugá na Sénart, Fransia. E selekshon hulandes a gana e medaya di oro, derotando un tereno ku a inkluí anfitrion Fransia, Alemania, i all-starnan internashonal. Zarraga tabata parti di e lista ku a sigurá e título, kontribuyendo tras di e plato miéntras e tim a pone un demostrashon fuerte den nan promé salida na e fasilidat nobo.[28][29] Mas lat e sèptèmber ei, Zarraga a kompetí den e Kampionato Oropeo di Beisbòl 2014 ku a tuma lugá na Ostrava i Brno, Repúblika Cheko, kaminda Hulanda a kapturá nan di 21 medaya di oro kontinental ku un rèkòrt invikto di 11-0, kulminando den un viktoria final di 6-3 riba Italia. Komo katcher, el a bati .286 ku aktuashonnan notabel, inkluyendo tres hit den un viktoria di 7-2 riba Alemania i un homerun den un wega di pool anterior kontra Kroasia. Su trabou defensivo a yuda ankra un staf di lansamentu ku a pèrmití solamente 1.36 kareda gana pa wega durante henter e torneo.[30][31][28] 2015 Premier12 i 2017 World Baseball Classic Zarraga a wòrdu selektá pa representá e selekshon nashonal di beisbòl di Hulanda na e WBSC Premier12 di 2015, e edishon inaugural di e torneo ku a tuma lugá na Mexico i Taiwan, kaminda el a sirbi komo un katcher bistiendo e kamisa number 22.[32] Hulanda a kompetí den Grupo A di e buèlta di apertura, sigurando tres viktoria kontra Chines Taipei (7-4), Italia (16-1), i Puerto Rico (11-7), miéntras ku nan a sufri pèrdida kontra Cuba (5-6) i Canada (1-3), loke a posishoná nan pa avansá pa e kuartfinal.[33] Einan, nan a kai kontra Merka 1-6, resultando den un di sinku lugá total pa e tim.[33] Durante e torneo, Zarraga a kontribuí ofensivamente den momentunan klave, inkluyendo un homerun di dos kareda den e di kuater inning kontra Cuba ku a ekstendé e bentaha di Hulanda na 4-1, ounke e tim na final a pèrdè den un kompetensia estrecho.[34] El a registrá tambe un RBI den e viktoria riba Taipei Chines, trahando un kaminata apesar di a bai sin hit den tres at-bat.[35] Sinembargo, Zarraga a sufri un leshon na man durante e wega di Cuba i mester a sali trempan.[36] Na 2017, Zarraga a gana un lugá riba e lista di Hulanda pa e World Baseball Classic, atrobe komo un katcher, partisipando den e torneo prinsipal ku a tuma lugá den vários pais anfitrion.[37] Hulanda a pone un rèkòrt di 2-1 den Pool A, avansando komo subkampeon tras di Israel, promé ku a derotá Israel 12-2 den e kuartfinal na Tokyo Dome pa yega e semifinal.[37] Nan kareda a terminá den un pèrdida di 3-4 kontra Puerto Rico na Dodger Stadium, kaminda e tim a regresá lat pero no por a sigurá e viktoria.[38] E aktuashon sobresaliente di Zarraga a bini den e kuart di final kontra Israel, kaminda el a konta dos hit i dos RBI komo parti di e eksploshon ofensivo di e tim.[39] Den e semifinal kontra Puerto Rico, el a entregá un dòbel di RBI krusial den e di sinku inning pa skor Wladimir Balentien i empatá e wega na 3-3, ounke kompañero di ekipo Jonathan Schoop a wòrdu bentá afó na e plachi di kas den e wega.[40] Zarraga a parse di a sufri un leshon den e di ocho inning di e wega ei, loke a rekerí atenshon médiko tras di e plato. {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid = |titulo=}} {{References}} * [https://www.baseball-reference.com/register/player.fcgi?id=kelly-001ant Minors Stats Antwone Kelly] }} {{DEFAULTSORT:Zarraga, Shawn}} [[:Kategoria:Hende]] [[:Kategoria:Beisbòl]] ----------------- {{Variante|a}} {{Infobox asociacion deporte| variante = c | nomber = Badminton Bond Curaçao | logo = | imagen = | abrevia = BBC | president = | vice-president = | algemeen-secretaris = | asiento = | region = | pais = | cantidad_miembro = | cantidad_asociacion = | deporte = | funda = | luga_funda = | ex-nomber = | federacion_mundial = | federacion_continental = | federacion_nacional = | afilia = | comite_olimpico = | agencia_deportivo = | stop_imagen = | imagen = | descripcion = | website = }} '''Badminton Bond Curaçao''' (BBC) ta e organisashon ku ta dirigi i promové e deporte di badminton na Kòrsou. E federashon ta un miembro di e organisashonnan internashonal i regional, inkluíendo e '''Badminton World Federation (BWF)''', e '''Badminton Pan America (BPA)''', i e '''Caribbean Regional Badminton Confederation (CAREBACO)'''. === Historia i Fundashon === E Badminton Bond Curaçao a fundá den 1975. E federashon ta representá Kòrsou den e organisashonnan regional i internashonal di badminton.:contentReference[oaicite:8]{index=8} === Afiliashon Internashonal === :contentReference[oaicite:10]{index=10} * :contentReference[oaicite:13]{index=13} * :contentReference[oaicite:16]{index=16} * :contentReference[oaicite:19]{index=19}:contentReference[oaicite:21]{index=21} === Participashon Internashonal === :contentReference[oaicite:23]{index=23}:contentReference[oaicite:25]{index=25} === Referensianan === * :contentReference[oaicite:27]{index=27} * :contentReference[oaicite:30]{index=30}:contentReference[oaicite:32]{index=32} [[:Kategoria:Deporte na Kòrsou]] [[:Kategoria:Organisashon Deportivo]] {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte]] --------------- {{Databox}} E '''seleccion nacional di badminton di Aruba''' ([[Hulandes]]: Arubaans badmintonteam) ta representa [[Aruba]] den competencianan internacional di team di badminton y ta wordo controla pa [[Aruba Badminton Federation]] cu ta afilia na Badminton Pan America y Caribbean Regional Badminton Confederation (CARECOBA).<ref>{{Cite web |title=Members {{!}} BWF Corporate |url=https://corporate.bwfbadminton.com/about/membership/ }}</ref> E ekipo a kompetí pa promé biaha den nan promé torneo internacional di ekipo na 1990. E ekipo a haci su aparicion pa prome biaha na e Campeonato di Ekipo di CAREBACO na aña 1974.<ref>{{citeer web|titel=Aruba vooreerst naar Car. badmintonkampioenschap|werk=[[Amigoe]]|datum=1974-11-15|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2025-05-29|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461200:mpeg21:p005}}</ref> Tambe e ekipo a competi den e [[Weganan Centroamericano y di Caribe]] di 1990, unda badminton a wordo inaugura pa prome biaha den e Weganan. E ekipo junior di Aruba a kompetí den e Campeonato Pan Am Junior Team 2009 y a terminá na di 12 lugá.<ref>{{Cite web |title=BWF - Team Event XVIII Pan Am Junior 2009 - Winners |url=https://bwf.tournamentsoftware.com/sport/winners.aspx?id=C61259DF-B2FF-4AC5-A444-F9E14C6A82B1 |access-date=2022-09-04 |website=bwf.tournamentsoftware.com}}</ref> Een Arubaans selectie-team zal van 17 tot en met 24 november voor de eerste keer deelnemen aan de Caribische Badmintonkampioenschappen, die dit jaar te Georgetown in Guyana gehouden worden. Het team dat Aruba zal vertegenwoordigen bestaat uit de dames M. Mata, N. Mata en M. Yarzagaray, en de heren Doy Bernaibela, H. Boer, Robby Arambatzis en Reginals Altman. Deze reis werd mogelijk gemaakt dankzij financiële — en materiele steun van diverse giften; het bedrijfsleven en andere instanties. Het Caribisch toernooi wojdt^jgeorganiseerd door de Caribbean regional badminton confederation, een in 1972 opgerichte federatie, tot voor kort bestaande uit de landen Jamaica, Trinidad/Tooago, Guyana en Sjuriname. Vorig jaar heeft de Badminton Bond Aruba zijn interesse voor deelname aan het bestuur van de Carebaco te kennen gegeven en na een jaar van intensieve voorbereidingen werd Aruba in juli van dit jaar lid van de International badminton federation en in dezelfde maand als vijfde lid van de Carebaco toegelaten. Beide feiten kunnen als mijlpalen worden beschouwd in de geschiede- | nis van de badmintonsport op Aruba, waar deze sport (nog) vrij onbekend is. Dit laatste komt voornamelijk doordat men hier voor deze sport een enorm tekort heeft aan goede accomodatie. ==Historia== ===Tim miksto=== Aruba a debuta den e Campeonato di Equipo di CAREBACO na 1974. E team a keda na di cinco lugar den e ranking final, perdiendo 7-0 contra Jamaica, Surinam, Trinidad y Tobago y Guyana.<ref>World Badminton 18 (1974), p. 3</ref> {{Appendix}} [[:Category:Deporte na Aruba]] en.wiki --------------- {{Infobox asociacion deporte| variante = c | nomber = Aruba Badminton Federation | logo = | imagen = | abrevia = ABF of BBA | president = | vice-president = | algemeen-secretaris = | asiento = | region = | pais = | cantidad_miembro = | cantidad_asociacion = | deporte = | funda = | luga_funda = | ex-nomber = | federacion_mundial = | federacion_continental = | federacion_nacional = | afilia = | comite_olimpico = | agencia_deportivo = | stop_imagen = | imagen = | descripcion = | website = }} '''Aruba Badminton Federation''' (ABF), tambe yamá Badminton Aruba o Aruba Badminton Bond, ta e organisacion gobernante nacional supremo pa e deporte di [[badminton]] na [[Aruba]]. E federacion ta wordo representa pa e [[seleccion nacional di badminton di Aruba]]. == Historia == E Aruba Badminton Federation a wordo funda memey di añanan 1970, ora cu e promé participacion a tuma luga na e Kampionatonan di Carebaco. Na desember 1973 e federacion a bira miembro di Caribbean Badminton Federation, hunto cu Corsou.<ref>Sport inliet kort sport in het kort sport. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 05-12-1973, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 29-05-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461498:mpeg21:p007</ref> E federashon despues a bira miembro di e órgano di gobernashon kontinental, e Konfederashon Panamerikano di Badminton, i e Federashon Mundial di Badminton, e tempu ei konosí komo e Federashon Internashonal di Badminton. Aruba ainda no ta anfitrion di campeonatonan internacional. Sinembargo Aruba a yega di ta anfitrion di Campeonato di Carebaco dos biaha. Federacion di Badminton Aruba ta miembro di Comite Olimpico Arubano . {{Appendix}} De Badminton Bond Aruba (BBA) viert deze maand zyn 15-jarig bestaan met verschillende toernooien en andere activiteiten. Ofschoon deze tak van sport niet zo bekend is op Aruba, heeft de BBA in vijftien jaren heel wat gepresteerd. Deze bond is al jaren lid van de International Badminton Federation (IBF). Ook is de BBA lid van de Carebaco (Caribbean Regional Badminton Confederation), waarvan verder ook lid zijn: Jamaica, Trinidad, Suriname, Guyana, Barbados, Bermuda, Curasao en Grenada. Elk jaar doet Aruba mee aan de Caribische kampioenschappen en BBA- motor, Riek Altman, is al jaren secretaris / penningmeester van de Carebaco. Aruba wordt elk jaar weer verzocht de Carebaco- wedstrijden te organiseren, omdat Aruba tot nu toe het beste toernooi heeft georganiseerd, doch door het ontbreken van faciliteiten kan de BBA dit Caribisch treffen niet meer organiseren. De BBA bestaat momenteel uit de vier clubs: Floralin, Flamboyant, Aruba Badminton Minders en Playa die tezamen honderd leden tellen. Deze sport kan uitsluitend gespeeld worden in een zaal en nu wordt er gebruik gemaakt van de gymnastiekzalen van Julianaschool, La Salie College en de Sporthal. Een paar maanden geleden hebben de BBA- bestuursleden, Riek Altman en Michael Williams, in Trinidad een coachingcUrsus gevolgd onder auspiciën van de IBF en geven nu op maandag en donderdag aan trainers van de club een opleiding. Nu al is bekend dat Aruba volgend jaar vertegenwoordigd zal worden op Curagao tijdens de Easter Open Tournament en in Jamaica tijdens de Carebaco- wedstrijden. De BBA heeft gisteren in een communiqué dank uitgebracht aan alle personen en instanties, die door de jaren heen de BBA hebben geholpen en eenieder, die aan badminton wil meedoen, uitgenodigd zich op donderdag in de Sporthal op te geven tussen zeven en tien uur 's avonds. Het bestuur van de BBA wordt in dit derde lustrumjaar gevormd door: voorzitter R. Nieuw, vicevoorzitter R. Altman, secretaris G. Simon, penningmeester B. Hernandez, commissarissen E. van der Linde, M. McClure, E. Vemannan, M. Croes en M. Williams.<ref>Met uitgebreid activiteiten-programma Badminton Bond Aruba viert haar derde lustrum. "Amigoe". Curaçao, 08-11-1986, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 29-05-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641854:mpeg21:p013</ref> ------------- {{Variante|a}} {{Futbolista |nomberdihungado = |Nomber = Mario Croes |potret = |Fecha di nasementu = |Siudat di nasementu = |Pais di nasementu = {{ABW}} |Nashonalidat = hulandes |Posishon = |club = }} '''Hyacintho Mario Croes''' (☆ ± 1942 na [[Aruba]]), tambe conoci como '''Mario Croes jr.''', ta un ex-hungado di pingpong [[Aruba]]no. Entre decada 1960 y decada 1980 el a titula 13 vez campeon di Aruba. Den [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]] Croes tabata un di e dos "grandinan" den deporte di tennis di mesa, banda di [[Robert Hosé]] di [[Kòrsou|Corsou]].<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463158:mpeg21:a0099|titel=Sensationele zege van R. Hosé over M. Croes|werk=[[Amigoe]]|datum=1970-11-02|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> == Biografia == Mario Croes ta yiu di Eymee Zeppenfelt y Mario Hyacinto Croes, empresario i doño di La Gran Bodega.<ref name="Amigoe">{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462365:mpeg21:a0121|titel=In de Franciscuskerk|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-07-16|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> Cu mas o menos siete aña el a cuminsa hunga pingpong y tabata train cu su mama pa despues sigi train cu su tata y otro famianan.<ref name="Amistad">{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AMISTAD-1976-11/page/3/mode/1up?q=Amistad+mei+1976&view=theater|titel=Mario Croes: 26 aña den pingpong|werk=Amistad|datum=november 1976|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> Croes a cuminsa mustra su talentonan ora cu na edad di 9 aña el a sali campeon "junioren" na Aruba. Cu 12 aña el a drenta division di senioren y na 1959, cu 16 aña, a bira campeon di Aruba pa prome bes.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010997546:mpeg21:a0072|titel=Mario Croes jr: nieuwe tienkampkampioen tafeltennis|werk=[[Amigoe]]|datum=1959-02-25|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> Na 1960 e ta prolonga su titulo.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010459813:mpeg21:a0112|titel=Mario Croes jr. weer de sterkste|werk=[[Amigoe]]|datum=1960-04-01|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> Hunto cu Cholan Jacobs e tabata hunga pa e team Arubano di Bavaria Stars. Den e torneo organisá door di e asociacion "Entre Nous Juveniles” na Corsou el a hunga cu 17 aña su prome wega internacional contra [[Colombia]]. Croes tabata doño di Mario's Sports Shop den Wilhelminastraat 51 na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]. E ta casa cu Ruth Arends y hunto nan tin un yiu homber, Mario III, i un yiu muhe Janine.<ref name="Amigoe"/> {{Appendix}} {{Stub}} {{DEFAULTSORT:Croes, Mario}} [[:Category:Hende]] [[:Category:Deporte na Aruba]] Pa promer viaha el a sali campeon di Aruba dia cu e tabatin 15 aña di edad. Awor flbi cu e tin 34 aña e por bisa cu ela sali 13 vez campeon di nos isla y e ta posee nada menos cu 39 copa y 27 medaya. Un deportista arubano cu e destaca su mes den e deporte di ping pong specialmente door di su mes esfuerzonan y su perserverancia, como cu manera nos lektornan por lesa mas alew, no ta semper ela haya ayudo den su carera deportivo na su isla natal. Mario Croes jr., casá cu Ruth Croes-Arends, ta haya cu e deporte di ping pong na Aruba a bai hopi atrcus den e 26 aña cu e tin ta praktikele. Amistad a tene un entrevista exclusivo cu e deportista te ainda mas grandi riba terreno di ping pong actuahnente: Mario Croes Jr.<ref name="Amistad">{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AMISTAD-1976-11/page/3/mode/1up?q=Amistad+mei+1976&view=theater|titel=Mario Croes: 26 aña den pingpong|werk=Amistad|datum=november 1976|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> mi a cuminsa hunga ping pong tempo mi tabata tin mas o menos siete aña. Mi mama a cuminsa siñami, pero mi no a worry mucho. Toch mi a sigi hunga cu mi tata y cu mi otro famianan. Un viaha mi a bai Flamingo Room (Trocadero), caminda tabatin un mesa di ping pong, anto ei nan mi a mira Cholan Jacobs, e tempo ei e campeon di Aruba, hunga. Esei a dunami smaak pa mi sigi train cu mi famia. Dia m'a cimiinsa hunga di verdad mi tabatin 12 ema y mi a cuminsa train cu Cholan. E tempo ei mi tabata hunga cinco te seis ora pa dia. Mi tabata caba di come dies dos or y mei y bai hunga te siet’or y mei di anochi. Tur dia e mesim cos. Mi no tabata hunga ni siña les. Mario a cuminsa mustra su talentonan ora cu na edad di 9 aña ela sali campeon di Junioren na Aruba. Cu 12 aña ela drenta division di senioren y cu 16 aña pa promer vez ela logra bira campeon di Aruba. Su promer wega internacional ela hunga contra Colombianonan tempo cu e tabatin 17 aña na 1959. E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” Entre Nous Juveniles na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsou. E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsou. in de Franciscuskerk te Oranjestad is gistermorgen het kerkelijke huwelijk ingezegend vun mejuffrouw Rulh Arends, dochter V(.n. de heer en mevrouw Milo de R. Arends-Arends en de heer Mario Croes, zoon van de heer en mevrouw Mario H. Croes- Zeppenfelt. Voor de receptie ten huize van de bruid bestond grote belangstelling. Het bruidspaar wachtte een verrassing; een taart in de vorm van een tafeltennistafel. De bruidegom is dan ook tafeltenniskampioen van Aruba.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462365:mpeg21:a0121|titel=In de Franciscuskerk|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-07-16|bezochtdatum=2022}}</ref> * Eigenaar van Mario's Sports Shop, Wilhelminastraat 51, Oranjestad, Aruba * Huwde in 1965 met Ruth Arends, kinderen Mario III en Janine {{Appendix}} --------------- ms9dgp5zmyb7kgrmitm8haarjyqjuv7 199604 199603 2026-08-05T21:57:25Z Caribiana 8320 199604 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ Pending: [[Barracudas Artistic Aruba]] - [[Aruba Dolphins]] - [[Stingray Swimming Team]] - [[Shawn Zarraga]] - [[Antwone Thyshon Kelly]] - [[Badminton Bond Curacao]] - [[Seleccion nacional di badminton di Aruba]] - [[Aruba Sport Unie]] -------- {{infobox deportista | variante=a }} '''Higinio Alejandro (Patan) Farro''' (☆ [[11 di yanüari|11 di januari]] [[1942]] - † [[30 di yüli |30 di juli]] [[2026]]<ref>[https://www.arubanative.com/aurora-royal-pray-funeral-home-ta-anuncia-fayecimento-di-higinio-alejandro-farro-mihor-conoci-co-mo-patan/ Aviso di fayecemento], arubanative.com (4 di augustus 2026)</ref>) tabata un musico, compositor y pesista [[Aruba|Arubiano]]. El a titula campeon di Aruba pa diescuater aña consecutivo y tabata tambe campeon di [[Antias Hulandes]] pa nuebe aña. E ta wordo considera un di e pioneronan mas importante di hisamento di peso na Aruba.<ref>[https://arubanews.ca/patan-farro-weightlifting-legacy-honoured-following-aruban-champions-death/ Patan Farro Weightlifting Legacy Honoured Following Aruban Champion’s Death], arubanews.ca (4 di augustus 2026)</ref><ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/93280/voormalig-gewichthefkampioen-patan-farro-overleden-vz1916 Voormalig gewichthefkampioen ‘Patan’ Farro overleden], curacao.nu (4 di augustus 2026)</ref> E tabata bon conoci tambe como wicharero y restaurado di caha di orgel tradicional. == Bida y carera == Farro a cuminsa como pesista na aña 1964 y a logra di dos luga den su prome competencia. Den e aña siguiente, e nivel di e deporte a baha hopi riba e isla, debi cu hopi hisador di peso tabata di origen stranhero y como trahado na [[Lago Oil & Transport Company|refineria Lago]] a haya lay retiro y mester a bolbe na pais di origen.<ref>[https://297sportsaruba.com/na-memoria-di-higinio-alejandro-patan-farro/ Na memoria di Higinia Alejandro "Patan" Farro], 297sportsaruba.com (3 di augustus 2026)</ref> Como cu na 1964 hopi hisador di peso na Aruba tabata di origen stranhero y como trahado na e refineria LAGO a haya lay off di trabou y mester a bolbe na pais di origen, e deporte di peso na aña 1965 a cay hopi. Pero Patan a sigui train y a sigui desaroya den e deporte di peso. Bou di condicionnan hopi limita, Farro a sigui train y a sigui desaroya den deporte di peso. El sigui entrena hunto cu otro deportista den un espacio chikito na Wilhelmina Stadion (awor [[Stadion Guillermo Prospero Trinidad]]). El a entrena sin entrenador profeshonal y sin haya oportunidat pa sigui entrenamento na exterior. Pa torneo internacional, e tabata depende di su propio dianan di vakantie, pasobra no a haña permiso adicional di su trabou. ===Carera internacional=== Na 1970, Farro a wordo selecciona pa representa Antias Hulandes na [[Weganan Centroamericano y di Caribe]] (CAC) na [[Panama]]. Ora e [[Comite Olimpico Antias Hulandes]] (NAOC) a nenga pa paga su biahe, e mes a cumpra su boleto di avion y a logra di cuater luga den su categoria.<ref name="telearuba">[https://telearuba.aw/article/na-memoria-di-higinio-alejandro-patan-farro Na memoria di Higinio Alejandro "Patan" Farro], [[Telearuba]] (2 di augustus 2026)</ref> Na 1971, el a termina na di cinco luga durante [[Weganan Panamericano]] na [[Cali]], [[Colombia]]. Na 1974, el a bolbe logra di cuater luga na CAC na [[Repúblika Dominikano|Republica Dominicano]]. Su logro internacional mas importante a yega na 1978, ora el a gana un medaya di brons na CAC na [[Medellín]]. ===Logro y record === Ademas di su titulonan local y regional, Farro tabata conoci pa su forsa excepcional. Den añanan setenta di [[siglo 20|siglo binti]], el a logra e siguiente prestacionnan y a kibra su propio record na diferente ocacion:<ref name="telearuba"/> * squat: serka 272 kilo (600 liber) * deadlift: serka 318 kilo (700 liber) * bench press: serka 181 kilo (400 liber) * snatch: serka 125 kilo (275 liber) * clean and jerk: serka 160 kilo (352 liber) Su recordnan Arubano di 1976 den e disciplinanan "snatch" y "clean and jerk" a permanece pa cuarenta aña prome cu na 2016 a logra kibra ambos record y tambe esun di total.<ref name="telearuba"/> == Caha di orgel == Desde chikito, Patan a desaroya un amor profundo pa musica. E pasion ey a converti’e den un maestro respeta, tanto den pone pieza, afina y restaura cahanan di orgel, como den preserva e sonidonan autentico. Ademas di su contribucion na deporte, Farro tabata tambe envolvi den preservacion di herencia cultural di Aruba, specialmente door di su trabou cu restauracion y promocion di [[Caha di Orgel|cah’i orgel]] tradicional.<ref name="honor">[https://www.gobierno.aw/a-honra-varios-tocado-di-cahi-orgel-riba-dia-di-musico A honra varios tocado di cah’i orgel riba dia di musico], Gobierno di Aruba (25 di november 2024)</ref> E legendario hisador di peso Arubiano Higinio Alejandro “Patan” Farro tambe tabata un figura cultural bon conoci y un tocado, doño y restaurador celebra di e tradicional caha di orgel (orgel di bari) yama “El Diamante”.<ref>[https://www.aruba.nu/nieuws/kunst-cultuur-en-muziek/57390/unieke-eer-voor-muzikanten-met-liefde-voor-cahi-orgel Unieke eer voor muzikanten met liefde voor Cah’i Orgel], aruba.nu (27 di november 2024)</ref> Legado Cultural E Instrumento: Patan Farro tabata doño y tabata cuida un caha di orgel historico di 100 aña bieu como “El Diamante” tabata conoci. Diamante". Artesania: E tabata un di e poco personanan na Aruba cu e habilidad raro pa pega y martillo e cilindernan (cilinder di claba) cu ta wordo uza pa toca musica tradicional riba e instrumento. No ta facil pa a aregla, marca y claba pieza riba caha di orgel. Reconocimento: El a ricibi multiple premio cultural y reconocimentonan oficial di gobierno di Aruba pa conserva e musical unico aki.<ref name="honor"/> Na 1982, den concurso di caha di orgel na Hoffi Sero Janchi, Farro a sali ganado maximo cu su caha di orgel Diamante.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-DOCUMENTACION-005276/mode/1up?q=patan+farro Ambiente inmenso na concurso di caha di orgel], Diario (30 di augustus 1982)</ref> == Reconocemento == Durante su carera activo, Farro no a haña hopi reconocemento oficial pa su prestacionnan. Sinembargo, despues di su retiro, el a wordo honra cu varios distincion: * condecoracion real como "ridder" den [[Orden di Oranje-Nassau]] * inclusion den Salon di Fama di Aruba * 1991 - Premio Promocional Santa Anna pa su contribucion na deporte y cultura Segun Archivo Nacional Aruba, Farro tabata tambe nominá pa premio di “atleta di aña” di Aruba Sport Unie na 1974. == Fayecemento == Farro tabata casa y tata di tres yiu. El a fayece dia 30 di juli 2026 na edat di 84 aña. Diferente organisashonnan, entre otro Federacion Aruba Weightlifting Association y Departamento di Cultura di Aruba, a record’é como un atleta respectivamente culturista sobresaliente y un persona ehemplar. {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] '''Higinio Alejandro (Patan) Farro''' (☆ [[11 di yanüari]] [[1942]] - † 30 di yüli 2026) tabata un hisado di peso [[Aruba|Arubiano]]., conoci den su tempu aktivo komo e hòmber mas fuerte di Aruba. El a dominá deporte di levantamentu di peso riba e isla pa mas ku un dekada i a representá Antia Hulandes na diferente torneo internashonal. Farro a gana e titulo di kampion di Aruba pa dieskuater (14) aña konsekutivo i tabata tambe kampion di Antia Hulandes pa nuebe (9) aña. El ta konsiderá un di e pioneronan mas importante di levantamentu di peso na Aruba.<ref>[https://arubanews.ca/patan-farro-weightlifting-legacy-honoured-following-aruban-champions-death/ Patan Farro Weightlifting Legacy Honoured Following Aruban Champion’s Death], arubanews.ca (4 di augustus 2026)</ref><ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/93280/voormalig-gewichthefkampioen-patan-farro-overleden-vz1916 Voormalig gewichthefkampioen ‘Patan’ Farro overleden], curacao.nu (4 di augustus 2026)</ref> == Bida y carera == Farro a kuminsá ku levantamentu di peso na aña 1964 i a logra di dos luga den su promé kompetensia. Den e aña siguiente, e deporte a baha hopi na nivel riba e isla, despues ku hopi trahadó strañero a laga Aruba tras despido na refineria di Lago.<ref>https://297sportsaruba.com/na-memoria-di-higinio-alejandro-patan-farro/</ref> A pesar di e situashon difísil, Farro a sigui entrená bou di kondishonnan hopi limitá. El tabata entrená den un espasio chikí bou di graderia di Wilhelmina Stadion (awor Stadion Guillermo Prospero Trinidad), ku ventilashon insufisiente i un solo plataforma ku el mester a kompartí ku siete otro deportista. El a entrená sin entrenador profeshonal i nunca a haña oportunidat pa sigui kampamentu di entrenamiento na exterior. Pa torneo internashonal, el tabata depende di su propio dianan di vakashon, pasobra no a haña permiso adicional di su trabou. ===Carera internacional=== Na 1970, Farro a wordu selekshoná pa representá Antia Hulandes na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Panamá. Ora e Komité Olímpiko Antiano a nenga pa paga su biahe, el mes a kumpra su boleto di avion i a logra di kuarto luga den su kategoria. Na 1971, el a termina na di sinku luga durante e Huegos Panamericanos na Cali, Kolombia. Na 1974, el a bolbe logra kuarto luga na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Republica Dominicano. Su logro internashonal mas importante a yega na 1978, ora el a gana un medaya di brons na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Medellín. ==Logro y rekord == Ademas di su titulo lokal i regional, Farro tabata konosí pa su forsa eksepshonal. Den añanan setenta, el a logra e siguiente prestashonnan aproksimá: squat: serka 272 kilo (600 lbs) deadlift: serka 318 kilo (700 lbs) bench press: serka 181 kilo (400 lbs) snatch: serka 125 kilo (275 lbs) clean and jerk: serka 160 kilo (352 lbs) Su rekordnan arubiano di 1976 den e disciplinanan snatch i clean and jerk a keda sin bati pa aproksimadamente kuarenta (40) aña. Na 2016, e rekordnan aki i su total kombiná finalmente a wordu mehorá. Rekonosimentu Durante su karrera aktivo, Farro no a haña hopi rekonosimentu ofisial pa su prestashonnan. Sin embargo, despues di su retiro, el a wordu honrá ku diferente distinkshon: distinkshon real inklushon den Eregalerij di Aruba Premio Santa Anna pa su kontribushon na deporte i kultura Segun Archivo Nacional Aruba, Farro tabata tambe nominá pa premio di “atleta di aña” di Aruba Sport Unie na 1974. == Ca'i orgel == * Diamante<ref>https://www.gobierno.aw/en/several-barrel-organ-players-were-honored-on-musicians-day</ref> E legendario hisador di peso Arubiano Higinio Alejandro “Patan” Farro tambe tabata un figura cultural bon conoci y un hungador, doño y restaurador celebra di e tradicional caha di orgel (orgel di bari) yama “El Diamante”.<ref>[https://www.aruba.nu/nieuws/kunst-cultuur-en-muziek/57390/unieke-eer-voor-muzikanten-met-liefde-voor-cahi-orgel Unieke eer voor muzikanten met liefde voor Cah’i Orgel], aruba.nu (27 di november 2024)</ref> Legado CulturalE Instrumento: Patan Farro tabata doño y tabata cuida un caha di orgel historico di 10 aña bieu como “El Diamante” tabata conoci. Diamante".Artesania: E tabata un di e poco personanan na Aruba cu e habilidad raro pa pega y martillo e cilindernan (cilinder di claba) cu ta wordo uza pa toca musica tradicional riba e instrumento.Reconocimento: El a ricibi multiple premio cultural y reconocimentonan oficial di gobierno di Aruba pa conserva e musical unico aki == Legado == Farro su influensia a bai mas allá di su rekordnan i medayanan. El a demostrá ku un atleta arubiano por kompetí na nivel regional, a pesar di falta di fasilidat, guia profeshonal i sosten finansiero. Su determinashon — manera paga su propio biahe i sigui entrená bou di kondishonnan difísil — a hasi’e un ehèmpel pa generashonnan posterior di deportista. Ademas di su kontribushon na deporte, Farro tabata tambe envolví den preservashon di herensia kultural di Aruba, spesialmente dor di su trabou ku restaurashon i promoshon di e Cah’i Orgel tradicional. Fayesimentu Farro a fayesé dia 30 di yüli 2026 na edat di 84 aña. Diferente organisashonnan deportivo, entre otro Aruba Amateur Weightlifting Association, a record’é komo un atleta sobresaliente i un persona ehèmpelar, i a ekspresá kondolensia na su famia. ------------ '''Aruba Sport Unie''' (ASU), tambe konosí komo '''Union Deporte Aruba''' òf '''Union Deportivo Arubano''', ta e organisashon cumbre di deporte na Aruba. E ta fungí komo federashon madre pa e diferente federashonnan i bondnan deportivo riba e isla. ASU ta representa mas ku 25 federashon deportivo i tin komo meta koordiná, promové i desaroyá deporte na Aruba. Pa bira miembro di ASU, un organisashon deportivo mester ta registra komo persona hurídiko i no por representa un deporte ku ta kaba representá pa un otro federashon miembro. ==Historia== Aruba Sport Unie a wordu fundá dia 23 di desèmber 1941, for di e nesesidat pa koordiná i stimulá desaroyo di deporte riba e isla. Entre e organisashonnan ku a kontribuí na su fundashon tabatin clubnan manera RCA, Club Caribe i Tivoli. E promé presidente tabata [[Jacobo Arends|Jacobo Rudolf (Coco) Arends]], kende tabata tambe envolví den fundacion di [[Arubaanse Voetbalbond]] (AVB) algun aña prome. Na 1949, ASU a kuminsá haña subsidio di e gobierno sentral pa sostené federashonnan deportivo, spesialmente pa organisashon di kompetensianan i otro aktividatnan. Durante e añanan 1950 i 1960, sektor priva a hunga un papel importante den desaroyo di deporte na Aruba. E kompania petrolero Lago Oil & Transport Company, por ehèmpel, a brindá sosten finansiero i material na diferente clubnan. Mateo Reyes tabata un di e figurannan clave den e proseso di distribushon i desaroyo. Na 1955, ASU a organisá e promé ASU Olimpiada, un evento ku a stimulá kompetensia entre atletanan lokal i ku a bira un tradishon durante varios dekada. Den e evento aki, atletanan tabata wordu rekonosé komo “atleta di aña”. Entre 1955 i 1993, ASU tabata responsabel pa maneho di e Wilhelminastadion na Oranjestad. Te na 1997, ASU tabata tambe enkargá ku distribushon di subsidio gubernamental na federashonnan deportivo. Despues di e aña ei, e tarea aki a pasa direktamente na gobierno di Aruba. ==Facilidatnan deportivo== ASU ta manehá diferente instalashon deportivo riba Aruba, entre otro: ===Joe Laveist Sport Park=== Situa na San Nicolas, e parke aki ta un fasilidat multifunkshonal ku instalashonnan pa: basebal futbòl volleyball basketball atletismo E parke por wordu usa tambe pa evento grandi manera konserto i aktividatnan komunidario. ===Centro Deportivo Betico Croes=== Situa na Santa Cruz, e fasilidat aki ta un kompleks deportivo di paden ku aire akondishoná. E ta usa pa deporte di sala i arte marcial. ==Organisashon i rol== ASU ta fungí komo koordinadó entre e diferente federashonnan deportivo na Aruba i ta apoyá: desaroyo di deporte organisashon di kompetensianan promoshon di atletanan lokal Riba e isla tin mas ku 30 organisashon deportivo ku ta forma parti di e sistema koordiná pa ASU. Entre e deporte mas popular na Aruba tin futbòl i basebal. Basebal, en partikular, a kontribuí na reconocimiento internashonal di Aruba, ku varios atletanan arubiano ku a hunga den Major League Baseball. ===Presidente === * Jacobo Rudolf “Coco” Arends (promé presidente) * Gerald Franca * Soraida Boekhoudt (2022– ) --- {{Variante|a}} {{infobox organisacion | variante = a | tipo = Deporte | nomber = Aruba Sport Unie | funda = [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]] | fundado = }} '''Aruba Sport Unie''' (Union Deporte Aruba, ASU), tambe conoci como '''Union Deportivo Arubano''', ta e organisacion cumbre di deporte na [[Aruba]]. E ta fungi como federacion cumbre pa diferente federacion y bond deportivo riba e isla. ASU ta representa mas cu 25 federacion deportivo y tin como meta coordina, promove y desaroya deporte na Aruba. Pa bira miembro di ASU, un organisacion deportivo mester ta registra como [[Persona hurídiko|persona huridico]] y no por representa un deporte cu ta representacaba pa otro federacion miembro. == Historia == Aruba Sport Unie a wordo funda dia [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]]. E organisacion a surgi for di e necesidad pa coordina y stimula desaroyo di deporte riba e isla. Den promé añanan di su existencia, diferente club i organisashon deportivo a kontribuí na fundashon di ASU, entre otro [[RCA]], Club Caribe i Tivoli. E promé presidente di e organisashon tabata '''Coco Arends''', kende tabata tambe envolví den fundashon di e '''Arubaanse Voetbal Bond''' algun aña promé. Na 1949 ASU a kuminsá ricibí subsidio di e gobierno sentral pa apoyá federashonnan deportivo ku organisashon di kompetensia i actividadnan deportivo. Durante añanan hopi organisashon i empresanan lokal a brindá sosten finansiero i material na deporte na Aruba. E kompanía petrolero Lago Oil & Transport Company tabata un di e sostenedornan importante, donando material deportivo i apoyando desaroyo di clubnan deportivo. Mateo Reyes tabata un di e personanan cu a yuda den e proseso di desaroyo aki. Den 1955 ASU a organisá e promé '''ASU Olimpiada''', un evento deportivo pa estimulá kompetensia entre atletanan lokal. E evento aki a bira un tradishon durante varios dekada, kaminda atletanan a wordo rekonosé komo “atleta di aña”. Entre 1955 i 1993 ASU tabata responsabel pa maneho di e [[Wilhelminastadion]] na Oranjestad. Te na 1997 ASU tabata tambe responsabel pa distribushon di subsidio gubernamental pa federashonnan deportivo. Despues di e aña aki, e tarea aki a wordo asumí direktamente pa e gobierno di Aruba. == Facilidatnan deportivo == ASU ta manehá diferente instalashon deportivo riba Aruba. '''Joe Laveist Sport Park''' na [[San Nicolas, Aruba|San Nicolas]] ta un parke deportivo multifunkshonal ku instalashonnan pa deporte manera: * [[Basebal]] * [[Futbòl]] * [[Volleyball]] * [[Basketbal]] * [[Atletismo]] E parke por wordo usa tambe pa evento grandi manera konserto i otro aktividatnan komunidario. '''Centro Deportivo Betico Croes''' na [[Santa Cruz, Aruba|Santa Cruz]] ta un fasilidat deportivo di paden ku aire acondicioná. E centro ta usa pa deporte di sala i arte marcial. == Organisashon == ASU ta fungí komo koordinadó entre e diferente federashonnan deportivo na Aruba. E organisashon ta apoyá desaroyo di deporte, organisashon di kompetensianan i promoshon di atletanan lokal. Riba e isla tin mas ku 30 organisashon deportivo cu ta forma parti di e sistema deportivo coordina pa ASU. Entre e deporte mas popular na Aruba tin [[futbòl]] i [[basebal]]. Especialmente basebal a duna Aruba reconocimiento internashonal, ku varios atletanan Arubiano cu a hunga den [[Major League Baseball]]. == Organisacion == Entre e presidentenan di Aruba Sport Unie tin: * [[Coco Arends|Jacobo Rudolf (Coco) Arends]] (1892-1965) – promé presidente * Gerald Franca – presidente durante diferente periodo den siglonan reciente * Soraida Boekhoudt – presidente (2022) [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] '''Aruba Sport Unie''' o '''Union Deportivo Arubano''' (ASU) ta e federacion cumbre di e federacionnan deportivo na [[Aruba]]. dre di 25 bond deportivo. Pa bira miembro di A.S.U. e organisacion mester ta un persona huridico y no mag di tin un miembro pa e deporte ey caba den A.S.U. == Historia == ASU e ser funda dia [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]]. * ASU taba maneha Wilhelminastadion di 1955 te 1993 A.S.U. ta maneha dos facilidad cu ta nan propiedad, esta Joe Laveist Sport Park na San Nicolas y Centro Deportivo Betico Croes na Sta Cruz. Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. Centro Deportivo Betico Croes ta completamente airecondiciona y ta uz'e pa tur sport di paden y arte marcial. Huur di e sporthal ta depende di cuanto hende mester uza pa maneha e lugar pa e actividad y ki sorto di actividad e ta. Pa mas informacion por yama oficina di A.S.U. na e numbernan di telefon ariba menciona.<ref>[https://www.gobierno.aw/union-deporte-aruba-asu Union Deporte Aruba (ASU)], Gobierno di Aruba</ref> Aruba Sport Unie a wordo funda dia 21 di December, 1941. E aña aki 21 di December, e ta cumpli 75 aña y tin cu corda riba e fundadornan. Segun e presidente actual Gerald Franca, e aña aki lo ta uno special den cuadro di e celebracion aki. Tambe el a splica kico tur nan tin pensa di haci pa loke ta e celebracion den 2017. Franca a splica cu e prome presidente tabata Coco Arends, kende ta e mesun persona cu a cuminsa tambe, kende ta fundador di Arubaanse Voetbal Bond 5 pa 6 aña prome. Un di e organisacionnan cu a yuda lanta Aruba Sport Unie tabata RCA, Club Caribe y Tivoli, cual ta e prome organisacionnan cu a lanta e asociacion aki. Na 1949 pa prome biaha den historia, ASU a cuminsa haya e subsidio di Gobierno Central pa facilita tambe e federacionnan di e tempo ey cu placa pa nan organisa actividadnan. Despues di e periodo ey tabata haya Lago ta yuda hopi den parti di formacion di e clubnan y nan tabata subsidia of duna donacion na e diferente clubnan pa nan material, etc. durante aña. Difunto Mateo Reyes, kende ta un persona conoci y keri, tabata encarga cu esaki. E ta un di e personanan cu a yuda ASU pa haya Joe Laveist for di Lago como un centro pa deporte. Lago Sportpark tabata di Lago y a bin pa pase pa Joe Laveist, pa pas’e pa ASU. Franca a menciona cu durante aña, durante 1955, ASU a celebra su prome ASU Olimpiada y despues di esey a keda celebr’e. Hopi di e atletanan grandi ta recorda e fechanan ey, caminda cu nan a wordo eligi como atleta di aña den decadanan di 60, 70 y 80. ASU semper a maneha deporte pa Gobierno y hasta a bay asina leu cu ASU a manda hende den exterior cu studie opdracht, pa bin bek lanta scol di deporte pa Aruba. Esaki nunca a logra debi na cosnan cu tabata pasa internamente. Despues ASU tabata encarga pa duna subsidio te cu na aña 1997, caminda cu Gobierno a tuma e tarea aki bek den su seno. Franca a sigui splica cu na e momentonan aki tin un comision cu ta trahando riba dje pa pasa e fecha pa Januari. Pa fin di aña ta imposibel pa organisa algo. Idea ta pa haci algo riba dje pa recorda e fecha y recorda esnan cu a funda e organisacion aki. Tabata tin hasta hendenan conoci entre otro shon A. Eman cu tabata un di e prome personanan den e directiva. Tin hopi hende conoci den comunidad tabata forma parti di ASU di e tempo ey.<ref>[https://masnoticia.com/aruba-sport-unie-lo-cumpli-75-ana-dia-21-di-december-proximo/ Aruba Sport Unie lo cumpli 75 aña dia 21 di December proximo], Mas Noticia (28 di november 2016)</ref> The sparse available evidence, however, reveals that there are around thirty-five sport organisations on the island that fall under the umbrella of the Aruba Sport Union (ASU), which was formed in 1941.44 As in Curaçao, two of the more popular team sports are soccer and baseball, and it is baseball that has given it the greatest international recognition through the participation of at least six Arubans in MLB since 1996.4 ASU President Gerald Franca --> 2022 Soraida Boekhoudt --- Aruba Sport Unie, funda dia 23 di december 1941, ta e bond madre di 25 bond deportivo. Pa bira miembro di A.S.U. e organisacion mester ta un persona huridico y no mag di tin un miembro pa e deporte ey caba den A.S.U. A.S.U. ta maneha dos facilidad cu ta nan propiedad, esta Joe Laveist Sport Park na San Nicolas y Centro Deportivo Betico Croes na Sta Cruz. Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. Centro Deportivo Betico Croes ta completamente airecondiciona y ta uz'e pa tur sport di paden y arte marcial. Huur di e sporthal ta depende di cuanto hende mester uza pa maneha e lugar pa e actividad y ki sorto di actividad e ta. Pa mas informacion por yama oficina di A.S.U. na e numbernan di telefon ariba menciona.<ref>https://www.gobierno.aw/union-deporte-aruba-asu Union Deporte Aruba (ASU)</ref> {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] ---------------- {{Variante|a}} {{multiple image | total_width = 270 | border = | perrow = 1/2 | align = right |header = Joe Laveist Sportpark |header_align = center |image2 = Joe Laveist Sport Park.jpeg | image1= Estadio de béisbol Joe Laveist, en San Nicolaas (este de Aruba).jpg | image3 = Joe Laveist Sport Park 06 54 31 704000.jpeg |caption1 = |caption_align = center }} == Lago Sport Park / Joe Laveist Sportpark == The historical Lago Sports Park (later known as the Laveist Sport Park) was a vital recreational and cultural hub in San Nicolas, Aruba. Officially inaugurated in March 1941, it was founded by the Lago Oil & Transport Company to support the island's booming refinery community. History of Lago Sports Park Founding and Baseball Roots: The park was instrumental in developing baseball on the island. American expatriate and former Major League Baseball pitcher Jim Bluejacket spent 15 years in Aruba and helped found the facility, fostering strong local interest in the game. WWII & Refining Community: During WWII, the facility offered organized recreation for Allied soldiers stationed in Aruba and the diverse immigrant workforce employed at the Lago refinery. Championship Ground: Throughout the 1940s and 1950s, the park was the premier venue for the organized Aruba baseball championships. Iconic early teams like the Dodgers, Baby Ruth, and Barnes' Ramblers competed here. Track and Field: Beyond baseball, it served as the primary venue for annual events like the Lago High School Track Meets and the Aruba School Sport Bond competitions. Evolution: Today, the historic site in San Nicolas continues to be an active community asset and is known as the Laveist Sport Park. --- Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. {{Variante|a}} {{Databox}} Intro *Location in San Nicolas, Aruba *Originally built by Lago Oil and Transport Company *Year of inauguration (1941) *Later renamed to Joe Laveist Sportpark ==Historia== 1. Fundashon (±1930s–1941) Lago building infrastructure for workers Role of Jim Bluejacket Opening (9 March 1941) 2. Periodo di floresementu (1940s–1980s) Organized sports (baseball, possibly softball, football) Social function (community gatherings, events) 3. Despues di sera di Lago (1985 →) Decline / transition Renaming to Joe Laveist Continued local use Struktura i fasilidat Even if partial: Baseball field Stands / seating Clubhouse? Multi-sport use * na 1968 Lago a traspasa LSP pa ASU Importansia kultural This is where your article becomes powerful: Role in development of baseball in Aruba Connection to Lago Colony life Symbol of industrial-era community building Link to later international baseball success of Aruba Legado Renaming to Joe Laveist Continued recognition Connection to surrounding area (Jim Bluejacketstraat, schools, neighborhoods) 🔎 Research tips (high impact, low effort) Look for: Lago employee magazines / newsletters Local newspapers (Amigoe, Diario archives) Aruba sports history sources Mentions of: inauguration (1941) sports competitions Joe Laveist (who he was!) ------------------ ==Origen di baseball na Aruba == Beisbòl a yega Aruba den añanan 1930, introdusí pa ekspatriadonan merikano ku tabata traha na Lago Oil Company i imigrantenan venezolano ku a forma timnan di pickup informal riba terenonan habrí.[2] E deporte a haña struktura ku e fundashon di ABBA na 1950 pa organisá liga i kampionato lokal, loke a kondusí na entrada di Aruba den wega internashonal na 1952 ora el a djòin e Asosiashon Internashonal di Beisbòl Amateur (awor parti di WBSC).[2] E aña ei, Aruba a debutá su promé selekshon nashonal na e Serie Mundial Amateur di 1952 na Havana, Cuba, manehá pa Joe Proterra, kaminda el a sigurá dos viktoria den seis wega i a gana aklamashon di fanátikonan, ku pitcher Nell Harms nombrá hungadó sobresaliente di siman pa su aktuashon kontra Honduras.[2] Beisbòl a wòrdu introdusí na Aruba na final di añanan 1920 i kuminsamentu di añanan 1930 prinsipalmente dor di ekspatriadonan merikano empleá pa Lago Oil and Transport Company, un supsidiario di Standard Oil of New Jersey, kendenan a establesé un refineria riba e isla. Pafo di e colonia, baseball a haya traccion na fin di añanan 1930 pa medio di imigrantenan y mariniernan Venezolano cu a mara na wafnan di Aruba cu nan barconan di pisca, formando teamnan casual di pick-up cu a hunga riba terenonan habri na Oranjestad, manera e area patras di Corte di Husticia actual. Pa añanan 1950, beisbòl a integrá profundamente den kultura di Aruba, partikularmente bou di hóbennan, ku a wòrdu eksponé pa medio di transmishonnan di media merikano, eventonan patrosiná pa kompanianan di zeta, i e impakto persistente di sòldánan di tempu di guera, hasiendo esaki un símbolo di aspirashon i vínkulo di komunidat den barionan di klase trahadó. Adopshon lokal a oumentá ku e formashon di klupnan amateur den tur pueblo. <ref>Clyde Harms, https://archive.org/details/BNA-DIG-ARUBATODAY-2021-05-28/page/n9/mode/1up?q=jim+bluejacket Short history of the beginnings of baseball in Aruba], Aruba Today (28 di 2021)</ref> ------------------- {{Variante|a}} {{Infobox deportista| variante = a | nomber completo = Shawn Joubert Zarraga | alias = | fecha nacemento = [[21 di yanüari|21 di januari]] [[1989]] | luga nacemento = {{ABW}} | fecha fayecimento = | luga fayecimento = | nacionalidad = {{NLD}} | haltura = 183 cm | peso = 109 kg <!-- Seccion di informacion deportivo --> | deporte = [[beisbòl|baseball]] | disciplina = catcher (man drechi)? | wo = | debut = 11 di maart 2023 (den [[Tim nashonal di beisbòl hulandes|team di Reino]])?? | activo = 2021 - presente ?? | distincion = }} '''Shawn Joubert Zarraga''' (☆ [[21 di yanüari|21 di januari]] [[1989]] na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]) ta un eks-catcher profesional di beisbòl Arubiano ku a representá Hulanda den kompetensianan internashonal, inkluyendo e World Baseball Classic.[1] Para na 6 pia 0 inch (1.83 m) i pisando aproksimadamente 240 liber (109 kg), Zarraga tabata un switch-hitter ku tabata tira ku man drechi i a hunga prinsipalmente komo un katcher durante henter su karera.[2] Selektá pa e Milwaukee Brewers den e di 44 buèlta (1.302 en general) di e Selekshon di Beisbòl di Liga Mayor di 2007 for di Trinity Christian Academy na Florida, el a pasa vários temporada den e liganan menor den vários organisashon.[3] grokipedia: Zarraga su karera profeshonal a kuminsá den e sistema di Brewers, kaminda el a progresá a traves di nan afiliadonan di 2007 pa 2014, alkansando nivelnan di Double-A i Triple-A i mustrando abilidatnan defensivo sólido tras di e plato.[4] Despues el a firma kontraktnan di liga menor ku timnan inkluyendo Los Angeles Dodgers na 2017 i Cincinnati Reds na 2016, ganando invitashonnan no-roster pa entrenamentu di primavera, ounke nunka el a yega Major League Baseball.[5] Despues ku su karera den liga menor afiliá a terminá na 2017, Zarraga a hunga den liganan independiente, inkluyendo ku e Cleburne Railroaders di e Asosiashon Merikano e aña ei, promé ku el a baha ku penshun.[6] Riba e esenario internashonal, Zarraga tabata un kontribuidor klave na e selekshon nashonal di Hulanda, yudando sigurá e título di Kopa Mundial di Beisbòl 2011 na Panama i partisipando den e Klásiko Mundial di Beisbòl 2017, kaminda el a proveé ​​profundidat na katcher durante wega di pool.[7] Su versatilidat i eksperensia a hasié un opshon konfiabel pa e tim hulandes, basando riba su raisnan arubiano miéntras e tabata kompetí bou di e bandera di Reino Hulandes.[8] == Karera internashonal == ===Kopa Mundial 2011=== Zarraga a haci su debut internacional cu e seleccion nacional di baseball di Hulanda na 2011 den Mundial di Baseball na Panama, eligibel pa medio di su herencia Arubiano. El a sirbi komo un katcher riba e lista ora e tim a gana e medaya di oro, derotando Cuba 2-1 den e final pa reklamá e título mundial.[25][26] torneonan di 2014 Zarraga a sirbi prinsipalmente komo un katcher durante e aparishonnan di e tim den dos torneo klave e aña ei.[27] Na yüli, Zarraga a representá Hulanda na e Torneo Internashonal di Beisbòl di Fransia, konosí tambe komo Yoshida Challenge, ku a tuma lugá na Sénart, Fransia. E selekshon hulandes a gana e medaya di oro, derotando un tereno ku a inkluí anfitrion Fransia, Alemania, i all-starnan internashonal. Zarraga tabata parti di e lista ku a sigurá e título, kontribuyendo tras di e plato miéntras e tim a pone un demostrashon fuerte den nan promé salida na e fasilidat nobo.[28][29] Mas lat e sèptèmber ei, Zarraga a kompetí den e Kampionato Oropeo di Beisbòl 2014 ku a tuma lugá na Ostrava i Brno, Repúblika Cheko, kaminda Hulanda a kapturá nan di 21 medaya di oro kontinental ku un rèkòrt invikto di 11-0, kulminando den un viktoria final di 6-3 riba Italia. Komo katcher, el a bati .286 ku aktuashonnan notabel, inkluyendo tres hit den un viktoria di 7-2 riba Alemania i un homerun den un wega di pool anterior kontra Kroasia. Su trabou defensivo a yuda ankra un staf di lansamentu ku a pèrmití solamente 1.36 kareda gana pa wega durante henter e torneo.[30][31][28] 2015 Premier12 i 2017 World Baseball Classic Zarraga a wòrdu selektá pa representá e selekshon nashonal di beisbòl di Hulanda na e WBSC Premier12 di 2015, e edishon inaugural di e torneo ku a tuma lugá na Mexico i Taiwan, kaminda el a sirbi komo un katcher bistiendo e kamisa number 22.[32] Hulanda a kompetí den Grupo A di e buèlta di apertura, sigurando tres viktoria kontra Chines Taipei (7-4), Italia (16-1), i Puerto Rico (11-7), miéntras ku nan a sufri pèrdida kontra Cuba (5-6) i Canada (1-3), loke a posishoná nan pa avansá pa e kuartfinal.[33] Einan, nan a kai kontra Merka 1-6, resultando den un di sinku lugá total pa e tim.[33] Durante e torneo, Zarraga a kontribuí ofensivamente den momentunan klave, inkluyendo un homerun di dos kareda den e di kuater inning kontra Cuba ku a ekstendé e bentaha di Hulanda na 4-1, ounke e tim na final a pèrdè den un kompetensia estrecho.[34] El a registrá tambe un RBI den e viktoria riba Taipei Chines, trahando un kaminata apesar di a bai sin hit den tres at-bat.[35] Sinembargo, Zarraga a sufri un leshon na man durante e wega di Cuba i mester a sali trempan.[36] Na 2017, Zarraga a gana un lugá riba e lista di Hulanda pa e World Baseball Classic, atrobe komo un katcher, partisipando den e torneo prinsipal ku a tuma lugá den vários pais anfitrion.[37] Hulanda a pone un rèkòrt di 2-1 den Pool A, avansando komo subkampeon tras di Israel, promé ku a derotá Israel 12-2 den e kuartfinal na Tokyo Dome pa yega e semifinal.[37] Nan kareda a terminá den un pèrdida di 3-4 kontra Puerto Rico na Dodger Stadium, kaminda e tim a regresá lat pero no por a sigurá e viktoria.[38] E aktuashon sobresaliente di Zarraga a bini den e kuart di final kontra Israel, kaminda el a konta dos hit i dos RBI komo parti di e eksploshon ofensivo di e tim.[39] Den e semifinal kontra Puerto Rico, el a entregá un dòbel di RBI krusial den e di sinku inning pa skor Wladimir Balentien i empatá e wega na 3-3, ounke kompañero di ekipo Jonathan Schoop a wòrdu bentá afó na e plachi di kas den e wega.[40] Zarraga a parse di a sufri un leshon den e di ocho inning di e wega ei, loke a rekerí atenshon médiko tras di e plato. {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid = |titulo=}} {{References}} * [https://www.baseball-reference.com/register/player.fcgi?id=kelly-001ant Minors Stats Antwone Kelly] }} {{DEFAULTSORT:Zarraga, Shawn}} [[:Kategoria:Hende]] [[:Kategoria:Beisbòl]] ----------------- {{Variante|a}} {{Infobox asociacion deporte| variante = c | nomber = Badminton Bond Curaçao | logo = | imagen = | abrevia = BBC | president = | vice-president = | algemeen-secretaris = | asiento = | region = | pais = | cantidad_miembro = | cantidad_asociacion = | deporte = | funda = | luga_funda = | ex-nomber = | federacion_mundial = | federacion_continental = | federacion_nacional = | afilia = | comite_olimpico = | agencia_deportivo = | stop_imagen = | imagen = | descripcion = | website = }} '''Badminton Bond Curaçao''' (BBC) ta e organisashon ku ta dirigi i promové e deporte di badminton na Kòrsou. E federashon ta un miembro di e organisashonnan internashonal i regional, inkluíendo e '''Badminton World Federation (BWF)''', e '''Badminton Pan America (BPA)''', i e '''Caribbean Regional Badminton Confederation (CAREBACO)'''. === Historia i Fundashon === E Badminton Bond Curaçao a fundá den 1975. E federashon ta representá Kòrsou den e organisashonnan regional i internashonal di badminton.:contentReference[oaicite:8]{index=8} === Afiliashon Internashonal === :contentReference[oaicite:10]{index=10} * :contentReference[oaicite:13]{index=13} * :contentReference[oaicite:16]{index=16} * :contentReference[oaicite:19]{index=19}:contentReference[oaicite:21]{index=21} === Participashon Internashonal === :contentReference[oaicite:23]{index=23}:contentReference[oaicite:25]{index=25} === Referensianan === * :contentReference[oaicite:27]{index=27} * :contentReference[oaicite:30]{index=30}:contentReference[oaicite:32]{index=32} [[:Kategoria:Deporte na Kòrsou]] [[:Kategoria:Organisashon Deportivo]] {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte]] --------------- {{Databox}} E '''seleccion nacional di badminton di Aruba''' ([[Hulandes]]: Arubaans badmintonteam) ta representa [[Aruba]] den competencianan internacional di team di badminton y ta wordo controla pa [[Aruba Badminton Federation]] cu ta afilia na Badminton Pan America y Caribbean Regional Badminton Confederation (CARECOBA).<ref>{{Cite web |title=Members {{!}} BWF Corporate |url=https://corporate.bwfbadminton.com/about/membership/ }}</ref> E ekipo a kompetí pa promé biaha den nan promé torneo internacional di ekipo na 1990. E ekipo a haci su aparicion pa prome biaha na e Campeonato di Ekipo di CAREBACO na aña 1974.<ref>{{citeer web|titel=Aruba vooreerst naar Car. badmintonkampioenschap|werk=[[Amigoe]]|datum=1974-11-15|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2025-05-29|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461200:mpeg21:p005}}</ref> Tambe e ekipo a competi den e [[Weganan Centroamericano y di Caribe]] di 1990, unda badminton a wordo inaugura pa prome biaha den e Weganan. E ekipo junior di Aruba a kompetí den e Campeonato Pan Am Junior Team 2009 y a terminá na di 12 lugá.<ref>{{Cite web |title=BWF - Team Event XVIII Pan Am Junior 2009 - Winners |url=https://bwf.tournamentsoftware.com/sport/winners.aspx?id=C61259DF-B2FF-4AC5-A444-F9E14C6A82B1 |access-date=2022-09-04 |website=bwf.tournamentsoftware.com}}</ref> Een Arubaans selectie-team zal van 17 tot en met 24 november voor de eerste keer deelnemen aan de Caribische Badmintonkampioenschappen, die dit jaar te Georgetown in Guyana gehouden worden. Het team dat Aruba zal vertegenwoordigen bestaat uit de dames M. Mata, N. Mata en M. Yarzagaray, en de heren Doy Bernaibela, H. Boer, Robby Arambatzis en Reginals Altman. Deze reis werd mogelijk gemaakt dankzij financiële — en materiele steun van diverse giften; het bedrijfsleven en andere instanties. Het Caribisch toernooi wojdt^jgeorganiseerd door de Caribbean regional badminton confederation, een in 1972 opgerichte federatie, tot voor kort bestaande uit de landen Jamaica, Trinidad/Tooago, Guyana en Sjuriname. Vorig jaar heeft de Badminton Bond Aruba zijn interesse voor deelname aan het bestuur van de Carebaco te kennen gegeven en na een jaar van intensieve voorbereidingen werd Aruba in juli van dit jaar lid van de International badminton federation en in dezelfde maand als vijfde lid van de Carebaco toegelaten. Beide feiten kunnen als mijlpalen worden beschouwd in de geschiede- | nis van de badmintonsport op Aruba, waar deze sport (nog) vrij onbekend is. Dit laatste komt voornamelijk doordat men hier voor deze sport een enorm tekort heeft aan goede accomodatie. ==Historia== ===Tim miksto=== Aruba a debuta den e Campeonato di Equipo di CAREBACO na 1974. E team a keda na di cinco lugar den e ranking final, perdiendo 7-0 contra Jamaica, Surinam, Trinidad y Tobago y Guyana.<ref>World Badminton 18 (1974), p. 3</ref> {{Appendix}} [[:Category:Deporte na Aruba]] en.wiki --------------- {{Infobox asociacion deporte| variante = c | nomber = Aruba Badminton Federation | logo = | imagen = | abrevia = ABF of BBA | president = | vice-president = | algemeen-secretaris = | asiento = | region = | pais = | cantidad_miembro = | cantidad_asociacion = | deporte = | funda = | luga_funda = | ex-nomber = | federacion_mundial = | federacion_continental = | federacion_nacional = | afilia = | comite_olimpico = | agencia_deportivo = | stop_imagen = | imagen = | descripcion = | website = }} '''Aruba Badminton Federation''' (ABF), tambe yamá Badminton Aruba o Aruba Badminton Bond, ta e organisacion gobernante nacional supremo pa e deporte di [[badminton]] na [[Aruba]]. E federacion ta wordo representa pa e [[seleccion nacional di badminton di Aruba]]. == Historia == E Aruba Badminton Federation a wordo funda memey di añanan 1970, ora cu e promé participacion a tuma luga na e Kampionatonan di Carebaco. Na desember 1973 e federacion a bira miembro di Caribbean Badminton Federation, hunto cu Corsou.<ref>Sport inliet kort sport in het kort sport. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 05-12-1973, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 29-05-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461498:mpeg21:p007</ref> E federashon despues a bira miembro di e órgano di gobernashon kontinental, e Konfederashon Panamerikano di Badminton, i e Federashon Mundial di Badminton, e tempu ei konosí komo e Federashon Internashonal di Badminton. Aruba ainda no ta anfitrion di campeonatonan internacional. Sinembargo Aruba a yega di ta anfitrion di Campeonato di Carebaco dos biaha. Federacion di Badminton Aruba ta miembro di Comite Olimpico Arubano . {{Appendix}} De Badminton Bond Aruba (BBA) viert deze maand zyn 15-jarig bestaan met verschillende toernooien en andere activiteiten. Ofschoon deze tak van sport niet zo bekend is op Aruba, heeft de BBA in vijftien jaren heel wat gepresteerd. Deze bond is al jaren lid van de International Badminton Federation (IBF). Ook is de BBA lid van de Carebaco (Caribbean Regional Badminton Confederation), waarvan verder ook lid zijn: Jamaica, Trinidad, Suriname, Guyana, Barbados, Bermuda, Curasao en Grenada. Elk jaar doet Aruba mee aan de Caribische kampioenschappen en BBA- motor, Riek Altman, is al jaren secretaris / penningmeester van de Carebaco. Aruba wordt elk jaar weer verzocht de Carebaco- wedstrijden te organiseren, omdat Aruba tot nu toe het beste toernooi heeft georganiseerd, doch door het ontbreken van faciliteiten kan de BBA dit Caribisch treffen niet meer organiseren. De BBA bestaat momenteel uit de vier clubs: Floralin, Flamboyant, Aruba Badminton Minders en Playa die tezamen honderd leden tellen. Deze sport kan uitsluitend gespeeld worden in een zaal en nu wordt er gebruik gemaakt van de gymnastiekzalen van Julianaschool, La Salie College en de Sporthal. Een paar maanden geleden hebben de BBA- bestuursleden, Riek Altman en Michael Williams, in Trinidad een coachingcUrsus gevolgd onder auspiciën van de IBF en geven nu op maandag en donderdag aan trainers van de club een opleiding. Nu al is bekend dat Aruba volgend jaar vertegenwoordigd zal worden op Curagao tijdens de Easter Open Tournament en in Jamaica tijdens de Carebaco- wedstrijden. De BBA heeft gisteren in een communiqué dank uitgebracht aan alle personen en instanties, die door de jaren heen de BBA hebben geholpen en eenieder, die aan badminton wil meedoen, uitgenodigd zich op donderdag in de Sporthal op te geven tussen zeven en tien uur 's avonds. Het bestuur van de BBA wordt in dit derde lustrumjaar gevormd door: voorzitter R. Nieuw, vicevoorzitter R. Altman, secretaris G. Simon, penningmeester B. Hernandez, commissarissen E. van der Linde, M. McClure, E. Vemannan, M. Croes en M. Williams.<ref>Met uitgebreid activiteiten-programma Badminton Bond Aruba viert haar derde lustrum. "Amigoe". Curaçao, 08-11-1986, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 29-05-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641854:mpeg21:p013</ref> ------------- {{Variante|a}} {{Futbolista |nomberdihungado = |Nomber = Mario Croes |potret = |Fecha di nasementu = |Siudat di nasementu = |Pais di nasementu = {{ABW}} |Nashonalidat = hulandes |Posishon = |club = }} '''Hyacintho Mario Croes''' (☆ ± 1942 na [[Aruba]]), tambe conoci como '''Mario Croes jr.''', ta un ex-hungado di pingpong [[Aruba]]no. Entre decada 1960 y decada 1980 el a titula 13 vez campeon di Aruba. Den [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]] Croes tabata un di e dos "grandinan" den deporte di tennis di mesa, banda di [[Robert Hosé]] di [[Kòrsou|Corsou]].<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463158:mpeg21:a0099|titel=Sensationele zege van R. Hosé over M. Croes|werk=[[Amigoe]]|datum=1970-11-02|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> == Biografia == Mario Croes ta yiu di Eymee Zeppenfelt y Mario Hyacinto Croes, empresario i doño di La Gran Bodega.<ref name="Amigoe">{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462365:mpeg21:a0121|titel=In de Franciscuskerk|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-07-16|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> Cu mas o menos siete aña el a cuminsa hunga pingpong y tabata train cu su mama pa despues sigi train cu su tata y otro famianan.<ref name="Amistad">{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AMISTAD-1976-11/page/3/mode/1up?q=Amistad+mei+1976&view=theater|titel=Mario Croes: 26 aña den pingpong|werk=Amistad|datum=november 1976|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> Croes a cuminsa mustra su talentonan ora cu na edad di 9 aña el a sali campeon "junioren" na Aruba. Cu 12 aña el a drenta division di senioren y na 1959, cu 16 aña, a bira campeon di Aruba pa prome bes.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010997546:mpeg21:a0072|titel=Mario Croes jr: nieuwe tienkampkampioen tafeltennis|werk=[[Amigoe]]|datum=1959-02-25|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> Na 1960 e ta prolonga su titulo.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010459813:mpeg21:a0112|titel=Mario Croes jr. weer de sterkste|werk=[[Amigoe]]|datum=1960-04-01|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> Hunto cu Cholan Jacobs e tabata hunga pa e team Arubano di Bavaria Stars. Den e torneo organisá door di e asociacion "Entre Nous Juveniles” na Corsou el a hunga cu 17 aña su prome wega internacional contra [[Colombia]]. Croes tabata doño di Mario's Sports Shop den Wilhelminastraat 51 na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]. E ta casa cu Ruth Arends y hunto nan tin un yiu homber, Mario III, i un yiu muhe Janine.<ref name="Amigoe"/> {{Appendix}} {{Stub}} {{DEFAULTSORT:Croes, Mario}} [[:Category:Hende]] [[:Category:Deporte na Aruba]] Pa promer viaha el a sali campeon di Aruba dia cu e tabatin 15 aña di edad. Awor flbi cu e tin 34 aña e por bisa cu ela sali 13 vez campeon di nos isla y e ta posee nada menos cu 39 copa y 27 medaya. Un deportista arubano cu e destaca su mes den e deporte di ping pong specialmente door di su mes esfuerzonan y su perserverancia, como cu manera nos lektornan por lesa mas alew, no ta semper ela haya ayudo den su carera deportivo na su isla natal. Mario Croes jr., casá cu Ruth Croes-Arends, ta haya cu e deporte di ping pong na Aruba a bai hopi atrcus den e 26 aña cu e tin ta praktikele. Amistad a tene un entrevista exclusivo cu e deportista te ainda mas grandi riba terreno di ping pong actuahnente: Mario Croes Jr.<ref name="Amistad">{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AMISTAD-1976-11/page/3/mode/1up?q=Amistad+mei+1976&view=theater|titel=Mario Croes: 26 aña den pingpong|werk=Amistad|datum=november 1976|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> mi a cuminsa hunga ping pong tempo mi tabata tin mas o menos siete aña. Mi mama a cuminsa siñami, pero mi no a worry mucho. Toch mi a sigi hunga cu mi tata y cu mi otro famianan. Un viaha mi a bai Flamingo Room (Trocadero), caminda tabatin un mesa di ping pong, anto ei nan mi a mira Cholan Jacobs, e tempo ei e campeon di Aruba, hunga. Esei a dunami smaak pa mi sigi train cu mi famia. Dia m'a cimiinsa hunga di verdad mi tabatin 12 ema y mi a cuminsa train cu Cholan. E tempo ei mi tabata hunga cinco te seis ora pa dia. Mi tabata caba di come dies dos or y mei y bai hunga te siet’or y mei di anochi. Tur dia e mesim cos. Mi no tabata hunga ni siña les. Mario a cuminsa mustra su talentonan ora cu na edad di 9 aña ela sali campeon di Junioren na Aruba. Cu 12 aña ela drenta division di senioren y cu 16 aña pa promer vez ela logra bira campeon di Aruba. Su promer wega internacional ela hunga contra Colombianonan tempo cu e tabatin 17 aña na 1959. E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” Entre Nous Juveniles na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsou. E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsou. in de Franciscuskerk te Oranjestad is gistermorgen het kerkelijke huwelijk ingezegend vun mejuffrouw Rulh Arends, dochter V(.n. de heer en mevrouw Milo de R. Arends-Arends en de heer Mario Croes, zoon van de heer en mevrouw Mario H. Croes- Zeppenfelt. Voor de receptie ten huize van de bruid bestond grote belangstelling. Het bruidspaar wachtte een verrassing; een taart in de vorm van een tafeltennistafel. De bruidegom is dan ook tafeltenniskampioen van Aruba.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462365:mpeg21:a0121|titel=In de Franciscuskerk|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-07-16|bezochtdatum=2022}}</ref> * Eigenaar van Mario's Sports Shop, Wilhelminastraat 51, Oranjestad, Aruba * Huwde in 1965 met Ruth Arends, kinderen Mario III en Janine {{Appendix}} --------------- nnba2ifx2twdontwahzfzr7bn9f8kvq 199605 199604 2026-08-05T21:59:34Z Caribiana 8320 199605 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ Pending: [[Barracudas Artistic Aruba]] - [[Aruba Dolphins]] - [[Stingray Swimming Team]] - [[Shawn Zarraga]] - [[Antwone Thyshon Kelly]] - [[Badminton Bond Curacao]] - [[Seleccion nacional di badminton di Aruba]] - [[Aruba Sport Unie]] -------- {{infobox deportista | variante=a }} '''Higinio Alejandro (Patan) Farro''' (☆ [[11 di yanüari|11 di januari]] [[1942]] - † [[30 di yüli |30 di juli]] [[2026]]<ref>[https://www.arubanative.com/aurora-royal-pray-funeral-home-ta-anuncia-fayecimento-di-higinio-alejandro-farro-mihor-conoci-co-mo-patan/ Aviso di fayecemento], arubanative.com (4 di augustus 2026)</ref>) tabata un musico, compositor y deportista [[Aruba|Arubiano]]. El a titula campeon di hisamento di peso di Aruba pa diescuater aña consecutivo y tabata tambe campeon di [[Antias Hulandes]] pa nuebe aña consecutivo.<ref name="telearuba"/> E ta wordo considera un di e pioneronan mas importante di hisamento di peso na Aruba.<ref>[https://arubanews.ca/patan-farro-weightlifting-legacy-honoured-following-aruban-champions-death/ Patan Farro Weightlifting Legacy Honoured Following Aruban Champion’s Death], arubanews.ca (4 di augustus 2026)</ref><ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/93280/voormalig-gewichthefkampioen-patan-farro-overleden-vz1916 Voormalig gewichthefkampioen ‘Patan’ Farro overleden], curacao.nu (4 di augustus 2026)</ref> E tabata bon conoci tambe como wicharero y restaurado di caha di orgel tradicional. == Bida y carera == Farro a cuminsa como pesista na aña 1964 y a logra di dos luga den su prome competencia. Den e aña siguiente, e nivel di e deporte a baha hopi riba e isla, debi cu hopi hisador di peso tabata di origen stranhero y como trahado na [[Lago Oil & Transport Company|refineria Lago]] a haya lay retiro y mester a bolbe na pais di origen.<ref>[https://297sportsaruba.com/na-memoria-di-higinio-alejandro-patan-farro/ Na memoria di Higinia Alejandro "Patan" Farro], 297sportsaruba.com (3 di augustus 2026)</ref> Como cu na 1964 hopi hisador di peso na Aruba tabata di origen stranhero y como trahado na e refineria LAGO a haya lay off di trabou y mester a bolbe na pais di origen, e deporte di peso na aña 1965 a cay hopi. Pero Patan a sigui train y a sigui desaroya den e deporte di peso. Bou di condicionnan hopi limita, Farro a sigui train y a sigui desaroya den deporte di peso. El sigui entrena hunto cu otro deportista den un espacio chikito na Wilhelmina Stadion (awor [[Stadion Guillermo Prospero Trinidad]]). El a entrena sin entrenador profeshonal y sin haya oportunidat pa sigui entrenamento na exterior. Pa torneo internacional, e tabata depende di su propio dianan di vakantie, pasobra no a haña permiso adicional di su trabou. ===Carera internacional=== Na 1970, Farro a wordo selecciona pa representa Antias Hulandes na [[Weganan Centroamericano y di Caribe]] (CAC) na [[Panama]]. Ora e [[Comite Olimpico Antias Hulandes]] (NAOC) a nenga pa paga su biahe, e mes a cumpra su boleto di avion y a logra di cuater luga den su categoria.<ref name="telearuba">[https://telearuba.aw/article/na-memoria-di-higinio-alejandro-patan-farro Na memoria di Higinio Alejandro "Patan" Farro], [[Telearuba]] (2 di augustus 2026)</ref> Na 1971, el a termina na di cinco luga durante [[Weganan Panamericano]] na [[Cali]], [[Colombia]]. Na 1974, el a bolbe logra di cuater luga na CAC na [[Repúblika Dominikano|Republica Dominicano]]. Su logro internacional mas importante a yega na 1978, ora el a gana un medaya di brons na CAC na [[Medellín]]. ===Logro y record === Ademas di su titulonan local y regional, Farro tabata conoci pa su forsa excepcional. Den añanan setenta di [[siglo 20|siglo binti]], el a logra e siguiente prestacionnan y a kibra su propio record na diferente ocacion:<ref name="telearuba"/> * squat: serka 272 kilo (600 liber) * deadlift: serka 318 kilo (700 liber) * bench press: serka 181 kilo (400 liber) * snatch: serka 125 kilo (275 liber) * clean and jerk: serka 160 kilo (352 liber) Su recordnan Arubano di 1976 den e disciplinanan "snatch" y "clean and jerk" a permanece pa cuarenta aña prome cu na 2016 a logra kibra ambos record y tambe esun di total.<ref name="telearuba"/> == Caha di orgel == Desde chikito, Patan a desaroya un amor profundo pa musica. E pasion ey a converti’e den un maestro respeta, tanto den pone pieza, afina y restaura cahanan di orgel, como den preserva e sonidonan autentico. Ademas di su contribucion na deporte, Farro tabata tambe envolvi den preservacion di herencia cultural di Aruba, specialmente door di su trabou cu restauracion y promocion di [[Caha di Orgel|cah’i orgel]] tradicional.<ref name="honor">[https://www.gobierno.aw/a-honra-varios-tocado-di-cahi-orgel-riba-dia-di-musico A honra varios tocado di cah’i orgel riba dia di musico], Gobierno di Aruba (25 di november 2024)</ref> E legendario hisador di peso Arubiano Higinio Alejandro “Patan” Farro tambe tabata un figura cultural bon conoci y un tocado, doño y restaurador celebra di e tradicional caha di orgel (orgel di bari) yama “El Diamante”.<ref>[https://www.aruba.nu/nieuws/kunst-cultuur-en-muziek/57390/unieke-eer-voor-muzikanten-met-liefde-voor-cahi-orgel Unieke eer voor muzikanten met liefde voor Cah’i Orgel], aruba.nu (27 di november 2024)</ref> Legado Cultural E Instrumento: Patan Farro tabata doño y tabata cuida un caha di orgel historico di 100 aña bieu como “El Diamante” tabata conoci. Diamante". Artesania: E tabata un di e poco personanan na Aruba cu e habilidad raro pa pega y martillo e cilindernan (cilinder di claba) cu ta wordo uza pa toca musica tradicional riba e instrumento. No ta facil pa a aregla, marca y claba pieza riba caha di orgel. Reconocimento: El a ricibi multiple premio cultural y reconocimentonan oficial di gobierno di Aruba pa conserva e musical unico aki.<ref name="honor"/> Na 1982, den concurso di caha di orgel na Hoffi Sero Janchi, Farro a sali ganado maximo cu su caha di orgel Diamante.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-DOCUMENTACION-005276/mode/1up?q=patan+farro Ambiente inmenso na concurso di caha di orgel], Diario (30 di augustus 1982)</ref> == Reconocemento == Durante su carera activo, Farro no a haña hopi reconocemento oficial pa su prestacionnan. Sinembargo, despues di su retiro, el a wordo honra cu varios distincion: * condecoracion real como "ridder" den [[Orden di Oranje-Nassau]] * inclusion den Salon di Fama di Aruba * 1991 - Premio Promocional Santa Anna pa su contribucion na deporte y cultura Segun Archivo Nacional Aruba, Farro tabata tambe nominá pa premio di “atleta di aña” di Aruba Sport Unie na 1974. == Fayecemento == Farro tabata casa y tata di tres yiu. El a fayece dia 30 di juli 2026 na edat di 84 aña. Diferente organisashonnan, entre otro Federacion Aruba Weightlifting Association y Departamento di Cultura di Aruba, a record’é como un atleta respectivamente culturista sobresaliente y un persona ehemplar. {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] '''Higinio Alejandro (Patan) Farro''' (☆ [[11 di yanüari]] [[1942]] - † 30 di yüli 2026) tabata un hisado di peso [[Aruba|Arubiano]]., conoci den su tempu aktivo komo e hòmber mas fuerte di Aruba. El a dominá deporte di levantamentu di peso riba e isla pa mas ku un dekada i a representá Antia Hulandes na diferente torneo internashonal. Farro a gana e titulo di kampion di Aruba pa dieskuater (14) aña konsekutivo i tabata tambe kampion di Antia Hulandes pa nuebe (9) aña. El ta konsiderá un di e pioneronan mas importante di levantamentu di peso na Aruba.<ref>[https://arubanews.ca/patan-farro-weightlifting-legacy-honoured-following-aruban-champions-death/ Patan Farro Weightlifting Legacy Honoured Following Aruban Champion’s Death], arubanews.ca (4 di augustus 2026)</ref><ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/93280/voormalig-gewichthefkampioen-patan-farro-overleden-vz1916 Voormalig gewichthefkampioen ‘Patan’ Farro overleden], curacao.nu (4 di augustus 2026)</ref> == Bida y carera == Farro a kuminsá ku levantamentu di peso na aña 1964 i a logra di dos luga den su promé kompetensia. Den e aña siguiente, e deporte a baha hopi na nivel riba e isla, despues ku hopi trahadó strañero a laga Aruba tras despido na refineria di Lago.<ref>https://297sportsaruba.com/na-memoria-di-higinio-alejandro-patan-farro/</ref> A pesar di e situashon difísil, Farro a sigui entrená bou di kondishonnan hopi limitá. El tabata entrená den un espasio chikí bou di graderia di Wilhelmina Stadion (awor Stadion Guillermo Prospero Trinidad), ku ventilashon insufisiente i un solo plataforma ku el mester a kompartí ku siete otro deportista. El a entrená sin entrenador profeshonal i nunca a haña oportunidat pa sigui kampamentu di entrenamiento na exterior. Pa torneo internashonal, el tabata depende di su propio dianan di vakashon, pasobra no a haña permiso adicional di su trabou. ===Carera internacional=== Na 1970, Farro a wordu selekshoná pa representá Antia Hulandes na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Panamá. Ora e Komité Olímpiko Antiano a nenga pa paga su biahe, el mes a kumpra su boleto di avion i a logra di kuarto luga den su kategoria. Na 1971, el a termina na di sinku luga durante e Huegos Panamericanos na Cali, Kolombia. Na 1974, el a bolbe logra kuarto luga na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Republica Dominicano. Su logro internashonal mas importante a yega na 1978, ora el a gana un medaya di brons na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Medellín. ==Logro y rekord == Ademas di su titulo lokal i regional, Farro tabata konosí pa su forsa eksepshonal. Den añanan setenta, el a logra e siguiente prestashonnan aproksimá: squat: serka 272 kilo (600 lbs) deadlift: serka 318 kilo (700 lbs) bench press: serka 181 kilo (400 lbs) snatch: serka 125 kilo (275 lbs) clean and jerk: serka 160 kilo (352 lbs) Su rekordnan arubiano di 1976 den e disciplinanan snatch i clean and jerk a keda sin bati pa aproksimadamente kuarenta (40) aña. Na 2016, e rekordnan aki i su total kombiná finalmente a wordu mehorá. Rekonosimentu Durante su karrera aktivo, Farro no a haña hopi rekonosimentu ofisial pa su prestashonnan. Sin embargo, despues di su retiro, el a wordu honrá ku diferente distinkshon: distinkshon real inklushon den Eregalerij di Aruba Premio Santa Anna pa su kontribushon na deporte i kultura Segun Archivo Nacional Aruba, Farro tabata tambe nominá pa premio di “atleta di aña” di Aruba Sport Unie na 1974. == Ca'i orgel == * Diamante<ref>https://www.gobierno.aw/en/several-barrel-organ-players-were-honored-on-musicians-day</ref> E legendario hisador di peso Arubiano Higinio Alejandro “Patan” Farro tambe tabata un figura cultural bon conoci y un hungador, doño y restaurador celebra di e tradicional caha di orgel (orgel di bari) yama “El Diamante”.<ref>[https://www.aruba.nu/nieuws/kunst-cultuur-en-muziek/57390/unieke-eer-voor-muzikanten-met-liefde-voor-cahi-orgel Unieke eer voor muzikanten met liefde voor Cah’i Orgel], aruba.nu (27 di november 2024)</ref> Legado CulturalE Instrumento: Patan Farro tabata doño y tabata cuida un caha di orgel historico di 10 aña bieu como “El Diamante” tabata conoci. Diamante".Artesania: E tabata un di e poco personanan na Aruba cu e habilidad raro pa pega y martillo e cilindernan (cilinder di claba) cu ta wordo uza pa toca musica tradicional riba e instrumento.Reconocimento: El a ricibi multiple premio cultural y reconocimentonan oficial di gobierno di Aruba pa conserva e musical unico aki == Legado == Farro su influensia a bai mas allá di su rekordnan i medayanan. El a demostrá ku un atleta arubiano por kompetí na nivel regional, a pesar di falta di fasilidat, guia profeshonal i sosten finansiero. Su determinashon — manera paga su propio biahe i sigui entrená bou di kondishonnan difísil — a hasi’e un ehèmpel pa generashonnan posterior di deportista. Ademas di su kontribushon na deporte, Farro tabata tambe envolví den preservashon di herensia kultural di Aruba, spesialmente dor di su trabou ku restaurashon i promoshon di e Cah’i Orgel tradicional. Fayesimentu Farro a fayesé dia 30 di yüli 2026 na edat di 84 aña. Diferente organisashonnan deportivo, entre otro Aruba Amateur Weightlifting Association, a record’é komo un atleta sobresaliente i un persona ehèmpelar, i a ekspresá kondolensia na su famia. ------------ '''Aruba Sport Unie''' (ASU), tambe konosí komo '''Union Deporte Aruba''' òf '''Union Deportivo Arubano''', ta e organisashon cumbre di deporte na Aruba. E ta fungí komo federashon madre pa e diferente federashonnan i bondnan deportivo riba e isla. ASU ta representa mas ku 25 federashon deportivo i tin komo meta koordiná, promové i desaroyá deporte na Aruba. Pa bira miembro di ASU, un organisashon deportivo mester ta registra komo persona hurídiko i no por representa un deporte ku ta kaba representá pa un otro federashon miembro. ==Historia== Aruba Sport Unie a wordu fundá dia 23 di desèmber 1941, for di e nesesidat pa koordiná i stimulá desaroyo di deporte riba e isla. Entre e organisashonnan ku a kontribuí na su fundashon tabatin clubnan manera RCA, Club Caribe i Tivoli. E promé presidente tabata [[Jacobo Arends|Jacobo Rudolf (Coco) Arends]], kende tabata tambe envolví den fundacion di [[Arubaanse Voetbalbond]] (AVB) algun aña prome. Na 1949, ASU a kuminsá haña subsidio di e gobierno sentral pa sostené federashonnan deportivo, spesialmente pa organisashon di kompetensianan i otro aktividatnan. Durante e añanan 1950 i 1960, sektor priva a hunga un papel importante den desaroyo di deporte na Aruba. E kompania petrolero Lago Oil & Transport Company, por ehèmpel, a brindá sosten finansiero i material na diferente clubnan. Mateo Reyes tabata un di e figurannan clave den e proseso di distribushon i desaroyo. Na 1955, ASU a organisá e promé ASU Olimpiada, un evento ku a stimulá kompetensia entre atletanan lokal i ku a bira un tradishon durante varios dekada. Den e evento aki, atletanan tabata wordu rekonosé komo “atleta di aña”. Entre 1955 i 1993, ASU tabata responsabel pa maneho di e Wilhelminastadion na Oranjestad. Te na 1997, ASU tabata tambe enkargá ku distribushon di subsidio gubernamental na federashonnan deportivo. Despues di e aña ei, e tarea aki a pasa direktamente na gobierno di Aruba. ==Facilidatnan deportivo== ASU ta manehá diferente instalashon deportivo riba Aruba, entre otro: ===Joe Laveist Sport Park=== Situa na San Nicolas, e parke aki ta un fasilidat multifunkshonal ku instalashonnan pa: basebal futbòl volleyball basketball atletismo E parke por wordu usa tambe pa evento grandi manera konserto i aktividatnan komunidario. ===Centro Deportivo Betico Croes=== Situa na Santa Cruz, e fasilidat aki ta un kompleks deportivo di paden ku aire akondishoná. E ta usa pa deporte di sala i arte marcial. ==Organisashon i rol== ASU ta fungí komo koordinadó entre e diferente federashonnan deportivo na Aruba i ta apoyá: desaroyo di deporte organisashon di kompetensianan promoshon di atletanan lokal Riba e isla tin mas ku 30 organisashon deportivo ku ta forma parti di e sistema koordiná pa ASU. Entre e deporte mas popular na Aruba tin futbòl i basebal. Basebal, en partikular, a kontribuí na reconocimiento internashonal di Aruba, ku varios atletanan arubiano ku a hunga den Major League Baseball. ===Presidente === * Jacobo Rudolf “Coco” Arends (promé presidente) * Gerald Franca * Soraida Boekhoudt (2022– ) --- {{Variante|a}} {{infobox organisacion | variante = a | tipo = Deporte | nomber = Aruba Sport Unie | funda = [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]] | fundado = }} '''Aruba Sport Unie''' (Union Deporte Aruba, ASU), tambe conoci como '''Union Deportivo Arubano''', ta e organisacion cumbre di deporte na [[Aruba]]. E ta fungi como federacion cumbre pa diferente federacion y bond deportivo riba e isla. ASU ta representa mas cu 25 federacion deportivo y tin como meta coordina, promove y desaroya deporte na Aruba. Pa bira miembro di ASU, un organisacion deportivo mester ta registra como [[Persona hurídiko|persona huridico]] y no por representa un deporte cu ta representacaba pa otro federacion miembro. == Historia == Aruba Sport Unie a wordo funda dia [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]]. E organisacion a surgi for di e necesidad pa coordina y stimula desaroyo di deporte riba e isla. Den promé añanan di su existencia, diferente club i organisashon deportivo a kontribuí na fundashon di ASU, entre otro [[RCA]], Club Caribe i Tivoli. E promé presidente di e organisashon tabata '''Coco Arends''', kende tabata tambe envolví den fundashon di e '''Arubaanse Voetbal Bond''' algun aña promé. Na 1949 ASU a kuminsá ricibí subsidio di e gobierno sentral pa apoyá federashonnan deportivo ku organisashon di kompetensia i actividadnan deportivo. Durante añanan hopi organisashon i empresanan lokal a brindá sosten finansiero i material na deporte na Aruba. E kompanía petrolero Lago Oil & Transport Company tabata un di e sostenedornan importante, donando material deportivo i apoyando desaroyo di clubnan deportivo. Mateo Reyes tabata un di e personanan cu a yuda den e proseso di desaroyo aki. Den 1955 ASU a organisá e promé '''ASU Olimpiada''', un evento deportivo pa estimulá kompetensia entre atletanan lokal. E evento aki a bira un tradishon durante varios dekada, kaminda atletanan a wordo rekonosé komo “atleta di aña”. Entre 1955 i 1993 ASU tabata responsabel pa maneho di e [[Wilhelminastadion]] na Oranjestad. Te na 1997 ASU tabata tambe responsabel pa distribushon di subsidio gubernamental pa federashonnan deportivo. Despues di e aña aki, e tarea aki a wordo asumí direktamente pa e gobierno di Aruba. == Facilidatnan deportivo == ASU ta manehá diferente instalashon deportivo riba Aruba. '''Joe Laveist Sport Park''' na [[San Nicolas, Aruba|San Nicolas]] ta un parke deportivo multifunkshonal ku instalashonnan pa deporte manera: * [[Basebal]] * [[Futbòl]] * [[Volleyball]] * [[Basketbal]] * [[Atletismo]] E parke por wordo usa tambe pa evento grandi manera konserto i otro aktividatnan komunidario. '''Centro Deportivo Betico Croes''' na [[Santa Cruz, Aruba|Santa Cruz]] ta un fasilidat deportivo di paden ku aire acondicioná. E centro ta usa pa deporte di sala i arte marcial. == Organisashon == ASU ta fungí komo koordinadó entre e diferente federashonnan deportivo na Aruba. E organisashon ta apoyá desaroyo di deporte, organisashon di kompetensianan i promoshon di atletanan lokal. Riba e isla tin mas ku 30 organisashon deportivo cu ta forma parti di e sistema deportivo coordina pa ASU. Entre e deporte mas popular na Aruba tin [[futbòl]] i [[basebal]]. Especialmente basebal a duna Aruba reconocimiento internashonal, ku varios atletanan Arubiano cu a hunga den [[Major League Baseball]]. == Organisacion == Entre e presidentenan di Aruba Sport Unie tin: * [[Coco Arends|Jacobo Rudolf (Coco) Arends]] (1892-1965) – promé presidente * Gerald Franca – presidente durante diferente periodo den siglonan reciente * Soraida Boekhoudt – presidente (2022) [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] '''Aruba Sport Unie''' o '''Union Deportivo Arubano''' (ASU) ta e federacion cumbre di e federacionnan deportivo na [[Aruba]]. dre di 25 bond deportivo. Pa bira miembro di A.S.U. e organisacion mester ta un persona huridico y no mag di tin un miembro pa e deporte ey caba den A.S.U. == Historia == ASU e ser funda dia [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]]. * ASU taba maneha Wilhelminastadion di 1955 te 1993 A.S.U. ta maneha dos facilidad cu ta nan propiedad, esta Joe Laveist Sport Park na San Nicolas y Centro Deportivo Betico Croes na Sta Cruz. Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. Centro Deportivo Betico Croes ta completamente airecondiciona y ta uz'e pa tur sport di paden y arte marcial. Huur di e sporthal ta depende di cuanto hende mester uza pa maneha e lugar pa e actividad y ki sorto di actividad e ta. Pa mas informacion por yama oficina di A.S.U. na e numbernan di telefon ariba menciona.<ref>[https://www.gobierno.aw/union-deporte-aruba-asu Union Deporte Aruba (ASU)], Gobierno di Aruba</ref> Aruba Sport Unie a wordo funda dia 21 di December, 1941. E aña aki 21 di December, e ta cumpli 75 aña y tin cu corda riba e fundadornan. Segun e presidente actual Gerald Franca, e aña aki lo ta uno special den cuadro di e celebracion aki. Tambe el a splica kico tur nan tin pensa di haci pa loke ta e celebracion den 2017. Franca a splica cu e prome presidente tabata Coco Arends, kende ta e mesun persona cu a cuminsa tambe, kende ta fundador di Arubaanse Voetbal Bond 5 pa 6 aña prome. Un di e organisacionnan cu a yuda lanta Aruba Sport Unie tabata RCA, Club Caribe y Tivoli, cual ta e prome organisacionnan cu a lanta e asociacion aki. Na 1949 pa prome biaha den historia, ASU a cuminsa haya e subsidio di Gobierno Central pa facilita tambe e federacionnan di e tempo ey cu placa pa nan organisa actividadnan. Despues di e periodo ey tabata haya Lago ta yuda hopi den parti di formacion di e clubnan y nan tabata subsidia of duna donacion na e diferente clubnan pa nan material, etc. durante aña. Difunto Mateo Reyes, kende ta un persona conoci y keri, tabata encarga cu esaki. E ta un di e personanan cu a yuda ASU pa haya Joe Laveist for di Lago como un centro pa deporte. Lago Sportpark tabata di Lago y a bin pa pase pa Joe Laveist, pa pas’e pa ASU. Franca a menciona cu durante aña, durante 1955, ASU a celebra su prome ASU Olimpiada y despues di esey a keda celebr’e. Hopi di e atletanan grandi ta recorda e fechanan ey, caminda cu nan a wordo eligi como atleta di aña den decadanan di 60, 70 y 80. ASU semper a maneha deporte pa Gobierno y hasta a bay asina leu cu ASU a manda hende den exterior cu studie opdracht, pa bin bek lanta scol di deporte pa Aruba. Esaki nunca a logra debi na cosnan cu tabata pasa internamente. Despues ASU tabata encarga pa duna subsidio te cu na aña 1997, caminda cu Gobierno a tuma e tarea aki bek den su seno. Franca a sigui splica cu na e momentonan aki tin un comision cu ta trahando riba dje pa pasa e fecha pa Januari. Pa fin di aña ta imposibel pa organisa algo. Idea ta pa haci algo riba dje pa recorda e fecha y recorda esnan cu a funda e organisacion aki. Tabata tin hasta hendenan conoci entre otro shon A. Eman cu tabata un di e prome personanan den e directiva. Tin hopi hende conoci den comunidad tabata forma parti di ASU di e tempo ey.<ref>[https://masnoticia.com/aruba-sport-unie-lo-cumpli-75-ana-dia-21-di-december-proximo/ Aruba Sport Unie lo cumpli 75 aña dia 21 di December proximo], Mas Noticia (28 di november 2016)</ref> The sparse available evidence, however, reveals that there are around thirty-five sport organisations on the island that fall under the umbrella of the Aruba Sport Union (ASU), which was formed in 1941.44 As in Curaçao, two of the more popular team sports are soccer and baseball, and it is baseball that has given it the greatest international recognition through the participation of at least six Arubans in MLB since 1996.4 ASU President Gerald Franca --> 2022 Soraida Boekhoudt --- Aruba Sport Unie, funda dia 23 di december 1941, ta e bond madre di 25 bond deportivo. Pa bira miembro di A.S.U. e organisacion mester ta un persona huridico y no mag di tin un miembro pa e deporte ey caba den A.S.U. A.S.U. ta maneha dos facilidad cu ta nan propiedad, esta Joe Laveist Sport Park na San Nicolas y Centro Deportivo Betico Croes na Sta Cruz. Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. Centro Deportivo Betico Croes ta completamente airecondiciona y ta uz'e pa tur sport di paden y arte marcial. Huur di e sporthal ta depende di cuanto hende mester uza pa maneha e lugar pa e actividad y ki sorto di actividad e ta. Pa mas informacion por yama oficina di A.S.U. na e numbernan di telefon ariba menciona.<ref>https://www.gobierno.aw/union-deporte-aruba-asu Union Deporte Aruba (ASU)</ref> {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] ---------------- {{Variante|a}} {{multiple image | total_width = 270 | border = | perrow = 1/2 | align = right |header = Joe Laveist Sportpark |header_align = center |image2 = Joe Laveist Sport Park.jpeg | image1= Estadio de béisbol Joe Laveist, en San Nicolaas (este de Aruba).jpg | image3 = Joe Laveist Sport Park 06 54 31 704000.jpeg |caption1 = |caption_align = center }} == Lago Sport Park / Joe Laveist Sportpark == The historical Lago Sports Park (later known as the Laveist Sport Park) was a vital recreational and cultural hub in San Nicolas, Aruba. Officially inaugurated in March 1941, it was founded by the Lago Oil & Transport Company to support the island's booming refinery community. History of Lago Sports Park Founding and Baseball Roots: The park was instrumental in developing baseball on the island. American expatriate and former Major League Baseball pitcher Jim Bluejacket spent 15 years in Aruba and helped found the facility, fostering strong local interest in the game. WWII & Refining Community: During WWII, the facility offered organized recreation for Allied soldiers stationed in Aruba and the diverse immigrant workforce employed at the Lago refinery. Championship Ground: Throughout the 1940s and 1950s, the park was the premier venue for the organized Aruba baseball championships. Iconic early teams like the Dodgers, Baby Ruth, and Barnes' Ramblers competed here. Track and Field: Beyond baseball, it served as the primary venue for annual events like the Lago High School Track Meets and the Aruba School Sport Bond competitions. Evolution: Today, the historic site in San Nicolas continues to be an active community asset and is known as the Laveist Sport Park. --- Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. {{Variante|a}} {{Databox}} Intro *Location in San Nicolas, Aruba *Originally built by Lago Oil and Transport Company *Year of inauguration (1941) *Later renamed to Joe Laveist Sportpark ==Historia== 1. Fundashon (±1930s–1941) Lago building infrastructure for workers Role of Jim Bluejacket Opening (9 March 1941) 2. Periodo di floresementu (1940s–1980s) Organized sports (baseball, possibly softball, football) Social function (community gatherings, events) 3. Despues di sera di Lago (1985 →) Decline / transition Renaming to Joe Laveist Continued local use Struktura i fasilidat Even if partial: Baseball field Stands / seating Clubhouse? Multi-sport use * na 1968 Lago a traspasa LSP pa ASU Importansia kultural This is where your article becomes powerful: Role in development of baseball in Aruba Connection to Lago Colony life Symbol of industrial-era community building Link to later international baseball success of Aruba Legado Renaming to Joe Laveist Continued recognition Connection to surrounding area (Jim Bluejacketstraat, schools, neighborhoods) 🔎 Research tips (high impact, low effort) Look for: Lago employee magazines / newsletters Local newspapers (Amigoe, Diario archives) Aruba sports history sources Mentions of: inauguration (1941) sports competitions Joe Laveist (who he was!) ------------------ ==Origen di baseball na Aruba == Beisbòl a yega Aruba den añanan 1930, introdusí pa ekspatriadonan merikano ku tabata traha na Lago Oil Company i imigrantenan venezolano ku a forma timnan di pickup informal riba terenonan habrí.[2] E deporte a haña struktura ku e fundashon di ABBA na 1950 pa organisá liga i kampionato lokal, loke a kondusí na entrada di Aruba den wega internashonal na 1952 ora el a djòin e Asosiashon Internashonal di Beisbòl Amateur (awor parti di WBSC).[2] E aña ei, Aruba a debutá su promé selekshon nashonal na e Serie Mundial Amateur di 1952 na Havana, Cuba, manehá pa Joe Proterra, kaminda el a sigurá dos viktoria den seis wega i a gana aklamashon di fanátikonan, ku pitcher Nell Harms nombrá hungadó sobresaliente di siman pa su aktuashon kontra Honduras.[2] Beisbòl a wòrdu introdusí na Aruba na final di añanan 1920 i kuminsamentu di añanan 1930 prinsipalmente dor di ekspatriadonan merikano empleá pa Lago Oil and Transport Company, un supsidiario di Standard Oil of New Jersey, kendenan a establesé un refineria riba e isla. Pafo di e colonia, baseball a haya traccion na fin di añanan 1930 pa medio di imigrantenan y mariniernan Venezolano cu a mara na wafnan di Aruba cu nan barconan di pisca, formando teamnan casual di pick-up cu a hunga riba terenonan habri na Oranjestad, manera e area patras di Corte di Husticia actual. Pa añanan 1950, beisbòl a integrá profundamente den kultura di Aruba, partikularmente bou di hóbennan, ku a wòrdu eksponé pa medio di transmishonnan di media merikano, eventonan patrosiná pa kompanianan di zeta, i e impakto persistente di sòldánan di tempu di guera, hasiendo esaki un símbolo di aspirashon i vínkulo di komunidat den barionan di klase trahadó. Adopshon lokal a oumentá ku e formashon di klupnan amateur den tur pueblo. <ref>Clyde Harms, https://archive.org/details/BNA-DIG-ARUBATODAY-2021-05-28/page/n9/mode/1up?q=jim+bluejacket Short history of the beginnings of baseball in Aruba], Aruba Today (28 di 2021)</ref> ------------------- {{Variante|a}} {{Infobox deportista| variante = a | nomber completo = Shawn Joubert Zarraga | alias = | fecha nacemento = [[21 di yanüari|21 di januari]] [[1989]] | luga nacemento = {{ABW}} | fecha fayecimento = | luga fayecimento = | nacionalidad = {{NLD}} | haltura = 183 cm | peso = 109 kg <!-- Seccion di informacion deportivo --> | deporte = [[beisbòl|baseball]] | disciplina = catcher (man drechi)? | wo = | debut = 11 di maart 2023 (den [[Tim nashonal di beisbòl hulandes|team di Reino]])?? | activo = 2021 - presente ?? | distincion = }} '''Shawn Joubert Zarraga''' (☆ [[21 di yanüari|21 di januari]] [[1989]] na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]) ta un eks-catcher profesional di beisbòl Arubiano ku a representá Hulanda den kompetensianan internashonal, inkluyendo e World Baseball Classic.[1] Para na 6 pia 0 inch (1.83 m) i pisando aproksimadamente 240 liber (109 kg), Zarraga tabata un switch-hitter ku tabata tira ku man drechi i a hunga prinsipalmente komo un katcher durante henter su karera.[2] Selektá pa e Milwaukee Brewers den e di 44 buèlta (1.302 en general) di e Selekshon di Beisbòl di Liga Mayor di 2007 for di Trinity Christian Academy na Florida, el a pasa vários temporada den e liganan menor den vários organisashon.[3] grokipedia: Zarraga su karera profeshonal a kuminsá den e sistema di Brewers, kaminda el a progresá a traves di nan afiliadonan di 2007 pa 2014, alkansando nivelnan di Double-A i Triple-A i mustrando abilidatnan defensivo sólido tras di e plato.[4] Despues el a firma kontraktnan di liga menor ku timnan inkluyendo Los Angeles Dodgers na 2017 i Cincinnati Reds na 2016, ganando invitashonnan no-roster pa entrenamentu di primavera, ounke nunka el a yega Major League Baseball.[5] Despues ku su karera den liga menor afiliá a terminá na 2017, Zarraga a hunga den liganan independiente, inkluyendo ku e Cleburne Railroaders di e Asosiashon Merikano e aña ei, promé ku el a baha ku penshun.[6] Riba e esenario internashonal, Zarraga tabata un kontribuidor klave na e selekshon nashonal di Hulanda, yudando sigurá e título di Kopa Mundial di Beisbòl 2011 na Panama i partisipando den e Klásiko Mundial di Beisbòl 2017, kaminda el a proveé ​​profundidat na katcher durante wega di pool.[7] Su versatilidat i eksperensia a hasié un opshon konfiabel pa e tim hulandes, basando riba su raisnan arubiano miéntras e tabata kompetí bou di e bandera di Reino Hulandes.[8] == Karera internashonal == ===Kopa Mundial 2011=== Zarraga a haci su debut internacional cu e seleccion nacional di baseball di Hulanda na 2011 den Mundial di Baseball na Panama, eligibel pa medio di su herencia Arubiano. El a sirbi komo un katcher riba e lista ora e tim a gana e medaya di oro, derotando Cuba 2-1 den e final pa reklamá e título mundial.[25][26] torneonan di 2014 Zarraga a sirbi prinsipalmente komo un katcher durante e aparishonnan di e tim den dos torneo klave e aña ei.[27] Na yüli, Zarraga a representá Hulanda na e Torneo Internashonal di Beisbòl di Fransia, konosí tambe komo Yoshida Challenge, ku a tuma lugá na Sénart, Fransia. E selekshon hulandes a gana e medaya di oro, derotando un tereno ku a inkluí anfitrion Fransia, Alemania, i all-starnan internashonal. Zarraga tabata parti di e lista ku a sigurá e título, kontribuyendo tras di e plato miéntras e tim a pone un demostrashon fuerte den nan promé salida na e fasilidat nobo.[28][29] Mas lat e sèptèmber ei, Zarraga a kompetí den e Kampionato Oropeo di Beisbòl 2014 ku a tuma lugá na Ostrava i Brno, Repúblika Cheko, kaminda Hulanda a kapturá nan di 21 medaya di oro kontinental ku un rèkòrt invikto di 11-0, kulminando den un viktoria final di 6-3 riba Italia. Komo katcher, el a bati .286 ku aktuashonnan notabel, inkluyendo tres hit den un viktoria di 7-2 riba Alemania i un homerun den un wega di pool anterior kontra Kroasia. Su trabou defensivo a yuda ankra un staf di lansamentu ku a pèrmití solamente 1.36 kareda gana pa wega durante henter e torneo.[30][31][28] 2015 Premier12 i 2017 World Baseball Classic Zarraga a wòrdu selektá pa representá e selekshon nashonal di beisbòl di Hulanda na e WBSC Premier12 di 2015, e edishon inaugural di e torneo ku a tuma lugá na Mexico i Taiwan, kaminda el a sirbi komo un katcher bistiendo e kamisa number 22.[32] Hulanda a kompetí den Grupo A di e buèlta di apertura, sigurando tres viktoria kontra Chines Taipei (7-4), Italia (16-1), i Puerto Rico (11-7), miéntras ku nan a sufri pèrdida kontra Cuba (5-6) i Canada (1-3), loke a posishoná nan pa avansá pa e kuartfinal.[33] Einan, nan a kai kontra Merka 1-6, resultando den un di sinku lugá total pa e tim.[33] Durante e torneo, Zarraga a kontribuí ofensivamente den momentunan klave, inkluyendo un homerun di dos kareda den e di kuater inning kontra Cuba ku a ekstendé e bentaha di Hulanda na 4-1, ounke e tim na final a pèrdè den un kompetensia estrecho.[34] El a registrá tambe un RBI den e viktoria riba Taipei Chines, trahando un kaminata apesar di a bai sin hit den tres at-bat.[35] Sinembargo, Zarraga a sufri un leshon na man durante e wega di Cuba i mester a sali trempan.[36] Na 2017, Zarraga a gana un lugá riba e lista di Hulanda pa e World Baseball Classic, atrobe komo un katcher, partisipando den e torneo prinsipal ku a tuma lugá den vários pais anfitrion.[37] Hulanda a pone un rèkòrt di 2-1 den Pool A, avansando komo subkampeon tras di Israel, promé ku a derotá Israel 12-2 den e kuartfinal na Tokyo Dome pa yega e semifinal.[37] Nan kareda a terminá den un pèrdida di 3-4 kontra Puerto Rico na Dodger Stadium, kaminda e tim a regresá lat pero no por a sigurá e viktoria.[38] E aktuashon sobresaliente di Zarraga a bini den e kuart di final kontra Israel, kaminda el a konta dos hit i dos RBI komo parti di e eksploshon ofensivo di e tim.[39] Den e semifinal kontra Puerto Rico, el a entregá un dòbel di RBI krusial den e di sinku inning pa skor Wladimir Balentien i empatá e wega na 3-3, ounke kompañero di ekipo Jonathan Schoop a wòrdu bentá afó na e plachi di kas den e wega.[40] Zarraga a parse di a sufri un leshon den e di ocho inning di e wega ei, loke a rekerí atenshon médiko tras di e plato. {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid = |titulo=}} {{References}} * [https://www.baseball-reference.com/register/player.fcgi?id=kelly-001ant Minors Stats Antwone Kelly] }} {{DEFAULTSORT:Zarraga, Shawn}} [[:Kategoria:Hende]] [[:Kategoria:Beisbòl]] ----------------- {{Variante|a}} {{Infobox asociacion deporte| variante = c | nomber = Badminton Bond Curaçao | logo = | imagen = | abrevia = BBC | president = | vice-president = | algemeen-secretaris = | asiento = | region = | pais = | cantidad_miembro = | cantidad_asociacion = | deporte = | funda = | luga_funda = | ex-nomber = | federacion_mundial = | federacion_continental = | federacion_nacional = | afilia = | comite_olimpico = | agencia_deportivo = | stop_imagen = | imagen = | descripcion = | website = }} '''Badminton Bond Curaçao''' (BBC) ta e organisashon ku ta dirigi i promové e deporte di badminton na Kòrsou. E federashon ta un miembro di e organisashonnan internashonal i regional, inkluíendo e '''Badminton World Federation (BWF)''', e '''Badminton Pan America (BPA)''', i e '''Caribbean Regional Badminton Confederation (CAREBACO)'''. === Historia i Fundashon === E Badminton Bond Curaçao a fundá den 1975. E federashon ta representá Kòrsou den e organisashonnan regional i internashonal di badminton.:contentReference[oaicite:8]{index=8} === Afiliashon Internashonal === :contentReference[oaicite:10]{index=10} * :contentReference[oaicite:13]{index=13} * :contentReference[oaicite:16]{index=16} * :contentReference[oaicite:19]{index=19}:contentReference[oaicite:21]{index=21} === Participashon Internashonal === :contentReference[oaicite:23]{index=23}:contentReference[oaicite:25]{index=25} === Referensianan === * :contentReference[oaicite:27]{index=27} * :contentReference[oaicite:30]{index=30}:contentReference[oaicite:32]{index=32} [[:Kategoria:Deporte na Kòrsou]] [[:Kategoria:Organisashon Deportivo]] {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte]] --------------- {{Databox}} E '''seleccion nacional di badminton di Aruba''' ([[Hulandes]]: Arubaans badmintonteam) ta representa [[Aruba]] den competencianan internacional di team di badminton y ta wordo controla pa [[Aruba Badminton Federation]] cu ta afilia na Badminton Pan America y Caribbean Regional Badminton Confederation (CARECOBA).<ref>{{Cite web |title=Members {{!}} BWF Corporate |url=https://corporate.bwfbadminton.com/about/membership/ }}</ref> E ekipo a kompetí pa promé biaha den nan promé torneo internacional di ekipo na 1990. E ekipo a haci su aparicion pa prome biaha na e Campeonato di Ekipo di CAREBACO na aña 1974.<ref>{{citeer web|titel=Aruba vooreerst naar Car. badmintonkampioenschap|werk=[[Amigoe]]|datum=1974-11-15|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2025-05-29|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461200:mpeg21:p005}}</ref> Tambe e ekipo a competi den e [[Weganan Centroamericano y di Caribe]] di 1990, unda badminton a wordo inaugura pa prome biaha den e Weganan. E ekipo junior di Aruba a kompetí den e Campeonato Pan Am Junior Team 2009 y a terminá na di 12 lugá.<ref>{{Cite web |title=BWF - Team Event XVIII Pan Am Junior 2009 - Winners |url=https://bwf.tournamentsoftware.com/sport/winners.aspx?id=C61259DF-B2FF-4AC5-A444-F9E14C6A82B1 |access-date=2022-09-04 |website=bwf.tournamentsoftware.com}}</ref> Een Arubaans selectie-team zal van 17 tot en met 24 november voor de eerste keer deelnemen aan de Caribische Badmintonkampioenschappen, die dit jaar te Georgetown in Guyana gehouden worden. Het team dat Aruba zal vertegenwoordigen bestaat uit de dames M. Mata, N. Mata en M. Yarzagaray, en de heren Doy Bernaibela, H. Boer, Robby Arambatzis en Reginals Altman. Deze reis werd mogelijk gemaakt dankzij financiële — en materiele steun van diverse giften; het bedrijfsleven en andere instanties. Het Caribisch toernooi wojdt^jgeorganiseerd door de Caribbean regional badminton confederation, een in 1972 opgerichte federatie, tot voor kort bestaande uit de landen Jamaica, Trinidad/Tooago, Guyana en Sjuriname. Vorig jaar heeft de Badminton Bond Aruba zijn interesse voor deelname aan het bestuur van de Carebaco te kennen gegeven en na een jaar van intensieve voorbereidingen werd Aruba in juli van dit jaar lid van de International badminton federation en in dezelfde maand als vijfde lid van de Carebaco toegelaten. Beide feiten kunnen als mijlpalen worden beschouwd in de geschiede- | nis van de badmintonsport op Aruba, waar deze sport (nog) vrij onbekend is. Dit laatste komt voornamelijk doordat men hier voor deze sport een enorm tekort heeft aan goede accomodatie. ==Historia== ===Tim miksto=== Aruba a debuta den e Campeonato di Equipo di CAREBACO na 1974. E team a keda na di cinco lugar den e ranking final, perdiendo 7-0 contra Jamaica, Surinam, Trinidad y Tobago y Guyana.<ref>World Badminton 18 (1974), p. 3</ref> {{Appendix}} [[:Category:Deporte na Aruba]] en.wiki --------------- {{Infobox asociacion deporte| variante = c | nomber = Aruba Badminton Federation | logo = | imagen = | abrevia = ABF of BBA | president = | vice-president = | algemeen-secretaris = | asiento = | region = | pais = | cantidad_miembro = | cantidad_asociacion = | deporte = | funda = | luga_funda = | ex-nomber = | federacion_mundial = | federacion_continental = | federacion_nacional = | afilia = | comite_olimpico = | agencia_deportivo = | stop_imagen = | imagen = | descripcion = | website = }} '''Aruba Badminton Federation''' (ABF), tambe yamá Badminton Aruba o Aruba Badminton Bond, ta e organisacion gobernante nacional supremo pa e deporte di [[badminton]] na [[Aruba]]. E federacion ta wordo representa pa e [[seleccion nacional di badminton di Aruba]]. == Historia == E Aruba Badminton Federation a wordo funda memey di añanan 1970, ora cu e promé participacion a tuma luga na e Kampionatonan di Carebaco. Na desember 1973 e federacion a bira miembro di Caribbean Badminton Federation, hunto cu Corsou.<ref>Sport inliet kort sport in het kort sport. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 05-12-1973, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 29-05-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461498:mpeg21:p007</ref> E federashon despues a bira miembro di e órgano di gobernashon kontinental, e Konfederashon Panamerikano di Badminton, i e Federashon Mundial di Badminton, e tempu ei konosí komo e Federashon Internashonal di Badminton. Aruba ainda no ta anfitrion di campeonatonan internacional. Sinembargo Aruba a yega di ta anfitrion di Campeonato di Carebaco dos biaha. Federacion di Badminton Aruba ta miembro di Comite Olimpico Arubano . {{Appendix}} De Badminton Bond Aruba (BBA) viert deze maand zyn 15-jarig bestaan met verschillende toernooien en andere activiteiten. Ofschoon deze tak van sport niet zo bekend is op Aruba, heeft de BBA in vijftien jaren heel wat gepresteerd. Deze bond is al jaren lid van de International Badminton Federation (IBF). Ook is de BBA lid van de Carebaco (Caribbean Regional Badminton Confederation), waarvan verder ook lid zijn: Jamaica, Trinidad, Suriname, Guyana, Barbados, Bermuda, Curasao en Grenada. Elk jaar doet Aruba mee aan de Caribische kampioenschappen en BBA- motor, Riek Altman, is al jaren secretaris / penningmeester van de Carebaco. Aruba wordt elk jaar weer verzocht de Carebaco- wedstrijden te organiseren, omdat Aruba tot nu toe het beste toernooi heeft georganiseerd, doch door het ontbreken van faciliteiten kan de BBA dit Caribisch treffen niet meer organiseren. De BBA bestaat momenteel uit de vier clubs: Floralin, Flamboyant, Aruba Badminton Minders en Playa die tezamen honderd leden tellen. Deze sport kan uitsluitend gespeeld worden in een zaal en nu wordt er gebruik gemaakt van de gymnastiekzalen van Julianaschool, La Salie College en de Sporthal. Een paar maanden geleden hebben de BBA- bestuursleden, Riek Altman en Michael Williams, in Trinidad een coachingcUrsus gevolgd onder auspiciën van de IBF en geven nu op maandag en donderdag aan trainers van de club een opleiding. Nu al is bekend dat Aruba volgend jaar vertegenwoordigd zal worden op Curagao tijdens de Easter Open Tournament en in Jamaica tijdens de Carebaco- wedstrijden. De BBA heeft gisteren in een communiqué dank uitgebracht aan alle personen en instanties, die door de jaren heen de BBA hebben geholpen en eenieder, die aan badminton wil meedoen, uitgenodigd zich op donderdag in de Sporthal op te geven tussen zeven en tien uur 's avonds. Het bestuur van de BBA wordt in dit derde lustrumjaar gevormd door: voorzitter R. Nieuw, vicevoorzitter R. Altman, secretaris G. Simon, penningmeester B. Hernandez, commissarissen E. van der Linde, M. McClure, E. Vemannan, M. Croes en M. Williams.<ref>Met uitgebreid activiteiten-programma Badminton Bond Aruba viert haar derde lustrum. "Amigoe". Curaçao, 08-11-1986, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 29-05-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641854:mpeg21:p013</ref> ------------- {{Variante|a}} {{Futbolista |nomberdihungado = |Nomber = Mario Croes |potret = |Fecha di nasementu = |Siudat di nasementu = |Pais di nasementu = {{ABW}} |Nashonalidat = hulandes |Posishon = |club = }} '''Hyacintho Mario Croes''' (☆ ± 1942 na [[Aruba]]), tambe conoci como '''Mario Croes jr.''', ta un ex-hungado di pingpong [[Aruba]]no. Entre decada 1960 y decada 1980 el a titula 13 vez campeon di Aruba. Den [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]] Croes tabata un di e dos "grandinan" den deporte di tennis di mesa, banda di [[Robert Hosé]] di [[Kòrsou|Corsou]].<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463158:mpeg21:a0099|titel=Sensationele zege van R. Hosé over M. Croes|werk=[[Amigoe]]|datum=1970-11-02|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> == Biografia == Mario Croes ta yiu di Eymee Zeppenfelt y Mario Hyacinto Croes, empresario i doño di La Gran Bodega.<ref name="Amigoe">{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462365:mpeg21:a0121|titel=In de Franciscuskerk|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-07-16|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> Cu mas o menos siete aña el a cuminsa hunga pingpong y tabata train cu su mama pa despues sigi train cu su tata y otro famianan.<ref name="Amistad">{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AMISTAD-1976-11/page/3/mode/1up?q=Amistad+mei+1976&view=theater|titel=Mario Croes: 26 aña den pingpong|werk=Amistad|datum=november 1976|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> Croes a cuminsa mustra su talentonan ora cu na edad di 9 aña el a sali campeon "junioren" na Aruba. Cu 12 aña el a drenta division di senioren y na 1959, cu 16 aña, a bira campeon di Aruba pa prome bes.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010997546:mpeg21:a0072|titel=Mario Croes jr: nieuwe tienkampkampioen tafeltennis|werk=[[Amigoe]]|datum=1959-02-25|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> Na 1960 e ta prolonga su titulo.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010459813:mpeg21:a0112|titel=Mario Croes jr. weer de sterkste|werk=[[Amigoe]]|datum=1960-04-01|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> Hunto cu Cholan Jacobs e tabata hunga pa e team Arubano di Bavaria Stars. Den e torneo organisá door di e asociacion "Entre Nous Juveniles” na Corsou el a hunga cu 17 aña su prome wega internacional contra [[Colombia]]. Croes tabata doño di Mario's Sports Shop den Wilhelminastraat 51 na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]. E ta casa cu Ruth Arends y hunto nan tin un yiu homber, Mario III, i un yiu muhe Janine.<ref name="Amigoe"/> {{Appendix}} {{Stub}} {{DEFAULTSORT:Croes, Mario}} [[:Category:Hende]] [[:Category:Deporte na Aruba]] Pa promer viaha el a sali campeon di Aruba dia cu e tabatin 15 aña di edad. Awor flbi cu e tin 34 aña e por bisa cu ela sali 13 vez campeon di nos isla y e ta posee nada menos cu 39 copa y 27 medaya. Un deportista arubano cu e destaca su mes den e deporte di ping pong specialmente door di su mes esfuerzonan y su perserverancia, como cu manera nos lektornan por lesa mas alew, no ta semper ela haya ayudo den su carera deportivo na su isla natal. Mario Croes jr., casá cu Ruth Croes-Arends, ta haya cu e deporte di ping pong na Aruba a bai hopi atrcus den e 26 aña cu e tin ta praktikele. Amistad a tene un entrevista exclusivo cu e deportista te ainda mas grandi riba terreno di ping pong actuahnente: Mario Croes Jr.<ref name="Amistad">{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AMISTAD-1976-11/page/3/mode/1up?q=Amistad+mei+1976&view=theater|titel=Mario Croes: 26 aña den pingpong|werk=Amistad|datum=november 1976|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> mi a cuminsa hunga ping pong tempo mi tabata tin mas o menos siete aña. Mi mama a cuminsa siñami, pero mi no a worry mucho. Toch mi a sigi hunga cu mi tata y cu mi otro famianan. Un viaha mi a bai Flamingo Room (Trocadero), caminda tabatin un mesa di ping pong, anto ei nan mi a mira Cholan Jacobs, e tempo ei e campeon di Aruba, hunga. Esei a dunami smaak pa mi sigi train cu mi famia. Dia m'a cimiinsa hunga di verdad mi tabatin 12 ema y mi a cuminsa train cu Cholan. E tempo ei mi tabata hunga cinco te seis ora pa dia. Mi tabata caba di come dies dos or y mei y bai hunga te siet’or y mei di anochi. Tur dia e mesim cos. Mi no tabata hunga ni siña les. Mario a cuminsa mustra su talentonan ora cu na edad di 9 aña ela sali campeon di Junioren na Aruba. Cu 12 aña ela drenta division di senioren y cu 16 aña pa promer vez ela logra bira campeon di Aruba. Su promer wega internacional ela hunga contra Colombianonan tempo cu e tabatin 17 aña na 1959. E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” Entre Nous Juveniles na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsou. E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsou. in de Franciscuskerk te Oranjestad is gistermorgen het kerkelijke huwelijk ingezegend vun mejuffrouw Rulh Arends, dochter V(.n. de heer en mevrouw Milo de R. Arends-Arends en de heer Mario Croes, zoon van de heer en mevrouw Mario H. Croes- Zeppenfelt. Voor de receptie ten huize van de bruid bestond grote belangstelling. Het bruidspaar wachtte een verrassing; een taart in de vorm van een tafeltennistafel. De bruidegom is dan ook tafeltenniskampioen van Aruba.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462365:mpeg21:a0121|titel=In de Franciscuskerk|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-07-16|bezochtdatum=2022}}</ref> * Eigenaar van Mario's Sports Shop, Wilhelminastraat 51, Oranjestad, Aruba * Huwde in 1965 met Ruth Arends, kinderen Mario III en Janine {{Appendix}} --------------- o4yn8ycil65j28d4oj9o7t3t7k73hom 199606 199605 2026-08-05T22:00:20Z Caribiana 8320 199606 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ Pending: [[Barracudas Artistic Aruba]] - [[Aruba Dolphins]] - [[Stingray Swimming Team]] - [[Shawn Zarraga]] - [[Antwone Thyshon Kelly]] - [[Badminton Bond Curacao]] - [[Seleccion nacional di badminton di Aruba]] - [[Aruba Sport Unie]] -------- {{infobox deportista | variante=a }} '''Higinio Alejandro (Patan) Farro''' (☆ [[11 di yanüari|11 di januari]] [[1942]] - † [[30 di yüli |30 di juli]] [[2026]]<ref>[https://www.arubanative.com/aurora-royal-pray-funeral-home-ta-anuncia-fayecimento-di-higinio-alejandro-farro-mihor-conoci-co-mo-patan/ Aviso di fayecemento], arubanative.com (4 di augustus 2026)</ref>) tabata un musico, compositor y deportista [[Aruba|Arubiano]]. El a titula campeon di hisamento di peso di Aruba pa diescuater aña consecutivo y tabata tambe campeon di [[Antias Hulandes]] pa nuebe aña consecutivo.<ref name="telearuba"/> E ta wordo considera un di e pioneronan mas importante di hisamento di peso na Aruba.<ref>[https://arubanews.ca/patan-farro-weightlifting-legacy-honoured-following-aruban-champions-death/ Patan Farro Weightlifting Legacy Honoured Following Aruban Champion’s Death], arubanews.ca (4 di augustus 2026)</ref><ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/93280/voormalig-gewichthefkampioen-patan-farro-overleden-vz1916 Voormalig gewichthefkampioen ‘Patan’ Farro overleden], curacao.nu (4 di augustus 2026)</ref> E tabata bon conoci tambe como wicharero y restaurado di caha di orgel tradicional. == Bida y carera == Farro a cuminsa como pesista na aña 1964 y a logra di dos luga den su prome competencia. Den e aña siguiente, e nivel di e deporte a baha hopi riba e isla, debi cu hopi hisador di peso tabata di origen stranhero y como trahado na [[Lago Oil & Transport Company|refineria Lago]] a haya lay retiro y mester a bolbe na pais di origen.<ref>[https://297sportsaruba.com/na-memoria-di-higinio-alejandro-patan-farro/ Na memoria di Higinia Alejandro "Patan" Farro], 297sportsaruba.com (3 di augustus 2026)</ref> Bou di condicionnan hopi limita, Farro a sigui train y a sigui desaroya den deporte di peso. El sigui entrena hunto cu otro deportista den un espacio chikito na Wilhelmina Stadion (awor [[Stadion Guillermo Prospero Trinidad]]). El a entrena sin entrenador profeshonal y sin haya oportunidat pa sigui entrenamento na exterior. Pa torneo internacional, e tabata depende di su propio dianan di vakantie, pasobra no a haña permiso adicional di su trabou. ===Carera internacional=== Na 1970, Farro a wordo selecciona pa representa Antias Hulandes na [[Weganan Centroamericano y di Caribe]] (CAC) na [[Panama]]. Ora e [[Comite Olimpico Antias Hulandes]] (NAOC) a nenga pa paga su biahe, e mes a cumpra su boleto di avion y a logra di cuater luga den su categoria.<ref name="telearuba">[https://telearuba.aw/article/na-memoria-di-higinio-alejandro-patan-farro Na memoria di Higinio Alejandro "Patan" Farro], [[Telearuba]] (2 di augustus 2026)</ref> Na 1971, el a termina na di cinco luga durante [[Weganan Panamericano]] na [[Cali]], [[Colombia]]. Na 1974, el a bolbe logra di cuater luga na CAC na [[Repúblika Dominikano|Republica Dominicano]]. Su logro internacional mas importante a yega na 1978, ora el a gana un medaya di brons na CAC na [[Medellín]]. ===Logro y record === Ademas di su titulonan local y regional, Farro tabata conoci pa su forsa excepcional. Den añanan setenta di [[siglo 20|siglo binti]], el a logra e siguiente prestacionnan y a kibra su propio record na diferente ocacion:<ref name="telearuba"/> * squat: serka 272 kilo (600 liber) * deadlift: serka 318 kilo (700 liber) * bench press: serka 181 kilo (400 liber) * snatch: serka 125 kilo (275 liber) * clean and jerk: serka 160 kilo (352 liber) Su recordnan Arubano di 1976 den e disciplinanan "snatch" y "clean and jerk" a permanece pa cuarenta aña prome cu na 2016 a logra kibra ambos record y tambe esun di total.<ref name="telearuba"/> == Caha di orgel == Desde chikito, Patan a desaroya un amor profundo pa musica. E pasion ey a converti’e den un maestro respeta, tanto den pone pieza, afina y restaura cahanan di orgel, como den preserva e sonidonan autentico. Ademas di su contribucion na deporte, Farro tabata tambe envolvi den preservacion di herencia cultural di Aruba, specialmente door di su trabou cu restauracion y promocion di [[Caha di Orgel|cah’i orgel]] tradicional.<ref name="honor">[https://www.gobierno.aw/a-honra-varios-tocado-di-cahi-orgel-riba-dia-di-musico A honra varios tocado di cah’i orgel riba dia di musico], Gobierno di Aruba (25 di november 2024)</ref> E legendario hisador di peso Arubiano Higinio Alejandro “Patan” Farro tambe tabata un figura cultural bon conoci y un tocado, doño y restaurador celebra di e tradicional caha di orgel (orgel di bari) yama “El Diamante”.<ref>[https://www.aruba.nu/nieuws/kunst-cultuur-en-muziek/57390/unieke-eer-voor-muzikanten-met-liefde-voor-cahi-orgel Unieke eer voor muzikanten met liefde voor Cah’i Orgel], aruba.nu (27 di november 2024)</ref> Legado Cultural E Instrumento: Patan Farro tabata doño y tabata cuida un caha di orgel historico di 100 aña bieu como “El Diamante” tabata conoci. Diamante". Artesania: E tabata un di e poco personanan na Aruba cu e habilidad raro pa pega y martillo e cilindernan (cilinder di claba) cu ta wordo uza pa toca musica tradicional riba e instrumento. No ta facil pa a aregla, marca y claba pieza riba caha di orgel. Reconocimento: El a ricibi multiple premio cultural y reconocimentonan oficial di gobierno di Aruba pa conserva e musical unico aki.<ref name="honor"/> Na 1982, den concurso di caha di orgel na Hoffi Sero Janchi, Farro a sali ganado maximo cu su caha di orgel Diamante.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-DOCUMENTACION-005276/mode/1up?q=patan+farro Ambiente inmenso na concurso di caha di orgel], Diario (30 di augustus 1982)</ref> == Reconocemento == Durante su carera activo, Farro no a haña hopi reconocemento oficial pa su prestacionnan. Sinembargo, despues di su retiro, el a wordo honra cu varios distincion: * condecoracion real como "ridder" den [[Orden di Oranje-Nassau]] * inclusion den Salon di Fama di Aruba * 1991 - Premio Promocional Santa Anna pa su contribucion na deporte y cultura Segun Archivo Nacional Aruba, Farro tabata tambe nominá pa premio di “atleta di aña” di Aruba Sport Unie na 1974. == Fayecemento == Farro tabata casa y tata di tres yiu. El a fayece dia 30 di juli 2026 na edat di 84 aña. Diferente organisashonnan, entre otro Federacion Aruba Weightlifting Association y Departamento di Cultura di Aruba, a record’é como un atleta respectivamente culturista sobresaliente y un persona ehemplar. {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] '''Higinio Alejandro (Patan) Farro''' (☆ [[11 di yanüari]] [[1942]] - † 30 di yüli 2026) tabata un hisado di peso [[Aruba|Arubiano]]., conoci den su tempu aktivo komo e hòmber mas fuerte di Aruba. El a dominá deporte di levantamentu di peso riba e isla pa mas ku un dekada i a representá Antia Hulandes na diferente torneo internashonal. Farro a gana e titulo di kampion di Aruba pa dieskuater (14) aña konsekutivo i tabata tambe kampion di Antia Hulandes pa nuebe (9) aña. El ta konsiderá un di e pioneronan mas importante di levantamentu di peso na Aruba.<ref>[https://arubanews.ca/patan-farro-weightlifting-legacy-honoured-following-aruban-champions-death/ Patan Farro Weightlifting Legacy Honoured Following Aruban Champion’s Death], arubanews.ca (4 di augustus 2026)</ref><ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/93280/voormalig-gewichthefkampioen-patan-farro-overleden-vz1916 Voormalig gewichthefkampioen ‘Patan’ Farro overleden], curacao.nu (4 di augustus 2026)</ref> == Bida y carera == Farro a kuminsá ku levantamentu di peso na aña 1964 i a logra di dos luga den su promé kompetensia. Den e aña siguiente, e deporte a baha hopi na nivel riba e isla, despues ku hopi trahadó strañero a laga Aruba tras despido na refineria di Lago.<ref>https://297sportsaruba.com/na-memoria-di-higinio-alejandro-patan-farro/</ref> A pesar di e situashon difísil, Farro a sigui entrená bou di kondishonnan hopi limitá. El tabata entrená den un espasio chikí bou di graderia di Wilhelmina Stadion (awor Stadion Guillermo Prospero Trinidad), ku ventilashon insufisiente i un solo plataforma ku el mester a kompartí ku siete otro deportista. El a entrená sin entrenador profeshonal i nunca a haña oportunidat pa sigui kampamentu di entrenamiento na exterior. Pa torneo internashonal, el tabata depende di su propio dianan di vakashon, pasobra no a haña permiso adicional di su trabou. ===Carera internacional=== Na 1970, Farro a wordu selekshoná pa representá Antia Hulandes na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Panamá. Ora e Komité Olímpiko Antiano a nenga pa paga su biahe, el mes a kumpra su boleto di avion i a logra di kuarto luga den su kategoria. Na 1971, el a termina na di sinku luga durante e Huegos Panamericanos na Cali, Kolombia. Na 1974, el a bolbe logra kuarto luga na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Republica Dominicano. Su logro internashonal mas importante a yega na 1978, ora el a gana un medaya di brons na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Medellín. ==Logro y rekord == Ademas di su titulo lokal i regional, Farro tabata konosí pa su forsa eksepshonal. Den añanan setenta, el a logra e siguiente prestashonnan aproksimá: squat: serka 272 kilo (600 lbs) deadlift: serka 318 kilo (700 lbs) bench press: serka 181 kilo (400 lbs) snatch: serka 125 kilo (275 lbs) clean and jerk: serka 160 kilo (352 lbs) Su rekordnan arubiano di 1976 den e disciplinanan snatch i clean and jerk a keda sin bati pa aproksimadamente kuarenta (40) aña. Na 2016, e rekordnan aki i su total kombiná finalmente a wordu mehorá. Rekonosimentu Durante su karrera aktivo, Farro no a haña hopi rekonosimentu ofisial pa su prestashonnan. Sin embargo, despues di su retiro, el a wordu honrá ku diferente distinkshon: distinkshon real inklushon den Eregalerij di Aruba Premio Santa Anna pa su kontribushon na deporte i kultura Segun Archivo Nacional Aruba, Farro tabata tambe nominá pa premio di “atleta di aña” di Aruba Sport Unie na 1974. == Ca'i orgel == * Diamante<ref>https://www.gobierno.aw/en/several-barrel-organ-players-were-honored-on-musicians-day</ref> E legendario hisador di peso Arubiano Higinio Alejandro “Patan” Farro tambe tabata un figura cultural bon conoci y un hungador, doño y restaurador celebra di e tradicional caha di orgel (orgel di bari) yama “El Diamante”.<ref>[https://www.aruba.nu/nieuws/kunst-cultuur-en-muziek/57390/unieke-eer-voor-muzikanten-met-liefde-voor-cahi-orgel Unieke eer voor muzikanten met liefde voor Cah’i Orgel], aruba.nu (27 di november 2024)</ref> Legado CulturalE Instrumento: Patan Farro tabata doño y tabata cuida un caha di orgel historico di 10 aña bieu como “El Diamante” tabata conoci. Diamante".Artesania: E tabata un di e poco personanan na Aruba cu e habilidad raro pa pega y martillo e cilindernan (cilinder di claba) cu ta wordo uza pa toca musica tradicional riba e instrumento.Reconocimento: El a ricibi multiple premio cultural y reconocimentonan oficial di gobierno di Aruba pa conserva e musical unico aki == Legado == Farro su influensia a bai mas allá di su rekordnan i medayanan. El a demostrá ku un atleta arubiano por kompetí na nivel regional, a pesar di falta di fasilidat, guia profeshonal i sosten finansiero. Su determinashon — manera paga su propio biahe i sigui entrená bou di kondishonnan difísil — a hasi’e un ehèmpel pa generashonnan posterior di deportista. Ademas di su kontribushon na deporte, Farro tabata tambe envolví den preservashon di herensia kultural di Aruba, spesialmente dor di su trabou ku restaurashon i promoshon di e Cah’i Orgel tradicional. Fayesimentu Farro a fayesé dia 30 di yüli 2026 na edat di 84 aña. Diferente organisashonnan deportivo, entre otro Aruba Amateur Weightlifting Association, a record’é komo un atleta sobresaliente i un persona ehèmpelar, i a ekspresá kondolensia na su famia. ------------ '''Aruba Sport Unie''' (ASU), tambe konosí komo '''Union Deporte Aruba''' òf '''Union Deportivo Arubano''', ta e organisashon cumbre di deporte na Aruba. E ta fungí komo federashon madre pa e diferente federashonnan i bondnan deportivo riba e isla. ASU ta representa mas ku 25 federashon deportivo i tin komo meta koordiná, promové i desaroyá deporte na Aruba. Pa bira miembro di ASU, un organisashon deportivo mester ta registra komo persona hurídiko i no por representa un deporte ku ta kaba representá pa un otro federashon miembro. ==Historia== Aruba Sport Unie a wordu fundá dia 23 di desèmber 1941, for di e nesesidat pa koordiná i stimulá desaroyo di deporte riba e isla. Entre e organisashonnan ku a kontribuí na su fundashon tabatin clubnan manera RCA, Club Caribe i Tivoli. E promé presidente tabata [[Jacobo Arends|Jacobo Rudolf (Coco) Arends]], kende tabata tambe envolví den fundacion di [[Arubaanse Voetbalbond]] (AVB) algun aña prome. Na 1949, ASU a kuminsá haña subsidio di e gobierno sentral pa sostené federashonnan deportivo, spesialmente pa organisashon di kompetensianan i otro aktividatnan. Durante e añanan 1950 i 1960, sektor priva a hunga un papel importante den desaroyo di deporte na Aruba. E kompania petrolero Lago Oil & Transport Company, por ehèmpel, a brindá sosten finansiero i material na diferente clubnan. Mateo Reyes tabata un di e figurannan clave den e proseso di distribushon i desaroyo. Na 1955, ASU a organisá e promé ASU Olimpiada, un evento ku a stimulá kompetensia entre atletanan lokal i ku a bira un tradishon durante varios dekada. Den e evento aki, atletanan tabata wordu rekonosé komo “atleta di aña”. Entre 1955 i 1993, ASU tabata responsabel pa maneho di e Wilhelminastadion na Oranjestad. Te na 1997, ASU tabata tambe enkargá ku distribushon di subsidio gubernamental na federashonnan deportivo. Despues di e aña ei, e tarea aki a pasa direktamente na gobierno di Aruba. ==Facilidatnan deportivo== ASU ta manehá diferente instalashon deportivo riba Aruba, entre otro: ===Joe Laveist Sport Park=== Situa na San Nicolas, e parke aki ta un fasilidat multifunkshonal ku instalashonnan pa: basebal futbòl volleyball basketball atletismo E parke por wordu usa tambe pa evento grandi manera konserto i aktividatnan komunidario. ===Centro Deportivo Betico Croes=== Situa na Santa Cruz, e fasilidat aki ta un kompleks deportivo di paden ku aire akondishoná. E ta usa pa deporte di sala i arte marcial. ==Organisashon i rol== ASU ta fungí komo koordinadó entre e diferente federashonnan deportivo na Aruba i ta apoyá: desaroyo di deporte organisashon di kompetensianan promoshon di atletanan lokal Riba e isla tin mas ku 30 organisashon deportivo ku ta forma parti di e sistema koordiná pa ASU. Entre e deporte mas popular na Aruba tin futbòl i basebal. Basebal, en partikular, a kontribuí na reconocimiento internashonal di Aruba, ku varios atletanan arubiano ku a hunga den Major League Baseball. ===Presidente === * Jacobo Rudolf “Coco” Arends (promé presidente) * Gerald Franca * Soraida Boekhoudt (2022– ) --- {{Variante|a}} {{infobox organisacion | variante = a | tipo = Deporte | nomber = Aruba Sport Unie | funda = [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]] | fundado = }} '''Aruba Sport Unie''' (Union Deporte Aruba, ASU), tambe conoci como '''Union Deportivo Arubano''', ta e organisacion cumbre di deporte na [[Aruba]]. E ta fungi como federacion cumbre pa diferente federacion y bond deportivo riba e isla. ASU ta representa mas cu 25 federacion deportivo y tin como meta coordina, promove y desaroya deporte na Aruba. Pa bira miembro di ASU, un organisacion deportivo mester ta registra como [[Persona hurídiko|persona huridico]] y no por representa un deporte cu ta representacaba pa otro federacion miembro. == Historia == Aruba Sport Unie a wordo funda dia [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]]. E organisacion a surgi for di e necesidad pa coordina y stimula desaroyo di deporte riba e isla. Den promé añanan di su existencia, diferente club i organisashon deportivo a kontribuí na fundashon di ASU, entre otro [[RCA]], Club Caribe i Tivoli. E promé presidente di e organisashon tabata '''Coco Arends''', kende tabata tambe envolví den fundashon di e '''Arubaanse Voetbal Bond''' algun aña promé. Na 1949 ASU a kuminsá ricibí subsidio di e gobierno sentral pa apoyá federashonnan deportivo ku organisashon di kompetensia i actividadnan deportivo. Durante añanan hopi organisashon i empresanan lokal a brindá sosten finansiero i material na deporte na Aruba. E kompanía petrolero Lago Oil & Transport Company tabata un di e sostenedornan importante, donando material deportivo i apoyando desaroyo di clubnan deportivo. Mateo Reyes tabata un di e personanan cu a yuda den e proseso di desaroyo aki. Den 1955 ASU a organisá e promé '''ASU Olimpiada''', un evento deportivo pa estimulá kompetensia entre atletanan lokal. E evento aki a bira un tradishon durante varios dekada, kaminda atletanan a wordo rekonosé komo “atleta di aña”. Entre 1955 i 1993 ASU tabata responsabel pa maneho di e [[Wilhelminastadion]] na Oranjestad. Te na 1997 ASU tabata tambe responsabel pa distribushon di subsidio gubernamental pa federashonnan deportivo. Despues di e aña aki, e tarea aki a wordo asumí direktamente pa e gobierno di Aruba. == Facilidatnan deportivo == ASU ta manehá diferente instalashon deportivo riba Aruba. '''Joe Laveist Sport Park''' na [[San Nicolas, Aruba|San Nicolas]] ta un parke deportivo multifunkshonal ku instalashonnan pa deporte manera: * [[Basebal]] * [[Futbòl]] * [[Volleyball]] * [[Basketbal]] * [[Atletismo]] E parke por wordo usa tambe pa evento grandi manera konserto i otro aktividatnan komunidario. '''Centro Deportivo Betico Croes''' na [[Santa Cruz, Aruba|Santa Cruz]] ta un fasilidat deportivo di paden ku aire acondicioná. E centro ta usa pa deporte di sala i arte marcial. == Organisashon == ASU ta fungí komo koordinadó entre e diferente federashonnan deportivo na Aruba. E organisashon ta apoyá desaroyo di deporte, organisashon di kompetensianan i promoshon di atletanan lokal. Riba e isla tin mas ku 30 organisashon deportivo cu ta forma parti di e sistema deportivo coordina pa ASU. Entre e deporte mas popular na Aruba tin [[futbòl]] i [[basebal]]. Especialmente basebal a duna Aruba reconocimiento internashonal, ku varios atletanan Arubiano cu a hunga den [[Major League Baseball]]. == Organisacion == Entre e presidentenan di Aruba Sport Unie tin: * [[Coco Arends|Jacobo Rudolf (Coco) Arends]] (1892-1965) – promé presidente * Gerald Franca – presidente durante diferente periodo den siglonan reciente * Soraida Boekhoudt – presidente (2022) [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] '''Aruba Sport Unie''' o '''Union Deportivo Arubano''' (ASU) ta e federacion cumbre di e federacionnan deportivo na [[Aruba]]. dre di 25 bond deportivo. Pa bira miembro di A.S.U. e organisacion mester ta un persona huridico y no mag di tin un miembro pa e deporte ey caba den A.S.U. == Historia == ASU e ser funda dia [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]]. * ASU taba maneha Wilhelminastadion di 1955 te 1993 A.S.U. ta maneha dos facilidad cu ta nan propiedad, esta Joe Laveist Sport Park na San Nicolas y Centro Deportivo Betico Croes na Sta Cruz. Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. Centro Deportivo Betico Croes ta completamente airecondiciona y ta uz'e pa tur sport di paden y arte marcial. Huur di e sporthal ta depende di cuanto hende mester uza pa maneha e lugar pa e actividad y ki sorto di actividad e ta. Pa mas informacion por yama oficina di A.S.U. na e numbernan di telefon ariba menciona.<ref>[https://www.gobierno.aw/union-deporte-aruba-asu Union Deporte Aruba (ASU)], Gobierno di Aruba</ref> Aruba Sport Unie a wordo funda dia 21 di December, 1941. E aña aki 21 di December, e ta cumpli 75 aña y tin cu corda riba e fundadornan. Segun e presidente actual Gerald Franca, e aña aki lo ta uno special den cuadro di e celebracion aki. Tambe el a splica kico tur nan tin pensa di haci pa loke ta e celebracion den 2017. Franca a splica cu e prome presidente tabata Coco Arends, kende ta e mesun persona cu a cuminsa tambe, kende ta fundador di Arubaanse Voetbal Bond 5 pa 6 aña prome. Un di e organisacionnan cu a yuda lanta Aruba Sport Unie tabata RCA, Club Caribe y Tivoli, cual ta e prome organisacionnan cu a lanta e asociacion aki. Na 1949 pa prome biaha den historia, ASU a cuminsa haya e subsidio di Gobierno Central pa facilita tambe e federacionnan di e tempo ey cu placa pa nan organisa actividadnan. Despues di e periodo ey tabata haya Lago ta yuda hopi den parti di formacion di e clubnan y nan tabata subsidia of duna donacion na e diferente clubnan pa nan material, etc. durante aña. Difunto Mateo Reyes, kende ta un persona conoci y keri, tabata encarga cu esaki. E ta un di e personanan cu a yuda ASU pa haya Joe Laveist for di Lago como un centro pa deporte. Lago Sportpark tabata di Lago y a bin pa pase pa Joe Laveist, pa pas’e pa ASU. Franca a menciona cu durante aña, durante 1955, ASU a celebra su prome ASU Olimpiada y despues di esey a keda celebr’e. Hopi di e atletanan grandi ta recorda e fechanan ey, caminda cu nan a wordo eligi como atleta di aña den decadanan di 60, 70 y 80. ASU semper a maneha deporte pa Gobierno y hasta a bay asina leu cu ASU a manda hende den exterior cu studie opdracht, pa bin bek lanta scol di deporte pa Aruba. Esaki nunca a logra debi na cosnan cu tabata pasa internamente. Despues ASU tabata encarga pa duna subsidio te cu na aña 1997, caminda cu Gobierno a tuma e tarea aki bek den su seno. Franca a sigui splica cu na e momentonan aki tin un comision cu ta trahando riba dje pa pasa e fecha pa Januari. Pa fin di aña ta imposibel pa organisa algo. Idea ta pa haci algo riba dje pa recorda e fecha y recorda esnan cu a funda e organisacion aki. Tabata tin hasta hendenan conoci entre otro shon A. Eman cu tabata un di e prome personanan den e directiva. Tin hopi hende conoci den comunidad tabata forma parti di ASU di e tempo ey.<ref>[https://masnoticia.com/aruba-sport-unie-lo-cumpli-75-ana-dia-21-di-december-proximo/ Aruba Sport Unie lo cumpli 75 aña dia 21 di December proximo], Mas Noticia (28 di november 2016)</ref> The sparse available evidence, however, reveals that there are around thirty-five sport organisations on the island that fall under the umbrella of the Aruba Sport Union (ASU), which was formed in 1941.44 As in Curaçao, two of the more popular team sports are soccer and baseball, and it is baseball that has given it the greatest international recognition through the participation of at least six Arubans in MLB since 1996.4 ASU President Gerald Franca --> 2022 Soraida Boekhoudt --- Aruba Sport Unie, funda dia 23 di december 1941, ta e bond madre di 25 bond deportivo. Pa bira miembro di A.S.U. e organisacion mester ta un persona huridico y no mag di tin un miembro pa e deporte ey caba den A.S.U. A.S.U. ta maneha dos facilidad cu ta nan propiedad, esta Joe Laveist Sport Park na San Nicolas y Centro Deportivo Betico Croes na Sta Cruz. Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. Centro Deportivo Betico Croes ta completamente airecondiciona y ta uz'e pa tur sport di paden y arte marcial. Huur di e sporthal ta depende di cuanto hende mester uza pa maneha e lugar pa e actividad y ki sorto di actividad e ta. Pa mas informacion por yama oficina di A.S.U. na e numbernan di telefon ariba menciona.<ref>https://www.gobierno.aw/union-deporte-aruba-asu Union Deporte Aruba (ASU)</ref> {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] ---------------- {{Variante|a}} {{multiple image | total_width = 270 | border = | perrow = 1/2 | align = right |header = Joe Laveist Sportpark |header_align = center |image2 = Joe Laveist Sport Park.jpeg | image1= Estadio de béisbol Joe Laveist, en San Nicolaas (este de Aruba).jpg | image3 = Joe Laveist Sport Park 06 54 31 704000.jpeg |caption1 = |caption_align = center }} == Lago Sport Park / Joe Laveist Sportpark == The historical Lago Sports Park (later known as the Laveist Sport Park) was a vital recreational and cultural hub in San Nicolas, Aruba. Officially inaugurated in March 1941, it was founded by the Lago Oil & Transport Company to support the island's booming refinery community. History of Lago Sports Park Founding and Baseball Roots: The park was instrumental in developing baseball on the island. American expatriate and former Major League Baseball pitcher Jim Bluejacket spent 15 years in Aruba and helped found the facility, fostering strong local interest in the game. WWII & Refining Community: During WWII, the facility offered organized recreation for Allied soldiers stationed in Aruba and the diverse immigrant workforce employed at the Lago refinery. Championship Ground: Throughout the 1940s and 1950s, the park was the premier venue for the organized Aruba baseball championships. Iconic early teams like the Dodgers, Baby Ruth, and Barnes' Ramblers competed here. Track and Field: Beyond baseball, it served as the primary venue for annual events like the Lago High School Track Meets and the Aruba School Sport Bond competitions. Evolution: Today, the historic site in San Nicolas continues to be an active community asset and is known as the Laveist Sport Park. --- Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. {{Variante|a}} {{Databox}} Intro *Location in San Nicolas, Aruba *Originally built by Lago Oil and Transport Company *Year of inauguration (1941) *Later renamed to Joe Laveist Sportpark ==Historia== 1. Fundashon (±1930s–1941) Lago building infrastructure for workers Role of Jim Bluejacket Opening (9 March 1941) 2. Periodo di floresementu (1940s–1980s) Organized sports (baseball, possibly softball, football) Social function (community gatherings, events) 3. Despues di sera di Lago (1985 →) Decline / transition Renaming to Joe Laveist Continued local use Struktura i fasilidat Even if partial: Baseball field Stands / seating Clubhouse? Multi-sport use * na 1968 Lago a traspasa LSP pa ASU Importansia kultural This is where your article becomes powerful: Role in development of baseball in Aruba Connection to Lago Colony life Symbol of industrial-era community building Link to later international baseball success of Aruba Legado Renaming to Joe Laveist Continued recognition Connection to surrounding area (Jim Bluejacketstraat, schools, neighborhoods) 🔎 Research tips (high impact, low effort) Look for: Lago employee magazines / newsletters Local newspapers (Amigoe, Diario archives) Aruba sports history sources Mentions of: inauguration (1941) sports competitions Joe Laveist (who he was!) ------------------ ==Origen di baseball na Aruba == Beisbòl a yega Aruba den añanan 1930, introdusí pa ekspatriadonan merikano ku tabata traha na Lago Oil Company i imigrantenan venezolano ku a forma timnan di pickup informal riba terenonan habrí.[2] E deporte a haña struktura ku e fundashon di ABBA na 1950 pa organisá liga i kampionato lokal, loke a kondusí na entrada di Aruba den wega internashonal na 1952 ora el a djòin e Asosiashon Internashonal di Beisbòl Amateur (awor parti di WBSC).[2] E aña ei, Aruba a debutá su promé selekshon nashonal na e Serie Mundial Amateur di 1952 na Havana, Cuba, manehá pa Joe Proterra, kaminda el a sigurá dos viktoria den seis wega i a gana aklamashon di fanátikonan, ku pitcher Nell Harms nombrá hungadó sobresaliente di siman pa su aktuashon kontra Honduras.[2] Beisbòl a wòrdu introdusí na Aruba na final di añanan 1920 i kuminsamentu di añanan 1930 prinsipalmente dor di ekspatriadonan merikano empleá pa Lago Oil and Transport Company, un supsidiario di Standard Oil of New Jersey, kendenan a establesé un refineria riba e isla. Pafo di e colonia, baseball a haya traccion na fin di añanan 1930 pa medio di imigrantenan y mariniernan Venezolano cu a mara na wafnan di Aruba cu nan barconan di pisca, formando teamnan casual di pick-up cu a hunga riba terenonan habri na Oranjestad, manera e area patras di Corte di Husticia actual. Pa añanan 1950, beisbòl a integrá profundamente den kultura di Aruba, partikularmente bou di hóbennan, ku a wòrdu eksponé pa medio di transmishonnan di media merikano, eventonan patrosiná pa kompanianan di zeta, i e impakto persistente di sòldánan di tempu di guera, hasiendo esaki un símbolo di aspirashon i vínkulo di komunidat den barionan di klase trahadó. Adopshon lokal a oumentá ku e formashon di klupnan amateur den tur pueblo. <ref>Clyde Harms, https://archive.org/details/BNA-DIG-ARUBATODAY-2021-05-28/page/n9/mode/1up?q=jim+bluejacket Short history of the beginnings of baseball in Aruba], Aruba Today (28 di 2021)</ref> ------------------- {{Variante|a}} {{Infobox deportista| variante = a | nomber completo = Shawn Joubert Zarraga | alias = | fecha nacemento = [[21 di yanüari|21 di januari]] [[1989]] | luga nacemento = {{ABW}} | fecha fayecimento = | luga fayecimento = | nacionalidad = {{NLD}} | haltura = 183 cm | peso = 109 kg <!-- Seccion di informacion deportivo --> | deporte = [[beisbòl|baseball]] | disciplina = catcher (man drechi)? | wo = | debut = 11 di maart 2023 (den [[Tim nashonal di beisbòl hulandes|team di Reino]])?? | activo = 2021 - presente ?? | distincion = }} '''Shawn Joubert Zarraga''' (☆ [[21 di yanüari|21 di januari]] [[1989]] na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]) ta un eks-catcher profesional di beisbòl Arubiano ku a representá Hulanda den kompetensianan internashonal, inkluyendo e World Baseball Classic.[1] Para na 6 pia 0 inch (1.83 m) i pisando aproksimadamente 240 liber (109 kg), Zarraga tabata un switch-hitter ku tabata tira ku man drechi i a hunga prinsipalmente komo un katcher durante henter su karera.[2] Selektá pa e Milwaukee Brewers den e di 44 buèlta (1.302 en general) di e Selekshon di Beisbòl di Liga Mayor di 2007 for di Trinity Christian Academy na Florida, el a pasa vários temporada den e liganan menor den vários organisashon.[3] grokipedia: Zarraga su karera profeshonal a kuminsá den e sistema di Brewers, kaminda el a progresá a traves di nan afiliadonan di 2007 pa 2014, alkansando nivelnan di Double-A i Triple-A i mustrando abilidatnan defensivo sólido tras di e plato.[4] Despues el a firma kontraktnan di liga menor ku timnan inkluyendo Los Angeles Dodgers na 2017 i Cincinnati Reds na 2016, ganando invitashonnan no-roster pa entrenamentu di primavera, ounke nunka el a yega Major League Baseball.[5] Despues ku su karera den liga menor afiliá a terminá na 2017, Zarraga a hunga den liganan independiente, inkluyendo ku e Cleburne Railroaders di e Asosiashon Merikano e aña ei, promé ku el a baha ku penshun.[6] Riba e esenario internashonal, Zarraga tabata un kontribuidor klave na e selekshon nashonal di Hulanda, yudando sigurá e título di Kopa Mundial di Beisbòl 2011 na Panama i partisipando den e Klásiko Mundial di Beisbòl 2017, kaminda el a proveé ​​profundidat na katcher durante wega di pool.[7] Su versatilidat i eksperensia a hasié un opshon konfiabel pa e tim hulandes, basando riba su raisnan arubiano miéntras e tabata kompetí bou di e bandera di Reino Hulandes.[8] == Karera internashonal == ===Kopa Mundial 2011=== Zarraga a haci su debut internacional cu e seleccion nacional di baseball di Hulanda na 2011 den Mundial di Baseball na Panama, eligibel pa medio di su herencia Arubiano. El a sirbi komo un katcher riba e lista ora e tim a gana e medaya di oro, derotando Cuba 2-1 den e final pa reklamá e título mundial.[25][26] torneonan di 2014 Zarraga a sirbi prinsipalmente komo un katcher durante e aparishonnan di e tim den dos torneo klave e aña ei.[27] Na yüli, Zarraga a representá Hulanda na e Torneo Internashonal di Beisbòl di Fransia, konosí tambe komo Yoshida Challenge, ku a tuma lugá na Sénart, Fransia. E selekshon hulandes a gana e medaya di oro, derotando un tereno ku a inkluí anfitrion Fransia, Alemania, i all-starnan internashonal. Zarraga tabata parti di e lista ku a sigurá e título, kontribuyendo tras di e plato miéntras e tim a pone un demostrashon fuerte den nan promé salida na e fasilidat nobo.[28][29] Mas lat e sèptèmber ei, Zarraga a kompetí den e Kampionato Oropeo di Beisbòl 2014 ku a tuma lugá na Ostrava i Brno, Repúblika Cheko, kaminda Hulanda a kapturá nan di 21 medaya di oro kontinental ku un rèkòrt invikto di 11-0, kulminando den un viktoria final di 6-3 riba Italia. Komo katcher, el a bati .286 ku aktuashonnan notabel, inkluyendo tres hit den un viktoria di 7-2 riba Alemania i un homerun den un wega di pool anterior kontra Kroasia. Su trabou defensivo a yuda ankra un staf di lansamentu ku a pèrmití solamente 1.36 kareda gana pa wega durante henter e torneo.[30][31][28] 2015 Premier12 i 2017 World Baseball Classic Zarraga a wòrdu selektá pa representá e selekshon nashonal di beisbòl di Hulanda na e WBSC Premier12 di 2015, e edishon inaugural di e torneo ku a tuma lugá na Mexico i Taiwan, kaminda el a sirbi komo un katcher bistiendo e kamisa number 22.[32] Hulanda a kompetí den Grupo A di e buèlta di apertura, sigurando tres viktoria kontra Chines Taipei (7-4), Italia (16-1), i Puerto Rico (11-7), miéntras ku nan a sufri pèrdida kontra Cuba (5-6) i Canada (1-3), loke a posishoná nan pa avansá pa e kuartfinal.[33] Einan, nan a kai kontra Merka 1-6, resultando den un di sinku lugá total pa e tim.[33] Durante e torneo, Zarraga a kontribuí ofensivamente den momentunan klave, inkluyendo un homerun di dos kareda den e di kuater inning kontra Cuba ku a ekstendé e bentaha di Hulanda na 4-1, ounke e tim na final a pèrdè den un kompetensia estrecho.[34] El a registrá tambe un RBI den e viktoria riba Taipei Chines, trahando un kaminata apesar di a bai sin hit den tres at-bat.[35] Sinembargo, Zarraga a sufri un leshon na man durante e wega di Cuba i mester a sali trempan.[36] Na 2017, Zarraga a gana un lugá riba e lista di Hulanda pa e World Baseball Classic, atrobe komo un katcher, partisipando den e torneo prinsipal ku a tuma lugá den vários pais anfitrion.[37] Hulanda a pone un rèkòrt di 2-1 den Pool A, avansando komo subkampeon tras di Israel, promé ku a derotá Israel 12-2 den e kuartfinal na Tokyo Dome pa yega e semifinal.[37] Nan kareda a terminá den un pèrdida di 3-4 kontra Puerto Rico na Dodger Stadium, kaminda e tim a regresá lat pero no por a sigurá e viktoria.[38] E aktuashon sobresaliente di Zarraga a bini den e kuart di final kontra Israel, kaminda el a konta dos hit i dos RBI komo parti di e eksploshon ofensivo di e tim.[39] Den e semifinal kontra Puerto Rico, el a entregá un dòbel di RBI krusial den e di sinku inning pa skor Wladimir Balentien i empatá e wega na 3-3, ounke kompañero di ekipo Jonathan Schoop a wòrdu bentá afó na e plachi di kas den e wega.[40] Zarraga a parse di a sufri un leshon den e di ocho inning di e wega ei, loke a rekerí atenshon médiko tras di e plato. {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid = |titulo=}} {{References}} * [https://www.baseball-reference.com/register/player.fcgi?id=kelly-001ant Minors Stats Antwone Kelly] }} {{DEFAULTSORT:Zarraga, Shawn}} [[:Kategoria:Hende]] [[:Kategoria:Beisbòl]] ----------------- {{Variante|a}} {{Infobox asociacion deporte| variante = c | nomber = Badminton Bond Curaçao | logo = | imagen = | abrevia = BBC | president = | vice-president = | algemeen-secretaris = | asiento = | region = | pais = | cantidad_miembro = | cantidad_asociacion = | deporte = | funda = | luga_funda = | ex-nomber = | federacion_mundial = | federacion_continental = | federacion_nacional = | afilia = | comite_olimpico = | agencia_deportivo = | stop_imagen = | imagen = | descripcion = | website = }} '''Badminton Bond Curaçao''' (BBC) ta e organisashon ku ta dirigi i promové e deporte di badminton na Kòrsou. E federashon ta un miembro di e organisashonnan internashonal i regional, inkluíendo e '''Badminton World Federation (BWF)''', e '''Badminton Pan America (BPA)''', i e '''Caribbean Regional Badminton Confederation (CAREBACO)'''. === Historia i Fundashon === E Badminton Bond Curaçao a fundá den 1975. E federashon ta representá Kòrsou den e organisashonnan regional i internashonal di badminton.:contentReference[oaicite:8]{index=8} === Afiliashon Internashonal === :contentReference[oaicite:10]{index=10} * :contentReference[oaicite:13]{index=13} * :contentReference[oaicite:16]{index=16} * :contentReference[oaicite:19]{index=19}:contentReference[oaicite:21]{index=21} === Participashon Internashonal === :contentReference[oaicite:23]{index=23}:contentReference[oaicite:25]{index=25} === Referensianan === * :contentReference[oaicite:27]{index=27} * :contentReference[oaicite:30]{index=30}:contentReference[oaicite:32]{index=32} [[:Kategoria:Deporte na Kòrsou]] [[:Kategoria:Organisashon Deportivo]] {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte]] --------------- {{Databox}} E '''seleccion nacional di badminton di Aruba''' ([[Hulandes]]: Arubaans badmintonteam) ta representa [[Aruba]] den competencianan internacional di team di badminton y ta wordo controla pa [[Aruba Badminton Federation]] cu ta afilia na Badminton Pan America y Caribbean Regional Badminton Confederation (CARECOBA).<ref>{{Cite web |title=Members {{!}} BWF Corporate |url=https://corporate.bwfbadminton.com/about/membership/ }}</ref> E ekipo a kompetí pa promé biaha den nan promé torneo internacional di ekipo na 1990. E ekipo a haci su aparicion pa prome biaha na e Campeonato di Ekipo di CAREBACO na aña 1974.<ref>{{citeer web|titel=Aruba vooreerst naar Car. badmintonkampioenschap|werk=[[Amigoe]]|datum=1974-11-15|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2025-05-29|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461200:mpeg21:p005}}</ref> Tambe e ekipo a competi den e [[Weganan Centroamericano y di Caribe]] di 1990, unda badminton a wordo inaugura pa prome biaha den e Weganan. E ekipo junior di Aruba a kompetí den e Campeonato Pan Am Junior Team 2009 y a terminá na di 12 lugá.<ref>{{Cite web |title=BWF - Team Event XVIII Pan Am Junior 2009 - Winners |url=https://bwf.tournamentsoftware.com/sport/winners.aspx?id=C61259DF-B2FF-4AC5-A444-F9E14C6A82B1 |access-date=2022-09-04 |website=bwf.tournamentsoftware.com}}</ref> Een Arubaans selectie-team zal van 17 tot en met 24 november voor de eerste keer deelnemen aan de Caribische Badmintonkampioenschappen, die dit jaar te Georgetown in Guyana gehouden worden. Het team dat Aruba zal vertegenwoordigen bestaat uit de dames M. Mata, N. Mata en M. Yarzagaray, en de heren Doy Bernaibela, H. Boer, Robby Arambatzis en Reginals Altman. Deze reis werd mogelijk gemaakt dankzij financiële — en materiele steun van diverse giften; het bedrijfsleven en andere instanties. Het Caribisch toernooi wojdt^jgeorganiseerd door de Caribbean regional badminton confederation, een in 1972 opgerichte federatie, tot voor kort bestaande uit de landen Jamaica, Trinidad/Tooago, Guyana en Sjuriname. Vorig jaar heeft de Badminton Bond Aruba zijn interesse voor deelname aan het bestuur van de Carebaco te kennen gegeven en na een jaar van intensieve voorbereidingen werd Aruba in juli van dit jaar lid van de International badminton federation en in dezelfde maand als vijfde lid van de Carebaco toegelaten. Beide feiten kunnen als mijlpalen worden beschouwd in de geschiede- | nis van de badmintonsport op Aruba, waar deze sport (nog) vrij onbekend is. Dit laatste komt voornamelijk doordat men hier voor deze sport een enorm tekort heeft aan goede accomodatie. ==Historia== ===Tim miksto=== Aruba a debuta den e Campeonato di Equipo di CAREBACO na 1974. E team a keda na di cinco lugar den e ranking final, perdiendo 7-0 contra Jamaica, Surinam, Trinidad y Tobago y Guyana.<ref>World Badminton 18 (1974), p. 3</ref> {{Appendix}} [[:Category:Deporte na Aruba]] en.wiki --------------- {{Infobox asociacion deporte| variante = c | nomber = Aruba Badminton Federation | logo = | imagen = | abrevia = ABF of BBA | president = | vice-president = | algemeen-secretaris = | asiento = | region = | pais = | cantidad_miembro = | cantidad_asociacion = | deporte = | funda = | luga_funda = | ex-nomber = | federacion_mundial = | federacion_continental = | federacion_nacional = | afilia = | comite_olimpico = | agencia_deportivo = | stop_imagen = | imagen = | descripcion = | website = }} '''Aruba Badminton Federation''' (ABF), tambe yamá Badminton Aruba o Aruba Badminton Bond, ta e organisacion gobernante nacional supremo pa e deporte di [[badminton]] na [[Aruba]]. E federacion ta wordo representa pa e [[seleccion nacional di badminton di Aruba]]. == Historia == E Aruba Badminton Federation a wordo funda memey di añanan 1970, ora cu e promé participacion a tuma luga na e Kampionatonan di Carebaco. Na desember 1973 e federacion a bira miembro di Caribbean Badminton Federation, hunto cu Corsou.<ref>Sport inliet kort sport in het kort sport. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 05-12-1973, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 29-05-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461498:mpeg21:p007</ref> E federashon despues a bira miembro di e órgano di gobernashon kontinental, e Konfederashon Panamerikano di Badminton, i e Federashon Mundial di Badminton, e tempu ei konosí komo e Federashon Internashonal di Badminton. Aruba ainda no ta anfitrion di campeonatonan internacional. Sinembargo Aruba a yega di ta anfitrion di Campeonato di Carebaco dos biaha. Federacion di Badminton Aruba ta miembro di Comite Olimpico Arubano . {{Appendix}} De Badminton Bond Aruba (BBA) viert deze maand zyn 15-jarig bestaan met verschillende toernooien en andere activiteiten. Ofschoon deze tak van sport niet zo bekend is op Aruba, heeft de BBA in vijftien jaren heel wat gepresteerd. Deze bond is al jaren lid van de International Badminton Federation (IBF). Ook is de BBA lid van de Carebaco (Caribbean Regional Badminton Confederation), waarvan verder ook lid zijn: Jamaica, Trinidad, Suriname, Guyana, Barbados, Bermuda, Curasao en Grenada. Elk jaar doet Aruba mee aan de Caribische kampioenschappen en BBA- motor, Riek Altman, is al jaren secretaris / penningmeester van de Carebaco. Aruba wordt elk jaar weer verzocht de Carebaco- wedstrijden te organiseren, omdat Aruba tot nu toe het beste toernooi heeft georganiseerd, doch door het ontbreken van faciliteiten kan de BBA dit Caribisch treffen niet meer organiseren. De BBA bestaat momenteel uit de vier clubs: Floralin, Flamboyant, Aruba Badminton Minders en Playa die tezamen honderd leden tellen. Deze sport kan uitsluitend gespeeld worden in een zaal en nu wordt er gebruik gemaakt van de gymnastiekzalen van Julianaschool, La Salie College en de Sporthal. Een paar maanden geleden hebben de BBA- bestuursleden, Riek Altman en Michael Williams, in Trinidad een coachingcUrsus gevolgd onder auspiciën van de IBF en geven nu op maandag en donderdag aan trainers van de club een opleiding. Nu al is bekend dat Aruba volgend jaar vertegenwoordigd zal worden op Curagao tijdens de Easter Open Tournament en in Jamaica tijdens de Carebaco- wedstrijden. De BBA heeft gisteren in een communiqué dank uitgebracht aan alle personen en instanties, die door de jaren heen de BBA hebben geholpen en eenieder, die aan badminton wil meedoen, uitgenodigd zich op donderdag in de Sporthal op te geven tussen zeven en tien uur 's avonds. Het bestuur van de BBA wordt in dit derde lustrumjaar gevormd door: voorzitter R. Nieuw, vicevoorzitter R. Altman, secretaris G. Simon, penningmeester B. Hernandez, commissarissen E. van der Linde, M. McClure, E. Vemannan, M. Croes en M. Williams.<ref>Met uitgebreid activiteiten-programma Badminton Bond Aruba viert haar derde lustrum. "Amigoe". Curaçao, 08-11-1986, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 29-05-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641854:mpeg21:p013</ref> ------------- {{Variante|a}} {{Futbolista |nomberdihungado = |Nomber = Mario Croes |potret = |Fecha di nasementu = |Siudat di nasementu = |Pais di nasementu = {{ABW}} |Nashonalidat = hulandes |Posishon = |club = }} '''Hyacintho Mario Croes''' (☆ ± 1942 na [[Aruba]]), tambe conoci como '''Mario Croes jr.''', ta un ex-hungado di pingpong [[Aruba]]no. Entre decada 1960 y decada 1980 el a titula 13 vez campeon di Aruba. Den [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]] Croes tabata un di e dos "grandinan" den deporte di tennis di mesa, banda di [[Robert Hosé]] di [[Kòrsou|Corsou]].<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463158:mpeg21:a0099|titel=Sensationele zege van R. Hosé over M. Croes|werk=[[Amigoe]]|datum=1970-11-02|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> == Biografia == Mario Croes ta yiu di Eymee Zeppenfelt y Mario Hyacinto Croes, empresario i doño di La Gran Bodega.<ref name="Amigoe">{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462365:mpeg21:a0121|titel=In de Franciscuskerk|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-07-16|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> Cu mas o menos siete aña el a cuminsa hunga pingpong y tabata train cu su mama pa despues sigi train cu su tata y otro famianan.<ref name="Amistad">{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AMISTAD-1976-11/page/3/mode/1up?q=Amistad+mei+1976&view=theater|titel=Mario Croes: 26 aña den pingpong|werk=Amistad|datum=november 1976|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> Croes a cuminsa mustra su talentonan ora cu na edad di 9 aña el a sali campeon "junioren" na Aruba. Cu 12 aña el a drenta division di senioren y na 1959, cu 16 aña, a bira campeon di Aruba pa prome bes.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010997546:mpeg21:a0072|titel=Mario Croes jr: nieuwe tienkampkampioen tafeltennis|werk=[[Amigoe]]|datum=1959-02-25|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> Na 1960 e ta prolonga su titulo.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010459813:mpeg21:a0112|titel=Mario Croes jr. weer de sterkste|werk=[[Amigoe]]|datum=1960-04-01|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> Hunto cu Cholan Jacobs e tabata hunga pa e team Arubano di Bavaria Stars. Den e torneo organisá door di e asociacion "Entre Nous Juveniles” na Corsou el a hunga cu 17 aña su prome wega internacional contra [[Colombia]]. Croes tabata doño di Mario's Sports Shop den Wilhelminastraat 51 na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]. E ta casa cu Ruth Arends y hunto nan tin un yiu homber, Mario III, i un yiu muhe Janine.<ref name="Amigoe"/> {{Appendix}} {{Stub}} {{DEFAULTSORT:Croes, Mario}} [[:Category:Hende]] [[:Category:Deporte na Aruba]] Pa promer viaha el a sali campeon di Aruba dia cu e tabatin 15 aña di edad. Awor flbi cu e tin 34 aña e por bisa cu ela sali 13 vez campeon di nos isla y e ta posee nada menos cu 39 copa y 27 medaya. Un deportista arubano cu e destaca su mes den e deporte di ping pong specialmente door di su mes esfuerzonan y su perserverancia, como cu manera nos lektornan por lesa mas alew, no ta semper ela haya ayudo den su carera deportivo na su isla natal. Mario Croes jr., casá cu Ruth Croes-Arends, ta haya cu e deporte di ping pong na Aruba a bai hopi atrcus den e 26 aña cu e tin ta praktikele. Amistad a tene un entrevista exclusivo cu e deportista te ainda mas grandi riba terreno di ping pong actuahnente: Mario Croes Jr.<ref name="Amistad">{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AMISTAD-1976-11/page/3/mode/1up?q=Amistad+mei+1976&view=theater|titel=Mario Croes: 26 aña den pingpong|werk=Amistad|datum=november 1976|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> mi a cuminsa hunga ping pong tempo mi tabata tin mas o menos siete aña. Mi mama a cuminsa siñami, pero mi no a worry mucho. Toch mi a sigi hunga cu mi tata y cu mi otro famianan. Un viaha mi a bai Flamingo Room (Trocadero), caminda tabatin un mesa di ping pong, anto ei nan mi a mira Cholan Jacobs, e tempo ei e campeon di Aruba, hunga. Esei a dunami smaak pa mi sigi train cu mi famia. Dia m'a cimiinsa hunga di verdad mi tabatin 12 ema y mi a cuminsa train cu Cholan. E tempo ei mi tabata hunga cinco te seis ora pa dia. Mi tabata caba di come dies dos or y mei y bai hunga te siet’or y mei di anochi. Tur dia e mesim cos. Mi no tabata hunga ni siña les. Mario a cuminsa mustra su talentonan ora cu na edad di 9 aña ela sali campeon di Junioren na Aruba. Cu 12 aña ela drenta division di senioren y cu 16 aña pa promer vez ela logra bira campeon di Aruba. Su promer wega internacional ela hunga contra Colombianonan tempo cu e tabatin 17 aña na 1959. E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” Entre Nous Juveniles na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsou. E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsou. in de Franciscuskerk te Oranjestad is gistermorgen het kerkelijke huwelijk ingezegend vun mejuffrouw Rulh Arends, dochter V(.n. de heer en mevrouw Milo de R. Arends-Arends en de heer Mario Croes, zoon van de heer en mevrouw Mario H. Croes- Zeppenfelt. Voor de receptie ten huize van de bruid bestond grote belangstelling. Het bruidspaar wachtte een verrassing; een taart in de vorm van een tafeltennistafel. De bruidegom is dan ook tafeltenniskampioen van Aruba.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462365:mpeg21:a0121|titel=In de Franciscuskerk|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-07-16|bezochtdatum=2022}}</ref> * Eigenaar van Mario's Sports Shop, Wilhelminastraat 51, Oranjestad, Aruba * Huwde in 1965 met Ruth Arends, kinderen Mario III en Janine {{Appendix}} --------------- 6u2i7918pa6zd2xyu5ly6y8bpns6e19 199607 199606 2026-08-05T22:08:46Z Caribiana 8320 199607 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ Pending: [[Barracudas Artistic Aruba]] - [[Aruba Dolphins]] - [[Stingray Swimming Team]] - [[Shawn Zarraga]] - [[Antwone Thyshon Kelly]] - [[Badminton Bond Curacao]] - [[Seleccion nacional di badminton di Aruba]] - [[Aruba Sport Unie]] -------- {{infobox deportista | variante=a }} '''Higinio Alejandro (Patan) Farro''' (☆ [[11 di yanüari|11 di januari]] [[1942]] - † [[30 di yüli |30 di juli]] [[2026]]<ref>[https://www.arubanative.com/aurora-royal-pray-funeral-home-ta-anuncia-fayecimento-di-higinio-alejandro-farro-mihor-conoci-co-mo-patan/ Aviso di fayecemento], arubanative.com (4 di augustus 2026)</ref>) tabata un musico, compositor y deportista [[Aruba|Arubiano]]. El a titula campeon di hisamento di peso di Aruba pa diescuater aña consecutivo (1965-1978) y tabata tambe campeon di [[Antias Hulandes]] pa nuebe aña consecutivo.<ref name="telearuba"/> E ta wordo considera un di e pioneronan mas importante di hisamento di peso na Aruba.<ref>[https://arubanews.ca/patan-farro-weightlifting-legacy-honoured-following-aruban-champions-death/ Patan Farro Weightlifting Legacy Honoured Following Aruban Champion’s Death], arubanews.ca (4 di augustus 2026)</ref><ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/93280/voormalig-gewichthefkampioen-patan-farro-overleden-vz1916 Voormalig gewichthefkampioen ‘Patan’ Farro overleden], curacao.nu (4 di augustus 2026)</ref> E tabata bon conoci tambe como wicharero y restaurado di caha di orgel tradicional. == Bida y carera == Farro a cuminsa como pesista na aña 1964 y a logra di dos luga den su prome competencia. Den e aña siguiente, e nivel di e deporte a baha hopi riba e isla, debi cu hopi hisador di peso tabata di origen stranhero y como trahado na [[Lago Oil & Transport Company|refineria Lago]] a haya lay retiro y mester a bolbe na pais di origen.<ref>[https://297sportsaruba.com/na-memoria-di-higinio-alejandro-patan-farro/ Na memoria di Higinia Alejandro "Patan" Farro], 297sportsaruba.com (3 di augustus 2026)</ref> Bou di condicionnan hopi limita, Farro a sigui train y a sigui desaroya den deporte di peso. El sigui entrena hunto cu otro deportista den un espacio chikito na Wilhelmina Stadion (awor [[Stadion Guillermo Prospero Trinidad]]). El a entrena sin entrenador profeshonal y sin haya oportunidat pa sigui entrenamento den exterior. Pa torneo internacional, e tabata depende di su propio dianan di vakantie, pasobra no a haña permiso adicional di su trabou. ===Carera internacional=== Na 1970, Farro a wordo selecciona pa representa Antias Hulandes na [[Weganan Centroamericano y di Caribe]] (CAC) na [[Panama]]. Ora e [[Comite Olimpico Antias Hulandes]] (NAOC) a nenga pa paga su biahe, e mes a cumpra su boleto di avion y a logra di cuater luga den su categoria.<ref name="telearuba">[https://telearuba.aw/article/na-memoria-di-higinio-alejandro-patan-farro Na memoria di Higinio Alejandro "Patan" Farro], [[Telearuba]] (2 di augustus 2026)</ref> Na 1971, el a termina na di cinco luga durante [[Weganan Panamericano]] na [[Cali]], [[Colombia]]. Na 1974, el a bolbe logra di cuater luga na CAC na [[Repúblika Dominikano|Republica Dominicano]]. Su logro internacional mas importante a yega na 1978, ora el a gana un medaya di brons na CAC na [[Medellín]]. ===Logro y record === Ademas di su titulonan local y regional, Farro tabata conoci pa su forsa excepcional. Durante su carera el a kibra mas cu 50 record di Aruba. Den añanan setenta di [[siglo 20|siglo binti]], el a logra e siguiente prestacionnan:<ref name="telearuba"/> * squat: serka 272 kilo (600 liber) * deadlift: serka 318 kilo (700 liber) * bench press: serka 181 kilo (400 liber) * snatch: serka 125 kilo (275 liber) * clean and jerk: serka 160 kilo (352 liber) Su recordnan Arubano di 1976 den e disciplinanan "snatch" y "clean and jerk" a permanece pa cuarenta aña prome cu na 2016 a logra kibra ambos record y tambe esun di total.<ref name="telearuba"/> == Caha di orgel == Desde chikito, Patan a desaroya un amor profundo pa musica. E pasion ey a converti’e den un maestro respeta, tanto den pone pieza, afina y restaura cahanan di orgel, como den preserva e sonidonan autentico. Ademas di su contribucion na deporte, Farro tabata tambe envolvi den preservacion di herencia cultural di Aruba, specialmente door di su trabou cu restauracion y promocion di [[Caha di Orgel|cah’i orgel]] tradicional.<ref name="honor">[https://www.gobierno.aw/a-honra-varios-tocado-di-cahi-orgel-riba-dia-di-musico A honra varios tocado di cah’i orgel riba dia di musico], Gobierno di Aruba (25 di november 2024)</ref> E legendario hisador di peso Arubiano Higinio Alejandro “Patan” Farro tambe tabata un figura cultural bon conoci y un tocado, doño y restaurador celebra di e tradicional caha di orgel (orgel di bari) yama “El Diamante”.<ref>[https://www.aruba.nu/nieuws/kunst-cultuur-en-muziek/57390/unieke-eer-voor-muzikanten-met-liefde-voor-cahi-orgel Unieke eer voor muzikanten met liefde voor Cah’i Orgel], aruba.nu (27 di november 2024)</ref> Legado Cultural E Instrumento: Patan Farro tabata doño y tabata cuida un caha di orgel historico di 100 aña bieu como “El Diamante” tabata conoci. Diamante". Artesania: E tabata un di e poco personanan na Aruba cu e habilidad raro pa pega y martillo e cilindernan (cilinder di claba) cu ta wordo uza pa toca musica tradicional riba e instrumento. No ta facil pa a aregla, marca y claba pieza riba caha di orgel. Reconocimento: El a ricibi multiple premio cultural y reconocimentonan oficial di gobierno di Aruba pa conserva e musical unico aki.<ref name="honor"/> Na 1982, den concurso di caha di orgel na Hoffi Sero Janchi, Farro a sali ganado maximo cu su caha di orgel Diamante.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-DOCUMENTACION-005276/mode/1up?q=patan+farro Ambiente inmenso na concurso di caha di orgel], Diario (30 di augustus 1982)</ref> == Reconocemento == Durante su carera activo, Farro no a haña hopi reconocemento oficial pa su prestacionnan. Sinembargo, despues di su retiro, el a wordo honra cu varios distincion: * condecoracion real como "ridder" den [[Orden di Oranje-Nassau]] * inclusion den Salon di Fama di Aruba * 1991 - Premio Promocional Santa Anna pa su contribucion na deporte y cultura Segun Archivo Nacional Aruba, Farro tabata tambe nominá pa premio di “atleta di aña” di Aruba Sport Unie na 1974. == Fayecemento == Farro tabata casa y tata di tres yiu. El a fayece dia 30 di juli 2026 na edat di 84 aña. Diferente organisashonnan, entre otro Federacion Aruba Weightlifting Association y Departamento di Cultura di Aruba, a record’é como un atleta respectivamente culturista sobresaliente y un persona ehemplar. {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] '''Higinio Alejandro (Patan) Farro''' (☆ [[11 di yanüari]] [[1942]] - † 30 di yüli 2026) tabata un hisado di peso [[Aruba|Arubiano]]., conoci den su tempu aktivo komo e hòmber mas fuerte di Aruba. El a dominá deporte di levantamentu di peso riba e isla pa mas ku un dekada i a representá Antia Hulandes na diferente torneo internashonal. Farro a gana e titulo di kampion di Aruba pa dieskuater (14) aña konsekutivo i tabata tambe kampion di Antia Hulandes pa nuebe (9) aña. El ta konsiderá un di e pioneronan mas importante di levantamentu di peso na Aruba.<ref>[https://arubanews.ca/patan-farro-weightlifting-legacy-honoured-following-aruban-champions-death/ Patan Farro Weightlifting Legacy Honoured Following Aruban Champion’s Death], arubanews.ca (4 di augustus 2026)</ref><ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/93280/voormalig-gewichthefkampioen-patan-farro-overleden-vz1916 Voormalig gewichthefkampioen ‘Patan’ Farro overleden], curacao.nu (4 di augustus 2026)</ref> == Bida y carera == Farro a kuminsá ku levantamentu di peso na aña 1964 i a logra di dos luga den su promé kompetensia. Den e aña siguiente, e deporte a baha hopi na nivel riba e isla, despues ku hopi trahadó strañero a laga Aruba tras despido na refineria di Lago.<ref>https://297sportsaruba.com/na-memoria-di-higinio-alejandro-patan-farro/</ref> A pesar di e situashon difísil, Farro a sigui entrená bou di kondishonnan hopi limitá. El tabata entrená den un espasio chikí bou di graderia di Wilhelmina Stadion (awor Stadion Guillermo Prospero Trinidad), ku ventilashon insufisiente i un solo plataforma ku el mester a kompartí ku siete otro deportista. El a entrená sin entrenador profeshonal i nunca a haña oportunidat pa sigui kampamentu di entrenamiento na exterior. Pa torneo internashonal, el tabata depende di su propio dianan di vakashon, pasobra no a haña permiso adicional di su trabou. ===Carera internacional=== Na 1970, Farro a wordu selekshoná pa representá Antia Hulandes na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Panamá. Ora e Komité Olímpiko Antiano a nenga pa paga su biahe, el mes a kumpra su boleto di avion i a logra di kuarto luga den su kategoria. Na 1971, el a termina na di sinku luga durante e Huegos Panamericanos na Cali, Kolombia. Na 1974, el a bolbe logra kuarto luga na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Republica Dominicano. Su logro internashonal mas importante a yega na 1978, ora el a gana un medaya di brons na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Medellín. ==Logro y rekord == Ademas di su titulo lokal i regional, Farro tabata konosí pa su forsa eksepshonal. Den añanan setenta, el a logra e siguiente prestashonnan aproksimá: squat: serka 272 kilo (600 lbs) deadlift: serka 318 kilo (700 lbs) bench press: serka 181 kilo (400 lbs) snatch: serka 125 kilo (275 lbs) clean and jerk: serka 160 kilo (352 lbs) Su rekordnan arubiano di 1976 den e disciplinanan snatch i clean and jerk a keda sin bati pa aproksimadamente kuarenta (40) aña. Na 2016, e rekordnan aki i su total kombiná finalmente a wordu mehorá. Rekonosimentu Durante su karrera aktivo, Farro no a haña hopi rekonosimentu ofisial pa su prestashonnan. Sin embargo, despues di su retiro, el a wordu honrá ku diferente distinkshon: distinkshon real inklushon den Eregalerij di Aruba Premio Santa Anna pa su kontribushon na deporte i kultura Segun Archivo Nacional Aruba, Farro tabata tambe nominá pa premio di “atleta di aña” di Aruba Sport Unie na 1974. == Ca'i orgel == * Diamante<ref>https://www.gobierno.aw/en/several-barrel-organ-players-were-honored-on-musicians-day</ref> E legendario hisador di peso Arubiano Higinio Alejandro “Patan” Farro tambe tabata un figura cultural bon conoci y un hungador, doño y restaurador celebra di e tradicional caha di orgel (orgel di bari) yama “El Diamante”.<ref>[https://www.aruba.nu/nieuws/kunst-cultuur-en-muziek/57390/unieke-eer-voor-muzikanten-met-liefde-voor-cahi-orgel Unieke eer voor muzikanten met liefde voor Cah’i Orgel], aruba.nu (27 di november 2024)</ref> Legado CulturalE Instrumento: Patan Farro tabata doño y tabata cuida un caha di orgel historico di 10 aña bieu como “El Diamante” tabata conoci. Diamante".Artesania: E tabata un di e poco personanan na Aruba cu e habilidad raro pa pega y martillo e cilindernan (cilinder di claba) cu ta wordo uza pa toca musica tradicional riba e instrumento.Reconocimento: El a ricibi multiple premio cultural y reconocimentonan oficial di gobierno di Aruba pa conserva e musical unico aki == Legado == Farro su influensia a bai mas allá di su rekordnan i medayanan. El a demostrá ku un atleta arubiano por kompetí na nivel regional, a pesar di falta di fasilidat, guia profeshonal i sosten finansiero. Su determinashon — manera paga su propio biahe i sigui entrená bou di kondishonnan difísil — a hasi’e un ehèmpel pa generashonnan posterior di deportista. Ademas di su kontribushon na deporte, Farro tabata tambe envolví den preservashon di herensia kultural di Aruba, spesialmente dor di su trabou ku restaurashon i promoshon di e Cah’i Orgel tradicional. Fayesimentu Farro a fayesé dia 30 di yüli 2026 na edat di 84 aña. Diferente organisashonnan deportivo, entre otro Aruba Amateur Weightlifting Association, a record’é komo un atleta sobresaliente i un persona ehèmpelar, i a ekspresá kondolensia na su famia. ------------ '''Aruba Sport Unie''' (ASU), tambe konosí komo '''Union Deporte Aruba''' òf '''Union Deportivo Arubano''', ta e organisashon cumbre di deporte na Aruba. E ta fungí komo federashon madre pa e diferente federashonnan i bondnan deportivo riba e isla. ASU ta representa mas ku 25 federashon deportivo i tin komo meta koordiná, promové i desaroyá deporte na Aruba. Pa bira miembro di ASU, un organisashon deportivo mester ta registra komo persona hurídiko i no por representa un deporte ku ta kaba representá pa un otro federashon miembro. ==Historia== Aruba Sport Unie a wordu fundá dia 23 di desèmber 1941, for di e nesesidat pa koordiná i stimulá desaroyo di deporte riba e isla. Entre e organisashonnan ku a kontribuí na su fundashon tabatin clubnan manera RCA, Club Caribe i Tivoli. E promé presidente tabata [[Jacobo Arends|Jacobo Rudolf (Coco) Arends]], kende tabata tambe envolví den fundacion di [[Arubaanse Voetbalbond]] (AVB) algun aña prome. Na 1949, ASU a kuminsá haña subsidio di e gobierno sentral pa sostené federashonnan deportivo, spesialmente pa organisashon di kompetensianan i otro aktividatnan. Durante e añanan 1950 i 1960, sektor priva a hunga un papel importante den desaroyo di deporte na Aruba. E kompania petrolero Lago Oil & Transport Company, por ehèmpel, a brindá sosten finansiero i material na diferente clubnan. Mateo Reyes tabata un di e figurannan clave den e proseso di distribushon i desaroyo. Na 1955, ASU a organisá e promé ASU Olimpiada, un evento ku a stimulá kompetensia entre atletanan lokal i ku a bira un tradishon durante varios dekada. Den e evento aki, atletanan tabata wordu rekonosé komo “atleta di aña”. Entre 1955 i 1993, ASU tabata responsabel pa maneho di e Wilhelminastadion na Oranjestad. Te na 1997, ASU tabata tambe enkargá ku distribushon di subsidio gubernamental na federashonnan deportivo. Despues di e aña ei, e tarea aki a pasa direktamente na gobierno di Aruba. ==Facilidatnan deportivo== ASU ta manehá diferente instalashon deportivo riba Aruba, entre otro: ===Joe Laveist Sport Park=== Situa na San Nicolas, e parke aki ta un fasilidat multifunkshonal ku instalashonnan pa: basebal futbòl volleyball basketball atletismo E parke por wordu usa tambe pa evento grandi manera konserto i aktividatnan komunidario. ===Centro Deportivo Betico Croes=== Situa na Santa Cruz, e fasilidat aki ta un kompleks deportivo di paden ku aire akondishoná. E ta usa pa deporte di sala i arte marcial. ==Organisashon i rol== ASU ta fungí komo koordinadó entre e diferente federashonnan deportivo na Aruba i ta apoyá: desaroyo di deporte organisashon di kompetensianan promoshon di atletanan lokal Riba e isla tin mas ku 30 organisashon deportivo ku ta forma parti di e sistema koordiná pa ASU. Entre e deporte mas popular na Aruba tin futbòl i basebal. Basebal, en partikular, a kontribuí na reconocimiento internashonal di Aruba, ku varios atletanan arubiano ku a hunga den Major League Baseball. ===Presidente === * Jacobo Rudolf “Coco” Arends (promé presidente) * Gerald Franca * Soraida Boekhoudt (2022– ) --- {{Variante|a}} {{infobox organisacion | variante = a | tipo = Deporte | nomber = Aruba Sport Unie | funda = [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]] | fundado = }} '''Aruba Sport Unie''' (Union Deporte Aruba, ASU), tambe conoci como '''Union Deportivo Arubano''', ta e organisacion cumbre di deporte na [[Aruba]]. E ta fungi como federacion cumbre pa diferente federacion y bond deportivo riba e isla. ASU ta representa mas cu 25 federacion deportivo y tin como meta coordina, promove y desaroya deporte na Aruba. Pa bira miembro di ASU, un organisacion deportivo mester ta registra como [[Persona hurídiko|persona huridico]] y no por representa un deporte cu ta representacaba pa otro federacion miembro. == Historia == Aruba Sport Unie a wordo funda dia [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]]. E organisacion a surgi for di e necesidad pa coordina y stimula desaroyo di deporte riba e isla. Den promé añanan di su existencia, diferente club i organisashon deportivo a kontribuí na fundashon di ASU, entre otro [[RCA]], Club Caribe i Tivoli. E promé presidente di e organisashon tabata '''Coco Arends''', kende tabata tambe envolví den fundashon di e '''Arubaanse Voetbal Bond''' algun aña promé. Na 1949 ASU a kuminsá ricibí subsidio di e gobierno sentral pa apoyá federashonnan deportivo ku organisashon di kompetensia i actividadnan deportivo. Durante añanan hopi organisashon i empresanan lokal a brindá sosten finansiero i material na deporte na Aruba. E kompanía petrolero Lago Oil & Transport Company tabata un di e sostenedornan importante, donando material deportivo i apoyando desaroyo di clubnan deportivo. Mateo Reyes tabata un di e personanan cu a yuda den e proseso di desaroyo aki. Den 1955 ASU a organisá e promé '''ASU Olimpiada''', un evento deportivo pa estimulá kompetensia entre atletanan lokal. E evento aki a bira un tradishon durante varios dekada, kaminda atletanan a wordo rekonosé komo “atleta di aña”. Entre 1955 i 1993 ASU tabata responsabel pa maneho di e [[Wilhelminastadion]] na Oranjestad. Te na 1997 ASU tabata tambe responsabel pa distribushon di subsidio gubernamental pa federashonnan deportivo. Despues di e aña aki, e tarea aki a wordo asumí direktamente pa e gobierno di Aruba. == Facilidatnan deportivo == ASU ta manehá diferente instalashon deportivo riba Aruba. '''Joe Laveist Sport Park''' na [[San Nicolas, Aruba|San Nicolas]] ta un parke deportivo multifunkshonal ku instalashonnan pa deporte manera: * [[Basebal]] * [[Futbòl]] * [[Volleyball]] * [[Basketbal]] * [[Atletismo]] E parke por wordo usa tambe pa evento grandi manera konserto i otro aktividatnan komunidario. '''Centro Deportivo Betico Croes''' na [[Santa Cruz, Aruba|Santa Cruz]] ta un fasilidat deportivo di paden ku aire acondicioná. E centro ta usa pa deporte di sala i arte marcial. == Organisashon == ASU ta fungí komo koordinadó entre e diferente federashonnan deportivo na Aruba. E organisashon ta apoyá desaroyo di deporte, organisashon di kompetensianan i promoshon di atletanan lokal. Riba e isla tin mas ku 30 organisashon deportivo cu ta forma parti di e sistema deportivo coordina pa ASU. Entre e deporte mas popular na Aruba tin [[futbòl]] i [[basebal]]. Especialmente basebal a duna Aruba reconocimiento internashonal, ku varios atletanan Arubiano cu a hunga den [[Major League Baseball]]. == Organisacion == Entre e presidentenan di Aruba Sport Unie tin: * [[Coco Arends|Jacobo Rudolf (Coco) Arends]] (1892-1965) – promé presidente * Gerald Franca – presidente durante diferente periodo den siglonan reciente * Soraida Boekhoudt – presidente (2022) [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] '''Aruba Sport Unie''' o '''Union Deportivo Arubano''' (ASU) ta e federacion cumbre di e federacionnan deportivo na [[Aruba]]. dre di 25 bond deportivo. Pa bira miembro di A.S.U. e organisacion mester ta un persona huridico y no mag di tin un miembro pa e deporte ey caba den A.S.U. == Historia == ASU e ser funda dia [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]]. * ASU taba maneha Wilhelminastadion di 1955 te 1993 A.S.U. ta maneha dos facilidad cu ta nan propiedad, esta Joe Laveist Sport Park na San Nicolas y Centro Deportivo Betico Croes na Sta Cruz. Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. Centro Deportivo Betico Croes ta completamente airecondiciona y ta uz'e pa tur sport di paden y arte marcial. Huur di e sporthal ta depende di cuanto hende mester uza pa maneha e lugar pa e actividad y ki sorto di actividad e ta. Pa mas informacion por yama oficina di A.S.U. na e numbernan di telefon ariba menciona.<ref>[https://www.gobierno.aw/union-deporte-aruba-asu Union Deporte Aruba (ASU)], Gobierno di Aruba</ref> Aruba Sport Unie a wordo funda dia 21 di December, 1941. E aña aki 21 di December, e ta cumpli 75 aña y tin cu corda riba e fundadornan. Segun e presidente actual Gerald Franca, e aña aki lo ta uno special den cuadro di e celebracion aki. Tambe el a splica kico tur nan tin pensa di haci pa loke ta e celebracion den 2017. Franca a splica cu e prome presidente tabata Coco Arends, kende ta e mesun persona cu a cuminsa tambe, kende ta fundador di Arubaanse Voetbal Bond 5 pa 6 aña prome. Un di e organisacionnan cu a yuda lanta Aruba Sport Unie tabata RCA, Club Caribe y Tivoli, cual ta e prome organisacionnan cu a lanta e asociacion aki. Na 1949 pa prome biaha den historia, ASU a cuminsa haya e subsidio di Gobierno Central pa facilita tambe e federacionnan di e tempo ey cu placa pa nan organisa actividadnan. Despues di e periodo ey tabata haya Lago ta yuda hopi den parti di formacion di e clubnan y nan tabata subsidia of duna donacion na e diferente clubnan pa nan material, etc. durante aña. Difunto Mateo Reyes, kende ta un persona conoci y keri, tabata encarga cu esaki. E ta un di e personanan cu a yuda ASU pa haya Joe Laveist for di Lago como un centro pa deporte. Lago Sportpark tabata di Lago y a bin pa pase pa Joe Laveist, pa pas’e pa ASU. Franca a menciona cu durante aña, durante 1955, ASU a celebra su prome ASU Olimpiada y despues di esey a keda celebr’e. Hopi di e atletanan grandi ta recorda e fechanan ey, caminda cu nan a wordo eligi como atleta di aña den decadanan di 60, 70 y 80. ASU semper a maneha deporte pa Gobierno y hasta a bay asina leu cu ASU a manda hende den exterior cu studie opdracht, pa bin bek lanta scol di deporte pa Aruba. Esaki nunca a logra debi na cosnan cu tabata pasa internamente. Despues ASU tabata encarga pa duna subsidio te cu na aña 1997, caminda cu Gobierno a tuma e tarea aki bek den su seno. Franca a sigui splica cu na e momentonan aki tin un comision cu ta trahando riba dje pa pasa e fecha pa Januari. Pa fin di aña ta imposibel pa organisa algo. Idea ta pa haci algo riba dje pa recorda e fecha y recorda esnan cu a funda e organisacion aki. Tabata tin hasta hendenan conoci entre otro shon A. Eman cu tabata un di e prome personanan den e directiva. Tin hopi hende conoci den comunidad tabata forma parti di ASU di e tempo ey.<ref>[https://masnoticia.com/aruba-sport-unie-lo-cumpli-75-ana-dia-21-di-december-proximo/ Aruba Sport Unie lo cumpli 75 aña dia 21 di December proximo], Mas Noticia (28 di november 2016)</ref> The sparse available evidence, however, reveals that there are around thirty-five sport organisations on the island that fall under the umbrella of the Aruba Sport Union (ASU), which was formed in 1941.44 As in Curaçao, two of the more popular team sports are soccer and baseball, and it is baseball that has given it the greatest international recognition through the participation of at least six Arubans in MLB since 1996.4 ASU President Gerald Franca --> 2022 Soraida Boekhoudt --- Aruba Sport Unie, funda dia 23 di december 1941, ta e bond madre di 25 bond deportivo. Pa bira miembro di A.S.U. e organisacion mester ta un persona huridico y no mag di tin un miembro pa e deporte ey caba den A.S.U. A.S.U. ta maneha dos facilidad cu ta nan propiedad, esta Joe Laveist Sport Park na San Nicolas y Centro Deportivo Betico Croes na Sta Cruz. Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. Centro Deportivo Betico Croes ta completamente airecondiciona y ta uz'e pa tur sport di paden y arte marcial. Huur di e sporthal ta depende di cuanto hende mester uza pa maneha e lugar pa e actividad y ki sorto di actividad e ta. Pa mas informacion por yama oficina di A.S.U. na e numbernan di telefon ariba menciona.<ref>https://www.gobierno.aw/union-deporte-aruba-asu Union Deporte Aruba (ASU)</ref> {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] ---------------- {{Variante|a}} {{multiple image | total_width = 270 | border = | perrow = 1/2 | align = right |header = Joe Laveist Sportpark |header_align = center |image2 = Joe Laveist Sport Park.jpeg | image1= Estadio de béisbol Joe Laveist, en San Nicolaas (este de Aruba).jpg | image3 = Joe Laveist Sport Park 06 54 31 704000.jpeg |caption1 = |caption_align = center }} == Lago Sport Park / Joe Laveist Sportpark == The historical Lago Sports Park (later known as the Laveist Sport Park) was a vital recreational and cultural hub in San Nicolas, Aruba. Officially inaugurated in March 1941, it was founded by the Lago Oil & Transport Company to support the island's booming refinery community. History of Lago Sports Park Founding and Baseball Roots: The park was instrumental in developing baseball on the island. American expatriate and former Major League Baseball pitcher Jim Bluejacket spent 15 years in Aruba and helped found the facility, fostering strong local interest in the game. WWII & Refining Community: During WWII, the facility offered organized recreation for Allied soldiers stationed in Aruba and the diverse immigrant workforce employed at the Lago refinery. Championship Ground: Throughout the 1940s and 1950s, the park was the premier venue for the organized Aruba baseball championships. Iconic early teams like the Dodgers, Baby Ruth, and Barnes' Ramblers competed here. Track and Field: Beyond baseball, it served as the primary venue for annual events like the Lago High School Track Meets and the Aruba School Sport Bond competitions. Evolution: Today, the historic site in San Nicolas continues to be an active community asset and is known as the Laveist Sport Park. --- Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. {{Variante|a}} {{Databox}} Intro *Location in San Nicolas, Aruba *Originally built by Lago Oil and Transport Company *Year of inauguration (1941) *Later renamed to Joe Laveist Sportpark ==Historia== 1. Fundashon (±1930s–1941) Lago building infrastructure for workers Role of Jim Bluejacket Opening (9 March 1941) 2. Periodo di floresementu (1940s–1980s) Organized sports (baseball, possibly softball, football) Social function (community gatherings, events) 3. Despues di sera di Lago (1985 →) Decline / transition Renaming to Joe Laveist Continued local use Struktura i fasilidat Even if partial: Baseball field Stands / seating Clubhouse? Multi-sport use * na 1968 Lago a traspasa LSP pa ASU Importansia kultural This is where your article becomes powerful: Role in development of baseball in Aruba Connection to Lago Colony life Symbol of industrial-era community building Link to later international baseball success of Aruba Legado Renaming to Joe Laveist Continued recognition Connection to surrounding area (Jim Bluejacketstraat, schools, neighborhoods) 🔎 Research tips (high impact, low effort) Look for: Lago employee magazines / newsletters Local newspapers (Amigoe, Diario archives) Aruba sports history sources Mentions of: inauguration (1941) sports competitions Joe Laveist (who he was!) ------------------ ==Origen di baseball na Aruba == Beisbòl a yega Aruba den añanan 1930, introdusí pa ekspatriadonan merikano ku tabata traha na Lago Oil Company i imigrantenan venezolano ku a forma timnan di pickup informal riba terenonan habrí.[2] E deporte a haña struktura ku e fundashon di ABBA na 1950 pa organisá liga i kampionato lokal, loke a kondusí na entrada di Aruba den wega internashonal na 1952 ora el a djòin e Asosiashon Internashonal di Beisbòl Amateur (awor parti di WBSC).[2] E aña ei, Aruba a debutá su promé selekshon nashonal na e Serie Mundial Amateur di 1952 na Havana, Cuba, manehá pa Joe Proterra, kaminda el a sigurá dos viktoria den seis wega i a gana aklamashon di fanátikonan, ku pitcher Nell Harms nombrá hungadó sobresaliente di siman pa su aktuashon kontra Honduras.[2] Beisbòl a wòrdu introdusí na Aruba na final di añanan 1920 i kuminsamentu di añanan 1930 prinsipalmente dor di ekspatriadonan merikano empleá pa Lago Oil and Transport Company, un supsidiario di Standard Oil of New Jersey, kendenan a establesé un refineria riba e isla. Pafo di e colonia, baseball a haya traccion na fin di añanan 1930 pa medio di imigrantenan y mariniernan Venezolano cu a mara na wafnan di Aruba cu nan barconan di pisca, formando teamnan casual di pick-up cu a hunga riba terenonan habri na Oranjestad, manera e area patras di Corte di Husticia actual. Pa añanan 1950, beisbòl a integrá profundamente den kultura di Aruba, partikularmente bou di hóbennan, ku a wòrdu eksponé pa medio di transmishonnan di media merikano, eventonan patrosiná pa kompanianan di zeta, i e impakto persistente di sòldánan di tempu di guera, hasiendo esaki un símbolo di aspirashon i vínkulo di komunidat den barionan di klase trahadó. Adopshon lokal a oumentá ku e formashon di klupnan amateur den tur pueblo. <ref>Clyde Harms, https://archive.org/details/BNA-DIG-ARUBATODAY-2021-05-28/page/n9/mode/1up?q=jim+bluejacket Short history of the beginnings of baseball in Aruba], Aruba Today (28 di 2021)</ref> ------------------- {{Variante|a}} {{Infobox deportista| variante = a | nomber completo = Shawn Joubert Zarraga | alias = | fecha nacemento = [[21 di yanüari|21 di januari]] [[1989]] | luga nacemento = {{ABW}} | fecha fayecimento = | luga fayecimento = | nacionalidad = {{NLD}} | haltura = 183 cm | peso = 109 kg <!-- Seccion di informacion deportivo --> | deporte = [[beisbòl|baseball]] | disciplina = catcher (man drechi)? | wo = | debut = 11 di maart 2023 (den [[Tim nashonal di beisbòl hulandes|team di Reino]])?? | activo = 2021 - presente ?? | distincion = }} '''Shawn Joubert Zarraga''' (☆ [[21 di yanüari|21 di januari]] [[1989]] na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]) ta un eks-catcher profesional di beisbòl Arubiano ku a representá Hulanda den kompetensianan internashonal, inkluyendo e World Baseball Classic.[1] Para na 6 pia 0 inch (1.83 m) i pisando aproksimadamente 240 liber (109 kg), Zarraga tabata un switch-hitter ku tabata tira ku man drechi i a hunga prinsipalmente komo un katcher durante henter su karera.[2] Selektá pa e Milwaukee Brewers den e di 44 buèlta (1.302 en general) di e Selekshon di Beisbòl di Liga Mayor di 2007 for di Trinity Christian Academy na Florida, el a pasa vários temporada den e liganan menor den vários organisashon.[3] grokipedia: Zarraga su karera profeshonal a kuminsá den e sistema di Brewers, kaminda el a progresá a traves di nan afiliadonan di 2007 pa 2014, alkansando nivelnan di Double-A i Triple-A i mustrando abilidatnan defensivo sólido tras di e plato.[4] Despues el a firma kontraktnan di liga menor ku timnan inkluyendo Los Angeles Dodgers na 2017 i Cincinnati Reds na 2016, ganando invitashonnan no-roster pa entrenamentu di primavera, ounke nunka el a yega Major League Baseball.[5] Despues ku su karera den liga menor afiliá a terminá na 2017, Zarraga a hunga den liganan independiente, inkluyendo ku e Cleburne Railroaders di e Asosiashon Merikano e aña ei, promé ku el a baha ku penshun.[6] Riba e esenario internashonal, Zarraga tabata un kontribuidor klave na e selekshon nashonal di Hulanda, yudando sigurá e título di Kopa Mundial di Beisbòl 2011 na Panama i partisipando den e Klásiko Mundial di Beisbòl 2017, kaminda el a proveé ​​profundidat na katcher durante wega di pool.[7] Su versatilidat i eksperensia a hasié un opshon konfiabel pa e tim hulandes, basando riba su raisnan arubiano miéntras e tabata kompetí bou di e bandera di Reino Hulandes.[8] == Karera internashonal == ===Kopa Mundial 2011=== Zarraga a haci su debut internacional cu e seleccion nacional di baseball di Hulanda na 2011 den Mundial di Baseball na Panama, eligibel pa medio di su herencia Arubiano. El a sirbi komo un katcher riba e lista ora e tim a gana e medaya di oro, derotando Cuba 2-1 den e final pa reklamá e título mundial.[25][26] torneonan di 2014 Zarraga a sirbi prinsipalmente komo un katcher durante e aparishonnan di e tim den dos torneo klave e aña ei.[27] Na yüli, Zarraga a representá Hulanda na e Torneo Internashonal di Beisbòl di Fransia, konosí tambe komo Yoshida Challenge, ku a tuma lugá na Sénart, Fransia. E selekshon hulandes a gana e medaya di oro, derotando un tereno ku a inkluí anfitrion Fransia, Alemania, i all-starnan internashonal. Zarraga tabata parti di e lista ku a sigurá e título, kontribuyendo tras di e plato miéntras e tim a pone un demostrashon fuerte den nan promé salida na e fasilidat nobo.[28][29] Mas lat e sèptèmber ei, Zarraga a kompetí den e Kampionato Oropeo di Beisbòl 2014 ku a tuma lugá na Ostrava i Brno, Repúblika Cheko, kaminda Hulanda a kapturá nan di 21 medaya di oro kontinental ku un rèkòrt invikto di 11-0, kulminando den un viktoria final di 6-3 riba Italia. Komo katcher, el a bati .286 ku aktuashonnan notabel, inkluyendo tres hit den un viktoria di 7-2 riba Alemania i un homerun den un wega di pool anterior kontra Kroasia. Su trabou defensivo a yuda ankra un staf di lansamentu ku a pèrmití solamente 1.36 kareda gana pa wega durante henter e torneo.[30][31][28] 2015 Premier12 i 2017 World Baseball Classic Zarraga a wòrdu selektá pa representá e selekshon nashonal di beisbòl di Hulanda na e WBSC Premier12 di 2015, e edishon inaugural di e torneo ku a tuma lugá na Mexico i Taiwan, kaminda el a sirbi komo un katcher bistiendo e kamisa number 22.[32] Hulanda a kompetí den Grupo A di e buèlta di apertura, sigurando tres viktoria kontra Chines Taipei (7-4), Italia (16-1), i Puerto Rico (11-7), miéntras ku nan a sufri pèrdida kontra Cuba (5-6) i Canada (1-3), loke a posishoná nan pa avansá pa e kuartfinal.[33] Einan, nan a kai kontra Merka 1-6, resultando den un di sinku lugá total pa e tim.[33] Durante e torneo, Zarraga a kontribuí ofensivamente den momentunan klave, inkluyendo un homerun di dos kareda den e di kuater inning kontra Cuba ku a ekstendé e bentaha di Hulanda na 4-1, ounke e tim na final a pèrdè den un kompetensia estrecho.[34] El a registrá tambe un RBI den e viktoria riba Taipei Chines, trahando un kaminata apesar di a bai sin hit den tres at-bat.[35] Sinembargo, Zarraga a sufri un leshon na man durante e wega di Cuba i mester a sali trempan.[36] Na 2017, Zarraga a gana un lugá riba e lista di Hulanda pa e World Baseball Classic, atrobe komo un katcher, partisipando den e torneo prinsipal ku a tuma lugá den vários pais anfitrion.[37] Hulanda a pone un rèkòrt di 2-1 den Pool A, avansando komo subkampeon tras di Israel, promé ku a derotá Israel 12-2 den e kuartfinal na Tokyo Dome pa yega e semifinal.[37] Nan kareda a terminá den un pèrdida di 3-4 kontra Puerto Rico na Dodger Stadium, kaminda e tim a regresá lat pero no por a sigurá e viktoria.[38] E aktuashon sobresaliente di Zarraga a bini den e kuart di final kontra Israel, kaminda el a konta dos hit i dos RBI komo parti di e eksploshon ofensivo di e tim.[39] Den e semifinal kontra Puerto Rico, el a entregá un dòbel di RBI krusial den e di sinku inning pa skor Wladimir Balentien i empatá e wega na 3-3, ounke kompañero di ekipo Jonathan Schoop a wòrdu bentá afó na e plachi di kas den e wega.[40] Zarraga a parse di a sufri un leshon den e di ocho inning di e wega ei, loke a rekerí atenshon médiko tras di e plato. {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid = |titulo=}} {{References}} * [https://www.baseball-reference.com/register/player.fcgi?id=kelly-001ant Minors Stats Antwone Kelly] }} {{DEFAULTSORT:Zarraga, Shawn}} [[:Kategoria:Hende]] [[:Kategoria:Beisbòl]] ----------------- {{Variante|a}} {{Infobox asociacion deporte| variante = c | nomber = Badminton Bond Curaçao | logo = | imagen = | abrevia = BBC | president = | vice-president = | algemeen-secretaris = | asiento = | region = | pais = | cantidad_miembro = | cantidad_asociacion = | deporte = | funda = | luga_funda = | ex-nomber = | federacion_mundial = | federacion_continental = | federacion_nacional = | afilia = | comite_olimpico = | agencia_deportivo = | stop_imagen = | imagen = | descripcion = | website = }} '''Badminton Bond Curaçao''' (BBC) ta e organisashon ku ta dirigi i promové e deporte di badminton na Kòrsou. E federashon ta un miembro di e organisashonnan internashonal i regional, inkluíendo e '''Badminton World Federation (BWF)''', e '''Badminton Pan America (BPA)''', i e '''Caribbean Regional Badminton Confederation (CAREBACO)'''. === Historia i Fundashon === E Badminton Bond Curaçao a fundá den 1975. E federashon ta representá Kòrsou den e organisashonnan regional i internashonal di badminton.:contentReference[oaicite:8]{index=8} === Afiliashon Internashonal === :contentReference[oaicite:10]{index=10} * :contentReference[oaicite:13]{index=13} * :contentReference[oaicite:16]{index=16} * :contentReference[oaicite:19]{index=19}:contentReference[oaicite:21]{index=21} === Participashon Internashonal === :contentReference[oaicite:23]{index=23}:contentReference[oaicite:25]{index=25} === Referensianan === * :contentReference[oaicite:27]{index=27} * :contentReference[oaicite:30]{index=30}:contentReference[oaicite:32]{index=32} [[:Kategoria:Deporte na Kòrsou]] [[:Kategoria:Organisashon Deportivo]] {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte]] --------------- {{Databox}} E '''seleccion nacional di badminton di Aruba''' ([[Hulandes]]: Arubaans badmintonteam) ta representa [[Aruba]] den competencianan internacional di team di badminton y ta wordo controla pa [[Aruba Badminton Federation]] cu ta afilia na Badminton Pan America y Caribbean Regional Badminton Confederation (CARECOBA).<ref>{{Cite web |title=Members {{!}} BWF Corporate |url=https://corporate.bwfbadminton.com/about/membership/ }}</ref> E ekipo a kompetí pa promé biaha den nan promé torneo internacional di ekipo na 1990. E ekipo a haci su aparicion pa prome biaha na e Campeonato di Ekipo di CAREBACO na aña 1974.<ref>{{citeer web|titel=Aruba vooreerst naar Car. badmintonkampioenschap|werk=[[Amigoe]]|datum=1974-11-15|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2025-05-29|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461200:mpeg21:p005}}</ref> Tambe e ekipo a competi den e [[Weganan Centroamericano y di Caribe]] di 1990, unda badminton a wordo inaugura pa prome biaha den e Weganan. E ekipo junior di Aruba a kompetí den e Campeonato Pan Am Junior Team 2009 y a terminá na di 12 lugá.<ref>{{Cite web |title=BWF - Team Event XVIII Pan Am Junior 2009 - Winners |url=https://bwf.tournamentsoftware.com/sport/winners.aspx?id=C61259DF-B2FF-4AC5-A444-F9E14C6A82B1 |access-date=2022-09-04 |website=bwf.tournamentsoftware.com}}</ref> Een Arubaans selectie-team zal van 17 tot en met 24 november voor de eerste keer deelnemen aan de Caribische Badmintonkampioenschappen, die dit jaar te Georgetown in Guyana gehouden worden. Het team dat Aruba zal vertegenwoordigen bestaat uit de dames M. Mata, N. Mata en M. Yarzagaray, en de heren Doy Bernaibela, H. Boer, Robby Arambatzis en Reginals Altman. Deze reis werd mogelijk gemaakt dankzij financiële — en materiele steun van diverse giften; het bedrijfsleven en andere instanties. Het Caribisch toernooi wojdt^jgeorganiseerd door de Caribbean regional badminton confederation, een in 1972 opgerichte federatie, tot voor kort bestaande uit de landen Jamaica, Trinidad/Tooago, Guyana en Sjuriname. Vorig jaar heeft de Badminton Bond Aruba zijn interesse voor deelname aan het bestuur van de Carebaco te kennen gegeven en na een jaar van intensieve voorbereidingen werd Aruba in juli van dit jaar lid van de International badminton federation en in dezelfde maand als vijfde lid van de Carebaco toegelaten. Beide feiten kunnen als mijlpalen worden beschouwd in de geschiede- | nis van de badmintonsport op Aruba, waar deze sport (nog) vrij onbekend is. Dit laatste komt voornamelijk doordat men hier voor deze sport een enorm tekort heeft aan goede accomodatie. ==Historia== ===Tim miksto=== Aruba a debuta den e Campeonato di Equipo di CAREBACO na 1974. E team a keda na di cinco lugar den e ranking final, perdiendo 7-0 contra Jamaica, Surinam, Trinidad y Tobago y Guyana.<ref>World Badminton 18 (1974), p. 3</ref> {{Appendix}} [[:Category:Deporte na Aruba]] en.wiki --------------- {{Infobox asociacion deporte| variante = c | nomber = Aruba Badminton Federation | logo = | imagen = | abrevia = ABF of BBA | president = | vice-president = | algemeen-secretaris = | asiento = | region = | pais = | cantidad_miembro = | cantidad_asociacion = | deporte = | funda = | luga_funda = | ex-nomber = | federacion_mundial = | federacion_continental = | federacion_nacional = | afilia = | comite_olimpico = | agencia_deportivo = | stop_imagen = | imagen = | descripcion = | website = }} '''Aruba Badminton Federation''' (ABF), tambe yamá Badminton Aruba o Aruba Badminton Bond, ta e organisacion gobernante nacional supremo pa e deporte di [[badminton]] na [[Aruba]]. E federacion ta wordo representa pa e [[seleccion nacional di badminton di Aruba]]. == Historia == E Aruba Badminton Federation a wordo funda memey di añanan 1970, ora cu e promé participacion a tuma luga na e Kampionatonan di Carebaco. Na desember 1973 e federacion a bira miembro di Caribbean Badminton Federation, hunto cu Corsou.<ref>Sport inliet kort sport in het kort sport. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 05-12-1973, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 29-05-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461498:mpeg21:p007</ref> E federashon despues a bira miembro di e órgano di gobernashon kontinental, e Konfederashon Panamerikano di Badminton, i e Federashon Mundial di Badminton, e tempu ei konosí komo e Federashon Internashonal di Badminton. Aruba ainda no ta anfitrion di campeonatonan internacional. Sinembargo Aruba a yega di ta anfitrion di Campeonato di Carebaco dos biaha. Federacion di Badminton Aruba ta miembro di Comite Olimpico Arubano . {{Appendix}} De Badminton Bond Aruba (BBA) viert deze maand zyn 15-jarig bestaan met verschillende toernooien en andere activiteiten. Ofschoon deze tak van sport niet zo bekend is op Aruba, heeft de BBA in vijftien jaren heel wat gepresteerd. Deze bond is al jaren lid van de International Badminton Federation (IBF). Ook is de BBA lid van de Carebaco (Caribbean Regional Badminton Confederation), waarvan verder ook lid zijn: Jamaica, Trinidad, Suriname, Guyana, Barbados, Bermuda, Curasao en Grenada. Elk jaar doet Aruba mee aan de Caribische kampioenschappen en BBA- motor, Riek Altman, is al jaren secretaris / penningmeester van de Carebaco. Aruba wordt elk jaar weer verzocht de Carebaco- wedstrijden te organiseren, omdat Aruba tot nu toe het beste toernooi heeft georganiseerd, doch door het ontbreken van faciliteiten kan de BBA dit Caribisch treffen niet meer organiseren. De BBA bestaat momenteel uit de vier clubs: Floralin, Flamboyant, Aruba Badminton Minders en Playa die tezamen honderd leden tellen. Deze sport kan uitsluitend gespeeld worden in een zaal en nu wordt er gebruik gemaakt van de gymnastiekzalen van Julianaschool, La Salie College en de Sporthal. Een paar maanden geleden hebben de BBA- bestuursleden, Riek Altman en Michael Williams, in Trinidad een coachingcUrsus gevolgd onder auspiciën van de IBF en geven nu op maandag en donderdag aan trainers van de club een opleiding. Nu al is bekend dat Aruba volgend jaar vertegenwoordigd zal worden op Curagao tijdens de Easter Open Tournament en in Jamaica tijdens de Carebaco- wedstrijden. De BBA heeft gisteren in een communiqué dank uitgebracht aan alle personen en instanties, die door de jaren heen de BBA hebben geholpen en eenieder, die aan badminton wil meedoen, uitgenodigd zich op donderdag in de Sporthal op te geven tussen zeven en tien uur 's avonds. Het bestuur van de BBA wordt in dit derde lustrumjaar gevormd door: voorzitter R. Nieuw, vicevoorzitter R. Altman, secretaris G. Simon, penningmeester B. Hernandez, commissarissen E. van der Linde, M. McClure, E. Vemannan, M. Croes en M. Williams.<ref>Met uitgebreid activiteiten-programma Badminton Bond Aruba viert haar derde lustrum. "Amigoe". Curaçao, 08-11-1986, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 29-05-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641854:mpeg21:p013</ref> ------------- {{Variante|a}} {{Futbolista |nomberdihungado = |Nomber = Mario Croes |potret = |Fecha di nasementu = |Siudat di nasementu = |Pais di nasementu = {{ABW}} |Nashonalidat = hulandes |Posishon = |club = }} '''Hyacintho Mario Croes''' (☆ ± 1942 na [[Aruba]]), tambe conoci como '''Mario Croes jr.''', ta un ex-hungado di pingpong [[Aruba]]no. Entre decada 1960 y decada 1980 el a titula 13 vez campeon di Aruba. Den [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]] Croes tabata un di e dos "grandinan" den deporte di tennis di mesa, banda di [[Robert Hosé]] di [[Kòrsou|Corsou]].<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463158:mpeg21:a0099|titel=Sensationele zege van R. Hosé over M. Croes|werk=[[Amigoe]]|datum=1970-11-02|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> == Biografia == Mario Croes ta yiu di Eymee Zeppenfelt y Mario Hyacinto Croes, empresario i doño di La Gran Bodega.<ref name="Amigoe">{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462365:mpeg21:a0121|titel=In de Franciscuskerk|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-07-16|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> Cu mas o menos siete aña el a cuminsa hunga pingpong y tabata train cu su mama pa despues sigi train cu su tata y otro famianan.<ref name="Amistad">{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AMISTAD-1976-11/page/3/mode/1up?q=Amistad+mei+1976&view=theater|titel=Mario Croes: 26 aña den pingpong|werk=Amistad|datum=november 1976|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> Croes a cuminsa mustra su talentonan ora cu na edad di 9 aña el a sali campeon "junioren" na Aruba. Cu 12 aña el a drenta division di senioren y na 1959, cu 16 aña, a bira campeon di Aruba pa prome bes.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010997546:mpeg21:a0072|titel=Mario Croes jr: nieuwe tienkampkampioen tafeltennis|werk=[[Amigoe]]|datum=1959-02-25|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> Na 1960 e ta prolonga su titulo.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010459813:mpeg21:a0112|titel=Mario Croes jr. weer de sterkste|werk=[[Amigoe]]|datum=1960-04-01|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> Hunto cu Cholan Jacobs e tabata hunga pa e team Arubano di Bavaria Stars. Den e torneo organisá door di e asociacion "Entre Nous Juveniles” na Corsou el a hunga cu 17 aña su prome wega internacional contra [[Colombia]]. Croes tabata doño di Mario's Sports Shop den Wilhelminastraat 51 na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]. E ta casa cu Ruth Arends y hunto nan tin un yiu homber, Mario III, i un yiu muhe Janine.<ref name="Amigoe"/> {{Appendix}} {{Stub}} {{DEFAULTSORT:Croes, Mario}} [[:Category:Hende]] [[:Category:Deporte na Aruba]] Pa promer viaha el a sali campeon di Aruba dia cu e tabatin 15 aña di edad. Awor flbi cu e tin 34 aña e por bisa cu ela sali 13 vez campeon di nos isla y e ta posee nada menos cu 39 copa y 27 medaya. Un deportista arubano cu e destaca su mes den e deporte di ping pong specialmente door di su mes esfuerzonan y su perserverancia, como cu manera nos lektornan por lesa mas alew, no ta semper ela haya ayudo den su carera deportivo na su isla natal. Mario Croes jr., casá cu Ruth Croes-Arends, ta haya cu e deporte di ping pong na Aruba a bai hopi atrcus den e 26 aña cu e tin ta praktikele. Amistad a tene un entrevista exclusivo cu e deportista te ainda mas grandi riba terreno di ping pong actuahnente: Mario Croes Jr.<ref name="Amistad">{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AMISTAD-1976-11/page/3/mode/1up?q=Amistad+mei+1976&view=theater|titel=Mario Croes: 26 aña den pingpong|werk=Amistad|datum=november 1976|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> mi a cuminsa hunga ping pong tempo mi tabata tin mas o menos siete aña. Mi mama a cuminsa siñami, pero mi no a worry mucho. Toch mi a sigi hunga cu mi tata y cu mi otro famianan. Un viaha mi a bai Flamingo Room (Trocadero), caminda tabatin un mesa di ping pong, anto ei nan mi a mira Cholan Jacobs, e tempo ei e campeon di Aruba, hunga. Esei a dunami smaak pa mi sigi train cu mi famia. Dia m'a cimiinsa hunga di verdad mi tabatin 12 ema y mi a cuminsa train cu Cholan. E tempo ei mi tabata hunga cinco te seis ora pa dia. Mi tabata caba di come dies dos or y mei y bai hunga te siet’or y mei di anochi. Tur dia e mesim cos. Mi no tabata hunga ni siña les. Mario a cuminsa mustra su talentonan ora cu na edad di 9 aña ela sali campeon di Junioren na Aruba. Cu 12 aña ela drenta division di senioren y cu 16 aña pa promer vez ela logra bira campeon di Aruba. Su promer wega internacional ela hunga contra Colombianonan tempo cu e tabatin 17 aña na 1959. E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” Entre Nous Juveniles na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsou. E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsou. in de Franciscuskerk te Oranjestad is gistermorgen het kerkelijke huwelijk ingezegend vun mejuffrouw Rulh Arends, dochter V(.n. de heer en mevrouw Milo de R. Arends-Arends en de heer Mario Croes, zoon van de heer en mevrouw Mario H. Croes- Zeppenfelt. Voor de receptie ten huize van de bruid bestond grote belangstelling. Het bruidspaar wachtte een verrassing; een taart in de vorm van een tafeltennistafel. De bruidegom is dan ook tafeltenniskampioen van Aruba.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462365:mpeg21:a0121|titel=In de Franciscuskerk|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-07-16|bezochtdatum=2022}}</ref> * Eigenaar van Mario's Sports Shop, Wilhelminastraat 51, Oranjestad, Aruba * Huwde in 1965 met Ruth Arends, kinderen Mario III en Janine {{Appendix}} --------------- qt1c9t534eo34yqq4f7lffqj83i6zot 199608 199607 2026-08-05T22:12:15Z Caribiana 8320 199608 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ Pending: [[Barracudas Artistic Aruba]] - [[Aruba Dolphins]] - [[Stingray Swimming Team]] - [[Shawn Zarraga]] - [[Antwone Thyshon Kelly]] - [[Badminton Bond Curacao]] - [[Seleccion nacional di badminton di Aruba]] - [[Aruba Sport Unie]] -------- {{infobox deportista | variante=a }} '''Higinio Alejandro (Patan) Farro''' (☆ [[11 di yanüari|11 di januari]] [[1942]] - † [[30 di yüli |30 di juli]] [[2026]]<ref>[https://www.arubanative.com/aurora-royal-pray-funeral-home-ta-anuncia-fayecimento-di-higinio-alejandro-farro-mihor-conoci-co-mo-patan/ Aviso di fayecemento], arubanative.com (4 di augustus 2026)</ref>) tabata un musico, compositor y deportista [[Aruba|Arubiano]]. El a titula campeon di hisamento di peso di Aruba pa diescuater aña consecutivo (1965-1978) y tabata tambe campeon di [[Antias Hulandes]] pa nuebe aña consecutivo.<ref name="telearuba"/> E ta wordo considera un di e pioneronan mas importante di hisamento di peso na Aruba.<ref>[https://arubanews.ca/patan-farro-weightlifting-legacy-honoured-following-aruban-champions-death/ Patan Farro Weightlifting Legacy Honoured Following Aruban Champion’s Death], arubanews.ca (4 di augustus 2026)</ref><ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/93280/voormalig-gewichthefkampioen-patan-farro-overleden-vz1916 Voormalig gewichthefkampioen ‘Patan’ Farro overleden], curacao.nu (4 di augustus 2026)</ref> E tabata bon conoci tambe como wicharero y restaurado di caha di orgel tradicional. == Bida y carera == Farro a cuminsa como pesista na aña 1964 y a logra di dos luga den su prome competencia. Den e aña siguiente, e nivel di e deporte a baha hopi riba e isla, debi cu hopi hisador di peso tabata di origen stranhero y como trahado na [[Lago Oil & Transport Company|refineria Lago]] a haya lay retiro y mester a bolbe na pais di origen.<ref>[https://297sportsaruba.com/na-memoria-di-higinio-alejandro-patan-farro/ Na memoria di Higinia Alejandro "Patan" Farro], 297sportsaruba.com (3 di augustus 2026)</ref> Bou di condicionnan hopi limita, Farro a sigui train y a sigui desaroya den deporte di peso. El sigui entrena hunto cu otro deportista den un espacio chikito na Wilhelmina Stadion (awor [[Stadion Guillermo Prospero Trinidad]]). El a entrena sin entrenador profeshonal y sin haya oportunidat pa sigui entrenamento den exterior. Pa torneo internacional, e tabata depende di su propio dianan di vakantie, pasobra no a haña permiso adicional di su trabou. ===Carera internacional=== Na 1970, Farro a wordo selecciona pa representa Antias Hulandes na [[Weganan Centroamericano y di Caribe]] (CAC) na [[Panama]]. Ora e [[Comite Olimpico Antias Hulandes]] (NAOC) a nenga pa paga su biahe, e mes a cumpra su boleto di avion y a logra di cuater luga den su categoria.<ref name="telearuba">[https://telearuba.aw/article/na-memoria-di-higinio-alejandro-patan-farro Na memoria di Higinio Alejandro "Patan" Farro], [[Telearuba]] (2 di augustus 2026)</ref> Na 1971, el a termina na di cinco luga durante [[Weganan Panamericano]] na [[Cali]], [[Colombia]]. Na 1974, el a bolbe logra di cuater luga na CAC na [[Repúblika Dominikano|Republica Dominicano]]. Su logro internacional mas importante a yega na 1978, ora el a gana un medaya di brons na CAC na [[Medellín]]. Despues di a retira Farro a yuda Federacion Aruba Weightlifting Association como referee. ===Logro y record === Ademas di su titulonan local y regional, Farro tabata conoci pa su forsa excepcional. Durante su carera el a kibra mas cu 50 record di Aruba. Den añanan setenta di [[siglo 20|siglo binti]], el a logra e siguiente prestacionnan:<ref name="telearuba"/> * squat: serka 272 kilo (600 liber) * deadlift: serka 318 kilo (700 liber) * bench press: serka 181 kilo (400 liber) * snatch: serka 125 kilo (275 liber) * clean and jerk: serka 160 kilo (352 liber) Su recordnan Arubano di 1976 den e disciplinanan "snatch" y "clean and jerk" a permanece pa cuarenta aña prome cu na 2016 a logra kibra ambos record y tambe esun di total.<ref name="telearuba"/> == Caha di orgel == Desde chikito, Patan a desaroya un amor profundo pa musica. E pasion ey a converti’e den un maestro respeta, tanto den pone pieza, afina y restaura cahanan di orgel, como den preserva e sonidonan autentico. Como hobby y trabao e ta toca caha di orgel y traha cylinder pa caha. Ademas di su contribucion na deporte, Farro tabata tambe envolvi den preservacion di herencia cultural di Aruba, specialmente door di su trabou cu restauracion y promocion di [[Caha di Orgel|cah’i orgel]] tradicional.<ref name="honor">[https://www.gobierno.aw/a-honra-varios-tocado-di-cahi-orgel-riba-dia-di-musico A honra varios tocado di cah’i orgel riba dia di musico], Gobierno di Aruba (25 di november 2024)</ref> E legendario hisador di peso Arubiano Higinio Alejandro “Patan” Farro tambe tabata un figura cultural bon conoci y un tocado, doño y restaurador celebra di e tradicional caha di orgel (orgel di bari) yama “El Diamante”.<ref>[https://www.aruba.nu/nieuws/kunst-cultuur-en-muziek/57390/unieke-eer-voor-muzikanten-met-liefde-voor-cahi-orgel Unieke eer voor muzikanten met liefde voor Cah’i Orgel], aruba.nu (27 di november 2024)</ref> Legado Cultural E Instrumento: Patan Farro tabata doño y tabata cuida un caha di orgel historico di 100 aña bieu como “El Diamante” tabata conoci. Diamante". Artesania: E tabata un di e poco personanan na Aruba cu e habilidad raro pa pega y martillo e cilindernan (cilinder di claba) cu ta wordo uza pa toca musica tradicional riba e instrumento. No ta facil pa a aregla, marca y claba pieza riba caha di orgel. Reconocimento: El a ricibi multiple premio cultural y reconocimentonan oficial di gobierno di Aruba pa conserva e musical unico aki.<ref name="honor"/> Na 1982, den concurso di caha di orgel na Hoffi Sero Janchi, Farro a sali ganado maximo cu su caha di orgel Diamante.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-DOCUMENTACION-005276/mode/1up?q=patan+farro Ambiente inmenso na concurso di caha di orgel], Diario (30 di augustus 1982)</ref> == Reconocemento == Durante su carera activo, Farro no a haña hopi reconocemento oficial pa su prestacionnan. Sinembargo, despues di su retiro, el a wordo honra cu varios distincion: * condecoracion real como "ridder" den [[Orden di Oranje-Nassau]] * inclusion den Salon di Fama di Aruba * 1991 - Premio Promocional Santa Anna pa su contribucion na deporte y cultura Segun Archivo Nacional Aruba, Farro tabata tambe nominá pa premio di “atleta di aña” di Aruba Sport Unie na 1974. == Fayecemento == Farro tabata casa y tata di tres yiu. El a fayece dia 30 di juli 2026 na edat di 84 aña. Diferente organisashonnan, entre otro Federacion Aruba Weightlifting Association y Departamento di Cultura di Aruba, a record’é como un atleta respectivamente culturista sobresaliente y un persona ehemplar. {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] '''Higinio Alejandro (Patan) Farro''' (☆ [[11 di yanüari]] [[1942]] - † 30 di yüli 2026) tabata un hisado di peso [[Aruba|Arubiano]]., conoci den su tempu aktivo komo e hòmber mas fuerte di Aruba. El a dominá deporte di levantamentu di peso riba e isla pa mas ku un dekada i a representá Antia Hulandes na diferente torneo internashonal. Farro a gana e titulo di kampion di Aruba pa dieskuater (14) aña konsekutivo i tabata tambe kampion di Antia Hulandes pa nuebe (9) aña. El ta konsiderá un di e pioneronan mas importante di levantamentu di peso na Aruba.<ref>[https://arubanews.ca/patan-farro-weightlifting-legacy-honoured-following-aruban-champions-death/ Patan Farro Weightlifting Legacy Honoured Following Aruban Champion’s Death], arubanews.ca (4 di augustus 2026)</ref><ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/93280/voormalig-gewichthefkampioen-patan-farro-overleden-vz1916 Voormalig gewichthefkampioen ‘Patan’ Farro overleden], curacao.nu (4 di augustus 2026)</ref> == Bida y carera == Farro a kuminsá ku levantamentu di peso na aña 1964 i a logra di dos luga den su promé kompetensia. Den e aña siguiente, e deporte a baha hopi na nivel riba e isla, despues ku hopi trahadó strañero a laga Aruba tras despido na refineria di Lago.<ref>https://297sportsaruba.com/na-memoria-di-higinio-alejandro-patan-farro/</ref> A pesar di e situashon difísil, Farro a sigui entrená bou di kondishonnan hopi limitá. El tabata entrená den un espasio chikí bou di graderia di Wilhelmina Stadion (awor Stadion Guillermo Prospero Trinidad), ku ventilashon insufisiente i un solo plataforma ku el mester a kompartí ku siete otro deportista. El a entrená sin entrenador profeshonal i nunca a haña oportunidat pa sigui kampamentu di entrenamiento na exterior. Pa torneo internashonal, el tabata depende di su propio dianan di vakashon, pasobra no a haña permiso adicional di su trabou. ===Carera internacional=== Na 1970, Farro a wordu selekshoná pa representá Antia Hulandes na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Panamá. Ora e Komité Olímpiko Antiano a nenga pa paga su biahe, el mes a kumpra su boleto di avion i a logra di kuarto luga den su kategoria. Na 1971, el a termina na di sinku luga durante e Huegos Panamericanos na Cali, Kolombia. Na 1974, el a bolbe logra kuarto luga na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Republica Dominicano. Su logro internashonal mas importante a yega na 1978, ora el a gana un medaya di brons na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Medellín. ==Logro y rekord == Ademas di su titulo lokal i regional, Farro tabata konosí pa su forsa eksepshonal. Den añanan setenta, el a logra e siguiente prestashonnan aproksimá: squat: serka 272 kilo (600 lbs) deadlift: serka 318 kilo (700 lbs) bench press: serka 181 kilo (400 lbs) snatch: serka 125 kilo (275 lbs) clean and jerk: serka 160 kilo (352 lbs) Su rekordnan arubiano di 1976 den e disciplinanan snatch i clean and jerk a keda sin bati pa aproksimadamente kuarenta (40) aña. Na 2016, e rekordnan aki i su total kombiná finalmente a wordu mehorá. Rekonosimentu Durante su karrera aktivo, Farro no a haña hopi rekonosimentu ofisial pa su prestashonnan. Sin embargo, despues di su retiro, el a wordu honrá ku diferente distinkshon: distinkshon real inklushon den Eregalerij di Aruba Premio Santa Anna pa su kontribushon na deporte i kultura Segun Archivo Nacional Aruba, Farro tabata tambe nominá pa premio di “atleta di aña” di Aruba Sport Unie na 1974. == Ca'i orgel == * Diamante<ref>https://www.gobierno.aw/en/several-barrel-organ-players-were-honored-on-musicians-day</ref> E legendario hisador di peso Arubiano Higinio Alejandro “Patan” Farro tambe tabata un figura cultural bon conoci y un hungador, doño y restaurador celebra di e tradicional caha di orgel (orgel di bari) yama “El Diamante”.<ref>[https://www.aruba.nu/nieuws/kunst-cultuur-en-muziek/57390/unieke-eer-voor-muzikanten-met-liefde-voor-cahi-orgel Unieke eer voor muzikanten met liefde voor Cah’i Orgel], aruba.nu (27 di november 2024)</ref> Legado CulturalE Instrumento: Patan Farro tabata doño y tabata cuida un caha di orgel historico di 10 aña bieu como “El Diamante” tabata conoci. Diamante".Artesania: E tabata un di e poco personanan na Aruba cu e habilidad raro pa pega y martillo e cilindernan (cilinder di claba) cu ta wordo uza pa toca musica tradicional riba e instrumento.Reconocimento: El a ricibi multiple premio cultural y reconocimentonan oficial di gobierno di Aruba pa conserva e musical unico aki == Legado == Farro su influensia a bai mas allá di su rekordnan i medayanan. El a demostrá ku un atleta arubiano por kompetí na nivel regional, a pesar di falta di fasilidat, guia profeshonal i sosten finansiero. Su determinashon — manera paga su propio biahe i sigui entrená bou di kondishonnan difísil — a hasi’e un ehèmpel pa generashonnan posterior di deportista. Ademas di su kontribushon na deporte, Farro tabata tambe envolví den preservashon di herensia kultural di Aruba, spesialmente dor di su trabou ku restaurashon i promoshon di e Cah’i Orgel tradicional. Fayesimentu Farro a fayesé dia 30 di yüli 2026 na edat di 84 aña. Diferente organisashonnan deportivo, entre otro Aruba Amateur Weightlifting Association, a record’é komo un atleta sobresaliente i un persona ehèmpelar, i a ekspresá kondolensia na su famia. ------------ '''Aruba Sport Unie''' (ASU), tambe konosí komo '''Union Deporte Aruba''' òf '''Union Deportivo Arubano''', ta e organisashon cumbre di deporte na Aruba. E ta fungí komo federashon madre pa e diferente federashonnan i bondnan deportivo riba e isla. ASU ta representa mas ku 25 federashon deportivo i tin komo meta koordiná, promové i desaroyá deporte na Aruba. Pa bira miembro di ASU, un organisashon deportivo mester ta registra komo persona hurídiko i no por representa un deporte ku ta kaba representá pa un otro federashon miembro. ==Historia== Aruba Sport Unie a wordu fundá dia 23 di desèmber 1941, for di e nesesidat pa koordiná i stimulá desaroyo di deporte riba e isla. Entre e organisashonnan ku a kontribuí na su fundashon tabatin clubnan manera RCA, Club Caribe i Tivoli. E promé presidente tabata [[Jacobo Arends|Jacobo Rudolf (Coco) Arends]], kende tabata tambe envolví den fundacion di [[Arubaanse Voetbalbond]] (AVB) algun aña prome. Na 1949, ASU a kuminsá haña subsidio di e gobierno sentral pa sostené federashonnan deportivo, spesialmente pa organisashon di kompetensianan i otro aktividatnan. Durante e añanan 1950 i 1960, sektor priva a hunga un papel importante den desaroyo di deporte na Aruba. E kompania petrolero Lago Oil & Transport Company, por ehèmpel, a brindá sosten finansiero i material na diferente clubnan. Mateo Reyes tabata un di e figurannan clave den e proseso di distribushon i desaroyo. Na 1955, ASU a organisá e promé ASU Olimpiada, un evento ku a stimulá kompetensia entre atletanan lokal i ku a bira un tradishon durante varios dekada. Den e evento aki, atletanan tabata wordu rekonosé komo “atleta di aña”. Entre 1955 i 1993, ASU tabata responsabel pa maneho di e Wilhelminastadion na Oranjestad. Te na 1997, ASU tabata tambe enkargá ku distribushon di subsidio gubernamental na federashonnan deportivo. Despues di e aña ei, e tarea aki a pasa direktamente na gobierno di Aruba. ==Facilidatnan deportivo== ASU ta manehá diferente instalashon deportivo riba Aruba, entre otro: ===Joe Laveist Sport Park=== Situa na San Nicolas, e parke aki ta un fasilidat multifunkshonal ku instalashonnan pa: basebal futbòl volleyball basketball atletismo E parke por wordu usa tambe pa evento grandi manera konserto i aktividatnan komunidario. ===Centro Deportivo Betico Croes=== Situa na Santa Cruz, e fasilidat aki ta un kompleks deportivo di paden ku aire akondishoná. E ta usa pa deporte di sala i arte marcial. ==Organisashon i rol== ASU ta fungí komo koordinadó entre e diferente federashonnan deportivo na Aruba i ta apoyá: desaroyo di deporte organisashon di kompetensianan promoshon di atletanan lokal Riba e isla tin mas ku 30 organisashon deportivo ku ta forma parti di e sistema koordiná pa ASU. Entre e deporte mas popular na Aruba tin futbòl i basebal. Basebal, en partikular, a kontribuí na reconocimiento internashonal di Aruba, ku varios atletanan arubiano ku a hunga den Major League Baseball. ===Presidente === * Jacobo Rudolf “Coco” Arends (promé presidente) * Gerald Franca * Soraida Boekhoudt (2022– ) --- {{Variante|a}} {{infobox organisacion | variante = a | tipo = Deporte | nomber = Aruba Sport Unie | funda = [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]] | fundado = }} '''Aruba Sport Unie''' (Union Deporte Aruba, ASU), tambe conoci como '''Union Deportivo Arubano''', ta e organisacion cumbre di deporte na [[Aruba]]. E ta fungi como federacion cumbre pa diferente federacion y bond deportivo riba e isla. ASU ta representa mas cu 25 federacion deportivo y tin como meta coordina, promove y desaroya deporte na Aruba. Pa bira miembro di ASU, un organisacion deportivo mester ta registra como [[Persona hurídiko|persona huridico]] y no por representa un deporte cu ta representacaba pa otro federacion miembro. == Historia == Aruba Sport Unie a wordo funda dia [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]]. E organisacion a surgi for di e necesidad pa coordina y stimula desaroyo di deporte riba e isla. Den promé añanan di su existencia, diferente club i organisashon deportivo a kontribuí na fundashon di ASU, entre otro [[RCA]], Club Caribe i Tivoli. E promé presidente di e organisashon tabata '''Coco Arends''', kende tabata tambe envolví den fundashon di e '''Arubaanse Voetbal Bond''' algun aña promé. Na 1949 ASU a kuminsá ricibí subsidio di e gobierno sentral pa apoyá federashonnan deportivo ku organisashon di kompetensia i actividadnan deportivo. Durante añanan hopi organisashon i empresanan lokal a brindá sosten finansiero i material na deporte na Aruba. E kompanía petrolero Lago Oil & Transport Company tabata un di e sostenedornan importante, donando material deportivo i apoyando desaroyo di clubnan deportivo. Mateo Reyes tabata un di e personanan cu a yuda den e proseso di desaroyo aki. Den 1955 ASU a organisá e promé '''ASU Olimpiada''', un evento deportivo pa estimulá kompetensia entre atletanan lokal. E evento aki a bira un tradishon durante varios dekada, kaminda atletanan a wordo rekonosé komo “atleta di aña”. Entre 1955 i 1993 ASU tabata responsabel pa maneho di e [[Wilhelminastadion]] na Oranjestad. Te na 1997 ASU tabata tambe responsabel pa distribushon di subsidio gubernamental pa federashonnan deportivo. Despues di e aña aki, e tarea aki a wordo asumí direktamente pa e gobierno di Aruba. == Facilidatnan deportivo == ASU ta manehá diferente instalashon deportivo riba Aruba. '''Joe Laveist Sport Park''' na [[San Nicolas, Aruba|San Nicolas]] ta un parke deportivo multifunkshonal ku instalashonnan pa deporte manera: * [[Basebal]] * [[Futbòl]] * [[Volleyball]] * [[Basketbal]] * [[Atletismo]] E parke por wordo usa tambe pa evento grandi manera konserto i otro aktividatnan komunidario. '''Centro Deportivo Betico Croes''' na [[Santa Cruz, Aruba|Santa Cruz]] ta un fasilidat deportivo di paden ku aire acondicioná. E centro ta usa pa deporte di sala i arte marcial. == Organisashon == ASU ta fungí komo koordinadó entre e diferente federashonnan deportivo na Aruba. E organisashon ta apoyá desaroyo di deporte, organisashon di kompetensianan i promoshon di atletanan lokal. Riba e isla tin mas ku 30 organisashon deportivo cu ta forma parti di e sistema deportivo coordina pa ASU. Entre e deporte mas popular na Aruba tin [[futbòl]] i [[basebal]]. Especialmente basebal a duna Aruba reconocimiento internashonal, ku varios atletanan Arubiano cu a hunga den [[Major League Baseball]]. == Organisacion == Entre e presidentenan di Aruba Sport Unie tin: * [[Coco Arends|Jacobo Rudolf (Coco) Arends]] (1892-1965) – promé presidente * Gerald Franca – presidente durante diferente periodo den siglonan reciente * Soraida Boekhoudt – presidente (2022) [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] '''Aruba Sport Unie''' o '''Union Deportivo Arubano''' (ASU) ta e federacion cumbre di e federacionnan deportivo na [[Aruba]]. dre di 25 bond deportivo. Pa bira miembro di A.S.U. e organisacion mester ta un persona huridico y no mag di tin un miembro pa e deporte ey caba den A.S.U. == Historia == ASU e ser funda dia [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]]. * ASU taba maneha Wilhelminastadion di 1955 te 1993 A.S.U. ta maneha dos facilidad cu ta nan propiedad, esta Joe Laveist Sport Park na San Nicolas y Centro Deportivo Betico Croes na Sta Cruz. Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. Centro Deportivo Betico Croes ta completamente airecondiciona y ta uz'e pa tur sport di paden y arte marcial. Huur di e sporthal ta depende di cuanto hende mester uza pa maneha e lugar pa e actividad y ki sorto di actividad e ta. Pa mas informacion por yama oficina di A.S.U. na e numbernan di telefon ariba menciona.<ref>[https://www.gobierno.aw/union-deporte-aruba-asu Union Deporte Aruba (ASU)], Gobierno di Aruba</ref> Aruba Sport Unie a wordo funda dia 21 di December, 1941. E aña aki 21 di December, e ta cumpli 75 aña y tin cu corda riba e fundadornan. Segun e presidente actual Gerald Franca, e aña aki lo ta uno special den cuadro di e celebracion aki. Tambe el a splica kico tur nan tin pensa di haci pa loke ta e celebracion den 2017. Franca a splica cu e prome presidente tabata Coco Arends, kende ta e mesun persona cu a cuminsa tambe, kende ta fundador di Arubaanse Voetbal Bond 5 pa 6 aña prome. Un di e organisacionnan cu a yuda lanta Aruba Sport Unie tabata RCA, Club Caribe y Tivoli, cual ta e prome organisacionnan cu a lanta e asociacion aki. Na 1949 pa prome biaha den historia, ASU a cuminsa haya e subsidio di Gobierno Central pa facilita tambe e federacionnan di e tempo ey cu placa pa nan organisa actividadnan. Despues di e periodo ey tabata haya Lago ta yuda hopi den parti di formacion di e clubnan y nan tabata subsidia of duna donacion na e diferente clubnan pa nan material, etc. durante aña. Difunto Mateo Reyes, kende ta un persona conoci y keri, tabata encarga cu esaki. E ta un di e personanan cu a yuda ASU pa haya Joe Laveist for di Lago como un centro pa deporte. Lago Sportpark tabata di Lago y a bin pa pase pa Joe Laveist, pa pas’e pa ASU. Franca a menciona cu durante aña, durante 1955, ASU a celebra su prome ASU Olimpiada y despues di esey a keda celebr’e. Hopi di e atletanan grandi ta recorda e fechanan ey, caminda cu nan a wordo eligi como atleta di aña den decadanan di 60, 70 y 80. ASU semper a maneha deporte pa Gobierno y hasta a bay asina leu cu ASU a manda hende den exterior cu studie opdracht, pa bin bek lanta scol di deporte pa Aruba. Esaki nunca a logra debi na cosnan cu tabata pasa internamente. Despues ASU tabata encarga pa duna subsidio te cu na aña 1997, caminda cu Gobierno a tuma e tarea aki bek den su seno. Franca a sigui splica cu na e momentonan aki tin un comision cu ta trahando riba dje pa pasa e fecha pa Januari. Pa fin di aña ta imposibel pa organisa algo. Idea ta pa haci algo riba dje pa recorda e fecha y recorda esnan cu a funda e organisacion aki. Tabata tin hasta hendenan conoci entre otro shon A. Eman cu tabata un di e prome personanan den e directiva. Tin hopi hende conoci den comunidad tabata forma parti di ASU di e tempo ey.<ref>[https://masnoticia.com/aruba-sport-unie-lo-cumpli-75-ana-dia-21-di-december-proximo/ Aruba Sport Unie lo cumpli 75 aña dia 21 di December proximo], Mas Noticia (28 di november 2016)</ref> The sparse available evidence, however, reveals that there are around thirty-five sport organisations on the island that fall under the umbrella of the Aruba Sport Union (ASU), which was formed in 1941.44 As in Curaçao, two of the more popular team sports are soccer and baseball, and it is baseball that has given it the greatest international recognition through the participation of at least six Arubans in MLB since 1996.4 ASU President Gerald Franca --> 2022 Soraida Boekhoudt --- Aruba Sport Unie, funda dia 23 di december 1941, ta e bond madre di 25 bond deportivo. Pa bira miembro di A.S.U. e organisacion mester ta un persona huridico y no mag di tin un miembro pa e deporte ey caba den A.S.U. A.S.U. ta maneha dos facilidad cu ta nan propiedad, esta Joe Laveist Sport Park na San Nicolas y Centro Deportivo Betico Croes na Sta Cruz. Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. Centro Deportivo Betico Croes ta completamente airecondiciona y ta uz'e pa tur sport di paden y arte marcial. Huur di e sporthal ta depende di cuanto hende mester uza pa maneha e lugar pa e actividad y ki sorto di actividad e ta. Pa mas informacion por yama oficina di A.S.U. na e numbernan di telefon ariba menciona.<ref>https://www.gobierno.aw/union-deporte-aruba-asu Union Deporte Aruba (ASU)</ref> {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] ---------------- {{Variante|a}} {{multiple image | total_width = 270 | border = | perrow = 1/2 | align = right |header = Joe Laveist Sportpark |header_align = center |image2 = Joe Laveist Sport Park.jpeg | image1= Estadio de béisbol Joe Laveist, en San Nicolaas (este de Aruba).jpg | image3 = Joe Laveist Sport Park 06 54 31 704000.jpeg |caption1 = |caption_align = center }} == Lago Sport Park / Joe Laveist Sportpark == The historical Lago Sports Park (later known as the Laveist Sport Park) was a vital recreational and cultural hub in San Nicolas, Aruba. Officially inaugurated in March 1941, it was founded by the Lago Oil & Transport Company to support the island's booming refinery community. History of Lago Sports Park Founding and Baseball Roots: The park was instrumental in developing baseball on the island. American expatriate and former Major League Baseball pitcher Jim Bluejacket spent 15 years in Aruba and helped found the facility, fostering strong local interest in the game. WWII & Refining Community: During WWII, the facility offered organized recreation for Allied soldiers stationed in Aruba and the diverse immigrant workforce employed at the Lago refinery. Championship Ground: Throughout the 1940s and 1950s, the park was the premier venue for the organized Aruba baseball championships. Iconic early teams like the Dodgers, Baby Ruth, and Barnes' Ramblers competed here. Track and Field: Beyond baseball, it served as the primary venue for annual events like the Lago High School Track Meets and the Aruba School Sport Bond competitions. Evolution: Today, the historic site in San Nicolas continues to be an active community asset and is known as the Laveist Sport Park. --- Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. {{Variante|a}} {{Databox}} Intro *Location in San Nicolas, Aruba *Originally built by Lago Oil and Transport Company *Year of inauguration (1941) *Later renamed to Joe Laveist Sportpark ==Historia== 1. Fundashon (±1930s–1941) Lago building infrastructure for workers Role of Jim Bluejacket Opening (9 March 1941) 2. Periodo di floresementu (1940s–1980s) Organized sports (baseball, possibly softball, football) Social function (community gatherings, events) 3. Despues di sera di Lago (1985 →) Decline / transition Renaming to Joe Laveist Continued local use Struktura i fasilidat Even if partial: Baseball field Stands / seating Clubhouse? Multi-sport use * na 1968 Lago a traspasa LSP pa ASU Importansia kultural This is where your article becomes powerful: Role in development of baseball in Aruba Connection to Lago Colony life Symbol of industrial-era community building Link to later international baseball success of Aruba Legado Renaming to Joe Laveist Continued recognition Connection to surrounding area (Jim Bluejacketstraat, schools, neighborhoods) 🔎 Research tips (high impact, low effort) Look for: Lago employee magazines / newsletters Local newspapers (Amigoe, Diario archives) Aruba sports history sources Mentions of: inauguration (1941) sports competitions Joe Laveist (who he was!) ------------------ ==Origen di baseball na Aruba == Beisbòl a yega Aruba den añanan 1930, introdusí pa ekspatriadonan merikano ku tabata traha na Lago Oil Company i imigrantenan venezolano ku a forma timnan di pickup informal riba terenonan habrí.[2] E deporte a haña struktura ku e fundashon di ABBA na 1950 pa organisá liga i kampionato lokal, loke a kondusí na entrada di Aruba den wega internashonal na 1952 ora el a djòin e Asosiashon Internashonal di Beisbòl Amateur (awor parti di WBSC).[2] E aña ei, Aruba a debutá su promé selekshon nashonal na e Serie Mundial Amateur di 1952 na Havana, Cuba, manehá pa Joe Proterra, kaminda el a sigurá dos viktoria den seis wega i a gana aklamashon di fanátikonan, ku pitcher Nell Harms nombrá hungadó sobresaliente di siman pa su aktuashon kontra Honduras.[2] Beisbòl a wòrdu introdusí na Aruba na final di añanan 1920 i kuminsamentu di añanan 1930 prinsipalmente dor di ekspatriadonan merikano empleá pa Lago Oil and Transport Company, un supsidiario di Standard Oil of New Jersey, kendenan a establesé un refineria riba e isla. Pafo di e colonia, baseball a haya traccion na fin di añanan 1930 pa medio di imigrantenan y mariniernan Venezolano cu a mara na wafnan di Aruba cu nan barconan di pisca, formando teamnan casual di pick-up cu a hunga riba terenonan habri na Oranjestad, manera e area patras di Corte di Husticia actual. Pa añanan 1950, beisbòl a integrá profundamente den kultura di Aruba, partikularmente bou di hóbennan, ku a wòrdu eksponé pa medio di transmishonnan di media merikano, eventonan patrosiná pa kompanianan di zeta, i e impakto persistente di sòldánan di tempu di guera, hasiendo esaki un símbolo di aspirashon i vínkulo di komunidat den barionan di klase trahadó. Adopshon lokal a oumentá ku e formashon di klupnan amateur den tur pueblo. <ref>Clyde Harms, https://archive.org/details/BNA-DIG-ARUBATODAY-2021-05-28/page/n9/mode/1up?q=jim+bluejacket Short history of the beginnings of baseball in Aruba], Aruba Today (28 di 2021)</ref> ------------------- {{Variante|a}} {{Infobox deportista| variante = a | nomber completo = Shawn Joubert Zarraga | alias = | fecha nacemento = [[21 di yanüari|21 di januari]] [[1989]] | luga nacemento = {{ABW}} | fecha fayecimento = | luga fayecimento = | nacionalidad = {{NLD}} | haltura = 183 cm | peso = 109 kg <!-- Seccion di informacion deportivo --> | deporte = [[beisbòl|baseball]] | disciplina = catcher (man drechi)? | wo = | debut = 11 di maart 2023 (den [[Tim nashonal di beisbòl hulandes|team di Reino]])?? | activo = 2021 - presente ?? | distincion = }} '''Shawn Joubert Zarraga''' (☆ [[21 di yanüari|21 di januari]] [[1989]] na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]) ta un eks-catcher profesional di beisbòl Arubiano ku a representá Hulanda den kompetensianan internashonal, inkluyendo e World Baseball Classic.[1] Para na 6 pia 0 inch (1.83 m) i pisando aproksimadamente 240 liber (109 kg), Zarraga tabata un switch-hitter ku tabata tira ku man drechi i a hunga prinsipalmente komo un katcher durante henter su karera.[2] Selektá pa e Milwaukee Brewers den e di 44 buèlta (1.302 en general) di e Selekshon di Beisbòl di Liga Mayor di 2007 for di Trinity Christian Academy na Florida, el a pasa vários temporada den e liganan menor den vários organisashon.[3] grokipedia: Zarraga su karera profeshonal a kuminsá den e sistema di Brewers, kaminda el a progresá a traves di nan afiliadonan di 2007 pa 2014, alkansando nivelnan di Double-A i Triple-A i mustrando abilidatnan defensivo sólido tras di e plato.[4] Despues el a firma kontraktnan di liga menor ku timnan inkluyendo Los Angeles Dodgers na 2017 i Cincinnati Reds na 2016, ganando invitashonnan no-roster pa entrenamentu di primavera, ounke nunka el a yega Major League Baseball.[5] Despues ku su karera den liga menor afiliá a terminá na 2017, Zarraga a hunga den liganan independiente, inkluyendo ku e Cleburne Railroaders di e Asosiashon Merikano e aña ei, promé ku el a baha ku penshun.[6] Riba e esenario internashonal, Zarraga tabata un kontribuidor klave na e selekshon nashonal di Hulanda, yudando sigurá e título di Kopa Mundial di Beisbòl 2011 na Panama i partisipando den e Klásiko Mundial di Beisbòl 2017, kaminda el a proveé ​​profundidat na katcher durante wega di pool.[7] Su versatilidat i eksperensia a hasié un opshon konfiabel pa e tim hulandes, basando riba su raisnan arubiano miéntras e tabata kompetí bou di e bandera di Reino Hulandes.[8] == Karera internashonal == ===Kopa Mundial 2011=== Zarraga a haci su debut internacional cu e seleccion nacional di baseball di Hulanda na 2011 den Mundial di Baseball na Panama, eligibel pa medio di su herencia Arubiano. El a sirbi komo un katcher riba e lista ora e tim a gana e medaya di oro, derotando Cuba 2-1 den e final pa reklamá e título mundial.[25][26] torneonan di 2014 Zarraga a sirbi prinsipalmente komo un katcher durante e aparishonnan di e tim den dos torneo klave e aña ei.[27] Na yüli, Zarraga a representá Hulanda na e Torneo Internashonal di Beisbòl di Fransia, konosí tambe komo Yoshida Challenge, ku a tuma lugá na Sénart, Fransia. E selekshon hulandes a gana e medaya di oro, derotando un tereno ku a inkluí anfitrion Fransia, Alemania, i all-starnan internashonal. Zarraga tabata parti di e lista ku a sigurá e título, kontribuyendo tras di e plato miéntras e tim a pone un demostrashon fuerte den nan promé salida na e fasilidat nobo.[28][29] Mas lat e sèptèmber ei, Zarraga a kompetí den e Kampionato Oropeo di Beisbòl 2014 ku a tuma lugá na Ostrava i Brno, Repúblika Cheko, kaminda Hulanda a kapturá nan di 21 medaya di oro kontinental ku un rèkòrt invikto di 11-0, kulminando den un viktoria final di 6-3 riba Italia. Komo katcher, el a bati .286 ku aktuashonnan notabel, inkluyendo tres hit den un viktoria di 7-2 riba Alemania i un homerun den un wega di pool anterior kontra Kroasia. Su trabou defensivo a yuda ankra un staf di lansamentu ku a pèrmití solamente 1.36 kareda gana pa wega durante henter e torneo.[30][31][28] 2015 Premier12 i 2017 World Baseball Classic Zarraga a wòrdu selektá pa representá e selekshon nashonal di beisbòl di Hulanda na e WBSC Premier12 di 2015, e edishon inaugural di e torneo ku a tuma lugá na Mexico i Taiwan, kaminda el a sirbi komo un katcher bistiendo e kamisa number 22.[32] Hulanda a kompetí den Grupo A di e buèlta di apertura, sigurando tres viktoria kontra Chines Taipei (7-4), Italia (16-1), i Puerto Rico (11-7), miéntras ku nan a sufri pèrdida kontra Cuba (5-6) i Canada (1-3), loke a posishoná nan pa avansá pa e kuartfinal.[33] Einan, nan a kai kontra Merka 1-6, resultando den un di sinku lugá total pa e tim.[33] Durante e torneo, Zarraga a kontribuí ofensivamente den momentunan klave, inkluyendo un homerun di dos kareda den e di kuater inning kontra Cuba ku a ekstendé e bentaha di Hulanda na 4-1, ounke e tim na final a pèrdè den un kompetensia estrecho.[34] El a registrá tambe un RBI den e viktoria riba Taipei Chines, trahando un kaminata apesar di a bai sin hit den tres at-bat.[35] Sinembargo, Zarraga a sufri un leshon na man durante e wega di Cuba i mester a sali trempan.[36] Na 2017, Zarraga a gana un lugá riba e lista di Hulanda pa e World Baseball Classic, atrobe komo un katcher, partisipando den e torneo prinsipal ku a tuma lugá den vários pais anfitrion.[37] Hulanda a pone un rèkòrt di 2-1 den Pool A, avansando komo subkampeon tras di Israel, promé ku a derotá Israel 12-2 den e kuartfinal na Tokyo Dome pa yega e semifinal.[37] Nan kareda a terminá den un pèrdida di 3-4 kontra Puerto Rico na Dodger Stadium, kaminda e tim a regresá lat pero no por a sigurá e viktoria.[38] E aktuashon sobresaliente di Zarraga a bini den e kuart di final kontra Israel, kaminda el a konta dos hit i dos RBI komo parti di e eksploshon ofensivo di e tim.[39] Den e semifinal kontra Puerto Rico, el a entregá un dòbel di RBI krusial den e di sinku inning pa skor Wladimir Balentien i empatá e wega na 3-3, ounke kompañero di ekipo Jonathan Schoop a wòrdu bentá afó na e plachi di kas den e wega.[40] Zarraga a parse di a sufri un leshon den e di ocho inning di e wega ei, loke a rekerí atenshon médiko tras di e plato. {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid = |titulo=}} {{References}} * [https://www.baseball-reference.com/register/player.fcgi?id=kelly-001ant Minors Stats Antwone Kelly] }} {{DEFAULTSORT:Zarraga, Shawn}} [[:Kategoria:Hende]] [[:Kategoria:Beisbòl]] ----------------- {{Variante|a}} {{Infobox asociacion deporte| variante = c | nomber = Badminton Bond Curaçao | logo = | imagen = | abrevia = BBC | president = | vice-president = | algemeen-secretaris = | asiento = | region = | pais = | cantidad_miembro = | cantidad_asociacion = | deporte = | funda = | luga_funda = | ex-nomber = | federacion_mundial = | federacion_continental = | federacion_nacional = | afilia = | comite_olimpico = | agencia_deportivo = | stop_imagen = | imagen = | descripcion = | website = }} '''Badminton Bond Curaçao''' (BBC) ta e organisashon ku ta dirigi i promové e deporte di badminton na Kòrsou. E federashon ta un miembro di e organisashonnan internashonal i regional, inkluíendo e '''Badminton World Federation (BWF)''', e '''Badminton Pan America (BPA)''', i e '''Caribbean Regional Badminton Confederation (CAREBACO)'''. === Historia i Fundashon === E Badminton Bond Curaçao a fundá den 1975. E federashon ta representá Kòrsou den e organisashonnan regional i internashonal di badminton.:contentReference[oaicite:8]{index=8} === Afiliashon Internashonal === :contentReference[oaicite:10]{index=10} * :contentReference[oaicite:13]{index=13} * :contentReference[oaicite:16]{index=16} * :contentReference[oaicite:19]{index=19}:contentReference[oaicite:21]{index=21} === Participashon Internashonal === :contentReference[oaicite:23]{index=23}:contentReference[oaicite:25]{index=25} === Referensianan === * :contentReference[oaicite:27]{index=27} * :contentReference[oaicite:30]{index=30}:contentReference[oaicite:32]{index=32} [[:Kategoria:Deporte na Kòrsou]] [[:Kategoria:Organisashon Deportivo]] {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte]] --------------- {{Databox}} E '''seleccion nacional di badminton di Aruba''' ([[Hulandes]]: Arubaans badmintonteam) ta representa [[Aruba]] den competencianan internacional di team di badminton y ta wordo controla pa [[Aruba Badminton Federation]] cu ta afilia na Badminton Pan America y Caribbean Regional Badminton Confederation (CARECOBA).<ref>{{Cite web |title=Members {{!}} BWF Corporate |url=https://corporate.bwfbadminton.com/about/membership/ }}</ref> E ekipo a kompetí pa promé biaha den nan promé torneo internacional di ekipo na 1990. E ekipo a haci su aparicion pa prome biaha na e Campeonato di Ekipo di CAREBACO na aña 1974.<ref>{{citeer web|titel=Aruba vooreerst naar Car. badmintonkampioenschap|werk=[[Amigoe]]|datum=1974-11-15|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2025-05-29|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461200:mpeg21:p005}}</ref> Tambe e ekipo a competi den e [[Weganan Centroamericano y di Caribe]] di 1990, unda badminton a wordo inaugura pa prome biaha den e Weganan. E ekipo junior di Aruba a kompetí den e Campeonato Pan Am Junior Team 2009 y a terminá na di 12 lugá.<ref>{{Cite web |title=BWF - Team Event XVIII Pan Am Junior 2009 - Winners |url=https://bwf.tournamentsoftware.com/sport/winners.aspx?id=C61259DF-B2FF-4AC5-A444-F9E14C6A82B1 |access-date=2022-09-04 |website=bwf.tournamentsoftware.com}}</ref> Een Arubaans selectie-team zal van 17 tot en met 24 november voor de eerste keer deelnemen aan de Caribische Badmintonkampioenschappen, die dit jaar te Georgetown in Guyana gehouden worden. Het team dat Aruba zal vertegenwoordigen bestaat uit de dames M. Mata, N. Mata en M. Yarzagaray, en de heren Doy Bernaibela, H. Boer, Robby Arambatzis en Reginals Altman. Deze reis werd mogelijk gemaakt dankzij financiële — en materiele steun van diverse giften; het bedrijfsleven en andere instanties. Het Caribisch toernooi wojdt^jgeorganiseerd door de Caribbean regional badminton confederation, een in 1972 opgerichte federatie, tot voor kort bestaande uit de landen Jamaica, Trinidad/Tooago, Guyana en Sjuriname. Vorig jaar heeft de Badminton Bond Aruba zijn interesse voor deelname aan het bestuur van de Carebaco te kennen gegeven en na een jaar van intensieve voorbereidingen werd Aruba in juli van dit jaar lid van de International badminton federation en in dezelfde maand als vijfde lid van de Carebaco toegelaten. Beide feiten kunnen als mijlpalen worden beschouwd in de geschiede- | nis van de badmintonsport op Aruba, waar deze sport (nog) vrij onbekend is. Dit laatste komt voornamelijk doordat men hier voor deze sport een enorm tekort heeft aan goede accomodatie. ==Historia== ===Tim miksto=== Aruba a debuta den e Campeonato di Equipo di CAREBACO na 1974. E team a keda na di cinco lugar den e ranking final, perdiendo 7-0 contra Jamaica, Surinam, Trinidad y Tobago y Guyana.<ref>World Badminton 18 (1974), p. 3</ref> {{Appendix}} [[:Category:Deporte na Aruba]] en.wiki --------------- {{Infobox asociacion deporte| variante = c | nomber = Aruba Badminton Federation | logo = | imagen = | abrevia = ABF of BBA | president = | vice-president = | algemeen-secretaris = | asiento = | region = | pais = | cantidad_miembro = | cantidad_asociacion = | deporte = | funda = | luga_funda = | ex-nomber = | federacion_mundial = | federacion_continental = | federacion_nacional = | afilia = | comite_olimpico = | agencia_deportivo = | stop_imagen = | imagen = | descripcion = | website = }} '''Aruba Badminton Federation''' (ABF), tambe yamá Badminton Aruba o Aruba Badminton Bond, ta e organisacion gobernante nacional supremo pa e deporte di [[badminton]] na [[Aruba]]. E federacion ta wordo representa pa e [[seleccion nacional di badminton di Aruba]]. == Historia == E Aruba Badminton Federation a wordo funda memey di añanan 1970, ora cu e promé participacion a tuma luga na e Kampionatonan di Carebaco. Na desember 1973 e federacion a bira miembro di Caribbean Badminton Federation, hunto cu Corsou.<ref>Sport inliet kort sport in het kort sport. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 05-12-1973, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 29-05-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461498:mpeg21:p007</ref> E federashon despues a bira miembro di e órgano di gobernashon kontinental, e Konfederashon Panamerikano di Badminton, i e Federashon Mundial di Badminton, e tempu ei konosí komo e Federashon Internashonal di Badminton. Aruba ainda no ta anfitrion di campeonatonan internacional. Sinembargo Aruba a yega di ta anfitrion di Campeonato di Carebaco dos biaha. Federacion di Badminton Aruba ta miembro di Comite Olimpico Arubano . {{Appendix}} De Badminton Bond Aruba (BBA) viert deze maand zyn 15-jarig bestaan met verschillende toernooien en andere activiteiten. Ofschoon deze tak van sport niet zo bekend is op Aruba, heeft de BBA in vijftien jaren heel wat gepresteerd. Deze bond is al jaren lid van de International Badminton Federation (IBF). Ook is de BBA lid van de Carebaco (Caribbean Regional Badminton Confederation), waarvan verder ook lid zijn: Jamaica, Trinidad, Suriname, Guyana, Barbados, Bermuda, Curasao en Grenada. Elk jaar doet Aruba mee aan de Caribische kampioenschappen en BBA- motor, Riek Altman, is al jaren secretaris / penningmeester van de Carebaco. Aruba wordt elk jaar weer verzocht de Carebaco- wedstrijden te organiseren, omdat Aruba tot nu toe het beste toernooi heeft georganiseerd, doch door het ontbreken van faciliteiten kan de BBA dit Caribisch treffen niet meer organiseren. De BBA bestaat momenteel uit de vier clubs: Floralin, Flamboyant, Aruba Badminton Minders en Playa die tezamen honderd leden tellen. Deze sport kan uitsluitend gespeeld worden in een zaal en nu wordt er gebruik gemaakt van de gymnastiekzalen van Julianaschool, La Salie College en de Sporthal. Een paar maanden geleden hebben de BBA- bestuursleden, Riek Altman en Michael Williams, in Trinidad een coachingcUrsus gevolgd onder auspiciën van de IBF en geven nu op maandag en donderdag aan trainers van de club een opleiding. Nu al is bekend dat Aruba volgend jaar vertegenwoordigd zal worden op Curagao tijdens de Easter Open Tournament en in Jamaica tijdens de Carebaco- wedstrijden. De BBA heeft gisteren in een communiqué dank uitgebracht aan alle personen en instanties, die door de jaren heen de BBA hebben geholpen en eenieder, die aan badminton wil meedoen, uitgenodigd zich op donderdag in de Sporthal op te geven tussen zeven en tien uur 's avonds. Het bestuur van de BBA wordt in dit derde lustrumjaar gevormd door: voorzitter R. Nieuw, vicevoorzitter R. Altman, secretaris G. Simon, penningmeester B. Hernandez, commissarissen E. van der Linde, M. McClure, E. Vemannan, M. Croes en M. Williams.<ref>Met uitgebreid activiteiten-programma Badminton Bond Aruba viert haar derde lustrum. "Amigoe". Curaçao, 08-11-1986, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 29-05-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641854:mpeg21:p013</ref> ------------- {{Variante|a}} {{Futbolista |nomberdihungado = |Nomber = Mario Croes |potret = |Fecha di nasementu = |Siudat di nasementu = |Pais di nasementu = {{ABW}} |Nashonalidat = hulandes |Posishon = |club = }} '''Hyacintho Mario Croes''' (☆ ± 1942 na [[Aruba]]), tambe conoci como '''Mario Croes jr.''', ta un ex-hungado di pingpong [[Aruba]]no. Entre decada 1960 y decada 1980 el a titula 13 vez campeon di Aruba. Den [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]] Croes tabata un di e dos "grandinan" den deporte di tennis di mesa, banda di [[Robert Hosé]] di [[Kòrsou|Corsou]].<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463158:mpeg21:a0099|titel=Sensationele zege van R. Hosé over M. Croes|werk=[[Amigoe]]|datum=1970-11-02|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> == Biografia == Mario Croes ta yiu di Eymee Zeppenfelt y Mario Hyacinto Croes, empresario i doño di La Gran Bodega.<ref name="Amigoe">{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462365:mpeg21:a0121|titel=In de Franciscuskerk|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-07-16|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> Cu mas o menos siete aña el a cuminsa hunga pingpong y tabata train cu su mama pa despues sigi train cu su tata y otro famianan.<ref name="Amistad">{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AMISTAD-1976-11/page/3/mode/1up?q=Amistad+mei+1976&view=theater|titel=Mario Croes: 26 aña den pingpong|werk=Amistad|datum=november 1976|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> Croes a cuminsa mustra su talentonan ora cu na edad di 9 aña el a sali campeon "junioren" na Aruba. Cu 12 aña el a drenta division di senioren y na 1959, cu 16 aña, a bira campeon di Aruba pa prome bes.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010997546:mpeg21:a0072|titel=Mario Croes jr: nieuwe tienkampkampioen tafeltennis|werk=[[Amigoe]]|datum=1959-02-25|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> Na 1960 e ta prolonga su titulo.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010459813:mpeg21:a0112|titel=Mario Croes jr. weer de sterkste|werk=[[Amigoe]]|datum=1960-04-01|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> Hunto cu Cholan Jacobs e tabata hunga pa e team Arubano di Bavaria Stars. Den e torneo organisá door di e asociacion "Entre Nous Juveniles” na Corsou el a hunga cu 17 aña su prome wega internacional contra [[Colombia]]. Croes tabata doño di Mario's Sports Shop den Wilhelminastraat 51 na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]. E ta casa cu Ruth Arends y hunto nan tin un yiu homber, Mario III, i un yiu muhe Janine.<ref name="Amigoe"/> {{Appendix}} {{Stub}} {{DEFAULTSORT:Croes, Mario}} [[:Category:Hende]] [[:Category:Deporte na Aruba]] Pa promer viaha el a sali campeon di Aruba dia cu e tabatin 15 aña di edad. Awor flbi cu e tin 34 aña e por bisa cu ela sali 13 vez campeon di nos isla y e ta posee nada menos cu 39 copa y 27 medaya. Un deportista arubano cu e destaca su mes den e deporte di ping pong specialmente door di su mes esfuerzonan y su perserverancia, como cu manera nos lektornan por lesa mas alew, no ta semper ela haya ayudo den su carera deportivo na su isla natal. Mario Croes jr., casá cu Ruth Croes-Arends, ta haya cu e deporte di ping pong na Aruba a bai hopi atrcus den e 26 aña cu e tin ta praktikele. Amistad a tene un entrevista exclusivo cu e deportista te ainda mas grandi riba terreno di ping pong actuahnente: Mario Croes Jr.<ref name="Amistad">{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AMISTAD-1976-11/page/3/mode/1up?q=Amistad+mei+1976&view=theater|titel=Mario Croes: 26 aña den pingpong|werk=Amistad|datum=november 1976|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> mi a cuminsa hunga ping pong tempo mi tabata tin mas o menos siete aña. Mi mama a cuminsa siñami, pero mi no a worry mucho. Toch mi a sigi hunga cu mi tata y cu mi otro famianan. Un viaha mi a bai Flamingo Room (Trocadero), caminda tabatin un mesa di ping pong, anto ei nan mi a mira Cholan Jacobs, e tempo ei e campeon di Aruba, hunga. Esei a dunami smaak pa mi sigi train cu mi famia. Dia m'a cimiinsa hunga di verdad mi tabatin 12 ema y mi a cuminsa train cu Cholan. E tempo ei mi tabata hunga cinco te seis ora pa dia. Mi tabata caba di come dies dos or y mei y bai hunga te siet’or y mei di anochi. Tur dia e mesim cos. Mi no tabata hunga ni siña les. Mario a cuminsa mustra su talentonan ora cu na edad di 9 aña ela sali campeon di Junioren na Aruba. Cu 12 aña ela drenta division di senioren y cu 16 aña pa promer vez ela logra bira campeon di Aruba. Su promer wega internacional ela hunga contra Colombianonan tempo cu e tabatin 17 aña na 1959. E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” Entre Nous Juveniles na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsou. E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsou. in de Franciscuskerk te Oranjestad is gistermorgen het kerkelijke huwelijk ingezegend vun mejuffrouw Rulh Arends, dochter V(.n. de heer en mevrouw Milo de R. Arends-Arends en de heer Mario Croes, zoon van de heer en mevrouw Mario H. Croes- Zeppenfelt. Voor de receptie ten huize van de bruid bestond grote belangstelling. Het bruidspaar wachtte een verrassing; een taart in de vorm van een tafeltennistafel. De bruidegom is dan ook tafeltenniskampioen van Aruba.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462365:mpeg21:a0121|titel=In de Franciscuskerk|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-07-16|bezochtdatum=2022}}</ref> * Eigenaar van Mario's Sports Shop, Wilhelminastraat 51, Oranjestad, Aruba * Huwde in 1965 met Ruth Arends, kinderen Mario III en Janine {{Appendix}} --------------- e9xc1ha38n4r7llio8h7ux0boluopa1 199609 199608 2026-08-05T22:13:51Z Caribiana 8320 199609 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ Pending: [[Barracudas Artistic Aruba]] - [[Aruba Dolphins]] - [[Stingray Swimming Team]] - [[Shawn Zarraga]] - [[Antwone Thyshon Kelly]] - [[Badminton Bond Curacao]] - [[Seleccion nacional di badminton di Aruba]] - [[Aruba Sport Unie]] -------- {{infobox deportista | variante=a }} '''Higinio Alejandro (Patan) Farro''' (☆ [[11 di yanüari|11 di januari]] [[1942]] - † [[30 di yüli |30 di juli]] [[2026]]<ref>[https://www.arubanative.com/aurora-royal-pray-funeral-home-ta-anuncia-fayecimento-di-higinio-alejandro-farro-mihor-conoci-co-mo-patan/ Aviso di fayecemento], arubanative.com (4 di augustus 2026)</ref>) tabata un musico, compositor y deportista [[Aruba|Arubiano]]. El a titula campeon di hisamento di peso di Aruba pa diescuater aña consecutivo (1965-1978) y tabata tambe campeon di [[Antias Hulandes]] pa nuebe aña consecutivo.<ref name="telearuba"/> E ta wordo considera un di e pioneronan mas importante di hisamento di peso na Aruba.<ref>[https://arubanews.ca/patan-farro-weightlifting-legacy-honoured-following-aruban-champions-death/ Patan Farro Weightlifting Legacy Honoured Following Aruban Champion’s Death], arubanews.ca (4 di augustus 2026)</ref><ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/93280/voormalig-gewichthefkampioen-patan-farro-overleden-vz1916 Voormalig gewichthefkampioen ‘Patan’ Farro overleden], curacao.nu (4 di augustus 2026)</ref> E tabata bon conoci tambe como wicharero y restaurado di caha di orgel tradicional. == Bida y carera == Farro a cuminsa como pesista na aña 1964 y a logra di dos luga den su prome competencia. Den e aña siguiente, e nivel di e deporte a baha hopi riba e isla, debi cu hopi hisador di peso tabata di origen stranhero y como trahado na [[Lago Oil & Transport Company|refineria Lago]] a haya lay retiro y mester a bolbe na pais di origen.<ref>[https://297sportsaruba.com/na-memoria-di-higinio-alejandro-patan-farro/ Na memoria di Higinia Alejandro "Patan" Farro], 297sportsaruba.com (3 di augustus 2026)</ref> Bou di condicionnan hopi limita, Farro a sigui train y a sigui desaroya den deporte di peso. El sigui entrena hunto cu otro deportista den un espacio chikito na Wilhelmina Stadion (awor [[Stadion Guillermo Prospero Trinidad]]). El a entrena sin entrenador profeshonal y sin haya oportunidat pa sigui entrenamento den exterior. Pa torneo internacional, e tabata depende di su propio dianan di vakantie, pasobra no a haña permiso adicional di su trabou. Despues di a retira for di competencia Farro a yuda Federacion Aruba Weightlifting Association como referee. ===Carera internacional=== Na 1970, Farro a wordo selecciona pa representa Antias Hulandes na [[Weganan Centroamericano y di Caribe]] (CAC) na [[Panama]]. Ora e [[Comite Olimpico Antias Hulandes]] (NAOC) a nenga pa paga su biahe, e mes a cumpra su boleto di avion y a logra di cuater luga den su categoria.<ref name="telearuba">[https://telearuba.aw/article/na-memoria-di-higinio-alejandro-patan-farro Na memoria di Higinio Alejandro "Patan" Farro], [[Telearuba]] (2 di augustus 2026)</ref> Na 1971, el a termina na di cinco luga durante [[Weganan Panamericano]] na [[Cali]], [[Colombia]]. Na 1974, el a bolbe logra di cuater luga na CAC na [[Repúblika Dominikano|Republica Dominicano]]. Su logro internacional mas importante a yega na 1978, ora el a gana un medaya di brons na CAC na [[Medellín]]. ===Logro y record === Ademas di su titulonan local y regional, Farro tabata conoci pa su forsa excepcional. Durante su carera el a kibra mas cu 50 record di Aruba. Den añanan setenta di [[siglo 20|siglo binti]], el a logra e siguiente prestacionnan:<ref name="telearuba"/> * squat: serka 272 kilo (600 liber) * deadlift: serka 318 kilo (700 liber) * bench press: serka 181 kilo (400 liber) * snatch: serka 125 kilo (275 liber) * clean and jerk: serka 160 kilo (352 liber) Su recordnan Arubano di 1976 den e disciplinanan "snatch" y "clean and jerk" a permanece pa cuarenta aña prome cu na 2016 a logra kibra ambos record y tambe esun di total.<ref name="telearuba"/> == Caha di orgel == Desde chikito, Patan a desaroya un amor profundo pa musica. E pasion ey a converti’e den un maestro respeta, tanto den pone pieza, afina y restaura cahanan di orgel, como den preserva e sonidonan autentico. Como hobby y trabao e ta toca caha di orgel y traha cylinder pa caha. Ademas di su contribucion na deporte, Farro tabata tambe envolvi den preservacion di herencia cultural di Aruba, specialmente door di su trabou cu restauracion y promocion di [[Caha di Orgel|cah’i orgel]] tradicional.<ref name="honor">[https://www.gobierno.aw/a-honra-varios-tocado-di-cahi-orgel-riba-dia-di-musico A honra varios tocado di cah’i orgel riba dia di musico], Gobierno di Aruba (25 di november 2024)</ref> E legendario hisador di peso Arubiano Higinio Alejandro “Patan” Farro tambe tabata un figura cultural bon conoci y un tocado, doño y restaurador celebra di e tradicional caha di orgel (orgel di bari) yama “El Diamante”.<ref>[https://www.aruba.nu/nieuws/kunst-cultuur-en-muziek/57390/unieke-eer-voor-muzikanten-met-liefde-voor-cahi-orgel Unieke eer voor muzikanten met liefde voor Cah’i Orgel], aruba.nu (27 di november 2024)</ref> Legado Cultural E Instrumento: Patan Farro tabata doño y tabata cuida un caha di orgel historico di 100 aña bieu como “El Diamante” tabata conoci. Diamante". Artesania: E tabata un di e poco personanan na Aruba cu e habilidad raro pa pega y martillo e cilindernan (cilinder di claba) cu ta wordo uza pa toca musica tradicional riba e instrumento. No ta facil pa a aregla, marca y claba pieza riba caha di orgel. Reconocimento: El a ricibi multiple premio cultural y reconocimentonan oficial di gobierno di Aruba pa conserva e musical unico aki.<ref name="honor"/> Na 1982, den concurso di caha di orgel na Hoffi Sero Janchi, Farro a sali ganado maximo cu su caha di orgel Diamante.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-DOCUMENTACION-005276/mode/1up?q=patan+farro Ambiente inmenso na concurso di caha di orgel], Diario (30 di augustus 1982)</ref> == Reconocemento == Durante su carera activo, Farro no a haña hopi reconocemento oficial pa su prestacionnan. Sinembargo, despues di su retiro, el a wordo honra cu varios distincion: * condecoracion real como "ridder" den [[Orden di Oranje-Nassau]] * inclusion den Salon di Fama di Aruba * 1991 - Premio Promocional Santa Anna pa su contribucion na deporte y cultura Segun Archivo Nacional Aruba, Farro tabata tambe nominá pa premio di “atleta di aña” di Aruba Sport Unie na 1974. == Fayecemento == Farro tabata casa y tata di tres yiu. El a fayece dia 30 di juli 2026 na edat di 84 aña. Diferente organisashonnan, entre otro Federacion Aruba Weightlifting Association y Departamento di Cultura di Aruba, a record’é como un atleta respectivamente culturista sobresaliente y un persona ehemplar. {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] '''Higinio Alejandro (Patan) Farro''' (☆ [[11 di yanüari]] [[1942]] - † 30 di yüli 2026) tabata un hisado di peso [[Aruba|Arubiano]]., conoci den su tempu aktivo komo e hòmber mas fuerte di Aruba. El a dominá deporte di levantamentu di peso riba e isla pa mas ku un dekada i a representá Antia Hulandes na diferente torneo internashonal. Farro a gana e titulo di kampion di Aruba pa dieskuater (14) aña konsekutivo i tabata tambe kampion di Antia Hulandes pa nuebe (9) aña. El ta konsiderá un di e pioneronan mas importante di levantamentu di peso na Aruba.<ref>[https://arubanews.ca/patan-farro-weightlifting-legacy-honoured-following-aruban-champions-death/ Patan Farro Weightlifting Legacy Honoured Following Aruban Champion’s Death], arubanews.ca (4 di augustus 2026)</ref><ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/93280/voormalig-gewichthefkampioen-patan-farro-overleden-vz1916 Voormalig gewichthefkampioen ‘Patan’ Farro overleden], curacao.nu (4 di augustus 2026)</ref> == Bida y carera == Farro a kuminsá ku levantamentu di peso na aña 1964 i a logra di dos luga den su promé kompetensia. Den e aña siguiente, e deporte a baha hopi na nivel riba e isla, despues ku hopi trahadó strañero a laga Aruba tras despido na refineria di Lago.<ref>https://297sportsaruba.com/na-memoria-di-higinio-alejandro-patan-farro/</ref> A pesar di e situashon difísil, Farro a sigui entrená bou di kondishonnan hopi limitá. El tabata entrená den un espasio chikí bou di graderia di Wilhelmina Stadion (awor Stadion Guillermo Prospero Trinidad), ku ventilashon insufisiente i un solo plataforma ku el mester a kompartí ku siete otro deportista. El a entrená sin entrenador profeshonal i nunca a haña oportunidat pa sigui kampamentu di entrenamiento na exterior. Pa torneo internashonal, el tabata depende di su propio dianan di vakashon, pasobra no a haña permiso adicional di su trabou. ===Carera internacional=== Na 1970, Farro a wordu selekshoná pa representá Antia Hulandes na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Panamá. Ora e Komité Olímpiko Antiano a nenga pa paga su biahe, el mes a kumpra su boleto di avion i a logra di kuarto luga den su kategoria. Na 1971, el a termina na di sinku luga durante e Huegos Panamericanos na Cali, Kolombia. Na 1974, el a bolbe logra kuarto luga na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Republica Dominicano. Su logro internashonal mas importante a yega na 1978, ora el a gana un medaya di brons na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Medellín. ==Logro y rekord == Ademas di su titulo lokal i regional, Farro tabata konosí pa su forsa eksepshonal. Den añanan setenta, el a logra e siguiente prestashonnan aproksimá: squat: serka 272 kilo (600 lbs) deadlift: serka 318 kilo (700 lbs) bench press: serka 181 kilo (400 lbs) snatch: serka 125 kilo (275 lbs) clean and jerk: serka 160 kilo (352 lbs) Su rekordnan arubiano di 1976 den e disciplinanan snatch i clean and jerk a keda sin bati pa aproksimadamente kuarenta (40) aña. Na 2016, e rekordnan aki i su total kombiná finalmente a wordu mehorá. Rekonosimentu Durante su karrera aktivo, Farro no a haña hopi rekonosimentu ofisial pa su prestashonnan. Sin embargo, despues di su retiro, el a wordu honrá ku diferente distinkshon: distinkshon real inklushon den Eregalerij di Aruba Premio Santa Anna pa su kontribushon na deporte i kultura Segun Archivo Nacional Aruba, Farro tabata tambe nominá pa premio di “atleta di aña” di Aruba Sport Unie na 1974. == Ca'i orgel == * Diamante<ref>https://www.gobierno.aw/en/several-barrel-organ-players-were-honored-on-musicians-day</ref> E legendario hisador di peso Arubiano Higinio Alejandro “Patan” Farro tambe tabata un figura cultural bon conoci y un hungador, doño y restaurador celebra di e tradicional caha di orgel (orgel di bari) yama “El Diamante”.<ref>[https://www.aruba.nu/nieuws/kunst-cultuur-en-muziek/57390/unieke-eer-voor-muzikanten-met-liefde-voor-cahi-orgel Unieke eer voor muzikanten met liefde voor Cah’i Orgel], aruba.nu (27 di november 2024)</ref> Legado CulturalE Instrumento: Patan Farro tabata doño y tabata cuida un caha di orgel historico di 10 aña bieu como “El Diamante” tabata conoci. Diamante".Artesania: E tabata un di e poco personanan na Aruba cu e habilidad raro pa pega y martillo e cilindernan (cilinder di claba) cu ta wordo uza pa toca musica tradicional riba e instrumento.Reconocimento: El a ricibi multiple premio cultural y reconocimentonan oficial di gobierno di Aruba pa conserva e musical unico aki == Legado == Farro su influensia a bai mas allá di su rekordnan i medayanan. El a demostrá ku un atleta arubiano por kompetí na nivel regional, a pesar di falta di fasilidat, guia profeshonal i sosten finansiero. Su determinashon — manera paga su propio biahe i sigui entrená bou di kondishonnan difísil — a hasi’e un ehèmpel pa generashonnan posterior di deportista. Ademas di su kontribushon na deporte, Farro tabata tambe envolví den preservashon di herensia kultural di Aruba, spesialmente dor di su trabou ku restaurashon i promoshon di e Cah’i Orgel tradicional. Fayesimentu Farro a fayesé dia 30 di yüli 2026 na edat di 84 aña. Diferente organisashonnan deportivo, entre otro Aruba Amateur Weightlifting Association, a record’é komo un atleta sobresaliente i un persona ehèmpelar, i a ekspresá kondolensia na su famia. ------------ '''Aruba Sport Unie''' (ASU), tambe konosí komo '''Union Deporte Aruba''' òf '''Union Deportivo Arubano''', ta e organisashon cumbre di deporte na Aruba. E ta fungí komo federashon madre pa e diferente federashonnan i bondnan deportivo riba e isla. ASU ta representa mas ku 25 federashon deportivo i tin komo meta koordiná, promové i desaroyá deporte na Aruba. Pa bira miembro di ASU, un organisashon deportivo mester ta registra komo persona hurídiko i no por representa un deporte ku ta kaba representá pa un otro federashon miembro. ==Historia== Aruba Sport Unie a wordu fundá dia 23 di desèmber 1941, for di e nesesidat pa koordiná i stimulá desaroyo di deporte riba e isla. Entre e organisashonnan ku a kontribuí na su fundashon tabatin clubnan manera RCA, Club Caribe i Tivoli. E promé presidente tabata [[Jacobo Arends|Jacobo Rudolf (Coco) Arends]], kende tabata tambe envolví den fundacion di [[Arubaanse Voetbalbond]] (AVB) algun aña prome. Na 1949, ASU a kuminsá haña subsidio di e gobierno sentral pa sostené federashonnan deportivo, spesialmente pa organisashon di kompetensianan i otro aktividatnan. Durante e añanan 1950 i 1960, sektor priva a hunga un papel importante den desaroyo di deporte na Aruba. E kompania petrolero Lago Oil & Transport Company, por ehèmpel, a brindá sosten finansiero i material na diferente clubnan. Mateo Reyes tabata un di e figurannan clave den e proseso di distribushon i desaroyo. Na 1955, ASU a organisá e promé ASU Olimpiada, un evento ku a stimulá kompetensia entre atletanan lokal i ku a bira un tradishon durante varios dekada. Den e evento aki, atletanan tabata wordu rekonosé komo “atleta di aña”. Entre 1955 i 1993, ASU tabata responsabel pa maneho di e Wilhelminastadion na Oranjestad. Te na 1997, ASU tabata tambe enkargá ku distribushon di subsidio gubernamental na federashonnan deportivo. Despues di e aña ei, e tarea aki a pasa direktamente na gobierno di Aruba. ==Facilidatnan deportivo== ASU ta manehá diferente instalashon deportivo riba Aruba, entre otro: ===Joe Laveist Sport Park=== Situa na San Nicolas, e parke aki ta un fasilidat multifunkshonal ku instalashonnan pa: basebal futbòl volleyball basketball atletismo E parke por wordu usa tambe pa evento grandi manera konserto i aktividatnan komunidario. ===Centro Deportivo Betico Croes=== Situa na Santa Cruz, e fasilidat aki ta un kompleks deportivo di paden ku aire akondishoná. E ta usa pa deporte di sala i arte marcial. ==Organisashon i rol== ASU ta fungí komo koordinadó entre e diferente federashonnan deportivo na Aruba i ta apoyá: desaroyo di deporte organisashon di kompetensianan promoshon di atletanan lokal Riba e isla tin mas ku 30 organisashon deportivo ku ta forma parti di e sistema koordiná pa ASU. Entre e deporte mas popular na Aruba tin futbòl i basebal. Basebal, en partikular, a kontribuí na reconocimiento internashonal di Aruba, ku varios atletanan arubiano ku a hunga den Major League Baseball. ===Presidente === * Jacobo Rudolf “Coco” Arends (promé presidente) * Gerald Franca * Soraida Boekhoudt (2022– ) --- {{Variante|a}} {{infobox organisacion | variante = a | tipo = Deporte | nomber = Aruba Sport Unie | funda = [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]] | fundado = }} '''Aruba Sport Unie''' (Union Deporte Aruba, ASU), tambe conoci como '''Union Deportivo Arubano''', ta e organisacion cumbre di deporte na [[Aruba]]. E ta fungi como federacion cumbre pa diferente federacion y bond deportivo riba e isla. ASU ta representa mas cu 25 federacion deportivo y tin como meta coordina, promove y desaroya deporte na Aruba. Pa bira miembro di ASU, un organisacion deportivo mester ta registra como [[Persona hurídiko|persona huridico]] y no por representa un deporte cu ta representacaba pa otro federacion miembro. == Historia == Aruba Sport Unie a wordo funda dia [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]]. E organisacion a surgi for di e necesidad pa coordina y stimula desaroyo di deporte riba e isla. Den promé añanan di su existencia, diferente club i organisashon deportivo a kontribuí na fundashon di ASU, entre otro [[RCA]], Club Caribe i Tivoli. E promé presidente di e organisashon tabata '''Coco Arends''', kende tabata tambe envolví den fundashon di e '''Arubaanse Voetbal Bond''' algun aña promé. Na 1949 ASU a kuminsá ricibí subsidio di e gobierno sentral pa apoyá federashonnan deportivo ku organisashon di kompetensia i actividadnan deportivo. Durante añanan hopi organisashon i empresanan lokal a brindá sosten finansiero i material na deporte na Aruba. E kompanía petrolero Lago Oil & Transport Company tabata un di e sostenedornan importante, donando material deportivo i apoyando desaroyo di clubnan deportivo. Mateo Reyes tabata un di e personanan cu a yuda den e proseso di desaroyo aki. Den 1955 ASU a organisá e promé '''ASU Olimpiada''', un evento deportivo pa estimulá kompetensia entre atletanan lokal. E evento aki a bira un tradishon durante varios dekada, kaminda atletanan a wordo rekonosé komo “atleta di aña”. Entre 1955 i 1993 ASU tabata responsabel pa maneho di e [[Wilhelminastadion]] na Oranjestad. Te na 1997 ASU tabata tambe responsabel pa distribushon di subsidio gubernamental pa federashonnan deportivo. Despues di e aña aki, e tarea aki a wordo asumí direktamente pa e gobierno di Aruba. == Facilidatnan deportivo == ASU ta manehá diferente instalashon deportivo riba Aruba. '''Joe Laveist Sport Park''' na [[San Nicolas, Aruba|San Nicolas]] ta un parke deportivo multifunkshonal ku instalashonnan pa deporte manera: * [[Basebal]] * [[Futbòl]] * [[Volleyball]] * [[Basketbal]] * [[Atletismo]] E parke por wordo usa tambe pa evento grandi manera konserto i otro aktividatnan komunidario. '''Centro Deportivo Betico Croes''' na [[Santa Cruz, Aruba|Santa Cruz]] ta un fasilidat deportivo di paden ku aire acondicioná. E centro ta usa pa deporte di sala i arte marcial. == Organisashon == ASU ta fungí komo koordinadó entre e diferente federashonnan deportivo na Aruba. E organisashon ta apoyá desaroyo di deporte, organisashon di kompetensianan i promoshon di atletanan lokal. Riba e isla tin mas ku 30 organisashon deportivo cu ta forma parti di e sistema deportivo coordina pa ASU. Entre e deporte mas popular na Aruba tin [[futbòl]] i [[basebal]]. Especialmente basebal a duna Aruba reconocimiento internashonal, ku varios atletanan Arubiano cu a hunga den [[Major League Baseball]]. == Organisacion == Entre e presidentenan di Aruba Sport Unie tin: * [[Coco Arends|Jacobo Rudolf (Coco) Arends]] (1892-1965) – promé presidente * Gerald Franca – presidente durante diferente periodo den siglonan reciente * Soraida Boekhoudt – presidente (2022) [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] '''Aruba Sport Unie''' o '''Union Deportivo Arubano''' (ASU) ta e federacion cumbre di e federacionnan deportivo na [[Aruba]]. dre di 25 bond deportivo. Pa bira miembro di A.S.U. e organisacion mester ta un persona huridico y no mag di tin un miembro pa e deporte ey caba den A.S.U. == Historia == ASU e ser funda dia [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]]. * ASU taba maneha Wilhelminastadion di 1955 te 1993 A.S.U. ta maneha dos facilidad cu ta nan propiedad, esta Joe Laveist Sport Park na San Nicolas y Centro Deportivo Betico Croes na Sta Cruz. Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. Centro Deportivo Betico Croes ta completamente airecondiciona y ta uz'e pa tur sport di paden y arte marcial. Huur di e sporthal ta depende di cuanto hende mester uza pa maneha e lugar pa e actividad y ki sorto di actividad e ta. Pa mas informacion por yama oficina di A.S.U. na e numbernan di telefon ariba menciona.<ref>[https://www.gobierno.aw/union-deporte-aruba-asu Union Deporte Aruba (ASU)], Gobierno di Aruba</ref> Aruba Sport Unie a wordo funda dia 21 di December, 1941. E aña aki 21 di December, e ta cumpli 75 aña y tin cu corda riba e fundadornan. Segun e presidente actual Gerald Franca, e aña aki lo ta uno special den cuadro di e celebracion aki. Tambe el a splica kico tur nan tin pensa di haci pa loke ta e celebracion den 2017. Franca a splica cu e prome presidente tabata Coco Arends, kende ta e mesun persona cu a cuminsa tambe, kende ta fundador di Arubaanse Voetbal Bond 5 pa 6 aña prome. Un di e organisacionnan cu a yuda lanta Aruba Sport Unie tabata RCA, Club Caribe y Tivoli, cual ta e prome organisacionnan cu a lanta e asociacion aki. Na 1949 pa prome biaha den historia, ASU a cuminsa haya e subsidio di Gobierno Central pa facilita tambe e federacionnan di e tempo ey cu placa pa nan organisa actividadnan. Despues di e periodo ey tabata haya Lago ta yuda hopi den parti di formacion di e clubnan y nan tabata subsidia of duna donacion na e diferente clubnan pa nan material, etc. durante aña. Difunto Mateo Reyes, kende ta un persona conoci y keri, tabata encarga cu esaki. E ta un di e personanan cu a yuda ASU pa haya Joe Laveist for di Lago como un centro pa deporte. Lago Sportpark tabata di Lago y a bin pa pase pa Joe Laveist, pa pas’e pa ASU. Franca a menciona cu durante aña, durante 1955, ASU a celebra su prome ASU Olimpiada y despues di esey a keda celebr’e. Hopi di e atletanan grandi ta recorda e fechanan ey, caminda cu nan a wordo eligi como atleta di aña den decadanan di 60, 70 y 80. ASU semper a maneha deporte pa Gobierno y hasta a bay asina leu cu ASU a manda hende den exterior cu studie opdracht, pa bin bek lanta scol di deporte pa Aruba. Esaki nunca a logra debi na cosnan cu tabata pasa internamente. Despues ASU tabata encarga pa duna subsidio te cu na aña 1997, caminda cu Gobierno a tuma e tarea aki bek den su seno. Franca a sigui splica cu na e momentonan aki tin un comision cu ta trahando riba dje pa pasa e fecha pa Januari. Pa fin di aña ta imposibel pa organisa algo. Idea ta pa haci algo riba dje pa recorda e fecha y recorda esnan cu a funda e organisacion aki. Tabata tin hasta hendenan conoci entre otro shon A. Eman cu tabata un di e prome personanan den e directiva. Tin hopi hende conoci den comunidad tabata forma parti di ASU di e tempo ey.<ref>[https://masnoticia.com/aruba-sport-unie-lo-cumpli-75-ana-dia-21-di-december-proximo/ Aruba Sport Unie lo cumpli 75 aña dia 21 di December proximo], Mas Noticia (28 di november 2016)</ref> The sparse available evidence, however, reveals that there are around thirty-five sport organisations on the island that fall under the umbrella of the Aruba Sport Union (ASU), which was formed in 1941.44 As in Curaçao, two of the more popular team sports are soccer and baseball, and it is baseball that has given it the greatest international recognition through the participation of at least six Arubans in MLB since 1996.4 ASU President Gerald Franca --> 2022 Soraida Boekhoudt --- Aruba Sport Unie, funda dia 23 di december 1941, ta e bond madre di 25 bond deportivo. Pa bira miembro di A.S.U. e organisacion mester ta un persona huridico y no mag di tin un miembro pa e deporte ey caba den A.S.U. A.S.U. ta maneha dos facilidad cu ta nan propiedad, esta Joe Laveist Sport Park na San Nicolas y Centro Deportivo Betico Croes na Sta Cruz. Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. Centro Deportivo Betico Croes ta completamente airecondiciona y ta uz'e pa tur sport di paden y arte marcial. Huur di e sporthal ta depende di cuanto hende mester uza pa maneha e lugar pa e actividad y ki sorto di actividad e ta. Pa mas informacion por yama oficina di A.S.U. na e numbernan di telefon ariba menciona.<ref>https://www.gobierno.aw/union-deporte-aruba-asu Union Deporte Aruba (ASU)</ref> {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] ---------------- {{Variante|a}} {{multiple image | total_width = 270 | border = | perrow = 1/2 | align = right |header = Joe Laveist Sportpark |header_align = center |image2 = Joe Laveist Sport Park.jpeg | image1= Estadio de béisbol Joe Laveist, en San Nicolaas (este de Aruba).jpg | image3 = Joe Laveist Sport Park 06 54 31 704000.jpeg |caption1 = |caption_align = center }} == Lago Sport Park / Joe Laveist Sportpark == The historical Lago Sports Park (later known as the Laveist Sport Park) was a vital recreational and cultural hub in San Nicolas, Aruba. Officially inaugurated in March 1941, it was founded by the Lago Oil & Transport Company to support the island's booming refinery community. History of Lago Sports Park Founding and Baseball Roots: The park was instrumental in developing baseball on the island. American expatriate and former Major League Baseball pitcher Jim Bluejacket spent 15 years in Aruba and helped found the facility, fostering strong local interest in the game. WWII & Refining Community: During WWII, the facility offered organized recreation for Allied soldiers stationed in Aruba and the diverse immigrant workforce employed at the Lago refinery. Championship Ground: Throughout the 1940s and 1950s, the park was the premier venue for the organized Aruba baseball championships. Iconic early teams like the Dodgers, Baby Ruth, and Barnes' Ramblers competed here. Track and Field: Beyond baseball, it served as the primary venue for annual events like the Lago High School Track Meets and the Aruba School Sport Bond competitions. Evolution: Today, the historic site in San Nicolas continues to be an active community asset and is known as the Laveist Sport Park. --- Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. {{Variante|a}} {{Databox}} Intro *Location in San Nicolas, Aruba *Originally built by Lago Oil and Transport Company *Year of inauguration (1941) *Later renamed to Joe Laveist Sportpark ==Historia== 1. Fundashon (±1930s–1941) Lago building infrastructure for workers Role of Jim Bluejacket Opening (9 March 1941) 2. Periodo di floresementu (1940s–1980s) Organized sports (baseball, possibly softball, football) Social function (community gatherings, events) 3. Despues di sera di Lago (1985 →) Decline / transition Renaming to Joe Laveist Continued local use Struktura i fasilidat Even if partial: Baseball field Stands / seating Clubhouse? Multi-sport use * na 1968 Lago a traspasa LSP pa ASU Importansia kultural This is where your article becomes powerful: Role in development of baseball in Aruba Connection to Lago Colony life Symbol of industrial-era community building Link to later international baseball success of Aruba Legado Renaming to Joe Laveist Continued recognition Connection to surrounding area (Jim Bluejacketstraat, schools, neighborhoods) 🔎 Research tips (high impact, low effort) Look for: Lago employee magazines / newsletters Local newspapers (Amigoe, Diario archives) Aruba sports history sources Mentions of: inauguration (1941) sports competitions Joe Laveist (who he was!) ------------------ ==Origen di baseball na Aruba == Beisbòl a yega Aruba den añanan 1930, introdusí pa ekspatriadonan merikano ku tabata traha na Lago Oil Company i imigrantenan venezolano ku a forma timnan di pickup informal riba terenonan habrí.[2] E deporte a haña struktura ku e fundashon di ABBA na 1950 pa organisá liga i kampionato lokal, loke a kondusí na entrada di Aruba den wega internashonal na 1952 ora el a djòin e Asosiashon Internashonal di Beisbòl Amateur (awor parti di WBSC).[2] E aña ei, Aruba a debutá su promé selekshon nashonal na e Serie Mundial Amateur di 1952 na Havana, Cuba, manehá pa Joe Proterra, kaminda el a sigurá dos viktoria den seis wega i a gana aklamashon di fanátikonan, ku pitcher Nell Harms nombrá hungadó sobresaliente di siman pa su aktuashon kontra Honduras.[2] Beisbòl a wòrdu introdusí na Aruba na final di añanan 1920 i kuminsamentu di añanan 1930 prinsipalmente dor di ekspatriadonan merikano empleá pa Lago Oil and Transport Company, un supsidiario di Standard Oil of New Jersey, kendenan a establesé un refineria riba e isla. Pafo di e colonia, baseball a haya traccion na fin di añanan 1930 pa medio di imigrantenan y mariniernan Venezolano cu a mara na wafnan di Aruba cu nan barconan di pisca, formando teamnan casual di pick-up cu a hunga riba terenonan habri na Oranjestad, manera e area patras di Corte di Husticia actual. Pa añanan 1950, beisbòl a integrá profundamente den kultura di Aruba, partikularmente bou di hóbennan, ku a wòrdu eksponé pa medio di transmishonnan di media merikano, eventonan patrosiná pa kompanianan di zeta, i e impakto persistente di sòldánan di tempu di guera, hasiendo esaki un símbolo di aspirashon i vínkulo di komunidat den barionan di klase trahadó. Adopshon lokal a oumentá ku e formashon di klupnan amateur den tur pueblo. <ref>Clyde Harms, https://archive.org/details/BNA-DIG-ARUBATODAY-2021-05-28/page/n9/mode/1up?q=jim+bluejacket Short history of the beginnings of baseball in Aruba], Aruba Today (28 di 2021)</ref> ------------------- {{Variante|a}} {{Infobox deportista| variante = a | nomber completo = Shawn Joubert Zarraga | alias = | fecha nacemento = [[21 di yanüari|21 di januari]] [[1989]] | luga nacemento = {{ABW}} | fecha fayecimento = | luga fayecimento = | nacionalidad = {{NLD}} | haltura = 183 cm | peso = 109 kg <!-- Seccion di informacion deportivo --> | deporte = [[beisbòl|baseball]] | disciplina = catcher (man drechi)? | wo = | debut = 11 di maart 2023 (den [[Tim nashonal di beisbòl hulandes|team di Reino]])?? | activo = 2021 - presente ?? | distincion = }} '''Shawn Joubert Zarraga''' (☆ [[21 di yanüari|21 di januari]] [[1989]] na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]) ta un eks-catcher profesional di beisbòl Arubiano ku a representá Hulanda den kompetensianan internashonal, inkluyendo e World Baseball Classic.[1] Para na 6 pia 0 inch (1.83 m) i pisando aproksimadamente 240 liber (109 kg), Zarraga tabata un switch-hitter ku tabata tira ku man drechi i a hunga prinsipalmente komo un katcher durante henter su karera.[2] Selektá pa e Milwaukee Brewers den e di 44 buèlta (1.302 en general) di e Selekshon di Beisbòl di Liga Mayor di 2007 for di Trinity Christian Academy na Florida, el a pasa vários temporada den e liganan menor den vários organisashon.[3] grokipedia: Zarraga su karera profeshonal a kuminsá den e sistema di Brewers, kaminda el a progresá a traves di nan afiliadonan di 2007 pa 2014, alkansando nivelnan di Double-A i Triple-A i mustrando abilidatnan defensivo sólido tras di e plato.[4] Despues el a firma kontraktnan di liga menor ku timnan inkluyendo Los Angeles Dodgers na 2017 i Cincinnati Reds na 2016, ganando invitashonnan no-roster pa entrenamentu di primavera, ounke nunka el a yega Major League Baseball.[5] Despues ku su karera den liga menor afiliá a terminá na 2017, Zarraga a hunga den liganan independiente, inkluyendo ku e Cleburne Railroaders di e Asosiashon Merikano e aña ei, promé ku el a baha ku penshun.[6] Riba e esenario internashonal, Zarraga tabata un kontribuidor klave na e selekshon nashonal di Hulanda, yudando sigurá e título di Kopa Mundial di Beisbòl 2011 na Panama i partisipando den e Klásiko Mundial di Beisbòl 2017, kaminda el a proveé ​​profundidat na katcher durante wega di pool.[7] Su versatilidat i eksperensia a hasié un opshon konfiabel pa e tim hulandes, basando riba su raisnan arubiano miéntras e tabata kompetí bou di e bandera di Reino Hulandes.[8] == Karera internashonal == ===Kopa Mundial 2011=== Zarraga a haci su debut internacional cu e seleccion nacional di baseball di Hulanda na 2011 den Mundial di Baseball na Panama, eligibel pa medio di su herencia Arubiano. El a sirbi komo un katcher riba e lista ora e tim a gana e medaya di oro, derotando Cuba 2-1 den e final pa reklamá e título mundial.[25][26] torneonan di 2014 Zarraga a sirbi prinsipalmente komo un katcher durante e aparishonnan di e tim den dos torneo klave e aña ei.[27] Na yüli, Zarraga a representá Hulanda na e Torneo Internashonal di Beisbòl di Fransia, konosí tambe komo Yoshida Challenge, ku a tuma lugá na Sénart, Fransia. E selekshon hulandes a gana e medaya di oro, derotando un tereno ku a inkluí anfitrion Fransia, Alemania, i all-starnan internashonal. Zarraga tabata parti di e lista ku a sigurá e título, kontribuyendo tras di e plato miéntras e tim a pone un demostrashon fuerte den nan promé salida na e fasilidat nobo.[28][29] Mas lat e sèptèmber ei, Zarraga a kompetí den e Kampionato Oropeo di Beisbòl 2014 ku a tuma lugá na Ostrava i Brno, Repúblika Cheko, kaminda Hulanda a kapturá nan di 21 medaya di oro kontinental ku un rèkòrt invikto di 11-0, kulminando den un viktoria final di 6-3 riba Italia. Komo katcher, el a bati .286 ku aktuashonnan notabel, inkluyendo tres hit den un viktoria di 7-2 riba Alemania i un homerun den un wega di pool anterior kontra Kroasia. Su trabou defensivo a yuda ankra un staf di lansamentu ku a pèrmití solamente 1.36 kareda gana pa wega durante henter e torneo.[30][31][28] 2015 Premier12 i 2017 World Baseball Classic Zarraga a wòrdu selektá pa representá e selekshon nashonal di beisbòl di Hulanda na e WBSC Premier12 di 2015, e edishon inaugural di e torneo ku a tuma lugá na Mexico i Taiwan, kaminda el a sirbi komo un katcher bistiendo e kamisa number 22.[32] Hulanda a kompetí den Grupo A di e buèlta di apertura, sigurando tres viktoria kontra Chines Taipei (7-4), Italia (16-1), i Puerto Rico (11-7), miéntras ku nan a sufri pèrdida kontra Cuba (5-6) i Canada (1-3), loke a posishoná nan pa avansá pa e kuartfinal.[33] Einan, nan a kai kontra Merka 1-6, resultando den un di sinku lugá total pa e tim.[33] Durante e torneo, Zarraga a kontribuí ofensivamente den momentunan klave, inkluyendo un homerun di dos kareda den e di kuater inning kontra Cuba ku a ekstendé e bentaha di Hulanda na 4-1, ounke e tim na final a pèrdè den un kompetensia estrecho.[34] El a registrá tambe un RBI den e viktoria riba Taipei Chines, trahando un kaminata apesar di a bai sin hit den tres at-bat.[35] Sinembargo, Zarraga a sufri un leshon na man durante e wega di Cuba i mester a sali trempan.[36] Na 2017, Zarraga a gana un lugá riba e lista di Hulanda pa e World Baseball Classic, atrobe komo un katcher, partisipando den e torneo prinsipal ku a tuma lugá den vários pais anfitrion.[37] Hulanda a pone un rèkòrt di 2-1 den Pool A, avansando komo subkampeon tras di Israel, promé ku a derotá Israel 12-2 den e kuartfinal na Tokyo Dome pa yega e semifinal.[37] Nan kareda a terminá den un pèrdida di 3-4 kontra Puerto Rico na Dodger Stadium, kaminda e tim a regresá lat pero no por a sigurá e viktoria.[38] E aktuashon sobresaliente di Zarraga a bini den e kuart di final kontra Israel, kaminda el a konta dos hit i dos RBI komo parti di e eksploshon ofensivo di e tim.[39] Den e semifinal kontra Puerto Rico, el a entregá un dòbel di RBI krusial den e di sinku inning pa skor Wladimir Balentien i empatá e wega na 3-3, ounke kompañero di ekipo Jonathan Schoop a wòrdu bentá afó na e plachi di kas den e wega.[40] Zarraga a parse di a sufri un leshon den e di ocho inning di e wega ei, loke a rekerí atenshon médiko tras di e plato. {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid = |titulo=}} {{References}} * [https://www.baseball-reference.com/register/player.fcgi?id=kelly-001ant Minors Stats Antwone Kelly] }} {{DEFAULTSORT:Zarraga, Shawn}} [[:Kategoria:Hende]] [[:Kategoria:Beisbòl]] ----------------- {{Variante|a}} {{Infobox asociacion deporte| variante = c | nomber = Badminton Bond Curaçao | logo = | imagen = | abrevia = BBC | president = | vice-president = | algemeen-secretaris = | asiento = | region = | pais = | cantidad_miembro = | cantidad_asociacion = | deporte = | funda = | luga_funda = | ex-nomber = | federacion_mundial = | federacion_continental = | federacion_nacional = | afilia = | comite_olimpico = | agencia_deportivo = | stop_imagen = | imagen = | descripcion = | website = }} '''Badminton Bond Curaçao''' (BBC) ta e organisashon ku ta dirigi i promové e deporte di badminton na Kòrsou. E federashon ta un miembro di e organisashonnan internashonal i regional, inkluíendo e '''Badminton World Federation (BWF)''', e '''Badminton Pan America (BPA)''', i e '''Caribbean Regional Badminton Confederation (CAREBACO)'''. === Historia i Fundashon === E Badminton Bond Curaçao a fundá den 1975. E federashon ta representá Kòrsou den e organisashonnan regional i internashonal di badminton.:contentReference[oaicite:8]{index=8} === Afiliashon Internashonal === :contentReference[oaicite:10]{index=10} * :contentReference[oaicite:13]{index=13} * :contentReference[oaicite:16]{index=16} * :contentReference[oaicite:19]{index=19}:contentReference[oaicite:21]{index=21} === Participashon Internashonal === :contentReference[oaicite:23]{index=23}:contentReference[oaicite:25]{index=25} === Referensianan === * :contentReference[oaicite:27]{index=27} * :contentReference[oaicite:30]{index=30}:contentReference[oaicite:32]{index=32} [[:Kategoria:Deporte na Kòrsou]] [[:Kategoria:Organisashon Deportivo]] {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte]] --------------- {{Databox}} E '''seleccion nacional di badminton di Aruba''' ([[Hulandes]]: Arubaans badmintonteam) ta representa [[Aruba]] den competencianan internacional di team di badminton y ta wordo controla pa [[Aruba Badminton Federation]] cu ta afilia na Badminton Pan America y Caribbean Regional Badminton Confederation (CARECOBA).<ref>{{Cite web |title=Members {{!}} BWF Corporate |url=https://corporate.bwfbadminton.com/about/membership/ }}</ref> E ekipo a kompetí pa promé biaha den nan promé torneo internacional di ekipo na 1990. E ekipo a haci su aparicion pa prome biaha na e Campeonato di Ekipo di CAREBACO na aña 1974.<ref>{{citeer web|titel=Aruba vooreerst naar Car. badmintonkampioenschap|werk=[[Amigoe]]|datum=1974-11-15|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2025-05-29|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461200:mpeg21:p005}}</ref> Tambe e ekipo a competi den e [[Weganan Centroamericano y di Caribe]] di 1990, unda badminton a wordo inaugura pa prome biaha den e Weganan. E ekipo junior di Aruba a kompetí den e Campeonato Pan Am Junior Team 2009 y a terminá na di 12 lugá.<ref>{{Cite web |title=BWF - Team Event XVIII Pan Am Junior 2009 - Winners |url=https://bwf.tournamentsoftware.com/sport/winners.aspx?id=C61259DF-B2FF-4AC5-A444-F9E14C6A82B1 |access-date=2022-09-04 |website=bwf.tournamentsoftware.com}}</ref> Een Arubaans selectie-team zal van 17 tot en met 24 november voor de eerste keer deelnemen aan de Caribische Badmintonkampioenschappen, die dit jaar te Georgetown in Guyana gehouden worden. Het team dat Aruba zal vertegenwoordigen bestaat uit de dames M. Mata, N. Mata en M. Yarzagaray, en de heren Doy Bernaibela, H. Boer, Robby Arambatzis en Reginals Altman. Deze reis werd mogelijk gemaakt dankzij financiële — en materiele steun van diverse giften; het bedrijfsleven en andere instanties. Het Caribisch toernooi wojdt^jgeorganiseerd door de Caribbean regional badminton confederation, een in 1972 opgerichte federatie, tot voor kort bestaande uit de landen Jamaica, Trinidad/Tooago, Guyana en Sjuriname. Vorig jaar heeft de Badminton Bond Aruba zijn interesse voor deelname aan het bestuur van de Carebaco te kennen gegeven en na een jaar van intensieve voorbereidingen werd Aruba in juli van dit jaar lid van de International badminton federation en in dezelfde maand als vijfde lid van de Carebaco toegelaten. Beide feiten kunnen als mijlpalen worden beschouwd in de geschiede- | nis van de badmintonsport op Aruba, waar deze sport (nog) vrij onbekend is. Dit laatste komt voornamelijk doordat men hier voor deze sport een enorm tekort heeft aan goede accomodatie. ==Historia== ===Tim miksto=== Aruba a debuta den e Campeonato di Equipo di CAREBACO na 1974. E team a keda na di cinco lugar den e ranking final, perdiendo 7-0 contra Jamaica, Surinam, Trinidad y Tobago y Guyana.<ref>World Badminton 18 (1974), p. 3</ref> {{Appendix}} [[:Category:Deporte na Aruba]] en.wiki --------------- {{Infobox asociacion deporte| variante = c | nomber = Aruba Badminton Federation | logo = | imagen = | abrevia = ABF of BBA | president = | vice-president = | algemeen-secretaris = | asiento = | region = | pais = | cantidad_miembro = | cantidad_asociacion = | deporte = | funda = | luga_funda = | ex-nomber = | federacion_mundial = | federacion_continental = | federacion_nacional = | afilia = | comite_olimpico = | agencia_deportivo = | stop_imagen = | imagen = | descripcion = | website = }} '''Aruba Badminton Federation''' (ABF), tambe yamá Badminton Aruba o Aruba Badminton Bond, ta e organisacion gobernante nacional supremo pa e deporte di [[badminton]] na [[Aruba]]. E federacion ta wordo representa pa e [[seleccion nacional di badminton di Aruba]]. == Historia == E Aruba Badminton Federation a wordo funda memey di añanan 1970, ora cu e promé participacion a tuma luga na e Kampionatonan di Carebaco. Na desember 1973 e federacion a bira miembro di Caribbean Badminton Federation, hunto cu Corsou.<ref>Sport inliet kort sport in het kort sport. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 05-12-1973, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 29-05-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461498:mpeg21:p007</ref> E federashon despues a bira miembro di e órgano di gobernashon kontinental, e Konfederashon Panamerikano di Badminton, i e Federashon Mundial di Badminton, e tempu ei konosí komo e Federashon Internashonal di Badminton. Aruba ainda no ta anfitrion di campeonatonan internacional. Sinembargo Aruba a yega di ta anfitrion di Campeonato di Carebaco dos biaha. Federacion di Badminton Aruba ta miembro di Comite Olimpico Arubano . {{Appendix}} De Badminton Bond Aruba (BBA) viert deze maand zyn 15-jarig bestaan met verschillende toernooien en andere activiteiten. Ofschoon deze tak van sport niet zo bekend is op Aruba, heeft de BBA in vijftien jaren heel wat gepresteerd. Deze bond is al jaren lid van de International Badminton Federation (IBF). Ook is de BBA lid van de Carebaco (Caribbean Regional Badminton Confederation), waarvan verder ook lid zijn: Jamaica, Trinidad, Suriname, Guyana, Barbados, Bermuda, Curasao en Grenada. Elk jaar doet Aruba mee aan de Caribische kampioenschappen en BBA- motor, Riek Altman, is al jaren secretaris / penningmeester van de Carebaco. Aruba wordt elk jaar weer verzocht de Carebaco- wedstrijden te organiseren, omdat Aruba tot nu toe het beste toernooi heeft georganiseerd, doch door het ontbreken van faciliteiten kan de BBA dit Caribisch treffen niet meer organiseren. De BBA bestaat momenteel uit de vier clubs: Floralin, Flamboyant, Aruba Badminton Minders en Playa die tezamen honderd leden tellen. Deze sport kan uitsluitend gespeeld worden in een zaal en nu wordt er gebruik gemaakt van de gymnastiekzalen van Julianaschool, La Salie College en de Sporthal. Een paar maanden geleden hebben de BBA- bestuursleden, Riek Altman en Michael Williams, in Trinidad een coachingcUrsus gevolgd onder auspiciën van de IBF en geven nu op maandag en donderdag aan trainers van de club een opleiding. Nu al is bekend dat Aruba volgend jaar vertegenwoordigd zal worden op Curagao tijdens de Easter Open Tournament en in Jamaica tijdens de Carebaco- wedstrijden. De BBA heeft gisteren in een communiqué dank uitgebracht aan alle personen en instanties, die door de jaren heen de BBA hebben geholpen en eenieder, die aan badminton wil meedoen, uitgenodigd zich op donderdag in de Sporthal op te geven tussen zeven en tien uur 's avonds. Het bestuur van de BBA wordt in dit derde lustrumjaar gevormd door: voorzitter R. Nieuw, vicevoorzitter R. Altman, secretaris G. Simon, penningmeester B. Hernandez, commissarissen E. van der Linde, M. McClure, E. Vemannan, M. Croes en M. Williams.<ref>Met uitgebreid activiteiten-programma Badminton Bond Aruba viert haar derde lustrum. "Amigoe". Curaçao, 08-11-1986, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 29-05-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641854:mpeg21:p013</ref> ------------- {{Variante|a}} {{Futbolista |nomberdihungado = |Nomber = Mario Croes |potret = |Fecha di nasementu = |Siudat di nasementu = |Pais di nasementu = {{ABW}} |Nashonalidat = hulandes |Posishon = |club = }} '''Hyacintho Mario Croes''' (☆ ± 1942 na [[Aruba]]), tambe conoci como '''Mario Croes jr.''', ta un ex-hungado di pingpong [[Aruba]]no. Entre decada 1960 y decada 1980 el a titula 13 vez campeon di Aruba. Den [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]] Croes tabata un di e dos "grandinan" den deporte di tennis di mesa, banda di [[Robert Hosé]] di [[Kòrsou|Corsou]].<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463158:mpeg21:a0099|titel=Sensationele zege van R. Hosé over M. Croes|werk=[[Amigoe]]|datum=1970-11-02|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> == Biografia == Mario Croes ta yiu di Eymee Zeppenfelt y Mario Hyacinto Croes, empresario i doño di La Gran Bodega.<ref name="Amigoe">{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462365:mpeg21:a0121|titel=In de Franciscuskerk|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-07-16|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> Cu mas o menos siete aña el a cuminsa hunga pingpong y tabata train cu su mama pa despues sigi train cu su tata y otro famianan.<ref name="Amistad">{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AMISTAD-1976-11/page/3/mode/1up?q=Amistad+mei+1976&view=theater|titel=Mario Croes: 26 aña den pingpong|werk=Amistad|datum=november 1976|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> Croes a cuminsa mustra su talentonan ora cu na edad di 9 aña el a sali campeon "junioren" na Aruba. Cu 12 aña el a drenta division di senioren y na 1959, cu 16 aña, a bira campeon di Aruba pa prome bes.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010997546:mpeg21:a0072|titel=Mario Croes jr: nieuwe tienkampkampioen tafeltennis|werk=[[Amigoe]]|datum=1959-02-25|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> Na 1960 e ta prolonga su titulo.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010459813:mpeg21:a0112|titel=Mario Croes jr. weer de sterkste|werk=[[Amigoe]]|datum=1960-04-01|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> Hunto cu Cholan Jacobs e tabata hunga pa e team Arubano di Bavaria Stars. Den e torneo organisá door di e asociacion "Entre Nous Juveniles” na Corsou el a hunga cu 17 aña su prome wega internacional contra [[Colombia]]. Croes tabata doño di Mario's Sports Shop den Wilhelminastraat 51 na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]. E ta casa cu Ruth Arends y hunto nan tin un yiu homber, Mario III, i un yiu muhe Janine.<ref name="Amigoe"/> {{Appendix}} {{Stub}} {{DEFAULTSORT:Croes, Mario}} [[:Category:Hende]] [[:Category:Deporte na Aruba]] Pa promer viaha el a sali campeon di Aruba dia cu e tabatin 15 aña di edad. Awor flbi cu e tin 34 aña e por bisa cu ela sali 13 vez campeon di nos isla y e ta posee nada menos cu 39 copa y 27 medaya. Un deportista arubano cu e destaca su mes den e deporte di ping pong specialmente door di su mes esfuerzonan y su perserverancia, como cu manera nos lektornan por lesa mas alew, no ta semper ela haya ayudo den su carera deportivo na su isla natal. Mario Croes jr., casá cu Ruth Croes-Arends, ta haya cu e deporte di ping pong na Aruba a bai hopi atrcus den e 26 aña cu e tin ta praktikele. Amistad a tene un entrevista exclusivo cu e deportista te ainda mas grandi riba terreno di ping pong actuahnente: Mario Croes Jr.<ref name="Amistad">{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AMISTAD-1976-11/page/3/mode/1up?q=Amistad+mei+1976&view=theater|titel=Mario Croes: 26 aña den pingpong|werk=Amistad|datum=november 1976|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> mi a cuminsa hunga ping pong tempo mi tabata tin mas o menos siete aña. Mi mama a cuminsa siñami, pero mi no a worry mucho. Toch mi a sigi hunga cu mi tata y cu mi otro famianan. Un viaha mi a bai Flamingo Room (Trocadero), caminda tabatin un mesa di ping pong, anto ei nan mi a mira Cholan Jacobs, e tempo ei e campeon di Aruba, hunga. Esei a dunami smaak pa mi sigi train cu mi famia. Dia m'a cimiinsa hunga di verdad mi tabatin 12 ema y mi a cuminsa train cu Cholan. E tempo ei mi tabata hunga cinco te seis ora pa dia. Mi tabata caba di come dies dos or y mei y bai hunga te siet’or y mei di anochi. Tur dia e mesim cos. Mi no tabata hunga ni siña les. Mario a cuminsa mustra su talentonan ora cu na edad di 9 aña ela sali campeon di Junioren na Aruba. Cu 12 aña ela drenta division di senioren y cu 16 aña pa promer vez ela logra bira campeon di Aruba. Su promer wega internacional ela hunga contra Colombianonan tempo cu e tabatin 17 aña na 1959. E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” Entre Nous Juveniles na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsou. E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsou. in de Franciscuskerk te Oranjestad is gistermorgen het kerkelijke huwelijk ingezegend vun mejuffrouw Rulh Arends, dochter V(.n. de heer en mevrouw Milo de R. Arends-Arends en de heer Mario Croes, zoon van de heer en mevrouw Mario H. Croes- Zeppenfelt. Voor de receptie ten huize van de bruid bestond grote belangstelling. Het bruidspaar wachtte een verrassing; een taart in de vorm van een tafeltennistafel. De bruidegom is dan ook tafeltenniskampioen van Aruba.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462365:mpeg21:a0121|titel=In de Franciscuskerk|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-07-16|bezochtdatum=2022}}</ref> * Eigenaar van Mario's Sports Shop, Wilhelminastraat 51, Oranjestad, Aruba * Huwde in 1965 met Ruth Arends, kinderen Mario III en Janine {{Appendix}} --------------- ltn9trqw22a6lmv736yyp5gbiwmrzda 199610 199609 2026-08-05T22:18:50Z Caribiana 8320 199610 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ Pending: [[Barracudas Artistic Aruba]] - [[Aruba Dolphins]] - [[Stingray Swimming Team]] - [[Shawn Zarraga]] - [[Antwone Thyshon Kelly]] - [[Badminton Bond Curacao]] - [[Seleccion nacional di badminton di Aruba]] - [[Aruba Sport Unie]] -------- {{infobox deportista | variante=a }} '''Higinio Alejandro (Patan) Farro''' (☆ [[11 di yanüari|11 di januari]] [[1942]] - † [[30 di yüli |30 di juli]] [[2026]]<ref>[https://www.arubanative.com/aurora-royal-pray-funeral-home-ta-anuncia-fayecimento-di-higinio-alejandro-farro-mihor-conoci-co-mo-patan/ Aviso di fayecemento], arubanative.com (4 di augustus 2026)</ref>) tabata un musico, compositor y deportista [[Aruba|Arubiano]]. El a titula campeon di hisamento di peso di Aruba pa diescuater aña consecutivo (1965-1978) y tabata tambe campeon di [[Antias Hulandes]] pa nuebe aña consecutivo.<ref name="telearuba"/> E ta wordo considera un di e pioneronan mas importante di hisamento di peso na Aruba.<ref>[https://arubanews.ca/patan-farro-weightlifting-legacy-honoured-following-aruban-champions-death/ Patan Farro Weightlifting Legacy Honoured Following Aruban Champion’s Death], arubanews.ca (4 di augustus 2026)</ref><ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/93280/voormalig-gewichthefkampioen-patan-farro-overleden-vz1916 Voormalig gewichthefkampioen ‘Patan’ Farro overleden], curacao.nu (4 di augustus 2026)</ref> E tabata bon conoci tambe como wicharero y restaurado di caha di orgel tradicional. == Bida y carera == Farro a cuminsa como pesista na aña 1964 y a logra di dos luga den su prome competencia. Den e aña siguiente, e nivel di e deporte a baha hopi riba e isla, debi cu hopi hisador di peso tabata di origen stranhero y como trahado na [[Lago Oil & Transport Company|refineria Lago]] a haya lay retiro y mester a bolbe na pais di origen.<ref>[https://297sportsaruba.com/na-memoria-di-higinio-alejandro-patan-farro/ Na memoria di Higinia Alejandro "Patan" Farro], 297sportsaruba.com (3 di augustus 2026)</ref> Bou di condicionnan hopi limita, Farro a sigui train y a sigui desaroya den deporte di peso. El sigui entrena hunto cu otro deportista den un espacio chikito na Wilhelmina Stadion (awor [[Stadion Guillermo Prospero Trinidad]]). El a entrena sin entrenador profeshonal y sin haya oportunidat pa sigui entrenamento den exterior. Pa torneo internacional, e tabata depende di su propio dianan di vakantie, pasobra no a haña permiso adicional di su trabou. Despues di a retira for di competencia Farro a yuda Federacion Aruba Weightlifting Association como referee. ===Carera internacional=== Na 1970, Farro a wordo selecciona pa representa Antias Hulandes na [[Weganan Centroamericano y di Caribe]] (CAC) na [[Panama]]. Ora e [[Comite Olimpico Antias Hulandes]] (NAOC) a nenga pa paga su biahe, e mes a cumpra su boleto di avion y a logra di cuater luga den su categoria.<ref name="telearuba">[https://telearuba.aw/article/na-memoria-di-higinio-alejandro-patan-farro Na memoria di Higinio Alejandro "Patan" Farro], [[Telearuba]] (2 di augustus 2026)</ref> Na 1971, el a termina na di cinco luga durante [[Weganan Panamericano]] na [[Cali]], [[Colombia]]. Na 1974, el a bolbe logra di cuater luga na CAC na [[Repúblika Dominikano|Republica Dominicano]]. Su logro internacional mas importante a yega na 1978, ora el a gana un medaya di brons na CAC na [[Medellín]]. ===Logro y record === Ademas di su titulonan local y regional, Farro tabata conoci pa su forsa excepcional. Durante su carera el a kibra mas cu 50 record di Aruba. Den añanan setenta di [[siglo 20|siglo binti]], el a logra e siguiente prestacionnan:<ref name="telearuba"/> * squat: serka 272 kilo (600 liber) * deadlift: serka 318 kilo (700 liber) * bench press: serka 181 kilo (400 liber) * snatch: serka 125 kilo (275 liber) * clean and jerk: serka 160 kilo (352 liber) Su recordnan Arubano di 1976 den e disciplinanan "snatch" y "clean and jerk" a permanece pa cuarenta aña prome cu na 2016 a logra kibra ambos record y tambe esun di total.<ref name="telearuba"/> == Caha di orgel == Desde chikito, Patan a desaroya un amor profundo pa musica. E pasion ey a converti’e den un maestro respeta, tanto den pone pieza, afina y restaura cahanan di orgel, como den preserva e sonidonan autentico. Como hobby y trabao e ta toca caha di orgel y traha cylinder pa caha. Ademas di su contribucion na deporte, Farro tabata tambe envolvi den preservacion di herencia cultural di Aruba, specialmente door di su trabou cu restauracion y promocion di [[Caha di Orgel|cah’i orgel]] tradicional.<ref name="honor">[https://www.gobierno.aw/a-honra-varios-tocado-di-cahi-orgel-riba-dia-di-musico A honra varios tocado di cah’i orgel riba dia di musico], Gobierno di Aruba (25 di november 2024)</ref> E legendario hisador di peso Arubiano Higinio Alejandro “Patan” Farro tambe tabata un figura cultural bon conoci y un tocado, doño y restaurador celebra di e tradicional caha di orgel (orgel di bari) yama “El Diamante”.<ref>[https://www.aruba.nu/nieuws/kunst-cultuur-en-muziek/57390/unieke-eer-voor-muzikanten-met-liefde-voor-cahi-orgel Unieke eer voor muzikanten met liefde voor Cah’i Orgel], aruba.nu (27 di november 2024)</ref> Legado Cultural E Instrumento: Patan Farro tabata doño y tabata cuida un caha di orgel historico di 100 aña bieu como “El Diamante” tabata conoci. Diamante". Artesania: E tabata un di e poco personanan na Aruba cu e habilidad raro pa pega y martillo e cilindernan (cilinder di claba) cu ta wordo uza pa toca musica tradicional riba e instrumento. No ta facil pa a aregla, marca y claba pieza riba caha di orgel. Reconocimento: El a ricibi multiple premio cultural y reconocimentonan oficial di gobierno di Aruba pa conserva e musical unico aki.<ref name="honor"/> Na 1982, den concurso di caha di orgel na Hoffi Sero Janchi, Farro a sali ganado maximo cu su caha di orgel Diamante.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-DOCUMENTACION-005276/mode/1up?q=patan+farro Ambiente inmenso na concurso di caha di orgel], Diario (30 di augustus 1982)</ref> == Reconocemento == Durante su carera activo, Farro no a haña hopi reconocemento oficial pa su prestacionnan. Sinembargo, despues di su retiro, el a wordo honra cu varios distincion: * 1974 - nominacion pa premio di “atleta di aña” di [[Aruba Sport Unie]]<ref>[https://coleccion.aw/show/?ANA-DIG-CARA-C002 Alejandro "Patan" Farro], coleccion.aw</ref> * condecoracion real como "ridder" den [[Orden di Oranje-Nassau]] * inclusion den Salon di Fama di Aruba * 1991 - Premio Promocional Santa Anna pa su contribucion na deporte y cultura Segun Archivo Nacional Aruba, Farro tabata tambe nominá pa premio di “atleta di aña” di Aruba Sport Unie na 1974. == Fayecemento == Farro tabata casa y tata di tres yiu. El a fayece dia 30 di juli 2026 na edat di 84 aña. Diferente organisashonnan, entre otro Federacion Aruba Weightlifting Association y Departamento di Cultura di Aruba, a record’é como un atleta respectivamente culturista sobresaliente y un persona ehemplar. {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] '''Higinio Alejandro (Patan) Farro''' (☆ [[11 di yanüari]] [[1942]] - † 30 di yüli 2026) tabata un hisado di peso [[Aruba|Arubiano]]., conoci den su tempu aktivo komo e hòmber mas fuerte di Aruba. El a dominá deporte di levantamentu di peso riba e isla pa mas ku un dekada i a representá Antia Hulandes na diferente torneo internashonal. Farro a gana e titulo di kampion di Aruba pa dieskuater (14) aña konsekutivo i tabata tambe kampion di Antia Hulandes pa nuebe (9) aña. El ta konsiderá un di e pioneronan mas importante di levantamentu di peso na Aruba.<ref>[https://arubanews.ca/patan-farro-weightlifting-legacy-honoured-following-aruban-champions-death/ Patan Farro Weightlifting Legacy Honoured Following Aruban Champion’s Death], arubanews.ca (4 di augustus 2026)</ref><ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/93280/voormalig-gewichthefkampioen-patan-farro-overleden-vz1916 Voormalig gewichthefkampioen ‘Patan’ Farro overleden], curacao.nu (4 di augustus 2026)</ref> == Bida y carera == Farro a kuminsá ku levantamentu di peso na aña 1964 i a logra di dos luga den su promé kompetensia. Den e aña siguiente, e deporte a baha hopi na nivel riba e isla, despues ku hopi trahadó strañero a laga Aruba tras despido na refineria di Lago.<ref>https://297sportsaruba.com/na-memoria-di-higinio-alejandro-patan-farro/</ref> A pesar di e situashon difísil, Farro a sigui entrená bou di kondishonnan hopi limitá. El tabata entrená den un espasio chikí bou di graderia di Wilhelmina Stadion (awor Stadion Guillermo Prospero Trinidad), ku ventilashon insufisiente i un solo plataforma ku el mester a kompartí ku siete otro deportista. El a entrená sin entrenador profeshonal i nunca a haña oportunidat pa sigui kampamentu di entrenamiento na exterior. Pa torneo internashonal, el tabata depende di su propio dianan di vakashon, pasobra no a haña permiso adicional di su trabou. ===Carera internacional=== Na 1970, Farro a wordu selekshoná pa representá Antia Hulandes na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Panamá. Ora e Komité Olímpiko Antiano a nenga pa paga su biahe, el mes a kumpra su boleto di avion i a logra di kuarto luga den su kategoria. Na 1971, el a termina na di sinku luga durante e Huegos Panamericanos na Cali, Kolombia. Na 1974, el a bolbe logra kuarto luga na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Republica Dominicano. Su logro internashonal mas importante a yega na 1978, ora el a gana un medaya di brons na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Medellín. ==Logro y rekord == Ademas di su titulo lokal i regional, Farro tabata konosí pa su forsa eksepshonal. Den añanan setenta, el a logra e siguiente prestashonnan aproksimá: squat: serka 272 kilo (600 lbs) deadlift: serka 318 kilo (700 lbs) bench press: serka 181 kilo (400 lbs) snatch: serka 125 kilo (275 lbs) clean and jerk: serka 160 kilo (352 lbs) Su rekordnan arubiano di 1976 den e disciplinanan snatch i clean and jerk a keda sin bati pa aproksimadamente kuarenta (40) aña. Na 2016, e rekordnan aki i su total kombiná finalmente a wordu mehorá. Rekonosimentu Durante su karrera aktivo, Farro no a haña hopi rekonosimentu ofisial pa su prestashonnan. Sin embargo, despues di su retiro, el a wordu honrá ku diferente distinkshon: distinkshon real inklushon den Eregalerij di Aruba Premio Santa Anna pa su kontribushon na deporte i kultura Segun Archivo Nacional Aruba, Farro tabata tambe nominá pa premio di “atleta di aña” di Aruba Sport Unie na 1974. == Ca'i orgel == * Diamante<ref>https://www.gobierno.aw/en/several-barrel-organ-players-were-honored-on-musicians-day</ref> E legendario hisador di peso Arubiano Higinio Alejandro “Patan” Farro tambe tabata un figura cultural bon conoci y un hungador, doño y restaurador celebra di e tradicional caha di orgel (orgel di bari) yama “El Diamante”.<ref>[https://www.aruba.nu/nieuws/kunst-cultuur-en-muziek/57390/unieke-eer-voor-muzikanten-met-liefde-voor-cahi-orgel Unieke eer voor muzikanten met liefde voor Cah’i Orgel], aruba.nu (27 di november 2024)</ref> Legado CulturalE Instrumento: Patan Farro tabata doño y tabata cuida un caha di orgel historico di 10 aña bieu como “El Diamante” tabata conoci. Diamante".Artesania: E tabata un di e poco personanan na Aruba cu e habilidad raro pa pega y martillo e cilindernan (cilinder di claba) cu ta wordo uza pa toca musica tradicional riba e instrumento.Reconocimento: El a ricibi multiple premio cultural y reconocimentonan oficial di gobierno di Aruba pa conserva e musical unico aki == Legado == Farro su influensia a bai mas allá di su rekordnan i medayanan. El a demostrá ku un atleta arubiano por kompetí na nivel regional, a pesar di falta di fasilidat, guia profeshonal i sosten finansiero. Su determinashon — manera paga su propio biahe i sigui entrená bou di kondishonnan difísil — a hasi’e un ehèmpel pa generashonnan posterior di deportista. Ademas di su kontribushon na deporte, Farro tabata tambe envolví den preservashon di herensia kultural di Aruba, spesialmente dor di su trabou ku restaurashon i promoshon di e Cah’i Orgel tradicional. Fayesimentu Farro a fayesé dia 30 di yüli 2026 na edat di 84 aña. Diferente organisashonnan deportivo, entre otro Aruba Amateur Weightlifting Association, a record’é komo un atleta sobresaliente i un persona ehèmpelar, i a ekspresá kondolensia na su famia. ------------ '''Aruba Sport Unie''' (ASU), tambe konosí komo '''Union Deporte Aruba''' òf '''Union Deportivo Arubano''', ta e organisashon cumbre di deporte na Aruba. E ta fungí komo federashon madre pa e diferente federashonnan i bondnan deportivo riba e isla. ASU ta representa mas ku 25 federashon deportivo i tin komo meta koordiná, promové i desaroyá deporte na Aruba. Pa bira miembro di ASU, un organisashon deportivo mester ta registra komo persona hurídiko i no por representa un deporte ku ta kaba representá pa un otro federashon miembro. ==Historia== Aruba Sport Unie a wordu fundá dia 23 di desèmber 1941, for di e nesesidat pa koordiná i stimulá desaroyo di deporte riba e isla. Entre e organisashonnan ku a kontribuí na su fundashon tabatin clubnan manera RCA, Club Caribe i Tivoli. E promé presidente tabata [[Jacobo Arends|Jacobo Rudolf (Coco) Arends]], kende tabata tambe envolví den fundacion di [[Arubaanse Voetbalbond]] (AVB) algun aña prome. Na 1949, ASU a kuminsá haña subsidio di e gobierno sentral pa sostené federashonnan deportivo, spesialmente pa organisashon di kompetensianan i otro aktividatnan. Durante e añanan 1950 i 1960, sektor priva a hunga un papel importante den desaroyo di deporte na Aruba. E kompania petrolero Lago Oil & Transport Company, por ehèmpel, a brindá sosten finansiero i material na diferente clubnan. Mateo Reyes tabata un di e figurannan clave den e proseso di distribushon i desaroyo. Na 1955, ASU a organisá e promé ASU Olimpiada, un evento ku a stimulá kompetensia entre atletanan lokal i ku a bira un tradishon durante varios dekada. Den e evento aki, atletanan tabata wordu rekonosé komo “atleta di aña”. Entre 1955 i 1993, ASU tabata responsabel pa maneho di e Wilhelminastadion na Oranjestad. Te na 1997, ASU tabata tambe enkargá ku distribushon di subsidio gubernamental na federashonnan deportivo. Despues di e aña ei, e tarea aki a pasa direktamente na gobierno di Aruba. ==Facilidatnan deportivo== ASU ta manehá diferente instalashon deportivo riba Aruba, entre otro: ===Joe Laveist Sport Park=== Situa na San Nicolas, e parke aki ta un fasilidat multifunkshonal ku instalashonnan pa: basebal futbòl volleyball basketball atletismo E parke por wordu usa tambe pa evento grandi manera konserto i aktividatnan komunidario. ===Centro Deportivo Betico Croes=== Situa na Santa Cruz, e fasilidat aki ta un kompleks deportivo di paden ku aire akondishoná. E ta usa pa deporte di sala i arte marcial. ==Organisashon i rol== ASU ta fungí komo koordinadó entre e diferente federashonnan deportivo na Aruba i ta apoyá: desaroyo di deporte organisashon di kompetensianan promoshon di atletanan lokal Riba e isla tin mas ku 30 organisashon deportivo ku ta forma parti di e sistema koordiná pa ASU. Entre e deporte mas popular na Aruba tin futbòl i basebal. Basebal, en partikular, a kontribuí na reconocimiento internashonal di Aruba, ku varios atletanan arubiano ku a hunga den Major League Baseball. ===Presidente === * Jacobo Rudolf “Coco” Arends (promé presidente) * Gerald Franca * Soraida Boekhoudt (2022– ) --- {{Variante|a}} {{infobox organisacion | variante = a | tipo = Deporte | nomber = Aruba Sport Unie | funda = [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]] | fundado = }} '''Aruba Sport Unie''' (Union Deporte Aruba, ASU), tambe conoci como '''Union Deportivo Arubano''', ta e organisacion cumbre di deporte na [[Aruba]]. E ta fungi como federacion cumbre pa diferente federacion y bond deportivo riba e isla. ASU ta representa mas cu 25 federacion deportivo y tin como meta coordina, promove y desaroya deporte na Aruba. Pa bira miembro di ASU, un organisacion deportivo mester ta registra como [[Persona hurídiko|persona huridico]] y no por representa un deporte cu ta representacaba pa otro federacion miembro. == Historia == Aruba Sport Unie a wordo funda dia [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]]. E organisacion a surgi for di e necesidad pa coordina y stimula desaroyo di deporte riba e isla. Den promé añanan di su existencia, diferente club i organisashon deportivo a kontribuí na fundashon di ASU, entre otro [[RCA]], Club Caribe i Tivoli. E promé presidente di e organisashon tabata '''Coco Arends''', kende tabata tambe envolví den fundashon di e '''Arubaanse Voetbal Bond''' algun aña promé. Na 1949 ASU a kuminsá ricibí subsidio di e gobierno sentral pa apoyá federashonnan deportivo ku organisashon di kompetensia i actividadnan deportivo. Durante añanan hopi organisashon i empresanan lokal a brindá sosten finansiero i material na deporte na Aruba. E kompanía petrolero Lago Oil & Transport Company tabata un di e sostenedornan importante, donando material deportivo i apoyando desaroyo di clubnan deportivo. Mateo Reyes tabata un di e personanan cu a yuda den e proseso di desaroyo aki. Den 1955 ASU a organisá e promé '''ASU Olimpiada''', un evento deportivo pa estimulá kompetensia entre atletanan lokal. E evento aki a bira un tradishon durante varios dekada, kaminda atletanan a wordo rekonosé komo “atleta di aña”. Entre 1955 i 1993 ASU tabata responsabel pa maneho di e [[Wilhelminastadion]] na Oranjestad. Te na 1997 ASU tabata tambe responsabel pa distribushon di subsidio gubernamental pa federashonnan deportivo. Despues di e aña aki, e tarea aki a wordo asumí direktamente pa e gobierno di Aruba. == Facilidatnan deportivo == ASU ta manehá diferente instalashon deportivo riba Aruba. '''Joe Laveist Sport Park''' na [[San Nicolas, Aruba|San Nicolas]] ta un parke deportivo multifunkshonal ku instalashonnan pa deporte manera: * [[Basebal]] * [[Futbòl]] * [[Volleyball]] * [[Basketbal]] * [[Atletismo]] E parke por wordo usa tambe pa evento grandi manera konserto i otro aktividatnan komunidario. '''Centro Deportivo Betico Croes''' na [[Santa Cruz, Aruba|Santa Cruz]] ta un fasilidat deportivo di paden ku aire acondicioná. E centro ta usa pa deporte di sala i arte marcial. == Organisashon == ASU ta fungí komo koordinadó entre e diferente federashonnan deportivo na Aruba. E organisashon ta apoyá desaroyo di deporte, organisashon di kompetensianan i promoshon di atletanan lokal. Riba e isla tin mas ku 30 organisashon deportivo cu ta forma parti di e sistema deportivo coordina pa ASU. Entre e deporte mas popular na Aruba tin [[futbòl]] i [[basebal]]. Especialmente basebal a duna Aruba reconocimiento internashonal, ku varios atletanan Arubiano cu a hunga den [[Major League Baseball]]. == Organisacion == Entre e presidentenan di Aruba Sport Unie tin: * [[Coco Arends|Jacobo Rudolf (Coco) Arends]] (1892-1965) – promé presidente * Gerald Franca – presidente durante diferente periodo den siglonan reciente * Soraida Boekhoudt – presidente (2022) [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] '''Aruba Sport Unie''' o '''Union Deportivo Arubano''' (ASU) ta e federacion cumbre di e federacionnan deportivo na [[Aruba]]. dre di 25 bond deportivo. Pa bira miembro di A.S.U. e organisacion mester ta un persona huridico y no mag di tin un miembro pa e deporte ey caba den A.S.U. == Historia == ASU e ser funda dia [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]]. * ASU taba maneha Wilhelminastadion di 1955 te 1993 A.S.U. ta maneha dos facilidad cu ta nan propiedad, esta Joe Laveist Sport Park na San Nicolas y Centro Deportivo Betico Croes na Sta Cruz. Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. Centro Deportivo Betico Croes ta completamente airecondiciona y ta uz'e pa tur sport di paden y arte marcial. Huur di e sporthal ta depende di cuanto hende mester uza pa maneha e lugar pa e actividad y ki sorto di actividad e ta. Pa mas informacion por yama oficina di A.S.U. na e numbernan di telefon ariba menciona.<ref>[https://www.gobierno.aw/union-deporte-aruba-asu Union Deporte Aruba (ASU)], Gobierno di Aruba</ref> Aruba Sport Unie a wordo funda dia 21 di December, 1941. E aña aki 21 di December, e ta cumpli 75 aña y tin cu corda riba e fundadornan. Segun e presidente actual Gerald Franca, e aña aki lo ta uno special den cuadro di e celebracion aki. Tambe el a splica kico tur nan tin pensa di haci pa loke ta e celebracion den 2017. Franca a splica cu e prome presidente tabata Coco Arends, kende ta e mesun persona cu a cuminsa tambe, kende ta fundador di Arubaanse Voetbal Bond 5 pa 6 aña prome. Un di e organisacionnan cu a yuda lanta Aruba Sport Unie tabata RCA, Club Caribe y Tivoli, cual ta e prome organisacionnan cu a lanta e asociacion aki. Na 1949 pa prome biaha den historia, ASU a cuminsa haya e subsidio di Gobierno Central pa facilita tambe e federacionnan di e tempo ey cu placa pa nan organisa actividadnan. Despues di e periodo ey tabata haya Lago ta yuda hopi den parti di formacion di e clubnan y nan tabata subsidia of duna donacion na e diferente clubnan pa nan material, etc. durante aña. Difunto Mateo Reyes, kende ta un persona conoci y keri, tabata encarga cu esaki. E ta un di e personanan cu a yuda ASU pa haya Joe Laveist for di Lago como un centro pa deporte. Lago Sportpark tabata di Lago y a bin pa pase pa Joe Laveist, pa pas’e pa ASU. Franca a menciona cu durante aña, durante 1955, ASU a celebra su prome ASU Olimpiada y despues di esey a keda celebr’e. Hopi di e atletanan grandi ta recorda e fechanan ey, caminda cu nan a wordo eligi como atleta di aña den decadanan di 60, 70 y 80. ASU semper a maneha deporte pa Gobierno y hasta a bay asina leu cu ASU a manda hende den exterior cu studie opdracht, pa bin bek lanta scol di deporte pa Aruba. Esaki nunca a logra debi na cosnan cu tabata pasa internamente. Despues ASU tabata encarga pa duna subsidio te cu na aña 1997, caminda cu Gobierno a tuma e tarea aki bek den su seno. Franca a sigui splica cu na e momentonan aki tin un comision cu ta trahando riba dje pa pasa e fecha pa Januari. Pa fin di aña ta imposibel pa organisa algo. Idea ta pa haci algo riba dje pa recorda e fecha y recorda esnan cu a funda e organisacion aki. Tabata tin hasta hendenan conoci entre otro shon A. Eman cu tabata un di e prome personanan den e directiva. Tin hopi hende conoci den comunidad tabata forma parti di ASU di e tempo ey.<ref>[https://masnoticia.com/aruba-sport-unie-lo-cumpli-75-ana-dia-21-di-december-proximo/ Aruba Sport Unie lo cumpli 75 aña dia 21 di December proximo], Mas Noticia (28 di november 2016)</ref> The sparse available evidence, however, reveals that there are around thirty-five sport organisations on the island that fall under the umbrella of the Aruba Sport Union (ASU), which was formed in 1941.44 As in Curaçao, two of the more popular team sports are soccer and baseball, and it is baseball that has given it the greatest international recognition through the participation of at least six Arubans in MLB since 1996.4 ASU President Gerald Franca --> 2022 Soraida Boekhoudt --- Aruba Sport Unie, funda dia 23 di december 1941, ta e bond madre di 25 bond deportivo. Pa bira miembro di A.S.U. e organisacion mester ta un persona huridico y no mag di tin un miembro pa e deporte ey caba den A.S.U. A.S.U. ta maneha dos facilidad cu ta nan propiedad, esta Joe Laveist Sport Park na San Nicolas y Centro Deportivo Betico Croes na Sta Cruz. Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. Centro Deportivo Betico Croes ta completamente airecondiciona y ta uz'e pa tur sport di paden y arte marcial. Huur di e sporthal ta depende di cuanto hende mester uza pa maneha e lugar pa e actividad y ki sorto di actividad e ta. Pa mas informacion por yama oficina di A.S.U. na e numbernan di telefon ariba menciona.<ref>https://www.gobierno.aw/union-deporte-aruba-asu Union Deporte Aruba (ASU)</ref> {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] ---------------- {{Variante|a}} {{multiple image | total_width = 270 | border = | perrow = 1/2 | align = right |header = Joe Laveist Sportpark |header_align = center |image2 = Joe Laveist Sport Park.jpeg | image1= Estadio de béisbol Joe Laveist, en San Nicolaas (este de Aruba).jpg | image3 = Joe Laveist Sport Park 06 54 31 704000.jpeg |caption1 = |caption_align = center }} == Lago Sport Park / Joe Laveist Sportpark == The historical Lago Sports Park (later known as the Laveist Sport Park) was a vital recreational and cultural hub in San Nicolas, Aruba. Officially inaugurated in March 1941, it was founded by the Lago Oil & Transport Company to support the island's booming refinery community. History of Lago Sports Park Founding and Baseball Roots: The park was instrumental in developing baseball on the island. American expatriate and former Major League Baseball pitcher Jim Bluejacket spent 15 years in Aruba and helped found the facility, fostering strong local interest in the game. WWII & Refining Community: During WWII, the facility offered organized recreation for Allied soldiers stationed in Aruba and the diverse immigrant workforce employed at the Lago refinery. Championship Ground: Throughout the 1940s and 1950s, the park was the premier venue for the organized Aruba baseball championships. Iconic early teams like the Dodgers, Baby Ruth, and Barnes' Ramblers competed here. Track and Field: Beyond baseball, it served as the primary venue for annual events like the Lago High School Track Meets and the Aruba School Sport Bond competitions. Evolution: Today, the historic site in San Nicolas continues to be an active community asset and is known as the Laveist Sport Park. --- Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. {{Variante|a}} {{Databox}} Intro *Location in San Nicolas, Aruba *Originally built by Lago Oil and Transport Company *Year of inauguration (1941) *Later renamed to Joe Laveist Sportpark ==Historia== 1. Fundashon (±1930s–1941) Lago building infrastructure for workers Role of Jim Bluejacket Opening (9 March 1941) 2. Periodo di floresementu (1940s–1980s) Organized sports (baseball, possibly softball, football) Social function (community gatherings, events) 3. Despues di sera di Lago (1985 →) Decline / transition Renaming to Joe Laveist Continued local use Struktura i fasilidat Even if partial: Baseball field Stands / seating Clubhouse? Multi-sport use * na 1968 Lago a traspasa LSP pa ASU Importansia kultural This is where your article becomes powerful: Role in development of baseball in Aruba Connection to Lago Colony life Symbol of industrial-era community building Link to later international baseball success of Aruba Legado Renaming to Joe Laveist Continued recognition Connection to surrounding area (Jim Bluejacketstraat, schools, neighborhoods) 🔎 Research tips (high impact, low effort) Look for: Lago employee magazines / newsletters Local newspapers (Amigoe, Diario archives) Aruba sports history sources Mentions of: inauguration (1941) sports competitions Joe Laveist (who he was!) ------------------ ==Origen di baseball na Aruba == Beisbòl a yega Aruba den añanan 1930, introdusí pa ekspatriadonan merikano ku tabata traha na Lago Oil Company i imigrantenan venezolano ku a forma timnan di pickup informal riba terenonan habrí.[2] E deporte a haña struktura ku e fundashon di ABBA na 1950 pa organisá liga i kampionato lokal, loke a kondusí na entrada di Aruba den wega internashonal na 1952 ora el a djòin e Asosiashon Internashonal di Beisbòl Amateur (awor parti di WBSC).[2] E aña ei, Aruba a debutá su promé selekshon nashonal na e Serie Mundial Amateur di 1952 na Havana, Cuba, manehá pa Joe Proterra, kaminda el a sigurá dos viktoria den seis wega i a gana aklamashon di fanátikonan, ku pitcher Nell Harms nombrá hungadó sobresaliente di siman pa su aktuashon kontra Honduras.[2] Beisbòl a wòrdu introdusí na Aruba na final di añanan 1920 i kuminsamentu di añanan 1930 prinsipalmente dor di ekspatriadonan merikano empleá pa Lago Oil and Transport Company, un supsidiario di Standard Oil of New Jersey, kendenan a establesé un refineria riba e isla. Pafo di e colonia, baseball a haya traccion na fin di añanan 1930 pa medio di imigrantenan y mariniernan Venezolano cu a mara na wafnan di Aruba cu nan barconan di pisca, formando teamnan casual di pick-up cu a hunga riba terenonan habri na Oranjestad, manera e area patras di Corte di Husticia actual. Pa añanan 1950, beisbòl a integrá profundamente den kultura di Aruba, partikularmente bou di hóbennan, ku a wòrdu eksponé pa medio di transmishonnan di media merikano, eventonan patrosiná pa kompanianan di zeta, i e impakto persistente di sòldánan di tempu di guera, hasiendo esaki un símbolo di aspirashon i vínkulo di komunidat den barionan di klase trahadó. Adopshon lokal a oumentá ku e formashon di klupnan amateur den tur pueblo. <ref>Clyde Harms, https://archive.org/details/BNA-DIG-ARUBATODAY-2021-05-28/page/n9/mode/1up?q=jim+bluejacket Short history of the beginnings of baseball in Aruba], Aruba Today (28 di 2021)</ref> ------------------- {{Variante|a}} {{Infobox deportista| variante = a | nomber completo = Shawn Joubert Zarraga | alias = | fecha nacemento = [[21 di yanüari|21 di januari]] [[1989]] | luga nacemento = {{ABW}} | fecha fayecimento = | luga fayecimento = | nacionalidad = {{NLD}} | haltura = 183 cm | peso = 109 kg <!-- Seccion di informacion deportivo --> | deporte = [[beisbòl|baseball]] | disciplina = catcher (man drechi)? | wo = | debut = 11 di maart 2023 (den [[Tim nashonal di beisbòl hulandes|team di Reino]])?? | activo = 2021 - presente ?? | distincion = }} '''Shawn Joubert Zarraga''' (☆ [[21 di yanüari|21 di januari]] [[1989]] na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]) ta un eks-catcher profesional di beisbòl Arubiano ku a representá Hulanda den kompetensianan internashonal, inkluyendo e World Baseball Classic.[1] Para na 6 pia 0 inch (1.83 m) i pisando aproksimadamente 240 liber (109 kg), Zarraga tabata un switch-hitter ku tabata tira ku man drechi i a hunga prinsipalmente komo un katcher durante henter su karera.[2] Selektá pa e Milwaukee Brewers den e di 44 buèlta (1.302 en general) di e Selekshon di Beisbòl di Liga Mayor di 2007 for di Trinity Christian Academy na Florida, el a pasa vários temporada den e liganan menor den vários organisashon.[3] grokipedia: Zarraga su karera profeshonal a kuminsá den e sistema di Brewers, kaminda el a progresá a traves di nan afiliadonan di 2007 pa 2014, alkansando nivelnan di Double-A i Triple-A i mustrando abilidatnan defensivo sólido tras di e plato.[4] Despues el a firma kontraktnan di liga menor ku timnan inkluyendo Los Angeles Dodgers na 2017 i Cincinnati Reds na 2016, ganando invitashonnan no-roster pa entrenamentu di primavera, ounke nunka el a yega Major League Baseball.[5] Despues ku su karera den liga menor afiliá a terminá na 2017, Zarraga a hunga den liganan independiente, inkluyendo ku e Cleburne Railroaders di e Asosiashon Merikano e aña ei, promé ku el a baha ku penshun.[6] Riba e esenario internashonal, Zarraga tabata un kontribuidor klave na e selekshon nashonal di Hulanda, yudando sigurá e título di Kopa Mundial di Beisbòl 2011 na Panama i partisipando den e Klásiko Mundial di Beisbòl 2017, kaminda el a proveé ​​profundidat na katcher durante wega di pool.[7] Su versatilidat i eksperensia a hasié un opshon konfiabel pa e tim hulandes, basando riba su raisnan arubiano miéntras e tabata kompetí bou di e bandera di Reino Hulandes.[8] == Karera internashonal == ===Kopa Mundial 2011=== Zarraga a haci su debut internacional cu e seleccion nacional di baseball di Hulanda na 2011 den Mundial di Baseball na Panama, eligibel pa medio di su herencia Arubiano. El a sirbi komo un katcher riba e lista ora e tim a gana e medaya di oro, derotando Cuba 2-1 den e final pa reklamá e título mundial.[25][26] torneonan di 2014 Zarraga a sirbi prinsipalmente komo un katcher durante e aparishonnan di e tim den dos torneo klave e aña ei.[27] Na yüli, Zarraga a representá Hulanda na e Torneo Internashonal di Beisbòl di Fransia, konosí tambe komo Yoshida Challenge, ku a tuma lugá na Sénart, Fransia. E selekshon hulandes a gana e medaya di oro, derotando un tereno ku a inkluí anfitrion Fransia, Alemania, i all-starnan internashonal. Zarraga tabata parti di e lista ku a sigurá e título, kontribuyendo tras di e plato miéntras e tim a pone un demostrashon fuerte den nan promé salida na e fasilidat nobo.[28][29] Mas lat e sèptèmber ei, Zarraga a kompetí den e Kampionato Oropeo di Beisbòl 2014 ku a tuma lugá na Ostrava i Brno, Repúblika Cheko, kaminda Hulanda a kapturá nan di 21 medaya di oro kontinental ku un rèkòrt invikto di 11-0, kulminando den un viktoria final di 6-3 riba Italia. Komo katcher, el a bati .286 ku aktuashonnan notabel, inkluyendo tres hit den un viktoria di 7-2 riba Alemania i un homerun den un wega di pool anterior kontra Kroasia. Su trabou defensivo a yuda ankra un staf di lansamentu ku a pèrmití solamente 1.36 kareda gana pa wega durante henter e torneo.[30][31][28] 2015 Premier12 i 2017 World Baseball Classic Zarraga a wòrdu selektá pa representá e selekshon nashonal di beisbòl di Hulanda na e WBSC Premier12 di 2015, e edishon inaugural di e torneo ku a tuma lugá na Mexico i Taiwan, kaminda el a sirbi komo un katcher bistiendo e kamisa number 22.[32] Hulanda a kompetí den Grupo A di e buèlta di apertura, sigurando tres viktoria kontra Chines Taipei (7-4), Italia (16-1), i Puerto Rico (11-7), miéntras ku nan a sufri pèrdida kontra Cuba (5-6) i Canada (1-3), loke a posishoná nan pa avansá pa e kuartfinal.[33] Einan, nan a kai kontra Merka 1-6, resultando den un di sinku lugá total pa e tim.[33] Durante e torneo, Zarraga a kontribuí ofensivamente den momentunan klave, inkluyendo un homerun di dos kareda den e di kuater inning kontra Cuba ku a ekstendé e bentaha di Hulanda na 4-1, ounke e tim na final a pèrdè den un kompetensia estrecho.[34] El a registrá tambe un RBI den e viktoria riba Taipei Chines, trahando un kaminata apesar di a bai sin hit den tres at-bat.[35] Sinembargo, Zarraga a sufri un leshon na man durante e wega di Cuba i mester a sali trempan.[36] Na 2017, Zarraga a gana un lugá riba e lista di Hulanda pa e World Baseball Classic, atrobe komo un katcher, partisipando den e torneo prinsipal ku a tuma lugá den vários pais anfitrion.[37] Hulanda a pone un rèkòrt di 2-1 den Pool A, avansando komo subkampeon tras di Israel, promé ku a derotá Israel 12-2 den e kuartfinal na Tokyo Dome pa yega e semifinal.[37] Nan kareda a terminá den un pèrdida di 3-4 kontra Puerto Rico na Dodger Stadium, kaminda e tim a regresá lat pero no por a sigurá e viktoria.[38] E aktuashon sobresaliente di Zarraga a bini den e kuart di final kontra Israel, kaminda el a konta dos hit i dos RBI komo parti di e eksploshon ofensivo di e tim.[39] Den e semifinal kontra Puerto Rico, el a entregá un dòbel di RBI krusial den e di sinku inning pa skor Wladimir Balentien i empatá e wega na 3-3, ounke kompañero di ekipo Jonathan Schoop a wòrdu bentá afó na e plachi di kas den e wega.[40] Zarraga a parse di a sufri un leshon den e di ocho inning di e wega ei, loke a rekerí atenshon médiko tras di e plato. {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid = |titulo=}} {{References}} * [https://www.baseball-reference.com/register/player.fcgi?id=kelly-001ant Minors Stats Antwone Kelly] }} {{DEFAULTSORT:Zarraga, Shawn}} [[:Kategoria:Hende]] [[:Kategoria:Beisbòl]] ----------------- {{Variante|a}} {{Infobox asociacion deporte| variante = c | nomber = Badminton Bond Curaçao | logo = | imagen = | abrevia = BBC | president = | vice-president = | algemeen-secretaris = | asiento = | region = | pais = | cantidad_miembro = | cantidad_asociacion = | deporte = | funda = | luga_funda = | ex-nomber = | federacion_mundial = | federacion_continental = | federacion_nacional = | afilia = | comite_olimpico = | agencia_deportivo = | stop_imagen = | imagen = | descripcion = | website = }} '''Badminton Bond Curaçao''' (BBC) ta e organisashon ku ta dirigi i promové e deporte di badminton na Kòrsou. E federashon ta un miembro di e organisashonnan internashonal i regional, inkluíendo e '''Badminton World Federation (BWF)''', e '''Badminton Pan America (BPA)''', i e '''Caribbean Regional Badminton Confederation (CAREBACO)'''. === Historia i Fundashon === E Badminton Bond Curaçao a fundá den 1975. E federashon ta representá Kòrsou den e organisashonnan regional i internashonal di badminton.:contentReference[oaicite:8]{index=8} === Afiliashon Internashonal === :contentReference[oaicite:10]{index=10} * :contentReference[oaicite:13]{index=13} * :contentReference[oaicite:16]{index=16} * :contentReference[oaicite:19]{index=19}:contentReference[oaicite:21]{index=21} === Participashon Internashonal === :contentReference[oaicite:23]{index=23}:contentReference[oaicite:25]{index=25} === Referensianan === * :contentReference[oaicite:27]{index=27} * :contentReference[oaicite:30]{index=30}:contentReference[oaicite:32]{index=32} [[:Kategoria:Deporte na Kòrsou]] [[:Kategoria:Organisashon Deportivo]] {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte]] --------------- {{Databox}} E '''seleccion nacional di badminton di Aruba''' ([[Hulandes]]: Arubaans badmintonteam) ta representa [[Aruba]] den competencianan internacional di team di badminton y ta wordo controla pa [[Aruba Badminton Federation]] cu ta afilia na Badminton Pan America y Caribbean Regional Badminton Confederation (CARECOBA).<ref>{{Cite web |title=Members {{!}} BWF Corporate |url=https://corporate.bwfbadminton.com/about/membership/ }}</ref> E ekipo a kompetí pa promé biaha den nan promé torneo internacional di ekipo na 1990. E ekipo a haci su aparicion pa prome biaha na e Campeonato di Ekipo di CAREBACO na aña 1974.<ref>{{citeer web|titel=Aruba vooreerst naar Car. badmintonkampioenschap|werk=[[Amigoe]]|datum=1974-11-15|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2025-05-29|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461200:mpeg21:p005}}</ref> Tambe e ekipo a competi den e [[Weganan Centroamericano y di Caribe]] di 1990, unda badminton a wordo inaugura pa prome biaha den e Weganan. E ekipo junior di Aruba a kompetí den e Campeonato Pan Am Junior Team 2009 y a terminá na di 12 lugá.<ref>{{Cite web |title=BWF - Team Event XVIII Pan Am Junior 2009 - Winners |url=https://bwf.tournamentsoftware.com/sport/winners.aspx?id=C61259DF-B2FF-4AC5-A444-F9E14C6A82B1 |access-date=2022-09-04 |website=bwf.tournamentsoftware.com}}</ref> Een Arubaans selectie-team zal van 17 tot en met 24 november voor de eerste keer deelnemen aan de Caribische Badmintonkampioenschappen, die dit jaar te Georgetown in Guyana gehouden worden. Het team dat Aruba zal vertegenwoordigen bestaat uit de dames M. Mata, N. Mata en M. Yarzagaray, en de heren Doy Bernaibela, H. Boer, Robby Arambatzis en Reginals Altman. Deze reis werd mogelijk gemaakt dankzij financiële — en materiele steun van diverse giften; het bedrijfsleven en andere instanties. Het Caribisch toernooi wojdt^jgeorganiseerd door de Caribbean regional badminton confederation, een in 1972 opgerichte federatie, tot voor kort bestaande uit de landen Jamaica, Trinidad/Tooago, Guyana en Sjuriname. Vorig jaar heeft de Badminton Bond Aruba zijn interesse voor deelname aan het bestuur van de Carebaco te kennen gegeven en na een jaar van intensieve voorbereidingen werd Aruba in juli van dit jaar lid van de International badminton federation en in dezelfde maand als vijfde lid van de Carebaco toegelaten. Beide feiten kunnen als mijlpalen worden beschouwd in de geschiede- | nis van de badmintonsport op Aruba, waar deze sport (nog) vrij onbekend is. Dit laatste komt voornamelijk doordat men hier voor deze sport een enorm tekort heeft aan goede accomodatie. ==Historia== ===Tim miksto=== Aruba a debuta den e Campeonato di Equipo di CAREBACO na 1974. E team a keda na di cinco lugar den e ranking final, perdiendo 7-0 contra Jamaica, Surinam, Trinidad y Tobago y Guyana.<ref>World Badminton 18 (1974), p. 3</ref> {{Appendix}} [[:Category:Deporte na Aruba]] en.wiki --------------- {{Infobox asociacion deporte| variante = c | nomber = Aruba Badminton Federation | logo = | imagen = | abrevia = ABF of BBA | president = | vice-president = | algemeen-secretaris = | asiento = | region = | pais = | cantidad_miembro = | cantidad_asociacion = | deporte = | funda = | luga_funda = | ex-nomber = | federacion_mundial = | federacion_continental = | federacion_nacional = | afilia = | comite_olimpico = | agencia_deportivo = | stop_imagen = | imagen = | descripcion = | website = }} '''Aruba Badminton Federation''' (ABF), tambe yamá Badminton Aruba o Aruba Badminton Bond, ta e organisacion gobernante nacional supremo pa e deporte di [[badminton]] na [[Aruba]]. E federacion ta wordo representa pa e [[seleccion nacional di badminton di Aruba]]. == Historia == E Aruba Badminton Federation a wordo funda memey di añanan 1970, ora cu e promé participacion a tuma luga na e Kampionatonan di Carebaco. Na desember 1973 e federacion a bira miembro di Caribbean Badminton Federation, hunto cu Corsou.<ref>Sport inliet kort sport in het kort sport. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 05-12-1973, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 29-05-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461498:mpeg21:p007</ref> E federashon despues a bira miembro di e órgano di gobernashon kontinental, e Konfederashon Panamerikano di Badminton, i e Federashon Mundial di Badminton, e tempu ei konosí komo e Federashon Internashonal di Badminton. Aruba ainda no ta anfitrion di campeonatonan internacional. Sinembargo Aruba a yega di ta anfitrion di Campeonato di Carebaco dos biaha. Federacion di Badminton Aruba ta miembro di Comite Olimpico Arubano . {{Appendix}} De Badminton Bond Aruba (BBA) viert deze maand zyn 15-jarig bestaan met verschillende toernooien en andere activiteiten. Ofschoon deze tak van sport niet zo bekend is op Aruba, heeft de BBA in vijftien jaren heel wat gepresteerd. Deze bond is al jaren lid van de International Badminton Federation (IBF). Ook is de BBA lid van de Carebaco (Caribbean Regional Badminton Confederation), waarvan verder ook lid zijn: Jamaica, Trinidad, Suriname, Guyana, Barbados, Bermuda, Curasao en Grenada. Elk jaar doet Aruba mee aan de Caribische kampioenschappen en BBA- motor, Riek Altman, is al jaren secretaris / penningmeester van de Carebaco. Aruba wordt elk jaar weer verzocht de Carebaco- wedstrijden te organiseren, omdat Aruba tot nu toe het beste toernooi heeft georganiseerd, doch door het ontbreken van faciliteiten kan de BBA dit Caribisch treffen niet meer organiseren. De BBA bestaat momenteel uit de vier clubs: Floralin, Flamboyant, Aruba Badminton Minders en Playa die tezamen honderd leden tellen. Deze sport kan uitsluitend gespeeld worden in een zaal en nu wordt er gebruik gemaakt van de gymnastiekzalen van Julianaschool, La Salie College en de Sporthal. Een paar maanden geleden hebben de BBA- bestuursleden, Riek Altman en Michael Williams, in Trinidad een coachingcUrsus gevolgd onder auspiciën van de IBF en geven nu op maandag en donderdag aan trainers van de club een opleiding. Nu al is bekend dat Aruba volgend jaar vertegenwoordigd zal worden op Curagao tijdens de Easter Open Tournament en in Jamaica tijdens de Carebaco- wedstrijden. De BBA heeft gisteren in een communiqué dank uitgebracht aan alle personen en instanties, die door de jaren heen de BBA hebben geholpen en eenieder, die aan badminton wil meedoen, uitgenodigd zich op donderdag in de Sporthal op te geven tussen zeven en tien uur 's avonds. Het bestuur van de BBA wordt in dit derde lustrumjaar gevormd door: voorzitter R. Nieuw, vicevoorzitter R. Altman, secretaris G. Simon, penningmeester B. Hernandez, commissarissen E. van der Linde, M. McClure, E. Vemannan, M. Croes en M. Williams.<ref>Met uitgebreid activiteiten-programma Badminton Bond Aruba viert haar derde lustrum. "Amigoe". Curaçao, 08-11-1986, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 29-05-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641854:mpeg21:p013</ref> ------------- {{Variante|a}} {{Futbolista |nomberdihungado = |Nomber = Mario Croes |potret = |Fecha di nasementu = |Siudat di nasementu = |Pais di nasementu = {{ABW}} |Nashonalidat = hulandes |Posishon = |club = }} '''Hyacintho Mario Croes''' (☆ ± 1942 na [[Aruba]]), tambe conoci como '''Mario Croes jr.''', ta un ex-hungado di pingpong [[Aruba]]no. Entre decada 1960 y decada 1980 el a titula 13 vez campeon di Aruba. Den [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]] Croes tabata un di e dos "grandinan" den deporte di tennis di mesa, banda di [[Robert Hosé]] di [[Kòrsou|Corsou]].<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463158:mpeg21:a0099|titel=Sensationele zege van R. Hosé over M. Croes|werk=[[Amigoe]]|datum=1970-11-02|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> == Biografia == Mario Croes ta yiu di Eymee Zeppenfelt y Mario Hyacinto Croes, empresario i doño di La Gran Bodega.<ref name="Amigoe">{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462365:mpeg21:a0121|titel=In de Franciscuskerk|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-07-16|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> Cu mas o menos siete aña el a cuminsa hunga pingpong y tabata train cu su mama pa despues sigi train cu su tata y otro famianan.<ref name="Amistad">{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AMISTAD-1976-11/page/3/mode/1up?q=Amistad+mei+1976&view=theater|titel=Mario Croes: 26 aña den pingpong|werk=Amistad|datum=november 1976|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> Croes a cuminsa mustra su talentonan ora cu na edad di 9 aña el a sali campeon "junioren" na Aruba. Cu 12 aña el a drenta division di senioren y na 1959, cu 16 aña, a bira campeon di Aruba pa prome bes.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010997546:mpeg21:a0072|titel=Mario Croes jr: nieuwe tienkampkampioen tafeltennis|werk=[[Amigoe]]|datum=1959-02-25|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> Na 1960 e ta prolonga su titulo.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010459813:mpeg21:a0112|titel=Mario Croes jr. weer de sterkste|werk=[[Amigoe]]|datum=1960-04-01|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> Hunto cu Cholan Jacobs e tabata hunga pa e team Arubano di Bavaria Stars. Den e torneo organisá door di e asociacion "Entre Nous Juveniles” na Corsou el a hunga cu 17 aña su prome wega internacional contra [[Colombia]]. Croes tabata doño di Mario's Sports Shop den Wilhelminastraat 51 na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]. E ta casa cu Ruth Arends y hunto nan tin un yiu homber, Mario III, i un yiu muhe Janine.<ref name="Amigoe"/> {{Appendix}} {{Stub}} {{DEFAULTSORT:Croes, Mario}} [[:Category:Hende]] [[:Category:Deporte na Aruba]] Pa promer viaha el a sali campeon di Aruba dia cu e tabatin 15 aña di edad. Awor flbi cu e tin 34 aña e por bisa cu ela sali 13 vez campeon di nos isla y e ta posee nada menos cu 39 copa y 27 medaya. Un deportista arubano cu e destaca su mes den e deporte di ping pong specialmente door di su mes esfuerzonan y su perserverancia, como cu manera nos lektornan por lesa mas alew, no ta semper ela haya ayudo den su carera deportivo na su isla natal. Mario Croes jr., casá cu Ruth Croes-Arends, ta haya cu e deporte di ping pong na Aruba a bai hopi atrcus den e 26 aña cu e tin ta praktikele. Amistad a tene un entrevista exclusivo cu e deportista te ainda mas grandi riba terreno di ping pong actuahnente: Mario Croes Jr.<ref name="Amistad">{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AMISTAD-1976-11/page/3/mode/1up?q=Amistad+mei+1976&view=theater|titel=Mario Croes: 26 aña den pingpong|werk=Amistad|datum=november 1976|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> mi a cuminsa hunga ping pong tempo mi tabata tin mas o menos siete aña. Mi mama a cuminsa siñami, pero mi no a worry mucho. Toch mi a sigi hunga cu mi tata y cu mi otro famianan. Un viaha mi a bai Flamingo Room (Trocadero), caminda tabatin un mesa di ping pong, anto ei nan mi a mira Cholan Jacobs, e tempo ei e campeon di Aruba, hunga. Esei a dunami smaak pa mi sigi train cu mi famia. Dia m'a cimiinsa hunga di verdad mi tabatin 12 ema y mi a cuminsa train cu Cholan. E tempo ei mi tabata hunga cinco te seis ora pa dia. Mi tabata caba di come dies dos or y mei y bai hunga te siet’or y mei di anochi. Tur dia e mesim cos. Mi no tabata hunga ni siña les. Mario a cuminsa mustra su talentonan ora cu na edad di 9 aña ela sali campeon di Junioren na Aruba. Cu 12 aña ela drenta division di senioren y cu 16 aña pa promer vez ela logra bira campeon di Aruba. Su promer wega internacional ela hunga contra Colombianonan tempo cu e tabatin 17 aña na 1959. E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” Entre Nous Juveniles na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsou. E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsou. in de Franciscuskerk te Oranjestad is gistermorgen het kerkelijke huwelijk ingezegend vun mejuffrouw Rulh Arends, dochter V(.n. de heer en mevrouw Milo de R. Arends-Arends en de heer Mario Croes, zoon van de heer en mevrouw Mario H. Croes- Zeppenfelt. Voor de receptie ten huize van de bruid bestond grote belangstelling. Het bruidspaar wachtte een verrassing; een taart in de vorm van een tafeltennistafel. De bruidegom is dan ook tafeltenniskampioen van Aruba.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462365:mpeg21:a0121|titel=In de Franciscuskerk|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-07-16|bezochtdatum=2022}}</ref> * Eigenaar van Mario's Sports Shop, Wilhelminastraat 51, Oranjestad, Aruba * Huwde in 1965 met Ruth Arends, kinderen Mario III en Janine {{Appendix}} --------------- 3sx9wjdamp5v87cwfnu4koer39qxpv7 199611 199610 2026-08-05T22:25:53Z Caribiana 8320 /* Caha di orgel */ 199611 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ Pending: [[Barracudas Artistic Aruba]] - [[Aruba Dolphins]] - [[Stingray Swimming Team]] - [[Shawn Zarraga]] - [[Antwone Thyshon Kelly]] - [[Badminton Bond Curacao]] - [[Seleccion nacional di badminton di Aruba]] - [[Aruba Sport Unie]] -------- {{infobox deportista | variante=a }} '''Higinio Alejandro (Patan) Farro''' (☆ [[11 di yanüari|11 di januari]] [[1942]] - † [[30 di yüli |30 di juli]] [[2026]]<ref>[https://www.arubanative.com/aurora-royal-pray-funeral-home-ta-anuncia-fayecimento-di-higinio-alejandro-farro-mihor-conoci-co-mo-patan/ Aviso di fayecemento], arubanative.com (4 di augustus 2026)</ref>) tabata un musico, compositor y deportista [[Aruba|Arubiano]]. El a titula campeon di hisamento di peso di Aruba pa diescuater aña consecutivo (1965-1978) y tabata tambe campeon di [[Antias Hulandes]] pa nuebe aña consecutivo.<ref name="telearuba"/> E ta wordo considera un di e pioneronan mas importante di hisamento di peso na Aruba.<ref>[https://arubanews.ca/patan-farro-weightlifting-legacy-honoured-following-aruban-champions-death/ Patan Farro Weightlifting Legacy Honoured Following Aruban Champion’s Death], arubanews.ca (4 di augustus 2026)</ref><ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/93280/voormalig-gewichthefkampioen-patan-farro-overleden-vz1916 Voormalig gewichthefkampioen ‘Patan’ Farro overleden], curacao.nu (4 di augustus 2026)</ref> E tabata bon conoci tambe como wicharero y restaurado di caha di orgel tradicional. == Bida y carera == Farro a cuminsa como pesista na aña 1964 y a logra di dos luga den su prome competencia. Den e aña siguiente, e nivel di e deporte a baha hopi riba e isla, debi cu hopi hisador di peso tabata di origen stranhero y como trahado na [[Lago Oil & Transport Company|refineria Lago]] a haya lay retiro y mester a bolbe na pais di origen.<ref>[https://297sportsaruba.com/na-memoria-di-higinio-alejandro-patan-farro/ Na memoria di Higinia Alejandro "Patan" Farro], 297sportsaruba.com (3 di augustus 2026)</ref> Bou di condicionnan hopi limita, Farro a sigui train y a sigui desaroya den deporte di peso. El sigui entrena hunto cu otro deportista den un espacio chikito na Wilhelmina Stadion (awor [[Stadion Guillermo Prospero Trinidad]]). El a entrena sin entrenador profeshonal y sin haya oportunidat pa sigui entrenamento den exterior. Pa torneo internacional, e tabata depende di su propio dianan di vakantie, pasobra no a haña permiso adicional di su trabou. Despues di a retira for di competencia Farro a yuda Federacion Aruba Weightlifting Association como referee. ===Carera internacional=== Na 1970, Farro a wordo selecciona pa representa Antias Hulandes na [[Weganan Centroamericano y di Caribe]] (CAC) na [[Panama]]. Ora e [[Comite Olimpico Antias Hulandes]] (NAOC) a nenga pa paga su biahe, e mes a cumpra su boleto di avion y a logra di cuater luga den su categoria.<ref name="telearuba">[https://telearuba.aw/article/na-memoria-di-higinio-alejandro-patan-farro Na memoria di Higinio Alejandro "Patan" Farro], [[Telearuba]] (2 di augustus 2026)</ref> Na 1971, el a termina na di cinco luga durante [[Weganan Panamericano]] na [[Cali]], [[Colombia]]. Na 1974, el a bolbe logra di cuater luga na CAC na [[Repúblika Dominikano|Republica Dominicano]]. Su logro internacional mas importante a yega na 1978, ora el a gana un medaya di brons na CAC na [[Medellín]]. ===Logro y record === Ademas di su titulonan local y regional, Farro tabata conoci pa su forsa excepcional. Durante su carera el a kibra mas cu 50 record di Aruba. Den añanan setenta di [[siglo 20|siglo binti]], el a logra e siguiente prestacionnan:<ref name="telearuba"/> * squat: serka 272 kilo (600 liber) * deadlift: serka 318 kilo (700 liber) * bench press: serka 181 kilo (400 liber) * snatch: serka 125 kilo (275 liber) * clean and jerk: serka 160 kilo (352 liber) Su recordnan Arubano di 1976 den e disciplinanan "snatch" y "clean and jerk" a permanece pa cuarenta aña prome cu na 2016 a logra kibra ambos record y tambe esun di total.<ref name="telearuba"/> == Caha di orgel == Desde chikito, Patan a desaroya un amor profundo pa musica. E pasion ey a converti’e den un maestro respeta, tanto den pone pieza, afina y restaura cahanan di orgel, como den preserva e sonidonan autentico. Como hobby y trabao e ta toca caha di orgel y traha cylinder pa caha. Ademas di su contribucion na deporte, Farro tabata tambe envolvi den preservacion di herencia cultural di Aruba, specialmente door di su trabou cu restauracion y promocion di [[Caha di Orgel|cah’i orgel]] tradicional.<ref name="honor">[https://www.gobierno.aw/a-honra-varios-tocado-di-cahi-orgel-riba-dia-di-musico A honra varios tocado di cah’i orgel riba dia di musico], Gobierno di Aruba (25 di november 2024)</ref> E legendario hisador di peso Arubiano Higinio Alejandro “Patan” Farro tambe tabata un figura cultural bon conoci y un tocado, doño y restaurador celebra di e tradicional caha di orgel (orgel di bari) yama “El Diamante”.<ref>[https://www.aruba.nu/nieuws/kunst-cultuur-en-muziek/57390/unieke-eer-voor-muzikanten-met-liefde-voor-cahi-orgel Unieke eer voor muzikanten met liefde voor Cah’i Orgel], aruba.nu (27 di november 2024)</ref> Legado Cultural E Instrumento: Patan Farro tabata doño y tabata cuida un caha di orgel historico di 100 aña bieu como “El Diamante” tabata conoci. Diamante". Artesania: E tabata un di e poco personanan na Aruba cu e habilidad raro pa pega y martillo e cilindernan (cilinder di claba) cu ta wordo uza pa toca musica tradicional riba e instrumento. No ta facil pa a aregla, marca y claba pieza riba caha di orgel. Na Corsou Patan a pone piesa pa por lo menos 16 caha di orgel y a ricibi reconocemento tambe na Corsou.<ref>https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2015-10-07/mode/2up?q=patan+farro+oranje+nassau Reconocemento na baluarte di cah’i orgel Alegandro ‘Patan’ Farro], BDa (7 di october 2015)</ref> Reconocimento: El a ricibi multiple premio cultural y reconocimentonan oficial di gobierno di Aruba pa conserva e musical unico aki.<ref name="honor"/> Na 1982, den concurso di caha di orgel na Hoffi Sero Janchi, Farro a sali ganado maximo cu su caha di orgel Diamante.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-DOCUMENTACION-005276/mode/1up?q=patan+farro Ambiente inmenso na concurso di caha di orgel], Diario (30 di augustus 1982)</ref> == Reconocemento == Durante su carera activo, Farro no a haña hopi reconocemento oficial pa su prestacionnan. Sinembargo, despues di su retiro, el a wordo honra cu varios distincion: * 1974 - nominacion pa premio di “atleta di aña” di [[Aruba Sport Unie]]<ref>[https://coleccion.aw/show/?ANA-DIG-CARA-C002 Alejandro "Patan" Farro], coleccion.aw</ref> * condecoracion real como "ridder" den [[Orden di Oranje-Nassau]] * inclusion den Salon di Fama di Aruba * 1991 - Premio Promocional Santa Anna pa su contribucion na deporte y cultura Segun Archivo Nacional Aruba, Farro tabata tambe nominá pa premio di “atleta di aña” di Aruba Sport Unie na 1974. == Fayecemento == Farro tabata casa y tata di tres yiu. El a fayece dia 30 di juli 2026 na edat di 84 aña. Diferente organisashonnan, entre otro Federacion Aruba Weightlifting Association y Departamento di Cultura di Aruba, a record’é como un atleta respectivamente culturista sobresaliente y un persona ehemplar. {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] '''Higinio Alejandro (Patan) Farro''' (☆ [[11 di yanüari]] [[1942]] - † 30 di yüli 2026) tabata un hisado di peso [[Aruba|Arubiano]]., conoci den su tempu aktivo komo e hòmber mas fuerte di Aruba. El a dominá deporte di levantamentu di peso riba e isla pa mas ku un dekada i a representá Antia Hulandes na diferente torneo internashonal. Farro a gana e titulo di kampion di Aruba pa dieskuater (14) aña konsekutivo i tabata tambe kampion di Antia Hulandes pa nuebe (9) aña. El ta konsiderá un di e pioneronan mas importante di levantamentu di peso na Aruba.<ref>[https://arubanews.ca/patan-farro-weightlifting-legacy-honoured-following-aruban-champions-death/ Patan Farro Weightlifting Legacy Honoured Following Aruban Champion’s Death], arubanews.ca (4 di augustus 2026)</ref><ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/93280/voormalig-gewichthefkampioen-patan-farro-overleden-vz1916 Voormalig gewichthefkampioen ‘Patan’ Farro overleden], curacao.nu (4 di augustus 2026)</ref> == Bida y carera == Farro a kuminsá ku levantamentu di peso na aña 1964 i a logra di dos luga den su promé kompetensia. Den e aña siguiente, e deporte a baha hopi na nivel riba e isla, despues ku hopi trahadó strañero a laga Aruba tras despido na refineria di Lago.<ref>https://297sportsaruba.com/na-memoria-di-higinio-alejandro-patan-farro/</ref> A pesar di e situashon difísil, Farro a sigui entrená bou di kondishonnan hopi limitá. El tabata entrená den un espasio chikí bou di graderia di Wilhelmina Stadion (awor Stadion Guillermo Prospero Trinidad), ku ventilashon insufisiente i un solo plataforma ku el mester a kompartí ku siete otro deportista. El a entrená sin entrenador profeshonal i nunca a haña oportunidat pa sigui kampamentu di entrenamiento na exterior. Pa torneo internashonal, el tabata depende di su propio dianan di vakashon, pasobra no a haña permiso adicional di su trabou. ===Carera internacional=== Na 1970, Farro a wordu selekshoná pa representá Antia Hulandes na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Panamá. Ora e Komité Olímpiko Antiano a nenga pa paga su biahe, el mes a kumpra su boleto di avion i a logra di kuarto luga den su kategoria. Na 1971, el a termina na di sinku luga durante e Huegos Panamericanos na Cali, Kolombia. Na 1974, el a bolbe logra kuarto luga na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Republica Dominicano. Su logro internashonal mas importante a yega na 1978, ora el a gana un medaya di brons na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Medellín. ==Logro y rekord == Ademas di su titulo lokal i regional, Farro tabata konosí pa su forsa eksepshonal. Den añanan setenta, el a logra e siguiente prestashonnan aproksimá: squat: serka 272 kilo (600 lbs) deadlift: serka 318 kilo (700 lbs) bench press: serka 181 kilo (400 lbs) snatch: serka 125 kilo (275 lbs) clean and jerk: serka 160 kilo (352 lbs) Su rekordnan arubiano di 1976 den e disciplinanan snatch i clean and jerk a keda sin bati pa aproksimadamente kuarenta (40) aña. Na 2016, e rekordnan aki i su total kombiná finalmente a wordu mehorá. Rekonosimentu Durante su karrera aktivo, Farro no a haña hopi rekonosimentu ofisial pa su prestashonnan. Sin embargo, despues di su retiro, el a wordu honrá ku diferente distinkshon: distinkshon real inklushon den Eregalerij di Aruba Premio Santa Anna pa su kontribushon na deporte i kultura Segun Archivo Nacional Aruba, Farro tabata tambe nominá pa premio di “atleta di aña” di Aruba Sport Unie na 1974. == Ca'i orgel == * Diamante<ref>https://www.gobierno.aw/en/several-barrel-organ-players-were-honored-on-musicians-day</ref> E legendario hisador di peso Arubiano Higinio Alejandro “Patan” Farro tambe tabata un figura cultural bon conoci y un hungador, doño y restaurador celebra di e tradicional caha di orgel (orgel di bari) yama “El Diamante”.<ref>[https://www.aruba.nu/nieuws/kunst-cultuur-en-muziek/57390/unieke-eer-voor-muzikanten-met-liefde-voor-cahi-orgel Unieke eer voor muzikanten met liefde voor Cah’i Orgel], aruba.nu (27 di november 2024)</ref> Legado CulturalE Instrumento: Patan Farro tabata doño y tabata cuida un caha di orgel historico di 10 aña bieu como “El Diamante” tabata conoci. Diamante".Artesania: E tabata un di e poco personanan na Aruba cu e habilidad raro pa pega y martillo e cilindernan (cilinder di claba) cu ta wordo uza pa toca musica tradicional riba e instrumento.Reconocimento: El a ricibi multiple premio cultural y reconocimentonan oficial di gobierno di Aruba pa conserva e musical unico aki == Legado == Farro su influensia a bai mas allá di su rekordnan i medayanan. El a demostrá ku un atleta arubiano por kompetí na nivel regional, a pesar di falta di fasilidat, guia profeshonal i sosten finansiero. Su determinashon — manera paga su propio biahe i sigui entrená bou di kondishonnan difísil — a hasi’e un ehèmpel pa generashonnan posterior di deportista. Ademas di su kontribushon na deporte, Farro tabata tambe envolví den preservashon di herensia kultural di Aruba, spesialmente dor di su trabou ku restaurashon i promoshon di e Cah’i Orgel tradicional. Fayesimentu Farro a fayesé dia 30 di yüli 2026 na edat di 84 aña. Diferente organisashonnan deportivo, entre otro Aruba Amateur Weightlifting Association, a record’é komo un atleta sobresaliente i un persona ehèmpelar, i a ekspresá kondolensia na su famia. ------------ '''Aruba Sport Unie''' (ASU), tambe konosí komo '''Union Deporte Aruba''' òf '''Union Deportivo Arubano''', ta e organisashon cumbre di deporte na Aruba. E ta fungí komo federashon madre pa e diferente federashonnan i bondnan deportivo riba e isla. ASU ta representa mas ku 25 federashon deportivo i tin komo meta koordiná, promové i desaroyá deporte na Aruba. Pa bira miembro di ASU, un organisashon deportivo mester ta registra komo persona hurídiko i no por representa un deporte ku ta kaba representá pa un otro federashon miembro. ==Historia== Aruba Sport Unie a wordu fundá dia 23 di desèmber 1941, for di e nesesidat pa koordiná i stimulá desaroyo di deporte riba e isla. Entre e organisashonnan ku a kontribuí na su fundashon tabatin clubnan manera RCA, Club Caribe i Tivoli. E promé presidente tabata [[Jacobo Arends|Jacobo Rudolf (Coco) Arends]], kende tabata tambe envolví den fundacion di [[Arubaanse Voetbalbond]] (AVB) algun aña prome. Na 1949, ASU a kuminsá haña subsidio di e gobierno sentral pa sostené federashonnan deportivo, spesialmente pa organisashon di kompetensianan i otro aktividatnan. Durante e añanan 1950 i 1960, sektor priva a hunga un papel importante den desaroyo di deporte na Aruba. E kompania petrolero Lago Oil & Transport Company, por ehèmpel, a brindá sosten finansiero i material na diferente clubnan. Mateo Reyes tabata un di e figurannan clave den e proseso di distribushon i desaroyo. Na 1955, ASU a organisá e promé ASU Olimpiada, un evento ku a stimulá kompetensia entre atletanan lokal i ku a bira un tradishon durante varios dekada. Den e evento aki, atletanan tabata wordu rekonosé komo “atleta di aña”. Entre 1955 i 1993, ASU tabata responsabel pa maneho di e Wilhelminastadion na Oranjestad. Te na 1997, ASU tabata tambe enkargá ku distribushon di subsidio gubernamental na federashonnan deportivo. Despues di e aña ei, e tarea aki a pasa direktamente na gobierno di Aruba. ==Facilidatnan deportivo== ASU ta manehá diferente instalashon deportivo riba Aruba, entre otro: ===Joe Laveist Sport Park=== Situa na San Nicolas, e parke aki ta un fasilidat multifunkshonal ku instalashonnan pa: basebal futbòl volleyball basketball atletismo E parke por wordu usa tambe pa evento grandi manera konserto i aktividatnan komunidario. ===Centro Deportivo Betico Croes=== Situa na Santa Cruz, e fasilidat aki ta un kompleks deportivo di paden ku aire akondishoná. E ta usa pa deporte di sala i arte marcial. ==Organisashon i rol== ASU ta fungí komo koordinadó entre e diferente federashonnan deportivo na Aruba i ta apoyá: desaroyo di deporte organisashon di kompetensianan promoshon di atletanan lokal Riba e isla tin mas ku 30 organisashon deportivo ku ta forma parti di e sistema koordiná pa ASU. Entre e deporte mas popular na Aruba tin futbòl i basebal. Basebal, en partikular, a kontribuí na reconocimiento internashonal di Aruba, ku varios atletanan arubiano ku a hunga den Major League Baseball. ===Presidente === * Jacobo Rudolf “Coco” Arends (promé presidente) * Gerald Franca * Soraida Boekhoudt (2022– ) --- {{Variante|a}} {{infobox organisacion | variante = a | tipo = Deporte | nomber = Aruba Sport Unie | funda = [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]] | fundado = }} '''Aruba Sport Unie''' (Union Deporte Aruba, ASU), tambe conoci como '''Union Deportivo Arubano''', ta e organisacion cumbre di deporte na [[Aruba]]. E ta fungi como federacion cumbre pa diferente federacion y bond deportivo riba e isla. ASU ta representa mas cu 25 federacion deportivo y tin como meta coordina, promove y desaroya deporte na Aruba. Pa bira miembro di ASU, un organisacion deportivo mester ta registra como [[Persona hurídiko|persona huridico]] y no por representa un deporte cu ta representacaba pa otro federacion miembro. == Historia == Aruba Sport Unie a wordo funda dia [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]]. E organisacion a surgi for di e necesidad pa coordina y stimula desaroyo di deporte riba e isla. Den promé añanan di su existencia, diferente club i organisashon deportivo a kontribuí na fundashon di ASU, entre otro [[RCA]], Club Caribe i Tivoli. E promé presidente di e organisashon tabata '''Coco Arends''', kende tabata tambe envolví den fundashon di e '''Arubaanse Voetbal Bond''' algun aña promé. Na 1949 ASU a kuminsá ricibí subsidio di e gobierno sentral pa apoyá federashonnan deportivo ku organisashon di kompetensia i actividadnan deportivo. Durante añanan hopi organisashon i empresanan lokal a brindá sosten finansiero i material na deporte na Aruba. E kompanía petrolero Lago Oil & Transport Company tabata un di e sostenedornan importante, donando material deportivo i apoyando desaroyo di clubnan deportivo. Mateo Reyes tabata un di e personanan cu a yuda den e proseso di desaroyo aki. Den 1955 ASU a organisá e promé '''ASU Olimpiada''', un evento deportivo pa estimulá kompetensia entre atletanan lokal. E evento aki a bira un tradishon durante varios dekada, kaminda atletanan a wordo rekonosé komo “atleta di aña”. Entre 1955 i 1993 ASU tabata responsabel pa maneho di e [[Wilhelminastadion]] na Oranjestad. Te na 1997 ASU tabata tambe responsabel pa distribushon di subsidio gubernamental pa federashonnan deportivo. Despues di e aña aki, e tarea aki a wordo asumí direktamente pa e gobierno di Aruba. == Facilidatnan deportivo == ASU ta manehá diferente instalashon deportivo riba Aruba. '''Joe Laveist Sport Park''' na [[San Nicolas, Aruba|San Nicolas]] ta un parke deportivo multifunkshonal ku instalashonnan pa deporte manera: * [[Basebal]] * [[Futbòl]] * [[Volleyball]] * [[Basketbal]] * [[Atletismo]] E parke por wordo usa tambe pa evento grandi manera konserto i otro aktividatnan komunidario. '''Centro Deportivo Betico Croes''' na [[Santa Cruz, Aruba|Santa Cruz]] ta un fasilidat deportivo di paden ku aire acondicioná. E centro ta usa pa deporte di sala i arte marcial. == Organisashon == ASU ta fungí komo koordinadó entre e diferente federashonnan deportivo na Aruba. E organisashon ta apoyá desaroyo di deporte, organisashon di kompetensianan i promoshon di atletanan lokal. Riba e isla tin mas ku 30 organisashon deportivo cu ta forma parti di e sistema deportivo coordina pa ASU. Entre e deporte mas popular na Aruba tin [[futbòl]] i [[basebal]]. Especialmente basebal a duna Aruba reconocimiento internashonal, ku varios atletanan Arubiano cu a hunga den [[Major League Baseball]]. == Organisacion == Entre e presidentenan di Aruba Sport Unie tin: * [[Coco Arends|Jacobo Rudolf (Coco) Arends]] (1892-1965) – promé presidente * Gerald Franca – presidente durante diferente periodo den siglonan reciente * Soraida Boekhoudt – presidente (2022) [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] '''Aruba Sport Unie''' o '''Union Deportivo Arubano''' (ASU) ta e federacion cumbre di e federacionnan deportivo na [[Aruba]]. dre di 25 bond deportivo. Pa bira miembro di A.S.U. e organisacion mester ta un persona huridico y no mag di tin un miembro pa e deporte ey caba den A.S.U. == Historia == ASU e ser funda dia [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]]. * ASU taba maneha Wilhelminastadion di 1955 te 1993 A.S.U. ta maneha dos facilidad cu ta nan propiedad, esta Joe Laveist Sport Park na San Nicolas y Centro Deportivo Betico Croes na Sta Cruz. Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. Centro Deportivo Betico Croes ta completamente airecondiciona y ta uz'e pa tur sport di paden y arte marcial. Huur di e sporthal ta depende di cuanto hende mester uza pa maneha e lugar pa e actividad y ki sorto di actividad e ta. Pa mas informacion por yama oficina di A.S.U. na e numbernan di telefon ariba menciona.<ref>[https://www.gobierno.aw/union-deporte-aruba-asu Union Deporte Aruba (ASU)], Gobierno di Aruba</ref> Aruba Sport Unie a wordo funda dia 21 di December, 1941. E aña aki 21 di December, e ta cumpli 75 aña y tin cu corda riba e fundadornan. Segun e presidente actual Gerald Franca, e aña aki lo ta uno special den cuadro di e celebracion aki. Tambe el a splica kico tur nan tin pensa di haci pa loke ta e celebracion den 2017. Franca a splica cu e prome presidente tabata Coco Arends, kende ta e mesun persona cu a cuminsa tambe, kende ta fundador di Arubaanse Voetbal Bond 5 pa 6 aña prome. Un di e organisacionnan cu a yuda lanta Aruba Sport Unie tabata RCA, Club Caribe y Tivoli, cual ta e prome organisacionnan cu a lanta e asociacion aki. Na 1949 pa prome biaha den historia, ASU a cuminsa haya e subsidio di Gobierno Central pa facilita tambe e federacionnan di e tempo ey cu placa pa nan organisa actividadnan. Despues di e periodo ey tabata haya Lago ta yuda hopi den parti di formacion di e clubnan y nan tabata subsidia of duna donacion na e diferente clubnan pa nan material, etc. durante aña. Difunto Mateo Reyes, kende ta un persona conoci y keri, tabata encarga cu esaki. E ta un di e personanan cu a yuda ASU pa haya Joe Laveist for di Lago como un centro pa deporte. Lago Sportpark tabata di Lago y a bin pa pase pa Joe Laveist, pa pas’e pa ASU. Franca a menciona cu durante aña, durante 1955, ASU a celebra su prome ASU Olimpiada y despues di esey a keda celebr’e. Hopi di e atletanan grandi ta recorda e fechanan ey, caminda cu nan a wordo eligi como atleta di aña den decadanan di 60, 70 y 80. ASU semper a maneha deporte pa Gobierno y hasta a bay asina leu cu ASU a manda hende den exterior cu studie opdracht, pa bin bek lanta scol di deporte pa Aruba. Esaki nunca a logra debi na cosnan cu tabata pasa internamente. Despues ASU tabata encarga pa duna subsidio te cu na aña 1997, caminda cu Gobierno a tuma e tarea aki bek den su seno. Franca a sigui splica cu na e momentonan aki tin un comision cu ta trahando riba dje pa pasa e fecha pa Januari. Pa fin di aña ta imposibel pa organisa algo. Idea ta pa haci algo riba dje pa recorda e fecha y recorda esnan cu a funda e organisacion aki. Tabata tin hasta hendenan conoci entre otro shon A. Eman cu tabata un di e prome personanan den e directiva. Tin hopi hende conoci den comunidad tabata forma parti di ASU di e tempo ey.<ref>[https://masnoticia.com/aruba-sport-unie-lo-cumpli-75-ana-dia-21-di-december-proximo/ Aruba Sport Unie lo cumpli 75 aña dia 21 di December proximo], Mas Noticia (28 di november 2016)</ref> The sparse available evidence, however, reveals that there are around thirty-five sport organisations on the island that fall under the umbrella of the Aruba Sport Union (ASU), which was formed in 1941.44 As in Curaçao, two of the more popular team sports are soccer and baseball, and it is baseball that has given it the greatest international recognition through the participation of at least six Arubans in MLB since 1996.4 ASU President Gerald Franca --> 2022 Soraida Boekhoudt --- Aruba Sport Unie, funda dia 23 di december 1941, ta e bond madre di 25 bond deportivo. Pa bira miembro di A.S.U. e organisacion mester ta un persona huridico y no mag di tin un miembro pa e deporte ey caba den A.S.U. A.S.U. ta maneha dos facilidad cu ta nan propiedad, esta Joe Laveist Sport Park na San Nicolas y Centro Deportivo Betico Croes na Sta Cruz. Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. Centro Deportivo Betico Croes ta completamente airecondiciona y ta uz'e pa tur sport di paden y arte marcial. Huur di e sporthal ta depende di cuanto hende mester uza pa maneha e lugar pa e actividad y ki sorto di actividad e ta. Pa mas informacion por yama oficina di A.S.U. na e numbernan di telefon ariba menciona.<ref>https://www.gobierno.aw/union-deporte-aruba-asu Union Deporte Aruba (ASU)</ref> {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] ---------------- {{Variante|a}} {{multiple image | total_width = 270 | border = | perrow = 1/2 | align = right |header = Joe Laveist Sportpark |header_align = center |image2 = Joe Laveist Sport Park.jpeg | image1= Estadio de béisbol Joe Laveist, en San Nicolaas (este de Aruba).jpg | image3 = Joe Laveist Sport Park 06 54 31 704000.jpeg |caption1 = |caption_align = center }} == Lago Sport Park / Joe Laveist Sportpark == The historical Lago Sports Park (later known as the Laveist Sport Park) was a vital recreational and cultural hub in San Nicolas, Aruba. Officially inaugurated in March 1941, it was founded by the Lago Oil & Transport Company to support the island's booming refinery community. History of Lago Sports Park Founding and Baseball Roots: The park was instrumental in developing baseball on the island. American expatriate and former Major League Baseball pitcher Jim Bluejacket spent 15 years in Aruba and helped found the facility, fostering strong local interest in the game. WWII & Refining Community: During WWII, the facility offered organized recreation for Allied soldiers stationed in Aruba and the diverse immigrant workforce employed at the Lago refinery. Championship Ground: Throughout the 1940s and 1950s, the park was the premier venue for the organized Aruba baseball championships. Iconic early teams like the Dodgers, Baby Ruth, and Barnes' Ramblers competed here. Track and Field: Beyond baseball, it served as the primary venue for annual events like the Lago High School Track Meets and the Aruba School Sport Bond competitions. Evolution: Today, the historic site in San Nicolas continues to be an active community asset and is known as the Laveist Sport Park. --- Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. {{Variante|a}} {{Databox}} Intro *Location in San Nicolas, Aruba *Originally built by Lago Oil and Transport Company *Year of inauguration (1941) *Later renamed to Joe Laveist Sportpark ==Historia== 1. Fundashon (±1930s–1941) Lago building infrastructure for workers Role of Jim Bluejacket Opening (9 March 1941) 2. Periodo di floresementu (1940s–1980s) Organized sports (baseball, possibly softball, football) Social function (community gatherings, events) 3. Despues di sera di Lago (1985 →) Decline / transition Renaming to Joe Laveist Continued local use Struktura i fasilidat Even if partial: Baseball field Stands / seating Clubhouse? Multi-sport use * na 1968 Lago a traspasa LSP pa ASU Importansia kultural This is where your article becomes powerful: Role in development of baseball in Aruba Connection to Lago Colony life Symbol of industrial-era community building Link to later international baseball success of Aruba Legado Renaming to Joe Laveist Continued recognition Connection to surrounding area (Jim Bluejacketstraat, schools, neighborhoods) 🔎 Research tips (high impact, low effort) Look for: Lago employee magazines / newsletters Local newspapers (Amigoe, Diario archives) Aruba sports history sources Mentions of: inauguration (1941) sports competitions Joe Laveist (who he was!) ------------------ ==Origen di baseball na Aruba == Beisbòl a yega Aruba den añanan 1930, introdusí pa ekspatriadonan merikano ku tabata traha na Lago Oil Company i imigrantenan venezolano ku a forma timnan di pickup informal riba terenonan habrí.[2] E deporte a haña struktura ku e fundashon di ABBA na 1950 pa organisá liga i kampionato lokal, loke a kondusí na entrada di Aruba den wega internashonal na 1952 ora el a djòin e Asosiashon Internashonal di Beisbòl Amateur (awor parti di WBSC).[2] E aña ei, Aruba a debutá su promé selekshon nashonal na e Serie Mundial Amateur di 1952 na Havana, Cuba, manehá pa Joe Proterra, kaminda el a sigurá dos viktoria den seis wega i a gana aklamashon di fanátikonan, ku pitcher Nell Harms nombrá hungadó sobresaliente di siman pa su aktuashon kontra Honduras.[2] Beisbòl a wòrdu introdusí na Aruba na final di añanan 1920 i kuminsamentu di añanan 1930 prinsipalmente dor di ekspatriadonan merikano empleá pa Lago Oil and Transport Company, un supsidiario di Standard Oil of New Jersey, kendenan a establesé un refineria riba e isla. Pafo di e colonia, baseball a haya traccion na fin di añanan 1930 pa medio di imigrantenan y mariniernan Venezolano cu a mara na wafnan di Aruba cu nan barconan di pisca, formando teamnan casual di pick-up cu a hunga riba terenonan habri na Oranjestad, manera e area patras di Corte di Husticia actual. Pa añanan 1950, beisbòl a integrá profundamente den kultura di Aruba, partikularmente bou di hóbennan, ku a wòrdu eksponé pa medio di transmishonnan di media merikano, eventonan patrosiná pa kompanianan di zeta, i e impakto persistente di sòldánan di tempu di guera, hasiendo esaki un símbolo di aspirashon i vínkulo di komunidat den barionan di klase trahadó. Adopshon lokal a oumentá ku e formashon di klupnan amateur den tur pueblo. <ref>Clyde Harms, https://archive.org/details/BNA-DIG-ARUBATODAY-2021-05-28/page/n9/mode/1up?q=jim+bluejacket Short history of the beginnings of baseball in Aruba], Aruba Today (28 di 2021)</ref> ------------------- {{Variante|a}} {{Infobox deportista| variante = a | nomber completo = Shawn Joubert Zarraga | alias = | fecha nacemento = [[21 di yanüari|21 di januari]] [[1989]] | luga nacemento = {{ABW}} | fecha fayecimento = | luga fayecimento = | nacionalidad = {{NLD}} | haltura = 183 cm | peso = 109 kg <!-- Seccion di informacion deportivo --> | deporte = [[beisbòl|baseball]] | disciplina = catcher (man drechi)? | wo = | debut = 11 di maart 2023 (den [[Tim nashonal di beisbòl hulandes|team di Reino]])?? | activo = 2021 - presente ?? | distincion = }} '''Shawn Joubert Zarraga''' (☆ [[21 di yanüari|21 di januari]] [[1989]] na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]) ta un eks-catcher profesional di beisbòl Arubiano ku a representá Hulanda den kompetensianan internashonal, inkluyendo e World Baseball Classic.[1] Para na 6 pia 0 inch (1.83 m) i pisando aproksimadamente 240 liber (109 kg), Zarraga tabata un switch-hitter ku tabata tira ku man drechi i a hunga prinsipalmente komo un katcher durante henter su karera.[2] Selektá pa e Milwaukee Brewers den e di 44 buèlta (1.302 en general) di e Selekshon di Beisbòl di Liga Mayor di 2007 for di Trinity Christian Academy na Florida, el a pasa vários temporada den e liganan menor den vários organisashon.[3] grokipedia: Zarraga su karera profeshonal a kuminsá den e sistema di Brewers, kaminda el a progresá a traves di nan afiliadonan di 2007 pa 2014, alkansando nivelnan di Double-A i Triple-A i mustrando abilidatnan defensivo sólido tras di e plato.[4] Despues el a firma kontraktnan di liga menor ku timnan inkluyendo Los Angeles Dodgers na 2017 i Cincinnati Reds na 2016, ganando invitashonnan no-roster pa entrenamentu di primavera, ounke nunka el a yega Major League Baseball.[5] Despues ku su karera den liga menor afiliá a terminá na 2017, Zarraga a hunga den liganan independiente, inkluyendo ku e Cleburne Railroaders di e Asosiashon Merikano e aña ei, promé ku el a baha ku penshun.[6] Riba e esenario internashonal, Zarraga tabata un kontribuidor klave na e selekshon nashonal di Hulanda, yudando sigurá e título di Kopa Mundial di Beisbòl 2011 na Panama i partisipando den e Klásiko Mundial di Beisbòl 2017, kaminda el a proveé ​​profundidat na katcher durante wega di pool.[7] Su versatilidat i eksperensia a hasié un opshon konfiabel pa e tim hulandes, basando riba su raisnan arubiano miéntras e tabata kompetí bou di e bandera di Reino Hulandes.[8] == Karera internashonal == ===Kopa Mundial 2011=== Zarraga a haci su debut internacional cu e seleccion nacional di baseball di Hulanda na 2011 den Mundial di Baseball na Panama, eligibel pa medio di su herencia Arubiano. El a sirbi komo un katcher riba e lista ora e tim a gana e medaya di oro, derotando Cuba 2-1 den e final pa reklamá e título mundial.[25][26] torneonan di 2014 Zarraga a sirbi prinsipalmente komo un katcher durante e aparishonnan di e tim den dos torneo klave e aña ei.[27] Na yüli, Zarraga a representá Hulanda na e Torneo Internashonal di Beisbòl di Fransia, konosí tambe komo Yoshida Challenge, ku a tuma lugá na Sénart, Fransia. E selekshon hulandes a gana e medaya di oro, derotando un tereno ku a inkluí anfitrion Fransia, Alemania, i all-starnan internashonal. Zarraga tabata parti di e lista ku a sigurá e título, kontribuyendo tras di e plato miéntras e tim a pone un demostrashon fuerte den nan promé salida na e fasilidat nobo.[28][29] Mas lat e sèptèmber ei, Zarraga a kompetí den e Kampionato Oropeo di Beisbòl 2014 ku a tuma lugá na Ostrava i Brno, Repúblika Cheko, kaminda Hulanda a kapturá nan di 21 medaya di oro kontinental ku un rèkòrt invikto di 11-0, kulminando den un viktoria final di 6-3 riba Italia. Komo katcher, el a bati .286 ku aktuashonnan notabel, inkluyendo tres hit den un viktoria di 7-2 riba Alemania i un homerun den un wega di pool anterior kontra Kroasia. Su trabou defensivo a yuda ankra un staf di lansamentu ku a pèrmití solamente 1.36 kareda gana pa wega durante henter e torneo.[30][31][28] 2015 Premier12 i 2017 World Baseball Classic Zarraga a wòrdu selektá pa representá e selekshon nashonal di beisbòl di Hulanda na e WBSC Premier12 di 2015, e edishon inaugural di e torneo ku a tuma lugá na Mexico i Taiwan, kaminda el a sirbi komo un katcher bistiendo e kamisa number 22.[32] Hulanda a kompetí den Grupo A di e buèlta di apertura, sigurando tres viktoria kontra Chines Taipei (7-4), Italia (16-1), i Puerto Rico (11-7), miéntras ku nan a sufri pèrdida kontra Cuba (5-6) i Canada (1-3), loke a posishoná nan pa avansá pa e kuartfinal.[33] Einan, nan a kai kontra Merka 1-6, resultando den un di sinku lugá total pa e tim.[33] Durante e torneo, Zarraga a kontribuí ofensivamente den momentunan klave, inkluyendo un homerun di dos kareda den e di kuater inning kontra Cuba ku a ekstendé e bentaha di Hulanda na 4-1, ounke e tim na final a pèrdè den un kompetensia estrecho.[34] El a registrá tambe un RBI den e viktoria riba Taipei Chines, trahando un kaminata apesar di a bai sin hit den tres at-bat.[35] Sinembargo, Zarraga a sufri un leshon na man durante e wega di Cuba i mester a sali trempan.[36] Na 2017, Zarraga a gana un lugá riba e lista di Hulanda pa e World Baseball Classic, atrobe komo un katcher, partisipando den e torneo prinsipal ku a tuma lugá den vários pais anfitrion.[37] Hulanda a pone un rèkòrt di 2-1 den Pool A, avansando komo subkampeon tras di Israel, promé ku a derotá Israel 12-2 den e kuartfinal na Tokyo Dome pa yega e semifinal.[37] Nan kareda a terminá den un pèrdida di 3-4 kontra Puerto Rico na Dodger Stadium, kaminda e tim a regresá lat pero no por a sigurá e viktoria.[38] E aktuashon sobresaliente di Zarraga a bini den e kuart di final kontra Israel, kaminda el a konta dos hit i dos RBI komo parti di e eksploshon ofensivo di e tim.[39] Den e semifinal kontra Puerto Rico, el a entregá un dòbel di RBI krusial den e di sinku inning pa skor Wladimir Balentien i empatá e wega na 3-3, ounke kompañero di ekipo Jonathan Schoop a wòrdu bentá afó na e plachi di kas den e wega.[40] Zarraga a parse di a sufri un leshon den e di ocho inning di e wega ei, loke a rekerí atenshon médiko tras di e plato. {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid = |titulo=}} {{References}} * [https://www.baseball-reference.com/register/player.fcgi?id=kelly-001ant Minors Stats Antwone Kelly] }} {{DEFAULTSORT:Zarraga, Shawn}} [[:Kategoria:Hende]] [[:Kategoria:Beisbòl]] ----------------- {{Variante|a}} {{Infobox asociacion deporte| variante = c | nomber = Badminton Bond Curaçao | logo = | imagen = | abrevia = BBC | president = | vice-president = | algemeen-secretaris = | asiento = | region = | pais = | cantidad_miembro = | cantidad_asociacion = | deporte = | funda = | luga_funda = | ex-nomber = | federacion_mundial = | federacion_continental = | federacion_nacional = | afilia = | comite_olimpico = | agencia_deportivo = | stop_imagen = | imagen = | descripcion = | website = }} '''Badminton Bond Curaçao''' (BBC) ta e organisashon ku ta dirigi i promové e deporte di badminton na Kòrsou. E federashon ta un miembro di e organisashonnan internashonal i regional, inkluíendo e '''Badminton World Federation (BWF)''', e '''Badminton Pan America (BPA)''', i e '''Caribbean Regional Badminton Confederation (CAREBACO)'''. === Historia i Fundashon === E Badminton Bond Curaçao a fundá den 1975. E federashon ta representá Kòrsou den e organisashonnan regional i internashonal di badminton.:contentReference[oaicite:8]{index=8} === Afiliashon Internashonal === :contentReference[oaicite:10]{index=10} * :contentReference[oaicite:13]{index=13} * :contentReference[oaicite:16]{index=16} * :contentReference[oaicite:19]{index=19}:contentReference[oaicite:21]{index=21} === Participashon Internashonal === :contentReference[oaicite:23]{index=23}:contentReference[oaicite:25]{index=25} === Referensianan === * :contentReference[oaicite:27]{index=27} * :contentReference[oaicite:30]{index=30}:contentReference[oaicite:32]{index=32} [[:Kategoria:Deporte na Kòrsou]] [[:Kategoria:Organisashon Deportivo]] {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte]] --------------- {{Databox}} E '''seleccion nacional di badminton di Aruba''' ([[Hulandes]]: Arubaans badmintonteam) ta representa [[Aruba]] den competencianan internacional di team di badminton y ta wordo controla pa [[Aruba Badminton Federation]] cu ta afilia na Badminton Pan America y Caribbean Regional Badminton Confederation (CARECOBA).<ref>{{Cite web |title=Members {{!}} BWF Corporate |url=https://corporate.bwfbadminton.com/about/membership/ }}</ref> E ekipo a kompetí pa promé biaha den nan promé torneo internacional di ekipo na 1990. E ekipo a haci su aparicion pa prome biaha na e Campeonato di Ekipo di CAREBACO na aña 1974.<ref>{{citeer web|titel=Aruba vooreerst naar Car. badmintonkampioenschap|werk=[[Amigoe]]|datum=1974-11-15|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2025-05-29|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461200:mpeg21:p005}}</ref> Tambe e ekipo a competi den e [[Weganan Centroamericano y di Caribe]] di 1990, unda badminton a wordo inaugura pa prome biaha den e Weganan. E ekipo junior di Aruba a kompetí den e Campeonato Pan Am Junior Team 2009 y a terminá na di 12 lugá.<ref>{{Cite web |title=BWF - Team Event XVIII Pan Am Junior 2009 - Winners |url=https://bwf.tournamentsoftware.com/sport/winners.aspx?id=C61259DF-B2FF-4AC5-A444-F9E14C6A82B1 |access-date=2022-09-04 |website=bwf.tournamentsoftware.com}}</ref> Een Arubaans selectie-team zal van 17 tot en met 24 november voor de eerste keer deelnemen aan de Caribische Badmintonkampioenschappen, die dit jaar te Georgetown in Guyana gehouden worden. Het team dat Aruba zal vertegenwoordigen bestaat uit de dames M. Mata, N. Mata en M. Yarzagaray, en de heren Doy Bernaibela, H. Boer, Robby Arambatzis en Reginals Altman. Deze reis werd mogelijk gemaakt dankzij financiële — en materiele steun van diverse giften; het bedrijfsleven en andere instanties. Het Caribisch toernooi wojdt^jgeorganiseerd door de Caribbean regional badminton confederation, een in 1972 opgerichte federatie, tot voor kort bestaande uit de landen Jamaica, Trinidad/Tooago, Guyana en Sjuriname. Vorig jaar heeft de Badminton Bond Aruba zijn interesse voor deelname aan het bestuur van de Carebaco te kennen gegeven en na een jaar van intensieve voorbereidingen werd Aruba in juli van dit jaar lid van de International badminton federation en in dezelfde maand als vijfde lid van de Carebaco toegelaten. Beide feiten kunnen als mijlpalen worden beschouwd in de geschiede- | nis van de badmintonsport op Aruba, waar deze sport (nog) vrij onbekend is. Dit laatste komt voornamelijk doordat men hier voor deze sport een enorm tekort heeft aan goede accomodatie. ==Historia== ===Tim miksto=== Aruba a debuta den e Campeonato di Equipo di CAREBACO na 1974. E team a keda na di cinco lugar den e ranking final, perdiendo 7-0 contra Jamaica, Surinam, Trinidad y Tobago y Guyana.<ref>World Badminton 18 (1974), p. 3</ref> {{Appendix}} [[:Category:Deporte na Aruba]] en.wiki --------------- {{Infobox asociacion deporte| variante = c | nomber = Aruba Badminton Federation | logo = | imagen = | abrevia = ABF of BBA | president = | vice-president = | algemeen-secretaris = | asiento = | region = | pais = | cantidad_miembro = | cantidad_asociacion = | deporte = | funda = | luga_funda = | ex-nomber = | federacion_mundial = | federacion_continental = | federacion_nacional = | afilia = | comite_olimpico = | agencia_deportivo = | stop_imagen = | imagen = | descripcion = | website = }} '''Aruba Badminton Federation''' (ABF), tambe yamá Badminton Aruba o Aruba Badminton Bond, ta e organisacion gobernante nacional supremo pa e deporte di [[badminton]] na [[Aruba]]. E federacion ta wordo representa pa e [[seleccion nacional di badminton di Aruba]]. == Historia == E Aruba Badminton Federation a wordo funda memey di añanan 1970, ora cu e promé participacion a tuma luga na e Kampionatonan di Carebaco. Na desember 1973 e federacion a bira miembro di Caribbean Badminton Federation, hunto cu Corsou.<ref>Sport inliet kort sport in het kort sport. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 05-12-1973, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 29-05-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461498:mpeg21:p007</ref> E federashon despues a bira miembro di e órgano di gobernashon kontinental, e Konfederashon Panamerikano di Badminton, i e Federashon Mundial di Badminton, e tempu ei konosí komo e Federashon Internashonal di Badminton. Aruba ainda no ta anfitrion di campeonatonan internacional. Sinembargo Aruba a yega di ta anfitrion di Campeonato di Carebaco dos biaha. Federacion di Badminton Aruba ta miembro di Comite Olimpico Arubano . {{Appendix}} De Badminton Bond Aruba (BBA) viert deze maand zyn 15-jarig bestaan met verschillende toernooien en andere activiteiten. Ofschoon deze tak van sport niet zo bekend is op Aruba, heeft de BBA in vijftien jaren heel wat gepresteerd. Deze bond is al jaren lid van de International Badminton Federation (IBF). Ook is de BBA lid van de Carebaco (Caribbean Regional Badminton Confederation), waarvan verder ook lid zijn: Jamaica, Trinidad, Suriname, Guyana, Barbados, Bermuda, Curasao en Grenada. Elk jaar doet Aruba mee aan de Caribische kampioenschappen en BBA- motor, Riek Altman, is al jaren secretaris / penningmeester van de Carebaco. Aruba wordt elk jaar weer verzocht de Carebaco- wedstrijden te organiseren, omdat Aruba tot nu toe het beste toernooi heeft georganiseerd, doch door het ontbreken van faciliteiten kan de BBA dit Caribisch treffen niet meer organiseren. De BBA bestaat momenteel uit de vier clubs: Floralin, Flamboyant, Aruba Badminton Minders en Playa die tezamen honderd leden tellen. Deze sport kan uitsluitend gespeeld worden in een zaal en nu wordt er gebruik gemaakt van de gymnastiekzalen van Julianaschool, La Salie College en de Sporthal. Een paar maanden geleden hebben de BBA- bestuursleden, Riek Altman en Michael Williams, in Trinidad een coachingcUrsus gevolgd onder auspiciën van de IBF en geven nu op maandag en donderdag aan trainers van de club een opleiding. Nu al is bekend dat Aruba volgend jaar vertegenwoordigd zal worden op Curagao tijdens de Easter Open Tournament en in Jamaica tijdens de Carebaco- wedstrijden. De BBA heeft gisteren in een communiqué dank uitgebracht aan alle personen en instanties, die door de jaren heen de BBA hebben geholpen en eenieder, die aan badminton wil meedoen, uitgenodigd zich op donderdag in de Sporthal op te geven tussen zeven en tien uur 's avonds. Het bestuur van de BBA wordt in dit derde lustrumjaar gevormd door: voorzitter R. Nieuw, vicevoorzitter R. Altman, secretaris G. Simon, penningmeester B. Hernandez, commissarissen E. van der Linde, M. McClure, E. Vemannan, M. Croes en M. Williams.<ref>Met uitgebreid activiteiten-programma Badminton Bond Aruba viert haar derde lustrum. "Amigoe". Curaçao, 08-11-1986, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 29-05-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641854:mpeg21:p013</ref> ------------- {{Variante|a}} {{Futbolista |nomberdihungado = |Nomber = Mario Croes |potret = |Fecha di nasementu = |Siudat di nasementu = |Pais di nasementu = {{ABW}} |Nashonalidat = hulandes |Posishon = |club = }} '''Hyacintho Mario Croes''' (☆ ± 1942 na [[Aruba]]), tambe conoci como '''Mario Croes jr.''', ta un ex-hungado di pingpong [[Aruba]]no. Entre decada 1960 y decada 1980 el a titula 13 vez campeon di Aruba. Den [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]] Croes tabata un di e dos "grandinan" den deporte di tennis di mesa, banda di [[Robert Hosé]] di [[Kòrsou|Corsou]].<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463158:mpeg21:a0099|titel=Sensationele zege van R. Hosé over M. Croes|werk=[[Amigoe]]|datum=1970-11-02|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> == Biografia == Mario Croes ta yiu di Eymee Zeppenfelt y Mario Hyacinto Croes, empresario i doño di La Gran Bodega.<ref name="Amigoe">{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462365:mpeg21:a0121|titel=In de Franciscuskerk|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-07-16|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> Cu mas o menos siete aña el a cuminsa hunga pingpong y tabata train cu su mama pa despues sigi train cu su tata y otro famianan.<ref name="Amistad">{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AMISTAD-1976-11/page/3/mode/1up?q=Amistad+mei+1976&view=theater|titel=Mario Croes: 26 aña den pingpong|werk=Amistad|datum=november 1976|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> Croes a cuminsa mustra su talentonan ora cu na edad di 9 aña el a sali campeon "junioren" na Aruba. Cu 12 aña el a drenta division di senioren y na 1959, cu 16 aña, a bira campeon di Aruba pa prome bes.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010997546:mpeg21:a0072|titel=Mario Croes jr: nieuwe tienkampkampioen tafeltennis|werk=[[Amigoe]]|datum=1959-02-25|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> Na 1960 e ta prolonga su titulo.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010459813:mpeg21:a0112|titel=Mario Croes jr. weer de sterkste|werk=[[Amigoe]]|datum=1960-04-01|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> Hunto cu Cholan Jacobs e tabata hunga pa e team Arubano di Bavaria Stars. Den e torneo organisá door di e asociacion "Entre Nous Juveniles” na Corsou el a hunga cu 17 aña su prome wega internacional contra [[Colombia]]. Croes tabata doño di Mario's Sports Shop den Wilhelminastraat 51 na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]. E ta casa cu Ruth Arends y hunto nan tin un yiu homber, Mario III, i un yiu muhe Janine.<ref name="Amigoe"/> {{Appendix}} {{Stub}} {{DEFAULTSORT:Croes, Mario}} [[:Category:Hende]] [[:Category:Deporte na Aruba]] Pa promer viaha el a sali campeon di Aruba dia cu e tabatin 15 aña di edad. Awor flbi cu e tin 34 aña e por bisa cu ela sali 13 vez campeon di nos isla y e ta posee nada menos cu 39 copa y 27 medaya. Un deportista arubano cu e destaca su mes den e deporte di ping pong specialmente door di su mes esfuerzonan y su perserverancia, como cu manera nos lektornan por lesa mas alew, no ta semper ela haya ayudo den su carera deportivo na su isla natal. Mario Croes jr., casá cu Ruth Croes-Arends, ta haya cu e deporte di ping pong na Aruba a bai hopi atrcus den e 26 aña cu e tin ta praktikele. Amistad a tene un entrevista exclusivo cu e deportista te ainda mas grandi riba terreno di ping pong actuahnente: Mario Croes Jr.<ref name="Amistad">{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AMISTAD-1976-11/page/3/mode/1up?q=Amistad+mei+1976&view=theater|titel=Mario Croes: 26 aña den pingpong|werk=Amistad|datum=november 1976|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> mi a cuminsa hunga ping pong tempo mi tabata tin mas o menos siete aña. Mi mama a cuminsa siñami, pero mi no a worry mucho. Toch mi a sigi hunga cu mi tata y cu mi otro famianan. Un viaha mi a bai Flamingo Room (Trocadero), caminda tabatin un mesa di ping pong, anto ei nan mi a mira Cholan Jacobs, e tempo ei e campeon di Aruba, hunga. Esei a dunami smaak pa mi sigi train cu mi famia. Dia m'a cimiinsa hunga di verdad mi tabatin 12 ema y mi a cuminsa train cu Cholan. E tempo ei mi tabata hunga cinco te seis ora pa dia. Mi tabata caba di come dies dos or y mei y bai hunga te siet’or y mei di anochi. Tur dia e mesim cos. Mi no tabata hunga ni siña les. Mario a cuminsa mustra su talentonan ora cu na edad di 9 aña ela sali campeon di Junioren na Aruba. Cu 12 aña ela drenta division di senioren y cu 16 aña pa promer vez ela logra bira campeon di Aruba. Su promer wega internacional ela hunga contra Colombianonan tempo cu e tabatin 17 aña na 1959. E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” Entre Nous Juveniles na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsou. E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsou. in de Franciscuskerk te Oranjestad is gistermorgen het kerkelijke huwelijk ingezegend vun mejuffrouw Rulh Arends, dochter V(.n. de heer en mevrouw Milo de R. Arends-Arends en de heer Mario Croes, zoon van de heer en mevrouw Mario H. Croes- Zeppenfelt. Voor de receptie ten huize van de bruid bestond grote belangstelling. Het bruidspaar wachtte een verrassing; een taart in de vorm van een tafeltennistafel. De bruidegom is dan ook tafeltenniskampioen van Aruba.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462365:mpeg21:a0121|titel=In de Franciscuskerk|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-07-16|bezochtdatum=2022}}</ref> * Eigenaar van Mario's Sports Shop, Wilhelminastraat 51, Oranjestad, Aruba * Huwde in 1965 met Ruth Arends, kinderen Mario III en Janine {{Appendix}} --------------- 3xaf8c80nwmchr6moqiv78jkvmucoh8 199612 199611 2026-08-05T22:27:27Z Caribiana 8320 199612 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ Pending: [[Barracudas Artistic Aruba]] - [[Aruba Dolphins]] - [[Stingray Swimming Team]] - [[Shawn Zarraga]] - [[Antwone Thyshon Kelly]] - [[Badminton Bond Curacao]] - [[Seleccion nacional di badminton di Aruba]] - [[Aruba Sport Unie]] -------- {{infobox deportista | variante=a }} '''Higinio Alejandro (Patan) Farro''' (☆ [[11 di yanüari|11 di januari]] [[1942]] - † [[30 di yüli |30 di juli]] [[2026]]<ref>[https://www.arubanative.com/aurora-royal-pray-funeral-home-ta-anuncia-fayecimento-di-higinio-alejandro-farro-mihor-conoci-co-mo-patan/ Aviso di fayecemento], arubanative.com (4 di augustus 2026)</ref>) tabata un musico, compositor y deportista [[Aruba|Arubiano]]. El a titula campeon di hisamento di peso di Aruba pa diescuater aña consecutivo (1965-1978) y tabata tambe campeon di [[Antias Hulandes]] pa nuebe aña consecutivo.<ref name="telearuba"/> E ta wordo considera un di e pioneronan mas importante di hisamento di peso na Aruba.<ref>[https://arubanews.ca/patan-farro-weightlifting-legacy-honoured-following-aruban-champions-death/ Patan Farro Weightlifting Legacy Honoured Following Aruban Champion’s Death], arubanews.ca (4 di augustus 2026)</ref><ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/93280/voormalig-gewichthefkampioen-patan-farro-overleden-vz1916 Voormalig gewichthefkampioen ‘Patan’ Farro overleden], curacao.nu (4 di augustus 2026)</ref> E tabata bon conoci tambe como wicharero y restaurado di caha di orgel tradicional. == Bida y carera == Farro a cuminsa como pesista na aña 1964 y a logra di dos luga den su prome competencia. Den e aña siguiente, e nivel di e deporte a baha hopi riba e isla, debi cu hopi hisador di peso tabata di origen stranhero y como trahado na [[Lago Oil & Transport Company|refineria Lago]] a haya lay retiro y mester a bolbe na pais di origen.<ref>[https://297sportsaruba.com/na-memoria-di-higinio-alejandro-patan-farro/ Na memoria di Higinia Alejandro "Patan" Farro], 297sportsaruba.com (3 di augustus 2026)</ref> Bou di condicionnan hopi limita, Farro a sigui train y a sigui desaroya den deporte di peso. El sigui entrena hunto cu otro deportista den un espacio chikito na Wilhelmina Stadion (awor [[Stadion Guillermo Prospero Trinidad]]). El a entrena sin entrenador profeshonal y sin haya oportunidat pa sigui entrenamento den exterior. Pa torneo internacional, e tabata depende di su propio dianan di vakantie, pasobra no a haña permiso adicional di su trabou. Despues di a retira for di competencia Farro a yuda Federacion Aruba Weightlifting Association como referee. ===Carera internacional=== Na 1970, Farro a wordo selecciona pa representa Antias Hulandes na [[Weganan Centroamericano y di Caribe]] (CAC) na [[Panama]]. Ora e [[Comite Olimpico Antias Hulandes]] (NAOC) a nenga pa paga su biahe, e mes a cumpra su boleto di avion y a logra di cuater luga den su categoria.<ref name="telearuba">[https://telearuba.aw/article/na-memoria-di-higinio-alejandro-patan-farro Na memoria di Higinio Alejandro "Patan" Farro], [[Telearuba]] (2 di augustus 2026)</ref> Na 1971, el a termina na di cinco luga durante [[Weganan Panamericano]] na [[Cali]], [[Colombia]]. Na 1974, el a bolbe logra di cuater luga na CAC na [[Repúblika Dominikano|Republica Dominicano]]. Su logro internacional mas importante a yega na 1978, ora el a gana un medaya di brons na CAC na [[Medellín]]. ===Logro y record === Ademas di su titulonan local y regional, Farro tabata conoci pa su forsa excepcional. Durante su carera el a kibra mas cu 50 record di Aruba. Den añanan setenta di [[siglo 20|siglo binti]], el a logra e siguiente prestacionnan:<ref name="telearuba"/> * squat: serka 272 kilo (600 liber) * deadlift: serka 318 kilo (700 liber) * bench press: serka 181 kilo (400 liber) * snatch: serka 125 kilo (275 liber) * clean and jerk: serka 160 kilo (352 liber) Su recordnan Arubano di 1976 den e disciplinanan "snatch" y "clean and jerk" a permanece pa cuarenta aña prome cu na 2016 a logra kibra ambos record y tambe esun di total.<ref name="telearuba"/> == Caha di orgel == Desde chikito, Patan a desaroya un amor profundo pa musica. E pasion ey a converti’e den un maestro respeta, tanto den pone pieza, afina y restaura cahanan di orgel, como den preserva e sonidonan autentico. Como hobby y trabao e ta toca caha di orgel y traha cylinder pa caha. Ademas di su contribucion na deporte, Farro tabata tambe envolvi den preservacion di herencia cultural di Aruba, specialmente door di su trabou cu restauracion y promocion di [[Caha di Orgel|cah’i orgel]] tradicional.<ref name="honor">[https://www.gobierno.aw/a-honra-varios-tocado-di-cahi-orgel-riba-dia-di-musico A honra varios tocado di cah’i orgel riba dia di musico], Gobierno di Aruba (25 di november 2024)</ref> E legendario hisador di peso Arubiano Higinio Alejandro “Patan” Farro tambe tabata un figura cultural bon conoci y un tocado, doño y restaurador celebra di e tradicional caha di orgel (orgel di bari) yama “El Diamante”.<ref>[https://www.aruba.nu/nieuws/kunst-cultuur-en-muziek/57390/unieke-eer-voor-muzikanten-met-liefde-voor-cahi-orgel Unieke eer voor muzikanten met liefde voor Cah’i Orgel], aruba.nu (27 di november 2024)</ref> Legado Cultural E Instrumento: Patan Farro tabata doño y tabata cuida un caha di orgel historico di 100 aña bieu como “El Diamante” tabata conoci. Diamante". Artesania: E tabata un di e poco personanan na Aruba cu e habilidad raro pa pega y martillo e cilindernan (cilinder di claba) cu ta wordo uza pa toca musica tradicional riba e instrumento. No ta facil pa a aregla, marca y claba pieza riba caha di orgel. Na Corsou Patan a pone piesa pa por lo menos 16 caha di orgel.<ref name="baluarte">https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2015-10-07/mode/2up?q=patan+farro+oranje+nassau Reconocemento na baluarte di cah’i orgel Alegandro ‘Patan’ Farro], BDa (7 di october 2015)</ref> Reconocimento: El a ricibi multiple premio cultural y reconocimentonan oficial di gobiernonan di Aruba y Corsou pa conserva e musical unico aki.<ref name="honor"/><ref name="baluarte"/> Na 1982, den concurso di caha di orgel na Hoffi Sero Janchi, Farro a sali ganado maximo cu su caha di orgel Diamante.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-DOCUMENTACION-005276/mode/1up?q=patan+farro Ambiente inmenso na concurso di caha di orgel], Diario (30 di augustus 1982)</ref> == Reconocemento == Durante su carera activo, Farro no a haña hopi reconocemento oficial pa su prestacionnan. Sinembargo, despues di su retiro, el a wordo honra cu varios distincion: * 1974 - nominacion pa premio di “atleta di aña” di [[Aruba Sport Unie]]<ref>[https://coleccion.aw/show/?ANA-DIG-CARA-C002 Alejandro "Patan" Farro], coleccion.aw</ref> * condecoracion real como "ridder" den [[Orden di Oranje-Nassau]] * inclusion den Salon di Fama di Aruba * 1991 - Premio Promocional Santa Anna pa su contribucion na deporte y cultura Segun Archivo Nacional Aruba, Farro tabata tambe nominá pa premio di “atleta di aña” di Aruba Sport Unie na 1974. == Fayecemento == Farro tabata casa y tata di tres yiu. El a fayece dia 30 di juli 2026 na edat di 84 aña. Diferente organisashonnan, entre otro Federacion Aruba Weightlifting Association y Departamento di Cultura di Aruba, a record’é como un atleta respectivamente culturista sobresaliente y un persona ehemplar. {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] '''Higinio Alejandro (Patan) Farro''' (☆ [[11 di yanüari]] [[1942]] - † 30 di yüli 2026) tabata un hisado di peso [[Aruba|Arubiano]]., conoci den su tempu aktivo komo e hòmber mas fuerte di Aruba. El a dominá deporte di levantamentu di peso riba e isla pa mas ku un dekada i a representá Antia Hulandes na diferente torneo internashonal. Farro a gana e titulo di kampion di Aruba pa dieskuater (14) aña konsekutivo i tabata tambe kampion di Antia Hulandes pa nuebe (9) aña. El ta konsiderá un di e pioneronan mas importante di levantamentu di peso na Aruba.<ref>[https://arubanews.ca/patan-farro-weightlifting-legacy-honoured-following-aruban-champions-death/ Patan Farro Weightlifting Legacy Honoured Following Aruban Champion’s Death], arubanews.ca (4 di augustus 2026)</ref><ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/93280/voormalig-gewichthefkampioen-patan-farro-overleden-vz1916 Voormalig gewichthefkampioen ‘Patan’ Farro overleden], curacao.nu (4 di augustus 2026)</ref> == Bida y carera == Farro a kuminsá ku levantamentu di peso na aña 1964 i a logra di dos luga den su promé kompetensia. Den e aña siguiente, e deporte a baha hopi na nivel riba e isla, despues ku hopi trahadó strañero a laga Aruba tras despido na refineria di Lago.<ref>https://297sportsaruba.com/na-memoria-di-higinio-alejandro-patan-farro/</ref> A pesar di e situashon difísil, Farro a sigui entrená bou di kondishonnan hopi limitá. El tabata entrená den un espasio chikí bou di graderia di Wilhelmina Stadion (awor Stadion Guillermo Prospero Trinidad), ku ventilashon insufisiente i un solo plataforma ku el mester a kompartí ku siete otro deportista. El a entrená sin entrenador profeshonal i nunca a haña oportunidat pa sigui kampamentu di entrenamiento na exterior. Pa torneo internashonal, el tabata depende di su propio dianan di vakashon, pasobra no a haña permiso adicional di su trabou. ===Carera internacional=== Na 1970, Farro a wordu selekshoná pa representá Antia Hulandes na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Panamá. Ora e Komité Olímpiko Antiano a nenga pa paga su biahe, el mes a kumpra su boleto di avion i a logra di kuarto luga den su kategoria. Na 1971, el a termina na di sinku luga durante e Huegos Panamericanos na Cali, Kolombia. Na 1974, el a bolbe logra kuarto luga na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Republica Dominicano. Su logro internashonal mas importante a yega na 1978, ora el a gana un medaya di brons na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Medellín. ==Logro y rekord == Ademas di su titulo lokal i regional, Farro tabata konosí pa su forsa eksepshonal. Den añanan setenta, el a logra e siguiente prestashonnan aproksimá: squat: serka 272 kilo (600 lbs) deadlift: serka 318 kilo (700 lbs) bench press: serka 181 kilo (400 lbs) snatch: serka 125 kilo (275 lbs) clean and jerk: serka 160 kilo (352 lbs) Su rekordnan arubiano di 1976 den e disciplinanan snatch i clean and jerk a keda sin bati pa aproksimadamente kuarenta (40) aña. Na 2016, e rekordnan aki i su total kombiná finalmente a wordu mehorá. Rekonosimentu Durante su karrera aktivo, Farro no a haña hopi rekonosimentu ofisial pa su prestashonnan. Sin embargo, despues di su retiro, el a wordu honrá ku diferente distinkshon: distinkshon real inklushon den Eregalerij di Aruba Premio Santa Anna pa su kontribushon na deporte i kultura Segun Archivo Nacional Aruba, Farro tabata tambe nominá pa premio di “atleta di aña” di Aruba Sport Unie na 1974. == Ca'i orgel == * Diamante<ref>https://www.gobierno.aw/en/several-barrel-organ-players-were-honored-on-musicians-day</ref> E legendario hisador di peso Arubiano Higinio Alejandro “Patan” Farro tambe tabata un figura cultural bon conoci y un hungador, doño y restaurador celebra di e tradicional caha di orgel (orgel di bari) yama “El Diamante”.<ref>[https://www.aruba.nu/nieuws/kunst-cultuur-en-muziek/57390/unieke-eer-voor-muzikanten-met-liefde-voor-cahi-orgel Unieke eer voor muzikanten met liefde voor Cah’i Orgel], aruba.nu (27 di november 2024)</ref> Legado CulturalE Instrumento: Patan Farro tabata doño y tabata cuida un caha di orgel historico di 10 aña bieu como “El Diamante” tabata conoci. Diamante".Artesania: E tabata un di e poco personanan na Aruba cu e habilidad raro pa pega y martillo e cilindernan (cilinder di claba) cu ta wordo uza pa toca musica tradicional riba e instrumento.Reconocimento: El a ricibi multiple premio cultural y reconocimentonan oficial di gobierno di Aruba pa conserva e musical unico aki == Legado == Farro su influensia a bai mas allá di su rekordnan i medayanan. El a demostrá ku un atleta arubiano por kompetí na nivel regional, a pesar di falta di fasilidat, guia profeshonal i sosten finansiero. Su determinashon — manera paga su propio biahe i sigui entrená bou di kondishonnan difísil — a hasi’e un ehèmpel pa generashonnan posterior di deportista. Ademas di su kontribushon na deporte, Farro tabata tambe envolví den preservashon di herensia kultural di Aruba, spesialmente dor di su trabou ku restaurashon i promoshon di e Cah’i Orgel tradicional. Fayesimentu Farro a fayesé dia 30 di yüli 2026 na edat di 84 aña. Diferente organisashonnan deportivo, entre otro Aruba Amateur Weightlifting Association, a record’é komo un atleta sobresaliente i un persona ehèmpelar, i a ekspresá kondolensia na su famia. ------------ '''Aruba Sport Unie''' (ASU), tambe konosí komo '''Union Deporte Aruba''' òf '''Union Deportivo Arubano''', ta e organisashon cumbre di deporte na Aruba. E ta fungí komo federashon madre pa e diferente federashonnan i bondnan deportivo riba e isla. ASU ta representa mas ku 25 federashon deportivo i tin komo meta koordiná, promové i desaroyá deporte na Aruba. Pa bira miembro di ASU, un organisashon deportivo mester ta registra komo persona hurídiko i no por representa un deporte ku ta kaba representá pa un otro federashon miembro. ==Historia== Aruba Sport Unie a wordu fundá dia 23 di desèmber 1941, for di e nesesidat pa koordiná i stimulá desaroyo di deporte riba e isla. Entre e organisashonnan ku a kontribuí na su fundashon tabatin clubnan manera RCA, Club Caribe i Tivoli. E promé presidente tabata [[Jacobo Arends|Jacobo Rudolf (Coco) Arends]], kende tabata tambe envolví den fundacion di [[Arubaanse Voetbalbond]] (AVB) algun aña prome. Na 1949, ASU a kuminsá haña subsidio di e gobierno sentral pa sostené federashonnan deportivo, spesialmente pa organisashon di kompetensianan i otro aktividatnan. Durante e añanan 1950 i 1960, sektor priva a hunga un papel importante den desaroyo di deporte na Aruba. E kompania petrolero Lago Oil & Transport Company, por ehèmpel, a brindá sosten finansiero i material na diferente clubnan. Mateo Reyes tabata un di e figurannan clave den e proseso di distribushon i desaroyo. Na 1955, ASU a organisá e promé ASU Olimpiada, un evento ku a stimulá kompetensia entre atletanan lokal i ku a bira un tradishon durante varios dekada. Den e evento aki, atletanan tabata wordu rekonosé komo “atleta di aña”. Entre 1955 i 1993, ASU tabata responsabel pa maneho di e Wilhelminastadion na Oranjestad. Te na 1997, ASU tabata tambe enkargá ku distribushon di subsidio gubernamental na federashonnan deportivo. Despues di e aña ei, e tarea aki a pasa direktamente na gobierno di Aruba. ==Facilidatnan deportivo== ASU ta manehá diferente instalashon deportivo riba Aruba, entre otro: ===Joe Laveist Sport Park=== Situa na San Nicolas, e parke aki ta un fasilidat multifunkshonal ku instalashonnan pa: basebal futbòl volleyball basketball atletismo E parke por wordu usa tambe pa evento grandi manera konserto i aktividatnan komunidario. ===Centro Deportivo Betico Croes=== Situa na Santa Cruz, e fasilidat aki ta un kompleks deportivo di paden ku aire akondishoná. E ta usa pa deporte di sala i arte marcial. ==Organisashon i rol== ASU ta fungí komo koordinadó entre e diferente federashonnan deportivo na Aruba i ta apoyá: desaroyo di deporte organisashon di kompetensianan promoshon di atletanan lokal Riba e isla tin mas ku 30 organisashon deportivo ku ta forma parti di e sistema koordiná pa ASU. Entre e deporte mas popular na Aruba tin futbòl i basebal. Basebal, en partikular, a kontribuí na reconocimiento internashonal di Aruba, ku varios atletanan arubiano ku a hunga den Major League Baseball. ===Presidente === * Jacobo Rudolf “Coco” Arends (promé presidente) * Gerald Franca * Soraida Boekhoudt (2022– ) --- {{Variante|a}} {{infobox organisacion | variante = a | tipo = Deporte | nomber = Aruba Sport Unie | funda = [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]] | fundado = }} '''Aruba Sport Unie''' (Union Deporte Aruba, ASU), tambe conoci como '''Union Deportivo Arubano''', ta e organisacion cumbre di deporte na [[Aruba]]. E ta fungi como federacion cumbre pa diferente federacion y bond deportivo riba e isla. ASU ta representa mas cu 25 federacion deportivo y tin como meta coordina, promove y desaroya deporte na Aruba. Pa bira miembro di ASU, un organisacion deportivo mester ta registra como [[Persona hurídiko|persona huridico]] y no por representa un deporte cu ta representacaba pa otro federacion miembro. == Historia == Aruba Sport Unie a wordo funda dia [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]]. E organisacion a surgi for di e necesidad pa coordina y stimula desaroyo di deporte riba e isla. Den promé añanan di su existencia, diferente club i organisashon deportivo a kontribuí na fundashon di ASU, entre otro [[RCA]], Club Caribe i Tivoli. E promé presidente di e organisashon tabata '''Coco Arends''', kende tabata tambe envolví den fundashon di e '''Arubaanse Voetbal Bond''' algun aña promé. Na 1949 ASU a kuminsá ricibí subsidio di e gobierno sentral pa apoyá federashonnan deportivo ku organisashon di kompetensia i actividadnan deportivo. Durante añanan hopi organisashon i empresanan lokal a brindá sosten finansiero i material na deporte na Aruba. E kompanía petrolero Lago Oil & Transport Company tabata un di e sostenedornan importante, donando material deportivo i apoyando desaroyo di clubnan deportivo. Mateo Reyes tabata un di e personanan cu a yuda den e proseso di desaroyo aki. Den 1955 ASU a organisá e promé '''ASU Olimpiada''', un evento deportivo pa estimulá kompetensia entre atletanan lokal. E evento aki a bira un tradishon durante varios dekada, kaminda atletanan a wordo rekonosé komo “atleta di aña”. Entre 1955 i 1993 ASU tabata responsabel pa maneho di e [[Wilhelminastadion]] na Oranjestad. Te na 1997 ASU tabata tambe responsabel pa distribushon di subsidio gubernamental pa federashonnan deportivo. Despues di e aña aki, e tarea aki a wordo asumí direktamente pa e gobierno di Aruba. == Facilidatnan deportivo == ASU ta manehá diferente instalashon deportivo riba Aruba. '''Joe Laveist Sport Park''' na [[San Nicolas, Aruba|San Nicolas]] ta un parke deportivo multifunkshonal ku instalashonnan pa deporte manera: * [[Basebal]] * [[Futbòl]] * [[Volleyball]] * [[Basketbal]] * [[Atletismo]] E parke por wordo usa tambe pa evento grandi manera konserto i otro aktividatnan komunidario. '''Centro Deportivo Betico Croes''' na [[Santa Cruz, Aruba|Santa Cruz]] ta un fasilidat deportivo di paden ku aire acondicioná. E centro ta usa pa deporte di sala i arte marcial. == Organisashon == ASU ta fungí komo koordinadó entre e diferente federashonnan deportivo na Aruba. E organisashon ta apoyá desaroyo di deporte, organisashon di kompetensianan i promoshon di atletanan lokal. Riba e isla tin mas ku 30 organisashon deportivo cu ta forma parti di e sistema deportivo coordina pa ASU. Entre e deporte mas popular na Aruba tin [[futbòl]] i [[basebal]]. Especialmente basebal a duna Aruba reconocimiento internashonal, ku varios atletanan Arubiano cu a hunga den [[Major League Baseball]]. == Organisacion == Entre e presidentenan di Aruba Sport Unie tin: * [[Coco Arends|Jacobo Rudolf (Coco) Arends]] (1892-1965) – promé presidente * Gerald Franca – presidente durante diferente periodo den siglonan reciente * Soraida Boekhoudt – presidente (2022) [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] '''Aruba Sport Unie''' o '''Union Deportivo Arubano''' (ASU) ta e federacion cumbre di e federacionnan deportivo na [[Aruba]]. dre di 25 bond deportivo. Pa bira miembro di A.S.U. e organisacion mester ta un persona huridico y no mag di tin un miembro pa e deporte ey caba den A.S.U. == Historia == ASU e ser funda dia [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]]. * ASU taba maneha Wilhelminastadion di 1955 te 1993 A.S.U. ta maneha dos facilidad cu ta nan propiedad, esta Joe Laveist Sport Park na San Nicolas y Centro Deportivo Betico Croes na Sta Cruz. Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. Centro Deportivo Betico Croes ta completamente airecondiciona y ta uz'e pa tur sport di paden y arte marcial. Huur di e sporthal ta depende di cuanto hende mester uza pa maneha e lugar pa e actividad y ki sorto di actividad e ta. Pa mas informacion por yama oficina di A.S.U. na e numbernan di telefon ariba menciona.<ref>[https://www.gobierno.aw/union-deporte-aruba-asu Union Deporte Aruba (ASU)], Gobierno di Aruba</ref> Aruba Sport Unie a wordo funda dia 21 di December, 1941. E aña aki 21 di December, e ta cumpli 75 aña y tin cu corda riba e fundadornan. Segun e presidente actual Gerald Franca, e aña aki lo ta uno special den cuadro di e celebracion aki. Tambe el a splica kico tur nan tin pensa di haci pa loke ta e celebracion den 2017. Franca a splica cu e prome presidente tabata Coco Arends, kende ta e mesun persona cu a cuminsa tambe, kende ta fundador di Arubaanse Voetbal Bond 5 pa 6 aña prome. Un di e organisacionnan cu a yuda lanta Aruba Sport Unie tabata RCA, Club Caribe y Tivoli, cual ta e prome organisacionnan cu a lanta e asociacion aki. Na 1949 pa prome biaha den historia, ASU a cuminsa haya e subsidio di Gobierno Central pa facilita tambe e federacionnan di e tempo ey cu placa pa nan organisa actividadnan. Despues di e periodo ey tabata haya Lago ta yuda hopi den parti di formacion di e clubnan y nan tabata subsidia of duna donacion na e diferente clubnan pa nan material, etc. durante aña. Difunto Mateo Reyes, kende ta un persona conoci y keri, tabata encarga cu esaki. E ta un di e personanan cu a yuda ASU pa haya Joe Laveist for di Lago como un centro pa deporte. Lago Sportpark tabata di Lago y a bin pa pase pa Joe Laveist, pa pas’e pa ASU. Franca a menciona cu durante aña, durante 1955, ASU a celebra su prome ASU Olimpiada y despues di esey a keda celebr’e. Hopi di e atletanan grandi ta recorda e fechanan ey, caminda cu nan a wordo eligi como atleta di aña den decadanan di 60, 70 y 80. ASU semper a maneha deporte pa Gobierno y hasta a bay asina leu cu ASU a manda hende den exterior cu studie opdracht, pa bin bek lanta scol di deporte pa Aruba. Esaki nunca a logra debi na cosnan cu tabata pasa internamente. Despues ASU tabata encarga pa duna subsidio te cu na aña 1997, caminda cu Gobierno a tuma e tarea aki bek den su seno. Franca a sigui splica cu na e momentonan aki tin un comision cu ta trahando riba dje pa pasa e fecha pa Januari. Pa fin di aña ta imposibel pa organisa algo. Idea ta pa haci algo riba dje pa recorda e fecha y recorda esnan cu a funda e organisacion aki. Tabata tin hasta hendenan conoci entre otro shon A. Eman cu tabata un di e prome personanan den e directiva. Tin hopi hende conoci den comunidad tabata forma parti di ASU di e tempo ey.<ref>[https://masnoticia.com/aruba-sport-unie-lo-cumpli-75-ana-dia-21-di-december-proximo/ Aruba Sport Unie lo cumpli 75 aña dia 21 di December proximo], Mas Noticia (28 di november 2016)</ref> The sparse available evidence, however, reveals that there are around thirty-five sport organisations on the island that fall under the umbrella of the Aruba Sport Union (ASU), which was formed in 1941.44 As in Curaçao, two of the more popular team sports are soccer and baseball, and it is baseball that has given it the greatest international recognition through the participation of at least six Arubans in MLB since 1996.4 ASU President Gerald Franca --> 2022 Soraida Boekhoudt --- Aruba Sport Unie, funda dia 23 di december 1941, ta e bond madre di 25 bond deportivo. Pa bira miembro di A.S.U. e organisacion mester ta un persona huridico y no mag di tin un miembro pa e deporte ey caba den A.S.U. A.S.U. ta maneha dos facilidad cu ta nan propiedad, esta Joe Laveist Sport Park na San Nicolas y Centro Deportivo Betico Croes na Sta Cruz. Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. Centro Deportivo Betico Croes ta completamente airecondiciona y ta uz'e pa tur sport di paden y arte marcial. Huur di e sporthal ta depende di cuanto hende mester uza pa maneha e lugar pa e actividad y ki sorto di actividad e ta. Pa mas informacion por yama oficina di A.S.U. na e numbernan di telefon ariba menciona.<ref>https://www.gobierno.aw/union-deporte-aruba-asu Union Deporte Aruba (ASU)</ref> {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] ---------------- {{Variante|a}} {{multiple image | total_width = 270 | border = | perrow = 1/2 | align = right |header = Joe Laveist Sportpark |header_align = center |image2 = Joe Laveist Sport Park.jpeg | image1= Estadio de béisbol Joe Laveist, en San Nicolaas (este de Aruba).jpg | image3 = Joe Laveist Sport Park 06 54 31 704000.jpeg |caption1 = |caption_align = center }} == Lago Sport Park / Joe Laveist Sportpark == The historical Lago Sports Park (later known as the Laveist Sport Park) was a vital recreational and cultural hub in San Nicolas, Aruba. Officially inaugurated in March 1941, it was founded by the Lago Oil & Transport Company to support the island's booming refinery community. History of Lago Sports Park Founding and Baseball Roots: The park was instrumental in developing baseball on the island. American expatriate and former Major League Baseball pitcher Jim Bluejacket spent 15 years in Aruba and helped found the facility, fostering strong local interest in the game. WWII & Refining Community: During WWII, the facility offered organized recreation for Allied soldiers stationed in Aruba and the diverse immigrant workforce employed at the Lago refinery. Championship Ground: Throughout the 1940s and 1950s, the park was the premier venue for the organized Aruba baseball championships. Iconic early teams like the Dodgers, Baby Ruth, and Barnes' Ramblers competed here. Track and Field: Beyond baseball, it served as the primary venue for annual events like the Lago High School Track Meets and the Aruba School Sport Bond competitions. Evolution: Today, the historic site in San Nicolas continues to be an active community asset and is known as the Laveist Sport Park. --- Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. {{Variante|a}} {{Databox}} Intro *Location in San Nicolas, Aruba *Originally built by Lago Oil and Transport Company *Year of inauguration (1941) *Later renamed to Joe Laveist Sportpark ==Historia== 1. Fundashon (±1930s–1941) Lago building infrastructure for workers Role of Jim Bluejacket Opening (9 March 1941) 2. Periodo di floresementu (1940s–1980s) Organized sports (baseball, possibly softball, football) Social function (community gatherings, events) 3. Despues di sera di Lago (1985 →) Decline / transition Renaming to Joe Laveist Continued local use Struktura i fasilidat Even if partial: Baseball field Stands / seating Clubhouse? Multi-sport use * na 1968 Lago a traspasa LSP pa ASU Importansia kultural This is where your article becomes powerful: Role in development of baseball in Aruba Connection to Lago Colony life Symbol of industrial-era community building Link to later international baseball success of Aruba Legado Renaming to Joe Laveist Continued recognition Connection to surrounding area (Jim Bluejacketstraat, schools, neighborhoods) 🔎 Research tips (high impact, low effort) Look for: Lago employee magazines / newsletters Local newspapers (Amigoe, Diario archives) Aruba sports history sources Mentions of: inauguration (1941) sports competitions Joe Laveist (who he was!) ------------------ ==Origen di baseball na Aruba == Beisbòl a yega Aruba den añanan 1930, introdusí pa ekspatriadonan merikano ku tabata traha na Lago Oil Company i imigrantenan venezolano ku a forma timnan di pickup informal riba terenonan habrí.[2] E deporte a haña struktura ku e fundashon di ABBA na 1950 pa organisá liga i kampionato lokal, loke a kondusí na entrada di Aruba den wega internashonal na 1952 ora el a djòin e Asosiashon Internashonal di Beisbòl Amateur (awor parti di WBSC).[2] E aña ei, Aruba a debutá su promé selekshon nashonal na e Serie Mundial Amateur di 1952 na Havana, Cuba, manehá pa Joe Proterra, kaminda el a sigurá dos viktoria den seis wega i a gana aklamashon di fanátikonan, ku pitcher Nell Harms nombrá hungadó sobresaliente di siman pa su aktuashon kontra Honduras.[2] Beisbòl a wòrdu introdusí na Aruba na final di añanan 1920 i kuminsamentu di añanan 1930 prinsipalmente dor di ekspatriadonan merikano empleá pa Lago Oil and Transport Company, un supsidiario di Standard Oil of New Jersey, kendenan a establesé un refineria riba e isla. Pafo di e colonia, baseball a haya traccion na fin di añanan 1930 pa medio di imigrantenan y mariniernan Venezolano cu a mara na wafnan di Aruba cu nan barconan di pisca, formando teamnan casual di pick-up cu a hunga riba terenonan habri na Oranjestad, manera e area patras di Corte di Husticia actual. Pa añanan 1950, beisbòl a integrá profundamente den kultura di Aruba, partikularmente bou di hóbennan, ku a wòrdu eksponé pa medio di transmishonnan di media merikano, eventonan patrosiná pa kompanianan di zeta, i e impakto persistente di sòldánan di tempu di guera, hasiendo esaki un símbolo di aspirashon i vínkulo di komunidat den barionan di klase trahadó. Adopshon lokal a oumentá ku e formashon di klupnan amateur den tur pueblo. <ref>Clyde Harms, https://archive.org/details/BNA-DIG-ARUBATODAY-2021-05-28/page/n9/mode/1up?q=jim+bluejacket Short history of the beginnings of baseball in Aruba], Aruba Today (28 di 2021)</ref> ------------------- {{Variante|a}} {{Infobox deportista| variante = a | nomber completo = Shawn Joubert Zarraga | alias = | fecha nacemento = [[21 di yanüari|21 di januari]] [[1989]] | luga nacemento = {{ABW}} | fecha fayecimento = | luga fayecimento = | nacionalidad = {{NLD}} | haltura = 183 cm | peso = 109 kg <!-- Seccion di informacion deportivo --> | deporte = [[beisbòl|baseball]] | disciplina = catcher (man drechi)? | wo = | debut = 11 di maart 2023 (den [[Tim nashonal di beisbòl hulandes|team di Reino]])?? | activo = 2021 - presente ?? | distincion = }} '''Shawn Joubert Zarraga''' (☆ [[21 di yanüari|21 di januari]] [[1989]] na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]) ta un eks-catcher profesional di beisbòl Arubiano ku a representá Hulanda den kompetensianan internashonal, inkluyendo e World Baseball Classic.[1] Para na 6 pia 0 inch (1.83 m) i pisando aproksimadamente 240 liber (109 kg), Zarraga tabata un switch-hitter ku tabata tira ku man drechi i a hunga prinsipalmente komo un katcher durante henter su karera.[2] Selektá pa e Milwaukee Brewers den e di 44 buèlta (1.302 en general) di e Selekshon di Beisbòl di Liga Mayor di 2007 for di Trinity Christian Academy na Florida, el a pasa vários temporada den e liganan menor den vários organisashon.[3] grokipedia: Zarraga su karera profeshonal a kuminsá den e sistema di Brewers, kaminda el a progresá a traves di nan afiliadonan di 2007 pa 2014, alkansando nivelnan di Double-A i Triple-A i mustrando abilidatnan defensivo sólido tras di e plato.[4] Despues el a firma kontraktnan di liga menor ku timnan inkluyendo Los Angeles Dodgers na 2017 i Cincinnati Reds na 2016, ganando invitashonnan no-roster pa entrenamentu di primavera, ounke nunka el a yega Major League Baseball.[5] Despues ku su karera den liga menor afiliá a terminá na 2017, Zarraga a hunga den liganan independiente, inkluyendo ku e Cleburne Railroaders di e Asosiashon Merikano e aña ei, promé ku el a baha ku penshun.[6] Riba e esenario internashonal, Zarraga tabata un kontribuidor klave na e selekshon nashonal di Hulanda, yudando sigurá e título di Kopa Mundial di Beisbòl 2011 na Panama i partisipando den e Klásiko Mundial di Beisbòl 2017, kaminda el a proveé ​​profundidat na katcher durante wega di pool.[7] Su versatilidat i eksperensia a hasié un opshon konfiabel pa e tim hulandes, basando riba su raisnan arubiano miéntras e tabata kompetí bou di e bandera di Reino Hulandes.[8] == Karera internashonal == ===Kopa Mundial 2011=== Zarraga a haci su debut internacional cu e seleccion nacional di baseball di Hulanda na 2011 den Mundial di Baseball na Panama, eligibel pa medio di su herencia Arubiano. El a sirbi komo un katcher riba e lista ora e tim a gana e medaya di oro, derotando Cuba 2-1 den e final pa reklamá e título mundial.[25][26] torneonan di 2014 Zarraga a sirbi prinsipalmente komo un katcher durante e aparishonnan di e tim den dos torneo klave e aña ei.[27] Na yüli, Zarraga a representá Hulanda na e Torneo Internashonal di Beisbòl di Fransia, konosí tambe komo Yoshida Challenge, ku a tuma lugá na Sénart, Fransia. E selekshon hulandes a gana e medaya di oro, derotando un tereno ku a inkluí anfitrion Fransia, Alemania, i all-starnan internashonal. Zarraga tabata parti di e lista ku a sigurá e título, kontribuyendo tras di e plato miéntras e tim a pone un demostrashon fuerte den nan promé salida na e fasilidat nobo.[28][29] Mas lat e sèptèmber ei, Zarraga a kompetí den e Kampionato Oropeo di Beisbòl 2014 ku a tuma lugá na Ostrava i Brno, Repúblika Cheko, kaminda Hulanda a kapturá nan di 21 medaya di oro kontinental ku un rèkòrt invikto di 11-0, kulminando den un viktoria final di 6-3 riba Italia. Komo katcher, el a bati .286 ku aktuashonnan notabel, inkluyendo tres hit den un viktoria di 7-2 riba Alemania i un homerun den un wega di pool anterior kontra Kroasia. Su trabou defensivo a yuda ankra un staf di lansamentu ku a pèrmití solamente 1.36 kareda gana pa wega durante henter e torneo.[30][31][28] 2015 Premier12 i 2017 World Baseball Classic Zarraga a wòrdu selektá pa representá e selekshon nashonal di beisbòl di Hulanda na e WBSC Premier12 di 2015, e edishon inaugural di e torneo ku a tuma lugá na Mexico i Taiwan, kaminda el a sirbi komo un katcher bistiendo e kamisa number 22.[32] Hulanda a kompetí den Grupo A di e buèlta di apertura, sigurando tres viktoria kontra Chines Taipei (7-4), Italia (16-1), i Puerto Rico (11-7), miéntras ku nan a sufri pèrdida kontra Cuba (5-6) i Canada (1-3), loke a posishoná nan pa avansá pa e kuartfinal.[33] Einan, nan a kai kontra Merka 1-6, resultando den un di sinku lugá total pa e tim.[33] Durante e torneo, Zarraga a kontribuí ofensivamente den momentunan klave, inkluyendo un homerun di dos kareda den e di kuater inning kontra Cuba ku a ekstendé e bentaha di Hulanda na 4-1, ounke e tim na final a pèrdè den un kompetensia estrecho.[34] El a registrá tambe un RBI den e viktoria riba Taipei Chines, trahando un kaminata apesar di a bai sin hit den tres at-bat.[35] Sinembargo, Zarraga a sufri un leshon na man durante e wega di Cuba i mester a sali trempan.[36] Na 2017, Zarraga a gana un lugá riba e lista di Hulanda pa e World Baseball Classic, atrobe komo un katcher, partisipando den e torneo prinsipal ku a tuma lugá den vários pais anfitrion.[37] Hulanda a pone un rèkòrt di 2-1 den Pool A, avansando komo subkampeon tras di Israel, promé ku a derotá Israel 12-2 den e kuartfinal na Tokyo Dome pa yega e semifinal.[37] Nan kareda a terminá den un pèrdida di 3-4 kontra Puerto Rico na Dodger Stadium, kaminda e tim a regresá lat pero no por a sigurá e viktoria.[38] E aktuashon sobresaliente di Zarraga a bini den e kuart di final kontra Israel, kaminda el a konta dos hit i dos RBI komo parti di e eksploshon ofensivo di e tim.[39] Den e semifinal kontra Puerto Rico, el a entregá un dòbel di RBI krusial den e di sinku inning pa skor Wladimir Balentien i empatá e wega na 3-3, ounke kompañero di ekipo Jonathan Schoop a wòrdu bentá afó na e plachi di kas den e wega.[40] Zarraga a parse di a sufri un leshon den e di ocho inning di e wega ei, loke a rekerí atenshon médiko tras di e plato. {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid = |titulo=}} {{References}} * [https://www.baseball-reference.com/register/player.fcgi?id=kelly-001ant Minors Stats Antwone Kelly] }} {{DEFAULTSORT:Zarraga, Shawn}} [[:Kategoria:Hende]] [[:Kategoria:Beisbòl]] ----------------- {{Variante|a}} {{Infobox asociacion deporte| variante = c | nomber = Badminton Bond Curaçao | logo = | imagen = | abrevia = BBC | president = | vice-president = | algemeen-secretaris = | asiento = | region = | pais = | cantidad_miembro = | cantidad_asociacion = | deporte = | funda = | luga_funda = | ex-nomber = | federacion_mundial = | federacion_continental = | federacion_nacional = | afilia = | comite_olimpico = | agencia_deportivo = | stop_imagen = | imagen = | descripcion = | website = }} '''Badminton Bond Curaçao''' (BBC) ta e organisashon ku ta dirigi i promové e deporte di badminton na Kòrsou. E federashon ta un miembro di e organisashonnan internashonal i regional, inkluíendo e '''Badminton World Federation (BWF)''', e '''Badminton Pan America (BPA)''', i e '''Caribbean Regional Badminton Confederation (CAREBACO)'''. === Historia i Fundashon === E Badminton Bond Curaçao a fundá den 1975. E federashon ta representá Kòrsou den e organisashonnan regional i internashonal di badminton.:contentReference[oaicite:8]{index=8} === Afiliashon Internashonal === :contentReference[oaicite:10]{index=10} * :contentReference[oaicite:13]{index=13} * :contentReference[oaicite:16]{index=16} * :contentReference[oaicite:19]{index=19}:contentReference[oaicite:21]{index=21} === Participashon Internashonal === :contentReference[oaicite:23]{index=23}:contentReference[oaicite:25]{index=25} === Referensianan === * :contentReference[oaicite:27]{index=27} * :contentReference[oaicite:30]{index=30}:contentReference[oaicite:32]{index=32} [[:Kategoria:Deporte na Kòrsou]] [[:Kategoria:Organisashon Deportivo]] {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte]] --------------- {{Databox}} E '''seleccion nacional di badminton di Aruba''' ([[Hulandes]]: Arubaans badmintonteam) ta representa [[Aruba]] den competencianan internacional di team di badminton y ta wordo controla pa [[Aruba Badminton Federation]] cu ta afilia na Badminton Pan America y Caribbean Regional Badminton Confederation (CARECOBA).<ref>{{Cite web |title=Members {{!}} BWF Corporate |url=https://corporate.bwfbadminton.com/about/membership/ }}</ref> E ekipo a kompetí pa promé biaha den nan promé torneo internacional di ekipo na 1990. E ekipo a haci su aparicion pa prome biaha na e Campeonato di Ekipo di CAREBACO na aña 1974.<ref>{{citeer web|titel=Aruba vooreerst naar Car. badmintonkampioenschap|werk=[[Amigoe]]|datum=1974-11-15|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2025-05-29|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461200:mpeg21:p005}}</ref> Tambe e ekipo a competi den e [[Weganan Centroamericano y di Caribe]] di 1990, unda badminton a wordo inaugura pa prome biaha den e Weganan. E ekipo junior di Aruba a kompetí den e Campeonato Pan Am Junior Team 2009 y a terminá na di 12 lugá.<ref>{{Cite web |title=BWF - Team Event XVIII Pan Am Junior 2009 - Winners |url=https://bwf.tournamentsoftware.com/sport/winners.aspx?id=C61259DF-B2FF-4AC5-A444-F9E14C6A82B1 |access-date=2022-09-04 |website=bwf.tournamentsoftware.com}}</ref> Een Arubaans selectie-team zal van 17 tot en met 24 november voor de eerste keer deelnemen aan de Caribische Badmintonkampioenschappen, die dit jaar te Georgetown in Guyana gehouden worden. Het team dat Aruba zal vertegenwoordigen bestaat uit de dames M. Mata, N. Mata en M. Yarzagaray, en de heren Doy Bernaibela, H. Boer, Robby Arambatzis en Reginals Altman. Deze reis werd mogelijk gemaakt dankzij financiële — en materiele steun van diverse giften; het bedrijfsleven en andere instanties. Het Caribisch toernooi wojdt^jgeorganiseerd door de Caribbean regional badminton confederation, een in 1972 opgerichte federatie, tot voor kort bestaande uit de landen Jamaica, Trinidad/Tooago, Guyana en Sjuriname. Vorig jaar heeft de Badminton Bond Aruba zijn interesse voor deelname aan het bestuur van de Carebaco te kennen gegeven en na een jaar van intensieve voorbereidingen werd Aruba in juli van dit jaar lid van de International badminton federation en in dezelfde maand als vijfde lid van de Carebaco toegelaten. Beide feiten kunnen als mijlpalen worden beschouwd in de geschiede- | nis van de badmintonsport op Aruba, waar deze sport (nog) vrij onbekend is. Dit laatste komt voornamelijk doordat men hier voor deze sport een enorm tekort heeft aan goede accomodatie. ==Historia== ===Tim miksto=== Aruba a debuta den e Campeonato di Equipo di CAREBACO na 1974. E team a keda na di cinco lugar den e ranking final, perdiendo 7-0 contra Jamaica, Surinam, Trinidad y Tobago y Guyana.<ref>World Badminton 18 (1974), p. 3</ref> {{Appendix}} [[:Category:Deporte na Aruba]] en.wiki --------------- {{Infobox asociacion deporte| variante = c | nomber = Aruba Badminton Federation | logo = | imagen = | abrevia = ABF of BBA | president = | vice-president = | algemeen-secretaris = | asiento = | region = | pais = | cantidad_miembro = | cantidad_asociacion = | deporte = | funda = | luga_funda = | ex-nomber = | federacion_mundial = | federacion_continental = | federacion_nacional = | afilia = | comite_olimpico = | agencia_deportivo = | stop_imagen = | imagen = | descripcion = | website = }} '''Aruba Badminton Federation''' (ABF), tambe yamá Badminton Aruba o Aruba Badminton Bond, ta e organisacion gobernante nacional supremo pa e deporte di [[badminton]] na [[Aruba]]. E federacion ta wordo representa pa e [[seleccion nacional di badminton di Aruba]]. == Historia == E Aruba Badminton Federation a wordo funda memey di añanan 1970, ora cu e promé participacion a tuma luga na e Kampionatonan di Carebaco. Na desember 1973 e federacion a bira miembro di Caribbean Badminton Federation, hunto cu Corsou.<ref>Sport inliet kort sport in het kort sport. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 05-12-1973, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 29-05-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461498:mpeg21:p007</ref> E federashon despues a bira miembro di e órgano di gobernashon kontinental, e Konfederashon Panamerikano di Badminton, i e Federashon Mundial di Badminton, e tempu ei konosí komo e Federashon Internashonal di Badminton. Aruba ainda no ta anfitrion di campeonatonan internacional. Sinembargo Aruba a yega di ta anfitrion di Campeonato di Carebaco dos biaha. Federacion di Badminton Aruba ta miembro di Comite Olimpico Arubano . {{Appendix}} De Badminton Bond Aruba (BBA) viert deze maand zyn 15-jarig bestaan met verschillende toernooien en andere activiteiten. Ofschoon deze tak van sport niet zo bekend is op Aruba, heeft de BBA in vijftien jaren heel wat gepresteerd. Deze bond is al jaren lid van de International Badminton Federation (IBF). Ook is de BBA lid van de Carebaco (Caribbean Regional Badminton Confederation), waarvan verder ook lid zijn: Jamaica, Trinidad, Suriname, Guyana, Barbados, Bermuda, Curasao en Grenada. Elk jaar doet Aruba mee aan de Caribische kampioenschappen en BBA- motor, Riek Altman, is al jaren secretaris / penningmeester van de Carebaco. Aruba wordt elk jaar weer verzocht de Carebaco- wedstrijden te organiseren, omdat Aruba tot nu toe het beste toernooi heeft georganiseerd, doch door het ontbreken van faciliteiten kan de BBA dit Caribisch treffen niet meer organiseren. De BBA bestaat momenteel uit de vier clubs: Floralin, Flamboyant, Aruba Badminton Minders en Playa die tezamen honderd leden tellen. Deze sport kan uitsluitend gespeeld worden in een zaal en nu wordt er gebruik gemaakt van de gymnastiekzalen van Julianaschool, La Salie College en de Sporthal. Een paar maanden geleden hebben de BBA- bestuursleden, Riek Altman en Michael Williams, in Trinidad een coachingcUrsus gevolgd onder auspiciën van de IBF en geven nu op maandag en donderdag aan trainers van de club een opleiding. Nu al is bekend dat Aruba volgend jaar vertegenwoordigd zal worden op Curagao tijdens de Easter Open Tournament en in Jamaica tijdens de Carebaco- wedstrijden. De BBA heeft gisteren in een communiqué dank uitgebracht aan alle personen en instanties, die door de jaren heen de BBA hebben geholpen en eenieder, die aan badminton wil meedoen, uitgenodigd zich op donderdag in de Sporthal op te geven tussen zeven en tien uur 's avonds. Het bestuur van de BBA wordt in dit derde lustrumjaar gevormd door: voorzitter R. Nieuw, vicevoorzitter R. Altman, secretaris G. Simon, penningmeester B. Hernandez, commissarissen E. van der Linde, M. McClure, E. Vemannan, M. Croes en M. Williams.<ref>Met uitgebreid activiteiten-programma Badminton Bond Aruba viert haar derde lustrum. "Amigoe". Curaçao, 08-11-1986, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 29-05-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641854:mpeg21:p013</ref> ------------- {{Variante|a}} {{Futbolista |nomberdihungado = |Nomber = Mario Croes |potret = |Fecha di nasementu = |Siudat di nasementu = |Pais di nasementu = {{ABW}} |Nashonalidat = hulandes |Posishon = |club = }} '''Hyacintho Mario Croes''' (☆ ± 1942 na [[Aruba]]), tambe conoci como '''Mario Croes jr.''', ta un ex-hungado di pingpong [[Aruba]]no. Entre decada 1960 y decada 1980 el a titula 13 vez campeon di Aruba. Den [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]] Croes tabata un di e dos "grandinan" den deporte di tennis di mesa, banda di [[Robert Hosé]] di [[Kòrsou|Corsou]].<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463158:mpeg21:a0099|titel=Sensationele zege van R. Hosé over M. Croes|werk=[[Amigoe]]|datum=1970-11-02|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> == Biografia == Mario Croes ta yiu di Eymee Zeppenfelt y Mario Hyacinto Croes, empresario i doño di La Gran Bodega.<ref name="Amigoe">{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462365:mpeg21:a0121|titel=In de Franciscuskerk|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-07-16|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> Cu mas o menos siete aña el a cuminsa hunga pingpong y tabata train cu su mama pa despues sigi train cu su tata y otro famianan.<ref name="Amistad">{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AMISTAD-1976-11/page/3/mode/1up?q=Amistad+mei+1976&view=theater|titel=Mario Croes: 26 aña den pingpong|werk=Amistad|datum=november 1976|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> Croes a cuminsa mustra su talentonan ora cu na edad di 9 aña el a sali campeon "junioren" na Aruba. Cu 12 aña el a drenta division di senioren y na 1959, cu 16 aña, a bira campeon di Aruba pa prome bes.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010997546:mpeg21:a0072|titel=Mario Croes jr: nieuwe tienkampkampioen tafeltennis|werk=[[Amigoe]]|datum=1959-02-25|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> Na 1960 e ta prolonga su titulo.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010459813:mpeg21:a0112|titel=Mario Croes jr. weer de sterkste|werk=[[Amigoe]]|datum=1960-04-01|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> Hunto cu Cholan Jacobs e tabata hunga pa e team Arubano di Bavaria Stars. Den e torneo organisá door di e asociacion "Entre Nous Juveniles” na Corsou el a hunga cu 17 aña su prome wega internacional contra [[Colombia]]. Croes tabata doño di Mario's Sports Shop den Wilhelminastraat 51 na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]. E ta casa cu Ruth Arends y hunto nan tin un yiu homber, Mario III, i un yiu muhe Janine.<ref name="Amigoe"/> {{Appendix}} {{Stub}} {{DEFAULTSORT:Croes, Mario}} [[:Category:Hende]] [[:Category:Deporte na Aruba]] Pa promer viaha el a sali campeon di Aruba dia cu e tabatin 15 aña di edad. Awor flbi cu e tin 34 aña e por bisa cu ela sali 13 vez campeon di nos isla y e ta posee nada menos cu 39 copa y 27 medaya. Un deportista arubano cu e destaca su mes den e deporte di ping pong specialmente door di su mes esfuerzonan y su perserverancia, como cu manera nos lektornan por lesa mas alew, no ta semper ela haya ayudo den su carera deportivo na su isla natal. Mario Croes jr., casá cu Ruth Croes-Arends, ta haya cu e deporte di ping pong na Aruba a bai hopi atrcus den e 26 aña cu e tin ta praktikele. Amistad a tene un entrevista exclusivo cu e deportista te ainda mas grandi riba terreno di ping pong actuahnente: Mario Croes Jr.<ref name="Amistad">{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AMISTAD-1976-11/page/3/mode/1up?q=Amistad+mei+1976&view=theater|titel=Mario Croes: 26 aña den pingpong|werk=Amistad|datum=november 1976|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> mi a cuminsa hunga ping pong tempo mi tabata tin mas o menos siete aña. Mi mama a cuminsa siñami, pero mi no a worry mucho. Toch mi a sigi hunga cu mi tata y cu mi otro famianan. Un viaha mi a bai Flamingo Room (Trocadero), caminda tabatin un mesa di ping pong, anto ei nan mi a mira Cholan Jacobs, e tempo ei e campeon di Aruba, hunga. Esei a dunami smaak pa mi sigi train cu mi famia. Dia m'a cimiinsa hunga di verdad mi tabatin 12 ema y mi a cuminsa train cu Cholan. E tempo ei mi tabata hunga cinco te seis ora pa dia. Mi tabata caba di come dies dos or y mei y bai hunga te siet’or y mei di anochi. Tur dia e mesim cos. Mi no tabata hunga ni siña les. Mario a cuminsa mustra su talentonan ora cu na edad di 9 aña ela sali campeon di Junioren na Aruba. Cu 12 aña ela drenta division di senioren y cu 16 aña pa promer vez ela logra bira campeon di Aruba. Su promer wega internacional ela hunga contra Colombianonan tempo cu e tabatin 17 aña na 1959. E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” Entre Nous Juveniles na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsou. E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsou. in de Franciscuskerk te Oranjestad is gistermorgen het kerkelijke huwelijk ingezegend vun mejuffrouw Rulh Arends, dochter V(.n. de heer en mevrouw Milo de R. Arends-Arends en de heer Mario Croes, zoon van de heer en mevrouw Mario H. Croes- Zeppenfelt. Voor de receptie ten huize van de bruid bestond grote belangstelling. Het bruidspaar wachtte een verrassing; een taart in de vorm van een tafeltennistafel. De bruidegom is dan ook tafeltenniskampioen van Aruba.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462365:mpeg21:a0121|titel=In de Franciscuskerk|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-07-16|bezochtdatum=2022}}</ref> * Eigenaar van Mario's Sports Shop, Wilhelminastraat 51, Oranjestad, Aruba * Huwde in 1965 met Ruth Arends, kinderen Mario III en Janine {{Appendix}} --------------- tpwhjejgyuxeu6pl6vpt1g254keorz0 199626 199612 2026-08-06T09:16:01Z Caribiana 8320 199626 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ Pending: [[Barracudas Artistic Aruba]] - [[Aruba Dolphins]] - [[Stingray Swimming Team]] - [[Shawn Zarraga]] - [[Antwone Thyshon Kelly]] - [[Badminton Bond Curacao]] - [[Seleccion nacional di badminton di Aruba]] - [[Aruba Sport Unie]] -------- {{infobox deportista | variante=a }} '''Higinio Alejandro (Patan) Farro''' (☆ [[11 di yanüari|11 di januari]] [[1942]] - † [[30 di yüli |30 di juli]] [[2026]]<ref>[https://www.arubanative.com/aurora-royal-pray-funeral-home-ta-anuncia-fayecimento-di-higinio-alejandro-farro-mihor-conoci-co-mo-patan/ Aviso di fayecemento], arubanative.com (4 di augustus 2026)</ref>) tabata un musico, compositor y deportista [[Aruba|Arubiano]]. El a titula campeon di hisamento di peso di Aruba pa diescuater aña consecutivo (1965-1978) y tabata tambe campeon di [[Antias Hulandes]] pa nuebe aña consecutivo.<ref name="telearuba"/> Farro ta wordo considera un di e pioneronan mas importante di hisamento di peso na Aruba.<ref>[https://arubanews.ca/patan-farro-weightlifting-legacy-honoured-following-aruban-champions-death/ Patan Farro Weightlifting Legacy Honoured Following Aruban Champion’s Death], arubanews.ca (4 di augustus 2026)</ref><ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/93280/voormalig-gewichthefkampioen-patan-farro-overleden-vz1916 Voormalig gewichthefkampioen ‘Patan’ Farro overleden], curacao.nu (4 di augustus 2026)</ref> Banda di su carera deportivo, e tabata tambe bon conoci como wicharero, restaurado y promotor di caha di orgel tradicional. == Bida y carera == Farro a cuminsa como pesista na aña 1964 y a logra di dos luga den su prome competencia. Den e aña siguiente, e nivel di e deporte a baha hopi riba e isla, debi cu hopi hisador di peso tabata di origen stranhero y como trahado na [[Lago Oil & Transport Company|refineria Lago]] a haya lay retiro y mester a bolbe na pais di origen.<ref>[https://297sportsaruba.com/na-memoria-di-higinio-alejandro-patan-farro/ Na memoria di Higinia Alejandro "Patan" Farro], 297sportsaruba.com (3 di augustus 2026)</ref> Bou di condicionnan hopi limita, Farro a sigui train y a sigui desaroya den deporte di peso. El sigui entrena hunto cu otro deportista den un espacio chikito na Wilhelmina Stadion (awor [[Stadion Guillermo Prospero Trinidad]]). El a entrena sin entrenador profeshonal y sin haya oportunidat pa sigui entrenamento den exterior. Pa torneo internacional, e tabata depende di su propio dianan di vakantie, pasobra no a haña permiso adicional di su trabou. Despues di a retira for di competencia Farro a yuda Federacion Aruba Weightlifting Association como referee. ===Carera internacional=== Na 1970, Farro a wordo selecciona pa representa Antias Hulandes na [[Weganan Centroamericano y di Caribe]] (CAC) na [[Panama]]. Ora e [[Comite Olimpico Antias Hulandes]] (NAOC) a nenga pa paga su biahe, e mes a cumpra su boleto di avion y a logra di cuater luga den su categoria.<ref name="telearuba">[https://telearuba.aw/article/na-memoria-di-higinio-alejandro-patan-farro Na memoria di Higinio Alejandro "Patan" Farro], [[Telearuba]] (2 di augustus 2026)</ref> Na 1971, el a termina na di cinco luga durante [[Weganan Panamericano]] na [[Cali]], [[Colombia]]. Na 1974, el a bolbe logra di cuater luga na CAC na [[Repúblika Dominikano|Republica Dominicano]]. Su logro internacional mas importante a yega na 1978, ora el a gana un medaya di brons na CAC na [[Medellín]]. ===Logro y record === Ademas di su titulonan local y regional, Farro tabata conoci pa su forsa excepcional. Durante su carera el a kibra mas cu 50 record di Aruba. Den añanan setenta di [[siglo 20|siglo binti]], el a logra e siguiente prestacionnan:<ref name="telearuba"/> * squat: serka 272 kilo (600 liber) * deadlift: serka 318 kilo (700 liber) * bench press: serka 181 kilo (400 liber) * snatch: serka 125 kilo (275 liber) * clean and jerk: serka 160 kilo (352 liber) Su recordnan Arubano di 1976 den e disciplinanan "snatch" y "clean and jerk" a permanece pa cuarenta aña prome cu na 2016 a logra kibra ambos record y tambe esun di total.<ref name="telearuba"/> == Caha di orgel == Desde chikito, Patan a desaroya un amor profundo pa musica. E pasion ey a converti’e den un maestro respeta, tanto den pone pieza, afina y restaura cahanan di orgel, como den preserva e sonidonan autentico. Como hobby y trabao e ta toca caha di orgel y traha cylinder pa caha. Ademas di su contribucion na deporte, Farro tabata tambe envolvi den preservacion di herencia cultural di Aruba, specialmente door di su trabou cu restauracion y promocion di [[Caha di Orgel|cah’i orgel]] tradicional.<ref name="honor">[https://www.gobierno.aw/a-honra-varios-tocado-di-cahi-orgel-riba-dia-di-musico A honra varios tocado di cah’i orgel riba dia di musico], Gobierno di Aruba (25 di november 2024)</ref> E legendario hisador di peso Arubiano Higinio Alejandro “Patan” Farro tambe tabata un figura cultural bon conoci y un tocado, doño y restaurador celebra di e tradicional caha di orgel (orgel di bari) yama “El Diamante”.<ref>[https://www.aruba.nu/nieuws/kunst-cultuur-en-muziek/57390/unieke-eer-voor-muzikanten-met-liefde-voor-cahi-orgel Unieke eer voor muzikanten met liefde voor Cah’i Orgel], aruba.nu (27 di november 2024)</ref> Legado Cultural E Instrumento: Patan Farro tabata doño y tabata cuida un caha di orgel historico di 100 aña bieu como “El Diamante” tabata conoci. Diamante". Artesania: E tabata un di e poco personanan na Aruba cu e habilidad raro pa pega y martillo e cilindernan (cilinder di claba) cu ta wordo uza pa toca musica tradicional riba e instrumento. No ta facil pa a aregla, marca y claba pieza riba caha di orgel. Na Corsou Patan a pone piesa pa por lo menos 16 caha di orgel.<ref name="baluarte">https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2015-10-07/mode/2up?q=patan+farro+oranje+nassau Reconocemento na baluarte di cah’i orgel Alegandro ‘Patan’ Farro], BDa (7 di october 2015)</ref> Reconocimento: El a ricibi multiple premio cultural y reconocimentonan oficial di gobiernonan di Aruba y Corsou pa conserva e musical unico aki.<ref name="honor"/><ref name="baluarte"/> Na 1982, den concurso di caha di orgel na Hoffi Sero Janchi, Farro a sali ganado maximo cu su caha di orgel Diamante.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-DOCUMENTACION-005276/mode/1up?q=patan+farro Ambiente inmenso na concurso di caha di orgel], Diario (30 di augustus 1982)</ref> == Reconocemento == Durante su carera activo, Farro no a haña hopi reconocemento oficial pa su prestacionnan. Sinembargo, despues di su retiro, el a wordo honra cu varios distincion: * 1974 - nominacion pa premio di “atleta di aña” di [[Aruba Sport Unie]]<ref>[https://coleccion.aw/show/?ANA-DIG-CARA-C002 Alejandro "Patan" Farro], coleccion.aw</ref> * condecoracion real como "ridder" den [[Orden di Oranje-Nassau]] * inclusion den Salon di Fama di Aruba * 1991 - Premio Promocional Santa Anna pa su contribucion na deporte y cultura Segun Archivo Nacional Aruba, Farro tabata tambe nominá pa premio di “atleta di aña” di Aruba Sport Unie na 1974. == Fayecemento == Farro tabata casa y tata di tres yiu. El a fayece dia 30 di juli 2026 na edat di 84 aña. Diferente organisashonnan, entre otro Federacion Aruba Weightlifting Association y Departamento di Cultura di Aruba, a record’é como un atleta respectivamente culturista sobresaliente y un persona ehemplar. {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] '''Higinio Alejandro (Patan) Farro''' (☆ [[11 di yanüari]] [[1942]] - † 30 di yüli 2026) tabata un hisado di peso [[Aruba|Arubiano]]., conoci den su tempu aktivo komo e hòmber mas fuerte di Aruba. El a dominá deporte di levantamentu di peso riba e isla pa mas ku un dekada i a representá Antia Hulandes na diferente torneo internashonal. Farro a gana e titulo di kampion di Aruba pa dieskuater (14) aña konsekutivo i tabata tambe kampion di Antia Hulandes pa nuebe (9) aña. El ta konsiderá un di e pioneronan mas importante di levantamentu di peso na Aruba.<ref>[https://arubanews.ca/patan-farro-weightlifting-legacy-honoured-following-aruban-champions-death/ Patan Farro Weightlifting Legacy Honoured Following Aruban Champion’s Death], arubanews.ca (4 di augustus 2026)</ref><ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/93280/voormalig-gewichthefkampioen-patan-farro-overleden-vz1916 Voormalig gewichthefkampioen ‘Patan’ Farro overleden], curacao.nu (4 di augustus 2026)</ref> == Bida y carera == Farro a kuminsá ku levantamentu di peso na aña 1964 i a logra di dos luga den su promé kompetensia. Den e aña siguiente, e deporte a baha hopi na nivel riba e isla, despues ku hopi trahadó strañero a laga Aruba tras despido na refineria di Lago.<ref>https://297sportsaruba.com/na-memoria-di-higinio-alejandro-patan-farro/</ref> A pesar di e situashon difísil, Farro a sigui entrená bou di kondishonnan hopi limitá. El tabata entrená den un espasio chikí bou di graderia di Wilhelmina Stadion (awor Stadion Guillermo Prospero Trinidad), ku ventilashon insufisiente i un solo plataforma ku el mester a kompartí ku siete otro deportista. El a entrená sin entrenador profeshonal i nunca a haña oportunidat pa sigui kampamentu di entrenamiento na exterior. Pa torneo internashonal, el tabata depende di su propio dianan di vakashon, pasobra no a haña permiso adicional di su trabou. ===Carera internacional=== Na 1970, Farro a wordu selekshoná pa representá Antia Hulandes na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Panamá. Ora e Komité Olímpiko Antiano a nenga pa paga su biahe, el mes a kumpra su boleto di avion i a logra di kuarto luga den su kategoria. Na 1971, el a termina na di sinku luga durante e Huegos Panamericanos na Cali, Kolombia. Na 1974, el a bolbe logra kuarto luga na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Republica Dominicano. Su logro internashonal mas importante a yega na 1978, ora el a gana un medaya di brons na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Medellín. ==Logro y rekord == Ademas di su titulo lokal i regional, Farro tabata konosí pa su forsa eksepshonal. Den añanan setenta, el a logra e siguiente prestashonnan aproksimá: squat: serka 272 kilo (600 lbs) deadlift: serka 318 kilo (700 lbs) bench press: serka 181 kilo (400 lbs) snatch: serka 125 kilo (275 lbs) clean and jerk: serka 160 kilo (352 lbs) Su rekordnan arubiano di 1976 den e disciplinanan snatch i clean and jerk a keda sin bati pa aproksimadamente kuarenta (40) aña. Na 2016, e rekordnan aki i su total kombiná finalmente a wordu mehorá. Rekonosimentu Durante su karrera aktivo, Farro no a haña hopi rekonosimentu ofisial pa su prestashonnan. Sin embargo, despues di su retiro, el a wordu honrá ku diferente distinkshon: distinkshon real inklushon den Eregalerij di Aruba Premio Santa Anna pa su kontribushon na deporte i kultura Segun Archivo Nacional Aruba, Farro tabata tambe nominá pa premio di “atleta di aña” di Aruba Sport Unie na 1974. == Ca'i orgel == * Diamante<ref>https://www.gobierno.aw/en/several-barrel-organ-players-were-honored-on-musicians-day</ref> E legendario hisador di peso Arubiano Higinio Alejandro “Patan” Farro tambe tabata un figura cultural bon conoci y un hungador, doño y restaurador celebra di e tradicional caha di orgel (orgel di bari) yama “El Diamante”.<ref>[https://www.aruba.nu/nieuws/kunst-cultuur-en-muziek/57390/unieke-eer-voor-muzikanten-met-liefde-voor-cahi-orgel Unieke eer voor muzikanten met liefde voor Cah’i Orgel], aruba.nu (27 di november 2024)</ref> Legado CulturalE Instrumento: Patan Farro tabata doño y tabata cuida un caha di orgel historico di 10 aña bieu como “El Diamante” tabata conoci. Diamante".Artesania: E tabata un di e poco personanan na Aruba cu e habilidad raro pa pega y martillo e cilindernan (cilinder di claba) cu ta wordo uza pa toca musica tradicional riba e instrumento.Reconocimento: El a ricibi multiple premio cultural y reconocimentonan oficial di gobierno di Aruba pa conserva e musical unico aki == Legado == Farro su influensia a bai mas allá di su rekordnan i medayanan. El a demostrá ku un atleta arubiano por kompetí na nivel regional, a pesar di falta di fasilidat, guia profeshonal i sosten finansiero. Su determinashon — manera paga su propio biahe i sigui entrená bou di kondishonnan difísil — a hasi’e un ehèmpel pa generashonnan posterior di deportista. Ademas di su kontribushon na deporte, Farro tabata tambe envolví den preservashon di herensia kultural di Aruba, spesialmente dor di su trabou ku restaurashon i promoshon di e Cah’i Orgel tradicional. Fayesimentu Farro a fayesé dia 30 di yüli 2026 na edat di 84 aña. Diferente organisashonnan deportivo, entre otro Aruba Amateur Weightlifting Association, a record’é komo un atleta sobresaliente i un persona ehèmpelar, i a ekspresá kondolensia na su famia. ------------ '''Aruba Sport Unie''' (ASU), tambe konosí komo '''Union Deporte Aruba''' òf '''Union Deportivo Arubano''', ta e organisashon cumbre di deporte na Aruba. E ta fungí komo federashon madre pa e diferente federashonnan i bondnan deportivo riba e isla. ASU ta representa mas ku 25 federashon deportivo i tin komo meta koordiná, promové i desaroyá deporte na Aruba. Pa bira miembro di ASU, un organisashon deportivo mester ta registra komo persona hurídiko i no por representa un deporte ku ta kaba representá pa un otro federashon miembro. ==Historia== Aruba Sport Unie a wordu fundá dia 23 di desèmber 1941, for di e nesesidat pa koordiná i stimulá desaroyo di deporte riba e isla. Entre e organisashonnan ku a kontribuí na su fundashon tabatin clubnan manera RCA, Club Caribe i Tivoli. E promé presidente tabata [[Jacobo Arends|Jacobo Rudolf (Coco) Arends]], kende tabata tambe envolví den fundacion di [[Arubaanse Voetbalbond]] (AVB) algun aña prome. Na 1949, ASU a kuminsá haña subsidio di e gobierno sentral pa sostené federashonnan deportivo, spesialmente pa organisashon di kompetensianan i otro aktividatnan. Durante e añanan 1950 i 1960, sektor priva a hunga un papel importante den desaroyo di deporte na Aruba. E kompania petrolero Lago Oil & Transport Company, por ehèmpel, a brindá sosten finansiero i material na diferente clubnan. Mateo Reyes tabata un di e figurannan clave den e proseso di distribushon i desaroyo. Na 1955, ASU a organisá e promé ASU Olimpiada, un evento ku a stimulá kompetensia entre atletanan lokal i ku a bira un tradishon durante varios dekada. Den e evento aki, atletanan tabata wordu rekonosé komo “atleta di aña”. Entre 1955 i 1993, ASU tabata responsabel pa maneho di e Wilhelminastadion na Oranjestad. Te na 1997, ASU tabata tambe enkargá ku distribushon di subsidio gubernamental na federashonnan deportivo. Despues di e aña ei, e tarea aki a pasa direktamente na gobierno di Aruba. ==Facilidatnan deportivo== ASU ta manehá diferente instalashon deportivo riba Aruba, entre otro: ===Joe Laveist Sport Park=== Situa na San Nicolas, e parke aki ta un fasilidat multifunkshonal ku instalashonnan pa: basebal futbòl volleyball basketball atletismo E parke por wordu usa tambe pa evento grandi manera konserto i aktividatnan komunidario. ===Centro Deportivo Betico Croes=== Situa na Santa Cruz, e fasilidat aki ta un kompleks deportivo di paden ku aire akondishoná. E ta usa pa deporte di sala i arte marcial. ==Organisashon i rol== ASU ta fungí komo koordinadó entre e diferente federashonnan deportivo na Aruba i ta apoyá: desaroyo di deporte organisashon di kompetensianan promoshon di atletanan lokal Riba e isla tin mas ku 30 organisashon deportivo ku ta forma parti di e sistema koordiná pa ASU. Entre e deporte mas popular na Aruba tin futbòl i basebal. Basebal, en partikular, a kontribuí na reconocimiento internashonal di Aruba, ku varios atletanan arubiano ku a hunga den Major League Baseball. ===Presidente === * Jacobo Rudolf “Coco” Arends (promé presidente) * Gerald Franca * Soraida Boekhoudt (2022– ) --- {{Variante|a}} {{infobox organisacion | variante = a | tipo = Deporte | nomber = Aruba Sport Unie | funda = [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]] | fundado = }} '''Aruba Sport Unie''' (Union Deporte Aruba, ASU), tambe conoci como '''Union Deportivo Arubano''', ta e organisacion cumbre di deporte na [[Aruba]]. E ta fungi como federacion cumbre pa diferente federacion y bond deportivo riba e isla. ASU ta representa mas cu 25 federacion deportivo y tin como meta coordina, promove y desaroya deporte na Aruba. Pa bira miembro di ASU, un organisacion deportivo mester ta registra como [[Persona hurídiko|persona huridico]] y no por representa un deporte cu ta representacaba pa otro federacion miembro. == Historia == Aruba Sport Unie a wordo funda dia [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]]. E organisacion a surgi for di e necesidad pa coordina y stimula desaroyo di deporte riba e isla. Den promé añanan di su existencia, diferente club i organisashon deportivo a kontribuí na fundashon di ASU, entre otro [[RCA]], Club Caribe i Tivoli. E promé presidente di e organisashon tabata '''Coco Arends''', kende tabata tambe envolví den fundashon di e '''Arubaanse Voetbal Bond''' algun aña promé. Na 1949 ASU a kuminsá ricibí subsidio di e gobierno sentral pa apoyá federashonnan deportivo ku organisashon di kompetensia i actividadnan deportivo. Durante añanan hopi organisashon i empresanan lokal a brindá sosten finansiero i material na deporte na Aruba. E kompanía petrolero Lago Oil & Transport Company tabata un di e sostenedornan importante, donando material deportivo i apoyando desaroyo di clubnan deportivo. Mateo Reyes tabata un di e personanan cu a yuda den e proseso di desaroyo aki. Den 1955 ASU a organisá e promé '''ASU Olimpiada''', un evento deportivo pa estimulá kompetensia entre atletanan lokal. E evento aki a bira un tradishon durante varios dekada, kaminda atletanan a wordo rekonosé komo “atleta di aña”. Entre 1955 i 1993 ASU tabata responsabel pa maneho di e [[Wilhelminastadion]] na Oranjestad. Te na 1997 ASU tabata tambe responsabel pa distribushon di subsidio gubernamental pa federashonnan deportivo. Despues di e aña aki, e tarea aki a wordo asumí direktamente pa e gobierno di Aruba. == Facilidatnan deportivo == ASU ta manehá diferente instalashon deportivo riba Aruba. '''Joe Laveist Sport Park''' na [[San Nicolas, Aruba|San Nicolas]] ta un parke deportivo multifunkshonal ku instalashonnan pa deporte manera: * [[Basebal]] * [[Futbòl]] * [[Volleyball]] * [[Basketbal]] * [[Atletismo]] E parke por wordo usa tambe pa evento grandi manera konserto i otro aktividatnan komunidario. '''Centro Deportivo Betico Croes''' na [[Santa Cruz, Aruba|Santa Cruz]] ta un fasilidat deportivo di paden ku aire acondicioná. E centro ta usa pa deporte di sala i arte marcial. == Organisashon == ASU ta fungí komo koordinadó entre e diferente federashonnan deportivo na Aruba. E organisashon ta apoyá desaroyo di deporte, organisashon di kompetensianan i promoshon di atletanan lokal. Riba e isla tin mas ku 30 organisashon deportivo cu ta forma parti di e sistema deportivo coordina pa ASU. Entre e deporte mas popular na Aruba tin [[futbòl]] i [[basebal]]. Especialmente basebal a duna Aruba reconocimiento internashonal, ku varios atletanan Arubiano cu a hunga den [[Major League Baseball]]. == Organisacion == Entre e presidentenan di Aruba Sport Unie tin: * [[Coco Arends|Jacobo Rudolf (Coco) Arends]] (1892-1965) – promé presidente * Gerald Franca – presidente durante diferente periodo den siglonan reciente * Soraida Boekhoudt – presidente (2022) [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] '''Aruba Sport Unie''' o '''Union Deportivo Arubano''' (ASU) ta e federacion cumbre di e federacionnan deportivo na [[Aruba]]. dre di 25 bond deportivo. Pa bira miembro di A.S.U. e organisacion mester ta un persona huridico y no mag di tin un miembro pa e deporte ey caba den A.S.U. == Historia == ASU e ser funda dia [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]]. * ASU taba maneha Wilhelminastadion di 1955 te 1993 A.S.U. ta maneha dos facilidad cu ta nan propiedad, esta Joe Laveist Sport Park na San Nicolas y Centro Deportivo Betico Croes na Sta Cruz. Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. Centro Deportivo Betico Croes ta completamente airecondiciona y ta uz'e pa tur sport di paden y arte marcial. Huur di e sporthal ta depende di cuanto hende mester uza pa maneha e lugar pa e actividad y ki sorto di actividad e ta. Pa mas informacion por yama oficina di A.S.U. na e numbernan di telefon ariba menciona.<ref>[https://www.gobierno.aw/union-deporte-aruba-asu Union Deporte Aruba (ASU)], Gobierno di Aruba</ref> Aruba Sport Unie a wordo funda dia 21 di December, 1941. E aña aki 21 di December, e ta cumpli 75 aña y tin cu corda riba e fundadornan. Segun e presidente actual Gerald Franca, e aña aki lo ta uno special den cuadro di e celebracion aki. Tambe el a splica kico tur nan tin pensa di haci pa loke ta e celebracion den 2017. Franca a splica cu e prome presidente tabata Coco Arends, kende ta e mesun persona cu a cuminsa tambe, kende ta fundador di Arubaanse Voetbal Bond 5 pa 6 aña prome. Un di e organisacionnan cu a yuda lanta Aruba Sport Unie tabata RCA, Club Caribe y Tivoli, cual ta e prome organisacionnan cu a lanta e asociacion aki. Na 1949 pa prome biaha den historia, ASU a cuminsa haya e subsidio di Gobierno Central pa facilita tambe e federacionnan di e tempo ey cu placa pa nan organisa actividadnan. Despues di e periodo ey tabata haya Lago ta yuda hopi den parti di formacion di e clubnan y nan tabata subsidia of duna donacion na e diferente clubnan pa nan material, etc. durante aña. Difunto Mateo Reyes, kende ta un persona conoci y keri, tabata encarga cu esaki. E ta un di e personanan cu a yuda ASU pa haya Joe Laveist for di Lago como un centro pa deporte. Lago Sportpark tabata di Lago y a bin pa pase pa Joe Laveist, pa pas’e pa ASU. Franca a menciona cu durante aña, durante 1955, ASU a celebra su prome ASU Olimpiada y despues di esey a keda celebr’e. Hopi di e atletanan grandi ta recorda e fechanan ey, caminda cu nan a wordo eligi como atleta di aña den decadanan di 60, 70 y 80. ASU semper a maneha deporte pa Gobierno y hasta a bay asina leu cu ASU a manda hende den exterior cu studie opdracht, pa bin bek lanta scol di deporte pa Aruba. Esaki nunca a logra debi na cosnan cu tabata pasa internamente. Despues ASU tabata encarga pa duna subsidio te cu na aña 1997, caminda cu Gobierno a tuma e tarea aki bek den su seno. Franca a sigui splica cu na e momentonan aki tin un comision cu ta trahando riba dje pa pasa e fecha pa Januari. Pa fin di aña ta imposibel pa organisa algo. Idea ta pa haci algo riba dje pa recorda e fecha y recorda esnan cu a funda e organisacion aki. Tabata tin hasta hendenan conoci entre otro shon A. Eman cu tabata un di e prome personanan den e directiva. Tin hopi hende conoci den comunidad tabata forma parti di ASU di e tempo ey.<ref>[https://masnoticia.com/aruba-sport-unie-lo-cumpli-75-ana-dia-21-di-december-proximo/ Aruba Sport Unie lo cumpli 75 aña dia 21 di December proximo], Mas Noticia (28 di november 2016)</ref> The sparse available evidence, however, reveals that there are around thirty-five sport organisations on the island that fall under the umbrella of the Aruba Sport Union (ASU), which was formed in 1941.44 As in Curaçao, two of the more popular team sports are soccer and baseball, and it is baseball that has given it the greatest international recognition through the participation of at least six Arubans in MLB since 1996.4 ASU President Gerald Franca --> 2022 Soraida Boekhoudt --- Aruba Sport Unie, funda dia 23 di december 1941, ta e bond madre di 25 bond deportivo. Pa bira miembro di A.S.U. e organisacion mester ta un persona huridico y no mag di tin un miembro pa e deporte ey caba den A.S.U. A.S.U. ta maneha dos facilidad cu ta nan propiedad, esta Joe Laveist Sport Park na San Nicolas y Centro Deportivo Betico Croes na Sta Cruz. Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. Centro Deportivo Betico Croes ta completamente airecondiciona y ta uz'e pa tur sport di paden y arte marcial. Huur di e sporthal ta depende di cuanto hende mester uza pa maneha e lugar pa e actividad y ki sorto di actividad e ta. Pa mas informacion por yama oficina di A.S.U. na e numbernan di telefon ariba menciona.<ref>https://www.gobierno.aw/union-deporte-aruba-asu Union Deporte Aruba (ASU)</ref> {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] ---------------- {{Variante|a}} {{multiple image | total_width = 270 | border = | perrow = 1/2 | align = right |header = Joe Laveist Sportpark |header_align = center |image2 = Joe Laveist Sport Park.jpeg | image1= Estadio de béisbol Joe Laveist, en San Nicolaas (este de Aruba).jpg | image3 = Joe Laveist Sport Park 06 54 31 704000.jpeg |caption1 = |caption_align = center }} == Lago Sport Park / Joe Laveist Sportpark == The historical Lago Sports Park (later known as the Laveist Sport Park) was a vital recreational and cultural hub in San Nicolas, Aruba. Officially inaugurated in March 1941, it was founded by the Lago Oil & Transport Company to support the island's booming refinery community. History of Lago Sports Park Founding and Baseball Roots: The park was instrumental in developing baseball on the island. American expatriate and former Major League Baseball pitcher Jim Bluejacket spent 15 years in Aruba and helped found the facility, fostering strong local interest in the game. WWII & Refining Community: During WWII, the facility offered organized recreation for Allied soldiers stationed in Aruba and the diverse immigrant workforce employed at the Lago refinery. Championship Ground: Throughout the 1940s and 1950s, the park was the premier venue for the organized Aruba baseball championships. Iconic early teams like the Dodgers, Baby Ruth, and Barnes' Ramblers competed here. Track and Field: Beyond baseball, it served as the primary venue for annual events like the Lago High School Track Meets and the Aruba School Sport Bond competitions. Evolution: Today, the historic site in San Nicolas continues to be an active community asset and is known as the Laveist Sport Park. --- Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. {{Variante|a}} {{Databox}} Intro *Location in San Nicolas, Aruba *Originally built by Lago Oil and Transport Company *Year of inauguration (1941) *Later renamed to Joe Laveist Sportpark ==Historia== 1. Fundashon (±1930s–1941) Lago building infrastructure for workers Role of Jim Bluejacket Opening (9 March 1941) 2. Periodo di floresementu (1940s–1980s) Organized sports (baseball, possibly softball, football) Social function (community gatherings, events) 3. Despues di sera di Lago (1985 →) Decline / transition Renaming to Joe Laveist Continued local use Struktura i fasilidat Even if partial: Baseball field Stands / seating Clubhouse? Multi-sport use * na 1968 Lago a traspasa LSP pa ASU Importansia kultural This is where your article becomes powerful: Role in development of baseball in Aruba Connection to Lago Colony life Symbol of industrial-era community building Link to later international baseball success of Aruba Legado Renaming to Joe Laveist Continued recognition Connection to surrounding area (Jim Bluejacketstraat, schools, neighborhoods) 🔎 Research tips (high impact, low effort) Look for: Lago employee magazines / newsletters Local newspapers (Amigoe, Diario archives) Aruba sports history sources Mentions of: inauguration (1941) sports competitions Joe Laveist (who he was!) ------------------ ==Origen di baseball na Aruba == Beisbòl a yega Aruba den añanan 1930, introdusí pa ekspatriadonan merikano ku tabata traha na Lago Oil Company i imigrantenan venezolano ku a forma timnan di pickup informal riba terenonan habrí.[2] E deporte a haña struktura ku e fundashon di ABBA na 1950 pa organisá liga i kampionato lokal, loke a kondusí na entrada di Aruba den wega internashonal na 1952 ora el a djòin e Asosiashon Internashonal di Beisbòl Amateur (awor parti di WBSC).[2] E aña ei, Aruba a debutá su promé selekshon nashonal na e Serie Mundial Amateur di 1952 na Havana, Cuba, manehá pa Joe Proterra, kaminda el a sigurá dos viktoria den seis wega i a gana aklamashon di fanátikonan, ku pitcher Nell Harms nombrá hungadó sobresaliente di siman pa su aktuashon kontra Honduras.[2] Beisbòl a wòrdu introdusí na Aruba na final di añanan 1920 i kuminsamentu di añanan 1930 prinsipalmente dor di ekspatriadonan merikano empleá pa Lago Oil and Transport Company, un supsidiario di Standard Oil of New Jersey, kendenan a establesé un refineria riba e isla. Pafo di e colonia, baseball a haya traccion na fin di añanan 1930 pa medio di imigrantenan y mariniernan Venezolano cu a mara na wafnan di Aruba cu nan barconan di pisca, formando teamnan casual di pick-up cu a hunga riba terenonan habri na Oranjestad, manera e area patras di Corte di Husticia actual. Pa añanan 1950, beisbòl a integrá profundamente den kultura di Aruba, partikularmente bou di hóbennan, ku a wòrdu eksponé pa medio di transmishonnan di media merikano, eventonan patrosiná pa kompanianan di zeta, i e impakto persistente di sòldánan di tempu di guera, hasiendo esaki un símbolo di aspirashon i vínkulo di komunidat den barionan di klase trahadó. Adopshon lokal a oumentá ku e formashon di klupnan amateur den tur pueblo. <ref>Clyde Harms, https://archive.org/details/BNA-DIG-ARUBATODAY-2021-05-28/page/n9/mode/1up?q=jim+bluejacket Short history of the beginnings of baseball in Aruba], Aruba Today (28 di 2021)</ref> ------------------- {{Variante|a}} {{Infobox deportista| variante = a | nomber completo = Shawn Joubert Zarraga | alias = | fecha nacemento = [[21 di yanüari|21 di januari]] [[1989]] | luga nacemento = {{ABW}} | fecha fayecimento = | luga fayecimento = | nacionalidad = {{NLD}} | haltura = 183 cm | peso = 109 kg <!-- Seccion di informacion deportivo --> | deporte = [[beisbòl|baseball]] | disciplina = catcher (man drechi)? | wo = | debut = 11 di maart 2023 (den [[Tim nashonal di beisbòl hulandes|team di Reino]])?? | activo = 2021 - presente ?? | distincion = }} '''Shawn Joubert Zarraga''' (☆ [[21 di yanüari|21 di januari]] [[1989]] na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]) ta un eks-catcher profesional di beisbòl Arubiano ku a representá Hulanda den kompetensianan internashonal, inkluyendo e World Baseball Classic.[1] Para na 6 pia 0 inch (1.83 m) i pisando aproksimadamente 240 liber (109 kg), Zarraga tabata un switch-hitter ku tabata tira ku man drechi i a hunga prinsipalmente komo un katcher durante henter su karera.[2] Selektá pa e Milwaukee Brewers den e di 44 buèlta (1.302 en general) di e Selekshon di Beisbòl di Liga Mayor di 2007 for di Trinity Christian Academy na Florida, el a pasa vários temporada den e liganan menor den vários organisashon.[3] grokipedia: Zarraga su karera profeshonal a kuminsá den e sistema di Brewers, kaminda el a progresá a traves di nan afiliadonan di 2007 pa 2014, alkansando nivelnan di Double-A i Triple-A i mustrando abilidatnan defensivo sólido tras di e plato.[4] Despues el a firma kontraktnan di liga menor ku timnan inkluyendo Los Angeles Dodgers na 2017 i Cincinnati Reds na 2016, ganando invitashonnan no-roster pa entrenamentu di primavera, ounke nunka el a yega Major League Baseball.[5] Despues ku su karera den liga menor afiliá a terminá na 2017, Zarraga a hunga den liganan independiente, inkluyendo ku e Cleburne Railroaders di e Asosiashon Merikano e aña ei, promé ku el a baha ku penshun.[6] Riba e esenario internashonal, Zarraga tabata un kontribuidor klave na e selekshon nashonal di Hulanda, yudando sigurá e título di Kopa Mundial di Beisbòl 2011 na Panama i partisipando den e Klásiko Mundial di Beisbòl 2017, kaminda el a proveé ​​profundidat na katcher durante wega di pool.[7] Su versatilidat i eksperensia a hasié un opshon konfiabel pa e tim hulandes, basando riba su raisnan arubiano miéntras e tabata kompetí bou di e bandera di Reino Hulandes.[8] == Karera internashonal == ===Kopa Mundial 2011=== Zarraga a haci su debut internacional cu e seleccion nacional di baseball di Hulanda na 2011 den Mundial di Baseball na Panama, eligibel pa medio di su herencia Arubiano. El a sirbi komo un katcher riba e lista ora e tim a gana e medaya di oro, derotando Cuba 2-1 den e final pa reklamá e título mundial.[25][26] torneonan di 2014 Zarraga a sirbi prinsipalmente komo un katcher durante e aparishonnan di e tim den dos torneo klave e aña ei.[27] Na yüli, Zarraga a representá Hulanda na e Torneo Internashonal di Beisbòl di Fransia, konosí tambe komo Yoshida Challenge, ku a tuma lugá na Sénart, Fransia. E selekshon hulandes a gana e medaya di oro, derotando un tereno ku a inkluí anfitrion Fransia, Alemania, i all-starnan internashonal. Zarraga tabata parti di e lista ku a sigurá e título, kontribuyendo tras di e plato miéntras e tim a pone un demostrashon fuerte den nan promé salida na e fasilidat nobo.[28][29] Mas lat e sèptèmber ei, Zarraga a kompetí den e Kampionato Oropeo di Beisbòl 2014 ku a tuma lugá na Ostrava i Brno, Repúblika Cheko, kaminda Hulanda a kapturá nan di 21 medaya di oro kontinental ku un rèkòrt invikto di 11-0, kulminando den un viktoria final di 6-3 riba Italia. Komo katcher, el a bati .286 ku aktuashonnan notabel, inkluyendo tres hit den un viktoria di 7-2 riba Alemania i un homerun den un wega di pool anterior kontra Kroasia. Su trabou defensivo a yuda ankra un staf di lansamentu ku a pèrmití solamente 1.36 kareda gana pa wega durante henter e torneo.[30][31][28] 2015 Premier12 i 2017 World Baseball Classic Zarraga a wòrdu selektá pa representá e selekshon nashonal di beisbòl di Hulanda na e WBSC Premier12 di 2015, e edishon inaugural di e torneo ku a tuma lugá na Mexico i Taiwan, kaminda el a sirbi komo un katcher bistiendo e kamisa number 22.[32] Hulanda a kompetí den Grupo A di e buèlta di apertura, sigurando tres viktoria kontra Chines Taipei (7-4), Italia (16-1), i Puerto Rico (11-7), miéntras ku nan a sufri pèrdida kontra Cuba (5-6) i Canada (1-3), loke a posishoná nan pa avansá pa e kuartfinal.[33] Einan, nan a kai kontra Merka 1-6, resultando den un di sinku lugá total pa e tim.[33] Durante e torneo, Zarraga a kontribuí ofensivamente den momentunan klave, inkluyendo un homerun di dos kareda den e di kuater inning kontra Cuba ku a ekstendé e bentaha di Hulanda na 4-1, ounke e tim na final a pèrdè den un kompetensia estrecho.[34] El a registrá tambe un RBI den e viktoria riba Taipei Chines, trahando un kaminata apesar di a bai sin hit den tres at-bat.[35] Sinembargo, Zarraga a sufri un leshon na man durante e wega di Cuba i mester a sali trempan.[36] Na 2017, Zarraga a gana un lugá riba e lista di Hulanda pa e World Baseball Classic, atrobe komo un katcher, partisipando den e torneo prinsipal ku a tuma lugá den vários pais anfitrion.[37] Hulanda a pone un rèkòrt di 2-1 den Pool A, avansando komo subkampeon tras di Israel, promé ku a derotá Israel 12-2 den e kuartfinal na Tokyo Dome pa yega e semifinal.[37] Nan kareda a terminá den un pèrdida di 3-4 kontra Puerto Rico na Dodger Stadium, kaminda e tim a regresá lat pero no por a sigurá e viktoria.[38] E aktuashon sobresaliente di Zarraga a bini den e kuart di final kontra Israel, kaminda el a konta dos hit i dos RBI komo parti di e eksploshon ofensivo di e tim.[39] Den e semifinal kontra Puerto Rico, el a entregá un dòbel di RBI krusial den e di sinku inning pa skor Wladimir Balentien i empatá e wega na 3-3, ounke kompañero di ekipo Jonathan Schoop a wòrdu bentá afó na e plachi di kas den e wega.[40] Zarraga a parse di a sufri un leshon den e di ocho inning di e wega ei, loke a rekerí atenshon médiko tras di e plato. {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid = |titulo=}} {{References}} * [https://www.baseball-reference.com/register/player.fcgi?id=kelly-001ant Minors Stats Antwone Kelly] }} {{DEFAULTSORT:Zarraga, Shawn}} [[:Kategoria:Hende]] [[:Kategoria:Beisbòl]] ----------------- {{Variante|a}} {{Infobox asociacion deporte| variante = c | nomber = Badminton Bond Curaçao | logo = | imagen = | abrevia = BBC | president = | vice-president = | algemeen-secretaris = | asiento = | region = | pais = | cantidad_miembro = | cantidad_asociacion = | deporte = | funda = | luga_funda = | ex-nomber = | federacion_mundial = | federacion_continental = | federacion_nacional = | afilia = | comite_olimpico = | agencia_deportivo = | stop_imagen = | imagen = | descripcion = | website = }} '''Badminton Bond Curaçao''' (BBC) ta e organisashon ku ta dirigi i promové e deporte di badminton na Kòrsou. E federashon ta un miembro di e organisashonnan internashonal i regional, inkluíendo e '''Badminton World Federation (BWF)''', e '''Badminton Pan America (BPA)''', i e '''Caribbean Regional Badminton Confederation (CAREBACO)'''. === Historia i Fundashon === E Badminton Bond Curaçao a fundá den 1975. E federashon ta representá Kòrsou den e organisashonnan regional i internashonal di badminton.:contentReference[oaicite:8]{index=8} === Afiliashon Internashonal === :contentReference[oaicite:10]{index=10} * :contentReference[oaicite:13]{index=13} * :contentReference[oaicite:16]{index=16} * :contentReference[oaicite:19]{index=19}:contentReference[oaicite:21]{index=21} === Participashon Internashonal === :contentReference[oaicite:23]{index=23}:contentReference[oaicite:25]{index=25} === Referensianan === * :contentReference[oaicite:27]{index=27} * :contentReference[oaicite:30]{index=30}:contentReference[oaicite:32]{index=32} [[:Kategoria:Deporte na Kòrsou]] [[:Kategoria:Organisashon Deportivo]] {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte]] --------------- {{Databox}} E '''seleccion nacional di badminton di Aruba''' ([[Hulandes]]: Arubaans badmintonteam) ta representa [[Aruba]] den competencianan internacional di team di badminton y ta wordo controla pa [[Aruba Badminton Federation]] cu ta afilia na Badminton Pan America y Caribbean Regional Badminton Confederation (CARECOBA).<ref>{{Cite web |title=Members {{!}} BWF Corporate |url=https://corporate.bwfbadminton.com/about/membership/ }}</ref> E ekipo a kompetí pa promé biaha den nan promé torneo internacional di ekipo na 1990. E ekipo a haci su aparicion pa prome biaha na e Campeonato di Ekipo di CAREBACO na aña 1974.<ref>{{citeer web|titel=Aruba vooreerst naar Car. badmintonkampioenschap|werk=[[Amigoe]]|datum=1974-11-15|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2025-05-29|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461200:mpeg21:p005}}</ref> Tambe e ekipo a competi den e [[Weganan Centroamericano y di Caribe]] di 1990, unda badminton a wordo inaugura pa prome biaha den e Weganan. E ekipo junior di Aruba a kompetí den e Campeonato Pan Am Junior Team 2009 y a terminá na di 12 lugá.<ref>{{Cite web |title=BWF - Team Event XVIII Pan Am Junior 2009 - Winners |url=https://bwf.tournamentsoftware.com/sport/winners.aspx?id=C61259DF-B2FF-4AC5-A444-F9E14C6A82B1 |access-date=2022-09-04 |website=bwf.tournamentsoftware.com}}</ref> Een Arubaans selectie-team zal van 17 tot en met 24 november voor de eerste keer deelnemen aan de Caribische Badmintonkampioenschappen, die dit jaar te Georgetown in Guyana gehouden worden. Het team dat Aruba zal vertegenwoordigen bestaat uit de dames M. Mata, N. Mata en M. Yarzagaray, en de heren Doy Bernaibela, H. Boer, Robby Arambatzis en Reginals Altman. Deze reis werd mogelijk gemaakt dankzij financiële — en materiele steun van diverse giften; het bedrijfsleven en andere instanties. Het Caribisch toernooi wojdt^jgeorganiseerd door de Caribbean regional badminton confederation, een in 1972 opgerichte federatie, tot voor kort bestaande uit de landen Jamaica, Trinidad/Tooago, Guyana en Sjuriname. Vorig jaar heeft de Badminton Bond Aruba zijn interesse voor deelname aan het bestuur van de Carebaco te kennen gegeven en na een jaar van intensieve voorbereidingen werd Aruba in juli van dit jaar lid van de International badminton federation en in dezelfde maand als vijfde lid van de Carebaco toegelaten. Beide feiten kunnen als mijlpalen worden beschouwd in de geschiede- | nis van de badmintonsport op Aruba, waar deze sport (nog) vrij onbekend is. Dit laatste komt voornamelijk doordat men hier voor deze sport een enorm tekort heeft aan goede accomodatie. ==Historia== ===Tim miksto=== Aruba a debuta den e Campeonato di Equipo di CAREBACO na 1974. E team a keda na di cinco lugar den e ranking final, perdiendo 7-0 contra Jamaica, Surinam, Trinidad y Tobago y Guyana.<ref>World Badminton 18 (1974), p. 3</ref> {{Appendix}} [[:Category:Deporte na Aruba]] en.wiki --------------- {{Infobox asociacion deporte| variante = c | nomber = Aruba Badminton Federation | logo = | imagen = | abrevia = ABF of BBA | president = | vice-president = | algemeen-secretaris = | asiento = | region = | pais = | cantidad_miembro = | cantidad_asociacion = | deporte = | funda = | luga_funda = | ex-nomber = | federacion_mundial = | federacion_continental = | federacion_nacional = | afilia = | comite_olimpico = | agencia_deportivo = | stop_imagen = | imagen = | descripcion = | website = }} '''Aruba Badminton Federation''' (ABF), tambe yamá Badminton Aruba o Aruba Badminton Bond, ta e organisacion gobernante nacional supremo pa e deporte di [[badminton]] na [[Aruba]]. E federacion ta wordo representa pa e [[seleccion nacional di badminton di Aruba]]. == Historia == E Aruba Badminton Federation a wordo funda memey di añanan 1970, ora cu e promé participacion a tuma luga na e Kampionatonan di Carebaco. Na desember 1973 e federacion a bira miembro di Caribbean Badminton Federation, hunto cu Corsou.<ref>Sport inliet kort sport in het kort sport. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 05-12-1973, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 29-05-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461498:mpeg21:p007</ref> E federashon despues a bira miembro di e órgano di gobernashon kontinental, e Konfederashon Panamerikano di Badminton, i e Federashon Mundial di Badminton, e tempu ei konosí komo e Federashon Internashonal di Badminton. Aruba ainda no ta anfitrion di campeonatonan internacional. Sinembargo Aruba a yega di ta anfitrion di Campeonato di Carebaco dos biaha. Federacion di Badminton Aruba ta miembro di Comite Olimpico Arubano . {{Appendix}} De Badminton Bond Aruba (BBA) viert deze maand zyn 15-jarig bestaan met verschillende toernooien en andere activiteiten. Ofschoon deze tak van sport niet zo bekend is op Aruba, heeft de BBA in vijftien jaren heel wat gepresteerd. Deze bond is al jaren lid van de International Badminton Federation (IBF). Ook is de BBA lid van de Carebaco (Caribbean Regional Badminton Confederation), waarvan verder ook lid zijn: Jamaica, Trinidad, Suriname, Guyana, Barbados, Bermuda, Curasao en Grenada. Elk jaar doet Aruba mee aan de Caribische kampioenschappen en BBA- motor, Riek Altman, is al jaren secretaris / penningmeester van de Carebaco. Aruba wordt elk jaar weer verzocht de Carebaco- wedstrijden te organiseren, omdat Aruba tot nu toe het beste toernooi heeft georganiseerd, doch door het ontbreken van faciliteiten kan de BBA dit Caribisch treffen niet meer organiseren. De BBA bestaat momenteel uit de vier clubs: Floralin, Flamboyant, Aruba Badminton Minders en Playa die tezamen honderd leden tellen. Deze sport kan uitsluitend gespeeld worden in een zaal en nu wordt er gebruik gemaakt van de gymnastiekzalen van Julianaschool, La Salie College en de Sporthal. Een paar maanden geleden hebben de BBA- bestuursleden, Riek Altman en Michael Williams, in Trinidad een coachingcUrsus gevolgd onder auspiciën van de IBF en geven nu op maandag en donderdag aan trainers van de club een opleiding. Nu al is bekend dat Aruba volgend jaar vertegenwoordigd zal worden op Curagao tijdens de Easter Open Tournament en in Jamaica tijdens de Carebaco- wedstrijden. De BBA heeft gisteren in een communiqué dank uitgebracht aan alle personen en instanties, die door de jaren heen de BBA hebben geholpen en eenieder, die aan badminton wil meedoen, uitgenodigd zich op donderdag in de Sporthal op te geven tussen zeven en tien uur 's avonds. Het bestuur van de BBA wordt in dit derde lustrumjaar gevormd door: voorzitter R. Nieuw, vicevoorzitter R. Altman, secretaris G. Simon, penningmeester B. Hernandez, commissarissen E. van der Linde, M. McClure, E. Vemannan, M. Croes en M. Williams.<ref>Met uitgebreid activiteiten-programma Badminton Bond Aruba viert haar derde lustrum. "Amigoe". Curaçao, 08-11-1986, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 29-05-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641854:mpeg21:p013</ref> ------------- {{Variante|a}} {{Futbolista |nomberdihungado = |Nomber = Mario Croes |potret = |Fecha di nasementu = |Siudat di nasementu = |Pais di nasementu = {{ABW}} |Nashonalidat = hulandes |Posishon = |club = }} '''Hyacintho Mario Croes''' (☆ ± 1942 na [[Aruba]]), tambe conoci como '''Mario Croes jr.''', ta un ex-hungado di pingpong [[Aruba]]no. Entre decada 1960 y decada 1980 el a titula 13 vez campeon di Aruba. Den [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]] Croes tabata un di e dos "grandinan" den deporte di tennis di mesa, banda di [[Robert Hosé]] di [[Kòrsou|Corsou]].<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463158:mpeg21:a0099|titel=Sensationele zege van R. Hosé over M. Croes|werk=[[Amigoe]]|datum=1970-11-02|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> == Biografia == Mario Croes ta yiu di Eymee Zeppenfelt y Mario Hyacinto Croes, empresario i doño di La Gran Bodega.<ref name="Amigoe">{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462365:mpeg21:a0121|titel=In de Franciscuskerk|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-07-16|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> Cu mas o menos siete aña el a cuminsa hunga pingpong y tabata train cu su mama pa despues sigi train cu su tata y otro famianan.<ref name="Amistad">{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AMISTAD-1976-11/page/3/mode/1up?q=Amistad+mei+1976&view=theater|titel=Mario Croes: 26 aña den pingpong|werk=Amistad|datum=november 1976|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> Croes a cuminsa mustra su talentonan ora cu na edad di 9 aña el a sali campeon "junioren" na Aruba. Cu 12 aña el a drenta division di senioren y na 1959, cu 16 aña, a bira campeon di Aruba pa prome bes.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010997546:mpeg21:a0072|titel=Mario Croes jr: nieuwe tienkampkampioen tafeltennis|werk=[[Amigoe]]|datum=1959-02-25|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> Na 1960 e ta prolonga su titulo.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010459813:mpeg21:a0112|titel=Mario Croes jr. weer de sterkste|werk=[[Amigoe]]|datum=1960-04-01|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> Hunto cu Cholan Jacobs e tabata hunga pa e team Arubano di Bavaria Stars. Den e torneo organisá door di e asociacion "Entre Nous Juveniles” na Corsou el a hunga cu 17 aña su prome wega internacional contra [[Colombia]]. Croes tabata doño di Mario's Sports Shop den Wilhelminastraat 51 na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]. E ta casa cu Ruth Arends y hunto nan tin un yiu homber, Mario III, i un yiu muhe Janine.<ref name="Amigoe"/> {{Appendix}} {{Stub}} {{DEFAULTSORT:Croes, Mario}} [[:Category:Hende]] [[:Category:Deporte na Aruba]] Pa promer viaha el a sali campeon di Aruba dia cu e tabatin 15 aña di edad. Awor flbi cu e tin 34 aña e por bisa cu ela sali 13 vez campeon di nos isla y e ta posee nada menos cu 39 copa y 27 medaya. Un deportista arubano cu e destaca su mes den e deporte di ping pong specialmente door di su mes esfuerzonan y su perserverancia, como cu manera nos lektornan por lesa mas alew, no ta semper ela haya ayudo den su carera deportivo na su isla natal. Mario Croes jr., casá cu Ruth Croes-Arends, ta haya cu e deporte di ping pong na Aruba a bai hopi atrcus den e 26 aña cu e tin ta praktikele. Amistad a tene un entrevista exclusivo cu e deportista te ainda mas grandi riba terreno di ping pong actuahnente: Mario Croes Jr.<ref name="Amistad">{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AMISTAD-1976-11/page/3/mode/1up?q=Amistad+mei+1976&view=theater|titel=Mario Croes: 26 aña den pingpong|werk=Amistad|datum=november 1976|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> mi a cuminsa hunga ping pong tempo mi tabata tin mas o menos siete aña. Mi mama a cuminsa siñami, pero mi no a worry mucho. Toch mi a sigi hunga cu mi tata y cu mi otro famianan. Un viaha mi a bai Flamingo Room (Trocadero), caminda tabatin un mesa di ping pong, anto ei nan mi a mira Cholan Jacobs, e tempo ei e campeon di Aruba, hunga. Esei a dunami smaak pa mi sigi train cu mi famia. Dia m'a cimiinsa hunga di verdad mi tabatin 12 ema y mi a cuminsa train cu Cholan. E tempo ei mi tabata hunga cinco te seis ora pa dia. Mi tabata caba di come dies dos or y mei y bai hunga te siet’or y mei di anochi. Tur dia e mesim cos. Mi no tabata hunga ni siña les. Mario a cuminsa mustra su talentonan ora cu na edad di 9 aña ela sali campeon di Junioren na Aruba. Cu 12 aña ela drenta division di senioren y cu 16 aña pa promer vez ela logra bira campeon di Aruba. Su promer wega internacional ela hunga contra Colombianonan tempo cu e tabatin 17 aña na 1959. E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” Entre Nous Juveniles na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsou. E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsou. in de Franciscuskerk te Oranjestad is gistermorgen het kerkelijke huwelijk ingezegend vun mejuffrouw Rulh Arends, dochter V(.n. de heer en mevrouw Milo de R. Arends-Arends en de heer Mario Croes, zoon van de heer en mevrouw Mario H. Croes- Zeppenfelt. Voor de receptie ten huize van de bruid bestond grote belangstelling. Het bruidspaar wachtte een verrassing; een taart in de vorm van een tafeltennistafel. De bruidegom is dan ook tafeltenniskampioen van Aruba.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462365:mpeg21:a0121|titel=In de Franciscuskerk|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-07-16|bezochtdatum=2022}}</ref> * Eigenaar van Mario's Sports Shop, Wilhelminastraat 51, Oranjestad, Aruba * Huwde in 1965 met Ruth Arends, kinderen Mario III en Janine {{Appendix}} --------------- 95wyac6yztcxvjq7j7vuphbsvfr65yz 199627 199626 2026-08-06T09:27:09Z Caribiana 8320 199627 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ Pending: [[Barracudas Artistic Aruba]] - [[Aruba Dolphins]] - [[Stingray Swimming Team]] - [[Shawn Zarraga]] - [[Antwone Thyshon Kelly]] - [[Badminton Bond Curacao]] - [[Seleccion nacional di badminton di Aruba]] - [[Aruba Sport Unie]] -------- {{infobox deportista | variante=a }} '''Higinio Alejandro (Patan) Farro''' (☆ [[11 di yanüari|11 di januari]] [[1942]] - † [[30 di yüli |30 di juli]] [[2026]]<ref>[https://www.arubanative.com/aurora-royal-pray-funeral-home-ta-anuncia-fayecimento-di-higinio-alejandro-farro-mihor-conoci-co-mo-patan/ Aviso di fayecemento], arubanative.com (4 di augustus 2026)</ref>) tabata un musico, compositor y deportista [[Aruba|Arubiano]]. El a titula campeon di hisamento di peso di Aruba pa diescuater aña consecutivo (1965-1978) y tabata tambe campeon di [[Antias Hulandes]] pa nuebe aña consecutivo.<ref name="telearuba"/> Farro ta wordo considera un di e pioneronan mas importante di hisamento di peso na Aruba.<ref>[https://arubanews.ca/patan-farro-weightlifting-legacy-honoured-following-aruban-champions-death/ Patan Farro Weightlifting Legacy Honoured Following Aruban Champion’s Death], arubanews.ca (4 di augustus 2026)</ref><ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/93280/voormalig-gewichthefkampioen-patan-farro-overleden-vz1916 Voormalig gewichthefkampioen ‘Patan’ Farro overleden], curacao.nu (4 di augustus 2026)</ref> Banda di su carera deportivo, e tabata tambe bon conoci como wicharero, restaurado y promotor di caha di orgel tradicional. == Bida y carera == Farro a cuminsa como pesista na aña 1964 y a logra di dos luga den su prome competencia. Den e aña siguiente, e nivel di e deporte riba e isla a baha considerablemente, debi cu hopi hisador di peso, cu tabata di origen stranhero, a bandona Aruba despues di nan retiro for di [[Lago Oil & Transport Company|refineria Lago]].<ref>[https://297sportsaruba.com/na-memoria-di-higinio-alejandro-patan-farro/ Na memoria di Higinia Alejandro "Patan" Farro], 297sportsaruba.com (3 di augustus 2026)</ref> Apesar di condicionnan dificil, Farro a sigui train y desaroya den deporte di peso. E tabata entrena hunto cu otro deportistanan den un espacio chikito na Wilhelmina Stadion (awor [[Stadion Guillermo Prospero Trinidad]]). El a entrena sin guia di un entrenador profeshonal y nunca a haya oportunidat pa sigui entrenamento den exterior. Pa participa na torneo internacional, e tabata depende di su propio dianan di vakantie. Despues di su retiro for di competencia, Farro a yuda Federacion Aruba Weightlifting Association como referee. ===Carera internacional=== Na 1970, Farro a wordo selecciona pa representa Antias Hulandes na [[Weganan Centroamericano y di Caribe]] (CAC) na [[Panama]]. Ora e [[Comite Olimpico Antias Hulandes]] (NAOC) a nenga pa paga su biahe, e mes a cumpra su boleto di avion y a logra di cuater luga den su categoria.<ref name="telearuba">[https://telearuba.aw/article/na-memoria-di-higinio-alejandro-patan-farro Na memoria di Higinio Alejandro "Patan" Farro], [[Telearuba]] (2 di augustus 2026)</ref> Na 1971, el a termina na di cinco luga durante [[Weganan Panamericano]] na [[Cali]], [[Colombia]]. Na 1974, el a bolbe logra di cuater luga na CAC na [[Repúblika Dominikano|Republica Dominicano]]. Su logro internacional mas importante a yega na 1978, ora el a gana un medaya di brons na CAC na [[Medellín]]. ===Logro y record === Ademas di su titulonan local y regional, Farro tabata conoci pa su forsa excepcional. Durante su carera el a kibra mas cu 50 record di Aruba. Den añanan setenta di [[siglo 20|siglo binti]], el a logra e siguiente prestacionnan:<ref name="telearuba"/> * squat: serka 272 kilo (600 liber) * deadlift: serka 318 kilo (700 liber) * bench press: serka 181 kilo (400 liber) * snatch: serka 125 kilo (275 liber) * clean and jerk: serka 160 kilo (352 liber) Su recordnan Arubano di 1976 den e disciplinanan "snatch" y "clean and jerk" a permanece pa cuarenta aña prome cu na 2016 a logra kibra ambos record y tambe esun di total.<ref name="telearuba"/> == Caha di orgel == Desde chikito, Patan a desaroya un amor profundo pa musica. E pasion ey a converti’e den un maestro respeta, tanto den pone pieza, afina y restaura cahanan di orgel, como den preserva e sonidonan autentico. Como hobby y trabao e ta toca caha di orgel y traha cylinder pa caha. Ademas di su contribucion na deporte, Farro tabata tambe envolvi den preservacion di herencia cultural di Aruba, specialmente door di su trabou cu restauracion y promocion di [[Caha di Orgel|cah’i orgel]] tradicional.<ref name="honor">[https://www.gobierno.aw/a-honra-varios-tocado-di-cahi-orgel-riba-dia-di-musico A honra varios tocado di cah’i orgel riba dia di musico], Gobierno di Aruba (25 di november 2024)</ref> E legendario hisador di peso Arubiano Higinio Alejandro “Patan” Farro tambe tabata un figura cultural bon conoci y un tocado, doño y restaurador celebra di e tradicional caha di orgel (orgel di bari) yama “El Diamante”.<ref>[https://www.aruba.nu/nieuws/kunst-cultuur-en-muziek/57390/unieke-eer-voor-muzikanten-met-liefde-voor-cahi-orgel Unieke eer voor muzikanten met liefde voor Cah’i Orgel], aruba.nu (27 di november 2024)</ref> Legado Cultural E Instrumento: Patan Farro tabata doño y tabata cuida un caha di orgel historico di 100 aña bieu como “El Diamante” tabata conoci. Diamante". Artesania: E tabata un di e poco personanan na Aruba cu e habilidad raro pa pega y martillo e cilindernan (cilinder di claba) cu ta wordo uza pa toca musica tradicional riba e instrumento. No ta facil pa a aregla, marca y claba pieza riba caha di orgel. Na Corsou Patan a pone piesa pa por lo menos 16 caha di orgel.<ref name="baluarte">https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2015-10-07/mode/2up?q=patan+farro+oranje+nassau Reconocemento na baluarte di cah’i orgel Alegandro ‘Patan’ Farro], BDa (7 di october 2015)</ref> Reconocimento: El a ricibi multiple premio cultural y reconocimentonan oficial di gobiernonan di Aruba y Corsou pa conserva e musical unico aki.<ref name="honor"/><ref name="baluarte"/> Na 1982, den concurso di caha di orgel na Hoffi Sero Janchi, Farro a sali ganado maximo cu su caha di orgel Diamante.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-DOCUMENTACION-005276/mode/1up?q=patan+farro Ambiente inmenso na concurso di caha di orgel], Diario (30 di augustus 1982)</ref> == Reconocemento == Durante su carera activo, Farro no a haña hopi reconocemento oficial pa su prestacionnan. Sinembargo, despues di su retiro, el a wordo honra cu varios distincion: * 1974 - nominacion pa premio di “atleta di aña” di [[Aruba Sport Unie]]<ref>[https://coleccion.aw/show/?ANA-DIG-CARA-C002 Alejandro "Patan" Farro], coleccion.aw</ref> * condecoracion real como "ridder" den [[Orden di Oranje-Nassau]] * inclusion den Salon di Fama di Aruba * 1991 - Premio Promocional Santa Anna pa su contribucion na deporte y cultura Segun Archivo Nacional Aruba, Farro tabata tambe nominá pa premio di “atleta di aña” di Aruba Sport Unie na 1974. == Fayecemento == Farro tabata casa y tata di tres yiu. El a fayece dia 30 di juli 2026 na edat di 84 aña. Diferente organisashonnan, entre otro Federacion Aruba Weightlifting Association y Departamento di Cultura di Aruba, a record’é como un atleta respectivamente culturista sobresaliente y un persona ehemplar. {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] '''Higinio Alejandro (Patan) Farro''' (☆ [[11 di yanüari]] [[1942]] - † 30 di yüli 2026) tabata un hisado di peso [[Aruba|Arubiano]]., conoci den su tempu aktivo komo e hòmber mas fuerte di Aruba. El a dominá deporte di levantamentu di peso riba e isla pa mas ku un dekada i a representá Antia Hulandes na diferente torneo internashonal. Farro a gana e titulo di kampion di Aruba pa dieskuater (14) aña konsekutivo i tabata tambe kampion di Antia Hulandes pa nuebe (9) aña. El ta konsiderá un di e pioneronan mas importante di levantamentu di peso na Aruba.<ref>[https://arubanews.ca/patan-farro-weightlifting-legacy-honoured-following-aruban-champions-death/ Patan Farro Weightlifting Legacy Honoured Following Aruban Champion’s Death], arubanews.ca (4 di augustus 2026)</ref><ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/93280/voormalig-gewichthefkampioen-patan-farro-overleden-vz1916 Voormalig gewichthefkampioen ‘Patan’ Farro overleden], curacao.nu (4 di augustus 2026)</ref> == Bida y carera == Farro a kuminsá ku levantamentu di peso na aña 1964 i a logra di dos luga den su promé kompetensia. Den e aña siguiente, e deporte a baha hopi na nivel riba e isla, despues ku hopi trahadó strañero a laga Aruba tras despido na refineria di Lago.<ref>https://297sportsaruba.com/na-memoria-di-higinio-alejandro-patan-farro/</ref> A pesar di e situashon difísil, Farro a sigui entrená bou di kondishonnan hopi limitá. El tabata entrená den un espasio chikí bou di graderia di Wilhelmina Stadion (awor Stadion Guillermo Prospero Trinidad), ku ventilashon insufisiente i un solo plataforma ku el mester a kompartí ku siete otro deportista. El a entrená sin entrenador profeshonal i nunca a haña oportunidat pa sigui kampamentu di entrenamiento na exterior. Pa torneo internashonal, el tabata depende di su propio dianan di vakashon, pasobra no a haña permiso adicional di su trabou. ===Carera internacional=== Na 1970, Farro a wordu selekshoná pa representá Antia Hulandes na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Panamá. Ora e Komité Olímpiko Antiano a nenga pa paga su biahe, el mes a kumpra su boleto di avion i a logra di kuarto luga den su kategoria. Na 1971, el a termina na di sinku luga durante e Huegos Panamericanos na Cali, Kolombia. Na 1974, el a bolbe logra kuarto luga na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Republica Dominicano. Su logro internashonal mas importante a yega na 1978, ora el a gana un medaya di brons na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Medellín. ==Logro y rekord == Ademas di su titulo lokal i regional, Farro tabata konosí pa su forsa eksepshonal. Den añanan setenta, el a logra e siguiente prestashonnan aproksimá: squat: serka 272 kilo (600 lbs) deadlift: serka 318 kilo (700 lbs) bench press: serka 181 kilo (400 lbs) snatch: serka 125 kilo (275 lbs) clean and jerk: serka 160 kilo (352 lbs) Su rekordnan arubiano di 1976 den e disciplinanan snatch i clean and jerk a keda sin bati pa aproksimadamente kuarenta (40) aña. Na 2016, e rekordnan aki i su total kombiná finalmente a wordu mehorá. Rekonosimentu Durante su karrera aktivo, Farro no a haña hopi rekonosimentu ofisial pa su prestashonnan. Sin embargo, despues di su retiro, el a wordu honrá ku diferente distinkshon: distinkshon real inklushon den Eregalerij di Aruba Premio Santa Anna pa su kontribushon na deporte i kultura Segun Archivo Nacional Aruba, Farro tabata tambe nominá pa premio di “atleta di aña” di Aruba Sport Unie na 1974. == Ca'i orgel == * Diamante<ref>https://www.gobierno.aw/en/several-barrel-organ-players-were-honored-on-musicians-day</ref> E legendario hisador di peso Arubiano Higinio Alejandro “Patan” Farro tambe tabata un figura cultural bon conoci y un hungador, doño y restaurador celebra di e tradicional caha di orgel (orgel di bari) yama “El Diamante”.<ref>[https://www.aruba.nu/nieuws/kunst-cultuur-en-muziek/57390/unieke-eer-voor-muzikanten-met-liefde-voor-cahi-orgel Unieke eer voor muzikanten met liefde voor Cah’i Orgel], aruba.nu (27 di november 2024)</ref> Legado CulturalE Instrumento: Patan Farro tabata doño y tabata cuida un caha di orgel historico di 10 aña bieu como “El Diamante” tabata conoci. Diamante".Artesania: E tabata un di e poco personanan na Aruba cu e habilidad raro pa pega y martillo e cilindernan (cilinder di claba) cu ta wordo uza pa toca musica tradicional riba e instrumento.Reconocimento: El a ricibi multiple premio cultural y reconocimentonan oficial di gobierno di Aruba pa conserva e musical unico aki == Legado == Farro su influensia a bai mas allá di su rekordnan i medayanan. El a demostrá ku un atleta arubiano por kompetí na nivel regional, a pesar di falta di fasilidat, guia profeshonal i sosten finansiero. Su determinashon — manera paga su propio biahe i sigui entrená bou di kondishonnan difísil — a hasi’e un ehèmpel pa generashonnan posterior di deportista. Ademas di su kontribushon na deporte, Farro tabata tambe envolví den preservashon di herensia kultural di Aruba, spesialmente dor di su trabou ku restaurashon i promoshon di e Cah’i Orgel tradicional. Fayesimentu Farro a fayesé dia 30 di yüli 2026 na edat di 84 aña. Diferente organisashonnan deportivo, entre otro Aruba Amateur Weightlifting Association, a record’é komo un atleta sobresaliente i un persona ehèmpelar, i a ekspresá kondolensia na su famia. ------------ '''Aruba Sport Unie''' (ASU), tambe konosí komo '''Union Deporte Aruba''' òf '''Union Deportivo Arubano''', ta e organisashon cumbre di deporte na Aruba. E ta fungí komo federashon madre pa e diferente federashonnan i bondnan deportivo riba e isla. ASU ta representa mas ku 25 federashon deportivo i tin komo meta koordiná, promové i desaroyá deporte na Aruba. Pa bira miembro di ASU, un organisashon deportivo mester ta registra komo persona hurídiko i no por representa un deporte ku ta kaba representá pa un otro federashon miembro. ==Historia== Aruba Sport Unie a wordu fundá dia 23 di desèmber 1941, for di e nesesidat pa koordiná i stimulá desaroyo di deporte riba e isla. Entre e organisashonnan ku a kontribuí na su fundashon tabatin clubnan manera RCA, Club Caribe i Tivoli. E promé presidente tabata [[Jacobo Arends|Jacobo Rudolf (Coco) Arends]], kende tabata tambe envolví den fundacion di [[Arubaanse Voetbalbond]] (AVB) algun aña prome. Na 1949, ASU a kuminsá haña subsidio di e gobierno sentral pa sostené federashonnan deportivo, spesialmente pa organisashon di kompetensianan i otro aktividatnan. Durante e añanan 1950 i 1960, sektor priva a hunga un papel importante den desaroyo di deporte na Aruba. E kompania petrolero Lago Oil & Transport Company, por ehèmpel, a brindá sosten finansiero i material na diferente clubnan. Mateo Reyes tabata un di e figurannan clave den e proseso di distribushon i desaroyo. Na 1955, ASU a organisá e promé ASU Olimpiada, un evento ku a stimulá kompetensia entre atletanan lokal i ku a bira un tradishon durante varios dekada. Den e evento aki, atletanan tabata wordu rekonosé komo “atleta di aña”. Entre 1955 i 1993, ASU tabata responsabel pa maneho di e Wilhelminastadion na Oranjestad. Te na 1997, ASU tabata tambe enkargá ku distribushon di subsidio gubernamental na federashonnan deportivo. Despues di e aña ei, e tarea aki a pasa direktamente na gobierno di Aruba. ==Facilidatnan deportivo== ASU ta manehá diferente instalashon deportivo riba Aruba, entre otro: ===Joe Laveist Sport Park=== Situa na San Nicolas, e parke aki ta un fasilidat multifunkshonal ku instalashonnan pa: basebal futbòl volleyball basketball atletismo E parke por wordu usa tambe pa evento grandi manera konserto i aktividatnan komunidario. ===Centro Deportivo Betico Croes=== Situa na Santa Cruz, e fasilidat aki ta un kompleks deportivo di paden ku aire akondishoná. E ta usa pa deporte di sala i arte marcial. ==Organisashon i rol== ASU ta fungí komo koordinadó entre e diferente federashonnan deportivo na Aruba i ta apoyá: desaroyo di deporte organisashon di kompetensianan promoshon di atletanan lokal Riba e isla tin mas ku 30 organisashon deportivo ku ta forma parti di e sistema koordiná pa ASU. Entre e deporte mas popular na Aruba tin futbòl i basebal. Basebal, en partikular, a kontribuí na reconocimiento internashonal di Aruba, ku varios atletanan arubiano ku a hunga den Major League Baseball. ===Presidente === * Jacobo Rudolf “Coco” Arends (promé presidente) * Gerald Franca * Soraida Boekhoudt (2022– ) --- {{Variante|a}} {{infobox organisacion | variante = a | tipo = Deporte | nomber = Aruba Sport Unie | funda = [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]] | fundado = }} '''Aruba Sport Unie''' (Union Deporte Aruba, ASU), tambe conoci como '''Union Deportivo Arubano''', ta e organisacion cumbre di deporte na [[Aruba]]. E ta fungi como federacion cumbre pa diferente federacion y bond deportivo riba e isla. ASU ta representa mas cu 25 federacion deportivo y tin como meta coordina, promove y desaroya deporte na Aruba. Pa bira miembro di ASU, un organisacion deportivo mester ta registra como [[Persona hurídiko|persona huridico]] y no por representa un deporte cu ta representacaba pa otro federacion miembro. == Historia == Aruba Sport Unie a wordo funda dia [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]]. E organisacion a surgi for di e necesidad pa coordina y stimula desaroyo di deporte riba e isla. Den promé añanan di su existencia, diferente club i organisashon deportivo a kontribuí na fundashon di ASU, entre otro [[RCA]], Club Caribe i Tivoli. E promé presidente di e organisashon tabata '''Coco Arends''', kende tabata tambe envolví den fundashon di e '''Arubaanse Voetbal Bond''' algun aña promé. Na 1949 ASU a kuminsá ricibí subsidio di e gobierno sentral pa apoyá federashonnan deportivo ku organisashon di kompetensia i actividadnan deportivo. Durante añanan hopi organisashon i empresanan lokal a brindá sosten finansiero i material na deporte na Aruba. E kompanía petrolero Lago Oil & Transport Company tabata un di e sostenedornan importante, donando material deportivo i apoyando desaroyo di clubnan deportivo. Mateo Reyes tabata un di e personanan cu a yuda den e proseso di desaroyo aki. Den 1955 ASU a organisá e promé '''ASU Olimpiada''', un evento deportivo pa estimulá kompetensia entre atletanan lokal. E evento aki a bira un tradishon durante varios dekada, kaminda atletanan a wordo rekonosé komo “atleta di aña”. Entre 1955 i 1993 ASU tabata responsabel pa maneho di e [[Wilhelminastadion]] na Oranjestad. Te na 1997 ASU tabata tambe responsabel pa distribushon di subsidio gubernamental pa federashonnan deportivo. Despues di e aña aki, e tarea aki a wordo asumí direktamente pa e gobierno di Aruba. == Facilidatnan deportivo == ASU ta manehá diferente instalashon deportivo riba Aruba. '''Joe Laveist Sport Park''' na [[San Nicolas, Aruba|San Nicolas]] ta un parke deportivo multifunkshonal ku instalashonnan pa deporte manera: * [[Basebal]] * [[Futbòl]] * [[Volleyball]] * [[Basketbal]] * [[Atletismo]] E parke por wordo usa tambe pa evento grandi manera konserto i otro aktividatnan komunidario. '''Centro Deportivo Betico Croes''' na [[Santa Cruz, Aruba|Santa Cruz]] ta un fasilidat deportivo di paden ku aire acondicioná. E centro ta usa pa deporte di sala i arte marcial. == Organisashon == ASU ta fungí komo koordinadó entre e diferente federashonnan deportivo na Aruba. E organisashon ta apoyá desaroyo di deporte, organisashon di kompetensianan i promoshon di atletanan lokal. Riba e isla tin mas ku 30 organisashon deportivo cu ta forma parti di e sistema deportivo coordina pa ASU. Entre e deporte mas popular na Aruba tin [[futbòl]] i [[basebal]]. Especialmente basebal a duna Aruba reconocimiento internashonal, ku varios atletanan Arubiano cu a hunga den [[Major League Baseball]]. == Organisacion == Entre e presidentenan di Aruba Sport Unie tin: * [[Coco Arends|Jacobo Rudolf (Coco) Arends]] (1892-1965) – promé presidente * Gerald Franca – presidente durante diferente periodo den siglonan reciente * Soraida Boekhoudt – presidente (2022) [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] '''Aruba Sport Unie''' o '''Union Deportivo Arubano''' (ASU) ta e federacion cumbre di e federacionnan deportivo na [[Aruba]]. dre di 25 bond deportivo. Pa bira miembro di A.S.U. e organisacion mester ta un persona huridico y no mag di tin un miembro pa e deporte ey caba den A.S.U. == Historia == ASU e ser funda dia [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]]. * ASU taba maneha Wilhelminastadion di 1955 te 1993 A.S.U. ta maneha dos facilidad cu ta nan propiedad, esta Joe Laveist Sport Park na San Nicolas y Centro Deportivo Betico Croes na Sta Cruz. Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. Centro Deportivo Betico Croes ta completamente airecondiciona y ta uz'e pa tur sport di paden y arte marcial. Huur di e sporthal ta depende di cuanto hende mester uza pa maneha e lugar pa e actividad y ki sorto di actividad e ta. Pa mas informacion por yama oficina di A.S.U. na e numbernan di telefon ariba menciona.<ref>[https://www.gobierno.aw/union-deporte-aruba-asu Union Deporte Aruba (ASU)], Gobierno di Aruba</ref> Aruba Sport Unie a wordo funda dia 21 di December, 1941. E aña aki 21 di December, e ta cumpli 75 aña y tin cu corda riba e fundadornan. Segun e presidente actual Gerald Franca, e aña aki lo ta uno special den cuadro di e celebracion aki. Tambe el a splica kico tur nan tin pensa di haci pa loke ta e celebracion den 2017. Franca a splica cu e prome presidente tabata Coco Arends, kende ta e mesun persona cu a cuminsa tambe, kende ta fundador di Arubaanse Voetbal Bond 5 pa 6 aña prome. Un di e organisacionnan cu a yuda lanta Aruba Sport Unie tabata RCA, Club Caribe y Tivoli, cual ta e prome organisacionnan cu a lanta e asociacion aki. Na 1949 pa prome biaha den historia, ASU a cuminsa haya e subsidio di Gobierno Central pa facilita tambe e federacionnan di e tempo ey cu placa pa nan organisa actividadnan. Despues di e periodo ey tabata haya Lago ta yuda hopi den parti di formacion di e clubnan y nan tabata subsidia of duna donacion na e diferente clubnan pa nan material, etc. durante aña. Difunto Mateo Reyes, kende ta un persona conoci y keri, tabata encarga cu esaki. E ta un di e personanan cu a yuda ASU pa haya Joe Laveist for di Lago como un centro pa deporte. Lago Sportpark tabata di Lago y a bin pa pase pa Joe Laveist, pa pas’e pa ASU. Franca a menciona cu durante aña, durante 1955, ASU a celebra su prome ASU Olimpiada y despues di esey a keda celebr’e. Hopi di e atletanan grandi ta recorda e fechanan ey, caminda cu nan a wordo eligi como atleta di aña den decadanan di 60, 70 y 80. ASU semper a maneha deporte pa Gobierno y hasta a bay asina leu cu ASU a manda hende den exterior cu studie opdracht, pa bin bek lanta scol di deporte pa Aruba. Esaki nunca a logra debi na cosnan cu tabata pasa internamente. Despues ASU tabata encarga pa duna subsidio te cu na aña 1997, caminda cu Gobierno a tuma e tarea aki bek den su seno. Franca a sigui splica cu na e momentonan aki tin un comision cu ta trahando riba dje pa pasa e fecha pa Januari. Pa fin di aña ta imposibel pa organisa algo. Idea ta pa haci algo riba dje pa recorda e fecha y recorda esnan cu a funda e organisacion aki. Tabata tin hasta hendenan conoci entre otro shon A. Eman cu tabata un di e prome personanan den e directiva. Tin hopi hende conoci den comunidad tabata forma parti di ASU di e tempo ey.<ref>[https://masnoticia.com/aruba-sport-unie-lo-cumpli-75-ana-dia-21-di-december-proximo/ Aruba Sport Unie lo cumpli 75 aña dia 21 di December proximo], Mas Noticia (28 di november 2016)</ref> The sparse available evidence, however, reveals that there are around thirty-five sport organisations on the island that fall under the umbrella of the Aruba Sport Union (ASU), which was formed in 1941.44 As in Curaçao, two of the more popular team sports are soccer and baseball, and it is baseball that has given it the greatest international recognition through the participation of at least six Arubans in MLB since 1996.4 ASU President Gerald Franca --> 2022 Soraida Boekhoudt --- Aruba Sport Unie, funda dia 23 di december 1941, ta e bond madre di 25 bond deportivo. Pa bira miembro di A.S.U. e organisacion mester ta un persona huridico y no mag di tin un miembro pa e deporte ey caba den A.S.U. A.S.U. ta maneha dos facilidad cu ta nan propiedad, esta Joe Laveist Sport Park na San Nicolas y Centro Deportivo Betico Croes na Sta Cruz. Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. Centro Deportivo Betico Croes ta completamente airecondiciona y ta uz'e pa tur sport di paden y arte marcial. Huur di e sporthal ta depende di cuanto hende mester uza pa maneha e lugar pa e actividad y ki sorto di actividad e ta. Pa mas informacion por yama oficina di A.S.U. na e numbernan di telefon ariba menciona.<ref>https://www.gobierno.aw/union-deporte-aruba-asu Union Deporte Aruba (ASU)</ref> {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] ---------------- {{Variante|a}} {{multiple image | total_width = 270 | border = | perrow = 1/2 | align = right |header = Joe Laveist Sportpark |header_align = center |image2 = Joe Laveist Sport Park.jpeg | image1= Estadio de béisbol Joe Laveist, en San Nicolaas (este de Aruba).jpg | image3 = Joe Laveist Sport Park 06 54 31 704000.jpeg |caption1 = |caption_align = center }} == Lago Sport Park / Joe Laveist Sportpark == The historical Lago Sports Park (later known as the Laveist Sport Park) was a vital recreational and cultural hub in San Nicolas, Aruba. Officially inaugurated in March 1941, it was founded by the Lago Oil & Transport Company to support the island's booming refinery community. History of Lago Sports Park Founding and Baseball Roots: The park was instrumental in developing baseball on the island. American expatriate and former Major League Baseball pitcher Jim Bluejacket spent 15 years in Aruba and helped found the facility, fostering strong local interest in the game. WWII & Refining Community: During WWII, the facility offered organized recreation for Allied soldiers stationed in Aruba and the diverse immigrant workforce employed at the Lago refinery. Championship Ground: Throughout the 1940s and 1950s, the park was the premier venue for the organized Aruba baseball championships. Iconic early teams like the Dodgers, Baby Ruth, and Barnes' Ramblers competed here. Track and Field: Beyond baseball, it served as the primary venue for annual events like the Lago High School Track Meets and the Aruba School Sport Bond competitions. Evolution: Today, the historic site in San Nicolas continues to be an active community asset and is known as the Laveist Sport Park. --- Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. {{Variante|a}} {{Databox}} Intro *Location in San Nicolas, Aruba *Originally built by Lago Oil and Transport Company *Year of inauguration (1941) *Later renamed to Joe Laveist Sportpark ==Historia== 1. Fundashon (±1930s–1941) Lago building infrastructure for workers Role of Jim Bluejacket Opening (9 March 1941) 2. Periodo di floresementu (1940s–1980s) Organized sports (baseball, possibly softball, football) Social function (community gatherings, events) 3. Despues di sera di Lago (1985 →) Decline / transition Renaming to Joe Laveist Continued local use Struktura i fasilidat Even if partial: Baseball field Stands / seating Clubhouse? Multi-sport use * na 1968 Lago a traspasa LSP pa ASU Importansia kultural This is where your article becomes powerful: Role in development of baseball in Aruba Connection to Lago Colony life Symbol of industrial-era community building Link to later international baseball success of Aruba Legado Renaming to Joe Laveist Continued recognition Connection to surrounding area (Jim Bluejacketstraat, schools, neighborhoods) 🔎 Research tips (high impact, low effort) Look for: Lago employee magazines / newsletters Local newspapers (Amigoe, Diario archives) Aruba sports history sources Mentions of: inauguration (1941) sports competitions Joe Laveist (who he was!) ------------------ ==Origen di baseball na Aruba == Beisbòl a yega Aruba den añanan 1930, introdusí pa ekspatriadonan merikano ku tabata traha na Lago Oil Company i imigrantenan venezolano ku a forma timnan di pickup informal riba terenonan habrí.[2] E deporte a haña struktura ku e fundashon di ABBA na 1950 pa organisá liga i kampionato lokal, loke a kondusí na entrada di Aruba den wega internashonal na 1952 ora el a djòin e Asosiashon Internashonal di Beisbòl Amateur (awor parti di WBSC).[2] E aña ei, Aruba a debutá su promé selekshon nashonal na e Serie Mundial Amateur di 1952 na Havana, Cuba, manehá pa Joe Proterra, kaminda el a sigurá dos viktoria den seis wega i a gana aklamashon di fanátikonan, ku pitcher Nell Harms nombrá hungadó sobresaliente di siman pa su aktuashon kontra Honduras.[2] Beisbòl a wòrdu introdusí na Aruba na final di añanan 1920 i kuminsamentu di añanan 1930 prinsipalmente dor di ekspatriadonan merikano empleá pa Lago Oil and Transport Company, un supsidiario di Standard Oil of New Jersey, kendenan a establesé un refineria riba e isla. Pafo di e colonia, baseball a haya traccion na fin di añanan 1930 pa medio di imigrantenan y mariniernan Venezolano cu a mara na wafnan di Aruba cu nan barconan di pisca, formando teamnan casual di pick-up cu a hunga riba terenonan habri na Oranjestad, manera e area patras di Corte di Husticia actual. Pa añanan 1950, beisbòl a integrá profundamente den kultura di Aruba, partikularmente bou di hóbennan, ku a wòrdu eksponé pa medio di transmishonnan di media merikano, eventonan patrosiná pa kompanianan di zeta, i e impakto persistente di sòldánan di tempu di guera, hasiendo esaki un símbolo di aspirashon i vínkulo di komunidat den barionan di klase trahadó. Adopshon lokal a oumentá ku e formashon di klupnan amateur den tur pueblo. <ref>Clyde Harms, https://archive.org/details/BNA-DIG-ARUBATODAY-2021-05-28/page/n9/mode/1up?q=jim+bluejacket Short history of the beginnings of baseball in Aruba], Aruba Today (28 di 2021)</ref> ------------------- {{Variante|a}} {{Infobox deportista| variante = a | nomber completo = Shawn Joubert Zarraga | alias = | fecha nacemento = [[21 di yanüari|21 di januari]] [[1989]] | luga nacemento = {{ABW}} | fecha fayecimento = | luga fayecimento = | nacionalidad = {{NLD}} | haltura = 183 cm | peso = 109 kg <!-- Seccion di informacion deportivo --> | deporte = [[beisbòl|baseball]] | disciplina = catcher (man drechi)? | wo = | debut = 11 di maart 2023 (den [[Tim nashonal di beisbòl hulandes|team di Reino]])?? | activo = 2021 - presente ?? | distincion = }} '''Shawn Joubert Zarraga''' (☆ [[21 di yanüari|21 di januari]] [[1989]] na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]) ta un eks-catcher profesional di beisbòl Arubiano ku a representá Hulanda den kompetensianan internashonal, inkluyendo e World Baseball Classic.[1] Para na 6 pia 0 inch (1.83 m) i pisando aproksimadamente 240 liber (109 kg), Zarraga tabata un switch-hitter ku tabata tira ku man drechi i a hunga prinsipalmente komo un katcher durante henter su karera.[2] Selektá pa e Milwaukee Brewers den e di 44 buèlta (1.302 en general) di e Selekshon di Beisbòl di Liga Mayor di 2007 for di Trinity Christian Academy na Florida, el a pasa vários temporada den e liganan menor den vários organisashon.[3] grokipedia: Zarraga su karera profeshonal a kuminsá den e sistema di Brewers, kaminda el a progresá a traves di nan afiliadonan di 2007 pa 2014, alkansando nivelnan di Double-A i Triple-A i mustrando abilidatnan defensivo sólido tras di e plato.[4] Despues el a firma kontraktnan di liga menor ku timnan inkluyendo Los Angeles Dodgers na 2017 i Cincinnati Reds na 2016, ganando invitashonnan no-roster pa entrenamentu di primavera, ounke nunka el a yega Major League Baseball.[5] Despues ku su karera den liga menor afiliá a terminá na 2017, Zarraga a hunga den liganan independiente, inkluyendo ku e Cleburne Railroaders di e Asosiashon Merikano e aña ei, promé ku el a baha ku penshun.[6] Riba e esenario internashonal, Zarraga tabata un kontribuidor klave na e selekshon nashonal di Hulanda, yudando sigurá e título di Kopa Mundial di Beisbòl 2011 na Panama i partisipando den e Klásiko Mundial di Beisbòl 2017, kaminda el a proveé ​​profundidat na katcher durante wega di pool.[7] Su versatilidat i eksperensia a hasié un opshon konfiabel pa e tim hulandes, basando riba su raisnan arubiano miéntras e tabata kompetí bou di e bandera di Reino Hulandes.[8] == Karera internashonal == ===Kopa Mundial 2011=== Zarraga a haci su debut internacional cu e seleccion nacional di baseball di Hulanda na 2011 den Mundial di Baseball na Panama, eligibel pa medio di su herencia Arubiano. El a sirbi komo un katcher riba e lista ora e tim a gana e medaya di oro, derotando Cuba 2-1 den e final pa reklamá e título mundial.[25][26] torneonan di 2014 Zarraga a sirbi prinsipalmente komo un katcher durante e aparishonnan di e tim den dos torneo klave e aña ei.[27] Na yüli, Zarraga a representá Hulanda na e Torneo Internashonal di Beisbòl di Fransia, konosí tambe komo Yoshida Challenge, ku a tuma lugá na Sénart, Fransia. E selekshon hulandes a gana e medaya di oro, derotando un tereno ku a inkluí anfitrion Fransia, Alemania, i all-starnan internashonal. Zarraga tabata parti di e lista ku a sigurá e título, kontribuyendo tras di e plato miéntras e tim a pone un demostrashon fuerte den nan promé salida na e fasilidat nobo.[28][29] Mas lat e sèptèmber ei, Zarraga a kompetí den e Kampionato Oropeo di Beisbòl 2014 ku a tuma lugá na Ostrava i Brno, Repúblika Cheko, kaminda Hulanda a kapturá nan di 21 medaya di oro kontinental ku un rèkòrt invikto di 11-0, kulminando den un viktoria final di 6-3 riba Italia. Komo katcher, el a bati .286 ku aktuashonnan notabel, inkluyendo tres hit den un viktoria di 7-2 riba Alemania i un homerun den un wega di pool anterior kontra Kroasia. Su trabou defensivo a yuda ankra un staf di lansamentu ku a pèrmití solamente 1.36 kareda gana pa wega durante henter e torneo.[30][31][28] 2015 Premier12 i 2017 World Baseball Classic Zarraga a wòrdu selektá pa representá e selekshon nashonal di beisbòl di Hulanda na e WBSC Premier12 di 2015, e edishon inaugural di e torneo ku a tuma lugá na Mexico i Taiwan, kaminda el a sirbi komo un katcher bistiendo e kamisa number 22.[32] Hulanda a kompetí den Grupo A di e buèlta di apertura, sigurando tres viktoria kontra Chines Taipei (7-4), Italia (16-1), i Puerto Rico (11-7), miéntras ku nan a sufri pèrdida kontra Cuba (5-6) i Canada (1-3), loke a posishoná nan pa avansá pa e kuartfinal.[33] Einan, nan a kai kontra Merka 1-6, resultando den un di sinku lugá total pa e tim.[33] Durante e torneo, Zarraga a kontribuí ofensivamente den momentunan klave, inkluyendo un homerun di dos kareda den e di kuater inning kontra Cuba ku a ekstendé e bentaha di Hulanda na 4-1, ounke e tim na final a pèrdè den un kompetensia estrecho.[34] El a registrá tambe un RBI den e viktoria riba Taipei Chines, trahando un kaminata apesar di a bai sin hit den tres at-bat.[35] Sinembargo, Zarraga a sufri un leshon na man durante e wega di Cuba i mester a sali trempan.[36] Na 2017, Zarraga a gana un lugá riba e lista di Hulanda pa e World Baseball Classic, atrobe komo un katcher, partisipando den e torneo prinsipal ku a tuma lugá den vários pais anfitrion.[37] Hulanda a pone un rèkòrt di 2-1 den Pool A, avansando komo subkampeon tras di Israel, promé ku a derotá Israel 12-2 den e kuartfinal na Tokyo Dome pa yega e semifinal.[37] Nan kareda a terminá den un pèrdida di 3-4 kontra Puerto Rico na Dodger Stadium, kaminda e tim a regresá lat pero no por a sigurá e viktoria.[38] E aktuashon sobresaliente di Zarraga a bini den e kuart di final kontra Israel, kaminda el a konta dos hit i dos RBI komo parti di e eksploshon ofensivo di e tim.[39] Den e semifinal kontra Puerto Rico, el a entregá un dòbel di RBI krusial den e di sinku inning pa skor Wladimir Balentien i empatá e wega na 3-3, ounke kompañero di ekipo Jonathan Schoop a wòrdu bentá afó na e plachi di kas den e wega.[40] Zarraga a parse di a sufri un leshon den e di ocho inning di e wega ei, loke a rekerí atenshon médiko tras di e plato. {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid = |titulo=}} {{References}} * [https://www.baseball-reference.com/register/player.fcgi?id=kelly-001ant Minors Stats Antwone Kelly] }} {{DEFAULTSORT:Zarraga, Shawn}} [[:Kategoria:Hende]] [[:Kategoria:Beisbòl]] ----------------- {{Variante|a}} {{Infobox asociacion deporte| variante = c | nomber = Badminton Bond Curaçao | logo = | imagen = | abrevia = BBC | president = | vice-president = | algemeen-secretaris = | asiento = | region = | pais = | cantidad_miembro = | cantidad_asociacion = | deporte = | funda = | luga_funda = | ex-nomber = | federacion_mundial = | federacion_continental = | federacion_nacional = | afilia = | comite_olimpico = | agencia_deportivo = | stop_imagen = | imagen = | descripcion = | website = }} '''Badminton Bond Curaçao''' (BBC) ta e organisashon ku ta dirigi i promové e deporte di badminton na Kòrsou. E federashon ta un miembro di e organisashonnan internashonal i regional, inkluíendo e '''Badminton World Federation (BWF)''', e '''Badminton Pan America (BPA)''', i e '''Caribbean Regional Badminton Confederation (CAREBACO)'''. === Historia i Fundashon === E Badminton Bond Curaçao a fundá den 1975. E federashon ta representá Kòrsou den e organisashonnan regional i internashonal di badminton.:contentReference[oaicite:8]{index=8} === Afiliashon Internashonal === :contentReference[oaicite:10]{index=10} * :contentReference[oaicite:13]{index=13} * :contentReference[oaicite:16]{index=16} * :contentReference[oaicite:19]{index=19}:contentReference[oaicite:21]{index=21} === Participashon Internashonal === :contentReference[oaicite:23]{index=23}:contentReference[oaicite:25]{index=25} === Referensianan === * :contentReference[oaicite:27]{index=27} * :contentReference[oaicite:30]{index=30}:contentReference[oaicite:32]{index=32} [[:Kategoria:Deporte na Kòrsou]] [[:Kategoria:Organisashon Deportivo]] {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte]] --------------- {{Databox}} E '''seleccion nacional di badminton di Aruba''' ([[Hulandes]]: Arubaans badmintonteam) ta representa [[Aruba]] den competencianan internacional di team di badminton y ta wordo controla pa [[Aruba Badminton Federation]] cu ta afilia na Badminton Pan America y Caribbean Regional Badminton Confederation (CARECOBA).<ref>{{Cite web |title=Members {{!}} BWF Corporate |url=https://corporate.bwfbadminton.com/about/membership/ }}</ref> E ekipo a kompetí pa promé biaha den nan promé torneo internacional di ekipo na 1990. E ekipo a haci su aparicion pa prome biaha na e Campeonato di Ekipo di CAREBACO na aña 1974.<ref>{{citeer web|titel=Aruba vooreerst naar Car. badmintonkampioenschap|werk=[[Amigoe]]|datum=1974-11-15|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2025-05-29|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461200:mpeg21:p005}}</ref> Tambe e ekipo a competi den e [[Weganan Centroamericano y di Caribe]] di 1990, unda badminton a wordo inaugura pa prome biaha den e Weganan. E ekipo junior di Aruba a kompetí den e Campeonato Pan Am Junior Team 2009 y a terminá na di 12 lugá.<ref>{{Cite web |title=BWF - Team Event XVIII Pan Am Junior 2009 - Winners |url=https://bwf.tournamentsoftware.com/sport/winners.aspx?id=C61259DF-B2FF-4AC5-A444-F9E14C6A82B1 |access-date=2022-09-04 |website=bwf.tournamentsoftware.com}}</ref> Een Arubaans selectie-team zal van 17 tot en met 24 november voor de eerste keer deelnemen aan de Caribische Badmintonkampioenschappen, die dit jaar te Georgetown in Guyana gehouden worden. Het team dat Aruba zal vertegenwoordigen bestaat uit de dames M. Mata, N. Mata en M. Yarzagaray, en de heren Doy Bernaibela, H. Boer, Robby Arambatzis en Reginals Altman. Deze reis werd mogelijk gemaakt dankzij financiële — en materiele steun van diverse giften; het bedrijfsleven en andere instanties. Het Caribisch toernooi wojdt^jgeorganiseerd door de Caribbean regional badminton confederation, een in 1972 opgerichte federatie, tot voor kort bestaande uit de landen Jamaica, Trinidad/Tooago, Guyana en Sjuriname. Vorig jaar heeft de Badminton Bond Aruba zijn interesse voor deelname aan het bestuur van de Carebaco te kennen gegeven en na een jaar van intensieve voorbereidingen werd Aruba in juli van dit jaar lid van de International badminton federation en in dezelfde maand als vijfde lid van de Carebaco toegelaten. Beide feiten kunnen als mijlpalen worden beschouwd in de geschiede- | nis van de badmintonsport op Aruba, waar deze sport (nog) vrij onbekend is. Dit laatste komt voornamelijk doordat men hier voor deze sport een enorm tekort heeft aan goede accomodatie. ==Historia== ===Tim miksto=== Aruba a debuta den e Campeonato di Equipo di CAREBACO na 1974. E team a keda na di cinco lugar den e ranking final, perdiendo 7-0 contra Jamaica, Surinam, Trinidad y Tobago y Guyana.<ref>World Badminton 18 (1974), p. 3</ref> {{Appendix}} [[:Category:Deporte na Aruba]] en.wiki --------------- {{Infobox asociacion deporte| variante = c | nomber = Aruba Badminton Federation | logo = | imagen = | abrevia = ABF of BBA | president = | vice-president = | algemeen-secretaris = | asiento = | region = | pais = | cantidad_miembro = | cantidad_asociacion = | deporte = | funda = | luga_funda = | ex-nomber = | federacion_mundial = | federacion_continental = | federacion_nacional = | afilia = | comite_olimpico = | agencia_deportivo = | stop_imagen = | imagen = | descripcion = | website = }} '''Aruba Badminton Federation''' (ABF), tambe yamá Badminton Aruba o Aruba Badminton Bond, ta e organisacion gobernante nacional supremo pa e deporte di [[badminton]] na [[Aruba]]. E federacion ta wordo representa pa e [[seleccion nacional di badminton di Aruba]]. == Historia == E Aruba Badminton Federation a wordo funda memey di añanan 1970, ora cu e promé participacion a tuma luga na e Kampionatonan di Carebaco. Na desember 1973 e federacion a bira miembro di Caribbean Badminton Federation, hunto cu Corsou.<ref>Sport inliet kort sport in het kort sport. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 05-12-1973, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 29-05-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461498:mpeg21:p007</ref> E federashon despues a bira miembro di e órgano di gobernashon kontinental, e Konfederashon Panamerikano di Badminton, i e Federashon Mundial di Badminton, e tempu ei konosí komo e Federashon Internashonal di Badminton. Aruba ainda no ta anfitrion di campeonatonan internacional. Sinembargo Aruba a yega di ta anfitrion di Campeonato di Carebaco dos biaha. Federacion di Badminton Aruba ta miembro di Comite Olimpico Arubano . {{Appendix}} De Badminton Bond Aruba (BBA) viert deze maand zyn 15-jarig bestaan met verschillende toernooien en andere activiteiten. Ofschoon deze tak van sport niet zo bekend is op Aruba, heeft de BBA in vijftien jaren heel wat gepresteerd. Deze bond is al jaren lid van de International Badminton Federation (IBF). Ook is de BBA lid van de Carebaco (Caribbean Regional Badminton Confederation), waarvan verder ook lid zijn: Jamaica, Trinidad, Suriname, Guyana, Barbados, Bermuda, Curasao en Grenada. Elk jaar doet Aruba mee aan de Caribische kampioenschappen en BBA- motor, Riek Altman, is al jaren secretaris / penningmeester van de Carebaco. Aruba wordt elk jaar weer verzocht de Carebaco- wedstrijden te organiseren, omdat Aruba tot nu toe het beste toernooi heeft georganiseerd, doch door het ontbreken van faciliteiten kan de BBA dit Caribisch treffen niet meer organiseren. De BBA bestaat momenteel uit de vier clubs: Floralin, Flamboyant, Aruba Badminton Minders en Playa die tezamen honderd leden tellen. Deze sport kan uitsluitend gespeeld worden in een zaal en nu wordt er gebruik gemaakt van de gymnastiekzalen van Julianaschool, La Salie College en de Sporthal. Een paar maanden geleden hebben de BBA- bestuursleden, Riek Altman en Michael Williams, in Trinidad een coachingcUrsus gevolgd onder auspiciën van de IBF en geven nu op maandag en donderdag aan trainers van de club een opleiding. Nu al is bekend dat Aruba volgend jaar vertegenwoordigd zal worden op Curagao tijdens de Easter Open Tournament en in Jamaica tijdens de Carebaco- wedstrijden. De BBA heeft gisteren in een communiqué dank uitgebracht aan alle personen en instanties, die door de jaren heen de BBA hebben geholpen en eenieder, die aan badminton wil meedoen, uitgenodigd zich op donderdag in de Sporthal op te geven tussen zeven en tien uur 's avonds. Het bestuur van de BBA wordt in dit derde lustrumjaar gevormd door: voorzitter R. Nieuw, vicevoorzitter R. Altman, secretaris G. Simon, penningmeester B. Hernandez, commissarissen E. van der Linde, M. McClure, E. Vemannan, M. Croes en M. Williams.<ref>Met uitgebreid activiteiten-programma Badminton Bond Aruba viert haar derde lustrum. "Amigoe". Curaçao, 08-11-1986, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 29-05-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641854:mpeg21:p013</ref> ------------- {{Variante|a}} {{Futbolista |nomberdihungado = |Nomber = Mario Croes |potret = |Fecha di nasementu = |Siudat di nasementu = |Pais di nasementu = {{ABW}} |Nashonalidat = hulandes |Posishon = |club = }} '''Hyacintho Mario Croes''' (☆ ± 1942 na [[Aruba]]), tambe conoci como '''Mario Croes jr.''', ta un ex-hungado di pingpong [[Aruba]]no. Entre decada 1960 y decada 1980 el a titula 13 vez campeon di Aruba. Den [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]] Croes tabata un di e dos "grandinan" den deporte di tennis di mesa, banda di [[Robert Hosé]] di [[Kòrsou|Corsou]].<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463158:mpeg21:a0099|titel=Sensationele zege van R. Hosé over M. Croes|werk=[[Amigoe]]|datum=1970-11-02|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> == Biografia == Mario Croes ta yiu di Eymee Zeppenfelt y Mario Hyacinto Croes, empresario i doño di La Gran Bodega.<ref name="Amigoe">{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462365:mpeg21:a0121|titel=In de Franciscuskerk|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-07-16|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> Cu mas o menos siete aña el a cuminsa hunga pingpong y tabata train cu su mama pa despues sigi train cu su tata y otro famianan.<ref name="Amistad">{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AMISTAD-1976-11/page/3/mode/1up?q=Amistad+mei+1976&view=theater|titel=Mario Croes: 26 aña den pingpong|werk=Amistad|datum=november 1976|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> Croes a cuminsa mustra su talentonan ora cu na edad di 9 aña el a sali campeon "junioren" na Aruba. Cu 12 aña el a drenta division di senioren y na 1959, cu 16 aña, a bira campeon di Aruba pa prome bes.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010997546:mpeg21:a0072|titel=Mario Croes jr: nieuwe tienkampkampioen tafeltennis|werk=[[Amigoe]]|datum=1959-02-25|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> Na 1960 e ta prolonga su titulo.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010459813:mpeg21:a0112|titel=Mario Croes jr. weer de sterkste|werk=[[Amigoe]]|datum=1960-04-01|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> Hunto cu Cholan Jacobs e tabata hunga pa e team Arubano di Bavaria Stars. Den e torneo organisá door di e asociacion "Entre Nous Juveniles” na Corsou el a hunga cu 17 aña su prome wega internacional contra [[Colombia]]. Croes tabata doño di Mario's Sports Shop den Wilhelminastraat 51 na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]. E ta casa cu Ruth Arends y hunto nan tin un yiu homber, Mario III, i un yiu muhe Janine.<ref name="Amigoe"/> {{Appendix}} {{Stub}} {{DEFAULTSORT:Croes, Mario}} [[:Category:Hende]] [[:Category:Deporte na Aruba]] Pa promer viaha el a sali campeon di Aruba dia cu e tabatin 15 aña di edad. Awor flbi cu e tin 34 aña e por bisa cu ela sali 13 vez campeon di nos isla y e ta posee nada menos cu 39 copa y 27 medaya. Un deportista arubano cu e destaca su mes den e deporte di ping pong specialmente door di su mes esfuerzonan y su perserverancia, como cu manera nos lektornan por lesa mas alew, no ta semper ela haya ayudo den su carera deportivo na su isla natal. Mario Croes jr., casá cu Ruth Croes-Arends, ta haya cu e deporte di ping pong na Aruba a bai hopi atrcus den e 26 aña cu e tin ta praktikele. Amistad a tene un entrevista exclusivo cu e deportista te ainda mas grandi riba terreno di ping pong actuahnente: Mario Croes Jr.<ref name="Amistad">{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AMISTAD-1976-11/page/3/mode/1up?q=Amistad+mei+1976&view=theater|titel=Mario Croes: 26 aña den pingpong|werk=Amistad|datum=november 1976|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> mi a cuminsa hunga ping pong tempo mi tabata tin mas o menos siete aña. Mi mama a cuminsa siñami, pero mi no a worry mucho. Toch mi a sigi hunga cu mi tata y cu mi otro famianan. Un viaha mi a bai Flamingo Room (Trocadero), caminda tabatin un mesa di ping pong, anto ei nan mi a mira Cholan Jacobs, e tempo ei e campeon di Aruba, hunga. Esei a dunami smaak pa mi sigi train cu mi famia. Dia m'a cimiinsa hunga di verdad mi tabatin 12 ema y mi a cuminsa train cu Cholan. E tempo ei mi tabata hunga cinco te seis ora pa dia. Mi tabata caba di come dies dos or y mei y bai hunga te siet’or y mei di anochi. Tur dia e mesim cos. Mi no tabata hunga ni siña les. Mario a cuminsa mustra su talentonan ora cu na edad di 9 aña ela sali campeon di Junioren na Aruba. Cu 12 aña ela drenta division di senioren y cu 16 aña pa promer vez ela logra bira campeon di Aruba. Su promer wega internacional ela hunga contra Colombianonan tempo cu e tabatin 17 aña na 1959. E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” Entre Nous Juveniles na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsou. E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsou. in de Franciscuskerk te Oranjestad is gistermorgen het kerkelijke huwelijk ingezegend vun mejuffrouw Rulh Arends, dochter V(.n. de heer en mevrouw Milo de R. Arends-Arends en de heer Mario Croes, zoon van de heer en mevrouw Mario H. Croes- Zeppenfelt. Voor de receptie ten huize van de bruid bestond grote belangstelling. Het bruidspaar wachtte een verrassing; een taart in de vorm van een tafeltennistafel. De bruidegom is dan ook tafeltenniskampioen van Aruba.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462365:mpeg21:a0121|titel=In de Franciscuskerk|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-07-16|bezochtdatum=2022}}</ref> * Eigenaar van Mario's Sports Shop, Wilhelminastraat 51, Oranjestad, Aruba * Huwde in 1965 met Ruth Arends, kinderen Mario III en Janine {{Appendix}} --------------- rovnwbb82v8bh36u7quaqolgg4byne4 199628 199627 2026-08-06T09:30:12Z Caribiana 8320 /* Carera internacional */ 199628 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ Pending: [[Barracudas Artistic Aruba]] - [[Aruba Dolphins]] - [[Stingray Swimming Team]] - [[Shawn Zarraga]] - [[Antwone Thyshon Kelly]] - [[Badminton Bond Curacao]] - [[Seleccion nacional di badminton di Aruba]] - [[Aruba Sport Unie]] -------- {{infobox deportista | variante=a }} '''Higinio Alejandro (Patan) Farro''' (☆ [[11 di yanüari|11 di januari]] [[1942]] - † [[30 di yüli |30 di juli]] [[2026]]<ref>[https://www.arubanative.com/aurora-royal-pray-funeral-home-ta-anuncia-fayecimento-di-higinio-alejandro-farro-mihor-conoci-co-mo-patan/ Aviso di fayecemento], arubanative.com (4 di augustus 2026)</ref>) tabata un musico, compositor y deportista [[Aruba|Arubiano]]. El a titula campeon di hisamento di peso di Aruba pa diescuater aña consecutivo (1965-1978) y tabata tambe campeon di [[Antias Hulandes]] pa nuebe aña consecutivo.<ref name="telearuba"/> Farro ta wordo considera un di e pioneronan mas importante di hisamento di peso na Aruba.<ref>[https://arubanews.ca/patan-farro-weightlifting-legacy-honoured-following-aruban-champions-death/ Patan Farro Weightlifting Legacy Honoured Following Aruban Champion’s Death], arubanews.ca (4 di augustus 2026)</ref><ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/93280/voormalig-gewichthefkampioen-patan-farro-overleden-vz1916 Voormalig gewichthefkampioen ‘Patan’ Farro overleden], curacao.nu (4 di augustus 2026)</ref> Banda di su carera deportivo, e tabata tambe bon conoci como wicharero, restaurado y promotor di caha di orgel tradicional. == Bida y carera == Farro a cuminsa como pesista na aña 1964 y a logra di dos luga den su prome competencia. Den e aña siguiente, e nivel di e deporte riba e isla a baha considerablemente, debi cu hopi hisador di peso, cu tabata di origen stranhero, a bandona Aruba despues di nan retiro for di [[Lago Oil & Transport Company|refineria Lago]].<ref>[https://297sportsaruba.com/na-memoria-di-higinio-alejandro-patan-farro/ Na memoria di Higinia Alejandro "Patan" Farro], 297sportsaruba.com (3 di augustus 2026)</ref> Apesar di condicionnan dificil, Farro a sigui train y desaroya den deporte di peso. E tabata entrena hunto cu otro deportistanan den un espacio chikito na Wilhelmina Stadion (awor [[Stadion Guillermo Prospero Trinidad]]). El a entrena sin guia di un entrenador profeshonal y nunca a haya oportunidat pa sigui entrenamento den exterior. Pa participa na torneo internacional, e tabata depende di su propio dianan di vakantie. Despues di su retiro for di competencia, Farro a yuda Federacion Aruba Weightlifting Association como referee. ===Carera internacional=== Na 1970, Farro a wordo selecciona pa representa Antias Hulandes na [[Weganan Centroamericano y di Caribe]] (CAC) na [[Panama]]. Ora [[Comite Olimpico Antias Hulandes]] (NAOC) a nenga pa financia su biahe, e mes a cumpra su boleto di avion y a logra di cuater luga den su categoria.<ref name="telearuba">[https://telearuba.aw/article/na-memoria-di-higinio-alejandro-patan-farro Na memoria di Higinio Alejandro "Patan" Farro], [[Telearuba]] (2 di augustus 2026)</ref> Na 1971, el a termina na di cinco luga durante [[Weganan Panamericano]] na [[Cali]], [[Colombia]]. Na 1974, el a bolbe logra di cuater luga na CAC na [[Repúblika Dominikano|Republica Dominicano]]. Su logro internacional mas importante a yega na 1978, ora el a gana un medaya di brons na CAC na [[Medellín]]. ===Logro y record === Ademas di su titulonan local y regional, Farro tabata conoci pa su forsa excepcional. Durante su carera el a kibra mas cu 50 record di Aruba. Den añanan setenta di [[siglo 20|siglo binti]], el a logra e siguiente prestacionnan:<ref name="telearuba"/> * squat: serka 272 kilo (600 liber) * deadlift: serka 318 kilo (700 liber) * bench press: serka 181 kilo (400 liber) * snatch: serka 125 kilo (275 liber) * clean and jerk: serka 160 kilo (352 liber) Su recordnan Arubano di 1976 den e disciplinanan "snatch" y "clean and jerk" a permanece pa cuarenta aña prome cu na 2016 a logra kibra ambos record y tambe esun di total.<ref name="telearuba"/> == Caha di orgel == Desde chikito, Patan a desaroya un amor profundo pa musica. E pasion ey a converti’e den un maestro respeta, tanto den pone pieza, afina y restaura cahanan di orgel, como den preserva e sonidonan autentico. Como hobby y trabao e ta toca caha di orgel y traha cylinder pa caha. Ademas di su contribucion na deporte, Farro tabata tambe envolvi den preservacion di herencia cultural di Aruba, specialmente door di su trabou cu restauracion y promocion di [[Caha di Orgel|cah’i orgel]] tradicional.<ref name="honor">[https://www.gobierno.aw/a-honra-varios-tocado-di-cahi-orgel-riba-dia-di-musico A honra varios tocado di cah’i orgel riba dia di musico], Gobierno di Aruba (25 di november 2024)</ref> E legendario hisador di peso Arubiano Higinio Alejandro “Patan” Farro tambe tabata un figura cultural bon conoci y un tocado, doño y restaurador celebra di e tradicional caha di orgel (orgel di bari) yama “El Diamante”.<ref>[https://www.aruba.nu/nieuws/kunst-cultuur-en-muziek/57390/unieke-eer-voor-muzikanten-met-liefde-voor-cahi-orgel Unieke eer voor muzikanten met liefde voor Cah’i Orgel], aruba.nu (27 di november 2024)</ref> Legado Cultural E Instrumento: Patan Farro tabata doño y tabata cuida un caha di orgel historico di 100 aña bieu como “El Diamante” tabata conoci. Diamante". Artesania: E tabata un di e poco personanan na Aruba cu e habilidad raro pa pega y martillo e cilindernan (cilinder di claba) cu ta wordo uza pa toca musica tradicional riba e instrumento. No ta facil pa a aregla, marca y claba pieza riba caha di orgel. Na Corsou Patan a pone piesa pa por lo menos 16 caha di orgel.<ref name="baluarte">https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2015-10-07/mode/2up?q=patan+farro+oranje+nassau Reconocemento na baluarte di cah’i orgel Alegandro ‘Patan’ Farro], BDa (7 di october 2015)</ref> Reconocimento: El a ricibi multiple premio cultural y reconocimentonan oficial di gobiernonan di Aruba y Corsou pa conserva e musical unico aki.<ref name="honor"/><ref name="baluarte"/> Na 1982, den concurso di caha di orgel na Hoffi Sero Janchi, Farro a sali ganado maximo cu su caha di orgel Diamante.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-DOCUMENTACION-005276/mode/1up?q=patan+farro Ambiente inmenso na concurso di caha di orgel], Diario (30 di augustus 1982)</ref> == Reconocemento == Durante su carera activo, Farro no a haña hopi reconocemento oficial pa su prestacionnan. Sinembargo, despues di su retiro, el a wordo honra cu varios distincion: * 1974 - nominacion pa premio di “atleta di aña” di [[Aruba Sport Unie]]<ref>[https://coleccion.aw/show/?ANA-DIG-CARA-C002 Alejandro "Patan" Farro], coleccion.aw</ref> * condecoracion real como "ridder" den [[Orden di Oranje-Nassau]] * inclusion den Salon di Fama di Aruba * 1991 - Premio Promocional Santa Anna pa su contribucion na deporte y cultura Segun Archivo Nacional Aruba, Farro tabata tambe nominá pa premio di “atleta di aña” di Aruba Sport Unie na 1974. == Fayecemento == Farro tabata casa y tata di tres yiu. El a fayece dia 30 di juli 2026 na edat di 84 aña. Diferente organisashonnan, entre otro Federacion Aruba Weightlifting Association y Departamento di Cultura di Aruba, a record’é como un atleta respectivamente culturista sobresaliente y un persona ehemplar. {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] '''Higinio Alejandro (Patan) Farro''' (☆ [[11 di yanüari]] [[1942]] - † 30 di yüli 2026) tabata un hisado di peso [[Aruba|Arubiano]]., conoci den su tempu aktivo komo e hòmber mas fuerte di Aruba. El a dominá deporte di levantamentu di peso riba e isla pa mas ku un dekada i a representá Antia Hulandes na diferente torneo internashonal. Farro a gana e titulo di kampion di Aruba pa dieskuater (14) aña konsekutivo i tabata tambe kampion di Antia Hulandes pa nuebe (9) aña. El ta konsiderá un di e pioneronan mas importante di levantamentu di peso na Aruba.<ref>[https://arubanews.ca/patan-farro-weightlifting-legacy-honoured-following-aruban-champions-death/ Patan Farro Weightlifting Legacy Honoured Following Aruban Champion’s Death], arubanews.ca (4 di augustus 2026)</ref><ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/93280/voormalig-gewichthefkampioen-patan-farro-overleden-vz1916 Voormalig gewichthefkampioen ‘Patan’ Farro overleden], curacao.nu (4 di augustus 2026)</ref> == Bida y carera == Farro a kuminsá ku levantamentu di peso na aña 1964 i a logra di dos luga den su promé kompetensia. Den e aña siguiente, e deporte a baha hopi na nivel riba e isla, despues ku hopi trahadó strañero a laga Aruba tras despido na refineria di Lago.<ref>https://297sportsaruba.com/na-memoria-di-higinio-alejandro-patan-farro/</ref> A pesar di e situashon difísil, Farro a sigui entrená bou di kondishonnan hopi limitá. El tabata entrená den un espasio chikí bou di graderia di Wilhelmina Stadion (awor Stadion Guillermo Prospero Trinidad), ku ventilashon insufisiente i un solo plataforma ku el mester a kompartí ku siete otro deportista. El a entrená sin entrenador profeshonal i nunca a haña oportunidat pa sigui kampamentu di entrenamiento na exterior. Pa torneo internashonal, el tabata depende di su propio dianan di vakashon, pasobra no a haña permiso adicional di su trabou. ===Carera internacional=== Na 1970, Farro a wordu selekshoná pa representá Antia Hulandes na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Panamá. Ora e Komité Olímpiko Antiano a nenga pa paga su biahe, el mes a kumpra su boleto di avion i a logra di kuarto luga den su kategoria. Na 1971, el a termina na di sinku luga durante e Huegos Panamericanos na Cali, Kolombia. Na 1974, el a bolbe logra kuarto luga na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Republica Dominicano. Su logro internashonal mas importante a yega na 1978, ora el a gana un medaya di brons na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Medellín. ==Logro y rekord == Ademas di su titulo lokal i regional, Farro tabata konosí pa su forsa eksepshonal. Den añanan setenta, el a logra e siguiente prestashonnan aproksimá: squat: serka 272 kilo (600 lbs) deadlift: serka 318 kilo (700 lbs) bench press: serka 181 kilo (400 lbs) snatch: serka 125 kilo (275 lbs) clean and jerk: serka 160 kilo (352 lbs) Su rekordnan arubiano di 1976 den e disciplinanan snatch i clean and jerk a keda sin bati pa aproksimadamente kuarenta (40) aña. Na 2016, e rekordnan aki i su total kombiná finalmente a wordu mehorá. Rekonosimentu Durante su karrera aktivo, Farro no a haña hopi rekonosimentu ofisial pa su prestashonnan. Sin embargo, despues di su retiro, el a wordu honrá ku diferente distinkshon: distinkshon real inklushon den Eregalerij di Aruba Premio Santa Anna pa su kontribushon na deporte i kultura Segun Archivo Nacional Aruba, Farro tabata tambe nominá pa premio di “atleta di aña” di Aruba Sport Unie na 1974. == Ca'i orgel == * Diamante<ref>https://www.gobierno.aw/en/several-barrel-organ-players-were-honored-on-musicians-day</ref> E legendario hisador di peso Arubiano Higinio Alejandro “Patan” Farro tambe tabata un figura cultural bon conoci y un hungador, doño y restaurador celebra di e tradicional caha di orgel (orgel di bari) yama “El Diamante”.<ref>[https://www.aruba.nu/nieuws/kunst-cultuur-en-muziek/57390/unieke-eer-voor-muzikanten-met-liefde-voor-cahi-orgel Unieke eer voor muzikanten met liefde voor Cah’i Orgel], aruba.nu (27 di november 2024)</ref> Legado CulturalE Instrumento: Patan Farro tabata doño y tabata cuida un caha di orgel historico di 10 aña bieu como “El Diamante” tabata conoci. Diamante".Artesania: E tabata un di e poco personanan na Aruba cu e habilidad raro pa pega y martillo e cilindernan (cilinder di claba) cu ta wordo uza pa toca musica tradicional riba e instrumento.Reconocimento: El a ricibi multiple premio cultural y reconocimentonan oficial di gobierno di Aruba pa conserva e musical unico aki == Legado == Farro su influensia a bai mas allá di su rekordnan i medayanan. El a demostrá ku un atleta arubiano por kompetí na nivel regional, a pesar di falta di fasilidat, guia profeshonal i sosten finansiero. Su determinashon — manera paga su propio biahe i sigui entrená bou di kondishonnan difísil — a hasi’e un ehèmpel pa generashonnan posterior di deportista. Ademas di su kontribushon na deporte, Farro tabata tambe envolví den preservashon di herensia kultural di Aruba, spesialmente dor di su trabou ku restaurashon i promoshon di e Cah’i Orgel tradicional. Fayesimentu Farro a fayesé dia 30 di yüli 2026 na edat di 84 aña. Diferente organisashonnan deportivo, entre otro Aruba Amateur Weightlifting Association, a record’é komo un atleta sobresaliente i un persona ehèmpelar, i a ekspresá kondolensia na su famia. ------------ '''Aruba Sport Unie''' (ASU), tambe konosí komo '''Union Deporte Aruba''' òf '''Union Deportivo Arubano''', ta e organisashon cumbre di deporte na Aruba. E ta fungí komo federashon madre pa e diferente federashonnan i bondnan deportivo riba e isla. ASU ta representa mas ku 25 federashon deportivo i tin komo meta koordiná, promové i desaroyá deporte na Aruba. Pa bira miembro di ASU, un organisashon deportivo mester ta registra komo persona hurídiko i no por representa un deporte ku ta kaba representá pa un otro federashon miembro. ==Historia== Aruba Sport Unie a wordu fundá dia 23 di desèmber 1941, for di e nesesidat pa koordiná i stimulá desaroyo di deporte riba e isla. Entre e organisashonnan ku a kontribuí na su fundashon tabatin clubnan manera RCA, Club Caribe i Tivoli. E promé presidente tabata [[Jacobo Arends|Jacobo Rudolf (Coco) Arends]], kende tabata tambe envolví den fundacion di [[Arubaanse Voetbalbond]] (AVB) algun aña prome. Na 1949, ASU a kuminsá haña subsidio di e gobierno sentral pa sostené federashonnan deportivo, spesialmente pa organisashon di kompetensianan i otro aktividatnan. Durante e añanan 1950 i 1960, sektor priva a hunga un papel importante den desaroyo di deporte na Aruba. E kompania petrolero Lago Oil & Transport Company, por ehèmpel, a brindá sosten finansiero i material na diferente clubnan. Mateo Reyes tabata un di e figurannan clave den e proseso di distribushon i desaroyo. Na 1955, ASU a organisá e promé ASU Olimpiada, un evento ku a stimulá kompetensia entre atletanan lokal i ku a bira un tradishon durante varios dekada. Den e evento aki, atletanan tabata wordu rekonosé komo “atleta di aña”. Entre 1955 i 1993, ASU tabata responsabel pa maneho di e Wilhelminastadion na Oranjestad. Te na 1997, ASU tabata tambe enkargá ku distribushon di subsidio gubernamental na federashonnan deportivo. Despues di e aña ei, e tarea aki a pasa direktamente na gobierno di Aruba. ==Facilidatnan deportivo== ASU ta manehá diferente instalashon deportivo riba Aruba, entre otro: ===Joe Laveist Sport Park=== Situa na San Nicolas, e parke aki ta un fasilidat multifunkshonal ku instalashonnan pa: basebal futbòl volleyball basketball atletismo E parke por wordu usa tambe pa evento grandi manera konserto i aktividatnan komunidario. ===Centro Deportivo Betico Croes=== Situa na Santa Cruz, e fasilidat aki ta un kompleks deportivo di paden ku aire akondishoná. E ta usa pa deporte di sala i arte marcial. ==Organisashon i rol== ASU ta fungí komo koordinadó entre e diferente federashonnan deportivo na Aruba i ta apoyá: desaroyo di deporte organisashon di kompetensianan promoshon di atletanan lokal Riba e isla tin mas ku 30 organisashon deportivo ku ta forma parti di e sistema koordiná pa ASU. Entre e deporte mas popular na Aruba tin futbòl i basebal. Basebal, en partikular, a kontribuí na reconocimiento internashonal di Aruba, ku varios atletanan arubiano ku a hunga den Major League Baseball. ===Presidente === * Jacobo Rudolf “Coco” Arends (promé presidente) * Gerald Franca * Soraida Boekhoudt (2022– ) --- {{Variante|a}} {{infobox organisacion | variante = a | tipo = Deporte | nomber = Aruba Sport Unie | funda = [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]] | fundado = }} '''Aruba Sport Unie''' (Union Deporte Aruba, ASU), tambe conoci como '''Union Deportivo Arubano''', ta e organisacion cumbre di deporte na [[Aruba]]. E ta fungi como federacion cumbre pa diferente federacion y bond deportivo riba e isla. ASU ta representa mas cu 25 federacion deportivo y tin como meta coordina, promove y desaroya deporte na Aruba. Pa bira miembro di ASU, un organisacion deportivo mester ta registra como [[Persona hurídiko|persona huridico]] y no por representa un deporte cu ta representacaba pa otro federacion miembro. == Historia == Aruba Sport Unie a wordo funda dia [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]]. E organisacion a surgi for di e necesidad pa coordina y stimula desaroyo di deporte riba e isla. Den promé añanan di su existencia, diferente club i organisashon deportivo a kontribuí na fundashon di ASU, entre otro [[RCA]], Club Caribe i Tivoli. E promé presidente di e organisashon tabata '''Coco Arends''', kende tabata tambe envolví den fundashon di e '''Arubaanse Voetbal Bond''' algun aña promé. Na 1949 ASU a kuminsá ricibí subsidio di e gobierno sentral pa apoyá federashonnan deportivo ku organisashon di kompetensia i actividadnan deportivo. Durante añanan hopi organisashon i empresanan lokal a brindá sosten finansiero i material na deporte na Aruba. E kompanía petrolero Lago Oil & Transport Company tabata un di e sostenedornan importante, donando material deportivo i apoyando desaroyo di clubnan deportivo. Mateo Reyes tabata un di e personanan cu a yuda den e proseso di desaroyo aki. Den 1955 ASU a organisá e promé '''ASU Olimpiada''', un evento deportivo pa estimulá kompetensia entre atletanan lokal. E evento aki a bira un tradishon durante varios dekada, kaminda atletanan a wordo rekonosé komo “atleta di aña”. Entre 1955 i 1993 ASU tabata responsabel pa maneho di e [[Wilhelminastadion]] na Oranjestad. Te na 1997 ASU tabata tambe responsabel pa distribushon di subsidio gubernamental pa federashonnan deportivo. Despues di e aña aki, e tarea aki a wordo asumí direktamente pa e gobierno di Aruba. == Facilidatnan deportivo == ASU ta manehá diferente instalashon deportivo riba Aruba. '''Joe Laveist Sport Park''' na [[San Nicolas, Aruba|San Nicolas]] ta un parke deportivo multifunkshonal ku instalashonnan pa deporte manera: * [[Basebal]] * [[Futbòl]] * [[Volleyball]] * [[Basketbal]] * [[Atletismo]] E parke por wordo usa tambe pa evento grandi manera konserto i otro aktividatnan komunidario. '''Centro Deportivo Betico Croes''' na [[Santa Cruz, Aruba|Santa Cruz]] ta un fasilidat deportivo di paden ku aire acondicioná. E centro ta usa pa deporte di sala i arte marcial. == Organisashon == ASU ta fungí komo koordinadó entre e diferente federashonnan deportivo na Aruba. E organisashon ta apoyá desaroyo di deporte, organisashon di kompetensianan i promoshon di atletanan lokal. Riba e isla tin mas ku 30 organisashon deportivo cu ta forma parti di e sistema deportivo coordina pa ASU. Entre e deporte mas popular na Aruba tin [[futbòl]] i [[basebal]]. Especialmente basebal a duna Aruba reconocimiento internashonal, ku varios atletanan Arubiano cu a hunga den [[Major League Baseball]]. == Organisacion == Entre e presidentenan di Aruba Sport Unie tin: * [[Coco Arends|Jacobo Rudolf (Coco) Arends]] (1892-1965) – promé presidente * Gerald Franca – presidente durante diferente periodo den siglonan reciente * Soraida Boekhoudt – presidente (2022) [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] '''Aruba Sport Unie''' o '''Union Deportivo Arubano''' (ASU) ta e federacion cumbre di e federacionnan deportivo na [[Aruba]]. dre di 25 bond deportivo. Pa bira miembro di A.S.U. e organisacion mester ta un persona huridico y no mag di tin un miembro pa e deporte ey caba den A.S.U. == Historia == ASU e ser funda dia [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]]. * ASU taba maneha Wilhelminastadion di 1955 te 1993 A.S.U. ta maneha dos facilidad cu ta nan propiedad, esta Joe Laveist Sport Park na San Nicolas y Centro Deportivo Betico Croes na Sta Cruz. Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. Centro Deportivo Betico Croes ta completamente airecondiciona y ta uz'e pa tur sport di paden y arte marcial. Huur di e sporthal ta depende di cuanto hende mester uza pa maneha e lugar pa e actividad y ki sorto di actividad e ta. Pa mas informacion por yama oficina di A.S.U. na e numbernan di telefon ariba menciona.<ref>[https://www.gobierno.aw/union-deporte-aruba-asu Union Deporte Aruba (ASU)], Gobierno di Aruba</ref> Aruba Sport Unie a wordo funda dia 21 di December, 1941. E aña aki 21 di December, e ta cumpli 75 aña y tin cu corda riba e fundadornan. Segun e presidente actual Gerald Franca, e aña aki lo ta uno special den cuadro di e celebracion aki. Tambe el a splica kico tur nan tin pensa di haci pa loke ta e celebracion den 2017. Franca a splica cu e prome presidente tabata Coco Arends, kende ta e mesun persona cu a cuminsa tambe, kende ta fundador di Arubaanse Voetbal Bond 5 pa 6 aña prome. Un di e organisacionnan cu a yuda lanta Aruba Sport Unie tabata RCA, Club Caribe y Tivoli, cual ta e prome organisacionnan cu a lanta e asociacion aki. Na 1949 pa prome biaha den historia, ASU a cuminsa haya e subsidio di Gobierno Central pa facilita tambe e federacionnan di e tempo ey cu placa pa nan organisa actividadnan. Despues di e periodo ey tabata haya Lago ta yuda hopi den parti di formacion di e clubnan y nan tabata subsidia of duna donacion na e diferente clubnan pa nan material, etc. durante aña. Difunto Mateo Reyes, kende ta un persona conoci y keri, tabata encarga cu esaki. E ta un di e personanan cu a yuda ASU pa haya Joe Laveist for di Lago como un centro pa deporte. Lago Sportpark tabata di Lago y a bin pa pase pa Joe Laveist, pa pas’e pa ASU. Franca a menciona cu durante aña, durante 1955, ASU a celebra su prome ASU Olimpiada y despues di esey a keda celebr’e. Hopi di e atletanan grandi ta recorda e fechanan ey, caminda cu nan a wordo eligi como atleta di aña den decadanan di 60, 70 y 80. ASU semper a maneha deporte pa Gobierno y hasta a bay asina leu cu ASU a manda hende den exterior cu studie opdracht, pa bin bek lanta scol di deporte pa Aruba. Esaki nunca a logra debi na cosnan cu tabata pasa internamente. Despues ASU tabata encarga pa duna subsidio te cu na aña 1997, caminda cu Gobierno a tuma e tarea aki bek den su seno. Franca a sigui splica cu na e momentonan aki tin un comision cu ta trahando riba dje pa pasa e fecha pa Januari. Pa fin di aña ta imposibel pa organisa algo. Idea ta pa haci algo riba dje pa recorda e fecha y recorda esnan cu a funda e organisacion aki. Tabata tin hasta hendenan conoci entre otro shon A. Eman cu tabata un di e prome personanan den e directiva. Tin hopi hende conoci den comunidad tabata forma parti di ASU di e tempo ey.<ref>[https://masnoticia.com/aruba-sport-unie-lo-cumpli-75-ana-dia-21-di-december-proximo/ Aruba Sport Unie lo cumpli 75 aña dia 21 di December proximo], Mas Noticia (28 di november 2016)</ref> The sparse available evidence, however, reveals that there are around thirty-five sport organisations on the island that fall under the umbrella of the Aruba Sport Union (ASU), which was formed in 1941.44 As in Curaçao, two of the more popular team sports are soccer and baseball, and it is baseball that has given it the greatest international recognition through the participation of at least six Arubans in MLB since 1996.4 ASU President Gerald Franca --> 2022 Soraida Boekhoudt --- Aruba Sport Unie, funda dia 23 di december 1941, ta e bond madre di 25 bond deportivo. Pa bira miembro di A.S.U. e organisacion mester ta un persona huridico y no mag di tin un miembro pa e deporte ey caba den A.S.U. A.S.U. ta maneha dos facilidad cu ta nan propiedad, esta Joe Laveist Sport Park na San Nicolas y Centro Deportivo Betico Croes na Sta Cruz. Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. Centro Deportivo Betico Croes ta completamente airecondiciona y ta uz'e pa tur sport di paden y arte marcial. Huur di e sporthal ta depende di cuanto hende mester uza pa maneha e lugar pa e actividad y ki sorto di actividad e ta. Pa mas informacion por yama oficina di A.S.U. na e numbernan di telefon ariba menciona.<ref>https://www.gobierno.aw/union-deporte-aruba-asu Union Deporte Aruba (ASU)</ref> {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] ---------------- {{Variante|a}} {{multiple image | total_width = 270 | border = | perrow = 1/2 | align = right |header = Joe Laveist Sportpark |header_align = center |image2 = Joe Laveist Sport Park.jpeg | image1= Estadio de béisbol Joe Laveist, en San Nicolaas (este de Aruba).jpg | image3 = Joe Laveist Sport Park 06 54 31 704000.jpeg |caption1 = |caption_align = center }} == Lago Sport Park / Joe Laveist Sportpark == The historical Lago Sports Park (later known as the Laveist Sport Park) was a vital recreational and cultural hub in San Nicolas, Aruba. Officially inaugurated in March 1941, it was founded by the Lago Oil & Transport Company to support the island's booming refinery community. History of Lago Sports Park Founding and Baseball Roots: The park was instrumental in developing baseball on the island. American expatriate and former Major League Baseball pitcher Jim Bluejacket spent 15 years in Aruba and helped found the facility, fostering strong local interest in the game. WWII & Refining Community: During WWII, the facility offered organized recreation for Allied soldiers stationed in Aruba and the diverse immigrant workforce employed at the Lago refinery. Championship Ground: Throughout the 1940s and 1950s, the park was the premier venue for the organized Aruba baseball championships. Iconic early teams like the Dodgers, Baby Ruth, and Barnes' Ramblers competed here. Track and Field: Beyond baseball, it served as the primary venue for annual events like the Lago High School Track Meets and the Aruba School Sport Bond competitions. Evolution: Today, the historic site in San Nicolas continues to be an active community asset and is known as the Laveist Sport Park. --- Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. {{Variante|a}} {{Databox}} Intro *Location in San Nicolas, Aruba *Originally built by Lago Oil and Transport Company *Year of inauguration (1941) *Later renamed to Joe Laveist Sportpark ==Historia== 1. Fundashon (±1930s–1941) Lago building infrastructure for workers Role of Jim Bluejacket Opening (9 March 1941) 2. Periodo di floresementu (1940s–1980s) Organized sports (baseball, possibly softball, football) Social function (community gatherings, events) 3. Despues di sera di Lago (1985 →) Decline / transition Renaming to Joe Laveist Continued local use Struktura i fasilidat Even if partial: Baseball field Stands / seating Clubhouse? Multi-sport use * na 1968 Lago a traspasa LSP pa ASU Importansia kultural This is where your article becomes powerful: Role in development of baseball in Aruba Connection to Lago Colony life Symbol of industrial-era community building Link to later international baseball success of Aruba Legado Renaming to Joe Laveist Continued recognition Connection to surrounding area (Jim Bluejacketstraat, schools, neighborhoods) 🔎 Research tips (high impact, low effort) Look for: Lago employee magazines / newsletters Local newspapers (Amigoe, Diario archives) Aruba sports history sources Mentions of: inauguration (1941) sports competitions Joe Laveist (who he was!) ------------------ ==Origen di baseball na Aruba == Beisbòl a yega Aruba den añanan 1930, introdusí pa ekspatriadonan merikano ku tabata traha na Lago Oil Company i imigrantenan venezolano ku a forma timnan di pickup informal riba terenonan habrí.[2] E deporte a haña struktura ku e fundashon di ABBA na 1950 pa organisá liga i kampionato lokal, loke a kondusí na entrada di Aruba den wega internashonal na 1952 ora el a djòin e Asosiashon Internashonal di Beisbòl Amateur (awor parti di WBSC).[2] E aña ei, Aruba a debutá su promé selekshon nashonal na e Serie Mundial Amateur di 1952 na Havana, Cuba, manehá pa Joe Proterra, kaminda el a sigurá dos viktoria den seis wega i a gana aklamashon di fanátikonan, ku pitcher Nell Harms nombrá hungadó sobresaliente di siman pa su aktuashon kontra Honduras.[2] Beisbòl a wòrdu introdusí na Aruba na final di añanan 1920 i kuminsamentu di añanan 1930 prinsipalmente dor di ekspatriadonan merikano empleá pa Lago Oil and Transport Company, un supsidiario di Standard Oil of New Jersey, kendenan a establesé un refineria riba e isla. Pafo di e colonia, baseball a haya traccion na fin di añanan 1930 pa medio di imigrantenan y mariniernan Venezolano cu a mara na wafnan di Aruba cu nan barconan di pisca, formando teamnan casual di pick-up cu a hunga riba terenonan habri na Oranjestad, manera e area patras di Corte di Husticia actual. Pa añanan 1950, beisbòl a integrá profundamente den kultura di Aruba, partikularmente bou di hóbennan, ku a wòrdu eksponé pa medio di transmishonnan di media merikano, eventonan patrosiná pa kompanianan di zeta, i e impakto persistente di sòldánan di tempu di guera, hasiendo esaki un símbolo di aspirashon i vínkulo di komunidat den barionan di klase trahadó. Adopshon lokal a oumentá ku e formashon di klupnan amateur den tur pueblo. <ref>Clyde Harms, https://archive.org/details/BNA-DIG-ARUBATODAY-2021-05-28/page/n9/mode/1up?q=jim+bluejacket Short history of the beginnings of baseball in Aruba], Aruba Today (28 di 2021)</ref> ------------------- {{Variante|a}} {{Infobox deportista| variante = a | nomber completo = Shawn Joubert Zarraga | alias = | fecha nacemento = [[21 di yanüari|21 di januari]] [[1989]] | luga nacemento = {{ABW}} | fecha fayecimento = | luga fayecimento = | nacionalidad = {{NLD}} | haltura = 183 cm | peso = 109 kg <!-- Seccion di informacion deportivo --> | deporte = [[beisbòl|baseball]] | disciplina = catcher (man drechi)? | wo = | debut = 11 di maart 2023 (den [[Tim nashonal di beisbòl hulandes|team di Reino]])?? | activo = 2021 - presente ?? | distincion = }} '''Shawn Joubert Zarraga''' (☆ [[21 di yanüari|21 di januari]] [[1989]] na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]) ta un eks-catcher profesional di beisbòl Arubiano ku a representá Hulanda den kompetensianan internashonal, inkluyendo e World Baseball Classic.[1] Para na 6 pia 0 inch (1.83 m) i pisando aproksimadamente 240 liber (109 kg), Zarraga tabata un switch-hitter ku tabata tira ku man drechi i a hunga prinsipalmente komo un katcher durante henter su karera.[2] Selektá pa e Milwaukee Brewers den e di 44 buèlta (1.302 en general) di e Selekshon di Beisbòl di Liga Mayor di 2007 for di Trinity Christian Academy na Florida, el a pasa vários temporada den e liganan menor den vários organisashon.[3] grokipedia: Zarraga su karera profeshonal a kuminsá den e sistema di Brewers, kaminda el a progresá a traves di nan afiliadonan di 2007 pa 2014, alkansando nivelnan di Double-A i Triple-A i mustrando abilidatnan defensivo sólido tras di e plato.[4] Despues el a firma kontraktnan di liga menor ku timnan inkluyendo Los Angeles Dodgers na 2017 i Cincinnati Reds na 2016, ganando invitashonnan no-roster pa entrenamentu di primavera, ounke nunka el a yega Major League Baseball.[5] Despues ku su karera den liga menor afiliá a terminá na 2017, Zarraga a hunga den liganan independiente, inkluyendo ku e Cleburne Railroaders di e Asosiashon Merikano e aña ei, promé ku el a baha ku penshun.[6] Riba e esenario internashonal, Zarraga tabata un kontribuidor klave na e selekshon nashonal di Hulanda, yudando sigurá e título di Kopa Mundial di Beisbòl 2011 na Panama i partisipando den e Klásiko Mundial di Beisbòl 2017, kaminda el a proveé ​​profundidat na katcher durante wega di pool.[7] Su versatilidat i eksperensia a hasié un opshon konfiabel pa e tim hulandes, basando riba su raisnan arubiano miéntras e tabata kompetí bou di e bandera di Reino Hulandes.[8] == Karera internashonal == ===Kopa Mundial 2011=== Zarraga a haci su debut internacional cu e seleccion nacional di baseball di Hulanda na 2011 den Mundial di Baseball na Panama, eligibel pa medio di su herencia Arubiano. El a sirbi komo un katcher riba e lista ora e tim a gana e medaya di oro, derotando Cuba 2-1 den e final pa reklamá e título mundial.[25][26] torneonan di 2014 Zarraga a sirbi prinsipalmente komo un katcher durante e aparishonnan di e tim den dos torneo klave e aña ei.[27] Na yüli, Zarraga a representá Hulanda na e Torneo Internashonal di Beisbòl di Fransia, konosí tambe komo Yoshida Challenge, ku a tuma lugá na Sénart, Fransia. E selekshon hulandes a gana e medaya di oro, derotando un tereno ku a inkluí anfitrion Fransia, Alemania, i all-starnan internashonal. Zarraga tabata parti di e lista ku a sigurá e título, kontribuyendo tras di e plato miéntras e tim a pone un demostrashon fuerte den nan promé salida na e fasilidat nobo.[28][29] Mas lat e sèptèmber ei, Zarraga a kompetí den e Kampionato Oropeo di Beisbòl 2014 ku a tuma lugá na Ostrava i Brno, Repúblika Cheko, kaminda Hulanda a kapturá nan di 21 medaya di oro kontinental ku un rèkòrt invikto di 11-0, kulminando den un viktoria final di 6-3 riba Italia. Komo katcher, el a bati .286 ku aktuashonnan notabel, inkluyendo tres hit den un viktoria di 7-2 riba Alemania i un homerun den un wega di pool anterior kontra Kroasia. Su trabou defensivo a yuda ankra un staf di lansamentu ku a pèrmití solamente 1.36 kareda gana pa wega durante henter e torneo.[30][31][28] 2015 Premier12 i 2017 World Baseball Classic Zarraga a wòrdu selektá pa representá e selekshon nashonal di beisbòl di Hulanda na e WBSC Premier12 di 2015, e edishon inaugural di e torneo ku a tuma lugá na Mexico i Taiwan, kaminda el a sirbi komo un katcher bistiendo e kamisa number 22.[32] Hulanda a kompetí den Grupo A di e buèlta di apertura, sigurando tres viktoria kontra Chines Taipei (7-4), Italia (16-1), i Puerto Rico (11-7), miéntras ku nan a sufri pèrdida kontra Cuba (5-6) i Canada (1-3), loke a posishoná nan pa avansá pa e kuartfinal.[33] Einan, nan a kai kontra Merka 1-6, resultando den un di sinku lugá total pa e tim.[33] Durante e torneo, Zarraga a kontribuí ofensivamente den momentunan klave, inkluyendo un homerun di dos kareda den e di kuater inning kontra Cuba ku a ekstendé e bentaha di Hulanda na 4-1, ounke e tim na final a pèrdè den un kompetensia estrecho.[34] El a registrá tambe un RBI den e viktoria riba Taipei Chines, trahando un kaminata apesar di a bai sin hit den tres at-bat.[35] Sinembargo, Zarraga a sufri un leshon na man durante e wega di Cuba i mester a sali trempan.[36] Na 2017, Zarraga a gana un lugá riba e lista di Hulanda pa e World Baseball Classic, atrobe komo un katcher, partisipando den e torneo prinsipal ku a tuma lugá den vários pais anfitrion.[37] Hulanda a pone un rèkòrt di 2-1 den Pool A, avansando komo subkampeon tras di Israel, promé ku a derotá Israel 12-2 den e kuartfinal na Tokyo Dome pa yega e semifinal.[37] Nan kareda a terminá den un pèrdida di 3-4 kontra Puerto Rico na Dodger Stadium, kaminda e tim a regresá lat pero no por a sigurá e viktoria.[38] E aktuashon sobresaliente di Zarraga a bini den e kuart di final kontra Israel, kaminda el a konta dos hit i dos RBI komo parti di e eksploshon ofensivo di e tim.[39] Den e semifinal kontra Puerto Rico, el a entregá un dòbel di RBI krusial den e di sinku inning pa skor Wladimir Balentien i empatá e wega na 3-3, ounke kompañero di ekipo Jonathan Schoop a wòrdu bentá afó na e plachi di kas den e wega.[40] Zarraga a parse di a sufri un leshon den e di ocho inning di e wega ei, loke a rekerí atenshon médiko tras di e plato. {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid = |titulo=}} {{References}} * [https://www.baseball-reference.com/register/player.fcgi?id=kelly-001ant Minors Stats Antwone Kelly] }} {{DEFAULTSORT:Zarraga, Shawn}} [[:Kategoria:Hende]] [[:Kategoria:Beisbòl]] ----------------- {{Variante|a}} {{Infobox asociacion deporte| variante = c | nomber = Badminton Bond Curaçao | logo = | imagen = | abrevia = BBC | president = | vice-president = | algemeen-secretaris = | asiento = | region = | pais = | cantidad_miembro = | cantidad_asociacion = | deporte = | funda = | luga_funda = | ex-nomber = | federacion_mundial = | federacion_continental = | federacion_nacional = | afilia = | comite_olimpico = | agencia_deportivo = | stop_imagen = | imagen = | descripcion = | website = }} '''Badminton Bond Curaçao''' (BBC) ta e organisashon ku ta dirigi i promové e deporte di badminton na Kòrsou. E federashon ta un miembro di e organisashonnan internashonal i regional, inkluíendo e '''Badminton World Federation (BWF)''', e '''Badminton Pan America (BPA)''', i e '''Caribbean Regional Badminton Confederation (CAREBACO)'''. === Historia i Fundashon === E Badminton Bond Curaçao a fundá den 1975. E federashon ta representá Kòrsou den e organisashonnan regional i internashonal di badminton.:contentReference[oaicite:8]{index=8} === Afiliashon Internashonal === :contentReference[oaicite:10]{index=10} * :contentReference[oaicite:13]{index=13} * :contentReference[oaicite:16]{index=16} * :contentReference[oaicite:19]{index=19}:contentReference[oaicite:21]{index=21} === Participashon Internashonal === :contentReference[oaicite:23]{index=23}:contentReference[oaicite:25]{index=25} === Referensianan === * :contentReference[oaicite:27]{index=27} * :contentReference[oaicite:30]{index=30}:contentReference[oaicite:32]{index=32} [[:Kategoria:Deporte na Kòrsou]] [[:Kategoria:Organisashon Deportivo]] {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte]] --------------- {{Databox}} E '''seleccion nacional di badminton di Aruba''' ([[Hulandes]]: Arubaans badmintonteam) ta representa [[Aruba]] den competencianan internacional di team di badminton y ta wordo controla pa [[Aruba Badminton Federation]] cu ta afilia na Badminton Pan America y Caribbean Regional Badminton Confederation (CARECOBA).<ref>{{Cite web |title=Members {{!}} BWF Corporate |url=https://corporate.bwfbadminton.com/about/membership/ }}</ref> E ekipo a kompetí pa promé biaha den nan promé torneo internacional di ekipo na 1990. E ekipo a haci su aparicion pa prome biaha na e Campeonato di Ekipo di CAREBACO na aña 1974.<ref>{{citeer web|titel=Aruba vooreerst naar Car. badmintonkampioenschap|werk=[[Amigoe]]|datum=1974-11-15|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2025-05-29|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461200:mpeg21:p005}}</ref> Tambe e ekipo a competi den e [[Weganan Centroamericano y di Caribe]] di 1990, unda badminton a wordo inaugura pa prome biaha den e Weganan. E ekipo junior di Aruba a kompetí den e Campeonato Pan Am Junior Team 2009 y a terminá na di 12 lugá.<ref>{{Cite web |title=BWF - Team Event XVIII Pan Am Junior 2009 - Winners |url=https://bwf.tournamentsoftware.com/sport/winners.aspx?id=C61259DF-B2FF-4AC5-A444-F9E14C6A82B1 |access-date=2022-09-04 |website=bwf.tournamentsoftware.com}}</ref> Een Arubaans selectie-team zal van 17 tot en met 24 november voor de eerste keer deelnemen aan de Caribische Badmintonkampioenschappen, die dit jaar te Georgetown in Guyana gehouden worden. Het team dat Aruba zal vertegenwoordigen bestaat uit de dames M. Mata, N. Mata en M. Yarzagaray, en de heren Doy Bernaibela, H. Boer, Robby Arambatzis en Reginals Altman. Deze reis werd mogelijk gemaakt dankzij financiële — en materiele steun van diverse giften; het bedrijfsleven en andere instanties. Het Caribisch toernooi wojdt^jgeorganiseerd door de Caribbean regional badminton confederation, een in 1972 opgerichte federatie, tot voor kort bestaande uit de landen Jamaica, Trinidad/Tooago, Guyana en Sjuriname. Vorig jaar heeft de Badminton Bond Aruba zijn interesse voor deelname aan het bestuur van de Carebaco te kennen gegeven en na een jaar van intensieve voorbereidingen werd Aruba in juli van dit jaar lid van de International badminton federation en in dezelfde maand als vijfde lid van de Carebaco toegelaten. Beide feiten kunnen als mijlpalen worden beschouwd in de geschiede- | nis van de badmintonsport op Aruba, waar deze sport (nog) vrij onbekend is. Dit laatste komt voornamelijk doordat men hier voor deze sport een enorm tekort heeft aan goede accomodatie. ==Historia== ===Tim miksto=== Aruba a debuta den e Campeonato di Equipo di CAREBACO na 1974. E team a keda na di cinco lugar den e ranking final, perdiendo 7-0 contra Jamaica, Surinam, Trinidad y Tobago y Guyana.<ref>World Badminton 18 (1974), p. 3</ref> {{Appendix}} [[:Category:Deporte na Aruba]] en.wiki --------------- {{Infobox asociacion deporte| variante = c | nomber = Aruba Badminton Federation | logo = | imagen = | abrevia = ABF of BBA | president = | vice-president = | algemeen-secretaris = | asiento = | region = | pais = | cantidad_miembro = | cantidad_asociacion = | deporte = | funda = | luga_funda = | ex-nomber = | federacion_mundial = | federacion_continental = | federacion_nacional = | afilia = | comite_olimpico = | agencia_deportivo = | stop_imagen = | imagen = | descripcion = | website = }} '''Aruba Badminton Federation''' (ABF), tambe yamá Badminton Aruba o Aruba Badminton Bond, ta e organisacion gobernante nacional supremo pa e deporte di [[badminton]] na [[Aruba]]. E federacion ta wordo representa pa e [[seleccion nacional di badminton di Aruba]]. == Historia == E Aruba Badminton Federation a wordo funda memey di añanan 1970, ora cu e promé participacion a tuma luga na e Kampionatonan di Carebaco. Na desember 1973 e federacion a bira miembro di Caribbean Badminton Federation, hunto cu Corsou.<ref>Sport inliet kort sport in het kort sport. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 05-12-1973, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 29-05-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461498:mpeg21:p007</ref> E federashon despues a bira miembro di e órgano di gobernashon kontinental, e Konfederashon Panamerikano di Badminton, i e Federashon Mundial di Badminton, e tempu ei konosí komo e Federashon Internashonal di Badminton. Aruba ainda no ta anfitrion di campeonatonan internacional. Sinembargo Aruba a yega di ta anfitrion di Campeonato di Carebaco dos biaha. Federacion di Badminton Aruba ta miembro di Comite Olimpico Arubano . {{Appendix}} De Badminton Bond Aruba (BBA) viert deze maand zyn 15-jarig bestaan met verschillende toernooien en andere activiteiten. Ofschoon deze tak van sport niet zo bekend is op Aruba, heeft de BBA in vijftien jaren heel wat gepresteerd. Deze bond is al jaren lid van de International Badminton Federation (IBF). Ook is de BBA lid van de Carebaco (Caribbean Regional Badminton Confederation), waarvan verder ook lid zijn: Jamaica, Trinidad, Suriname, Guyana, Barbados, Bermuda, Curasao en Grenada. Elk jaar doet Aruba mee aan de Caribische kampioenschappen en BBA- motor, Riek Altman, is al jaren secretaris / penningmeester van de Carebaco. Aruba wordt elk jaar weer verzocht de Carebaco- wedstrijden te organiseren, omdat Aruba tot nu toe het beste toernooi heeft georganiseerd, doch door het ontbreken van faciliteiten kan de BBA dit Caribisch treffen niet meer organiseren. De BBA bestaat momenteel uit de vier clubs: Floralin, Flamboyant, Aruba Badminton Minders en Playa die tezamen honderd leden tellen. Deze sport kan uitsluitend gespeeld worden in een zaal en nu wordt er gebruik gemaakt van de gymnastiekzalen van Julianaschool, La Salie College en de Sporthal. Een paar maanden geleden hebben de BBA- bestuursleden, Riek Altman en Michael Williams, in Trinidad een coachingcUrsus gevolgd onder auspiciën van de IBF en geven nu op maandag en donderdag aan trainers van de club een opleiding. Nu al is bekend dat Aruba volgend jaar vertegenwoordigd zal worden op Curagao tijdens de Easter Open Tournament en in Jamaica tijdens de Carebaco- wedstrijden. De BBA heeft gisteren in een communiqué dank uitgebracht aan alle personen en instanties, die door de jaren heen de BBA hebben geholpen en eenieder, die aan badminton wil meedoen, uitgenodigd zich op donderdag in de Sporthal op te geven tussen zeven en tien uur 's avonds. Het bestuur van de BBA wordt in dit derde lustrumjaar gevormd door: voorzitter R. Nieuw, vicevoorzitter R. Altman, secretaris G. Simon, penningmeester B. Hernandez, commissarissen E. van der Linde, M. McClure, E. Vemannan, M. Croes en M. Williams.<ref>Met uitgebreid activiteiten-programma Badminton Bond Aruba viert haar derde lustrum. "Amigoe". Curaçao, 08-11-1986, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 29-05-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641854:mpeg21:p013</ref> ------------- {{Variante|a}} {{Futbolista |nomberdihungado = |Nomber = Mario Croes |potret = |Fecha di nasementu = |Siudat di nasementu = |Pais di nasementu = {{ABW}} |Nashonalidat = hulandes |Posishon = |club = }} '''Hyacintho Mario Croes''' (☆ ± 1942 na [[Aruba]]), tambe conoci como '''Mario Croes jr.''', ta un ex-hungado di pingpong [[Aruba]]no. Entre decada 1960 y decada 1980 el a titula 13 vez campeon di Aruba. Den [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]] Croes tabata un di e dos "grandinan" den deporte di tennis di mesa, banda di [[Robert Hosé]] di [[Kòrsou|Corsou]].<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463158:mpeg21:a0099|titel=Sensationele zege van R. Hosé over M. Croes|werk=[[Amigoe]]|datum=1970-11-02|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> == Biografia == Mario Croes ta yiu di Eymee Zeppenfelt y Mario Hyacinto Croes, empresario i doño di La Gran Bodega.<ref name="Amigoe">{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462365:mpeg21:a0121|titel=In de Franciscuskerk|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-07-16|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> Cu mas o menos siete aña el a cuminsa hunga pingpong y tabata train cu su mama pa despues sigi train cu su tata y otro famianan.<ref name="Amistad">{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AMISTAD-1976-11/page/3/mode/1up?q=Amistad+mei+1976&view=theater|titel=Mario Croes: 26 aña den pingpong|werk=Amistad|datum=november 1976|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> Croes a cuminsa mustra su talentonan ora cu na edad di 9 aña el a sali campeon "junioren" na Aruba. Cu 12 aña el a drenta division di senioren y na 1959, cu 16 aña, a bira campeon di Aruba pa prome bes.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010997546:mpeg21:a0072|titel=Mario Croes jr: nieuwe tienkampkampioen tafeltennis|werk=[[Amigoe]]|datum=1959-02-25|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> Na 1960 e ta prolonga su titulo.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010459813:mpeg21:a0112|titel=Mario Croes jr. weer de sterkste|werk=[[Amigoe]]|datum=1960-04-01|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> Hunto cu Cholan Jacobs e tabata hunga pa e team Arubano di Bavaria Stars. Den e torneo organisá door di e asociacion "Entre Nous Juveniles” na Corsou el a hunga cu 17 aña su prome wega internacional contra [[Colombia]]. Croes tabata doño di Mario's Sports Shop den Wilhelminastraat 51 na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]. E ta casa cu Ruth Arends y hunto nan tin un yiu homber, Mario III, i un yiu muhe Janine.<ref name="Amigoe"/> {{Appendix}} {{Stub}} {{DEFAULTSORT:Croes, Mario}} [[:Category:Hende]] [[:Category:Deporte na Aruba]] Pa promer viaha el a sali campeon di Aruba dia cu e tabatin 15 aña di edad. Awor flbi cu e tin 34 aña e por bisa cu ela sali 13 vez campeon di nos isla y e ta posee nada menos cu 39 copa y 27 medaya. Un deportista arubano cu e destaca su mes den e deporte di ping pong specialmente door di su mes esfuerzonan y su perserverancia, como cu manera nos lektornan por lesa mas alew, no ta semper ela haya ayudo den su carera deportivo na su isla natal. Mario Croes jr., casá cu Ruth Croes-Arends, ta haya cu e deporte di ping pong na Aruba a bai hopi atrcus den e 26 aña cu e tin ta praktikele. Amistad a tene un entrevista exclusivo cu e deportista te ainda mas grandi riba terreno di ping pong actuahnente: Mario Croes Jr.<ref name="Amistad">{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AMISTAD-1976-11/page/3/mode/1up?q=Amistad+mei+1976&view=theater|titel=Mario Croes: 26 aña den pingpong|werk=Amistad|datum=november 1976|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> mi a cuminsa hunga ping pong tempo mi tabata tin mas o menos siete aña. Mi mama a cuminsa siñami, pero mi no a worry mucho. Toch mi a sigi hunga cu mi tata y cu mi otro famianan. Un viaha mi a bai Flamingo Room (Trocadero), caminda tabatin un mesa di ping pong, anto ei nan mi a mira Cholan Jacobs, e tempo ei e campeon di Aruba, hunga. Esei a dunami smaak pa mi sigi train cu mi famia. Dia m'a cimiinsa hunga di verdad mi tabatin 12 ema y mi a cuminsa train cu Cholan. E tempo ei mi tabata hunga cinco te seis ora pa dia. Mi tabata caba di come dies dos or y mei y bai hunga te siet’or y mei di anochi. Tur dia e mesim cos. Mi no tabata hunga ni siña les. Mario a cuminsa mustra su talentonan ora cu na edad di 9 aña ela sali campeon di Junioren na Aruba. Cu 12 aña ela drenta division di senioren y cu 16 aña pa promer vez ela logra bira campeon di Aruba. Su promer wega internacional ela hunga contra Colombianonan tempo cu e tabatin 17 aña na 1959. E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” Entre Nous Juveniles na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsou. E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsou. in de Franciscuskerk te Oranjestad is gistermorgen het kerkelijke huwelijk ingezegend vun mejuffrouw Rulh Arends, dochter V(.n. de heer en mevrouw Milo de R. Arends-Arends en de heer Mario Croes, zoon van de heer en mevrouw Mario H. Croes- Zeppenfelt. Voor de receptie ten huize van de bruid bestond grote belangstelling. Het bruidspaar wachtte een verrassing; een taart in de vorm van een tafeltennistafel. De bruidegom is dan ook tafeltenniskampioen van Aruba.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462365:mpeg21:a0121|titel=In de Franciscuskerk|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-07-16|bezochtdatum=2022}}</ref> * Eigenaar van Mario's Sports Shop, Wilhelminastraat 51, Oranjestad, Aruba * Huwde in 1965 met Ruth Arends, kinderen Mario III en Janine {{Appendix}} --------------- aza1r33o2av9lyw67e0ul02gozgj7c9 199629 199628 2026-08-06T09:32:43Z Caribiana 8320 199629 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ Pending: [[Barracudas Artistic Aruba]] - [[Aruba Dolphins]] - [[Stingray Swimming Team]] - [[Shawn Zarraga]] - [[Antwone Thyshon Kelly]] - [[Badminton Bond Curacao]] - [[Seleccion nacional di badminton di Aruba]] - [[Aruba Sport Unie]] -------- {{infobox deportista | variante=a }} '''Higinio Alejandro (Patan) Farro''' (☆ [[11 di yanüari|11 di januari]] [[1942]] - † [[30 di yüli |30 di juli]] [[2026]]<ref>[https://www.arubanative.com/aurora-royal-pray-funeral-home-ta-anuncia-fayecimento-di-higinio-alejandro-farro-mihor-conoci-co-mo-patan/ Aviso di fayecemento], arubanative.com (4 di augustus 2026)</ref>) tabata un musico, compositor y deportista [[Aruba|Arubiano]]. El a titula campeon di hisamento di peso di Aruba pa diescuater aña consecutivo (1965-1978) y tabata tambe campeon di [[Antias Hulandes]] pa nuebe aña consecutivo.<ref name="telearuba"/> Farro ta wordo considera un di e pioneronan mas importante di hisamento di peso na Aruba.<ref>[https://arubanews.ca/patan-farro-weightlifting-legacy-honoured-following-aruban-champions-death/ Patan Farro Weightlifting Legacy Honoured Following Aruban Champion’s Death], arubanews.ca (4 di augustus 2026)</ref><ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/93280/voormalig-gewichthefkampioen-patan-farro-overleden-vz1916 Voormalig gewichthefkampioen ‘Patan’ Farro overleden], curacao.nu (4 di augustus 2026)</ref> Banda di su carera deportivo, e tabata tambe bon conoci como wicharero, restaurado y promotor di caha di orgel tradicional. == Bida y carera == Farro a cuminsa como pesista na aña 1964 y a logra di dos luga den su prome competencia. Den e aña siguiente, e nivel di e deporte riba e isla a baha considerablemente, debi cu hopi hisador di peso, cu tabata di origen stranhero, a bandona Aruba despues di nan retiro for di [[Lago Oil & Transport Company|refineria Lago]].<ref>[https://297sportsaruba.com/na-memoria-di-higinio-alejandro-patan-farro/ Na memoria di Higinia Alejandro "Patan" Farro], 297sportsaruba.com (3 di augustus 2026)</ref> Apesar di condicionnan dificil, Farro a sigui train y desaroya den deporte di peso. E tabata entrena hunto cu otro deportistanan den un espacio chikito na Wilhelmina Stadion (awor [[Stadion Guillermo Prospero Trinidad]]). El a entrena sin guia di un entrenador profeshonal y nunca a haya oportunidat pa sigui entrenamento den exterior. Pa participa na torneo internacional, e tabata depende di su propio dianan di vakantie. Despues di su retiro for di competencia, Farro a yuda Federacion Aruba Weightlifting Association como referee. ===Carera internacional=== Na 1970, Farro a wordo selecciona pa representa Antias Hulandes na [[Weganan Centroamericano y di Caribe]] (CAC) na [[Panama]]. Ora [[Comite Olimpico Antias Hulandes]] (NAOC) a nenga pa financia su biahe, e mes a cumpra su boleto di avion y a logra di cuater luga den su categoria.<ref name="telearuba">[https://telearuba.aw/article/na-memoria-di-higinio-alejandro-patan-farro Na memoria di Higinio Alejandro "Patan" Farro], [[Telearuba]] (2 di augustus 2026)</ref> Na 1971, el a termina na di cinco luga durante [[Weganan Panamericano]] na [[Cali]], [[Colombia]]. Na 1974, el a bolbe logra di cuater luga na CAC na [[Repúblika Dominikano|Republica Dominicano]].<ref name="telearuba"/> Su logro internacional mas importante a yega na 1978, ora el a gana un medaya di brons na CAC na [[Medellín]].<ref name="telearuba"/> ===Logro y record === Ademas di su titulonan local y regional, Farro tabata conoci pa su forsa excepcional. Durante su carera el a kibra mas cu 50 record di Aruba. Den añanan setenta di [[siglo 20|siglo binti]], el a logra e siguiente prestacionnan:<ref name="telearuba"/> * squat: serka 272 kilo (600 liber) * deadlift: serka 318 kilo (700 liber) * bench press: serka 181 kilo (400 liber) * snatch: serka 125 kilo (275 liber) * clean and jerk: serka 160 kilo (352 liber) Su recordnan Arubano di 1976 den e disciplinanan "snatch" y "clean and jerk" a permanece pa cuarenta aña prome cu na 2016 a logra kibra ambos record y tambe esun di total.<ref name="telearuba"/> == Caha di orgel == Desde chikito, Patan a desaroya un amor profundo pa musica. E pasion ey a converti’e den un maestro respeta, tanto den pone pieza, afina y restaura cahanan di orgel, como den preserva e sonidonan autentico. Como hobby y trabao e ta toca caha di orgel y traha cylinder pa caha. Ademas di su contribucion na deporte, Farro tabata tambe envolvi den preservacion di herencia cultural di Aruba, specialmente door di su trabou cu restauracion y promocion di [[Caha di Orgel|cah’i orgel]] tradicional.<ref name="honor">[https://www.gobierno.aw/a-honra-varios-tocado-di-cahi-orgel-riba-dia-di-musico A honra varios tocado di cah’i orgel riba dia di musico], Gobierno di Aruba (25 di november 2024)</ref> E legendario hisador di peso Arubiano Higinio Alejandro “Patan” Farro tambe tabata un figura cultural bon conoci y un tocado, doño y restaurador celebra di e tradicional caha di orgel (orgel di bari) yama “El Diamante”.<ref>[https://www.aruba.nu/nieuws/kunst-cultuur-en-muziek/57390/unieke-eer-voor-muzikanten-met-liefde-voor-cahi-orgel Unieke eer voor muzikanten met liefde voor Cah’i Orgel], aruba.nu (27 di november 2024)</ref> Legado Cultural E Instrumento: Patan Farro tabata doño y tabata cuida un caha di orgel historico di 100 aña bieu como “El Diamante” tabata conoci. Diamante". Artesania: E tabata un di e poco personanan na Aruba cu e habilidad raro pa pega y martillo e cilindernan (cilinder di claba) cu ta wordo uza pa toca musica tradicional riba e instrumento. No ta facil pa a aregla, marca y claba pieza riba caha di orgel. Na Corsou Patan a pone piesa pa por lo menos 16 caha di orgel.<ref name="baluarte">https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2015-10-07/mode/2up?q=patan+farro+oranje+nassau Reconocemento na baluarte di cah’i orgel Alegandro ‘Patan’ Farro], BDa (7 di october 2015)</ref> Reconocimento: El a ricibi multiple premio cultural y reconocimentonan oficial di gobiernonan di Aruba y Corsou pa conserva e musical unico aki.<ref name="honor"/><ref name="baluarte"/> Na 1982, den concurso di caha di orgel na Hoffi Sero Janchi, Farro a sali ganado maximo cu su caha di orgel Diamante.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-DOCUMENTACION-005276/mode/1up?q=patan+farro Ambiente inmenso na concurso di caha di orgel], Diario (30 di augustus 1982)</ref> == Reconocemento == Durante su carera activo, Farro no a haña hopi reconocemento oficial pa su prestacionnan. Sinembargo, despues di su retiro, el a wordo honra cu varios distincion: * 1974 - nominacion pa premio di “atleta di aña” di [[Aruba Sport Unie]]<ref>[https://coleccion.aw/show/?ANA-DIG-CARA-C002 Alejandro "Patan" Farro], coleccion.aw</ref> * condecoracion real como "ridder" den [[Orden di Oranje-Nassau]] * inclusion den Salon di Fama di Aruba * 1991 - Premio Promocional Santa Anna pa su contribucion na deporte y cultura Segun Archivo Nacional Aruba, Farro tabata tambe nominá pa premio di “atleta di aña” di Aruba Sport Unie na 1974. == Fayecemento == Farro tabata casa y tata di tres yiu. El a fayece dia 30 di juli 2026 na edat di 84 aña. Diferente organisashonnan, entre otro Federacion Aruba Weightlifting Association y Departamento di Cultura di Aruba, a record’é como un atleta respectivamente culturista sobresaliente y un persona ehemplar. {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] '''Higinio Alejandro (Patan) Farro''' (☆ [[11 di yanüari]] [[1942]] - † 30 di yüli 2026) tabata un hisado di peso [[Aruba|Arubiano]]., conoci den su tempu aktivo komo e hòmber mas fuerte di Aruba. El a dominá deporte di levantamentu di peso riba e isla pa mas ku un dekada i a representá Antia Hulandes na diferente torneo internashonal. Farro a gana e titulo di kampion di Aruba pa dieskuater (14) aña konsekutivo i tabata tambe kampion di Antia Hulandes pa nuebe (9) aña. El ta konsiderá un di e pioneronan mas importante di levantamentu di peso na Aruba.<ref>[https://arubanews.ca/patan-farro-weightlifting-legacy-honoured-following-aruban-champions-death/ Patan Farro Weightlifting Legacy Honoured Following Aruban Champion’s Death], arubanews.ca (4 di augustus 2026)</ref><ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/93280/voormalig-gewichthefkampioen-patan-farro-overleden-vz1916 Voormalig gewichthefkampioen ‘Patan’ Farro overleden], curacao.nu (4 di augustus 2026)</ref> == Bida y carera == Farro a kuminsá ku levantamentu di peso na aña 1964 i a logra di dos luga den su promé kompetensia. Den e aña siguiente, e deporte a baha hopi na nivel riba e isla, despues ku hopi trahadó strañero a laga Aruba tras despido na refineria di Lago.<ref>https://297sportsaruba.com/na-memoria-di-higinio-alejandro-patan-farro/</ref> A pesar di e situashon difísil, Farro a sigui entrená bou di kondishonnan hopi limitá. El tabata entrená den un espasio chikí bou di graderia di Wilhelmina Stadion (awor Stadion Guillermo Prospero Trinidad), ku ventilashon insufisiente i un solo plataforma ku el mester a kompartí ku siete otro deportista. El a entrená sin entrenador profeshonal i nunca a haña oportunidat pa sigui kampamentu di entrenamiento na exterior. Pa torneo internashonal, el tabata depende di su propio dianan di vakashon, pasobra no a haña permiso adicional di su trabou. ===Carera internacional=== Na 1970, Farro a wordu selekshoná pa representá Antia Hulandes na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Panamá. Ora e Komité Olímpiko Antiano a nenga pa paga su biahe, el mes a kumpra su boleto di avion i a logra di kuarto luga den su kategoria. Na 1971, el a termina na di sinku luga durante e Huegos Panamericanos na Cali, Kolombia. Na 1974, el a bolbe logra kuarto luga na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Republica Dominicano. Su logro internashonal mas importante a yega na 1978, ora el a gana un medaya di brons na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Medellín. ==Logro y rekord == Ademas di su titulo lokal i regional, Farro tabata konosí pa su forsa eksepshonal. Den añanan setenta, el a logra e siguiente prestashonnan aproksimá: squat: serka 272 kilo (600 lbs) deadlift: serka 318 kilo (700 lbs) bench press: serka 181 kilo (400 lbs) snatch: serka 125 kilo (275 lbs) clean and jerk: serka 160 kilo (352 lbs) Su rekordnan arubiano di 1976 den e disciplinanan snatch i clean and jerk a keda sin bati pa aproksimadamente kuarenta (40) aña. Na 2016, e rekordnan aki i su total kombiná finalmente a wordu mehorá. Rekonosimentu Durante su karrera aktivo, Farro no a haña hopi rekonosimentu ofisial pa su prestashonnan. Sin embargo, despues di su retiro, el a wordu honrá ku diferente distinkshon: distinkshon real inklushon den Eregalerij di Aruba Premio Santa Anna pa su kontribushon na deporte i kultura Segun Archivo Nacional Aruba, Farro tabata tambe nominá pa premio di “atleta di aña” di Aruba Sport Unie na 1974. == Ca'i orgel == * Diamante<ref>https://www.gobierno.aw/en/several-barrel-organ-players-were-honored-on-musicians-day</ref> E legendario hisador di peso Arubiano Higinio Alejandro “Patan” Farro tambe tabata un figura cultural bon conoci y un hungador, doño y restaurador celebra di e tradicional caha di orgel (orgel di bari) yama “El Diamante”.<ref>[https://www.aruba.nu/nieuws/kunst-cultuur-en-muziek/57390/unieke-eer-voor-muzikanten-met-liefde-voor-cahi-orgel Unieke eer voor muzikanten met liefde voor Cah’i Orgel], aruba.nu (27 di november 2024)</ref> Legado CulturalE Instrumento: Patan Farro tabata doño y tabata cuida un caha di orgel historico di 10 aña bieu como “El Diamante” tabata conoci. Diamante".Artesania: E tabata un di e poco personanan na Aruba cu e habilidad raro pa pega y martillo e cilindernan (cilinder di claba) cu ta wordo uza pa toca musica tradicional riba e instrumento.Reconocimento: El a ricibi multiple premio cultural y reconocimentonan oficial di gobierno di Aruba pa conserva e musical unico aki == Legado == Farro su influensia a bai mas allá di su rekordnan i medayanan. El a demostrá ku un atleta arubiano por kompetí na nivel regional, a pesar di falta di fasilidat, guia profeshonal i sosten finansiero. Su determinashon — manera paga su propio biahe i sigui entrená bou di kondishonnan difísil — a hasi’e un ehèmpel pa generashonnan posterior di deportista. Ademas di su kontribushon na deporte, Farro tabata tambe envolví den preservashon di herensia kultural di Aruba, spesialmente dor di su trabou ku restaurashon i promoshon di e Cah’i Orgel tradicional. Fayesimentu Farro a fayesé dia 30 di yüli 2026 na edat di 84 aña. Diferente organisashonnan deportivo, entre otro Aruba Amateur Weightlifting Association, a record’é komo un atleta sobresaliente i un persona ehèmpelar, i a ekspresá kondolensia na su famia. ------------ '''Aruba Sport Unie''' (ASU), tambe konosí komo '''Union Deporte Aruba''' òf '''Union Deportivo Arubano''', ta e organisashon cumbre di deporte na Aruba. E ta fungí komo federashon madre pa e diferente federashonnan i bondnan deportivo riba e isla. ASU ta representa mas ku 25 federashon deportivo i tin komo meta koordiná, promové i desaroyá deporte na Aruba. Pa bira miembro di ASU, un organisashon deportivo mester ta registra komo persona hurídiko i no por representa un deporte ku ta kaba representá pa un otro federashon miembro. ==Historia== Aruba Sport Unie a wordu fundá dia 23 di desèmber 1941, for di e nesesidat pa koordiná i stimulá desaroyo di deporte riba e isla. Entre e organisashonnan ku a kontribuí na su fundashon tabatin clubnan manera RCA, Club Caribe i Tivoli. E promé presidente tabata [[Jacobo Arends|Jacobo Rudolf (Coco) Arends]], kende tabata tambe envolví den fundacion di [[Arubaanse Voetbalbond]] (AVB) algun aña prome. Na 1949, ASU a kuminsá haña subsidio di e gobierno sentral pa sostené federashonnan deportivo, spesialmente pa organisashon di kompetensianan i otro aktividatnan. Durante e añanan 1950 i 1960, sektor priva a hunga un papel importante den desaroyo di deporte na Aruba. E kompania petrolero Lago Oil & Transport Company, por ehèmpel, a brindá sosten finansiero i material na diferente clubnan. Mateo Reyes tabata un di e figurannan clave den e proseso di distribushon i desaroyo. Na 1955, ASU a organisá e promé ASU Olimpiada, un evento ku a stimulá kompetensia entre atletanan lokal i ku a bira un tradishon durante varios dekada. Den e evento aki, atletanan tabata wordu rekonosé komo “atleta di aña”. Entre 1955 i 1993, ASU tabata responsabel pa maneho di e Wilhelminastadion na Oranjestad. Te na 1997, ASU tabata tambe enkargá ku distribushon di subsidio gubernamental na federashonnan deportivo. Despues di e aña ei, e tarea aki a pasa direktamente na gobierno di Aruba. ==Facilidatnan deportivo== ASU ta manehá diferente instalashon deportivo riba Aruba, entre otro: ===Joe Laveist Sport Park=== Situa na San Nicolas, e parke aki ta un fasilidat multifunkshonal ku instalashonnan pa: basebal futbòl volleyball basketball atletismo E parke por wordu usa tambe pa evento grandi manera konserto i aktividatnan komunidario. ===Centro Deportivo Betico Croes=== Situa na Santa Cruz, e fasilidat aki ta un kompleks deportivo di paden ku aire akondishoná. E ta usa pa deporte di sala i arte marcial. ==Organisashon i rol== ASU ta fungí komo koordinadó entre e diferente federashonnan deportivo na Aruba i ta apoyá: desaroyo di deporte organisashon di kompetensianan promoshon di atletanan lokal Riba e isla tin mas ku 30 organisashon deportivo ku ta forma parti di e sistema koordiná pa ASU. Entre e deporte mas popular na Aruba tin futbòl i basebal. Basebal, en partikular, a kontribuí na reconocimiento internashonal di Aruba, ku varios atletanan arubiano ku a hunga den Major League Baseball. ===Presidente === * Jacobo Rudolf “Coco” Arends (promé presidente) * Gerald Franca * Soraida Boekhoudt (2022– ) --- {{Variante|a}} {{infobox organisacion | variante = a | tipo = Deporte | nomber = Aruba Sport Unie | funda = [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]] | fundado = }} '''Aruba Sport Unie''' (Union Deporte Aruba, ASU), tambe conoci como '''Union Deportivo Arubano''', ta e organisacion cumbre di deporte na [[Aruba]]. E ta fungi como federacion cumbre pa diferente federacion y bond deportivo riba e isla. ASU ta representa mas cu 25 federacion deportivo y tin como meta coordina, promove y desaroya deporte na Aruba. Pa bira miembro di ASU, un organisacion deportivo mester ta registra como [[Persona hurídiko|persona huridico]] y no por representa un deporte cu ta representacaba pa otro federacion miembro. == Historia == Aruba Sport Unie a wordo funda dia [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]]. E organisacion a surgi for di e necesidad pa coordina y stimula desaroyo di deporte riba e isla. Den promé añanan di su existencia, diferente club i organisashon deportivo a kontribuí na fundashon di ASU, entre otro [[RCA]], Club Caribe i Tivoli. E promé presidente di e organisashon tabata '''Coco Arends''', kende tabata tambe envolví den fundashon di e '''Arubaanse Voetbal Bond''' algun aña promé. Na 1949 ASU a kuminsá ricibí subsidio di e gobierno sentral pa apoyá federashonnan deportivo ku organisashon di kompetensia i actividadnan deportivo. Durante añanan hopi organisashon i empresanan lokal a brindá sosten finansiero i material na deporte na Aruba. E kompanía petrolero Lago Oil & Transport Company tabata un di e sostenedornan importante, donando material deportivo i apoyando desaroyo di clubnan deportivo. Mateo Reyes tabata un di e personanan cu a yuda den e proseso di desaroyo aki. Den 1955 ASU a organisá e promé '''ASU Olimpiada''', un evento deportivo pa estimulá kompetensia entre atletanan lokal. E evento aki a bira un tradishon durante varios dekada, kaminda atletanan a wordo rekonosé komo “atleta di aña”. Entre 1955 i 1993 ASU tabata responsabel pa maneho di e [[Wilhelminastadion]] na Oranjestad. Te na 1997 ASU tabata tambe responsabel pa distribushon di subsidio gubernamental pa federashonnan deportivo. Despues di e aña aki, e tarea aki a wordo asumí direktamente pa e gobierno di Aruba. == Facilidatnan deportivo == ASU ta manehá diferente instalashon deportivo riba Aruba. '''Joe Laveist Sport Park''' na [[San Nicolas, Aruba|San Nicolas]] ta un parke deportivo multifunkshonal ku instalashonnan pa deporte manera: * [[Basebal]] * [[Futbòl]] * [[Volleyball]] * [[Basketbal]] * [[Atletismo]] E parke por wordo usa tambe pa evento grandi manera konserto i otro aktividatnan komunidario. '''Centro Deportivo Betico Croes''' na [[Santa Cruz, Aruba|Santa Cruz]] ta un fasilidat deportivo di paden ku aire acondicioná. E centro ta usa pa deporte di sala i arte marcial. == Organisashon == ASU ta fungí komo koordinadó entre e diferente federashonnan deportivo na Aruba. E organisashon ta apoyá desaroyo di deporte, organisashon di kompetensianan i promoshon di atletanan lokal. Riba e isla tin mas ku 30 organisashon deportivo cu ta forma parti di e sistema deportivo coordina pa ASU. Entre e deporte mas popular na Aruba tin [[futbòl]] i [[basebal]]. Especialmente basebal a duna Aruba reconocimiento internashonal, ku varios atletanan Arubiano cu a hunga den [[Major League Baseball]]. == Organisacion == Entre e presidentenan di Aruba Sport Unie tin: * [[Coco Arends|Jacobo Rudolf (Coco) Arends]] (1892-1965) – promé presidente * Gerald Franca – presidente durante diferente periodo den siglonan reciente * Soraida Boekhoudt – presidente (2022) [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] '''Aruba Sport Unie''' o '''Union Deportivo Arubano''' (ASU) ta e federacion cumbre di e federacionnan deportivo na [[Aruba]]. dre di 25 bond deportivo. Pa bira miembro di A.S.U. e organisacion mester ta un persona huridico y no mag di tin un miembro pa e deporte ey caba den A.S.U. == Historia == ASU e ser funda dia [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]]. * ASU taba maneha Wilhelminastadion di 1955 te 1993 A.S.U. ta maneha dos facilidad cu ta nan propiedad, esta Joe Laveist Sport Park na San Nicolas y Centro Deportivo Betico Croes na Sta Cruz. Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. Centro Deportivo Betico Croes ta completamente airecondiciona y ta uz'e pa tur sport di paden y arte marcial. Huur di e sporthal ta depende di cuanto hende mester uza pa maneha e lugar pa e actividad y ki sorto di actividad e ta. Pa mas informacion por yama oficina di A.S.U. na e numbernan di telefon ariba menciona.<ref>[https://www.gobierno.aw/union-deporte-aruba-asu Union Deporte Aruba (ASU)], Gobierno di Aruba</ref> Aruba Sport Unie a wordo funda dia 21 di December, 1941. E aña aki 21 di December, e ta cumpli 75 aña y tin cu corda riba e fundadornan. Segun e presidente actual Gerald Franca, e aña aki lo ta uno special den cuadro di e celebracion aki. Tambe el a splica kico tur nan tin pensa di haci pa loke ta e celebracion den 2017. Franca a splica cu e prome presidente tabata Coco Arends, kende ta e mesun persona cu a cuminsa tambe, kende ta fundador di Arubaanse Voetbal Bond 5 pa 6 aña prome. Un di e organisacionnan cu a yuda lanta Aruba Sport Unie tabata RCA, Club Caribe y Tivoli, cual ta e prome organisacionnan cu a lanta e asociacion aki. Na 1949 pa prome biaha den historia, ASU a cuminsa haya e subsidio di Gobierno Central pa facilita tambe e federacionnan di e tempo ey cu placa pa nan organisa actividadnan. Despues di e periodo ey tabata haya Lago ta yuda hopi den parti di formacion di e clubnan y nan tabata subsidia of duna donacion na e diferente clubnan pa nan material, etc. durante aña. Difunto Mateo Reyes, kende ta un persona conoci y keri, tabata encarga cu esaki. E ta un di e personanan cu a yuda ASU pa haya Joe Laveist for di Lago como un centro pa deporte. Lago Sportpark tabata di Lago y a bin pa pase pa Joe Laveist, pa pas’e pa ASU. Franca a menciona cu durante aña, durante 1955, ASU a celebra su prome ASU Olimpiada y despues di esey a keda celebr’e. Hopi di e atletanan grandi ta recorda e fechanan ey, caminda cu nan a wordo eligi como atleta di aña den decadanan di 60, 70 y 80. ASU semper a maneha deporte pa Gobierno y hasta a bay asina leu cu ASU a manda hende den exterior cu studie opdracht, pa bin bek lanta scol di deporte pa Aruba. Esaki nunca a logra debi na cosnan cu tabata pasa internamente. Despues ASU tabata encarga pa duna subsidio te cu na aña 1997, caminda cu Gobierno a tuma e tarea aki bek den su seno. Franca a sigui splica cu na e momentonan aki tin un comision cu ta trahando riba dje pa pasa e fecha pa Januari. Pa fin di aña ta imposibel pa organisa algo. Idea ta pa haci algo riba dje pa recorda e fecha y recorda esnan cu a funda e organisacion aki. Tabata tin hasta hendenan conoci entre otro shon A. Eman cu tabata un di e prome personanan den e directiva. Tin hopi hende conoci den comunidad tabata forma parti di ASU di e tempo ey.<ref>[https://masnoticia.com/aruba-sport-unie-lo-cumpli-75-ana-dia-21-di-december-proximo/ Aruba Sport Unie lo cumpli 75 aña dia 21 di December proximo], Mas Noticia (28 di november 2016)</ref> The sparse available evidence, however, reveals that there are around thirty-five sport organisations on the island that fall under the umbrella of the Aruba Sport Union (ASU), which was formed in 1941.44 As in Curaçao, two of the more popular team sports are soccer and baseball, and it is baseball that has given it the greatest international recognition through the participation of at least six Arubans in MLB since 1996.4 ASU President Gerald Franca --> 2022 Soraida Boekhoudt --- Aruba Sport Unie, funda dia 23 di december 1941, ta e bond madre di 25 bond deportivo. Pa bira miembro di A.S.U. e organisacion mester ta un persona huridico y no mag di tin un miembro pa e deporte ey caba den A.S.U. A.S.U. ta maneha dos facilidad cu ta nan propiedad, esta Joe Laveist Sport Park na San Nicolas y Centro Deportivo Betico Croes na Sta Cruz. Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. Centro Deportivo Betico Croes ta completamente airecondiciona y ta uz'e pa tur sport di paden y arte marcial. Huur di e sporthal ta depende di cuanto hende mester uza pa maneha e lugar pa e actividad y ki sorto di actividad e ta. Pa mas informacion por yama oficina di A.S.U. na e numbernan di telefon ariba menciona.<ref>https://www.gobierno.aw/union-deporte-aruba-asu Union Deporte Aruba (ASU)</ref> {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] ---------------- {{Variante|a}} {{multiple image | total_width = 270 | border = | perrow = 1/2 | align = right |header = Joe Laveist Sportpark |header_align = center |image2 = Joe Laveist Sport Park.jpeg | image1= Estadio de béisbol Joe Laveist, en San Nicolaas (este de Aruba).jpg | image3 = Joe Laveist Sport Park 06 54 31 704000.jpeg |caption1 = |caption_align = center }} == Lago Sport Park / Joe Laveist Sportpark == The historical Lago Sports Park (later known as the Laveist Sport Park) was a vital recreational and cultural hub in San Nicolas, Aruba. Officially inaugurated in March 1941, it was founded by the Lago Oil & Transport Company to support the island's booming refinery community. History of Lago Sports Park Founding and Baseball Roots: The park was instrumental in developing baseball on the island. American expatriate and former Major League Baseball pitcher Jim Bluejacket spent 15 years in Aruba and helped found the facility, fostering strong local interest in the game. WWII & Refining Community: During WWII, the facility offered organized recreation for Allied soldiers stationed in Aruba and the diverse immigrant workforce employed at the Lago refinery. Championship Ground: Throughout the 1940s and 1950s, the park was the premier venue for the organized Aruba baseball championships. Iconic early teams like the Dodgers, Baby Ruth, and Barnes' Ramblers competed here. Track and Field: Beyond baseball, it served as the primary venue for annual events like the Lago High School Track Meets and the Aruba School Sport Bond competitions. Evolution: Today, the historic site in San Nicolas continues to be an active community asset and is known as the Laveist Sport Park. --- Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. {{Variante|a}} {{Databox}} Intro *Location in San Nicolas, Aruba *Originally built by Lago Oil and Transport Company *Year of inauguration (1941) *Later renamed to Joe Laveist Sportpark ==Historia== 1. Fundashon (±1930s–1941) Lago building infrastructure for workers Role of Jim Bluejacket Opening (9 March 1941) 2. Periodo di floresementu (1940s–1980s) Organized sports (baseball, possibly softball, football) Social function (community gatherings, events) 3. Despues di sera di Lago (1985 →) Decline / transition Renaming to Joe Laveist Continued local use Struktura i fasilidat Even if partial: Baseball field Stands / seating Clubhouse? Multi-sport use * na 1968 Lago a traspasa LSP pa ASU Importansia kultural This is where your article becomes powerful: Role in development of baseball in Aruba Connection to Lago Colony life Symbol of industrial-era community building Link to later international baseball success of Aruba Legado Renaming to Joe Laveist Continued recognition Connection to surrounding area (Jim Bluejacketstraat, schools, neighborhoods) 🔎 Research tips (high impact, low effort) Look for: Lago employee magazines / newsletters Local newspapers (Amigoe, Diario archives) Aruba sports history sources Mentions of: inauguration (1941) sports competitions Joe Laveist (who he was!) ------------------ ==Origen di baseball na Aruba == Beisbòl a yega Aruba den añanan 1930, introdusí pa ekspatriadonan merikano ku tabata traha na Lago Oil Company i imigrantenan venezolano ku a forma timnan di pickup informal riba terenonan habrí.[2] E deporte a haña struktura ku e fundashon di ABBA na 1950 pa organisá liga i kampionato lokal, loke a kondusí na entrada di Aruba den wega internashonal na 1952 ora el a djòin e Asosiashon Internashonal di Beisbòl Amateur (awor parti di WBSC).[2] E aña ei, Aruba a debutá su promé selekshon nashonal na e Serie Mundial Amateur di 1952 na Havana, Cuba, manehá pa Joe Proterra, kaminda el a sigurá dos viktoria den seis wega i a gana aklamashon di fanátikonan, ku pitcher Nell Harms nombrá hungadó sobresaliente di siman pa su aktuashon kontra Honduras.[2] Beisbòl a wòrdu introdusí na Aruba na final di añanan 1920 i kuminsamentu di añanan 1930 prinsipalmente dor di ekspatriadonan merikano empleá pa Lago Oil and Transport Company, un supsidiario di Standard Oil of New Jersey, kendenan a establesé un refineria riba e isla. Pafo di e colonia, baseball a haya traccion na fin di añanan 1930 pa medio di imigrantenan y mariniernan Venezolano cu a mara na wafnan di Aruba cu nan barconan di pisca, formando teamnan casual di pick-up cu a hunga riba terenonan habri na Oranjestad, manera e area patras di Corte di Husticia actual. Pa añanan 1950, beisbòl a integrá profundamente den kultura di Aruba, partikularmente bou di hóbennan, ku a wòrdu eksponé pa medio di transmishonnan di media merikano, eventonan patrosiná pa kompanianan di zeta, i e impakto persistente di sòldánan di tempu di guera, hasiendo esaki un símbolo di aspirashon i vínkulo di komunidat den barionan di klase trahadó. Adopshon lokal a oumentá ku e formashon di klupnan amateur den tur pueblo. <ref>Clyde Harms, https://archive.org/details/BNA-DIG-ARUBATODAY-2021-05-28/page/n9/mode/1up?q=jim+bluejacket Short history of the beginnings of baseball in Aruba], Aruba Today (28 di 2021)</ref> ------------------- {{Variante|a}} {{Infobox deportista| variante = a | nomber completo = Shawn Joubert Zarraga | alias = | fecha nacemento = [[21 di yanüari|21 di januari]] [[1989]] | luga nacemento = {{ABW}} | fecha fayecimento = | luga fayecimento = | nacionalidad = {{NLD}} | haltura = 183 cm | peso = 109 kg <!-- Seccion di informacion deportivo --> | deporte = [[beisbòl|baseball]] | disciplina = catcher (man drechi)? | wo = | debut = 11 di maart 2023 (den [[Tim nashonal di beisbòl hulandes|team di Reino]])?? | activo = 2021 - presente ?? | distincion = }} '''Shawn Joubert Zarraga''' (☆ [[21 di yanüari|21 di januari]] [[1989]] na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]) ta un eks-catcher profesional di beisbòl Arubiano ku a representá Hulanda den kompetensianan internashonal, inkluyendo e World Baseball Classic.[1] Para na 6 pia 0 inch (1.83 m) i pisando aproksimadamente 240 liber (109 kg), Zarraga tabata un switch-hitter ku tabata tira ku man drechi i a hunga prinsipalmente komo un katcher durante henter su karera.[2] Selektá pa e Milwaukee Brewers den e di 44 buèlta (1.302 en general) di e Selekshon di Beisbòl di Liga Mayor di 2007 for di Trinity Christian Academy na Florida, el a pasa vários temporada den e liganan menor den vários organisashon.[3] grokipedia: Zarraga su karera profeshonal a kuminsá den e sistema di Brewers, kaminda el a progresá a traves di nan afiliadonan di 2007 pa 2014, alkansando nivelnan di Double-A i Triple-A i mustrando abilidatnan defensivo sólido tras di e plato.[4] Despues el a firma kontraktnan di liga menor ku timnan inkluyendo Los Angeles Dodgers na 2017 i Cincinnati Reds na 2016, ganando invitashonnan no-roster pa entrenamentu di primavera, ounke nunka el a yega Major League Baseball.[5] Despues ku su karera den liga menor afiliá a terminá na 2017, Zarraga a hunga den liganan independiente, inkluyendo ku e Cleburne Railroaders di e Asosiashon Merikano e aña ei, promé ku el a baha ku penshun.[6] Riba e esenario internashonal, Zarraga tabata un kontribuidor klave na e selekshon nashonal di Hulanda, yudando sigurá e título di Kopa Mundial di Beisbòl 2011 na Panama i partisipando den e Klásiko Mundial di Beisbòl 2017, kaminda el a proveé ​​profundidat na katcher durante wega di pool.[7] Su versatilidat i eksperensia a hasié un opshon konfiabel pa e tim hulandes, basando riba su raisnan arubiano miéntras e tabata kompetí bou di e bandera di Reino Hulandes.[8] == Karera internashonal == ===Kopa Mundial 2011=== Zarraga a haci su debut internacional cu e seleccion nacional di baseball di Hulanda na 2011 den Mundial di Baseball na Panama, eligibel pa medio di su herencia Arubiano. El a sirbi komo un katcher riba e lista ora e tim a gana e medaya di oro, derotando Cuba 2-1 den e final pa reklamá e título mundial.[25][26] torneonan di 2014 Zarraga a sirbi prinsipalmente komo un katcher durante e aparishonnan di e tim den dos torneo klave e aña ei.[27] Na yüli, Zarraga a representá Hulanda na e Torneo Internashonal di Beisbòl di Fransia, konosí tambe komo Yoshida Challenge, ku a tuma lugá na Sénart, Fransia. E selekshon hulandes a gana e medaya di oro, derotando un tereno ku a inkluí anfitrion Fransia, Alemania, i all-starnan internashonal. Zarraga tabata parti di e lista ku a sigurá e título, kontribuyendo tras di e plato miéntras e tim a pone un demostrashon fuerte den nan promé salida na e fasilidat nobo.[28][29] Mas lat e sèptèmber ei, Zarraga a kompetí den e Kampionato Oropeo di Beisbòl 2014 ku a tuma lugá na Ostrava i Brno, Repúblika Cheko, kaminda Hulanda a kapturá nan di 21 medaya di oro kontinental ku un rèkòrt invikto di 11-0, kulminando den un viktoria final di 6-3 riba Italia. Komo katcher, el a bati .286 ku aktuashonnan notabel, inkluyendo tres hit den un viktoria di 7-2 riba Alemania i un homerun den un wega di pool anterior kontra Kroasia. Su trabou defensivo a yuda ankra un staf di lansamentu ku a pèrmití solamente 1.36 kareda gana pa wega durante henter e torneo.[30][31][28] 2015 Premier12 i 2017 World Baseball Classic Zarraga a wòrdu selektá pa representá e selekshon nashonal di beisbòl di Hulanda na e WBSC Premier12 di 2015, e edishon inaugural di e torneo ku a tuma lugá na Mexico i Taiwan, kaminda el a sirbi komo un katcher bistiendo e kamisa number 22.[32] Hulanda a kompetí den Grupo A di e buèlta di apertura, sigurando tres viktoria kontra Chines Taipei (7-4), Italia (16-1), i Puerto Rico (11-7), miéntras ku nan a sufri pèrdida kontra Cuba (5-6) i Canada (1-3), loke a posishoná nan pa avansá pa e kuartfinal.[33] Einan, nan a kai kontra Merka 1-6, resultando den un di sinku lugá total pa e tim.[33] Durante e torneo, Zarraga a kontribuí ofensivamente den momentunan klave, inkluyendo un homerun di dos kareda den e di kuater inning kontra Cuba ku a ekstendé e bentaha di Hulanda na 4-1, ounke e tim na final a pèrdè den un kompetensia estrecho.[34] El a registrá tambe un RBI den e viktoria riba Taipei Chines, trahando un kaminata apesar di a bai sin hit den tres at-bat.[35] Sinembargo, Zarraga a sufri un leshon na man durante e wega di Cuba i mester a sali trempan.[36] Na 2017, Zarraga a gana un lugá riba e lista di Hulanda pa e World Baseball Classic, atrobe komo un katcher, partisipando den e torneo prinsipal ku a tuma lugá den vários pais anfitrion.[37] Hulanda a pone un rèkòrt di 2-1 den Pool A, avansando komo subkampeon tras di Israel, promé ku a derotá Israel 12-2 den e kuartfinal na Tokyo Dome pa yega e semifinal.[37] Nan kareda a terminá den un pèrdida di 3-4 kontra Puerto Rico na Dodger Stadium, kaminda e tim a regresá lat pero no por a sigurá e viktoria.[38] E aktuashon sobresaliente di Zarraga a bini den e kuart di final kontra Israel, kaminda el a konta dos hit i dos RBI komo parti di e eksploshon ofensivo di e tim.[39] Den e semifinal kontra Puerto Rico, el a entregá un dòbel di RBI krusial den e di sinku inning pa skor Wladimir Balentien i empatá e wega na 3-3, ounke kompañero di ekipo Jonathan Schoop a wòrdu bentá afó na e plachi di kas den e wega.[40] Zarraga a parse di a sufri un leshon den e di ocho inning di e wega ei, loke a rekerí atenshon médiko tras di e plato. {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid = |titulo=}} {{References}} * [https://www.baseball-reference.com/register/player.fcgi?id=kelly-001ant Minors Stats Antwone Kelly] }} {{DEFAULTSORT:Zarraga, Shawn}} [[:Kategoria:Hende]] [[:Kategoria:Beisbòl]] ----------------- {{Variante|a}} {{Infobox asociacion deporte| variante = c | nomber = Badminton Bond Curaçao | logo = | imagen = | abrevia = BBC | president = | vice-president = | algemeen-secretaris = | asiento = | region = | pais = | cantidad_miembro = | cantidad_asociacion = | deporte = | funda = | luga_funda = | ex-nomber = | federacion_mundial = | federacion_continental = | federacion_nacional = | afilia = | comite_olimpico = | agencia_deportivo = | stop_imagen = | imagen = | descripcion = | website = }} '''Badminton Bond Curaçao''' (BBC) ta e organisashon ku ta dirigi i promové e deporte di badminton na Kòrsou. E federashon ta un miembro di e organisashonnan internashonal i regional, inkluíendo e '''Badminton World Federation (BWF)''', e '''Badminton Pan America (BPA)''', i e '''Caribbean Regional Badminton Confederation (CAREBACO)'''. === Historia i Fundashon === E Badminton Bond Curaçao a fundá den 1975. E federashon ta representá Kòrsou den e organisashonnan regional i internashonal di badminton.:contentReference[oaicite:8]{index=8} === Afiliashon Internashonal === :contentReference[oaicite:10]{index=10} * :contentReference[oaicite:13]{index=13} * :contentReference[oaicite:16]{index=16} * :contentReference[oaicite:19]{index=19}:contentReference[oaicite:21]{index=21} === Participashon Internashonal === :contentReference[oaicite:23]{index=23}:contentReference[oaicite:25]{index=25} === Referensianan === * :contentReference[oaicite:27]{index=27} * :contentReference[oaicite:30]{index=30}:contentReference[oaicite:32]{index=32} [[:Kategoria:Deporte na Kòrsou]] [[:Kategoria:Organisashon Deportivo]] {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte]] --------------- {{Databox}} E '''seleccion nacional di badminton di Aruba''' ([[Hulandes]]: Arubaans badmintonteam) ta representa [[Aruba]] den competencianan internacional di team di badminton y ta wordo controla pa [[Aruba Badminton Federation]] cu ta afilia na Badminton Pan America y Caribbean Regional Badminton Confederation (CARECOBA).<ref>{{Cite web |title=Members {{!}} BWF Corporate |url=https://corporate.bwfbadminton.com/about/membership/ }}</ref> E ekipo a kompetí pa promé biaha den nan promé torneo internacional di ekipo na 1990. E ekipo a haci su aparicion pa prome biaha na e Campeonato di Ekipo di CAREBACO na aña 1974.<ref>{{citeer web|titel=Aruba vooreerst naar Car. badmintonkampioenschap|werk=[[Amigoe]]|datum=1974-11-15|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2025-05-29|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461200:mpeg21:p005}}</ref> Tambe e ekipo a competi den e [[Weganan Centroamericano y di Caribe]] di 1990, unda badminton a wordo inaugura pa prome biaha den e Weganan. E ekipo junior di Aruba a kompetí den e Campeonato Pan Am Junior Team 2009 y a terminá na di 12 lugá.<ref>{{Cite web |title=BWF - Team Event XVIII Pan Am Junior 2009 - Winners |url=https://bwf.tournamentsoftware.com/sport/winners.aspx?id=C61259DF-B2FF-4AC5-A444-F9E14C6A82B1 |access-date=2022-09-04 |website=bwf.tournamentsoftware.com}}</ref> Een Arubaans selectie-team zal van 17 tot en met 24 november voor de eerste keer deelnemen aan de Caribische Badmintonkampioenschappen, die dit jaar te Georgetown in Guyana gehouden worden. Het team dat Aruba zal vertegenwoordigen bestaat uit de dames M. Mata, N. Mata en M. Yarzagaray, en de heren Doy Bernaibela, H. Boer, Robby Arambatzis en Reginals Altman. Deze reis werd mogelijk gemaakt dankzij financiële — en materiele steun van diverse giften; het bedrijfsleven en andere instanties. Het Caribisch toernooi wojdt^jgeorganiseerd door de Caribbean regional badminton confederation, een in 1972 opgerichte federatie, tot voor kort bestaande uit de landen Jamaica, Trinidad/Tooago, Guyana en Sjuriname. Vorig jaar heeft de Badminton Bond Aruba zijn interesse voor deelname aan het bestuur van de Carebaco te kennen gegeven en na een jaar van intensieve voorbereidingen werd Aruba in juli van dit jaar lid van de International badminton federation en in dezelfde maand als vijfde lid van de Carebaco toegelaten. Beide feiten kunnen als mijlpalen worden beschouwd in de geschiede- | nis van de badmintonsport op Aruba, waar deze sport (nog) vrij onbekend is. Dit laatste komt voornamelijk doordat men hier voor deze sport een enorm tekort heeft aan goede accomodatie. ==Historia== ===Tim miksto=== Aruba a debuta den e Campeonato di Equipo di CAREBACO na 1974. E team a keda na di cinco lugar den e ranking final, perdiendo 7-0 contra Jamaica, Surinam, Trinidad y Tobago y Guyana.<ref>World Badminton 18 (1974), p. 3</ref> {{Appendix}} [[:Category:Deporte na Aruba]] en.wiki --------------- {{Infobox asociacion deporte| variante = c | nomber = Aruba Badminton Federation | logo = | imagen = | abrevia = ABF of BBA | president = | vice-president = | algemeen-secretaris = | asiento = | region = | pais = | cantidad_miembro = | cantidad_asociacion = | deporte = | funda = | luga_funda = | ex-nomber = | federacion_mundial = | federacion_continental = | federacion_nacional = | afilia = | comite_olimpico = | agencia_deportivo = | stop_imagen = | imagen = | descripcion = | website = }} '''Aruba Badminton Federation''' (ABF), tambe yamá Badminton Aruba o Aruba Badminton Bond, ta e organisacion gobernante nacional supremo pa e deporte di [[badminton]] na [[Aruba]]. E federacion ta wordo representa pa e [[seleccion nacional di badminton di Aruba]]. == Historia == E Aruba Badminton Federation a wordo funda memey di añanan 1970, ora cu e promé participacion a tuma luga na e Kampionatonan di Carebaco. Na desember 1973 e federacion a bira miembro di Caribbean Badminton Federation, hunto cu Corsou.<ref>Sport inliet kort sport in het kort sport. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 05-12-1973, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 29-05-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461498:mpeg21:p007</ref> E federashon despues a bira miembro di e órgano di gobernashon kontinental, e Konfederashon Panamerikano di Badminton, i e Federashon Mundial di Badminton, e tempu ei konosí komo e Federashon Internashonal di Badminton. Aruba ainda no ta anfitrion di campeonatonan internacional. Sinembargo Aruba a yega di ta anfitrion di Campeonato di Carebaco dos biaha. Federacion di Badminton Aruba ta miembro di Comite Olimpico Arubano . {{Appendix}} De Badminton Bond Aruba (BBA) viert deze maand zyn 15-jarig bestaan met verschillende toernooien en andere activiteiten. Ofschoon deze tak van sport niet zo bekend is op Aruba, heeft de BBA in vijftien jaren heel wat gepresteerd. Deze bond is al jaren lid van de International Badminton Federation (IBF). Ook is de BBA lid van de Carebaco (Caribbean Regional Badminton Confederation), waarvan verder ook lid zijn: Jamaica, Trinidad, Suriname, Guyana, Barbados, Bermuda, Curasao en Grenada. Elk jaar doet Aruba mee aan de Caribische kampioenschappen en BBA- motor, Riek Altman, is al jaren secretaris / penningmeester van de Carebaco. Aruba wordt elk jaar weer verzocht de Carebaco- wedstrijden te organiseren, omdat Aruba tot nu toe het beste toernooi heeft georganiseerd, doch door het ontbreken van faciliteiten kan de BBA dit Caribisch treffen niet meer organiseren. De BBA bestaat momenteel uit de vier clubs: Floralin, Flamboyant, Aruba Badminton Minders en Playa die tezamen honderd leden tellen. Deze sport kan uitsluitend gespeeld worden in een zaal en nu wordt er gebruik gemaakt van de gymnastiekzalen van Julianaschool, La Salie College en de Sporthal. Een paar maanden geleden hebben de BBA- bestuursleden, Riek Altman en Michael Williams, in Trinidad een coachingcUrsus gevolgd onder auspiciën van de IBF en geven nu op maandag en donderdag aan trainers van de club een opleiding. Nu al is bekend dat Aruba volgend jaar vertegenwoordigd zal worden op Curagao tijdens de Easter Open Tournament en in Jamaica tijdens de Carebaco- wedstrijden. De BBA heeft gisteren in een communiqué dank uitgebracht aan alle personen en instanties, die door de jaren heen de BBA hebben geholpen en eenieder, die aan badminton wil meedoen, uitgenodigd zich op donderdag in de Sporthal op te geven tussen zeven en tien uur 's avonds. Het bestuur van de BBA wordt in dit derde lustrumjaar gevormd door: voorzitter R. Nieuw, vicevoorzitter R. Altman, secretaris G. Simon, penningmeester B. Hernandez, commissarissen E. van der Linde, M. McClure, E. Vemannan, M. Croes en M. Williams.<ref>Met uitgebreid activiteiten-programma Badminton Bond Aruba viert haar derde lustrum. "Amigoe". Curaçao, 08-11-1986, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 29-05-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641854:mpeg21:p013</ref> ------------- {{Variante|a}} {{Futbolista |nomberdihungado = |Nomber = Mario Croes |potret = |Fecha di nasementu = |Siudat di nasementu = |Pais di nasementu = {{ABW}} |Nashonalidat = hulandes |Posishon = |club = }} '''Hyacintho Mario Croes''' (☆ ± 1942 na [[Aruba]]), tambe conoci como '''Mario Croes jr.''', ta un ex-hungado di pingpong [[Aruba]]no. Entre decada 1960 y decada 1980 el a titula 13 vez campeon di Aruba. Den [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]] Croes tabata un di e dos "grandinan" den deporte di tennis di mesa, banda di [[Robert Hosé]] di [[Kòrsou|Corsou]].<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463158:mpeg21:a0099|titel=Sensationele zege van R. Hosé over M. Croes|werk=[[Amigoe]]|datum=1970-11-02|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> == Biografia == Mario Croes ta yiu di Eymee Zeppenfelt y Mario Hyacinto Croes, empresario i doño di La Gran Bodega.<ref name="Amigoe">{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462365:mpeg21:a0121|titel=In de Franciscuskerk|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-07-16|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> Cu mas o menos siete aña el a cuminsa hunga pingpong y tabata train cu su mama pa despues sigi train cu su tata y otro famianan.<ref name="Amistad">{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AMISTAD-1976-11/page/3/mode/1up?q=Amistad+mei+1976&view=theater|titel=Mario Croes: 26 aña den pingpong|werk=Amistad|datum=november 1976|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> Croes a cuminsa mustra su talentonan ora cu na edad di 9 aña el a sali campeon "junioren" na Aruba. Cu 12 aña el a drenta division di senioren y na 1959, cu 16 aña, a bira campeon di Aruba pa prome bes.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010997546:mpeg21:a0072|titel=Mario Croes jr: nieuwe tienkampkampioen tafeltennis|werk=[[Amigoe]]|datum=1959-02-25|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> Na 1960 e ta prolonga su titulo.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010459813:mpeg21:a0112|titel=Mario Croes jr. weer de sterkste|werk=[[Amigoe]]|datum=1960-04-01|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> Hunto cu Cholan Jacobs e tabata hunga pa e team Arubano di Bavaria Stars. Den e torneo organisá door di e asociacion "Entre Nous Juveniles” na Corsou el a hunga cu 17 aña su prome wega internacional contra [[Colombia]]. Croes tabata doño di Mario's Sports Shop den Wilhelminastraat 51 na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]. E ta casa cu Ruth Arends y hunto nan tin un yiu homber, Mario III, i un yiu muhe Janine.<ref name="Amigoe"/> {{Appendix}} {{Stub}} {{DEFAULTSORT:Croes, Mario}} [[:Category:Hende]] [[:Category:Deporte na Aruba]] Pa promer viaha el a sali campeon di Aruba dia cu e tabatin 15 aña di edad. Awor flbi cu e tin 34 aña e por bisa cu ela sali 13 vez campeon di nos isla y e ta posee nada menos cu 39 copa y 27 medaya. Un deportista arubano cu e destaca su mes den e deporte di ping pong specialmente door di su mes esfuerzonan y su perserverancia, como cu manera nos lektornan por lesa mas alew, no ta semper ela haya ayudo den su carera deportivo na su isla natal. Mario Croes jr., casá cu Ruth Croes-Arends, ta haya cu e deporte di ping pong na Aruba a bai hopi atrcus den e 26 aña cu e tin ta praktikele. Amistad a tene un entrevista exclusivo cu e deportista te ainda mas grandi riba terreno di ping pong actuahnente: Mario Croes Jr.<ref name="Amistad">{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AMISTAD-1976-11/page/3/mode/1up?q=Amistad+mei+1976&view=theater|titel=Mario Croes: 26 aña den pingpong|werk=Amistad|datum=november 1976|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> mi a cuminsa hunga ping pong tempo mi tabata tin mas o menos siete aña. Mi mama a cuminsa siñami, pero mi no a worry mucho. Toch mi a sigi hunga cu mi tata y cu mi otro famianan. Un viaha mi a bai Flamingo Room (Trocadero), caminda tabatin un mesa di ping pong, anto ei nan mi a mira Cholan Jacobs, e tempo ei e campeon di Aruba, hunga. Esei a dunami smaak pa mi sigi train cu mi famia. Dia m'a cimiinsa hunga di verdad mi tabatin 12 ema y mi a cuminsa train cu Cholan. E tempo ei mi tabata hunga cinco te seis ora pa dia. Mi tabata caba di come dies dos or y mei y bai hunga te siet’or y mei di anochi. Tur dia e mesim cos. Mi no tabata hunga ni siña les. Mario a cuminsa mustra su talentonan ora cu na edad di 9 aña ela sali campeon di Junioren na Aruba. Cu 12 aña ela drenta division di senioren y cu 16 aña pa promer vez ela logra bira campeon di Aruba. Su promer wega internacional ela hunga contra Colombianonan tempo cu e tabatin 17 aña na 1959. E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” Entre Nous Juveniles na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsou. E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsou. in de Franciscuskerk te Oranjestad is gistermorgen het kerkelijke huwelijk ingezegend vun mejuffrouw Rulh Arends, dochter V(.n. de heer en mevrouw Milo de R. Arends-Arends en de heer Mario Croes, zoon van de heer en mevrouw Mario H. Croes- Zeppenfelt. Voor de receptie ten huize van de bruid bestond grote belangstelling. Het bruidspaar wachtte een verrassing; een taart in de vorm van een tafeltennistafel. De bruidegom is dan ook tafeltenniskampioen van Aruba.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462365:mpeg21:a0121|titel=In de Franciscuskerk|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-07-16|bezochtdatum=2022}}</ref> * Eigenaar van Mario's Sports Shop, Wilhelminastraat 51, Oranjestad, Aruba * Huwde in 1965 met Ruth Arends, kinderen Mario III en Janine {{Appendix}} --------------- 1ajauwknt4iurrf6g9sexhyqw8njbuk 199630 199629 2026-08-06T09:33:43Z Caribiana 8320 /* Caha di orgel */ 199630 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ Pending: [[Barracudas Artistic Aruba]] - [[Aruba Dolphins]] - [[Stingray Swimming Team]] - [[Shawn Zarraga]] - [[Antwone Thyshon Kelly]] - [[Badminton Bond Curacao]] - [[Seleccion nacional di badminton di Aruba]] - [[Aruba Sport Unie]] -------- {{infobox deportista | variante=a }} '''Higinio Alejandro (Patan) Farro''' (☆ [[11 di yanüari|11 di januari]] [[1942]] - † [[30 di yüli |30 di juli]] [[2026]]<ref>[https://www.arubanative.com/aurora-royal-pray-funeral-home-ta-anuncia-fayecimento-di-higinio-alejandro-farro-mihor-conoci-co-mo-patan/ Aviso di fayecemento], arubanative.com (4 di augustus 2026)</ref>) tabata un musico, compositor y deportista [[Aruba|Arubiano]]. El a titula campeon di hisamento di peso di Aruba pa diescuater aña consecutivo (1965-1978) y tabata tambe campeon di [[Antias Hulandes]] pa nuebe aña consecutivo.<ref name="telearuba"/> Farro ta wordo considera un di e pioneronan mas importante di hisamento di peso na Aruba.<ref>[https://arubanews.ca/patan-farro-weightlifting-legacy-honoured-following-aruban-champions-death/ Patan Farro Weightlifting Legacy Honoured Following Aruban Champion’s Death], arubanews.ca (4 di augustus 2026)</ref><ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/93280/voormalig-gewichthefkampioen-patan-farro-overleden-vz1916 Voormalig gewichthefkampioen ‘Patan’ Farro overleden], curacao.nu (4 di augustus 2026)</ref> Banda di su carera deportivo, e tabata tambe bon conoci como wicharero, restaurado y promotor di caha di orgel tradicional. == Bida y carera == Farro a cuminsa como pesista na aña 1964 y a logra di dos luga den su prome competencia. Den e aña siguiente, e nivel di e deporte riba e isla a baha considerablemente, debi cu hopi hisador di peso, cu tabata di origen stranhero, a bandona Aruba despues di nan retiro for di [[Lago Oil & Transport Company|refineria Lago]].<ref>[https://297sportsaruba.com/na-memoria-di-higinio-alejandro-patan-farro/ Na memoria di Higinia Alejandro "Patan" Farro], 297sportsaruba.com (3 di augustus 2026)</ref> Apesar di condicionnan dificil, Farro a sigui train y desaroya den deporte di peso. E tabata entrena hunto cu otro deportistanan den un espacio chikito na Wilhelmina Stadion (awor [[Stadion Guillermo Prospero Trinidad]]). El a entrena sin guia di un entrenador profeshonal y nunca a haya oportunidat pa sigui entrenamento den exterior. Pa participa na torneo internacional, e tabata depende di su propio dianan di vakantie. Despues di su retiro for di competencia, Farro a yuda Federacion Aruba Weightlifting Association como referee. ===Carera internacional=== Na 1970, Farro a wordo selecciona pa representa Antias Hulandes na [[Weganan Centroamericano y di Caribe]] (CAC) na [[Panama]]. Ora [[Comite Olimpico Antias Hulandes]] (NAOC) a nenga pa financia su biahe, e mes a cumpra su boleto di avion y a logra di cuater luga den su categoria.<ref name="telearuba">[https://telearuba.aw/article/na-memoria-di-higinio-alejandro-patan-farro Na memoria di Higinio Alejandro "Patan" Farro], [[Telearuba]] (2 di augustus 2026)</ref> Na 1971, el a termina na di cinco luga durante [[Weganan Panamericano]] na [[Cali]], [[Colombia]]. Na 1974, el a bolbe logra di cuater luga na CAC na [[Repúblika Dominikano|Republica Dominicano]].<ref name="telearuba"/> Su logro internacional mas importante a yega na 1978, ora el a gana un medaya di brons na CAC na [[Medellín]].<ref name="telearuba"/> ===Logro y record === Ademas di su titulonan local y regional, Farro tabata conoci pa su forsa excepcional. Durante su carera el a kibra mas cu 50 record di Aruba. Den añanan setenta di [[siglo 20|siglo binti]], el a logra e siguiente prestacionnan:<ref name="telearuba"/> * squat: serka 272 kilo (600 liber) * deadlift: serka 318 kilo (700 liber) * bench press: serka 181 kilo (400 liber) * snatch: serka 125 kilo (275 liber) * clean and jerk: serka 160 kilo (352 liber) Su recordnan Arubano di 1976 den e disciplinanan "snatch" y "clean and jerk" a permanece pa cuarenta aña prome cu na 2016 a logra kibra ambos record y tambe esun di total.<ref name="telearuba"/> == Caha di orgel == Desde chikito, Patan a desaroya un amor profundo pa musica. E pasion ey a converti’e den un maestro respeta, tanto den pone pieza, afina y restaura cahanan di orgel, como den preserva e sonidonan autentico. Como hobby y trabao e ta toca caha di orgel y traha cylinder pa caha. Ademas di su contribucion na deporte, Farro tabata tambe envolvi den preservacion di herencia cultural di Aruba, specialmente door di su trabou cu restauracion y promocion di [[Caha di Orgel|cah’i orgel]] tradicional.<ref name="honor">[https://www.gobierno.aw/a-honra-varios-tocado-di-cahi-orgel-riba-dia-di-musico A honra varios tocado di cah’i orgel riba dia di musico], Gobierno di Aruba (25 di november 2024)</ref> E legendario hisador di peso Arubiano Higinio Alejandro “Patan” Farro tambe tabata un figura cultural bon conoci y un tocado, doño y restaurador celebra di e tradicional caha di orgel (orgel di bari) yama “El Diamante”.<ref>[https://www.aruba.nu/nieuws/kunst-cultuur-en-muziek/57390/unieke-eer-voor-muzikanten-met-liefde-voor-cahi-orgel Unieke eer voor muzikanten met liefde voor Cah’i Orgel], aruba.nu (27 di november 2024)</ref> Legado Cultural E Instrumento: Patan Farro tabata doño y tabata cuida un caha di orgel historico di 100 aña bieu como “El Diamante” tabata conoci. Diamante". Artesania: E tabata un di e poco personanan na Aruba cu e habilidad raro pa pega y martillo e cilindernan (cilinder di claba) cu ta wordo uza pa toca musica tradicional riba e instrumento. No ta facil pa a aregla, marca y claba pieza riba caha di orgel. Na Corsou Patan a pone piesa pa por lo menos 16 caha di orgel.<ref name="baluarte">[https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2015-10-07/mode/2up?q=patan+farro+oranje+nassau Reconocemento na baluarte di cah’i orgel Alegandro ‘Patan’ Farro], Bon Dia Aruba (7 di october 2015)</ref> Reconocimento: El a ricibi multiple premio cultural y reconocimentonan oficial di gobiernonan di Aruba y Corsou pa conserva e musical unico aki.<ref name="honor"/><ref name="baluarte"/> Na 1982, den concurso di caha di orgel na Hoffi Sero Janchi, Farro a sali ganado maximo cu su caha di orgel Diamante.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-DOCUMENTACION-005276/mode/1up?q=patan+farro Ambiente inmenso na concurso di caha di orgel], Diario (30 di augustus 1982)</ref> == Reconocemento == Durante su carera activo, Farro no a haña hopi reconocemento oficial pa su prestacionnan. Sinembargo, despues di su retiro, el a wordo honra cu varios distincion: * 1974 - nominacion pa premio di “atleta di aña” di [[Aruba Sport Unie]]<ref>[https://coleccion.aw/show/?ANA-DIG-CARA-C002 Alejandro "Patan" Farro], coleccion.aw</ref> * condecoracion real como "ridder" den [[Orden di Oranje-Nassau]] * inclusion den Salon di Fama di Aruba * 1991 - Premio Promocional Santa Anna pa su contribucion na deporte y cultura Segun Archivo Nacional Aruba, Farro tabata tambe nominá pa premio di “atleta di aña” di Aruba Sport Unie na 1974. == Fayecemento == Farro tabata casa y tata di tres yiu. El a fayece dia 30 di juli 2026 na edat di 84 aña. Diferente organisashonnan, entre otro Federacion Aruba Weightlifting Association y Departamento di Cultura di Aruba, a record’é como un atleta respectivamente culturista sobresaliente y un persona ehemplar. {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] '''Higinio Alejandro (Patan) Farro''' (☆ [[11 di yanüari]] [[1942]] - † 30 di yüli 2026) tabata un hisado di peso [[Aruba|Arubiano]]., conoci den su tempu aktivo komo e hòmber mas fuerte di Aruba. El a dominá deporte di levantamentu di peso riba e isla pa mas ku un dekada i a representá Antia Hulandes na diferente torneo internashonal. Farro a gana e titulo di kampion di Aruba pa dieskuater (14) aña konsekutivo i tabata tambe kampion di Antia Hulandes pa nuebe (9) aña. El ta konsiderá un di e pioneronan mas importante di levantamentu di peso na Aruba.<ref>[https://arubanews.ca/patan-farro-weightlifting-legacy-honoured-following-aruban-champions-death/ Patan Farro Weightlifting Legacy Honoured Following Aruban Champion’s Death], arubanews.ca (4 di augustus 2026)</ref><ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/93280/voormalig-gewichthefkampioen-patan-farro-overleden-vz1916 Voormalig gewichthefkampioen ‘Patan’ Farro overleden], curacao.nu (4 di augustus 2026)</ref> == Bida y carera == Farro a kuminsá ku levantamentu di peso na aña 1964 i a logra di dos luga den su promé kompetensia. Den e aña siguiente, e deporte a baha hopi na nivel riba e isla, despues ku hopi trahadó strañero a laga Aruba tras despido na refineria di Lago.<ref>https://297sportsaruba.com/na-memoria-di-higinio-alejandro-patan-farro/</ref> A pesar di e situashon difísil, Farro a sigui entrená bou di kondishonnan hopi limitá. El tabata entrená den un espasio chikí bou di graderia di Wilhelmina Stadion (awor Stadion Guillermo Prospero Trinidad), ku ventilashon insufisiente i un solo plataforma ku el mester a kompartí ku siete otro deportista. El a entrená sin entrenador profeshonal i nunca a haña oportunidat pa sigui kampamentu di entrenamiento na exterior. Pa torneo internashonal, el tabata depende di su propio dianan di vakashon, pasobra no a haña permiso adicional di su trabou. ===Carera internacional=== Na 1970, Farro a wordu selekshoná pa representá Antia Hulandes na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Panamá. Ora e Komité Olímpiko Antiano a nenga pa paga su biahe, el mes a kumpra su boleto di avion i a logra di kuarto luga den su kategoria. Na 1971, el a termina na di sinku luga durante e Huegos Panamericanos na Cali, Kolombia. Na 1974, el a bolbe logra kuarto luga na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Republica Dominicano. Su logro internashonal mas importante a yega na 1978, ora el a gana un medaya di brons na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Medellín. ==Logro y rekord == Ademas di su titulo lokal i regional, Farro tabata konosí pa su forsa eksepshonal. Den añanan setenta, el a logra e siguiente prestashonnan aproksimá: squat: serka 272 kilo (600 lbs) deadlift: serka 318 kilo (700 lbs) bench press: serka 181 kilo (400 lbs) snatch: serka 125 kilo (275 lbs) clean and jerk: serka 160 kilo (352 lbs) Su rekordnan arubiano di 1976 den e disciplinanan snatch i clean and jerk a keda sin bati pa aproksimadamente kuarenta (40) aña. Na 2016, e rekordnan aki i su total kombiná finalmente a wordu mehorá. Rekonosimentu Durante su karrera aktivo, Farro no a haña hopi rekonosimentu ofisial pa su prestashonnan. Sin embargo, despues di su retiro, el a wordu honrá ku diferente distinkshon: distinkshon real inklushon den Eregalerij di Aruba Premio Santa Anna pa su kontribushon na deporte i kultura Segun Archivo Nacional Aruba, Farro tabata tambe nominá pa premio di “atleta di aña” di Aruba Sport Unie na 1974. == Ca'i orgel == * Diamante<ref>https://www.gobierno.aw/en/several-barrel-organ-players-were-honored-on-musicians-day</ref> E legendario hisador di peso Arubiano Higinio Alejandro “Patan” Farro tambe tabata un figura cultural bon conoci y un hungador, doño y restaurador celebra di e tradicional caha di orgel (orgel di bari) yama “El Diamante”.<ref>[https://www.aruba.nu/nieuws/kunst-cultuur-en-muziek/57390/unieke-eer-voor-muzikanten-met-liefde-voor-cahi-orgel Unieke eer voor muzikanten met liefde voor Cah’i Orgel], aruba.nu (27 di november 2024)</ref> Legado CulturalE Instrumento: Patan Farro tabata doño y tabata cuida un caha di orgel historico di 10 aña bieu como “El Diamante” tabata conoci. Diamante".Artesania: E tabata un di e poco personanan na Aruba cu e habilidad raro pa pega y martillo e cilindernan (cilinder di claba) cu ta wordo uza pa toca musica tradicional riba e instrumento.Reconocimento: El a ricibi multiple premio cultural y reconocimentonan oficial di gobierno di Aruba pa conserva e musical unico aki == Legado == Farro su influensia a bai mas allá di su rekordnan i medayanan. El a demostrá ku un atleta arubiano por kompetí na nivel regional, a pesar di falta di fasilidat, guia profeshonal i sosten finansiero. Su determinashon — manera paga su propio biahe i sigui entrená bou di kondishonnan difísil — a hasi’e un ehèmpel pa generashonnan posterior di deportista. Ademas di su kontribushon na deporte, Farro tabata tambe envolví den preservashon di herensia kultural di Aruba, spesialmente dor di su trabou ku restaurashon i promoshon di e Cah’i Orgel tradicional. Fayesimentu Farro a fayesé dia 30 di yüli 2026 na edat di 84 aña. Diferente organisashonnan deportivo, entre otro Aruba Amateur Weightlifting Association, a record’é komo un atleta sobresaliente i un persona ehèmpelar, i a ekspresá kondolensia na su famia. ------------ '''Aruba Sport Unie''' (ASU), tambe konosí komo '''Union Deporte Aruba''' òf '''Union Deportivo Arubano''', ta e organisashon cumbre di deporte na Aruba. E ta fungí komo federashon madre pa e diferente federashonnan i bondnan deportivo riba e isla. ASU ta representa mas ku 25 federashon deportivo i tin komo meta koordiná, promové i desaroyá deporte na Aruba. Pa bira miembro di ASU, un organisashon deportivo mester ta registra komo persona hurídiko i no por representa un deporte ku ta kaba representá pa un otro federashon miembro. ==Historia== Aruba Sport Unie a wordu fundá dia 23 di desèmber 1941, for di e nesesidat pa koordiná i stimulá desaroyo di deporte riba e isla. Entre e organisashonnan ku a kontribuí na su fundashon tabatin clubnan manera RCA, Club Caribe i Tivoli. E promé presidente tabata [[Jacobo Arends|Jacobo Rudolf (Coco) Arends]], kende tabata tambe envolví den fundacion di [[Arubaanse Voetbalbond]] (AVB) algun aña prome. Na 1949, ASU a kuminsá haña subsidio di e gobierno sentral pa sostené federashonnan deportivo, spesialmente pa organisashon di kompetensianan i otro aktividatnan. Durante e añanan 1950 i 1960, sektor priva a hunga un papel importante den desaroyo di deporte na Aruba. E kompania petrolero Lago Oil & Transport Company, por ehèmpel, a brindá sosten finansiero i material na diferente clubnan. Mateo Reyes tabata un di e figurannan clave den e proseso di distribushon i desaroyo. Na 1955, ASU a organisá e promé ASU Olimpiada, un evento ku a stimulá kompetensia entre atletanan lokal i ku a bira un tradishon durante varios dekada. Den e evento aki, atletanan tabata wordu rekonosé komo “atleta di aña”. Entre 1955 i 1993, ASU tabata responsabel pa maneho di e Wilhelminastadion na Oranjestad. Te na 1997, ASU tabata tambe enkargá ku distribushon di subsidio gubernamental na federashonnan deportivo. Despues di e aña ei, e tarea aki a pasa direktamente na gobierno di Aruba. ==Facilidatnan deportivo== ASU ta manehá diferente instalashon deportivo riba Aruba, entre otro: ===Joe Laveist Sport Park=== Situa na San Nicolas, e parke aki ta un fasilidat multifunkshonal ku instalashonnan pa: basebal futbòl volleyball basketball atletismo E parke por wordu usa tambe pa evento grandi manera konserto i aktividatnan komunidario. ===Centro Deportivo Betico Croes=== Situa na Santa Cruz, e fasilidat aki ta un kompleks deportivo di paden ku aire akondishoná. E ta usa pa deporte di sala i arte marcial. ==Organisashon i rol== ASU ta fungí komo koordinadó entre e diferente federashonnan deportivo na Aruba i ta apoyá: desaroyo di deporte organisashon di kompetensianan promoshon di atletanan lokal Riba e isla tin mas ku 30 organisashon deportivo ku ta forma parti di e sistema koordiná pa ASU. Entre e deporte mas popular na Aruba tin futbòl i basebal. Basebal, en partikular, a kontribuí na reconocimiento internashonal di Aruba, ku varios atletanan arubiano ku a hunga den Major League Baseball. ===Presidente === * Jacobo Rudolf “Coco” Arends (promé presidente) * Gerald Franca * Soraida Boekhoudt (2022– ) --- {{Variante|a}} {{infobox organisacion | variante = a | tipo = Deporte | nomber = Aruba Sport Unie | funda = [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]] | fundado = }} '''Aruba Sport Unie''' (Union Deporte Aruba, ASU), tambe conoci como '''Union Deportivo Arubano''', ta e organisacion cumbre di deporte na [[Aruba]]. E ta fungi como federacion cumbre pa diferente federacion y bond deportivo riba e isla. ASU ta representa mas cu 25 federacion deportivo y tin como meta coordina, promove y desaroya deporte na Aruba. Pa bira miembro di ASU, un organisacion deportivo mester ta registra como [[Persona hurídiko|persona huridico]] y no por representa un deporte cu ta representacaba pa otro federacion miembro. == Historia == Aruba Sport Unie a wordo funda dia [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]]. E organisacion a surgi for di e necesidad pa coordina y stimula desaroyo di deporte riba e isla. Den promé añanan di su existencia, diferente club i organisashon deportivo a kontribuí na fundashon di ASU, entre otro [[RCA]], Club Caribe i Tivoli. E promé presidente di e organisashon tabata '''Coco Arends''', kende tabata tambe envolví den fundashon di e '''Arubaanse Voetbal Bond''' algun aña promé. Na 1949 ASU a kuminsá ricibí subsidio di e gobierno sentral pa apoyá federashonnan deportivo ku organisashon di kompetensia i actividadnan deportivo. Durante añanan hopi organisashon i empresanan lokal a brindá sosten finansiero i material na deporte na Aruba. E kompanía petrolero Lago Oil & Transport Company tabata un di e sostenedornan importante, donando material deportivo i apoyando desaroyo di clubnan deportivo. Mateo Reyes tabata un di e personanan cu a yuda den e proseso di desaroyo aki. Den 1955 ASU a organisá e promé '''ASU Olimpiada''', un evento deportivo pa estimulá kompetensia entre atletanan lokal. E evento aki a bira un tradishon durante varios dekada, kaminda atletanan a wordo rekonosé komo “atleta di aña”. Entre 1955 i 1993 ASU tabata responsabel pa maneho di e [[Wilhelminastadion]] na Oranjestad. Te na 1997 ASU tabata tambe responsabel pa distribushon di subsidio gubernamental pa federashonnan deportivo. Despues di e aña aki, e tarea aki a wordo asumí direktamente pa e gobierno di Aruba. == Facilidatnan deportivo == ASU ta manehá diferente instalashon deportivo riba Aruba. '''Joe Laveist Sport Park''' na [[San Nicolas, Aruba|San Nicolas]] ta un parke deportivo multifunkshonal ku instalashonnan pa deporte manera: * [[Basebal]] * [[Futbòl]] * [[Volleyball]] * [[Basketbal]] * [[Atletismo]] E parke por wordo usa tambe pa evento grandi manera konserto i otro aktividatnan komunidario. '''Centro Deportivo Betico Croes''' na [[Santa Cruz, Aruba|Santa Cruz]] ta un fasilidat deportivo di paden ku aire acondicioná. E centro ta usa pa deporte di sala i arte marcial. == Organisashon == ASU ta fungí komo koordinadó entre e diferente federashonnan deportivo na Aruba. E organisashon ta apoyá desaroyo di deporte, organisashon di kompetensianan i promoshon di atletanan lokal. Riba e isla tin mas ku 30 organisashon deportivo cu ta forma parti di e sistema deportivo coordina pa ASU. Entre e deporte mas popular na Aruba tin [[futbòl]] i [[basebal]]. Especialmente basebal a duna Aruba reconocimiento internashonal, ku varios atletanan Arubiano cu a hunga den [[Major League Baseball]]. == Organisacion == Entre e presidentenan di Aruba Sport Unie tin: * [[Coco Arends|Jacobo Rudolf (Coco) Arends]] (1892-1965) – promé presidente * Gerald Franca – presidente durante diferente periodo den siglonan reciente * Soraida Boekhoudt – presidente (2022) [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] '''Aruba Sport Unie''' o '''Union Deportivo Arubano''' (ASU) ta e federacion cumbre di e federacionnan deportivo na [[Aruba]]. dre di 25 bond deportivo. Pa bira miembro di A.S.U. e organisacion mester ta un persona huridico y no mag di tin un miembro pa e deporte ey caba den A.S.U. == Historia == ASU e ser funda dia [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]]. * ASU taba maneha Wilhelminastadion di 1955 te 1993 A.S.U. ta maneha dos facilidad cu ta nan propiedad, esta Joe Laveist Sport Park na San Nicolas y Centro Deportivo Betico Croes na Sta Cruz. Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. Centro Deportivo Betico Croes ta completamente airecondiciona y ta uz'e pa tur sport di paden y arte marcial. Huur di e sporthal ta depende di cuanto hende mester uza pa maneha e lugar pa e actividad y ki sorto di actividad e ta. Pa mas informacion por yama oficina di A.S.U. na e numbernan di telefon ariba menciona.<ref>[https://www.gobierno.aw/union-deporte-aruba-asu Union Deporte Aruba (ASU)], Gobierno di Aruba</ref> Aruba Sport Unie a wordo funda dia 21 di December, 1941. E aña aki 21 di December, e ta cumpli 75 aña y tin cu corda riba e fundadornan. Segun e presidente actual Gerald Franca, e aña aki lo ta uno special den cuadro di e celebracion aki. Tambe el a splica kico tur nan tin pensa di haci pa loke ta e celebracion den 2017. Franca a splica cu e prome presidente tabata Coco Arends, kende ta e mesun persona cu a cuminsa tambe, kende ta fundador di Arubaanse Voetbal Bond 5 pa 6 aña prome. Un di e organisacionnan cu a yuda lanta Aruba Sport Unie tabata RCA, Club Caribe y Tivoli, cual ta e prome organisacionnan cu a lanta e asociacion aki. Na 1949 pa prome biaha den historia, ASU a cuminsa haya e subsidio di Gobierno Central pa facilita tambe e federacionnan di e tempo ey cu placa pa nan organisa actividadnan. Despues di e periodo ey tabata haya Lago ta yuda hopi den parti di formacion di e clubnan y nan tabata subsidia of duna donacion na e diferente clubnan pa nan material, etc. durante aña. Difunto Mateo Reyes, kende ta un persona conoci y keri, tabata encarga cu esaki. E ta un di e personanan cu a yuda ASU pa haya Joe Laveist for di Lago como un centro pa deporte. Lago Sportpark tabata di Lago y a bin pa pase pa Joe Laveist, pa pas’e pa ASU. Franca a menciona cu durante aña, durante 1955, ASU a celebra su prome ASU Olimpiada y despues di esey a keda celebr’e. Hopi di e atletanan grandi ta recorda e fechanan ey, caminda cu nan a wordo eligi como atleta di aña den decadanan di 60, 70 y 80. ASU semper a maneha deporte pa Gobierno y hasta a bay asina leu cu ASU a manda hende den exterior cu studie opdracht, pa bin bek lanta scol di deporte pa Aruba. Esaki nunca a logra debi na cosnan cu tabata pasa internamente. Despues ASU tabata encarga pa duna subsidio te cu na aña 1997, caminda cu Gobierno a tuma e tarea aki bek den su seno. Franca a sigui splica cu na e momentonan aki tin un comision cu ta trahando riba dje pa pasa e fecha pa Januari. Pa fin di aña ta imposibel pa organisa algo. Idea ta pa haci algo riba dje pa recorda e fecha y recorda esnan cu a funda e organisacion aki. Tabata tin hasta hendenan conoci entre otro shon A. Eman cu tabata un di e prome personanan den e directiva. Tin hopi hende conoci den comunidad tabata forma parti di ASU di e tempo ey.<ref>[https://masnoticia.com/aruba-sport-unie-lo-cumpli-75-ana-dia-21-di-december-proximo/ Aruba Sport Unie lo cumpli 75 aña dia 21 di December proximo], Mas Noticia (28 di november 2016)</ref> The sparse available evidence, however, reveals that there are around thirty-five sport organisations on the island that fall under the umbrella of the Aruba Sport Union (ASU), which was formed in 1941.44 As in Curaçao, two of the more popular team sports are soccer and baseball, and it is baseball that has given it the greatest international recognition through the participation of at least six Arubans in MLB since 1996.4 ASU President Gerald Franca --> 2022 Soraida Boekhoudt --- Aruba Sport Unie, funda dia 23 di december 1941, ta e bond madre di 25 bond deportivo. Pa bira miembro di A.S.U. e organisacion mester ta un persona huridico y no mag di tin un miembro pa e deporte ey caba den A.S.U. A.S.U. ta maneha dos facilidad cu ta nan propiedad, esta Joe Laveist Sport Park na San Nicolas y Centro Deportivo Betico Croes na Sta Cruz. Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. Centro Deportivo Betico Croes ta completamente airecondiciona y ta uz'e pa tur sport di paden y arte marcial. Huur di e sporthal ta depende di cuanto hende mester uza pa maneha e lugar pa e actividad y ki sorto di actividad e ta. Pa mas informacion por yama oficina di A.S.U. na e numbernan di telefon ariba menciona.<ref>https://www.gobierno.aw/union-deporte-aruba-asu Union Deporte Aruba (ASU)</ref> {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] ---------------- {{Variante|a}} {{multiple image | total_width = 270 | border = | perrow = 1/2 | align = right |header = Joe Laveist Sportpark |header_align = center |image2 = Joe Laveist Sport Park.jpeg | image1= Estadio de béisbol Joe Laveist, en San Nicolaas (este de Aruba).jpg | image3 = Joe Laveist Sport Park 06 54 31 704000.jpeg |caption1 = |caption_align = center }} == Lago Sport Park / Joe Laveist Sportpark == The historical Lago Sports Park (later known as the Laveist Sport Park) was a vital recreational and cultural hub in San Nicolas, Aruba. Officially inaugurated in March 1941, it was founded by the Lago Oil & Transport Company to support the island's booming refinery community. History of Lago Sports Park Founding and Baseball Roots: The park was instrumental in developing baseball on the island. American expatriate and former Major League Baseball pitcher Jim Bluejacket spent 15 years in Aruba and helped found the facility, fostering strong local interest in the game. WWII & Refining Community: During WWII, the facility offered organized recreation for Allied soldiers stationed in Aruba and the diverse immigrant workforce employed at the Lago refinery. Championship Ground: Throughout the 1940s and 1950s, the park was the premier venue for the organized Aruba baseball championships. Iconic early teams like the Dodgers, Baby Ruth, and Barnes' Ramblers competed here. Track and Field: Beyond baseball, it served as the primary venue for annual events like the Lago High School Track Meets and the Aruba School Sport Bond competitions. Evolution: Today, the historic site in San Nicolas continues to be an active community asset and is known as the Laveist Sport Park. --- Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. {{Variante|a}} {{Databox}} Intro *Location in San Nicolas, Aruba *Originally built by Lago Oil and Transport Company *Year of inauguration (1941) *Later renamed to Joe Laveist Sportpark ==Historia== 1. Fundashon (±1930s–1941) Lago building infrastructure for workers Role of Jim Bluejacket Opening (9 March 1941) 2. Periodo di floresementu (1940s–1980s) Organized sports (baseball, possibly softball, football) Social function (community gatherings, events) 3. Despues di sera di Lago (1985 →) Decline / transition Renaming to Joe Laveist Continued local use Struktura i fasilidat Even if partial: Baseball field Stands / seating Clubhouse? Multi-sport use * na 1968 Lago a traspasa LSP pa ASU Importansia kultural This is where your article becomes powerful: Role in development of baseball in Aruba Connection to Lago Colony life Symbol of industrial-era community building Link to later international baseball success of Aruba Legado Renaming to Joe Laveist Continued recognition Connection to surrounding area (Jim Bluejacketstraat, schools, neighborhoods) 🔎 Research tips (high impact, low effort) Look for: Lago employee magazines / newsletters Local newspapers (Amigoe, Diario archives) Aruba sports history sources Mentions of: inauguration (1941) sports competitions Joe Laveist (who he was!) ------------------ ==Origen di baseball na Aruba == Beisbòl a yega Aruba den añanan 1930, introdusí pa ekspatriadonan merikano ku tabata traha na Lago Oil Company i imigrantenan venezolano ku a forma timnan di pickup informal riba terenonan habrí.[2] E deporte a haña struktura ku e fundashon di ABBA na 1950 pa organisá liga i kampionato lokal, loke a kondusí na entrada di Aruba den wega internashonal na 1952 ora el a djòin e Asosiashon Internashonal di Beisbòl Amateur (awor parti di WBSC).[2] E aña ei, Aruba a debutá su promé selekshon nashonal na e Serie Mundial Amateur di 1952 na Havana, Cuba, manehá pa Joe Proterra, kaminda el a sigurá dos viktoria den seis wega i a gana aklamashon di fanátikonan, ku pitcher Nell Harms nombrá hungadó sobresaliente di siman pa su aktuashon kontra Honduras.[2] Beisbòl a wòrdu introdusí na Aruba na final di añanan 1920 i kuminsamentu di añanan 1930 prinsipalmente dor di ekspatriadonan merikano empleá pa Lago Oil and Transport Company, un supsidiario di Standard Oil of New Jersey, kendenan a establesé un refineria riba e isla. Pafo di e colonia, baseball a haya traccion na fin di añanan 1930 pa medio di imigrantenan y mariniernan Venezolano cu a mara na wafnan di Aruba cu nan barconan di pisca, formando teamnan casual di pick-up cu a hunga riba terenonan habri na Oranjestad, manera e area patras di Corte di Husticia actual. Pa añanan 1950, beisbòl a integrá profundamente den kultura di Aruba, partikularmente bou di hóbennan, ku a wòrdu eksponé pa medio di transmishonnan di media merikano, eventonan patrosiná pa kompanianan di zeta, i e impakto persistente di sòldánan di tempu di guera, hasiendo esaki un símbolo di aspirashon i vínkulo di komunidat den barionan di klase trahadó. Adopshon lokal a oumentá ku e formashon di klupnan amateur den tur pueblo. <ref>Clyde Harms, https://archive.org/details/BNA-DIG-ARUBATODAY-2021-05-28/page/n9/mode/1up?q=jim+bluejacket Short history of the beginnings of baseball in Aruba], Aruba Today (28 di 2021)</ref> ------------------- {{Variante|a}} {{Infobox deportista| variante = a | nomber completo = Shawn Joubert Zarraga | alias = | fecha nacemento = [[21 di yanüari|21 di januari]] [[1989]] | luga nacemento = {{ABW}} | fecha fayecimento = | luga fayecimento = | nacionalidad = {{NLD}} | haltura = 183 cm | peso = 109 kg <!-- Seccion di informacion deportivo --> | deporte = [[beisbòl|baseball]] | disciplina = catcher (man drechi)? | wo = | debut = 11 di maart 2023 (den [[Tim nashonal di beisbòl hulandes|team di Reino]])?? | activo = 2021 - presente ?? | distincion = }} '''Shawn Joubert Zarraga''' (☆ [[21 di yanüari|21 di januari]] [[1989]] na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]) ta un eks-catcher profesional di beisbòl Arubiano ku a representá Hulanda den kompetensianan internashonal, inkluyendo e World Baseball Classic.[1] Para na 6 pia 0 inch (1.83 m) i pisando aproksimadamente 240 liber (109 kg), Zarraga tabata un switch-hitter ku tabata tira ku man drechi i a hunga prinsipalmente komo un katcher durante henter su karera.[2] Selektá pa e Milwaukee Brewers den e di 44 buèlta (1.302 en general) di e Selekshon di Beisbòl di Liga Mayor di 2007 for di Trinity Christian Academy na Florida, el a pasa vários temporada den e liganan menor den vários organisashon.[3] grokipedia: Zarraga su karera profeshonal a kuminsá den e sistema di Brewers, kaminda el a progresá a traves di nan afiliadonan di 2007 pa 2014, alkansando nivelnan di Double-A i Triple-A i mustrando abilidatnan defensivo sólido tras di e plato.[4] Despues el a firma kontraktnan di liga menor ku timnan inkluyendo Los Angeles Dodgers na 2017 i Cincinnati Reds na 2016, ganando invitashonnan no-roster pa entrenamentu di primavera, ounke nunka el a yega Major League Baseball.[5] Despues ku su karera den liga menor afiliá a terminá na 2017, Zarraga a hunga den liganan independiente, inkluyendo ku e Cleburne Railroaders di e Asosiashon Merikano e aña ei, promé ku el a baha ku penshun.[6] Riba e esenario internashonal, Zarraga tabata un kontribuidor klave na e selekshon nashonal di Hulanda, yudando sigurá e título di Kopa Mundial di Beisbòl 2011 na Panama i partisipando den e Klásiko Mundial di Beisbòl 2017, kaminda el a proveé ​​profundidat na katcher durante wega di pool.[7] Su versatilidat i eksperensia a hasié un opshon konfiabel pa e tim hulandes, basando riba su raisnan arubiano miéntras e tabata kompetí bou di e bandera di Reino Hulandes.[8] == Karera internashonal == ===Kopa Mundial 2011=== Zarraga a haci su debut internacional cu e seleccion nacional di baseball di Hulanda na 2011 den Mundial di Baseball na Panama, eligibel pa medio di su herencia Arubiano. El a sirbi komo un katcher riba e lista ora e tim a gana e medaya di oro, derotando Cuba 2-1 den e final pa reklamá e título mundial.[25][26] torneonan di 2014 Zarraga a sirbi prinsipalmente komo un katcher durante e aparishonnan di e tim den dos torneo klave e aña ei.[27] Na yüli, Zarraga a representá Hulanda na e Torneo Internashonal di Beisbòl di Fransia, konosí tambe komo Yoshida Challenge, ku a tuma lugá na Sénart, Fransia. E selekshon hulandes a gana e medaya di oro, derotando un tereno ku a inkluí anfitrion Fransia, Alemania, i all-starnan internashonal. Zarraga tabata parti di e lista ku a sigurá e título, kontribuyendo tras di e plato miéntras e tim a pone un demostrashon fuerte den nan promé salida na e fasilidat nobo.[28][29] Mas lat e sèptèmber ei, Zarraga a kompetí den e Kampionato Oropeo di Beisbòl 2014 ku a tuma lugá na Ostrava i Brno, Repúblika Cheko, kaminda Hulanda a kapturá nan di 21 medaya di oro kontinental ku un rèkòrt invikto di 11-0, kulminando den un viktoria final di 6-3 riba Italia. Komo katcher, el a bati .286 ku aktuashonnan notabel, inkluyendo tres hit den un viktoria di 7-2 riba Alemania i un homerun den un wega di pool anterior kontra Kroasia. Su trabou defensivo a yuda ankra un staf di lansamentu ku a pèrmití solamente 1.36 kareda gana pa wega durante henter e torneo.[30][31][28] 2015 Premier12 i 2017 World Baseball Classic Zarraga a wòrdu selektá pa representá e selekshon nashonal di beisbòl di Hulanda na e WBSC Premier12 di 2015, e edishon inaugural di e torneo ku a tuma lugá na Mexico i Taiwan, kaminda el a sirbi komo un katcher bistiendo e kamisa number 22.[32] Hulanda a kompetí den Grupo A di e buèlta di apertura, sigurando tres viktoria kontra Chines Taipei (7-4), Italia (16-1), i Puerto Rico (11-7), miéntras ku nan a sufri pèrdida kontra Cuba (5-6) i Canada (1-3), loke a posishoná nan pa avansá pa e kuartfinal.[33] Einan, nan a kai kontra Merka 1-6, resultando den un di sinku lugá total pa e tim.[33] Durante e torneo, Zarraga a kontribuí ofensivamente den momentunan klave, inkluyendo un homerun di dos kareda den e di kuater inning kontra Cuba ku a ekstendé e bentaha di Hulanda na 4-1, ounke e tim na final a pèrdè den un kompetensia estrecho.[34] El a registrá tambe un RBI den e viktoria riba Taipei Chines, trahando un kaminata apesar di a bai sin hit den tres at-bat.[35] Sinembargo, Zarraga a sufri un leshon na man durante e wega di Cuba i mester a sali trempan.[36] Na 2017, Zarraga a gana un lugá riba e lista di Hulanda pa e World Baseball Classic, atrobe komo un katcher, partisipando den e torneo prinsipal ku a tuma lugá den vários pais anfitrion.[37] Hulanda a pone un rèkòrt di 2-1 den Pool A, avansando komo subkampeon tras di Israel, promé ku a derotá Israel 12-2 den e kuartfinal na Tokyo Dome pa yega e semifinal.[37] Nan kareda a terminá den un pèrdida di 3-4 kontra Puerto Rico na Dodger Stadium, kaminda e tim a regresá lat pero no por a sigurá e viktoria.[38] E aktuashon sobresaliente di Zarraga a bini den e kuart di final kontra Israel, kaminda el a konta dos hit i dos RBI komo parti di e eksploshon ofensivo di e tim.[39] Den e semifinal kontra Puerto Rico, el a entregá un dòbel di RBI krusial den e di sinku inning pa skor Wladimir Balentien i empatá e wega na 3-3, ounke kompañero di ekipo Jonathan Schoop a wòrdu bentá afó na e plachi di kas den e wega.[40] Zarraga a parse di a sufri un leshon den e di ocho inning di e wega ei, loke a rekerí atenshon médiko tras di e plato. {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid = |titulo=}} {{References}} * [https://www.baseball-reference.com/register/player.fcgi?id=kelly-001ant Minors Stats Antwone Kelly] }} {{DEFAULTSORT:Zarraga, Shawn}} [[:Kategoria:Hende]] [[:Kategoria:Beisbòl]] ----------------- {{Variante|a}} {{Infobox asociacion deporte| variante = c | nomber = Badminton Bond Curaçao | logo = | imagen = | abrevia = BBC | president = | vice-president = | algemeen-secretaris = | asiento = | region = | pais = | cantidad_miembro = | cantidad_asociacion = | deporte = | funda = | luga_funda = | ex-nomber = | federacion_mundial = | federacion_continental = | federacion_nacional = | afilia = | comite_olimpico = | agencia_deportivo = | stop_imagen = | imagen = | descripcion = | website = }} '''Badminton Bond Curaçao''' (BBC) ta e organisashon ku ta dirigi i promové e deporte di badminton na Kòrsou. E federashon ta un miembro di e organisashonnan internashonal i regional, inkluíendo e '''Badminton World Federation (BWF)''', e '''Badminton Pan America (BPA)''', i e '''Caribbean Regional Badminton Confederation (CAREBACO)'''. === Historia i Fundashon === E Badminton Bond Curaçao a fundá den 1975. E federashon ta representá Kòrsou den e organisashonnan regional i internashonal di badminton.:contentReference[oaicite:8]{index=8} === Afiliashon Internashonal === :contentReference[oaicite:10]{index=10} * :contentReference[oaicite:13]{index=13} * :contentReference[oaicite:16]{index=16} * :contentReference[oaicite:19]{index=19}:contentReference[oaicite:21]{index=21} === Participashon Internashonal === :contentReference[oaicite:23]{index=23}:contentReference[oaicite:25]{index=25} === Referensianan === * :contentReference[oaicite:27]{index=27} * :contentReference[oaicite:30]{index=30}:contentReference[oaicite:32]{index=32} [[:Kategoria:Deporte na Kòrsou]] [[:Kategoria:Organisashon Deportivo]] {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte]] --------------- {{Databox}} E '''seleccion nacional di badminton di Aruba''' ([[Hulandes]]: Arubaans badmintonteam) ta representa [[Aruba]] den competencianan internacional di team di badminton y ta wordo controla pa [[Aruba Badminton Federation]] cu ta afilia na Badminton Pan America y Caribbean Regional Badminton Confederation (CARECOBA).<ref>{{Cite web |title=Members {{!}} BWF Corporate |url=https://corporate.bwfbadminton.com/about/membership/ }}</ref> E ekipo a kompetí pa promé biaha den nan promé torneo internacional di ekipo na 1990. E ekipo a haci su aparicion pa prome biaha na e Campeonato di Ekipo di CAREBACO na aña 1974.<ref>{{citeer web|titel=Aruba vooreerst naar Car. badmintonkampioenschap|werk=[[Amigoe]]|datum=1974-11-15|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2025-05-29|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461200:mpeg21:p005}}</ref> Tambe e ekipo a competi den e [[Weganan Centroamericano y di Caribe]] di 1990, unda badminton a wordo inaugura pa prome biaha den e Weganan. E ekipo junior di Aruba a kompetí den e Campeonato Pan Am Junior Team 2009 y a terminá na di 12 lugá.<ref>{{Cite web |title=BWF - Team Event XVIII Pan Am Junior 2009 - Winners |url=https://bwf.tournamentsoftware.com/sport/winners.aspx?id=C61259DF-B2FF-4AC5-A444-F9E14C6A82B1 |access-date=2022-09-04 |website=bwf.tournamentsoftware.com}}</ref> Een Arubaans selectie-team zal van 17 tot en met 24 november voor de eerste keer deelnemen aan de Caribische Badmintonkampioenschappen, die dit jaar te Georgetown in Guyana gehouden worden. Het team dat Aruba zal vertegenwoordigen bestaat uit de dames M. Mata, N. Mata en M. Yarzagaray, en de heren Doy Bernaibela, H. Boer, Robby Arambatzis en Reginals Altman. Deze reis werd mogelijk gemaakt dankzij financiële — en materiele steun van diverse giften; het bedrijfsleven en andere instanties. Het Caribisch toernooi wojdt^jgeorganiseerd door de Caribbean regional badminton confederation, een in 1972 opgerichte federatie, tot voor kort bestaande uit de landen Jamaica, Trinidad/Tooago, Guyana en Sjuriname. Vorig jaar heeft de Badminton Bond Aruba zijn interesse voor deelname aan het bestuur van de Carebaco te kennen gegeven en na een jaar van intensieve voorbereidingen werd Aruba in juli van dit jaar lid van de International badminton federation en in dezelfde maand als vijfde lid van de Carebaco toegelaten. Beide feiten kunnen als mijlpalen worden beschouwd in de geschiede- | nis van de badmintonsport op Aruba, waar deze sport (nog) vrij onbekend is. Dit laatste komt voornamelijk doordat men hier voor deze sport een enorm tekort heeft aan goede accomodatie. ==Historia== ===Tim miksto=== Aruba a debuta den e Campeonato di Equipo di CAREBACO na 1974. E team a keda na di cinco lugar den e ranking final, perdiendo 7-0 contra Jamaica, Surinam, Trinidad y Tobago y Guyana.<ref>World Badminton 18 (1974), p. 3</ref> {{Appendix}} [[:Category:Deporte na Aruba]] en.wiki --------------- {{Infobox asociacion deporte| variante = c | nomber = Aruba Badminton Federation | logo = | imagen = | abrevia = ABF of BBA | president = | vice-president = | algemeen-secretaris = | asiento = | region = | pais = | cantidad_miembro = | cantidad_asociacion = | deporte = | funda = | luga_funda = | ex-nomber = | federacion_mundial = | federacion_continental = | federacion_nacional = | afilia = | comite_olimpico = | agencia_deportivo = | stop_imagen = | imagen = | descripcion = | website = }} '''Aruba Badminton Federation''' (ABF), tambe yamá Badminton Aruba o Aruba Badminton Bond, ta e organisacion gobernante nacional supremo pa e deporte di [[badminton]] na [[Aruba]]. E federacion ta wordo representa pa e [[seleccion nacional di badminton di Aruba]]. == Historia == E Aruba Badminton Federation a wordo funda memey di añanan 1970, ora cu e promé participacion a tuma luga na e Kampionatonan di Carebaco. Na desember 1973 e federacion a bira miembro di Caribbean Badminton Federation, hunto cu Corsou.<ref>Sport inliet kort sport in het kort sport. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 05-12-1973, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 29-05-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461498:mpeg21:p007</ref> E federashon despues a bira miembro di e órgano di gobernashon kontinental, e Konfederashon Panamerikano di Badminton, i e Federashon Mundial di Badminton, e tempu ei konosí komo e Federashon Internashonal di Badminton. Aruba ainda no ta anfitrion di campeonatonan internacional. Sinembargo Aruba a yega di ta anfitrion di Campeonato di Carebaco dos biaha. Federacion di Badminton Aruba ta miembro di Comite Olimpico Arubano . {{Appendix}} De Badminton Bond Aruba (BBA) viert deze maand zyn 15-jarig bestaan met verschillende toernooien en andere activiteiten. Ofschoon deze tak van sport niet zo bekend is op Aruba, heeft de BBA in vijftien jaren heel wat gepresteerd. Deze bond is al jaren lid van de International Badminton Federation (IBF). Ook is de BBA lid van de Carebaco (Caribbean Regional Badminton Confederation), waarvan verder ook lid zijn: Jamaica, Trinidad, Suriname, Guyana, Barbados, Bermuda, Curasao en Grenada. Elk jaar doet Aruba mee aan de Caribische kampioenschappen en BBA- motor, Riek Altman, is al jaren secretaris / penningmeester van de Carebaco. Aruba wordt elk jaar weer verzocht de Carebaco- wedstrijden te organiseren, omdat Aruba tot nu toe het beste toernooi heeft georganiseerd, doch door het ontbreken van faciliteiten kan de BBA dit Caribisch treffen niet meer organiseren. De BBA bestaat momenteel uit de vier clubs: Floralin, Flamboyant, Aruba Badminton Minders en Playa die tezamen honderd leden tellen. Deze sport kan uitsluitend gespeeld worden in een zaal en nu wordt er gebruik gemaakt van de gymnastiekzalen van Julianaschool, La Salie College en de Sporthal. Een paar maanden geleden hebben de BBA- bestuursleden, Riek Altman en Michael Williams, in Trinidad een coachingcUrsus gevolgd onder auspiciën van de IBF en geven nu op maandag en donderdag aan trainers van de club een opleiding. Nu al is bekend dat Aruba volgend jaar vertegenwoordigd zal worden op Curagao tijdens de Easter Open Tournament en in Jamaica tijdens de Carebaco- wedstrijden. De BBA heeft gisteren in een communiqué dank uitgebracht aan alle personen en instanties, die door de jaren heen de BBA hebben geholpen en eenieder, die aan badminton wil meedoen, uitgenodigd zich op donderdag in de Sporthal op te geven tussen zeven en tien uur 's avonds. Het bestuur van de BBA wordt in dit derde lustrumjaar gevormd door: voorzitter R. Nieuw, vicevoorzitter R. Altman, secretaris G. Simon, penningmeester B. Hernandez, commissarissen E. van der Linde, M. McClure, E. Vemannan, M. Croes en M. Williams.<ref>Met uitgebreid activiteiten-programma Badminton Bond Aruba viert haar derde lustrum. "Amigoe". Curaçao, 08-11-1986, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 29-05-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641854:mpeg21:p013</ref> ------------- {{Variante|a}} {{Futbolista |nomberdihungado = |Nomber = Mario Croes |potret = |Fecha di nasementu = |Siudat di nasementu = |Pais di nasementu = {{ABW}} |Nashonalidat = hulandes |Posishon = |club = }} '''Hyacintho Mario Croes''' (☆ ± 1942 na [[Aruba]]), tambe conoci como '''Mario Croes jr.''', ta un ex-hungado di pingpong [[Aruba]]no. Entre decada 1960 y decada 1980 el a titula 13 vez campeon di Aruba. Den [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]] Croes tabata un di e dos "grandinan" den deporte di tennis di mesa, banda di [[Robert Hosé]] di [[Kòrsou|Corsou]].<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463158:mpeg21:a0099|titel=Sensationele zege van R. Hosé over M. Croes|werk=[[Amigoe]]|datum=1970-11-02|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> == Biografia == Mario Croes ta yiu di Eymee Zeppenfelt y Mario Hyacinto Croes, empresario i doño di La Gran Bodega.<ref name="Amigoe">{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462365:mpeg21:a0121|titel=In de Franciscuskerk|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-07-16|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> Cu mas o menos siete aña el a cuminsa hunga pingpong y tabata train cu su mama pa despues sigi train cu su tata y otro famianan.<ref name="Amistad">{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AMISTAD-1976-11/page/3/mode/1up?q=Amistad+mei+1976&view=theater|titel=Mario Croes: 26 aña den pingpong|werk=Amistad|datum=november 1976|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> Croes a cuminsa mustra su talentonan ora cu na edad di 9 aña el a sali campeon "junioren" na Aruba. Cu 12 aña el a drenta division di senioren y na 1959, cu 16 aña, a bira campeon di Aruba pa prome bes.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010997546:mpeg21:a0072|titel=Mario Croes jr: nieuwe tienkampkampioen tafeltennis|werk=[[Amigoe]]|datum=1959-02-25|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> Na 1960 e ta prolonga su titulo.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010459813:mpeg21:a0112|titel=Mario Croes jr. weer de sterkste|werk=[[Amigoe]]|datum=1960-04-01|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> Hunto cu Cholan Jacobs e tabata hunga pa e team Arubano di Bavaria Stars. Den e torneo organisá door di e asociacion "Entre Nous Juveniles” na Corsou el a hunga cu 17 aña su prome wega internacional contra [[Colombia]]. Croes tabata doño di Mario's Sports Shop den Wilhelminastraat 51 na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]. E ta casa cu Ruth Arends y hunto nan tin un yiu homber, Mario III, i un yiu muhe Janine.<ref name="Amigoe"/> {{Appendix}} {{Stub}} {{DEFAULTSORT:Croes, Mario}} [[:Category:Hende]] [[:Category:Deporte na Aruba]] Pa promer viaha el a sali campeon di Aruba dia cu e tabatin 15 aña di edad. Awor flbi cu e tin 34 aña e por bisa cu ela sali 13 vez campeon di nos isla y e ta posee nada menos cu 39 copa y 27 medaya. Un deportista arubano cu e destaca su mes den e deporte di ping pong specialmente door di su mes esfuerzonan y su perserverancia, como cu manera nos lektornan por lesa mas alew, no ta semper ela haya ayudo den su carera deportivo na su isla natal. Mario Croes jr., casá cu Ruth Croes-Arends, ta haya cu e deporte di ping pong na Aruba a bai hopi atrcus den e 26 aña cu e tin ta praktikele. Amistad a tene un entrevista exclusivo cu e deportista te ainda mas grandi riba terreno di ping pong actuahnente: Mario Croes Jr.<ref name="Amistad">{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AMISTAD-1976-11/page/3/mode/1up?q=Amistad+mei+1976&view=theater|titel=Mario Croes: 26 aña den pingpong|werk=Amistad|datum=november 1976|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> mi a cuminsa hunga ping pong tempo mi tabata tin mas o menos siete aña. Mi mama a cuminsa siñami, pero mi no a worry mucho. Toch mi a sigi hunga cu mi tata y cu mi otro famianan. Un viaha mi a bai Flamingo Room (Trocadero), caminda tabatin un mesa di ping pong, anto ei nan mi a mira Cholan Jacobs, e tempo ei e campeon di Aruba, hunga. Esei a dunami smaak pa mi sigi train cu mi famia. Dia m'a cimiinsa hunga di verdad mi tabatin 12 ema y mi a cuminsa train cu Cholan. E tempo ei mi tabata hunga cinco te seis ora pa dia. Mi tabata caba di come dies dos or y mei y bai hunga te siet’or y mei di anochi. Tur dia e mesim cos. Mi no tabata hunga ni siña les. Mario a cuminsa mustra su talentonan ora cu na edad di 9 aña ela sali campeon di Junioren na Aruba. Cu 12 aña ela drenta division di senioren y cu 16 aña pa promer vez ela logra bira campeon di Aruba. Su promer wega internacional ela hunga contra Colombianonan tempo cu e tabatin 17 aña na 1959. E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” Entre Nous Juveniles na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsou. E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsou. in de Franciscuskerk te Oranjestad is gistermorgen het kerkelijke huwelijk ingezegend vun mejuffrouw Rulh Arends, dochter V(.n. de heer en mevrouw Milo de R. Arends-Arends en de heer Mario Croes, zoon van de heer en mevrouw Mario H. Croes- Zeppenfelt. Voor de receptie ten huize van de bruid bestond grote belangstelling. Het bruidspaar wachtte een verrassing; een taart in de vorm van een tafeltennistafel. De bruidegom is dan ook tafeltenniskampioen van Aruba.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462365:mpeg21:a0121|titel=In de Franciscuskerk|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-07-16|bezochtdatum=2022}}</ref> * Eigenaar van Mario's Sports Shop, Wilhelminastraat 51, Oranjestad, Aruba * Huwde in 1965 met Ruth Arends, kinderen Mario III en Janine {{Appendix}} --------------- n5lz4lxnut800yb1ey1hv6fg3zti557 199631 199630 2026-08-06T09:35:49Z Caribiana 8320 199631 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ Pending: [[Barracudas Artistic Aruba]] - [[Aruba Dolphins]] - [[Stingray Swimming Team]] - [[Shawn Zarraga]] - [[Antwone Thyshon Kelly]] - [[Badminton Bond Curacao]] - [[Seleccion nacional di badminton di Aruba]] - [[Aruba Sport Unie]] -------- {{infobox deportista | variante=a }} '''Higinio Alejandro (Patan) Farro''' (☆ [[11 di yanüari|11 di januari]] [[1942]] - † [[30 di yüli |30 di juli]] [[2026]]<ref>[https://www.arubanative.com/aurora-royal-pray-funeral-home-ta-anuncia-fayecimento-di-higinio-alejandro-farro-mihor-conoci-co-mo-patan/ Aviso di fayecemento], arubanative.com (4 di augustus 2026)</ref>) tabata un musico, compositor y deportista [[Aruba|Arubiano]]. El a titula campeon di hisamento di peso di Aruba pa diescuater aña consecutivo (1965-1978) y tabata tambe campeon di [[Antias Hulandes]] pa nuebe aña consecutivo.<ref name="telearuba"/> Farro ta wordo considera un di e pioneronan mas importante di hisamento di peso na Aruba.<ref>[https://arubanews.ca/patan-farro-weightlifting-legacy-honoured-following-aruban-champions-death/ Patan Farro Weightlifting Legacy Honoured Following Aruban Champion’s Death], arubanews.ca (4 di augustus 2026)</ref><ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/93280/voormalig-gewichthefkampioen-patan-farro-overleden-vz1916 Voormalig gewichthefkampioen ‘Patan’ Farro overleden], curacao.nu (4 di augustus 2026)</ref> Banda di su carera deportivo, e tabata tambe bon conoci como wicharero, restaurado y promotor di caha di orgel tradicional. == Bida y carera == Farro a cuminsa como pesista na aña 1964 y a logra di dos luga den su prome competencia. Den e aña siguiente, e nivel di e deporte riba e isla a baha considerablemente, debi cu hopi hisador di peso, cu tabata di origen stranhero, a bandona Aruba despues di nan retiro for di [[Lago Oil & Transport Company|refineria Lago]].<ref>[https://297sportsaruba.com/na-memoria-di-higinio-alejandro-patan-farro/ Na memoria di Higinia Alejandro "Patan" Farro], 297sportsaruba.com (3 di augustus 2026)</ref> Apesar di condicionnan dificil, Farro a sigui train y desaroya den deporte di peso. E tabata entrena hunto cu otro deportistanan den un espacio chikito na Wilhelmina Stadion (awor [[Stadion Guillermo Prospero Trinidad]]). El a entrena sin guia di un entrenador profeshonal y nunca a haya oportunidat pa sigui entrenamento den exterior. Pa participa na torneo internacional, e tabata depende di su propio dianan di vakantie. Despues di su retiro for di competencia, Farro a yuda Federacion Aruba Weightlifting Association como referee. ===Carera internacional=== Na 1970, Farro a wordo selecciona pa representa Antias Hulandes na [[Weganan Centroamericano y di Caribe]] (CAC) na [[Panama]]. Ora [[Comite Olimpico Antias Hulandes]] (NAOC) a nenga pa financia su biahe, e mes a cumpra su boleto di avion y a logra di cuater luga den su categoria.<ref name="telearuba">{{citeer web|url=https://telearuba.aw/article/na-memoria-di-higinio-alejandro-patan-farro|titel= Na memoria di Higinio Alejandro "Patan" Farro|werk=[[Telearuba]]|datum=2026-08-02|bezochtdatum=2027-08-06}}</ref> Na 1971, el a termina na di cinco luga durante [[Weganan Panamericano]] na [[Cali]], [[Colombia]]. Na 1974, el a bolbe logra di cuater luga na CAC na [[Repúblika Dominikano|Republica Dominicano]].<ref name="telearuba"/> Su logro internacional mas importante a yega na 1978, ora el a gana un medaya di brons na CAC na [[Medellín]].<ref name="telearuba"/> ===Logro y record === Ademas di su titulonan local y regional, Farro tabata conoci pa su forsa excepcional. Durante su carera el a kibra mas cu 50 record di Aruba. Den añanan setenta di [[siglo 20|siglo binti]], el a logra e siguiente prestacionnan:<ref name="telearuba"/> * squat: serka 272 kilo (600 liber) * deadlift: serka 318 kilo (700 liber) * bench press: serka 181 kilo (400 liber) * snatch: serka 125 kilo (275 liber) * clean and jerk: serka 160 kilo (352 liber) Su recordnan Arubano di 1976 den e disciplinanan "snatch" y "clean and jerk" a permanece pa cuarenta aña prome cu na 2016 a logra kibra ambos record y tambe esun di total.<ref name="telearuba"/> == Caha di orgel == Desde chikito, Patan a desaroya un amor profundo pa musica. E pasion ey a converti’e den un maestro respeta, tanto den pone pieza, afina y restaura cahanan di orgel, como den preserva e sonidonan autentico. Como hobby y trabao e ta toca caha di orgel y traha cylinder pa caha. Ademas di su contribucion na deporte, Farro tabata tambe envolvi den preservacion di herencia cultural di Aruba, specialmente door di su trabou cu restauracion y promocion di [[Caha di Orgel|cah’i orgel]] tradicional.<ref name="honor">[https://www.gobierno.aw/a-honra-varios-tocado-di-cahi-orgel-riba-dia-di-musico A honra varios tocado di cah’i orgel riba dia di musico], Gobierno di Aruba (25 di november 2024)</ref> E legendario hisador di peso Arubiano Higinio Alejandro “Patan” Farro tambe tabata un figura cultural bon conoci y un tocado, doño y restaurador celebra di e tradicional caha di orgel (orgel di bari) yama “El Diamante”.<ref>[https://www.aruba.nu/nieuws/kunst-cultuur-en-muziek/57390/unieke-eer-voor-muzikanten-met-liefde-voor-cahi-orgel Unieke eer voor muzikanten met liefde voor Cah’i Orgel], aruba.nu (27 di november 2024)</ref> Legado Cultural E Instrumento: Patan Farro tabata doño y tabata cuida un caha di orgel historico di 100 aña bieu como “El Diamante” tabata conoci. Diamante". Artesania: E tabata un di e poco personanan na Aruba cu e habilidad raro pa pega y martillo e cilindernan (cilinder di claba) cu ta wordo uza pa toca musica tradicional riba e instrumento. No ta facil pa a aregla, marca y claba pieza riba caha di orgel. Na Corsou Patan a pone piesa pa por lo menos 16 caha di orgel.<ref name="baluarte">[https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2015-10-07/mode/2up?q=patan+farro+oranje+nassau Reconocemento na baluarte di cah’i orgel Alegandro ‘Patan’ Farro], Bon Dia Aruba (7 di october 2015)</ref> Reconocimento: El a ricibi multiple premio cultural y reconocimentonan oficial di gobiernonan di Aruba y Corsou pa conserva e musical unico aki.<ref name="honor"/><ref name="baluarte"/> Na 1982, den concurso di caha di orgel na Hoffi Sero Janchi, Farro a sali ganado maximo cu su caha di orgel Diamante.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-DOCUMENTACION-005276/mode/1up?q=patan+farro Ambiente inmenso na concurso di caha di orgel], Diario (30 di augustus 1982)</ref> == Reconocemento == Durante su carera activo, Farro no a haña hopi reconocemento oficial pa su prestacionnan. Sinembargo, despues di su retiro, el a wordo honra cu varios distincion: * 1974 - nominacion pa premio di “atleta di aña” di [[Aruba Sport Unie]]<ref>[https://coleccion.aw/show/?ANA-DIG-CARA-C002 Alejandro "Patan" Farro], coleccion.aw</ref> * condecoracion real como "ridder" den [[Orden di Oranje-Nassau]] * inclusion den Salon di Fama di Aruba * 1991 - Premio Promocional Santa Anna pa su contribucion na deporte y cultura Segun Archivo Nacional Aruba, Farro tabata tambe nominá pa premio di “atleta di aña” di Aruba Sport Unie na 1974. == Fayecemento == Farro tabata casa y tata di tres yiu. El a fayece dia 30 di juli 2026 na edat di 84 aña. Diferente organisashonnan, entre otro Federacion Aruba Weightlifting Association y Departamento di Cultura di Aruba, a record’é como un atleta respectivamente culturista sobresaliente y un persona ehemplar. {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] '''Higinio Alejandro (Patan) Farro''' (☆ [[11 di yanüari]] [[1942]] - † 30 di yüli 2026) tabata un hisado di peso [[Aruba|Arubiano]]., conoci den su tempu aktivo komo e hòmber mas fuerte di Aruba. El a dominá deporte di levantamentu di peso riba e isla pa mas ku un dekada i a representá Antia Hulandes na diferente torneo internashonal. Farro a gana e titulo di kampion di Aruba pa dieskuater (14) aña konsekutivo i tabata tambe kampion di Antia Hulandes pa nuebe (9) aña. El ta konsiderá un di e pioneronan mas importante di levantamentu di peso na Aruba.<ref>[https://arubanews.ca/patan-farro-weightlifting-legacy-honoured-following-aruban-champions-death/ Patan Farro Weightlifting Legacy Honoured Following Aruban Champion’s Death], arubanews.ca (4 di augustus 2026)</ref><ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/93280/voormalig-gewichthefkampioen-patan-farro-overleden-vz1916 Voormalig gewichthefkampioen ‘Patan’ Farro overleden], curacao.nu (4 di augustus 2026)</ref> == Bida y carera == Farro a kuminsá ku levantamentu di peso na aña 1964 i a logra di dos luga den su promé kompetensia. Den e aña siguiente, e deporte a baha hopi na nivel riba e isla, despues ku hopi trahadó strañero a laga Aruba tras despido na refineria di Lago.<ref>https://297sportsaruba.com/na-memoria-di-higinio-alejandro-patan-farro/</ref> A pesar di e situashon difísil, Farro a sigui entrená bou di kondishonnan hopi limitá. El tabata entrená den un espasio chikí bou di graderia di Wilhelmina Stadion (awor Stadion Guillermo Prospero Trinidad), ku ventilashon insufisiente i un solo plataforma ku el mester a kompartí ku siete otro deportista. El a entrená sin entrenador profeshonal i nunca a haña oportunidat pa sigui kampamentu di entrenamiento na exterior. Pa torneo internashonal, el tabata depende di su propio dianan di vakashon, pasobra no a haña permiso adicional di su trabou. ===Carera internacional=== Na 1970, Farro a wordu selekshoná pa representá Antia Hulandes na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Panamá. Ora e Komité Olímpiko Antiano a nenga pa paga su biahe, el mes a kumpra su boleto di avion i a logra di kuarto luga den su kategoria. Na 1971, el a termina na di sinku luga durante e Huegos Panamericanos na Cali, Kolombia. Na 1974, el a bolbe logra kuarto luga na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Republica Dominicano. Su logro internashonal mas importante a yega na 1978, ora el a gana un medaya di brons na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Medellín. ==Logro y rekord == Ademas di su titulo lokal i regional, Farro tabata konosí pa su forsa eksepshonal. Den añanan setenta, el a logra e siguiente prestashonnan aproksimá: squat: serka 272 kilo (600 lbs) deadlift: serka 318 kilo (700 lbs) bench press: serka 181 kilo (400 lbs) snatch: serka 125 kilo (275 lbs) clean and jerk: serka 160 kilo (352 lbs) Su rekordnan arubiano di 1976 den e disciplinanan snatch i clean and jerk a keda sin bati pa aproksimadamente kuarenta (40) aña. Na 2016, e rekordnan aki i su total kombiná finalmente a wordu mehorá. Rekonosimentu Durante su karrera aktivo, Farro no a haña hopi rekonosimentu ofisial pa su prestashonnan. Sin embargo, despues di su retiro, el a wordu honrá ku diferente distinkshon: distinkshon real inklushon den Eregalerij di Aruba Premio Santa Anna pa su kontribushon na deporte i kultura Segun Archivo Nacional Aruba, Farro tabata tambe nominá pa premio di “atleta di aña” di Aruba Sport Unie na 1974. == Ca'i orgel == * Diamante<ref>https://www.gobierno.aw/en/several-barrel-organ-players-were-honored-on-musicians-day</ref> E legendario hisador di peso Arubiano Higinio Alejandro “Patan” Farro tambe tabata un figura cultural bon conoci y un hungador, doño y restaurador celebra di e tradicional caha di orgel (orgel di bari) yama “El Diamante”.<ref>[https://www.aruba.nu/nieuws/kunst-cultuur-en-muziek/57390/unieke-eer-voor-muzikanten-met-liefde-voor-cahi-orgel Unieke eer voor muzikanten met liefde voor Cah’i Orgel], aruba.nu (27 di november 2024)</ref> Legado CulturalE Instrumento: Patan Farro tabata doño y tabata cuida un caha di orgel historico di 10 aña bieu como “El Diamante” tabata conoci. Diamante".Artesania: E tabata un di e poco personanan na Aruba cu e habilidad raro pa pega y martillo e cilindernan (cilinder di claba) cu ta wordo uza pa toca musica tradicional riba e instrumento.Reconocimento: El a ricibi multiple premio cultural y reconocimentonan oficial di gobierno di Aruba pa conserva e musical unico aki == Legado == Farro su influensia a bai mas allá di su rekordnan i medayanan. El a demostrá ku un atleta arubiano por kompetí na nivel regional, a pesar di falta di fasilidat, guia profeshonal i sosten finansiero. Su determinashon — manera paga su propio biahe i sigui entrená bou di kondishonnan difísil — a hasi’e un ehèmpel pa generashonnan posterior di deportista. Ademas di su kontribushon na deporte, Farro tabata tambe envolví den preservashon di herensia kultural di Aruba, spesialmente dor di su trabou ku restaurashon i promoshon di e Cah’i Orgel tradicional. Fayesimentu Farro a fayesé dia 30 di yüli 2026 na edat di 84 aña. Diferente organisashonnan deportivo, entre otro Aruba Amateur Weightlifting Association, a record’é komo un atleta sobresaliente i un persona ehèmpelar, i a ekspresá kondolensia na su famia. ------------ '''Aruba Sport Unie''' (ASU), tambe konosí komo '''Union Deporte Aruba''' òf '''Union Deportivo Arubano''', ta e organisashon cumbre di deporte na Aruba. E ta fungí komo federashon madre pa e diferente federashonnan i bondnan deportivo riba e isla. ASU ta representa mas ku 25 federashon deportivo i tin komo meta koordiná, promové i desaroyá deporte na Aruba. Pa bira miembro di ASU, un organisashon deportivo mester ta registra komo persona hurídiko i no por representa un deporte ku ta kaba representá pa un otro federashon miembro. ==Historia== Aruba Sport Unie a wordu fundá dia 23 di desèmber 1941, for di e nesesidat pa koordiná i stimulá desaroyo di deporte riba e isla. Entre e organisashonnan ku a kontribuí na su fundashon tabatin clubnan manera RCA, Club Caribe i Tivoli. E promé presidente tabata [[Jacobo Arends|Jacobo Rudolf (Coco) Arends]], kende tabata tambe envolví den fundacion di [[Arubaanse Voetbalbond]] (AVB) algun aña prome. Na 1949, ASU a kuminsá haña subsidio di e gobierno sentral pa sostené federashonnan deportivo, spesialmente pa organisashon di kompetensianan i otro aktividatnan. Durante e añanan 1950 i 1960, sektor priva a hunga un papel importante den desaroyo di deporte na Aruba. E kompania petrolero Lago Oil & Transport Company, por ehèmpel, a brindá sosten finansiero i material na diferente clubnan. Mateo Reyes tabata un di e figurannan clave den e proseso di distribushon i desaroyo. Na 1955, ASU a organisá e promé ASU Olimpiada, un evento ku a stimulá kompetensia entre atletanan lokal i ku a bira un tradishon durante varios dekada. Den e evento aki, atletanan tabata wordu rekonosé komo “atleta di aña”. Entre 1955 i 1993, ASU tabata responsabel pa maneho di e Wilhelminastadion na Oranjestad. Te na 1997, ASU tabata tambe enkargá ku distribushon di subsidio gubernamental na federashonnan deportivo. Despues di e aña ei, e tarea aki a pasa direktamente na gobierno di Aruba. ==Facilidatnan deportivo== ASU ta manehá diferente instalashon deportivo riba Aruba, entre otro: ===Joe Laveist Sport Park=== Situa na San Nicolas, e parke aki ta un fasilidat multifunkshonal ku instalashonnan pa: basebal futbòl volleyball basketball atletismo E parke por wordu usa tambe pa evento grandi manera konserto i aktividatnan komunidario. ===Centro Deportivo Betico Croes=== Situa na Santa Cruz, e fasilidat aki ta un kompleks deportivo di paden ku aire akondishoná. E ta usa pa deporte di sala i arte marcial. ==Organisashon i rol== ASU ta fungí komo koordinadó entre e diferente federashonnan deportivo na Aruba i ta apoyá: desaroyo di deporte organisashon di kompetensianan promoshon di atletanan lokal Riba e isla tin mas ku 30 organisashon deportivo ku ta forma parti di e sistema koordiná pa ASU. Entre e deporte mas popular na Aruba tin futbòl i basebal. Basebal, en partikular, a kontribuí na reconocimiento internashonal di Aruba, ku varios atletanan arubiano ku a hunga den Major League Baseball. ===Presidente === * Jacobo Rudolf “Coco” Arends (promé presidente) * Gerald Franca * Soraida Boekhoudt (2022– ) --- {{Variante|a}} {{infobox organisacion | variante = a | tipo = Deporte | nomber = Aruba Sport Unie | funda = [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]] | fundado = }} '''Aruba Sport Unie''' (Union Deporte Aruba, ASU), tambe conoci como '''Union Deportivo Arubano''', ta e organisacion cumbre di deporte na [[Aruba]]. E ta fungi como federacion cumbre pa diferente federacion y bond deportivo riba e isla. ASU ta representa mas cu 25 federacion deportivo y tin como meta coordina, promove y desaroya deporte na Aruba. Pa bira miembro di ASU, un organisacion deportivo mester ta registra como [[Persona hurídiko|persona huridico]] y no por representa un deporte cu ta representacaba pa otro federacion miembro. == Historia == Aruba Sport Unie a wordo funda dia [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]]. E organisacion a surgi for di e necesidad pa coordina y stimula desaroyo di deporte riba e isla. Den promé añanan di su existencia, diferente club i organisashon deportivo a kontribuí na fundashon di ASU, entre otro [[RCA]], Club Caribe i Tivoli. E promé presidente di e organisashon tabata '''Coco Arends''', kende tabata tambe envolví den fundashon di e '''Arubaanse Voetbal Bond''' algun aña promé. Na 1949 ASU a kuminsá ricibí subsidio di e gobierno sentral pa apoyá federashonnan deportivo ku organisashon di kompetensia i actividadnan deportivo. Durante añanan hopi organisashon i empresanan lokal a brindá sosten finansiero i material na deporte na Aruba. E kompanía petrolero Lago Oil & Transport Company tabata un di e sostenedornan importante, donando material deportivo i apoyando desaroyo di clubnan deportivo. Mateo Reyes tabata un di e personanan cu a yuda den e proseso di desaroyo aki. Den 1955 ASU a organisá e promé '''ASU Olimpiada''', un evento deportivo pa estimulá kompetensia entre atletanan lokal. E evento aki a bira un tradishon durante varios dekada, kaminda atletanan a wordo rekonosé komo “atleta di aña”. Entre 1955 i 1993 ASU tabata responsabel pa maneho di e [[Wilhelminastadion]] na Oranjestad. Te na 1997 ASU tabata tambe responsabel pa distribushon di subsidio gubernamental pa federashonnan deportivo. Despues di e aña aki, e tarea aki a wordo asumí direktamente pa e gobierno di Aruba. == Facilidatnan deportivo == ASU ta manehá diferente instalashon deportivo riba Aruba. '''Joe Laveist Sport Park''' na [[San Nicolas, Aruba|San Nicolas]] ta un parke deportivo multifunkshonal ku instalashonnan pa deporte manera: * [[Basebal]] * [[Futbòl]] * [[Volleyball]] * [[Basketbal]] * [[Atletismo]] E parke por wordo usa tambe pa evento grandi manera konserto i otro aktividatnan komunidario. '''Centro Deportivo Betico Croes''' na [[Santa Cruz, Aruba|Santa Cruz]] ta un fasilidat deportivo di paden ku aire acondicioná. E centro ta usa pa deporte di sala i arte marcial. == Organisashon == ASU ta fungí komo koordinadó entre e diferente federashonnan deportivo na Aruba. E organisashon ta apoyá desaroyo di deporte, organisashon di kompetensianan i promoshon di atletanan lokal. Riba e isla tin mas ku 30 organisashon deportivo cu ta forma parti di e sistema deportivo coordina pa ASU. Entre e deporte mas popular na Aruba tin [[futbòl]] i [[basebal]]. Especialmente basebal a duna Aruba reconocimiento internashonal, ku varios atletanan Arubiano cu a hunga den [[Major League Baseball]]. == Organisacion == Entre e presidentenan di Aruba Sport Unie tin: * [[Coco Arends|Jacobo Rudolf (Coco) Arends]] (1892-1965) – promé presidente * Gerald Franca – presidente durante diferente periodo den siglonan reciente * Soraida Boekhoudt – presidente (2022) [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] '''Aruba Sport Unie''' o '''Union Deportivo Arubano''' (ASU) ta e federacion cumbre di e federacionnan deportivo na [[Aruba]]. dre di 25 bond deportivo. Pa bira miembro di A.S.U. e organisacion mester ta un persona huridico y no mag di tin un miembro pa e deporte ey caba den A.S.U. == Historia == ASU e ser funda dia [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]]. * ASU taba maneha Wilhelminastadion di 1955 te 1993 A.S.U. ta maneha dos facilidad cu ta nan propiedad, esta Joe Laveist Sport Park na San Nicolas y Centro Deportivo Betico Croes na Sta Cruz. Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. Centro Deportivo Betico Croes ta completamente airecondiciona y ta uz'e pa tur sport di paden y arte marcial. Huur di e sporthal ta depende di cuanto hende mester uza pa maneha e lugar pa e actividad y ki sorto di actividad e ta. Pa mas informacion por yama oficina di A.S.U. na e numbernan di telefon ariba menciona.<ref>[https://www.gobierno.aw/union-deporte-aruba-asu Union Deporte Aruba (ASU)], Gobierno di Aruba</ref> Aruba Sport Unie a wordo funda dia 21 di December, 1941. E aña aki 21 di December, e ta cumpli 75 aña y tin cu corda riba e fundadornan. Segun e presidente actual Gerald Franca, e aña aki lo ta uno special den cuadro di e celebracion aki. Tambe el a splica kico tur nan tin pensa di haci pa loke ta e celebracion den 2017. Franca a splica cu e prome presidente tabata Coco Arends, kende ta e mesun persona cu a cuminsa tambe, kende ta fundador di Arubaanse Voetbal Bond 5 pa 6 aña prome. Un di e organisacionnan cu a yuda lanta Aruba Sport Unie tabata RCA, Club Caribe y Tivoli, cual ta e prome organisacionnan cu a lanta e asociacion aki. Na 1949 pa prome biaha den historia, ASU a cuminsa haya e subsidio di Gobierno Central pa facilita tambe e federacionnan di e tempo ey cu placa pa nan organisa actividadnan. Despues di e periodo ey tabata haya Lago ta yuda hopi den parti di formacion di e clubnan y nan tabata subsidia of duna donacion na e diferente clubnan pa nan material, etc. durante aña. Difunto Mateo Reyes, kende ta un persona conoci y keri, tabata encarga cu esaki. E ta un di e personanan cu a yuda ASU pa haya Joe Laveist for di Lago como un centro pa deporte. Lago Sportpark tabata di Lago y a bin pa pase pa Joe Laveist, pa pas’e pa ASU. Franca a menciona cu durante aña, durante 1955, ASU a celebra su prome ASU Olimpiada y despues di esey a keda celebr’e. Hopi di e atletanan grandi ta recorda e fechanan ey, caminda cu nan a wordo eligi como atleta di aña den decadanan di 60, 70 y 80. ASU semper a maneha deporte pa Gobierno y hasta a bay asina leu cu ASU a manda hende den exterior cu studie opdracht, pa bin bek lanta scol di deporte pa Aruba. Esaki nunca a logra debi na cosnan cu tabata pasa internamente. Despues ASU tabata encarga pa duna subsidio te cu na aña 1997, caminda cu Gobierno a tuma e tarea aki bek den su seno. Franca a sigui splica cu na e momentonan aki tin un comision cu ta trahando riba dje pa pasa e fecha pa Januari. Pa fin di aña ta imposibel pa organisa algo. Idea ta pa haci algo riba dje pa recorda e fecha y recorda esnan cu a funda e organisacion aki. Tabata tin hasta hendenan conoci entre otro shon A. Eman cu tabata un di e prome personanan den e directiva. Tin hopi hende conoci den comunidad tabata forma parti di ASU di e tempo ey.<ref>[https://masnoticia.com/aruba-sport-unie-lo-cumpli-75-ana-dia-21-di-december-proximo/ Aruba Sport Unie lo cumpli 75 aña dia 21 di December proximo], Mas Noticia (28 di november 2016)</ref> The sparse available evidence, however, reveals that there are around thirty-five sport organisations on the island that fall under the umbrella of the Aruba Sport Union (ASU), which was formed in 1941.44 As in Curaçao, two of the more popular team sports are soccer and baseball, and it is baseball that has given it the greatest international recognition through the participation of at least six Arubans in MLB since 1996.4 ASU President Gerald Franca --> 2022 Soraida Boekhoudt --- Aruba Sport Unie, funda dia 23 di december 1941, ta e bond madre di 25 bond deportivo. Pa bira miembro di A.S.U. e organisacion mester ta un persona huridico y no mag di tin un miembro pa e deporte ey caba den A.S.U. A.S.U. ta maneha dos facilidad cu ta nan propiedad, esta Joe Laveist Sport Park na San Nicolas y Centro Deportivo Betico Croes na Sta Cruz. Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. Centro Deportivo Betico Croes ta completamente airecondiciona y ta uz'e pa tur sport di paden y arte marcial. Huur di e sporthal ta depende di cuanto hende mester uza pa maneha e lugar pa e actividad y ki sorto di actividad e ta. Pa mas informacion por yama oficina di A.S.U. na e numbernan di telefon ariba menciona.<ref>https://www.gobierno.aw/union-deporte-aruba-asu Union Deporte Aruba (ASU)</ref> {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] ---------------- {{Variante|a}} {{multiple image | total_width = 270 | border = | perrow = 1/2 | align = right |header = Joe Laveist Sportpark |header_align = center |image2 = Joe Laveist Sport Park.jpeg | image1= Estadio de béisbol Joe Laveist, en San Nicolaas (este de Aruba).jpg | image3 = Joe Laveist Sport Park 06 54 31 704000.jpeg |caption1 = |caption_align = center }} == Lago Sport Park / Joe Laveist Sportpark == The historical Lago Sports Park (later known as the Laveist Sport Park) was a vital recreational and cultural hub in San Nicolas, Aruba. Officially inaugurated in March 1941, it was founded by the Lago Oil & Transport Company to support the island's booming refinery community. History of Lago Sports Park Founding and Baseball Roots: The park was instrumental in developing baseball on the island. American expatriate and former Major League Baseball pitcher Jim Bluejacket spent 15 years in Aruba and helped found the facility, fostering strong local interest in the game. WWII & Refining Community: During WWII, the facility offered organized recreation for Allied soldiers stationed in Aruba and the diverse immigrant workforce employed at the Lago refinery. Championship Ground: Throughout the 1940s and 1950s, the park was the premier venue for the organized Aruba baseball championships. Iconic early teams like the Dodgers, Baby Ruth, and Barnes' Ramblers competed here. Track and Field: Beyond baseball, it served as the primary venue for annual events like the Lago High School Track Meets and the Aruba School Sport Bond competitions. Evolution: Today, the historic site in San Nicolas continues to be an active community asset and is known as the Laveist Sport Park. --- Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. {{Variante|a}} {{Databox}} Intro *Location in San Nicolas, Aruba *Originally built by Lago Oil and Transport Company *Year of inauguration (1941) *Later renamed to Joe Laveist Sportpark ==Historia== 1. Fundashon (±1930s–1941) Lago building infrastructure for workers Role of Jim Bluejacket Opening (9 March 1941) 2. Periodo di floresementu (1940s–1980s) Organized sports (baseball, possibly softball, football) Social function (community gatherings, events) 3. Despues di sera di Lago (1985 →) Decline / transition Renaming to Joe Laveist Continued local use Struktura i fasilidat Even if partial: Baseball field Stands / seating Clubhouse? Multi-sport use * na 1968 Lago a traspasa LSP pa ASU Importansia kultural This is where your article becomes powerful: Role in development of baseball in Aruba Connection to Lago Colony life Symbol of industrial-era community building Link to later international baseball success of Aruba Legado Renaming to Joe Laveist Continued recognition Connection to surrounding area (Jim Bluejacketstraat, schools, neighborhoods) 🔎 Research tips (high impact, low effort) Look for: Lago employee magazines / newsletters Local newspapers (Amigoe, Diario archives) Aruba sports history sources Mentions of: inauguration (1941) sports competitions Joe Laveist (who he was!) ------------------ ==Origen di baseball na Aruba == Beisbòl a yega Aruba den añanan 1930, introdusí pa ekspatriadonan merikano ku tabata traha na Lago Oil Company i imigrantenan venezolano ku a forma timnan di pickup informal riba terenonan habrí.[2] E deporte a haña struktura ku e fundashon di ABBA na 1950 pa organisá liga i kampionato lokal, loke a kondusí na entrada di Aruba den wega internashonal na 1952 ora el a djòin e Asosiashon Internashonal di Beisbòl Amateur (awor parti di WBSC).[2] E aña ei, Aruba a debutá su promé selekshon nashonal na e Serie Mundial Amateur di 1952 na Havana, Cuba, manehá pa Joe Proterra, kaminda el a sigurá dos viktoria den seis wega i a gana aklamashon di fanátikonan, ku pitcher Nell Harms nombrá hungadó sobresaliente di siman pa su aktuashon kontra Honduras.[2] Beisbòl a wòrdu introdusí na Aruba na final di añanan 1920 i kuminsamentu di añanan 1930 prinsipalmente dor di ekspatriadonan merikano empleá pa Lago Oil and Transport Company, un supsidiario di Standard Oil of New Jersey, kendenan a establesé un refineria riba e isla. Pafo di e colonia, baseball a haya traccion na fin di añanan 1930 pa medio di imigrantenan y mariniernan Venezolano cu a mara na wafnan di Aruba cu nan barconan di pisca, formando teamnan casual di pick-up cu a hunga riba terenonan habri na Oranjestad, manera e area patras di Corte di Husticia actual. Pa añanan 1950, beisbòl a integrá profundamente den kultura di Aruba, partikularmente bou di hóbennan, ku a wòrdu eksponé pa medio di transmishonnan di media merikano, eventonan patrosiná pa kompanianan di zeta, i e impakto persistente di sòldánan di tempu di guera, hasiendo esaki un símbolo di aspirashon i vínkulo di komunidat den barionan di klase trahadó. Adopshon lokal a oumentá ku e formashon di klupnan amateur den tur pueblo. <ref>Clyde Harms, https://archive.org/details/BNA-DIG-ARUBATODAY-2021-05-28/page/n9/mode/1up?q=jim+bluejacket Short history of the beginnings of baseball in Aruba], Aruba Today (28 di 2021)</ref> ------------------- {{Variante|a}} {{Infobox deportista| variante = a | nomber completo = Shawn Joubert Zarraga | alias = | fecha nacemento = [[21 di yanüari|21 di januari]] [[1989]] | luga nacemento = {{ABW}} | fecha fayecimento = | luga fayecimento = | nacionalidad = {{NLD}} | haltura = 183 cm | peso = 109 kg <!-- Seccion di informacion deportivo --> | deporte = [[beisbòl|baseball]] | disciplina = catcher (man drechi)? | wo = | debut = 11 di maart 2023 (den [[Tim nashonal di beisbòl hulandes|team di Reino]])?? | activo = 2021 - presente ?? | distincion = }} '''Shawn Joubert Zarraga''' (☆ [[21 di yanüari|21 di januari]] [[1989]] na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]) ta un eks-catcher profesional di beisbòl Arubiano ku a representá Hulanda den kompetensianan internashonal, inkluyendo e World Baseball Classic.[1] Para na 6 pia 0 inch (1.83 m) i pisando aproksimadamente 240 liber (109 kg), Zarraga tabata un switch-hitter ku tabata tira ku man drechi i a hunga prinsipalmente komo un katcher durante henter su karera.[2] Selektá pa e Milwaukee Brewers den e di 44 buèlta (1.302 en general) di e Selekshon di Beisbòl di Liga Mayor di 2007 for di Trinity Christian Academy na Florida, el a pasa vários temporada den e liganan menor den vários organisashon.[3] grokipedia: Zarraga su karera profeshonal a kuminsá den e sistema di Brewers, kaminda el a progresá a traves di nan afiliadonan di 2007 pa 2014, alkansando nivelnan di Double-A i Triple-A i mustrando abilidatnan defensivo sólido tras di e plato.[4] Despues el a firma kontraktnan di liga menor ku timnan inkluyendo Los Angeles Dodgers na 2017 i Cincinnati Reds na 2016, ganando invitashonnan no-roster pa entrenamentu di primavera, ounke nunka el a yega Major League Baseball.[5] Despues ku su karera den liga menor afiliá a terminá na 2017, Zarraga a hunga den liganan independiente, inkluyendo ku e Cleburne Railroaders di e Asosiashon Merikano e aña ei, promé ku el a baha ku penshun.[6] Riba e esenario internashonal, Zarraga tabata un kontribuidor klave na e selekshon nashonal di Hulanda, yudando sigurá e título di Kopa Mundial di Beisbòl 2011 na Panama i partisipando den e Klásiko Mundial di Beisbòl 2017, kaminda el a proveé ​​profundidat na katcher durante wega di pool.[7] Su versatilidat i eksperensia a hasié un opshon konfiabel pa e tim hulandes, basando riba su raisnan arubiano miéntras e tabata kompetí bou di e bandera di Reino Hulandes.[8] == Karera internashonal == ===Kopa Mundial 2011=== Zarraga a haci su debut internacional cu e seleccion nacional di baseball di Hulanda na 2011 den Mundial di Baseball na Panama, eligibel pa medio di su herencia Arubiano. El a sirbi komo un katcher riba e lista ora e tim a gana e medaya di oro, derotando Cuba 2-1 den e final pa reklamá e título mundial.[25][26] torneonan di 2014 Zarraga a sirbi prinsipalmente komo un katcher durante e aparishonnan di e tim den dos torneo klave e aña ei.[27] Na yüli, Zarraga a representá Hulanda na e Torneo Internashonal di Beisbòl di Fransia, konosí tambe komo Yoshida Challenge, ku a tuma lugá na Sénart, Fransia. E selekshon hulandes a gana e medaya di oro, derotando un tereno ku a inkluí anfitrion Fransia, Alemania, i all-starnan internashonal. Zarraga tabata parti di e lista ku a sigurá e título, kontribuyendo tras di e plato miéntras e tim a pone un demostrashon fuerte den nan promé salida na e fasilidat nobo.[28][29] Mas lat e sèptèmber ei, Zarraga a kompetí den e Kampionato Oropeo di Beisbòl 2014 ku a tuma lugá na Ostrava i Brno, Repúblika Cheko, kaminda Hulanda a kapturá nan di 21 medaya di oro kontinental ku un rèkòrt invikto di 11-0, kulminando den un viktoria final di 6-3 riba Italia. Komo katcher, el a bati .286 ku aktuashonnan notabel, inkluyendo tres hit den un viktoria di 7-2 riba Alemania i un homerun den un wega di pool anterior kontra Kroasia. Su trabou defensivo a yuda ankra un staf di lansamentu ku a pèrmití solamente 1.36 kareda gana pa wega durante henter e torneo.[30][31][28] 2015 Premier12 i 2017 World Baseball Classic Zarraga a wòrdu selektá pa representá e selekshon nashonal di beisbòl di Hulanda na e WBSC Premier12 di 2015, e edishon inaugural di e torneo ku a tuma lugá na Mexico i Taiwan, kaminda el a sirbi komo un katcher bistiendo e kamisa number 22.[32] Hulanda a kompetí den Grupo A di e buèlta di apertura, sigurando tres viktoria kontra Chines Taipei (7-4), Italia (16-1), i Puerto Rico (11-7), miéntras ku nan a sufri pèrdida kontra Cuba (5-6) i Canada (1-3), loke a posishoná nan pa avansá pa e kuartfinal.[33] Einan, nan a kai kontra Merka 1-6, resultando den un di sinku lugá total pa e tim.[33] Durante e torneo, Zarraga a kontribuí ofensivamente den momentunan klave, inkluyendo un homerun di dos kareda den e di kuater inning kontra Cuba ku a ekstendé e bentaha di Hulanda na 4-1, ounke e tim na final a pèrdè den un kompetensia estrecho.[34] El a registrá tambe un RBI den e viktoria riba Taipei Chines, trahando un kaminata apesar di a bai sin hit den tres at-bat.[35] Sinembargo, Zarraga a sufri un leshon na man durante e wega di Cuba i mester a sali trempan.[36] Na 2017, Zarraga a gana un lugá riba e lista di Hulanda pa e World Baseball Classic, atrobe komo un katcher, partisipando den e torneo prinsipal ku a tuma lugá den vários pais anfitrion.[37] Hulanda a pone un rèkòrt di 2-1 den Pool A, avansando komo subkampeon tras di Israel, promé ku a derotá Israel 12-2 den e kuartfinal na Tokyo Dome pa yega e semifinal.[37] Nan kareda a terminá den un pèrdida di 3-4 kontra Puerto Rico na Dodger Stadium, kaminda e tim a regresá lat pero no por a sigurá e viktoria.[38] E aktuashon sobresaliente di Zarraga a bini den e kuart di final kontra Israel, kaminda el a konta dos hit i dos RBI komo parti di e eksploshon ofensivo di e tim.[39] Den e semifinal kontra Puerto Rico, el a entregá un dòbel di RBI krusial den e di sinku inning pa skor Wladimir Balentien i empatá e wega na 3-3, ounke kompañero di ekipo Jonathan Schoop a wòrdu bentá afó na e plachi di kas den e wega.[40] Zarraga a parse di a sufri un leshon den e di ocho inning di e wega ei, loke a rekerí atenshon médiko tras di e plato. {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid = |titulo=}} {{References}} * [https://www.baseball-reference.com/register/player.fcgi?id=kelly-001ant Minors Stats Antwone Kelly] }} {{DEFAULTSORT:Zarraga, Shawn}} [[:Kategoria:Hende]] [[:Kategoria:Beisbòl]] ----------------- {{Variante|a}} {{Infobox asociacion deporte| variante = c | nomber = Badminton Bond Curaçao | logo = | imagen = | abrevia = BBC | president = | vice-president = | algemeen-secretaris = | asiento = | region = | pais = | cantidad_miembro = | cantidad_asociacion = | deporte = | funda = | luga_funda = | ex-nomber = | federacion_mundial = | federacion_continental = | federacion_nacional = | afilia = | comite_olimpico = | agencia_deportivo = | stop_imagen = | imagen = | descripcion = | website = }} '''Badminton Bond Curaçao''' (BBC) ta e organisashon ku ta dirigi i promové e deporte di badminton na Kòrsou. E federashon ta un miembro di e organisashonnan internashonal i regional, inkluíendo e '''Badminton World Federation (BWF)''', e '''Badminton Pan America (BPA)''', i e '''Caribbean Regional Badminton Confederation (CAREBACO)'''. === Historia i Fundashon === E Badminton Bond Curaçao a fundá den 1975. E federashon ta representá Kòrsou den e organisashonnan regional i internashonal di badminton.:contentReference[oaicite:8]{index=8} === Afiliashon Internashonal === :contentReference[oaicite:10]{index=10} * :contentReference[oaicite:13]{index=13} * :contentReference[oaicite:16]{index=16} * :contentReference[oaicite:19]{index=19}:contentReference[oaicite:21]{index=21} === Participashon Internashonal === :contentReference[oaicite:23]{index=23}:contentReference[oaicite:25]{index=25} === Referensianan === * :contentReference[oaicite:27]{index=27} * :contentReference[oaicite:30]{index=30}:contentReference[oaicite:32]{index=32} [[:Kategoria:Deporte na Kòrsou]] [[:Kategoria:Organisashon Deportivo]] {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte]] --------------- {{Databox}} E '''seleccion nacional di badminton di Aruba''' ([[Hulandes]]: Arubaans badmintonteam) ta representa [[Aruba]] den competencianan internacional di team di badminton y ta wordo controla pa [[Aruba Badminton Federation]] cu ta afilia na Badminton Pan America y Caribbean Regional Badminton Confederation (CARECOBA).<ref>{{Cite web |title=Members {{!}} BWF Corporate |url=https://corporate.bwfbadminton.com/about/membership/ }}</ref> E ekipo a kompetí pa promé biaha den nan promé torneo internacional di ekipo na 1990. E ekipo a haci su aparicion pa prome biaha na e Campeonato di Ekipo di CAREBACO na aña 1974.<ref>{{citeer web|titel=Aruba vooreerst naar Car. badmintonkampioenschap|werk=[[Amigoe]]|datum=1974-11-15|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2025-05-29|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461200:mpeg21:p005}}</ref> Tambe e ekipo a competi den e [[Weganan Centroamericano y di Caribe]] di 1990, unda badminton a wordo inaugura pa prome biaha den e Weganan. E ekipo junior di Aruba a kompetí den e Campeonato Pan Am Junior Team 2009 y a terminá na di 12 lugá.<ref>{{Cite web |title=BWF - Team Event XVIII Pan Am Junior 2009 - Winners |url=https://bwf.tournamentsoftware.com/sport/winners.aspx?id=C61259DF-B2FF-4AC5-A444-F9E14C6A82B1 |access-date=2022-09-04 |website=bwf.tournamentsoftware.com}}</ref> Een Arubaans selectie-team zal van 17 tot en met 24 november voor de eerste keer deelnemen aan de Caribische Badmintonkampioenschappen, die dit jaar te Georgetown in Guyana gehouden worden. Het team dat Aruba zal vertegenwoordigen bestaat uit de dames M. Mata, N. Mata en M. Yarzagaray, en de heren Doy Bernaibela, H. Boer, Robby Arambatzis en Reginals Altman. Deze reis werd mogelijk gemaakt dankzij financiële — en materiele steun van diverse giften; het bedrijfsleven en andere instanties. Het Caribisch toernooi wojdt^jgeorganiseerd door de Caribbean regional badminton confederation, een in 1972 opgerichte federatie, tot voor kort bestaande uit de landen Jamaica, Trinidad/Tooago, Guyana en Sjuriname. Vorig jaar heeft de Badminton Bond Aruba zijn interesse voor deelname aan het bestuur van de Carebaco te kennen gegeven en na een jaar van intensieve voorbereidingen werd Aruba in juli van dit jaar lid van de International badminton federation en in dezelfde maand als vijfde lid van de Carebaco toegelaten. Beide feiten kunnen als mijlpalen worden beschouwd in de geschiede- | nis van de badmintonsport op Aruba, waar deze sport (nog) vrij onbekend is. Dit laatste komt voornamelijk doordat men hier voor deze sport een enorm tekort heeft aan goede accomodatie. ==Historia== ===Tim miksto=== Aruba a debuta den e Campeonato di Equipo di CAREBACO na 1974. E team a keda na di cinco lugar den e ranking final, perdiendo 7-0 contra Jamaica, Surinam, Trinidad y Tobago y Guyana.<ref>World Badminton 18 (1974), p. 3</ref> {{Appendix}} [[:Category:Deporte na Aruba]] en.wiki --------------- {{Infobox asociacion deporte| variante = c | nomber = Aruba Badminton Federation | logo = | imagen = | abrevia = ABF of BBA | president = | vice-president = | algemeen-secretaris = | asiento = | region = | pais = | cantidad_miembro = | cantidad_asociacion = | deporte = | funda = | luga_funda = | ex-nomber = | federacion_mundial = | federacion_continental = | federacion_nacional = | afilia = | comite_olimpico = | agencia_deportivo = | stop_imagen = | imagen = | descripcion = | website = }} '''Aruba Badminton Federation''' (ABF), tambe yamá Badminton Aruba o Aruba Badminton Bond, ta e organisacion gobernante nacional supremo pa e deporte di [[badminton]] na [[Aruba]]. E federacion ta wordo representa pa e [[seleccion nacional di badminton di Aruba]]. == Historia == E Aruba Badminton Federation a wordo funda memey di añanan 1970, ora cu e promé participacion a tuma luga na e Kampionatonan di Carebaco. Na desember 1973 e federacion a bira miembro di Caribbean Badminton Federation, hunto cu Corsou.<ref>Sport inliet kort sport in het kort sport. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 05-12-1973, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 29-05-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461498:mpeg21:p007</ref> E federashon despues a bira miembro di e órgano di gobernashon kontinental, e Konfederashon Panamerikano di Badminton, i e Federashon Mundial di Badminton, e tempu ei konosí komo e Federashon Internashonal di Badminton. Aruba ainda no ta anfitrion di campeonatonan internacional. Sinembargo Aruba a yega di ta anfitrion di Campeonato di Carebaco dos biaha. Federacion di Badminton Aruba ta miembro di Comite Olimpico Arubano . {{Appendix}} De Badminton Bond Aruba (BBA) viert deze maand zyn 15-jarig bestaan met verschillende toernooien en andere activiteiten. Ofschoon deze tak van sport niet zo bekend is op Aruba, heeft de BBA in vijftien jaren heel wat gepresteerd. Deze bond is al jaren lid van de International Badminton Federation (IBF). Ook is de BBA lid van de Carebaco (Caribbean Regional Badminton Confederation), waarvan verder ook lid zijn: Jamaica, Trinidad, Suriname, Guyana, Barbados, Bermuda, Curasao en Grenada. Elk jaar doet Aruba mee aan de Caribische kampioenschappen en BBA- motor, Riek Altman, is al jaren secretaris / penningmeester van de Carebaco. Aruba wordt elk jaar weer verzocht de Carebaco- wedstrijden te organiseren, omdat Aruba tot nu toe het beste toernooi heeft georganiseerd, doch door het ontbreken van faciliteiten kan de BBA dit Caribisch treffen niet meer organiseren. De BBA bestaat momenteel uit de vier clubs: Floralin, Flamboyant, Aruba Badminton Minders en Playa die tezamen honderd leden tellen. Deze sport kan uitsluitend gespeeld worden in een zaal en nu wordt er gebruik gemaakt van de gymnastiekzalen van Julianaschool, La Salie College en de Sporthal. Een paar maanden geleden hebben de BBA- bestuursleden, Riek Altman en Michael Williams, in Trinidad een coachingcUrsus gevolgd onder auspiciën van de IBF en geven nu op maandag en donderdag aan trainers van de club een opleiding. Nu al is bekend dat Aruba volgend jaar vertegenwoordigd zal worden op Curagao tijdens de Easter Open Tournament en in Jamaica tijdens de Carebaco- wedstrijden. De BBA heeft gisteren in een communiqué dank uitgebracht aan alle personen en instanties, die door de jaren heen de BBA hebben geholpen en eenieder, die aan badminton wil meedoen, uitgenodigd zich op donderdag in de Sporthal op te geven tussen zeven en tien uur 's avonds. Het bestuur van de BBA wordt in dit derde lustrumjaar gevormd door: voorzitter R. Nieuw, vicevoorzitter R. Altman, secretaris G. Simon, penningmeester B. Hernandez, commissarissen E. van der Linde, M. McClure, E. Vemannan, M. Croes en M. Williams.<ref>Met uitgebreid activiteiten-programma Badminton Bond Aruba viert haar derde lustrum. "Amigoe". Curaçao, 08-11-1986, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 29-05-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641854:mpeg21:p013</ref> ------------- {{Variante|a}} {{Futbolista |nomberdihungado = |Nomber = Mario Croes |potret = |Fecha di nasementu = |Siudat di nasementu = |Pais di nasementu = {{ABW}} |Nashonalidat = hulandes |Posishon = |club = }} '''Hyacintho Mario Croes''' (☆ ± 1942 na [[Aruba]]), tambe conoci como '''Mario Croes jr.''', ta un ex-hungado di pingpong [[Aruba]]no. Entre decada 1960 y decada 1980 el a titula 13 vez campeon di Aruba. Den [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]] Croes tabata un di e dos "grandinan" den deporte di tennis di mesa, banda di [[Robert Hosé]] di [[Kòrsou|Corsou]].<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463158:mpeg21:a0099|titel=Sensationele zege van R. Hosé over M. Croes|werk=[[Amigoe]]|datum=1970-11-02|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> == Biografia == Mario Croes ta yiu di Eymee Zeppenfelt y Mario Hyacinto Croes, empresario i doño di La Gran Bodega.<ref name="Amigoe">{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462365:mpeg21:a0121|titel=In de Franciscuskerk|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-07-16|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> Cu mas o menos siete aña el a cuminsa hunga pingpong y tabata train cu su mama pa despues sigi train cu su tata y otro famianan.<ref name="Amistad">{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AMISTAD-1976-11/page/3/mode/1up?q=Amistad+mei+1976&view=theater|titel=Mario Croes: 26 aña den pingpong|werk=Amistad|datum=november 1976|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> Croes a cuminsa mustra su talentonan ora cu na edad di 9 aña el a sali campeon "junioren" na Aruba. Cu 12 aña el a drenta division di senioren y na 1959, cu 16 aña, a bira campeon di Aruba pa prome bes.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010997546:mpeg21:a0072|titel=Mario Croes jr: nieuwe tienkampkampioen tafeltennis|werk=[[Amigoe]]|datum=1959-02-25|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> Na 1960 e ta prolonga su titulo.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010459813:mpeg21:a0112|titel=Mario Croes jr. weer de sterkste|werk=[[Amigoe]]|datum=1960-04-01|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> Hunto cu Cholan Jacobs e tabata hunga pa e team Arubano di Bavaria Stars. Den e torneo organisá door di e asociacion "Entre Nous Juveniles” na Corsou el a hunga cu 17 aña su prome wega internacional contra [[Colombia]]. Croes tabata doño di Mario's Sports Shop den Wilhelminastraat 51 na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]. E ta casa cu Ruth Arends y hunto nan tin un yiu homber, Mario III, i un yiu muhe Janine.<ref name="Amigoe"/> {{Appendix}} {{Stub}} {{DEFAULTSORT:Croes, Mario}} [[:Category:Hende]] [[:Category:Deporte na Aruba]] Pa promer viaha el a sali campeon di Aruba dia cu e tabatin 15 aña di edad. Awor flbi cu e tin 34 aña e por bisa cu ela sali 13 vez campeon di nos isla y e ta posee nada menos cu 39 copa y 27 medaya. Un deportista arubano cu e destaca su mes den e deporte di ping pong specialmente door di su mes esfuerzonan y su perserverancia, como cu manera nos lektornan por lesa mas alew, no ta semper ela haya ayudo den su carera deportivo na su isla natal. Mario Croes jr., casá cu Ruth Croes-Arends, ta haya cu e deporte di ping pong na Aruba a bai hopi atrcus den e 26 aña cu e tin ta praktikele. Amistad a tene un entrevista exclusivo cu e deportista te ainda mas grandi riba terreno di ping pong actuahnente: Mario Croes Jr.<ref name="Amistad">{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AMISTAD-1976-11/page/3/mode/1up?q=Amistad+mei+1976&view=theater|titel=Mario Croes: 26 aña den pingpong|werk=Amistad|datum=november 1976|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> mi a cuminsa hunga ping pong tempo mi tabata tin mas o menos siete aña. Mi mama a cuminsa siñami, pero mi no a worry mucho. Toch mi a sigi hunga cu mi tata y cu mi otro famianan. Un viaha mi a bai Flamingo Room (Trocadero), caminda tabatin un mesa di ping pong, anto ei nan mi a mira Cholan Jacobs, e tempo ei e campeon di Aruba, hunga. Esei a dunami smaak pa mi sigi train cu mi famia. Dia m'a cimiinsa hunga di verdad mi tabatin 12 ema y mi a cuminsa train cu Cholan. E tempo ei mi tabata hunga cinco te seis ora pa dia. Mi tabata caba di come dies dos or y mei y bai hunga te siet’or y mei di anochi. Tur dia e mesim cos. Mi no tabata hunga ni siña les. Mario a cuminsa mustra su talentonan ora cu na edad di 9 aña ela sali campeon di Junioren na Aruba. Cu 12 aña ela drenta division di senioren y cu 16 aña pa promer vez ela logra bira campeon di Aruba. Su promer wega internacional ela hunga contra Colombianonan tempo cu e tabatin 17 aña na 1959. E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” Entre Nous Juveniles na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsou. E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsou. in de Franciscuskerk te Oranjestad is gistermorgen het kerkelijke huwelijk ingezegend vun mejuffrouw Rulh Arends, dochter V(.n. de heer en mevrouw Milo de R. Arends-Arends en de heer Mario Croes, zoon van de heer en mevrouw Mario H. Croes- Zeppenfelt. Voor de receptie ten huize van de bruid bestond grote belangstelling. Het bruidspaar wachtte een verrassing; een taart in de vorm van een tafeltennistafel. De bruidegom is dan ook tafeltenniskampioen van Aruba.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462365:mpeg21:a0121|titel=In de Franciscuskerk|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-07-16|bezochtdatum=2022}}</ref> * Eigenaar van Mario's Sports Shop, Wilhelminastraat 51, Oranjestad, Aruba * Huwde in 1965 met Ruth Arends, kinderen Mario III en Janine {{Appendix}} --------------- mn1lpm5bq4p3uht0qy48v62fj6m0ae9 199632 199631 2026-08-06T09:38:10Z Caribiana 8320 199632 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ Pending: [[Barracudas Artistic Aruba]] - [[Aruba Dolphins]] - [[Stingray Swimming Team]] - [[Shawn Zarraga]] - [[Antwone Thyshon Kelly]] - [[Badminton Bond Curacao]] - [[Seleccion nacional di badminton di Aruba]] - [[Aruba Sport Unie]] -------- {{infobox deportista | variante= a | nomber completo = Higinio Ajelandro Farro | fecha nacemento = [[11 di yanüari|11 di januari]] [[1942]] | luga nacemento = {{ABW}} | deporte = hisamento di peso }} '''Higinio Alejandro (Patan) Farro''' (☆ [[11 di yanüari|11 di januari]] [[1942]] na [[Aruba]] - † [[30 di yüli |30 di juli]] [[2026]]<ref>[https://www.arubanative.com/aurora-royal-pray-funeral-home-ta-anuncia-fayecimento-di-higinio-alejandro-farro-mihor-conoci-co-mo-patan/ Aviso di fayecemento], arubanative.com (4 di augustus 2026)</ref>) tabata un musico, compositor y deportista [[Aruba|Arubiano]]. El a titula campeon di hisamento di peso di Aruba pa diescuater aña consecutivo (1965-1978) y tabata tambe campeon di [[Antias Hulandes]] pa nuebe aña consecutivo.<ref name="telearuba"/> Farro ta wordo considera un di e pioneronan mas importante di hisamento di peso na Aruba.<ref>[https://arubanews.ca/patan-farro-weightlifting-legacy-honoured-following-aruban-champions-death/ Patan Farro Weightlifting Legacy Honoured Following Aruban Champion’s Death], arubanews.ca (4 di augustus 2026)</ref><ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/93280/voormalig-gewichthefkampioen-patan-farro-overleden-vz1916 Voormalig gewichthefkampioen ‘Patan’ Farro overleden], curacao.nu (4 di augustus 2026)</ref> Banda di su carera deportivo, e tabata tambe bon conoci como wicharero, restaurado y promotor di caha di orgel tradicional. == Bida y carera == Farro a cuminsa como pesista na aña 1964 y a logra di dos luga den su prome competencia. Den e aña siguiente, e nivel di e deporte riba e isla a baha considerablemente, debi cu hopi hisador di peso, cu tabata di origen stranhero, a bandona Aruba despues di nan retiro for di [[Lago Oil & Transport Company|refineria Lago]].<ref>[https://297sportsaruba.com/na-memoria-di-higinio-alejandro-patan-farro/ Na memoria di Higinia Alejandro "Patan" Farro], 297sportsaruba.com (3 di augustus 2026)</ref> Apesar di condicionnan dificil, Farro a sigui train y desaroya den deporte di peso. E tabata entrena hunto cu otro deportistanan den un espacio chikito na Wilhelmina Stadion (awor [[Stadion Guillermo Prospero Trinidad]]). El a entrena sin guia di un entrenador profeshonal y nunca a haya oportunidat pa sigui entrenamento den exterior. Pa participa na torneo internacional, e tabata depende di su propio dianan di vakantie. Despues di su retiro for di competencia, Farro a yuda Federacion Aruba Weightlifting Association como referee. ===Carera internacional=== Na 1970, Farro a wordo selecciona pa representa Antias Hulandes na [[Weganan Centroamericano y di Caribe]] (CAC) na [[Panama]]. Ora [[Comite Olimpico Antias Hulandes]] (NAOC) a nenga pa financia su biahe, e mes a cumpra su boleto di avion y a logra di cuater luga den su categoria.<ref name="telearuba">{{citeer web|url=https://telearuba.aw/article/na-memoria-di-higinio-alejandro-patan-farro|titel= Na memoria di Higinio Alejandro "Patan" Farro|werk=[[Telearuba]]|datum=2026-08-02|bezochtdatum=2027-08-06}}</ref> Na 1971, el a termina na di cinco luga durante [[Weganan Panamericano]] na [[Cali]], [[Colombia]]. Na 1974, el a bolbe logra di cuater luga na CAC na [[Repúblika Dominikano|Republica Dominicano]].<ref name="telearuba"/> Su logro internacional mas importante a yega na 1978, ora el a gana un medaya di brons na CAC na [[Medellín]].<ref name="telearuba"/> ===Logro y record === Ademas di su titulonan local y regional, Farro tabata conoci pa su forsa excepcional. Durante su carera el a kibra mas cu 50 record di Aruba. Den añanan setenta di [[siglo 20|siglo binti]], el a logra e siguiente prestacionnan:<ref name="telearuba"/> * squat: serka 272 kilo (600 liber) * deadlift: serka 318 kilo (700 liber) * bench press: serka 181 kilo (400 liber) * snatch: serka 125 kilo (275 liber) * clean and jerk: serka 160 kilo (352 liber) Su recordnan Arubano di 1976 den e disciplinanan "snatch" y "clean and jerk" a permanece pa cuarenta aña prome cu na 2016 a logra kibra ambos record y tambe esun di total.<ref name="telearuba"/> == Caha di orgel == Desde chikito, Patan a desaroya un amor profundo pa musica. E pasion ey a converti’e den un maestro respeta, tanto den pone pieza, afina y restaura cahanan di orgel, como den preserva e sonidonan autentico. Como hobby y trabao e ta toca caha di orgel y traha cylinder pa caha. Ademas di su contribucion na deporte, Farro tabata tambe envolvi den preservacion di herencia cultural di Aruba, specialmente door di su trabou cu restauracion y promocion di [[Caha di Orgel|cah’i orgel]] tradicional.<ref name="honor">[https://www.gobierno.aw/a-honra-varios-tocado-di-cahi-orgel-riba-dia-di-musico A honra varios tocado di cah’i orgel riba dia di musico], Gobierno di Aruba (25 di november 2024)</ref> E legendario hisador di peso Arubiano Higinio Alejandro “Patan” Farro tambe tabata un figura cultural bon conoci y un tocado, doño y restaurador celebra di e tradicional caha di orgel (orgel di bari) yama “El Diamante”.<ref>[https://www.aruba.nu/nieuws/kunst-cultuur-en-muziek/57390/unieke-eer-voor-muzikanten-met-liefde-voor-cahi-orgel Unieke eer voor muzikanten met liefde voor Cah’i Orgel], aruba.nu (27 di november 2024)</ref> Legado Cultural E Instrumento: Patan Farro tabata doño y tabata cuida un caha di orgel historico di 100 aña bieu como “El Diamante” tabata conoci. Diamante". Artesania: E tabata un di e poco personanan na Aruba cu e habilidad raro pa pega y martillo e cilindernan (cilinder di claba) cu ta wordo uza pa toca musica tradicional riba e instrumento. No ta facil pa a aregla, marca y claba pieza riba caha di orgel. Na Corsou Patan a pone piesa pa por lo menos 16 caha di orgel.<ref name="baluarte">[https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2015-10-07/mode/2up?q=patan+farro+oranje+nassau Reconocemento na baluarte di cah’i orgel Alegandro ‘Patan’ Farro], Bon Dia Aruba (7 di october 2015)</ref> Reconocimento: El a ricibi multiple premio cultural y reconocimentonan oficial di gobiernonan di Aruba y Corsou pa conserva e musical unico aki.<ref name="honor"/><ref name="baluarte"/> Na 1982, den concurso di caha di orgel na Hoffi Sero Janchi, Farro a sali ganado maximo cu su caha di orgel Diamante.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-DOCUMENTACION-005276/mode/1up?q=patan+farro Ambiente inmenso na concurso di caha di orgel], Diario (30 di augustus 1982)</ref> == Reconocemento == Durante su carera activo, Farro no a haña hopi reconocemento oficial pa su prestacionnan. Sinembargo, despues di su retiro, el a wordo honra cu varios distincion: * 1974 - nominacion pa premio di “atleta di aña” di [[Aruba Sport Unie]]<ref>[https://coleccion.aw/show/?ANA-DIG-CARA-C002 Alejandro "Patan" Farro], coleccion.aw</ref> * condecoracion real como "ridder" den [[Orden di Oranje-Nassau]] * inclusion den Salon di Fama di Aruba * 1991 - Premio Promocional Santa Anna pa su contribucion na deporte y cultura Segun Archivo Nacional Aruba, Farro tabata tambe nominá pa premio di “atleta di aña” di Aruba Sport Unie na 1974. == Fayecemento == Farro tabata casa y tata di tres yiu. El a fayece dia 30 di juli 2026 na edat di 84 aña. Diferente organisashonnan, entre otro Federacion Aruba Weightlifting Association y Departamento di Cultura di Aruba, a record’é como un atleta respectivamente culturista sobresaliente y un persona ehemplar. {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] '''Higinio Alejandro (Patan) Farro''' (☆ [[11 di yanüari]] [[1942]] - † 30 di yüli 2026) tabata un hisado di peso [[Aruba|Arubiano]]., conoci den su tempu aktivo komo e hòmber mas fuerte di Aruba. El a dominá deporte di levantamentu di peso riba e isla pa mas ku un dekada i a representá Antia Hulandes na diferente torneo internashonal. Farro a gana e titulo di kampion di Aruba pa dieskuater (14) aña konsekutivo i tabata tambe kampion di Antia Hulandes pa nuebe (9) aña. El ta konsiderá un di e pioneronan mas importante di levantamentu di peso na Aruba.<ref>[https://arubanews.ca/patan-farro-weightlifting-legacy-honoured-following-aruban-champions-death/ Patan Farro Weightlifting Legacy Honoured Following Aruban Champion’s Death], arubanews.ca (4 di augustus 2026)</ref><ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/93280/voormalig-gewichthefkampioen-patan-farro-overleden-vz1916 Voormalig gewichthefkampioen ‘Patan’ Farro overleden], curacao.nu (4 di augustus 2026)</ref> == Bida y carera == Farro a kuminsá ku levantamentu di peso na aña 1964 i a logra di dos luga den su promé kompetensia. Den e aña siguiente, e deporte a baha hopi na nivel riba e isla, despues ku hopi trahadó strañero a laga Aruba tras despido na refineria di Lago.<ref>https://297sportsaruba.com/na-memoria-di-higinio-alejandro-patan-farro/</ref> A pesar di e situashon difísil, Farro a sigui entrená bou di kondishonnan hopi limitá. El tabata entrená den un espasio chikí bou di graderia di Wilhelmina Stadion (awor Stadion Guillermo Prospero Trinidad), ku ventilashon insufisiente i un solo plataforma ku el mester a kompartí ku siete otro deportista. El a entrená sin entrenador profeshonal i nunca a haña oportunidat pa sigui kampamentu di entrenamiento na exterior. Pa torneo internashonal, el tabata depende di su propio dianan di vakashon, pasobra no a haña permiso adicional di su trabou. ===Carera internacional=== Na 1970, Farro a wordu selekshoná pa representá Antia Hulandes na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Panamá. Ora e Komité Olímpiko Antiano a nenga pa paga su biahe, el mes a kumpra su boleto di avion i a logra di kuarto luga den su kategoria. Na 1971, el a termina na di sinku luga durante e Huegos Panamericanos na Cali, Kolombia. Na 1974, el a bolbe logra kuarto luga na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Republica Dominicano. Su logro internashonal mas importante a yega na 1978, ora el a gana un medaya di brons na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Medellín. ==Logro y rekord == Ademas di su titulo lokal i regional, Farro tabata konosí pa su forsa eksepshonal. Den añanan setenta, el a logra e siguiente prestashonnan aproksimá: squat: serka 272 kilo (600 lbs) deadlift: serka 318 kilo (700 lbs) bench press: serka 181 kilo (400 lbs) snatch: serka 125 kilo (275 lbs) clean and jerk: serka 160 kilo (352 lbs) Su rekordnan arubiano di 1976 den e disciplinanan snatch i clean and jerk a keda sin bati pa aproksimadamente kuarenta (40) aña. Na 2016, e rekordnan aki i su total kombiná finalmente a wordu mehorá. Rekonosimentu Durante su karrera aktivo, Farro no a haña hopi rekonosimentu ofisial pa su prestashonnan. Sin embargo, despues di su retiro, el a wordu honrá ku diferente distinkshon: distinkshon real inklushon den Eregalerij di Aruba Premio Santa Anna pa su kontribushon na deporte i kultura Segun Archivo Nacional Aruba, Farro tabata tambe nominá pa premio di “atleta di aña” di Aruba Sport Unie na 1974. == Ca'i orgel == * Diamante<ref>https://www.gobierno.aw/en/several-barrel-organ-players-were-honored-on-musicians-day</ref> E legendario hisador di peso Arubiano Higinio Alejandro “Patan” Farro tambe tabata un figura cultural bon conoci y un hungador, doño y restaurador celebra di e tradicional caha di orgel (orgel di bari) yama “El Diamante”.<ref>[https://www.aruba.nu/nieuws/kunst-cultuur-en-muziek/57390/unieke-eer-voor-muzikanten-met-liefde-voor-cahi-orgel Unieke eer voor muzikanten met liefde voor Cah’i Orgel], aruba.nu (27 di november 2024)</ref> Legado CulturalE Instrumento: Patan Farro tabata doño y tabata cuida un caha di orgel historico di 10 aña bieu como “El Diamante” tabata conoci. Diamante".Artesania: E tabata un di e poco personanan na Aruba cu e habilidad raro pa pega y martillo e cilindernan (cilinder di claba) cu ta wordo uza pa toca musica tradicional riba e instrumento.Reconocimento: El a ricibi multiple premio cultural y reconocimentonan oficial di gobierno di Aruba pa conserva e musical unico aki == Legado == Farro su influensia a bai mas allá di su rekordnan i medayanan. El a demostrá ku un atleta arubiano por kompetí na nivel regional, a pesar di falta di fasilidat, guia profeshonal i sosten finansiero. Su determinashon — manera paga su propio biahe i sigui entrená bou di kondishonnan difísil — a hasi’e un ehèmpel pa generashonnan posterior di deportista. Ademas di su kontribushon na deporte, Farro tabata tambe envolví den preservashon di herensia kultural di Aruba, spesialmente dor di su trabou ku restaurashon i promoshon di e Cah’i Orgel tradicional. Fayesimentu Farro a fayesé dia 30 di yüli 2026 na edat di 84 aña. Diferente organisashonnan deportivo, entre otro Aruba Amateur Weightlifting Association, a record’é komo un atleta sobresaliente i un persona ehèmpelar, i a ekspresá kondolensia na su famia. ------------ '''Aruba Sport Unie''' (ASU), tambe konosí komo '''Union Deporte Aruba''' òf '''Union Deportivo Arubano''', ta e organisashon cumbre di deporte na Aruba. E ta fungí komo federashon madre pa e diferente federashonnan i bondnan deportivo riba e isla. ASU ta representa mas ku 25 federashon deportivo i tin komo meta koordiná, promové i desaroyá deporte na Aruba. Pa bira miembro di ASU, un organisashon deportivo mester ta registra komo persona hurídiko i no por representa un deporte ku ta kaba representá pa un otro federashon miembro. ==Historia== Aruba Sport Unie a wordu fundá dia 23 di desèmber 1941, for di e nesesidat pa koordiná i stimulá desaroyo di deporte riba e isla. Entre e organisashonnan ku a kontribuí na su fundashon tabatin clubnan manera RCA, Club Caribe i Tivoli. E promé presidente tabata [[Jacobo Arends|Jacobo Rudolf (Coco) Arends]], kende tabata tambe envolví den fundacion di [[Arubaanse Voetbalbond]] (AVB) algun aña prome. Na 1949, ASU a kuminsá haña subsidio di e gobierno sentral pa sostené federashonnan deportivo, spesialmente pa organisashon di kompetensianan i otro aktividatnan. Durante e añanan 1950 i 1960, sektor priva a hunga un papel importante den desaroyo di deporte na Aruba. E kompania petrolero Lago Oil & Transport Company, por ehèmpel, a brindá sosten finansiero i material na diferente clubnan. Mateo Reyes tabata un di e figurannan clave den e proseso di distribushon i desaroyo. Na 1955, ASU a organisá e promé ASU Olimpiada, un evento ku a stimulá kompetensia entre atletanan lokal i ku a bira un tradishon durante varios dekada. Den e evento aki, atletanan tabata wordu rekonosé komo “atleta di aña”. Entre 1955 i 1993, ASU tabata responsabel pa maneho di e Wilhelminastadion na Oranjestad. Te na 1997, ASU tabata tambe enkargá ku distribushon di subsidio gubernamental na federashonnan deportivo. Despues di e aña ei, e tarea aki a pasa direktamente na gobierno di Aruba. ==Facilidatnan deportivo== ASU ta manehá diferente instalashon deportivo riba Aruba, entre otro: ===Joe Laveist Sport Park=== Situa na San Nicolas, e parke aki ta un fasilidat multifunkshonal ku instalashonnan pa: basebal futbòl volleyball basketball atletismo E parke por wordu usa tambe pa evento grandi manera konserto i aktividatnan komunidario. ===Centro Deportivo Betico Croes=== Situa na Santa Cruz, e fasilidat aki ta un kompleks deportivo di paden ku aire akondishoná. E ta usa pa deporte di sala i arte marcial. ==Organisashon i rol== ASU ta fungí komo koordinadó entre e diferente federashonnan deportivo na Aruba i ta apoyá: desaroyo di deporte organisashon di kompetensianan promoshon di atletanan lokal Riba e isla tin mas ku 30 organisashon deportivo ku ta forma parti di e sistema koordiná pa ASU. Entre e deporte mas popular na Aruba tin futbòl i basebal. Basebal, en partikular, a kontribuí na reconocimiento internashonal di Aruba, ku varios atletanan arubiano ku a hunga den Major League Baseball. ===Presidente === * Jacobo Rudolf “Coco” Arends (promé presidente) * Gerald Franca * Soraida Boekhoudt (2022– ) --- {{Variante|a}} {{infobox organisacion | variante = a | tipo = Deporte | nomber = Aruba Sport Unie | funda = [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]] | fundado = }} '''Aruba Sport Unie''' (Union Deporte Aruba, ASU), tambe conoci como '''Union Deportivo Arubano''', ta e organisacion cumbre di deporte na [[Aruba]]. E ta fungi como federacion cumbre pa diferente federacion y bond deportivo riba e isla. ASU ta representa mas cu 25 federacion deportivo y tin como meta coordina, promove y desaroya deporte na Aruba. Pa bira miembro di ASU, un organisacion deportivo mester ta registra como [[Persona hurídiko|persona huridico]] y no por representa un deporte cu ta representacaba pa otro federacion miembro. == Historia == Aruba Sport Unie a wordo funda dia [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]]. E organisacion a surgi for di e necesidad pa coordina y stimula desaroyo di deporte riba e isla. Den promé añanan di su existencia, diferente club i organisashon deportivo a kontribuí na fundashon di ASU, entre otro [[RCA]], Club Caribe i Tivoli. E promé presidente di e organisashon tabata '''Coco Arends''', kende tabata tambe envolví den fundashon di e '''Arubaanse Voetbal Bond''' algun aña promé. Na 1949 ASU a kuminsá ricibí subsidio di e gobierno sentral pa apoyá federashonnan deportivo ku organisashon di kompetensia i actividadnan deportivo. Durante añanan hopi organisashon i empresanan lokal a brindá sosten finansiero i material na deporte na Aruba. E kompanía petrolero Lago Oil & Transport Company tabata un di e sostenedornan importante, donando material deportivo i apoyando desaroyo di clubnan deportivo. Mateo Reyes tabata un di e personanan cu a yuda den e proseso di desaroyo aki. Den 1955 ASU a organisá e promé '''ASU Olimpiada''', un evento deportivo pa estimulá kompetensia entre atletanan lokal. E evento aki a bira un tradishon durante varios dekada, kaminda atletanan a wordo rekonosé komo “atleta di aña”. Entre 1955 i 1993 ASU tabata responsabel pa maneho di e [[Wilhelminastadion]] na Oranjestad. Te na 1997 ASU tabata tambe responsabel pa distribushon di subsidio gubernamental pa federashonnan deportivo. Despues di e aña aki, e tarea aki a wordo asumí direktamente pa e gobierno di Aruba. == Facilidatnan deportivo == ASU ta manehá diferente instalashon deportivo riba Aruba. '''Joe Laveist Sport Park''' na [[San Nicolas, Aruba|San Nicolas]] ta un parke deportivo multifunkshonal ku instalashonnan pa deporte manera: * [[Basebal]] * [[Futbòl]] * [[Volleyball]] * [[Basketbal]] * [[Atletismo]] E parke por wordo usa tambe pa evento grandi manera konserto i otro aktividatnan komunidario. '''Centro Deportivo Betico Croes''' na [[Santa Cruz, Aruba|Santa Cruz]] ta un fasilidat deportivo di paden ku aire acondicioná. E centro ta usa pa deporte di sala i arte marcial. == Organisashon == ASU ta fungí komo koordinadó entre e diferente federashonnan deportivo na Aruba. E organisashon ta apoyá desaroyo di deporte, organisashon di kompetensianan i promoshon di atletanan lokal. Riba e isla tin mas ku 30 organisashon deportivo cu ta forma parti di e sistema deportivo coordina pa ASU. Entre e deporte mas popular na Aruba tin [[futbòl]] i [[basebal]]. Especialmente basebal a duna Aruba reconocimiento internashonal, ku varios atletanan Arubiano cu a hunga den [[Major League Baseball]]. == Organisacion == Entre e presidentenan di Aruba Sport Unie tin: * [[Coco Arends|Jacobo Rudolf (Coco) Arends]] (1892-1965) – promé presidente * Gerald Franca – presidente durante diferente periodo den siglonan reciente * Soraida Boekhoudt – presidente (2022) [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] '''Aruba Sport Unie''' o '''Union Deportivo Arubano''' (ASU) ta e federacion cumbre di e federacionnan deportivo na [[Aruba]]. dre di 25 bond deportivo. Pa bira miembro di A.S.U. e organisacion mester ta un persona huridico y no mag di tin un miembro pa e deporte ey caba den A.S.U. == Historia == ASU e ser funda dia [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]]. * ASU taba maneha Wilhelminastadion di 1955 te 1993 A.S.U. ta maneha dos facilidad cu ta nan propiedad, esta Joe Laveist Sport Park na San Nicolas y Centro Deportivo Betico Croes na Sta Cruz. Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. Centro Deportivo Betico Croes ta completamente airecondiciona y ta uz'e pa tur sport di paden y arte marcial. Huur di e sporthal ta depende di cuanto hende mester uza pa maneha e lugar pa e actividad y ki sorto di actividad e ta. Pa mas informacion por yama oficina di A.S.U. na e numbernan di telefon ariba menciona.<ref>[https://www.gobierno.aw/union-deporte-aruba-asu Union Deporte Aruba (ASU)], Gobierno di Aruba</ref> Aruba Sport Unie a wordo funda dia 21 di December, 1941. E aña aki 21 di December, e ta cumpli 75 aña y tin cu corda riba e fundadornan. Segun e presidente actual Gerald Franca, e aña aki lo ta uno special den cuadro di e celebracion aki. Tambe el a splica kico tur nan tin pensa di haci pa loke ta e celebracion den 2017. Franca a splica cu e prome presidente tabata Coco Arends, kende ta e mesun persona cu a cuminsa tambe, kende ta fundador di Arubaanse Voetbal Bond 5 pa 6 aña prome. Un di e organisacionnan cu a yuda lanta Aruba Sport Unie tabata RCA, Club Caribe y Tivoli, cual ta e prome organisacionnan cu a lanta e asociacion aki. Na 1949 pa prome biaha den historia, ASU a cuminsa haya e subsidio di Gobierno Central pa facilita tambe e federacionnan di e tempo ey cu placa pa nan organisa actividadnan. Despues di e periodo ey tabata haya Lago ta yuda hopi den parti di formacion di e clubnan y nan tabata subsidia of duna donacion na e diferente clubnan pa nan material, etc. durante aña. Difunto Mateo Reyes, kende ta un persona conoci y keri, tabata encarga cu esaki. E ta un di e personanan cu a yuda ASU pa haya Joe Laveist for di Lago como un centro pa deporte. Lago Sportpark tabata di Lago y a bin pa pase pa Joe Laveist, pa pas’e pa ASU. Franca a menciona cu durante aña, durante 1955, ASU a celebra su prome ASU Olimpiada y despues di esey a keda celebr’e. Hopi di e atletanan grandi ta recorda e fechanan ey, caminda cu nan a wordo eligi como atleta di aña den decadanan di 60, 70 y 80. ASU semper a maneha deporte pa Gobierno y hasta a bay asina leu cu ASU a manda hende den exterior cu studie opdracht, pa bin bek lanta scol di deporte pa Aruba. Esaki nunca a logra debi na cosnan cu tabata pasa internamente. Despues ASU tabata encarga pa duna subsidio te cu na aña 1997, caminda cu Gobierno a tuma e tarea aki bek den su seno. Franca a sigui splica cu na e momentonan aki tin un comision cu ta trahando riba dje pa pasa e fecha pa Januari. Pa fin di aña ta imposibel pa organisa algo. Idea ta pa haci algo riba dje pa recorda e fecha y recorda esnan cu a funda e organisacion aki. Tabata tin hasta hendenan conoci entre otro shon A. Eman cu tabata un di e prome personanan den e directiva. Tin hopi hende conoci den comunidad tabata forma parti di ASU di e tempo ey.<ref>[https://masnoticia.com/aruba-sport-unie-lo-cumpli-75-ana-dia-21-di-december-proximo/ Aruba Sport Unie lo cumpli 75 aña dia 21 di December proximo], Mas Noticia (28 di november 2016)</ref> The sparse available evidence, however, reveals that there are around thirty-five sport organisations on the island that fall under the umbrella of the Aruba Sport Union (ASU), which was formed in 1941.44 As in Curaçao, two of the more popular team sports are soccer and baseball, and it is baseball that has given it the greatest international recognition through the participation of at least six Arubans in MLB since 1996.4 ASU President Gerald Franca --> 2022 Soraida Boekhoudt --- Aruba Sport Unie, funda dia 23 di december 1941, ta e bond madre di 25 bond deportivo. Pa bira miembro di A.S.U. e organisacion mester ta un persona huridico y no mag di tin un miembro pa e deporte ey caba den A.S.U. A.S.U. ta maneha dos facilidad cu ta nan propiedad, esta Joe Laveist Sport Park na San Nicolas y Centro Deportivo Betico Croes na Sta Cruz. Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. Centro Deportivo Betico Croes ta completamente airecondiciona y ta uz'e pa tur sport di paden y arte marcial. Huur di e sporthal ta depende di cuanto hende mester uza pa maneha e lugar pa e actividad y ki sorto di actividad e ta. Pa mas informacion por yama oficina di A.S.U. na e numbernan di telefon ariba menciona.<ref>https://www.gobierno.aw/union-deporte-aruba-asu Union Deporte Aruba (ASU)</ref> {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] ---------------- {{Variante|a}} {{multiple image | total_width = 270 | border = | perrow = 1/2 | align = right |header = Joe Laveist Sportpark |header_align = center |image2 = Joe Laveist Sport Park.jpeg | image1= Estadio de béisbol Joe Laveist, en San Nicolaas (este de Aruba).jpg | image3 = Joe Laveist Sport Park 06 54 31 704000.jpeg |caption1 = |caption_align = center }} == Lago Sport Park / Joe Laveist Sportpark == The historical Lago Sports Park (later known as the Laveist Sport Park) was a vital recreational and cultural hub in San Nicolas, Aruba. Officially inaugurated in March 1941, it was founded by the Lago Oil & Transport Company to support the island's booming refinery community. History of Lago Sports Park Founding and Baseball Roots: The park was instrumental in developing baseball on the island. American expatriate and former Major League Baseball pitcher Jim Bluejacket spent 15 years in Aruba and helped found the facility, fostering strong local interest in the game. WWII & Refining Community: During WWII, the facility offered organized recreation for Allied soldiers stationed in Aruba and the diverse immigrant workforce employed at the Lago refinery. Championship Ground: Throughout the 1940s and 1950s, the park was the premier venue for the organized Aruba baseball championships. Iconic early teams like the Dodgers, Baby Ruth, and Barnes' Ramblers competed here. Track and Field: Beyond baseball, it served as the primary venue for annual events like the Lago High School Track Meets and the Aruba School Sport Bond competitions. Evolution: Today, the historic site in San Nicolas continues to be an active community asset and is known as the Laveist Sport Park. --- Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. {{Variante|a}} {{Databox}} Intro *Location in San Nicolas, Aruba *Originally built by Lago Oil and Transport Company *Year of inauguration (1941) *Later renamed to Joe Laveist Sportpark ==Historia== 1. Fundashon (±1930s–1941) Lago building infrastructure for workers Role of Jim Bluejacket Opening (9 March 1941) 2. Periodo di floresementu (1940s–1980s) Organized sports (baseball, possibly softball, football) Social function (community gatherings, events) 3. Despues di sera di Lago (1985 →) Decline / transition Renaming to Joe Laveist Continued local use Struktura i fasilidat Even if partial: Baseball field Stands / seating Clubhouse? Multi-sport use * na 1968 Lago a traspasa LSP pa ASU Importansia kultural This is where your article becomes powerful: Role in development of baseball in Aruba Connection to Lago Colony life Symbol of industrial-era community building Link to later international baseball success of Aruba Legado Renaming to Joe Laveist Continued recognition Connection to surrounding area (Jim Bluejacketstraat, schools, neighborhoods) 🔎 Research tips (high impact, low effort) Look for: Lago employee magazines / newsletters Local newspapers (Amigoe, Diario archives) Aruba sports history sources Mentions of: inauguration (1941) sports competitions Joe Laveist (who he was!) ------------------ ==Origen di baseball na Aruba == Beisbòl a yega Aruba den añanan 1930, introdusí pa ekspatriadonan merikano ku tabata traha na Lago Oil Company i imigrantenan venezolano ku a forma timnan di pickup informal riba terenonan habrí.[2] E deporte a haña struktura ku e fundashon di ABBA na 1950 pa organisá liga i kampionato lokal, loke a kondusí na entrada di Aruba den wega internashonal na 1952 ora el a djòin e Asosiashon Internashonal di Beisbòl Amateur (awor parti di WBSC).[2] E aña ei, Aruba a debutá su promé selekshon nashonal na e Serie Mundial Amateur di 1952 na Havana, Cuba, manehá pa Joe Proterra, kaminda el a sigurá dos viktoria den seis wega i a gana aklamashon di fanátikonan, ku pitcher Nell Harms nombrá hungadó sobresaliente di siman pa su aktuashon kontra Honduras.[2] Beisbòl a wòrdu introdusí na Aruba na final di añanan 1920 i kuminsamentu di añanan 1930 prinsipalmente dor di ekspatriadonan merikano empleá pa Lago Oil and Transport Company, un supsidiario di Standard Oil of New Jersey, kendenan a establesé un refineria riba e isla. Pafo di e colonia, baseball a haya traccion na fin di añanan 1930 pa medio di imigrantenan y mariniernan Venezolano cu a mara na wafnan di Aruba cu nan barconan di pisca, formando teamnan casual di pick-up cu a hunga riba terenonan habri na Oranjestad, manera e area patras di Corte di Husticia actual. Pa añanan 1950, beisbòl a integrá profundamente den kultura di Aruba, partikularmente bou di hóbennan, ku a wòrdu eksponé pa medio di transmishonnan di media merikano, eventonan patrosiná pa kompanianan di zeta, i e impakto persistente di sòldánan di tempu di guera, hasiendo esaki un símbolo di aspirashon i vínkulo di komunidat den barionan di klase trahadó. Adopshon lokal a oumentá ku e formashon di klupnan amateur den tur pueblo. <ref>Clyde Harms, https://archive.org/details/BNA-DIG-ARUBATODAY-2021-05-28/page/n9/mode/1up?q=jim+bluejacket Short history of the beginnings of baseball in Aruba], Aruba Today (28 di 2021)</ref> ------------------- {{Variante|a}} {{Infobox deportista| variante = a | nomber completo = Shawn Joubert Zarraga | alias = | fecha nacemento = [[21 di yanüari|21 di januari]] [[1989]] | luga nacemento = {{ABW}} | fecha fayecimento = | luga fayecimento = | nacionalidad = {{NLD}} | haltura = 183 cm | peso = 109 kg <!-- Seccion di informacion deportivo --> | deporte = [[beisbòl|baseball]] | disciplina = catcher (man drechi)? | wo = | debut = 11 di maart 2023 (den [[Tim nashonal di beisbòl hulandes|team di Reino]])?? | activo = 2021 - presente ?? | distincion = }} '''Shawn Joubert Zarraga''' (☆ [[21 di yanüari|21 di januari]] [[1989]] na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]) ta un eks-catcher profesional di beisbòl Arubiano ku a representá Hulanda den kompetensianan internashonal, inkluyendo e World Baseball Classic.[1] Para na 6 pia 0 inch (1.83 m) i pisando aproksimadamente 240 liber (109 kg), Zarraga tabata un switch-hitter ku tabata tira ku man drechi i a hunga prinsipalmente komo un katcher durante henter su karera.[2] Selektá pa e Milwaukee Brewers den e di 44 buèlta (1.302 en general) di e Selekshon di Beisbòl di Liga Mayor di 2007 for di Trinity Christian Academy na Florida, el a pasa vários temporada den e liganan menor den vários organisashon.[3] grokipedia: Zarraga su karera profeshonal a kuminsá den e sistema di Brewers, kaminda el a progresá a traves di nan afiliadonan di 2007 pa 2014, alkansando nivelnan di Double-A i Triple-A i mustrando abilidatnan defensivo sólido tras di e plato.[4] Despues el a firma kontraktnan di liga menor ku timnan inkluyendo Los Angeles Dodgers na 2017 i Cincinnati Reds na 2016, ganando invitashonnan no-roster pa entrenamentu di primavera, ounke nunka el a yega Major League Baseball.[5] Despues ku su karera den liga menor afiliá a terminá na 2017, Zarraga a hunga den liganan independiente, inkluyendo ku e Cleburne Railroaders di e Asosiashon Merikano e aña ei, promé ku el a baha ku penshun.[6] Riba e esenario internashonal, Zarraga tabata un kontribuidor klave na e selekshon nashonal di Hulanda, yudando sigurá e título di Kopa Mundial di Beisbòl 2011 na Panama i partisipando den e Klásiko Mundial di Beisbòl 2017, kaminda el a proveé ​​profundidat na katcher durante wega di pool.[7] Su versatilidat i eksperensia a hasié un opshon konfiabel pa e tim hulandes, basando riba su raisnan arubiano miéntras e tabata kompetí bou di e bandera di Reino Hulandes.[8] == Karera internashonal == ===Kopa Mundial 2011=== Zarraga a haci su debut internacional cu e seleccion nacional di baseball di Hulanda na 2011 den Mundial di Baseball na Panama, eligibel pa medio di su herencia Arubiano. El a sirbi komo un katcher riba e lista ora e tim a gana e medaya di oro, derotando Cuba 2-1 den e final pa reklamá e título mundial.[25][26] torneonan di 2014 Zarraga a sirbi prinsipalmente komo un katcher durante e aparishonnan di e tim den dos torneo klave e aña ei.[27] Na yüli, Zarraga a representá Hulanda na e Torneo Internashonal di Beisbòl di Fransia, konosí tambe komo Yoshida Challenge, ku a tuma lugá na Sénart, Fransia. E selekshon hulandes a gana e medaya di oro, derotando un tereno ku a inkluí anfitrion Fransia, Alemania, i all-starnan internashonal. Zarraga tabata parti di e lista ku a sigurá e título, kontribuyendo tras di e plato miéntras e tim a pone un demostrashon fuerte den nan promé salida na e fasilidat nobo.[28][29] Mas lat e sèptèmber ei, Zarraga a kompetí den e Kampionato Oropeo di Beisbòl 2014 ku a tuma lugá na Ostrava i Brno, Repúblika Cheko, kaminda Hulanda a kapturá nan di 21 medaya di oro kontinental ku un rèkòrt invikto di 11-0, kulminando den un viktoria final di 6-3 riba Italia. Komo katcher, el a bati .286 ku aktuashonnan notabel, inkluyendo tres hit den un viktoria di 7-2 riba Alemania i un homerun den un wega di pool anterior kontra Kroasia. Su trabou defensivo a yuda ankra un staf di lansamentu ku a pèrmití solamente 1.36 kareda gana pa wega durante henter e torneo.[30][31][28] 2015 Premier12 i 2017 World Baseball Classic Zarraga a wòrdu selektá pa representá e selekshon nashonal di beisbòl di Hulanda na e WBSC Premier12 di 2015, e edishon inaugural di e torneo ku a tuma lugá na Mexico i Taiwan, kaminda el a sirbi komo un katcher bistiendo e kamisa number 22.[32] Hulanda a kompetí den Grupo A di e buèlta di apertura, sigurando tres viktoria kontra Chines Taipei (7-4), Italia (16-1), i Puerto Rico (11-7), miéntras ku nan a sufri pèrdida kontra Cuba (5-6) i Canada (1-3), loke a posishoná nan pa avansá pa e kuartfinal.[33] Einan, nan a kai kontra Merka 1-6, resultando den un di sinku lugá total pa e tim.[33] Durante e torneo, Zarraga a kontribuí ofensivamente den momentunan klave, inkluyendo un homerun di dos kareda den e di kuater inning kontra Cuba ku a ekstendé e bentaha di Hulanda na 4-1, ounke e tim na final a pèrdè den un kompetensia estrecho.[34] El a registrá tambe un RBI den e viktoria riba Taipei Chines, trahando un kaminata apesar di a bai sin hit den tres at-bat.[35] Sinembargo, Zarraga a sufri un leshon na man durante e wega di Cuba i mester a sali trempan.[36] Na 2017, Zarraga a gana un lugá riba e lista di Hulanda pa e World Baseball Classic, atrobe komo un katcher, partisipando den e torneo prinsipal ku a tuma lugá den vários pais anfitrion.[37] Hulanda a pone un rèkòrt di 2-1 den Pool A, avansando komo subkampeon tras di Israel, promé ku a derotá Israel 12-2 den e kuartfinal na Tokyo Dome pa yega e semifinal.[37] Nan kareda a terminá den un pèrdida di 3-4 kontra Puerto Rico na Dodger Stadium, kaminda e tim a regresá lat pero no por a sigurá e viktoria.[38] E aktuashon sobresaliente di Zarraga a bini den e kuart di final kontra Israel, kaminda el a konta dos hit i dos RBI komo parti di e eksploshon ofensivo di e tim.[39] Den e semifinal kontra Puerto Rico, el a entregá un dòbel di RBI krusial den e di sinku inning pa skor Wladimir Balentien i empatá e wega na 3-3, ounke kompañero di ekipo Jonathan Schoop a wòrdu bentá afó na e plachi di kas den e wega.[40] Zarraga a parse di a sufri un leshon den e di ocho inning di e wega ei, loke a rekerí atenshon médiko tras di e plato. {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid = |titulo=}} {{References}} * [https://www.baseball-reference.com/register/player.fcgi?id=kelly-001ant Minors Stats Antwone Kelly] }} {{DEFAULTSORT:Zarraga, Shawn}} [[:Kategoria:Hende]] [[:Kategoria:Beisbòl]] ----------------- {{Variante|a}} {{Infobox asociacion deporte| variante = c | nomber = Badminton Bond Curaçao | logo = | imagen = | abrevia = BBC | president = | vice-president = | algemeen-secretaris = | asiento = | region = | pais = | cantidad_miembro = | cantidad_asociacion = | deporte = | funda = | luga_funda = | ex-nomber = | federacion_mundial = | federacion_continental = | federacion_nacional = | afilia = | comite_olimpico = | agencia_deportivo = | stop_imagen = | imagen = | descripcion = | website = }} '''Badminton Bond Curaçao''' (BBC) ta e organisashon ku ta dirigi i promové e deporte di badminton na Kòrsou. E federashon ta un miembro di e organisashonnan internashonal i regional, inkluíendo e '''Badminton World Federation (BWF)''', e '''Badminton Pan America (BPA)''', i e '''Caribbean Regional Badminton Confederation (CAREBACO)'''. === Historia i Fundashon === E Badminton Bond Curaçao a fundá den 1975. E federashon ta representá Kòrsou den e organisashonnan regional i internashonal di badminton.:contentReference[oaicite:8]{index=8} === Afiliashon Internashonal === :contentReference[oaicite:10]{index=10} * :contentReference[oaicite:13]{index=13} * :contentReference[oaicite:16]{index=16} * :contentReference[oaicite:19]{index=19}:contentReference[oaicite:21]{index=21} === Participashon Internashonal === :contentReference[oaicite:23]{index=23}:contentReference[oaicite:25]{index=25} === Referensianan === * :contentReference[oaicite:27]{index=27} * :contentReference[oaicite:30]{index=30}:contentReference[oaicite:32]{index=32} [[:Kategoria:Deporte na Kòrsou]] [[:Kategoria:Organisashon Deportivo]] {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte]] --------------- {{Databox}} E '''seleccion nacional di badminton di Aruba''' ([[Hulandes]]: Arubaans badmintonteam) ta representa [[Aruba]] den competencianan internacional di team di badminton y ta wordo controla pa [[Aruba Badminton Federation]] cu ta afilia na Badminton Pan America y Caribbean Regional Badminton Confederation (CARECOBA).<ref>{{Cite web |title=Members {{!}} BWF Corporate |url=https://corporate.bwfbadminton.com/about/membership/ }}</ref> E ekipo a kompetí pa promé biaha den nan promé torneo internacional di ekipo na 1990. E ekipo a haci su aparicion pa prome biaha na e Campeonato di Ekipo di CAREBACO na aña 1974.<ref>{{citeer web|titel=Aruba vooreerst naar Car. badmintonkampioenschap|werk=[[Amigoe]]|datum=1974-11-15|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2025-05-29|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461200:mpeg21:p005}}</ref> Tambe e ekipo a competi den e [[Weganan Centroamericano y di Caribe]] di 1990, unda badminton a wordo inaugura pa prome biaha den e Weganan. E ekipo junior di Aruba a kompetí den e Campeonato Pan Am Junior Team 2009 y a terminá na di 12 lugá.<ref>{{Cite web |title=BWF - Team Event XVIII Pan Am Junior 2009 - Winners |url=https://bwf.tournamentsoftware.com/sport/winners.aspx?id=C61259DF-B2FF-4AC5-A444-F9E14C6A82B1 |access-date=2022-09-04 |website=bwf.tournamentsoftware.com}}</ref> Een Arubaans selectie-team zal van 17 tot en met 24 november voor de eerste keer deelnemen aan de Caribische Badmintonkampioenschappen, die dit jaar te Georgetown in Guyana gehouden worden. Het team dat Aruba zal vertegenwoordigen bestaat uit de dames M. Mata, N. Mata en M. Yarzagaray, en de heren Doy Bernaibela, H. Boer, Robby Arambatzis en Reginals Altman. Deze reis werd mogelijk gemaakt dankzij financiële — en materiele steun van diverse giften; het bedrijfsleven en andere instanties. Het Caribisch toernooi wojdt^jgeorganiseerd door de Caribbean regional badminton confederation, een in 1972 opgerichte federatie, tot voor kort bestaande uit de landen Jamaica, Trinidad/Tooago, Guyana en Sjuriname. Vorig jaar heeft de Badminton Bond Aruba zijn interesse voor deelname aan het bestuur van de Carebaco te kennen gegeven en na een jaar van intensieve voorbereidingen werd Aruba in juli van dit jaar lid van de International badminton federation en in dezelfde maand als vijfde lid van de Carebaco toegelaten. Beide feiten kunnen als mijlpalen worden beschouwd in de geschiede- | nis van de badmintonsport op Aruba, waar deze sport (nog) vrij onbekend is. Dit laatste komt voornamelijk doordat men hier voor deze sport een enorm tekort heeft aan goede accomodatie. ==Historia== ===Tim miksto=== Aruba a debuta den e Campeonato di Equipo di CAREBACO na 1974. E team a keda na di cinco lugar den e ranking final, perdiendo 7-0 contra Jamaica, Surinam, Trinidad y Tobago y Guyana.<ref>World Badminton 18 (1974), p. 3</ref> {{Appendix}} [[:Category:Deporte na Aruba]] en.wiki --------------- {{Infobox asociacion deporte| variante = c | nomber = Aruba Badminton Federation | logo = | imagen = | abrevia = ABF of BBA | president = | vice-president = | algemeen-secretaris = | asiento = | region = | pais = | cantidad_miembro = | cantidad_asociacion = | deporte = | funda = | luga_funda = | ex-nomber = | federacion_mundial = | federacion_continental = | federacion_nacional = | afilia = | comite_olimpico = | agencia_deportivo = | stop_imagen = | imagen = | descripcion = | website = }} '''Aruba Badminton Federation''' (ABF), tambe yamá Badminton Aruba o Aruba Badminton Bond, ta e organisacion gobernante nacional supremo pa e deporte di [[badminton]] na [[Aruba]]. E federacion ta wordo representa pa e [[seleccion nacional di badminton di Aruba]]. == Historia == E Aruba Badminton Federation a wordo funda memey di añanan 1970, ora cu e promé participacion a tuma luga na e Kampionatonan di Carebaco. Na desember 1973 e federacion a bira miembro di Caribbean Badminton Federation, hunto cu Corsou.<ref>Sport inliet kort sport in het kort sport. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 05-12-1973, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 29-05-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461498:mpeg21:p007</ref> E federashon despues a bira miembro di e órgano di gobernashon kontinental, e Konfederashon Panamerikano di Badminton, i e Federashon Mundial di Badminton, e tempu ei konosí komo e Federashon Internashonal di Badminton. Aruba ainda no ta anfitrion di campeonatonan internacional. Sinembargo Aruba a yega di ta anfitrion di Campeonato di Carebaco dos biaha. Federacion di Badminton Aruba ta miembro di Comite Olimpico Arubano . {{Appendix}} De Badminton Bond Aruba (BBA) viert deze maand zyn 15-jarig bestaan met verschillende toernooien en andere activiteiten. Ofschoon deze tak van sport niet zo bekend is op Aruba, heeft de BBA in vijftien jaren heel wat gepresteerd. Deze bond is al jaren lid van de International Badminton Federation (IBF). Ook is de BBA lid van de Carebaco (Caribbean Regional Badminton Confederation), waarvan verder ook lid zijn: Jamaica, Trinidad, Suriname, Guyana, Barbados, Bermuda, Curasao en Grenada. Elk jaar doet Aruba mee aan de Caribische kampioenschappen en BBA- motor, Riek Altman, is al jaren secretaris / penningmeester van de Carebaco. Aruba wordt elk jaar weer verzocht de Carebaco- wedstrijden te organiseren, omdat Aruba tot nu toe het beste toernooi heeft georganiseerd, doch door het ontbreken van faciliteiten kan de BBA dit Caribisch treffen niet meer organiseren. De BBA bestaat momenteel uit de vier clubs: Floralin, Flamboyant, Aruba Badminton Minders en Playa die tezamen honderd leden tellen. Deze sport kan uitsluitend gespeeld worden in een zaal en nu wordt er gebruik gemaakt van de gymnastiekzalen van Julianaschool, La Salie College en de Sporthal. Een paar maanden geleden hebben de BBA- bestuursleden, Riek Altman en Michael Williams, in Trinidad een coachingcUrsus gevolgd onder auspiciën van de IBF en geven nu op maandag en donderdag aan trainers van de club een opleiding. Nu al is bekend dat Aruba volgend jaar vertegenwoordigd zal worden op Curagao tijdens de Easter Open Tournament en in Jamaica tijdens de Carebaco- wedstrijden. De BBA heeft gisteren in een communiqué dank uitgebracht aan alle personen en instanties, die door de jaren heen de BBA hebben geholpen en eenieder, die aan badminton wil meedoen, uitgenodigd zich op donderdag in de Sporthal op te geven tussen zeven en tien uur 's avonds. Het bestuur van de BBA wordt in dit derde lustrumjaar gevormd door: voorzitter R. Nieuw, vicevoorzitter R. Altman, secretaris G. Simon, penningmeester B. Hernandez, commissarissen E. van der Linde, M. McClure, E. Vemannan, M. Croes en M. Williams.<ref>Met uitgebreid activiteiten-programma Badminton Bond Aruba viert haar derde lustrum. "Amigoe". Curaçao, 08-11-1986, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 29-05-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641854:mpeg21:p013</ref> ------------- {{Variante|a}} {{Futbolista |nomberdihungado = |Nomber = Mario Croes |potret = |Fecha di nasementu = |Siudat di nasementu = |Pais di nasementu = {{ABW}} |Nashonalidat = hulandes |Posishon = |club = }} '''Hyacintho Mario Croes''' (☆ ± 1942 na [[Aruba]]), tambe conoci como '''Mario Croes jr.''', ta un ex-hungado di pingpong [[Aruba]]no. Entre decada 1960 y decada 1980 el a titula 13 vez campeon di Aruba. Den [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]] Croes tabata un di e dos "grandinan" den deporte di tennis di mesa, banda di [[Robert Hosé]] di [[Kòrsou|Corsou]].<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463158:mpeg21:a0099|titel=Sensationele zege van R. Hosé over M. Croes|werk=[[Amigoe]]|datum=1970-11-02|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> == Biografia == Mario Croes ta yiu di Eymee Zeppenfelt y Mario Hyacinto Croes, empresario i doño di La Gran Bodega.<ref name="Amigoe">{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462365:mpeg21:a0121|titel=In de Franciscuskerk|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-07-16|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> Cu mas o menos siete aña el a cuminsa hunga pingpong y tabata train cu su mama pa despues sigi train cu su tata y otro famianan.<ref name="Amistad">{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AMISTAD-1976-11/page/3/mode/1up?q=Amistad+mei+1976&view=theater|titel=Mario Croes: 26 aña den pingpong|werk=Amistad|datum=november 1976|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> Croes a cuminsa mustra su talentonan ora cu na edad di 9 aña el a sali campeon "junioren" na Aruba. Cu 12 aña el a drenta division di senioren y na 1959, cu 16 aña, a bira campeon di Aruba pa prome bes.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010997546:mpeg21:a0072|titel=Mario Croes jr: nieuwe tienkampkampioen tafeltennis|werk=[[Amigoe]]|datum=1959-02-25|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> Na 1960 e ta prolonga su titulo.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010459813:mpeg21:a0112|titel=Mario Croes jr. weer de sterkste|werk=[[Amigoe]]|datum=1960-04-01|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> Hunto cu Cholan Jacobs e tabata hunga pa e team Arubano di Bavaria Stars. Den e torneo organisá door di e asociacion "Entre Nous Juveniles” na Corsou el a hunga cu 17 aña su prome wega internacional contra [[Colombia]]. Croes tabata doño di Mario's Sports Shop den Wilhelminastraat 51 na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]. E ta casa cu Ruth Arends y hunto nan tin un yiu homber, Mario III, i un yiu muhe Janine.<ref name="Amigoe"/> {{Appendix}} {{Stub}} {{DEFAULTSORT:Croes, Mario}} [[:Category:Hende]] [[:Category:Deporte na Aruba]] Pa promer viaha el a sali campeon di Aruba dia cu e tabatin 15 aña di edad. Awor flbi cu e tin 34 aña e por bisa cu ela sali 13 vez campeon di nos isla y e ta posee nada menos cu 39 copa y 27 medaya. Un deportista arubano cu e destaca su mes den e deporte di ping pong specialmente door di su mes esfuerzonan y su perserverancia, como cu manera nos lektornan por lesa mas alew, no ta semper ela haya ayudo den su carera deportivo na su isla natal. Mario Croes jr., casá cu Ruth Croes-Arends, ta haya cu e deporte di ping pong na Aruba a bai hopi atrcus den e 26 aña cu e tin ta praktikele. Amistad a tene un entrevista exclusivo cu e deportista te ainda mas grandi riba terreno di ping pong actuahnente: Mario Croes Jr.<ref name="Amistad">{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AMISTAD-1976-11/page/3/mode/1up?q=Amistad+mei+1976&view=theater|titel=Mario Croes: 26 aña den pingpong|werk=Amistad|datum=november 1976|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> mi a cuminsa hunga ping pong tempo mi tabata tin mas o menos siete aña. Mi mama a cuminsa siñami, pero mi no a worry mucho. Toch mi a sigi hunga cu mi tata y cu mi otro famianan. Un viaha mi a bai Flamingo Room (Trocadero), caminda tabatin un mesa di ping pong, anto ei nan mi a mira Cholan Jacobs, e tempo ei e campeon di Aruba, hunga. Esei a dunami smaak pa mi sigi train cu mi famia. Dia m'a cimiinsa hunga di verdad mi tabatin 12 ema y mi a cuminsa train cu Cholan. E tempo ei mi tabata hunga cinco te seis ora pa dia. Mi tabata caba di come dies dos or y mei y bai hunga te siet’or y mei di anochi. Tur dia e mesim cos. Mi no tabata hunga ni siña les. Mario a cuminsa mustra su talentonan ora cu na edad di 9 aña ela sali campeon di Junioren na Aruba. Cu 12 aña ela drenta division di senioren y cu 16 aña pa promer vez ela logra bira campeon di Aruba. Su promer wega internacional ela hunga contra Colombianonan tempo cu e tabatin 17 aña na 1959. E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” Entre Nous Juveniles na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsou. E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsou. in de Franciscuskerk te Oranjestad is gistermorgen het kerkelijke huwelijk ingezegend vun mejuffrouw Rulh Arends, dochter V(.n. de heer en mevrouw Milo de R. Arends-Arends en de heer Mario Croes, zoon van de heer en mevrouw Mario H. Croes- Zeppenfelt. Voor de receptie ten huize van de bruid bestond grote belangstelling. Het bruidspaar wachtte een verrassing; een taart in de vorm van een tafeltennistafel. De bruidegom is dan ook tafeltenniskampioen van Aruba.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462365:mpeg21:a0121|titel=In de Franciscuskerk|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-07-16|bezochtdatum=2022}}</ref> * Eigenaar van Mario's Sports Shop, Wilhelminastraat 51, Oranjestad, Aruba * Huwde in 1965 met Ruth Arends, kinderen Mario III en Janine {{Appendix}} --------------- gkn7e78a71jj7s3ii53sm2a9lpin0qe 199633 199632 2026-08-06T09:41:13Z Caribiana 8320 199633 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ Pending: [[Barracudas Artistic Aruba]] - [[Aruba Dolphins]] - [[Stingray Swimming Team]] - [[Shawn Zarraga]] - [[Antwone Thyshon Kelly]] - [[Badminton Bond Curacao]] - [[Seleccion nacional di badminton di Aruba]] - [[Aruba Sport Unie]] -------- {{infobox deportista | variante= a | nomber completo = Higinio Ajelandro Farro | fecha nacemento = [[11 di yanüari|11 di januari]] [[1942]] | luga nacemento = {{ABW}} | deporte = [[File:Olympic pictogram Weightlifting.png|22px]] hisamento di peso | ofishi = }} '''Higinio Alejandro (Patan) Farro''' (☆ [[11 di yanüari|11 di januari]] [[1942]] na [[Aruba]] - † [[30 di yüli |30 di juli]] [[2026]]<ref>[https://www.arubanative.com/aurora-royal-pray-funeral-home-ta-anuncia-fayecimento-di-higinio-alejandro-farro-mihor-conoci-co-mo-patan/ Aviso di fayecemento], arubanative.com (4 di augustus 2026)</ref>) tabata un musico, compositor y deportista [[Aruba|Arubiano]]. El a titula campeon di hisamento di peso di Aruba pa diescuater aña consecutivo (1965-1978) y tabata tambe campeon di [[Antias Hulandes]] pa nuebe aña consecutivo.<ref name="telearuba"/> Farro ta wordo considera un di e pioneronan mas importante di hisamento di peso na Aruba.<ref>[https://arubanews.ca/patan-farro-weightlifting-legacy-honoured-following-aruban-champions-death/ Patan Farro Weightlifting Legacy Honoured Following Aruban Champion’s Death], arubanews.ca (4 di augustus 2026)</ref><ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/93280/voormalig-gewichthefkampioen-patan-farro-overleden-vz1916 Voormalig gewichthefkampioen ‘Patan’ Farro overleden], curacao.nu (4 di augustus 2026)</ref> Banda di su carera deportivo, e tabata tambe bon conoci como wicharero, restaurado y promotor di caha di orgel tradicional. == Bida y carera == Farro a cuminsa como pesista na aña 1964 y a logra di dos luga den su prome competencia. Den e aña siguiente, e nivel di e deporte riba e isla a baha considerablemente, debi cu hopi hisador di peso, cu tabata di origen stranhero, a bandona Aruba despues di nan retiro for di [[Lago Oil & Transport Company|refineria Lago]].<ref>[https://297sportsaruba.com/na-memoria-di-higinio-alejandro-patan-farro/ Na memoria di Higinia Alejandro "Patan" Farro], 297sportsaruba.com (3 di augustus 2026)</ref> Apesar di condicionnan dificil, Farro a sigui train y desaroya den deporte di peso. E tabata entrena hunto cu otro deportistanan den un espacio chikito na Wilhelmina Stadion (awor [[Stadion Guillermo Prospero Trinidad]]). El a entrena sin guia di un entrenador profeshonal y nunca a haya oportunidat pa sigui entrenamento den exterior. Pa participa na torneo internacional, e tabata depende di su propio dianan di vakantie. Despues di su retiro for di competencia, Farro a yuda Federacion Aruba Weightlifting Association como referee. ===Carera internacional=== Na 1970, Farro a wordo selecciona pa representa Antias Hulandes na [[Weganan Centroamericano y di Caribe]] (CAC) na [[Panama]]. Ora [[Comite Olimpico Antias Hulandes]] (NAOC) a nenga pa financia su biahe, e mes a cumpra su boleto di avion y a logra di cuater luga den su categoria.<ref name="telearuba">{{citeer web|url=https://telearuba.aw/article/na-memoria-di-higinio-alejandro-patan-farro|titel= Na memoria di Higinio Alejandro "Patan" Farro|werk=[[Telearuba]]|datum=2026-08-02|bezochtdatum=2027-08-06}}</ref> Na 1971, el a termina na di cinco luga durante [[Weganan Panamericano]] na [[Cali]], [[Colombia]]. Na 1974, el a bolbe logra di cuater luga na CAC na [[Repúblika Dominikano|Republica Dominicano]].<ref name="telearuba"/> Su logro internacional mas importante a yega na 1978, ora el a gana un medaya di brons na CAC na [[Medellín]].<ref name="telearuba"/> ===Logro y record === Ademas di su titulonan local y regional, Farro tabata conoci pa su forsa excepcional. Durante su carera el a kibra mas cu 50 record di Aruba. Den añanan setenta di [[siglo 20|siglo binti]], el a logra e siguiente prestacionnan:<ref name="telearuba"/> * squat: serka 272 kilo (600 liber) * deadlift: serka 318 kilo (700 liber) * bench press: serka 181 kilo (400 liber) * snatch: serka 125 kilo (275 liber) * clean and jerk: serka 160 kilo (352 liber) Su recordnan Arubano di 1976 den e disciplinanan "snatch" y "clean and jerk" a permanece pa cuarenta aña prome cu na 2016 a logra kibra ambos record y tambe esun di total.<ref name="telearuba"/> == Caha di orgel == Desde chikito, Patan a desaroya un amor profundo pa musica. E pasion ey a converti’e den un maestro respeta, tanto den pone pieza, afina y restaura cahanan di orgel, como den preserva e sonidonan autentico. Como hobby y trabao e ta toca caha di orgel y traha cylinder pa caha. Ademas di su contribucion na deporte, Farro tabata tambe envolvi den preservacion di herencia cultural di Aruba, specialmente door di su trabou cu restauracion y promocion di [[Caha di Orgel|cah’i orgel]] tradicional.<ref name="honor">[https://www.gobierno.aw/a-honra-varios-tocado-di-cahi-orgel-riba-dia-di-musico A honra varios tocado di cah’i orgel riba dia di musico], Gobierno di Aruba (25 di november 2024)</ref> E legendario hisador di peso Arubiano Higinio Alejandro “Patan” Farro tambe tabata un figura cultural bon conoci y un tocado, doño y restaurador celebra di e tradicional caha di orgel (orgel di bari) yama “El Diamante”.<ref>[https://www.aruba.nu/nieuws/kunst-cultuur-en-muziek/57390/unieke-eer-voor-muzikanten-met-liefde-voor-cahi-orgel Unieke eer voor muzikanten met liefde voor Cah’i Orgel], aruba.nu (27 di november 2024)</ref> Legado Cultural E Instrumento: Patan Farro tabata doño y tabata cuida un caha di orgel historico di 100 aña bieu como “El Diamante” tabata conoci. Diamante". Artesania: E tabata un di e poco personanan na Aruba cu e habilidad raro pa pega y martillo e cilindernan (cilinder di claba) cu ta wordo uza pa toca musica tradicional riba e instrumento. No ta facil pa a aregla, marca y claba pieza riba caha di orgel. Na Corsou Patan a pone piesa pa por lo menos 16 caha di orgel.<ref name="baluarte">[https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2015-10-07/mode/2up?q=patan+farro+oranje+nassau Reconocemento na baluarte di cah’i orgel Alegandro ‘Patan’ Farro], Bon Dia Aruba (7 di october 2015)</ref> Reconocimento: El a ricibi multiple premio cultural y reconocimentonan oficial di gobiernonan di Aruba y Corsou pa conserva e musical unico aki.<ref name="honor"/><ref name="baluarte"/> Na 1982, den concurso di caha di orgel na Hoffi Sero Janchi, Farro a sali ganado maximo cu su caha di orgel Diamante.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-DOCUMENTACION-005276/mode/1up?q=patan+farro Ambiente inmenso na concurso di caha di orgel], Diario (30 di augustus 1982)</ref> == Reconocemento == Durante su carera activo, Farro no a haña hopi reconocemento oficial pa su prestacionnan. Sinembargo, despues di su retiro, el a wordo honra cu varios distincion: * 1974 - nominacion pa premio di “atleta di aña” di [[Aruba Sport Unie]]<ref>[https://coleccion.aw/show/?ANA-DIG-CARA-C002 Alejandro "Patan" Farro], coleccion.aw</ref> * condecoracion real como "ridder" den [[Orden di Oranje-Nassau]] * inclusion den Salon di Fama di Aruba * 1991 - Premio Promocional Santa Anna pa su contribucion na deporte y cultura Segun Archivo Nacional Aruba, Farro tabata tambe nominá pa premio di “atleta di aña” di Aruba Sport Unie na 1974. == Fayecemento == Farro tabata casa y tata di tres yiu. El a fayece dia 30 di juli 2026 na edat di 84 aña. Diferente organisashonnan, entre otro Federacion Aruba Weightlifting Association y Departamento di Cultura di Aruba, a record’é como un atleta respectivamente culturista sobresaliente y un persona ehemplar. {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] '''Higinio Alejandro (Patan) Farro''' (☆ [[11 di yanüari]] [[1942]] - † 30 di yüli 2026) tabata un hisado di peso [[Aruba|Arubiano]]., conoci den su tempu aktivo komo e hòmber mas fuerte di Aruba. El a dominá deporte di levantamentu di peso riba e isla pa mas ku un dekada i a representá Antia Hulandes na diferente torneo internashonal. Farro a gana e titulo di kampion di Aruba pa dieskuater (14) aña konsekutivo i tabata tambe kampion di Antia Hulandes pa nuebe (9) aña. El ta konsiderá un di e pioneronan mas importante di levantamentu di peso na Aruba.<ref>[https://arubanews.ca/patan-farro-weightlifting-legacy-honoured-following-aruban-champions-death/ Patan Farro Weightlifting Legacy Honoured Following Aruban Champion’s Death], arubanews.ca (4 di augustus 2026)</ref><ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/93280/voormalig-gewichthefkampioen-patan-farro-overleden-vz1916 Voormalig gewichthefkampioen ‘Patan’ Farro overleden], curacao.nu (4 di augustus 2026)</ref> == Bida y carera == Farro a kuminsá ku levantamentu di peso na aña 1964 i a logra di dos luga den su promé kompetensia. Den e aña siguiente, e deporte a baha hopi na nivel riba e isla, despues ku hopi trahadó strañero a laga Aruba tras despido na refineria di Lago.<ref>https://297sportsaruba.com/na-memoria-di-higinio-alejandro-patan-farro/</ref> A pesar di e situashon difísil, Farro a sigui entrená bou di kondishonnan hopi limitá. El tabata entrená den un espasio chikí bou di graderia di Wilhelmina Stadion (awor Stadion Guillermo Prospero Trinidad), ku ventilashon insufisiente i un solo plataforma ku el mester a kompartí ku siete otro deportista. El a entrená sin entrenador profeshonal i nunca a haña oportunidat pa sigui kampamentu di entrenamiento na exterior. Pa torneo internashonal, el tabata depende di su propio dianan di vakashon, pasobra no a haña permiso adicional di su trabou. ===Carera internacional=== Na 1970, Farro a wordu selekshoná pa representá Antia Hulandes na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Panamá. Ora e Komité Olímpiko Antiano a nenga pa paga su biahe, el mes a kumpra su boleto di avion i a logra di kuarto luga den su kategoria. Na 1971, el a termina na di sinku luga durante e Huegos Panamericanos na Cali, Kolombia. Na 1974, el a bolbe logra kuarto luga na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Republica Dominicano. Su logro internashonal mas importante a yega na 1978, ora el a gana un medaya di brons na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Medellín. ==Logro y rekord == Ademas di su titulo lokal i regional, Farro tabata konosí pa su forsa eksepshonal. Den añanan setenta, el a logra e siguiente prestashonnan aproksimá: squat: serka 272 kilo (600 lbs) deadlift: serka 318 kilo (700 lbs) bench press: serka 181 kilo (400 lbs) snatch: serka 125 kilo (275 lbs) clean and jerk: serka 160 kilo (352 lbs) Su rekordnan arubiano di 1976 den e disciplinanan snatch i clean and jerk a keda sin bati pa aproksimadamente kuarenta (40) aña. Na 2016, e rekordnan aki i su total kombiná finalmente a wordu mehorá. Rekonosimentu Durante su karrera aktivo, Farro no a haña hopi rekonosimentu ofisial pa su prestashonnan. Sin embargo, despues di su retiro, el a wordu honrá ku diferente distinkshon: distinkshon real inklushon den Eregalerij di Aruba Premio Santa Anna pa su kontribushon na deporte i kultura Segun Archivo Nacional Aruba, Farro tabata tambe nominá pa premio di “atleta di aña” di Aruba Sport Unie na 1974. == Ca'i orgel == * Diamante<ref>https://www.gobierno.aw/en/several-barrel-organ-players-were-honored-on-musicians-day</ref> E legendario hisador di peso Arubiano Higinio Alejandro “Patan” Farro tambe tabata un figura cultural bon conoci y un hungador, doño y restaurador celebra di e tradicional caha di orgel (orgel di bari) yama “El Diamante”.<ref>[https://www.aruba.nu/nieuws/kunst-cultuur-en-muziek/57390/unieke-eer-voor-muzikanten-met-liefde-voor-cahi-orgel Unieke eer voor muzikanten met liefde voor Cah’i Orgel], aruba.nu (27 di november 2024)</ref> Legado CulturalE Instrumento: Patan Farro tabata doño y tabata cuida un caha di orgel historico di 10 aña bieu como “El Diamante” tabata conoci. Diamante".Artesania: E tabata un di e poco personanan na Aruba cu e habilidad raro pa pega y martillo e cilindernan (cilinder di claba) cu ta wordo uza pa toca musica tradicional riba e instrumento.Reconocimento: El a ricibi multiple premio cultural y reconocimentonan oficial di gobierno di Aruba pa conserva e musical unico aki == Legado == Farro su influensia a bai mas allá di su rekordnan i medayanan. El a demostrá ku un atleta arubiano por kompetí na nivel regional, a pesar di falta di fasilidat, guia profeshonal i sosten finansiero. Su determinashon — manera paga su propio biahe i sigui entrená bou di kondishonnan difísil — a hasi’e un ehèmpel pa generashonnan posterior di deportista. Ademas di su kontribushon na deporte, Farro tabata tambe envolví den preservashon di herensia kultural di Aruba, spesialmente dor di su trabou ku restaurashon i promoshon di e Cah’i Orgel tradicional. Fayesimentu Farro a fayesé dia 30 di yüli 2026 na edat di 84 aña. Diferente organisashonnan deportivo, entre otro Aruba Amateur Weightlifting Association, a record’é komo un atleta sobresaliente i un persona ehèmpelar, i a ekspresá kondolensia na su famia. ------------ '''Aruba Sport Unie''' (ASU), tambe konosí komo '''Union Deporte Aruba''' òf '''Union Deportivo Arubano''', ta e organisashon cumbre di deporte na Aruba. E ta fungí komo federashon madre pa e diferente federashonnan i bondnan deportivo riba e isla. ASU ta representa mas ku 25 federashon deportivo i tin komo meta koordiná, promové i desaroyá deporte na Aruba. Pa bira miembro di ASU, un organisashon deportivo mester ta registra komo persona hurídiko i no por representa un deporte ku ta kaba representá pa un otro federashon miembro. ==Historia== Aruba Sport Unie a wordu fundá dia 23 di desèmber 1941, for di e nesesidat pa koordiná i stimulá desaroyo di deporte riba e isla. Entre e organisashonnan ku a kontribuí na su fundashon tabatin clubnan manera RCA, Club Caribe i Tivoli. E promé presidente tabata [[Jacobo Arends|Jacobo Rudolf (Coco) Arends]], kende tabata tambe envolví den fundacion di [[Arubaanse Voetbalbond]] (AVB) algun aña prome. Na 1949, ASU a kuminsá haña subsidio di e gobierno sentral pa sostené federashonnan deportivo, spesialmente pa organisashon di kompetensianan i otro aktividatnan. Durante e añanan 1950 i 1960, sektor priva a hunga un papel importante den desaroyo di deporte na Aruba. E kompania petrolero Lago Oil & Transport Company, por ehèmpel, a brindá sosten finansiero i material na diferente clubnan. Mateo Reyes tabata un di e figurannan clave den e proseso di distribushon i desaroyo. Na 1955, ASU a organisá e promé ASU Olimpiada, un evento ku a stimulá kompetensia entre atletanan lokal i ku a bira un tradishon durante varios dekada. Den e evento aki, atletanan tabata wordu rekonosé komo “atleta di aña”. Entre 1955 i 1993, ASU tabata responsabel pa maneho di e Wilhelminastadion na Oranjestad. Te na 1997, ASU tabata tambe enkargá ku distribushon di subsidio gubernamental na federashonnan deportivo. Despues di e aña ei, e tarea aki a pasa direktamente na gobierno di Aruba. ==Facilidatnan deportivo== ASU ta manehá diferente instalashon deportivo riba Aruba, entre otro: ===Joe Laveist Sport Park=== Situa na San Nicolas, e parke aki ta un fasilidat multifunkshonal ku instalashonnan pa: basebal futbòl volleyball basketball atletismo E parke por wordu usa tambe pa evento grandi manera konserto i aktividatnan komunidario. ===Centro Deportivo Betico Croes=== Situa na Santa Cruz, e fasilidat aki ta un kompleks deportivo di paden ku aire akondishoná. E ta usa pa deporte di sala i arte marcial. ==Organisashon i rol== ASU ta fungí komo koordinadó entre e diferente federashonnan deportivo na Aruba i ta apoyá: desaroyo di deporte organisashon di kompetensianan promoshon di atletanan lokal Riba e isla tin mas ku 30 organisashon deportivo ku ta forma parti di e sistema koordiná pa ASU. Entre e deporte mas popular na Aruba tin futbòl i basebal. Basebal, en partikular, a kontribuí na reconocimiento internashonal di Aruba, ku varios atletanan arubiano ku a hunga den Major League Baseball. ===Presidente === * Jacobo Rudolf “Coco” Arends (promé presidente) * Gerald Franca * Soraida Boekhoudt (2022– ) --- {{Variante|a}} {{infobox organisacion | variante = a | tipo = Deporte | nomber = Aruba Sport Unie | funda = [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]] | fundado = }} '''Aruba Sport Unie''' (Union Deporte Aruba, ASU), tambe conoci como '''Union Deportivo Arubano''', ta e organisacion cumbre di deporte na [[Aruba]]. E ta fungi como federacion cumbre pa diferente federacion y bond deportivo riba e isla. ASU ta representa mas cu 25 federacion deportivo y tin como meta coordina, promove y desaroya deporte na Aruba. Pa bira miembro di ASU, un organisacion deportivo mester ta registra como [[Persona hurídiko|persona huridico]] y no por representa un deporte cu ta representacaba pa otro federacion miembro. == Historia == Aruba Sport Unie a wordo funda dia [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]]. E organisacion a surgi for di e necesidad pa coordina y stimula desaroyo di deporte riba e isla. Den promé añanan di su existencia, diferente club i organisashon deportivo a kontribuí na fundashon di ASU, entre otro [[RCA]], Club Caribe i Tivoli. E promé presidente di e organisashon tabata '''Coco Arends''', kende tabata tambe envolví den fundashon di e '''Arubaanse Voetbal Bond''' algun aña promé. Na 1949 ASU a kuminsá ricibí subsidio di e gobierno sentral pa apoyá federashonnan deportivo ku organisashon di kompetensia i actividadnan deportivo. Durante añanan hopi organisashon i empresanan lokal a brindá sosten finansiero i material na deporte na Aruba. E kompanía petrolero Lago Oil & Transport Company tabata un di e sostenedornan importante, donando material deportivo i apoyando desaroyo di clubnan deportivo. Mateo Reyes tabata un di e personanan cu a yuda den e proseso di desaroyo aki. Den 1955 ASU a organisá e promé '''ASU Olimpiada''', un evento deportivo pa estimulá kompetensia entre atletanan lokal. E evento aki a bira un tradishon durante varios dekada, kaminda atletanan a wordo rekonosé komo “atleta di aña”. Entre 1955 i 1993 ASU tabata responsabel pa maneho di e [[Wilhelminastadion]] na Oranjestad. Te na 1997 ASU tabata tambe responsabel pa distribushon di subsidio gubernamental pa federashonnan deportivo. Despues di e aña aki, e tarea aki a wordo asumí direktamente pa e gobierno di Aruba. == Facilidatnan deportivo == ASU ta manehá diferente instalashon deportivo riba Aruba. '''Joe Laveist Sport Park''' na [[San Nicolas, Aruba|San Nicolas]] ta un parke deportivo multifunkshonal ku instalashonnan pa deporte manera: * [[Basebal]] * [[Futbòl]] * [[Volleyball]] * [[Basketbal]] * [[Atletismo]] E parke por wordo usa tambe pa evento grandi manera konserto i otro aktividatnan komunidario. '''Centro Deportivo Betico Croes''' na [[Santa Cruz, Aruba|Santa Cruz]] ta un fasilidat deportivo di paden ku aire acondicioná. E centro ta usa pa deporte di sala i arte marcial. == Organisashon == ASU ta fungí komo koordinadó entre e diferente federashonnan deportivo na Aruba. E organisashon ta apoyá desaroyo di deporte, organisashon di kompetensianan i promoshon di atletanan lokal. Riba e isla tin mas ku 30 organisashon deportivo cu ta forma parti di e sistema deportivo coordina pa ASU. Entre e deporte mas popular na Aruba tin [[futbòl]] i [[basebal]]. Especialmente basebal a duna Aruba reconocimiento internashonal, ku varios atletanan Arubiano cu a hunga den [[Major League Baseball]]. == Organisacion == Entre e presidentenan di Aruba Sport Unie tin: * [[Coco Arends|Jacobo Rudolf (Coco) Arends]] (1892-1965) – promé presidente * Gerald Franca – presidente durante diferente periodo den siglonan reciente * Soraida Boekhoudt – presidente (2022) [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] '''Aruba Sport Unie''' o '''Union Deportivo Arubano''' (ASU) ta e federacion cumbre di e federacionnan deportivo na [[Aruba]]. dre di 25 bond deportivo. Pa bira miembro di A.S.U. e organisacion mester ta un persona huridico y no mag di tin un miembro pa e deporte ey caba den A.S.U. == Historia == ASU e ser funda dia [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]]. * ASU taba maneha Wilhelminastadion di 1955 te 1993 A.S.U. ta maneha dos facilidad cu ta nan propiedad, esta Joe Laveist Sport Park na San Nicolas y Centro Deportivo Betico Croes na Sta Cruz. Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. Centro Deportivo Betico Croes ta completamente airecondiciona y ta uz'e pa tur sport di paden y arte marcial. Huur di e sporthal ta depende di cuanto hende mester uza pa maneha e lugar pa e actividad y ki sorto di actividad e ta. Pa mas informacion por yama oficina di A.S.U. na e numbernan di telefon ariba menciona.<ref>[https://www.gobierno.aw/union-deporte-aruba-asu Union Deporte Aruba (ASU)], Gobierno di Aruba</ref> Aruba Sport Unie a wordo funda dia 21 di December, 1941. E aña aki 21 di December, e ta cumpli 75 aña y tin cu corda riba e fundadornan. Segun e presidente actual Gerald Franca, e aña aki lo ta uno special den cuadro di e celebracion aki. Tambe el a splica kico tur nan tin pensa di haci pa loke ta e celebracion den 2017. Franca a splica cu e prome presidente tabata Coco Arends, kende ta e mesun persona cu a cuminsa tambe, kende ta fundador di Arubaanse Voetbal Bond 5 pa 6 aña prome. Un di e organisacionnan cu a yuda lanta Aruba Sport Unie tabata RCA, Club Caribe y Tivoli, cual ta e prome organisacionnan cu a lanta e asociacion aki. Na 1949 pa prome biaha den historia, ASU a cuminsa haya e subsidio di Gobierno Central pa facilita tambe e federacionnan di e tempo ey cu placa pa nan organisa actividadnan. Despues di e periodo ey tabata haya Lago ta yuda hopi den parti di formacion di e clubnan y nan tabata subsidia of duna donacion na e diferente clubnan pa nan material, etc. durante aña. Difunto Mateo Reyes, kende ta un persona conoci y keri, tabata encarga cu esaki. E ta un di e personanan cu a yuda ASU pa haya Joe Laveist for di Lago como un centro pa deporte. Lago Sportpark tabata di Lago y a bin pa pase pa Joe Laveist, pa pas’e pa ASU. Franca a menciona cu durante aña, durante 1955, ASU a celebra su prome ASU Olimpiada y despues di esey a keda celebr’e. Hopi di e atletanan grandi ta recorda e fechanan ey, caminda cu nan a wordo eligi como atleta di aña den decadanan di 60, 70 y 80. ASU semper a maneha deporte pa Gobierno y hasta a bay asina leu cu ASU a manda hende den exterior cu studie opdracht, pa bin bek lanta scol di deporte pa Aruba. Esaki nunca a logra debi na cosnan cu tabata pasa internamente. Despues ASU tabata encarga pa duna subsidio te cu na aña 1997, caminda cu Gobierno a tuma e tarea aki bek den su seno. Franca a sigui splica cu na e momentonan aki tin un comision cu ta trahando riba dje pa pasa e fecha pa Januari. Pa fin di aña ta imposibel pa organisa algo. Idea ta pa haci algo riba dje pa recorda e fecha y recorda esnan cu a funda e organisacion aki. Tabata tin hasta hendenan conoci entre otro shon A. Eman cu tabata un di e prome personanan den e directiva. Tin hopi hende conoci den comunidad tabata forma parti di ASU di e tempo ey.<ref>[https://masnoticia.com/aruba-sport-unie-lo-cumpli-75-ana-dia-21-di-december-proximo/ Aruba Sport Unie lo cumpli 75 aña dia 21 di December proximo], Mas Noticia (28 di november 2016)</ref> The sparse available evidence, however, reveals that there are around thirty-five sport organisations on the island that fall under the umbrella of the Aruba Sport Union (ASU), which was formed in 1941.44 As in Curaçao, two of the more popular team sports are soccer and baseball, and it is baseball that has given it the greatest international recognition through the participation of at least six Arubans in MLB since 1996.4 ASU President Gerald Franca --> 2022 Soraida Boekhoudt --- Aruba Sport Unie, funda dia 23 di december 1941, ta e bond madre di 25 bond deportivo. Pa bira miembro di A.S.U. e organisacion mester ta un persona huridico y no mag di tin un miembro pa e deporte ey caba den A.S.U. A.S.U. ta maneha dos facilidad cu ta nan propiedad, esta Joe Laveist Sport Park na San Nicolas y Centro Deportivo Betico Croes na Sta Cruz. Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. Centro Deportivo Betico Croes ta completamente airecondiciona y ta uz'e pa tur sport di paden y arte marcial. Huur di e sporthal ta depende di cuanto hende mester uza pa maneha e lugar pa e actividad y ki sorto di actividad e ta. Pa mas informacion por yama oficina di A.S.U. na e numbernan di telefon ariba menciona.<ref>https://www.gobierno.aw/union-deporte-aruba-asu Union Deporte Aruba (ASU)</ref> {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] ---------------- {{Variante|a}} {{multiple image | total_width = 270 | border = | perrow = 1/2 | align = right |header = Joe Laveist Sportpark |header_align = center |image2 = Joe Laveist Sport Park.jpeg | image1= Estadio de béisbol Joe Laveist, en San Nicolaas (este de Aruba).jpg | image3 = Joe Laveist Sport Park 06 54 31 704000.jpeg |caption1 = |caption_align = center }} == Lago Sport Park / Joe Laveist Sportpark == The historical Lago Sports Park (later known as the Laveist Sport Park) was a vital recreational and cultural hub in San Nicolas, Aruba. Officially inaugurated in March 1941, it was founded by the Lago Oil & Transport Company to support the island's booming refinery community. History of Lago Sports Park Founding and Baseball Roots: The park was instrumental in developing baseball on the island. American expatriate and former Major League Baseball pitcher Jim Bluejacket spent 15 years in Aruba and helped found the facility, fostering strong local interest in the game. WWII & Refining Community: During WWII, the facility offered organized recreation for Allied soldiers stationed in Aruba and the diverse immigrant workforce employed at the Lago refinery. Championship Ground: Throughout the 1940s and 1950s, the park was the premier venue for the organized Aruba baseball championships. Iconic early teams like the Dodgers, Baby Ruth, and Barnes' Ramblers competed here. Track and Field: Beyond baseball, it served as the primary venue for annual events like the Lago High School Track Meets and the Aruba School Sport Bond competitions. Evolution: Today, the historic site in San Nicolas continues to be an active community asset and is known as the Laveist Sport Park. --- Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. {{Variante|a}} {{Databox}} Intro *Location in San Nicolas, Aruba *Originally built by Lago Oil and Transport Company *Year of inauguration (1941) *Later renamed to Joe Laveist Sportpark ==Historia== 1. Fundashon (±1930s–1941) Lago building infrastructure for workers Role of Jim Bluejacket Opening (9 March 1941) 2. Periodo di floresementu (1940s–1980s) Organized sports (baseball, possibly softball, football) Social function (community gatherings, events) 3. Despues di sera di Lago (1985 →) Decline / transition Renaming to Joe Laveist Continued local use Struktura i fasilidat Even if partial: Baseball field Stands / seating Clubhouse? Multi-sport use * na 1968 Lago a traspasa LSP pa ASU Importansia kultural This is where your article becomes powerful: Role in development of baseball in Aruba Connection to Lago Colony life Symbol of industrial-era community building Link to later international baseball success of Aruba Legado Renaming to Joe Laveist Continued recognition Connection to surrounding area (Jim Bluejacketstraat, schools, neighborhoods) 🔎 Research tips (high impact, low effort) Look for: Lago employee magazines / newsletters Local newspapers (Amigoe, Diario archives) Aruba sports history sources Mentions of: inauguration (1941) sports competitions Joe Laveist (who he was!) ------------------ ==Origen di baseball na Aruba == Beisbòl a yega Aruba den añanan 1930, introdusí pa ekspatriadonan merikano ku tabata traha na Lago Oil Company i imigrantenan venezolano ku a forma timnan di pickup informal riba terenonan habrí.[2] E deporte a haña struktura ku e fundashon di ABBA na 1950 pa organisá liga i kampionato lokal, loke a kondusí na entrada di Aruba den wega internashonal na 1952 ora el a djòin e Asosiashon Internashonal di Beisbòl Amateur (awor parti di WBSC).[2] E aña ei, Aruba a debutá su promé selekshon nashonal na e Serie Mundial Amateur di 1952 na Havana, Cuba, manehá pa Joe Proterra, kaminda el a sigurá dos viktoria den seis wega i a gana aklamashon di fanátikonan, ku pitcher Nell Harms nombrá hungadó sobresaliente di siman pa su aktuashon kontra Honduras.[2] Beisbòl a wòrdu introdusí na Aruba na final di añanan 1920 i kuminsamentu di añanan 1930 prinsipalmente dor di ekspatriadonan merikano empleá pa Lago Oil and Transport Company, un supsidiario di Standard Oil of New Jersey, kendenan a establesé un refineria riba e isla. Pafo di e colonia, baseball a haya traccion na fin di añanan 1930 pa medio di imigrantenan y mariniernan Venezolano cu a mara na wafnan di Aruba cu nan barconan di pisca, formando teamnan casual di pick-up cu a hunga riba terenonan habri na Oranjestad, manera e area patras di Corte di Husticia actual. Pa añanan 1950, beisbòl a integrá profundamente den kultura di Aruba, partikularmente bou di hóbennan, ku a wòrdu eksponé pa medio di transmishonnan di media merikano, eventonan patrosiná pa kompanianan di zeta, i e impakto persistente di sòldánan di tempu di guera, hasiendo esaki un símbolo di aspirashon i vínkulo di komunidat den barionan di klase trahadó. Adopshon lokal a oumentá ku e formashon di klupnan amateur den tur pueblo. <ref>Clyde Harms, https://archive.org/details/BNA-DIG-ARUBATODAY-2021-05-28/page/n9/mode/1up?q=jim+bluejacket Short history of the beginnings of baseball in Aruba], Aruba Today (28 di 2021)</ref> ------------------- {{Variante|a}} {{Infobox deportista| variante = a | nomber completo = Shawn Joubert Zarraga | alias = | fecha nacemento = [[21 di yanüari|21 di januari]] [[1989]] | luga nacemento = {{ABW}} | fecha fayecimento = | luga fayecimento = | nacionalidad = {{NLD}} | haltura = 183 cm | peso = 109 kg <!-- Seccion di informacion deportivo --> | deporte = [[beisbòl|baseball]] | disciplina = catcher (man drechi)? | wo = | debut = 11 di maart 2023 (den [[Tim nashonal di beisbòl hulandes|team di Reino]])?? | activo = 2021 - presente ?? | distincion = }} '''Shawn Joubert Zarraga''' (☆ [[21 di yanüari|21 di januari]] [[1989]] na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]) ta un eks-catcher profesional di beisbòl Arubiano ku a representá Hulanda den kompetensianan internashonal, inkluyendo e World Baseball Classic.[1] Para na 6 pia 0 inch (1.83 m) i pisando aproksimadamente 240 liber (109 kg), Zarraga tabata un switch-hitter ku tabata tira ku man drechi i a hunga prinsipalmente komo un katcher durante henter su karera.[2] Selektá pa e Milwaukee Brewers den e di 44 buèlta (1.302 en general) di e Selekshon di Beisbòl di Liga Mayor di 2007 for di Trinity Christian Academy na Florida, el a pasa vários temporada den e liganan menor den vários organisashon.[3] grokipedia: Zarraga su karera profeshonal a kuminsá den e sistema di Brewers, kaminda el a progresá a traves di nan afiliadonan di 2007 pa 2014, alkansando nivelnan di Double-A i Triple-A i mustrando abilidatnan defensivo sólido tras di e plato.[4] Despues el a firma kontraktnan di liga menor ku timnan inkluyendo Los Angeles Dodgers na 2017 i Cincinnati Reds na 2016, ganando invitashonnan no-roster pa entrenamentu di primavera, ounke nunka el a yega Major League Baseball.[5] Despues ku su karera den liga menor afiliá a terminá na 2017, Zarraga a hunga den liganan independiente, inkluyendo ku e Cleburne Railroaders di e Asosiashon Merikano e aña ei, promé ku el a baha ku penshun.[6] Riba e esenario internashonal, Zarraga tabata un kontribuidor klave na e selekshon nashonal di Hulanda, yudando sigurá e título di Kopa Mundial di Beisbòl 2011 na Panama i partisipando den e Klásiko Mundial di Beisbòl 2017, kaminda el a proveé ​​profundidat na katcher durante wega di pool.[7] Su versatilidat i eksperensia a hasié un opshon konfiabel pa e tim hulandes, basando riba su raisnan arubiano miéntras e tabata kompetí bou di e bandera di Reino Hulandes.[8] == Karera internashonal == ===Kopa Mundial 2011=== Zarraga a haci su debut internacional cu e seleccion nacional di baseball di Hulanda na 2011 den Mundial di Baseball na Panama, eligibel pa medio di su herencia Arubiano. El a sirbi komo un katcher riba e lista ora e tim a gana e medaya di oro, derotando Cuba 2-1 den e final pa reklamá e título mundial.[25][26] torneonan di 2014 Zarraga a sirbi prinsipalmente komo un katcher durante e aparishonnan di e tim den dos torneo klave e aña ei.[27] Na yüli, Zarraga a representá Hulanda na e Torneo Internashonal di Beisbòl di Fransia, konosí tambe komo Yoshida Challenge, ku a tuma lugá na Sénart, Fransia. E selekshon hulandes a gana e medaya di oro, derotando un tereno ku a inkluí anfitrion Fransia, Alemania, i all-starnan internashonal. Zarraga tabata parti di e lista ku a sigurá e título, kontribuyendo tras di e plato miéntras e tim a pone un demostrashon fuerte den nan promé salida na e fasilidat nobo.[28][29] Mas lat e sèptèmber ei, Zarraga a kompetí den e Kampionato Oropeo di Beisbòl 2014 ku a tuma lugá na Ostrava i Brno, Repúblika Cheko, kaminda Hulanda a kapturá nan di 21 medaya di oro kontinental ku un rèkòrt invikto di 11-0, kulminando den un viktoria final di 6-3 riba Italia. Komo katcher, el a bati .286 ku aktuashonnan notabel, inkluyendo tres hit den un viktoria di 7-2 riba Alemania i un homerun den un wega di pool anterior kontra Kroasia. Su trabou defensivo a yuda ankra un staf di lansamentu ku a pèrmití solamente 1.36 kareda gana pa wega durante henter e torneo.[30][31][28] 2015 Premier12 i 2017 World Baseball Classic Zarraga a wòrdu selektá pa representá e selekshon nashonal di beisbòl di Hulanda na e WBSC Premier12 di 2015, e edishon inaugural di e torneo ku a tuma lugá na Mexico i Taiwan, kaminda el a sirbi komo un katcher bistiendo e kamisa number 22.[32] Hulanda a kompetí den Grupo A di e buèlta di apertura, sigurando tres viktoria kontra Chines Taipei (7-4), Italia (16-1), i Puerto Rico (11-7), miéntras ku nan a sufri pèrdida kontra Cuba (5-6) i Canada (1-3), loke a posishoná nan pa avansá pa e kuartfinal.[33] Einan, nan a kai kontra Merka 1-6, resultando den un di sinku lugá total pa e tim.[33] Durante e torneo, Zarraga a kontribuí ofensivamente den momentunan klave, inkluyendo un homerun di dos kareda den e di kuater inning kontra Cuba ku a ekstendé e bentaha di Hulanda na 4-1, ounke e tim na final a pèrdè den un kompetensia estrecho.[34] El a registrá tambe un RBI den e viktoria riba Taipei Chines, trahando un kaminata apesar di a bai sin hit den tres at-bat.[35] Sinembargo, Zarraga a sufri un leshon na man durante e wega di Cuba i mester a sali trempan.[36] Na 2017, Zarraga a gana un lugá riba e lista di Hulanda pa e World Baseball Classic, atrobe komo un katcher, partisipando den e torneo prinsipal ku a tuma lugá den vários pais anfitrion.[37] Hulanda a pone un rèkòrt di 2-1 den Pool A, avansando komo subkampeon tras di Israel, promé ku a derotá Israel 12-2 den e kuartfinal na Tokyo Dome pa yega e semifinal.[37] Nan kareda a terminá den un pèrdida di 3-4 kontra Puerto Rico na Dodger Stadium, kaminda e tim a regresá lat pero no por a sigurá e viktoria.[38] E aktuashon sobresaliente di Zarraga a bini den e kuart di final kontra Israel, kaminda el a konta dos hit i dos RBI komo parti di e eksploshon ofensivo di e tim.[39] Den e semifinal kontra Puerto Rico, el a entregá un dòbel di RBI krusial den e di sinku inning pa skor Wladimir Balentien i empatá e wega na 3-3, ounke kompañero di ekipo Jonathan Schoop a wòrdu bentá afó na e plachi di kas den e wega.[40] Zarraga a parse di a sufri un leshon den e di ocho inning di e wega ei, loke a rekerí atenshon médiko tras di e plato. {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid = |titulo=}} {{References}} * [https://www.baseball-reference.com/register/player.fcgi?id=kelly-001ant Minors Stats Antwone Kelly] }} {{DEFAULTSORT:Zarraga, Shawn}} [[:Kategoria:Hende]] [[:Kategoria:Beisbòl]] ----------------- {{Variante|a}} {{Infobox asociacion deporte| variante = c | nomber = Badminton Bond Curaçao | logo = | imagen = | abrevia = BBC | president = | vice-president = | algemeen-secretaris = | asiento = | region = | pais = | cantidad_miembro = | cantidad_asociacion = | deporte = | funda = | luga_funda = | ex-nomber = | federacion_mundial = | federacion_continental = | federacion_nacional = | afilia = | comite_olimpico = | agencia_deportivo = | stop_imagen = | imagen = | descripcion = | website = }} '''Badminton Bond Curaçao''' (BBC) ta e organisashon ku ta dirigi i promové e deporte di badminton na Kòrsou. E federashon ta un miembro di e organisashonnan internashonal i regional, inkluíendo e '''Badminton World Federation (BWF)''', e '''Badminton Pan America (BPA)''', i e '''Caribbean Regional Badminton Confederation (CAREBACO)'''. === Historia i Fundashon === E Badminton Bond Curaçao a fundá den 1975. E federashon ta representá Kòrsou den e organisashonnan regional i internashonal di badminton.:contentReference[oaicite:8]{index=8} === Afiliashon Internashonal === :contentReference[oaicite:10]{index=10} * :contentReference[oaicite:13]{index=13} * :contentReference[oaicite:16]{index=16} * :contentReference[oaicite:19]{index=19}:contentReference[oaicite:21]{index=21} === Participashon Internashonal === :contentReference[oaicite:23]{index=23}:contentReference[oaicite:25]{index=25} === Referensianan === * :contentReference[oaicite:27]{index=27} * :contentReference[oaicite:30]{index=30}:contentReference[oaicite:32]{index=32} [[:Kategoria:Deporte na Kòrsou]] [[:Kategoria:Organisashon Deportivo]] {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte]] --------------- {{Databox}} E '''seleccion nacional di badminton di Aruba''' ([[Hulandes]]: Arubaans badmintonteam) ta representa [[Aruba]] den competencianan internacional di team di badminton y ta wordo controla pa [[Aruba Badminton Federation]] cu ta afilia na Badminton Pan America y Caribbean Regional Badminton Confederation (CARECOBA).<ref>{{Cite web |title=Members {{!}} BWF Corporate |url=https://corporate.bwfbadminton.com/about/membership/ }}</ref> E ekipo a kompetí pa promé biaha den nan promé torneo internacional di ekipo na 1990. E ekipo a haci su aparicion pa prome biaha na e Campeonato di Ekipo di CAREBACO na aña 1974.<ref>{{citeer web|titel=Aruba vooreerst naar Car. badmintonkampioenschap|werk=[[Amigoe]]|datum=1974-11-15|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2025-05-29|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461200:mpeg21:p005}}</ref> Tambe e ekipo a competi den e [[Weganan Centroamericano y di Caribe]] di 1990, unda badminton a wordo inaugura pa prome biaha den e Weganan. E ekipo junior di Aruba a kompetí den e Campeonato Pan Am Junior Team 2009 y a terminá na di 12 lugá.<ref>{{Cite web |title=BWF - Team Event XVIII Pan Am Junior 2009 - Winners |url=https://bwf.tournamentsoftware.com/sport/winners.aspx?id=C61259DF-B2FF-4AC5-A444-F9E14C6A82B1 |access-date=2022-09-04 |website=bwf.tournamentsoftware.com}}</ref> Een Arubaans selectie-team zal van 17 tot en met 24 november voor de eerste keer deelnemen aan de Caribische Badmintonkampioenschappen, die dit jaar te Georgetown in Guyana gehouden worden. Het team dat Aruba zal vertegenwoordigen bestaat uit de dames M. Mata, N. Mata en M. Yarzagaray, en de heren Doy Bernaibela, H. Boer, Robby Arambatzis en Reginals Altman. Deze reis werd mogelijk gemaakt dankzij financiële — en materiele steun van diverse giften; het bedrijfsleven en andere instanties. Het Caribisch toernooi wojdt^jgeorganiseerd door de Caribbean regional badminton confederation, een in 1972 opgerichte federatie, tot voor kort bestaande uit de landen Jamaica, Trinidad/Tooago, Guyana en Sjuriname. Vorig jaar heeft de Badminton Bond Aruba zijn interesse voor deelname aan het bestuur van de Carebaco te kennen gegeven en na een jaar van intensieve voorbereidingen werd Aruba in juli van dit jaar lid van de International badminton federation en in dezelfde maand als vijfde lid van de Carebaco toegelaten. Beide feiten kunnen als mijlpalen worden beschouwd in de geschiede- | nis van de badmintonsport op Aruba, waar deze sport (nog) vrij onbekend is. Dit laatste komt voornamelijk doordat men hier voor deze sport een enorm tekort heeft aan goede accomodatie. ==Historia== ===Tim miksto=== Aruba a debuta den e Campeonato di Equipo di CAREBACO na 1974. E team a keda na di cinco lugar den e ranking final, perdiendo 7-0 contra Jamaica, Surinam, Trinidad y Tobago y Guyana.<ref>World Badminton 18 (1974), p. 3</ref> {{Appendix}} [[:Category:Deporte na Aruba]] en.wiki --------------- {{Infobox asociacion deporte| variante = c | nomber = Aruba Badminton Federation | logo = | imagen = | abrevia = ABF of BBA | president = | vice-president = | algemeen-secretaris = | asiento = | region = | pais = | cantidad_miembro = | cantidad_asociacion = | deporte = | funda = | luga_funda = | ex-nomber = | federacion_mundial = | federacion_continental = | federacion_nacional = | afilia = | comite_olimpico = | agencia_deportivo = | stop_imagen = | imagen = | descripcion = | website = }} '''Aruba Badminton Federation''' (ABF), tambe yamá Badminton Aruba o Aruba Badminton Bond, ta e organisacion gobernante nacional supremo pa e deporte di [[badminton]] na [[Aruba]]. E federacion ta wordo representa pa e [[seleccion nacional di badminton di Aruba]]. == Historia == E Aruba Badminton Federation a wordo funda memey di añanan 1970, ora cu e promé participacion a tuma luga na e Kampionatonan di Carebaco. Na desember 1973 e federacion a bira miembro di Caribbean Badminton Federation, hunto cu Corsou.<ref>Sport inliet kort sport in het kort sport. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 05-12-1973, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 29-05-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461498:mpeg21:p007</ref> E federashon despues a bira miembro di e órgano di gobernashon kontinental, e Konfederashon Panamerikano di Badminton, i e Federashon Mundial di Badminton, e tempu ei konosí komo e Federashon Internashonal di Badminton. Aruba ainda no ta anfitrion di campeonatonan internacional. Sinembargo Aruba a yega di ta anfitrion di Campeonato di Carebaco dos biaha. Federacion di Badminton Aruba ta miembro di Comite Olimpico Arubano . {{Appendix}} De Badminton Bond Aruba (BBA) viert deze maand zyn 15-jarig bestaan met verschillende toernooien en andere activiteiten. Ofschoon deze tak van sport niet zo bekend is op Aruba, heeft de BBA in vijftien jaren heel wat gepresteerd. Deze bond is al jaren lid van de International Badminton Federation (IBF). Ook is de BBA lid van de Carebaco (Caribbean Regional Badminton Confederation), waarvan verder ook lid zijn: Jamaica, Trinidad, Suriname, Guyana, Barbados, Bermuda, Curasao en Grenada. Elk jaar doet Aruba mee aan de Caribische kampioenschappen en BBA- motor, Riek Altman, is al jaren secretaris / penningmeester van de Carebaco. Aruba wordt elk jaar weer verzocht de Carebaco- wedstrijden te organiseren, omdat Aruba tot nu toe het beste toernooi heeft georganiseerd, doch door het ontbreken van faciliteiten kan de BBA dit Caribisch treffen niet meer organiseren. De BBA bestaat momenteel uit de vier clubs: Floralin, Flamboyant, Aruba Badminton Minders en Playa die tezamen honderd leden tellen. Deze sport kan uitsluitend gespeeld worden in een zaal en nu wordt er gebruik gemaakt van de gymnastiekzalen van Julianaschool, La Salie College en de Sporthal. Een paar maanden geleden hebben de BBA- bestuursleden, Riek Altman en Michael Williams, in Trinidad een coachingcUrsus gevolgd onder auspiciën van de IBF en geven nu op maandag en donderdag aan trainers van de club een opleiding. Nu al is bekend dat Aruba volgend jaar vertegenwoordigd zal worden op Curagao tijdens de Easter Open Tournament en in Jamaica tijdens de Carebaco- wedstrijden. De BBA heeft gisteren in een communiqué dank uitgebracht aan alle personen en instanties, die door de jaren heen de BBA hebben geholpen en eenieder, die aan badminton wil meedoen, uitgenodigd zich op donderdag in de Sporthal op te geven tussen zeven en tien uur 's avonds. Het bestuur van de BBA wordt in dit derde lustrumjaar gevormd door: voorzitter R. Nieuw, vicevoorzitter R. Altman, secretaris G. Simon, penningmeester B. Hernandez, commissarissen E. van der Linde, M. McClure, E. Vemannan, M. Croes en M. Williams.<ref>Met uitgebreid activiteiten-programma Badminton Bond Aruba viert haar derde lustrum. "Amigoe". Curaçao, 08-11-1986, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 29-05-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641854:mpeg21:p013</ref> ------------- {{Variante|a}} {{Futbolista |nomberdihungado = |Nomber = Mario Croes |potret = |Fecha di nasementu = |Siudat di nasementu = |Pais di nasementu = {{ABW}} |Nashonalidat = hulandes |Posishon = |club = }} '''Hyacintho Mario Croes''' (☆ ± 1942 na [[Aruba]]), tambe conoci como '''Mario Croes jr.''', ta un ex-hungado di pingpong [[Aruba]]no. Entre decada 1960 y decada 1980 el a titula 13 vez campeon di Aruba. Den [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]] Croes tabata un di e dos "grandinan" den deporte di tennis di mesa, banda di [[Robert Hosé]] di [[Kòrsou|Corsou]].<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463158:mpeg21:a0099|titel=Sensationele zege van R. Hosé over M. Croes|werk=[[Amigoe]]|datum=1970-11-02|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> == Biografia == Mario Croes ta yiu di Eymee Zeppenfelt y Mario Hyacinto Croes, empresario i doño di La Gran Bodega.<ref name="Amigoe">{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462365:mpeg21:a0121|titel=In de Franciscuskerk|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-07-16|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> Cu mas o menos siete aña el a cuminsa hunga pingpong y tabata train cu su mama pa despues sigi train cu su tata y otro famianan.<ref name="Amistad">{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AMISTAD-1976-11/page/3/mode/1up?q=Amistad+mei+1976&view=theater|titel=Mario Croes: 26 aña den pingpong|werk=Amistad|datum=november 1976|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> Croes a cuminsa mustra su talentonan ora cu na edad di 9 aña el a sali campeon "junioren" na Aruba. Cu 12 aña el a drenta division di senioren y na 1959, cu 16 aña, a bira campeon di Aruba pa prome bes.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010997546:mpeg21:a0072|titel=Mario Croes jr: nieuwe tienkampkampioen tafeltennis|werk=[[Amigoe]]|datum=1959-02-25|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> Na 1960 e ta prolonga su titulo.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010459813:mpeg21:a0112|titel=Mario Croes jr. weer de sterkste|werk=[[Amigoe]]|datum=1960-04-01|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> Hunto cu Cholan Jacobs e tabata hunga pa e team Arubano di Bavaria Stars. Den e torneo organisá door di e asociacion "Entre Nous Juveniles” na Corsou el a hunga cu 17 aña su prome wega internacional contra [[Colombia]]. Croes tabata doño di Mario's Sports Shop den Wilhelminastraat 51 na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]. E ta casa cu Ruth Arends y hunto nan tin un yiu homber, Mario III, i un yiu muhe Janine.<ref name="Amigoe"/> {{Appendix}} {{Stub}} {{DEFAULTSORT:Croes, Mario}} [[:Category:Hende]] [[:Category:Deporte na Aruba]] Pa promer viaha el a sali campeon di Aruba dia cu e tabatin 15 aña di edad. Awor flbi cu e tin 34 aña e por bisa cu ela sali 13 vez campeon di nos isla y e ta posee nada menos cu 39 copa y 27 medaya. Un deportista arubano cu e destaca su mes den e deporte di ping pong specialmente door di su mes esfuerzonan y su perserverancia, como cu manera nos lektornan por lesa mas alew, no ta semper ela haya ayudo den su carera deportivo na su isla natal. Mario Croes jr., casá cu Ruth Croes-Arends, ta haya cu e deporte di ping pong na Aruba a bai hopi atrcus den e 26 aña cu e tin ta praktikele. Amistad a tene un entrevista exclusivo cu e deportista te ainda mas grandi riba terreno di ping pong actuahnente: Mario Croes Jr.<ref name="Amistad">{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AMISTAD-1976-11/page/3/mode/1up?q=Amistad+mei+1976&view=theater|titel=Mario Croes: 26 aña den pingpong|werk=Amistad|datum=november 1976|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> mi a cuminsa hunga ping pong tempo mi tabata tin mas o menos siete aña. Mi mama a cuminsa siñami, pero mi no a worry mucho. Toch mi a sigi hunga cu mi tata y cu mi otro famianan. Un viaha mi a bai Flamingo Room (Trocadero), caminda tabatin un mesa di ping pong, anto ei nan mi a mira Cholan Jacobs, e tempo ei e campeon di Aruba, hunga. Esei a dunami smaak pa mi sigi train cu mi famia. Dia m'a cimiinsa hunga di verdad mi tabatin 12 ema y mi a cuminsa train cu Cholan. E tempo ei mi tabata hunga cinco te seis ora pa dia. Mi tabata caba di come dies dos or y mei y bai hunga te siet’or y mei di anochi. Tur dia e mesim cos. Mi no tabata hunga ni siña les. Mario a cuminsa mustra su talentonan ora cu na edad di 9 aña ela sali campeon di Junioren na Aruba. Cu 12 aña ela drenta division di senioren y cu 16 aña pa promer vez ela logra bira campeon di Aruba. Su promer wega internacional ela hunga contra Colombianonan tempo cu e tabatin 17 aña na 1959. E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” Entre Nous Juveniles na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsou. E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsou. in de Franciscuskerk te Oranjestad is gistermorgen het kerkelijke huwelijk ingezegend vun mejuffrouw Rulh Arends, dochter V(.n. de heer en mevrouw Milo de R. Arends-Arends en de heer Mario Croes, zoon van de heer en mevrouw Mario H. Croes- Zeppenfelt. Voor de receptie ten huize van de bruid bestond grote belangstelling. Het bruidspaar wachtte een verrassing; een taart in de vorm van een tafeltennistafel. De bruidegom is dan ook tafeltenniskampioen van Aruba.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462365:mpeg21:a0121|titel=In de Franciscuskerk|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-07-16|bezochtdatum=2022}}</ref> * Eigenaar van Mario's Sports Shop, Wilhelminastraat 51, Oranjestad, Aruba * Huwde in 1965 met Ruth Arends, kinderen Mario III en Janine {{Appendix}} --------------- 6ua9v0hqful2woypr7wjvf8985dnwbm 199634 199633 2026-08-06T09:46:03Z Caribiana 8320 199634 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ Pending: [[Barracudas Artistic Aruba]] - [[Aruba Dolphins]] - [[Stingray Swimming Team]] - [[Shawn Zarraga]] - [[Antwone Thyshon Kelly]] - [[Badminton Bond Curacao]] - [[Seleccion nacional di badminton di Aruba]] - [[Aruba Sport Unie]] -------- {{infobox deportista | variante= a | nomber completo = Higinio Ajelandro Farro | alias = Patan | fecha nacemento = [[11 di yanüari|11 di januari]] [[1942]] | luga nacemento = {{ABW}} | fecha fayecimento = [[30 di yüli |30 di juli]] [[2026]] | luga fayecimento = | deporte = [[File:Olympic pictogram Weightlifting.png|22px]] hisamento di peso | disciplina = | prome titulo = 1965, campeon di Aruba | debut = 1964 | activo = <!-- Seccion di distincion --> | bista medaya = {{Bista medaya}} {{Bista medaya rij|<!--evento1-->|<!--oro-->|<!--plata-->|<!--brons-->}} }} '''Higinio Alejandro (Patan) Farro''' (☆ [[11 di yanüari|11 di januari]] [[1942]] na [[Aruba]] - † [[30 di yüli |30 di juli]] [[2026]]<ref>[https://www.arubanative.com/aurora-royal-pray-funeral-home-ta-anuncia-fayecimento-di-higinio-alejandro-farro-mihor-conoci-co-mo-patan/ Aviso di fayecemento], arubanative.com (4 di augustus 2026)</ref>) tabata un musico, compositor y deportista [[Aruba|Arubiano]]. El a titula campeon di hisamento di peso di Aruba pa diescuater aña consecutivo (1965-1978) y tabata tambe campeon di [[Antias Hulandes]] pa nuebe aña consecutivo.<ref name="telearuba"/> Farro ta wordo considera un di e pioneronan mas importante di hisamento di peso na Aruba.<ref>[https://arubanews.ca/patan-farro-weightlifting-legacy-honoured-following-aruban-champions-death/ Patan Farro Weightlifting Legacy Honoured Following Aruban Champion’s Death], arubanews.ca (4 di augustus 2026)</ref><ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/93280/voormalig-gewichthefkampioen-patan-farro-overleden-vz1916 Voormalig gewichthefkampioen ‘Patan’ Farro overleden], curacao.nu (4 di augustus 2026)</ref> Banda di su carera deportivo, e tabata tambe bon conoci como wicharero, restaurado y promotor di caha di orgel tradicional. == Bida y carera == Farro a cuminsa como pesista na aña 1964 y a logra di dos luga den su prome competencia. Den e aña siguiente, e nivel di e deporte riba e isla a baha considerablemente, debi cu hopi hisador di peso, cu tabata di origen stranhero, a bandona Aruba despues di nan retiro for di [[Lago Oil & Transport Company|refineria Lago]].<ref>[https://297sportsaruba.com/na-memoria-di-higinio-alejandro-patan-farro/ Na memoria di Higinia Alejandro "Patan" Farro], 297sportsaruba.com (3 di augustus 2026)</ref> Apesar di condicionnan dificil, Farro a sigui train y desaroya den deporte di peso. E tabata entrena hunto cu otro deportistanan den un espacio chikito na Wilhelmina Stadion (awor [[Stadion Guillermo Prospero Trinidad]]). El a entrena sin guia di un entrenador profeshonal y nunca a haya oportunidat pa sigui entrenamento den exterior. Pa participa na torneo internacional, e tabata depende di su propio dianan di vakantie. Despues di su retiro for di competencia, Farro a yuda Federacion Aruba Weightlifting Association como referee. ===Carera internacional=== Na 1970, Farro a wordo selecciona pa representa Antias Hulandes na [[Weganan Centroamericano y di Caribe]] (CAC) na [[Panama]]. Ora [[Comite Olimpico Antias Hulandes]] (NAOC) a nenga pa financia su biahe, e mes a cumpra su boleto di avion y a logra di cuater luga den su categoria.<ref name="telearuba">{{citeer web|url=https://telearuba.aw/article/na-memoria-di-higinio-alejandro-patan-farro|titel= Na memoria di Higinio Alejandro "Patan" Farro|werk=[[Telearuba]]|datum=2026-08-02|bezochtdatum=2027-08-06}}</ref> Na 1971, el a termina na di cinco luga durante [[Weganan Panamericano]] na [[Cali]], [[Colombia]]. Na 1974, el a bolbe logra di cuater luga na CAC na [[Repúblika Dominikano|Republica Dominicano]].<ref name="telearuba"/> Su logro internacional mas importante a yega na 1978, ora el a gana un medaya di brons na CAC na [[Medellín]].<ref name="telearuba"/> ===Logro y record === Ademas di su titulonan local y regional, Farro tabata conoci pa su forsa excepcional. Durante su carera el a kibra mas cu 50 record di Aruba. Den añanan setenta di [[siglo 20|siglo binti]], el a logra e siguiente prestacionnan:<ref name="telearuba"/> * squat: serka 272 kilo (600 liber) * deadlift: serka 318 kilo (700 liber) * bench press: serka 181 kilo (400 liber) * snatch: serka 125 kilo (275 liber) * clean and jerk: serka 160 kilo (352 liber) Su recordnan Arubano di 1976 den e disciplinanan "snatch" y "clean and jerk" a permanece pa cuarenta aña prome cu na 2016 a logra kibra ambos record y tambe esun di total.<ref name="telearuba"/> == Caha di orgel == Desde chikito, Patan a desaroya un amor profundo pa musica. E pasion ey a converti’e den un maestro respeta, tanto den pone pieza, afina y restaura cahanan di orgel, como den preserva e sonidonan autentico. Como hobby y trabao e ta toca caha di orgel y traha cylinder pa caha. Ademas di su contribucion na deporte, Farro tabata tambe envolvi den preservacion di herencia cultural di Aruba, specialmente door di su trabou cu restauracion y promocion di [[Caha di Orgel|cah’i orgel]] tradicional.<ref name="honor">[https://www.gobierno.aw/a-honra-varios-tocado-di-cahi-orgel-riba-dia-di-musico A honra varios tocado di cah’i orgel riba dia di musico], Gobierno di Aruba (25 di november 2024)</ref> E legendario hisador di peso Arubiano Higinio Alejandro “Patan” Farro tambe tabata un figura cultural bon conoci y un tocado, doño y restaurador celebra di e tradicional caha di orgel (orgel di bari) yama “El Diamante”.<ref>[https://www.aruba.nu/nieuws/kunst-cultuur-en-muziek/57390/unieke-eer-voor-muzikanten-met-liefde-voor-cahi-orgel Unieke eer voor muzikanten met liefde voor Cah’i Orgel], aruba.nu (27 di november 2024)</ref> Legado Cultural E Instrumento: Patan Farro tabata doño y tabata cuida un caha di orgel historico di 100 aña bieu como “El Diamante” tabata conoci. Diamante". Artesania: E tabata un di e poco personanan na Aruba cu e habilidad raro pa pega y martillo e cilindernan (cilinder di claba) cu ta wordo uza pa toca musica tradicional riba e instrumento. No ta facil pa a aregla, marca y claba pieza riba caha di orgel. Na Corsou Patan a pone piesa pa por lo menos 16 caha di orgel.<ref name="baluarte">[https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2015-10-07/mode/2up?q=patan+farro+oranje+nassau Reconocemento na baluarte di cah’i orgel Alegandro ‘Patan’ Farro], Bon Dia Aruba (7 di october 2015)</ref> Reconocimento: El a ricibi multiple premio cultural y reconocimentonan oficial di gobiernonan di Aruba y Corsou pa conserva e musical unico aki.<ref name="honor"/><ref name="baluarte"/> Na 1982, den concurso di caha di orgel na Hoffi Sero Janchi, Farro a sali ganado maximo cu su caha di orgel Diamante.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-DOCUMENTACION-005276/mode/1up?q=patan+farro Ambiente inmenso na concurso di caha di orgel], Diario (30 di augustus 1982)</ref> == Reconocemento == Durante su carera activo, Farro no a haña hopi reconocemento oficial pa su prestacionnan. Sinembargo, despues di su retiro, el a wordo honra cu varios distincion: * 1974 - nominacion pa premio di “atleta di aña” di [[Aruba Sport Unie]]<ref>[https://coleccion.aw/show/?ANA-DIG-CARA-C002 Alejandro "Patan" Farro], coleccion.aw</ref> * condecoracion real como "ridder" den [[Orden di Oranje-Nassau]] * inclusion den Salon di Fama di Aruba * 1991 - Premio Promocional Santa Anna pa su contribucion na deporte y cultura Segun Archivo Nacional Aruba, Farro tabata tambe nominá pa premio di “atleta di aña” di Aruba Sport Unie na 1974. == Fayecemento == Farro tabata casa y tata di tres yiu. El a fayece dia 30 di juli 2026 na edat di 84 aña. Diferente organisashonnan, entre otro Federacion Aruba Weightlifting Association y Departamento di Cultura di Aruba, a record’é como un atleta respectivamente culturista sobresaliente y un persona ehemplar. {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] '''Higinio Alejandro (Patan) Farro''' (☆ [[11 di yanüari]] [[1942]] - † 30 di yüli 2026) tabata un hisado di peso [[Aruba|Arubiano]]., conoci den su tempu aktivo komo e hòmber mas fuerte di Aruba. El a dominá deporte di levantamentu di peso riba e isla pa mas ku un dekada i a representá Antia Hulandes na diferente torneo internashonal. Farro a gana e titulo di kampion di Aruba pa dieskuater (14) aña konsekutivo i tabata tambe kampion di Antia Hulandes pa nuebe (9) aña. El ta konsiderá un di e pioneronan mas importante di levantamentu di peso na Aruba.<ref>[https://arubanews.ca/patan-farro-weightlifting-legacy-honoured-following-aruban-champions-death/ Patan Farro Weightlifting Legacy Honoured Following Aruban Champion’s Death], arubanews.ca (4 di augustus 2026)</ref><ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/93280/voormalig-gewichthefkampioen-patan-farro-overleden-vz1916 Voormalig gewichthefkampioen ‘Patan’ Farro overleden], curacao.nu (4 di augustus 2026)</ref> == Bida y carera == Farro a kuminsá ku levantamentu di peso na aña 1964 i a logra di dos luga den su promé kompetensia. Den e aña siguiente, e deporte a baha hopi na nivel riba e isla, despues ku hopi trahadó strañero a laga Aruba tras despido na refineria di Lago.<ref>https://297sportsaruba.com/na-memoria-di-higinio-alejandro-patan-farro/</ref> A pesar di e situashon difísil, Farro a sigui entrená bou di kondishonnan hopi limitá. El tabata entrená den un espasio chikí bou di graderia di Wilhelmina Stadion (awor Stadion Guillermo Prospero Trinidad), ku ventilashon insufisiente i un solo plataforma ku el mester a kompartí ku siete otro deportista. El a entrená sin entrenador profeshonal i nunca a haña oportunidat pa sigui kampamentu di entrenamiento na exterior. Pa torneo internashonal, el tabata depende di su propio dianan di vakashon, pasobra no a haña permiso adicional di su trabou. ===Carera internacional=== Na 1970, Farro a wordu selekshoná pa representá Antia Hulandes na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Panamá. Ora e Komité Olímpiko Antiano a nenga pa paga su biahe, el mes a kumpra su boleto di avion i a logra di kuarto luga den su kategoria. Na 1971, el a termina na di sinku luga durante e Huegos Panamericanos na Cali, Kolombia. Na 1974, el a bolbe logra kuarto luga na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Republica Dominicano. Su logro internashonal mas importante a yega na 1978, ora el a gana un medaya di brons na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Medellín. ==Logro y rekord == Ademas di su titulo lokal i regional, Farro tabata konosí pa su forsa eksepshonal. Den añanan setenta, el a logra e siguiente prestashonnan aproksimá: squat: serka 272 kilo (600 lbs) deadlift: serka 318 kilo (700 lbs) bench press: serka 181 kilo (400 lbs) snatch: serka 125 kilo (275 lbs) clean and jerk: serka 160 kilo (352 lbs) Su rekordnan arubiano di 1976 den e disciplinanan snatch i clean and jerk a keda sin bati pa aproksimadamente kuarenta (40) aña. Na 2016, e rekordnan aki i su total kombiná finalmente a wordu mehorá. Rekonosimentu Durante su karrera aktivo, Farro no a haña hopi rekonosimentu ofisial pa su prestashonnan. Sin embargo, despues di su retiro, el a wordu honrá ku diferente distinkshon: distinkshon real inklushon den Eregalerij di Aruba Premio Santa Anna pa su kontribushon na deporte i kultura Segun Archivo Nacional Aruba, Farro tabata tambe nominá pa premio di “atleta di aña” di Aruba Sport Unie na 1974. == Ca'i orgel == * Diamante<ref>https://www.gobierno.aw/en/several-barrel-organ-players-were-honored-on-musicians-day</ref> E legendario hisador di peso Arubiano Higinio Alejandro “Patan” Farro tambe tabata un figura cultural bon conoci y un hungador, doño y restaurador celebra di e tradicional caha di orgel (orgel di bari) yama “El Diamante”.<ref>[https://www.aruba.nu/nieuws/kunst-cultuur-en-muziek/57390/unieke-eer-voor-muzikanten-met-liefde-voor-cahi-orgel Unieke eer voor muzikanten met liefde voor Cah’i Orgel], aruba.nu (27 di november 2024)</ref> Legado CulturalE Instrumento: Patan Farro tabata doño y tabata cuida un caha di orgel historico di 10 aña bieu como “El Diamante” tabata conoci. Diamante".Artesania: E tabata un di e poco personanan na Aruba cu e habilidad raro pa pega y martillo e cilindernan (cilinder di claba) cu ta wordo uza pa toca musica tradicional riba e instrumento.Reconocimento: El a ricibi multiple premio cultural y reconocimentonan oficial di gobierno di Aruba pa conserva e musical unico aki == Legado == Farro su influensia a bai mas allá di su rekordnan i medayanan. El a demostrá ku un atleta arubiano por kompetí na nivel regional, a pesar di falta di fasilidat, guia profeshonal i sosten finansiero. Su determinashon — manera paga su propio biahe i sigui entrená bou di kondishonnan difísil — a hasi’e un ehèmpel pa generashonnan posterior di deportista. Ademas di su kontribushon na deporte, Farro tabata tambe envolví den preservashon di herensia kultural di Aruba, spesialmente dor di su trabou ku restaurashon i promoshon di e Cah’i Orgel tradicional. Fayesimentu Farro a fayesé dia 30 di yüli 2026 na edat di 84 aña. Diferente organisashonnan deportivo, entre otro Aruba Amateur Weightlifting Association, a record’é komo un atleta sobresaliente i un persona ehèmpelar, i a ekspresá kondolensia na su famia. ------------ '''Aruba Sport Unie''' (ASU), tambe konosí komo '''Union Deporte Aruba''' òf '''Union Deportivo Arubano''', ta e organisashon cumbre di deporte na Aruba. E ta fungí komo federashon madre pa e diferente federashonnan i bondnan deportivo riba e isla. ASU ta representa mas ku 25 federashon deportivo i tin komo meta koordiná, promové i desaroyá deporte na Aruba. Pa bira miembro di ASU, un organisashon deportivo mester ta registra komo persona hurídiko i no por representa un deporte ku ta kaba representá pa un otro federashon miembro. ==Historia== Aruba Sport Unie a wordu fundá dia 23 di desèmber 1941, for di e nesesidat pa koordiná i stimulá desaroyo di deporte riba e isla. Entre e organisashonnan ku a kontribuí na su fundashon tabatin clubnan manera RCA, Club Caribe i Tivoli. E promé presidente tabata [[Jacobo Arends|Jacobo Rudolf (Coco) Arends]], kende tabata tambe envolví den fundacion di [[Arubaanse Voetbalbond]] (AVB) algun aña prome. Na 1949, ASU a kuminsá haña subsidio di e gobierno sentral pa sostené federashonnan deportivo, spesialmente pa organisashon di kompetensianan i otro aktividatnan. Durante e añanan 1950 i 1960, sektor priva a hunga un papel importante den desaroyo di deporte na Aruba. E kompania petrolero Lago Oil & Transport Company, por ehèmpel, a brindá sosten finansiero i material na diferente clubnan. Mateo Reyes tabata un di e figurannan clave den e proseso di distribushon i desaroyo. Na 1955, ASU a organisá e promé ASU Olimpiada, un evento ku a stimulá kompetensia entre atletanan lokal i ku a bira un tradishon durante varios dekada. Den e evento aki, atletanan tabata wordu rekonosé komo “atleta di aña”. Entre 1955 i 1993, ASU tabata responsabel pa maneho di e Wilhelminastadion na Oranjestad. Te na 1997, ASU tabata tambe enkargá ku distribushon di subsidio gubernamental na federashonnan deportivo. Despues di e aña ei, e tarea aki a pasa direktamente na gobierno di Aruba. ==Facilidatnan deportivo== ASU ta manehá diferente instalashon deportivo riba Aruba, entre otro: ===Joe Laveist Sport Park=== Situa na San Nicolas, e parke aki ta un fasilidat multifunkshonal ku instalashonnan pa: basebal futbòl volleyball basketball atletismo E parke por wordu usa tambe pa evento grandi manera konserto i aktividatnan komunidario. ===Centro Deportivo Betico Croes=== Situa na Santa Cruz, e fasilidat aki ta un kompleks deportivo di paden ku aire akondishoná. E ta usa pa deporte di sala i arte marcial. ==Organisashon i rol== ASU ta fungí komo koordinadó entre e diferente federashonnan deportivo na Aruba i ta apoyá: desaroyo di deporte organisashon di kompetensianan promoshon di atletanan lokal Riba e isla tin mas ku 30 organisashon deportivo ku ta forma parti di e sistema koordiná pa ASU. Entre e deporte mas popular na Aruba tin futbòl i basebal. Basebal, en partikular, a kontribuí na reconocimiento internashonal di Aruba, ku varios atletanan arubiano ku a hunga den Major League Baseball. ===Presidente === * Jacobo Rudolf “Coco” Arends (promé presidente) * Gerald Franca * Soraida Boekhoudt (2022– ) --- {{Variante|a}} {{infobox organisacion | variante = a | tipo = Deporte | nomber = Aruba Sport Unie | funda = [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]] | fundado = }} '''Aruba Sport Unie''' (Union Deporte Aruba, ASU), tambe conoci como '''Union Deportivo Arubano''', ta e organisacion cumbre di deporte na [[Aruba]]. E ta fungi como federacion cumbre pa diferente federacion y bond deportivo riba e isla. ASU ta representa mas cu 25 federacion deportivo y tin como meta coordina, promove y desaroya deporte na Aruba. Pa bira miembro di ASU, un organisacion deportivo mester ta registra como [[Persona hurídiko|persona huridico]] y no por representa un deporte cu ta representacaba pa otro federacion miembro. == Historia == Aruba Sport Unie a wordo funda dia [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]]. E organisacion a surgi for di e necesidad pa coordina y stimula desaroyo di deporte riba e isla. Den promé añanan di su existencia, diferente club i organisashon deportivo a kontribuí na fundashon di ASU, entre otro [[RCA]], Club Caribe i Tivoli. E promé presidente di e organisashon tabata '''Coco Arends''', kende tabata tambe envolví den fundashon di e '''Arubaanse Voetbal Bond''' algun aña promé. Na 1949 ASU a kuminsá ricibí subsidio di e gobierno sentral pa apoyá federashonnan deportivo ku organisashon di kompetensia i actividadnan deportivo. Durante añanan hopi organisashon i empresanan lokal a brindá sosten finansiero i material na deporte na Aruba. E kompanía petrolero Lago Oil & Transport Company tabata un di e sostenedornan importante, donando material deportivo i apoyando desaroyo di clubnan deportivo. Mateo Reyes tabata un di e personanan cu a yuda den e proseso di desaroyo aki. Den 1955 ASU a organisá e promé '''ASU Olimpiada''', un evento deportivo pa estimulá kompetensia entre atletanan lokal. E evento aki a bira un tradishon durante varios dekada, kaminda atletanan a wordo rekonosé komo “atleta di aña”. Entre 1955 i 1993 ASU tabata responsabel pa maneho di e [[Wilhelminastadion]] na Oranjestad. Te na 1997 ASU tabata tambe responsabel pa distribushon di subsidio gubernamental pa federashonnan deportivo. Despues di e aña aki, e tarea aki a wordo asumí direktamente pa e gobierno di Aruba. == Facilidatnan deportivo == ASU ta manehá diferente instalashon deportivo riba Aruba. '''Joe Laveist Sport Park''' na [[San Nicolas, Aruba|San Nicolas]] ta un parke deportivo multifunkshonal ku instalashonnan pa deporte manera: * [[Basebal]] * [[Futbòl]] * [[Volleyball]] * [[Basketbal]] * [[Atletismo]] E parke por wordo usa tambe pa evento grandi manera konserto i otro aktividatnan komunidario. '''Centro Deportivo Betico Croes''' na [[Santa Cruz, Aruba|Santa Cruz]] ta un fasilidat deportivo di paden ku aire acondicioná. E centro ta usa pa deporte di sala i arte marcial. == Organisashon == ASU ta fungí komo koordinadó entre e diferente federashonnan deportivo na Aruba. E organisashon ta apoyá desaroyo di deporte, organisashon di kompetensianan i promoshon di atletanan lokal. Riba e isla tin mas ku 30 organisashon deportivo cu ta forma parti di e sistema deportivo coordina pa ASU. Entre e deporte mas popular na Aruba tin [[futbòl]] i [[basebal]]. Especialmente basebal a duna Aruba reconocimiento internashonal, ku varios atletanan Arubiano cu a hunga den [[Major League Baseball]]. == Organisacion == Entre e presidentenan di Aruba Sport Unie tin: * [[Coco Arends|Jacobo Rudolf (Coco) Arends]] (1892-1965) – promé presidente * Gerald Franca – presidente durante diferente periodo den siglonan reciente * Soraida Boekhoudt – presidente (2022) [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] '''Aruba Sport Unie''' o '''Union Deportivo Arubano''' (ASU) ta e federacion cumbre di e federacionnan deportivo na [[Aruba]]. dre di 25 bond deportivo. Pa bira miembro di A.S.U. e organisacion mester ta un persona huridico y no mag di tin un miembro pa e deporte ey caba den A.S.U. == Historia == ASU e ser funda dia [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]]. * ASU taba maneha Wilhelminastadion di 1955 te 1993 A.S.U. ta maneha dos facilidad cu ta nan propiedad, esta Joe Laveist Sport Park na San Nicolas y Centro Deportivo Betico Croes na Sta Cruz. Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. Centro Deportivo Betico Croes ta completamente airecondiciona y ta uz'e pa tur sport di paden y arte marcial. Huur di e sporthal ta depende di cuanto hende mester uza pa maneha e lugar pa e actividad y ki sorto di actividad e ta. Pa mas informacion por yama oficina di A.S.U. na e numbernan di telefon ariba menciona.<ref>[https://www.gobierno.aw/union-deporte-aruba-asu Union Deporte Aruba (ASU)], Gobierno di Aruba</ref> Aruba Sport Unie a wordo funda dia 21 di December, 1941. E aña aki 21 di December, e ta cumpli 75 aña y tin cu corda riba e fundadornan. Segun e presidente actual Gerald Franca, e aña aki lo ta uno special den cuadro di e celebracion aki. Tambe el a splica kico tur nan tin pensa di haci pa loke ta e celebracion den 2017. Franca a splica cu e prome presidente tabata Coco Arends, kende ta e mesun persona cu a cuminsa tambe, kende ta fundador di Arubaanse Voetbal Bond 5 pa 6 aña prome. Un di e organisacionnan cu a yuda lanta Aruba Sport Unie tabata RCA, Club Caribe y Tivoli, cual ta e prome organisacionnan cu a lanta e asociacion aki. Na 1949 pa prome biaha den historia, ASU a cuminsa haya e subsidio di Gobierno Central pa facilita tambe e federacionnan di e tempo ey cu placa pa nan organisa actividadnan. Despues di e periodo ey tabata haya Lago ta yuda hopi den parti di formacion di e clubnan y nan tabata subsidia of duna donacion na e diferente clubnan pa nan material, etc. durante aña. Difunto Mateo Reyes, kende ta un persona conoci y keri, tabata encarga cu esaki. E ta un di e personanan cu a yuda ASU pa haya Joe Laveist for di Lago como un centro pa deporte. Lago Sportpark tabata di Lago y a bin pa pase pa Joe Laveist, pa pas’e pa ASU. Franca a menciona cu durante aña, durante 1955, ASU a celebra su prome ASU Olimpiada y despues di esey a keda celebr’e. Hopi di e atletanan grandi ta recorda e fechanan ey, caminda cu nan a wordo eligi como atleta di aña den decadanan di 60, 70 y 80. ASU semper a maneha deporte pa Gobierno y hasta a bay asina leu cu ASU a manda hende den exterior cu studie opdracht, pa bin bek lanta scol di deporte pa Aruba. Esaki nunca a logra debi na cosnan cu tabata pasa internamente. Despues ASU tabata encarga pa duna subsidio te cu na aña 1997, caminda cu Gobierno a tuma e tarea aki bek den su seno. Franca a sigui splica cu na e momentonan aki tin un comision cu ta trahando riba dje pa pasa e fecha pa Januari. Pa fin di aña ta imposibel pa organisa algo. Idea ta pa haci algo riba dje pa recorda e fecha y recorda esnan cu a funda e organisacion aki. Tabata tin hasta hendenan conoci entre otro shon A. Eman cu tabata un di e prome personanan den e directiva. Tin hopi hende conoci den comunidad tabata forma parti di ASU di e tempo ey.<ref>[https://masnoticia.com/aruba-sport-unie-lo-cumpli-75-ana-dia-21-di-december-proximo/ Aruba Sport Unie lo cumpli 75 aña dia 21 di December proximo], Mas Noticia (28 di november 2016)</ref> The sparse available evidence, however, reveals that there are around thirty-five sport organisations on the island that fall under the umbrella of the Aruba Sport Union (ASU), which was formed in 1941.44 As in Curaçao, two of the more popular team sports are soccer and baseball, and it is baseball that has given it the greatest international recognition through the participation of at least six Arubans in MLB since 1996.4 ASU President Gerald Franca --> 2022 Soraida Boekhoudt --- Aruba Sport Unie, funda dia 23 di december 1941, ta e bond madre di 25 bond deportivo. Pa bira miembro di A.S.U. e organisacion mester ta un persona huridico y no mag di tin un miembro pa e deporte ey caba den A.S.U. A.S.U. ta maneha dos facilidad cu ta nan propiedad, esta Joe Laveist Sport Park na San Nicolas y Centro Deportivo Betico Croes na Sta Cruz. Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. Centro Deportivo Betico Croes ta completamente airecondiciona y ta uz'e pa tur sport di paden y arte marcial. Huur di e sporthal ta depende di cuanto hende mester uza pa maneha e lugar pa e actividad y ki sorto di actividad e ta. Pa mas informacion por yama oficina di A.S.U. na e numbernan di telefon ariba menciona.<ref>https://www.gobierno.aw/union-deporte-aruba-asu Union Deporte Aruba (ASU)</ref> {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] ---------------- {{Variante|a}} {{multiple image | total_width = 270 | border = | perrow = 1/2 | align = right |header = Joe Laveist Sportpark |header_align = center |image2 = Joe Laveist Sport Park.jpeg | image1= Estadio de béisbol Joe Laveist, en San Nicolaas (este de Aruba).jpg | image3 = Joe Laveist Sport Park 06 54 31 704000.jpeg |caption1 = |caption_align = center }} == Lago Sport Park / Joe Laveist Sportpark == The historical Lago Sports Park (later known as the Laveist Sport Park) was a vital recreational and cultural hub in San Nicolas, Aruba. Officially inaugurated in March 1941, it was founded by the Lago Oil & Transport Company to support the island's booming refinery community. History of Lago Sports Park Founding and Baseball Roots: The park was instrumental in developing baseball on the island. American expatriate and former Major League Baseball pitcher Jim Bluejacket spent 15 years in Aruba and helped found the facility, fostering strong local interest in the game. WWII & Refining Community: During WWII, the facility offered organized recreation for Allied soldiers stationed in Aruba and the diverse immigrant workforce employed at the Lago refinery. Championship Ground: Throughout the 1940s and 1950s, the park was the premier venue for the organized Aruba baseball championships. Iconic early teams like the Dodgers, Baby Ruth, and Barnes' Ramblers competed here. Track and Field: Beyond baseball, it served as the primary venue for annual events like the Lago High School Track Meets and the Aruba School Sport Bond competitions. Evolution: Today, the historic site in San Nicolas continues to be an active community asset and is known as the Laveist Sport Park. --- Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. {{Variante|a}} {{Databox}} Intro *Location in San Nicolas, Aruba *Originally built by Lago Oil and Transport Company *Year of inauguration (1941) *Later renamed to Joe Laveist Sportpark ==Historia== 1. Fundashon (±1930s–1941) Lago building infrastructure for workers Role of Jim Bluejacket Opening (9 March 1941) 2. Periodo di floresementu (1940s–1980s) Organized sports (baseball, possibly softball, football) Social function (community gatherings, events) 3. Despues di sera di Lago (1985 →) Decline / transition Renaming to Joe Laveist Continued local use Struktura i fasilidat Even if partial: Baseball field Stands / seating Clubhouse? Multi-sport use * na 1968 Lago a traspasa LSP pa ASU Importansia kultural This is where your article becomes powerful: Role in development of baseball in Aruba Connection to Lago Colony life Symbol of industrial-era community building Link to later international baseball success of Aruba Legado Renaming to Joe Laveist Continued recognition Connection to surrounding area (Jim Bluejacketstraat, schools, neighborhoods) 🔎 Research tips (high impact, low effort) Look for: Lago employee magazines / newsletters Local newspapers (Amigoe, Diario archives) Aruba sports history sources Mentions of: inauguration (1941) sports competitions Joe Laveist (who he was!) ------------------ ==Origen di baseball na Aruba == Beisbòl a yega Aruba den añanan 1930, introdusí pa ekspatriadonan merikano ku tabata traha na Lago Oil Company i imigrantenan venezolano ku a forma timnan di pickup informal riba terenonan habrí.[2] E deporte a haña struktura ku e fundashon di ABBA na 1950 pa organisá liga i kampionato lokal, loke a kondusí na entrada di Aruba den wega internashonal na 1952 ora el a djòin e Asosiashon Internashonal di Beisbòl Amateur (awor parti di WBSC).[2] E aña ei, Aruba a debutá su promé selekshon nashonal na e Serie Mundial Amateur di 1952 na Havana, Cuba, manehá pa Joe Proterra, kaminda el a sigurá dos viktoria den seis wega i a gana aklamashon di fanátikonan, ku pitcher Nell Harms nombrá hungadó sobresaliente di siman pa su aktuashon kontra Honduras.[2] Beisbòl a wòrdu introdusí na Aruba na final di añanan 1920 i kuminsamentu di añanan 1930 prinsipalmente dor di ekspatriadonan merikano empleá pa Lago Oil and Transport Company, un supsidiario di Standard Oil of New Jersey, kendenan a establesé un refineria riba e isla. Pafo di e colonia, baseball a haya traccion na fin di añanan 1930 pa medio di imigrantenan y mariniernan Venezolano cu a mara na wafnan di Aruba cu nan barconan di pisca, formando teamnan casual di pick-up cu a hunga riba terenonan habri na Oranjestad, manera e area patras di Corte di Husticia actual. Pa añanan 1950, beisbòl a integrá profundamente den kultura di Aruba, partikularmente bou di hóbennan, ku a wòrdu eksponé pa medio di transmishonnan di media merikano, eventonan patrosiná pa kompanianan di zeta, i e impakto persistente di sòldánan di tempu di guera, hasiendo esaki un símbolo di aspirashon i vínkulo di komunidat den barionan di klase trahadó. Adopshon lokal a oumentá ku e formashon di klupnan amateur den tur pueblo. <ref>Clyde Harms, https://archive.org/details/BNA-DIG-ARUBATODAY-2021-05-28/page/n9/mode/1up?q=jim+bluejacket Short history of the beginnings of baseball in Aruba], Aruba Today (28 di 2021)</ref> ------------------- {{Variante|a}} {{Infobox deportista| variante = a | nomber completo = Shawn Joubert Zarraga | alias = | fecha nacemento = [[21 di yanüari|21 di januari]] [[1989]] | luga nacemento = {{ABW}} | fecha fayecimento = | luga fayecimento = | nacionalidad = {{NLD}} | haltura = 183 cm | peso = 109 kg <!-- Seccion di informacion deportivo --> | deporte = [[beisbòl|baseball]] | disciplina = catcher (man drechi)? | wo = | debut = 11 di maart 2023 (den [[Tim nashonal di beisbòl hulandes|team di Reino]])?? | activo = 2021 - presente ?? | distincion = }} '''Shawn Joubert Zarraga''' (☆ [[21 di yanüari|21 di januari]] [[1989]] na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]) ta un eks-catcher profesional di beisbòl Arubiano ku a representá Hulanda den kompetensianan internashonal, inkluyendo e World Baseball Classic.[1] Para na 6 pia 0 inch (1.83 m) i pisando aproksimadamente 240 liber (109 kg), Zarraga tabata un switch-hitter ku tabata tira ku man drechi i a hunga prinsipalmente komo un katcher durante henter su karera.[2] Selektá pa e Milwaukee Brewers den e di 44 buèlta (1.302 en general) di e Selekshon di Beisbòl di Liga Mayor di 2007 for di Trinity Christian Academy na Florida, el a pasa vários temporada den e liganan menor den vários organisashon.[3] grokipedia: Zarraga su karera profeshonal a kuminsá den e sistema di Brewers, kaminda el a progresá a traves di nan afiliadonan di 2007 pa 2014, alkansando nivelnan di Double-A i Triple-A i mustrando abilidatnan defensivo sólido tras di e plato.[4] Despues el a firma kontraktnan di liga menor ku timnan inkluyendo Los Angeles Dodgers na 2017 i Cincinnati Reds na 2016, ganando invitashonnan no-roster pa entrenamentu di primavera, ounke nunka el a yega Major League Baseball.[5] Despues ku su karera den liga menor afiliá a terminá na 2017, Zarraga a hunga den liganan independiente, inkluyendo ku e Cleburne Railroaders di e Asosiashon Merikano e aña ei, promé ku el a baha ku penshun.[6] Riba e esenario internashonal, Zarraga tabata un kontribuidor klave na e selekshon nashonal di Hulanda, yudando sigurá e título di Kopa Mundial di Beisbòl 2011 na Panama i partisipando den e Klásiko Mundial di Beisbòl 2017, kaminda el a proveé ​​profundidat na katcher durante wega di pool.[7] Su versatilidat i eksperensia a hasié un opshon konfiabel pa e tim hulandes, basando riba su raisnan arubiano miéntras e tabata kompetí bou di e bandera di Reino Hulandes.[8] == Karera internashonal == ===Kopa Mundial 2011=== Zarraga a haci su debut internacional cu e seleccion nacional di baseball di Hulanda na 2011 den Mundial di Baseball na Panama, eligibel pa medio di su herencia Arubiano. El a sirbi komo un katcher riba e lista ora e tim a gana e medaya di oro, derotando Cuba 2-1 den e final pa reklamá e título mundial.[25][26] torneonan di 2014 Zarraga a sirbi prinsipalmente komo un katcher durante e aparishonnan di e tim den dos torneo klave e aña ei.[27] Na yüli, Zarraga a representá Hulanda na e Torneo Internashonal di Beisbòl di Fransia, konosí tambe komo Yoshida Challenge, ku a tuma lugá na Sénart, Fransia. E selekshon hulandes a gana e medaya di oro, derotando un tereno ku a inkluí anfitrion Fransia, Alemania, i all-starnan internashonal. Zarraga tabata parti di e lista ku a sigurá e título, kontribuyendo tras di e plato miéntras e tim a pone un demostrashon fuerte den nan promé salida na e fasilidat nobo.[28][29] Mas lat e sèptèmber ei, Zarraga a kompetí den e Kampionato Oropeo di Beisbòl 2014 ku a tuma lugá na Ostrava i Brno, Repúblika Cheko, kaminda Hulanda a kapturá nan di 21 medaya di oro kontinental ku un rèkòrt invikto di 11-0, kulminando den un viktoria final di 6-3 riba Italia. Komo katcher, el a bati .286 ku aktuashonnan notabel, inkluyendo tres hit den un viktoria di 7-2 riba Alemania i un homerun den un wega di pool anterior kontra Kroasia. Su trabou defensivo a yuda ankra un staf di lansamentu ku a pèrmití solamente 1.36 kareda gana pa wega durante henter e torneo.[30][31][28] 2015 Premier12 i 2017 World Baseball Classic Zarraga a wòrdu selektá pa representá e selekshon nashonal di beisbòl di Hulanda na e WBSC Premier12 di 2015, e edishon inaugural di e torneo ku a tuma lugá na Mexico i Taiwan, kaminda el a sirbi komo un katcher bistiendo e kamisa number 22.[32] Hulanda a kompetí den Grupo A di e buèlta di apertura, sigurando tres viktoria kontra Chines Taipei (7-4), Italia (16-1), i Puerto Rico (11-7), miéntras ku nan a sufri pèrdida kontra Cuba (5-6) i Canada (1-3), loke a posishoná nan pa avansá pa e kuartfinal.[33] Einan, nan a kai kontra Merka 1-6, resultando den un di sinku lugá total pa e tim.[33] Durante e torneo, Zarraga a kontribuí ofensivamente den momentunan klave, inkluyendo un homerun di dos kareda den e di kuater inning kontra Cuba ku a ekstendé e bentaha di Hulanda na 4-1, ounke e tim na final a pèrdè den un kompetensia estrecho.[34] El a registrá tambe un RBI den e viktoria riba Taipei Chines, trahando un kaminata apesar di a bai sin hit den tres at-bat.[35] Sinembargo, Zarraga a sufri un leshon na man durante e wega di Cuba i mester a sali trempan.[36] Na 2017, Zarraga a gana un lugá riba e lista di Hulanda pa e World Baseball Classic, atrobe komo un katcher, partisipando den e torneo prinsipal ku a tuma lugá den vários pais anfitrion.[37] Hulanda a pone un rèkòrt di 2-1 den Pool A, avansando komo subkampeon tras di Israel, promé ku a derotá Israel 12-2 den e kuartfinal na Tokyo Dome pa yega e semifinal.[37] Nan kareda a terminá den un pèrdida di 3-4 kontra Puerto Rico na Dodger Stadium, kaminda e tim a regresá lat pero no por a sigurá e viktoria.[38] E aktuashon sobresaliente di Zarraga a bini den e kuart di final kontra Israel, kaminda el a konta dos hit i dos RBI komo parti di e eksploshon ofensivo di e tim.[39] Den e semifinal kontra Puerto Rico, el a entregá un dòbel di RBI krusial den e di sinku inning pa skor Wladimir Balentien i empatá e wega na 3-3, ounke kompañero di ekipo Jonathan Schoop a wòrdu bentá afó na e plachi di kas den e wega.[40] Zarraga a parse di a sufri un leshon den e di ocho inning di e wega ei, loke a rekerí atenshon médiko tras di e plato. {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid = |titulo=}} {{References}} * [https://www.baseball-reference.com/register/player.fcgi?id=kelly-001ant Minors Stats Antwone Kelly] }} {{DEFAULTSORT:Zarraga, Shawn}} [[:Kategoria:Hende]] [[:Kategoria:Beisbòl]] ----------------- {{Variante|a}} {{Infobox asociacion deporte| variante = c | nomber = Badminton Bond Curaçao | logo = | imagen = | abrevia = BBC | president = | vice-president = | algemeen-secretaris = | asiento = | region = | pais = | cantidad_miembro = | cantidad_asociacion = | deporte = | funda = | luga_funda = | ex-nomber = | federacion_mundial = | federacion_continental = | federacion_nacional = | afilia = | comite_olimpico = | agencia_deportivo = | stop_imagen = | imagen = | descripcion = | website = }} '''Badminton Bond Curaçao''' (BBC) ta e organisashon ku ta dirigi i promové e deporte di badminton na Kòrsou. E federashon ta un miembro di e organisashonnan internashonal i regional, inkluíendo e '''Badminton World Federation (BWF)''', e '''Badminton Pan America (BPA)''', i e '''Caribbean Regional Badminton Confederation (CAREBACO)'''. === Historia i Fundashon === E Badminton Bond Curaçao a fundá den 1975. E federashon ta representá Kòrsou den e organisashonnan regional i internashonal di badminton.:contentReference[oaicite:8]{index=8} === Afiliashon Internashonal === :contentReference[oaicite:10]{index=10} * :contentReference[oaicite:13]{index=13} * :contentReference[oaicite:16]{index=16} * :contentReference[oaicite:19]{index=19}:contentReference[oaicite:21]{index=21} === Participashon Internashonal === :contentReference[oaicite:23]{index=23}:contentReference[oaicite:25]{index=25} === Referensianan === * :contentReference[oaicite:27]{index=27} * :contentReference[oaicite:30]{index=30}:contentReference[oaicite:32]{index=32} [[:Kategoria:Deporte na Kòrsou]] [[:Kategoria:Organisashon Deportivo]] {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte]] --------------- {{Databox}} E '''seleccion nacional di badminton di Aruba''' ([[Hulandes]]: Arubaans badmintonteam) ta representa [[Aruba]] den competencianan internacional di team di badminton y ta wordo controla pa [[Aruba Badminton Federation]] cu ta afilia na Badminton Pan America y Caribbean Regional Badminton Confederation (CARECOBA).<ref>{{Cite web |title=Members {{!}} BWF Corporate |url=https://corporate.bwfbadminton.com/about/membership/ }}</ref> E ekipo a kompetí pa promé biaha den nan promé torneo internacional di ekipo na 1990. E ekipo a haci su aparicion pa prome biaha na e Campeonato di Ekipo di CAREBACO na aña 1974.<ref>{{citeer web|titel=Aruba vooreerst naar Car. badmintonkampioenschap|werk=[[Amigoe]]|datum=1974-11-15|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2025-05-29|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461200:mpeg21:p005}}</ref> Tambe e ekipo a competi den e [[Weganan Centroamericano y di Caribe]] di 1990, unda badminton a wordo inaugura pa prome biaha den e Weganan. E ekipo junior di Aruba a kompetí den e Campeonato Pan Am Junior Team 2009 y a terminá na di 12 lugá.<ref>{{Cite web |title=BWF - Team Event XVIII Pan Am Junior 2009 - Winners |url=https://bwf.tournamentsoftware.com/sport/winners.aspx?id=C61259DF-B2FF-4AC5-A444-F9E14C6A82B1 |access-date=2022-09-04 |website=bwf.tournamentsoftware.com}}</ref> Een Arubaans selectie-team zal van 17 tot en met 24 november voor de eerste keer deelnemen aan de Caribische Badmintonkampioenschappen, die dit jaar te Georgetown in Guyana gehouden worden. Het team dat Aruba zal vertegenwoordigen bestaat uit de dames M. Mata, N. Mata en M. Yarzagaray, en de heren Doy Bernaibela, H. Boer, Robby Arambatzis en Reginals Altman. Deze reis werd mogelijk gemaakt dankzij financiële — en materiele steun van diverse giften; het bedrijfsleven en andere instanties. Het Caribisch toernooi wojdt^jgeorganiseerd door de Caribbean regional badminton confederation, een in 1972 opgerichte federatie, tot voor kort bestaande uit de landen Jamaica, Trinidad/Tooago, Guyana en Sjuriname. Vorig jaar heeft de Badminton Bond Aruba zijn interesse voor deelname aan het bestuur van de Carebaco te kennen gegeven en na een jaar van intensieve voorbereidingen werd Aruba in juli van dit jaar lid van de International badminton federation en in dezelfde maand als vijfde lid van de Carebaco toegelaten. Beide feiten kunnen als mijlpalen worden beschouwd in de geschiede- | nis van de badmintonsport op Aruba, waar deze sport (nog) vrij onbekend is. Dit laatste komt voornamelijk doordat men hier voor deze sport een enorm tekort heeft aan goede accomodatie. ==Historia== ===Tim miksto=== Aruba a debuta den e Campeonato di Equipo di CAREBACO na 1974. E team a keda na di cinco lugar den e ranking final, perdiendo 7-0 contra Jamaica, Surinam, Trinidad y Tobago y Guyana.<ref>World Badminton 18 (1974), p. 3</ref> {{Appendix}} [[:Category:Deporte na Aruba]] en.wiki --------------- {{Infobox asociacion deporte| variante = c | nomber = Aruba Badminton Federation | logo = | imagen = | abrevia = ABF of BBA | president = | vice-president = | algemeen-secretaris = | asiento = | region = | pais = | cantidad_miembro = | cantidad_asociacion = | deporte = | funda = | luga_funda = | ex-nomber = | federacion_mundial = | federacion_continental = | federacion_nacional = | afilia = | comite_olimpico = | agencia_deportivo = | stop_imagen = | imagen = | descripcion = | website = }} '''Aruba Badminton Federation''' (ABF), tambe yamá Badminton Aruba o Aruba Badminton Bond, ta e organisacion gobernante nacional supremo pa e deporte di [[badminton]] na [[Aruba]]. E federacion ta wordo representa pa e [[seleccion nacional di badminton di Aruba]]. == Historia == E Aruba Badminton Federation a wordo funda memey di añanan 1970, ora cu e promé participacion a tuma luga na e Kampionatonan di Carebaco. Na desember 1973 e federacion a bira miembro di Caribbean Badminton Federation, hunto cu Corsou.<ref>Sport inliet kort sport in het kort sport. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 05-12-1973, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 29-05-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461498:mpeg21:p007</ref> E federashon despues a bira miembro di e órgano di gobernashon kontinental, e Konfederashon Panamerikano di Badminton, i e Federashon Mundial di Badminton, e tempu ei konosí komo e Federashon Internashonal di Badminton. Aruba ainda no ta anfitrion di campeonatonan internacional. Sinembargo Aruba a yega di ta anfitrion di Campeonato di Carebaco dos biaha. Federacion di Badminton Aruba ta miembro di Comite Olimpico Arubano . {{Appendix}} De Badminton Bond Aruba (BBA) viert deze maand zyn 15-jarig bestaan met verschillende toernooien en andere activiteiten. Ofschoon deze tak van sport niet zo bekend is op Aruba, heeft de BBA in vijftien jaren heel wat gepresteerd. Deze bond is al jaren lid van de International Badminton Federation (IBF). Ook is de BBA lid van de Carebaco (Caribbean Regional Badminton Confederation), waarvan verder ook lid zijn: Jamaica, Trinidad, Suriname, Guyana, Barbados, Bermuda, Curasao en Grenada. Elk jaar doet Aruba mee aan de Caribische kampioenschappen en BBA- motor, Riek Altman, is al jaren secretaris / penningmeester van de Carebaco. Aruba wordt elk jaar weer verzocht de Carebaco- wedstrijden te organiseren, omdat Aruba tot nu toe het beste toernooi heeft georganiseerd, doch door het ontbreken van faciliteiten kan de BBA dit Caribisch treffen niet meer organiseren. De BBA bestaat momenteel uit de vier clubs: Floralin, Flamboyant, Aruba Badminton Minders en Playa die tezamen honderd leden tellen. Deze sport kan uitsluitend gespeeld worden in een zaal en nu wordt er gebruik gemaakt van de gymnastiekzalen van Julianaschool, La Salie College en de Sporthal. Een paar maanden geleden hebben de BBA- bestuursleden, Riek Altman en Michael Williams, in Trinidad een coachingcUrsus gevolgd onder auspiciën van de IBF en geven nu op maandag en donderdag aan trainers van de club een opleiding. Nu al is bekend dat Aruba volgend jaar vertegenwoordigd zal worden op Curagao tijdens de Easter Open Tournament en in Jamaica tijdens de Carebaco- wedstrijden. De BBA heeft gisteren in een communiqué dank uitgebracht aan alle personen en instanties, die door de jaren heen de BBA hebben geholpen en eenieder, die aan badminton wil meedoen, uitgenodigd zich op donderdag in de Sporthal op te geven tussen zeven en tien uur 's avonds. Het bestuur van de BBA wordt in dit derde lustrumjaar gevormd door: voorzitter R. Nieuw, vicevoorzitter R. Altman, secretaris G. Simon, penningmeester B. Hernandez, commissarissen E. van der Linde, M. McClure, E. Vemannan, M. Croes en M. Williams.<ref>Met uitgebreid activiteiten-programma Badminton Bond Aruba viert haar derde lustrum. "Amigoe". Curaçao, 08-11-1986, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 29-05-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641854:mpeg21:p013</ref> ------------- {{Variante|a}} {{Futbolista |nomberdihungado = |Nomber = Mario Croes |potret = |Fecha di nasementu = |Siudat di nasementu = |Pais di nasementu = {{ABW}} |Nashonalidat = hulandes |Posishon = |club = }} '''Hyacintho Mario Croes''' (☆ ± 1942 na [[Aruba]]), tambe conoci como '''Mario Croes jr.''', ta un ex-hungado di pingpong [[Aruba]]no. Entre decada 1960 y decada 1980 el a titula 13 vez campeon di Aruba. Den [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]] Croes tabata un di e dos "grandinan" den deporte di tennis di mesa, banda di [[Robert Hosé]] di [[Kòrsou|Corsou]].<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463158:mpeg21:a0099|titel=Sensationele zege van R. Hosé over M. Croes|werk=[[Amigoe]]|datum=1970-11-02|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> == Biografia == Mario Croes ta yiu di Eymee Zeppenfelt y Mario Hyacinto Croes, empresario i doño di La Gran Bodega.<ref name="Amigoe">{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462365:mpeg21:a0121|titel=In de Franciscuskerk|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-07-16|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> Cu mas o menos siete aña el a cuminsa hunga pingpong y tabata train cu su mama pa despues sigi train cu su tata y otro famianan.<ref name="Amistad">{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AMISTAD-1976-11/page/3/mode/1up?q=Amistad+mei+1976&view=theater|titel=Mario Croes: 26 aña den pingpong|werk=Amistad|datum=november 1976|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> Croes a cuminsa mustra su talentonan ora cu na edad di 9 aña el a sali campeon "junioren" na Aruba. Cu 12 aña el a drenta division di senioren y na 1959, cu 16 aña, a bira campeon di Aruba pa prome bes.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010997546:mpeg21:a0072|titel=Mario Croes jr: nieuwe tienkampkampioen tafeltennis|werk=[[Amigoe]]|datum=1959-02-25|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> Na 1960 e ta prolonga su titulo.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010459813:mpeg21:a0112|titel=Mario Croes jr. weer de sterkste|werk=[[Amigoe]]|datum=1960-04-01|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> Hunto cu Cholan Jacobs e tabata hunga pa e team Arubano di Bavaria Stars. Den e torneo organisá door di e asociacion "Entre Nous Juveniles” na Corsou el a hunga cu 17 aña su prome wega internacional contra [[Colombia]]. Croes tabata doño di Mario's Sports Shop den Wilhelminastraat 51 na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]. E ta casa cu Ruth Arends y hunto nan tin un yiu homber, Mario III, i un yiu muhe Janine.<ref name="Amigoe"/> {{Appendix}} {{Stub}} {{DEFAULTSORT:Croes, Mario}} [[:Category:Hende]] [[:Category:Deporte na Aruba]] Pa promer viaha el a sali campeon di Aruba dia cu e tabatin 15 aña di edad. Awor flbi cu e tin 34 aña e por bisa cu ela sali 13 vez campeon di nos isla y e ta posee nada menos cu 39 copa y 27 medaya. Un deportista arubano cu e destaca su mes den e deporte di ping pong specialmente door di su mes esfuerzonan y su perserverancia, como cu manera nos lektornan por lesa mas alew, no ta semper ela haya ayudo den su carera deportivo na su isla natal. Mario Croes jr., casá cu Ruth Croes-Arends, ta haya cu e deporte di ping pong na Aruba a bai hopi atrcus den e 26 aña cu e tin ta praktikele. Amistad a tene un entrevista exclusivo cu e deportista te ainda mas grandi riba terreno di ping pong actuahnente: Mario Croes Jr.<ref name="Amistad">{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AMISTAD-1976-11/page/3/mode/1up?q=Amistad+mei+1976&view=theater|titel=Mario Croes: 26 aña den pingpong|werk=Amistad|datum=november 1976|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> mi a cuminsa hunga ping pong tempo mi tabata tin mas o menos siete aña. Mi mama a cuminsa siñami, pero mi no a worry mucho. Toch mi a sigi hunga cu mi tata y cu mi otro famianan. Un viaha mi a bai Flamingo Room (Trocadero), caminda tabatin un mesa di ping pong, anto ei nan mi a mira Cholan Jacobs, e tempo ei e campeon di Aruba, hunga. Esei a dunami smaak pa mi sigi train cu mi famia. Dia m'a cimiinsa hunga di verdad mi tabatin 12 ema y mi a cuminsa train cu Cholan. E tempo ei mi tabata hunga cinco te seis ora pa dia. Mi tabata caba di come dies dos or y mei y bai hunga te siet’or y mei di anochi. Tur dia e mesim cos. Mi no tabata hunga ni siña les. Mario a cuminsa mustra su talentonan ora cu na edad di 9 aña ela sali campeon di Junioren na Aruba. Cu 12 aña ela drenta division di senioren y cu 16 aña pa promer vez ela logra bira campeon di Aruba. Su promer wega internacional ela hunga contra Colombianonan tempo cu e tabatin 17 aña na 1959. E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” Entre Nous Juveniles na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsou. E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsou. in de Franciscuskerk te Oranjestad is gistermorgen het kerkelijke huwelijk ingezegend vun mejuffrouw Rulh Arends, dochter V(.n. de heer en mevrouw Milo de R. Arends-Arends en de heer Mario Croes, zoon van de heer en mevrouw Mario H. Croes- Zeppenfelt. Voor de receptie ten huize van de bruid bestond grote belangstelling. Het bruidspaar wachtte een verrassing; een taart in de vorm van een tafeltennistafel. De bruidegom is dan ook tafeltenniskampioen van Aruba.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462365:mpeg21:a0121|titel=In de Franciscuskerk|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-07-16|bezochtdatum=2022}}</ref> * Eigenaar van Mario's Sports Shop, Wilhelminastraat 51, Oranjestad, Aruba * Huwde in 1965 met Ruth Arends, kinderen Mario III en Janine {{Appendix}} --------------- rwjucnqt7aqbd68kdfk954ldbq4hawi 199635 199634 2026-08-06T09:50:52Z Caribiana 8320 199635 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ Pending: [[Barracudas Artistic Aruba]] - [[Aruba Dolphins]] - [[Stingray Swimming Team]] - [[Shawn Zarraga]] - [[Antwone Thyshon Kelly]] - [[Badminton Bond Curacao]] - [[Seleccion nacional di badminton di Aruba]] - [[Aruba Sport Unie]] -------- {{infobox deportista | variante= a | nomber completo = Higinio Ajelandro Farro | alias = Patan | fecha nacemento = [[11 di yanüari|11 di januari]] [[1942]] | luga nacemento = {{ABW}} | fecha fayecimento = [[30 di yüli |30 di juli]] [[2026]] | luga fayecimento = | deporte = [[File:Olympic pictogram Weightlifting.png|22px]] hisamento di peso | disciplina = | prome titulo = 1965, campeon di Aruba | debut = 1964 | activo = <!-- Seccion di distincion --> | bista medaya = {{Bista medaya}} {{Bista medaya rij|[[Weganan Centroamericano y di Caribe|Weganan CAC]] 1978| 0 | 0 | 1}} {{Bista medaya total|1|0|0|1}} }} '''Higinio Alejandro (Patan) Farro''' (☆ [[11 di yanüari|11 di januari]] [[1942]] na [[Aruba]] - † [[30 di yüli |30 di juli]] [[2026]]<ref>[https://www.arubanative.com/aurora-royal-pray-funeral-home-ta-anuncia-fayecimento-di-higinio-alejandro-farro-mihor-conoci-co-mo-patan/ Aviso di fayecemento], arubanative.com (4 di augustus 2026)</ref>) tabata un musico, compositor y deportista [[Aruba|Arubiano]]. El a titula campeon di hisamento di peso di Aruba pa diescuater aña consecutivo (1965-1978) y tabata tambe campeon di [[Antias Hulandes]] pa nuebe aña consecutivo.<ref name="telearuba"/> Farro ta wordo considera un di e pioneronan mas importante di hisamento di peso na Aruba.<ref>[https://arubanews.ca/patan-farro-weightlifting-legacy-honoured-following-aruban-champions-death/ Patan Farro Weightlifting Legacy Honoured Following Aruban Champion’s Death], arubanews.ca (4 di augustus 2026)</ref><ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/93280/voormalig-gewichthefkampioen-patan-farro-overleden-vz1916 Voormalig gewichthefkampioen ‘Patan’ Farro overleden], curacao.nu (4 di augustus 2026)</ref> Banda di su carera deportivo, e tabata tambe bon conoci como wicharero, restaurado y promotor di caha di orgel tradicional. == Bida y carera == Farro a cuminsa como pesista na aña 1964 y a logra di dos luga den su prome competencia. Den e aña siguiente, e nivel di e deporte riba e isla a baha considerablemente, debi cu hopi hisador di peso, cu tabata di origen stranhero, a bandona Aruba despues di nan retiro for di [[Lago Oil & Transport Company|refineria Lago]].<ref>[https://297sportsaruba.com/na-memoria-di-higinio-alejandro-patan-farro/ Na memoria di Higinia Alejandro "Patan" Farro], 297sportsaruba.com (3 di augustus 2026)</ref> Apesar di condicionnan dificil, Farro a sigui train y desaroya den deporte di peso. E tabata entrena hunto cu otro deportistanan den un espacio chikito na Wilhelmina Stadion (awor [[Stadion Guillermo Prospero Trinidad]]). El a entrena sin guia di un entrenador profeshonal y nunca a haya oportunidat pa sigui entrenamento den exterior. Pa participa na torneo internacional, e tabata depende di su propio dianan di vakantie. Despues di su retiro for di competencia, Farro a yuda Federacion Aruba Weightlifting Association como referee. ===Carera internacional=== Na 1970, Farro a wordo selecciona pa representa Antias Hulandes na [[Weganan Centroamericano y di Caribe]] (CAC) na [[Panama]]. Ora [[Comite Olimpico Antias Hulandes]] (NAOC) a nenga pa financia su biahe, e mes a cumpra su boleto di avion y a logra di cuater luga den su categoria.<ref name="telearuba">{{citeer web|url=https://telearuba.aw/article/na-memoria-di-higinio-alejandro-patan-farro|titel= Na memoria di Higinio Alejandro "Patan" Farro|werk=[[Telearuba]]|datum=2026-08-02|bezochtdatum=2027-08-06}}</ref> Na 1971, el a termina na di cinco luga durante [[Weganan Panamericano]] na [[Cali]], [[Colombia]]. Na 1974, el a bolbe logra di cuater luga na CAC na [[Repúblika Dominikano|Republica Dominicano]].<ref name="telearuba"/> Su logro internacional mas importante a yega na 1978, ora el a gana un medaya di brons na CAC na [[Medellín]].<ref name="telearuba"/> ===Logro y record === Ademas di su titulonan local y regional, Farro tabata conoci pa su forsa excepcional. Durante su carera el a kibra mas cu 50 record di Aruba. Den añanan setenta di [[siglo 20|siglo binti]], el a logra e siguiente prestacionnan:<ref name="telearuba"/> * squat: serka 272 kilo (600 liber) * deadlift: serka 318 kilo (700 liber) * bench press: serka 181 kilo (400 liber) * snatch: serka 125 kilo (275 liber) * clean and jerk: serka 160 kilo (352 liber) Su recordnan Arubano di 1976 den e disciplinanan "snatch" y "clean and jerk" a permanece pa cuarenta aña prome cu na 2016 a logra kibra ambos record y tambe esun di total.<ref name="telearuba"/> == Caha di orgel == Desde chikito, Patan a desaroya un amor profundo pa musica. E pasion ey a converti’e den un maestro respeta, tanto den pone pieza, afina y restaura cahanan di orgel, como den preserva e sonidonan autentico. Como hobby y trabao e ta toca caha di orgel y traha cylinder pa caha. Ademas di su contribucion na deporte, Farro tabata tambe envolvi den preservacion di herencia cultural di Aruba, specialmente door di su trabou cu restauracion y promocion di [[Caha di Orgel|cah’i orgel]] tradicional.<ref name="honor">[https://www.gobierno.aw/a-honra-varios-tocado-di-cahi-orgel-riba-dia-di-musico A honra varios tocado di cah’i orgel riba dia di musico], Gobierno di Aruba (25 di november 2024)</ref> E legendario hisador di peso Arubiano Higinio Alejandro “Patan” Farro tambe tabata un figura cultural bon conoci y un tocado, doño y restaurador celebra di e tradicional caha di orgel (orgel di bari) yama “El Diamante”.<ref>[https://www.aruba.nu/nieuws/kunst-cultuur-en-muziek/57390/unieke-eer-voor-muzikanten-met-liefde-voor-cahi-orgel Unieke eer voor muzikanten met liefde voor Cah’i Orgel], aruba.nu (27 di november 2024)</ref> Legado Cultural E Instrumento: Patan Farro tabata doño y tabata cuida un caha di orgel historico di 100 aña bieu como “El Diamante” tabata conoci. Diamante". Artesania: E tabata un di e poco personanan na Aruba cu e habilidad raro pa pega y martillo e cilindernan (cilinder di claba) cu ta wordo uza pa toca musica tradicional riba e instrumento. No ta facil pa a aregla, marca y claba pieza riba caha di orgel. Na Corsou Patan a pone piesa pa por lo menos 16 caha di orgel.<ref name="baluarte">[https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2015-10-07/mode/2up?q=patan+farro+oranje+nassau Reconocemento na baluarte di cah’i orgel Alegandro ‘Patan’ Farro], Bon Dia Aruba (7 di october 2015)</ref> Reconocimento: El a ricibi multiple premio cultural y reconocimentonan oficial di gobiernonan di Aruba y Corsou pa conserva e musical unico aki.<ref name="honor"/><ref name="baluarte"/> Na 1982, den concurso di caha di orgel na Hoffi Sero Janchi, Farro a sali ganado maximo cu su caha di orgel Diamante.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-DOCUMENTACION-005276/mode/1up?q=patan+farro Ambiente inmenso na concurso di caha di orgel], Diario (30 di augustus 1982)</ref> == Reconocemento == Durante su carera activo, Farro no a haña hopi reconocemento oficial pa su prestacionnan. Sinembargo, despues di su retiro, el a wordo honra cu varios distincion: * 1974 - nominacion pa premio di “atleta di aña” di [[Aruba Sport Unie]]<ref>[https://coleccion.aw/show/?ANA-DIG-CARA-C002 Alejandro "Patan" Farro], coleccion.aw</ref> * condecoracion real como "ridder" den [[Orden di Oranje-Nassau]] * inclusion den Salon di Fama di Aruba * 1991 - Premio Promocional Santa Anna pa su contribucion na deporte y cultura Segun Archivo Nacional Aruba, Farro tabata tambe nominá pa premio di “atleta di aña” di Aruba Sport Unie na 1974. == Fayecemento == Farro tabata casa y tata di tres yiu. El a fayece dia 30 di juli 2026 na edat di 84 aña. Diferente organisashonnan, entre otro Federacion Aruba Weightlifting Association y Departamento di Cultura di Aruba, a record’é como un atleta respectivamente culturista sobresaliente y un persona ehemplar. {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] '''Higinio Alejandro (Patan) Farro''' (☆ [[11 di yanüari]] [[1942]] - † 30 di yüli 2026) tabata un hisado di peso [[Aruba|Arubiano]]., conoci den su tempu aktivo komo e hòmber mas fuerte di Aruba. El a dominá deporte di levantamentu di peso riba e isla pa mas ku un dekada i a representá Antia Hulandes na diferente torneo internashonal. Farro a gana e titulo di kampion di Aruba pa dieskuater (14) aña konsekutivo i tabata tambe kampion di Antia Hulandes pa nuebe (9) aña. El ta konsiderá un di e pioneronan mas importante di levantamentu di peso na Aruba.<ref>[https://arubanews.ca/patan-farro-weightlifting-legacy-honoured-following-aruban-champions-death/ Patan Farro Weightlifting Legacy Honoured Following Aruban Champion’s Death], arubanews.ca (4 di augustus 2026)</ref><ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/93280/voormalig-gewichthefkampioen-patan-farro-overleden-vz1916 Voormalig gewichthefkampioen ‘Patan’ Farro overleden], curacao.nu (4 di augustus 2026)</ref> == Bida y carera == Farro a kuminsá ku levantamentu di peso na aña 1964 i a logra di dos luga den su promé kompetensia. Den e aña siguiente, e deporte a baha hopi na nivel riba e isla, despues ku hopi trahadó strañero a laga Aruba tras despido na refineria di Lago.<ref>https://297sportsaruba.com/na-memoria-di-higinio-alejandro-patan-farro/</ref> A pesar di e situashon difísil, Farro a sigui entrená bou di kondishonnan hopi limitá. El tabata entrená den un espasio chikí bou di graderia di Wilhelmina Stadion (awor Stadion Guillermo Prospero Trinidad), ku ventilashon insufisiente i un solo plataforma ku el mester a kompartí ku siete otro deportista. El a entrená sin entrenador profeshonal i nunca a haña oportunidat pa sigui kampamentu di entrenamiento na exterior. Pa torneo internashonal, el tabata depende di su propio dianan di vakashon, pasobra no a haña permiso adicional di su trabou. ===Carera internacional=== Na 1970, Farro a wordu selekshoná pa representá Antia Hulandes na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Panamá. Ora e Komité Olímpiko Antiano a nenga pa paga su biahe, el mes a kumpra su boleto di avion i a logra di kuarto luga den su kategoria. Na 1971, el a termina na di sinku luga durante e Huegos Panamericanos na Cali, Kolombia. Na 1974, el a bolbe logra kuarto luga na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Republica Dominicano. Su logro internashonal mas importante a yega na 1978, ora el a gana un medaya di brons na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Medellín. ==Logro y rekord == Ademas di su titulo lokal i regional, Farro tabata konosí pa su forsa eksepshonal. Den añanan setenta, el a logra e siguiente prestashonnan aproksimá: squat: serka 272 kilo (600 lbs) deadlift: serka 318 kilo (700 lbs) bench press: serka 181 kilo (400 lbs) snatch: serka 125 kilo (275 lbs) clean and jerk: serka 160 kilo (352 lbs) Su rekordnan arubiano di 1976 den e disciplinanan snatch i clean and jerk a keda sin bati pa aproksimadamente kuarenta (40) aña. Na 2016, e rekordnan aki i su total kombiná finalmente a wordu mehorá. Rekonosimentu Durante su karrera aktivo, Farro no a haña hopi rekonosimentu ofisial pa su prestashonnan. Sin embargo, despues di su retiro, el a wordu honrá ku diferente distinkshon: distinkshon real inklushon den Eregalerij di Aruba Premio Santa Anna pa su kontribushon na deporte i kultura Segun Archivo Nacional Aruba, Farro tabata tambe nominá pa premio di “atleta di aña” di Aruba Sport Unie na 1974. == Ca'i orgel == * Diamante<ref>https://www.gobierno.aw/en/several-barrel-organ-players-were-honored-on-musicians-day</ref> E legendario hisador di peso Arubiano Higinio Alejandro “Patan” Farro tambe tabata un figura cultural bon conoci y un hungador, doño y restaurador celebra di e tradicional caha di orgel (orgel di bari) yama “El Diamante”.<ref>[https://www.aruba.nu/nieuws/kunst-cultuur-en-muziek/57390/unieke-eer-voor-muzikanten-met-liefde-voor-cahi-orgel Unieke eer voor muzikanten met liefde voor Cah’i Orgel], aruba.nu (27 di november 2024)</ref> Legado CulturalE Instrumento: Patan Farro tabata doño y tabata cuida un caha di orgel historico di 10 aña bieu como “El Diamante” tabata conoci. Diamante".Artesania: E tabata un di e poco personanan na Aruba cu e habilidad raro pa pega y martillo e cilindernan (cilinder di claba) cu ta wordo uza pa toca musica tradicional riba e instrumento.Reconocimento: El a ricibi multiple premio cultural y reconocimentonan oficial di gobierno di Aruba pa conserva e musical unico aki == Legado == Farro su influensia a bai mas allá di su rekordnan i medayanan. El a demostrá ku un atleta arubiano por kompetí na nivel regional, a pesar di falta di fasilidat, guia profeshonal i sosten finansiero. Su determinashon — manera paga su propio biahe i sigui entrená bou di kondishonnan difísil — a hasi’e un ehèmpel pa generashonnan posterior di deportista. Ademas di su kontribushon na deporte, Farro tabata tambe envolví den preservashon di herensia kultural di Aruba, spesialmente dor di su trabou ku restaurashon i promoshon di e Cah’i Orgel tradicional. Fayesimentu Farro a fayesé dia 30 di yüli 2026 na edat di 84 aña. Diferente organisashonnan deportivo, entre otro Aruba Amateur Weightlifting Association, a record’é komo un atleta sobresaliente i un persona ehèmpelar, i a ekspresá kondolensia na su famia. ------------ '''Aruba Sport Unie''' (ASU), tambe konosí komo '''Union Deporte Aruba''' òf '''Union Deportivo Arubano''', ta e organisashon cumbre di deporte na Aruba. E ta fungí komo federashon madre pa e diferente federashonnan i bondnan deportivo riba e isla. ASU ta representa mas ku 25 federashon deportivo i tin komo meta koordiná, promové i desaroyá deporte na Aruba. Pa bira miembro di ASU, un organisashon deportivo mester ta registra komo persona hurídiko i no por representa un deporte ku ta kaba representá pa un otro federashon miembro. ==Historia== Aruba Sport Unie a wordu fundá dia 23 di desèmber 1941, for di e nesesidat pa koordiná i stimulá desaroyo di deporte riba e isla. Entre e organisashonnan ku a kontribuí na su fundashon tabatin clubnan manera RCA, Club Caribe i Tivoli. E promé presidente tabata [[Jacobo Arends|Jacobo Rudolf (Coco) Arends]], kende tabata tambe envolví den fundacion di [[Arubaanse Voetbalbond]] (AVB) algun aña prome. Na 1949, ASU a kuminsá haña subsidio di e gobierno sentral pa sostené federashonnan deportivo, spesialmente pa organisashon di kompetensianan i otro aktividatnan. Durante e añanan 1950 i 1960, sektor priva a hunga un papel importante den desaroyo di deporte na Aruba. E kompania petrolero Lago Oil & Transport Company, por ehèmpel, a brindá sosten finansiero i material na diferente clubnan. Mateo Reyes tabata un di e figurannan clave den e proseso di distribushon i desaroyo. Na 1955, ASU a organisá e promé ASU Olimpiada, un evento ku a stimulá kompetensia entre atletanan lokal i ku a bira un tradishon durante varios dekada. Den e evento aki, atletanan tabata wordu rekonosé komo “atleta di aña”. Entre 1955 i 1993, ASU tabata responsabel pa maneho di e Wilhelminastadion na Oranjestad. Te na 1997, ASU tabata tambe enkargá ku distribushon di subsidio gubernamental na federashonnan deportivo. Despues di e aña ei, e tarea aki a pasa direktamente na gobierno di Aruba. ==Facilidatnan deportivo== ASU ta manehá diferente instalashon deportivo riba Aruba, entre otro: ===Joe Laveist Sport Park=== Situa na San Nicolas, e parke aki ta un fasilidat multifunkshonal ku instalashonnan pa: basebal futbòl volleyball basketball atletismo E parke por wordu usa tambe pa evento grandi manera konserto i aktividatnan komunidario. ===Centro Deportivo Betico Croes=== Situa na Santa Cruz, e fasilidat aki ta un kompleks deportivo di paden ku aire akondishoná. E ta usa pa deporte di sala i arte marcial. ==Organisashon i rol== ASU ta fungí komo koordinadó entre e diferente federashonnan deportivo na Aruba i ta apoyá: desaroyo di deporte organisashon di kompetensianan promoshon di atletanan lokal Riba e isla tin mas ku 30 organisashon deportivo ku ta forma parti di e sistema koordiná pa ASU. Entre e deporte mas popular na Aruba tin futbòl i basebal. Basebal, en partikular, a kontribuí na reconocimiento internashonal di Aruba, ku varios atletanan arubiano ku a hunga den Major League Baseball. ===Presidente === * Jacobo Rudolf “Coco” Arends (promé presidente) * Gerald Franca * Soraida Boekhoudt (2022– ) --- {{Variante|a}} {{infobox organisacion | variante = a | tipo = Deporte | nomber = Aruba Sport Unie | funda = [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]] | fundado = }} '''Aruba Sport Unie''' (Union Deporte Aruba, ASU), tambe conoci como '''Union Deportivo Arubano''', ta e organisacion cumbre di deporte na [[Aruba]]. E ta fungi como federacion cumbre pa diferente federacion y bond deportivo riba e isla. ASU ta representa mas cu 25 federacion deportivo y tin como meta coordina, promove y desaroya deporte na Aruba. Pa bira miembro di ASU, un organisacion deportivo mester ta registra como [[Persona hurídiko|persona huridico]] y no por representa un deporte cu ta representacaba pa otro federacion miembro. == Historia == Aruba Sport Unie a wordo funda dia [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]]. E organisacion a surgi for di e necesidad pa coordina y stimula desaroyo di deporte riba e isla. Den promé añanan di su existencia, diferente club i organisashon deportivo a kontribuí na fundashon di ASU, entre otro [[RCA]], Club Caribe i Tivoli. E promé presidente di e organisashon tabata '''Coco Arends''', kende tabata tambe envolví den fundashon di e '''Arubaanse Voetbal Bond''' algun aña promé. Na 1949 ASU a kuminsá ricibí subsidio di e gobierno sentral pa apoyá federashonnan deportivo ku organisashon di kompetensia i actividadnan deportivo. Durante añanan hopi organisashon i empresanan lokal a brindá sosten finansiero i material na deporte na Aruba. E kompanía petrolero Lago Oil & Transport Company tabata un di e sostenedornan importante, donando material deportivo i apoyando desaroyo di clubnan deportivo. Mateo Reyes tabata un di e personanan cu a yuda den e proseso di desaroyo aki. Den 1955 ASU a organisá e promé '''ASU Olimpiada''', un evento deportivo pa estimulá kompetensia entre atletanan lokal. E evento aki a bira un tradishon durante varios dekada, kaminda atletanan a wordo rekonosé komo “atleta di aña”. Entre 1955 i 1993 ASU tabata responsabel pa maneho di e [[Wilhelminastadion]] na Oranjestad. Te na 1997 ASU tabata tambe responsabel pa distribushon di subsidio gubernamental pa federashonnan deportivo. Despues di e aña aki, e tarea aki a wordo asumí direktamente pa e gobierno di Aruba. == Facilidatnan deportivo == ASU ta manehá diferente instalashon deportivo riba Aruba. '''Joe Laveist Sport Park''' na [[San Nicolas, Aruba|San Nicolas]] ta un parke deportivo multifunkshonal ku instalashonnan pa deporte manera: * [[Basebal]] * [[Futbòl]] * [[Volleyball]] * [[Basketbal]] * [[Atletismo]] E parke por wordo usa tambe pa evento grandi manera konserto i otro aktividatnan komunidario. '''Centro Deportivo Betico Croes''' na [[Santa Cruz, Aruba|Santa Cruz]] ta un fasilidat deportivo di paden ku aire acondicioná. E centro ta usa pa deporte di sala i arte marcial. == Organisashon == ASU ta fungí komo koordinadó entre e diferente federashonnan deportivo na Aruba. E organisashon ta apoyá desaroyo di deporte, organisashon di kompetensianan i promoshon di atletanan lokal. Riba e isla tin mas ku 30 organisashon deportivo cu ta forma parti di e sistema deportivo coordina pa ASU. Entre e deporte mas popular na Aruba tin [[futbòl]] i [[basebal]]. Especialmente basebal a duna Aruba reconocimiento internashonal, ku varios atletanan Arubiano cu a hunga den [[Major League Baseball]]. == Organisacion == Entre e presidentenan di Aruba Sport Unie tin: * [[Coco Arends|Jacobo Rudolf (Coco) Arends]] (1892-1965) – promé presidente * Gerald Franca – presidente durante diferente periodo den siglonan reciente * Soraida Boekhoudt – presidente (2022) [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] '''Aruba Sport Unie''' o '''Union Deportivo Arubano''' (ASU) ta e federacion cumbre di e federacionnan deportivo na [[Aruba]]. dre di 25 bond deportivo. Pa bira miembro di A.S.U. e organisacion mester ta un persona huridico y no mag di tin un miembro pa e deporte ey caba den A.S.U. == Historia == ASU e ser funda dia [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]]. * ASU taba maneha Wilhelminastadion di 1955 te 1993 A.S.U. ta maneha dos facilidad cu ta nan propiedad, esta Joe Laveist Sport Park na San Nicolas y Centro Deportivo Betico Croes na Sta Cruz. Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. Centro Deportivo Betico Croes ta completamente airecondiciona y ta uz'e pa tur sport di paden y arte marcial. Huur di e sporthal ta depende di cuanto hende mester uza pa maneha e lugar pa e actividad y ki sorto di actividad e ta. Pa mas informacion por yama oficina di A.S.U. na e numbernan di telefon ariba menciona.<ref>[https://www.gobierno.aw/union-deporte-aruba-asu Union Deporte Aruba (ASU)], Gobierno di Aruba</ref> Aruba Sport Unie a wordo funda dia 21 di December, 1941. E aña aki 21 di December, e ta cumpli 75 aña y tin cu corda riba e fundadornan. Segun e presidente actual Gerald Franca, e aña aki lo ta uno special den cuadro di e celebracion aki. Tambe el a splica kico tur nan tin pensa di haci pa loke ta e celebracion den 2017. Franca a splica cu e prome presidente tabata Coco Arends, kende ta e mesun persona cu a cuminsa tambe, kende ta fundador di Arubaanse Voetbal Bond 5 pa 6 aña prome. Un di e organisacionnan cu a yuda lanta Aruba Sport Unie tabata RCA, Club Caribe y Tivoli, cual ta e prome organisacionnan cu a lanta e asociacion aki. Na 1949 pa prome biaha den historia, ASU a cuminsa haya e subsidio di Gobierno Central pa facilita tambe e federacionnan di e tempo ey cu placa pa nan organisa actividadnan. Despues di e periodo ey tabata haya Lago ta yuda hopi den parti di formacion di e clubnan y nan tabata subsidia of duna donacion na e diferente clubnan pa nan material, etc. durante aña. Difunto Mateo Reyes, kende ta un persona conoci y keri, tabata encarga cu esaki. E ta un di e personanan cu a yuda ASU pa haya Joe Laveist for di Lago como un centro pa deporte. Lago Sportpark tabata di Lago y a bin pa pase pa Joe Laveist, pa pas’e pa ASU. Franca a menciona cu durante aña, durante 1955, ASU a celebra su prome ASU Olimpiada y despues di esey a keda celebr’e. Hopi di e atletanan grandi ta recorda e fechanan ey, caminda cu nan a wordo eligi como atleta di aña den decadanan di 60, 70 y 80. ASU semper a maneha deporte pa Gobierno y hasta a bay asina leu cu ASU a manda hende den exterior cu studie opdracht, pa bin bek lanta scol di deporte pa Aruba. Esaki nunca a logra debi na cosnan cu tabata pasa internamente. Despues ASU tabata encarga pa duna subsidio te cu na aña 1997, caminda cu Gobierno a tuma e tarea aki bek den su seno. Franca a sigui splica cu na e momentonan aki tin un comision cu ta trahando riba dje pa pasa e fecha pa Januari. Pa fin di aña ta imposibel pa organisa algo. Idea ta pa haci algo riba dje pa recorda e fecha y recorda esnan cu a funda e organisacion aki. Tabata tin hasta hendenan conoci entre otro shon A. Eman cu tabata un di e prome personanan den e directiva. Tin hopi hende conoci den comunidad tabata forma parti di ASU di e tempo ey.<ref>[https://masnoticia.com/aruba-sport-unie-lo-cumpli-75-ana-dia-21-di-december-proximo/ Aruba Sport Unie lo cumpli 75 aña dia 21 di December proximo], Mas Noticia (28 di november 2016)</ref> The sparse available evidence, however, reveals that there are around thirty-five sport organisations on the island that fall under the umbrella of the Aruba Sport Union (ASU), which was formed in 1941.44 As in Curaçao, two of the more popular team sports are soccer and baseball, and it is baseball that has given it the greatest international recognition through the participation of at least six Arubans in MLB since 1996.4 ASU President Gerald Franca --> 2022 Soraida Boekhoudt --- Aruba Sport Unie, funda dia 23 di december 1941, ta e bond madre di 25 bond deportivo. Pa bira miembro di A.S.U. e organisacion mester ta un persona huridico y no mag di tin un miembro pa e deporte ey caba den A.S.U. A.S.U. ta maneha dos facilidad cu ta nan propiedad, esta Joe Laveist Sport Park na San Nicolas y Centro Deportivo Betico Croes na Sta Cruz. Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. Centro Deportivo Betico Croes ta completamente airecondiciona y ta uz'e pa tur sport di paden y arte marcial. Huur di e sporthal ta depende di cuanto hende mester uza pa maneha e lugar pa e actividad y ki sorto di actividad e ta. Pa mas informacion por yama oficina di A.S.U. na e numbernan di telefon ariba menciona.<ref>https://www.gobierno.aw/union-deporte-aruba-asu Union Deporte Aruba (ASU)</ref> {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] ---------------- {{Variante|a}} {{multiple image | total_width = 270 | border = | perrow = 1/2 | align = right |header = Joe Laveist Sportpark |header_align = center |image2 = Joe Laveist Sport Park.jpeg | image1= Estadio de béisbol Joe Laveist, en San Nicolaas (este de Aruba).jpg | image3 = Joe Laveist Sport Park 06 54 31 704000.jpeg |caption1 = |caption_align = center }} == Lago Sport Park / Joe Laveist Sportpark == The historical Lago Sports Park (later known as the Laveist Sport Park) was a vital recreational and cultural hub in San Nicolas, Aruba. Officially inaugurated in March 1941, it was founded by the Lago Oil & Transport Company to support the island's booming refinery community. History of Lago Sports Park Founding and Baseball Roots: The park was instrumental in developing baseball on the island. American expatriate and former Major League Baseball pitcher Jim Bluejacket spent 15 years in Aruba and helped found the facility, fostering strong local interest in the game. WWII & Refining Community: During WWII, the facility offered organized recreation for Allied soldiers stationed in Aruba and the diverse immigrant workforce employed at the Lago refinery. Championship Ground: Throughout the 1940s and 1950s, the park was the premier venue for the organized Aruba baseball championships. Iconic early teams like the Dodgers, Baby Ruth, and Barnes' Ramblers competed here. Track and Field: Beyond baseball, it served as the primary venue for annual events like the Lago High School Track Meets and the Aruba School Sport Bond competitions. Evolution: Today, the historic site in San Nicolas continues to be an active community asset and is known as the Laveist Sport Park. --- Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. {{Variante|a}} {{Databox}} Intro *Location in San Nicolas, Aruba *Originally built by Lago Oil and Transport Company *Year of inauguration (1941) *Later renamed to Joe Laveist Sportpark ==Historia== 1. Fundashon (±1930s–1941) Lago building infrastructure for workers Role of Jim Bluejacket Opening (9 March 1941) 2. Periodo di floresementu (1940s–1980s) Organized sports (baseball, possibly softball, football) Social function (community gatherings, events) 3. Despues di sera di Lago (1985 →) Decline / transition Renaming to Joe Laveist Continued local use Struktura i fasilidat Even if partial: Baseball field Stands / seating Clubhouse? Multi-sport use * na 1968 Lago a traspasa LSP pa ASU Importansia kultural This is where your article becomes powerful: Role in development of baseball in Aruba Connection to Lago Colony life Symbol of industrial-era community building Link to later international baseball success of Aruba Legado Renaming to Joe Laveist Continued recognition Connection to surrounding area (Jim Bluejacketstraat, schools, neighborhoods) 🔎 Research tips (high impact, low effort) Look for: Lago employee magazines / newsletters Local newspapers (Amigoe, Diario archives) Aruba sports history sources Mentions of: inauguration (1941) sports competitions Joe Laveist (who he was!) ------------------ ==Origen di baseball na Aruba == Beisbòl a yega Aruba den añanan 1930, introdusí pa ekspatriadonan merikano ku tabata traha na Lago Oil Company i imigrantenan venezolano ku a forma timnan di pickup informal riba terenonan habrí.[2] E deporte a haña struktura ku e fundashon di ABBA na 1950 pa organisá liga i kampionato lokal, loke a kondusí na entrada di Aruba den wega internashonal na 1952 ora el a djòin e Asosiashon Internashonal di Beisbòl Amateur (awor parti di WBSC).[2] E aña ei, Aruba a debutá su promé selekshon nashonal na e Serie Mundial Amateur di 1952 na Havana, Cuba, manehá pa Joe Proterra, kaminda el a sigurá dos viktoria den seis wega i a gana aklamashon di fanátikonan, ku pitcher Nell Harms nombrá hungadó sobresaliente di siman pa su aktuashon kontra Honduras.[2] Beisbòl a wòrdu introdusí na Aruba na final di añanan 1920 i kuminsamentu di añanan 1930 prinsipalmente dor di ekspatriadonan merikano empleá pa Lago Oil and Transport Company, un supsidiario di Standard Oil of New Jersey, kendenan a establesé un refineria riba e isla. Pafo di e colonia, baseball a haya traccion na fin di añanan 1930 pa medio di imigrantenan y mariniernan Venezolano cu a mara na wafnan di Aruba cu nan barconan di pisca, formando teamnan casual di pick-up cu a hunga riba terenonan habri na Oranjestad, manera e area patras di Corte di Husticia actual. Pa añanan 1950, beisbòl a integrá profundamente den kultura di Aruba, partikularmente bou di hóbennan, ku a wòrdu eksponé pa medio di transmishonnan di media merikano, eventonan patrosiná pa kompanianan di zeta, i e impakto persistente di sòldánan di tempu di guera, hasiendo esaki un símbolo di aspirashon i vínkulo di komunidat den barionan di klase trahadó. Adopshon lokal a oumentá ku e formashon di klupnan amateur den tur pueblo. <ref>Clyde Harms, https://archive.org/details/BNA-DIG-ARUBATODAY-2021-05-28/page/n9/mode/1up?q=jim+bluejacket Short history of the beginnings of baseball in Aruba], Aruba Today (28 di 2021)</ref> ------------------- {{Variante|a}} {{Infobox deportista| variante = a | nomber completo = Shawn Joubert Zarraga | alias = | fecha nacemento = [[21 di yanüari|21 di januari]] [[1989]] | luga nacemento = {{ABW}} | fecha fayecimento = | luga fayecimento = | nacionalidad = {{NLD}} | haltura = 183 cm | peso = 109 kg <!-- Seccion di informacion deportivo --> | deporte = [[beisbòl|baseball]] | disciplina = catcher (man drechi)? | wo = | debut = 11 di maart 2023 (den [[Tim nashonal di beisbòl hulandes|team di Reino]])?? | activo = 2021 - presente ?? | distincion = }} '''Shawn Joubert Zarraga''' (☆ [[21 di yanüari|21 di januari]] [[1989]] na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]) ta un eks-catcher profesional di beisbòl Arubiano ku a representá Hulanda den kompetensianan internashonal, inkluyendo e World Baseball Classic.[1] Para na 6 pia 0 inch (1.83 m) i pisando aproksimadamente 240 liber (109 kg), Zarraga tabata un switch-hitter ku tabata tira ku man drechi i a hunga prinsipalmente komo un katcher durante henter su karera.[2] Selektá pa e Milwaukee Brewers den e di 44 buèlta (1.302 en general) di e Selekshon di Beisbòl di Liga Mayor di 2007 for di Trinity Christian Academy na Florida, el a pasa vários temporada den e liganan menor den vários organisashon.[3] grokipedia: Zarraga su karera profeshonal a kuminsá den e sistema di Brewers, kaminda el a progresá a traves di nan afiliadonan di 2007 pa 2014, alkansando nivelnan di Double-A i Triple-A i mustrando abilidatnan defensivo sólido tras di e plato.[4] Despues el a firma kontraktnan di liga menor ku timnan inkluyendo Los Angeles Dodgers na 2017 i Cincinnati Reds na 2016, ganando invitashonnan no-roster pa entrenamentu di primavera, ounke nunka el a yega Major League Baseball.[5] Despues ku su karera den liga menor afiliá a terminá na 2017, Zarraga a hunga den liganan independiente, inkluyendo ku e Cleburne Railroaders di e Asosiashon Merikano e aña ei, promé ku el a baha ku penshun.[6] Riba e esenario internashonal, Zarraga tabata un kontribuidor klave na e selekshon nashonal di Hulanda, yudando sigurá e título di Kopa Mundial di Beisbòl 2011 na Panama i partisipando den e Klásiko Mundial di Beisbòl 2017, kaminda el a proveé ​​profundidat na katcher durante wega di pool.[7] Su versatilidat i eksperensia a hasié un opshon konfiabel pa e tim hulandes, basando riba su raisnan arubiano miéntras e tabata kompetí bou di e bandera di Reino Hulandes.[8] == Karera internashonal == ===Kopa Mundial 2011=== Zarraga a haci su debut internacional cu e seleccion nacional di baseball di Hulanda na 2011 den Mundial di Baseball na Panama, eligibel pa medio di su herencia Arubiano. El a sirbi komo un katcher riba e lista ora e tim a gana e medaya di oro, derotando Cuba 2-1 den e final pa reklamá e título mundial.[25][26] torneonan di 2014 Zarraga a sirbi prinsipalmente komo un katcher durante e aparishonnan di e tim den dos torneo klave e aña ei.[27] Na yüli, Zarraga a representá Hulanda na e Torneo Internashonal di Beisbòl di Fransia, konosí tambe komo Yoshida Challenge, ku a tuma lugá na Sénart, Fransia. E selekshon hulandes a gana e medaya di oro, derotando un tereno ku a inkluí anfitrion Fransia, Alemania, i all-starnan internashonal. Zarraga tabata parti di e lista ku a sigurá e título, kontribuyendo tras di e plato miéntras e tim a pone un demostrashon fuerte den nan promé salida na e fasilidat nobo.[28][29] Mas lat e sèptèmber ei, Zarraga a kompetí den e Kampionato Oropeo di Beisbòl 2014 ku a tuma lugá na Ostrava i Brno, Repúblika Cheko, kaminda Hulanda a kapturá nan di 21 medaya di oro kontinental ku un rèkòrt invikto di 11-0, kulminando den un viktoria final di 6-3 riba Italia. Komo katcher, el a bati .286 ku aktuashonnan notabel, inkluyendo tres hit den un viktoria di 7-2 riba Alemania i un homerun den un wega di pool anterior kontra Kroasia. Su trabou defensivo a yuda ankra un staf di lansamentu ku a pèrmití solamente 1.36 kareda gana pa wega durante henter e torneo.[30][31][28] 2015 Premier12 i 2017 World Baseball Classic Zarraga a wòrdu selektá pa representá e selekshon nashonal di beisbòl di Hulanda na e WBSC Premier12 di 2015, e edishon inaugural di e torneo ku a tuma lugá na Mexico i Taiwan, kaminda el a sirbi komo un katcher bistiendo e kamisa number 22.[32] Hulanda a kompetí den Grupo A di e buèlta di apertura, sigurando tres viktoria kontra Chines Taipei (7-4), Italia (16-1), i Puerto Rico (11-7), miéntras ku nan a sufri pèrdida kontra Cuba (5-6) i Canada (1-3), loke a posishoná nan pa avansá pa e kuartfinal.[33] Einan, nan a kai kontra Merka 1-6, resultando den un di sinku lugá total pa e tim.[33] Durante e torneo, Zarraga a kontribuí ofensivamente den momentunan klave, inkluyendo un homerun di dos kareda den e di kuater inning kontra Cuba ku a ekstendé e bentaha di Hulanda na 4-1, ounke e tim na final a pèrdè den un kompetensia estrecho.[34] El a registrá tambe un RBI den e viktoria riba Taipei Chines, trahando un kaminata apesar di a bai sin hit den tres at-bat.[35] Sinembargo, Zarraga a sufri un leshon na man durante e wega di Cuba i mester a sali trempan.[36] Na 2017, Zarraga a gana un lugá riba e lista di Hulanda pa e World Baseball Classic, atrobe komo un katcher, partisipando den e torneo prinsipal ku a tuma lugá den vários pais anfitrion.[37] Hulanda a pone un rèkòrt di 2-1 den Pool A, avansando komo subkampeon tras di Israel, promé ku a derotá Israel 12-2 den e kuartfinal na Tokyo Dome pa yega e semifinal.[37] Nan kareda a terminá den un pèrdida di 3-4 kontra Puerto Rico na Dodger Stadium, kaminda e tim a regresá lat pero no por a sigurá e viktoria.[38] E aktuashon sobresaliente di Zarraga a bini den e kuart di final kontra Israel, kaminda el a konta dos hit i dos RBI komo parti di e eksploshon ofensivo di e tim.[39] Den e semifinal kontra Puerto Rico, el a entregá un dòbel di RBI krusial den e di sinku inning pa skor Wladimir Balentien i empatá e wega na 3-3, ounke kompañero di ekipo Jonathan Schoop a wòrdu bentá afó na e plachi di kas den e wega.[40] Zarraga a parse di a sufri un leshon den e di ocho inning di e wega ei, loke a rekerí atenshon médiko tras di e plato. {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid = |titulo=}} {{References}} * [https://www.baseball-reference.com/register/player.fcgi?id=kelly-001ant Minors Stats Antwone Kelly] }} {{DEFAULTSORT:Zarraga, Shawn}} [[:Kategoria:Hende]] [[:Kategoria:Beisbòl]] ----------------- {{Variante|a}} {{Infobox asociacion deporte| variante = c | nomber = Badminton Bond Curaçao | logo = | imagen = | abrevia = BBC | president = | vice-president = | algemeen-secretaris = | asiento = | region = | pais = | cantidad_miembro = | cantidad_asociacion = | deporte = | funda = | luga_funda = | ex-nomber = | federacion_mundial = | federacion_continental = | federacion_nacional = | afilia = | comite_olimpico = | agencia_deportivo = | stop_imagen = | imagen = | descripcion = | website = }} '''Badminton Bond Curaçao''' (BBC) ta e organisashon ku ta dirigi i promové e deporte di badminton na Kòrsou. E federashon ta un miembro di e organisashonnan internashonal i regional, inkluíendo e '''Badminton World Federation (BWF)''', e '''Badminton Pan America (BPA)''', i e '''Caribbean Regional Badminton Confederation (CAREBACO)'''. === Historia i Fundashon === E Badminton Bond Curaçao a fundá den 1975. E federashon ta representá Kòrsou den e organisashonnan regional i internashonal di badminton.:contentReference[oaicite:8]{index=8} === Afiliashon Internashonal === :contentReference[oaicite:10]{index=10} * :contentReference[oaicite:13]{index=13} * :contentReference[oaicite:16]{index=16} * :contentReference[oaicite:19]{index=19}:contentReference[oaicite:21]{index=21} === Participashon Internashonal === :contentReference[oaicite:23]{index=23}:contentReference[oaicite:25]{index=25} === Referensianan === * :contentReference[oaicite:27]{index=27} * :contentReference[oaicite:30]{index=30}:contentReference[oaicite:32]{index=32} [[:Kategoria:Deporte na Kòrsou]] [[:Kategoria:Organisashon Deportivo]] {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte]] --------------- {{Databox}} E '''seleccion nacional di badminton di Aruba''' ([[Hulandes]]: Arubaans badmintonteam) ta representa [[Aruba]] den competencianan internacional di team di badminton y ta wordo controla pa [[Aruba Badminton Federation]] cu ta afilia na Badminton Pan America y Caribbean Regional Badminton Confederation (CARECOBA).<ref>{{Cite web |title=Members {{!}} BWF Corporate |url=https://corporate.bwfbadminton.com/about/membership/ }}</ref> E ekipo a kompetí pa promé biaha den nan promé torneo internacional di ekipo na 1990. E ekipo a haci su aparicion pa prome biaha na e Campeonato di Ekipo di CAREBACO na aña 1974.<ref>{{citeer web|titel=Aruba vooreerst naar Car. badmintonkampioenschap|werk=[[Amigoe]]|datum=1974-11-15|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2025-05-29|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461200:mpeg21:p005}}</ref> Tambe e ekipo a competi den e [[Weganan Centroamericano y di Caribe]] di 1990, unda badminton a wordo inaugura pa prome biaha den e Weganan. E ekipo junior di Aruba a kompetí den e Campeonato Pan Am Junior Team 2009 y a terminá na di 12 lugá.<ref>{{Cite web |title=BWF - Team Event XVIII Pan Am Junior 2009 - Winners |url=https://bwf.tournamentsoftware.com/sport/winners.aspx?id=C61259DF-B2FF-4AC5-A444-F9E14C6A82B1 |access-date=2022-09-04 |website=bwf.tournamentsoftware.com}}</ref> Een Arubaans selectie-team zal van 17 tot en met 24 november voor de eerste keer deelnemen aan de Caribische Badmintonkampioenschappen, die dit jaar te Georgetown in Guyana gehouden worden. Het team dat Aruba zal vertegenwoordigen bestaat uit de dames M. Mata, N. Mata en M. Yarzagaray, en de heren Doy Bernaibela, H. Boer, Robby Arambatzis en Reginals Altman. Deze reis werd mogelijk gemaakt dankzij financiële — en materiele steun van diverse giften; het bedrijfsleven en andere instanties. Het Caribisch toernooi wojdt^jgeorganiseerd door de Caribbean regional badminton confederation, een in 1972 opgerichte federatie, tot voor kort bestaande uit de landen Jamaica, Trinidad/Tooago, Guyana en Sjuriname. Vorig jaar heeft de Badminton Bond Aruba zijn interesse voor deelname aan het bestuur van de Carebaco te kennen gegeven en na een jaar van intensieve voorbereidingen werd Aruba in juli van dit jaar lid van de International badminton federation en in dezelfde maand als vijfde lid van de Carebaco toegelaten. Beide feiten kunnen als mijlpalen worden beschouwd in de geschiede- | nis van de badmintonsport op Aruba, waar deze sport (nog) vrij onbekend is. Dit laatste komt voornamelijk doordat men hier voor deze sport een enorm tekort heeft aan goede accomodatie. ==Historia== ===Tim miksto=== Aruba a debuta den e Campeonato di Equipo di CAREBACO na 1974. E team a keda na di cinco lugar den e ranking final, perdiendo 7-0 contra Jamaica, Surinam, Trinidad y Tobago y Guyana.<ref>World Badminton 18 (1974), p. 3</ref> {{Appendix}} [[:Category:Deporte na Aruba]] en.wiki --------------- {{Infobox asociacion deporte| variante = c | nomber = Aruba Badminton Federation | logo = | imagen = | abrevia = ABF of BBA | president = | vice-president = | algemeen-secretaris = | asiento = | region = | pais = | cantidad_miembro = | cantidad_asociacion = | deporte = | funda = | luga_funda = | ex-nomber = | federacion_mundial = | federacion_continental = | federacion_nacional = | afilia = | comite_olimpico = | agencia_deportivo = | stop_imagen = | imagen = | descripcion = | website = }} '''Aruba Badminton Federation''' (ABF), tambe yamá Badminton Aruba o Aruba Badminton Bond, ta e organisacion gobernante nacional supremo pa e deporte di [[badminton]] na [[Aruba]]. E federacion ta wordo representa pa e [[seleccion nacional di badminton di Aruba]]. == Historia == E Aruba Badminton Federation a wordo funda memey di añanan 1970, ora cu e promé participacion a tuma luga na e Kampionatonan di Carebaco. Na desember 1973 e federacion a bira miembro di Caribbean Badminton Federation, hunto cu Corsou.<ref>Sport inliet kort sport in het kort sport. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 05-12-1973, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 29-05-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461498:mpeg21:p007</ref> E federashon despues a bira miembro di e órgano di gobernashon kontinental, e Konfederashon Panamerikano di Badminton, i e Federashon Mundial di Badminton, e tempu ei konosí komo e Federashon Internashonal di Badminton. Aruba ainda no ta anfitrion di campeonatonan internacional. Sinembargo Aruba a yega di ta anfitrion di Campeonato di Carebaco dos biaha. Federacion di Badminton Aruba ta miembro di Comite Olimpico Arubano . {{Appendix}} De Badminton Bond Aruba (BBA) viert deze maand zyn 15-jarig bestaan met verschillende toernooien en andere activiteiten. Ofschoon deze tak van sport niet zo bekend is op Aruba, heeft de BBA in vijftien jaren heel wat gepresteerd. Deze bond is al jaren lid van de International Badminton Federation (IBF). Ook is de BBA lid van de Carebaco (Caribbean Regional Badminton Confederation), waarvan verder ook lid zijn: Jamaica, Trinidad, Suriname, Guyana, Barbados, Bermuda, Curasao en Grenada. Elk jaar doet Aruba mee aan de Caribische kampioenschappen en BBA- motor, Riek Altman, is al jaren secretaris / penningmeester van de Carebaco. Aruba wordt elk jaar weer verzocht de Carebaco- wedstrijden te organiseren, omdat Aruba tot nu toe het beste toernooi heeft georganiseerd, doch door het ontbreken van faciliteiten kan de BBA dit Caribisch treffen niet meer organiseren. De BBA bestaat momenteel uit de vier clubs: Floralin, Flamboyant, Aruba Badminton Minders en Playa die tezamen honderd leden tellen. Deze sport kan uitsluitend gespeeld worden in een zaal en nu wordt er gebruik gemaakt van de gymnastiekzalen van Julianaschool, La Salie College en de Sporthal. Een paar maanden geleden hebben de BBA- bestuursleden, Riek Altman en Michael Williams, in Trinidad een coachingcUrsus gevolgd onder auspiciën van de IBF en geven nu op maandag en donderdag aan trainers van de club een opleiding. Nu al is bekend dat Aruba volgend jaar vertegenwoordigd zal worden op Curagao tijdens de Easter Open Tournament en in Jamaica tijdens de Carebaco- wedstrijden. De BBA heeft gisteren in een communiqué dank uitgebracht aan alle personen en instanties, die door de jaren heen de BBA hebben geholpen en eenieder, die aan badminton wil meedoen, uitgenodigd zich op donderdag in de Sporthal op te geven tussen zeven en tien uur 's avonds. Het bestuur van de BBA wordt in dit derde lustrumjaar gevormd door: voorzitter R. Nieuw, vicevoorzitter R. Altman, secretaris G. Simon, penningmeester B. Hernandez, commissarissen E. van der Linde, M. McClure, E. Vemannan, M. Croes en M. Williams.<ref>Met uitgebreid activiteiten-programma Badminton Bond Aruba viert haar derde lustrum. "Amigoe". Curaçao, 08-11-1986, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 29-05-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641854:mpeg21:p013</ref> ------------- {{Variante|a}} {{Futbolista |nomberdihungado = |Nomber = Mario Croes |potret = |Fecha di nasementu = |Siudat di nasementu = |Pais di nasementu = {{ABW}} |Nashonalidat = hulandes |Posishon = |club = }} '''Hyacintho Mario Croes''' (☆ ± 1942 na [[Aruba]]), tambe conoci como '''Mario Croes jr.''', ta un ex-hungado di pingpong [[Aruba]]no. Entre decada 1960 y decada 1980 el a titula 13 vez campeon di Aruba. Den [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]] Croes tabata un di e dos "grandinan" den deporte di tennis di mesa, banda di [[Robert Hosé]] di [[Kòrsou|Corsou]].<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463158:mpeg21:a0099|titel=Sensationele zege van R. Hosé over M. Croes|werk=[[Amigoe]]|datum=1970-11-02|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> == Biografia == Mario Croes ta yiu di Eymee Zeppenfelt y Mario Hyacinto Croes, empresario i doño di La Gran Bodega.<ref name="Amigoe">{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462365:mpeg21:a0121|titel=In de Franciscuskerk|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-07-16|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> Cu mas o menos siete aña el a cuminsa hunga pingpong y tabata train cu su mama pa despues sigi train cu su tata y otro famianan.<ref name="Amistad">{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AMISTAD-1976-11/page/3/mode/1up?q=Amistad+mei+1976&view=theater|titel=Mario Croes: 26 aña den pingpong|werk=Amistad|datum=november 1976|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> Croes a cuminsa mustra su talentonan ora cu na edad di 9 aña el a sali campeon "junioren" na Aruba. Cu 12 aña el a drenta division di senioren y na 1959, cu 16 aña, a bira campeon di Aruba pa prome bes.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010997546:mpeg21:a0072|titel=Mario Croes jr: nieuwe tienkampkampioen tafeltennis|werk=[[Amigoe]]|datum=1959-02-25|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> Na 1960 e ta prolonga su titulo.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010459813:mpeg21:a0112|titel=Mario Croes jr. weer de sterkste|werk=[[Amigoe]]|datum=1960-04-01|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> Hunto cu Cholan Jacobs e tabata hunga pa e team Arubano di Bavaria Stars. Den e torneo organisá door di e asociacion "Entre Nous Juveniles” na Corsou el a hunga cu 17 aña su prome wega internacional contra [[Colombia]]. Croes tabata doño di Mario's Sports Shop den Wilhelminastraat 51 na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]. E ta casa cu Ruth Arends y hunto nan tin un yiu homber, Mario III, i un yiu muhe Janine.<ref name="Amigoe"/> {{Appendix}} {{Stub}} {{DEFAULTSORT:Croes, Mario}} [[:Category:Hende]] [[:Category:Deporte na Aruba]] Pa promer viaha el a sali campeon di Aruba dia cu e tabatin 15 aña di edad. Awor flbi cu e tin 34 aña e por bisa cu ela sali 13 vez campeon di nos isla y e ta posee nada menos cu 39 copa y 27 medaya. Un deportista arubano cu e destaca su mes den e deporte di ping pong specialmente door di su mes esfuerzonan y su perserverancia, como cu manera nos lektornan por lesa mas alew, no ta semper ela haya ayudo den su carera deportivo na su isla natal. Mario Croes jr., casá cu Ruth Croes-Arends, ta haya cu e deporte di ping pong na Aruba a bai hopi atrcus den e 26 aña cu e tin ta praktikele. Amistad a tene un entrevista exclusivo cu e deportista te ainda mas grandi riba terreno di ping pong actuahnente: Mario Croes Jr.<ref name="Amistad">{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AMISTAD-1976-11/page/3/mode/1up?q=Amistad+mei+1976&view=theater|titel=Mario Croes: 26 aña den pingpong|werk=Amistad|datum=november 1976|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> mi a cuminsa hunga ping pong tempo mi tabata tin mas o menos siete aña. Mi mama a cuminsa siñami, pero mi no a worry mucho. Toch mi a sigi hunga cu mi tata y cu mi otro famianan. Un viaha mi a bai Flamingo Room (Trocadero), caminda tabatin un mesa di ping pong, anto ei nan mi a mira Cholan Jacobs, e tempo ei e campeon di Aruba, hunga. Esei a dunami smaak pa mi sigi train cu mi famia. Dia m'a cimiinsa hunga di verdad mi tabatin 12 ema y mi a cuminsa train cu Cholan. E tempo ei mi tabata hunga cinco te seis ora pa dia. Mi tabata caba di come dies dos or y mei y bai hunga te siet’or y mei di anochi. Tur dia e mesim cos. Mi no tabata hunga ni siña les. Mario a cuminsa mustra su talentonan ora cu na edad di 9 aña ela sali campeon di Junioren na Aruba. Cu 12 aña ela drenta division di senioren y cu 16 aña pa promer vez ela logra bira campeon di Aruba. Su promer wega internacional ela hunga contra Colombianonan tempo cu e tabatin 17 aña na 1959. E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” Entre Nous Juveniles na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsou. E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsou. in de Franciscuskerk te Oranjestad is gistermorgen het kerkelijke huwelijk ingezegend vun mejuffrouw Rulh Arends, dochter V(.n. de heer en mevrouw Milo de R. Arends-Arends en de heer Mario Croes, zoon van de heer en mevrouw Mario H. Croes- Zeppenfelt. Voor de receptie ten huize van de bruid bestond grote belangstelling. Het bruidspaar wachtte een verrassing; een taart in de vorm van een tafeltennistafel. De bruidegom is dan ook tafeltenniskampioen van Aruba.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462365:mpeg21:a0121|titel=In de Franciscuskerk|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-07-16|bezochtdatum=2022}}</ref> * Eigenaar van Mario's Sports Shop, Wilhelminastraat 51, Oranjestad, Aruba * Huwde in 1965 met Ruth Arends, kinderen Mario III en Janine {{Appendix}} --------------- evjwzdhz7bzzfac2qcmyanxnozd8k2f 199636 199635 2026-08-06T10:20:17Z Caribiana 8320 199636 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ Pending: [[Barracudas Artistic Aruba]] - [[Aruba Dolphins]] - [[Stingray Swimming Team]] - [[Shawn Zarraga]] - [[Antwone Thyshon Kelly]] - [[Badminton Bond Curacao]] - [[Seleccion nacional di badminton di Aruba]] - [[Aruba Sport Unie]] -------- {{infobox deportista | variante= a | nomber completo = Higinio Ajelandro Farro | alias = Patan | fecha nacemento = [[11 di yanüari|11 di januari]] [[1942]] | luga nacemento = {{ABW}} | fecha fayecimento = [[30 di yüli |30 di juli]] [[2026]] | luga fayecimento = | deporte = [[File:Olympic pictogram Weightlifting.png|22px]] hisamento di peso | disciplina = | prome titulo = 1965, campeon di Aruba | debut = 1964 | activo = <!-- Seccion di distincion --> | bista medaya = {{Bista medaya}} {{Bista medaya rij|[[Weganan Centroamericano y di Caribe|Weganan CAC]] 1978| 0 | 0 | 1}} {{Bista medaya total|1|0|0|1}} }} '''Higinio Alejandro (Patan) Farro''' (☆ [[11 di yanüari|11 di januari]] [[1942]] na [[Aruba]] - † [[30 di yüli |30 di juli]] [[2026]]<ref>[https://www.arubanative.com/aurora-royal-pray-funeral-home-ta-anuncia-fayecimento-di-higinio-alejandro-farro-mihor-conoci-co-mo-patan/ Aviso di fayecemento], arubanative.com (4 di augustus 2026)</ref>) tabata un musico, compositor y deportista [[Aruba|Arubiano]]. El a titula campeon di hisamento di peso di Aruba pa diescuater aña consecutivo (1965-1978) y tabata tambe campeon di [[Antias Hulandes]] pa nuebe aña consecutivo.<ref name="telearuba"/> Farro ta wordo considera un di e pioneronan mas importante di hisamento di peso na Aruba.<ref>[https://arubanews.ca/patan-farro-weightlifting-legacy-honoured-following-aruban-champions-death/ Patan Farro Weightlifting Legacy Honoured Following Aruban Champion’s Death], arubanews.ca (4 di augustus 2026)</ref><ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/93280/voormalig-gewichthefkampioen-patan-farro-overleden-vz1916 Voormalig gewichthefkampioen ‘Patan’ Farro overleden], curacao.nu (4 di augustus 2026)</ref> Banda di su carera deportivo, e tabata tambe bon conoci como wicharero, restaurado y promotor di caha di orgel tradicional. == Bida y carera == Farro tabata un deportista di distrito di [[Noord]]. El a cuminsa como pesista na aña 1964 y a logra di dos luga den su prome competencia. Den e aña siguiente, e nivel di e deporte riba e isla a baha considerablemente, debi cu hopi hisador di peso, cu tabata di origen stranhero, a bandona Aruba despues di nan retiro for di [[Lago Oil & Transport Company|refineria Lago]].<ref>[https://297sportsaruba.com/na-memoria-di-higinio-alejandro-patan-farro/ Na memoria di Higinia Alejandro "Patan" Farro], 297sportsaruba.com (3 di augustus 2026)</ref> Apesar di condicionnan dificil, Farro a sigui train y desaroya den deporte di peso. E tabata entrena hunto cu otro deportistanan den un espacio chikito na Wilhelmina Stadion (awor [[Stadion Guillermo Prospero Trinidad]]). El a entrena sin guia di un entrenador profeshonal y nunca a haya oportunidat pa sigui entrenamento den exterior. Pa participa na torneo internacional, e tabata depende di su propio dianan di vakantie. Despues di su retiro for di competencia, Farro a yuda Federacion Aruba Weightlifting Association como referee. ===Carera internacional=== Na 1970, Farro a wordo selecciona pa representa Antias Hulandes na [[Weganan Centroamericano y di Caribe]] (CAC) na [[Panama]]. Ora [[Comite Olimpico Antias Hulandes]] (NAOC) a nenga pa financia su biahe, e mes a cumpra su boleto di avion y a logra di cuater luga den su categoria.<ref name="telearuba">{{citeer web|url=https://telearuba.aw/article/na-memoria-di-higinio-alejandro-patan-farro|titel= Na memoria di Higinio Alejandro "Patan" Farro|werk=[[Telearuba]]|datum=2026-08-02|bezochtdatum=2027-08-06}}</ref> Na 1971, el a termina na di cinco luga durante [[Weganan Panamericano]] na [[Cali]], [[Colombia]]. Na 1974, el a bolbe logra di cuater luga na CAC na [[Repúblika Dominikano|Republica Dominicano]].<ref name="telearuba"/> Su logro internacional mas importante a yega na 1978, ora el a gana un medaya di brons na CAC na [[Medellín]].<ref name="telearuba"/> ===Logro y record === Ademas di su titulonan local y regional, Farro tabata conoci pa su forsa excepcional. Durante su carera el a kibra mas cu 50 record di Aruba. Den añanan 1970, el a logra e siguiente prestacion aproxima:<ref name="telearuba"/> * squat: serka 272 kilo (600 liber) * deadlift: serka 318 kilo (700 liber) * bench press: serka 181 kilo (400 liber) * snatch: serka 125 kilo (275 liber) * clean and jerk: serka 160 kilo (352 liber) Su recordnan Arubano di 1976 den e disciplinanan "snatch" y "clean and jerk" a keda sin wordo bati pa cuarenta aña, te cu na 2016 nan a wordo mehora, hunto cu su total combina.<ref name="telearuba"/> == Contribucion cultural == For di chikito, Farro a desaroya un amor profundo pa musica, specialmente pa [[caha di orgel]] tradicional. E pasion aki a converti’e den un maestro respeta den restaura, afina y construi cylinder (cylinder di clabo). E tabata un di e poko ekspertonan na Aruba ku e habilidad artesanal pa traha y mantene e mecanismo compleho di e instrumento.<ref>[https://www.aruba.nu/nieuws/kunst-cultuur-en-muziek/57390/unieke-eer-voor-muzikanten-met-liefde-voor-cahi-orgel Unieke eer voor muzikanten met liefde voor Cah’i Orgel], aruba.nu (27 di november 2024)</ref> Farro tabata doño di e caha di orgel historico “El Diamante”, cu tabata mas cu 100 aña bieu. El a contribui na preservacion di e instrumento, tanto na Aruba como na Kòrsou, caminda el a traha riba varios caha di orgel.<ref name="honor">[https://www.gobierno.aw/a-honra-varios-tocado-di-cahi-orgel-riba-dia-di-musico A honra varios tocado di cah’i orgel riba dia di musico], Gobierno di Aruba (25 di november 2024)</ref> Na 1982, el a gana e premio principal den un konkuroso di caha di orgel na Hoffi Sero Janchi cu su orgel “El Diamante”.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-DOCUMENTACION-005276/mode/1up?q=patan+farro Ambiente inmenso na concurso di caha di orgel], Diario (30 di augustus 1982)</ref> Desde chikito, Patan a desaroya un amor profundo pa musica. E pasion ey a converti’e den un maestro respeta, tanto den pone pieza, afina y restaura cahanan di orgel, como den preserva e sonidonan autentico. Como hobby y trabao e ta toca caha di orgel y traha cylinder pa caha. Ademas di su contribucion na deporte, Farro tabata tambe envolvi den preservacion di herencia cultural di Aruba, specialmente door di su trabou cu restauracion y promocion di [[Caha di Orgel|cah’i orgel]] tradicional.<ref name="honor">[https://www.gobierno.aw/a-honra-varios-tocado-di-cahi-orgel-riba-dia-di-musico A honra varios tocado di cah’i orgel riba dia di musico], Gobierno di Aruba (25 di november 2024)</ref> E legendario hisador di peso Arubiano Higinio Alejandro “Patan” Farro tambe tabata un figura cultural bon conoci y un tocado, doño y restaurador celebra di e tradicional caha di orgel (orgel di bari) yama “El Diamante”.<ref>[https://www.aruba.nu/nieuws/kunst-cultuur-en-muziek/57390/unieke-eer-voor-muzikanten-met-liefde-voor-cahi-orgel Unieke eer voor muzikanten met liefde voor Cah’i Orgel], aruba.nu (27 di november 2024)</ref> Legado Cultural E Instrumento: Patan Farro tabata doño y tabata cuida un caha di orgel historico di 100 aña bieu como “El Diamante” tabata conoci. Diamante". Artesania: E tabata un di e poco personanan na Aruba cu e habilidad raro pa pega y martillo e cilindernan (cilinder di claba) cu ta wordo uza pa toca musica tradicional riba e instrumento. No ta facil pa a aregla, marca y claba pieza riba caha di orgel. Na Corsou Patan a pone piesa pa por lo menos 16 caha di orgel.<ref name="baluarte">[https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2015-10-07/mode/2up?q=patan+farro+oranje+nassau Reconocemento na baluarte di cah’i orgel Alegandro ‘Patan’ Farro], Bon Dia Aruba (7 di october 2015)</ref> Reconocimento: El a ricibi multiple premio cultural y reconocimentonan oficial di gobiernonan di Aruba y Corsou pa conserva e musical unico aki.<ref name="honor"/><ref name="baluarte"/> Na 1982, den concurso di caha di orgel na Hoffi Sero Janchi, Farro a sali ganado maximo cu su caha di orgel Diamante.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-DOCUMENTACION-005276/mode/1up?q=patan+farro Ambiente inmenso na concurso di caha di orgel], Diario (30 di augustus 1982)</ref> == Reconocemento == Durante su carera activo, Farro no a haña hopi reconocemento oficial pa su prestacionnan. Sinembargo, despues di su retiro, el a wordo honra cu varios distincion: * 1974 - nominacion pa premio di “atleta di aña” di [[Aruba Sport Unie]]<ref>[https://coleccion.aw/show/?ANA-DIG-CARA-C002 Alejandro "Patan" Farro], coleccion.aw</ref> * condecoracion real como "ridder" den [[Orden di Oranje-Nassau]] * inclusion den Salon di Fama di Aruba * 1991 - Premio Promocional Santa Anna pa su contribucion na deporte y cultura Segun Archivo Nacional Aruba, Farro tabata tambe nominá pa premio di “atleta di aña” di Aruba Sport Unie na 1974. == Fayecemento == Farro tabata casa y tata di tres yiu. El a fayece dia 30 di juli 2026 na edat di 84 aña. Diferente organisashonnan, entre otro Federacion Aruba Weightlifting Association y Departamento di Cultura di Aruba, a record’é como un atleta respectivamente culturista sobresaliente y un persona ehemplar. {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] '''Higinio Alejandro (Patan) Farro''' (☆ [[11 di yanüari]] [[1942]] - † 30 di yüli 2026) tabata un hisado di peso [[Aruba|Arubiano]]., conoci den su tempu aktivo komo e hòmber mas fuerte di Aruba. El a dominá deporte di levantamentu di peso riba e isla pa mas ku un dekada i a representá Antia Hulandes na diferente torneo internashonal. Farro a gana e titulo di kampion di Aruba pa dieskuater (14) aña konsekutivo i tabata tambe kampion di Antia Hulandes pa nuebe (9) aña. El ta konsiderá un di e pioneronan mas importante di levantamentu di peso na Aruba.<ref>[https://arubanews.ca/patan-farro-weightlifting-legacy-honoured-following-aruban-champions-death/ Patan Farro Weightlifting Legacy Honoured Following Aruban Champion’s Death], arubanews.ca (4 di augustus 2026)</ref><ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/93280/voormalig-gewichthefkampioen-patan-farro-overleden-vz1916 Voormalig gewichthefkampioen ‘Patan’ Farro overleden], curacao.nu (4 di augustus 2026)</ref> == Bida y carera == Farro a kuminsá ku levantamentu di peso na aña 1964 i a logra di dos luga den su promé kompetensia. Den e aña siguiente, e deporte a baha hopi na nivel riba e isla, despues ku hopi trahadó strañero a laga Aruba tras despido na refineria di Lago.<ref>https://297sportsaruba.com/na-memoria-di-higinio-alejandro-patan-farro/</ref> A pesar di e situashon difísil, Farro a sigui entrená bou di kondishonnan hopi limitá. El tabata entrená den un espasio chikí bou di graderia di Wilhelmina Stadion (awor Stadion Guillermo Prospero Trinidad), ku ventilashon insufisiente i un solo plataforma ku el mester a kompartí ku siete otro deportista. El a entrená sin entrenador profeshonal i nunca a haña oportunidat pa sigui kampamentu di entrenamiento na exterior. Pa torneo internashonal, el tabata depende di su propio dianan di vakashon, pasobra no a haña permiso adicional di su trabou. ===Carera internacional=== Na 1970, Farro a wordu selekshoná pa representá Antia Hulandes na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Panamá. Ora e Komité Olímpiko Antiano a nenga pa paga su biahe, el mes a kumpra su boleto di avion i a logra di kuarto luga den su kategoria. Na 1971, el a termina na di sinku luga durante e Huegos Panamericanos na Cali, Kolombia. Na 1974, el a bolbe logra kuarto luga na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Republica Dominicano. Su logro internashonal mas importante a yega na 1978, ora el a gana un medaya di brons na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Medellín. ==Logro y rekord == Ademas di su titulo lokal i regional, Farro tabata konosí pa su forsa eksepshonal. Den añanan setenta, el a logra e siguiente prestashonnan aproksimá: squat: serka 272 kilo (600 lbs) deadlift: serka 318 kilo (700 lbs) bench press: serka 181 kilo (400 lbs) snatch: serka 125 kilo (275 lbs) clean and jerk: serka 160 kilo (352 lbs) Su rekordnan arubiano di 1976 den e disciplinanan snatch i clean and jerk a keda sin bati pa aproksimadamente kuarenta (40) aña. Na 2016, e rekordnan aki i su total kombiná finalmente a wordu mehorá. Rekonosimentu Durante su karrera aktivo, Farro no a haña hopi rekonosimentu ofisial pa su prestashonnan. Sin embargo, despues di su retiro, el a wordu honrá ku diferente distinkshon: distinkshon real inklushon den Eregalerij di Aruba Premio Santa Anna pa su kontribushon na deporte i kultura Segun Archivo Nacional Aruba, Farro tabata tambe nominá pa premio di “atleta di aña” di Aruba Sport Unie na 1974. == Ca'i orgel == * Diamante<ref>https://www.gobierno.aw/en/several-barrel-organ-players-were-honored-on-musicians-day</ref> E legendario hisador di peso Arubiano Higinio Alejandro “Patan” Farro tambe tabata un figura cultural bon conoci y un hungador, doño y restaurador celebra di e tradicional caha di orgel (orgel di bari) yama “El Diamante”.<ref>[https://www.aruba.nu/nieuws/kunst-cultuur-en-muziek/57390/unieke-eer-voor-muzikanten-met-liefde-voor-cahi-orgel Unieke eer voor muzikanten met liefde voor Cah’i Orgel], aruba.nu (27 di november 2024)</ref> Legado CulturalE Instrumento: Patan Farro tabata doño y tabata cuida un caha di orgel historico di 10 aña bieu como “El Diamante” tabata conoci. Diamante".Artesania: E tabata un di e poco personanan na Aruba cu e habilidad raro pa pega y martillo e cilindernan (cilinder di claba) cu ta wordo uza pa toca musica tradicional riba e instrumento.Reconocimento: El a ricibi multiple premio cultural y reconocimentonan oficial di gobierno di Aruba pa conserva e musical unico aki == Legado == Farro su influensia a bai mas allá di su rekordnan i medayanan. El a demostrá ku un atleta arubiano por kompetí na nivel regional, a pesar di falta di fasilidat, guia profeshonal i sosten finansiero. Su determinashon — manera paga su propio biahe i sigui entrená bou di kondishonnan difísil — a hasi’e un ehèmpel pa generashonnan posterior di deportista. Ademas di su kontribushon na deporte, Farro tabata tambe envolví den preservashon di herensia kultural di Aruba, spesialmente dor di su trabou ku restaurashon i promoshon di e Cah’i Orgel tradicional. Fayesimentu Farro a fayesé dia 30 di yüli 2026 na edat di 84 aña. Diferente organisashonnan deportivo, entre otro Aruba Amateur Weightlifting Association, a record’é komo un atleta sobresaliente i un persona ehèmpelar, i a ekspresá kondolensia na su famia. ------------ '''Aruba Sport Unie''' (ASU), tambe konosí komo '''Union Deporte Aruba''' òf '''Union Deportivo Arubano''', ta e organisashon cumbre di deporte na Aruba. E ta fungí komo federashon madre pa e diferente federashonnan i bondnan deportivo riba e isla. ASU ta representa mas ku 25 federashon deportivo i tin komo meta koordiná, promové i desaroyá deporte na Aruba. Pa bira miembro di ASU, un organisashon deportivo mester ta registra komo persona hurídiko i no por representa un deporte ku ta kaba representá pa un otro federashon miembro. ==Historia== Aruba Sport Unie a wordu fundá dia 23 di desèmber 1941, for di e nesesidat pa koordiná i stimulá desaroyo di deporte riba e isla. Entre e organisashonnan ku a kontribuí na su fundashon tabatin clubnan manera RCA, Club Caribe i Tivoli. E promé presidente tabata [[Jacobo Arends|Jacobo Rudolf (Coco) Arends]], kende tabata tambe envolví den fundacion di [[Arubaanse Voetbalbond]] (AVB) algun aña prome. Na 1949, ASU a kuminsá haña subsidio di e gobierno sentral pa sostené federashonnan deportivo, spesialmente pa organisashon di kompetensianan i otro aktividatnan. Durante e añanan 1950 i 1960, sektor priva a hunga un papel importante den desaroyo di deporte na Aruba. E kompania petrolero Lago Oil & Transport Company, por ehèmpel, a brindá sosten finansiero i material na diferente clubnan. Mateo Reyes tabata un di e figurannan clave den e proseso di distribushon i desaroyo. Na 1955, ASU a organisá e promé ASU Olimpiada, un evento ku a stimulá kompetensia entre atletanan lokal i ku a bira un tradishon durante varios dekada. Den e evento aki, atletanan tabata wordu rekonosé komo “atleta di aña”. Entre 1955 i 1993, ASU tabata responsabel pa maneho di e Wilhelminastadion na Oranjestad. Te na 1997, ASU tabata tambe enkargá ku distribushon di subsidio gubernamental na federashonnan deportivo. Despues di e aña ei, e tarea aki a pasa direktamente na gobierno di Aruba. ==Facilidatnan deportivo== ASU ta manehá diferente instalashon deportivo riba Aruba, entre otro: ===Joe Laveist Sport Park=== Situa na San Nicolas, e parke aki ta un fasilidat multifunkshonal ku instalashonnan pa: basebal futbòl volleyball basketball atletismo E parke por wordu usa tambe pa evento grandi manera konserto i aktividatnan komunidario. ===Centro Deportivo Betico Croes=== Situa na Santa Cruz, e fasilidat aki ta un kompleks deportivo di paden ku aire akondishoná. E ta usa pa deporte di sala i arte marcial. ==Organisashon i rol== ASU ta fungí komo koordinadó entre e diferente federashonnan deportivo na Aruba i ta apoyá: desaroyo di deporte organisashon di kompetensianan promoshon di atletanan lokal Riba e isla tin mas ku 30 organisashon deportivo ku ta forma parti di e sistema koordiná pa ASU. Entre e deporte mas popular na Aruba tin futbòl i basebal. Basebal, en partikular, a kontribuí na reconocimiento internashonal di Aruba, ku varios atletanan arubiano ku a hunga den Major League Baseball. ===Presidente === * Jacobo Rudolf “Coco” Arends (promé presidente) * Gerald Franca * Soraida Boekhoudt (2022– ) --- {{Variante|a}} {{infobox organisacion | variante = a | tipo = Deporte | nomber = Aruba Sport Unie | funda = [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]] | fundado = }} '''Aruba Sport Unie''' (Union Deporte Aruba, ASU), tambe conoci como '''Union Deportivo Arubano''', ta e organisacion cumbre di deporte na [[Aruba]]. E ta fungi como federacion cumbre pa diferente federacion y bond deportivo riba e isla. ASU ta representa mas cu 25 federacion deportivo y tin como meta coordina, promove y desaroya deporte na Aruba. Pa bira miembro di ASU, un organisacion deportivo mester ta registra como [[Persona hurídiko|persona huridico]] y no por representa un deporte cu ta representacaba pa otro federacion miembro. == Historia == Aruba Sport Unie a wordo funda dia [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]]. E organisacion a surgi for di e necesidad pa coordina y stimula desaroyo di deporte riba e isla. Den promé añanan di su existencia, diferente club i organisashon deportivo a kontribuí na fundashon di ASU, entre otro [[RCA]], Club Caribe i Tivoli. E promé presidente di e organisashon tabata '''Coco Arends''', kende tabata tambe envolví den fundashon di e '''Arubaanse Voetbal Bond''' algun aña promé. Na 1949 ASU a kuminsá ricibí subsidio di e gobierno sentral pa apoyá federashonnan deportivo ku organisashon di kompetensia i actividadnan deportivo. Durante añanan hopi organisashon i empresanan lokal a brindá sosten finansiero i material na deporte na Aruba. E kompanía petrolero Lago Oil & Transport Company tabata un di e sostenedornan importante, donando material deportivo i apoyando desaroyo di clubnan deportivo. Mateo Reyes tabata un di e personanan cu a yuda den e proseso di desaroyo aki. Den 1955 ASU a organisá e promé '''ASU Olimpiada''', un evento deportivo pa estimulá kompetensia entre atletanan lokal. E evento aki a bira un tradishon durante varios dekada, kaminda atletanan a wordo rekonosé komo “atleta di aña”. Entre 1955 i 1993 ASU tabata responsabel pa maneho di e [[Wilhelminastadion]] na Oranjestad. Te na 1997 ASU tabata tambe responsabel pa distribushon di subsidio gubernamental pa federashonnan deportivo. Despues di e aña aki, e tarea aki a wordo asumí direktamente pa e gobierno di Aruba. == Facilidatnan deportivo == ASU ta manehá diferente instalashon deportivo riba Aruba. '''Joe Laveist Sport Park''' na [[San Nicolas, Aruba|San Nicolas]] ta un parke deportivo multifunkshonal ku instalashonnan pa deporte manera: * [[Basebal]] * [[Futbòl]] * [[Volleyball]] * [[Basketbal]] * [[Atletismo]] E parke por wordo usa tambe pa evento grandi manera konserto i otro aktividatnan komunidario. '''Centro Deportivo Betico Croes''' na [[Santa Cruz, Aruba|Santa Cruz]] ta un fasilidat deportivo di paden ku aire acondicioná. E centro ta usa pa deporte di sala i arte marcial. == Organisashon == ASU ta fungí komo koordinadó entre e diferente federashonnan deportivo na Aruba. E organisashon ta apoyá desaroyo di deporte, organisashon di kompetensianan i promoshon di atletanan lokal. Riba e isla tin mas ku 30 organisashon deportivo cu ta forma parti di e sistema deportivo coordina pa ASU. Entre e deporte mas popular na Aruba tin [[futbòl]] i [[basebal]]. Especialmente basebal a duna Aruba reconocimiento internashonal, ku varios atletanan Arubiano cu a hunga den [[Major League Baseball]]. == Organisacion == Entre e presidentenan di Aruba Sport Unie tin: * [[Coco Arends|Jacobo Rudolf (Coco) Arends]] (1892-1965) – promé presidente * Gerald Franca – presidente durante diferente periodo den siglonan reciente * Soraida Boekhoudt – presidente (2022) [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] '''Aruba Sport Unie''' o '''Union Deportivo Arubano''' (ASU) ta e federacion cumbre di e federacionnan deportivo na [[Aruba]]. dre di 25 bond deportivo. Pa bira miembro di A.S.U. e organisacion mester ta un persona huridico y no mag di tin un miembro pa e deporte ey caba den A.S.U. == Historia == ASU e ser funda dia [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]]. * ASU taba maneha Wilhelminastadion di 1955 te 1993 A.S.U. ta maneha dos facilidad cu ta nan propiedad, esta Joe Laveist Sport Park na San Nicolas y Centro Deportivo Betico Croes na Sta Cruz. Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. Centro Deportivo Betico Croes ta completamente airecondiciona y ta uz'e pa tur sport di paden y arte marcial. Huur di e sporthal ta depende di cuanto hende mester uza pa maneha e lugar pa e actividad y ki sorto di actividad e ta. Pa mas informacion por yama oficina di A.S.U. na e numbernan di telefon ariba menciona.<ref>[https://www.gobierno.aw/union-deporte-aruba-asu Union Deporte Aruba (ASU)], Gobierno di Aruba</ref> Aruba Sport Unie a wordo funda dia 21 di December, 1941. E aña aki 21 di December, e ta cumpli 75 aña y tin cu corda riba e fundadornan. Segun e presidente actual Gerald Franca, e aña aki lo ta uno special den cuadro di e celebracion aki. Tambe el a splica kico tur nan tin pensa di haci pa loke ta e celebracion den 2017. Franca a splica cu e prome presidente tabata Coco Arends, kende ta e mesun persona cu a cuminsa tambe, kende ta fundador di Arubaanse Voetbal Bond 5 pa 6 aña prome. Un di e organisacionnan cu a yuda lanta Aruba Sport Unie tabata RCA, Club Caribe y Tivoli, cual ta e prome organisacionnan cu a lanta e asociacion aki. Na 1949 pa prome biaha den historia, ASU a cuminsa haya e subsidio di Gobierno Central pa facilita tambe e federacionnan di e tempo ey cu placa pa nan organisa actividadnan. Despues di e periodo ey tabata haya Lago ta yuda hopi den parti di formacion di e clubnan y nan tabata subsidia of duna donacion na e diferente clubnan pa nan material, etc. durante aña. Difunto Mateo Reyes, kende ta un persona conoci y keri, tabata encarga cu esaki. E ta un di e personanan cu a yuda ASU pa haya Joe Laveist for di Lago como un centro pa deporte. Lago Sportpark tabata di Lago y a bin pa pase pa Joe Laveist, pa pas’e pa ASU. Franca a menciona cu durante aña, durante 1955, ASU a celebra su prome ASU Olimpiada y despues di esey a keda celebr’e. Hopi di e atletanan grandi ta recorda e fechanan ey, caminda cu nan a wordo eligi como atleta di aña den decadanan di 60, 70 y 80. ASU semper a maneha deporte pa Gobierno y hasta a bay asina leu cu ASU a manda hende den exterior cu studie opdracht, pa bin bek lanta scol di deporte pa Aruba. Esaki nunca a logra debi na cosnan cu tabata pasa internamente. Despues ASU tabata encarga pa duna subsidio te cu na aña 1997, caminda cu Gobierno a tuma e tarea aki bek den su seno. Franca a sigui splica cu na e momentonan aki tin un comision cu ta trahando riba dje pa pasa e fecha pa Januari. Pa fin di aña ta imposibel pa organisa algo. Idea ta pa haci algo riba dje pa recorda e fecha y recorda esnan cu a funda e organisacion aki. Tabata tin hasta hendenan conoci entre otro shon A. Eman cu tabata un di e prome personanan den e directiva. Tin hopi hende conoci den comunidad tabata forma parti di ASU di e tempo ey.<ref>[https://masnoticia.com/aruba-sport-unie-lo-cumpli-75-ana-dia-21-di-december-proximo/ Aruba Sport Unie lo cumpli 75 aña dia 21 di December proximo], Mas Noticia (28 di november 2016)</ref> The sparse available evidence, however, reveals that there are around thirty-five sport organisations on the island that fall under the umbrella of the Aruba Sport Union (ASU), which was formed in 1941.44 As in Curaçao, two of the more popular team sports are soccer and baseball, and it is baseball that has given it the greatest international recognition through the participation of at least six Arubans in MLB since 1996.4 ASU President Gerald Franca --> 2022 Soraida Boekhoudt --- Aruba Sport Unie, funda dia 23 di december 1941, ta e bond madre di 25 bond deportivo. Pa bira miembro di A.S.U. e organisacion mester ta un persona huridico y no mag di tin un miembro pa e deporte ey caba den A.S.U. A.S.U. ta maneha dos facilidad cu ta nan propiedad, esta Joe Laveist Sport Park na San Nicolas y Centro Deportivo Betico Croes na Sta Cruz. Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. Centro Deportivo Betico Croes ta completamente airecondiciona y ta uz'e pa tur sport di paden y arte marcial. Huur di e sporthal ta depende di cuanto hende mester uza pa maneha e lugar pa e actividad y ki sorto di actividad e ta. Pa mas informacion por yama oficina di A.S.U. na e numbernan di telefon ariba menciona.<ref>https://www.gobierno.aw/union-deporte-aruba-asu Union Deporte Aruba (ASU)</ref> {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] ---------------- {{Variante|a}} {{multiple image | total_width = 270 | border = | perrow = 1/2 | align = right |header = Joe Laveist Sportpark |header_align = center |image2 = Joe Laveist Sport Park.jpeg | image1= Estadio de béisbol Joe Laveist, en San Nicolaas (este de Aruba).jpg | image3 = Joe Laveist Sport Park 06 54 31 704000.jpeg |caption1 = |caption_align = center }} == Lago Sport Park / Joe Laveist Sportpark == The historical Lago Sports Park (later known as the Laveist Sport Park) was a vital recreational and cultural hub in San Nicolas, Aruba. Officially inaugurated in March 1941, it was founded by the Lago Oil & Transport Company to support the island's booming refinery community. History of Lago Sports Park Founding and Baseball Roots: The park was instrumental in developing baseball on the island. American expatriate and former Major League Baseball pitcher Jim Bluejacket spent 15 years in Aruba and helped found the facility, fostering strong local interest in the game. WWII & Refining Community: During WWII, the facility offered organized recreation for Allied soldiers stationed in Aruba and the diverse immigrant workforce employed at the Lago refinery. Championship Ground: Throughout the 1940s and 1950s, the park was the premier venue for the organized Aruba baseball championships. Iconic early teams like the Dodgers, Baby Ruth, and Barnes' Ramblers competed here. Track and Field: Beyond baseball, it served as the primary venue for annual events like the Lago High School Track Meets and the Aruba School Sport Bond competitions. Evolution: Today, the historic site in San Nicolas continues to be an active community asset and is known as the Laveist Sport Park. --- Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. {{Variante|a}} {{Databox}} Intro *Location in San Nicolas, Aruba *Originally built by Lago Oil and Transport Company *Year of inauguration (1941) *Later renamed to Joe Laveist Sportpark ==Historia== 1. Fundashon (±1930s–1941) Lago building infrastructure for workers Role of Jim Bluejacket Opening (9 March 1941) 2. Periodo di floresementu (1940s–1980s) Organized sports (baseball, possibly softball, football) Social function (community gatherings, events) 3. Despues di sera di Lago (1985 →) Decline / transition Renaming to Joe Laveist Continued local use Struktura i fasilidat Even if partial: Baseball field Stands / seating Clubhouse? Multi-sport use * na 1968 Lago a traspasa LSP pa ASU Importansia kultural This is where your article becomes powerful: Role in development of baseball in Aruba Connection to Lago Colony life Symbol of industrial-era community building Link to later international baseball success of Aruba Legado Renaming to Joe Laveist Continued recognition Connection to surrounding area (Jim Bluejacketstraat, schools, neighborhoods) 🔎 Research tips (high impact, low effort) Look for: Lago employee magazines / newsletters Local newspapers (Amigoe, Diario archives) Aruba sports history sources Mentions of: inauguration (1941) sports competitions Joe Laveist (who he was!) ------------------ ==Origen di baseball na Aruba == Beisbòl a yega Aruba den añanan 1930, introdusí pa ekspatriadonan merikano ku tabata traha na Lago Oil Company i imigrantenan venezolano ku a forma timnan di pickup informal riba terenonan habrí.[2] E deporte a haña struktura ku e fundashon di ABBA na 1950 pa organisá liga i kampionato lokal, loke a kondusí na entrada di Aruba den wega internashonal na 1952 ora el a djòin e Asosiashon Internashonal di Beisbòl Amateur (awor parti di WBSC).[2] E aña ei, Aruba a debutá su promé selekshon nashonal na e Serie Mundial Amateur di 1952 na Havana, Cuba, manehá pa Joe Proterra, kaminda el a sigurá dos viktoria den seis wega i a gana aklamashon di fanátikonan, ku pitcher Nell Harms nombrá hungadó sobresaliente di siman pa su aktuashon kontra Honduras.[2] Beisbòl a wòrdu introdusí na Aruba na final di añanan 1920 i kuminsamentu di añanan 1930 prinsipalmente dor di ekspatriadonan merikano empleá pa Lago Oil and Transport Company, un supsidiario di Standard Oil of New Jersey, kendenan a establesé un refineria riba e isla. Pafo di e colonia, baseball a haya traccion na fin di añanan 1930 pa medio di imigrantenan y mariniernan Venezolano cu a mara na wafnan di Aruba cu nan barconan di pisca, formando teamnan casual di pick-up cu a hunga riba terenonan habri na Oranjestad, manera e area patras di Corte di Husticia actual. Pa añanan 1950, beisbòl a integrá profundamente den kultura di Aruba, partikularmente bou di hóbennan, ku a wòrdu eksponé pa medio di transmishonnan di media merikano, eventonan patrosiná pa kompanianan di zeta, i e impakto persistente di sòldánan di tempu di guera, hasiendo esaki un símbolo di aspirashon i vínkulo di komunidat den barionan di klase trahadó. Adopshon lokal a oumentá ku e formashon di klupnan amateur den tur pueblo. <ref>Clyde Harms, https://archive.org/details/BNA-DIG-ARUBATODAY-2021-05-28/page/n9/mode/1up?q=jim+bluejacket Short history of the beginnings of baseball in Aruba], Aruba Today (28 di 2021)</ref> ------------------- {{Variante|a}} {{Infobox deportista| variante = a | nomber completo = Shawn Joubert Zarraga | alias = | fecha nacemento = [[21 di yanüari|21 di januari]] [[1989]] | luga nacemento = {{ABW}} | fecha fayecimento = | luga fayecimento = | nacionalidad = {{NLD}} | haltura = 183 cm | peso = 109 kg <!-- Seccion di informacion deportivo --> | deporte = [[beisbòl|baseball]] | disciplina = catcher (man drechi)? | wo = | debut = 11 di maart 2023 (den [[Tim nashonal di beisbòl hulandes|team di Reino]])?? | activo = 2021 - presente ?? | distincion = }} '''Shawn Joubert Zarraga''' (☆ [[21 di yanüari|21 di januari]] [[1989]] na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]) ta un eks-catcher profesional di beisbòl Arubiano ku a representá Hulanda den kompetensianan internashonal, inkluyendo e World Baseball Classic.[1] Para na 6 pia 0 inch (1.83 m) i pisando aproksimadamente 240 liber (109 kg), Zarraga tabata un switch-hitter ku tabata tira ku man drechi i a hunga prinsipalmente komo un katcher durante henter su karera.[2] Selektá pa e Milwaukee Brewers den e di 44 buèlta (1.302 en general) di e Selekshon di Beisbòl di Liga Mayor di 2007 for di Trinity Christian Academy na Florida, el a pasa vários temporada den e liganan menor den vários organisashon.[3] grokipedia: Zarraga su karera profeshonal a kuminsá den e sistema di Brewers, kaminda el a progresá a traves di nan afiliadonan di 2007 pa 2014, alkansando nivelnan di Double-A i Triple-A i mustrando abilidatnan defensivo sólido tras di e plato.[4] Despues el a firma kontraktnan di liga menor ku timnan inkluyendo Los Angeles Dodgers na 2017 i Cincinnati Reds na 2016, ganando invitashonnan no-roster pa entrenamentu di primavera, ounke nunka el a yega Major League Baseball.[5] Despues ku su karera den liga menor afiliá a terminá na 2017, Zarraga a hunga den liganan independiente, inkluyendo ku e Cleburne Railroaders di e Asosiashon Merikano e aña ei, promé ku el a baha ku penshun.[6] Riba e esenario internashonal, Zarraga tabata un kontribuidor klave na e selekshon nashonal di Hulanda, yudando sigurá e título di Kopa Mundial di Beisbòl 2011 na Panama i partisipando den e Klásiko Mundial di Beisbòl 2017, kaminda el a proveé ​​profundidat na katcher durante wega di pool.[7] Su versatilidat i eksperensia a hasié un opshon konfiabel pa e tim hulandes, basando riba su raisnan arubiano miéntras e tabata kompetí bou di e bandera di Reino Hulandes.[8] == Karera internashonal == ===Kopa Mundial 2011=== Zarraga a haci su debut internacional cu e seleccion nacional di baseball di Hulanda na 2011 den Mundial di Baseball na Panama, eligibel pa medio di su herencia Arubiano. El a sirbi komo un katcher riba e lista ora e tim a gana e medaya di oro, derotando Cuba 2-1 den e final pa reklamá e título mundial.[25][26] torneonan di 2014 Zarraga a sirbi prinsipalmente komo un katcher durante e aparishonnan di e tim den dos torneo klave e aña ei.[27] Na yüli, Zarraga a representá Hulanda na e Torneo Internashonal di Beisbòl di Fransia, konosí tambe komo Yoshida Challenge, ku a tuma lugá na Sénart, Fransia. E selekshon hulandes a gana e medaya di oro, derotando un tereno ku a inkluí anfitrion Fransia, Alemania, i all-starnan internashonal. Zarraga tabata parti di e lista ku a sigurá e título, kontribuyendo tras di e plato miéntras e tim a pone un demostrashon fuerte den nan promé salida na e fasilidat nobo.[28][29] Mas lat e sèptèmber ei, Zarraga a kompetí den e Kampionato Oropeo di Beisbòl 2014 ku a tuma lugá na Ostrava i Brno, Repúblika Cheko, kaminda Hulanda a kapturá nan di 21 medaya di oro kontinental ku un rèkòrt invikto di 11-0, kulminando den un viktoria final di 6-3 riba Italia. Komo katcher, el a bati .286 ku aktuashonnan notabel, inkluyendo tres hit den un viktoria di 7-2 riba Alemania i un homerun den un wega di pool anterior kontra Kroasia. Su trabou defensivo a yuda ankra un staf di lansamentu ku a pèrmití solamente 1.36 kareda gana pa wega durante henter e torneo.[30][31][28] 2015 Premier12 i 2017 World Baseball Classic Zarraga a wòrdu selektá pa representá e selekshon nashonal di beisbòl di Hulanda na e WBSC Premier12 di 2015, e edishon inaugural di e torneo ku a tuma lugá na Mexico i Taiwan, kaminda el a sirbi komo un katcher bistiendo e kamisa number 22.[32] Hulanda a kompetí den Grupo A di e buèlta di apertura, sigurando tres viktoria kontra Chines Taipei (7-4), Italia (16-1), i Puerto Rico (11-7), miéntras ku nan a sufri pèrdida kontra Cuba (5-6) i Canada (1-3), loke a posishoná nan pa avansá pa e kuartfinal.[33] Einan, nan a kai kontra Merka 1-6, resultando den un di sinku lugá total pa e tim.[33] Durante e torneo, Zarraga a kontribuí ofensivamente den momentunan klave, inkluyendo un homerun di dos kareda den e di kuater inning kontra Cuba ku a ekstendé e bentaha di Hulanda na 4-1, ounke e tim na final a pèrdè den un kompetensia estrecho.[34] El a registrá tambe un RBI den e viktoria riba Taipei Chines, trahando un kaminata apesar di a bai sin hit den tres at-bat.[35] Sinembargo, Zarraga a sufri un leshon na man durante e wega di Cuba i mester a sali trempan.[36] Na 2017, Zarraga a gana un lugá riba e lista di Hulanda pa e World Baseball Classic, atrobe komo un katcher, partisipando den e torneo prinsipal ku a tuma lugá den vários pais anfitrion.[37] Hulanda a pone un rèkòrt di 2-1 den Pool A, avansando komo subkampeon tras di Israel, promé ku a derotá Israel 12-2 den e kuartfinal na Tokyo Dome pa yega e semifinal.[37] Nan kareda a terminá den un pèrdida di 3-4 kontra Puerto Rico na Dodger Stadium, kaminda e tim a regresá lat pero no por a sigurá e viktoria.[38] E aktuashon sobresaliente di Zarraga a bini den e kuart di final kontra Israel, kaminda el a konta dos hit i dos RBI komo parti di e eksploshon ofensivo di e tim.[39] Den e semifinal kontra Puerto Rico, el a entregá un dòbel di RBI krusial den e di sinku inning pa skor Wladimir Balentien i empatá e wega na 3-3, ounke kompañero di ekipo Jonathan Schoop a wòrdu bentá afó na e plachi di kas den e wega.[40] Zarraga a parse di a sufri un leshon den e di ocho inning di e wega ei, loke a rekerí atenshon médiko tras di e plato. {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid = |titulo=}} {{References}} * [https://www.baseball-reference.com/register/player.fcgi?id=kelly-001ant Minors Stats Antwone Kelly] }} {{DEFAULTSORT:Zarraga, Shawn}} [[:Kategoria:Hende]] [[:Kategoria:Beisbòl]] ----------------- {{Variante|a}} {{Infobox asociacion deporte| variante = c | nomber = Badminton Bond Curaçao | logo = | imagen = | abrevia = BBC | president = | vice-president = | algemeen-secretaris = | asiento = | region = | pais = | cantidad_miembro = | cantidad_asociacion = | deporte = | funda = | luga_funda = | ex-nomber = | federacion_mundial = | federacion_continental = | federacion_nacional = | afilia = | comite_olimpico = | agencia_deportivo = | stop_imagen = | imagen = | descripcion = | website = }} '''Badminton Bond Curaçao''' (BBC) ta e organisashon ku ta dirigi i promové e deporte di badminton na Kòrsou. E federashon ta un miembro di e organisashonnan internashonal i regional, inkluíendo e '''Badminton World Federation (BWF)''', e '''Badminton Pan America (BPA)''', i e '''Caribbean Regional Badminton Confederation (CAREBACO)'''. === Historia i Fundashon === E Badminton Bond Curaçao a fundá den 1975. E federashon ta representá Kòrsou den e organisashonnan regional i internashonal di badminton.:contentReference[oaicite:8]{index=8} === Afiliashon Internashonal === :contentReference[oaicite:10]{index=10} * :contentReference[oaicite:13]{index=13} * :contentReference[oaicite:16]{index=16} * :contentReference[oaicite:19]{index=19}:contentReference[oaicite:21]{index=21} === Participashon Internashonal === :contentReference[oaicite:23]{index=23}:contentReference[oaicite:25]{index=25} === Referensianan === * :contentReference[oaicite:27]{index=27} * :contentReference[oaicite:30]{index=30}:contentReference[oaicite:32]{index=32} [[:Kategoria:Deporte na Kòrsou]] [[:Kategoria:Organisashon Deportivo]] {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte]] --------------- {{Databox}} E '''seleccion nacional di badminton di Aruba''' ([[Hulandes]]: Arubaans badmintonteam) ta representa [[Aruba]] den competencianan internacional di team di badminton y ta wordo controla pa [[Aruba Badminton Federation]] cu ta afilia na Badminton Pan America y Caribbean Regional Badminton Confederation (CARECOBA).<ref>{{Cite web |title=Members {{!}} BWF Corporate |url=https://corporate.bwfbadminton.com/about/membership/ }}</ref> E ekipo a kompetí pa promé biaha den nan promé torneo internacional di ekipo na 1990. E ekipo a haci su aparicion pa prome biaha na e Campeonato di Ekipo di CAREBACO na aña 1974.<ref>{{citeer web|titel=Aruba vooreerst naar Car. badmintonkampioenschap|werk=[[Amigoe]]|datum=1974-11-15|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2025-05-29|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461200:mpeg21:p005}}</ref> Tambe e ekipo a competi den e [[Weganan Centroamericano y di Caribe]] di 1990, unda badminton a wordo inaugura pa prome biaha den e Weganan. E ekipo junior di Aruba a kompetí den e Campeonato Pan Am Junior Team 2009 y a terminá na di 12 lugá.<ref>{{Cite web |title=BWF - Team Event XVIII Pan Am Junior 2009 - Winners |url=https://bwf.tournamentsoftware.com/sport/winners.aspx?id=C61259DF-B2FF-4AC5-A444-F9E14C6A82B1 |access-date=2022-09-04 |website=bwf.tournamentsoftware.com}}</ref> Een Arubaans selectie-team zal van 17 tot en met 24 november voor de eerste keer deelnemen aan de Caribische Badmintonkampioenschappen, die dit jaar te Georgetown in Guyana gehouden worden. Het team dat Aruba zal vertegenwoordigen bestaat uit de dames M. Mata, N. Mata en M. Yarzagaray, en de heren Doy Bernaibela, H. Boer, Robby Arambatzis en Reginals Altman. Deze reis werd mogelijk gemaakt dankzij financiële — en materiele steun van diverse giften; het bedrijfsleven en andere instanties. Het Caribisch toernooi wojdt^jgeorganiseerd door de Caribbean regional badminton confederation, een in 1972 opgerichte federatie, tot voor kort bestaande uit de landen Jamaica, Trinidad/Tooago, Guyana en Sjuriname. Vorig jaar heeft de Badminton Bond Aruba zijn interesse voor deelname aan het bestuur van de Carebaco te kennen gegeven en na een jaar van intensieve voorbereidingen werd Aruba in juli van dit jaar lid van de International badminton federation en in dezelfde maand als vijfde lid van de Carebaco toegelaten. Beide feiten kunnen als mijlpalen worden beschouwd in de geschiede- | nis van de badmintonsport op Aruba, waar deze sport (nog) vrij onbekend is. Dit laatste komt voornamelijk doordat men hier voor deze sport een enorm tekort heeft aan goede accomodatie. ==Historia== ===Tim miksto=== Aruba a debuta den e Campeonato di Equipo di CAREBACO na 1974. E team a keda na di cinco lugar den e ranking final, perdiendo 7-0 contra Jamaica, Surinam, Trinidad y Tobago y Guyana.<ref>World Badminton 18 (1974), p. 3</ref> {{Appendix}} [[:Category:Deporte na Aruba]] en.wiki --------------- {{Infobox asociacion deporte| variante = c | nomber = Aruba Badminton Federation | logo = | imagen = | abrevia = ABF of BBA | president = | vice-president = | algemeen-secretaris = | asiento = | region = | pais = | cantidad_miembro = | cantidad_asociacion = | deporte = | funda = | luga_funda = | ex-nomber = | federacion_mundial = | federacion_continental = | federacion_nacional = | afilia = | comite_olimpico = | agencia_deportivo = | stop_imagen = | imagen = | descripcion = | website = }} '''Aruba Badminton Federation''' (ABF), tambe yamá Badminton Aruba o Aruba Badminton Bond, ta e organisacion gobernante nacional supremo pa e deporte di [[badminton]] na [[Aruba]]. E federacion ta wordo representa pa e [[seleccion nacional di badminton di Aruba]]. == Historia == E Aruba Badminton Federation a wordo funda memey di añanan 1970, ora cu e promé participacion a tuma luga na e Kampionatonan di Carebaco. Na desember 1973 e federacion a bira miembro di Caribbean Badminton Federation, hunto cu Corsou.<ref>Sport inliet kort sport in het kort sport. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 05-12-1973, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 29-05-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461498:mpeg21:p007</ref> E federashon despues a bira miembro di e órgano di gobernashon kontinental, e Konfederashon Panamerikano di Badminton, i e Federashon Mundial di Badminton, e tempu ei konosí komo e Federashon Internashonal di Badminton. Aruba ainda no ta anfitrion di campeonatonan internacional. Sinembargo Aruba a yega di ta anfitrion di Campeonato di Carebaco dos biaha. Federacion di Badminton Aruba ta miembro di Comite Olimpico Arubano . {{Appendix}} De Badminton Bond Aruba (BBA) viert deze maand zyn 15-jarig bestaan met verschillende toernooien en andere activiteiten. Ofschoon deze tak van sport niet zo bekend is op Aruba, heeft de BBA in vijftien jaren heel wat gepresteerd. Deze bond is al jaren lid van de International Badminton Federation (IBF). Ook is de BBA lid van de Carebaco (Caribbean Regional Badminton Confederation), waarvan verder ook lid zijn: Jamaica, Trinidad, Suriname, Guyana, Barbados, Bermuda, Curasao en Grenada. Elk jaar doet Aruba mee aan de Caribische kampioenschappen en BBA- motor, Riek Altman, is al jaren secretaris / penningmeester van de Carebaco. Aruba wordt elk jaar weer verzocht de Carebaco- wedstrijden te organiseren, omdat Aruba tot nu toe het beste toernooi heeft georganiseerd, doch door het ontbreken van faciliteiten kan de BBA dit Caribisch treffen niet meer organiseren. De BBA bestaat momenteel uit de vier clubs: Floralin, Flamboyant, Aruba Badminton Minders en Playa die tezamen honderd leden tellen. Deze sport kan uitsluitend gespeeld worden in een zaal en nu wordt er gebruik gemaakt van de gymnastiekzalen van Julianaschool, La Salie College en de Sporthal. Een paar maanden geleden hebben de BBA- bestuursleden, Riek Altman en Michael Williams, in Trinidad een coachingcUrsus gevolgd onder auspiciën van de IBF en geven nu op maandag en donderdag aan trainers van de club een opleiding. Nu al is bekend dat Aruba volgend jaar vertegenwoordigd zal worden op Curagao tijdens de Easter Open Tournament en in Jamaica tijdens de Carebaco- wedstrijden. De BBA heeft gisteren in een communiqué dank uitgebracht aan alle personen en instanties, die door de jaren heen de BBA hebben geholpen en eenieder, die aan badminton wil meedoen, uitgenodigd zich op donderdag in de Sporthal op te geven tussen zeven en tien uur 's avonds. Het bestuur van de BBA wordt in dit derde lustrumjaar gevormd door: voorzitter R. Nieuw, vicevoorzitter R. Altman, secretaris G. Simon, penningmeester B. Hernandez, commissarissen E. van der Linde, M. McClure, E. Vemannan, M. Croes en M. Williams.<ref>Met uitgebreid activiteiten-programma Badminton Bond Aruba viert haar derde lustrum. "Amigoe". Curaçao, 08-11-1986, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 29-05-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641854:mpeg21:p013</ref> ------------- {{Variante|a}} {{Futbolista |nomberdihungado = |Nomber = Mario Croes |potret = |Fecha di nasementu = |Siudat di nasementu = |Pais di nasementu = {{ABW}} |Nashonalidat = hulandes |Posishon = |club = }} '''Hyacintho Mario Croes''' (☆ ± 1942 na [[Aruba]]), tambe conoci como '''Mario Croes jr.''', ta un ex-hungado di pingpong [[Aruba]]no. Entre decada 1960 y decada 1980 el a titula 13 vez campeon di Aruba. Den [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]] Croes tabata un di e dos "grandinan" den deporte di tennis di mesa, banda di [[Robert Hosé]] di [[Kòrsou|Corsou]].<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463158:mpeg21:a0099|titel=Sensationele zege van R. Hosé over M. Croes|werk=[[Amigoe]]|datum=1970-11-02|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> == Biografia == Mario Croes ta yiu di Eymee Zeppenfelt y Mario Hyacinto Croes, empresario i doño di La Gran Bodega.<ref name="Amigoe">{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462365:mpeg21:a0121|titel=In de Franciscuskerk|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-07-16|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> Cu mas o menos siete aña el a cuminsa hunga pingpong y tabata train cu su mama pa despues sigi train cu su tata y otro famianan.<ref name="Amistad">{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AMISTAD-1976-11/page/3/mode/1up?q=Amistad+mei+1976&view=theater|titel=Mario Croes: 26 aña den pingpong|werk=Amistad|datum=november 1976|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> Croes a cuminsa mustra su talentonan ora cu na edad di 9 aña el a sali campeon "junioren" na Aruba. Cu 12 aña el a drenta division di senioren y na 1959, cu 16 aña, a bira campeon di Aruba pa prome bes.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010997546:mpeg21:a0072|titel=Mario Croes jr: nieuwe tienkampkampioen tafeltennis|werk=[[Amigoe]]|datum=1959-02-25|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> Na 1960 e ta prolonga su titulo.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010459813:mpeg21:a0112|titel=Mario Croes jr. weer de sterkste|werk=[[Amigoe]]|datum=1960-04-01|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> Hunto cu Cholan Jacobs e tabata hunga pa e team Arubano di Bavaria Stars. Den e torneo organisá door di e asociacion "Entre Nous Juveniles” na Corsou el a hunga cu 17 aña su prome wega internacional contra [[Colombia]]. Croes tabata doño di Mario's Sports Shop den Wilhelminastraat 51 na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]. E ta casa cu Ruth Arends y hunto nan tin un yiu homber, Mario III, i un yiu muhe Janine.<ref name="Amigoe"/> {{Appendix}} {{Stub}} {{DEFAULTSORT:Croes, Mario}} [[:Category:Hende]] [[:Category:Deporte na Aruba]] Pa promer viaha el a sali campeon di Aruba dia cu e tabatin 15 aña di edad. Awor flbi cu e tin 34 aña e por bisa cu ela sali 13 vez campeon di nos isla y e ta posee nada menos cu 39 copa y 27 medaya. Un deportista arubano cu e destaca su mes den e deporte di ping pong specialmente door di su mes esfuerzonan y su perserverancia, como cu manera nos lektornan por lesa mas alew, no ta semper ela haya ayudo den su carera deportivo na su isla natal. Mario Croes jr., casá cu Ruth Croes-Arends, ta haya cu e deporte di ping pong na Aruba a bai hopi atrcus den e 26 aña cu e tin ta praktikele. Amistad a tene un entrevista exclusivo cu e deportista te ainda mas grandi riba terreno di ping pong actuahnente: Mario Croes Jr.<ref name="Amistad">{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AMISTAD-1976-11/page/3/mode/1up?q=Amistad+mei+1976&view=theater|titel=Mario Croes: 26 aña den pingpong|werk=Amistad|datum=november 1976|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> mi a cuminsa hunga ping pong tempo mi tabata tin mas o menos siete aña. Mi mama a cuminsa siñami, pero mi no a worry mucho. Toch mi a sigi hunga cu mi tata y cu mi otro famianan. Un viaha mi a bai Flamingo Room (Trocadero), caminda tabatin un mesa di ping pong, anto ei nan mi a mira Cholan Jacobs, e tempo ei e campeon di Aruba, hunga. Esei a dunami smaak pa mi sigi train cu mi famia. Dia m'a cimiinsa hunga di verdad mi tabatin 12 ema y mi a cuminsa train cu Cholan. E tempo ei mi tabata hunga cinco te seis ora pa dia. Mi tabata caba di come dies dos or y mei y bai hunga te siet’or y mei di anochi. Tur dia e mesim cos. Mi no tabata hunga ni siña les. Mario a cuminsa mustra su talentonan ora cu na edad di 9 aña ela sali campeon di Junioren na Aruba. Cu 12 aña ela drenta division di senioren y cu 16 aña pa promer vez ela logra bira campeon di Aruba. Su promer wega internacional ela hunga contra Colombianonan tempo cu e tabatin 17 aña na 1959. E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” Entre Nous Juveniles na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsou. E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsou. in de Franciscuskerk te Oranjestad is gistermorgen het kerkelijke huwelijk ingezegend vun mejuffrouw Rulh Arends, dochter V(.n. de heer en mevrouw Milo de R. Arends-Arends en de heer Mario Croes, zoon van de heer en mevrouw Mario H. Croes- Zeppenfelt. Voor de receptie ten huize van de bruid bestond grote belangstelling. Het bruidspaar wachtte een verrassing; een taart in de vorm van een tafeltennistafel. De bruidegom is dan ook tafeltenniskampioen van Aruba.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462365:mpeg21:a0121|titel=In de Franciscuskerk|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-07-16|bezochtdatum=2022}}</ref> * Eigenaar van Mario's Sports Shop, Wilhelminastraat 51, Oranjestad, Aruba * Huwde in 1965 met Ruth Arends, kinderen Mario III en Janine {{Appendix}} --------------- f6hlyr6ceaxf4o89bucrptq980yw7pz 199637 199636 2026-08-06T10:22:14Z Caribiana 8320 199637 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ Pending: [[Barracudas Artistic Aruba]] - [[Aruba Dolphins]] - [[Stingray Swimming Team]] - [[Shawn Zarraga]] - [[Antwone Thyshon Kelly]] - [[Badminton Bond Curacao]] - [[Seleccion nacional di badminton di Aruba]] - [[Aruba Sport Unie]] -------- {{infobox deportista | variante= a | nomber completo = Higinio Ajelandro Farro | alias = Patan | fecha nacemento = [[11 di yanüari|11 di januari]] [[1942]] | luga nacemento = {{ABW}} | fecha fayecimento = [[30 di yüli |30 di juli]] [[2026]] | luga fayecimento = | deporte = [[File:Olympic pictogram Weightlifting.png|22px]] hisamento di peso | disciplina = | prome titulo = 1965, campeon di Aruba | debut = 1964 | activo = <!-- Seccion di distincion --> | bista medaya = {{Bista medaya}} {{Bista medaya rij|[[Weganan Centroamericano y di Caribe|Weganan CAC]] 1978| 0 | 0 | 1}} {{Bista medaya total|1|0|0|1}} }} '''Higinio Alejandro (Patan) Farro''' (☆ [[11 di yanüari|11 di januari]] [[1942]] na [[Aruba]] - † [[30 di yüli |30 di juli]] [[2026]]<ref>[https://www.arubanative.com/aurora-royal-pray-funeral-home-ta-anuncia-fayecimento-di-higinio-alejandro-farro-mihor-conoci-co-mo-patan/ Aviso di fayecemento], arubanative.com (4 di augustus 2026)</ref>) tabata un musico, compositor y deportista [[Aruba|Arubiano]]. El a titula campeon di hisamento di peso di Aruba pa diescuater aña consecutivo (1965-1978) y tabata tambe campeon di [[Antias Hulandes]] pa nuebe aña consecutivo.<ref name="telearuba"/> Farro ta wordo considera un di e pioneronan mas importante di hisamento di peso na Aruba.<ref>[https://arubanews.ca/patan-farro-weightlifting-legacy-honoured-following-aruban-champions-death/ Patan Farro Weightlifting Legacy Honoured Following Aruban Champion’s Death], arubanews.ca (4 di augustus 2026)</ref><ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/93280/voormalig-gewichthefkampioen-patan-farro-overleden-vz1916 Voormalig gewichthefkampioen ‘Patan’ Farro overleden], curacao.nu (4 di augustus 2026)</ref> Banda di su carera deportivo, e tabata tambe un figura cultural como wicharero, restaurado y promotor di caha di orgel tradicional.<ref name="cultura">[https://www.aruba.nu/nieuws/kunst-cultuur-en-muziek/57390/unieke-eer-voor-muzikanten-met-liefde-voor-cahi-orgel Unieke eer voor muzikanten met liefde voor Cah’i Orgel], aruba.nu (27 di november 2024)</ref> == Bida y carera == Farro tabata un deportista di distrito di [[Noord]]. El a cuminsa como pesista na aña 1964 y a logra di dos luga den su prome competencia. Den e aña siguiente, e nivel di e deporte riba e isla a baha considerablemente, debi cu hopi hisador di peso, cu tabata di origen stranhero, a bandona Aruba despues di nan retiro for di [[Lago Oil & Transport Company|refineria Lago]].<ref>[https://297sportsaruba.com/na-memoria-di-higinio-alejandro-patan-farro/ Na memoria di Higinia Alejandro "Patan" Farro], 297sportsaruba.com (3 di augustus 2026)</ref> Apesar di condicionnan dificil, Farro a sigui train y desaroya den deporte di peso. E tabata entrena hunto cu otro deportistanan den un espacio chikito na Wilhelmina Stadion (awor [[Stadion Guillermo Prospero Trinidad]]). El a entrena sin guia di un entrenador profeshonal y nunca a haya oportunidat pa sigui entrenamento den exterior. Pa participa na torneo internacional, e tabata depende di su propio dianan di vakantie. Despues di su retiro for di competencia, Farro a yuda Federacion Aruba Weightlifting Association como referee. ===Carera internacional=== Na 1970, Farro a wordo selecciona pa representa Antias Hulandes na [[Weganan Centroamericano y di Caribe]] (CAC) na [[Panama]]. Ora [[Comite Olimpico Antias Hulandes]] (NAOC) a nenga pa financia su biahe, e mes a cumpra su boleto di avion y a logra di cuater luga den su categoria.<ref name="telearuba">{{citeer web|url=https://telearuba.aw/article/na-memoria-di-higinio-alejandro-patan-farro|titel= Na memoria di Higinio Alejandro "Patan" Farro|werk=[[Telearuba]]|datum=2026-08-02|bezochtdatum=2027-08-06}}</ref> Na 1971, el a termina na di cinco luga durante [[Weganan Panamericano]] na [[Cali]], [[Colombia]]. Na 1974, el a bolbe logra di cuater luga na CAC na [[Repúblika Dominikano|Republica Dominicano]].<ref name="telearuba"/> Su logro internacional mas importante a yega na 1978, ora el a gana un medaya di brons na CAC na [[Medellín]].<ref name="telearuba"/> ===Logro y record === Ademas di su titulonan local y regional, Farro tabata conoci pa su forsa excepcional. Durante su carera el a kibra mas cu 50 record di Aruba. Den añanan 1970, el a logra e siguiente prestacion aproxima:<ref name="telearuba"/> * squat: serka 272 kilo (600 liber) * deadlift: serka 318 kilo (700 liber) * bench press: serka 181 kilo (400 liber) * snatch: serka 125 kilo (275 liber) * clean and jerk: serka 160 kilo (352 liber) Su recordnan Arubano di 1976 den e disciplinanan "snatch" y "clean and jerk" a keda sin wordo bati pa cuarenta aña, te cu na 2016 nan a wordo mehora, hunto cu su total combina.<ref name="telearuba"/> == Contribucion cultural == For di chikito, Farro a desaroya un amor profundo pa musica, specialmente pa [[caha di orgel]] tradicional. E pasion aki a converti’e den un maestro respeta den restaura, afina y construi cylinder (cylinder di clabo). E tabata un di e poko ekspertonan na Aruba ku e habilidad artesanal pa traha y mantene e mecanismo compleho di e instrumento.<ref name="cultura"/> Farro tabata doño di e caha di orgel historico “El Diamante”, cu tabata mas cu 100 aña bieu. El a contribui na preservacion di e instrumento, tanto na Aruba como na Kòrsou, caminda el a traha riba varios caha di orgel.<ref name="honor">[https://www.gobierno.aw/a-honra-varios-tocado-di-cahi-orgel-riba-dia-di-musico A honra varios tocado di cah’i orgel riba dia di musico], Gobierno di Aruba (25 di november 2024)</ref> Na 1982, el a gana e premio principal den un konkuroso di caha di orgel na Hoffi Sero Janchi cu su orgel “El Diamante”.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-DOCUMENTACION-005276/mode/1up?q=patan+farro Ambiente inmenso na concurso di caha di orgel], Diario (30 di augustus 1982)</ref> Desde chikito, Patan a desaroya un amor profundo pa musica. E pasion ey a converti’e den un maestro respeta, tanto den pone pieza, afina y restaura cahanan di orgel, como den preserva e sonidonan autentico. Como hobby y trabao e ta toca caha di orgel y traha cylinder pa caha. Ademas di su contribucion na deporte, Farro tabata tambe envolvi den preservacion di herencia cultural di Aruba, specialmente door di su trabou cu restauracion y promocion di [[Caha di Orgel|cah’i orgel]] tradicional.<ref name="honor">[https://www.gobierno.aw/a-honra-varios-tocado-di-cahi-orgel-riba-dia-di-musico A honra varios tocado di cah’i orgel riba dia di musico], Gobierno di Aruba (25 di november 2024)</ref> E legendario hisador di peso Arubiano Higinio Alejandro “Patan” Farro tambe tabata un figura cultural bon conoci y un tocado, doño y restaurador celebra di e tradicional caha di orgel (orgel di bari) yama “El Diamante”.<ref>[https://www.aruba.nu/nieuws/kunst-cultuur-en-muziek/57390/unieke-eer-voor-muzikanten-met-liefde-voor-cahi-orgel Unieke eer voor muzikanten met liefde voor Cah’i Orgel], aruba.nu (27 di november 2024)</ref> Legado Cultural E Instrumento: Patan Farro tabata doño y tabata cuida un caha di orgel historico di 100 aña bieu como “El Diamante” tabata conoci. Diamante". Artesania: E tabata un di e poco personanan na Aruba cu e habilidad raro pa pega y martillo e cilindernan (cilinder di claba) cu ta wordo uza pa toca musica tradicional riba e instrumento. No ta facil pa a aregla, marca y claba pieza riba caha di orgel. Na Corsou Patan a pone piesa pa por lo menos 16 caha di orgel.<ref name="baluarte">[https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2015-10-07/mode/2up?q=patan+farro+oranje+nassau Reconocemento na baluarte di cah’i orgel Alegandro ‘Patan’ Farro], Bon Dia Aruba (7 di october 2015)</ref> Reconocimento: El a ricibi multiple premio cultural y reconocimentonan oficial di gobiernonan di Aruba y Corsou pa conserva e musical unico aki.<ref name="honor"/><ref name="baluarte"/> Na 1982, den concurso di caha di orgel na Hoffi Sero Janchi, Farro a sali ganado maximo cu su caha di orgel Diamante.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-DOCUMENTACION-005276/mode/1up?q=patan+farro Ambiente inmenso na concurso di caha di orgel], Diario (30 di augustus 1982)</ref> == Reconocemento == Durante su carera activo, Farro no a haña hopi reconocemento oficial pa su prestacionnan. Sinembargo, despues di su retiro, el a wordo honra cu varios distincion: * 1974 - nominacion pa premio di “atleta di aña” di [[Aruba Sport Unie]]<ref>[https://coleccion.aw/show/?ANA-DIG-CARA-C002 Alejandro "Patan" Farro], coleccion.aw</ref> * condecoracion real como "ridder" den [[Orden di Oranje-Nassau]] * inclusion den Salon di Fama di Aruba * 1991 - Premio Promocional Santa Anna pa su contribucion na deporte y cultura Segun Archivo Nacional Aruba, Farro tabata tambe nominá pa premio di “atleta di aña” di Aruba Sport Unie na 1974. == Fayecemento == Farro tabata casa y tata di tres yiu. El a fayece dia 30 di juli 2026 na edat di 84 aña. Diferente organisashonnan, entre otro Federacion Aruba Weightlifting Association y Departamento di Cultura di Aruba, a record’é como un atleta respectivamente culturista sobresaliente y un persona ehemplar. {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] '''Higinio Alejandro (Patan) Farro''' (☆ [[11 di yanüari]] [[1942]] - † 30 di yüli 2026) tabata un hisado di peso [[Aruba|Arubiano]]., conoci den su tempu aktivo komo e hòmber mas fuerte di Aruba. El a dominá deporte di levantamentu di peso riba e isla pa mas ku un dekada i a representá Antia Hulandes na diferente torneo internashonal. Farro a gana e titulo di kampion di Aruba pa dieskuater (14) aña konsekutivo i tabata tambe kampion di Antia Hulandes pa nuebe (9) aña. El ta konsiderá un di e pioneronan mas importante di levantamentu di peso na Aruba.<ref>[https://arubanews.ca/patan-farro-weightlifting-legacy-honoured-following-aruban-champions-death/ Patan Farro Weightlifting Legacy Honoured Following Aruban Champion’s Death], arubanews.ca (4 di augustus 2026)</ref><ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/93280/voormalig-gewichthefkampioen-patan-farro-overleden-vz1916 Voormalig gewichthefkampioen ‘Patan’ Farro overleden], curacao.nu (4 di augustus 2026)</ref> == Bida y carera == Farro a kuminsá ku levantamentu di peso na aña 1964 i a logra di dos luga den su promé kompetensia. Den e aña siguiente, e deporte a baha hopi na nivel riba e isla, despues ku hopi trahadó strañero a laga Aruba tras despido na refineria di Lago.<ref>https://297sportsaruba.com/na-memoria-di-higinio-alejandro-patan-farro/</ref> A pesar di e situashon difísil, Farro a sigui entrená bou di kondishonnan hopi limitá. El tabata entrená den un espasio chikí bou di graderia di Wilhelmina Stadion (awor Stadion Guillermo Prospero Trinidad), ku ventilashon insufisiente i un solo plataforma ku el mester a kompartí ku siete otro deportista. El a entrená sin entrenador profeshonal i nunca a haña oportunidat pa sigui kampamentu di entrenamiento na exterior. Pa torneo internashonal, el tabata depende di su propio dianan di vakashon, pasobra no a haña permiso adicional di su trabou. ===Carera internacional=== Na 1970, Farro a wordu selekshoná pa representá Antia Hulandes na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Panamá. Ora e Komité Olímpiko Antiano a nenga pa paga su biahe, el mes a kumpra su boleto di avion i a logra di kuarto luga den su kategoria. Na 1971, el a termina na di sinku luga durante e Huegos Panamericanos na Cali, Kolombia. Na 1974, el a bolbe logra kuarto luga na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Republica Dominicano. Su logro internashonal mas importante a yega na 1978, ora el a gana un medaya di brons na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Medellín. ==Logro y rekord == Ademas di su titulo lokal i regional, Farro tabata konosí pa su forsa eksepshonal. Den añanan setenta, el a logra e siguiente prestashonnan aproksimá: squat: serka 272 kilo (600 lbs) deadlift: serka 318 kilo (700 lbs) bench press: serka 181 kilo (400 lbs) snatch: serka 125 kilo (275 lbs) clean and jerk: serka 160 kilo (352 lbs) Su rekordnan arubiano di 1976 den e disciplinanan snatch i clean and jerk a keda sin bati pa aproksimadamente kuarenta (40) aña. Na 2016, e rekordnan aki i su total kombiná finalmente a wordu mehorá. Rekonosimentu Durante su karrera aktivo, Farro no a haña hopi rekonosimentu ofisial pa su prestashonnan. Sin embargo, despues di su retiro, el a wordu honrá ku diferente distinkshon: distinkshon real inklushon den Eregalerij di Aruba Premio Santa Anna pa su kontribushon na deporte i kultura Segun Archivo Nacional Aruba, Farro tabata tambe nominá pa premio di “atleta di aña” di Aruba Sport Unie na 1974. == Ca'i orgel == * Diamante<ref>https://www.gobierno.aw/en/several-barrel-organ-players-were-honored-on-musicians-day</ref> E legendario hisador di peso Arubiano Higinio Alejandro “Patan” Farro tambe tabata un figura cultural bon conoci y un hungador, doño y restaurador celebra di e tradicional caha di orgel (orgel di bari) yama “El Diamante”.<ref>[https://www.aruba.nu/nieuws/kunst-cultuur-en-muziek/57390/unieke-eer-voor-muzikanten-met-liefde-voor-cahi-orgel Unieke eer voor muzikanten met liefde voor Cah’i Orgel], aruba.nu (27 di november 2024)</ref> Legado CulturalE Instrumento: Patan Farro tabata doño y tabata cuida un caha di orgel historico di 10 aña bieu como “El Diamante” tabata conoci. Diamante".Artesania: E tabata un di e poco personanan na Aruba cu e habilidad raro pa pega y martillo e cilindernan (cilinder di claba) cu ta wordo uza pa toca musica tradicional riba e instrumento.Reconocimento: El a ricibi multiple premio cultural y reconocimentonan oficial di gobierno di Aruba pa conserva e musical unico aki == Legado == Farro su influensia a bai mas allá di su rekordnan i medayanan. El a demostrá ku un atleta arubiano por kompetí na nivel regional, a pesar di falta di fasilidat, guia profeshonal i sosten finansiero. Su determinashon — manera paga su propio biahe i sigui entrená bou di kondishonnan difísil — a hasi’e un ehèmpel pa generashonnan posterior di deportista. Ademas di su kontribushon na deporte, Farro tabata tambe envolví den preservashon di herensia kultural di Aruba, spesialmente dor di su trabou ku restaurashon i promoshon di e Cah’i Orgel tradicional. Fayesimentu Farro a fayesé dia 30 di yüli 2026 na edat di 84 aña. Diferente organisashonnan deportivo, entre otro Aruba Amateur Weightlifting Association, a record’é komo un atleta sobresaliente i un persona ehèmpelar, i a ekspresá kondolensia na su famia. ------------ '''Aruba Sport Unie''' (ASU), tambe konosí komo '''Union Deporte Aruba''' òf '''Union Deportivo Arubano''', ta e organisashon cumbre di deporte na Aruba. E ta fungí komo federashon madre pa e diferente federashonnan i bondnan deportivo riba e isla. ASU ta representa mas ku 25 federashon deportivo i tin komo meta koordiná, promové i desaroyá deporte na Aruba. Pa bira miembro di ASU, un organisashon deportivo mester ta registra komo persona hurídiko i no por representa un deporte ku ta kaba representá pa un otro federashon miembro. ==Historia== Aruba Sport Unie a wordu fundá dia 23 di desèmber 1941, for di e nesesidat pa koordiná i stimulá desaroyo di deporte riba e isla. Entre e organisashonnan ku a kontribuí na su fundashon tabatin clubnan manera RCA, Club Caribe i Tivoli. E promé presidente tabata [[Jacobo Arends|Jacobo Rudolf (Coco) Arends]], kende tabata tambe envolví den fundacion di [[Arubaanse Voetbalbond]] (AVB) algun aña prome. Na 1949, ASU a kuminsá haña subsidio di e gobierno sentral pa sostené federashonnan deportivo, spesialmente pa organisashon di kompetensianan i otro aktividatnan. Durante e añanan 1950 i 1960, sektor priva a hunga un papel importante den desaroyo di deporte na Aruba. E kompania petrolero Lago Oil & Transport Company, por ehèmpel, a brindá sosten finansiero i material na diferente clubnan. Mateo Reyes tabata un di e figurannan clave den e proseso di distribushon i desaroyo. Na 1955, ASU a organisá e promé ASU Olimpiada, un evento ku a stimulá kompetensia entre atletanan lokal i ku a bira un tradishon durante varios dekada. Den e evento aki, atletanan tabata wordu rekonosé komo “atleta di aña”. Entre 1955 i 1993, ASU tabata responsabel pa maneho di e Wilhelminastadion na Oranjestad. Te na 1997, ASU tabata tambe enkargá ku distribushon di subsidio gubernamental na federashonnan deportivo. Despues di e aña ei, e tarea aki a pasa direktamente na gobierno di Aruba. ==Facilidatnan deportivo== ASU ta manehá diferente instalashon deportivo riba Aruba, entre otro: ===Joe Laveist Sport Park=== Situa na San Nicolas, e parke aki ta un fasilidat multifunkshonal ku instalashonnan pa: basebal futbòl volleyball basketball atletismo E parke por wordu usa tambe pa evento grandi manera konserto i aktividatnan komunidario. ===Centro Deportivo Betico Croes=== Situa na Santa Cruz, e fasilidat aki ta un kompleks deportivo di paden ku aire akondishoná. E ta usa pa deporte di sala i arte marcial. ==Organisashon i rol== ASU ta fungí komo koordinadó entre e diferente federashonnan deportivo na Aruba i ta apoyá: desaroyo di deporte organisashon di kompetensianan promoshon di atletanan lokal Riba e isla tin mas ku 30 organisashon deportivo ku ta forma parti di e sistema koordiná pa ASU. Entre e deporte mas popular na Aruba tin futbòl i basebal. Basebal, en partikular, a kontribuí na reconocimiento internashonal di Aruba, ku varios atletanan arubiano ku a hunga den Major League Baseball. ===Presidente === * Jacobo Rudolf “Coco” Arends (promé presidente) * Gerald Franca * Soraida Boekhoudt (2022– ) --- {{Variante|a}} {{infobox organisacion | variante = a | tipo = Deporte | nomber = Aruba Sport Unie | funda = [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]] | fundado = }} '''Aruba Sport Unie''' (Union Deporte Aruba, ASU), tambe conoci como '''Union Deportivo Arubano''', ta e organisacion cumbre di deporte na [[Aruba]]. E ta fungi como federacion cumbre pa diferente federacion y bond deportivo riba e isla. ASU ta representa mas cu 25 federacion deportivo y tin como meta coordina, promove y desaroya deporte na Aruba. Pa bira miembro di ASU, un organisacion deportivo mester ta registra como [[Persona hurídiko|persona huridico]] y no por representa un deporte cu ta representacaba pa otro federacion miembro. == Historia == Aruba Sport Unie a wordo funda dia [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]]. E organisacion a surgi for di e necesidad pa coordina y stimula desaroyo di deporte riba e isla. Den promé añanan di su existencia, diferente club i organisashon deportivo a kontribuí na fundashon di ASU, entre otro [[RCA]], Club Caribe i Tivoli. E promé presidente di e organisashon tabata '''Coco Arends''', kende tabata tambe envolví den fundashon di e '''Arubaanse Voetbal Bond''' algun aña promé. Na 1949 ASU a kuminsá ricibí subsidio di e gobierno sentral pa apoyá federashonnan deportivo ku organisashon di kompetensia i actividadnan deportivo. Durante añanan hopi organisashon i empresanan lokal a brindá sosten finansiero i material na deporte na Aruba. E kompanía petrolero Lago Oil & Transport Company tabata un di e sostenedornan importante, donando material deportivo i apoyando desaroyo di clubnan deportivo. Mateo Reyes tabata un di e personanan cu a yuda den e proseso di desaroyo aki. Den 1955 ASU a organisá e promé '''ASU Olimpiada''', un evento deportivo pa estimulá kompetensia entre atletanan lokal. E evento aki a bira un tradishon durante varios dekada, kaminda atletanan a wordo rekonosé komo “atleta di aña”. Entre 1955 i 1993 ASU tabata responsabel pa maneho di e [[Wilhelminastadion]] na Oranjestad. Te na 1997 ASU tabata tambe responsabel pa distribushon di subsidio gubernamental pa federashonnan deportivo. Despues di e aña aki, e tarea aki a wordo asumí direktamente pa e gobierno di Aruba. == Facilidatnan deportivo == ASU ta manehá diferente instalashon deportivo riba Aruba. '''Joe Laveist Sport Park''' na [[San Nicolas, Aruba|San Nicolas]] ta un parke deportivo multifunkshonal ku instalashonnan pa deporte manera: * [[Basebal]] * [[Futbòl]] * [[Volleyball]] * [[Basketbal]] * [[Atletismo]] E parke por wordo usa tambe pa evento grandi manera konserto i otro aktividatnan komunidario. '''Centro Deportivo Betico Croes''' na [[Santa Cruz, Aruba|Santa Cruz]] ta un fasilidat deportivo di paden ku aire acondicioná. E centro ta usa pa deporte di sala i arte marcial. == Organisashon == ASU ta fungí komo koordinadó entre e diferente federashonnan deportivo na Aruba. E organisashon ta apoyá desaroyo di deporte, organisashon di kompetensianan i promoshon di atletanan lokal. Riba e isla tin mas ku 30 organisashon deportivo cu ta forma parti di e sistema deportivo coordina pa ASU. Entre e deporte mas popular na Aruba tin [[futbòl]] i [[basebal]]. Especialmente basebal a duna Aruba reconocimiento internashonal, ku varios atletanan Arubiano cu a hunga den [[Major League Baseball]]. == Organisacion == Entre e presidentenan di Aruba Sport Unie tin: * [[Coco Arends|Jacobo Rudolf (Coco) Arends]] (1892-1965) – promé presidente * Gerald Franca – presidente durante diferente periodo den siglonan reciente * Soraida Boekhoudt – presidente (2022) [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] '''Aruba Sport Unie''' o '''Union Deportivo Arubano''' (ASU) ta e federacion cumbre di e federacionnan deportivo na [[Aruba]]. dre di 25 bond deportivo. Pa bira miembro di A.S.U. e organisacion mester ta un persona huridico y no mag di tin un miembro pa e deporte ey caba den A.S.U. == Historia == ASU e ser funda dia [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]]. * ASU taba maneha Wilhelminastadion di 1955 te 1993 A.S.U. ta maneha dos facilidad cu ta nan propiedad, esta Joe Laveist Sport Park na San Nicolas y Centro Deportivo Betico Croes na Sta Cruz. Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. Centro Deportivo Betico Croes ta completamente airecondiciona y ta uz'e pa tur sport di paden y arte marcial. Huur di e sporthal ta depende di cuanto hende mester uza pa maneha e lugar pa e actividad y ki sorto di actividad e ta. Pa mas informacion por yama oficina di A.S.U. na e numbernan di telefon ariba menciona.<ref>[https://www.gobierno.aw/union-deporte-aruba-asu Union Deporte Aruba (ASU)], Gobierno di Aruba</ref> Aruba Sport Unie a wordo funda dia 21 di December, 1941. E aña aki 21 di December, e ta cumpli 75 aña y tin cu corda riba e fundadornan. Segun e presidente actual Gerald Franca, e aña aki lo ta uno special den cuadro di e celebracion aki. Tambe el a splica kico tur nan tin pensa di haci pa loke ta e celebracion den 2017. Franca a splica cu e prome presidente tabata Coco Arends, kende ta e mesun persona cu a cuminsa tambe, kende ta fundador di Arubaanse Voetbal Bond 5 pa 6 aña prome. Un di e organisacionnan cu a yuda lanta Aruba Sport Unie tabata RCA, Club Caribe y Tivoli, cual ta e prome organisacionnan cu a lanta e asociacion aki. Na 1949 pa prome biaha den historia, ASU a cuminsa haya e subsidio di Gobierno Central pa facilita tambe e federacionnan di e tempo ey cu placa pa nan organisa actividadnan. Despues di e periodo ey tabata haya Lago ta yuda hopi den parti di formacion di e clubnan y nan tabata subsidia of duna donacion na e diferente clubnan pa nan material, etc. durante aña. Difunto Mateo Reyes, kende ta un persona conoci y keri, tabata encarga cu esaki. E ta un di e personanan cu a yuda ASU pa haya Joe Laveist for di Lago como un centro pa deporte. Lago Sportpark tabata di Lago y a bin pa pase pa Joe Laveist, pa pas’e pa ASU. Franca a menciona cu durante aña, durante 1955, ASU a celebra su prome ASU Olimpiada y despues di esey a keda celebr’e. Hopi di e atletanan grandi ta recorda e fechanan ey, caminda cu nan a wordo eligi como atleta di aña den decadanan di 60, 70 y 80. ASU semper a maneha deporte pa Gobierno y hasta a bay asina leu cu ASU a manda hende den exterior cu studie opdracht, pa bin bek lanta scol di deporte pa Aruba. Esaki nunca a logra debi na cosnan cu tabata pasa internamente. Despues ASU tabata encarga pa duna subsidio te cu na aña 1997, caminda cu Gobierno a tuma e tarea aki bek den su seno. Franca a sigui splica cu na e momentonan aki tin un comision cu ta trahando riba dje pa pasa e fecha pa Januari. Pa fin di aña ta imposibel pa organisa algo. Idea ta pa haci algo riba dje pa recorda e fecha y recorda esnan cu a funda e organisacion aki. Tabata tin hasta hendenan conoci entre otro shon A. Eman cu tabata un di e prome personanan den e directiva. Tin hopi hende conoci den comunidad tabata forma parti di ASU di e tempo ey.<ref>[https://masnoticia.com/aruba-sport-unie-lo-cumpli-75-ana-dia-21-di-december-proximo/ Aruba Sport Unie lo cumpli 75 aña dia 21 di December proximo], Mas Noticia (28 di november 2016)</ref> The sparse available evidence, however, reveals that there are around thirty-five sport organisations on the island that fall under the umbrella of the Aruba Sport Union (ASU), which was formed in 1941.44 As in Curaçao, two of the more popular team sports are soccer and baseball, and it is baseball that has given it the greatest international recognition through the participation of at least six Arubans in MLB since 1996.4 ASU President Gerald Franca --> 2022 Soraida Boekhoudt --- Aruba Sport Unie, funda dia 23 di december 1941, ta e bond madre di 25 bond deportivo. Pa bira miembro di A.S.U. e organisacion mester ta un persona huridico y no mag di tin un miembro pa e deporte ey caba den A.S.U. A.S.U. ta maneha dos facilidad cu ta nan propiedad, esta Joe Laveist Sport Park na San Nicolas y Centro Deportivo Betico Croes na Sta Cruz. Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. Centro Deportivo Betico Croes ta completamente airecondiciona y ta uz'e pa tur sport di paden y arte marcial. Huur di e sporthal ta depende di cuanto hende mester uza pa maneha e lugar pa e actividad y ki sorto di actividad e ta. Pa mas informacion por yama oficina di A.S.U. na e numbernan di telefon ariba menciona.<ref>https://www.gobierno.aw/union-deporte-aruba-asu Union Deporte Aruba (ASU)</ref> {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] ---------------- {{Variante|a}} {{multiple image | total_width = 270 | border = | perrow = 1/2 | align = right |header = Joe Laveist Sportpark |header_align = center |image2 = Joe Laveist Sport Park.jpeg | image1= Estadio de béisbol Joe Laveist, en San Nicolaas (este de Aruba).jpg | image3 = Joe Laveist Sport Park 06 54 31 704000.jpeg |caption1 = |caption_align = center }} == Lago Sport Park / Joe Laveist Sportpark == The historical Lago Sports Park (later known as the Laveist Sport Park) was a vital recreational and cultural hub in San Nicolas, Aruba. Officially inaugurated in March 1941, it was founded by the Lago Oil & Transport Company to support the island's booming refinery community. History of Lago Sports Park Founding and Baseball Roots: The park was instrumental in developing baseball on the island. American expatriate and former Major League Baseball pitcher Jim Bluejacket spent 15 years in Aruba and helped found the facility, fostering strong local interest in the game. WWII & Refining Community: During WWII, the facility offered organized recreation for Allied soldiers stationed in Aruba and the diverse immigrant workforce employed at the Lago refinery. Championship Ground: Throughout the 1940s and 1950s, the park was the premier venue for the organized Aruba baseball championships. Iconic early teams like the Dodgers, Baby Ruth, and Barnes' Ramblers competed here. Track and Field: Beyond baseball, it served as the primary venue for annual events like the Lago High School Track Meets and the Aruba School Sport Bond competitions. Evolution: Today, the historic site in San Nicolas continues to be an active community asset and is known as the Laveist Sport Park. --- Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. {{Variante|a}} {{Databox}} Intro *Location in San Nicolas, Aruba *Originally built by Lago Oil and Transport Company *Year of inauguration (1941) *Later renamed to Joe Laveist Sportpark ==Historia== 1. Fundashon (±1930s–1941) Lago building infrastructure for workers Role of Jim Bluejacket Opening (9 March 1941) 2. Periodo di floresementu (1940s–1980s) Organized sports (baseball, possibly softball, football) Social function (community gatherings, events) 3. Despues di sera di Lago (1985 →) Decline / transition Renaming to Joe Laveist Continued local use Struktura i fasilidat Even if partial: Baseball field Stands / seating Clubhouse? Multi-sport use * na 1968 Lago a traspasa LSP pa ASU Importansia kultural This is where your article becomes powerful: Role in development of baseball in Aruba Connection to Lago Colony life Symbol of industrial-era community building Link to later international baseball success of Aruba Legado Renaming to Joe Laveist Continued recognition Connection to surrounding area (Jim Bluejacketstraat, schools, neighborhoods) 🔎 Research tips (high impact, low effort) Look for: Lago employee magazines / newsletters Local newspapers (Amigoe, Diario archives) Aruba sports history sources Mentions of: inauguration (1941) sports competitions Joe Laveist (who he was!) ------------------ ==Origen di baseball na Aruba == Beisbòl a yega Aruba den añanan 1930, introdusí pa ekspatriadonan merikano ku tabata traha na Lago Oil Company i imigrantenan venezolano ku a forma timnan di pickup informal riba terenonan habrí.[2] E deporte a haña struktura ku e fundashon di ABBA na 1950 pa organisá liga i kampionato lokal, loke a kondusí na entrada di Aruba den wega internashonal na 1952 ora el a djòin e Asosiashon Internashonal di Beisbòl Amateur (awor parti di WBSC).[2] E aña ei, Aruba a debutá su promé selekshon nashonal na e Serie Mundial Amateur di 1952 na Havana, Cuba, manehá pa Joe Proterra, kaminda el a sigurá dos viktoria den seis wega i a gana aklamashon di fanátikonan, ku pitcher Nell Harms nombrá hungadó sobresaliente di siman pa su aktuashon kontra Honduras.[2] Beisbòl a wòrdu introdusí na Aruba na final di añanan 1920 i kuminsamentu di añanan 1930 prinsipalmente dor di ekspatriadonan merikano empleá pa Lago Oil and Transport Company, un supsidiario di Standard Oil of New Jersey, kendenan a establesé un refineria riba e isla. Pafo di e colonia, baseball a haya traccion na fin di añanan 1930 pa medio di imigrantenan y mariniernan Venezolano cu a mara na wafnan di Aruba cu nan barconan di pisca, formando teamnan casual di pick-up cu a hunga riba terenonan habri na Oranjestad, manera e area patras di Corte di Husticia actual. Pa añanan 1950, beisbòl a integrá profundamente den kultura di Aruba, partikularmente bou di hóbennan, ku a wòrdu eksponé pa medio di transmishonnan di media merikano, eventonan patrosiná pa kompanianan di zeta, i e impakto persistente di sòldánan di tempu di guera, hasiendo esaki un símbolo di aspirashon i vínkulo di komunidat den barionan di klase trahadó. Adopshon lokal a oumentá ku e formashon di klupnan amateur den tur pueblo. <ref>Clyde Harms, https://archive.org/details/BNA-DIG-ARUBATODAY-2021-05-28/page/n9/mode/1up?q=jim+bluejacket Short history of the beginnings of baseball in Aruba], Aruba Today (28 di 2021)</ref> ------------------- {{Variante|a}} {{Infobox deportista| variante = a | nomber completo = Shawn Joubert Zarraga | alias = | fecha nacemento = [[21 di yanüari|21 di januari]] [[1989]] | luga nacemento = {{ABW}} | fecha fayecimento = | luga fayecimento = | nacionalidad = {{NLD}} | haltura = 183 cm | peso = 109 kg <!-- Seccion di informacion deportivo --> | deporte = [[beisbòl|baseball]] | disciplina = catcher (man drechi)? | wo = | debut = 11 di maart 2023 (den [[Tim nashonal di beisbòl hulandes|team di Reino]])?? | activo = 2021 - presente ?? | distincion = }} '''Shawn Joubert Zarraga''' (☆ [[21 di yanüari|21 di januari]] [[1989]] na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]) ta un eks-catcher profesional di beisbòl Arubiano ku a representá Hulanda den kompetensianan internashonal, inkluyendo e World Baseball Classic.[1] Para na 6 pia 0 inch (1.83 m) i pisando aproksimadamente 240 liber (109 kg), Zarraga tabata un switch-hitter ku tabata tira ku man drechi i a hunga prinsipalmente komo un katcher durante henter su karera.[2] Selektá pa e Milwaukee Brewers den e di 44 buèlta (1.302 en general) di e Selekshon di Beisbòl di Liga Mayor di 2007 for di Trinity Christian Academy na Florida, el a pasa vários temporada den e liganan menor den vários organisashon.[3] grokipedia: Zarraga su karera profeshonal a kuminsá den e sistema di Brewers, kaminda el a progresá a traves di nan afiliadonan di 2007 pa 2014, alkansando nivelnan di Double-A i Triple-A i mustrando abilidatnan defensivo sólido tras di e plato.[4] Despues el a firma kontraktnan di liga menor ku timnan inkluyendo Los Angeles Dodgers na 2017 i Cincinnati Reds na 2016, ganando invitashonnan no-roster pa entrenamentu di primavera, ounke nunka el a yega Major League Baseball.[5] Despues ku su karera den liga menor afiliá a terminá na 2017, Zarraga a hunga den liganan independiente, inkluyendo ku e Cleburne Railroaders di e Asosiashon Merikano e aña ei, promé ku el a baha ku penshun.[6] Riba e esenario internashonal, Zarraga tabata un kontribuidor klave na e selekshon nashonal di Hulanda, yudando sigurá e título di Kopa Mundial di Beisbòl 2011 na Panama i partisipando den e Klásiko Mundial di Beisbòl 2017, kaminda el a proveé ​​profundidat na katcher durante wega di pool.[7] Su versatilidat i eksperensia a hasié un opshon konfiabel pa e tim hulandes, basando riba su raisnan arubiano miéntras e tabata kompetí bou di e bandera di Reino Hulandes.[8] == Karera internashonal == ===Kopa Mundial 2011=== Zarraga a haci su debut internacional cu e seleccion nacional di baseball di Hulanda na 2011 den Mundial di Baseball na Panama, eligibel pa medio di su herencia Arubiano. El a sirbi komo un katcher riba e lista ora e tim a gana e medaya di oro, derotando Cuba 2-1 den e final pa reklamá e título mundial.[25][26] torneonan di 2014 Zarraga a sirbi prinsipalmente komo un katcher durante e aparishonnan di e tim den dos torneo klave e aña ei.[27] Na yüli, Zarraga a representá Hulanda na e Torneo Internashonal di Beisbòl di Fransia, konosí tambe komo Yoshida Challenge, ku a tuma lugá na Sénart, Fransia. E selekshon hulandes a gana e medaya di oro, derotando un tereno ku a inkluí anfitrion Fransia, Alemania, i all-starnan internashonal. Zarraga tabata parti di e lista ku a sigurá e título, kontribuyendo tras di e plato miéntras e tim a pone un demostrashon fuerte den nan promé salida na e fasilidat nobo.[28][29] Mas lat e sèptèmber ei, Zarraga a kompetí den e Kampionato Oropeo di Beisbòl 2014 ku a tuma lugá na Ostrava i Brno, Repúblika Cheko, kaminda Hulanda a kapturá nan di 21 medaya di oro kontinental ku un rèkòrt invikto di 11-0, kulminando den un viktoria final di 6-3 riba Italia. Komo katcher, el a bati .286 ku aktuashonnan notabel, inkluyendo tres hit den un viktoria di 7-2 riba Alemania i un homerun den un wega di pool anterior kontra Kroasia. Su trabou defensivo a yuda ankra un staf di lansamentu ku a pèrmití solamente 1.36 kareda gana pa wega durante henter e torneo.[30][31][28] 2015 Premier12 i 2017 World Baseball Classic Zarraga a wòrdu selektá pa representá e selekshon nashonal di beisbòl di Hulanda na e WBSC Premier12 di 2015, e edishon inaugural di e torneo ku a tuma lugá na Mexico i Taiwan, kaminda el a sirbi komo un katcher bistiendo e kamisa number 22.[32] Hulanda a kompetí den Grupo A di e buèlta di apertura, sigurando tres viktoria kontra Chines Taipei (7-4), Italia (16-1), i Puerto Rico (11-7), miéntras ku nan a sufri pèrdida kontra Cuba (5-6) i Canada (1-3), loke a posishoná nan pa avansá pa e kuartfinal.[33] Einan, nan a kai kontra Merka 1-6, resultando den un di sinku lugá total pa e tim.[33] Durante e torneo, Zarraga a kontribuí ofensivamente den momentunan klave, inkluyendo un homerun di dos kareda den e di kuater inning kontra Cuba ku a ekstendé e bentaha di Hulanda na 4-1, ounke e tim na final a pèrdè den un kompetensia estrecho.[34] El a registrá tambe un RBI den e viktoria riba Taipei Chines, trahando un kaminata apesar di a bai sin hit den tres at-bat.[35] Sinembargo, Zarraga a sufri un leshon na man durante e wega di Cuba i mester a sali trempan.[36] Na 2017, Zarraga a gana un lugá riba e lista di Hulanda pa e World Baseball Classic, atrobe komo un katcher, partisipando den e torneo prinsipal ku a tuma lugá den vários pais anfitrion.[37] Hulanda a pone un rèkòrt di 2-1 den Pool A, avansando komo subkampeon tras di Israel, promé ku a derotá Israel 12-2 den e kuartfinal na Tokyo Dome pa yega e semifinal.[37] Nan kareda a terminá den un pèrdida di 3-4 kontra Puerto Rico na Dodger Stadium, kaminda e tim a regresá lat pero no por a sigurá e viktoria.[38] E aktuashon sobresaliente di Zarraga a bini den e kuart di final kontra Israel, kaminda el a konta dos hit i dos RBI komo parti di e eksploshon ofensivo di e tim.[39] Den e semifinal kontra Puerto Rico, el a entregá un dòbel di RBI krusial den e di sinku inning pa skor Wladimir Balentien i empatá e wega na 3-3, ounke kompañero di ekipo Jonathan Schoop a wòrdu bentá afó na e plachi di kas den e wega.[40] Zarraga a parse di a sufri un leshon den e di ocho inning di e wega ei, loke a rekerí atenshon médiko tras di e plato. {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid = |titulo=}} {{References}} * [https://www.baseball-reference.com/register/player.fcgi?id=kelly-001ant Minors Stats Antwone Kelly] }} {{DEFAULTSORT:Zarraga, Shawn}} [[:Kategoria:Hende]] [[:Kategoria:Beisbòl]] ----------------- {{Variante|a}} {{Infobox asociacion deporte| variante = c | nomber = Badminton Bond Curaçao | logo = | imagen = | abrevia = BBC | president = | vice-president = | algemeen-secretaris = | asiento = | region = | pais = | cantidad_miembro = | cantidad_asociacion = | deporte = | funda = | luga_funda = | ex-nomber = | federacion_mundial = | federacion_continental = | federacion_nacional = | afilia = | comite_olimpico = | agencia_deportivo = | stop_imagen = | imagen = | descripcion = | website = }} '''Badminton Bond Curaçao''' (BBC) ta e organisashon ku ta dirigi i promové e deporte di badminton na Kòrsou. E federashon ta un miembro di e organisashonnan internashonal i regional, inkluíendo e '''Badminton World Federation (BWF)''', e '''Badminton Pan America (BPA)''', i e '''Caribbean Regional Badminton Confederation (CAREBACO)'''. === Historia i Fundashon === E Badminton Bond Curaçao a fundá den 1975. E federashon ta representá Kòrsou den e organisashonnan regional i internashonal di badminton.:contentReference[oaicite:8]{index=8} === Afiliashon Internashonal === :contentReference[oaicite:10]{index=10} * :contentReference[oaicite:13]{index=13} * :contentReference[oaicite:16]{index=16} * :contentReference[oaicite:19]{index=19}:contentReference[oaicite:21]{index=21} === Participashon Internashonal === :contentReference[oaicite:23]{index=23}:contentReference[oaicite:25]{index=25} === Referensianan === * :contentReference[oaicite:27]{index=27} * :contentReference[oaicite:30]{index=30}:contentReference[oaicite:32]{index=32} [[:Kategoria:Deporte na Kòrsou]] [[:Kategoria:Organisashon Deportivo]] {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte]] --------------- {{Databox}} E '''seleccion nacional di badminton di Aruba''' ([[Hulandes]]: Arubaans badmintonteam) ta representa [[Aruba]] den competencianan internacional di team di badminton y ta wordo controla pa [[Aruba Badminton Federation]] cu ta afilia na Badminton Pan America y Caribbean Regional Badminton Confederation (CARECOBA).<ref>{{Cite web |title=Members {{!}} BWF Corporate |url=https://corporate.bwfbadminton.com/about/membership/ }}</ref> E ekipo a kompetí pa promé biaha den nan promé torneo internacional di ekipo na 1990. E ekipo a haci su aparicion pa prome biaha na e Campeonato di Ekipo di CAREBACO na aña 1974.<ref>{{citeer web|titel=Aruba vooreerst naar Car. badmintonkampioenschap|werk=[[Amigoe]]|datum=1974-11-15|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2025-05-29|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461200:mpeg21:p005}}</ref> Tambe e ekipo a competi den e [[Weganan Centroamericano y di Caribe]] di 1990, unda badminton a wordo inaugura pa prome biaha den e Weganan. E ekipo junior di Aruba a kompetí den e Campeonato Pan Am Junior Team 2009 y a terminá na di 12 lugá.<ref>{{Cite web |title=BWF - Team Event XVIII Pan Am Junior 2009 - Winners |url=https://bwf.tournamentsoftware.com/sport/winners.aspx?id=C61259DF-B2FF-4AC5-A444-F9E14C6A82B1 |access-date=2022-09-04 |website=bwf.tournamentsoftware.com}}</ref> Een Arubaans selectie-team zal van 17 tot en met 24 november voor de eerste keer deelnemen aan de Caribische Badmintonkampioenschappen, die dit jaar te Georgetown in Guyana gehouden worden. Het team dat Aruba zal vertegenwoordigen bestaat uit de dames M. Mata, N. Mata en M. Yarzagaray, en de heren Doy Bernaibela, H. Boer, Robby Arambatzis en Reginals Altman. Deze reis werd mogelijk gemaakt dankzij financiële — en materiele steun van diverse giften; het bedrijfsleven en andere instanties. Het Caribisch toernooi wojdt^jgeorganiseerd door de Caribbean regional badminton confederation, een in 1972 opgerichte federatie, tot voor kort bestaande uit de landen Jamaica, Trinidad/Tooago, Guyana en Sjuriname. Vorig jaar heeft de Badminton Bond Aruba zijn interesse voor deelname aan het bestuur van de Carebaco te kennen gegeven en na een jaar van intensieve voorbereidingen werd Aruba in juli van dit jaar lid van de International badminton federation en in dezelfde maand als vijfde lid van de Carebaco toegelaten. Beide feiten kunnen als mijlpalen worden beschouwd in de geschiede- | nis van de badmintonsport op Aruba, waar deze sport (nog) vrij onbekend is. Dit laatste komt voornamelijk doordat men hier voor deze sport een enorm tekort heeft aan goede accomodatie. ==Historia== ===Tim miksto=== Aruba a debuta den e Campeonato di Equipo di CAREBACO na 1974. E team a keda na di cinco lugar den e ranking final, perdiendo 7-0 contra Jamaica, Surinam, Trinidad y Tobago y Guyana.<ref>World Badminton 18 (1974), p. 3</ref> {{Appendix}} [[:Category:Deporte na Aruba]] en.wiki --------------- {{Infobox asociacion deporte| variante = c | nomber = Aruba Badminton Federation | logo = | imagen = | abrevia = ABF of BBA | president = | vice-president = | algemeen-secretaris = | asiento = | region = | pais = | cantidad_miembro = | cantidad_asociacion = | deporte = | funda = | luga_funda = | ex-nomber = | federacion_mundial = | federacion_continental = | federacion_nacional = | afilia = | comite_olimpico = | agencia_deportivo = | stop_imagen = | imagen = | descripcion = | website = }} '''Aruba Badminton Federation''' (ABF), tambe yamá Badminton Aruba o Aruba Badminton Bond, ta e organisacion gobernante nacional supremo pa e deporte di [[badminton]] na [[Aruba]]. E federacion ta wordo representa pa e [[seleccion nacional di badminton di Aruba]]. == Historia == E Aruba Badminton Federation a wordo funda memey di añanan 1970, ora cu e promé participacion a tuma luga na e Kampionatonan di Carebaco. Na desember 1973 e federacion a bira miembro di Caribbean Badminton Federation, hunto cu Corsou.<ref>Sport inliet kort sport in het kort sport. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 05-12-1973, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 29-05-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461498:mpeg21:p007</ref> E federashon despues a bira miembro di e órgano di gobernashon kontinental, e Konfederashon Panamerikano di Badminton, i e Federashon Mundial di Badminton, e tempu ei konosí komo e Federashon Internashonal di Badminton. Aruba ainda no ta anfitrion di campeonatonan internacional. Sinembargo Aruba a yega di ta anfitrion di Campeonato di Carebaco dos biaha. Federacion di Badminton Aruba ta miembro di Comite Olimpico Arubano . {{Appendix}} De Badminton Bond Aruba (BBA) viert deze maand zyn 15-jarig bestaan met verschillende toernooien en andere activiteiten. Ofschoon deze tak van sport niet zo bekend is op Aruba, heeft de BBA in vijftien jaren heel wat gepresteerd. Deze bond is al jaren lid van de International Badminton Federation (IBF). Ook is de BBA lid van de Carebaco (Caribbean Regional Badminton Confederation), waarvan verder ook lid zijn: Jamaica, Trinidad, Suriname, Guyana, Barbados, Bermuda, Curasao en Grenada. Elk jaar doet Aruba mee aan de Caribische kampioenschappen en BBA- motor, Riek Altman, is al jaren secretaris / penningmeester van de Carebaco. Aruba wordt elk jaar weer verzocht de Carebaco- wedstrijden te organiseren, omdat Aruba tot nu toe het beste toernooi heeft georganiseerd, doch door het ontbreken van faciliteiten kan de BBA dit Caribisch treffen niet meer organiseren. De BBA bestaat momenteel uit de vier clubs: Floralin, Flamboyant, Aruba Badminton Minders en Playa die tezamen honderd leden tellen. Deze sport kan uitsluitend gespeeld worden in een zaal en nu wordt er gebruik gemaakt van de gymnastiekzalen van Julianaschool, La Salie College en de Sporthal. Een paar maanden geleden hebben de BBA- bestuursleden, Riek Altman en Michael Williams, in Trinidad een coachingcUrsus gevolgd onder auspiciën van de IBF en geven nu op maandag en donderdag aan trainers van de club een opleiding. Nu al is bekend dat Aruba volgend jaar vertegenwoordigd zal worden op Curagao tijdens de Easter Open Tournament en in Jamaica tijdens de Carebaco- wedstrijden. De BBA heeft gisteren in een communiqué dank uitgebracht aan alle personen en instanties, die door de jaren heen de BBA hebben geholpen en eenieder, die aan badminton wil meedoen, uitgenodigd zich op donderdag in de Sporthal op te geven tussen zeven en tien uur 's avonds. Het bestuur van de BBA wordt in dit derde lustrumjaar gevormd door: voorzitter R. Nieuw, vicevoorzitter R. Altman, secretaris G. Simon, penningmeester B. Hernandez, commissarissen E. van der Linde, M. McClure, E. Vemannan, M. Croes en M. Williams.<ref>Met uitgebreid activiteiten-programma Badminton Bond Aruba viert haar derde lustrum. "Amigoe". Curaçao, 08-11-1986, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 29-05-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641854:mpeg21:p013</ref> ------------- {{Variante|a}} {{Futbolista |nomberdihungado = |Nomber = Mario Croes |potret = |Fecha di nasementu = |Siudat di nasementu = |Pais di nasementu = {{ABW}} |Nashonalidat = hulandes |Posishon = |club = }} '''Hyacintho Mario Croes''' (☆ ± 1942 na [[Aruba]]), tambe conoci como '''Mario Croes jr.''', ta un ex-hungado di pingpong [[Aruba]]no. Entre decada 1960 y decada 1980 el a titula 13 vez campeon di Aruba. Den [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]] Croes tabata un di e dos "grandinan" den deporte di tennis di mesa, banda di [[Robert Hosé]] di [[Kòrsou|Corsou]].<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463158:mpeg21:a0099|titel=Sensationele zege van R. Hosé over M. Croes|werk=[[Amigoe]]|datum=1970-11-02|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> == Biografia == Mario Croes ta yiu di Eymee Zeppenfelt y Mario Hyacinto Croes, empresario i doño di La Gran Bodega.<ref name="Amigoe">{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462365:mpeg21:a0121|titel=In de Franciscuskerk|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-07-16|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> Cu mas o menos siete aña el a cuminsa hunga pingpong y tabata train cu su mama pa despues sigi train cu su tata y otro famianan.<ref name="Amistad">{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AMISTAD-1976-11/page/3/mode/1up?q=Amistad+mei+1976&view=theater|titel=Mario Croes: 26 aña den pingpong|werk=Amistad|datum=november 1976|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> Croes a cuminsa mustra su talentonan ora cu na edad di 9 aña el a sali campeon "junioren" na Aruba. Cu 12 aña el a drenta division di senioren y na 1959, cu 16 aña, a bira campeon di Aruba pa prome bes.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010997546:mpeg21:a0072|titel=Mario Croes jr: nieuwe tienkampkampioen tafeltennis|werk=[[Amigoe]]|datum=1959-02-25|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> Na 1960 e ta prolonga su titulo.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010459813:mpeg21:a0112|titel=Mario Croes jr. weer de sterkste|werk=[[Amigoe]]|datum=1960-04-01|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> Hunto cu Cholan Jacobs e tabata hunga pa e team Arubano di Bavaria Stars. Den e torneo organisá door di e asociacion "Entre Nous Juveniles” na Corsou el a hunga cu 17 aña su prome wega internacional contra [[Colombia]]. Croes tabata doño di Mario's Sports Shop den Wilhelminastraat 51 na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]. E ta casa cu Ruth Arends y hunto nan tin un yiu homber, Mario III, i un yiu muhe Janine.<ref name="Amigoe"/> {{Appendix}} {{Stub}} {{DEFAULTSORT:Croes, Mario}} [[:Category:Hende]] [[:Category:Deporte na Aruba]] Pa promer viaha el a sali campeon di Aruba dia cu e tabatin 15 aña di edad. Awor flbi cu e tin 34 aña e por bisa cu ela sali 13 vez campeon di nos isla y e ta posee nada menos cu 39 copa y 27 medaya. Un deportista arubano cu e destaca su mes den e deporte di ping pong specialmente door di su mes esfuerzonan y su perserverancia, como cu manera nos lektornan por lesa mas alew, no ta semper ela haya ayudo den su carera deportivo na su isla natal. Mario Croes jr., casá cu Ruth Croes-Arends, ta haya cu e deporte di ping pong na Aruba a bai hopi atrcus den e 26 aña cu e tin ta praktikele. Amistad a tene un entrevista exclusivo cu e deportista te ainda mas grandi riba terreno di ping pong actuahnente: Mario Croes Jr.<ref name="Amistad">{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AMISTAD-1976-11/page/3/mode/1up?q=Amistad+mei+1976&view=theater|titel=Mario Croes: 26 aña den pingpong|werk=Amistad|datum=november 1976|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> mi a cuminsa hunga ping pong tempo mi tabata tin mas o menos siete aña. Mi mama a cuminsa siñami, pero mi no a worry mucho. Toch mi a sigi hunga cu mi tata y cu mi otro famianan. Un viaha mi a bai Flamingo Room (Trocadero), caminda tabatin un mesa di ping pong, anto ei nan mi a mira Cholan Jacobs, e tempo ei e campeon di Aruba, hunga. Esei a dunami smaak pa mi sigi train cu mi famia. Dia m'a cimiinsa hunga di verdad mi tabatin 12 ema y mi a cuminsa train cu Cholan. E tempo ei mi tabata hunga cinco te seis ora pa dia. Mi tabata caba di come dies dos or y mei y bai hunga te siet’or y mei di anochi. Tur dia e mesim cos. Mi no tabata hunga ni siña les. Mario a cuminsa mustra su talentonan ora cu na edad di 9 aña ela sali campeon di Junioren na Aruba. Cu 12 aña ela drenta division di senioren y cu 16 aña pa promer vez ela logra bira campeon di Aruba. Su promer wega internacional ela hunga contra Colombianonan tempo cu e tabatin 17 aña na 1959. E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” Entre Nous Juveniles na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsou. E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsou. in de Franciscuskerk te Oranjestad is gistermorgen het kerkelijke huwelijk ingezegend vun mejuffrouw Rulh Arends, dochter V(.n. de heer en mevrouw Milo de R. Arends-Arends en de heer Mario Croes, zoon van de heer en mevrouw Mario H. Croes- Zeppenfelt. Voor de receptie ten huize van de bruid bestond grote belangstelling. Het bruidspaar wachtte een verrassing; een taart in de vorm van een tafeltennistafel. De bruidegom is dan ook tafeltenniskampioen van Aruba.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462365:mpeg21:a0121|titel=In de Franciscuskerk|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-07-16|bezochtdatum=2022}}</ref> * Eigenaar van Mario's Sports Shop, Wilhelminastraat 51, Oranjestad, Aruba * Huwde in 1965 met Ruth Arends, kinderen Mario III en Janine {{Appendix}} --------------- 7ij2w31qttapc9qbfmnx53jtluccfx6 199638 199637 2026-08-06T10:23:49Z Caribiana 8320 199638 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ Pending: [[Barracudas Artistic Aruba]] - [[Aruba Dolphins]] - [[Stingray Swimming Team]] - [[Shawn Zarraga]] - [[Antwone Thyshon Kelly]] - [[Badminton Bond Curacao]] - [[Seleccion nacional di badminton di Aruba]] - [[Aruba Sport Unie]] -------- {{infobox deportista | variante= a | nomber completo = Higinio Ajelandro Farro | alias = Patan | fecha nacemento = [[11 di yanüari|11 di januari]] [[1942]] | luga nacemento = {{ABW}} | fecha fayecimento = [[30 di yüli |30 di juli]] [[2026]] | luga fayecimento = | deporte = [[File:Olympic pictogram Weightlifting.png|22px]] hisamento di peso | disciplina = | prome titulo = 1965, campeon di Aruba | debut = 1964 | activo = <!-- Seccion di distincion --> | bista medaya = {{Bista medaya}} {{Bista medaya rij|[[Weganan Centroamericano y di Caribe|Weganan CAC]] 1978| 0 | 0 | 1}} {{Bista medaya total|1|0|0|1}} }} '''Higinio Alejandro (Patan) Farro''' (☆ [[11 di yanüari|11 di januari]] [[1942]] na [[Aruba]] - † [[30 di yüli |30 di juli]] [[2026]]<ref>[https://www.arubanative.com/aurora-royal-pray-funeral-home-ta-anuncia-fayecimento-di-higinio-alejandro-farro-mihor-conoci-co-mo-patan/ Aviso di fayecemento], arubanative.com (4 di augustus 2026)</ref>) tabata un musico, compositor y deportista [[Aruba|Arubiano]]. El a titula campeon di hisamento di peso di Aruba pa diescuater aña consecutivo (1965-1978) y tabata tambe campeon di [[Antias Hulandes]] pa nuebe aña consecutivo.<ref name="telearuba"/> Farro ta wordo considera un di e pioneronan mas importante di hisamento di peso na Aruba.<ref>[https://arubanews.ca/patan-farro-weightlifting-legacy-honoured-following-aruban-champions-death/ Patan Farro Weightlifting Legacy Honoured Following Aruban Champion’s Death], arubanews.ca (4 di augustus 2026)</ref><ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/93280/voormalig-gewichthefkampioen-patan-farro-overleden-vz1916 Voormalig gewichthefkampioen ‘Patan’ Farro overleden], curacao.nu (4 di augustus 2026)</ref> Fuera di su carera deportivo, e tabata tambe un figura cultural como wicharero, restaurado y promotor di [[Caha di Orgel|caha di orgel]] tradicional.<ref name="cultura">[https://www.aruba.nu/nieuws/kunst-cultuur-en-muziek/57390/unieke-eer-voor-muzikanten-met-liefde-voor-cahi-orgel Unieke eer voor muzikanten met liefde voor Cah’i Orgel], aruba.nu (27 di november 2024)</ref> == Bida y carera == Farro tabata un deportista di distrito di [[Noord]]. El a cuminsa como pesista na aña 1964 y a logra di dos luga den su prome competencia. Den e aña siguiente, e nivel di e deporte riba e isla a baha considerablemente, debi cu hopi hisador di peso, cu tabata di origen stranhero, a bandona Aruba despues di nan retiro for di [[Lago Oil & Transport Company|refineria Lago]].<ref>[https://297sportsaruba.com/na-memoria-di-higinio-alejandro-patan-farro/ Na memoria di Higinia Alejandro "Patan" Farro], 297sportsaruba.com (3 di augustus 2026)</ref> Apesar di condicionnan dificil, Farro a sigui train y desaroya den deporte di peso. E tabata entrena hunto cu otro deportistanan den un espacio chikito na Wilhelmina Stadion (awor [[Stadion Guillermo Prospero Trinidad]]). El a entrena sin guia di un entrenador profeshonal y nunca a haya oportunidat pa sigui entrenamento den exterior. Pa participa na torneo internacional, e tabata depende di su propio dianan di vakantie. Despues di su retiro for di competencia, Farro a yuda Federacion Aruba Weightlifting Association como referee. ===Carera internacional=== Na 1970, Farro a wordo selecciona pa representa Antias Hulandes na [[Weganan Centroamericano y di Caribe]] (CAC) na [[Panama]]. Ora [[Comite Olimpico Antias Hulandes]] (NAOC) a nenga pa financia su biahe, e mes a cumpra su boleto di avion y a logra di cuater luga den su categoria.<ref name="telearuba">{{citeer web|url=https://telearuba.aw/article/na-memoria-di-higinio-alejandro-patan-farro|titel= Na memoria di Higinio Alejandro "Patan" Farro|werk=[[Telearuba]]|datum=2026-08-02|bezochtdatum=2027-08-06}}</ref> Na 1971, el a termina na di cinco luga durante [[Weganan Panamericano]] na [[Cali]], [[Colombia]]. Na 1974, el a bolbe logra di cuater luga na CAC na [[Repúblika Dominikano|Republica Dominicano]].<ref name="telearuba"/> Su logro internacional mas importante a yega na 1978, ora el a gana un medaya di brons na CAC na [[Medellín]].<ref name="telearuba"/> ===Logro y record === Ademas di su titulonan local y regional, Farro tabata conoci pa su forsa excepcional. Durante su carera el a kibra mas cu 50 record di Aruba. Den añanan 1970, el a logra e siguiente prestacion aproxima:<ref name="telearuba"/> * squat: serka 272 kilo (600 liber) * deadlift: serka 318 kilo (700 liber) * bench press: serka 181 kilo (400 liber) * snatch: serka 125 kilo (275 liber) * clean and jerk: serka 160 kilo (352 liber) Su recordnan Arubano di 1976 den e disciplinanan "snatch" y "clean and jerk" a keda sin wordo bati pa cuarenta aña, te cu na 2016 nan a wordo mehora, hunto cu su total combina.<ref name="telearuba"/> == Contribucion cultural == For di chikito, Farro a desaroya un amor profundo pa musica, specialmente pa [[caha di orgel]] tradicional. E pasion aki a converti’e den un maestro respeta den restaura, afina y construi cylinder (cylinder di clabo). E tabata un di e poko ekspertonan na Aruba ku e habilidad artesanal pa traha y mantene e mecanismo compleho di e instrumento.<ref name="cultura"/> Farro tabata doño di e caha di orgel historico “El Diamante”, cu tabata mas cu 100 aña bieu. El a contribui na preservacion di e instrumento, tanto na Aruba como na Kòrsou, caminda el a traha riba varios caha di orgel.<ref name="honor">[https://www.gobierno.aw/a-honra-varios-tocado-di-cahi-orgel-riba-dia-di-musico A honra varios tocado di cah’i orgel riba dia di musico], Gobierno di Aruba (25 di november 2024)</ref> Na 1982, el a gana e premio principal den un konkuroso di caha di orgel na Hoffi Sero Janchi cu su orgel “El Diamante”.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-DOCUMENTACION-005276/mode/1up?q=patan+farro Ambiente inmenso na concurso di caha di orgel], Diario (30 di augustus 1982)</ref> Desde chikito, Patan a desaroya un amor profundo pa musica. E pasion ey a converti’e den un maestro respeta, tanto den pone pieza, afina y restaura cahanan di orgel, como den preserva e sonidonan autentico. Como hobby y trabao e ta toca caha di orgel y traha cylinder pa caha. Ademas di su contribucion na deporte, Farro tabata tambe envolvi den preservacion di herencia cultural di Aruba, specialmente door di su trabou cu restauracion y promocion di [[Caha di Orgel|cah’i orgel]] tradicional.<ref name="honor">[https://www.gobierno.aw/a-honra-varios-tocado-di-cahi-orgel-riba-dia-di-musico A honra varios tocado di cah’i orgel riba dia di musico], Gobierno di Aruba (25 di november 2024)</ref> E legendario hisador di peso Arubiano Higinio Alejandro “Patan” Farro tambe tabata un figura cultural bon conoci y un tocado, doño y restaurador celebra di e tradicional caha di orgel (orgel di bari) yama “El Diamante”.<ref>[https://www.aruba.nu/nieuws/kunst-cultuur-en-muziek/57390/unieke-eer-voor-muzikanten-met-liefde-voor-cahi-orgel Unieke eer voor muzikanten met liefde voor Cah’i Orgel], aruba.nu (27 di november 2024)</ref> Legado Cultural E Instrumento: Patan Farro tabata doño y tabata cuida un caha di orgel historico di 100 aña bieu como “El Diamante” tabata conoci. Diamante". Artesania: E tabata un di e poco personanan na Aruba cu e habilidad raro pa pega y martillo e cilindernan (cilinder di claba) cu ta wordo uza pa toca musica tradicional riba e instrumento. No ta facil pa a aregla, marca y claba pieza riba caha di orgel. Na Corsou Patan a pone piesa pa por lo menos 16 caha di orgel.<ref name="baluarte">[https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2015-10-07/mode/2up?q=patan+farro+oranje+nassau Reconocemento na baluarte di cah’i orgel Alegandro ‘Patan’ Farro], Bon Dia Aruba (7 di october 2015)</ref> Reconocimento: El a ricibi multiple premio cultural y reconocimentonan oficial di gobiernonan di Aruba y Corsou pa conserva e musical unico aki.<ref name="honor"/><ref name="baluarte"/> Na 1982, den concurso di caha di orgel na Hoffi Sero Janchi, Farro a sali ganado maximo cu su caha di orgel Diamante.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-DOCUMENTACION-005276/mode/1up?q=patan+farro Ambiente inmenso na concurso di caha di orgel], Diario (30 di augustus 1982)</ref> == Reconocemento == Durante su carera activo, Farro no a haña hopi reconocemento oficial pa su prestacionnan. Sinembargo, despues di su retiro, el a wordo honra cu varios distincion: * 1974 - nominacion pa premio di “atleta di aña” di [[Aruba Sport Unie]]<ref>[https://coleccion.aw/show/?ANA-DIG-CARA-C002 Alejandro "Patan" Farro], coleccion.aw</ref> * condecoracion real como "ridder" den [[Orden di Oranje-Nassau]] * inclusion den Salon di Fama di Aruba * 1991 - Premio Promocional Santa Anna pa su contribucion na deporte y cultura Segun Archivo Nacional Aruba, Farro tabata tambe nominá pa premio di “atleta di aña” di Aruba Sport Unie na 1974. == Fayecemento == Farro tabata casa y tata di tres yiu. El a fayece dia 30 di juli 2026 na edat di 84 aña. Diferente organisashonnan, entre otro Federacion Aruba Weightlifting Association y Departamento di Cultura di Aruba, a record’é como un atleta respectivamente culturista sobresaliente y un persona ehemplar. {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] '''Higinio Alejandro (Patan) Farro''' (☆ [[11 di yanüari]] [[1942]] - † 30 di yüli 2026) tabata un hisado di peso [[Aruba|Arubiano]]., conoci den su tempu aktivo komo e hòmber mas fuerte di Aruba. El a dominá deporte di levantamentu di peso riba e isla pa mas ku un dekada i a representá Antia Hulandes na diferente torneo internashonal. Farro a gana e titulo di kampion di Aruba pa dieskuater (14) aña konsekutivo i tabata tambe kampion di Antia Hulandes pa nuebe (9) aña. El ta konsiderá un di e pioneronan mas importante di levantamentu di peso na Aruba.<ref>[https://arubanews.ca/patan-farro-weightlifting-legacy-honoured-following-aruban-champions-death/ Patan Farro Weightlifting Legacy Honoured Following Aruban Champion’s Death], arubanews.ca (4 di augustus 2026)</ref><ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/93280/voormalig-gewichthefkampioen-patan-farro-overleden-vz1916 Voormalig gewichthefkampioen ‘Patan’ Farro overleden], curacao.nu (4 di augustus 2026)</ref> == Bida y carera == Farro a kuminsá ku levantamentu di peso na aña 1964 i a logra di dos luga den su promé kompetensia. Den e aña siguiente, e deporte a baha hopi na nivel riba e isla, despues ku hopi trahadó strañero a laga Aruba tras despido na refineria di Lago.<ref>https://297sportsaruba.com/na-memoria-di-higinio-alejandro-patan-farro/</ref> A pesar di e situashon difísil, Farro a sigui entrená bou di kondishonnan hopi limitá. El tabata entrená den un espasio chikí bou di graderia di Wilhelmina Stadion (awor Stadion Guillermo Prospero Trinidad), ku ventilashon insufisiente i un solo plataforma ku el mester a kompartí ku siete otro deportista. El a entrená sin entrenador profeshonal i nunca a haña oportunidat pa sigui kampamentu di entrenamiento na exterior. Pa torneo internashonal, el tabata depende di su propio dianan di vakashon, pasobra no a haña permiso adicional di su trabou. ===Carera internacional=== Na 1970, Farro a wordu selekshoná pa representá Antia Hulandes na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Panamá. Ora e Komité Olímpiko Antiano a nenga pa paga su biahe, el mes a kumpra su boleto di avion i a logra di kuarto luga den su kategoria. Na 1971, el a termina na di sinku luga durante e Huegos Panamericanos na Cali, Kolombia. Na 1974, el a bolbe logra kuarto luga na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Republica Dominicano. Su logro internashonal mas importante a yega na 1978, ora el a gana un medaya di brons na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Medellín. ==Logro y rekord == Ademas di su titulo lokal i regional, Farro tabata konosí pa su forsa eksepshonal. Den añanan setenta, el a logra e siguiente prestashonnan aproksimá: squat: serka 272 kilo (600 lbs) deadlift: serka 318 kilo (700 lbs) bench press: serka 181 kilo (400 lbs) snatch: serka 125 kilo (275 lbs) clean and jerk: serka 160 kilo (352 lbs) Su rekordnan arubiano di 1976 den e disciplinanan snatch i clean and jerk a keda sin bati pa aproksimadamente kuarenta (40) aña. Na 2016, e rekordnan aki i su total kombiná finalmente a wordu mehorá. Rekonosimentu Durante su karrera aktivo, Farro no a haña hopi rekonosimentu ofisial pa su prestashonnan. Sin embargo, despues di su retiro, el a wordu honrá ku diferente distinkshon: distinkshon real inklushon den Eregalerij di Aruba Premio Santa Anna pa su kontribushon na deporte i kultura Segun Archivo Nacional Aruba, Farro tabata tambe nominá pa premio di “atleta di aña” di Aruba Sport Unie na 1974. == Ca'i orgel == * Diamante<ref>https://www.gobierno.aw/en/several-barrel-organ-players-were-honored-on-musicians-day</ref> E legendario hisador di peso Arubiano Higinio Alejandro “Patan” Farro tambe tabata un figura cultural bon conoci y un hungador, doño y restaurador celebra di e tradicional caha di orgel (orgel di bari) yama “El Diamante”.<ref>[https://www.aruba.nu/nieuws/kunst-cultuur-en-muziek/57390/unieke-eer-voor-muzikanten-met-liefde-voor-cahi-orgel Unieke eer voor muzikanten met liefde voor Cah’i Orgel], aruba.nu (27 di november 2024)</ref> Legado CulturalE Instrumento: Patan Farro tabata doño y tabata cuida un caha di orgel historico di 10 aña bieu como “El Diamante” tabata conoci. Diamante".Artesania: E tabata un di e poco personanan na Aruba cu e habilidad raro pa pega y martillo e cilindernan (cilinder di claba) cu ta wordo uza pa toca musica tradicional riba e instrumento.Reconocimento: El a ricibi multiple premio cultural y reconocimentonan oficial di gobierno di Aruba pa conserva e musical unico aki == Legado == Farro su influensia a bai mas allá di su rekordnan i medayanan. El a demostrá ku un atleta arubiano por kompetí na nivel regional, a pesar di falta di fasilidat, guia profeshonal i sosten finansiero. Su determinashon — manera paga su propio biahe i sigui entrená bou di kondishonnan difísil — a hasi’e un ehèmpel pa generashonnan posterior di deportista. Ademas di su kontribushon na deporte, Farro tabata tambe envolví den preservashon di herensia kultural di Aruba, spesialmente dor di su trabou ku restaurashon i promoshon di e Cah’i Orgel tradicional. Fayesimentu Farro a fayesé dia 30 di yüli 2026 na edat di 84 aña. Diferente organisashonnan deportivo, entre otro Aruba Amateur Weightlifting Association, a record’é komo un atleta sobresaliente i un persona ehèmpelar, i a ekspresá kondolensia na su famia. ------------ '''Aruba Sport Unie''' (ASU), tambe konosí komo '''Union Deporte Aruba''' òf '''Union Deportivo Arubano''', ta e organisashon cumbre di deporte na Aruba. E ta fungí komo federashon madre pa e diferente federashonnan i bondnan deportivo riba e isla. ASU ta representa mas ku 25 federashon deportivo i tin komo meta koordiná, promové i desaroyá deporte na Aruba. Pa bira miembro di ASU, un organisashon deportivo mester ta registra komo persona hurídiko i no por representa un deporte ku ta kaba representá pa un otro federashon miembro. ==Historia== Aruba Sport Unie a wordu fundá dia 23 di desèmber 1941, for di e nesesidat pa koordiná i stimulá desaroyo di deporte riba e isla. Entre e organisashonnan ku a kontribuí na su fundashon tabatin clubnan manera RCA, Club Caribe i Tivoli. E promé presidente tabata [[Jacobo Arends|Jacobo Rudolf (Coco) Arends]], kende tabata tambe envolví den fundacion di [[Arubaanse Voetbalbond]] (AVB) algun aña prome. Na 1949, ASU a kuminsá haña subsidio di e gobierno sentral pa sostené federashonnan deportivo, spesialmente pa organisashon di kompetensianan i otro aktividatnan. Durante e añanan 1950 i 1960, sektor priva a hunga un papel importante den desaroyo di deporte na Aruba. E kompania petrolero Lago Oil & Transport Company, por ehèmpel, a brindá sosten finansiero i material na diferente clubnan. Mateo Reyes tabata un di e figurannan clave den e proseso di distribushon i desaroyo. Na 1955, ASU a organisá e promé ASU Olimpiada, un evento ku a stimulá kompetensia entre atletanan lokal i ku a bira un tradishon durante varios dekada. Den e evento aki, atletanan tabata wordu rekonosé komo “atleta di aña”. Entre 1955 i 1993, ASU tabata responsabel pa maneho di e Wilhelminastadion na Oranjestad. Te na 1997, ASU tabata tambe enkargá ku distribushon di subsidio gubernamental na federashonnan deportivo. Despues di e aña ei, e tarea aki a pasa direktamente na gobierno di Aruba. ==Facilidatnan deportivo== ASU ta manehá diferente instalashon deportivo riba Aruba, entre otro: ===Joe Laveist Sport Park=== Situa na San Nicolas, e parke aki ta un fasilidat multifunkshonal ku instalashonnan pa: basebal futbòl volleyball basketball atletismo E parke por wordu usa tambe pa evento grandi manera konserto i aktividatnan komunidario. ===Centro Deportivo Betico Croes=== Situa na Santa Cruz, e fasilidat aki ta un kompleks deportivo di paden ku aire akondishoná. E ta usa pa deporte di sala i arte marcial. ==Organisashon i rol== ASU ta fungí komo koordinadó entre e diferente federashonnan deportivo na Aruba i ta apoyá: desaroyo di deporte organisashon di kompetensianan promoshon di atletanan lokal Riba e isla tin mas ku 30 organisashon deportivo ku ta forma parti di e sistema koordiná pa ASU. Entre e deporte mas popular na Aruba tin futbòl i basebal. Basebal, en partikular, a kontribuí na reconocimiento internashonal di Aruba, ku varios atletanan arubiano ku a hunga den Major League Baseball. ===Presidente === * Jacobo Rudolf “Coco” Arends (promé presidente) * Gerald Franca * Soraida Boekhoudt (2022– ) --- {{Variante|a}} {{infobox organisacion | variante = a | tipo = Deporte | nomber = Aruba Sport Unie | funda = [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]] | fundado = }} '''Aruba Sport Unie''' (Union Deporte Aruba, ASU), tambe conoci como '''Union Deportivo Arubano''', ta e organisacion cumbre di deporte na [[Aruba]]. E ta fungi como federacion cumbre pa diferente federacion y bond deportivo riba e isla. ASU ta representa mas cu 25 federacion deportivo y tin como meta coordina, promove y desaroya deporte na Aruba. Pa bira miembro di ASU, un organisacion deportivo mester ta registra como [[Persona hurídiko|persona huridico]] y no por representa un deporte cu ta representacaba pa otro federacion miembro. == Historia == Aruba Sport Unie a wordo funda dia [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]]. E organisacion a surgi for di e necesidad pa coordina y stimula desaroyo di deporte riba e isla. Den promé añanan di su existencia, diferente club i organisashon deportivo a kontribuí na fundashon di ASU, entre otro [[RCA]], Club Caribe i Tivoli. E promé presidente di e organisashon tabata '''Coco Arends''', kende tabata tambe envolví den fundashon di e '''Arubaanse Voetbal Bond''' algun aña promé. Na 1949 ASU a kuminsá ricibí subsidio di e gobierno sentral pa apoyá federashonnan deportivo ku organisashon di kompetensia i actividadnan deportivo. Durante añanan hopi organisashon i empresanan lokal a brindá sosten finansiero i material na deporte na Aruba. E kompanía petrolero Lago Oil & Transport Company tabata un di e sostenedornan importante, donando material deportivo i apoyando desaroyo di clubnan deportivo. Mateo Reyes tabata un di e personanan cu a yuda den e proseso di desaroyo aki. Den 1955 ASU a organisá e promé '''ASU Olimpiada''', un evento deportivo pa estimulá kompetensia entre atletanan lokal. E evento aki a bira un tradishon durante varios dekada, kaminda atletanan a wordo rekonosé komo “atleta di aña”. Entre 1955 i 1993 ASU tabata responsabel pa maneho di e [[Wilhelminastadion]] na Oranjestad. Te na 1997 ASU tabata tambe responsabel pa distribushon di subsidio gubernamental pa federashonnan deportivo. Despues di e aña aki, e tarea aki a wordo asumí direktamente pa e gobierno di Aruba. == Facilidatnan deportivo == ASU ta manehá diferente instalashon deportivo riba Aruba. '''Joe Laveist Sport Park''' na [[San Nicolas, Aruba|San Nicolas]] ta un parke deportivo multifunkshonal ku instalashonnan pa deporte manera: * [[Basebal]] * [[Futbòl]] * [[Volleyball]] * [[Basketbal]] * [[Atletismo]] E parke por wordo usa tambe pa evento grandi manera konserto i otro aktividatnan komunidario. '''Centro Deportivo Betico Croes''' na [[Santa Cruz, Aruba|Santa Cruz]] ta un fasilidat deportivo di paden ku aire acondicioná. E centro ta usa pa deporte di sala i arte marcial. == Organisashon == ASU ta fungí komo koordinadó entre e diferente federashonnan deportivo na Aruba. E organisashon ta apoyá desaroyo di deporte, organisashon di kompetensianan i promoshon di atletanan lokal. Riba e isla tin mas ku 30 organisashon deportivo cu ta forma parti di e sistema deportivo coordina pa ASU. Entre e deporte mas popular na Aruba tin [[futbòl]] i [[basebal]]. Especialmente basebal a duna Aruba reconocimiento internashonal, ku varios atletanan Arubiano cu a hunga den [[Major League Baseball]]. == Organisacion == Entre e presidentenan di Aruba Sport Unie tin: * [[Coco Arends|Jacobo Rudolf (Coco) Arends]] (1892-1965) – promé presidente * Gerald Franca – presidente durante diferente periodo den siglonan reciente * Soraida Boekhoudt – presidente (2022) [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] '''Aruba Sport Unie''' o '''Union Deportivo Arubano''' (ASU) ta e federacion cumbre di e federacionnan deportivo na [[Aruba]]. dre di 25 bond deportivo. Pa bira miembro di A.S.U. e organisacion mester ta un persona huridico y no mag di tin un miembro pa e deporte ey caba den A.S.U. == Historia == ASU e ser funda dia [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]]. * ASU taba maneha Wilhelminastadion di 1955 te 1993 A.S.U. ta maneha dos facilidad cu ta nan propiedad, esta Joe Laveist Sport Park na San Nicolas y Centro Deportivo Betico Croes na Sta Cruz. Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. Centro Deportivo Betico Croes ta completamente airecondiciona y ta uz'e pa tur sport di paden y arte marcial. Huur di e sporthal ta depende di cuanto hende mester uza pa maneha e lugar pa e actividad y ki sorto di actividad e ta. Pa mas informacion por yama oficina di A.S.U. na e numbernan di telefon ariba menciona.<ref>[https://www.gobierno.aw/union-deporte-aruba-asu Union Deporte Aruba (ASU)], Gobierno di Aruba</ref> Aruba Sport Unie a wordo funda dia 21 di December, 1941. E aña aki 21 di December, e ta cumpli 75 aña y tin cu corda riba e fundadornan. Segun e presidente actual Gerald Franca, e aña aki lo ta uno special den cuadro di e celebracion aki. Tambe el a splica kico tur nan tin pensa di haci pa loke ta e celebracion den 2017. Franca a splica cu e prome presidente tabata Coco Arends, kende ta e mesun persona cu a cuminsa tambe, kende ta fundador di Arubaanse Voetbal Bond 5 pa 6 aña prome. Un di e organisacionnan cu a yuda lanta Aruba Sport Unie tabata RCA, Club Caribe y Tivoli, cual ta e prome organisacionnan cu a lanta e asociacion aki. Na 1949 pa prome biaha den historia, ASU a cuminsa haya e subsidio di Gobierno Central pa facilita tambe e federacionnan di e tempo ey cu placa pa nan organisa actividadnan. Despues di e periodo ey tabata haya Lago ta yuda hopi den parti di formacion di e clubnan y nan tabata subsidia of duna donacion na e diferente clubnan pa nan material, etc. durante aña. Difunto Mateo Reyes, kende ta un persona conoci y keri, tabata encarga cu esaki. E ta un di e personanan cu a yuda ASU pa haya Joe Laveist for di Lago como un centro pa deporte. Lago Sportpark tabata di Lago y a bin pa pase pa Joe Laveist, pa pas’e pa ASU. Franca a menciona cu durante aña, durante 1955, ASU a celebra su prome ASU Olimpiada y despues di esey a keda celebr’e. Hopi di e atletanan grandi ta recorda e fechanan ey, caminda cu nan a wordo eligi como atleta di aña den decadanan di 60, 70 y 80. ASU semper a maneha deporte pa Gobierno y hasta a bay asina leu cu ASU a manda hende den exterior cu studie opdracht, pa bin bek lanta scol di deporte pa Aruba. Esaki nunca a logra debi na cosnan cu tabata pasa internamente. Despues ASU tabata encarga pa duna subsidio te cu na aña 1997, caminda cu Gobierno a tuma e tarea aki bek den su seno. Franca a sigui splica cu na e momentonan aki tin un comision cu ta trahando riba dje pa pasa e fecha pa Januari. Pa fin di aña ta imposibel pa organisa algo. Idea ta pa haci algo riba dje pa recorda e fecha y recorda esnan cu a funda e organisacion aki. Tabata tin hasta hendenan conoci entre otro shon A. Eman cu tabata un di e prome personanan den e directiva. Tin hopi hende conoci den comunidad tabata forma parti di ASU di e tempo ey.<ref>[https://masnoticia.com/aruba-sport-unie-lo-cumpli-75-ana-dia-21-di-december-proximo/ Aruba Sport Unie lo cumpli 75 aña dia 21 di December proximo], Mas Noticia (28 di november 2016)</ref> The sparse available evidence, however, reveals that there are around thirty-five sport organisations on the island that fall under the umbrella of the Aruba Sport Union (ASU), which was formed in 1941.44 As in Curaçao, two of the more popular team sports are soccer and baseball, and it is baseball that has given it the greatest international recognition through the participation of at least six Arubans in MLB since 1996.4 ASU President Gerald Franca --> 2022 Soraida Boekhoudt --- Aruba Sport Unie, funda dia 23 di december 1941, ta e bond madre di 25 bond deportivo. Pa bira miembro di A.S.U. e organisacion mester ta un persona huridico y no mag di tin un miembro pa e deporte ey caba den A.S.U. A.S.U. ta maneha dos facilidad cu ta nan propiedad, esta Joe Laveist Sport Park na San Nicolas y Centro Deportivo Betico Croes na Sta Cruz. Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. Centro Deportivo Betico Croes ta completamente airecondiciona y ta uz'e pa tur sport di paden y arte marcial. Huur di e sporthal ta depende di cuanto hende mester uza pa maneha e lugar pa e actividad y ki sorto di actividad e ta. Pa mas informacion por yama oficina di A.S.U. na e numbernan di telefon ariba menciona.<ref>https://www.gobierno.aw/union-deporte-aruba-asu Union Deporte Aruba (ASU)</ref> {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] ---------------- {{Variante|a}} {{multiple image | total_width = 270 | border = | perrow = 1/2 | align = right |header = Joe Laveist Sportpark |header_align = center |image2 = Joe Laveist Sport Park.jpeg | image1= Estadio de béisbol Joe Laveist, en San Nicolaas (este de Aruba).jpg | image3 = Joe Laveist Sport Park 06 54 31 704000.jpeg |caption1 = |caption_align = center }} == Lago Sport Park / Joe Laveist Sportpark == The historical Lago Sports Park (later known as the Laveist Sport Park) was a vital recreational and cultural hub in San Nicolas, Aruba. Officially inaugurated in March 1941, it was founded by the Lago Oil & Transport Company to support the island's booming refinery community. History of Lago Sports Park Founding and Baseball Roots: The park was instrumental in developing baseball on the island. American expatriate and former Major League Baseball pitcher Jim Bluejacket spent 15 years in Aruba and helped found the facility, fostering strong local interest in the game. WWII & Refining Community: During WWII, the facility offered organized recreation for Allied soldiers stationed in Aruba and the diverse immigrant workforce employed at the Lago refinery. Championship Ground: Throughout the 1940s and 1950s, the park was the premier venue for the organized Aruba baseball championships. Iconic early teams like the Dodgers, Baby Ruth, and Barnes' Ramblers competed here. Track and Field: Beyond baseball, it served as the primary venue for annual events like the Lago High School Track Meets and the Aruba School Sport Bond competitions. Evolution: Today, the historic site in San Nicolas continues to be an active community asset and is known as the Laveist Sport Park. --- Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. {{Variante|a}} {{Databox}} Intro *Location in San Nicolas, Aruba *Originally built by Lago Oil and Transport Company *Year of inauguration (1941) *Later renamed to Joe Laveist Sportpark ==Historia== 1. Fundashon (±1930s–1941) Lago building infrastructure for workers Role of Jim Bluejacket Opening (9 March 1941) 2. Periodo di floresementu (1940s–1980s) Organized sports (baseball, possibly softball, football) Social function (community gatherings, events) 3. Despues di sera di Lago (1985 →) Decline / transition Renaming to Joe Laveist Continued local use Struktura i fasilidat Even if partial: Baseball field Stands / seating Clubhouse? Multi-sport use * na 1968 Lago a traspasa LSP pa ASU Importansia kultural This is where your article becomes powerful: Role in development of baseball in Aruba Connection to Lago Colony life Symbol of industrial-era community building Link to later international baseball success of Aruba Legado Renaming to Joe Laveist Continued recognition Connection to surrounding area (Jim Bluejacketstraat, schools, neighborhoods) 🔎 Research tips (high impact, low effort) Look for: Lago employee magazines / newsletters Local newspapers (Amigoe, Diario archives) Aruba sports history sources Mentions of: inauguration (1941) sports competitions Joe Laveist (who he was!) ------------------ ==Origen di baseball na Aruba == Beisbòl a yega Aruba den añanan 1930, introdusí pa ekspatriadonan merikano ku tabata traha na Lago Oil Company i imigrantenan venezolano ku a forma timnan di pickup informal riba terenonan habrí.[2] E deporte a haña struktura ku e fundashon di ABBA na 1950 pa organisá liga i kampionato lokal, loke a kondusí na entrada di Aruba den wega internashonal na 1952 ora el a djòin e Asosiashon Internashonal di Beisbòl Amateur (awor parti di WBSC).[2] E aña ei, Aruba a debutá su promé selekshon nashonal na e Serie Mundial Amateur di 1952 na Havana, Cuba, manehá pa Joe Proterra, kaminda el a sigurá dos viktoria den seis wega i a gana aklamashon di fanátikonan, ku pitcher Nell Harms nombrá hungadó sobresaliente di siman pa su aktuashon kontra Honduras.[2] Beisbòl a wòrdu introdusí na Aruba na final di añanan 1920 i kuminsamentu di añanan 1930 prinsipalmente dor di ekspatriadonan merikano empleá pa Lago Oil and Transport Company, un supsidiario di Standard Oil of New Jersey, kendenan a establesé un refineria riba e isla. Pafo di e colonia, baseball a haya traccion na fin di añanan 1930 pa medio di imigrantenan y mariniernan Venezolano cu a mara na wafnan di Aruba cu nan barconan di pisca, formando teamnan casual di pick-up cu a hunga riba terenonan habri na Oranjestad, manera e area patras di Corte di Husticia actual. Pa añanan 1950, beisbòl a integrá profundamente den kultura di Aruba, partikularmente bou di hóbennan, ku a wòrdu eksponé pa medio di transmishonnan di media merikano, eventonan patrosiná pa kompanianan di zeta, i e impakto persistente di sòldánan di tempu di guera, hasiendo esaki un símbolo di aspirashon i vínkulo di komunidat den barionan di klase trahadó. Adopshon lokal a oumentá ku e formashon di klupnan amateur den tur pueblo. <ref>Clyde Harms, https://archive.org/details/BNA-DIG-ARUBATODAY-2021-05-28/page/n9/mode/1up?q=jim+bluejacket Short history of the beginnings of baseball in Aruba], Aruba Today (28 di 2021)</ref> ------------------- {{Variante|a}} {{Infobox deportista| variante = a | nomber completo = Shawn Joubert Zarraga | alias = | fecha nacemento = [[21 di yanüari|21 di januari]] [[1989]] | luga nacemento = {{ABW}} | fecha fayecimento = | luga fayecimento = | nacionalidad = {{NLD}} | haltura = 183 cm | peso = 109 kg <!-- Seccion di informacion deportivo --> | deporte = [[beisbòl|baseball]] | disciplina = catcher (man drechi)? | wo = | debut = 11 di maart 2023 (den [[Tim nashonal di beisbòl hulandes|team di Reino]])?? | activo = 2021 - presente ?? | distincion = }} '''Shawn Joubert Zarraga''' (☆ [[21 di yanüari|21 di januari]] [[1989]] na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]) ta un eks-catcher profesional di beisbòl Arubiano ku a representá Hulanda den kompetensianan internashonal, inkluyendo e World Baseball Classic.[1] Para na 6 pia 0 inch (1.83 m) i pisando aproksimadamente 240 liber (109 kg), Zarraga tabata un switch-hitter ku tabata tira ku man drechi i a hunga prinsipalmente komo un katcher durante henter su karera.[2] Selektá pa e Milwaukee Brewers den e di 44 buèlta (1.302 en general) di e Selekshon di Beisbòl di Liga Mayor di 2007 for di Trinity Christian Academy na Florida, el a pasa vários temporada den e liganan menor den vários organisashon.[3] grokipedia: Zarraga su karera profeshonal a kuminsá den e sistema di Brewers, kaminda el a progresá a traves di nan afiliadonan di 2007 pa 2014, alkansando nivelnan di Double-A i Triple-A i mustrando abilidatnan defensivo sólido tras di e plato.[4] Despues el a firma kontraktnan di liga menor ku timnan inkluyendo Los Angeles Dodgers na 2017 i Cincinnati Reds na 2016, ganando invitashonnan no-roster pa entrenamentu di primavera, ounke nunka el a yega Major League Baseball.[5] Despues ku su karera den liga menor afiliá a terminá na 2017, Zarraga a hunga den liganan independiente, inkluyendo ku e Cleburne Railroaders di e Asosiashon Merikano e aña ei, promé ku el a baha ku penshun.[6] Riba e esenario internashonal, Zarraga tabata un kontribuidor klave na e selekshon nashonal di Hulanda, yudando sigurá e título di Kopa Mundial di Beisbòl 2011 na Panama i partisipando den e Klásiko Mundial di Beisbòl 2017, kaminda el a proveé ​​profundidat na katcher durante wega di pool.[7] Su versatilidat i eksperensia a hasié un opshon konfiabel pa e tim hulandes, basando riba su raisnan arubiano miéntras e tabata kompetí bou di e bandera di Reino Hulandes.[8] == Karera internashonal == ===Kopa Mundial 2011=== Zarraga a haci su debut internacional cu e seleccion nacional di baseball di Hulanda na 2011 den Mundial di Baseball na Panama, eligibel pa medio di su herencia Arubiano. El a sirbi komo un katcher riba e lista ora e tim a gana e medaya di oro, derotando Cuba 2-1 den e final pa reklamá e título mundial.[25][26] torneonan di 2014 Zarraga a sirbi prinsipalmente komo un katcher durante e aparishonnan di e tim den dos torneo klave e aña ei.[27] Na yüli, Zarraga a representá Hulanda na e Torneo Internashonal di Beisbòl di Fransia, konosí tambe komo Yoshida Challenge, ku a tuma lugá na Sénart, Fransia. E selekshon hulandes a gana e medaya di oro, derotando un tereno ku a inkluí anfitrion Fransia, Alemania, i all-starnan internashonal. Zarraga tabata parti di e lista ku a sigurá e título, kontribuyendo tras di e plato miéntras e tim a pone un demostrashon fuerte den nan promé salida na e fasilidat nobo.[28][29] Mas lat e sèptèmber ei, Zarraga a kompetí den e Kampionato Oropeo di Beisbòl 2014 ku a tuma lugá na Ostrava i Brno, Repúblika Cheko, kaminda Hulanda a kapturá nan di 21 medaya di oro kontinental ku un rèkòrt invikto di 11-0, kulminando den un viktoria final di 6-3 riba Italia. Komo katcher, el a bati .286 ku aktuashonnan notabel, inkluyendo tres hit den un viktoria di 7-2 riba Alemania i un homerun den un wega di pool anterior kontra Kroasia. Su trabou defensivo a yuda ankra un staf di lansamentu ku a pèrmití solamente 1.36 kareda gana pa wega durante henter e torneo.[30][31][28] 2015 Premier12 i 2017 World Baseball Classic Zarraga a wòrdu selektá pa representá e selekshon nashonal di beisbòl di Hulanda na e WBSC Premier12 di 2015, e edishon inaugural di e torneo ku a tuma lugá na Mexico i Taiwan, kaminda el a sirbi komo un katcher bistiendo e kamisa number 22.[32] Hulanda a kompetí den Grupo A di e buèlta di apertura, sigurando tres viktoria kontra Chines Taipei (7-4), Italia (16-1), i Puerto Rico (11-7), miéntras ku nan a sufri pèrdida kontra Cuba (5-6) i Canada (1-3), loke a posishoná nan pa avansá pa e kuartfinal.[33] Einan, nan a kai kontra Merka 1-6, resultando den un di sinku lugá total pa e tim.[33] Durante e torneo, Zarraga a kontribuí ofensivamente den momentunan klave, inkluyendo un homerun di dos kareda den e di kuater inning kontra Cuba ku a ekstendé e bentaha di Hulanda na 4-1, ounke e tim na final a pèrdè den un kompetensia estrecho.[34] El a registrá tambe un RBI den e viktoria riba Taipei Chines, trahando un kaminata apesar di a bai sin hit den tres at-bat.[35] Sinembargo, Zarraga a sufri un leshon na man durante e wega di Cuba i mester a sali trempan.[36] Na 2017, Zarraga a gana un lugá riba e lista di Hulanda pa e World Baseball Classic, atrobe komo un katcher, partisipando den e torneo prinsipal ku a tuma lugá den vários pais anfitrion.[37] Hulanda a pone un rèkòrt di 2-1 den Pool A, avansando komo subkampeon tras di Israel, promé ku a derotá Israel 12-2 den e kuartfinal na Tokyo Dome pa yega e semifinal.[37] Nan kareda a terminá den un pèrdida di 3-4 kontra Puerto Rico na Dodger Stadium, kaminda e tim a regresá lat pero no por a sigurá e viktoria.[38] E aktuashon sobresaliente di Zarraga a bini den e kuart di final kontra Israel, kaminda el a konta dos hit i dos RBI komo parti di e eksploshon ofensivo di e tim.[39] Den e semifinal kontra Puerto Rico, el a entregá un dòbel di RBI krusial den e di sinku inning pa skor Wladimir Balentien i empatá e wega na 3-3, ounke kompañero di ekipo Jonathan Schoop a wòrdu bentá afó na e plachi di kas den e wega.[40] Zarraga a parse di a sufri un leshon den e di ocho inning di e wega ei, loke a rekerí atenshon médiko tras di e plato. {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid = |titulo=}} {{References}} * [https://www.baseball-reference.com/register/player.fcgi?id=kelly-001ant Minors Stats Antwone Kelly] }} {{DEFAULTSORT:Zarraga, Shawn}} [[:Kategoria:Hende]] [[:Kategoria:Beisbòl]] ----------------- {{Variante|a}} {{Infobox asociacion deporte| variante = c | nomber = Badminton Bond Curaçao | logo = | imagen = | abrevia = BBC | president = | vice-president = | algemeen-secretaris = | asiento = | region = | pais = | cantidad_miembro = | cantidad_asociacion = | deporte = | funda = | luga_funda = | ex-nomber = | federacion_mundial = | federacion_continental = | federacion_nacional = | afilia = | comite_olimpico = | agencia_deportivo = | stop_imagen = | imagen = | descripcion = | website = }} '''Badminton Bond Curaçao''' (BBC) ta e organisashon ku ta dirigi i promové e deporte di badminton na Kòrsou. E federashon ta un miembro di e organisashonnan internashonal i regional, inkluíendo e '''Badminton World Federation (BWF)''', e '''Badminton Pan America (BPA)''', i e '''Caribbean Regional Badminton Confederation (CAREBACO)'''. === Historia i Fundashon === E Badminton Bond Curaçao a fundá den 1975. E federashon ta representá Kòrsou den e organisashonnan regional i internashonal di badminton.:contentReference[oaicite:8]{index=8} === Afiliashon Internashonal === :contentReference[oaicite:10]{index=10} * :contentReference[oaicite:13]{index=13} * :contentReference[oaicite:16]{index=16} * :contentReference[oaicite:19]{index=19}:contentReference[oaicite:21]{index=21} === Participashon Internashonal === :contentReference[oaicite:23]{index=23}:contentReference[oaicite:25]{index=25} === Referensianan === * :contentReference[oaicite:27]{index=27} * :contentReference[oaicite:30]{index=30}:contentReference[oaicite:32]{index=32} [[:Kategoria:Deporte na Kòrsou]] [[:Kategoria:Organisashon Deportivo]] {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte]] --------------- {{Databox}} E '''seleccion nacional di badminton di Aruba''' ([[Hulandes]]: Arubaans badmintonteam) ta representa [[Aruba]] den competencianan internacional di team di badminton y ta wordo controla pa [[Aruba Badminton Federation]] cu ta afilia na Badminton Pan America y Caribbean Regional Badminton Confederation (CARECOBA).<ref>{{Cite web |title=Members {{!}} BWF Corporate |url=https://corporate.bwfbadminton.com/about/membership/ }}</ref> E ekipo a kompetí pa promé biaha den nan promé torneo internacional di ekipo na 1990. E ekipo a haci su aparicion pa prome biaha na e Campeonato di Ekipo di CAREBACO na aña 1974.<ref>{{citeer web|titel=Aruba vooreerst naar Car. badmintonkampioenschap|werk=[[Amigoe]]|datum=1974-11-15|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2025-05-29|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461200:mpeg21:p005}}</ref> Tambe e ekipo a competi den e [[Weganan Centroamericano y di Caribe]] di 1990, unda badminton a wordo inaugura pa prome biaha den e Weganan. E ekipo junior di Aruba a kompetí den e Campeonato Pan Am Junior Team 2009 y a terminá na di 12 lugá.<ref>{{Cite web |title=BWF - Team Event XVIII Pan Am Junior 2009 - Winners |url=https://bwf.tournamentsoftware.com/sport/winners.aspx?id=C61259DF-B2FF-4AC5-A444-F9E14C6A82B1 |access-date=2022-09-04 |website=bwf.tournamentsoftware.com}}</ref> Een Arubaans selectie-team zal van 17 tot en met 24 november voor de eerste keer deelnemen aan de Caribische Badmintonkampioenschappen, die dit jaar te Georgetown in Guyana gehouden worden. Het team dat Aruba zal vertegenwoordigen bestaat uit de dames M. Mata, N. Mata en M. Yarzagaray, en de heren Doy Bernaibela, H. Boer, Robby Arambatzis en Reginals Altman. Deze reis werd mogelijk gemaakt dankzij financiële — en materiele steun van diverse giften; het bedrijfsleven en andere instanties. Het Caribisch toernooi wojdt^jgeorganiseerd door de Caribbean regional badminton confederation, een in 1972 opgerichte federatie, tot voor kort bestaande uit de landen Jamaica, Trinidad/Tooago, Guyana en Sjuriname. Vorig jaar heeft de Badminton Bond Aruba zijn interesse voor deelname aan het bestuur van de Carebaco te kennen gegeven en na een jaar van intensieve voorbereidingen werd Aruba in juli van dit jaar lid van de International badminton federation en in dezelfde maand als vijfde lid van de Carebaco toegelaten. Beide feiten kunnen als mijlpalen worden beschouwd in de geschiede- | nis van de badmintonsport op Aruba, waar deze sport (nog) vrij onbekend is. Dit laatste komt voornamelijk doordat men hier voor deze sport een enorm tekort heeft aan goede accomodatie. ==Historia== ===Tim miksto=== Aruba a debuta den e Campeonato di Equipo di CAREBACO na 1974. E team a keda na di cinco lugar den e ranking final, perdiendo 7-0 contra Jamaica, Surinam, Trinidad y Tobago y Guyana.<ref>World Badminton 18 (1974), p. 3</ref> {{Appendix}} [[:Category:Deporte na Aruba]] en.wiki --------------- {{Infobox asociacion deporte| variante = c | nomber = Aruba Badminton Federation | logo = | imagen = | abrevia = ABF of BBA | president = | vice-president = | algemeen-secretaris = | asiento = | region = | pais = | cantidad_miembro = | cantidad_asociacion = | deporte = | funda = | luga_funda = | ex-nomber = | federacion_mundial = | federacion_continental = | federacion_nacional = | afilia = | comite_olimpico = | agencia_deportivo = | stop_imagen = | imagen = | descripcion = | website = }} '''Aruba Badminton Federation''' (ABF), tambe yamá Badminton Aruba o Aruba Badminton Bond, ta e organisacion gobernante nacional supremo pa e deporte di [[badminton]] na [[Aruba]]. E federacion ta wordo representa pa e [[seleccion nacional di badminton di Aruba]]. == Historia == E Aruba Badminton Federation a wordo funda memey di añanan 1970, ora cu e promé participacion a tuma luga na e Kampionatonan di Carebaco. Na desember 1973 e federacion a bira miembro di Caribbean Badminton Federation, hunto cu Corsou.<ref>Sport inliet kort sport in het kort sport. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 05-12-1973, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 29-05-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461498:mpeg21:p007</ref> E federashon despues a bira miembro di e órgano di gobernashon kontinental, e Konfederashon Panamerikano di Badminton, i e Federashon Mundial di Badminton, e tempu ei konosí komo e Federashon Internashonal di Badminton. Aruba ainda no ta anfitrion di campeonatonan internacional. Sinembargo Aruba a yega di ta anfitrion di Campeonato di Carebaco dos biaha. Federacion di Badminton Aruba ta miembro di Comite Olimpico Arubano . {{Appendix}} De Badminton Bond Aruba (BBA) viert deze maand zyn 15-jarig bestaan met verschillende toernooien en andere activiteiten. Ofschoon deze tak van sport niet zo bekend is op Aruba, heeft de BBA in vijftien jaren heel wat gepresteerd. Deze bond is al jaren lid van de International Badminton Federation (IBF). Ook is de BBA lid van de Carebaco (Caribbean Regional Badminton Confederation), waarvan verder ook lid zijn: Jamaica, Trinidad, Suriname, Guyana, Barbados, Bermuda, Curasao en Grenada. Elk jaar doet Aruba mee aan de Caribische kampioenschappen en BBA- motor, Riek Altman, is al jaren secretaris / penningmeester van de Carebaco. Aruba wordt elk jaar weer verzocht de Carebaco- wedstrijden te organiseren, omdat Aruba tot nu toe het beste toernooi heeft georganiseerd, doch door het ontbreken van faciliteiten kan de BBA dit Caribisch treffen niet meer organiseren. De BBA bestaat momenteel uit de vier clubs: Floralin, Flamboyant, Aruba Badminton Minders en Playa die tezamen honderd leden tellen. Deze sport kan uitsluitend gespeeld worden in een zaal en nu wordt er gebruik gemaakt van de gymnastiekzalen van Julianaschool, La Salie College en de Sporthal. Een paar maanden geleden hebben de BBA- bestuursleden, Riek Altman en Michael Williams, in Trinidad een coachingcUrsus gevolgd onder auspiciën van de IBF en geven nu op maandag en donderdag aan trainers van de club een opleiding. Nu al is bekend dat Aruba volgend jaar vertegenwoordigd zal worden op Curagao tijdens de Easter Open Tournament en in Jamaica tijdens de Carebaco- wedstrijden. De BBA heeft gisteren in een communiqué dank uitgebracht aan alle personen en instanties, die door de jaren heen de BBA hebben geholpen en eenieder, die aan badminton wil meedoen, uitgenodigd zich op donderdag in de Sporthal op te geven tussen zeven en tien uur 's avonds. Het bestuur van de BBA wordt in dit derde lustrumjaar gevormd door: voorzitter R. Nieuw, vicevoorzitter R. Altman, secretaris G. Simon, penningmeester B. Hernandez, commissarissen E. van der Linde, M. McClure, E. Vemannan, M. Croes en M. Williams.<ref>Met uitgebreid activiteiten-programma Badminton Bond Aruba viert haar derde lustrum. "Amigoe". Curaçao, 08-11-1986, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 29-05-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641854:mpeg21:p013</ref> ------------- {{Variante|a}} {{Futbolista |nomberdihungado = |Nomber = Mario Croes |potret = |Fecha di nasementu = |Siudat di nasementu = |Pais di nasementu = {{ABW}} |Nashonalidat = hulandes |Posishon = |club = }} '''Hyacintho Mario Croes''' (☆ ± 1942 na [[Aruba]]), tambe conoci como '''Mario Croes jr.''', ta un ex-hungado di pingpong [[Aruba]]no. Entre decada 1960 y decada 1980 el a titula 13 vez campeon di Aruba. Den [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]] Croes tabata un di e dos "grandinan" den deporte di tennis di mesa, banda di [[Robert Hosé]] di [[Kòrsou|Corsou]].<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463158:mpeg21:a0099|titel=Sensationele zege van R. Hosé over M. Croes|werk=[[Amigoe]]|datum=1970-11-02|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> == Biografia == Mario Croes ta yiu di Eymee Zeppenfelt y Mario Hyacinto Croes, empresario i doño di La Gran Bodega.<ref name="Amigoe">{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462365:mpeg21:a0121|titel=In de Franciscuskerk|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-07-16|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> Cu mas o menos siete aña el a cuminsa hunga pingpong y tabata train cu su mama pa despues sigi train cu su tata y otro famianan.<ref name="Amistad">{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AMISTAD-1976-11/page/3/mode/1up?q=Amistad+mei+1976&view=theater|titel=Mario Croes: 26 aña den pingpong|werk=Amistad|datum=november 1976|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> Croes a cuminsa mustra su talentonan ora cu na edad di 9 aña el a sali campeon "junioren" na Aruba. Cu 12 aña el a drenta division di senioren y na 1959, cu 16 aña, a bira campeon di Aruba pa prome bes.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010997546:mpeg21:a0072|titel=Mario Croes jr: nieuwe tienkampkampioen tafeltennis|werk=[[Amigoe]]|datum=1959-02-25|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> Na 1960 e ta prolonga su titulo.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010459813:mpeg21:a0112|titel=Mario Croes jr. weer de sterkste|werk=[[Amigoe]]|datum=1960-04-01|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> Hunto cu Cholan Jacobs e tabata hunga pa e team Arubano di Bavaria Stars. Den e torneo organisá door di e asociacion "Entre Nous Juveniles” na Corsou el a hunga cu 17 aña su prome wega internacional contra [[Colombia]]. Croes tabata doño di Mario's Sports Shop den Wilhelminastraat 51 na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]. E ta casa cu Ruth Arends y hunto nan tin un yiu homber, Mario III, i un yiu muhe Janine.<ref name="Amigoe"/> {{Appendix}} {{Stub}} {{DEFAULTSORT:Croes, Mario}} [[:Category:Hende]] [[:Category:Deporte na Aruba]] Pa promer viaha el a sali campeon di Aruba dia cu e tabatin 15 aña di edad. Awor flbi cu e tin 34 aña e por bisa cu ela sali 13 vez campeon di nos isla y e ta posee nada menos cu 39 copa y 27 medaya. Un deportista arubano cu e destaca su mes den e deporte di ping pong specialmente door di su mes esfuerzonan y su perserverancia, como cu manera nos lektornan por lesa mas alew, no ta semper ela haya ayudo den su carera deportivo na su isla natal. Mario Croes jr., casá cu Ruth Croes-Arends, ta haya cu e deporte di ping pong na Aruba a bai hopi atrcus den e 26 aña cu e tin ta praktikele. Amistad a tene un entrevista exclusivo cu e deportista te ainda mas grandi riba terreno di ping pong actuahnente: Mario Croes Jr.<ref name="Amistad">{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AMISTAD-1976-11/page/3/mode/1up?q=Amistad+mei+1976&view=theater|titel=Mario Croes: 26 aña den pingpong|werk=Amistad|datum=november 1976|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> mi a cuminsa hunga ping pong tempo mi tabata tin mas o menos siete aña. Mi mama a cuminsa siñami, pero mi no a worry mucho. Toch mi a sigi hunga cu mi tata y cu mi otro famianan. Un viaha mi a bai Flamingo Room (Trocadero), caminda tabatin un mesa di ping pong, anto ei nan mi a mira Cholan Jacobs, e tempo ei e campeon di Aruba, hunga. Esei a dunami smaak pa mi sigi train cu mi famia. Dia m'a cimiinsa hunga di verdad mi tabatin 12 ema y mi a cuminsa train cu Cholan. E tempo ei mi tabata hunga cinco te seis ora pa dia. Mi tabata caba di come dies dos or y mei y bai hunga te siet’or y mei di anochi. Tur dia e mesim cos. Mi no tabata hunga ni siña les. Mario a cuminsa mustra su talentonan ora cu na edad di 9 aña ela sali campeon di Junioren na Aruba. Cu 12 aña ela drenta division di senioren y cu 16 aña pa promer vez ela logra bira campeon di Aruba. Su promer wega internacional ela hunga contra Colombianonan tempo cu e tabatin 17 aña na 1959. E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” Entre Nous Juveniles na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsou. E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsou. in de Franciscuskerk te Oranjestad is gistermorgen het kerkelijke huwelijk ingezegend vun mejuffrouw Rulh Arends, dochter V(.n. de heer en mevrouw Milo de R. Arends-Arends en de heer Mario Croes, zoon van de heer en mevrouw Mario H. Croes- Zeppenfelt. Voor de receptie ten huize van de bruid bestond grote belangstelling. Het bruidspaar wachtte een verrassing; een taart in de vorm van een tafeltennistafel. De bruidegom is dan ook tafeltenniskampioen van Aruba.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462365:mpeg21:a0121|titel=In de Franciscuskerk|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-07-16|bezochtdatum=2022}}</ref> * Eigenaar van Mario's Sports Shop, Wilhelminastraat 51, Oranjestad, Aruba * Huwde in 1965 met Ruth Arends, kinderen Mario III en Janine {{Appendix}} --------------- ba8uvm9qqbv7mzrguochkj0weepzif9 199639 199638 2026-08-06T10:27:45Z Caribiana 8320 199639 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ Pending: [[Barracudas Artistic Aruba]] - [[Aruba Dolphins]] - [[Stingray Swimming Team]] - [[Shawn Zarraga]] - [[Antwone Thyshon Kelly]] - [[Badminton Bond Curacao]] - [[Seleccion nacional di badminton di Aruba]] - [[Aruba Sport Unie]] -------- {{infobox deportista | variante= a | nomber completo = Higinio Ajelandro Farro | alias = Patan | fecha nacemento = [[11 di yanüari|11 di januari]] [[1942]] | luga nacemento = {{ABW}} | fecha fayecimento = [[30 di yüli |30 di juli]] [[2026]] | luga fayecimento = | deporte = [[File:Olympic pictogram Weightlifting.png|22px]] hisamento di peso | disciplina = | prome titulo = 1965, campeon di Aruba | debut = 1964 | activo = <!-- Seccion di distincion --> | bista medaya = {{Bista medaya}} {{Bista medaya rij|[[Weganan Centroamericano y di Caribe|Weganan CAC]] 1978| 0 | 0 | 1}} {{Bista medaya total|1|0|0|1}} }} '''Higinio Alejandro (Patan) Farro''' (☆ [[11 di yanüari|11 di januari]] [[1942]] na [[Aruba]] - † [[30 di yüli |30 di juli]] [[2026]]<ref>[https://www.arubanative.com/aurora-royal-pray-funeral-home-ta-anuncia-fayecimento-di-higinio-alejandro-farro-mihor-conoci-co-mo-patan/ Aviso di fayecemento], arubanative.com (4 di augustus 2026)</ref>) tabata un musico, compositor y deportista [[Aruba|Arubiano]]. El a titula campeon di hisamento di peso di Aruba pa diescuater aña consecutivo (1965-1978) y tabata tambe campeon di [[Antias Hulandes]] pa nuebe aña consecutivo.<ref name="telearuba"/> Farro ta wordo considera un di e pioneronan mas importante di hisamento di peso na Aruba.<ref>[https://arubanews.ca/patan-farro-weightlifting-legacy-honoured-following-aruban-champions-death/ Patan Farro Weightlifting Legacy Honoured Following Aruban Champion’s Death], arubanews.ca (4 di augustus 2026)</ref><ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/93280/voormalig-gewichthefkampioen-patan-farro-overleden-vz1916 Voormalig gewichthefkampioen ‘Patan’ Farro overleden], curacao.nu (4 di augustus 2026)</ref> Fuera di su carera deportivo, e tabata tambe un figura cultural como wicharero, restaurado y promotor di e tradicional [[Caha di Orgel|caha di orgel]].<ref name="cultura">[https://www.aruba.nu/nieuws/kunst-cultuur-en-muziek/57390/unieke-eer-voor-muzikanten-met-liefde-voor-cahi-orgel Unieke eer voor muzikanten met liefde voor Cah’i Orgel], aruba.nu (27 di november 2024)</ref> == Bida y carera == Farro tabata un deportista di distrito di [[Noord]]. El a cuminsa como pesista na aña 1964 y a logra di dos luga den su prome competencia. Den e aña siguiente, e nivel di e deporte riba e isla a baha considerablemente, debi cu hopi hisador di peso, cu tabata di origen stranhero, a bandona Aruba despues di nan retiro for di [[Lago Oil & Transport Company|refineria Lago]].<ref>[https://297sportsaruba.com/na-memoria-di-higinio-alejandro-patan-farro/ Na memoria di Higinia Alejandro "Patan" Farro], 297sportsaruba.com (3 di augustus 2026)</ref> Apesar di condicionnan dificil, Farro a sigui train y desaroya den deporte di peso. E tabata entrena hunto cu otro deportistanan den un espacio chikito na Wilhelmina Stadion (awor [[Stadion Guillermo Prospero Trinidad]]). El a entrena sin guia di un entrenador profeshonal y nunca a haya oportunidat pa sigui entrenamento den exterior. Pa participa na torneo internacional, e tabata depende di su propio dianan di vakantie. Despues di su retiro for di competencia, Farro a yuda Federacion Aruba Weightlifting Association como referee. ===Carera internacional=== Na 1970, Farro a wordo selecciona pa representa Antias Hulandes na [[Weganan Centroamericano y di Caribe]] (CAC) na [[Panama]]. Ora [[Comite Olimpico Antias Hulandes]] (NAOC) a nenga pa financia su biahe, e mes a cumpra su boleto di avion y a logra di cuater luga den su categoria.<ref name="telearuba">{{citeer web|url=https://telearuba.aw/article/na-memoria-di-higinio-alejandro-patan-farro|titel= Na memoria di Higinio Alejandro "Patan" Farro|werk=[[Telearuba]]|datum=2026-08-02|bezochtdatum=2027-08-06}}</ref> Na 1971, el a termina na di cinco luga durante [[Weganan Panamericano]] na [[Cali]], [[Colombia]]. Na 1974, el a bolbe logra di cuater luga na CAC na [[Repúblika Dominikano|Republica Dominicano]].<ref name="telearuba"/> Su logro internacional mas importante a yega na 1978, ora el a gana un medaya di brons na CAC na [[Medellín]].<ref name="telearuba"/> ===Logro y record === Ademas di su titulonan local y regional, Farro tabata conoci pa su forsa excepcional. Durante su carera el a kibra mas cu 50 record di Aruba. Den añanan 1970, el a logra e siguiente prestacion aproxima:<ref name="telearuba"/> * squat: serka 272 kilo (600 liber) * deadlift: serka 318 kilo (700 liber) * bench press: serka 181 kilo (400 liber) * snatch: serka 125 kilo (275 liber) * clean and jerk: serka 160 kilo (352 liber) Su recordnan Arubano di 1976 den e disciplinanan "snatch" y "clean and jerk" a keda sin wordo bati pa cuarenta aña, te cu na 2016 nan a wordo mehora, hunto cu su total combina.<ref name="telearuba"/> == Contribucion cultural == For di chikito, Farro a desaroya un amor profundo pa musica, specialmente pa [[caha di orgel]] tradicional. E pasion aki a converti’e den un maestro respeta den restaura, afina y construi cylinder (cilinder di clabo). E tabata un di e poco expertonan na Aruba cu e habilidad artesanal pa traha y mantene e mecanismo compleho di e instrumento.<ref name="cultura"/> Farro tabata doño di e caha di orgel historico “El Diamante”, cu tabata mas cu 100 aña bieu. El a contribui na preservacion di e instrumento, tanto na Aruba como na [[Kòrsou|Corsou]], caminda el a traha riba varios caha di orgel.<ref name="honor">[https://www.gobierno.aw/a-honra-varios-tocado-di-cahi-orgel-riba-dia-di-musico A honra varios tocado di cah’i orgel riba dia di musico], Gobierno di Aruba (25 di november 2024)</ref> Na 1982, el a gana e premio principal den un concurso di caha di orgel na Hoffi Sero Janchi cu su orgel “El Diamante”.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-DOCUMENTACION-005276/mode/1up?q=patan+farro Ambiente inmenso na concurso di caha di orgel], Diario (30 di augustus 1982)</ref> == Reconocemento == Durante su carera activo, Farro no a haña hopi reconocemento oficial pa su prestacionnan. Sinembargo, despues di su retiro, el a wordo honra cu varios distincion: * 1974 - nominacion pa premio di “atleta di aña” di [[Aruba Sport Unie]]<ref>[https://coleccion.aw/show/?ANA-DIG-CARA-C002 Alejandro "Patan" Farro], coleccion.aw</ref> * condecoracion real como "ridder" den [[Orden di Oranje-Nassau]] * inclusion den Salon di Fama di Aruba * 1991 - Premio Promocional Santa Anna pa su contribucion na deporte y cultura Segun Archivo Nacional Aruba, Farro tabata tambe nominá pa premio di “atleta di aña” di Aruba Sport Unie na 1974. == Fayecemento == Farro tabata casa y tata di tres yiu. El a fayece dia 30 di juli 2026 na edat di 84 aña. Diferente organisashonnan, entre otro Federacion Aruba Weightlifting Association y Departamento di Cultura di Aruba, a record’é como un atleta respectivamente culturista sobresaliente y un persona ehemplar. {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] Desde chikito, Patan a desaroya un amor profundo pa musica. E pasion ey a converti’e den un maestro respeta, tanto den pone pieza, afina y restaura cahanan di orgel, como den preserva e sonidonan autentico. Como hobby y trabao e ta toca caha di orgel y traha cylinder pa caha. Ademas di su contribucion na deporte, Farro tabata tambe envolvi den preservacion di herencia cultural di Aruba, specialmente door di su trabou cu restauracion y promocion di [[Caha di Orgel|cah’i orgel]] tradicional.<ref name="honor">[https://www.gobierno.aw/a-honra-varios-tocado-di-cahi-orgel-riba-dia-di-musico A honra varios tocado di cah’i orgel riba dia di musico], Gobierno di Aruba (25 di november 2024)</ref> E legendario hisador di peso Arubiano Higinio Alejandro “Patan” Farro tambe tabata un figura cultural bon conoci y un tocado, doño y restaurador celebra di e tradicional caha di orgel (orgel di bari) yama “El Diamante”.<ref>[https://www.aruba.nu/nieuws/kunst-cultuur-en-muziek/57390/unieke-eer-voor-muzikanten-met-liefde-voor-cahi-orgel Unieke eer voor muzikanten met liefde voor Cah’i Orgel], aruba.nu (27 di november 2024)</ref> Legado Cultural E Instrumento: Patan Farro tabata doño y tabata cuida un caha di orgel historico di 100 aña bieu como “El Diamante” tabata conoci. Diamante". Artesania: E tabata un di e poco personanan na Aruba cu e habilidad raro pa pega y martillo e cilindernan (cilinder di claba) cu ta wordo uza pa toca musica tradicional riba e instrumento. No ta facil pa a aregla, marca y claba pieza riba caha di orgel. Na Corsou Patan a pone piesa pa por lo menos 16 caha di orgel.<ref name="baluarte">[https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2015-10-07/mode/2up?q=patan+farro+oranje+nassau Reconocemento na baluarte di cah’i orgel Alegandro ‘Patan’ Farro], Bon Dia Aruba (7 di october 2015)</ref> Reconocimento: El a ricibi multiple premio cultural y reconocimentonan oficial di gobiernonan di Aruba y Corsou pa conserva e musical unico aki.<ref name="honor"/><ref name="baluarte"/> Na 1982, den concurso di caha di orgel na Hoffi Sero Janchi, Farro a sali ganado maximo cu su caha di orgel Diamante.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-DOCUMENTACION-005276/mode/1up?q=patan+farro Ambiente inmenso na concurso di caha di orgel], Diario (30 di augustus 1982)</ref> == Reconocemento == Durante su carera activo, Farro no a haña hopi reconocemento oficial pa su prestacionnan. Sinembargo, despues di su retiro, el a wordo honra cu varios distincion: * 1974 - nominacion pa premio di “atleta di aña” di [[Aruba Sport Unie]]<ref>[https://coleccion.aw/show/?ANA-DIG-CARA-C002 Alejandro "Patan" Farro], coleccion.aw</ref> * condecoracion real como "ridder" den [[Orden di Oranje-Nassau]] * inclusion den Salon di Fama di Aruba * 1991 - Premio Promocional Santa Anna pa su contribucion na deporte y cultura Segun Archivo Nacional Aruba, Farro tabata tambe nominá pa premio di “atleta di aña” di Aruba Sport Unie na 1974. == Fayecemento == Farro tabata casa y tata di tres yiu. El a fayece dia 30 di juli 2026 na edat di 84 aña. Diferente organisashonnan, entre otro Federacion Aruba Weightlifting Association y Departamento di Cultura di Aruba, a record’é como un atleta respectivamente culturista sobresaliente y un persona ehemplar. {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] '''Higinio Alejandro (Patan) Farro''' (☆ [[11 di yanüari]] [[1942]] - † 30 di yüli 2026) tabata un hisado di peso [[Aruba|Arubiano]]., conoci den su tempu aktivo komo e hòmber mas fuerte di Aruba. El a dominá deporte di levantamentu di peso riba e isla pa mas ku un dekada i a representá Antia Hulandes na diferente torneo internashonal. Farro a gana e titulo di kampion di Aruba pa dieskuater (14) aña konsekutivo i tabata tambe kampion di Antia Hulandes pa nuebe (9) aña. El ta konsiderá un di e pioneronan mas importante di levantamentu di peso na Aruba.<ref>[https://arubanews.ca/patan-farro-weightlifting-legacy-honoured-following-aruban-champions-death/ Patan Farro Weightlifting Legacy Honoured Following Aruban Champion’s Death], arubanews.ca (4 di augustus 2026)</ref><ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/93280/voormalig-gewichthefkampioen-patan-farro-overleden-vz1916 Voormalig gewichthefkampioen ‘Patan’ Farro overleden], curacao.nu (4 di augustus 2026)</ref> == Bida y carera == Farro a kuminsá ku levantamentu di peso na aña 1964 i a logra di dos luga den su promé kompetensia. Den e aña siguiente, e deporte a baha hopi na nivel riba e isla, despues ku hopi trahadó strañero a laga Aruba tras despido na refineria di Lago.<ref>https://297sportsaruba.com/na-memoria-di-higinio-alejandro-patan-farro/</ref> A pesar di e situashon difísil, Farro a sigui entrená bou di kondishonnan hopi limitá. El tabata entrená den un espasio chikí bou di graderia di Wilhelmina Stadion (awor Stadion Guillermo Prospero Trinidad), ku ventilashon insufisiente i un solo plataforma ku el mester a kompartí ku siete otro deportista. El a entrená sin entrenador profeshonal i nunca a haña oportunidat pa sigui kampamentu di entrenamiento na exterior. Pa torneo internashonal, el tabata depende di su propio dianan di vakashon, pasobra no a haña permiso adicional di su trabou. ===Carera internacional=== Na 1970, Farro a wordu selekshoná pa representá Antia Hulandes na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Panamá. Ora e Komité Olímpiko Antiano a nenga pa paga su biahe, el mes a kumpra su boleto di avion i a logra di kuarto luga den su kategoria. Na 1971, el a termina na di sinku luga durante e Huegos Panamericanos na Cali, Kolombia. Na 1974, el a bolbe logra kuarto luga na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Republica Dominicano. Su logro internashonal mas importante a yega na 1978, ora el a gana un medaya di brons na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Medellín. ==Logro y rekord == Ademas di su titulo lokal i regional, Farro tabata konosí pa su forsa eksepshonal. Den añanan setenta, el a logra e siguiente prestashonnan aproksimá: squat: serka 272 kilo (600 lbs) deadlift: serka 318 kilo (700 lbs) bench press: serka 181 kilo (400 lbs) snatch: serka 125 kilo (275 lbs) clean and jerk: serka 160 kilo (352 lbs) Su rekordnan arubiano di 1976 den e disciplinanan snatch i clean and jerk a keda sin bati pa aproksimadamente kuarenta (40) aña. Na 2016, e rekordnan aki i su total kombiná finalmente a wordu mehorá. Rekonosimentu Durante su karrera aktivo, Farro no a haña hopi rekonosimentu ofisial pa su prestashonnan. Sin embargo, despues di su retiro, el a wordu honrá ku diferente distinkshon: distinkshon real inklushon den Eregalerij di Aruba Premio Santa Anna pa su kontribushon na deporte i kultura Segun Archivo Nacional Aruba, Farro tabata tambe nominá pa premio di “atleta di aña” di Aruba Sport Unie na 1974. == Ca'i orgel == * Diamante<ref>https://www.gobierno.aw/en/several-barrel-organ-players-were-honored-on-musicians-day</ref> E legendario hisador di peso Arubiano Higinio Alejandro “Patan” Farro tambe tabata un figura cultural bon conoci y un hungador, doño y restaurador celebra di e tradicional caha di orgel (orgel di bari) yama “El Diamante”.<ref>[https://www.aruba.nu/nieuws/kunst-cultuur-en-muziek/57390/unieke-eer-voor-muzikanten-met-liefde-voor-cahi-orgel Unieke eer voor muzikanten met liefde voor Cah’i Orgel], aruba.nu (27 di november 2024)</ref> Legado CulturalE Instrumento: Patan Farro tabata doño y tabata cuida un caha di orgel historico di 10 aña bieu como “El Diamante” tabata conoci. Diamante".Artesania: E tabata un di e poco personanan na Aruba cu e habilidad raro pa pega y martillo e cilindernan (cilinder di claba) cu ta wordo uza pa toca musica tradicional riba e instrumento.Reconocimento: El a ricibi multiple premio cultural y reconocimentonan oficial di gobierno di Aruba pa conserva e musical unico aki == Legado == Farro su influensia a bai mas allá di su rekordnan i medayanan. El a demostrá ku un atleta arubiano por kompetí na nivel regional, a pesar di falta di fasilidat, guia profeshonal i sosten finansiero. Su determinashon — manera paga su propio biahe i sigui entrená bou di kondishonnan difísil — a hasi’e un ehèmpel pa generashonnan posterior di deportista. Ademas di su kontribushon na deporte, Farro tabata tambe envolví den preservashon di herensia kultural di Aruba, spesialmente dor di su trabou ku restaurashon i promoshon di e Cah’i Orgel tradicional. Fayesimentu Farro a fayesé dia 30 di yüli 2026 na edat di 84 aña. Diferente organisashonnan deportivo, entre otro Aruba Amateur Weightlifting Association, a record’é komo un atleta sobresaliente i un persona ehèmpelar, i a ekspresá kondolensia na su famia. ------------ '''Aruba Sport Unie''' (ASU), tambe konosí komo '''Union Deporte Aruba''' òf '''Union Deportivo Arubano''', ta e organisashon cumbre di deporte na Aruba. E ta fungí komo federashon madre pa e diferente federashonnan i bondnan deportivo riba e isla. ASU ta representa mas ku 25 federashon deportivo i tin komo meta koordiná, promové i desaroyá deporte na Aruba. Pa bira miembro di ASU, un organisashon deportivo mester ta registra komo persona hurídiko i no por representa un deporte ku ta kaba representá pa un otro federashon miembro. ==Historia== Aruba Sport Unie a wordu fundá dia 23 di desèmber 1941, for di e nesesidat pa koordiná i stimulá desaroyo di deporte riba e isla. Entre e organisashonnan ku a kontribuí na su fundashon tabatin clubnan manera RCA, Club Caribe i Tivoli. E promé presidente tabata [[Jacobo Arends|Jacobo Rudolf (Coco) Arends]], kende tabata tambe envolví den fundacion di [[Arubaanse Voetbalbond]] (AVB) algun aña prome. Na 1949, ASU a kuminsá haña subsidio di e gobierno sentral pa sostené federashonnan deportivo, spesialmente pa organisashon di kompetensianan i otro aktividatnan. Durante e añanan 1950 i 1960, sektor priva a hunga un papel importante den desaroyo di deporte na Aruba. E kompania petrolero Lago Oil & Transport Company, por ehèmpel, a brindá sosten finansiero i material na diferente clubnan. Mateo Reyes tabata un di e figurannan clave den e proseso di distribushon i desaroyo. Na 1955, ASU a organisá e promé ASU Olimpiada, un evento ku a stimulá kompetensia entre atletanan lokal i ku a bira un tradishon durante varios dekada. Den e evento aki, atletanan tabata wordu rekonosé komo “atleta di aña”. Entre 1955 i 1993, ASU tabata responsabel pa maneho di e Wilhelminastadion na Oranjestad. Te na 1997, ASU tabata tambe enkargá ku distribushon di subsidio gubernamental na federashonnan deportivo. Despues di e aña ei, e tarea aki a pasa direktamente na gobierno di Aruba. ==Facilidatnan deportivo== ASU ta manehá diferente instalashon deportivo riba Aruba, entre otro: ===Joe Laveist Sport Park=== Situa na San Nicolas, e parke aki ta un fasilidat multifunkshonal ku instalashonnan pa: basebal futbòl volleyball basketball atletismo E parke por wordu usa tambe pa evento grandi manera konserto i aktividatnan komunidario. ===Centro Deportivo Betico Croes=== Situa na Santa Cruz, e fasilidat aki ta un kompleks deportivo di paden ku aire akondishoná. E ta usa pa deporte di sala i arte marcial. ==Organisashon i rol== ASU ta fungí komo koordinadó entre e diferente federashonnan deportivo na Aruba i ta apoyá: desaroyo di deporte organisashon di kompetensianan promoshon di atletanan lokal Riba e isla tin mas ku 30 organisashon deportivo ku ta forma parti di e sistema koordiná pa ASU. Entre e deporte mas popular na Aruba tin futbòl i basebal. Basebal, en partikular, a kontribuí na reconocimiento internashonal di Aruba, ku varios atletanan arubiano ku a hunga den Major League Baseball. ===Presidente === * Jacobo Rudolf “Coco” Arends (promé presidente) * Gerald Franca * Soraida Boekhoudt (2022– ) --- {{Variante|a}} {{infobox organisacion | variante = a | tipo = Deporte | nomber = Aruba Sport Unie | funda = [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]] | fundado = }} '''Aruba Sport Unie''' (Union Deporte Aruba, ASU), tambe conoci como '''Union Deportivo Arubano''', ta e organisacion cumbre di deporte na [[Aruba]]. E ta fungi como federacion cumbre pa diferente federacion y bond deportivo riba e isla. ASU ta representa mas cu 25 federacion deportivo y tin como meta coordina, promove y desaroya deporte na Aruba. Pa bira miembro di ASU, un organisacion deportivo mester ta registra como [[Persona hurídiko|persona huridico]] y no por representa un deporte cu ta representacaba pa otro federacion miembro. == Historia == Aruba Sport Unie a wordo funda dia [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]]. E organisacion a surgi for di e necesidad pa coordina y stimula desaroyo di deporte riba e isla. Den promé añanan di su existencia, diferente club i organisashon deportivo a kontribuí na fundashon di ASU, entre otro [[RCA]], Club Caribe i Tivoli. E promé presidente di e organisashon tabata '''Coco Arends''', kende tabata tambe envolví den fundashon di e '''Arubaanse Voetbal Bond''' algun aña promé. Na 1949 ASU a kuminsá ricibí subsidio di e gobierno sentral pa apoyá federashonnan deportivo ku organisashon di kompetensia i actividadnan deportivo. Durante añanan hopi organisashon i empresanan lokal a brindá sosten finansiero i material na deporte na Aruba. E kompanía petrolero Lago Oil & Transport Company tabata un di e sostenedornan importante, donando material deportivo i apoyando desaroyo di clubnan deportivo. Mateo Reyes tabata un di e personanan cu a yuda den e proseso di desaroyo aki. Den 1955 ASU a organisá e promé '''ASU Olimpiada''', un evento deportivo pa estimulá kompetensia entre atletanan lokal. E evento aki a bira un tradishon durante varios dekada, kaminda atletanan a wordo rekonosé komo “atleta di aña”. Entre 1955 i 1993 ASU tabata responsabel pa maneho di e [[Wilhelminastadion]] na Oranjestad. Te na 1997 ASU tabata tambe responsabel pa distribushon di subsidio gubernamental pa federashonnan deportivo. Despues di e aña aki, e tarea aki a wordo asumí direktamente pa e gobierno di Aruba. == Facilidatnan deportivo == ASU ta manehá diferente instalashon deportivo riba Aruba. '''Joe Laveist Sport Park''' na [[San Nicolas, Aruba|San Nicolas]] ta un parke deportivo multifunkshonal ku instalashonnan pa deporte manera: * [[Basebal]] * [[Futbòl]] * [[Volleyball]] * [[Basketbal]] * [[Atletismo]] E parke por wordo usa tambe pa evento grandi manera konserto i otro aktividatnan komunidario. '''Centro Deportivo Betico Croes''' na [[Santa Cruz, Aruba|Santa Cruz]] ta un fasilidat deportivo di paden ku aire acondicioná. E centro ta usa pa deporte di sala i arte marcial. == Organisashon == ASU ta fungí komo koordinadó entre e diferente federashonnan deportivo na Aruba. E organisashon ta apoyá desaroyo di deporte, organisashon di kompetensianan i promoshon di atletanan lokal. Riba e isla tin mas ku 30 organisashon deportivo cu ta forma parti di e sistema deportivo coordina pa ASU. Entre e deporte mas popular na Aruba tin [[futbòl]] i [[basebal]]. Especialmente basebal a duna Aruba reconocimiento internashonal, ku varios atletanan Arubiano cu a hunga den [[Major League Baseball]]. == Organisacion == Entre e presidentenan di Aruba Sport Unie tin: * [[Coco Arends|Jacobo Rudolf (Coco) Arends]] (1892-1965) – promé presidente * Gerald Franca – presidente durante diferente periodo den siglonan reciente * Soraida Boekhoudt – presidente (2022) [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] '''Aruba Sport Unie''' o '''Union Deportivo Arubano''' (ASU) ta e federacion cumbre di e federacionnan deportivo na [[Aruba]]. dre di 25 bond deportivo. Pa bira miembro di A.S.U. e organisacion mester ta un persona huridico y no mag di tin un miembro pa e deporte ey caba den A.S.U. == Historia == ASU e ser funda dia [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]]. * ASU taba maneha Wilhelminastadion di 1955 te 1993 A.S.U. ta maneha dos facilidad cu ta nan propiedad, esta Joe Laveist Sport Park na San Nicolas y Centro Deportivo Betico Croes na Sta Cruz. Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. Centro Deportivo Betico Croes ta completamente airecondiciona y ta uz'e pa tur sport di paden y arte marcial. Huur di e sporthal ta depende di cuanto hende mester uza pa maneha e lugar pa e actividad y ki sorto di actividad e ta. Pa mas informacion por yama oficina di A.S.U. na e numbernan di telefon ariba menciona.<ref>[https://www.gobierno.aw/union-deporte-aruba-asu Union Deporte Aruba (ASU)], Gobierno di Aruba</ref> Aruba Sport Unie a wordo funda dia 21 di December, 1941. E aña aki 21 di December, e ta cumpli 75 aña y tin cu corda riba e fundadornan. Segun e presidente actual Gerald Franca, e aña aki lo ta uno special den cuadro di e celebracion aki. Tambe el a splica kico tur nan tin pensa di haci pa loke ta e celebracion den 2017. Franca a splica cu e prome presidente tabata Coco Arends, kende ta e mesun persona cu a cuminsa tambe, kende ta fundador di Arubaanse Voetbal Bond 5 pa 6 aña prome. Un di e organisacionnan cu a yuda lanta Aruba Sport Unie tabata RCA, Club Caribe y Tivoli, cual ta e prome organisacionnan cu a lanta e asociacion aki. Na 1949 pa prome biaha den historia, ASU a cuminsa haya e subsidio di Gobierno Central pa facilita tambe e federacionnan di e tempo ey cu placa pa nan organisa actividadnan. Despues di e periodo ey tabata haya Lago ta yuda hopi den parti di formacion di e clubnan y nan tabata subsidia of duna donacion na e diferente clubnan pa nan material, etc. durante aña. Difunto Mateo Reyes, kende ta un persona conoci y keri, tabata encarga cu esaki. E ta un di e personanan cu a yuda ASU pa haya Joe Laveist for di Lago como un centro pa deporte. Lago Sportpark tabata di Lago y a bin pa pase pa Joe Laveist, pa pas’e pa ASU. Franca a menciona cu durante aña, durante 1955, ASU a celebra su prome ASU Olimpiada y despues di esey a keda celebr’e. Hopi di e atletanan grandi ta recorda e fechanan ey, caminda cu nan a wordo eligi como atleta di aña den decadanan di 60, 70 y 80. ASU semper a maneha deporte pa Gobierno y hasta a bay asina leu cu ASU a manda hende den exterior cu studie opdracht, pa bin bek lanta scol di deporte pa Aruba. Esaki nunca a logra debi na cosnan cu tabata pasa internamente. Despues ASU tabata encarga pa duna subsidio te cu na aña 1997, caminda cu Gobierno a tuma e tarea aki bek den su seno. Franca a sigui splica cu na e momentonan aki tin un comision cu ta trahando riba dje pa pasa e fecha pa Januari. Pa fin di aña ta imposibel pa organisa algo. Idea ta pa haci algo riba dje pa recorda e fecha y recorda esnan cu a funda e organisacion aki. Tabata tin hasta hendenan conoci entre otro shon A. Eman cu tabata un di e prome personanan den e directiva. Tin hopi hende conoci den comunidad tabata forma parti di ASU di e tempo ey.<ref>[https://masnoticia.com/aruba-sport-unie-lo-cumpli-75-ana-dia-21-di-december-proximo/ Aruba Sport Unie lo cumpli 75 aña dia 21 di December proximo], Mas Noticia (28 di november 2016)</ref> The sparse available evidence, however, reveals that there are around thirty-five sport organisations on the island that fall under the umbrella of the Aruba Sport Union (ASU), which was formed in 1941.44 As in Curaçao, two of the more popular team sports are soccer and baseball, and it is baseball that has given it the greatest international recognition through the participation of at least six Arubans in MLB since 1996.4 ASU President Gerald Franca --> 2022 Soraida Boekhoudt --- Aruba Sport Unie, funda dia 23 di december 1941, ta e bond madre di 25 bond deportivo. Pa bira miembro di A.S.U. e organisacion mester ta un persona huridico y no mag di tin un miembro pa e deporte ey caba den A.S.U. A.S.U. ta maneha dos facilidad cu ta nan propiedad, esta Joe Laveist Sport Park na San Nicolas y Centro Deportivo Betico Croes na Sta Cruz. Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. Centro Deportivo Betico Croes ta completamente airecondiciona y ta uz'e pa tur sport di paden y arte marcial. Huur di e sporthal ta depende di cuanto hende mester uza pa maneha e lugar pa e actividad y ki sorto di actividad e ta. Pa mas informacion por yama oficina di A.S.U. na e numbernan di telefon ariba menciona.<ref>https://www.gobierno.aw/union-deporte-aruba-asu Union Deporte Aruba (ASU)</ref> {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] ---------------- {{Variante|a}} {{multiple image | total_width = 270 | border = | perrow = 1/2 | align = right |header = Joe Laveist Sportpark |header_align = center |image2 = Joe Laveist Sport Park.jpeg | image1= Estadio de béisbol Joe Laveist, en San Nicolaas (este de Aruba).jpg | image3 = Joe Laveist Sport Park 06 54 31 704000.jpeg |caption1 = |caption_align = center }} == Lago Sport Park / Joe Laveist Sportpark == The historical Lago Sports Park (later known as the Laveist Sport Park) was a vital recreational and cultural hub in San Nicolas, Aruba. Officially inaugurated in March 1941, it was founded by the Lago Oil & Transport Company to support the island's booming refinery community. History of Lago Sports Park Founding and Baseball Roots: The park was instrumental in developing baseball on the island. American expatriate and former Major League Baseball pitcher Jim Bluejacket spent 15 years in Aruba and helped found the facility, fostering strong local interest in the game. WWII & Refining Community: During WWII, the facility offered organized recreation for Allied soldiers stationed in Aruba and the diverse immigrant workforce employed at the Lago refinery. Championship Ground: Throughout the 1940s and 1950s, the park was the premier venue for the organized Aruba baseball championships. Iconic early teams like the Dodgers, Baby Ruth, and Barnes' Ramblers competed here. Track and Field: Beyond baseball, it served as the primary venue for annual events like the Lago High School Track Meets and the Aruba School Sport Bond competitions. Evolution: Today, the historic site in San Nicolas continues to be an active community asset and is known as the Laveist Sport Park. --- Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. {{Variante|a}} {{Databox}} Intro *Location in San Nicolas, Aruba *Originally built by Lago Oil and Transport Company *Year of inauguration (1941) *Later renamed to Joe Laveist Sportpark ==Historia== 1. Fundashon (±1930s–1941) Lago building infrastructure for workers Role of Jim Bluejacket Opening (9 March 1941) 2. Periodo di floresementu (1940s–1980s) Organized sports (baseball, possibly softball, football) Social function (community gatherings, events) 3. Despues di sera di Lago (1985 →) Decline / transition Renaming to Joe Laveist Continued local use Struktura i fasilidat Even if partial: Baseball field Stands / seating Clubhouse? Multi-sport use * na 1968 Lago a traspasa LSP pa ASU Importansia kultural This is where your article becomes powerful: Role in development of baseball in Aruba Connection to Lago Colony life Symbol of industrial-era community building Link to later international baseball success of Aruba Legado Renaming to Joe Laveist Continued recognition Connection to surrounding area (Jim Bluejacketstraat, schools, neighborhoods) 🔎 Research tips (high impact, low effort) Look for: Lago employee magazines / newsletters Local newspapers (Amigoe, Diario archives) Aruba sports history sources Mentions of: inauguration (1941) sports competitions Joe Laveist (who he was!) ------------------ ==Origen di baseball na Aruba == Beisbòl a yega Aruba den añanan 1930, introdusí pa ekspatriadonan merikano ku tabata traha na Lago Oil Company i imigrantenan venezolano ku a forma timnan di pickup informal riba terenonan habrí.[2] E deporte a haña struktura ku e fundashon di ABBA na 1950 pa organisá liga i kampionato lokal, loke a kondusí na entrada di Aruba den wega internashonal na 1952 ora el a djòin e Asosiashon Internashonal di Beisbòl Amateur (awor parti di WBSC).[2] E aña ei, Aruba a debutá su promé selekshon nashonal na e Serie Mundial Amateur di 1952 na Havana, Cuba, manehá pa Joe Proterra, kaminda el a sigurá dos viktoria den seis wega i a gana aklamashon di fanátikonan, ku pitcher Nell Harms nombrá hungadó sobresaliente di siman pa su aktuashon kontra Honduras.[2] Beisbòl a wòrdu introdusí na Aruba na final di añanan 1920 i kuminsamentu di añanan 1930 prinsipalmente dor di ekspatriadonan merikano empleá pa Lago Oil and Transport Company, un supsidiario di Standard Oil of New Jersey, kendenan a establesé un refineria riba e isla. Pafo di e colonia, baseball a haya traccion na fin di añanan 1930 pa medio di imigrantenan y mariniernan Venezolano cu a mara na wafnan di Aruba cu nan barconan di pisca, formando teamnan casual di pick-up cu a hunga riba terenonan habri na Oranjestad, manera e area patras di Corte di Husticia actual. Pa añanan 1950, beisbòl a integrá profundamente den kultura di Aruba, partikularmente bou di hóbennan, ku a wòrdu eksponé pa medio di transmishonnan di media merikano, eventonan patrosiná pa kompanianan di zeta, i e impakto persistente di sòldánan di tempu di guera, hasiendo esaki un símbolo di aspirashon i vínkulo di komunidat den barionan di klase trahadó. Adopshon lokal a oumentá ku e formashon di klupnan amateur den tur pueblo. <ref>Clyde Harms, https://archive.org/details/BNA-DIG-ARUBATODAY-2021-05-28/page/n9/mode/1up?q=jim+bluejacket Short history of the beginnings of baseball in Aruba], Aruba Today (28 di 2021)</ref> ------------------- {{Variante|a}} {{Infobox deportista| variante = a | nomber completo = Shawn Joubert Zarraga | alias = | fecha nacemento = [[21 di yanüari|21 di januari]] [[1989]] | luga nacemento = {{ABW}} | fecha fayecimento = | luga fayecimento = | nacionalidad = {{NLD}} | haltura = 183 cm | peso = 109 kg <!-- Seccion di informacion deportivo --> | deporte = [[beisbòl|baseball]] | disciplina = catcher (man drechi)? | wo = | debut = 11 di maart 2023 (den [[Tim nashonal di beisbòl hulandes|team di Reino]])?? | activo = 2021 - presente ?? | distincion = }} '''Shawn Joubert Zarraga''' (☆ [[21 di yanüari|21 di januari]] [[1989]] na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]) ta un eks-catcher profesional di beisbòl Arubiano ku a representá Hulanda den kompetensianan internashonal, inkluyendo e World Baseball Classic.[1] Para na 6 pia 0 inch (1.83 m) i pisando aproksimadamente 240 liber (109 kg), Zarraga tabata un switch-hitter ku tabata tira ku man drechi i a hunga prinsipalmente komo un katcher durante henter su karera.[2] Selektá pa e Milwaukee Brewers den e di 44 buèlta (1.302 en general) di e Selekshon di Beisbòl di Liga Mayor di 2007 for di Trinity Christian Academy na Florida, el a pasa vários temporada den e liganan menor den vários organisashon.[3] grokipedia: Zarraga su karera profeshonal a kuminsá den e sistema di Brewers, kaminda el a progresá a traves di nan afiliadonan di 2007 pa 2014, alkansando nivelnan di Double-A i Triple-A i mustrando abilidatnan defensivo sólido tras di e plato.[4] Despues el a firma kontraktnan di liga menor ku timnan inkluyendo Los Angeles Dodgers na 2017 i Cincinnati Reds na 2016, ganando invitashonnan no-roster pa entrenamentu di primavera, ounke nunka el a yega Major League Baseball.[5] Despues ku su karera den liga menor afiliá a terminá na 2017, Zarraga a hunga den liganan independiente, inkluyendo ku e Cleburne Railroaders di e Asosiashon Merikano e aña ei, promé ku el a baha ku penshun.[6] Riba e esenario internashonal, Zarraga tabata un kontribuidor klave na e selekshon nashonal di Hulanda, yudando sigurá e título di Kopa Mundial di Beisbòl 2011 na Panama i partisipando den e Klásiko Mundial di Beisbòl 2017, kaminda el a proveé ​​profundidat na katcher durante wega di pool.[7] Su versatilidat i eksperensia a hasié un opshon konfiabel pa e tim hulandes, basando riba su raisnan arubiano miéntras e tabata kompetí bou di e bandera di Reino Hulandes.[8] == Karera internashonal == ===Kopa Mundial 2011=== Zarraga a haci su debut internacional cu e seleccion nacional di baseball di Hulanda na 2011 den Mundial di Baseball na Panama, eligibel pa medio di su herencia Arubiano. El a sirbi komo un katcher riba e lista ora e tim a gana e medaya di oro, derotando Cuba 2-1 den e final pa reklamá e título mundial.[25][26] torneonan di 2014 Zarraga a sirbi prinsipalmente komo un katcher durante e aparishonnan di e tim den dos torneo klave e aña ei.[27] Na yüli, Zarraga a representá Hulanda na e Torneo Internashonal di Beisbòl di Fransia, konosí tambe komo Yoshida Challenge, ku a tuma lugá na Sénart, Fransia. E selekshon hulandes a gana e medaya di oro, derotando un tereno ku a inkluí anfitrion Fransia, Alemania, i all-starnan internashonal. Zarraga tabata parti di e lista ku a sigurá e título, kontribuyendo tras di e plato miéntras e tim a pone un demostrashon fuerte den nan promé salida na e fasilidat nobo.[28][29] Mas lat e sèptèmber ei, Zarraga a kompetí den e Kampionato Oropeo di Beisbòl 2014 ku a tuma lugá na Ostrava i Brno, Repúblika Cheko, kaminda Hulanda a kapturá nan di 21 medaya di oro kontinental ku un rèkòrt invikto di 11-0, kulminando den un viktoria final di 6-3 riba Italia. Komo katcher, el a bati .286 ku aktuashonnan notabel, inkluyendo tres hit den un viktoria di 7-2 riba Alemania i un homerun den un wega di pool anterior kontra Kroasia. Su trabou defensivo a yuda ankra un staf di lansamentu ku a pèrmití solamente 1.36 kareda gana pa wega durante henter e torneo.[30][31][28] 2015 Premier12 i 2017 World Baseball Classic Zarraga a wòrdu selektá pa representá e selekshon nashonal di beisbòl di Hulanda na e WBSC Premier12 di 2015, e edishon inaugural di e torneo ku a tuma lugá na Mexico i Taiwan, kaminda el a sirbi komo un katcher bistiendo e kamisa number 22.[32] Hulanda a kompetí den Grupo A di e buèlta di apertura, sigurando tres viktoria kontra Chines Taipei (7-4), Italia (16-1), i Puerto Rico (11-7), miéntras ku nan a sufri pèrdida kontra Cuba (5-6) i Canada (1-3), loke a posishoná nan pa avansá pa e kuartfinal.[33] Einan, nan a kai kontra Merka 1-6, resultando den un di sinku lugá total pa e tim.[33] Durante e torneo, Zarraga a kontribuí ofensivamente den momentunan klave, inkluyendo un homerun di dos kareda den e di kuater inning kontra Cuba ku a ekstendé e bentaha di Hulanda na 4-1, ounke e tim na final a pèrdè den un kompetensia estrecho.[34] El a registrá tambe un RBI den e viktoria riba Taipei Chines, trahando un kaminata apesar di a bai sin hit den tres at-bat.[35] Sinembargo, Zarraga a sufri un leshon na man durante e wega di Cuba i mester a sali trempan.[36] Na 2017, Zarraga a gana un lugá riba e lista di Hulanda pa e World Baseball Classic, atrobe komo un katcher, partisipando den e torneo prinsipal ku a tuma lugá den vários pais anfitrion.[37] Hulanda a pone un rèkòrt di 2-1 den Pool A, avansando komo subkampeon tras di Israel, promé ku a derotá Israel 12-2 den e kuartfinal na Tokyo Dome pa yega e semifinal.[37] Nan kareda a terminá den un pèrdida di 3-4 kontra Puerto Rico na Dodger Stadium, kaminda e tim a regresá lat pero no por a sigurá e viktoria.[38] E aktuashon sobresaliente di Zarraga a bini den e kuart di final kontra Israel, kaminda el a konta dos hit i dos RBI komo parti di e eksploshon ofensivo di e tim.[39] Den e semifinal kontra Puerto Rico, el a entregá un dòbel di RBI krusial den e di sinku inning pa skor Wladimir Balentien i empatá e wega na 3-3, ounke kompañero di ekipo Jonathan Schoop a wòrdu bentá afó na e plachi di kas den e wega.[40] Zarraga a parse di a sufri un leshon den e di ocho inning di e wega ei, loke a rekerí atenshon médiko tras di e plato. {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid = |titulo=}} {{References}} * [https://www.baseball-reference.com/register/player.fcgi?id=kelly-001ant Minors Stats Antwone Kelly] }} {{DEFAULTSORT:Zarraga, Shawn}} [[:Kategoria:Hende]] [[:Kategoria:Beisbòl]] ----------------- {{Variante|a}} {{Infobox asociacion deporte| variante = c | nomber = Badminton Bond Curaçao | logo = | imagen = | abrevia = BBC | president = | vice-president = | algemeen-secretaris = | asiento = | region = | pais = | cantidad_miembro = | cantidad_asociacion = | deporte = | funda = | luga_funda = | ex-nomber = | federacion_mundial = | federacion_continental = | federacion_nacional = | afilia = | comite_olimpico = | agencia_deportivo = | stop_imagen = | imagen = | descripcion = | website = }} '''Badminton Bond Curaçao''' (BBC) ta e organisashon ku ta dirigi i promové e deporte di badminton na Kòrsou. E federashon ta un miembro di e organisashonnan internashonal i regional, inkluíendo e '''Badminton World Federation (BWF)''', e '''Badminton Pan America (BPA)''', i e '''Caribbean Regional Badminton Confederation (CAREBACO)'''. === Historia i Fundashon === E Badminton Bond Curaçao a fundá den 1975. E federashon ta representá Kòrsou den e organisashonnan regional i internashonal di badminton.:contentReference[oaicite:8]{index=8} === Afiliashon Internashonal === :contentReference[oaicite:10]{index=10} * :contentReference[oaicite:13]{index=13} * :contentReference[oaicite:16]{index=16} * :contentReference[oaicite:19]{index=19}:contentReference[oaicite:21]{index=21} === Participashon Internashonal === :contentReference[oaicite:23]{index=23}:contentReference[oaicite:25]{index=25} === Referensianan === * :contentReference[oaicite:27]{index=27} * :contentReference[oaicite:30]{index=30}:contentReference[oaicite:32]{index=32} [[:Kategoria:Deporte na Kòrsou]] [[:Kategoria:Organisashon Deportivo]] {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte]] --------------- {{Databox}} E '''seleccion nacional di badminton di Aruba''' ([[Hulandes]]: Arubaans badmintonteam) ta representa [[Aruba]] den competencianan internacional di team di badminton y ta wordo controla pa [[Aruba Badminton Federation]] cu ta afilia na Badminton Pan America y Caribbean Regional Badminton Confederation (CARECOBA).<ref>{{Cite web |title=Members {{!}} BWF Corporate |url=https://corporate.bwfbadminton.com/about/membership/ }}</ref> E ekipo a kompetí pa promé biaha den nan promé torneo internacional di ekipo na 1990. E ekipo a haci su aparicion pa prome biaha na e Campeonato di Ekipo di CAREBACO na aña 1974.<ref>{{citeer web|titel=Aruba vooreerst naar Car. badmintonkampioenschap|werk=[[Amigoe]]|datum=1974-11-15|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2025-05-29|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461200:mpeg21:p005}}</ref> Tambe e ekipo a competi den e [[Weganan Centroamericano y di Caribe]] di 1990, unda badminton a wordo inaugura pa prome biaha den e Weganan. E ekipo junior di Aruba a kompetí den e Campeonato Pan Am Junior Team 2009 y a terminá na di 12 lugá.<ref>{{Cite web |title=BWF - Team Event XVIII Pan Am Junior 2009 - Winners |url=https://bwf.tournamentsoftware.com/sport/winners.aspx?id=C61259DF-B2FF-4AC5-A444-F9E14C6A82B1 |access-date=2022-09-04 |website=bwf.tournamentsoftware.com}}</ref> Een Arubaans selectie-team zal van 17 tot en met 24 november voor de eerste keer deelnemen aan de Caribische Badmintonkampioenschappen, die dit jaar te Georgetown in Guyana gehouden worden. Het team dat Aruba zal vertegenwoordigen bestaat uit de dames M. Mata, N. Mata en M. Yarzagaray, en de heren Doy Bernaibela, H. Boer, Robby Arambatzis en Reginals Altman. Deze reis werd mogelijk gemaakt dankzij financiële — en materiele steun van diverse giften; het bedrijfsleven en andere instanties. Het Caribisch toernooi wojdt^jgeorganiseerd door de Caribbean regional badminton confederation, een in 1972 opgerichte federatie, tot voor kort bestaande uit de landen Jamaica, Trinidad/Tooago, Guyana en Sjuriname. Vorig jaar heeft de Badminton Bond Aruba zijn interesse voor deelname aan het bestuur van de Carebaco te kennen gegeven en na een jaar van intensieve voorbereidingen werd Aruba in juli van dit jaar lid van de International badminton federation en in dezelfde maand als vijfde lid van de Carebaco toegelaten. Beide feiten kunnen als mijlpalen worden beschouwd in de geschiede- | nis van de badmintonsport op Aruba, waar deze sport (nog) vrij onbekend is. Dit laatste komt voornamelijk doordat men hier voor deze sport een enorm tekort heeft aan goede accomodatie. ==Historia== ===Tim miksto=== Aruba a debuta den e Campeonato di Equipo di CAREBACO na 1974. E team a keda na di cinco lugar den e ranking final, perdiendo 7-0 contra Jamaica, Surinam, Trinidad y Tobago y Guyana.<ref>World Badminton 18 (1974), p. 3</ref> {{Appendix}} [[:Category:Deporte na Aruba]] en.wiki --------------- {{Infobox asociacion deporte| variante = c | nomber = Aruba Badminton Federation | logo = | imagen = | abrevia = ABF of BBA | president = | vice-president = | algemeen-secretaris = | asiento = | region = | pais = | cantidad_miembro = | cantidad_asociacion = | deporte = | funda = | luga_funda = | ex-nomber = | federacion_mundial = | federacion_continental = | federacion_nacional = | afilia = | comite_olimpico = | agencia_deportivo = | stop_imagen = | imagen = | descripcion = | website = }} '''Aruba Badminton Federation''' (ABF), tambe yamá Badminton Aruba o Aruba Badminton Bond, ta e organisacion gobernante nacional supremo pa e deporte di [[badminton]] na [[Aruba]]. E federacion ta wordo representa pa e [[seleccion nacional di badminton di Aruba]]. == Historia == E Aruba Badminton Federation a wordo funda memey di añanan 1970, ora cu e promé participacion a tuma luga na e Kampionatonan di Carebaco. Na desember 1973 e federacion a bira miembro di Caribbean Badminton Federation, hunto cu Corsou.<ref>Sport inliet kort sport in het kort sport. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 05-12-1973, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 29-05-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461498:mpeg21:p007</ref> E federashon despues a bira miembro di e órgano di gobernashon kontinental, e Konfederashon Panamerikano di Badminton, i e Federashon Mundial di Badminton, e tempu ei konosí komo e Federashon Internashonal di Badminton. Aruba ainda no ta anfitrion di campeonatonan internacional. Sinembargo Aruba a yega di ta anfitrion di Campeonato di Carebaco dos biaha. Federacion di Badminton Aruba ta miembro di Comite Olimpico Arubano . {{Appendix}} De Badminton Bond Aruba (BBA) viert deze maand zyn 15-jarig bestaan met verschillende toernooien en andere activiteiten. Ofschoon deze tak van sport niet zo bekend is op Aruba, heeft de BBA in vijftien jaren heel wat gepresteerd. Deze bond is al jaren lid van de International Badminton Federation (IBF). Ook is de BBA lid van de Carebaco (Caribbean Regional Badminton Confederation), waarvan verder ook lid zijn: Jamaica, Trinidad, Suriname, Guyana, Barbados, Bermuda, Curasao en Grenada. Elk jaar doet Aruba mee aan de Caribische kampioenschappen en BBA- motor, Riek Altman, is al jaren secretaris / penningmeester van de Carebaco. Aruba wordt elk jaar weer verzocht de Carebaco- wedstrijden te organiseren, omdat Aruba tot nu toe het beste toernooi heeft georganiseerd, doch door het ontbreken van faciliteiten kan de BBA dit Caribisch treffen niet meer organiseren. De BBA bestaat momenteel uit de vier clubs: Floralin, Flamboyant, Aruba Badminton Minders en Playa die tezamen honderd leden tellen. Deze sport kan uitsluitend gespeeld worden in een zaal en nu wordt er gebruik gemaakt van de gymnastiekzalen van Julianaschool, La Salie College en de Sporthal. Een paar maanden geleden hebben de BBA- bestuursleden, Riek Altman en Michael Williams, in Trinidad een coachingcUrsus gevolgd onder auspiciën van de IBF en geven nu op maandag en donderdag aan trainers van de club een opleiding. Nu al is bekend dat Aruba volgend jaar vertegenwoordigd zal worden op Curagao tijdens de Easter Open Tournament en in Jamaica tijdens de Carebaco- wedstrijden. De BBA heeft gisteren in een communiqué dank uitgebracht aan alle personen en instanties, die door de jaren heen de BBA hebben geholpen en eenieder, die aan badminton wil meedoen, uitgenodigd zich op donderdag in de Sporthal op te geven tussen zeven en tien uur 's avonds. Het bestuur van de BBA wordt in dit derde lustrumjaar gevormd door: voorzitter R. Nieuw, vicevoorzitter R. Altman, secretaris G. Simon, penningmeester B. Hernandez, commissarissen E. van der Linde, M. McClure, E. Vemannan, M. Croes en M. Williams.<ref>Met uitgebreid activiteiten-programma Badminton Bond Aruba viert haar derde lustrum. "Amigoe". Curaçao, 08-11-1986, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 29-05-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641854:mpeg21:p013</ref> ------------- {{Variante|a}} {{Futbolista |nomberdihungado = |Nomber = Mario Croes |potret = |Fecha di nasementu = |Siudat di nasementu = |Pais di nasementu = {{ABW}} |Nashonalidat = hulandes |Posishon = |club = }} '''Hyacintho Mario Croes''' (☆ ± 1942 na [[Aruba]]), tambe conoci como '''Mario Croes jr.''', ta un ex-hungado di pingpong [[Aruba]]no. Entre decada 1960 y decada 1980 el a titula 13 vez campeon di Aruba. Den [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]] Croes tabata un di e dos "grandinan" den deporte di tennis di mesa, banda di [[Robert Hosé]] di [[Kòrsou|Corsou]].<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463158:mpeg21:a0099|titel=Sensationele zege van R. Hosé over M. Croes|werk=[[Amigoe]]|datum=1970-11-02|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> == Biografia == Mario Croes ta yiu di Eymee Zeppenfelt y Mario Hyacinto Croes, empresario i doño di La Gran Bodega.<ref name="Amigoe">{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462365:mpeg21:a0121|titel=In de Franciscuskerk|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-07-16|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> Cu mas o menos siete aña el a cuminsa hunga pingpong y tabata train cu su mama pa despues sigi train cu su tata y otro famianan.<ref name="Amistad">{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AMISTAD-1976-11/page/3/mode/1up?q=Amistad+mei+1976&view=theater|titel=Mario Croes: 26 aña den pingpong|werk=Amistad|datum=november 1976|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> Croes a cuminsa mustra su talentonan ora cu na edad di 9 aña el a sali campeon "junioren" na Aruba. Cu 12 aña el a drenta division di senioren y na 1959, cu 16 aña, a bira campeon di Aruba pa prome bes.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010997546:mpeg21:a0072|titel=Mario Croes jr: nieuwe tienkampkampioen tafeltennis|werk=[[Amigoe]]|datum=1959-02-25|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> Na 1960 e ta prolonga su titulo.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010459813:mpeg21:a0112|titel=Mario Croes jr. weer de sterkste|werk=[[Amigoe]]|datum=1960-04-01|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> Hunto cu Cholan Jacobs e tabata hunga pa e team Arubano di Bavaria Stars. Den e torneo organisá door di e asociacion "Entre Nous Juveniles” na Corsou el a hunga cu 17 aña su prome wega internacional contra [[Colombia]]. Croes tabata doño di Mario's Sports Shop den Wilhelminastraat 51 na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]. E ta casa cu Ruth Arends y hunto nan tin un yiu homber, Mario III, i un yiu muhe Janine.<ref name="Amigoe"/> {{Appendix}} {{Stub}} {{DEFAULTSORT:Croes, Mario}} [[:Category:Hende]] [[:Category:Deporte na Aruba]] Pa promer viaha el a sali campeon di Aruba dia cu e tabatin 15 aña di edad. Awor flbi cu e tin 34 aña e por bisa cu ela sali 13 vez campeon di nos isla y e ta posee nada menos cu 39 copa y 27 medaya. Un deportista arubano cu e destaca su mes den e deporte di ping pong specialmente door di su mes esfuerzonan y su perserverancia, como cu manera nos lektornan por lesa mas alew, no ta semper ela haya ayudo den su carera deportivo na su isla natal. Mario Croes jr., casá cu Ruth Croes-Arends, ta haya cu e deporte di ping pong na Aruba a bai hopi atrcus den e 26 aña cu e tin ta praktikele. Amistad a tene un entrevista exclusivo cu e deportista te ainda mas grandi riba terreno di ping pong actuahnente: Mario Croes Jr.<ref name="Amistad">{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AMISTAD-1976-11/page/3/mode/1up?q=Amistad+mei+1976&view=theater|titel=Mario Croes: 26 aña den pingpong|werk=Amistad|datum=november 1976|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> mi a cuminsa hunga ping pong tempo mi tabata tin mas o menos siete aña. Mi mama a cuminsa siñami, pero mi no a worry mucho. Toch mi a sigi hunga cu mi tata y cu mi otro famianan. Un viaha mi a bai Flamingo Room (Trocadero), caminda tabatin un mesa di ping pong, anto ei nan mi a mira Cholan Jacobs, e tempo ei e campeon di Aruba, hunga. Esei a dunami smaak pa mi sigi train cu mi famia. Dia m'a cimiinsa hunga di verdad mi tabatin 12 ema y mi a cuminsa train cu Cholan. E tempo ei mi tabata hunga cinco te seis ora pa dia. Mi tabata caba di come dies dos or y mei y bai hunga te siet’or y mei di anochi. Tur dia e mesim cos. Mi no tabata hunga ni siña les. Mario a cuminsa mustra su talentonan ora cu na edad di 9 aña ela sali campeon di Junioren na Aruba. Cu 12 aña ela drenta division di senioren y cu 16 aña pa promer vez ela logra bira campeon di Aruba. Su promer wega internacional ela hunga contra Colombianonan tempo cu e tabatin 17 aña na 1959. E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” Entre Nous Juveniles na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsou. E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsou. in de Franciscuskerk te Oranjestad is gistermorgen het kerkelijke huwelijk ingezegend vun mejuffrouw Rulh Arends, dochter V(.n. de heer en mevrouw Milo de R. Arends-Arends en de heer Mario Croes, zoon van de heer en mevrouw Mario H. Croes- Zeppenfelt. Voor de receptie ten huize van de bruid bestond grote belangstelling. Het bruidspaar wachtte een verrassing; een taart in de vorm van een tafeltennistafel. De bruidegom is dan ook tafeltenniskampioen van Aruba.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462365:mpeg21:a0121|titel=In de Franciscuskerk|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-07-16|bezochtdatum=2022}}</ref> * Eigenaar van Mario's Sports Shop, Wilhelminastraat 51, Oranjestad, Aruba * Huwde in 1965 met Ruth Arends, kinderen Mario III en Janine {{Appendix}} --------------- 0wd9y1gjjjui30pwybv3365p4mfdh0l 199640 199639 2026-08-06T10:37:47Z Caribiana 8320 199640 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ Pending: [[Barracudas Artistic Aruba]] - [[Aruba Dolphins]] - [[Stingray Swimming Team]] - [[Shawn Zarraga]] - [[Antwone Thyshon Kelly]] - [[Badminton Bond Curacao]] - [[Seleccion nacional di badminton di Aruba]] - [[Aruba Sport Unie]] -------- {{infobox deportista | variante= a | nomber completo = Higinio Ajelandro Farro | alias = Patan | fecha nacemento = [[11 di yanüari|11 di januari]] [[1942]] | luga nacemento = {{ABW}} | fecha fayecimento = [[30 di yüli |30 di juli]] [[2026]] | luga fayecimento = | deporte = [[File:Olympic pictogram Weightlifting.png|22px]] hisamento di peso | disciplina = | prome titulo = 1965, campeon di Aruba | debut = 1964 | activo = <!-- Seccion di distincion --> | bista medaya = {{Bista medaya}} {{Bista medaya rij|[[Weganan Centroamericano y di Caribe|Weganan CAC]] 1978| 0 | 0 | 1}} {{Bista medaya total|1|0|0|1}} }} '''Higinio Alejandro (Patan) Farro''' (☆ [[11 di yanüari|11 di januari]] [[1942]] na [[Aruba]] - † [[30 di yüli |30 di juli]] [[2026]]<ref>[https://www.arubanative.com/aurora-royal-pray-funeral-home-ta-anuncia-fayecimento-di-higinio-alejandro-farro-mihor-conoci-co-mo-patan/ Aviso di fayecemento], arubanative.com (4 di augustus 2026)</ref>) tabata un musico, compositor y deportista [[Aruba|Arubiano]]. El a titula campeon di hisamento di peso di Aruba pa diescuater aña consecutivo (1965-1978) y tabata tambe campeon di [[Antias Hulandes]] pa nuebe aña consecutivo.<ref name="telearuba"/> Farro ta wordo considera un di e pioneronan mas importante di hisamento di peso na Aruba.<ref>[https://arubanews.ca/patan-farro-weightlifting-legacy-honoured-following-aruban-champions-death/ Patan Farro Weightlifting Legacy Honoured Following Aruban Champion’s Death], arubanews.ca (4 di augustus 2026)</ref><ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/93280/voormalig-gewichthefkampioen-patan-farro-overleden-vz1916 Voormalig gewichthefkampioen ‘Patan’ Farro overleden], curacao.nu (4 di augustus 2026)</ref> Fuera di su carera deportivo, e tabata tambe un figura cultural como wicharero, restaurado y promotor di e tradicional [[Caha di Orgel|caha di orgel]].<ref name="cultura">[https://www.aruba.nu/nieuws/kunst-cultuur-en-muziek/57390/unieke-eer-voor-muzikanten-met-liefde-voor-cahi-orgel Unieke eer voor muzikanten met liefde voor Cah’i Orgel], aruba.nu (27 di november 2024)</ref> == Biografia == Farro tabata un deportista di distrito di [[Noord]]. El a cuminsa como pesista na aña 1964 y a logra di dos luga den su prome competencia. Den e aña siguiente, e nivel di e deporte riba e isla a baha considerablemente, debi cu hopi hisador di peso, cu tabata di origen stranhero, a bandona Aruba despues di nan retiro for di [[Lago Oil & Transport Company|refineria Lago]].<ref>[https://297sportsaruba.com/na-memoria-di-higinio-alejandro-patan-farro/ Na memoria di Higinia Alejandro "Patan" Farro], 297sportsaruba.com (3 di augustus 2026)</ref> Apesar di condicionnan dificil, Farro a sigui train y desaroya den deporte di peso. E tabata entrena hunto cu otro deportistanan den un espacio chikito na Wilhelmina Stadion (awor [[Stadion Guillermo Prospero Trinidad]]). El a entrena sin guia di un entrenador profeshonal y nunca a haya oportunidat pa sigui entrenamento den exterior. Pa participa na torneo internacional, e tabata depende di su propio dianan di vakantie. Despues di su retiro for di competencia, Farro a yuda Federacion Aruba Weightlifting Association como referee. Farro tabata casa y tata di tres yiu. El a fayece dia 30 di juli 2026 na edat di 84 aña. Diferente organisacion, entre otro Aruba Amateur Weightlifting Association y Departamento di Cultura di Aruba, a record’é como un atleta sobresaliente y un figura cultural di gran balor. ==Carera deportivo == ===Logro y record === Ademas di su titulonan local y regional, Farro tabata conoci pa su forsa excepcional. Durante su carera el a kibra mas cu 50 record di Aruba. Den añanan 1970, el a logra e siguiente prestacion aproxima:<ref name="telearuba"/> * squat: serka 272 kilo (600 liber) * deadlift: serka 318 kilo (700 liber) * bench press: serka 181 kilo (400 liber) * snatch: serka 125 kilo (275 liber) * clean and jerk: serka 160 kilo (352 liber) Su recordnan Arubano di 1976 den e disciplinanan "snatch" y "clean and jerk" a keda sin wordo bati pa cuarenta aña, te cu na 2016 nan a wordo mehora, hunto cu su total combina.<ref name="telearuba"/> === Carera internacional === Na 1970, Farro a wordo selecciona pa representa Antias Hulandes na [[Weganan Centroamericano y di Caribe]] (CAC) na [[Panama]]. Ora [[Comite Olimpico Antias Hulandes]] (NAOC) a nenga pa financia su biahe, e mes a cumpra su boleto di avion y a logra di cuater luga den su categoria.<ref name="telearuba">{{citeer web|url=https://telearuba.aw/article/na-memoria-di-higinio-alejandro-patan-farro|titel= Na memoria di Higinio Alejandro "Patan" Farro|werk=[[Telearuba]]|datum=2026-08-02|bezochtdatum=2027-08-06}}</ref> Na 1971, el a termina na di cinco luga durante [[Weganan Panamericano]] na [[Cali]], [[Colombia]]. Na 1974, el a bolbe logra di cuater luga na CAC na [[Repúblika Dominikano|Republica Dominicano]].<ref name="telearuba"/> Su logro internacional mas importante a yega na 1978, ora el a gana un medaya di brons na CAC na [[Medellín]].<ref name="telearuba"/> == Reconocemento == Durante su carera activo, Farro no a haña hopi reconocemento oficial pa su prestacionnan. Sinembargo, despues di su retiro, el a wordo honra cu varios distincion: * 1974 - nominacion pa premio di “atleta di aña” di [[Aruba Sport Unie]]<ref>[https://coleccion.aw/show/?ANA-DIG-CARA-C002 Alejandro "Patan" Farro], coleccion.aw</ref> * condecoracion real como "ridder" den [[Orden di Oranje-Nassau]] * inclusion den Salon di Fama di Aruba * 1991 - Premio Promocional Santa Anna pa su contribucion na deporte y cultura Segun Archivo Nacional Aruba, Farro tabata tambe nominá pa premio di “atleta di aña” di Aruba Sport Unie na 1974. {{Appendix}} {{DEFAULTSORT:Farro, Patan}} [[:Kategoria:Hende]] [[:Kategoria:Deporte na Aruba|Hisamento di peso]] [[:Kategoria:Kultura]] ===Logro y record === Ademas di su titulonan local y regional, Farro tabata conoci pa su forsa excepcional. Durante su carera el a kibra mas cu 50 record di Aruba. Den añanan 1970, el a logra e siguiente prestacion aproxima:<ref name="telearuba"/> * squat: serka 272 kilo (600 liber) * deadlift: serka 318 kilo (700 liber) * bench press: serka 181 kilo (400 liber) * snatch: serka 125 kilo (275 liber) * clean and jerk: serka 160 kilo (352 liber) Su recordnan Arubano di 1976 den e disciplinanan "snatch" y "clean and jerk" a keda sin wordo bati pa cuarenta aña, te cu na 2016 nan a wordo mehora, hunto cu su total combina.<ref name="telearuba"/> == Contribucion cultural == For di chikito, Farro a desaroya un amor profundo pa musica, specialmente pa [[caha di orgel]] tradicional. E pasion aki a converti’e den un maestro respeta den restaura, afina y construi cylinder (cilinder di clabo). E tabata un di e poco expertonan na Aruba cu e habilidad artesanal pa traha y mantene e mecanismo compleho di e instrumento.<ref name="cultura"/> Farro tabata doño di e caha di orgel historico “El Diamante”, cu tabata mas cu 100 aña bieu. El a contribui na preservacion di e instrumento, tanto na Aruba como na [[Kòrsou|Corsou]], caminda el a traha riba varios caha di orgel.<ref name="honor">[https://www.gobierno.aw/a-honra-varios-tocado-di-cahi-orgel-riba-dia-di-musico A honra varios tocado di cah’i orgel riba dia di musico], Gobierno di Aruba (25 di november 2024)</ref> Na 1982, el a gana e premio principal den un concurso di caha di orgel na Hoffi Sero Janchi cu su orgel “El Diamante”.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-DOCUMENTACION-005276/mode/1up?q=patan+farro Ambiente inmenso na concurso di caha di orgel], Diario (30 di augustus 1982)</ref> == Reconocemento == Durante su carera activo, Farro no a haña hopi reconocemento oficial pa su prestacionnan. Sinembargo, despues di su retiro, el a wordo honra cu varios distincion: * 1974 - nominacion pa premio di “atleta di aña” di [[Aruba Sport Unie]]<ref>[https://coleccion.aw/show/?ANA-DIG-CARA-C002 Alejandro "Patan" Farro], coleccion.aw</ref> * condecoracion real como "ridder" den [[Orden di Oranje-Nassau]] * inclusion den Salon di Fama di Aruba * 1991 - Premio Promocional Santa Anna pa su contribucion na deporte y cultura Segun Archivo Nacional Aruba, Farro tabata tambe nominá pa premio di “atleta di aña” di Aruba Sport Unie na 1974. == Fayecemento == Farro tabata casa y tata di tres yiu. El a fayece dia 30 di juli 2026 na edat di 84 aña. Diferente organisacion, entre otro Aruba Amateur Weightlifting Association y Departamento di Cultura di Aruba, a record’é como un atleta sobresaliente y un figura cultural di gran balor. {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] Desde chikito, Patan a desaroya un amor profundo pa musica. E pasion ey a converti’e den un maestro respeta, tanto den pone pieza, afina y restaura cahanan di orgel, como den preserva e sonidonan autentico. Como hobby y trabao e ta toca caha di orgel y traha cylinder pa caha. Ademas di su contribucion na deporte, Farro tabata tambe envolvi den preservacion di herencia cultural di Aruba, specialmente door di su trabou cu restauracion y promocion di [[Caha di Orgel|cah’i orgel]] tradicional.<ref name="honor">[https://www.gobierno.aw/a-honra-varios-tocado-di-cahi-orgel-riba-dia-di-musico A honra varios tocado di cah’i orgel riba dia di musico], Gobierno di Aruba (25 di november 2024)</ref> E legendario hisador di peso Arubiano Higinio Alejandro “Patan” Farro tambe tabata un figura cultural bon conoci y un tocado, doño y restaurador celebra di e tradicional caha di orgel (orgel di bari) yama “El Diamante”.<ref>[https://www.aruba.nu/nieuws/kunst-cultuur-en-muziek/57390/unieke-eer-voor-muzikanten-met-liefde-voor-cahi-orgel Unieke eer voor muzikanten met liefde voor Cah’i Orgel], aruba.nu (27 di november 2024)</ref> Legado Cultural E Instrumento: Patan Farro tabata doño y tabata cuida un caha di orgel historico di 100 aña bieu como “El Diamante” tabata conoci. Diamante". Artesania: E tabata un di e poco personanan na Aruba cu e habilidad raro pa pega y martillo e cilindernan (cilinder di claba) cu ta wordo uza pa toca musica tradicional riba e instrumento. No ta facil pa a aregla, marca y claba pieza riba caha di orgel. Na Corsou Patan a pone piesa pa por lo menos 16 caha di orgel.<ref name="baluarte">[https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2015-10-07/mode/2up?q=patan+farro+oranje+nassau Reconocemento na baluarte di cah’i orgel Alegandro ‘Patan’ Farro], Bon Dia Aruba (7 di october 2015)</ref> Reconocimento: El a ricibi multiple premio cultural y reconocimentonan oficial di gobiernonan di Aruba y Corsou pa conserva e musical unico aki.<ref name="honor"/><ref name="baluarte"/> Na 1982, den concurso di caha di orgel na Hoffi Sero Janchi, Farro a sali ganado maximo cu su caha di orgel Diamante.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-DOCUMENTACION-005276/mode/1up?q=patan+farro Ambiente inmenso na concurso di caha di orgel], Diario (30 di augustus 1982)</ref> == Reconocemento == Durante su carera activo, Farro no a haña hopi reconocemento oficial pa su prestacionnan. Sinembargo, despues di su retiro, el a wordo honra cu varios distincion: * 1974 - nominacion pa premio di “atleta di aña” di [[Aruba Sport Unie]]<ref>[https://coleccion.aw/show/?ANA-DIG-CARA-C002 Alejandro "Patan" Farro], coleccion.aw</ref> * condecoracion real como "ridder" den [[Orden di Oranje-Nassau]] * inclusion den Salon di Fama di Aruba * 1991 - Premio Promocional Santa Anna pa su contribucion na deporte y cultura Segun Archivo Nacional Aruba, Farro tabata tambe nominá pa premio di “atleta di aña” di Aruba Sport Unie na 1974. == Fayecemento == Farro tabata casa y tata di tres yiu. El a fayece dia 30 di juli 2026 na edat di 84 aña. Diferente organisashonnan, entre otro Federacion Aruba Weightlifting Association y Departamento di Cultura di Aruba, a record’é como un atleta respectivamente culturista sobresaliente y un persona ehemplar. {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] '''Higinio Alejandro (Patan) Farro''' (☆ [[11 di yanüari]] [[1942]] - † 30 di yüli 2026) tabata un hisado di peso [[Aruba|Arubiano]]., conoci den su tempu aktivo komo e hòmber mas fuerte di Aruba. El a dominá deporte di levantamentu di peso riba e isla pa mas ku un dekada i a representá Antia Hulandes na diferente torneo internashonal. Farro a gana e titulo di kampion di Aruba pa dieskuater (14) aña konsekutivo i tabata tambe kampion di Antia Hulandes pa nuebe (9) aña. El ta konsiderá un di e pioneronan mas importante di levantamentu di peso na Aruba.<ref>[https://arubanews.ca/patan-farro-weightlifting-legacy-honoured-following-aruban-champions-death/ Patan Farro Weightlifting Legacy Honoured Following Aruban Champion’s Death], arubanews.ca (4 di augustus 2026)</ref><ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/93280/voormalig-gewichthefkampioen-patan-farro-overleden-vz1916 Voormalig gewichthefkampioen ‘Patan’ Farro overleden], curacao.nu (4 di augustus 2026)</ref> == Bida y carera == Farro a kuminsá ku levantamentu di peso na aña 1964 i a logra di dos luga den su promé kompetensia. Den e aña siguiente, e deporte a baha hopi na nivel riba e isla, despues ku hopi trahadó strañero a laga Aruba tras despido na refineria di Lago.<ref>https://297sportsaruba.com/na-memoria-di-higinio-alejandro-patan-farro/</ref> A pesar di e situashon difísil, Farro a sigui entrená bou di kondishonnan hopi limitá. El tabata entrená den un espasio chikí bou di graderia di Wilhelmina Stadion (awor Stadion Guillermo Prospero Trinidad), ku ventilashon insufisiente i un solo plataforma ku el mester a kompartí ku siete otro deportista. El a entrená sin entrenador profeshonal i nunca a haña oportunidat pa sigui kampamentu di entrenamiento na exterior. Pa torneo internashonal, el tabata depende di su propio dianan di vakashon, pasobra no a haña permiso adicional di su trabou. ===Carera internacional=== Na 1970, Farro a wordu selekshoná pa representá Antia Hulandes na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Panamá. Ora e Komité Olímpiko Antiano a nenga pa paga su biahe, el mes a kumpra su boleto di avion i a logra di kuarto luga den su kategoria. Na 1971, el a termina na di sinku luga durante e Huegos Panamericanos na Cali, Kolombia. Na 1974, el a bolbe logra kuarto luga na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Republica Dominicano. Su logro internashonal mas importante a yega na 1978, ora el a gana un medaya di brons na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Medellín. ==Logro y rekord == Ademas di su titulo lokal i regional, Farro tabata konosí pa su forsa eksepshonal. Den añanan setenta, el a logra e siguiente prestashonnan aproksimá: squat: serka 272 kilo (600 lbs) deadlift: serka 318 kilo (700 lbs) bench press: serka 181 kilo (400 lbs) snatch: serka 125 kilo (275 lbs) clean and jerk: serka 160 kilo (352 lbs) Su rekordnan arubiano di 1976 den e disciplinanan snatch i clean and jerk a keda sin bati pa aproksimadamente kuarenta (40) aña. Na 2016, e rekordnan aki i su total kombiná finalmente a wordu mehorá. Rekonosimentu Durante su karrera aktivo, Farro no a haña hopi rekonosimentu ofisial pa su prestashonnan. Sin embargo, despues di su retiro, el a wordu honrá ku diferente distinkshon: distinkshon real inklushon den Eregalerij di Aruba Premio Santa Anna pa su kontribushon na deporte i kultura Segun Archivo Nacional Aruba, Farro tabata tambe nominá pa premio di “atleta di aña” di Aruba Sport Unie na 1974. == Ca'i orgel == * Diamante<ref>https://www.gobierno.aw/en/several-barrel-organ-players-were-honored-on-musicians-day</ref> E legendario hisador di peso Arubiano Higinio Alejandro “Patan” Farro tambe tabata un figura cultural bon conoci y un hungador, doño y restaurador celebra di e tradicional caha di orgel (orgel di bari) yama “El Diamante”.<ref>[https://www.aruba.nu/nieuws/kunst-cultuur-en-muziek/57390/unieke-eer-voor-muzikanten-met-liefde-voor-cahi-orgel Unieke eer voor muzikanten met liefde voor Cah’i Orgel], aruba.nu (27 di november 2024)</ref> Legado CulturalE Instrumento: Patan Farro tabata doño y tabata cuida un caha di orgel historico di 10 aña bieu como “El Diamante” tabata conoci. Diamante".Artesania: E tabata un di e poco personanan na Aruba cu e habilidad raro pa pega y martillo e cilindernan (cilinder di claba) cu ta wordo uza pa toca musica tradicional riba e instrumento.Reconocimento: El a ricibi multiple premio cultural y reconocimentonan oficial di gobierno di Aruba pa conserva e musical unico aki == Legado == Farro su influensia a bai mas allá di su rekordnan i medayanan. El a demostrá ku un atleta arubiano por kompetí na nivel regional, a pesar di falta di fasilidat, guia profeshonal i sosten finansiero. Su determinashon — manera paga su propio biahe i sigui entrená bou di kondishonnan difísil — a hasi’e un ehèmpel pa generashonnan posterior di deportista. Ademas di su kontribushon na deporte, Farro tabata tambe envolví den preservashon di herensia kultural di Aruba, spesialmente dor di su trabou ku restaurashon i promoshon di e Cah’i Orgel tradicional. Fayesimentu Farro a fayesé dia 30 di yüli 2026 na edat di 84 aña. Diferente organisashonnan deportivo, entre otro Aruba Amateur Weightlifting Association, a record’é komo un atleta sobresaliente i un persona ehèmpelar, i a ekspresá kondolensia na su famia. ------------ '''Aruba Sport Unie''' (ASU), tambe konosí komo '''Union Deporte Aruba''' òf '''Union Deportivo Arubano''', ta e organisashon cumbre di deporte na Aruba. E ta fungí komo federashon madre pa e diferente federashonnan i bondnan deportivo riba e isla. ASU ta representa mas ku 25 federashon deportivo i tin komo meta koordiná, promové i desaroyá deporte na Aruba. Pa bira miembro di ASU, un organisashon deportivo mester ta registra komo persona hurídiko i no por representa un deporte ku ta kaba representá pa un otro federashon miembro. ==Historia== Aruba Sport Unie a wordu fundá dia 23 di desèmber 1941, for di e nesesidat pa koordiná i stimulá desaroyo di deporte riba e isla. Entre e organisashonnan ku a kontribuí na su fundashon tabatin clubnan manera RCA, Club Caribe i Tivoli. E promé presidente tabata [[Jacobo Arends|Jacobo Rudolf (Coco) Arends]], kende tabata tambe envolví den fundacion di [[Arubaanse Voetbalbond]] (AVB) algun aña prome. Na 1949, ASU a kuminsá haña subsidio di e gobierno sentral pa sostené federashonnan deportivo, spesialmente pa organisashon di kompetensianan i otro aktividatnan. Durante e añanan 1950 i 1960, sektor priva a hunga un papel importante den desaroyo di deporte na Aruba. E kompania petrolero Lago Oil & Transport Company, por ehèmpel, a brindá sosten finansiero i material na diferente clubnan. Mateo Reyes tabata un di e figurannan clave den e proseso di distribushon i desaroyo. Na 1955, ASU a organisá e promé ASU Olimpiada, un evento ku a stimulá kompetensia entre atletanan lokal i ku a bira un tradishon durante varios dekada. Den e evento aki, atletanan tabata wordu rekonosé komo “atleta di aña”. Entre 1955 i 1993, ASU tabata responsabel pa maneho di e Wilhelminastadion na Oranjestad. Te na 1997, ASU tabata tambe enkargá ku distribushon di subsidio gubernamental na federashonnan deportivo. Despues di e aña ei, e tarea aki a pasa direktamente na gobierno di Aruba. ==Facilidatnan deportivo== ASU ta manehá diferente instalashon deportivo riba Aruba, entre otro: ===Joe Laveist Sport Park=== Situa na San Nicolas, e parke aki ta un fasilidat multifunkshonal ku instalashonnan pa: basebal futbòl volleyball basketball atletismo E parke por wordu usa tambe pa evento grandi manera konserto i aktividatnan komunidario. ===Centro Deportivo Betico Croes=== Situa na Santa Cruz, e fasilidat aki ta un kompleks deportivo di paden ku aire akondishoná. E ta usa pa deporte di sala i arte marcial. ==Organisashon i rol== ASU ta fungí komo koordinadó entre e diferente federashonnan deportivo na Aruba i ta apoyá: desaroyo di deporte organisashon di kompetensianan promoshon di atletanan lokal Riba e isla tin mas ku 30 organisashon deportivo ku ta forma parti di e sistema koordiná pa ASU. Entre e deporte mas popular na Aruba tin futbòl i basebal. Basebal, en partikular, a kontribuí na reconocimiento internashonal di Aruba, ku varios atletanan arubiano ku a hunga den Major League Baseball. ===Presidente === * Jacobo Rudolf “Coco” Arends (promé presidente) * Gerald Franca * Soraida Boekhoudt (2022– ) --- {{Variante|a}} {{infobox organisacion | variante = a | tipo = Deporte | nomber = Aruba Sport Unie | funda = [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]] | fundado = }} '''Aruba Sport Unie''' (Union Deporte Aruba, ASU), tambe conoci como '''Union Deportivo Arubano''', ta e organisacion cumbre di deporte na [[Aruba]]. E ta fungi como federacion cumbre pa diferente federacion y bond deportivo riba e isla. ASU ta representa mas cu 25 federacion deportivo y tin como meta coordina, promove y desaroya deporte na Aruba. Pa bira miembro di ASU, un organisacion deportivo mester ta registra como [[Persona hurídiko|persona huridico]] y no por representa un deporte cu ta representacaba pa otro federacion miembro. == Historia == Aruba Sport Unie a wordo funda dia [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]]. E organisacion a surgi for di e necesidad pa coordina y stimula desaroyo di deporte riba e isla. Den promé añanan di su existencia, diferente club i organisashon deportivo a kontribuí na fundashon di ASU, entre otro [[RCA]], Club Caribe i Tivoli. E promé presidente di e organisashon tabata '''Coco Arends''', kende tabata tambe envolví den fundashon di e '''Arubaanse Voetbal Bond''' algun aña promé. Na 1949 ASU a kuminsá ricibí subsidio di e gobierno sentral pa apoyá federashonnan deportivo ku organisashon di kompetensia i actividadnan deportivo. Durante añanan hopi organisashon i empresanan lokal a brindá sosten finansiero i material na deporte na Aruba. E kompanía petrolero Lago Oil & Transport Company tabata un di e sostenedornan importante, donando material deportivo i apoyando desaroyo di clubnan deportivo. Mateo Reyes tabata un di e personanan cu a yuda den e proseso di desaroyo aki. Den 1955 ASU a organisá e promé '''ASU Olimpiada''', un evento deportivo pa estimulá kompetensia entre atletanan lokal. E evento aki a bira un tradishon durante varios dekada, kaminda atletanan a wordo rekonosé komo “atleta di aña”. Entre 1955 i 1993 ASU tabata responsabel pa maneho di e [[Wilhelminastadion]] na Oranjestad. Te na 1997 ASU tabata tambe responsabel pa distribushon di subsidio gubernamental pa federashonnan deportivo. Despues di e aña aki, e tarea aki a wordo asumí direktamente pa e gobierno di Aruba. == Facilidatnan deportivo == ASU ta manehá diferente instalashon deportivo riba Aruba. '''Joe Laveist Sport Park''' na [[San Nicolas, Aruba|San Nicolas]] ta un parke deportivo multifunkshonal ku instalashonnan pa deporte manera: * [[Basebal]] * [[Futbòl]] * [[Volleyball]] * [[Basketbal]] * [[Atletismo]] E parke por wordo usa tambe pa evento grandi manera konserto i otro aktividatnan komunidario. '''Centro Deportivo Betico Croes''' na [[Santa Cruz, Aruba|Santa Cruz]] ta un fasilidat deportivo di paden ku aire acondicioná. E centro ta usa pa deporte di sala i arte marcial. == Organisashon == ASU ta fungí komo koordinadó entre e diferente federashonnan deportivo na Aruba. E organisashon ta apoyá desaroyo di deporte, organisashon di kompetensianan i promoshon di atletanan lokal. Riba e isla tin mas ku 30 organisashon deportivo cu ta forma parti di e sistema deportivo coordina pa ASU. Entre e deporte mas popular na Aruba tin [[futbòl]] i [[basebal]]. Especialmente basebal a duna Aruba reconocimiento internashonal, ku varios atletanan Arubiano cu a hunga den [[Major League Baseball]]. == Organisacion == Entre e presidentenan di Aruba Sport Unie tin: * [[Coco Arends|Jacobo Rudolf (Coco) Arends]] (1892-1965) – promé presidente * Gerald Franca – presidente durante diferente periodo den siglonan reciente * Soraida Boekhoudt – presidente (2022) [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] '''Aruba Sport Unie''' o '''Union Deportivo Arubano''' (ASU) ta e federacion cumbre di e federacionnan deportivo na [[Aruba]]. dre di 25 bond deportivo. Pa bira miembro di A.S.U. e organisacion mester ta un persona huridico y no mag di tin un miembro pa e deporte ey caba den A.S.U. == Historia == ASU e ser funda dia [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]]. * ASU taba maneha Wilhelminastadion di 1955 te 1993 A.S.U. ta maneha dos facilidad cu ta nan propiedad, esta Joe Laveist Sport Park na San Nicolas y Centro Deportivo Betico Croes na Sta Cruz. Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. Centro Deportivo Betico Croes ta completamente airecondiciona y ta uz'e pa tur sport di paden y arte marcial. Huur di e sporthal ta depende di cuanto hende mester uza pa maneha e lugar pa e actividad y ki sorto di actividad e ta. Pa mas informacion por yama oficina di A.S.U. na e numbernan di telefon ariba menciona.<ref>[https://www.gobierno.aw/union-deporte-aruba-asu Union Deporte Aruba (ASU)], Gobierno di Aruba</ref> Aruba Sport Unie a wordo funda dia 21 di December, 1941. E aña aki 21 di December, e ta cumpli 75 aña y tin cu corda riba e fundadornan. Segun e presidente actual Gerald Franca, e aña aki lo ta uno special den cuadro di e celebracion aki. Tambe el a splica kico tur nan tin pensa di haci pa loke ta e celebracion den 2017. Franca a splica cu e prome presidente tabata Coco Arends, kende ta e mesun persona cu a cuminsa tambe, kende ta fundador di Arubaanse Voetbal Bond 5 pa 6 aña prome. Un di e organisacionnan cu a yuda lanta Aruba Sport Unie tabata RCA, Club Caribe y Tivoli, cual ta e prome organisacionnan cu a lanta e asociacion aki. Na 1949 pa prome biaha den historia, ASU a cuminsa haya e subsidio di Gobierno Central pa facilita tambe e federacionnan di e tempo ey cu placa pa nan organisa actividadnan. Despues di e periodo ey tabata haya Lago ta yuda hopi den parti di formacion di e clubnan y nan tabata subsidia of duna donacion na e diferente clubnan pa nan material, etc. durante aña. Difunto Mateo Reyes, kende ta un persona conoci y keri, tabata encarga cu esaki. E ta un di e personanan cu a yuda ASU pa haya Joe Laveist for di Lago como un centro pa deporte. Lago Sportpark tabata di Lago y a bin pa pase pa Joe Laveist, pa pas’e pa ASU. Franca a menciona cu durante aña, durante 1955, ASU a celebra su prome ASU Olimpiada y despues di esey a keda celebr’e. Hopi di e atletanan grandi ta recorda e fechanan ey, caminda cu nan a wordo eligi como atleta di aña den decadanan di 60, 70 y 80. ASU semper a maneha deporte pa Gobierno y hasta a bay asina leu cu ASU a manda hende den exterior cu studie opdracht, pa bin bek lanta scol di deporte pa Aruba. Esaki nunca a logra debi na cosnan cu tabata pasa internamente. Despues ASU tabata encarga pa duna subsidio te cu na aña 1997, caminda cu Gobierno a tuma e tarea aki bek den su seno. Franca a sigui splica cu na e momentonan aki tin un comision cu ta trahando riba dje pa pasa e fecha pa Januari. Pa fin di aña ta imposibel pa organisa algo. Idea ta pa haci algo riba dje pa recorda e fecha y recorda esnan cu a funda e organisacion aki. Tabata tin hasta hendenan conoci entre otro shon A. Eman cu tabata un di e prome personanan den e directiva. Tin hopi hende conoci den comunidad tabata forma parti di ASU di e tempo ey.<ref>[https://masnoticia.com/aruba-sport-unie-lo-cumpli-75-ana-dia-21-di-december-proximo/ Aruba Sport Unie lo cumpli 75 aña dia 21 di December proximo], Mas Noticia (28 di november 2016)</ref> The sparse available evidence, however, reveals that there are around thirty-five sport organisations on the island that fall under the umbrella of the Aruba Sport Union (ASU), which was formed in 1941.44 As in Curaçao, two of the more popular team sports are soccer and baseball, and it is baseball that has given it the greatest international recognition through the participation of at least six Arubans in MLB since 1996.4 ASU President Gerald Franca --> 2022 Soraida Boekhoudt --- Aruba Sport Unie, funda dia 23 di december 1941, ta e bond madre di 25 bond deportivo. Pa bira miembro di A.S.U. e organisacion mester ta un persona huridico y no mag di tin un miembro pa e deporte ey caba den A.S.U. A.S.U. ta maneha dos facilidad cu ta nan propiedad, esta Joe Laveist Sport Park na San Nicolas y Centro Deportivo Betico Croes na Sta Cruz. Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. Centro Deportivo Betico Croes ta completamente airecondiciona y ta uz'e pa tur sport di paden y arte marcial. Huur di e sporthal ta depende di cuanto hende mester uza pa maneha e lugar pa e actividad y ki sorto di actividad e ta. Pa mas informacion por yama oficina di A.S.U. na e numbernan di telefon ariba menciona.<ref>https://www.gobierno.aw/union-deporte-aruba-asu Union Deporte Aruba (ASU)</ref> {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] ---------------- {{Variante|a}} {{multiple image | total_width = 270 | border = | perrow = 1/2 | align = right |header = Joe Laveist Sportpark |header_align = center |image2 = Joe Laveist Sport Park.jpeg | image1= Estadio de béisbol Joe Laveist, en San Nicolaas (este de Aruba).jpg | image3 = Joe Laveist Sport Park 06 54 31 704000.jpeg |caption1 = |caption_align = center }} == Lago Sport Park / Joe Laveist Sportpark == The historical Lago Sports Park (later known as the Laveist Sport Park) was a vital recreational and cultural hub in San Nicolas, Aruba. Officially inaugurated in March 1941, it was founded by the Lago Oil & Transport Company to support the island's booming refinery community. History of Lago Sports Park Founding and Baseball Roots: The park was instrumental in developing baseball on the island. American expatriate and former Major League Baseball pitcher Jim Bluejacket spent 15 years in Aruba and helped found the facility, fostering strong local interest in the game. WWII & Refining Community: During WWII, the facility offered organized recreation for Allied soldiers stationed in Aruba and the diverse immigrant workforce employed at the Lago refinery. Championship Ground: Throughout the 1940s and 1950s, the park was the premier venue for the organized Aruba baseball championships. Iconic early teams like the Dodgers, Baby Ruth, and Barnes' Ramblers competed here. Track and Field: Beyond baseball, it served as the primary venue for annual events like the Lago High School Track Meets and the Aruba School Sport Bond competitions. Evolution: Today, the historic site in San Nicolas continues to be an active community asset and is known as the Laveist Sport Park. --- Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. {{Variante|a}} {{Databox}} Intro *Location in San Nicolas, Aruba *Originally built by Lago Oil and Transport Company *Year of inauguration (1941) *Later renamed to Joe Laveist Sportpark ==Historia== 1. Fundashon (±1930s–1941) Lago building infrastructure for workers Role of Jim Bluejacket Opening (9 March 1941) 2. Periodo di floresementu (1940s–1980s) Organized sports (baseball, possibly softball, football) Social function (community gatherings, events) 3. Despues di sera di Lago (1985 →) Decline / transition Renaming to Joe Laveist Continued local use Struktura i fasilidat Even if partial: Baseball field Stands / seating Clubhouse? Multi-sport use * na 1968 Lago a traspasa LSP pa ASU Importansia kultural This is where your article becomes powerful: Role in development of baseball in Aruba Connection to Lago Colony life Symbol of industrial-era community building Link to later international baseball success of Aruba Legado Renaming to Joe Laveist Continued recognition Connection to surrounding area (Jim Bluejacketstraat, schools, neighborhoods) 🔎 Research tips (high impact, low effort) Look for: Lago employee magazines / newsletters Local newspapers (Amigoe, Diario archives) Aruba sports history sources Mentions of: inauguration (1941) sports competitions Joe Laveist (who he was!) ------------------ ==Origen di baseball na Aruba == Beisbòl a yega Aruba den añanan 1930, introdusí pa ekspatriadonan merikano ku tabata traha na Lago Oil Company i imigrantenan venezolano ku a forma timnan di pickup informal riba terenonan habrí.[2] E deporte a haña struktura ku e fundashon di ABBA na 1950 pa organisá liga i kampionato lokal, loke a kondusí na entrada di Aruba den wega internashonal na 1952 ora el a djòin e Asosiashon Internashonal di Beisbòl Amateur (awor parti di WBSC).[2] E aña ei, Aruba a debutá su promé selekshon nashonal na e Serie Mundial Amateur di 1952 na Havana, Cuba, manehá pa Joe Proterra, kaminda el a sigurá dos viktoria den seis wega i a gana aklamashon di fanátikonan, ku pitcher Nell Harms nombrá hungadó sobresaliente di siman pa su aktuashon kontra Honduras.[2] Beisbòl a wòrdu introdusí na Aruba na final di añanan 1920 i kuminsamentu di añanan 1930 prinsipalmente dor di ekspatriadonan merikano empleá pa Lago Oil and Transport Company, un supsidiario di Standard Oil of New Jersey, kendenan a establesé un refineria riba e isla. Pafo di e colonia, baseball a haya traccion na fin di añanan 1930 pa medio di imigrantenan y mariniernan Venezolano cu a mara na wafnan di Aruba cu nan barconan di pisca, formando teamnan casual di pick-up cu a hunga riba terenonan habri na Oranjestad, manera e area patras di Corte di Husticia actual. Pa añanan 1950, beisbòl a integrá profundamente den kultura di Aruba, partikularmente bou di hóbennan, ku a wòrdu eksponé pa medio di transmishonnan di media merikano, eventonan patrosiná pa kompanianan di zeta, i e impakto persistente di sòldánan di tempu di guera, hasiendo esaki un símbolo di aspirashon i vínkulo di komunidat den barionan di klase trahadó. Adopshon lokal a oumentá ku e formashon di klupnan amateur den tur pueblo. <ref>Clyde Harms, https://archive.org/details/BNA-DIG-ARUBATODAY-2021-05-28/page/n9/mode/1up?q=jim+bluejacket Short history of the beginnings of baseball in Aruba], Aruba Today (28 di 2021)</ref> ------------------- {{Variante|a}} {{Infobox deportista| variante = a | nomber completo = Shawn Joubert Zarraga | alias = | fecha nacemento = [[21 di yanüari|21 di januari]] [[1989]] | luga nacemento = {{ABW}} | fecha fayecimento = | luga fayecimento = | nacionalidad = {{NLD}} | haltura = 183 cm | peso = 109 kg <!-- Seccion di informacion deportivo --> | deporte = [[beisbòl|baseball]] | disciplina = catcher (man drechi)? | wo = | debut = 11 di maart 2023 (den [[Tim nashonal di beisbòl hulandes|team di Reino]])?? | activo = 2021 - presente ?? | distincion = }} '''Shawn Joubert Zarraga''' (☆ [[21 di yanüari|21 di januari]] [[1989]] na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]) ta un eks-catcher profesional di beisbòl Arubiano ku a representá Hulanda den kompetensianan internashonal, inkluyendo e World Baseball Classic.[1] Para na 6 pia 0 inch (1.83 m) i pisando aproksimadamente 240 liber (109 kg), Zarraga tabata un switch-hitter ku tabata tira ku man drechi i a hunga prinsipalmente komo un katcher durante henter su karera.[2] Selektá pa e Milwaukee Brewers den e di 44 buèlta (1.302 en general) di e Selekshon di Beisbòl di Liga Mayor di 2007 for di Trinity Christian Academy na Florida, el a pasa vários temporada den e liganan menor den vários organisashon.[3] grokipedia: Zarraga su karera profeshonal a kuminsá den e sistema di Brewers, kaminda el a progresá a traves di nan afiliadonan di 2007 pa 2014, alkansando nivelnan di Double-A i Triple-A i mustrando abilidatnan defensivo sólido tras di e plato.[4] Despues el a firma kontraktnan di liga menor ku timnan inkluyendo Los Angeles Dodgers na 2017 i Cincinnati Reds na 2016, ganando invitashonnan no-roster pa entrenamentu di primavera, ounke nunka el a yega Major League Baseball.[5] Despues ku su karera den liga menor afiliá a terminá na 2017, Zarraga a hunga den liganan independiente, inkluyendo ku e Cleburne Railroaders di e Asosiashon Merikano e aña ei, promé ku el a baha ku penshun.[6] Riba e esenario internashonal, Zarraga tabata un kontribuidor klave na e selekshon nashonal di Hulanda, yudando sigurá e título di Kopa Mundial di Beisbòl 2011 na Panama i partisipando den e Klásiko Mundial di Beisbòl 2017, kaminda el a proveé ​​profundidat na katcher durante wega di pool.[7] Su versatilidat i eksperensia a hasié un opshon konfiabel pa e tim hulandes, basando riba su raisnan arubiano miéntras e tabata kompetí bou di e bandera di Reino Hulandes.[8] == Karera internashonal == ===Kopa Mundial 2011=== Zarraga a haci su debut internacional cu e seleccion nacional di baseball di Hulanda na 2011 den Mundial di Baseball na Panama, eligibel pa medio di su herencia Arubiano. El a sirbi komo un katcher riba e lista ora e tim a gana e medaya di oro, derotando Cuba 2-1 den e final pa reklamá e título mundial.[25][26] torneonan di 2014 Zarraga a sirbi prinsipalmente komo un katcher durante e aparishonnan di e tim den dos torneo klave e aña ei.[27] Na yüli, Zarraga a representá Hulanda na e Torneo Internashonal di Beisbòl di Fransia, konosí tambe komo Yoshida Challenge, ku a tuma lugá na Sénart, Fransia. E selekshon hulandes a gana e medaya di oro, derotando un tereno ku a inkluí anfitrion Fransia, Alemania, i all-starnan internashonal. Zarraga tabata parti di e lista ku a sigurá e título, kontribuyendo tras di e plato miéntras e tim a pone un demostrashon fuerte den nan promé salida na e fasilidat nobo.[28][29] Mas lat e sèptèmber ei, Zarraga a kompetí den e Kampionato Oropeo di Beisbòl 2014 ku a tuma lugá na Ostrava i Brno, Repúblika Cheko, kaminda Hulanda a kapturá nan di 21 medaya di oro kontinental ku un rèkòrt invikto di 11-0, kulminando den un viktoria final di 6-3 riba Italia. Komo katcher, el a bati .286 ku aktuashonnan notabel, inkluyendo tres hit den un viktoria di 7-2 riba Alemania i un homerun den un wega di pool anterior kontra Kroasia. Su trabou defensivo a yuda ankra un staf di lansamentu ku a pèrmití solamente 1.36 kareda gana pa wega durante henter e torneo.[30][31][28] 2015 Premier12 i 2017 World Baseball Classic Zarraga a wòrdu selektá pa representá e selekshon nashonal di beisbòl di Hulanda na e WBSC Premier12 di 2015, e edishon inaugural di e torneo ku a tuma lugá na Mexico i Taiwan, kaminda el a sirbi komo un katcher bistiendo e kamisa number 22.[32] Hulanda a kompetí den Grupo A di e buèlta di apertura, sigurando tres viktoria kontra Chines Taipei (7-4), Italia (16-1), i Puerto Rico (11-7), miéntras ku nan a sufri pèrdida kontra Cuba (5-6) i Canada (1-3), loke a posishoná nan pa avansá pa e kuartfinal.[33] Einan, nan a kai kontra Merka 1-6, resultando den un di sinku lugá total pa e tim.[33] Durante e torneo, Zarraga a kontribuí ofensivamente den momentunan klave, inkluyendo un homerun di dos kareda den e di kuater inning kontra Cuba ku a ekstendé e bentaha di Hulanda na 4-1, ounke e tim na final a pèrdè den un kompetensia estrecho.[34] El a registrá tambe un RBI den e viktoria riba Taipei Chines, trahando un kaminata apesar di a bai sin hit den tres at-bat.[35] Sinembargo, Zarraga a sufri un leshon na man durante e wega di Cuba i mester a sali trempan.[36] Na 2017, Zarraga a gana un lugá riba e lista di Hulanda pa e World Baseball Classic, atrobe komo un katcher, partisipando den e torneo prinsipal ku a tuma lugá den vários pais anfitrion.[37] Hulanda a pone un rèkòrt di 2-1 den Pool A, avansando komo subkampeon tras di Israel, promé ku a derotá Israel 12-2 den e kuartfinal na Tokyo Dome pa yega e semifinal.[37] Nan kareda a terminá den un pèrdida di 3-4 kontra Puerto Rico na Dodger Stadium, kaminda e tim a regresá lat pero no por a sigurá e viktoria.[38] E aktuashon sobresaliente di Zarraga a bini den e kuart di final kontra Israel, kaminda el a konta dos hit i dos RBI komo parti di e eksploshon ofensivo di e tim.[39] Den e semifinal kontra Puerto Rico, el a entregá un dòbel di RBI krusial den e di sinku inning pa skor Wladimir Balentien i empatá e wega na 3-3, ounke kompañero di ekipo Jonathan Schoop a wòrdu bentá afó na e plachi di kas den e wega.[40] Zarraga a parse di a sufri un leshon den e di ocho inning di e wega ei, loke a rekerí atenshon médiko tras di e plato. {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid = |titulo=}} {{References}} * [https://www.baseball-reference.com/register/player.fcgi?id=kelly-001ant Minors Stats Antwone Kelly] }} {{DEFAULTSORT:Zarraga, Shawn}} [[:Kategoria:Hende]] [[:Kategoria:Beisbòl]] ----------------- {{Variante|a}} {{Infobox asociacion deporte| variante = c | nomber = Badminton Bond Curaçao | logo = | imagen = | abrevia = BBC | president = | vice-president = | algemeen-secretaris = | asiento = | region = | pais = | cantidad_miembro = | cantidad_asociacion = | deporte = | funda = | luga_funda = | ex-nomber = | federacion_mundial = | federacion_continental = | federacion_nacional = | afilia = | comite_olimpico = | agencia_deportivo = | stop_imagen = | imagen = | descripcion = | website = }} '''Badminton Bond Curaçao''' (BBC) ta e organisashon ku ta dirigi i promové e deporte di badminton na Kòrsou. E federashon ta un miembro di e organisashonnan internashonal i regional, inkluíendo e '''Badminton World Federation (BWF)''', e '''Badminton Pan America (BPA)''', i e '''Caribbean Regional Badminton Confederation (CAREBACO)'''. === Historia i Fundashon === E Badminton Bond Curaçao a fundá den 1975. E federashon ta representá Kòrsou den e organisashonnan regional i internashonal di badminton.:contentReference[oaicite:8]{index=8} === Afiliashon Internashonal === :contentReference[oaicite:10]{index=10} * :contentReference[oaicite:13]{index=13} * :contentReference[oaicite:16]{index=16} * :contentReference[oaicite:19]{index=19}:contentReference[oaicite:21]{index=21} === Participashon Internashonal === :contentReference[oaicite:23]{index=23}:contentReference[oaicite:25]{index=25} === Referensianan === * :contentReference[oaicite:27]{index=27} * :contentReference[oaicite:30]{index=30}:contentReference[oaicite:32]{index=32} [[:Kategoria:Deporte na Kòrsou]] [[:Kategoria:Organisashon Deportivo]] {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte]] --------------- {{Databox}} E '''seleccion nacional di badminton di Aruba''' ([[Hulandes]]: Arubaans badmintonteam) ta representa [[Aruba]] den competencianan internacional di team di badminton y ta wordo controla pa [[Aruba Badminton Federation]] cu ta afilia na Badminton Pan America y Caribbean Regional Badminton Confederation (CARECOBA).<ref>{{Cite web |title=Members {{!}} BWF Corporate |url=https://corporate.bwfbadminton.com/about/membership/ }}</ref> E ekipo a kompetí pa promé biaha den nan promé torneo internacional di ekipo na 1990. E ekipo a haci su aparicion pa prome biaha na e Campeonato di Ekipo di CAREBACO na aña 1974.<ref>{{citeer web|titel=Aruba vooreerst naar Car. badmintonkampioenschap|werk=[[Amigoe]]|datum=1974-11-15|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2025-05-29|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461200:mpeg21:p005}}</ref> Tambe e ekipo a competi den e [[Weganan Centroamericano y di Caribe]] di 1990, unda badminton a wordo inaugura pa prome biaha den e Weganan. E ekipo junior di Aruba a kompetí den e Campeonato Pan Am Junior Team 2009 y a terminá na di 12 lugá.<ref>{{Cite web |title=BWF - Team Event XVIII Pan Am Junior 2009 - Winners |url=https://bwf.tournamentsoftware.com/sport/winners.aspx?id=C61259DF-B2FF-4AC5-A444-F9E14C6A82B1 |access-date=2022-09-04 |website=bwf.tournamentsoftware.com}}</ref> Een Arubaans selectie-team zal van 17 tot en met 24 november voor de eerste keer deelnemen aan de Caribische Badmintonkampioenschappen, die dit jaar te Georgetown in Guyana gehouden worden. Het team dat Aruba zal vertegenwoordigen bestaat uit de dames M. Mata, N. Mata en M. Yarzagaray, en de heren Doy Bernaibela, H. Boer, Robby Arambatzis en Reginals Altman. Deze reis werd mogelijk gemaakt dankzij financiële — en materiele steun van diverse giften; het bedrijfsleven en andere instanties. Het Caribisch toernooi wojdt^jgeorganiseerd door de Caribbean regional badminton confederation, een in 1972 opgerichte federatie, tot voor kort bestaande uit de landen Jamaica, Trinidad/Tooago, Guyana en Sjuriname. Vorig jaar heeft de Badminton Bond Aruba zijn interesse voor deelname aan het bestuur van de Carebaco te kennen gegeven en na een jaar van intensieve voorbereidingen werd Aruba in juli van dit jaar lid van de International badminton federation en in dezelfde maand als vijfde lid van de Carebaco toegelaten. Beide feiten kunnen als mijlpalen worden beschouwd in de geschiede- | nis van de badmintonsport op Aruba, waar deze sport (nog) vrij onbekend is. Dit laatste komt voornamelijk doordat men hier voor deze sport een enorm tekort heeft aan goede accomodatie. ==Historia== ===Tim miksto=== Aruba a debuta den e Campeonato di Equipo di CAREBACO na 1974. E team a keda na di cinco lugar den e ranking final, perdiendo 7-0 contra Jamaica, Surinam, Trinidad y Tobago y Guyana.<ref>World Badminton 18 (1974), p. 3</ref> {{Appendix}} [[:Category:Deporte na Aruba]] en.wiki --------------- {{Infobox asociacion deporte| variante = c | nomber = Aruba Badminton Federation | logo = | imagen = | abrevia = ABF of BBA | president = | vice-president = | algemeen-secretaris = | asiento = | region = | pais = | cantidad_miembro = | cantidad_asociacion = | deporte = | funda = | luga_funda = | ex-nomber = | federacion_mundial = | federacion_continental = | federacion_nacional = | afilia = | comite_olimpico = | agencia_deportivo = | stop_imagen = | imagen = | descripcion = | website = }} '''Aruba Badminton Federation''' (ABF), tambe yamá Badminton Aruba o Aruba Badminton Bond, ta e organisacion gobernante nacional supremo pa e deporte di [[badminton]] na [[Aruba]]. E federacion ta wordo representa pa e [[seleccion nacional di badminton di Aruba]]. == Historia == E Aruba Badminton Federation a wordo funda memey di añanan 1970, ora cu e promé participacion a tuma luga na e Kampionatonan di Carebaco. Na desember 1973 e federacion a bira miembro di Caribbean Badminton Federation, hunto cu Corsou.<ref>Sport inliet kort sport in het kort sport. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 05-12-1973, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 29-05-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461498:mpeg21:p007</ref> E federashon despues a bira miembro di e órgano di gobernashon kontinental, e Konfederashon Panamerikano di Badminton, i e Federashon Mundial di Badminton, e tempu ei konosí komo e Federashon Internashonal di Badminton. Aruba ainda no ta anfitrion di campeonatonan internacional. Sinembargo Aruba a yega di ta anfitrion di Campeonato di Carebaco dos biaha. Federacion di Badminton Aruba ta miembro di Comite Olimpico Arubano . {{Appendix}} De Badminton Bond Aruba (BBA) viert deze maand zyn 15-jarig bestaan met verschillende toernooien en andere activiteiten. Ofschoon deze tak van sport niet zo bekend is op Aruba, heeft de BBA in vijftien jaren heel wat gepresteerd. Deze bond is al jaren lid van de International Badminton Federation (IBF). Ook is de BBA lid van de Carebaco (Caribbean Regional Badminton Confederation), waarvan verder ook lid zijn: Jamaica, Trinidad, Suriname, Guyana, Barbados, Bermuda, Curasao en Grenada. Elk jaar doet Aruba mee aan de Caribische kampioenschappen en BBA- motor, Riek Altman, is al jaren secretaris / penningmeester van de Carebaco. Aruba wordt elk jaar weer verzocht de Carebaco- wedstrijden te organiseren, omdat Aruba tot nu toe het beste toernooi heeft georganiseerd, doch door het ontbreken van faciliteiten kan de BBA dit Caribisch treffen niet meer organiseren. De BBA bestaat momenteel uit de vier clubs: Floralin, Flamboyant, Aruba Badminton Minders en Playa die tezamen honderd leden tellen. Deze sport kan uitsluitend gespeeld worden in een zaal en nu wordt er gebruik gemaakt van de gymnastiekzalen van Julianaschool, La Salie College en de Sporthal. Een paar maanden geleden hebben de BBA- bestuursleden, Riek Altman en Michael Williams, in Trinidad een coachingcUrsus gevolgd onder auspiciën van de IBF en geven nu op maandag en donderdag aan trainers van de club een opleiding. Nu al is bekend dat Aruba volgend jaar vertegenwoordigd zal worden op Curagao tijdens de Easter Open Tournament en in Jamaica tijdens de Carebaco- wedstrijden. De BBA heeft gisteren in een communiqué dank uitgebracht aan alle personen en instanties, die door de jaren heen de BBA hebben geholpen en eenieder, die aan badminton wil meedoen, uitgenodigd zich op donderdag in de Sporthal op te geven tussen zeven en tien uur 's avonds. Het bestuur van de BBA wordt in dit derde lustrumjaar gevormd door: voorzitter R. Nieuw, vicevoorzitter R. Altman, secretaris G. Simon, penningmeester B. Hernandez, commissarissen E. van der Linde, M. McClure, E. Vemannan, M. Croes en M. Williams.<ref>Met uitgebreid activiteiten-programma Badminton Bond Aruba viert haar derde lustrum. "Amigoe". Curaçao, 08-11-1986, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 29-05-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641854:mpeg21:p013</ref> ------------- {{Variante|a}} {{Futbolista |nomberdihungado = |Nomber = Mario Croes |potret = |Fecha di nasementu = |Siudat di nasementu = |Pais di nasementu = {{ABW}} |Nashonalidat = hulandes |Posishon = |club = }} '''Hyacintho Mario Croes''' (☆ ± 1942 na [[Aruba]]), tambe conoci como '''Mario Croes jr.''', ta un ex-hungado di pingpong [[Aruba]]no. Entre decada 1960 y decada 1980 el a titula 13 vez campeon di Aruba. Den [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]] Croes tabata un di e dos "grandinan" den deporte di tennis di mesa, banda di [[Robert Hosé]] di [[Kòrsou|Corsou]].<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463158:mpeg21:a0099|titel=Sensationele zege van R. Hosé over M. Croes|werk=[[Amigoe]]|datum=1970-11-02|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> == Biografia == Mario Croes ta yiu di Eymee Zeppenfelt y Mario Hyacinto Croes, empresario i doño di La Gran Bodega.<ref name="Amigoe">{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462365:mpeg21:a0121|titel=In de Franciscuskerk|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-07-16|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> Cu mas o menos siete aña el a cuminsa hunga pingpong y tabata train cu su mama pa despues sigi train cu su tata y otro famianan.<ref name="Amistad">{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AMISTAD-1976-11/page/3/mode/1up?q=Amistad+mei+1976&view=theater|titel=Mario Croes: 26 aña den pingpong|werk=Amistad|datum=november 1976|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> Croes a cuminsa mustra su talentonan ora cu na edad di 9 aña el a sali campeon "junioren" na Aruba. Cu 12 aña el a drenta division di senioren y na 1959, cu 16 aña, a bira campeon di Aruba pa prome bes.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010997546:mpeg21:a0072|titel=Mario Croes jr: nieuwe tienkampkampioen tafeltennis|werk=[[Amigoe]]|datum=1959-02-25|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> Na 1960 e ta prolonga su titulo.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010459813:mpeg21:a0112|titel=Mario Croes jr. weer de sterkste|werk=[[Amigoe]]|datum=1960-04-01|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> Hunto cu Cholan Jacobs e tabata hunga pa e team Arubano di Bavaria Stars. Den e torneo organisá door di e asociacion "Entre Nous Juveniles” na Corsou el a hunga cu 17 aña su prome wega internacional contra [[Colombia]]. Croes tabata doño di Mario's Sports Shop den Wilhelminastraat 51 na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]. E ta casa cu Ruth Arends y hunto nan tin un yiu homber, Mario III, i un yiu muhe Janine.<ref name="Amigoe"/> {{Appendix}} {{Stub}} {{DEFAULTSORT:Croes, Mario}} [[:Category:Hende]] [[:Category:Deporte na Aruba]] Pa promer viaha el a sali campeon di Aruba dia cu e tabatin 15 aña di edad. Awor flbi cu e tin 34 aña e por bisa cu ela sali 13 vez campeon di nos isla y e ta posee nada menos cu 39 copa y 27 medaya. Un deportista arubano cu e destaca su mes den e deporte di ping pong specialmente door di su mes esfuerzonan y su perserverancia, como cu manera nos lektornan por lesa mas alew, no ta semper ela haya ayudo den su carera deportivo na su isla natal. Mario Croes jr., casá cu Ruth Croes-Arends, ta haya cu e deporte di ping pong na Aruba a bai hopi atrcus den e 26 aña cu e tin ta praktikele. Amistad a tene un entrevista exclusivo cu e deportista te ainda mas grandi riba terreno di ping pong actuahnente: Mario Croes Jr.<ref name="Amistad">{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AMISTAD-1976-11/page/3/mode/1up?q=Amistad+mei+1976&view=theater|titel=Mario Croes: 26 aña den pingpong|werk=Amistad|datum=november 1976|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> mi a cuminsa hunga ping pong tempo mi tabata tin mas o menos siete aña. Mi mama a cuminsa siñami, pero mi no a worry mucho. Toch mi a sigi hunga cu mi tata y cu mi otro famianan. Un viaha mi a bai Flamingo Room (Trocadero), caminda tabatin un mesa di ping pong, anto ei nan mi a mira Cholan Jacobs, e tempo ei e campeon di Aruba, hunga. Esei a dunami smaak pa mi sigi train cu mi famia. Dia m'a cimiinsa hunga di verdad mi tabatin 12 ema y mi a cuminsa train cu Cholan. E tempo ei mi tabata hunga cinco te seis ora pa dia. Mi tabata caba di come dies dos or y mei y bai hunga te siet’or y mei di anochi. Tur dia e mesim cos. Mi no tabata hunga ni siña les. Mario a cuminsa mustra su talentonan ora cu na edad di 9 aña ela sali campeon di Junioren na Aruba. Cu 12 aña ela drenta division di senioren y cu 16 aña pa promer vez ela logra bira campeon di Aruba. Su promer wega internacional ela hunga contra Colombianonan tempo cu e tabatin 17 aña na 1959. E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” Entre Nous Juveniles na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsou. E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsou. in de Franciscuskerk te Oranjestad is gistermorgen het kerkelijke huwelijk ingezegend vun mejuffrouw Rulh Arends, dochter V(.n. de heer en mevrouw Milo de R. Arends-Arends en de heer Mario Croes, zoon van de heer en mevrouw Mario H. Croes- Zeppenfelt. Voor de receptie ten huize van de bruid bestond grote belangstelling. Het bruidspaar wachtte een verrassing; een taart in de vorm van een tafeltennistafel. De bruidegom is dan ook tafeltenniskampioen van Aruba.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462365:mpeg21:a0121|titel=In de Franciscuskerk|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-07-16|bezochtdatum=2022}}</ref> * Eigenaar van Mario's Sports Shop, Wilhelminastraat 51, Oranjestad, Aruba * Huwde in 1965 met Ruth Arends, kinderen Mario III en Janine {{Appendix}} --------------- m8dqimjvhxkr6d0nax8lpj354no1hpj 199641 199640 2026-08-06T10:39:17Z Caribiana 8320 199641 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ Pending: [[Barracudas Artistic Aruba]] - [[Aruba Dolphins]] - [[Stingray Swimming Team]] - [[Shawn Zarraga]] - [[Antwone Thyshon Kelly]] - [[Badminton Bond Curacao]] - [[Seleccion nacional di badminton di Aruba]] - [[Aruba Sport Unie]] -------- {{infobox deportista | variante= a | nomber completo = Higinio Ajelandro Farro | alias = Patan | fecha nacemento = [[11 di yanüari|11 di januari]] [[1942]] | luga nacemento = {{ABW}} | fecha fayecimento = [[30 di yüli |30 di juli]] [[2026]] | luga fayecimento = | deporte = [[File:Olympic pictogram Weightlifting.png|22px]] hisamento di peso | disciplina = | prome titulo = 1965, campeon di Aruba | debut = 1964 | activo = <!-- Seccion di distincion --> | bista medaya = {{Bista medaya}} {{Bista medaya rij|[[Weganan Centroamericano y di Caribe|Weganan CAC]] 1978| 0 | 0 | 1}} {{Bista medaya total|1|0|0|1}} }} '''Higinio Alejandro (Patan) Farro''' (☆ [[11 di yanüari|11 di januari]] [[1942]] na [[Aruba]] - † [[30 di yüli |30 di juli]] [[2026]]<ref>[https://www.arubanative.com/aurora-royal-pray-funeral-home-ta-anuncia-fayecimento-di-higinio-alejandro-farro-mihor-conoci-co-mo-patan/ Aviso di fayecemento], arubanative.com (4 di augustus 2026)</ref>) tabata un musico, compositor y deportista [[Aruba|Arubiano]]. El a titula campeon di hisamento di peso di Aruba pa diescuater aña consecutivo (1965-1978) y tabata tambe campeon di [[Antias Hulandes]] pa nuebe aña consecutivo.<ref name="telearuba"/> Farro ta wordo considera un di e pioneronan mas importante di hisamento di peso na Aruba.<ref>[https://arubanews.ca/patan-farro-weightlifting-legacy-honoured-following-aruban-champions-death/ Patan Farro Weightlifting Legacy Honoured Following Aruban Champion’s Death], arubanews.ca (4 di augustus 2026)</ref><ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/93280/voormalig-gewichthefkampioen-patan-farro-overleden-vz1916 Voormalig gewichthefkampioen ‘Patan’ Farro overleden], curacao.nu (4 di augustus 2026)</ref> Fuera di su carera deportivo, e tabata tambe un figura cultural como wicharero, restaurado y promotor di e tradicional [[Caha di Orgel|caha di orgel]].<ref name="cultura">[https://www.aruba.nu/nieuws/kunst-cultuur-en-muziek/57390/unieke-eer-voor-muzikanten-met-liefde-voor-cahi-orgel Unieke eer voor muzikanten met liefde voor Cah’i Orgel], aruba.nu (27 di november 2024)</ref> == Biografia == Farro tabata un deportista di distrito di [[Noord]]. El a cuminsa como pesista na aña 1964 y a logra di dos luga den su prome competencia. Den e aña siguiente, e nivel di e deporte riba e isla a baha considerablemente, debi cu hopi hisador di peso, cu tabata di origen stranhero, a bandona Aruba despues di nan retiro for di [[Lago Oil & Transport Company|refineria Lago]].<ref>[https://297sportsaruba.com/na-memoria-di-higinio-alejandro-patan-farro/ Na memoria di Higinia Alejandro "Patan" Farro], 297sportsaruba.com (3 di augustus 2026)</ref> Apesar di condicionnan dificil, Farro a sigui train y desaroya den deporte di peso. E tabata entrena hunto cu otro deportistanan den un espacio chikito na Wilhelmina Stadion (awor [[Stadion Guillermo Prospero Trinidad]]). El a entrena sin guia di un entrenador profeshonal y nunca a haya oportunidat pa sigui entrenamento den exterior. Pa participa na torneo internacional, e tabata depende di su propio dianan di vakantie. Despues di su retiro for di competencia, Farro a yuda Federacion Aruba Weightlifting Association como referee. Farro tabata casa y tata di tres yiu. El a fayece dia 30 di juli 2026 na edat di 84 aña. Diferente organisacion, entre otro Aruba Amateur Weightlifting Association y Departamento di Cultura di Aruba, a record’é como un atleta sobresaliente y un figura cultural di gran balor. ==Carera deportivo == ===Logro y record === Ademas di su titulonan local y regional, Farro tabata conoci pa su forsa excepcional. Durante su carera el a kibra mas cu 50 record di Aruba. Den añanan 1970, el a logra e siguiente prestacion aproxima:<ref name="telearuba"/> * squat: serka 272 kilo (600 liber) * deadlift: serka 318 kilo (700 liber) * bench press: serka 181 kilo (400 liber) * snatch: serka 125 kilo (275 liber) * clean and jerk: serka 160 kilo (352 liber) Su recordnan Arubano di 1976 den e disciplinanan "snatch" y "clean and jerk" a keda sin wordo bati pa cuarenta aña, te cu na 2016 nan a wordo mehora, hunto cu su total combina.<ref name="telearuba"/> === Carera internacional === Na 1970, Farro a wordo selecciona pa representa Antias Hulandes na [[Weganan Centroamericano y di Caribe]] (CAC) na [[Panama]]. Ora [[Comite Olimpico Antias Hulandes]] (NAOC) a nenga pa financia su biahe, e mes a cumpra su boleto di avion y a logra di cuater luga den su categoria.<ref name="telearuba">{{citeer web|url=https://telearuba.aw/article/na-memoria-di-higinio-alejandro-patan-farro|titel= Na memoria di Higinio Alejandro "Patan" Farro|werk=[[Telearuba]]|datum=2026-08-02|bezochtdatum=2027-08-06}}</ref> Na 1971, el a termina na di cinco luga durante [[Weganan Panamericano]] na [[Cali]], [[Colombia]]. Na 1974, el a bolbe logra di cuater luga na CAC na [[Repúblika Dominikano|Republica Dominicano]].<ref name="telearuba"/> Su logro internacional mas importante a yega na 1978, ora el a gana un medaya di brons na CAC na [[Medellín]].<ref name="telearuba"/> == Contribucion cultural == For di chikito, Farro a desaroya un amor profundo pa musica, specialmente pa [[caha di orgel]] tradicional. E pasion aki a converti’e den un maestro respeta den restaura, afina y construi cylinder (cilinder di clabo). E tabata un di e poco expertonan na Aruba cu e habilidad artesanal pa traha y mantene e mecanismo compleho di e instrumento.<ref name="cultura"/> Farro tabata doño di e caha di orgel historico “El Diamante”, cu tabata mas cu 100 aña bieu. El a contribui na preservacion di e instrumento, tanto na Aruba como na [[Kòrsou|Corsou]], caminda el a traha riba varios caha di orgel.<ref name="honor">[https://www.gobierno.aw/a-honra-varios-tocado-di-cahi-orgel-riba-dia-di-musico A honra varios tocado di cah’i orgel riba dia di musico], Gobierno di Aruba (25 di november 2024)</ref> Na 1982, el a gana e premio principal den un concurso di caha di orgel na Hoffi Sero Janchi cu su orgel “El Diamante”.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-DOCUMENTACION-005276/mode/1up?q=patan+farro Ambiente inmenso na concurso di caha di orgel], Diario (30 di augustus 1982)</ref> == Reconocemento == Durante su carera activo, Farro no a haña hopi reconocemento oficial pa su prestacionnan. Sinembargo, despues di su retiro, el a wordo honra cu varios distincion: * 1974 - nominacion pa premio di “atleta di aña” di [[Aruba Sport Unie]]<ref>[https://coleccion.aw/show/?ANA-DIG-CARA-C002 Alejandro "Patan" Farro], coleccion.aw</ref> * condecoracion real como "ridder" den [[Orden di Oranje-Nassau]] * inclusion den Salon di Fama di Aruba * 1991 - Premio Promocional Santa Anna pa su contribucion na deporte y cultura Segun Archivo Nacional Aruba, Farro tabata tambe nominá pa premio di “atleta di aña” di Aruba Sport Unie na 1974. {{Appendix}} {{DEFAULTSORT:Farro, Patan}} [[:Kategoria:Hende]] [[:Kategoria:Deporte na Aruba|Hisamento di peso]] [[:Kategoria:Kultura]] ===Logro y record === Ademas di su titulonan local y regional, Farro tabata conoci pa su forsa excepcional. Durante su carera el a kibra mas cu 50 record di Aruba. Den añanan 1970, el a logra e siguiente prestacion aproxima:<ref name="telearuba"/> * squat: serka 272 kilo (600 liber) * deadlift: serka 318 kilo (700 liber) * bench press: serka 181 kilo (400 liber) * snatch: serka 125 kilo (275 liber) * clean and jerk: serka 160 kilo (352 liber) Su recordnan Arubano di 1976 den e disciplinanan "snatch" y "clean and jerk" a keda sin wordo bati pa cuarenta aña, te cu na 2016 nan a wordo mehora, hunto cu su total combina.<ref name="telearuba"/> == Contribucion cultural == For di chikito, Farro a desaroya un amor profundo pa musica, specialmente pa [[caha di orgel]] tradicional. E pasion aki a converti’e den un maestro respeta den restaura, afina y construi cylinder (cilinder di clabo). E tabata un di e poco expertonan na Aruba cu e habilidad artesanal pa traha y mantene e mecanismo compleho di e instrumento.<ref name="cultura"/> Farro tabata doño di e caha di orgel historico “El Diamante”, cu tabata mas cu 100 aña bieu. El a contribui na preservacion di e instrumento, tanto na Aruba como na [[Kòrsou|Corsou]], caminda el a traha riba varios caha di orgel.<ref name="honor">[https://www.gobierno.aw/a-honra-varios-tocado-di-cahi-orgel-riba-dia-di-musico A honra varios tocado di cah’i orgel riba dia di musico], Gobierno di Aruba (25 di november 2024)</ref> Na 1982, el a gana e premio principal den un concurso di caha di orgel na Hoffi Sero Janchi cu su orgel “El Diamante”.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-DOCUMENTACION-005276/mode/1up?q=patan+farro Ambiente inmenso na concurso di caha di orgel], Diario (30 di augustus 1982)</ref> == Reconocemento == Durante su carera activo, Farro no a haña hopi reconocemento oficial pa su prestacionnan. Sinembargo, despues di su retiro, el a wordo honra cu varios distincion: * 1974 - nominacion pa premio di “atleta di aña” di [[Aruba Sport Unie]]<ref>[https://coleccion.aw/show/?ANA-DIG-CARA-C002 Alejandro "Patan" Farro], coleccion.aw</ref> * condecoracion real como "ridder" den [[Orden di Oranje-Nassau]] * inclusion den Salon di Fama di Aruba * 1991 - Premio Promocional Santa Anna pa su contribucion na deporte y cultura Segun Archivo Nacional Aruba, Farro tabata tambe nominá pa premio di “atleta di aña” di Aruba Sport Unie na 1974. == Fayecemento == Farro tabata casa y tata di tres yiu. El a fayece dia 30 di juli 2026 na edat di 84 aña. Diferente organisacion, entre otro Aruba Amateur Weightlifting Association y Departamento di Cultura di Aruba, a record’é como un atleta sobresaliente y un figura cultural di gran balor. {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] Desde chikito, Patan a desaroya un amor profundo pa musica. E pasion ey a converti’e den un maestro respeta, tanto den pone pieza, afina y restaura cahanan di orgel, como den preserva e sonidonan autentico. Como hobby y trabao e ta toca caha di orgel y traha cylinder pa caha. Ademas di su contribucion na deporte, Farro tabata tambe envolvi den preservacion di herencia cultural di Aruba, specialmente door di su trabou cu restauracion y promocion di [[Caha di Orgel|cah’i orgel]] tradicional.<ref name="honor">[https://www.gobierno.aw/a-honra-varios-tocado-di-cahi-orgel-riba-dia-di-musico A honra varios tocado di cah’i orgel riba dia di musico], Gobierno di Aruba (25 di november 2024)</ref> E legendario hisador di peso Arubiano Higinio Alejandro “Patan” Farro tambe tabata un figura cultural bon conoci y un tocado, doño y restaurador celebra di e tradicional caha di orgel (orgel di bari) yama “El Diamante”.<ref>[https://www.aruba.nu/nieuws/kunst-cultuur-en-muziek/57390/unieke-eer-voor-muzikanten-met-liefde-voor-cahi-orgel Unieke eer voor muzikanten met liefde voor Cah’i Orgel], aruba.nu (27 di november 2024)</ref> Legado Cultural E Instrumento: Patan Farro tabata doño y tabata cuida un caha di orgel historico di 100 aña bieu como “El Diamante” tabata conoci. Diamante". Artesania: E tabata un di e poco personanan na Aruba cu e habilidad raro pa pega y martillo e cilindernan (cilinder di claba) cu ta wordo uza pa toca musica tradicional riba e instrumento. No ta facil pa a aregla, marca y claba pieza riba caha di orgel. Na Corsou Patan a pone piesa pa por lo menos 16 caha di orgel.<ref name="baluarte">[https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2015-10-07/mode/2up?q=patan+farro+oranje+nassau Reconocemento na baluarte di cah’i orgel Alegandro ‘Patan’ Farro], Bon Dia Aruba (7 di october 2015)</ref> Reconocimento: El a ricibi multiple premio cultural y reconocimentonan oficial di gobiernonan di Aruba y Corsou pa conserva e musical unico aki.<ref name="honor"/><ref name="baluarte"/> Na 1982, den concurso di caha di orgel na Hoffi Sero Janchi, Farro a sali ganado maximo cu su caha di orgel Diamante.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-DOCUMENTACION-005276/mode/1up?q=patan+farro Ambiente inmenso na concurso di caha di orgel], Diario (30 di augustus 1982)</ref> == Reconocemento == Durante su carera activo, Farro no a haña hopi reconocemento oficial pa su prestacionnan. Sinembargo, despues di su retiro, el a wordo honra cu varios distincion: * 1974 - nominacion pa premio di “atleta di aña” di [[Aruba Sport Unie]]<ref>[https://coleccion.aw/show/?ANA-DIG-CARA-C002 Alejandro "Patan" Farro], coleccion.aw</ref> * condecoracion real como "ridder" den [[Orden di Oranje-Nassau]] * inclusion den Salon di Fama di Aruba * 1991 - Premio Promocional Santa Anna pa su contribucion na deporte y cultura Segun Archivo Nacional Aruba, Farro tabata tambe nominá pa premio di “atleta di aña” di Aruba Sport Unie na 1974. == Fayecemento == Farro tabata casa y tata di tres yiu. El a fayece dia 30 di juli 2026 na edat di 84 aña. Diferente organisashonnan, entre otro Federacion Aruba Weightlifting Association y Departamento di Cultura di Aruba, a record’é como un atleta respectivamente culturista sobresaliente y un persona ehemplar. {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] '''Higinio Alejandro (Patan) Farro''' (☆ [[11 di yanüari]] [[1942]] - † 30 di yüli 2026) tabata un hisado di peso [[Aruba|Arubiano]]., conoci den su tempu aktivo komo e hòmber mas fuerte di Aruba. El a dominá deporte di levantamentu di peso riba e isla pa mas ku un dekada i a representá Antia Hulandes na diferente torneo internashonal. Farro a gana e titulo di kampion di Aruba pa dieskuater (14) aña konsekutivo i tabata tambe kampion di Antia Hulandes pa nuebe (9) aña. El ta konsiderá un di e pioneronan mas importante di levantamentu di peso na Aruba.<ref>[https://arubanews.ca/patan-farro-weightlifting-legacy-honoured-following-aruban-champions-death/ Patan Farro Weightlifting Legacy Honoured Following Aruban Champion’s Death], arubanews.ca (4 di augustus 2026)</ref><ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/93280/voormalig-gewichthefkampioen-patan-farro-overleden-vz1916 Voormalig gewichthefkampioen ‘Patan’ Farro overleden], curacao.nu (4 di augustus 2026)</ref> == Bida y carera == Farro a kuminsá ku levantamentu di peso na aña 1964 i a logra di dos luga den su promé kompetensia. Den e aña siguiente, e deporte a baha hopi na nivel riba e isla, despues ku hopi trahadó strañero a laga Aruba tras despido na refineria di Lago.<ref>https://297sportsaruba.com/na-memoria-di-higinio-alejandro-patan-farro/</ref> A pesar di e situashon difísil, Farro a sigui entrená bou di kondishonnan hopi limitá. El tabata entrená den un espasio chikí bou di graderia di Wilhelmina Stadion (awor Stadion Guillermo Prospero Trinidad), ku ventilashon insufisiente i un solo plataforma ku el mester a kompartí ku siete otro deportista. El a entrená sin entrenador profeshonal i nunca a haña oportunidat pa sigui kampamentu di entrenamiento na exterior. Pa torneo internashonal, el tabata depende di su propio dianan di vakashon, pasobra no a haña permiso adicional di su trabou. ===Carera internacional=== Na 1970, Farro a wordu selekshoná pa representá Antia Hulandes na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Panamá. Ora e Komité Olímpiko Antiano a nenga pa paga su biahe, el mes a kumpra su boleto di avion i a logra di kuarto luga den su kategoria. Na 1971, el a termina na di sinku luga durante e Huegos Panamericanos na Cali, Kolombia. Na 1974, el a bolbe logra kuarto luga na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Republica Dominicano. Su logro internashonal mas importante a yega na 1978, ora el a gana un medaya di brons na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Medellín. ==Logro y rekord == Ademas di su titulo lokal i regional, Farro tabata konosí pa su forsa eksepshonal. Den añanan setenta, el a logra e siguiente prestashonnan aproksimá: squat: serka 272 kilo (600 lbs) deadlift: serka 318 kilo (700 lbs) bench press: serka 181 kilo (400 lbs) snatch: serka 125 kilo (275 lbs) clean and jerk: serka 160 kilo (352 lbs) Su rekordnan arubiano di 1976 den e disciplinanan snatch i clean and jerk a keda sin bati pa aproksimadamente kuarenta (40) aña. Na 2016, e rekordnan aki i su total kombiná finalmente a wordu mehorá. Rekonosimentu Durante su karrera aktivo, Farro no a haña hopi rekonosimentu ofisial pa su prestashonnan. Sin embargo, despues di su retiro, el a wordu honrá ku diferente distinkshon: distinkshon real inklushon den Eregalerij di Aruba Premio Santa Anna pa su kontribushon na deporte i kultura Segun Archivo Nacional Aruba, Farro tabata tambe nominá pa premio di “atleta di aña” di Aruba Sport Unie na 1974. == Ca'i orgel == * Diamante<ref>https://www.gobierno.aw/en/several-barrel-organ-players-were-honored-on-musicians-day</ref> E legendario hisador di peso Arubiano Higinio Alejandro “Patan” Farro tambe tabata un figura cultural bon conoci y un hungador, doño y restaurador celebra di e tradicional caha di orgel (orgel di bari) yama “El Diamante”.<ref>[https://www.aruba.nu/nieuws/kunst-cultuur-en-muziek/57390/unieke-eer-voor-muzikanten-met-liefde-voor-cahi-orgel Unieke eer voor muzikanten met liefde voor Cah’i Orgel], aruba.nu (27 di november 2024)</ref> Legado CulturalE Instrumento: Patan Farro tabata doño y tabata cuida un caha di orgel historico di 10 aña bieu como “El Diamante” tabata conoci. Diamante".Artesania: E tabata un di e poco personanan na Aruba cu e habilidad raro pa pega y martillo e cilindernan (cilinder di claba) cu ta wordo uza pa toca musica tradicional riba e instrumento.Reconocimento: El a ricibi multiple premio cultural y reconocimentonan oficial di gobierno di Aruba pa conserva e musical unico aki == Legado == Farro su influensia a bai mas allá di su rekordnan i medayanan. El a demostrá ku un atleta arubiano por kompetí na nivel regional, a pesar di falta di fasilidat, guia profeshonal i sosten finansiero. Su determinashon — manera paga su propio biahe i sigui entrená bou di kondishonnan difísil — a hasi’e un ehèmpel pa generashonnan posterior di deportista. Ademas di su kontribushon na deporte, Farro tabata tambe envolví den preservashon di herensia kultural di Aruba, spesialmente dor di su trabou ku restaurashon i promoshon di e Cah’i Orgel tradicional. Fayesimentu Farro a fayesé dia 30 di yüli 2026 na edat di 84 aña. Diferente organisashonnan deportivo, entre otro Aruba Amateur Weightlifting Association, a record’é komo un atleta sobresaliente i un persona ehèmpelar, i a ekspresá kondolensia na su famia. ------------ '''Aruba Sport Unie''' (ASU), tambe konosí komo '''Union Deporte Aruba''' òf '''Union Deportivo Arubano''', ta e organisashon cumbre di deporte na Aruba. E ta fungí komo federashon madre pa e diferente federashonnan i bondnan deportivo riba e isla. ASU ta representa mas ku 25 federashon deportivo i tin komo meta koordiná, promové i desaroyá deporte na Aruba. Pa bira miembro di ASU, un organisashon deportivo mester ta registra komo persona hurídiko i no por representa un deporte ku ta kaba representá pa un otro federashon miembro. ==Historia== Aruba Sport Unie a wordu fundá dia 23 di desèmber 1941, for di e nesesidat pa koordiná i stimulá desaroyo di deporte riba e isla. Entre e organisashonnan ku a kontribuí na su fundashon tabatin clubnan manera RCA, Club Caribe i Tivoli. E promé presidente tabata [[Jacobo Arends|Jacobo Rudolf (Coco) Arends]], kende tabata tambe envolví den fundacion di [[Arubaanse Voetbalbond]] (AVB) algun aña prome. Na 1949, ASU a kuminsá haña subsidio di e gobierno sentral pa sostené federashonnan deportivo, spesialmente pa organisashon di kompetensianan i otro aktividatnan. Durante e añanan 1950 i 1960, sektor priva a hunga un papel importante den desaroyo di deporte na Aruba. E kompania petrolero Lago Oil & Transport Company, por ehèmpel, a brindá sosten finansiero i material na diferente clubnan. Mateo Reyes tabata un di e figurannan clave den e proseso di distribushon i desaroyo. Na 1955, ASU a organisá e promé ASU Olimpiada, un evento ku a stimulá kompetensia entre atletanan lokal i ku a bira un tradishon durante varios dekada. Den e evento aki, atletanan tabata wordu rekonosé komo “atleta di aña”. Entre 1955 i 1993, ASU tabata responsabel pa maneho di e Wilhelminastadion na Oranjestad. Te na 1997, ASU tabata tambe enkargá ku distribushon di subsidio gubernamental na federashonnan deportivo. Despues di e aña ei, e tarea aki a pasa direktamente na gobierno di Aruba. ==Facilidatnan deportivo== ASU ta manehá diferente instalashon deportivo riba Aruba, entre otro: ===Joe Laveist Sport Park=== Situa na San Nicolas, e parke aki ta un fasilidat multifunkshonal ku instalashonnan pa: basebal futbòl volleyball basketball atletismo E parke por wordu usa tambe pa evento grandi manera konserto i aktividatnan komunidario. ===Centro Deportivo Betico Croes=== Situa na Santa Cruz, e fasilidat aki ta un kompleks deportivo di paden ku aire akondishoná. E ta usa pa deporte di sala i arte marcial. ==Organisashon i rol== ASU ta fungí komo koordinadó entre e diferente federashonnan deportivo na Aruba i ta apoyá: desaroyo di deporte organisashon di kompetensianan promoshon di atletanan lokal Riba e isla tin mas ku 30 organisashon deportivo ku ta forma parti di e sistema koordiná pa ASU. Entre e deporte mas popular na Aruba tin futbòl i basebal. Basebal, en partikular, a kontribuí na reconocimiento internashonal di Aruba, ku varios atletanan arubiano ku a hunga den Major League Baseball. ===Presidente === * Jacobo Rudolf “Coco” Arends (promé presidente) * Gerald Franca * Soraida Boekhoudt (2022– ) --- {{Variante|a}} {{infobox organisacion | variante = a | tipo = Deporte | nomber = Aruba Sport Unie | funda = [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]] | fundado = }} '''Aruba Sport Unie''' (Union Deporte Aruba, ASU), tambe conoci como '''Union Deportivo Arubano''', ta e organisacion cumbre di deporte na [[Aruba]]. E ta fungi como federacion cumbre pa diferente federacion y bond deportivo riba e isla. ASU ta representa mas cu 25 federacion deportivo y tin como meta coordina, promove y desaroya deporte na Aruba. Pa bira miembro di ASU, un organisacion deportivo mester ta registra como [[Persona hurídiko|persona huridico]] y no por representa un deporte cu ta representacaba pa otro federacion miembro. == Historia == Aruba Sport Unie a wordo funda dia [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]]. E organisacion a surgi for di e necesidad pa coordina y stimula desaroyo di deporte riba e isla. Den promé añanan di su existencia, diferente club i organisashon deportivo a kontribuí na fundashon di ASU, entre otro [[RCA]], Club Caribe i Tivoli. E promé presidente di e organisashon tabata '''Coco Arends''', kende tabata tambe envolví den fundashon di e '''Arubaanse Voetbal Bond''' algun aña promé. Na 1949 ASU a kuminsá ricibí subsidio di e gobierno sentral pa apoyá federashonnan deportivo ku organisashon di kompetensia i actividadnan deportivo. Durante añanan hopi organisashon i empresanan lokal a brindá sosten finansiero i material na deporte na Aruba. E kompanía petrolero Lago Oil & Transport Company tabata un di e sostenedornan importante, donando material deportivo i apoyando desaroyo di clubnan deportivo. Mateo Reyes tabata un di e personanan cu a yuda den e proseso di desaroyo aki. Den 1955 ASU a organisá e promé '''ASU Olimpiada''', un evento deportivo pa estimulá kompetensia entre atletanan lokal. E evento aki a bira un tradishon durante varios dekada, kaminda atletanan a wordo rekonosé komo “atleta di aña”. Entre 1955 i 1993 ASU tabata responsabel pa maneho di e [[Wilhelminastadion]] na Oranjestad. Te na 1997 ASU tabata tambe responsabel pa distribushon di subsidio gubernamental pa federashonnan deportivo. Despues di e aña aki, e tarea aki a wordo asumí direktamente pa e gobierno di Aruba. == Facilidatnan deportivo == ASU ta manehá diferente instalashon deportivo riba Aruba. '''Joe Laveist Sport Park''' na [[San Nicolas, Aruba|San Nicolas]] ta un parke deportivo multifunkshonal ku instalashonnan pa deporte manera: * [[Basebal]] * [[Futbòl]] * [[Volleyball]] * [[Basketbal]] * [[Atletismo]] E parke por wordo usa tambe pa evento grandi manera konserto i otro aktividatnan komunidario. '''Centro Deportivo Betico Croes''' na [[Santa Cruz, Aruba|Santa Cruz]] ta un fasilidat deportivo di paden ku aire acondicioná. E centro ta usa pa deporte di sala i arte marcial. == Organisashon == ASU ta fungí komo koordinadó entre e diferente federashonnan deportivo na Aruba. E organisashon ta apoyá desaroyo di deporte, organisashon di kompetensianan i promoshon di atletanan lokal. Riba e isla tin mas ku 30 organisashon deportivo cu ta forma parti di e sistema deportivo coordina pa ASU. Entre e deporte mas popular na Aruba tin [[futbòl]] i [[basebal]]. Especialmente basebal a duna Aruba reconocimiento internashonal, ku varios atletanan Arubiano cu a hunga den [[Major League Baseball]]. == Organisacion == Entre e presidentenan di Aruba Sport Unie tin: * [[Coco Arends|Jacobo Rudolf (Coco) Arends]] (1892-1965) – promé presidente * Gerald Franca – presidente durante diferente periodo den siglonan reciente * Soraida Boekhoudt – presidente (2022) [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] '''Aruba Sport Unie''' o '''Union Deportivo Arubano''' (ASU) ta e federacion cumbre di e federacionnan deportivo na [[Aruba]]. dre di 25 bond deportivo. Pa bira miembro di A.S.U. e organisacion mester ta un persona huridico y no mag di tin un miembro pa e deporte ey caba den A.S.U. == Historia == ASU e ser funda dia [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]]. * ASU taba maneha Wilhelminastadion di 1955 te 1993 A.S.U. ta maneha dos facilidad cu ta nan propiedad, esta Joe Laveist Sport Park na San Nicolas y Centro Deportivo Betico Croes na Sta Cruz. Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. Centro Deportivo Betico Croes ta completamente airecondiciona y ta uz'e pa tur sport di paden y arte marcial. Huur di e sporthal ta depende di cuanto hende mester uza pa maneha e lugar pa e actividad y ki sorto di actividad e ta. Pa mas informacion por yama oficina di A.S.U. na e numbernan di telefon ariba menciona.<ref>[https://www.gobierno.aw/union-deporte-aruba-asu Union Deporte Aruba (ASU)], Gobierno di Aruba</ref> Aruba Sport Unie a wordo funda dia 21 di December, 1941. E aña aki 21 di December, e ta cumpli 75 aña y tin cu corda riba e fundadornan. Segun e presidente actual Gerald Franca, e aña aki lo ta uno special den cuadro di e celebracion aki. Tambe el a splica kico tur nan tin pensa di haci pa loke ta e celebracion den 2017. Franca a splica cu e prome presidente tabata Coco Arends, kende ta e mesun persona cu a cuminsa tambe, kende ta fundador di Arubaanse Voetbal Bond 5 pa 6 aña prome. Un di e organisacionnan cu a yuda lanta Aruba Sport Unie tabata RCA, Club Caribe y Tivoli, cual ta e prome organisacionnan cu a lanta e asociacion aki. Na 1949 pa prome biaha den historia, ASU a cuminsa haya e subsidio di Gobierno Central pa facilita tambe e federacionnan di e tempo ey cu placa pa nan organisa actividadnan. Despues di e periodo ey tabata haya Lago ta yuda hopi den parti di formacion di e clubnan y nan tabata subsidia of duna donacion na e diferente clubnan pa nan material, etc. durante aña. Difunto Mateo Reyes, kende ta un persona conoci y keri, tabata encarga cu esaki. E ta un di e personanan cu a yuda ASU pa haya Joe Laveist for di Lago como un centro pa deporte. Lago Sportpark tabata di Lago y a bin pa pase pa Joe Laveist, pa pas’e pa ASU. Franca a menciona cu durante aña, durante 1955, ASU a celebra su prome ASU Olimpiada y despues di esey a keda celebr’e. Hopi di e atletanan grandi ta recorda e fechanan ey, caminda cu nan a wordo eligi como atleta di aña den decadanan di 60, 70 y 80. ASU semper a maneha deporte pa Gobierno y hasta a bay asina leu cu ASU a manda hende den exterior cu studie opdracht, pa bin bek lanta scol di deporte pa Aruba. Esaki nunca a logra debi na cosnan cu tabata pasa internamente. Despues ASU tabata encarga pa duna subsidio te cu na aña 1997, caminda cu Gobierno a tuma e tarea aki bek den su seno. Franca a sigui splica cu na e momentonan aki tin un comision cu ta trahando riba dje pa pasa e fecha pa Januari. Pa fin di aña ta imposibel pa organisa algo. Idea ta pa haci algo riba dje pa recorda e fecha y recorda esnan cu a funda e organisacion aki. Tabata tin hasta hendenan conoci entre otro shon A. Eman cu tabata un di e prome personanan den e directiva. Tin hopi hende conoci den comunidad tabata forma parti di ASU di e tempo ey.<ref>[https://masnoticia.com/aruba-sport-unie-lo-cumpli-75-ana-dia-21-di-december-proximo/ Aruba Sport Unie lo cumpli 75 aña dia 21 di December proximo], Mas Noticia (28 di november 2016)</ref> The sparse available evidence, however, reveals that there are around thirty-five sport organisations on the island that fall under the umbrella of the Aruba Sport Union (ASU), which was formed in 1941.44 As in Curaçao, two of the more popular team sports are soccer and baseball, and it is baseball that has given it the greatest international recognition through the participation of at least six Arubans in MLB since 1996.4 ASU President Gerald Franca --> 2022 Soraida Boekhoudt --- Aruba Sport Unie, funda dia 23 di december 1941, ta e bond madre di 25 bond deportivo. Pa bira miembro di A.S.U. e organisacion mester ta un persona huridico y no mag di tin un miembro pa e deporte ey caba den A.S.U. A.S.U. ta maneha dos facilidad cu ta nan propiedad, esta Joe Laveist Sport Park na San Nicolas y Centro Deportivo Betico Croes na Sta Cruz. Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. Centro Deportivo Betico Croes ta completamente airecondiciona y ta uz'e pa tur sport di paden y arte marcial. Huur di e sporthal ta depende di cuanto hende mester uza pa maneha e lugar pa e actividad y ki sorto di actividad e ta. Pa mas informacion por yama oficina di A.S.U. na e numbernan di telefon ariba menciona.<ref>https://www.gobierno.aw/union-deporte-aruba-asu Union Deporte Aruba (ASU)</ref> {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] ---------------- {{Variante|a}} {{multiple image | total_width = 270 | border = | perrow = 1/2 | align = right |header = Joe Laveist Sportpark |header_align = center |image2 = Joe Laveist Sport Park.jpeg | image1= Estadio de béisbol Joe Laveist, en San Nicolaas (este de Aruba).jpg | image3 = Joe Laveist Sport Park 06 54 31 704000.jpeg |caption1 = |caption_align = center }} == Lago Sport Park / Joe Laveist Sportpark == The historical Lago Sports Park (later known as the Laveist Sport Park) was a vital recreational and cultural hub in San Nicolas, Aruba. Officially inaugurated in March 1941, it was founded by the Lago Oil & Transport Company to support the island's booming refinery community. History of Lago Sports Park Founding and Baseball Roots: The park was instrumental in developing baseball on the island. American expatriate and former Major League Baseball pitcher Jim Bluejacket spent 15 years in Aruba and helped found the facility, fostering strong local interest in the game. WWII & Refining Community: During WWII, the facility offered organized recreation for Allied soldiers stationed in Aruba and the diverse immigrant workforce employed at the Lago refinery. Championship Ground: Throughout the 1940s and 1950s, the park was the premier venue for the organized Aruba baseball championships. Iconic early teams like the Dodgers, Baby Ruth, and Barnes' Ramblers competed here. Track and Field: Beyond baseball, it served as the primary venue for annual events like the Lago High School Track Meets and the Aruba School Sport Bond competitions. Evolution: Today, the historic site in San Nicolas continues to be an active community asset and is known as the Laveist Sport Park. --- Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. {{Variante|a}} {{Databox}} Intro *Location in San Nicolas, Aruba *Originally built by Lago Oil and Transport Company *Year of inauguration (1941) *Later renamed to Joe Laveist Sportpark ==Historia== 1. Fundashon (±1930s–1941) Lago building infrastructure for workers Role of Jim Bluejacket Opening (9 March 1941) 2. Periodo di floresementu (1940s–1980s) Organized sports (baseball, possibly softball, football) Social function (community gatherings, events) 3. Despues di sera di Lago (1985 →) Decline / transition Renaming to Joe Laveist Continued local use Struktura i fasilidat Even if partial: Baseball field Stands / seating Clubhouse? Multi-sport use * na 1968 Lago a traspasa LSP pa ASU Importansia kultural This is where your article becomes powerful: Role in development of baseball in Aruba Connection to Lago Colony life Symbol of industrial-era community building Link to later international baseball success of Aruba Legado Renaming to Joe Laveist Continued recognition Connection to surrounding area (Jim Bluejacketstraat, schools, neighborhoods) 🔎 Research tips (high impact, low effort) Look for: Lago employee magazines / newsletters Local newspapers (Amigoe, Diario archives) Aruba sports history sources Mentions of: inauguration (1941) sports competitions Joe Laveist (who he was!) ------------------ ==Origen di baseball na Aruba == Beisbòl a yega Aruba den añanan 1930, introdusí pa ekspatriadonan merikano ku tabata traha na Lago Oil Company i imigrantenan venezolano ku a forma timnan di pickup informal riba terenonan habrí.[2] E deporte a haña struktura ku e fundashon di ABBA na 1950 pa organisá liga i kampionato lokal, loke a kondusí na entrada di Aruba den wega internashonal na 1952 ora el a djòin e Asosiashon Internashonal di Beisbòl Amateur (awor parti di WBSC).[2] E aña ei, Aruba a debutá su promé selekshon nashonal na e Serie Mundial Amateur di 1952 na Havana, Cuba, manehá pa Joe Proterra, kaminda el a sigurá dos viktoria den seis wega i a gana aklamashon di fanátikonan, ku pitcher Nell Harms nombrá hungadó sobresaliente di siman pa su aktuashon kontra Honduras.[2] Beisbòl a wòrdu introdusí na Aruba na final di añanan 1920 i kuminsamentu di añanan 1930 prinsipalmente dor di ekspatriadonan merikano empleá pa Lago Oil and Transport Company, un supsidiario di Standard Oil of New Jersey, kendenan a establesé un refineria riba e isla. Pafo di e colonia, baseball a haya traccion na fin di añanan 1930 pa medio di imigrantenan y mariniernan Venezolano cu a mara na wafnan di Aruba cu nan barconan di pisca, formando teamnan casual di pick-up cu a hunga riba terenonan habri na Oranjestad, manera e area patras di Corte di Husticia actual. Pa añanan 1950, beisbòl a integrá profundamente den kultura di Aruba, partikularmente bou di hóbennan, ku a wòrdu eksponé pa medio di transmishonnan di media merikano, eventonan patrosiná pa kompanianan di zeta, i e impakto persistente di sòldánan di tempu di guera, hasiendo esaki un símbolo di aspirashon i vínkulo di komunidat den barionan di klase trahadó. Adopshon lokal a oumentá ku e formashon di klupnan amateur den tur pueblo. <ref>Clyde Harms, https://archive.org/details/BNA-DIG-ARUBATODAY-2021-05-28/page/n9/mode/1up?q=jim+bluejacket Short history of the beginnings of baseball in Aruba], Aruba Today (28 di 2021)</ref> ------------------- {{Variante|a}} {{Infobox deportista| variante = a | nomber completo = Shawn Joubert Zarraga | alias = | fecha nacemento = [[21 di yanüari|21 di januari]] [[1989]] | luga nacemento = {{ABW}} | fecha fayecimento = | luga fayecimento = | nacionalidad = {{NLD}} | haltura = 183 cm | peso = 109 kg <!-- Seccion di informacion deportivo --> | deporte = [[beisbòl|baseball]] | disciplina = catcher (man drechi)? | wo = | debut = 11 di maart 2023 (den [[Tim nashonal di beisbòl hulandes|team di Reino]])?? | activo = 2021 - presente ?? | distincion = }} '''Shawn Joubert Zarraga''' (☆ [[21 di yanüari|21 di januari]] [[1989]] na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]) ta un eks-catcher profesional di beisbòl Arubiano ku a representá Hulanda den kompetensianan internashonal, inkluyendo e World Baseball Classic.[1] Para na 6 pia 0 inch (1.83 m) i pisando aproksimadamente 240 liber (109 kg), Zarraga tabata un switch-hitter ku tabata tira ku man drechi i a hunga prinsipalmente komo un katcher durante henter su karera.[2] Selektá pa e Milwaukee Brewers den e di 44 buèlta (1.302 en general) di e Selekshon di Beisbòl di Liga Mayor di 2007 for di Trinity Christian Academy na Florida, el a pasa vários temporada den e liganan menor den vários organisashon.[3] grokipedia: Zarraga su karera profeshonal a kuminsá den e sistema di Brewers, kaminda el a progresá a traves di nan afiliadonan di 2007 pa 2014, alkansando nivelnan di Double-A i Triple-A i mustrando abilidatnan defensivo sólido tras di e plato.[4] Despues el a firma kontraktnan di liga menor ku timnan inkluyendo Los Angeles Dodgers na 2017 i Cincinnati Reds na 2016, ganando invitashonnan no-roster pa entrenamentu di primavera, ounke nunka el a yega Major League Baseball.[5] Despues ku su karera den liga menor afiliá a terminá na 2017, Zarraga a hunga den liganan independiente, inkluyendo ku e Cleburne Railroaders di e Asosiashon Merikano e aña ei, promé ku el a baha ku penshun.[6] Riba e esenario internashonal, Zarraga tabata un kontribuidor klave na e selekshon nashonal di Hulanda, yudando sigurá e título di Kopa Mundial di Beisbòl 2011 na Panama i partisipando den e Klásiko Mundial di Beisbòl 2017, kaminda el a proveé ​​profundidat na katcher durante wega di pool.[7] Su versatilidat i eksperensia a hasié un opshon konfiabel pa e tim hulandes, basando riba su raisnan arubiano miéntras e tabata kompetí bou di e bandera di Reino Hulandes.[8] == Karera internashonal == ===Kopa Mundial 2011=== Zarraga a haci su debut internacional cu e seleccion nacional di baseball di Hulanda na 2011 den Mundial di Baseball na Panama, eligibel pa medio di su herencia Arubiano. El a sirbi komo un katcher riba e lista ora e tim a gana e medaya di oro, derotando Cuba 2-1 den e final pa reklamá e título mundial.[25][26] torneonan di 2014 Zarraga a sirbi prinsipalmente komo un katcher durante e aparishonnan di e tim den dos torneo klave e aña ei.[27] Na yüli, Zarraga a representá Hulanda na e Torneo Internashonal di Beisbòl di Fransia, konosí tambe komo Yoshida Challenge, ku a tuma lugá na Sénart, Fransia. E selekshon hulandes a gana e medaya di oro, derotando un tereno ku a inkluí anfitrion Fransia, Alemania, i all-starnan internashonal. Zarraga tabata parti di e lista ku a sigurá e título, kontribuyendo tras di e plato miéntras e tim a pone un demostrashon fuerte den nan promé salida na e fasilidat nobo.[28][29] Mas lat e sèptèmber ei, Zarraga a kompetí den e Kampionato Oropeo di Beisbòl 2014 ku a tuma lugá na Ostrava i Brno, Repúblika Cheko, kaminda Hulanda a kapturá nan di 21 medaya di oro kontinental ku un rèkòrt invikto di 11-0, kulminando den un viktoria final di 6-3 riba Italia. Komo katcher, el a bati .286 ku aktuashonnan notabel, inkluyendo tres hit den un viktoria di 7-2 riba Alemania i un homerun den un wega di pool anterior kontra Kroasia. Su trabou defensivo a yuda ankra un staf di lansamentu ku a pèrmití solamente 1.36 kareda gana pa wega durante henter e torneo.[30][31][28] 2015 Premier12 i 2017 World Baseball Classic Zarraga a wòrdu selektá pa representá e selekshon nashonal di beisbòl di Hulanda na e WBSC Premier12 di 2015, e edishon inaugural di e torneo ku a tuma lugá na Mexico i Taiwan, kaminda el a sirbi komo un katcher bistiendo e kamisa number 22.[32] Hulanda a kompetí den Grupo A di e buèlta di apertura, sigurando tres viktoria kontra Chines Taipei (7-4), Italia (16-1), i Puerto Rico (11-7), miéntras ku nan a sufri pèrdida kontra Cuba (5-6) i Canada (1-3), loke a posishoná nan pa avansá pa e kuartfinal.[33] Einan, nan a kai kontra Merka 1-6, resultando den un di sinku lugá total pa e tim.[33] Durante e torneo, Zarraga a kontribuí ofensivamente den momentunan klave, inkluyendo un homerun di dos kareda den e di kuater inning kontra Cuba ku a ekstendé e bentaha di Hulanda na 4-1, ounke e tim na final a pèrdè den un kompetensia estrecho.[34] El a registrá tambe un RBI den e viktoria riba Taipei Chines, trahando un kaminata apesar di a bai sin hit den tres at-bat.[35] Sinembargo, Zarraga a sufri un leshon na man durante e wega di Cuba i mester a sali trempan.[36] Na 2017, Zarraga a gana un lugá riba e lista di Hulanda pa e World Baseball Classic, atrobe komo un katcher, partisipando den e torneo prinsipal ku a tuma lugá den vários pais anfitrion.[37] Hulanda a pone un rèkòrt di 2-1 den Pool A, avansando komo subkampeon tras di Israel, promé ku a derotá Israel 12-2 den e kuartfinal na Tokyo Dome pa yega e semifinal.[37] Nan kareda a terminá den un pèrdida di 3-4 kontra Puerto Rico na Dodger Stadium, kaminda e tim a regresá lat pero no por a sigurá e viktoria.[38] E aktuashon sobresaliente di Zarraga a bini den e kuart di final kontra Israel, kaminda el a konta dos hit i dos RBI komo parti di e eksploshon ofensivo di e tim.[39] Den e semifinal kontra Puerto Rico, el a entregá un dòbel di RBI krusial den e di sinku inning pa skor Wladimir Balentien i empatá e wega na 3-3, ounke kompañero di ekipo Jonathan Schoop a wòrdu bentá afó na e plachi di kas den e wega.[40] Zarraga a parse di a sufri un leshon den e di ocho inning di e wega ei, loke a rekerí atenshon médiko tras di e plato. {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid = |titulo=}} {{References}} * [https://www.baseball-reference.com/register/player.fcgi?id=kelly-001ant Minors Stats Antwone Kelly] }} {{DEFAULTSORT:Zarraga, Shawn}} [[:Kategoria:Hende]] [[:Kategoria:Beisbòl]] ----------------- {{Variante|a}} {{Infobox asociacion deporte| variante = c | nomber = Badminton Bond Curaçao | logo = | imagen = | abrevia = BBC | president = | vice-president = | algemeen-secretaris = | asiento = | region = | pais = | cantidad_miembro = | cantidad_asociacion = | deporte = | funda = | luga_funda = | ex-nomber = | federacion_mundial = | federacion_continental = | federacion_nacional = | afilia = | comite_olimpico = | agencia_deportivo = | stop_imagen = | imagen = | descripcion = | website = }} '''Badminton Bond Curaçao''' (BBC) ta e organisashon ku ta dirigi i promové e deporte di badminton na Kòrsou. E federashon ta un miembro di e organisashonnan internashonal i regional, inkluíendo e '''Badminton World Federation (BWF)''', e '''Badminton Pan America (BPA)''', i e '''Caribbean Regional Badminton Confederation (CAREBACO)'''. === Historia i Fundashon === E Badminton Bond Curaçao a fundá den 1975. E federashon ta representá Kòrsou den e organisashonnan regional i internashonal di badminton.:contentReference[oaicite:8]{index=8} === Afiliashon Internashonal === :contentReference[oaicite:10]{index=10} * :contentReference[oaicite:13]{index=13} * :contentReference[oaicite:16]{index=16} * :contentReference[oaicite:19]{index=19}:contentReference[oaicite:21]{index=21} === Participashon Internashonal === :contentReference[oaicite:23]{index=23}:contentReference[oaicite:25]{index=25} === Referensianan === * :contentReference[oaicite:27]{index=27} * :contentReference[oaicite:30]{index=30}:contentReference[oaicite:32]{index=32} [[:Kategoria:Deporte na Kòrsou]] [[:Kategoria:Organisashon Deportivo]] {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte]] --------------- {{Databox}} E '''seleccion nacional di badminton di Aruba''' ([[Hulandes]]: Arubaans badmintonteam) ta representa [[Aruba]] den competencianan internacional di team di badminton y ta wordo controla pa [[Aruba Badminton Federation]] cu ta afilia na Badminton Pan America y Caribbean Regional Badminton Confederation (CARECOBA).<ref>{{Cite web |title=Members {{!}} BWF Corporate |url=https://corporate.bwfbadminton.com/about/membership/ }}</ref> E ekipo a kompetí pa promé biaha den nan promé torneo internacional di ekipo na 1990. E ekipo a haci su aparicion pa prome biaha na e Campeonato di Ekipo di CAREBACO na aña 1974.<ref>{{citeer web|titel=Aruba vooreerst naar Car. badmintonkampioenschap|werk=[[Amigoe]]|datum=1974-11-15|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2025-05-29|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461200:mpeg21:p005}}</ref> Tambe e ekipo a competi den e [[Weganan Centroamericano y di Caribe]] di 1990, unda badminton a wordo inaugura pa prome biaha den e Weganan. E ekipo junior di Aruba a kompetí den e Campeonato Pan Am Junior Team 2009 y a terminá na di 12 lugá.<ref>{{Cite web |title=BWF - Team Event XVIII Pan Am Junior 2009 - Winners |url=https://bwf.tournamentsoftware.com/sport/winners.aspx?id=C61259DF-B2FF-4AC5-A444-F9E14C6A82B1 |access-date=2022-09-04 |website=bwf.tournamentsoftware.com}}</ref> Een Arubaans selectie-team zal van 17 tot en met 24 november voor de eerste keer deelnemen aan de Caribische Badmintonkampioenschappen, die dit jaar te Georgetown in Guyana gehouden worden. Het team dat Aruba zal vertegenwoordigen bestaat uit de dames M. Mata, N. Mata en M. Yarzagaray, en de heren Doy Bernaibela, H. Boer, Robby Arambatzis en Reginals Altman. Deze reis werd mogelijk gemaakt dankzij financiële — en materiele steun van diverse giften; het bedrijfsleven en andere instanties. Het Caribisch toernooi wojdt^jgeorganiseerd door de Caribbean regional badminton confederation, een in 1972 opgerichte federatie, tot voor kort bestaande uit de landen Jamaica, Trinidad/Tooago, Guyana en Sjuriname. Vorig jaar heeft de Badminton Bond Aruba zijn interesse voor deelname aan het bestuur van de Carebaco te kennen gegeven en na een jaar van intensieve voorbereidingen werd Aruba in juli van dit jaar lid van de International badminton federation en in dezelfde maand als vijfde lid van de Carebaco toegelaten. Beide feiten kunnen als mijlpalen worden beschouwd in de geschiede- | nis van de badmintonsport op Aruba, waar deze sport (nog) vrij onbekend is. Dit laatste komt voornamelijk doordat men hier voor deze sport een enorm tekort heeft aan goede accomodatie. ==Historia== ===Tim miksto=== Aruba a debuta den e Campeonato di Equipo di CAREBACO na 1974. E team a keda na di cinco lugar den e ranking final, perdiendo 7-0 contra Jamaica, Surinam, Trinidad y Tobago y Guyana.<ref>World Badminton 18 (1974), p. 3</ref> {{Appendix}} [[:Category:Deporte na Aruba]] en.wiki --------------- {{Infobox asociacion deporte| variante = c | nomber = Aruba Badminton Federation | logo = | imagen = | abrevia = ABF of BBA | president = | vice-president = | algemeen-secretaris = | asiento = | region = | pais = | cantidad_miembro = | cantidad_asociacion = | deporte = | funda = | luga_funda = | ex-nomber = | federacion_mundial = | federacion_continental = | federacion_nacional = | afilia = | comite_olimpico = | agencia_deportivo = | stop_imagen = | imagen = | descripcion = | website = }} '''Aruba Badminton Federation''' (ABF), tambe yamá Badminton Aruba o Aruba Badminton Bond, ta e organisacion gobernante nacional supremo pa e deporte di [[badminton]] na [[Aruba]]. E federacion ta wordo representa pa e [[seleccion nacional di badminton di Aruba]]. == Historia == E Aruba Badminton Federation a wordo funda memey di añanan 1970, ora cu e promé participacion a tuma luga na e Kampionatonan di Carebaco. Na desember 1973 e federacion a bira miembro di Caribbean Badminton Federation, hunto cu Corsou.<ref>Sport inliet kort sport in het kort sport. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 05-12-1973, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 29-05-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461498:mpeg21:p007</ref> E federashon despues a bira miembro di e órgano di gobernashon kontinental, e Konfederashon Panamerikano di Badminton, i e Federashon Mundial di Badminton, e tempu ei konosí komo e Federashon Internashonal di Badminton. Aruba ainda no ta anfitrion di campeonatonan internacional. Sinembargo Aruba a yega di ta anfitrion di Campeonato di Carebaco dos biaha. Federacion di Badminton Aruba ta miembro di Comite Olimpico Arubano . {{Appendix}} De Badminton Bond Aruba (BBA) viert deze maand zyn 15-jarig bestaan met verschillende toernooien en andere activiteiten. Ofschoon deze tak van sport niet zo bekend is op Aruba, heeft de BBA in vijftien jaren heel wat gepresteerd. Deze bond is al jaren lid van de International Badminton Federation (IBF). Ook is de BBA lid van de Carebaco (Caribbean Regional Badminton Confederation), waarvan verder ook lid zijn: Jamaica, Trinidad, Suriname, Guyana, Barbados, Bermuda, Curasao en Grenada. Elk jaar doet Aruba mee aan de Caribische kampioenschappen en BBA- motor, Riek Altman, is al jaren secretaris / penningmeester van de Carebaco. Aruba wordt elk jaar weer verzocht de Carebaco- wedstrijden te organiseren, omdat Aruba tot nu toe het beste toernooi heeft georganiseerd, doch door het ontbreken van faciliteiten kan de BBA dit Caribisch treffen niet meer organiseren. De BBA bestaat momenteel uit de vier clubs: Floralin, Flamboyant, Aruba Badminton Minders en Playa die tezamen honderd leden tellen. Deze sport kan uitsluitend gespeeld worden in een zaal en nu wordt er gebruik gemaakt van de gymnastiekzalen van Julianaschool, La Salie College en de Sporthal. Een paar maanden geleden hebben de BBA- bestuursleden, Riek Altman en Michael Williams, in Trinidad een coachingcUrsus gevolgd onder auspiciën van de IBF en geven nu op maandag en donderdag aan trainers van de club een opleiding. Nu al is bekend dat Aruba volgend jaar vertegenwoordigd zal worden op Curagao tijdens de Easter Open Tournament en in Jamaica tijdens de Carebaco- wedstrijden. De BBA heeft gisteren in een communiqué dank uitgebracht aan alle personen en instanties, die door de jaren heen de BBA hebben geholpen en eenieder, die aan badminton wil meedoen, uitgenodigd zich op donderdag in de Sporthal op te geven tussen zeven en tien uur 's avonds. Het bestuur van de BBA wordt in dit derde lustrumjaar gevormd door: voorzitter R. Nieuw, vicevoorzitter R. Altman, secretaris G. Simon, penningmeester B. Hernandez, commissarissen E. van der Linde, M. McClure, E. Vemannan, M. Croes en M. Williams.<ref>Met uitgebreid activiteiten-programma Badminton Bond Aruba viert haar derde lustrum. "Amigoe". Curaçao, 08-11-1986, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 29-05-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641854:mpeg21:p013</ref> ------------- {{Variante|a}} {{Futbolista |nomberdihungado = |Nomber = Mario Croes |potret = |Fecha di nasementu = |Siudat di nasementu = |Pais di nasementu = {{ABW}} |Nashonalidat = hulandes |Posishon = |club = }} '''Hyacintho Mario Croes''' (☆ ± 1942 na [[Aruba]]), tambe conoci como '''Mario Croes jr.''', ta un ex-hungado di pingpong [[Aruba]]no. Entre decada 1960 y decada 1980 el a titula 13 vez campeon di Aruba. Den [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]] Croes tabata un di e dos "grandinan" den deporte di tennis di mesa, banda di [[Robert Hosé]] di [[Kòrsou|Corsou]].<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463158:mpeg21:a0099|titel=Sensationele zege van R. Hosé over M. Croes|werk=[[Amigoe]]|datum=1970-11-02|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> == Biografia == Mario Croes ta yiu di Eymee Zeppenfelt y Mario Hyacinto Croes, empresario i doño di La Gran Bodega.<ref name="Amigoe">{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462365:mpeg21:a0121|titel=In de Franciscuskerk|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-07-16|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> Cu mas o menos siete aña el a cuminsa hunga pingpong y tabata train cu su mama pa despues sigi train cu su tata y otro famianan.<ref name="Amistad">{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AMISTAD-1976-11/page/3/mode/1up?q=Amistad+mei+1976&view=theater|titel=Mario Croes: 26 aña den pingpong|werk=Amistad|datum=november 1976|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> Croes a cuminsa mustra su talentonan ora cu na edad di 9 aña el a sali campeon "junioren" na Aruba. Cu 12 aña el a drenta division di senioren y na 1959, cu 16 aña, a bira campeon di Aruba pa prome bes.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010997546:mpeg21:a0072|titel=Mario Croes jr: nieuwe tienkampkampioen tafeltennis|werk=[[Amigoe]]|datum=1959-02-25|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> Na 1960 e ta prolonga su titulo.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010459813:mpeg21:a0112|titel=Mario Croes jr. weer de sterkste|werk=[[Amigoe]]|datum=1960-04-01|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> Hunto cu Cholan Jacobs e tabata hunga pa e team Arubano di Bavaria Stars. Den e torneo organisá door di e asociacion "Entre Nous Juveniles” na Corsou el a hunga cu 17 aña su prome wega internacional contra [[Colombia]]. Croes tabata doño di Mario's Sports Shop den Wilhelminastraat 51 na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]. E ta casa cu Ruth Arends y hunto nan tin un yiu homber, Mario III, i un yiu muhe Janine.<ref name="Amigoe"/> {{Appendix}} {{Stub}} {{DEFAULTSORT:Croes, Mario}} [[:Category:Hende]] [[:Category:Deporte na Aruba]] Pa promer viaha el a sali campeon di Aruba dia cu e tabatin 15 aña di edad. Awor flbi cu e tin 34 aña e por bisa cu ela sali 13 vez campeon di nos isla y e ta posee nada menos cu 39 copa y 27 medaya. Un deportista arubano cu e destaca su mes den e deporte di ping pong specialmente door di su mes esfuerzonan y su perserverancia, como cu manera nos lektornan por lesa mas alew, no ta semper ela haya ayudo den su carera deportivo na su isla natal. Mario Croes jr., casá cu Ruth Croes-Arends, ta haya cu e deporte di ping pong na Aruba a bai hopi atrcus den e 26 aña cu e tin ta praktikele. Amistad a tene un entrevista exclusivo cu e deportista te ainda mas grandi riba terreno di ping pong actuahnente: Mario Croes Jr.<ref name="Amistad">{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AMISTAD-1976-11/page/3/mode/1up?q=Amistad+mei+1976&view=theater|titel=Mario Croes: 26 aña den pingpong|werk=Amistad|datum=november 1976|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> mi a cuminsa hunga ping pong tempo mi tabata tin mas o menos siete aña. Mi mama a cuminsa siñami, pero mi no a worry mucho. Toch mi a sigi hunga cu mi tata y cu mi otro famianan. Un viaha mi a bai Flamingo Room (Trocadero), caminda tabatin un mesa di ping pong, anto ei nan mi a mira Cholan Jacobs, e tempo ei e campeon di Aruba, hunga. Esei a dunami smaak pa mi sigi train cu mi famia. Dia m'a cimiinsa hunga di verdad mi tabatin 12 ema y mi a cuminsa train cu Cholan. E tempo ei mi tabata hunga cinco te seis ora pa dia. Mi tabata caba di come dies dos or y mei y bai hunga te siet’or y mei di anochi. Tur dia e mesim cos. Mi no tabata hunga ni siña les. Mario a cuminsa mustra su talentonan ora cu na edad di 9 aña ela sali campeon di Junioren na Aruba. Cu 12 aña ela drenta division di senioren y cu 16 aña pa promer vez ela logra bira campeon di Aruba. Su promer wega internacional ela hunga contra Colombianonan tempo cu e tabatin 17 aña na 1959. E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” Entre Nous Juveniles na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsou. E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsou. in de Franciscuskerk te Oranjestad is gistermorgen het kerkelijke huwelijk ingezegend vun mejuffrouw Rulh Arends, dochter V(.n. de heer en mevrouw Milo de R. Arends-Arends en de heer Mario Croes, zoon van de heer en mevrouw Mario H. Croes- Zeppenfelt. Voor de receptie ten huize van de bruid bestond grote belangstelling. Het bruidspaar wachtte een verrassing; een taart in de vorm van een tafeltennistafel. De bruidegom is dan ook tafeltenniskampioen van Aruba.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462365:mpeg21:a0121|titel=In de Franciscuskerk|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-07-16|bezochtdatum=2022}}</ref> * Eigenaar van Mario's Sports Shop, Wilhelminastraat 51, Oranjestad, Aruba * Huwde in 1965 met Ruth Arends, kinderen Mario III en Janine {{Appendix}} --------------- n0yuy5yzv4v7pbgz23ugz6oi2xzx5nq 199642 199641 2026-08-06T10:43:07Z Caribiana 8320 /* Reconocemento */ 199642 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ Pending: [[Barracudas Artistic Aruba]] - [[Aruba Dolphins]] - [[Stingray Swimming Team]] - [[Shawn Zarraga]] - [[Antwone Thyshon Kelly]] - [[Badminton Bond Curacao]] - [[Seleccion nacional di badminton di Aruba]] - [[Aruba Sport Unie]] -------- {{infobox deportista | variante= a | nomber completo = Higinio Ajelandro Farro | alias = Patan | fecha nacemento = [[11 di yanüari|11 di januari]] [[1942]] | luga nacemento = {{ABW}} | fecha fayecimento = [[30 di yüli |30 di juli]] [[2026]] | luga fayecimento = | deporte = [[File:Olympic pictogram Weightlifting.png|22px]] hisamento di peso | disciplina = | prome titulo = 1965, campeon di Aruba | debut = 1964 | activo = <!-- Seccion di distincion --> | bista medaya = {{Bista medaya}} {{Bista medaya rij|[[Weganan Centroamericano y di Caribe|Weganan CAC]] 1978| 0 | 0 | 1}} {{Bista medaya total|1|0|0|1}} }} '''Higinio Alejandro (Patan) Farro''' (☆ [[11 di yanüari|11 di januari]] [[1942]] na [[Aruba]] - † [[30 di yüli |30 di juli]] [[2026]]<ref>[https://www.arubanative.com/aurora-royal-pray-funeral-home-ta-anuncia-fayecimento-di-higinio-alejandro-farro-mihor-conoci-co-mo-patan/ Aviso di fayecemento], arubanative.com (4 di augustus 2026)</ref>) tabata un musico, compositor y deportista [[Aruba|Arubiano]]. El a titula campeon di hisamento di peso di Aruba pa diescuater aña consecutivo (1965-1978) y tabata tambe campeon di [[Antias Hulandes]] pa nuebe aña consecutivo.<ref name="telearuba"/> Farro ta wordo considera un di e pioneronan mas importante di hisamento di peso na Aruba.<ref>[https://arubanews.ca/patan-farro-weightlifting-legacy-honoured-following-aruban-champions-death/ Patan Farro Weightlifting Legacy Honoured Following Aruban Champion’s Death], arubanews.ca (4 di augustus 2026)</ref><ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/93280/voormalig-gewichthefkampioen-patan-farro-overleden-vz1916 Voormalig gewichthefkampioen ‘Patan’ Farro overleden], curacao.nu (4 di augustus 2026)</ref> Fuera di su carera deportivo, e tabata tambe un figura cultural como wicharero, restaurado y promotor di e tradicional [[Caha di Orgel|caha di orgel]].<ref name="cultura">[https://www.aruba.nu/nieuws/kunst-cultuur-en-muziek/57390/unieke-eer-voor-muzikanten-met-liefde-voor-cahi-orgel Unieke eer voor muzikanten met liefde voor Cah’i Orgel], aruba.nu (27 di november 2024)</ref> == Biografia == Farro tabata un deportista di distrito di [[Noord]]. El a cuminsa como pesista na aña 1964 y a logra di dos luga den su prome competencia. Den e aña siguiente, e nivel di e deporte riba e isla a baha considerablemente, debi cu hopi hisador di peso, cu tabata di origen stranhero, a bandona Aruba despues di nan retiro for di [[Lago Oil & Transport Company|refineria Lago]].<ref>[https://297sportsaruba.com/na-memoria-di-higinio-alejandro-patan-farro/ Na memoria di Higinia Alejandro "Patan" Farro], 297sportsaruba.com (3 di augustus 2026)</ref> Apesar di condicionnan dificil, Farro a sigui train y desaroya den deporte di peso. E tabata entrena hunto cu otro deportistanan den un espacio chikito na Wilhelmina Stadion (awor [[Stadion Guillermo Prospero Trinidad]]). El a entrena sin guia di un entrenador profeshonal y nunca a haya oportunidat pa sigui entrenamento den exterior. Pa participa na torneo internacional, e tabata depende di su propio dianan di vakantie. Despues di su retiro for di competencia, Farro a yuda Federacion Aruba Weightlifting Association como referee. Farro tabata casa y tata di tres yiu. El a fayece dia 30 di juli 2026 na edat di 84 aña. Diferente organisacion, entre otro Aruba Amateur Weightlifting Association y Departamento di Cultura di Aruba, a record’é como un atleta sobresaliente y un figura cultural di gran balor. ==Carera deportivo == ===Logro y record === Ademas di su titulonan local y regional, Farro tabata conoci pa su forsa excepcional. Durante su carera el a kibra mas cu 50 record di Aruba. Den añanan 1970, el a logra e siguiente prestacion aproxima:<ref name="telearuba"/> * squat: serka 272 kilo (600 liber) * deadlift: serka 318 kilo (700 liber) * bench press: serka 181 kilo (400 liber) * snatch: serka 125 kilo (275 liber) * clean and jerk: serka 160 kilo (352 liber) Su recordnan Arubano di 1976 den e disciplinanan "snatch" y "clean and jerk" a keda sin wordo bati pa cuarenta aña, te cu na 2016 nan a wordo mehora, hunto cu su total combina.<ref name="telearuba"/> === Carera internacional === Na 1970, Farro a wordo selecciona pa representa Antias Hulandes na [[Weganan Centroamericano y di Caribe]] (CAC) na [[Panama]]. Ora [[Comite Olimpico Antias Hulandes]] (NAOC) a nenga pa financia su biahe, e mes a cumpra su boleto di avion y a logra di cuater luga den su categoria.<ref name="telearuba">{{citeer web|url=https://telearuba.aw/article/na-memoria-di-higinio-alejandro-patan-farro|titel= Na memoria di Higinio Alejandro "Patan" Farro|werk=[[Telearuba]]|datum=2026-08-02|bezochtdatum=2027-08-06}}</ref> Na 1971, el a termina na di cinco luga durante [[Weganan Panamericano]] na [[Cali]], [[Colombia]]. Na 1974, el a bolbe logra di cuater luga na CAC na [[Repúblika Dominikano|Republica Dominicano]].<ref name="telearuba"/> Su logro internacional mas importante a yega na 1978, ora el a gana un medaya di brons na CAC na [[Medellín]].<ref name="telearuba"/> == Contribucion cultural == For di chikito, Farro a desaroya un amor profundo pa musica, specialmente pa [[caha di orgel]] tradicional. E pasion aki a converti’e den un maestro respeta den restaura, afina y construi cylinder (cilinder di clabo). E tabata un di e poco expertonan na Aruba cu e habilidad artesanal pa traha y mantene e mecanismo compleho di e instrumento.<ref name="cultura"/> Farro tabata doño di e caha di orgel historico “El Diamante”, cu tabata mas cu 100 aña bieu. El a contribui na preservacion di e instrumento, tanto na Aruba como na [[Kòrsou|Corsou]], caminda el a traha riba varios caha di orgel.<ref name="honor">[https://www.gobierno.aw/a-honra-varios-tocado-di-cahi-orgel-riba-dia-di-musico A honra varios tocado di cah’i orgel riba dia di musico], Gobierno di Aruba (25 di november 2024)</ref> Na 1982, el a gana e premio principal den un concurso di caha di orgel na Hoffi Sero Janchi cu su orgel “El Diamante”.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-DOCUMENTACION-005276/mode/1up?q=patan+farro Ambiente inmenso na concurso di caha di orgel], Diario (30 di augustus 1982)</ref> == Reconocemento == Durante su carera activo, Farro no a haña hopi reconocemento oficial. Sinembargo, despues di su retiro, el a wordo honra cu diferente distincion: * 1974 - nominacion pa premio di “atleta di aña” di [[Aruba Sport Unie]]<ref>[https://coleccion.aw/show/?ANA-DIG-CARA-C002 Alejandro "Patan" Farro], coleccion.aw</ref> * condecoracion real como "ridder" den [[Orden di Oranje-Nassau]] * inclusion den Salon di Fama di Aruba * 1991 - Premio Promocional Santa Anna pa su contribucion na deporte y cultura El a ricibi tambe diferente reconocemento cultural pa su rol den preservacion di caha di orgel.[6][8] {{Appendix}} {{DEFAULTSORT:Farro, Patan}} [[:Kategoria:Hende]] [[:Kategoria:Deporte na Aruba|Hisamento di peso]] [[:Kategoria:Kultura]] ===Logro y record === Ademas di su titulonan local y regional, Farro tabata conoci pa su forsa excepcional. Durante su carera el a kibra mas cu 50 record di Aruba. Den añanan 1970, el a logra e siguiente prestacion aproxima:<ref name="telearuba"/> * squat: serka 272 kilo (600 liber) * deadlift: serka 318 kilo (700 liber) * bench press: serka 181 kilo (400 liber) * snatch: serka 125 kilo (275 liber) * clean and jerk: serka 160 kilo (352 liber) Su recordnan Arubano di 1976 den e disciplinanan "snatch" y "clean and jerk" a keda sin wordo bati pa cuarenta aña, te cu na 2016 nan a wordo mehora, hunto cu su total combina.<ref name="telearuba"/> == Contribucion cultural == For di chikito, Farro a desaroya un amor profundo pa musica, specialmente pa [[caha di orgel]] tradicional. E pasion aki a converti’e den un maestro respeta den restaura, afina y construi cylinder (cilinder di clabo). E tabata un di e poco expertonan na Aruba cu e habilidad artesanal pa traha y mantene e mecanismo compleho di e instrumento.<ref name="cultura"/> Farro tabata doño di e caha di orgel historico “El Diamante”, cu tabata mas cu 100 aña bieu. El a contribui na preservacion di e instrumento, tanto na Aruba como na [[Kòrsou|Corsou]], caminda el a traha riba varios caha di orgel.<ref name="honor">[https://www.gobierno.aw/a-honra-varios-tocado-di-cahi-orgel-riba-dia-di-musico A honra varios tocado di cah’i orgel riba dia di musico], Gobierno di Aruba (25 di november 2024)</ref> Na 1982, el a gana e premio principal den un concurso di caha di orgel na Hoffi Sero Janchi cu su orgel “El Diamante”.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-DOCUMENTACION-005276/mode/1up?q=patan+farro Ambiente inmenso na concurso di caha di orgel], Diario (30 di augustus 1982)</ref> == Reconocemento == Durante su carera activo, Farro no a haña hopi reconocemento oficial pa su prestacionnan. Sinembargo, despues di su retiro, el a wordo honra cu varios distincion: * 1974 - nominacion pa premio di “atleta di aña” di [[Aruba Sport Unie]]<ref>[https://coleccion.aw/show/?ANA-DIG-CARA-C002 Alejandro "Patan" Farro], coleccion.aw</ref> * condecoracion real como "ridder" den [[Orden di Oranje-Nassau]] * inclusion den Salon di Fama di Aruba * 1991 - Premio Promocional Santa Anna pa su contribucion na deporte y cultura Segun Archivo Nacional Aruba, Farro tabata tambe nominá pa premio di “atleta di aña” di Aruba Sport Unie na 1974. == Fayecemento == Farro tabata casa y tata di tres yiu. El a fayece dia 30 di juli 2026 na edat di 84 aña. Diferente organisacion, entre otro Aruba Amateur Weightlifting Association y Departamento di Cultura di Aruba, a record’é como un atleta sobresaliente y un figura cultural di gran balor. {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] Desde chikito, Patan a desaroya un amor profundo pa musica. E pasion ey a converti’e den un maestro respeta, tanto den pone pieza, afina y restaura cahanan di orgel, como den preserva e sonidonan autentico. Como hobby y trabao e ta toca caha di orgel y traha cylinder pa caha. Ademas di su contribucion na deporte, Farro tabata tambe envolvi den preservacion di herencia cultural di Aruba, specialmente door di su trabou cu restauracion y promocion di [[Caha di Orgel|cah’i orgel]] tradicional.<ref name="honor">[https://www.gobierno.aw/a-honra-varios-tocado-di-cahi-orgel-riba-dia-di-musico A honra varios tocado di cah’i orgel riba dia di musico], Gobierno di Aruba (25 di november 2024)</ref> E legendario hisador di peso Arubiano Higinio Alejandro “Patan” Farro tambe tabata un figura cultural bon conoci y un tocado, doño y restaurador celebra di e tradicional caha di orgel (orgel di bari) yama “El Diamante”.<ref>[https://www.aruba.nu/nieuws/kunst-cultuur-en-muziek/57390/unieke-eer-voor-muzikanten-met-liefde-voor-cahi-orgel Unieke eer voor muzikanten met liefde voor Cah’i Orgel], aruba.nu (27 di november 2024)</ref> Legado Cultural E Instrumento: Patan Farro tabata doño y tabata cuida un caha di orgel historico di 100 aña bieu como “El Diamante” tabata conoci. Diamante". Artesania: E tabata un di e poco personanan na Aruba cu e habilidad raro pa pega y martillo e cilindernan (cilinder di claba) cu ta wordo uza pa toca musica tradicional riba e instrumento. No ta facil pa a aregla, marca y claba pieza riba caha di orgel. Na Corsou Patan a pone piesa pa por lo menos 16 caha di orgel.<ref name="baluarte">[https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2015-10-07/mode/2up?q=patan+farro+oranje+nassau Reconocemento na baluarte di cah’i orgel Alegandro ‘Patan’ Farro], Bon Dia Aruba (7 di october 2015)</ref> Reconocimento: El a ricibi multiple premio cultural y reconocimentonan oficial di gobiernonan di Aruba y Corsou pa conserva e musical unico aki.<ref name="honor"/><ref name="baluarte"/> Na 1982, den concurso di caha di orgel na Hoffi Sero Janchi, Farro a sali ganado maximo cu su caha di orgel Diamante.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-DOCUMENTACION-005276/mode/1up?q=patan+farro Ambiente inmenso na concurso di caha di orgel], Diario (30 di augustus 1982)</ref> == Reconocemento == Durante su carera activo, Farro no a haña hopi reconocemento oficial pa su prestacionnan. Sinembargo, despues di su retiro, el a wordo honra cu varios distincion: * 1974 - nominacion pa premio di “atleta di aña” di [[Aruba Sport Unie]]<ref>[https://coleccion.aw/show/?ANA-DIG-CARA-C002 Alejandro "Patan" Farro], coleccion.aw</ref> * condecoracion real como "ridder" den [[Orden di Oranje-Nassau]] * inclusion den Salon di Fama di Aruba * 1991 - Premio Promocional Santa Anna pa su contribucion na deporte y cultura Segun Archivo Nacional Aruba, Farro tabata tambe nominá pa premio di “atleta di aña” di Aruba Sport Unie na 1974. == Fayecemento == Farro tabata casa y tata di tres yiu. El a fayece dia 30 di juli 2026 na edat di 84 aña. Diferente organisashonnan, entre otro Federacion Aruba Weightlifting Association y Departamento di Cultura di Aruba, a record’é como un atleta respectivamente culturista sobresaliente y un persona ehemplar. {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] '''Higinio Alejandro (Patan) Farro''' (☆ [[11 di yanüari]] [[1942]] - † 30 di yüli 2026) tabata un hisado di peso [[Aruba|Arubiano]]., conoci den su tempu aktivo komo e hòmber mas fuerte di Aruba. El a dominá deporte di levantamentu di peso riba e isla pa mas ku un dekada i a representá Antia Hulandes na diferente torneo internashonal. Farro a gana e titulo di kampion di Aruba pa dieskuater (14) aña konsekutivo i tabata tambe kampion di Antia Hulandes pa nuebe (9) aña. El ta konsiderá un di e pioneronan mas importante di levantamentu di peso na Aruba.<ref>[https://arubanews.ca/patan-farro-weightlifting-legacy-honoured-following-aruban-champions-death/ Patan Farro Weightlifting Legacy Honoured Following Aruban Champion’s Death], arubanews.ca (4 di augustus 2026)</ref><ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/93280/voormalig-gewichthefkampioen-patan-farro-overleden-vz1916 Voormalig gewichthefkampioen ‘Patan’ Farro overleden], curacao.nu (4 di augustus 2026)</ref> == Bida y carera == Farro a kuminsá ku levantamentu di peso na aña 1964 i a logra di dos luga den su promé kompetensia. Den e aña siguiente, e deporte a baha hopi na nivel riba e isla, despues ku hopi trahadó strañero a laga Aruba tras despido na refineria di Lago.<ref>https://297sportsaruba.com/na-memoria-di-higinio-alejandro-patan-farro/</ref> A pesar di e situashon difísil, Farro a sigui entrená bou di kondishonnan hopi limitá. El tabata entrená den un espasio chikí bou di graderia di Wilhelmina Stadion (awor Stadion Guillermo Prospero Trinidad), ku ventilashon insufisiente i un solo plataforma ku el mester a kompartí ku siete otro deportista. El a entrená sin entrenador profeshonal i nunca a haña oportunidat pa sigui kampamentu di entrenamiento na exterior. Pa torneo internashonal, el tabata depende di su propio dianan di vakashon, pasobra no a haña permiso adicional di su trabou. ===Carera internacional=== Na 1970, Farro a wordu selekshoná pa representá Antia Hulandes na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Panamá. Ora e Komité Olímpiko Antiano a nenga pa paga su biahe, el mes a kumpra su boleto di avion i a logra di kuarto luga den su kategoria. Na 1971, el a termina na di sinku luga durante e Huegos Panamericanos na Cali, Kolombia. Na 1974, el a bolbe logra kuarto luga na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Republica Dominicano. Su logro internashonal mas importante a yega na 1978, ora el a gana un medaya di brons na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Medellín. ==Logro y rekord == Ademas di su titulo lokal i regional, Farro tabata konosí pa su forsa eksepshonal. Den añanan setenta, el a logra e siguiente prestashonnan aproksimá: squat: serka 272 kilo (600 lbs) deadlift: serka 318 kilo (700 lbs) bench press: serka 181 kilo (400 lbs) snatch: serka 125 kilo (275 lbs) clean and jerk: serka 160 kilo (352 lbs) Su rekordnan arubiano di 1976 den e disciplinanan snatch i clean and jerk a keda sin bati pa aproksimadamente kuarenta (40) aña. Na 2016, e rekordnan aki i su total kombiná finalmente a wordu mehorá. Rekonosimentu Durante su karrera aktivo, Farro no a haña hopi rekonosimentu ofisial pa su prestashonnan. Sin embargo, despues di su retiro, el a wordu honrá ku diferente distinkshon: distinkshon real inklushon den Eregalerij di Aruba Premio Santa Anna pa su kontribushon na deporte i kultura Segun Archivo Nacional Aruba, Farro tabata tambe nominá pa premio di “atleta di aña” di Aruba Sport Unie na 1974. == Ca'i orgel == * Diamante<ref>https://www.gobierno.aw/en/several-barrel-organ-players-were-honored-on-musicians-day</ref> E legendario hisador di peso Arubiano Higinio Alejandro “Patan” Farro tambe tabata un figura cultural bon conoci y un hungador, doño y restaurador celebra di e tradicional caha di orgel (orgel di bari) yama “El Diamante”.<ref>[https://www.aruba.nu/nieuws/kunst-cultuur-en-muziek/57390/unieke-eer-voor-muzikanten-met-liefde-voor-cahi-orgel Unieke eer voor muzikanten met liefde voor Cah’i Orgel], aruba.nu (27 di november 2024)</ref> Legado CulturalE Instrumento: Patan Farro tabata doño y tabata cuida un caha di orgel historico di 10 aña bieu como “El Diamante” tabata conoci. Diamante".Artesania: E tabata un di e poco personanan na Aruba cu e habilidad raro pa pega y martillo e cilindernan (cilinder di claba) cu ta wordo uza pa toca musica tradicional riba e instrumento.Reconocimento: El a ricibi multiple premio cultural y reconocimentonan oficial di gobierno di Aruba pa conserva e musical unico aki == Legado == Farro su influensia a bai mas allá di su rekordnan i medayanan. El a demostrá ku un atleta arubiano por kompetí na nivel regional, a pesar di falta di fasilidat, guia profeshonal i sosten finansiero. Su determinashon — manera paga su propio biahe i sigui entrená bou di kondishonnan difísil — a hasi’e un ehèmpel pa generashonnan posterior di deportista. Ademas di su kontribushon na deporte, Farro tabata tambe envolví den preservashon di herensia kultural di Aruba, spesialmente dor di su trabou ku restaurashon i promoshon di e Cah’i Orgel tradicional. Fayesimentu Farro a fayesé dia 30 di yüli 2026 na edat di 84 aña. Diferente organisashonnan deportivo, entre otro Aruba Amateur Weightlifting Association, a record’é komo un atleta sobresaliente i un persona ehèmpelar, i a ekspresá kondolensia na su famia. ------------ '''Aruba Sport Unie''' (ASU), tambe konosí komo '''Union Deporte Aruba''' òf '''Union Deportivo Arubano''', ta e organisashon cumbre di deporte na Aruba. E ta fungí komo federashon madre pa e diferente federashonnan i bondnan deportivo riba e isla. ASU ta representa mas ku 25 federashon deportivo i tin komo meta koordiná, promové i desaroyá deporte na Aruba. Pa bira miembro di ASU, un organisashon deportivo mester ta registra komo persona hurídiko i no por representa un deporte ku ta kaba representá pa un otro federashon miembro. ==Historia== Aruba Sport Unie a wordu fundá dia 23 di desèmber 1941, for di e nesesidat pa koordiná i stimulá desaroyo di deporte riba e isla. Entre e organisashonnan ku a kontribuí na su fundashon tabatin clubnan manera RCA, Club Caribe i Tivoli. E promé presidente tabata [[Jacobo Arends|Jacobo Rudolf (Coco) Arends]], kende tabata tambe envolví den fundacion di [[Arubaanse Voetbalbond]] (AVB) algun aña prome. Na 1949, ASU a kuminsá haña subsidio di e gobierno sentral pa sostené federashonnan deportivo, spesialmente pa organisashon di kompetensianan i otro aktividatnan. Durante e añanan 1950 i 1960, sektor priva a hunga un papel importante den desaroyo di deporte na Aruba. E kompania petrolero Lago Oil & Transport Company, por ehèmpel, a brindá sosten finansiero i material na diferente clubnan. Mateo Reyes tabata un di e figurannan clave den e proseso di distribushon i desaroyo. Na 1955, ASU a organisá e promé ASU Olimpiada, un evento ku a stimulá kompetensia entre atletanan lokal i ku a bira un tradishon durante varios dekada. Den e evento aki, atletanan tabata wordu rekonosé komo “atleta di aña”. Entre 1955 i 1993, ASU tabata responsabel pa maneho di e Wilhelminastadion na Oranjestad. Te na 1997, ASU tabata tambe enkargá ku distribushon di subsidio gubernamental na federashonnan deportivo. Despues di e aña ei, e tarea aki a pasa direktamente na gobierno di Aruba. ==Facilidatnan deportivo== ASU ta manehá diferente instalashon deportivo riba Aruba, entre otro: ===Joe Laveist Sport Park=== Situa na San Nicolas, e parke aki ta un fasilidat multifunkshonal ku instalashonnan pa: basebal futbòl volleyball basketball atletismo E parke por wordu usa tambe pa evento grandi manera konserto i aktividatnan komunidario. ===Centro Deportivo Betico Croes=== Situa na Santa Cruz, e fasilidat aki ta un kompleks deportivo di paden ku aire akondishoná. E ta usa pa deporte di sala i arte marcial. ==Organisashon i rol== ASU ta fungí komo koordinadó entre e diferente federashonnan deportivo na Aruba i ta apoyá: desaroyo di deporte organisashon di kompetensianan promoshon di atletanan lokal Riba e isla tin mas ku 30 organisashon deportivo ku ta forma parti di e sistema koordiná pa ASU. Entre e deporte mas popular na Aruba tin futbòl i basebal. Basebal, en partikular, a kontribuí na reconocimiento internashonal di Aruba, ku varios atletanan arubiano ku a hunga den Major League Baseball. ===Presidente === * Jacobo Rudolf “Coco” Arends (promé presidente) * Gerald Franca * Soraida Boekhoudt (2022– ) --- {{Variante|a}} {{infobox organisacion | variante = a | tipo = Deporte | nomber = Aruba Sport Unie | funda = [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]] | fundado = }} '''Aruba Sport Unie''' (Union Deporte Aruba, ASU), tambe conoci como '''Union Deportivo Arubano''', ta e organisacion cumbre di deporte na [[Aruba]]. E ta fungi como federacion cumbre pa diferente federacion y bond deportivo riba e isla. ASU ta representa mas cu 25 federacion deportivo y tin como meta coordina, promove y desaroya deporte na Aruba. Pa bira miembro di ASU, un organisacion deportivo mester ta registra como [[Persona hurídiko|persona huridico]] y no por representa un deporte cu ta representacaba pa otro federacion miembro. == Historia == Aruba Sport Unie a wordo funda dia [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]]. E organisacion a surgi for di e necesidad pa coordina y stimula desaroyo di deporte riba e isla. Den promé añanan di su existencia, diferente club i organisashon deportivo a kontribuí na fundashon di ASU, entre otro [[RCA]], Club Caribe i Tivoli. E promé presidente di e organisashon tabata '''Coco Arends''', kende tabata tambe envolví den fundashon di e '''Arubaanse Voetbal Bond''' algun aña promé. Na 1949 ASU a kuminsá ricibí subsidio di e gobierno sentral pa apoyá federashonnan deportivo ku organisashon di kompetensia i actividadnan deportivo. Durante añanan hopi organisashon i empresanan lokal a brindá sosten finansiero i material na deporte na Aruba. E kompanía petrolero Lago Oil & Transport Company tabata un di e sostenedornan importante, donando material deportivo i apoyando desaroyo di clubnan deportivo. Mateo Reyes tabata un di e personanan cu a yuda den e proseso di desaroyo aki. Den 1955 ASU a organisá e promé '''ASU Olimpiada''', un evento deportivo pa estimulá kompetensia entre atletanan lokal. E evento aki a bira un tradishon durante varios dekada, kaminda atletanan a wordo rekonosé komo “atleta di aña”. Entre 1955 i 1993 ASU tabata responsabel pa maneho di e [[Wilhelminastadion]] na Oranjestad. Te na 1997 ASU tabata tambe responsabel pa distribushon di subsidio gubernamental pa federashonnan deportivo. Despues di e aña aki, e tarea aki a wordo asumí direktamente pa e gobierno di Aruba. == Facilidatnan deportivo == ASU ta manehá diferente instalashon deportivo riba Aruba. '''Joe Laveist Sport Park''' na [[San Nicolas, Aruba|San Nicolas]] ta un parke deportivo multifunkshonal ku instalashonnan pa deporte manera: * [[Basebal]] * [[Futbòl]] * [[Volleyball]] * [[Basketbal]] * [[Atletismo]] E parke por wordo usa tambe pa evento grandi manera konserto i otro aktividatnan komunidario. '''Centro Deportivo Betico Croes''' na [[Santa Cruz, Aruba|Santa Cruz]] ta un fasilidat deportivo di paden ku aire acondicioná. E centro ta usa pa deporte di sala i arte marcial. == Organisashon == ASU ta fungí komo koordinadó entre e diferente federashonnan deportivo na Aruba. E organisashon ta apoyá desaroyo di deporte, organisashon di kompetensianan i promoshon di atletanan lokal. Riba e isla tin mas ku 30 organisashon deportivo cu ta forma parti di e sistema deportivo coordina pa ASU. Entre e deporte mas popular na Aruba tin [[futbòl]] i [[basebal]]. Especialmente basebal a duna Aruba reconocimiento internashonal, ku varios atletanan Arubiano cu a hunga den [[Major League Baseball]]. == Organisacion == Entre e presidentenan di Aruba Sport Unie tin: * [[Coco Arends|Jacobo Rudolf (Coco) Arends]] (1892-1965) – promé presidente * Gerald Franca – presidente durante diferente periodo den siglonan reciente * Soraida Boekhoudt – presidente (2022) [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] '''Aruba Sport Unie''' o '''Union Deportivo Arubano''' (ASU) ta e federacion cumbre di e federacionnan deportivo na [[Aruba]]. dre di 25 bond deportivo. Pa bira miembro di A.S.U. e organisacion mester ta un persona huridico y no mag di tin un miembro pa e deporte ey caba den A.S.U. == Historia == ASU e ser funda dia [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]]. * ASU taba maneha Wilhelminastadion di 1955 te 1993 A.S.U. ta maneha dos facilidad cu ta nan propiedad, esta Joe Laveist Sport Park na San Nicolas y Centro Deportivo Betico Croes na Sta Cruz. Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. Centro Deportivo Betico Croes ta completamente airecondiciona y ta uz'e pa tur sport di paden y arte marcial. Huur di e sporthal ta depende di cuanto hende mester uza pa maneha e lugar pa e actividad y ki sorto di actividad e ta. Pa mas informacion por yama oficina di A.S.U. na e numbernan di telefon ariba menciona.<ref>[https://www.gobierno.aw/union-deporte-aruba-asu Union Deporte Aruba (ASU)], Gobierno di Aruba</ref> Aruba Sport Unie a wordo funda dia 21 di December, 1941. E aña aki 21 di December, e ta cumpli 75 aña y tin cu corda riba e fundadornan. Segun e presidente actual Gerald Franca, e aña aki lo ta uno special den cuadro di e celebracion aki. Tambe el a splica kico tur nan tin pensa di haci pa loke ta e celebracion den 2017. Franca a splica cu e prome presidente tabata Coco Arends, kende ta e mesun persona cu a cuminsa tambe, kende ta fundador di Arubaanse Voetbal Bond 5 pa 6 aña prome. Un di e organisacionnan cu a yuda lanta Aruba Sport Unie tabata RCA, Club Caribe y Tivoli, cual ta e prome organisacionnan cu a lanta e asociacion aki. Na 1949 pa prome biaha den historia, ASU a cuminsa haya e subsidio di Gobierno Central pa facilita tambe e federacionnan di e tempo ey cu placa pa nan organisa actividadnan. Despues di e periodo ey tabata haya Lago ta yuda hopi den parti di formacion di e clubnan y nan tabata subsidia of duna donacion na e diferente clubnan pa nan material, etc. durante aña. Difunto Mateo Reyes, kende ta un persona conoci y keri, tabata encarga cu esaki. E ta un di e personanan cu a yuda ASU pa haya Joe Laveist for di Lago como un centro pa deporte. Lago Sportpark tabata di Lago y a bin pa pase pa Joe Laveist, pa pas’e pa ASU. Franca a menciona cu durante aña, durante 1955, ASU a celebra su prome ASU Olimpiada y despues di esey a keda celebr’e. Hopi di e atletanan grandi ta recorda e fechanan ey, caminda cu nan a wordo eligi como atleta di aña den decadanan di 60, 70 y 80. ASU semper a maneha deporte pa Gobierno y hasta a bay asina leu cu ASU a manda hende den exterior cu studie opdracht, pa bin bek lanta scol di deporte pa Aruba. Esaki nunca a logra debi na cosnan cu tabata pasa internamente. Despues ASU tabata encarga pa duna subsidio te cu na aña 1997, caminda cu Gobierno a tuma e tarea aki bek den su seno. Franca a sigui splica cu na e momentonan aki tin un comision cu ta trahando riba dje pa pasa e fecha pa Januari. Pa fin di aña ta imposibel pa organisa algo. Idea ta pa haci algo riba dje pa recorda e fecha y recorda esnan cu a funda e organisacion aki. Tabata tin hasta hendenan conoci entre otro shon A. Eman cu tabata un di e prome personanan den e directiva. Tin hopi hende conoci den comunidad tabata forma parti di ASU di e tempo ey.<ref>[https://masnoticia.com/aruba-sport-unie-lo-cumpli-75-ana-dia-21-di-december-proximo/ Aruba Sport Unie lo cumpli 75 aña dia 21 di December proximo], Mas Noticia (28 di november 2016)</ref> The sparse available evidence, however, reveals that there are around thirty-five sport organisations on the island that fall under the umbrella of the Aruba Sport Union (ASU), which was formed in 1941.44 As in Curaçao, two of the more popular team sports are soccer and baseball, and it is baseball that has given it the greatest international recognition through the participation of at least six Arubans in MLB since 1996.4 ASU President Gerald Franca --> 2022 Soraida Boekhoudt --- Aruba Sport Unie, funda dia 23 di december 1941, ta e bond madre di 25 bond deportivo. Pa bira miembro di A.S.U. e organisacion mester ta un persona huridico y no mag di tin un miembro pa e deporte ey caba den A.S.U. A.S.U. ta maneha dos facilidad cu ta nan propiedad, esta Joe Laveist Sport Park na San Nicolas y Centro Deportivo Betico Croes na Sta Cruz. Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. Centro Deportivo Betico Croes ta completamente airecondiciona y ta uz'e pa tur sport di paden y arte marcial. Huur di e sporthal ta depende di cuanto hende mester uza pa maneha e lugar pa e actividad y ki sorto di actividad e ta. Pa mas informacion por yama oficina di A.S.U. na e numbernan di telefon ariba menciona.<ref>https://www.gobierno.aw/union-deporte-aruba-asu Union Deporte Aruba (ASU)</ref> {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] ---------------- {{Variante|a}} {{multiple image | total_width = 270 | border = | perrow = 1/2 | align = right |header = Joe Laveist Sportpark |header_align = center |image2 = Joe Laveist Sport Park.jpeg | image1= Estadio de béisbol Joe Laveist, en San Nicolaas (este de Aruba).jpg | image3 = Joe Laveist Sport Park 06 54 31 704000.jpeg |caption1 = |caption_align = center }} == Lago Sport Park / Joe Laveist Sportpark == The historical Lago Sports Park (later known as the Laveist Sport Park) was a vital recreational and cultural hub in San Nicolas, Aruba. Officially inaugurated in March 1941, it was founded by the Lago Oil & Transport Company to support the island's booming refinery community. History of Lago Sports Park Founding and Baseball Roots: The park was instrumental in developing baseball on the island. American expatriate and former Major League Baseball pitcher Jim Bluejacket spent 15 years in Aruba and helped found the facility, fostering strong local interest in the game. WWII & Refining Community: During WWII, the facility offered organized recreation for Allied soldiers stationed in Aruba and the diverse immigrant workforce employed at the Lago refinery. Championship Ground: Throughout the 1940s and 1950s, the park was the premier venue for the organized Aruba baseball championships. Iconic early teams like the Dodgers, Baby Ruth, and Barnes' Ramblers competed here. Track and Field: Beyond baseball, it served as the primary venue for annual events like the Lago High School Track Meets and the Aruba School Sport Bond competitions. Evolution: Today, the historic site in San Nicolas continues to be an active community asset and is known as the Laveist Sport Park. --- Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. {{Variante|a}} {{Databox}} Intro *Location in San Nicolas, Aruba *Originally built by Lago Oil and Transport Company *Year of inauguration (1941) *Later renamed to Joe Laveist Sportpark ==Historia== 1. Fundashon (±1930s–1941) Lago building infrastructure for workers Role of Jim Bluejacket Opening (9 March 1941) 2. Periodo di floresementu (1940s–1980s) Organized sports (baseball, possibly softball, football) Social function (community gatherings, events) 3. Despues di sera di Lago (1985 →) Decline / transition Renaming to Joe Laveist Continued local use Struktura i fasilidat Even if partial: Baseball field Stands / seating Clubhouse? Multi-sport use * na 1968 Lago a traspasa LSP pa ASU Importansia kultural This is where your article becomes powerful: Role in development of baseball in Aruba Connection to Lago Colony life Symbol of industrial-era community building Link to later international baseball success of Aruba Legado Renaming to Joe Laveist Continued recognition Connection to surrounding area (Jim Bluejacketstraat, schools, neighborhoods) 🔎 Research tips (high impact, low effort) Look for: Lago employee magazines / newsletters Local newspapers (Amigoe, Diario archives) Aruba sports history sources Mentions of: inauguration (1941) sports competitions Joe Laveist (who he was!) ------------------ ==Origen di baseball na Aruba == Beisbòl a yega Aruba den añanan 1930, introdusí pa ekspatriadonan merikano ku tabata traha na Lago Oil Company i imigrantenan venezolano ku a forma timnan di pickup informal riba terenonan habrí.[2] E deporte a haña struktura ku e fundashon di ABBA na 1950 pa organisá liga i kampionato lokal, loke a kondusí na entrada di Aruba den wega internashonal na 1952 ora el a djòin e Asosiashon Internashonal di Beisbòl Amateur (awor parti di WBSC).[2] E aña ei, Aruba a debutá su promé selekshon nashonal na e Serie Mundial Amateur di 1952 na Havana, Cuba, manehá pa Joe Proterra, kaminda el a sigurá dos viktoria den seis wega i a gana aklamashon di fanátikonan, ku pitcher Nell Harms nombrá hungadó sobresaliente di siman pa su aktuashon kontra Honduras.[2] Beisbòl a wòrdu introdusí na Aruba na final di añanan 1920 i kuminsamentu di añanan 1930 prinsipalmente dor di ekspatriadonan merikano empleá pa Lago Oil and Transport Company, un supsidiario di Standard Oil of New Jersey, kendenan a establesé un refineria riba e isla. Pafo di e colonia, baseball a haya traccion na fin di añanan 1930 pa medio di imigrantenan y mariniernan Venezolano cu a mara na wafnan di Aruba cu nan barconan di pisca, formando teamnan casual di pick-up cu a hunga riba terenonan habri na Oranjestad, manera e area patras di Corte di Husticia actual. Pa añanan 1950, beisbòl a integrá profundamente den kultura di Aruba, partikularmente bou di hóbennan, ku a wòrdu eksponé pa medio di transmishonnan di media merikano, eventonan patrosiná pa kompanianan di zeta, i e impakto persistente di sòldánan di tempu di guera, hasiendo esaki un símbolo di aspirashon i vínkulo di komunidat den barionan di klase trahadó. Adopshon lokal a oumentá ku e formashon di klupnan amateur den tur pueblo. <ref>Clyde Harms, https://archive.org/details/BNA-DIG-ARUBATODAY-2021-05-28/page/n9/mode/1up?q=jim+bluejacket Short history of the beginnings of baseball in Aruba], Aruba Today (28 di 2021)</ref> ------------------- {{Variante|a}} {{Infobox deportista| variante = a | nomber completo = Shawn Joubert Zarraga | alias = | fecha nacemento = [[21 di yanüari|21 di januari]] [[1989]] | luga nacemento = {{ABW}} | fecha fayecimento = | luga fayecimento = | nacionalidad = {{NLD}} | haltura = 183 cm | peso = 109 kg <!-- Seccion di informacion deportivo --> | deporte = [[beisbòl|baseball]] | disciplina = catcher (man drechi)? | wo = | debut = 11 di maart 2023 (den [[Tim nashonal di beisbòl hulandes|team di Reino]])?? | activo = 2021 - presente ?? | distincion = }} '''Shawn Joubert Zarraga''' (☆ [[21 di yanüari|21 di januari]] [[1989]] na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]) ta un eks-catcher profesional di beisbòl Arubiano ku a representá Hulanda den kompetensianan internashonal, inkluyendo e World Baseball Classic.[1] Para na 6 pia 0 inch (1.83 m) i pisando aproksimadamente 240 liber (109 kg), Zarraga tabata un switch-hitter ku tabata tira ku man drechi i a hunga prinsipalmente komo un katcher durante henter su karera.[2] Selektá pa e Milwaukee Brewers den e di 44 buèlta (1.302 en general) di e Selekshon di Beisbòl di Liga Mayor di 2007 for di Trinity Christian Academy na Florida, el a pasa vários temporada den e liganan menor den vários organisashon.[3] grokipedia: Zarraga su karera profeshonal a kuminsá den e sistema di Brewers, kaminda el a progresá a traves di nan afiliadonan di 2007 pa 2014, alkansando nivelnan di Double-A i Triple-A i mustrando abilidatnan defensivo sólido tras di e plato.[4] Despues el a firma kontraktnan di liga menor ku timnan inkluyendo Los Angeles Dodgers na 2017 i Cincinnati Reds na 2016, ganando invitashonnan no-roster pa entrenamentu di primavera, ounke nunka el a yega Major League Baseball.[5] Despues ku su karera den liga menor afiliá a terminá na 2017, Zarraga a hunga den liganan independiente, inkluyendo ku e Cleburne Railroaders di e Asosiashon Merikano e aña ei, promé ku el a baha ku penshun.[6] Riba e esenario internashonal, Zarraga tabata un kontribuidor klave na e selekshon nashonal di Hulanda, yudando sigurá e título di Kopa Mundial di Beisbòl 2011 na Panama i partisipando den e Klásiko Mundial di Beisbòl 2017, kaminda el a proveé ​​profundidat na katcher durante wega di pool.[7] Su versatilidat i eksperensia a hasié un opshon konfiabel pa e tim hulandes, basando riba su raisnan arubiano miéntras e tabata kompetí bou di e bandera di Reino Hulandes.[8] == Karera internashonal == ===Kopa Mundial 2011=== Zarraga a haci su debut internacional cu e seleccion nacional di baseball di Hulanda na 2011 den Mundial di Baseball na Panama, eligibel pa medio di su herencia Arubiano. El a sirbi komo un katcher riba e lista ora e tim a gana e medaya di oro, derotando Cuba 2-1 den e final pa reklamá e título mundial.[25][26] torneonan di 2014 Zarraga a sirbi prinsipalmente komo un katcher durante e aparishonnan di e tim den dos torneo klave e aña ei.[27] Na yüli, Zarraga a representá Hulanda na e Torneo Internashonal di Beisbòl di Fransia, konosí tambe komo Yoshida Challenge, ku a tuma lugá na Sénart, Fransia. E selekshon hulandes a gana e medaya di oro, derotando un tereno ku a inkluí anfitrion Fransia, Alemania, i all-starnan internashonal. Zarraga tabata parti di e lista ku a sigurá e título, kontribuyendo tras di e plato miéntras e tim a pone un demostrashon fuerte den nan promé salida na e fasilidat nobo.[28][29] Mas lat e sèptèmber ei, Zarraga a kompetí den e Kampionato Oropeo di Beisbòl 2014 ku a tuma lugá na Ostrava i Brno, Repúblika Cheko, kaminda Hulanda a kapturá nan di 21 medaya di oro kontinental ku un rèkòrt invikto di 11-0, kulminando den un viktoria final di 6-3 riba Italia. Komo katcher, el a bati .286 ku aktuashonnan notabel, inkluyendo tres hit den un viktoria di 7-2 riba Alemania i un homerun den un wega di pool anterior kontra Kroasia. Su trabou defensivo a yuda ankra un staf di lansamentu ku a pèrmití solamente 1.36 kareda gana pa wega durante henter e torneo.[30][31][28] 2015 Premier12 i 2017 World Baseball Classic Zarraga a wòrdu selektá pa representá e selekshon nashonal di beisbòl di Hulanda na e WBSC Premier12 di 2015, e edishon inaugural di e torneo ku a tuma lugá na Mexico i Taiwan, kaminda el a sirbi komo un katcher bistiendo e kamisa number 22.[32] Hulanda a kompetí den Grupo A di e buèlta di apertura, sigurando tres viktoria kontra Chines Taipei (7-4), Italia (16-1), i Puerto Rico (11-7), miéntras ku nan a sufri pèrdida kontra Cuba (5-6) i Canada (1-3), loke a posishoná nan pa avansá pa e kuartfinal.[33] Einan, nan a kai kontra Merka 1-6, resultando den un di sinku lugá total pa e tim.[33] Durante e torneo, Zarraga a kontribuí ofensivamente den momentunan klave, inkluyendo un homerun di dos kareda den e di kuater inning kontra Cuba ku a ekstendé e bentaha di Hulanda na 4-1, ounke e tim na final a pèrdè den un kompetensia estrecho.[34] El a registrá tambe un RBI den e viktoria riba Taipei Chines, trahando un kaminata apesar di a bai sin hit den tres at-bat.[35] Sinembargo, Zarraga a sufri un leshon na man durante e wega di Cuba i mester a sali trempan.[36] Na 2017, Zarraga a gana un lugá riba e lista di Hulanda pa e World Baseball Classic, atrobe komo un katcher, partisipando den e torneo prinsipal ku a tuma lugá den vários pais anfitrion.[37] Hulanda a pone un rèkòrt di 2-1 den Pool A, avansando komo subkampeon tras di Israel, promé ku a derotá Israel 12-2 den e kuartfinal na Tokyo Dome pa yega e semifinal.[37] Nan kareda a terminá den un pèrdida di 3-4 kontra Puerto Rico na Dodger Stadium, kaminda e tim a regresá lat pero no por a sigurá e viktoria.[38] E aktuashon sobresaliente di Zarraga a bini den e kuart di final kontra Israel, kaminda el a konta dos hit i dos RBI komo parti di e eksploshon ofensivo di e tim.[39] Den e semifinal kontra Puerto Rico, el a entregá un dòbel di RBI krusial den e di sinku inning pa skor Wladimir Balentien i empatá e wega na 3-3, ounke kompañero di ekipo Jonathan Schoop a wòrdu bentá afó na e plachi di kas den e wega.[40] Zarraga a parse di a sufri un leshon den e di ocho inning di e wega ei, loke a rekerí atenshon médiko tras di e plato. {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid = |titulo=}} {{References}} * [https://www.baseball-reference.com/register/player.fcgi?id=kelly-001ant Minors Stats Antwone Kelly] }} {{DEFAULTSORT:Zarraga, Shawn}} [[:Kategoria:Hende]] [[:Kategoria:Beisbòl]] ----------------- {{Variante|a}} {{Infobox asociacion deporte| variante = c | nomber = Badminton Bond Curaçao | logo = | imagen = | abrevia = BBC | president = | vice-president = | algemeen-secretaris = | asiento = | region = | pais = | cantidad_miembro = | cantidad_asociacion = | deporte = | funda = | luga_funda = | ex-nomber = | federacion_mundial = | federacion_continental = | federacion_nacional = | afilia = | comite_olimpico = | agencia_deportivo = | stop_imagen = | imagen = | descripcion = | website = }} '''Badminton Bond Curaçao''' (BBC) ta e organisashon ku ta dirigi i promové e deporte di badminton na Kòrsou. E federashon ta un miembro di e organisashonnan internashonal i regional, inkluíendo e '''Badminton World Federation (BWF)''', e '''Badminton Pan America (BPA)''', i e '''Caribbean Regional Badminton Confederation (CAREBACO)'''. === Historia i Fundashon === E Badminton Bond Curaçao a fundá den 1975. E federashon ta representá Kòrsou den e organisashonnan regional i internashonal di badminton.:contentReference[oaicite:8]{index=8} === Afiliashon Internashonal === :contentReference[oaicite:10]{index=10} * :contentReference[oaicite:13]{index=13} * :contentReference[oaicite:16]{index=16} * :contentReference[oaicite:19]{index=19}:contentReference[oaicite:21]{index=21} === Participashon Internashonal === :contentReference[oaicite:23]{index=23}:contentReference[oaicite:25]{index=25} === Referensianan === * :contentReference[oaicite:27]{index=27} * :contentReference[oaicite:30]{index=30}:contentReference[oaicite:32]{index=32} [[:Kategoria:Deporte na Kòrsou]] [[:Kategoria:Organisashon Deportivo]] {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte]] --------------- {{Databox}} E '''seleccion nacional di badminton di Aruba''' ([[Hulandes]]: Arubaans badmintonteam) ta representa [[Aruba]] den competencianan internacional di team di badminton y ta wordo controla pa [[Aruba Badminton Federation]] cu ta afilia na Badminton Pan America y Caribbean Regional Badminton Confederation (CARECOBA).<ref>{{Cite web |title=Members {{!}} BWF Corporate |url=https://corporate.bwfbadminton.com/about/membership/ }}</ref> E ekipo a kompetí pa promé biaha den nan promé torneo internacional di ekipo na 1990. E ekipo a haci su aparicion pa prome biaha na e Campeonato di Ekipo di CAREBACO na aña 1974.<ref>{{citeer web|titel=Aruba vooreerst naar Car. badmintonkampioenschap|werk=[[Amigoe]]|datum=1974-11-15|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2025-05-29|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461200:mpeg21:p005}}</ref> Tambe e ekipo a competi den e [[Weganan Centroamericano y di Caribe]] di 1990, unda badminton a wordo inaugura pa prome biaha den e Weganan. E ekipo junior di Aruba a kompetí den e Campeonato Pan Am Junior Team 2009 y a terminá na di 12 lugá.<ref>{{Cite web |title=BWF - Team Event XVIII Pan Am Junior 2009 - Winners |url=https://bwf.tournamentsoftware.com/sport/winners.aspx?id=C61259DF-B2FF-4AC5-A444-F9E14C6A82B1 |access-date=2022-09-04 |website=bwf.tournamentsoftware.com}}</ref> Een Arubaans selectie-team zal van 17 tot en met 24 november voor de eerste keer deelnemen aan de Caribische Badmintonkampioenschappen, die dit jaar te Georgetown in Guyana gehouden worden. Het team dat Aruba zal vertegenwoordigen bestaat uit de dames M. Mata, N. Mata en M. Yarzagaray, en de heren Doy Bernaibela, H. Boer, Robby Arambatzis en Reginals Altman. Deze reis werd mogelijk gemaakt dankzij financiële — en materiele steun van diverse giften; het bedrijfsleven en andere instanties. Het Caribisch toernooi wojdt^jgeorganiseerd door de Caribbean regional badminton confederation, een in 1972 opgerichte federatie, tot voor kort bestaande uit de landen Jamaica, Trinidad/Tooago, Guyana en Sjuriname. Vorig jaar heeft de Badminton Bond Aruba zijn interesse voor deelname aan het bestuur van de Carebaco te kennen gegeven en na een jaar van intensieve voorbereidingen werd Aruba in juli van dit jaar lid van de International badminton federation en in dezelfde maand als vijfde lid van de Carebaco toegelaten. Beide feiten kunnen als mijlpalen worden beschouwd in de geschiede- | nis van de badmintonsport op Aruba, waar deze sport (nog) vrij onbekend is. Dit laatste komt voornamelijk doordat men hier voor deze sport een enorm tekort heeft aan goede accomodatie. ==Historia== ===Tim miksto=== Aruba a debuta den e Campeonato di Equipo di CAREBACO na 1974. E team a keda na di cinco lugar den e ranking final, perdiendo 7-0 contra Jamaica, Surinam, Trinidad y Tobago y Guyana.<ref>World Badminton 18 (1974), p. 3</ref> {{Appendix}} [[:Category:Deporte na Aruba]] en.wiki --------------- {{Infobox asociacion deporte| variante = c | nomber = Aruba Badminton Federation | logo = | imagen = | abrevia = ABF of BBA | president = | vice-president = | algemeen-secretaris = | asiento = | region = | pais = | cantidad_miembro = | cantidad_asociacion = | deporte = | funda = | luga_funda = | ex-nomber = | federacion_mundial = | federacion_continental = | federacion_nacional = | afilia = | comite_olimpico = | agencia_deportivo = | stop_imagen = | imagen = | descripcion = | website = }} '''Aruba Badminton Federation''' (ABF), tambe yamá Badminton Aruba o Aruba Badminton Bond, ta e organisacion gobernante nacional supremo pa e deporte di [[badminton]] na [[Aruba]]. E federacion ta wordo representa pa e [[seleccion nacional di badminton di Aruba]]. == Historia == E Aruba Badminton Federation a wordo funda memey di añanan 1970, ora cu e promé participacion a tuma luga na e Kampionatonan di Carebaco. Na desember 1973 e federacion a bira miembro di Caribbean Badminton Federation, hunto cu Corsou.<ref>Sport inliet kort sport in het kort sport. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 05-12-1973, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 29-05-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461498:mpeg21:p007</ref> E federashon despues a bira miembro di e órgano di gobernashon kontinental, e Konfederashon Panamerikano di Badminton, i e Federashon Mundial di Badminton, e tempu ei konosí komo e Federashon Internashonal di Badminton. Aruba ainda no ta anfitrion di campeonatonan internacional. Sinembargo Aruba a yega di ta anfitrion di Campeonato di Carebaco dos biaha. Federacion di Badminton Aruba ta miembro di Comite Olimpico Arubano . {{Appendix}} De Badminton Bond Aruba (BBA) viert deze maand zyn 15-jarig bestaan met verschillende toernooien en andere activiteiten. Ofschoon deze tak van sport niet zo bekend is op Aruba, heeft de BBA in vijftien jaren heel wat gepresteerd. Deze bond is al jaren lid van de International Badminton Federation (IBF). Ook is de BBA lid van de Carebaco (Caribbean Regional Badminton Confederation), waarvan verder ook lid zijn: Jamaica, Trinidad, Suriname, Guyana, Barbados, Bermuda, Curasao en Grenada. Elk jaar doet Aruba mee aan de Caribische kampioenschappen en BBA- motor, Riek Altman, is al jaren secretaris / penningmeester van de Carebaco. Aruba wordt elk jaar weer verzocht de Carebaco- wedstrijden te organiseren, omdat Aruba tot nu toe het beste toernooi heeft georganiseerd, doch door het ontbreken van faciliteiten kan de BBA dit Caribisch treffen niet meer organiseren. De BBA bestaat momenteel uit de vier clubs: Floralin, Flamboyant, Aruba Badminton Minders en Playa die tezamen honderd leden tellen. Deze sport kan uitsluitend gespeeld worden in een zaal en nu wordt er gebruik gemaakt van de gymnastiekzalen van Julianaschool, La Salie College en de Sporthal. Een paar maanden geleden hebben de BBA- bestuursleden, Riek Altman en Michael Williams, in Trinidad een coachingcUrsus gevolgd onder auspiciën van de IBF en geven nu op maandag en donderdag aan trainers van de club een opleiding. Nu al is bekend dat Aruba volgend jaar vertegenwoordigd zal worden op Curagao tijdens de Easter Open Tournament en in Jamaica tijdens de Carebaco- wedstrijden. De BBA heeft gisteren in een communiqué dank uitgebracht aan alle personen en instanties, die door de jaren heen de BBA hebben geholpen en eenieder, die aan badminton wil meedoen, uitgenodigd zich op donderdag in de Sporthal op te geven tussen zeven en tien uur 's avonds. Het bestuur van de BBA wordt in dit derde lustrumjaar gevormd door: voorzitter R. Nieuw, vicevoorzitter R. Altman, secretaris G. Simon, penningmeester B. Hernandez, commissarissen E. van der Linde, M. McClure, E. Vemannan, M. Croes en M. Williams.<ref>Met uitgebreid activiteiten-programma Badminton Bond Aruba viert haar derde lustrum. "Amigoe". Curaçao, 08-11-1986, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 29-05-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641854:mpeg21:p013</ref> ------------- {{Variante|a}} {{Futbolista |nomberdihungado = |Nomber = Mario Croes |potret = |Fecha di nasementu = |Siudat di nasementu = |Pais di nasementu = {{ABW}} |Nashonalidat = hulandes |Posishon = |club = }} '''Hyacintho Mario Croes''' (☆ ± 1942 na [[Aruba]]), tambe conoci como '''Mario Croes jr.''', ta un ex-hungado di pingpong [[Aruba]]no. Entre decada 1960 y decada 1980 el a titula 13 vez campeon di Aruba. Den [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]] Croes tabata un di e dos "grandinan" den deporte di tennis di mesa, banda di [[Robert Hosé]] di [[Kòrsou|Corsou]].<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463158:mpeg21:a0099|titel=Sensationele zege van R. Hosé over M. Croes|werk=[[Amigoe]]|datum=1970-11-02|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> == Biografia == Mario Croes ta yiu di Eymee Zeppenfelt y Mario Hyacinto Croes, empresario i doño di La Gran Bodega.<ref name="Amigoe">{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462365:mpeg21:a0121|titel=In de Franciscuskerk|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-07-16|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> Cu mas o menos siete aña el a cuminsa hunga pingpong y tabata train cu su mama pa despues sigi train cu su tata y otro famianan.<ref name="Amistad">{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AMISTAD-1976-11/page/3/mode/1up?q=Amistad+mei+1976&view=theater|titel=Mario Croes: 26 aña den pingpong|werk=Amistad|datum=november 1976|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> Croes a cuminsa mustra su talentonan ora cu na edad di 9 aña el a sali campeon "junioren" na Aruba. Cu 12 aña el a drenta division di senioren y na 1959, cu 16 aña, a bira campeon di Aruba pa prome bes.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010997546:mpeg21:a0072|titel=Mario Croes jr: nieuwe tienkampkampioen tafeltennis|werk=[[Amigoe]]|datum=1959-02-25|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> Na 1960 e ta prolonga su titulo.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010459813:mpeg21:a0112|titel=Mario Croes jr. weer de sterkste|werk=[[Amigoe]]|datum=1960-04-01|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> Hunto cu Cholan Jacobs e tabata hunga pa e team Arubano di Bavaria Stars. Den e torneo organisá door di e asociacion "Entre Nous Juveniles” na Corsou el a hunga cu 17 aña su prome wega internacional contra [[Colombia]]. Croes tabata doño di Mario's Sports Shop den Wilhelminastraat 51 na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]. E ta casa cu Ruth Arends y hunto nan tin un yiu homber, Mario III, i un yiu muhe Janine.<ref name="Amigoe"/> {{Appendix}} {{Stub}} {{DEFAULTSORT:Croes, Mario}} [[:Category:Hende]] [[:Category:Deporte na Aruba]] Pa promer viaha el a sali campeon di Aruba dia cu e tabatin 15 aña di edad. Awor flbi cu e tin 34 aña e por bisa cu ela sali 13 vez campeon di nos isla y e ta posee nada menos cu 39 copa y 27 medaya. Un deportista arubano cu e destaca su mes den e deporte di ping pong specialmente door di su mes esfuerzonan y su perserverancia, como cu manera nos lektornan por lesa mas alew, no ta semper ela haya ayudo den su carera deportivo na su isla natal. Mario Croes jr., casá cu Ruth Croes-Arends, ta haya cu e deporte di ping pong na Aruba a bai hopi atrcus den e 26 aña cu e tin ta praktikele. Amistad a tene un entrevista exclusivo cu e deportista te ainda mas grandi riba terreno di ping pong actuahnente: Mario Croes Jr.<ref name="Amistad">{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AMISTAD-1976-11/page/3/mode/1up?q=Amistad+mei+1976&view=theater|titel=Mario Croes: 26 aña den pingpong|werk=Amistad|datum=november 1976|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> mi a cuminsa hunga ping pong tempo mi tabata tin mas o menos siete aña. Mi mama a cuminsa siñami, pero mi no a worry mucho. Toch mi a sigi hunga cu mi tata y cu mi otro famianan. Un viaha mi a bai Flamingo Room (Trocadero), caminda tabatin un mesa di ping pong, anto ei nan mi a mira Cholan Jacobs, e tempo ei e campeon di Aruba, hunga. Esei a dunami smaak pa mi sigi train cu mi famia. Dia m'a cimiinsa hunga di verdad mi tabatin 12 ema y mi a cuminsa train cu Cholan. E tempo ei mi tabata hunga cinco te seis ora pa dia. Mi tabata caba di come dies dos or y mei y bai hunga te siet’or y mei di anochi. Tur dia e mesim cos. Mi no tabata hunga ni siña les. Mario a cuminsa mustra su talentonan ora cu na edad di 9 aña ela sali campeon di Junioren na Aruba. Cu 12 aña ela drenta division di senioren y cu 16 aña pa promer vez ela logra bira campeon di Aruba. Su promer wega internacional ela hunga contra Colombianonan tempo cu e tabatin 17 aña na 1959. E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” Entre Nous Juveniles na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsou. E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsou. in de Franciscuskerk te Oranjestad is gistermorgen het kerkelijke huwelijk ingezegend vun mejuffrouw Rulh Arends, dochter V(.n. de heer en mevrouw Milo de R. Arends-Arends en de heer Mario Croes, zoon van de heer en mevrouw Mario H. Croes- Zeppenfelt. Voor de receptie ten huize van de bruid bestond grote belangstelling. Het bruidspaar wachtte een verrassing; een taart in de vorm van een tafeltennistafel. De bruidegom is dan ook tafeltenniskampioen van Aruba.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462365:mpeg21:a0121|titel=In de Franciscuskerk|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-07-16|bezochtdatum=2022}}</ref> * Eigenaar van Mario's Sports Shop, Wilhelminastraat 51, Oranjestad, Aruba * Huwde in 1965 met Ruth Arends, kinderen Mario III en Janine {{Appendix}} --------------- dlyqcq9wztgd0ndx3ruchrc44beue47 199643 199642 2026-08-06T10:46:57Z Caribiana 8320 199643 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ Pending: [[Barracudas Artistic Aruba]] - [[Aruba Dolphins]] - [[Stingray Swimming Team]] - [[Shawn Zarraga]] - [[Antwone Thyshon Kelly]] - [[Badminton Bond Curacao]] - [[Seleccion nacional di badminton di Aruba]] - [[Aruba Sport Unie]] -------- {{infobox deportista | variante= a | nomber completo = Higinio Ajelandro Farro | alias = Patan | fecha nacemento = [[11 di yanüari|11 di januari]] [[1942]] | luga nacemento = {{ABW}} | fecha fayecimento = [[30 di yüli |30 di juli]] [[2026]] | luga fayecimento = | deporte = [[File:Olympic pictogram Weightlifting.png|22px]] hisamento di peso | disciplina = | prome titulo = 1965, campeon di Aruba | debut = 1964 | activo = <!-- Seccion di distincion --> | bista medaya = {{Bista medaya}} {{Bista medaya rij|[[Weganan Centroamericano y di Caribe|Weganan CAC]] 1978| 0 | 0 | 1}} {{Bista medaya total|1|0|0|1}} }} '''Higinio Alejandro (Patan) Farro''' (☆ [[11 di yanüari|11 di januari]] [[1942]] na [[Aruba]] - † [[30 di yüli |30 di juli]] [[2026]]<ref>[https://www.arubanative.com/aurora-royal-pray-funeral-home-ta-anuncia-fayecimento-di-higinio-alejandro-farro-mihor-conoci-co-mo-patan/ Aviso di fayecemento], arubanative.com (4 di augustus 2026)</ref>) tabata un musico, compositor y deportista [[Aruba|Arubiano]]. El a titula campeon di hisamento di peso di Aruba pa diescuater aña consecutivo (1965-1978) y tabata tambe campeon di [[Antias Hulandes]] pa nuebe aña consecutivo.<ref name="telearuba"/> Farro ta wordo considera un di e pioneronan mas importante di hisamento di peso na Aruba.<ref>[https://arubanews.ca/patan-farro-weightlifting-legacy-honoured-following-aruban-champions-death/ Patan Farro Weightlifting Legacy Honoured Following Aruban Champion’s Death], arubanews.ca (4 di augustus 2026)</ref><ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/93280/voormalig-gewichthefkampioen-patan-farro-overleden-vz1916 Voormalig gewichthefkampioen ‘Patan’ Farro overleden], curacao.nu (4 di augustus 2026)</ref> Fuera di su carera deportivo, e tabata tambe un figura cultural como wicharero, restaurado y promotor di e tradicional [[Caha di Orgel|caha di orgel]].<ref name="cultura">[https://www.aruba.nu/nieuws/kunst-cultuur-en-muziek/57390/unieke-eer-voor-muzikanten-met-liefde-voor-cahi-orgel Unieke eer voor muzikanten met liefde voor Cah’i Orgel], aruba.nu (27 di november 2024)</ref> == Biografia == Farro tabata un deportista di distrito di [[Noord]]. El a cuminsa como pesista na aña 1964 y a logra di dos luga den su prome competencia. Den e aña siguiente, e nivel di e deporte riba e isla a baha considerablemente, debi cu hopi hisador di peso, cu tabata di origen stranhero, a bandona Aruba despues di nan retiro for di [[Lago Oil & Transport Company|refineria Lago]].<ref>[https://297sportsaruba.com/na-memoria-di-higinio-alejandro-patan-farro/ Na memoria di Higinia Alejandro "Patan" Farro], 297sportsaruba.com (3 di augustus 2026)</ref> Apesar di condicionnan dificil, Farro a sigui train y desaroya den deporte di peso. E tabata entrena hunto cu otro deportistanan den un espacio chikito na Wilhelmina Stadion (awor [[Stadion Guillermo Prospero Trinidad]]). El a entrena sin guia di un entrenador profeshonal y nunca a haya oportunidat pa sigui entrenamento den exterior. Pa participa na torneo internacional, e tabata depende di su propio dianan di vakantie. Despues di su retiro for di competencia, Farro a yuda Federacion Aruba Weightlifting Association como referee. Farro tabata casa y tata di tres yiu. El a fayece dia 30 di juli 2026 na edat di 84 aña. Diferente organisacion, entre otro Aruba Amateur Weightlifting Association y Departamento di Cultura di Aruba, a record’é como un atleta sobresaliente y un figura cultural di gran balor. ==Carera deportivo == ===Logro y record === Ademas di su titulonan local y regional, Farro tabata conoci pa su forsa excepcional. Durante su carera el a kibra mas cu 50 record di Aruba. Den añanan 1970, el a logra e siguiente prestacion aproxima:<ref name="telearuba"/> * squat: serka 272 kilo (600 liber) * deadlift: serka 318 kilo (700 liber) * bench press: serka 181 kilo (400 liber) * snatch: serka 125 kilo (275 liber) * clean and jerk: serka 160 kilo (352 liber) Su recordnan Arubano di 1976 den e disciplinanan "snatch" y "clean and jerk" a keda sin wordo bati pa cuarenta aña, te cu na 2016 nan a wordo mehora, hunto cu su total combina.<ref name="telearuba"/> === Carera internacional === Na 1970, Farro a wordo selecciona pa representa Antias Hulandes na [[Weganan Centroamericano y di Caribe]] (CAC) na [[Panama]]. Ora [[Comite Olimpico Antias Hulandes]] (NAOC) a nenga pa financia su biahe, e mes a cumpra su boleto di avion y a logra di cuater luga den su categoria.<ref name="telearuba">{{citeer web|url=https://telearuba.aw/article/na-memoria-di-higinio-alejandro-patan-farro|titel= Na memoria di Higinio Alejandro "Patan" Farro|werk=[[Telearuba]]|datum=2026-08-02|bezochtdatum=2027-08-06}}</ref> Na 1971, el a termina na di cinco luga durante [[Weganan Panamericano]] na [[Cali]], [[Colombia]]. Na 1974, el a bolbe logra di cuater luga na CAC na [[Repúblika Dominikano|Republica Dominicano]].<ref name="telearuba"/> Su logro internacional mas importante a yega na 1978, ora el a gana un medaya di brons na CAC na [[Medellín]].<ref name="telearuba"/> == Contribucion cultural == For di chikito, Farro a desaroya un amor profundo pa musica, specialmente pa [[caha di orgel]] tradicional. E pasion aki a converti’e den un maestro respeta den restaura, afina y construi cylinder (cilinder di clabo). E tabata un di e poco expertonan na Aruba cu e habilidad artesanal pa traha y mantene e mecanismo compleho di e instrumento.<ref name="cultura"/> Farro tabata doño di e caha di orgel historico “El Diamante”, cu tabata mas cu 100 aña bieu. El a contribui na preservacion di e instrumento, tanto na Aruba como na [[Kòrsou|Corsou]], caminda el a traha riba varios caha di orgel.<ref name="honor">[https://www.gobierno.aw/a-honra-varios-tocado-di-cahi-orgel-riba-dia-di-musico A honra varios tocado di cah’i orgel riba dia di musico], Gobierno di Aruba (25 di november 2024)</ref> Na 1982, el a gana e premio principal den un concurso di caha di orgel na Hoffi Sero Janchi cu su orgel “El Diamante”.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-DOCUMENTACION-005276/mode/1up?q=patan+farro Ambiente inmenso na concurso di caha di orgel], Diario (30 di augustus 1982)</ref> == Reconocemento == Durante su carera activo, Farro no a haña hopi reconocemento oficial. Sinembargo, despues di su retiro, el a wordo honra cu diferente distincion: * 1974 - nominacion pa premio di “atleta di aña” di [[Aruba Sport Unie]]<ref>[https://coleccion.aw/show/?ANA-DIG-CARA-C002 Alejandro "Patan" Farro], coleccion.aw</ref> * condecoracion real como "ridder" den [[Orden di Oranje-Nassau]] * inclusion den Salon di Fama di Aruba * 1991 - Premio Promocional Santa Anna pa su contribucion na deporte y cultura El a ricibi tambe multiple premio cultural y reconocemento oficial di gobiernonan di Aruba y Corsou pa su rol den preservacion di caha di orgel.<ref name="honor"/><ref name="baluarte"/> {{Appendix}} {{DEFAULTSORT:Farro, Patan}} [[:Kategoria:Hende]] [[:Kategoria:Deporte na Aruba|Hisamento di peso]] [[:Kategoria:Kultura]] ===Logro y record === Ademas di su titulonan local y regional, Farro tabata conoci pa su forsa excepcional. Durante su carera el a kibra mas cu 50 record di Aruba. Den añanan 1970, el a logra e siguiente prestacion aproxima:<ref name="telearuba"/> * squat: serka 272 kilo (600 liber) * deadlift: serka 318 kilo (700 liber) * bench press: serka 181 kilo (400 liber) * snatch: serka 125 kilo (275 liber) * clean and jerk: serka 160 kilo (352 liber) Su recordnan Arubano di 1976 den e disciplinanan "snatch" y "clean and jerk" a keda sin wordo bati pa cuarenta aña, te cu na 2016 nan a wordo mehora, hunto cu su total combina.<ref name="telearuba"/> == Contribucion cultural == For di chikito, Farro a desaroya un amor profundo pa musica, specialmente pa [[caha di orgel]] tradicional. E pasion aki a converti’e den un maestro respeta den restaura, afina y construi cylinder (cilinder di clabo). E tabata un di e poco expertonan na Aruba cu e habilidad artesanal pa traha y mantene e mecanismo compleho di e instrumento.<ref name="cultura"/> Farro tabata doño di e caha di orgel historico “El Diamante”, cu tabata mas cu 100 aña bieu. El a contribui na preservacion di e instrumento, tanto na Aruba como na [[Kòrsou|Corsou]], caminda el a traha riba varios caha di orgel.<ref name="honor">[https://www.gobierno.aw/a-honra-varios-tocado-di-cahi-orgel-riba-dia-di-musico A honra varios tocado di cah’i orgel riba dia di musico], Gobierno di Aruba (25 di november 2024)</ref> Na 1982, el a gana e premio principal den un concurso di caha di orgel na Hoffi Sero Janchi cu su orgel “El Diamante”.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-DOCUMENTACION-005276/mode/1up?q=patan+farro Ambiente inmenso na concurso di caha di orgel], Diario (30 di augustus 1982)</ref> == Reconocemento == Durante su carera activo, Farro no a haña hopi reconocemento oficial pa su prestacionnan. Sinembargo, despues di su retiro, el a wordo honra cu varios distincion: * 1974 - nominacion pa premio di “atleta di aña” di [[Aruba Sport Unie]]<ref>[https://coleccion.aw/show/?ANA-DIG-CARA-C002 Alejandro "Patan" Farro], coleccion.aw</ref> * condecoracion real como "ridder" den [[Orden di Oranje-Nassau]] * inclusion den Salon di Fama di Aruba * 1991 - Premio Promocional Santa Anna pa su contribucion na deporte y cultura Segun Archivo Nacional Aruba, Farro tabata tambe nominá pa premio di “atleta di aña” di Aruba Sport Unie na 1974. == Fayecemento == Farro tabata casa y tata di tres yiu. El a fayece dia 30 di juli 2026 na edat di 84 aña. Diferente organisacion, entre otro Aruba Amateur Weightlifting Association y Departamento di Cultura di Aruba, a record’é como un atleta sobresaliente y un figura cultural di gran balor. {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] Desde chikito, Patan a desaroya un amor profundo pa musica. E pasion ey a converti’e den un maestro respeta, tanto den pone pieza, afina y restaura cahanan di orgel, como den preserva e sonidonan autentico. Como hobby y trabao e ta toca caha di orgel y traha cylinder pa caha. Ademas di su contribucion na deporte, Farro tabata tambe envolvi den preservacion di herencia cultural di Aruba, specialmente door di su trabou cu restauracion y promocion di [[Caha di Orgel|cah’i orgel]] tradicional.<ref name="honor">[https://www.gobierno.aw/a-honra-varios-tocado-di-cahi-orgel-riba-dia-di-musico A honra varios tocado di cah’i orgel riba dia di musico], Gobierno di Aruba (25 di november 2024)</ref> E legendario hisador di peso Arubiano Higinio Alejandro “Patan” Farro tambe tabata un figura cultural bon conoci y un tocado, doño y restaurador celebra di e tradicional caha di orgel (orgel di bari) yama “El Diamante”.<ref>[https://www.aruba.nu/nieuws/kunst-cultuur-en-muziek/57390/unieke-eer-voor-muzikanten-met-liefde-voor-cahi-orgel Unieke eer voor muzikanten met liefde voor Cah’i Orgel], aruba.nu (27 di november 2024)</ref> Legado Cultural E Instrumento: Patan Farro tabata doño y tabata cuida un caha di orgel historico di 100 aña bieu como “El Diamante” tabata conoci. Diamante". Artesania: E tabata un di e poco personanan na Aruba cu e habilidad raro pa pega y martillo e cilindernan (cilinder di claba) cu ta wordo uza pa toca musica tradicional riba e instrumento. No ta facil pa a aregla, marca y claba pieza riba caha di orgel. Na Corsou Patan a pone piesa pa por lo menos 16 caha di orgel.<ref name="baluarte">[https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2015-10-07/mode/2up?q=patan+farro+oranje+nassau Reconocemento na baluarte di cah’i orgel Alegandro ‘Patan’ Farro], Bon Dia Aruba (7 di october 2015)</ref> Reconocimento: El a ricibi multiple premio cultural y reconocimentonan oficial di gobiernonan di Aruba y Corsou pa conserva e musical unico aki.<ref name="honor"/><ref name="baluarte"/> Na 1982, den concurso di caha di orgel na Hoffi Sero Janchi, Farro a sali ganado maximo cu su caha di orgel Diamante.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-DOCUMENTACION-005276/mode/1up?q=patan+farro Ambiente inmenso na concurso di caha di orgel], Diario (30 di augustus 1982)</ref> == Reconocemento == Durante su carera activo, Farro no a haña hopi reconocemento oficial pa su prestacionnan. Sinembargo, despues di su retiro, el a wordo honra cu varios distincion: * 1974 - nominacion pa premio di “atleta di aña” di [[Aruba Sport Unie]]<ref>[https://coleccion.aw/show/?ANA-DIG-CARA-C002 Alejandro "Patan" Farro], coleccion.aw</ref> * condecoracion real como "ridder" den [[Orden di Oranje-Nassau]] * inclusion den Salon di Fama di Aruba * 1991 - Premio Promocional Santa Anna pa su contribucion na deporte y cultura Segun Archivo Nacional Aruba, Farro tabata tambe nominá pa premio di “atleta di aña” di Aruba Sport Unie na 1974. == Fayecemento == Farro tabata casa y tata di tres yiu. El a fayece dia 30 di juli 2026 na edat di 84 aña. Diferente organisashonnan, entre otro Federacion Aruba Weightlifting Association y Departamento di Cultura di Aruba, a record’é como un atleta respectivamente culturista sobresaliente y un persona ehemplar. {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] '''Higinio Alejandro (Patan) Farro''' (☆ [[11 di yanüari]] [[1942]] - † 30 di yüli 2026) tabata un hisado di peso [[Aruba|Arubiano]]., conoci den su tempu aktivo komo e hòmber mas fuerte di Aruba. El a dominá deporte di levantamentu di peso riba e isla pa mas ku un dekada i a representá Antia Hulandes na diferente torneo internashonal. Farro a gana e titulo di kampion di Aruba pa dieskuater (14) aña konsekutivo i tabata tambe kampion di Antia Hulandes pa nuebe (9) aña. El ta konsiderá un di e pioneronan mas importante di levantamentu di peso na Aruba.<ref>[https://arubanews.ca/patan-farro-weightlifting-legacy-honoured-following-aruban-champions-death/ Patan Farro Weightlifting Legacy Honoured Following Aruban Champion’s Death], arubanews.ca (4 di augustus 2026)</ref><ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/93280/voormalig-gewichthefkampioen-patan-farro-overleden-vz1916 Voormalig gewichthefkampioen ‘Patan’ Farro overleden], curacao.nu (4 di augustus 2026)</ref> == Bida y carera == Farro a kuminsá ku levantamentu di peso na aña 1964 i a logra di dos luga den su promé kompetensia. Den e aña siguiente, e deporte a baha hopi na nivel riba e isla, despues ku hopi trahadó strañero a laga Aruba tras despido na refineria di Lago.<ref>https://297sportsaruba.com/na-memoria-di-higinio-alejandro-patan-farro/</ref> A pesar di e situashon difísil, Farro a sigui entrená bou di kondishonnan hopi limitá. El tabata entrená den un espasio chikí bou di graderia di Wilhelmina Stadion (awor Stadion Guillermo Prospero Trinidad), ku ventilashon insufisiente i un solo plataforma ku el mester a kompartí ku siete otro deportista. El a entrená sin entrenador profeshonal i nunca a haña oportunidat pa sigui kampamentu di entrenamiento na exterior. Pa torneo internashonal, el tabata depende di su propio dianan di vakashon, pasobra no a haña permiso adicional di su trabou. ===Carera internacional=== Na 1970, Farro a wordu selekshoná pa representá Antia Hulandes na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Panamá. Ora e Komité Olímpiko Antiano a nenga pa paga su biahe, el mes a kumpra su boleto di avion i a logra di kuarto luga den su kategoria. Na 1971, el a termina na di sinku luga durante e Huegos Panamericanos na Cali, Kolombia. Na 1974, el a bolbe logra kuarto luga na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Republica Dominicano. Su logro internashonal mas importante a yega na 1978, ora el a gana un medaya di brons na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Medellín. ==Logro y rekord == Ademas di su titulo lokal i regional, Farro tabata konosí pa su forsa eksepshonal. Den añanan setenta, el a logra e siguiente prestashonnan aproksimá: squat: serka 272 kilo (600 lbs) deadlift: serka 318 kilo (700 lbs) bench press: serka 181 kilo (400 lbs) snatch: serka 125 kilo (275 lbs) clean and jerk: serka 160 kilo (352 lbs) Su rekordnan arubiano di 1976 den e disciplinanan snatch i clean and jerk a keda sin bati pa aproksimadamente kuarenta (40) aña. Na 2016, e rekordnan aki i su total kombiná finalmente a wordu mehorá. Rekonosimentu Durante su karrera aktivo, Farro no a haña hopi rekonosimentu ofisial pa su prestashonnan. Sin embargo, despues di su retiro, el a wordu honrá ku diferente distinkshon: distinkshon real inklushon den Eregalerij di Aruba Premio Santa Anna pa su kontribushon na deporte i kultura Segun Archivo Nacional Aruba, Farro tabata tambe nominá pa premio di “atleta di aña” di Aruba Sport Unie na 1974. == Ca'i orgel == * Diamante<ref>https://www.gobierno.aw/en/several-barrel-organ-players-were-honored-on-musicians-day</ref> E legendario hisador di peso Arubiano Higinio Alejandro “Patan” Farro tambe tabata un figura cultural bon conoci y un hungador, doño y restaurador celebra di e tradicional caha di orgel (orgel di bari) yama “El Diamante”.<ref>[https://www.aruba.nu/nieuws/kunst-cultuur-en-muziek/57390/unieke-eer-voor-muzikanten-met-liefde-voor-cahi-orgel Unieke eer voor muzikanten met liefde voor Cah’i Orgel], aruba.nu (27 di november 2024)</ref> Legado CulturalE Instrumento: Patan Farro tabata doño y tabata cuida un caha di orgel historico di 10 aña bieu como “El Diamante” tabata conoci. Diamante".Artesania: E tabata un di e poco personanan na Aruba cu e habilidad raro pa pega y martillo e cilindernan (cilinder di claba) cu ta wordo uza pa toca musica tradicional riba e instrumento.Reconocimento: El a ricibi multiple premio cultural y reconocimentonan oficial di gobierno di Aruba pa conserva e musical unico aki == Legado == Farro su influensia a bai mas allá di su rekordnan i medayanan. El a demostrá ku un atleta arubiano por kompetí na nivel regional, a pesar di falta di fasilidat, guia profeshonal i sosten finansiero. Su determinashon — manera paga su propio biahe i sigui entrená bou di kondishonnan difísil — a hasi’e un ehèmpel pa generashonnan posterior di deportista. Ademas di su kontribushon na deporte, Farro tabata tambe envolví den preservashon di herensia kultural di Aruba, spesialmente dor di su trabou ku restaurashon i promoshon di e Cah’i Orgel tradicional. Fayesimentu Farro a fayesé dia 30 di yüli 2026 na edat di 84 aña. Diferente organisashonnan deportivo, entre otro Aruba Amateur Weightlifting Association, a record’é komo un atleta sobresaliente i un persona ehèmpelar, i a ekspresá kondolensia na su famia. ------------ '''Aruba Sport Unie''' (ASU), tambe konosí komo '''Union Deporte Aruba''' òf '''Union Deportivo Arubano''', ta e organisashon cumbre di deporte na Aruba. E ta fungí komo federashon madre pa e diferente federashonnan i bondnan deportivo riba e isla. ASU ta representa mas ku 25 federashon deportivo i tin komo meta koordiná, promové i desaroyá deporte na Aruba. Pa bira miembro di ASU, un organisashon deportivo mester ta registra komo persona hurídiko i no por representa un deporte ku ta kaba representá pa un otro federashon miembro. ==Historia== Aruba Sport Unie a wordu fundá dia 23 di desèmber 1941, for di e nesesidat pa koordiná i stimulá desaroyo di deporte riba e isla. Entre e organisashonnan ku a kontribuí na su fundashon tabatin clubnan manera RCA, Club Caribe i Tivoli. E promé presidente tabata [[Jacobo Arends|Jacobo Rudolf (Coco) Arends]], kende tabata tambe envolví den fundacion di [[Arubaanse Voetbalbond]] (AVB) algun aña prome. Na 1949, ASU a kuminsá haña subsidio di e gobierno sentral pa sostené federashonnan deportivo, spesialmente pa organisashon di kompetensianan i otro aktividatnan. Durante e añanan 1950 i 1960, sektor priva a hunga un papel importante den desaroyo di deporte na Aruba. E kompania petrolero Lago Oil & Transport Company, por ehèmpel, a brindá sosten finansiero i material na diferente clubnan. Mateo Reyes tabata un di e figurannan clave den e proseso di distribushon i desaroyo. Na 1955, ASU a organisá e promé ASU Olimpiada, un evento ku a stimulá kompetensia entre atletanan lokal i ku a bira un tradishon durante varios dekada. Den e evento aki, atletanan tabata wordu rekonosé komo “atleta di aña”. Entre 1955 i 1993, ASU tabata responsabel pa maneho di e Wilhelminastadion na Oranjestad. Te na 1997, ASU tabata tambe enkargá ku distribushon di subsidio gubernamental na federashonnan deportivo. Despues di e aña ei, e tarea aki a pasa direktamente na gobierno di Aruba. ==Facilidatnan deportivo== ASU ta manehá diferente instalashon deportivo riba Aruba, entre otro: ===Joe Laveist Sport Park=== Situa na San Nicolas, e parke aki ta un fasilidat multifunkshonal ku instalashonnan pa: basebal futbòl volleyball basketball atletismo E parke por wordu usa tambe pa evento grandi manera konserto i aktividatnan komunidario. ===Centro Deportivo Betico Croes=== Situa na Santa Cruz, e fasilidat aki ta un kompleks deportivo di paden ku aire akondishoná. E ta usa pa deporte di sala i arte marcial. ==Organisashon i rol== ASU ta fungí komo koordinadó entre e diferente federashonnan deportivo na Aruba i ta apoyá: desaroyo di deporte organisashon di kompetensianan promoshon di atletanan lokal Riba e isla tin mas ku 30 organisashon deportivo ku ta forma parti di e sistema koordiná pa ASU. Entre e deporte mas popular na Aruba tin futbòl i basebal. Basebal, en partikular, a kontribuí na reconocimiento internashonal di Aruba, ku varios atletanan arubiano ku a hunga den Major League Baseball. ===Presidente === * Jacobo Rudolf “Coco” Arends (promé presidente) * Gerald Franca * Soraida Boekhoudt (2022– ) --- {{Variante|a}} {{infobox organisacion | variante = a | tipo = Deporte | nomber = Aruba Sport Unie | funda = [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]] | fundado = }} '''Aruba Sport Unie''' (Union Deporte Aruba, ASU), tambe conoci como '''Union Deportivo Arubano''', ta e organisacion cumbre di deporte na [[Aruba]]. E ta fungi como federacion cumbre pa diferente federacion y bond deportivo riba e isla. ASU ta representa mas cu 25 federacion deportivo y tin como meta coordina, promove y desaroya deporte na Aruba. Pa bira miembro di ASU, un organisacion deportivo mester ta registra como [[Persona hurídiko|persona huridico]] y no por representa un deporte cu ta representacaba pa otro federacion miembro. == Historia == Aruba Sport Unie a wordo funda dia [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]]. E organisacion a surgi for di e necesidad pa coordina y stimula desaroyo di deporte riba e isla. Den promé añanan di su existencia, diferente club i organisashon deportivo a kontribuí na fundashon di ASU, entre otro [[RCA]], Club Caribe i Tivoli. E promé presidente di e organisashon tabata '''Coco Arends''', kende tabata tambe envolví den fundashon di e '''Arubaanse Voetbal Bond''' algun aña promé. Na 1949 ASU a kuminsá ricibí subsidio di e gobierno sentral pa apoyá federashonnan deportivo ku organisashon di kompetensia i actividadnan deportivo. Durante añanan hopi organisashon i empresanan lokal a brindá sosten finansiero i material na deporte na Aruba. E kompanía petrolero Lago Oil & Transport Company tabata un di e sostenedornan importante, donando material deportivo i apoyando desaroyo di clubnan deportivo. Mateo Reyes tabata un di e personanan cu a yuda den e proseso di desaroyo aki. Den 1955 ASU a organisá e promé '''ASU Olimpiada''', un evento deportivo pa estimulá kompetensia entre atletanan lokal. E evento aki a bira un tradishon durante varios dekada, kaminda atletanan a wordo rekonosé komo “atleta di aña”. Entre 1955 i 1993 ASU tabata responsabel pa maneho di e [[Wilhelminastadion]] na Oranjestad. Te na 1997 ASU tabata tambe responsabel pa distribushon di subsidio gubernamental pa federashonnan deportivo. Despues di e aña aki, e tarea aki a wordo asumí direktamente pa e gobierno di Aruba. == Facilidatnan deportivo == ASU ta manehá diferente instalashon deportivo riba Aruba. '''Joe Laveist Sport Park''' na [[San Nicolas, Aruba|San Nicolas]] ta un parke deportivo multifunkshonal ku instalashonnan pa deporte manera: * [[Basebal]] * [[Futbòl]] * [[Volleyball]] * [[Basketbal]] * [[Atletismo]] E parke por wordo usa tambe pa evento grandi manera konserto i otro aktividatnan komunidario. '''Centro Deportivo Betico Croes''' na [[Santa Cruz, Aruba|Santa Cruz]] ta un fasilidat deportivo di paden ku aire acondicioná. E centro ta usa pa deporte di sala i arte marcial. == Organisashon == ASU ta fungí komo koordinadó entre e diferente federashonnan deportivo na Aruba. E organisashon ta apoyá desaroyo di deporte, organisashon di kompetensianan i promoshon di atletanan lokal. Riba e isla tin mas ku 30 organisashon deportivo cu ta forma parti di e sistema deportivo coordina pa ASU. Entre e deporte mas popular na Aruba tin [[futbòl]] i [[basebal]]. Especialmente basebal a duna Aruba reconocimiento internashonal, ku varios atletanan Arubiano cu a hunga den [[Major League Baseball]]. == Organisacion == Entre e presidentenan di Aruba Sport Unie tin: * [[Coco Arends|Jacobo Rudolf (Coco) Arends]] (1892-1965) – promé presidente * Gerald Franca – presidente durante diferente periodo den siglonan reciente * Soraida Boekhoudt – presidente (2022) [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] '''Aruba Sport Unie''' o '''Union Deportivo Arubano''' (ASU) ta e federacion cumbre di e federacionnan deportivo na [[Aruba]]. dre di 25 bond deportivo. Pa bira miembro di A.S.U. e organisacion mester ta un persona huridico y no mag di tin un miembro pa e deporte ey caba den A.S.U. == Historia == ASU e ser funda dia [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]]. * ASU taba maneha Wilhelminastadion di 1955 te 1993 A.S.U. ta maneha dos facilidad cu ta nan propiedad, esta Joe Laveist Sport Park na San Nicolas y Centro Deportivo Betico Croes na Sta Cruz. Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. Centro Deportivo Betico Croes ta completamente airecondiciona y ta uz'e pa tur sport di paden y arte marcial. Huur di e sporthal ta depende di cuanto hende mester uza pa maneha e lugar pa e actividad y ki sorto di actividad e ta. Pa mas informacion por yama oficina di A.S.U. na e numbernan di telefon ariba menciona.<ref>[https://www.gobierno.aw/union-deporte-aruba-asu Union Deporte Aruba (ASU)], Gobierno di Aruba</ref> Aruba Sport Unie a wordo funda dia 21 di December, 1941. E aña aki 21 di December, e ta cumpli 75 aña y tin cu corda riba e fundadornan. Segun e presidente actual Gerald Franca, e aña aki lo ta uno special den cuadro di e celebracion aki. Tambe el a splica kico tur nan tin pensa di haci pa loke ta e celebracion den 2017. Franca a splica cu e prome presidente tabata Coco Arends, kende ta e mesun persona cu a cuminsa tambe, kende ta fundador di Arubaanse Voetbal Bond 5 pa 6 aña prome. Un di e organisacionnan cu a yuda lanta Aruba Sport Unie tabata RCA, Club Caribe y Tivoli, cual ta e prome organisacionnan cu a lanta e asociacion aki. Na 1949 pa prome biaha den historia, ASU a cuminsa haya e subsidio di Gobierno Central pa facilita tambe e federacionnan di e tempo ey cu placa pa nan organisa actividadnan. Despues di e periodo ey tabata haya Lago ta yuda hopi den parti di formacion di e clubnan y nan tabata subsidia of duna donacion na e diferente clubnan pa nan material, etc. durante aña. Difunto Mateo Reyes, kende ta un persona conoci y keri, tabata encarga cu esaki. E ta un di e personanan cu a yuda ASU pa haya Joe Laveist for di Lago como un centro pa deporte. Lago Sportpark tabata di Lago y a bin pa pase pa Joe Laveist, pa pas’e pa ASU. Franca a menciona cu durante aña, durante 1955, ASU a celebra su prome ASU Olimpiada y despues di esey a keda celebr’e. Hopi di e atletanan grandi ta recorda e fechanan ey, caminda cu nan a wordo eligi como atleta di aña den decadanan di 60, 70 y 80. ASU semper a maneha deporte pa Gobierno y hasta a bay asina leu cu ASU a manda hende den exterior cu studie opdracht, pa bin bek lanta scol di deporte pa Aruba. Esaki nunca a logra debi na cosnan cu tabata pasa internamente. Despues ASU tabata encarga pa duna subsidio te cu na aña 1997, caminda cu Gobierno a tuma e tarea aki bek den su seno. Franca a sigui splica cu na e momentonan aki tin un comision cu ta trahando riba dje pa pasa e fecha pa Januari. Pa fin di aña ta imposibel pa organisa algo. Idea ta pa haci algo riba dje pa recorda e fecha y recorda esnan cu a funda e organisacion aki. Tabata tin hasta hendenan conoci entre otro shon A. Eman cu tabata un di e prome personanan den e directiva. Tin hopi hende conoci den comunidad tabata forma parti di ASU di e tempo ey.<ref>[https://masnoticia.com/aruba-sport-unie-lo-cumpli-75-ana-dia-21-di-december-proximo/ Aruba Sport Unie lo cumpli 75 aña dia 21 di December proximo], Mas Noticia (28 di november 2016)</ref> The sparse available evidence, however, reveals that there are around thirty-five sport organisations on the island that fall under the umbrella of the Aruba Sport Union (ASU), which was formed in 1941.44 As in Curaçao, two of the more popular team sports are soccer and baseball, and it is baseball that has given it the greatest international recognition through the participation of at least six Arubans in MLB since 1996.4 ASU President Gerald Franca --> 2022 Soraida Boekhoudt --- Aruba Sport Unie, funda dia 23 di december 1941, ta e bond madre di 25 bond deportivo. Pa bira miembro di A.S.U. e organisacion mester ta un persona huridico y no mag di tin un miembro pa e deporte ey caba den A.S.U. A.S.U. ta maneha dos facilidad cu ta nan propiedad, esta Joe Laveist Sport Park na San Nicolas y Centro Deportivo Betico Croes na Sta Cruz. Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. Centro Deportivo Betico Croes ta completamente airecondiciona y ta uz'e pa tur sport di paden y arte marcial. Huur di e sporthal ta depende di cuanto hende mester uza pa maneha e lugar pa e actividad y ki sorto di actividad e ta. Pa mas informacion por yama oficina di A.S.U. na e numbernan di telefon ariba menciona.<ref>https://www.gobierno.aw/union-deporte-aruba-asu Union Deporte Aruba (ASU)</ref> {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] ---------------- {{Variante|a}} {{multiple image | total_width = 270 | border = | perrow = 1/2 | align = right |header = Joe Laveist Sportpark |header_align = center |image2 = Joe Laveist Sport Park.jpeg | image1= Estadio de béisbol Joe Laveist, en San Nicolaas (este de Aruba).jpg | image3 = Joe Laveist Sport Park 06 54 31 704000.jpeg |caption1 = |caption_align = center }} == Lago Sport Park / Joe Laveist Sportpark == The historical Lago Sports Park (later known as the Laveist Sport Park) was a vital recreational and cultural hub in San Nicolas, Aruba. Officially inaugurated in March 1941, it was founded by the Lago Oil & Transport Company to support the island's booming refinery community. History of Lago Sports Park Founding and Baseball Roots: The park was instrumental in developing baseball on the island. American expatriate and former Major League Baseball pitcher Jim Bluejacket spent 15 years in Aruba and helped found the facility, fostering strong local interest in the game. WWII & Refining Community: During WWII, the facility offered organized recreation for Allied soldiers stationed in Aruba and the diverse immigrant workforce employed at the Lago refinery. Championship Ground: Throughout the 1940s and 1950s, the park was the premier venue for the organized Aruba baseball championships. Iconic early teams like the Dodgers, Baby Ruth, and Barnes' Ramblers competed here. Track and Field: Beyond baseball, it served as the primary venue for annual events like the Lago High School Track Meets and the Aruba School Sport Bond competitions. Evolution: Today, the historic site in San Nicolas continues to be an active community asset and is known as the Laveist Sport Park. --- Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. {{Variante|a}} {{Databox}} Intro *Location in San Nicolas, Aruba *Originally built by Lago Oil and Transport Company *Year of inauguration (1941) *Later renamed to Joe Laveist Sportpark ==Historia== 1. Fundashon (±1930s–1941) Lago building infrastructure for workers Role of Jim Bluejacket Opening (9 March 1941) 2. Periodo di floresementu (1940s–1980s) Organized sports (baseball, possibly softball, football) Social function (community gatherings, events) 3. Despues di sera di Lago (1985 →) Decline / transition Renaming to Joe Laveist Continued local use Struktura i fasilidat Even if partial: Baseball field Stands / seating Clubhouse? Multi-sport use * na 1968 Lago a traspasa LSP pa ASU Importansia kultural This is where your article becomes powerful: Role in development of baseball in Aruba Connection to Lago Colony life Symbol of industrial-era community building Link to later international baseball success of Aruba Legado Renaming to Joe Laveist Continued recognition Connection to surrounding area (Jim Bluejacketstraat, schools, neighborhoods) 🔎 Research tips (high impact, low effort) Look for: Lago employee magazines / newsletters Local newspapers (Amigoe, Diario archives) Aruba sports history sources Mentions of: inauguration (1941) sports competitions Joe Laveist (who he was!) ------------------ ==Origen di baseball na Aruba == Beisbòl a yega Aruba den añanan 1930, introdusí pa ekspatriadonan merikano ku tabata traha na Lago Oil Company i imigrantenan venezolano ku a forma timnan di pickup informal riba terenonan habrí.[2] E deporte a haña struktura ku e fundashon di ABBA na 1950 pa organisá liga i kampionato lokal, loke a kondusí na entrada di Aruba den wega internashonal na 1952 ora el a djòin e Asosiashon Internashonal di Beisbòl Amateur (awor parti di WBSC).[2] E aña ei, Aruba a debutá su promé selekshon nashonal na e Serie Mundial Amateur di 1952 na Havana, Cuba, manehá pa Joe Proterra, kaminda el a sigurá dos viktoria den seis wega i a gana aklamashon di fanátikonan, ku pitcher Nell Harms nombrá hungadó sobresaliente di siman pa su aktuashon kontra Honduras.[2] Beisbòl a wòrdu introdusí na Aruba na final di añanan 1920 i kuminsamentu di añanan 1930 prinsipalmente dor di ekspatriadonan merikano empleá pa Lago Oil and Transport Company, un supsidiario di Standard Oil of New Jersey, kendenan a establesé un refineria riba e isla. Pafo di e colonia, baseball a haya traccion na fin di añanan 1930 pa medio di imigrantenan y mariniernan Venezolano cu a mara na wafnan di Aruba cu nan barconan di pisca, formando teamnan casual di pick-up cu a hunga riba terenonan habri na Oranjestad, manera e area patras di Corte di Husticia actual. Pa añanan 1950, beisbòl a integrá profundamente den kultura di Aruba, partikularmente bou di hóbennan, ku a wòrdu eksponé pa medio di transmishonnan di media merikano, eventonan patrosiná pa kompanianan di zeta, i e impakto persistente di sòldánan di tempu di guera, hasiendo esaki un símbolo di aspirashon i vínkulo di komunidat den barionan di klase trahadó. Adopshon lokal a oumentá ku e formashon di klupnan amateur den tur pueblo. <ref>Clyde Harms, https://archive.org/details/BNA-DIG-ARUBATODAY-2021-05-28/page/n9/mode/1up?q=jim+bluejacket Short history of the beginnings of baseball in Aruba], Aruba Today (28 di 2021)</ref> ------------------- {{Variante|a}} {{Infobox deportista| variante = a | nomber completo = Shawn Joubert Zarraga | alias = | fecha nacemento = [[21 di yanüari|21 di januari]] [[1989]] | luga nacemento = {{ABW}} | fecha fayecimento = | luga fayecimento = | nacionalidad = {{NLD}} | haltura = 183 cm | peso = 109 kg <!-- Seccion di informacion deportivo --> | deporte = [[beisbòl|baseball]] | disciplina = catcher (man drechi)? | wo = | debut = 11 di maart 2023 (den [[Tim nashonal di beisbòl hulandes|team di Reino]])?? | activo = 2021 - presente ?? | distincion = }} '''Shawn Joubert Zarraga''' (☆ [[21 di yanüari|21 di januari]] [[1989]] na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]) ta un eks-catcher profesional di beisbòl Arubiano ku a representá Hulanda den kompetensianan internashonal, inkluyendo e World Baseball Classic.[1] Para na 6 pia 0 inch (1.83 m) i pisando aproksimadamente 240 liber (109 kg), Zarraga tabata un switch-hitter ku tabata tira ku man drechi i a hunga prinsipalmente komo un katcher durante henter su karera.[2] Selektá pa e Milwaukee Brewers den e di 44 buèlta (1.302 en general) di e Selekshon di Beisbòl di Liga Mayor di 2007 for di Trinity Christian Academy na Florida, el a pasa vários temporada den e liganan menor den vários organisashon.[3] grokipedia: Zarraga su karera profeshonal a kuminsá den e sistema di Brewers, kaminda el a progresá a traves di nan afiliadonan di 2007 pa 2014, alkansando nivelnan di Double-A i Triple-A i mustrando abilidatnan defensivo sólido tras di e plato.[4] Despues el a firma kontraktnan di liga menor ku timnan inkluyendo Los Angeles Dodgers na 2017 i Cincinnati Reds na 2016, ganando invitashonnan no-roster pa entrenamentu di primavera, ounke nunka el a yega Major League Baseball.[5] Despues ku su karera den liga menor afiliá a terminá na 2017, Zarraga a hunga den liganan independiente, inkluyendo ku e Cleburne Railroaders di e Asosiashon Merikano e aña ei, promé ku el a baha ku penshun.[6] Riba e esenario internashonal, Zarraga tabata un kontribuidor klave na e selekshon nashonal di Hulanda, yudando sigurá e título di Kopa Mundial di Beisbòl 2011 na Panama i partisipando den e Klásiko Mundial di Beisbòl 2017, kaminda el a proveé ​​profundidat na katcher durante wega di pool.[7] Su versatilidat i eksperensia a hasié un opshon konfiabel pa e tim hulandes, basando riba su raisnan arubiano miéntras e tabata kompetí bou di e bandera di Reino Hulandes.[8] == Karera internashonal == ===Kopa Mundial 2011=== Zarraga a haci su debut internacional cu e seleccion nacional di baseball di Hulanda na 2011 den Mundial di Baseball na Panama, eligibel pa medio di su herencia Arubiano. El a sirbi komo un katcher riba e lista ora e tim a gana e medaya di oro, derotando Cuba 2-1 den e final pa reklamá e título mundial.[25][26] torneonan di 2014 Zarraga a sirbi prinsipalmente komo un katcher durante e aparishonnan di e tim den dos torneo klave e aña ei.[27] Na yüli, Zarraga a representá Hulanda na e Torneo Internashonal di Beisbòl di Fransia, konosí tambe komo Yoshida Challenge, ku a tuma lugá na Sénart, Fransia. E selekshon hulandes a gana e medaya di oro, derotando un tereno ku a inkluí anfitrion Fransia, Alemania, i all-starnan internashonal. Zarraga tabata parti di e lista ku a sigurá e título, kontribuyendo tras di e plato miéntras e tim a pone un demostrashon fuerte den nan promé salida na e fasilidat nobo.[28][29] Mas lat e sèptèmber ei, Zarraga a kompetí den e Kampionato Oropeo di Beisbòl 2014 ku a tuma lugá na Ostrava i Brno, Repúblika Cheko, kaminda Hulanda a kapturá nan di 21 medaya di oro kontinental ku un rèkòrt invikto di 11-0, kulminando den un viktoria final di 6-3 riba Italia. Komo katcher, el a bati .286 ku aktuashonnan notabel, inkluyendo tres hit den un viktoria di 7-2 riba Alemania i un homerun den un wega di pool anterior kontra Kroasia. Su trabou defensivo a yuda ankra un staf di lansamentu ku a pèrmití solamente 1.36 kareda gana pa wega durante henter e torneo.[30][31][28] 2015 Premier12 i 2017 World Baseball Classic Zarraga a wòrdu selektá pa representá e selekshon nashonal di beisbòl di Hulanda na e WBSC Premier12 di 2015, e edishon inaugural di e torneo ku a tuma lugá na Mexico i Taiwan, kaminda el a sirbi komo un katcher bistiendo e kamisa number 22.[32] Hulanda a kompetí den Grupo A di e buèlta di apertura, sigurando tres viktoria kontra Chines Taipei (7-4), Italia (16-1), i Puerto Rico (11-7), miéntras ku nan a sufri pèrdida kontra Cuba (5-6) i Canada (1-3), loke a posishoná nan pa avansá pa e kuartfinal.[33] Einan, nan a kai kontra Merka 1-6, resultando den un di sinku lugá total pa e tim.[33] Durante e torneo, Zarraga a kontribuí ofensivamente den momentunan klave, inkluyendo un homerun di dos kareda den e di kuater inning kontra Cuba ku a ekstendé e bentaha di Hulanda na 4-1, ounke e tim na final a pèrdè den un kompetensia estrecho.[34] El a registrá tambe un RBI den e viktoria riba Taipei Chines, trahando un kaminata apesar di a bai sin hit den tres at-bat.[35] Sinembargo, Zarraga a sufri un leshon na man durante e wega di Cuba i mester a sali trempan.[36] Na 2017, Zarraga a gana un lugá riba e lista di Hulanda pa e World Baseball Classic, atrobe komo un katcher, partisipando den e torneo prinsipal ku a tuma lugá den vários pais anfitrion.[37] Hulanda a pone un rèkòrt di 2-1 den Pool A, avansando komo subkampeon tras di Israel, promé ku a derotá Israel 12-2 den e kuartfinal na Tokyo Dome pa yega e semifinal.[37] Nan kareda a terminá den un pèrdida di 3-4 kontra Puerto Rico na Dodger Stadium, kaminda e tim a regresá lat pero no por a sigurá e viktoria.[38] E aktuashon sobresaliente di Zarraga a bini den e kuart di final kontra Israel, kaminda el a konta dos hit i dos RBI komo parti di e eksploshon ofensivo di e tim.[39] Den e semifinal kontra Puerto Rico, el a entregá un dòbel di RBI krusial den e di sinku inning pa skor Wladimir Balentien i empatá e wega na 3-3, ounke kompañero di ekipo Jonathan Schoop a wòrdu bentá afó na e plachi di kas den e wega.[40] Zarraga a parse di a sufri un leshon den e di ocho inning di e wega ei, loke a rekerí atenshon médiko tras di e plato. {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid = |titulo=}} {{References}} * [https://www.baseball-reference.com/register/player.fcgi?id=kelly-001ant Minors Stats Antwone Kelly] }} {{DEFAULTSORT:Zarraga, Shawn}} [[:Kategoria:Hende]] [[:Kategoria:Beisbòl]] ----------------- {{Variante|a}} {{Infobox asociacion deporte| variante = c | nomber = Badminton Bond Curaçao | logo = | imagen = | abrevia = BBC | president = | vice-president = | algemeen-secretaris = | asiento = | region = | pais = | cantidad_miembro = | cantidad_asociacion = | deporte = | funda = | luga_funda = | ex-nomber = | federacion_mundial = | federacion_continental = | federacion_nacional = | afilia = | comite_olimpico = | agencia_deportivo = | stop_imagen = | imagen = | descripcion = | website = }} '''Badminton Bond Curaçao''' (BBC) ta e organisashon ku ta dirigi i promové e deporte di badminton na Kòrsou. E federashon ta un miembro di e organisashonnan internashonal i regional, inkluíendo e '''Badminton World Federation (BWF)''', e '''Badminton Pan America (BPA)''', i e '''Caribbean Regional Badminton Confederation (CAREBACO)'''. === Historia i Fundashon === E Badminton Bond Curaçao a fundá den 1975. E federashon ta representá Kòrsou den e organisashonnan regional i internashonal di badminton.:contentReference[oaicite:8]{index=8} === Afiliashon Internashonal === :contentReference[oaicite:10]{index=10} * :contentReference[oaicite:13]{index=13} * :contentReference[oaicite:16]{index=16} * :contentReference[oaicite:19]{index=19}:contentReference[oaicite:21]{index=21} === Participashon Internashonal === :contentReference[oaicite:23]{index=23}:contentReference[oaicite:25]{index=25} === Referensianan === * :contentReference[oaicite:27]{index=27} * :contentReference[oaicite:30]{index=30}:contentReference[oaicite:32]{index=32} [[:Kategoria:Deporte na Kòrsou]] [[:Kategoria:Organisashon Deportivo]] {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte]] --------------- {{Databox}} E '''seleccion nacional di badminton di Aruba''' ([[Hulandes]]: Arubaans badmintonteam) ta representa [[Aruba]] den competencianan internacional di team di badminton y ta wordo controla pa [[Aruba Badminton Federation]] cu ta afilia na Badminton Pan America y Caribbean Regional Badminton Confederation (CARECOBA).<ref>{{Cite web |title=Members {{!}} BWF Corporate |url=https://corporate.bwfbadminton.com/about/membership/ }}</ref> E ekipo a kompetí pa promé biaha den nan promé torneo internacional di ekipo na 1990. E ekipo a haci su aparicion pa prome biaha na e Campeonato di Ekipo di CAREBACO na aña 1974.<ref>{{citeer web|titel=Aruba vooreerst naar Car. badmintonkampioenschap|werk=[[Amigoe]]|datum=1974-11-15|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2025-05-29|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461200:mpeg21:p005}}</ref> Tambe e ekipo a competi den e [[Weganan Centroamericano y di Caribe]] di 1990, unda badminton a wordo inaugura pa prome biaha den e Weganan. E ekipo junior di Aruba a kompetí den e Campeonato Pan Am Junior Team 2009 y a terminá na di 12 lugá.<ref>{{Cite web |title=BWF - Team Event XVIII Pan Am Junior 2009 - Winners |url=https://bwf.tournamentsoftware.com/sport/winners.aspx?id=C61259DF-B2FF-4AC5-A444-F9E14C6A82B1 |access-date=2022-09-04 |website=bwf.tournamentsoftware.com}}</ref> Een Arubaans selectie-team zal van 17 tot en met 24 november voor de eerste keer deelnemen aan de Caribische Badmintonkampioenschappen, die dit jaar te Georgetown in Guyana gehouden worden. Het team dat Aruba zal vertegenwoordigen bestaat uit de dames M. Mata, N. Mata en M. Yarzagaray, en de heren Doy Bernaibela, H. Boer, Robby Arambatzis en Reginals Altman. Deze reis werd mogelijk gemaakt dankzij financiële — en materiele steun van diverse giften; het bedrijfsleven en andere instanties. Het Caribisch toernooi wojdt^jgeorganiseerd door de Caribbean regional badminton confederation, een in 1972 opgerichte federatie, tot voor kort bestaande uit de landen Jamaica, Trinidad/Tooago, Guyana en Sjuriname. Vorig jaar heeft de Badminton Bond Aruba zijn interesse voor deelname aan het bestuur van de Carebaco te kennen gegeven en na een jaar van intensieve voorbereidingen werd Aruba in juli van dit jaar lid van de International badminton federation en in dezelfde maand als vijfde lid van de Carebaco toegelaten. Beide feiten kunnen als mijlpalen worden beschouwd in de geschiede- | nis van de badmintonsport op Aruba, waar deze sport (nog) vrij onbekend is. Dit laatste komt voornamelijk doordat men hier voor deze sport een enorm tekort heeft aan goede accomodatie. ==Historia== ===Tim miksto=== Aruba a debuta den e Campeonato di Equipo di CAREBACO na 1974. E team a keda na di cinco lugar den e ranking final, perdiendo 7-0 contra Jamaica, Surinam, Trinidad y Tobago y Guyana.<ref>World Badminton 18 (1974), p. 3</ref> {{Appendix}} [[:Category:Deporte na Aruba]] en.wiki --------------- {{Infobox asociacion deporte| variante = c | nomber = Aruba Badminton Federation | logo = | imagen = | abrevia = ABF of BBA | president = | vice-president = | algemeen-secretaris = | asiento = | region = | pais = | cantidad_miembro = | cantidad_asociacion = | deporte = | funda = | luga_funda = | ex-nomber = | federacion_mundial = | federacion_continental = | federacion_nacional = | afilia = | comite_olimpico = | agencia_deportivo = | stop_imagen = | imagen = | descripcion = | website = }} '''Aruba Badminton Federation''' (ABF), tambe yamá Badminton Aruba o Aruba Badminton Bond, ta e organisacion gobernante nacional supremo pa e deporte di [[badminton]] na [[Aruba]]. E federacion ta wordo representa pa e [[seleccion nacional di badminton di Aruba]]. == Historia == E Aruba Badminton Federation a wordo funda memey di añanan 1970, ora cu e promé participacion a tuma luga na e Kampionatonan di Carebaco. Na desember 1973 e federacion a bira miembro di Caribbean Badminton Federation, hunto cu Corsou.<ref>Sport inliet kort sport in het kort sport. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 05-12-1973, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 29-05-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461498:mpeg21:p007</ref> E federashon despues a bira miembro di e órgano di gobernashon kontinental, e Konfederashon Panamerikano di Badminton, i e Federashon Mundial di Badminton, e tempu ei konosí komo e Federashon Internashonal di Badminton. Aruba ainda no ta anfitrion di campeonatonan internacional. Sinembargo Aruba a yega di ta anfitrion di Campeonato di Carebaco dos biaha. Federacion di Badminton Aruba ta miembro di Comite Olimpico Arubano . {{Appendix}} De Badminton Bond Aruba (BBA) viert deze maand zyn 15-jarig bestaan met verschillende toernooien en andere activiteiten. Ofschoon deze tak van sport niet zo bekend is op Aruba, heeft de BBA in vijftien jaren heel wat gepresteerd. Deze bond is al jaren lid van de International Badminton Federation (IBF). Ook is de BBA lid van de Carebaco (Caribbean Regional Badminton Confederation), waarvan verder ook lid zijn: Jamaica, Trinidad, Suriname, Guyana, Barbados, Bermuda, Curasao en Grenada. Elk jaar doet Aruba mee aan de Caribische kampioenschappen en BBA- motor, Riek Altman, is al jaren secretaris / penningmeester van de Carebaco. Aruba wordt elk jaar weer verzocht de Carebaco- wedstrijden te organiseren, omdat Aruba tot nu toe het beste toernooi heeft georganiseerd, doch door het ontbreken van faciliteiten kan de BBA dit Caribisch treffen niet meer organiseren. De BBA bestaat momenteel uit de vier clubs: Floralin, Flamboyant, Aruba Badminton Minders en Playa die tezamen honderd leden tellen. Deze sport kan uitsluitend gespeeld worden in een zaal en nu wordt er gebruik gemaakt van de gymnastiekzalen van Julianaschool, La Salie College en de Sporthal. Een paar maanden geleden hebben de BBA- bestuursleden, Riek Altman en Michael Williams, in Trinidad een coachingcUrsus gevolgd onder auspiciën van de IBF en geven nu op maandag en donderdag aan trainers van de club een opleiding. Nu al is bekend dat Aruba volgend jaar vertegenwoordigd zal worden op Curagao tijdens de Easter Open Tournament en in Jamaica tijdens de Carebaco- wedstrijden. De BBA heeft gisteren in een communiqué dank uitgebracht aan alle personen en instanties, die door de jaren heen de BBA hebben geholpen en eenieder, die aan badminton wil meedoen, uitgenodigd zich op donderdag in de Sporthal op te geven tussen zeven en tien uur 's avonds. Het bestuur van de BBA wordt in dit derde lustrumjaar gevormd door: voorzitter R. Nieuw, vicevoorzitter R. Altman, secretaris G. Simon, penningmeester B. Hernandez, commissarissen E. van der Linde, M. McClure, E. Vemannan, M. Croes en M. Williams.<ref>Met uitgebreid activiteiten-programma Badminton Bond Aruba viert haar derde lustrum. "Amigoe". Curaçao, 08-11-1986, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 29-05-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641854:mpeg21:p013</ref> ------------- {{Variante|a}} {{Futbolista |nomberdihungado = |Nomber = Mario Croes |potret = |Fecha di nasementu = |Siudat di nasementu = |Pais di nasementu = {{ABW}} |Nashonalidat = hulandes |Posishon = |club = }} '''Hyacintho Mario Croes''' (☆ ± 1942 na [[Aruba]]), tambe conoci como '''Mario Croes jr.''', ta un ex-hungado di pingpong [[Aruba]]no. Entre decada 1960 y decada 1980 el a titula 13 vez campeon di Aruba. Den [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]] Croes tabata un di e dos "grandinan" den deporte di tennis di mesa, banda di [[Robert Hosé]] di [[Kòrsou|Corsou]].<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463158:mpeg21:a0099|titel=Sensationele zege van R. Hosé over M. Croes|werk=[[Amigoe]]|datum=1970-11-02|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> == Biografia == Mario Croes ta yiu di Eymee Zeppenfelt y Mario Hyacinto Croes, empresario i doño di La Gran Bodega.<ref name="Amigoe">{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462365:mpeg21:a0121|titel=In de Franciscuskerk|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-07-16|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> Cu mas o menos siete aña el a cuminsa hunga pingpong y tabata train cu su mama pa despues sigi train cu su tata y otro famianan.<ref name="Amistad">{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AMISTAD-1976-11/page/3/mode/1up?q=Amistad+mei+1976&view=theater|titel=Mario Croes: 26 aña den pingpong|werk=Amistad|datum=november 1976|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> Croes a cuminsa mustra su talentonan ora cu na edad di 9 aña el a sali campeon "junioren" na Aruba. Cu 12 aña el a drenta division di senioren y na 1959, cu 16 aña, a bira campeon di Aruba pa prome bes.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010997546:mpeg21:a0072|titel=Mario Croes jr: nieuwe tienkampkampioen tafeltennis|werk=[[Amigoe]]|datum=1959-02-25|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> Na 1960 e ta prolonga su titulo.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010459813:mpeg21:a0112|titel=Mario Croes jr. weer de sterkste|werk=[[Amigoe]]|datum=1960-04-01|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> Hunto cu Cholan Jacobs e tabata hunga pa e team Arubano di Bavaria Stars. Den e torneo organisá door di e asociacion "Entre Nous Juveniles” na Corsou el a hunga cu 17 aña su prome wega internacional contra [[Colombia]]. Croes tabata doño di Mario's Sports Shop den Wilhelminastraat 51 na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]. E ta casa cu Ruth Arends y hunto nan tin un yiu homber, Mario III, i un yiu muhe Janine.<ref name="Amigoe"/> {{Appendix}} {{Stub}} {{DEFAULTSORT:Croes, Mario}} [[:Category:Hende]] [[:Category:Deporte na Aruba]] Pa promer viaha el a sali campeon di Aruba dia cu e tabatin 15 aña di edad. Awor flbi cu e tin 34 aña e por bisa cu ela sali 13 vez campeon di nos isla y e ta posee nada menos cu 39 copa y 27 medaya. Un deportista arubano cu e destaca su mes den e deporte di ping pong specialmente door di su mes esfuerzonan y su perserverancia, como cu manera nos lektornan por lesa mas alew, no ta semper ela haya ayudo den su carera deportivo na su isla natal. Mario Croes jr., casá cu Ruth Croes-Arends, ta haya cu e deporte di ping pong na Aruba a bai hopi atrcus den e 26 aña cu e tin ta praktikele. Amistad a tene un entrevista exclusivo cu e deportista te ainda mas grandi riba terreno di ping pong actuahnente: Mario Croes Jr.<ref name="Amistad">{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AMISTAD-1976-11/page/3/mode/1up?q=Amistad+mei+1976&view=theater|titel=Mario Croes: 26 aña den pingpong|werk=Amistad|datum=november 1976|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> mi a cuminsa hunga ping pong tempo mi tabata tin mas o menos siete aña. Mi mama a cuminsa siñami, pero mi no a worry mucho. Toch mi a sigi hunga cu mi tata y cu mi otro famianan. Un viaha mi a bai Flamingo Room (Trocadero), caminda tabatin un mesa di ping pong, anto ei nan mi a mira Cholan Jacobs, e tempo ei e campeon di Aruba, hunga. Esei a dunami smaak pa mi sigi train cu mi famia. Dia m'a cimiinsa hunga di verdad mi tabatin 12 ema y mi a cuminsa train cu Cholan. E tempo ei mi tabata hunga cinco te seis ora pa dia. Mi tabata caba di come dies dos or y mei y bai hunga te siet’or y mei di anochi. Tur dia e mesim cos. Mi no tabata hunga ni siña les. Mario a cuminsa mustra su talentonan ora cu na edad di 9 aña ela sali campeon di Junioren na Aruba. Cu 12 aña ela drenta division di senioren y cu 16 aña pa promer vez ela logra bira campeon di Aruba. Su promer wega internacional ela hunga contra Colombianonan tempo cu e tabatin 17 aña na 1959. E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” Entre Nous Juveniles na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsou. E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsou. in de Franciscuskerk te Oranjestad is gistermorgen het kerkelijke huwelijk ingezegend vun mejuffrouw Rulh Arends, dochter V(.n. de heer en mevrouw Milo de R. Arends-Arends en de heer Mario Croes, zoon van de heer en mevrouw Mario H. Croes- Zeppenfelt. Voor de receptie ten huize van de bruid bestond grote belangstelling. Het bruidspaar wachtte een verrassing; een taart in de vorm van een tafeltennistafel. De bruidegom is dan ook tafeltenniskampioen van Aruba.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462365:mpeg21:a0121|titel=In de Franciscuskerk|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-07-16|bezochtdatum=2022}}</ref> * Eigenaar van Mario's Sports Shop, Wilhelminastraat 51, Oranjestad, Aruba * Huwde in 1965 met Ruth Arends, kinderen Mario III en Janine {{Appendix}} --------------- m7dlmnniy23hb4kajbvlzyypwcetqrw 199644 199643 2026-08-06T10:49:14Z Caribiana 8320 199644 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ Pending: [[Barracudas Artistic Aruba]] - [[Aruba Dolphins]] - [[Stingray Swimming Team]] - [[Shawn Zarraga]] - [[Antwone Thyshon Kelly]] - [[Badminton Bond Curacao]] - [[Seleccion nacional di badminton di Aruba]] - [[Aruba Sport Unie]] -------- {{infobox deportista | variante= a | nomber completo = Higinio Ajelandro Farro | alias = Patan | fecha nacemento = [[11 di yanüari|11 di januari]] [[1942]] | luga nacemento = {{ABW}} | fecha fayecimento = [[30 di yüli |30 di juli]] [[2026]] | luga fayecimento = | deporte = [[File:Olympic pictogram Weightlifting.png|22px]] hisamento di peso | disciplina = | prome titulo = 1965, campeon di Aruba | debut = 1964 | activo = <!-- Seccion di distincion --> | bista medaya = {{Bista medaya}} {{Bista medaya rij|[[Weganan Centroamericano y di Caribe|Weganan CAC]] 1978| 0 | 0 | 1}} {{Bista medaya total|1|0|0|1}} }} '''Higinio Alejandro (Patan) Farro''' (☆ [[11 di yanüari|11 di januari]] [[1942]] na [[Aruba]] - † [[30 di yüli |30 di juli]] [[2026]]<ref>[https://www.arubanative.com/aurora-royal-pray-funeral-home-ta-anuncia-fayecimento-di-higinio-alejandro-farro-mihor-conoci-co-mo-patan/ Aviso di fayecemento], arubanative.com (4 di augustus 2026)</ref>) tabata un musico, compositor y deportista [[Aruba|Arubiano]]. El a titula campeon di hisamento di peso di Aruba pa diescuater aña consecutivo (1965-1978) y tabata tambe campeon di [[Antias Hulandes]] pa nuebe aña consecutivo.<ref name="telearuba"/> Farro ta wordo considera un di e pioneronan mas importante di hisamento di peso na Aruba.<ref>[https://arubanews.ca/patan-farro-weightlifting-legacy-honoured-following-aruban-champions-death/ Patan Farro Weightlifting Legacy Honoured Following Aruban Champion’s Death], arubanews.ca (4 di augustus 2026)</ref><ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/93280/voormalig-gewichthefkampioen-patan-farro-overleden-vz1916 Voormalig gewichthefkampioen ‘Patan’ Farro overleden], curacao.nu (4 di augustus 2026)</ref> Fuera di su carera deportivo, e tabata tambe un figura cultural como wicharero, restaurado y promotor di e tradicional [[Caha di Orgel|caha di orgel]].<ref name="cultura">[https://www.aruba.nu/nieuws/kunst-cultuur-en-muziek/57390/unieke-eer-voor-muzikanten-met-liefde-voor-cahi-orgel Unieke eer voor muzikanten met liefde voor Cah’i Orgel], aruba.nu (27 di november 2024)</ref> == Biografia == Farro tabata un deportista di distrito di [[Noord]]. El a cuminsa como pesista na aña 1964 y a logra di dos luga den su prome competencia. Den e aña siguiente, e nivel di e deporte riba e isla a baha considerablemente, debi cu hopi hisador di peso, cu tabata di origen stranhero, a bandona Aruba despues di nan retiro for di [[Lago Oil & Transport Company|refineria Lago]].<ref>[https://297sportsaruba.com/na-memoria-di-higinio-alejandro-patan-farro/ Na memoria di Higinia Alejandro "Patan" Farro], 297sportsaruba.com (3 di augustus 2026)</ref> Apesar di condicionnan dificil, Farro a sigui train y desaroya den deporte di peso. E tabata entrena hunto cu otro deportistanan den un espacio chikito na Wilhelmina Stadion (awor [[Stadion Guillermo Prospero Trinidad]]). El a entrena sin guia di un entrenador profeshonal y nunca a haya oportunidat pa sigui entrenamento den exterior. Pa participa na torneo internacional, e tabata depende di su propio dianan di vakantie. Despues di su retiro for di competencia, Farro a yuda Federacion Aruba Weightlifting Association como referee. Farro tabata casa y tata di tres yiu. El a fayece dia 30 di juli 2026 na edat di 84 aña. Diferente organisacion, entre otro Aruba Amateur Weightlifting Association y Departamento di Cultura di Aruba, a record’é como un atleta sobresaliente y un figura cultural di gran balor. ==Carera deportivo == ===Logro y record === Ademas di su titulonan local y regional, Farro tabata conoci pa su forsa excepcional. Durante su carera el a kibra mas cu 50 record di Aruba. Den añanan 1970, el a logra e siguiente prestacion aproxima:<ref name="telearuba"/> * squat: serka 272 kilo (600 liber) * deadlift: serka 318 kilo (700 liber) * bench press: serka 181 kilo (400 liber) * snatch: serka 125 kilo (275 liber) * clean and jerk: serka 160 kilo (352 liber) Su recordnan Arubano di 1976 den e disciplinanan "snatch" y "clean and jerk" a keda sin wordo bati pa cuarenta aña, te cu na 2016 nan a wordo mehora, hunto cu su total combina.<ref name="telearuba"/> === Carera internacional === Na 1970, Farro a wordo selecciona pa representa Antias Hulandes na [[Weganan Centroamericano y di Caribe]] (CAC) na [[Panama]]. Ora [[Comite Olimpico Antias Hulandes]] (NAOC) a nenga pa financia su biahe, e mes a cumpra su boleto di avion y a logra di cuater luga den su categoria.<ref name="telearuba">{{citeer web|url=https://telearuba.aw/article/na-memoria-di-higinio-alejandro-patan-farro|titel= Na memoria di Higinio Alejandro "Patan" Farro|werk=[[Telearuba]]|datum=2026-08-02|bezochtdatum=2027-08-06}}</ref> Na 1971, el a termina na di cinco luga durante [[Weganan Panamericano]] na [[Cali]], [[Colombia]]. Na 1974, el a bolbe logra di cuater luga na CAC na [[Repúblika Dominikano|Republica Dominicano]].<ref name="telearuba"/> Su logro internacional mas importante a yega na 1978, ora el a gana un medaya di brons na CAC na [[Medellín]].<ref name="telearuba"/> == Contribucion cultural == For di chikito, Farro a desaroya un amor profundo pa musica, specialmente pa [[caha di orgel]] tradicional. E pasion aki a converti’e den un maestro respeta den restaura, afina y construi cylinder (cilinder di clabo). E tabata un di e poco expertonan na Aruba cu e habilidad artesanal pa traha y mantene e mecanismo compleho di e instrumento.<ref name="cultura"/> Farro tabata doño di e caha di orgel historico “El Diamante”, cu tabata mas cu 100 aña bieu. El a contribui na preservacion di e instrumento, tanto na Aruba como na [[Kòrsou|Corsou]], caminda el a traha riba varios caha di orgel.<ref name="honor">[https://www.gobierno.aw/a-honra-varios-tocado-di-cahi-orgel-riba-dia-di-musico A honra varios tocado di cah’i orgel riba dia di musico], Gobierno di Aruba (25 di november 2024)</ref><ref name="baluarte">[https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2015-10-07/mode/2up?q=patan+farro+oranje+nassau Reconocemento na baluarte di cah’i orgel Alegandro ‘Patan’ Farro], Bon Dia Aruba (7 di october 2015)</ref> Na 1982, el a gana e premio principal den un concurso di caha di orgel na Hoffi Sero Janchi cu su orgel “El Diamante”.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-DOCUMENTACION-005276/mode/1up?q=patan+farro Ambiente inmenso na concurso di caha di orgel], Diario (30 di augustus 1982)</ref> == Reconocemento == Durante su carera activo, Farro no a haña hopi reconocemento oficial. Sinembargo, despues di su retiro, el a wordo honra cu diferente distincion: * 1974 - nominacion pa premio di “atleta di aña” di [[Aruba Sport Unie]]<ref>[https://coleccion.aw/show/?ANA-DIG-CARA-C002 Alejandro "Patan" Farro], coleccion.aw</ref> * condecoracion real como "ridder" den [[Orden di Oranje-Nassau]] * inclusion den Salon di Fama di Aruba * 1991 - Premio Promocional Santa Anna pa su contribucion na deporte y cultura El a ricibi tambe multiple premio cultural y reconocemento oficial di gobiernonan di Aruba y Corsou pa su rol den preservacion di caha di orgel.<ref name="honor"/><ref name="baluarte"/> {{Appendix}} {{DEFAULTSORT:Farro, Patan}} [[:Kategoria:Hende]] [[:Kategoria:Deporte na Aruba|Hisamento di peso]] [[:Kategoria:Kultura]] ===Logro y record === Ademas di su titulonan local y regional, Farro tabata conoci pa su forsa excepcional. Durante su carera el a kibra mas cu 50 record di Aruba. Den añanan 1970, el a logra e siguiente prestacion aproxima:<ref name="telearuba"/> * squat: serka 272 kilo (600 liber) * deadlift: serka 318 kilo (700 liber) * bench press: serka 181 kilo (400 liber) * snatch: serka 125 kilo (275 liber) * clean and jerk: serka 160 kilo (352 liber) Su recordnan Arubano di 1976 den e disciplinanan "snatch" y "clean and jerk" a keda sin wordo bati pa cuarenta aña, te cu na 2016 nan a wordo mehora, hunto cu su total combina.<ref name="telearuba"/> == Contribucion cultural == For di chikito, Farro a desaroya un amor profundo pa musica, specialmente pa [[caha di orgel]] tradicional. E pasion aki a converti’e den un maestro respeta den restaura, afina y construi cylinder (cilinder di clabo). E tabata un di e poco expertonan na Aruba cu e habilidad artesanal pa traha y mantene e mecanismo compleho di e instrumento.<ref name="cultura"/> Farro tabata doño di e caha di orgel historico “El Diamante”, cu tabata mas cu 100 aña bieu. El a contribui na preservacion di e instrumento, tanto na Aruba como na [[Kòrsou|Corsou]], caminda el a traha riba varios caha di orgel.<ref name="honor">[https://www.gobierno.aw/a-honra-varios-tocado-di-cahi-orgel-riba-dia-di-musico A honra varios tocado di cah’i orgel riba dia di musico], Gobierno di Aruba (25 di november 2024)</ref> Na 1982, el a gana e premio principal den un concurso di caha di orgel na Hoffi Sero Janchi cu su orgel “El Diamante”.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-DOCUMENTACION-005276/mode/1up?q=patan+farro Ambiente inmenso na concurso di caha di orgel], Diario (30 di augustus 1982)</ref> == Reconocemento == Durante su carera activo, Farro no a haña hopi reconocemento oficial pa su prestacionnan. Sinembargo, despues di su retiro, el a wordo honra cu varios distincion: * 1974 - nominacion pa premio di “atleta di aña” di [[Aruba Sport Unie]]<ref>[https://coleccion.aw/show/?ANA-DIG-CARA-C002 Alejandro "Patan" Farro], coleccion.aw</ref> * condecoracion real como "ridder" den [[Orden di Oranje-Nassau]] * inclusion den Salon di Fama di Aruba * 1991 - Premio Promocional Santa Anna pa su contribucion na deporte y cultura Segun Archivo Nacional Aruba, Farro tabata tambe nominá pa premio di “atleta di aña” di Aruba Sport Unie na 1974. == Fayecemento == Farro tabata casa y tata di tres yiu. El a fayece dia 30 di juli 2026 na edat di 84 aña. Diferente organisacion, entre otro Aruba Amateur Weightlifting Association y Departamento di Cultura di Aruba, a record’é como un atleta sobresaliente y un figura cultural di gran balor. {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] Desde chikito, Patan a desaroya un amor profundo pa musica. E pasion ey a converti’e den un maestro respeta, tanto den pone pieza, afina y restaura cahanan di orgel, como den preserva e sonidonan autentico. Como hobby y trabao e ta toca caha di orgel y traha cylinder pa caha. Ademas di su contribucion na deporte, Farro tabata tambe envolvi den preservacion di herencia cultural di Aruba, specialmente door di su trabou cu restauracion y promocion di [[Caha di Orgel|cah’i orgel]] tradicional.<ref name="honor">[https://www.gobierno.aw/a-honra-varios-tocado-di-cahi-orgel-riba-dia-di-musico A honra varios tocado di cah’i orgel riba dia di musico], Gobierno di Aruba (25 di november 2024)</ref> E legendario hisador di peso Arubiano Higinio Alejandro “Patan” Farro tambe tabata un figura cultural bon conoci y un tocado, doño y restaurador celebra di e tradicional caha di orgel (orgel di bari) yama “El Diamante”.<ref>[https://www.aruba.nu/nieuws/kunst-cultuur-en-muziek/57390/unieke-eer-voor-muzikanten-met-liefde-voor-cahi-orgel Unieke eer voor muzikanten met liefde voor Cah’i Orgel], aruba.nu (27 di november 2024)</ref> Legado Cultural E Instrumento: Patan Farro tabata doño y tabata cuida un caha di orgel historico di 100 aña bieu como “El Diamante” tabata conoci. Diamante". Artesania: E tabata un di e poco personanan na Aruba cu e habilidad raro pa pega y martillo e cilindernan (cilinder di claba) cu ta wordo uza pa toca musica tradicional riba e instrumento. No ta facil pa a aregla, marca y claba pieza riba caha di orgel. Na Corsou Patan a pone piesa pa por lo menos 16 caha di orgel.<ref name="baluarte">[https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2015-10-07/mode/2up?q=patan+farro+oranje+nassau Reconocemento na baluarte di cah’i orgel Alegandro ‘Patan’ Farro], Bon Dia Aruba (7 di october 2015)</ref> Reconocimento: El a ricibi multiple premio cultural y reconocimentonan oficial di gobiernonan di Aruba y Corsou pa conserva e musical unico aki.<ref name="honor"/><ref name="baluarte"/> Na 1982, den concurso di caha di orgel na Hoffi Sero Janchi, Farro a sali ganado maximo cu su caha di orgel Diamante.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-DOCUMENTACION-005276/mode/1up?q=patan+farro Ambiente inmenso na concurso di caha di orgel], Diario (30 di augustus 1982)</ref> == Reconocemento == Durante su carera activo, Farro no a haña hopi reconocemento oficial pa su prestacionnan. Sinembargo, despues di su retiro, el a wordo honra cu varios distincion: * 1974 - nominacion pa premio di “atleta di aña” di [[Aruba Sport Unie]]<ref>[https://coleccion.aw/show/?ANA-DIG-CARA-C002 Alejandro "Patan" Farro], coleccion.aw</ref> * condecoracion real como "ridder" den [[Orden di Oranje-Nassau]] * inclusion den Salon di Fama di Aruba * 1991 - Premio Promocional Santa Anna pa su contribucion na deporte y cultura Segun Archivo Nacional Aruba, Farro tabata tambe nominá pa premio di “atleta di aña” di Aruba Sport Unie na 1974. == Fayecemento == Farro tabata casa y tata di tres yiu. El a fayece dia 30 di juli 2026 na edat di 84 aña. Diferente organisashonnan, entre otro Federacion Aruba Weightlifting Association y Departamento di Cultura di Aruba, a record’é como un atleta respectivamente culturista sobresaliente y un persona ehemplar. {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] '''Higinio Alejandro (Patan) Farro''' (☆ [[11 di yanüari]] [[1942]] - † 30 di yüli 2026) tabata un hisado di peso [[Aruba|Arubiano]]., conoci den su tempu aktivo komo e hòmber mas fuerte di Aruba. El a dominá deporte di levantamentu di peso riba e isla pa mas ku un dekada i a representá Antia Hulandes na diferente torneo internashonal. Farro a gana e titulo di kampion di Aruba pa dieskuater (14) aña konsekutivo i tabata tambe kampion di Antia Hulandes pa nuebe (9) aña. El ta konsiderá un di e pioneronan mas importante di levantamentu di peso na Aruba.<ref>[https://arubanews.ca/patan-farro-weightlifting-legacy-honoured-following-aruban-champions-death/ Patan Farro Weightlifting Legacy Honoured Following Aruban Champion’s Death], arubanews.ca (4 di augustus 2026)</ref><ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/93280/voormalig-gewichthefkampioen-patan-farro-overleden-vz1916 Voormalig gewichthefkampioen ‘Patan’ Farro overleden], curacao.nu (4 di augustus 2026)</ref> == Bida y carera == Farro a kuminsá ku levantamentu di peso na aña 1964 i a logra di dos luga den su promé kompetensia. Den e aña siguiente, e deporte a baha hopi na nivel riba e isla, despues ku hopi trahadó strañero a laga Aruba tras despido na refineria di Lago.<ref>https://297sportsaruba.com/na-memoria-di-higinio-alejandro-patan-farro/</ref> A pesar di e situashon difísil, Farro a sigui entrená bou di kondishonnan hopi limitá. El tabata entrená den un espasio chikí bou di graderia di Wilhelmina Stadion (awor Stadion Guillermo Prospero Trinidad), ku ventilashon insufisiente i un solo plataforma ku el mester a kompartí ku siete otro deportista. El a entrená sin entrenador profeshonal i nunca a haña oportunidat pa sigui kampamentu di entrenamiento na exterior. Pa torneo internashonal, el tabata depende di su propio dianan di vakashon, pasobra no a haña permiso adicional di su trabou. ===Carera internacional=== Na 1970, Farro a wordu selekshoná pa representá Antia Hulandes na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Panamá. Ora e Komité Olímpiko Antiano a nenga pa paga su biahe, el mes a kumpra su boleto di avion i a logra di kuarto luga den su kategoria. Na 1971, el a termina na di sinku luga durante e Huegos Panamericanos na Cali, Kolombia. Na 1974, el a bolbe logra kuarto luga na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Republica Dominicano. Su logro internashonal mas importante a yega na 1978, ora el a gana un medaya di brons na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Medellín. ==Logro y rekord == Ademas di su titulo lokal i regional, Farro tabata konosí pa su forsa eksepshonal. Den añanan setenta, el a logra e siguiente prestashonnan aproksimá: squat: serka 272 kilo (600 lbs) deadlift: serka 318 kilo (700 lbs) bench press: serka 181 kilo (400 lbs) snatch: serka 125 kilo (275 lbs) clean and jerk: serka 160 kilo (352 lbs) Su rekordnan arubiano di 1976 den e disciplinanan snatch i clean and jerk a keda sin bati pa aproksimadamente kuarenta (40) aña. Na 2016, e rekordnan aki i su total kombiná finalmente a wordu mehorá. Rekonosimentu Durante su karrera aktivo, Farro no a haña hopi rekonosimentu ofisial pa su prestashonnan. Sin embargo, despues di su retiro, el a wordu honrá ku diferente distinkshon: distinkshon real inklushon den Eregalerij di Aruba Premio Santa Anna pa su kontribushon na deporte i kultura Segun Archivo Nacional Aruba, Farro tabata tambe nominá pa premio di “atleta di aña” di Aruba Sport Unie na 1974. == Ca'i orgel == * Diamante<ref>https://www.gobierno.aw/en/several-barrel-organ-players-were-honored-on-musicians-day</ref> E legendario hisador di peso Arubiano Higinio Alejandro “Patan” Farro tambe tabata un figura cultural bon conoci y un hungador, doño y restaurador celebra di e tradicional caha di orgel (orgel di bari) yama “El Diamante”.<ref>[https://www.aruba.nu/nieuws/kunst-cultuur-en-muziek/57390/unieke-eer-voor-muzikanten-met-liefde-voor-cahi-orgel Unieke eer voor muzikanten met liefde voor Cah’i Orgel], aruba.nu (27 di november 2024)</ref> Legado CulturalE Instrumento: Patan Farro tabata doño y tabata cuida un caha di orgel historico di 10 aña bieu como “El Diamante” tabata conoci. Diamante".Artesania: E tabata un di e poco personanan na Aruba cu e habilidad raro pa pega y martillo e cilindernan (cilinder di claba) cu ta wordo uza pa toca musica tradicional riba e instrumento.Reconocimento: El a ricibi multiple premio cultural y reconocimentonan oficial di gobierno di Aruba pa conserva e musical unico aki == Legado == Farro su influensia a bai mas allá di su rekordnan i medayanan. El a demostrá ku un atleta arubiano por kompetí na nivel regional, a pesar di falta di fasilidat, guia profeshonal i sosten finansiero. Su determinashon — manera paga su propio biahe i sigui entrená bou di kondishonnan difísil — a hasi’e un ehèmpel pa generashonnan posterior di deportista. Ademas di su kontribushon na deporte, Farro tabata tambe envolví den preservashon di herensia kultural di Aruba, spesialmente dor di su trabou ku restaurashon i promoshon di e Cah’i Orgel tradicional. Fayesimentu Farro a fayesé dia 30 di yüli 2026 na edat di 84 aña. Diferente organisashonnan deportivo, entre otro Aruba Amateur Weightlifting Association, a record’é komo un atleta sobresaliente i un persona ehèmpelar, i a ekspresá kondolensia na su famia. ------------ '''Aruba Sport Unie''' (ASU), tambe konosí komo '''Union Deporte Aruba''' òf '''Union Deportivo Arubano''', ta e organisashon cumbre di deporte na Aruba. E ta fungí komo federashon madre pa e diferente federashonnan i bondnan deportivo riba e isla. ASU ta representa mas ku 25 federashon deportivo i tin komo meta koordiná, promové i desaroyá deporte na Aruba. Pa bira miembro di ASU, un organisashon deportivo mester ta registra komo persona hurídiko i no por representa un deporte ku ta kaba representá pa un otro federashon miembro. ==Historia== Aruba Sport Unie a wordu fundá dia 23 di desèmber 1941, for di e nesesidat pa koordiná i stimulá desaroyo di deporte riba e isla. Entre e organisashonnan ku a kontribuí na su fundashon tabatin clubnan manera RCA, Club Caribe i Tivoli. E promé presidente tabata [[Jacobo Arends|Jacobo Rudolf (Coco) Arends]], kende tabata tambe envolví den fundacion di [[Arubaanse Voetbalbond]] (AVB) algun aña prome. Na 1949, ASU a kuminsá haña subsidio di e gobierno sentral pa sostené federashonnan deportivo, spesialmente pa organisashon di kompetensianan i otro aktividatnan. Durante e añanan 1950 i 1960, sektor priva a hunga un papel importante den desaroyo di deporte na Aruba. E kompania petrolero Lago Oil & Transport Company, por ehèmpel, a brindá sosten finansiero i material na diferente clubnan. Mateo Reyes tabata un di e figurannan clave den e proseso di distribushon i desaroyo. Na 1955, ASU a organisá e promé ASU Olimpiada, un evento ku a stimulá kompetensia entre atletanan lokal i ku a bira un tradishon durante varios dekada. Den e evento aki, atletanan tabata wordu rekonosé komo “atleta di aña”. Entre 1955 i 1993, ASU tabata responsabel pa maneho di e Wilhelminastadion na Oranjestad. Te na 1997, ASU tabata tambe enkargá ku distribushon di subsidio gubernamental na federashonnan deportivo. Despues di e aña ei, e tarea aki a pasa direktamente na gobierno di Aruba. ==Facilidatnan deportivo== ASU ta manehá diferente instalashon deportivo riba Aruba, entre otro: ===Joe Laveist Sport Park=== Situa na San Nicolas, e parke aki ta un fasilidat multifunkshonal ku instalashonnan pa: basebal futbòl volleyball basketball atletismo E parke por wordu usa tambe pa evento grandi manera konserto i aktividatnan komunidario. ===Centro Deportivo Betico Croes=== Situa na Santa Cruz, e fasilidat aki ta un kompleks deportivo di paden ku aire akondishoná. E ta usa pa deporte di sala i arte marcial. ==Organisashon i rol== ASU ta fungí komo koordinadó entre e diferente federashonnan deportivo na Aruba i ta apoyá: desaroyo di deporte organisashon di kompetensianan promoshon di atletanan lokal Riba e isla tin mas ku 30 organisashon deportivo ku ta forma parti di e sistema koordiná pa ASU. Entre e deporte mas popular na Aruba tin futbòl i basebal. Basebal, en partikular, a kontribuí na reconocimiento internashonal di Aruba, ku varios atletanan arubiano ku a hunga den Major League Baseball. ===Presidente === * Jacobo Rudolf “Coco” Arends (promé presidente) * Gerald Franca * Soraida Boekhoudt (2022– ) --- {{Variante|a}} {{infobox organisacion | variante = a | tipo = Deporte | nomber = Aruba Sport Unie | funda = [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]] | fundado = }} '''Aruba Sport Unie''' (Union Deporte Aruba, ASU), tambe conoci como '''Union Deportivo Arubano''', ta e organisacion cumbre di deporte na [[Aruba]]. E ta fungi como federacion cumbre pa diferente federacion y bond deportivo riba e isla. ASU ta representa mas cu 25 federacion deportivo y tin como meta coordina, promove y desaroya deporte na Aruba. Pa bira miembro di ASU, un organisacion deportivo mester ta registra como [[Persona hurídiko|persona huridico]] y no por representa un deporte cu ta representacaba pa otro federacion miembro. == Historia == Aruba Sport Unie a wordo funda dia [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]]. E organisacion a surgi for di e necesidad pa coordina y stimula desaroyo di deporte riba e isla. Den promé añanan di su existencia, diferente club i organisashon deportivo a kontribuí na fundashon di ASU, entre otro [[RCA]], Club Caribe i Tivoli. E promé presidente di e organisashon tabata '''Coco Arends''', kende tabata tambe envolví den fundashon di e '''Arubaanse Voetbal Bond''' algun aña promé. Na 1949 ASU a kuminsá ricibí subsidio di e gobierno sentral pa apoyá federashonnan deportivo ku organisashon di kompetensia i actividadnan deportivo. Durante añanan hopi organisashon i empresanan lokal a brindá sosten finansiero i material na deporte na Aruba. E kompanía petrolero Lago Oil & Transport Company tabata un di e sostenedornan importante, donando material deportivo i apoyando desaroyo di clubnan deportivo. Mateo Reyes tabata un di e personanan cu a yuda den e proseso di desaroyo aki. Den 1955 ASU a organisá e promé '''ASU Olimpiada''', un evento deportivo pa estimulá kompetensia entre atletanan lokal. E evento aki a bira un tradishon durante varios dekada, kaminda atletanan a wordo rekonosé komo “atleta di aña”. Entre 1955 i 1993 ASU tabata responsabel pa maneho di e [[Wilhelminastadion]] na Oranjestad. Te na 1997 ASU tabata tambe responsabel pa distribushon di subsidio gubernamental pa federashonnan deportivo. Despues di e aña aki, e tarea aki a wordo asumí direktamente pa e gobierno di Aruba. == Facilidatnan deportivo == ASU ta manehá diferente instalashon deportivo riba Aruba. '''Joe Laveist Sport Park''' na [[San Nicolas, Aruba|San Nicolas]] ta un parke deportivo multifunkshonal ku instalashonnan pa deporte manera: * [[Basebal]] * [[Futbòl]] * [[Volleyball]] * [[Basketbal]] * [[Atletismo]] E parke por wordo usa tambe pa evento grandi manera konserto i otro aktividatnan komunidario. '''Centro Deportivo Betico Croes''' na [[Santa Cruz, Aruba|Santa Cruz]] ta un fasilidat deportivo di paden ku aire acondicioná. E centro ta usa pa deporte di sala i arte marcial. == Organisashon == ASU ta fungí komo koordinadó entre e diferente federashonnan deportivo na Aruba. E organisashon ta apoyá desaroyo di deporte, organisashon di kompetensianan i promoshon di atletanan lokal. Riba e isla tin mas ku 30 organisashon deportivo cu ta forma parti di e sistema deportivo coordina pa ASU. Entre e deporte mas popular na Aruba tin [[futbòl]] i [[basebal]]. Especialmente basebal a duna Aruba reconocimiento internashonal, ku varios atletanan Arubiano cu a hunga den [[Major League Baseball]]. == Organisacion == Entre e presidentenan di Aruba Sport Unie tin: * [[Coco Arends|Jacobo Rudolf (Coco) Arends]] (1892-1965) – promé presidente * Gerald Franca – presidente durante diferente periodo den siglonan reciente * Soraida Boekhoudt – presidente (2022) [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] '''Aruba Sport Unie''' o '''Union Deportivo Arubano''' (ASU) ta e federacion cumbre di e federacionnan deportivo na [[Aruba]]. dre di 25 bond deportivo. Pa bira miembro di A.S.U. e organisacion mester ta un persona huridico y no mag di tin un miembro pa e deporte ey caba den A.S.U. == Historia == ASU e ser funda dia [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]]. * ASU taba maneha Wilhelminastadion di 1955 te 1993 A.S.U. ta maneha dos facilidad cu ta nan propiedad, esta Joe Laveist Sport Park na San Nicolas y Centro Deportivo Betico Croes na Sta Cruz. Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. Centro Deportivo Betico Croes ta completamente airecondiciona y ta uz'e pa tur sport di paden y arte marcial. Huur di e sporthal ta depende di cuanto hende mester uza pa maneha e lugar pa e actividad y ki sorto di actividad e ta. Pa mas informacion por yama oficina di A.S.U. na e numbernan di telefon ariba menciona.<ref>[https://www.gobierno.aw/union-deporte-aruba-asu Union Deporte Aruba (ASU)], Gobierno di Aruba</ref> Aruba Sport Unie a wordo funda dia 21 di December, 1941. E aña aki 21 di December, e ta cumpli 75 aña y tin cu corda riba e fundadornan. Segun e presidente actual Gerald Franca, e aña aki lo ta uno special den cuadro di e celebracion aki. Tambe el a splica kico tur nan tin pensa di haci pa loke ta e celebracion den 2017. Franca a splica cu e prome presidente tabata Coco Arends, kende ta e mesun persona cu a cuminsa tambe, kende ta fundador di Arubaanse Voetbal Bond 5 pa 6 aña prome. Un di e organisacionnan cu a yuda lanta Aruba Sport Unie tabata RCA, Club Caribe y Tivoli, cual ta e prome organisacionnan cu a lanta e asociacion aki. Na 1949 pa prome biaha den historia, ASU a cuminsa haya e subsidio di Gobierno Central pa facilita tambe e federacionnan di e tempo ey cu placa pa nan organisa actividadnan. Despues di e periodo ey tabata haya Lago ta yuda hopi den parti di formacion di e clubnan y nan tabata subsidia of duna donacion na e diferente clubnan pa nan material, etc. durante aña. Difunto Mateo Reyes, kende ta un persona conoci y keri, tabata encarga cu esaki. E ta un di e personanan cu a yuda ASU pa haya Joe Laveist for di Lago como un centro pa deporte. Lago Sportpark tabata di Lago y a bin pa pase pa Joe Laveist, pa pas’e pa ASU. Franca a menciona cu durante aña, durante 1955, ASU a celebra su prome ASU Olimpiada y despues di esey a keda celebr’e. Hopi di e atletanan grandi ta recorda e fechanan ey, caminda cu nan a wordo eligi como atleta di aña den decadanan di 60, 70 y 80. ASU semper a maneha deporte pa Gobierno y hasta a bay asina leu cu ASU a manda hende den exterior cu studie opdracht, pa bin bek lanta scol di deporte pa Aruba. Esaki nunca a logra debi na cosnan cu tabata pasa internamente. Despues ASU tabata encarga pa duna subsidio te cu na aña 1997, caminda cu Gobierno a tuma e tarea aki bek den su seno. Franca a sigui splica cu na e momentonan aki tin un comision cu ta trahando riba dje pa pasa e fecha pa Januari. Pa fin di aña ta imposibel pa organisa algo. Idea ta pa haci algo riba dje pa recorda e fecha y recorda esnan cu a funda e organisacion aki. Tabata tin hasta hendenan conoci entre otro shon A. Eman cu tabata un di e prome personanan den e directiva. Tin hopi hende conoci den comunidad tabata forma parti di ASU di e tempo ey.<ref>[https://masnoticia.com/aruba-sport-unie-lo-cumpli-75-ana-dia-21-di-december-proximo/ Aruba Sport Unie lo cumpli 75 aña dia 21 di December proximo], Mas Noticia (28 di november 2016)</ref> The sparse available evidence, however, reveals that there are around thirty-five sport organisations on the island that fall under the umbrella of the Aruba Sport Union (ASU), which was formed in 1941.44 As in Curaçao, two of the more popular team sports are soccer and baseball, and it is baseball that has given it the greatest international recognition through the participation of at least six Arubans in MLB since 1996.4 ASU President Gerald Franca --> 2022 Soraida Boekhoudt --- Aruba Sport Unie, funda dia 23 di december 1941, ta e bond madre di 25 bond deportivo. Pa bira miembro di A.S.U. e organisacion mester ta un persona huridico y no mag di tin un miembro pa e deporte ey caba den A.S.U. A.S.U. ta maneha dos facilidad cu ta nan propiedad, esta Joe Laveist Sport Park na San Nicolas y Centro Deportivo Betico Croes na Sta Cruz. Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. Centro Deportivo Betico Croes ta completamente airecondiciona y ta uz'e pa tur sport di paden y arte marcial. Huur di e sporthal ta depende di cuanto hende mester uza pa maneha e lugar pa e actividad y ki sorto di actividad e ta. Pa mas informacion por yama oficina di A.S.U. na e numbernan di telefon ariba menciona.<ref>https://www.gobierno.aw/union-deporte-aruba-asu Union Deporte Aruba (ASU)</ref> {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] ---------------- {{Variante|a}} {{multiple image | total_width = 270 | border = | perrow = 1/2 | align = right |header = Joe Laveist Sportpark |header_align = center |image2 = Joe Laveist Sport Park.jpeg | image1= Estadio de béisbol Joe Laveist, en San Nicolaas (este de Aruba).jpg | image3 = Joe Laveist Sport Park 06 54 31 704000.jpeg |caption1 = |caption_align = center }} == Lago Sport Park / Joe Laveist Sportpark == The historical Lago Sports Park (later known as the Laveist Sport Park) was a vital recreational and cultural hub in San Nicolas, Aruba. Officially inaugurated in March 1941, it was founded by the Lago Oil & Transport Company to support the island's booming refinery community. History of Lago Sports Park Founding and Baseball Roots: The park was instrumental in developing baseball on the island. American expatriate and former Major League Baseball pitcher Jim Bluejacket spent 15 years in Aruba and helped found the facility, fostering strong local interest in the game. WWII & Refining Community: During WWII, the facility offered organized recreation for Allied soldiers stationed in Aruba and the diverse immigrant workforce employed at the Lago refinery. Championship Ground: Throughout the 1940s and 1950s, the park was the premier venue for the organized Aruba baseball championships. Iconic early teams like the Dodgers, Baby Ruth, and Barnes' Ramblers competed here. Track and Field: Beyond baseball, it served as the primary venue for annual events like the Lago High School Track Meets and the Aruba School Sport Bond competitions. Evolution: Today, the historic site in San Nicolas continues to be an active community asset and is known as the Laveist Sport Park. --- Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. {{Variante|a}} {{Databox}} Intro *Location in San Nicolas, Aruba *Originally built by Lago Oil and Transport Company *Year of inauguration (1941) *Later renamed to Joe Laveist Sportpark ==Historia== 1. Fundashon (±1930s–1941) Lago building infrastructure for workers Role of Jim Bluejacket Opening (9 March 1941) 2. Periodo di floresementu (1940s–1980s) Organized sports (baseball, possibly softball, football) Social function (community gatherings, events) 3. Despues di sera di Lago (1985 →) Decline / transition Renaming to Joe Laveist Continued local use Struktura i fasilidat Even if partial: Baseball field Stands / seating Clubhouse? Multi-sport use * na 1968 Lago a traspasa LSP pa ASU Importansia kultural This is where your article becomes powerful: Role in development of baseball in Aruba Connection to Lago Colony life Symbol of industrial-era community building Link to later international baseball success of Aruba Legado Renaming to Joe Laveist Continued recognition Connection to surrounding area (Jim Bluejacketstraat, schools, neighborhoods) 🔎 Research tips (high impact, low effort) Look for: Lago employee magazines / newsletters Local newspapers (Amigoe, Diario archives) Aruba sports history sources Mentions of: inauguration (1941) sports competitions Joe Laveist (who he was!) ------------------ ==Origen di baseball na Aruba == Beisbòl a yega Aruba den añanan 1930, introdusí pa ekspatriadonan merikano ku tabata traha na Lago Oil Company i imigrantenan venezolano ku a forma timnan di pickup informal riba terenonan habrí.[2] E deporte a haña struktura ku e fundashon di ABBA na 1950 pa organisá liga i kampionato lokal, loke a kondusí na entrada di Aruba den wega internashonal na 1952 ora el a djòin e Asosiashon Internashonal di Beisbòl Amateur (awor parti di WBSC).[2] E aña ei, Aruba a debutá su promé selekshon nashonal na e Serie Mundial Amateur di 1952 na Havana, Cuba, manehá pa Joe Proterra, kaminda el a sigurá dos viktoria den seis wega i a gana aklamashon di fanátikonan, ku pitcher Nell Harms nombrá hungadó sobresaliente di siman pa su aktuashon kontra Honduras.[2] Beisbòl a wòrdu introdusí na Aruba na final di añanan 1920 i kuminsamentu di añanan 1930 prinsipalmente dor di ekspatriadonan merikano empleá pa Lago Oil and Transport Company, un supsidiario di Standard Oil of New Jersey, kendenan a establesé un refineria riba e isla. Pafo di e colonia, baseball a haya traccion na fin di añanan 1930 pa medio di imigrantenan y mariniernan Venezolano cu a mara na wafnan di Aruba cu nan barconan di pisca, formando teamnan casual di pick-up cu a hunga riba terenonan habri na Oranjestad, manera e area patras di Corte di Husticia actual. Pa añanan 1950, beisbòl a integrá profundamente den kultura di Aruba, partikularmente bou di hóbennan, ku a wòrdu eksponé pa medio di transmishonnan di media merikano, eventonan patrosiná pa kompanianan di zeta, i e impakto persistente di sòldánan di tempu di guera, hasiendo esaki un símbolo di aspirashon i vínkulo di komunidat den barionan di klase trahadó. Adopshon lokal a oumentá ku e formashon di klupnan amateur den tur pueblo. <ref>Clyde Harms, https://archive.org/details/BNA-DIG-ARUBATODAY-2021-05-28/page/n9/mode/1up?q=jim+bluejacket Short history of the beginnings of baseball in Aruba], Aruba Today (28 di 2021)</ref> ------------------- {{Variante|a}} {{Infobox deportista| variante = a | nomber completo = Shawn Joubert Zarraga | alias = | fecha nacemento = [[21 di yanüari|21 di januari]] [[1989]] | luga nacemento = {{ABW}} | fecha fayecimento = | luga fayecimento = | nacionalidad = {{NLD}} | haltura = 183 cm | peso = 109 kg <!-- Seccion di informacion deportivo --> | deporte = [[beisbòl|baseball]] | disciplina = catcher (man drechi)? | wo = | debut = 11 di maart 2023 (den [[Tim nashonal di beisbòl hulandes|team di Reino]])?? | activo = 2021 - presente ?? | distincion = }} '''Shawn Joubert Zarraga''' (☆ [[21 di yanüari|21 di januari]] [[1989]] na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]) ta un eks-catcher profesional di beisbòl Arubiano ku a representá Hulanda den kompetensianan internashonal, inkluyendo e World Baseball Classic.[1] Para na 6 pia 0 inch (1.83 m) i pisando aproksimadamente 240 liber (109 kg), Zarraga tabata un switch-hitter ku tabata tira ku man drechi i a hunga prinsipalmente komo un katcher durante henter su karera.[2] Selektá pa e Milwaukee Brewers den e di 44 buèlta (1.302 en general) di e Selekshon di Beisbòl di Liga Mayor di 2007 for di Trinity Christian Academy na Florida, el a pasa vários temporada den e liganan menor den vários organisashon.[3] grokipedia: Zarraga su karera profeshonal a kuminsá den e sistema di Brewers, kaminda el a progresá a traves di nan afiliadonan di 2007 pa 2014, alkansando nivelnan di Double-A i Triple-A i mustrando abilidatnan defensivo sólido tras di e plato.[4] Despues el a firma kontraktnan di liga menor ku timnan inkluyendo Los Angeles Dodgers na 2017 i Cincinnati Reds na 2016, ganando invitashonnan no-roster pa entrenamentu di primavera, ounke nunka el a yega Major League Baseball.[5] Despues ku su karera den liga menor afiliá a terminá na 2017, Zarraga a hunga den liganan independiente, inkluyendo ku e Cleburne Railroaders di e Asosiashon Merikano e aña ei, promé ku el a baha ku penshun.[6] Riba e esenario internashonal, Zarraga tabata un kontribuidor klave na e selekshon nashonal di Hulanda, yudando sigurá e título di Kopa Mundial di Beisbòl 2011 na Panama i partisipando den e Klásiko Mundial di Beisbòl 2017, kaminda el a proveé ​​profundidat na katcher durante wega di pool.[7] Su versatilidat i eksperensia a hasié un opshon konfiabel pa e tim hulandes, basando riba su raisnan arubiano miéntras e tabata kompetí bou di e bandera di Reino Hulandes.[8] == Karera internashonal == ===Kopa Mundial 2011=== Zarraga a haci su debut internacional cu e seleccion nacional di baseball di Hulanda na 2011 den Mundial di Baseball na Panama, eligibel pa medio di su herencia Arubiano. El a sirbi komo un katcher riba e lista ora e tim a gana e medaya di oro, derotando Cuba 2-1 den e final pa reklamá e título mundial.[25][26] torneonan di 2014 Zarraga a sirbi prinsipalmente komo un katcher durante e aparishonnan di e tim den dos torneo klave e aña ei.[27] Na yüli, Zarraga a representá Hulanda na e Torneo Internashonal di Beisbòl di Fransia, konosí tambe komo Yoshida Challenge, ku a tuma lugá na Sénart, Fransia. E selekshon hulandes a gana e medaya di oro, derotando un tereno ku a inkluí anfitrion Fransia, Alemania, i all-starnan internashonal. Zarraga tabata parti di e lista ku a sigurá e título, kontribuyendo tras di e plato miéntras e tim a pone un demostrashon fuerte den nan promé salida na e fasilidat nobo.[28][29] Mas lat e sèptèmber ei, Zarraga a kompetí den e Kampionato Oropeo di Beisbòl 2014 ku a tuma lugá na Ostrava i Brno, Repúblika Cheko, kaminda Hulanda a kapturá nan di 21 medaya di oro kontinental ku un rèkòrt invikto di 11-0, kulminando den un viktoria final di 6-3 riba Italia. Komo katcher, el a bati .286 ku aktuashonnan notabel, inkluyendo tres hit den un viktoria di 7-2 riba Alemania i un homerun den un wega di pool anterior kontra Kroasia. Su trabou defensivo a yuda ankra un staf di lansamentu ku a pèrmití solamente 1.36 kareda gana pa wega durante henter e torneo.[30][31][28] 2015 Premier12 i 2017 World Baseball Classic Zarraga a wòrdu selektá pa representá e selekshon nashonal di beisbòl di Hulanda na e WBSC Premier12 di 2015, e edishon inaugural di e torneo ku a tuma lugá na Mexico i Taiwan, kaminda el a sirbi komo un katcher bistiendo e kamisa number 22.[32] Hulanda a kompetí den Grupo A di e buèlta di apertura, sigurando tres viktoria kontra Chines Taipei (7-4), Italia (16-1), i Puerto Rico (11-7), miéntras ku nan a sufri pèrdida kontra Cuba (5-6) i Canada (1-3), loke a posishoná nan pa avansá pa e kuartfinal.[33] Einan, nan a kai kontra Merka 1-6, resultando den un di sinku lugá total pa e tim.[33] Durante e torneo, Zarraga a kontribuí ofensivamente den momentunan klave, inkluyendo un homerun di dos kareda den e di kuater inning kontra Cuba ku a ekstendé e bentaha di Hulanda na 4-1, ounke e tim na final a pèrdè den un kompetensia estrecho.[34] El a registrá tambe un RBI den e viktoria riba Taipei Chines, trahando un kaminata apesar di a bai sin hit den tres at-bat.[35] Sinembargo, Zarraga a sufri un leshon na man durante e wega di Cuba i mester a sali trempan.[36] Na 2017, Zarraga a gana un lugá riba e lista di Hulanda pa e World Baseball Classic, atrobe komo un katcher, partisipando den e torneo prinsipal ku a tuma lugá den vários pais anfitrion.[37] Hulanda a pone un rèkòrt di 2-1 den Pool A, avansando komo subkampeon tras di Israel, promé ku a derotá Israel 12-2 den e kuartfinal na Tokyo Dome pa yega e semifinal.[37] Nan kareda a terminá den un pèrdida di 3-4 kontra Puerto Rico na Dodger Stadium, kaminda e tim a regresá lat pero no por a sigurá e viktoria.[38] E aktuashon sobresaliente di Zarraga a bini den e kuart di final kontra Israel, kaminda el a konta dos hit i dos RBI komo parti di e eksploshon ofensivo di e tim.[39] Den e semifinal kontra Puerto Rico, el a entregá un dòbel di RBI krusial den e di sinku inning pa skor Wladimir Balentien i empatá e wega na 3-3, ounke kompañero di ekipo Jonathan Schoop a wòrdu bentá afó na e plachi di kas den e wega.[40] Zarraga a parse di a sufri un leshon den e di ocho inning di e wega ei, loke a rekerí atenshon médiko tras di e plato. {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid = |titulo=}} {{References}} * [https://www.baseball-reference.com/register/player.fcgi?id=kelly-001ant Minors Stats Antwone Kelly] }} {{DEFAULTSORT:Zarraga, Shawn}} [[:Kategoria:Hende]] [[:Kategoria:Beisbòl]] ----------------- {{Variante|a}} {{Infobox asociacion deporte| variante = c | nomber = Badminton Bond Curaçao | logo = | imagen = | abrevia = BBC | president = | vice-president = | algemeen-secretaris = | asiento = | region = | pais = | cantidad_miembro = | cantidad_asociacion = | deporte = | funda = | luga_funda = | ex-nomber = | federacion_mundial = | federacion_continental = | federacion_nacional = | afilia = | comite_olimpico = | agencia_deportivo = | stop_imagen = | imagen = | descripcion = | website = }} '''Badminton Bond Curaçao''' (BBC) ta e organisashon ku ta dirigi i promové e deporte di badminton na Kòrsou. E federashon ta un miembro di e organisashonnan internashonal i regional, inkluíendo e '''Badminton World Federation (BWF)''', e '''Badminton Pan America (BPA)''', i e '''Caribbean Regional Badminton Confederation (CAREBACO)'''. === Historia i Fundashon === E Badminton Bond Curaçao a fundá den 1975. E federashon ta representá Kòrsou den e organisashonnan regional i internashonal di badminton.:contentReference[oaicite:8]{index=8} === Afiliashon Internashonal === :contentReference[oaicite:10]{index=10} * :contentReference[oaicite:13]{index=13} * :contentReference[oaicite:16]{index=16} * :contentReference[oaicite:19]{index=19}:contentReference[oaicite:21]{index=21} === Participashon Internashonal === :contentReference[oaicite:23]{index=23}:contentReference[oaicite:25]{index=25} === Referensianan === * :contentReference[oaicite:27]{index=27} * :contentReference[oaicite:30]{index=30}:contentReference[oaicite:32]{index=32} [[:Kategoria:Deporte na Kòrsou]] [[:Kategoria:Organisashon Deportivo]] {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte]] --------------- {{Databox}} E '''seleccion nacional di badminton di Aruba''' ([[Hulandes]]: Arubaans badmintonteam) ta representa [[Aruba]] den competencianan internacional di team di badminton y ta wordo controla pa [[Aruba Badminton Federation]] cu ta afilia na Badminton Pan America y Caribbean Regional Badminton Confederation (CARECOBA).<ref>{{Cite web |title=Members {{!}} BWF Corporate |url=https://corporate.bwfbadminton.com/about/membership/ }}</ref> E ekipo a kompetí pa promé biaha den nan promé torneo internacional di ekipo na 1990. E ekipo a haci su aparicion pa prome biaha na e Campeonato di Ekipo di CAREBACO na aña 1974.<ref>{{citeer web|titel=Aruba vooreerst naar Car. badmintonkampioenschap|werk=[[Amigoe]]|datum=1974-11-15|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2025-05-29|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461200:mpeg21:p005}}</ref> Tambe e ekipo a competi den e [[Weganan Centroamericano y di Caribe]] di 1990, unda badminton a wordo inaugura pa prome biaha den e Weganan. E ekipo junior di Aruba a kompetí den e Campeonato Pan Am Junior Team 2009 y a terminá na di 12 lugá.<ref>{{Cite web |title=BWF - Team Event XVIII Pan Am Junior 2009 - Winners |url=https://bwf.tournamentsoftware.com/sport/winners.aspx?id=C61259DF-B2FF-4AC5-A444-F9E14C6A82B1 |access-date=2022-09-04 |website=bwf.tournamentsoftware.com}}</ref> Een Arubaans selectie-team zal van 17 tot en met 24 november voor de eerste keer deelnemen aan de Caribische Badmintonkampioenschappen, die dit jaar te Georgetown in Guyana gehouden worden. Het team dat Aruba zal vertegenwoordigen bestaat uit de dames M. Mata, N. Mata en M. Yarzagaray, en de heren Doy Bernaibela, H. Boer, Robby Arambatzis en Reginals Altman. Deze reis werd mogelijk gemaakt dankzij financiële — en materiele steun van diverse giften; het bedrijfsleven en andere instanties. Het Caribisch toernooi wojdt^jgeorganiseerd door de Caribbean regional badminton confederation, een in 1972 opgerichte federatie, tot voor kort bestaande uit de landen Jamaica, Trinidad/Tooago, Guyana en Sjuriname. Vorig jaar heeft de Badminton Bond Aruba zijn interesse voor deelname aan het bestuur van de Carebaco te kennen gegeven en na een jaar van intensieve voorbereidingen werd Aruba in juli van dit jaar lid van de International badminton federation en in dezelfde maand als vijfde lid van de Carebaco toegelaten. Beide feiten kunnen als mijlpalen worden beschouwd in de geschiede- | nis van de badmintonsport op Aruba, waar deze sport (nog) vrij onbekend is. Dit laatste komt voornamelijk doordat men hier voor deze sport een enorm tekort heeft aan goede accomodatie. ==Historia== ===Tim miksto=== Aruba a debuta den e Campeonato di Equipo di CAREBACO na 1974. E team a keda na di cinco lugar den e ranking final, perdiendo 7-0 contra Jamaica, Surinam, Trinidad y Tobago y Guyana.<ref>World Badminton 18 (1974), p. 3</ref> {{Appendix}} [[:Category:Deporte na Aruba]] en.wiki --------------- {{Infobox asociacion deporte| variante = c | nomber = Aruba Badminton Federation | logo = | imagen = | abrevia = ABF of BBA | president = | vice-president = | algemeen-secretaris = | asiento = | region = | pais = | cantidad_miembro = | cantidad_asociacion = | deporte = | funda = | luga_funda = | ex-nomber = | federacion_mundial = | federacion_continental = | federacion_nacional = | afilia = | comite_olimpico = | agencia_deportivo = | stop_imagen = | imagen = | descripcion = | website = }} '''Aruba Badminton Federation''' (ABF), tambe yamá Badminton Aruba o Aruba Badminton Bond, ta e organisacion gobernante nacional supremo pa e deporte di [[badminton]] na [[Aruba]]. E federacion ta wordo representa pa e [[seleccion nacional di badminton di Aruba]]. == Historia == E Aruba Badminton Federation a wordo funda memey di añanan 1970, ora cu e promé participacion a tuma luga na e Kampionatonan di Carebaco. Na desember 1973 e federacion a bira miembro di Caribbean Badminton Federation, hunto cu Corsou.<ref>Sport inliet kort sport in het kort sport. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 05-12-1973, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 29-05-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461498:mpeg21:p007</ref> E federashon despues a bira miembro di e órgano di gobernashon kontinental, e Konfederashon Panamerikano di Badminton, i e Federashon Mundial di Badminton, e tempu ei konosí komo e Federashon Internashonal di Badminton. Aruba ainda no ta anfitrion di campeonatonan internacional. Sinembargo Aruba a yega di ta anfitrion di Campeonato di Carebaco dos biaha. Federacion di Badminton Aruba ta miembro di Comite Olimpico Arubano . {{Appendix}} De Badminton Bond Aruba (BBA) viert deze maand zyn 15-jarig bestaan met verschillende toernooien en andere activiteiten. Ofschoon deze tak van sport niet zo bekend is op Aruba, heeft de BBA in vijftien jaren heel wat gepresteerd. Deze bond is al jaren lid van de International Badminton Federation (IBF). Ook is de BBA lid van de Carebaco (Caribbean Regional Badminton Confederation), waarvan verder ook lid zijn: Jamaica, Trinidad, Suriname, Guyana, Barbados, Bermuda, Curasao en Grenada. Elk jaar doet Aruba mee aan de Caribische kampioenschappen en BBA- motor, Riek Altman, is al jaren secretaris / penningmeester van de Carebaco. Aruba wordt elk jaar weer verzocht de Carebaco- wedstrijden te organiseren, omdat Aruba tot nu toe het beste toernooi heeft georganiseerd, doch door het ontbreken van faciliteiten kan de BBA dit Caribisch treffen niet meer organiseren. De BBA bestaat momenteel uit de vier clubs: Floralin, Flamboyant, Aruba Badminton Minders en Playa die tezamen honderd leden tellen. Deze sport kan uitsluitend gespeeld worden in een zaal en nu wordt er gebruik gemaakt van de gymnastiekzalen van Julianaschool, La Salie College en de Sporthal. Een paar maanden geleden hebben de BBA- bestuursleden, Riek Altman en Michael Williams, in Trinidad een coachingcUrsus gevolgd onder auspiciën van de IBF en geven nu op maandag en donderdag aan trainers van de club een opleiding. Nu al is bekend dat Aruba volgend jaar vertegenwoordigd zal worden op Curagao tijdens de Easter Open Tournament en in Jamaica tijdens de Carebaco- wedstrijden. De BBA heeft gisteren in een communiqué dank uitgebracht aan alle personen en instanties, die door de jaren heen de BBA hebben geholpen en eenieder, die aan badminton wil meedoen, uitgenodigd zich op donderdag in de Sporthal op te geven tussen zeven en tien uur 's avonds. Het bestuur van de BBA wordt in dit derde lustrumjaar gevormd door: voorzitter R. Nieuw, vicevoorzitter R. Altman, secretaris G. Simon, penningmeester B. Hernandez, commissarissen E. van der Linde, M. McClure, E. Vemannan, M. Croes en M. Williams.<ref>Met uitgebreid activiteiten-programma Badminton Bond Aruba viert haar derde lustrum. "Amigoe". Curaçao, 08-11-1986, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 29-05-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641854:mpeg21:p013</ref> ------------- {{Variante|a}} {{Futbolista |nomberdihungado = |Nomber = Mario Croes |potret = |Fecha di nasementu = |Siudat di nasementu = |Pais di nasementu = {{ABW}} |Nashonalidat = hulandes |Posishon = |club = }} '''Hyacintho Mario Croes''' (☆ ± 1942 na [[Aruba]]), tambe conoci como '''Mario Croes jr.''', ta un ex-hungado di pingpong [[Aruba]]no. Entre decada 1960 y decada 1980 el a titula 13 vez campeon di Aruba. Den [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]] Croes tabata un di e dos "grandinan" den deporte di tennis di mesa, banda di [[Robert Hosé]] di [[Kòrsou|Corsou]].<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463158:mpeg21:a0099|titel=Sensationele zege van R. Hosé over M. Croes|werk=[[Amigoe]]|datum=1970-11-02|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> == Biografia == Mario Croes ta yiu di Eymee Zeppenfelt y Mario Hyacinto Croes, empresario i doño di La Gran Bodega.<ref name="Amigoe">{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462365:mpeg21:a0121|titel=In de Franciscuskerk|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-07-16|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> Cu mas o menos siete aña el a cuminsa hunga pingpong y tabata train cu su mama pa despues sigi train cu su tata y otro famianan.<ref name="Amistad">{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AMISTAD-1976-11/page/3/mode/1up?q=Amistad+mei+1976&view=theater|titel=Mario Croes: 26 aña den pingpong|werk=Amistad|datum=november 1976|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> Croes a cuminsa mustra su talentonan ora cu na edad di 9 aña el a sali campeon "junioren" na Aruba. Cu 12 aña el a drenta division di senioren y na 1959, cu 16 aña, a bira campeon di Aruba pa prome bes.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010997546:mpeg21:a0072|titel=Mario Croes jr: nieuwe tienkampkampioen tafeltennis|werk=[[Amigoe]]|datum=1959-02-25|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> Na 1960 e ta prolonga su titulo.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010459813:mpeg21:a0112|titel=Mario Croes jr. weer de sterkste|werk=[[Amigoe]]|datum=1960-04-01|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> Hunto cu Cholan Jacobs e tabata hunga pa e team Arubano di Bavaria Stars. Den e torneo organisá door di e asociacion "Entre Nous Juveniles” na Corsou el a hunga cu 17 aña su prome wega internacional contra [[Colombia]]. Croes tabata doño di Mario's Sports Shop den Wilhelminastraat 51 na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]. E ta casa cu Ruth Arends y hunto nan tin un yiu homber, Mario III, i un yiu muhe Janine.<ref name="Amigoe"/> {{Appendix}} {{Stub}} {{DEFAULTSORT:Croes, Mario}} [[:Category:Hende]] [[:Category:Deporte na Aruba]] Pa promer viaha el a sali campeon di Aruba dia cu e tabatin 15 aña di edad. Awor flbi cu e tin 34 aña e por bisa cu ela sali 13 vez campeon di nos isla y e ta posee nada menos cu 39 copa y 27 medaya. Un deportista arubano cu e destaca su mes den e deporte di ping pong specialmente door di su mes esfuerzonan y su perserverancia, como cu manera nos lektornan por lesa mas alew, no ta semper ela haya ayudo den su carera deportivo na su isla natal. Mario Croes jr., casá cu Ruth Croes-Arends, ta haya cu e deporte di ping pong na Aruba a bai hopi atrcus den e 26 aña cu e tin ta praktikele. Amistad a tene un entrevista exclusivo cu e deportista te ainda mas grandi riba terreno di ping pong actuahnente: Mario Croes Jr.<ref name="Amistad">{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AMISTAD-1976-11/page/3/mode/1up?q=Amistad+mei+1976&view=theater|titel=Mario Croes: 26 aña den pingpong|werk=Amistad|datum=november 1976|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> mi a cuminsa hunga ping pong tempo mi tabata tin mas o menos siete aña. Mi mama a cuminsa siñami, pero mi no a worry mucho. Toch mi a sigi hunga cu mi tata y cu mi otro famianan. Un viaha mi a bai Flamingo Room (Trocadero), caminda tabatin un mesa di ping pong, anto ei nan mi a mira Cholan Jacobs, e tempo ei e campeon di Aruba, hunga. Esei a dunami smaak pa mi sigi train cu mi famia. Dia m'a cimiinsa hunga di verdad mi tabatin 12 ema y mi a cuminsa train cu Cholan. E tempo ei mi tabata hunga cinco te seis ora pa dia. Mi tabata caba di come dies dos or y mei y bai hunga te siet’or y mei di anochi. Tur dia e mesim cos. Mi no tabata hunga ni siña les. Mario a cuminsa mustra su talentonan ora cu na edad di 9 aña ela sali campeon di Junioren na Aruba. Cu 12 aña ela drenta division di senioren y cu 16 aña pa promer vez ela logra bira campeon di Aruba. Su promer wega internacional ela hunga contra Colombianonan tempo cu e tabatin 17 aña na 1959. E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” Entre Nous Juveniles na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsou. E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsou. in de Franciscuskerk te Oranjestad is gistermorgen het kerkelijke huwelijk ingezegend vun mejuffrouw Rulh Arends, dochter V(.n. de heer en mevrouw Milo de R. Arends-Arends en de heer Mario Croes, zoon van de heer en mevrouw Mario H. Croes- Zeppenfelt. Voor de receptie ten huize van de bruid bestond grote belangstelling. Het bruidspaar wachtte een verrassing; een taart in de vorm van een tafeltennistafel. De bruidegom is dan ook tafeltenniskampioen van Aruba.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462365:mpeg21:a0121|titel=In de Franciscuskerk|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-07-16|bezochtdatum=2022}}</ref> * Eigenaar van Mario's Sports Shop, Wilhelminastraat 51, Oranjestad, Aruba * Huwde in 1965 met Ruth Arends, kinderen Mario III en Janine {{Appendix}} --------------- q2p2epfpjasj1mxxgq87u91y75k4k7w 199645 199644 2026-08-06T10:52:55Z Caribiana 8320 199645 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ Pending: [[Barracudas Artistic Aruba]] - [[Aruba Dolphins]] - [[Stingray Swimming Team]] - [[Shawn Zarraga]] - [[Antwone Thyshon Kelly]] - [[Badminton Bond Curacao]] - [[Seleccion nacional di badminton di Aruba]] - [[Aruba Sport Unie]] -------- {{infobox deportista | variante= a | nomber completo = Higinio Ajelandro Farro | alias = Patan | fecha nacemento = [[11 di yanüari|11 di januari]] [[1942]] | luga nacemento = {{ABW}} | fecha fayecimento = [[30 di yüli |30 di juli]] [[2026]] | luga fayecimento = | deporte = [[File:Olympic pictogram Weightlifting.png|22px]] hisamento di peso | disciplina = | prome titulo = 1965, campeon di Aruba | debut = 1964 | activo = <!-- Seccion di distincion --> | bista medaya = {{Bista medaya}} {{Bista medaya rij|[[Weganan Centroamericano y di Caribe|Weganan CAC]] 1978| 0 | 0 | 1}} {{Bista medaya total|1|0|0|1}} }} '''Higinio Alejandro (Patan) Farro''' (☆ [[11 di yanüari|11 di januari]] [[1942]] na [[Aruba]] - † [[30 di yüli |30 di juli]] [[2026]]<ref>[https://www.arubanative.com/aurora-royal-pray-funeral-home-ta-anuncia-fayecimento-di-higinio-alejandro-farro-mihor-conoci-co-mo-patan/ Aviso di fayecemento], arubanative.com (4 di augustus 2026)</ref>) tabata un musico, compositor y deportista [[Aruba|Arubiano]]. El a titula campeon di hisamento di peso di Aruba pa diescuater aña consecutivo (1965-1978) y tabata tambe campeon di [[Antias Hulandes]] pa nuebe aña consecutivo.<ref name="telearuba"/> Farro ta wordo considera un di e pioneronan mas importante di hisamento di peso na Aruba.<ref>[https://arubanews.ca/patan-farro-weightlifting-legacy-honoured-following-aruban-champions-death/ Patan Farro Weightlifting Legacy Honoured Following Aruban Champion’s Death], arubanews.ca (4 di augustus 2026)</ref><ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/93280/voormalig-gewichthefkampioen-patan-farro-overleden-vz1916 Voormalig gewichthefkampioen ‘Patan’ Farro overleden], curacao.nu (4 di augustus 2026)</ref> Fuera di su carera deportivo, e tabata tambe un figura cultural como wicharero, restaurado y promotor di e tradicional [[Caha di Orgel|caha di orgel]].<ref name="cultura">[https://www.aruba.nu/nieuws/kunst-cultuur-en-muziek/57390/unieke-eer-voor-muzikanten-met-liefde-voor-cahi-orgel Unieke eer voor muzikanten met liefde voor Cah’i Orgel], aruba.nu (27 di november 2024)</ref> == Biografia == Farro tabata un deportista di distrito di [[Noord]]. El a cuminsa como pesista na aña 1964 y a logra di dos luga den su prome competencia. Den e aña siguiente, e nivel di e deporte riba e isla a baha considerablemente, debi cu hopi hisador di peso, cu tabata di origen stranhero, a bandona Aruba despues di nan retiro for di [[Lago Oil & Transport Company|refineria Lago]].<ref>[https://297sportsaruba.com/na-memoria-di-higinio-alejandro-patan-farro/ Na memoria di Higinia Alejandro "Patan" Farro], 297sportsaruba.com (3 di augustus 2026)</ref> Apesar di condicionnan dificil, Farro a sigui train y desaroya den deporte di peso. E tabata entrena hunto cu otro deportistanan den un espacio chikito na Wilhelmina Stadion (awor [[Stadion Guillermo Prospero Trinidad]]). El a entrena sin guia di un entrenador profeshonal y nunca a haya oportunidat pa sigui entrenamento den exterior. Pa participa na torneo internacional, e tabata depende di su propio dianan di vakantie. Despues di su retiro for di competencia, Farro a yuda Federacion Aruba Weightlifting Association como referee. Farro tabata casa y tata di tres yiu. El a fayece dia 30 di juli 2026 na edat di 84 aña. Diferente organisacion, entre otro Aruba Amateur Weightlifting Association y Departamento di Cultura di Aruba, a record’é como un atleta sobresaliente y un figura cultural di gran balor. ==Carera deportivo == ===Logro y record === Ademas di su titulonan local y regional, Farro tabata conoci pa su forsa excepcional. Durante su carera el a kibra mas cu 50 record di Aruba. Den añanan 1970, el a logra e siguiente prestacion aproxima:<ref name="telearuba"/> * squat: serka 272 kilo (600 liber) * deadlift: serka 318 kilo (700 liber) * bench press: serka 181 kilo (400 liber) * snatch: serka 125 kilo (275 liber) * clean and jerk: serka 160 kilo (352 liber) Su recordnan Arubano di 1976 den e disciplinanan "snatch" y "clean and jerk" a keda sin wordo bati pa cuarenta aña, te cu na 2016 nan a wordo mehora, hunto cu su total combina.<ref name="telearuba"/> === Carera internacional === Na 1970, Farro a wordo selecciona pa representa Antias Hulandes na [[Weganan Centroamericano y di Caribe]] (CAC) na [[Panama]]. Ora [[Comite Olimpico Antias Hulandes]] (NAOC) a nenga pa financia su biahe, e mes a cumpra su boleto di avion y a logra di cuater luga den su categoria.<ref name="telearuba">{{citeer web|url=https://telearuba.aw/article/na-memoria-di-higinio-alejandro-patan-farro|titel= Na memoria di Higinio Alejandro "Patan" Farro|werk=[[Telearuba]]|datum=2026-08-02|bezochtdatum=2027-08-06}}</ref> Na 1971, el a termina na di cinco luga durante [[Weganan Panamericano]] na [[Cali]], [[Colombia]]. Na 1974, el a bolbe logra di cuater luga na CAC na [[Repúblika Dominikano|Republica Dominicano]].<ref name="telearuba"/> Su logro internacional mas importante a yega na 1978, ora el a gana un medaya di brons na CAC na [[Medellín]].<ref name="telearuba"/> == Contribucion cultural == For di chikito, Farro a desaroya un amor profundo pa musica, specialmente pa caha di orgel tradicional. E pasion aki a converti’e den un maestro respeta den restaura, afina y construi cylinder (cilinder di clabo). E tabata un di e poco expertonan na Aruba cu e habilidad artesanal pa traha y mantene e mecanismo compleho di e instrumento.<ref name="cultura"/> Farro tabata doño di e caha di orgel historico “El Diamante”, cu tabata mas cu 100 aña bieu. El a contribui na preservacion di e instrumento, tanto na Aruba como na [[Kòrsou|Corsou]], caminda el a traha riba varios caha di orgel.<ref name="honor">[https://www.gobierno.aw/a-honra-varios-tocado-di-cahi-orgel-riba-dia-di-musico A honra varios tocado di cah’i orgel riba dia di musico], Gobierno di Aruba (25 di november 2024)</ref><ref name="baluarte">[https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2015-10-07/mode/2up?q=patan+farro+oranje+nassau Reconocemento na baluarte di cah’i orgel Alegandro ‘Patan’ Farro], Bon Dia Aruba (7 di october 2015)</ref> Na 1982, el a gana e premio principal den un concurso di caha di orgel na Hoffi Sero Janchi cu su orgel “El Diamante”.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-DOCUMENTACION-005276/mode/1up?q=patan+farro Ambiente inmenso na concurso di caha di orgel], Diario (30 di augustus 1982)</ref> == Reconocemento == Durante su carera activo, Farro no a haña hopi reconocemento oficial. Sinembargo, despues di su retiro, el a wordo honra cu diferente distincion: * 1974 - nominacion pa premio di “atleta di aña” di [[Aruba Sport Unie]]<ref>[https://coleccion.aw/show/?ANA-DIG-CARA-C002 Alejandro "Patan" Farro], coleccion.aw</ref> * condecoracion real como "ridder" den [[Orden di Oranje-Nassau]] * inclusion den Salon di Fama di Aruba * 1991 - Premio Promocional Santa Anna pa su contribucion na deporte y cultura El a ricibi tambe multiple premio cultural y reconocemento oficial di gobiernonan di Aruba y Corsou pa su rol den preservacion di caha di orgel.<ref name="honor"/><ref name="baluarte"/> {{Appendix}} {{DEFAULTSORT:Farro, Patan}} [[:Kategoria:Hende]] [[:Kategoria:Deporte na Aruba|Hisamento di peso]] [[:Kategoria:Kultura]] ===Logro y record === Ademas di su titulonan local y regional, Farro tabata conoci pa su forsa excepcional. Durante su carera el a kibra mas cu 50 record di Aruba. Den añanan 1970, el a logra e siguiente prestacion aproxima:<ref name="telearuba"/> * squat: serka 272 kilo (600 liber) * deadlift: serka 318 kilo (700 liber) * bench press: serka 181 kilo (400 liber) * snatch: serka 125 kilo (275 liber) * clean and jerk: serka 160 kilo (352 liber) Su recordnan Arubano di 1976 den e disciplinanan "snatch" y "clean and jerk" a keda sin wordo bati pa cuarenta aña, te cu na 2016 nan a wordo mehora, hunto cu su total combina.<ref name="telearuba"/> == Contribucion cultural == For di chikito, Farro a desaroya un amor profundo pa musica, specialmente pa [[caha di orgel]] tradicional. E pasion aki a converti’e den un maestro respeta den restaura, afina y construi cylinder (cilinder di clabo). E tabata un di e poco expertonan na Aruba cu e habilidad artesanal pa traha y mantene e mecanismo compleho di e instrumento.<ref name="cultura"/> Farro tabata doño di e caha di orgel historico “El Diamante”, cu tabata mas cu 100 aña bieu. El a contribui na preservacion di e instrumento, tanto na Aruba como na [[Kòrsou|Corsou]], caminda el a traha riba varios caha di orgel.<ref name="honor">[https://www.gobierno.aw/a-honra-varios-tocado-di-cahi-orgel-riba-dia-di-musico A honra varios tocado di cah’i orgel riba dia di musico], Gobierno di Aruba (25 di november 2024)</ref> Na 1982, el a gana e premio principal den un concurso di caha di orgel na Hoffi Sero Janchi cu su orgel “El Diamante”.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-DOCUMENTACION-005276/mode/1up?q=patan+farro Ambiente inmenso na concurso di caha di orgel], Diario (30 di augustus 1982)</ref> == Reconocemento == Durante su carera activo, Farro no a haña hopi reconocemento oficial pa su prestacionnan. Sinembargo, despues di su retiro, el a wordo honra cu varios distincion: * 1974 - nominacion pa premio di “atleta di aña” di [[Aruba Sport Unie]]<ref>[https://coleccion.aw/show/?ANA-DIG-CARA-C002 Alejandro "Patan" Farro], coleccion.aw</ref> * condecoracion real como "ridder" den [[Orden di Oranje-Nassau]] * inclusion den Salon di Fama di Aruba * 1991 - Premio Promocional Santa Anna pa su contribucion na deporte y cultura Segun Archivo Nacional Aruba, Farro tabata tambe nominá pa premio di “atleta di aña” di Aruba Sport Unie na 1974. == Fayecemento == Farro tabata casa y tata di tres yiu. El a fayece dia 30 di juli 2026 na edat di 84 aña. Diferente organisacion, entre otro Aruba Amateur Weightlifting Association y Departamento di Cultura di Aruba, a record’é como un atleta sobresaliente y un figura cultural di gran balor. {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] Desde chikito, Patan a desaroya un amor profundo pa musica. E pasion ey a converti’e den un maestro respeta, tanto den pone pieza, afina y restaura cahanan di orgel, como den preserva e sonidonan autentico. Como hobby y trabao e ta toca caha di orgel y traha cylinder pa caha. Ademas di su contribucion na deporte, Farro tabata tambe envolvi den preservacion di herencia cultural di Aruba, specialmente door di su trabou cu restauracion y promocion di [[Caha di Orgel|cah’i orgel]] tradicional.<ref name="honor">[https://www.gobierno.aw/a-honra-varios-tocado-di-cahi-orgel-riba-dia-di-musico A honra varios tocado di cah’i orgel riba dia di musico], Gobierno di Aruba (25 di november 2024)</ref> E legendario hisador di peso Arubiano Higinio Alejandro “Patan” Farro tambe tabata un figura cultural bon conoci y un tocado, doño y restaurador celebra di e tradicional caha di orgel (orgel di bari) yama “El Diamante”.<ref>[https://www.aruba.nu/nieuws/kunst-cultuur-en-muziek/57390/unieke-eer-voor-muzikanten-met-liefde-voor-cahi-orgel Unieke eer voor muzikanten met liefde voor Cah’i Orgel], aruba.nu (27 di november 2024)</ref> Legado Cultural E Instrumento: Patan Farro tabata doño y tabata cuida un caha di orgel historico di 100 aña bieu como “El Diamante” tabata conoci. Diamante". Artesania: E tabata un di e poco personanan na Aruba cu e habilidad raro pa pega y martillo e cilindernan (cilinder di claba) cu ta wordo uza pa toca musica tradicional riba e instrumento. No ta facil pa a aregla, marca y claba pieza riba caha di orgel. Na Corsou Patan a pone piesa pa por lo menos 16 caha di orgel.<ref name="baluarte">[https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2015-10-07/mode/2up?q=patan+farro+oranje+nassau Reconocemento na baluarte di cah’i orgel Alegandro ‘Patan’ Farro], Bon Dia Aruba (7 di october 2015)</ref> Reconocimento: El a ricibi multiple premio cultural y reconocimentonan oficial di gobiernonan di Aruba y Corsou pa conserva e musical unico aki.<ref name="honor"/><ref name="baluarte"/> Na 1982, den concurso di caha di orgel na Hoffi Sero Janchi, Farro a sali ganado maximo cu su caha di orgel Diamante.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-DOCUMENTACION-005276/mode/1up?q=patan+farro Ambiente inmenso na concurso di caha di orgel], Diario (30 di augustus 1982)</ref> == Reconocemento == Durante su carera activo, Farro no a haña hopi reconocemento oficial pa su prestacionnan. Sinembargo, despues di su retiro, el a wordo honra cu varios distincion: * 1974 - nominacion pa premio di “atleta di aña” di [[Aruba Sport Unie]]<ref>[https://coleccion.aw/show/?ANA-DIG-CARA-C002 Alejandro "Patan" Farro], coleccion.aw</ref> * condecoracion real como "ridder" den [[Orden di Oranje-Nassau]] * inclusion den Salon di Fama di Aruba * 1991 - Premio Promocional Santa Anna pa su contribucion na deporte y cultura Segun Archivo Nacional Aruba, Farro tabata tambe nominá pa premio di “atleta di aña” di Aruba Sport Unie na 1974. == Fayecemento == Farro tabata casa y tata di tres yiu. El a fayece dia 30 di juli 2026 na edat di 84 aña. Diferente organisashonnan, entre otro Federacion Aruba Weightlifting Association y Departamento di Cultura di Aruba, a record’é como un atleta respectivamente culturista sobresaliente y un persona ehemplar. {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] '''Higinio Alejandro (Patan) Farro''' (☆ [[11 di yanüari]] [[1942]] - † 30 di yüli 2026) tabata un hisado di peso [[Aruba|Arubiano]]., conoci den su tempu aktivo komo e hòmber mas fuerte di Aruba. El a dominá deporte di levantamentu di peso riba e isla pa mas ku un dekada i a representá Antia Hulandes na diferente torneo internashonal. Farro a gana e titulo di kampion di Aruba pa dieskuater (14) aña konsekutivo i tabata tambe kampion di Antia Hulandes pa nuebe (9) aña. El ta konsiderá un di e pioneronan mas importante di levantamentu di peso na Aruba.<ref>[https://arubanews.ca/patan-farro-weightlifting-legacy-honoured-following-aruban-champions-death/ Patan Farro Weightlifting Legacy Honoured Following Aruban Champion’s Death], arubanews.ca (4 di augustus 2026)</ref><ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/93280/voormalig-gewichthefkampioen-patan-farro-overleden-vz1916 Voormalig gewichthefkampioen ‘Patan’ Farro overleden], curacao.nu (4 di augustus 2026)</ref> == Bida y carera == Farro a kuminsá ku levantamentu di peso na aña 1964 i a logra di dos luga den su promé kompetensia. Den e aña siguiente, e deporte a baha hopi na nivel riba e isla, despues ku hopi trahadó strañero a laga Aruba tras despido na refineria di Lago.<ref>https://297sportsaruba.com/na-memoria-di-higinio-alejandro-patan-farro/</ref> A pesar di e situashon difísil, Farro a sigui entrená bou di kondishonnan hopi limitá. El tabata entrená den un espasio chikí bou di graderia di Wilhelmina Stadion (awor Stadion Guillermo Prospero Trinidad), ku ventilashon insufisiente i un solo plataforma ku el mester a kompartí ku siete otro deportista. El a entrená sin entrenador profeshonal i nunca a haña oportunidat pa sigui kampamentu di entrenamiento na exterior. Pa torneo internashonal, el tabata depende di su propio dianan di vakashon, pasobra no a haña permiso adicional di su trabou. ===Carera internacional=== Na 1970, Farro a wordu selekshoná pa representá Antia Hulandes na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Panamá. Ora e Komité Olímpiko Antiano a nenga pa paga su biahe, el mes a kumpra su boleto di avion i a logra di kuarto luga den su kategoria. Na 1971, el a termina na di sinku luga durante e Huegos Panamericanos na Cali, Kolombia. Na 1974, el a bolbe logra kuarto luga na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Republica Dominicano. Su logro internashonal mas importante a yega na 1978, ora el a gana un medaya di brons na e Huegos Centroamericanos i del Caribe na Medellín. ==Logro y rekord == Ademas di su titulo lokal i regional, Farro tabata konosí pa su forsa eksepshonal. Den añanan setenta, el a logra e siguiente prestashonnan aproksimá: squat: serka 272 kilo (600 lbs) deadlift: serka 318 kilo (700 lbs) bench press: serka 181 kilo (400 lbs) snatch: serka 125 kilo (275 lbs) clean and jerk: serka 160 kilo (352 lbs) Su rekordnan arubiano di 1976 den e disciplinanan snatch i clean and jerk a keda sin bati pa aproksimadamente kuarenta (40) aña. Na 2016, e rekordnan aki i su total kombiná finalmente a wordu mehorá. Rekonosimentu Durante su karrera aktivo, Farro no a haña hopi rekonosimentu ofisial pa su prestashonnan. Sin embargo, despues di su retiro, el a wordu honrá ku diferente distinkshon: distinkshon real inklushon den Eregalerij di Aruba Premio Santa Anna pa su kontribushon na deporte i kultura Segun Archivo Nacional Aruba, Farro tabata tambe nominá pa premio di “atleta di aña” di Aruba Sport Unie na 1974. == Ca'i orgel == * Diamante<ref>https://www.gobierno.aw/en/several-barrel-organ-players-were-honored-on-musicians-day</ref> E legendario hisador di peso Arubiano Higinio Alejandro “Patan” Farro tambe tabata un figura cultural bon conoci y un hungador, doño y restaurador celebra di e tradicional caha di orgel (orgel di bari) yama “El Diamante”.<ref>[https://www.aruba.nu/nieuws/kunst-cultuur-en-muziek/57390/unieke-eer-voor-muzikanten-met-liefde-voor-cahi-orgel Unieke eer voor muzikanten met liefde voor Cah’i Orgel], aruba.nu (27 di november 2024)</ref> Legado CulturalE Instrumento: Patan Farro tabata doño y tabata cuida un caha di orgel historico di 10 aña bieu como “El Diamante” tabata conoci. Diamante".Artesania: E tabata un di e poco personanan na Aruba cu e habilidad raro pa pega y martillo e cilindernan (cilinder di claba) cu ta wordo uza pa toca musica tradicional riba e instrumento.Reconocimento: El a ricibi multiple premio cultural y reconocimentonan oficial di gobierno di Aruba pa conserva e musical unico aki == Legado == Farro su influensia a bai mas allá di su rekordnan i medayanan. El a demostrá ku un atleta arubiano por kompetí na nivel regional, a pesar di falta di fasilidat, guia profeshonal i sosten finansiero. Su determinashon — manera paga su propio biahe i sigui entrená bou di kondishonnan difísil — a hasi’e un ehèmpel pa generashonnan posterior di deportista. Ademas di su kontribushon na deporte, Farro tabata tambe envolví den preservashon di herensia kultural di Aruba, spesialmente dor di su trabou ku restaurashon i promoshon di e Cah’i Orgel tradicional. Fayesimentu Farro a fayesé dia 30 di yüli 2026 na edat di 84 aña. Diferente organisashonnan deportivo, entre otro Aruba Amateur Weightlifting Association, a record’é komo un atleta sobresaliente i un persona ehèmpelar, i a ekspresá kondolensia na su famia. ------------ '''Aruba Sport Unie''' (ASU), tambe konosí komo '''Union Deporte Aruba''' òf '''Union Deportivo Arubano''', ta e organisashon cumbre di deporte na Aruba. E ta fungí komo federashon madre pa e diferente federashonnan i bondnan deportivo riba e isla. ASU ta representa mas ku 25 federashon deportivo i tin komo meta koordiná, promové i desaroyá deporte na Aruba. Pa bira miembro di ASU, un organisashon deportivo mester ta registra komo persona hurídiko i no por representa un deporte ku ta kaba representá pa un otro federashon miembro. ==Historia== Aruba Sport Unie a wordu fundá dia 23 di desèmber 1941, for di e nesesidat pa koordiná i stimulá desaroyo di deporte riba e isla. Entre e organisashonnan ku a kontribuí na su fundashon tabatin clubnan manera RCA, Club Caribe i Tivoli. E promé presidente tabata [[Jacobo Arends|Jacobo Rudolf (Coco) Arends]], kende tabata tambe envolví den fundacion di [[Arubaanse Voetbalbond]] (AVB) algun aña prome. Na 1949, ASU a kuminsá haña subsidio di e gobierno sentral pa sostené federashonnan deportivo, spesialmente pa organisashon di kompetensianan i otro aktividatnan. Durante e añanan 1950 i 1960, sektor priva a hunga un papel importante den desaroyo di deporte na Aruba. E kompania petrolero Lago Oil & Transport Company, por ehèmpel, a brindá sosten finansiero i material na diferente clubnan. Mateo Reyes tabata un di e figurannan clave den e proseso di distribushon i desaroyo. Na 1955, ASU a organisá e promé ASU Olimpiada, un evento ku a stimulá kompetensia entre atletanan lokal i ku a bira un tradishon durante varios dekada. Den e evento aki, atletanan tabata wordu rekonosé komo “atleta di aña”. Entre 1955 i 1993, ASU tabata responsabel pa maneho di e Wilhelminastadion na Oranjestad. Te na 1997, ASU tabata tambe enkargá ku distribushon di subsidio gubernamental na federashonnan deportivo. Despues di e aña ei, e tarea aki a pasa direktamente na gobierno di Aruba. ==Facilidatnan deportivo== ASU ta manehá diferente instalashon deportivo riba Aruba, entre otro: ===Joe Laveist Sport Park=== Situa na San Nicolas, e parke aki ta un fasilidat multifunkshonal ku instalashonnan pa: basebal futbòl volleyball basketball atletismo E parke por wordu usa tambe pa evento grandi manera konserto i aktividatnan komunidario. ===Centro Deportivo Betico Croes=== Situa na Santa Cruz, e fasilidat aki ta un kompleks deportivo di paden ku aire akondishoná. E ta usa pa deporte di sala i arte marcial. ==Organisashon i rol== ASU ta fungí komo koordinadó entre e diferente federashonnan deportivo na Aruba i ta apoyá: desaroyo di deporte organisashon di kompetensianan promoshon di atletanan lokal Riba e isla tin mas ku 30 organisashon deportivo ku ta forma parti di e sistema koordiná pa ASU. Entre e deporte mas popular na Aruba tin futbòl i basebal. Basebal, en partikular, a kontribuí na reconocimiento internashonal di Aruba, ku varios atletanan arubiano ku a hunga den Major League Baseball. ===Presidente === * Jacobo Rudolf “Coco” Arends (promé presidente) * Gerald Franca * Soraida Boekhoudt (2022– ) --- {{Variante|a}} {{infobox organisacion | variante = a | tipo = Deporte | nomber = Aruba Sport Unie | funda = [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]] | fundado = }} '''Aruba Sport Unie''' (Union Deporte Aruba, ASU), tambe conoci como '''Union Deportivo Arubano''', ta e organisacion cumbre di deporte na [[Aruba]]. E ta fungi como federacion cumbre pa diferente federacion y bond deportivo riba e isla. ASU ta representa mas cu 25 federacion deportivo y tin como meta coordina, promove y desaroya deporte na Aruba. Pa bira miembro di ASU, un organisacion deportivo mester ta registra como [[Persona hurídiko|persona huridico]] y no por representa un deporte cu ta representacaba pa otro federacion miembro. == Historia == Aruba Sport Unie a wordo funda dia [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]]. E organisacion a surgi for di e necesidad pa coordina y stimula desaroyo di deporte riba e isla. Den promé añanan di su existencia, diferente club i organisashon deportivo a kontribuí na fundashon di ASU, entre otro [[RCA]], Club Caribe i Tivoli. E promé presidente di e organisashon tabata '''Coco Arends''', kende tabata tambe envolví den fundashon di e '''Arubaanse Voetbal Bond''' algun aña promé. Na 1949 ASU a kuminsá ricibí subsidio di e gobierno sentral pa apoyá federashonnan deportivo ku organisashon di kompetensia i actividadnan deportivo. Durante añanan hopi organisashon i empresanan lokal a brindá sosten finansiero i material na deporte na Aruba. E kompanía petrolero Lago Oil & Transport Company tabata un di e sostenedornan importante, donando material deportivo i apoyando desaroyo di clubnan deportivo. Mateo Reyes tabata un di e personanan cu a yuda den e proseso di desaroyo aki. Den 1955 ASU a organisá e promé '''ASU Olimpiada''', un evento deportivo pa estimulá kompetensia entre atletanan lokal. E evento aki a bira un tradishon durante varios dekada, kaminda atletanan a wordo rekonosé komo “atleta di aña”. Entre 1955 i 1993 ASU tabata responsabel pa maneho di e [[Wilhelminastadion]] na Oranjestad. Te na 1997 ASU tabata tambe responsabel pa distribushon di subsidio gubernamental pa federashonnan deportivo. Despues di e aña aki, e tarea aki a wordo asumí direktamente pa e gobierno di Aruba. == Facilidatnan deportivo == ASU ta manehá diferente instalashon deportivo riba Aruba. '''Joe Laveist Sport Park''' na [[San Nicolas, Aruba|San Nicolas]] ta un parke deportivo multifunkshonal ku instalashonnan pa deporte manera: * [[Basebal]] * [[Futbòl]] * [[Volleyball]] * [[Basketbal]] * [[Atletismo]] E parke por wordo usa tambe pa evento grandi manera konserto i otro aktividatnan komunidario. '''Centro Deportivo Betico Croes''' na [[Santa Cruz, Aruba|Santa Cruz]] ta un fasilidat deportivo di paden ku aire acondicioná. E centro ta usa pa deporte di sala i arte marcial. == Organisashon == ASU ta fungí komo koordinadó entre e diferente federashonnan deportivo na Aruba. E organisashon ta apoyá desaroyo di deporte, organisashon di kompetensianan i promoshon di atletanan lokal. Riba e isla tin mas ku 30 organisashon deportivo cu ta forma parti di e sistema deportivo coordina pa ASU. Entre e deporte mas popular na Aruba tin [[futbòl]] i [[basebal]]. Especialmente basebal a duna Aruba reconocimiento internashonal, ku varios atletanan Arubiano cu a hunga den [[Major League Baseball]]. == Organisacion == Entre e presidentenan di Aruba Sport Unie tin: * [[Coco Arends|Jacobo Rudolf (Coco) Arends]] (1892-1965) – promé presidente * Gerald Franca – presidente durante diferente periodo den siglonan reciente * Soraida Boekhoudt – presidente (2022) [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] '''Aruba Sport Unie''' o '''Union Deportivo Arubano''' (ASU) ta e federacion cumbre di e federacionnan deportivo na [[Aruba]]. dre di 25 bond deportivo. Pa bira miembro di A.S.U. e organisacion mester ta un persona huridico y no mag di tin un miembro pa e deporte ey caba den A.S.U. == Historia == ASU e ser funda dia [[23 di desèmber|23 di december]] [[1941]]. * ASU taba maneha Wilhelminastadion di 1955 te 1993 A.S.U. ta maneha dos facilidad cu ta nan propiedad, esta Joe Laveist Sport Park na San Nicolas y Centro Deportivo Betico Croes na Sta Cruz. Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. Centro Deportivo Betico Croes ta completamente airecondiciona y ta uz'e pa tur sport di paden y arte marcial. Huur di e sporthal ta depende di cuanto hende mester uza pa maneha e lugar pa e actividad y ki sorto di actividad e ta. Pa mas informacion por yama oficina di A.S.U. na e numbernan di telefon ariba menciona.<ref>[https://www.gobierno.aw/union-deporte-aruba-asu Union Deporte Aruba (ASU)], Gobierno di Aruba</ref> Aruba Sport Unie a wordo funda dia 21 di December, 1941. E aña aki 21 di December, e ta cumpli 75 aña y tin cu corda riba e fundadornan. Segun e presidente actual Gerald Franca, e aña aki lo ta uno special den cuadro di e celebracion aki. Tambe el a splica kico tur nan tin pensa di haci pa loke ta e celebracion den 2017. Franca a splica cu e prome presidente tabata Coco Arends, kende ta e mesun persona cu a cuminsa tambe, kende ta fundador di Arubaanse Voetbal Bond 5 pa 6 aña prome. Un di e organisacionnan cu a yuda lanta Aruba Sport Unie tabata RCA, Club Caribe y Tivoli, cual ta e prome organisacionnan cu a lanta e asociacion aki. Na 1949 pa prome biaha den historia, ASU a cuminsa haya e subsidio di Gobierno Central pa facilita tambe e federacionnan di e tempo ey cu placa pa nan organisa actividadnan. Despues di e periodo ey tabata haya Lago ta yuda hopi den parti di formacion di e clubnan y nan tabata subsidia of duna donacion na e diferente clubnan pa nan material, etc. durante aña. Difunto Mateo Reyes, kende ta un persona conoci y keri, tabata encarga cu esaki. E ta un di e personanan cu a yuda ASU pa haya Joe Laveist for di Lago como un centro pa deporte. Lago Sportpark tabata di Lago y a bin pa pase pa Joe Laveist, pa pas’e pa ASU. Franca a menciona cu durante aña, durante 1955, ASU a celebra su prome ASU Olimpiada y despues di esey a keda celebr’e. Hopi di e atletanan grandi ta recorda e fechanan ey, caminda cu nan a wordo eligi como atleta di aña den decadanan di 60, 70 y 80. ASU semper a maneha deporte pa Gobierno y hasta a bay asina leu cu ASU a manda hende den exterior cu studie opdracht, pa bin bek lanta scol di deporte pa Aruba. Esaki nunca a logra debi na cosnan cu tabata pasa internamente. Despues ASU tabata encarga pa duna subsidio te cu na aña 1997, caminda cu Gobierno a tuma e tarea aki bek den su seno. Franca a sigui splica cu na e momentonan aki tin un comision cu ta trahando riba dje pa pasa e fecha pa Januari. Pa fin di aña ta imposibel pa organisa algo. Idea ta pa haci algo riba dje pa recorda e fecha y recorda esnan cu a funda e organisacion aki. Tabata tin hasta hendenan conoci entre otro shon A. Eman cu tabata un di e prome personanan den e directiva. Tin hopi hende conoci den comunidad tabata forma parti di ASU di e tempo ey.<ref>[https://masnoticia.com/aruba-sport-unie-lo-cumpli-75-ana-dia-21-di-december-proximo/ Aruba Sport Unie lo cumpli 75 aña dia 21 di December proximo], Mas Noticia (28 di november 2016)</ref> The sparse available evidence, however, reveals that there are around thirty-five sport organisations on the island that fall under the umbrella of the Aruba Sport Union (ASU), which was formed in 1941.44 As in Curaçao, two of the more popular team sports are soccer and baseball, and it is baseball that has given it the greatest international recognition through the participation of at least six Arubans in MLB since 1996.4 ASU President Gerald Franca --> 2022 Soraida Boekhoudt --- Aruba Sport Unie, funda dia 23 di december 1941, ta e bond madre di 25 bond deportivo. Pa bira miembro di A.S.U. e organisacion mester ta un persona huridico y no mag di tin un miembro pa e deporte ey caba den A.S.U. A.S.U. ta maneha dos facilidad cu ta nan propiedad, esta Joe Laveist Sport Park na San Nicolas y Centro Deportivo Betico Croes na Sta Cruz. Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. Centro Deportivo Betico Croes ta completamente airecondiciona y ta uz'e pa tur sport di paden y arte marcial. Huur di e sporthal ta depende di cuanto hende mester uza pa maneha e lugar pa e actividad y ki sorto di actividad e ta. Pa mas informacion por yama oficina di A.S.U. na e numbernan di telefon ariba menciona.<ref>https://www.gobierno.aw/union-deporte-aruba-asu Union Deporte Aruba (ASU)</ref> {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte na Aruba]] ---------------- {{Variante|a}} {{multiple image | total_width = 270 | border = | perrow = 1/2 | align = right |header = Joe Laveist Sportpark |header_align = center |image2 = Joe Laveist Sport Park.jpeg | image1= Estadio de béisbol Joe Laveist, en San Nicolaas (este de Aruba).jpg | image3 = Joe Laveist Sport Park 06 54 31 704000.jpeg |caption1 = |caption_align = center }} == Lago Sport Park / Joe Laveist Sportpark == The historical Lago Sports Park (later known as the Laveist Sport Park) was a vital recreational and cultural hub in San Nicolas, Aruba. Officially inaugurated in March 1941, it was founded by the Lago Oil & Transport Company to support the island's booming refinery community. History of Lago Sports Park Founding and Baseball Roots: The park was instrumental in developing baseball on the island. American expatriate and former Major League Baseball pitcher Jim Bluejacket spent 15 years in Aruba and helped found the facility, fostering strong local interest in the game. WWII & Refining Community: During WWII, the facility offered organized recreation for Allied soldiers stationed in Aruba and the diverse immigrant workforce employed at the Lago refinery. Championship Ground: Throughout the 1940s and 1950s, the park was the premier venue for the organized Aruba baseball championships. Iconic early teams like the Dodgers, Baby Ruth, and Barnes' Ramblers competed here. Track and Field: Beyond baseball, it served as the primary venue for annual events like the Lago High School Track Meets and the Aruba School Sport Bond competitions. Evolution: Today, the historic site in San Nicolas continues to be an active community asset and is known as the Laveist Sport Park. --- Joe Laveist Sport Park ta un parke multi funcional, tin posibilidad pa practica basebal football, volleyball, basketball y atletismo. Sa uza e parke tambe pa concierto. Por huur e parke of un parti di dje pa tur e actividadnan aki. Pa haci esaki mester tuma contacto cu oficina di A.S.U. {{Variante|a}} {{Databox}} Intro *Location in San Nicolas, Aruba *Originally built by Lago Oil and Transport Company *Year of inauguration (1941) *Later renamed to Joe Laveist Sportpark ==Historia== 1. Fundashon (±1930s–1941) Lago building infrastructure for workers Role of Jim Bluejacket Opening (9 March 1941) 2. Periodo di floresementu (1940s–1980s) Organized sports (baseball, possibly softball, football) Social function (community gatherings, events) 3. Despues di sera di Lago (1985 →) Decline / transition Renaming to Joe Laveist Continued local use Struktura i fasilidat Even if partial: Baseball field Stands / seating Clubhouse? Multi-sport use * na 1968 Lago a traspasa LSP pa ASU Importansia kultural This is where your article becomes powerful: Role in development of baseball in Aruba Connection to Lago Colony life Symbol of industrial-era community building Link to later international baseball success of Aruba Legado Renaming to Joe Laveist Continued recognition Connection to surrounding area (Jim Bluejacketstraat, schools, neighborhoods) 🔎 Research tips (high impact, low effort) Look for: Lago employee magazines / newsletters Local newspapers (Amigoe, Diario archives) Aruba sports history sources Mentions of: inauguration (1941) sports competitions Joe Laveist (who he was!) ------------------ ==Origen di baseball na Aruba == Beisbòl a yega Aruba den añanan 1930, introdusí pa ekspatriadonan merikano ku tabata traha na Lago Oil Company i imigrantenan venezolano ku a forma timnan di pickup informal riba terenonan habrí.[2] E deporte a haña struktura ku e fundashon di ABBA na 1950 pa organisá liga i kampionato lokal, loke a kondusí na entrada di Aruba den wega internashonal na 1952 ora el a djòin e Asosiashon Internashonal di Beisbòl Amateur (awor parti di WBSC).[2] E aña ei, Aruba a debutá su promé selekshon nashonal na e Serie Mundial Amateur di 1952 na Havana, Cuba, manehá pa Joe Proterra, kaminda el a sigurá dos viktoria den seis wega i a gana aklamashon di fanátikonan, ku pitcher Nell Harms nombrá hungadó sobresaliente di siman pa su aktuashon kontra Honduras.[2] Beisbòl a wòrdu introdusí na Aruba na final di añanan 1920 i kuminsamentu di añanan 1930 prinsipalmente dor di ekspatriadonan merikano empleá pa Lago Oil and Transport Company, un supsidiario di Standard Oil of New Jersey, kendenan a establesé un refineria riba e isla. Pafo di e colonia, baseball a haya traccion na fin di añanan 1930 pa medio di imigrantenan y mariniernan Venezolano cu a mara na wafnan di Aruba cu nan barconan di pisca, formando teamnan casual di pick-up cu a hunga riba terenonan habri na Oranjestad, manera e area patras di Corte di Husticia actual. Pa añanan 1950, beisbòl a integrá profundamente den kultura di Aruba, partikularmente bou di hóbennan, ku a wòrdu eksponé pa medio di transmishonnan di media merikano, eventonan patrosiná pa kompanianan di zeta, i e impakto persistente di sòldánan di tempu di guera, hasiendo esaki un símbolo di aspirashon i vínkulo di komunidat den barionan di klase trahadó. Adopshon lokal a oumentá ku e formashon di klupnan amateur den tur pueblo. <ref>Clyde Harms, https://archive.org/details/BNA-DIG-ARUBATODAY-2021-05-28/page/n9/mode/1up?q=jim+bluejacket Short history of the beginnings of baseball in Aruba], Aruba Today (28 di 2021)</ref> ------------------- {{Variante|a}} {{Infobox deportista| variante = a | nomber completo = Shawn Joubert Zarraga | alias = | fecha nacemento = [[21 di yanüari|21 di januari]] [[1989]] | luga nacemento = {{ABW}} | fecha fayecimento = | luga fayecimento = | nacionalidad = {{NLD}} | haltura = 183 cm | peso = 109 kg <!-- Seccion di informacion deportivo --> | deporte = [[beisbòl|baseball]] | disciplina = catcher (man drechi)? | wo = | debut = 11 di maart 2023 (den [[Tim nashonal di beisbòl hulandes|team di Reino]])?? | activo = 2021 - presente ?? | distincion = }} '''Shawn Joubert Zarraga''' (☆ [[21 di yanüari|21 di januari]] [[1989]] na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]) ta un eks-catcher profesional di beisbòl Arubiano ku a representá Hulanda den kompetensianan internashonal, inkluyendo e World Baseball Classic.[1] Para na 6 pia 0 inch (1.83 m) i pisando aproksimadamente 240 liber (109 kg), Zarraga tabata un switch-hitter ku tabata tira ku man drechi i a hunga prinsipalmente komo un katcher durante henter su karera.[2] Selektá pa e Milwaukee Brewers den e di 44 buèlta (1.302 en general) di e Selekshon di Beisbòl di Liga Mayor di 2007 for di Trinity Christian Academy na Florida, el a pasa vários temporada den e liganan menor den vários organisashon.[3] grokipedia: Zarraga su karera profeshonal a kuminsá den e sistema di Brewers, kaminda el a progresá a traves di nan afiliadonan di 2007 pa 2014, alkansando nivelnan di Double-A i Triple-A i mustrando abilidatnan defensivo sólido tras di e plato.[4] Despues el a firma kontraktnan di liga menor ku timnan inkluyendo Los Angeles Dodgers na 2017 i Cincinnati Reds na 2016, ganando invitashonnan no-roster pa entrenamentu di primavera, ounke nunka el a yega Major League Baseball.[5] Despues ku su karera den liga menor afiliá a terminá na 2017, Zarraga a hunga den liganan independiente, inkluyendo ku e Cleburne Railroaders di e Asosiashon Merikano e aña ei, promé ku el a baha ku penshun.[6] Riba e esenario internashonal, Zarraga tabata un kontribuidor klave na e selekshon nashonal di Hulanda, yudando sigurá e título di Kopa Mundial di Beisbòl 2011 na Panama i partisipando den e Klásiko Mundial di Beisbòl 2017, kaminda el a proveé ​​profundidat na katcher durante wega di pool.[7] Su versatilidat i eksperensia a hasié un opshon konfiabel pa e tim hulandes, basando riba su raisnan arubiano miéntras e tabata kompetí bou di e bandera di Reino Hulandes.[8] == Karera internashonal == ===Kopa Mundial 2011=== Zarraga a haci su debut internacional cu e seleccion nacional di baseball di Hulanda na 2011 den Mundial di Baseball na Panama, eligibel pa medio di su herencia Arubiano. El a sirbi komo un katcher riba e lista ora e tim a gana e medaya di oro, derotando Cuba 2-1 den e final pa reklamá e título mundial.[25][26] torneonan di 2014 Zarraga a sirbi prinsipalmente komo un katcher durante e aparishonnan di e tim den dos torneo klave e aña ei.[27] Na yüli, Zarraga a representá Hulanda na e Torneo Internashonal di Beisbòl di Fransia, konosí tambe komo Yoshida Challenge, ku a tuma lugá na Sénart, Fransia. E selekshon hulandes a gana e medaya di oro, derotando un tereno ku a inkluí anfitrion Fransia, Alemania, i all-starnan internashonal. Zarraga tabata parti di e lista ku a sigurá e título, kontribuyendo tras di e plato miéntras e tim a pone un demostrashon fuerte den nan promé salida na e fasilidat nobo.[28][29] Mas lat e sèptèmber ei, Zarraga a kompetí den e Kampionato Oropeo di Beisbòl 2014 ku a tuma lugá na Ostrava i Brno, Repúblika Cheko, kaminda Hulanda a kapturá nan di 21 medaya di oro kontinental ku un rèkòrt invikto di 11-0, kulminando den un viktoria final di 6-3 riba Italia. Komo katcher, el a bati .286 ku aktuashonnan notabel, inkluyendo tres hit den un viktoria di 7-2 riba Alemania i un homerun den un wega di pool anterior kontra Kroasia. Su trabou defensivo a yuda ankra un staf di lansamentu ku a pèrmití solamente 1.36 kareda gana pa wega durante henter e torneo.[30][31][28] 2015 Premier12 i 2017 World Baseball Classic Zarraga a wòrdu selektá pa representá e selekshon nashonal di beisbòl di Hulanda na e WBSC Premier12 di 2015, e edishon inaugural di e torneo ku a tuma lugá na Mexico i Taiwan, kaminda el a sirbi komo un katcher bistiendo e kamisa number 22.[32] Hulanda a kompetí den Grupo A di e buèlta di apertura, sigurando tres viktoria kontra Chines Taipei (7-4), Italia (16-1), i Puerto Rico (11-7), miéntras ku nan a sufri pèrdida kontra Cuba (5-6) i Canada (1-3), loke a posishoná nan pa avansá pa e kuartfinal.[33] Einan, nan a kai kontra Merka 1-6, resultando den un di sinku lugá total pa e tim.[33] Durante e torneo, Zarraga a kontribuí ofensivamente den momentunan klave, inkluyendo un homerun di dos kareda den e di kuater inning kontra Cuba ku a ekstendé e bentaha di Hulanda na 4-1, ounke e tim na final a pèrdè den un kompetensia estrecho.[34] El a registrá tambe un RBI den e viktoria riba Taipei Chines, trahando un kaminata apesar di a bai sin hit den tres at-bat.[35] Sinembargo, Zarraga a sufri un leshon na man durante e wega di Cuba i mester a sali trempan.[36] Na 2017, Zarraga a gana un lugá riba e lista di Hulanda pa e World Baseball Classic, atrobe komo un katcher, partisipando den e torneo prinsipal ku a tuma lugá den vários pais anfitrion.[37] Hulanda a pone un rèkòrt di 2-1 den Pool A, avansando komo subkampeon tras di Israel, promé ku a derotá Israel 12-2 den e kuartfinal na Tokyo Dome pa yega e semifinal.[37] Nan kareda a terminá den un pèrdida di 3-4 kontra Puerto Rico na Dodger Stadium, kaminda e tim a regresá lat pero no por a sigurá e viktoria.[38] E aktuashon sobresaliente di Zarraga a bini den e kuart di final kontra Israel, kaminda el a konta dos hit i dos RBI komo parti di e eksploshon ofensivo di e tim.[39] Den e semifinal kontra Puerto Rico, el a entregá un dòbel di RBI krusial den e di sinku inning pa skor Wladimir Balentien i empatá e wega na 3-3, ounke kompañero di ekipo Jonathan Schoop a wòrdu bentá afó na e plachi di kas den e wega.[40] Zarraga a parse di a sufri un leshon den e di ocho inning di e wega ei, loke a rekerí atenshon médiko tras di e plato. {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid = |titulo=}} {{References}} * [https://www.baseball-reference.com/register/player.fcgi?id=kelly-001ant Minors Stats Antwone Kelly] }} {{DEFAULTSORT:Zarraga, Shawn}} [[:Kategoria:Hende]] [[:Kategoria:Beisbòl]] ----------------- {{Variante|a}} {{Infobox asociacion deporte| variante = c | nomber = Badminton Bond Curaçao | logo = | imagen = | abrevia = BBC | president = | vice-president = | algemeen-secretaris = | asiento = | region = | pais = | cantidad_miembro = | cantidad_asociacion = | deporte = | funda = | luga_funda = | ex-nomber = | federacion_mundial = | federacion_continental = | federacion_nacional = | afilia = | comite_olimpico = | agencia_deportivo = | stop_imagen = | imagen = | descripcion = | website = }} '''Badminton Bond Curaçao''' (BBC) ta e organisashon ku ta dirigi i promové e deporte di badminton na Kòrsou. E federashon ta un miembro di e organisashonnan internashonal i regional, inkluíendo e '''Badminton World Federation (BWF)''', e '''Badminton Pan America (BPA)''', i e '''Caribbean Regional Badminton Confederation (CAREBACO)'''. === Historia i Fundashon === E Badminton Bond Curaçao a fundá den 1975. E federashon ta representá Kòrsou den e organisashonnan regional i internashonal di badminton.:contentReference[oaicite:8]{index=8} === Afiliashon Internashonal === :contentReference[oaicite:10]{index=10} * :contentReference[oaicite:13]{index=13} * :contentReference[oaicite:16]{index=16} * :contentReference[oaicite:19]{index=19}:contentReference[oaicite:21]{index=21} === Participashon Internashonal === :contentReference[oaicite:23]{index=23}:contentReference[oaicite:25]{index=25} === Referensianan === * :contentReference[oaicite:27]{index=27} * :contentReference[oaicite:30]{index=30}:contentReference[oaicite:32]{index=32} [[:Kategoria:Deporte na Kòrsou]] [[:Kategoria:Organisashon Deportivo]] {{Appendix}} [[:Kategoria:Deporte]] --------------- {{Databox}} E '''seleccion nacional di badminton di Aruba''' ([[Hulandes]]: Arubaans badmintonteam) ta representa [[Aruba]] den competencianan internacional di team di badminton y ta wordo controla pa [[Aruba Badminton Federation]] cu ta afilia na Badminton Pan America y Caribbean Regional Badminton Confederation (CARECOBA).<ref>{{Cite web |title=Members {{!}} BWF Corporate |url=https://corporate.bwfbadminton.com/about/membership/ }}</ref> E ekipo a kompetí pa promé biaha den nan promé torneo internacional di ekipo na 1990. E ekipo a haci su aparicion pa prome biaha na e Campeonato di Ekipo di CAREBACO na aña 1974.<ref>{{citeer web|titel=Aruba vooreerst naar Car. badmintonkampioenschap|werk=[[Amigoe]]|datum=1974-11-15|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2025-05-29|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461200:mpeg21:p005}}</ref> Tambe e ekipo a competi den e [[Weganan Centroamericano y di Caribe]] di 1990, unda badminton a wordo inaugura pa prome biaha den e Weganan. E ekipo junior di Aruba a kompetí den e Campeonato Pan Am Junior Team 2009 y a terminá na di 12 lugá.<ref>{{Cite web |title=BWF - Team Event XVIII Pan Am Junior 2009 - Winners |url=https://bwf.tournamentsoftware.com/sport/winners.aspx?id=C61259DF-B2FF-4AC5-A444-F9E14C6A82B1 |access-date=2022-09-04 |website=bwf.tournamentsoftware.com}}</ref> Een Arubaans selectie-team zal van 17 tot en met 24 november voor de eerste keer deelnemen aan de Caribische Badmintonkampioenschappen, die dit jaar te Georgetown in Guyana gehouden worden. Het team dat Aruba zal vertegenwoordigen bestaat uit de dames M. Mata, N. Mata en M. Yarzagaray, en de heren Doy Bernaibela, H. Boer, Robby Arambatzis en Reginals Altman. Deze reis werd mogelijk gemaakt dankzij financiële — en materiele steun van diverse giften; het bedrijfsleven en andere instanties. Het Caribisch toernooi wojdt^jgeorganiseerd door de Caribbean regional badminton confederation, een in 1972 opgerichte federatie, tot voor kort bestaande uit de landen Jamaica, Trinidad/Tooago, Guyana en Sjuriname. Vorig jaar heeft de Badminton Bond Aruba zijn interesse voor deelname aan het bestuur van de Carebaco te kennen gegeven en na een jaar van intensieve voorbereidingen werd Aruba in juli van dit jaar lid van de International badminton federation en in dezelfde maand als vijfde lid van de Carebaco toegelaten. Beide feiten kunnen als mijlpalen worden beschouwd in de geschiede- | nis van de badmintonsport op Aruba, waar deze sport (nog) vrij onbekend is. Dit laatste komt voornamelijk doordat men hier voor deze sport een enorm tekort heeft aan goede accomodatie. ==Historia== ===Tim miksto=== Aruba a debuta den e Campeonato di Equipo di CAREBACO na 1974. E team a keda na di cinco lugar den e ranking final, perdiendo 7-0 contra Jamaica, Surinam, Trinidad y Tobago y Guyana.<ref>World Badminton 18 (1974), p. 3</ref> {{Appendix}} [[:Category:Deporte na Aruba]] en.wiki --------------- {{Infobox asociacion deporte| variante = c | nomber = Aruba Badminton Federation | logo = | imagen = | abrevia = ABF of BBA | president = | vice-president = | algemeen-secretaris = | asiento = | region = | pais = | cantidad_miembro = | cantidad_asociacion = | deporte = | funda = | luga_funda = | ex-nomber = | federacion_mundial = | federacion_continental = | federacion_nacional = | afilia = | comite_olimpico = | agencia_deportivo = | stop_imagen = | imagen = | descripcion = | website = }} '''Aruba Badminton Federation''' (ABF), tambe yamá Badminton Aruba o Aruba Badminton Bond, ta e organisacion gobernante nacional supremo pa e deporte di [[badminton]] na [[Aruba]]. E federacion ta wordo representa pa e [[seleccion nacional di badminton di Aruba]]. == Historia == E Aruba Badminton Federation a wordo funda memey di añanan 1970, ora cu e promé participacion a tuma luga na e Kampionatonan di Carebaco. Na desember 1973 e federacion a bira miembro di Caribbean Badminton Federation, hunto cu Corsou.<ref>Sport inliet kort sport in het kort sport. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 05-12-1973, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 29-05-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461498:mpeg21:p007</ref> E federashon despues a bira miembro di e órgano di gobernashon kontinental, e Konfederashon Panamerikano di Badminton, i e Federashon Mundial di Badminton, e tempu ei konosí komo e Federashon Internashonal di Badminton. Aruba ainda no ta anfitrion di campeonatonan internacional. Sinembargo Aruba a yega di ta anfitrion di Campeonato di Carebaco dos biaha. Federacion di Badminton Aruba ta miembro di Comite Olimpico Arubano . {{Appendix}} De Badminton Bond Aruba (BBA) viert deze maand zyn 15-jarig bestaan met verschillende toernooien en andere activiteiten. Ofschoon deze tak van sport niet zo bekend is op Aruba, heeft de BBA in vijftien jaren heel wat gepresteerd. Deze bond is al jaren lid van de International Badminton Federation (IBF). Ook is de BBA lid van de Carebaco (Caribbean Regional Badminton Confederation), waarvan verder ook lid zijn: Jamaica, Trinidad, Suriname, Guyana, Barbados, Bermuda, Curasao en Grenada. Elk jaar doet Aruba mee aan de Caribische kampioenschappen en BBA- motor, Riek Altman, is al jaren secretaris / penningmeester van de Carebaco. Aruba wordt elk jaar weer verzocht de Carebaco- wedstrijden te organiseren, omdat Aruba tot nu toe het beste toernooi heeft georganiseerd, doch door het ontbreken van faciliteiten kan de BBA dit Caribisch treffen niet meer organiseren. De BBA bestaat momenteel uit de vier clubs: Floralin, Flamboyant, Aruba Badminton Minders en Playa die tezamen honderd leden tellen. Deze sport kan uitsluitend gespeeld worden in een zaal en nu wordt er gebruik gemaakt van de gymnastiekzalen van Julianaschool, La Salie College en de Sporthal. Een paar maanden geleden hebben de BBA- bestuursleden, Riek Altman en Michael Williams, in Trinidad een coachingcUrsus gevolgd onder auspiciën van de IBF en geven nu op maandag en donderdag aan trainers van de club een opleiding. Nu al is bekend dat Aruba volgend jaar vertegenwoordigd zal worden op Curagao tijdens de Easter Open Tournament en in Jamaica tijdens de Carebaco- wedstrijden. De BBA heeft gisteren in een communiqué dank uitgebracht aan alle personen en instanties, die door de jaren heen de BBA hebben geholpen en eenieder, die aan badminton wil meedoen, uitgenodigd zich op donderdag in de Sporthal op te geven tussen zeven en tien uur 's avonds. Het bestuur van de BBA wordt in dit derde lustrumjaar gevormd door: voorzitter R. Nieuw, vicevoorzitter R. Altman, secretaris G. Simon, penningmeester B. Hernandez, commissarissen E. van der Linde, M. McClure, E. Vemannan, M. Croes en M. Williams.<ref>Met uitgebreid activiteiten-programma Badminton Bond Aruba viert haar derde lustrum. "Amigoe". Curaçao, 08-11-1986, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 29-05-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641854:mpeg21:p013</ref> ------------- {{Variante|a}} {{Futbolista |nomberdihungado = |Nomber = Mario Croes |potret = |Fecha di nasementu = |Siudat di nasementu = |Pais di nasementu = {{ABW}} |Nashonalidat = hulandes |Posishon = |club = }} '''Hyacintho Mario Croes''' (☆ ± 1942 na [[Aruba]]), tambe conoci como '''Mario Croes jr.''', ta un ex-hungado di pingpong [[Aruba]]no. Entre decada 1960 y decada 1980 el a titula 13 vez campeon di Aruba. Den [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]] Croes tabata un di e dos "grandinan" den deporte di tennis di mesa, banda di [[Robert Hosé]] di [[Kòrsou|Corsou]].<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463158:mpeg21:a0099|titel=Sensationele zege van R. Hosé over M. Croes|werk=[[Amigoe]]|datum=1970-11-02|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> == Biografia == Mario Croes ta yiu di Eymee Zeppenfelt y Mario Hyacinto Croes, empresario i doño di La Gran Bodega.<ref name="Amigoe">{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462365:mpeg21:a0121|titel=In de Franciscuskerk|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-07-16|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> Cu mas o menos siete aña el a cuminsa hunga pingpong y tabata train cu su mama pa despues sigi train cu su tata y otro famianan.<ref name="Amistad">{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AMISTAD-1976-11/page/3/mode/1up?q=Amistad+mei+1976&view=theater|titel=Mario Croes: 26 aña den pingpong|werk=Amistad|datum=november 1976|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> Croes a cuminsa mustra su talentonan ora cu na edad di 9 aña el a sali campeon "junioren" na Aruba. Cu 12 aña el a drenta division di senioren y na 1959, cu 16 aña, a bira campeon di Aruba pa prome bes.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010997546:mpeg21:a0072|titel=Mario Croes jr: nieuwe tienkampkampioen tafeltennis|werk=[[Amigoe]]|datum=1959-02-25|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> Na 1960 e ta prolonga su titulo.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010459813:mpeg21:a0112|titel=Mario Croes jr. weer de sterkste|werk=[[Amigoe]]|datum=1960-04-01|bezochtdatum=2023-10-26}}</ref> Hunto cu Cholan Jacobs e tabata hunga pa e team Arubano di Bavaria Stars. Den e torneo organisá door di e asociacion "Entre Nous Juveniles” na Corsou el a hunga cu 17 aña su prome wega internacional contra [[Colombia]]. Croes tabata doño di Mario's Sports Shop den Wilhelminastraat 51 na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]. E ta casa cu Ruth Arends y hunto nan tin un yiu homber, Mario III, i un yiu muhe Janine.<ref name="Amigoe"/> {{Appendix}} {{Stub}} {{DEFAULTSORT:Croes, Mario}} [[:Category:Hende]] [[:Category:Deporte na Aruba]] Pa promer viaha el a sali campeon di Aruba dia cu e tabatin 15 aña di edad. Awor flbi cu e tin 34 aña e por bisa cu ela sali 13 vez campeon di nos isla y e ta posee nada menos cu 39 copa y 27 medaya. Un deportista arubano cu e destaca su mes den e deporte di ping pong specialmente door di su mes esfuerzonan y su perserverancia, como cu manera nos lektornan por lesa mas alew, no ta semper ela haya ayudo den su carera deportivo na su isla natal. Mario Croes jr., casá cu Ruth Croes-Arends, ta haya cu e deporte di ping pong na Aruba a bai hopi atrcus den e 26 aña cu e tin ta praktikele. Amistad a tene un entrevista exclusivo cu e deportista te ainda mas grandi riba terreno di ping pong actuahnente: Mario Croes Jr.<ref name="Amistad">{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AMISTAD-1976-11/page/3/mode/1up?q=Amistad+mei+1976&view=theater|titel=Mario Croes: 26 aña den pingpong|werk=Amistad|datum=november 1976|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> mi a cuminsa hunga ping pong tempo mi tabata tin mas o menos siete aña. Mi mama a cuminsa siñami, pero mi no a worry mucho. Toch mi a sigi hunga cu mi tata y cu mi otro famianan. Un viaha mi a bai Flamingo Room (Trocadero), caminda tabatin un mesa di ping pong, anto ei nan mi a mira Cholan Jacobs, e tempo ei e campeon di Aruba, hunga. Esei a dunami smaak pa mi sigi train cu mi famia. Dia m'a cimiinsa hunga di verdad mi tabatin 12 ema y mi a cuminsa train cu Cholan. E tempo ei mi tabata hunga cinco te seis ora pa dia. Mi tabata caba di come dies dos or y mei y bai hunga te siet’or y mei di anochi. Tur dia e mesim cos. Mi no tabata hunga ni siña les. Mario a cuminsa mustra su talentonan ora cu na edad di 9 aña ela sali campeon di Junioren na Aruba. Cu 12 aña ela drenta division di senioren y cu 16 aña pa promer vez ela logra bira campeon di Aruba. Su promer wega internacional ela hunga contra Colombianonan tempo cu e tabatin 17 aña na 1959. E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” Entre Nous Juveniles na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsou. E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsou. in de Franciscuskerk te Oranjestad is gistermorgen het kerkelijke huwelijk ingezegend vun mejuffrouw Rulh Arends, dochter V(.n. de heer en mevrouw Milo de R. Arends-Arends en de heer Mario Croes, zoon van de heer en mevrouw Mario H. Croes- Zeppenfelt. Voor de receptie ten huize van de bruid bestond grote belangstelling. Het bruidspaar wachtte een verrassing; een taart in de vorm van een tafeltennistafel. De bruidegom is dan ook tafeltenniskampioen van Aruba.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462365:mpeg21:a0121|titel=In de Franciscuskerk|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-07-16|bezochtdatum=2022}}</ref> * Eigenaar van Mario's Sports Shop, Wilhelminastraat 51, Oranjestad, Aruba * Huwde in 1965 met Ruth Arends, kinderen Mario III en Janine {{Appendix}} --------------- lgjx3crujtwsqvuuw0cbdcno3fs58az 2026 0 9297 199646 199379 2026-08-06T10:57:07Z Caribiana 8320 /* A fayesé */ Patan Farro 199646 wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{Aña}} '''2026''' lo ta un aña komun ku a kuminsá riba un djaweps riba e [[kalènder gregoriano]]. E ta e di 26 aña di [[siglo 21]] i e di shete aña di dékada 2020. [[Bièrnèsantu]] ta kai riba [[3 di aprel]] i [[Pasku di Resurekshon|Pasku Grandi]] riba [[5 di aprel|5]] i [[6 di aprel]]. == A sosodé == '''Yanüari''' * [[1 di yanüari|1]] - [[Bulgaria]] lo adoptá e [[euro]] i bira e di 21 estado miembro di e zona di euro.<ref>{{citeer web|datum=2025-07-08 |titel=Bulgaria ready to use the euro from 1 January 2026: Council takes final steps |url=https://www.consilium.europa.eu/en/press/press-releases/2025/07/08/bulgaria-ready-to-use-the-euro-from-1-january-2026-council-takes-final-steps/ |uitgever=Council of the European Union}}</ref> * [[3 di yanüari|3]] - [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]] ta lansa [[Intervencion militar di Estado Unido na Venezuela 2026|atakenan aéreo militar den nort di Venezuela]], inkluyendo e kapital [[Caracas]] i ta kapturá presidente venezolano [[Nicolás Maduro]] i promé dama Cilia Flores.<ref>{{citeer web |titel= U.S. Captures Venezuelan Leader, Trump Says |url=https://www.nytimes.com/live/2026/01/03/world/trump-united-states-strikes-venezuela|werk=www.nytimes.com|datum=}}</ref> * [[5 di yanüari|5]] - [[Delcy Rodríguez]] ta huramentá ofisialmente komo presidente interino di [[Venezuela]] despues di e kaptura di [[Nicolás Maduro]]. '''Febrüari''' * [[28 di febrüari|28]] - [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]] i [[Israel]] ta lansa atakenan na Iran, matando hopi funshonario altu, inkluyendo Lider Supremo [[Ali Khamenei]].<ref>{{Cite web |url=https://www.bbc.co.uk/news/live/cn5ge95q6y7t|title=US and Israel carry out joint attack on Iran as Tehran launches retaliatory strikes |date=28 February 2026 |publisher=BBC News |access-date=28 February 2026}}</ref> Iran ta lansa atakenan di represaya kontra basenan militar merikano den [[Golfo Pérsiko]].<ref>{{Cite web |url=https://www.theguardian.com/world/live/2026/feb/28/israel-attacks-iran-as-blasts-heard-in-tehran-live-updates?page=with:block-69a2c4c98f08e575db5bd4de#block-69a2c4c98f08e575db5bd4de|title=US and Israel attack Iran as Trump says ‘major combat operations’ under way – live |date=28 February 2026 |publisher=The Guardian |access-date=28 February 2026}}</ref> '''Mart''' * [[5 di mart|5]] - Inisio di e torneo mundial di [[beisbòl]]: [[World Baseball Classic]] na [[Miami]] ku partisipashon di [[Tim nashonal di beisbòl hulandes|Tim di Reino]] den grupo D.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/86652/koninkrijksteam-met-caribische-sterren-naar-world-baseball-classic Koninkrijksteam met Caribische sterren naar World Baseball Classic], curaçao.nu (4 di mart 2026)</ref> Klousura di e torneo ta [[17 di mart]]. * [[26 di mart|26]] - [[Wikipedia na Papiamentu]] ta kumpli 20 aña. '''Aprel''' [[File:GER-CUW 2026-06-14.svg|thumb|150px|Line-up di wega di debut di Kòrsou den Kopa Mundial.]] '''Mei''' * [[31 di mei|31]] - Elekshonnan presidensial na [[Colombia]]. '''Yüni''' [[File:LCF-24- MRF Search & Rescue Efforts in Venezuela (9781661).jpg|thumb|150px|Ekiponan di reskate venezolano na edifisionan destruí na [[La Guaira]] despues di e temblornan na Venezuela.]] * [[5 di yüni|5]] &ndash; [[Aruba]] a wòrdu designá komo [[reserva di biosfera]] dor di [[UNESCO]].<ref>[https://www.unesco.org/en/articles/aruba-designated-unesco-biosphere-reserve Aruba Designated as a UNESCO Biosphere Reserve], [[UNESCO]] (5 di yüni 2026)</ref> * [[11 di yüni|11]] &ndash; Na e paisnan anfitrion: [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]], [[Canada]] i [[México]] lo inisia e [[Kopa Mundial di Futbòl]] 2026. Klousura di e weganan ta [[19 di yüli]]. * [[14 di yüni|14]] &ndash; Na [[Houston]], e [[Selekshon nashonal di futbòl di Kòrsou (maskulino)|selekshon nashonal di Kòrsou]] ta debutá den [[Kopa Mundial di Futbòl]] den un wega kontra di [[Alemania]]. * [[24 di yüni|24]] &ndash; Un [[teremoto|temblor]] di Mw7.2 ta sakudi parti west di [[Venezuela]], sigui pa un temblor prinsipal di Mw7.5, esun di mas fuerte den e pais for di 1900. Por lo ménos 2.295 hende ta wòrdu raportá morto, ku miles di hende heridá òf pèrdí i daño grandi den henter e pais.<ref>{{Cite web |last=Janetsky |first=Megan |last2=Rincón |first2=Andry |last3=Arraez |first3=Juan Pablo |date=2026-06-26 |title=Neighbors dig through Venezuela rubble to search for loved ones as death toll climbs |url=https://apnews.com/article/venezuela-caracas-guaira-earthquakes-dead-injured-missing-b07aff1cb886cfe616a0e89b3687b8b8 |access-date=2026-06-26 |website=AP News |language=en}}</ref> '''Yüli''' * [[4 di yüli|4]] &ndash; [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]] ta selebrá 250 aña di e deklarashon di [[independensia]] di e pais. '''Ougùstùs''' * [[1 di ougùstùs|1]] - Reaperatura ofisial di e frontera aereo entre [[Aruba]] i [[Venezuela]], despues di un suspenshon di operashonnan aereo regular i no regular ku a dura shete aña.<ref>[https://www.noticiacla.com/news/38930 Frontera aereo cu Venezuela ta oficialmente habri, pero ainda no tin buelo comercial], NoticiaCla (3 di ougùstùs 2026)</ref> * [[12 di ougùstùs|12]] - Ta tuma lugá un [[eclipse solar|eklipse solar]]. E eklipse total lo pasa riba Ártiko, [[Grunlandia]], [[Islandia]], [[Oséano Atlántiko]] i region nort di [[Spaña]].<ref>{{Citeer web |auteur=Serena Tara|datum=2023-11-17 |titel=Forget 2024, It's Time to Start Planning for the 2026 Solar Eclipse |url=https://www.thrillist.com/news/nation/total-solar-eclipse-2026-travel-tours-spain-iceland |access-date=2024-08-04 |werk=Thrillist}}</ref>* *[[19 di ougùstùs|19]] - Inisio di [[Little League World Series]] na South Williamsport, [[Pennsylvania]] na [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]]. '''Sèptèmber''' '''Oktober''' '''Novèmber''' * [[16 di novèmber|16]] &ndash; Na [[Sint Eustatius]] ta selebra [[Dia di Statia]] i ta konmemorá e 250 aniversario di e promé saludo di un pais stranhero na e bandera merikano ku tabata kolga riba e barko di guera ''Andrew Doria''. '''Desèmber''' * [[13 di desèmber|13]] &ndash;Ta tene elekshonnan na [[Haiti]]. == A nase == '''Yanüari''' '''Febrüari''' '''Mart''' '''Aprel''' '''Mei''' '''Yüni''' '''Yüli''' '''Ougùstùs''' '''Sèptèmber''' '''Oktober''' '''Novèmber''' '''Desèmber''' == A fayesé == '''Yanüari''' * [[3 di yanüari|3]] &ndash; [[Hubert Maduro]] (81), hurista [[aruba]]no i Konsehero di Estado di Reino pa [[Aruba]].<ref>[https://24ora.com/el-a-organisa-varios-eleccion-hubert-maduro-a-fayece/ El a organisa varios eleccion: Hubert Maduro a fayece], [[24ora]] (4 di yanüari 2026)</ref> '''Febrüari''' '''Mart''' '''Aprel''' * [[2 di aprel|2]] &ndash; [[Maurits Larmonie]] (89), hurista i polítiko di [[Kòrsou]]. * [[7 di aprel|7]] &ndash; [[Norman de Palm]] (78), sikólogo, eskritor, direktor i produktor di sine [[Antias Hulandes|antiano]]. '''Mei''' '''Yüni''' * [[3 di yüni|3]] &ndash; [[Rutsel Martha]] (70), hurista internashonal i polítiko di [[Kòrsou]]. '''Yüli''' * [[4 di yüli|4]] &ndash; [[Nelson Carrilho]] (73), eskultor hulandes-[[Kòrsou|kurasoleño]]. * [[30 di yüli|30]] &ndash; [[Patan Farro]] (84), músiko, kompositor y deportista [[aruba]]no. '''Ougùstùs''' '''Sèptèmber''' '''Oktober''' '''Novèmber''' '''Desèmber''' {{Appendix}} [[Category:Aña]] euzi1vlx98qlq7bg4e3mf2ajkgct0ek Malchi:Página Prinsipal Actual 10 10188 199653 199334 2026-08-06T11:56:08Z Caribiana 8320 update 6/8 199653 wikitext text/x-wiki {{Columns-list|colwidth=16em| * [[Little League World Series]] * [[Tula]] * [[Rebelion Grandi]] * [[Augustus Scur]] * [[Patan Farro]] (1942-2026) * [[Abelardo de la Espriella]] * [[Keiko Fujimori]] * [[Andruw Jones]] * [[Sarah-Quita Offringa]] * [[Nelson Carrilho]] (1953-2026) * [[Yu di Kòrsou]] * [[Bandera di Kòrsou]] * [[Teremoto]] * [[Reserva di biosfera di Aruba]] }} 7t55j1dyvl6rdlzhukj0athaltqwmsb Usuario:Caribiana/Sandbox/Luga - Aruba 2 11115 199616 199128 2026-08-05T23:08:07Z Caribiana 8320 199616 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ {{ABW}} caya nombra pa hende: Caya Dick Cooper - Caya Jose Geerman - Caya Charlie Brouns Sr. - Caya Y.A. (Lord Boxoe) Illidge - Caya Pio Coffie - Caya Enrique Vorst - Sylvia A. Godettstraat - Caya Captain R. Rodger - Caya Lolita E. Euson - Caya Federico Maduro (Balashi) - Caya Juan Werlemen (Cashero) - Caya Juancho Kock (ex-Karawarastraat na Dakota) - Avenida Milio Croes (ex-Fergusonstraat) - Caya Dr. J.R. (Coco) Arends (Sero Blanco) - Bario Dr. Dussenbroek - Caya Ing. Roland H. Lacle - Caya Rufo Wever (Klip/Mon Plaisir) * pending: [[Parkietenbos]] - [[Cunucu Arikok]] - [[Blackstone Beach]] (full review needed) - [[Bushiribana]] - [[Renaissance Island]] - [[Hadicurari]] - [[Zeewijk]] - [[Sero Plat]] - [[Guadirikiri]] - [[Cueba di Fontein]] - [[Cueba di Huliba]] - [[De Palm Island]] - [[Isla di Oro]] - [[Eagle]] (bario) - [[Arashi]] - [[Plantashi Prins]] - [[Boca Prins]] - [[Dos Playa]] * bario di San Nicolas: [[Lagoville]] - Kustbatterij - [[Rooi Congo]] - [[Pedro Mosa]] - [[Esso Heights]] *uitbreiding [[Tanki Flip]] zie de.wiki - zie en.wiki voor [[Mangel Halto]] - [[Ayo]] - [[Catiri]] - [[Alto Vista]] * Roberto G. Croes, [https://designrr.page/?id=499490&token=3435984651&type=FP&h=5688&fbclid=IwY2xjawSD5lhleHRuA2FlbQIxMABicmlkETFoNVhmY1g2T1NuSml5cFhWc3J0YwZhcHBfaWQQMjIyMDM5MTc4ODIwMDg5MgABHlKyG1hj55NGijsU4jWBM9buhkFVlBqvV5G5EPkBOXLazF4nFZ-4bTq-kTSR_aem_r4VExioZnv6pqBz0zQl6Eg Origen di nombernan di bario y sitio na Aruba] ------------------- == Linear Park == --------------- {{Variante|a}} {{Infobox curpa di awa| variante= a | tipo = Playa | nomber = Surfside | nomber_nativo = ''Cura di Tortuga'' | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} | border = infobox | perrow = 1/2 | caption_align = center | image1 = BNA-DIG-MEINERS-0385 - Oranjestad - Surfside, het strand 830300 c.jpg | caption1 = | image2 = Surfside Beach (Aruba).jpeg | image3 = COVID-19 sign (Aruba).jpeg }} | tipo_division_adm = Region | division_adm = [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad West]] | tipo_subdivision_adm = Zona | subdivision_adm = | pais = {{ABW}} | zoom = 13 }} Surfside Beach This beach was very famous when we were kids and many locals love to swim at this beach. After some years the locals shifted to the more north-west beaches like Eagle, Boca Catalina and Arashi but after the government renovated the whole area it got a new facelift and its back as a family beach and weekends are just amazing at this area.<ref>https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20260730.pdf Beautiful areas around Aruba], Aruba Today</ref> {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1366464279|titulo=Natural Pool (Aruba)}} {{References}} ;Link externo * [http://www.aruba.com/OurPeoplePlaces/Attractions/Natural_Pool_in_Aruba.aspx Natural Pool] , Portal oficial di turismo na Aruba. }} [[:Kategoria:Luga na Aruba]] {{Malchi:Nabegashon Playanan di Aruba}} -------------------- ==The Lourdes Grotto == Named in commemoration of the famous French religious landmark, was created under the guidance of a priest named “Erkamp” and parishioners in the year 1958. The grotto, a shrine built into the rocks is located in Seroe Preto, just off the main road to San Nicolas. A statue of the Virgin Mary, weighing 700 kilos, was hoisted into place in the grotto. Every year, on February 11 (feast of Lady of Lourdes), a procession leaves from the St. Theresita church in San Nicolas to the grotto, where a mass is performed. The grotto is located roadside and can be visited daily.<ref>https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20260801.pdf Explore Aruba!], Aruba Today (1 di augustus 2026)</ref> * 1958 - viering Lourdesjaar door parochie van San Nicolas.<ref>Vieringvanhet.Lourdesjaar te San Nicolaas. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 14-02-1958, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 01-08-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010988110:mpeg21:p005</ref> * 1959 - tot slot van de viering van het Lourdesjaar in Aruba werd de grot te San Nicolas ingewijd op 1 februari 1959.<ref>Inwijding van Lourdesgrot vormde waardig slot van Jubeljaar. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 03-02-1959, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 01-08-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010997527:mpeg21:p005</ref> * Massale manifestatie in Wilhelminastadion.<ref>ARUBA gaat MARIA vereren door grootse manifestatie in stadion Lourdes-verhaal hoofdthema van openluchtspel van pater COPRAY. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 30-05-1958, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 01-08-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010988193:mpeg21:p005</ref><ref>Arubanen brengen ontroerende Mariahulde in stadion te ORANJESTAD. "Amigoe di Curacao". Willemstad, 09-06-1958. Geraadpleegd op Delpher op 01-08-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000211387:mpeg21:p001</ref> {{Appendix}} ------------------ {{Variante|a}} {{Infobox area protehi | iucn = V | iucn_ref= | imagen = Luchtopname._Oranjestad,_Aruba.,_Bestanddeelnr_935-1225.jpg | maneho= [[Aruba Conservation Foundation]] | area = [[kilometer kuadrá|km²]] (Isla di rif)<br>2,48 km² (KBA) }} '''Islanan di rif di Oranjestad''', ta un grupo di cinco isla chikito di rif natural, situa dilanti di costa west di [[Aruba]] den bahia di [[Paardenbaai]] cerca di e capital [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]. E islanan ta un [[Important Bird Area]] (IBA), reconoci door di BirdLife International como un sitio di gran importancia pa conservacion di [[para|parha]]nan marino, specialmente pa [[espesie|especie]]nan cu ta uza e area como luga di broei.<ref name=:"1">{{citeer web|url=https://www.dcnanature.org/wp-content/uploads/2013/01/Dutch-Caribbean-IBAs-131004-MV-NM.pdf|titel= Important Bird Areas in the Dutch Caribbean|publisher=[[Dutch Caribbean Nature Alliance]]}}</ref> Ademas, e sitio tin status di reserva marino y ta forma parti di [[Parke Marino Aruba]] desde 2018. == Descripcion == E grupo di islanan ta consisti di cinco isla di santo y coral cu ta sinta riba un rif sumergi. E area, cu ta cubri aproximadamente 9 km², ta pega cu haf central di Oranjestad y ta separa for di e liña di costa pa un canal hundo cu ta sirbi pa trafico di barco. E islanan ta varia den tamaño y forma, generalmente menos cu 0,25 hectar pa isla, cu un elevacion di entre 0 y 1 meter. Nan morfologia ta cambia regularmente bou di influencia di tormenta y [[horcan]]. == Biodiversidad == E area ta forma parti di e sistema di proteccion marino di Aruba y ta caracterisa pa un ecosistema marino diversifica. E [[Ref di koral|rif di coral]] ta extende te aproximadamente 10 meter di profundidad cu un bahada suave sin "drop-off" abrupto y ta sostene diferente especie di [[koral|coral]]. Den lagunanan chikito rond di e islanan tin veldnan di [[yerba di lama]], incluyendo ''Thalassia testudinum'' ([[Yerba di Caña|yerba di caña]]), ''Halodule wrightii'' y ''Syringodium filiforme''. E vegetacion aki ta esencial pa proteccion di pisca hubenil, stabilisacion di substrato y alimentacion di fauna marino. Investigashonnan a mustra mas ku 100 espesie di piska di rif; total estimá pa Aruba: ±360 espesie == IBA == E área total di e IBA ta 309 hectar (3,09 km²), incluyendo zona marino y di mareo cu ta esencial pa su funcion ecologico. E sitio ta designa como IBA AW003 bou di e protocol internacional di "Important Bird Areas – Dutch Caribbean". {{multiple image | total_width = 240 |direction = horizontal | border = |align = left | image1 =2021-07-10 Thalasseus sandvicensis, St Marys Island, Northumberland 01.jpg | caption1=Sternchi grandi | image2 =Sterna hirundo (adult).jpg | caption2 =Sternchi comun | caption_align = center }} E islanan di rif di Oranjestad ta un di e sitionan di broei mas importante pa parha marino na Aruba. E área ta specialmente importante pa sternchi grandi (''Thalasseus sandvicensis'') y sternchi comun (''Sterna hirundo''). E islanan ta un di e dos sitio prinsipal di neishi pa e subespecie “Cayenne” di sternchi grandi (''Thalasseus sandvicensis eurygnatha'') riba Aruba (hunto cu [[Islanan di rif di bahia di San Nicolas]]). Pa hopi aña aproksimadamente 30% di e poblacion di crio di Aruba ta neishi aki y Aruba en total ta sostene un porcentahe signifikativo di e poblacion mundial di e subespesie aki. Ademas, e parti di lama y costa ta rico den molusco, cu ta forma un fuente di cuminda importante pa parha. ==Maneho y accesibilidad== Acceso na e islanan ta limitá pa protehá e habitat sensitivo di krio di paranan. Akseso ta prinsipalmente pa medio di boto for di Oranjestad Desembarco públiko riba e islanan ta prohibí Solamente personal autorizá òf aktividat guiá ta permití Turismo ta enfoká riba: snorkeling i eksplorashon marino sin disturbá e áreanan di neishi Menasa E área ta enfrentá algun menasa potensial: disturbio humano (spesialmente na periodo di neishi) preshon di turismo i aktividat portuario kambio klimátiko i blanquesimentu di coral degradashon di rif i redukshon di fauna marino Importansia E Oranjestad Reef Islands ta un parti esensial di e red di konservashon di paranan den Karibe Hulandes. Aunke nan tamaño chikí, nan tin un ròl desproporcionámente grandi den: reprodukshon di paranan marino mantenementu di biodiversidat sostenementu di ekosistema marino Protekshon kontinuo di e área ta krusial pa sigurá e supervivensia di espesienan ku ta dependé di e habitat aki. == Mira tambe == * [[Islanan di rif di bahia di San Nicolas]] * [[Parke Marino Aruba]] * [[Important Bird Area den Karibe Hulandes|Important Bird Area den Caribe Hulandes]] {{Appendix}} -------------------- '''Islanan di rif di Oranjestad''' ta un [[Importantsituá den bahia di [[Paardenbaai]] djis na costa west di [[Aruba]], cerca di capital [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]. E islanan di rif ta consisti di santo y islanan di coral riba un base di rif sumergí, ku por varia signifikantemente den tamaño, forma y substrato despues di tormenta y orkan. E area ta cubri un superficie di 9 km² y ta separa for di e liña di costa pa un canal di barco profundo cu ta core pasa e terminal di barco crusero y di carga. Oranjestad Reef Islands ta un Important Bird Area (IBA) situá na costa suidwest di Aruba, den bahia di Paardenbaai, serka di kapital Oranjestad. E área ta rekonosí dor di BirdLife International komo un sitio di gran importansia pa konservashon di paranan marino, spesialmente pa espesienan ku ta usa e islanan komo tereno di krio. E sitio ta designá komo IBA AW003 bou di e protokòl internashonal di Important Bird Areas – Dutch Caribbean. E islanan di rif di Oranjestad ta forma parti di [[Parke Marino Aruba]] y tin e status di reserva marino. E área tambe a wordo designa como un [[Important Bird Area]] door di BirdLife International; specificamente como un tereno di crio pa e sternchi grandi y e sternchi komun.<ref>{{Citeer web|url=http://datazone.birdlife.org/site/factsheet/oranjestad-reef-islands-iba-aruba-(to-netherlands)|titel= Oranjestad Reef Islands|werk= BirdLife Data Zone|uitgever= BirdLife International|datum=|bezochtdatum=19 oktober 2020}}</ref> Por haya cantidad grandi di molusko na e parti di lama di e islanan di rif. Access to the Oranjestad Reef Islands is primarily achieved by boat from Oranjestad harbor, owing to their position adjacent to the main port on Aruba's southwestern coast.[2] Public landings on the islets are prohibited to safeguard critical breeding habitats for seabirds, including Sandwich terns (Thalasseus sandvicensis eurygnatha), with access limited to authorized personnel or guided activities.[1] Guided snorkeling tours operate offshore, allowing visitors to explore surrounding marine environments without impacting the protected land areas.<ref>[https://grokipedia.com/page/oranjestad_reef_islands Oranjestad reef islands], Grokipedia</ref> --- Oranjestad Reef Islands ta un [[Important Bird Area]] pa Aruba bou di e BirdLife protokòl internashonal "Important Bird Areas - Dutch Caribbean" pa áreanan importante di parha den Karibe. E área ta designá komo IBA AW003.<ref name=:"1">{{citeer web|url=https://www.dcnanature.org/wp-content/uploads/2013/01/Dutch-Caribbean-IBAs-131004-MV-NM.pdf|titel= Important Bird Areas in the Dutch Caribbean|publisher=[[Dutch Caribbean Nature Alliance]]}}</ref> E IBA ta na costa zuidwest di Aruba, consistiendo di algun santo y islanan di coral pega cu e haf sentral di Oranjestad i e punta ost di Oranjestad. E área ta signifikante pa krio di sternchi, e parhanan di laman mas numeroso ta e subespesie di Sandwich Tern, e “Cayenne” (''Thalasseus sandvicensis eurygnatha''). E islanan chikitu ta un di e dos sitionan di neishi di Sandwich Tern cu ta presenta riba Aruba.<ref name=:"1"/> The islands host substantial colonies of Cayenne Terns, which represent approximately 30% of Aruba's total breeding population of this subspecies in most years as of assessments up to 2009, with the remaining 70% nesting at the San Nicolas Bay Reef Islands. Surveys up to 2009 indicate that hundreds of pairs typically breed here, contributing to Aruba's overall role in supporting about 20% of the global Cayenne Tern population. -------- The Oranjestad Reef Islands are a small cluster of sand and coral islets located along the southwestern coast of Aruba in the Dutch Caribbean, immediately adjacent to the central harbor of Oranjestad and under the flight path of Queen Beatrix International Airport.<ref name=:"1"/><ref name=:"2"/> Spanning approximately 309 hectares of marine coastal and supratidal habitat at elevations of 0 to 1 meter, these variably sized islets—typically no larger than 0.25 hectares each—serve as critical breeding grounds for seabirds and are recognized as a Key Biodiversity Area (KBA) and Important Bird Area (IBA) under international protocols.<ref name=:"1"/><ref name=:"2">[https://www.keybiodiversityareas.org/site/factsheet/20857 Oranjestad Reef Islands (20857)], keybiodiversityareas.org</ref> The islands are among Aruba's two primary nesting sites for the Cayenne tern (Thalasseus sandvicensis eurygnatha), a subspecies of the Sandwich tern, hosting roughly 30% of the island's breeding population in most years, with the remainder at the San Nicolas Bay Reef Islands.<ref name=:"2"/> Comprising five small sand and coral islets, including Paardenbaai Key, the Oranjestad Reef Islands vary in size and shape, typically no larger than 0.25 hectares each, and are subject to changes due to seasonal storms affecting their sand and boulder substrates.<ref name=:"1"/>[5]<ref name=:"2"/> The total extent of the protected area encompasses 309 hectares (3.09 km²), encompassing the surrounding marine and intertidal zones critical to the islands' ecological integrity.<ref name=:"1"/> == Marine ecosystem == The Oranjestad Reef Islands, part of Aruba's Marine Protected Area system along the leeward coast, feature fringing coral reefs that extend from shallow lagoons to depths of around 10 meters, forming a key component of the island's southern reef system. These reefs, characterized by gently sloping bottoms without steep drop-offs, support a diverse array of coral species. Shallow lagoons surrounding the islands host extensive seagrass beds, covering an estimated 1,044 hectares across Aruba, with native species such as [[Yerba di Caña]] (''Thalassia testudinum''), ''Halodule wrightii'' (shoal grass), and ''Syringodium filiforme'' (manatee grass) dominating the habitat. Biodiversity in these ecosystems is notable, with surveys documenting 135 fish species—part of an estimated 360 total for Aruba's reefs—including over 100 reef-associated taxa such as snappers (Lutjanus apodus), grunts (Haemulon flavolineatum), and surgeonfish (Acanthurus coeruleus). Sponges and mobile invertebrates like lobsters and sea urchins (Diadema antillarum) are present but occur at low densities, reflecting overharvesting pressures, while the overall fish biomass averages 139.7 g/m², dominated by herbivores at 63.6 g/m². Nutrient influx from coastal wind-driven upwelling along the southern Caribbean margin enhances productivity by buffering against bleaching events, though Aruba's reefs experience limited direct upwelling compared to neighboring islands, influencing the prevalence of planktivores and overall community structure. Surrounding waters occasionally host marine turtles, though no nesting has been confirmed on the islets, and the seaward reefs support populations of queen conch (Lobatus gigas), a CITES-protected species.<ref>[https://www.scribd.com/document/686216426/Aruba-Report-Final-1-2 Coral reefs baseline study for Aruba 2019], Carmabi, Corsou</ref>[9][2] {{Appendix}} ------------- {{Imagen anota |image=BNADIGWERBATAARUBA 0006.jpg |image-width=1500 |image-left= -360 |image-top=-575 |width=270 |height=270 |float=left |annotations=<!-- bashi of no, e parameter aki mester ta inclui--> |caption=Mapa di Werbata ta menciona Rooi Congo (1912). }} ----------------- {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais| variante= a | tipo = Bahia | nomber = Commandeursbaai | pais = {{ABW}} }} '''Commandeursbaai''' ta un bahia na costa zuidwest di [[Aruba]], den region di [[Savaneta]]. == Historia == Na parti zuid di Aruba ta keda Commandeursbaai unda prome cu aña 1800 tabatin e poblacion di mas grandi y importante di nos isla. Te na fin di siglo 18, Savaneta tabata e base of stacion di e commandeurnan. Commandeursbaai tin un largura di mas o menos 4 km y 200 pa 300 meter di hanchura, cera parcialmente pa rifnan. Na Commandeursbaai a tuma luga e historia di mas bieu di nos isla unda a bira e porta pa tur barco embarca y desembarca hende, animal y productonan pa medio di e traficacion entre Aruba y tera firme (Sur America).<ref>{{citeer boek|url=https://archive.org/details/BNADIGARUBIANA3117/page/n19/mode/1up?q=monumentenbureau|titel= Historia di Savaneta|auteur=Dolfi Kock|uitgever=UNOCA|jaar=2009}}</ref> Un cas riba sero na Sero Alejandro, caminda Sr. Isaias Arends tabata biba, tabata e orientacion pa nabegante y piscado. Aunke tur e prome habitantenan, esta e Indjan- y Spañonan, a uza e bahia aki, ta te na fin di siglo 18 el a haya su nomber. Tabata den tempo di e Hulandesnan cu e nombernan Commandeurshaven y Commandeursbaai a bira conoci. E commandeurnan a biba originalmente por lo menos un siglo largo den e becindario aki. Commandeursbaai tabata un bahia masha hopi ocupa cu trafico maritimo, pasobra e tabata e centro di piscamento di Aruba unda tur negoshi tabata tuma luga. E barconan tabata hancra pafo di rif y e tripulantenan tabata rema pa tera cu canoa. Durante e periodo Hulandes, su waf tabata esun di mas sigur pa barco. Te hasta e prome bapornan di guera cu tabata bishita Aruba tabata hancra na Commandeursbaai. Nan tabata keda pafo y tabata manda un boto chikito na tera. Despues nan tabata bay Paardenbaai. Na aña 1636, ora e Hulandesnan a conkista nos isla, e commandeur y su hendenan a establece nan mes na Commandeursbaai. Segun mi lista, e prome commandeur cu tabata biba na Commandeursbaai tabata Hendrick Martens cu a goberna na aña 1660. Na aña 1794, comandante Borchard Specht a observa cu tabatin dos cas di cabayista na Commandeursbaai. Segun Specht: "Tur dos ta ruina y ta ocupa pa Jacobus Croesz y Christoffel Kastro". Na aña 1816, na Commandeursbaai ainda tabatin un cas unda cabayista J. M. Jansen tabata biba. E tabata maneha e cura di bestianan di gobierno. {{Appendix}} -------------------- {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais| variante= a | tipo = Bario | nomber = Kustbatterij | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} | border = infobox | perrow = 2 | caption_align = center | image1 = Welcome to the Coastal Battery!.jpg | caption1 = | image2 = Cannon tracks at Coastal Battery, Aruba.jpg | caption2 = | footer = Ruinanan di kustbatterij | footer_align = center }} | area = | poblacion = 1.745 | censo = 2020 | densidad = | pais = {{ABW}} | tipo_division_adm = Region | division_adm = [[Regionnan di Aruba|Savaneta]] | tipo_subdivision_adm = Zona | subdivision_adm = De Bruynewijk | zoom = 13 }} '''Kustbatterij''' ta un zona ku ta forma parti di Juwana Morto na Aruba, den region di San Nicolas Noord. Na 1 di yanüari 2020, e área tabatin un poblashon di 1.188 habitante, di cual 555 muhe i 633 hòmber. Den e zona ta lokalisa e monumento di guera di Kustbatterij. Historia E zona di Kustbatterij a ricibi su nomber durante World War II, ora a konstrui un bateria kostal riba un elevashon den augustus 1940. E lokashon tabata strategiko, siendo un di e puntonan mas haltu den e parti pariba di e isla, ku bista riba e refineria di Lago Oil and Transport Company i riba kosta. E instalashon militar tabata tin komo meta pa defendé e refineria, ku tabata di gran importansia pa e Aliadonan pa motibu di produccion di combustibel di aviashon. Pa e motibu ey, Aruba a bira un meta potensial pa atakenan di submarinonan aleman. E instalashon militar tabata tin komo meta pa defendé e refineria, ku tabata di gran importansia pa e Aliadonan pa motibu di produccion di combustibel di aviashon. Pa e motibu ey, Aruba a bira un meta potensial pa atakenan di submarinonan aleman. E kompleks tabata konsistí di tres posishon di kanon, un puesto di mando i varios edifisionan pa alojamento di soldaatnan. Tambe tabatin fasilidatnan manera un reservorio di awa. Kada posishon di arma tabata monta riba un fundeshi di beton i staal i prepará pa kanonnan ku por a kubri un gran distansia, inkluyendo parti di e isla mes. E bateria nunka no a wòrdu usa den combate, ni sikiera durante e atake di submarinonan aleman riba San Nicolas den febrüari 1942. Na 24 di oktober 1942, Prince Bernhard of the Netherlands a hasi un bishita oficial na e kustbatterij. Despues di guera, e instalashon militar a wòrdu abandoná i e área a wòrdu limpiá parcialmente. Restonan di bunker i posishonnan di arma a keda presente i posteriormente a wòrdu protehá komo patrimonio historiko. Awe, e lugá ta rekonosí komo un monumento di guera (ID 04-003) i ta wòrdu maneha pa Monumentenfonds Aruba. == Descripcion == Kustbatterij ta un zona principalmente residensial, ku desaroyo urbano rond di e sitio historiko. Den e área tin varios caya i bario chikí. E kaminda prinsipal den e zona ta Diamantbergweg, ku ta konektá Juwana Morto ku Rooi Hundo. Otro cayanan inkluí Weg Kustbatterij, Kleine Bergweg i Grote Bergweg. Den Weg Kustbatterij ta situa Colegio Nigel Matthew. Barionan den cercania ta Standardville i Rooi Hundo. == Literatura == * [[Johan Hartog|Hartog, Johan]], [https://archive.org/details/BNA-DIG-HARTOG-KUSTBATTERIJ/page/n4/mode/1up Juwana Morto Kustbatterij Aruba], De Walburg Pers (1987) {{Appendix}} [[:Kategoria:Luga na Aruba]] ----------- '''Kustbatterij''' ta un zona cu ta forma parti di [[Juwana Morto]] na Aruba, den [[Regionnan di Aruba|region di San Nicolas Noord]]. Dia 1 di januari 2020, e area aki tabatin un poblacion di 1.188 habitante, dividi entre 555 muhe y 633 homber. Den e zona ta localisa un monumento di guera. == Historia == E zona di Kustbatterij a ricibi su nomber durante e [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]] ora a construi un kustbatterij riba un elevacion na augustus 1940. Op Juana Morto, het hoogste punt van het oostelijk deel van het eiland, werd een kustbatterij gebouwd met uitzicht over de raffinaderij en over de Noord- en Westkust. * De kustbatterij is een erkend oorlogsmonument (ID 04-003). Cañonnan pisa tabata staciona aki pa defende e refineria di Lago. Despues di guera, e área a wòrdu limpia, lagando atras e luganan di arma y bunkernan, ku awor a wòrdu deklará un monumento protehá. * Op 24 october 1942 bracht Prins Bernhard een bezichtigingsbezoek aan de kustbatterij.<ref>Naar Aruba.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 22-10-1942, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 28-05-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010987278:mpeg21:p002</ref> * het bouwen van een onderofficiersverblijf bij de kustbatterij op Aruba<ref>Advertentie Aanbesteding. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 01-03-1944, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 28-05-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010403042:mpeg21:p002</ref> * Aan de N.V. Bouwmaatschappij Aruba is de gunning verleend van de bouw van een betonnen waterreservoir op St. Nicolaas nabij de kustbatterij.<ref>ARUBA AANBESTEDING.. "Amigoe di Curacao". Willemstad, 24-11-1948. Geraadpleegd op Delpher op 28-05-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000210652:mpeg21:p002</ref> * Op 17 mei 1940 werd proefgeschoten, in augustus 1940 kwam de kustbatterij Juwana Morto gereed voor direct vuur, in augustus 1941 ook voor nachtelijke actie. De Kustbatterij van Juwana Morto is nimmer in actie geweest, ook niet bij de directe aanval van de Duitsers op de raffinaderij in de nacht van 15 op 16 februari 1942, toen enige tankschepen verloren gingen.<ref>{{citeer web|auteur= [[Johan Hartog]]| titel=Batterijen beschermden de eilanden gedurende Tweede Wereldoorlog|werk=[[Amigoe]]|datum=1990-08-25|bezochtdatum=2026-05-28|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641593:mpeg21:p020}}</ref> Kada un di e tres posishonnan di arma tabata para riba fundeshi di staal i beton. Kada un tabata montá pa un kañon di kaliber 19.2 ku por a drai 360 grado, ku un alkanse di 18.5 kilometer. Oranjestad y su haf tabata den alcance tambe. E cañonnan a haya e nombernan Betsy, Jopie y Beppie door di e soldaatnan, miembronan di Ehercito Boluntario Aruba. E bateria kostal di Juwana Morto nunka no a tira un tiru pa defendé e área, ni sikiera ora ku haf di San Nicolas i Refineria di Lago a wòrdu ataká pa un U-boat aleman na febrüari di 1942. Tankeronan di lago a wòrdu sendé na kandela, kousando huma i kandela pa stroba e bista for di e puesto di mando.<ref>[https://monumentenfondsaruba.org/juwana-morto-coastal-battery-1940/ Juwana Morto Coastal Battery * 1940], [[Monumentenfonds Aruba|SMFA]]</ref> hartog: Mken koos deze plaats vanwege het uitzicht naar twee zijden. En ook als besefte men dat de munitiemagazijnen e.d. in de rotsgrond uitgehouwen moesten worden, de kustbatterij zelf kon men bovengronds bouwen, want van zee u8it viel de kustbatterij toch in het niet bij de van zee uit royaal zichtbare raffinaderij. De batterij lag hoog zodat men over de schoorstenen van de raffinaderij heen kon schieten. Het complex op Aruba, gebouwd in 1940, bestond uit 3 geschutsopstellingen, een commandopost en enkele gebouwen voor onderdak van de kleine 100 mensen die er gelegerd waren. Ook waterreservoir. Een interessant stukje militair erfgoed van Aruba. Aruba speelde een cruciale rol in de Tweede Wereldoorlog vanwege de aanwezigheid van de Lago Raffinaderij, waar de kerosine voor de geallieerden werd geproduceerd. E kustbatterij a wordo construi na augustus 1940. E instalacion militar su obhetivo strategico tabata pa proteha e refineria di petroleo di Lago na San Nicolas cu tabata existi e tempo ey contra atakenan di Alemania durante Segunda Guera Mundial. importancia strategico: debi na e produccion halto di combustibel di aviacion pa e Aliadonan, e refineria di Lago tabata di vital importancia durante Segunda Guera Mundial. Komo resultado, e isla a bira un meta prinsipal pa U-boatnan Aleman. Lugá: E kustbatterij tabata situá riba e punto stratégikamente mas haltu di e parti ost di e isla, den cercania di San Nicolas. Esaki a ofresé un bista perfekto di e refineria i lama. Diseño: E liña defensivo tabata konsistí di un bunker di puesto di mando (commandopostbunker) i tres lugá di arma posishoná espasiá (geschutsemplacementen) cu un distancia di mas o ménos 50 meter for di otro. Restonan: E ruinanan di e post di comando y e cambernan di arma (geschutskamers) ainda por wordo haya awe rond di Weg Kustbatterij na San Nicolas y ta wordo maneha pa [[Monumentenfonds Aruba]]. == Descripcion == Den e zona di Kustbatterij, rond di e ruinanan militar, tin varios caya cu casnan residencial. E area ta wordo cruza pa un caya largo Diamantbergweg, cu ta conecta Juwana Morto cu Rooi Hundo. Otro cayanan conoci ta: Weg Kustbatterij, Kustbatterij, Kleine Bergweg y Grote Bergweg. Na Weg Kustbatterij ta situa un scol secundario, Colegio Nigel Matthew. Barionan den cercania ta: [[Standardville]] y Rooi Hundo. == Literatura == * [[Johan Hartog|Hartog, Johan]], [https://archive.org/details/BNA-DIG-HARTOG-KUSTBATTERIJ/page/n4/mode/1up Juwana Morto Kustbatterij Aruba], De Walburg Pers (1987) {{Appendix}} [[:Kategoria:Luga na Aruba]] ---------------- Kustbatterij (monumento) E Kustbatterij di Juwana Morto ta un monumento di guera situá na Aruba, den e área di Juwana Morto, serka San Nicolas. E ta un resto di un instalashon militar ku a wòrdu konstrui durante Segunda Guera Mundial pa defendé e refineria di petroleo di Lago. E sitio ta oficialmente rekonosí komo monumento di guera (ID 04-003) i ta wòrdu protehá komo parti di patrimonio historiko di Aruba. == Historia == E bateria di artileria a wordo construi na augustus 1940, riba un elevacion strategico den e parti pariba di e isla. E localisacion a wordo skohe pa su bista amplio riba e refineria Lago na [[San Nicolas]] y riba lama, ku tabata di importansia vital pa e Aliadonan durante Segunda Guera Mundial. E refineria di Lago tabata produci gran kantidat di combustibel di aviashon, loke a haci Aruba un punto strategiko i un posible meta pa atakenan di submarinonan aleman. Na 17 di mei 1940, a hasi prueba di tiramentu ku e kanonnan. Na augustus 1940, e bateria tabata kla pa uso den operashonnan di dia, i na augustus 1941 tambe pa operashonnan di anochi. Na 24 di oktober 1942, Prins Bernhard di Hulanda a bishitá e kustbatterij komo parti di un bishita oficial na e isla. A pesar di su importansia militar, e kustbatterij nunka no a wòrdu usa den combate, ni sikiera durante e atake di submarinonan aleman riba e refineria i haf di San Nicolas den febrüari 1942. == Descripcion == E kompleks militar tabata konsistí di: Tres posishon di kanon (geschutsopstellingen) Un bunker di puesto di mando Edifisionan pa alojamento di aproximadamente 100 soldaat Un reservorio di awa i otro fasilidatnan di sosten Kada posishon di arma tabata konstrui riba un fundeshi di beton i staal. E kanonnan tabata di kaliber 19.2 cm, ku por a bira 360 grado i tabatin un alkanse di mas o ménos 18,5 kilometer. Segun testimonio di soldaatnan, e tres kanon a ricibi nòmber informal: Betsy, Jopie i Beppie. E diseño di e bateria a tene kuenta ku e topografia di e terreno. E kanonnan tabata situá asina ku nan por tira por encima di e refineria, aprovechando e alturanan natural di e área. == Despues di guera y estado actual == Despues di 1945, e instalashon militar a wòrdu abandoná. Parti di e área a wòrdu limpiá, pero e strukturanan prinsipal, manera bunker i fundashonnan di kanon, a keda presente. Awendia, e restonan di e kustbatterij ainda por wòrdu mira den e paisahe rond di Weg Kustbatterij. E sitio ta wòrdu maneha i protehá komo patrimonio cultural, i ta forma un testimonio importante di e papel di Aruba durante Segunda Guera Mundial. E monumento ta un di e pokonan strukturanan militar di e periodo aki cu a sobrebibí na e isla. ---------------- {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais| variante= a | tipo = LugaRegion | nomber = Grapefield | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} | border = infobox | perrow = 1/2 | caption_align = center | image1 = Aruba-Regionen.png | caption1 = San Nicolas Noord ta region 7 | image2 = | caption2 = | image3 = | caption3 = }} | area = | poblacion = | censo = 2020 | densidad = | descripcion = | pais = {{ABW}} | zoom = 13 }} Grapefield is een groot onbebouwd gebied gelegen aan de noordwestelijke kust van Aruba tussen San Nicolas en Seroe Colorado. Dit gebied was in de twintigerjaren overgedragen aan de Lago als industrieterrein. • Naam officieel “Costa” – zeedruifbomen • Strand en recreatiegebied zoals veldlopen en kamperen • Een groot deel van het terrein was in concessie bij de Lago ?? als industrieterrein. • Terrein werd gebruikt voor het deponeren van “pitch”, afvalstoffen van de raffinaderij welke tot vernietiging van de natuur leidde. • Afgravingen • Krabbenpopulatie • Opruiming petroleumproducten (milieuvervuiling) == Nationale veldloopkampioenschappen== In de jaren 80-90 werd hier veldloopwedstrijden voor de kampioenschappen gehouden door de Arubaanse Atletiekbond. ==Strandvervuiling== Door olielozing van tankers die varen tussen Aruba en Curacao. --------------------- {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais | variante= a | tipo = Region | nomber = San Nicolas-Noord | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} | border = infobox | perrow = 1/2 | caption_align = center | image1 = Aruba-Regionen.png | caption1 = San Nicolas Noord ta region 7 | image2 = | caption2 = | image3 = | caption3 = }} | area = | poblacion = | censo = 2020 | densidad = | descripcion = | pais = {{ABW}} | zoom = 13 }} '''San Nicolas-Noord''', oficialmente Sint Nicolaas Noord, ta un di e ocho [[Regionnan di Aruba|region]] den cua e [[isla]] di [[Aruba]] ta dividi administrativamente.<ref>{{Citeer web|url=https://cbs.aw/wp/index.php/2020/12/03/gac-geographical-address-classification-2019/|titel=GAC (Geographical Address Classification) 2019 and 2020|bezochtdatum=2025-03-03|datum=2019-06-27|werk=cbs.aw}}</ref> Hunto cu [[San Nicolas Zuid]] e ta constitui e region di San Nicolas, miho conoci como [[pariba di brug]]. E region tin un area di .... [[kilometer kuadrá|km²]] y un poblacion di 9.940 habitante dia prome di januari 2020. E region tin un poblashon di 9.940 (1 di yanüari 2020), loke ta representá 9.2% di e poblashon total di e pais. Muhé Hòmber 4760 5180 == Geografia == E region ta situá den e zona zuidoost di Aruba (region 7 riba mapa), pazuid di ... (region 1), pabou di [[Paradera]] (region 4) y panort di Oranjestad Oost (region 3). San Nicolas-Noord tin e siguiente barionan:<ref>[https://cbs.aw/wp/wp-content/uploads/2024/05/GAC_Officiele-publicatie_2024.pdf Strefy]</ref> * [[Brazil]] * Rooi Congo * Watapana Gezaag * [[Standardville]]/[[Rooi Hundo]] * Kust * [[Juwana Morto]] * San Nicolas-Noord otro {{Appendix}} [[Category:Luga na Aruba]] ------------------ {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais| variante= a | tipo = Region | nomber = San Nicolas-Zuid | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} | border = infobox | perrow = 1/2 | caption_align = center | image1 = Aruba-Regionen.png | caption1 = San Nicolas Zuid ta region 8 | image2 = | caption2 = | image3 = | caption3 = }} | area = | poblacion = | censo = 2020 | densidad = | descripcion = | pais = {{ABW}} | zoom = 13 }} '''San Nicolas-Zuid''', oficialmente Sint Nicolaas Noord, ta un di e ocho [[Regionnan di Aruba|region]] den cua e [[isla]] di [[Aruba]] ta dividi administrativamente.<ref>{{Citeer web|url=https://cbs.aw/wp/index.php/2020/12/03/gac-geographical-address-classification-2019/|titel=GAC (Geographical Address Classification) 2019 and 2020|bezochtdatum=2025-03-03|datum=2019-06-27|werk=cbs.aw}}</ref> Hunto cu [[San Nicolas Noord]] e ta constitui e region di San Nicolas, miho conoci como [[pariba di brug]]. E region tin un area di .... [[kilometer kuadrá|km²]] y un poblacion di 4.235 habitante dia prome di januari 2020. Sint Nicolaas-Zuid ta un di e ocho regionnan den e parti pariba di e pais autonomo di Aruba, cu ta pertenece na Hulanda, na Sur America. Riba promé di yanüari 2020, e region tabatin 4.235 habitante. Pa loke ta trata poblashon, e ta e region di mas chikitu den e pais. == Geografia == E region ta situá den e zona zuidoost di Aruba (region 7 riba mapa), pazuid di ... (region 1), pabou di [[Paradera]] (region 4) y panort di Oranjestad Oost (region 3). San Nicolas-Zuid tin e siguiente barionan:<ref>[https://cbs.aw/wp/wp-content/uploads/2024/05/GAC_Officiele-publicatie_2024.pdf Strefy]</ref> * [[Zeewijk]] * Pastoor Hendriksstraat * Van de Veen Zeppenfeldstraat * [[The Village]] * Essoville * [[Lago Heights]]/Esso Heights * [[Seroe Colorado]] * San Nicolas-Zuid otro Demografia E region tin un poblashon di 4.235 (1 di yanüari 2020), loke ta representá 3.9% di e poblashon total di e pais. Muhé Hòmber 1943 2292 {{Appendix}} [[Category:Luga na Aruba]] --------------- ==Straatnamen op Aruba (2) – San Nicolas: van Rodgerstraat tot Caya Charlie Brouns Sr.<ref>Evert Bongers, [https://archive.org/details/BNA-DIG-AMIGOE-ARUBA-2021-02-11/page/n3/mode/1up?q=watapana+gezaag Straatnamen op Aruba (2)] Amigoe 11 di februari 2021</ref>== * De Main Street van Sunrise City, de B. van der Veen Zeppenfeldtstraat, is vernoemd naar een op Aruba geboren, maar op Curaçao wonende hoge ambtenaar van begin vorige eeuw. In die tijd waren er nog geen politieke partijen, laat staan een volksvertegenwoordiging. In 1906 werd hij lid van de Koloniale Raad, een soort adviescollege voor de Gouverneur. In die raad kwam hij regelmatig op voor zijn geboorte-eiland. Direct na de Tweede Wereldoorlog duikt zijn naam weer op als hij zitting neemt in de Commissie Ellis, die kwam met een advies voor een eilandenreglement waarin Aruba streefde naar decentralisatie. Kortom, een belangrijke ‘yui di tera’. *De Pastoor Hendrikstraat is – volgens het straatnaambordje – genoemd naar pastoor P.J.T. Hendriks, die in 1929 de parochie San Nicolaas stichtte en de eerste pastoor daar werd. Opvallend is dat zijn naam in de straatnaam voortleeft zonder -s op het eind. *Terug naar het centrum van San Nicolas. Achter de Main Street zijn er smalle straatjes van laag allooi (hanchi’s) die de namen dragen van klassieke schilders als Rembrandt, Vermeer, Frans Hals en Jan Steen. *In de wijk waar de oliewerkers uit de Caribische eilanden kwamen te wonen, The Village, hebben de straten namen zoals Caya Saint Maarten, Caya Saba en Caya Saint Vincent. Dat zegt de mensen in die wijk wat. *Maar het zal niet te verwachten zijn dat bewoners van straten als de Nijhoffstraat, de Hildebrandstraat of de Van Lennepstraat op de Esso Heights beseffen dat hun straat is vernoemd naar een 19e-eeuwse schrijver of dichter. Een betere naamgeving is gehanteerd bij het geven van namen als Flagstaffweg, Mount Scenerystraat en Bottom Hillweg, allemaal heuvels/bergen op de Bovenwinds eilanden. *De Helfrichstraat, die the Village scheidt van de ‘schilderswijk’, is vernoemd naar de gouverneur van de Kolonie Curaçao, precies een eeuw geleden. Deze straat kruist de Nuyensstraat, vernoemd naar Helfrich’s voorganger. De wijk tussen het Joe Laveist Sportpark aan de de Pastoor Hendrikstraat en de Graf von Zinzendorfschool aan de de Bernhardstraat is gevuld met straatnamen van voorvaderen van het geslacht Oranje-Nassau, aangevoerd door stammoeder Juliana van Stolberg, gevolgd door prinsen en stadhouders uit de 16e, 17e en 18e eeuw, zoals Willem de Zwijger, Frederik Hendrik, Maurits, en niet te vergeten Amalia van Solms en Louise de Coligny, om er maar een paar te noemen. De namen van deze straten roepen een heel chique wijk op, maar in werkelijkheid is dat niet het geval. *San Nicolas heeft in een van de buitenwijken ook z’n P.C. Hooftstraat, zonder enige verdere toelichting. Iets verderop is de Dirkszstraat, met op het naambordje de uitleg: D. Dirksz, stamhouder geboren in 1833. Deze straat kruist de Isaac Wagemakerstraat, genoemd naar de belangrijke gezaghebber die Aruba door de Tweede Wereldoorlog leidde. *Opvallende straatnaam in die wijk is Watapana Gezaag. Er werden daar misschien vroeger heel wat van dit soort bomen in stukken gezaagd. Of dat gebeurde één enkele keer en dat heeft geleid tot die naam – wie zal het zeggen. *Net als in ‘Playa’ zien we in San Nicolas veel straten genoemd naar lokale bekend- of beroemdheden. De Main street kruist de Caya Charlie Brouns Sr., naar de stichter van de bar met zijn naam, het bekendste landmark van San Nicolas. Die straat heette oorspronkelijk de Rodgerstraat – naar de Amerikaan die in 1924 de ideale locatie voor de Lago raffinaderij ontdekte. Vervolgens is de Grensweg, grenzend aan het Lago-terrein, omgedoopt tot Caya Captain R. Rodger. De weg die vanaf de kerk van Brazil achter San Nicolas langs loopt, is genoemd naar de lokale ‘Mama di Cultura’ en heet nu Caya Bernadina GrowellKock; zij was schrijfster en muzieklerares en woonde aan deze straat. *De straat in de wijk Lagoville, waaraan het EPB San Nicolas ligt, de vroegere Congoweg, heet nu Caya Jose Geerman, ter ere van de vakbondsleider die in 1977 overleed. Sommige namen op straatnaambordjes roepen vragen op: wie was Doctor Schaepman? Het blijkt een Nederlandse 19-eeuwse theoloog en politicus te zijn geweest. Enige band met ons eiland is niet duidelijk. Maar toch. *In Seroe Colorado, de voormalige Lago Colony, is de 1st Avenue hernoemd naar Henry Coffi, in leven general manager van de Lago, voorzitter van het bestuur van kindertehuis Casa Cuna en luchtvaartdeskundige. Hij overleed eind 2015. Niet elke straat heeft nog een straatnaambord en van sommige is er met moeite eentje te vinden, zoals aan de toch lange en brede Isaac Wagemakerstraat. DOW zou dit eens moeten inventariseren en de lacunes aanvullen. Voor de Adviescommissie Straatnamen van nu is nog veel werk aan de winkel. Enkele suggesties: straatnamen met Arubaanse schrijvers en kunstenaars, van Denis Henriquez tot Padu Lampe. En een Boulevard of Avenida als postume eer voor toerismepionier en oud-gezaghebber Oscar Henriquez. En dan natuurlijk graag met enige uitleg op de naambordjes… Straatnamen op Aruba (2) – San Nicolas: van Rodgerstraat tot Caya Charlie Brouns Sr. Straatnamen in San Nicolas vragen om wat toelichting. Net als in Oranjestad is er een mengelmoes van namen van eeuwenoude schrijvers, schilders, prinsen en stadhouders naast de meer herkenbare namen van Caribische eilanden en plaatselijk bekende Arubanen. {{Appendix}} ----------------- {{Databox}} '''Nomber di caya na Aruba''' ta refleha e historia, cultura y desaroyo social di e isla. Nan ta deriva for di un amplio scala di fuente, incluyendo historia local, [[geografia]], flora y fauna, [[literatura]], ciencia, [[religion]] y politica. Di e manera aki, nombernan di caya ta forma un parti importante di e herencia inmaterial di [[Aruba]]. Un nomber di caya ta un denominacion oficial pa espacio publico, manera caya, avenida, boulevard of plaza. E estudio di nomber di luga ta parti di e disciplina di toponimia. Den practica, nomber di caya ta sirbi como base pa adres y pa sistema di distribucion di post. Na Aruba, adres formal ta consisti di un nomber di caya hunto cu un number di e kavel, sin uzo di un sistema di codigo postal. ==Historia== E sistema di nomber di caya na Aruba a desaroyá gradualmente den [[siglo 19|siglo diesnuebe]] y [[siglo 20|binti]], paralelo cu urbanisacion di [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]] i otro luganan riba e isla. Den e prome fase, hopi caya tabata sin nomber oficial of tabata conoci pa descripcionnan local. Influencia di gobernacion colonial Hulandes a introduci un sistema mas formal di registracion y nombramento. Un ehempel tempran ta e comision di nomber di caya na [[Willemstad]], [[Kòrsou|Corsou]], estableci na 1866, cu a sirbi como modelo pa Aruba.[1] Memey di siglo binti, despues di [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]], a surgi un consenshi pa uza nombernan cu mas relevancia local, reflehando un fortalecemento di identidad Arubano.<ref>{{citeer web|titel=Aruba Straatnamen|werk=[[Amigoe]]|datum=1950-12-05|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-04-29|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010987772:mpeg21:p003}}</ref> == Dunamento di nomber == Na Aruba, e dunamento oficial di nomber na caya ta wordo realisa door di e minister responsabel pa Asuntonan General, riba recomendacion di Comision di Nomber di Caya. E comision consultivo aki ta inclui representante di instancianan manera [[Cuerpo Policial Arubano]] (KPA), Kadaster y Departamento di Obra Publico (DOW).[2] Na final di añanan 1940, a surgi discusion tocante e maneho di dunamento di nomber. A cuminsa duna preferencia na nombernan cu conexion cu e comunidad [[Antias Hulandes|Antiano]], en vez di nombernan internacional poco reconocibel.<ref>{{citeer web|titel=Ingezonden: Straatnamen op Aruba|werk=[[Amigoe]]|datum=1949-10-10|bezochtdatum=2026-04-28|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000212719:mpeg21:p003}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Aruba straatnamen|werk=[[Amigoe]]|datum=1950-12-05|bezochtdatum=2026-04-28|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010987772:mpeg21:p003}}</ref> Un di e prome ehempelnan tabata nomber di figuranan di resistensia, manera [[Boy Ecury]] y [[George Maduro]].[3] E historiado [[Johan Hartog]], prome director di [[Biblioteca Nacional Aruba]] (BNA), a presidi e comision den siglo binti. Bou di su liderazgo, nombernan a wordo selecta for di historia local y naturalesa, y tambe di personanan.[4] E maneho di dunamento di nomber ta evoluciona continuamente, tomando na cuenta expansion urbano y construccion di cayanan nobo, impulsa pa e desaroyo di Aruba durante e descubrimento di [[oro]], e mineria di guano, e yegada di e refineria di petroleo (Lago), y [[turismo]]. Algun nomber di caya ta di origen indigena, usualmente deriva di e zona unda nan ta situa. Den uzo moderno, hopi nomber di caya ta cuminsa cu termino manera ''Caya'' of ''Avenida'' (reemplasando e [[sufiho]] ''straat'' of ''weg''), of ta termina cu ''Boulevard''. ==Nomber tematico== Den diferente bario na Aruba, nombernan di caya ta sigui un tema specifico, loke ta contribui na identidad di e area: *Den Klip tin caya nombra pa escritor y compositor internacional. *Den [[Dakota (Aruba)|Dakota]], nombernan ta deriva di fruta y produkto agricola. *Den Companashi, nombernan ta basa riba cientifico y investigado. *Den Ponton, nan ta referi na mata y elemento di naturalesa local.[6] E sistema tematico ta facilita orientacion y ta duna caracter propio na cada bario. ==Reconocimento social== Hopi caya na Aruba ta nombra pa personanan cu a contribui na sociedad, manera politico, lider social, deportista, artista y religioso. Generalmente, e honor aki ta wordo otorga di manera postumo. E camindanan principal di Aruba ta generalmente nombra pa figuranan influyente. Entre nan tin ''Juan E. Irausquin Boulevard'' y ''Henny Eman Boulevard'', ku ta refleha e desaroyo economico y turistico di e isla den siglo binti.[7] Otro ehempelnan ta ''Avenida Nelson Orlando Oduber''[5], ''Watty Vos Boulevard''<ref>[https://antilliaansdagblad.com/articulo/aruba/20386-watty-vos-blvd-aruba-in-gebruik Watty Vos Boulevard Aruba in gebruik], [[Antilliaans Dagblad]] (6 di november 2019)</ref> y [[Caya G.F. (Betico) Croes]], nombra pa [[Betico Croes|Gilberto François Betico) Croes]], considerá como un figura clave den historia politico di Aruba. {{Appendix}} ==Referensia == * Frank, Vivienno L. 2019. ''Aruba en een keuze uit haar toponiemen.'' ISBN:978-0-359-65900-5 * Hartog, J. Aruba: Past and Present. Oranjestad: De Wit Stores. * Gobierno di Aruba – reglamentonan di nombramento di caya. * Croes, F. Historia di resistencia Antiano den Guera Mundial II. * Hartog, J. Geschiedenis van Aruba. * Alofs, L. & Merkies, H. Ken ta Arubiano? * Kadaster Aruba – registro di nomber di caya. * Ministerie di Infrastructura Aruba – dokumentonan di planifikashon urbano. [[:Kategoria:Geografia di Aruba]] <ref>{{Cite web |title=Kadaster Aruba |url=https://www.kadaster.aw |publisher=Kadaster Aruba |access-date=2026-04-27}}</ref> Example (book): <ref>{{Cite book |last=Hartog |first=Johan |title=Aruba: Past and Present |publisher -------------------- '''Nomber di caya na Aruba''' ta refleha e historia, cultura, y desaroyo social di e isla. Nan ta bin di un scala amplio di disciplina, entre otro historia di Aruba, geografia, flora y fauna, literatura, ciencia, religion y politica. Nomber di caya pues ta un parti importante di herencia inmaterial di Aruba. Un nomber di caya ta referí na un nòmber ku ta wòrdu usá pa designá espasio públiko, manera kaya, avenida, kaminda, plaza y becindario. E teoria di nòmber di kaya òf lugá ta un rama di toponimia. Un nòmber di kaya ta sirbi komo un guia i ta forma adrès, i ta wòrdu usá den hopi pais pa dirigí pòst. Nombernan di caya na Aruba hopi biaha ta un mescla di referencia na Papiamento, Hulandes y historia: hunto cu un number e ta forma un adres formal pero sin un sistema di codigo postal. == Dunamento di nomber == E nombramento oficial di cayanan na Aruba ta wordo haci door di Minister di Asuntonan General, riba recomendacion di e Comision di Nomber di Caya. E comision aki tradicionalmente ta consisti di representantenan di entre otro [[Cuerpo Policial Arubano]] (KPA), Kadaster, y Departamento di Obra Publico (DOW). Un comision similar pa e nomber di caya di [[Willemstad]] tabata existi na [[Kòrsou|Corsou]] caba for di aña 1866. Na fin di añanan 1940, a surgi un diskushon tocante e maneho cu dunamento di nòmber di caya. Kontrali na e hopi nòmbernan di kaya deskonosí, manera esnan di inventornan mundialmente famoso, a kuminsá duna preferensia na nòmbernan di kaya ku tabata papia ku e poblashon lokal.[1][2] E promé nòmbernan rekonosibel tabata esnan di bringadónan di resistensia Antiano: Boy Ecury (Boy Ecuryplein) i George Maduro (George Madurostraat).[3] Historiadó Johan Hartog, e promé direktor di Biblioteka Públiko di Aruba, tabata presidi e Komishon di Nòmber di Kaya di Aruba den siglo binti.[4] Bou di su liderazgo, nòmbernan tabata wòrdu selektá for di historia lokal i naturalesa, pero individuonan tambe tabata wòrdu konsiderá, normalmente póstumo. E decision final a keda na Conseho Ehecutivo di Aruba. Ekspanshon urbano den futuro i konstrukshon di kayanan nobo tambe ta wòrdu tumá na kuenta ora di skohe nòmber, loke ta nifiká ku e polítika di nòmber di kaya ta evolucionando konstantemente. Ku tempu, e terminologia tambe a kambia: nòmbernan di kaya nobo awor hopi bia ta kuminsá ku Caya, Boulevard, òf Avenida. ---------- revision '''Straatnamen van Aruba''' weerspiegelen de geschiedenis, cultuur en maatschappelijke ontwikkeling van het eiland. Zij zijn afkomstig uit uiteenlopende domeinen, waaronder de Arubaanse geschiedenis, aardrijkskunde, flora en fauna, literatuur, wetenschap, religie en politiek. De naamgeving van straten vormt daarmee een belangrijk onderdeel van het immaterieel erfgoed van Aruba. Un nomber di caya ta referi na un nomber cu ta wordo uza pa designá espacio publico, manera caya, avenida, kaminda, plaza y becindario. E teoria di nomber di caya of di luga ta un rama di toponimia. Un nomber di caya ta sirbi como un guia y ta forma adres, y ta wòrdu uza den hopi pais pa dirigi post. Nombernan di caya na Aruba hopi biaha ta un mescla di referencianan na Papiamento, Hulandes y historia: hunto cu un number e ta forma un adres formal pero sin sistema di codigo postal. == Naamgeving en beleid == De officiële naamgeving van straten op Aruba gebeurt door de minister van Algemene Zaken, op voordracht van de Straatnamencommissie. Deze commissie bestaat traditioneel uit vertegenwoordigers van onder meer de politie, het kadaster en de Directie Openbare Werken (DOW). Een vergelijkbare commissie bestond reeds in 1866 op Curaçao voor de straatnamen van Willemstad. Eind jaren 1940 ontstond er discussie over het straatnamenbeleid. In afwijking van de vele onbekende straatnamen, zoals bijvoorbeeld namen van wereldberoemde uitvinders, begon men de voorkeur te geven aan straatnamen die tot de bevolking spreken.<ref>ingezonden buiten verantwoordelijkheid der Redactie STRAATNAMEN OP ARUBA.. "Amigoe di Curacao". Willemstad, 10-10-1949. Geraadpleegd op Delpher op 10-02-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000212719:mpeg21:p003</ref><ref>ARUBA STRAATNAMEN.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 05-12-1950, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 10-02-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010987772:mpeg21:p003</ref> De eerste herkenbare namen werden die van de Antilliaanse verzetstrijders: Boy Ecury (Boy Ecuryplein) en George Maduro (George Madurostraat).<ref>ARUBA NAAR ARUBA.. "Amigoe di Curacao". Willemstad, 24-10-1949. Geraadpleegd op Delpher op 10-02-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000212731:mpeg21:p003</ref> Historicus Johan Hartog, Aruba’s eerste directeur van de Openbare Bibliotheek, was in de twintigste eeuw voorzitter van de Arubaanse straatnamencommissie.<ref>Dr.Johan Hartog; wat hij begon liet hij niet los. "Amigoe". Curaçao, 29-09-1990, p. 4. Geraadpleegd op Delpher op 10-02-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642192:mpeg21:p020</ref> Onder zijn leiding werden namen geselecteerd uit de lokale geschiedenis en natuur, maar ook personen kwamen in aanmerking, meestal postuum. De uiteindelijke besluitvorming lag bij het Bestuurscollege van Aruba. Bij de naamgeving wordt tevens rekening gehouden met toekomstige stadsuitbreidingen en de aanleg van nieuwe straten, waardoor het straatnamenbeleid voortdurend in ontwikkeling is. In de loop van de tijd veranderde ook de terminologie: nieuwe straatnamen beginnen tegenwoordig vaak met Caya, Boulevard of Avenida. == Straatnamen en maatschappelijke erkenning == Veel straatnamen op Aruba zijn gewijd aan verdienstelijke burgers, geestelijken, sporters en politici. Deze eer wordt doorgaans postuum verleend. Een bekend voorbeeld is Gilberto François (Betico) Croes, die als ‘Libertador’ van Aruba wordt beschouwd. De voormalige Nassaustraat, de hoofdstraat van Oranjestad, werd hernoemd tot Caya G. F. (Betico) Croes. Ook andere prominente figuren zijn in het straatbeeld vereeuwigd. Zo werd in 1950 de weg langs het Wilhelminasportpark vernoemd naar J. Helenus Ferguson, gezaghebber in de negentiende eeuw en bekend vanwege zijn rol in de aloëcultuur. Deze weg draagt tegenwoordig de naam Avenida.[[File:Aad Stolwijk, Hooiberg; Fergusonstraat; Avenida Milio Croes; Dakota, ANA-DIG-COL-STOLWIJK-LUCHTF-VEL-563-11, Archivo Nacional Aruba.jpg|thumb|Bista aereo di Avenida Milio Croes (antes Fergusonstraat) rechtsonder (1974).]] Ook andere prominente figuren zijn in het straatbeeld vereeuwigd, al blijkt deze eer niet altijd permanent. Zo werd in 1950 de weg langs het Wilhelminastadion vernoemd naar J. Helenus Ferguson, gezaghebber in de negentiende eeuw en bekend vanwege zijn rol in de aloëcultuur. Deze straat werd in 2004 hernoemd tot Avenida Milio Croes, naar de Milio Croes (1922-2013), voorzitter van SAC en jarenlang bijgedragen aan Aruba Carnaval. Een uitzondering op de regel van postume vernoeming is Nelson Orlando Oduber, voormalig minister-president van Aruba, naar wie de Avenida Nelson Orlando Oduber werd genoemd, ter vervanging van de Sasakiweg. == Thematische straatnaamgeving per wijk == In verschillende wijken op Aruba zijn straatnamen thematisch geordend, wat bijdraagt aan het karakter en prestige van deze buurten. In Oranjestad en omgeving zijn talrijke straten vernoemd naar literaire figuren, zoals Vondel, Herman Gorter, Constantijn Huygens, Jacob Cats en Guido Gezelle, aangevuld met internationale schrijvers als Shakespeare, Victor Hugo, Lord Byron en Alfred de Musset. Nabij Playa komen daarnaast straten voor die zijn vernoemd naar klassieke componisten, waaronder Bach, Schubert en Brahms, evenals leden van het Nederlandse koningshuis. De volkswijk Dakota kent straatnamen ontleend aan vruchten en landbouwproducten, zoals Patiastraat, Dadelstraat, Druivenstraat en Pindastraat. De oorspronkelijke Rondweg van Dakota werd in 1991 vernoemd naar oud-minister en voetballer Guillermo Trinidad, en later hernoemd tot Caya Papa Juan Pablo II. In Companashi, nabij de Kamerlingh Onnesstraat, overheersen namen van natuurwetenschappers zoals Edison, Pascal, Celsius en Fahrenheit. Ook de lokale gemeenschap wordt er weerspiegeld, met onder meer Caya Gilberto Toppenberg. De wijk Ponton bevat straatnamen ontleend aan inheemse plantensoorten, zoals Scopet, Breba, Katuna en Barba di Yoncuman. Het voormalige Eagle Colony kent straatnamen die verwijzen naar Europese landen. == Religie, sport en politiek == Religieuze orden hebben eveneens hun plaats in de Arubaanse straatnaamgeving. Zo zijn straten genoemd naar leden van de Frères de la Salle en de Dominicanessen, waaronder Caya Frère Alexius in Madiki en Caya Soeur Dorothea in Bushiri. Sporters en sportpioniers worden eveneens herdacht, zoals George Maduro, Boes Orman en Wichie de Palm. In Rancho is de Avenida Alo Tromp vernoemd naar een jonge AVP-aanhanger die in 1983 tijdens verkiezingsonrust om het leven kwam. == Hoofdwegen en boulevards == De belangrijkste verkeersaders van Aruba, tussen Oranjestad en Arashi, zijn vernoemd naar invloedrijke figuren uit de twintigste eeuw. De Lloyd G. Smith Boulevard herdenkt de directeur van de Lago-raffinaderij tijdens de Tweede Wereldoorlog, terwijl de Juan E. Irausquin Boulevard verwijst naar een pionier van het Arubaanse toerisme. Ook politicus Edgar ‘Watty’ Vos werd op deze wijze geëerd. --------- '''Straatnamen''' zijn er op Aruba in alle soorten, maar meestal van historische, aardrijkskundige, biologische, literaire of wetenschappelijke oorsprong. De namen worden door de Adviescommissie Straatnamen uitgezocht en aan de overheid voorgesteld. Een zelfde commissie werd op Curaçao al in 1866 benoemd voor straatnamen in Willemstad. Dr. Johan Hartog, historicus en Aruba’s eerste directeur van de Openbare Bibliotheek, vertelt dat hij vanwege zijn functie het voorzitterschap van de straatnamencommissie mocht vervullen, samen met vertegenwoordigers van de politie, het kadaster en openbare werken (DOW) etc. Er werden namen uit de Arubaanse geschiedenis en uit de natuur gekozen en voorgesteld aan het Bestuurscollege dat verder besliste, maar ook namen van overledenen kwamen in aanmerking. Tegenwoordig beginnen nieuwe straatnamen met Caya, Boulevard of zelfs Avenida. Verdienstelijke burgers of geestelijken, sporters of politici – al dan niet van onbesproken naam en faam, verbonden aan een regerende politieke partij – mogen zich, meestal postuum, erin verheugen om in een strook asfalt voort te leven. Aruba’s ‘Libertador’ Betico Croes is daar een voorbeeld van: Nassaustraat, de Mainstreet van Oranjestad, werd Caya G. F. (Betico) Croes. In 1950 werd de weg langs het ‘Wilhelminasportpark’ vernoemd naar J. Helenus Ferguson, gezaghebber in de 19e eeuw, die bekend werd vanwege zijn rol bij van het verbouwen van aloë. Inmiddels is die weg tot Avenida hernoemd. In 1966 merkte gedeputeerde Oscar Henriquez bij de behandeling van de eilandsbegroting op dat het voor de commissie niet makkelijk was om namen te vinden voor de straten in de vele nieuwe woonwijken. “De nieuwe straten moeten namen krijgen die meer tot de bevolking spreken”. Dat blijkt echter niet in alle gevallen nageleefd te zijn. Laten we eerst stellen dat het cachet van bepaalde wijken wordt onderstreept door de namen van de straten. Als je Oranjestad vanaf de airport binnenrijdt, kan je rechts afslaan naar de Vondellaan, vernoemd naar Neerlands grootste schrijver, onder meer bekend van het toneelstuk ‘Gijsbrecht van Amstel’. Hij leefde in de 17e eeuw. De wijk die grenst aan de Vondellaan, Mon Plaisir, bestaat uit huizen, bewoond door mensen die vertrouwd zijn met hun literaire klassiekers, vandaar dat er nog enkele straten klinkende namen hebben als Herman Gorter, Constantijn Huygen, Jacob Cats en Guido Gezelle. Wie kent hen niet… Voor de afwisseling worden er nog wat Engelse en Franse literaire reuzen op de naambordjes geplakt, zoals Shakespeare, Victor Hugo, Byron (Lord) en Alfred de Musset, allemaal bekend van de middelbare schooltijd. Trouwens, iets verder naar het Lagoen in Playa raken we in het goede gezelschap van klassieke componisten als Bach, Schubert en Brahms, waarna we tenslotte leden van de koninklijke familie tegenkomen, Juliana, Beatrix, Irene, Margriet en Maria-Christina. Voor een straat vernoemd naar de vader van deze prinsessen, moeten wij naar San Nicolas, daar vinden wij de Bernhardstraat. Plaatselijke helden zoals George Maduro en plantagehouder Bazin leven ook in straatnamen verder. In de aan de voornoemde Fergusonstraat grenzende volkswijk Dakota wordt het vruchten plukken in de Patiastraat, Dadelstraat, Druivenstraat en Pindastraat; die hebben geen nadere uitleg nodig. Trouwens, rond het oudste deel van Dakota werd een rondweg aangelegd, domweg Rondweg genaamd. In 1991 werd die vernoemd naar oud-minister Guillermo Trinidad, een voetballer afkomstig uit Dakota. Meer recentelijk kwam er een naamswijziging, het heet nu Caya Papa Juan Pablo II. Tja, de kerk wil ook wat. Wat dat betreft: er werden ook namen van bekende frères de la Salle en zusters Dominicanessen uitgezocht voor nieuwe straten in andere delen van de stad. Zo kwam er in Madiki de Caya Frère Alexius en in Bushiri de Caya Soeur Dorothea, beiden omringd door een hele reeks verdienstelijke collega’s. De wijk Companashi, grenzend aan de Kamerling Onnesstraat, vernoemd naar een 19e eeuwse natuurkundige, is gevuld met internationale grote namen op dat gebied zoals Edison, Pascal en natuurlijk Celsius en Fahrenheit. Gilberto Toppenberg, meer dan verdienstelijke inwoner van die wijk, heeft daar nu ook zijn Caya gekregen. Dan komen we in Ponton, via de voormalige Boerhaavestraat, nu Caya Ernesto O. Petronia, en bevinden we ons midden in straten met namen uit de plaatselijke plantenwereld: Scopet, Breba, Katuna en niet te vergeten de Barba di Yoncuman. De wijk die vroeger als Eagle Colony werd aangeduid, heeft de namen van Europese landen in de straatnaam, zoals Frankrijk, Schotland en zo meer. Een deel van de Arendstraat, waar hij aan woont, is vernoemd naar voetbalpionier Boes Orman. De rotonde aan het eind van de Belgiëstraat draagt de naam van Wichie de Palm, oprichter van het bedrijf met touringbussen, niet ver van deze rotonde. In de wijk Rancho is een straat vernoemd naar een jeugdige aanhanger van de AVP die in 1983 bij een schermutseling in verkiezingstijd het leven verloor: de Avenida Alo Tromp. In deze voormalige visserswijk valt het op dat straatnamen die de bewoners iets zeggen zoals de Ranchostraat en Visstraat, worden onderbroken door straten die namen dragen als Johan de Wittstraat en Oldenbarneveldstraat. Eenzelfde contrast is te vinden in San Nicolas, daarover later meer. De voornaamste verkeersaders van het eiland, tussen Oranjestad en Arashi zijn vernoemd naar de directeur van de Lago tijdens de oorlog, Lloyd G. Smith en de pionier van ons toerisme, Juan E. Irausquin. Hun namen zijn aan een Boulevard verbonden. Die eer had ook AVP politicus Edgar ‘Watty’ Vos. Volgens de richtlijnen allemaal postuum geëerd. De enige uitzondering daarop is tot nu toe: Nelson Orlando Oduber, voormalig Minister-President, wiens Avenida de naam Sasakiweg heeft vervangen. Het is nog even wennen...<ref>Evert Bongers, [https://www.facebook.com/groups/2690464017950676/posts/3028876380776103/ Straatnamen op Aruba], facebook Historia di Aruba</ref> {{Appendix}} ------------------- {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais | variante = a | tipo= Bario | name = Essoville | imagen = Aad Stolwijk, San Nicolas; San Nicolaas; Graf Von Zinzendorf school; Staringstraat; Kong Ming Supermarktet; Pastoor Hendrikstraat, ANA-DIG-COL-STOLWIJK-LUCHTF-VEL-537-10, Archivo Nacional Aruba.jpg | tipo_division_adm = Region | division_adm = [[Regionnan di Aruba|San Nicolas Zuid]] | tipo_subdivision_adm = Zona | subdivision_adm = <!-- Historia --> | funda = <!--Fecha di fundacion --> | fundado = <!-- Geografia --> | area = 0.2861<ref>https://www.citypopulation.de/en/aruba/admin/san_nicolas_zuid/885__essoville/</ref> | poblacion = 971 | gentilisio = | censo = 2020 }} '''Essoville''' ta un bario y zona (zona) den e region di Sint Nicolaas-Zuid den e parti zuid di e pais autonomo di Aruba, perteneciente na Hulanda, na Sur America. Riba promé di yanüari 2020, e tabatin un poblashon di 971. E ta e zona di mas grandi den e region. * woonhuizen waren eerst enkel genummerd terwijl beginjaren 60 hieraan namen van rivieren werd toegekend. Essoville is een woonwijk in het oosten van San Nicolas en omvat de woonstraten; Vuykestekestraat Coloradostraat Orinocostraat Missouristraat Amazonestraat Mississippistraat Deze woonwijk werd gesticht door "Home Building Foundation", een stichting opgericht en gefinancierd door de Lago. De huizen werden aan werknemers van de Lago verkocht.<ref>Vivienno Frank. 2019. Essoville. Den:''Aruba en een keuze uit haar toponiemen.'' ISBN:978-0-359-65900-5, pag. 105.</ref> Allereerst is gedacht aan de overdracht hiervan aan de Home Building Foundation, Zoals het zich thans laat aanzien, zou een dergelijke overdracht het meest aan de technische en wettelijke vereisten tegemoet komen. De huizen zouden dan door de Foundation aan de tegenwoordige bewoners worden verkocht op dezelfde wijze zoals dit na de oorlog met de Essoville-huizen geschiedde Deze bewoners zouden dan het eerst voor de aankoop dezer woningen, die zij momenteel huren, in aanmerking komen.<ref>Lago overweegt eigendoms overdracht Lago Heights huizen. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 01-06-1953, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 13-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010988047:mpeg21:p002</ref> * woonhuizen waren eerst enkel genummerd terwijl beginjaren 60 hieraan namen van rivieren werd toegekend. * vergeleken met andere barios waren de kavel klein met daarop mini-woninkjes. Te St. Nicolaas is door de recente bouw van 70 arbeiderswoningen de (z.g. „Essoville") door de Lago Oil 6 Transport Cy Ltd. de volkshuisvesting belangrijk verbeterd.<ref>Woningtoestand op Aruba.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 18-06-1942, p. 4. Geraadpleegd op Delpher op 13-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010987172:mpeg21:p004</ref> * in de wijk is gevestigd een rumshop en een pompstation, dat in 1952 in bedrijf ging. * wijk grenst aan de Graaf van Zinnendorfschool, gelegen aan de [[Bernhardstraat]]. == Historia == Buiten de Colony verrezen woonwijken voor het lokale personeel, voor elke laag van de hierarchie een aparte wijk. In 1937 werd begonnen met Lago Heights, 150 huizen. In 1939 [[Essoville]] met 75 bungalows om te beginnen. In 1947 werd begonnen met sociale woningbouw in [[Lagoville]]: de arbeiders werden in de gelegenheid gesteld door een spaarregeling op den duur eigenaar te worden van de huizen. En afgezien van de door Lago neergezette wijken was er in het centrum van wat later San Nicolas zou gaan heten ook een wijk van in de haast opgebouwde huizen in de stijl die ook op de Engelstalige Caribische eilanden te vinden is: [[The Village]].<ref>{{citeer web|url=http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=28&Itemid=42|titel=De Lago en de Eagle: de olieindustrie op Aruba|werk=historiadiaruba.aw|datum= |bezochtdatum=2024-09-03|archiefurl=https://web.archive.org/web/20210812112631/http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=28&Itemid=42|archiefdatum=2021-08-12|dodeurl=nee}}</ref> Divishon Atministrativo E zona ta konsistí di un lokalidat:[2] Essoville Demografia E zona tin un poblashon di 971 (1 di yanüari 2020). {{Appendix}} [[:Kategoria:Luga na Aruba]] --------------- {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais | variante = a | tipo= Bario | name = Esso Heights | tipo_division_adm = Region | division_adm = [[Regionnan di Aruba|San Nicolas Zuid]] | tipo_subdivision_adm = Zona | subdivision_adm = }} '''Esso Heights''' ta un bario den e zona di Lago/Esso Heights, den e region di Sint Nicolaas-Zuid den e parti zuidoost di Aruba.[1] == Historia == Buiten de Colony verrezen woonwijken voor het lokale personeel, voor elke laag van de hierarchie een aparte wijk. In 1937 werd begonnen met Lago Heights, 150 huizen. In 1939 [[Essoville]] met 75 bungalows om te beginnen. In 1947 werd begonnen met sociale woningbouw in [[Lagoville]]: de arbeiders werden in de gelegenheid gesteld door een spaarregeling op den duur eigenaar te worden van de huizen. En afgezien van de door Lago neergezette wijken was er in het centrum van wat later San Nicolas zou gaan heten ook een wijk van in de haast opgebouwde huizen in de stijl die ook op de Engelstalige Caribische eilanden te vinden is: [[The Village]].<ref>{{citeer web|url=http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=28&Itemid=42|titel=De Lago en de Eagle: de olieindustrie op Aruba|werk=historiadiaruba.aw|datum= |bezochtdatum=2024-09-03|archiefurl=https://web.archive.org/web/20210812112631/http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=28&Itemid=42|archiefdatum=2021-08-12|dodeurl=nee}}</ref> {{Appendix}} [[:Kategoria:Luga na Aruba]] ------------------ == Lago Colony == {{Variante|a}} {{infobox luga den pais | variante = a | tipo = Bario | nomber = Lago Colony | pais = {{ABW}} }} '''Lago Colony''' tabata un comunidad situa na e extremo oost di e isla di Aruba, cerca di e area conoci actualmente como Seroe Colorado. E stat tabata konsistí di 377 kas,[2] un hospital,[3][4] misa, kas di klup, pista di bowling, i un Skol Merikano, ku promé pa di diesdos klas i aproksimadamente 180 studiante. E poblashon di Lago Colony tabata prinsipalmente di Merka, ounke tabatin un poblashon grandi di Inglatera, Irlanda i Eskosia ku tabata prinsipalmente ofisialnan riba e flota di tankero di lago. Ademas tabatin Hulandes, Danes, Spaño y otro nacionalidadnan representa den e comunidad. E pueblo aki tabata sostené pa un refineria grandi di zeta na mundu, ku e tempu ei tabata propiedat di un supsidiario di Standard Oil di New Jersey, konosí komo Lago Oil and Transport Company. Lago tabatin su komienso na 1924 komo un fasilidat di trans-shipping pa zeta krudo ekstraí pa Lago Petroleum Corporation ku ta operá na Lago Maracaibo. E crudo a wordo transporta pa Aruba den barconan di fondo plat, cu ta poco profundo, barconan tanker, conoci como lake tankers. E trans-envio aki di e zeta krudo a sigui te na 1928 ora ku a konstruí un refineria i e zeta krudo Venezolano a wòrdu refiná riba e isla i enviá tur kaminda na mundu komo produktonan petrolero kaba. == Baby beach == Den añanan 1950, e Aruba Esso Club a wòrdu konstruí na Baby Beach man made lagoon.[5] E klup a inkluí un restorant, pista di baile i un stadion di beisbòl. Den e lagun, tabatin un waf i baranka chikitu (di kua un ta para ainda). E refineria a opera te cu 1985 ora cu el a wordo cera. E refineria, cu awor ta propiedad di Valero Energy Corporation, despues a wordo cumpra, habri bek, despues cera atrobe; na desèmber 2010, Valero a anunsiá ku e refineria ta habri bèk.[6] Te cu 2012, a keda solamente algun cas di ex-Colonia di Lago. Esnan cu a resta a wordo entrega na Gobierno di Aruba of a wordo bendi na personanan individual. Awendia, e Esso Club ta solamente un edifisio grandi i bandoná ku un negoshi, un tienda di buseo, ku ta den operashon ainda. ===NOTES=== Lago Colony waar de expat werknemers van de Lago Oil and Transport Co. en hun families als huurders gehuisvest waren in de periode van 1930 tot 1985, toen de Lago Oil and Transport Co. haar bedrijfsvoering in Aruba staakte. Clubhuis, kerk, scholen, sportfaciliteiten De uitbreiding bleef gestaag doorgaan, zo ook de bouw van woonwijken: het uit Amerika aangetrokken management werd gehuisvest in de zgn. Colony , een van de rest van het eiland afgescheiden woongemeenschap waar alleen bevoegden zoals de bewoners van de bungalows, toegang tot hadden. Ook een eigen ziekenhuis, voorzien van de modernste outillage, maakte daar deel van uit. Het had zijn eigen politiekorps, zijn eigen protestante kerk en een Amerikaanse school. Buiten de Colony verrezen woonwijken voor het lokale personeel, voor elke laag van de hierarchie een aparte wijk. In 1937 werd begonnen met Lago Heights, 150 huizen. In 1939 Essoville met 75 bungalows om te beginnen. In 1947 werd begonnen met sociale woningbouw in Lagoville: de arbeiders werden in de gelegenheid gesteld door een spaarregeling op den duur eigenaar te worden van de huizen. En afgezien van de door Lago neergezette wijken was er in het centrum van wat later San Nicolas zou gaan heten ook een wijk van in de haast opgebouwde huizen in de stijl die ook op de Engelstalige Caribische eilanden te vinden is: The Village. En/wiki Lago Colony was een gemeenschap gelegen aan de oostkant van het eiland Aruba , in het gebied dat momenteel bekend staat als Seroe Colorado. Deze stad bestond uit ongeveer 700 huizen, een ziekenhuis, een clubhuis, een bowlingbaan en een Amerikaanse school, met eerste tot twaalfde klassen en ongeveer 180 studenten. De bevolking van Lago Colony was voornamelijk afkomstig uit de Verenigde Staten, hoewel er een grote populatie bestond uit Engeland, Ierland en Schotland, die voornamelijk officieren waren van de tankervloot . Daarnaast waren er Nederlandse, Deense, Spaanse en andere nationaliteiten vertegenwoordigd in de gemeenschap. Deze stad werd gesteund door een grote olieraffinaderij in de wereld, die op dat moment eigendom was van een dochteronderneming vanStandaardolie van New Jersey , bekend als Lago Oil and Transport Company . Lago begon in 1924 als een trans-shipping faciliteit voor ruwe olie gewonnen door de Lago Petroleum Corporation die actief is in Lake Maracaibo . De ruwe olie werd vervoerd naar Aruba in vlakke bodem, ondiepe diepgang, tankerschepen, bekend als meertankers. Deze trans-shipping van de ruwe olie ging door tot 1928 toen een raffinaderij werd gebouwd en de Venezolaanse ruwe olie vervolgens op het eiland werd geraffineerd en als afgewerkte aardolieproducten over de hele wereld werd verscheept . In de jaren 1950 werd de Aruba Esso Club gebouwd in de door de mens gemaakte lagune van Baby Beach . [1]De club bestond uit een restaurant, een dansvloer en een honkbalstadion. In de lagune bevonden zich een steiger en kleine hutjes (waarvan er één nog steeds staat). De raffinaderij werkte tot 1985, toen het werd stilgelegd. De raffinaderij, nu eigendom van Valero Energy Corporation , werd later gekocht, heropend en vervolgens weer gesloten; in december 2010 kondigde Valero aan dat de raffinaderij opnieuw werd geopend. [2] Vanaf 2012 zijn er slechts enkele huizen van de voormalige Lago Colony overgebleven. De overgeblevenen zijn overgedragen aan de Arubaanse regering of verkocht aan particulieren. Vandaag is de Esso Club slechts één groot, verlaten gebouw met één bedrijf, een duikwinkel, nog steeds in bedrijf. Seroe Colorado Lighthouse (de.wiki) Colorado Point Lighthouse, De eerste toren was van hout en werd gebouwd in 1881. Het licht was 9 zeemijlen zichtbaar. In 1924 werd deze houten toren vervangen door een vierkant stenen gebouw. Het was een toren van 11 meter hoog met een voetafdruk van 4 bij 4 meter. Het licht reikt tot 18 zeemijl en is te zien vanaf het Paraguaná-schiereiland (Venezuela). In 1937 verving elektriciteit aardgas als energiebron voor de vuurtoren. In 1942 werd de vuurtoren verwijderd. Op dat moment, de Amerikaanse mariniers had verschillende kanon batterijen die aan de kust, die een duidelijke schot hoeken om de raffinaderij Aruba verdedigen tegen onderzeeboot aanvallen nodig. Vandaag is er slechts een eenvoudig, klein baken. ( info ) | uitgeven ------------ {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais | variante = a | tipo= Bario | name = Zeewijk | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} | border = infobox | perrow = 1/2 | caption_align = center | image3 = Zeilschip bij de Yachtclub van Aruba. Op de achtergrond de Lago-olieraffinaderij, Bestanddeelnr 252-3982.jpg | image2 = De haven van de Lago-olieraffinaderij in San Nicolas op Aruba, Bestanddeelnr 252-8041.jpg | image1 = BNA-DIG-MEINERS-0035 - San Nicolas - Zeewijk, Zwemmers aan strand van Zeewijk 591200 c.jpg | caption1 = Playa di Zeewijk | footer = Bista pa lama cu [[Lago Oil & Transport Company|refineria Lago]] den fondo | footer_align = center }} | pais = {{ABW}} | region = [[San Nicolas|San Nicolas-Zuid]] | poblacion = 527 | censo = 2020 | censo_ref = | area = 0,4827 | densidad = 1,092 | zona = | zoom = 14 }} ------------------- ==The Lourdes Grotto== Named in commemoration of the famous French religious landmark, was created under the guidance of a priest named “Erkamp” and parishioners in the year 1958. The grotto, a shrine built into the rocks is located in Seroe Preto, just off the main road to San Nicolas. A statue of the Virgin Mary, weighing 700 kilos, was hoisted into place in the grotto. Every year, on February 11 (feast of Lady of Lourdes), a procession leaves from the St. Theresita church in San Nicolas to the grotto, where a mass is performed. The grotto is located road-side and can be visited daily. <ref>https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20260227.pdf Explore Aruba! (27 di februari 2026)</ref> ---------------- {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais| variante = a | tipo = luga | nomber = Parkietenbos | nomber_oficial = | nomber_nativo = | pais = {{ABW}} | alias = | lema = | imagen = | descripcion = | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} | border = infobox | perrow = 1/2 | caption_align = center | image1 = | caption1 = | image2 = | image3 = }} | tipo_division_adm = Region | division_adm = [[Oranjestad West]] | zoom = 14 }} '''Parkietenbos''' ta un luga situa na costa west di Aruba, canto di lama y mangelnan directamente pazuid di [[Aeropuerto Internacional Reina Beatrix]] y e areanan residencial di [[Simeon Antonio]] y [[Cas di Paloma]]. E area aki ta designa como un zona economico den e ''Ruimtelijke Desaroyo Plan'' (ROP) di Aruba di 2009.<ref>[https://web.archive.org/web/20160224005153/http://dip.aw/ROP%20atlas.pdf Atlas Ruimtelijk Ordeningsplan]</ref> == Zona economico == For di añanan 1960, e landfill sentral “Parkietenbos Containerpark & ​​Landfill Facility”, simplemente konosí komo “Parkietenbos”, ta situa na Parkietenbos. E instalashon públiko aki ta wòrdu manehá pa [[Serlimar]] y ta consisti di dos deposito principal: e parke di container i e landfill, caminda e sushi ta wordo compacta, nivela y cubri.<ref>[https://web.archive.org/web/20201031134950/https://serlimar.com/ Officiële website Serlimar]</ref> Na 2009, e compania Mericano Bouldin & Lawson a entrega e instalacion di “WastAway”. E instalacion aki cu tin un balor di 28 miyon florin, mester a procesa desperdicio den asina yama “fluff” y despues reusa e fluff aki pa compost of fertilisante di tera. Sinembargo, e instalashon nunka no a funshoná korektamente i p’esei a wòrdu será na mitar di 2011.<ref>{{Citeer web |url=http://www.genootschapnederlandaruba.nl/wp-content/uploads/2017/02/Voor-u-gelezen-juli-2016.pdf |titel=Voor u gelezen, GNA, juli 2016 |bezochtdatum=2018-07-20 |archiefdatum=2018-07-20 |archiefurl=https://web.archive.org/web/20180720225535/http://www.genootschapnederlandaruba.nl/wp-content/uploads/2017/02/Voor-u-gelezen-juli-2016.pdf |dodeurl=ja }}</ref> Riba 8 di febrüari 2018, un “petishon pa informashon” (RFI) a keda publiká en konekshon ku e destaho pa e remediashon di e landfill i e kambio den e método di prosesamentu di desperdisio: di maneho di desperdisio “sólido” pa “sostenibel”.<ref>[https://www.ie-forum.nl/artikelen/rectificatie-afgewezen-wegens-onvoldoende-hinder-voor-aanbestedingen-parkietenbos Rectificatie afgewezen wegens onvoldoende hinder voor aanbestedingen Parkietenbos]</ref> Desde 2007, un planta di tratamentu di awa di riool a wòrdu situá banda di e landfill pa e tratamentu di awa di cesspool suministrá pa tankero.<ref>{{Citeer web |url=http://www.witteveenbos.nl/nl/projecten-afvalwater/project/15-rwzis-aruba/pagenr/1 |titel=Aruba |bezochtdatum=2018-07-20 |archiefdatum=2018-07-20 |archiefurl=https://web.archive.org/web/20180720225707/http://www.witteveenbos.nl/nl/projecten-afvalwater/project/15-rwzis-aruba/pagenr/1 |dodeurl=ja }}</ref> == Asuntonan ambiental == Huma di e landfill di Parkietenbos por wòrdu mira for di Wayaca (yüni 2022) Pa añanan, e landfill ku awor ta sobrepobla tabata e kousa di kehonan tokante molèster di huma, huma tóksiko i polushon, ku ta un peliger pa medio ambiente i salú públiko. Na 2002, un grupo di residente lokal a funda e Fundashon Parkietenbos pa hala mas atenshon na e problema di desperdisio a traves di akshonnan.<ref>https://www.thedailyherald.sx/islands/66520-aruba-residents-take-action-against-landfill{{Dode link|datum=februari 2020 |bot=InternetArchiveBot }}</ref> E fundacion aki a tuma accion na comienso di juli 2018 ora cu candela a bolbe cuminsa na landfill. Despues di akshonnan inútil di Stichting Parkietenbos, un residente lokal a disidí di presentá un demanda kontra gobièrnu na 2020.<ref>{{Citeer web|url=https://caribischnetwerk.ntr.nl/2020/08/25/overheid-blijft-doorgaan-met-illegale-afvalpraktijken/|titel=Overheid blijft doorgaan met illegale afvalpraktijken|bezochtdatum=|auteur=Sharina Henriquez|datum=2020-08-25|werk=caribischnetwerk.ntr.nl}}</ref> {{Appendix}} ------------------- {{Databox}} '''Cunucu Arikok''' ta un museo habri den [[Parke Nacional Arikok]], cu ta sirbi como mustra di e manera di biba di antaño. E ta un di e atraccionnan principal di Parke Nacional Arikok. {{Appendix}} Fondo Prins Bernhard lo financia finalisacion di e proyecto ‘Cunucu Arikok’. Esaki ta encera un suma di mas o menos 60 mil florin. Cu Cunucu Arikok e fundacion FANAPA tin como meta pa crea un obheto cu ta duna e bishitantenan un bon impresion di kico naturalesa na Aruba tin pa ofrece. ‘Na e lugá úniko aki nos ta haña vegetashon eksuberante riba un pida tereno kaminda diferente formashon geológiko ta uni den otro, ku ta visibel den kunuku pa medio di diferensianan den tipo di tera i baranka i kaminda un kantidat grandi di parha i bestia di tera tambe ta biba.<ref> Prins Bernardfonds steunt afbouw project Cunucu Arikok. "Amigoe". Curaçao, 14-09-1989, p. 6. Geraadpleegd op Delpher op 25-04-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642757:mpeg21:p006</ref> E sub-proyecto “Cunucu Arikok”, di Stinapa Aruba, lo wordo financia door di Fondo Prins Bernhard, a haya sa di Stinapa. E proyecto aki ta data for di aña 1980 ora cu Departamento di Desaroyo Economico (DECO) den colaboracion cu otro instancianan local a desaroya un proyecto grandi pa crea un parke nacional Arikok-Jamanota na Aruba. Stinapa Aruba tin 785 hectar riba huur di gobierno. Esaki ta Sero di Arikok y e area rond di dje. E sitio ta situá eksaktamente na e frontera di dos formashon di piedra geológiko: e diabase schist-tuff i e tonalite. Hopi impreshonante den e parti abou ta numeroso formashon ku ta konsistí di blòki grandi di tonalita rondoná den kua eroshon a krea e formanan mas straño i imponente. Komo ku e cunucu ta protehá di e bientunan komersial konstante i salu dor di e seru di Arikok, e tin un vegetashon relativamente eksuberante. Tin un kantidat di palu hopi bieu, grandi i kompletamente krese, ku ta un raridat riba e isla. Konenchi, parakeet ta biba einan i hopi bia por mira otro parhanan manera trupial, chuchubis i perdiz. Kaskabel tambe ta presentá, pero bo mester ta un eksperto pa haña un: nan ta lastra bai ora hende yega serka.<ref>Natuurpark met cultuur-historisch monument Bernhard-fonds neemt Cunucu Arikok voor zijn rekening. "Amigoe". Curaçao, 30-11-1985, p. 9. Geraadpleegd op Delpher op 25-04-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643304:mpeg21:p011</ref> {{Stub}} ChatGPT: Cunucu Arikok ta un lugá histórico i kultural importante den Parke Nacional Arikok na Aruba. E palabra "cunucu" ta referí na un plantashon chikí òf un kas di campo, i den e kontektu aki, e ta referí na un plantashon ku a pertenesé na Arie Kok, un agricultor Hulandés. E nòmber di e parke mes, Arikok, ta derivá di su nòmber. ​ Wikipedia – Die freie Enzyklopädie 🏡 Historia i Signifikado Cunucu Arikok a forma parti di e desaroyo di Parke Nacional Arikok. E área a sirbi komo un plantashon chikí, i su kas di torto (kas di adobe) a keda preservá komo un ejemplo di bida rural tradicional Arubano. E kas a rekonstruí usando método tradicional pa mustra e estilo di bida di e tempu ey. ​ wheninaruba.com 🌿 Naturalesa i Kultura E área rondó di Cunucu Arikok ta riku den flora i fauna lokal, inklusí mata di divi-divi, kaktus tropikal, i otro planta medikinal. Tambien, den e área por haña desèño riba piedra di Indjanan nativo, ku ta indiká e presensia di pueblo indígena den e región. ​ 🥾 Rota di Hike E Cunucu Arikok Trail ta un ruta di hike fasil, ideal pa famia i visitante ku ta buska un introdukshon na e parke. E trail ta kuminsá na e sentro di bishita i ta dura mas o ménos 2 ora. Durante e hike, bo por wak e kas rekonstruí, flora lokal, i arte rupestre. ​ wheninaruba.com +2 things-to-do-in-aruba.com +2 boardwalkaruba.com +2 🗺️ Lokal i Atraktividatnan Serka Cunucu Arikok ta lokalisa serka di otro atraktividatnan den e parke, manera Kueba Chiki, un kueba ku desèño riba su muraya, i Dos Playa, un playa doble popular. E ruta ta pasa tambe serka di Sero Arikok, un di e punto mas haltu di Aruba. ​ AllTrails.com [[:Kategoria:Seru na Aruba]] Sinds enkele járen bezit Aruba een national park. Een uitgestrekt terrein in de omgeving van de Arikok en Jamanota tot aan de noordkust toe. Een kleiner deel van dit park is omheind d.m.v. een “slavenmuur”, aangelegd door de Stinapa. Dit park, gelegen in de luwte van de Arikok, is alleszins de moeite waard en bij uitstek geschikt voor een wandeling op een zondagna¬ middag. De ingang bereikt men door op de zándweg naar de Jamanota de Stinapaborden te volgen. Een keurig aangelegd pad maakt de wandeling tot een waar genoegen. Op de steile gedeelten zijn stenen trappen aangelegd met zelfs een leuning. Men bevindt zich werkelijk in een uniek stukje Arubaanse natuur. Enorme rotsblokken, praktisch alle soorten planten die op Aruba in het wild groeien en schitterende vergezichten. Door de beschutte ligging groeien de Watapana’s zoals het hoort: gewoon rechtop. Onder de enorme kruinen zijn banken aangebracht, waarop het koel rusten is. Dát is pas rusten met enkel vogelgeluiden om je heen, alleen het gekrijs van de parkieten zou aangepast moeten worden. Konijntjes schieten heen en weer. Een zijpaadje voert ons naar een overhangende rots, waar zich Aruba’s bekendste indianentekens bevinden. Bezoekers doen er goed aan een fotocamera mee te nemen, vooral de natuurfotograaf zal behoorlijk aan zijn trekken komen. Het wandelpad mondt uit bij een gerestaureerd lemen huisje. Het is geheel in stijl gehouden. Ook de omgeving van dit huisje wil de Stinapa aanpassen aan het leven van vroeger. Cunucu Arikok is een waardevol projekt, zowel voor de lokale bevolking als de toerist, die wat meer wil zien dan alleen het strand en het casino. Bekijk op uw gemak de foto’s en trek er op uit. Kan heel gezond zijn. (skol i Komunidat november 1986) foto’s: Rinus de Graaff ===Stampia di 75 cen=== Cunucu Arikok ta keda na pia di Sero Arikok, na e parti west unda no tin mucho biento. Den pasado nan a practica aki agricultura y cria di bestia, pero no na gran escala. E cunuqueronan tabata biba den cas di torto, esaki ta un cas traha di lodo. E cas di torto cu nos ta mira awendia den Cunucu Arikok a keda construi na 1985, perfectamente imita na e manera tradicional.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2006-11-01/page/n30/mode/1up?q=cunucu+arikok+skol Post Aruba N.V. kier mustra e beyeza di Parke Nacional Arikok], BDA (1 di november 2006)</ref> Pa e spannan di dak nan a uza flambeu (palo di cadushi) y e murayanan ta traha di un mezcla di lodo y yerba. ===Stampia di 100 cen=== Despues di core riba e caminda cu ta pasa door di e parke, nos ta yega na e punto mas halto, esta Miralamar. For di aki bo tin un bista riba lama na ambos banda di e isla. Den cielo tin un warawara (ployborus plancus) ta bula y ta busca un coneu of un cabrito morto. E paisahe ta caracteriza pa duinen aki ta cubri un espacio di mas o menos 2 hectarea. Nan ta consisti di santo blanco di coral cu e biento di Noordoost ta supla riba e isla. Riba e duinen ta crece algun palo di druif y di oleifi cu te hasta den tempo seco ta mustra berde. Ken lo por haya e shoco dilanti di e monton di piedranan? Shoco bo ta hay’e solamente na Aruba. ------------------ == Manchebo Beach == {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais| variante = a | nomber = Manchebo Beach | nomber_oficial = | nomber_nativo = | tipo = Playa | pais = {{ABW}} | alias = | lema = | imagen = | descripcion = | multi-imagen = <!-- Utilisa plantia {{Multiple image}} --> | tipo_division_adm = Region | division_adm = [[Oranjestad West]] | zoom = 14 }} (Van een onzer verslaggevers) WILLEMSTAD. — Bij PB 1965 no 34 is verschenen het landsbesluit, dat het besluit van het Bestuurscollege van Aruba goedkeurt om een perceel grond van ongeveer 16.225 m 2 voor zestig jaar in erfpacht uit te geven aan Machebo Beach Hotel NV te Manchebo.<ref>Erfpacht Manchebo. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 30-03-1965, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 22-04-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462582:mpeg21:p003</ref> -------------- {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais| variante = a | nomber = Cueba Huliba | nomber_oficial = | nomber_nativo = | tipo = Cueba | pais = {{ABW}} | alias = | lema = | imagen = Bat Cave Formations.jpg | descripcion = | multi-imagen = <!-- Utilisa plantia {{Multiple image}} --> | tipo_division_adm = Region | division_adm = [[San Nicolas]] | zoom = 14 }} '''Cueba Huliba'''[1][2] (tambe konosí komo Baranca Sunu ku ta nifiká “Baranka Desnudo”) ta un cueba Guadirikiri of Cueba di Guadirikiri ta un espacio natural bou di tera na Aruba, den Parke Nacional Arikok na mas of menos 1,4 km di Fontein. es.wiki:'''Cueba Huliba'''[1][2] (tambe konosí komo Baranca Sunu ku ta nifiká “Baranka Desnudo”) ta un cueba riba e isla Karibense di Aruba,[3][4] apodá e “tùnel di amor”[5] pa su entrada den forma di kurason. E entrada ta via un trapi skerpi i smal ku ta hinka den e kueba. E tin sinku entrada. Na algun lugá, bo mester bùig pa wak e formashonnan. Flashlights ta nesesario pa eksplorá e koredó di 300 pia (91 m) largu, ya ku ta totalmente skur paden di e kueba. E kueba ta yená ku formashonnan di stalagmita i stalaktita den e piedranan di kalki. Dos espesie di bat ku ta biba den e kueba aki ta e Leptonycteris curasoae i e Macroglossus sobrinus. Ta interesante pa nota cu vleermuis, despues di drumi den cueba durante dia, ta bula sali den horda en busca di cuminda. E salida for di e tùnel ta dor di un seri di trapi ku ta grabá den e baranka i ta basta riesgoso. Den un di e kambernan, e Birgen Maria a wòrdu grabá den un formashon di baranka natural. Leyenda ta menshoná historianan tokante piratanan ku lo a biba den e kueba pa skonde nan tesoronan, ounke no tin evidensia pa konfirmá esaki. {{Appendix}} [[:Kategoria:Aruba]] ----------------- {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais | variante = a | nomber = Cueba di Fontein | nomber_oficial = | nomber_nativo = | tipo = Cueba | pais = {{ABW}} | alias = | lema = | imagen = | descripcion = | multi-imagen = <!-- Utilisa plantia {{Multiple image}} --> | tipo_division_adm = Region | division_adm = [[San Nicolas]] | zoom = 14 }} E '''Cueba di Fontein''' ta un cueba situa na costa nort-oost di [[Aruba]], den e [[Parke Nacional Arikok]]. ** Fontein Cave: Longer than the Quadirikiri Cave, the Fontein Cave contains pathways that stretch to the limestone walls further down. Here is also where prehistoric drawings can be seen. Though this cave does not have its own legend, this was speculated to have been occupied—or at least used by prehistoric Arawak settlers on the island for rituals and other spiritual ceremonies.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20240403.pdf Visit the island’s popular cave sites!], Aruba Today (3 di april 2024)</ref> This popular cave is located along the northeast coast in National Park Arikok near Boca Prins. The Fontein Cave is well known for its native Arawak Indian rock paintings which can still be found on the walls and ceilings. The brownish-red paintings were left by Caquetios and graffiti imprinted by European settlers. {{Appendix}} [[:Category:Aruba]] es.wiki:'''Cueba di Fontein''' Cave[1][2] ta un cueba chikito cerka di Boca Prins na e parti nort di e isla di Aruba.[3][4][5] E ta bon konosí pa su dibuhonan di muraya nativo Arawak, ku a wòrdu grabá pa Nativonan Merikano dekorativamente riba e murayanan di piedra i parti di e plafond mas plat di e kueba ku kombinashonnan di koló kòrá òf maron-kòrá-maron òf lila; Esaki ta duna pista tokante e historia di e amerindionan. E kueba ta aksesibel for di un “baranka di terasa di piedra di kalki di koral” i tin un largura di 3 meter (9.8 pia) i un haltura di 2 meter (6 pia 7 inch). E sala di entrada, ku ta habrí pa bishitantenan, ta 4 meter (13 pia) haltu i ta ekstendé te na un profundidat di 50 meter (160 pia). Komo ku e ta un formashon geológiko di piedra di kalki, i debí na filtrashon di awa, formashonnan di stalagmita i stalaktita di koló, tamaño i forma hopi straño a wòrdu produsí. Murciélago ta traha nèshi den kavidatnan di kueba den nan búskeda nokturno pa rekohé kuminda, ku ta konsistí di nèktar i pólen. Tin registronan ku e indjannan Araucano a usa e kueba aki pa hasi nan ritualnan i seremonianan tribal. --------------------- '''Blackstone Beach''' ta un playa na costa nort den region di .., den PArke Nacional Arikok. (Oranjestad)—Nomber for di su mas karakterístika rekonosibel, e Piedra Pretu Playa casi ta representa lo contrario di e beachnan tipico di Aruba. Pa un, e tin santu pretu i ta cubri cu piedranan liso preto. Na di dos lugá, e ta keda na e parti nort di e isla, leu for di e blanku playanan di santu di den e region sùit. Pues, si bo ta sinti bo kla pa algu diferente—òf si ta dia kontrali, bishitá e Playa di Blackstone.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20250305.pdf Blackstone Beach], Aruba Today 95 di maart 2025)</ref> Blackstone Beach ta mustra e mas banda natural di Aruba: e piedranan cu tapa e playanan i e forma di dje a wòrdu trahá pa mil añanan via erupshonnan volkániko, koral moveshonnan di ref i aktividat di ola di e parti nort rural di e isla. Situá mas ost di e Brug Natural i Playa di Andicuri, e Blackstone Beach ta relativamente fásil pa haña akseso. Unabes bo pasa e Formashon di Baranka Ayo, tuma e Kaminda di Andicuri ku ta hiba na Andicuri Laman. Einan, bo por stashoná bo outo i hasi un kaminata di 1km pa Blackstone Beach. E playa aki ta forma parti di e Arikok Parke Nashonal i pues ta un sitio ku ta wòrdu konserbá. Esaki ta e motibu pakiko e ta tambe relativamente intakto pa komersial influensianan. Apesar di a wòrdu yamá un playa, tene kuenta ku e no ta konsehá pa landa den awa, manera e koriente ta hopi fuerte i por desviá bo fásilmente mas leu den oséano salbahe. Pero, ainda bo por disfrutá di un espektakular bista di e piedranan i e parti nort oséano ku ta ekstendé dilanti di e playa i saka un potrèt ku bo amigunan òf famia (Oranjestad)—Named after its most recognizable feature, the Blackstone Beach almost represents the opposite of the typical Aruban beaches. For one, it has black sand and is covered in black smooth stones. Secondly, it lies on the northern side of the island, away from the white sandy beaches of in the southern region. So, if you feel up for something different—or if it’s opposite day, visit the Blackstone Beach. Blackstone Beach shows the more natural side of Aruba: the stones that cover the beaches and the shape of it has been crafted for thousand years via volcanic eruptions, coral reef movements and wave activity of the rural northern part of the island. Located further east to the Natural Bridge and Andicuri Beach, the Blackstone Beach is relatively easy to access. Once you get passed the Ayo Rock Formation, take the Andicuri road leading up to Andicuri Beach. There, you can park your car and take a 1km hike towards Blackstone Beach. This beach forms part of the Arikok National Park and is therefore a site that is preserved. This is why it is also relatively untouched by commercial influences. Despite being called a beach, do note that it is not advised to swim in the water, as the current is very strong and can easily stray you further in the wild ocean. However, you can still enjoy a spectacular view of the stones and the northern ocean that stretches out in front of the beach and take a picture with your friends or family --------------- {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais | variante= a | tipo = Playa | nomber = Boca Prins | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} | border = infobox | perrow = 1/2 | caption_align = center | image1 = | caption1 = | image2 = Plantage in Boca Prins op Aruba, Bestanddeelnr 252-7977.jpg | caption2 = Plantashi Boca Prins na 1947 | image3 = | caption3 = }} | tipo_division_adm = Region | division_adm = [[Santa Cruz]] | tipo_subdivision_adm = Zona | subdivision_adm = [[Parke Nacional Arikok]] | tipo_subdivision_adm2 = | subdivision_adm2 = | descripcion = | pais = {{ABW}} | zoom = 13 }} '''Boca Prins''' ta un boca na e costa nort-oost di Aruba, situa den [[Parke Nacional Arikok]]. Kontenido Deskripshon Situá den Parke Nashonal Arikok, e bahia di santu ta un destinashon turístiko popular. E playa di santu blanku sin vigilansia ku duinen ta solamente 55 meter largu i no ta ofresé ningun otro fasilidat. Landamentu por ta peligroso debí na e koriente fuerte i konstante i ta rekomendabel solamente pa landadónan eksperensia, si ta. E bahia ta wòrdu bishitá de bes en kuando pa surfistanan, pero no ta wòrdu konsiderá un di e lugánan di buseo sobresaliente di e isla. [ 1 ] Un kaminda di santu ku baranka di piedra di kalki ta hiba na e bahia via un trapi di palu. E piedranan di Boca Prins ta e habitat di Cnemidophorus arubensis , un lagadishi di karakol ku ta wòrdu hañá solamente na Aruba. Banda di Boca Prins tin un di e plantacionnan di cunucu mas bieu na Aruba, cu a wordo cultiva pa colonialnan Hulandes den siglo 16. E nòmber di e bahia ta derivá for di e plantashon di Prins di ántes den serkania. https://de.wikipedia.org/wiki/Boca_Prins E entrada aki, unda e [[rooi]] di e mesun nomber ta basha den lama, probablemente ta haya su nomber for di Paulus Printz, kende a wordo manda pa e colonia di Curacao door di WIC pa descubri mineralnan. Despues di no a haya oro ni na Curacao ni na Bonaire, el a yega Aruba dia 14 di juni 1725 y a establece banda di e costa noordoost di e isla.<ref>Vivienno Frank. 2019. ''Aruba en een keuze uit haar toponiemen.'' ISBN:978-0-359-65900-5, pag. 74-75</ref> '''Boca Prins''' ta un [[bahia]] na e costa nort-oost di [[Aruba]], situa den [[Parke Nacional Arikok]]. Deskripshon Situá den Parke Nashonal Arikok, e bahia di santu ta un destinashon turístiko popular. E playa di santu blanku sin vigilansia ku duinen ta solamente 55 meter largu i no ta ofresé ningun otro fasilidat. Landamentu por ta peligroso debí na e koriente fuerte i konstante i ta rekomendabel solamente pa landadónan eksperensia, si ta. E bahia ta wòrdu bishitá de bes en kuando pa surfistanan, pero no ta wòrdu konsiderá un di e lugánan di buseo sobresaliente di e isla. [ 1 ] Un kaminda di santu ku baranka di piedra di kalki ta hiba na e bahia via un trapi di palu. E piedranan di Boca Prins ta e habitat di Cnemidophorus arubensis , un lagadishi di karakol ku ta wòrdu hañá solamente na Aruba. Banda di Boca Prins tin un di e plantacionnan di cunucu mas bieu na Aruba, cu a wordo cultiva pa colonialnan Hulandes den siglo 16. E nòmber di e bahia ta derivá for di e plantashon di Prins di ántes den serkania. https://de.wikipedia.org/wiki/Boca_Prins == Mira tambe == * [[Playanan di Aruba]] {{Commonscat}} {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=de|oldid =205170166|titulo=Dos Playa}} {{References}} ;Lista di fuente *[http://nl.aruba.com/activiteiten/dos-playa Dos Playa] riba nl.aruba.com *[https://www.surfline.com/surf-report/dos-playas/5842041f4e65fad6a7708e27 Dos Playa Surf] riba surfline.com }} [[:Category:Luga na Aruba]] ---------------------------- {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais | variante = a | nomber = Cueba di Huliba | nomber_oficial = | nomber_nativo = | tipo = Cueba | pais = {{ABW}} | alias = Tunnel of Love | lema = | imagen = | descripcion = | multi-imagen = <!-- Utilisa plantia {{Multiple image}} --> | tipo_division_adm = Region | division_adm = [[San Nicolas]] | zoom = 14 }} **The Huliba Cave/ Tunnel of Love The Huliba Cave, formerly known as the Tunnel of Love, was once open to the public, and was the biggest and most accessible of all three caves. This cave had five chambers, including one that is heartshaped. This cave had narrow stairs that led to long pathways deep into the cave, with a staircase leading to the exit on the other side. In one of the chambers, there used to be the carving of the Virgin Mary, put there for the protection of the cave. However, the Huliba Cave has been permanently closed for a few years now, as a way to preserve the bat population that lives in the cave. These Long Tongue Fruit Bats and Insect Eater Bats are very important to the ecosystem of the island. Though this cave is no longer accessible to the public, it surely is interesting to learn more about the history of these caves and the Awarak tribes that resided or utilized them.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20240403.pdf Visit the island’s popular cave sites!], Aruba Today (3 di april 2024)</ref> Do note that these caves are very dark, humid, hot, and are inhabited by bats. Do wear comfortable clothing and shoes, as the pathways in these caves may be rough and bumpy, and don’t forget to bring a lashlight! {{Appendix}} [[:Category:Aruba]] ---------------------------- {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais | tipo= Bario | name = Eagle | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} | border = infobox | perrow = 2/2 | caption_align = center | image1 = | caption1 = | image2 = | caption2 = }} == Eagle (Aruba) == '''Eagle''' ta un bario di [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad, capital di Aruba. == Historia == Den comienso di añanan 20, Aruba a conoce dos refineria. Na aña 1924 a establece Lago Oil & Transport Ltd y despues na aña 1927 De [[Arend Petroleum Maatschappij]]. Dos refineria cu tabatin un rol masha importante den [[Di Dos Guera Mundial|Segundo Guera Mundial]], ya cu nan tabata suministra petroleo na e aliadonan. Ta di e refineria ‘Arend’ e vecindario aki a haya su nomber ‘Eagle’ y tambe nos ‘Eagle Beach’. Minister Maduro a comparti un tiki historia: “E refineria Eagle aki a duna trabou na mas cu shete mil trahado di 58 diferente pais. Den e area aki, e refineria a traha e fabrica pa refina e petroleo, un laboratorio y un brandweerkazerne. Tambe nan a construi nan sede ‘hoofdkantoor’ cu ta exactamente e edificio caminda nos ta para actualmente”. E mandatario tambe a trece dilanti cu e refineria a construi casnan special pa e personal di refineria, algun cas den e bario, e Eagle tennis club y e hospital cu tey ainda.<ref>[https://awemainta.com/wp-content/uploads/2024/02/AM240221.pdf Minister Maduro di Cultura a haci e desvelo di e ‘Ruta Historico di Eagle’], Awemainta (21 di februari 2024) </ref> E ‘Ruta Historico di Eagle’ ta un ruta pa cera conoci cu e historia di e bario di Eagle, e refineria di Eagle y Aruba su rol importante pa aliadonan den Segunda Guera Mundial. E storia di e refineria di Eagle, un tempo simbolo di e poder industrial di Aruba hunto cu Lago na San Nicolas, ta conta nos e desaroyo di Aruba den tempo for di su comienso na 1924 te na e desmantelamiento den añanan cincuenta y sesenta caminda cu a traha espacio pa turismo cual te cu awe en dia ta e pilar economico mas importante di Aruba. E proyecto di ‘Eagle History Tour’ lo crea un conexion entre e historia, herencia cultural industrial di Aruba y nos turismo, creando un atractivo nobo pa nos bishitantenan pero tambe lo educa localnan y principalmente e generacionnan mas jong tocante Aruba su historia industrial y e rol importante di e refineria di Eagle den e di Dos Guera Mundial asina e mandatario a trece den su discurso. Ademas den un futuro cercano lo pone borchinan na cinco diferente sitio cu QR code cu ta contene informacion importante di historia di e sitio den cuatro diferente idioma, mas obhetonan di arte y programanan educativo. Aruba tabatin un rol importante den Segundo Guera Mundial cu e dos refinerianan aki cu Alemania tabatin wowo riba Aruba y nan a manda un submarino pa bin destrui e dos refinerianan aki pa stroba e aliadonan haya nan combustibel. Asina e submarino a tira riba e tankero Arkansas y a mata varios hende entre otro Bonerianonan. Tambe e submarino a manda torpedo pa destrui e dos refinerianan cu danki na nos Señor Dios esakinan a faya nan proposito. {{Appendix}} -------------------------------------- {{Infobox luga den pais | tipo= Bahia y haf | name = Plantashi Prins | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} | border = infobox | perrow = 2/2 | caption_align = center | image1 = Zeilschip bij de Yachtclub van Aruba. Op de achtergrond de Lago-olieraffinaderij, Bestanddeelnr 252-3982.jpg | caption1 = Barco di bela cu refineria den fondo | image2 = De haven van de Lago-olieraffinaderij in San Nicolas op Aruba, Bestanddeelnr 252-8041.jpg | caption2 = }} {{Databox}} '''Plantashi Prins''' ([[Hulandes]]: Plantage Prins), originalmente un plantacion di coco na Aruba, [1] [2] a mira su cas reconstrui den añanan 1950. E decadensia di palma, atribuí na malesa, a kondusí na e stòp di produkshon di kunuku. 3] Na 1911, e mapa di Werbata-Jonckheer a identifiká Prins Plantation komo un di e 23 plantashonnan mayoritariamente chikitu karakterisá pa agrikultura kombiná, palu di koko i kas. Ademas, un plantashon mas grandi tabata situá paden, nort di Oranjestad na San Barbola, lugá di nasementu di Virginia Demetricia. E township Savaneta en realidad a surgi for di un plantacion gubernamental cu despues a transforma den un pueblito chikito. 4] == Etimologia == E plantacion ta derivá su nòmber for di un ingeniero di mina suédo Paulus Printz, ku a biba den e área durante di dies-ocho siglo, mientras tabata buska oro den nòmber di e administradornan di e kamber di Amstedam di e kompania Hulandes di West India. Segun e mapa di Van Raders di 1825, e ruina di su kas (No. 37) tabata situá riba e muraya na nortwest di e plantashon, pero for di e tempu ei e ruina a disparsé. E tapa di e seru, ku ta eksponé na bientu, tabata mas faborabel pa biba ku e arroyo ku tabata protehá pa bientu. [5] [6] Printz a traha na Aruba for di 14 di yüni 1725, te ku 3 di yüni 1727, ora ku el a risibí un òrdu di Amsterdam pa stòp e trabou. [ 7] == Panorama general == E kas original di plantacion den e arroyo no ta pará mas, i e struktura ku a sigui, un kas di pais konstruí den añanan 1930, ta awor den un estado di ruin. 6] Situá 2.5 kilometer for di e sentro di bishitante i aproksimadamente 600 meter for di e plantahe Fontein den Parke Nashonal Arikok, un kaminda ta hiba na e plantahe Prins históriko, ku anteriormente tabata di propiedat di Sr. Mokki Arends,[8] i dos arroyos bisiña, Rooi Prins i Rooi Dwars. E arroyos aki un tempu tabata nutrí palu di koko i palu di fruta. Mientras cu e coconutnan a desaparece, y solamente algun mata di fruta a keda, e vegetacion nativo ta prospera mas densamente cu riba e colinan circundante. 1] Te ku 2023, apesar di plannan inisial, e renobashon i transformashon di e ruinanan di e plantashon Prins den e Prins Center, ku ta presentá proyektonan di demonstrashon riba aktividat agrikultoral di plantashon tempran, no a tuma lugá ainda. E integrashon di e Prins Center den e diseño nobo di Parke Nashonal Arikok ta keda pendiente. Ta konsehábel pa konsiderá pa destahá e importansia históriko di Prins Center su nòmber den e sentro mes. 9] {{Appendix}} ------------------------ {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =59895500|titulo=Pos Chikito}} {{References}} }} == Mira tambe == * [[Lista di luga na Korsou]] {{Commonscat}} {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =62603301|titulo=Suffisant (Curaçao)}} {{References}} }} ---------- {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais | variante = a | nomber = Bushiribana | nomber_oficial = | nomber_nativo = | tipo = Bario | pais = {{ABW}} | alias = | lema = | imagen = Gouddelving bij Bushiribana op Aruba, Bestanddeelnr 252-7961.jpg | descripcion = Mina di oro na Bushiribana na Aruba (1947). Na 1946, despues di 30 aña, a cuminsa e mina di oro atrobe pero esaki no a resulta lucrativo. | multi-imagen = <!-- Utilisa plantia {{Multiple image}} --> | tipo_division_adm = Region | division_adm = [[Paradera]] | zoom = 14 }} '''Bushiribana''' ta un luga den region di [[Paradera]] na kosta nort di [[Aruba]].[1] E ta mihó konosí pa e ruinanan di stempel di oro. == Geologia == Na final di e periodo di Kretáseo, kambionan geológiko signifikante a tuma lugá riba Tera. Piedranan fluido nobo, conoci como e batholith di Aruba, a pusha ariba door di scheurnan den e volcan antiguo, e Formacion di Lava di Aruba. E piedranan aki a forma koredónan i a solidifiká. Un di e tiponan di piedra cu a sali for di esaki ta gabbro. Gabbro tin un koló di antrasit i ta mustra mineralnan briante ora inspekshoná mas di aserka. E ta wòrdu hañá den e área di Matividiri. E tipo di piedra aki a wòrdu usá den konstrukshon di e planta di stèmpel di oro di Bushiribana.[2] Rush di oro Oro laba abou ta konosí komo oro aluvial. E ta laba den forma di stòf di oro, pida di oro, grano di oro i tin bia pida di oro. Despues di e rush di oro Arubano di 1824 pa 1829, den cual a haya oro aluvial, e cantidad eventualmente a baha y e depositonan di oro no a duna mas. Den transkurso di siglo, kompanianan di oro a kuminsá buska e fuente di e oro aki, e venanan di kuarso. Tin bia e adernan aki a surgi i despues a disparsé bou di tera atrobe.[3] Stempel di Oro Durante e periodo di 1872 pa 1915, ora ku oro tabata wòrdu mina riba e isla, dos molina di oro tabata operá.[3] Esakinan tabata e planta di stèmpel di oro di Bushiribana i e planta di smelt di oro di Balashi.[4] Na 1872, Aruba Island Gold Mining Company a construi un smelter y stempel mill di oro na Bushiribana, den curason di e area di mineria di oro cuarzo. Tambe e compania a construi e prome pier den haf di Aruba, yama Waaf di Compania riba Forti Abou, y a traha un caminda di dies kilometer pa transporta e mashinnan. E industria di stèmpel di oro tabata inkluí mashinnan di vapor, mulina di stèmpel, reservorionan di awa dushi i fòrnunan. E fábrika a hasi pèrdida pa binti aña. E oro a wòrdu saka dor di kombin’é ku merkurio, perdiendo mas o ménos mitar di e oro. For di 1897, e montonnan di shushi di Bushiribana a wòrdu retrabá usando e proseso di sianuro ku a wòrdu inventá resientemente, i ta e ora ei so e minamentu di oro a bira algu probechoso. Na 1899 un molina di stèmpel na Balashi a tuma over e trabou.[3] E oro prinsipalmente tabata bini di un di e dos shen venanan di kuarso ku ta karga oro ku a bini na superfisie for di e profundidatnan di Aruba kantu di kosta nort.[3] ---------- == Sero Colorado == On your way to Baby or Roger’s Beach, you’ll pass by the famous Red Anchor at what was once the entrance to the Colony residential community and be greeted with red soiled hills by the coast. This is Sero Colorado. Named after the 30-meter, deep red, limestone hill, Adriaan Laclé “Sero Colorado” translates to “Colored Hill”. Sero Colorado has deep historical ties with the once-thriving phosphate industry in the area. Matter of fact, there are still under- ground shafts and passages deep in Sero Colorado from the time of phosphate mining. In 1958, the re- finery at the time, Lago, adopted this name for the residential section of its employees.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20241118.pdf Place names in San Nicolas and their origins], Aruba Today (18 di november 2024)</ref> -------- {{Infobox luga den pais | tipo= Isla di rif | variante = a | name = Renaissance Island | alias = Sonesta Island | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} | border = infobox | perrow = 2/2 | caption_align = center | image1 = | caption1 = | image2 = | caption2 = | pais = {{ABW}} | region = [[Santa Cruz]]? }} '''Renaissance Island''' (antes Sonesta Island [1]) ta un isla di rif privá dilanti costa di Aruba na haltura di e pista di aterisahe di [[Aeropuerto Internacional Reina Beatrix]]. Bista general E isla di ref di koral di 16 hektar a wòrdu kumprá pa Sonesta Hotels, i a habri na 1989 komo Isla di Sonesta.[2] Na 1991, Sonesta a wòrdu atkerí pa Ramada Renaissance Hotels, i e isla a wòrdu renobá komo Renaissance Island.[3] E ta un isla priva cu por wordo bishita solamente den dia. E isla di ref alargá ta ofresé playanan blanku, mondinan di mangel i un variedat grandi di parhanan.[1] Tin dos playa: Iguana Beach ta pa famianan, i Flamingo Beach ta pa adulto. Iguana Beach ta haña su nòmber for di e iguanan ku ta biba riba e playa. Flamingo Beach ta e unico luga na Aruba cu tin flamingo cu a wordo introduci. Tur dos espesie di animal tin bia ta bishitá e otro playa tambe.[4][5] Entre 7:00 AM y 7:00 PM un boto ta sali for di e hotel Renaissance Aruba pa e isla di rif. Huespetnan ku no ta di hotèl por biaha pa un pago.[6] Dos avion chikí, un Beechcraft Model 18 i un Convair 400, a wòrdu hundi na kosta pa krea un lugá di buseo. Ta posibel pa pasa anochi den un cabana (hut chikitu) riba e isla.[5] -- == Historia == nl.wiki:E isla di 16 hectar riba rif di Bucuti a ser cumpra pa Sonesta Hotels, y a habri na 1989 como isla Sonesta.<ref>Amigoe, [https://www.delpher.nl/nl/kranten/view?query=sonesta+island&coll=ddd&sortfield=date&page=1&facets%5Bspatial%5D%5B%5D=Nederlandse+Antillen&identifier=ddd:010642557:mpeg21:a0071&resultsidentifier=ddd:010642557:mpeg21:a0071&rowid=2 Sonesta hotel en Sonesta Island: uniek hotelproject], 14 februari 1989</ref> Na 1991, Ramada Renaissance Hotels a kumpra Sonesta, i e nòmber di e isla a kambia pa Renaissance Island.[ 3] Ta un isla privá cu por wordo bishita solamente den dia. E isla di rif ta un isla largu ku ta ofresé playa blanco, palo di mangrove i un variedat grandi di parhanan. 1] Renaissance-eiland (voorheen Sonesta eiland),[1] is een 16 ha groot koraalrifeiland, officieel bekend als het Bucutirif [2][3] voor de kust bij Oranjestad, Aruba. en grenst aan de Rifeilanden van Oranjestad. Het eiland is particulier bezit en heeft de enige privé-stranden op Aruba.[4] Er zijn twee stranden: Iguana Beach en Flamingo Beach. Een Beechcraft 18 en een Convair 400 zijn allebei bewust ongeveer 50 meter (46 m) uit de kust gezonken om een duikplaats te creëren.[5] Flamingo's zijn te zien op het eiland.[6] Ze zijn echter niet inheems op Aruba.[7] de.wiki:Renaissance Island is een ongeveer 48 hectare groot, particulier gebruikt, smal en ongeveer 3,8 kilometer lang eiland voor de kust van het hoofdeiland Aruba . de.wiki:Renaissance Island ta un isla privá di mas o ménos 48 ektar di largura, estrecho i di mas o ménos 3,8 kilometer largu, na kosta di e isla prinsipal Aruba. {{Appendix}} Renaissance Island (anteriormente Sonesta Island),<ref>{{citeer web|titel=Sonesta Island | url = https://www.tripadvisor.com/ShowTopic-g147247-i144-k845765-Sonesta_Island-Aruba.html | accessdate = 2020-03-04}}</ref> ta un isla di 16 hectare di coral, ofisialmente konosí komo Bucutirif<ref>{{cite web | title =Harbour Map and Navigational Chart. From Netherlands Government chart, 1977 | url = https://www.arubaports.com/main/oranjestad/ |bezochtdatum=15 november 2020}}</ref><ref>{{citeer web | titel=Navigation Waypoints referencing to “Bucuti Island” | url=https://www.aruba-cruisingguide.com/navigation/ |bezochtdatum=15 november 2020}}</ref> for di Oranjestad, Aruba, i ta limita ku e Rifeilanden di Oranjestad. E isla ta privá i tin e úniko playa privá na Aruba.<ref>{{cite web | title =Renaissance Aruba Resort & Casino | url =http://www.fodors.com/world/caribbean/aruba/review-40803.html | accessdate = 2014-08-20}}</ref> Tin dos playa: Iguana Beach i Flamingo Beach. Un Beechcraft 18 i un Convair 400 tur dos a keda sink deliberadamente mas o ménos 50 meter (46 m) for di costa pa crea un lugá di buceo.<ref>{{cite book | last =Huber | first =Joyce | title =Best Dives of Aruba, Bonaire & Curaçao | publisher = Hunter Publishing, Inc | date =2011 | isbn = 9781588437495 }}</ref> Flamingo ta ser mira riba e isla.<ref>{{cite web| last =Suri | first =Charu | title =Where to see Flamingos in Aruba | url =http://www.afar.com/highlights/where-to-see-flamingos-in-aruba | accessdate =2014-08-20}}</ref> Sinembargo, nan no ta nativo di Aruba.<ref>{{cite web|url=https://journalistontherun.com/2017/07/01/everything-you-need-to-know-about-flamingo-island-aruba/|title=Everything You Need To Know About Flamingo Beach Aruba|date=1 July 2017|publisher=}}</ref> == Lokashon y uzo == E isla ta situá mesora banda di e ruta di aterisahe RWY 11 na aeropuerto internashonal Reina Beatrix na sur di e islanan di Oranjestad. E ta comprá dor di e doñonan di un hotel di sinku strea. Riba e dos bahia di awa den forma di un U riba e isla a konstruí un restorant, barnan di playa, un sentro di spa, un kancha di voleibol i fasilidatnan pa deporte di awa i baño. E hóbennan di e hotèl ta wòrdu transportá ku e ferry di e hotèl mes. E awa di awa di e hotel ta ser transportá pa barku pa e WEB kanaal purifikashon na e isla prinsipal pa deskontaminashon. {{Appendix}} * Eduardo en Gerardo de Veer van Meta Corporation, de ontwikkelaars van het Sonesta Hotelproject (de bouw van een 320-kamer hotel in het hart van Oranjestad - Coral Reef Hotel) presenteerden de plannen in 1986 en op 30 oktober 1987 de eerste steen gelegd. * Sonesta island gelegen op het rif tegenover de [[internationale luchthaven Koningin Beatrix]]. * Vanaf de open lobby heeft men niet alleen zicht op dezee, maarook ophetkanaal, van waaruit de gasten met de boot naar het Sonesta Island kunnen vertrekken. Een traject dat slechts tien minuten duurt. Vier boten van 26 voet lang en met een capaciteit voor 29 personen elk, zullen beschikaar zijn voor het transport van de gasten van het hotel, via het kanaal, naar Sonesta Island. Op dit rifeiland, waarop tot een jaar geleden alleen maar mangroveplanten te zien waren, zijn in de afgelopen maanden twee prachtige stranden met hagelwit zand aangelegd. Momenteel worden een restaurant en bar gebouwd, waarna de whirlpools en faciliteiten voor watersporten zullen volgen.<ref>{{citeer nieuws|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642557:mpeg21:pdf|titel=Sonesta hotel en Sonesta island: uniek hotelproject|werk=[[Amigoe]]|datum=14 februari 1989|bezochtdatum= }}</ref> en.wiki:see Oranjestad, Aruba The touristically named Renaissance Island (formerly Sonesta Island)<ref>{{cite web | title =Sonesta Island | url = https://www.tripadvisor.com/ShowTopic-g147247-i144-k845765-Sonesta_Island-Aruba.html | accessdate = 2020-03-04}}</ref> is a 40 acres [[cay]] (or barrier reef) island, officially known as the Bucuti Rif<ref>{{cite web | title =Harbour Map and Navigational Chart. From Netherlands Government chart, 1977 | url = https://www.arubaports.com/main/oranjestad/ | accessdate = 2020-03-04}}</ref><ref>{{cite web | title =Navigation Waypoints referencing to “Bucuti Island” | url = https://www.aruba-cruisingguide.com/navigation/ | accessdate = 2020-03-04}}</ref> and it is off the coast near Oranjestad. It is privately owned and has the only private beaches on Aruba.<ref>{{cite web | title =Renaissance Aruba Resort & Casino | url =http://www.fodors.com/world/caribbean/aruba/review-40803.html | accessdate = 2014-08-20}}</ref> There are two beaches: Iguana Beach and Flamingo Beach. A [[Beechcraft Model 18|Beechcraft 18]] and a [[Convair]] 400 were both deliberately sunk about 50 yards offshore to create a diving site.<ref>{{cite book | last =Huber | first =Joyce | title =Best Dives of Aruba, Bonaire & Curaçao | publisher = Hunter Publishing, Inc | date =2011 | isbn = 9781588437495 }}</ref> [[Flamingo]]es can be seen on the island.<ref>{{cite web| last =Suri | first =Charu | title =Where to see Flamingos in Aruba | url =http://www.afar.com/highlights/where-to-see-flamingos-in-aruba | accessdate =2014-08-20}}</ref> However, they are not native to Aruba.<ref>{{cite web|url=https://journalistontherun.com/2017/07/01/everything-you-need-to-know-about-flamingo-island-aruba/|title=Everything You Need To Know About Flamingo Beach Aruba|date=1 July 2017|publisher=}}</ref> Awemainta 30 december 2020|Isla Priva: Di complemento pa atraccion principal|E creacion di un beach priva riba e rifnan dilanti di aeropuerto tabata otro reto grandi pa MetaCorp. E responsabilidad di esaki a cay grandamente riba e schoudernan di Rudolph Richardson na cabes di ATCO. Delft Hydraulic Engineering di Hulanda meticulosamente a diseña e isla artificial. A pone shen y shen di meternan cubico di santo blanco den bargenan cu despues a basha riba e awanan poco hunto di e rif pa crea un plataforma for di unda e backhoe y otro ekipo necesario pa traha e isla, por a para firme riba dje. E isla a habri pareu cu e hotel na 1991. Na 1999, Horcan Lenny, considera como e di dos mas fuerte pa pasa den November, a dal Aruba duro y Sonesta Island a keda den hopi mal estado. Mester a trah’e full di nobo. Despues di un candela chikito un par di aña atras, Renaissance Island ta un di e atractivonan turistico mas grandi di e isla. Conoci mundialmente como e luga pa comparti di un dia di solo y lama hunto cu flamingonan cu ta cana casualmente band’i bo. Fuera di e parhanan aki, e isla tambe ta un santuario pa hopi yuwana. {{Appendix}} --------------------- {{Infobox luga den pais | tipo= Playa | name = Hadicurari | alias = Fisherman's Hut | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} | border = infobox | perrow = 2/2 | caption_align = center | image1 = | caption1 = | image2 = | caption2 = }} | pais = {{ABW}} | region = [[Noord]] | zona = [[Palm Beach]] | zoom = 14 }} '''Hadicurari''' (''Fisherman's Hut'') ta un luga na costa west di Aruba, den e zona di [[Palm Beach]] na haltura di e hotelnan Holiday Inn y Marriott Vacation Club. Aki ta situa un waf di piscado y un parti ta wordo uza como zona pa [[windsurf]]. Hadicurari ta conoci como un sitio pa pisca unda tabatin ranchonan di piscado y un pier chikito. Den ananan 1950 tabata captura aki hopi calco. De vissershaven heeft een steiger met 92 aanlegplaatsen die in de jaren 90 van de vorige eeuw is aangelegd. Hier werd in de jaren 1950 veel calco (''strombus gigas'') gevist. Door de roofbouw is de calco in deze buurt zeer zeldzaam geworden en wordt nu beschermd.<ref>Vivienno Frank. 2019. ''Aruba en een keuze uit haar toponiemen'' pag. 111, ISBN:978-0-359-65900-5</ref> Aki tabata establece Centro di pesca Hadicurari, cu tabata organisa torneonan di pisca pa e piscadonan local.<ref>Vistoernooi Centro Hadicurari. "Amigoe". Curaçao, 09-07-1994, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 15-09-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644198:mpeg21:p005</ref> Awendia e ta fungi como restaurant.? * E pier chikito a wordo reemplasa den ananan 19 90 pa un pier grandi cu 92 luga pa boto * Den e periodo aki a lanta e Centro di pesca Hadicurari y na 2003 a funda Fundacion Centro di Pesca Hadicurari. Fundado tabata Colin Christiaans. * Anualmente ta celebra Dia di Piscado cu ta riba 29 di juni cu iun torneo di pesca. * Den e edificio di Centro di Pisca hadicurari tin un restaurant establece. Centro di Pesca Hadicurari ta percura pa brinda e piscadonan tur ayudo. Considerando cu e centro aki ta practicamente hinca entre e hotelnan grandi y luhoso; Centro di pesca Hadicurari tin cu “negosha” un tiki riba e tradicion di piscado den e centro aki. NOTES In tegenwoordigheid van de ministers Elio Nicolaas, ing. Roland Laclé en minister ing. Eddy Briesen, legde minister Charro Kelly vrijdagmiddag de eerste steen voor de vissershaven bij Hadicurari, ten noorden van het Holiday Inn Hotel. De 92 aanlegplaatsen voor de vissersboten vergt een investering van 1,4 miljoen florin. De bouw geschiedt door Camar nv.Eerste steen vissershaven. "Amigoe". Curaçao, 23-11-1992, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 14-09-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643702:mpeg21:p005 {{Appendix}} [[Category:Luga na Aruba]] --------------- {{Infobox luga den pais | tipo= Isla di rif | variante = a | name = De Palm Island | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} | border = infobox | perrow = 2/2 | caption_align = center | image1 = Sign De Palm Island.jpeg | caption1 = | image2 = | caption2 = | pais = {{ABW}} | region = [[Santa Cruz]]? }} [[File:Sign De Palm Island.jpeg|thumb|Borchi pa yega De Palm Island]] '''De Palm Island''' ta un isla di mas o ménos 10 ektar grandi, habitá, estrecho i di 1,5 kilometer largu for di costa di e isla principal di Aruba, ost di e stat di Pos Chiquito, serka di e aeropuerto internashonal Reina Beatrix. E isla ta un rif di koral ku tin un hotel, un bar i un restorant. E biahe via ferry for di e isla prinsipal ta dura mas o ménos 10 minüt. Riba e isla tin un playa ku tin un guardia i un parke di awa. E isla ta di propiedat di De Palm Tours, e operador di biahe di mas grandi na Aruba, fundá pa Wichie de Palm i kumprá pa Harold Malmberg den añanan 60 di [[siglo 20]].<ref>{{Citeer web|url=http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=24&lang=en|titel=Tourism|taal=en|uitgever=Historia di Aruba|bezochtdatum=1 september 2018|archiefurl=https://web.archive.org/web/20230621061434/http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=24&lang=en|archiefdatum=2023-06-21}}</ref> == Detayenan == E parke di awa tin un atraccion extraordinario. E bishitantenan, ekipá ku un sistema di buelo di kaska bou di awa, por bishitá e mundu tropikal di piská di e isla di koral na pia i tambe tuma imágen bou di awa di un avion Cessna 414 derotá i bou di awa. E Sea Trek helmet system tambe ta posibel pa no-swimmer i personanan ku no tin eksperensia di buelo. {{Appendix}} De Palm island is een ongeveer 10 hectare groot, bewoond, smal en 1,5 kilometer lang eiland voor de kust van het hoofdeiland van [[Aruba]], ten oosten van de stad [[Pos Chiquito]], in de buurt van de [[internationale luchthaven Koningin Beatrix]]. Het eiland is een dood [[koraalrif]] met daarop een hotel, bar en restaurant. De overtocht per ferry vanaf het hoofdeiland duurt ongeveer 10 minuten. Op het eiland is er een bewaakt strand en een [[waterpark]]. Het eiland is eigendom van [[De Palm Tours]], de grootste [[touroperator]] op Aruba, opgericht door [[Witchie de Palm]] en in de jaren zestig van de twintigste eeuw gekocht door [[Harold Malmberg]]<ref>{{Citeer web|url=http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=24&lang=en|titel=Tourism|taal=en|uitgever=Historia di Aruba|bezochtdatum=1 september 2018}}</ref> == Bijzonderheden == Het waterpark heeft een buitengewone attractie. Bezoekers, uitgerust met een onderwaterhelm-duiksysteem, kunnen te voet de tropische vissenwereld van het koraaleiland bezoeken en ook onderwateropnamen maken van een neergehaald en onder water gelegen [[Cessna]] 414-vliegtuig. Het gebruik van het Sea Trek-helmsysteem is ook mogelijk voor niet-zwemmers en personen zonder duikervaring. {{Appendix|1=alles|2= '''Voetnoten''' {{References}} '''Bronnen''' * {{citeer web|url=http://www.visitaruba.com/things-to-do/tours-and-activities/depalm-island/|titel=De Palm Island|bezochtdatum=1 september 2018}} * {{Bronvermelding anderstalige Wikipedia|taal=de|titel=Palm Island (Aruba)|oldid=165611524|datum=20170518}} -------------- '''Isla di Oro''' ta parti di e rif di Pos Grandi na costa sur di [[Aruba]], entre [[Pos Chikito]] y [[Savaneta]]. E area ta cay den e [[Parke Marino Aruba]] y ta bou maneho di [[Parke Nacional Arikok| Fundacion Parke Nacional Aruba]] (FPNA).<ref>{{citeer web|url=///C:/Users/l_de_/Downloads/BONERIANO-15-03-2024.pdf|titel=FPNA ta activo den defensa di Isla di Oro|werk=Boneriano|datum=2024-03-15|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref> == Historia == Isla di Oro a inicia na aña 1965 ora Adolf (Dochi) Oduber a construi un compleho di recreacion den forma di un barco cu den dje un restaurant, bar y sala di baile, cu el a duna e nomber "Isla di Oro".<ref>{{citeer web|url=citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462564:mpeg21:p006|titel=Opening van Isla di Oro|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-03-09|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref> E compleho ta situa 150 meter for di e costa na un laguna rondona pa mondi di mangel, pa cua mester a traha un brug y kap un caminda dor di e mangelnan.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470027:mpeg21:p006|titel=Luchtkasteel van Oduber werd restaurant in zee|werk=[[Amigoe]]|datum=1964-08-05|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref> E tempo ey e compleho tabata un atraccion turistico popular, unda tabata organisa fiesta, ademas di presentacion y shownan di artistanan conoci. E compleho, cu ta riba tereno erfpacht, a cambia varios biaha di doño-desaroyado y tabata operacional te mas o menos aña 1994 pa despues keda bandona. == Proteccion di naturalesa == Isla di Oro ta ubica den un zona di naturalesa cu un grado halto di balor y di medidanan di proteccion. Banda di ta protegi mediante e decretonan nacional ''Nieuwe aanwijzing domeingronden als natuurreservaat''<ref>[https://www.dcbd.nl/sites/default/files/documents/MinistryofJustice%282020%29_LandsbesluitNieuweAanwijzingDomeingrondenAlsNatuurreservaat.pdf Landsbesluit ''Nieuwe aanwijzing domeingronden als natuurreservaat''] ([[Afkondigingsblad van Aruba|AB]] 2020 no. 67)</ref> y ''Ruimtelijke Ontwikkelingsplan met Voorschriften 2021''<ref>[https://www.dip.aw/wp-content/uploads/2021/08/AB-2021-no.-123.pdf Landsbesluit ''Ruimtelijke Ontwikkelingsplan met Voorschriften 2021''] (AB 2021 no. 123) di 28 juli 2021.</ref>, e isla mes y e lama ta clasifica como "Marine Protected Area" (MPA) mediante decreto nacional.<ref>[https://www.dcbd.nl/sites/default/files/documents/MinistryofJustice%282018%29_LandsbesluitParkeMarinoAruba.pdf ''Landsbesluit Parke Marino Aruba''] (AB 2018 no. 77) di 20 di december 2018</ref> Adicionalmente, e area tin reconocemento internacional como un "Key Biodiversity Area" (KBA) door di Union Internacional pa Concervacion di Naturalesa (IUCN) y desde 2023 como un area RAMSAR (RAMSAR Site no. 2526).<ref>{{citeer web|url=https://www.bondia.com/corte-ta-prohibi-aruba-ocean-villas-pa-cuminsa-of-traha-na-isla-di-oro/|titel=Corte ta prohibi Aruba Ocean Villas pa cuminsa of traha na Isla di Oro|werk=BonDiaAruba|datum=2024-03-18|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref> Fuera di esey e mangelnan, tanto e mangel preto (''Avicennia germinans'') como e mangel blanco (''Laguncularia racemosa'') ta especienan di mata protegi pa ley.<ref>[https://docplayer.nl/110238034-2017-no-48-afkondigingsblad-van-aruba-landsbesluit-houdende-algemene-maatregelen-van-14-juli-2017-ter-uitvoering.html ''Landsbesluit bescherming in-heemse flora en fauna''] (AB 1995 no. 2) di 14 di juli 2017</ref> Den curso di tempo a lansa diferente proyecto pa Isla di Oro, entre nan e proyecto di un delfinario, bou e nomber di ''Dolphin Beach'' na comienso di añanan nobenta<ref>{{citeer web|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645141:mpeg21:p005|titel=Gedegen en objectief onderzoek onontbeerlijk voor Dolphin Beach|werk=[[Amigoe]]|datum=1993-05-15|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref>, y e proyecto di ecohotel, ''Zoetry Isla di Oro Aruba'', den decada 2010.<ref>{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2014-10-30/page/n2/mode/1up?q=isla+oro+parke+marino&view=theater|titel=Proyecto Isla di Oro ta bek na su concepto inicial di ecohotel|werk=BonDiaAruba|datum=2014-10-30|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref> Ambos proyecto a encontra cu resistencia di e activistanan ambiental y finalmente no a continua pa falta di e permisonan rekeri. {{Appendix}} [[:Category:Aruba]] y cu ta cay bou maneho di Fundacion Parke Nacional Aruba (FPNA). Ademas mangelnan, tanto e mangel preto (''Avicennia germinans'') como e mangel blanco (''Laguncularia racemosa'') ta especie di mata protegi pa ley. y e area tambe ta cay den ‘Natuur Gebied’ Nieuwe aanwijzing domeingronden als natuurreservaat (AB 2020 no. 67) y Ruimtelijke Ontwikkelingsplan met Voorschriften 2021; mientras cu e isla mes y e lama ta cay den Marine Protected Area (MPA) esta Landsbesluit Parke Marino (AB 2018 no. 77) Adicionalmente, e area aki tin reconocemento internacional como un Key Biodiversity Area (KBA) door di IUCN y ultimamente a wordo clasifica como un RAMSAR gebied (RAMSAR Site no. 2526) – dunando e area akinan mas balor ainda y den e caso aki, segun Silva ta expresa a nenga diferente parti di ley pero asina mes e desaroyado a continua cu e trabounan dañino pa naturalesa sin permiso. E mangelnan ta un especie protegi pa ley y e area tambe ta cay den Natuur Gebied’ Nieuwe FPNA ta activo den defensa di Isla di Oro aanwijzing domeingronden als natuurreservaat (AB 2020 no. 67) y Ruimtelijke Ontwikkelingsplan met Voorschriften 2021 (AB 2021 no. 123) mientras cu e isla mes y e lama ta cay den Marine Protected Area (MPA) esta Landsbesluit Parke Marino (AB 2018 no. 77) – haciendo e area aki un grado di proteccion halto. Adicionalmente, e area aki tin reconocemento internacional como un Key Biodiversity Area (KBA) door di IUCN y ultima[1] mente a wordo clasifica como un RAMSAR gebied (RAMSAR Site no. 2526) – dunando e area akinan mas balor ainda.<ref>{{citeer web|url=https://www.bondia.com/corte-ta-prohibi-aruba-ocean-villas-pa-cuminsa-of-traha-na-isla-di-oro/|titel=Corte ta prohibi Aruba Ocean Villas pa cuminsa of traha na Isla di Oro|werk=BonDiaAruba|datum=2024-03-18|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref> Na november di aña pasa 2023 e area aki a cuminsa forma parti di Convenio di Ramsar Area bao e parti di Costa Zuid e cual ta un di e areanan cu mas biodiversidad, status di Ramsar tin como meta pa proteha e areanan aki sin interveni cu actividadnan economico, enfatisando reduccion di daño y restauracion di naturalesa den caso di daño cu ta inevitabel. Isla di Oro ta un área di mangrove amplio na Aruba, kaminda diferente ekosistema ta reuní. E lugá di buelo ku e mesun nòmber ta konsistí di un banda di playa grandi ku un rif similar na esun di e lugá di buelo Mangel Halto. E tipo di koral mas comun riba e rif aki ta e koral di cerebro, di strea y di placa. Lobster di koral, snapper, piská trompeta i piská angel ta habitantenan regular. Isla di Oro ta nifiká isla di oro.<ref>{{citeer web|url=https://www.duikersgids.nl/en/isla-di-oro|titel=Isla di Oro|werk=duikersgids.nl|datum= |bezochtdatum=2024-03-23}}</ref> Isla di Oro no ta solamente un kolekshon úniko di ekosistema, sino tambe un isla di fiesta ku un restorant abandoná ku a wòrdu traha den forma di un boto. Bo por yega na e lugá despues di un caminata bastante largu dor di e área. Ta rekomendá un buelo di boto. NOTES FUNDACION Parke Nacional Aruba ta na altura di actividadnan cu ta tumando luga riba Isla di Oro y ta activamente haciendo tur cos posibel den e organisacion su capacidad legal pa pone un stop n’e actividadnan cu ta tumando luga. Isla di Oro ta un area cu ta cay bou di maneho di Fundacion Parke Nacional Aruba.<ref>[file:///C:/Users/l_de_/Downloads/BONERIANO-15-03-2024.pdf FPNA ta activo den defensa di Isla di Oro], Boneriano (15 di maart 2024)</ref> E mangelnan ta un especie protegi pa ley y e area tambe ta cay den Natuur Gebied’ Nieuwe FPNA ta activo den defensa di Isla di Oro aanwijzing domeingronden als natuurreservaat (AB 2020 no. 67) y Ruimtelijke Ontwikkelingsplan met Voorschriften 2021 (AB 2021 no. 123) mientras cu e isla mes y e lama ta cay den Marine Protected Area (MPA) esta Landsbesluit Parke Marino (AB 2018 no. 77) – haciendo e area aki un grado di proteccion halto. Adicionalmente, e area aki tin reconocemento internacional como un Key Biodiversity Area (KBA) door di IUCN y ultima[1] mente a wordo clasifica como un RAMSAR gebied (RAMSAR Site no. 2526) – dunando e area akinan mas balor ainda. Fundacion Parke Nacional Aruba ta comprometi na e proteccion di e area importante aki – e unico area na Aruba unda ainda nos ta wak e ‘Poder di 3’ conecta na otro sanamente, esta e mangelnan, yerbe di lama y e rifnan di coral – 3 diferente sistema ecologico crucial cu hunto ta prove un variedad di beneficio pa e ser humano y Aruba su medio ambiente. Dialuna 11 di Maart 2024 bestuur di FPNA a ser alerta di actividadnan cu ta pasando y inmediatamente a bay den accion pa manda un Proforma Bezwaarschrift. Informacion cu FPNA a ricibi ta cu no tin un aanlegvergunning y cu esey ta evaluando pasonan legal. Ta di hopi tempo caba FPNA tin wowo extra riba e area di Isla di Oro y den augustus di 2023 a bin haya sa cu Isla di Oro a ser cumpra y asina a manda un carta oficial dia 28 di augustus pa DIP indicando cu no lo duna permiso pa ningun desaroyo riba Isla di Oro. Den november 2023, FPNA a wordo contacta door di J.O.B. Holding & Management y a ser invita pa bay un meeting pa compronde kico ta e intencion cu Isla di Oro. Dia 4 di januari 2024, FPNA a responde na J.O.B. Holding & Management cu un carta unda cu a indica cu no ta bay di acuerdo cu ningun desaroyo pa Isla di Oro. Siguientemente dia 18 di januari 2024 J.O.B. Holding & Management a invita FPNA conhuntamente cu otro organisacionnan local pa un stakeholder engagement session unda cu nan a informa cu nan lo ta haciendo diferente trabounan riba Isla di Oro y no a presenta un plan concreto cu por ser revisa. No obstante e posicion di FPNA no a cambia. FPNA no lo sostene ningun plan di desaroyo den e area aki Isla di Oro is a vast wetland mangrove area on Aruba where different ecosystems meet. The dive site of the same name consists of a vast shallow sand strip with a reef similar to that of the Mangel Halto dive site. Common types of coral on this reef are brain, star and plate coral. Coral lobsters, snappers, trumpet fish and angelfish are regular inhabitants. Isla di Oro means island of gold.<ref>https://www.duikersgids.nl/en/isla-di-oro</ref> Particulars Isla di Oro is not only a unique collection of ecosystems but also a former party island with an abandoned restaurant built in the shape of a boat. You can reach the location after a fairly long walk through the area. A boat dive is recommendable. ----- Fundacion Savaneta Aruba a nota di e discucion andando riba red social rond di Isla di Oro. E pregunta esencial den esaki ta cu si por papia di destruccion of limpiesa. Fundacion ta observa y ta na altura cu actualmente ta tumando luga un limpiesa di material di e ruina cu a keda atras eynan esta tubo y frusto den awa y hopi desperdicio di palo, etc. No tin ningun acto di corta mangroves ni otro mata pues aki nos tin cu papia di un clean up y no destruccion. Si Parke Arikok kier “claim” e luga, anto e pregunta ta dicon Parke nunca a hacie limpi y no a pone borchi cu e ta pertenece na Parke anto. Antes e doño di Isla di Oro tabata famia Oduber y despues un otro doño a tuma over te cu awe a keda na ruina unda un doño nobo local a cumpr’e via un acto notarial, pues no a hay’e regala. Semper Isla di Oro tabatin su permiso pa Restaurant y NightClub pues esey no ta nada nobo den su desaroyo.<ref>https://24ora.com/fundacion-savaneta-ta-aclaria-a-haci-isla-di-oro-limpi-y-nada-mas/ (17 di maart 2024)</ref> --- Fundacion Parke Nacional Aruba (FPNA) a cuminsa un caso contra pais Aruba y contra desaroyador di Isla di Oro, Osyth Henriquez, pa stop e di haci cualkier trabou di limpiesa riba su tereno. Hues a prohibi Henriquez pa desaroya of hasta pa haci limpiesa riba su tereno na Isla di Oro. FPNA a demanda Pais Aruba tambe pa prohibi Gobierno di duna permiso. Abogado mr. Anthony Ruiz a defende Osyth Henriquez, mientras cu abogado mr. Zuhaila Marchena a defende FPNA. Den su veredicto, mesora, hues a indica na FPNA cu como nan tin e maneho di e area, cu FPNA y e doño di Isla di Oro mester sinta na mesa y sali di e problema. Ta trata aki na un tereno cu e doño tin den erfpacht. E area ta bou maneho di FPNA como un area protehi. Den areanan protehi en general por restablece un edificio na estado original, den consulta cu FPNA. Osyth Henriquez ta propietario di Ocean Villas na Savaneta. Ey tambe e tin cu atende cu reto di FPNA, Gobierno mes y di bisiña, cu no necesariamente ta di acuerdo cu su vision pa desaroya bungalows eynan. Awo cu e kier desaroya Isla di Oro, atrobe e ta hay’e stroba y mester defende su plan y vision den corte. Ta parce cu e reto lo no ta e isla mes, sino mas bien e vecindario cu si ta protegi como un area di naturalesa.<ref>https://24ora.com/hues-a-ordena-osyth-henriquez-pa-para-trabou-riba-isla-di-oro/ (17 di mart 2024)</ref> * <ref>https://antilliaansdagblad.com/aruba/29167-blijf-van-isla-di-oro-af 13 maart 2024</ref> {{Appendix}} isla di oro is pas ontstaan in begin jaren zeventig van de vorige eeuw. Het is een stukje rif ten zuiswesten van Pos Grandi waarop Adolf R. Oduber een recreatiecomplex had gebouwd in de vorm van een schip met daarin een restaurant, bat en danszaal. Vivienno Frank isla di oro a surgi te na komienso di añanan setenta di siglo pasá. E ta un parti di e rif na sur-oeste di Pos Grandi na unda Adolf R. Oduber a konstruí un kompleho di rekreacion den forma di un barku ku den dje un restorant, bat i sala di baile. '''Isla di Oro''' ta un isla di coral na costa sur di Aruba, entre [[Pos Chikito]] y [[Savaneta]]. E area ta cay den e Parke Marino Aruba y ta bou maneho di FPNA. Het is gelegen 150 meter uit de kust op de rif van Pos Grandi. Er moest een weg door de mangrovenbos worden gehakt om bij het eiland te komen.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470027:mpeg21:p006|titel=Luchtkasteel van Oduber werd restaurant in zee|werk=[[Amigoe]]|datum=1964-08-05|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref> Gelegen aan een lagoen omringd door mangrovebossen. Er voden optredens en shows vor bekende artiesten plaats en werden feesten gehouden. Isla di oro was in de jaren op de startplaats voor natuurwandelingen van Stimaruba. * Na ana 1965 Adolfo (Dochi) Oduber a habri riba e isla un restaurant ISla di ORo construi den forma di un barco como atraccion turistico y despues amplia cu cocktail lounge y sala di baile. Apertura oficial dia 13 di maart 1965.<ref>Opening van Isla di Oro. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 09-03-1965, p. 6. Geraadpleegd op Delpher op 21-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462564:mpeg21:p006</ref> Despues di un aña a traha un brug pa yega na costa. Na 1975 el a cambia man pa Joe Procter, kende e sigui desaroya e luga. * in 1989? beheert-eigenaar door Lucy en jose Brazao Mendez. El a opera te 1994. * verschillende projecten, waaronder het dolfinarium project (1993?)onder de naam Dolphin Beach, voor de doorontwikkeling van Isla di Oro hebben vanaf 1990 gestuit op verzet van milieu-activisten.<ref>Gedegen en objectief onderzoek onontbeerlijk voor Dolphin Beach. "Amigoe". Curaçao, 15-05-1993, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 21-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645141:mpeg21:p005</ref> Dolfinarium ging niet door wegens uitblijven van de nodige vergunningen. i1v7vwhf89o1v0lufy9q8bq7djfqlwq 199617 199616 2026-08-06T08:26:03Z Caribiana 8320 199617 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ {{ABW}} caya nombra pa hende: Caya Dick Cooper - Caya Jose Geerman - Caya Charlie Brouns Sr. - Caya Y.A. (Lord Boxoe) Illidge - Caya Pio Coffie - Caya Enrique Vorst - Sylvia A. Godettstraat - Caya Captain R. Rodger - Caya Lolita E. Euson - Caya Federico Maduro (Balashi) - Caya Juan Werlemen (Cashero) - Caya Juancho Kock (ex-Karawarastraat na Dakota) - Avenida Milio Croes (ex-Fergusonstraat) - Caya Dr. J.R. (Coco) Arends (Sero Blanco) - Bario Dr. Dussenbroek - Caya Ing. Roland H. Lacle - Caya Rufo Wever (Klip/Mon Plaisir) * pending: [[Parkietenbos]] - [[Cunucu Arikok]] - [[Blackstone Beach]] (full review needed) - [[Bushiribana]] - [[Renaissance Island]] - [[Hadicurari]] - [[Zeewijk]] - [[Sero Plat]] - [[Guadirikiri]] - [[Cueba di Fontein]] - [[Cueba di Huliba]] - [[De Palm Island]] - [[Isla di Oro]] - [[Eagle]] (bario) - [[Arashi]] - [[Plantashi Prins]] - [[Boca Prins]] - [[Dos Playa]] * bario di San Nicolas: [[Lagoville]] - Kustbatterij - [[Rooi Congo]] - [[Pedro Mosa]] - [[Esso Heights]] *uitbreiding [[Tanki Flip]] zie de.wiki - zie en.wiki voor [[Mangel Halto]] - [[Ayo]] - [[Catiri]] - [[Alto Vista]] * Roberto G. Croes, [https://designrr.page/?id=499490&token=3435984651&type=FP&h=5688&fbclid=IwY2xjawSD5lhleHRuA2FlbQIxMABicmlkETFoNVhmY1g2T1NuSml5cFhWc3J0YwZhcHBfaWQQMjIyMDM5MTc4ODIwMDg5MgABHlKyG1hj55NGijsU4jWBM9buhkFVlBqvV5G5EPkBOXLazF4nFZ-4bTq-kTSR_aem_r4VExioZnv6pqBz0zQl6Eg Origen di nombernan di bario y sitio na Aruba] ------------------- == Linear Park == --------------- {{Variante|a}} {{Infobox curpa di awa| variante= a | tipo = Playa | nomber = Surfside | nomber_nativo = ''Cura di Tortuga'' | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} | border = infobox | perrow = 1/2 | caption_align = center | image1 = BNA-DIG-MEINERS-0385 - Oranjestad - Surfside, het strand 830300 c.jpg | caption1 = | image2 = Surfside Beach (Aruba).jpeg | image3 = COVID-19 sign (Aruba).jpeg }} | tipo_division_adm = Region | division_adm = [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad West]] | tipo_subdivision_adm = Zona | subdivision_adm = | pais = {{ABW}} | zoom = 13 }} Surfside Beach This beach was very famous when we were kids and many locals love to swim at this beach. After some years the locals shifted to the more north-west beaches like Eagle, Boca Catalina and Arashi but after the government renovated the whole area it got a new facelift and its back as a family beach and weekends are just amazing at this area.<ref>https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20260730.pdf Beautiful areas around Aruba], Aruba Today</ref> Surfside Beach is a calm, family-friendly urban beach located just outside downtown Oranjestad and minutes from the airport in Aruba. It features shallow turquoise water, shady Kwihi trees, beach chair rentals, and popular dining spots like the Surfside Beach Bar, making it ideal for relaxing and plane spotting.<ref></ref> It is 350 meters of very white sand and super clean. <ref>https://www.tripadvisor.com/ShowUserReviews-g147248-d8782888-r1043062184-Surfside_Beach-Oranjestad_Aruba.html </ref> {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1366464279|titulo=Natural Pool (Aruba)}} {{References}} ;Link externo * [http://www.aruba.com/OurPeoplePlaces/Attractions/Natural_Pool_in_Aruba.aspx Natural Pool] , Portal oficial di turismo na Aruba. }} [[:Kategoria:Luga na Aruba]] {{Malchi:Nabegashon Playanan di Aruba}} -------------------- ==The Lourdes Grotto == Named in commemoration of the famous French religious landmark, was created under the guidance of a priest named “Erkamp” and parishioners in the year 1958. The grotto, a shrine built into the rocks is located in Seroe Preto, just off the main road to San Nicolas. A statue of the Virgin Mary, weighing 700 kilos, was hoisted into place in the grotto. Every year, on February 11 (feast of Lady of Lourdes), a procession leaves from the St. Theresita church in San Nicolas to the grotto, where a mass is performed. The grotto is located roadside and can be visited daily.<ref>https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20260801.pdf Explore Aruba!], Aruba Today (1 di augustus 2026)</ref> * 1958 - viering Lourdesjaar door parochie van San Nicolas.<ref>Vieringvanhet.Lourdesjaar te San Nicolaas. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 14-02-1958, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 01-08-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010988110:mpeg21:p005</ref> * 1959 - tot slot van de viering van het Lourdesjaar in Aruba werd de grot te San Nicolas ingewijd op 1 februari 1959.<ref>Inwijding van Lourdesgrot vormde waardig slot van Jubeljaar. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 03-02-1959, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 01-08-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010997527:mpeg21:p005</ref> * Massale manifestatie in Wilhelminastadion.<ref>ARUBA gaat MARIA vereren door grootse manifestatie in stadion Lourdes-verhaal hoofdthema van openluchtspel van pater COPRAY. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 30-05-1958, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 01-08-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010988193:mpeg21:p005</ref><ref>Arubanen brengen ontroerende Mariahulde in stadion te ORANJESTAD. "Amigoe di Curacao". Willemstad, 09-06-1958. Geraadpleegd op Delpher op 01-08-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000211387:mpeg21:p001</ref> {{Appendix}} ------------------ {{Variante|a}} {{Infobox area protehi | iucn = V | iucn_ref= | imagen = Luchtopname._Oranjestad,_Aruba.,_Bestanddeelnr_935-1225.jpg | maneho= [[Aruba Conservation Foundation]] | area = [[kilometer kuadrá|km²]] (Isla di rif)<br>2,48 km² (KBA) }} '''Islanan di rif di Oranjestad''', ta un grupo di cinco isla chikito di rif natural, situa dilanti di costa west di [[Aruba]] den bahia di [[Paardenbaai]] cerca di e capital [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]. E islanan ta un [[Important Bird Area]] (IBA), reconoci door di BirdLife International como un sitio di gran importancia pa conservacion di [[para|parha]]nan marino, specialmente pa [[espesie|especie]]nan cu ta uza e area como luga di broei.<ref name=:"1">{{citeer web|url=https://www.dcnanature.org/wp-content/uploads/2013/01/Dutch-Caribbean-IBAs-131004-MV-NM.pdf|titel= Important Bird Areas in the Dutch Caribbean|publisher=[[Dutch Caribbean Nature Alliance]]}}</ref> Ademas, e sitio tin status di reserva marino y ta forma parti di [[Parke Marino Aruba]] desde 2018. == Descripcion == E grupo di islanan ta consisti di cinco isla di santo y coral cu ta sinta riba un rif sumergi. E area, cu ta cubri aproximadamente 9 km², ta pega cu haf central di Oranjestad y ta separa for di e liña di costa pa un canal hundo cu ta sirbi pa trafico di barco. E islanan ta varia den tamaño y forma, generalmente menos cu 0,25 hectar pa isla, cu un elevacion di entre 0 y 1 meter. Nan morfologia ta cambia regularmente bou di influencia di tormenta y [[horcan]]. == Biodiversidad == E area ta forma parti di e sistema di proteccion marino di Aruba y ta caracterisa pa un ecosistema marino diversifica. E [[Ref di koral|rif di coral]] ta extende te aproximadamente 10 meter di profundidad cu un bahada suave sin "drop-off" abrupto y ta sostene diferente especie di [[koral|coral]]. Den lagunanan chikito rond di e islanan tin veldnan di [[yerba di lama]], incluyendo ''Thalassia testudinum'' ([[Yerba di Caña|yerba di caña]]), ''Halodule wrightii'' y ''Syringodium filiforme''. E vegetacion aki ta esencial pa proteccion di pisca hubenil, stabilisacion di substrato y alimentacion di fauna marino. Investigashonnan a mustra mas ku 100 espesie di piska di rif; total estimá pa Aruba: ±360 espesie == IBA == E área total di e IBA ta 309 hectar (3,09 km²), incluyendo zona marino y di mareo cu ta esencial pa su funcion ecologico. E sitio ta designa como IBA AW003 bou di e protocol internacional di "Important Bird Areas – Dutch Caribbean". {{multiple image | total_width = 240 |direction = horizontal | border = |align = left | image1 =2021-07-10 Thalasseus sandvicensis, St Marys Island, Northumberland 01.jpg | caption1=Sternchi grandi | image2 =Sterna hirundo (adult).jpg | caption2 =Sternchi comun | caption_align = center }} E islanan di rif di Oranjestad ta un di e sitionan di broei mas importante pa parha marino na Aruba. E área ta specialmente importante pa sternchi grandi (''Thalasseus sandvicensis'') y sternchi comun (''Sterna hirundo''). E islanan ta un di e dos sitio prinsipal di neishi pa e subespecie “Cayenne” di sternchi grandi (''Thalasseus sandvicensis eurygnatha'') riba Aruba (hunto cu [[Islanan di rif di bahia di San Nicolas]]). Pa hopi aña aproksimadamente 30% di e poblacion di crio di Aruba ta neishi aki y Aruba en total ta sostene un porcentahe signifikativo di e poblacion mundial di e subespesie aki. Ademas, e parti di lama y costa ta rico den molusco, cu ta forma un fuente di cuminda importante pa parha. ==Maneho y accesibilidad== Acceso na e islanan ta limitá pa protehá e habitat sensitivo di krio di paranan. Akseso ta prinsipalmente pa medio di boto for di Oranjestad Desembarco públiko riba e islanan ta prohibí Solamente personal autorizá òf aktividat guiá ta permití Turismo ta enfoká riba: snorkeling i eksplorashon marino sin disturbá e áreanan di neishi Menasa E área ta enfrentá algun menasa potensial: disturbio humano (spesialmente na periodo di neishi) preshon di turismo i aktividat portuario kambio klimátiko i blanquesimentu di coral degradashon di rif i redukshon di fauna marino Importansia E Oranjestad Reef Islands ta un parti esensial di e red di konservashon di paranan den Karibe Hulandes. Aunke nan tamaño chikí, nan tin un ròl desproporcionámente grandi den: reprodukshon di paranan marino mantenementu di biodiversidat sostenementu di ekosistema marino Protekshon kontinuo di e área ta krusial pa sigurá e supervivensia di espesienan ku ta dependé di e habitat aki. == Mira tambe == * [[Islanan di rif di bahia di San Nicolas]] * [[Parke Marino Aruba]] * [[Important Bird Area den Karibe Hulandes|Important Bird Area den Caribe Hulandes]] {{Appendix}} -------------------- '''Islanan di rif di Oranjestad''' ta un [[Importantsituá den bahia di [[Paardenbaai]] djis na costa west di [[Aruba]], cerca di capital [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]. E islanan di rif ta consisti di santo y islanan di coral riba un base di rif sumergí, ku por varia signifikantemente den tamaño, forma y substrato despues di tormenta y orkan. E area ta cubri un superficie di 9 km² y ta separa for di e liña di costa pa un canal di barco profundo cu ta core pasa e terminal di barco crusero y di carga. Oranjestad Reef Islands ta un Important Bird Area (IBA) situá na costa suidwest di Aruba, den bahia di Paardenbaai, serka di kapital Oranjestad. E área ta rekonosí dor di BirdLife International komo un sitio di gran importansia pa konservashon di paranan marino, spesialmente pa espesienan ku ta usa e islanan komo tereno di krio. E sitio ta designá komo IBA AW003 bou di e protokòl internashonal di Important Bird Areas – Dutch Caribbean. E islanan di rif di Oranjestad ta forma parti di [[Parke Marino Aruba]] y tin e status di reserva marino. E área tambe a wordo designa como un [[Important Bird Area]] door di BirdLife International; specificamente como un tereno di crio pa e sternchi grandi y e sternchi komun.<ref>{{Citeer web|url=http://datazone.birdlife.org/site/factsheet/oranjestad-reef-islands-iba-aruba-(to-netherlands)|titel= Oranjestad Reef Islands|werk= BirdLife Data Zone|uitgever= BirdLife International|datum=|bezochtdatum=19 oktober 2020}}</ref> Por haya cantidad grandi di molusko na e parti di lama di e islanan di rif. Access to the Oranjestad Reef Islands is primarily achieved by boat from Oranjestad harbor, owing to their position adjacent to the main port on Aruba's southwestern coast.[2] Public landings on the islets are prohibited to safeguard critical breeding habitats for seabirds, including Sandwich terns (Thalasseus sandvicensis eurygnatha), with access limited to authorized personnel or guided activities.[1] Guided snorkeling tours operate offshore, allowing visitors to explore surrounding marine environments without impacting the protected land areas.<ref>[https://grokipedia.com/page/oranjestad_reef_islands Oranjestad reef islands], Grokipedia</ref> --- Oranjestad Reef Islands ta un [[Important Bird Area]] pa Aruba bou di e BirdLife protokòl internashonal "Important Bird Areas - Dutch Caribbean" pa áreanan importante di parha den Karibe. E área ta designá komo IBA AW003.<ref name=:"1">{{citeer web|url=https://www.dcnanature.org/wp-content/uploads/2013/01/Dutch-Caribbean-IBAs-131004-MV-NM.pdf|titel= Important Bird Areas in the Dutch Caribbean|publisher=[[Dutch Caribbean Nature Alliance]]}}</ref> E IBA ta na costa zuidwest di Aruba, consistiendo di algun santo y islanan di coral pega cu e haf sentral di Oranjestad i e punta ost di Oranjestad. E área ta signifikante pa krio di sternchi, e parhanan di laman mas numeroso ta e subespesie di Sandwich Tern, e “Cayenne” (''Thalasseus sandvicensis eurygnatha''). E islanan chikitu ta un di e dos sitionan di neishi di Sandwich Tern cu ta presenta riba Aruba.<ref name=:"1"/> The islands host substantial colonies of Cayenne Terns, which represent approximately 30% of Aruba's total breeding population of this subspecies in most years as of assessments up to 2009, with the remaining 70% nesting at the San Nicolas Bay Reef Islands. Surveys up to 2009 indicate that hundreds of pairs typically breed here, contributing to Aruba's overall role in supporting about 20% of the global Cayenne Tern population. -------- The Oranjestad Reef Islands are a small cluster of sand and coral islets located along the southwestern coast of Aruba in the Dutch Caribbean, immediately adjacent to the central harbor of Oranjestad and under the flight path of Queen Beatrix International Airport.<ref name=:"1"/><ref name=:"2"/> Spanning approximately 309 hectares of marine coastal and supratidal habitat at elevations of 0 to 1 meter, these variably sized islets—typically no larger than 0.25 hectares each—serve as critical breeding grounds for seabirds and are recognized as a Key Biodiversity Area (KBA) and Important Bird Area (IBA) under international protocols.<ref name=:"1"/><ref name=:"2">[https://www.keybiodiversityareas.org/site/factsheet/20857 Oranjestad Reef Islands (20857)], keybiodiversityareas.org</ref> The islands are among Aruba's two primary nesting sites for the Cayenne tern (Thalasseus sandvicensis eurygnatha), a subspecies of the Sandwich tern, hosting roughly 30% of the island's breeding population in most years, with the remainder at the San Nicolas Bay Reef Islands.<ref name=:"2"/> Comprising five small sand and coral islets, including Paardenbaai Key, the Oranjestad Reef Islands vary in size and shape, typically no larger than 0.25 hectares each, and are subject to changes due to seasonal storms affecting their sand and boulder substrates.<ref name=:"1"/>[5]<ref name=:"2"/> The total extent of the protected area encompasses 309 hectares (3.09 km²), encompassing the surrounding marine and intertidal zones critical to the islands' ecological integrity.<ref name=:"1"/> == Marine ecosystem == The Oranjestad Reef Islands, part of Aruba's Marine Protected Area system along the leeward coast, feature fringing coral reefs that extend from shallow lagoons to depths of around 10 meters, forming a key component of the island's southern reef system. These reefs, characterized by gently sloping bottoms without steep drop-offs, support a diverse array of coral species. Shallow lagoons surrounding the islands host extensive seagrass beds, covering an estimated 1,044 hectares across Aruba, with native species such as [[Yerba di Caña]] (''Thalassia testudinum''), ''Halodule wrightii'' (shoal grass), and ''Syringodium filiforme'' (manatee grass) dominating the habitat. Biodiversity in these ecosystems is notable, with surveys documenting 135 fish species—part of an estimated 360 total for Aruba's reefs—including over 100 reef-associated taxa such as snappers (Lutjanus apodus), grunts (Haemulon flavolineatum), and surgeonfish (Acanthurus coeruleus). Sponges and mobile invertebrates like lobsters and sea urchins (Diadema antillarum) are present but occur at low densities, reflecting overharvesting pressures, while the overall fish biomass averages 139.7 g/m², dominated by herbivores at 63.6 g/m². Nutrient influx from coastal wind-driven upwelling along the southern Caribbean margin enhances productivity by buffering against bleaching events, though Aruba's reefs experience limited direct upwelling compared to neighboring islands, influencing the prevalence of planktivores and overall community structure. Surrounding waters occasionally host marine turtles, though no nesting has been confirmed on the islets, and the seaward reefs support populations of queen conch (Lobatus gigas), a CITES-protected species.<ref>[https://www.scribd.com/document/686216426/Aruba-Report-Final-1-2 Coral reefs baseline study for Aruba 2019], Carmabi, Corsou</ref>[9][2] {{Appendix}} ------------- {{Imagen anota |image=BNADIGWERBATAARUBA 0006.jpg |image-width=1500 |image-left= -360 |image-top=-575 |width=270 |height=270 |float=left |annotations=<!-- bashi of no, e parameter aki mester ta inclui--> |caption=Mapa di Werbata ta menciona Rooi Congo (1912). }} ----------------- {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais| variante= a | tipo = Bahia | nomber = Commandeursbaai | pais = {{ABW}} }} '''Commandeursbaai''' ta un bahia na costa zuidwest di [[Aruba]], den region di [[Savaneta]]. == Historia == Na parti zuid di Aruba ta keda Commandeursbaai unda prome cu aña 1800 tabatin e poblacion di mas grandi y importante di nos isla. Te na fin di siglo 18, Savaneta tabata e base of stacion di e commandeurnan. Commandeursbaai tin un largura di mas o menos 4 km y 200 pa 300 meter di hanchura, cera parcialmente pa rifnan. Na Commandeursbaai a tuma luga e historia di mas bieu di nos isla unda a bira e porta pa tur barco embarca y desembarca hende, animal y productonan pa medio di e traficacion entre Aruba y tera firme (Sur America).<ref>{{citeer boek|url=https://archive.org/details/BNADIGARUBIANA3117/page/n19/mode/1up?q=monumentenbureau|titel= Historia di Savaneta|auteur=Dolfi Kock|uitgever=UNOCA|jaar=2009}}</ref> Un cas riba sero na Sero Alejandro, caminda Sr. Isaias Arends tabata biba, tabata e orientacion pa nabegante y piscado. Aunke tur e prome habitantenan, esta e Indjan- y Spañonan, a uza e bahia aki, ta te na fin di siglo 18 el a haya su nomber. Tabata den tempo di e Hulandesnan cu e nombernan Commandeurshaven y Commandeursbaai a bira conoci. E commandeurnan a biba originalmente por lo menos un siglo largo den e becindario aki. Commandeursbaai tabata un bahia masha hopi ocupa cu trafico maritimo, pasobra e tabata e centro di piscamento di Aruba unda tur negoshi tabata tuma luga. E barconan tabata hancra pafo di rif y e tripulantenan tabata rema pa tera cu canoa. Durante e periodo Hulandes, su waf tabata esun di mas sigur pa barco. Te hasta e prome bapornan di guera cu tabata bishita Aruba tabata hancra na Commandeursbaai. Nan tabata keda pafo y tabata manda un boto chikito na tera. Despues nan tabata bay Paardenbaai. Na aña 1636, ora e Hulandesnan a conkista nos isla, e commandeur y su hendenan a establece nan mes na Commandeursbaai. Segun mi lista, e prome commandeur cu tabata biba na Commandeursbaai tabata Hendrick Martens cu a goberna na aña 1660. Na aña 1794, comandante Borchard Specht a observa cu tabatin dos cas di cabayista na Commandeursbaai. Segun Specht: "Tur dos ta ruina y ta ocupa pa Jacobus Croesz y Christoffel Kastro". Na aña 1816, na Commandeursbaai ainda tabatin un cas unda cabayista J. M. Jansen tabata biba. E tabata maneha e cura di bestianan di gobierno. {{Appendix}} -------------------- {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais| variante= a | tipo = Bario | nomber = Kustbatterij | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} | border = infobox | perrow = 2 | caption_align = center | image1 = Welcome to the Coastal Battery!.jpg | caption1 = | image2 = Cannon tracks at Coastal Battery, Aruba.jpg | caption2 = | footer = Ruinanan di kustbatterij | footer_align = center }} | area = | poblacion = 1.745 | censo = 2020 | densidad = | pais = {{ABW}} | tipo_division_adm = Region | division_adm = [[Regionnan di Aruba|Savaneta]] | tipo_subdivision_adm = Zona | subdivision_adm = De Bruynewijk | zoom = 13 }} '''Kustbatterij''' ta un zona ku ta forma parti di Juwana Morto na Aruba, den region di San Nicolas Noord. Na 1 di yanüari 2020, e área tabatin un poblashon di 1.188 habitante, di cual 555 muhe i 633 hòmber. Den e zona ta lokalisa e monumento di guera di Kustbatterij. Historia E zona di Kustbatterij a ricibi su nomber durante World War II, ora a konstrui un bateria kostal riba un elevashon den augustus 1940. E lokashon tabata strategiko, siendo un di e puntonan mas haltu den e parti pariba di e isla, ku bista riba e refineria di Lago Oil and Transport Company i riba kosta. E instalashon militar tabata tin komo meta pa defendé e refineria, ku tabata di gran importansia pa e Aliadonan pa motibu di produccion di combustibel di aviashon. Pa e motibu ey, Aruba a bira un meta potensial pa atakenan di submarinonan aleman. E instalashon militar tabata tin komo meta pa defendé e refineria, ku tabata di gran importansia pa e Aliadonan pa motibu di produccion di combustibel di aviashon. Pa e motibu ey, Aruba a bira un meta potensial pa atakenan di submarinonan aleman. E kompleks tabata konsistí di tres posishon di kanon, un puesto di mando i varios edifisionan pa alojamento di soldaatnan. Tambe tabatin fasilidatnan manera un reservorio di awa. Kada posishon di arma tabata monta riba un fundeshi di beton i staal i prepará pa kanonnan ku por a kubri un gran distansia, inkluyendo parti di e isla mes. E bateria nunka no a wòrdu usa den combate, ni sikiera durante e atake di submarinonan aleman riba San Nicolas den febrüari 1942. Na 24 di oktober 1942, Prince Bernhard of the Netherlands a hasi un bishita oficial na e kustbatterij. Despues di guera, e instalashon militar a wòrdu abandoná i e área a wòrdu limpiá parcialmente. Restonan di bunker i posishonnan di arma a keda presente i posteriormente a wòrdu protehá komo patrimonio historiko. Awe, e lugá ta rekonosí komo un monumento di guera (ID 04-003) i ta wòrdu maneha pa Monumentenfonds Aruba. == Descripcion == Kustbatterij ta un zona principalmente residensial, ku desaroyo urbano rond di e sitio historiko. Den e área tin varios caya i bario chikí. E kaminda prinsipal den e zona ta Diamantbergweg, ku ta konektá Juwana Morto ku Rooi Hundo. Otro cayanan inkluí Weg Kustbatterij, Kleine Bergweg i Grote Bergweg. Den Weg Kustbatterij ta situa Colegio Nigel Matthew. Barionan den cercania ta Standardville i Rooi Hundo. == Literatura == * [[Johan Hartog|Hartog, Johan]], [https://archive.org/details/BNA-DIG-HARTOG-KUSTBATTERIJ/page/n4/mode/1up Juwana Morto Kustbatterij Aruba], De Walburg Pers (1987) {{Appendix}} [[:Kategoria:Luga na Aruba]] ----------- '''Kustbatterij''' ta un zona cu ta forma parti di [[Juwana Morto]] na Aruba, den [[Regionnan di Aruba|region di San Nicolas Noord]]. Dia 1 di januari 2020, e area aki tabatin un poblacion di 1.188 habitante, dividi entre 555 muhe y 633 homber. Den e zona ta localisa un monumento di guera. == Historia == E zona di Kustbatterij a ricibi su nomber durante e [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]] ora a construi un kustbatterij riba un elevacion na augustus 1940. Op Juana Morto, het hoogste punt van het oostelijk deel van het eiland, werd een kustbatterij gebouwd met uitzicht over de raffinaderij en over de Noord- en Westkust. * De kustbatterij is een erkend oorlogsmonument (ID 04-003). Cañonnan pisa tabata staciona aki pa defende e refineria di Lago. Despues di guera, e área a wòrdu limpia, lagando atras e luganan di arma y bunkernan, ku awor a wòrdu deklará un monumento protehá. * Op 24 october 1942 bracht Prins Bernhard een bezichtigingsbezoek aan de kustbatterij.<ref>Naar Aruba.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 22-10-1942, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 28-05-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010987278:mpeg21:p002</ref> * het bouwen van een onderofficiersverblijf bij de kustbatterij op Aruba<ref>Advertentie Aanbesteding. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 01-03-1944, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 28-05-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010403042:mpeg21:p002</ref> * Aan de N.V. Bouwmaatschappij Aruba is de gunning verleend van de bouw van een betonnen waterreservoir op St. Nicolaas nabij de kustbatterij.<ref>ARUBA AANBESTEDING.. "Amigoe di Curacao". Willemstad, 24-11-1948. Geraadpleegd op Delpher op 28-05-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000210652:mpeg21:p002</ref> * Op 17 mei 1940 werd proefgeschoten, in augustus 1940 kwam de kustbatterij Juwana Morto gereed voor direct vuur, in augustus 1941 ook voor nachtelijke actie. De Kustbatterij van Juwana Morto is nimmer in actie geweest, ook niet bij de directe aanval van de Duitsers op de raffinaderij in de nacht van 15 op 16 februari 1942, toen enige tankschepen verloren gingen.<ref>{{citeer web|auteur= [[Johan Hartog]]| titel=Batterijen beschermden de eilanden gedurende Tweede Wereldoorlog|werk=[[Amigoe]]|datum=1990-08-25|bezochtdatum=2026-05-28|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641593:mpeg21:p020}}</ref> Kada un di e tres posishonnan di arma tabata para riba fundeshi di staal i beton. Kada un tabata montá pa un kañon di kaliber 19.2 ku por a drai 360 grado, ku un alkanse di 18.5 kilometer. Oranjestad y su haf tabata den alcance tambe. E cañonnan a haya e nombernan Betsy, Jopie y Beppie door di e soldaatnan, miembronan di Ehercito Boluntario Aruba. E bateria kostal di Juwana Morto nunka no a tira un tiru pa defendé e área, ni sikiera ora ku haf di San Nicolas i Refineria di Lago a wòrdu ataká pa un U-boat aleman na febrüari di 1942. Tankeronan di lago a wòrdu sendé na kandela, kousando huma i kandela pa stroba e bista for di e puesto di mando.<ref>[https://monumentenfondsaruba.org/juwana-morto-coastal-battery-1940/ Juwana Morto Coastal Battery * 1940], [[Monumentenfonds Aruba|SMFA]]</ref> hartog: Mken koos deze plaats vanwege het uitzicht naar twee zijden. En ook als besefte men dat de munitiemagazijnen e.d. in de rotsgrond uitgehouwen moesten worden, de kustbatterij zelf kon men bovengronds bouwen, want van zee u8it viel de kustbatterij toch in het niet bij de van zee uit royaal zichtbare raffinaderij. De batterij lag hoog zodat men over de schoorstenen van de raffinaderij heen kon schieten. Het complex op Aruba, gebouwd in 1940, bestond uit 3 geschutsopstellingen, een commandopost en enkele gebouwen voor onderdak van de kleine 100 mensen die er gelegerd waren. Ook waterreservoir. Een interessant stukje militair erfgoed van Aruba. Aruba speelde een cruciale rol in de Tweede Wereldoorlog vanwege de aanwezigheid van de Lago Raffinaderij, waar de kerosine voor de geallieerden werd geproduceerd. E kustbatterij a wordo construi na augustus 1940. E instalacion militar su obhetivo strategico tabata pa proteha e refineria di petroleo di Lago na San Nicolas cu tabata existi e tempo ey contra atakenan di Alemania durante Segunda Guera Mundial. importancia strategico: debi na e produccion halto di combustibel di aviacion pa e Aliadonan, e refineria di Lago tabata di vital importancia durante Segunda Guera Mundial. Komo resultado, e isla a bira un meta prinsipal pa U-boatnan Aleman. Lugá: E kustbatterij tabata situá riba e punto stratégikamente mas haltu di e parti ost di e isla, den cercania di San Nicolas. Esaki a ofresé un bista perfekto di e refineria i lama. Diseño: E liña defensivo tabata konsistí di un bunker di puesto di mando (commandopostbunker) i tres lugá di arma posishoná espasiá (geschutsemplacementen) cu un distancia di mas o ménos 50 meter for di otro. Restonan: E ruinanan di e post di comando y e cambernan di arma (geschutskamers) ainda por wordo haya awe rond di Weg Kustbatterij na San Nicolas y ta wordo maneha pa [[Monumentenfonds Aruba]]. == Descripcion == Den e zona di Kustbatterij, rond di e ruinanan militar, tin varios caya cu casnan residencial. E area ta wordo cruza pa un caya largo Diamantbergweg, cu ta conecta Juwana Morto cu Rooi Hundo. Otro cayanan conoci ta: Weg Kustbatterij, Kustbatterij, Kleine Bergweg y Grote Bergweg. Na Weg Kustbatterij ta situa un scol secundario, Colegio Nigel Matthew. Barionan den cercania ta: [[Standardville]] y Rooi Hundo. == Literatura == * [[Johan Hartog|Hartog, Johan]], [https://archive.org/details/BNA-DIG-HARTOG-KUSTBATTERIJ/page/n4/mode/1up Juwana Morto Kustbatterij Aruba], De Walburg Pers (1987) {{Appendix}} [[:Kategoria:Luga na Aruba]] ---------------- Kustbatterij (monumento) E Kustbatterij di Juwana Morto ta un monumento di guera situá na Aruba, den e área di Juwana Morto, serka San Nicolas. E ta un resto di un instalashon militar ku a wòrdu konstrui durante Segunda Guera Mundial pa defendé e refineria di petroleo di Lago. E sitio ta oficialmente rekonosí komo monumento di guera (ID 04-003) i ta wòrdu protehá komo parti di patrimonio historiko di Aruba. == Historia == E bateria di artileria a wordo construi na augustus 1940, riba un elevacion strategico den e parti pariba di e isla. E localisacion a wordo skohe pa su bista amplio riba e refineria Lago na [[San Nicolas]] y riba lama, ku tabata di importansia vital pa e Aliadonan durante Segunda Guera Mundial. E refineria di Lago tabata produci gran kantidat di combustibel di aviashon, loke a haci Aruba un punto strategiko i un posible meta pa atakenan di submarinonan aleman. Na 17 di mei 1940, a hasi prueba di tiramentu ku e kanonnan. Na augustus 1940, e bateria tabata kla pa uso den operashonnan di dia, i na augustus 1941 tambe pa operashonnan di anochi. Na 24 di oktober 1942, Prins Bernhard di Hulanda a bishitá e kustbatterij komo parti di un bishita oficial na e isla. A pesar di su importansia militar, e kustbatterij nunka no a wòrdu usa den combate, ni sikiera durante e atake di submarinonan aleman riba e refineria i haf di San Nicolas den febrüari 1942. == Descripcion == E kompleks militar tabata konsistí di: Tres posishon di kanon (geschutsopstellingen) Un bunker di puesto di mando Edifisionan pa alojamento di aproximadamente 100 soldaat Un reservorio di awa i otro fasilidatnan di sosten Kada posishon di arma tabata konstrui riba un fundeshi di beton i staal. E kanonnan tabata di kaliber 19.2 cm, ku por a bira 360 grado i tabatin un alkanse di mas o ménos 18,5 kilometer. Segun testimonio di soldaatnan, e tres kanon a ricibi nòmber informal: Betsy, Jopie i Beppie. E diseño di e bateria a tene kuenta ku e topografia di e terreno. E kanonnan tabata situá asina ku nan por tira por encima di e refineria, aprovechando e alturanan natural di e área. == Despues di guera y estado actual == Despues di 1945, e instalashon militar a wòrdu abandoná. Parti di e área a wòrdu limpiá, pero e strukturanan prinsipal, manera bunker i fundashonnan di kanon, a keda presente. Awendia, e restonan di e kustbatterij ainda por wòrdu mira den e paisahe rond di Weg Kustbatterij. E sitio ta wòrdu maneha i protehá komo patrimonio cultural, i ta forma un testimonio importante di e papel di Aruba durante Segunda Guera Mundial. E monumento ta un di e pokonan strukturanan militar di e periodo aki cu a sobrebibí na e isla. ---------------- {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais| variante= a | tipo = LugaRegion | nomber = Grapefield | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} | border = infobox | perrow = 1/2 | caption_align = center | image1 = Aruba-Regionen.png | caption1 = San Nicolas Noord ta region 7 | image2 = | caption2 = | image3 = | caption3 = }} | area = | poblacion = | censo = 2020 | densidad = | descripcion = | pais = {{ABW}} | zoom = 13 }} Grapefield is een groot onbebouwd gebied gelegen aan de noordwestelijke kust van Aruba tussen San Nicolas en Seroe Colorado. Dit gebied was in de twintigerjaren overgedragen aan de Lago als industrieterrein. • Naam officieel “Costa” – zeedruifbomen • Strand en recreatiegebied zoals veldlopen en kamperen • Een groot deel van het terrein was in concessie bij de Lago ?? als industrieterrein. • Terrein werd gebruikt voor het deponeren van “pitch”, afvalstoffen van de raffinaderij welke tot vernietiging van de natuur leidde. • Afgravingen • Krabbenpopulatie • Opruiming petroleumproducten (milieuvervuiling) == Nationale veldloopkampioenschappen== In de jaren 80-90 werd hier veldloopwedstrijden voor de kampioenschappen gehouden door de Arubaanse Atletiekbond. ==Strandvervuiling== Door olielozing van tankers die varen tussen Aruba en Curacao. --------------------- {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais | variante= a | tipo = Region | nomber = San Nicolas-Noord | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} | border = infobox | perrow = 1/2 | caption_align = center | image1 = Aruba-Regionen.png | caption1 = San Nicolas Noord ta region 7 | image2 = | caption2 = | image3 = | caption3 = }} | area = | poblacion = | censo = 2020 | densidad = | descripcion = | pais = {{ABW}} | zoom = 13 }} '''San Nicolas-Noord''', oficialmente Sint Nicolaas Noord, ta un di e ocho [[Regionnan di Aruba|region]] den cua e [[isla]] di [[Aruba]] ta dividi administrativamente.<ref>{{Citeer web|url=https://cbs.aw/wp/index.php/2020/12/03/gac-geographical-address-classification-2019/|titel=GAC (Geographical Address Classification) 2019 and 2020|bezochtdatum=2025-03-03|datum=2019-06-27|werk=cbs.aw}}</ref> Hunto cu [[San Nicolas Zuid]] e ta constitui e region di San Nicolas, miho conoci como [[pariba di brug]]. E region tin un area di .... [[kilometer kuadrá|km²]] y un poblacion di 9.940 habitante dia prome di januari 2020. E region tin un poblashon di 9.940 (1 di yanüari 2020), loke ta representá 9.2% di e poblashon total di e pais. Muhé Hòmber 4760 5180 == Geografia == E region ta situá den e zona zuidoost di Aruba (region 7 riba mapa), pazuid di ... (region 1), pabou di [[Paradera]] (region 4) y panort di Oranjestad Oost (region 3). San Nicolas-Noord tin e siguiente barionan:<ref>[https://cbs.aw/wp/wp-content/uploads/2024/05/GAC_Officiele-publicatie_2024.pdf Strefy]</ref> * [[Brazil]] * Rooi Congo * Watapana Gezaag * [[Standardville]]/[[Rooi Hundo]] * Kust * [[Juwana Morto]] * San Nicolas-Noord otro {{Appendix}} [[Category:Luga na Aruba]] ------------------ {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais| variante= a | tipo = Region | nomber = San Nicolas-Zuid | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} | border = infobox | perrow = 1/2 | caption_align = center | image1 = Aruba-Regionen.png | caption1 = San Nicolas Zuid ta region 8 | image2 = | caption2 = | image3 = | caption3 = }} | area = | poblacion = | censo = 2020 | densidad = | descripcion = | pais = {{ABW}} | zoom = 13 }} '''San Nicolas-Zuid''', oficialmente Sint Nicolaas Noord, ta un di e ocho [[Regionnan di Aruba|region]] den cua e [[isla]] di [[Aruba]] ta dividi administrativamente.<ref>{{Citeer web|url=https://cbs.aw/wp/index.php/2020/12/03/gac-geographical-address-classification-2019/|titel=GAC (Geographical Address Classification) 2019 and 2020|bezochtdatum=2025-03-03|datum=2019-06-27|werk=cbs.aw}}</ref> Hunto cu [[San Nicolas Noord]] e ta constitui e region di San Nicolas, miho conoci como [[pariba di brug]]. E region tin un area di .... [[kilometer kuadrá|km²]] y un poblacion di 4.235 habitante dia prome di januari 2020. Sint Nicolaas-Zuid ta un di e ocho regionnan den e parti pariba di e pais autonomo di Aruba, cu ta pertenece na Hulanda, na Sur America. Riba promé di yanüari 2020, e region tabatin 4.235 habitante. Pa loke ta trata poblashon, e ta e region di mas chikitu den e pais. == Geografia == E region ta situá den e zona zuidoost di Aruba (region 7 riba mapa), pazuid di ... (region 1), pabou di [[Paradera]] (region 4) y panort di Oranjestad Oost (region 3). San Nicolas-Zuid tin e siguiente barionan:<ref>[https://cbs.aw/wp/wp-content/uploads/2024/05/GAC_Officiele-publicatie_2024.pdf Strefy]</ref> * [[Zeewijk]] * Pastoor Hendriksstraat * Van de Veen Zeppenfeldstraat * [[The Village]] * Essoville * [[Lago Heights]]/Esso Heights * [[Seroe Colorado]] * San Nicolas-Zuid otro Demografia E region tin un poblashon di 4.235 (1 di yanüari 2020), loke ta representá 3.9% di e poblashon total di e pais. Muhé Hòmber 1943 2292 {{Appendix}} [[Category:Luga na Aruba]] --------------- ==Straatnamen op Aruba (2) – San Nicolas: van Rodgerstraat tot Caya Charlie Brouns Sr.<ref>Evert Bongers, [https://archive.org/details/BNA-DIG-AMIGOE-ARUBA-2021-02-11/page/n3/mode/1up?q=watapana+gezaag Straatnamen op Aruba (2)] Amigoe 11 di februari 2021</ref>== * De Main Street van Sunrise City, de B. van der Veen Zeppenfeldtstraat, is vernoemd naar een op Aruba geboren, maar op Curaçao wonende hoge ambtenaar van begin vorige eeuw. In die tijd waren er nog geen politieke partijen, laat staan een volksvertegenwoordiging. In 1906 werd hij lid van de Koloniale Raad, een soort adviescollege voor de Gouverneur. In die raad kwam hij regelmatig op voor zijn geboorte-eiland. Direct na de Tweede Wereldoorlog duikt zijn naam weer op als hij zitting neemt in de Commissie Ellis, die kwam met een advies voor een eilandenreglement waarin Aruba streefde naar decentralisatie. Kortom, een belangrijke ‘yui di tera’. *De Pastoor Hendrikstraat is – volgens het straatnaambordje – genoemd naar pastoor P.J.T. Hendriks, die in 1929 de parochie San Nicolaas stichtte en de eerste pastoor daar werd. Opvallend is dat zijn naam in de straatnaam voortleeft zonder -s op het eind. *Terug naar het centrum van San Nicolas. Achter de Main Street zijn er smalle straatjes van laag allooi (hanchi’s) die de namen dragen van klassieke schilders als Rembrandt, Vermeer, Frans Hals en Jan Steen. *In de wijk waar de oliewerkers uit de Caribische eilanden kwamen te wonen, The Village, hebben de straten namen zoals Caya Saint Maarten, Caya Saba en Caya Saint Vincent. Dat zegt de mensen in die wijk wat. *Maar het zal niet te verwachten zijn dat bewoners van straten als de Nijhoffstraat, de Hildebrandstraat of de Van Lennepstraat op de Esso Heights beseffen dat hun straat is vernoemd naar een 19e-eeuwse schrijver of dichter. Een betere naamgeving is gehanteerd bij het geven van namen als Flagstaffweg, Mount Scenerystraat en Bottom Hillweg, allemaal heuvels/bergen op de Bovenwinds eilanden. *De Helfrichstraat, die the Village scheidt van de ‘schilderswijk’, is vernoemd naar de gouverneur van de Kolonie Curaçao, precies een eeuw geleden. Deze straat kruist de Nuyensstraat, vernoemd naar Helfrich’s voorganger. De wijk tussen het Joe Laveist Sportpark aan de de Pastoor Hendrikstraat en de Graf von Zinzendorfschool aan de de Bernhardstraat is gevuld met straatnamen van voorvaderen van het geslacht Oranje-Nassau, aangevoerd door stammoeder Juliana van Stolberg, gevolgd door prinsen en stadhouders uit de 16e, 17e en 18e eeuw, zoals Willem de Zwijger, Frederik Hendrik, Maurits, en niet te vergeten Amalia van Solms en Louise de Coligny, om er maar een paar te noemen. De namen van deze straten roepen een heel chique wijk op, maar in werkelijkheid is dat niet het geval. *San Nicolas heeft in een van de buitenwijken ook z’n P.C. Hooftstraat, zonder enige verdere toelichting. Iets verderop is de Dirkszstraat, met op het naambordje de uitleg: D. Dirksz, stamhouder geboren in 1833. Deze straat kruist de Isaac Wagemakerstraat, genoemd naar de belangrijke gezaghebber die Aruba door de Tweede Wereldoorlog leidde. *Opvallende straatnaam in die wijk is Watapana Gezaag. Er werden daar misschien vroeger heel wat van dit soort bomen in stukken gezaagd. Of dat gebeurde één enkele keer en dat heeft geleid tot die naam – wie zal het zeggen. *Net als in ‘Playa’ zien we in San Nicolas veel straten genoemd naar lokale bekend- of beroemdheden. De Main street kruist de Caya Charlie Brouns Sr., naar de stichter van de bar met zijn naam, het bekendste landmark van San Nicolas. Die straat heette oorspronkelijk de Rodgerstraat – naar de Amerikaan die in 1924 de ideale locatie voor de Lago raffinaderij ontdekte. Vervolgens is de Grensweg, grenzend aan het Lago-terrein, omgedoopt tot Caya Captain R. Rodger. De weg die vanaf de kerk van Brazil achter San Nicolas langs loopt, is genoemd naar de lokale ‘Mama di Cultura’ en heet nu Caya Bernadina GrowellKock; zij was schrijfster en muzieklerares en woonde aan deze straat. *De straat in de wijk Lagoville, waaraan het EPB San Nicolas ligt, de vroegere Congoweg, heet nu Caya Jose Geerman, ter ere van de vakbondsleider die in 1977 overleed. Sommige namen op straatnaambordjes roepen vragen op: wie was Doctor Schaepman? Het blijkt een Nederlandse 19-eeuwse theoloog en politicus te zijn geweest. Enige band met ons eiland is niet duidelijk. Maar toch. *In Seroe Colorado, de voormalige Lago Colony, is de 1st Avenue hernoemd naar Henry Coffi, in leven general manager van de Lago, voorzitter van het bestuur van kindertehuis Casa Cuna en luchtvaartdeskundige. Hij overleed eind 2015. Niet elke straat heeft nog een straatnaambord en van sommige is er met moeite eentje te vinden, zoals aan de toch lange en brede Isaac Wagemakerstraat. DOW zou dit eens moeten inventariseren en de lacunes aanvullen. Voor de Adviescommissie Straatnamen van nu is nog veel werk aan de winkel. Enkele suggesties: straatnamen met Arubaanse schrijvers en kunstenaars, van Denis Henriquez tot Padu Lampe. En een Boulevard of Avenida als postume eer voor toerismepionier en oud-gezaghebber Oscar Henriquez. En dan natuurlijk graag met enige uitleg op de naambordjes… Straatnamen op Aruba (2) – San Nicolas: van Rodgerstraat tot Caya Charlie Brouns Sr. Straatnamen in San Nicolas vragen om wat toelichting. Net als in Oranjestad is er een mengelmoes van namen van eeuwenoude schrijvers, schilders, prinsen en stadhouders naast de meer herkenbare namen van Caribische eilanden en plaatselijk bekende Arubanen. {{Appendix}} ----------------- {{Databox}} '''Nomber di caya na Aruba''' ta refleha e historia, cultura y desaroyo social di e isla. Nan ta deriva for di un amplio scala di fuente, incluyendo historia local, [[geografia]], flora y fauna, [[literatura]], ciencia, [[religion]] y politica. Di e manera aki, nombernan di caya ta forma un parti importante di e herencia inmaterial di [[Aruba]]. Un nomber di caya ta un denominacion oficial pa espacio publico, manera caya, avenida, boulevard of plaza. E estudio di nomber di luga ta parti di e disciplina di toponimia. Den practica, nomber di caya ta sirbi como base pa adres y pa sistema di distribucion di post. Na Aruba, adres formal ta consisti di un nomber di caya hunto cu un number di e kavel, sin uzo di un sistema di codigo postal. ==Historia== E sistema di nomber di caya na Aruba a desaroyá gradualmente den [[siglo 19|siglo diesnuebe]] y [[siglo 20|binti]], paralelo cu urbanisacion di [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]] i otro luganan riba e isla. Den e prome fase, hopi caya tabata sin nomber oficial of tabata conoci pa descripcionnan local. Influencia di gobernacion colonial Hulandes a introduci un sistema mas formal di registracion y nombramento. Un ehempel tempran ta e comision di nomber di caya na [[Willemstad]], [[Kòrsou|Corsou]], estableci na 1866, cu a sirbi como modelo pa Aruba.[1] Memey di siglo binti, despues di [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]], a surgi un consenshi pa uza nombernan cu mas relevancia local, reflehando un fortalecemento di identidad Arubano.<ref>{{citeer web|titel=Aruba Straatnamen|werk=[[Amigoe]]|datum=1950-12-05|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-04-29|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010987772:mpeg21:p003}}</ref> == Dunamento di nomber == Na Aruba, e dunamento oficial di nomber na caya ta wordo realisa door di e minister responsabel pa Asuntonan General, riba recomendacion di Comision di Nomber di Caya. E comision consultivo aki ta inclui representante di instancianan manera [[Cuerpo Policial Arubano]] (KPA), Kadaster y Departamento di Obra Publico (DOW).[2] Na final di añanan 1940, a surgi discusion tocante e maneho di dunamento di nomber. A cuminsa duna preferencia na nombernan cu conexion cu e comunidad [[Antias Hulandes|Antiano]], en vez di nombernan internacional poco reconocibel.<ref>{{citeer web|titel=Ingezonden: Straatnamen op Aruba|werk=[[Amigoe]]|datum=1949-10-10|bezochtdatum=2026-04-28|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000212719:mpeg21:p003}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Aruba straatnamen|werk=[[Amigoe]]|datum=1950-12-05|bezochtdatum=2026-04-28|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010987772:mpeg21:p003}}</ref> Un di e prome ehempelnan tabata nomber di figuranan di resistensia, manera [[Boy Ecury]] y [[George Maduro]].[3] E historiado [[Johan Hartog]], prome director di [[Biblioteca Nacional Aruba]] (BNA), a presidi e comision den siglo binti. Bou di su liderazgo, nombernan a wordo selecta for di historia local y naturalesa, y tambe di personanan.[4] E maneho di dunamento di nomber ta evoluciona continuamente, tomando na cuenta expansion urbano y construccion di cayanan nobo, impulsa pa e desaroyo di Aruba durante e descubrimento di [[oro]], e mineria di guano, e yegada di e refineria di petroleo (Lago), y [[turismo]]. Algun nomber di caya ta di origen indigena, usualmente deriva di e zona unda nan ta situa. Den uzo moderno, hopi nomber di caya ta cuminsa cu termino manera ''Caya'' of ''Avenida'' (reemplasando e [[sufiho]] ''straat'' of ''weg''), of ta termina cu ''Boulevard''. ==Nomber tematico== Den diferente bario na Aruba, nombernan di caya ta sigui un tema specifico, loke ta contribui na identidad di e area: *Den Klip tin caya nombra pa escritor y compositor internacional. *Den [[Dakota (Aruba)|Dakota]], nombernan ta deriva di fruta y produkto agricola. *Den Companashi, nombernan ta basa riba cientifico y investigado. *Den Ponton, nan ta referi na mata y elemento di naturalesa local.[6] E sistema tematico ta facilita orientacion y ta duna caracter propio na cada bario. ==Reconocimento social== Hopi caya na Aruba ta nombra pa personanan cu a contribui na sociedad, manera politico, lider social, deportista, artista y religioso. Generalmente, e honor aki ta wordo otorga di manera postumo. E camindanan principal di Aruba ta generalmente nombra pa figuranan influyente. Entre nan tin ''Juan E. Irausquin Boulevard'' y ''Henny Eman Boulevard'', ku ta refleha e desaroyo economico y turistico di e isla den siglo binti.[7] Otro ehempelnan ta ''Avenida Nelson Orlando Oduber''[5], ''Watty Vos Boulevard''<ref>[https://antilliaansdagblad.com/articulo/aruba/20386-watty-vos-blvd-aruba-in-gebruik Watty Vos Boulevard Aruba in gebruik], [[Antilliaans Dagblad]] (6 di november 2019)</ref> y [[Caya G.F. (Betico) Croes]], nombra pa [[Betico Croes|Gilberto François Betico) Croes]], considerá como un figura clave den historia politico di Aruba. {{Appendix}} ==Referensia == * Frank, Vivienno L. 2019. ''Aruba en een keuze uit haar toponiemen.'' ISBN:978-0-359-65900-5 * Hartog, J. Aruba: Past and Present. Oranjestad: De Wit Stores. * Gobierno di Aruba – reglamentonan di nombramento di caya. * Croes, F. Historia di resistencia Antiano den Guera Mundial II. * Hartog, J. Geschiedenis van Aruba. * Alofs, L. & Merkies, H. Ken ta Arubiano? * Kadaster Aruba – registro di nomber di caya. * Ministerie di Infrastructura Aruba – dokumentonan di planifikashon urbano. [[:Kategoria:Geografia di Aruba]] <ref>{{Cite web |title=Kadaster Aruba |url=https://www.kadaster.aw |publisher=Kadaster Aruba |access-date=2026-04-27}}</ref> Example (book): <ref>{{Cite book |last=Hartog |first=Johan |title=Aruba: Past and Present |publisher -------------------- '''Nomber di caya na Aruba''' ta refleha e historia, cultura, y desaroyo social di e isla. Nan ta bin di un scala amplio di disciplina, entre otro historia di Aruba, geografia, flora y fauna, literatura, ciencia, religion y politica. Nomber di caya pues ta un parti importante di herencia inmaterial di Aruba. Un nomber di caya ta referí na un nòmber ku ta wòrdu usá pa designá espasio públiko, manera kaya, avenida, kaminda, plaza y becindario. E teoria di nòmber di kaya òf lugá ta un rama di toponimia. Un nòmber di kaya ta sirbi komo un guia i ta forma adrès, i ta wòrdu usá den hopi pais pa dirigí pòst. Nombernan di caya na Aruba hopi biaha ta un mescla di referencia na Papiamento, Hulandes y historia: hunto cu un number e ta forma un adres formal pero sin un sistema di codigo postal. == Dunamento di nomber == E nombramento oficial di cayanan na Aruba ta wordo haci door di Minister di Asuntonan General, riba recomendacion di e Comision di Nomber di Caya. E comision aki tradicionalmente ta consisti di representantenan di entre otro [[Cuerpo Policial Arubano]] (KPA), Kadaster, y Departamento di Obra Publico (DOW). Un comision similar pa e nomber di caya di [[Willemstad]] tabata existi na [[Kòrsou|Corsou]] caba for di aña 1866. Na fin di añanan 1940, a surgi un diskushon tocante e maneho cu dunamento di nòmber di caya. Kontrali na e hopi nòmbernan di kaya deskonosí, manera esnan di inventornan mundialmente famoso, a kuminsá duna preferensia na nòmbernan di kaya ku tabata papia ku e poblashon lokal.[1][2] E promé nòmbernan rekonosibel tabata esnan di bringadónan di resistensia Antiano: Boy Ecury (Boy Ecuryplein) i George Maduro (George Madurostraat).[3] Historiadó Johan Hartog, e promé direktor di Biblioteka Públiko di Aruba, tabata presidi e Komishon di Nòmber di Kaya di Aruba den siglo binti.[4] Bou di su liderazgo, nòmbernan tabata wòrdu selektá for di historia lokal i naturalesa, pero individuonan tambe tabata wòrdu konsiderá, normalmente póstumo. E decision final a keda na Conseho Ehecutivo di Aruba. Ekspanshon urbano den futuro i konstrukshon di kayanan nobo tambe ta wòrdu tumá na kuenta ora di skohe nòmber, loke ta nifiká ku e polítika di nòmber di kaya ta evolucionando konstantemente. Ku tempu, e terminologia tambe a kambia: nòmbernan di kaya nobo awor hopi bia ta kuminsá ku Caya, Boulevard, òf Avenida. ---------- revision '''Straatnamen van Aruba''' weerspiegelen de geschiedenis, cultuur en maatschappelijke ontwikkeling van het eiland. Zij zijn afkomstig uit uiteenlopende domeinen, waaronder de Arubaanse geschiedenis, aardrijkskunde, flora en fauna, literatuur, wetenschap, religie en politiek. De naamgeving van straten vormt daarmee een belangrijk onderdeel van het immaterieel erfgoed van Aruba. Un nomber di caya ta referi na un nomber cu ta wordo uza pa designá espacio publico, manera caya, avenida, kaminda, plaza y becindario. E teoria di nomber di caya of di luga ta un rama di toponimia. Un nomber di caya ta sirbi como un guia y ta forma adres, y ta wòrdu uza den hopi pais pa dirigi post. Nombernan di caya na Aruba hopi biaha ta un mescla di referencianan na Papiamento, Hulandes y historia: hunto cu un number e ta forma un adres formal pero sin sistema di codigo postal. == Naamgeving en beleid == De officiële naamgeving van straten op Aruba gebeurt door de minister van Algemene Zaken, op voordracht van de Straatnamencommissie. Deze commissie bestaat traditioneel uit vertegenwoordigers van onder meer de politie, het kadaster en de Directie Openbare Werken (DOW). Een vergelijkbare commissie bestond reeds in 1866 op Curaçao voor de straatnamen van Willemstad. Eind jaren 1940 ontstond er discussie over het straatnamenbeleid. In afwijking van de vele onbekende straatnamen, zoals bijvoorbeeld namen van wereldberoemde uitvinders, begon men de voorkeur te geven aan straatnamen die tot de bevolking spreken.<ref>ingezonden buiten verantwoordelijkheid der Redactie STRAATNAMEN OP ARUBA.. "Amigoe di Curacao". Willemstad, 10-10-1949. Geraadpleegd op Delpher op 10-02-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000212719:mpeg21:p003</ref><ref>ARUBA STRAATNAMEN.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 05-12-1950, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 10-02-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010987772:mpeg21:p003</ref> De eerste herkenbare namen werden die van de Antilliaanse verzetstrijders: Boy Ecury (Boy Ecuryplein) en George Maduro (George Madurostraat).<ref>ARUBA NAAR ARUBA.. "Amigoe di Curacao". Willemstad, 24-10-1949. Geraadpleegd op Delpher op 10-02-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000212731:mpeg21:p003</ref> Historicus Johan Hartog, Aruba’s eerste directeur van de Openbare Bibliotheek, was in de twintigste eeuw voorzitter van de Arubaanse straatnamencommissie.<ref>Dr.Johan Hartog; wat hij begon liet hij niet los. "Amigoe". Curaçao, 29-09-1990, p. 4. Geraadpleegd op Delpher op 10-02-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642192:mpeg21:p020</ref> Onder zijn leiding werden namen geselecteerd uit de lokale geschiedenis en natuur, maar ook personen kwamen in aanmerking, meestal postuum. De uiteindelijke besluitvorming lag bij het Bestuurscollege van Aruba. Bij de naamgeving wordt tevens rekening gehouden met toekomstige stadsuitbreidingen en de aanleg van nieuwe straten, waardoor het straatnamenbeleid voortdurend in ontwikkeling is. In de loop van de tijd veranderde ook de terminologie: nieuwe straatnamen beginnen tegenwoordig vaak met Caya, Boulevard of Avenida. == Straatnamen en maatschappelijke erkenning == Veel straatnamen op Aruba zijn gewijd aan verdienstelijke burgers, geestelijken, sporters en politici. Deze eer wordt doorgaans postuum verleend. Een bekend voorbeeld is Gilberto François (Betico) Croes, die als ‘Libertador’ van Aruba wordt beschouwd. De voormalige Nassaustraat, de hoofdstraat van Oranjestad, werd hernoemd tot Caya G. F. (Betico) Croes. Ook andere prominente figuren zijn in het straatbeeld vereeuwigd. Zo werd in 1950 de weg langs het Wilhelminasportpark vernoemd naar J. Helenus Ferguson, gezaghebber in de negentiende eeuw en bekend vanwege zijn rol in de aloëcultuur. Deze weg draagt tegenwoordig de naam Avenida.[[File:Aad Stolwijk, Hooiberg; Fergusonstraat; Avenida Milio Croes; Dakota, ANA-DIG-COL-STOLWIJK-LUCHTF-VEL-563-11, Archivo Nacional Aruba.jpg|thumb|Bista aereo di Avenida Milio Croes (antes Fergusonstraat) rechtsonder (1974).]] Ook andere prominente figuren zijn in het straatbeeld vereeuwigd, al blijkt deze eer niet altijd permanent. Zo werd in 1950 de weg langs het Wilhelminastadion vernoemd naar J. Helenus Ferguson, gezaghebber in de negentiende eeuw en bekend vanwege zijn rol in de aloëcultuur. Deze straat werd in 2004 hernoemd tot Avenida Milio Croes, naar de Milio Croes (1922-2013), voorzitter van SAC en jarenlang bijgedragen aan Aruba Carnaval. Een uitzondering op de regel van postume vernoeming is Nelson Orlando Oduber, voormalig minister-president van Aruba, naar wie de Avenida Nelson Orlando Oduber werd genoemd, ter vervanging van de Sasakiweg. == Thematische straatnaamgeving per wijk == In verschillende wijken op Aruba zijn straatnamen thematisch geordend, wat bijdraagt aan het karakter en prestige van deze buurten. In Oranjestad en omgeving zijn talrijke straten vernoemd naar literaire figuren, zoals Vondel, Herman Gorter, Constantijn Huygens, Jacob Cats en Guido Gezelle, aangevuld met internationale schrijvers als Shakespeare, Victor Hugo, Lord Byron en Alfred de Musset. Nabij Playa komen daarnaast straten voor die zijn vernoemd naar klassieke componisten, waaronder Bach, Schubert en Brahms, evenals leden van het Nederlandse koningshuis. De volkswijk Dakota kent straatnamen ontleend aan vruchten en landbouwproducten, zoals Patiastraat, Dadelstraat, Druivenstraat en Pindastraat. De oorspronkelijke Rondweg van Dakota werd in 1991 vernoemd naar oud-minister en voetballer Guillermo Trinidad, en later hernoemd tot Caya Papa Juan Pablo II. In Companashi, nabij de Kamerlingh Onnesstraat, overheersen namen van natuurwetenschappers zoals Edison, Pascal, Celsius en Fahrenheit. Ook de lokale gemeenschap wordt er weerspiegeld, met onder meer Caya Gilberto Toppenberg. De wijk Ponton bevat straatnamen ontleend aan inheemse plantensoorten, zoals Scopet, Breba, Katuna en Barba di Yoncuman. Het voormalige Eagle Colony kent straatnamen die verwijzen naar Europese landen. == Religie, sport en politiek == Religieuze orden hebben eveneens hun plaats in de Arubaanse straatnaamgeving. Zo zijn straten genoemd naar leden van de Frères de la Salle en de Dominicanessen, waaronder Caya Frère Alexius in Madiki en Caya Soeur Dorothea in Bushiri. Sporters en sportpioniers worden eveneens herdacht, zoals George Maduro, Boes Orman en Wichie de Palm. In Rancho is de Avenida Alo Tromp vernoemd naar een jonge AVP-aanhanger die in 1983 tijdens verkiezingsonrust om het leven kwam. == Hoofdwegen en boulevards == De belangrijkste verkeersaders van Aruba, tussen Oranjestad en Arashi, zijn vernoemd naar invloedrijke figuren uit de twintigste eeuw. De Lloyd G. Smith Boulevard herdenkt de directeur van de Lago-raffinaderij tijdens de Tweede Wereldoorlog, terwijl de Juan E. Irausquin Boulevard verwijst naar een pionier van het Arubaanse toerisme. Ook politicus Edgar ‘Watty’ Vos werd op deze wijze geëerd. --------- '''Straatnamen''' zijn er op Aruba in alle soorten, maar meestal van historische, aardrijkskundige, biologische, literaire of wetenschappelijke oorsprong. De namen worden door de Adviescommissie Straatnamen uitgezocht en aan de overheid voorgesteld. Een zelfde commissie werd op Curaçao al in 1866 benoemd voor straatnamen in Willemstad. Dr. Johan Hartog, historicus en Aruba’s eerste directeur van de Openbare Bibliotheek, vertelt dat hij vanwege zijn functie het voorzitterschap van de straatnamencommissie mocht vervullen, samen met vertegenwoordigers van de politie, het kadaster en openbare werken (DOW) etc. Er werden namen uit de Arubaanse geschiedenis en uit de natuur gekozen en voorgesteld aan het Bestuurscollege dat verder besliste, maar ook namen van overledenen kwamen in aanmerking. Tegenwoordig beginnen nieuwe straatnamen met Caya, Boulevard of zelfs Avenida. Verdienstelijke burgers of geestelijken, sporters of politici – al dan niet van onbesproken naam en faam, verbonden aan een regerende politieke partij – mogen zich, meestal postuum, erin verheugen om in een strook asfalt voort te leven. Aruba’s ‘Libertador’ Betico Croes is daar een voorbeeld van: Nassaustraat, de Mainstreet van Oranjestad, werd Caya G. F. (Betico) Croes. In 1950 werd de weg langs het ‘Wilhelminasportpark’ vernoemd naar J. Helenus Ferguson, gezaghebber in de 19e eeuw, die bekend werd vanwege zijn rol bij van het verbouwen van aloë. Inmiddels is die weg tot Avenida hernoemd. In 1966 merkte gedeputeerde Oscar Henriquez bij de behandeling van de eilandsbegroting op dat het voor de commissie niet makkelijk was om namen te vinden voor de straten in de vele nieuwe woonwijken. “De nieuwe straten moeten namen krijgen die meer tot de bevolking spreken”. Dat blijkt echter niet in alle gevallen nageleefd te zijn. Laten we eerst stellen dat het cachet van bepaalde wijken wordt onderstreept door de namen van de straten. Als je Oranjestad vanaf de airport binnenrijdt, kan je rechts afslaan naar de Vondellaan, vernoemd naar Neerlands grootste schrijver, onder meer bekend van het toneelstuk ‘Gijsbrecht van Amstel’. Hij leefde in de 17e eeuw. De wijk die grenst aan de Vondellaan, Mon Plaisir, bestaat uit huizen, bewoond door mensen die vertrouwd zijn met hun literaire klassiekers, vandaar dat er nog enkele straten klinkende namen hebben als Herman Gorter, Constantijn Huygen, Jacob Cats en Guido Gezelle. Wie kent hen niet… Voor de afwisseling worden er nog wat Engelse en Franse literaire reuzen op de naambordjes geplakt, zoals Shakespeare, Victor Hugo, Byron (Lord) en Alfred de Musset, allemaal bekend van de middelbare schooltijd. Trouwens, iets verder naar het Lagoen in Playa raken we in het goede gezelschap van klassieke componisten als Bach, Schubert en Brahms, waarna we tenslotte leden van de koninklijke familie tegenkomen, Juliana, Beatrix, Irene, Margriet en Maria-Christina. Voor een straat vernoemd naar de vader van deze prinsessen, moeten wij naar San Nicolas, daar vinden wij de Bernhardstraat. Plaatselijke helden zoals George Maduro en plantagehouder Bazin leven ook in straatnamen verder. In de aan de voornoemde Fergusonstraat grenzende volkswijk Dakota wordt het vruchten plukken in de Patiastraat, Dadelstraat, Druivenstraat en Pindastraat; die hebben geen nadere uitleg nodig. Trouwens, rond het oudste deel van Dakota werd een rondweg aangelegd, domweg Rondweg genaamd. In 1991 werd die vernoemd naar oud-minister Guillermo Trinidad, een voetballer afkomstig uit Dakota. Meer recentelijk kwam er een naamswijziging, het heet nu Caya Papa Juan Pablo II. Tja, de kerk wil ook wat. Wat dat betreft: er werden ook namen van bekende frères de la Salle en zusters Dominicanessen uitgezocht voor nieuwe straten in andere delen van de stad. Zo kwam er in Madiki de Caya Frère Alexius en in Bushiri de Caya Soeur Dorothea, beiden omringd door een hele reeks verdienstelijke collega’s. De wijk Companashi, grenzend aan de Kamerling Onnesstraat, vernoemd naar een 19e eeuwse natuurkundige, is gevuld met internationale grote namen op dat gebied zoals Edison, Pascal en natuurlijk Celsius en Fahrenheit. Gilberto Toppenberg, meer dan verdienstelijke inwoner van die wijk, heeft daar nu ook zijn Caya gekregen. Dan komen we in Ponton, via de voormalige Boerhaavestraat, nu Caya Ernesto O. Petronia, en bevinden we ons midden in straten met namen uit de plaatselijke plantenwereld: Scopet, Breba, Katuna en niet te vergeten de Barba di Yoncuman. De wijk die vroeger als Eagle Colony werd aangeduid, heeft de namen van Europese landen in de straatnaam, zoals Frankrijk, Schotland en zo meer. Een deel van de Arendstraat, waar hij aan woont, is vernoemd naar voetbalpionier Boes Orman. De rotonde aan het eind van de Belgiëstraat draagt de naam van Wichie de Palm, oprichter van het bedrijf met touringbussen, niet ver van deze rotonde. In de wijk Rancho is een straat vernoemd naar een jeugdige aanhanger van de AVP die in 1983 bij een schermutseling in verkiezingstijd het leven verloor: de Avenida Alo Tromp. In deze voormalige visserswijk valt het op dat straatnamen die de bewoners iets zeggen zoals de Ranchostraat en Visstraat, worden onderbroken door straten die namen dragen als Johan de Wittstraat en Oldenbarneveldstraat. Eenzelfde contrast is te vinden in San Nicolas, daarover later meer. De voornaamste verkeersaders van het eiland, tussen Oranjestad en Arashi zijn vernoemd naar de directeur van de Lago tijdens de oorlog, Lloyd G. Smith en de pionier van ons toerisme, Juan E. Irausquin. Hun namen zijn aan een Boulevard verbonden. Die eer had ook AVP politicus Edgar ‘Watty’ Vos. Volgens de richtlijnen allemaal postuum geëerd. De enige uitzondering daarop is tot nu toe: Nelson Orlando Oduber, voormalig Minister-President, wiens Avenida de naam Sasakiweg heeft vervangen. Het is nog even wennen...<ref>Evert Bongers, [https://www.facebook.com/groups/2690464017950676/posts/3028876380776103/ Straatnamen op Aruba], facebook Historia di Aruba</ref> {{Appendix}} ------------------- {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais | variante = a | tipo= Bario | name = Essoville | imagen = Aad Stolwijk, San Nicolas; San Nicolaas; Graf Von Zinzendorf school; Staringstraat; Kong Ming Supermarktet; Pastoor Hendrikstraat, ANA-DIG-COL-STOLWIJK-LUCHTF-VEL-537-10, Archivo Nacional Aruba.jpg | tipo_division_adm = Region | division_adm = [[Regionnan di Aruba|San Nicolas Zuid]] | tipo_subdivision_adm = Zona | subdivision_adm = <!-- Historia --> | funda = <!--Fecha di fundacion --> | fundado = <!-- Geografia --> | area = 0.2861<ref>https://www.citypopulation.de/en/aruba/admin/san_nicolas_zuid/885__essoville/</ref> | poblacion = 971 | gentilisio = | censo = 2020 }} '''Essoville''' ta un bario y zona (zona) den e region di Sint Nicolaas-Zuid den e parti zuid di e pais autonomo di Aruba, perteneciente na Hulanda, na Sur America. Riba promé di yanüari 2020, e tabatin un poblashon di 971. E ta e zona di mas grandi den e region. * woonhuizen waren eerst enkel genummerd terwijl beginjaren 60 hieraan namen van rivieren werd toegekend. Essoville is een woonwijk in het oosten van San Nicolas en omvat de woonstraten; Vuykestekestraat Coloradostraat Orinocostraat Missouristraat Amazonestraat Mississippistraat Deze woonwijk werd gesticht door "Home Building Foundation", een stichting opgericht en gefinancierd door de Lago. De huizen werden aan werknemers van de Lago verkocht.<ref>Vivienno Frank. 2019. Essoville. Den:''Aruba en een keuze uit haar toponiemen.'' ISBN:978-0-359-65900-5, pag. 105.</ref> Allereerst is gedacht aan de overdracht hiervan aan de Home Building Foundation, Zoals het zich thans laat aanzien, zou een dergelijke overdracht het meest aan de technische en wettelijke vereisten tegemoet komen. De huizen zouden dan door de Foundation aan de tegenwoordige bewoners worden verkocht op dezelfde wijze zoals dit na de oorlog met de Essoville-huizen geschiedde Deze bewoners zouden dan het eerst voor de aankoop dezer woningen, die zij momenteel huren, in aanmerking komen.<ref>Lago overweegt eigendoms overdracht Lago Heights huizen. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 01-06-1953, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 13-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010988047:mpeg21:p002</ref> * woonhuizen waren eerst enkel genummerd terwijl beginjaren 60 hieraan namen van rivieren werd toegekend. * vergeleken met andere barios waren de kavel klein met daarop mini-woninkjes. Te St. Nicolaas is door de recente bouw van 70 arbeiderswoningen de (z.g. „Essoville") door de Lago Oil 6 Transport Cy Ltd. de volkshuisvesting belangrijk verbeterd.<ref>Woningtoestand op Aruba.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 18-06-1942, p. 4. Geraadpleegd op Delpher op 13-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010987172:mpeg21:p004</ref> * in de wijk is gevestigd een rumshop en een pompstation, dat in 1952 in bedrijf ging. * wijk grenst aan de Graaf van Zinnendorfschool, gelegen aan de [[Bernhardstraat]]. == Historia == Buiten de Colony verrezen woonwijken voor het lokale personeel, voor elke laag van de hierarchie een aparte wijk. In 1937 werd begonnen met Lago Heights, 150 huizen. In 1939 [[Essoville]] met 75 bungalows om te beginnen. In 1947 werd begonnen met sociale woningbouw in [[Lagoville]]: de arbeiders werden in de gelegenheid gesteld door een spaarregeling op den duur eigenaar te worden van de huizen. En afgezien van de door Lago neergezette wijken was er in het centrum van wat later San Nicolas zou gaan heten ook een wijk van in de haast opgebouwde huizen in de stijl die ook op de Engelstalige Caribische eilanden te vinden is: [[The Village]].<ref>{{citeer web|url=http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=28&Itemid=42|titel=De Lago en de Eagle: de olieindustrie op Aruba|werk=historiadiaruba.aw|datum= |bezochtdatum=2024-09-03|archiefurl=https://web.archive.org/web/20210812112631/http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=28&Itemid=42|archiefdatum=2021-08-12|dodeurl=nee}}</ref> Divishon Atministrativo E zona ta konsistí di un lokalidat:[2] Essoville Demografia E zona tin un poblashon di 971 (1 di yanüari 2020). {{Appendix}} [[:Kategoria:Luga na Aruba]] --------------- {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais | variante = a | tipo= Bario | name = Esso Heights | tipo_division_adm = Region | division_adm = [[Regionnan di Aruba|San Nicolas Zuid]] | tipo_subdivision_adm = Zona | subdivision_adm = }} '''Esso Heights''' ta un bario den e zona di Lago/Esso Heights, den e region di Sint Nicolaas-Zuid den e parti zuidoost di Aruba.[1] == Historia == Buiten de Colony verrezen woonwijken voor het lokale personeel, voor elke laag van de hierarchie een aparte wijk. In 1937 werd begonnen met Lago Heights, 150 huizen. In 1939 [[Essoville]] met 75 bungalows om te beginnen. In 1947 werd begonnen met sociale woningbouw in [[Lagoville]]: de arbeiders werden in de gelegenheid gesteld door een spaarregeling op den duur eigenaar te worden van de huizen. En afgezien van de door Lago neergezette wijken was er in het centrum van wat later San Nicolas zou gaan heten ook een wijk van in de haast opgebouwde huizen in de stijl die ook op de Engelstalige Caribische eilanden te vinden is: [[The Village]].<ref>{{citeer web|url=http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=28&Itemid=42|titel=De Lago en de Eagle: de olieindustrie op Aruba|werk=historiadiaruba.aw|datum= |bezochtdatum=2024-09-03|archiefurl=https://web.archive.org/web/20210812112631/http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=28&Itemid=42|archiefdatum=2021-08-12|dodeurl=nee}}</ref> {{Appendix}} [[:Kategoria:Luga na Aruba]] ------------------ == Lago Colony == {{Variante|a}} {{infobox luga den pais | variante = a | tipo = Bario | nomber = Lago Colony | pais = {{ABW}} }} '''Lago Colony''' tabata un comunidad situa na e extremo oost di e isla di Aruba, cerca di e area conoci actualmente como Seroe Colorado. E stat tabata konsistí di 377 kas,[2] un hospital,[3][4] misa, kas di klup, pista di bowling, i un Skol Merikano, ku promé pa di diesdos klas i aproksimadamente 180 studiante. E poblashon di Lago Colony tabata prinsipalmente di Merka, ounke tabatin un poblashon grandi di Inglatera, Irlanda i Eskosia ku tabata prinsipalmente ofisialnan riba e flota di tankero di lago. Ademas tabatin Hulandes, Danes, Spaño y otro nacionalidadnan representa den e comunidad. E pueblo aki tabata sostené pa un refineria grandi di zeta na mundu, ku e tempu ei tabata propiedat di un supsidiario di Standard Oil di New Jersey, konosí komo Lago Oil and Transport Company. Lago tabatin su komienso na 1924 komo un fasilidat di trans-shipping pa zeta krudo ekstraí pa Lago Petroleum Corporation ku ta operá na Lago Maracaibo. E crudo a wordo transporta pa Aruba den barconan di fondo plat, cu ta poco profundo, barconan tanker, conoci como lake tankers. E trans-envio aki di e zeta krudo a sigui te na 1928 ora ku a konstruí un refineria i e zeta krudo Venezolano a wòrdu refiná riba e isla i enviá tur kaminda na mundu komo produktonan petrolero kaba. == Baby beach == Den añanan 1950, e Aruba Esso Club a wòrdu konstruí na Baby Beach man made lagoon.[5] E klup a inkluí un restorant, pista di baile i un stadion di beisbòl. Den e lagun, tabatin un waf i baranka chikitu (di kua un ta para ainda). E refineria a opera te cu 1985 ora cu el a wordo cera. E refineria, cu awor ta propiedad di Valero Energy Corporation, despues a wordo cumpra, habri bek, despues cera atrobe; na desèmber 2010, Valero a anunsiá ku e refineria ta habri bèk.[6] Te cu 2012, a keda solamente algun cas di ex-Colonia di Lago. Esnan cu a resta a wordo entrega na Gobierno di Aruba of a wordo bendi na personanan individual. Awendia, e Esso Club ta solamente un edifisio grandi i bandoná ku un negoshi, un tienda di buseo, ku ta den operashon ainda. ===NOTES=== Lago Colony waar de expat werknemers van de Lago Oil and Transport Co. en hun families als huurders gehuisvest waren in de periode van 1930 tot 1985, toen de Lago Oil and Transport Co. haar bedrijfsvoering in Aruba staakte. Clubhuis, kerk, scholen, sportfaciliteiten De uitbreiding bleef gestaag doorgaan, zo ook de bouw van woonwijken: het uit Amerika aangetrokken management werd gehuisvest in de zgn. Colony , een van de rest van het eiland afgescheiden woongemeenschap waar alleen bevoegden zoals de bewoners van de bungalows, toegang tot hadden. Ook een eigen ziekenhuis, voorzien van de modernste outillage, maakte daar deel van uit. Het had zijn eigen politiekorps, zijn eigen protestante kerk en een Amerikaanse school. Buiten de Colony verrezen woonwijken voor het lokale personeel, voor elke laag van de hierarchie een aparte wijk. In 1937 werd begonnen met Lago Heights, 150 huizen. In 1939 Essoville met 75 bungalows om te beginnen. In 1947 werd begonnen met sociale woningbouw in Lagoville: de arbeiders werden in de gelegenheid gesteld door een spaarregeling op den duur eigenaar te worden van de huizen. En afgezien van de door Lago neergezette wijken was er in het centrum van wat later San Nicolas zou gaan heten ook een wijk van in de haast opgebouwde huizen in de stijl die ook op de Engelstalige Caribische eilanden te vinden is: The Village. En/wiki Lago Colony was een gemeenschap gelegen aan de oostkant van het eiland Aruba , in het gebied dat momenteel bekend staat als Seroe Colorado. Deze stad bestond uit ongeveer 700 huizen, een ziekenhuis, een clubhuis, een bowlingbaan en een Amerikaanse school, met eerste tot twaalfde klassen en ongeveer 180 studenten. De bevolking van Lago Colony was voornamelijk afkomstig uit de Verenigde Staten, hoewel er een grote populatie bestond uit Engeland, Ierland en Schotland, die voornamelijk officieren waren van de tankervloot . Daarnaast waren er Nederlandse, Deense, Spaanse en andere nationaliteiten vertegenwoordigd in de gemeenschap. Deze stad werd gesteund door een grote olieraffinaderij in de wereld, die op dat moment eigendom was van een dochteronderneming vanStandaardolie van New Jersey , bekend als Lago Oil and Transport Company . Lago begon in 1924 als een trans-shipping faciliteit voor ruwe olie gewonnen door de Lago Petroleum Corporation die actief is in Lake Maracaibo . De ruwe olie werd vervoerd naar Aruba in vlakke bodem, ondiepe diepgang, tankerschepen, bekend als meertankers. Deze trans-shipping van de ruwe olie ging door tot 1928 toen een raffinaderij werd gebouwd en de Venezolaanse ruwe olie vervolgens op het eiland werd geraffineerd en als afgewerkte aardolieproducten over de hele wereld werd verscheept . In de jaren 1950 werd de Aruba Esso Club gebouwd in de door de mens gemaakte lagune van Baby Beach . [1]De club bestond uit een restaurant, een dansvloer en een honkbalstadion. In de lagune bevonden zich een steiger en kleine hutjes (waarvan er één nog steeds staat). De raffinaderij werkte tot 1985, toen het werd stilgelegd. De raffinaderij, nu eigendom van Valero Energy Corporation , werd later gekocht, heropend en vervolgens weer gesloten; in december 2010 kondigde Valero aan dat de raffinaderij opnieuw werd geopend. [2] Vanaf 2012 zijn er slechts enkele huizen van de voormalige Lago Colony overgebleven. De overgeblevenen zijn overgedragen aan de Arubaanse regering of verkocht aan particulieren. Vandaag is de Esso Club slechts één groot, verlaten gebouw met één bedrijf, een duikwinkel, nog steeds in bedrijf. Seroe Colorado Lighthouse (de.wiki) Colorado Point Lighthouse, De eerste toren was van hout en werd gebouwd in 1881. Het licht was 9 zeemijlen zichtbaar. In 1924 werd deze houten toren vervangen door een vierkant stenen gebouw. Het was een toren van 11 meter hoog met een voetafdruk van 4 bij 4 meter. Het licht reikt tot 18 zeemijl en is te zien vanaf het Paraguaná-schiereiland (Venezuela). In 1937 verving elektriciteit aardgas als energiebron voor de vuurtoren. In 1942 werd de vuurtoren verwijderd. Op dat moment, de Amerikaanse mariniers had verschillende kanon batterijen die aan de kust, die een duidelijke schot hoeken om de raffinaderij Aruba verdedigen tegen onderzeeboot aanvallen nodig. Vandaag is er slechts een eenvoudig, klein baken. ( info ) | uitgeven ------------ {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais | variante = a | tipo= Bario | name = Zeewijk | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} | border = infobox | perrow = 1/2 | caption_align = center | image3 = Zeilschip bij de Yachtclub van Aruba. Op de achtergrond de Lago-olieraffinaderij, Bestanddeelnr 252-3982.jpg | image2 = De haven van de Lago-olieraffinaderij in San Nicolas op Aruba, Bestanddeelnr 252-8041.jpg | image1 = BNA-DIG-MEINERS-0035 - San Nicolas - Zeewijk, Zwemmers aan strand van Zeewijk 591200 c.jpg | caption1 = Playa di Zeewijk | footer = Bista pa lama cu [[Lago Oil & Transport Company|refineria Lago]] den fondo | footer_align = center }} | pais = {{ABW}} | region = [[San Nicolas|San Nicolas-Zuid]] | poblacion = 527 | censo = 2020 | censo_ref = | area = 0,4827 | densidad = 1,092 | zona = | zoom = 14 }} ------------------- ==The Lourdes Grotto== Named in commemoration of the famous French religious landmark, was created under the guidance of a priest named “Erkamp” and parishioners in the year 1958. The grotto, a shrine built into the rocks is located in Seroe Preto, just off the main road to San Nicolas. A statue of the Virgin Mary, weighing 700 kilos, was hoisted into place in the grotto. Every year, on February 11 (feast of Lady of Lourdes), a procession leaves from the St. Theresita church in San Nicolas to the grotto, where a mass is performed. The grotto is located road-side and can be visited daily. <ref>https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20260227.pdf Explore Aruba! (27 di februari 2026)</ref> ---------------- {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais| variante = a | tipo = luga | nomber = Parkietenbos | nomber_oficial = | nomber_nativo = | pais = {{ABW}} | alias = | lema = | imagen = | descripcion = | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} | border = infobox | perrow = 1/2 | caption_align = center | image1 = | caption1 = | image2 = | image3 = }} | tipo_division_adm = Region | division_adm = [[Oranjestad West]] | zoom = 14 }} '''Parkietenbos''' ta un luga situa na costa west di Aruba, canto di lama y mangelnan directamente pazuid di [[Aeropuerto Internacional Reina Beatrix]] y e areanan residencial di [[Simeon Antonio]] y [[Cas di Paloma]]. E area aki ta designa como un zona economico den e ''Ruimtelijke Desaroyo Plan'' (ROP) di Aruba di 2009.<ref>[https://web.archive.org/web/20160224005153/http://dip.aw/ROP%20atlas.pdf Atlas Ruimtelijk Ordeningsplan]</ref> == Zona economico == For di añanan 1960, e landfill sentral “Parkietenbos Containerpark & ​​Landfill Facility”, simplemente konosí komo “Parkietenbos”, ta situa na Parkietenbos. E instalashon públiko aki ta wòrdu manehá pa [[Serlimar]] y ta consisti di dos deposito principal: e parke di container i e landfill, caminda e sushi ta wordo compacta, nivela y cubri.<ref>[https://web.archive.org/web/20201031134950/https://serlimar.com/ Officiële website Serlimar]</ref> Na 2009, e compania Mericano Bouldin & Lawson a entrega e instalacion di “WastAway”. E instalacion aki cu tin un balor di 28 miyon florin, mester a procesa desperdicio den asina yama “fluff” y despues reusa e fluff aki pa compost of fertilisante di tera. Sinembargo, e instalashon nunka no a funshoná korektamente i p’esei a wòrdu será na mitar di 2011.<ref>{{Citeer web |url=http://www.genootschapnederlandaruba.nl/wp-content/uploads/2017/02/Voor-u-gelezen-juli-2016.pdf |titel=Voor u gelezen, GNA, juli 2016 |bezochtdatum=2018-07-20 |archiefdatum=2018-07-20 |archiefurl=https://web.archive.org/web/20180720225535/http://www.genootschapnederlandaruba.nl/wp-content/uploads/2017/02/Voor-u-gelezen-juli-2016.pdf |dodeurl=ja }}</ref> Riba 8 di febrüari 2018, un “petishon pa informashon” (RFI) a keda publiká en konekshon ku e destaho pa e remediashon di e landfill i e kambio den e método di prosesamentu di desperdisio: di maneho di desperdisio “sólido” pa “sostenibel”.<ref>[https://www.ie-forum.nl/artikelen/rectificatie-afgewezen-wegens-onvoldoende-hinder-voor-aanbestedingen-parkietenbos Rectificatie afgewezen wegens onvoldoende hinder voor aanbestedingen Parkietenbos]</ref> Desde 2007, un planta di tratamentu di awa di riool a wòrdu situá banda di e landfill pa e tratamentu di awa di cesspool suministrá pa tankero.<ref>{{Citeer web |url=http://www.witteveenbos.nl/nl/projecten-afvalwater/project/15-rwzis-aruba/pagenr/1 |titel=Aruba |bezochtdatum=2018-07-20 |archiefdatum=2018-07-20 |archiefurl=https://web.archive.org/web/20180720225707/http://www.witteveenbos.nl/nl/projecten-afvalwater/project/15-rwzis-aruba/pagenr/1 |dodeurl=ja }}</ref> == Asuntonan ambiental == Huma di e landfill di Parkietenbos por wòrdu mira for di Wayaca (yüni 2022) Pa añanan, e landfill ku awor ta sobrepobla tabata e kousa di kehonan tokante molèster di huma, huma tóksiko i polushon, ku ta un peliger pa medio ambiente i salú públiko. Na 2002, un grupo di residente lokal a funda e Fundashon Parkietenbos pa hala mas atenshon na e problema di desperdisio a traves di akshonnan.<ref>https://www.thedailyherald.sx/islands/66520-aruba-residents-take-action-against-landfill{{Dode link|datum=februari 2020 |bot=InternetArchiveBot }}</ref> E fundacion aki a tuma accion na comienso di juli 2018 ora cu candela a bolbe cuminsa na landfill. Despues di akshonnan inútil di Stichting Parkietenbos, un residente lokal a disidí di presentá un demanda kontra gobièrnu na 2020.<ref>{{Citeer web|url=https://caribischnetwerk.ntr.nl/2020/08/25/overheid-blijft-doorgaan-met-illegale-afvalpraktijken/|titel=Overheid blijft doorgaan met illegale afvalpraktijken|bezochtdatum=|auteur=Sharina Henriquez|datum=2020-08-25|werk=caribischnetwerk.ntr.nl}}</ref> {{Appendix}} ------------------- {{Databox}} '''Cunucu Arikok''' ta un museo habri den [[Parke Nacional Arikok]], cu ta sirbi como mustra di e manera di biba di antaño. E ta un di e atraccionnan principal di Parke Nacional Arikok. {{Appendix}} Fondo Prins Bernhard lo financia finalisacion di e proyecto ‘Cunucu Arikok’. Esaki ta encera un suma di mas o menos 60 mil florin. Cu Cunucu Arikok e fundacion FANAPA tin como meta pa crea un obheto cu ta duna e bishitantenan un bon impresion di kico naturalesa na Aruba tin pa ofrece. ‘Na e lugá úniko aki nos ta haña vegetashon eksuberante riba un pida tereno kaminda diferente formashon geológiko ta uni den otro, ku ta visibel den kunuku pa medio di diferensianan den tipo di tera i baranka i kaminda un kantidat grandi di parha i bestia di tera tambe ta biba.<ref> Prins Bernardfonds steunt afbouw project Cunucu Arikok. "Amigoe". Curaçao, 14-09-1989, p. 6. Geraadpleegd op Delpher op 25-04-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642757:mpeg21:p006</ref> E sub-proyecto “Cunucu Arikok”, di Stinapa Aruba, lo wordo financia door di Fondo Prins Bernhard, a haya sa di Stinapa. E proyecto aki ta data for di aña 1980 ora cu Departamento di Desaroyo Economico (DECO) den colaboracion cu otro instancianan local a desaroya un proyecto grandi pa crea un parke nacional Arikok-Jamanota na Aruba. Stinapa Aruba tin 785 hectar riba huur di gobierno. Esaki ta Sero di Arikok y e area rond di dje. E sitio ta situá eksaktamente na e frontera di dos formashon di piedra geológiko: e diabase schist-tuff i e tonalite. Hopi impreshonante den e parti abou ta numeroso formashon ku ta konsistí di blòki grandi di tonalita rondoná den kua eroshon a krea e formanan mas straño i imponente. Komo ku e cunucu ta protehá di e bientunan komersial konstante i salu dor di e seru di Arikok, e tin un vegetashon relativamente eksuberante. Tin un kantidat di palu hopi bieu, grandi i kompletamente krese, ku ta un raridat riba e isla. Konenchi, parakeet ta biba einan i hopi bia por mira otro parhanan manera trupial, chuchubis i perdiz. Kaskabel tambe ta presentá, pero bo mester ta un eksperto pa haña un: nan ta lastra bai ora hende yega serka.<ref>Natuurpark met cultuur-historisch monument Bernhard-fonds neemt Cunucu Arikok voor zijn rekening. "Amigoe". Curaçao, 30-11-1985, p. 9. Geraadpleegd op Delpher op 25-04-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643304:mpeg21:p011</ref> {{Stub}} ChatGPT: Cunucu Arikok ta un lugá histórico i kultural importante den Parke Nacional Arikok na Aruba. E palabra "cunucu" ta referí na un plantashon chikí òf un kas di campo, i den e kontektu aki, e ta referí na un plantashon ku a pertenesé na Arie Kok, un agricultor Hulandés. E nòmber di e parke mes, Arikok, ta derivá di su nòmber. ​ Wikipedia – Die freie Enzyklopädie 🏡 Historia i Signifikado Cunucu Arikok a forma parti di e desaroyo di Parke Nacional Arikok. E área a sirbi komo un plantashon chikí, i su kas di torto (kas di adobe) a keda preservá komo un ejemplo di bida rural tradicional Arubano. E kas a rekonstruí usando método tradicional pa mustra e estilo di bida di e tempu ey. ​ wheninaruba.com 🌿 Naturalesa i Kultura E área rondó di Cunucu Arikok ta riku den flora i fauna lokal, inklusí mata di divi-divi, kaktus tropikal, i otro planta medikinal. Tambien, den e área por haña desèño riba piedra di Indjanan nativo, ku ta indiká e presensia di pueblo indígena den e región. ​ 🥾 Rota di Hike E Cunucu Arikok Trail ta un ruta di hike fasil, ideal pa famia i visitante ku ta buska un introdukshon na e parke. E trail ta kuminsá na e sentro di bishita i ta dura mas o ménos 2 ora. Durante e hike, bo por wak e kas rekonstruí, flora lokal, i arte rupestre. ​ wheninaruba.com +2 things-to-do-in-aruba.com +2 boardwalkaruba.com +2 🗺️ Lokal i Atraktividatnan Serka Cunucu Arikok ta lokalisa serka di otro atraktividatnan den e parke, manera Kueba Chiki, un kueba ku desèño riba su muraya, i Dos Playa, un playa doble popular. E ruta ta pasa tambe serka di Sero Arikok, un di e punto mas haltu di Aruba. ​ AllTrails.com [[:Kategoria:Seru na Aruba]] Sinds enkele járen bezit Aruba een national park. Een uitgestrekt terrein in de omgeving van de Arikok en Jamanota tot aan de noordkust toe. Een kleiner deel van dit park is omheind d.m.v. een “slavenmuur”, aangelegd door de Stinapa. Dit park, gelegen in de luwte van de Arikok, is alleszins de moeite waard en bij uitstek geschikt voor een wandeling op een zondagna¬ middag. De ingang bereikt men door op de zándweg naar de Jamanota de Stinapaborden te volgen. Een keurig aangelegd pad maakt de wandeling tot een waar genoegen. Op de steile gedeelten zijn stenen trappen aangelegd met zelfs een leuning. Men bevindt zich werkelijk in een uniek stukje Arubaanse natuur. Enorme rotsblokken, praktisch alle soorten planten die op Aruba in het wild groeien en schitterende vergezichten. Door de beschutte ligging groeien de Watapana’s zoals het hoort: gewoon rechtop. Onder de enorme kruinen zijn banken aangebracht, waarop het koel rusten is. Dát is pas rusten met enkel vogelgeluiden om je heen, alleen het gekrijs van de parkieten zou aangepast moeten worden. Konijntjes schieten heen en weer. Een zijpaadje voert ons naar een overhangende rots, waar zich Aruba’s bekendste indianentekens bevinden. Bezoekers doen er goed aan een fotocamera mee te nemen, vooral de natuurfotograaf zal behoorlijk aan zijn trekken komen. Het wandelpad mondt uit bij een gerestaureerd lemen huisje. Het is geheel in stijl gehouden. Ook de omgeving van dit huisje wil de Stinapa aanpassen aan het leven van vroeger. Cunucu Arikok is een waardevol projekt, zowel voor de lokale bevolking als de toerist, die wat meer wil zien dan alleen het strand en het casino. Bekijk op uw gemak de foto’s en trek er op uit. Kan heel gezond zijn. (skol i Komunidat november 1986) foto’s: Rinus de Graaff ===Stampia di 75 cen=== Cunucu Arikok ta keda na pia di Sero Arikok, na e parti west unda no tin mucho biento. Den pasado nan a practica aki agricultura y cria di bestia, pero no na gran escala. E cunuqueronan tabata biba den cas di torto, esaki ta un cas traha di lodo. E cas di torto cu nos ta mira awendia den Cunucu Arikok a keda construi na 1985, perfectamente imita na e manera tradicional.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2006-11-01/page/n30/mode/1up?q=cunucu+arikok+skol Post Aruba N.V. kier mustra e beyeza di Parke Nacional Arikok], BDA (1 di november 2006)</ref> Pa e spannan di dak nan a uza flambeu (palo di cadushi) y e murayanan ta traha di un mezcla di lodo y yerba. ===Stampia di 100 cen=== Despues di core riba e caminda cu ta pasa door di e parke, nos ta yega na e punto mas halto, esta Miralamar. For di aki bo tin un bista riba lama na ambos banda di e isla. Den cielo tin un warawara (ployborus plancus) ta bula y ta busca un coneu of un cabrito morto. E paisahe ta caracteriza pa duinen aki ta cubri un espacio di mas o menos 2 hectarea. Nan ta consisti di santo blanco di coral cu e biento di Noordoost ta supla riba e isla. Riba e duinen ta crece algun palo di druif y di oleifi cu te hasta den tempo seco ta mustra berde. Ken lo por haya e shoco dilanti di e monton di piedranan? Shoco bo ta hay’e solamente na Aruba. ------------------ == Manchebo Beach == {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais| variante = a | nomber = Manchebo Beach | nomber_oficial = | nomber_nativo = | tipo = Playa | pais = {{ABW}} | alias = | lema = | imagen = | descripcion = | multi-imagen = <!-- Utilisa plantia {{Multiple image}} --> | tipo_division_adm = Region | division_adm = [[Oranjestad West]] | zoom = 14 }} (Van een onzer verslaggevers) WILLEMSTAD. — Bij PB 1965 no 34 is verschenen het landsbesluit, dat het besluit van het Bestuurscollege van Aruba goedkeurt om een perceel grond van ongeveer 16.225 m 2 voor zestig jaar in erfpacht uit te geven aan Machebo Beach Hotel NV te Manchebo.<ref>Erfpacht Manchebo. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 30-03-1965, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 22-04-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462582:mpeg21:p003</ref> -------------- {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais| variante = a | nomber = Cueba Huliba | nomber_oficial = | nomber_nativo = | tipo = Cueba | pais = {{ABW}} | alias = | lema = | imagen = Bat Cave Formations.jpg | descripcion = | multi-imagen = <!-- Utilisa plantia {{Multiple image}} --> | tipo_division_adm = Region | division_adm = [[San Nicolas]] | zoom = 14 }} '''Cueba Huliba'''[1][2] (tambe konosí komo Baranca Sunu ku ta nifiká “Baranka Desnudo”) ta un cueba Guadirikiri of Cueba di Guadirikiri ta un espacio natural bou di tera na Aruba, den Parke Nacional Arikok na mas of menos 1,4 km di Fontein. es.wiki:'''Cueba Huliba'''[1][2] (tambe konosí komo Baranca Sunu ku ta nifiká “Baranka Desnudo”) ta un cueba riba e isla Karibense di Aruba,[3][4] apodá e “tùnel di amor”[5] pa su entrada den forma di kurason. E entrada ta via un trapi skerpi i smal ku ta hinka den e kueba. E tin sinku entrada. Na algun lugá, bo mester bùig pa wak e formashonnan. Flashlights ta nesesario pa eksplorá e koredó di 300 pia (91 m) largu, ya ku ta totalmente skur paden di e kueba. E kueba ta yená ku formashonnan di stalagmita i stalaktita den e piedranan di kalki. Dos espesie di bat ku ta biba den e kueba aki ta e Leptonycteris curasoae i e Macroglossus sobrinus. Ta interesante pa nota cu vleermuis, despues di drumi den cueba durante dia, ta bula sali den horda en busca di cuminda. E salida for di e tùnel ta dor di un seri di trapi ku ta grabá den e baranka i ta basta riesgoso. Den un di e kambernan, e Birgen Maria a wòrdu grabá den un formashon di baranka natural. Leyenda ta menshoná historianan tokante piratanan ku lo a biba den e kueba pa skonde nan tesoronan, ounke no tin evidensia pa konfirmá esaki. {{Appendix}} [[:Kategoria:Aruba]] ----------------- {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais | variante = a | nomber = Cueba di Fontein | nomber_oficial = | nomber_nativo = | tipo = Cueba | pais = {{ABW}} | alias = | lema = | imagen = | descripcion = | multi-imagen = <!-- Utilisa plantia {{Multiple image}} --> | tipo_division_adm = Region | division_adm = [[San Nicolas]] | zoom = 14 }} E '''Cueba di Fontein''' ta un cueba situa na costa nort-oost di [[Aruba]], den e [[Parke Nacional Arikok]]. ** Fontein Cave: Longer than the Quadirikiri Cave, the Fontein Cave contains pathways that stretch to the limestone walls further down. Here is also where prehistoric drawings can be seen. Though this cave does not have its own legend, this was speculated to have been occupied—or at least used by prehistoric Arawak settlers on the island for rituals and other spiritual ceremonies.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20240403.pdf Visit the island’s popular cave sites!], Aruba Today (3 di april 2024)</ref> This popular cave is located along the northeast coast in National Park Arikok near Boca Prins. The Fontein Cave is well known for its native Arawak Indian rock paintings which can still be found on the walls and ceilings. The brownish-red paintings were left by Caquetios and graffiti imprinted by European settlers. {{Appendix}} [[:Category:Aruba]] es.wiki:'''Cueba di Fontein''' Cave[1][2] ta un cueba chikito cerka di Boca Prins na e parti nort di e isla di Aruba.[3][4][5] E ta bon konosí pa su dibuhonan di muraya nativo Arawak, ku a wòrdu grabá pa Nativonan Merikano dekorativamente riba e murayanan di piedra i parti di e plafond mas plat di e kueba ku kombinashonnan di koló kòrá òf maron-kòrá-maron òf lila; Esaki ta duna pista tokante e historia di e amerindionan. E kueba ta aksesibel for di un “baranka di terasa di piedra di kalki di koral” i tin un largura di 3 meter (9.8 pia) i un haltura di 2 meter (6 pia 7 inch). E sala di entrada, ku ta habrí pa bishitantenan, ta 4 meter (13 pia) haltu i ta ekstendé te na un profundidat di 50 meter (160 pia). Komo ku e ta un formashon geológiko di piedra di kalki, i debí na filtrashon di awa, formashonnan di stalagmita i stalaktita di koló, tamaño i forma hopi straño a wòrdu produsí. Murciélago ta traha nèshi den kavidatnan di kueba den nan búskeda nokturno pa rekohé kuminda, ku ta konsistí di nèktar i pólen. Tin registronan ku e indjannan Araucano a usa e kueba aki pa hasi nan ritualnan i seremonianan tribal. --------------------- '''Blackstone Beach''' ta un playa na costa nort den region di .., den PArke Nacional Arikok. (Oranjestad)—Nomber for di su mas karakterístika rekonosibel, e Piedra Pretu Playa casi ta representa lo contrario di e beachnan tipico di Aruba. Pa un, e tin santu pretu i ta cubri cu piedranan liso preto. Na di dos lugá, e ta keda na e parti nort di e isla, leu for di e blanku playanan di santu di den e region sùit. Pues, si bo ta sinti bo kla pa algu diferente—òf si ta dia kontrali, bishitá e Playa di Blackstone.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20250305.pdf Blackstone Beach], Aruba Today 95 di maart 2025)</ref> Blackstone Beach ta mustra e mas banda natural di Aruba: e piedranan cu tapa e playanan i e forma di dje a wòrdu trahá pa mil añanan via erupshonnan volkániko, koral moveshonnan di ref i aktividat di ola di e parti nort rural di e isla. Situá mas ost di e Brug Natural i Playa di Andicuri, e Blackstone Beach ta relativamente fásil pa haña akseso. Unabes bo pasa e Formashon di Baranka Ayo, tuma e Kaminda di Andicuri ku ta hiba na Andicuri Laman. Einan, bo por stashoná bo outo i hasi un kaminata di 1km pa Blackstone Beach. E playa aki ta forma parti di e Arikok Parke Nashonal i pues ta un sitio ku ta wòrdu konserbá. Esaki ta e motibu pakiko e ta tambe relativamente intakto pa komersial influensianan. Apesar di a wòrdu yamá un playa, tene kuenta ku e no ta konsehá pa landa den awa, manera e koriente ta hopi fuerte i por desviá bo fásilmente mas leu den oséano salbahe. Pero, ainda bo por disfrutá di un espektakular bista di e piedranan i e parti nort oséano ku ta ekstendé dilanti di e playa i saka un potrèt ku bo amigunan òf famia (Oranjestad)—Named after its most recognizable feature, the Blackstone Beach almost represents the opposite of the typical Aruban beaches. For one, it has black sand and is covered in black smooth stones. Secondly, it lies on the northern side of the island, away from the white sandy beaches of in the southern region. So, if you feel up for something different—or if it’s opposite day, visit the Blackstone Beach. Blackstone Beach shows the more natural side of Aruba: the stones that cover the beaches and the shape of it has been crafted for thousand years via volcanic eruptions, coral reef movements and wave activity of the rural northern part of the island. Located further east to the Natural Bridge and Andicuri Beach, the Blackstone Beach is relatively easy to access. Once you get passed the Ayo Rock Formation, take the Andicuri road leading up to Andicuri Beach. There, you can park your car and take a 1km hike towards Blackstone Beach. This beach forms part of the Arikok National Park and is therefore a site that is preserved. This is why it is also relatively untouched by commercial influences. Despite being called a beach, do note that it is not advised to swim in the water, as the current is very strong and can easily stray you further in the wild ocean. However, you can still enjoy a spectacular view of the stones and the northern ocean that stretches out in front of the beach and take a picture with your friends or family --------------- {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais | variante= a | tipo = Playa | nomber = Boca Prins | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} | border = infobox | perrow = 1/2 | caption_align = center | image1 = | caption1 = | image2 = Plantage in Boca Prins op Aruba, Bestanddeelnr 252-7977.jpg | caption2 = Plantashi Boca Prins na 1947 | image3 = | caption3 = }} | tipo_division_adm = Region | division_adm = [[Santa Cruz]] | tipo_subdivision_adm = Zona | subdivision_adm = [[Parke Nacional Arikok]] | tipo_subdivision_adm2 = | subdivision_adm2 = | descripcion = | pais = {{ABW}} | zoom = 13 }} '''Boca Prins''' ta un boca na e costa nort-oost di Aruba, situa den [[Parke Nacional Arikok]]. Kontenido Deskripshon Situá den Parke Nashonal Arikok, e bahia di santu ta un destinashon turístiko popular. E playa di santu blanku sin vigilansia ku duinen ta solamente 55 meter largu i no ta ofresé ningun otro fasilidat. Landamentu por ta peligroso debí na e koriente fuerte i konstante i ta rekomendabel solamente pa landadónan eksperensia, si ta. E bahia ta wòrdu bishitá de bes en kuando pa surfistanan, pero no ta wòrdu konsiderá un di e lugánan di buseo sobresaliente di e isla. [ 1 ] Un kaminda di santu ku baranka di piedra di kalki ta hiba na e bahia via un trapi di palu. E piedranan di Boca Prins ta e habitat di Cnemidophorus arubensis , un lagadishi di karakol ku ta wòrdu hañá solamente na Aruba. Banda di Boca Prins tin un di e plantacionnan di cunucu mas bieu na Aruba, cu a wordo cultiva pa colonialnan Hulandes den siglo 16. E nòmber di e bahia ta derivá for di e plantashon di Prins di ántes den serkania. https://de.wikipedia.org/wiki/Boca_Prins E entrada aki, unda e [[rooi]] di e mesun nomber ta basha den lama, probablemente ta haya su nomber for di Paulus Printz, kende a wordo manda pa e colonia di Curacao door di WIC pa descubri mineralnan. Despues di no a haya oro ni na Curacao ni na Bonaire, el a yega Aruba dia 14 di juni 1725 y a establece banda di e costa noordoost di e isla.<ref>Vivienno Frank. 2019. ''Aruba en een keuze uit haar toponiemen.'' ISBN:978-0-359-65900-5, pag. 74-75</ref> '''Boca Prins''' ta un [[bahia]] na e costa nort-oost di [[Aruba]], situa den [[Parke Nacional Arikok]]. Deskripshon Situá den Parke Nashonal Arikok, e bahia di santu ta un destinashon turístiko popular. E playa di santu blanku sin vigilansia ku duinen ta solamente 55 meter largu i no ta ofresé ningun otro fasilidat. Landamentu por ta peligroso debí na e koriente fuerte i konstante i ta rekomendabel solamente pa landadónan eksperensia, si ta. E bahia ta wòrdu bishitá de bes en kuando pa surfistanan, pero no ta wòrdu konsiderá un di e lugánan di buseo sobresaliente di e isla. [ 1 ] Un kaminda di santu ku baranka di piedra di kalki ta hiba na e bahia via un trapi di palu. E piedranan di Boca Prins ta e habitat di Cnemidophorus arubensis , un lagadishi di karakol ku ta wòrdu hañá solamente na Aruba. Banda di Boca Prins tin un di e plantacionnan di cunucu mas bieu na Aruba, cu a wordo cultiva pa colonialnan Hulandes den siglo 16. E nòmber di e bahia ta derivá for di e plantashon di Prins di ántes den serkania. https://de.wikipedia.org/wiki/Boca_Prins == Mira tambe == * [[Playanan di Aruba]] {{Commonscat}} {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=de|oldid =205170166|titulo=Dos Playa}} {{References}} ;Lista di fuente *[http://nl.aruba.com/activiteiten/dos-playa Dos Playa] riba nl.aruba.com *[https://www.surfline.com/surf-report/dos-playas/5842041f4e65fad6a7708e27 Dos Playa Surf] riba surfline.com }} [[:Category:Luga na Aruba]] ---------------------------- {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais | variante = a | nomber = Cueba di Huliba | nomber_oficial = | nomber_nativo = | tipo = Cueba | pais = {{ABW}} | alias = Tunnel of Love | lema = | imagen = | descripcion = | multi-imagen = <!-- Utilisa plantia {{Multiple image}} --> | tipo_division_adm = Region | division_adm = [[San Nicolas]] | zoom = 14 }} **The Huliba Cave/ Tunnel of Love The Huliba Cave, formerly known as the Tunnel of Love, was once open to the public, and was the biggest and most accessible of all three caves. This cave had five chambers, including one that is heartshaped. This cave had narrow stairs that led to long pathways deep into the cave, with a staircase leading to the exit on the other side. In one of the chambers, there used to be the carving of the Virgin Mary, put there for the protection of the cave. However, the Huliba Cave has been permanently closed for a few years now, as a way to preserve the bat population that lives in the cave. These Long Tongue Fruit Bats and Insect Eater Bats are very important to the ecosystem of the island. Though this cave is no longer accessible to the public, it surely is interesting to learn more about the history of these caves and the Awarak tribes that resided or utilized them.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20240403.pdf Visit the island’s popular cave sites!], Aruba Today (3 di april 2024)</ref> Do note that these caves are very dark, humid, hot, and are inhabited by bats. Do wear comfortable clothing and shoes, as the pathways in these caves may be rough and bumpy, and don’t forget to bring a lashlight! {{Appendix}} [[:Category:Aruba]] ---------------------------- {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais | tipo= Bario | name = Eagle | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} | border = infobox | perrow = 2/2 | caption_align = center | image1 = | caption1 = | image2 = | caption2 = }} == Eagle (Aruba) == '''Eagle''' ta un bario di [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad, capital di Aruba. == Historia == Den comienso di añanan 20, Aruba a conoce dos refineria. Na aña 1924 a establece Lago Oil & Transport Ltd y despues na aña 1927 De [[Arend Petroleum Maatschappij]]. Dos refineria cu tabatin un rol masha importante den [[Di Dos Guera Mundial|Segundo Guera Mundial]], ya cu nan tabata suministra petroleo na e aliadonan. Ta di e refineria ‘Arend’ e vecindario aki a haya su nomber ‘Eagle’ y tambe nos ‘Eagle Beach’. Minister Maduro a comparti un tiki historia: “E refineria Eagle aki a duna trabou na mas cu shete mil trahado di 58 diferente pais. Den e area aki, e refineria a traha e fabrica pa refina e petroleo, un laboratorio y un brandweerkazerne. Tambe nan a construi nan sede ‘hoofdkantoor’ cu ta exactamente e edificio caminda nos ta para actualmente”. E mandatario tambe a trece dilanti cu e refineria a construi casnan special pa e personal di refineria, algun cas den e bario, e Eagle tennis club y e hospital cu tey ainda.<ref>[https://awemainta.com/wp-content/uploads/2024/02/AM240221.pdf Minister Maduro di Cultura a haci e desvelo di e ‘Ruta Historico di Eagle’], Awemainta (21 di februari 2024) </ref> E ‘Ruta Historico di Eagle’ ta un ruta pa cera conoci cu e historia di e bario di Eagle, e refineria di Eagle y Aruba su rol importante pa aliadonan den Segunda Guera Mundial. E storia di e refineria di Eagle, un tempo simbolo di e poder industrial di Aruba hunto cu Lago na San Nicolas, ta conta nos e desaroyo di Aruba den tempo for di su comienso na 1924 te na e desmantelamiento den añanan cincuenta y sesenta caminda cu a traha espacio pa turismo cual te cu awe en dia ta e pilar economico mas importante di Aruba. E proyecto di ‘Eagle History Tour’ lo crea un conexion entre e historia, herencia cultural industrial di Aruba y nos turismo, creando un atractivo nobo pa nos bishitantenan pero tambe lo educa localnan y principalmente e generacionnan mas jong tocante Aruba su historia industrial y e rol importante di e refineria di Eagle den e di Dos Guera Mundial asina e mandatario a trece den su discurso. Ademas den un futuro cercano lo pone borchinan na cinco diferente sitio cu QR code cu ta contene informacion importante di historia di e sitio den cuatro diferente idioma, mas obhetonan di arte y programanan educativo. Aruba tabatin un rol importante den Segundo Guera Mundial cu e dos refinerianan aki cu Alemania tabatin wowo riba Aruba y nan a manda un submarino pa bin destrui e dos refinerianan aki pa stroba e aliadonan haya nan combustibel. Asina e submarino a tira riba e tankero Arkansas y a mata varios hende entre otro Bonerianonan. Tambe e submarino a manda torpedo pa destrui e dos refinerianan cu danki na nos Señor Dios esakinan a faya nan proposito. {{Appendix}} -------------------------------------- {{Infobox luga den pais | tipo= Bahia y haf | name = Plantashi Prins | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} | border = infobox | perrow = 2/2 | caption_align = center | image1 = Zeilschip bij de Yachtclub van Aruba. Op de achtergrond de Lago-olieraffinaderij, Bestanddeelnr 252-3982.jpg | caption1 = Barco di bela cu refineria den fondo | image2 = De haven van de Lago-olieraffinaderij in San Nicolas op Aruba, Bestanddeelnr 252-8041.jpg | caption2 = }} {{Databox}} '''Plantashi Prins''' ([[Hulandes]]: Plantage Prins), originalmente un plantacion di coco na Aruba, [1] [2] a mira su cas reconstrui den añanan 1950. E decadensia di palma, atribuí na malesa, a kondusí na e stòp di produkshon di kunuku. 3] Na 1911, e mapa di Werbata-Jonckheer a identifiká Prins Plantation komo un di e 23 plantashonnan mayoritariamente chikitu karakterisá pa agrikultura kombiná, palu di koko i kas. Ademas, un plantashon mas grandi tabata situá paden, nort di Oranjestad na San Barbola, lugá di nasementu di Virginia Demetricia. E township Savaneta en realidad a surgi for di un plantacion gubernamental cu despues a transforma den un pueblito chikito. 4] == Etimologia == E plantacion ta derivá su nòmber for di un ingeniero di mina suédo Paulus Printz, ku a biba den e área durante di dies-ocho siglo, mientras tabata buska oro den nòmber di e administradornan di e kamber di Amstedam di e kompania Hulandes di West India. Segun e mapa di Van Raders di 1825, e ruina di su kas (No. 37) tabata situá riba e muraya na nortwest di e plantashon, pero for di e tempu ei e ruina a disparsé. E tapa di e seru, ku ta eksponé na bientu, tabata mas faborabel pa biba ku e arroyo ku tabata protehá pa bientu. [5] [6] Printz a traha na Aruba for di 14 di yüni 1725, te ku 3 di yüni 1727, ora ku el a risibí un òrdu di Amsterdam pa stòp e trabou. [ 7] == Panorama general == E kas original di plantacion den e arroyo no ta pará mas, i e struktura ku a sigui, un kas di pais konstruí den añanan 1930, ta awor den un estado di ruin. 6] Situá 2.5 kilometer for di e sentro di bishitante i aproksimadamente 600 meter for di e plantahe Fontein den Parke Nashonal Arikok, un kaminda ta hiba na e plantahe Prins históriko, ku anteriormente tabata di propiedat di Sr. Mokki Arends,[8] i dos arroyos bisiña, Rooi Prins i Rooi Dwars. E arroyos aki un tempu tabata nutrí palu di koko i palu di fruta. Mientras cu e coconutnan a desaparece, y solamente algun mata di fruta a keda, e vegetacion nativo ta prospera mas densamente cu riba e colinan circundante. 1] Te ku 2023, apesar di plannan inisial, e renobashon i transformashon di e ruinanan di e plantashon Prins den e Prins Center, ku ta presentá proyektonan di demonstrashon riba aktividat agrikultoral di plantashon tempran, no a tuma lugá ainda. E integrashon di e Prins Center den e diseño nobo di Parke Nashonal Arikok ta keda pendiente. Ta konsehábel pa konsiderá pa destahá e importansia históriko di Prins Center su nòmber den e sentro mes. 9] {{Appendix}} ------------------------ {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =59895500|titulo=Pos Chikito}} {{References}} }} == Mira tambe == * [[Lista di luga na Korsou]] {{Commonscat}} {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =62603301|titulo=Suffisant (Curaçao)}} {{References}} }} ---------- {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais | variante = a | nomber = Bushiribana | nomber_oficial = | nomber_nativo = | tipo = Bario | pais = {{ABW}} | alias = | lema = | imagen = Gouddelving bij Bushiribana op Aruba, Bestanddeelnr 252-7961.jpg | descripcion = Mina di oro na Bushiribana na Aruba (1947). Na 1946, despues di 30 aña, a cuminsa e mina di oro atrobe pero esaki no a resulta lucrativo. | multi-imagen = <!-- Utilisa plantia {{Multiple image}} --> | tipo_division_adm = Region | division_adm = [[Paradera]] | zoom = 14 }} '''Bushiribana''' ta un luga den region di [[Paradera]] na kosta nort di [[Aruba]].[1] E ta mihó konosí pa e ruinanan di stempel di oro. == Geologia == Na final di e periodo di Kretáseo, kambionan geológiko signifikante a tuma lugá riba Tera. Piedranan fluido nobo, conoci como e batholith di Aruba, a pusha ariba door di scheurnan den e volcan antiguo, e Formacion di Lava di Aruba. E piedranan aki a forma koredónan i a solidifiká. Un di e tiponan di piedra cu a sali for di esaki ta gabbro. Gabbro tin un koló di antrasit i ta mustra mineralnan briante ora inspekshoná mas di aserka. E ta wòrdu hañá den e área di Matividiri. E tipo di piedra aki a wòrdu usá den konstrukshon di e planta di stèmpel di oro di Bushiribana.[2] Rush di oro Oro laba abou ta konosí komo oro aluvial. E ta laba den forma di stòf di oro, pida di oro, grano di oro i tin bia pida di oro. Despues di e rush di oro Arubano di 1824 pa 1829, den cual a haya oro aluvial, e cantidad eventualmente a baha y e depositonan di oro no a duna mas. Den transkurso di siglo, kompanianan di oro a kuminsá buska e fuente di e oro aki, e venanan di kuarso. Tin bia e adernan aki a surgi i despues a disparsé bou di tera atrobe.[3] Stempel di Oro Durante e periodo di 1872 pa 1915, ora ku oro tabata wòrdu mina riba e isla, dos molina di oro tabata operá.[3] Esakinan tabata e planta di stèmpel di oro di Bushiribana i e planta di smelt di oro di Balashi.[4] Na 1872, Aruba Island Gold Mining Company a construi un smelter y stempel mill di oro na Bushiribana, den curason di e area di mineria di oro cuarzo. Tambe e compania a construi e prome pier den haf di Aruba, yama Waaf di Compania riba Forti Abou, y a traha un caminda di dies kilometer pa transporta e mashinnan. E industria di stèmpel di oro tabata inkluí mashinnan di vapor, mulina di stèmpel, reservorionan di awa dushi i fòrnunan. E fábrika a hasi pèrdida pa binti aña. E oro a wòrdu saka dor di kombin’é ku merkurio, perdiendo mas o ménos mitar di e oro. For di 1897, e montonnan di shushi di Bushiribana a wòrdu retrabá usando e proseso di sianuro ku a wòrdu inventá resientemente, i ta e ora ei so e minamentu di oro a bira algu probechoso. Na 1899 un molina di stèmpel na Balashi a tuma over e trabou.[3] E oro prinsipalmente tabata bini di un di e dos shen venanan di kuarso ku ta karga oro ku a bini na superfisie for di e profundidatnan di Aruba kantu di kosta nort.[3] ---------- == Sero Colorado == On your way to Baby or Roger’s Beach, you’ll pass by the famous Red Anchor at what was once the entrance to the Colony residential community and be greeted with red soiled hills by the coast. This is Sero Colorado. Named after the 30-meter, deep red, limestone hill, Adriaan Laclé “Sero Colorado” translates to “Colored Hill”. Sero Colorado has deep historical ties with the once-thriving phosphate industry in the area. Matter of fact, there are still under- ground shafts and passages deep in Sero Colorado from the time of phosphate mining. In 1958, the re- finery at the time, Lago, adopted this name for the residential section of its employees.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20241118.pdf Place names in San Nicolas and their origins], Aruba Today (18 di november 2024)</ref> -------- {{Infobox luga den pais | tipo= Isla di rif | variante = a | name = Renaissance Island | alias = Sonesta Island | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} | border = infobox | perrow = 2/2 | caption_align = center | image1 = | caption1 = | image2 = | caption2 = | pais = {{ABW}} | region = [[Santa Cruz]]? }} '''Renaissance Island''' (antes Sonesta Island [1]) ta un isla di rif privá dilanti costa di Aruba na haltura di e pista di aterisahe di [[Aeropuerto Internacional Reina Beatrix]]. Bista general E isla di ref di koral di 16 hektar a wòrdu kumprá pa Sonesta Hotels, i a habri na 1989 komo Isla di Sonesta.[2] Na 1991, Sonesta a wòrdu atkerí pa Ramada Renaissance Hotels, i e isla a wòrdu renobá komo Renaissance Island.[3] E ta un isla priva cu por wordo bishita solamente den dia. E isla di ref alargá ta ofresé playanan blanku, mondinan di mangel i un variedat grandi di parhanan.[1] Tin dos playa: Iguana Beach ta pa famianan, i Flamingo Beach ta pa adulto. Iguana Beach ta haña su nòmber for di e iguanan ku ta biba riba e playa. Flamingo Beach ta e unico luga na Aruba cu tin flamingo cu a wordo introduci. Tur dos espesie di animal tin bia ta bishitá e otro playa tambe.[4][5] Entre 7:00 AM y 7:00 PM un boto ta sali for di e hotel Renaissance Aruba pa e isla di rif. Huespetnan ku no ta di hotèl por biaha pa un pago.[6] Dos avion chikí, un Beechcraft Model 18 i un Convair 400, a wòrdu hundi na kosta pa krea un lugá di buseo. Ta posibel pa pasa anochi den un cabana (hut chikitu) riba e isla.[5] -- == Historia == nl.wiki:E isla di 16 hectar riba rif di Bucuti a ser cumpra pa Sonesta Hotels, y a habri na 1989 como isla Sonesta.<ref>Amigoe, [https://www.delpher.nl/nl/kranten/view?query=sonesta+island&coll=ddd&sortfield=date&page=1&facets%5Bspatial%5D%5B%5D=Nederlandse+Antillen&identifier=ddd:010642557:mpeg21:a0071&resultsidentifier=ddd:010642557:mpeg21:a0071&rowid=2 Sonesta hotel en Sonesta Island: uniek hotelproject], 14 februari 1989</ref> Na 1991, Ramada Renaissance Hotels a kumpra Sonesta, i e nòmber di e isla a kambia pa Renaissance Island.[ 3] Ta un isla privá cu por wordo bishita solamente den dia. E isla di rif ta un isla largu ku ta ofresé playa blanco, palo di mangrove i un variedat grandi di parhanan. 1] Renaissance-eiland (voorheen Sonesta eiland),[1] is een 16 ha groot koraalrifeiland, officieel bekend als het Bucutirif [2][3] voor de kust bij Oranjestad, Aruba. en grenst aan de Rifeilanden van Oranjestad. Het eiland is particulier bezit en heeft de enige privé-stranden op Aruba.[4] Er zijn twee stranden: Iguana Beach en Flamingo Beach. Een Beechcraft 18 en een Convair 400 zijn allebei bewust ongeveer 50 meter (46 m) uit de kust gezonken om een duikplaats te creëren.[5] Flamingo's zijn te zien op het eiland.[6] Ze zijn echter niet inheems op Aruba.[7] de.wiki:Renaissance Island is een ongeveer 48 hectare groot, particulier gebruikt, smal en ongeveer 3,8 kilometer lang eiland voor de kust van het hoofdeiland Aruba . de.wiki:Renaissance Island ta un isla privá di mas o ménos 48 ektar di largura, estrecho i di mas o ménos 3,8 kilometer largu, na kosta di e isla prinsipal Aruba. {{Appendix}} Renaissance Island (anteriormente Sonesta Island),<ref>{{citeer web|titel=Sonesta Island | url = https://www.tripadvisor.com/ShowTopic-g147247-i144-k845765-Sonesta_Island-Aruba.html | accessdate = 2020-03-04}}</ref> ta un isla di 16 hectare di coral, ofisialmente konosí komo Bucutirif<ref>{{cite web | title =Harbour Map and Navigational Chart. From Netherlands Government chart, 1977 | url = https://www.arubaports.com/main/oranjestad/ |bezochtdatum=15 november 2020}}</ref><ref>{{citeer web | titel=Navigation Waypoints referencing to “Bucuti Island” | url=https://www.aruba-cruisingguide.com/navigation/ |bezochtdatum=15 november 2020}}</ref> for di Oranjestad, Aruba, i ta limita ku e Rifeilanden di Oranjestad. E isla ta privá i tin e úniko playa privá na Aruba.<ref>{{cite web | title =Renaissance Aruba Resort & Casino | url =http://www.fodors.com/world/caribbean/aruba/review-40803.html | accessdate = 2014-08-20}}</ref> Tin dos playa: Iguana Beach i Flamingo Beach. Un Beechcraft 18 i un Convair 400 tur dos a keda sink deliberadamente mas o ménos 50 meter (46 m) for di costa pa crea un lugá di buceo.<ref>{{cite book | last =Huber | first =Joyce | title =Best Dives of Aruba, Bonaire & Curaçao | publisher = Hunter Publishing, Inc | date =2011 | isbn = 9781588437495 }}</ref> Flamingo ta ser mira riba e isla.<ref>{{cite web| last =Suri | first =Charu | title =Where to see Flamingos in Aruba | url =http://www.afar.com/highlights/where-to-see-flamingos-in-aruba | accessdate =2014-08-20}}</ref> Sinembargo, nan no ta nativo di Aruba.<ref>{{cite web|url=https://journalistontherun.com/2017/07/01/everything-you-need-to-know-about-flamingo-island-aruba/|title=Everything You Need To Know About Flamingo Beach Aruba|date=1 July 2017|publisher=}}</ref> == Lokashon y uzo == E isla ta situá mesora banda di e ruta di aterisahe RWY 11 na aeropuerto internashonal Reina Beatrix na sur di e islanan di Oranjestad. E ta comprá dor di e doñonan di un hotel di sinku strea. Riba e dos bahia di awa den forma di un U riba e isla a konstruí un restorant, barnan di playa, un sentro di spa, un kancha di voleibol i fasilidatnan pa deporte di awa i baño. E hóbennan di e hotèl ta wòrdu transportá ku e ferry di e hotèl mes. E awa di awa di e hotel ta ser transportá pa barku pa e WEB kanaal purifikashon na e isla prinsipal pa deskontaminashon. {{Appendix}} * Eduardo en Gerardo de Veer van Meta Corporation, de ontwikkelaars van het Sonesta Hotelproject (de bouw van een 320-kamer hotel in het hart van Oranjestad - Coral Reef Hotel) presenteerden de plannen in 1986 en op 30 oktober 1987 de eerste steen gelegd. * Sonesta island gelegen op het rif tegenover de [[internationale luchthaven Koningin Beatrix]]. * Vanaf de open lobby heeft men niet alleen zicht op dezee, maarook ophetkanaal, van waaruit de gasten met de boot naar het Sonesta Island kunnen vertrekken. Een traject dat slechts tien minuten duurt. Vier boten van 26 voet lang en met een capaciteit voor 29 personen elk, zullen beschikaar zijn voor het transport van de gasten van het hotel, via het kanaal, naar Sonesta Island. Op dit rifeiland, waarop tot een jaar geleden alleen maar mangroveplanten te zien waren, zijn in de afgelopen maanden twee prachtige stranden met hagelwit zand aangelegd. Momenteel worden een restaurant en bar gebouwd, waarna de whirlpools en faciliteiten voor watersporten zullen volgen.<ref>{{citeer nieuws|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642557:mpeg21:pdf|titel=Sonesta hotel en Sonesta island: uniek hotelproject|werk=[[Amigoe]]|datum=14 februari 1989|bezochtdatum= }}</ref> en.wiki:see Oranjestad, Aruba The touristically named Renaissance Island (formerly Sonesta Island)<ref>{{cite web | title =Sonesta Island | url = https://www.tripadvisor.com/ShowTopic-g147247-i144-k845765-Sonesta_Island-Aruba.html | accessdate = 2020-03-04}}</ref> is a 40 acres [[cay]] (or barrier reef) island, officially known as the Bucuti Rif<ref>{{cite web | title =Harbour Map and Navigational Chart. From Netherlands Government chart, 1977 | url = https://www.arubaports.com/main/oranjestad/ | accessdate = 2020-03-04}}</ref><ref>{{cite web | title =Navigation Waypoints referencing to “Bucuti Island” | url = https://www.aruba-cruisingguide.com/navigation/ | accessdate = 2020-03-04}}</ref> and it is off the coast near Oranjestad. It is privately owned and has the only private beaches on Aruba.<ref>{{cite web | title =Renaissance Aruba Resort & Casino | url =http://www.fodors.com/world/caribbean/aruba/review-40803.html | accessdate = 2014-08-20}}</ref> There are two beaches: Iguana Beach and Flamingo Beach. A [[Beechcraft Model 18|Beechcraft 18]] and a [[Convair]] 400 were both deliberately sunk about 50 yards offshore to create a diving site.<ref>{{cite book | last =Huber | first =Joyce | title =Best Dives of Aruba, Bonaire & Curaçao | publisher = Hunter Publishing, Inc | date =2011 | isbn = 9781588437495 }}</ref> [[Flamingo]]es can be seen on the island.<ref>{{cite web| last =Suri | first =Charu | title =Where to see Flamingos in Aruba | url =http://www.afar.com/highlights/where-to-see-flamingos-in-aruba | accessdate =2014-08-20}}</ref> However, they are not native to Aruba.<ref>{{cite web|url=https://journalistontherun.com/2017/07/01/everything-you-need-to-know-about-flamingo-island-aruba/|title=Everything You Need To Know About Flamingo Beach Aruba|date=1 July 2017|publisher=}}</ref> Awemainta 30 december 2020|Isla Priva: Di complemento pa atraccion principal|E creacion di un beach priva riba e rifnan dilanti di aeropuerto tabata otro reto grandi pa MetaCorp. E responsabilidad di esaki a cay grandamente riba e schoudernan di Rudolph Richardson na cabes di ATCO. Delft Hydraulic Engineering di Hulanda meticulosamente a diseña e isla artificial. A pone shen y shen di meternan cubico di santo blanco den bargenan cu despues a basha riba e awanan poco hunto di e rif pa crea un plataforma for di unda e backhoe y otro ekipo necesario pa traha e isla, por a para firme riba dje. E isla a habri pareu cu e hotel na 1991. Na 1999, Horcan Lenny, considera como e di dos mas fuerte pa pasa den November, a dal Aruba duro y Sonesta Island a keda den hopi mal estado. Mester a trah’e full di nobo. Despues di un candela chikito un par di aña atras, Renaissance Island ta un di e atractivonan turistico mas grandi di e isla. Conoci mundialmente como e luga pa comparti di un dia di solo y lama hunto cu flamingonan cu ta cana casualmente band’i bo. Fuera di e parhanan aki, e isla tambe ta un santuario pa hopi yuwana. {{Appendix}} --------------------- {{Infobox luga den pais | tipo= Playa | name = Hadicurari | alias = Fisherman's Hut | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} | border = infobox | perrow = 2/2 | caption_align = center | image1 = | caption1 = | image2 = | caption2 = }} | pais = {{ABW}} | region = [[Noord]] | zona = [[Palm Beach]] | zoom = 14 }} '''Hadicurari''' (''Fisherman's Hut'') ta un luga na costa west di Aruba, den e zona di [[Palm Beach]] na haltura di e hotelnan Holiday Inn y Marriott Vacation Club. Aki ta situa un waf di piscado y un parti ta wordo uza como zona pa [[windsurf]]. Hadicurari ta conoci como un sitio pa pisca unda tabatin ranchonan di piscado y un pier chikito. Den ananan 1950 tabata captura aki hopi calco. De vissershaven heeft een steiger met 92 aanlegplaatsen die in de jaren 90 van de vorige eeuw is aangelegd. Hier werd in de jaren 1950 veel calco (''strombus gigas'') gevist. Door de roofbouw is de calco in deze buurt zeer zeldzaam geworden en wordt nu beschermd.<ref>Vivienno Frank. 2019. ''Aruba en een keuze uit haar toponiemen'' pag. 111, ISBN:978-0-359-65900-5</ref> Aki tabata establece Centro di pesca Hadicurari, cu tabata organisa torneonan di pisca pa e piscadonan local.<ref>Vistoernooi Centro Hadicurari. "Amigoe". Curaçao, 09-07-1994, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 15-09-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644198:mpeg21:p005</ref> Awendia e ta fungi como restaurant.? * E pier chikito a wordo reemplasa den ananan 19 90 pa un pier grandi cu 92 luga pa boto * Den e periodo aki a lanta e Centro di pesca Hadicurari y na 2003 a funda Fundacion Centro di Pesca Hadicurari. Fundado tabata Colin Christiaans. * Anualmente ta celebra Dia di Piscado cu ta riba 29 di juni cu iun torneo di pesca. * Den e edificio di Centro di Pisca hadicurari tin un restaurant establece. Centro di Pesca Hadicurari ta percura pa brinda e piscadonan tur ayudo. Considerando cu e centro aki ta practicamente hinca entre e hotelnan grandi y luhoso; Centro di pesca Hadicurari tin cu “negosha” un tiki riba e tradicion di piscado den e centro aki. NOTES In tegenwoordigheid van de ministers Elio Nicolaas, ing. Roland Laclé en minister ing. Eddy Briesen, legde minister Charro Kelly vrijdagmiddag de eerste steen voor de vissershaven bij Hadicurari, ten noorden van het Holiday Inn Hotel. De 92 aanlegplaatsen voor de vissersboten vergt een investering van 1,4 miljoen florin. De bouw geschiedt door Camar nv.Eerste steen vissershaven. "Amigoe". Curaçao, 23-11-1992, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 14-09-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643702:mpeg21:p005 {{Appendix}} [[Category:Luga na Aruba]] --------------- {{Infobox luga den pais | tipo= Isla di rif | variante = a | name = De Palm Island | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} | border = infobox | perrow = 2/2 | caption_align = center | image1 = Sign De Palm Island.jpeg | caption1 = | image2 = | caption2 = | pais = {{ABW}} | region = [[Santa Cruz]]? }} [[File:Sign De Palm Island.jpeg|thumb|Borchi pa yega De Palm Island]] '''De Palm Island''' ta un isla di mas o ménos 10 ektar grandi, habitá, estrecho i di 1,5 kilometer largu for di costa di e isla principal di Aruba, ost di e stat di Pos Chiquito, serka di e aeropuerto internashonal Reina Beatrix. E isla ta un rif di koral ku tin un hotel, un bar i un restorant. E biahe via ferry for di e isla prinsipal ta dura mas o ménos 10 minüt. Riba e isla tin un playa ku tin un guardia i un parke di awa. E isla ta di propiedat di De Palm Tours, e operador di biahe di mas grandi na Aruba, fundá pa Wichie de Palm i kumprá pa Harold Malmberg den añanan 60 di [[siglo 20]].<ref>{{Citeer web|url=http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=24&lang=en|titel=Tourism|taal=en|uitgever=Historia di Aruba|bezochtdatum=1 september 2018|archiefurl=https://web.archive.org/web/20230621061434/http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=24&lang=en|archiefdatum=2023-06-21}}</ref> == Detayenan == E parke di awa tin un atraccion extraordinario. E bishitantenan, ekipá ku un sistema di buelo di kaska bou di awa, por bishitá e mundu tropikal di piská di e isla di koral na pia i tambe tuma imágen bou di awa di un avion Cessna 414 derotá i bou di awa. E Sea Trek helmet system tambe ta posibel pa no-swimmer i personanan ku no tin eksperensia di buelo. {{Appendix}} De Palm island is een ongeveer 10 hectare groot, bewoond, smal en 1,5 kilometer lang eiland voor de kust van het hoofdeiland van [[Aruba]], ten oosten van de stad [[Pos Chiquito]], in de buurt van de [[internationale luchthaven Koningin Beatrix]]. Het eiland is een dood [[koraalrif]] met daarop een hotel, bar en restaurant. De overtocht per ferry vanaf het hoofdeiland duurt ongeveer 10 minuten. Op het eiland is er een bewaakt strand en een [[waterpark]]. Het eiland is eigendom van [[De Palm Tours]], de grootste [[touroperator]] op Aruba, opgericht door [[Witchie de Palm]] en in de jaren zestig van de twintigste eeuw gekocht door [[Harold Malmberg]]<ref>{{Citeer web|url=http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=24&lang=en|titel=Tourism|taal=en|uitgever=Historia di Aruba|bezochtdatum=1 september 2018}}</ref> == Bijzonderheden == Het waterpark heeft een buitengewone attractie. Bezoekers, uitgerust met een onderwaterhelm-duiksysteem, kunnen te voet de tropische vissenwereld van het koraaleiland bezoeken en ook onderwateropnamen maken van een neergehaald en onder water gelegen [[Cessna]] 414-vliegtuig. Het gebruik van het Sea Trek-helmsysteem is ook mogelijk voor niet-zwemmers en personen zonder duikervaring. {{Appendix|1=alles|2= '''Voetnoten''' {{References}} '''Bronnen''' * {{citeer web|url=http://www.visitaruba.com/things-to-do/tours-and-activities/depalm-island/|titel=De Palm Island|bezochtdatum=1 september 2018}} * {{Bronvermelding anderstalige Wikipedia|taal=de|titel=Palm Island (Aruba)|oldid=165611524|datum=20170518}} -------------- '''Isla di Oro''' ta parti di e rif di Pos Grandi na costa sur di [[Aruba]], entre [[Pos Chikito]] y [[Savaneta]]. E area ta cay den e [[Parke Marino Aruba]] y ta bou maneho di [[Parke Nacional Arikok| Fundacion Parke Nacional Aruba]] (FPNA).<ref>{{citeer web|url=///C:/Users/l_de_/Downloads/BONERIANO-15-03-2024.pdf|titel=FPNA ta activo den defensa di Isla di Oro|werk=Boneriano|datum=2024-03-15|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref> == Historia == Isla di Oro a inicia na aña 1965 ora Adolf (Dochi) Oduber a construi un compleho di recreacion den forma di un barco cu den dje un restaurant, bar y sala di baile, cu el a duna e nomber "Isla di Oro".<ref>{{citeer web|url=citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462564:mpeg21:p006|titel=Opening van Isla di Oro|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-03-09|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref> E compleho ta situa 150 meter for di e costa na un laguna rondona pa mondi di mangel, pa cua mester a traha un brug y kap un caminda dor di e mangelnan.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470027:mpeg21:p006|titel=Luchtkasteel van Oduber werd restaurant in zee|werk=[[Amigoe]]|datum=1964-08-05|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref> E tempo ey e compleho tabata un atraccion turistico popular, unda tabata organisa fiesta, ademas di presentacion y shownan di artistanan conoci. E compleho, cu ta riba tereno erfpacht, a cambia varios biaha di doño-desaroyado y tabata operacional te mas o menos aña 1994 pa despues keda bandona. == Proteccion di naturalesa == Isla di Oro ta ubica den un zona di naturalesa cu un grado halto di balor y di medidanan di proteccion. Banda di ta protegi mediante e decretonan nacional ''Nieuwe aanwijzing domeingronden als natuurreservaat''<ref>[https://www.dcbd.nl/sites/default/files/documents/MinistryofJustice%282020%29_LandsbesluitNieuweAanwijzingDomeingrondenAlsNatuurreservaat.pdf Landsbesluit ''Nieuwe aanwijzing domeingronden als natuurreservaat''] ([[Afkondigingsblad van Aruba|AB]] 2020 no. 67)</ref> y ''Ruimtelijke Ontwikkelingsplan met Voorschriften 2021''<ref>[https://www.dip.aw/wp-content/uploads/2021/08/AB-2021-no.-123.pdf Landsbesluit ''Ruimtelijke Ontwikkelingsplan met Voorschriften 2021''] (AB 2021 no. 123) di 28 juli 2021.</ref>, e isla mes y e lama ta clasifica como "Marine Protected Area" (MPA) mediante decreto nacional.<ref>[https://www.dcbd.nl/sites/default/files/documents/MinistryofJustice%282018%29_LandsbesluitParkeMarinoAruba.pdf ''Landsbesluit Parke Marino Aruba''] (AB 2018 no. 77) di 20 di december 2018</ref> Adicionalmente, e area tin reconocemento internacional como un "Key Biodiversity Area" (KBA) door di Union Internacional pa Concervacion di Naturalesa (IUCN) y desde 2023 como un area RAMSAR (RAMSAR Site no. 2526).<ref>{{citeer web|url=https://www.bondia.com/corte-ta-prohibi-aruba-ocean-villas-pa-cuminsa-of-traha-na-isla-di-oro/|titel=Corte ta prohibi Aruba Ocean Villas pa cuminsa of traha na Isla di Oro|werk=BonDiaAruba|datum=2024-03-18|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref> Fuera di esey e mangelnan, tanto e mangel preto (''Avicennia germinans'') como e mangel blanco (''Laguncularia racemosa'') ta especienan di mata protegi pa ley.<ref>[https://docplayer.nl/110238034-2017-no-48-afkondigingsblad-van-aruba-landsbesluit-houdende-algemene-maatregelen-van-14-juli-2017-ter-uitvoering.html ''Landsbesluit bescherming in-heemse flora en fauna''] (AB 1995 no. 2) di 14 di juli 2017</ref> Den curso di tempo a lansa diferente proyecto pa Isla di Oro, entre nan e proyecto di un delfinario, bou e nomber di ''Dolphin Beach'' na comienso di añanan nobenta<ref>{{citeer web|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645141:mpeg21:p005|titel=Gedegen en objectief onderzoek onontbeerlijk voor Dolphin Beach|werk=[[Amigoe]]|datum=1993-05-15|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref>, y e proyecto di ecohotel, ''Zoetry Isla di Oro Aruba'', den decada 2010.<ref>{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2014-10-30/page/n2/mode/1up?q=isla+oro+parke+marino&view=theater|titel=Proyecto Isla di Oro ta bek na su concepto inicial di ecohotel|werk=BonDiaAruba|datum=2014-10-30|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref> Ambos proyecto a encontra cu resistencia di e activistanan ambiental y finalmente no a continua pa falta di e permisonan rekeri. {{Appendix}} [[:Category:Aruba]] y cu ta cay bou maneho di Fundacion Parke Nacional Aruba (FPNA). Ademas mangelnan, tanto e mangel preto (''Avicennia germinans'') como e mangel blanco (''Laguncularia racemosa'') ta especie di mata protegi pa ley. y e area tambe ta cay den ‘Natuur Gebied’ Nieuwe aanwijzing domeingronden als natuurreservaat (AB 2020 no. 67) y Ruimtelijke Ontwikkelingsplan met Voorschriften 2021; mientras cu e isla mes y e lama ta cay den Marine Protected Area (MPA) esta Landsbesluit Parke Marino (AB 2018 no. 77) Adicionalmente, e area aki tin reconocemento internacional como un Key Biodiversity Area (KBA) door di IUCN y ultimamente a wordo clasifica como un RAMSAR gebied (RAMSAR Site no. 2526) – dunando e area akinan mas balor ainda y den e caso aki, segun Silva ta expresa a nenga diferente parti di ley pero asina mes e desaroyado a continua cu e trabounan dañino pa naturalesa sin permiso. E mangelnan ta un especie protegi pa ley y e area tambe ta cay den Natuur Gebied’ Nieuwe FPNA ta activo den defensa di Isla di Oro aanwijzing domeingronden als natuurreservaat (AB 2020 no. 67) y Ruimtelijke Ontwikkelingsplan met Voorschriften 2021 (AB 2021 no. 123) mientras cu e isla mes y e lama ta cay den Marine Protected Area (MPA) esta Landsbesluit Parke Marino (AB 2018 no. 77) – haciendo e area aki un grado di proteccion halto. Adicionalmente, e area aki tin reconocemento internacional como un Key Biodiversity Area (KBA) door di IUCN y ultima[1] mente a wordo clasifica como un RAMSAR gebied (RAMSAR Site no. 2526) – dunando e area akinan mas balor ainda.<ref>{{citeer web|url=https://www.bondia.com/corte-ta-prohibi-aruba-ocean-villas-pa-cuminsa-of-traha-na-isla-di-oro/|titel=Corte ta prohibi Aruba Ocean Villas pa cuminsa of traha na Isla di Oro|werk=BonDiaAruba|datum=2024-03-18|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref> Na november di aña pasa 2023 e area aki a cuminsa forma parti di Convenio di Ramsar Area bao e parti di Costa Zuid e cual ta un di e areanan cu mas biodiversidad, status di Ramsar tin como meta pa proteha e areanan aki sin interveni cu actividadnan economico, enfatisando reduccion di daño y restauracion di naturalesa den caso di daño cu ta inevitabel. Isla di Oro ta un área di mangrove amplio na Aruba, kaminda diferente ekosistema ta reuní. E lugá di buelo ku e mesun nòmber ta konsistí di un banda di playa grandi ku un rif similar na esun di e lugá di buelo Mangel Halto. E tipo di koral mas comun riba e rif aki ta e koral di cerebro, di strea y di placa. Lobster di koral, snapper, piská trompeta i piská angel ta habitantenan regular. Isla di Oro ta nifiká isla di oro.<ref>{{citeer web|url=https://www.duikersgids.nl/en/isla-di-oro|titel=Isla di Oro|werk=duikersgids.nl|datum= |bezochtdatum=2024-03-23}}</ref> Isla di Oro no ta solamente un kolekshon úniko di ekosistema, sino tambe un isla di fiesta ku un restorant abandoná ku a wòrdu traha den forma di un boto. Bo por yega na e lugá despues di un caminata bastante largu dor di e área. Ta rekomendá un buelo di boto. NOTES FUNDACION Parke Nacional Aruba ta na altura di actividadnan cu ta tumando luga riba Isla di Oro y ta activamente haciendo tur cos posibel den e organisacion su capacidad legal pa pone un stop n’e actividadnan cu ta tumando luga. Isla di Oro ta un area cu ta cay bou di maneho di Fundacion Parke Nacional Aruba.<ref>[file:///C:/Users/l_de_/Downloads/BONERIANO-15-03-2024.pdf FPNA ta activo den defensa di Isla di Oro], Boneriano (15 di maart 2024)</ref> E mangelnan ta un especie protegi pa ley y e area tambe ta cay den Natuur Gebied’ Nieuwe FPNA ta activo den defensa di Isla di Oro aanwijzing domeingronden als natuurreservaat (AB 2020 no. 67) y Ruimtelijke Ontwikkelingsplan met Voorschriften 2021 (AB 2021 no. 123) mientras cu e isla mes y e lama ta cay den Marine Protected Area (MPA) esta Landsbesluit Parke Marino (AB 2018 no. 77) – haciendo e area aki un grado di proteccion halto. Adicionalmente, e area aki tin reconocemento internacional como un Key Biodiversity Area (KBA) door di IUCN y ultima[1] mente a wordo clasifica como un RAMSAR gebied (RAMSAR Site no. 2526) – dunando e area akinan mas balor ainda. Fundacion Parke Nacional Aruba ta comprometi na e proteccion di e area importante aki – e unico area na Aruba unda ainda nos ta wak e ‘Poder di 3’ conecta na otro sanamente, esta e mangelnan, yerbe di lama y e rifnan di coral – 3 diferente sistema ecologico crucial cu hunto ta prove un variedad di beneficio pa e ser humano y Aruba su medio ambiente. Dialuna 11 di Maart 2024 bestuur di FPNA a ser alerta di actividadnan cu ta pasando y inmediatamente a bay den accion pa manda un Proforma Bezwaarschrift. Informacion cu FPNA a ricibi ta cu no tin un aanlegvergunning y cu esey ta evaluando pasonan legal. Ta di hopi tempo caba FPNA tin wowo extra riba e area di Isla di Oro y den augustus di 2023 a bin haya sa cu Isla di Oro a ser cumpra y asina a manda un carta oficial dia 28 di augustus pa DIP indicando cu no lo duna permiso pa ningun desaroyo riba Isla di Oro. Den november 2023, FPNA a wordo contacta door di J.O.B. Holding & Management y a ser invita pa bay un meeting pa compronde kico ta e intencion cu Isla di Oro. Dia 4 di januari 2024, FPNA a responde na J.O.B. Holding & Management cu un carta unda cu a indica cu no ta bay di acuerdo cu ningun desaroyo pa Isla di Oro. Siguientemente dia 18 di januari 2024 J.O.B. Holding & Management a invita FPNA conhuntamente cu otro organisacionnan local pa un stakeholder engagement session unda cu nan a informa cu nan lo ta haciendo diferente trabounan riba Isla di Oro y no a presenta un plan concreto cu por ser revisa. No obstante e posicion di FPNA no a cambia. FPNA no lo sostene ningun plan di desaroyo den e area aki Isla di Oro is a vast wetland mangrove area on Aruba where different ecosystems meet. The dive site of the same name consists of a vast shallow sand strip with a reef similar to that of the Mangel Halto dive site. Common types of coral on this reef are brain, star and plate coral. Coral lobsters, snappers, trumpet fish and angelfish are regular inhabitants. Isla di Oro means island of gold.<ref>https://www.duikersgids.nl/en/isla-di-oro</ref> Particulars Isla di Oro is not only a unique collection of ecosystems but also a former party island with an abandoned restaurant built in the shape of a boat. You can reach the location after a fairly long walk through the area. A boat dive is recommendable. ----- Fundacion Savaneta Aruba a nota di e discucion andando riba red social rond di Isla di Oro. E pregunta esencial den esaki ta cu si por papia di destruccion of limpiesa. Fundacion ta observa y ta na altura cu actualmente ta tumando luga un limpiesa di material di e ruina cu a keda atras eynan esta tubo y frusto den awa y hopi desperdicio di palo, etc. No tin ningun acto di corta mangroves ni otro mata pues aki nos tin cu papia di un clean up y no destruccion. Si Parke Arikok kier “claim” e luga, anto e pregunta ta dicon Parke nunca a hacie limpi y no a pone borchi cu e ta pertenece na Parke anto. Antes e doño di Isla di Oro tabata famia Oduber y despues un otro doño a tuma over te cu awe a keda na ruina unda un doño nobo local a cumpr’e via un acto notarial, pues no a hay’e regala. Semper Isla di Oro tabatin su permiso pa Restaurant y NightClub pues esey no ta nada nobo den su desaroyo.<ref>https://24ora.com/fundacion-savaneta-ta-aclaria-a-haci-isla-di-oro-limpi-y-nada-mas/ (17 di maart 2024)</ref> --- Fundacion Parke Nacional Aruba (FPNA) a cuminsa un caso contra pais Aruba y contra desaroyador di Isla di Oro, Osyth Henriquez, pa stop e di haci cualkier trabou di limpiesa riba su tereno. Hues a prohibi Henriquez pa desaroya of hasta pa haci limpiesa riba su tereno na Isla di Oro. FPNA a demanda Pais Aruba tambe pa prohibi Gobierno di duna permiso. Abogado mr. Anthony Ruiz a defende Osyth Henriquez, mientras cu abogado mr. Zuhaila Marchena a defende FPNA. Den su veredicto, mesora, hues a indica na FPNA cu como nan tin e maneho di e area, cu FPNA y e doño di Isla di Oro mester sinta na mesa y sali di e problema. Ta trata aki na un tereno cu e doño tin den erfpacht. E area ta bou maneho di FPNA como un area protehi. Den areanan protehi en general por restablece un edificio na estado original, den consulta cu FPNA. Osyth Henriquez ta propietario di Ocean Villas na Savaneta. Ey tambe e tin cu atende cu reto di FPNA, Gobierno mes y di bisiña, cu no necesariamente ta di acuerdo cu su vision pa desaroya bungalows eynan. Awo cu e kier desaroya Isla di Oro, atrobe e ta hay’e stroba y mester defende su plan y vision den corte. Ta parce cu e reto lo no ta e isla mes, sino mas bien e vecindario cu si ta protegi como un area di naturalesa.<ref>https://24ora.com/hues-a-ordena-osyth-henriquez-pa-para-trabou-riba-isla-di-oro/ (17 di mart 2024)</ref> * <ref>https://antilliaansdagblad.com/aruba/29167-blijf-van-isla-di-oro-af 13 maart 2024</ref> {{Appendix}} isla di oro is pas ontstaan in begin jaren zeventig van de vorige eeuw. Het is een stukje rif ten zuiswesten van Pos Grandi waarop Adolf R. Oduber een recreatiecomplex had gebouwd in de vorm van een schip met daarin een restaurant, bat en danszaal. Vivienno Frank isla di oro a surgi te na komienso di añanan setenta di siglo pasá. E ta un parti di e rif na sur-oeste di Pos Grandi na unda Adolf R. Oduber a konstruí un kompleho di rekreacion den forma di un barku ku den dje un restorant, bat i sala di baile. '''Isla di Oro''' ta un isla di coral na costa sur di Aruba, entre [[Pos Chikito]] y [[Savaneta]]. E area ta cay den e Parke Marino Aruba y ta bou maneho di FPNA. Het is gelegen 150 meter uit de kust op de rif van Pos Grandi. Er moest een weg door de mangrovenbos worden gehakt om bij het eiland te komen.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470027:mpeg21:p006|titel=Luchtkasteel van Oduber werd restaurant in zee|werk=[[Amigoe]]|datum=1964-08-05|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref> Gelegen aan een lagoen omringd door mangrovebossen. Er voden optredens en shows vor bekende artiesten plaats en werden feesten gehouden. Isla di oro was in de jaren op de startplaats voor natuurwandelingen van Stimaruba. * Na ana 1965 Adolfo (Dochi) Oduber a habri riba e isla un restaurant ISla di ORo construi den forma di un barco como atraccion turistico y despues amplia cu cocktail lounge y sala di baile. Apertura oficial dia 13 di maart 1965.<ref>Opening van Isla di Oro. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 09-03-1965, p. 6. Geraadpleegd op Delpher op 21-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462564:mpeg21:p006</ref> Despues di un aña a traha un brug pa yega na costa. Na 1975 el a cambia man pa Joe Procter, kende e sigui desaroya e luga. * in 1989? beheert-eigenaar door Lucy en jose Brazao Mendez. El a opera te 1994. * verschillende projecten, waaronder het dolfinarium project (1993?)onder de naam Dolphin Beach, voor de doorontwikkeling van Isla di Oro hebben vanaf 1990 gestuit op verzet van milieu-activisten.<ref>Gedegen en objectief onderzoek onontbeerlijk voor Dolphin Beach. "Amigoe". Curaçao, 15-05-1993, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 21-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645141:mpeg21:p005</ref> Dolfinarium ging niet door wegens uitblijven van de nodige vergunningen. 1g0pghjgjp6rec3ol0d7n72tk3gblfp 199618 199617 2026-08-06T08:27:31Z Caribiana 8320 199618 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ {{ABW}} caya nombra pa hende: Caya Dick Cooper - Caya Jose Geerman - Caya Charlie Brouns Sr. - Caya Y.A. (Lord Boxoe) Illidge - Caya Pio Coffie - Caya Enrique Vorst - Sylvia A. Godettstraat - Caya Captain R. Rodger - Caya Lolita E. Euson - Caya Federico Maduro (Balashi) - Caya Juan Werlemen (Cashero) - Caya Juancho Kock (ex-Karawarastraat na Dakota) - Avenida Milio Croes (ex-Fergusonstraat) - Caya Dr. J.R. (Coco) Arends (Sero Blanco) - Bario Dr. Dussenbroek - Caya Ing. Roland H. Lacle - Caya Rufo Wever (Klip/Mon Plaisir) * pending: [[Parkietenbos]] - [[Cunucu Arikok]] - [[Blackstone Beach]] (full review needed) - [[Bushiribana]] - [[Renaissance Island]] - [[Hadicurari]] - [[Zeewijk]] - [[Sero Plat]] - [[Guadirikiri]] - [[Cueba di Fontein]] - [[Cueba di Huliba]] - [[De Palm Island]] - [[Isla di Oro]] - [[Eagle]] (bario) - [[Arashi]] - [[Plantashi Prins]] - [[Boca Prins]] - [[Dos Playa]] * bario di San Nicolas: [[Lagoville]] - Kustbatterij - [[Rooi Congo]] - [[Pedro Mosa]] - [[Esso Heights]] *uitbreiding [[Tanki Flip]] zie de.wiki - zie en.wiki voor [[Mangel Halto]] - [[Ayo]] - [[Catiri]] - [[Alto Vista]] * Roberto G. Croes, [https://designrr.page/?id=499490&token=3435984651&type=FP&h=5688&fbclid=IwY2xjawSD5lhleHRuA2FlbQIxMABicmlkETFoNVhmY1g2T1NuSml5cFhWc3J0YwZhcHBfaWQQMjIyMDM5MTc4ODIwMDg5MgABHlKyG1hj55NGijsU4jWBM9buhkFVlBqvV5G5EPkBOXLazF4nFZ-4bTq-kTSR_aem_r4VExioZnv6pqBz0zQl6Eg Origen di nombernan di bario y sitio na Aruba] ------------------- == Linear Park == --------------- {{Variante|a}} {{Infobox curpa di awa| variante= a | tipo = Playa | nomber = Surfside | nomber_nativo = ''Cura di Tortuga'' | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} | border = infobox | perrow = 1/2 | caption_align = center | image1 = BNA-DIG-MEINERS-0385 - Oranjestad - Surfside, het strand 830300 c.jpg | caption1 = | image2 = Surfside Beach (Aruba).jpeg | image3 = COVID-19 sign (Aruba).jpeg }} | tipo_division_adm = Region | division_adm = [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad West]] | tipo_subdivision_adm = Zona | subdivision_adm = | pais = {{ABW}} | zoom = 13 }} Surfside Beach This beach was very famous when we were kids and many locals love to swim at this beach. After some years the locals shifted to the more north-west beaches like Eagle, Boca Catalina and Arashi but after the government renovated the whole area it got a new facelift and its back as a family beach and weekends are just amazing at this area.<ref>https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20260730.pdf Beautiful areas around Aruba], Aruba Today</ref> Surfside Beach is a calm, family-friendly urban beach located just outside downtown Oranjestad and minutes from the airport in Aruba. It features shallow turquoise water, shady Kwihi trees, beach chair rentals, and popular dining spots like the Surfside Beach Bar, making it ideal for relaxing and plane spotting. It is 350 meters of very white sand and super clean. <ref>https://www.tripadvisor.com/ShowUserReviews-g147248-d8782888-r1043062184-Surfside_Beach-Oranjestad_Aruba.html </ref> {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1366464279|titulo=Natural Pool (Aruba)}} {{References}} ;Link externo * [http://www.aruba.com/OurPeoplePlaces/Attractions/Natural_Pool_in_Aruba.aspx Natural Pool] , Portal oficial di turismo na Aruba. }} [[:Kategoria:Luga na Aruba]] {{Malchi:Nabegashon Playanan di Aruba}} -------------------- ==The Lourdes Grotto == Named in commemoration of the famous French religious landmark, was created under the guidance of a priest named “Erkamp” and parishioners in the year 1958. The grotto, a shrine built into the rocks is located in Seroe Preto, just off the main road to San Nicolas. A statue of the Virgin Mary, weighing 700 kilos, was hoisted into place in the grotto. Every year, on February 11 (feast of Lady of Lourdes), a procession leaves from the St. Theresita church in San Nicolas to the grotto, where a mass is performed. The grotto is located roadside and can be visited daily.<ref>https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20260801.pdf Explore Aruba!], Aruba Today (1 di augustus 2026)</ref> * 1958 - viering Lourdesjaar door parochie van San Nicolas.<ref>Vieringvanhet.Lourdesjaar te San Nicolaas. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 14-02-1958, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 01-08-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010988110:mpeg21:p005</ref> * 1959 - tot slot van de viering van het Lourdesjaar in Aruba werd de grot te San Nicolas ingewijd op 1 februari 1959.<ref>Inwijding van Lourdesgrot vormde waardig slot van Jubeljaar. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 03-02-1959, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 01-08-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010997527:mpeg21:p005</ref> * Massale manifestatie in Wilhelminastadion.<ref>ARUBA gaat MARIA vereren door grootse manifestatie in stadion Lourdes-verhaal hoofdthema van openluchtspel van pater COPRAY. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 30-05-1958, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 01-08-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010988193:mpeg21:p005</ref><ref>Arubanen brengen ontroerende Mariahulde in stadion te ORANJESTAD. "Amigoe di Curacao". Willemstad, 09-06-1958. Geraadpleegd op Delpher op 01-08-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000211387:mpeg21:p001</ref> {{Appendix}} ------------------ {{Variante|a}} {{Infobox area protehi | iucn = V | iucn_ref= | imagen = Luchtopname._Oranjestad,_Aruba.,_Bestanddeelnr_935-1225.jpg | maneho= [[Aruba Conservation Foundation]] | area = [[kilometer kuadrá|km²]] (Isla di rif)<br>2,48 km² (KBA) }} '''Islanan di rif di Oranjestad''', ta un grupo di cinco isla chikito di rif natural, situa dilanti di costa west di [[Aruba]] den bahia di [[Paardenbaai]] cerca di e capital [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]. E islanan ta un [[Important Bird Area]] (IBA), reconoci door di BirdLife International como un sitio di gran importancia pa conservacion di [[para|parha]]nan marino, specialmente pa [[espesie|especie]]nan cu ta uza e area como luga di broei.<ref name=:"1">{{citeer web|url=https://www.dcnanature.org/wp-content/uploads/2013/01/Dutch-Caribbean-IBAs-131004-MV-NM.pdf|titel= Important Bird Areas in the Dutch Caribbean|publisher=[[Dutch Caribbean Nature Alliance]]}}</ref> Ademas, e sitio tin status di reserva marino y ta forma parti di [[Parke Marino Aruba]] desde 2018. == Descripcion == E grupo di islanan ta consisti di cinco isla di santo y coral cu ta sinta riba un rif sumergi. E area, cu ta cubri aproximadamente 9 km², ta pega cu haf central di Oranjestad y ta separa for di e liña di costa pa un canal hundo cu ta sirbi pa trafico di barco. E islanan ta varia den tamaño y forma, generalmente menos cu 0,25 hectar pa isla, cu un elevacion di entre 0 y 1 meter. Nan morfologia ta cambia regularmente bou di influencia di tormenta y [[horcan]]. == Biodiversidad == E area ta forma parti di e sistema di proteccion marino di Aruba y ta caracterisa pa un ecosistema marino diversifica. E [[Ref di koral|rif di coral]] ta extende te aproximadamente 10 meter di profundidad cu un bahada suave sin "drop-off" abrupto y ta sostene diferente especie di [[koral|coral]]. Den lagunanan chikito rond di e islanan tin veldnan di [[yerba di lama]], incluyendo ''Thalassia testudinum'' ([[Yerba di Caña|yerba di caña]]), ''Halodule wrightii'' y ''Syringodium filiforme''. E vegetacion aki ta esencial pa proteccion di pisca hubenil, stabilisacion di substrato y alimentacion di fauna marino. Investigashonnan a mustra mas ku 100 espesie di piska di rif; total estimá pa Aruba: ±360 espesie == IBA == E área total di e IBA ta 309 hectar (3,09 km²), incluyendo zona marino y di mareo cu ta esencial pa su funcion ecologico. E sitio ta designa como IBA AW003 bou di e protocol internacional di "Important Bird Areas – Dutch Caribbean". {{multiple image | total_width = 240 |direction = horizontal | border = |align = left | image1 =2021-07-10 Thalasseus sandvicensis, St Marys Island, Northumberland 01.jpg | caption1=Sternchi grandi | image2 =Sterna hirundo (adult).jpg | caption2 =Sternchi comun | caption_align = center }} E islanan di rif di Oranjestad ta un di e sitionan di broei mas importante pa parha marino na Aruba. E área ta specialmente importante pa sternchi grandi (''Thalasseus sandvicensis'') y sternchi comun (''Sterna hirundo''). E islanan ta un di e dos sitio prinsipal di neishi pa e subespecie “Cayenne” di sternchi grandi (''Thalasseus sandvicensis eurygnatha'') riba Aruba (hunto cu [[Islanan di rif di bahia di San Nicolas]]). Pa hopi aña aproksimadamente 30% di e poblacion di crio di Aruba ta neishi aki y Aruba en total ta sostene un porcentahe signifikativo di e poblacion mundial di e subespesie aki. Ademas, e parti di lama y costa ta rico den molusco, cu ta forma un fuente di cuminda importante pa parha. ==Maneho y accesibilidad== Acceso na e islanan ta limitá pa protehá e habitat sensitivo di krio di paranan. Akseso ta prinsipalmente pa medio di boto for di Oranjestad Desembarco públiko riba e islanan ta prohibí Solamente personal autorizá òf aktividat guiá ta permití Turismo ta enfoká riba: snorkeling i eksplorashon marino sin disturbá e áreanan di neishi Menasa E área ta enfrentá algun menasa potensial: disturbio humano (spesialmente na periodo di neishi) preshon di turismo i aktividat portuario kambio klimátiko i blanquesimentu di coral degradashon di rif i redukshon di fauna marino Importansia E Oranjestad Reef Islands ta un parti esensial di e red di konservashon di paranan den Karibe Hulandes. Aunke nan tamaño chikí, nan tin un ròl desproporcionámente grandi den: reprodukshon di paranan marino mantenementu di biodiversidat sostenementu di ekosistema marino Protekshon kontinuo di e área ta krusial pa sigurá e supervivensia di espesienan ku ta dependé di e habitat aki. == Mira tambe == * [[Islanan di rif di bahia di San Nicolas]] * [[Parke Marino Aruba]] * [[Important Bird Area den Karibe Hulandes|Important Bird Area den Caribe Hulandes]] {{Appendix}} -------------------- '''Islanan di rif di Oranjestad''' ta un [[Importantsituá den bahia di [[Paardenbaai]] djis na costa west di [[Aruba]], cerca di capital [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]. E islanan di rif ta consisti di santo y islanan di coral riba un base di rif sumergí, ku por varia signifikantemente den tamaño, forma y substrato despues di tormenta y orkan. E area ta cubri un superficie di 9 km² y ta separa for di e liña di costa pa un canal di barco profundo cu ta core pasa e terminal di barco crusero y di carga. Oranjestad Reef Islands ta un Important Bird Area (IBA) situá na costa suidwest di Aruba, den bahia di Paardenbaai, serka di kapital Oranjestad. E área ta rekonosí dor di BirdLife International komo un sitio di gran importansia pa konservashon di paranan marino, spesialmente pa espesienan ku ta usa e islanan komo tereno di krio. E sitio ta designá komo IBA AW003 bou di e protokòl internashonal di Important Bird Areas – Dutch Caribbean. E islanan di rif di Oranjestad ta forma parti di [[Parke Marino Aruba]] y tin e status di reserva marino. E área tambe a wordo designa como un [[Important Bird Area]] door di BirdLife International; specificamente como un tereno di crio pa e sternchi grandi y e sternchi komun.<ref>{{Citeer web|url=http://datazone.birdlife.org/site/factsheet/oranjestad-reef-islands-iba-aruba-(to-netherlands)|titel= Oranjestad Reef Islands|werk= BirdLife Data Zone|uitgever= BirdLife International|datum=|bezochtdatum=19 oktober 2020}}</ref> Por haya cantidad grandi di molusko na e parti di lama di e islanan di rif. Access to the Oranjestad Reef Islands is primarily achieved by boat from Oranjestad harbor, owing to their position adjacent to the main port on Aruba's southwestern coast.[2] Public landings on the islets are prohibited to safeguard critical breeding habitats for seabirds, including Sandwich terns (Thalasseus sandvicensis eurygnatha), with access limited to authorized personnel or guided activities.[1] Guided snorkeling tours operate offshore, allowing visitors to explore surrounding marine environments without impacting the protected land areas.<ref>[https://grokipedia.com/page/oranjestad_reef_islands Oranjestad reef islands], Grokipedia</ref> --- Oranjestad Reef Islands ta un [[Important Bird Area]] pa Aruba bou di e BirdLife protokòl internashonal "Important Bird Areas - Dutch Caribbean" pa áreanan importante di parha den Karibe. E área ta designá komo IBA AW003.<ref name=:"1">{{citeer web|url=https://www.dcnanature.org/wp-content/uploads/2013/01/Dutch-Caribbean-IBAs-131004-MV-NM.pdf|titel= Important Bird Areas in the Dutch Caribbean|publisher=[[Dutch Caribbean Nature Alliance]]}}</ref> E IBA ta na costa zuidwest di Aruba, consistiendo di algun santo y islanan di coral pega cu e haf sentral di Oranjestad i e punta ost di Oranjestad. E área ta signifikante pa krio di sternchi, e parhanan di laman mas numeroso ta e subespesie di Sandwich Tern, e “Cayenne” (''Thalasseus sandvicensis eurygnatha''). E islanan chikitu ta un di e dos sitionan di neishi di Sandwich Tern cu ta presenta riba Aruba.<ref name=:"1"/> The islands host substantial colonies of Cayenne Terns, which represent approximately 30% of Aruba's total breeding population of this subspecies in most years as of assessments up to 2009, with the remaining 70% nesting at the San Nicolas Bay Reef Islands. Surveys up to 2009 indicate that hundreds of pairs typically breed here, contributing to Aruba's overall role in supporting about 20% of the global Cayenne Tern population. -------- The Oranjestad Reef Islands are a small cluster of sand and coral islets located along the southwestern coast of Aruba in the Dutch Caribbean, immediately adjacent to the central harbor of Oranjestad and under the flight path of Queen Beatrix International Airport.<ref name=:"1"/><ref name=:"2"/> Spanning approximately 309 hectares of marine coastal and supratidal habitat at elevations of 0 to 1 meter, these variably sized islets—typically no larger than 0.25 hectares each—serve as critical breeding grounds for seabirds and are recognized as a Key Biodiversity Area (KBA) and Important Bird Area (IBA) under international protocols.<ref name=:"1"/><ref name=:"2">[https://www.keybiodiversityareas.org/site/factsheet/20857 Oranjestad Reef Islands (20857)], keybiodiversityareas.org</ref> The islands are among Aruba's two primary nesting sites for the Cayenne tern (Thalasseus sandvicensis eurygnatha), a subspecies of the Sandwich tern, hosting roughly 30% of the island's breeding population in most years, with the remainder at the San Nicolas Bay Reef Islands.<ref name=:"2"/> Comprising five small sand and coral islets, including Paardenbaai Key, the Oranjestad Reef Islands vary in size and shape, typically no larger than 0.25 hectares each, and are subject to changes due to seasonal storms affecting their sand and boulder substrates.<ref name=:"1"/>[5]<ref name=:"2"/> The total extent of the protected area encompasses 309 hectares (3.09 km²), encompassing the surrounding marine and intertidal zones critical to the islands' ecological integrity.<ref name=:"1"/> == Marine ecosystem == The Oranjestad Reef Islands, part of Aruba's Marine Protected Area system along the leeward coast, feature fringing coral reefs that extend from shallow lagoons to depths of around 10 meters, forming a key component of the island's southern reef system. These reefs, characterized by gently sloping bottoms without steep drop-offs, support a diverse array of coral species. Shallow lagoons surrounding the islands host extensive seagrass beds, covering an estimated 1,044 hectares across Aruba, with native species such as [[Yerba di Caña]] (''Thalassia testudinum''), ''Halodule wrightii'' (shoal grass), and ''Syringodium filiforme'' (manatee grass) dominating the habitat. Biodiversity in these ecosystems is notable, with surveys documenting 135 fish species—part of an estimated 360 total for Aruba's reefs—including over 100 reef-associated taxa such as snappers (Lutjanus apodus), grunts (Haemulon flavolineatum), and surgeonfish (Acanthurus coeruleus). Sponges and mobile invertebrates like lobsters and sea urchins (Diadema antillarum) are present but occur at low densities, reflecting overharvesting pressures, while the overall fish biomass averages 139.7 g/m², dominated by herbivores at 63.6 g/m². Nutrient influx from coastal wind-driven upwelling along the southern Caribbean margin enhances productivity by buffering against bleaching events, though Aruba's reefs experience limited direct upwelling compared to neighboring islands, influencing the prevalence of planktivores and overall community structure. Surrounding waters occasionally host marine turtles, though no nesting has been confirmed on the islets, and the seaward reefs support populations of queen conch (Lobatus gigas), a CITES-protected species.<ref>[https://www.scribd.com/document/686216426/Aruba-Report-Final-1-2 Coral reefs baseline study for Aruba 2019], Carmabi, Corsou</ref>[9][2] {{Appendix}} ------------- {{Imagen anota |image=BNADIGWERBATAARUBA 0006.jpg |image-width=1500 |image-left= -360 |image-top=-575 |width=270 |height=270 |float=left |annotations=<!-- bashi of no, e parameter aki mester ta inclui--> |caption=Mapa di Werbata ta menciona Rooi Congo (1912). }} ----------------- {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais| variante= a | tipo = Bahia | nomber = Commandeursbaai | pais = {{ABW}} }} '''Commandeursbaai''' ta un bahia na costa zuidwest di [[Aruba]], den region di [[Savaneta]]. == Historia == Na parti zuid di Aruba ta keda Commandeursbaai unda prome cu aña 1800 tabatin e poblacion di mas grandi y importante di nos isla. Te na fin di siglo 18, Savaneta tabata e base of stacion di e commandeurnan. Commandeursbaai tin un largura di mas o menos 4 km y 200 pa 300 meter di hanchura, cera parcialmente pa rifnan. Na Commandeursbaai a tuma luga e historia di mas bieu di nos isla unda a bira e porta pa tur barco embarca y desembarca hende, animal y productonan pa medio di e traficacion entre Aruba y tera firme (Sur America).<ref>{{citeer boek|url=https://archive.org/details/BNADIGARUBIANA3117/page/n19/mode/1up?q=monumentenbureau|titel= Historia di Savaneta|auteur=Dolfi Kock|uitgever=UNOCA|jaar=2009}}</ref> Un cas riba sero na Sero Alejandro, caminda Sr. Isaias Arends tabata biba, tabata e orientacion pa nabegante y piscado. Aunke tur e prome habitantenan, esta e Indjan- y Spañonan, a uza e bahia aki, ta te na fin di siglo 18 el a haya su nomber. Tabata den tempo di e Hulandesnan cu e nombernan Commandeurshaven y Commandeursbaai a bira conoci. E commandeurnan a biba originalmente por lo menos un siglo largo den e becindario aki. Commandeursbaai tabata un bahia masha hopi ocupa cu trafico maritimo, pasobra e tabata e centro di piscamento di Aruba unda tur negoshi tabata tuma luga. E barconan tabata hancra pafo di rif y e tripulantenan tabata rema pa tera cu canoa. Durante e periodo Hulandes, su waf tabata esun di mas sigur pa barco. Te hasta e prome bapornan di guera cu tabata bishita Aruba tabata hancra na Commandeursbaai. Nan tabata keda pafo y tabata manda un boto chikito na tera. Despues nan tabata bay Paardenbaai. Na aña 1636, ora e Hulandesnan a conkista nos isla, e commandeur y su hendenan a establece nan mes na Commandeursbaai. Segun mi lista, e prome commandeur cu tabata biba na Commandeursbaai tabata Hendrick Martens cu a goberna na aña 1660. Na aña 1794, comandante Borchard Specht a observa cu tabatin dos cas di cabayista na Commandeursbaai. Segun Specht: "Tur dos ta ruina y ta ocupa pa Jacobus Croesz y Christoffel Kastro". Na aña 1816, na Commandeursbaai ainda tabatin un cas unda cabayista J. M. Jansen tabata biba. E tabata maneha e cura di bestianan di gobierno. {{Appendix}} -------------------- {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais| variante= a | tipo = Bario | nomber = Kustbatterij | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} | border = infobox | perrow = 2 | caption_align = center | image1 = Welcome to the Coastal Battery!.jpg | caption1 = | image2 = Cannon tracks at Coastal Battery, Aruba.jpg | caption2 = | footer = Ruinanan di kustbatterij | footer_align = center }} | area = | poblacion = 1.745 | censo = 2020 | densidad = | pais = {{ABW}} | tipo_division_adm = Region | division_adm = [[Regionnan di Aruba|Savaneta]] | tipo_subdivision_adm = Zona | subdivision_adm = De Bruynewijk | zoom = 13 }} '''Kustbatterij''' ta un zona ku ta forma parti di Juwana Morto na Aruba, den region di San Nicolas Noord. Na 1 di yanüari 2020, e área tabatin un poblashon di 1.188 habitante, di cual 555 muhe i 633 hòmber. Den e zona ta lokalisa e monumento di guera di Kustbatterij. Historia E zona di Kustbatterij a ricibi su nomber durante World War II, ora a konstrui un bateria kostal riba un elevashon den augustus 1940. E lokashon tabata strategiko, siendo un di e puntonan mas haltu den e parti pariba di e isla, ku bista riba e refineria di Lago Oil and Transport Company i riba kosta. E instalashon militar tabata tin komo meta pa defendé e refineria, ku tabata di gran importansia pa e Aliadonan pa motibu di produccion di combustibel di aviashon. Pa e motibu ey, Aruba a bira un meta potensial pa atakenan di submarinonan aleman. E instalashon militar tabata tin komo meta pa defendé e refineria, ku tabata di gran importansia pa e Aliadonan pa motibu di produccion di combustibel di aviashon. Pa e motibu ey, Aruba a bira un meta potensial pa atakenan di submarinonan aleman. E kompleks tabata konsistí di tres posishon di kanon, un puesto di mando i varios edifisionan pa alojamento di soldaatnan. Tambe tabatin fasilidatnan manera un reservorio di awa. Kada posishon di arma tabata monta riba un fundeshi di beton i staal i prepará pa kanonnan ku por a kubri un gran distansia, inkluyendo parti di e isla mes. E bateria nunka no a wòrdu usa den combate, ni sikiera durante e atake di submarinonan aleman riba San Nicolas den febrüari 1942. Na 24 di oktober 1942, Prince Bernhard of the Netherlands a hasi un bishita oficial na e kustbatterij. Despues di guera, e instalashon militar a wòrdu abandoná i e área a wòrdu limpiá parcialmente. Restonan di bunker i posishonnan di arma a keda presente i posteriormente a wòrdu protehá komo patrimonio historiko. Awe, e lugá ta rekonosí komo un monumento di guera (ID 04-003) i ta wòrdu maneha pa Monumentenfonds Aruba. == Descripcion == Kustbatterij ta un zona principalmente residensial, ku desaroyo urbano rond di e sitio historiko. Den e área tin varios caya i bario chikí. E kaminda prinsipal den e zona ta Diamantbergweg, ku ta konektá Juwana Morto ku Rooi Hundo. Otro cayanan inkluí Weg Kustbatterij, Kleine Bergweg i Grote Bergweg. Den Weg Kustbatterij ta situa Colegio Nigel Matthew. Barionan den cercania ta Standardville i Rooi Hundo. == Literatura == * [[Johan Hartog|Hartog, Johan]], [https://archive.org/details/BNA-DIG-HARTOG-KUSTBATTERIJ/page/n4/mode/1up Juwana Morto Kustbatterij Aruba], De Walburg Pers (1987) {{Appendix}} [[:Kategoria:Luga na Aruba]] ----------- '''Kustbatterij''' ta un zona cu ta forma parti di [[Juwana Morto]] na Aruba, den [[Regionnan di Aruba|region di San Nicolas Noord]]. Dia 1 di januari 2020, e area aki tabatin un poblacion di 1.188 habitante, dividi entre 555 muhe y 633 homber. Den e zona ta localisa un monumento di guera. == Historia == E zona di Kustbatterij a ricibi su nomber durante e [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]] ora a construi un kustbatterij riba un elevacion na augustus 1940. Op Juana Morto, het hoogste punt van het oostelijk deel van het eiland, werd een kustbatterij gebouwd met uitzicht over de raffinaderij en over de Noord- en Westkust. * De kustbatterij is een erkend oorlogsmonument (ID 04-003). Cañonnan pisa tabata staciona aki pa defende e refineria di Lago. Despues di guera, e área a wòrdu limpia, lagando atras e luganan di arma y bunkernan, ku awor a wòrdu deklará un monumento protehá. * Op 24 october 1942 bracht Prins Bernhard een bezichtigingsbezoek aan de kustbatterij.<ref>Naar Aruba.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 22-10-1942, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 28-05-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010987278:mpeg21:p002</ref> * het bouwen van een onderofficiersverblijf bij de kustbatterij op Aruba<ref>Advertentie Aanbesteding. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 01-03-1944, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 28-05-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010403042:mpeg21:p002</ref> * Aan de N.V. Bouwmaatschappij Aruba is de gunning verleend van de bouw van een betonnen waterreservoir op St. Nicolaas nabij de kustbatterij.<ref>ARUBA AANBESTEDING.. "Amigoe di Curacao". Willemstad, 24-11-1948. Geraadpleegd op Delpher op 28-05-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000210652:mpeg21:p002</ref> * Op 17 mei 1940 werd proefgeschoten, in augustus 1940 kwam de kustbatterij Juwana Morto gereed voor direct vuur, in augustus 1941 ook voor nachtelijke actie. De Kustbatterij van Juwana Morto is nimmer in actie geweest, ook niet bij de directe aanval van de Duitsers op de raffinaderij in de nacht van 15 op 16 februari 1942, toen enige tankschepen verloren gingen.<ref>{{citeer web|auteur= [[Johan Hartog]]| titel=Batterijen beschermden de eilanden gedurende Tweede Wereldoorlog|werk=[[Amigoe]]|datum=1990-08-25|bezochtdatum=2026-05-28|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641593:mpeg21:p020}}</ref> Kada un di e tres posishonnan di arma tabata para riba fundeshi di staal i beton. Kada un tabata montá pa un kañon di kaliber 19.2 ku por a drai 360 grado, ku un alkanse di 18.5 kilometer. Oranjestad y su haf tabata den alcance tambe. E cañonnan a haya e nombernan Betsy, Jopie y Beppie door di e soldaatnan, miembronan di Ehercito Boluntario Aruba. E bateria kostal di Juwana Morto nunka no a tira un tiru pa defendé e área, ni sikiera ora ku haf di San Nicolas i Refineria di Lago a wòrdu ataká pa un U-boat aleman na febrüari di 1942. Tankeronan di lago a wòrdu sendé na kandela, kousando huma i kandela pa stroba e bista for di e puesto di mando.<ref>[https://monumentenfondsaruba.org/juwana-morto-coastal-battery-1940/ Juwana Morto Coastal Battery * 1940], [[Monumentenfonds Aruba|SMFA]]</ref> hartog: Mken koos deze plaats vanwege het uitzicht naar twee zijden. En ook als besefte men dat de munitiemagazijnen e.d. in de rotsgrond uitgehouwen moesten worden, de kustbatterij zelf kon men bovengronds bouwen, want van zee u8it viel de kustbatterij toch in het niet bij de van zee uit royaal zichtbare raffinaderij. De batterij lag hoog zodat men over de schoorstenen van de raffinaderij heen kon schieten. Het complex op Aruba, gebouwd in 1940, bestond uit 3 geschutsopstellingen, een commandopost en enkele gebouwen voor onderdak van de kleine 100 mensen die er gelegerd waren. Ook waterreservoir. Een interessant stukje militair erfgoed van Aruba. Aruba speelde een cruciale rol in de Tweede Wereldoorlog vanwege de aanwezigheid van de Lago Raffinaderij, waar de kerosine voor de geallieerden werd geproduceerd. E kustbatterij a wordo construi na augustus 1940. E instalacion militar su obhetivo strategico tabata pa proteha e refineria di petroleo di Lago na San Nicolas cu tabata existi e tempo ey contra atakenan di Alemania durante Segunda Guera Mundial. importancia strategico: debi na e produccion halto di combustibel di aviacion pa e Aliadonan, e refineria di Lago tabata di vital importancia durante Segunda Guera Mundial. Komo resultado, e isla a bira un meta prinsipal pa U-boatnan Aleman. Lugá: E kustbatterij tabata situá riba e punto stratégikamente mas haltu di e parti ost di e isla, den cercania di San Nicolas. Esaki a ofresé un bista perfekto di e refineria i lama. Diseño: E liña defensivo tabata konsistí di un bunker di puesto di mando (commandopostbunker) i tres lugá di arma posishoná espasiá (geschutsemplacementen) cu un distancia di mas o ménos 50 meter for di otro. Restonan: E ruinanan di e post di comando y e cambernan di arma (geschutskamers) ainda por wordo haya awe rond di Weg Kustbatterij na San Nicolas y ta wordo maneha pa [[Monumentenfonds Aruba]]. == Descripcion == Den e zona di Kustbatterij, rond di e ruinanan militar, tin varios caya cu casnan residencial. E area ta wordo cruza pa un caya largo Diamantbergweg, cu ta conecta Juwana Morto cu Rooi Hundo. Otro cayanan conoci ta: Weg Kustbatterij, Kustbatterij, Kleine Bergweg y Grote Bergweg. Na Weg Kustbatterij ta situa un scol secundario, Colegio Nigel Matthew. Barionan den cercania ta: [[Standardville]] y Rooi Hundo. == Literatura == * [[Johan Hartog|Hartog, Johan]], [https://archive.org/details/BNA-DIG-HARTOG-KUSTBATTERIJ/page/n4/mode/1up Juwana Morto Kustbatterij Aruba], De Walburg Pers (1987) {{Appendix}} [[:Kategoria:Luga na Aruba]] ---------------- Kustbatterij (monumento) E Kustbatterij di Juwana Morto ta un monumento di guera situá na Aruba, den e área di Juwana Morto, serka San Nicolas. E ta un resto di un instalashon militar ku a wòrdu konstrui durante Segunda Guera Mundial pa defendé e refineria di petroleo di Lago. E sitio ta oficialmente rekonosí komo monumento di guera (ID 04-003) i ta wòrdu protehá komo parti di patrimonio historiko di Aruba. == Historia == E bateria di artileria a wordo construi na augustus 1940, riba un elevacion strategico den e parti pariba di e isla. E localisacion a wordo skohe pa su bista amplio riba e refineria Lago na [[San Nicolas]] y riba lama, ku tabata di importansia vital pa e Aliadonan durante Segunda Guera Mundial. E refineria di Lago tabata produci gran kantidat di combustibel di aviashon, loke a haci Aruba un punto strategiko i un posible meta pa atakenan di submarinonan aleman. Na 17 di mei 1940, a hasi prueba di tiramentu ku e kanonnan. Na augustus 1940, e bateria tabata kla pa uso den operashonnan di dia, i na augustus 1941 tambe pa operashonnan di anochi. Na 24 di oktober 1942, Prins Bernhard di Hulanda a bishitá e kustbatterij komo parti di un bishita oficial na e isla. A pesar di su importansia militar, e kustbatterij nunka no a wòrdu usa den combate, ni sikiera durante e atake di submarinonan aleman riba e refineria i haf di San Nicolas den febrüari 1942. == Descripcion == E kompleks militar tabata konsistí di: Tres posishon di kanon (geschutsopstellingen) Un bunker di puesto di mando Edifisionan pa alojamento di aproximadamente 100 soldaat Un reservorio di awa i otro fasilidatnan di sosten Kada posishon di arma tabata konstrui riba un fundeshi di beton i staal. E kanonnan tabata di kaliber 19.2 cm, ku por a bira 360 grado i tabatin un alkanse di mas o ménos 18,5 kilometer. Segun testimonio di soldaatnan, e tres kanon a ricibi nòmber informal: Betsy, Jopie i Beppie. E diseño di e bateria a tene kuenta ku e topografia di e terreno. E kanonnan tabata situá asina ku nan por tira por encima di e refineria, aprovechando e alturanan natural di e área. == Despues di guera y estado actual == Despues di 1945, e instalashon militar a wòrdu abandoná. Parti di e área a wòrdu limpiá, pero e strukturanan prinsipal, manera bunker i fundashonnan di kanon, a keda presente. Awendia, e restonan di e kustbatterij ainda por wòrdu mira den e paisahe rond di Weg Kustbatterij. E sitio ta wòrdu maneha i protehá komo patrimonio cultural, i ta forma un testimonio importante di e papel di Aruba durante Segunda Guera Mundial. E monumento ta un di e pokonan strukturanan militar di e periodo aki cu a sobrebibí na e isla. ---------------- {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais| variante= a | tipo = LugaRegion | nomber = Grapefield | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} | border = infobox | perrow = 1/2 | caption_align = center | image1 = Aruba-Regionen.png | caption1 = San Nicolas Noord ta region 7 | image2 = | caption2 = | image3 = | caption3 = }} | area = | poblacion = | censo = 2020 | densidad = | descripcion = | pais = {{ABW}} | zoom = 13 }} Grapefield is een groot onbebouwd gebied gelegen aan de noordwestelijke kust van Aruba tussen San Nicolas en Seroe Colorado. Dit gebied was in de twintigerjaren overgedragen aan de Lago als industrieterrein. • Naam officieel “Costa” – zeedruifbomen • Strand en recreatiegebied zoals veldlopen en kamperen • Een groot deel van het terrein was in concessie bij de Lago ?? als industrieterrein. • Terrein werd gebruikt voor het deponeren van “pitch”, afvalstoffen van de raffinaderij welke tot vernietiging van de natuur leidde. • Afgravingen • Krabbenpopulatie • Opruiming petroleumproducten (milieuvervuiling) == Nationale veldloopkampioenschappen== In de jaren 80-90 werd hier veldloopwedstrijden voor de kampioenschappen gehouden door de Arubaanse Atletiekbond. ==Strandvervuiling== Door olielozing van tankers die varen tussen Aruba en Curacao. --------------------- {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais | variante= a | tipo = Region | nomber = San Nicolas-Noord | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} | border = infobox | perrow = 1/2 | caption_align = center | image1 = Aruba-Regionen.png | caption1 = San Nicolas Noord ta region 7 | image2 = | caption2 = | image3 = | caption3 = }} | area = | poblacion = | censo = 2020 | densidad = | descripcion = | pais = {{ABW}} | zoom = 13 }} '''San Nicolas-Noord''', oficialmente Sint Nicolaas Noord, ta un di e ocho [[Regionnan di Aruba|region]] den cua e [[isla]] di [[Aruba]] ta dividi administrativamente.<ref>{{Citeer web|url=https://cbs.aw/wp/index.php/2020/12/03/gac-geographical-address-classification-2019/|titel=GAC (Geographical Address Classification) 2019 and 2020|bezochtdatum=2025-03-03|datum=2019-06-27|werk=cbs.aw}}</ref> Hunto cu [[San Nicolas Zuid]] e ta constitui e region di San Nicolas, miho conoci como [[pariba di brug]]. E region tin un area di .... [[kilometer kuadrá|km²]] y un poblacion di 9.940 habitante dia prome di januari 2020. E region tin un poblashon di 9.940 (1 di yanüari 2020), loke ta representá 9.2% di e poblashon total di e pais. Muhé Hòmber 4760 5180 == Geografia == E region ta situá den e zona zuidoost di Aruba (region 7 riba mapa), pazuid di ... (region 1), pabou di [[Paradera]] (region 4) y panort di Oranjestad Oost (region 3). San Nicolas-Noord tin e siguiente barionan:<ref>[https://cbs.aw/wp/wp-content/uploads/2024/05/GAC_Officiele-publicatie_2024.pdf Strefy]</ref> * [[Brazil]] * Rooi Congo * Watapana Gezaag * [[Standardville]]/[[Rooi Hundo]] * Kust * [[Juwana Morto]] * San Nicolas-Noord otro {{Appendix}} [[Category:Luga na Aruba]] ------------------ {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais| variante= a | tipo = Region | nomber = San Nicolas-Zuid | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} | border = infobox | perrow = 1/2 | caption_align = center | image1 = Aruba-Regionen.png | caption1 = San Nicolas Zuid ta region 8 | image2 = | caption2 = | image3 = | caption3 = }} | area = | poblacion = | censo = 2020 | densidad = | descripcion = | pais = {{ABW}} | zoom = 13 }} '''San Nicolas-Zuid''', oficialmente Sint Nicolaas Noord, ta un di e ocho [[Regionnan di Aruba|region]] den cua e [[isla]] di [[Aruba]] ta dividi administrativamente.<ref>{{Citeer web|url=https://cbs.aw/wp/index.php/2020/12/03/gac-geographical-address-classification-2019/|titel=GAC (Geographical Address Classification) 2019 and 2020|bezochtdatum=2025-03-03|datum=2019-06-27|werk=cbs.aw}}</ref> Hunto cu [[San Nicolas Noord]] e ta constitui e region di San Nicolas, miho conoci como [[pariba di brug]]. E region tin un area di .... [[kilometer kuadrá|km²]] y un poblacion di 4.235 habitante dia prome di januari 2020. Sint Nicolaas-Zuid ta un di e ocho regionnan den e parti pariba di e pais autonomo di Aruba, cu ta pertenece na Hulanda, na Sur America. Riba promé di yanüari 2020, e region tabatin 4.235 habitante. Pa loke ta trata poblashon, e ta e region di mas chikitu den e pais. == Geografia == E region ta situá den e zona zuidoost di Aruba (region 7 riba mapa), pazuid di ... (region 1), pabou di [[Paradera]] (region 4) y panort di Oranjestad Oost (region 3). San Nicolas-Zuid tin e siguiente barionan:<ref>[https://cbs.aw/wp/wp-content/uploads/2024/05/GAC_Officiele-publicatie_2024.pdf Strefy]</ref> * [[Zeewijk]] * Pastoor Hendriksstraat * Van de Veen Zeppenfeldstraat * [[The Village]] * Essoville * [[Lago Heights]]/Esso Heights * [[Seroe Colorado]] * San Nicolas-Zuid otro Demografia E region tin un poblashon di 4.235 (1 di yanüari 2020), loke ta representá 3.9% di e poblashon total di e pais. Muhé Hòmber 1943 2292 {{Appendix}} [[Category:Luga na Aruba]] --------------- ==Straatnamen op Aruba (2) – San Nicolas: van Rodgerstraat tot Caya Charlie Brouns Sr.<ref>Evert Bongers, [https://archive.org/details/BNA-DIG-AMIGOE-ARUBA-2021-02-11/page/n3/mode/1up?q=watapana+gezaag Straatnamen op Aruba (2)] Amigoe 11 di februari 2021</ref>== * De Main Street van Sunrise City, de B. van der Veen Zeppenfeldtstraat, is vernoemd naar een op Aruba geboren, maar op Curaçao wonende hoge ambtenaar van begin vorige eeuw. In die tijd waren er nog geen politieke partijen, laat staan een volksvertegenwoordiging. In 1906 werd hij lid van de Koloniale Raad, een soort adviescollege voor de Gouverneur. In die raad kwam hij regelmatig op voor zijn geboorte-eiland. Direct na de Tweede Wereldoorlog duikt zijn naam weer op als hij zitting neemt in de Commissie Ellis, die kwam met een advies voor een eilandenreglement waarin Aruba streefde naar decentralisatie. Kortom, een belangrijke ‘yui di tera’. *De Pastoor Hendrikstraat is – volgens het straatnaambordje – genoemd naar pastoor P.J.T. Hendriks, die in 1929 de parochie San Nicolaas stichtte en de eerste pastoor daar werd. Opvallend is dat zijn naam in de straatnaam voortleeft zonder -s op het eind. *Terug naar het centrum van San Nicolas. Achter de Main Street zijn er smalle straatjes van laag allooi (hanchi’s) die de namen dragen van klassieke schilders als Rembrandt, Vermeer, Frans Hals en Jan Steen. *In de wijk waar de oliewerkers uit de Caribische eilanden kwamen te wonen, The Village, hebben de straten namen zoals Caya Saint Maarten, Caya Saba en Caya Saint Vincent. Dat zegt de mensen in die wijk wat. *Maar het zal niet te verwachten zijn dat bewoners van straten als de Nijhoffstraat, de Hildebrandstraat of de Van Lennepstraat op de Esso Heights beseffen dat hun straat is vernoemd naar een 19e-eeuwse schrijver of dichter. Een betere naamgeving is gehanteerd bij het geven van namen als Flagstaffweg, Mount Scenerystraat en Bottom Hillweg, allemaal heuvels/bergen op de Bovenwinds eilanden. *De Helfrichstraat, die the Village scheidt van de ‘schilderswijk’, is vernoemd naar de gouverneur van de Kolonie Curaçao, precies een eeuw geleden. Deze straat kruist de Nuyensstraat, vernoemd naar Helfrich’s voorganger. De wijk tussen het Joe Laveist Sportpark aan de de Pastoor Hendrikstraat en de Graf von Zinzendorfschool aan de de Bernhardstraat is gevuld met straatnamen van voorvaderen van het geslacht Oranje-Nassau, aangevoerd door stammoeder Juliana van Stolberg, gevolgd door prinsen en stadhouders uit de 16e, 17e en 18e eeuw, zoals Willem de Zwijger, Frederik Hendrik, Maurits, en niet te vergeten Amalia van Solms en Louise de Coligny, om er maar een paar te noemen. De namen van deze straten roepen een heel chique wijk op, maar in werkelijkheid is dat niet het geval. *San Nicolas heeft in een van de buitenwijken ook z’n P.C. Hooftstraat, zonder enige verdere toelichting. Iets verderop is de Dirkszstraat, met op het naambordje de uitleg: D. Dirksz, stamhouder geboren in 1833. Deze straat kruist de Isaac Wagemakerstraat, genoemd naar de belangrijke gezaghebber die Aruba door de Tweede Wereldoorlog leidde. *Opvallende straatnaam in die wijk is Watapana Gezaag. Er werden daar misschien vroeger heel wat van dit soort bomen in stukken gezaagd. Of dat gebeurde één enkele keer en dat heeft geleid tot die naam – wie zal het zeggen. *Net als in ‘Playa’ zien we in San Nicolas veel straten genoemd naar lokale bekend- of beroemdheden. De Main street kruist de Caya Charlie Brouns Sr., naar de stichter van de bar met zijn naam, het bekendste landmark van San Nicolas. Die straat heette oorspronkelijk de Rodgerstraat – naar de Amerikaan die in 1924 de ideale locatie voor de Lago raffinaderij ontdekte. Vervolgens is de Grensweg, grenzend aan het Lago-terrein, omgedoopt tot Caya Captain R. Rodger. De weg die vanaf de kerk van Brazil achter San Nicolas langs loopt, is genoemd naar de lokale ‘Mama di Cultura’ en heet nu Caya Bernadina GrowellKock; zij was schrijfster en muzieklerares en woonde aan deze straat. *De straat in de wijk Lagoville, waaraan het EPB San Nicolas ligt, de vroegere Congoweg, heet nu Caya Jose Geerman, ter ere van de vakbondsleider die in 1977 overleed. Sommige namen op straatnaambordjes roepen vragen op: wie was Doctor Schaepman? Het blijkt een Nederlandse 19-eeuwse theoloog en politicus te zijn geweest. Enige band met ons eiland is niet duidelijk. Maar toch. *In Seroe Colorado, de voormalige Lago Colony, is de 1st Avenue hernoemd naar Henry Coffi, in leven general manager van de Lago, voorzitter van het bestuur van kindertehuis Casa Cuna en luchtvaartdeskundige. Hij overleed eind 2015. Niet elke straat heeft nog een straatnaambord en van sommige is er met moeite eentje te vinden, zoals aan de toch lange en brede Isaac Wagemakerstraat. DOW zou dit eens moeten inventariseren en de lacunes aanvullen. Voor de Adviescommissie Straatnamen van nu is nog veel werk aan de winkel. Enkele suggesties: straatnamen met Arubaanse schrijvers en kunstenaars, van Denis Henriquez tot Padu Lampe. En een Boulevard of Avenida als postume eer voor toerismepionier en oud-gezaghebber Oscar Henriquez. En dan natuurlijk graag met enige uitleg op de naambordjes… Straatnamen op Aruba (2) – San Nicolas: van Rodgerstraat tot Caya Charlie Brouns Sr. Straatnamen in San Nicolas vragen om wat toelichting. Net als in Oranjestad is er een mengelmoes van namen van eeuwenoude schrijvers, schilders, prinsen en stadhouders naast de meer herkenbare namen van Caribische eilanden en plaatselijk bekende Arubanen. {{Appendix}} ----------------- {{Databox}} '''Nomber di caya na Aruba''' ta refleha e historia, cultura y desaroyo social di e isla. Nan ta deriva for di un amplio scala di fuente, incluyendo historia local, [[geografia]], flora y fauna, [[literatura]], ciencia, [[religion]] y politica. Di e manera aki, nombernan di caya ta forma un parti importante di e herencia inmaterial di [[Aruba]]. Un nomber di caya ta un denominacion oficial pa espacio publico, manera caya, avenida, boulevard of plaza. E estudio di nomber di luga ta parti di e disciplina di toponimia. Den practica, nomber di caya ta sirbi como base pa adres y pa sistema di distribucion di post. Na Aruba, adres formal ta consisti di un nomber di caya hunto cu un number di e kavel, sin uzo di un sistema di codigo postal. ==Historia== E sistema di nomber di caya na Aruba a desaroyá gradualmente den [[siglo 19|siglo diesnuebe]] y [[siglo 20|binti]], paralelo cu urbanisacion di [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]] i otro luganan riba e isla. Den e prome fase, hopi caya tabata sin nomber oficial of tabata conoci pa descripcionnan local. Influencia di gobernacion colonial Hulandes a introduci un sistema mas formal di registracion y nombramento. Un ehempel tempran ta e comision di nomber di caya na [[Willemstad]], [[Kòrsou|Corsou]], estableci na 1866, cu a sirbi como modelo pa Aruba.[1] Memey di siglo binti, despues di [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]], a surgi un consenshi pa uza nombernan cu mas relevancia local, reflehando un fortalecemento di identidad Arubano.<ref>{{citeer web|titel=Aruba Straatnamen|werk=[[Amigoe]]|datum=1950-12-05|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-04-29|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010987772:mpeg21:p003}}</ref> == Dunamento di nomber == Na Aruba, e dunamento oficial di nomber na caya ta wordo realisa door di e minister responsabel pa Asuntonan General, riba recomendacion di Comision di Nomber di Caya. E comision consultivo aki ta inclui representante di instancianan manera [[Cuerpo Policial Arubano]] (KPA), Kadaster y Departamento di Obra Publico (DOW).[2] Na final di añanan 1940, a surgi discusion tocante e maneho di dunamento di nomber. A cuminsa duna preferencia na nombernan cu conexion cu e comunidad [[Antias Hulandes|Antiano]], en vez di nombernan internacional poco reconocibel.<ref>{{citeer web|titel=Ingezonden: Straatnamen op Aruba|werk=[[Amigoe]]|datum=1949-10-10|bezochtdatum=2026-04-28|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000212719:mpeg21:p003}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Aruba straatnamen|werk=[[Amigoe]]|datum=1950-12-05|bezochtdatum=2026-04-28|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010987772:mpeg21:p003}}</ref> Un di e prome ehempelnan tabata nomber di figuranan di resistensia, manera [[Boy Ecury]] y [[George Maduro]].[3] E historiado [[Johan Hartog]], prome director di [[Biblioteca Nacional Aruba]] (BNA), a presidi e comision den siglo binti. Bou di su liderazgo, nombernan a wordo selecta for di historia local y naturalesa, y tambe di personanan.[4] E maneho di dunamento di nomber ta evoluciona continuamente, tomando na cuenta expansion urbano y construccion di cayanan nobo, impulsa pa e desaroyo di Aruba durante e descubrimento di [[oro]], e mineria di guano, e yegada di e refineria di petroleo (Lago), y [[turismo]]. Algun nomber di caya ta di origen indigena, usualmente deriva di e zona unda nan ta situa. Den uzo moderno, hopi nomber di caya ta cuminsa cu termino manera ''Caya'' of ''Avenida'' (reemplasando e [[sufiho]] ''straat'' of ''weg''), of ta termina cu ''Boulevard''. ==Nomber tematico== Den diferente bario na Aruba, nombernan di caya ta sigui un tema specifico, loke ta contribui na identidad di e area: *Den Klip tin caya nombra pa escritor y compositor internacional. *Den [[Dakota (Aruba)|Dakota]], nombernan ta deriva di fruta y produkto agricola. *Den Companashi, nombernan ta basa riba cientifico y investigado. *Den Ponton, nan ta referi na mata y elemento di naturalesa local.[6] E sistema tematico ta facilita orientacion y ta duna caracter propio na cada bario. ==Reconocimento social== Hopi caya na Aruba ta nombra pa personanan cu a contribui na sociedad, manera politico, lider social, deportista, artista y religioso. Generalmente, e honor aki ta wordo otorga di manera postumo. E camindanan principal di Aruba ta generalmente nombra pa figuranan influyente. Entre nan tin ''Juan E. Irausquin Boulevard'' y ''Henny Eman Boulevard'', ku ta refleha e desaroyo economico y turistico di e isla den siglo binti.[7] Otro ehempelnan ta ''Avenida Nelson Orlando Oduber''[5], ''Watty Vos Boulevard''<ref>[https://antilliaansdagblad.com/articulo/aruba/20386-watty-vos-blvd-aruba-in-gebruik Watty Vos Boulevard Aruba in gebruik], [[Antilliaans Dagblad]] (6 di november 2019)</ref> y [[Caya G.F. (Betico) Croes]], nombra pa [[Betico Croes|Gilberto François Betico) Croes]], considerá como un figura clave den historia politico di Aruba. {{Appendix}} ==Referensia == * Frank, Vivienno L. 2019. ''Aruba en een keuze uit haar toponiemen.'' ISBN:978-0-359-65900-5 * Hartog, J. Aruba: Past and Present. Oranjestad: De Wit Stores. * Gobierno di Aruba – reglamentonan di nombramento di caya. * Croes, F. Historia di resistencia Antiano den Guera Mundial II. * Hartog, J. Geschiedenis van Aruba. * Alofs, L. & Merkies, H. Ken ta Arubiano? * Kadaster Aruba – registro di nomber di caya. * Ministerie di Infrastructura Aruba – dokumentonan di planifikashon urbano. [[:Kategoria:Geografia di Aruba]] <ref>{{Cite web |title=Kadaster Aruba |url=https://www.kadaster.aw |publisher=Kadaster Aruba |access-date=2026-04-27}}</ref> Example (book): <ref>{{Cite book |last=Hartog |first=Johan |title=Aruba: Past and Present |publisher -------------------- '''Nomber di caya na Aruba''' ta refleha e historia, cultura, y desaroyo social di e isla. Nan ta bin di un scala amplio di disciplina, entre otro historia di Aruba, geografia, flora y fauna, literatura, ciencia, religion y politica. Nomber di caya pues ta un parti importante di herencia inmaterial di Aruba. Un nomber di caya ta referí na un nòmber ku ta wòrdu usá pa designá espasio públiko, manera kaya, avenida, kaminda, plaza y becindario. E teoria di nòmber di kaya òf lugá ta un rama di toponimia. Un nòmber di kaya ta sirbi komo un guia i ta forma adrès, i ta wòrdu usá den hopi pais pa dirigí pòst. Nombernan di caya na Aruba hopi biaha ta un mescla di referencia na Papiamento, Hulandes y historia: hunto cu un number e ta forma un adres formal pero sin un sistema di codigo postal. == Dunamento di nomber == E nombramento oficial di cayanan na Aruba ta wordo haci door di Minister di Asuntonan General, riba recomendacion di e Comision di Nomber di Caya. E comision aki tradicionalmente ta consisti di representantenan di entre otro [[Cuerpo Policial Arubano]] (KPA), Kadaster, y Departamento di Obra Publico (DOW). Un comision similar pa e nomber di caya di [[Willemstad]] tabata existi na [[Kòrsou|Corsou]] caba for di aña 1866. Na fin di añanan 1940, a surgi un diskushon tocante e maneho cu dunamento di nòmber di caya. Kontrali na e hopi nòmbernan di kaya deskonosí, manera esnan di inventornan mundialmente famoso, a kuminsá duna preferensia na nòmbernan di kaya ku tabata papia ku e poblashon lokal.[1][2] E promé nòmbernan rekonosibel tabata esnan di bringadónan di resistensia Antiano: Boy Ecury (Boy Ecuryplein) i George Maduro (George Madurostraat).[3] Historiadó Johan Hartog, e promé direktor di Biblioteka Públiko di Aruba, tabata presidi e Komishon di Nòmber di Kaya di Aruba den siglo binti.[4] Bou di su liderazgo, nòmbernan tabata wòrdu selektá for di historia lokal i naturalesa, pero individuonan tambe tabata wòrdu konsiderá, normalmente póstumo. E decision final a keda na Conseho Ehecutivo di Aruba. Ekspanshon urbano den futuro i konstrukshon di kayanan nobo tambe ta wòrdu tumá na kuenta ora di skohe nòmber, loke ta nifiká ku e polítika di nòmber di kaya ta evolucionando konstantemente. Ku tempu, e terminologia tambe a kambia: nòmbernan di kaya nobo awor hopi bia ta kuminsá ku Caya, Boulevard, òf Avenida. ---------- revision '''Straatnamen van Aruba''' weerspiegelen de geschiedenis, cultuur en maatschappelijke ontwikkeling van het eiland. Zij zijn afkomstig uit uiteenlopende domeinen, waaronder de Arubaanse geschiedenis, aardrijkskunde, flora en fauna, literatuur, wetenschap, religie en politiek. De naamgeving van straten vormt daarmee een belangrijk onderdeel van het immaterieel erfgoed van Aruba. Un nomber di caya ta referi na un nomber cu ta wordo uza pa designá espacio publico, manera caya, avenida, kaminda, plaza y becindario. E teoria di nomber di caya of di luga ta un rama di toponimia. Un nomber di caya ta sirbi como un guia y ta forma adres, y ta wòrdu uza den hopi pais pa dirigi post. Nombernan di caya na Aruba hopi biaha ta un mescla di referencianan na Papiamento, Hulandes y historia: hunto cu un number e ta forma un adres formal pero sin sistema di codigo postal. == Naamgeving en beleid == De officiële naamgeving van straten op Aruba gebeurt door de minister van Algemene Zaken, op voordracht van de Straatnamencommissie. Deze commissie bestaat traditioneel uit vertegenwoordigers van onder meer de politie, het kadaster en de Directie Openbare Werken (DOW). Een vergelijkbare commissie bestond reeds in 1866 op Curaçao voor de straatnamen van Willemstad. Eind jaren 1940 ontstond er discussie over het straatnamenbeleid. In afwijking van de vele onbekende straatnamen, zoals bijvoorbeeld namen van wereldberoemde uitvinders, begon men de voorkeur te geven aan straatnamen die tot de bevolking spreken.<ref>ingezonden buiten verantwoordelijkheid der Redactie STRAATNAMEN OP ARUBA.. "Amigoe di Curacao". Willemstad, 10-10-1949. Geraadpleegd op Delpher op 10-02-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000212719:mpeg21:p003</ref><ref>ARUBA STRAATNAMEN.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 05-12-1950, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 10-02-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010987772:mpeg21:p003</ref> De eerste herkenbare namen werden die van de Antilliaanse verzetstrijders: Boy Ecury (Boy Ecuryplein) en George Maduro (George Madurostraat).<ref>ARUBA NAAR ARUBA.. "Amigoe di Curacao". Willemstad, 24-10-1949. Geraadpleegd op Delpher op 10-02-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000212731:mpeg21:p003</ref> Historicus Johan Hartog, Aruba’s eerste directeur van de Openbare Bibliotheek, was in de twintigste eeuw voorzitter van de Arubaanse straatnamencommissie.<ref>Dr.Johan Hartog; wat hij begon liet hij niet los. "Amigoe". Curaçao, 29-09-1990, p. 4. Geraadpleegd op Delpher op 10-02-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642192:mpeg21:p020</ref> Onder zijn leiding werden namen geselecteerd uit de lokale geschiedenis en natuur, maar ook personen kwamen in aanmerking, meestal postuum. De uiteindelijke besluitvorming lag bij het Bestuurscollege van Aruba. Bij de naamgeving wordt tevens rekening gehouden met toekomstige stadsuitbreidingen en de aanleg van nieuwe straten, waardoor het straatnamenbeleid voortdurend in ontwikkeling is. In de loop van de tijd veranderde ook de terminologie: nieuwe straatnamen beginnen tegenwoordig vaak met Caya, Boulevard of Avenida. == Straatnamen en maatschappelijke erkenning == Veel straatnamen op Aruba zijn gewijd aan verdienstelijke burgers, geestelijken, sporters en politici. Deze eer wordt doorgaans postuum verleend. Een bekend voorbeeld is Gilberto François (Betico) Croes, die als ‘Libertador’ van Aruba wordt beschouwd. De voormalige Nassaustraat, de hoofdstraat van Oranjestad, werd hernoemd tot Caya G. F. (Betico) Croes. Ook andere prominente figuren zijn in het straatbeeld vereeuwigd. Zo werd in 1950 de weg langs het Wilhelminasportpark vernoemd naar J. Helenus Ferguson, gezaghebber in de negentiende eeuw en bekend vanwege zijn rol in de aloëcultuur. Deze weg draagt tegenwoordig de naam Avenida.[[File:Aad Stolwijk, Hooiberg; Fergusonstraat; Avenida Milio Croes; Dakota, ANA-DIG-COL-STOLWIJK-LUCHTF-VEL-563-11, Archivo Nacional Aruba.jpg|thumb|Bista aereo di Avenida Milio Croes (antes Fergusonstraat) rechtsonder (1974).]] Ook andere prominente figuren zijn in het straatbeeld vereeuwigd, al blijkt deze eer niet altijd permanent. Zo werd in 1950 de weg langs het Wilhelminastadion vernoemd naar J. Helenus Ferguson, gezaghebber in de negentiende eeuw en bekend vanwege zijn rol in de aloëcultuur. Deze straat werd in 2004 hernoemd tot Avenida Milio Croes, naar de Milio Croes (1922-2013), voorzitter van SAC en jarenlang bijgedragen aan Aruba Carnaval. Een uitzondering op de regel van postume vernoeming is Nelson Orlando Oduber, voormalig minister-president van Aruba, naar wie de Avenida Nelson Orlando Oduber werd genoemd, ter vervanging van de Sasakiweg. == Thematische straatnaamgeving per wijk == In verschillende wijken op Aruba zijn straatnamen thematisch geordend, wat bijdraagt aan het karakter en prestige van deze buurten. In Oranjestad en omgeving zijn talrijke straten vernoemd naar literaire figuren, zoals Vondel, Herman Gorter, Constantijn Huygens, Jacob Cats en Guido Gezelle, aangevuld met internationale schrijvers als Shakespeare, Victor Hugo, Lord Byron en Alfred de Musset. Nabij Playa komen daarnaast straten voor die zijn vernoemd naar klassieke componisten, waaronder Bach, Schubert en Brahms, evenals leden van het Nederlandse koningshuis. De volkswijk Dakota kent straatnamen ontleend aan vruchten en landbouwproducten, zoals Patiastraat, Dadelstraat, Druivenstraat en Pindastraat. De oorspronkelijke Rondweg van Dakota werd in 1991 vernoemd naar oud-minister en voetballer Guillermo Trinidad, en later hernoemd tot Caya Papa Juan Pablo II. In Companashi, nabij de Kamerlingh Onnesstraat, overheersen namen van natuurwetenschappers zoals Edison, Pascal, Celsius en Fahrenheit. Ook de lokale gemeenschap wordt er weerspiegeld, met onder meer Caya Gilberto Toppenberg. De wijk Ponton bevat straatnamen ontleend aan inheemse plantensoorten, zoals Scopet, Breba, Katuna en Barba di Yoncuman. Het voormalige Eagle Colony kent straatnamen die verwijzen naar Europese landen. == Religie, sport en politiek == Religieuze orden hebben eveneens hun plaats in de Arubaanse straatnaamgeving. Zo zijn straten genoemd naar leden van de Frères de la Salle en de Dominicanessen, waaronder Caya Frère Alexius in Madiki en Caya Soeur Dorothea in Bushiri. Sporters en sportpioniers worden eveneens herdacht, zoals George Maduro, Boes Orman en Wichie de Palm. In Rancho is de Avenida Alo Tromp vernoemd naar een jonge AVP-aanhanger die in 1983 tijdens verkiezingsonrust om het leven kwam. == Hoofdwegen en boulevards == De belangrijkste verkeersaders van Aruba, tussen Oranjestad en Arashi, zijn vernoemd naar invloedrijke figuren uit de twintigste eeuw. De Lloyd G. Smith Boulevard herdenkt de directeur van de Lago-raffinaderij tijdens de Tweede Wereldoorlog, terwijl de Juan E. Irausquin Boulevard verwijst naar een pionier van het Arubaanse toerisme. Ook politicus Edgar ‘Watty’ Vos werd op deze wijze geëerd. --------- '''Straatnamen''' zijn er op Aruba in alle soorten, maar meestal van historische, aardrijkskundige, biologische, literaire of wetenschappelijke oorsprong. De namen worden door de Adviescommissie Straatnamen uitgezocht en aan de overheid voorgesteld. Een zelfde commissie werd op Curaçao al in 1866 benoemd voor straatnamen in Willemstad. Dr. Johan Hartog, historicus en Aruba’s eerste directeur van de Openbare Bibliotheek, vertelt dat hij vanwege zijn functie het voorzitterschap van de straatnamencommissie mocht vervullen, samen met vertegenwoordigers van de politie, het kadaster en openbare werken (DOW) etc. Er werden namen uit de Arubaanse geschiedenis en uit de natuur gekozen en voorgesteld aan het Bestuurscollege dat verder besliste, maar ook namen van overledenen kwamen in aanmerking. Tegenwoordig beginnen nieuwe straatnamen met Caya, Boulevard of zelfs Avenida. Verdienstelijke burgers of geestelijken, sporters of politici – al dan niet van onbesproken naam en faam, verbonden aan een regerende politieke partij – mogen zich, meestal postuum, erin verheugen om in een strook asfalt voort te leven. Aruba’s ‘Libertador’ Betico Croes is daar een voorbeeld van: Nassaustraat, de Mainstreet van Oranjestad, werd Caya G. F. (Betico) Croes. In 1950 werd de weg langs het ‘Wilhelminasportpark’ vernoemd naar J. Helenus Ferguson, gezaghebber in de 19e eeuw, die bekend werd vanwege zijn rol bij van het verbouwen van aloë. Inmiddels is die weg tot Avenida hernoemd. In 1966 merkte gedeputeerde Oscar Henriquez bij de behandeling van de eilandsbegroting op dat het voor de commissie niet makkelijk was om namen te vinden voor de straten in de vele nieuwe woonwijken. “De nieuwe straten moeten namen krijgen die meer tot de bevolking spreken”. Dat blijkt echter niet in alle gevallen nageleefd te zijn. Laten we eerst stellen dat het cachet van bepaalde wijken wordt onderstreept door de namen van de straten. Als je Oranjestad vanaf de airport binnenrijdt, kan je rechts afslaan naar de Vondellaan, vernoemd naar Neerlands grootste schrijver, onder meer bekend van het toneelstuk ‘Gijsbrecht van Amstel’. Hij leefde in de 17e eeuw. De wijk die grenst aan de Vondellaan, Mon Plaisir, bestaat uit huizen, bewoond door mensen die vertrouwd zijn met hun literaire klassiekers, vandaar dat er nog enkele straten klinkende namen hebben als Herman Gorter, Constantijn Huygen, Jacob Cats en Guido Gezelle. Wie kent hen niet… Voor de afwisseling worden er nog wat Engelse en Franse literaire reuzen op de naambordjes geplakt, zoals Shakespeare, Victor Hugo, Byron (Lord) en Alfred de Musset, allemaal bekend van de middelbare schooltijd. Trouwens, iets verder naar het Lagoen in Playa raken we in het goede gezelschap van klassieke componisten als Bach, Schubert en Brahms, waarna we tenslotte leden van de koninklijke familie tegenkomen, Juliana, Beatrix, Irene, Margriet en Maria-Christina. Voor een straat vernoemd naar de vader van deze prinsessen, moeten wij naar San Nicolas, daar vinden wij de Bernhardstraat. Plaatselijke helden zoals George Maduro en plantagehouder Bazin leven ook in straatnamen verder. In de aan de voornoemde Fergusonstraat grenzende volkswijk Dakota wordt het vruchten plukken in de Patiastraat, Dadelstraat, Druivenstraat en Pindastraat; die hebben geen nadere uitleg nodig. Trouwens, rond het oudste deel van Dakota werd een rondweg aangelegd, domweg Rondweg genaamd. In 1991 werd die vernoemd naar oud-minister Guillermo Trinidad, een voetballer afkomstig uit Dakota. Meer recentelijk kwam er een naamswijziging, het heet nu Caya Papa Juan Pablo II. Tja, de kerk wil ook wat. Wat dat betreft: er werden ook namen van bekende frères de la Salle en zusters Dominicanessen uitgezocht voor nieuwe straten in andere delen van de stad. Zo kwam er in Madiki de Caya Frère Alexius en in Bushiri de Caya Soeur Dorothea, beiden omringd door een hele reeks verdienstelijke collega’s. De wijk Companashi, grenzend aan de Kamerling Onnesstraat, vernoemd naar een 19e eeuwse natuurkundige, is gevuld met internationale grote namen op dat gebied zoals Edison, Pascal en natuurlijk Celsius en Fahrenheit. Gilberto Toppenberg, meer dan verdienstelijke inwoner van die wijk, heeft daar nu ook zijn Caya gekregen. Dan komen we in Ponton, via de voormalige Boerhaavestraat, nu Caya Ernesto O. Petronia, en bevinden we ons midden in straten met namen uit de plaatselijke plantenwereld: Scopet, Breba, Katuna en niet te vergeten de Barba di Yoncuman. De wijk die vroeger als Eagle Colony werd aangeduid, heeft de namen van Europese landen in de straatnaam, zoals Frankrijk, Schotland en zo meer. Een deel van de Arendstraat, waar hij aan woont, is vernoemd naar voetbalpionier Boes Orman. De rotonde aan het eind van de Belgiëstraat draagt de naam van Wichie de Palm, oprichter van het bedrijf met touringbussen, niet ver van deze rotonde. In de wijk Rancho is een straat vernoemd naar een jeugdige aanhanger van de AVP die in 1983 bij een schermutseling in verkiezingstijd het leven verloor: de Avenida Alo Tromp. In deze voormalige visserswijk valt het op dat straatnamen die de bewoners iets zeggen zoals de Ranchostraat en Visstraat, worden onderbroken door straten die namen dragen als Johan de Wittstraat en Oldenbarneveldstraat. Eenzelfde contrast is te vinden in San Nicolas, daarover later meer. De voornaamste verkeersaders van het eiland, tussen Oranjestad en Arashi zijn vernoemd naar de directeur van de Lago tijdens de oorlog, Lloyd G. Smith en de pionier van ons toerisme, Juan E. Irausquin. Hun namen zijn aan een Boulevard verbonden. Die eer had ook AVP politicus Edgar ‘Watty’ Vos. Volgens de richtlijnen allemaal postuum geëerd. De enige uitzondering daarop is tot nu toe: Nelson Orlando Oduber, voormalig Minister-President, wiens Avenida de naam Sasakiweg heeft vervangen. Het is nog even wennen...<ref>Evert Bongers, [https://www.facebook.com/groups/2690464017950676/posts/3028876380776103/ Straatnamen op Aruba], facebook Historia di Aruba</ref> {{Appendix}} ------------------- {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais | variante = a | tipo= Bario | name = Essoville | imagen = Aad Stolwijk, San Nicolas; San Nicolaas; Graf Von Zinzendorf school; Staringstraat; Kong Ming Supermarktet; Pastoor Hendrikstraat, ANA-DIG-COL-STOLWIJK-LUCHTF-VEL-537-10, Archivo Nacional Aruba.jpg | tipo_division_adm = Region | division_adm = [[Regionnan di Aruba|San Nicolas Zuid]] | tipo_subdivision_adm = Zona | subdivision_adm = <!-- Historia --> | funda = <!--Fecha di fundacion --> | fundado = <!-- Geografia --> | area = 0.2861<ref>https://www.citypopulation.de/en/aruba/admin/san_nicolas_zuid/885__essoville/</ref> | poblacion = 971 | gentilisio = | censo = 2020 }} '''Essoville''' ta un bario y zona (zona) den e region di Sint Nicolaas-Zuid den e parti zuid di e pais autonomo di Aruba, perteneciente na Hulanda, na Sur America. Riba promé di yanüari 2020, e tabatin un poblashon di 971. E ta e zona di mas grandi den e region. * woonhuizen waren eerst enkel genummerd terwijl beginjaren 60 hieraan namen van rivieren werd toegekend. Essoville is een woonwijk in het oosten van San Nicolas en omvat de woonstraten; Vuykestekestraat Coloradostraat Orinocostraat Missouristraat Amazonestraat Mississippistraat Deze woonwijk werd gesticht door "Home Building Foundation", een stichting opgericht en gefinancierd door de Lago. De huizen werden aan werknemers van de Lago verkocht.<ref>Vivienno Frank. 2019. Essoville. Den:''Aruba en een keuze uit haar toponiemen.'' ISBN:978-0-359-65900-5, pag. 105.</ref> Allereerst is gedacht aan de overdracht hiervan aan de Home Building Foundation, Zoals het zich thans laat aanzien, zou een dergelijke overdracht het meest aan de technische en wettelijke vereisten tegemoet komen. De huizen zouden dan door de Foundation aan de tegenwoordige bewoners worden verkocht op dezelfde wijze zoals dit na de oorlog met de Essoville-huizen geschiedde Deze bewoners zouden dan het eerst voor de aankoop dezer woningen, die zij momenteel huren, in aanmerking komen.<ref>Lago overweegt eigendoms overdracht Lago Heights huizen. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 01-06-1953, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 13-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010988047:mpeg21:p002</ref> * woonhuizen waren eerst enkel genummerd terwijl beginjaren 60 hieraan namen van rivieren werd toegekend. * vergeleken met andere barios waren de kavel klein met daarop mini-woninkjes. Te St. Nicolaas is door de recente bouw van 70 arbeiderswoningen de (z.g. „Essoville") door de Lago Oil 6 Transport Cy Ltd. de volkshuisvesting belangrijk verbeterd.<ref>Woningtoestand op Aruba.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 18-06-1942, p. 4. Geraadpleegd op Delpher op 13-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010987172:mpeg21:p004</ref> * in de wijk is gevestigd een rumshop en een pompstation, dat in 1952 in bedrijf ging. * wijk grenst aan de Graaf van Zinnendorfschool, gelegen aan de [[Bernhardstraat]]. == Historia == Buiten de Colony verrezen woonwijken voor het lokale personeel, voor elke laag van de hierarchie een aparte wijk. In 1937 werd begonnen met Lago Heights, 150 huizen. In 1939 [[Essoville]] met 75 bungalows om te beginnen. In 1947 werd begonnen met sociale woningbouw in [[Lagoville]]: de arbeiders werden in de gelegenheid gesteld door een spaarregeling op den duur eigenaar te worden van de huizen. En afgezien van de door Lago neergezette wijken was er in het centrum van wat later San Nicolas zou gaan heten ook een wijk van in de haast opgebouwde huizen in de stijl die ook op de Engelstalige Caribische eilanden te vinden is: [[The Village]].<ref>{{citeer web|url=http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=28&Itemid=42|titel=De Lago en de Eagle: de olieindustrie op Aruba|werk=historiadiaruba.aw|datum= |bezochtdatum=2024-09-03|archiefurl=https://web.archive.org/web/20210812112631/http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=28&Itemid=42|archiefdatum=2021-08-12|dodeurl=nee}}</ref> Divishon Atministrativo E zona ta konsistí di un lokalidat:[2] Essoville Demografia E zona tin un poblashon di 971 (1 di yanüari 2020). {{Appendix}} [[:Kategoria:Luga na Aruba]] --------------- {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais | variante = a | tipo= Bario | name = Esso Heights | tipo_division_adm = Region | division_adm = [[Regionnan di Aruba|San Nicolas Zuid]] | tipo_subdivision_adm = Zona | subdivision_adm = }} '''Esso Heights''' ta un bario den e zona di Lago/Esso Heights, den e region di Sint Nicolaas-Zuid den e parti zuidoost di Aruba.[1] == Historia == Buiten de Colony verrezen woonwijken voor het lokale personeel, voor elke laag van de hierarchie een aparte wijk. In 1937 werd begonnen met Lago Heights, 150 huizen. In 1939 [[Essoville]] met 75 bungalows om te beginnen. In 1947 werd begonnen met sociale woningbouw in [[Lagoville]]: de arbeiders werden in de gelegenheid gesteld door een spaarregeling op den duur eigenaar te worden van de huizen. En afgezien van de door Lago neergezette wijken was er in het centrum van wat later San Nicolas zou gaan heten ook een wijk van in de haast opgebouwde huizen in de stijl die ook op de Engelstalige Caribische eilanden te vinden is: [[The Village]].<ref>{{citeer web|url=http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=28&Itemid=42|titel=De Lago en de Eagle: de olieindustrie op Aruba|werk=historiadiaruba.aw|datum= |bezochtdatum=2024-09-03|archiefurl=https://web.archive.org/web/20210812112631/http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=28&Itemid=42|archiefdatum=2021-08-12|dodeurl=nee}}</ref> {{Appendix}} [[:Kategoria:Luga na Aruba]] ------------------ == Lago Colony == {{Variante|a}} {{infobox luga den pais | variante = a | tipo = Bario | nomber = Lago Colony | pais = {{ABW}} }} '''Lago Colony''' tabata un comunidad situa na e extremo oost di e isla di Aruba, cerca di e area conoci actualmente como Seroe Colorado. E stat tabata konsistí di 377 kas,[2] un hospital,[3][4] misa, kas di klup, pista di bowling, i un Skol Merikano, ku promé pa di diesdos klas i aproksimadamente 180 studiante. E poblashon di Lago Colony tabata prinsipalmente di Merka, ounke tabatin un poblashon grandi di Inglatera, Irlanda i Eskosia ku tabata prinsipalmente ofisialnan riba e flota di tankero di lago. Ademas tabatin Hulandes, Danes, Spaño y otro nacionalidadnan representa den e comunidad. E pueblo aki tabata sostené pa un refineria grandi di zeta na mundu, ku e tempu ei tabata propiedat di un supsidiario di Standard Oil di New Jersey, konosí komo Lago Oil and Transport Company. Lago tabatin su komienso na 1924 komo un fasilidat di trans-shipping pa zeta krudo ekstraí pa Lago Petroleum Corporation ku ta operá na Lago Maracaibo. E crudo a wordo transporta pa Aruba den barconan di fondo plat, cu ta poco profundo, barconan tanker, conoci como lake tankers. E trans-envio aki di e zeta krudo a sigui te na 1928 ora ku a konstruí un refineria i e zeta krudo Venezolano a wòrdu refiná riba e isla i enviá tur kaminda na mundu komo produktonan petrolero kaba. == Baby beach == Den añanan 1950, e Aruba Esso Club a wòrdu konstruí na Baby Beach man made lagoon.[5] E klup a inkluí un restorant, pista di baile i un stadion di beisbòl. Den e lagun, tabatin un waf i baranka chikitu (di kua un ta para ainda). E refineria a opera te cu 1985 ora cu el a wordo cera. E refineria, cu awor ta propiedad di Valero Energy Corporation, despues a wordo cumpra, habri bek, despues cera atrobe; na desèmber 2010, Valero a anunsiá ku e refineria ta habri bèk.[6] Te cu 2012, a keda solamente algun cas di ex-Colonia di Lago. Esnan cu a resta a wordo entrega na Gobierno di Aruba of a wordo bendi na personanan individual. Awendia, e Esso Club ta solamente un edifisio grandi i bandoná ku un negoshi, un tienda di buseo, ku ta den operashon ainda. ===NOTES=== Lago Colony waar de expat werknemers van de Lago Oil and Transport Co. en hun families als huurders gehuisvest waren in de periode van 1930 tot 1985, toen de Lago Oil and Transport Co. haar bedrijfsvoering in Aruba staakte. Clubhuis, kerk, scholen, sportfaciliteiten De uitbreiding bleef gestaag doorgaan, zo ook de bouw van woonwijken: het uit Amerika aangetrokken management werd gehuisvest in de zgn. Colony , een van de rest van het eiland afgescheiden woongemeenschap waar alleen bevoegden zoals de bewoners van de bungalows, toegang tot hadden. Ook een eigen ziekenhuis, voorzien van de modernste outillage, maakte daar deel van uit. Het had zijn eigen politiekorps, zijn eigen protestante kerk en een Amerikaanse school. Buiten de Colony verrezen woonwijken voor het lokale personeel, voor elke laag van de hierarchie een aparte wijk. In 1937 werd begonnen met Lago Heights, 150 huizen. In 1939 Essoville met 75 bungalows om te beginnen. In 1947 werd begonnen met sociale woningbouw in Lagoville: de arbeiders werden in de gelegenheid gesteld door een spaarregeling op den duur eigenaar te worden van de huizen. En afgezien van de door Lago neergezette wijken was er in het centrum van wat later San Nicolas zou gaan heten ook een wijk van in de haast opgebouwde huizen in de stijl die ook op de Engelstalige Caribische eilanden te vinden is: The Village. En/wiki Lago Colony was een gemeenschap gelegen aan de oostkant van het eiland Aruba , in het gebied dat momenteel bekend staat als Seroe Colorado. Deze stad bestond uit ongeveer 700 huizen, een ziekenhuis, een clubhuis, een bowlingbaan en een Amerikaanse school, met eerste tot twaalfde klassen en ongeveer 180 studenten. De bevolking van Lago Colony was voornamelijk afkomstig uit de Verenigde Staten, hoewel er een grote populatie bestond uit Engeland, Ierland en Schotland, die voornamelijk officieren waren van de tankervloot . Daarnaast waren er Nederlandse, Deense, Spaanse en andere nationaliteiten vertegenwoordigd in de gemeenschap. Deze stad werd gesteund door een grote olieraffinaderij in de wereld, die op dat moment eigendom was van een dochteronderneming vanStandaardolie van New Jersey , bekend als Lago Oil and Transport Company . Lago begon in 1924 als een trans-shipping faciliteit voor ruwe olie gewonnen door de Lago Petroleum Corporation die actief is in Lake Maracaibo . De ruwe olie werd vervoerd naar Aruba in vlakke bodem, ondiepe diepgang, tankerschepen, bekend als meertankers. Deze trans-shipping van de ruwe olie ging door tot 1928 toen een raffinaderij werd gebouwd en de Venezolaanse ruwe olie vervolgens op het eiland werd geraffineerd en als afgewerkte aardolieproducten over de hele wereld werd verscheept . In de jaren 1950 werd de Aruba Esso Club gebouwd in de door de mens gemaakte lagune van Baby Beach . [1]De club bestond uit een restaurant, een dansvloer en een honkbalstadion. In de lagune bevonden zich een steiger en kleine hutjes (waarvan er één nog steeds staat). De raffinaderij werkte tot 1985, toen het werd stilgelegd. De raffinaderij, nu eigendom van Valero Energy Corporation , werd later gekocht, heropend en vervolgens weer gesloten; in december 2010 kondigde Valero aan dat de raffinaderij opnieuw werd geopend. [2] Vanaf 2012 zijn er slechts enkele huizen van de voormalige Lago Colony overgebleven. De overgeblevenen zijn overgedragen aan de Arubaanse regering of verkocht aan particulieren. Vandaag is de Esso Club slechts één groot, verlaten gebouw met één bedrijf, een duikwinkel, nog steeds in bedrijf. Seroe Colorado Lighthouse (de.wiki) Colorado Point Lighthouse, De eerste toren was van hout en werd gebouwd in 1881. Het licht was 9 zeemijlen zichtbaar. In 1924 werd deze houten toren vervangen door een vierkant stenen gebouw. Het was een toren van 11 meter hoog met een voetafdruk van 4 bij 4 meter. Het licht reikt tot 18 zeemijl en is te zien vanaf het Paraguaná-schiereiland (Venezuela). In 1937 verving elektriciteit aardgas als energiebron voor de vuurtoren. In 1942 werd de vuurtoren verwijderd. Op dat moment, de Amerikaanse mariniers had verschillende kanon batterijen die aan de kust, die een duidelijke schot hoeken om de raffinaderij Aruba verdedigen tegen onderzeeboot aanvallen nodig. Vandaag is er slechts een eenvoudig, klein baken. ( info ) | uitgeven ------------ {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais | variante = a | tipo= Bario | name = Zeewijk | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} | border = infobox | perrow = 1/2 | caption_align = center | image3 = Zeilschip bij de Yachtclub van Aruba. Op de achtergrond de Lago-olieraffinaderij, Bestanddeelnr 252-3982.jpg | image2 = De haven van de Lago-olieraffinaderij in San Nicolas op Aruba, Bestanddeelnr 252-8041.jpg | image1 = BNA-DIG-MEINERS-0035 - San Nicolas - Zeewijk, Zwemmers aan strand van Zeewijk 591200 c.jpg | caption1 = Playa di Zeewijk | footer = Bista pa lama cu [[Lago Oil & Transport Company|refineria Lago]] den fondo | footer_align = center }} | pais = {{ABW}} | region = [[San Nicolas|San Nicolas-Zuid]] | poblacion = 527 | censo = 2020 | censo_ref = | area = 0,4827 | densidad = 1,092 | zona = | zoom = 14 }} ------------------- ==The Lourdes Grotto== Named in commemoration of the famous French religious landmark, was created under the guidance of a priest named “Erkamp” and parishioners in the year 1958. The grotto, a shrine built into the rocks is located in Seroe Preto, just off the main road to San Nicolas. A statue of the Virgin Mary, weighing 700 kilos, was hoisted into place in the grotto. Every year, on February 11 (feast of Lady of Lourdes), a procession leaves from the St. Theresita church in San Nicolas to the grotto, where a mass is performed. The grotto is located road-side and can be visited daily. <ref>https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20260227.pdf Explore Aruba! (27 di februari 2026)</ref> ---------------- {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais| variante = a | tipo = luga | nomber = Parkietenbos | nomber_oficial = | nomber_nativo = | pais = {{ABW}} | alias = | lema = | imagen = | descripcion = | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} | border = infobox | perrow = 1/2 | caption_align = center | image1 = | caption1 = | image2 = | image3 = }} | tipo_division_adm = Region | division_adm = [[Oranjestad West]] | zoom = 14 }} '''Parkietenbos''' ta un luga situa na costa west di Aruba, canto di lama y mangelnan directamente pazuid di [[Aeropuerto Internacional Reina Beatrix]] y e areanan residencial di [[Simeon Antonio]] y [[Cas di Paloma]]. E area aki ta designa como un zona economico den e ''Ruimtelijke Desaroyo Plan'' (ROP) di Aruba di 2009.<ref>[https://web.archive.org/web/20160224005153/http://dip.aw/ROP%20atlas.pdf Atlas Ruimtelijk Ordeningsplan]</ref> == Zona economico == For di añanan 1960, e landfill sentral “Parkietenbos Containerpark & ​​Landfill Facility”, simplemente konosí komo “Parkietenbos”, ta situa na Parkietenbos. E instalashon públiko aki ta wòrdu manehá pa [[Serlimar]] y ta consisti di dos deposito principal: e parke di container i e landfill, caminda e sushi ta wordo compacta, nivela y cubri.<ref>[https://web.archive.org/web/20201031134950/https://serlimar.com/ Officiële website Serlimar]</ref> Na 2009, e compania Mericano Bouldin & Lawson a entrega e instalacion di “WastAway”. E instalacion aki cu tin un balor di 28 miyon florin, mester a procesa desperdicio den asina yama “fluff” y despues reusa e fluff aki pa compost of fertilisante di tera. Sinembargo, e instalashon nunka no a funshoná korektamente i p’esei a wòrdu será na mitar di 2011.<ref>{{Citeer web |url=http://www.genootschapnederlandaruba.nl/wp-content/uploads/2017/02/Voor-u-gelezen-juli-2016.pdf |titel=Voor u gelezen, GNA, juli 2016 |bezochtdatum=2018-07-20 |archiefdatum=2018-07-20 |archiefurl=https://web.archive.org/web/20180720225535/http://www.genootschapnederlandaruba.nl/wp-content/uploads/2017/02/Voor-u-gelezen-juli-2016.pdf |dodeurl=ja }}</ref> Riba 8 di febrüari 2018, un “petishon pa informashon” (RFI) a keda publiká en konekshon ku e destaho pa e remediashon di e landfill i e kambio den e método di prosesamentu di desperdisio: di maneho di desperdisio “sólido” pa “sostenibel”.<ref>[https://www.ie-forum.nl/artikelen/rectificatie-afgewezen-wegens-onvoldoende-hinder-voor-aanbestedingen-parkietenbos Rectificatie afgewezen wegens onvoldoende hinder voor aanbestedingen Parkietenbos]</ref> Desde 2007, un planta di tratamentu di awa di riool a wòrdu situá banda di e landfill pa e tratamentu di awa di cesspool suministrá pa tankero.<ref>{{Citeer web |url=http://www.witteveenbos.nl/nl/projecten-afvalwater/project/15-rwzis-aruba/pagenr/1 |titel=Aruba |bezochtdatum=2018-07-20 |archiefdatum=2018-07-20 |archiefurl=https://web.archive.org/web/20180720225707/http://www.witteveenbos.nl/nl/projecten-afvalwater/project/15-rwzis-aruba/pagenr/1 |dodeurl=ja }}</ref> == Asuntonan ambiental == Huma di e landfill di Parkietenbos por wòrdu mira for di Wayaca (yüni 2022) Pa añanan, e landfill ku awor ta sobrepobla tabata e kousa di kehonan tokante molèster di huma, huma tóksiko i polushon, ku ta un peliger pa medio ambiente i salú públiko. Na 2002, un grupo di residente lokal a funda e Fundashon Parkietenbos pa hala mas atenshon na e problema di desperdisio a traves di akshonnan.<ref>https://www.thedailyherald.sx/islands/66520-aruba-residents-take-action-against-landfill{{Dode link|datum=februari 2020 |bot=InternetArchiveBot }}</ref> E fundacion aki a tuma accion na comienso di juli 2018 ora cu candela a bolbe cuminsa na landfill. Despues di akshonnan inútil di Stichting Parkietenbos, un residente lokal a disidí di presentá un demanda kontra gobièrnu na 2020.<ref>{{Citeer web|url=https://caribischnetwerk.ntr.nl/2020/08/25/overheid-blijft-doorgaan-met-illegale-afvalpraktijken/|titel=Overheid blijft doorgaan met illegale afvalpraktijken|bezochtdatum=|auteur=Sharina Henriquez|datum=2020-08-25|werk=caribischnetwerk.ntr.nl}}</ref> {{Appendix}} ------------------- {{Databox}} '''Cunucu Arikok''' ta un museo habri den [[Parke Nacional Arikok]], cu ta sirbi como mustra di e manera di biba di antaño. E ta un di e atraccionnan principal di Parke Nacional Arikok. {{Appendix}} Fondo Prins Bernhard lo financia finalisacion di e proyecto ‘Cunucu Arikok’. Esaki ta encera un suma di mas o menos 60 mil florin. Cu Cunucu Arikok e fundacion FANAPA tin como meta pa crea un obheto cu ta duna e bishitantenan un bon impresion di kico naturalesa na Aruba tin pa ofrece. ‘Na e lugá úniko aki nos ta haña vegetashon eksuberante riba un pida tereno kaminda diferente formashon geológiko ta uni den otro, ku ta visibel den kunuku pa medio di diferensianan den tipo di tera i baranka i kaminda un kantidat grandi di parha i bestia di tera tambe ta biba.<ref> Prins Bernardfonds steunt afbouw project Cunucu Arikok. "Amigoe". Curaçao, 14-09-1989, p. 6. Geraadpleegd op Delpher op 25-04-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642757:mpeg21:p006</ref> E sub-proyecto “Cunucu Arikok”, di Stinapa Aruba, lo wordo financia door di Fondo Prins Bernhard, a haya sa di Stinapa. E proyecto aki ta data for di aña 1980 ora cu Departamento di Desaroyo Economico (DECO) den colaboracion cu otro instancianan local a desaroya un proyecto grandi pa crea un parke nacional Arikok-Jamanota na Aruba. Stinapa Aruba tin 785 hectar riba huur di gobierno. Esaki ta Sero di Arikok y e area rond di dje. E sitio ta situá eksaktamente na e frontera di dos formashon di piedra geológiko: e diabase schist-tuff i e tonalite. Hopi impreshonante den e parti abou ta numeroso formashon ku ta konsistí di blòki grandi di tonalita rondoná den kua eroshon a krea e formanan mas straño i imponente. Komo ku e cunucu ta protehá di e bientunan komersial konstante i salu dor di e seru di Arikok, e tin un vegetashon relativamente eksuberante. Tin un kantidat di palu hopi bieu, grandi i kompletamente krese, ku ta un raridat riba e isla. Konenchi, parakeet ta biba einan i hopi bia por mira otro parhanan manera trupial, chuchubis i perdiz. Kaskabel tambe ta presentá, pero bo mester ta un eksperto pa haña un: nan ta lastra bai ora hende yega serka.<ref>Natuurpark met cultuur-historisch monument Bernhard-fonds neemt Cunucu Arikok voor zijn rekening. "Amigoe". Curaçao, 30-11-1985, p. 9. Geraadpleegd op Delpher op 25-04-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643304:mpeg21:p011</ref> {{Stub}} ChatGPT: Cunucu Arikok ta un lugá histórico i kultural importante den Parke Nacional Arikok na Aruba. E palabra "cunucu" ta referí na un plantashon chikí òf un kas di campo, i den e kontektu aki, e ta referí na un plantashon ku a pertenesé na Arie Kok, un agricultor Hulandés. E nòmber di e parke mes, Arikok, ta derivá di su nòmber. ​ Wikipedia – Die freie Enzyklopädie 🏡 Historia i Signifikado Cunucu Arikok a forma parti di e desaroyo di Parke Nacional Arikok. E área a sirbi komo un plantashon chikí, i su kas di torto (kas di adobe) a keda preservá komo un ejemplo di bida rural tradicional Arubano. E kas a rekonstruí usando método tradicional pa mustra e estilo di bida di e tempu ey. ​ wheninaruba.com 🌿 Naturalesa i Kultura E área rondó di Cunucu Arikok ta riku den flora i fauna lokal, inklusí mata di divi-divi, kaktus tropikal, i otro planta medikinal. Tambien, den e área por haña desèño riba piedra di Indjanan nativo, ku ta indiká e presensia di pueblo indígena den e región. ​ 🥾 Rota di Hike E Cunucu Arikok Trail ta un ruta di hike fasil, ideal pa famia i visitante ku ta buska un introdukshon na e parke. E trail ta kuminsá na e sentro di bishita i ta dura mas o ménos 2 ora. Durante e hike, bo por wak e kas rekonstruí, flora lokal, i arte rupestre. ​ wheninaruba.com +2 things-to-do-in-aruba.com +2 boardwalkaruba.com +2 🗺️ Lokal i Atraktividatnan Serka Cunucu Arikok ta lokalisa serka di otro atraktividatnan den e parke, manera Kueba Chiki, un kueba ku desèño riba su muraya, i Dos Playa, un playa doble popular. E ruta ta pasa tambe serka di Sero Arikok, un di e punto mas haltu di Aruba. ​ AllTrails.com [[:Kategoria:Seru na Aruba]] Sinds enkele járen bezit Aruba een national park. Een uitgestrekt terrein in de omgeving van de Arikok en Jamanota tot aan de noordkust toe. Een kleiner deel van dit park is omheind d.m.v. een “slavenmuur”, aangelegd door de Stinapa. Dit park, gelegen in de luwte van de Arikok, is alleszins de moeite waard en bij uitstek geschikt voor een wandeling op een zondagna¬ middag. De ingang bereikt men door op de zándweg naar de Jamanota de Stinapaborden te volgen. Een keurig aangelegd pad maakt de wandeling tot een waar genoegen. Op de steile gedeelten zijn stenen trappen aangelegd met zelfs een leuning. Men bevindt zich werkelijk in een uniek stukje Arubaanse natuur. Enorme rotsblokken, praktisch alle soorten planten die op Aruba in het wild groeien en schitterende vergezichten. Door de beschutte ligging groeien de Watapana’s zoals het hoort: gewoon rechtop. Onder de enorme kruinen zijn banken aangebracht, waarop het koel rusten is. Dát is pas rusten met enkel vogelgeluiden om je heen, alleen het gekrijs van de parkieten zou aangepast moeten worden. Konijntjes schieten heen en weer. Een zijpaadje voert ons naar een overhangende rots, waar zich Aruba’s bekendste indianentekens bevinden. Bezoekers doen er goed aan een fotocamera mee te nemen, vooral de natuurfotograaf zal behoorlijk aan zijn trekken komen. Het wandelpad mondt uit bij een gerestaureerd lemen huisje. Het is geheel in stijl gehouden. Ook de omgeving van dit huisje wil de Stinapa aanpassen aan het leven van vroeger. Cunucu Arikok is een waardevol projekt, zowel voor de lokale bevolking als de toerist, die wat meer wil zien dan alleen het strand en het casino. Bekijk op uw gemak de foto’s en trek er op uit. Kan heel gezond zijn. (skol i Komunidat november 1986) foto’s: Rinus de Graaff ===Stampia di 75 cen=== Cunucu Arikok ta keda na pia di Sero Arikok, na e parti west unda no tin mucho biento. Den pasado nan a practica aki agricultura y cria di bestia, pero no na gran escala. E cunuqueronan tabata biba den cas di torto, esaki ta un cas traha di lodo. E cas di torto cu nos ta mira awendia den Cunucu Arikok a keda construi na 1985, perfectamente imita na e manera tradicional.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2006-11-01/page/n30/mode/1up?q=cunucu+arikok+skol Post Aruba N.V. kier mustra e beyeza di Parke Nacional Arikok], BDA (1 di november 2006)</ref> Pa e spannan di dak nan a uza flambeu (palo di cadushi) y e murayanan ta traha di un mezcla di lodo y yerba. ===Stampia di 100 cen=== Despues di core riba e caminda cu ta pasa door di e parke, nos ta yega na e punto mas halto, esta Miralamar. For di aki bo tin un bista riba lama na ambos banda di e isla. Den cielo tin un warawara (ployborus plancus) ta bula y ta busca un coneu of un cabrito morto. E paisahe ta caracteriza pa duinen aki ta cubri un espacio di mas o menos 2 hectarea. Nan ta consisti di santo blanco di coral cu e biento di Noordoost ta supla riba e isla. Riba e duinen ta crece algun palo di druif y di oleifi cu te hasta den tempo seco ta mustra berde. Ken lo por haya e shoco dilanti di e monton di piedranan? Shoco bo ta hay’e solamente na Aruba. ------------------ == Manchebo Beach == {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais| variante = a | nomber = Manchebo Beach | nomber_oficial = | nomber_nativo = | tipo = Playa | pais = {{ABW}} | alias = | lema = | imagen = | descripcion = | multi-imagen = <!-- Utilisa plantia {{Multiple image}} --> | tipo_division_adm = Region | division_adm = [[Oranjestad West]] | zoom = 14 }} (Van een onzer verslaggevers) WILLEMSTAD. — Bij PB 1965 no 34 is verschenen het landsbesluit, dat het besluit van het Bestuurscollege van Aruba goedkeurt om een perceel grond van ongeveer 16.225 m 2 voor zestig jaar in erfpacht uit te geven aan Machebo Beach Hotel NV te Manchebo.<ref>Erfpacht Manchebo. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 30-03-1965, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 22-04-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462582:mpeg21:p003</ref> -------------- {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais| variante = a | nomber = Cueba Huliba | nomber_oficial = | nomber_nativo = | tipo = Cueba | pais = {{ABW}} | alias = | lema = | imagen = Bat Cave Formations.jpg | descripcion = | multi-imagen = <!-- Utilisa plantia {{Multiple image}} --> | tipo_division_adm = Region | division_adm = [[San Nicolas]] | zoom = 14 }} '''Cueba Huliba'''[1][2] (tambe konosí komo Baranca Sunu ku ta nifiká “Baranka Desnudo”) ta un cueba Guadirikiri of Cueba di Guadirikiri ta un espacio natural bou di tera na Aruba, den Parke Nacional Arikok na mas of menos 1,4 km di Fontein. es.wiki:'''Cueba Huliba'''[1][2] (tambe konosí komo Baranca Sunu ku ta nifiká “Baranka Desnudo”) ta un cueba riba e isla Karibense di Aruba,[3][4] apodá e “tùnel di amor”[5] pa su entrada den forma di kurason. E entrada ta via un trapi skerpi i smal ku ta hinka den e kueba. E tin sinku entrada. Na algun lugá, bo mester bùig pa wak e formashonnan. Flashlights ta nesesario pa eksplorá e koredó di 300 pia (91 m) largu, ya ku ta totalmente skur paden di e kueba. E kueba ta yená ku formashonnan di stalagmita i stalaktita den e piedranan di kalki. Dos espesie di bat ku ta biba den e kueba aki ta e Leptonycteris curasoae i e Macroglossus sobrinus. Ta interesante pa nota cu vleermuis, despues di drumi den cueba durante dia, ta bula sali den horda en busca di cuminda. E salida for di e tùnel ta dor di un seri di trapi ku ta grabá den e baranka i ta basta riesgoso. Den un di e kambernan, e Birgen Maria a wòrdu grabá den un formashon di baranka natural. Leyenda ta menshoná historianan tokante piratanan ku lo a biba den e kueba pa skonde nan tesoronan, ounke no tin evidensia pa konfirmá esaki. {{Appendix}} [[:Kategoria:Aruba]] ----------------- {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais | variante = a | nomber = Cueba di Fontein | nomber_oficial = | nomber_nativo = | tipo = Cueba | pais = {{ABW}} | alias = | lema = | imagen = | descripcion = | multi-imagen = <!-- Utilisa plantia {{Multiple image}} --> | tipo_division_adm = Region | division_adm = [[San Nicolas]] | zoom = 14 }} E '''Cueba di Fontein''' ta un cueba situa na costa nort-oost di [[Aruba]], den e [[Parke Nacional Arikok]]. ** Fontein Cave: Longer than the Quadirikiri Cave, the Fontein Cave contains pathways that stretch to the limestone walls further down. Here is also where prehistoric drawings can be seen. Though this cave does not have its own legend, this was speculated to have been occupied—or at least used by prehistoric Arawak settlers on the island for rituals and other spiritual ceremonies.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20240403.pdf Visit the island’s popular cave sites!], Aruba Today (3 di april 2024)</ref> This popular cave is located along the northeast coast in National Park Arikok near Boca Prins. The Fontein Cave is well known for its native Arawak Indian rock paintings which can still be found on the walls and ceilings. The brownish-red paintings were left by Caquetios and graffiti imprinted by European settlers. {{Appendix}} [[:Category:Aruba]] es.wiki:'''Cueba di Fontein''' Cave[1][2] ta un cueba chikito cerka di Boca Prins na e parti nort di e isla di Aruba.[3][4][5] E ta bon konosí pa su dibuhonan di muraya nativo Arawak, ku a wòrdu grabá pa Nativonan Merikano dekorativamente riba e murayanan di piedra i parti di e plafond mas plat di e kueba ku kombinashonnan di koló kòrá òf maron-kòrá-maron òf lila; Esaki ta duna pista tokante e historia di e amerindionan. E kueba ta aksesibel for di un “baranka di terasa di piedra di kalki di koral” i tin un largura di 3 meter (9.8 pia) i un haltura di 2 meter (6 pia 7 inch). E sala di entrada, ku ta habrí pa bishitantenan, ta 4 meter (13 pia) haltu i ta ekstendé te na un profundidat di 50 meter (160 pia). Komo ku e ta un formashon geológiko di piedra di kalki, i debí na filtrashon di awa, formashonnan di stalagmita i stalaktita di koló, tamaño i forma hopi straño a wòrdu produsí. Murciélago ta traha nèshi den kavidatnan di kueba den nan búskeda nokturno pa rekohé kuminda, ku ta konsistí di nèktar i pólen. Tin registronan ku e indjannan Araucano a usa e kueba aki pa hasi nan ritualnan i seremonianan tribal. --------------------- '''Blackstone Beach''' ta un playa na costa nort den region di .., den PArke Nacional Arikok. (Oranjestad)—Nomber for di su mas karakterístika rekonosibel, e Piedra Pretu Playa casi ta representa lo contrario di e beachnan tipico di Aruba. Pa un, e tin santu pretu i ta cubri cu piedranan liso preto. Na di dos lugá, e ta keda na e parti nort di e isla, leu for di e blanku playanan di santu di den e region sùit. Pues, si bo ta sinti bo kla pa algu diferente—òf si ta dia kontrali, bishitá e Playa di Blackstone.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20250305.pdf Blackstone Beach], Aruba Today 95 di maart 2025)</ref> Blackstone Beach ta mustra e mas banda natural di Aruba: e piedranan cu tapa e playanan i e forma di dje a wòrdu trahá pa mil añanan via erupshonnan volkániko, koral moveshonnan di ref i aktividat di ola di e parti nort rural di e isla. Situá mas ost di e Brug Natural i Playa di Andicuri, e Blackstone Beach ta relativamente fásil pa haña akseso. Unabes bo pasa e Formashon di Baranka Ayo, tuma e Kaminda di Andicuri ku ta hiba na Andicuri Laman. Einan, bo por stashoná bo outo i hasi un kaminata di 1km pa Blackstone Beach. E playa aki ta forma parti di e Arikok Parke Nashonal i pues ta un sitio ku ta wòrdu konserbá. Esaki ta e motibu pakiko e ta tambe relativamente intakto pa komersial influensianan. Apesar di a wòrdu yamá un playa, tene kuenta ku e no ta konsehá pa landa den awa, manera e koriente ta hopi fuerte i por desviá bo fásilmente mas leu den oséano salbahe. Pero, ainda bo por disfrutá di un espektakular bista di e piedranan i e parti nort oséano ku ta ekstendé dilanti di e playa i saka un potrèt ku bo amigunan òf famia (Oranjestad)—Named after its most recognizable feature, the Blackstone Beach almost represents the opposite of the typical Aruban beaches. For one, it has black sand and is covered in black smooth stones. Secondly, it lies on the northern side of the island, away from the white sandy beaches of in the southern region. So, if you feel up for something different—or if it’s opposite day, visit the Blackstone Beach. Blackstone Beach shows the more natural side of Aruba: the stones that cover the beaches and the shape of it has been crafted for thousand years via volcanic eruptions, coral reef movements and wave activity of the rural northern part of the island. Located further east to the Natural Bridge and Andicuri Beach, the Blackstone Beach is relatively easy to access. Once you get passed the Ayo Rock Formation, take the Andicuri road leading up to Andicuri Beach. There, you can park your car and take a 1km hike towards Blackstone Beach. This beach forms part of the Arikok National Park and is therefore a site that is preserved. This is why it is also relatively untouched by commercial influences. Despite being called a beach, do note that it is not advised to swim in the water, as the current is very strong and can easily stray you further in the wild ocean. However, you can still enjoy a spectacular view of the stones and the northern ocean that stretches out in front of the beach and take a picture with your friends or family --------------- {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais | variante= a | tipo = Playa | nomber = Boca Prins | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} | border = infobox | perrow = 1/2 | caption_align = center | image1 = | caption1 = | image2 = Plantage in Boca Prins op Aruba, Bestanddeelnr 252-7977.jpg | caption2 = Plantashi Boca Prins na 1947 | image3 = | caption3 = }} | tipo_division_adm = Region | division_adm = [[Santa Cruz]] | tipo_subdivision_adm = Zona | subdivision_adm = [[Parke Nacional Arikok]] | tipo_subdivision_adm2 = | subdivision_adm2 = | descripcion = | pais = {{ABW}} | zoom = 13 }} '''Boca Prins''' ta un boca na e costa nort-oost di Aruba, situa den [[Parke Nacional Arikok]]. Kontenido Deskripshon Situá den Parke Nashonal Arikok, e bahia di santu ta un destinashon turístiko popular. E playa di santu blanku sin vigilansia ku duinen ta solamente 55 meter largu i no ta ofresé ningun otro fasilidat. Landamentu por ta peligroso debí na e koriente fuerte i konstante i ta rekomendabel solamente pa landadónan eksperensia, si ta. E bahia ta wòrdu bishitá de bes en kuando pa surfistanan, pero no ta wòrdu konsiderá un di e lugánan di buseo sobresaliente di e isla. [ 1 ] Un kaminda di santu ku baranka di piedra di kalki ta hiba na e bahia via un trapi di palu. E piedranan di Boca Prins ta e habitat di Cnemidophorus arubensis , un lagadishi di karakol ku ta wòrdu hañá solamente na Aruba. Banda di Boca Prins tin un di e plantacionnan di cunucu mas bieu na Aruba, cu a wordo cultiva pa colonialnan Hulandes den siglo 16. E nòmber di e bahia ta derivá for di e plantashon di Prins di ántes den serkania. https://de.wikipedia.org/wiki/Boca_Prins E entrada aki, unda e [[rooi]] di e mesun nomber ta basha den lama, probablemente ta haya su nomber for di Paulus Printz, kende a wordo manda pa e colonia di Curacao door di WIC pa descubri mineralnan. Despues di no a haya oro ni na Curacao ni na Bonaire, el a yega Aruba dia 14 di juni 1725 y a establece banda di e costa noordoost di e isla.<ref>Vivienno Frank. 2019. ''Aruba en een keuze uit haar toponiemen.'' ISBN:978-0-359-65900-5, pag. 74-75</ref> '''Boca Prins''' ta un [[bahia]] na e costa nort-oost di [[Aruba]], situa den [[Parke Nacional Arikok]]. Deskripshon Situá den Parke Nashonal Arikok, e bahia di santu ta un destinashon turístiko popular. E playa di santu blanku sin vigilansia ku duinen ta solamente 55 meter largu i no ta ofresé ningun otro fasilidat. Landamentu por ta peligroso debí na e koriente fuerte i konstante i ta rekomendabel solamente pa landadónan eksperensia, si ta. E bahia ta wòrdu bishitá de bes en kuando pa surfistanan, pero no ta wòrdu konsiderá un di e lugánan di buseo sobresaliente di e isla. [ 1 ] Un kaminda di santu ku baranka di piedra di kalki ta hiba na e bahia via un trapi di palu. E piedranan di Boca Prins ta e habitat di Cnemidophorus arubensis , un lagadishi di karakol ku ta wòrdu hañá solamente na Aruba. Banda di Boca Prins tin un di e plantacionnan di cunucu mas bieu na Aruba, cu a wordo cultiva pa colonialnan Hulandes den siglo 16. E nòmber di e bahia ta derivá for di e plantashon di Prins di ántes den serkania. https://de.wikipedia.org/wiki/Boca_Prins == Mira tambe == * [[Playanan di Aruba]] {{Commonscat}} {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=de|oldid =205170166|titulo=Dos Playa}} {{References}} ;Lista di fuente *[http://nl.aruba.com/activiteiten/dos-playa Dos Playa] riba nl.aruba.com *[https://www.surfline.com/surf-report/dos-playas/5842041f4e65fad6a7708e27 Dos Playa Surf] riba surfline.com }} [[:Category:Luga na Aruba]] ---------------------------- {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais | variante = a | nomber = Cueba di Huliba | nomber_oficial = | nomber_nativo = | tipo = Cueba | pais = {{ABW}} | alias = Tunnel of Love | lema = | imagen = | descripcion = | multi-imagen = <!-- Utilisa plantia {{Multiple image}} --> | tipo_division_adm = Region | division_adm = [[San Nicolas]] | zoom = 14 }} **The Huliba Cave/ Tunnel of Love The Huliba Cave, formerly known as the Tunnel of Love, was once open to the public, and was the biggest and most accessible of all three caves. This cave had five chambers, including one that is heartshaped. This cave had narrow stairs that led to long pathways deep into the cave, with a staircase leading to the exit on the other side. In one of the chambers, there used to be the carving of the Virgin Mary, put there for the protection of the cave. However, the Huliba Cave has been permanently closed for a few years now, as a way to preserve the bat population that lives in the cave. These Long Tongue Fruit Bats and Insect Eater Bats are very important to the ecosystem of the island. Though this cave is no longer accessible to the public, it surely is interesting to learn more about the history of these caves and the Awarak tribes that resided or utilized them.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20240403.pdf Visit the island’s popular cave sites!], Aruba Today (3 di april 2024)</ref> Do note that these caves are very dark, humid, hot, and are inhabited by bats. Do wear comfortable clothing and shoes, as the pathways in these caves may be rough and bumpy, and don’t forget to bring a lashlight! {{Appendix}} [[:Category:Aruba]] ---------------------------- {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais | tipo= Bario | name = Eagle | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} | border = infobox | perrow = 2/2 | caption_align = center | image1 = | caption1 = | image2 = | caption2 = }} == Eagle (Aruba) == '''Eagle''' ta un bario di [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad, capital di Aruba. == Historia == Den comienso di añanan 20, Aruba a conoce dos refineria. Na aña 1924 a establece Lago Oil & Transport Ltd y despues na aña 1927 De [[Arend Petroleum Maatschappij]]. Dos refineria cu tabatin un rol masha importante den [[Di Dos Guera Mundial|Segundo Guera Mundial]], ya cu nan tabata suministra petroleo na e aliadonan. Ta di e refineria ‘Arend’ e vecindario aki a haya su nomber ‘Eagle’ y tambe nos ‘Eagle Beach’. Minister Maduro a comparti un tiki historia: “E refineria Eagle aki a duna trabou na mas cu shete mil trahado di 58 diferente pais. Den e area aki, e refineria a traha e fabrica pa refina e petroleo, un laboratorio y un brandweerkazerne. Tambe nan a construi nan sede ‘hoofdkantoor’ cu ta exactamente e edificio caminda nos ta para actualmente”. E mandatario tambe a trece dilanti cu e refineria a construi casnan special pa e personal di refineria, algun cas den e bario, e Eagle tennis club y e hospital cu tey ainda.<ref>[https://awemainta.com/wp-content/uploads/2024/02/AM240221.pdf Minister Maduro di Cultura a haci e desvelo di e ‘Ruta Historico di Eagle’], Awemainta (21 di februari 2024) </ref> E ‘Ruta Historico di Eagle’ ta un ruta pa cera conoci cu e historia di e bario di Eagle, e refineria di Eagle y Aruba su rol importante pa aliadonan den Segunda Guera Mundial. E storia di e refineria di Eagle, un tempo simbolo di e poder industrial di Aruba hunto cu Lago na San Nicolas, ta conta nos e desaroyo di Aruba den tempo for di su comienso na 1924 te na e desmantelamiento den añanan cincuenta y sesenta caminda cu a traha espacio pa turismo cual te cu awe en dia ta e pilar economico mas importante di Aruba. E proyecto di ‘Eagle History Tour’ lo crea un conexion entre e historia, herencia cultural industrial di Aruba y nos turismo, creando un atractivo nobo pa nos bishitantenan pero tambe lo educa localnan y principalmente e generacionnan mas jong tocante Aruba su historia industrial y e rol importante di e refineria di Eagle den e di Dos Guera Mundial asina e mandatario a trece den su discurso. Ademas den un futuro cercano lo pone borchinan na cinco diferente sitio cu QR code cu ta contene informacion importante di historia di e sitio den cuatro diferente idioma, mas obhetonan di arte y programanan educativo. Aruba tabatin un rol importante den Segundo Guera Mundial cu e dos refinerianan aki cu Alemania tabatin wowo riba Aruba y nan a manda un submarino pa bin destrui e dos refinerianan aki pa stroba e aliadonan haya nan combustibel. Asina e submarino a tira riba e tankero Arkansas y a mata varios hende entre otro Bonerianonan. Tambe e submarino a manda torpedo pa destrui e dos refinerianan cu danki na nos Señor Dios esakinan a faya nan proposito. {{Appendix}} -------------------------------------- {{Infobox luga den pais | tipo= Bahia y haf | name = Plantashi Prins | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} | border = infobox | perrow = 2/2 | caption_align = center | image1 = Zeilschip bij de Yachtclub van Aruba. Op de achtergrond de Lago-olieraffinaderij, Bestanddeelnr 252-3982.jpg | caption1 = Barco di bela cu refineria den fondo | image2 = De haven van de Lago-olieraffinaderij in San Nicolas op Aruba, Bestanddeelnr 252-8041.jpg | caption2 = }} {{Databox}} '''Plantashi Prins''' ([[Hulandes]]: Plantage Prins), originalmente un plantacion di coco na Aruba, [1] [2] a mira su cas reconstrui den añanan 1950. E decadensia di palma, atribuí na malesa, a kondusí na e stòp di produkshon di kunuku. 3] Na 1911, e mapa di Werbata-Jonckheer a identifiká Prins Plantation komo un di e 23 plantashonnan mayoritariamente chikitu karakterisá pa agrikultura kombiná, palu di koko i kas. Ademas, un plantashon mas grandi tabata situá paden, nort di Oranjestad na San Barbola, lugá di nasementu di Virginia Demetricia. E township Savaneta en realidad a surgi for di un plantacion gubernamental cu despues a transforma den un pueblito chikito. 4] == Etimologia == E plantacion ta derivá su nòmber for di un ingeniero di mina suédo Paulus Printz, ku a biba den e área durante di dies-ocho siglo, mientras tabata buska oro den nòmber di e administradornan di e kamber di Amstedam di e kompania Hulandes di West India. Segun e mapa di Van Raders di 1825, e ruina di su kas (No. 37) tabata situá riba e muraya na nortwest di e plantashon, pero for di e tempu ei e ruina a disparsé. E tapa di e seru, ku ta eksponé na bientu, tabata mas faborabel pa biba ku e arroyo ku tabata protehá pa bientu. [5] [6] Printz a traha na Aruba for di 14 di yüni 1725, te ku 3 di yüni 1727, ora ku el a risibí un òrdu di Amsterdam pa stòp e trabou. [ 7] == Panorama general == E kas original di plantacion den e arroyo no ta pará mas, i e struktura ku a sigui, un kas di pais konstruí den añanan 1930, ta awor den un estado di ruin. 6] Situá 2.5 kilometer for di e sentro di bishitante i aproksimadamente 600 meter for di e plantahe Fontein den Parke Nashonal Arikok, un kaminda ta hiba na e plantahe Prins históriko, ku anteriormente tabata di propiedat di Sr. Mokki Arends,[8] i dos arroyos bisiña, Rooi Prins i Rooi Dwars. E arroyos aki un tempu tabata nutrí palu di koko i palu di fruta. Mientras cu e coconutnan a desaparece, y solamente algun mata di fruta a keda, e vegetacion nativo ta prospera mas densamente cu riba e colinan circundante. 1] Te ku 2023, apesar di plannan inisial, e renobashon i transformashon di e ruinanan di e plantashon Prins den e Prins Center, ku ta presentá proyektonan di demonstrashon riba aktividat agrikultoral di plantashon tempran, no a tuma lugá ainda. E integrashon di e Prins Center den e diseño nobo di Parke Nashonal Arikok ta keda pendiente. Ta konsehábel pa konsiderá pa destahá e importansia históriko di Prins Center su nòmber den e sentro mes. 9] {{Appendix}} ------------------------ {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =59895500|titulo=Pos Chikito}} {{References}} }} == Mira tambe == * [[Lista di luga na Korsou]] {{Commonscat}} {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =62603301|titulo=Suffisant (Curaçao)}} {{References}} }} ---------- {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais | variante = a | nomber = Bushiribana | nomber_oficial = | nomber_nativo = | tipo = Bario | pais = {{ABW}} | alias = | lema = | imagen = Gouddelving bij Bushiribana op Aruba, Bestanddeelnr 252-7961.jpg | descripcion = Mina di oro na Bushiribana na Aruba (1947). Na 1946, despues di 30 aña, a cuminsa e mina di oro atrobe pero esaki no a resulta lucrativo. | multi-imagen = <!-- Utilisa plantia {{Multiple image}} --> | tipo_division_adm = Region | division_adm = [[Paradera]] | zoom = 14 }} '''Bushiribana''' ta un luga den region di [[Paradera]] na kosta nort di [[Aruba]].[1] E ta mihó konosí pa e ruinanan di stempel di oro. == Geologia == Na final di e periodo di Kretáseo, kambionan geológiko signifikante a tuma lugá riba Tera. Piedranan fluido nobo, conoci como e batholith di Aruba, a pusha ariba door di scheurnan den e volcan antiguo, e Formacion di Lava di Aruba. E piedranan aki a forma koredónan i a solidifiká. Un di e tiponan di piedra cu a sali for di esaki ta gabbro. Gabbro tin un koló di antrasit i ta mustra mineralnan briante ora inspekshoná mas di aserka. E ta wòrdu hañá den e área di Matividiri. E tipo di piedra aki a wòrdu usá den konstrukshon di e planta di stèmpel di oro di Bushiribana.[2] Rush di oro Oro laba abou ta konosí komo oro aluvial. E ta laba den forma di stòf di oro, pida di oro, grano di oro i tin bia pida di oro. Despues di e rush di oro Arubano di 1824 pa 1829, den cual a haya oro aluvial, e cantidad eventualmente a baha y e depositonan di oro no a duna mas. Den transkurso di siglo, kompanianan di oro a kuminsá buska e fuente di e oro aki, e venanan di kuarso. Tin bia e adernan aki a surgi i despues a disparsé bou di tera atrobe.[3] Stempel di Oro Durante e periodo di 1872 pa 1915, ora ku oro tabata wòrdu mina riba e isla, dos molina di oro tabata operá.[3] Esakinan tabata e planta di stèmpel di oro di Bushiribana i e planta di smelt di oro di Balashi.[4] Na 1872, Aruba Island Gold Mining Company a construi un smelter y stempel mill di oro na Bushiribana, den curason di e area di mineria di oro cuarzo. Tambe e compania a construi e prome pier den haf di Aruba, yama Waaf di Compania riba Forti Abou, y a traha un caminda di dies kilometer pa transporta e mashinnan. E industria di stèmpel di oro tabata inkluí mashinnan di vapor, mulina di stèmpel, reservorionan di awa dushi i fòrnunan. E fábrika a hasi pèrdida pa binti aña. E oro a wòrdu saka dor di kombin’é ku merkurio, perdiendo mas o ménos mitar di e oro. For di 1897, e montonnan di shushi di Bushiribana a wòrdu retrabá usando e proseso di sianuro ku a wòrdu inventá resientemente, i ta e ora ei so e minamentu di oro a bira algu probechoso. Na 1899 un molina di stèmpel na Balashi a tuma over e trabou.[3] E oro prinsipalmente tabata bini di un di e dos shen venanan di kuarso ku ta karga oro ku a bini na superfisie for di e profundidatnan di Aruba kantu di kosta nort.[3] ---------- == Sero Colorado == On your way to Baby or Roger’s Beach, you’ll pass by the famous Red Anchor at what was once the entrance to the Colony residential community and be greeted with red soiled hills by the coast. This is Sero Colorado. Named after the 30-meter, deep red, limestone hill, Adriaan Laclé “Sero Colorado” translates to “Colored Hill”. Sero Colorado has deep historical ties with the once-thriving phosphate industry in the area. Matter of fact, there are still under- ground shafts and passages deep in Sero Colorado from the time of phosphate mining. In 1958, the re- finery at the time, Lago, adopted this name for the residential section of its employees.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20241118.pdf Place names in San Nicolas and their origins], Aruba Today (18 di november 2024)</ref> -------- {{Infobox luga den pais | tipo= Isla di rif | variante = a | name = Renaissance Island | alias = Sonesta Island | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} | border = infobox | perrow = 2/2 | caption_align = center | image1 = | caption1 = | image2 = | caption2 = | pais = {{ABW}} | region = [[Santa Cruz]]? }} '''Renaissance Island''' (antes Sonesta Island [1]) ta un isla di rif privá dilanti costa di Aruba na haltura di e pista di aterisahe di [[Aeropuerto Internacional Reina Beatrix]]. Bista general E isla di ref di koral di 16 hektar a wòrdu kumprá pa Sonesta Hotels, i a habri na 1989 komo Isla di Sonesta.[2] Na 1991, Sonesta a wòrdu atkerí pa Ramada Renaissance Hotels, i e isla a wòrdu renobá komo Renaissance Island.[3] E ta un isla priva cu por wordo bishita solamente den dia. E isla di ref alargá ta ofresé playanan blanku, mondinan di mangel i un variedat grandi di parhanan.[1] Tin dos playa: Iguana Beach ta pa famianan, i Flamingo Beach ta pa adulto. Iguana Beach ta haña su nòmber for di e iguanan ku ta biba riba e playa. Flamingo Beach ta e unico luga na Aruba cu tin flamingo cu a wordo introduci. Tur dos espesie di animal tin bia ta bishitá e otro playa tambe.[4][5] Entre 7:00 AM y 7:00 PM un boto ta sali for di e hotel Renaissance Aruba pa e isla di rif. Huespetnan ku no ta di hotèl por biaha pa un pago.[6] Dos avion chikí, un Beechcraft Model 18 i un Convair 400, a wòrdu hundi na kosta pa krea un lugá di buseo. Ta posibel pa pasa anochi den un cabana (hut chikitu) riba e isla.[5] -- == Historia == nl.wiki:E isla di 16 hectar riba rif di Bucuti a ser cumpra pa Sonesta Hotels, y a habri na 1989 como isla Sonesta.<ref>Amigoe, [https://www.delpher.nl/nl/kranten/view?query=sonesta+island&coll=ddd&sortfield=date&page=1&facets%5Bspatial%5D%5B%5D=Nederlandse+Antillen&identifier=ddd:010642557:mpeg21:a0071&resultsidentifier=ddd:010642557:mpeg21:a0071&rowid=2 Sonesta hotel en Sonesta Island: uniek hotelproject], 14 februari 1989</ref> Na 1991, Ramada Renaissance Hotels a kumpra Sonesta, i e nòmber di e isla a kambia pa Renaissance Island.[ 3] Ta un isla privá cu por wordo bishita solamente den dia. E isla di rif ta un isla largu ku ta ofresé playa blanco, palo di mangrove i un variedat grandi di parhanan. 1] Renaissance-eiland (voorheen Sonesta eiland),[1] is een 16 ha groot koraalrifeiland, officieel bekend als het Bucutirif [2][3] voor de kust bij Oranjestad, Aruba. en grenst aan de Rifeilanden van Oranjestad. Het eiland is particulier bezit en heeft de enige privé-stranden op Aruba.[4] Er zijn twee stranden: Iguana Beach en Flamingo Beach. Een Beechcraft 18 en een Convair 400 zijn allebei bewust ongeveer 50 meter (46 m) uit de kust gezonken om een duikplaats te creëren.[5] Flamingo's zijn te zien op het eiland.[6] Ze zijn echter niet inheems op Aruba.[7] de.wiki:Renaissance Island is een ongeveer 48 hectare groot, particulier gebruikt, smal en ongeveer 3,8 kilometer lang eiland voor de kust van het hoofdeiland Aruba . de.wiki:Renaissance Island ta un isla privá di mas o ménos 48 ektar di largura, estrecho i di mas o ménos 3,8 kilometer largu, na kosta di e isla prinsipal Aruba. {{Appendix}} Renaissance Island (anteriormente Sonesta Island),<ref>{{citeer web|titel=Sonesta Island | url = https://www.tripadvisor.com/ShowTopic-g147247-i144-k845765-Sonesta_Island-Aruba.html | accessdate = 2020-03-04}}</ref> ta un isla di 16 hectare di coral, ofisialmente konosí komo Bucutirif<ref>{{cite web | title =Harbour Map and Navigational Chart. From Netherlands Government chart, 1977 | url = https://www.arubaports.com/main/oranjestad/ |bezochtdatum=15 november 2020}}</ref><ref>{{citeer web | titel=Navigation Waypoints referencing to “Bucuti Island” | url=https://www.aruba-cruisingguide.com/navigation/ |bezochtdatum=15 november 2020}}</ref> for di Oranjestad, Aruba, i ta limita ku e Rifeilanden di Oranjestad. E isla ta privá i tin e úniko playa privá na Aruba.<ref>{{cite web | title =Renaissance Aruba Resort & Casino | url =http://www.fodors.com/world/caribbean/aruba/review-40803.html | accessdate = 2014-08-20}}</ref> Tin dos playa: Iguana Beach i Flamingo Beach. Un Beechcraft 18 i un Convair 400 tur dos a keda sink deliberadamente mas o ménos 50 meter (46 m) for di costa pa crea un lugá di buceo.<ref>{{cite book | last =Huber | first =Joyce | title =Best Dives of Aruba, Bonaire & Curaçao | publisher = Hunter Publishing, Inc | date =2011 | isbn = 9781588437495 }}</ref> Flamingo ta ser mira riba e isla.<ref>{{cite web| last =Suri | first =Charu | title =Where to see Flamingos in Aruba | url =http://www.afar.com/highlights/where-to-see-flamingos-in-aruba | accessdate =2014-08-20}}</ref> Sinembargo, nan no ta nativo di Aruba.<ref>{{cite web|url=https://journalistontherun.com/2017/07/01/everything-you-need-to-know-about-flamingo-island-aruba/|title=Everything You Need To Know About Flamingo Beach Aruba|date=1 July 2017|publisher=}}</ref> == Lokashon y uzo == E isla ta situá mesora banda di e ruta di aterisahe RWY 11 na aeropuerto internashonal Reina Beatrix na sur di e islanan di Oranjestad. E ta comprá dor di e doñonan di un hotel di sinku strea. Riba e dos bahia di awa den forma di un U riba e isla a konstruí un restorant, barnan di playa, un sentro di spa, un kancha di voleibol i fasilidatnan pa deporte di awa i baño. E hóbennan di e hotèl ta wòrdu transportá ku e ferry di e hotèl mes. E awa di awa di e hotel ta ser transportá pa barku pa e WEB kanaal purifikashon na e isla prinsipal pa deskontaminashon. {{Appendix}} * Eduardo en Gerardo de Veer van Meta Corporation, de ontwikkelaars van het Sonesta Hotelproject (de bouw van een 320-kamer hotel in het hart van Oranjestad - Coral Reef Hotel) presenteerden de plannen in 1986 en op 30 oktober 1987 de eerste steen gelegd. * Sonesta island gelegen op het rif tegenover de [[internationale luchthaven Koningin Beatrix]]. * Vanaf de open lobby heeft men niet alleen zicht op dezee, maarook ophetkanaal, van waaruit de gasten met de boot naar het Sonesta Island kunnen vertrekken. Een traject dat slechts tien minuten duurt. Vier boten van 26 voet lang en met een capaciteit voor 29 personen elk, zullen beschikaar zijn voor het transport van de gasten van het hotel, via het kanaal, naar Sonesta Island. Op dit rifeiland, waarop tot een jaar geleden alleen maar mangroveplanten te zien waren, zijn in de afgelopen maanden twee prachtige stranden met hagelwit zand aangelegd. Momenteel worden een restaurant en bar gebouwd, waarna de whirlpools en faciliteiten voor watersporten zullen volgen.<ref>{{citeer nieuws|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642557:mpeg21:pdf|titel=Sonesta hotel en Sonesta island: uniek hotelproject|werk=[[Amigoe]]|datum=14 februari 1989|bezochtdatum= }}</ref> en.wiki:see Oranjestad, Aruba The touristically named Renaissance Island (formerly Sonesta Island)<ref>{{cite web | title =Sonesta Island | url = https://www.tripadvisor.com/ShowTopic-g147247-i144-k845765-Sonesta_Island-Aruba.html | accessdate = 2020-03-04}}</ref> is a 40 acres [[cay]] (or barrier reef) island, officially known as the Bucuti Rif<ref>{{cite web | title =Harbour Map and Navigational Chart. From Netherlands Government chart, 1977 | url = https://www.arubaports.com/main/oranjestad/ | accessdate = 2020-03-04}}</ref><ref>{{cite web | title =Navigation Waypoints referencing to “Bucuti Island” | url = https://www.aruba-cruisingguide.com/navigation/ | accessdate = 2020-03-04}}</ref> and it is off the coast near Oranjestad. It is privately owned and has the only private beaches on Aruba.<ref>{{cite web | title =Renaissance Aruba Resort & Casino | url =http://www.fodors.com/world/caribbean/aruba/review-40803.html | accessdate = 2014-08-20}}</ref> There are two beaches: Iguana Beach and Flamingo Beach. A [[Beechcraft Model 18|Beechcraft 18]] and a [[Convair]] 400 were both deliberately sunk about 50 yards offshore to create a diving site.<ref>{{cite book | last =Huber | first =Joyce | title =Best Dives of Aruba, Bonaire & Curaçao | publisher = Hunter Publishing, Inc | date =2011 | isbn = 9781588437495 }}</ref> [[Flamingo]]es can be seen on the island.<ref>{{cite web| last =Suri | first =Charu | title =Where to see Flamingos in Aruba | url =http://www.afar.com/highlights/where-to-see-flamingos-in-aruba | accessdate =2014-08-20}}</ref> However, they are not native to Aruba.<ref>{{cite web|url=https://journalistontherun.com/2017/07/01/everything-you-need-to-know-about-flamingo-island-aruba/|title=Everything You Need To Know About Flamingo Beach Aruba|date=1 July 2017|publisher=}}</ref> Awemainta 30 december 2020|Isla Priva: Di complemento pa atraccion principal|E creacion di un beach priva riba e rifnan dilanti di aeropuerto tabata otro reto grandi pa MetaCorp. E responsabilidad di esaki a cay grandamente riba e schoudernan di Rudolph Richardson na cabes di ATCO. Delft Hydraulic Engineering di Hulanda meticulosamente a diseña e isla artificial. A pone shen y shen di meternan cubico di santo blanco den bargenan cu despues a basha riba e awanan poco hunto di e rif pa crea un plataforma for di unda e backhoe y otro ekipo necesario pa traha e isla, por a para firme riba dje. E isla a habri pareu cu e hotel na 1991. Na 1999, Horcan Lenny, considera como e di dos mas fuerte pa pasa den November, a dal Aruba duro y Sonesta Island a keda den hopi mal estado. Mester a trah’e full di nobo. Despues di un candela chikito un par di aña atras, Renaissance Island ta un di e atractivonan turistico mas grandi di e isla. Conoci mundialmente como e luga pa comparti di un dia di solo y lama hunto cu flamingonan cu ta cana casualmente band’i bo. Fuera di e parhanan aki, e isla tambe ta un santuario pa hopi yuwana. {{Appendix}} --------------------- {{Infobox luga den pais | tipo= Playa | name = Hadicurari | alias = Fisherman's Hut | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} | border = infobox | perrow = 2/2 | caption_align = center | image1 = | caption1 = | image2 = | caption2 = }} | pais = {{ABW}} | region = [[Noord]] | zona = [[Palm Beach]] | zoom = 14 }} '''Hadicurari''' (''Fisherman's Hut'') ta un luga na costa west di Aruba, den e zona di [[Palm Beach]] na haltura di e hotelnan Holiday Inn y Marriott Vacation Club. Aki ta situa un waf di piscado y un parti ta wordo uza como zona pa [[windsurf]]. Hadicurari ta conoci como un sitio pa pisca unda tabatin ranchonan di piscado y un pier chikito. Den ananan 1950 tabata captura aki hopi calco. De vissershaven heeft een steiger met 92 aanlegplaatsen die in de jaren 90 van de vorige eeuw is aangelegd. Hier werd in de jaren 1950 veel calco (''strombus gigas'') gevist. Door de roofbouw is de calco in deze buurt zeer zeldzaam geworden en wordt nu beschermd.<ref>Vivienno Frank. 2019. ''Aruba en een keuze uit haar toponiemen'' pag. 111, ISBN:978-0-359-65900-5</ref> Aki tabata establece Centro di pesca Hadicurari, cu tabata organisa torneonan di pisca pa e piscadonan local.<ref>Vistoernooi Centro Hadicurari. "Amigoe". Curaçao, 09-07-1994, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 15-09-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644198:mpeg21:p005</ref> Awendia e ta fungi como restaurant.? * E pier chikito a wordo reemplasa den ananan 19 90 pa un pier grandi cu 92 luga pa boto * Den e periodo aki a lanta e Centro di pesca Hadicurari y na 2003 a funda Fundacion Centro di Pesca Hadicurari. Fundado tabata Colin Christiaans. * Anualmente ta celebra Dia di Piscado cu ta riba 29 di juni cu iun torneo di pesca. * Den e edificio di Centro di Pisca hadicurari tin un restaurant establece. Centro di Pesca Hadicurari ta percura pa brinda e piscadonan tur ayudo. Considerando cu e centro aki ta practicamente hinca entre e hotelnan grandi y luhoso; Centro di pesca Hadicurari tin cu “negosha” un tiki riba e tradicion di piscado den e centro aki. NOTES In tegenwoordigheid van de ministers Elio Nicolaas, ing. Roland Laclé en minister ing. Eddy Briesen, legde minister Charro Kelly vrijdagmiddag de eerste steen voor de vissershaven bij Hadicurari, ten noorden van het Holiday Inn Hotel. De 92 aanlegplaatsen voor de vissersboten vergt een investering van 1,4 miljoen florin. De bouw geschiedt door Camar nv.Eerste steen vissershaven. "Amigoe". Curaçao, 23-11-1992, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 14-09-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643702:mpeg21:p005 {{Appendix}} [[Category:Luga na Aruba]] --------------- {{Infobox luga den pais | tipo= Isla di rif | variante = a | name = De Palm Island | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} | border = infobox | perrow = 2/2 | caption_align = center | image1 = Sign De Palm Island.jpeg | caption1 = | image2 = | caption2 = | pais = {{ABW}} | region = [[Santa Cruz]]? }} [[File:Sign De Palm Island.jpeg|thumb|Borchi pa yega De Palm Island]] '''De Palm Island''' ta un isla di mas o ménos 10 ektar grandi, habitá, estrecho i di 1,5 kilometer largu for di costa di e isla principal di Aruba, ost di e stat di Pos Chiquito, serka di e aeropuerto internashonal Reina Beatrix. E isla ta un rif di koral ku tin un hotel, un bar i un restorant. E biahe via ferry for di e isla prinsipal ta dura mas o ménos 10 minüt. Riba e isla tin un playa ku tin un guardia i un parke di awa. E isla ta di propiedat di De Palm Tours, e operador di biahe di mas grandi na Aruba, fundá pa Wichie de Palm i kumprá pa Harold Malmberg den añanan 60 di [[siglo 20]].<ref>{{Citeer web|url=http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=24&lang=en|titel=Tourism|taal=en|uitgever=Historia di Aruba|bezochtdatum=1 september 2018|archiefurl=https://web.archive.org/web/20230621061434/http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=24&lang=en|archiefdatum=2023-06-21}}</ref> == Detayenan == E parke di awa tin un atraccion extraordinario. E bishitantenan, ekipá ku un sistema di buelo di kaska bou di awa, por bishitá e mundu tropikal di piská di e isla di koral na pia i tambe tuma imágen bou di awa di un avion Cessna 414 derotá i bou di awa. E Sea Trek helmet system tambe ta posibel pa no-swimmer i personanan ku no tin eksperensia di buelo. {{Appendix}} De Palm island is een ongeveer 10 hectare groot, bewoond, smal en 1,5 kilometer lang eiland voor de kust van het hoofdeiland van [[Aruba]], ten oosten van de stad [[Pos Chiquito]], in de buurt van de [[internationale luchthaven Koningin Beatrix]]. Het eiland is een dood [[koraalrif]] met daarop een hotel, bar en restaurant. De overtocht per ferry vanaf het hoofdeiland duurt ongeveer 10 minuten. Op het eiland is er een bewaakt strand en een [[waterpark]]. Het eiland is eigendom van [[De Palm Tours]], de grootste [[touroperator]] op Aruba, opgericht door [[Witchie de Palm]] en in de jaren zestig van de twintigste eeuw gekocht door [[Harold Malmberg]]<ref>{{Citeer web|url=http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=24&lang=en|titel=Tourism|taal=en|uitgever=Historia di Aruba|bezochtdatum=1 september 2018}}</ref> == Bijzonderheden == Het waterpark heeft een buitengewone attractie. Bezoekers, uitgerust met een onderwaterhelm-duiksysteem, kunnen te voet de tropische vissenwereld van het koraaleiland bezoeken en ook onderwateropnamen maken van een neergehaald en onder water gelegen [[Cessna]] 414-vliegtuig. Het gebruik van het Sea Trek-helmsysteem is ook mogelijk voor niet-zwemmers en personen zonder duikervaring. {{Appendix|1=alles|2= '''Voetnoten''' {{References}} '''Bronnen''' * {{citeer web|url=http://www.visitaruba.com/things-to-do/tours-and-activities/depalm-island/|titel=De Palm Island|bezochtdatum=1 september 2018}} * {{Bronvermelding anderstalige Wikipedia|taal=de|titel=Palm Island (Aruba)|oldid=165611524|datum=20170518}} -------------- '''Isla di Oro''' ta parti di e rif di Pos Grandi na costa sur di [[Aruba]], entre [[Pos Chikito]] y [[Savaneta]]. E area ta cay den e [[Parke Marino Aruba]] y ta bou maneho di [[Parke Nacional Arikok| Fundacion Parke Nacional Aruba]] (FPNA).<ref>{{citeer web|url=///C:/Users/l_de_/Downloads/BONERIANO-15-03-2024.pdf|titel=FPNA ta activo den defensa di Isla di Oro|werk=Boneriano|datum=2024-03-15|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref> == Historia == Isla di Oro a inicia na aña 1965 ora Adolf (Dochi) Oduber a construi un compleho di recreacion den forma di un barco cu den dje un restaurant, bar y sala di baile, cu el a duna e nomber "Isla di Oro".<ref>{{citeer web|url=citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462564:mpeg21:p006|titel=Opening van Isla di Oro|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-03-09|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref> E compleho ta situa 150 meter for di e costa na un laguna rondona pa mondi di mangel, pa cua mester a traha un brug y kap un caminda dor di e mangelnan.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470027:mpeg21:p006|titel=Luchtkasteel van Oduber werd restaurant in zee|werk=[[Amigoe]]|datum=1964-08-05|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref> E tempo ey e compleho tabata un atraccion turistico popular, unda tabata organisa fiesta, ademas di presentacion y shownan di artistanan conoci. E compleho, cu ta riba tereno erfpacht, a cambia varios biaha di doño-desaroyado y tabata operacional te mas o menos aña 1994 pa despues keda bandona. == Proteccion di naturalesa == Isla di Oro ta ubica den un zona di naturalesa cu un grado halto di balor y di medidanan di proteccion. Banda di ta protegi mediante e decretonan nacional ''Nieuwe aanwijzing domeingronden als natuurreservaat''<ref>[https://www.dcbd.nl/sites/default/files/documents/MinistryofJustice%282020%29_LandsbesluitNieuweAanwijzingDomeingrondenAlsNatuurreservaat.pdf Landsbesluit ''Nieuwe aanwijzing domeingronden als natuurreservaat''] ([[Afkondigingsblad van Aruba|AB]] 2020 no. 67)</ref> y ''Ruimtelijke Ontwikkelingsplan met Voorschriften 2021''<ref>[https://www.dip.aw/wp-content/uploads/2021/08/AB-2021-no.-123.pdf Landsbesluit ''Ruimtelijke Ontwikkelingsplan met Voorschriften 2021''] (AB 2021 no. 123) di 28 juli 2021.</ref>, e isla mes y e lama ta clasifica como "Marine Protected Area" (MPA) mediante decreto nacional.<ref>[https://www.dcbd.nl/sites/default/files/documents/MinistryofJustice%282018%29_LandsbesluitParkeMarinoAruba.pdf ''Landsbesluit Parke Marino Aruba''] (AB 2018 no. 77) di 20 di december 2018</ref> Adicionalmente, e area tin reconocemento internacional como un "Key Biodiversity Area" (KBA) door di Union Internacional pa Concervacion di Naturalesa (IUCN) y desde 2023 como un area RAMSAR (RAMSAR Site no. 2526).<ref>{{citeer web|url=https://www.bondia.com/corte-ta-prohibi-aruba-ocean-villas-pa-cuminsa-of-traha-na-isla-di-oro/|titel=Corte ta prohibi Aruba Ocean Villas pa cuminsa of traha na Isla di Oro|werk=BonDiaAruba|datum=2024-03-18|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref> Fuera di esey e mangelnan, tanto e mangel preto (''Avicennia germinans'') como e mangel blanco (''Laguncularia racemosa'') ta especienan di mata protegi pa ley.<ref>[https://docplayer.nl/110238034-2017-no-48-afkondigingsblad-van-aruba-landsbesluit-houdende-algemene-maatregelen-van-14-juli-2017-ter-uitvoering.html ''Landsbesluit bescherming in-heemse flora en fauna''] (AB 1995 no. 2) di 14 di juli 2017</ref> Den curso di tempo a lansa diferente proyecto pa Isla di Oro, entre nan e proyecto di un delfinario, bou e nomber di ''Dolphin Beach'' na comienso di añanan nobenta<ref>{{citeer web|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645141:mpeg21:p005|titel=Gedegen en objectief onderzoek onontbeerlijk voor Dolphin Beach|werk=[[Amigoe]]|datum=1993-05-15|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref>, y e proyecto di ecohotel, ''Zoetry Isla di Oro Aruba'', den decada 2010.<ref>{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2014-10-30/page/n2/mode/1up?q=isla+oro+parke+marino&view=theater|titel=Proyecto Isla di Oro ta bek na su concepto inicial di ecohotel|werk=BonDiaAruba|datum=2014-10-30|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref> Ambos proyecto a encontra cu resistencia di e activistanan ambiental y finalmente no a continua pa falta di e permisonan rekeri. {{Appendix}} [[:Category:Aruba]] y cu ta cay bou maneho di Fundacion Parke Nacional Aruba (FPNA). Ademas mangelnan, tanto e mangel preto (''Avicennia germinans'') como e mangel blanco (''Laguncularia racemosa'') ta especie di mata protegi pa ley. y e area tambe ta cay den ‘Natuur Gebied’ Nieuwe aanwijzing domeingronden als natuurreservaat (AB 2020 no. 67) y Ruimtelijke Ontwikkelingsplan met Voorschriften 2021; mientras cu e isla mes y e lama ta cay den Marine Protected Area (MPA) esta Landsbesluit Parke Marino (AB 2018 no. 77) Adicionalmente, e area aki tin reconocemento internacional como un Key Biodiversity Area (KBA) door di IUCN y ultimamente a wordo clasifica como un RAMSAR gebied (RAMSAR Site no. 2526) – dunando e area akinan mas balor ainda y den e caso aki, segun Silva ta expresa a nenga diferente parti di ley pero asina mes e desaroyado a continua cu e trabounan dañino pa naturalesa sin permiso. E mangelnan ta un especie protegi pa ley y e area tambe ta cay den Natuur Gebied’ Nieuwe FPNA ta activo den defensa di Isla di Oro aanwijzing domeingronden als natuurreservaat (AB 2020 no. 67) y Ruimtelijke Ontwikkelingsplan met Voorschriften 2021 (AB 2021 no. 123) mientras cu e isla mes y e lama ta cay den Marine Protected Area (MPA) esta Landsbesluit Parke Marino (AB 2018 no. 77) – haciendo e area aki un grado di proteccion halto. Adicionalmente, e area aki tin reconocemento internacional como un Key Biodiversity Area (KBA) door di IUCN y ultima[1] mente a wordo clasifica como un RAMSAR gebied (RAMSAR Site no. 2526) – dunando e area akinan mas balor ainda.<ref>{{citeer web|url=https://www.bondia.com/corte-ta-prohibi-aruba-ocean-villas-pa-cuminsa-of-traha-na-isla-di-oro/|titel=Corte ta prohibi Aruba Ocean Villas pa cuminsa of traha na Isla di Oro|werk=BonDiaAruba|datum=2024-03-18|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref> Na november di aña pasa 2023 e area aki a cuminsa forma parti di Convenio di Ramsar Area bao e parti di Costa Zuid e cual ta un di e areanan cu mas biodiversidad, status di Ramsar tin como meta pa proteha e areanan aki sin interveni cu actividadnan economico, enfatisando reduccion di daño y restauracion di naturalesa den caso di daño cu ta inevitabel. Isla di Oro ta un área di mangrove amplio na Aruba, kaminda diferente ekosistema ta reuní. E lugá di buelo ku e mesun nòmber ta konsistí di un banda di playa grandi ku un rif similar na esun di e lugá di buelo Mangel Halto. E tipo di koral mas comun riba e rif aki ta e koral di cerebro, di strea y di placa. Lobster di koral, snapper, piská trompeta i piská angel ta habitantenan regular. Isla di Oro ta nifiká isla di oro.<ref>{{citeer web|url=https://www.duikersgids.nl/en/isla-di-oro|titel=Isla di Oro|werk=duikersgids.nl|datum= |bezochtdatum=2024-03-23}}</ref> Isla di Oro no ta solamente un kolekshon úniko di ekosistema, sino tambe un isla di fiesta ku un restorant abandoná ku a wòrdu traha den forma di un boto. Bo por yega na e lugá despues di un caminata bastante largu dor di e área. Ta rekomendá un buelo di boto. NOTES FUNDACION Parke Nacional Aruba ta na altura di actividadnan cu ta tumando luga riba Isla di Oro y ta activamente haciendo tur cos posibel den e organisacion su capacidad legal pa pone un stop n’e actividadnan cu ta tumando luga. Isla di Oro ta un area cu ta cay bou di maneho di Fundacion Parke Nacional Aruba.<ref>[file:///C:/Users/l_de_/Downloads/BONERIANO-15-03-2024.pdf FPNA ta activo den defensa di Isla di Oro], Boneriano (15 di maart 2024)</ref> E mangelnan ta un especie protegi pa ley y e area tambe ta cay den Natuur Gebied’ Nieuwe FPNA ta activo den defensa di Isla di Oro aanwijzing domeingronden als natuurreservaat (AB 2020 no. 67) y Ruimtelijke Ontwikkelingsplan met Voorschriften 2021 (AB 2021 no. 123) mientras cu e isla mes y e lama ta cay den Marine Protected Area (MPA) esta Landsbesluit Parke Marino (AB 2018 no. 77) – haciendo e area aki un grado di proteccion halto. Adicionalmente, e area aki tin reconocemento internacional como un Key Biodiversity Area (KBA) door di IUCN y ultima[1] mente a wordo clasifica como un RAMSAR gebied (RAMSAR Site no. 2526) – dunando e area akinan mas balor ainda. Fundacion Parke Nacional Aruba ta comprometi na e proteccion di e area importante aki – e unico area na Aruba unda ainda nos ta wak e ‘Poder di 3’ conecta na otro sanamente, esta e mangelnan, yerbe di lama y e rifnan di coral – 3 diferente sistema ecologico crucial cu hunto ta prove un variedad di beneficio pa e ser humano y Aruba su medio ambiente. Dialuna 11 di Maart 2024 bestuur di FPNA a ser alerta di actividadnan cu ta pasando y inmediatamente a bay den accion pa manda un Proforma Bezwaarschrift. Informacion cu FPNA a ricibi ta cu no tin un aanlegvergunning y cu esey ta evaluando pasonan legal. Ta di hopi tempo caba FPNA tin wowo extra riba e area di Isla di Oro y den augustus di 2023 a bin haya sa cu Isla di Oro a ser cumpra y asina a manda un carta oficial dia 28 di augustus pa DIP indicando cu no lo duna permiso pa ningun desaroyo riba Isla di Oro. Den november 2023, FPNA a wordo contacta door di J.O.B. Holding & Management y a ser invita pa bay un meeting pa compronde kico ta e intencion cu Isla di Oro. Dia 4 di januari 2024, FPNA a responde na J.O.B. Holding & Management cu un carta unda cu a indica cu no ta bay di acuerdo cu ningun desaroyo pa Isla di Oro. Siguientemente dia 18 di januari 2024 J.O.B. Holding & Management a invita FPNA conhuntamente cu otro organisacionnan local pa un stakeholder engagement session unda cu nan a informa cu nan lo ta haciendo diferente trabounan riba Isla di Oro y no a presenta un plan concreto cu por ser revisa. No obstante e posicion di FPNA no a cambia. FPNA no lo sostene ningun plan di desaroyo den e area aki Isla di Oro is a vast wetland mangrove area on Aruba where different ecosystems meet. The dive site of the same name consists of a vast shallow sand strip with a reef similar to that of the Mangel Halto dive site. Common types of coral on this reef are brain, star and plate coral. Coral lobsters, snappers, trumpet fish and angelfish are regular inhabitants. Isla di Oro means island of gold.<ref>https://www.duikersgids.nl/en/isla-di-oro</ref> Particulars Isla di Oro is not only a unique collection of ecosystems but also a former party island with an abandoned restaurant built in the shape of a boat. You can reach the location after a fairly long walk through the area. A boat dive is recommendable. ----- Fundacion Savaneta Aruba a nota di e discucion andando riba red social rond di Isla di Oro. E pregunta esencial den esaki ta cu si por papia di destruccion of limpiesa. Fundacion ta observa y ta na altura cu actualmente ta tumando luga un limpiesa di material di e ruina cu a keda atras eynan esta tubo y frusto den awa y hopi desperdicio di palo, etc. No tin ningun acto di corta mangroves ni otro mata pues aki nos tin cu papia di un clean up y no destruccion. Si Parke Arikok kier “claim” e luga, anto e pregunta ta dicon Parke nunca a hacie limpi y no a pone borchi cu e ta pertenece na Parke anto. Antes e doño di Isla di Oro tabata famia Oduber y despues un otro doño a tuma over te cu awe a keda na ruina unda un doño nobo local a cumpr’e via un acto notarial, pues no a hay’e regala. Semper Isla di Oro tabatin su permiso pa Restaurant y NightClub pues esey no ta nada nobo den su desaroyo.<ref>https://24ora.com/fundacion-savaneta-ta-aclaria-a-haci-isla-di-oro-limpi-y-nada-mas/ (17 di maart 2024)</ref> --- Fundacion Parke Nacional Aruba (FPNA) a cuminsa un caso contra pais Aruba y contra desaroyador di Isla di Oro, Osyth Henriquez, pa stop e di haci cualkier trabou di limpiesa riba su tereno. Hues a prohibi Henriquez pa desaroya of hasta pa haci limpiesa riba su tereno na Isla di Oro. FPNA a demanda Pais Aruba tambe pa prohibi Gobierno di duna permiso. Abogado mr. Anthony Ruiz a defende Osyth Henriquez, mientras cu abogado mr. Zuhaila Marchena a defende FPNA. Den su veredicto, mesora, hues a indica na FPNA cu como nan tin e maneho di e area, cu FPNA y e doño di Isla di Oro mester sinta na mesa y sali di e problema. Ta trata aki na un tereno cu e doño tin den erfpacht. E area ta bou maneho di FPNA como un area protehi. Den areanan protehi en general por restablece un edificio na estado original, den consulta cu FPNA. Osyth Henriquez ta propietario di Ocean Villas na Savaneta. Ey tambe e tin cu atende cu reto di FPNA, Gobierno mes y di bisiña, cu no necesariamente ta di acuerdo cu su vision pa desaroya bungalows eynan. Awo cu e kier desaroya Isla di Oro, atrobe e ta hay’e stroba y mester defende su plan y vision den corte. Ta parce cu e reto lo no ta e isla mes, sino mas bien e vecindario cu si ta protegi como un area di naturalesa.<ref>https://24ora.com/hues-a-ordena-osyth-henriquez-pa-para-trabou-riba-isla-di-oro/ (17 di mart 2024)</ref> * <ref>https://antilliaansdagblad.com/aruba/29167-blijf-van-isla-di-oro-af 13 maart 2024</ref> {{Appendix}} isla di oro is pas ontstaan in begin jaren zeventig van de vorige eeuw. Het is een stukje rif ten zuiswesten van Pos Grandi waarop Adolf R. Oduber een recreatiecomplex had gebouwd in de vorm van een schip met daarin een restaurant, bat en danszaal. Vivienno Frank isla di oro a surgi te na komienso di añanan setenta di siglo pasá. E ta un parti di e rif na sur-oeste di Pos Grandi na unda Adolf R. Oduber a konstruí un kompleho di rekreacion den forma di un barku ku den dje un restorant, bat i sala di baile. '''Isla di Oro''' ta un isla di coral na costa sur di Aruba, entre [[Pos Chikito]] y [[Savaneta]]. E area ta cay den e Parke Marino Aruba y ta bou maneho di FPNA. Het is gelegen 150 meter uit de kust op de rif van Pos Grandi. Er moest een weg door de mangrovenbos worden gehakt om bij het eiland te komen.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470027:mpeg21:p006|titel=Luchtkasteel van Oduber werd restaurant in zee|werk=[[Amigoe]]|datum=1964-08-05|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref> Gelegen aan een lagoen omringd door mangrovebossen. Er voden optredens en shows vor bekende artiesten plaats en werden feesten gehouden. Isla di oro was in de jaren op de startplaats voor natuurwandelingen van Stimaruba. * Na ana 1965 Adolfo (Dochi) Oduber a habri riba e isla un restaurant ISla di ORo construi den forma di un barco como atraccion turistico y despues amplia cu cocktail lounge y sala di baile. Apertura oficial dia 13 di maart 1965.<ref>Opening van Isla di Oro. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 09-03-1965, p. 6. Geraadpleegd op Delpher op 21-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462564:mpeg21:p006</ref> Despues di un aña a traha un brug pa yega na costa. Na 1975 el a cambia man pa Joe Procter, kende e sigui desaroya e luga. * in 1989? beheert-eigenaar door Lucy en jose Brazao Mendez. El a opera te 1994. * verschillende projecten, waaronder het dolfinarium project (1993?)onder de naam Dolphin Beach, voor de doorontwikkeling van Isla di Oro hebben vanaf 1990 gestuit op verzet van milieu-activisten.<ref>Gedegen en objectief onderzoek onontbeerlijk voor Dolphin Beach. "Amigoe". Curaçao, 15-05-1993, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 21-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645141:mpeg21:p005</ref> Dolfinarium ging niet door wegens uitblijven van de nodige vergunningen. bb3kxmpgv9pd76rk52hxszd03tkftcp 199619 199618 2026-08-06T08:31:15Z Caribiana 8320 199619 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ {{ABW}} caya nombra pa hende: Caya Dick Cooper - Caya Jose Geerman - Caya Charlie Brouns Sr. - Caya Y.A. (Lord Boxoe) Illidge - Caya Pio Coffie - Caya Enrique Vorst - Sylvia A. Godettstraat - Caya Captain R. Rodger - Caya Lolita E. Euson - Caya Federico Maduro (Balashi) - Caya Juan Werlemen (Cashero) - Caya Juancho Kock (ex-Karawarastraat na Dakota) - Avenida Milio Croes (ex-Fergusonstraat) - Caya Dr. J.R. (Coco) Arends (Sero Blanco) - Bario Dr. Dussenbroek - Caya Ing. Roland H. Lacle - Caya Rufo Wever (Klip/Mon Plaisir) * pending: [[Parkietenbos]] - [[Cunucu Arikok]] - [[Blackstone Beach]] (full review needed) - [[Bushiribana]] - [[Renaissance Island]] - [[Hadicurari]] - [[Zeewijk]] - [[Sero Plat]] - [[Guadirikiri]] - [[Cueba di Fontein]] - [[Cueba di Huliba]] - [[De Palm Island]] - [[Isla di Oro]] - [[Eagle]] (bario) - [[Arashi]] - [[Plantashi Prins]] - [[Boca Prins]] - [[Dos Playa]] * bario di San Nicolas: [[Lagoville]] - Kustbatterij - [[Rooi Congo]] - [[Pedro Mosa]] - [[Esso Heights]] *uitbreiding [[Tanki Flip]] zie de.wiki - zie en.wiki voor [[Mangel Halto]] - [[Ayo]] - [[Catiri]] - [[Alto Vista]] * Roberto G. Croes, [https://designrr.page/?id=499490&token=3435984651&type=FP&h=5688&fbclid=IwY2xjawSD5lhleHRuA2FlbQIxMABicmlkETFoNVhmY1g2T1NuSml5cFhWc3J0YwZhcHBfaWQQMjIyMDM5MTc4ODIwMDg5MgABHlKyG1hj55NGijsU4jWBM9buhkFVlBqvV5G5EPkBOXLazF4nFZ-4bTq-kTSR_aem_r4VExioZnv6pqBz0zQl6Eg Origen di nombernan di bario y sitio na Aruba] ------------------- == Linear Park == --------------- {{Variante|a}} {{Infobox curpa di awa| variante= a | tipo = Playa | nomber = Surfside | nomber_nativo = ''Cura di Tortuga'' | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} | border = infobox | perrow = 1/2 | caption_align = center | image1 = BNA-DIG-MEINERS-0385 - Oranjestad - Surfside, het strand 830300 c.jpg | caption1 = | image2 = Surfside Beach (Aruba).jpeg | image3 = COVID-19 sign (Aruba).jpeg }} | tipo_division_adm = Region | division_adm = [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad West]] | tipo_subdivision_adm = Zona | subdivision_adm = | pais = {{ABW}} | zoom = 13 }} Surfside Beach This beach was very famous when we were kids and many locals love to swim at this beach. After some years the locals shifted to the more north-west beaches like Eagle, Boca Catalina and Arashi but after the government renovated the whole area it got a new facelift and its back as a family beach and weekends are just amazing at this area.<ref>https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20260730.pdf Beautiful areas around Aruba], Aruba Today</ref> Surfside Beach is a calm, family-friendly urban beach located just outside downtown Oranjestad and minutes from the airport in Aruba. It features shallow turquoise water, shady Kwihi trees, beach chair rentals, and popular dining spots like the Surfside Beach Bar, making it ideal for relaxing and plane spotting. It is 350 meters of very white sand and super clean. Yes, you can swim at Surfside Beach in Aruba. The water is very calm, shallow, and clean, making it a safe and easy spot for families and casual wading<ref>https://www.tripadvisor.com/ShowUserReviews-g147248-d8782888-r1043062184-Surfside_Beach-Oranjestad_Aruba.html </ref> Wandel langs het ondiepe, bijna vlakke water van de Caribische Zee op Surfside Beach, favoriet bij lokale gezinnen. Relax in de verkoelende schaduwen van de Kwihi bomen en geniet van een prachtige zonsondergang, terwijl majestueuze cruiseschepen en lokale vissers passeren. Surfside Beach is een lange, smalle strook strand, ideaal voor zonnebaden en een picknick onder de bomen. Het kalme zeewater in dit gedeelte is zeer geschikt voor SUP paddle boarden, kanoën en dergelijke. Dit stadsstrand is gelegen naast het beroemde Lineair Park in het centrum van Oranjestad. Surfside Beach heeft diverse bars en restaurants, waaronder Pincho's, Barefoot and Reflexions Beach Club. Dichter bij de luchthaven is er een groot zacht zandstrand om te zwemmen en te zonnebaden. Strandbedden en loungestoelen zijn te huur bij Reflexions, en de kinderen kunnen zich vermaken op een drijvend waterpark. Op dit strand heb je ook een duikschool en een informele Surfside Beach Bar, direct aan de rand van het water. Surfside Beach ligt op slechts 2 minuten rijden van het vliegveld en is ideaal voor het spotten van vliegtuigen.<ref>https://www.aruba.com/nl/ontdek/surfside-beach Ontdek het mooiste strand Surfside Beach Aruba], aruba.com</ref> {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1366464279|titulo=Natural Pool (Aruba)}} {{References}} ;Link externo * [http://www.aruba.com/OurPeoplePlaces/Attractions/Natural_Pool_in_Aruba.aspx Natural Pool] , Portal oficial di turismo na Aruba. }} [[:Kategoria:Luga na Aruba]] {{Malchi:Nabegashon Playanan di Aruba}} -------------------- ==The Lourdes Grotto == Named in commemoration of the famous French religious landmark, was created under the guidance of a priest named “Erkamp” and parishioners in the year 1958. The grotto, a shrine built into the rocks is located in Seroe Preto, just off the main road to San Nicolas. A statue of the Virgin Mary, weighing 700 kilos, was hoisted into place in the grotto. Every year, on February 11 (feast of Lady of Lourdes), a procession leaves from the St. Theresita church in San Nicolas to the grotto, where a mass is performed. The grotto is located roadside and can be visited daily.<ref>https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20260801.pdf Explore Aruba!], Aruba Today (1 di augustus 2026)</ref> * 1958 - viering Lourdesjaar door parochie van San Nicolas.<ref>Vieringvanhet.Lourdesjaar te San Nicolaas. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 14-02-1958, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 01-08-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010988110:mpeg21:p005</ref> * 1959 - tot slot van de viering van het Lourdesjaar in Aruba werd de grot te San Nicolas ingewijd op 1 februari 1959.<ref>Inwijding van Lourdesgrot vormde waardig slot van Jubeljaar. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 03-02-1959, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 01-08-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010997527:mpeg21:p005</ref> * Massale manifestatie in Wilhelminastadion.<ref>ARUBA gaat MARIA vereren door grootse manifestatie in stadion Lourdes-verhaal hoofdthema van openluchtspel van pater COPRAY. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 30-05-1958, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 01-08-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010988193:mpeg21:p005</ref><ref>Arubanen brengen ontroerende Mariahulde in stadion te ORANJESTAD. "Amigoe di Curacao". Willemstad, 09-06-1958. Geraadpleegd op Delpher op 01-08-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000211387:mpeg21:p001</ref> {{Appendix}} ------------------ {{Variante|a}} {{Infobox area protehi | iucn = V | iucn_ref= | imagen = Luchtopname._Oranjestad,_Aruba.,_Bestanddeelnr_935-1225.jpg | maneho= [[Aruba Conservation Foundation]] | area = [[kilometer kuadrá|km²]] (Isla di rif)<br>2,48 km² (KBA) }} '''Islanan di rif di Oranjestad''', ta un grupo di cinco isla chikito di rif natural, situa dilanti di costa west di [[Aruba]] den bahia di [[Paardenbaai]] cerca di e capital [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]. E islanan ta un [[Important Bird Area]] (IBA), reconoci door di BirdLife International como un sitio di gran importancia pa conservacion di [[para|parha]]nan marino, specialmente pa [[espesie|especie]]nan cu ta uza e area como luga di broei.<ref name=:"1">{{citeer web|url=https://www.dcnanature.org/wp-content/uploads/2013/01/Dutch-Caribbean-IBAs-131004-MV-NM.pdf|titel= Important Bird Areas in the Dutch Caribbean|publisher=[[Dutch Caribbean Nature Alliance]]}}</ref> Ademas, e sitio tin status di reserva marino y ta forma parti di [[Parke Marino Aruba]] desde 2018. == Descripcion == E grupo di islanan ta consisti di cinco isla di santo y coral cu ta sinta riba un rif sumergi. E area, cu ta cubri aproximadamente 9 km², ta pega cu haf central di Oranjestad y ta separa for di e liña di costa pa un canal hundo cu ta sirbi pa trafico di barco. E islanan ta varia den tamaño y forma, generalmente menos cu 0,25 hectar pa isla, cu un elevacion di entre 0 y 1 meter. Nan morfologia ta cambia regularmente bou di influencia di tormenta y [[horcan]]. == Biodiversidad == E area ta forma parti di e sistema di proteccion marino di Aruba y ta caracterisa pa un ecosistema marino diversifica. E [[Ref di koral|rif di coral]] ta extende te aproximadamente 10 meter di profundidad cu un bahada suave sin "drop-off" abrupto y ta sostene diferente especie di [[koral|coral]]. Den lagunanan chikito rond di e islanan tin veldnan di [[yerba di lama]], incluyendo ''Thalassia testudinum'' ([[Yerba di Caña|yerba di caña]]), ''Halodule wrightii'' y ''Syringodium filiforme''. E vegetacion aki ta esencial pa proteccion di pisca hubenil, stabilisacion di substrato y alimentacion di fauna marino. Investigashonnan a mustra mas ku 100 espesie di piska di rif; total estimá pa Aruba: ±360 espesie == IBA == E área total di e IBA ta 309 hectar (3,09 km²), incluyendo zona marino y di mareo cu ta esencial pa su funcion ecologico. E sitio ta designa como IBA AW003 bou di e protocol internacional di "Important Bird Areas – Dutch Caribbean". {{multiple image | total_width = 240 |direction = horizontal | border = |align = left | image1 =2021-07-10 Thalasseus sandvicensis, St Marys Island, Northumberland 01.jpg | caption1=Sternchi grandi | image2 =Sterna hirundo (adult).jpg | caption2 =Sternchi comun | caption_align = center }} E islanan di rif di Oranjestad ta un di e sitionan di broei mas importante pa parha marino na Aruba. E área ta specialmente importante pa sternchi grandi (''Thalasseus sandvicensis'') y sternchi comun (''Sterna hirundo''). E islanan ta un di e dos sitio prinsipal di neishi pa e subespecie “Cayenne” di sternchi grandi (''Thalasseus sandvicensis eurygnatha'') riba Aruba (hunto cu [[Islanan di rif di bahia di San Nicolas]]). Pa hopi aña aproksimadamente 30% di e poblacion di crio di Aruba ta neishi aki y Aruba en total ta sostene un porcentahe signifikativo di e poblacion mundial di e subespesie aki. Ademas, e parti di lama y costa ta rico den molusco, cu ta forma un fuente di cuminda importante pa parha. ==Maneho y accesibilidad== Acceso na e islanan ta limitá pa protehá e habitat sensitivo di krio di paranan. Akseso ta prinsipalmente pa medio di boto for di Oranjestad Desembarco públiko riba e islanan ta prohibí Solamente personal autorizá òf aktividat guiá ta permití Turismo ta enfoká riba: snorkeling i eksplorashon marino sin disturbá e áreanan di neishi Menasa E área ta enfrentá algun menasa potensial: disturbio humano (spesialmente na periodo di neishi) preshon di turismo i aktividat portuario kambio klimátiko i blanquesimentu di coral degradashon di rif i redukshon di fauna marino Importansia E Oranjestad Reef Islands ta un parti esensial di e red di konservashon di paranan den Karibe Hulandes. Aunke nan tamaño chikí, nan tin un ròl desproporcionámente grandi den: reprodukshon di paranan marino mantenementu di biodiversidat sostenementu di ekosistema marino Protekshon kontinuo di e área ta krusial pa sigurá e supervivensia di espesienan ku ta dependé di e habitat aki. == Mira tambe == * [[Islanan di rif di bahia di San Nicolas]] * [[Parke Marino Aruba]] * [[Important Bird Area den Karibe Hulandes|Important Bird Area den Caribe Hulandes]] {{Appendix}} -------------------- '''Islanan di rif di Oranjestad''' ta un [[Importantsituá den bahia di [[Paardenbaai]] djis na costa west di [[Aruba]], cerca di capital [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]. E islanan di rif ta consisti di santo y islanan di coral riba un base di rif sumergí, ku por varia signifikantemente den tamaño, forma y substrato despues di tormenta y orkan. E area ta cubri un superficie di 9 km² y ta separa for di e liña di costa pa un canal di barco profundo cu ta core pasa e terminal di barco crusero y di carga. Oranjestad Reef Islands ta un Important Bird Area (IBA) situá na costa suidwest di Aruba, den bahia di Paardenbaai, serka di kapital Oranjestad. E área ta rekonosí dor di BirdLife International komo un sitio di gran importansia pa konservashon di paranan marino, spesialmente pa espesienan ku ta usa e islanan komo tereno di krio. E sitio ta designá komo IBA AW003 bou di e protokòl internashonal di Important Bird Areas – Dutch Caribbean. E islanan di rif di Oranjestad ta forma parti di [[Parke Marino Aruba]] y tin e status di reserva marino. E área tambe a wordo designa como un [[Important Bird Area]] door di BirdLife International; specificamente como un tereno di crio pa e sternchi grandi y e sternchi komun.<ref>{{Citeer web|url=http://datazone.birdlife.org/site/factsheet/oranjestad-reef-islands-iba-aruba-(to-netherlands)|titel= Oranjestad Reef Islands|werk= BirdLife Data Zone|uitgever= BirdLife International|datum=|bezochtdatum=19 oktober 2020}}</ref> Por haya cantidad grandi di molusko na e parti di lama di e islanan di rif. Access to the Oranjestad Reef Islands is primarily achieved by boat from Oranjestad harbor, owing to their position adjacent to the main port on Aruba's southwestern coast.[2] Public landings on the islets are prohibited to safeguard critical breeding habitats for seabirds, including Sandwich terns (Thalasseus sandvicensis eurygnatha), with access limited to authorized personnel or guided activities.[1] Guided snorkeling tours operate offshore, allowing visitors to explore surrounding marine environments without impacting the protected land areas.<ref>[https://grokipedia.com/page/oranjestad_reef_islands Oranjestad reef islands], Grokipedia</ref> --- Oranjestad Reef Islands ta un [[Important Bird Area]] pa Aruba bou di e BirdLife protokòl internashonal "Important Bird Areas - Dutch Caribbean" pa áreanan importante di parha den Karibe. E área ta designá komo IBA AW003.<ref name=:"1">{{citeer web|url=https://www.dcnanature.org/wp-content/uploads/2013/01/Dutch-Caribbean-IBAs-131004-MV-NM.pdf|titel= Important Bird Areas in the Dutch Caribbean|publisher=[[Dutch Caribbean Nature Alliance]]}}</ref> E IBA ta na costa zuidwest di Aruba, consistiendo di algun santo y islanan di coral pega cu e haf sentral di Oranjestad i e punta ost di Oranjestad. E área ta signifikante pa krio di sternchi, e parhanan di laman mas numeroso ta e subespesie di Sandwich Tern, e “Cayenne” (''Thalasseus sandvicensis eurygnatha''). E islanan chikitu ta un di e dos sitionan di neishi di Sandwich Tern cu ta presenta riba Aruba.<ref name=:"1"/> The islands host substantial colonies of Cayenne Terns, which represent approximately 30% of Aruba's total breeding population of this subspecies in most years as of assessments up to 2009, with the remaining 70% nesting at the San Nicolas Bay Reef Islands. Surveys up to 2009 indicate that hundreds of pairs typically breed here, contributing to Aruba's overall role in supporting about 20% of the global Cayenne Tern population. -------- The Oranjestad Reef Islands are a small cluster of sand and coral islets located along the southwestern coast of Aruba in the Dutch Caribbean, immediately adjacent to the central harbor of Oranjestad and under the flight path of Queen Beatrix International Airport.<ref name=:"1"/><ref name=:"2"/> Spanning approximately 309 hectares of marine coastal and supratidal habitat at elevations of 0 to 1 meter, these variably sized islets—typically no larger than 0.25 hectares each—serve as critical breeding grounds for seabirds and are recognized as a Key Biodiversity Area (KBA) and Important Bird Area (IBA) under international protocols.<ref name=:"1"/><ref name=:"2">[https://www.keybiodiversityareas.org/site/factsheet/20857 Oranjestad Reef Islands (20857)], keybiodiversityareas.org</ref> The islands are among Aruba's two primary nesting sites for the Cayenne tern (Thalasseus sandvicensis eurygnatha), a subspecies of the Sandwich tern, hosting roughly 30% of the island's breeding population in most years, with the remainder at the San Nicolas Bay Reef Islands.<ref name=:"2"/> Comprising five small sand and coral islets, including Paardenbaai Key, the Oranjestad Reef Islands vary in size and shape, typically no larger than 0.25 hectares each, and are subject to changes due to seasonal storms affecting their sand and boulder substrates.<ref name=:"1"/>[5]<ref name=:"2"/> The total extent of the protected area encompasses 309 hectares (3.09 km²), encompassing the surrounding marine and intertidal zones critical to the islands' ecological integrity.<ref name=:"1"/> == Marine ecosystem == The Oranjestad Reef Islands, part of Aruba's Marine Protected Area system along the leeward coast, feature fringing coral reefs that extend from shallow lagoons to depths of around 10 meters, forming a key component of the island's southern reef system. These reefs, characterized by gently sloping bottoms without steep drop-offs, support a diverse array of coral species. Shallow lagoons surrounding the islands host extensive seagrass beds, covering an estimated 1,044 hectares across Aruba, with native species such as [[Yerba di Caña]] (''Thalassia testudinum''), ''Halodule wrightii'' (shoal grass), and ''Syringodium filiforme'' (manatee grass) dominating the habitat. Biodiversity in these ecosystems is notable, with surveys documenting 135 fish species—part of an estimated 360 total for Aruba's reefs—including over 100 reef-associated taxa such as snappers (Lutjanus apodus), grunts (Haemulon flavolineatum), and surgeonfish (Acanthurus coeruleus). Sponges and mobile invertebrates like lobsters and sea urchins (Diadema antillarum) are present but occur at low densities, reflecting overharvesting pressures, while the overall fish biomass averages 139.7 g/m², dominated by herbivores at 63.6 g/m². Nutrient influx from coastal wind-driven upwelling along the southern Caribbean margin enhances productivity by buffering against bleaching events, though Aruba's reefs experience limited direct upwelling compared to neighboring islands, influencing the prevalence of planktivores and overall community structure. Surrounding waters occasionally host marine turtles, though no nesting has been confirmed on the islets, and the seaward reefs support populations of queen conch (Lobatus gigas), a CITES-protected species.<ref>[https://www.scribd.com/document/686216426/Aruba-Report-Final-1-2 Coral reefs baseline study for Aruba 2019], Carmabi, Corsou</ref>[9][2] {{Appendix}} ------------- {{Imagen anota |image=BNADIGWERBATAARUBA 0006.jpg |image-width=1500 |image-left= -360 |image-top=-575 |width=270 |height=270 |float=left |annotations=<!-- bashi of no, e parameter aki mester ta inclui--> |caption=Mapa di Werbata ta menciona Rooi Congo (1912). }} ----------------- {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais| variante= a | tipo = Bahia | nomber = Commandeursbaai | pais = {{ABW}} }} '''Commandeursbaai''' ta un bahia na costa zuidwest di [[Aruba]], den region di [[Savaneta]]. == Historia == Na parti zuid di Aruba ta keda Commandeursbaai unda prome cu aña 1800 tabatin e poblacion di mas grandi y importante di nos isla. Te na fin di siglo 18, Savaneta tabata e base of stacion di e commandeurnan. Commandeursbaai tin un largura di mas o menos 4 km y 200 pa 300 meter di hanchura, cera parcialmente pa rifnan. Na Commandeursbaai a tuma luga e historia di mas bieu di nos isla unda a bira e porta pa tur barco embarca y desembarca hende, animal y productonan pa medio di e traficacion entre Aruba y tera firme (Sur America).<ref>{{citeer boek|url=https://archive.org/details/BNADIGARUBIANA3117/page/n19/mode/1up?q=monumentenbureau|titel= Historia di Savaneta|auteur=Dolfi Kock|uitgever=UNOCA|jaar=2009}}</ref> Un cas riba sero na Sero Alejandro, caminda Sr. Isaias Arends tabata biba, tabata e orientacion pa nabegante y piscado. Aunke tur e prome habitantenan, esta e Indjan- y Spañonan, a uza e bahia aki, ta te na fin di siglo 18 el a haya su nomber. Tabata den tempo di e Hulandesnan cu e nombernan Commandeurshaven y Commandeursbaai a bira conoci. E commandeurnan a biba originalmente por lo menos un siglo largo den e becindario aki. Commandeursbaai tabata un bahia masha hopi ocupa cu trafico maritimo, pasobra e tabata e centro di piscamento di Aruba unda tur negoshi tabata tuma luga. E barconan tabata hancra pafo di rif y e tripulantenan tabata rema pa tera cu canoa. Durante e periodo Hulandes, su waf tabata esun di mas sigur pa barco. Te hasta e prome bapornan di guera cu tabata bishita Aruba tabata hancra na Commandeursbaai. Nan tabata keda pafo y tabata manda un boto chikito na tera. Despues nan tabata bay Paardenbaai. Na aña 1636, ora e Hulandesnan a conkista nos isla, e commandeur y su hendenan a establece nan mes na Commandeursbaai. Segun mi lista, e prome commandeur cu tabata biba na Commandeursbaai tabata Hendrick Martens cu a goberna na aña 1660. Na aña 1794, comandante Borchard Specht a observa cu tabatin dos cas di cabayista na Commandeursbaai. Segun Specht: "Tur dos ta ruina y ta ocupa pa Jacobus Croesz y Christoffel Kastro". Na aña 1816, na Commandeursbaai ainda tabatin un cas unda cabayista J. M. Jansen tabata biba. E tabata maneha e cura di bestianan di gobierno. {{Appendix}} -------------------- {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais| variante= a | tipo = Bario | nomber = Kustbatterij | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} | border = infobox | perrow = 2 | caption_align = center | image1 = Welcome to the Coastal Battery!.jpg | caption1 = | image2 = Cannon tracks at Coastal Battery, Aruba.jpg | caption2 = | footer = Ruinanan di kustbatterij | footer_align = center }} | area = | poblacion = 1.745 | censo = 2020 | densidad = | pais = {{ABW}} | tipo_division_adm = Region | division_adm = [[Regionnan di Aruba|Savaneta]] | tipo_subdivision_adm = Zona | subdivision_adm = De Bruynewijk | zoom = 13 }} '''Kustbatterij''' ta un zona ku ta forma parti di Juwana Morto na Aruba, den region di San Nicolas Noord. Na 1 di yanüari 2020, e área tabatin un poblashon di 1.188 habitante, di cual 555 muhe i 633 hòmber. Den e zona ta lokalisa e monumento di guera di Kustbatterij. Historia E zona di Kustbatterij a ricibi su nomber durante World War II, ora a konstrui un bateria kostal riba un elevashon den augustus 1940. E lokashon tabata strategiko, siendo un di e puntonan mas haltu den e parti pariba di e isla, ku bista riba e refineria di Lago Oil and Transport Company i riba kosta. E instalashon militar tabata tin komo meta pa defendé e refineria, ku tabata di gran importansia pa e Aliadonan pa motibu di produccion di combustibel di aviashon. Pa e motibu ey, Aruba a bira un meta potensial pa atakenan di submarinonan aleman. E instalashon militar tabata tin komo meta pa defendé e refineria, ku tabata di gran importansia pa e Aliadonan pa motibu di produccion di combustibel di aviashon. Pa e motibu ey, Aruba a bira un meta potensial pa atakenan di submarinonan aleman. E kompleks tabata konsistí di tres posishon di kanon, un puesto di mando i varios edifisionan pa alojamento di soldaatnan. Tambe tabatin fasilidatnan manera un reservorio di awa. Kada posishon di arma tabata monta riba un fundeshi di beton i staal i prepará pa kanonnan ku por a kubri un gran distansia, inkluyendo parti di e isla mes. E bateria nunka no a wòrdu usa den combate, ni sikiera durante e atake di submarinonan aleman riba San Nicolas den febrüari 1942. Na 24 di oktober 1942, Prince Bernhard of the Netherlands a hasi un bishita oficial na e kustbatterij. Despues di guera, e instalashon militar a wòrdu abandoná i e área a wòrdu limpiá parcialmente. Restonan di bunker i posishonnan di arma a keda presente i posteriormente a wòrdu protehá komo patrimonio historiko. Awe, e lugá ta rekonosí komo un monumento di guera (ID 04-003) i ta wòrdu maneha pa Monumentenfonds Aruba. == Descripcion == Kustbatterij ta un zona principalmente residensial, ku desaroyo urbano rond di e sitio historiko. Den e área tin varios caya i bario chikí. E kaminda prinsipal den e zona ta Diamantbergweg, ku ta konektá Juwana Morto ku Rooi Hundo. Otro cayanan inkluí Weg Kustbatterij, Kleine Bergweg i Grote Bergweg. Den Weg Kustbatterij ta situa Colegio Nigel Matthew. Barionan den cercania ta Standardville i Rooi Hundo. == Literatura == * [[Johan Hartog|Hartog, Johan]], [https://archive.org/details/BNA-DIG-HARTOG-KUSTBATTERIJ/page/n4/mode/1up Juwana Morto Kustbatterij Aruba], De Walburg Pers (1987) {{Appendix}} [[:Kategoria:Luga na Aruba]] ----------- '''Kustbatterij''' ta un zona cu ta forma parti di [[Juwana Morto]] na Aruba, den [[Regionnan di Aruba|region di San Nicolas Noord]]. Dia 1 di januari 2020, e area aki tabatin un poblacion di 1.188 habitante, dividi entre 555 muhe y 633 homber. Den e zona ta localisa un monumento di guera. == Historia == E zona di Kustbatterij a ricibi su nomber durante e [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]] ora a construi un kustbatterij riba un elevacion na augustus 1940. Op Juana Morto, het hoogste punt van het oostelijk deel van het eiland, werd een kustbatterij gebouwd met uitzicht over de raffinaderij en over de Noord- en Westkust. * De kustbatterij is een erkend oorlogsmonument (ID 04-003). Cañonnan pisa tabata staciona aki pa defende e refineria di Lago. Despues di guera, e área a wòrdu limpia, lagando atras e luganan di arma y bunkernan, ku awor a wòrdu deklará un monumento protehá. * Op 24 october 1942 bracht Prins Bernhard een bezichtigingsbezoek aan de kustbatterij.<ref>Naar Aruba.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 22-10-1942, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 28-05-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010987278:mpeg21:p002</ref> * het bouwen van een onderofficiersverblijf bij de kustbatterij op Aruba<ref>Advertentie Aanbesteding. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 01-03-1944, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 28-05-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010403042:mpeg21:p002</ref> * Aan de N.V. Bouwmaatschappij Aruba is de gunning verleend van de bouw van een betonnen waterreservoir op St. Nicolaas nabij de kustbatterij.<ref>ARUBA AANBESTEDING.. "Amigoe di Curacao". Willemstad, 24-11-1948. Geraadpleegd op Delpher op 28-05-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000210652:mpeg21:p002</ref> * Op 17 mei 1940 werd proefgeschoten, in augustus 1940 kwam de kustbatterij Juwana Morto gereed voor direct vuur, in augustus 1941 ook voor nachtelijke actie. De Kustbatterij van Juwana Morto is nimmer in actie geweest, ook niet bij de directe aanval van de Duitsers op de raffinaderij in de nacht van 15 op 16 februari 1942, toen enige tankschepen verloren gingen.<ref>{{citeer web|auteur= [[Johan Hartog]]| titel=Batterijen beschermden de eilanden gedurende Tweede Wereldoorlog|werk=[[Amigoe]]|datum=1990-08-25|bezochtdatum=2026-05-28|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641593:mpeg21:p020}}</ref> Kada un di e tres posishonnan di arma tabata para riba fundeshi di staal i beton. Kada un tabata montá pa un kañon di kaliber 19.2 ku por a drai 360 grado, ku un alkanse di 18.5 kilometer. Oranjestad y su haf tabata den alcance tambe. E cañonnan a haya e nombernan Betsy, Jopie y Beppie door di e soldaatnan, miembronan di Ehercito Boluntario Aruba. E bateria kostal di Juwana Morto nunka no a tira un tiru pa defendé e área, ni sikiera ora ku haf di San Nicolas i Refineria di Lago a wòrdu ataká pa un U-boat aleman na febrüari di 1942. Tankeronan di lago a wòrdu sendé na kandela, kousando huma i kandela pa stroba e bista for di e puesto di mando.<ref>[https://monumentenfondsaruba.org/juwana-morto-coastal-battery-1940/ Juwana Morto Coastal Battery * 1940], [[Monumentenfonds Aruba|SMFA]]</ref> hartog: Mken koos deze plaats vanwege het uitzicht naar twee zijden. En ook als besefte men dat de munitiemagazijnen e.d. in de rotsgrond uitgehouwen moesten worden, de kustbatterij zelf kon men bovengronds bouwen, want van zee u8it viel de kustbatterij toch in het niet bij de van zee uit royaal zichtbare raffinaderij. De batterij lag hoog zodat men over de schoorstenen van de raffinaderij heen kon schieten. Het complex op Aruba, gebouwd in 1940, bestond uit 3 geschutsopstellingen, een commandopost en enkele gebouwen voor onderdak van de kleine 100 mensen die er gelegerd waren. Ook waterreservoir. Een interessant stukje militair erfgoed van Aruba. Aruba speelde een cruciale rol in de Tweede Wereldoorlog vanwege de aanwezigheid van de Lago Raffinaderij, waar de kerosine voor de geallieerden werd geproduceerd. E kustbatterij a wordo construi na augustus 1940. E instalacion militar su obhetivo strategico tabata pa proteha e refineria di petroleo di Lago na San Nicolas cu tabata existi e tempo ey contra atakenan di Alemania durante Segunda Guera Mundial. importancia strategico: debi na e produccion halto di combustibel di aviacion pa e Aliadonan, e refineria di Lago tabata di vital importancia durante Segunda Guera Mundial. Komo resultado, e isla a bira un meta prinsipal pa U-boatnan Aleman. Lugá: E kustbatterij tabata situá riba e punto stratégikamente mas haltu di e parti ost di e isla, den cercania di San Nicolas. Esaki a ofresé un bista perfekto di e refineria i lama. Diseño: E liña defensivo tabata konsistí di un bunker di puesto di mando (commandopostbunker) i tres lugá di arma posishoná espasiá (geschutsemplacementen) cu un distancia di mas o ménos 50 meter for di otro. Restonan: E ruinanan di e post di comando y e cambernan di arma (geschutskamers) ainda por wordo haya awe rond di Weg Kustbatterij na San Nicolas y ta wordo maneha pa [[Monumentenfonds Aruba]]. == Descripcion == Den e zona di Kustbatterij, rond di e ruinanan militar, tin varios caya cu casnan residencial. E area ta wordo cruza pa un caya largo Diamantbergweg, cu ta conecta Juwana Morto cu Rooi Hundo. Otro cayanan conoci ta: Weg Kustbatterij, Kustbatterij, Kleine Bergweg y Grote Bergweg. Na Weg Kustbatterij ta situa un scol secundario, Colegio Nigel Matthew. Barionan den cercania ta: [[Standardville]] y Rooi Hundo. == Literatura == * [[Johan Hartog|Hartog, Johan]], [https://archive.org/details/BNA-DIG-HARTOG-KUSTBATTERIJ/page/n4/mode/1up Juwana Morto Kustbatterij Aruba], De Walburg Pers (1987) {{Appendix}} [[:Kategoria:Luga na Aruba]] ---------------- Kustbatterij (monumento) E Kustbatterij di Juwana Morto ta un monumento di guera situá na Aruba, den e área di Juwana Morto, serka San Nicolas. E ta un resto di un instalashon militar ku a wòrdu konstrui durante Segunda Guera Mundial pa defendé e refineria di petroleo di Lago. E sitio ta oficialmente rekonosí komo monumento di guera (ID 04-003) i ta wòrdu protehá komo parti di patrimonio historiko di Aruba. == Historia == E bateria di artileria a wordo construi na augustus 1940, riba un elevacion strategico den e parti pariba di e isla. E localisacion a wordo skohe pa su bista amplio riba e refineria Lago na [[San Nicolas]] y riba lama, ku tabata di importansia vital pa e Aliadonan durante Segunda Guera Mundial. E refineria di Lago tabata produci gran kantidat di combustibel di aviashon, loke a haci Aruba un punto strategiko i un posible meta pa atakenan di submarinonan aleman. Na 17 di mei 1940, a hasi prueba di tiramentu ku e kanonnan. Na augustus 1940, e bateria tabata kla pa uso den operashonnan di dia, i na augustus 1941 tambe pa operashonnan di anochi. Na 24 di oktober 1942, Prins Bernhard di Hulanda a bishitá e kustbatterij komo parti di un bishita oficial na e isla. A pesar di su importansia militar, e kustbatterij nunka no a wòrdu usa den combate, ni sikiera durante e atake di submarinonan aleman riba e refineria i haf di San Nicolas den febrüari 1942. == Descripcion == E kompleks militar tabata konsistí di: Tres posishon di kanon (geschutsopstellingen) Un bunker di puesto di mando Edifisionan pa alojamento di aproximadamente 100 soldaat Un reservorio di awa i otro fasilidatnan di sosten Kada posishon di arma tabata konstrui riba un fundeshi di beton i staal. E kanonnan tabata di kaliber 19.2 cm, ku por a bira 360 grado i tabatin un alkanse di mas o ménos 18,5 kilometer. Segun testimonio di soldaatnan, e tres kanon a ricibi nòmber informal: Betsy, Jopie i Beppie. E diseño di e bateria a tene kuenta ku e topografia di e terreno. E kanonnan tabata situá asina ku nan por tira por encima di e refineria, aprovechando e alturanan natural di e área. == Despues di guera y estado actual == Despues di 1945, e instalashon militar a wòrdu abandoná. Parti di e área a wòrdu limpiá, pero e strukturanan prinsipal, manera bunker i fundashonnan di kanon, a keda presente. Awendia, e restonan di e kustbatterij ainda por wòrdu mira den e paisahe rond di Weg Kustbatterij. E sitio ta wòrdu maneha i protehá komo patrimonio cultural, i ta forma un testimonio importante di e papel di Aruba durante Segunda Guera Mundial. E monumento ta un di e pokonan strukturanan militar di e periodo aki cu a sobrebibí na e isla. ---------------- {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais| variante= a | tipo = LugaRegion | nomber = Grapefield | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} | border = infobox | perrow = 1/2 | caption_align = center | image1 = Aruba-Regionen.png | caption1 = San Nicolas Noord ta region 7 | image2 = | caption2 = | image3 = | caption3 = }} | area = | poblacion = | censo = 2020 | densidad = | descripcion = | pais = {{ABW}} | zoom = 13 }} Grapefield is een groot onbebouwd gebied gelegen aan de noordwestelijke kust van Aruba tussen San Nicolas en Seroe Colorado. Dit gebied was in de twintigerjaren overgedragen aan de Lago als industrieterrein. • Naam officieel “Costa” – zeedruifbomen • Strand en recreatiegebied zoals veldlopen en kamperen • Een groot deel van het terrein was in concessie bij de Lago ?? als industrieterrein. • Terrein werd gebruikt voor het deponeren van “pitch”, afvalstoffen van de raffinaderij welke tot vernietiging van de natuur leidde. • Afgravingen • Krabbenpopulatie • Opruiming petroleumproducten (milieuvervuiling) == Nationale veldloopkampioenschappen== In de jaren 80-90 werd hier veldloopwedstrijden voor de kampioenschappen gehouden door de Arubaanse Atletiekbond. ==Strandvervuiling== Door olielozing van tankers die varen tussen Aruba en Curacao. --------------------- {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais | variante= a | tipo = Region | nomber = San Nicolas-Noord | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} | border = infobox | perrow = 1/2 | caption_align = center | image1 = Aruba-Regionen.png | caption1 = San Nicolas Noord ta region 7 | image2 = | caption2 = | image3 = | caption3 = }} | area = | poblacion = | censo = 2020 | densidad = | descripcion = | pais = {{ABW}} | zoom = 13 }} '''San Nicolas-Noord''', oficialmente Sint Nicolaas Noord, ta un di e ocho [[Regionnan di Aruba|region]] den cua e [[isla]] di [[Aruba]] ta dividi administrativamente.<ref>{{Citeer web|url=https://cbs.aw/wp/index.php/2020/12/03/gac-geographical-address-classification-2019/|titel=GAC (Geographical Address Classification) 2019 and 2020|bezochtdatum=2025-03-03|datum=2019-06-27|werk=cbs.aw}}</ref> Hunto cu [[San Nicolas Zuid]] e ta constitui e region di San Nicolas, miho conoci como [[pariba di brug]]. E region tin un area di .... [[kilometer kuadrá|km²]] y un poblacion di 9.940 habitante dia prome di januari 2020. E region tin un poblashon di 9.940 (1 di yanüari 2020), loke ta representá 9.2% di e poblashon total di e pais. Muhé Hòmber 4760 5180 == Geografia == E region ta situá den e zona zuidoost di Aruba (region 7 riba mapa), pazuid di ... (region 1), pabou di [[Paradera]] (region 4) y panort di Oranjestad Oost (region 3). San Nicolas-Noord tin e siguiente barionan:<ref>[https://cbs.aw/wp/wp-content/uploads/2024/05/GAC_Officiele-publicatie_2024.pdf Strefy]</ref> * [[Brazil]] * Rooi Congo * Watapana Gezaag * [[Standardville]]/[[Rooi Hundo]] * Kust * [[Juwana Morto]] * San Nicolas-Noord otro {{Appendix}} [[Category:Luga na Aruba]] ------------------ {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais| variante= a | tipo = Region | nomber = San Nicolas-Zuid | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} | border = infobox | perrow = 1/2 | caption_align = center | image1 = Aruba-Regionen.png | caption1 = San Nicolas Zuid ta region 8 | image2 = | caption2 = | image3 = | caption3 = }} | area = | poblacion = | censo = 2020 | densidad = | descripcion = | pais = {{ABW}} | zoom = 13 }} '''San Nicolas-Zuid''', oficialmente Sint Nicolaas Noord, ta un di e ocho [[Regionnan di Aruba|region]] den cua e [[isla]] di [[Aruba]] ta dividi administrativamente.<ref>{{Citeer web|url=https://cbs.aw/wp/index.php/2020/12/03/gac-geographical-address-classification-2019/|titel=GAC (Geographical Address Classification) 2019 and 2020|bezochtdatum=2025-03-03|datum=2019-06-27|werk=cbs.aw}}</ref> Hunto cu [[San Nicolas Noord]] e ta constitui e region di San Nicolas, miho conoci como [[pariba di brug]]. E region tin un area di .... [[kilometer kuadrá|km²]] y un poblacion di 4.235 habitante dia prome di januari 2020. Sint Nicolaas-Zuid ta un di e ocho regionnan den e parti pariba di e pais autonomo di Aruba, cu ta pertenece na Hulanda, na Sur America. Riba promé di yanüari 2020, e region tabatin 4.235 habitante. Pa loke ta trata poblashon, e ta e region di mas chikitu den e pais. == Geografia == E region ta situá den e zona zuidoost di Aruba (region 7 riba mapa), pazuid di ... (region 1), pabou di [[Paradera]] (region 4) y panort di Oranjestad Oost (region 3). San Nicolas-Zuid tin e siguiente barionan:<ref>[https://cbs.aw/wp/wp-content/uploads/2024/05/GAC_Officiele-publicatie_2024.pdf Strefy]</ref> * [[Zeewijk]] * Pastoor Hendriksstraat * Van de Veen Zeppenfeldstraat * [[The Village]] * Essoville * [[Lago Heights]]/Esso Heights * [[Seroe Colorado]] * San Nicolas-Zuid otro Demografia E region tin un poblashon di 4.235 (1 di yanüari 2020), loke ta representá 3.9% di e poblashon total di e pais. Muhé Hòmber 1943 2292 {{Appendix}} [[Category:Luga na Aruba]] --------------- ==Straatnamen op Aruba (2) – San Nicolas: van Rodgerstraat tot Caya Charlie Brouns Sr.<ref>Evert Bongers, [https://archive.org/details/BNA-DIG-AMIGOE-ARUBA-2021-02-11/page/n3/mode/1up?q=watapana+gezaag Straatnamen op Aruba (2)] Amigoe 11 di februari 2021</ref>== * De Main Street van Sunrise City, de B. van der Veen Zeppenfeldtstraat, is vernoemd naar een op Aruba geboren, maar op Curaçao wonende hoge ambtenaar van begin vorige eeuw. In die tijd waren er nog geen politieke partijen, laat staan een volksvertegenwoordiging. In 1906 werd hij lid van de Koloniale Raad, een soort adviescollege voor de Gouverneur. In die raad kwam hij regelmatig op voor zijn geboorte-eiland. Direct na de Tweede Wereldoorlog duikt zijn naam weer op als hij zitting neemt in de Commissie Ellis, die kwam met een advies voor een eilandenreglement waarin Aruba streefde naar decentralisatie. Kortom, een belangrijke ‘yui di tera’. *De Pastoor Hendrikstraat is – volgens het straatnaambordje – genoemd naar pastoor P.J.T. Hendriks, die in 1929 de parochie San Nicolaas stichtte en de eerste pastoor daar werd. Opvallend is dat zijn naam in de straatnaam voortleeft zonder -s op het eind. *Terug naar het centrum van San Nicolas. Achter de Main Street zijn er smalle straatjes van laag allooi (hanchi’s) die de namen dragen van klassieke schilders als Rembrandt, Vermeer, Frans Hals en Jan Steen. *In de wijk waar de oliewerkers uit de Caribische eilanden kwamen te wonen, The Village, hebben de straten namen zoals Caya Saint Maarten, Caya Saba en Caya Saint Vincent. Dat zegt de mensen in die wijk wat. *Maar het zal niet te verwachten zijn dat bewoners van straten als de Nijhoffstraat, de Hildebrandstraat of de Van Lennepstraat op de Esso Heights beseffen dat hun straat is vernoemd naar een 19e-eeuwse schrijver of dichter. Een betere naamgeving is gehanteerd bij het geven van namen als Flagstaffweg, Mount Scenerystraat en Bottom Hillweg, allemaal heuvels/bergen op de Bovenwinds eilanden. *De Helfrichstraat, die the Village scheidt van de ‘schilderswijk’, is vernoemd naar de gouverneur van de Kolonie Curaçao, precies een eeuw geleden. Deze straat kruist de Nuyensstraat, vernoemd naar Helfrich’s voorganger. De wijk tussen het Joe Laveist Sportpark aan de de Pastoor Hendrikstraat en de Graf von Zinzendorfschool aan de de Bernhardstraat is gevuld met straatnamen van voorvaderen van het geslacht Oranje-Nassau, aangevoerd door stammoeder Juliana van Stolberg, gevolgd door prinsen en stadhouders uit de 16e, 17e en 18e eeuw, zoals Willem de Zwijger, Frederik Hendrik, Maurits, en niet te vergeten Amalia van Solms en Louise de Coligny, om er maar een paar te noemen. De namen van deze straten roepen een heel chique wijk op, maar in werkelijkheid is dat niet het geval. *San Nicolas heeft in een van de buitenwijken ook z’n P.C. Hooftstraat, zonder enige verdere toelichting. Iets verderop is de Dirkszstraat, met op het naambordje de uitleg: D. Dirksz, stamhouder geboren in 1833. Deze straat kruist de Isaac Wagemakerstraat, genoemd naar de belangrijke gezaghebber die Aruba door de Tweede Wereldoorlog leidde. *Opvallende straatnaam in die wijk is Watapana Gezaag. Er werden daar misschien vroeger heel wat van dit soort bomen in stukken gezaagd. Of dat gebeurde één enkele keer en dat heeft geleid tot die naam – wie zal het zeggen. *Net als in ‘Playa’ zien we in San Nicolas veel straten genoemd naar lokale bekend- of beroemdheden. De Main street kruist de Caya Charlie Brouns Sr., naar de stichter van de bar met zijn naam, het bekendste landmark van San Nicolas. Die straat heette oorspronkelijk de Rodgerstraat – naar de Amerikaan die in 1924 de ideale locatie voor de Lago raffinaderij ontdekte. Vervolgens is de Grensweg, grenzend aan het Lago-terrein, omgedoopt tot Caya Captain R. Rodger. De weg die vanaf de kerk van Brazil achter San Nicolas langs loopt, is genoemd naar de lokale ‘Mama di Cultura’ en heet nu Caya Bernadina GrowellKock; zij was schrijfster en muzieklerares en woonde aan deze straat. *De straat in de wijk Lagoville, waaraan het EPB San Nicolas ligt, de vroegere Congoweg, heet nu Caya Jose Geerman, ter ere van de vakbondsleider die in 1977 overleed. Sommige namen op straatnaambordjes roepen vragen op: wie was Doctor Schaepman? Het blijkt een Nederlandse 19-eeuwse theoloog en politicus te zijn geweest. Enige band met ons eiland is niet duidelijk. Maar toch. *In Seroe Colorado, de voormalige Lago Colony, is de 1st Avenue hernoemd naar Henry Coffi, in leven general manager van de Lago, voorzitter van het bestuur van kindertehuis Casa Cuna en luchtvaartdeskundige. Hij overleed eind 2015. Niet elke straat heeft nog een straatnaambord en van sommige is er met moeite eentje te vinden, zoals aan de toch lange en brede Isaac Wagemakerstraat. DOW zou dit eens moeten inventariseren en de lacunes aanvullen. Voor de Adviescommissie Straatnamen van nu is nog veel werk aan de winkel. Enkele suggesties: straatnamen met Arubaanse schrijvers en kunstenaars, van Denis Henriquez tot Padu Lampe. En een Boulevard of Avenida als postume eer voor toerismepionier en oud-gezaghebber Oscar Henriquez. En dan natuurlijk graag met enige uitleg op de naambordjes… Straatnamen op Aruba (2) – San Nicolas: van Rodgerstraat tot Caya Charlie Brouns Sr. Straatnamen in San Nicolas vragen om wat toelichting. Net als in Oranjestad is er een mengelmoes van namen van eeuwenoude schrijvers, schilders, prinsen en stadhouders naast de meer herkenbare namen van Caribische eilanden en plaatselijk bekende Arubanen. {{Appendix}} ----------------- {{Databox}} '''Nomber di caya na Aruba''' ta refleha e historia, cultura y desaroyo social di e isla. Nan ta deriva for di un amplio scala di fuente, incluyendo historia local, [[geografia]], flora y fauna, [[literatura]], ciencia, [[religion]] y politica. Di e manera aki, nombernan di caya ta forma un parti importante di e herencia inmaterial di [[Aruba]]. Un nomber di caya ta un denominacion oficial pa espacio publico, manera caya, avenida, boulevard of plaza. E estudio di nomber di luga ta parti di e disciplina di toponimia. Den practica, nomber di caya ta sirbi como base pa adres y pa sistema di distribucion di post. Na Aruba, adres formal ta consisti di un nomber di caya hunto cu un number di e kavel, sin uzo di un sistema di codigo postal. ==Historia== E sistema di nomber di caya na Aruba a desaroyá gradualmente den [[siglo 19|siglo diesnuebe]] y [[siglo 20|binti]], paralelo cu urbanisacion di [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]] i otro luganan riba e isla. Den e prome fase, hopi caya tabata sin nomber oficial of tabata conoci pa descripcionnan local. Influencia di gobernacion colonial Hulandes a introduci un sistema mas formal di registracion y nombramento. Un ehempel tempran ta e comision di nomber di caya na [[Willemstad]], [[Kòrsou|Corsou]], estableci na 1866, cu a sirbi como modelo pa Aruba.[1] Memey di siglo binti, despues di [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]], a surgi un consenshi pa uza nombernan cu mas relevancia local, reflehando un fortalecemento di identidad Arubano.<ref>{{citeer web|titel=Aruba Straatnamen|werk=[[Amigoe]]|datum=1950-12-05|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-04-29|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010987772:mpeg21:p003}}</ref> == Dunamento di nomber == Na Aruba, e dunamento oficial di nomber na caya ta wordo realisa door di e minister responsabel pa Asuntonan General, riba recomendacion di Comision di Nomber di Caya. E comision consultivo aki ta inclui representante di instancianan manera [[Cuerpo Policial Arubano]] (KPA), Kadaster y Departamento di Obra Publico (DOW).[2] Na final di añanan 1940, a surgi discusion tocante e maneho di dunamento di nomber. A cuminsa duna preferencia na nombernan cu conexion cu e comunidad [[Antias Hulandes|Antiano]], en vez di nombernan internacional poco reconocibel.<ref>{{citeer web|titel=Ingezonden: Straatnamen op Aruba|werk=[[Amigoe]]|datum=1949-10-10|bezochtdatum=2026-04-28|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000212719:mpeg21:p003}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Aruba straatnamen|werk=[[Amigoe]]|datum=1950-12-05|bezochtdatum=2026-04-28|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010987772:mpeg21:p003}}</ref> Un di e prome ehempelnan tabata nomber di figuranan di resistensia, manera [[Boy Ecury]] y [[George Maduro]].[3] E historiado [[Johan Hartog]], prome director di [[Biblioteca Nacional Aruba]] (BNA), a presidi e comision den siglo binti. Bou di su liderazgo, nombernan a wordo selecta for di historia local y naturalesa, y tambe di personanan.[4] E maneho di dunamento di nomber ta evoluciona continuamente, tomando na cuenta expansion urbano y construccion di cayanan nobo, impulsa pa e desaroyo di Aruba durante e descubrimento di [[oro]], e mineria di guano, e yegada di e refineria di petroleo (Lago), y [[turismo]]. Algun nomber di caya ta di origen indigena, usualmente deriva di e zona unda nan ta situa. Den uzo moderno, hopi nomber di caya ta cuminsa cu termino manera ''Caya'' of ''Avenida'' (reemplasando e [[sufiho]] ''straat'' of ''weg''), of ta termina cu ''Boulevard''. ==Nomber tematico== Den diferente bario na Aruba, nombernan di caya ta sigui un tema specifico, loke ta contribui na identidad di e area: *Den Klip tin caya nombra pa escritor y compositor internacional. *Den [[Dakota (Aruba)|Dakota]], nombernan ta deriva di fruta y produkto agricola. *Den Companashi, nombernan ta basa riba cientifico y investigado. *Den Ponton, nan ta referi na mata y elemento di naturalesa local.[6] E sistema tematico ta facilita orientacion y ta duna caracter propio na cada bario. ==Reconocimento social== Hopi caya na Aruba ta nombra pa personanan cu a contribui na sociedad, manera politico, lider social, deportista, artista y religioso. Generalmente, e honor aki ta wordo otorga di manera postumo. E camindanan principal di Aruba ta generalmente nombra pa figuranan influyente. Entre nan tin ''Juan E. Irausquin Boulevard'' y ''Henny Eman Boulevard'', ku ta refleha e desaroyo economico y turistico di e isla den siglo binti.[7] Otro ehempelnan ta ''Avenida Nelson Orlando Oduber''[5], ''Watty Vos Boulevard''<ref>[https://antilliaansdagblad.com/articulo/aruba/20386-watty-vos-blvd-aruba-in-gebruik Watty Vos Boulevard Aruba in gebruik], [[Antilliaans Dagblad]] (6 di november 2019)</ref> y [[Caya G.F. (Betico) Croes]], nombra pa [[Betico Croes|Gilberto François Betico) Croes]], considerá como un figura clave den historia politico di Aruba. {{Appendix}} ==Referensia == * Frank, Vivienno L. 2019. ''Aruba en een keuze uit haar toponiemen.'' ISBN:978-0-359-65900-5 * Hartog, J. Aruba: Past and Present. Oranjestad: De Wit Stores. * Gobierno di Aruba – reglamentonan di nombramento di caya. * Croes, F. Historia di resistencia Antiano den Guera Mundial II. * Hartog, J. Geschiedenis van Aruba. * Alofs, L. & Merkies, H. Ken ta Arubiano? * Kadaster Aruba – registro di nomber di caya. * Ministerie di Infrastructura Aruba – dokumentonan di planifikashon urbano. [[:Kategoria:Geografia di Aruba]] <ref>{{Cite web |title=Kadaster Aruba |url=https://www.kadaster.aw |publisher=Kadaster Aruba |access-date=2026-04-27}}</ref> Example (book): <ref>{{Cite book |last=Hartog |first=Johan |title=Aruba: Past and Present |publisher -------------------- '''Nomber di caya na Aruba''' ta refleha e historia, cultura, y desaroyo social di e isla. Nan ta bin di un scala amplio di disciplina, entre otro historia di Aruba, geografia, flora y fauna, literatura, ciencia, religion y politica. Nomber di caya pues ta un parti importante di herencia inmaterial di Aruba. Un nomber di caya ta referí na un nòmber ku ta wòrdu usá pa designá espasio públiko, manera kaya, avenida, kaminda, plaza y becindario. E teoria di nòmber di kaya òf lugá ta un rama di toponimia. Un nòmber di kaya ta sirbi komo un guia i ta forma adrès, i ta wòrdu usá den hopi pais pa dirigí pòst. Nombernan di caya na Aruba hopi biaha ta un mescla di referencia na Papiamento, Hulandes y historia: hunto cu un number e ta forma un adres formal pero sin un sistema di codigo postal. == Dunamento di nomber == E nombramento oficial di cayanan na Aruba ta wordo haci door di Minister di Asuntonan General, riba recomendacion di e Comision di Nomber di Caya. E comision aki tradicionalmente ta consisti di representantenan di entre otro [[Cuerpo Policial Arubano]] (KPA), Kadaster, y Departamento di Obra Publico (DOW). Un comision similar pa e nomber di caya di [[Willemstad]] tabata existi na [[Kòrsou|Corsou]] caba for di aña 1866. Na fin di añanan 1940, a surgi un diskushon tocante e maneho cu dunamento di nòmber di caya. Kontrali na e hopi nòmbernan di kaya deskonosí, manera esnan di inventornan mundialmente famoso, a kuminsá duna preferensia na nòmbernan di kaya ku tabata papia ku e poblashon lokal.[1][2] E promé nòmbernan rekonosibel tabata esnan di bringadónan di resistensia Antiano: Boy Ecury (Boy Ecuryplein) i George Maduro (George Madurostraat).[3] Historiadó Johan Hartog, e promé direktor di Biblioteka Públiko di Aruba, tabata presidi e Komishon di Nòmber di Kaya di Aruba den siglo binti.[4] Bou di su liderazgo, nòmbernan tabata wòrdu selektá for di historia lokal i naturalesa, pero individuonan tambe tabata wòrdu konsiderá, normalmente póstumo. E decision final a keda na Conseho Ehecutivo di Aruba. Ekspanshon urbano den futuro i konstrukshon di kayanan nobo tambe ta wòrdu tumá na kuenta ora di skohe nòmber, loke ta nifiká ku e polítika di nòmber di kaya ta evolucionando konstantemente. Ku tempu, e terminologia tambe a kambia: nòmbernan di kaya nobo awor hopi bia ta kuminsá ku Caya, Boulevard, òf Avenida. ---------- revision '''Straatnamen van Aruba''' weerspiegelen de geschiedenis, cultuur en maatschappelijke ontwikkeling van het eiland. Zij zijn afkomstig uit uiteenlopende domeinen, waaronder de Arubaanse geschiedenis, aardrijkskunde, flora en fauna, literatuur, wetenschap, religie en politiek. De naamgeving van straten vormt daarmee een belangrijk onderdeel van het immaterieel erfgoed van Aruba. Un nomber di caya ta referi na un nomber cu ta wordo uza pa designá espacio publico, manera caya, avenida, kaminda, plaza y becindario. E teoria di nomber di caya of di luga ta un rama di toponimia. Un nomber di caya ta sirbi como un guia y ta forma adres, y ta wòrdu uza den hopi pais pa dirigi post. Nombernan di caya na Aruba hopi biaha ta un mescla di referencianan na Papiamento, Hulandes y historia: hunto cu un number e ta forma un adres formal pero sin sistema di codigo postal. == Naamgeving en beleid == De officiële naamgeving van straten op Aruba gebeurt door de minister van Algemene Zaken, op voordracht van de Straatnamencommissie. Deze commissie bestaat traditioneel uit vertegenwoordigers van onder meer de politie, het kadaster en de Directie Openbare Werken (DOW). Een vergelijkbare commissie bestond reeds in 1866 op Curaçao voor de straatnamen van Willemstad. Eind jaren 1940 ontstond er discussie over het straatnamenbeleid. In afwijking van de vele onbekende straatnamen, zoals bijvoorbeeld namen van wereldberoemde uitvinders, begon men de voorkeur te geven aan straatnamen die tot de bevolking spreken.<ref>ingezonden buiten verantwoordelijkheid der Redactie STRAATNAMEN OP ARUBA.. "Amigoe di Curacao". Willemstad, 10-10-1949. Geraadpleegd op Delpher op 10-02-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000212719:mpeg21:p003</ref><ref>ARUBA STRAATNAMEN.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 05-12-1950, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 10-02-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010987772:mpeg21:p003</ref> De eerste herkenbare namen werden die van de Antilliaanse verzetstrijders: Boy Ecury (Boy Ecuryplein) en George Maduro (George Madurostraat).<ref>ARUBA NAAR ARUBA.. "Amigoe di Curacao". Willemstad, 24-10-1949. Geraadpleegd op Delpher op 10-02-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000212731:mpeg21:p003</ref> Historicus Johan Hartog, Aruba’s eerste directeur van de Openbare Bibliotheek, was in de twintigste eeuw voorzitter van de Arubaanse straatnamencommissie.<ref>Dr.Johan Hartog; wat hij begon liet hij niet los. "Amigoe". Curaçao, 29-09-1990, p. 4. Geraadpleegd op Delpher op 10-02-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642192:mpeg21:p020</ref> Onder zijn leiding werden namen geselecteerd uit de lokale geschiedenis en natuur, maar ook personen kwamen in aanmerking, meestal postuum. De uiteindelijke besluitvorming lag bij het Bestuurscollege van Aruba. Bij de naamgeving wordt tevens rekening gehouden met toekomstige stadsuitbreidingen en de aanleg van nieuwe straten, waardoor het straatnamenbeleid voortdurend in ontwikkeling is. In de loop van de tijd veranderde ook de terminologie: nieuwe straatnamen beginnen tegenwoordig vaak met Caya, Boulevard of Avenida. == Straatnamen en maatschappelijke erkenning == Veel straatnamen op Aruba zijn gewijd aan verdienstelijke burgers, geestelijken, sporters en politici. Deze eer wordt doorgaans postuum verleend. Een bekend voorbeeld is Gilberto François (Betico) Croes, die als ‘Libertador’ van Aruba wordt beschouwd. De voormalige Nassaustraat, de hoofdstraat van Oranjestad, werd hernoemd tot Caya G. F. (Betico) Croes. Ook andere prominente figuren zijn in het straatbeeld vereeuwigd. Zo werd in 1950 de weg langs het Wilhelminasportpark vernoemd naar J. Helenus Ferguson, gezaghebber in de negentiende eeuw en bekend vanwege zijn rol in de aloëcultuur. Deze weg draagt tegenwoordig de naam Avenida.[[File:Aad Stolwijk, Hooiberg; Fergusonstraat; Avenida Milio Croes; Dakota, ANA-DIG-COL-STOLWIJK-LUCHTF-VEL-563-11, Archivo Nacional Aruba.jpg|thumb|Bista aereo di Avenida Milio Croes (antes Fergusonstraat) rechtsonder (1974).]] Ook andere prominente figuren zijn in het straatbeeld vereeuwigd, al blijkt deze eer niet altijd permanent. Zo werd in 1950 de weg langs het Wilhelminastadion vernoemd naar J. Helenus Ferguson, gezaghebber in de negentiende eeuw en bekend vanwege zijn rol in de aloëcultuur. Deze straat werd in 2004 hernoemd tot Avenida Milio Croes, naar de Milio Croes (1922-2013), voorzitter van SAC en jarenlang bijgedragen aan Aruba Carnaval. Een uitzondering op de regel van postume vernoeming is Nelson Orlando Oduber, voormalig minister-president van Aruba, naar wie de Avenida Nelson Orlando Oduber werd genoemd, ter vervanging van de Sasakiweg. == Thematische straatnaamgeving per wijk == In verschillende wijken op Aruba zijn straatnamen thematisch geordend, wat bijdraagt aan het karakter en prestige van deze buurten. In Oranjestad en omgeving zijn talrijke straten vernoemd naar literaire figuren, zoals Vondel, Herman Gorter, Constantijn Huygens, Jacob Cats en Guido Gezelle, aangevuld met internationale schrijvers als Shakespeare, Victor Hugo, Lord Byron en Alfred de Musset. Nabij Playa komen daarnaast straten voor die zijn vernoemd naar klassieke componisten, waaronder Bach, Schubert en Brahms, evenals leden van het Nederlandse koningshuis. De volkswijk Dakota kent straatnamen ontleend aan vruchten en landbouwproducten, zoals Patiastraat, Dadelstraat, Druivenstraat en Pindastraat. De oorspronkelijke Rondweg van Dakota werd in 1991 vernoemd naar oud-minister en voetballer Guillermo Trinidad, en later hernoemd tot Caya Papa Juan Pablo II. In Companashi, nabij de Kamerlingh Onnesstraat, overheersen namen van natuurwetenschappers zoals Edison, Pascal, Celsius en Fahrenheit. Ook de lokale gemeenschap wordt er weerspiegeld, met onder meer Caya Gilberto Toppenberg. De wijk Ponton bevat straatnamen ontleend aan inheemse plantensoorten, zoals Scopet, Breba, Katuna en Barba di Yoncuman. Het voormalige Eagle Colony kent straatnamen die verwijzen naar Europese landen. == Religie, sport en politiek == Religieuze orden hebben eveneens hun plaats in de Arubaanse straatnaamgeving. Zo zijn straten genoemd naar leden van de Frères de la Salle en de Dominicanessen, waaronder Caya Frère Alexius in Madiki en Caya Soeur Dorothea in Bushiri. Sporters en sportpioniers worden eveneens herdacht, zoals George Maduro, Boes Orman en Wichie de Palm. In Rancho is de Avenida Alo Tromp vernoemd naar een jonge AVP-aanhanger die in 1983 tijdens verkiezingsonrust om het leven kwam. == Hoofdwegen en boulevards == De belangrijkste verkeersaders van Aruba, tussen Oranjestad en Arashi, zijn vernoemd naar invloedrijke figuren uit de twintigste eeuw. De Lloyd G. Smith Boulevard herdenkt de directeur van de Lago-raffinaderij tijdens de Tweede Wereldoorlog, terwijl de Juan E. Irausquin Boulevard verwijst naar een pionier van het Arubaanse toerisme. Ook politicus Edgar ‘Watty’ Vos werd op deze wijze geëerd. --------- '''Straatnamen''' zijn er op Aruba in alle soorten, maar meestal van historische, aardrijkskundige, biologische, literaire of wetenschappelijke oorsprong. De namen worden door de Adviescommissie Straatnamen uitgezocht en aan de overheid voorgesteld. Een zelfde commissie werd op Curaçao al in 1866 benoemd voor straatnamen in Willemstad. Dr. Johan Hartog, historicus en Aruba’s eerste directeur van de Openbare Bibliotheek, vertelt dat hij vanwege zijn functie het voorzitterschap van de straatnamencommissie mocht vervullen, samen met vertegenwoordigers van de politie, het kadaster en openbare werken (DOW) etc. Er werden namen uit de Arubaanse geschiedenis en uit de natuur gekozen en voorgesteld aan het Bestuurscollege dat verder besliste, maar ook namen van overledenen kwamen in aanmerking. Tegenwoordig beginnen nieuwe straatnamen met Caya, Boulevard of zelfs Avenida. Verdienstelijke burgers of geestelijken, sporters of politici – al dan niet van onbesproken naam en faam, verbonden aan een regerende politieke partij – mogen zich, meestal postuum, erin verheugen om in een strook asfalt voort te leven. Aruba’s ‘Libertador’ Betico Croes is daar een voorbeeld van: Nassaustraat, de Mainstreet van Oranjestad, werd Caya G. F. (Betico) Croes. In 1950 werd de weg langs het ‘Wilhelminasportpark’ vernoemd naar J. Helenus Ferguson, gezaghebber in de 19e eeuw, die bekend werd vanwege zijn rol bij van het verbouwen van aloë. Inmiddels is die weg tot Avenida hernoemd. In 1966 merkte gedeputeerde Oscar Henriquez bij de behandeling van de eilandsbegroting op dat het voor de commissie niet makkelijk was om namen te vinden voor de straten in de vele nieuwe woonwijken. “De nieuwe straten moeten namen krijgen die meer tot de bevolking spreken”. Dat blijkt echter niet in alle gevallen nageleefd te zijn. Laten we eerst stellen dat het cachet van bepaalde wijken wordt onderstreept door de namen van de straten. Als je Oranjestad vanaf de airport binnenrijdt, kan je rechts afslaan naar de Vondellaan, vernoemd naar Neerlands grootste schrijver, onder meer bekend van het toneelstuk ‘Gijsbrecht van Amstel’. Hij leefde in de 17e eeuw. De wijk die grenst aan de Vondellaan, Mon Plaisir, bestaat uit huizen, bewoond door mensen die vertrouwd zijn met hun literaire klassiekers, vandaar dat er nog enkele straten klinkende namen hebben als Herman Gorter, Constantijn Huygen, Jacob Cats en Guido Gezelle. Wie kent hen niet… Voor de afwisseling worden er nog wat Engelse en Franse literaire reuzen op de naambordjes geplakt, zoals Shakespeare, Victor Hugo, Byron (Lord) en Alfred de Musset, allemaal bekend van de middelbare schooltijd. Trouwens, iets verder naar het Lagoen in Playa raken we in het goede gezelschap van klassieke componisten als Bach, Schubert en Brahms, waarna we tenslotte leden van de koninklijke familie tegenkomen, Juliana, Beatrix, Irene, Margriet en Maria-Christina. Voor een straat vernoemd naar de vader van deze prinsessen, moeten wij naar San Nicolas, daar vinden wij de Bernhardstraat. Plaatselijke helden zoals George Maduro en plantagehouder Bazin leven ook in straatnamen verder. In de aan de voornoemde Fergusonstraat grenzende volkswijk Dakota wordt het vruchten plukken in de Patiastraat, Dadelstraat, Druivenstraat en Pindastraat; die hebben geen nadere uitleg nodig. Trouwens, rond het oudste deel van Dakota werd een rondweg aangelegd, domweg Rondweg genaamd. In 1991 werd die vernoemd naar oud-minister Guillermo Trinidad, een voetballer afkomstig uit Dakota. Meer recentelijk kwam er een naamswijziging, het heet nu Caya Papa Juan Pablo II. Tja, de kerk wil ook wat. Wat dat betreft: er werden ook namen van bekende frères de la Salle en zusters Dominicanessen uitgezocht voor nieuwe straten in andere delen van de stad. Zo kwam er in Madiki de Caya Frère Alexius en in Bushiri de Caya Soeur Dorothea, beiden omringd door een hele reeks verdienstelijke collega’s. De wijk Companashi, grenzend aan de Kamerling Onnesstraat, vernoemd naar een 19e eeuwse natuurkundige, is gevuld met internationale grote namen op dat gebied zoals Edison, Pascal en natuurlijk Celsius en Fahrenheit. Gilberto Toppenberg, meer dan verdienstelijke inwoner van die wijk, heeft daar nu ook zijn Caya gekregen. Dan komen we in Ponton, via de voormalige Boerhaavestraat, nu Caya Ernesto O. Petronia, en bevinden we ons midden in straten met namen uit de plaatselijke plantenwereld: Scopet, Breba, Katuna en niet te vergeten de Barba di Yoncuman. De wijk die vroeger als Eagle Colony werd aangeduid, heeft de namen van Europese landen in de straatnaam, zoals Frankrijk, Schotland en zo meer. Een deel van de Arendstraat, waar hij aan woont, is vernoemd naar voetbalpionier Boes Orman. De rotonde aan het eind van de Belgiëstraat draagt de naam van Wichie de Palm, oprichter van het bedrijf met touringbussen, niet ver van deze rotonde. In de wijk Rancho is een straat vernoemd naar een jeugdige aanhanger van de AVP die in 1983 bij een schermutseling in verkiezingstijd het leven verloor: de Avenida Alo Tromp. In deze voormalige visserswijk valt het op dat straatnamen die de bewoners iets zeggen zoals de Ranchostraat en Visstraat, worden onderbroken door straten die namen dragen als Johan de Wittstraat en Oldenbarneveldstraat. Eenzelfde contrast is te vinden in San Nicolas, daarover later meer. De voornaamste verkeersaders van het eiland, tussen Oranjestad en Arashi zijn vernoemd naar de directeur van de Lago tijdens de oorlog, Lloyd G. Smith en de pionier van ons toerisme, Juan E. Irausquin. Hun namen zijn aan een Boulevard verbonden. Die eer had ook AVP politicus Edgar ‘Watty’ Vos. Volgens de richtlijnen allemaal postuum geëerd. De enige uitzondering daarop is tot nu toe: Nelson Orlando Oduber, voormalig Minister-President, wiens Avenida de naam Sasakiweg heeft vervangen. Het is nog even wennen...<ref>Evert Bongers, [https://www.facebook.com/groups/2690464017950676/posts/3028876380776103/ Straatnamen op Aruba], facebook Historia di Aruba</ref> {{Appendix}} ------------------- {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais | variante = a | tipo= Bario | name = Essoville | imagen = Aad Stolwijk, San Nicolas; San Nicolaas; Graf Von Zinzendorf school; Staringstraat; Kong Ming Supermarktet; Pastoor Hendrikstraat, ANA-DIG-COL-STOLWIJK-LUCHTF-VEL-537-10, Archivo Nacional Aruba.jpg | tipo_division_adm = Region | division_adm = [[Regionnan di Aruba|San Nicolas Zuid]] | tipo_subdivision_adm = Zona | subdivision_adm = <!-- Historia --> | funda = <!--Fecha di fundacion --> | fundado = <!-- Geografia --> | area = 0.2861<ref>https://www.citypopulation.de/en/aruba/admin/san_nicolas_zuid/885__essoville/</ref> | poblacion = 971 | gentilisio = | censo = 2020 }} '''Essoville''' ta un bario y zona (zona) den e region di Sint Nicolaas-Zuid den e parti zuid di e pais autonomo di Aruba, perteneciente na Hulanda, na Sur America. Riba promé di yanüari 2020, e tabatin un poblashon di 971. E ta e zona di mas grandi den e region. * woonhuizen waren eerst enkel genummerd terwijl beginjaren 60 hieraan namen van rivieren werd toegekend. Essoville is een woonwijk in het oosten van San Nicolas en omvat de woonstraten; Vuykestekestraat Coloradostraat Orinocostraat Missouristraat Amazonestraat Mississippistraat Deze woonwijk werd gesticht door "Home Building Foundation", een stichting opgericht en gefinancierd door de Lago. De huizen werden aan werknemers van de Lago verkocht.<ref>Vivienno Frank. 2019. Essoville. Den:''Aruba en een keuze uit haar toponiemen.'' ISBN:978-0-359-65900-5, pag. 105.</ref> Allereerst is gedacht aan de overdracht hiervan aan de Home Building Foundation, Zoals het zich thans laat aanzien, zou een dergelijke overdracht het meest aan de technische en wettelijke vereisten tegemoet komen. De huizen zouden dan door de Foundation aan de tegenwoordige bewoners worden verkocht op dezelfde wijze zoals dit na de oorlog met de Essoville-huizen geschiedde Deze bewoners zouden dan het eerst voor de aankoop dezer woningen, die zij momenteel huren, in aanmerking komen.<ref>Lago overweegt eigendoms overdracht Lago Heights huizen. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 01-06-1953, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 13-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010988047:mpeg21:p002</ref> * woonhuizen waren eerst enkel genummerd terwijl beginjaren 60 hieraan namen van rivieren werd toegekend. * vergeleken met andere barios waren de kavel klein met daarop mini-woninkjes. Te St. Nicolaas is door de recente bouw van 70 arbeiderswoningen de (z.g. „Essoville") door de Lago Oil 6 Transport Cy Ltd. de volkshuisvesting belangrijk verbeterd.<ref>Woningtoestand op Aruba.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 18-06-1942, p. 4. Geraadpleegd op Delpher op 13-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010987172:mpeg21:p004</ref> * in de wijk is gevestigd een rumshop en een pompstation, dat in 1952 in bedrijf ging. * wijk grenst aan de Graaf van Zinnendorfschool, gelegen aan de [[Bernhardstraat]]. == Historia == Buiten de Colony verrezen woonwijken voor het lokale personeel, voor elke laag van de hierarchie een aparte wijk. In 1937 werd begonnen met Lago Heights, 150 huizen. In 1939 [[Essoville]] met 75 bungalows om te beginnen. In 1947 werd begonnen met sociale woningbouw in [[Lagoville]]: de arbeiders werden in de gelegenheid gesteld door een spaarregeling op den duur eigenaar te worden van de huizen. En afgezien van de door Lago neergezette wijken was er in het centrum van wat later San Nicolas zou gaan heten ook een wijk van in de haast opgebouwde huizen in de stijl die ook op de Engelstalige Caribische eilanden te vinden is: [[The Village]].<ref>{{citeer web|url=http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=28&Itemid=42|titel=De Lago en de Eagle: de olieindustrie op Aruba|werk=historiadiaruba.aw|datum= |bezochtdatum=2024-09-03|archiefurl=https://web.archive.org/web/20210812112631/http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=28&Itemid=42|archiefdatum=2021-08-12|dodeurl=nee}}</ref> Divishon Atministrativo E zona ta konsistí di un lokalidat:[2] Essoville Demografia E zona tin un poblashon di 971 (1 di yanüari 2020). {{Appendix}} [[:Kategoria:Luga na Aruba]] --------------- {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais | variante = a | tipo= Bario | name = Esso Heights | tipo_division_adm = Region | division_adm = [[Regionnan di Aruba|San Nicolas Zuid]] | tipo_subdivision_adm = Zona | subdivision_adm = }} '''Esso Heights''' ta un bario den e zona di Lago/Esso Heights, den e region di Sint Nicolaas-Zuid den e parti zuidoost di Aruba.[1] == Historia == Buiten de Colony verrezen woonwijken voor het lokale personeel, voor elke laag van de hierarchie een aparte wijk. In 1937 werd begonnen met Lago Heights, 150 huizen. In 1939 [[Essoville]] met 75 bungalows om te beginnen. In 1947 werd begonnen met sociale woningbouw in [[Lagoville]]: de arbeiders werden in de gelegenheid gesteld door een spaarregeling op den duur eigenaar te worden van de huizen. En afgezien van de door Lago neergezette wijken was er in het centrum van wat later San Nicolas zou gaan heten ook een wijk van in de haast opgebouwde huizen in de stijl die ook op de Engelstalige Caribische eilanden te vinden is: [[The Village]].<ref>{{citeer web|url=http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=28&Itemid=42|titel=De Lago en de Eagle: de olieindustrie op Aruba|werk=historiadiaruba.aw|datum= |bezochtdatum=2024-09-03|archiefurl=https://web.archive.org/web/20210812112631/http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=28&Itemid=42|archiefdatum=2021-08-12|dodeurl=nee}}</ref> {{Appendix}} [[:Kategoria:Luga na Aruba]] ------------------ == Lago Colony == {{Variante|a}} {{infobox luga den pais | variante = a | tipo = Bario | nomber = Lago Colony | pais = {{ABW}} }} '''Lago Colony''' tabata un comunidad situa na e extremo oost di e isla di Aruba, cerca di e area conoci actualmente como Seroe Colorado. E stat tabata konsistí di 377 kas,[2] un hospital,[3][4] misa, kas di klup, pista di bowling, i un Skol Merikano, ku promé pa di diesdos klas i aproksimadamente 180 studiante. E poblashon di Lago Colony tabata prinsipalmente di Merka, ounke tabatin un poblashon grandi di Inglatera, Irlanda i Eskosia ku tabata prinsipalmente ofisialnan riba e flota di tankero di lago. Ademas tabatin Hulandes, Danes, Spaño y otro nacionalidadnan representa den e comunidad. E pueblo aki tabata sostené pa un refineria grandi di zeta na mundu, ku e tempu ei tabata propiedat di un supsidiario di Standard Oil di New Jersey, konosí komo Lago Oil and Transport Company. Lago tabatin su komienso na 1924 komo un fasilidat di trans-shipping pa zeta krudo ekstraí pa Lago Petroleum Corporation ku ta operá na Lago Maracaibo. E crudo a wordo transporta pa Aruba den barconan di fondo plat, cu ta poco profundo, barconan tanker, conoci como lake tankers. E trans-envio aki di e zeta krudo a sigui te na 1928 ora ku a konstruí un refineria i e zeta krudo Venezolano a wòrdu refiná riba e isla i enviá tur kaminda na mundu komo produktonan petrolero kaba. == Baby beach == Den añanan 1950, e Aruba Esso Club a wòrdu konstruí na Baby Beach man made lagoon.[5] E klup a inkluí un restorant, pista di baile i un stadion di beisbòl. Den e lagun, tabatin un waf i baranka chikitu (di kua un ta para ainda). E refineria a opera te cu 1985 ora cu el a wordo cera. E refineria, cu awor ta propiedad di Valero Energy Corporation, despues a wordo cumpra, habri bek, despues cera atrobe; na desèmber 2010, Valero a anunsiá ku e refineria ta habri bèk.[6] Te cu 2012, a keda solamente algun cas di ex-Colonia di Lago. Esnan cu a resta a wordo entrega na Gobierno di Aruba of a wordo bendi na personanan individual. Awendia, e Esso Club ta solamente un edifisio grandi i bandoná ku un negoshi, un tienda di buseo, ku ta den operashon ainda. ===NOTES=== Lago Colony waar de expat werknemers van de Lago Oil and Transport Co. en hun families als huurders gehuisvest waren in de periode van 1930 tot 1985, toen de Lago Oil and Transport Co. haar bedrijfsvoering in Aruba staakte. Clubhuis, kerk, scholen, sportfaciliteiten De uitbreiding bleef gestaag doorgaan, zo ook de bouw van woonwijken: het uit Amerika aangetrokken management werd gehuisvest in de zgn. Colony , een van de rest van het eiland afgescheiden woongemeenschap waar alleen bevoegden zoals de bewoners van de bungalows, toegang tot hadden. Ook een eigen ziekenhuis, voorzien van de modernste outillage, maakte daar deel van uit. Het had zijn eigen politiekorps, zijn eigen protestante kerk en een Amerikaanse school. Buiten de Colony verrezen woonwijken voor het lokale personeel, voor elke laag van de hierarchie een aparte wijk. In 1937 werd begonnen met Lago Heights, 150 huizen. In 1939 Essoville met 75 bungalows om te beginnen. In 1947 werd begonnen met sociale woningbouw in Lagoville: de arbeiders werden in de gelegenheid gesteld door een spaarregeling op den duur eigenaar te worden van de huizen. En afgezien van de door Lago neergezette wijken was er in het centrum van wat later San Nicolas zou gaan heten ook een wijk van in de haast opgebouwde huizen in de stijl die ook op de Engelstalige Caribische eilanden te vinden is: The Village. En/wiki Lago Colony was een gemeenschap gelegen aan de oostkant van het eiland Aruba , in het gebied dat momenteel bekend staat als Seroe Colorado. Deze stad bestond uit ongeveer 700 huizen, een ziekenhuis, een clubhuis, een bowlingbaan en een Amerikaanse school, met eerste tot twaalfde klassen en ongeveer 180 studenten. De bevolking van Lago Colony was voornamelijk afkomstig uit de Verenigde Staten, hoewel er een grote populatie bestond uit Engeland, Ierland en Schotland, die voornamelijk officieren waren van de tankervloot . Daarnaast waren er Nederlandse, Deense, Spaanse en andere nationaliteiten vertegenwoordigd in de gemeenschap. Deze stad werd gesteund door een grote olieraffinaderij in de wereld, die op dat moment eigendom was van een dochteronderneming vanStandaardolie van New Jersey , bekend als Lago Oil and Transport Company . Lago begon in 1924 als een trans-shipping faciliteit voor ruwe olie gewonnen door de Lago Petroleum Corporation die actief is in Lake Maracaibo . De ruwe olie werd vervoerd naar Aruba in vlakke bodem, ondiepe diepgang, tankerschepen, bekend als meertankers. Deze trans-shipping van de ruwe olie ging door tot 1928 toen een raffinaderij werd gebouwd en de Venezolaanse ruwe olie vervolgens op het eiland werd geraffineerd en als afgewerkte aardolieproducten over de hele wereld werd verscheept . In de jaren 1950 werd de Aruba Esso Club gebouwd in de door de mens gemaakte lagune van Baby Beach . [1]De club bestond uit een restaurant, een dansvloer en een honkbalstadion. In de lagune bevonden zich een steiger en kleine hutjes (waarvan er één nog steeds staat). De raffinaderij werkte tot 1985, toen het werd stilgelegd. De raffinaderij, nu eigendom van Valero Energy Corporation , werd later gekocht, heropend en vervolgens weer gesloten; in december 2010 kondigde Valero aan dat de raffinaderij opnieuw werd geopend. [2] Vanaf 2012 zijn er slechts enkele huizen van de voormalige Lago Colony overgebleven. De overgeblevenen zijn overgedragen aan de Arubaanse regering of verkocht aan particulieren. Vandaag is de Esso Club slechts één groot, verlaten gebouw met één bedrijf, een duikwinkel, nog steeds in bedrijf. Seroe Colorado Lighthouse (de.wiki) Colorado Point Lighthouse, De eerste toren was van hout en werd gebouwd in 1881. Het licht was 9 zeemijlen zichtbaar. In 1924 werd deze houten toren vervangen door een vierkant stenen gebouw. Het was een toren van 11 meter hoog met een voetafdruk van 4 bij 4 meter. Het licht reikt tot 18 zeemijl en is te zien vanaf het Paraguaná-schiereiland (Venezuela). In 1937 verving elektriciteit aardgas als energiebron voor de vuurtoren. In 1942 werd de vuurtoren verwijderd. Op dat moment, de Amerikaanse mariniers had verschillende kanon batterijen die aan de kust, die een duidelijke schot hoeken om de raffinaderij Aruba verdedigen tegen onderzeeboot aanvallen nodig. Vandaag is er slechts een eenvoudig, klein baken. ( info ) | uitgeven ------------ {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais | variante = a | tipo= Bario | name = Zeewijk | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} | border = infobox | perrow = 1/2 | caption_align = center | image3 = Zeilschip bij de Yachtclub van Aruba. Op de achtergrond de Lago-olieraffinaderij, Bestanddeelnr 252-3982.jpg | image2 = De haven van de Lago-olieraffinaderij in San Nicolas op Aruba, Bestanddeelnr 252-8041.jpg | image1 = BNA-DIG-MEINERS-0035 - San Nicolas - Zeewijk, Zwemmers aan strand van Zeewijk 591200 c.jpg | caption1 = Playa di Zeewijk | footer = Bista pa lama cu [[Lago Oil & Transport Company|refineria Lago]] den fondo | footer_align = center }} | pais = {{ABW}} | region = [[San Nicolas|San Nicolas-Zuid]] | poblacion = 527 | censo = 2020 | censo_ref = | area = 0,4827 | densidad = 1,092 | zona = | zoom = 14 }} ------------------- ==The Lourdes Grotto== Named in commemoration of the famous French religious landmark, was created under the guidance of a priest named “Erkamp” and parishioners in the year 1958. The grotto, a shrine built into the rocks is located in Seroe Preto, just off the main road to San Nicolas. A statue of the Virgin Mary, weighing 700 kilos, was hoisted into place in the grotto. Every year, on February 11 (feast of Lady of Lourdes), a procession leaves from the St. Theresita church in San Nicolas to the grotto, where a mass is performed. The grotto is located road-side and can be visited daily. <ref>https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20260227.pdf Explore Aruba! (27 di februari 2026)</ref> ---------------- {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais| variante = a | tipo = luga | nomber = Parkietenbos | nomber_oficial = | nomber_nativo = | pais = {{ABW}} | alias = | lema = | imagen = | descripcion = | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} | border = infobox | perrow = 1/2 | caption_align = center | image1 = | caption1 = | image2 = | image3 = }} | tipo_division_adm = Region | division_adm = [[Oranjestad West]] | zoom = 14 }} '''Parkietenbos''' ta un luga situa na costa west di Aruba, canto di lama y mangelnan directamente pazuid di [[Aeropuerto Internacional Reina Beatrix]] y e areanan residencial di [[Simeon Antonio]] y [[Cas di Paloma]]. E area aki ta designa como un zona economico den e ''Ruimtelijke Desaroyo Plan'' (ROP) di Aruba di 2009.<ref>[https://web.archive.org/web/20160224005153/http://dip.aw/ROP%20atlas.pdf Atlas Ruimtelijk Ordeningsplan]</ref> == Zona economico == For di añanan 1960, e landfill sentral “Parkietenbos Containerpark & ​​Landfill Facility”, simplemente konosí komo “Parkietenbos”, ta situa na Parkietenbos. E instalashon públiko aki ta wòrdu manehá pa [[Serlimar]] y ta consisti di dos deposito principal: e parke di container i e landfill, caminda e sushi ta wordo compacta, nivela y cubri.<ref>[https://web.archive.org/web/20201031134950/https://serlimar.com/ Officiële website Serlimar]</ref> Na 2009, e compania Mericano Bouldin & Lawson a entrega e instalacion di “WastAway”. E instalacion aki cu tin un balor di 28 miyon florin, mester a procesa desperdicio den asina yama “fluff” y despues reusa e fluff aki pa compost of fertilisante di tera. Sinembargo, e instalashon nunka no a funshoná korektamente i p’esei a wòrdu será na mitar di 2011.<ref>{{Citeer web |url=http://www.genootschapnederlandaruba.nl/wp-content/uploads/2017/02/Voor-u-gelezen-juli-2016.pdf |titel=Voor u gelezen, GNA, juli 2016 |bezochtdatum=2018-07-20 |archiefdatum=2018-07-20 |archiefurl=https://web.archive.org/web/20180720225535/http://www.genootschapnederlandaruba.nl/wp-content/uploads/2017/02/Voor-u-gelezen-juli-2016.pdf |dodeurl=ja }}</ref> Riba 8 di febrüari 2018, un “petishon pa informashon” (RFI) a keda publiká en konekshon ku e destaho pa e remediashon di e landfill i e kambio den e método di prosesamentu di desperdisio: di maneho di desperdisio “sólido” pa “sostenibel”.<ref>[https://www.ie-forum.nl/artikelen/rectificatie-afgewezen-wegens-onvoldoende-hinder-voor-aanbestedingen-parkietenbos Rectificatie afgewezen wegens onvoldoende hinder voor aanbestedingen Parkietenbos]</ref> Desde 2007, un planta di tratamentu di awa di riool a wòrdu situá banda di e landfill pa e tratamentu di awa di cesspool suministrá pa tankero.<ref>{{Citeer web |url=http://www.witteveenbos.nl/nl/projecten-afvalwater/project/15-rwzis-aruba/pagenr/1 |titel=Aruba |bezochtdatum=2018-07-20 |archiefdatum=2018-07-20 |archiefurl=https://web.archive.org/web/20180720225707/http://www.witteveenbos.nl/nl/projecten-afvalwater/project/15-rwzis-aruba/pagenr/1 |dodeurl=ja }}</ref> == Asuntonan ambiental == Huma di e landfill di Parkietenbos por wòrdu mira for di Wayaca (yüni 2022) Pa añanan, e landfill ku awor ta sobrepobla tabata e kousa di kehonan tokante molèster di huma, huma tóksiko i polushon, ku ta un peliger pa medio ambiente i salú públiko. Na 2002, un grupo di residente lokal a funda e Fundashon Parkietenbos pa hala mas atenshon na e problema di desperdisio a traves di akshonnan.<ref>https://www.thedailyherald.sx/islands/66520-aruba-residents-take-action-against-landfill{{Dode link|datum=februari 2020 |bot=InternetArchiveBot }}</ref> E fundacion aki a tuma accion na comienso di juli 2018 ora cu candela a bolbe cuminsa na landfill. Despues di akshonnan inútil di Stichting Parkietenbos, un residente lokal a disidí di presentá un demanda kontra gobièrnu na 2020.<ref>{{Citeer web|url=https://caribischnetwerk.ntr.nl/2020/08/25/overheid-blijft-doorgaan-met-illegale-afvalpraktijken/|titel=Overheid blijft doorgaan met illegale afvalpraktijken|bezochtdatum=|auteur=Sharina Henriquez|datum=2020-08-25|werk=caribischnetwerk.ntr.nl}}</ref> {{Appendix}} ------------------- {{Databox}} '''Cunucu Arikok''' ta un museo habri den [[Parke Nacional Arikok]], cu ta sirbi como mustra di e manera di biba di antaño. E ta un di e atraccionnan principal di Parke Nacional Arikok. {{Appendix}} Fondo Prins Bernhard lo financia finalisacion di e proyecto ‘Cunucu Arikok’. Esaki ta encera un suma di mas o menos 60 mil florin. Cu Cunucu Arikok e fundacion FANAPA tin como meta pa crea un obheto cu ta duna e bishitantenan un bon impresion di kico naturalesa na Aruba tin pa ofrece. ‘Na e lugá úniko aki nos ta haña vegetashon eksuberante riba un pida tereno kaminda diferente formashon geológiko ta uni den otro, ku ta visibel den kunuku pa medio di diferensianan den tipo di tera i baranka i kaminda un kantidat grandi di parha i bestia di tera tambe ta biba.<ref> Prins Bernardfonds steunt afbouw project Cunucu Arikok. "Amigoe". Curaçao, 14-09-1989, p. 6. Geraadpleegd op Delpher op 25-04-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642757:mpeg21:p006</ref> E sub-proyecto “Cunucu Arikok”, di Stinapa Aruba, lo wordo financia door di Fondo Prins Bernhard, a haya sa di Stinapa. E proyecto aki ta data for di aña 1980 ora cu Departamento di Desaroyo Economico (DECO) den colaboracion cu otro instancianan local a desaroya un proyecto grandi pa crea un parke nacional Arikok-Jamanota na Aruba. Stinapa Aruba tin 785 hectar riba huur di gobierno. Esaki ta Sero di Arikok y e area rond di dje. E sitio ta situá eksaktamente na e frontera di dos formashon di piedra geológiko: e diabase schist-tuff i e tonalite. Hopi impreshonante den e parti abou ta numeroso formashon ku ta konsistí di blòki grandi di tonalita rondoná den kua eroshon a krea e formanan mas straño i imponente. Komo ku e cunucu ta protehá di e bientunan komersial konstante i salu dor di e seru di Arikok, e tin un vegetashon relativamente eksuberante. Tin un kantidat di palu hopi bieu, grandi i kompletamente krese, ku ta un raridat riba e isla. Konenchi, parakeet ta biba einan i hopi bia por mira otro parhanan manera trupial, chuchubis i perdiz. Kaskabel tambe ta presentá, pero bo mester ta un eksperto pa haña un: nan ta lastra bai ora hende yega serka.<ref>Natuurpark met cultuur-historisch monument Bernhard-fonds neemt Cunucu Arikok voor zijn rekening. "Amigoe". Curaçao, 30-11-1985, p. 9. Geraadpleegd op Delpher op 25-04-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643304:mpeg21:p011</ref> {{Stub}} ChatGPT: Cunucu Arikok ta un lugá histórico i kultural importante den Parke Nacional Arikok na Aruba. E palabra "cunucu" ta referí na un plantashon chikí òf un kas di campo, i den e kontektu aki, e ta referí na un plantashon ku a pertenesé na Arie Kok, un agricultor Hulandés. E nòmber di e parke mes, Arikok, ta derivá di su nòmber. ​ Wikipedia – Die freie Enzyklopädie 🏡 Historia i Signifikado Cunucu Arikok a forma parti di e desaroyo di Parke Nacional Arikok. E área a sirbi komo un plantashon chikí, i su kas di torto (kas di adobe) a keda preservá komo un ejemplo di bida rural tradicional Arubano. E kas a rekonstruí usando método tradicional pa mustra e estilo di bida di e tempu ey. ​ wheninaruba.com 🌿 Naturalesa i Kultura E área rondó di Cunucu Arikok ta riku den flora i fauna lokal, inklusí mata di divi-divi, kaktus tropikal, i otro planta medikinal. Tambien, den e área por haña desèño riba piedra di Indjanan nativo, ku ta indiká e presensia di pueblo indígena den e región. ​ 🥾 Rota di Hike E Cunucu Arikok Trail ta un ruta di hike fasil, ideal pa famia i visitante ku ta buska un introdukshon na e parke. E trail ta kuminsá na e sentro di bishita i ta dura mas o ménos 2 ora. Durante e hike, bo por wak e kas rekonstruí, flora lokal, i arte rupestre. ​ wheninaruba.com +2 things-to-do-in-aruba.com +2 boardwalkaruba.com +2 🗺️ Lokal i Atraktividatnan Serka Cunucu Arikok ta lokalisa serka di otro atraktividatnan den e parke, manera Kueba Chiki, un kueba ku desèño riba su muraya, i Dos Playa, un playa doble popular. E ruta ta pasa tambe serka di Sero Arikok, un di e punto mas haltu di Aruba. ​ AllTrails.com [[:Kategoria:Seru na Aruba]] Sinds enkele járen bezit Aruba een national park. Een uitgestrekt terrein in de omgeving van de Arikok en Jamanota tot aan de noordkust toe. Een kleiner deel van dit park is omheind d.m.v. een “slavenmuur”, aangelegd door de Stinapa. Dit park, gelegen in de luwte van de Arikok, is alleszins de moeite waard en bij uitstek geschikt voor een wandeling op een zondagna¬ middag. De ingang bereikt men door op de zándweg naar de Jamanota de Stinapaborden te volgen. Een keurig aangelegd pad maakt de wandeling tot een waar genoegen. Op de steile gedeelten zijn stenen trappen aangelegd met zelfs een leuning. Men bevindt zich werkelijk in een uniek stukje Arubaanse natuur. Enorme rotsblokken, praktisch alle soorten planten die op Aruba in het wild groeien en schitterende vergezichten. Door de beschutte ligging groeien de Watapana’s zoals het hoort: gewoon rechtop. Onder de enorme kruinen zijn banken aangebracht, waarop het koel rusten is. Dát is pas rusten met enkel vogelgeluiden om je heen, alleen het gekrijs van de parkieten zou aangepast moeten worden. Konijntjes schieten heen en weer. Een zijpaadje voert ons naar een overhangende rots, waar zich Aruba’s bekendste indianentekens bevinden. Bezoekers doen er goed aan een fotocamera mee te nemen, vooral de natuurfotograaf zal behoorlijk aan zijn trekken komen. Het wandelpad mondt uit bij een gerestaureerd lemen huisje. Het is geheel in stijl gehouden. Ook de omgeving van dit huisje wil de Stinapa aanpassen aan het leven van vroeger. Cunucu Arikok is een waardevol projekt, zowel voor de lokale bevolking als de toerist, die wat meer wil zien dan alleen het strand en het casino. Bekijk op uw gemak de foto’s en trek er op uit. Kan heel gezond zijn. (skol i Komunidat november 1986) foto’s: Rinus de Graaff ===Stampia di 75 cen=== Cunucu Arikok ta keda na pia di Sero Arikok, na e parti west unda no tin mucho biento. Den pasado nan a practica aki agricultura y cria di bestia, pero no na gran escala. E cunuqueronan tabata biba den cas di torto, esaki ta un cas traha di lodo. E cas di torto cu nos ta mira awendia den Cunucu Arikok a keda construi na 1985, perfectamente imita na e manera tradicional.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2006-11-01/page/n30/mode/1up?q=cunucu+arikok+skol Post Aruba N.V. kier mustra e beyeza di Parke Nacional Arikok], BDA (1 di november 2006)</ref> Pa e spannan di dak nan a uza flambeu (palo di cadushi) y e murayanan ta traha di un mezcla di lodo y yerba. ===Stampia di 100 cen=== Despues di core riba e caminda cu ta pasa door di e parke, nos ta yega na e punto mas halto, esta Miralamar. For di aki bo tin un bista riba lama na ambos banda di e isla. Den cielo tin un warawara (ployborus plancus) ta bula y ta busca un coneu of un cabrito morto. E paisahe ta caracteriza pa duinen aki ta cubri un espacio di mas o menos 2 hectarea. Nan ta consisti di santo blanco di coral cu e biento di Noordoost ta supla riba e isla. Riba e duinen ta crece algun palo di druif y di oleifi cu te hasta den tempo seco ta mustra berde. Ken lo por haya e shoco dilanti di e monton di piedranan? Shoco bo ta hay’e solamente na Aruba. ------------------ == Manchebo Beach == {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais| variante = a | nomber = Manchebo Beach | nomber_oficial = | nomber_nativo = | tipo = Playa | pais = {{ABW}} | alias = | lema = | imagen = | descripcion = | multi-imagen = <!-- Utilisa plantia {{Multiple image}} --> | tipo_division_adm = Region | division_adm = [[Oranjestad West]] | zoom = 14 }} (Van een onzer verslaggevers) WILLEMSTAD. — Bij PB 1965 no 34 is verschenen het landsbesluit, dat het besluit van het Bestuurscollege van Aruba goedkeurt om een perceel grond van ongeveer 16.225 m 2 voor zestig jaar in erfpacht uit te geven aan Machebo Beach Hotel NV te Manchebo.<ref>Erfpacht Manchebo. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 30-03-1965, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 22-04-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462582:mpeg21:p003</ref> -------------- {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais| variante = a | nomber = Cueba Huliba | nomber_oficial = | nomber_nativo = | tipo = Cueba | pais = {{ABW}} | alias = | lema = | imagen = Bat Cave Formations.jpg | descripcion = | multi-imagen = <!-- Utilisa plantia {{Multiple image}} --> | tipo_division_adm = Region | division_adm = [[San Nicolas]] | zoom = 14 }} '''Cueba Huliba'''[1][2] (tambe konosí komo Baranca Sunu ku ta nifiká “Baranka Desnudo”) ta un cueba Guadirikiri of Cueba di Guadirikiri ta un espacio natural bou di tera na Aruba, den Parke Nacional Arikok na mas of menos 1,4 km di Fontein. es.wiki:'''Cueba Huliba'''[1][2] (tambe konosí komo Baranca Sunu ku ta nifiká “Baranka Desnudo”) ta un cueba riba e isla Karibense di Aruba,[3][4] apodá e “tùnel di amor”[5] pa su entrada den forma di kurason. E entrada ta via un trapi skerpi i smal ku ta hinka den e kueba. E tin sinku entrada. Na algun lugá, bo mester bùig pa wak e formashonnan. Flashlights ta nesesario pa eksplorá e koredó di 300 pia (91 m) largu, ya ku ta totalmente skur paden di e kueba. E kueba ta yená ku formashonnan di stalagmita i stalaktita den e piedranan di kalki. Dos espesie di bat ku ta biba den e kueba aki ta e Leptonycteris curasoae i e Macroglossus sobrinus. Ta interesante pa nota cu vleermuis, despues di drumi den cueba durante dia, ta bula sali den horda en busca di cuminda. E salida for di e tùnel ta dor di un seri di trapi ku ta grabá den e baranka i ta basta riesgoso. Den un di e kambernan, e Birgen Maria a wòrdu grabá den un formashon di baranka natural. Leyenda ta menshoná historianan tokante piratanan ku lo a biba den e kueba pa skonde nan tesoronan, ounke no tin evidensia pa konfirmá esaki. {{Appendix}} [[:Kategoria:Aruba]] ----------------- {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais | variante = a | nomber = Cueba di Fontein | nomber_oficial = | nomber_nativo = | tipo = Cueba | pais = {{ABW}} | alias = | lema = | imagen = | descripcion = | multi-imagen = <!-- Utilisa plantia {{Multiple image}} --> | tipo_division_adm = Region | division_adm = [[San Nicolas]] | zoom = 14 }} E '''Cueba di Fontein''' ta un cueba situa na costa nort-oost di [[Aruba]], den e [[Parke Nacional Arikok]]. ** Fontein Cave: Longer than the Quadirikiri Cave, the Fontein Cave contains pathways that stretch to the limestone walls further down. Here is also where prehistoric drawings can be seen. Though this cave does not have its own legend, this was speculated to have been occupied—or at least used by prehistoric Arawak settlers on the island for rituals and other spiritual ceremonies.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20240403.pdf Visit the island’s popular cave sites!], Aruba Today (3 di april 2024)</ref> This popular cave is located along the northeast coast in National Park Arikok near Boca Prins. The Fontein Cave is well known for its native Arawak Indian rock paintings which can still be found on the walls and ceilings. The brownish-red paintings were left by Caquetios and graffiti imprinted by European settlers. {{Appendix}} [[:Category:Aruba]] es.wiki:'''Cueba di Fontein''' Cave[1][2] ta un cueba chikito cerka di Boca Prins na e parti nort di e isla di Aruba.[3][4][5] E ta bon konosí pa su dibuhonan di muraya nativo Arawak, ku a wòrdu grabá pa Nativonan Merikano dekorativamente riba e murayanan di piedra i parti di e plafond mas plat di e kueba ku kombinashonnan di koló kòrá òf maron-kòrá-maron òf lila; Esaki ta duna pista tokante e historia di e amerindionan. E kueba ta aksesibel for di un “baranka di terasa di piedra di kalki di koral” i tin un largura di 3 meter (9.8 pia) i un haltura di 2 meter (6 pia 7 inch). E sala di entrada, ku ta habrí pa bishitantenan, ta 4 meter (13 pia) haltu i ta ekstendé te na un profundidat di 50 meter (160 pia). Komo ku e ta un formashon geológiko di piedra di kalki, i debí na filtrashon di awa, formashonnan di stalagmita i stalaktita di koló, tamaño i forma hopi straño a wòrdu produsí. Murciélago ta traha nèshi den kavidatnan di kueba den nan búskeda nokturno pa rekohé kuminda, ku ta konsistí di nèktar i pólen. Tin registronan ku e indjannan Araucano a usa e kueba aki pa hasi nan ritualnan i seremonianan tribal. --------------------- '''Blackstone Beach''' ta un playa na costa nort den region di .., den PArke Nacional Arikok. (Oranjestad)—Nomber for di su mas karakterístika rekonosibel, e Piedra Pretu Playa casi ta representa lo contrario di e beachnan tipico di Aruba. Pa un, e tin santu pretu i ta cubri cu piedranan liso preto. Na di dos lugá, e ta keda na e parti nort di e isla, leu for di e blanku playanan di santu di den e region sùit. Pues, si bo ta sinti bo kla pa algu diferente—òf si ta dia kontrali, bishitá e Playa di Blackstone.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20250305.pdf Blackstone Beach], Aruba Today 95 di maart 2025)</ref> Blackstone Beach ta mustra e mas banda natural di Aruba: e piedranan cu tapa e playanan i e forma di dje a wòrdu trahá pa mil añanan via erupshonnan volkániko, koral moveshonnan di ref i aktividat di ola di e parti nort rural di e isla. Situá mas ost di e Brug Natural i Playa di Andicuri, e Blackstone Beach ta relativamente fásil pa haña akseso. Unabes bo pasa e Formashon di Baranka Ayo, tuma e Kaminda di Andicuri ku ta hiba na Andicuri Laman. Einan, bo por stashoná bo outo i hasi un kaminata di 1km pa Blackstone Beach. E playa aki ta forma parti di e Arikok Parke Nashonal i pues ta un sitio ku ta wòrdu konserbá. Esaki ta e motibu pakiko e ta tambe relativamente intakto pa komersial influensianan. Apesar di a wòrdu yamá un playa, tene kuenta ku e no ta konsehá pa landa den awa, manera e koriente ta hopi fuerte i por desviá bo fásilmente mas leu den oséano salbahe. Pero, ainda bo por disfrutá di un espektakular bista di e piedranan i e parti nort oséano ku ta ekstendé dilanti di e playa i saka un potrèt ku bo amigunan òf famia (Oranjestad)—Named after its most recognizable feature, the Blackstone Beach almost represents the opposite of the typical Aruban beaches. For one, it has black sand and is covered in black smooth stones. Secondly, it lies on the northern side of the island, away from the white sandy beaches of in the southern region. So, if you feel up for something different—or if it’s opposite day, visit the Blackstone Beach. Blackstone Beach shows the more natural side of Aruba: the stones that cover the beaches and the shape of it has been crafted for thousand years via volcanic eruptions, coral reef movements and wave activity of the rural northern part of the island. Located further east to the Natural Bridge and Andicuri Beach, the Blackstone Beach is relatively easy to access. Once you get passed the Ayo Rock Formation, take the Andicuri road leading up to Andicuri Beach. There, you can park your car and take a 1km hike towards Blackstone Beach. This beach forms part of the Arikok National Park and is therefore a site that is preserved. This is why it is also relatively untouched by commercial influences. Despite being called a beach, do note that it is not advised to swim in the water, as the current is very strong and can easily stray you further in the wild ocean. However, you can still enjoy a spectacular view of the stones and the northern ocean that stretches out in front of the beach and take a picture with your friends or family --------------- {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais | variante= a | tipo = Playa | nomber = Boca Prins | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} | border = infobox | perrow = 1/2 | caption_align = center | image1 = | caption1 = | image2 = Plantage in Boca Prins op Aruba, Bestanddeelnr 252-7977.jpg | caption2 = Plantashi Boca Prins na 1947 | image3 = | caption3 = }} | tipo_division_adm = Region | division_adm = [[Santa Cruz]] | tipo_subdivision_adm = Zona | subdivision_adm = [[Parke Nacional Arikok]] | tipo_subdivision_adm2 = | subdivision_adm2 = | descripcion = | pais = {{ABW}} | zoom = 13 }} '''Boca Prins''' ta un boca na e costa nort-oost di Aruba, situa den [[Parke Nacional Arikok]]. Kontenido Deskripshon Situá den Parke Nashonal Arikok, e bahia di santu ta un destinashon turístiko popular. E playa di santu blanku sin vigilansia ku duinen ta solamente 55 meter largu i no ta ofresé ningun otro fasilidat. Landamentu por ta peligroso debí na e koriente fuerte i konstante i ta rekomendabel solamente pa landadónan eksperensia, si ta. E bahia ta wòrdu bishitá de bes en kuando pa surfistanan, pero no ta wòrdu konsiderá un di e lugánan di buseo sobresaliente di e isla. [ 1 ] Un kaminda di santu ku baranka di piedra di kalki ta hiba na e bahia via un trapi di palu. E piedranan di Boca Prins ta e habitat di Cnemidophorus arubensis , un lagadishi di karakol ku ta wòrdu hañá solamente na Aruba. Banda di Boca Prins tin un di e plantacionnan di cunucu mas bieu na Aruba, cu a wordo cultiva pa colonialnan Hulandes den siglo 16. E nòmber di e bahia ta derivá for di e plantashon di Prins di ántes den serkania. https://de.wikipedia.org/wiki/Boca_Prins E entrada aki, unda e [[rooi]] di e mesun nomber ta basha den lama, probablemente ta haya su nomber for di Paulus Printz, kende a wordo manda pa e colonia di Curacao door di WIC pa descubri mineralnan. Despues di no a haya oro ni na Curacao ni na Bonaire, el a yega Aruba dia 14 di juni 1725 y a establece banda di e costa noordoost di e isla.<ref>Vivienno Frank. 2019. ''Aruba en een keuze uit haar toponiemen.'' ISBN:978-0-359-65900-5, pag. 74-75</ref> '''Boca Prins''' ta un [[bahia]] na e costa nort-oost di [[Aruba]], situa den [[Parke Nacional Arikok]]. Deskripshon Situá den Parke Nashonal Arikok, e bahia di santu ta un destinashon turístiko popular. E playa di santu blanku sin vigilansia ku duinen ta solamente 55 meter largu i no ta ofresé ningun otro fasilidat. Landamentu por ta peligroso debí na e koriente fuerte i konstante i ta rekomendabel solamente pa landadónan eksperensia, si ta. E bahia ta wòrdu bishitá de bes en kuando pa surfistanan, pero no ta wòrdu konsiderá un di e lugánan di buseo sobresaliente di e isla. [ 1 ] Un kaminda di santu ku baranka di piedra di kalki ta hiba na e bahia via un trapi di palu. E piedranan di Boca Prins ta e habitat di Cnemidophorus arubensis , un lagadishi di karakol ku ta wòrdu hañá solamente na Aruba. Banda di Boca Prins tin un di e plantacionnan di cunucu mas bieu na Aruba, cu a wordo cultiva pa colonialnan Hulandes den siglo 16. E nòmber di e bahia ta derivá for di e plantashon di Prins di ántes den serkania. https://de.wikipedia.org/wiki/Boca_Prins == Mira tambe == * [[Playanan di Aruba]] {{Commonscat}} {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=de|oldid =205170166|titulo=Dos Playa}} {{References}} ;Lista di fuente *[http://nl.aruba.com/activiteiten/dos-playa Dos Playa] riba nl.aruba.com *[https://www.surfline.com/surf-report/dos-playas/5842041f4e65fad6a7708e27 Dos Playa Surf] riba surfline.com }} [[:Category:Luga na Aruba]] ---------------------------- {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais | variante = a | nomber = Cueba di Huliba | nomber_oficial = | nomber_nativo = | tipo = Cueba | pais = {{ABW}} | alias = Tunnel of Love | lema = | imagen = | descripcion = | multi-imagen = <!-- Utilisa plantia {{Multiple image}} --> | tipo_division_adm = Region | division_adm = [[San Nicolas]] | zoom = 14 }} **The Huliba Cave/ Tunnel of Love The Huliba Cave, formerly known as the Tunnel of Love, was once open to the public, and was the biggest and most accessible of all three caves. This cave had five chambers, including one that is heartshaped. This cave had narrow stairs that led to long pathways deep into the cave, with a staircase leading to the exit on the other side. In one of the chambers, there used to be the carving of the Virgin Mary, put there for the protection of the cave. However, the Huliba Cave has been permanently closed for a few years now, as a way to preserve the bat population that lives in the cave. These Long Tongue Fruit Bats and Insect Eater Bats are very important to the ecosystem of the island. Though this cave is no longer accessible to the public, it surely is interesting to learn more about the history of these caves and the Awarak tribes that resided or utilized them.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20240403.pdf Visit the island’s popular cave sites!], Aruba Today (3 di april 2024)</ref> Do note that these caves are very dark, humid, hot, and are inhabited by bats. Do wear comfortable clothing and shoes, as the pathways in these caves may be rough and bumpy, and don’t forget to bring a lashlight! {{Appendix}} [[:Category:Aruba]] ---------------------------- {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais | tipo= Bario | name = Eagle | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} | border = infobox | perrow = 2/2 | caption_align = center | image1 = | caption1 = | image2 = | caption2 = }} == Eagle (Aruba) == '''Eagle''' ta un bario di [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad, capital di Aruba. == Historia == Den comienso di añanan 20, Aruba a conoce dos refineria. Na aña 1924 a establece Lago Oil & Transport Ltd y despues na aña 1927 De [[Arend Petroleum Maatschappij]]. Dos refineria cu tabatin un rol masha importante den [[Di Dos Guera Mundial|Segundo Guera Mundial]], ya cu nan tabata suministra petroleo na e aliadonan. Ta di e refineria ‘Arend’ e vecindario aki a haya su nomber ‘Eagle’ y tambe nos ‘Eagle Beach’. Minister Maduro a comparti un tiki historia: “E refineria Eagle aki a duna trabou na mas cu shete mil trahado di 58 diferente pais. Den e area aki, e refineria a traha e fabrica pa refina e petroleo, un laboratorio y un brandweerkazerne. Tambe nan a construi nan sede ‘hoofdkantoor’ cu ta exactamente e edificio caminda nos ta para actualmente”. E mandatario tambe a trece dilanti cu e refineria a construi casnan special pa e personal di refineria, algun cas den e bario, e Eagle tennis club y e hospital cu tey ainda.<ref>[https://awemainta.com/wp-content/uploads/2024/02/AM240221.pdf Minister Maduro di Cultura a haci e desvelo di e ‘Ruta Historico di Eagle’], Awemainta (21 di februari 2024) </ref> E ‘Ruta Historico di Eagle’ ta un ruta pa cera conoci cu e historia di e bario di Eagle, e refineria di Eagle y Aruba su rol importante pa aliadonan den Segunda Guera Mundial. E storia di e refineria di Eagle, un tempo simbolo di e poder industrial di Aruba hunto cu Lago na San Nicolas, ta conta nos e desaroyo di Aruba den tempo for di su comienso na 1924 te na e desmantelamiento den añanan cincuenta y sesenta caminda cu a traha espacio pa turismo cual te cu awe en dia ta e pilar economico mas importante di Aruba. E proyecto di ‘Eagle History Tour’ lo crea un conexion entre e historia, herencia cultural industrial di Aruba y nos turismo, creando un atractivo nobo pa nos bishitantenan pero tambe lo educa localnan y principalmente e generacionnan mas jong tocante Aruba su historia industrial y e rol importante di e refineria di Eagle den e di Dos Guera Mundial asina e mandatario a trece den su discurso. Ademas den un futuro cercano lo pone borchinan na cinco diferente sitio cu QR code cu ta contene informacion importante di historia di e sitio den cuatro diferente idioma, mas obhetonan di arte y programanan educativo. Aruba tabatin un rol importante den Segundo Guera Mundial cu e dos refinerianan aki cu Alemania tabatin wowo riba Aruba y nan a manda un submarino pa bin destrui e dos refinerianan aki pa stroba e aliadonan haya nan combustibel. Asina e submarino a tira riba e tankero Arkansas y a mata varios hende entre otro Bonerianonan. Tambe e submarino a manda torpedo pa destrui e dos refinerianan cu danki na nos Señor Dios esakinan a faya nan proposito. {{Appendix}} -------------------------------------- {{Infobox luga den pais | tipo= Bahia y haf | name = Plantashi Prins | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} | border = infobox | perrow = 2/2 | caption_align = center | image1 = Zeilschip bij de Yachtclub van Aruba. Op de achtergrond de Lago-olieraffinaderij, Bestanddeelnr 252-3982.jpg | caption1 = Barco di bela cu refineria den fondo | image2 = De haven van de Lago-olieraffinaderij in San Nicolas op Aruba, Bestanddeelnr 252-8041.jpg | caption2 = }} {{Databox}} '''Plantashi Prins''' ([[Hulandes]]: Plantage Prins), originalmente un plantacion di coco na Aruba, [1] [2] a mira su cas reconstrui den añanan 1950. E decadensia di palma, atribuí na malesa, a kondusí na e stòp di produkshon di kunuku. 3] Na 1911, e mapa di Werbata-Jonckheer a identifiká Prins Plantation komo un di e 23 plantashonnan mayoritariamente chikitu karakterisá pa agrikultura kombiná, palu di koko i kas. Ademas, un plantashon mas grandi tabata situá paden, nort di Oranjestad na San Barbola, lugá di nasementu di Virginia Demetricia. E township Savaneta en realidad a surgi for di un plantacion gubernamental cu despues a transforma den un pueblito chikito. 4] == Etimologia == E plantacion ta derivá su nòmber for di un ingeniero di mina suédo Paulus Printz, ku a biba den e área durante di dies-ocho siglo, mientras tabata buska oro den nòmber di e administradornan di e kamber di Amstedam di e kompania Hulandes di West India. Segun e mapa di Van Raders di 1825, e ruina di su kas (No. 37) tabata situá riba e muraya na nortwest di e plantashon, pero for di e tempu ei e ruina a disparsé. E tapa di e seru, ku ta eksponé na bientu, tabata mas faborabel pa biba ku e arroyo ku tabata protehá pa bientu. [5] [6] Printz a traha na Aruba for di 14 di yüni 1725, te ku 3 di yüni 1727, ora ku el a risibí un òrdu di Amsterdam pa stòp e trabou. [ 7] == Panorama general == E kas original di plantacion den e arroyo no ta pará mas, i e struktura ku a sigui, un kas di pais konstruí den añanan 1930, ta awor den un estado di ruin. 6] Situá 2.5 kilometer for di e sentro di bishitante i aproksimadamente 600 meter for di e plantahe Fontein den Parke Nashonal Arikok, un kaminda ta hiba na e plantahe Prins históriko, ku anteriormente tabata di propiedat di Sr. Mokki Arends,[8] i dos arroyos bisiña, Rooi Prins i Rooi Dwars. E arroyos aki un tempu tabata nutrí palu di koko i palu di fruta. Mientras cu e coconutnan a desaparece, y solamente algun mata di fruta a keda, e vegetacion nativo ta prospera mas densamente cu riba e colinan circundante. 1] Te ku 2023, apesar di plannan inisial, e renobashon i transformashon di e ruinanan di e plantashon Prins den e Prins Center, ku ta presentá proyektonan di demonstrashon riba aktividat agrikultoral di plantashon tempran, no a tuma lugá ainda. E integrashon di e Prins Center den e diseño nobo di Parke Nashonal Arikok ta keda pendiente. Ta konsehábel pa konsiderá pa destahá e importansia históriko di Prins Center su nòmber den e sentro mes. 9] {{Appendix}} ------------------------ {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =59895500|titulo=Pos Chikito}} {{References}} }} == Mira tambe == * [[Lista di luga na Korsou]] {{Commonscat}} {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =62603301|titulo=Suffisant (Curaçao)}} {{References}} }} ---------- {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais | variante = a | nomber = Bushiribana | nomber_oficial = | nomber_nativo = | tipo = Bario | pais = {{ABW}} | alias = | lema = | imagen = Gouddelving bij Bushiribana op Aruba, Bestanddeelnr 252-7961.jpg | descripcion = Mina di oro na Bushiribana na Aruba (1947). Na 1946, despues di 30 aña, a cuminsa e mina di oro atrobe pero esaki no a resulta lucrativo. | multi-imagen = <!-- Utilisa plantia {{Multiple image}} --> | tipo_division_adm = Region | division_adm = [[Paradera]] | zoom = 14 }} '''Bushiribana''' ta un luga den region di [[Paradera]] na kosta nort di [[Aruba]].[1] E ta mihó konosí pa e ruinanan di stempel di oro. == Geologia == Na final di e periodo di Kretáseo, kambionan geológiko signifikante a tuma lugá riba Tera. Piedranan fluido nobo, conoci como e batholith di Aruba, a pusha ariba door di scheurnan den e volcan antiguo, e Formacion di Lava di Aruba. E piedranan aki a forma koredónan i a solidifiká. Un di e tiponan di piedra cu a sali for di esaki ta gabbro. Gabbro tin un koló di antrasit i ta mustra mineralnan briante ora inspekshoná mas di aserka. E ta wòrdu hañá den e área di Matividiri. E tipo di piedra aki a wòrdu usá den konstrukshon di e planta di stèmpel di oro di Bushiribana.[2] Rush di oro Oro laba abou ta konosí komo oro aluvial. E ta laba den forma di stòf di oro, pida di oro, grano di oro i tin bia pida di oro. Despues di e rush di oro Arubano di 1824 pa 1829, den cual a haya oro aluvial, e cantidad eventualmente a baha y e depositonan di oro no a duna mas. Den transkurso di siglo, kompanianan di oro a kuminsá buska e fuente di e oro aki, e venanan di kuarso. Tin bia e adernan aki a surgi i despues a disparsé bou di tera atrobe.[3] Stempel di Oro Durante e periodo di 1872 pa 1915, ora ku oro tabata wòrdu mina riba e isla, dos molina di oro tabata operá.[3] Esakinan tabata e planta di stèmpel di oro di Bushiribana i e planta di smelt di oro di Balashi.[4] Na 1872, Aruba Island Gold Mining Company a construi un smelter y stempel mill di oro na Bushiribana, den curason di e area di mineria di oro cuarzo. Tambe e compania a construi e prome pier den haf di Aruba, yama Waaf di Compania riba Forti Abou, y a traha un caminda di dies kilometer pa transporta e mashinnan. E industria di stèmpel di oro tabata inkluí mashinnan di vapor, mulina di stèmpel, reservorionan di awa dushi i fòrnunan. E fábrika a hasi pèrdida pa binti aña. E oro a wòrdu saka dor di kombin’é ku merkurio, perdiendo mas o ménos mitar di e oro. For di 1897, e montonnan di shushi di Bushiribana a wòrdu retrabá usando e proseso di sianuro ku a wòrdu inventá resientemente, i ta e ora ei so e minamentu di oro a bira algu probechoso. Na 1899 un molina di stèmpel na Balashi a tuma over e trabou.[3] E oro prinsipalmente tabata bini di un di e dos shen venanan di kuarso ku ta karga oro ku a bini na superfisie for di e profundidatnan di Aruba kantu di kosta nort.[3] ---------- == Sero Colorado == On your way to Baby or Roger’s Beach, you’ll pass by the famous Red Anchor at what was once the entrance to the Colony residential community and be greeted with red soiled hills by the coast. This is Sero Colorado. Named after the 30-meter, deep red, limestone hill, Adriaan Laclé “Sero Colorado” translates to “Colored Hill”. Sero Colorado has deep historical ties with the once-thriving phosphate industry in the area. Matter of fact, there are still under- ground shafts and passages deep in Sero Colorado from the time of phosphate mining. In 1958, the re- finery at the time, Lago, adopted this name for the residential section of its employees.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20241118.pdf Place names in San Nicolas and their origins], Aruba Today (18 di november 2024)</ref> -------- {{Infobox luga den pais | tipo= Isla di rif | variante = a | name = Renaissance Island | alias = Sonesta Island | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} | border = infobox | perrow = 2/2 | caption_align = center | image1 = | caption1 = | image2 = | caption2 = | pais = {{ABW}} | region = [[Santa Cruz]]? }} '''Renaissance Island''' (antes Sonesta Island [1]) ta un isla di rif privá dilanti costa di Aruba na haltura di e pista di aterisahe di [[Aeropuerto Internacional Reina Beatrix]]. Bista general E isla di ref di koral di 16 hektar a wòrdu kumprá pa Sonesta Hotels, i a habri na 1989 komo Isla di Sonesta.[2] Na 1991, Sonesta a wòrdu atkerí pa Ramada Renaissance Hotels, i e isla a wòrdu renobá komo Renaissance Island.[3] E ta un isla priva cu por wordo bishita solamente den dia. E isla di ref alargá ta ofresé playanan blanku, mondinan di mangel i un variedat grandi di parhanan.[1] Tin dos playa: Iguana Beach ta pa famianan, i Flamingo Beach ta pa adulto. Iguana Beach ta haña su nòmber for di e iguanan ku ta biba riba e playa. Flamingo Beach ta e unico luga na Aruba cu tin flamingo cu a wordo introduci. Tur dos espesie di animal tin bia ta bishitá e otro playa tambe.[4][5] Entre 7:00 AM y 7:00 PM un boto ta sali for di e hotel Renaissance Aruba pa e isla di rif. Huespetnan ku no ta di hotèl por biaha pa un pago.[6] Dos avion chikí, un Beechcraft Model 18 i un Convair 400, a wòrdu hundi na kosta pa krea un lugá di buseo. Ta posibel pa pasa anochi den un cabana (hut chikitu) riba e isla.[5] -- == Historia == nl.wiki:E isla di 16 hectar riba rif di Bucuti a ser cumpra pa Sonesta Hotels, y a habri na 1989 como isla Sonesta.<ref>Amigoe, [https://www.delpher.nl/nl/kranten/view?query=sonesta+island&coll=ddd&sortfield=date&page=1&facets%5Bspatial%5D%5B%5D=Nederlandse+Antillen&identifier=ddd:010642557:mpeg21:a0071&resultsidentifier=ddd:010642557:mpeg21:a0071&rowid=2 Sonesta hotel en Sonesta Island: uniek hotelproject], 14 februari 1989</ref> Na 1991, Ramada Renaissance Hotels a kumpra Sonesta, i e nòmber di e isla a kambia pa Renaissance Island.[ 3] Ta un isla privá cu por wordo bishita solamente den dia. E isla di rif ta un isla largu ku ta ofresé playa blanco, palo di mangrove i un variedat grandi di parhanan. 1] Renaissance-eiland (voorheen Sonesta eiland),[1] is een 16 ha groot koraalrifeiland, officieel bekend als het Bucutirif [2][3] voor de kust bij Oranjestad, Aruba. en grenst aan de Rifeilanden van Oranjestad. Het eiland is particulier bezit en heeft de enige privé-stranden op Aruba.[4] Er zijn twee stranden: Iguana Beach en Flamingo Beach. Een Beechcraft 18 en een Convair 400 zijn allebei bewust ongeveer 50 meter (46 m) uit de kust gezonken om een duikplaats te creëren.[5] Flamingo's zijn te zien op het eiland.[6] Ze zijn echter niet inheems op Aruba.[7] de.wiki:Renaissance Island is een ongeveer 48 hectare groot, particulier gebruikt, smal en ongeveer 3,8 kilometer lang eiland voor de kust van het hoofdeiland Aruba . de.wiki:Renaissance Island ta un isla privá di mas o ménos 48 ektar di largura, estrecho i di mas o ménos 3,8 kilometer largu, na kosta di e isla prinsipal Aruba. {{Appendix}} Renaissance Island (anteriormente Sonesta Island),<ref>{{citeer web|titel=Sonesta Island | url = https://www.tripadvisor.com/ShowTopic-g147247-i144-k845765-Sonesta_Island-Aruba.html | accessdate = 2020-03-04}}</ref> ta un isla di 16 hectare di coral, ofisialmente konosí komo Bucutirif<ref>{{cite web | title =Harbour Map and Navigational Chart. From Netherlands Government chart, 1977 | url = https://www.arubaports.com/main/oranjestad/ |bezochtdatum=15 november 2020}}</ref><ref>{{citeer web | titel=Navigation Waypoints referencing to “Bucuti Island” | url=https://www.aruba-cruisingguide.com/navigation/ |bezochtdatum=15 november 2020}}</ref> for di Oranjestad, Aruba, i ta limita ku e Rifeilanden di Oranjestad. E isla ta privá i tin e úniko playa privá na Aruba.<ref>{{cite web | title =Renaissance Aruba Resort & Casino | url =http://www.fodors.com/world/caribbean/aruba/review-40803.html | accessdate = 2014-08-20}}</ref> Tin dos playa: Iguana Beach i Flamingo Beach. Un Beechcraft 18 i un Convair 400 tur dos a keda sink deliberadamente mas o ménos 50 meter (46 m) for di costa pa crea un lugá di buceo.<ref>{{cite book | last =Huber | first =Joyce | title =Best Dives of Aruba, Bonaire & Curaçao | publisher = Hunter Publishing, Inc | date =2011 | isbn = 9781588437495 }}</ref> Flamingo ta ser mira riba e isla.<ref>{{cite web| last =Suri | first =Charu | title =Where to see Flamingos in Aruba | url =http://www.afar.com/highlights/where-to-see-flamingos-in-aruba | accessdate =2014-08-20}}</ref> Sinembargo, nan no ta nativo di Aruba.<ref>{{cite web|url=https://journalistontherun.com/2017/07/01/everything-you-need-to-know-about-flamingo-island-aruba/|title=Everything You Need To Know About Flamingo Beach Aruba|date=1 July 2017|publisher=}}</ref> == Lokashon y uzo == E isla ta situá mesora banda di e ruta di aterisahe RWY 11 na aeropuerto internashonal Reina Beatrix na sur di e islanan di Oranjestad. E ta comprá dor di e doñonan di un hotel di sinku strea. Riba e dos bahia di awa den forma di un U riba e isla a konstruí un restorant, barnan di playa, un sentro di spa, un kancha di voleibol i fasilidatnan pa deporte di awa i baño. E hóbennan di e hotèl ta wòrdu transportá ku e ferry di e hotèl mes. E awa di awa di e hotel ta ser transportá pa barku pa e WEB kanaal purifikashon na e isla prinsipal pa deskontaminashon. {{Appendix}} * Eduardo en Gerardo de Veer van Meta Corporation, de ontwikkelaars van het Sonesta Hotelproject (de bouw van een 320-kamer hotel in het hart van Oranjestad - Coral Reef Hotel) presenteerden de plannen in 1986 en op 30 oktober 1987 de eerste steen gelegd. * Sonesta island gelegen op het rif tegenover de [[internationale luchthaven Koningin Beatrix]]. * Vanaf de open lobby heeft men niet alleen zicht op dezee, maarook ophetkanaal, van waaruit de gasten met de boot naar het Sonesta Island kunnen vertrekken. Een traject dat slechts tien minuten duurt. Vier boten van 26 voet lang en met een capaciteit voor 29 personen elk, zullen beschikaar zijn voor het transport van de gasten van het hotel, via het kanaal, naar Sonesta Island. Op dit rifeiland, waarop tot een jaar geleden alleen maar mangroveplanten te zien waren, zijn in de afgelopen maanden twee prachtige stranden met hagelwit zand aangelegd. Momenteel worden een restaurant en bar gebouwd, waarna de whirlpools en faciliteiten voor watersporten zullen volgen.<ref>{{citeer nieuws|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642557:mpeg21:pdf|titel=Sonesta hotel en Sonesta island: uniek hotelproject|werk=[[Amigoe]]|datum=14 februari 1989|bezochtdatum= }}</ref> en.wiki:see Oranjestad, Aruba The touristically named Renaissance Island (formerly Sonesta Island)<ref>{{cite web | title =Sonesta Island | url = https://www.tripadvisor.com/ShowTopic-g147247-i144-k845765-Sonesta_Island-Aruba.html | accessdate = 2020-03-04}}</ref> is a 40 acres [[cay]] (or barrier reef) island, officially known as the Bucuti Rif<ref>{{cite web | title =Harbour Map and Navigational Chart. From Netherlands Government chart, 1977 | url = https://www.arubaports.com/main/oranjestad/ | accessdate = 2020-03-04}}</ref><ref>{{cite web | title =Navigation Waypoints referencing to “Bucuti Island” | url = https://www.aruba-cruisingguide.com/navigation/ | accessdate = 2020-03-04}}</ref> and it is off the coast near Oranjestad. It is privately owned and has the only private beaches on Aruba.<ref>{{cite web | title =Renaissance Aruba Resort & Casino | url =http://www.fodors.com/world/caribbean/aruba/review-40803.html | accessdate = 2014-08-20}}</ref> There are two beaches: Iguana Beach and Flamingo Beach. A [[Beechcraft Model 18|Beechcraft 18]] and a [[Convair]] 400 were both deliberately sunk about 50 yards offshore to create a diving site.<ref>{{cite book | last =Huber | first =Joyce | title =Best Dives of Aruba, Bonaire & Curaçao | publisher = Hunter Publishing, Inc | date =2011 | isbn = 9781588437495 }}</ref> [[Flamingo]]es can be seen on the island.<ref>{{cite web| last =Suri | first =Charu | title =Where to see Flamingos in Aruba | url =http://www.afar.com/highlights/where-to-see-flamingos-in-aruba | accessdate =2014-08-20}}</ref> However, they are not native to Aruba.<ref>{{cite web|url=https://journalistontherun.com/2017/07/01/everything-you-need-to-know-about-flamingo-island-aruba/|title=Everything You Need To Know About Flamingo Beach Aruba|date=1 July 2017|publisher=}}</ref> Awemainta 30 december 2020|Isla Priva: Di complemento pa atraccion principal|E creacion di un beach priva riba e rifnan dilanti di aeropuerto tabata otro reto grandi pa MetaCorp. E responsabilidad di esaki a cay grandamente riba e schoudernan di Rudolph Richardson na cabes di ATCO. Delft Hydraulic Engineering di Hulanda meticulosamente a diseña e isla artificial. A pone shen y shen di meternan cubico di santo blanco den bargenan cu despues a basha riba e awanan poco hunto di e rif pa crea un plataforma for di unda e backhoe y otro ekipo necesario pa traha e isla, por a para firme riba dje. E isla a habri pareu cu e hotel na 1991. Na 1999, Horcan Lenny, considera como e di dos mas fuerte pa pasa den November, a dal Aruba duro y Sonesta Island a keda den hopi mal estado. Mester a trah’e full di nobo. Despues di un candela chikito un par di aña atras, Renaissance Island ta un di e atractivonan turistico mas grandi di e isla. Conoci mundialmente como e luga pa comparti di un dia di solo y lama hunto cu flamingonan cu ta cana casualmente band’i bo. Fuera di e parhanan aki, e isla tambe ta un santuario pa hopi yuwana. {{Appendix}} --------------------- {{Infobox luga den pais | tipo= Playa | name = Hadicurari | alias = Fisherman's Hut | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} | border = infobox | perrow = 2/2 | caption_align = center | image1 = | caption1 = | image2 = | caption2 = }} | pais = {{ABW}} | region = [[Noord]] | zona = [[Palm Beach]] | zoom = 14 }} '''Hadicurari''' (''Fisherman's Hut'') ta un luga na costa west di Aruba, den e zona di [[Palm Beach]] na haltura di e hotelnan Holiday Inn y Marriott Vacation Club. Aki ta situa un waf di piscado y un parti ta wordo uza como zona pa [[windsurf]]. Hadicurari ta conoci como un sitio pa pisca unda tabatin ranchonan di piscado y un pier chikito. Den ananan 1950 tabata captura aki hopi calco. De vissershaven heeft een steiger met 92 aanlegplaatsen die in de jaren 90 van de vorige eeuw is aangelegd. Hier werd in de jaren 1950 veel calco (''strombus gigas'') gevist. Door de roofbouw is de calco in deze buurt zeer zeldzaam geworden en wordt nu beschermd.<ref>Vivienno Frank. 2019. ''Aruba en een keuze uit haar toponiemen'' pag. 111, ISBN:978-0-359-65900-5</ref> Aki tabata establece Centro di pesca Hadicurari, cu tabata organisa torneonan di pisca pa e piscadonan local.<ref>Vistoernooi Centro Hadicurari. "Amigoe". Curaçao, 09-07-1994, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 15-09-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644198:mpeg21:p005</ref> Awendia e ta fungi como restaurant.? * E pier chikito a wordo reemplasa den ananan 19 90 pa un pier grandi cu 92 luga pa boto * Den e periodo aki a lanta e Centro di pesca Hadicurari y na 2003 a funda Fundacion Centro di Pesca Hadicurari. Fundado tabata Colin Christiaans. * Anualmente ta celebra Dia di Piscado cu ta riba 29 di juni cu iun torneo di pesca. * Den e edificio di Centro di Pisca hadicurari tin un restaurant establece. Centro di Pesca Hadicurari ta percura pa brinda e piscadonan tur ayudo. Considerando cu e centro aki ta practicamente hinca entre e hotelnan grandi y luhoso; Centro di pesca Hadicurari tin cu “negosha” un tiki riba e tradicion di piscado den e centro aki. NOTES In tegenwoordigheid van de ministers Elio Nicolaas, ing. Roland Laclé en minister ing. Eddy Briesen, legde minister Charro Kelly vrijdagmiddag de eerste steen voor de vissershaven bij Hadicurari, ten noorden van het Holiday Inn Hotel. De 92 aanlegplaatsen voor de vissersboten vergt een investering van 1,4 miljoen florin. De bouw geschiedt door Camar nv.Eerste steen vissershaven. "Amigoe". Curaçao, 23-11-1992, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 14-09-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643702:mpeg21:p005 {{Appendix}} [[Category:Luga na Aruba]] --------------- {{Infobox luga den pais | tipo= Isla di rif | variante = a | name = De Palm Island | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} | border = infobox | perrow = 2/2 | caption_align = center | image1 = Sign De Palm Island.jpeg | caption1 = | image2 = | caption2 = | pais = {{ABW}} | region = [[Santa Cruz]]? }} [[File:Sign De Palm Island.jpeg|thumb|Borchi pa yega De Palm Island]] '''De Palm Island''' ta un isla di mas o ménos 10 ektar grandi, habitá, estrecho i di 1,5 kilometer largu for di costa di e isla principal di Aruba, ost di e stat di Pos Chiquito, serka di e aeropuerto internashonal Reina Beatrix. E isla ta un rif di koral ku tin un hotel, un bar i un restorant. E biahe via ferry for di e isla prinsipal ta dura mas o ménos 10 minüt. Riba e isla tin un playa ku tin un guardia i un parke di awa. E isla ta di propiedat di De Palm Tours, e operador di biahe di mas grandi na Aruba, fundá pa Wichie de Palm i kumprá pa Harold Malmberg den añanan 60 di [[siglo 20]].<ref>{{Citeer web|url=http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=24&lang=en|titel=Tourism|taal=en|uitgever=Historia di Aruba|bezochtdatum=1 september 2018|archiefurl=https://web.archive.org/web/20230621061434/http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=24&lang=en|archiefdatum=2023-06-21}}</ref> == Detayenan == E parke di awa tin un atraccion extraordinario. E bishitantenan, ekipá ku un sistema di buelo di kaska bou di awa, por bishitá e mundu tropikal di piská di e isla di koral na pia i tambe tuma imágen bou di awa di un avion Cessna 414 derotá i bou di awa. E Sea Trek helmet system tambe ta posibel pa no-swimmer i personanan ku no tin eksperensia di buelo. {{Appendix}} De Palm island is een ongeveer 10 hectare groot, bewoond, smal en 1,5 kilometer lang eiland voor de kust van het hoofdeiland van [[Aruba]], ten oosten van de stad [[Pos Chiquito]], in de buurt van de [[internationale luchthaven Koningin Beatrix]]. Het eiland is een dood [[koraalrif]] met daarop een hotel, bar en restaurant. De overtocht per ferry vanaf het hoofdeiland duurt ongeveer 10 minuten. Op het eiland is er een bewaakt strand en een [[waterpark]]. Het eiland is eigendom van [[De Palm Tours]], de grootste [[touroperator]] op Aruba, opgericht door [[Witchie de Palm]] en in de jaren zestig van de twintigste eeuw gekocht door [[Harold Malmberg]]<ref>{{Citeer web|url=http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=24&lang=en|titel=Tourism|taal=en|uitgever=Historia di Aruba|bezochtdatum=1 september 2018}}</ref> == Bijzonderheden == Het waterpark heeft een buitengewone attractie. Bezoekers, uitgerust met een onderwaterhelm-duiksysteem, kunnen te voet de tropische vissenwereld van het koraaleiland bezoeken en ook onderwateropnamen maken van een neergehaald en onder water gelegen [[Cessna]] 414-vliegtuig. Het gebruik van het Sea Trek-helmsysteem is ook mogelijk voor niet-zwemmers en personen zonder duikervaring. {{Appendix|1=alles|2= '''Voetnoten''' {{References}} '''Bronnen''' * {{citeer web|url=http://www.visitaruba.com/things-to-do/tours-and-activities/depalm-island/|titel=De Palm Island|bezochtdatum=1 september 2018}} * {{Bronvermelding anderstalige Wikipedia|taal=de|titel=Palm Island (Aruba)|oldid=165611524|datum=20170518}} -------------- '''Isla di Oro''' ta parti di e rif di Pos Grandi na costa sur di [[Aruba]], entre [[Pos Chikito]] y [[Savaneta]]. E area ta cay den e [[Parke Marino Aruba]] y ta bou maneho di [[Parke Nacional Arikok| Fundacion Parke Nacional Aruba]] (FPNA).<ref>{{citeer web|url=///C:/Users/l_de_/Downloads/BONERIANO-15-03-2024.pdf|titel=FPNA ta activo den defensa di Isla di Oro|werk=Boneriano|datum=2024-03-15|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref> == Historia == Isla di Oro a inicia na aña 1965 ora Adolf (Dochi) Oduber a construi un compleho di recreacion den forma di un barco cu den dje un restaurant, bar y sala di baile, cu el a duna e nomber "Isla di Oro".<ref>{{citeer web|url=citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462564:mpeg21:p006|titel=Opening van Isla di Oro|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-03-09|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref> E compleho ta situa 150 meter for di e costa na un laguna rondona pa mondi di mangel, pa cua mester a traha un brug y kap un caminda dor di e mangelnan.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470027:mpeg21:p006|titel=Luchtkasteel van Oduber werd restaurant in zee|werk=[[Amigoe]]|datum=1964-08-05|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref> E tempo ey e compleho tabata un atraccion turistico popular, unda tabata organisa fiesta, ademas di presentacion y shownan di artistanan conoci. E compleho, cu ta riba tereno erfpacht, a cambia varios biaha di doño-desaroyado y tabata operacional te mas o menos aña 1994 pa despues keda bandona. == Proteccion di naturalesa == Isla di Oro ta ubica den un zona di naturalesa cu un grado halto di balor y di medidanan di proteccion. Banda di ta protegi mediante e decretonan nacional ''Nieuwe aanwijzing domeingronden als natuurreservaat''<ref>[https://www.dcbd.nl/sites/default/files/documents/MinistryofJustice%282020%29_LandsbesluitNieuweAanwijzingDomeingrondenAlsNatuurreservaat.pdf Landsbesluit ''Nieuwe aanwijzing domeingronden als natuurreservaat''] ([[Afkondigingsblad van Aruba|AB]] 2020 no. 67)</ref> y ''Ruimtelijke Ontwikkelingsplan met Voorschriften 2021''<ref>[https://www.dip.aw/wp-content/uploads/2021/08/AB-2021-no.-123.pdf Landsbesluit ''Ruimtelijke Ontwikkelingsplan met Voorschriften 2021''] (AB 2021 no. 123) di 28 juli 2021.</ref>, e isla mes y e lama ta clasifica como "Marine Protected Area" (MPA) mediante decreto nacional.<ref>[https://www.dcbd.nl/sites/default/files/documents/MinistryofJustice%282018%29_LandsbesluitParkeMarinoAruba.pdf ''Landsbesluit Parke Marino Aruba''] (AB 2018 no. 77) di 20 di december 2018</ref> Adicionalmente, e area tin reconocemento internacional como un "Key Biodiversity Area" (KBA) door di Union Internacional pa Concervacion di Naturalesa (IUCN) y desde 2023 como un area RAMSAR (RAMSAR Site no. 2526).<ref>{{citeer web|url=https://www.bondia.com/corte-ta-prohibi-aruba-ocean-villas-pa-cuminsa-of-traha-na-isla-di-oro/|titel=Corte ta prohibi Aruba Ocean Villas pa cuminsa of traha na Isla di Oro|werk=BonDiaAruba|datum=2024-03-18|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref> Fuera di esey e mangelnan, tanto e mangel preto (''Avicennia germinans'') como e mangel blanco (''Laguncularia racemosa'') ta especienan di mata protegi pa ley.<ref>[https://docplayer.nl/110238034-2017-no-48-afkondigingsblad-van-aruba-landsbesluit-houdende-algemene-maatregelen-van-14-juli-2017-ter-uitvoering.html ''Landsbesluit bescherming in-heemse flora en fauna''] (AB 1995 no. 2) di 14 di juli 2017</ref> Den curso di tempo a lansa diferente proyecto pa Isla di Oro, entre nan e proyecto di un delfinario, bou e nomber di ''Dolphin Beach'' na comienso di añanan nobenta<ref>{{citeer web|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645141:mpeg21:p005|titel=Gedegen en objectief onderzoek onontbeerlijk voor Dolphin Beach|werk=[[Amigoe]]|datum=1993-05-15|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref>, y e proyecto di ecohotel, ''Zoetry Isla di Oro Aruba'', den decada 2010.<ref>{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2014-10-30/page/n2/mode/1up?q=isla+oro+parke+marino&view=theater|titel=Proyecto Isla di Oro ta bek na su concepto inicial di ecohotel|werk=BonDiaAruba|datum=2014-10-30|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref> Ambos proyecto a encontra cu resistencia di e activistanan ambiental y finalmente no a continua pa falta di e permisonan rekeri. {{Appendix}} [[:Category:Aruba]] y cu ta cay bou maneho di Fundacion Parke Nacional Aruba (FPNA). Ademas mangelnan, tanto e mangel preto (''Avicennia germinans'') como e mangel blanco (''Laguncularia racemosa'') ta especie di mata protegi pa ley. y e area tambe ta cay den ‘Natuur Gebied’ Nieuwe aanwijzing domeingronden als natuurreservaat (AB 2020 no. 67) y Ruimtelijke Ontwikkelingsplan met Voorschriften 2021; mientras cu e isla mes y e lama ta cay den Marine Protected Area (MPA) esta Landsbesluit Parke Marino (AB 2018 no. 77) Adicionalmente, e area aki tin reconocemento internacional como un Key Biodiversity Area (KBA) door di IUCN y ultimamente a wordo clasifica como un RAMSAR gebied (RAMSAR Site no. 2526) – dunando e area akinan mas balor ainda y den e caso aki, segun Silva ta expresa a nenga diferente parti di ley pero asina mes e desaroyado a continua cu e trabounan dañino pa naturalesa sin permiso. E mangelnan ta un especie protegi pa ley y e area tambe ta cay den Natuur Gebied’ Nieuwe FPNA ta activo den defensa di Isla di Oro aanwijzing domeingronden als natuurreservaat (AB 2020 no. 67) y Ruimtelijke Ontwikkelingsplan met Voorschriften 2021 (AB 2021 no. 123) mientras cu e isla mes y e lama ta cay den Marine Protected Area (MPA) esta Landsbesluit Parke Marino (AB 2018 no. 77) – haciendo e area aki un grado di proteccion halto. Adicionalmente, e area aki tin reconocemento internacional como un Key Biodiversity Area (KBA) door di IUCN y ultima[1] mente a wordo clasifica como un RAMSAR gebied (RAMSAR Site no. 2526) – dunando e area akinan mas balor ainda.<ref>{{citeer web|url=https://www.bondia.com/corte-ta-prohibi-aruba-ocean-villas-pa-cuminsa-of-traha-na-isla-di-oro/|titel=Corte ta prohibi Aruba Ocean Villas pa cuminsa of traha na Isla di Oro|werk=BonDiaAruba|datum=2024-03-18|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref> Na november di aña pasa 2023 e area aki a cuminsa forma parti di Convenio di Ramsar Area bao e parti di Costa Zuid e cual ta un di e areanan cu mas biodiversidad, status di Ramsar tin como meta pa proteha e areanan aki sin interveni cu actividadnan economico, enfatisando reduccion di daño y restauracion di naturalesa den caso di daño cu ta inevitabel. Isla di Oro ta un área di mangrove amplio na Aruba, kaminda diferente ekosistema ta reuní. E lugá di buelo ku e mesun nòmber ta konsistí di un banda di playa grandi ku un rif similar na esun di e lugá di buelo Mangel Halto. E tipo di koral mas comun riba e rif aki ta e koral di cerebro, di strea y di placa. Lobster di koral, snapper, piská trompeta i piská angel ta habitantenan regular. Isla di Oro ta nifiká isla di oro.<ref>{{citeer web|url=https://www.duikersgids.nl/en/isla-di-oro|titel=Isla di Oro|werk=duikersgids.nl|datum= |bezochtdatum=2024-03-23}}</ref> Isla di Oro no ta solamente un kolekshon úniko di ekosistema, sino tambe un isla di fiesta ku un restorant abandoná ku a wòrdu traha den forma di un boto. Bo por yega na e lugá despues di un caminata bastante largu dor di e área. Ta rekomendá un buelo di boto. NOTES FUNDACION Parke Nacional Aruba ta na altura di actividadnan cu ta tumando luga riba Isla di Oro y ta activamente haciendo tur cos posibel den e organisacion su capacidad legal pa pone un stop n’e actividadnan cu ta tumando luga. Isla di Oro ta un area cu ta cay bou di maneho di Fundacion Parke Nacional Aruba.<ref>[file:///C:/Users/l_de_/Downloads/BONERIANO-15-03-2024.pdf FPNA ta activo den defensa di Isla di Oro], Boneriano (15 di maart 2024)</ref> E mangelnan ta un especie protegi pa ley y e area tambe ta cay den Natuur Gebied’ Nieuwe FPNA ta activo den defensa di Isla di Oro aanwijzing domeingronden als natuurreservaat (AB 2020 no. 67) y Ruimtelijke Ontwikkelingsplan met Voorschriften 2021 (AB 2021 no. 123) mientras cu e isla mes y e lama ta cay den Marine Protected Area (MPA) esta Landsbesluit Parke Marino (AB 2018 no. 77) – haciendo e area aki un grado di proteccion halto. Adicionalmente, e area aki tin reconocemento internacional como un Key Biodiversity Area (KBA) door di IUCN y ultima[1] mente a wordo clasifica como un RAMSAR gebied (RAMSAR Site no. 2526) – dunando e area akinan mas balor ainda. Fundacion Parke Nacional Aruba ta comprometi na e proteccion di e area importante aki – e unico area na Aruba unda ainda nos ta wak e ‘Poder di 3’ conecta na otro sanamente, esta e mangelnan, yerbe di lama y e rifnan di coral – 3 diferente sistema ecologico crucial cu hunto ta prove un variedad di beneficio pa e ser humano y Aruba su medio ambiente. Dialuna 11 di Maart 2024 bestuur di FPNA a ser alerta di actividadnan cu ta pasando y inmediatamente a bay den accion pa manda un Proforma Bezwaarschrift. Informacion cu FPNA a ricibi ta cu no tin un aanlegvergunning y cu esey ta evaluando pasonan legal. Ta di hopi tempo caba FPNA tin wowo extra riba e area di Isla di Oro y den augustus di 2023 a bin haya sa cu Isla di Oro a ser cumpra y asina a manda un carta oficial dia 28 di augustus pa DIP indicando cu no lo duna permiso pa ningun desaroyo riba Isla di Oro. Den november 2023, FPNA a wordo contacta door di J.O.B. Holding & Management y a ser invita pa bay un meeting pa compronde kico ta e intencion cu Isla di Oro. Dia 4 di januari 2024, FPNA a responde na J.O.B. Holding & Management cu un carta unda cu a indica cu no ta bay di acuerdo cu ningun desaroyo pa Isla di Oro. Siguientemente dia 18 di januari 2024 J.O.B. Holding & Management a invita FPNA conhuntamente cu otro organisacionnan local pa un stakeholder engagement session unda cu nan a informa cu nan lo ta haciendo diferente trabounan riba Isla di Oro y no a presenta un plan concreto cu por ser revisa. No obstante e posicion di FPNA no a cambia. FPNA no lo sostene ningun plan di desaroyo den e area aki Isla di Oro is a vast wetland mangrove area on Aruba where different ecosystems meet. The dive site of the same name consists of a vast shallow sand strip with a reef similar to that of the Mangel Halto dive site. Common types of coral on this reef are brain, star and plate coral. Coral lobsters, snappers, trumpet fish and angelfish are regular inhabitants. Isla di Oro means island of gold.<ref>https://www.duikersgids.nl/en/isla-di-oro</ref> Particulars Isla di Oro is not only a unique collection of ecosystems but also a former party island with an abandoned restaurant built in the shape of a boat. You can reach the location after a fairly long walk through the area. A boat dive is recommendable. ----- Fundacion Savaneta Aruba a nota di e discucion andando riba red social rond di Isla di Oro. E pregunta esencial den esaki ta cu si por papia di destruccion of limpiesa. Fundacion ta observa y ta na altura cu actualmente ta tumando luga un limpiesa di material di e ruina cu a keda atras eynan esta tubo y frusto den awa y hopi desperdicio di palo, etc. No tin ningun acto di corta mangroves ni otro mata pues aki nos tin cu papia di un clean up y no destruccion. Si Parke Arikok kier “claim” e luga, anto e pregunta ta dicon Parke nunca a hacie limpi y no a pone borchi cu e ta pertenece na Parke anto. Antes e doño di Isla di Oro tabata famia Oduber y despues un otro doño a tuma over te cu awe a keda na ruina unda un doño nobo local a cumpr’e via un acto notarial, pues no a hay’e regala. Semper Isla di Oro tabatin su permiso pa Restaurant y NightClub pues esey no ta nada nobo den su desaroyo.<ref>https://24ora.com/fundacion-savaneta-ta-aclaria-a-haci-isla-di-oro-limpi-y-nada-mas/ (17 di maart 2024)</ref> --- Fundacion Parke Nacional Aruba (FPNA) a cuminsa un caso contra pais Aruba y contra desaroyador di Isla di Oro, Osyth Henriquez, pa stop e di haci cualkier trabou di limpiesa riba su tereno. Hues a prohibi Henriquez pa desaroya of hasta pa haci limpiesa riba su tereno na Isla di Oro. FPNA a demanda Pais Aruba tambe pa prohibi Gobierno di duna permiso. Abogado mr. Anthony Ruiz a defende Osyth Henriquez, mientras cu abogado mr. Zuhaila Marchena a defende FPNA. Den su veredicto, mesora, hues a indica na FPNA cu como nan tin e maneho di e area, cu FPNA y e doño di Isla di Oro mester sinta na mesa y sali di e problema. Ta trata aki na un tereno cu e doño tin den erfpacht. E area ta bou maneho di FPNA como un area protehi. Den areanan protehi en general por restablece un edificio na estado original, den consulta cu FPNA. Osyth Henriquez ta propietario di Ocean Villas na Savaneta. Ey tambe e tin cu atende cu reto di FPNA, Gobierno mes y di bisiña, cu no necesariamente ta di acuerdo cu su vision pa desaroya bungalows eynan. Awo cu e kier desaroya Isla di Oro, atrobe e ta hay’e stroba y mester defende su plan y vision den corte. Ta parce cu e reto lo no ta e isla mes, sino mas bien e vecindario cu si ta protegi como un area di naturalesa.<ref>https://24ora.com/hues-a-ordena-osyth-henriquez-pa-para-trabou-riba-isla-di-oro/ (17 di mart 2024)</ref> * <ref>https://antilliaansdagblad.com/aruba/29167-blijf-van-isla-di-oro-af 13 maart 2024</ref> {{Appendix}} isla di oro is pas ontstaan in begin jaren zeventig van de vorige eeuw. Het is een stukje rif ten zuiswesten van Pos Grandi waarop Adolf R. Oduber een recreatiecomplex had gebouwd in de vorm van een schip met daarin een restaurant, bat en danszaal. Vivienno Frank isla di oro a surgi te na komienso di añanan setenta di siglo pasá. E ta un parti di e rif na sur-oeste di Pos Grandi na unda Adolf R. Oduber a konstruí un kompleho di rekreacion den forma di un barku ku den dje un restorant, bat i sala di baile. '''Isla di Oro''' ta un isla di coral na costa sur di Aruba, entre [[Pos Chikito]] y [[Savaneta]]. E area ta cay den e Parke Marino Aruba y ta bou maneho di FPNA. Het is gelegen 150 meter uit de kust op de rif van Pos Grandi. Er moest een weg door de mangrovenbos worden gehakt om bij het eiland te komen.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470027:mpeg21:p006|titel=Luchtkasteel van Oduber werd restaurant in zee|werk=[[Amigoe]]|datum=1964-08-05|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref> Gelegen aan een lagoen omringd door mangrovebossen. Er voden optredens en shows vor bekende artiesten plaats en werden feesten gehouden. Isla di oro was in de jaren op de startplaats voor natuurwandelingen van Stimaruba. * Na ana 1965 Adolfo (Dochi) Oduber a habri riba e isla un restaurant ISla di ORo construi den forma di un barco como atraccion turistico y despues amplia cu cocktail lounge y sala di baile. Apertura oficial dia 13 di maart 1965.<ref>Opening van Isla di Oro. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 09-03-1965, p. 6. Geraadpleegd op Delpher op 21-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462564:mpeg21:p006</ref> Despues di un aña a traha un brug pa yega na costa. Na 1975 el a cambia man pa Joe Procter, kende e sigui desaroya e luga. * in 1989? beheert-eigenaar door Lucy en jose Brazao Mendez. El a opera te 1994. * verschillende projecten, waaronder het dolfinarium project (1993?)onder de naam Dolphin Beach, voor de doorontwikkeling van Isla di Oro hebben vanaf 1990 gestuit op verzet van milieu-activisten.<ref>Gedegen en objectief onderzoek onontbeerlijk voor Dolphin Beach. "Amigoe". Curaçao, 15-05-1993, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 21-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645141:mpeg21:p005</ref> Dolfinarium ging niet door wegens uitblijven van de nodige vergunningen. d7tqr940qav466fb4rtzsxfqt1ziii6 199621 199619 2026-08-06T08:51:24Z Caribiana 8320 199621 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ {{ABW}} caya nombra pa hende: Caya Dick Cooper - Caya Jose Geerman - Caya Charlie Brouns Sr. - Caya Y.A. (Lord Boxoe) Illidge - Caya Pio Coffie - Caya Enrique Vorst - Sylvia A. Godettstraat - Caya Captain R. Rodger - Caya Lolita E. Euson - Caya Federico Maduro (Balashi) - Caya Juan Werlemen (Cashero) - Caya Juancho Kock (ex-Karawarastraat na Dakota) - Avenida Milio Croes (ex-Fergusonstraat) - Caya Dr. J.R. (Coco) Arends (Sero Blanco) - Bario Dr. Dussenbroek - Caya Ing. Roland H. Lacle - Caya Rufo Wever (Klip/Mon Plaisir) * pending: [[Parkietenbos]] - [[Cunucu Arikok]] - [[Blackstone Beach]] (full review needed) - [[Bushiribana]] - [[Renaissance Island]] - [[Hadicurari]] - [[Zeewijk]] - [[Sero Plat]] - [[Guadirikiri]] - [[Cueba di Fontein]] - [[Cueba di Huliba]] - [[De Palm Island]] - [[Isla di Oro]] - [[Eagle]] (bario) - [[Arashi]] - [[Plantashi Prins]] - [[Boca Prins]] - [[Dos Playa]] * bario di San Nicolas: [[Lagoville]] - Kustbatterij - [[Rooi Congo]] - [[Pedro Mosa]] - [[Esso Heights]] *uitbreiding [[Tanki Flip]] zie de.wiki - zie en.wiki voor [[Mangel Halto]] - [[Ayo]] - [[Catiri]] - [[Alto Vista]] * Roberto G. Croes, [https://designrr.page/?id=499490&token=3435984651&type=FP&h=5688&fbclid=IwY2xjawSD5lhleHRuA2FlbQIxMABicmlkETFoNVhmY1g2T1NuSml5cFhWc3J0YwZhcHBfaWQQMjIyMDM5MTc4ODIwMDg5MgABHlKyG1hj55NGijsU4jWBM9buhkFVlBqvV5G5EPkBOXLazF4nFZ-4bTq-kTSR_aem_r4VExioZnv6pqBz0zQl6Eg Origen di nombernan di bario y sitio na Aruba] ------------------- == Linear Park == --------------- {{Variante|a}} {{Infobox curpa di awa| variante= a | tipo = Playa | nomber = Surfside | nomber_nativo = ''Cura di Tortuga'' | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} | border = infobox | perrow = 1/2 | caption_align = center | image1 = BNA-DIG-MEINERS-0385 - Oranjestad - Surfside, het strand 830300 c.jpg | caption1 = | image2 = Surfside Beach (Aruba).jpeg | image3 = COVID-19 sign (Aruba).jpeg }} | tipo_division_adm = Region | division_adm = [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad West]] | tipo_subdivision_adm = Zona | subdivision_adm = | pais = {{ABW}} | zoom = 13 }} '''Surfside Beach''' ta un playa This beach was very famous when we were kids and many locals love to swim at this beach. After some years the locals shifted to the more north-west beaches like Eagle, Boca Catalina and Arashi but after the government renovated the whole area it got a new facelift and its back as a family beach and weekends are just amazing at this area.<ref>https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20260730.pdf Beautiful areas around Aruba], Aruba Today</ref> Surfside Beach is a calm, family-friendly urban beach located just outside downtown Oranjestad and minutes from the airport in Aruba. It features shallow turquoise water, shady Kwihi trees, beach chair rentals, and popular dining spots like the Surfside Beach Bar, making it ideal for relaxing and plane spotting. It is 350 meters of very white sand and super clean. Yes, you can swim at Surfside Beach in Aruba. The water is very calm, shallow, and clean, making it a safe and easy spot for families and casual wading<ref>https://www.tripadvisor.com/ShowUserReviews-g147248-d8782888-r1043062184-Surfside_Beach-Oranjestad_Aruba.html </ref> Wandel langs het ondiepe, bijna vlakke water van de Caribische Zee op Surfside Beach, favoriet bij lokale gezinnen. Relax in de verkoelende schaduwen van de Kwihi bomen en geniet van een prachtige zonsondergang, terwijl majestueuze cruiseschepen en lokale vissers passeren. Surfside Beach is een lange, smalle strook strand, ideaal voor zonnebaden en een picknick onder de bomen. Het kalme zeewater in dit gedeelte is zeer geschikt voor SUP paddle boarden, kanoën en dergelijke. Dit stadsstrand is gelegen naast het beroemde Lineair Park in het centrum van Oranjestad. Surfside Beach heeft diverse bars en restaurants, waaronder Pincho's, Barefoot and Reflexions Beach Club. Dichter bij de luchthaven is er een groot zacht zandstrand om te zwemmen en te zonnebaden. Strandbedden en loungestoelen zijn te huur bij Reflexions, en de kinderen kunnen zich vermaken op een drijvend waterpark. Op dit strand heb je ook een duikschool en een informele Surfside Beach Bar, direct aan de rand van het water. Surfside Beach ligt op slechts 2 minuten rijden van het vliegveld en is ideaal voor het spotten van vliegtuigen.<ref>https://www.aruba.com/nl/ontdek/surfside-beach Ontdek het mooiste strand Surfside Beach Aruba], aruba.com</ref> {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1366464279|titulo=Natural Pool (Aruba)}} {{References}} ;Link externo * [http://www.aruba.com/OurPeoplePlaces/Attractions/Natural_Pool_in_Aruba.aspx Natural Pool] , Portal oficial di turismo na Aruba. }} [[:Kategoria:Luga na Aruba]] {{Malchi:Nabegashon Playanan di Aruba}} -------------------- ==The Lourdes Grotto == Named in commemoration of the famous French religious landmark, was created under the guidance of a priest named “Erkamp” and parishioners in the year 1958. The grotto, a shrine built into the rocks is located in Seroe Preto, just off the main road to San Nicolas. A statue of the Virgin Mary, weighing 700 kilos, was hoisted into place in the grotto. Every year, on February 11 (feast of Lady of Lourdes), a procession leaves from the St. Theresita church in San Nicolas to the grotto, where a mass is performed. The grotto is located roadside and can be visited daily.<ref>https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20260801.pdf Explore Aruba!], Aruba Today (1 di augustus 2026)</ref> * 1958 - viering Lourdesjaar door parochie van San Nicolas.<ref>Vieringvanhet.Lourdesjaar te San Nicolaas. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 14-02-1958, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 01-08-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010988110:mpeg21:p005</ref> * 1959 - tot slot van de viering van het Lourdesjaar in Aruba werd de grot te San Nicolas ingewijd op 1 februari 1959.<ref>Inwijding van Lourdesgrot vormde waardig slot van Jubeljaar. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 03-02-1959, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 01-08-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010997527:mpeg21:p005</ref> * Massale manifestatie in Wilhelminastadion.<ref>ARUBA gaat MARIA vereren door grootse manifestatie in stadion Lourdes-verhaal hoofdthema van openluchtspel van pater COPRAY. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 30-05-1958, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 01-08-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010988193:mpeg21:p005</ref><ref>Arubanen brengen ontroerende Mariahulde in stadion te ORANJESTAD. "Amigoe di Curacao". Willemstad, 09-06-1958. Geraadpleegd op Delpher op 01-08-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000211387:mpeg21:p001</ref> {{Appendix}} ------------------ {{Variante|a}} {{Infobox area protehi | iucn = V | iucn_ref= | imagen = Luchtopname._Oranjestad,_Aruba.,_Bestanddeelnr_935-1225.jpg | maneho= [[Aruba Conservation Foundation]] | area = [[kilometer kuadrá|km²]] (Isla di rif)<br>2,48 km² (KBA) }} '''Islanan di rif di Oranjestad''', ta un grupo di cinco isla chikito di rif natural, situa dilanti di costa west di [[Aruba]] den bahia di [[Paardenbaai]] cerca di e capital [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]. E islanan ta un [[Important Bird Area]] (IBA), reconoci door di BirdLife International como un sitio di gran importancia pa conservacion di [[para|parha]]nan marino, specialmente pa [[espesie|especie]]nan cu ta uza e area como luga di broei.<ref name=:"1">{{citeer web|url=https://www.dcnanature.org/wp-content/uploads/2013/01/Dutch-Caribbean-IBAs-131004-MV-NM.pdf|titel= Important Bird Areas in the Dutch Caribbean|publisher=[[Dutch Caribbean Nature Alliance]]}}</ref> Ademas, e sitio tin status di reserva marino y ta forma parti di [[Parke Marino Aruba]] desde 2018. == Descripcion == E grupo di islanan ta consisti di cinco isla di santo y coral cu ta sinta riba un rif sumergi. E area, cu ta cubri aproximadamente 9 km², ta pega cu haf central di Oranjestad y ta separa for di e liña di costa pa un canal hundo cu ta sirbi pa trafico di barco. E islanan ta varia den tamaño y forma, generalmente menos cu 0,25 hectar pa isla, cu un elevacion di entre 0 y 1 meter. Nan morfologia ta cambia regularmente bou di influencia di tormenta y [[horcan]]. == Biodiversidad == E area ta forma parti di e sistema di proteccion marino di Aruba y ta caracterisa pa un ecosistema marino diversifica. E [[Ref di koral|rif di coral]] ta extende te aproximadamente 10 meter di profundidad cu un bahada suave sin "drop-off" abrupto y ta sostene diferente especie di [[koral|coral]]. Den lagunanan chikito rond di e islanan tin veldnan di [[yerba di lama]], incluyendo ''Thalassia testudinum'' ([[Yerba di Caña|yerba di caña]]), ''Halodule wrightii'' y ''Syringodium filiforme''. E vegetacion aki ta esencial pa proteccion di pisca hubenil, stabilisacion di substrato y alimentacion di fauna marino. Investigashonnan a mustra mas ku 100 espesie di piska di rif; total estimá pa Aruba: ±360 espesie == IBA == E área total di e IBA ta 309 hectar (3,09 km²), incluyendo zona marino y di mareo cu ta esencial pa su funcion ecologico. E sitio ta designa como IBA AW003 bou di e protocol internacional di "Important Bird Areas – Dutch Caribbean". {{multiple image | total_width = 240 |direction = horizontal | border = |align = left | image1 =2021-07-10 Thalasseus sandvicensis, St Marys Island, Northumberland 01.jpg | caption1=Sternchi grandi | image2 =Sterna hirundo (adult).jpg | caption2 =Sternchi comun | caption_align = center }} E islanan di rif di Oranjestad ta un di e sitionan di broei mas importante pa parha marino na Aruba. E área ta specialmente importante pa sternchi grandi (''Thalasseus sandvicensis'') y sternchi comun (''Sterna hirundo''). E islanan ta un di e dos sitio prinsipal di neishi pa e subespecie “Cayenne” di sternchi grandi (''Thalasseus sandvicensis eurygnatha'') riba Aruba (hunto cu [[Islanan di rif di bahia di San Nicolas]]). Pa hopi aña aproksimadamente 30% di e poblacion di crio di Aruba ta neishi aki y Aruba en total ta sostene un porcentahe signifikativo di e poblacion mundial di e subespesie aki. Ademas, e parti di lama y costa ta rico den molusco, cu ta forma un fuente di cuminda importante pa parha. ==Maneho y accesibilidad== Acceso na e islanan ta limitá pa protehá e habitat sensitivo di krio di paranan. Akseso ta prinsipalmente pa medio di boto for di Oranjestad Desembarco públiko riba e islanan ta prohibí Solamente personal autorizá òf aktividat guiá ta permití Turismo ta enfoká riba: snorkeling i eksplorashon marino sin disturbá e áreanan di neishi Menasa E área ta enfrentá algun menasa potensial: disturbio humano (spesialmente na periodo di neishi) preshon di turismo i aktividat portuario kambio klimátiko i blanquesimentu di coral degradashon di rif i redukshon di fauna marino Importansia E Oranjestad Reef Islands ta un parti esensial di e red di konservashon di paranan den Karibe Hulandes. Aunke nan tamaño chikí, nan tin un ròl desproporcionámente grandi den: reprodukshon di paranan marino mantenementu di biodiversidat sostenementu di ekosistema marino Protekshon kontinuo di e área ta krusial pa sigurá e supervivensia di espesienan ku ta dependé di e habitat aki. == Mira tambe == * [[Islanan di rif di bahia di San Nicolas]] * [[Parke Marino Aruba]] * [[Important Bird Area den Karibe Hulandes|Important Bird Area den Caribe Hulandes]] {{Appendix}} -------------------- '''Islanan di rif di Oranjestad''' ta un [[Importantsituá den bahia di [[Paardenbaai]] djis na costa west di [[Aruba]], cerca di capital [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]. E islanan di rif ta consisti di santo y islanan di coral riba un base di rif sumergí, ku por varia signifikantemente den tamaño, forma y substrato despues di tormenta y orkan. E area ta cubri un superficie di 9 km² y ta separa for di e liña di costa pa un canal di barco profundo cu ta core pasa e terminal di barco crusero y di carga. Oranjestad Reef Islands ta un Important Bird Area (IBA) situá na costa suidwest di Aruba, den bahia di Paardenbaai, serka di kapital Oranjestad. E área ta rekonosí dor di BirdLife International komo un sitio di gran importansia pa konservashon di paranan marino, spesialmente pa espesienan ku ta usa e islanan komo tereno di krio. E sitio ta designá komo IBA AW003 bou di e protokòl internashonal di Important Bird Areas – Dutch Caribbean. E islanan di rif di Oranjestad ta forma parti di [[Parke Marino Aruba]] y tin e status di reserva marino. E área tambe a wordo designa como un [[Important Bird Area]] door di BirdLife International; specificamente como un tereno di crio pa e sternchi grandi y e sternchi komun.<ref>{{Citeer web|url=http://datazone.birdlife.org/site/factsheet/oranjestad-reef-islands-iba-aruba-(to-netherlands)|titel= Oranjestad Reef Islands|werk= BirdLife Data Zone|uitgever= BirdLife International|datum=|bezochtdatum=19 oktober 2020}}</ref> Por haya cantidad grandi di molusko na e parti di lama di e islanan di rif. Access to the Oranjestad Reef Islands is primarily achieved by boat from Oranjestad harbor, owing to their position adjacent to the main port on Aruba's southwestern coast.[2] Public landings on the islets are prohibited to safeguard critical breeding habitats for seabirds, including Sandwich terns (Thalasseus sandvicensis eurygnatha), with access limited to authorized personnel or guided activities.[1] Guided snorkeling tours operate offshore, allowing visitors to explore surrounding marine environments without impacting the protected land areas.<ref>[https://grokipedia.com/page/oranjestad_reef_islands Oranjestad reef islands], Grokipedia</ref> --- Oranjestad Reef Islands ta un [[Important Bird Area]] pa Aruba bou di e BirdLife protokòl internashonal "Important Bird Areas - Dutch Caribbean" pa áreanan importante di parha den Karibe. E área ta designá komo IBA AW003.<ref name=:"1">{{citeer web|url=https://www.dcnanature.org/wp-content/uploads/2013/01/Dutch-Caribbean-IBAs-131004-MV-NM.pdf|titel= Important Bird Areas in the Dutch Caribbean|publisher=[[Dutch Caribbean Nature Alliance]]}}</ref> E IBA ta na costa zuidwest di Aruba, consistiendo di algun santo y islanan di coral pega cu e haf sentral di Oranjestad i e punta ost di Oranjestad. E área ta signifikante pa krio di sternchi, e parhanan di laman mas numeroso ta e subespesie di Sandwich Tern, e “Cayenne” (''Thalasseus sandvicensis eurygnatha''). E islanan chikitu ta un di e dos sitionan di neishi di Sandwich Tern cu ta presenta riba Aruba.<ref name=:"1"/> The islands host substantial colonies of Cayenne Terns, which represent approximately 30% of Aruba's total breeding population of this subspecies in most years as of assessments up to 2009, with the remaining 70% nesting at the San Nicolas Bay Reef Islands. Surveys up to 2009 indicate that hundreds of pairs typically breed here, contributing to Aruba's overall role in supporting about 20% of the global Cayenne Tern population. -------- The Oranjestad Reef Islands are a small cluster of sand and coral islets located along the southwestern coast of Aruba in the Dutch Caribbean, immediately adjacent to the central harbor of Oranjestad and under the flight path of Queen Beatrix International Airport.<ref name=:"1"/><ref name=:"2"/> Spanning approximately 309 hectares of marine coastal and supratidal habitat at elevations of 0 to 1 meter, these variably sized islets—typically no larger than 0.25 hectares each—serve as critical breeding grounds for seabirds and are recognized as a Key Biodiversity Area (KBA) and Important Bird Area (IBA) under international protocols.<ref name=:"1"/><ref name=:"2">[https://www.keybiodiversityareas.org/site/factsheet/20857 Oranjestad Reef Islands (20857)], keybiodiversityareas.org</ref> The islands are among Aruba's two primary nesting sites for the Cayenne tern (Thalasseus sandvicensis eurygnatha), a subspecies of the Sandwich tern, hosting roughly 30% of the island's breeding population in most years, with the remainder at the San Nicolas Bay Reef Islands.<ref name=:"2"/> Comprising five small sand and coral islets, including Paardenbaai Key, the Oranjestad Reef Islands vary in size and shape, typically no larger than 0.25 hectares each, and are subject to changes due to seasonal storms affecting their sand and boulder substrates.<ref name=:"1"/>[5]<ref name=:"2"/> The total extent of the protected area encompasses 309 hectares (3.09 km²), encompassing the surrounding marine and intertidal zones critical to the islands' ecological integrity.<ref name=:"1"/> == Marine ecosystem == The Oranjestad Reef Islands, part of Aruba's Marine Protected Area system along the leeward coast, feature fringing coral reefs that extend from shallow lagoons to depths of around 10 meters, forming a key component of the island's southern reef system. These reefs, characterized by gently sloping bottoms without steep drop-offs, support a diverse array of coral species. Shallow lagoons surrounding the islands host extensive seagrass beds, covering an estimated 1,044 hectares across Aruba, with native species such as [[Yerba di Caña]] (''Thalassia testudinum''), ''Halodule wrightii'' (shoal grass), and ''Syringodium filiforme'' (manatee grass) dominating the habitat. Biodiversity in these ecosystems is notable, with surveys documenting 135 fish species—part of an estimated 360 total for Aruba's reefs—including over 100 reef-associated taxa such as snappers (Lutjanus apodus), grunts (Haemulon flavolineatum), and surgeonfish (Acanthurus coeruleus). Sponges and mobile invertebrates like lobsters and sea urchins (Diadema antillarum) are present but occur at low densities, reflecting overharvesting pressures, while the overall fish biomass averages 139.7 g/m², dominated by herbivores at 63.6 g/m². Nutrient influx from coastal wind-driven upwelling along the southern Caribbean margin enhances productivity by buffering against bleaching events, though Aruba's reefs experience limited direct upwelling compared to neighboring islands, influencing the prevalence of planktivores and overall community structure. Surrounding waters occasionally host marine turtles, though no nesting has been confirmed on the islets, and the seaward reefs support populations of queen conch (Lobatus gigas), a CITES-protected species.<ref>[https://www.scribd.com/document/686216426/Aruba-Report-Final-1-2 Coral reefs baseline study for Aruba 2019], Carmabi, Corsou</ref>[9][2] {{Appendix}} ------------- {{Imagen anota |image=BNADIGWERBATAARUBA 0006.jpg |image-width=1500 |image-left= -360 |image-top=-575 |width=270 |height=270 |float=left |annotations=<!-- bashi of no, e parameter aki mester ta inclui--> |caption=Mapa di Werbata ta menciona Rooi Congo (1912). }} ----------------- {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais| variante= a | tipo = Bahia | nomber = Commandeursbaai | pais = {{ABW}} }} '''Commandeursbaai''' ta un bahia na costa zuidwest di [[Aruba]], den region di [[Savaneta]]. == Historia == Na parti zuid di Aruba ta keda Commandeursbaai unda prome cu aña 1800 tabatin e poblacion di mas grandi y importante di nos isla. Te na fin di siglo 18, Savaneta tabata e base of stacion di e commandeurnan. Commandeursbaai tin un largura di mas o menos 4 km y 200 pa 300 meter di hanchura, cera parcialmente pa rifnan. Na Commandeursbaai a tuma luga e historia di mas bieu di nos isla unda a bira e porta pa tur barco embarca y desembarca hende, animal y productonan pa medio di e traficacion entre Aruba y tera firme (Sur America).<ref>{{citeer boek|url=https://archive.org/details/BNADIGARUBIANA3117/page/n19/mode/1up?q=monumentenbureau|titel= Historia di Savaneta|auteur=Dolfi Kock|uitgever=UNOCA|jaar=2009}}</ref> Un cas riba sero na Sero Alejandro, caminda Sr. Isaias Arends tabata biba, tabata e orientacion pa nabegante y piscado. Aunke tur e prome habitantenan, esta e Indjan- y Spañonan, a uza e bahia aki, ta te na fin di siglo 18 el a haya su nomber. Tabata den tempo di e Hulandesnan cu e nombernan Commandeurshaven y Commandeursbaai a bira conoci. E commandeurnan a biba originalmente por lo menos un siglo largo den e becindario aki. Commandeursbaai tabata un bahia masha hopi ocupa cu trafico maritimo, pasobra e tabata e centro di piscamento di Aruba unda tur negoshi tabata tuma luga. E barconan tabata hancra pafo di rif y e tripulantenan tabata rema pa tera cu canoa. Durante e periodo Hulandes, su waf tabata esun di mas sigur pa barco. Te hasta e prome bapornan di guera cu tabata bishita Aruba tabata hancra na Commandeursbaai. Nan tabata keda pafo y tabata manda un boto chikito na tera. Despues nan tabata bay Paardenbaai. Na aña 1636, ora e Hulandesnan a conkista nos isla, e commandeur y su hendenan a establece nan mes na Commandeursbaai. Segun mi lista, e prome commandeur cu tabata biba na Commandeursbaai tabata Hendrick Martens cu a goberna na aña 1660. Na aña 1794, comandante Borchard Specht a observa cu tabatin dos cas di cabayista na Commandeursbaai. Segun Specht: "Tur dos ta ruina y ta ocupa pa Jacobus Croesz y Christoffel Kastro". Na aña 1816, na Commandeursbaai ainda tabatin un cas unda cabayista J. M. Jansen tabata biba. E tabata maneha e cura di bestianan di gobierno. {{Appendix}} -------------------- {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais| variante= a | tipo = Bario | nomber = Kustbatterij | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} | border = infobox | perrow = 2 | caption_align = center | image1 = Welcome to the Coastal Battery!.jpg | caption1 = | image2 = Cannon tracks at Coastal Battery, Aruba.jpg | caption2 = | footer = Ruinanan di kustbatterij | footer_align = center }} | area = | poblacion = 1.745 | censo = 2020 | densidad = | pais = {{ABW}} | tipo_division_adm = Region | division_adm = [[Regionnan di Aruba|Savaneta]] | tipo_subdivision_adm = Zona | subdivision_adm = De Bruynewijk | zoom = 13 }} '''Kustbatterij''' ta un zona ku ta forma parti di Juwana Morto na Aruba, den region di San Nicolas Noord. Na 1 di yanüari 2020, e área tabatin un poblashon di 1.188 habitante, di cual 555 muhe i 633 hòmber. Den e zona ta lokalisa e monumento di guera di Kustbatterij. Historia E zona di Kustbatterij a ricibi su nomber durante World War II, ora a konstrui un bateria kostal riba un elevashon den augustus 1940. E lokashon tabata strategiko, siendo un di e puntonan mas haltu den e parti pariba di e isla, ku bista riba e refineria di Lago Oil and Transport Company i riba kosta. E instalashon militar tabata tin komo meta pa defendé e refineria, ku tabata di gran importansia pa e Aliadonan pa motibu di produccion di combustibel di aviashon. Pa e motibu ey, Aruba a bira un meta potensial pa atakenan di submarinonan aleman. E instalashon militar tabata tin komo meta pa defendé e refineria, ku tabata di gran importansia pa e Aliadonan pa motibu di produccion di combustibel di aviashon. Pa e motibu ey, Aruba a bira un meta potensial pa atakenan di submarinonan aleman. E kompleks tabata konsistí di tres posishon di kanon, un puesto di mando i varios edifisionan pa alojamento di soldaatnan. Tambe tabatin fasilidatnan manera un reservorio di awa. Kada posishon di arma tabata monta riba un fundeshi di beton i staal i prepará pa kanonnan ku por a kubri un gran distansia, inkluyendo parti di e isla mes. E bateria nunka no a wòrdu usa den combate, ni sikiera durante e atake di submarinonan aleman riba San Nicolas den febrüari 1942. Na 24 di oktober 1942, Prince Bernhard of the Netherlands a hasi un bishita oficial na e kustbatterij. Despues di guera, e instalashon militar a wòrdu abandoná i e área a wòrdu limpiá parcialmente. Restonan di bunker i posishonnan di arma a keda presente i posteriormente a wòrdu protehá komo patrimonio historiko. Awe, e lugá ta rekonosí komo un monumento di guera (ID 04-003) i ta wòrdu maneha pa Monumentenfonds Aruba. == Descripcion == Kustbatterij ta un zona principalmente residensial, ku desaroyo urbano rond di e sitio historiko. Den e área tin varios caya i bario chikí. E kaminda prinsipal den e zona ta Diamantbergweg, ku ta konektá Juwana Morto ku Rooi Hundo. Otro cayanan inkluí Weg Kustbatterij, Kleine Bergweg i Grote Bergweg. Den Weg Kustbatterij ta situa Colegio Nigel Matthew. Barionan den cercania ta Standardville i Rooi Hundo. == Literatura == * [[Johan Hartog|Hartog, Johan]], [https://archive.org/details/BNA-DIG-HARTOG-KUSTBATTERIJ/page/n4/mode/1up Juwana Morto Kustbatterij Aruba], De Walburg Pers (1987) {{Appendix}} [[:Kategoria:Luga na Aruba]] ----------- '''Kustbatterij''' ta un zona cu ta forma parti di [[Juwana Morto]] na Aruba, den [[Regionnan di Aruba|region di San Nicolas Noord]]. Dia 1 di januari 2020, e area aki tabatin un poblacion di 1.188 habitante, dividi entre 555 muhe y 633 homber. Den e zona ta localisa un monumento di guera. == Historia == E zona di Kustbatterij a ricibi su nomber durante e [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]] ora a construi un kustbatterij riba un elevacion na augustus 1940. Op Juana Morto, het hoogste punt van het oostelijk deel van het eiland, werd een kustbatterij gebouwd met uitzicht over de raffinaderij en over de Noord- en Westkust. * De kustbatterij is een erkend oorlogsmonument (ID 04-003). Cañonnan pisa tabata staciona aki pa defende e refineria di Lago. Despues di guera, e área a wòrdu limpia, lagando atras e luganan di arma y bunkernan, ku awor a wòrdu deklará un monumento protehá. * Op 24 october 1942 bracht Prins Bernhard een bezichtigingsbezoek aan de kustbatterij.<ref>Naar Aruba.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 22-10-1942, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 28-05-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010987278:mpeg21:p002</ref> * het bouwen van een onderofficiersverblijf bij de kustbatterij op Aruba<ref>Advertentie Aanbesteding. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 01-03-1944, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 28-05-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010403042:mpeg21:p002</ref> * Aan de N.V. Bouwmaatschappij Aruba is de gunning verleend van de bouw van een betonnen waterreservoir op St. Nicolaas nabij de kustbatterij.<ref>ARUBA AANBESTEDING.. "Amigoe di Curacao". Willemstad, 24-11-1948. Geraadpleegd op Delpher op 28-05-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000210652:mpeg21:p002</ref> * Op 17 mei 1940 werd proefgeschoten, in augustus 1940 kwam de kustbatterij Juwana Morto gereed voor direct vuur, in augustus 1941 ook voor nachtelijke actie. De Kustbatterij van Juwana Morto is nimmer in actie geweest, ook niet bij de directe aanval van de Duitsers op de raffinaderij in de nacht van 15 op 16 februari 1942, toen enige tankschepen verloren gingen.<ref>{{citeer web|auteur= [[Johan Hartog]]| titel=Batterijen beschermden de eilanden gedurende Tweede Wereldoorlog|werk=[[Amigoe]]|datum=1990-08-25|bezochtdatum=2026-05-28|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641593:mpeg21:p020}}</ref> Kada un di e tres posishonnan di arma tabata para riba fundeshi di staal i beton. Kada un tabata montá pa un kañon di kaliber 19.2 ku por a drai 360 grado, ku un alkanse di 18.5 kilometer. Oranjestad y su haf tabata den alcance tambe. E cañonnan a haya e nombernan Betsy, Jopie y Beppie door di e soldaatnan, miembronan di Ehercito Boluntario Aruba. E bateria kostal di Juwana Morto nunka no a tira un tiru pa defendé e área, ni sikiera ora ku haf di San Nicolas i Refineria di Lago a wòrdu ataká pa un U-boat aleman na febrüari di 1942. Tankeronan di lago a wòrdu sendé na kandela, kousando huma i kandela pa stroba e bista for di e puesto di mando.<ref>[https://monumentenfondsaruba.org/juwana-morto-coastal-battery-1940/ Juwana Morto Coastal Battery * 1940], [[Monumentenfonds Aruba|SMFA]]</ref> hartog: Mken koos deze plaats vanwege het uitzicht naar twee zijden. En ook als besefte men dat de munitiemagazijnen e.d. in de rotsgrond uitgehouwen moesten worden, de kustbatterij zelf kon men bovengronds bouwen, want van zee u8it viel de kustbatterij toch in het niet bij de van zee uit royaal zichtbare raffinaderij. De batterij lag hoog zodat men over de schoorstenen van de raffinaderij heen kon schieten. Het complex op Aruba, gebouwd in 1940, bestond uit 3 geschutsopstellingen, een commandopost en enkele gebouwen voor onderdak van de kleine 100 mensen die er gelegerd waren. Ook waterreservoir. Een interessant stukje militair erfgoed van Aruba. Aruba speelde een cruciale rol in de Tweede Wereldoorlog vanwege de aanwezigheid van de Lago Raffinaderij, waar de kerosine voor de geallieerden werd geproduceerd. E kustbatterij a wordo construi na augustus 1940. E instalacion militar su obhetivo strategico tabata pa proteha e refineria di petroleo di Lago na San Nicolas cu tabata existi e tempo ey contra atakenan di Alemania durante Segunda Guera Mundial. importancia strategico: debi na e produccion halto di combustibel di aviacion pa e Aliadonan, e refineria di Lago tabata di vital importancia durante Segunda Guera Mundial. Komo resultado, e isla a bira un meta prinsipal pa U-boatnan Aleman. Lugá: E kustbatterij tabata situá riba e punto stratégikamente mas haltu di e parti ost di e isla, den cercania di San Nicolas. Esaki a ofresé un bista perfekto di e refineria i lama. Diseño: E liña defensivo tabata konsistí di un bunker di puesto di mando (commandopostbunker) i tres lugá di arma posishoná espasiá (geschutsemplacementen) cu un distancia di mas o ménos 50 meter for di otro. Restonan: E ruinanan di e post di comando y e cambernan di arma (geschutskamers) ainda por wordo haya awe rond di Weg Kustbatterij na San Nicolas y ta wordo maneha pa [[Monumentenfonds Aruba]]. == Descripcion == Den e zona di Kustbatterij, rond di e ruinanan militar, tin varios caya cu casnan residencial. E area ta wordo cruza pa un caya largo Diamantbergweg, cu ta conecta Juwana Morto cu Rooi Hundo. Otro cayanan conoci ta: Weg Kustbatterij, Kustbatterij, Kleine Bergweg y Grote Bergweg. Na Weg Kustbatterij ta situa un scol secundario, Colegio Nigel Matthew. Barionan den cercania ta: [[Standardville]] y Rooi Hundo. == Literatura == * [[Johan Hartog|Hartog, Johan]], [https://archive.org/details/BNA-DIG-HARTOG-KUSTBATTERIJ/page/n4/mode/1up Juwana Morto Kustbatterij Aruba], De Walburg Pers (1987) {{Appendix}} [[:Kategoria:Luga na Aruba]] ---------------- Kustbatterij (monumento) E Kustbatterij di Juwana Morto ta un monumento di guera situá na Aruba, den e área di Juwana Morto, serka San Nicolas. E ta un resto di un instalashon militar ku a wòrdu konstrui durante Segunda Guera Mundial pa defendé e refineria di petroleo di Lago. E sitio ta oficialmente rekonosí komo monumento di guera (ID 04-003) i ta wòrdu protehá komo parti di patrimonio historiko di Aruba. == Historia == E bateria di artileria a wordo construi na augustus 1940, riba un elevacion strategico den e parti pariba di e isla. E localisacion a wordo skohe pa su bista amplio riba e refineria Lago na [[San Nicolas]] y riba lama, ku tabata di importansia vital pa e Aliadonan durante Segunda Guera Mundial. E refineria di Lago tabata produci gran kantidat di combustibel di aviashon, loke a haci Aruba un punto strategiko i un posible meta pa atakenan di submarinonan aleman. Na 17 di mei 1940, a hasi prueba di tiramentu ku e kanonnan. Na augustus 1940, e bateria tabata kla pa uso den operashonnan di dia, i na augustus 1941 tambe pa operashonnan di anochi. Na 24 di oktober 1942, Prins Bernhard di Hulanda a bishitá e kustbatterij komo parti di un bishita oficial na e isla. A pesar di su importansia militar, e kustbatterij nunka no a wòrdu usa den combate, ni sikiera durante e atake di submarinonan aleman riba e refineria i haf di San Nicolas den febrüari 1942. == Descripcion == E kompleks militar tabata konsistí di: Tres posishon di kanon (geschutsopstellingen) Un bunker di puesto di mando Edifisionan pa alojamento di aproximadamente 100 soldaat Un reservorio di awa i otro fasilidatnan di sosten Kada posishon di arma tabata konstrui riba un fundeshi di beton i staal. E kanonnan tabata di kaliber 19.2 cm, ku por a bira 360 grado i tabatin un alkanse di mas o ménos 18,5 kilometer. Segun testimonio di soldaatnan, e tres kanon a ricibi nòmber informal: Betsy, Jopie i Beppie. E diseño di e bateria a tene kuenta ku e topografia di e terreno. E kanonnan tabata situá asina ku nan por tira por encima di e refineria, aprovechando e alturanan natural di e área. == Despues di guera y estado actual == Despues di 1945, e instalashon militar a wòrdu abandoná. Parti di e área a wòrdu limpiá, pero e strukturanan prinsipal, manera bunker i fundashonnan di kanon, a keda presente. Awendia, e restonan di e kustbatterij ainda por wòrdu mira den e paisahe rond di Weg Kustbatterij. E sitio ta wòrdu maneha i protehá komo patrimonio cultural, i ta forma un testimonio importante di e papel di Aruba durante Segunda Guera Mundial. E monumento ta un di e pokonan strukturanan militar di e periodo aki cu a sobrebibí na e isla. ---------------- {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais| variante= a | tipo = LugaRegion | nomber = Grapefield | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} | border = infobox | perrow = 1/2 | caption_align = center | image1 = Aruba-Regionen.png | caption1 = San Nicolas Noord ta region 7 | image2 = | caption2 = | image3 = | caption3 = }} | area = | poblacion = | censo = 2020 | densidad = | descripcion = | pais = {{ABW}} | zoom = 13 }} Grapefield is een groot onbebouwd gebied gelegen aan de noordwestelijke kust van Aruba tussen San Nicolas en Seroe Colorado. Dit gebied was in de twintigerjaren overgedragen aan de Lago als industrieterrein. • Naam officieel “Costa” – zeedruifbomen • Strand en recreatiegebied zoals veldlopen en kamperen • Een groot deel van het terrein was in concessie bij de Lago ?? als industrieterrein. • Terrein werd gebruikt voor het deponeren van “pitch”, afvalstoffen van de raffinaderij welke tot vernietiging van de natuur leidde. • Afgravingen • Krabbenpopulatie • Opruiming petroleumproducten (milieuvervuiling) == Nationale veldloopkampioenschappen== In de jaren 80-90 werd hier veldloopwedstrijden voor de kampioenschappen gehouden door de Arubaanse Atletiekbond. ==Strandvervuiling== Door olielozing van tankers die varen tussen Aruba en Curacao. --------------------- {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais | variante= a | tipo = Region | nomber = San Nicolas-Noord | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} | border = infobox | perrow = 1/2 | caption_align = center | image1 = Aruba-Regionen.png | caption1 = San Nicolas Noord ta region 7 | image2 = | caption2 = | image3 = | caption3 = }} | area = | poblacion = | censo = 2020 | densidad = | descripcion = | pais = {{ABW}} | zoom = 13 }} '''San Nicolas-Noord''', oficialmente Sint Nicolaas Noord, ta un di e ocho [[Regionnan di Aruba|region]] den cua e [[isla]] di [[Aruba]] ta dividi administrativamente.<ref>{{Citeer web|url=https://cbs.aw/wp/index.php/2020/12/03/gac-geographical-address-classification-2019/|titel=GAC (Geographical Address Classification) 2019 and 2020|bezochtdatum=2025-03-03|datum=2019-06-27|werk=cbs.aw}}</ref> Hunto cu [[San Nicolas Zuid]] e ta constitui e region di San Nicolas, miho conoci como [[pariba di brug]]. E region tin un area di .... [[kilometer kuadrá|km²]] y un poblacion di 9.940 habitante dia prome di januari 2020. E region tin un poblashon di 9.940 (1 di yanüari 2020), loke ta representá 9.2% di e poblashon total di e pais. Muhé Hòmber 4760 5180 == Geografia == E region ta situá den e zona zuidoost di Aruba (region 7 riba mapa), pazuid di ... (region 1), pabou di [[Paradera]] (region 4) y panort di Oranjestad Oost (region 3). San Nicolas-Noord tin e siguiente barionan:<ref>[https://cbs.aw/wp/wp-content/uploads/2024/05/GAC_Officiele-publicatie_2024.pdf Strefy]</ref> * [[Brazil]] * Rooi Congo * Watapana Gezaag * [[Standardville]]/[[Rooi Hundo]] * Kust * [[Juwana Morto]] * San Nicolas-Noord otro {{Appendix}} [[Category:Luga na Aruba]] ------------------ {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais| variante= a | tipo = Region | nomber = San Nicolas-Zuid | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} | border = infobox | perrow = 1/2 | caption_align = center | image1 = Aruba-Regionen.png | caption1 = San Nicolas Zuid ta region 8 | image2 = | caption2 = | image3 = | caption3 = }} | area = | poblacion = | censo = 2020 | densidad = | descripcion = | pais = {{ABW}} | zoom = 13 }} '''San Nicolas-Zuid''', oficialmente Sint Nicolaas Noord, ta un di e ocho [[Regionnan di Aruba|region]] den cua e [[isla]] di [[Aruba]] ta dividi administrativamente.<ref>{{Citeer web|url=https://cbs.aw/wp/index.php/2020/12/03/gac-geographical-address-classification-2019/|titel=GAC (Geographical Address Classification) 2019 and 2020|bezochtdatum=2025-03-03|datum=2019-06-27|werk=cbs.aw}}</ref> Hunto cu [[San Nicolas Noord]] e ta constitui e region di San Nicolas, miho conoci como [[pariba di brug]]. E region tin un area di .... [[kilometer kuadrá|km²]] y un poblacion di 4.235 habitante dia prome di januari 2020. Sint Nicolaas-Zuid ta un di e ocho regionnan den e parti pariba di e pais autonomo di Aruba, cu ta pertenece na Hulanda, na Sur America. Riba promé di yanüari 2020, e region tabatin 4.235 habitante. Pa loke ta trata poblashon, e ta e region di mas chikitu den e pais. == Geografia == E region ta situá den e zona zuidoost di Aruba (region 7 riba mapa), pazuid di ... (region 1), pabou di [[Paradera]] (region 4) y panort di Oranjestad Oost (region 3). San Nicolas-Zuid tin e siguiente barionan:<ref>[https://cbs.aw/wp/wp-content/uploads/2024/05/GAC_Officiele-publicatie_2024.pdf Strefy]</ref> * [[Zeewijk]] * Pastoor Hendriksstraat * Van de Veen Zeppenfeldstraat * [[The Village]] * Essoville * [[Lago Heights]]/Esso Heights * [[Seroe Colorado]] * San Nicolas-Zuid otro Demografia E region tin un poblashon di 4.235 (1 di yanüari 2020), loke ta representá 3.9% di e poblashon total di e pais. Muhé Hòmber 1943 2292 {{Appendix}} [[Category:Luga na Aruba]] --------------- ==Straatnamen op Aruba (2) – San Nicolas: van Rodgerstraat tot Caya Charlie Brouns Sr.<ref>Evert Bongers, [https://archive.org/details/BNA-DIG-AMIGOE-ARUBA-2021-02-11/page/n3/mode/1up?q=watapana+gezaag Straatnamen op Aruba (2)] Amigoe 11 di februari 2021</ref>== * De Main Street van Sunrise City, de B. van der Veen Zeppenfeldtstraat, is vernoemd naar een op Aruba geboren, maar op Curaçao wonende hoge ambtenaar van begin vorige eeuw. In die tijd waren er nog geen politieke partijen, laat staan een volksvertegenwoordiging. In 1906 werd hij lid van de Koloniale Raad, een soort adviescollege voor de Gouverneur. In die raad kwam hij regelmatig op voor zijn geboorte-eiland. Direct na de Tweede Wereldoorlog duikt zijn naam weer op als hij zitting neemt in de Commissie Ellis, die kwam met een advies voor een eilandenreglement waarin Aruba streefde naar decentralisatie. Kortom, een belangrijke ‘yui di tera’. *De Pastoor Hendrikstraat is – volgens het straatnaambordje – genoemd naar pastoor P.J.T. Hendriks, die in 1929 de parochie San Nicolaas stichtte en de eerste pastoor daar werd. Opvallend is dat zijn naam in de straatnaam voortleeft zonder -s op het eind. *Terug naar het centrum van San Nicolas. Achter de Main Street zijn er smalle straatjes van laag allooi (hanchi’s) die de namen dragen van klassieke schilders als Rembrandt, Vermeer, Frans Hals en Jan Steen. *In de wijk waar de oliewerkers uit de Caribische eilanden kwamen te wonen, The Village, hebben de straten namen zoals Caya Saint Maarten, Caya Saba en Caya Saint Vincent. Dat zegt de mensen in die wijk wat. *Maar het zal niet te verwachten zijn dat bewoners van straten als de Nijhoffstraat, de Hildebrandstraat of de Van Lennepstraat op de Esso Heights beseffen dat hun straat is vernoemd naar een 19e-eeuwse schrijver of dichter. Een betere naamgeving is gehanteerd bij het geven van namen als Flagstaffweg, Mount Scenerystraat en Bottom Hillweg, allemaal heuvels/bergen op de Bovenwinds eilanden. *De Helfrichstraat, die the Village scheidt van de ‘schilderswijk’, is vernoemd naar de gouverneur van de Kolonie Curaçao, precies een eeuw geleden. Deze straat kruist de Nuyensstraat, vernoemd naar Helfrich’s voorganger. De wijk tussen het Joe Laveist Sportpark aan de de Pastoor Hendrikstraat en de Graf von Zinzendorfschool aan de de Bernhardstraat is gevuld met straatnamen van voorvaderen van het geslacht Oranje-Nassau, aangevoerd door stammoeder Juliana van Stolberg, gevolgd door prinsen en stadhouders uit de 16e, 17e en 18e eeuw, zoals Willem de Zwijger, Frederik Hendrik, Maurits, en niet te vergeten Amalia van Solms en Louise de Coligny, om er maar een paar te noemen. De namen van deze straten roepen een heel chique wijk op, maar in werkelijkheid is dat niet het geval. *San Nicolas heeft in een van de buitenwijken ook z’n P.C. Hooftstraat, zonder enige verdere toelichting. Iets verderop is de Dirkszstraat, met op het naambordje de uitleg: D. Dirksz, stamhouder geboren in 1833. Deze straat kruist de Isaac Wagemakerstraat, genoemd naar de belangrijke gezaghebber die Aruba door de Tweede Wereldoorlog leidde. *Opvallende straatnaam in die wijk is Watapana Gezaag. Er werden daar misschien vroeger heel wat van dit soort bomen in stukken gezaagd. Of dat gebeurde één enkele keer en dat heeft geleid tot die naam – wie zal het zeggen. *Net als in ‘Playa’ zien we in San Nicolas veel straten genoemd naar lokale bekend- of beroemdheden. De Main street kruist de Caya Charlie Brouns Sr., naar de stichter van de bar met zijn naam, het bekendste landmark van San Nicolas. Die straat heette oorspronkelijk de Rodgerstraat – naar de Amerikaan die in 1924 de ideale locatie voor de Lago raffinaderij ontdekte. Vervolgens is de Grensweg, grenzend aan het Lago-terrein, omgedoopt tot Caya Captain R. Rodger. De weg die vanaf de kerk van Brazil achter San Nicolas langs loopt, is genoemd naar de lokale ‘Mama di Cultura’ en heet nu Caya Bernadina GrowellKock; zij was schrijfster en muzieklerares en woonde aan deze straat. *De straat in de wijk Lagoville, waaraan het EPB San Nicolas ligt, de vroegere Congoweg, heet nu Caya Jose Geerman, ter ere van de vakbondsleider die in 1977 overleed. Sommige namen op straatnaambordjes roepen vragen op: wie was Doctor Schaepman? Het blijkt een Nederlandse 19-eeuwse theoloog en politicus te zijn geweest. Enige band met ons eiland is niet duidelijk. Maar toch. *In Seroe Colorado, de voormalige Lago Colony, is de 1st Avenue hernoemd naar Henry Coffi, in leven general manager van de Lago, voorzitter van het bestuur van kindertehuis Casa Cuna en luchtvaartdeskundige. Hij overleed eind 2015. Niet elke straat heeft nog een straatnaambord en van sommige is er met moeite eentje te vinden, zoals aan de toch lange en brede Isaac Wagemakerstraat. DOW zou dit eens moeten inventariseren en de lacunes aanvullen. Voor de Adviescommissie Straatnamen van nu is nog veel werk aan de winkel. Enkele suggesties: straatnamen met Arubaanse schrijvers en kunstenaars, van Denis Henriquez tot Padu Lampe. En een Boulevard of Avenida als postume eer voor toerismepionier en oud-gezaghebber Oscar Henriquez. En dan natuurlijk graag met enige uitleg op de naambordjes… Straatnamen op Aruba (2) – San Nicolas: van Rodgerstraat tot Caya Charlie Brouns Sr. Straatnamen in San Nicolas vragen om wat toelichting. Net als in Oranjestad is er een mengelmoes van namen van eeuwenoude schrijvers, schilders, prinsen en stadhouders naast de meer herkenbare namen van Caribische eilanden en plaatselijk bekende Arubanen. {{Appendix}} ----------------- {{Databox}} '''Nomber di caya na Aruba''' ta refleha e historia, cultura y desaroyo social di e isla. Nan ta deriva for di un amplio scala di fuente, incluyendo historia local, [[geografia]], flora y fauna, [[literatura]], ciencia, [[religion]] y politica. Di e manera aki, nombernan di caya ta forma un parti importante di e herencia inmaterial di [[Aruba]]. Un nomber di caya ta un denominacion oficial pa espacio publico, manera caya, avenida, boulevard of plaza. E estudio di nomber di luga ta parti di e disciplina di toponimia. Den practica, nomber di caya ta sirbi como base pa adres y pa sistema di distribucion di post. Na Aruba, adres formal ta consisti di un nomber di caya hunto cu un number di e kavel, sin uzo di un sistema di codigo postal. ==Historia== E sistema di nomber di caya na Aruba a desaroyá gradualmente den [[siglo 19|siglo diesnuebe]] y [[siglo 20|binti]], paralelo cu urbanisacion di [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]] i otro luganan riba e isla. Den e prome fase, hopi caya tabata sin nomber oficial of tabata conoci pa descripcionnan local. Influencia di gobernacion colonial Hulandes a introduci un sistema mas formal di registracion y nombramento. Un ehempel tempran ta e comision di nomber di caya na [[Willemstad]], [[Kòrsou|Corsou]], estableci na 1866, cu a sirbi como modelo pa Aruba.[1] Memey di siglo binti, despues di [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]], a surgi un consenshi pa uza nombernan cu mas relevancia local, reflehando un fortalecemento di identidad Arubano.<ref>{{citeer web|titel=Aruba Straatnamen|werk=[[Amigoe]]|datum=1950-12-05|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-04-29|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010987772:mpeg21:p003}}</ref> == Dunamento di nomber == Na Aruba, e dunamento oficial di nomber na caya ta wordo realisa door di e minister responsabel pa Asuntonan General, riba recomendacion di Comision di Nomber di Caya. E comision consultivo aki ta inclui representante di instancianan manera [[Cuerpo Policial Arubano]] (KPA), Kadaster y Departamento di Obra Publico (DOW).[2] Na final di añanan 1940, a surgi discusion tocante e maneho di dunamento di nomber. A cuminsa duna preferencia na nombernan cu conexion cu e comunidad [[Antias Hulandes|Antiano]], en vez di nombernan internacional poco reconocibel.<ref>{{citeer web|titel=Ingezonden: Straatnamen op Aruba|werk=[[Amigoe]]|datum=1949-10-10|bezochtdatum=2026-04-28|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000212719:mpeg21:p003}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Aruba straatnamen|werk=[[Amigoe]]|datum=1950-12-05|bezochtdatum=2026-04-28|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010987772:mpeg21:p003}}</ref> Un di e prome ehempelnan tabata nomber di figuranan di resistensia, manera [[Boy Ecury]] y [[George Maduro]].[3] E historiado [[Johan Hartog]], prome director di [[Biblioteca Nacional Aruba]] (BNA), a presidi e comision den siglo binti. Bou di su liderazgo, nombernan a wordo selecta for di historia local y naturalesa, y tambe di personanan.[4] E maneho di dunamento di nomber ta evoluciona continuamente, tomando na cuenta expansion urbano y construccion di cayanan nobo, impulsa pa e desaroyo di Aruba durante e descubrimento di [[oro]], e mineria di guano, e yegada di e refineria di petroleo (Lago), y [[turismo]]. Algun nomber di caya ta di origen indigena, usualmente deriva di e zona unda nan ta situa. Den uzo moderno, hopi nomber di caya ta cuminsa cu termino manera ''Caya'' of ''Avenida'' (reemplasando e [[sufiho]] ''straat'' of ''weg''), of ta termina cu ''Boulevard''. ==Nomber tematico== Den diferente bario na Aruba, nombernan di caya ta sigui un tema specifico, loke ta contribui na identidad di e area: *Den Klip tin caya nombra pa escritor y compositor internacional. *Den [[Dakota (Aruba)|Dakota]], nombernan ta deriva di fruta y produkto agricola. *Den Companashi, nombernan ta basa riba cientifico y investigado. *Den Ponton, nan ta referi na mata y elemento di naturalesa local.[6] E sistema tematico ta facilita orientacion y ta duna caracter propio na cada bario. ==Reconocimento social== Hopi caya na Aruba ta nombra pa personanan cu a contribui na sociedad, manera politico, lider social, deportista, artista y religioso. Generalmente, e honor aki ta wordo otorga di manera postumo. E camindanan principal di Aruba ta generalmente nombra pa figuranan influyente. Entre nan tin ''Juan E. Irausquin Boulevard'' y ''Henny Eman Boulevard'', ku ta refleha e desaroyo economico y turistico di e isla den siglo binti.[7] Otro ehempelnan ta ''Avenida Nelson Orlando Oduber''[5], ''Watty Vos Boulevard''<ref>[https://antilliaansdagblad.com/articulo/aruba/20386-watty-vos-blvd-aruba-in-gebruik Watty Vos Boulevard Aruba in gebruik], [[Antilliaans Dagblad]] (6 di november 2019)</ref> y [[Caya G.F. (Betico) Croes]], nombra pa [[Betico Croes|Gilberto François Betico) Croes]], considerá como un figura clave den historia politico di Aruba. {{Appendix}} ==Referensia == * Frank, Vivienno L. 2019. ''Aruba en een keuze uit haar toponiemen.'' ISBN:978-0-359-65900-5 * Hartog, J. Aruba: Past and Present. Oranjestad: De Wit Stores. * Gobierno di Aruba – reglamentonan di nombramento di caya. * Croes, F. Historia di resistencia Antiano den Guera Mundial II. * Hartog, J. Geschiedenis van Aruba. * Alofs, L. & Merkies, H. Ken ta Arubiano? * Kadaster Aruba – registro di nomber di caya. * Ministerie di Infrastructura Aruba – dokumentonan di planifikashon urbano. [[:Kategoria:Geografia di Aruba]] <ref>{{Cite web |title=Kadaster Aruba |url=https://www.kadaster.aw |publisher=Kadaster Aruba |access-date=2026-04-27}}</ref> Example (book): <ref>{{Cite book |last=Hartog |first=Johan |title=Aruba: Past and Present |publisher -------------------- '''Nomber di caya na Aruba''' ta refleha e historia, cultura, y desaroyo social di e isla. Nan ta bin di un scala amplio di disciplina, entre otro historia di Aruba, geografia, flora y fauna, literatura, ciencia, religion y politica. Nomber di caya pues ta un parti importante di herencia inmaterial di Aruba. Un nomber di caya ta referí na un nòmber ku ta wòrdu usá pa designá espasio públiko, manera kaya, avenida, kaminda, plaza y becindario. E teoria di nòmber di kaya òf lugá ta un rama di toponimia. Un nòmber di kaya ta sirbi komo un guia i ta forma adrès, i ta wòrdu usá den hopi pais pa dirigí pòst. Nombernan di caya na Aruba hopi biaha ta un mescla di referencia na Papiamento, Hulandes y historia: hunto cu un number e ta forma un adres formal pero sin un sistema di codigo postal. == Dunamento di nomber == E nombramento oficial di cayanan na Aruba ta wordo haci door di Minister di Asuntonan General, riba recomendacion di e Comision di Nomber di Caya. E comision aki tradicionalmente ta consisti di representantenan di entre otro [[Cuerpo Policial Arubano]] (KPA), Kadaster, y Departamento di Obra Publico (DOW). Un comision similar pa e nomber di caya di [[Willemstad]] tabata existi na [[Kòrsou|Corsou]] caba for di aña 1866. Na fin di añanan 1940, a surgi un diskushon tocante e maneho cu dunamento di nòmber di caya. Kontrali na e hopi nòmbernan di kaya deskonosí, manera esnan di inventornan mundialmente famoso, a kuminsá duna preferensia na nòmbernan di kaya ku tabata papia ku e poblashon lokal.[1][2] E promé nòmbernan rekonosibel tabata esnan di bringadónan di resistensia Antiano: Boy Ecury (Boy Ecuryplein) i George Maduro (George Madurostraat).[3] Historiadó Johan Hartog, e promé direktor di Biblioteka Públiko di Aruba, tabata presidi e Komishon di Nòmber di Kaya di Aruba den siglo binti.[4] Bou di su liderazgo, nòmbernan tabata wòrdu selektá for di historia lokal i naturalesa, pero individuonan tambe tabata wòrdu konsiderá, normalmente póstumo. E decision final a keda na Conseho Ehecutivo di Aruba. Ekspanshon urbano den futuro i konstrukshon di kayanan nobo tambe ta wòrdu tumá na kuenta ora di skohe nòmber, loke ta nifiká ku e polítika di nòmber di kaya ta evolucionando konstantemente. Ku tempu, e terminologia tambe a kambia: nòmbernan di kaya nobo awor hopi bia ta kuminsá ku Caya, Boulevard, òf Avenida. ---------- revision '''Straatnamen van Aruba''' weerspiegelen de geschiedenis, cultuur en maatschappelijke ontwikkeling van het eiland. Zij zijn afkomstig uit uiteenlopende domeinen, waaronder de Arubaanse geschiedenis, aardrijkskunde, flora en fauna, literatuur, wetenschap, religie en politiek. De naamgeving van straten vormt daarmee een belangrijk onderdeel van het immaterieel erfgoed van Aruba. Un nomber di caya ta referi na un nomber cu ta wordo uza pa designá espacio publico, manera caya, avenida, kaminda, plaza y becindario. E teoria di nomber di caya of di luga ta un rama di toponimia. Un nomber di caya ta sirbi como un guia y ta forma adres, y ta wòrdu uza den hopi pais pa dirigi post. Nombernan di caya na Aruba hopi biaha ta un mescla di referencianan na Papiamento, Hulandes y historia: hunto cu un number e ta forma un adres formal pero sin sistema di codigo postal. == Naamgeving en beleid == De officiële naamgeving van straten op Aruba gebeurt door de minister van Algemene Zaken, op voordracht van de Straatnamencommissie. Deze commissie bestaat traditioneel uit vertegenwoordigers van onder meer de politie, het kadaster en de Directie Openbare Werken (DOW). Een vergelijkbare commissie bestond reeds in 1866 op Curaçao voor de straatnamen van Willemstad. Eind jaren 1940 ontstond er discussie over het straatnamenbeleid. In afwijking van de vele onbekende straatnamen, zoals bijvoorbeeld namen van wereldberoemde uitvinders, begon men de voorkeur te geven aan straatnamen die tot de bevolking spreken.<ref>ingezonden buiten verantwoordelijkheid der Redactie STRAATNAMEN OP ARUBA.. "Amigoe di Curacao". Willemstad, 10-10-1949. Geraadpleegd op Delpher op 10-02-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000212719:mpeg21:p003</ref><ref>ARUBA STRAATNAMEN.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 05-12-1950, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 10-02-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010987772:mpeg21:p003</ref> De eerste herkenbare namen werden die van de Antilliaanse verzetstrijders: Boy Ecury (Boy Ecuryplein) en George Maduro (George Madurostraat).<ref>ARUBA NAAR ARUBA.. "Amigoe di Curacao". Willemstad, 24-10-1949. Geraadpleegd op Delpher op 10-02-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000212731:mpeg21:p003</ref> Historicus Johan Hartog, Aruba’s eerste directeur van de Openbare Bibliotheek, was in de twintigste eeuw voorzitter van de Arubaanse straatnamencommissie.<ref>Dr.Johan Hartog; wat hij begon liet hij niet los. "Amigoe". Curaçao, 29-09-1990, p. 4. Geraadpleegd op Delpher op 10-02-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642192:mpeg21:p020</ref> Onder zijn leiding werden namen geselecteerd uit de lokale geschiedenis en natuur, maar ook personen kwamen in aanmerking, meestal postuum. De uiteindelijke besluitvorming lag bij het Bestuurscollege van Aruba. Bij de naamgeving wordt tevens rekening gehouden met toekomstige stadsuitbreidingen en de aanleg van nieuwe straten, waardoor het straatnamenbeleid voortdurend in ontwikkeling is. In de loop van de tijd veranderde ook de terminologie: nieuwe straatnamen beginnen tegenwoordig vaak met Caya, Boulevard of Avenida. == Straatnamen en maatschappelijke erkenning == Veel straatnamen op Aruba zijn gewijd aan verdienstelijke burgers, geestelijken, sporters en politici. Deze eer wordt doorgaans postuum verleend. Een bekend voorbeeld is Gilberto François (Betico) Croes, die als ‘Libertador’ van Aruba wordt beschouwd. De voormalige Nassaustraat, de hoofdstraat van Oranjestad, werd hernoemd tot Caya G. F. (Betico) Croes. Ook andere prominente figuren zijn in het straatbeeld vereeuwigd. Zo werd in 1950 de weg langs het Wilhelminasportpark vernoemd naar J. Helenus Ferguson, gezaghebber in de negentiende eeuw en bekend vanwege zijn rol in de aloëcultuur. Deze weg draagt tegenwoordig de naam Avenida.[[File:Aad Stolwijk, Hooiberg; Fergusonstraat; Avenida Milio Croes; Dakota, ANA-DIG-COL-STOLWIJK-LUCHTF-VEL-563-11, Archivo Nacional Aruba.jpg|thumb|Bista aereo di Avenida Milio Croes (antes Fergusonstraat) rechtsonder (1974).]] Ook andere prominente figuren zijn in het straatbeeld vereeuwigd, al blijkt deze eer niet altijd permanent. Zo werd in 1950 de weg langs het Wilhelminastadion vernoemd naar J. Helenus Ferguson, gezaghebber in de negentiende eeuw en bekend vanwege zijn rol in de aloëcultuur. Deze straat werd in 2004 hernoemd tot Avenida Milio Croes, naar de Milio Croes (1922-2013), voorzitter van SAC en jarenlang bijgedragen aan Aruba Carnaval. Een uitzondering op de regel van postume vernoeming is Nelson Orlando Oduber, voormalig minister-president van Aruba, naar wie de Avenida Nelson Orlando Oduber werd genoemd, ter vervanging van de Sasakiweg. == Thematische straatnaamgeving per wijk == In verschillende wijken op Aruba zijn straatnamen thematisch geordend, wat bijdraagt aan het karakter en prestige van deze buurten. In Oranjestad en omgeving zijn talrijke straten vernoemd naar literaire figuren, zoals Vondel, Herman Gorter, Constantijn Huygens, Jacob Cats en Guido Gezelle, aangevuld met internationale schrijvers als Shakespeare, Victor Hugo, Lord Byron en Alfred de Musset. Nabij Playa komen daarnaast straten voor die zijn vernoemd naar klassieke componisten, waaronder Bach, Schubert en Brahms, evenals leden van het Nederlandse koningshuis. De volkswijk Dakota kent straatnamen ontleend aan vruchten en landbouwproducten, zoals Patiastraat, Dadelstraat, Druivenstraat en Pindastraat. De oorspronkelijke Rondweg van Dakota werd in 1991 vernoemd naar oud-minister en voetballer Guillermo Trinidad, en later hernoemd tot Caya Papa Juan Pablo II. In Companashi, nabij de Kamerlingh Onnesstraat, overheersen namen van natuurwetenschappers zoals Edison, Pascal, Celsius en Fahrenheit. Ook de lokale gemeenschap wordt er weerspiegeld, met onder meer Caya Gilberto Toppenberg. De wijk Ponton bevat straatnamen ontleend aan inheemse plantensoorten, zoals Scopet, Breba, Katuna en Barba di Yoncuman. Het voormalige Eagle Colony kent straatnamen die verwijzen naar Europese landen. == Religie, sport en politiek == Religieuze orden hebben eveneens hun plaats in de Arubaanse straatnaamgeving. Zo zijn straten genoemd naar leden van de Frères de la Salle en de Dominicanessen, waaronder Caya Frère Alexius in Madiki en Caya Soeur Dorothea in Bushiri. Sporters en sportpioniers worden eveneens herdacht, zoals George Maduro, Boes Orman en Wichie de Palm. In Rancho is de Avenida Alo Tromp vernoemd naar een jonge AVP-aanhanger die in 1983 tijdens verkiezingsonrust om het leven kwam. == Hoofdwegen en boulevards == De belangrijkste verkeersaders van Aruba, tussen Oranjestad en Arashi, zijn vernoemd naar invloedrijke figuren uit de twintigste eeuw. De Lloyd G. Smith Boulevard herdenkt de directeur van de Lago-raffinaderij tijdens de Tweede Wereldoorlog, terwijl de Juan E. Irausquin Boulevard verwijst naar een pionier van het Arubaanse toerisme. Ook politicus Edgar ‘Watty’ Vos werd op deze wijze geëerd. --------- '''Straatnamen''' zijn er op Aruba in alle soorten, maar meestal van historische, aardrijkskundige, biologische, literaire of wetenschappelijke oorsprong. De namen worden door de Adviescommissie Straatnamen uitgezocht en aan de overheid voorgesteld. Een zelfde commissie werd op Curaçao al in 1866 benoemd voor straatnamen in Willemstad. Dr. Johan Hartog, historicus en Aruba’s eerste directeur van de Openbare Bibliotheek, vertelt dat hij vanwege zijn functie het voorzitterschap van de straatnamencommissie mocht vervullen, samen met vertegenwoordigers van de politie, het kadaster en openbare werken (DOW) etc. Er werden namen uit de Arubaanse geschiedenis en uit de natuur gekozen en voorgesteld aan het Bestuurscollege dat verder besliste, maar ook namen van overledenen kwamen in aanmerking. Tegenwoordig beginnen nieuwe straatnamen met Caya, Boulevard of zelfs Avenida. Verdienstelijke burgers of geestelijken, sporters of politici – al dan niet van onbesproken naam en faam, verbonden aan een regerende politieke partij – mogen zich, meestal postuum, erin verheugen om in een strook asfalt voort te leven. Aruba’s ‘Libertador’ Betico Croes is daar een voorbeeld van: Nassaustraat, de Mainstreet van Oranjestad, werd Caya G. F. (Betico) Croes. In 1950 werd de weg langs het ‘Wilhelminasportpark’ vernoemd naar J. Helenus Ferguson, gezaghebber in de 19e eeuw, die bekend werd vanwege zijn rol bij van het verbouwen van aloë. Inmiddels is die weg tot Avenida hernoemd. In 1966 merkte gedeputeerde Oscar Henriquez bij de behandeling van de eilandsbegroting op dat het voor de commissie niet makkelijk was om namen te vinden voor de straten in de vele nieuwe woonwijken. “De nieuwe straten moeten namen krijgen die meer tot de bevolking spreken”. Dat blijkt echter niet in alle gevallen nageleefd te zijn. Laten we eerst stellen dat het cachet van bepaalde wijken wordt onderstreept door de namen van de straten. Als je Oranjestad vanaf de airport binnenrijdt, kan je rechts afslaan naar de Vondellaan, vernoemd naar Neerlands grootste schrijver, onder meer bekend van het toneelstuk ‘Gijsbrecht van Amstel’. Hij leefde in de 17e eeuw. De wijk die grenst aan de Vondellaan, Mon Plaisir, bestaat uit huizen, bewoond door mensen die vertrouwd zijn met hun literaire klassiekers, vandaar dat er nog enkele straten klinkende namen hebben als Herman Gorter, Constantijn Huygen, Jacob Cats en Guido Gezelle. Wie kent hen niet… Voor de afwisseling worden er nog wat Engelse en Franse literaire reuzen op de naambordjes geplakt, zoals Shakespeare, Victor Hugo, Byron (Lord) en Alfred de Musset, allemaal bekend van de middelbare schooltijd. Trouwens, iets verder naar het Lagoen in Playa raken we in het goede gezelschap van klassieke componisten als Bach, Schubert en Brahms, waarna we tenslotte leden van de koninklijke familie tegenkomen, Juliana, Beatrix, Irene, Margriet en Maria-Christina. Voor een straat vernoemd naar de vader van deze prinsessen, moeten wij naar San Nicolas, daar vinden wij de Bernhardstraat. Plaatselijke helden zoals George Maduro en plantagehouder Bazin leven ook in straatnamen verder. In de aan de voornoemde Fergusonstraat grenzende volkswijk Dakota wordt het vruchten plukken in de Patiastraat, Dadelstraat, Druivenstraat en Pindastraat; die hebben geen nadere uitleg nodig. Trouwens, rond het oudste deel van Dakota werd een rondweg aangelegd, domweg Rondweg genaamd. In 1991 werd die vernoemd naar oud-minister Guillermo Trinidad, een voetballer afkomstig uit Dakota. Meer recentelijk kwam er een naamswijziging, het heet nu Caya Papa Juan Pablo II. Tja, de kerk wil ook wat. Wat dat betreft: er werden ook namen van bekende frères de la Salle en zusters Dominicanessen uitgezocht voor nieuwe straten in andere delen van de stad. Zo kwam er in Madiki de Caya Frère Alexius en in Bushiri de Caya Soeur Dorothea, beiden omringd door een hele reeks verdienstelijke collega’s. De wijk Companashi, grenzend aan de Kamerling Onnesstraat, vernoemd naar een 19e eeuwse natuurkundige, is gevuld met internationale grote namen op dat gebied zoals Edison, Pascal en natuurlijk Celsius en Fahrenheit. Gilberto Toppenberg, meer dan verdienstelijke inwoner van die wijk, heeft daar nu ook zijn Caya gekregen. Dan komen we in Ponton, via de voormalige Boerhaavestraat, nu Caya Ernesto O. Petronia, en bevinden we ons midden in straten met namen uit de plaatselijke plantenwereld: Scopet, Breba, Katuna en niet te vergeten de Barba di Yoncuman. De wijk die vroeger als Eagle Colony werd aangeduid, heeft de namen van Europese landen in de straatnaam, zoals Frankrijk, Schotland en zo meer. Een deel van de Arendstraat, waar hij aan woont, is vernoemd naar voetbalpionier Boes Orman. De rotonde aan het eind van de Belgiëstraat draagt de naam van Wichie de Palm, oprichter van het bedrijf met touringbussen, niet ver van deze rotonde. In de wijk Rancho is een straat vernoemd naar een jeugdige aanhanger van de AVP die in 1983 bij een schermutseling in verkiezingstijd het leven verloor: de Avenida Alo Tromp. In deze voormalige visserswijk valt het op dat straatnamen die de bewoners iets zeggen zoals de Ranchostraat en Visstraat, worden onderbroken door straten die namen dragen als Johan de Wittstraat en Oldenbarneveldstraat. Eenzelfde contrast is te vinden in San Nicolas, daarover later meer. De voornaamste verkeersaders van het eiland, tussen Oranjestad en Arashi zijn vernoemd naar de directeur van de Lago tijdens de oorlog, Lloyd G. Smith en de pionier van ons toerisme, Juan E. Irausquin. Hun namen zijn aan een Boulevard verbonden. Die eer had ook AVP politicus Edgar ‘Watty’ Vos. Volgens de richtlijnen allemaal postuum geëerd. De enige uitzondering daarop is tot nu toe: Nelson Orlando Oduber, voormalig Minister-President, wiens Avenida de naam Sasakiweg heeft vervangen. Het is nog even wennen...<ref>Evert Bongers, [https://www.facebook.com/groups/2690464017950676/posts/3028876380776103/ Straatnamen op Aruba], facebook Historia di Aruba</ref> {{Appendix}} ------------------- {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais | variante = a | tipo= Bario | name = Essoville | imagen = Aad Stolwijk, San Nicolas; San Nicolaas; Graf Von Zinzendorf school; Staringstraat; Kong Ming Supermarktet; Pastoor Hendrikstraat, ANA-DIG-COL-STOLWIJK-LUCHTF-VEL-537-10, Archivo Nacional Aruba.jpg | tipo_division_adm = Region | division_adm = [[Regionnan di Aruba|San Nicolas Zuid]] | tipo_subdivision_adm = Zona | subdivision_adm = <!-- Historia --> | funda = <!--Fecha di fundacion --> | fundado = <!-- Geografia --> | area = 0.2861<ref>https://www.citypopulation.de/en/aruba/admin/san_nicolas_zuid/885__essoville/</ref> | poblacion = 971 | gentilisio = | censo = 2020 }} '''Essoville''' ta un bario y zona (zona) den e region di Sint Nicolaas-Zuid den e parti zuid di e pais autonomo di Aruba, perteneciente na Hulanda, na Sur America. Riba promé di yanüari 2020, e tabatin un poblashon di 971. E ta e zona di mas grandi den e region. * woonhuizen waren eerst enkel genummerd terwijl beginjaren 60 hieraan namen van rivieren werd toegekend. Essoville is een woonwijk in het oosten van San Nicolas en omvat de woonstraten; Vuykestekestraat Coloradostraat Orinocostraat Missouristraat Amazonestraat Mississippistraat Deze woonwijk werd gesticht door "Home Building Foundation", een stichting opgericht en gefinancierd door de Lago. De huizen werden aan werknemers van de Lago verkocht.<ref>Vivienno Frank. 2019. Essoville. Den:''Aruba en een keuze uit haar toponiemen.'' ISBN:978-0-359-65900-5, pag. 105.</ref> Allereerst is gedacht aan de overdracht hiervan aan de Home Building Foundation, Zoals het zich thans laat aanzien, zou een dergelijke overdracht het meest aan de technische en wettelijke vereisten tegemoet komen. De huizen zouden dan door de Foundation aan de tegenwoordige bewoners worden verkocht op dezelfde wijze zoals dit na de oorlog met de Essoville-huizen geschiedde Deze bewoners zouden dan het eerst voor de aankoop dezer woningen, die zij momenteel huren, in aanmerking komen.<ref>Lago overweegt eigendoms overdracht Lago Heights huizen. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 01-06-1953, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 13-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010988047:mpeg21:p002</ref> * woonhuizen waren eerst enkel genummerd terwijl beginjaren 60 hieraan namen van rivieren werd toegekend. * vergeleken met andere barios waren de kavel klein met daarop mini-woninkjes. Te St. Nicolaas is door de recente bouw van 70 arbeiderswoningen de (z.g. „Essoville") door de Lago Oil 6 Transport Cy Ltd. de volkshuisvesting belangrijk verbeterd.<ref>Woningtoestand op Aruba.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 18-06-1942, p. 4. Geraadpleegd op Delpher op 13-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010987172:mpeg21:p004</ref> * in de wijk is gevestigd een rumshop en een pompstation, dat in 1952 in bedrijf ging. * wijk grenst aan de Graaf van Zinnendorfschool, gelegen aan de [[Bernhardstraat]]. == Historia == Buiten de Colony verrezen woonwijken voor het lokale personeel, voor elke laag van de hierarchie een aparte wijk. In 1937 werd begonnen met Lago Heights, 150 huizen. In 1939 [[Essoville]] met 75 bungalows om te beginnen. In 1947 werd begonnen met sociale woningbouw in [[Lagoville]]: de arbeiders werden in de gelegenheid gesteld door een spaarregeling op den duur eigenaar te worden van de huizen. En afgezien van de door Lago neergezette wijken was er in het centrum van wat later San Nicolas zou gaan heten ook een wijk van in de haast opgebouwde huizen in de stijl die ook op de Engelstalige Caribische eilanden te vinden is: [[The Village]].<ref>{{citeer web|url=http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=28&Itemid=42|titel=De Lago en de Eagle: de olieindustrie op Aruba|werk=historiadiaruba.aw|datum= |bezochtdatum=2024-09-03|archiefurl=https://web.archive.org/web/20210812112631/http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=28&Itemid=42|archiefdatum=2021-08-12|dodeurl=nee}}</ref> Divishon Atministrativo E zona ta konsistí di un lokalidat:[2] Essoville Demografia E zona tin un poblashon di 971 (1 di yanüari 2020). {{Appendix}} [[:Kategoria:Luga na Aruba]] --------------- {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais | variante = a | tipo= Bario | name = Esso Heights | tipo_division_adm = Region | division_adm = [[Regionnan di Aruba|San Nicolas Zuid]] | tipo_subdivision_adm = Zona | subdivision_adm = }} '''Esso Heights''' ta un bario den e zona di Lago/Esso Heights, den e region di Sint Nicolaas-Zuid den e parti zuidoost di Aruba.[1] == Historia == Buiten de Colony verrezen woonwijken voor het lokale personeel, voor elke laag van de hierarchie een aparte wijk. In 1937 werd begonnen met Lago Heights, 150 huizen. In 1939 [[Essoville]] met 75 bungalows om te beginnen. In 1947 werd begonnen met sociale woningbouw in [[Lagoville]]: de arbeiders werden in de gelegenheid gesteld door een spaarregeling op den duur eigenaar te worden van de huizen. En afgezien van de door Lago neergezette wijken was er in het centrum van wat later San Nicolas zou gaan heten ook een wijk van in de haast opgebouwde huizen in de stijl die ook op de Engelstalige Caribische eilanden te vinden is: [[The Village]].<ref>{{citeer web|url=http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=28&Itemid=42|titel=De Lago en de Eagle: de olieindustrie op Aruba|werk=historiadiaruba.aw|datum= |bezochtdatum=2024-09-03|archiefurl=https://web.archive.org/web/20210812112631/http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=28&Itemid=42|archiefdatum=2021-08-12|dodeurl=nee}}</ref> {{Appendix}} [[:Kategoria:Luga na Aruba]] ------------------ == Lago Colony == {{Variante|a}} {{infobox luga den pais | variante = a | tipo = Bario | nomber = Lago Colony | pais = {{ABW}} }} '''Lago Colony''' tabata un comunidad situa na e extremo oost di e isla di Aruba, cerca di e area conoci actualmente como Seroe Colorado. E stat tabata konsistí di 377 kas,[2] un hospital,[3][4] misa, kas di klup, pista di bowling, i un Skol Merikano, ku promé pa di diesdos klas i aproksimadamente 180 studiante. E poblashon di Lago Colony tabata prinsipalmente di Merka, ounke tabatin un poblashon grandi di Inglatera, Irlanda i Eskosia ku tabata prinsipalmente ofisialnan riba e flota di tankero di lago. Ademas tabatin Hulandes, Danes, Spaño y otro nacionalidadnan representa den e comunidad. E pueblo aki tabata sostené pa un refineria grandi di zeta na mundu, ku e tempu ei tabata propiedat di un supsidiario di Standard Oil di New Jersey, konosí komo Lago Oil and Transport Company. Lago tabatin su komienso na 1924 komo un fasilidat di trans-shipping pa zeta krudo ekstraí pa Lago Petroleum Corporation ku ta operá na Lago Maracaibo. E crudo a wordo transporta pa Aruba den barconan di fondo plat, cu ta poco profundo, barconan tanker, conoci como lake tankers. E trans-envio aki di e zeta krudo a sigui te na 1928 ora ku a konstruí un refineria i e zeta krudo Venezolano a wòrdu refiná riba e isla i enviá tur kaminda na mundu komo produktonan petrolero kaba. == Baby beach == Den añanan 1950, e Aruba Esso Club a wòrdu konstruí na Baby Beach man made lagoon.[5] E klup a inkluí un restorant, pista di baile i un stadion di beisbòl. Den e lagun, tabatin un waf i baranka chikitu (di kua un ta para ainda). E refineria a opera te cu 1985 ora cu el a wordo cera. E refineria, cu awor ta propiedad di Valero Energy Corporation, despues a wordo cumpra, habri bek, despues cera atrobe; na desèmber 2010, Valero a anunsiá ku e refineria ta habri bèk.[6] Te cu 2012, a keda solamente algun cas di ex-Colonia di Lago. Esnan cu a resta a wordo entrega na Gobierno di Aruba of a wordo bendi na personanan individual. Awendia, e Esso Club ta solamente un edifisio grandi i bandoná ku un negoshi, un tienda di buseo, ku ta den operashon ainda. ===NOTES=== Lago Colony waar de expat werknemers van de Lago Oil and Transport Co. en hun families als huurders gehuisvest waren in de periode van 1930 tot 1985, toen de Lago Oil and Transport Co. haar bedrijfsvoering in Aruba staakte. Clubhuis, kerk, scholen, sportfaciliteiten De uitbreiding bleef gestaag doorgaan, zo ook de bouw van woonwijken: het uit Amerika aangetrokken management werd gehuisvest in de zgn. Colony , een van de rest van het eiland afgescheiden woongemeenschap waar alleen bevoegden zoals de bewoners van de bungalows, toegang tot hadden. Ook een eigen ziekenhuis, voorzien van de modernste outillage, maakte daar deel van uit. Het had zijn eigen politiekorps, zijn eigen protestante kerk en een Amerikaanse school. Buiten de Colony verrezen woonwijken voor het lokale personeel, voor elke laag van de hierarchie een aparte wijk. In 1937 werd begonnen met Lago Heights, 150 huizen. In 1939 Essoville met 75 bungalows om te beginnen. In 1947 werd begonnen met sociale woningbouw in Lagoville: de arbeiders werden in de gelegenheid gesteld door een spaarregeling op den duur eigenaar te worden van de huizen. En afgezien van de door Lago neergezette wijken was er in het centrum van wat later San Nicolas zou gaan heten ook een wijk van in de haast opgebouwde huizen in de stijl die ook op de Engelstalige Caribische eilanden te vinden is: The Village. En/wiki Lago Colony was een gemeenschap gelegen aan de oostkant van het eiland Aruba , in het gebied dat momenteel bekend staat als Seroe Colorado. Deze stad bestond uit ongeveer 700 huizen, een ziekenhuis, een clubhuis, een bowlingbaan en een Amerikaanse school, met eerste tot twaalfde klassen en ongeveer 180 studenten. De bevolking van Lago Colony was voornamelijk afkomstig uit de Verenigde Staten, hoewel er een grote populatie bestond uit Engeland, Ierland en Schotland, die voornamelijk officieren waren van de tankervloot . Daarnaast waren er Nederlandse, Deense, Spaanse en andere nationaliteiten vertegenwoordigd in de gemeenschap. Deze stad werd gesteund door een grote olieraffinaderij in de wereld, die op dat moment eigendom was van een dochteronderneming vanStandaardolie van New Jersey , bekend als Lago Oil and Transport Company . Lago begon in 1924 als een trans-shipping faciliteit voor ruwe olie gewonnen door de Lago Petroleum Corporation die actief is in Lake Maracaibo . De ruwe olie werd vervoerd naar Aruba in vlakke bodem, ondiepe diepgang, tankerschepen, bekend als meertankers. Deze trans-shipping van de ruwe olie ging door tot 1928 toen een raffinaderij werd gebouwd en de Venezolaanse ruwe olie vervolgens op het eiland werd geraffineerd en als afgewerkte aardolieproducten over de hele wereld werd verscheept . In de jaren 1950 werd de Aruba Esso Club gebouwd in de door de mens gemaakte lagune van Baby Beach . [1]De club bestond uit een restaurant, een dansvloer en een honkbalstadion. In de lagune bevonden zich een steiger en kleine hutjes (waarvan er één nog steeds staat). De raffinaderij werkte tot 1985, toen het werd stilgelegd. De raffinaderij, nu eigendom van Valero Energy Corporation , werd later gekocht, heropend en vervolgens weer gesloten; in december 2010 kondigde Valero aan dat de raffinaderij opnieuw werd geopend. [2] Vanaf 2012 zijn er slechts enkele huizen van de voormalige Lago Colony overgebleven. De overgeblevenen zijn overgedragen aan de Arubaanse regering of verkocht aan particulieren. Vandaag is de Esso Club slechts één groot, verlaten gebouw met één bedrijf, een duikwinkel, nog steeds in bedrijf. Seroe Colorado Lighthouse (de.wiki) Colorado Point Lighthouse, De eerste toren was van hout en werd gebouwd in 1881. Het licht was 9 zeemijlen zichtbaar. In 1924 werd deze houten toren vervangen door een vierkant stenen gebouw. Het was een toren van 11 meter hoog met een voetafdruk van 4 bij 4 meter. Het licht reikt tot 18 zeemijl en is te zien vanaf het Paraguaná-schiereiland (Venezuela). In 1937 verving elektriciteit aardgas als energiebron voor de vuurtoren. In 1942 werd de vuurtoren verwijderd. Op dat moment, de Amerikaanse mariniers had verschillende kanon batterijen die aan de kust, die een duidelijke schot hoeken om de raffinaderij Aruba verdedigen tegen onderzeeboot aanvallen nodig. Vandaag is er slechts een eenvoudig, klein baken. ( info ) | uitgeven ------------ {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais | variante = a | tipo= Bario | name = Zeewijk | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} | border = infobox | perrow = 1/2 | caption_align = center | image3 = Zeilschip bij de Yachtclub van Aruba. Op de achtergrond de Lago-olieraffinaderij, Bestanddeelnr 252-3982.jpg | image2 = De haven van de Lago-olieraffinaderij in San Nicolas op Aruba, Bestanddeelnr 252-8041.jpg | image1 = BNA-DIG-MEINERS-0035 - San Nicolas - Zeewijk, Zwemmers aan strand van Zeewijk 591200 c.jpg | caption1 = Playa di Zeewijk | footer = Bista pa lama cu [[Lago Oil & Transport Company|refineria Lago]] den fondo | footer_align = center }} | pais = {{ABW}} | region = [[San Nicolas|San Nicolas-Zuid]] | poblacion = 527 | censo = 2020 | censo_ref = | area = 0,4827 | densidad = 1,092 | zona = | zoom = 14 }} ------------------- ==The Lourdes Grotto== Named in commemoration of the famous French religious landmark, was created under the guidance of a priest named “Erkamp” and parishioners in the year 1958. The grotto, a shrine built into the rocks is located in Seroe Preto, just off the main road to San Nicolas. A statue of the Virgin Mary, weighing 700 kilos, was hoisted into place in the grotto. Every year, on February 11 (feast of Lady of Lourdes), a procession leaves from the St. Theresita church in San Nicolas to the grotto, where a mass is performed. The grotto is located road-side and can be visited daily. <ref>https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20260227.pdf Explore Aruba! (27 di februari 2026)</ref> ---------------- {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais| variante = a | tipo = luga | nomber = Parkietenbos | nomber_oficial = | nomber_nativo = | pais = {{ABW}} | alias = | lema = | imagen = | descripcion = | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} | border = infobox | perrow = 1/2 | caption_align = center | image1 = | caption1 = | image2 = | image3 = }} | tipo_division_adm = Region | division_adm = [[Oranjestad West]] | zoom = 14 }} '''Parkietenbos''' ta un luga situa na costa west di Aruba, canto di lama y mangelnan directamente pazuid di [[Aeropuerto Internacional Reina Beatrix]] y e areanan residencial di [[Simeon Antonio]] y [[Cas di Paloma]]. E area aki ta designa como un zona economico den e ''Ruimtelijke Desaroyo Plan'' (ROP) di Aruba di 2009.<ref>[https://web.archive.org/web/20160224005153/http://dip.aw/ROP%20atlas.pdf Atlas Ruimtelijk Ordeningsplan]</ref> == Zona economico == For di añanan 1960, e landfill sentral “Parkietenbos Containerpark & ​​Landfill Facility”, simplemente konosí komo “Parkietenbos”, ta situa na Parkietenbos. E instalashon públiko aki ta wòrdu manehá pa [[Serlimar]] y ta consisti di dos deposito principal: e parke di container i e landfill, caminda e sushi ta wordo compacta, nivela y cubri.<ref>[https://web.archive.org/web/20201031134950/https://serlimar.com/ Officiële website Serlimar]</ref> Na 2009, e compania Mericano Bouldin & Lawson a entrega e instalacion di “WastAway”. E instalacion aki cu tin un balor di 28 miyon florin, mester a procesa desperdicio den asina yama “fluff” y despues reusa e fluff aki pa compost of fertilisante di tera. Sinembargo, e instalashon nunka no a funshoná korektamente i p’esei a wòrdu será na mitar di 2011.<ref>{{Citeer web |url=http://www.genootschapnederlandaruba.nl/wp-content/uploads/2017/02/Voor-u-gelezen-juli-2016.pdf |titel=Voor u gelezen, GNA, juli 2016 |bezochtdatum=2018-07-20 |archiefdatum=2018-07-20 |archiefurl=https://web.archive.org/web/20180720225535/http://www.genootschapnederlandaruba.nl/wp-content/uploads/2017/02/Voor-u-gelezen-juli-2016.pdf |dodeurl=ja }}</ref> Riba 8 di febrüari 2018, un “petishon pa informashon” (RFI) a keda publiká en konekshon ku e destaho pa e remediashon di e landfill i e kambio den e método di prosesamentu di desperdisio: di maneho di desperdisio “sólido” pa “sostenibel”.<ref>[https://www.ie-forum.nl/artikelen/rectificatie-afgewezen-wegens-onvoldoende-hinder-voor-aanbestedingen-parkietenbos Rectificatie afgewezen wegens onvoldoende hinder voor aanbestedingen Parkietenbos]</ref> Desde 2007, un planta di tratamentu di awa di riool a wòrdu situá banda di e landfill pa e tratamentu di awa di cesspool suministrá pa tankero.<ref>{{Citeer web |url=http://www.witteveenbos.nl/nl/projecten-afvalwater/project/15-rwzis-aruba/pagenr/1 |titel=Aruba |bezochtdatum=2018-07-20 |archiefdatum=2018-07-20 |archiefurl=https://web.archive.org/web/20180720225707/http://www.witteveenbos.nl/nl/projecten-afvalwater/project/15-rwzis-aruba/pagenr/1 |dodeurl=ja }}</ref> == Asuntonan ambiental == Huma di e landfill di Parkietenbos por wòrdu mira for di Wayaca (yüni 2022) Pa añanan, e landfill ku awor ta sobrepobla tabata e kousa di kehonan tokante molèster di huma, huma tóksiko i polushon, ku ta un peliger pa medio ambiente i salú públiko. Na 2002, un grupo di residente lokal a funda e Fundashon Parkietenbos pa hala mas atenshon na e problema di desperdisio a traves di akshonnan.<ref>https://www.thedailyherald.sx/islands/66520-aruba-residents-take-action-against-landfill{{Dode link|datum=februari 2020 |bot=InternetArchiveBot }}</ref> E fundacion aki a tuma accion na comienso di juli 2018 ora cu candela a bolbe cuminsa na landfill. Despues di akshonnan inútil di Stichting Parkietenbos, un residente lokal a disidí di presentá un demanda kontra gobièrnu na 2020.<ref>{{Citeer web|url=https://caribischnetwerk.ntr.nl/2020/08/25/overheid-blijft-doorgaan-met-illegale-afvalpraktijken/|titel=Overheid blijft doorgaan met illegale afvalpraktijken|bezochtdatum=|auteur=Sharina Henriquez|datum=2020-08-25|werk=caribischnetwerk.ntr.nl}}</ref> {{Appendix}} ------------------- {{Databox}} '''Cunucu Arikok''' ta un museo habri den [[Parke Nacional Arikok]], cu ta sirbi como mustra di e manera di biba di antaño. E ta un di e atraccionnan principal di Parke Nacional Arikok. {{Appendix}} Fondo Prins Bernhard lo financia finalisacion di e proyecto ‘Cunucu Arikok’. Esaki ta encera un suma di mas o menos 60 mil florin. Cu Cunucu Arikok e fundacion FANAPA tin como meta pa crea un obheto cu ta duna e bishitantenan un bon impresion di kico naturalesa na Aruba tin pa ofrece. ‘Na e lugá úniko aki nos ta haña vegetashon eksuberante riba un pida tereno kaminda diferente formashon geológiko ta uni den otro, ku ta visibel den kunuku pa medio di diferensianan den tipo di tera i baranka i kaminda un kantidat grandi di parha i bestia di tera tambe ta biba.<ref> Prins Bernardfonds steunt afbouw project Cunucu Arikok. "Amigoe". Curaçao, 14-09-1989, p. 6. Geraadpleegd op Delpher op 25-04-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642757:mpeg21:p006</ref> E sub-proyecto “Cunucu Arikok”, di Stinapa Aruba, lo wordo financia door di Fondo Prins Bernhard, a haya sa di Stinapa. E proyecto aki ta data for di aña 1980 ora cu Departamento di Desaroyo Economico (DECO) den colaboracion cu otro instancianan local a desaroya un proyecto grandi pa crea un parke nacional Arikok-Jamanota na Aruba. Stinapa Aruba tin 785 hectar riba huur di gobierno. Esaki ta Sero di Arikok y e area rond di dje. E sitio ta situá eksaktamente na e frontera di dos formashon di piedra geológiko: e diabase schist-tuff i e tonalite. Hopi impreshonante den e parti abou ta numeroso formashon ku ta konsistí di blòki grandi di tonalita rondoná den kua eroshon a krea e formanan mas straño i imponente. Komo ku e cunucu ta protehá di e bientunan komersial konstante i salu dor di e seru di Arikok, e tin un vegetashon relativamente eksuberante. Tin un kantidat di palu hopi bieu, grandi i kompletamente krese, ku ta un raridat riba e isla. Konenchi, parakeet ta biba einan i hopi bia por mira otro parhanan manera trupial, chuchubis i perdiz. Kaskabel tambe ta presentá, pero bo mester ta un eksperto pa haña un: nan ta lastra bai ora hende yega serka.<ref>Natuurpark met cultuur-historisch monument Bernhard-fonds neemt Cunucu Arikok voor zijn rekening. "Amigoe". Curaçao, 30-11-1985, p. 9. Geraadpleegd op Delpher op 25-04-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643304:mpeg21:p011</ref> {{Stub}} ChatGPT: Cunucu Arikok ta un lugá histórico i kultural importante den Parke Nacional Arikok na Aruba. E palabra "cunucu" ta referí na un plantashon chikí òf un kas di campo, i den e kontektu aki, e ta referí na un plantashon ku a pertenesé na Arie Kok, un agricultor Hulandés. E nòmber di e parke mes, Arikok, ta derivá di su nòmber. ​ Wikipedia – Die freie Enzyklopädie 🏡 Historia i Signifikado Cunucu Arikok a forma parti di e desaroyo di Parke Nacional Arikok. E área a sirbi komo un plantashon chikí, i su kas di torto (kas di adobe) a keda preservá komo un ejemplo di bida rural tradicional Arubano. E kas a rekonstruí usando método tradicional pa mustra e estilo di bida di e tempu ey. ​ wheninaruba.com 🌿 Naturalesa i Kultura E área rondó di Cunucu Arikok ta riku den flora i fauna lokal, inklusí mata di divi-divi, kaktus tropikal, i otro planta medikinal. Tambien, den e área por haña desèño riba piedra di Indjanan nativo, ku ta indiká e presensia di pueblo indígena den e región. ​ 🥾 Rota di Hike E Cunucu Arikok Trail ta un ruta di hike fasil, ideal pa famia i visitante ku ta buska un introdukshon na e parke. E trail ta kuminsá na e sentro di bishita i ta dura mas o ménos 2 ora. Durante e hike, bo por wak e kas rekonstruí, flora lokal, i arte rupestre. ​ wheninaruba.com +2 things-to-do-in-aruba.com +2 boardwalkaruba.com +2 🗺️ Lokal i Atraktividatnan Serka Cunucu Arikok ta lokalisa serka di otro atraktividatnan den e parke, manera Kueba Chiki, un kueba ku desèño riba su muraya, i Dos Playa, un playa doble popular. E ruta ta pasa tambe serka di Sero Arikok, un di e punto mas haltu di Aruba. ​ AllTrails.com [[:Kategoria:Seru na Aruba]] Sinds enkele járen bezit Aruba een national park. Een uitgestrekt terrein in de omgeving van de Arikok en Jamanota tot aan de noordkust toe. Een kleiner deel van dit park is omheind d.m.v. een “slavenmuur”, aangelegd door de Stinapa. Dit park, gelegen in de luwte van de Arikok, is alleszins de moeite waard en bij uitstek geschikt voor een wandeling op een zondagna¬ middag. De ingang bereikt men door op de zándweg naar de Jamanota de Stinapaborden te volgen. Een keurig aangelegd pad maakt de wandeling tot een waar genoegen. Op de steile gedeelten zijn stenen trappen aangelegd met zelfs een leuning. Men bevindt zich werkelijk in een uniek stukje Arubaanse natuur. Enorme rotsblokken, praktisch alle soorten planten die op Aruba in het wild groeien en schitterende vergezichten. Door de beschutte ligging groeien de Watapana’s zoals het hoort: gewoon rechtop. Onder de enorme kruinen zijn banken aangebracht, waarop het koel rusten is. Dát is pas rusten met enkel vogelgeluiden om je heen, alleen het gekrijs van de parkieten zou aangepast moeten worden. Konijntjes schieten heen en weer. Een zijpaadje voert ons naar een overhangende rots, waar zich Aruba’s bekendste indianentekens bevinden. Bezoekers doen er goed aan een fotocamera mee te nemen, vooral de natuurfotograaf zal behoorlijk aan zijn trekken komen. Het wandelpad mondt uit bij een gerestaureerd lemen huisje. Het is geheel in stijl gehouden. Ook de omgeving van dit huisje wil de Stinapa aanpassen aan het leven van vroeger. Cunucu Arikok is een waardevol projekt, zowel voor de lokale bevolking als de toerist, die wat meer wil zien dan alleen het strand en het casino. Bekijk op uw gemak de foto’s en trek er op uit. Kan heel gezond zijn. (skol i Komunidat november 1986) foto’s: Rinus de Graaff ===Stampia di 75 cen=== Cunucu Arikok ta keda na pia di Sero Arikok, na e parti west unda no tin mucho biento. Den pasado nan a practica aki agricultura y cria di bestia, pero no na gran escala. E cunuqueronan tabata biba den cas di torto, esaki ta un cas traha di lodo. E cas di torto cu nos ta mira awendia den Cunucu Arikok a keda construi na 1985, perfectamente imita na e manera tradicional.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2006-11-01/page/n30/mode/1up?q=cunucu+arikok+skol Post Aruba N.V. kier mustra e beyeza di Parke Nacional Arikok], BDA (1 di november 2006)</ref> Pa e spannan di dak nan a uza flambeu (palo di cadushi) y e murayanan ta traha di un mezcla di lodo y yerba. ===Stampia di 100 cen=== Despues di core riba e caminda cu ta pasa door di e parke, nos ta yega na e punto mas halto, esta Miralamar. For di aki bo tin un bista riba lama na ambos banda di e isla. Den cielo tin un warawara (ployborus plancus) ta bula y ta busca un coneu of un cabrito morto. E paisahe ta caracteriza pa duinen aki ta cubri un espacio di mas o menos 2 hectarea. Nan ta consisti di santo blanco di coral cu e biento di Noordoost ta supla riba e isla. Riba e duinen ta crece algun palo di druif y di oleifi cu te hasta den tempo seco ta mustra berde. Ken lo por haya e shoco dilanti di e monton di piedranan? Shoco bo ta hay’e solamente na Aruba. ------------------ == Manchebo Beach == {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais| variante = a | nomber = Manchebo Beach | nomber_oficial = | nomber_nativo = | tipo = Playa | pais = {{ABW}} | alias = | lema = | imagen = | descripcion = | multi-imagen = <!-- Utilisa plantia {{Multiple image}} --> | tipo_division_adm = Region | division_adm = [[Oranjestad West]] | zoom = 14 }} (Van een onzer verslaggevers) WILLEMSTAD. — Bij PB 1965 no 34 is verschenen het landsbesluit, dat het besluit van het Bestuurscollege van Aruba goedkeurt om een perceel grond van ongeveer 16.225 m 2 voor zestig jaar in erfpacht uit te geven aan Machebo Beach Hotel NV te Manchebo.<ref>Erfpacht Manchebo. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 30-03-1965, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 22-04-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462582:mpeg21:p003</ref> -------------- {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais| variante = a | nomber = Cueba Huliba | nomber_oficial = | nomber_nativo = | tipo = Cueba | pais = {{ABW}} | alias = | lema = | imagen = Bat Cave Formations.jpg | descripcion = | multi-imagen = <!-- Utilisa plantia {{Multiple image}} --> | tipo_division_adm = Region | division_adm = [[San Nicolas]] | zoom = 14 }} '''Cueba Huliba'''[1][2] (tambe konosí komo Baranca Sunu ku ta nifiká “Baranka Desnudo”) ta un cueba Guadirikiri of Cueba di Guadirikiri ta un espacio natural bou di tera na Aruba, den Parke Nacional Arikok na mas of menos 1,4 km di Fontein. es.wiki:'''Cueba Huliba'''[1][2] (tambe konosí komo Baranca Sunu ku ta nifiká “Baranka Desnudo”) ta un cueba riba e isla Karibense di Aruba,[3][4] apodá e “tùnel di amor”[5] pa su entrada den forma di kurason. E entrada ta via un trapi skerpi i smal ku ta hinka den e kueba. E tin sinku entrada. Na algun lugá, bo mester bùig pa wak e formashonnan. Flashlights ta nesesario pa eksplorá e koredó di 300 pia (91 m) largu, ya ku ta totalmente skur paden di e kueba. E kueba ta yená ku formashonnan di stalagmita i stalaktita den e piedranan di kalki. Dos espesie di bat ku ta biba den e kueba aki ta e Leptonycteris curasoae i e Macroglossus sobrinus. Ta interesante pa nota cu vleermuis, despues di drumi den cueba durante dia, ta bula sali den horda en busca di cuminda. E salida for di e tùnel ta dor di un seri di trapi ku ta grabá den e baranka i ta basta riesgoso. Den un di e kambernan, e Birgen Maria a wòrdu grabá den un formashon di baranka natural. Leyenda ta menshoná historianan tokante piratanan ku lo a biba den e kueba pa skonde nan tesoronan, ounke no tin evidensia pa konfirmá esaki. {{Appendix}} [[:Kategoria:Aruba]] ----------------- {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais | variante = a | nomber = Cueba di Fontein | nomber_oficial = | nomber_nativo = | tipo = Cueba | pais = {{ABW}} | alias = | lema = | imagen = | descripcion = | multi-imagen = <!-- Utilisa plantia {{Multiple image}} --> | tipo_division_adm = Region | division_adm = [[San Nicolas]] | zoom = 14 }} E '''Cueba di Fontein''' ta un cueba situa na costa nort-oost di [[Aruba]], den e [[Parke Nacional Arikok]]. ** Fontein Cave: Longer than the Quadirikiri Cave, the Fontein Cave contains pathways that stretch to the limestone walls further down. Here is also where prehistoric drawings can be seen. Though this cave does not have its own legend, this was speculated to have been occupied—or at least used by prehistoric Arawak settlers on the island for rituals and other spiritual ceremonies.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20240403.pdf Visit the island’s popular cave sites!], Aruba Today (3 di april 2024)</ref> This popular cave is located along the northeast coast in National Park Arikok near Boca Prins. The Fontein Cave is well known for its native Arawak Indian rock paintings which can still be found on the walls and ceilings. The brownish-red paintings were left by Caquetios and graffiti imprinted by European settlers. {{Appendix}} [[:Category:Aruba]] es.wiki:'''Cueba di Fontein''' Cave[1][2] ta un cueba chikito cerka di Boca Prins na e parti nort di e isla di Aruba.[3][4][5] E ta bon konosí pa su dibuhonan di muraya nativo Arawak, ku a wòrdu grabá pa Nativonan Merikano dekorativamente riba e murayanan di piedra i parti di e plafond mas plat di e kueba ku kombinashonnan di koló kòrá òf maron-kòrá-maron òf lila; Esaki ta duna pista tokante e historia di e amerindionan. E kueba ta aksesibel for di un “baranka di terasa di piedra di kalki di koral” i tin un largura di 3 meter (9.8 pia) i un haltura di 2 meter (6 pia 7 inch). E sala di entrada, ku ta habrí pa bishitantenan, ta 4 meter (13 pia) haltu i ta ekstendé te na un profundidat di 50 meter (160 pia). Komo ku e ta un formashon geológiko di piedra di kalki, i debí na filtrashon di awa, formashonnan di stalagmita i stalaktita di koló, tamaño i forma hopi straño a wòrdu produsí. Murciélago ta traha nèshi den kavidatnan di kueba den nan búskeda nokturno pa rekohé kuminda, ku ta konsistí di nèktar i pólen. Tin registronan ku e indjannan Araucano a usa e kueba aki pa hasi nan ritualnan i seremonianan tribal. --------------------- '''Blackstone Beach''' ta un playa na costa nort den region di .., den PArke Nacional Arikok. (Oranjestad)—Nomber for di su mas karakterístika rekonosibel, e Piedra Pretu Playa casi ta representa lo contrario di e beachnan tipico di Aruba. Pa un, e tin santu pretu i ta cubri cu piedranan liso preto. Na di dos lugá, e ta keda na e parti nort di e isla, leu for di e blanku playanan di santu di den e region sùit. Pues, si bo ta sinti bo kla pa algu diferente—òf si ta dia kontrali, bishitá e Playa di Blackstone.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20250305.pdf Blackstone Beach], Aruba Today 95 di maart 2025)</ref> Blackstone Beach ta mustra e mas banda natural di Aruba: e piedranan cu tapa e playanan i e forma di dje a wòrdu trahá pa mil añanan via erupshonnan volkániko, koral moveshonnan di ref i aktividat di ola di e parti nort rural di e isla. Situá mas ost di e Brug Natural i Playa di Andicuri, e Blackstone Beach ta relativamente fásil pa haña akseso. Unabes bo pasa e Formashon di Baranka Ayo, tuma e Kaminda di Andicuri ku ta hiba na Andicuri Laman. Einan, bo por stashoná bo outo i hasi un kaminata di 1km pa Blackstone Beach. E playa aki ta forma parti di e Arikok Parke Nashonal i pues ta un sitio ku ta wòrdu konserbá. Esaki ta e motibu pakiko e ta tambe relativamente intakto pa komersial influensianan. Apesar di a wòrdu yamá un playa, tene kuenta ku e no ta konsehá pa landa den awa, manera e koriente ta hopi fuerte i por desviá bo fásilmente mas leu den oséano salbahe. Pero, ainda bo por disfrutá di un espektakular bista di e piedranan i e parti nort oséano ku ta ekstendé dilanti di e playa i saka un potrèt ku bo amigunan òf famia (Oranjestad)—Named after its most recognizable feature, the Blackstone Beach almost represents the opposite of the typical Aruban beaches. For one, it has black sand and is covered in black smooth stones. Secondly, it lies on the northern side of the island, away from the white sandy beaches of in the southern region. So, if you feel up for something different—or if it’s opposite day, visit the Blackstone Beach. Blackstone Beach shows the more natural side of Aruba: the stones that cover the beaches and the shape of it has been crafted for thousand years via volcanic eruptions, coral reef movements and wave activity of the rural northern part of the island. Located further east to the Natural Bridge and Andicuri Beach, the Blackstone Beach is relatively easy to access. Once you get passed the Ayo Rock Formation, take the Andicuri road leading up to Andicuri Beach. There, you can park your car and take a 1km hike towards Blackstone Beach. This beach forms part of the Arikok National Park and is therefore a site that is preserved. This is why it is also relatively untouched by commercial influences. Despite being called a beach, do note that it is not advised to swim in the water, as the current is very strong and can easily stray you further in the wild ocean. However, you can still enjoy a spectacular view of the stones and the northern ocean that stretches out in front of the beach and take a picture with your friends or family --------------- {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais | variante= a | tipo = Playa | nomber = Boca Prins | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} | border = infobox | perrow = 1/2 | caption_align = center | image1 = | caption1 = | image2 = Plantage in Boca Prins op Aruba, Bestanddeelnr 252-7977.jpg | caption2 = Plantashi Boca Prins na 1947 | image3 = | caption3 = }} | tipo_division_adm = Region | division_adm = [[Santa Cruz]] | tipo_subdivision_adm = Zona | subdivision_adm = [[Parke Nacional Arikok]] | tipo_subdivision_adm2 = | subdivision_adm2 = | descripcion = | pais = {{ABW}} | zoom = 13 }} '''Boca Prins''' ta un boca na e costa nort-oost di Aruba, situa den [[Parke Nacional Arikok]]. Kontenido Deskripshon Situá den Parke Nashonal Arikok, e bahia di santu ta un destinashon turístiko popular. E playa di santu blanku sin vigilansia ku duinen ta solamente 55 meter largu i no ta ofresé ningun otro fasilidat. Landamentu por ta peligroso debí na e koriente fuerte i konstante i ta rekomendabel solamente pa landadónan eksperensia, si ta. E bahia ta wòrdu bishitá de bes en kuando pa surfistanan, pero no ta wòrdu konsiderá un di e lugánan di buseo sobresaliente di e isla. [ 1 ] Un kaminda di santu ku baranka di piedra di kalki ta hiba na e bahia via un trapi di palu. E piedranan di Boca Prins ta e habitat di Cnemidophorus arubensis , un lagadishi di karakol ku ta wòrdu hañá solamente na Aruba. Banda di Boca Prins tin un di e plantacionnan di cunucu mas bieu na Aruba, cu a wordo cultiva pa colonialnan Hulandes den siglo 16. E nòmber di e bahia ta derivá for di e plantashon di Prins di ántes den serkania. https://de.wikipedia.org/wiki/Boca_Prins E entrada aki, unda e [[rooi]] di e mesun nomber ta basha den lama, probablemente ta haya su nomber for di Paulus Printz, kende a wordo manda pa e colonia di Curacao door di WIC pa descubri mineralnan. Despues di no a haya oro ni na Curacao ni na Bonaire, el a yega Aruba dia 14 di juni 1725 y a establece banda di e costa noordoost di e isla.<ref>Vivienno Frank. 2019. ''Aruba en een keuze uit haar toponiemen.'' ISBN:978-0-359-65900-5, pag. 74-75</ref> '''Boca Prins''' ta un [[bahia]] na e costa nort-oost di [[Aruba]], situa den [[Parke Nacional Arikok]]. Deskripshon Situá den Parke Nashonal Arikok, e bahia di santu ta un destinashon turístiko popular. E playa di santu blanku sin vigilansia ku duinen ta solamente 55 meter largu i no ta ofresé ningun otro fasilidat. Landamentu por ta peligroso debí na e koriente fuerte i konstante i ta rekomendabel solamente pa landadónan eksperensia, si ta. E bahia ta wòrdu bishitá de bes en kuando pa surfistanan, pero no ta wòrdu konsiderá un di e lugánan di buseo sobresaliente di e isla. [ 1 ] Un kaminda di santu ku baranka di piedra di kalki ta hiba na e bahia via un trapi di palu. E piedranan di Boca Prins ta e habitat di Cnemidophorus arubensis , un lagadishi di karakol ku ta wòrdu hañá solamente na Aruba. Banda di Boca Prins tin un di e plantacionnan di cunucu mas bieu na Aruba, cu a wordo cultiva pa colonialnan Hulandes den siglo 16. E nòmber di e bahia ta derivá for di e plantashon di Prins di ántes den serkania. https://de.wikipedia.org/wiki/Boca_Prins == Mira tambe == * [[Playanan di Aruba]] {{Commonscat}} {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=de|oldid =205170166|titulo=Dos Playa}} {{References}} ;Lista di fuente *[http://nl.aruba.com/activiteiten/dos-playa Dos Playa] riba nl.aruba.com *[https://www.surfline.com/surf-report/dos-playas/5842041f4e65fad6a7708e27 Dos Playa Surf] riba surfline.com }} [[:Category:Luga na Aruba]] ---------------------------- {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais | variante = a | nomber = Cueba di Huliba | nomber_oficial = | nomber_nativo = | tipo = Cueba | pais = {{ABW}} | alias = Tunnel of Love | lema = | imagen = | descripcion = | multi-imagen = <!-- Utilisa plantia {{Multiple image}} --> | tipo_division_adm = Region | division_adm = [[San Nicolas]] | zoom = 14 }} **The Huliba Cave/ Tunnel of Love The Huliba Cave, formerly known as the Tunnel of Love, was once open to the public, and was the biggest and most accessible of all three caves. This cave had five chambers, including one that is heartshaped. This cave had narrow stairs that led to long pathways deep into the cave, with a staircase leading to the exit on the other side. In one of the chambers, there used to be the carving of the Virgin Mary, put there for the protection of the cave. However, the Huliba Cave has been permanently closed for a few years now, as a way to preserve the bat population that lives in the cave. These Long Tongue Fruit Bats and Insect Eater Bats are very important to the ecosystem of the island. Though this cave is no longer accessible to the public, it surely is interesting to learn more about the history of these caves and the Awarak tribes that resided or utilized them.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20240403.pdf Visit the island’s popular cave sites!], Aruba Today (3 di april 2024)</ref> Do note that these caves are very dark, humid, hot, and are inhabited by bats. Do wear comfortable clothing and shoes, as the pathways in these caves may be rough and bumpy, and don’t forget to bring a lashlight! {{Appendix}} [[:Category:Aruba]] ---------------------------- {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais | tipo= Bario | name = Eagle | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} | border = infobox | perrow = 2/2 | caption_align = center | image1 = | caption1 = | image2 = | caption2 = }} == Eagle (Aruba) == '''Eagle''' ta un bario di [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad, capital di Aruba. == Historia == Den comienso di añanan 20, Aruba a conoce dos refineria. Na aña 1924 a establece Lago Oil & Transport Ltd y despues na aña 1927 De [[Arend Petroleum Maatschappij]]. Dos refineria cu tabatin un rol masha importante den [[Di Dos Guera Mundial|Segundo Guera Mundial]], ya cu nan tabata suministra petroleo na e aliadonan. Ta di e refineria ‘Arend’ e vecindario aki a haya su nomber ‘Eagle’ y tambe nos ‘Eagle Beach’. Minister Maduro a comparti un tiki historia: “E refineria Eagle aki a duna trabou na mas cu shete mil trahado di 58 diferente pais. Den e area aki, e refineria a traha e fabrica pa refina e petroleo, un laboratorio y un brandweerkazerne. Tambe nan a construi nan sede ‘hoofdkantoor’ cu ta exactamente e edificio caminda nos ta para actualmente”. E mandatario tambe a trece dilanti cu e refineria a construi casnan special pa e personal di refineria, algun cas den e bario, e Eagle tennis club y e hospital cu tey ainda.<ref>[https://awemainta.com/wp-content/uploads/2024/02/AM240221.pdf Minister Maduro di Cultura a haci e desvelo di e ‘Ruta Historico di Eagle’], Awemainta (21 di februari 2024) </ref> E ‘Ruta Historico di Eagle’ ta un ruta pa cera conoci cu e historia di e bario di Eagle, e refineria di Eagle y Aruba su rol importante pa aliadonan den Segunda Guera Mundial. E storia di e refineria di Eagle, un tempo simbolo di e poder industrial di Aruba hunto cu Lago na San Nicolas, ta conta nos e desaroyo di Aruba den tempo for di su comienso na 1924 te na e desmantelamiento den añanan cincuenta y sesenta caminda cu a traha espacio pa turismo cual te cu awe en dia ta e pilar economico mas importante di Aruba. E proyecto di ‘Eagle History Tour’ lo crea un conexion entre e historia, herencia cultural industrial di Aruba y nos turismo, creando un atractivo nobo pa nos bishitantenan pero tambe lo educa localnan y principalmente e generacionnan mas jong tocante Aruba su historia industrial y e rol importante di e refineria di Eagle den e di Dos Guera Mundial asina e mandatario a trece den su discurso. Ademas den un futuro cercano lo pone borchinan na cinco diferente sitio cu QR code cu ta contene informacion importante di historia di e sitio den cuatro diferente idioma, mas obhetonan di arte y programanan educativo. Aruba tabatin un rol importante den Segundo Guera Mundial cu e dos refinerianan aki cu Alemania tabatin wowo riba Aruba y nan a manda un submarino pa bin destrui e dos refinerianan aki pa stroba e aliadonan haya nan combustibel. Asina e submarino a tira riba e tankero Arkansas y a mata varios hende entre otro Bonerianonan. Tambe e submarino a manda torpedo pa destrui e dos refinerianan cu danki na nos Señor Dios esakinan a faya nan proposito. {{Appendix}} -------------------------------------- {{Infobox luga den pais | tipo= Bahia y haf | name = Plantashi Prins | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} | border = infobox | perrow = 2/2 | caption_align = center | image1 = Zeilschip bij de Yachtclub van Aruba. Op de achtergrond de Lago-olieraffinaderij, Bestanddeelnr 252-3982.jpg | caption1 = Barco di bela cu refineria den fondo | image2 = De haven van de Lago-olieraffinaderij in San Nicolas op Aruba, Bestanddeelnr 252-8041.jpg | caption2 = }} {{Databox}} '''Plantashi Prins''' ([[Hulandes]]: Plantage Prins), originalmente un plantacion di coco na Aruba, [1] [2] a mira su cas reconstrui den añanan 1950. E decadensia di palma, atribuí na malesa, a kondusí na e stòp di produkshon di kunuku. 3] Na 1911, e mapa di Werbata-Jonckheer a identifiká Prins Plantation komo un di e 23 plantashonnan mayoritariamente chikitu karakterisá pa agrikultura kombiná, palu di koko i kas. Ademas, un plantashon mas grandi tabata situá paden, nort di Oranjestad na San Barbola, lugá di nasementu di Virginia Demetricia. E township Savaneta en realidad a surgi for di un plantacion gubernamental cu despues a transforma den un pueblito chikito. 4] == Etimologia == E plantacion ta derivá su nòmber for di un ingeniero di mina suédo Paulus Printz, ku a biba den e área durante di dies-ocho siglo, mientras tabata buska oro den nòmber di e administradornan di e kamber di Amstedam di e kompania Hulandes di West India. Segun e mapa di Van Raders di 1825, e ruina di su kas (No. 37) tabata situá riba e muraya na nortwest di e plantashon, pero for di e tempu ei e ruina a disparsé. E tapa di e seru, ku ta eksponé na bientu, tabata mas faborabel pa biba ku e arroyo ku tabata protehá pa bientu. [5] [6] Printz a traha na Aruba for di 14 di yüni 1725, te ku 3 di yüni 1727, ora ku el a risibí un òrdu di Amsterdam pa stòp e trabou. [ 7] == Panorama general == E kas original di plantacion den e arroyo no ta pará mas, i e struktura ku a sigui, un kas di pais konstruí den añanan 1930, ta awor den un estado di ruin. 6] Situá 2.5 kilometer for di e sentro di bishitante i aproksimadamente 600 meter for di e plantahe Fontein den Parke Nashonal Arikok, un kaminda ta hiba na e plantahe Prins históriko, ku anteriormente tabata di propiedat di Sr. Mokki Arends,[8] i dos arroyos bisiña, Rooi Prins i Rooi Dwars. E arroyos aki un tempu tabata nutrí palu di koko i palu di fruta. Mientras cu e coconutnan a desaparece, y solamente algun mata di fruta a keda, e vegetacion nativo ta prospera mas densamente cu riba e colinan circundante. 1] Te ku 2023, apesar di plannan inisial, e renobashon i transformashon di e ruinanan di e plantashon Prins den e Prins Center, ku ta presentá proyektonan di demonstrashon riba aktividat agrikultoral di plantashon tempran, no a tuma lugá ainda. E integrashon di e Prins Center den e diseño nobo di Parke Nashonal Arikok ta keda pendiente. Ta konsehábel pa konsiderá pa destahá e importansia históriko di Prins Center su nòmber den e sentro mes. 9] {{Appendix}} ------------------------ {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =59895500|titulo=Pos Chikito}} {{References}} }} == Mira tambe == * [[Lista di luga na Korsou]] {{Commonscat}} {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =62603301|titulo=Suffisant (Curaçao)}} {{References}} }} ---------- {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais | variante = a | nomber = Bushiribana | nomber_oficial = | nomber_nativo = | tipo = Bario | pais = {{ABW}} | alias = | lema = | imagen = Gouddelving bij Bushiribana op Aruba, Bestanddeelnr 252-7961.jpg | descripcion = Mina di oro na Bushiribana na Aruba (1947). Na 1946, despues di 30 aña, a cuminsa e mina di oro atrobe pero esaki no a resulta lucrativo. | multi-imagen = <!-- Utilisa plantia {{Multiple image}} --> | tipo_division_adm = Region | division_adm = [[Paradera]] | zoom = 14 }} '''Bushiribana''' ta un luga den region di [[Paradera]] na kosta nort di [[Aruba]].[1] E ta mihó konosí pa e ruinanan di stempel di oro. == Geologia == Na final di e periodo di Kretáseo, kambionan geológiko signifikante a tuma lugá riba Tera. Piedranan fluido nobo, conoci como e batholith di Aruba, a pusha ariba door di scheurnan den e volcan antiguo, e Formacion di Lava di Aruba. E piedranan aki a forma koredónan i a solidifiká. Un di e tiponan di piedra cu a sali for di esaki ta gabbro. Gabbro tin un koló di antrasit i ta mustra mineralnan briante ora inspekshoná mas di aserka. E ta wòrdu hañá den e área di Matividiri. E tipo di piedra aki a wòrdu usá den konstrukshon di e planta di stèmpel di oro di Bushiribana.[2] Rush di oro Oro laba abou ta konosí komo oro aluvial. E ta laba den forma di stòf di oro, pida di oro, grano di oro i tin bia pida di oro. Despues di e rush di oro Arubano di 1824 pa 1829, den cual a haya oro aluvial, e cantidad eventualmente a baha y e depositonan di oro no a duna mas. Den transkurso di siglo, kompanianan di oro a kuminsá buska e fuente di e oro aki, e venanan di kuarso. Tin bia e adernan aki a surgi i despues a disparsé bou di tera atrobe.[3] Stempel di Oro Durante e periodo di 1872 pa 1915, ora ku oro tabata wòrdu mina riba e isla, dos molina di oro tabata operá.[3] Esakinan tabata e planta di stèmpel di oro di Bushiribana i e planta di smelt di oro di Balashi.[4] Na 1872, Aruba Island Gold Mining Company a construi un smelter y stempel mill di oro na Bushiribana, den curason di e area di mineria di oro cuarzo. Tambe e compania a construi e prome pier den haf di Aruba, yama Waaf di Compania riba Forti Abou, y a traha un caminda di dies kilometer pa transporta e mashinnan. E industria di stèmpel di oro tabata inkluí mashinnan di vapor, mulina di stèmpel, reservorionan di awa dushi i fòrnunan. E fábrika a hasi pèrdida pa binti aña. E oro a wòrdu saka dor di kombin’é ku merkurio, perdiendo mas o ménos mitar di e oro. For di 1897, e montonnan di shushi di Bushiribana a wòrdu retrabá usando e proseso di sianuro ku a wòrdu inventá resientemente, i ta e ora ei so e minamentu di oro a bira algu probechoso. Na 1899 un molina di stèmpel na Balashi a tuma over e trabou.[3] E oro prinsipalmente tabata bini di un di e dos shen venanan di kuarso ku ta karga oro ku a bini na superfisie for di e profundidatnan di Aruba kantu di kosta nort.[3] ---------- == Sero Colorado == On your way to Baby or Roger’s Beach, you’ll pass by the famous Red Anchor at what was once the entrance to the Colony residential community and be greeted with red soiled hills by the coast. This is Sero Colorado. Named after the 30-meter, deep red, limestone hill, Adriaan Laclé “Sero Colorado” translates to “Colored Hill”. Sero Colorado has deep historical ties with the once-thriving phosphate industry in the area. Matter of fact, there are still under- ground shafts and passages deep in Sero Colorado from the time of phosphate mining. In 1958, the re- finery at the time, Lago, adopted this name for the residential section of its employees.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20241118.pdf Place names in San Nicolas and their origins], Aruba Today (18 di november 2024)</ref> -------- {{Infobox luga den pais | tipo= Isla di rif | variante = a | name = Renaissance Island | alias = Sonesta Island | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} | border = infobox | perrow = 2/2 | caption_align = center | image1 = | caption1 = | image2 = | caption2 = | pais = {{ABW}} | region = [[Santa Cruz]]? }} '''Renaissance Island''' (antes Sonesta Island [1]) ta un isla di rif privá dilanti costa di Aruba na haltura di e pista di aterisahe di [[Aeropuerto Internacional Reina Beatrix]]. Bista general E isla di ref di koral di 16 hektar a wòrdu kumprá pa Sonesta Hotels, i a habri na 1989 komo Isla di Sonesta.[2] Na 1991, Sonesta a wòrdu atkerí pa Ramada Renaissance Hotels, i e isla a wòrdu renobá komo Renaissance Island.[3] E ta un isla priva cu por wordo bishita solamente den dia. E isla di ref alargá ta ofresé playanan blanku, mondinan di mangel i un variedat grandi di parhanan.[1] Tin dos playa: Iguana Beach ta pa famianan, i Flamingo Beach ta pa adulto. Iguana Beach ta haña su nòmber for di e iguanan ku ta biba riba e playa. Flamingo Beach ta e unico luga na Aruba cu tin flamingo cu a wordo introduci. Tur dos espesie di animal tin bia ta bishitá e otro playa tambe.[4][5] Entre 7:00 AM y 7:00 PM un boto ta sali for di e hotel Renaissance Aruba pa e isla di rif. Huespetnan ku no ta di hotèl por biaha pa un pago.[6] Dos avion chikí, un Beechcraft Model 18 i un Convair 400, a wòrdu hundi na kosta pa krea un lugá di buseo. Ta posibel pa pasa anochi den un cabana (hut chikitu) riba e isla.[5] -- == Historia == nl.wiki:E isla di 16 hectar riba rif di Bucuti a ser cumpra pa Sonesta Hotels, y a habri na 1989 como isla Sonesta.<ref>Amigoe, [https://www.delpher.nl/nl/kranten/view?query=sonesta+island&coll=ddd&sortfield=date&page=1&facets%5Bspatial%5D%5B%5D=Nederlandse+Antillen&identifier=ddd:010642557:mpeg21:a0071&resultsidentifier=ddd:010642557:mpeg21:a0071&rowid=2 Sonesta hotel en Sonesta Island: uniek hotelproject], 14 februari 1989</ref> Na 1991, Ramada Renaissance Hotels a kumpra Sonesta, i e nòmber di e isla a kambia pa Renaissance Island.[ 3] Ta un isla privá cu por wordo bishita solamente den dia. E isla di rif ta un isla largu ku ta ofresé playa blanco, palo di mangrove i un variedat grandi di parhanan. 1] Renaissance-eiland (voorheen Sonesta eiland),[1] is een 16 ha groot koraalrifeiland, officieel bekend als het Bucutirif [2][3] voor de kust bij Oranjestad, Aruba. en grenst aan de Rifeilanden van Oranjestad. Het eiland is particulier bezit en heeft de enige privé-stranden op Aruba.[4] Er zijn twee stranden: Iguana Beach en Flamingo Beach. Een Beechcraft 18 en een Convair 400 zijn allebei bewust ongeveer 50 meter (46 m) uit de kust gezonken om een duikplaats te creëren.[5] Flamingo's zijn te zien op het eiland.[6] Ze zijn echter niet inheems op Aruba.[7] de.wiki:Renaissance Island is een ongeveer 48 hectare groot, particulier gebruikt, smal en ongeveer 3,8 kilometer lang eiland voor de kust van het hoofdeiland Aruba . de.wiki:Renaissance Island ta un isla privá di mas o ménos 48 ektar di largura, estrecho i di mas o ménos 3,8 kilometer largu, na kosta di e isla prinsipal Aruba. {{Appendix}} Renaissance Island (anteriormente Sonesta Island),<ref>{{citeer web|titel=Sonesta Island | url = https://www.tripadvisor.com/ShowTopic-g147247-i144-k845765-Sonesta_Island-Aruba.html | accessdate = 2020-03-04}}</ref> ta un isla di 16 hectare di coral, ofisialmente konosí komo Bucutirif<ref>{{cite web | title =Harbour Map and Navigational Chart. From Netherlands Government chart, 1977 | url = https://www.arubaports.com/main/oranjestad/ |bezochtdatum=15 november 2020}}</ref><ref>{{citeer web | titel=Navigation Waypoints referencing to “Bucuti Island” | url=https://www.aruba-cruisingguide.com/navigation/ |bezochtdatum=15 november 2020}}</ref> for di Oranjestad, Aruba, i ta limita ku e Rifeilanden di Oranjestad. E isla ta privá i tin e úniko playa privá na Aruba.<ref>{{cite web | title =Renaissance Aruba Resort & Casino | url =http://www.fodors.com/world/caribbean/aruba/review-40803.html | accessdate = 2014-08-20}}</ref> Tin dos playa: Iguana Beach i Flamingo Beach. Un Beechcraft 18 i un Convair 400 tur dos a keda sink deliberadamente mas o ménos 50 meter (46 m) for di costa pa crea un lugá di buceo.<ref>{{cite book | last =Huber | first =Joyce | title =Best Dives of Aruba, Bonaire & Curaçao | publisher = Hunter Publishing, Inc | date =2011 | isbn = 9781588437495 }}</ref> Flamingo ta ser mira riba e isla.<ref>{{cite web| last =Suri | first =Charu | title =Where to see Flamingos in Aruba | url =http://www.afar.com/highlights/where-to-see-flamingos-in-aruba | accessdate =2014-08-20}}</ref> Sinembargo, nan no ta nativo di Aruba.<ref>{{cite web|url=https://journalistontherun.com/2017/07/01/everything-you-need-to-know-about-flamingo-island-aruba/|title=Everything You Need To Know About Flamingo Beach Aruba|date=1 July 2017|publisher=}}</ref> == Lokashon y uzo == E isla ta situá mesora banda di e ruta di aterisahe RWY 11 na aeropuerto internashonal Reina Beatrix na sur di e islanan di Oranjestad. E ta comprá dor di e doñonan di un hotel di sinku strea. Riba e dos bahia di awa den forma di un U riba e isla a konstruí un restorant, barnan di playa, un sentro di spa, un kancha di voleibol i fasilidatnan pa deporte di awa i baño. E hóbennan di e hotèl ta wòrdu transportá ku e ferry di e hotèl mes. E awa di awa di e hotel ta ser transportá pa barku pa e WEB kanaal purifikashon na e isla prinsipal pa deskontaminashon. {{Appendix}} * Eduardo en Gerardo de Veer van Meta Corporation, de ontwikkelaars van het Sonesta Hotelproject (de bouw van een 320-kamer hotel in het hart van Oranjestad - Coral Reef Hotel) presenteerden de plannen in 1986 en op 30 oktober 1987 de eerste steen gelegd. * Sonesta island gelegen op het rif tegenover de [[internationale luchthaven Koningin Beatrix]]. * Vanaf de open lobby heeft men niet alleen zicht op dezee, maarook ophetkanaal, van waaruit de gasten met de boot naar het Sonesta Island kunnen vertrekken. Een traject dat slechts tien minuten duurt. Vier boten van 26 voet lang en met een capaciteit voor 29 personen elk, zullen beschikaar zijn voor het transport van de gasten van het hotel, via het kanaal, naar Sonesta Island. Op dit rifeiland, waarop tot een jaar geleden alleen maar mangroveplanten te zien waren, zijn in de afgelopen maanden twee prachtige stranden met hagelwit zand aangelegd. Momenteel worden een restaurant en bar gebouwd, waarna de whirlpools en faciliteiten voor watersporten zullen volgen.<ref>{{citeer nieuws|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642557:mpeg21:pdf|titel=Sonesta hotel en Sonesta island: uniek hotelproject|werk=[[Amigoe]]|datum=14 februari 1989|bezochtdatum= }}</ref> en.wiki:see Oranjestad, Aruba The touristically named Renaissance Island (formerly Sonesta Island)<ref>{{cite web | title =Sonesta Island | url = https://www.tripadvisor.com/ShowTopic-g147247-i144-k845765-Sonesta_Island-Aruba.html | accessdate = 2020-03-04}}</ref> is a 40 acres [[cay]] (or barrier reef) island, officially known as the Bucuti Rif<ref>{{cite web | title =Harbour Map and Navigational Chart. From Netherlands Government chart, 1977 | url = https://www.arubaports.com/main/oranjestad/ | accessdate = 2020-03-04}}</ref><ref>{{cite web | title =Navigation Waypoints referencing to “Bucuti Island” | url = https://www.aruba-cruisingguide.com/navigation/ | accessdate = 2020-03-04}}</ref> and it is off the coast near Oranjestad. It is privately owned and has the only private beaches on Aruba.<ref>{{cite web | title =Renaissance Aruba Resort & Casino | url =http://www.fodors.com/world/caribbean/aruba/review-40803.html | accessdate = 2014-08-20}}</ref> There are two beaches: Iguana Beach and Flamingo Beach. A [[Beechcraft Model 18|Beechcraft 18]] and a [[Convair]] 400 were both deliberately sunk about 50 yards offshore to create a diving site.<ref>{{cite book | last =Huber | first =Joyce | title =Best Dives of Aruba, Bonaire & Curaçao | publisher = Hunter Publishing, Inc | date =2011 | isbn = 9781588437495 }}</ref> [[Flamingo]]es can be seen on the island.<ref>{{cite web| last =Suri | first =Charu | title =Where to see Flamingos in Aruba | url =http://www.afar.com/highlights/where-to-see-flamingos-in-aruba | accessdate =2014-08-20}}</ref> However, they are not native to Aruba.<ref>{{cite web|url=https://journalistontherun.com/2017/07/01/everything-you-need-to-know-about-flamingo-island-aruba/|title=Everything You Need To Know About Flamingo Beach Aruba|date=1 July 2017|publisher=}}</ref> Awemainta 30 december 2020|Isla Priva: Di complemento pa atraccion principal|E creacion di un beach priva riba e rifnan dilanti di aeropuerto tabata otro reto grandi pa MetaCorp. E responsabilidad di esaki a cay grandamente riba e schoudernan di Rudolph Richardson na cabes di ATCO. Delft Hydraulic Engineering di Hulanda meticulosamente a diseña e isla artificial. A pone shen y shen di meternan cubico di santo blanco den bargenan cu despues a basha riba e awanan poco hunto di e rif pa crea un plataforma for di unda e backhoe y otro ekipo necesario pa traha e isla, por a para firme riba dje. E isla a habri pareu cu e hotel na 1991. Na 1999, Horcan Lenny, considera como e di dos mas fuerte pa pasa den November, a dal Aruba duro y Sonesta Island a keda den hopi mal estado. Mester a trah’e full di nobo. Despues di un candela chikito un par di aña atras, Renaissance Island ta un di e atractivonan turistico mas grandi di e isla. Conoci mundialmente como e luga pa comparti di un dia di solo y lama hunto cu flamingonan cu ta cana casualmente band’i bo. Fuera di e parhanan aki, e isla tambe ta un santuario pa hopi yuwana. {{Appendix}} --------------------- {{Infobox luga den pais | tipo= Playa | name = Hadicurari | alias = Fisherman's Hut | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} | border = infobox | perrow = 2/2 | caption_align = center | image1 = | caption1 = | image2 = | caption2 = }} | pais = {{ABW}} | region = [[Noord]] | zona = [[Palm Beach]] | zoom = 14 }} '''Hadicurari''' (''Fisherman's Hut'') ta un luga na costa west di Aruba, den e zona di [[Palm Beach]] na haltura di e hotelnan Holiday Inn y Marriott Vacation Club. Aki ta situa un waf di piscado y un parti ta wordo uza como zona pa [[windsurf]]. Hadicurari ta conoci como un sitio pa pisca unda tabatin ranchonan di piscado y un pier chikito. Den ananan 1950 tabata captura aki hopi calco. De vissershaven heeft een steiger met 92 aanlegplaatsen die in de jaren 90 van de vorige eeuw is aangelegd. Hier werd in de jaren 1950 veel calco (''strombus gigas'') gevist. Door de roofbouw is de calco in deze buurt zeer zeldzaam geworden en wordt nu beschermd.<ref>Vivienno Frank. 2019. ''Aruba en een keuze uit haar toponiemen'' pag. 111, ISBN:978-0-359-65900-5</ref> Aki tabata establece Centro di pesca Hadicurari, cu tabata organisa torneonan di pisca pa e piscadonan local.<ref>Vistoernooi Centro Hadicurari. "Amigoe". Curaçao, 09-07-1994, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 15-09-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644198:mpeg21:p005</ref> Awendia e ta fungi como restaurant.? * E pier chikito a wordo reemplasa den ananan 19 90 pa un pier grandi cu 92 luga pa boto * Den e periodo aki a lanta e Centro di pesca Hadicurari y na 2003 a funda Fundacion Centro di Pesca Hadicurari. Fundado tabata Colin Christiaans. * Anualmente ta celebra Dia di Piscado cu ta riba 29 di juni cu iun torneo di pesca. * Den e edificio di Centro di Pisca hadicurari tin un restaurant establece. Centro di Pesca Hadicurari ta percura pa brinda e piscadonan tur ayudo. Considerando cu e centro aki ta practicamente hinca entre e hotelnan grandi y luhoso; Centro di pesca Hadicurari tin cu “negosha” un tiki riba e tradicion di piscado den e centro aki. NOTES In tegenwoordigheid van de ministers Elio Nicolaas, ing. Roland Laclé en minister ing. Eddy Briesen, legde minister Charro Kelly vrijdagmiddag de eerste steen voor de vissershaven bij Hadicurari, ten noorden van het Holiday Inn Hotel. De 92 aanlegplaatsen voor de vissersboten vergt een investering van 1,4 miljoen florin. De bouw geschiedt door Camar nv.Eerste steen vissershaven. "Amigoe". Curaçao, 23-11-1992, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 14-09-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643702:mpeg21:p005 {{Appendix}} [[Category:Luga na Aruba]] --------------- {{Infobox luga den pais | tipo= Isla di rif | variante = a | name = De Palm Island | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} | border = infobox | perrow = 2/2 | caption_align = center | image1 = Sign De Palm Island.jpeg | caption1 = | image2 = | caption2 = | pais = {{ABW}} | region = [[Santa Cruz]]? }} [[File:Sign De Palm Island.jpeg|thumb|Borchi pa yega De Palm Island]] '''De Palm Island''' ta un isla di mas o ménos 10 ektar grandi, habitá, estrecho i di 1,5 kilometer largu for di costa di e isla principal di Aruba, ost di e stat di Pos Chiquito, serka di e aeropuerto internashonal Reina Beatrix. E isla ta un rif di koral ku tin un hotel, un bar i un restorant. E biahe via ferry for di e isla prinsipal ta dura mas o ménos 10 minüt. Riba e isla tin un playa ku tin un guardia i un parke di awa. E isla ta di propiedat di De Palm Tours, e operador di biahe di mas grandi na Aruba, fundá pa Wichie de Palm i kumprá pa Harold Malmberg den añanan 60 di [[siglo 20]].<ref>{{Citeer web|url=http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=24&lang=en|titel=Tourism|taal=en|uitgever=Historia di Aruba|bezochtdatum=1 september 2018|archiefurl=https://web.archive.org/web/20230621061434/http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=24&lang=en|archiefdatum=2023-06-21}}</ref> == Detayenan == E parke di awa tin un atraccion extraordinario. E bishitantenan, ekipá ku un sistema di buelo di kaska bou di awa, por bishitá e mundu tropikal di piská di e isla di koral na pia i tambe tuma imágen bou di awa di un avion Cessna 414 derotá i bou di awa. E Sea Trek helmet system tambe ta posibel pa no-swimmer i personanan ku no tin eksperensia di buelo. {{Appendix}} De Palm island is een ongeveer 10 hectare groot, bewoond, smal en 1,5 kilometer lang eiland voor de kust van het hoofdeiland van [[Aruba]], ten oosten van de stad [[Pos Chiquito]], in de buurt van de [[internationale luchthaven Koningin Beatrix]]. Het eiland is een dood [[koraalrif]] met daarop een hotel, bar en restaurant. De overtocht per ferry vanaf het hoofdeiland duurt ongeveer 10 minuten. Op het eiland is er een bewaakt strand en een [[waterpark]]. Het eiland is eigendom van [[De Palm Tours]], de grootste [[touroperator]] op Aruba, opgericht door [[Witchie de Palm]] en in de jaren zestig van de twintigste eeuw gekocht door [[Harold Malmberg]]<ref>{{Citeer web|url=http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=24&lang=en|titel=Tourism|taal=en|uitgever=Historia di Aruba|bezochtdatum=1 september 2018}}</ref> == Bijzonderheden == Het waterpark heeft een buitengewone attractie. Bezoekers, uitgerust met een onderwaterhelm-duiksysteem, kunnen te voet de tropische vissenwereld van het koraaleiland bezoeken en ook onderwateropnamen maken van een neergehaald en onder water gelegen [[Cessna]] 414-vliegtuig. Het gebruik van het Sea Trek-helmsysteem is ook mogelijk voor niet-zwemmers en personen zonder duikervaring. {{Appendix|1=alles|2= '''Voetnoten''' {{References}} '''Bronnen''' * {{citeer web|url=http://www.visitaruba.com/things-to-do/tours-and-activities/depalm-island/|titel=De Palm Island|bezochtdatum=1 september 2018}} * {{Bronvermelding anderstalige Wikipedia|taal=de|titel=Palm Island (Aruba)|oldid=165611524|datum=20170518}} -------------- '''Isla di Oro''' ta parti di e rif di Pos Grandi na costa sur di [[Aruba]], entre [[Pos Chikito]] y [[Savaneta]]. E area ta cay den e [[Parke Marino Aruba]] y ta bou maneho di [[Parke Nacional Arikok| Fundacion Parke Nacional Aruba]] (FPNA).<ref>{{citeer web|url=///C:/Users/l_de_/Downloads/BONERIANO-15-03-2024.pdf|titel=FPNA ta activo den defensa di Isla di Oro|werk=Boneriano|datum=2024-03-15|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref> == Historia == Isla di Oro a inicia na aña 1965 ora Adolf (Dochi) Oduber a construi un compleho di recreacion den forma di un barco cu den dje un restaurant, bar y sala di baile, cu el a duna e nomber "Isla di Oro".<ref>{{citeer web|url=citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462564:mpeg21:p006|titel=Opening van Isla di Oro|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-03-09|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref> E compleho ta situa 150 meter for di e costa na un laguna rondona pa mondi di mangel, pa cua mester a traha un brug y kap un caminda dor di e mangelnan.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470027:mpeg21:p006|titel=Luchtkasteel van Oduber werd restaurant in zee|werk=[[Amigoe]]|datum=1964-08-05|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref> E tempo ey e compleho tabata un atraccion turistico popular, unda tabata organisa fiesta, ademas di presentacion y shownan di artistanan conoci. E compleho, cu ta riba tereno erfpacht, a cambia varios biaha di doño-desaroyado y tabata operacional te mas o menos aña 1994 pa despues keda bandona. == Proteccion di naturalesa == Isla di Oro ta ubica den un zona di naturalesa cu un grado halto di balor y di medidanan di proteccion. Banda di ta protegi mediante e decretonan nacional ''Nieuwe aanwijzing domeingronden als natuurreservaat''<ref>[https://www.dcbd.nl/sites/default/files/documents/MinistryofJustice%282020%29_LandsbesluitNieuweAanwijzingDomeingrondenAlsNatuurreservaat.pdf Landsbesluit ''Nieuwe aanwijzing domeingronden als natuurreservaat''] ([[Afkondigingsblad van Aruba|AB]] 2020 no. 67)</ref> y ''Ruimtelijke Ontwikkelingsplan met Voorschriften 2021''<ref>[https://www.dip.aw/wp-content/uploads/2021/08/AB-2021-no.-123.pdf Landsbesluit ''Ruimtelijke Ontwikkelingsplan met Voorschriften 2021''] (AB 2021 no. 123) di 28 juli 2021.</ref>, e isla mes y e lama ta clasifica como "Marine Protected Area" (MPA) mediante decreto nacional.<ref>[https://www.dcbd.nl/sites/default/files/documents/MinistryofJustice%282018%29_LandsbesluitParkeMarinoAruba.pdf ''Landsbesluit Parke Marino Aruba''] (AB 2018 no. 77) di 20 di december 2018</ref> Adicionalmente, e area tin reconocemento internacional como un "Key Biodiversity Area" (KBA) door di Union Internacional pa Concervacion di Naturalesa (IUCN) y desde 2023 como un area RAMSAR (RAMSAR Site no. 2526).<ref>{{citeer web|url=https://www.bondia.com/corte-ta-prohibi-aruba-ocean-villas-pa-cuminsa-of-traha-na-isla-di-oro/|titel=Corte ta prohibi Aruba Ocean Villas pa cuminsa of traha na Isla di Oro|werk=BonDiaAruba|datum=2024-03-18|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref> Fuera di esey e mangelnan, tanto e mangel preto (''Avicennia germinans'') como e mangel blanco (''Laguncularia racemosa'') ta especienan di mata protegi pa ley.<ref>[https://docplayer.nl/110238034-2017-no-48-afkondigingsblad-van-aruba-landsbesluit-houdende-algemene-maatregelen-van-14-juli-2017-ter-uitvoering.html ''Landsbesluit bescherming in-heemse flora en fauna''] (AB 1995 no. 2) di 14 di juli 2017</ref> Den curso di tempo a lansa diferente proyecto pa Isla di Oro, entre nan e proyecto di un delfinario, bou e nomber di ''Dolphin Beach'' na comienso di añanan nobenta<ref>{{citeer web|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645141:mpeg21:p005|titel=Gedegen en objectief onderzoek onontbeerlijk voor Dolphin Beach|werk=[[Amigoe]]|datum=1993-05-15|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref>, y e proyecto di ecohotel, ''Zoetry Isla di Oro Aruba'', den decada 2010.<ref>{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2014-10-30/page/n2/mode/1up?q=isla+oro+parke+marino&view=theater|titel=Proyecto Isla di Oro ta bek na su concepto inicial di ecohotel|werk=BonDiaAruba|datum=2014-10-30|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref> Ambos proyecto a encontra cu resistencia di e activistanan ambiental y finalmente no a continua pa falta di e permisonan rekeri. {{Appendix}} [[:Category:Aruba]] y cu ta cay bou maneho di Fundacion Parke Nacional Aruba (FPNA). Ademas mangelnan, tanto e mangel preto (''Avicennia germinans'') como e mangel blanco (''Laguncularia racemosa'') ta especie di mata protegi pa ley. y e area tambe ta cay den ‘Natuur Gebied’ Nieuwe aanwijzing domeingronden als natuurreservaat (AB 2020 no. 67) y Ruimtelijke Ontwikkelingsplan met Voorschriften 2021; mientras cu e isla mes y e lama ta cay den Marine Protected Area (MPA) esta Landsbesluit Parke Marino (AB 2018 no. 77) Adicionalmente, e area aki tin reconocemento internacional como un Key Biodiversity Area (KBA) door di IUCN y ultimamente a wordo clasifica como un RAMSAR gebied (RAMSAR Site no. 2526) – dunando e area akinan mas balor ainda y den e caso aki, segun Silva ta expresa a nenga diferente parti di ley pero asina mes e desaroyado a continua cu e trabounan dañino pa naturalesa sin permiso. E mangelnan ta un especie protegi pa ley y e area tambe ta cay den Natuur Gebied’ Nieuwe FPNA ta activo den defensa di Isla di Oro aanwijzing domeingronden als natuurreservaat (AB 2020 no. 67) y Ruimtelijke Ontwikkelingsplan met Voorschriften 2021 (AB 2021 no. 123) mientras cu e isla mes y e lama ta cay den Marine Protected Area (MPA) esta Landsbesluit Parke Marino (AB 2018 no. 77) – haciendo e area aki un grado di proteccion halto. Adicionalmente, e area aki tin reconocemento internacional como un Key Biodiversity Area (KBA) door di IUCN y ultima[1] mente a wordo clasifica como un RAMSAR gebied (RAMSAR Site no. 2526) – dunando e area akinan mas balor ainda.<ref>{{citeer web|url=https://www.bondia.com/corte-ta-prohibi-aruba-ocean-villas-pa-cuminsa-of-traha-na-isla-di-oro/|titel=Corte ta prohibi Aruba Ocean Villas pa cuminsa of traha na Isla di Oro|werk=BonDiaAruba|datum=2024-03-18|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref> Na november di aña pasa 2023 e area aki a cuminsa forma parti di Convenio di Ramsar Area bao e parti di Costa Zuid e cual ta un di e areanan cu mas biodiversidad, status di Ramsar tin como meta pa proteha e areanan aki sin interveni cu actividadnan economico, enfatisando reduccion di daño y restauracion di naturalesa den caso di daño cu ta inevitabel. Isla di Oro ta un área di mangrove amplio na Aruba, kaminda diferente ekosistema ta reuní. E lugá di buelo ku e mesun nòmber ta konsistí di un banda di playa grandi ku un rif similar na esun di e lugá di buelo Mangel Halto. E tipo di koral mas comun riba e rif aki ta e koral di cerebro, di strea y di placa. Lobster di koral, snapper, piská trompeta i piská angel ta habitantenan regular. Isla di Oro ta nifiká isla di oro.<ref>{{citeer web|url=https://www.duikersgids.nl/en/isla-di-oro|titel=Isla di Oro|werk=duikersgids.nl|datum= |bezochtdatum=2024-03-23}}</ref> Isla di Oro no ta solamente un kolekshon úniko di ekosistema, sino tambe un isla di fiesta ku un restorant abandoná ku a wòrdu traha den forma di un boto. Bo por yega na e lugá despues di un caminata bastante largu dor di e área. Ta rekomendá un buelo di boto. NOTES FUNDACION Parke Nacional Aruba ta na altura di actividadnan cu ta tumando luga riba Isla di Oro y ta activamente haciendo tur cos posibel den e organisacion su capacidad legal pa pone un stop n’e actividadnan cu ta tumando luga. Isla di Oro ta un area cu ta cay bou di maneho di Fundacion Parke Nacional Aruba.<ref>[file:///C:/Users/l_de_/Downloads/BONERIANO-15-03-2024.pdf FPNA ta activo den defensa di Isla di Oro], Boneriano (15 di maart 2024)</ref> E mangelnan ta un especie protegi pa ley y e area tambe ta cay den Natuur Gebied’ Nieuwe FPNA ta activo den defensa di Isla di Oro aanwijzing domeingronden als natuurreservaat (AB 2020 no. 67) y Ruimtelijke Ontwikkelingsplan met Voorschriften 2021 (AB 2021 no. 123) mientras cu e isla mes y e lama ta cay den Marine Protected Area (MPA) esta Landsbesluit Parke Marino (AB 2018 no. 77) – haciendo e area aki un grado di proteccion halto. Adicionalmente, e area aki tin reconocemento internacional como un Key Biodiversity Area (KBA) door di IUCN y ultima[1] mente a wordo clasifica como un RAMSAR gebied (RAMSAR Site no. 2526) – dunando e area akinan mas balor ainda. Fundacion Parke Nacional Aruba ta comprometi na e proteccion di e area importante aki – e unico area na Aruba unda ainda nos ta wak e ‘Poder di 3’ conecta na otro sanamente, esta e mangelnan, yerbe di lama y e rifnan di coral – 3 diferente sistema ecologico crucial cu hunto ta prove un variedad di beneficio pa e ser humano y Aruba su medio ambiente. Dialuna 11 di Maart 2024 bestuur di FPNA a ser alerta di actividadnan cu ta pasando y inmediatamente a bay den accion pa manda un Proforma Bezwaarschrift. Informacion cu FPNA a ricibi ta cu no tin un aanlegvergunning y cu esey ta evaluando pasonan legal. Ta di hopi tempo caba FPNA tin wowo extra riba e area di Isla di Oro y den augustus di 2023 a bin haya sa cu Isla di Oro a ser cumpra y asina a manda un carta oficial dia 28 di augustus pa DIP indicando cu no lo duna permiso pa ningun desaroyo riba Isla di Oro. Den november 2023, FPNA a wordo contacta door di J.O.B. Holding & Management y a ser invita pa bay un meeting pa compronde kico ta e intencion cu Isla di Oro. Dia 4 di januari 2024, FPNA a responde na J.O.B. Holding & Management cu un carta unda cu a indica cu no ta bay di acuerdo cu ningun desaroyo pa Isla di Oro. Siguientemente dia 18 di januari 2024 J.O.B. Holding & Management a invita FPNA conhuntamente cu otro organisacionnan local pa un stakeholder engagement session unda cu nan a informa cu nan lo ta haciendo diferente trabounan riba Isla di Oro y no a presenta un plan concreto cu por ser revisa. No obstante e posicion di FPNA no a cambia. FPNA no lo sostene ningun plan di desaroyo den e area aki Isla di Oro is a vast wetland mangrove area on Aruba where different ecosystems meet. The dive site of the same name consists of a vast shallow sand strip with a reef similar to that of the Mangel Halto dive site. Common types of coral on this reef are brain, star and plate coral. Coral lobsters, snappers, trumpet fish and angelfish are regular inhabitants. Isla di Oro means island of gold.<ref>https://www.duikersgids.nl/en/isla-di-oro</ref> Particulars Isla di Oro is not only a unique collection of ecosystems but also a former party island with an abandoned restaurant built in the shape of a boat. You can reach the location after a fairly long walk through the area. A boat dive is recommendable. ----- Fundacion Savaneta Aruba a nota di e discucion andando riba red social rond di Isla di Oro. E pregunta esencial den esaki ta cu si por papia di destruccion of limpiesa. Fundacion ta observa y ta na altura cu actualmente ta tumando luga un limpiesa di material di e ruina cu a keda atras eynan esta tubo y frusto den awa y hopi desperdicio di palo, etc. No tin ningun acto di corta mangroves ni otro mata pues aki nos tin cu papia di un clean up y no destruccion. Si Parke Arikok kier “claim” e luga, anto e pregunta ta dicon Parke nunca a hacie limpi y no a pone borchi cu e ta pertenece na Parke anto. Antes e doño di Isla di Oro tabata famia Oduber y despues un otro doño a tuma over te cu awe a keda na ruina unda un doño nobo local a cumpr’e via un acto notarial, pues no a hay’e regala. Semper Isla di Oro tabatin su permiso pa Restaurant y NightClub pues esey no ta nada nobo den su desaroyo.<ref>https://24ora.com/fundacion-savaneta-ta-aclaria-a-haci-isla-di-oro-limpi-y-nada-mas/ (17 di maart 2024)</ref> --- Fundacion Parke Nacional Aruba (FPNA) a cuminsa un caso contra pais Aruba y contra desaroyador di Isla di Oro, Osyth Henriquez, pa stop e di haci cualkier trabou di limpiesa riba su tereno. Hues a prohibi Henriquez pa desaroya of hasta pa haci limpiesa riba su tereno na Isla di Oro. FPNA a demanda Pais Aruba tambe pa prohibi Gobierno di duna permiso. Abogado mr. Anthony Ruiz a defende Osyth Henriquez, mientras cu abogado mr. Zuhaila Marchena a defende FPNA. Den su veredicto, mesora, hues a indica na FPNA cu como nan tin e maneho di e area, cu FPNA y e doño di Isla di Oro mester sinta na mesa y sali di e problema. Ta trata aki na un tereno cu e doño tin den erfpacht. E area ta bou maneho di FPNA como un area protehi. Den areanan protehi en general por restablece un edificio na estado original, den consulta cu FPNA. Osyth Henriquez ta propietario di Ocean Villas na Savaneta. Ey tambe e tin cu atende cu reto di FPNA, Gobierno mes y di bisiña, cu no necesariamente ta di acuerdo cu su vision pa desaroya bungalows eynan. Awo cu e kier desaroya Isla di Oro, atrobe e ta hay’e stroba y mester defende su plan y vision den corte. Ta parce cu e reto lo no ta e isla mes, sino mas bien e vecindario cu si ta protegi como un area di naturalesa.<ref>https://24ora.com/hues-a-ordena-osyth-henriquez-pa-para-trabou-riba-isla-di-oro/ (17 di mart 2024)</ref> * <ref>https://antilliaansdagblad.com/aruba/29167-blijf-van-isla-di-oro-af 13 maart 2024</ref> {{Appendix}} isla di oro is pas ontstaan in begin jaren zeventig van de vorige eeuw. Het is een stukje rif ten zuiswesten van Pos Grandi waarop Adolf R. Oduber een recreatiecomplex had gebouwd in de vorm van een schip met daarin een restaurant, bat en danszaal. Vivienno Frank isla di oro a surgi te na komienso di añanan setenta di siglo pasá. E ta un parti di e rif na sur-oeste di Pos Grandi na unda Adolf R. Oduber a konstruí un kompleho di rekreacion den forma di un barku ku den dje un restorant, bat i sala di baile. '''Isla di Oro''' ta un isla di coral na costa sur di Aruba, entre [[Pos Chikito]] y [[Savaneta]]. E area ta cay den e Parke Marino Aruba y ta bou maneho di FPNA. Het is gelegen 150 meter uit de kust op de rif van Pos Grandi. Er moest een weg door de mangrovenbos worden gehakt om bij het eiland te komen.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470027:mpeg21:p006|titel=Luchtkasteel van Oduber werd restaurant in zee|werk=[[Amigoe]]|datum=1964-08-05|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref> Gelegen aan een lagoen omringd door mangrovebossen. Er voden optredens en shows vor bekende artiesten plaats en werden feesten gehouden. Isla di oro was in de jaren op de startplaats voor natuurwandelingen van Stimaruba. * Na ana 1965 Adolfo (Dochi) Oduber a habri riba e isla un restaurant ISla di ORo construi den forma di un barco como atraccion turistico y despues amplia cu cocktail lounge y sala di baile. Apertura oficial dia 13 di maart 1965.<ref>Opening van Isla di Oro. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 09-03-1965, p. 6. Geraadpleegd op Delpher op 21-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462564:mpeg21:p006</ref> Despues di un aña a traha un brug pa yega na costa. Na 1975 el a cambia man pa Joe Procter, kende e sigui desaroya e luga. * in 1989? beheert-eigenaar door Lucy en jose Brazao Mendez. El a opera te 1994. * verschillende projecten, waaronder het dolfinarium project (1993?)onder de naam Dolphin Beach, voor de doorontwikkeling van Isla di Oro hebben vanaf 1990 gestuit op verzet van milieu-activisten.<ref>Gedegen en objectief onderzoek onontbeerlijk voor Dolphin Beach. "Amigoe". Curaçao, 15-05-1993, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 21-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645141:mpeg21:p005</ref> Dolfinarium ging niet door wegens uitblijven van de nodige vergunningen. lenuf1amnkkmui41giq6lgjhqoaa2mr 199622 199621 2026-08-06T08:52:31Z Caribiana 8320 199622 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ {{ABW}} caya nombra pa hende: Caya Dick Cooper - Caya Jose Geerman - Caya Charlie Brouns Sr. - Caya Y.A. (Lord Boxoe) Illidge - Caya Pio Coffie - Caya Enrique Vorst - Sylvia A. Godettstraat - Caya Captain R. Rodger - Caya Lolita E. Euson - Caya Federico Maduro (Balashi) - Caya Juan Werlemen (Cashero) - Caya Juancho Kock (ex-Karawarastraat na Dakota) - Avenida Milio Croes (ex-Fergusonstraat) - Caya Dr. J.R. (Coco) Arends (Sero Blanco) - Bario Dr. Dussenbroek - Caya Ing. Roland H. Lacle - Caya Rufo Wever (Klip/Mon Plaisir) * pending: [[Parkietenbos]] - [[Cunucu Arikok]] - [[Blackstone Beach]] (full review needed) - [[Bushiribana]] - [[Renaissance Island]] - [[Hadicurari]] - [[Zeewijk]] - [[Sero Plat]] - [[Guadirikiri]] - [[Cueba di Fontein]] - [[Cueba di Huliba]] - [[De Palm Island]] - [[Isla di Oro]] - [[Eagle]] (bario) - [[Arashi]] - [[Plantashi Prins]] - [[Boca Prins]] - [[Dos Playa]] * bario di San Nicolas: [[Lagoville]] - Kustbatterij - [[Rooi Congo]] - [[Pedro Mosa]] - [[Esso Heights]] *uitbreiding [[Tanki Flip]] zie de.wiki - zie en.wiki voor [[Mangel Halto]] - [[Ayo]] - [[Catiri]] - [[Alto Vista]] * Roberto G. Croes, [https://designrr.page/?id=499490&token=3435984651&type=FP&h=5688&fbclid=IwY2xjawSD5lhleHRuA2FlbQIxMABicmlkETFoNVhmY1g2T1NuSml5cFhWc3J0YwZhcHBfaWQQMjIyMDM5MTc4ODIwMDg5MgABHlKyG1hj55NGijsU4jWBM9buhkFVlBqvV5G5EPkBOXLazF4nFZ-4bTq-kTSR_aem_r4VExioZnv6pqBz0zQl6Eg Origen di nombernan di bario y sitio na Aruba] ------------------- == Linear Park == --------------- {{Variante|a}} {{Infobox curpa di awa| variante= a | tipo = Playa | nomber = Surfside | nomber_nativo = ''Cura di Tortuga'' | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} | border = infobox | perrow = 1/2 | caption_align = center | image1 = BNA-DIG-MEINERS-0385 - Oranjestad - Surfside, het strand 830300 c.jpg | caption1 = | image2 = Surfside Beach (Aruba).jpeg | image3 = COVID-19 sign (Aruba).jpeg }} | tipo_division_adm = Region | division_adm = [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad West]] | tipo_subdivision_adm = Zona | subdivision_adm = | pais = {{ABW}} | zoom = 13 }} '''Surfside Beach''' ta un playa na Oranjestad, Aruba. This beach was very famous when we were kids and many locals love to swim at this beach. After some years the locals shifted to the more north-west beaches like Eagle, Boca Catalina and Arashi but after the government renovated the whole area it got a new facelift and its back as a family beach and weekends are just amazing at this area.<ref>https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20260730.pdf Beautiful areas around Aruba], Aruba Today</ref> Surfside Beach is a calm, family-friendly urban beach located just outside downtown Oranjestad and minutes from the airport in Aruba. It features shallow turquoise water, shady Kwihi trees, beach chair rentals, and popular dining spots like the Surfside Beach Bar, making it ideal for relaxing and plane spotting. It is 350 meters of very white sand and super clean. Yes, you can swim at Surfside Beach in Aruba. The water is very calm, shallow, and clean, making it a safe and easy spot for families and casual wading<ref>https://www.tripadvisor.com/ShowUserReviews-g147248-d8782888-r1043062184-Surfside_Beach-Oranjestad_Aruba.html </ref> Wandel langs het ondiepe, bijna vlakke water van de Caribische Zee op Surfside Beach, favoriet bij lokale gezinnen. Relax in de verkoelende schaduwen van de Kwihi bomen en geniet van een prachtige zonsondergang, terwijl majestueuze cruiseschepen en lokale vissers passeren. Surfside Beach is een lange, smalle strook strand, ideaal voor zonnebaden en een picknick onder de bomen. Het kalme zeewater in dit gedeelte is zeer geschikt voor SUP paddle boarden, kanoën en dergelijke. Dit stadsstrand is gelegen naast het beroemde Lineair Park in het centrum van Oranjestad. Surfside Beach heeft diverse bars en restaurants, waaronder Pincho's, Barefoot and Reflexions Beach Club. Dichter bij de luchthaven is er een groot zacht zandstrand om te zwemmen en te zonnebaden. Strandbedden en loungestoelen zijn te huur bij Reflexions, en de kinderen kunnen zich vermaken op een drijvend waterpark. Op dit strand heb je ook een duikschool en een informele Surfside Beach Bar, direct aan de rand van het water. Surfside Beach ligt op slechts 2 minuten rijden van het vliegveld en is ideaal voor het spotten van vliegtuigen.<ref>https://www.aruba.com/nl/ontdek/surfside-beach Ontdek het mooiste strand Surfside Beach Aruba], aruba.com</ref> {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1366464279|titulo=Natural Pool (Aruba)}} {{References}} ;Link externo * [http://www.aruba.com/OurPeoplePlaces/Attractions/Natural_Pool_in_Aruba.aspx Natural Pool] , Portal oficial di turismo na Aruba. }} [[:Kategoria:Luga na Aruba]] {{Malchi:Nabegashon Playanan di Aruba}} -------------------- ==The Lourdes Grotto == Named in commemoration of the famous French religious landmark, was created under the guidance of a priest named “Erkamp” and parishioners in the year 1958. The grotto, a shrine built into the rocks is located in Seroe Preto, just off the main road to San Nicolas. A statue of the Virgin Mary, weighing 700 kilos, was hoisted into place in the grotto. Every year, on February 11 (feast of Lady of Lourdes), a procession leaves from the St. Theresita church in San Nicolas to the grotto, where a mass is performed. The grotto is located roadside and can be visited daily.<ref>https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20260801.pdf Explore Aruba!], Aruba Today (1 di augustus 2026)</ref> * 1958 - viering Lourdesjaar door parochie van San Nicolas.<ref>Vieringvanhet.Lourdesjaar te San Nicolaas. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 14-02-1958, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 01-08-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010988110:mpeg21:p005</ref> * 1959 - tot slot van de viering van het Lourdesjaar in Aruba werd de grot te San Nicolas ingewijd op 1 februari 1959.<ref>Inwijding van Lourdesgrot vormde waardig slot van Jubeljaar. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 03-02-1959, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 01-08-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010997527:mpeg21:p005</ref> * Massale manifestatie in Wilhelminastadion.<ref>ARUBA gaat MARIA vereren door grootse manifestatie in stadion Lourdes-verhaal hoofdthema van openluchtspel van pater COPRAY. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 30-05-1958, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 01-08-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010988193:mpeg21:p005</ref><ref>Arubanen brengen ontroerende Mariahulde in stadion te ORANJESTAD. "Amigoe di Curacao". Willemstad, 09-06-1958. Geraadpleegd op Delpher op 01-08-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000211387:mpeg21:p001</ref> {{Appendix}} ------------------ {{Variante|a}} {{Infobox area protehi | iucn = V | iucn_ref= | imagen = Luchtopname._Oranjestad,_Aruba.,_Bestanddeelnr_935-1225.jpg | maneho= [[Aruba Conservation Foundation]] | area = [[kilometer kuadrá|km²]] (Isla di rif)<br>2,48 km² (KBA) }} '''Islanan di rif di Oranjestad''', ta un grupo di cinco isla chikito di rif natural, situa dilanti di costa west di [[Aruba]] den bahia di [[Paardenbaai]] cerca di e capital [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]. E islanan ta un [[Important Bird Area]] (IBA), reconoci door di BirdLife International como un sitio di gran importancia pa conservacion di [[para|parha]]nan marino, specialmente pa [[espesie|especie]]nan cu ta uza e area como luga di broei.<ref name=:"1">{{citeer web|url=https://www.dcnanature.org/wp-content/uploads/2013/01/Dutch-Caribbean-IBAs-131004-MV-NM.pdf|titel= Important Bird Areas in the Dutch Caribbean|publisher=[[Dutch Caribbean Nature Alliance]]}}</ref> Ademas, e sitio tin status di reserva marino y ta forma parti di [[Parke Marino Aruba]] desde 2018. == Descripcion == E grupo di islanan ta consisti di cinco isla di santo y coral cu ta sinta riba un rif sumergi. E area, cu ta cubri aproximadamente 9 km², ta pega cu haf central di Oranjestad y ta separa for di e liña di costa pa un canal hundo cu ta sirbi pa trafico di barco. E islanan ta varia den tamaño y forma, generalmente menos cu 0,25 hectar pa isla, cu un elevacion di entre 0 y 1 meter. Nan morfologia ta cambia regularmente bou di influencia di tormenta y [[horcan]]. == Biodiversidad == E area ta forma parti di e sistema di proteccion marino di Aruba y ta caracterisa pa un ecosistema marino diversifica. E [[Ref di koral|rif di coral]] ta extende te aproximadamente 10 meter di profundidad cu un bahada suave sin "drop-off" abrupto y ta sostene diferente especie di [[koral|coral]]. Den lagunanan chikito rond di e islanan tin veldnan di [[yerba di lama]], incluyendo ''Thalassia testudinum'' ([[Yerba di Caña|yerba di caña]]), ''Halodule wrightii'' y ''Syringodium filiforme''. E vegetacion aki ta esencial pa proteccion di pisca hubenil, stabilisacion di substrato y alimentacion di fauna marino. Investigashonnan a mustra mas ku 100 espesie di piska di rif; total estimá pa Aruba: ±360 espesie == IBA == E área total di e IBA ta 309 hectar (3,09 km²), incluyendo zona marino y di mareo cu ta esencial pa su funcion ecologico. E sitio ta designa como IBA AW003 bou di e protocol internacional di "Important Bird Areas – Dutch Caribbean". {{multiple image | total_width = 240 |direction = horizontal | border = |align = left | image1 =2021-07-10 Thalasseus sandvicensis, St Marys Island, Northumberland 01.jpg | caption1=Sternchi grandi | image2 =Sterna hirundo (adult).jpg | caption2 =Sternchi comun | caption_align = center }} E islanan di rif di Oranjestad ta un di e sitionan di broei mas importante pa parha marino na Aruba. E área ta specialmente importante pa sternchi grandi (''Thalasseus sandvicensis'') y sternchi comun (''Sterna hirundo''). E islanan ta un di e dos sitio prinsipal di neishi pa e subespecie “Cayenne” di sternchi grandi (''Thalasseus sandvicensis eurygnatha'') riba Aruba (hunto cu [[Islanan di rif di bahia di San Nicolas]]). Pa hopi aña aproksimadamente 30% di e poblacion di crio di Aruba ta neishi aki y Aruba en total ta sostene un porcentahe signifikativo di e poblacion mundial di e subespesie aki. Ademas, e parti di lama y costa ta rico den molusco, cu ta forma un fuente di cuminda importante pa parha. ==Maneho y accesibilidad== Acceso na e islanan ta limitá pa protehá e habitat sensitivo di krio di paranan. Akseso ta prinsipalmente pa medio di boto for di Oranjestad Desembarco públiko riba e islanan ta prohibí Solamente personal autorizá òf aktividat guiá ta permití Turismo ta enfoká riba: snorkeling i eksplorashon marino sin disturbá e áreanan di neishi Menasa E área ta enfrentá algun menasa potensial: disturbio humano (spesialmente na periodo di neishi) preshon di turismo i aktividat portuario kambio klimátiko i blanquesimentu di coral degradashon di rif i redukshon di fauna marino Importansia E Oranjestad Reef Islands ta un parti esensial di e red di konservashon di paranan den Karibe Hulandes. Aunke nan tamaño chikí, nan tin un ròl desproporcionámente grandi den: reprodukshon di paranan marino mantenementu di biodiversidat sostenementu di ekosistema marino Protekshon kontinuo di e área ta krusial pa sigurá e supervivensia di espesienan ku ta dependé di e habitat aki. == Mira tambe == * [[Islanan di rif di bahia di San Nicolas]] * [[Parke Marino Aruba]] * [[Important Bird Area den Karibe Hulandes|Important Bird Area den Caribe Hulandes]] {{Appendix}} -------------------- '''Islanan di rif di Oranjestad''' ta un [[Importantsituá den bahia di [[Paardenbaai]] djis na costa west di [[Aruba]], cerca di capital [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]. E islanan di rif ta consisti di santo y islanan di coral riba un base di rif sumergí, ku por varia signifikantemente den tamaño, forma y substrato despues di tormenta y orkan. E area ta cubri un superficie di 9 km² y ta separa for di e liña di costa pa un canal di barco profundo cu ta core pasa e terminal di barco crusero y di carga. Oranjestad Reef Islands ta un Important Bird Area (IBA) situá na costa suidwest di Aruba, den bahia di Paardenbaai, serka di kapital Oranjestad. E área ta rekonosí dor di BirdLife International komo un sitio di gran importansia pa konservashon di paranan marino, spesialmente pa espesienan ku ta usa e islanan komo tereno di krio. E sitio ta designá komo IBA AW003 bou di e protokòl internashonal di Important Bird Areas – Dutch Caribbean. E islanan di rif di Oranjestad ta forma parti di [[Parke Marino Aruba]] y tin e status di reserva marino. E área tambe a wordo designa como un [[Important Bird Area]] door di BirdLife International; specificamente como un tereno di crio pa e sternchi grandi y e sternchi komun.<ref>{{Citeer web|url=http://datazone.birdlife.org/site/factsheet/oranjestad-reef-islands-iba-aruba-(to-netherlands)|titel= Oranjestad Reef Islands|werk= BirdLife Data Zone|uitgever= BirdLife International|datum=|bezochtdatum=19 oktober 2020}}</ref> Por haya cantidad grandi di molusko na e parti di lama di e islanan di rif. Access to the Oranjestad Reef Islands is primarily achieved by boat from Oranjestad harbor, owing to their position adjacent to the main port on Aruba's southwestern coast.[2] Public landings on the islets are prohibited to safeguard critical breeding habitats for seabirds, including Sandwich terns (Thalasseus sandvicensis eurygnatha), with access limited to authorized personnel or guided activities.[1] Guided snorkeling tours operate offshore, allowing visitors to explore surrounding marine environments without impacting the protected land areas.<ref>[https://grokipedia.com/page/oranjestad_reef_islands Oranjestad reef islands], Grokipedia</ref> --- Oranjestad Reef Islands ta un [[Important Bird Area]] pa Aruba bou di e BirdLife protokòl internashonal "Important Bird Areas - Dutch Caribbean" pa áreanan importante di parha den Karibe. E área ta designá komo IBA AW003.<ref name=:"1">{{citeer web|url=https://www.dcnanature.org/wp-content/uploads/2013/01/Dutch-Caribbean-IBAs-131004-MV-NM.pdf|titel= Important Bird Areas in the Dutch Caribbean|publisher=[[Dutch Caribbean Nature Alliance]]}}</ref> E IBA ta na costa zuidwest di Aruba, consistiendo di algun santo y islanan di coral pega cu e haf sentral di Oranjestad i e punta ost di Oranjestad. E área ta signifikante pa krio di sternchi, e parhanan di laman mas numeroso ta e subespesie di Sandwich Tern, e “Cayenne” (''Thalasseus sandvicensis eurygnatha''). E islanan chikitu ta un di e dos sitionan di neishi di Sandwich Tern cu ta presenta riba Aruba.<ref name=:"1"/> The islands host substantial colonies of Cayenne Terns, which represent approximately 30% of Aruba's total breeding population of this subspecies in most years as of assessments up to 2009, with the remaining 70% nesting at the San Nicolas Bay Reef Islands. Surveys up to 2009 indicate that hundreds of pairs typically breed here, contributing to Aruba's overall role in supporting about 20% of the global Cayenne Tern population. -------- The Oranjestad Reef Islands are a small cluster of sand and coral islets located along the southwestern coast of Aruba in the Dutch Caribbean, immediately adjacent to the central harbor of Oranjestad and under the flight path of Queen Beatrix International Airport.<ref name=:"1"/><ref name=:"2"/> Spanning approximately 309 hectares of marine coastal and supratidal habitat at elevations of 0 to 1 meter, these variably sized islets—typically no larger than 0.25 hectares each—serve as critical breeding grounds for seabirds and are recognized as a Key Biodiversity Area (KBA) and Important Bird Area (IBA) under international protocols.<ref name=:"1"/><ref name=:"2">[https://www.keybiodiversityareas.org/site/factsheet/20857 Oranjestad Reef Islands (20857)], keybiodiversityareas.org</ref> The islands are among Aruba's two primary nesting sites for the Cayenne tern (Thalasseus sandvicensis eurygnatha), a subspecies of the Sandwich tern, hosting roughly 30% of the island's breeding population in most years, with the remainder at the San Nicolas Bay Reef Islands.<ref name=:"2"/> Comprising five small sand and coral islets, including Paardenbaai Key, the Oranjestad Reef Islands vary in size and shape, typically no larger than 0.25 hectares each, and are subject to changes due to seasonal storms affecting their sand and boulder substrates.<ref name=:"1"/>[5]<ref name=:"2"/> The total extent of the protected area encompasses 309 hectares (3.09 km²), encompassing the surrounding marine and intertidal zones critical to the islands' ecological integrity.<ref name=:"1"/> == Marine ecosystem == The Oranjestad Reef Islands, part of Aruba's Marine Protected Area system along the leeward coast, feature fringing coral reefs that extend from shallow lagoons to depths of around 10 meters, forming a key component of the island's southern reef system. These reefs, characterized by gently sloping bottoms without steep drop-offs, support a diverse array of coral species. Shallow lagoons surrounding the islands host extensive seagrass beds, covering an estimated 1,044 hectares across Aruba, with native species such as [[Yerba di Caña]] (''Thalassia testudinum''), ''Halodule wrightii'' (shoal grass), and ''Syringodium filiforme'' (manatee grass) dominating the habitat. Biodiversity in these ecosystems is notable, with surveys documenting 135 fish species—part of an estimated 360 total for Aruba's reefs—including over 100 reef-associated taxa such as snappers (Lutjanus apodus), grunts (Haemulon flavolineatum), and surgeonfish (Acanthurus coeruleus). Sponges and mobile invertebrates like lobsters and sea urchins (Diadema antillarum) are present but occur at low densities, reflecting overharvesting pressures, while the overall fish biomass averages 139.7 g/m², dominated by herbivores at 63.6 g/m². Nutrient influx from coastal wind-driven upwelling along the southern Caribbean margin enhances productivity by buffering against bleaching events, though Aruba's reefs experience limited direct upwelling compared to neighboring islands, influencing the prevalence of planktivores and overall community structure. Surrounding waters occasionally host marine turtles, though no nesting has been confirmed on the islets, and the seaward reefs support populations of queen conch (Lobatus gigas), a CITES-protected species.<ref>[https://www.scribd.com/document/686216426/Aruba-Report-Final-1-2 Coral reefs baseline study for Aruba 2019], Carmabi, Corsou</ref>[9][2] {{Appendix}} ------------- {{Imagen anota |image=BNADIGWERBATAARUBA 0006.jpg |image-width=1500 |image-left= -360 |image-top=-575 |width=270 |height=270 |float=left |annotations=<!-- bashi of no, e parameter aki mester ta inclui--> |caption=Mapa di Werbata ta menciona Rooi Congo (1912). }} ----------------- {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais| variante= a | tipo = Bahia | nomber = Commandeursbaai | pais = {{ABW}} }} '''Commandeursbaai''' ta un bahia na costa zuidwest di [[Aruba]], den region di [[Savaneta]]. == Historia == Na parti zuid di Aruba ta keda Commandeursbaai unda prome cu aña 1800 tabatin e poblacion di mas grandi y importante di nos isla. Te na fin di siglo 18, Savaneta tabata e base of stacion di e commandeurnan. Commandeursbaai tin un largura di mas o menos 4 km y 200 pa 300 meter di hanchura, cera parcialmente pa rifnan. Na Commandeursbaai a tuma luga e historia di mas bieu di nos isla unda a bira e porta pa tur barco embarca y desembarca hende, animal y productonan pa medio di e traficacion entre Aruba y tera firme (Sur America).<ref>{{citeer boek|url=https://archive.org/details/BNADIGARUBIANA3117/page/n19/mode/1up?q=monumentenbureau|titel= Historia di Savaneta|auteur=Dolfi Kock|uitgever=UNOCA|jaar=2009}}</ref> Un cas riba sero na Sero Alejandro, caminda Sr. Isaias Arends tabata biba, tabata e orientacion pa nabegante y piscado. Aunke tur e prome habitantenan, esta e Indjan- y Spañonan, a uza e bahia aki, ta te na fin di siglo 18 el a haya su nomber. Tabata den tempo di e Hulandesnan cu e nombernan Commandeurshaven y Commandeursbaai a bira conoci. E commandeurnan a biba originalmente por lo menos un siglo largo den e becindario aki. Commandeursbaai tabata un bahia masha hopi ocupa cu trafico maritimo, pasobra e tabata e centro di piscamento di Aruba unda tur negoshi tabata tuma luga. E barconan tabata hancra pafo di rif y e tripulantenan tabata rema pa tera cu canoa. Durante e periodo Hulandes, su waf tabata esun di mas sigur pa barco. Te hasta e prome bapornan di guera cu tabata bishita Aruba tabata hancra na Commandeursbaai. Nan tabata keda pafo y tabata manda un boto chikito na tera. Despues nan tabata bay Paardenbaai. Na aña 1636, ora e Hulandesnan a conkista nos isla, e commandeur y su hendenan a establece nan mes na Commandeursbaai. Segun mi lista, e prome commandeur cu tabata biba na Commandeursbaai tabata Hendrick Martens cu a goberna na aña 1660. Na aña 1794, comandante Borchard Specht a observa cu tabatin dos cas di cabayista na Commandeursbaai. Segun Specht: "Tur dos ta ruina y ta ocupa pa Jacobus Croesz y Christoffel Kastro". Na aña 1816, na Commandeursbaai ainda tabatin un cas unda cabayista J. M. Jansen tabata biba. E tabata maneha e cura di bestianan di gobierno. {{Appendix}} -------------------- {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais| variante= a | tipo = Bario | nomber = Kustbatterij | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} | border = infobox | perrow = 2 | caption_align = center | image1 = Welcome to the Coastal Battery!.jpg | caption1 = | image2 = Cannon tracks at Coastal Battery, Aruba.jpg | caption2 = | footer = Ruinanan di kustbatterij | footer_align = center }} | area = | poblacion = 1.745 | censo = 2020 | densidad = | pais = {{ABW}} | tipo_division_adm = Region | division_adm = [[Regionnan di Aruba|Savaneta]] | tipo_subdivision_adm = Zona | subdivision_adm = De Bruynewijk | zoom = 13 }} '''Kustbatterij''' ta un zona ku ta forma parti di Juwana Morto na Aruba, den region di San Nicolas Noord. Na 1 di yanüari 2020, e área tabatin un poblashon di 1.188 habitante, di cual 555 muhe i 633 hòmber. Den e zona ta lokalisa e monumento di guera di Kustbatterij. Historia E zona di Kustbatterij a ricibi su nomber durante World War II, ora a konstrui un bateria kostal riba un elevashon den augustus 1940. E lokashon tabata strategiko, siendo un di e puntonan mas haltu den e parti pariba di e isla, ku bista riba e refineria di Lago Oil and Transport Company i riba kosta. E instalashon militar tabata tin komo meta pa defendé e refineria, ku tabata di gran importansia pa e Aliadonan pa motibu di produccion di combustibel di aviashon. Pa e motibu ey, Aruba a bira un meta potensial pa atakenan di submarinonan aleman. E instalashon militar tabata tin komo meta pa defendé e refineria, ku tabata di gran importansia pa e Aliadonan pa motibu di produccion di combustibel di aviashon. Pa e motibu ey, Aruba a bira un meta potensial pa atakenan di submarinonan aleman. E kompleks tabata konsistí di tres posishon di kanon, un puesto di mando i varios edifisionan pa alojamento di soldaatnan. Tambe tabatin fasilidatnan manera un reservorio di awa. Kada posishon di arma tabata monta riba un fundeshi di beton i staal i prepará pa kanonnan ku por a kubri un gran distansia, inkluyendo parti di e isla mes. E bateria nunka no a wòrdu usa den combate, ni sikiera durante e atake di submarinonan aleman riba San Nicolas den febrüari 1942. Na 24 di oktober 1942, Prince Bernhard of the Netherlands a hasi un bishita oficial na e kustbatterij. Despues di guera, e instalashon militar a wòrdu abandoná i e área a wòrdu limpiá parcialmente. Restonan di bunker i posishonnan di arma a keda presente i posteriormente a wòrdu protehá komo patrimonio historiko. Awe, e lugá ta rekonosí komo un monumento di guera (ID 04-003) i ta wòrdu maneha pa Monumentenfonds Aruba. == Descripcion == Kustbatterij ta un zona principalmente residensial, ku desaroyo urbano rond di e sitio historiko. Den e área tin varios caya i bario chikí. E kaminda prinsipal den e zona ta Diamantbergweg, ku ta konektá Juwana Morto ku Rooi Hundo. Otro cayanan inkluí Weg Kustbatterij, Kleine Bergweg i Grote Bergweg. Den Weg Kustbatterij ta situa Colegio Nigel Matthew. Barionan den cercania ta Standardville i Rooi Hundo. == Literatura == * [[Johan Hartog|Hartog, Johan]], [https://archive.org/details/BNA-DIG-HARTOG-KUSTBATTERIJ/page/n4/mode/1up Juwana Morto Kustbatterij Aruba], De Walburg Pers (1987) {{Appendix}} [[:Kategoria:Luga na Aruba]] ----------- '''Kustbatterij''' ta un zona cu ta forma parti di [[Juwana Morto]] na Aruba, den [[Regionnan di Aruba|region di San Nicolas Noord]]. Dia 1 di januari 2020, e area aki tabatin un poblacion di 1.188 habitante, dividi entre 555 muhe y 633 homber. Den e zona ta localisa un monumento di guera. == Historia == E zona di Kustbatterij a ricibi su nomber durante e [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]] ora a construi un kustbatterij riba un elevacion na augustus 1940. Op Juana Morto, het hoogste punt van het oostelijk deel van het eiland, werd een kustbatterij gebouwd met uitzicht over de raffinaderij en over de Noord- en Westkust. * De kustbatterij is een erkend oorlogsmonument (ID 04-003). Cañonnan pisa tabata staciona aki pa defende e refineria di Lago. Despues di guera, e área a wòrdu limpia, lagando atras e luganan di arma y bunkernan, ku awor a wòrdu deklará un monumento protehá. * Op 24 october 1942 bracht Prins Bernhard een bezichtigingsbezoek aan de kustbatterij.<ref>Naar Aruba.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 22-10-1942, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 28-05-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010987278:mpeg21:p002</ref> * het bouwen van een onderofficiersverblijf bij de kustbatterij op Aruba<ref>Advertentie Aanbesteding. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 01-03-1944, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 28-05-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010403042:mpeg21:p002</ref> * Aan de N.V. Bouwmaatschappij Aruba is de gunning verleend van de bouw van een betonnen waterreservoir op St. Nicolaas nabij de kustbatterij.<ref>ARUBA AANBESTEDING.. "Amigoe di Curacao". Willemstad, 24-11-1948. Geraadpleegd op Delpher op 28-05-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000210652:mpeg21:p002</ref> * Op 17 mei 1940 werd proefgeschoten, in augustus 1940 kwam de kustbatterij Juwana Morto gereed voor direct vuur, in augustus 1941 ook voor nachtelijke actie. De Kustbatterij van Juwana Morto is nimmer in actie geweest, ook niet bij de directe aanval van de Duitsers op de raffinaderij in de nacht van 15 op 16 februari 1942, toen enige tankschepen verloren gingen.<ref>{{citeer web|auteur= [[Johan Hartog]]| titel=Batterijen beschermden de eilanden gedurende Tweede Wereldoorlog|werk=[[Amigoe]]|datum=1990-08-25|bezochtdatum=2026-05-28|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641593:mpeg21:p020}}</ref> Kada un di e tres posishonnan di arma tabata para riba fundeshi di staal i beton. Kada un tabata montá pa un kañon di kaliber 19.2 ku por a drai 360 grado, ku un alkanse di 18.5 kilometer. Oranjestad y su haf tabata den alcance tambe. E cañonnan a haya e nombernan Betsy, Jopie y Beppie door di e soldaatnan, miembronan di Ehercito Boluntario Aruba. E bateria kostal di Juwana Morto nunka no a tira un tiru pa defendé e área, ni sikiera ora ku haf di San Nicolas i Refineria di Lago a wòrdu ataká pa un U-boat aleman na febrüari di 1942. Tankeronan di lago a wòrdu sendé na kandela, kousando huma i kandela pa stroba e bista for di e puesto di mando.<ref>[https://monumentenfondsaruba.org/juwana-morto-coastal-battery-1940/ Juwana Morto Coastal Battery * 1940], [[Monumentenfonds Aruba|SMFA]]</ref> hartog: Mken koos deze plaats vanwege het uitzicht naar twee zijden. En ook als besefte men dat de munitiemagazijnen e.d. in de rotsgrond uitgehouwen moesten worden, de kustbatterij zelf kon men bovengronds bouwen, want van zee u8it viel de kustbatterij toch in het niet bij de van zee uit royaal zichtbare raffinaderij. De batterij lag hoog zodat men over de schoorstenen van de raffinaderij heen kon schieten. Het complex op Aruba, gebouwd in 1940, bestond uit 3 geschutsopstellingen, een commandopost en enkele gebouwen voor onderdak van de kleine 100 mensen die er gelegerd waren. Ook waterreservoir. Een interessant stukje militair erfgoed van Aruba. Aruba speelde een cruciale rol in de Tweede Wereldoorlog vanwege de aanwezigheid van de Lago Raffinaderij, waar de kerosine voor de geallieerden werd geproduceerd. E kustbatterij a wordo construi na augustus 1940. E instalacion militar su obhetivo strategico tabata pa proteha e refineria di petroleo di Lago na San Nicolas cu tabata existi e tempo ey contra atakenan di Alemania durante Segunda Guera Mundial. importancia strategico: debi na e produccion halto di combustibel di aviacion pa e Aliadonan, e refineria di Lago tabata di vital importancia durante Segunda Guera Mundial. Komo resultado, e isla a bira un meta prinsipal pa U-boatnan Aleman. Lugá: E kustbatterij tabata situá riba e punto stratégikamente mas haltu di e parti ost di e isla, den cercania di San Nicolas. Esaki a ofresé un bista perfekto di e refineria i lama. Diseño: E liña defensivo tabata konsistí di un bunker di puesto di mando (commandopostbunker) i tres lugá di arma posishoná espasiá (geschutsemplacementen) cu un distancia di mas o ménos 50 meter for di otro. Restonan: E ruinanan di e post di comando y e cambernan di arma (geschutskamers) ainda por wordo haya awe rond di Weg Kustbatterij na San Nicolas y ta wordo maneha pa [[Monumentenfonds Aruba]]. == Descripcion == Den e zona di Kustbatterij, rond di e ruinanan militar, tin varios caya cu casnan residencial. E area ta wordo cruza pa un caya largo Diamantbergweg, cu ta conecta Juwana Morto cu Rooi Hundo. Otro cayanan conoci ta: Weg Kustbatterij, Kustbatterij, Kleine Bergweg y Grote Bergweg. Na Weg Kustbatterij ta situa un scol secundario, Colegio Nigel Matthew. Barionan den cercania ta: [[Standardville]] y Rooi Hundo. == Literatura == * [[Johan Hartog|Hartog, Johan]], [https://archive.org/details/BNA-DIG-HARTOG-KUSTBATTERIJ/page/n4/mode/1up Juwana Morto Kustbatterij Aruba], De Walburg Pers (1987) {{Appendix}} [[:Kategoria:Luga na Aruba]] ---------------- Kustbatterij (monumento) E Kustbatterij di Juwana Morto ta un monumento di guera situá na Aruba, den e área di Juwana Morto, serka San Nicolas. E ta un resto di un instalashon militar ku a wòrdu konstrui durante Segunda Guera Mundial pa defendé e refineria di petroleo di Lago. E sitio ta oficialmente rekonosí komo monumento di guera (ID 04-003) i ta wòrdu protehá komo parti di patrimonio historiko di Aruba. == Historia == E bateria di artileria a wordo construi na augustus 1940, riba un elevacion strategico den e parti pariba di e isla. E localisacion a wordo skohe pa su bista amplio riba e refineria Lago na [[San Nicolas]] y riba lama, ku tabata di importansia vital pa e Aliadonan durante Segunda Guera Mundial. E refineria di Lago tabata produci gran kantidat di combustibel di aviashon, loke a haci Aruba un punto strategiko i un posible meta pa atakenan di submarinonan aleman. Na 17 di mei 1940, a hasi prueba di tiramentu ku e kanonnan. Na augustus 1940, e bateria tabata kla pa uso den operashonnan di dia, i na augustus 1941 tambe pa operashonnan di anochi. Na 24 di oktober 1942, Prins Bernhard di Hulanda a bishitá e kustbatterij komo parti di un bishita oficial na e isla. A pesar di su importansia militar, e kustbatterij nunka no a wòrdu usa den combate, ni sikiera durante e atake di submarinonan aleman riba e refineria i haf di San Nicolas den febrüari 1942. == Descripcion == E kompleks militar tabata konsistí di: Tres posishon di kanon (geschutsopstellingen) Un bunker di puesto di mando Edifisionan pa alojamento di aproximadamente 100 soldaat Un reservorio di awa i otro fasilidatnan di sosten Kada posishon di arma tabata konstrui riba un fundeshi di beton i staal. E kanonnan tabata di kaliber 19.2 cm, ku por a bira 360 grado i tabatin un alkanse di mas o ménos 18,5 kilometer. Segun testimonio di soldaatnan, e tres kanon a ricibi nòmber informal: Betsy, Jopie i Beppie. E diseño di e bateria a tene kuenta ku e topografia di e terreno. E kanonnan tabata situá asina ku nan por tira por encima di e refineria, aprovechando e alturanan natural di e área. == Despues di guera y estado actual == Despues di 1945, e instalashon militar a wòrdu abandoná. Parti di e área a wòrdu limpiá, pero e strukturanan prinsipal, manera bunker i fundashonnan di kanon, a keda presente. Awendia, e restonan di e kustbatterij ainda por wòrdu mira den e paisahe rond di Weg Kustbatterij. E sitio ta wòrdu maneha i protehá komo patrimonio cultural, i ta forma un testimonio importante di e papel di Aruba durante Segunda Guera Mundial. E monumento ta un di e pokonan strukturanan militar di e periodo aki cu a sobrebibí na e isla. ---------------- {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais| variante= a | tipo = LugaRegion | nomber = Grapefield | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} | border = infobox | perrow = 1/2 | caption_align = center | image1 = Aruba-Regionen.png | caption1 = San Nicolas Noord ta region 7 | image2 = | caption2 = | image3 = | caption3 = }} | area = | poblacion = | censo = 2020 | densidad = | descripcion = | pais = {{ABW}} | zoom = 13 }} Grapefield is een groot onbebouwd gebied gelegen aan de noordwestelijke kust van Aruba tussen San Nicolas en Seroe Colorado. Dit gebied was in de twintigerjaren overgedragen aan de Lago als industrieterrein. • Naam officieel “Costa” – zeedruifbomen • Strand en recreatiegebied zoals veldlopen en kamperen • Een groot deel van het terrein was in concessie bij de Lago ?? als industrieterrein. • Terrein werd gebruikt voor het deponeren van “pitch”, afvalstoffen van de raffinaderij welke tot vernietiging van de natuur leidde. • Afgravingen • Krabbenpopulatie • Opruiming petroleumproducten (milieuvervuiling) == Nationale veldloopkampioenschappen== In de jaren 80-90 werd hier veldloopwedstrijden voor de kampioenschappen gehouden door de Arubaanse Atletiekbond. ==Strandvervuiling== Door olielozing van tankers die varen tussen Aruba en Curacao. --------------------- {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais | variante= a | tipo = Region | nomber = San Nicolas-Noord | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} | border = infobox | perrow = 1/2 | caption_align = center | image1 = Aruba-Regionen.png | caption1 = San Nicolas Noord ta region 7 | image2 = | caption2 = | image3 = | caption3 = }} | area = | poblacion = | censo = 2020 | densidad = | descripcion = | pais = {{ABW}} | zoom = 13 }} '''San Nicolas-Noord''', oficialmente Sint Nicolaas Noord, ta un di e ocho [[Regionnan di Aruba|region]] den cua e [[isla]] di [[Aruba]] ta dividi administrativamente.<ref>{{Citeer web|url=https://cbs.aw/wp/index.php/2020/12/03/gac-geographical-address-classification-2019/|titel=GAC (Geographical Address Classification) 2019 and 2020|bezochtdatum=2025-03-03|datum=2019-06-27|werk=cbs.aw}}</ref> Hunto cu [[San Nicolas Zuid]] e ta constitui e region di San Nicolas, miho conoci como [[pariba di brug]]. E region tin un area di .... [[kilometer kuadrá|km²]] y un poblacion di 9.940 habitante dia prome di januari 2020. E region tin un poblashon di 9.940 (1 di yanüari 2020), loke ta representá 9.2% di e poblashon total di e pais. Muhé Hòmber 4760 5180 == Geografia == E region ta situá den e zona zuidoost di Aruba (region 7 riba mapa), pazuid di ... (region 1), pabou di [[Paradera]] (region 4) y panort di Oranjestad Oost (region 3). San Nicolas-Noord tin e siguiente barionan:<ref>[https://cbs.aw/wp/wp-content/uploads/2024/05/GAC_Officiele-publicatie_2024.pdf Strefy]</ref> * [[Brazil]] * Rooi Congo * Watapana Gezaag * [[Standardville]]/[[Rooi Hundo]] * Kust * [[Juwana Morto]] * San Nicolas-Noord otro {{Appendix}} [[Category:Luga na Aruba]] ------------------ {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais| variante= a | tipo = Region | nomber = San Nicolas-Zuid | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} | border = infobox | perrow = 1/2 | caption_align = center | image1 = Aruba-Regionen.png | caption1 = San Nicolas Zuid ta region 8 | image2 = | caption2 = | image3 = | caption3 = }} | area = | poblacion = | censo = 2020 | densidad = | descripcion = | pais = {{ABW}} | zoom = 13 }} '''San Nicolas-Zuid''', oficialmente Sint Nicolaas Noord, ta un di e ocho [[Regionnan di Aruba|region]] den cua e [[isla]] di [[Aruba]] ta dividi administrativamente.<ref>{{Citeer web|url=https://cbs.aw/wp/index.php/2020/12/03/gac-geographical-address-classification-2019/|titel=GAC (Geographical Address Classification) 2019 and 2020|bezochtdatum=2025-03-03|datum=2019-06-27|werk=cbs.aw}}</ref> Hunto cu [[San Nicolas Noord]] e ta constitui e region di San Nicolas, miho conoci como [[pariba di brug]]. E region tin un area di .... [[kilometer kuadrá|km²]] y un poblacion di 4.235 habitante dia prome di januari 2020. Sint Nicolaas-Zuid ta un di e ocho regionnan den e parti pariba di e pais autonomo di Aruba, cu ta pertenece na Hulanda, na Sur America. Riba promé di yanüari 2020, e region tabatin 4.235 habitante. Pa loke ta trata poblashon, e ta e region di mas chikitu den e pais. == Geografia == E region ta situá den e zona zuidoost di Aruba (region 7 riba mapa), pazuid di ... (region 1), pabou di [[Paradera]] (region 4) y panort di Oranjestad Oost (region 3). San Nicolas-Zuid tin e siguiente barionan:<ref>[https://cbs.aw/wp/wp-content/uploads/2024/05/GAC_Officiele-publicatie_2024.pdf Strefy]</ref> * [[Zeewijk]] * Pastoor Hendriksstraat * Van de Veen Zeppenfeldstraat * [[The Village]] * Essoville * [[Lago Heights]]/Esso Heights * [[Seroe Colorado]] * San Nicolas-Zuid otro Demografia E region tin un poblashon di 4.235 (1 di yanüari 2020), loke ta representá 3.9% di e poblashon total di e pais. Muhé Hòmber 1943 2292 {{Appendix}} [[Category:Luga na Aruba]] --------------- ==Straatnamen op Aruba (2) – San Nicolas: van Rodgerstraat tot Caya Charlie Brouns Sr.<ref>Evert Bongers, [https://archive.org/details/BNA-DIG-AMIGOE-ARUBA-2021-02-11/page/n3/mode/1up?q=watapana+gezaag Straatnamen op Aruba (2)] Amigoe 11 di februari 2021</ref>== * De Main Street van Sunrise City, de B. van der Veen Zeppenfeldtstraat, is vernoemd naar een op Aruba geboren, maar op Curaçao wonende hoge ambtenaar van begin vorige eeuw. In die tijd waren er nog geen politieke partijen, laat staan een volksvertegenwoordiging. In 1906 werd hij lid van de Koloniale Raad, een soort adviescollege voor de Gouverneur. In die raad kwam hij regelmatig op voor zijn geboorte-eiland. Direct na de Tweede Wereldoorlog duikt zijn naam weer op als hij zitting neemt in de Commissie Ellis, die kwam met een advies voor een eilandenreglement waarin Aruba streefde naar decentralisatie. Kortom, een belangrijke ‘yui di tera’. *De Pastoor Hendrikstraat is – volgens het straatnaambordje – genoemd naar pastoor P.J.T. Hendriks, die in 1929 de parochie San Nicolaas stichtte en de eerste pastoor daar werd. Opvallend is dat zijn naam in de straatnaam voortleeft zonder -s op het eind. *Terug naar het centrum van San Nicolas. Achter de Main Street zijn er smalle straatjes van laag allooi (hanchi’s) die de namen dragen van klassieke schilders als Rembrandt, Vermeer, Frans Hals en Jan Steen. *In de wijk waar de oliewerkers uit de Caribische eilanden kwamen te wonen, The Village, hebben de straten namen zoals Caya Saint Maarten, Caya Saba en Caya Saint Vincent. Dat zegt de mensen in die wijk wat. *Maar het zal niet te verwachten zijn dat bewoners van straten als de Nijhoffstraat, de Hildebrandstraat of de Van Lennepstraat op de Esso Heights beseffen dat hun straat is vernoemd naar een 19e-eeuwse schrijver of dichter. Een betere naamgeving is gehanteerd bij het geven van namen als Flagstaffweg, Mount Scenerystraat en Bottom Hillweg, allemaal heuvels/bergen op de Bovenwinds eilanden. *De Helfrichstraat, die the Village scheidt van de ‘schilderswijk’, is vernoemd naar de gouverneur van de Kolonie Curaçao, precies een eeuw geleden. Deze straat kruist de Nuyensstraat, vernoemd naar Helfrich’s voorganger. De wijk tussen het Joe Laveist Sportpark aan de de Pastoor Hendrikstraat en de Graf von Zinzendorfschool aan de de Bernhardstraat is gevuld met straatnamen van voorvaderen van het geslacht Oranje-Nassau, aangevoerd door stammoeder Juliana van Stolberg, gevolgd door prinsen en stadhouders uit de 16e, 17e en 18e eeuw, zoals Willem de Zwijger, Frederik Hendrik, Maurits, en niet te vergeten Amalia van Solms en Louise de Coligny, om er maar een paar te noemen. De namen van deze straten roepen een heel chique wijk op, maar in werkelijkheid is dat niet het geval. *San Nicolas heeft in een van de buitenwijken ook z’n P.C. Hooftstraat, zonder enige verdere toelichting. Iets verderop is de Dirkszstraat, met op het naambordje de uitleg: D. Dirksz, stamhouder geboren in 1833. Deze straat kruist de Isaac Wagemakerstraat, genoemd naar de belangrijke gezaghebber die Aruba door de Tweede Wereldoorlog leidde. *Opvallende straatnaam in die wijk is Watapana Gezaag. Er werden daar misschien vroeger heel wat van dit soort bomen in stukken gezaagd. Of dat gebeurde één enkele keer en dat heeft geleid tot die naam – wie zal het zeggen. *Net als in ‘Playa’ zien we in San Nicolas veel straten genoemd naar lokale bekend- of beroemdheden. De Main street kruist de Caya Charlie Brouns Sr., naar de stichter van de bar met zijn naam, het bekendste landmark van San Nicolas. Die straat heette oorspronkelijk de Rodgerstraat – naar de Amerikaan die in 1924 de ideale locatie voor de Lago raffinaderij ontdekte. Vervolgens is de Grensweg, grenzend aan het Lago-terrein, omgedoopt tot Caya Captain R. Rodger. De weg die vanaf de kerk van Brazil achter San Nicolas langs loopt, is genoemd naar de lokale ‘Mama di Cultura’ en heet nu Caya Bernadina GrowellKock; zij was schrijfster en muzieklerares en woonde aan deze straat. *De straat in de wijk Lagoville, waaraan het EPB San Nicolas ligt, de vroegere Congoweg, heet nu Caya Jose Geerman, ter ere van de vakbondsleider die in 1977 overleed. Sommige namen op straatnaambordjes roepen vragen op: wie was Doctor Schaepman? Het blijkt een Nederlandse 19-eeuwse theoloog en politicus te zijn geweest. Enige band met ons eiland is niet duidelijk. Maar toch. *In Seroe Colorado, de voormalige Lago Colony, is de 1st Avenue hernoemd naar Henry Coffi, in leven general manager van de Lago, voorzitter van het bestuur van kindertehuis Casa Cuna en luchtvaartdeskundige. Hij overleed eind 2015. Niet elke straat heeft nog een straatnaambord en van sommige is er met moeite eentje te vinden, zoals aan de toch lange en brede Isaac Wagemakerstraat. DOW zou dit eens moeten inventariseren en de lacunes aanvullen. Voor de Adviescommissie Straatnamen van nu is nog veel werk aan de winkel. Enkele suggesties: straatnamen met Arubaanse schrijvers en kunstenaars, van Denis Henriquez tot Padu Lampe. En een Boulevard of Avenida als postume eer voor toerismepionier en oud-gezaghebber Oscar Henriquez. En dan natuurlijk graag met enige uitleg op de naambordjes… Straatnamen op Aruba (2) – San Nicolas: van Rodgerstraat tot Caya Charlie Brouns Sr. Straatnamen in San Nicolas vragen om wat toelichting. Net als in Oranjestad is er een mengelmoes van namen van eeuwenoude schrijvers, schilders, prinsen en stadhouders naast de meer herkenbare namen van Caribische eilanden en plaatselijk bekende Arubanen. {{Appendix}} ----------------- {{Databox}} '''Nomber di caya na Aruba''' ta refleha e historia, cultura y desaroyo social di e isla. Nan ta deriva for di un amplio scala di fuente, incluyendo historia local, [[geografia]], flora y fauna, [[literatura]], ciencia, [[religion]] y politica. Di e manera aki, nombernan di caya ta forma un parti importante di e herencia inmaterial di [[Aruba]]. Un nomber di caya ta un denominacion oficial pa espacio publico, manera caya, avenida, boulevard of plaza. E estudio di nomber di luga ta parti di e disciplina di toponimia. Den practica, nomber di caya ta sirbi como base pa adres y pa sistema di distribucion di post. Na Aruba, adres formal ta consisti di un nomber di caya hunto cu un number di e kavel, sin uzo di un sistema di codigo postal. ==Historia== E sistema di nomber di caya na Aruba a desaroyá gradualmente den [[siglo 19|siglo diesnuebe]] y [[siglo 20|binti]], paralelo cu urbanisacion di [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]] i otro luganan riba e isla. Den e prome fase, hopi caya tabata sin nomber oficial of tabata conoci pa descripcionnan local. Influencia di gobernacion colonial Hulandes a introduci un sistema mas formal di registracion y nombramento. Un ehempel tempran ta e comision di nomber di caya na [[Willemstad]], [[Kòrsou|Corsou]], estableci na 1866, cu a sirbi como modelo pa Aruba.[1] Memey di siglo binti, despues di [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]], a surgi un consenshi pa uza nombernan cu mas relevancia local, reflehando un fortalecemento di identidad Arubano.<ref>{{citeer web|titel=Aruba Straatnamen|werk=[[Amigoe]]|datum=1950-12-05|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-04-29|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010987772:mpeg21:p003}}</ref> == Dunamento di nomber == Na Aruba, e dunamento oficial di nomber na caya ta wordo realisa door di e minister responsabel pa Asuntonan General, riba recomendacion di Comision di Nomber di Caya. E comision consultivo aki ta inclui representante di instancianan manera [[Cuerpo Policial Arubano]] (KPA), Kadaster y Departamento di Obra Publico (DOW).[2] Na final di añanan 1940, a surgi discusion tocante e maneho di dunamento di nomber. A cuminsa duna preferencia na nombernan cu conexion cu e comunidad [[Antias Hulandes|Antiano]], en vez di nombernan internacional poco reconocibel.<ref>{{citeer web|titel=Ingezonden: Straatnamen op Aruba|werk=[[Amigoe]]|datum=1949-10-10|bezochtdatum=2026-04-28|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000212719:mpeg21:p003}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Aruba straatnamen|werk=[[Amigoe]]|datum=1950-12-05|bezochtdatum=2026-04-28|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010987772:mpeg21:p003}}</ref> Un di e prome ehempelnan tabata nomber di figuranan di resistensia, manera [[Boy Ecury]] y [[George Maduro]].[3] E historiado [[Johan Hartog]], prome director di [[Biblioteca Nacional Aruba]] (BNA), a presidi e comision den siglo binti. Bou di su liderazgo, nombernan a wordo selecta for di historia local y naturalesa, y tambe di personanan.[4] E maneho di dunamento di nomber ta evoluciona continuamente, tomando na cuenta expansion urbano y construccion di cayanan nobo, impulsa pa e desaroyo di Aruba durante e descubrimento di [[oro]], e mineria di guano, e yegada di e refineria di petroleo (Lago), y [[turismo]]. Algun nomber di caya ta di origen indigena, usualmente deriva di e zona unda nan ta situa. Den uzo moderno, hopi nomber di caya ta cuminsa cu termino manera ''Caya'' of ''Avenida'' (reemplasando e [[sufiho]] ''straat'' of ''weg''), of ta termina cu ''Boulevard''. ==Nomber tematico== Den diferente bario na Aruba, nombernan di caya ta sigui un tema specifico, loke ta contribui na identidad di e area: *Den Klip tin caya nombra pa escritor y compositor internacional. *Den [[Dakota (Aruba)|Dakota]], nombernan ta deriva di fruta y produkto agricola. *Den Companashi, nombernan ta basa riba cientifico y investigado. *Den Ponton, nan ta referi na mata y elemento di naturalesa local.[6] E sistema tematico ta facilita orientacion y ta duna caracter propio na cada bario. ==Reconocimento social== Hopi caya na Aruba ta nombra pa personanan cu a contribui na sociedad, manera politico, lider social, deportista, artista y religioso. Generalmente, e honor aki ta wordo otorga di manera postumo. E camindanan principal di Aruba ta generalmente nombra pa figuranan influyente. Entre nan tin ''Juan E. Irausquin Boulevard'' y ''Henny Eman Boulevard'', ku ta refleha e desaroyo economico y turistico di e isla den siglo binti.[7] Otro ehempelnan ta ''Avenida Nelson Orlando Oduber''[5], ''Watty Vos Boulevard''<ref>[https://antilliaansdagblad.com/articulo/aruba/20386-watty-vos-blvd-aruba-in-gebruik Watty Vos Boulevard Aruba in gebruik], [[Antilliaans Dagblad]] (6 di november 2019)</ref> y [[Caya G.F. (Betico) Croes]], nombra pa [[Betico Croes|Gilberto François Betico) Croes]], considerá como un figura clave den historia politico di Aruba. {{Appendix}} ==Referensia == * Frank, Vivienno L. 2019. ''Aruba en een keuze uit haar toponiemen.'' ISBN:978-0-359-65900-5 * Hartog, J. Aruba: Past and Present. Oranjestad: De Wit Stores. * Gobierno di Aruba – reglamentonan di nombramento di caya. * Croes, F. Historia di resistencia Antiano den Guera Mundial II. * Hartog, J. Geschiedenis van Aruba. * Alofs, L. & Merkies, H. Ken ta Arubiano? * Kadaster Aruba – registro di nomber di caya. * Ministerie di Infrastructura Aruba – dokumentonan di planifikashon urbano. [[:Kategoria:Geografia di Aruba]] <ref>{{Cite web |title=Kadaster Aruba |url=https://www.kadaster.aw |publisher=Kadaster Aruba |access-date=2026-04-27}}</ref> Example (book): <ref>{{Cite book |last=Hartog |first=Johan |title=Aruba: Past and Present |publisher -------------------- '''Nomber di caya na Aruba''' ta refleha e historia, cultura, y desaroyo social di e isla. Nan ta bin di un scala amplio di disciplina, entre otro historia di Aruba, geografia, flora y fauna, literatura, ciencia, religion y politica. Nomber di caya pues ta un parti importante di herencia inmaterial di Aruba. Un nomber di caya ta referí na un nòmber ku ta wòrdu usá pa designá espasio públiko, manera kaya, avenida, kaminda, plaza y becindario. E teoria di nòmber di kaya òf lugá ta un rama di toponimia. Un nòmber di kaya ta sirbi komo un guia i ta forma adrès, i ta wòrdu usá den hopi pais pa dirigí pòst. Nombernan di caya na Aruba hopi biaha ta un mescla di referencia na Papiamento, Hulandes y historia: hunto cu un number e ta forma un adres formal pero sin un sistema di codigo postal. == Dunamento di nomber == E nombramento oficial di cayanan na Aruba ta wordo haci door di Minister di Asuntonan General, riba recomendacion di e Comision di Nomber di Caya. E comision aki tradicionalmente ta consisti di representantenan di entre otro [[Cuerpo Policial Arubano]] (KPA), Kadaster, y Departamento di Obra Publico (DOW). Un comision similar pa e nomber di caya di [[Willemstad]] tabata existi na [[Kòrsou|Corsou]] caba for di aña 1866. Na fin di añanan 1940, a surgi un diskushon tocante e maneho cu dunamento di nòmber di caya. Kontrali na e hopi nòmbernan di kaya deskonosí, manera esnan di inventornan mundialmente famoso, a kuminsá duna preferensia na nòmbernan di kaya ku tabata papia ku e poblashon lokal.[1][2] E promé nòmbernan rekonosibel tabata esnan di bringadónan di resistensia Antiano: Boy Ecury (Boy Ecuryplein) i George Maduro (George Madurostraat).[3] Historiadó Johan Hartog, e promé direktor di Biblioteka Públiko di Aruba, tabata presidi e Komishon di Nòmber di Kaya di Aruba den siglo binti.[4] Bou di su liderazgo, nòmbernan tabata wòrdu selektá for di historia lokal i naturalesa, pero individuonan tambe tabata wòrdu konsiderá, normalmente póstumo. E decision final a keda na Conseho Ehecutivo di Aruba. Ekspanshon urbano den futuro i konstrukshon di kayanan nobo tambe ta wòrdu tumá na kuenta ora di skohe nòmber, loke ta nifiká ku e polítika di nòmber di kaya ta evolucionando konstantemente. Ku tempu, e terminologia tambe a kambia: nòmbernan di kaya nobo awor hopi bia ta kuminsá ku Caya, Boulevard, òf Avenida. ---------- revision '''Straatnamen van Aruba''' weerspiegelen de geschiedenis, cultuur en maatschappelijke ontwikkeling van het eiland. Zij zijn afkomstig uit uiteenlopende domeinen, waaronder de Arubaanse geschiedenis, aardrijkskunde, flora en fauna, literatuur, wetenschap, religie en politiek. De naamgeving van straten vormt daarmee een belangrijk onderdeel van het immaterieel erfgoed van Aruba. Un nomber di caya ta referi na un nomber cu ta wordo uza pa designá espacio publico, manera caya, avenida, kaminda, plaza y becindario. E teoria di nomber di caya of di luga ta un rama di toponimia. Un nomber di caya ta sirbi como un guia y ta forma adres, y ta wòrdu uza den hopi pais pa dirigi post. Nombernan di caya na Aruba hopi biaha ta un mescla di referencianan na Papiamento, Hulandes y historia: hunto cu un number e ta forma un adres formal pero sin sistema di codigo postal. == Naamgeving en beleid == De officiële naamgeving van straten op Aruba gebeurt door de minister van Algemene Zaken, op voordracht van de Straatnamencommissie. Deze commissie bestaat traditioneel uit vertegenwoordigers van onder meer de politie, het kadaster en de Directie Openbare Werken (DOW). Een vergelijkbare commissie bestond reeds in 1866 op Curaçao voor de straatnamen van Willemstad. Eind jaren 1940 ontstond er discussie over het straatnamenbeleid. In afwijking van de vele onbekende straatnamen, zoals bijvoorbeeld namen van wereldberoemde uitvinders, begon men de voorkeur te geven aan straatnamen die tot de bevolking spreken.<ref>ingezonden buiten verantwoordelijkheid der Redactie STRAATNAMEN OP ARUBA.. "Amigoe di Curacao". Willemstad, 10-10-1949. Geraadpleegd op Delpher op 10-02-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000212719:mpeg21:p003</ref><ref>ARUBA STRAATNAMEN.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 05-12-1950, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 10-02-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010987772:mpeg21:p003</ref> De eerste herkenbare namen werden die van de Antilliaanse verzetstrijders: Boy Ecury (Boy Ecuryplein) en George Maduro (George Madurostraat).<ref>ARUBA NAAR ARUBA.. "Amigoe di Curacao". Willemstad, 24-10-1949. Geraadpleegd op Delpher op 10-02-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000212731:mpeg21:p003</ref> Historicus Johan Hartog, Aruba’s eerste directeur van de Openbare Bibliotheek, was in de twintigste eeuw voorzitter van de Arubaanse straatnamencommissie.<ref>Dr.Johan Hartog; wat hij begon liet hij niet los. "Amigoe". Curaçao, 29-09-1990, p. 4. Geraadpleegd op Delpher op 10-02-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642192:mpeg21:p020</ref> Onder zijn leiding werden namen geselecteerd uit de lokale geschiedenis en natuur, maar ook personen kwamen in aanmerking, meestal postuum. De uiteindelijke besluitvorming lag bij het Bestuurscollege van Aruba. Bij de naamgeving wordt tevens rekening gehouden met toekomstige stadsuitbreidingen en de aanleg van nieuwe straten, waardoor het straatnamenbeleid voortdurend in ontwikkeling is. In de loop van de tijd veranderde ook de terminologie: nieuwe straatnamen beginnen tegenwoordig vaak met Caya, Boulevard of Avenida. == Straatnamen en maatschappelijke erkenning == Veel straatnamen op Aruba zijn gewijd aan verdienstelijke burgers, geestelijken, sporters en politici. Deze eer wordt doorgaans postuum verleend. Een bekend voorbeeld is Gilberto François (Betico) Croes, die als ‘Libertador’ van Aruba wordt beschouwd. De voormalige Nassaustraat, de hoofdstraat van Oranjestad, werd hernoemd tot Caya G. F. (Betico) Croes. Ook andere prominente figuren zijn in het straatbeeld vereeuwigd. Zo werd in 1950 de weg langs het Wilhelminasportpark vernoemd naar J. Helenus Ferguson, gezaghebber in de negentiende eeuw en bekend vanwege zijn rol in de aloëcultuur. Deze weg draagt tegenwoordig de naam Avenida.[[File:Aad Stolwijk, Hooiberg; Fergusonstraat; Avenida Milio Croes; Dakota, ANA-DIG-COL-STOLWIJK-LUCHTF-VEL-563-11, Archivo Nacional Aruba.jpg|thumb|Bista aereo di Avenida Milio Croes (antes Fergusonstraat) rechtsonder (1974).]] Ook andere prominente figuren zijn in het straatbeeld vereeuwigd, al blijkt deze eer niet altijd permanent. Zo werd in 1950 de weg langs het Wilhelminastadion vernoemd naar J. Helenus Ferguson, gezaghebber in de negentiende eeuw en bekend vanwege zijn rol in de aloëcultuur. Deze straat werd in 2004 hernoemd tot Avenida Milio Croes, naar de Milio Croes (1922-2013), voorzitter van SAC en jarenlang bijgedragen aan Aruba Carnaval. Een uitzondering op de regel van postume vernoeming is Nelson Orlando Oduber, voormalig minister-president van Aruba, naar wie de Avenida Nelson Orlando Oduber werd genoemd, ter vervanging van de Sasakiweg. == Thematische straatnaamgeving per wijk == In verschillende wijken op Aruba zijn straatnamen thematisch geordend, wat bijdraagt aan het karakter en prestige van deze buurten. In Oranjestad en omgeving zijn talrijke straten vernoemd naar literaire figuren, zoals Vondel, Herman Gorter, Constantijn Huygens, Jacob Cats en Guido Gezelle, aangevuld met internationale schrijvers als Shakespeare, Victor Hugo, Lord Byron en Alfred de Musset. Nabij Playa komen daarnaast straten voor die zijn vernoemd naar klassieke componisten, waaronder Bach, Schubert en Brahms, evenals leden van het Nederlandse koningshuis. De volkswijk Dakota kent straatnamen ontleend aan vruchten en landbouwproducten, zoals Patiastraat, Dadelstraat, Druivenstraat en Pindastraat. De oorspronkelijke Rondweg van Dakota werd in 1991 vernoemd naar oud-minister en voetballer Guillermo Trinidad, en later hernoemd tot Caya Papa Juan Pablo II. In Companashi, nabij de Kamerlingh Onnesstraat, overheersen namen van natuurwetenschappers zoals Edison, Pascal, Celsius en Fahrenheit. Ook de lokale gemeenschap wordt er weerspiegeld, met onder meer Caya Gilberto Toppenberg. De wijk Ponton bevat straatnamen ontleend aan inheemse plantensoorten, zoals Scopet, Breba, Katuna en Barba di Yoncuman. Het voormalige Eagle Colony kent straatnamen die verwijzen naar Europese landen. == Religie, sport en politiek == Religieuze orden hebben eveneens hun plaats in de Arubaanse straatnaamgeving. Zo zijn straten genoemd naar leden van de Frères de la Salle en de Dominicanessen, waaronder Caya Frère Alexius in Madiki en Caya Soeur Dorothea in Bushiri. Sporters en sportpioniers worden eveneens herdacht, zoals George Maduro, Boes Orman en Wichie de Palm. In Rancho is de Avenida Alo Tromp vernoemd naar een jonge AVP-aanhanger die in 1983 tijdens verkiezingsonrust om het leven kwam. == Hoofdwegen en boulevards == De belangrijkste verkeersaders van Aruba, tussen Oranjestad en Arashi, zijn vernoemd naar invloedrijke figuren uit de twintigste eeuw. De Lloyd G. Smith Boulevard herdenkt de directeur van de Lago-raffinaderij tijdens de Tweede Wereldoorlog, terwijl de Juan E. Irausquin Boulevard verwijst naar een pionier van het Arubaanse toerisme. Ook politicus Edgar ‘Watty’ Vos werd op deze wijze geëerd. --------- '''Straatnamen''' zijn er op Aruba in alle soorten, maar meestal van historische, aardrijkskundige, biologische, literaire of wetenschappelijke oorsprong. De namen worden door de Adviescommissie Straatnamen uitgezocht en aan de overheid voorgesteld. Een zelfde commissie werd op Curaçao al in 1866 benoemd voor straatnamen in Willemstad. Dr. Johan Hartog, historicus en Aruba’s eerste directeur van de Openbare Bibliotheek, vertelt dat hij vanwege zijn functie het voorzitterschap van de straatnamencommissie mocht vervullen, samen met vertegenwoordigers van de politie, het kadaster en openbare werken (DOW) etc. Er werden namen uit de Arubaanse geschiedenis en uit de natuur gekozen en voorgesteld aan het Bestuurscollege dat verder besliste, maar ook namen van overledenen kwamen in aanmerking. Tegenwoordig beginnen nieuwe straatnamen met Caya, Boulevard of zelfs Avenida. Verdienstelijke burgers of geestelijken, sporters of politici – al dan niet van onbesproken naam en faam, verbonden aan een regerende politieke partij – mogen zich, meestal postuum, erin verheugen om in een strook asfalt voort te leven. Aruba’s ‘Libertador’ Betico Croes is daar een voorbeeld van: Nassaustraat, de Mainstreet van Oranjestad, werd Caya G. F. (Betico) Croes. In 1950 werd de weg langs het ‘Wilhelminasportpark’ vernoemd naar J. Helenus Ferguson, gezaghebber in de 19e eeuw, die bekend werd vanwege zijn rol bij van het verbouwen van aloë. Inmiddels is die weg tot Avenida hernoemd. In 1966 merkte gedeputeerde Oscar Henriquez bij de behandeling van de eilandsbegroting op dat het voor de commissie niet makkelijk was om namen te vinden voor de straten in de vele nieuwe woonwijken. “De nieuwe straten moeten namen krijgen die meer tot de bevolking spreken”. Dat blijkt echter niet in alle gevallen nageleefd te zijn. Laten we eerst stellen dat het cachet van bepaalde wijken wordt onderstreept door de namen van de straten. Als je Oranjestad vanaf de airport binnenrijdt, kan je rechts afslaan naar de Vondellaan, vernoemd naar Neerlands grootste schrijver, onder meer bekend van het toneelstuk ‘Gijsbrecht van Amstel’. Hij leefde in de 17e eeuw. De wijk die grenst aan de Vondellaan, Mon Plaisir, bestaat uit huizen, bewoond door mensen die vertrouwd zijn met hun literaire klassiekers, vandaar dat er nog enkele straten klinkende namen hebben als Herman Gorter, Constantijn Huygen, Jacob Cats en Guido Gezelle. Wie kent hen niet… Voor de afwisseling worden er nog wat Engelse en Franse literaire reuzen op de naambordjes geplakt, zoals Shakespeare, Victor Hugo, Byron (Lord) en Alfred de Musset, allemaal bekend van de middelbare schooltijd. Trouwens, iets verder naar het Lagoen in Playa raken we in het goede gezelschap van klassieke componisten als Bach, Schubert en Brahms, waarna we tenslotte leden van de koninklijke familie tegenkomen, Juliana, Beatrix, Irene, Margriet en Maria-Christina. Voor een straat vernoemd naar de vader van deze prinsessen, moeten wij naar San Nicolas, daar vinden wij de Bernhardstraat. Plaatselijke helden zoals George Maduro en plantagehouder Bazin leven ook in straatnamen verder. In de aan de voornoemde Fergusonstraat grenzende volkswijk Dakota wordt het vruchten plukken in de Patiastraat, Dadelstraat, Druivenstraat en Pindastraat; die hebben geen nadere uitleg nodig. Trouwens, rond het oudste deel van Dakota werd een rondweg aangelegd, domweg Rondweg genaamd. In 1991 werd die vernoemd naar oud-minister Guillermo Trinidad, een voetballer afkomstig uit Dakota. Meer recentelijk kwam er een naamswijziging, het heet nu Caya Papa Juan Pablo II. Tja, de kerk wil ook wat. Wat dat betreft: er werden ook namen van bekende frères de la Salle en zusters Dominicanessen uitgezocht voor nieuwe straten in andere delen van de stad. Zo kwam er in Madiki de Caya Frère Alexius en in Bushiri de Caya Soeur Dorothea, beiden omringd door een hele reeks verdienstelijke collega’s. De wijk Companashi, grenzend aan de Kamerling Onnesstraat, vernoemd naar een 19e eeuwse natuurkundige, is gevuld met internationale grote namen op dat gebied zoals Edison, Pascal en natuurlijk Celsius en Fahrenheit. Gilberto Toppenberg, meer dan verdienstelijke inwoner van die wijk, heeft daar nu ook zijn Caya gekregen. Dan komen we in Ponton, via de voormalige Boerhaavestraat, nu Caya Ernesto O. Petronia, en bevinden we ons midden in straten met namen uit de plaatselijke plantenwereld: Scopet, Breba, Katuna en niet te vergeten de Barba di Yoncuman. De wijk die vroeger als Eagle Colony werd aangeduid, heeft de namen van Europese landen in de straatnaam, zoals Frankrijk, Schotland en zo meer. Een deel van de Arendstraat, waar hij aan woont, is vernoemd naar voetbalpionier Boes Orman. De rotonde aan het eind van de Belgiëstraat draagt de naam van Wichie de Palm, oprichter van het bedrijf met touringbussen, niet ver van deze rotonde. In de wijk Rancho is een straat vernoemd naar een jeugdige aanhanger van de AVP die in 1983 bij een schermutseling in verkiezingstijd het leven verloor: de Avenida Alo Tromp. In deze voormalige visserswijk valt het op dat straatnamen die de bewoners iets zeggen zoals de Ranchostraat en Visstraat, worden onderbroken door straten die namen dragen als Johan de Wittstraat en Oldenbarneveldstraat. Eenzelfde contrast is te vinden in San Nicolas, daarover later meer. De voornaamste verkeersaders van het eiland, tussen Oranjestad en Arashi zijn vernoemd naar de directeur van de Lago tijdens de oorlog, Lloyd G. Smith en de pionier van ons toerisme, Juan E. Irausquin. Hun namen zijn aan een Boulevard verbonden. Die eer had ook AVP politicus Edgar ‘Watty’ Vos. Volgens de richtlijnen allemaal postuum geëerd. De enige uitzondering daarop is tot nu toe: Nelson Orlando Oduber, voormalig Minister-President, wiens Avenida de naam Sasakiweg heeft vervangen. Het is nog even wennen...<ref>Evert Bongers, [https://www.facebook.com/groups/2690464017950676/posts/3028876380776103/ Straatnamen op Aruba], facebook Historia di Aruba</ref> {{Appendix}} ------------------- {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais | variante = a | tipo= Bario | name = Essoville | imagen = Aad Stolwijk, San Nicolas; San Nicolaas; Graf Von Zinzendorf school; Staringstraat; Kong Ming Supermarktet; Pastoor Hendrikstraat, ANA-DIG-COL-STOLWIJK-LUCHTF-VEL-537-10, Archivo Nacional Aruba.jpg | tipo_division_adm = Region | division_adm = [[Regionnan di Aruba|San Nicolas Zuid]] | tipo_subdivision_adm = Zona | subdivision_adm = <!-- Historia --> | funda = <!--Fecha di fundacion --> | fundado = <!-- Geografia --> | area = 0.2861<ref>https://www.citypopulation.de/en/aruba/admin/san_nicolas_zuid/885__essoville/</ref> | poblacion = 971 | gentilisio = | censo = 2020 }} '''Essoville''' ta un bario y zona (zona) den e region di Sint Nicolaas-Zuid den e parti zuid di e pais autonomo di Aruba, perteneciente na Hulanda, na Sur America. Riba promé di yanüari 2020, e tabatin un poblashon di 971. E ta e zona di mas grandi den e region. * woonhuizen waren eerst enkel genummerd terwijl beginjaren 60 hieraan namen van rivieren werd toegekend. Essoville is een woonwijk in het oosten van San Nicolas en omvat de woonstraten; Vuykestekestraat Coloradostraat Orinocostraat Missouristraat Amazonestraat Mississippistraat Deze woonwijk werd gesticht door "Home Building Foundation", een stichting opgericht en gefinancierd door de Lago. De huizen werden aan werknemers van de Lago verkocht.<ref>Vivienno Frank. 2019. Essoville. Den:''Aruba en een keuze uit haar toponiemen.'' ISBN:978-0-359-65900-5, pag. 105.</ref> Allereerst is gedacht aan de overdracht hiervan aan de Home Building Foundation, Zoals het zich thans laat aanzien, zou een dergelijke overdracht het meest aan de technische en wettelijke vereisten tegemoet komen. De huizen zouden dan door de Foundation aan de tegenwoordige bewoners worden verkocht op dezelfde wijze zoals dit na de oorlog met de Essoville-huizen geschiedde Deze bewoners zouden dan het eerst voor de aankoop dezer woningen, die zij momenteel huren, in aanmerking komen.<ref>Lago overweegt eigendoms overdracht Lago Heights huizen. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 01-06-1953, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 13-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010988047:mpeg21:p002</ref> * woonhuizen waren eerst enkel genummerd terwijl beginjaren 60 hieraan namen van rivieren werd toegekend. * vergeleken met andere barios waren de kavel klein met daarop mini-woninkjes. Te St. Nicolaas is door de recente bouw van 70 arbeiderswoningen de (z.g. „Essoville") door de Lago Oil 6 Transport Cy Ltd. de volkshuisvesting belangrijk verbeterd.<ref>Woningtoestand op Aruba.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 18-06-1942, p. 4. Geraadpleegd op Delpher op 13-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010987172:mpeg21:p004</ref> * in de wijk is gevestigd een rumshop en een pompstation, dat in 1952 in bedrijf ging. * wijk grenst aan de Graaf van Zinnendorfschool, gelegen aan de [[Bernhardstraat]]. == Historia == Buiten de Colony verrezen woonwijken voor het lokale personeel, voor elke laag van de hierarchie een aparte wijk. In 1937 werd begonnen met Lago Heights, 150 huizen. In 1939 [[Essoville]] met 75 bungalows om te beginnen. In 1947 werd begonnen met sociale woningbouw in [[Lagoville]]: de arbeiders werden in de gelegenheid gesteld door een spaarregeling op den duur eigenaar te worden van de huizen. En afgezien van de door Lago neergezette wijken was er in het centrum van wat later San Nicolas zou gaan heten ook een wijk van in de haast opgebouwde huizen in de stijl die ook op de Engelstalige Caribische eilanden te vinden is: [[The Village]].<ref>{{citeer web|url=http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=28&Itemid=42|titel=De Lago en de Eagle: de olieindustrie op Aruba|werk=historiadiaruba.aw|datum= |bezochtdatum=2024-09-03|archiefurl=https://web.archive.org/web/20210812112631/http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=28&Itemid=42|archiefdatum=2021-08-12|dodeurl=nee}}</ref> Divishon Atministrativo E zona ta konsistí di un lokalidat:[2] Essoville Demografia E zona tin un poblashon di 971 (1 di yanüari 2020). {{Appendix}} [[:Kategoria:Luga na Aruba]] --------------- {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais | variante = a | tipo= Bario | name = Esso Heights | tipo_division_adm = Region | division_adm = [[Regionnan di Aruba|San Nicolas Zuid]] | tipo_subdivision_adm = Zona | subdivision_adm = }} '''Esso Heights''' ta un bario den e zona di Lago/Esso Heights, den e region di Sint Nicolaas-Zuid den e parti zuidoost di Aruba.[1] == Historia == Buiten de Colony verrezen woonwijken voor het lokale personeel, voor elke laag van de hierarchie een aparte wijk. In 1937 werd begonnen met Lago Heights, 150 huizen. In 1939 [[Essoville]] met 75 bungalows om te beginnen. In 1947 werd begonnen met sociale woningbouw in [[Lagoville]]: de arbeiders werden in de gelegenheid gesteld door een spaarregeling op den duur eigenaar te worden van de huizen. En afgezien van de door Lago neergezette wijken was er in het centrum van wat later San Nicolas zou gaan heten ook een wijk van in de haast opgebouwde huizen in de stijl die ook op de Engelstalige Caribische eilanden te vinden is: [[The Village]].<ref>{{citeer web|url=http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=28&Itemid=42|titel=De Lago en de Eagle: de olieindustrie op Aruba|werk=historiadiaruba.aw|datum= |bezochtdatum=2024-09-03|archiefurl=https://web.archive.org/web/20210812112631/http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=28&Itemid=42|archiefdatum=2021-08-12|dodeurl=nee}}</ref> {{Appendix}} [[:Kategoria:Luga na Aruba]] ------------------ == Lago Colony == {{Variante|a}} {{infobox luga den pais | variante = a | tipo = Bario | nomber = Lago Colony | pais = {{ABW}} }} '''Lago Colony''' tabata un comunidad situa na e extremo oost di e isla di Aruba, cerca di e area conoci actualmente como Seroe Colorado. E stat tabata konsistí di 377 kas,[2] un hospital,[3][4] misa, kas di klup, pista di bowling, i un Skol Merikano, ku promé pa di diesdos klas i aproksimadamente 180 studiante. E poblashon di Lago Colony tabata prinsipalmente di Merka, ounke tabatin un poblashon grandi di Inglatera, Irlanda i Eskosia ku tabata prinsipalmente ofisialnan riba e flota di tankero di lago. Ademas tabatin Hulandes, Danes, Spaño y otro nacionalidadnan representa den e comunidad. E pueblo aki tabata sostené pa un refineria grandi di zeta na mundu, ku e tempu ei tabata propiedat di un supsidiario di Standard Oil di New Jersey, konosí komo Lago Oil and Transport Company. Lago tabatin su komienso na 1924 komo un fasilidat di trans-shipping pa zeta krudo ekstraí pa Lago Petroleum Corporation ku ta operá na Lago Maracaibo. E crudo a wordo transporta pa Aruba den barconan di fondo plat, cu ta poco profundo, barconan tanker, conoci como lake tankers. E trans-envio aki di e zeta krudo a sigui te na 1928 ora ku a konstruí un refineria i e zeta krudo Venezolano a wòrdu refiná riba e isla i enviá tur kaminda na mundu komo produktonan petrolero kaba. == Baby beach == Den añanan 1950, e Aruba Esso Club a wòrdu konstruí na Baby Beach man made lagoon.[5] E klup a inkluí un restorant, pista di baile i un stadion di beisbòl. Den e lagun, tabatin un waf i baranka chikitu (di kua un ta para ainda). E refineria a opera te cu 1985 ora cu el a wordo cera. E refineria, cu awor ta propiedad di Valero Energy Corporation, despues a wordo cumpra, habri bek, despues cera atrobe; na desèmber 2010, Valero a anunsiá ku e refineria ta habri bèk.[6] Te cu 2012, a keda solamente algun cas di ex-Colonia di Lago. Esnan cu a resta a wordo entrega na Gobierno di Aruba of a wordo bendi na personanan individual. Awendia, e Esso Club ta solamente un edifisio grandi i bandoná ku un negoshi, un tienda di buseo, ku ta den operashon ainda. ===NOTES=== Lago Colony waar de expat werknemers van de Lago Oil and Transport Co. en hun families als huurders gehuisvest waren in de periode van 1930 tot 1985, toen de Lago Oil and Transport Co. haar bedrijfsvoering in Aruba staakte. Clubhuis, kerk, scholen, sportfaciliteiten De uitbreiding bleef gestaag doorgaan, zo ook de bouw van woonwijken: het uit Amerika aangetrokken management werd gehuisvest in de zgn. Colony , een van de rest van het eiland afgescheiden woongemeenschap waar alleen bevoegden zoals de bewoners van de bungalows, toegang tot hadden. Ook een eigen ziekenhuis, voorzien van de modernste outillage, maakte daar deel van uit. Het had zijn eigen politiekorps, zijn eigen protestante kerk en een Amerikaanse school. Buiten de Colony verrezen woonwijken voor het lokale personeel, voor elke laag van de hierarchie een aparte wijk. In 1937 werd begonnen met Lago Heights, 150 huizen. In 1939 Essoville met 75 bungalows om te beginnen. In 1947 werd begonnen met sociale woningbouw in Lagoville: de arbeiders werden in de gelegenheid gesteld door een spaarregeling op den duur eigenaar te worden van de huizen. En afgezien van de door Lago neergezette wijken was er in het centrum van wat later San Nicolas zou gaan heten ook een wijk van in de haast opgebouwde huizen in de stijl die ook op de Engelstalige Caribische eilanden te vinden is: The Village. En/wiki Lago Colony was een gemeenschap gelegen aan de oostkant van het eiland Aruba , in het gebied dat momenteel bekend staat als Seroe Colorado. Deze stad bestond uit ongeveer 700 huizen, een ziekenhuis, een clubhuis, een bowlingbaan en een Amerikaanse school, met eerste tot twaalfde klassen en ongeveer 180 studenten. De bevolking van Lago Colony was voornamelijk afkomstig uit de Verenigde Staten, hoewel er een grote populatie bestond uit Engeland, Ierland en Schotland, die voornamelijk officieren waren van de tankervloot . Daarnaast waren er Nederlandse, Deense, Spaanse en andere nationaliteiten vertegenwoordigd in de gemeenschap. Deze stad werd gesteund door een grote olieraffinaderij in de wereld, die op dat moment eigendom was van een dochteronderneming vanStandaardolie van New Jersey , bekend als Lago Oil and Transport Company . Lago begon in 1924 als een trans-shipping faciliteit voor ruwe olie gewonnen door de Lago Petroleum Corporation die actief is in Lake Maracaibo . De ruwe olie werd vervoerd naar Aruba in vlakke bodem, ondiepe diepgang, tankerschepen, bekend als meertankers. Deze trans-shipping van de ruwe olie ging door tot 1928 toen een raffinaderij werd gebouwd en de Venezolaanse ruwe olie vervolgens op het eiland werd geraffineerd en als afgewerkte aardolieproducten over de hele wereld werd verscheept . In de jaren 1950 werd de Aruba Esso Club gebouwd in de door de mens gemaakte lagune van Baby Beach . [1]De club bestond uit een restaurant, een dansvloer en een honkbalstadion. In de lagune bevonden zich een steiger en kleine hutjes (waarvan er één nog steeds staat). De raffinaderij werkte tot 1985, toen het werd stilgelegd. De raffinaderij, nu eigendom van Valero Energy Corporation , werd later gekocht, heropend en vervolgens weer gesloten; in december 2010 kondigde Valero aan dat de raffinaderij opnieuw werd geopend. [2] Vanaf 2012 zijn er slechts enkele huizen van de voormalige Lago Colony overgebleven. De overgeblevenen zijn overgedragen aan de Arubaanse regering of verkocht aan particulieren. Vandaag is de Esso Club slechts één groot, verlaten gebouw met één bedrijf, een duikwinkel, nog steeds in bedrijf. Seroe Colorado Lighthouse (de.wiki) Colorado Point Lighthouse, De eerste toren was van hout en werd gebouwd in 1881. Het licht was 9 zeemijlen zichtbaar. In 1924 werd deze houten toren vervangen door een vierkant stenen gebouw. Het was een toren van 11 meter hoog met een voetafdruk van 4 bij 4 meter. Het licht reikt tot 18 zeemijl en is te zien vanaf het Paraguaná-schiereiland (Venezuela). In 1937 verving elektriciteit aardgas als energiebron voor de vuurtoren. In 1942 werd de vuurtoren verwijderd. Op dat moment, de Amerikaanse mariniers had verschillende kanon batterijen die aan de kust, die een duidelijke schot hoeken om de raffinaderij Aruba verdedigen tegen onderzeeboot aanvallen nodig. Vandaag is er slechts een eenvoudig, klein baken. ( info ) | uitgeven ------------ {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais | variante = a | tipo= Bario | name = Zeewijk | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} | border = infobox | perrow = 1/2 | caption_align = center | image3 = Zeilschip bij de Yachtclub van Aruba. Op de achtergrond de Lago-olieraffinaderij, Bestanddeelnr 252-3982.jpg | image2 = De haven van de Lago-olieraffinaderij in San Nicolas op Aruba, Bestanddeelnr 252-8041.jpg | image1 = BNA-DIG-MEINERS-0035 - San Nicolas - Zeewijk, Zwemmers aan strand van Zeewijk 591200 c.jpg | caption1 = Playa di Zeewijk | footer = Bista pa lama cu [[Lago Oil & Transport Company|refineria Lago]] den fondo | footer_align = center }} | pais = {{ABW}} | region = [[San Nicolas|San Nicolas-Zuid]] | poblacion = 527 | censo = 2020 | censo_ref = | area = 0,4827 | densidad = 1,092 | zona = | zoom = 14 }} ------------------- ==The Lourdes Grotto== Named in commemoration of the famous French religious landmark, was created under the guidance of a priest named “Erkamp” and parishioners in the year 1958. The grotto, a shrine built into the rocks is located in Seroe Preto, just off the main road to San Nicolas. A statue of the Virgin Mary, weighing 700 kilos, was hoisted into place in the grotto. Every year, on February 11 (feast of Lady of Lourdes), a procession leaves from the St. Theresita church in San Nicolas to the grotto, where a mass is performed. The grotto is located road-side and can be visited daily. <ref>https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20260227.pdf Explore Aruba! (27 di februari 2026)</ref> ---------------- {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais| variante = a | tipo = luga | nomber = Parkietenbos | nomber_oficial = | nomber_nativo = | pais = {{ABW}} | alias = | lema = | imagen = | descripcion = | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} | border = infobox | perrow = 1/2 | caption_align = center | image1 = | caption1 = | image2 = | image3 = }} | tipo_division_adm = Region | division_adm = [[Oranjestad West]] | zoom = 14 }} '''Parkietenbos''' ta un luga situa na costa west di Aruba, canto di lama y mangelnan directamente pazuid di [[Aeropuerto Internacional Reina Beatrix]] y e areanan residencial di [[Simeon Antonio]] y [[Cas di Paloma]]. E area aki ta designa como un zona economico den e ''Ruimtelijke Desaroyo Plan'' (ROP) di Aruba di 2009.<ref>[https://web.archive.org/web/20160224005153/http://dip.aw/ROP%20atlas.pdf Atlas Ruimtelijk Ordeningsplan]</ref> == Zona economico == For di añanan 1960, e landfill sentral “Parkietenbos Containerpark & ​​Landfill Facility”, simplemente konosí komo “Parkietenbos”, ta situa na Parkietenbos. E instalashon públiko aki ta wòrdu manehá pa [[Serlimar]] y ta consisti di dos deposito principal: e parke di container i e landfill, caminda e sushi ta wordo compacta, nivela y cubri.<ref>[https://web.archive.org/web/20201031134950/https://serlimar.com/ Officiële website Serlimar]</ref> Na 2009, e compania Mericano Bouldin & Lawson a entrega e instalacion di “WastAway”. E instalacion aki cu tin un balor di 28 miyon florin, mester a procesa desperdicio den asina yama “fluff” y despues reusa e fluff aki pa compost of fertilisante di tera. Sinembargo, e instalashon nunka no a funshoná korektamente i p’esei a wòrdu será na mitar di 2011.<ref>{{Citeer web |url=http://www.genootschapnederlandaruba.nl/wp-content/uploads/2017/02/Voor-u-gelezen-juli-2016.pdf |titel=Voor u gelezen, GNA, juli 2016 |bezochtdatum=2018-07-20 |archiefdatum=2018-07-20 |archiefurl=https://web.archive.org/web/20180720225535/http://www.genootschapnederlandaruba.nl/wp-content/uploads/2017/02/Voor-u-gelezen-juli-2016.pdf |dodeurl=ja }}</ref> Riba 8 di febrüari 2018, un “petishon pa informashon” (RFI) a keda publiká en konekshon ku e destaho pa e remediashon di e landfill i e kambio den e método di prosesamentu di desperdisio: di maneho di desperdisio “sólido” pa “sostenibel”.<ref>[https://www.ie-forum.nl/artikelen/rectificatie-afgewezen-wegens-onvoldoende-hinder-voor-aanbestedingen-parkietenbos Rectificatie afgewezen wegens onvoldoende hinder voor aanbestedingen Parkietenbos]</ref> Desde 2007, un planta di tratamentu di awa di riool a wòrdu situá banda di e landfill pa e tratamentu di awa di cesspool suministrá pa tankero.<ref>{{Citeer web |url=http://www.witteveenbos.nl/nl/projecten-afvalwater/project/15-rwzis-aruba/pagenr/1 |titel=Aruba |bezochtdatum=2018-07-20 |archiefdatum=2018-07-20 |archiefurl=https://web.archive.org/web/20180720225707/http://www.witteveenbos.nl/nl/projecten-afvalwater/project/15-rwzis-aruba/pagenr/1 |dodeurl=ja }}</ref> == Asuntonan ambiental == Huma di e landfill di Parkietenbos por wòrdu mira for di Wayaca (yüni 2022) Pa añanan, e landfill ku awor ta sobrepobla tabata e kousa di kehonan tokante molèster di huma, huma tóksiko i polushon, ku ta un peliger pa medio ambiente i salú públiko. Na 2002, un grupo di residente lokal a funda e Fundashon Parkietenbos pa hala mas atenshon na e problema di desperdisio a traves di akshonnan.<ref>https://www.thedailyherald.sx/islands/66520-aruba-residents-take-action-against-landfill{{Dode link|datum=februari 2020 |bot=InternetArchiveBot }}</ref> E fundacion aki a tuma accion na comienso di juli 2018 ora cu candela a bolbe cuminsa na landfill. Despues di akshonnan inútil di Stichting Parkietenbos, un residente lokal a disidí di presentá un demanda kontra gobièrnu na 2020.<ref>{{Citeer web|url=https://caribischnetwerk.ntr.nl/2020/08/25/overheid-blijft-doorgaan-met-illegale-afvalpraktijken/|titel=Overheid blijft doorgaan met illegale afvalpraktijken|bezochtdatum=|auteur=Sharina Henriquez|datum=2020-08-25|werk=caribischnetwerk.ntr.nl}}</ref> {{Appendix}} ------------------- {{Databox}} '''Cunucu Arikok''' ta un museo habri den [[Parke Nacional Arikok]], cu ta sirbi como mustra di e manera di biba di antaño. E ta un di e atraccionnan principal di Parke Nacional Arikok. {{Appendix}} Fondo Prins Bernhard lo financia finalisacion di e proyecto ‘Cunucu Arikok’. Esaki ta encera un suma di mas o menos 60 mil florin. Cu Cunucu Arikok e fundacion FANAPA tin como meta pa crea un obheto cu ta duna e bishitantenan un bon impresion di kico naturalesa na Aruba tin pa ofrece. ‘Na e lugá úniko aki nos ta haña vegetashon eksuberante riba un pida tereno kaminda diferente formashon geológiko ta uni den otro, ku ta visibel den kunuku pa medio di diferensianan den tipo di tera i baranka i kaminda un kantidat grandi di parha i bestia di tera tambe ta biba.<ref> Prins Bernardfonds steunt afbouw project Cunucu Arikok. "Amigoe". Curaçao, 14-09-1989, p. 6. Geraadpleegd op Delpher op 25-04-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642757:mpeg21:p006</ref> E sub-proyecto “Cunucu Arikok”, di Stinapa Aruba, lo wordo financia door di Fondo Prins Bernhard, a haya sa di Stinapa. E proyecto aki ta data for di aña 1980 ora cu Departamento di Desaroyo Economico (DECO) den colaboracion cu otro instancianan local a desaroya un proyecto grandi pa crea un parke nacional Arikok-Jamanota na Aruba. Stinapa Aruba tin 785 hectar riba huur di gobierno. Esaki ta Sero di Arikok y e area rond di dje. E sitio ta situá eksaktamente na e frontera di dos formashon di piedra geológiko: e diabase schist-tuff i e tonalite. Hopi impreshonante den e parti abou ta numeroso formashon ku ta konsistí di blòki grandi di tonalita rondoná den kua eroshon a krea e formanan mas straño i imponente. Komo ku e cunucu ta protehá di e bientunan komersial konstante i salu dor di e seru di Arikok, e tin un vegetashon relativamente eksuberante. Tin un kantidat di palu hopi bieu, grandi i kompletamente krese, ku ta un raridat riba e isla. Konenchi, parakeet ta biba einan i hopi bia por mira otro parhanan manera trupial, chuchubis i perdiz. Kaskabel tambe ta presentá, pero bo mester ta un eksperto pa haña un: nan ta lastra bai ora hende yega serka.<ref>Natuurpark met cultuur-historisch monument Bernhard-fonds neemt Cunucu Arikok voor zijn rekening. "Amigoe". Curaçao, 30-11-1985, p. 9. Geraadpleegd op Delpher op 25-04-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643304:mpeg21:p011</ref> {{Stub}} ChatGPT: Cunucu Arikok ta un lugá histórico i kultural importante den Parke Nacional Arikok na Aruba. E palabra "cunucu" ta referí na un plantashon chikí òf un kas di campo, i den e kontektu aki, e ta referí na un plantashon ku a pertenesé na Arie Kok, un agricultor Hulandés. E nòmber di e parke mes, Arikok, ta derivá di su nòmber. ​ Wikipedia – Die freie Enzyklopädie 🏡 Historia i Signifikado Cunucu Arikok a forma parti di e desaroyo di Parke Nacional Arikok. E área a sirbi komo un plantashon chikí, i su kas di torto (kas di adobe) a keda preservá komo un ejemplo di bida rural tradicional Arubano. E kas a rekonstruí usando método tradicional pa mustra e estilo di bida di e tempu ey. ​ wheninaruba.com 🌿 Naturalesa i Kultura E área rondó di Cunucu Arikok ta riku den flora i fauna lokal, inklusí mata di divi-divi, kaktus tropikal, i otro planta medikinal. Tambien, den e área por haña desèño riba piedra di Indjanan nativo, ku ta indiká e presensia di pueblo indígena den e región. ​ 🥾 Rota di Hike E Cunucu Arikok Trail ta un ruta di hike fasil, ideal pa famia i visitante ku ta buska un introdukshon na e parke. E trail ta kuminsá na e sentro di bishita i ta dura mas o ménos 2 ora. Durante e hike, bo por wak e kas rekonstruí, flora lokal, i arte rupestre. ​ wheninaruba.com +2 things-to-do-in-aruba.com +2 boardwalkaruba.com +2 🗺️ Lokal i Atraktividatnan Serka Cunucu Arikok ta lokalisa serka di otro atraktividatnan den e parke, manera Kueba Chiki, un kueba ku desèño riba su muraya, i Dos Playa, un playa doble popular. E ruta ta pasa tambe serka di Sero Arikok, un di e punto mas haltu di Aruba. ​ AllTrails.com [[:Kategoria:Seru na Aruba]] Sinds enkele járen bezit Aruba een national park. Een uitgestrekt terrein in de omgeving van de Arikok en Jamanota tot aan de noordkust toe. Een kleiner deel van dit park is omheind d.m.v. een “slavenmuur”, aangelegd door de Stinapa. Dit park, gelegen in de luwte van de Arikok, is alleszins de moeite waard en bij uitstek geschikt voor een wandeling op een zondagna¬ middag. De ingang bereikt men door op de zándweg naar de Jamanota de Stinapaborden te volgen. Een keurig aangelegd pad maakt de wandeling tot een waar genoegen. Op de steile gedeelten zijn stenen trappen aangelegd met zelfs een leuning. Men bevindt zich werkelijk in een uniek stukje Arubaanse natuur. Enorme rotsblokken, praktisch alle soorten planten die op Aruba in het wild groeien en schitterende vergezichten. Door de beschutte ligging groeien de Watapana’s zoals het hoort: gewoon rechtop. Onder de enorme kruinen zijn banken aangebracht, waarop het koel rusten is. Dát is pas rusten met enkel vogelgeluiden om je heen, alleen het gekrijs van de parkieten zou aangepast moeten worden. Konijntjes schieten heen en weer. Een zijpaadje voert ons naar een overhangende rots, waar zich Aruba’s bekendste indianentekens bevinden. Bezoekers doen er goed aan een fotocamera mee te nemen, vooral de natuurfotograaf zal behoorlijk aan zijn trekken komen. Het wandelpad mondt uit bij een gerestaureerd lemen huisje. Het is geheel in stijl gehouden. Ook de omgeving van dit huisje wil de Stinapa aanpassen aan het leven van vroeger. Cunucu Arikok is een waardevol projekt, zowel voor de lokale bevolking als de toerist, die wat meer wil zien dan alleen het strand en het casino. Bekijk op uw gemak de foto’s en trek er op uit. Kan heel gezond zijn. (skol i Komunidat november 1986) foto’s: Rinus de Graaff ===Stampia di 75 cen=== Cunucu Arikok ta keda na pia di Sero Arikok, na e parti west unda no tin mucho biento. Den pasado nan a practica aki agricultura y cria di bestia, pero no na gran escala. E cunuqueronan tabata biba den cas di torto, esaki ta un cas traha di lodo. E cas di torto cu nos ta mira awendia den Cunucu Arikok a keda construi na 1985, perfectamente imita na e manera tradicional.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2006-11-01/page/n30/mode/1up?q=cunucu+arikok+skol Post Aruba N.V. kier mustra e beyeza di Parke Nacional Arikok], BDA (1 di november 2006)</ref> Pa e spannan di dak nan a uza flambeu (palo di cadushi) y e murayanan ta traha di un mezcla di lodo y yerba. ===Stampia di 100 cen=== Despues di core riba e caminda cu ta pasa door di e parke, nos ta yega na e punto mas halto, esta Miralamar. For di aki bo tin un bista riba lama na ambos banda di e isla. Den cielo tin un warawara (ployborus plancus) ta bula y ta busca un coneu of un cabrito morto. E paisahe ta caracteriza pa duinen aki ta cubri un espacio di mas o menos 2 hectarea. Nan ta consisti di santo blanco di coral cu e biento di Noordoost ta supla riba e isla. Riba e duinen ta crece algun palo di druif y di oleifi cu te hasta den tempo seco ta mustra berde. Ken lo por haya e shoco dilanti di e monton di piedranan? Shoco bo ta hay’e solamente na Aruba. ------------------ == Manchebo Beach == {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais| variante = a | nomber = Manchebo Beach | nomber_oficial = | nomber_nativo = | tipo = Playa | pais = {{ABW}} | alias = | lema = | imagen = | descripcion = | multi-imagen = <!-- Utilisa plantia {{Multiple image}} --> | tipo_division_adm = Region | division_adm = [[Oranjestad West]] | zoom = 14 }} (Van een onzer verslaggevers) WILLEMSTAD. — Bij PB 1965 no 34 is verschenen het landsbesluit, dat het besluit van het Bestuurscollege van Aruba goedkeurt om een perceel grond van ongeveer 16.225 m 2 voor zestig jaar in erfpacht uit te geven aan Machebo Beach Hotel NV te Manchebo.<ref>Erfpacht Manchebo. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 30-03-1965, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 22-04-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462582:mpeg21:p003</ref> -------------- {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais| variante = a | nomber = Cueba Huliba | nomber_oficial = | nomber_nativo = | tipo = Cueba | pais = {{ABW}} | alias = | lema = | imagen = Bat Cave Formations.jpg | descripcion = | multi-imagen = <!-- Utilisa plantia {{Multiple image}} --> | tipo_division_adm = Region | division_adm = [[San Nicolas]] | zoom = 14 }} '''Cueba Huliba'''[1][2] (tambe konosí komo Baranca Sunu ku ta nifiká “Baranka Desnudo”) ta un cueba Guadirikiri of Cueba di Guadirikiri ta un espacio natural bou di tera na Aruba, den Parke Nacional Arikok na mas of menos 1,4 km di Fontein. es.wiki:'''Cueba Huliba'''[1][2] (tambe konosí komo Baranca Sunu ku ta nifiká “Baranka Desnudo”) ta un cueba riba e isla Karibense di Aruba,[3][4] apodá e “tùnel di amor”[5] pa su entrada den forma di kurason. E entrada ta via un trapi skerpi i smal ku ta hinka den e kueba. E tin sinku entrada. Na algun lugá, bo mester bùig pa wak e formashonnan. Flashlights ta nesesario pa eksplorá e koredó di 300 pia (91 m) largu, ya ku ta totalmente skur paden di e kueba. E kueba ta yená ku formashonnan di stalagmita i stalaktita den e piedranan di kalki. Dos espesie di bat ku ta biba den e kueba aki ta e Leptonycteris curasoae i e Macroglossus sobrinus. Ta interesante pa nota cu vleermuis, despues di drumi den cueba durante dia, ta bula sali den horda en busca di cuminda. E salida for di e tùnel ta dor di un seri di trapi ku ta grabá den e baranka i ta basta riesgoso. Den un di e kambernan, e Birgen Maria a wòrdu grabá den un formashon di baranka natural. Leyenda ta menshoná historianan tokante piratanan ku lo a biba den e kueba pa skonde nan tesoronan, ounke no tin evidensia pa konfirmá esaki. {{Appendix}} [[:Kategoria:Aruba]] ----------------- {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais | variante = a | nomber = Cueba di Fontein | nomber_oficial = | nomber_nativo = | tipo = Cueba | pais = {{ABW}} | alias = | lema = | imagen = | descripcion = | multi-imagen = <!-- Utilisa plantia {{Multiple image}} --> | tipo_division_adm = Region | division_adm = [[San Nicolas]] | zoom = 14 }} E '''Cueba di Fontein''' ta un cueba situa na costa nort-oost di [[Aruba]], den e [[Parke Nacional Arikok]]. ** Fontein Cave: Longer than the Quadirikiri Cave, the Fontein Cave contains pathways that stretch to the limestone walls further down. Here is also where prehistoric drawings can be seen. Though this cave does not have its own legend, this was speculated to have been occupied—or at least used by prehistoric Arawak settlers on the island for rituals and other spiritual ceremonies.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20240403.pdf Visit the island’s popular cave sites!], Aruba Today (3 di april 2024)</ref> This popular cave is located along the northeast coast in National Park Arikok near Boca Prins. The Fontein Cave is well known for its native Arawak Indian rock paintings which can still be found on the walls and ceilings. The brownish-red paintings were left by Caquetios and graffiti imprinted by European settlers. {{Appendix}} [[:Category:Aruba]] es.wiki:'''Cueba di Fontein''' Cave[1][2] ta un cueba chikito cerka di Boca Prins na e parti nort di e isla di Aruba.[3][4][5] E ta bon konosí pa su dibuhonan di muraya nativo Arawak, ku a wòrdu grabá pa Nativonan Merikano dekorativamente riba e murayanan di piedra i parti di e plafond mas plat di e kueba ku kombinashonnan di koló kòrá òf maron-kòrá-maron òf lila; Esaki ta duna pista tokante e historia di e amerindionan. E kueba ta aksesibel for di un “baranka di terasa di piedra di kalki di koral” i tin un largura di 3 meter (9.8 pia) i un haltura di 2 meter (6 pia 7 inch). E sala di entrada, ku ta habrí pa bishitantenan, ta 4 meter (13 pia) haltu i ta ekstendé te na un profundidat di 50 meter (160 pia). Komo ku e ta un formashon geológiko di piedra di kalki, i debí na filtrashon di awa, formashonnan di stalagmita i stalaktita di koló, tamaño i forma hopi straño a wòrdu produsí. Murciélago ta traha nèshi den kavidatnan di kueba den nan búskeda nokturno pa rekohé kuminda, ku ta konsistí di nèktar i pólen. Tin registronan ku e indjannan Araucano a usa e kueba aki pa hasi nan ritualnan i seremonianan tribal. --------------------- '''Blackstone Beach''' ta un playa na costa nort den region di .., den PArke Nacional Arikok. (Oranjestad)—Nomber for di su mas karakterístika rekonosibel, e Piedra Pretu Playa casi ta representa lo contrario di e beachnan tipico di Aruba. Pa un, e tin santu pretu i ta cubri cu piedranan liso preto. Na di dos lugá, e ta keda na e parti nort di e isla, leu for di e blanku playanan di santu di den e region sùit. Pues, si bo ta sinti bo kla pa algu diferente—òf si ta dia kontrali, bishitá e Playa di Blackstone.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20250305.pdf Blackstone Beach], Aruba Today 95 di maart 2025)</ref> Blackstone Beach ta mustra e mas banda natural di Aruba: e piedranan cu tapa e playanan i e forma di dje a wòrdu trahá pa mil añanan via erupshonnan volkániko, koral moveshonnan di ref i aktividat di ola di e parti nort rural di e isla. Situá mas ost di e Brug Natural i Playa di Andicuri, e Blackstone Beach ta relativamente fásil pa haña akseso. Unabes bo pasa e Formashon di Baranka Ayo, tuma e Kaminda di Andicuri ku ta hiba na Andicuri Laman. Einan, bo por stashoná bo outo i hasi un kaminata di 1km pa Blackstone Beach. E playa aki ta forma parti di e Arikok Parke Nashonal i pues ta un sitio ku ta wòrdu konserbá. Esaki ta e motibu pakiko e ta tambe relativamente intakto pa komersial influensianan. Apesar di a wòrdu yamá un playa, tene kuenta ku e no ta konsehá pa landa den awa, manera e koriente ta hopi fuerte i por desviá bo fásilmente mas leu den oséano salbahe. Pero, ainda bo por disfrutá di un espektakular bista di e piedranan i e parti nort oséano ku ta ekstendé dilanti di e playa i saka un potrèt ku bo amigunan òf famia (Oranjestad)—Named after its most recognizable feature, the Blackstone Beach almost represents the opposite of the typical Aruban beaches. For one, it has black sand and is covered in black smooth stones. Secondly, it lies on the northern side of the island, away from the white sandy beaches of in the southern region. So, if you feel up for something different—or if it’s opposite day, visit the Blackstone Beach. Blackstone Beach shows the more natural side of Aruba: the stones that cover the beaches and the shape of it has been crafted for thousand years via volcanic eruptions, coral reef movements and wave activity of the rural northern part of the island. Located further east to the Natural Bridge and Andicuri Beach, the Blackstone Beach is relatively easy to access. Once you get passed the Ayo Rock Formation, take the Andicuri road leading up to Andicuri Beach. There, you can park your car and take a 1km hike towards Blackstone Beach. This beach forms part of the Arikok National Park and is therefore a site that is preserved. This is why it is also relatively untouched by commercial influences. Despite being called a beach, do note that it is not advised to swim in the water, as the current is very strong and can easily stray you further in the wild ocean. However, you can still enjoy a spectacular view of the stones and the northern ocean that stretches out in front of the beach and take a picture with your friends or family --------------- {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais | variante= a | tipo = Playa | nomber = Boca Prins | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} | border = infobox | perrow = 1/2 | caption_align = center | image1 = | caption1 = | image2 = Plantage in Boca Prins op Aruba, Bestanddeelnr 252-7977.jpg | caption2 = Plantashi Boca Prins na 1947 | image3 = | caption3 = }} | tipo_division_adm = Region | division_adm = [[Santa Cruz]] | tipo_subdivision_adm = Zona | subdivision_adm = [[Parke Nacional Arikok]] | tipo_subdivision_adm2 = | subdivision_adm2 = | descripcion = | pais = {{ABW}} | zoom = 13 }} '''Boca Prins''' ta un boca na e costa nort-oost di Aruba, situa den [[Parke Nacional Arikok]]. Kontenido Deskripshon Situá den Parke Nashonal Arikok, e bahia di santu ta un destinashon turístiko popular. E playa di santu blanku sin vigilansia ku duinen ta solamente 55 meter largu i no ta ofresé ningun otro fasilidat. Landamentu por ta peligroso debí na e koriente fuerte i konstante i ta rekomendabel solamente pa landadónan eksperensia, si ta. E bahia ta wòrdu bishitá de bes en kuando pa surfistanan, pero no ta wòrdu konsiderá un di e lugánan di buseo sobresaliente di e isla. [ 1 ] Un kaminda di santu ku baranka di piedra di kalki ta hiba na e bahia via un trapi di palu. E piedranan di Boca Prins ta e habitat di Cnemidophorus arubensis , un lagadishi di karakol ku ta wòrdu hañá solamente na Aruba. Banda di Boca Prins tin un di e plantacionnan di cunucu mas bieu na Aruba, cu a wordo cultiva pa colonialnan Hulandes den siglo 16. E nòmber di e bahia ta derivá for di e plantashon di Prins di ántes den serkania. https://de.wikipedia.org/wiki/Boca_Prins E entrada aki, unda e [[rooi]] di e mesun nomber ta basha den lama, probablemente ta haya su nomber for di Paulus Printz, kende a wordo manda pa e colonia di Curacao door di WIC pa descubri mineralnan. Despues di no a haya oro ni na Curacao ni na Bonaire, el a yega Aruba dia 14 di juni 1725 y a establece banda di e costa noordoost di e isla.<ref>Vivienno Frank. 2019. ''Aruba en een keuze uit haar toponiemen.'' ISBN:978-0-359-65900-5, pag. 74-75</ref> '''Boca Prins''' ta un [[bahia]] na e costa nort-oost di [[Aruba]], situa den [[Parke Nacional Arikok]]. Deskripshon Situá den Parke Nashonal Arikok, e bahia di santu ta un destinashon turístiko popular. E playa di santu blanku sin vigilansia ku duinen ta solamente 55 meter largu i no ta ofresé ningun otro fasilidat. Landamentu por ta peligroso debí na e koriente fuerte i konstante i ta rekomendabel solamente pa landadónan eksperensia, si ta. E bahia ta wòrdu bishitá de bes en kuando pa surfistanan, pero no ta wòrdu konsiderá un di e lugánan di buseo sobresaliente di e isla. [ 1 ] Un kaminda di santu ku baranka di piedra di kalki ta hiba na e bahia via un trapi di palu. E piedranan di Boca Prins ta e habitat di Cnemidophorus arubensis , un lagadishi di karakol ku ta wòrdu hañá solamente na Aruba. Banda di Boca Prins tin un di e plantacionnan di cunucu mas bieu na Aruba, cu a wordo cultiva pa colonialnan Hulandes den siglo 16. E nòmber di e bahia ta derivá for di e plantashon di Prins di ántes den serkania. https://de.wikipedia.org/wiki/Boca_Prins == Mira tambe == * [[Playanan di Aruba]] {{Commonscat}} {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=de|oldid =205170166|titulo=Dos Playa}} {{References}} ;Lista di fuente *[http://nl.aruba.com/activiteiten/dos-playa Dos Playa] riba nl.aruba.com *[https://www.surfline.com/surf-report/dos-playas/5842041f4e65fad6a7708e27 Dos Playa Surf] riba surfline.com }} [[:Category:Luga na Aruba]] ---------------------------- {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais | variante = a | nomber = Cueba di Huliba | nomber_oficial = | nomber_nativo = | tipo = Cueba | pais = {{ABW}} | alias = Tunnel of Love | lema = | imagen = | descripcion = | multi-imagen = <!-- Utilisa plantia {{Multiple image}} --> | tipo_division_adm = Region | division_adm = [[San Nicolas]] | zoom = 14 }} **The Huliba Cave/ Tunnel of Love The Huliba Cave, formerly known as the Tunnel of Love, was once open to the public, and was the biggest and most accessible of all three caves. This cave had five chambers, including one that is heartshaped. This cave had narrow stairs that led to long pathways deep into the cave, with a staircase leading to the exit on the other side. In one of the chambers, there used to be the carving of the Virgin Mary, put there for the protection of the cave. However, the Huliba Cave has been permanently closed for a few years now, as a way to preserve the bat population that lives in the cave. These Long Tongue Fruit Bats and Insect Eater Bats are very important to the ecosystem of the island. Though this cave is no longer accessible to the public, it surely is interesting to learn more about the history of these caves and the Awarak tribes that resided or utilized them.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20240403.pdf Visit the island’s popular cave sites!], Aruba Today (3 di april 2024)</ref> Do note that these caves are very dark, humid, hot, and are inhabited by bats. Do wear comfortable clothing and shoes, as the pathways in these caves may be rough and bumpy, and don’t forget to bring a lashlight! {{Appendix}} [[:Category:Aruba]] ---------------------------- {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais | tipo= Bario | name = Eagle | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} | border = infobox | perrow = 2/2 | caption_align = center | image1 = | caption1 = | image2 = | caption2 = }} == Eagle (Aruba) == '''Eagle''' ta un bario di [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad, capital di Aruba. == Historia == Den comienso di añanan 20, Aruba a conoce dos refineria. Na aña 1924 a establece Lago Oil & Transport Ltd y despues na aña 1927 De [[Arend Petroleum Maatschappij]]. Dos refineria cu tabatin un rol masha importante den [[Di Dos Guera Mundial|Segundo Guera Mundial]], ya cu nan tabata suministra petroleo na e aliadonan. Ta di e refineria ‘Arend’ e vecindario aki a haya su nomber ‘Eagle’ y tambe nos ‘Eagle Beach’. Minister Maduro a comparti un tiki historia: “E refineria Eagle aki a duna trabou na mas cu shete mil trahado di 58 diferente pais. Den e area aki, e refineria a traha e fabrica pa refina e petroleo, un laboratorio y un brandweerkazerne. Tambe nan a construi nan sede ‘hoofdkantoor’ cu ta exactamente e edificio caminda nos ta para actualmente”. E mandatario tambe a trece dilanti cu e refineria a construi casnan special pa e personal di refineria, algun cas den e bario, e Eagle tennis club y e hospital cu tey ainda.<ref>[https://awemainta.com/wp-content/uploads/2024/02/AM240221.pdf Minister Maduro di Cultura a haci e desvelo di e ‘Ruta Historico di Eagle’], Awemainta (21 di februari 2024) </ref> E ‘Ruta Historico di Eagle’ ta un ruta pa cera conoci cu e historia di e bario di Eagle, e refineria di Eagle y Aruba su rol importante pa aliadonan den Segunda Guera Mundial. E storia di e refineria di Eagle, un tempo simbolo di e poder industrial di Aruba hunto cu Lago na San Nicolas, ta conta nos e desaroyo di Aruba den tempo for di su comienso na 1924 te na e desmantelamiento den añanan cincuenta y sesenta caminda cu a traha espacio pa turismo cual te cu awe en dia ta e pilar economico mas importante di Aruba. E proyecto di ‘Eagle History Tour’ lo crea un conexion entre e historia, herencia cultural industrial di Aruba y nos turismo, creando un atractivo nobo pa nos bishitantenan pero tambe lo educa localnan y principalmente e generacionnan mas jong tocante Aruba su historia industrial y e rol importante di e refineria di Eagle den e di Dos Guera Mundial asina e mandatario a trece den su discurso. Ademas den un futuro cercano lo pone borchinan na cinco diferente sitio cu QR code cu ta contene informacion importante di historia di e sitio den cuatro diferente idioma, mas obhetonan di arte y programanan educativo. Aruba tabatin un rol importante den Segundo Guera Mundial cu e dos refinerianan aki cu Alemania tabatin wowo riba Aruba y nan a manda un submarino pa bin destrui e dos refinerianan aki pa stroba e aliadonan haya nan combustibel. Asina e submarino a tira riba e tankero Arkansas y a mata varios hende entre otro Bonerianonan. Tambe e submarino a manda torpedo pa destrui e dos refinerianan cu danki na nos Señor Dios esakinan a faya nan proposito. {{Appendix}} -------------------------------------- {{Infobox luga den pais | tipo= Bahia y haf | name = Plantashi Prins | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} | border = infobox | perrow = 2/2 | caption_align = center | image1 = Zeilschip bij de Yachtclub van Aruba. Op de achtergrond de Lago-olieraffinaderij, Bestanddeelnr 252-3982.jpg | caption1 = Barco di bela cu refineria den fondo | image2 = De haven van de Lago-olieraffinaderij in San Nicolas op Aruba, Bestanddeelnr 252-8041.jpg | caption2 = }} {{Databox}} '''Plantashi Prins''' ([[Hulandes]]: Plantage Prins), originalmente un plantacion di coco na Aruba, [1] [2] a mira su cas reconstrui den añanan 1950. E decadensia di palma, atribuí na malesa, a kondusí na e stòp di produkshon di kunuku. 3] Na 1911, e mapa di Werbata-Jonckheer a identifiká Prins Plantation komo un di e 23 plantashonnan mayoritariamente chikitu karakterisá pa agrikultura kombiná, palu di koko i kas. Ademas, un plantashon mas grandi tabata situá paden, nort di Oranjestad na San Barbola, lugá di nasementu di Virginia Demetricia. E township Savaneta en realidad a surgi for di un plantacion gubernamental cu despues a transforma den un pueblito chikito. 4] == Etimologia == E plantacion ta derivá su nòmber for di un ingeniero di mina suédo Paulus Printz, ku a biba den e área durante di dies-ocho siglo, mientras tabata buska oro den nòmber di e administradornan di e kamber di Amstedam di e kompania Hulandes di West India. Segun e mapa di Van Raders di 1825, e ruina di su kas (No. 37) tabata situá riba e muraya na nortwest di e plantashon, pero for di e tempu ei e ruina a disparsé. E tapa di e seru, ku ta eksponé na bientu, tabata mas faborabel pa biba ku e arroyo ku tabata protehá pa bientu. [5] [6] Printz a traha na Aruba for di 14 di yüni 1725, te ku 3 di yüni 1727, ora ku el a risibí un òrdu di Amsterdam pa stòp e trabou. [ 7] == Panorama general == E kas original di plantacion den e arroyo no ta pará mas, i e struktura ku a sigui, un kas di pais konstruí den añanan 1930, ta awor den un estado di ruin. 6] Situá 2.5 kilometer for di e sentro di bishitante i aproksimadamente 600 meter for di e plantahe Fontein den Parke Nashonal Arikok, un kaminda ta hiba na e plantahe Prins históriko, ku anteriormente tabata di propiedat di Sr. Mokki Arends,[8] i dos arroyos bisiña, Rooi Prins i Rooi Dwars. E arroyos aki un tempu tabata nutrí palu di koko i palu di fruta. Mientras cu e coconutnan a desaparece, y solamente algun mata di fruta a keda, e vegetacion nativo ta prospera mas densamente cu riba e colinan circundante. 1] Te ku 2023, apesar di plannan inisial, e renobashon i transformashon di e ruinanan di e plantashon Prins den e Prins Center, ku ta presentá proyektonan di demonstrashon riba aktividat agrikultoral di plantashon tempran, no a tuma lugá ainda. E integrashon di e Prins Center den e diseño nobo di Parke Nashonal Arikok ta keda pendiente. Ta konsehábel pa konsiderá pa destahá e importansia históriko di Prins Center su nòmber den e sentro mes. 9] {{Appendix}} ------------------------ {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =59895500|titulo=Pos Chikito}} {{References}} }} == Mira tambe == * [[Lista di luga na Korsou]] {{Commonscat}} {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =62603301|titulo=Suffisant (Curaçao)}} {{References}} }} ---------- {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais | variante = a | nomber = Bushiribana | nomber_oficial = | nomber_nativo = | tipo = Bario | pais = {{ABW}} | alias = | lema = | imagen = Gouddelving bij Bushiribana op Aruba, Bestanddeelnr 252-7961.jpg | descripcion = Mina di oro na Bushiribana na Aruba (1947). Na 1946, despues di 30 aña, a cuminsa e mina di oro atrobe pero esaki no a resulta lucrativo. | multi-imagen = <!-- Utilisa plantia {{Multiple image}} --> | tipo_division_adm = Region | division_adm = [[Paradera]] | zoom = 14 }} '''Bushiribana''' ta un luga den region di [[Paradera]] na kosta nort di [[Aruba]].[1] E ta mihó konosí pa e ruinanan di stempel di oro. == Geologia == Na final di e periodo di Kretáseo, kambionan geológiko signifikante a tuma lugá riba Tera. Piedranan fluido nobo, conoci como e batholith di Aruba, a pusha ariba door di scheurnan den e volcan antiguo, e Formacion di Lava di Aruba. E piedranan aki a forma koredónan i a solidifiká. Un di e tiponan di piedra cu a sali for di esaki ta gabbro. Gabbro tin un koló di antrasit i ta mustra mineralnan briante ora inspekshoná mas di aserka. E ta wòrdu hañá den e área di Matividiri. E tipo di piedra aki a wòrdu usá den konstrukshon di e planta di stèmpel di oro di Bushiribana.[2] Rush di oro Oro laba abou ta konosí komo oro aluvial. E ta laba den forma di stòf di oro, pida di oro, grano di oro i tin bia pida di oro. Despues di e rush di oro Arubano di 1824 pa 1829, den cual a haya oro aluvial, e cantidad eventualmente a baha y e depositonan di oro no a duna mas. Den transkurso di siglo, kompanianan di oro a kuminsá buska e fuente di e oro aki, e venanan di kuarso. Tin bia e adernan aki a surgi i despues a disparsé bou di tera atrobe.[3] Stempel di Oro Durante e periodo di 1872 pa 1915, ora ku oro tabata wòrdu mina riba e isla, dos molina di oro tabata operá.[3] Esakinan tabata e planta di stèmpel di oro di Bushiribana i e planta di smelt di oro di Balashi.[4] Na 1872, Aruba Island Gold Mining Company a construi un smelter y stempel mill di oro na Bushiribana, den curason di e area di mineria di oro cuarzo. Tambe e compania a construi e prome pier den haf di Aruba, yama Waaf di Compania riba Forti Abou, y a traha un caminda di dies kilometer pa transporta e mashinnan. E industria di stèmpel di oro tabata inkluí mashinnan di vapor, mulina di stèmpel, reservorionan di awa dushi i fòrnunan. E fábrika a hasi pèrdida pa binti aña. E oro a wòrdu saka dor di kombin’é ku merkurio, perdiendo mas o ménos mitar di e oro. For di 1897, e montonnan di shushi di Bushiribana a wòrdu retrabá usando e proseso di sianuro ku a wòrdu inventá resientemente, i ta e ora ei so e minamentu di oro a bira algu probechoso. Na 1899 un molina di stèmpel na Balashi a tuma over e trabou.[3] E oro prinsipalmente tabata bini di un di e dos shen venanan di kuarso ku ta karga oro ku a bini na superfisie for di e profundidatnan di Aruba kantu di kosta nort.[3] ---------- == Sero Colorado == On your way to Baby or Roger’s Beach, you’ll pass by the famous Red Anchor at what was once the entrance to the Colony residential community and be greeted with red soiled hills by the coast. This is Sero Colorado. Named after the 30-meter, deep red, limestone hill, Adriaan Laclé “Sero Colorado” translates to “Colored Hill”. Sero Colorado has deep historical ties with the once-thriving phosphate industry in the area. Matter of fact, there are still under- ground shafts and passages deep in Sero Colorado from the time of phosphate mining. In 1958, the re- finery at the time, Lago, adopted this name for the residential section of its employees.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20241118.pdf Place names in San Nicolas and their origins], Aruba Today (18 di november 2024)</ref> -------- {{Infobox luga den pais | tipo= Isla di rif | variante = a | name = Renaissance Island | alias = Sonesta Island | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} | border = infobox | perrow = 2/2 | caption_align = center | image1 = | caption1 = | image2 = | caption2 = | pais = {{ABW}} | region = [[Santa Cruz]]? }} '''Renaissance Island''' (antes Sonesta Island [1]) ta un isla di rif privá dilanti costa di Aruba na haltura di e pista di aterisahe di [[Aeropuerto Internacional Reina Beatrix]]. Bista general E isla di ref di koral di 16 hektar a wòrdu kumprá pa Sonesta Hotels, i a habri na 1989 komo Isla di Sonesta.[2] Na 1991, Sonesta a wòrdu atkerí pa Ramada Renaissance Hotels, i e isla a wòrdu renobá komo Renaissance Island.[3] E ta un isla priva cu por wordo bishita solamente den dia. E isla di ref alargá ta ofresé playanan blanku, mondinan di mangel i un variedat grandi di parhanan.[1] Tin dos playa: Iguana Beach ta pa famianan, i Flamingo Beach ta pa adulto. Iguana Beach ta haña su nòmber for di e iguanan ku ta biba riba e playa. Flamingo Beach ta e unico luga na Aruba cu tin flamingo cu a wordo introduci. Tur dos espesie di animal tin bia ta bishitá e otro playa tambe.[4][5] Entre 7:00 AM y 7:00 PM un boto ta sali for di e hotel Renaissance Aruba pa e isla di rif. Huespetnan ku no ta di hotèl por biaha pa un pago.[6] Dos avion chikí, un Beechcraft Model 18 i un Convair 400, a wòrdu hundi na kosta pa krea un lugá di buseo. Ta posibel pa pasa anochi den un cabana (hut chikitu) riba e isla.[5] -- == Historia == nl.wiki:E isla di 16 hectar riba rif di Bucuti a ser cumpra pa Sonesta Hotels, y a habri na 1989 como isla Sonesta.<ref>Amigoe, [https://www.delpher.nl/nl/kranten/view?query=sonesta+island&coll=ddd&sortfield=date&page=1&facets%5Bspatial%5D%5B%5D=Nederlandse+Antillen&identifier=ddd:010642557:mpeg21:a0071&resultsidentifier=ddd:010642557:mpeg21:a0071&rowid=2 Sonesta hotel en Sonesta Island: uniek hotelproject], 14 februari 1989</ref> Na 1991, Ramada Renaissance Hotels a kumpra Sonesta, i e nòmber di e isla a kambia pa Renaissance Island.[ 3] Ta un isla privá cu por wordo bishita solamente den dia. E isla di rif ta un isla largu ku ta ofresé playa blanco, palo di mangrove i un variedat grandi di parhanan. 1] Renaissance-eiland (voorheen Sonesta eiland),[1] is een 16 ha groot koraalrifeiland, officieel bekend als het Bucutirif [2][3] voor de kust bij Oranjestad, Aruba. en grenst aan de Rifeilanden van Oranjestad. Het eiland is particulier bezit en heeft de enige privé-stranden op Aruba.[4] Er zijn twee stranden: Iguana Beach en Flamingo Beach. Een Beechcraft 18 en een Convair 400 zijn allebei bewust ongeveer 50 meter (46 m) uit de kust gezonken om een duikplaats te creëren.[5] Flamingo's zijn te zien op het eiland.[6] Ze zijn echter niet inheems op Aruba.[7] de.wiki:Renaissance Island is een ongeveer 48 hectare groot, particulier gebruikt, smal en ongeveer 3,8 kilometer lang eiland voor de kust van het hoofdeiland Aruba . de.wiki:Renaissance Island ta un isla privá di mas o ménos 48 ektar di largura, estrecho i di mas o ménos 3,8 kilometer largu, na kosta di e isla prinsipal Aruba. {{Appendix}} Renaissance Island (anteriormente Sonesta Island),<ref>{{citeer web|titel=Sonesta Island | url = https://www.tripadvisor.com/ShowTopic-g147247-i144-k845765-Sonesta_Island-Aruba.html | accessdate = 2020-03-04}}</ref> ta un isla di 16 hectare di coral, ofisialmente konosí komo Bucutirif<ref>{{cite web | title =Harbour Map and Navigational Chart. From Netherlands Government chart, 1977 | url = https://www.arubaports.com/main/oranjestad/ |bezochtdatum=15 november 2020}}</ref><ref>{{citeer web | titel=Navigation Waypoints referencing to “Bucuti Island” | url=https://www.aruba-cruisingguide.com/navigation/ |bezochtdatum=15 november 2020}}</ref> for di Oranjestad, Aruba, i ta limita ku e Rifeilanden di Oranjestad. E isla ta privá i tin e úniko playa privá na Aruba.<ref>{{cite web | title =Renaissance Aruba Resort & Casino | url =http://www.fodors.com/world/caribbean/aruba/review-40803.html | accessdate = 2014-08-20}}</ref> Tin dos playa: Iguana Beach i Flamingo Beach. Un Beechcraft 18 i un Convair 400 tur dos a keda sink deliberadamente mas o ménos 50 meter (46 m) for di costa pa crea un lugá di buceo.<ref>{{cite book | last =Huber | first =Joyce | title =Best Dives of Aruba, Bonaire & Curaçao | publisher = Hunter Publishing, Inc | date =2011 | isbn = 9781588437495 }}</ref> Flamingo ta ser mira riba e isla.<ref>{{cite web| last =Suri | first =Charu | title =Where to see Flamingos in Aruba | url =http://www.afar.com/highlights/where-to-see-flamingos-in-aruba | accessdate =2014-08-20}}</ref> Sinembargo, nan no ta nativo di Aruba.<ref>{{cite web|url=https://journalistontherun.com/2017/07/01/everything-you-need-to-know-about-flamingo-island-aruba/|title=Everything You Need To Know About Flamingo Beach Aruba|date=1 July 2017|publisher=}}</ref> == Lokashon y uzo == E isla ta situá mesora banda di e ruta di aterisahe RWY 11 na aeropuerto internashonal Reina Beatrix na sur di e islanan di Oranjestad. E ta comprá dor di e doñonan di un hotel di sinku strea. Riba e dos bahia di awa den forma di un U riba e isla a konstruí un restorant, barnan di playa, un sentro di spa, un kancha di voleibol i fasilidatnan pa deporte di awa i baño. E hóbennan di e hotèl ta wòrdu transportá ku e ferry di e hotèl mes. E awa di awa di e hotel ta ser transportá pa barku pa e WEB kanaal purifikashon na e isla prinsipal pa deskontaminashon. {{Appendix}} * Eduardo en Gerardo de Veer van Meta Corporation, de ontwikkelaars van het Sonesta Hotelproject (de bouw van een 320-kamer hotel in het hart van Oranjestad - Coral Reef Hotel) presenteerden de plannen in 1986 en op 30 oktober 1987 de eerste steen gelegd. * Sonesta island gelegen op het rif tegenover de [[internationale luchthaven Koningin Beatrix]]. * Vanaf de open lobby heeft men niet alleen zicht op dezee, maarook ophetkanaal, van waaruit de gasten met de boot naar het Sonesta Island kunnen vertrekken. Een traject dat slechts tien minuten duurt. Vier boten van 26 voet lang en met een capaciteit voor 29 personen elk, zullen beschikaar zijn voor het transport van de gasten van het hotel, via het kanaal, naar Sonesta Island. Op dit rifeiland, waarop tot een jaar geleden alleen maar mangroveplanten te zien waren, zijn in de afgelopen maanden twee prachtige stranden met hagelwit zand aangelegd. Momenteel worden een restaurant en bar gebouwd, waarna de whirlpools en faciliteiten voor watersporten zullen volgen.<ref>{{citeer nieuws|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642557:mpeg21:pdf|titel=Sonesta hotel en Sonesta island: uniek hotelproject|werk=[[Amigoe]]|datum=14 februari 1989|bezochtdatum= }}</ref> en.wiki:see Oranjestad, Aruba The touristically named Renaissance Island (formerly Sonesta Island)<ref>{{cite web | title =Sonesta Island | url = https://www.tripadvisor.com/ShowTopic-g147247-i144-k845765-Sonesta_Island-Aruba.html | accessdate = 2020-03-04}}</ref> is a 40 acres [[cay]] (or barrier reef) island, officially known as the Bucuti Rif<ref>{{cite web | title =Harbour Map and Navigational Chart. From Netherlands Government chart, 1977 | url = https://www.arubaports.com/main/oranjestad/ | accessdate = 2020-03-04}}</ref><ref>{{cite web | title =Navigation Waypoints referencing to “Bucuti Island” | url = https://www.aruba-cruisingguide.com/navigation/ | accessdate = 2020-03-04}}</ref> and it is off the coast near Oranjestad. It is privately owned and has the only private beaches on Aruba.<ref>{{cite web | title =Renaissance Aruba Resort & Casino | url =http://www.fodors.com/world/caribbean/aruba/review-40803.html | accessdate = 2014-08-20}}</ref> There are two beaches: Iguana Beach and Flamingo Beach. A [[Beechcraft Model 18|Beechcraft 18]] and a [[Convair]] 400 were both deliberately sunk about 50 yards offshore to create a diving site.<ref>{{cite book | last =Huber | first =Joyce | title =Best Dives of Aruba, Bonaire & Curaçao | publisher = Hunter Publishing, Inc | date =2011 | isbn = 9781588437495 }}</ref> [[Flamingo]]es can be seen on the island.<ref>{{cite web| last =Suri | first =Charu | title =Where to see Flamingos in Aruba | url =http://www.afar.com/highlights/where-to-see-flamingos-in-aruba | accessdate =2014-08-20}}</ref> However, they are not native to Aruba.<ref>{{cite web|url=https://journalistontherun.com/2017/07/01/everything-you-need-to-know-about-flamingo-island-aruba/|title=Everything You Need To Know About Flamingo Beach Aruba|date=1 July 2017|publisher=}}</ref> Awemainta 30 december 2020|Isla Priva: Di complemento pa atraccion principal|E creacion di un beach priva riba e rifnan dilanti di aeropuerto tabata otro reto grandi pa MetaCorp. E responsabilidad di esaki a cay grandamente riba e schoudernan di Rudolph Richardson na cabes di ATCO. Delft Hydraulic Engineering di Hulanda meticulosamente a diseña e isla artificial. A pone shen y shen di meternan cubico di santo blanco den bargenan cu despues a basha riba e awanan poco hunto di e rif pa crea un plataforma for di unda e backhoe y otro ekipo necesario pa traha e isla, por a para firme riba dje. E isla a habri pareu cu e hotel na 1991. Na 1999, Horcan Lenny, considera como e di dos mas fuerte pa pasa den November, a dal Aruba duro y Sonesta Island a keda den hopi mal estado. Mester a trah’e full di nobo. Despues di un candela chikito un par di aña atras, Renaissance Island ta un di e atractivonan turistico mas grandi di e isla. Conoci mundialmente como e luga pa comparti di un dia di solo y lama hunto cu flamingonan cu ta cana casualmente band’i bo. Fuera di e parhanan aki, e isla tambe ta un santuario pa hopi yuwana. {{Appendix}} --------------------- {{Infobox luga den pais | tipo= Playa | name = Hadicurari | alias = Fisherman's Hut | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} | border = infobox | perrow = 2/2 | caption_align = center | image1 = | caption1 = | image2 = | caption2 = }} | pais = {{ABW}} | region = [[Noord]] | zona = [[Palm Beach]] | zoom = 14 }} '''Hadicurari''' (''Fisherman's Hut'') ta un luga na costa west di Aruba, den e zona di [[Palm Beach]] na haltura di e hotelnan Holiday Inn y Marriott Vacation Club. Aki ta situa un waf di piscado y un parti ta wordo uza como zona pa [[windsurf]]. Hadicurari ta conoci como un sitio pa pisca unda tabatin ranchonan di piscado y un pier chikito. Den ananan 1950 tabata captura aki hopi calco. De vissershaven heeft een steiger met 92 aanlegplaatsen die in de jaren 90 van de vorige eeuw is aangelegd. Hier werd in de jaren 1950 veel calco (''strombus gigas'') gevist. Door de roofbouw is de calco in deze buurt zeer zeldzaam geworden en wordt nu beschermd.<ref>Vivienno Frank. 2019. ''Aruba en een keuze uit haar toponiemen'' pag. 111, ISBN:978-0-359-65900-5</ref> Aki tabata establece Centro di pesca Hadicurari, cu tabata organisa torneonan di pisca pa e piscadonan local.<ref>Vistoernooi Centro Hadicurari. "Amigoe". Curaçao, 09-07-1994, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 15-09-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644198:mpeg21:p005</ref> Awendia e ta fungi como restaurant.? * E pier chikito a wordo reemplasa den ananan 19 90 pa un pier grandi cu 92 luga pa boto * Den e periodo aki a lanta e Centro di pesca Hadicurari y na 2003 a funda Fundacion Centro di Pesca Hadicurari. Fundado tabata Colin Christiaans. * Anualmente ta celebra Dia di Piscado cu ta riba 29 di juni cu iun torneo di pesca. * Den e edificio di Centro di Pisca hadicurari tin un restaurant establece. Centro di Pesca Hadicurari ta percura pa brinda e piscadonan tur ayudo. Considerando cu e centro aki ta practicamente hinca entre e hotelnan grandi y luhoso; Centro di pesca Hadicurari tin cu “negosha” un tiki riba e tradicion di piscado den e centro aki. NOTES In tegenwoordigheid van de ministers Elio Nicolaas, ing. Roland Laclé en minister ing. Eddy Briesen, legde minister Charro Kelly vrijdagmiddag de eerste steen voor de vissershaven bij Hadicurari, ten noorden van het Holiday Inn Hotel. De 92 aanlegplaatsen voor de vissersboten vergt een investering van 1,4 miljoen florin. De bouw geschiedt door Camar nv.Eerste steen vissershaven. "Amigoe". Curaçao, 23-11-1992, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 14-09-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643702:mpeg21:p005 {{Appendix}} [[Category:Luga na Aruba]] --------------- {{Infobox luga den pais | tipo= Isla di rif | variante = a | name = De Palm Island | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} | border = infobox | perrow = 2/2 | caption_align = center | image1 = Sign De Palm Island.jpeg | caption1 = | image2 = | caption2 = | pais = {{ABW}} | region = [[Santa Cruz]]? }} [[File:Sign De Palm Island.jpeg|thumb|Borchi pa yega De Palm Island]] '''De Palm Island''' ta un isla di mas o ménos 10 ektar grandi, habitá, estrecho i di 1,5 kilometer largu for di costa di e isla principal di Aruba, ost di e stat di Pos Chiquito, serka di e aeropuerto internashonal Reina Beatrix. E isla ta un rif di koral ku tin un hotel, un bar i un restorant. E biahe via ferry for di e isla prinsipal ta dura mas o ménos 10 minüt. Riba e isla tin un playa ku tin un guardia i un parke di awa. E isla ta di propiedat di De Palm Tours, e operador di biahe di mas grandi na Aruba, fundá pa Wichie de Palm i kumprá pa Harold Malmberg den añanan 60 di [[siglo 20]].<ref>{{Citeer web|url=http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=24&lang=en|titel=Tourism|taal=en|uitgever=Historia di Aruba|bezochtdatum=1 september 2018|archiefurl=https://web.archive.org/web/20230621061434/http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=24&lang=en|archiefdatum=2023-06-21}}</ref> == Detayenan == E parke di awa tin un atraccion extraordinario. E bishitantenan, ekipá ku un sistema di buelo di kaska bou di awa, por bishitá e mundu tropikal di piská di e isla di koral na pia i tambe tuma imágen bou di awa di un avion Cessna 414 derotá i bou di awa. E Sea Trek helmet system tambe ta posibel pa no-swimmer i personanan ku no tin eksperensia di buelo. {{Appendix}} De Palm island is een ongeveer 10 hectare groot, bewoond, smal en 1,5 kilometer lang eiland voor de kust van het hoofdeiland van [[Aruba]], ten oosten van de stad [[Pos Chiquito]], in de buurt van de [[internationale luchthaven Koningin Beatrix]]. Het eiland is een dood [[koraalrif]] met daarop een hotel, bar en restaurant. De overtocht per ferry vanaf het hoofdeiland duurt ongeveer 10 minuten. Op het eiland is er een bewaakt strand en een [[waterpark]]. Het eiland is eigendom van [[De Palm Tours]], de grootste [[touroperator]] op Aruba, opgericht door [[Witchie de Palm]] en in de jaren zestig van de twintigste eeuw gekocht door [[Harold Malmberg]]<ref>{{Citeer web|url=http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=24&lang=en|titel=Tourism|taal=en|uitgever=Historia di Aruba|bezochtdatum=1 september 2018}}</ref> == Bijzonderheden == Het waterpark heeft een buitengewone attractie. Bezoekers, uitgerust met een onderwaterhelm-duiksysteem, kunnen te voet de tropische vissenwereld van het koraaleiland bezoeken en ook onderwateropnamen maken van een neergehaald en onder water gelegen [[Cessna]] 414-vliegtuig. Het gebruik van het Sea Trek-helmsysteem is ook mogelijk voor niet-zwemmers en personen zonder duikervaring. {{Appendix|1=alles|2= '''Voetnoten''' {{References}} '''Bronnen''' * {{citeer web|url=http://www.visitaruba.com/things-to-do/tours-and-activities/depalm-island/|titel=De Palm Island|bezochtdatum=1 september 2018}} * {{Bronvermelding anderstalige Wikipedia|taal=de|titel=Palm Island (Aruba)|oldid=165611524|datum=20170518}} -------------- '''Isla di Oro''' ta parti di e rif di Pos Grandi na costa sur di [[Aruba]], entre [[Pos Chikito]] y [[Savaneta]]. E area ta cay den e [[Parke Marino Aruba]] y ta bou maneho di [[Parke Nacional Arikok| Fundacion Parke Nacional Aruba]] (FPNA).<ref>{{citeer web|url=///C:/Users/l_de_/Downloads/BONERIANO-15-03-2024.pdf|titel=FPNA ta activo den defensa di Isla di Oro|werk=Boneriano|datum=2024-03-15|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref> == Historia == Isla di Oro a inicia na aña 1965 ora Adolf (Dochi) Oduber a construi un compleho di recreacion den forma di un barco cu den dje un restaurant, bar y sala di baile, cu el a duna e nomber "Isla di Oro".<ref>{{citeer web|url=citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462564:mpeg21:p006|titel=Opening van Isla di Oro|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-03-09|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref> E compleho ta situa 150 meter for di e costa na un laguna rondona pa mondi di mangel, pa cua mester a traha un brug y kap un caminda dor di e mangelnan.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470027:mpeg21:p006|titel=Luchtkasteel van Oduber werd restaurant in zee|werk=[[Amigoe]]|datum=1964-08-05|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref> E tempo ey e compleho tabata un atraccion turistico popular, unda tabata organisa fiesta, ademas di presentacion y shownan di artistanan conoci. E compleho, cu ta riba tereno erfpacht, a cambia varios biaha di doño-desaroyado y tabata operacional te mas o menos aña 1994 pa despues keda bandona. == Proteccion di naturalesa == Isla di Oro ta ubica den un zona di naturalesa cu un grado halto di balor y di medidanan di proteccion. Banda di ta protegi mediante e decretonan nacional ''Nieuwe aanwijzing domeingronden als natuurreservaat''<ref>[https://www.dcbd.nl/sites/default/files/documents/MinistryofJustice%282020%29_LandsbesluitNieuweAanwijzingDomeingrondenAlsNatuurreservaat.pdf Landsbesluit ''Nieuwe aanwijzing domeingronden als natuurreservaat''] ([[Afkondigingsblad van Aruba|AB]] 2020 no. 67)</ref> y ''Ruimtelijke Ontwikkelingsplan met Voorschriften 2021''<ref>[https://www.dip.aw/wp-content/uploads/2021/08/AB-2021-no.-123.pdf Landsbesluit ''Ruimtelijke Ontwikkelingsplan met Voorschriften 2021''] (AB 2021 no. 123) di 28 juli 2021.</ref>, e isla mes y e lama ta clasifica como "Marine Protected Area" (MPA) mediante decreto nacional.<ref>[https://www.dcbd.nl/sites/default/files/documents/MinistryofJustice%282018%29_LandsbesluitParkeMarinoAruba.pdf ''Landsbesluit Parke Marino Aruba''] (AB 2018 no. 77) di 20 di december 2018</ref> Adicionalmente, e area tin reconocemento internacional como un "Key Biodiversity Area" (KBA) door di Union Internacional pa Concervacion di Naturalesa (IUCN) y desde 2023 como un area RAMSAR (RAMSAR Site no. 2526).<ref>{{citeer web|url=https://www.bondia.com/corte-ta-prohibi-aruba-ocean-villas-pa-cuminsa-of-traha-na-isla-di-oro/|titel=Corte ta prohibi Aruba Ocean Villas pa cuminsa of traha na Isla di Oro|werk=BonDiaAruba|datum=2024-03-18|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref> Fuera di esey e mangelnan, tanto e mangel preto (''Avicennia germinans'') como e mangel blanco (''Laguncularia racemosa'') ta especienan di mata protegi pa ley.<ref>[https://docplayer.nl/110238034-2017-no-48-afkondigingsblad-van-aruba-landsbesluit-houdende-algemene-maatregelen-van-14-juli-2017-ter-uitvoering.html ''Landsbesluit bescherming in-heemse flora en fauna''] (AB 1995 no. 2) di 14 di juli 2017</ref> Den curso di tempo a lansa diferente proyecto pa Isla di Oro, entre nan e proyecto di un delfinario, bou e nomber di ''Dolphin Beach'' na comienso di añanan nobenta<ref>{{citeer web|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645141:mpeg21:p005|titel=Gedegen en objectief onderzoek onontbeerlijk voor Dolphin Beach|werk=[[Amigoe]]|datum=1993-05-15|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref>, y e proyecto di ecohotel, ''Zoetry Isla di Oro Aruba'', den decada 2010.<ref>{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2014-10-30/page/n2/mode/1up?q=isla+oro+parke+marino&view=theater|titel=Proyecto Isla di Oro ta bek na su concepto inicial di ecohotel|werk=BonDiaAruba|datum=2014-10-30|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref> Ambos proyecto a encontra cu resistencia di e activistanan ambiental y finalmente no a continua pa falta di e permisonan rekeri. {{Appendix}} [[:Category:Aruba]] y cu ta cay bou maneho di Fundacion Parke Nacional Aruba (FPNA). Ademas mangelnan, tanto e mangel preto (''Avicennia germinans'') como e mangel blanco (''Laguncularia racemosa'') ta especie di mata protegi pa ley. y e area tambe ta cay den ‘Natuur Gebied’ Nieuwe aanwijzing domeingronden als natuurreservaat (AB 2020 no. 67) y Ruimtelijke Ontwikkelingsplan met Voorschriften 2021; mientras cu e isla mes y e lama ta cay den Marine Protected Area (MPA) esta Landsbesluit Parke Marino (AB 2018 no. 77) Adicionalmente, e area aki tin reconocemento internacional como un Key Biodiversity Area (KBA) door di IUCN y ultimamente a wordo clasifica como un RAMSAR gebied (RAMSAR Site no. 2526) – dunando e area akinan mas balor ainda y den e caso aki, segun Silva ta expresa a nenga diferente parti di ley pero asina mes e desaroyado a continua cu e trabounan dañino pa naturalesa sin permiso. E mangelnan ta un especie protegi pa ley y e area tambe ta cay den Natuur Gebied’ Nieuwe FPNA ta activo den defensa di Isla di Oro aanwijzing domeingronden als natuurreservaat (AB 2020 no. 67) y Ruimtelijke Ontwikkelingsplan met Voorschriften 2021 (AB 2021 no. 123) mientras cu e isla mes y e lama ta cay den Marine Protected Area (MPA) esta Landsbesluit Parke Marino (AB 2018 no. 77) – haciendo e area aki un grado di proteccion halto. Adicionalmente, e area aki tin reconocemento internacional como un Key Biodiversity Area (KBA) door di IUCN y ultima[1] mente a wordo clasifica como un RAMSAR gebied (RAMSAR Site no. 2526) – dunando e area akinan mas balor ainda.<ref>{{citeer web|url=https://www.bondia.com/corte-ta-prohibi-aruba-ocean-villas-pa-cuminsa-of-traha-na-isla-di-oro/|titel=Corte ta prohibi Aruba Ocean Villas pa cuminsa of traha na Isla di Oro|werk=BonDiaAruba|datum=2024-03-18|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref> Na november di aña pasa 2023 e area aki a cuminsa forma parti di Convenio di Ramsar Area bao e parti di Costa Zuid e cual ta un di e areanan cu mas biodiversidad, status di Ramsar tin como meta pa proteha e areanan aki sin interveni cu actividadnan economico, enfatisando reduccion di daño y restauracion di naturalesa den caso di daño cu ta inevitabel. Isla di Oro ta un área di mangrove amplio na Aruba, kaminda diferente ekosistema ta reuní. E lugá di buelo ku e mesun nòmber ta konsistí di un banda di playa grandi ku un rif similar na esun di e lugá di buelo Mangel Halto. E tipo di koral mas comun riba e rif aki ta e koral di cerebro, di strea y di placa. Lobster di koral, snapper, piská trompeta i piská angel ta habitantenan regular. Isla di Oro ta nifiká isla di oro.<ref>{{citeer web|url=https://www.duikersgids.nl/en/isla-di-oro|titel=Isla di Oro|werk=duikersgids.nl|datum= |bezochtdatum=2024-03-23}}</ref> Isla di Oro no ta solamente un kolekshon úniko di ekosistema, sino tambe un isla di fiesta ku un restorant abandoná ku a wòrdu traha den forma di un boto. Bo por yega na e lugá despues di un caminata bastante largu dor di e área. Ta rekomendá un buelo di boto. NOTES FUNDACION Parke Nacional Aruba ta na altura di actividadnan cu ta tumando luga riba Isla di Oro y ta activamente haciendo tur cos posibel den e organisacion su capacidad legal pa pone un stop n’e actividadnan cu ta tumando luga. Isla di Oro ta un area cu ta cay bou di maneho di Fundacion Parke Nacional Aruba.<ref>[file:///C:/Users/l_de_/Downloads/BONERIANO-15-03-2024.pdf FPNA ta activo den defensa di Isla di Oro], Boneriano (15 di maart 2024)</ref> E mangelnan ta un especie protegi pa ley y e area tambe ta cay den Natuur Gebied’ Nieuwe FPNA ta activo den defensa di Isla di Oro aanwijzing domeingronden als natuurreservaat (AB 2020 no. 67) y Ruimtelijke Ontwikkelingsplan met Voorschriften 2021 (AB 2021 no. 123) mientras cu e isla mes y e lama ta cay den Marine Protected Area (MPA) esta Landsbesluit Parke Marino (AB 2018 no. 77) – haciendo e area aki un grado di proteccion halto. Adicionalmente, e area aki tin reconocemento internacional como un Key Biodiversity Area (KBA) door di IUCN y ultima[1] mente a wordo clasifica como un RAMSAR gebied (RAMSAR Site no. 2526) – dunando e area akinan mas balor ainda. Fundacion Parke Nacional Aruba ta comprometi na e proteccion di e area importante aki – e unico area na Aruba unda ainda nos ta wak e ‘Poder di 3’ conecta na otro sanamente, esta e mangelnan, yerbe di lama y e rifnan di coral – 3 diferente sistema ecologico crucial cu hunto ta prove un variedad di beneficio pa e ser humano y Aruba su medio ambiente. Dialuna 11 di Maart 2024 bestuur di FPNA a ser alerta di actividadnan cu ta pasando y inmediatamente a bay den accion pa manda un Proforma Bezwaarschrift. Informacion cu FPNA a ricibi ta cu no tin un aanlegvergunning y cu esey ta evaluando pasonan legal. Ta di hopi tempo caba FPNA tin wowo extra riba e area di Isla di Oro y den augustus di 2023 a bin haya sa cu Isla di Oro a ser cumpra y asina a manda un carta oficial dia 28 di augustus pa DIP indicando cu no lo duna permiso pa ningun desaroyo riba Isla di Oro. Den november 2023, FPNA a wordo contacta door di J.O.B. Holding & Management y a ser invita pa bay un meeting pa compronde kico ta e intencion cu Isla di Oro. Dia 4 di januari 2024, FPNA a responde na J.O.B. Holding & Management cu un carta unda cu a indica cu no ta bay di acuerdo cu ningun desaroyo pa Isla di Oro. Siguientemente dia 18 di januari 2024 J.O.B. Holding & Management a invita FPNA conhuntamente cu otro organisacionnan local pa un stakeholder engagement session unda cu nan a informa cu nan lo ta haciendo diferente trabounan riba Isla di Oro y no a presenta un plan concreto cu por ser revisa. No obstante e posicion di FPNA no a cambia. FPNA no lo sostene ningun plan di desaroyo den e area aki Isla di Oro is a vast wetland mangrove area on Aruba where different ecosystems meet. The dive site of the same name consists of a vast shallow sand strip with a reef similar to that of the Mangel Halto dive site. Common types of coral on this reef are brain, star and plate coral. Coral lobsters, snappers, trumpet fish and angelfish are regular inhabitants. Isla di Oro means island of gold.<ref>https://www.duikersgids.nl/en/isla-di-oro</ref> Particulars Isla di Oro is not only a unique collection of ecosystems but also a former party island with an abandoned restaurant built in the shape of a boat. You can reach the location after a fairly long walk through the area. A boat dive is recommendable. ----- Fundacion Savaneta Aruba a nota di e discucion andando riba red social rond di Isla di Oro. E pregunta esencial den esaki ta cu si por papia di destruccion of limpiesa. Fundacion ta observa y ta na altura cu actualmente ta tumando luga un limpiesa di material di e ruina cu a keda atras eynan esta tubo y frusto den awa y hopi desperdicio di palo, etc. No tin ningun acto di corta mangroves ni otro mata pues aki nos tin cu papia di un clean up y no destruccion. Si Parke Arikok kier “claim” e luga, anto e pregunta ta dicon Parke nunca a hacie limpi y no a pone borchi cu e ta pertenece na Parke anto. Antes e doño di Isla di Oro tabata famia Oduber y despues un otro doño a tuma over te cu awe a keda na ruina unda un doño nobo local a cumpr’e via un acto notarial, pues no a hay’e regala. Semper Isla di Oro tabatin su permiso pa Restaurant y NightClub pues esey no ta nada nobo den su desaroyo.<ref>https://24ora.com/fundacion-savaneta-ta-aclaria-a-haci-isla-di-oro-limpi-y-nada-mas/ (17 di maart 2024)</ref> --- Fundacion Parke Nacional Aruba (FPNA) a cuminsa un caso contra pais Aruba y contra desaroyador di Isla di Oro, Osyth Henriquez, pa stop e di haci cualkier trabou di limpiesa riba su tereno. Hues a prohibi Henriquez pa desaroya of hasta pa haci limpiesa riba su tereno na Isla di Oro. FPNA a demanda Pais Aruba tambe pa prohibi Gobierno di duna permiso. Abogado mr. Anthony Ruiz a defende Osyth Henriquez, mientras cu abogado mr. Zuhaila Marchena a defende FPNA. Den su veredicto, mesora, hues a indica na FPNA cu como nan tin e maneho di e area, cu FPNA y e doño di Isla di Oro mester sinta na mesa y sali di e problema. Ta trata aki na un tereno cu e doño tin den erfpacht. E area ta bou maneho di FPNA como un area protehi. Den areanan protehi en general por restablece un edificio na estado original, den consulta cu FPNA. Osyth Henriquez ta propietario di Ocean Villas na Savaneta. Ey tambe e tin cu atende cu reto di FPNA, Gobierno mes y di bisiña, cu no necesariamente ta di acuerdo cu su vision pa desaroya bungalows eynan. Awo cu e kier desaroya Isla di Oro, atrobe e ta hay’e stroba y mester defende su plan y vision den corte. Ta parce cu e reto lo no ta e isla mes, sino mas bien e vecindario cu si ta protegi como un area di naturalesa.<ref>https://24ora.com/hues-a-ordena-osyth-henriquez-pa-para-trabou-riba-isla-di-oro/ (17 di mart 2024)</ref> * <ref>https://antilliaansdagblad.com/aruba/29167-blijf-van-isla-di-oro-af 13 maart 2024</ref> {{Appendix}} isla di oro is pas ontstaan in begin jaren zeventig van de vorige eeuw. Het is een stukje rif ten zuiswesten van Pos Grandi waarop Adolf R. Oduber een recreatiecomplex had gebouwd in de vorm van een schip met daarin een restaurant, bat en danszaal. Vivienno Frank isla di oro a surgi te na komienso di añanan setenta di siglo pasá. E ta un parti di e rif na sur-oeste di Pos Grandi na unda Adolf R. Oduber a konstruí un kompleho di rekreacion den forma di un barku ku den dje un restorant, bat i sala di baile. '''Isla di Oro''' ta un isla di coral na costa sur di Aruba, entre [[Pos Chikito]] y [[Savaneta]]. E area ta cay den e Parke Marino Aruba y ta bou maneho di FPNA. Het is gelegen 150 meter uit de kust op de rif van Pos Grandi. Er moest een weg door de mangrovenbos worden gehakt om bij het eiland te komen.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470027:mpeg21:p006|titel=Luchtkasteel van Oduber werd restaurant in zee|werk=[[Amigoe]]|datum=1964-08-05|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref> Gelegen aan een lagoen omringd door mangrovebossen. Er voden optredens en shows vor bekende artiesten plaats en werden feesten gehouden. Isla di oro was in de jaren op de startplaats voor natuurwandelingen van Stimaruba. * Na ana 1965 Adolfo (Dochi) Oduber a habri riba e isla un restaurant ISla di ORo construi den forma di un barco como atraccion turistico y despues amplia cu cocktail lounge y sala di baile. Apertura oficial dia 13 di maart 1965.<ref>Opening van Isla di Oro. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 09-03-1965, p. 6. Geraadpleegd op Delpher op 21-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462564:mpeg21:p006</ref> Despues di un aña a traha un brug pa yega na costa. Na 1975 el a cambia man pa Joe Procter, kende e sigui desaroya e luga. * in 1989? beheert-eigenaar door Lucy en jose Brazao Mendez. El a opera te 1994. * verschillende projecten, waaronder het dolfinarium project (1993?)onder de naam Dolphin Beach, voor de doorontwikkeling van Isla di Oro hebben vanaf 1990 gestuit op verzet van milieu-activisten.<ref>Gedegen en objectief onderzoek onontbeerlijk voor Dolphin Beach. "Amigoe". Curaçao, 15-05-1993, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 21-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645141:mpeg21:p005</ref> Dolfinarium ging niet door wegens uitblijven van de nodige vergunningen. acqjbvb3x12b6azdoj447surqv2h9r3 199623 199622 2026-08-06T08:55:35Z Caribiana 8320 199623 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ {{ABW}} caya nombra pa hende: Caya Dick Cooper - Caya Jose Geerman - Caya Charlie Brouns Sr. - Caya Y.A. (Lord Boxoe) Illidge - Caya Pio Coffie - Caya Enrique Vorst - Sylvia A. Godettstraat - Caya Captain R. Rodger - Caya Lolita E. Euson - Caya Federico Maduro (Balashi) - Caya Juan Werlemen (Cashero) - Caya Juancho Kock (ex-Karawarastraat na Dakota) - Avenida Milio Croes (ex-Fergusonstraat) - Caya Dr. J.R. (Coco) Arends (Sero Blanco) - Bario Dr. Dussenbroek - Caya Ing. Roland H. Lacle - Caya Rufo Wever (Klip/Mon Plaisir) * pending: [[Parkietenbos]] - [[Cunucu Arikok]] - [[Blackstone Beach]] (full review needed) - [[Bushiribana]] - [[Renaissance Island]] - [[Hadicurari]] - [[Zeewijk]] - [[Sero Plat]] - [[Guadirikiri]] - [[Cueba di Fontein]] - [[Cueba di Huliba]] - [[De Palm Island]] - [[Isla di Oro]] - [[Eagle]] (bario) - [[Arashi]] - [[Plantashi Prins]] - [[Boca Prins]] - [[Dos Playa]] * bario di San Nicolas: [[Lagoville]] - Kustbatterij - [[Rooi Congo]] - [[Pedro Mosa]] - [[Esso Heights]] *uitbreiding [[Tanki Flip]] zie de.wiki - zie en.wiki voor [[Mangel Halto]] - [[Ayo]] - [[Catiri]] - [[Alto Vista]] * Roberto G. Croes, [https://designrr.page/?id=499490&token=3435984651&type=FP&h=5688&fbclid=IwY2xjawSD5lhleHRuA2FlbQIxMABicmlkETFoNVhmY1g2T1NuSml5cFhWc3J0YwZhcHBfaWQQMjIyMDM5MTc4ODIwMDg5MgABHlKyG1hj55NGijsU4jWBM9buhkFVlBqvV5G5EPkBOXLazF4nFZ-4bTq-kTSR_aem_r4VExioZnv6pqBz0zQl6Eg Origen di nombernan di bario y sitio na Aruba] ------------------- == Linear Park == --------------- {{Variante|a}} {{Infobox curpa di awa| variante= a | tipo = Playa | nomber = Surfside | nomber_nativo = ''Cura di Tortuga'' | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} | border = infobox | perrow = 1/2 | caption_align = center | image1 = BNA-DIG-MEINERS-0385 - Oranjestad - Surfside, het strand 830300 c.jpg | caption1 = | image2 = Surfside Beach (Aruba).jpeg | image3 = COVID-19 sign (Aruba).jpeg }} | tipo_division_adm = Region | division_adm = [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad West]] | tipo_subdivision_adm = Zona | subdivision_adm = | pais = {{ABW}} | zoom = 13 }} '''Surfside Beach''' ta un playa na Oranjestad, capital di Aruba. E ta situa na costa zuidwest den e parti zuid di Paardenbaai. This beach was very famous when we were kids and many locals love to swim at this beach. After some years the locals shifted to the more north-west beaches like Eagle, Boca Catalina and Arashi but after the government renovated the whole area it got a new facelift and its back as a family beach and weekends are just amazing at this area.<ref>https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20260730.pdf Beautiful areas around Aruba], Aruba Today</ref> Surfside Beach is a calm, family-friendly urban beach located just outside downtown Oranjestad and minutes from the airport in Aruba. It features shallow turquoise water, shady Kwihi trees, beach chair rentals, and popular dining spots like the Surfside Beach Bar, making it ideal for relaxing and plane spotting. It is 350 meters of very white sand and super clean. Yes, you can swim at Surfside Beach in Aruba. The water is very calm, shallow, and clean, making it a safe and easy spot for families and casual wading<ref>https://www.tripadvisor.com/ShowUserReviews-g147248-d8782888-r1043062184-Surfside_Beach-Oranjestad_Aruba.html </ref> Wandel langs het ondiepe, bijna vlakke water van de Caribische Zee op Surfside Beach, favoriet bij lokale gezinnen. Relax in de verkoelende schaduwen van de Kwihi bomen en geniet van een prachtige zonsondergang, terwijl majestueuze cruiseschepen en lokale vissers passeren. Surfside Beach is een lange, smalle strook strand, ideaal voor zonnebaden en een picknick onder de bomen. Het kalme zeewater in dit gedeelte is zeer geschikt voor SUP paddle boarden, kanoën en dergelijke. Dit stadsstrand is gelegen naast het beroemde Lineair Park in het centrum van Oranjestad. Surfside Beach heeft diverse bars en restaurants, waaronder Pincho's, Barefoot and Reflexions Beach Club. Dichter bij de luchthaven is er een groot zacht zandstrand om te zwemmen en te zonnebaden. Strandbedden en loungestoelen zijn te huur bij Reflexions, en de kinderen kunnen zich vermaken op een drijvend waterpark. Op dit strand heb je ook een duikschool en een informele Surfside Beach Bar, direct aan de rand van het water. Surfside Beach ligt op slechts 2 minuten rijden van het vliegveld en is ideaal voor het spotten van vliegtuigen.<ref>https://www.aruba.com/nl/ontdek/surfside-beach Ontdek het mooiste strand Surfside Beach Aruba], aruba.com</ref> {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1366464279|titulo=Natural Pool (Aruba)}} {{References}} ;Link externo * [http://www.aruba.com/OurPeoplePlaces/Attractions/Natural_Pool_in_Aruba.aspx Natural Pool] , Portal oficial di turismo na Aruba. }} [[:Kategoria:Luga na Aruba]] {{Malchi:Nabegashon Playanan di Aruba}} -------------------- ==The Lourdes Grotto == Named in commemoration of the famous French religious landmark, was created under the guidance of a priest named “Erkamp” and parishioners in the year 1958. The grotto, a shrine built into the rocks is located in Seroe Preto, just off the main road to San Nicolas. A statue of the Virgin Mary, weighing 700 kilos, was hoisted into place in the grotto. Every year, on February 11 (feast of Lady of Lourdes), a procession leaves from the St. Theresita church in San Nicolas to the grotto, where a mass is performed. The grotto is located roadside and can be visited daily.<ref>https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20260801.pdf Explore Aruba!], Aruba Today (1 di augustus 2026)</ref> * 1958 - viering Lourdesjaar door parochie van San Nicolas.<ref>Vieringvanhet.Lourdesjaar te San Nicolaas. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 14-02-1958, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 01-08-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010988110:mpeg21:p005</ref> * 1959 - tot slot van de viering van het Lourdesjaar in Aruba werd de grot te San Nicolas ingewijd op 1 februari 1959.<ref>Inwijding van Lourdesgrot vormde waardig slot van Jubeljaar. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 03-02-1959, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 01-08-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010997527:mpeg21:p005</ref> * Massale manifestatie in Wilhelminastadion.<ref>ARUBA gaat MARIA vereren door grootse manifestatie in stadion Lourdes-verhaal hoofdthema van openluchtspel van pater COPRAY. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 30-05-1958, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 01-08-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010988193:mpeg21:p005</ref><ref>Arubanen brengen ontroerende Mariahulde in stadion te ORANJESTAD. "Amigoe di Curacao". Willemstad, 09-06-1958. Geraadpleegd op Delpher op 01-08-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000211387:mpeg21:p001</ref> {{Appendix}} ------------------ {{Variante|a}} {{Infobox area protehi | iucn = V | iucn_ref= | imagen = Luchtopname._Oranjestad,_Aruba.,_Bestanddeelnr_935-1225.jpg | maneho= [[Aruba Conservation Foundation]] | area = [[kilometer kuadrá|km²]] (Isla di rif)<br>2,48 km² (KBA) }} '''Islanan di rif di Oranjestad''', ta un grupo di cinco isla chikito di rif natural, situa dilanti di costa west di [[Aruba]] den bahia di [[Paardenbaai]] cerca di e capital [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]. E islanan ta un [[Important Bird Area]] (IBA), reconoci door di BirdLife International como un sitio di gran importancia pa conservacion di [[para|parha]]nan marino, specialmente pa [[espesie|especie]]nan cu ta uza e area como luga di broei.<ref name=:"1">{{citeer web|url=https://www.dcnanature.org/wp-content/uploads/2013/01/Dutch-Caribbean-IBAs-131004-MV-NM.pdf|titel= Important Bird Areas in the Dutch Caribbean|publisher=[[Dutch Caribbean Nature Alliance]]}}</ref> Ademas, e sitio tin status di reserva marino y ta forma parti di [[Parke Marino Aruba]] desde 2018. == Descripcion == E grupo di islanan ta consisti di cinco isla di santo y coral cu ta sinta riba un rif sumergi. E area, cu ta cubri aproximadamente 9 km², ta pega cu haf central di Oranjestad y ta separa for di e liña di costa pa un canal hundo cu ta sirbi pa trafico di barco. E islanan ta varia den tamaño y forma, generalmente menos cu 0,25 hectar pa isla, cu un elevacion di entre 0 y 1 meter. Nan morfologia ta cambia regularmente bou di influencia di tormenta y [[horcan]]. == Biodiversidad == E area ta forma parti di e sistema di proteccion marino di Aruba y ta caracterisa pa un ecosistema marino diversifica. E [[Ref di koral|rif di coral]] ta extende te aproximadamente 10 meter di profundidad cu un bahada suave sin "drop-off" abrupto y ta sostene diferente especie di [[koral|coral]]. Den lagunanan chikito rond di e islanan tin veldnan di [[yerba di lama]], incluyendo ''Thalassia testudinum'' ([[Yerba di Caña|yerba di caña]]), ''Halodule wrightii'' y ''Syringodium filiforme''. E vegetacion aki ta esencial pa proteccion di pisca hubenil, stabilisacion di substrato y alimentacion di fauna marino. Investigashonnan a mustra mas ku 100 espesie di piska di rif; total estimá pa Aruba: ±360 espesie == IBA == E área total di e IBA ta 309 hectar (3,09 km²), incluyendo zona marino y di mareo cu ta esencial pa su funcion ecologico. E sitio ta designa como IBA AW003 bou di e protocol internacional di "Important Bird Areas – Dutch Caribbean". {{multiple image | total_width = 240 |direction = horizontal | border = |align = left | image1 =2021-07-10 Thalasseus sandvicensis, St Marys Island, Northumberland 01.jpg | caption1=Sternchi grandi | image2 =Sterna hirundo (adult).jpg | caption2 =Sternchi comun | caption_align = center }} E islanan di rif di Oranjestad ta un di e sitionan di broei mas importante pa parha marino na Aruba. E área ta specialmente importante pa sternchi grandi (''Thalasseus sandvicensis'') y sternchi comun (''Sterna hirundo''). E islanan ta un di e dos sitio prinsipal di neishi pa e subespecie “Cayenne” di sternchi grandi (''Thalasseus sandvicensis eurygnatha'') riba Aruba (hunto cu [[Islanan di rif di bahia di San Nicolas]]). Pa hopi aña aproksimadamente 30% di e poblacion di crio di Aruba ta neishi aki y Aruba en total ta sostene un porcentahe signifikativo di e poblacion mundial di e subespesie aki. Ademas, e parti di lama y costa ta rico den molusco, cu ta forma un fuente di cuminda importante pa parha. ==Maneho y accesibilidad== Acceso na e islanan ta limitá pa protehá e habitat sensitivo di krio di paranan. Akseso ta prinsipalmente pa medio di boto for di Oranjestad Desembarco públiko riba e islanan ta prohibí Solamente personal autorizá òf aktividat guiá ta permití Turismo ta enfoká riba: snorkeling i eksplorashon marino sin disturbá e áreanan di neishi Menasa E área ta enfrentá algun menasa potensial: disturbio humano (spesialmente na periodo di neishi) preshon di turismo i aktividat portuario kambio klimátiko i blanquesimentu di coral degradashon di rif i redukshon di fauna marino Importansia E Oranjestad Reef Islands ta un parti esensial di e red di konservashon di paranan den Karibe Hulandes. Aunke nan tamaño chikí, nan tin un ròl desproporcionámente grandi den: reprodukshon di paranan marino mantenementu di biodiversidat sostenementu di ekosistema marino Protekshon kontinuo di e área ta krusial pa sigurá e supervivensia di espesienan ku ta dependé di e habitat aki. == Mira tambe == * [[Islanan di rif di bahia di San Nicolas]] * [[Parke Marino Aruba]] * [[Important Bird Area den Karibe Hulandes|Important Bird Area den Caribe Hulandes]] {{Appendix}} -------------------- '''Islanan di rif di Oranjestad''' ta un [[Importantsituá den bahia di [[Paardenbaai]] djis na costa west di [[Aruba]], cerca di capital [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]. E islanan di rif ta consisti di santo y islanan di coral riba un base di rif sumergí, ku por varia signifikantemente den tamaño, forma y substrato despues di tormenta y orkan. E area ta cubri un superficie di 9 km² y ta separa for di e liña di costa pa un canal di barco profundo cu ta core pasa e terminal di barco crusero y di carga. Oranjestad Reef Islands ta un Important Bird Area (IBA) situá na costa suidwest di Aruba, den bahia di Paardenbaai, serka di kapital Oranjestad. E área ta rekonosí dor di BirdLife International komo un sitio di gran importansia pa konservashon di paranan marino, spesialmente pa espesienan ku ta usa e islanan komo tereno di krio. E sitio ta designá komo IBA AW003 bou di e protokòl internashonal di Important Bird Areas – Dutch Caribbean. E islanan di rif di Oranjestad ta forma parti di [[Parke Marino Aruba]] y tin e status di reserva marino. E área tambe a wordo designa como un [[Important Bird Area]] door di BirdLife International; specificamente como un tereno di crio pa e sternchi grandi y e sternchi komun.<ref>{{Citeer web|url=http://datazone.birdlife.org/site/factsheet/oranjestad-reef-islands-iba-aruba-(to-netherlands)|titel= Oranjestad Reef Islands|werk= BirdLife Data Zone|uitgever= BirdLife International|datum=|bezochtdatum=19 oktober 2020}}</ref> Por haya cantidad grandi di molusko na e parti di lama di e islanan di rif. Access to the Oranjestad Reef Islands is primarily achieved by boat from Oranjestad harbor, owing to their position adjacent to the main port on Aruba's southwestern coast.[2] Public landings on the islets are prohibited to safeguard critical breeding habitats for seabirds, including Sandwich terns (Thalasseus sandvicensis eurygnatha), with access limited to authorized personnel or guided activities.[1] Guided snorkeling tours operate offshore, allowing visitors to explore surrounding marine environments without impacting the protected land areas.<ref>[https://grokipedia.com/page/oranjestad_reef_islands Oranjestad reef islands], Grokipedia</ref> --- Oranjestad Reef Islands ta un [[Important Bird Area]] pa Aruba bou di e BirdLife protokòl internashonal "Important Bird Areas - Dutch Caribbean" pa áreanan importante di parha den Karibe. E área ta designá komo IBA AW003.<ref name=:"1">{{citeer web|url=https://www.dcnanature.org/wp-content/uploads/2013/01/Dutch-Caribbean-IBAs-131004-MV-NM.pdf|titel= Important Bird Areas in the Dutch Caribbean|publisher=[[Dutch Caribbean Nature Alliance]]}}</ref> E IBA ta na costa zuidwest di Aruba, consistiendo di algun santo y islanan di coral pega cu e haf sentral di Oranjestad i e punta ost di Oranjestad. E área ta signifikante pa krio di sternchi, e parhanan di laman mas numeroso ta e subespesie di Sandwich Tern, e “Cayenne” (''Thalasseus sandvicensis eurygnatha''). E islanan chikitu ta un di e dos sitionan di neishi di Sandwich Tern cu ta presenta riba Aruba.<ref name=:"1"/> The islands host substantial colonies of Cayenne Terns, which represent approximately 30% of Aruba's total breeding population of this subspecies in most years as of assessments up to 2009, with the remaining 70% nesting at the San Nicolas Bay Reef Islands. Surveys up to 2009 indicate that hundreds of pairs typically breed here, contributing to Aruba's overall role in supporting about 20% of the global Cayenne Tern population. -------- The Oranjestad Reef Islands are a small cluster of sand and coral islets located along the southwestern coast of Aruba in the Dutch Caribbean, immediately adjacent to the central harbor of Oranjestad and under the flight path of Queen Beatrix International Airport.<ref name=:"1"/><ref name=:"2"/> Spanning approximately 309 hectares of marine coastal and supratidal habitat at elevations of 0 to 1 meter, these variably sized islets—typically no larger than 0.25 hectares each—serve as critical breeding grounds for seabirds and are recognized as a Key Biodiversity Area (KBA) and Important Bird Area (IBA) under international protocols.<ref name=:"1"/><ref name=:"2">[https://www.keybiodiversityareas.org/site/factsheet/20857 Oranjestad Reef Islands (20857)], keybiodiversityareas.org</ref> The islands are among Aruba's two primary nesting sites for the Cayenne tern (Thalasseus sandvicensis eurygnatha), a subspecies of the Sandwich tern, hosting roughly 30% of the island's breeding population in most years, with the remainder at the San Nicolas Bay Reef Islands.<ref name=:"2"/> Comprising five small sand and coral islets, including Paardenbaai Key, the Oranjestad Reef Islands vary in size and shape, typically no larger than 0.25 hectares each, and are subject to changes due to seasonal storms affecting their sand and boulder substrates.<ref name=:"1"/>[5]<ref name=:"2"/> The total extent of the protected area encompasses 309 hectares (3.09 km²), encompassing the surrounding marine and intertidal zones critical to the islands' ecological integrity.<ref name=:"1"/> == Marine ecosystem == The Oranjestad Reef Islands, part of Aruba's Marine Protected Area system along the leeward coast, feature fringing coral reefs that extend from shallow lagoons to depths of around 10 meters, forming a key component of the island's southern reef system. These reefs, characterized by gently sloping bottoms without steep drop-offs, support a diverse array of coral species. Shallow lagoons surrounding the islands host extensive seagrass beds, covering an estimated 1,044 hectares across Aruba, with native species such as [[Yerba di Caña]] (''Thalassia testudinum''), ''Halodule wrightii'' (shoal grass), and ''Syringodium filiforme'' (manatee grass) dominating the habitat. Biodiversity in these ecosystems is notable, with surveys documenting 135 fish species—part of an estimated 360 total for Aruba's reefs—including over 100 reef-associated taxa such as snappers (Lutjanus apodus), grunts (Haemulon flavolineatum), and surgeonfish (Acanthurus coeruleus). Sponges and mobile invertebrates like lobsters and sea urchins (Diadema antillarum) are present but occur at low densities, reflecting overharvesting pressures, while the overall fish biomass averages 139.7 g/m², dominated by herbivores at 63.6 g/m². Nutrient influx from coastal wind-driven upwelling along the southern Caribbean margin enhances productivity by buffering against bleaching events, though Aruba's reefs experience limited direct upwelling compared to neighboring islands, influencing the prevalence of planktivores and overall community structure. Surrounding waters occasionally host marine turtles, though no nesting has been confirmed on the islets, and the seaward reefs support populations of queen conch (Lobatus gigas), a CITES-protected species.<ref>[https://www.scribd.com/document/686216426/Aruba-Report-Final-1-2 Coral reefs baseline study for Aruba 2019], Carmabi, Corsou</ref>[9][2] {{Appendix}} ------------- {{Imagen anota |image=BNADIGWERBATAARUBA 0006.jpg |image-width=1500 |image-left= -360 |image-top=-575 |width=270 |height=270 |float=left |annotations=<!-- bashi of no, e parameter aki mester ta inclui--> |caption=Mapa di Werbata ta menciona Rooi Congo (1912). }} ----------------- {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais| variante= a | tipo = Bahia | nomber = Commandeursbaai | pais = {{ABW}} }} '''Commandeursbaai''' ta un bahia na costa zuidwest di [[Aruba]], den region di [[Savaneta]]. == Historia == Na parti zuid di Aruba ta keda Commandeursbaai unda prome cu aña 1800 tabatin e poblacion di mas grandi y importante di nos isla. Te na fin di siglo 18, Savaneta tabata e base of stacion di e commandeurnan. Commandeursbaai tin un largura di mas o menos 4 km y 200 pa 300 meter di hanchura, cera parcialmente pa rifnan. Na Commandeursbaai a tuma luga e historia di mas bieu di nos isla unda a bira e porta pa tur barco embarca y desembarca hende, animal y productonan pa medio di e traficacion entre Aruba y tera firme (Sur America).<ref>{{citeer boek|url=https://archive.org/details/BNADIGARUBIANA3117/page/n19/mode/1up?q=monumentenbureau|titel= Historia di Savaneta|auteur=Dolfi Kock|uitgever=UNOCA|jaar=2009}}</ref> Un cas riba sero na Sero Alejandro, caminda Sr. Isaias Arends tabata biba, tabata e orientacion pa nabegante y piscado. Aunke tur e prome habitantenan, esta e Indjan- y Spañonan, a uza e bahia aki, ta te na fin di siglo 18 el a haya su nomber. Tabata den tempo di e Hulandesnan cu e nombernan Commandeurshaven y Commandeursbaai a bira conoci. E commandeurnan a biba originalmente por lo menos un siglo largo den e becindario aki. Commandeursbaai tabata un bahia masha hopi ocupa cu trafico maritimo, pasobra e tabata e centro di piscamento di Aruba unda tur negoshi tabata tuma luga. E barconan tabata hancra pafo di rif y e tripulantenan tabata rema pa tera cu canoa. Durante e periodo Hulandes, su waf tabata esun di mas sigur pa barco. Te hasta e prome bapornan di guera cu tabata bishita Aruba tabata hancra na Commandeursbaai. Nan tabata keda pafo y tabata manda un boto chikito na tera. Despues nan tabata bay Paardenbaai. Na aña 1636, ora e Hulandesnan a conkista nos isla, e commandeur y su hendenan a establece nan mes na Commandeursbaai. Segun mi lista, e prome commandeur cu tabata biba na Commandeursbaai tabata Hendrick Martens cu a goberna na aña 1660. Na aña 1794, comandante Borchard Specht a observa cu tabatin dos cas di cabayista na Commandeursbaai. Segun Specht: "Tur dos ta ruina y ta ocupa pa Jacobus Croesz y Christoffel Kastro". Na aña 1816, na Commandeursbaai ainda tabatin un cas unda cabayista J. M. Jansen tabata biba. E tabata maneha e cura di bestianan di gobierno. {{Appendix}} -------------------- {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais| variante= a | tipo = Bario | nomber = Kustbatterij | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} | border = infobox | perrow = 2 | caption_align = center | image1 = Welcome to the Coastal Battery!.jpg | caption1 = | image2 = Cannon tracks at Coastal Battery, Aruba.jpg | caption2 = | footer = Ruinanan di kustbatterij | footer_align = center }} | area = | poblacion = 1.745 | censo = 2020 | densidad = | pais = {{ABW}} | tipo_division_adm = Region | division_adm = [[Regionnan di Aruba|Savaneta]] | tipo_subdivision_adm = Zona | subdivision_adm = De Bruynewijk | zoom = 13 }} '''Kustbatterij''' ta un zona ku ta forma parti di Juwana Morto na Aruba, den region di San Nicolas Noord. Na 1 di yanüari 2020, e área tabatin un poblashon di 1.188 habitante, di cual 555 muhe i 633 hòmber. Den e zona ta lokalisa e monumento di guera di Kustbatterij. Historia E zona di Kustbatterij a ricibi su nomber durante World War II, ora a konstrui un bateria kostal riba un elevashon den augustus 1940. E lokashon tabata strategiko, siendo un di e puntonan mas haltu den e parti pariba di e isla, ku bista riba e refineria di Lago Oil and Transport Company i riba kosta. E instalashon militar tabata tin komo meta pa defendé e refineria, ku tabata di gran importansia pa e Aliadonan pa motibu di produccion di combustibel di aviashon. Pa e motibu ey, Aruba a bira un meta potensial pa atakenan di submarinonan aleman. E instalashon militar tabata tin komo meta pa defendé e refineria, ku tabata di gran importansia pa e Aliadonan pa motibu di produccion di combustibel di aviashon. Pa e motibu ey, Aruba a bira un meta potensial pa atakenan di submarinonan aleman. E kompleks tabata konsistí di tres posishon di kanon, un puesto di mando i varios edifisionan pa alojamento di soldaatnan. Tambe tabatin fasilidatnan manera un reservorio di awa. Kada posishon di arma tabata monta riba un fundeshi di beton i staal i prepará pa kanonnan ku por a kubri un gran distansia, inkluyendo parti di e isla mes. E bateria nunka no a wòrdu usa den combate, ni sikiera durante e atake di submarinonan aleman riba San Nicolas den febrüari 1942. Na 24 di oktober 1942, Prince Bernhard of the Netherlands a hasi un bishita oficial na e kustbatterij. Despues di guera, e instalashon militar a wòrdu abandoná i e área a wòrdu limpiá parcialmente. Restonan di bunker i posishonnan di arma a keda presente i posteriormente a wòrdu protehá komo patrimonio historiko. Awe, e lugá ta rekonosí komo un monumento di guera (ID 04-003) i ta wòrdu maneha pa Monumentenfonds Aruba. == Descripcion == Kustbatterij ta un zona principalmente residensial, ku desaroyo urbano rond di e sitio historiko. Den e área tin varios caya i bario chikí. E kaminda prinsipal den e zona ta Diamantbergweg, ku ta konektá Juwana Morto ku Rooi Hundo. Otro cayanan inkluí Weg Kustbatterij, Kleine Bergweg i Grote Bergweg. Den Weg Kustbatterij ta situa Colegio Nigel Matthew. Barionan den cercania ta Standardville i Rooi Hundo. == Literatura == * [[Johan Hartog|Hartog, Johan]], [https://archive.org/details/BNA-DIG-HARTOG-KUSTBATTERIJ/page/n4/mode/1up Juwana Morto Kustbatterij Aruba], De Walburg Pers (1987) {{Appendix}} [[:Kategoria:Luga na Aruba]] ----------- '''Kustbatterij''' ta un zona cu ta forma parti di [[Juwana Morto]] na Aruba, den [[Regionnan di Aruba|region di San Nicolas Noord]]. Dia 1 di januari 2020, e area aki tabatin un poblacion di 1.188 habitante, dividi entre 555 muhe y 633 homber. Den e zona ta localisa un monumento di guera. == Historia == E zona di Kustbatterij a ricibi su nomber durante e [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]] ora a construi un kustbatterij riba un elevacion na augustus 1940. Op Juana Morto, het hoogste punt van het oostelijk deel van het eiland, werd een kustbatterij gebouwd met uitzicht over de raffinaderij en over de Noord- en Westkust. * De kustbatterij is een erkend oorlogsmonument (ID 04-003). Cañonnan pisa tabata staciona aki pa defende e refineria di Lago. Despues di guera, e área a wòrdu limpia, lagando atras e luganan di arma y bunkernan, ku awor a wòrdu deklará un monumento protehá. * Op 24 october 1942 bracht Prins Bernhard een bezichtigingsbezoek aan de kustbatterij.<ref>Naar Aruba.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 22-10-1942, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 28-05-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010987278:mpeg21:p002</ref> * het bouwen van een onderofficiersverblijf bij de kustbatterij op Aruba<ref>Advertentie Aanbesteding. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 01-03-1944, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 28-05-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010403042:mpeg21:p002</ref> * Aan de N.V. Bouwmaatschappij Aruba is de gunning verleend van de bouw van een betonnen waterreservoir op St. Nicolaas nabij de kustbatterij.<ref>ARUBA AANBESTEDING.. "Amigoe di Curacao". Willemstad, 24-11-1948. Geraadpleegd op Delpher op 28-05-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000210652:mpeg21:p002</ref> * Op 17 mei 1940 werd proefgeschoten, in augustus 1940 kwam de kustbatterij Juwana Morto gereed voor direct vuur, in augustus 1941 ook voor nachtelijke actie. De Kustbatterij van Juwana Morto is nimmer in actie geweest, ook niet bij de directe aanval van de Duitsers op de raffinaderij in de nacht van 15 op 16 februari 1942, toen enige tankschepen verloren gingen.<ref>{{citeer web|auteur= [[Johan Hartog]]| titel=Batterijen beschermden de eilanden gedurende Tweede Wereldoorlog|werk=[[Amigoe]]|datum=1990-08-25|bezochtdatum=2026-05-28|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641593:mpeg21:p020}}</ref> Kada un di e tres posishonnan di arma tabata para riba fundeshi di staal i beton. Kada un tabata montá pa un kañon di kaliber 19.2 ku por a drai 360 grado, ku un alkanse di 18.5 kilometer. Oranjestad y su haf tabata den alcance tambe. E cañonnan a haya e nombernan Betsy, Jopie y Beppie door di e soldaatnan, miembronan di Ehercito Boluntario Aruba. E bateria kostal di Juwana Morto nunka no a tira un tiru pa defendé e área, ni sikiera ora ku haf di San Nicolas i Refineria di Lago a wòrdu ataká pa un U-boat aleman na febrüari di 1942. Tankeronan di lago a wòrdu sendé na kandela, kousando huma i kandela pa stroba e bista for di e puesto di mando.<ref>[https://monumentenfondsaruba.org/juwana-morto-coastal-battery-1940/ Juwana Morto Coastal Battery * 1940], [[Monumentenfonds Aruba|SMFA]]</ref> hartog: Mken koos deze plaats vanwege het uitzicht naar twee zijden. En ook als besefte men dat de munitiemagazijnen e.d. in de rotsgrond uitgehouwen moesten worden, de kustbatterij zelf kon men bovengronds bouwen, want van zee u8it viel de kustbatterij toch in het niet bij de van zee uit royaal zichtbare raffinaderij. De batterij lag hoog zodat men over de schoorstenen van de raffinaderij heen kon schieten. Het complex op Aruba, gebouwd in 1940, bestond uit 3 geschutsopstellingen, een commandopost en enkele gebouwen voor onderdak van de kleine 100 mensen die er gelegerd waren. Ook waterreservoir. Een interessant stukje militair erfgoed van Aruba. Aruba speelde een cruciale rol in de Tweede Wereldoorlog vanwege de aanwezigheid van de Lago Raffinaderij, waar de kerosine voor de geallieerden werd geproduceerd. E kustbatterij a wordo construi na augustus 1940. E instalacion militar su obhetivo strategico tabata pa proteha e refineria di petroleo di Lago na San Nicolas cu tabata existi e tempo ey contra atakenan di Alemania durante Segunda Guera Mundial. importancia strategico: debi na e produccion halto di combustibel di aviacion pa e Aliadonan, e refineria di Lago tabata di vital importancia durante Segunda Guera Mundial. Komo resultado, e isla a bira un meta prinsipal pa U-boatnan Aleman. Lugá: E kustbatterij tabata situá riba e punto stratégikamente mas haltu di e parti ost di e isla, den cercania di San Nicolas. Esaki a ofresé un bista perfekto di e refineria i lama. Diseño: E liña defensivo tabata konsistí di un bunker di puesto di mando (commandopostbunker) i tres lugá di arma posishoná espasiá (geschutsemplacementen) cu un distancia di mas o ménos 50 meter for di otro. Restonan: E ruinanan di e post di comando y e cambernan di arma (geschutskamers) ainda por wordo haya awe rond di Weg Kustbatterij na San Nicolas y ta wordo maneha pa [[Monumentenfonds Aruba]]. == Descripcion == Den e zona di Kustbatterij, rond di e ruinanan militar, tin varios caya cu casnan residencial. E area ta wordo cruza pa un caya largo Diamantbergweg, cu ta conecta Juwana Morto cu Rooi Hundo. Otro cayanan conoci ta: Weg Kustbatterij, Kustbatterij, Kleine Bergweg y Grote Bergweg. Na Weg Kustbatterij ta situa un scol secundario, Colegio Nigel Matthew. Barionan den cercania ta: [[Standardville]] y Rooi Hundo. == Literatura == * [[Johan Hartog|Hartog, Johan]], [https://archive.org/details/BNA-DIG-HARTOG-KUSTBATTERIJ/page/n4/mode/1up Juwana Morto Kustbatterij Aruba], De Walburg Pers (1987) {{Appendix}} [[:Kategoria:Luga na Aruba]] ---------------- Kustbatterij (monumento) E Kustbatterij di Juwana Morto ta un monumento di guera situá na Aruba, den e área di Juwana Morto, serka San Nicolas. E ta un resto di un instalashon militar ku a wòrdu konstrui durante Segunda Guera Mundial pa defendé e refineria di petroleo di Lago. E sitio ta oficialmente rekonosí komo monumento di guera (ID 04-003) i ta wòrdu protehá komo parti di patrimonio historiko di Aruba. == Historia == E bateria di artileria a wordo construi na augustus 1940, riba un elevacion strategico den e parti pariba di e isla. E localisacion a wordo skohe pa su bista amplio riba e refineria Lago na [[San Nicolas]] y riba lama, ku tabata di importansia vital pa e Aliadonan durante Segunda Guera Mundial. E refineria di Lago tabata produci gran kantidat di combustibel di aviashon, loke a haci Aruba un punto strategiko i un posible meta pa atakenan di submarinonan aleman. Na 17 di mei 1940, a hasi prueba di tiramentu ku e kanonnan. Na augustus 1940, e bateria tabata kla pa uso den operashonnan di dia, i na augustus 1941 tambe pa operashonnan di anochi. Na 24 di oktober 1942, Prins Bernhard di Hulanda a bishitá e kustbatterij komo parti di un bishita oficial na e isla. A pesar di su importansia militar, e kustbatterij nunka no a wòrdu usa den combate, ni sikiera durante e atake di submarinonan aleman riba e refineria i haf di San Nicolas den febrüari 1942. == Descripcion == E kompleks militar tabata konsistí di: Tres posishon di kanon (geschutsopstellingen) Un bunker di puesto di mando Edifisionan pa alojamento di aproximadamente 100 soldaat Un reservorio di awa i otro fasilidatnan di sosten Kada posishon di arma tabata konstrui riba un fundeshi di beton i staal. E kanonnan tabata di kaliber 19.2 cm, ku por a bira 360 grado i tabatin un alkanse di mas o ménos 18,5 kilometer. Segun testimonio di soldaatnan, e tres kanon a ricibi nòmber informal: Betsy, Jopie i Beppie. E diseño di e bateria a tene kuenta ku e topografia di e terreno. E kanonnan tabata situá asina ku nan por tira por encima di e refineria, aprovechando e alturanan natural di e área. == Despues di guera y estado actual == Despues di 1945, e instalashon militar a wòrdu abandoná. Parti di e área a wòrdu limpiá, pero e strukturanan prinsipal, manera bunker i fundashonnan di kanon, a keda presente. Awendia, e restonan di e kustbatterij ainda por wòrdu mira den e paisahe rond di Weg Kustbatterij. E sitio ta wòrdu maneha i protehá komo patrimonio cultural, i ta forma un testimonio importante di e papel di Aruba durante Segunda Guera Mundial. E monumento ta un di e pokonan strukturanan militar di e periodo aki cu a sobrebibí na e isla. ---------------- {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais| variante= a | tipo = LugaRegion | nomber = Grapefield | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} | border = infobox | perrow = 1/2 | caption_align = center | image1 = Aruba-Regionen.png | caption1 = San Nicolas Noord ta region 7 | image2 = | caption2 = | image3 = | caption3 = }} | area = | poblacion = | censo = 2020 | densidad = | descripcion = | pais = {{ABW}} | zoom = 13 }} Grapefield is een groot onbebouwd gebied gelegen aan de noordwestelijke kust van Aruba tussen San Nicolas en Seroe Colorado. Dit gebied was in de twintigerjaren overgedragen aan de Lago als industrieterrein. • Naam officieel “Costa” – zeedruifbomen • Strand en recreatiegebied zoals veldlopen en kamperen • Een groot deel van het terrein was in concessie bij de Lago ?? als industrieterrein. • Terrein werd gebruikt voor het deponeren van “pitch”, afvalstoffen van de raffinaderij welke tot vernietiging van de natuur leidde. • Afgravingen • Krabbenpopulatie • Opruiming petroleumproducten (milieuvervuiling) == Nationale veldloopkampioenschappen== In de jaren 80-90 werd hier veldloopwedstrijden voor de kampioenschappen gehouden door de Arubaanse Atletiekbond. ==Strandvervuiling== Door olielozing van tankers die varen tussen Aruba en Curacao. --------------------- {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais | variante= a | tipo = Region | nomber = San Nicolas-Noord | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} | border = infobox | perrow = 1/2 | caption_align = center | image1 = Aruba-Regionen.png | caption1 = San Nicolas Noord ta region 7 | image2 = | caption2 = | image3 = | caption3 = }} | area = | poblacion = | censo = 2020 | densidad = | descripcion = | pais = {{ABW}} | zoom = 13 }} '''San Nicolas-Noord''', oficialmente Sint Nicolaas Noord, ta un di e ocho [[Regionnan di Aruba|region]] den cua e [[isla]] di [[Aruba]] ta dividi administrativamente.<ref>{{Citeer web|url=https://cbs.aw/wp/index.php/2020/12/03/gac-geographical-address-classification-2019/|titel=GAC (Geographical Address Classification) 2019 and 2020|bezochtdatum=2025-03-03|datum=2019-06-27|werk=cbs.aw}}</ref> Hunto cu [[San Nicolas Zuid]] e ta constitui e region di San Nicolas, miho conoci como [[pariba di brug]]. E region tin un area di .... [[kilometer kuadrá|km²]] y un poblacion di 9.940 habitante dia prome di januari 2020. E region tin un poblashon di 9.940 (1 di yanüari 2020), loke ta representá 9.2% di e poblashon total di e pais. Muhé Hòmber 4760 5180 == Geografia == E region ta situá den e zona zuidoost di Aruba (region 7 riba mapa), pazuid di ... (region 1), pabou di [[Paradera]] (region 4) y panort di Oranjestad Oost (region 3). San Nicolas-Noord tin e siguiente barionan:<ref>[https://cbs.aw/wp/wp-content/uploads/2024/05/GAC_Officiele-publicatie_2024.pdf Strefy]</ref> * [[Brazil]] * Rooi Congo * Watapana Gezaag * [[Standardville]]/[[Rooi Hundo]] * Kust * [[Juwana Morto]] * San Nicolas-Noord otro {{Appendix}} [[Category:Luga na Aruba]] ------------------ {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais| variante= a | tipo = Region | nomber = San Nicolas-Zuid | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} | border = infobox | perrow = 1/2 | caption_align = center | image1 = Aruba-Regionen.png | caption1 = San Nicolas Zuid ta region 8 | image2 = | caption2 = | image3 = | caption3 = }} | area = | poblacion = | censo = 2020 | densidad = | descripcion = | pais = {{ABW}} | zoom = 13 }} '''San Nicolas-Zuid''', oficialmente Sint Nicolaas Noord, ta un di e ocho [[Regionnan di Aruba|region]] den cua e [[isla]] di [[Aruba]] ta dividi administrativamente.<ref>{{Citeer web|url=https://cbs.aw/wp/index.php/2020/12/03/gac-geographical-address-classification-2019/|titel=GAC (Geographical Address Classification) 2019 and 2020|bezochtdatum=2025-03-03|datum=2019-06-27|werk=cbs.aw}}</ref> Hunto cu [[San Nicolas Noord]] e ta constitui e region di San Nicolas, miho conoci como [[pariba di brug]]. E region tin un area di .... [[kilometer kuadrá|km²]] y un poblacion di 4.235 habitante dia prome di januari 2020. Sint Nicolaas-Zuid ta un di e ocho regionnan den e parti pariba di e pais autonomo di Aruba, cu ta pertenece na Hulanda, na Sur America. Riba promé di yanüari 2020, e region tabatin 4.235 habitante. Pa loke ta trata poblashon, e ta e region di mas chikitu den e pais. == Geografia == E region ta situá den e zona zuidoost di Aruba (region 7 riba mapa), pazuid di ... (region 1), pabou di [[Paradera]] (region 4) y panort di Oranjestad Oost (region 3). San Nicolas-Zuid tin e siguiente barionan:<ref>[https://cbs.aw/wp/wp-content/uploads/2024/05/GAC_Officiele-publicatie_2024.pdf Strefy]</ref> * [[Zeewijk]] * Pastoor Hendriksstraat * Van de Veen Zeppenfeldstraat * [[The Village]] * Essoville * [[Lago Heights]]/Esso Heights * [[Seroe Colorado]] * San Nicolas-Zuid otro Demografia E region tin un poblashon di 4.235 (1 di yanüari 2020), loke ta representá 3.9% di e poblashon total di e pais. Muhé Hòmber 1943 2292 {{Appendix}} [[Category:Luga na Aruba]] --------------- ==Straatnamen op Aruba (2) – San Nicolas: van Rodgerstraat tot Caya Charlie Brouns Sr.<ref>Evert Bongers, [https://archive.org/details/BNA-DIG-AMIGOE-ARUBA-2021-02-11/page/n3/mode/1up?q=watapana+gezaag Straatnamen op Aruba (2)] Amigoe 11 di februari 2021</ref>== * De Main Street van Sunrise City, de B. van der Veen Zeppenfeldtstraat, is vernoemd naar een op Aruba geboren, maar op Curaçao wonende hoge ambtenaar van begin vorige eeuw. In die tijd waren er nog geen politieke partijen, laat staan een volksvertegenwoordiging. In 1906 werd hij lid van de Koloniale Raad, een soort adviescollege voor de Gouverneur. In die raad kwam hij regelmatig op voor zijn geboorte-eiland. Direct na de Tweede Wereldoorlog duikt zijn naam weer op als hij zitting neemt in de Commissie Ellis, die kwam met een advies voor een eilandenreglement waarin Aruba streefde naar decentralisatie. Kortom, een belangrijke ‘yui di tera’. *De Pastoor Hendrikstraat is – volgens het straatnaambordje – genoemd naar pastoor P.J.T. Hendriks, die in 1929 de parochie San Nicolaas stichtte en de eerste pastoor daar werd. Opvallend is dat zijn naam in de straatnaam voortleeft zonder -s op het eind. *Terug naar het centrum van San Nicolas. Achter de Main Street zijn er smalle straatjes van laag allooi (hanchi’s) die de namen dragen van klassieke schilders als Rembrandt, Vermeer, Frans Hals en Jan Steen. *In de wijk waar de oliewerkers uit de Caribische eilanden kwamen te wonen, The Village, hebben de straten namen zoals Caya Saint Maarten, Caya Saba en Caya Saint Vincent. Dat zegt de mensen in die wijk wat. *Maar het zal niet te verwachten zijn dat bewoners van straten als de Nijhoffstraat, de Hildebrandstraat of de Van Lennepstraat op de Esso Heights beseffen dat hun straat is vernoemd naar een 19e-eeuwse schrijver of dichter. Een betere naamgeving is gehanteerd bij het geven van namen als Flagstaffweg, Mount Scenerystraat en Bottom Hillweg, allemaal heuvels/bergen op de Bovenwinds eilanden. *De Helfrichstraat, die the Village scheidt van de ‘schilderswijk’, is vernoemd naar de gouverneur van de Kolonie Curaçao, precies een eeuw geleden. Deze straat kruist de Nuyensstraat, vernoemd naar Helfrich’s voorganger. De wijk tussen het Joe Laveist Sportpark aan de de Pastoor Hendrikstraat en de Graf von Zinzendorfschool aan de de Bernhardstraat is gevuld met straatnamen van voorvaderen van het geslacht Oranje-Nassau, aangevoerd door stammoeder Juliana van Stolberg, gevolgd door prinsen en stadhouders uit de 16e, 17e en 18e eeuw, zoals Willem de Zwijger, Frederik Hendrik, Maurits, en niet te vergeten Amalia van Solms en Louise de Coligny, om er maar een paar te noemen. De namen van deze straten roepen een heel chique wijk op, maar in werkelijkheid is dat niet het geval. *San Nicolas heeft in een van de buitenwijken ook z’n P.C. Hooftstraat, zonder enige verdere toelichting. Iets verderop is de Dirkszstraat, met op het naambordje de uitleg: D. Dirksz, stamhouder geboren in 1833. Deze straat kruist de Isaac Wagemakerstraat, genoemd naar de belangrijke gezaghebber die Aruba door de Tweede Wereldoorlog leidde. *Opvallende straatnaam in die wijk is Watapana Gezaag. Er werden daar misschien vroeger heel wat van dit soort bomen in stukken gezaagd. Of dat gebeurde één enkele keer en dat heeft geleid tot die naam – wie zal het zeggen. *Net als in ‘Playa’ zien we in San Nicolas veel straten genoemd naar lokale bekend- of beroemdheden. De Main street kruist de Caya Charlie Brouns Sr., naar de stichter van de bar met zijn naam, het bekendste landmark van San Nicolas. Die straat heette oorspronkelijk de Rodgerstraat – naar de Amerikaan die in 1924 de ideale locatie voor de Lago raffinaderij ontdekte. Vervolgens is de Grensweg, grenzend aan het Lago-terrein, omgedoopt tot Caya Captain R. Rodger. De weg die vanaf de kerk van Brazil achter San Nicolas langs loopt, is genoemd naar de lokale ‘Mama di Cultura’ en heet nu Caya Bernadina GrowellKock; zij was schrijfster en muzieklerares en woonde aan deze straat. *De straat in de wijk Lagoville, waaraan het EPB San Nicolas ligt, de vroegere Congoweg, heet nu Caya Jose Geerman, ter ere van de vakbondsleider die in 1977 overleed. Sommige namen op straatnaambordjes roepen vragen op: wie was Doctor Schaepman? Het blijkt een Nederlandse 19-eeuwse theoloog en politicus te zijn geweest. Enige band met ons eiland is niet duidelijk. Maar toch. *In Seroe Colorado, de voormalige Lago Colony, is de 1st Avenue hernoemd naar Henry Coffi, in leven general manager van de Lago, voorzitter van het bestuur van kindertehuis Casa Cuna en luchtvaartdeskundige. Hij overleed eind 2015. Niet elke straat heeft nog een straatnaambord en van sommige is er met moeite eentje te vinden, zoals aan de toch lange en brede Isaac Wagemakerstraat. DOW zou dit eens moeten inventariseren en de lacunes aanvullen. Voor de Adviescommissie Straatnamen van nu is nog veel werk aan de winkel. Enkele suggesties: straatnamen met Arubaanse schrijvers en kunstenaars, van Denis Henriquez tot Padu Lampe. En een Boulevard of Avenida als postume eer voor toerismepionier en oud-gezaghebber Oscar Henriquez. En dan natuurlijk graag met enige uitleg op de naambordjes… Straatnamen op Aruba (2) – San Nicolas: van Rodgerstraat tot Caya Charlie Brouns Sr. Straatnamen in San Nicolas vragen om wat toelichting. Net als in Oranjestad is er een mengelmoes van namen van eeuwenoude schrijvers, schilders, prinsen en stadhouders naast de meer herkenbare namen van Caribische eilanden en plaatselijk bekende Arubanen. {{Appendix}} ----------------- {{Databox}} '''Nomber di caya na Aruba''' ta refleha e historia, cultura y desaroyo social di e isla. Nan ta deriva for di un amplio scala di fuente, incluyendo historia local, [[geografia]], flora y fauna, [[literatura]], ciencia, [[religion]] y politica. Di e manera aki, nombernan di caya ta forma un parti importante di e herencia inmaterial di [[Aruba]]. Un nomber di caya ta un denominacion oficial pa espacio publico, manera caya, avenida, boulevard of plaza. E estudio di nomber di luga ta parti di e disciplina di toponimia. Den practica, nomber di caya ta sirbi como base pa adres y pa sistema di distribucion di post. Na Aruba, adres formal ta consisti di un nomber di caya hunto cu un number di e kavel, sin uzo di un sistema di codigo postal. ==Historia== E sistema di nomber di caya na Aruba a desaroyá gradualmente den [[siglo 19|siglo diesnuebe]] y [[siglo 20|binti]], paralelo cu urbanisacion di [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]] i otro luganan riba e isla. Den e prome fase, hopi caya tabata sin nomber oficial of tabata conoci pa descripcionnan local. Influencia di gobernacion colonial Hulandes a introduci un sistema mas formal di registracion y nombramento. Un ehempel tempran ta e comision di nomber di caya na [[Willemstad]], [[Kòrsou|Corsou]], estableci na 1866, cu a sirbi como modelo pa Aruba.[1] Memey di siglo binti, despues di [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]], a surgi un consenshi pa uza nombernan cu mas relevancia local, reflehando un fortalecemento di identidad Arubano.<ref>{{citeer web|titel=Aruba Straatnamen|werk=[[Amigoe]]|datum=1950-12-05|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-04-29|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010987772:mpeg21:p003}}</ref> == Dunamento di nomber == Na Aruba, e dunamento oficial di nomber na caya ta wordo realisa door di e minister responsabel pa Asuntonan General, riba recomendacion di Comision di Nomber di Caya. E comision consultivo aki ta inclui representante di instancianan manera [[Cuerpo Policial Arubano]] (KPA), Kadaster y Departamento di Obra Publico (DOW).[2] Na final di añanan 1940, a surgi discusion tocante e maneho di dunamento di nomber. A cuminsa duna preferencia na nombernan cu conexion cu e comunidad [[Antias Hulandes|Antiano]], en vez di nombernan internacional poco reconocibel.<ref>{{citeer web|titel=Ingezonden: Straatnamen op Aruba|werk=[[Amigoe]]|datum=1949-10-10|bezochtdatum=2026-04-28|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000212719:mpeg21:p003}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Aruba straatnamen|werk=[[Amigoe]]|datum=1950-12-05|bezochtdatum=2026-04-28|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010987772:mpeg21:p003}}</ref> Un di e prome ehempelnan tabata nomber di figuranan di resistensia, manera [[Boy Ecury]] y [[George Maduro]].[3] E historiado [[Johan Hartog]], prome director di [[Biblioteca Nacional Aruba]] (BNA), a presidi e comision den siglo binti. Bou di su liderazgo, nombernan a wordo selecta for di historia local y naturalesa, y tambe di personanan.[4] E maneho di dunamento di nomber ta evoluciona continuamente, tomando na cuenta expansion urbano y construccion di cayanan nobo, impulsa pa e desaroyo di Aruba durante e descubrimento di [[oro]], e mineria di guano, e yegada di e refineria di petroleo (Lago), y [[turismo]]. Algun nomber di caya ta di origen indigena, usualmente deriva di e zona unda nan ta situa. Den uzo moderno, hopi nomber di caya ta cuminsa cu termino manera ''Caya'' of ''Avenida'' (reemplasando e [[sufiho]] ''straat'' of ''weg''), of ta termina cu ''Boulevard''. ==Nomber tematico== Den diferente bario na Aruba, nombernan di caya ta sigui un tema specifico, loke ta contribui na identidad di e area: *Den Klip tin caya nombra pa escritor y compositor internacional. *Den [[Dakota (Aruba)|Dakota]], nombernan ta deriva di fruta y produkto agricola. *Den Companashi, nombernan ta basa riba cientifico y investigado. *Den Ponton, nan ta referi na mata y elemento di naturalesa local.[6] E sistema tematico ta facilita orientacion y ta duna caracter propio na cada bario. ==Reconocimento social== Hopi caya na Aruba ta nombra pa personanan cu a contribui na sociedad, manera politico, lider social, deportista, artista y religioso. Generalmente, e honor aki ta wordo otorga di manera postumo. E camindanan principal di Aruba ta generalmente nombra pa figuranan influyente. Entre nan tin ''Juan E. Irausquin Boulevard'' y ''Henny Eman Boulevard'', ku ta refleha e desaroyo economico y turistico di e isla den siglo binti.[7] Otro ehempelnan ta ''Avenida Nelson Orlando Oduber''[5], ''Watty Vos Boulevard''<ref>[https://antilliaansdagblad.com/articulo/aruba/20386-watty-vos-blvd-aruba-in-gebruik Watty Vos Boulevard Aruba in gebruik], [[Antilliaans Dagblad]] (6 di november 2019)</ref> y [[Caya G.F. (Betico) Croes]], nombra pa [[Betico Croes|Gilberto François Betico) Croes]], considerá como un figura clave den historia politico di Aruba. {{Appendix}} ==Referensia == * Frank, Vivienno L. 2019. ''Aruba en een keuze uit haar toponiemen.'' ISBN:978-0-359-65900-5 * Hartog, J. Aruba: Past and Present. Oranjestad: De Wit Stores. * Gobierno di Aruba – reglamentonan di nombramento di caya. * Croes, F. Historia di resistencia Antiano den Guera Mundial II. * Hartog, J. Geschiedenis van Aruba. * Alofs, L. & Merkies, H. Ken ta Arubiano? * Kadaster Aruba – registro di nomber di caya. * Ministerie di Infrastructura Aruba – dokumentonan di planifikashon urbano. [[:Kategoria:Geografia di Aruba]] <ref>{{Cite web |title=Kadaster Aruba |url=https://www.kadaster.aw |publisher=Kadaster Aruba |access-date=2026-04-27}}</ref> Example (book): <ref>{{Cite book |last=Hartog |first=Johan |title=Aruba: Past and Present |publisher -------------------- '''Nomber di caya na Aruba''' ta refleha e historia, cultura, y desaroyo social di e isla. Nan ta bin di un scala amplio di disciplina, entre otro historia di Aruba, geografia, flora y fauna, literatura, ciencia, religion y politica. Nomber di caya pues ta un parti importante di herencia inmaterial di Aruba. Un nomber di caya ta referí na un nòmber ku ta wòrdu usá pa designá espasio públiko, manera kaya, avenida, kaminda, plaza y becindario. E teoria di nòmber di kaya òf lugá ta un rama di toponimia. Un nòmber di kaya ta sirbi komo un guia i ta forma adrès, i ta wòrdu usá den hopi pais pa dirigí pòst. Nombernan di caya na Aruba hopi biaha ta un mescla di referencia na Papiamento, Hulandes y historia: hunto cu un number e ta forma un adres formal pero sin un sistema di codigo postal. == Dunamento di nomber == E nombramento oficial di cayanan na Aruba ta wordo haci door di Minister di Asuntonan General, riba recomendacion di e Comision di Nomber di Caya. E comision aki tradicionalmente ta consisti di representantenan di entre otro [[Cuerpo Policial Arubano]] (KPA), Kadaster, y Departamento di Obra Publico (DOW). Un comision similar pa e nomber di caya di [[Willemstad]] tabata existi na [[Kòrsou|Corsou]] caba for di aña 1866. Na fin di añanan 1940, a surgi un diskushon tocante e maneho cu dunamento di nòmber di caya. Kontrali na e hopi nòmbernan di kaya deskonosí, manera esnan di inventornan mundialmente famoso, a kuminsá duna preferensia na nòmbernan di kaya ku tabata papia ku e poblashon lokal.[1][2] E promé nòmbernan rekonosibel tabata esnan di bringadónan di resistensia Antiano: Boy Ecury (Boy Ecuryplein) i George Maduro (George Madurostraat).[3] Historiadó Johan Hartog, e promé direktor di Biblioteka Públiko di Aruba, tabata presidi e Komishon di Nòmber di Kaya di Aruba den siglo binti.[4] Bou di su liderazgo, nòmbernan tabata wòrdu selektá for di historia lokal i naturalesa, pero individuonan tambe tabata wòrdu konsiderá, normalmente póstumo. E decision final a keda na Conseho Ehecutivo di Aruba. Ekspanshon urbano den futuro i konstrukshon di kayanan nobo tambe ta wòrdu tumá na kuenta ora di skohe nòmber, loke ta nifiká ku e polítika di nòmber di kaya ta evolucionando konstantemente. Ku tempu, e terminologia tambe a kambia: nòmbernan di kaya nobo awor hopi bia ta kuminsá ku Caya, Boulevard, òf Avenida. ---------- revision '''Straatnamen van Aruba''' weerspiegelen de geschiedenis, cultuur en maatschappelijke ontwikkeling van het eiland. Zij zijn afkomstig uit uiteenlopende domeinen, waaronder de Arubaanse geschiedenis, aardrijkskunde, flora en fauna, literatuur, wetenschap, religie en politiek. De naamgeving van straten vormt daarmee een belangrijk onderdeel van het immaterieel erfgoed van Aruba. Un nomber di caya ta referi na un nomber cu ta wordo uza pa designá espacio publico, manera caya, avenida, kaminda, plaza y becindario. E teoria di nomber di caya of di luga ta un rama di toponimia. Un nomber di caya ta sirbi como un guia y ta forma adres, y ta wòrdu uza den hopi pais pa dirigi post. Nombernan di caya na Aruba hopi biaha ta un mescla di referencianan na Papiamento, Hulandes y historia: hunto cu un number e ta forma un adres formal pero sin sistema di codigo postal. == Naamgeving en beleid == De officiële naamgeving van straten op Aruba gebeurt door de minister van Algemene Zaken, op voordracht van de Straatnamencommissie. Deze commissie bestaat traditioneel uit vertegenwoordigers van onder meer de politie, het kadaster en de Directie Openbare Werken (DOW). Een vergelijkbare commissie bestond reeds in 1866 op Curaçao voor de straatnamen van Willemstad. Eind jaren 1940 ontstond er discussie over het straatnamenbeleid. In afwijking van de vele onbekende straatnamen, zoals bijvoorbeeld namen van wereldberoemde uitvinders, begon men de voorkeur te geven aan straatnamen die tot de bevolking spreken.<ref>ingezonden buiten verantwoordelijkheid der Redactie STRAATNAMEN OP ARUBA.. "Amigoe di Curacao". Willemstad, 10-10-1949. Geraadpleegd op Delpher op 10-02-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000212719:mpeg21:p003</ref><ref>ARUBA STRAATNAMEN.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 05-12-1950, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 10-02-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010987772:mpeg21:p003</ref> De eerste herkenbare namen werden die van de Antilliaanse verzetstrijders: Boy Ecury (Boy Ecuryplein) en George Maduro (George Madurostraat).<ref>ARUBA NAAR ARUBA.. "Amigoe di Curacao". Willemstad, 24-10-1949. Geraadpleegd op Delpher op 10-02-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000212731:mpeg21:p003</ref> Historicus Johan Hartog, Aruba’s eerste directeur van de Openbare Bibliotheek, was in de twintigste eeuw voorzitter van de Arubaanse straatnamencommissie.<ref>Dr.Johan Hartog; wat hij begon liet hij niet los. "Amigoe". Curaçao, 29-09-1990, p. 4. Geraadpleegd op Delpher op 10-02-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642192:mpeg21:p020</ref> Onder zijn leiding werden namen geselecteerd uit de lokale geschiedenis en natuur, maar ook personen kwamen in aanmerking, meestal postuum. De uiteindelijke besluitvorming lag bij het Bestuurscollege van Aruba. Bij de naamgeving wordt tevens rekening gehouden met toekomstige stadsuitbreidingen en de aanleg van nieuwe straten, waardoor het straatnamenbeleid voortdurend in ontwikkeling is. In de loop van de tijd veranderde ook de terminologie: nieuwe straatnamen beginnen tegenwoordig vaak met Caya, Boulevard of Avenida. == Straatnamen en maatschappelijke erkenning == Veel straatnamen op Aruba zijn gewijd aan verdienstelijke burgers, geestelijken, sporters en politici. Deze eer wordt doorgaans postuum verleend. Een bekend voorbeeld is Gilberto François (Betico) Croes, die als ‘Libertador’ van Aruba wordt beschouwd. De voormalige Nassaustraat, de hoofdstraat van Oranjestad, werd hernoemd tot Caya G. F. (Betico) Croes. Ook andere prominente figuren zijn in het straatbeeld vereeuwigd. Zo werd in 1950 de weg langs het Wilhelminasportpark vernoemd naar J. Helenus Ferguson, gezaghebber in de negentiende eeuw en bekend vanwege zijn rol in de aloëcultuur. Deze weg draagt tegenwoordig de naam Avenida.[[File:Aad Stolwijk, Hooiberg; Fergusonstraat; Avenida Milio Croes; Dakota, ANA-DIG-COL-STOLWIJK-LUCHTF-VEL-563-11, Archivo Nacional Aruba.jpg|thumb|Bista aereo di Avenida Milio Croes (antes Fergusonstraat) rechtsonder (1974).]] Ook andere prominente figuren zijn in het straatbeeld vereeuwigd, al blijkt deze eer niet altijd permanent. Zo werd in 1950 de weg langs het Wilhelminastadion vernoemd naar J. Helenus Ferguson, gezaghebber in de negentiende eeuw en bekend vanwege zijn rol in de aloëcultuur. Deze straat werd in 2004 hernoemd tot Avenida Milio Croes, naar de Milio Croes (1922-2013), voorzitter van SAC en jarenlang bijgedragen aan Aruba Carnaval. Een uitzondering op de regel van postume vernoeming is Nelson Orlando Oduber, voormalig minister-president van Aruba, naar wie de Avenida Nelson Orlando Oduber werd genoemd, ter vervanging van de Sasakiweg. == Thematische straatnaamgeving per wijk == In verschillende wijken op Aruba zijn straatnamen thematisch geordend, wat bijdraagt aan het karakter en prestige van deze buurten. In Oranjestad en omgeving zijn talrijke straten vernoemd naar literaire figuren, zoals Vondel, Herman Gorter, Constantijn Huygens, Jacob Cats en Guido Gezelle, aangevuld met internationale schrijvers als Shakespeare, Victor Hugo, Lord Byron en Alfred de Musset. Nabij Playa komen daarnaast straten voor die zijn vernoemd naar klassieke componisten, waaronder Bach, Schubert en Brahms, evenals leden van het Nederlandse koningshuis. De volkswijk Dakota kent straatnamen ontleend aan vruchten en landbouwproducten, zoals Patiastraat, Dadelstraat, Druivenstraat en Pindastraat. De oorspronkelijke Rondweg van Dakota werd in 1991 vernoemd naar oud-minister en voetballer Guillermo Trinidad, en later hernoemd tot Caya Papa Juan Pablo II. In Companashi, nabij de Kamerlingh Onnesstraat, overheersen namen van natuurwetenschappers zoals Edison, Pascal, Celsius en Fahrenheit. Ook de lokale gemeenschap wordt er weerspiegeld, met onder meer Caya Gilberto Toppenberg. De wijk Ponton bevat straatnamen ontleend aan inheemse plantensoorten, zoals Scopet, Breba, Katuna en Barba di Yoncuman. Het voormalige Eagle Colony kent straatnamen die verwijzen naar Europese landen. == Religie, sport en politiek == Religieuze orden hebben eveneens hun plaats in de Arubaanse straatnaamgeving. Zo zijn straten genoemd naar leden van de Frères de la Salle en de Dominicanessen, waaronder Caya Frère Alexius in Madiki en Caya Soeur Dorothea in Bushiri. Sporters en sportpioniers worden eveneens herdacht, zoals George Maduro, Boes Orman en Wichie de Palm. In Rancho is de Avenida Alo Tromp vernoemd naar een jonge AVP-aanhanger die in 1983 tijdens verkiezingsonrust om het leven kwam. == Hoofdwegen en boulevards == De belangrijkste verkeersaders van Aruba, tussen Oranjestad en Arashi, zijn vernoemd naar invloedrijke figuren uit de twintigste eeuw. De Lloyd G. Smith Boulevard herdenkt de directeur van de Lago-raffinaderij tijdens de Tweede Wereldoorlog, terwijl de Juan E. Irausquin Boulevard verwijst naar een pionier van het Arubaanse toerisme. Ook politicus Edgar ‘Watty’ Vos werd op deze wijze geëerd. --------- '''Straatnamen''' zijn er op Aruba in alle soorten, maar meestal van historische, aardrijkskundige, biologische, literaire of wetenschappelijke oorsprong. De namen worden door de Adviescommissie Straatnamen uitgezocht en aan de overheid voorgesteld. Een zelfde commissie werd op Curaçao al in 1866 benoemd voor straatnamen in Willemstad. Dr. Johan Hartog, historicus en Aruba’s eerste directeur van de Openbare Bibliotheek, vertelt dat hij vanwege zijn functie het voorzitterschap van de straatnamencommissie mocht vervullen, samen met vertegenwoordigers van de politie, het kadaster en openbare werken (DOW) etc. Er werden namen uit de Arubaanse geschiedenis en uit de natuur gekozen en voorgesteld aan het Bestuurscollege dat verder besliste, maar ook namen van overledenen kwamen in aanmerking. Tegenwoordig beginnen nieuwe straatnamen met Caya, Boulevard of zelfs Avenida. Verdienstelijke burgers of geestelijken, sporters of politici – al dan niet van onbesproken naam en faam, verbonden aan een regerende politieke partij – mogen zich, meestal postuum, erin verheugen om in een strook asfalt voort te leven. Aruba’s ‘Libertador’ Betico Croes is daar een voorbeeld van: Nassaustraat, de Mainstreet van Oranjestad, werd Caya G. F. (Betico) Croes. In 1950 werd de weg langs het ‘Wilhelminasportpark’ vernoemd naar J. Helenus Ferguson, gezaghebber in de 19e eeuw, die bekend werd vanwege zijn rol bij van het verbouwen van aloë. Inmiddels is die weg tot Avenida hernoemd. In 1966 merkte gedeputeerde Oscar Henriquez bij de behandeling van de eilandsbegroting op dat het voor de commissie niet makkelijk was om namen te vinden voor de straten in de vele nieuwe woonwijken. “De nieuwe straten moeten namen krijgen die meer tot de bevolking spreken”. Dat blijkt echter niet in alle gevallen nageleefd te zijn. Laten we eerst stellen dat het cachet van bepaalde wijken wordt onderstreept door de namen van de straten. Als je Oranjestad vanaf de airport binnenrijdt, kan je rechts afslaan naar de Vondellaan, vernoemd naar Neerlands grootste schrijver, onder meer bekend van het toneelstuk ‘Gijsbrecht van Amstel’. Hij leefde in de 17e eeuw. De wijk die grenst aan de Vondellaan, Mon Plaisir, bestaat uit huizen, bewoond door mensen die vertrouwd zijn met hun literaire klassiekers, vandaar dat er nog enkele straten klinkende namen hebben als Herman Gorter, Constantijn Huygen, Jacob Cats en Guido Gezelle. Wie kent hen niet… Voor de afwisseling worden er nog wat Engelse en Franse literaire reuzen op de naambordjes geplakt, zoals Shakespeare, Victor Hugo, Byron (Lord) en Alfred de Musset, allemaal bekend van de middelbare schooltijd. Trouwens, iets verder naar het Lagoen in Playa raken we in het goede gezelschap van klassieke componisten als Bach, Schubert en Brahms, waarna we tenslotte leden van de koninklijke familie tegenkomen, Juliana, Beatrix, Irene, Margriet en Maria-Christina. Voor een straat vernoemd naar de vader van deze prinsessen, moeten wij naar San Nicolas, daar vinden wij de Bernhardstraat. Plaatselijke helden zoals George Maduro en plantagehouder Bazin leven ook in straatnamen verder. In de aan de voornoemde Fergusonstraat grenzende volkswijk Dakota wordt het vruchten plukken in de Patiastraat, Dadelstraat, Druivenstraat en Pindastraat; die hebben geen nadere uitleg nodig. Trouwens, rond het oudste deel van Dakota werd een rondweg aangelegd, domweg Rondweg genaamd. In 1991 werd die vernoemd naar oud-minister Guillermo Trinidad, een voetballer afkomstig uit Dakota. Meer recentelijk kwam er een naamswijziging, het heet nu Caya Papa Juan Pablo II. Tja, de kerk wil ook wat. Wat dat betreft: er werden ook namen van bekende frères de la Salle en zusters Dominicanessen uitgezocht voor nieuwe straten in andere delen van de stad. Zo kwam er in Madiki de Caya Frère Alexius en in Bushiri de Caya Soeur Dorothea, beiden omringd door een hele reeks verdienstelijke collega’s. De wijk Companashi, grenzend aan de Kamerling Onnesstraat, vernoemd naar een 19e eeuwse natuurkundige, is gevuld met internationale grote namen op dat gebied zoals Edison, Pascal en natuurlijk Celsius en Fahrenheit. Gilberto Toppenberg, meer dan verdienstelijke inwoner van die wijk, heeft daar nu ook zijn Caya gekregen. Dan komen we in Ponton, via de voormalige Boerhaavestraat, nu Caya Ernesto O. Petronia, en bevinden we ons midden in straten met namen uit de plaatselijke plantenwereld: Scopet, Breba, Katuna en niet te vergeten de Barba di Yoncuman. De wijk die vroeger als Eagle Colony werd aangeduid, heeft de namen van Europese landen in de straatnaam, zoals Frankrijk, Schotland en zo meer. Een deel van de Arendstraat, waar hij aan woont, is vernoemd naar voetbalpionier Boes Orman. De rotonde aan het eind van de Belgiëstraat draagt de naam van Wichie de Palm, oprichter van het bedrijf met touringbussen, niet ver van deze rotonde. In de wijk Rancho is een straat vernoemd naar een jeugdige aanhanger van de AVP die in 1983 bij een schermutseling in verkiezingstijd het leven verloor: de Avenida Alo Tromp. In deze voormalige visserswijk valt het op dat straatnamen die de bewoners iets zeggen zoals de Ranchostraat en Visstraat, worden onderbroken door straten die namen dragen als Johan de Wittstraat en Oldenbarneveldstraat. Eenzelfde contrast is te vinden in San Nicolas, daarover later meer. De voornaamste verkeersaders van het eiland, tussen Oranjestad en Arashi zijn vernoemd naar de directeur van de Lago tijdens de oorlog, Lloyd G. Smith en de pionier van ons toerisme, Juan E. Irausquin. Hun namen zijn aan een Boulevard verbonden. Die eer had ook AVP politicus Edgar ‘Watty’ Vos. Volgens de richtlijnen allemaal postuum geëerd. De enige uitzondering daarop is tot nu toe: Nelson Orlando Oduber, voormalig Minister-President, wiens Avenida de naam Sasakiweg heeft vervangen. Het is nog even wennen...<ref>Evert Bongers, [https://www.facebook.com/groups/2690464017950676/posts/3028876380776103/ Straatnamen op Aruba], facebook Historia di Aruba</ref> {{Appendix}} ------------------- {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais | variante = a | tipo= Bario | name = Essoville | imagen = Aad Stolwijk, San Nicolas; San Nicolaas; Graf Von Zinzendorf school; Staringstraat; Kong Ming Supermarktet; Pastoor Hendrikstraat, ANA-DIG-COL-STOLWIJK-LUCHTF-VEL-537-10, Archivo Nacional Aruba.jpg | tipo_division_adm = Region | division_adm = [[Regionnan di Aruba|San Nicolas Zuid]] | tipo_subdivision_adm = Zona | subdivision_adm = <!-- Historia --> | funda = <!--Fecha di fundacion --> | fundado = <!-- Geografia --> | area = 0.2861<ref>https://www.citypopulation.de/en/aruba/admin/san_nicolas_zuid/885__essoville/</ref> | poblacion = 971 | gentilisio = | censo = 2020 }} '''Essoville''' ta un bario y zona (zona) den e region di Sint Nicolaas-Zuid den e parti zuid di e pais autonomo di Aruba, perteneciente na Hulanda, na Sur America. Riba promé di yanüari 2020, e tabatin un poblashon di 971. E ta e zona di mas grandi den e region. * woonhuizen waren eerst enkel genummerd terwijl beginjaren 60 hieraan namen van rivieren werd toegekend. Essoville is een woonwijk in het oosten van San Nicolas en omvat de woonstraten; Vuykestekestraat Coloradostraat Orinocostraat Missouristraat Amazonestraat Mississippistraat Deze woonwijk werd gesticht door "Home Building Foundation", een stichting opgericht en gefinancierd door de Lago. De huizen werden aan werknemers van de Lago verkocht.<ref>Vivienno Frank. 2019. Essoville. Den:''Aruba en een keuze uit haar toponiemen.'' ISBN:978-0-359-65900-5, pag. 105.</ref> Allereerst is gedacht aan de overdracht hiervan aan de Home Building Foundation, Zoals het zich thans laat aanzien, zou een dergelijke overdracht het meest aan de technische en wettelijke vereisten tegemoet komen. De huizen zouden dan door de Foundation aan de tegenwoordige bewoners worden verkocht op dezelfde wijze zoals dit na de oorlog met de Essoville-huizen geschiedde Deze bewoners zouden dan het eerst voor de aankoop dezer woningen, die zij momenteel huren, in aanmerking komen.<ref>Lago overweegt eigendoms overdracht Lago Heights huizen. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 01-06-1953, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 13-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010988047:mpeg21:p002</ref> * woonhuizen waren eerst enkel genummerd terwijl beginjaren 60 hieraan namen van rivieren werd toegekend. * vergeleken met andere barios waren de kavel klein met daarop mini-woninkjes. Te St. Nicolaas is door de recente bouw van 70 arbeiderswoningen de (z.g. „Essoville") door de Lago Oil 6 Transport Cy Ltd. de volkshuisvesting belangrijk verbeterd.<ref>Woningtoestand op Aruba.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 18-06-1942, p. 4. Geraadpleegd op Delpher op 13-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010987172:mpeg21:p004</ref> * in de wijk is gevestigd een rumshop en een pompstation, dat in 1952 in bedrijf ging. * wijk grenst aan de Graaf van Zinnendorfschool, gelegen aan de [[Bernhardstraat]]. == Historia == Buiten de Colony verrezen woonwijken voor het lokale personeel, voor elke laag van de hierarchie een aparte wijk. In 1937 werd begonnen met Lago Heights, 150 huizen. In 1939 [[Essoville]] met 75 bungalows om te beginnen. In 1947 werd begonnen met sociale woningbouw in [[Lagoville]]: de arbeiders werden in de gelegenheid gesteld door een spaarregeling op den duur eigenaar te worden van de huizen. En afgezien van de door Lago neergezette wijken was er in het centrum van wat later San Nicolas zou gaan heten ook een wijk van in de haast opgebouwde huizen in de stijl die ook op de Engelstalige Caribische eilanden te vinden is: [[The Village]].<ref>{{citeer web|url=http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=28&Itemid=42|titel=De Lago en de Eagle: de olieindustrie op Aruba|werk=historiadiaruba.aw|datum= |bezochtdatum=2024-09-03|archiefurl=https://web.archive.org/web/20210812112631/http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=28&Itemid=42|archiefdatum=2021-08-12|dodeurl=nee}}</ref> Divishon Atministrativo E zona ta konsistí di un lokalidat:[2] Essoville Demografia E zona tin un poblashon di 971 (1 di yanüari 2020). {{Appendix}} [[:Kategoria:Luga na Aruba]] --------------- {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais | variante = a | tipo= Bario | name = Esso Heights | tipo_division_adm = Region | division_adm = [[Regionnan di Aruba|San Nicolas Zuid]] | tipo_subdivision_adm = Zona | subdivision_adm = }} '''Esso Heights''' ta un bario den e zona di Lago/Esso Heights, den e region di Sint Nicolaas-Zuid den e parti zuidoost di Aruba.[1] == Historia == Buiten de Colony verrezen woonwijken voor het lokale personeel, voor elke laag van de hierarchie een aparte wijk. In 1937 werd begonnen met Lago Heights, 150 huizen. In 1939 [[Essoville]] met 75 bungalows om te beginnen. In 1947 werd begonnen met sociale woningbouw in [[Lagoville]]: de arbeiders werden in de gelegenheid gesteld door een spaarregeling op den duur eigenaar te worden van de huizen. En afgezien van de door Lago neergezette wijken was er in het centrum van wat later San Nicolas zou gaan heten ook een wijk van in de haast opgebouwde huizen in de stijl die ook op de Engelstalige Caribische eilanden te vinden is: [[The Village]].<ref>{{citeer web|url=http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=28&Itemid=42|titel=De Lago en de Eagle: de olieindustrie op Aruba|werk=historiadiaruba.aw|datum= |bezochtdatum=2024-09-03|archiefurl=https://web.archive.org/web/20210812112631/http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=28&Itemid=42|archiefdatum=2021-08-12|dodeurl=nee}}</ref> {{Appendix}} [[:Kategoria:Luga na Aruba]] ------------------ == Lago Colony == {{Variante|a}} {{infobox luga den pais | variante = a | tipo = Bario | nomber = Lago Colony | pais = {{ABW}} }} '''Lago Colony''' tabata un comunidad situa na e extremo oost di e isla di Aruba, cerca di e area conoci actualmente como Seroe Colorado. E stat tabata konsistí di 377 kas,[2] un hospital,[3][4] misa, kas di klup, pista di bowling, i un Skol Merikano, ku promé pa di diesdos klas i aproksimadamente 180 studiante. E poblashon di Lago Colony tabata prinsipalmente di Merka, ounke tabatin un poblashon grandi di Inglatera, Irlanda i Eskosia ku tabata prinsipalmente ofisialnan riba e flota di tankero di lago. Ademas tabatin Hulandes, Danes, Spaño y otro nacionalidadnan representa den e comunidad. E pueblo aki tabata sostené pa un refineria grandi di zeta na mundu, ku e tempu ei tabata propiedat di un supsidiario di Standard Oil di New Jersey, konosí komo Lago Oil and Transport Company. Lago tabatin su komienso na 1924 komo un fasilidat di trans-shipping pa zeta krudo ekstraí pa Lago Petroleum Corporation ku ta operá na Lago Maracaibo. E crudo a wordo transporta pa Aruba den barconan di fondo plat, cu ta poco profundo, barconan tanker, conoci como lake tankers. E trans-envio aki di e zeta krudo a sigui te na 1928 ora ku a konstruí un refineria i e zeta krudo Venezolano a wòrdu refiná riba e isla i enviá tur kaminda na mundu komo produktonan petrolero kaba. == Baby beach == Den añanan 1950, e Aruba Esso Club a wòrdu konstruí na Baby Beach man made lagoon.[5] E klup a inkluí un restorant, pista di baile i un stadion di beisbòl. Den e lagun, tabatin un waf i baranka chikitu (di kua un ta para ainda). E refineria a opera te cu 1985 ora cu el a wordo cera. E refineria, cu awor ta propiedad di Valero Energy Corporation, despues a wordo cumpra, habri bek, despues cera atrobe; na desèmber 2010, Valero a anunsiá ku e refineria ta habri bèk.[6] Te cu 2012, a keda solamente algun cas di ex-Colonia di Lago. Esnan cu a resta a wordo entrega na Gobierno di Aruba of a wordo bendi na personanan individual. Awendia, e Esso Club ta solamente un edifisio grandi i bandoná ku un negoshi, un tienda di buseo, ku ta den operashon ainda. ===NOTES=== Lago Colony waar de expat werknemers van de Lago Oil and Transport Co. en hun families als huurders gehuisvest waren in de periode van 1930 tot 1985, toen de Lago Oil and Transport Co. haar bedrijfsvoering in Aruba staakte. Clubhuis, kerk, scholen, sportfaciliteiten De uitbreiding bleef gestaag doorgaan, zo ook de bouw van woonwijken: het uit Amerika aangetrokken management werd gehuisvest in de zgn. Colony , een van de rest van het eiland afgescheiden woongemeenschap waar alleen bevoegden zoals de bewoners van de bungalows, toegang tot hadden. Ook een eigen ziekenhuis, voorzien van de modernste outillage, maakte daar deel van uit. Het had zijn eigen politiekorps, zijn eigen protestante kerk en een Amerikaanse school. Buiten de Colony verrezen woonwijken voor het lokale personeel, voor elke laag van de hierarchie een aparte wijk. In 1937 werd begonnen met Lago Heights, 150 huizen. In 1939 Essoville met 75 bungalows om te beginnen. In 1947 werd begonnen met sociale woningbouw in Lagoville: de arbeiders werden in de gelegenheid gesteld door een spaarregeling op den duur eigenaar te worden van de huizen. En afgezien van de door Lago neergezette wijken was er in het centrum van wat later San Nicolas zou gaan heten ook een wijk van in de haast opgebouwde huizen in de stijl die ook op de Engelstalige Caribische eilanden te vinden is: The Village. En/wiki Lago Colony was een gemeenschap gelegen aan de oostkant van het eiland Aruba , in het gebied dat momenteel bekend staat als Seroe Colorado. Deze stad bestond uit ongeveer 700 huizen, een ziekenhuis, een clubhuis, een bowlingbaan en een Amerikaanse school, met eerste tot twaalfde klassen en ongeveer 180 studenten. De bevolking van Lago Colony was voornamelijk afkomstig uit de Verenigde Staten, hoewel er een grote populatie bestond uit Engeland, Ierland en Schotland, die voornamelijk officieren waren van de tankervloot . Daarnaast waren er Nederlandse, Deense, Spaanse en andere nationaliteiten vertegenwoordigd in de gemeenschap. Deze stad werd gesteund door een grote olieraffinaderij in de wereld, die op dat moment eigendom was van een dochteronderneming vanStandaardolie van New Jersey , bekend als Lago Oil and Transport Company . Lago begon in 1924 als een trans-shipping faciliteit voor ruwe olie gewonnen door de Lago Petroleum Corporation die actief is in Lake Maracaibo . De ruwe olie werd vervoerd naar Aruba in vlakke bodem, ondiepe diepgang, tankerschepen, bekend als meertankers. Deze trans-shipping van de ruwe olie ging door tot 1928 toen een raffinaderij werd gebouwd en de Venezolaanse ruwe olie vervolgens op het eiland werd geraffineerd en als afgewerkte aardolieproducten over de hele wereld werd verscheept . In de jaren 1950 werd de Aruba Esso Club gebouwd in de door de mens gemaakte lagune van Baby Beach . [1]De club bestond uit een restaurant, een dansvloer en een honkbalstadion. In de lagune bevonden zich een steiger en kleine hutjes (waarvan er één nog steeds staat). De raffinaderij werkte tot 1985, toen het werd stilgelegd. De raffinaderij, nu eigendom van Valero Energy Corporation , werd later gekocht, heropend en vervolgens weer gesloten; in december 2010 kondigde Valero aan dat de raffinaderij opnieuw werd geopend. [2] Vanaf 2012 zijn er slechts enkele huizen van de voormalige Lago Colony overgebleven. De overgeblevenen zijn overgedragen aan de Arubaanse regering of verkocht aan particulieren. Vandaag is de Esso Club slechts één groot, verlaten gebouw met één bedrijf, een duikwinkel, nog steeds in bedrijf. Seroe Colorado Lighthouse (de.wiki) Colorado Point Lighthouse, De eerste toren was van hout en werd gebouwd in 1881. Het licht was 9 zeemijlen zichtbaar. In 1924 werd deze houten toren vervangen door een vierkant stenen gebouw. Het was een toren van 11 meter hoog met een voetafdruk van 4 bij 4 meter. Het licht reikt tot 18 zeemijl en is te zien vanaf het Paraguaná-schiereiland (Venezuela). In 1937 verving elektriciteit aardgas als energiebron voor de vuurtoren. In 1942 werd de vuurtoren verwijderd. Op dat moment, de Amerikaanse mariniers had verschillende kanon batterijen die aan de kust, die een duidelijke schot hoeken om de raffinaderij Aruba verdedigen tegen onderzeeboot aanvallen nodig. Vandaag is er slechts een eenvoudig, klein baken. ( info ) | uitgeven ------------ {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais | variante = a | tipo= Bario | name = Zeewijk | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} | border = infobox | perrow = 1/2 | caption_align = center | image3 = Zeilschip bij de Yachtclub van Aruba. Op de achtergrond de Lago-olieraffinaderij, Bestanddeelnr 252-3982.jpg | image2 = De haven van de Lago-olieraffinaderij in San Nicolas op Aruba, Bestanddeelnr 252-8041.jpg | image1 = BNA-DIG-MEINERS-0035 - San Nicolas - Zeewijk, Zwemmers aan strand van Zeewijk 591200 c.jpg | caption1 = Playa di Zeewijk | footer = Bista pa lama cu [[Lago Oil & Transport Company|refineria Lago]] den fondo | footer_align = center }} | pais = {{ABW}} | region = [[San Nicolas|San Nicolas-Zuid]] | poblacion = 527 | censo = 2020 | censo_ref = | area = 0,4827 | densidad = 1,092 | zona = | zoom = 14 }} ------------------- ==The Lourdes Grotto== Named in commemoration of the famous French religious landmark, was created under the guidance of a priest named “Erkamp” and parishioners in the year 1958. The grotto, a shrine built into the rocks is located in Seroe Preto, just off the main road to San Nicolas. A statue of the Virgin Mary, weighing 700 kilos, was hoisted into place in the grotto. Every year, on February 11 (feast of Lady of Lourdes), a procession leaves from the St. Theresita church in San Nicolas to the grotto, where a mass is performed. The grotto is located road-side and can be visited daily. <ref>https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20260227.pdf Explore Aruba! (27 di februari 2026)</ref> ---------------- {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais| variante = a | tipo = luga | nomber = Parkietenbos | nomber_oficial = | nomber_nativo = | pais = {{ABW}} | alias = | lema = | imagen = | descripcion = | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} | border = infobox | perrow = 1/2 | caption_align = center | image1 = | caption1 = | image2 = | image3 = }} | tipo_division_adm = Region | division_adm = [[Oranjestad West]] | zoom = 14 }} '''Parkietenbos''' ta un luga situa na costa west di Aruba, canto di lama y mangelnan directamente pazuid di [[Aeropuerto Internacional Reina Beatrix]] y e areanan residencial di [[Simeon Antonio]] y [[Cas di Paloma]]. E area aki ta designa como un zona economico den e ''Ruimtelijke Desaroyo Plan'' (ROP) di Aruba di 2009.<ref>[https://web.archive.org/web/20160224005153/http://dip.aw/ROP%20atlas.pdf Atlas Ruimtelijk Ordeningsplan]</ref> == Zona economico == For di añanan 1960, e landfill sentral “Parkietenbos Containerpark & ​​Landfill Facility”, simplemente konosí komo “Parkietenbos”, ta situa na Parkietenbos. E instalashon públiko aki ta wòrdu manehá pa [[Serlimar]] y ta consisti di dos deposito principal: e parke di container i e landfill, caminda e sushi ta wordo compacta, nivela y cubri.<ref>[https://web.archive.org/web/20201031134950/https://serlimar.com/ Officiële website Serlimar]</ref> Na 2009, e compania Mericano Bouldin & Lawson a entrega e instalacion di “WastAway”. E instalacion aki cu tin un balor di 28 miyon florin, mester a procesa desperdicio den asina yama “fluff” y despues reusa e fluff aki pa compost of fertilisante di tera. Sinembargo, e instalashon nunka no a funshoná korektamente i p’esei a wòrdu será na mitar di 2011.<ref>{{Citeer web |url=http://www.genootschapnederlandaruba.nl/wp-content/uploads/2017/02/Voor-u-gelezen-juli-2016.pdf |titel=Voor u gelezen, GNA, juli 2016 |bezochtdatum=2018-07-20 |archiefdatum=2018-07-20 |archiefurl=https://web.archive.org/web/20180720225535/http://www.genootschapnederlandaruba.nl/wp-content/uploads/2017/02/Voor-u-gelezen-juli-2016.pdf |dodeurl=ja }}</ref> Riba 8 di febrüari 2018, un “petishon pa informashon” (RFI) a keda publiká en konekshon ku e destaho pa e remediashon di e landfill i e kambio den e método di prosesamentu di desperdisio: di maneho di desperdisio “sólido” pa “sostenibel”.<ref>[https://www.ie-forum.nl/artikelen/rectificatie-afgewezen-wegens-onvoldoende-hinder-voor-aanbestedingen-parkietenbos Rectificatie afgewezen wegens onvoldoende hinder voor aanbestedingen Parkietenbos]</ref> Desde 2007, un planta di tratamentu di awa di riool a wòrdu situá banda di e landfill pa e tratamentu di awa di cesspool suministrá pa tankero.<ref>{{Citeer web |url=http://www.witteveenbos.nl/nl/projecten-afvalwater/project/15-rwzis-aruba/pagenr/1 |titel=Aruba |bezochtdatum=2018-07-20 |archiefdatum=2018-07-20 |archiefurl=https://web.archive.org/web/20180720225707/http://www.witteveenbos.nl/nl/projecten-afvalwater/project/15-rwzis-aruba/pagenr/1 |dodeurl=ja }}</ref> == Asuntonan ambiental == Huma di e landfill di Parkietenbos por wòrdu mira for di Wayaca (yüni 2022) Pa añanan, e landfill ku awor ta sobrepobla tabata e kousa di kehonan tokante molèster di huma, huma tóksiko i polushon, ku ta un peliger pa medio ambiente i salú públiko. Na 2002, un grupo di residente lokal a funda e Fundashon Parkietenbos pa hala mas atenshon na e problema di desperdisio a traves di akshonnan.<ref>https://www.thedailyherald.sx/islands/66520-aruba-residents-take-action-against-landfill{{Dode link|datum=februari 2020 |bot=InternetArchiveBot }}</ref> E fundacion aki a tuma accion na comienso di juli 2018 ora cu candela a bolbe cuminsa na landfill. Despues di akshonnan inútil di Stichting Parkietenbos, un residente lokal a disidí di presentá un demanda kontra gobièrnu na 2020.<ref>{{Citeer web|url=https://caribischnetwerk.ntr.nl/2020/08/25/overheid-blijft-doorgaan-met-illegale-afvalpraktijken/|titel=Overheid blijft doorgaan met illegale afvalpraktijken|bezochtdatum=|auteur=Sharina Henriquez|datum=2020-08-25|werk=caribischnetwerk.ntr.nl}}</ref> {{Appendix}} ------------------- {{Databox}} '''Cunucu Arikok''' ta un museo habri den [[Parke Nacional Arikok]], cu ta sirbi como mustra di e manera di biba di antaño. E ta un di e atraccionnan principal di Parke Nacional Arikok. {{Appendix}} Fondo Prins Bernhard lo financia finalisacion di e proyecto ‘Cunucu Arikok’. Esaki ta encera un suma di mas o menos 60 mil florin. Cu Cunucu Arikok e fundacion FANAPA tin como meta pa crea un obheto cu ta duna e bishitantenan un bon impresion di kico naturalesa na Aruba tin pa ofrece. ‘Na e lugá úniko aki nos ta haña vegetashon eksuberante riba un pida tereno kaminda diferente formashon geológiko ta uni den otro, ku ta visibel den kunuku pa medio di diferensianan den tipo di tera i baranka i kaminda un kantidat grandi di parha i bestia di tera tambe ta biba.<ref> Prins Bernardfonds steunt afbouw project Cunucu Arikok. "Amigoe". Curaçao, 14-09-1989, p. 6. Geraadpleegd op Delpher op 25-04-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642757:mpeg21:p006</ref> E sub-proyecto “Cunucu Arikok”, di Stinapa Aruba, lo wordo financia door di Fondo Prins Bernhard, a haya sa di Stinapa. E proyecto aki ta data for di aña 1980 ora cu Departamento di Desaroyo Economico (DECO) den colaboracion cu otro instancianan local a desaroya un proyecto grandi pa crea un parke nacional Arikok-Jamanota na Aruba. Stinapa Aruba tin 785 hectar riba huur di gobierno. Esaki ta Sero di Arikok y e area rond di dje. E sitio ta situá eksaktamente na e frontera di dos formashon di piedra geológiko: e diabase schist-tuff i e tonalite. Hopi impreshonante den e parti abou ta numeroso formashon ku ta konsistí di blòki grandi di tonalita rondoná den kua eroshon a krea e formanan mas straño i imponente. Komo ku e cunucu ta protehá di e bientunan komersial konstante i salu dor di e seru di Arikok, e tin un vegetashon relativamente eksuberante. Tin un kantidat di palu hopi bieu, grandi i kompletamente krese, ku ta un raridat riba e isla. Konenchi, parakeet ta biba einan i hopi bia por mira otro parhanan manera trupial, chuchubis i perdiz. Kaskabel tambe ta presentá, pero bo mester ta un eksperto pa haña un: nan ta lastra bai ora hende yega serka.<ref>Natuurpark met cultuur-historisch monument Bernhard-fonds neemt Cunucu Arikok voor zijn rekening. "Amigoe". Curaçao, 30-11-1985, p. 9. Geraadpleegd op Delpher op 25-04-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643304:mpeg21:p011</ref> {{Stub}} ChatGPT: Cunucu Arikok ta un lugá histórico i kultural importante den Parke Nacional Arikok na Aruba. E palabra "cunucu" ta referí na un plantashon chikí òf un kas di campo, i den e kontektu aki, e ta referí na un plantashon ku a pertenesé na Arie Kok, un agricultor Hulandés. E nòmber di e parke mes, Arikok, ta derivá di su nòmber. ​ Wikipedia – Die freie Enzyklopädie 🏡 Historia i Signifikado Cunucu Arikok a forma parti di e desaroyo di Parke Nacional Arikok. E área a sirbi komo un plantashon chikí, i su kas di torto (kas di adobe) a keda preservá komo un ejemplo di bida rural tradicional Arubano. E kas a rekonstruí usando método tradicional pa mustra e estilo di bida di e tempu ey. ​ wheninaruba.com 🌿 Naturalesa i Kultura E área rondó di Cunucu Arikok ta riku den flora i fauna lokal, inklusí mata di divi-divi, kaktus tropikal, i otro planta medikinal. Tambien, den e área por haña desèño riba piedra di Indjanan nativo, ku ta indiká e presensia di pueblo indígena den e región. ​ 🥾 Rota di Hike E Cunucu Arikok Trail ta un ruta di hike fasil, ideal pa famia i visitante ku ta buska un introdukshon na e parke. E trail ta kuminsá na e sentro di bishita i ta dura mas o ménos 2 ora. Durante e hike, bo por wak e kas rekonstruí, flora lokal, i arte rupestre. ​ wheninaruba.com +2 things-to-do-in-aruba.com +2 boardwalkaruba.com +2 🗺️ Lokal i Atraktividatnan Serka Cunucu Arikok ta lokalisa serka di otro atraktividatnan den e parke, manera Kueba Chiki, un kueba ku desèño riba su muraya, i Dos Playa, un playa doble popular. E ruta ta pasa tambe serka di Sero Arikok, un di e punto mas haltu di Aruba. ​ AllTrails.com [[:Kategoria:Seru na Aruba]] Sinds enkele járen bezit Aruba een national park. Een uitgestrekt terrein in de omgeving van de Arikok en Jamanota tot aan de noordkust toe. Een kleiner deel van dit park is omheind d.m.v. een “slavenmuur”, aangelegd door de Stinapa. Dit park, gelegen in de luwte van de Arikok, is alleszins de moeite waard en bij uitstek geschikt voor een wandeling op een zondagna¬ middag. De ingang bereikt men door op de zándweg naar de Jamanota de Stinapaborden te volgen. Een keurig aangelegd pad maakt de wandeling tot een waar genoegen. Op de steile gedeelten zijn stenen trappen aangelegd met zelfs een leuning. Men bevindt zich werkelijk in een uniek stukje Arubaanse natuur. Enorme rotsblokken, praktisch alle soorten planten die op Aruba in het wild groeien en schitterende vergezichten. Door de beschutte ligging groeien de Watapana’s zoals het hoort: gewoon rechtop. Onder de enorme kruinen zijn banken aangebracht, waarop het koel rusten is. Dát is pas rusten met enkel vogelgeluiden om je heen, alleen het gekrijs van de parkieten zou aangepast moeten worden. Konijntjes schieten heen en weer. Een zijpaadje voert ons naar een overhangende rots, waar zich Aruba’s bekendste indianentekens bevinden. Bezoekers doen er goed aan een fotocamera mee te nemen, vooral de natuurfotograaf zal behoorlijk aan zijn trekken komen. Het wandelpad mondt uit bij een gerestaureerd lemen huisje. Het is geheel in stijl gehouden. Ook de omgeving van dit huisje wil de Stinapa aanpassen aan het leven van vroeger. Cunucu Arikok is een waardevol projekt, zowel voor de lokale bevolking als de toerist, die wat meer wil zien dan alleen het strand en het casino. Bekijk op uw gemak de foto’s en trek er op uit. Kan heel gezond zijn. (skol i Komunidat november 1986) foto’s: Rinus de Graaff ===Stampia di 75 cen=== Cunucu Arikok ta keda na pia di Sero Arikok, na e parti west unda no tin mucho biento. Den pasado nan a practica aki agricultura y cria di bestia, pero no na gran escala. E cunuqueronan tabata biba den cas di torto, esaki ta un cas traha di lodo. E cas di torto cu nos ta mira awendia den Cunucu Arikok a keda construi na 1985, perfectamente imita na e manera tradicional.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2006-11-01/page/n30/mode/1up?q=cunucu+arikok+skol Post Aruba N.V. kier mustra e beyeza di Parke Nacional Arikok], BDA (1 di november 2006)</ref> Pa e spannan di dak nan a uza flambeu (palo di cadushi) y e murayanan ta traha di un mezcla di lodo y yerba. ===Stampia di 100 cen=== Despues di core riba e caminda cu ta pasa door di e parke, nos ta yega na e punto mas halto, esta Miralamar. For di aki bo tin un bista riba lama na ambos banda di e isla. Den cielo tin un warawara (ployborus plancus) ta bula y ta busca un coneu of un cabrito morto. E paisahe ta caracteriza pa duinen aki ta cubri un espacio di mas o menos 2 hectarea. Nan ta consisti di santo blanco di coral cu e biento di Noordoost ta supla riba e isla. Riba e duinen ta crece algun palo di druif y di oleifi cu te hasta den tempo seco ta mustra berde. Ken lo por haya e shoco dilanti di e monton di piedranan? Shoco bo ta hay’e solamente na Aruba. ------------------ == Manchebo Beach == {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais| variante = a | nomber = Manchebo Beach | nomber_oficial = | nomber_nativo = | tipo = Playa | pais = {{ABW}} | alias = | lema = | imagen = | descripcion = | multi-imagen = <!-- Utilisa plantia {{Multiple image}} --> | tipo_division_adm = Region | division_adm = [[Oranjestad West]] | zoom = 14 }} (Van een onzer verslaggevers) WILLEMSTAD. — Bij PB 1965 no 34 is verschenen het landsbesluit, dat het besluit van het Bestuurscollege van Aruba goedkeurt om een perceel grond van ongeveer 16.225 m 2 voor zestig jaar in erfpacht uit te geven aan Machebo Beach Hotel NV te Manchebo.<ref>Erfpacht Manchebo. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 30-03-1965, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 22-04-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462582:mpeg21:p003</ref> -------------- {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais| variante = a | nomber = Cueba Huliba | nomber_oficial = | nomber_nativo = | tipo = Cueba | pais = {{ABW}} | alias = | lema = | imagen = Bat Cave Formations.jpg | descripcion = | multi-imagen = <!-- Utilisa plantia {{Multiple image}} --> | tipo_division_adm = Region | division_adm = [[San Nicolas]] | zoom = 14 }} '''Cueba Huliba'''[1][2] (tambe konosí komo Baranca Sunu ku ta nifiká “Baranka Desnudo”) ta un cueba Guadirikiri of Cueba di Guadirikiri ta un espacio natural bou di tera na Aruba, den Parke Nacional Arikok na mas of menos 1,4 km di Fontein. es.wiki:'''Cueba Huliba'''[1][2] (tambe konosí komo Baranca Sunu ku ta nifiká “Baranka Desnudo”) ta un cueba riba e isla Karibense di Aruba,[3][4] apodá e “tùnel di amor”[5] pa su entrada den forma di kurason. E entrada ta via un trapi skerpi i smal ku ta hinka den e kueba. E tin sinku entrada. Na algun lugá, bo mester bùig pa wak e formashonnan. Flashlights ta nesesario pa eksplorá e koredó di 300 pia (91 m) largu, ya ku ta totalmente skur paden di e kueba. E kueba ta yená ku formashonnan di stalagmita i stalaktita den e piedranan di kalki. Dos espesie di bat ku ta biba den e kueba aki ta e Leptonycteris curasoae i e Macroglossus sobrinus. Ta interesante pa nota cu vleermuis, despues di drumi den cueba durante dia, ta bula sali den horda en busca di cuminda. E salida for di e tùnel ta dor di un seri di trapi ku ta grabá den e baranka i ta basta riesgoso. Den un di e kambernan, e Birgen Maria a wòrdu grabá den un formashon di baranka natural. Leyenda ta menshoná historianan tokante piratanan ku lo a biba den e kueba pa skonde nan tesoronan, ounke no tin evidensia pa konfirmá esaki. {{Appendix}} [[:Kategoria:Aruba]] ----------------- {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais | variante = a | nomber = Cueba di Fontein | nomber_oficial = | nomber_nativo = | tipo = Cueba | pais = {{ABW}} | alias = | lema = | imagen = | descripcion = | multi-imagen = <!-- Utilisa plantia {{Multiple image}} --> | tipo_division_adm = Region | division_adm = [[San Nicolas]] | zoom = 14 }} E '''Cueba di Fontein''' ta un cueba situa na costa nort-oost di [[Aruba]], den e [[Parke Nacional Arikok]]. ** Fontein Cave: Longer than the Quadirikiri Cave, the Fontein Cave contains pathways that stretch to the limestone walls further down. Here is also where prehistoric drawings can be seen. Though this cave does not have its own legend, this was speculated to have been occupied—or at least used by prehistoric Arawak settlers on the island for rituals and other spiritual ceremonies.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20240403.pdf Visit the island’s popular cave sites!], Aruba Today (3 di april 2024)</ref> This popular cave is located along the northeast coast in National Park Arikok near Boca Prins. The Fontein Cave is well known for its native Arawak Indian rock paintings which can still be found on the walls and ceilings. The brownish-red paintings were left by Caquetios and graffiti imprinted by European settlers. {{Appendix}} [[:Category:Aruba]] es.wiki:'''Cueba di Fontein''' Cave[1][2] ta un cueba chikito cerka di Boca Prins na e parti nort di e isla di Aruba.[3][4][5] E ta bon konosí pa su dibuhonan di muraya nativo Arawak, ku a wòrdu grabá pa Nativonan Merikano dekorativamente riba e murayanan di piedra i parti di e plafond mas plat di e kueba ku kombinashonnan di koló kòrá òf maron-kòrá-maron òf lila; Esaki ta duna pista tokante e historia di e amerindionan. E kueba ta aksesibel for di un “baranka di terasa di piedra di kalki di koral” i tin un largura di 3 meter (9.8 pia) i un haltura di 2 meter (6 pia 7 inch). E sala di entrada, ku ta habrí pa bishitantenan, ta 4 meter (13 pia) haltu i ta ekstendé te na un profundidat di 50 meter (160 pia). Komo ku e ta un formashon geológiko di piedra di kalki, i debí na filtrashon di awa, formashonnan di stalagmita i stalaktita di koló, tamaño i forma hopi straño a wòrdu produsí. Murciélago ta traha nèshi den kavidatnan di kueba den nan búskeda nokturno pa rekohé kuminda, ku ta konsistí di nèktar i pólen. Tin registronan ku e indjannan Araucano a usa e kueba aki pa hasi nan ritualnan i seremonianan tribal. --------------------- '''Blackstone Beach''' ta un playa na costa nort den region di .., den PArke Nacional Arikok. (Oranjestad)—Nomber for di su mas karakterístika rekonosibel, e Piedra Pretu Playa casi ta representa lo contrario di e beachnan tipico di Aruba. Pa un, e tin santu pretu i ta cubri cu piedranan liso preto. Na di dos lugá, e ta keda na e parti nort di e isla, leu for di e blanku playanan di santu di den e region sùit. Pues, si bo ta sinti bo kla pa algu diferente—òf si ta dia kontrali, bishitá e Playa di Blackstone.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20250305.pdf Blackstone Beach], Aruba Today 95 di maart 2025)</ref> Blackstone Beach ta mustra e mas banda natural di Aruba: e piedranan cu tapa e playanan i e forma di dje a wòrdu trahá pa mil añanan via erupshonnan volkániko, koral moveshonnan di ref i aktividat di ola di e parti nort rural di e isla. Situá mas ost di e Brug Natural i Playa di Andicuri, e Blackstone Beach ta relativamente fásil pa haña akseso. Unabes bo pasa e Formashon di Baranka Ayo, tuma e Kaminda di Andicuri ku ta hiba na Andicuri Laman. Einan, bo por stashoná bo outo i hasi un kaminata di 1km pa Blackstone Beach. E playa aki ta forma parti di e Arikok Parke Nashonal i pues ta un sitio ku ta wòrdu konserbá. Esaki ta e motibu pakiko e ta tambe relativamente intakto pa komersial influensianan. Apesar di a wòrdu yamá un playa, tene kuenta ku e no ta konsehá pa landa den awa, manera e koriente ta hopi fuerte i por desviá bo fásilmente mas leu den oséano salbahe. Pero, ainda bo por disfrutá di un espektakular bista di e piedranan i e parti nort oséano ku ta ekstendé dilanti di e playa i saka un potrèt ku bo amigunan òf famia (Oranjestad)—Named after its most recognizable feature, the Blackstone Beach almost represents the opposite of the typical Aruban beaches. For one, it has black sand and is covered in black smooth stones. Secondly, it lies on the northern side of the island, away from the white sandy beaches of in the southern region. So, if you feel up for something different—or if it’s opposite day, visit the Blackstone Beach. Blackstone Beach shows the more natural side of Aruba: the stones that cover the beaches and the shape of it has been crafted for thousand years via volcanic eruptions, coral reef movements and wave activity of the rural northern part of the island. Located further east to the Natural Bridge and Andicuri Beach, the Blackstone Beach is relatively easy to access. Once you get passed the Ayo Rock Formation, take the Andicuri road leading up to Andicuri Beach. There, you can park your car and take a 1km hike towards Blackstone Beach. This beach forms part of the Arikok National Park and is therefore a site that is preserved. This is why it is also relatively untouched by commercial influences. Despite being called a beach, do note that it is not advised to swim in the water, as the current is very strong and can easily stray you further in the wild ocean. However, you can still enjoy a spectacular view of the stones and the northern ocean that stretches out in front of the beach and take a picture with your friends or family --------------- {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais | variante= a | tipo = Playa | nomber = Boca Prins | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} | border = infobox | perrow = 1/2 | caption_align = center | image1 = | caption1 = | image2 = Plantage in Boca Prins op Aruba, Bestanddeelnr 252-7977.jpg | caption2 = Plantashi Boca Prins na 1947 | image3 = | caption3 = }} | tipo_division_adm = Region | division_adm = [[Santa Cruz]] | tipo_subdivision_adm = Zona | subdivision_adm = [[Parke Nacional Arikok]] | tipo_subdivision_adm2 = | subdivision_adm2 = | descripcion = | pais = {{ABW}} | zoom = 13 }} '''Boca Prins''' ta un boca na e costa nort-oost di Aruba, situa den [[Parke Nacional Arikok]]. Kontenido Deskripshon Situá den Parke Nashonal Arikok, e bahia di santu ta un destinashon turístiko popular. E playa di santu blanku sin vigilansia ku duinen ta solamente 55 meter largu i no ta ofresé ningun otro fasilidat. Landamentu por ta peligroso debí na e koriente fuerte i konstante i ta rekomendabel solamente pa landadónan eksperensia, si ta. E bahia ta wòrdu bishitá de bes en kuando pa surfistanan, pero no ta wòrdu konsiderá un di e lugánan di buseo sobresaliente di e isla. [ 1 ] Un kaminda di santu ku baranka di piedra di kalki ta hiba na e bahia via un trapi di palu. E piedranan di Boca Prins ta e habitat di Cnemidophorus arubensis , un lagadishi di karakol ku ta wòrdu hañá solamente na Aruba. Banda di Boca Prins tin un di e plantacionnan di cunucu mas bieu na Aruba, cu a wordo cultiva pa colonialnan Hulandes den siglo 16. E nòmber di e bahia ta derivá for di e plantashon di Prins di ántes den serkania. https://de.wikipedia.org/wiki/Boca_Prins E entrada aki, unda e [[rooi]] di e mesun nomber ta basha den lama, probablemente ta haya su nomber for di Paulus Printz, kende a wordo manda pa e colonia di Curacao door di WIC pa descubri mineralnan. Despues di no a haya oro ni na Curacao ni na Bonaire, el a yega Aruba dia 14 di juni 1725 y a establece banda di e costa noordoost di e isla.<ref>Vivienno Frank. 2019. ''Aruba en een keuze uit haar toponiemen.'' ISBN:978-0-359-65900-5, pag. 74-75</ref> '''Boca Prins''' ta un [[bahia]] na e costa nort-oost di [[Aruba]], situa den [[Parke Nacional Arikok]]. Deskripshon Situá den Parke Nashonal Arikok, e bahia di santu ta un destinashon turístiko popular. E playa di santu blanku sin vigilansia ku duinen ta solamente 55 meter largu i no ta ofresé ningun otro fasilidat. Landamentu por ta peligroso debí na e koriente fuerte i konstante i ta rekomendabel solamente pa landadónan eksperensia, si ta. E bahia ta wòrdu bishitá de bes en kuando pa surfistanan, pero no ta wòrdu konsiderá un di e lugánan di buseo sobresaliente di e isla. [ 1 ] Un kaminda di santu ku baranka di piedra di kalki ta hiba na e bahia via un trapi di palu. E piedranan di Boca Prins ta e habitat di Cnemidophorus arubensis , un lagadishi di karakol ku ta wòrdu hañá solamente na Aruba. Banda di Boca Prins tin un di e plantacionnan di cunucu mas bieu na Aruba, cu a wordo cultiva pa colonialnan Hulandes den siglo 16. E nòmber di e bahia ta derivá for di e plantashon di Prins di ántes den serkania. https://de.wikipedia.org/wiki/Boca_Prins == Mira tambe == * [[Playanan di Aruba]] {{Commonscat}} {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=de|oldid =205170166|titulo=Dos Playa}} {{References}} ;Lista di fuente *[http://nl.aruba.com/activiteiten/dos-playa Dos Playa] riba nl.aruba.com *[https://www.surfline.com/surf-report/dos-playas/5842041f4e65fad6a7708e27 Dos Playa Surf] riba surfline.com }} [[:Category:Luga na Aruba]] ---------------------------- {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais | variante = a | nomber = Cueba di Huliba | nomber_oficial = | nomber_nativo = | tipo = Cueba | pais = {{ABW}} | alias = Tunnel of Love | lema = | imagen = | descripcion = | multi-imagen = <!-- Utilisa plantia {{Multiple image}} --> | tipo_division_adm = Region | division_adm = [[San Nicolas]] | zoom = 14 }} **The Huliba Cave/ Tunnel of Love The Huliba Cave, formerly known as the Tunnel of Love, was once open to the public, and was the biggest and most accessible of all three caves. This cave had five chambers, including one that is heartshaped. This cave had narrow stairs that led to long pathways deep into the cave, with a staircase leading to the exit on the other side. In one of the chambers, there used to be the carving of the Virgin Mary, put there for the protection of the cave. However, the Huliba Cave has been permanently closed for a few years now, as a way to preserve the bat population that lives in the cave. These Long Tongue Fruit Bats and Insect Eater Bats are very important to the ecosystem of the island. Though this cave is no longer accessible to the public, it surely is interesting to learn more about the history of these caves and the Awarak tribes that resided or utilized them.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20240403.pdf Visit the island’s popular cave sites!], Aruba Today (3 di april 2024)</ref> Do note that these caves are very dark, humid, hot, and are inhabited by bats. Do wear comfortable clothing and shoes, as the pathways in these caves may be rough and bumpy, and don’t forget to bring a lashlight! {{Appendix}} [[:Category:Aruba]] ---------------------------- {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais | tipo= Bario | name = Eagle | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} | border = infobox | perrow = 2/2 | caption_align = center | image1 = | caption1 = | image2 = | caption2 = }} == Eagle (Aruba) == '''Eagle''' ta un bario di [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad, capital di Aruba. == Historia == Den comienso di añanan 20, Aruba a conoce dos refineria. Na aña 1924 a establece Lago Oil & Transport Ltd y despues na aña 1927 De [[Arend Petroleum Maatschappij]]. Dos refineria cu tabatin un rol masha importante den [[Di Dos Guera Mundial|Segundo Guera Mundial]], ya cu nan tabata suministra petroleo na e aliadonan. Ta di e refineria ‘Arend’ e vecindario aki a haya su nomber ‘Eagle’ y tambe nos ‘Eagle Beach’. Minister Maduro a comparti un tiki historia: “E refineria Eagle aki a duna trabou na mas cu shete mil trahado di 58 diferente pais. Den e area aki, e refineria a traha e fabrica pa refina e petroleo, un laboratorio y un brandweerkazerne. Tambe nan a construi nan sede ‘hoofdkantoor’ cu ta exactamente e edificio caminda nos ta para actualmente”. E mandatario tambe a trece dilanti cu e refineria a construi casnan special pa e personal di refineria, algun cas den e bario, e Eagle tennis club y e hospital cu tey ainda.<ref>[https://awemainta.com/wp-content/uploads/2024/02/AM240221.pdf Minister Maduro di Cultura a haci e desvelo di e ‘Ruta Historico di Eagle’], Awemainta (21 di februari 2024) </ref> E ‘Ruta Historico di Eagle’ ta un ruta pa cera conoci cu e historia di e bario di Eagle, e refineria di Eagle y Aruba su rol importante pa aliadonan den Segunda Guera Mundial. E storia di e refineria di Eagle, un tempo simbolo di e poder industrial di Aruba hunto cu Lago na San Nicolas, ta conta nos e desaroyo di Aruba den tempo for di su comienso na 1924 te na e desmantelamiento den añanan cincuenta y sesenta caminda cu a traha espacio pa turismo cual te cu awe en dia ta e pilar economico mas importante di Aruba. E proyecto di ‘Eagle History Tour’ lo crea un conexion entre e historia, herencia cultural industrial di Aruba y nos turismo, creando un atractivo nobo pa nos bishitantenan pero tambe lo educa localnan y principalmente e generacionnan mas jong tocante Aruba su historia industrial y e rol importante di e refineria di Eagle den e di Dos Guera Mundial asina e mandatario a trece den su discurso. Ademas den un futuro cercano lo pone borchinan na cinco diferente sitio cu QR code cu ta contene informacion importante di historia di e sitio den cuatro diferente idioma, mas obhetonan di arte y programanan educativo. Aruba tabatin un rol importante den Segundo Guera Mundial cu e dos refinerianan aki cu Alemania tabatin wowo riba Aruba y nan a manda un submarino pa bin destrui e dos refinerianan aki pa stroba e aliadonan haya nan combustibel. Asina e submarino a tira riba e tankero Arkansas y a mata varios hende entre otro Bonerianonan. Tambe e submarino a manda torpedo pa destrui e dos refinerianan cu danki na nos Señor Dios esakinan a faya nan proposito. {{Appendix}} -------------------------------------- {{Infobox luga den pais | tipo= Bahia y haf | name = Plantashi Prins | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} | border = infobox | perrow = 2/2 | caption_align = center | image1 = Zeilschip bij de Yachtclub van Aruba. Op de achtergrond de Lago-olieraffinaderij, Bestanddeelnr 252-3982.jpg | caption1 = Barco di bela cu refineria den fondo | image2 = De haven van de Lago-olieraffinaderij in San Nicolas op Aruba, Bestanddeelnr 252-8041.jpg | caption2 = }} {{Databox}} '''Plantashi Prins''' ([[Hulandes]]: Plantage Prins), originalmente un plantacion di coco na Aruba, [1] [2] a mira su cas reconstrui den añanan 1950. E decadensia di palma, atribuí na malesa, a kondusí na e stòp di produkshon di kunuku. 3] Na 1911, e mapa di Werbata-Jonckheer a identifiká Prins Plantation komo un di e 23 plantashonnan mayoritariamente chikitu karakterisá pa agrikultura kombiná, palu di koko i kas. Ademas, un plantashon mas grandi tabata situá paden, nort di Oranjestad na San Barbola, lugá di nasementu di Virginia Demetricia. E township Savaneta en realidad a surgi for di un plantacion gubernamental cu despues a transforma den un pueblito chikito. 4] == Etimologia == E plantacion ta derivá su nòmber for di un ingeniero di mina suédo Paulus Printz, ku a biba den e área durante di dies-ocho siglo, mientras tabata buska oro den nòmber di e administradornan di e kamber di Amstedam di e kompania Hulandes di West India. Segun e mapa di Van Raders di 1825, e ruina di su kas (No. 37) tabata situá riba e muraya na nortwest di e plantashon, pero for di e tempu ei e ruina a disparsé. E tapa di e seru, ku ta eksponé na bientu, tabata mas faborabel pa biba ku e arroyo ku tabata protehá pa bientu. [5] [6] Printz a traha na Aruba for di 14 di yüni 1725, te ku 3 di yüni 1727, ora ku el a risibí un òrdu di Amsterdam pa stòp e trabou. [ 7] == Panorama general == E kas original di plantacion den e arroyo no ta pará mas, i e struktura ku a sigui, un kas di pais konstruí den añanan 1930, ta awor den un estado di ruin. 6] Situá 2.5 kilometer for di e sentro di bishitante i aproksimadamente 600 meter for di e plantahe Fontein den Parke Nashonal Arikok, un kaminda ta hiba na e plantahe Prins históriko, ku anteriormente tabata di propiedat di Sr. Mokki Arends,[8] i dos arroyos bisiña, Rooi Prins i Rooi Dwars. E arroyos aki un tempu tabata nutrí palu di koko i palu di fruta. Mientras cu e coconutnan a desaparece, y solamente algun mata di fruta a keda, e vegetacion nativo ta prospera mas densamente cu riba e colinan circundante. 1] Te ku 2023, apesar di plannan inisial, e renobashon i transformashon di e ruinanan di e plantashon Prins den e Prins Center, ku ta presentá proyektonan di demonstrashon riba aktividat agrikultoral di plantashon tempran, no a tuma lugá ainda. E integrashon di e Prins Center den e diseño nobo di Parke Nashonal Arikok ta keda pendiente. Ta konsehábel pa konsiderá pa destahá e importansia históriko di Prins Center su nòmber den e sentro mes. 9] {{Appendix}} ------------------------ {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =59895500|titulo=Pos Chikito}} {{References}} }} == Mira tambe == * [[Lista di luga na Korsou]] {{Commonscat}} {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =62603301|titulo=Suffisant (Curaçao)}} {{References}} }} ---------- {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais | variante = a | nomber = Bushiribana | nomber_oficial = | nomber_nativo = | tipo = Bario | pais = {{ABW}} | alias = | lema = | imagen = Gouddelving bij Bushiribana op Aruba, Bestanddeelnr 252-7961.jpg | descripcion = Mina di oro na Bushiribana na Aruba (1947). Na 1946, despues di 30 aña, a cuminsa e mina di oro atrobe pero esaki no a resulta lucrativo. | multi-imagen = <!-- Utilisa plantia {{Multiple image}} --> | tipo_division_adm = Region | division_adm = [[Paradera]] | zoom = 14 }} '''Bushiribana''' ta un luga den region di [[Paradera]] na kosta nort di [[Aruba]].[1] E ta mihó konosí pa e ruinanan di stempel di oro. == Geologia == Na final di e periodo di Kretáseo, kambionan geológiko signifikante a tuma lugá riba Tera. Piedranan fluido nobo, conoci como e batholith di Aruba, a pusha ariba door di scheurnan den e volcan antiguo, e Formacion di Lava di Aruba. E piedranan aki a forma koredónan i a solidifiká. Un di e tiponan di piedra cu a sali for di esaki ta gabbro. Gabbro tin un koló di antrasit i ta mustra mineralnan briante ora inspekshoná mas di aserka. E ta wòrdu hañá den e área di Matividiri. E tipo di piedra aki a wòrdu usá den konstrukshon di e planta di stèmpel di oro di Bushiribana.[2] Rush di oro Oro laba abou ta konosí komo oro aluvial. E ta laba den forma di stòf di oro, pida di oro, grano di oro i tin bia pida di oro. Despues di e rush di oro Arubano di 1824 pa 1829, den cual a haya oro aluvial, e cantidad eventualmente a baha y e depositonan di oro no a duna mas. Den transkurso di siglo, kompanianan di oro a kuminsá buska e fuente di e oro aki, e venanan di kuarso. Tin bia e adernan aki a surgi i despues a disparsé bou di tera atrobe.[3] Stempel di Oro Durante e periodo di 1872 pa 1915, ora ku oro tabata wòrdu mina riba e isla, dos molina di oro tabata operá.[3] Esakinan tabata e planta di stèmpel di oro di Bushiribana i e planta di smelt di oro di Balashi.[4] Na 1872, Aruba Island Gold Mining Company a construi un smelter y stempel mill di oro na Bushiribana, den curason di e area di mineria di oro cuarzo. Tambe e compania a construi e prome pier den haf di Aruba, yama Waaf di Compania riba Forti Abou, y a traha un caminda di dies kilometer pa transporta e mashinnan. E industria di stèmpel di oro tabata inkluí mashinnan di vapor, mulina di stèmpel, reservorionan di awa dushi i fòrnunan. E fábrika a hasi pèrdida pa binti aña. E oro a wòrdu saka dor di kombin’é ku merkurio, perdiendo mas o ménos mitar di e oro. For di 1897, e montonnan di shushi di Bushiribana a wòrdu retrabá usando e proseso di sianuro ku a wòrdu inventá resientemente, i ta e ora ei so e minamentu di oro a bira algu probechoso. Na 1899 un molina di stèmpel na Balashi a tuma over e trabou.[3] E oro prinsipalmente tabata bini di un di e dos shen venanan di kuarso ku ta karga oro ku a bini na superfisie for di e profundidatnan di Aruba kantu di kosta nort.[3] ---------- == Sero Colorado == On your way to Baby or Roger’s Beach, you’ll pass by the famous Red Anchor at what was once the entrance to the Colony residential community and be greeted with red soiled hills by the coast. This is Sero Colorado. Named after the 30-meter, deep red, limestone hill, Adriaan Laclé “Sero Colorado” translates to “Colored Hill”. Sero Colorado has deep historical ties with the once-thriving phosphate industry in the area. Matter of fact, there are still under- ground shafts and passages deep in Sero Colorado from the time of phosphate mining. In 1958, the re- finery at the time, Lago, adopted this name for the residential section of its employees.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20241118.pdf Place names in San Nicolas and their origins], Aruba Today (18 di november 2024)</ref> -------- {{Infobox luga den pais | tipo= Isla di rif | variante = a | name = Renaissance Island | alias = Sonesta Island | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} | border = infobox | perrow = 2/2 | caption_align = center | image1 = | caption1 = | image2 = | caption2 = | pais = {{ABW}} | region = [[Santa Cruz]]? }} '''Renaissance Island''' (antes Sonesta Island [1]) ta un isla di rif privá dilanti costa di Aruba na haltura di e pista di aterisahe di [[Aeropuerto Internacional Reina Beatrix]]. Bista general E isla di ref di koral di 16 hektar a wòrdu kumprá pa Sonesta Hotels, i a habri na 1989 komo Isla di Sonesta.[2] Na 1991, Sonesta a wòrdu atkerí pa Ramada Renaissance Hotels, i e isla a wòrdu renobá komo Renaissance Island.[3] E ta un isla priva cu por wordo bishita solamente den dia. E isla di ref alargá ta ofresé playanan blanku, mondinan di mangel i un variedat grandi di parhanan.[1] Tin dos playa: Iguana Beach ta pa famianan, i Flamingo Beach ta pa adulto. Iguana Beach ta haña su nòmber for di e iguanan ku ta biba riba e playa. Flamingo Beach ta e unico luga na Aruba cu tin flamingo cu a wordo introduci. Tur dos espesie di animal tin bia ta bishitá e otro playa tambe.[4][5] Entre 7:00 AM y 7:00 PM un boto ta sali for di e hotel Renaissance Aruba pa e isla di rif. Huespetnan ku no ta di hotèl por biaha pa un pago.[6] Dos avion chikí, un Beechcraft Model 18 i un Convair 400, a wòrdu hundi na kosta pa krea un lugá di buseo. Ta posibel pa pasa anochi den un cabana (hut chikitu) riba e isla.[5] -- == Historia == nl.wiki:E isla di 16 hectar riba rif di Bucuti a ser cumpra pa Sonesta Hotels, y a habri na 1989 como isla Sonesta.<ref>Amigoe, [https://www.delpher.nl/nl/kranten/view?query=sonesta+island&coll=ddd&sortfield=date&page=1&facets%5Bspatial%5D%5B%5D=Nederlandse+Antillen&identifier=ddd:010642557:mpeg21:a0071&resultsidentifier=ddd:010642557:mpeg21:a0071&rowid=2 Sonesta hotel en Sonesta Island: uniek hotelproject], 14 februari 1989</ref> Na 1991, Ramada Renaissance Hotels a kumpra Sonesta, i e nòmber di e isla a kambia pa Renaissance Island.[ 3] Ta un isla privá cu por wordo bishita solamente den dia. E isla di rif ta un isla largu ku ta ofresé playa blanco, palo di mangrove i un variedat grandi di parhanan. 1] Renaissance-eiland (voorheen Sonesta eiland),[1] is een 16 ha groot koraalrifeiland, officieel bekend als het Bucutirif [2][3] voor de kust bij Oranjestad, Aruba. en grenst aan de Rifeilanden van Oranjestad. Het eiland is particulier bezit en heeft de enige privé-stranden op Aruba.[4] Er zijn twee stranden: Iguana Beach en Flamingo Beach. Een Beechcraft 18 en een Convair 400 zijn allebei bewust ongeveer 50 meter (46 m) uit de kust gezonken om een duikplaats te creëren.[5] Flamingo's zijn te zien op het eiland.[6] Ze zijn echter niet inheems op Aruba.[7] de.wiki:Renaissance Island is een ongeveer 48 hectare groot, particulier gebruikt, smal en ongeveer 3,8 kilometer lang eiland voor de kust van het hoofdeiland Aruba . de.wiki:Renaissance Island ta un isla privá di mas o ménos 48 ektar di largura, estrecho i di mas o ménos 3,8 kilometer largu, na kosta di e isla prinsipal Aruba. {{Appendix}} Renaissance Island (anteriormente Sonesta Island),<ref>{{citeer web|titel=Sonesta Island | url = https://www.tripadvisor.com/ShowTopic-g147247-i144-k845765-Sonesta_Island-Aruba.html | accessdate = 2020-03-04}}</ref> ta un isla di 16 hectare di coral, ofisialmente konosí komo Bucutirif<ref>{{cite web | title =Harbour Map and Navigational Chart. From Netherlands Government chart, 1977 | url = https://www.arubaports.com/main/oranjestad/ |bezochtdatum=15 november 2020}}</ref><ref>{{citeer web | titel=Navigation Waypoints referencing to “Bucuti Island” | url=https://www.aruba-cruisingguide.com/navigation/ |bezochtdatum=15 november 2020}}</ref> for di Oranjestad, Aruba, i ta limita ku e Rifeilanden di Oranjestad. E isla ta privá i tin e úniko playa privá na Aruba.<ref>{{cite web | title =Renaissance Aruba Resort & Casino | url =http://www.fodors.com/world/caribbean/aruba/review-40803.html | accessdate = 2014-08-20}}</ref> Tin dos playa: Iguana Beach i Flamingo Beach. Un Beechcraft 18 i un Convair 400 tur dos a keda sink deliberadamente mas o ménos 50 meter (46 m) for di costa pa crea un lugá di buceo.<ref>{{cite book | last =Huber | first =Joyce | title =Best Dives of Aruba, Bonaire & Curaçao | publisher = Hunter Publishing, Inc | date =2011 | isbn = 9781588437495 }}</ref> Flamingo ta ser mira riba e isla.<ref>{{cite web| last =Suri | first =Charu | title =Where to see Flamingos in Aruba | url =http://www.afar.com/highlights/where-to-see-flamingos-in-aruba | accessdate =2014-08-20}}</ref> Sinembargo, nan no ta nativo di Aruba.<ref>{{cite web|url=https://journalistontherun.com/2017/07/01/everything-you-need-to-know-about-flamingo-island-aruba/|title=Everything You Need To Know About Flamingo Beach Aruba|date=1 July 2017|publisher=}}</ref> == Lokashon y uzo == E isla ta situá mesora banda di e ruta di aterisahe RWY 11 na aeropuerto internashonal Reina Beatrix na sur di e islanan di Oranjestad. E ta comprá dor di e doñonan di un hotel di sinku strea. Riba e dos bahia di awa den forma di un U riba e isla a konstruí un restorant, barnan di playa, un sentro di spa, un kancha di voleibol i fasilidatnan pa deporte di awa i baño. E hóbennan di e hotèl ta wòrdu transportá ku e ferry di e hotèl mes. E awa di awa di e hotel ta ser transportá pa barku pa e WEB kanaal purifikashon na e isla prinsipal pa deskontaminashon. {{Appendix}} * Eduardo en Gerardo de Veer van Meta Corporation, de ontwikkelaars van het Sonesta Hotelproject (de bouw van een 320-kamer hotel in het hart van Oranjestad - Coral Reef Hotel) presenteerden de plannen in 1986 en op 30 oktober 1987 de eerste steen gelegd. * Sonesta island gelegen op het rif tegenover de [[internationale luchthaven Koningin Beatrix]]. * Vanaf de open lobby heeft men niet alleen zicht op dezee, maarook ophetkanaal, van waaruit de gasten met de boot naar het Sonesta Island kunnen vertrekken. Een traject dat slechts tien minuten duurt. Vier boten van 26 voet lang en met een capaciteit voor 29 personen elk, zullen beschikaar zijn voor het transport van de gasten van het hotel, via het kanaal, naar Sonesta Island. Op dit rifeiland, waarop tot een jaar geleden alleen maar mangroveplanten te zien waren, zijn in de afgelopen maanden twee prachtige stranden met hagelwit zand aangelegd. Momenteel worden een restaurant en bar gebouwd, waarna de whirlpools en faciliteiten voor watersporten zullen volgen.<ref>{{citeer nieuws|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642557:mpeg21:pdf|titel=Sonesta hotel en Sonesta island: uniek hotelproject|werk=[[Amigoe]]|datum=14 februari 1989|bezochtdatum= }}</ref> en.wiki:see Oranjestad, Aruba The touristically named Renaissance Island (formerly Sonesta Island)<ref>{{cite web | title =Sonesta Island | url = https://www.tripadvisor.com/ShowTopic-g147247-i144-k845765-Sonesta_Island-Aruba.html | accessdate = 2020-03-04}}</ref> is a 40 acres [[cay]] (or barrier reef) island, officially known as the Bucuti Rif<ref>{{cite web | title =Harbour Map and Navigational Chart. From Netherlands Government chart, 1977 | url = https://www.arubaports.com/main/oranjestad/ | accessdate = 2020-03-04}}</ref><ref>{{cite web | title =Navigation Waypoints referencing to “Bucuti Island” | url = https://www.aruba-cruisingguide.com/navigation/ | accessdate = 2020-03-04}}</ref> and it is off the coast near Oranjestad. It is privately owned and has the only private beaches on Aruba.<ref>{{cite web | title =Renaissance Aruba Resort & Casino | url =http://www.fodors.com/world/caribbean/aruba/review-40803.html | accessdate = 2014-08-20}}</ref> There are two beaches: Iguana Beach and Flamingo Beach. A [[Beechcraft Model 18|Beechcraft 18]] and a [[Convair]] 400 were both deliberately sunk about 50 yards offshore to create a diving site.<ref>{{cite book | last =Huber | first =Joyce | title =Best Dives of Aruba, Bonaire & Curaçao | publisher = Hunter Publishing, Inc | date =2011 | isbn = 9781588437495 }}</ref> [[Flamingo]]es can be seen on the island.<ref>{{cite web| last =Suri | first =Charu | title =Where to see Flamingos in Aruba | url =http://www.afar.com/highlights/where-to-see-flamingos-in-aruba | accessdate =2014-08-20}}</ref> However, they are not native to Aruba.<ref>{{cite web|url=https://journalistontherun.com/2017/07/01/everything-you-need-to-know-about-flamingo-island-aruba/|title=Everything You Need To Know About Flamingo Beach Aruba|date=1 July 2017|publisher=}}</ref> Awemainta 30 december 2020|Isla Priva: Di complemento pa atraccion principal|E creacion di un beach priva riba e rifnan dilanti di aeropuerto tabata otro reto grandi pa MetaCorp. E responsabilidad di esaki a cay grandamente riba e schoudernan di Rudolph Richardson na cabes di ATCO. Delft Hydraulic Engineering di Hulanda meticulosamente a diseña e isla artificial. A pone shen y shen di meternan cubico di santo blanco den bargenan cu despues a basha riba e awanan poco hunto di e rif pa crea un plataforma for di unda e backhoe y otro ekipo necesario pa traha e isla, por a para firme riba dje. E isla a habri pareu cu e hotel na 1991. Na 1999, Horcan Lenny, considera como e di dos mas fuerte pa pasa den November, a dal Aruba duro y Sonesta Island a keda den hopi mal estado. Mester a trah’e full di nobo. Despues di un candela chikito un par di aña atras, Renaissance Island ta un di e atractivonan turistico mas grandi di e isla. Conoci mundialmente como e luga pa comparti di un dia di solo y lama hunto cu flamingonan cu ta cana casualmente band’i bo. Fuera di e parhanan aki, e isla tambe ta un santuario pa hopi yuwana. {{Appendix}} --------------------- {{Infobox luga den pais | tipo= Playa | name = Hadicurari | alias = Fisherman's Hut | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} | border = infobox | perrow = 2/2 | caption_align = center | image1 = | caption1 = | image2 = | caption2 = }} | pais = {{ABW}} | region = [[Noord]] | zona = [[Palm Beach]] | zoom = 14 }} '''Hadicurari''' (''Fisherman's Hut'') ta un luga na costa west di Aruba, den e zona di [[Palm Beach]] na haltura di e hotelnan Holiday Inn y Marriott Vacation Club. Aki ta situa un waf di piscado y un parti ta wordo uza como zona pa [[windsurf]]. Hadicurari ta conoci como un sitio pa pisca unda tabatin ranchonan di piscado y un pier chikito. Den ananan 1950 tabata captura aki hopi calco. De vissershaven heeft een steiger met 92 aanlegplaatsen die in de jaren 90 van de vorige eeuw is aangelegd. Hier werd in de jaren 1950 veel calco (''strombus gigas'') gevist. Door de roofbouw is de calco in deze buurt zeer zeldzaam geworden en wordt nu beschermd.<ref>Vivienno Frank. 2019. ''Aruba en een keuze uit haar toponiemen'' pag. 111, ISBN:978-0-359-65900-5</ref> Aki tabata establece Centro di pesca Hadicurari, cu tabata organisa torneonan di pisca pa e piscadonan local.<ref>Vistoernooi Centro Hadicurari. "Amigoe". Curaçao, 09-07-1994, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 15-09-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644198:mpeg21:p005</ref> Awendia e ta fungi como restaurant.? * E pier chikito a wordo reemplasa den ananan 19 90 pa un pier grandi cu 92 luga pa boto * Den e periodo aki a lanta e Centro di pesca Hadicurari y na 2003 a funda Fundacion Centro di Pesca Hadicurari. Fundado tabata Colin Christiaans. * Anualmente ta celebra Dia di Piscado cu ta riba 29 di juni cu iun torneo di pesca. * Den e edificio di Centro di Pisca hadicurari tin un restaurant establece. Centro di Pesca Hadicurari ta percura pa brinda e piscadonan tur ayudo. Considerando cu e centro aki ta practicamente hinca entre e hotelnan grandi y luhoso; Centro di pesca Hadicurari tin cu “negosha” un tiki riba e tradicion di piscado den e centro aki. NOTES In tegenwoordigheid van de ministers Elio Nicolaas, ing. Roland Laclé en minister ing. Eddy Briesen, legde minister Charro Kelly vrijdagmiddag de eerste steen voor de vissershaven bij Hadicurari, ten noorden van het Holiday Inn Hotel. De 92 aanlegplaatsen voor de vissersboten vergt een investering van 1,4 miljoen florin. De bouw geschiedt door Camar nv.Eerste steen vissershaven. "Amigoe". Curaçao, 23-11-1992, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 14-09-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643702:mpeg21:p005 {{Appendix}} [[Category:Luga na Aruba]] --------------- {{Infobox luga den pais | tipo= Isla di rif | variante = a | name = De Palm Island | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} | border = infobox | perrow = 2/2 | caption_align = center | image1 = Sign De Palm Island.jpeg | caption1 = | image2 = | caption2 = | pais = {{ABW}} | region = [[Santa Cruz]]? }} [[File:Sign De Palm Island.jpeg|thumb|Borchi pa yega De Palm Island]] '''De Palm Island''' ta un isla di mas o ménos 10 ektar grandi, habitá, estrecho i di 1,5 kilometer largu for di costa di e isla principal di Aruba, ost di e stat di Pos Chiquito, serka di e aeropuerto internashonal Reina Beatrix. E isla ta un rif di koral ku tin un hotel, un bar i un restorant. E biahe via ferry for di e isla prinsipal ta dura mas o ménos 10 minüt. Riba e isla tin un playa ku tin un guardia i un parke di awa. E isla ta di propiedat di De Palm Tours, e operador di biahe di mas grandi na Aruba, fundá pa Wichie de Palm i kumprá pa Harold Malmberg den añanan 60 di [[siglo 20]].<ref>{{Citeer web|url=http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=24&lang=en|titel=Tourism|taal=en|uitgever=Historia di Aruba|bezochtdatum=1 september 2018|archiefurl=https://web.archive.org/web/20230621061434/http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=24&lang=en|archiefdatum=2023-06-21}}</ref> == Detayenan == E parke di awa tin un atraccion extraordinario. E bishitantenan, ekipá ku un sistema di buelo di kaska bou di awa, por bishitá e mundu tropikal di piská di e isla di koral na pia i tambe tuma imágen bou di awa di un avion Cessna 414 derotá i bou di awa. E Sea Trek helmet system tambe ta posibel pa no-swimmer i personanan ku no tin eksperensia di buelo. {{Appendix}} De Palm island is een ongeveer 10 hectare groot, bewoond, smal en 1,5 kilometer lang eiland voor de kust van het hoofdeiland van [[Aruba]], ten oosten van de stad [[Pos Chiquito]], in de buurt van de [[internationale luchthaven Koningin Beatrix]]. Het eiland is een dood [[koraalrif]] met daarop een hotel, bar en restaurant. De overtocht per ferry vanaf het hoofdeiland duurt ongeveer 10 minuten. Op het eiland is er een bewaakt strand en een [[waterpark]]. Het eiland is eigendom van [[De Palm Tours]], de grootste [[touroperator]] op Aruba, opgericht door [[Witchie de Palm]] en in de jaren zestig van de twintigste eeuw gekocht door [[Harold Malmberg]]<ref>{{Citeer web|url=http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=24&lang=en|titel=Tourism|taal=en|uitgever=Historia di Aruba|bezochtdatum=1 september 2018}}</ref> == Bijzonderheden == Het waterpark heeft een buitengewone attractie. Bezoekers, uitgerust met een onderwaterhelm-duiksysteem, kunnen te voet de tropische vissenwereld van het koraaleiland bezoeken en ook onderwateropnamen maken van een neergehaald en onder water gelegen [[Cessna]] 414-vliegtuig. Het gebruik van het Sea Trek-helmsysteem is ook mogelijk voor niet-zwemmers en personen zonder duikervaring. {{Appendix|1=alles|2= '''Voetnoten''' {{References}} '''Bronnen''' * {{citeer web|url=http://www.visitaruba.com/things-to-do/tours-and-activities/depalm-island/|titel=De Palm Island|bezochtdatum=1 september 2018}} * {{Bronvermelding anderstalige Wikipedia|taal=de|titel=Palm Island (Aruba)|oldid=165611524|datum=20170518}} -------------- '''Isla di Oro''' ta parti di e rif di Pos Grandi na costa sur di [[Aruba]], entre [[Pos Chikito]] y [[Savaneta]]. E area ta cay den e [[Parke Marino Aruba]] y ta bou maneho di [[Parke Nacional Arikok| Fundacion Parke Nacional Aruba]] (FPNA).<ref>{{citeer web|url=///C:/Users/l_de_/Downloads/BONERIANO-15-03-2024.pdf|titel=FPNA ta activo den defensa di Isla di Oro|werk=Boneriano|datum=2024-03-15|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref> == Historia == Isla di Oro a inicia na aña 1965 ora Adolf (Dochi) Oduber a construi un compleho di recreacion den forma di un barco cu den dje un restaurant, bar y sala di baile, cu el a duna e nomber "Isla di Oro".<ref>{{citeer web|url=citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462564:mpeg21:p006|titel=Opening van Isla di Oro|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-03-09|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref> E compleho ta situa 150 meter for di e costa na un laguna rondona pa mondi di mangel, pa cua mester a traha un brug y kap un caminda dor di e mangelnan.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470027:mpeg21:p006|titel=Luchtkasteel van Oduber werd restaurant in zee|werk=[[Amigoe]]|datum=1964-08-05|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref> E tempo ey e compleho tabata un atraccion turistico popular, unda tabata organisa fiesta, ademas di presentacion y shownan di artistanan conoci. E compleho, cu ta riba tereno erfpacht, a cambia varios biaha di doño-desaroyado y tabata operacional te mas o menos aña 1994 pa despues keda bandona. == Proteccion di naturalesa == Isla di Oro ta ubica den un zona di naturalesa cu un grado halto di balor y di medidanan di proteccion. Banda di ta protegi mediante e decretonan nacional ''Nieuwe aanwijzing domeingronden als natuurreservaat''<ref>[https://www.dcbd.nl/sites/default/files/documents/MinistryofJustice%282020%29_LandsbesluitNieuweAanwijzingDomeingrondenAlsNatuurreservaat.pdf Landsbesluit ''Nieuwe aanwijzing domeingronden als natuurreservaat''] ([[Afkondigingsblad van Aruba|AB]] 2020 no. 67)</ref> y ''Ruimtelijke Ontwikkelingsplan met Voorschriften 2021''<ref>[https://www.dip.aw/wp-content/uploads/2021/08/AB-2021-no.-123.pdf Landsbesluit ''Ruimtelijke Ontwikkelingsplan met Voorschriften 2021''] (AB 2021 no. 123) di 28 juli 2021.</ref>, e isla mes y e lama ta clasifica como "Marine Protected Area" (MPA) mediante decreto nacional.<ref>[https://www.dcbd.nl/sites/default/files/documents/MinistryofJustice%282018%29_LandsbesluitParkeMarinoAruba.pdf ''Landsbesluit Parke Marino Aruba''] (AB 2018 no. 77) di 20 di december 2018</ref> Adicionalmente, e area tin reconocemento internacional como un "Key Biodiversity Area" (KBA) door di Union Internacional pa Concervacion di Naturalesa (IUCN) y desde 2023 como un area RAMSAR (RAMSAR Site no. 2526).<ref>{{citeer web|url=https://www.bondia.com/corte-ta-prohibi-aruba-ocean-villas-pa-cuminsa-of-traha-na-isla-di-oro/|titel=Corte ta prohibi Aruba Ocean Villas pa cuminsa of traha na Isla di Oro|werk=BonDiaAruba|datum=2024-03-18|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref> Fuera di esey e mangelnan, tanto e mangel preto (''Avicennia germinans'') como e mangel blanco (''Laguncularia racemosa'') ta especienan di mata protegi pa ley.<ref>[https://docplayer.nl/110238034-2017-no-48-afkondigingsblad-van-aruba-landsbesluit-houdende-algemene-maatregelen-van-14-juli-2017-ter-uitvoering.html ''Landsbesluit bescherming in-heemse flora en fauna''] (AB 1995 no. 2) di 14 di juli 2017</ref> Den curso di tempo a lansa diferente proyecto pa Isla di Oro, entre nan e proyecto di un delfinario, bou e nomber di ''Dolphin Beach'' na comienso di añanan nobenta<ref>{{citeer web|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645141:mpeg21:p005|titel=Gedegen en objectief onderzoek onontbeerlijk voor Dolphin Beach|werk=[[Amigoe]]|datum=1993-05-15|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref>, y e proyecto di ecohotel, ''Zoetry Isla di Oro Aruba'', den decada 2010.<ref>{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2014-10-30/page/n2/mode/1up?q=isla+oro+parke+marino&view=theater|titel=Proyecto Isla di Oro ta bek na su concepto inicial di ecohotel|werk=BonDiaAruba|datum=2014-10-30|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref> Ambos proyecto a encontra cu resistencia di e activistanan ambiental y finalmente no a continua pa falta di e permisonan rekeri. {{Appendix}} [[:Category:Aruba]] y cu ta cay bou maneho di Fundacion Parke Nacional Aruba (FPNA). Ademas mangelnan, tanto e mangel preto (''Avicennia germinans'') como e mangel blanco (''Laguncularia racemosa'') ta especie di mata protegi pa ley. y e area tambe ta cay den ‘Natuur Gebied’ Nieuwe aanwijzing domeingronden als natuurreservaat (AB 2020 no. 67) y Ruimtelijke Ontwikkelingsplan met Voorschriften 2021; mientras cu e isla mes y e lama ta cay den Marine Protected Area (MPA) esta Landsbesluit Parke Marino (AB 2018 no. 77) Adicionalmente, e area aki tin reconocemento internacional como un Key Biodiversity Area (KBA) door di IUCN y ultimamente a wordo clasifica como un RAMSAR gebied (RAMSAR Site no. 2526) – dunando e area akinan mas balor ainda y den e caso aki, segun Silva ta expresa a nenga diferente parti di ley pero asina mes e desaroyado a continua cu e trabounan dañino pa naturalesa sin permiso. E mangelnan ta un especie protegi pa ley y e area tambe ta cay den Natuur Gebied’ Nieuwe FPNA ta activo den defensa di Isla di Oro aanwijzing domeingronden als natuurreservaat (AB 2020 no. 67) y Ruimtelijke Ontwikkelingsplan met Voorschriften 2021 (AB 2021 no. 123) mientras cu e isla mes y e lama ta cay den Marine Protected Area (MPA) esta Landsbesluit Parke Marino (AB 2018 no. 77) – haciendo e area aki un grado di proteccion halto. Adicionalmente, e area aki tin reconocemento internacional como un Key Biodiversity Area (KBA) door di IUCN y ultima[1] mente a wordo clasifica como un RAMSAR gebied (RAMSAR Site no. 2526) – dunando e area akinan mas balor ainda.<ref>{{citeer web|url=https://www.bondia.com/corte-ta-prohibi-aruba-ocean-villas-pa-cuminsa-of-traha-na-isla-di-oro/|titel=Corte ta prohibi Aruba Ocean Villas pa cuminsa of traha na Isla di Oro|werk=BonDiaAruba|datum=2024-03-18|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref> Na november di aña pasa 2023 e area aki a cuminsa forma parti di Convenio di Ramsar Area bao e parti di Costa Zuid e cual ta un di e areanan cu mas biodiversidad, status di Ramsar tin como meta pa proteha e areanan aki sin interveni cu actividadnan economico, enfatisando reduccion di daño y restauracion di naturalesa den caso di daño cu ta inevitabel. Isla di Oro ta un área di mangrove amplio na Aruba, kaminda diferente ekosistema ta reuní. E lugá di buelo ku e mesun nòmber ta konsistí di un banda di playa grandi ku un rif similar na esun di e lugá di buelo Mangel Halto. E tipo di koral mas comun riba e rif aki ta e koral di cerebro, di strea y di placa. Lobster di koral, snapper, piská trompeta i piská angel ta habitantenan regular. Isla di Oro ta nifiká isla di oro.<ref>{{citeer web|url=https://www.duikersgids.nl/en/isla-di-oro|titel=Isla di Oro|werk=duikersgids.nl|datum= |bezochtdatum=2024-03-23}}</ref> Isla di Oro no ta solamente un kolekshon úniko di ekosistema, sino tambe un isla di fiesta ku un restorant abandoná ku a wòrdu traha den forma di un boto. Bo por yega na e lugá despues di un caminata bastante largu dor di e área. Ta rekomendá un buelo di boto. NOTES FUNDACION Parke Nacional Aruba ta na altura di actividadnan cu ta tumando luga riba Isla di Oro y ta activamente haciendo tur cos posibel den e organisacion su capacidad legal pa pone un stop n’e actividadnan cu ta tumando luga. Isla di Oro ta un area cu ta cay bou di maneho di Fundacion Parke Nacional Aruba.<ref>[file:///C:/Users/l_de_/Downloads/BONERIANO-15-03-2024.pdf FPNA ta activo den defensa di Isla di Oro], Boneriano (15 di maart 2024)</ref> E mangelnan ta un especie protegi pa ley y e area tambe ta cay den Natuur Gebied’ Nieuwe FPNA ta activo den defensa di Isla di Oro aanwijzing domeingronden als natuurreservaat (AB 2020 no. 67) y Ruimtelijke Ontwikkelingsplan met Voorschriften 2021 (AB 2021 no. 123) mientras cu e isla mes y e lama ta cay den Marine Protected Area (MPA) esta Landsbesluit Parke Marino (AB 2018 no. 77) – haciendo e area aki un grado di proteccion halto. Adicionalmente, e area aki tin reconocemento internacional como un Key Biodiversity Area (KBA) door di IUCN y ultima[1] mente a wordo clasifica como un RAMSAR gebied (RAMSAR Site no. 2526) – dunando e area akinan mas balor ainda. Fundacion Parke Nacional Aruba ta comprometi na e proteccion di e area importante aki – e unico area na Aruba unda ainda nos ta wak e ‘Poder di 3’ conecta na otro sanamente, esta e mangelnan, yerbe di lama y e rifnan di coral – 3 diferente sistema ecologico crucial cu hunto ta prove un variedad di beneficio pa e ser humano y Aruba su medio ambiente. Dialuna 11 di Maart 2024 bestuur di FPNA a ser alerta di actividadnan cu ta pasando y inmediatamente a bay den accion pa manda un Proforma Bezwaarschrift. Informacion cu FPNA a ricibi ta cu no tin un aanlegvergunning y cu esey ta evaluando pasonan legal. Ta di hopi tempo caba FPNA tin wowo extra riba e area di Isla di Oro y den augustus di 2023 a bin haya sa cu Isla di Oro a ser cumpra y asina a manda un carta oficial dia 28 di augustus pa DIP indicando cu no lo duna permiso pa ningun desaroyo riba Isla di Oro. Den november 2023, FPNA a wordo contacta door di J.O.B. Holding & Management y a ser invita pa bay un meeting pa compronde kico ta e intencion cu Isla di Oro. Dia 4 di januari 2024, FPNA a responde na J.O.B. Holding & Management cu un carta unda cu a indica cu no ta bay di acuerdo cu ningun desaroyo pa Isla di Oro. Siguientemente dia 18 di januari 2024 J.O.B. Holding & Management a invita FPNA conhuntamente cu otro organisacionnan local pa un stakeholder engagement session unda cu nan a informa cu nan lo ta haciendo diferente trabounan riba Isla di Oro y no a presenta un plan concreto cu por ser revisa. No obstante e posicion di FPNA no a cambia. FPNA no lo sostene ningun plan di desaroyo den e area aki Isla di Oro is a vast wetland mangrove area on Aruba where different ecosystems meet. The dive site of the same name consists of a vast shallow sand strip with a reef similar to that of the Mangel Halto dive site. Common types of coral on this reef are brain, star and plate coral. Coral lobsters, snappers, trumpet fish and angelfish are regular inhabitants. Isla di Oro means island of gold.<ref>https://www.duikersgids.nl/en/isla-di-oro</ref> Particulars Isla di Oro is not only a unique collection of ecosystems but also a former party island with an abandoned restaurant built in the shape of a boat. You can reach the location after a fairly long walk through the area. A boat dive is recommendable. ----- Fundacion Savaneta Aruba a nota di e discucion andando riba red social rond di Isla di Oro. E pregunta esencial den esaki ta cu si por papia di destruccion of limpiesa. Fundacion ta observa y ta na altura cu actualmente ta tumando luga un limpiesa di material di e ruina cu a keda atras eynan esta tubo y frusto den awa y hopi desperdicio di palo, etc. No tin ningun acto di corta mangroves ni otro mata pues aki nos tin cu papia di un clean up y no destruccion. Si Parke Arikok kier “claim” e luga, anto e pregunta ta dicon Parke nunca a hacie limpi y no a pone borchi cu e ta pertenece na Parke anto. Antes e doño di Isla di Oro tabata famia Oduber y despues un otro doño a tuma over te cu awe a keda na ruina unda un doño nobo local a cumpr’e via un acto notarial, pues no a hay’e regala. Semper Isla di Oro tabatin su permiso pa Restaurant y NightClub pues esey no ta nada nobo den su desaroyo.<ref>https://24ora.com/fundacion-savaneta-ta-aclaria-a-haci-isla-di-oro-limpi-y-nada-mas/ (17 di maart 2024)</ref> --- Fundacion Parke Nacional Aruba (FPNA) a cuminsa un caso contra pais Aruba y contra desaroyador di Isla di Oro, Osyth Henriquez, pa stop e di haci cualkier trabou di limpiesa riba su tereno. Hues a prohibi Henriquez pa desaroya of hasta pa haci limpiesa riba su tereno na Isla di Oro. FPNA a demanda Pais Aruba tambe pa prohibi Gobierno di duna permiso. Abogado mr. Anthony Ruiz a defende Osyth Henriquez, mientras cu abogado mr. Zuhaila Marchena a defende FPNA. Den su veredicto, mesora, hues a indica na FPNA cu como nan tin e maneho di e area, cu FPNA y e doño di Isla di Oro mester sinta na mesa y sali di e problema. Ta trata aki na un tereno cu e doño tin den erfpacht. E area ta bou maneho di FPNA como un area protehi. Den areanan protehi en general por restablece un edificio na estado original, den consulta cu FPNA. Osyth Henriquez ta propietario di Ocean Villas na Savaneta. Ey tambe e tin cu atende cu reto di FPNA, Gobierno mes y di bisiña, cu no necesariamente ta di acuerdo cu su vision pa desaroya bungalows eynan. Awo cu e kier desaroya Isla di Oro, atrobe e ta hay’e stroba y mester defende su plan y vision den corte. Ta parce cu e reto lo no ta e isla mes, sino mas bien e vecindario cu si ta protegi como un area di naturalesa.<ref>https://24ora.com/hues-a-ordena-osyth-henriquez-pa-para-trabou-riba-isla-di-oro/ (17 di mart 2024)</ref> * <ref>https://antilliaansdagblad.com/aruba/29167-blijf-van-isla-di-oro-af 13 maart 2024</ref> {{Appendix}} isla di oro is pas ontstaan in begin jaren zeventig van de vorige eeuw. Het is een stukje rif ten zuiswesten van Pos Grandi waarop Adolf R. Oduber een recreatiecomplex had gebouwd in de vorm van een schip met daarin een restaurant, bat en danszaal. Vivienno Frank isla di oro a surgi te na komienso di añanan setenta di siglo pasá. E ta un parti di e rif na sur-oeste di Pos Grandi na unda Adolf R. Oduber a konstruí un kompleho di rekreacion den forma di un barku ku den dje un restorant, bat i sala di baile. '''Isla di Oro''' ta un isla di coral na costa sur di Aruba, entre [[Pos Chikito]] y [[Savaneta]]. E area ta cay den e Parke Marino Aruba y ta bou maneho di FPNA. Het is gelegen 150 meter uit de kust op de rif van Pos Grandi. Er moest een weg door de mangrovenbos worden gehakt om bij het eiland te komen.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470027:mpeg21:p006|titel=Luchtkasteel van Oduber werd restaurant in zee|werk=[[Amigoe]]|datum=1964-08-05|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref> Gelegen aan een lagoen omringd door mangrovebossen. Er voden optredens en shows vor bekende artiesten plaats en werden feesten gehouden. Isla di oro was in de jaren op de startplaats voor natuurwandelingen van Stimaruba. * Na ana 1965 Adolfo (Dochi) Oduber a habri riba e isla un restaurant ISla di ORo construi den forma di un barco como atraccion turistico y despues amplia cu cocktail lounge y sala di baile. Apertura oficial dia 13 di maart 1965.<ref>Opening van Isla di Oro. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 09-03-1965, p. 6. Geraadpleegd op Delpher op 21-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462564:mpeg21:p006</ref> Despues di un aña a traha un brug pa yega na costa. Na 1975 el a cambia man pa Joe Procter, kende e sigui desaroya e luga. * in 1989? beheert-eigenaar door Lucy en jose Brazao Mendez. El a opera te 1994. * verschillende projecten, waaronder het dolfinarium project (1993?)onder de naam Dolphin Beach, voor de doorontwikkeling van Isla di Oro hebben vanaf 1990 gestuit op verzet van milieu-activisten.<ref>Gedegen en objectief onderzoek onontbeerlijk voor Dolphin Beach. "Amigoe". Curaçao, 15-05-1993, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 21-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645141:mpeg21:p005</ref> Dolfinarium ging niet door wegens uitblijven van de nodige vergunningen. cvyw67uwguok86cdn5e42jiwflqqxs5 199624 199623 2026-08-06T08:55:54Z Caribiana 8320 199624 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ {{ABW}} caya nombra pa hende: Caya Dick Cooper - Caya Jose Geerman - Caya Charlie Brouns Sr. - Caya Y.A. (Lord Boxoe) Illidge - Caya Pio Coffie - Caya Enrique Vorst - Sylvia A. Godettstraat - Caya Captain R. Rodger - Caya Lolita E. Euson - Caya Federico Maduro (Balashi) - Caya Juan Werlemen (Cashero) - Caya Juancho Kock (ex-Karawarastraat na Dakota) - Avenida Milio Croes (ex-Fergusonstraat) - Caya Dr. J.R. (Coco) Arends (Sero Blanco) - Bario Dr. Dussenbroek - Caya Ing. Roland H. Lacle - Caya Rufo Wever (Klip/Mon Plaisir) * pending: [[Parkietenbos]] - [[Cunucu Arikok]] - [[Blackstone Beach]] (full review needed) - [[Bushiribana]] - [[Renaissance Island]] - [[Hadicurari]] - [[Zeewijk]] - [[Sero Plat]] - [[Guadirikiri]] - [[Cueba di Fontein]] - [[Cueba di Huliba]] - [[De Palm Island]] - [[Isla di Oro]] - [[Eagle]] (bario) - [[Arashi]] - [[Plantashi Prins]] - [[Boca Prins]] - [[Dos Playa]] * bario di San Nicolas: [[Lagoville]] - Kustbatterij - [[Rooi Congo]] - [[Pedro Mosa]] - [[Esso Heights]] *uitbreiding [[Tanki Flip]] zie de.wiki - zie en.wiki voor [[Mangel Halto]] - [[Ayo]] - [[Catiri]] - [[Alto Vista]] * Roberto G. Croes, [https://designrr.page/?id=499490&token=3435984651&type=FP&h=5688&fbclid=IwY2xjawSD5lhleHRuA2FlbQIxMABicmlkETFoNVhmY1g2T1NuSml5cFhWc3J0YwZhcHBfaWQQMjIyMDM5MTc4ODIwMDg5MgABHlKyG1hj55NGijsU4jWBM9buhkFVlBqvV5G5EPkBOXLazF4nFZ-4bTq-kTSR_aem_r4VExioZnv6pqBz0zQl6Eg Origen di nombernan di bario y sitio na Aruba] ------------------- == Linear Park == --------------- {{Variante|a}} {{Infobox curpa di awa| variante= a | tipo = Playa | nomber = Surfside | nomber_nativo = ''Cura di Tortuga'' | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} | border = infobox | perrow = 1/2 | caption_align = center | image1 = BNA-DIG-MEINERS-0385 - Oranjestad - Surfside, het strand 830300 c.jpg | caption1 = | image2 = Surfside Beach (Aruba).jpeg | image3 = COVID-19 sign (Aruba).jpeg }} | tipo_division_adm = Region | division_adm = [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad West]] | tipo_subdivision_adm = Zona | subdivision_adm = | pais = {{ABW}} | zoom = 13 }} '''Surfside Beach''' ta un playa na Oranjestad, capital di Aruba. E ta situa na costa zuidwest den e parti zuid di [[Paardenbaai]]. This beach was very famous when we were kids and many locals love to swim at this beach. After some years the locals shifted to the more north-west beaches like Eagle, Boca Catalina and Arashi but after the government renovated the whole area it got a new facelift and its back as a family beach and weekends are just amazing at this area.<ref>https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20260730.pdf Beautiful areas around Aruba], Aruba Today</ref> Surfside Beach is a calm, family-friendly urban beach located just outside downtown Oranjestad and minutes from the airport in Aruba. It features shallow turquoise water, shady Kwihi trees, beach chair rentals, and popular dining spots like the Surfside Beach Bar, making it ideal for relaxing and plane spotting. It is 350 meters of very white sand and super clean. Yes, you can swim at Surfside Beach in Aruba. The water is very calm, shallow, and clean, making it a safe and easy spot for families and casual wading<ref>https://www.tripadvisor.com/ShowUserReviews-g147248-d8782888-r1043062184-Surfside_Beach-Oranjestad_Aruba.html </ref> Wandel langs het ondiepe, bijna vlakke water van de Caribische Zee op Surfside Beach, favoriet bij lokale gezinnen. Relax in de verkoelende schaduwen van de Kwihi bomen en geniet van een prachtige zonsondergang, terwijl majestueuze cruiseschepen en lokale vissers passeren. Surfside Beach is een lange, smalle strook strand, ideaal voor zonnebaden en een picknick onder de bomen. Het kalme zeewater in dit gedeelte is zeer geschikt voor SUP paddle boarden, kanoën en dergelijke. Dit stadsstrand is gelegen naast het beroemde Lineair Park in het centrum van Oranjestad. Surfside Beach heeft diverse bars en restaurants, waaronder Pincho's, Barefoot and Reflexions Beach Club. Dichter bij de luchthaven is er een groot zacht zandstrand om te zwemmen en te zonnebaden. Strandbedden en loungestoelen zijn te huur bij Reflexions, en de kinderen kunnen zich vermaken op een drijvend waterpark. Op dit strand heb je ook een duikschool en een informele Surfside Beach Bar, direct aan de rand van het water. Surfside Beach ligt op slechts 2 minuten rijden van het vliegveld en is ideaal voor het spotten van vliegtuigen.<ref>https://www.aruba.com/nl/ontdek/surfside-beach Ontdek het mooiste strand Surfside Beach Aruba], aruba.com</ref> {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1366464279|titulo=Natural Pool (Aruba)}} {{References}} ;Link externo * [http://www.aruba.com/OurPeoplePlaces/Attractions/Natural_Pool_in_Aruba.aspx Natural Pool] , Portal oficial di turismo na Aruba. }} [[:Kategoria:Luga na Aruba]] {{Malchi:Nabegashon Playanan di Aruba}} -------------------- ==The Lourdes Grotto == Named in commemoration of the famous French religious landmark, was created under the guidance of a priest named “Erkamp” and parishioners in the year 1958. The grotto, a shrine built into the rocks is located in Seroe Preto, just off the main road to San Nicolas. A statue of the Virgin Mary, weighing 700 kilos, was hoisted into place in the grotto. Every year, on February 11 (feast of Lady of Lourdes), a procession leaves from the St. Theresita church in San Nicolas to the grotto, where a mass is performed. The grotto is located roadside and can be visited daily.<ref>https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20260801.pdf Explore Aruba!], Aruba Today (1 di augustus 2026)</ref> * 1958 - viering Lourdesjaar door parochie van San Nicolas.<ref>Vieringvanhet.Lourdesjaar te San Nicolaas. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 14-02-1958, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 01-08-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010988110:mpeg21:p005</ref> * 1959 - tot slot van de viering van het Lourdesjaar in Aruba werd de grot te San Nicolas ingewijd op 1 februari 1959.<ref>Inwijding van Lourdesgrot vormde waardig slot van Jubeljaar. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 03-02-1959, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 01-08-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010997527:mpeg21:p005</ref> * Massale manifestatie in Wilhelminastadion.<ref>ARUBA gaat MARIA vereren door grootse manifestatie in stadion Lourdes-verhaal hoofdthema van openluchtspel van pater COPRAY. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 30-05-1958, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 01-08-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010988193:mpeg21:p005</ref><ref>Arubanen brengen ontroerende Mariahulde in stadion te ORANJESTAD. "Amigoe di Curacao". Willemstad, 09-06-1958. Geraadpleegd op Delpher op 01-08-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000211387:mpeg21:p001</ref> {{Appendix}} ------------------ {{Variante|a}} {{Infobox area protehi | iucn = V | iucn_ref= | imagen = Luchtopname._Oranjestad,_Aruba.,_Bestanddeelnr_935-1225.jpg | maneho= [[Aruba Conservation Foundation]] | area = [[kilometer kuadrá|km²]] (Isla di rif)<br>2,48 km² (KBA) }} '''Islanan di rif di Oranjestad''', ta un grupo di cinco isla chikito di rif natural, situa dilanti di costa west di [[Aruba]] den bahia di [[Paardenbaai]] cerca di e capital [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]. E islanan ta un [[Important Bird Area]] (IBA), reconoci door di BirdLife International como un sitio di gran importancia pa conservacion di [[para|parha]]nan marino, specialmente pa [[espesie|especie]]nan cu ta uza e area como luga di broei.<ref name=:"1">{{citeer web|url=https://www.dcnanature.org/wp-content/uploads/2013/01/Dutch-Caribbean-IBAs-131004-MV-NM.pdf|titel= Important Bird Areas in the Dutch Caribbean|publisher=[[Dutch Caribbean Nature Alliance]]}}</ref> Ademas, e sitio tin status di reserva marino y ta forma parti di [[Parke Marino Aruba]] desde 2018. == Descripcion == E grupo di islanan ta consisti di cinco isla di santo y coral cu ta sinta riba un rif sumergi. E area, cu ta cubri aproximadamente 9 km², ta pega cu haf central di Oranjestad y ta separa for di e liña di costa pa un canal hundo cu ta sirbi pa trafico di barco. E islanan ta varia den tamaño y forma, generalmente menos cu 0,25 hectar pa isla, cu un elevacion di entre 0 y 1 meter. Nan morfologia ta cambia regularmente bou di influencia di tormenta y [[horcan]]. == Biodiversidad == E area ta forma parti di e sistema di proteccion marino di Aruba y ta caracterisa pa un ecosistema marino diversifica. E [[Ref di koral|rif di coral]] ta extende te aproximadamente 10 meter di profundidad cu un bahada suave sin "drop-off" abrupto y ta sostene diferente especie di [[koral|coral]]. Den lagunanan chikito rond di e islanan tin veldnan di [[yerba di lama]], incluyendo ''Thalassia testudinum'' ([[Yerba di Caña|yerba di caña]]), ''Halodule wrightii'' y ''Syringodium filiforme''. E vegetacion aki ta esencial pa proteccion di pisca hubenil, stabilisacion di substrato y alimentacion di fauna marino. Investigashonnan a mustra mas ku 100 espesie di piska di rif; total estimá pa Aruba: ±360 espesie == IBA == E área total di e IBA ta 309 hectar (3,09 km²), incluyendo zona marino y di mareo cu ta esencial pa su funcion ecologico. E sitio ta designa como IBA AW003 bou di e protocol internacional di "Important Bird Areas – Dutch Caribbean". {{multiple image | total_width = 240 |direction = horizontal | border = |align = left | image1 =2021-07-10 Thalasseus sandvicensis, St Marys Island, Northumberland 01.jpg | caption1=Sternchi grandi | image2 =Sterna hirundo (adult).jpg | caption2 =Sternchi comun | caption_align = center }} E islanan di rif di Oranjestad ta un di e sitionan di broei mas importante pa parha marino na Aruba. E área ta specialmente importante pa sternchi grandi (''Thalasseus sandvicensis'') y sternchi comun (''Sterna hirundo''). E islanan ta un di e dos sitio prinsipal di neishi pa e subespecie “Cayenne” di sternchi grandi (''Thalasseus sandvicensis eurygnatha'') riba Aruba (hunto cu [[Islanan di rif di bahia di San Nicolas]]). Pa hopi aña aproksimadamente 30% di e poblacion di crio di Aruba ta neishi aki y Aruba en total ta sostene un porcentahe signifikativo di e poblacion mundial di e subespesie aki. Ademas, e parti di lama y costa ta rico den molusco, cu ta forma un fuente di cuminda importante pa parha. ==Maneho y accesibilidad== Acceso na e islanan ta limitá pa protehá e habitat sensitivo di krio di paranan. Akseso ta prinsipalmente pa medio di boto for di Oranjestad Desembarco públiko riba e islanan ta prohibí Solamente personal autorizá òf aktividat guiá ta permití Turismo ta enfoká riba: snorkeling i eksplorashon marino sin disturbá e áreanan di neishi Menasa E área ta enfrentá algun menasa potensial: disturbio humano (spesialmente na periodo di neishi) preshon di turismo i aktividat portuario kambio klimátiko i blanquesimentu di coral degradashon di rif i redukshon di fauna marino Importansia E Oranjestad Reef Islands ta un parti esensial di e red di konservashon di paranan den Karibe Hulandes. Aunke nan tamaño chikí, nan tin un ròl desproporcionámente grandi den: reprodukshon di paranan marino mantenementu di biodiversidat sostenementu di ekosistema marino Protekshon kontinuo di e área ta krusial pa sigurá e supervivensia di espesienan ku ta dependé di e habitat aki. == Mira tambe == * [[Islanan di rif di bahia di San Nicolas]] * [[Parke Marino Aruba]] * [[Important Bird Area den Karibe Hulandes|Important Bird Area den Caribe Hulandes]] {{Appendix}} -------------------- '''Islanan di rif di Oranjestad''' ta un [[Importantsituá den bahia di [[Paardenbaai]] djis na costa west di [[Aruba]], cerca di capital [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]. E islanan di rif ta consisti di santo y islanan di coral riba un base di rif sumergí, ku por varia signifikantemente den tamaño, forma y substrato despues di tormenta y orkan. E area ta cubri un superficie di 9 km² y ta separa for di e liña di costa pa un canal di barco profundo cu ta core pasa e terminal di barco crusero y di carga. Oranjestad Reef Islands ta un Important Bird Area (IBA) situá na costa suidwest di Aruba, den bahia di Paardenbaai, serka di kapital Oranjestad. E área ta rekonosí dor di BirdLife International komo un sitio di gran importansia pa konservashon di paranan marino, spesialmente pa espesienan ku ta usa e islanan komo tereno di krio. E sitio ta designá komo IBA AW003 bou di e protokòl internashonal di Important Bird Areas – Dutch Caribbean. E islanan di rif di Oranjestad ta forma parti di [[Parke Marino Aruba]] y tin e status di reserva marino. E área tambe a wordo designa como un [[Important Bird Area]] door di BirdLife International; specificamente como un tereno di crio pa e sternchi grandi y e sternchi komun.<ref>{{Citeer web|url=http://datazone.birdlife.org/site/factsheet/oranjestad-reef-islands-iba-aruba-(to-netherlands)|titel= Oranjestad Reef Islands|werk= BirdLife Data Zone|uitgever= BirdLife International|datum=|bezochtdatum=19 oktober 2020}}</ref> Por haya cantidad grandi di molusko na e parti di lama di e islanan di rif. Access to the Oranjestad Reef Islands is primarily achieved by boat from Oranjestad harbor, owing to their position adjacent to the main port on Aruba's southwestern coast.[2] Public landings on the islets are prohibited to safeguard critical breeding habitats for seabirds, including Sandwich terns (Thalasseus sandvicensis eurygnatha), with access limited to authorized personnel or guided activities.[1] Guided snorkeling tours operate offshore, allowing visitors to explore surrounding marine environments without impacting the protected land areas.<ref>[https://grokipedia.com/page/oranjestad_reef_islands Oranjestad reef islands], Grokipedia</ref> --- Oranjestad Reef Islands ta un [[Important Bird Area]] pa Aruba bou di e BirdLife protokòl internashonal "Important Bird Areas - Dutch Caribbean" pa áreanan importante di parha den Karibe. E área ta designá komo IBA AW003.<ref name=:"1">{{citeer web|url=https://www.dcnanature.org/wp-content/uploads/2013/01/Dutch-Caribbean-IBAs-131004-MV-NM.pdf|titel= Important Bird Areas in the Dutch Caribbean|publisher=[[Dutch Caribbean Nature Alliance]]}}</ref> E IBA ta na costa zuidwest di Aruba, consistiendo di algun santo y islanan di coral pega cu e haf sentral di Oranjestad i e punta ost di Oranjestad. E área ta signifikante pa krio di sternchi, e parhanan di laman mas numeroso ta e subespesie di Sandwich Tern, e “Cayenne” (''Thalasseus sandvicensis eurygnatha''). E islanan chikitu ta un di e dos sitionan di neishi di Sandwich Tern cu ta presenta riba Aruba.<ref name=:"1"/> The islands host substantial colonies of Cayenne Terns, which represent approximately 30% of Aruba's total breeding population of this subspecies in most years as of assessments up to 2009, with the remaining 70% nesting at the San Nicolas Bay Reef Islands. Surveys up to 2009 indicate that hundreds of pairs typically breed here, contributing to Aruba's overall role in supporting about 20% of the global Cayenne Tern population. -------- The Oranjestad Reef Islands are a small cluster of sand and coral islets located along the southwestern coast of Aruba in the Dutch Caribbean, immediately adjacent to the central harbor of Oranjestad and under the flight path of Queen Beatrix International Airport.<ref name=:"1"/><ref name=:"2"/> Spanning approximately 309 hectares of marine coastal and supratidal habitat at elevations of 0 to 1 meter, these variably sized islets—typically no larger than 0.25 hectares each—serve as critical breeding grounds for seabirds and are recognized as a Key Biodiversity Area (KBA) and Important Bird Area (IBA) under international protocols.<ref name=:"1"/><ref name=:"2">[https://www.keybiodiversityareas.org/site/factsheet/20857 Oranjestad Reef Islands (20857)], keybiodiversityareas.org</ref> The islands are among Aruba's two primary nesting sites for the Cayenne tern (Thalasseus sandvicensis eurygnatha), a subspecies of the Sandwich tern, hosting roughly 30% of the island's breeding population in most years, with the remainder at the San Nicolas Bay Reef Islands.<ref name=:"2"/> Comprising five small sand and coral islets, including Paardenbaai Key, the Oranjestad Reef Islands vary in size and shape, typically no larger than 0.25 hectares each, and are subject to changes due to seasonal storms affecting their sand and boulder substrates.<ref name=:"1"/>[5]<ref name=:"2"/> The total extent of the protected area encompasses 309 hectares (3.09 km²), encompassing the surrounding marine and intertidal zones critical to the islands' ecological integrity.<ref name=:"1"/> == Marine ecosystem == The Oranjestad Reef Islands, part of Aruba's Marine Protected Area system along the leeward coast, feature fringing coral reefs that extend from shallow lagoons to depths of around 10 meters, forming a key component of the island's southern reef system. These reefs, characterized by gently sloping bottoms without steep drop-offs, support a diverse array of coral species. Shallow lagoons surrounding the islands host extensive seagrass beds, covering an estimated 1,044 hectares across Aruba, with native species such as [[Yerba di Caña]] (''Thalassia testudinum''), ''Halodule wrightii'' (shoal grass), and ''Syringodium filiforme'' (manatee grass) dominating the habitat. Biodiversity in these ecosystems is notable, with surveys documenting 135 fish species—part of an estimated 360 total for Aruba's reefs—including over 100 reef-associated taxa such as snappers (Lutjanus apodus), grunts (Haemulon flavolineatum), and surgeonfish (Acanthurus coeruleus). Sponges and mobile invertebrates like lobsters and sea urchins (Diadema antillarum) are present but occur at low densities, reflecting overharvesting pressures, while the overall fish biomass averages 139.7 g/m², dominated by herbivores at 63.6 g/m². Nutrient influx from coastal wind-driven upwelling along the southern Caribbean margin enhances productivity by buffering against bleaching events, though Aruba's reefs experience limited direct upwelling compared to neighboring islands, influencing the prevalence of planktivores and overall community structure. Surrounding waters occasionally host marine turtles, though no nesting has been confirmed on the islets, and the seaward reefs support populations of queen conch (Lobatus gigas), a CITES-protected species.<ref>[https://www.scribd.com/document/686216426/Aruba-Report-Final-1-2 Coral reefs baseline study for Aruba 2019], Carmabi, Corsou</ref>[9][2] {{Appendix}} ------------- {{Imagen anota |image=BNADIGWERBATAARUBA 0006.jpg |image-width=1500 |image-left= -360 |image-top=-575 |width=270 |height=270 |float=left |annotations=<!-- bashi of no, e parameter aki mester ta inclui--> |caption=Mapa di Werbata ta menciona Rooi Congo (1912). }} ----------------- {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais| variante= a | tipo = Bahia | nomber = Commandeursbaai | pais = {{ABW}} }} '''Commandeursbaai''' ta un bahia na costa zuidwest di [[Aruba]], den region di [[Savaneta]]. == Historia == Na parti zuid di Aruba ta keda Commandeursbaai unda prome cu aña 1800 tabatin e poblacion di mas grandi y importante di nos isla. Te na fin di siglo 18, Savaneta tabata e base of stacion di e commandeurnan. Commandeursbaai tin un largura di mas o menos 4 km y 200 pa 300 meter di hanchura, cera parcialmente pa rifnan. Na Commandeursbaai a tuma luga e historia di mas bieu di nos isla unda a bira e porta pa tur barco embarca y desembarca hende, animal y productonan pa medio di e traficacion entre Aruba y tera firme (Sur America).<ref>{{citeer boek|url=https://archive.org/details/BNADIGARUBIANA3117/page/n19/mode/1up?q=monumentenbureau|titel= Historia di Savaneta|auteur=Dolfi Kock|uitgever=UNOCA|jaar=2009}}</ref> Un cas riba sero na Sero Alejandro, caminda Sr. Isaias Arends tabata biba, tabata e orientacion pa nabegante y piscado. Aunke tur e prome habitantenan, esta e Indjan- y Spañonan, a uza e bahia aki, ta te na fin di siglo 18 el a haya su nomber. Tabata den tempo di e Hulandesnan cu e nombernan Commandeurshaven y Commandeursbaai a bira conoci. E commandeurnan a biba originalmente por lo menos un siglo largo den e becindario aki. Commandeursbaai tabata un bahia masha hopi ocupa cu trafico maritimo, pasobra e tabata e centro di piscamento di Aruba unda tur negoshi tabata tuma luga. E barconan tabata hancra pafo di rif y e tripulantenan tabata rema pa tera cu canoa. Durante e periodo Hulandes, su waf tabata esun di mas sigur pa barco. Te hasta e prome bapornan di guera cu tabata bishita Aruba tabata hancra na Commandeursbaai. Nan tabata keda pafo y tabata manda un boto chikito na tera. Despues nan tabata bay Paardenbaai. Na aña 1636, ora e Hulandesnan a conkista nos isla, e commandeur y su hendenan a establece nan mes na Commandeursbaai. Segun mi lista, e prome commandeur cu tabata biba na Commandeursbaai tabata Hendrick Martens cu a goberna na aña 1660. Na aña 1794, comandante Borchard Specht a observa cu tabatin dos cas di cabayista na Commandeursbaai. Segun Specht: "Tur dos ta ruina y ta ocupa pa Jacobus Croesz y Christoffel Kastro". Na aña 1816, na Commandeursbaai ainda tabatin un cas unda cabayista J. M. Jansen tabata biba. E tabata maneha e cura di bestianan di gobierno. {{Appendix}} -------------------- {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais| variante= a | tipo = Bario | nomber = Kustbatterij | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} | border = infobox | perrow = 2 | caption_align = center | image1 = Welcome to the Coastal Battery!.jpg | caption1 = | image2 = Cannon tracks at Coastal Battery, Aruba.jpg | caption2 = | footer = Ruinanan di kustbatterij | footer_align = center }} | area = | poblacion = 1.745 | censo = 2020 | densidad = | pais = {{ABW}} | tipo_division_adm = Region | division_adm = [[Regionnan di Aruba|Savaneta]] | tipo_subdivision_adm = Zona | subdivision_adm = De Bruynewijk | zoom = 13 }} '''Kustbatterij''' ta un zona ku ta forma parti di Juwana Morto na Aruba, den region di San Nicolas Noord. Na 1 di yanüari 2020, e área tabatin un poblashon di 1.188 habitante, di cual 555 muhe i 633 hòmber. Den e zona ta lokalisa e monumento di guera di Kustbatterij. Historia E zona di Kustbatterij a ricibi su nomber durante World War II, ora a konstrui un bateria kostal riba un elevashon den augustus 1940. E lokashon tabata strategiko, siendo un di e puntonan mas haltu den e parti pariba di e isla, ku bista riba e refineria di Lago Oil and Transport Company i riba kosta. E instalashon militar tabata tin komo meta pa defendé e refineria, ku tabata di gran importansia pa e Aliadonan pa motibu di produccion di combustibel di aviashon. Pa e motibu ey, Aruba a bira un meta potensial pa atakenan di submarinonan aleman. E instalashon militar tabata tin komo meta pa defendé e refineria, ku tabata di gran importansia pa e Aliadonan pa motibu di produccion di combustibel di aviashon. Pa e motibu ey, Aruba a bira un meta potensial pa atakenan di submarinonan aleman. E kompleks tabata konsistí di tres posishon di kanon, un puesto di mando i varios edifisionan pa alojamento di soldaatnan. Tambe tabatin fasilidatnan manera un reservorio di awa. Kada posishon di arma tabata monta riba un fundeshi di beton i staal i prepará pa kanonnan ku por a kubri un gran distansia, inkluyendo parti di e isla mes. E bateria nunka no a wòrdu usa den combate, ni sikiera durante e atake di submarinonan aleman riba San Nicolas den febrüari 1942. Na 24 di oktober 1942, Prince Bernhard of the Netherlands a hasi un bishita oficial na e kustbatterij. Despues di guera, e instalashon militar a wòrdu abandoná i e área a wòrdu limpiá parcialmente. Restonan di bunker i posishonnan di arma a keda presente i posteriormente a wòrdu protehá komo patrimonio historiko. Awe, e lugá ta rekonosí komo un monumento di guera (ID 04-003) i ta wòrdu maneha pa Monumentenfonds Aruba. == Descripcion == Kustbatterij ta un zona principalmente residensial, ku desaroyo urbano rond di e sitio historiko. Den e área tin varios caya i bario chikí. E kaminda prinsipal den e zona ta Diamantbergweg, ku ta konektá Juwana Morto ku Rooi Hundo. Otro cayanan inkluí Weg Kustbatterij, Kleine Bergweg i Grote Bergweg. Den Weg Kustbatterij ta situa Colegio Nigel Matthew. Barionan den cercania ta Standardville i Rooi Hundo. == Literatura == * [[Johan Hartog|Hartog, Johan]], [https://archive.org/details/BNA-DIG-HARTOG-KUSTBATTERIJ/page/n4/mode/1up Juwana Morto Kustbatterij Aruba], De Walburg Pers (1987) {{Appendix}} [[:Kategoria:Luga na Aruba]] ----------- '''Kustbatterij''' ta un zona cu ta forma parti di [[Juwana Morto]] na Aruba, den [[Regionnan di Aruba|region di San Nicolas Noord]]. Dia 1 di januari 2020, e area aki tabatin un poblacion di 1.188 habitante, dividi entre 555 muhe y 633 homber. Den e zona ta localisa un monumento di guera. == Historia == E zona di Kustbatterij a ricibi su nomber durante e [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]] ora a construi un kustbatterij riba un elevacion na augustus 1940. Op Juana Morto, het hoogste punt van het oostelijk deel van het eiland, werd een kustbatterij gebouwd met uitzicht over de raffinaderij en over de Noord- en Westkust. * De kustbatterij is een erkend oorlogsmonument (ID 04-003). Cañonnan pisa tabata staciona aki pa defende e refineria di Lago. Despues di guera, e área a wòrdu limpia, lagando atras e luganan di arma y bunkernan, ku awor a wòrdu deklará un monumento protehá. * Op 24 october 1942 bracht Prins Bernhard een bezichtigingsbezoek aan de kustbatterij.<ref>Naar Aruba.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 22-10-1942, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 28-05-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010987278:mpeg21:p002</ref> * het bouwen van een onderofficiersverblijf bij de kustbatterij op Aruba<ref>Advertentie Aanbesteding. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 01-03-1944, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 28-05-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010403042:mpeg21:p002</ref> * Aan de N.V. Bouwmaatschappij Aruba is de gunning verleend van de bouw van een betonnen waterreservoir op St. Nicolaas nabij de kustbatterij.<ref>ARUBA AANBESTEDING.. "Amigoe di Curacao". Willemstad, 24-11-1948. Geraadpleegd op Delpher op 28-05-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000210652:mpeg21:p002</ref> * Op 17 mei 1940 werd proefgeschoten, in augustus 1940 kwam de kustbatterij Juwana Morto gereed voor direct vuur, in augustus 1941 ook voor nachtelijke actie. De Kustbatterij van Juwana Morto is nimmer in actie geweest, ook niet bij de directe aanval van de Duitsers op de raffinaderij in de nacht van 15 op 16 februari 1942, toen enige tankschepen verloren gingen.<ref>{{citeer web|auteur= [[Johan Hartog]]| titel=Batterijen beschermden de eilanden gedurende Tweede Wereldoorlog|werk=[[Amigoe]]|datum=1990-08-25|bezochtdatum=2026-05-28|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641593:mpeg21:p020}}</ref> Kada un di e tres posishonnan di arma tabata para riba fundeshi di staal i beton. Kada un tabata montá pa un kañon di kaliber 19.2 ku por a drai 360 grado, ku un alkanse di 18.5 kilometer. Oranjestad y su haf tabata den alcance tambe. E cañonnan a haya e nombernan Betsy, Jopie y Beppie door di e soldaatnan, miembronan di Ehercito Boluntario Aruba. E bateria kostal di Juwana Morto nunka no a tira un tiru pa defendé e área, ni sikiera ora ku haf di San Nicolas i Refineria di Lago a wòrdu ataká pa un U-boat aleman na febrüari di 1942. Tankeronan di lago a wòrdu sendé na kandela, kousando huma i kandela pa stroba e bista for di e puesto di mando.<ref>[https://monumentenfondsaruba.org/juwana-morto-coastal-battery-1940/ Juwana Morto Coastal Battery * 1940], [[Monumentenfonds Aruba|SMFA]]</ref> hartog: Mken koos deze plaats vanwege het uitzicht naar twee zijden. En ook als besefte men dat de munitiemagazijnen e.d. in de rotsgrond uitgehouwen moesten worden, de kustbatterij zelf kon men bovengronds bouwen, want van zee u8it viel de kustbatterij toch in het niet bij de van zee uit royaal zichtbare raffinaderij. De batterij lag hoog zodat men over de schoorstenen van de raffinaderij heen kon schieten. Het complex op Aruba, gebouwd in 1940, bestond uit 3 geschutsopstellingen, een commandopost en enkele gebouwen voor onderdak van de kleine 100 mensen die er gelegerd waren. Ook waterreservoir. Een interessant stukje militair erfgoed van Aruba. Aruba speelde een cruciale rol in de Tweede Wereldoorlog vanwege de aanwezigheid van de Lago Raffinaderij, waar de kerosine voor de geallieerden werd geproduceerd. E kustbatterij a wordo construi na augustus 1940. E instalacion militar su obhetivo strategico tabata pa proteha e refineria di petroleo di Lago na San Nicolas cu tabata existi e tempo ey contra atakenan di Alemania durante Segunda Guera Mundial. importancia strategico: debi na e produccion halto di combustibel di aviacion pa e Aliadonan, e refineria di Lago tabata di vital importancia durante Segunda Guera Mundial. Komo resultado, e isla a bira un meta prinsipal pa U-boatnan Aleman. Lugá: E kustbatterij tabata situá riba e punto stratégikamente mas haltu di e parti ost di e isla, den cercania di San Nicolas. Esaki a ofresé un bista perfekto di e refineria i lama. Diseño: E liña defensivo tabata konsistí di un bunker di puesto di mando (commandopostbunker) i tres lugá di arma posishoná espasiá (geschutsemplacementen) cu un distancia di mas o ménos 50 meter for di otro. Restonan: E ruinanan di e post di comando y e cambernan di arma (geschutskamers) ainda por wordo haya awe rond di Weg Kustbatterij na San Nicolas y ta wordo maneha pa [[Monumentenfonds Aruba]]. == Descripcion == Den e zona di Kustbatterij, rond di e ruinanan militar, tin varios caya cu casnan residencial. E area ta wordo cruza pa un caya largo Diamantbergweg, cu ta conecta Juwana Morto cu Rooi Hundo. Otro cayanan conoci ta: Weg Kustbatterij, Kustbatterij, Kleine Bergweg y Grote Bergweg. Na Weg Kustbatterij ta situa un scol secundario, Colegio Nigel Matthew. Barionan den cercania ta: [[Standardville]] y Rooi Hundo. == Literatura == * [[Johan Hartog|Hartog, Johan]], [https://archive.org/details/BNA-DIG-HARTOG-KUSTBATTERIJ/page/n4/mode/1up Juwana Morto Kustbatterij Aruba], De Walburg Pers (1987) {{Appendix}} [[:Kategoria:Luga na Aruba]] ---------------- Kustbatterij (monumento) E Kustbatterij di Juwana Morto ta un monumento di guera situá na Aruba, den e área di Juwana Morto, serka San Nicolas. E ta un resto di un instalashon militar ku a wòrdu konstrui durante Segunda Guera Mundial pa defendé e refineria di petroleo di Lago. E sitio ta oficialmente rekonosí komo monumento di guera (ID 04-003) i ta wòrdu protehá komo parti di patrimonio historiko di Aruba. == Historia == E bateria di artileria a wordo construi na augustus 1940, riba un elevacion strategico den e parti pariba di e isla. E localisacion a wordo skohe pa su bista amplio riba e refineria Lago na [[San Nicolas]] y riba lama, ku tabata di importansia vital pa e Aliadonan durante Segunda Guera Mundial. E refineria di Lago tabata produci gran kantidat di combustibel di aviashon, loke a haci Aruba un punto strategiko i un posible meta pa atakenan di submarinonan aleman. Na 17 di mei 1940, a hasi prueba di tiramentu ku e kanonnan. Na augustus 1940, e bateria tabata kla pa uso den operashonnan di dia, i na augustus 1941 tambe pa operashonnan di anochi. Na 24 di oktober 1942, Prins Bernhard di Hulanda a bishitá e kustbatterij komo parti di un bishita oficial na e isla. A pesar di su importansia militar, e kustbatterij nunka no a wòrdu usa den combate, ni sikiera durante e atake di submarinonan aleman riba e refineria i haf di San Nicolas den febrüari 1942. == Descripcion == E kompleks militar tabata konsistí di: Tres posishon di kanon (geschutsopstellingen) Un bunker di puesto di mando Edifisionan pa alojamento di aproximadamente 100 soldaat Un reservorio di awa i otro fasilidatnan di sosten Kada posishon di arma tabata konstrui riba un fundeshi di beton i staal. E kanonnan tabata di kaliber 19.2 cm, ku por a bira 360 grado i tabatin un alkanse di mas o ménos 18,5 kilometer. Segun testimonio di soldaatnan, e tres kanon a ricibi nòmber informal: Betsy, Jopie i Beppie. E diseño di e bateria a tene kuenta ku e topografia di e terreno. E kanonnan tabata situá asina ku nan por tira por encima di e refineria, aprovechando e alturanan natural di e área. == Despues di guera y estado actual == Despues di 1945, e instalashon militar a wòrdu abandoná. Parti di e área a wòrdu limpiá, pero e strukturanan prinsipal, manera bunker i fundashonnan di kanon, a keda presente. Awendia, e restonan di e kustbatterij ainda por wòrdu mira den e paisahe rond di Weg Kustbatterij. E sitio ta wòrdu maneha i protehá komo patrimonio cultural, i ta forma un testimonio importante di e papel di Aruba durante Segunda Guera Mundial. E monumento ta un di e pokonan strukturanan militar di e periodo aki cu a sobrebibí na e isla. ---------------- {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais| variante= a | tipo = LugaRegion | nomber = Grapefield | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} | border = infobox | perrow = 1/2 | caption_align = center | image1 = Aruba-Regionen.png | caption1 = San Nicolas Noord ta region 7 | image2 = | caption2 = | image3 = | caption3 = }} | area = | poblacion = | censo = 2020 | densidad = | descripcion = | pais = {{ABW}} | zoom = 13 }} Grapefield is een groot onbebouwd gebied gelegen aan de noordwestelijke kust van Aruba tussen San Nicolas en Seroe Colorado. Dit gebied was in de twintigerjaren overgedragen aan de Lago als industrieterrein. • Naam officieel “Costa” – zeedruifbomen • Strand en recreatiegebied zoals veldlopen en kamperen • Een groot deel van het terrein was in concessie bij de Lago ?? als industrieterrein. • Terrein werd gebruikt voor het deponeren van “pitch”, afvalstoffen van de raffinaderij welke tot vernietiging van de natuur leidde. • Afgravingen • Krabbenpopulatie • Opruiming petroleumproducten (milieuvervuiling) == Nationale veldloopkampioenschappen== In de jaren 80-90 werd hier veldloopwedstrijden voor de kampioenschappen gehouden door de Arubaanse Atletiekbond. ==Strandvervuiling== Door olielozing van tankers die varen tussen Aruba en Curacao. --------------------- {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais | variante= a | tipo = Region | nomber = San Nicolas-Noord | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} | border = infobox | perrow = 1/2 | caption_align = center | image1 = Aruba-Regionen.png | caption1 = San Nicolas Noord ta region 7 | image2 = | caption2 = | image3 = | caption3 = }} | area = | poblacion = | censo = 2020 | densidad = | descripcion = | pais = {{ABW}} | zoom = 13 }} '''San Nicolas-Noord''', oficialmente Sint Nicolaas Noord, ta un di e ocho [[Regionnan di Aruba|region]] den cua e [[isla]] di [[Aruba]] ta dividi administrativamente.<ref>{{Citeer web|url=https://cbs.aw/wp/index.php/2020/12/03/gac-geographical-address-classification-2019/|titel=GAC (Geographical Address Classification) 2019 and 2020|bezochtdatum=2025-03-03|datum=2019-06-27|werk=cbs.aw}}</ref> Hunto cu [[San Nicolas Zuid]] e ta constitui e region di San Nicolas, miho conoci como [[pariba di brug]]. E region tin un area di .... [[kilometer kuadrá|km²]] y un poblacion di 9.940 habitante dia prome di januari 2020. E region tin un poblashon di 9.940 (1 di yanüari 2020), loke ta representá 9.2% di e poblashon total di e pais. Muhé Hòmber 4760 5180 == Geografia == E region ta situá den e zona zuidoost di Aruba (region 7 riba mapa), pazuid di ... (region 1), pabou di [[Paradera]] (region 4) y panort di Oranjestad Oost (region 3). San Nicolas-Noord tin e siguiente barionan:<ref>[https://cbs.aw/wp/wp-content/uploads/2024/05/GAC_Officiele-publicatie_2024.pdf Strefy]</ref> * [[Brazil]] * Rooi Congo * Watapana Gezaag * [[Standardville]]/[[Rooi Hundo]] * Kust * [[Juwana Morto]] * San Nicolas-Noord otro {{Appendix}} [[Category:Luga na Aruba]] ------------------ {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais| variante= a | tipo = Region | nomber = San Nicolas-Zuid | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} | border = infobox | perrow = 1/2 | caption_align = center | image1 = Aruba-Regionen.png | caption1 = San Nicolas Zuid ta region 8 | image2 = | caption2 = | image3 = | caption3 = }} | area = | poblacion = | censo = 2020 | densidad = | descripcion = | pais = {{ABW}} | zoom = 13 }} '''San Nicolas-Zuid''', oficialmente Sint Nicolaas Noord, ta un di e ocho [[Regionnan di Aruba|region]] den cua e [[isla]] di [[Aruba]] ta dividi administrativamente.<ref>{{Citeer web|url=https://cbs.aw/wp/index.php/2020/12/03/gac-geographical-address-classification-2019/|titel=GAC (Geographical Address Classification) 2019 and 2020|bezochtdatum=2025-03-03|datum=2019-06-27|werk=cbs.aw}}</ref> Hunto cu [[San Nicolas Noord]] e ta constitui e region di San Nicolas, miho conoci como [[pariba di brug]]. E region tin un area di .... [[kilometer kuadrá|km²]] y un poblacion di 4.235 habitante dia prome di januari 2020. Sint Nicolaas-Zuid ta un di e ocho regionnan den e parti pariba di e pais autonomo di Aruba, cu ta pertenece na Hulanda, na Sur America. Riba promé di yanüari 2020, e region tabatin 4.235 habitante. Pa loke ta trata poblashon, e ta e region di mas chikitu den e pais. == Geografia == E region ta situá den e zona zuidoost di Aruba (region 7 riba mapa), pazuid di ... (region 1), pabou di [[Paradera]] (region 4) y panort di Oranjestad Oost (region 3). San Nicolas-Zuid tin e siguiente barionan:<ref>[https://cbs.aw/wp/wp-content/uploads/2024/05/GAC_Officiele-publicatie_2024.pdf Strefy]</ref> * [[Zeewijk]] * Pastoor Hendriksstraat * Van de Veen Zeppenfeldstraat * [[The Village]] * Essoville * [[Lago Heights]]/Esso Heights * [[Seroe Colorado]] * San Nicolas-Zuid otro Demografia E region tin un poblashon di 4.235 (1 di yanüari 2020), loke ta representá 3.9% di e poblashon total di e pais. Muhé Hòmber 1943 2292 {{Appendix}} [[Category:Luga na Aruba]] --------------- ==Straatnamen op Aruba (2) – San Nicolas: van Rodgerstraat tot Caya Charlie Brouns Sr.<ref>Evert Bongers, [https://archive.org/details/BNA-DIG-AMIGOE-ARUBA-2021-02-11/page/n3/mode/1up?q=watapana+gezaag Straatnamen op Aruba (2)] Amigoe 11 di februari 2021</ref>== * De Main Street van Sunrise City, de B. van der Veen Zeppenfeldtstraat, is vernoemd naar een op Aruba geboren, maar op Curaçao wonende hoge ambtenaar van begin vorige eeuw. In die tijd waren er nog geen politieke partijen, laat staan een volksvertegenwoordiging. In 1906 werd hij lid van de Koloniale Raad, een soort adviescollege voor de Gouverneur. In die raad kwam hij regelmatig op voor zijn geboorte-eiland. Direct na de Tweede Wereldoorlog duikt zijn naam weer op als hij zitting neemt in de Commissie Ellis, die kwam met een advies voor een eilandenreglement waarin Aruba streefde naar decentralisatie. Kortom, een belangrijke ‘yui di tera’. *De Pastoor Hendrikstraat is – volgens het straatnaambordje – genoemd naar pastoor P.J.T. Hendriks, die in 1929 de parochie San Nicolaas stichtte en de eerste pastoor daar werd. Opvallend is dat zijn naam in de straatnaam voortleeft zonder -s op het eind. *Terug naar het centrum van San Nicolas. Achter de Main Street zijn er smalle straatjes van laag allooi (hanchi’s) die de namen dragen van klassieke schilders als Rembrandt, Vermeer, Frans Hals en Jan Steen. *In de wijk waar de oliewerkers uit de Caribische eilanden kwamen te wonen, The Village, hebben de straten namen zoals Caya Saint Maarten, Caya Saba en Caya Saint Vincent. Dat zegt de mensen in die wijk wat. *Maar het zal niet te verwachten zijn dat bewoners van straten als de Nijhoffstraat, de Hildebrandstraat of de Van Lennepstraat op de Esso Heights beseffen dat hun straat is vernoemd naar een 19e-eeuwse schrijver of dichter. Een betere naamgeving is gehanteerd bij het geven van namen als Flagstaffweg, Mount Scenerystraat en Bottom Hillweg, allemaal heuvels/bergen op de Bovenwinds eilanden. *De Helfrichstraat, die the Village scheidt van de ‘schilderswijk’, is vernoemd naar de gouverneur van de Kolonie Curaçao, precies een eeuw geleden. Deze straat kruist de Nuyensstraat, vernoemd naar Helfrich’s voorganger. De wijk tussen het Joe Laveist Sportpark aan de de Pastoor Hendrikstraat en de Graf von Zinzendorfschool aan de de Bernhardstraat is gevuld met straatnamen van voorvaderen van het geslacht Oranje-Nassau, aangevoerd door stammoeder Juliana van Stolberg, gevolgd door prinsen en stadhouders uit de 16e, 17e en 18e eeuw, zoals Willem de Zwijger, Frederik Hendrik, Maurits, en niet te vergeten Amalia van Solms en Louise de Coligny, om er maar een paar te noemen. De namen van deze straten roepen een heel chique wijk op, maar in werkelijkheid is dat niet het geval. *San Nicolas heeft in een van de buitenwijken ook z’n P.C. Hooftstraat, zonder enige verdere toelichting. Iets verderop is de Dirkszstraat, met op het naambordje de uitleg: D. Dirksz, stamhouder geboren in 1833. Deze straat kruist de Isaac Wagemakerstraat, genoemd naar de belangrijke gezaghebber die Aruba door de Tweede Wereldoorlog leidde. *Opvallende straatnaam in die wijk is Watapana Gezaag. Er werden daar misschien vroeger heel wat van dit soort bomen in stukken gezaagd. Of dat gebeurde één enkele keer en dat heeft geleid tot die naam – wie zal het zeggen. *Net als in ‘Playa’ zien we in San Nicolas veel straten genoemd naar lokale bekend- of beroemdheden. De Main street kruist de Caya Charlie Brouns Sr., naar de stichter van de bar met zijn naam, het bekendste landmark van San Nicolas. Die straat heette oorspronkelijk de Rodgerstraat – naar de Amerikaan die in 1924 de ideale locatie voor de Lago raffinaderij ontdekte. Vervolgens is de Grensweg, grenzend aan het Lago-terrein, omgedoopt tot Caya Captain R. Rodger. De weg die vanaf de kerk van Brazil achter San Nicolas langs loopt, is genoemd naar de lokale ‘Mama di Cultura’ en heet nu Caya Bernadina GrowellKock; zij was schrijfster en muzieklerares en woonde aan deze straat. *De straat in de wijk Lagoville, waaraan het EPB San Nicolas ligt, de vroegere Congoweg, heet nu Caya Jose Geerman, ter ere van de vakbondsleider die in 1977 overleed. Sommige namen op straatnaambordjes roepen vragen op: wie was Doctor Schaepman? Het blijkt een Nederlandse 19-eeuwse theoloog en politicus te zijn geweest. Enige band met ons eiland is niet duidelijk. Maar toch. *In Seroe Colorado, de voormalige Lago Colony, is de 1st Avenue hernoemd naar Henry Coffi, in leven general manager van de Lago, voorzitter van het bestuur van kindertehuis Casa Cuna en luchtvaartdeskundige. Hij overleed eind 2015. Niet elke straat heeft nog een straatnaambord en van sommige is er met moeite eentje te vinden, zoals aan de toch lange en brede Isaac Wagemakerstraat. DOW zou dit eens moeten inventariseren en de lacunes aanvullen. Voor de Adviescommissie Straatnamen van nu is nog veel werk aan de winkel. Enkele suggesties: straatnamen met Arubaanse schrijvers en kunstenaars, van Denis Henriquez tot Padu Lampe. En een Boulevard of Avenida als postume eer voor toerismepionier en oud-gezaghebber Oscar Henriquez. En dan natuurlijk graag met enige uitleg op de naambordjes… Straatnamen op Aruba (2) – San Nicolas: van Rodgerstraat tot Caya Charlie Brouns Sr. Straatnamen in San Nicolas vragen om wat toelichting. Net als in Oranjestad is er een mengelmoes van namen van eeuwenoude schrijvers, schilders, prinsen en stadhouders naast de meer herkenbare namen van Caribische eilanden en plaatselijk bekende Arubanen. {{Appendix}} ----------------- {{Databox}} '''Nomber di caya na Aruba''' ta refleha e historia, cultura y desaroyo social di e isla. Nan ta deriva for di un amplio scala di fuente, incluyendo historia local, [[geografia]], flora y fauna, [[literatura]], ciencia, [[religion]] y politica. Di e manera aki, nombernan di caya ta forma un parti importante di e herencia inmaterial di [[Aruba]]. Un nomber di caya ta un denominacion oficial pa espacio publico, manera caya, avenida, boulevard of plaza. E estudio di nomber di luga ta parti di e disciplina di toponimia. Den practica, nomber di caya ta sirbi como base pa adres y pa sistema di distribucion di post. Na Aruba, adres formal ta consisti di un nomber di caya hunto cu un number di e kavel, sin uzo di un sistema di codigo postal. ==Historia== E sistema di nomber di caya na Aruba a desaroyá gradualmente den [[siglo 19|siglo diesnuebe]] y [[siglo 20|binti]], paralelo cu urbanisacion di [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]] i otro luganan riba e isla. Den e prome fase, hopi caya tabata sin nomber oficial of tabata conoci pa descripcionnan local. Influencia di gobernacion colonial Hulandes a introduci un sistema mas formal di registracion y nombramento. Un ehempel tempran ta e comision di nomber di caya na [[Willemstad]], [[Kòrsou|Corsou]], estableci na 1866, cu a sirbi como modelo pa Aruba.[1] Memey di siglo binti, despues di [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]], a surgi un consenshi pa uza nombernan cu mas relevancia local, reflehando un fortalecemento di identidad Arubano.<ref>{{citeer web|titel=Aruba Straatnamen|werk=[[Amigoe]]|datum=1950-12-05|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-04-29|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010987772:mpeg21:p003}}</ref> == Dunamento di nomber == Na Aruba, e dunamento oficial di nomber na caya ta wordo realisa door di e minister responsabel pa Asuntonan General, riba recomendacion di Comision di Nomber di Caya. E comision consultivo aki ta inclui representante di instancianan manera [[Cuerpo Policial Arubano]] (KPA), Kadaster y Departamento di Obra Publico (DOW).[2] Na final di añanan 1940, a surgi discusion tocante e maneho di dunamento di nomber. A cuminsa duna preferencia na nombernan cu conexion cu e comunidad [[Antias Hulandes|Antiano]], en vez di nombernan internacional poco reconocibel.<ref>{{citeer web|titel=Ingezonden: Straatnamen op Aruba|werk=[[Amigoe]]|datum=1949-10-10|bezochtdatum=2026-04-28|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000212719:mpeg21:p003}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Aruba straatnamen|werk=[[Amigoe]]|datum=1950-12-05|bezochtdatum=2026-04-28|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010987772:mpeg21:p003}}</ref> Un di e prome ehempelnan tabata nomber di figuranan di resistensia, manera [[Boy Ecury]] y [[George Maduro]].[3] E historiado [[Johan Hartog]], prome director di [[Biblioteca Nacional Aruba]] (BNA), a presidi e comision den siglo binti. Bou di su liderazgo, nombernan a wordo selecta for di historia local y naturalesa, y tambe di personanan.[4] E maneho di dunamento di nomber ta evoluciona continuamente, tomando na cuenta expansion urbano y construccion di cayanan nobo, impulsa pa e desaroyo di Aruba durante e descubrimento di [[oro]], e mineria di guano, e yegada di e refineria di petroleo (Lago), y [[turismo]]. Algun nomber di caya ta di origen indigena, usualmente deriva di e zona unda nan ta situa. Den uzo moderno, hopi nomber di caya ta cuminsa cu termino manera ''Caya'' of ''Avenida'' (reemplasando e [[sufiho]] ''straat'' of ''weg''), of ta termina cu ''Boulevard''. ==Nomber tematico== Den diferente bario na Aruba, nombernan di caya ta sigui un tema specifico, loke ta contribui na identidad di e area: *Den Klip tin caya nombra pa escritor y compositor internacional. *Den [[Dakota (Aruba)|Dakota]], nombernan ta deriva di fruta y produkto agricola. *Den Companashi, nombernan ta basa riba cientifico y investigado. *Den Ponton, nan ta referi na mata y elemento di naturalesa local.[6] E sistema tematico ta facilita orientacion y ta duna caracter propio na cada bario. ==Reconocimento social== Hopi caya na Aruba ta nombra pa personanan cu a contribui na sociedad, manera politico, lider social, deportista, artista y religioso. Generalmente, e honor aki ta wordo otorga di manera postumo. E camindanan principal di Aruba ta generalmente nombra pa figuranan influyente. Entre nan tin ''Juan E. Irausquin Boulevard'' y ''Henny Eman Boulevard'', ku ta refleha e desaroyo economico y turistico di e isla den siglo binti.[7] Otro ehempelnan ta ''Avenida Nelson Orlando Oduber''[5], ''Watty Vos Boulevard''<ref>[https://antilliaansdagblad.com/articulo/aruba/20386-watty-vos-blvd-aruba-in-gebruik Watty Vos Boulevard Aruba in gebruik], [[Antilliaans Dagblad]] (6 di november 2019)</ref> y [[Caya G.F. (Betico) Croes]], nombra pa [[Betico Croes|Gilberto François Betico) Croes]], considerá como un figura clave den historia politico di Aruba. {{Appendix}} ==Referensia == * Frank, Vivienno L. 2019. ''Aruba en een keuze uit haar toponiemen.'' ISBN:978-0-359-65900-5 * Hartog, J. Aruba: Past and Present. Oranjestad: De Wit Stores. * Gobierno di Aruba – reglamentonan di nombramento di caya. * Croes, F. Historia di resistencia Antiano den Guera Mundial II. * Hartog, J. Geschiedenis van Aruba. * Alofs, L. & Merkies, H. Ken ta Arubiano? * Kadaster Aruba – registro di nomber di caya. * Ministerie di Infrastructura Aruba – dokumentonan di planifikashon urbano. [[:Kategoria:Geografia di Aruba]] <ref>{{Cite web |title=Kadaster Aruba |url=https://www.kadaster.aw |publisher=Kadaster Aruba |access-date=2026-04-27}}</ref> Example (book): <ref>{{Cite book |last=Hartog |first=Johan |title=Aruba: Past and Present |publisher -------------------- '''Nomber di caya na Aruba''' ta refleha e historia, cultura, y desaroyo social di e isla. Nan ta bin di un scala amplio di disciplina, entre otro historia di Aruba, geografia, flora y fauna, literatura, ciencia, religion y politica. Nomber di caya pues ta un parti importante di herencia inmaterial di Aruba. Un nomber di caya ta referí na un nòmber ku ta wòrdu usá pa designá espasio públiko, manera kaya, avenida, kaminda, plaza y becindario. E teoria di nòmber di kaya òf lugá ta un rama di toponimia. Un nòmber di kaya ta sirbi komo un guia i ta forma adrès, i ta wòrdu usá den hopi pais pa dirigí pòst. Nombernan di caya na Aruba hopi biaha ta un mescla di referencia na Papiamento, Hulandes y historia: hunto cu un number e ta forma un adres formal pero sin un sistema di codigo postal. == Dunamento di nomber == E nombramento oficial di cayanan na Aruba ta wordo haci door di Minister di Asuntonan General, riba recomendacion di e Comision di Nomber di Caya. E comision aki tradicionalmente ta consisti di representantenan di entre otro [[Cuerpo Policial Arubano]] (KPA), Kadaster, y Departamento di Obra Publico (DOW). Un comision similar pa e nomber di caya di [[Willemstad]] tabata existi na [[Kòrsou|Corsou]] caba for di aña 1866. Na fin di añanan 1940, a surgi un diskushon tocante e maneho cu dunamento di nòmber di caya. Kontrali na e hopi nòmbernan di kaya deskonosí, manera esnan di inventornan mundialmente famoso, a kuminsá duna preferensia na nòmbernan di kaya ku tabata papia ku e poblashon lokal.[1][2] E promé nòmbernan rekonosibel tabata esnan di bringadónan di resistensia Antiano: Boy Ecury (Boy Ecuryplein) i George Maduro (George Madurostraat).[3] Historiadó Johan Hartog, e promé direktor di Biblioteka Públiko di Aruba, tabata presidi e Komishon di Nòmber di Kaya di Aruba den siglo binti.[4] Bou di su liderazgo, nòmbernan tabata wòrdu selektá for di historia lokal i naturalesa, pero individuonan tambe tabata wòrdu konsiderá, normalmente póstumo. E decision final a keda na Conseho Ehecutivo di Aruba. Ekspanshon urbano den futuro i konstrukshon di kayanan nobo tambe ta wòrdu tumá na kuenta ora di skohe nòmber, loke ta nifiká ku e polítika di nòmber di kaya ta evolucionando konstantemente. Ku tempu, e terminologia tambe a kambia: nòmbernan di kaya nobo awor hopi bia ta kuminsá ku Caya, Boulevard, òf Avenida. ---------- revision '''Straatnamen van Aruba''' weerspiegelen de geschiedenis, cultuur en maatschappelijke ontwikkeling van het eiland. Zij zijn afkomstig uit uiteenlopende domeinen, waaronder de Arubaanse geschiedenis, aardrijkskunde, flora en fauna, literatuur, wetenschap, religie en politiek. De naamgeving van straten vormt daarmee een belangrijk onderdeel van het immaterieel erfgoed van Aruba. Un nomber di caya ta referi na un nomber cu ta wordo uza pa designá espacio publico, manera caya, avenida, kaminda, plaza y becindario. E teoria di nomber di caya of di luga ta un rama di toponimia. Un nomber di caya ta sirbi como un guia y ta forma adres, y ta wòrdu uza den hopi pais pa dirigi post. Nombernan di caya na Aruba hopi biaha ta un mescla di referencianan na Papiamento, Hulandes y historia: hunto cu un number e ta forma un adres formal pero sin sistema di codigo postal. == Naamgeving en beleid == De officiële naamgeving van straten op Aruba gebeurt door de minister van Algemene Zaken, op voordracht van de Straatnamencommissie. Deze commissie bestaat traditioneel uit vertegenwoordigers van onder meer de politie, het kadaster en de Directie Openbare Werken (DOW). Een vergelijkbare commissie bestond reeds in 1866 op Curaçao voor de straatnamen van Willemstad. Eind jaren 1940 ontstond er discussie over het straatnamenbeleid. In afwijking van de vele onbekende straatnamen, zoals bijvoorbeeld namen van wereldberoemde uitvinders, begon men de voorkeur te geven aan straatnamen die tot de bevolking spreken.<ref>ingezonden buiten verantwoordelijkheid der Redactie STRAATNAMEN OP ARUBA.. "Amigoe di Curacao". Willemstad, 10-10-1949. Geraadpleegd op Delpher op 10-02-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000212719:mpeg21:p003</ref><ref>ARUBA STRAATNAMEN.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 05-12-1950, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 10-02-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010987772:mpeg21:p003</ref> De eerste herkenbare namen werden die van de Antilliaanse verzetstrijders: Boy Ecury (Boy Ecuryplein) en George Maduro (George Madurostraat).<ref>ARUBA NAAR ARUBA.. "Amigoe di Curacao". Willemstad, 24-10-1949. Geraadpleegd op Delpher op 10-02-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000212731:mpeg21:p003</ref> Historicus Johan Hartog, Aruba’s eerste directeur van de Openbare Bibliotheek, was in de twintigste eeuw voorzitter van de Arubaanse straatnamencommissie.<ref>Dr.Johan Hartog; wat hij begon liet hij niet los. "Amigoe". Curaçao, 29-09-1990, p. 4. Geraadpleegd op Delpher op 10-02-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642192:mpeg21:p020</ref> Onder zijn leiding werden namen geselecteerd uit de lokale geschiedenis en natuur, maar ook personen kwamen in aanmerking, meestal postuum. De uiteindelijke besluitvorming lag bij het Bestuurscollege van Aruba. Bij de naamgeving wordt tevens rekening gehouden met toekomstige stadsuitbreidingen en de aanleg van nieuwe straten, waardoor het straatnamenbeleid voortdurend in ontwikkeling is. In de loop van de tijd veranderde ook de terminologie: nieuwe straatnamen beginnen tegenwoordig vaak met Caya, Boulevard of Avenida. == Straatnamen en maatschappelijke erkenning == Veel straatnamen op Aruba zijn gewijd aan verdienstelijke burgers, geestelijken, sporters en politici. Deze eer wordt doorgaans postuum verleend. Een bekend voorbeeld is Gilberto François (Betico) Croes, die als ‘Libertador’ van Aruba wordt beschouwd. De voormalige Nassaustraat, de hoofdstraat van Oranjestad, werd hernoemd tot Caya G. F. (Betico) Croes. Ook andere prominente figuren zijn in het straatbeeld vereeuwigd. Zo werd in 1950 de weg langs het Wilhelminasportpark vernoemd naar J. Helenus Ferguson, gezaghebber in de negentiende eeuw en bekend vanwege zijn rol in de aloëcultuur. Deze weg draagt tegenwoordig de naam Avenida.[[File:Aad Stolwijk, Hooiberg; Fergusonstraat; Avenida Milio Croes; Dakota, ANA-DIG-COL-STOLWIJK-LUCHTF-VEL-563-11, Archivo Nacional Aruba.jpg|thumb|Bista aereo di Avenida Milio Croes (antes Fergusonstraat) rechtsonder (1974).]] Ook andere prominente figuren zijn in het straatbeeld vereeuwigd, al blijkt deze eer niet altijd permanent. Zo werd in 1950 de weg langs het Wilhelminastadion vernoemd naar J. Helenus Ferguson, gezaghebber in de negentiende eeuw en bekend vanwege zijn rol in de aloëcultuur. Deze straat werd in 2004 hernoemd tot Avenida Milio Croes, naar de Milio Croes (1922-2013), voorzitter van SAC en jarenlang bijgedragen aan Aruba Carnaval. Een uitzondering op de regel van postume vernoeming is Nelson Orlando Oduber, voormalig minister-president van Aruba, naar wie de Avenida Nelson Orlando Oduber werd genoemd, ter vervanging van de Sasakiweg. == Thematische straatnaamgeving per wijk == In verschillende wijken op Aruba zijn straatnamen thematisch geordend, wat bijdraagt aan het karakter en prestige van deze buurten. In Oranjestad en omgeving zijn talrijke straten vernoemd naar literaire figuren, zoals Vondel, Herman Gorter, Constantijn Huygens, Jacob Cats en Guido Gezelle, aangevuld met internationale schrijvers als Shakespeare, Victor Hugo, Lord Byron en Alfred de Musset. Nabij Playa komen daarnaast straten voor die zijn vernoemd naar klassieke componisten, waaronder Bach, Schubert en Brahms, evenals leden van het Nederlandse koningshuis. De volkswijk Dakota kent straatnamen ontleend aan vruchten en landbouwproducten, zoals Patiastraat, Dadelstraat, Druivenstraat en Pindastraat. De oorspronkelijke Rondweg van Dakota werd in 1991 vernoemd naar oud-minister en voetballer Guillermo Trinidad, en later hernoemd tot Caya Papa Juan Pablo II. In Companashi, nabij de Kamerlingh Onnesstraat, overheersen namen van natuurwetenschappers zoals Edison, Pascal, Celsius en Fahrenheit. Ook de lokale gemeenschap wordt er weerspiegeld, met onder meer Caya Gilberto Toppenberg. De wijk Ponton bevat straatnamen ontleend aan inheemse plantensoorten, zoals Scopet, Breba, Katuna en Barba di Yoncuman. Het voormalige Eagle Colony kent straatnamen die verwijzen naar Europese landen. == Religie, sport en politiek == Religieuze orden hebben eveneens hun plaats in de Arubaanse straatnaamgeving. Zo zijn straten genoemd naar leden van de Frères de la Salle en de Dominicanessen, waaronder Caya Frère Alexius in Madiki en Caya Soeur Dorothea in Bushiri. Sporters en sportpioniers worden eveneens herdacht, zoals George Maduro, Boes Orman en Wichie de Palm. In Rancho is de Avenida Alo Tromp vernoemd naar een jonge AVP-aanhanger die in 1983 tijdens verkiezingsonrust om het leven kwam. == Hoofdwegen en boulevards == De belangrijkste verkeersaders van Aruba, tussen Oranjestad en Arashi, zijn vernoemd naar invloedrijke figuren uit de twintigste eeuw. De Lloyd G. Smith Boulevard herdenkt de directeur van de Lago-raffinaderij tijdens de Tweede Wereldoorlog, terwijl de Juan E. Irausquin Boulevard verwijst naar een pionier van het Arubaanse toerisme. Ook politicus Edgar ‘Watty’ Vos werd op deze wijze geëerd. --------- '''Straatnamen''' zijn er op Aruba in alle soorten, maar meestal van historische, aardrijkskundige, biologische, literaire of wetenschappelijke oorsprong. De namen worden door de Adviescommissie Straatnamen uitgezocht en aan de overheid voorgesteld. Een zelfde commissie werd op Curaçao al in 1866 benoemd voor straatnamen in Willemstad. Dr. Johan Hartog, historicus en Aruba’s eerste directeur van de Openbare Bibliotheek, vertelt dat hij vanwege zijn functie het voorzitterschap van de straatnamencommissie mocht vervullen, samen met vertegenwoordigers van de politie, het kadaster en openbare werken (DOW) etc. Er werden namen uit de Arubaanse geschiedenis en uit de natuur gekozen en voorgesteld aan het Bestuurscollege dat verder besliste, maar ook namen van overledenen kwamen in aanmerking. Tegenwoordig beginnen nieuwe straatnamen met Caya, Boulevard of zelfs Avenida. Verdienstelijke burgers of geestelijken, sporters of politici – al dan niet van onbesproken naam en faam, verbonden aan een regerende politieke partij – mogen zich, meestal postuum, erin verheugen om in een strook asfalt voort te leven. Aruba’s ‘Libertador’ Betico Croes is daar een voorbeeld van: Nassaustraat, de Mainstreet van Oranjestad, werd Caya G. F. (Betico) Croes. In 1950 werd de weg langs het ‘Wilhelminasportpark’ vernoemd naar J. Helenus Ferguson, gezaghebber in de 19e eeuw, die bekend werd vanwege zijn rol bij van het verbouwen van aloë. Inmiddels is die weg tot Avenida hernoemd. In 1966 merkte gedeputeerde Oscar Henriquez bij de behandeling van de eilandsbegroting op dat het voor de commissie niet makkelijk was om namen te vinden voor de straten in de vele nieuwe woonwijken. “De nieuwe straten moeten namen krijgen die meer tot de bevolking spreken”. Dat blijkt echter niet in alle gevallen nageleefd te zijn. Laten we eerst stellen dat het cachet van bepaalde wijken wordt onderstreept door de namen van de straten. Als je Oranjestad vanaf de airport binnenrijdt, kan je rechts afslaan naar de Vondellaan, vernoemd naar Neerlands grootste schrijver, onder meer bekend van het toneelstuk ‘Gijsbrecht van Amstel’. Hij leefde in de 17e eeuw. De wijk die grenst aan de Vondellaan, Mon Plaisir, bestaat uit huizen, bewoond door mensen die vertrouwd zijn met hun literaire klassiekers, vandaar dat er nog enkele straten klinkende namen hebben als Herman Gorter, Constantijn Huygen, Jacob Cats en Guido Gezelle. Wie kent hen niet… Voor de afwisseling worden er nog wat Engelse en Franse literaire reuzen op de naambordjes geplakt, zoals Shakespeare, Victor Hugo, Byron (Lord) en Alfred de Musset, allemaal bekend van de middelbare schooltijd. Trouwens, iets verder naar het Lagoen in Playa raken we in het goede gezelschap van klassieke componisten als Bach, Schubert en Brahms, waarna we tenslotte leden van de koninklijke familie tegenkomen, Juliana, Beatrix, Irene, Margriet en Maria-Christina. Voor een straat vernoemd naar de vader van deze prinsessen, moeten wij naar San Nicolas, daar vinden wij de Bernhardstraat. Plaatselijke helden zoals George Maduro en plantagehouder Bazin leven ook in straatnamen verder. In de aan de voornoemde Fergusonstraat grenzende volkswijk Dakota wordt het vruchten plukken in de Patiastraat, Dadelstraat, Druivenstraat en Pindastraat; die hebben geen nadere uitleg nodig. Trouwens, rond het oudste deel van Dakota werd een rondweg aangelegd, domweg Rondweg genaamd. In 1991 werd die vernoemd naar oud-minister Guillermo Trinidad, een voetballer afkomstig uit Dakota. Meer recentelijk kwam er een naamswijziging, het heet nu Caya Papa Juan Pablo II. Tja, de kerk wil ook wat. Wat dat betreft: er werden ook namen van bekende frères de la Salle en zusters Dominicanessen uitgezocht voor nieuwe straten in andere delen van de stad. Zo kwam er in Madiki de Caya Frère Alexius en in Bushiri de Caya Soeur Dorothea, beiden omringd door een hele reeks verdienstelijke collega’s. De wijk Companashi, grenzend aan de Kamerling Onnesstraat, vernoemd naar een 19e eeuwse natuurkundige, is gevuld met internationale grote namen op dat gebied zoals Edison, Pascal en natuurlijk Celsius en Fahrenheit. Gilberto Toppenberg, meer dan verdienstelijke inwoner van die wijk, heeft daar nu ook zijn Caya gekregen. Dan komen we in Ponton, via de voormalige Boerhaavestraat, nu Caya Ernesto O. Petronia, en bevinden we ons midden in straten met namen uit de plaatselijke plantenwereld: Scopet, Breba, Katuna en niet te vergeten de Barba di Yoncuman. De wijk die vroeger als Eagle Colony werd aangeduid, heeft de namen van Europese landen in de straatnaam, zoals Frankrijk, Schotland en zo meer. Een deel van de Arendstraat, waar hij aan woont, is vernoemd naar voetbalpionier Boes Orman. De rotonde aan het eind van de Belgiëstraat draagt de naam van Wichie de Palm, oprichter van het bedrijf met touringbussen, niet ver van deze rotonde. In de wijk Rancho is een straat vernoemd naar een jeugdige aanhanger van de AVP die in 1983 bij een schermutseling in verkiezingstijd het leven verloor: de Avenida Alo Tromp. In deze voormalige visserswijk valt het op dat straatnamen die de bewoners iets zeggen zoals de Ranchostraat en Visstraat, worden onderbroken door straten die namen dragen als Johan de Wittstraat en Oldenbarneveldstraat. Eenzelfde contrast is te vinden in San Nicolas, daarover later meer. De voornaamste verkeersaders van het eiland, tussen Oranjestad en Arashi zijn vernoemd naar de directeur van de Lago tijdens de oorlog, Lloyd G. Smith en de pionier van ons toerisme, Juan E. Irausquin. Hun namen zijn aan een Boulevard verbonden. Die eer had ook AVP politicus Edgar ‘Watty’ Vos. Volgens de richtlijnen allemaal postuum geëerd. De enige uitzondering daarop is tot nu toe: Nelson Orlando Oduber, voormalig Minister-President, wiens Avenida de naam Sasakiweg heeft vervangen. Het is nog even wennen...<ref>Evert Bongers, [https://www.facebook.com/groups/2690464017950676/posts/3028876380776103/ Straatnamen op Aruba], facebook Historia di Aruba</ref> {{Appendix}} ------------------- {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais | variante = a | tipo= Bario | name = Essoville | imagen = Aad Stolwijk, San Nicolas; San Nicolaas; Graf Von Zinzendorf school; Staringstraat; Kong Ming Supermarktet; Pastoor Hendrikstraat, ANA-DIG-COL-STOLWIJK-LUCHTF-VEL-537-10, Archivo Nacional Aruba.jpg | tipo_division_adm = Region | division_adm = [[Regionnan di Aruba|San Nicolas Zuid]] | tipo_subdivision_adm = Zona | subdivision_adm = <!-- Historia --> | funda = <!--Fecha di fundacion --> | fundado = <!-- Geografia --> | area = 0.2861<ref>https://www.citypopulation.de/en/aruba/admin/san_nicolas_zuid/885__essoville/</ref> | poblacion = 971 | gentilisio = | censo = 2020 }} '''Essoville''' ta un bario y zona (zona) den e region di Sint Nicolaas-Zuid den e parti zuid di e pais autonomo di Aruba, perteneciente na Hulanda, na Sur America. Riba promé di yanüari 2020, e tabatin un poblashon di 971. E ta e zona di mas grandi den e region. * woonhuizen waren eerst enkel genummerd terwijl beginjaren 60 hieraan namen van rivieren werd toegekend. Essoville is een woonwijk in het oosten van San Nicolas en omvat de woonstraten; Vuykestekestraat Coloradostraat Orinocostraat Missouristraat Amazonestraat Mississippistraat Deze woonwijk werd gesticht door "Home Building Foundation", een stichting opgericht en gefinancierd door de Lago. De huizen werden aan werknemers van de Lago verkocht.<ref>Vivienno Frank. 2019. Essoville. Den:''Aruba en een keuze uit haar toponiemen.'' ISBN:978-0-359-65900-5, pag. 105.</ref> Allereerst is gedacht aan de overdracht hiervan aan de Home Building Foundation, Zoals het zich thans laat aanzien, zou een dergelijke overdracht het meest aan de technische en wettelijke vereisten tegemoet komen. De huizen zouden dan door de Foundation aan de tegenwoordige bewoners worden verkocht op dezelfde wijze zoals dit na de oorlog met de Essoville-huizen geschiedde Deze bewoners zouden dan het eerst voor de aankoop dezer woningen, die zij momenteel huren, in aanmerking komen.<ref>Lago overweegt eigendoms overdracht Lago Heights huizen. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 01-06-1953, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 13-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010988047:mpeg21:p002</ref> * woonhuizen waren eerst enkel genummerd terwijl beginjaren 60 hieraan namen van rivieren werd toegekend. * vergeleken met andere barios waren de kavel klein met daarop mini-woninkjes. Te St. Nicolaas is door de recente bouw van 70 arbeiderswoningen de (z.g. „Essoville") door de Lago Oil 6 Transport Cy Ltd. de volkshuisvesting belangrijk verbeterd.<ref>Woningtoestand op Aruba.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 18-06-1942, p. 4. Geraadpleegd op Delpher op 13-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010987172:mpeg21:p004</ref> * in de wijk is gevestigd een rumshop en een pompstation, dat in 1952 in bedrijf ging. * wijk grenst aan de Graaf van Zinnendorfschool, gelegen aan de [[Bernhardstraat]]. == Historia == Buiten de Colony verrezen woonwijken voor het lokale personeel, voor elke laag van de hierarchie een aparte wijk. In 1937 werd begonnen met Lago Heights, 150 huizen. In 1939 [[Essoville]] met 75 bungalows om te beginnen. In 1947 werd begonnen met sociale woningbouw in [[Lagoville]]: de arbeiders werden in de gelegenheid gesteld door een spaarregeling op den duur eigenaar te worden van de huizen. En afgezien van de door Lago neergezette wijken was er in het centrum van wat later San Nicolas zou gaan heten ook een wijk van in de haast opgebouwde huizen in de stijl die ook op de Engelstalige Caribische eilanden te vinden is: [[The Village]].<ref>{{citeer web|url=http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=28&Itemid=42|titel=De Lago en de Eagle: de olieindustrie op Aruba|werk=historiadiaruba.aw|datum= |bezochtdatum=2024-09-03|archiefurl=https://web.archive.org/web/20210812112631/http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=28&Itemid=42|archiefdatum=2021-08-12|dodeurl=nee}}</ref> Divishon Atministrativo E zona ta konsistí di un lokalidat:[2] Essoville Demografia E zona tin un poblashon di 971 (1 di yanüari 2020). {{Appendix}} [[:Kategoria:Luga na Aruba]] --------------- {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais | variante = a | tipo= Bario | name = Esso Heights | tipo_division_adm = Region | division_adm = [[Regionnan di Aruba|San Nicolas Zuid]] | tipo_subdivision_adm = Zona | subdivision_adm = }} '''Esso Heights''' ta un bario den e zona di Lago/Esso Heights, den e region di Sint Nicolaas-Zuid den e parti zuidoost di Aruba.[1] == Historia == Buiten de Colony verrezen woonwijken voor het lokale personeel, voor elke laag van de hierarchie een aparte wijk. In 1937 werd begonnen met Lago Heights, 150 huizen. In 1939 [[Essoville]] met 75 bungalows om te beginnen. In 1947 werd begonnen met sociale woningbouw in [[Lagoville]]: de arbeiders werden in de gelegenheid gesteld door een spaarregeling op den duur eigenaar te worden van de huizen. En afgezien van de door Lago neergezette wijken was er in het centrum van wat later San Nicolas zou gaan heten ook een wijk van in de haast opgebouwde huizen in de stijl die ook op de Engelstalige Caribische eilanden te vinden is: [[The Village]].<ref>{{citeer web|url=http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=28&Itemid=42|titel=De Lago en de Eagle: de olieindustrie op Aruba|werk=historiadiaruba.aw|datum= |bezochtdatum=2024-09-03|archiefurl=https://web.archive.org/web/20210812112631/http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=28&Itemid=42|archiefdatum=2021-08-12|dodeurl=nee}}</ref> {{Appendix}} [[:Kategoria:Luga na Aruba]] ------------------ == Lago Colony == {{Variante|a}} {{infobox luga den pais | variante = a | tipo = Bario | nomber = Lago Colony | pais = {{ABW}} }} '''Lago Colony''' tabata un comunidad situa na e extremo oost di e isla di Aruba, cerca di e area conoci actualmente como Seroe Colorado. E stat tabata konsistí di 377 kas,[2] un hospital,[3][4] misa, kas di klup, pista di bowling, i un Skol Merikano, ku promé pa di diesdos klas i aproksimadamente 180 studiante. E poblashon di Lago Colony tabata prinsipalmente di Merka, ounke tabatin un poblashon grandi di Inglatera, Irlanda i Eskosia ku tabata prinsipalmente ofisialnan riba e flota di tankero di lago. Ademas tabatin Hulandes, Danes, Spaño y otro nacionalidadnan representa den e comunidad. E pueblo aki tabata sostené pa un refineria grandi di zeta na mundu, ku e tempu ei tabata propiedat di un supsidiario di Standard Oil di New Jersey, konosí komo Lago Oil and Transport Company. Lago tabatin su komienso na 1924 komo un fasilidat di trans-shipping pa zeta krudo ekstraí pa Lago Petroleum Corporation ku ta operá na Lago Maracaibo. E crudo a wordo transporta pa Aruba den barconan di fondo plat, cu ta poco profundo, barconan tanker, conoci como lake tankers. E trans-envio aki di e zeta krudo a sigui te na 1928 ora ku a konstruí un refineria i e zeta krudo Venezolano a wòrdu refiná riba e isla i enviá tur kaminda na mundu komo produktonan petrolero kaba. == Baby beach == Den añanan 1950, e Aruba Esso Club a wòrdu konstruí na Baby Beach man made lagoon.[5] E klup a inkluí un restorant, pista di baile i un stadion di beisbòl. Den e lagun, tabatin un waf i baranka chikitu (di kua un ta para ainda). E refineria a opera te cu 1985 ora cu el a wordo cera. E refineria, cu awor ta propiedad di Valero Energy Corporation, despues a wordo cumpra, habri bek, despues cera atrobe; na desèmber 2010, Valero a anunsiá ku e refineria ta habri bèk.[6] Te cu 2012, a keda solamente algun cas di ex-Colonia di Lago. Esnan cu a resta a wordo entrega na Gobierno di Aruba of a wordo bendi na personanan individual. Awendia, e Esso Club ta solamente un edifisio grandi i bandoná ku un negoshi, un tienda di buseo, ku ta den operashon ainda. ===NOTES=== Lago Colony waar de expat werknemers van de Lago Oil and Transport Co. en hun families als huurders gehuisvest waren in de periode van 1930 tot 1985, toen de Lago Oil and Transport Co. haar bedrijfsvoering in Aruba staakte. Clubhuis, kerk, scholen, sportfaciliteiten De uitbreiding bleef gestaag doorgaan, zo ook de bouw van woonwijken: het uit Amerika aangetrokken management werd gehuisvest in de zgn. Colony , een van de rest van het eiland afgescheiden woongemeenschap waar alleen bevoegden zoals de bewoners van de bungalows, toegang tot hadden. Ook een eigen ziekenhuis, voorzien van de modernste outillage, maakte daar deel van uit. Het had zijn eigen politiekorps, zijn eigen protestante kerk en een Amerikaanse school. Buiten de Colony verrezen woonwijken voor het lokale personeel, voor elke laag van de hierarchie een aparte wijk. In 1937 werd begonnen met Lago Heights, 150 huizen. In 1939 Essoville met 75 bungalows om te beginnen. In 1947 werd begonnen met sociale woningbouw in Lagoville: de arbeiders werden in de gelegenheid gesteld door een spaarregeling op den duur eigenaar te worden van de huizen. En afgezien van de door Lago neergezette wijken was er in het centrum van wat later San Nicolas zou gaan heten ook een wijk van in de haast opgebouwde huizen in de stijl die ook op de Engelstalige Caribische eilanden te vinden is: The Village. En/wiki Lago Colony was een gemeenschap gelegen aan de oostkant van het eiland Aruba , in het gebied dat momenteel bekend staat als Seroe Colorado. Deze stad bestond uit ongeveer 700 huizen, een ziekenhuis, een clubhuis, een bowlingbaan en een Amerikaanse school, met eerste tot twaalfde klassen en ongeveer 180 studenten. De bevolking van Lago Colony was voornamelijk afkomstig uit de Verenigde Staten, hoewel er een grote populatie bestond uit Engeland, Ierland en Schotland, die voornamelijk officieren waren van de tankervloot . Daarnaast waren er Nederlandse, Deense, Spaanse en andere nationaliteiten vertegenwoordigd in de gemeenschap. Deze stad werd gesteund door een grote olieraffinaderij in de wereld, die op dat moment eigendom was van een dochteronderneming vanStandaardolie van New Jersey , bekend als Lago Oil and Transport Company . Lago begon in 1924 als een trans-shipping faciliteit voor ruwe olie gewonnen door de Lago Petroleum Corporation die actief is in Lake Maracaibo . De ruwe olie werd vervoerd naar Aruba in vlakke bodem, ondiepe diepgang, tankerschepen, bekend als meertankers. Deze trans-shipping van de ruwe olie ging door tot 1928 toen een raffinaderij werd gebouwd en de Venezolaanse ruwe olie vervolgens op het eiland werd geraffineerd en als afgewerkte aardolieproducten over de hele wereld werd verscheept . In de jaren 1950 werd de Aruba Esso Club gebouwd in de door de mens gemaakte lagune van Baby Beach . [1]De club bestond uit een restaurant, een dansvloer en een honkbalstadion. In de lagune bevonden zich een steiger en kleine hutjes (waarvan er één nog steeds staat). De raffinaderij werkte tot 1985, toen het werd stilgelegd. De raffinaderij, nu eigendom van Valero Energy Corporation , werd later gekocht, heropend en vervolgens weer gesloten; in december 2010 kondigde Valero aan dat de raffinaderij opnieuw werd geopend. [2] Vanaf 2012 zijn er slechts enkele huizen van de voormalige Lago Colony overgebleven. De overgeblevenen zijn overgedragen aan de Arubaanse regering of verkocht aan particulieren. Vandaag is de Esso Club slechts één groot, verlaten gebouw met één bedrijf, een duikwinkel, nog steeds in bedrijf. Seroe Colorado Lighthouse (de.wiki) Colorado Point Lighthouse, De eerste toren was van hout en werd gebouwd in 1881. Het licht was 9 zeemijlen zichtbaar. In 1924 werd deze houten toren vervangen door een vierkant stenen gebouw. Het was een toren van 11 meter hoog met een voetafdruk van 4 bij 4 meter. Het licht reikt tot 18 zeemijl en is te zien vanaf het Paraguaná-schiereiland (Venezuela). In 1937 verving elektriciteit aardgas als energiebron voor de vuurtoren. In 1942 werd de vuurtoren verwijderd. Op dat moment, de Amerikaanse mariniers had verschillende kanon batterijen die aan de kust, die een duidelijke schot hoeken om de raffinaderij Aruba verdedigen tegen onderzeeboot aanvallen nodig. Vandaag is er slechts een eenvoudig, klein baken. ( info ) | uitgeven ------------ {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais | variante = a | tipo= Bario | name = Zeewijk | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} | border = infobox | perrow = 1/2 | caption_align = center | image3 = Zeilschip bij de Yachtclub van Aruba. Op de achtergrond de Lago-olieraffinaderij, Bestanddeelnr 252-3982.jpg | image2 = De haven van de Lago-olieraffinaderij in San Nicolas op Aruba, Bestanddeelnr 252-8041.jpg | image1 = BNA-DIG-MEINERS-0035 - San Nicolas - Zeewijk, Zwemmers aan strand van Zeewijk 591200 c.jpg | caption1 = Playa di Zeewijk | footer = Bista pa lama cu [[Lago Oil & Transport Company|refineria Lago]] den fondo | footer_align = center }} | pais = {{ABW}} | region = [[San Nicolas|San Nicolas-Zuid]] | poblacion = 527 | censo = 2020 | censo_ref = | area = 0,4827 | densidad = 1,092 | zona = | zoom = 14 }} ------------------- ==The Lourdes Grotto== Named in commemoration of the famous French religious landmark, was created under the guidance of a priest named “Erkamp” and parishioners in the year 1958. The grotto, a shrine built into the rocks is located in Seroe Preto, just off the main road to San Nicolas. A statue of the Virgin Mary, weighing 700 kilos, was hoisted into place in the grotto. Every year, on February 11 (feast of Lady of Lourdes), a procession leaves from the St. Theresita church in San Nicolas to the grotto, where a mass is performed. The grotto is located road-side and can be visited daily. <ref>https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20260227.pdf Explore Aruba! (27 di februari 2026)</ref> ---------------- {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais| variante = a | tipo = luga | nomber = Parkietenbos | nomber_oficial = | nomber_nativo = | pais = {{ABW}} | alias = | lema = | imagen = | descripcion = | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} | border = infobox | perrow = 1/2 | caption_align = center | image1 = | caption1 = | image2 = | image3 = }} | tipo_division_adm = Region | division_adm = [[Oranjestad West]] | zoom = 14 }} '''Parkietenbos''' ta un luga situa na costa west di Aruba, canto di lama y mangelnan directamente pazuid di [[Aeropuerto Internacional Reina Beatrix]] y e areanan residencial di [[Simeon Antonio]] y [[Cas di Paloma]]. E area aki ta designa como un zona economico den e ''Ruimtelijke Desaroyo Plan'' (ROP) di Aruba di 2009.<ref>[https://web.archive.org/web/20160224005153/http://dip.aw/ROP%20atlas.pdf Atlas Ruimtelijk Ordeningsplan]</ref> == Zona economico == For di añanan 1960, e landfill sentral “Parkietenbos Containerpark & ​​Landfill Facility”, simplemente konosí komo “Parkietenbos”, ta situa na Parkietenbos. E instalashon públiko aki ta wòrdu manehá pa [[Serlimar]] y ta consisti di dos deposito principal: e parke di container i e landfill, caminda e sushi ta wordo compacta, nivela y cubri.<ref>[https://web.archive.org/web/20201031134950/https://serlimar.com/ Officiële website Serlimar]</ref> Na 2009, e compania Mericano Bouldin & Lawson a entrega e instalacion di “WastAway”. E instalacion aki cu tin un balor di 28 miyon florin, mester a procesa desperdicio den asina yama “fluff” y despues reusa e fluff aki pa compost of fertilisante di tera. Sinembargo, e instalashon nunka no a funshoná korektamente i p’esei a wòrdu será na mitar di 2011.<ref>{{Citeer web |url=http://www.genootschapnederlandaruba.nl/wp-content/uploads/2017/02/Voor-u-gelezen-juli-2016.pdf |titel=Voor u gelezen, GNA, juli 2016 |bezochtdatum=2018-07-20 |archiefdatum=2018-07-20 |archiefurl=https://web.archive.org/web/20180720225535/http://www.genootschapnederlandaruba.nl/wp-content/uploads/2017/02/Voor-u-gelezen-juli-2016.pdf |dodeurl=ja }}</ref> Riba 8 di febrüari 2018, un “petishon pa informashon” (RFI) a keda publiká en konekshon ku e destaho pa e remediashon di e landfill i e kambio den e método di prosesamentu di desperdisio: di maneho di desperdisio “sólido” pa “sostenibel”.<ref>[https://www.ie-forum.nl/artikelen/rectificatie-afgewezen-wegens-onvoldoende-hinder-voor-aanbestedingen-parkietenbos Rectificatie afgewezen wegens onvoldoende hinder voor aanbestedingen Parkietenbos]</ref> Desde 2007, un planta di tratamentu di awa di riool a wòrdu situá banda di e landfill pa e tratamentu di awa di cesspool suministrá pa tankero.<ref>{{Citeer web |url=http://www.witteveenbos.nl/nl/projecten-afvalwater/project/15-rwzis-aruba/pagenr/1 |titel=Aruba |bezochtdatum=2018-07-20 |archiefdatum=2018-07-20 |archiefurl=https://web.archive.org/web/20180720225707/http://www.witteveenbos.nl/nl/projecten-afvalwater/project/15-rwzis-aruba/pagenr/1 |dodeurl=ja }}</ref> == Asuntonan ambiental == Huma di e landfill di Parkietenbos por wòrdu mira for di Wayaca (yüni 2022) Pa añanan, e landfill ku awor ta sobrepobla tabata e kousa di kehonan tokante molèster di huma, huma tóksiko i polushon, ku ta un peliger pa medio ambiente i salú públiko. Na 2002, un grupo di residente lokal a funda e Fundashon Parkietenbos pa hala mas atenshon na e problema di desperdisio a traves di akshonnan.<ref>https://www.thedailyherald.sx/islands/66520-aruba-residents-take-action-against-landfill{{Dode link|datum=februari 2020 |bot=InternetArchiveBot }}</ref> E fundacion aki a tuma accion na comienso di juli 2018 ora cu candela a bolbe cuminsa na landfill. Despues di akshonnan inútil di Stichting Parkietenbos, un residente lokal a disidí di presentá un demanda kontra gobièrnu na 2020.<ref>{{Citeer web|url=https://caribischnetwerk.ntr.nl/2020/08/25/overheid-blijft-doorgaan-met-illegale-afvalpraktijken/|titel=Overheid blijft doorgaan met illegale afvalpraktijken|bezochtdatum=|auteur=Sharina Henriquez|datum=2020-08-25|werk=caribischnetwerk.ntr.nl}}</ref> {{Appendix}} ------------------- {{Databox}} '''Cunucu Arikok''' ta un museo habri den [[Parke Nacional Arikok]], cu ta sirbi como mustra di e manera di biba di antaño. E ta un di e atraccionnan principal di Parke Nacional Arikok. {{Appendix}} Fondo Prins Bernhard lo financia finalisacion di e proyecto ‘Cunucu Arikok’. Esaki ta encera un suma di mas o menos 60 mil florin. Cu Cunucu Arikok e fundacion FANAPA tin como meta pa crea un obheto cu ta duna e bishitantenan un bon impresion di kico naturalesa na Aruba tin pa ofrece. ‘Na e lugá úniko aki nos ta haña vegetashon eksuberante riba un pida tereno kaminda diferente formashon geológiko ta uni den otro, ku ta visibel den kunuku pa medio di diferensianan den tipo di tera i baranka i kaminda un kantidat grandi di parha i bestia di tera tambe ta biba.<ref> Prins Bernardfonds steunt afbouw project Cunucu Arikok. "Amigoe". Curaçao, 14-09-1989, p. 6. Geraadpleegd op Delpher op 25-04-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642757:mpeg21:p006</ref> E sub-proyecto “Cunucu Arikok”, di Stinapa Aruba, lo wordo financia door di Fondo Prins Bernhard, a haya sa di Stinapa. E proyecto aki ta data for di aña 1980 ora cu Departamento di Desaroyo Economico (DECO) den colaboracion cu otro instancianan local a desaroya un proyecto grandi pa crea un parke nacional Arikok-Jamanota na Aruba. Stinapa Aruba tin 785 hectar riba huur di gobierno. Esaki ta Sero di Arikok y e area rond di dje. E sitio ta situá eksaktamente na e frontera di dos formashon di piedra geológiko: e diabase schist-tuff i e tonalite. Hopi impreshonante den e parti abou ta numeroso formashon ku ta konsistí di blòki grandi di tonalita rondoná den kua eroshon a krea e formanan mas straño i imponente. Komo ku e cunucu ta protehá di e bientunan komersial konstante i salu dor di e seru di Arikok, e tin un vegetashon relativamente eksuberante. Tin un kantidat di palu hopi bieu, grandi i kompletamente krese, ku ta un raridat riba e isla. Konenchi, parakeet ta biba einan i hopi bia por mira otro parhanan manera trupial, chuchubis i perdiz. Kaskabel tambe ta presentá, pero bo mester ta un eksperto pa haña un: nan ta lastra bai ora hende yega serka.<ref>Natuurpark met cultuur-historisch monument Bernhard-fonds neemt Cunucu Arikok voor zijn rekening. "Amigoe". Curaçao, 30-11-1985, p. 9. Geraadpleegd op Delpher op 25-04-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643304:mpeg21:p011</ref> {{Stub}} ChatGPT: Cunucu Arikok ta un lugá histórico i kultural importante den Parke Nacional Arikok na Aruba. E palabra "cunucu" ta referí na un plantashon chikí òf un kas di campo, i den e kontektu aki, e ta referí na un plantashon ku a pertenesé na Arie Kok, un agricultor Hulandés. E nòmber di e parke mes, Arikok, ta derivá di su nòmber. ​ Wikipedia – Die freie Enzyklopädie 🏡 Historia i Signifikado Cunucu Arikok a forma parti di e desaroyo di Parke Nacional Arikok. E área a sirbi komo un plantashon chikí, i su kas di torto (kas di adobe) a keda preservá komo un ejemplo di bida rural tradicional Arubano. E kas a rekonstruí usando método tradicional pa mustra e estilo di bida di e tempu ey. ​ wheninaruba.com 🌿 Naturalesa i Kultura E área rondó di Cunucu Arikok ta riku den flora i fauna lokal, inklusí mata di divi-divi, kaktus tropikal, i otro planta medikinal. Tambien, den e área por haña desèño riba piedra di Indjanan nativo, ku ta indiká e presensia di pueblo indígena den e región. ​ 🥾 Rota di Hike E Cunucu Arikok Trail ta un ruta di hike fasil, ideal pa famia i visitante ku ta buska un introdukshon na e parke. E trail ta kuminsá na e sentro di bishita i ta dura mas o ménos 2 ora. Durante e hike, bo por wak e kas rekonstruí, flora lokal, i arte rupestre. ​ wheninaruba.com +2 things-to-do-in-aruba.com +2 boardwalkaruba.com +2 🗺️ Lokal i Atraktividatnan Serka Cunucu Arikok ta lokalisa serka di otro atraktividatnan den e parke, manera Kueba Chiki, un kueba ku desèño riba su muraya, i Dos Playa, un playa doble popular. E ruta ta pasa tambe serka di Sero Arikok, un di e punto mas haltu di Aruba. ​ AllTrails.com [[:Kategoria:Seru na Aruba]] Sinds enkele járen bezit Aruba een national park. Een uitgestrekt terrein in de omgeving van de Arikok en Jamanota tot aan de noordkust toe. Een kleiner deel van dit park is omheind d.m.v. een “slavenmuur”, aangelegd door de Stinapa. Dit park, gelegen in de luwte van de Arikok, is alleszins de moeite waard en bij uitstek geschikt voor een wandeling op een zondagna¬ middag. De ingang bereikt men door op de zándweg naar de Jamanota de Stinapaborden te volgen. Een keurig aangelegd pad maakt de wandeling tot een waar genoegen. Op de steile gedeelten zijn stenen trappen aangelegd met zelfs een leuning. Men bevindt zich werkelijk in een uniek stukje Arubaanse natuur. Enorme rotsblokken, praktisch alle soorten planten die op Aruba in het wild groeien en schitterende vergezichten. Door de beschutte ligging groeien de Watapana’s zoals het hoort: gewoon rechtop. Onder de enorme kruinen zijn banken aangebracht, waarop het koel rusten is. Dát is pas rusten met enkel vogelgeluiden om je heen, alleen het gekrijs van de parkieten zou aangepast moeten worden. Konijntjes schieten heen en weer. Een zijpaadje voert ons naar een overhangende rots, waar zich Aruba’s bekendste indianentekens bevinden. Bezoekers doen er goed aan een fotocamera mee te nemen, vooral de natuurfotograaf zal behoorlijk aan zijn trekken komen. Het wandelpad mondt uit bij een gerestaureerd lemen huisje. Het is geheel in stijl gehouden. Ook de omgeving van dit huisje wil de Stinapa aanpassen aan het leven van vroeger. Cunucu Arikok is een waardevol projekt, zowel voor de lokale bevolking als de toerist, die wat meer wil zien dan alleen het strand en het casino. Bekijk op uw gemak de foto’s en trek er op uit. Kan heel gezond zijn. (skol i Komunidat november 1986) foto’s: Rinus de Graaff ===Stampia di 75 cen=== Cunucu Arikok ta keda na pia di Sero Arikok, na e parti west unda no tin mucho biento. Den pasado nan a practica aki agricultura y cria di bestia, pero no na gran escala. E cunuqueronan tabata biba den cas di torto, esaki ta un cas traha di lodo. E cas di torto cu nos ta mira awendia den Cunucu Arikok a keda construi na 1985, perfectamente imita na e manera tradicional.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2006-11-01/page/n30/mode/1up?q=cunucu+arikok+skol Post Aruba N.V. kier mustra e beyeza di Parke Nacional Arikok], BDA (1 di november 2006)</ref> Pa e spannan di dak nan a uza flambeu (palo di cadushi) y e murayanan ta traha di un mezcla di lodo y yerba. ===Stampia di 100 cen=== Despues di core riba e caminda cu ta pasa door di e parke, nos ta yega na e punto mas halto, esta Miralamar. For di aki bo tin un bista riba lama na ambos banda di e isla. Den cielo tin un warawara (ployborus plancus) ta bula y ta busca un coneu of un cabrito morto. E paisahe ta caracteriza pa duinen aki ta cubri un espacio di mas o menos 2 hectarea. Nan ta consisti di santo blanco di coral cu e biento di Noordoost ta supla riba e isla. Riba e duinen ta crece algun palo di druif y di oleifi cu te hasta den tempo seco ta mustra berde. Ken lo por haya e shoco dilanti di e monton di piedranan? Shoco bo ta hay’e solamente na Aruba. ------------------ == Manchebo Beach == {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais| variante = a | nomber = Manchebo Beach | nomber_oficial = | nomber_nativo = | tipo = Playa | pais = {{ABW}} | alias = | lema = | imagen = | descripcion = | multi-imagen = <!-- Utilisa plantia {{Multiple image}} --> | tipo_division_adm = Region | division_adm = [[Oranjestad West]] | zoom = 14 }} (Van een onzer verslaggevers) WILLEMSTAD. — Bij PB 1965 no 34 is verschenen het landsbesluit, dat het besluit van het Bestuurscollege van Aruba goedkeurt om een perceel grond van ongeveer 16.225 m 2 voor zestig jaar in erfpacht uit te geven aan Machebo Beach Hotel NV te Manchebo.<ref>Erfpacht Manchebo. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 30-03-1965, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 22-04-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462582:mpeg21:p003</ref> -------------- {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais| variante = a | nomber = Cueba Huliba | nomber_oficial = | nomber_nativo = | tipo = Cueba | pais = {{ABW}} | alias = | lema = | imagen = Bat Cave Formations.jpg | descripcion = | multi-imagen = <!-- Utilisa plantia {{Multiple image}} --> | tipo_division_adm = Region | division_adm = [[San Nicolas]] | zoom = 14 }} '''Cueba Huliba'''[1][2] (tambe konosí komo Baranca Sunu ku ta nifiká “Baranka Desnudo”) ta un cueba Guadirikiri of Cueba di Guadirikiri ta un espacio natural bou di tera na Aruba, den Parke Nacional Arikok na mas of menos 1,4 km di Fontein. es.wiki:'''Cueba Huliba'''[1][2] (tambe konosí komo Baranca Sunu ku ta nifiká “Baranka Desnudo”) ta un cueba riba e isla Karibense di Aruba,[3][4] apodá e “tùnel di amor”[5] pa su entrada den forma di kurason. E entrada ta via un trapi skerpi i smal ku ta hinka den e kueba. E tin sinku entrada. Na algun lugá, bo mester bùig pa wak e formashonnan. Flashlights ta nesesario pa eksplorá e koredó di 300 pia (91 m) largu, ya ku ta totalmente skur paden di e kueba. E kueba ta yená ku formashonnan di stalagmita i stalaktita den e piedranan di kalki. Dos espesie di bat ku ta biba den e kueba aki ta e Leptonycteris curasoae i e Macroglossus sobrinus. Ta interesante pa nota cu vleermuis, despues di drumi den cueba durante dia, ta bula sali den horda en busca di cuminda. E salida for di e tùnel ta dor di un seri di trapi ku ta grabá den e baranka i ta basta riesgoso. Den un di e kambernan, e Birgen Maria a wòrdu grabá den un formashon di baranka natural. Leyenda ta menshoná historianan tokante piratanan ku lo a biba den e kueba pa skonde nan tesoronan, ounke no tin evidensia pa konfirmá esaki. {{Appendix}} [[:Kategoria:Aruba]] ----------------- {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais | variante = a | nomber = Cueba di Fontein | nomber_oficial = | nomber_nativo = | tipo = Cueba | pais = {{ABW}} | alias = | lema = | imagen = | descripcion = | multi-imagen = <!-- Utilisa plantia {{Multiple image}} --> | tipo_division_adm = Region | division_adm = [[San Nicolas]] | zoom = 14 }} E '''Cueba di Fontein''' ta un cueba situa na costa nort-oost di [[Aruba]], den e [[Parke Nacional Arikok]]. ** Fontein Cave: Longer than the Quadirikiri Cave, the Fontein Cave contains pathways that stretch to the limestone walls further down. Here is also where prehistoric drawings can be seen. Though this cave does not have its own legend, this was speculated to have been occupied—or at least used by prehistoric Arawak settlers on the island for rituals and other spiritual ceremonies.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20240403.pdf Visit the island’s popular cave sites!], Aruba Today (3 di april 2024)</ref> This popular cave is located along the northeast coast in National Park Arikok near Boca Prins. The Fontein Cave is well known for its native Arawak Indian rock paintings which can still be found on the walls and ceilings. The brownish-red paintings were left by Caquetios and graffiti imprinted by European settlers. {{Appendix}} [[:Category:Aruba]] es.wiki:'''Cueba di Fontein''' Cave[1][2] ta un cueba chikito cerka di Boca Prins na e parti nort di e isla di Aruba.[3][4][5] E ta bon konosí pa su dibuhonan di muraya nativo Arawak, ku a wòrdu grabá pa Nativonan Merikano dekorativamente riba e murayanan di piedra i parti di e plafond mas plat di e kueba ku kombinashonnan di koló kòrá òf maron-kòrá-maron òf lila; Esaki ta duna pista tokante e historia di e amerindionan. E kueba ta aksesibel for di un “baranka di terasa di piedra di kalki di koral” i tin un largura di 3 meter (9.8 pia) i un haltura di 2 meter (6 pia 7 inch). E sala di entrada, ku ta habrí pa bishitantenan, ta 4 meter (13 pia) haltu i ta ekstendé te na un profundidat di 50 meter (160 pia). Komo ku e ta un formashon geológiko di piedra di kalki, i debí na filtrashon di awa, formashonnan di stalagmita i stalaktita di koló, tamaño i forma hopi straño a wòrdu produsí. Murciélago ta traha nèshi den kavidatnan di kueba den nan búskeda nokturno pa rekohé kuminda, ku ta konsistí di nèktar i pólen. Tin registronan ku e indjannan Araucano a usa e kueba aki pa hasi nan ritualnan i seremonianan tribal. --------------------- '''Blackstone Beach''' ta un playa na costa nort den region di .., den PArke Nacional Arikok. (Oranjestad)—Nomber for di su mas karakterístika rekonosibel, e Piedra Pretu Playa casi ta representa lo contrario di e beachnan tipico di Aruba. Pa un, e tin santu pretu i ta cubri cu piedranan liso preto. Na di dos lugá, e ta keda na e parti nort di e isla, leu for di e blanku playanan di santu di den e region sùit. Pues, si bo ta sinti bo kla pa algu diferente—òf si ta dia kontrali, bishitá e Playa di Blackstone.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20250305.pdf Blackstone Beach], Aruba Today 95 di maart 2025)</ref> Blackstone Beach ta mustra e mas banda natural di Aruba: e piedranan cu tapa e playanan i e forma di dje a wòrdu trahá pa mil añanan via erupshonnan volkániko, koral moveshonnan di ref i aktividat di ola di e parti nort rural di e isla. Situá mas ost di e Brug Natural i Playa di Andicuri, e Blackstone Beach ta relativamente fásil pa haña akseso. Unabes bo pasa e Formashon di Baranka Ayo, tuma e Kaminda di Andicuri ku ta hiba na Andicuri Laman. Einan, bo por stashoná bo outo i hasi un kaminata di 1km pa Blackstone Beach. E playa aki ta forma parti di e Arikok Parke Nashonal i pues ta un sitio ku ta wòrdu konserbá. Esaki ta e motibu pakiko e ta tambe relativamente intakto pa komersial influensianan. Apesar di a wòrdu yamá un playa, tene kuenta ku e no ta konsehá pa landa den awa, manera e koriente ta hopi fuerte i por desviá bo fásilmente mas leu den oséano salbahe. Pero, ainda bo por disfrutá di un espektakular bista di e piedranan i e parti nort oséano ku ta ekstendé dilanti di e playa i saka un potrèt ku bo amigunan òf famia (Oranjestad)—Named after its most recognizable feature, the Blackstone Beach almost represents the opposite of the typical Aruban beaches. For one, it has black sand and is covered in black smooth stones. Secondly, it lies on the northern side of the island, away from the white sandy beaches of in the southern region. So, if you feel up for something different—or if it’s opposite day, visit the Blackstone Beach. Blackstone Beach shows the more natural side of Aruba: the stones that cover the beaches and the shape of it has been crafted for thousand years via volcanic eruptions, coral reef movements and wave activity of the rural northern part of the island. Located further east to the Natural Bridge and Andicuri Beach, the Blackstone Beach is relatively easy to access. Once you get passed the Ayo Rock Formation, take the Andicuri road leading up to Andicuri Beach. There, you can park your car and take a 1km hike towards Blackstone Beach. This beach forms part of the Arikok National Park and is therefore a site that is preserved. This is why it is also relatively untouched by commercial influences. Despite being called a beach, do note that it is not advised to swim in the water, as the current is very strong and can easily stray you further in the wild ocean. However, you can still enjoy a spectacular view of the stones and the northern ocean that stretches out in front of the beach and take a picture with your friends or family --------------- {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais | variante= a | tipo = Playa | nomber = Boca Prins | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} | border = infobox | perrow = 1/2 | caption_align = center | image1 = | caption1 = | image2 = Plantage in Boca Prins op Aruba, Bestanddeelnr 252-7977.jpg | caption2 = Plantashi Boca Prins na 1947 | image3 = | caption3 = }} | tipo_division_adm = Region | division_adm = [[Santa Cruz]] | tipo_subdivision_adm = Zona | subdivision_adm = [[Parke Nacional Arikok]] | tipo_subdivision_adm2 = | subdivision_adm2 = | descripcion = | pais = {{ABW}} | zoom = 13 }} '''Boca Prins''' ta un boca na e costa nort-oost di Aruba, situa den [[Parke Nacional Arikok]]. Kontenido Deskripshon Situá den Parke Nashonal Arikok, e bahia di santu ta un destinashon turístiko popular. E playa di santu blanku sin vigilansia ku duinen ta solamente 55 meter largu i no ta ofresé ningun otro fasilidat. Landamentu por ta peligroso debí na e koriente fuerte i konstante i ta rekomendabel solamente pa landadónan eksperensia, si ta. E bahia ta wòrdu bishitá de bes en kuando pa surfistanan, pero no ta wòrdu konsiderá un di e lugánan di buseo sobresaliente di e isla. [ 1 ] Un kaminda di santu ku baranka di piedra di kalki ta hiba na e bahia via un trapi di palu. E piedranan di Boca Prins ta e habitat di Cnemidophorus arubensis , un lagadishi di karakol ku ta wòrdu hañá solamente na Aruba. Banda di Boca Prins tin un di e plantacionnan di cunucu mas bieu na Aruba, cu a wordo cultiva pa colonialnan Hulandes den siglo 16. E nòmber di e bahia ta derivá for di e plantashon di Prins di ántes den serkania. https://de.wikipedia.org/wiki/Boca_Prins E entrada aki, unda e [[rooi]] di e mesun nomber ta basha den lama, probablemente ta haya su nomber for di Paulus Printz, kende a wordo manda pa e colonia di Curacao door di WIC pa descubri mineralnan. Despues di no a haya oro ni na Curacao ni na Bonaire, el a yega Aruba dia 14 di juni 1725 y a establece banda di e costa noordoost di e isla.<ref>Vivienno Frank. 2019. ''Aruba en een keuze uit haar toponiemen.'' ISBN:978-0-359-65900-5, pag. 74-75</ref> '''Boca Prins''' ta un [[bahia]] na e costa nort-oost di [[Aruba]], situa den [[Parke Nacional Arikok]]. Deskripshon Situá den Parke Nashonal Arikok, e bahia di santu ta un destinashon turístiko popular. E playa di santu blanku sin vigilansia ku duinen ta solamente 55 meter largu i no ta ofresé ningun otro fasilidat. Landamentu por ta peligroso debí na e koriente fuerte i konstante i ta rekomendabel solamente pa landadónan eksperensia, si ta. E bahia ta wòrdu bishitá de bes en kuando pa surfistanan, pero no ta wòrdu konsiderá un di e lugánan di buseo sobresaliente di e isla. [ 1 ] Un kaminda di santu ku baranka di piedra di kalki ta hiba na e bahia via un trapi di palu. E piedranan di Boca Prins ta e habitat di Cnemidophorus arubensis , un lagadishi di karakol ku ta wòrdu hañá solamente na Aruba. Banda di Boca Prins tin un di e plantacionnan di cunucu mas bieu na Aruba, cu a wordo cultiva pa colonialnan Hulandes den siglo 16. E nòmber di e bahia ta derivá for di e plantashon di Prins di ántes den serkania. https://de.wikipedia.org/wiki/Boca_Prins == Mira tambe == * [[Playanan di Aruba]] {{Commonscat}} {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=de|oldid =205170166|titulo=Dos Playa}} {{References}} ;Lista di fuente *[http://nl.aruba.com/activiteiten/dos-playa Dos Playa] riba nl.aruba.com *[https://www.surfline.com/surf-report/dos-playas/5842041f4e65fad6a7708e27 Dos Playa Surf] riba surfline.com }} [[:Category:Luga na Aruba]] ---------------------------- {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais | variante = a | nomber = Cueba di Huliba | nomber_oficial = | nomber_nativo = | tipo = Cueba | pais = {{ABW}} | alias = Tunnel of Love | lema = | imagen = | descripcion = | multi-imagen = <!-- Utilisa plantia {{Multiple image}} --> | tipo_division_adm = Region | division_adm = [[San Nicolas]] | zoom = 14 }} **The Huliba Cave/ Tunnel of Love The Huliba Cave, formerly known as the Tunnel of Love, was once open to the public, and was the biggest and most accessible of all three caves. This cave had five chambers, including one that is heartshaped. This cave had narrow stairs that led to long pathways deep into the cave, with a staircase leading to the exit on the other side. In one of the chambers, there used to be the carving of the Virgin Mary, put there for the protection of the cave. However, the Huliba Cave has been permanently closed for a few years now, as a way to preserve the bat population that lives in the cave. These Long Tongue Fruit Bats and Insect Eater Bats are very important to the ecosystem of the island. Though this cave is no longer accessible to the public, it surely is interesting to learn more about the history of these caves and the Awarak tribes that resided or utilized them.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20240403.pdf Visit the island’s popular cave sites!], Aruba Today (3 di april 2024)</ref> Do note that these caves are very dark, humid, hot, and are inhabited by bats. Do wear comfortable clothing and shoes, as the pathways in these caves may be rough and bumpy, and don’t forget to bring a lashlight! {{Appendix}} [[:Category:Aruba]] ---------------------------- {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais | tipo= Bario | name = Eagle | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} | border = infobox | perrow = 2/2 | caption_align = center | image1 = | caption1 = | image2 = | caption2 = }} == Eagle (Aruba) == '''Eagle''' ta un bario di [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad, capital di Aruba. == Historia == Den comienso di añanan 20, Aruba a conoce dos refineria. Na aña 1924 a establece Lago Oil & Transport Ltd y despues na aña 1927 De [[Arend Petroleum Maatschappij]]. Dos refineria cu tabatin un rol masha importante den [[Di Dos Guera Mundial|Segundo Guera Mundial]], ya cu nan tabata suministra petroleo na e aliadonan. Ta di e refineria ‘Arend’ e vecindario aki a haya su nomber ‘Eagle’ y tambe nos ‘Eagle Beach’. Minister Maduro a comparti un tiki historia: “E refineria Eagle aki a duna trabou na mas cu shete mil trahado di 58 diferente pais. Den e area aki, e refineria a traha e fabrica pa refina e petroleo, un laboratorio y un brandweerkazerne. Tambe nan a construi nan sede ‘hoofdkantoor’ cu ta exactamente e edificio caminda nos ta para actualmente”. E mandatario tambe a trece dilanti cu e refineria a construi casnan special pa e personal di refineria, algun cas den e bario, e Eagle tennis club y e hospital cu tey ainda.<ref>[https://awemainta.com/wp-content/uploads/2024/02/AM240221.pdf Minister Maduro di Cultura a haci e desvelo di e ‘Ruta Historico di Eagle’], Awemainta (21 di februari 2024) </ref> E ‘Ruta Historico di Eagle’ ta un ruta pa cera conoci cu e historia di e bario di Eagle, e refineria di Eagle y Aruba su rol importante pa aliadonan den Segunda Guera Mundial. E storia di e refineria di Eagle, un tempo simbolo di e poder industrial di Aruba hunto cu Lago na San Nicolas, ta conta nos e desaroyo di Aruba den tempo for di su comienso na 1924 te na e desmantelamiento den añanan cincuenta y sesenta caminda cu a traha espacio pa turismo cual te cu awe en dia ta e pilar economico mas importante di Aruba. E proyecto di ‘Eagle History Tour’ lo crea un conexion entre e historia, herencia cultural industrial di Aruba y nos turismo, creando un atractivo nobo pa nos bishitantenan pero tambe lo educa localnan y principalmente e generacionnan mas jong tocante Aruba su historia industrial y e rol importante di e refineria di Eagle den e di Dos Guera Mundial asina e mandatario a trece den su discurso. Ademas den un futuro cercano lo pone borchinan na cinco diferente sitio cu QR code cu ta contene informacion importante di historia di e sitio den cuatro diferente idioma, mas obhetonan di arte y programanan educativo. Aruba tabatin un rol importante den Segundo Guera Mundial cu e dos refinerianan aki cu Alemania tabatin wowo riba Aruba y nan a manda un submarino pa bin destrui e dos refinerianan aki pa stroba e aliadonan haya nan combustibel. Asina e submarino a tira riba e tankero Arkansas y a mata varios hende entre otro Bonerianonan. Tambe e submarino a manda torpedo pa destrui e dos refinerianan cu danki na nos Señor Dios esakinan a faya nan proposito. {{Appendix}} -------------------------------------- {{Infobox luga den pais | tipo= Bahia y haf | name = Plantashi Prins | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} | border = infobox | perrow = 2/2 | caption_align = center | image1 = Zeilschip bij de Yachtclub van Aruba. Op de achtergrond de Lago-olieraffinaderij, Bestanddeelnr 252-3982.jpg | caption1 = Barco di bela cu refineria den fondo | image2 = De haven van de Lago-olieraffinaderij in San Nicolas op Aruba, Bestanddeelnr 252-8041.jpg | caption2 = }} {{Databox}} '''Plantashi Prins''' ([[Hulandes]]: Plantage Prins), originalmente un plantacion di coco na Aruba, [1] [2] a mira su cas reconstrui den añanan 1950. E decadensia di palma, atribuí na malesa, a kondusí na e stòp di produkshon di kunuku. 3] Na 1911, e mapa di Werbata-Jonckheer a identifiká Prins Plantation komo un di e 23 plantashonnan mayoritariamente chikitu karakterisá pa agrikultura kombiná, palu di koko i kas. Ademas, un plantashon mas grandi tabata situá paden, nort di Oranjestad na San Barbola, lugá di nasementu di Virginia Demetricia. E township Savaneta en realidad a surgi for di un plantacion gubernamental cu despues a transforma den un pueblito chikito. 4] == Etimologia == E plantacion ta derivá su nòmber for di un ingeniero di mina suédo Paulus Printz, ku a biba den e área durante di dies-ocho siglo, mientras tabata buska oro den nòmber di e administradornan di e kamber di Amstedam di e kompania Hulandes di West India. Segun e mapa di Van Raders di 1825, e ruina di su kas (No. 37) tabata situá riba e muraya na nortwest di e plantashon, pero for di e tempu ei e ruina a disparsé. E tapa di e seru, ku ta eksponé na bientu, tabata mas faborabel pa biba ku e arroyo ku tabata protehá pa bientu. [5] [6] Printz a traha na Aruba for di 14 di yüni 1725, te ku 3 di yüni 1727, ora ku el a risibí un òrdu di Amsterdam pa stòp e trabou. [ 7] == Panorama general == E kas original di plantacion den e arroyo no ta pará mas, i e struktura ku a sigui, un kas di pais konstruí den añanan 1930, ta awor den un estado di ruin. 6] Situá 2.5 kilometer for di e sentro di bishitante i aproksimadamente 600 meter for di e plantahe Fontein den Parke Nashonal Arikok, un kaminda ta hiba na e plantahe Prins históriko, ku anteriormente tabata di propiedat di Sr. Mokki Arends,[8] i dos arroyos bisiña, Rooi Prins i Rooi Dwars. E arroyos aki un tempu tabata nutrí palu di koko i palu di fruta. Mientras cu e coconutnan a desaparece, y solamente algun mata di fruta a keda, e vegetacion nativo ta prospera mas densamente cu riba e colinan circundante. 1] Te ku 2023, apesar di plannan inisial, e renobashon i transformashon di e ruinanan di e plantashon Prins den e Prins Center, ku ta presentá proyektonan di demonstrashon riba aktividat agrikultoral di plantashon tempran, no a tuma lugá ainda. E integrashon di e Prins Center den e diseño nobo di Parke Nashonal Arikok ta keda pendiente. Ta konsehábel pa konsiderá pa destahá e importansia históriko di Prins Center su nòmber den e sentro mes. 9] {{Appendix}} ------------------------ {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =59895500|titulo=Pos Chikito}} {{References}} }} == Mira tambe == * [[Lista di luga na Korsou]] {{Commonscat}} {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =62603301|titulo=Suffisant (Curaçao)}} {{References}} }} ---------- {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais | variante = a | nomber = Bushiribana | nomber_oficial = | nomber_nativo = | tipo = Bario | pais = {{ABW}} | alias = | lema = | imagen = Gouddelving bij Bushiribana op Aruba, Bestanddeelnr 252-7961.jpg | descripcion = Mina di oro na Bushiribana na Aruba (1947). Na 1946, despues di 30 aña, a cuminsa e mina di oro atrobe pero esaki no a resulta lucrativo. | multi-imagen = <!-- Utilisa plantia {{Multiple image}} --> | tipo_division_adm = Region | division_adm = [[Paradera]] | zoom = 14 }} '''Bushiribana''' ta un luga den region di [[Paradera]] na kosta nort di [[Aruba]].[1] E ta mihó konosí pa e ruinanan di stempel di oro. == Geologia == Na final di e periodo di Kretáseo, kambionan geológiko signifikante a tuma lugá riba Tera. Piedranan fluido nobo, conoci como e batholith di Aruba, a pusha ariba door di scheurnan den e volcan antiguo, e Formacion di Lava di Aruba. E piedranan aki a forma koredónan i a solidifiká. Un di e tiponan di piedra cu a sali for di esaki ta gabbro. Gabbro tin un koló di antrasit i ta mustra mineralnan briante ora inspekshoná mas di aserka. E ta wòrdu hañá den e área di Matividiri. E tipo di piedra aki a wòrdu usá den konstrukshon di e planta di stèmpel di oro di Bushiribana.[2] Rush di oro Oro laba abou ta konosí komo oro aluvial. E ta laba den forma di stòf di oro, pida di oro, grano di oro i tin bia pida di oro. Despues di e rush di oro Arubano di 1824 pa 1829, den cual a haya oro aluvial, e cantidad eventualmente a baha y e depositonan di oro no a duna mas. Den transkurso di siglo, kompanianan di oro a kuminsá buska e fuente di e oro aki, e venanan di kuarso. Tin bia e adernan aki a surgi i despues a disparsé bou di tera atrobe.[3] Stempel di Oro Durante e periodo di 1872 pa 1915, ora ku oro tabata wòrdu mina riba e isla, dos molina di oro tabata operá.[3] Esakinan tabata e planta di stèmpel di oro di Bushiribana i e planta di smelt di oro di Balashi.[4] Na 1872, Aruba Island Gold Mining Company a construi un smelter y stempel mill di oro na Bushiribana, den curason di e area di mineria di oro cuarzo. Tambe e compania a construi e prome pier den haf di Aruba, yama Waaf di Compania riba Forti Abou, y a traha un caminda di dies kilometer pa transporta e mashinnan. E industria di stèmpel di oro tabata inkluí mashinnan di vapor, mulina di stèmpel, reservorionan di awa dushi i fòrnunan. E fábrika a hasi pèrdida pa binti aña. E oro a wòrdu saka dor di kombin’é ku merkurio, perdiendo mas o ménos mitar di e oro. For di 1897, e montonnan di shushi di Bushiribana a wòrdu retrabá usando e proseso di sianuro ku a wòrdu inventá resientemente, i ta e ora ei so e minamentu di oro a bira algu probechoso. Na 1899 un molina di stèmpel na Balashi a tuma over e trabou.[3] E oro prinsipalmente tabata bini di un di e dos shen venanan di kuarso ku ta karga oro ku a bini na superfisie for di e profundidatnan di Aruba kantu di kosta nort.[3] ---------- == Sero Colorado == On your way to Baby or Roger’s Beach, you’ll pass by the famous Red Anchor at what was once the entrance to the Colony residential community and be greeted with red soiled hills by the coast. This is Sero Colorado. Named after the 30-meter, deep red, limestone hill, Adriaan Laclé “Sero Colorado” translates to “Colored Hill”. Sero Colorado has deep historical ties with the once-thriving phosphate industry in the area. Matter of fact, there are still under- ground shafts and passages deep in Sero Colorado from the time of phosphate mining. In 1958, the re- finery at the time, Lago, adopted this name for the residential section of its employees.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20241118.pdf Place names in San Nicolas and their origins], Aruba Today (18 di november 2024)</ref> -------- {{Infobox luga den pais | tipo= Isla di rif | variante = a | name = Renaissance Island | alias = Sonesta Island | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} | border = infobox | perrow = 2/2 | caption_align = center | image1 = | caption1 = | image2 = | caption2 = | pais = {{ABW}} | region = [[Santa Cruz]]? }} '''Renaissance Island''' (antes Sonesta Island [1]) ta un isla di rif privá dilanti costa di Aruba na haltura di e pista di aterisahe di [[Aeropuerto Internacional Reina Beatrix]]. Bista general E isla di ref di koral di 16 hektar a wòrdu kumprá pa Sonesta Hotels, i a habri na 1989 komo Isla di Sonesta.[2] Na 1991, Sonesta a wòrdu atkerí pa Ramada Renaissance Hotels, i e isla a wòrdu renobá komo Renaissance Island.[3] E ta un isla priva cu por wordo bishita solamente den dia. E isla di ref alargá ta ofresé playanan blanku, mondinan di mangel i un variedat grandi di parhanan.[1] Tin dos playa: Iguana Beach ta pa famianan, i Flamingo Beach ta pa adulto. Iguana Beach ta haña su nòmber for di e iguanan ku ta biba riba e playa. Flamingo Beach ta e unico luga na Aruba cu tin flamingo cu a wordo introduci. Tur dos espesie di animal tin bia ta bishitá e otro playa tambe.[4][5] Entre 7:00 AM y 7:00 PM un boto ta sali for di e hotel Renaissance Aruba pa e isla di rif. Huespetnan ku no ta di hotèl por biaha pa un pago.[6] Dos avion chikí, un Beechcraft Model 18 i un Convair 400, a wòrdu hundi na kosta pa krea un lugá di buseo. Ta posibel pa pasa anochi den un cabana (hut chikitu) riba e isla.[5] -- == Historia == nl.wiki:E isla di 16 hectar riba rif di Bucuti a ser cumpra pa Sonesta Hotels, y a habri na 1989 como isla Sonesta.<ref>Amigoe, [https://www.delpher.nl/nl/kranten/view?query=sonesta+island&coll=ddd&sortfield=date&page=1&facets%5Bspatial%5D%5B%5D=Nederlandse+Antillen&identifier=ddd:010642557:mpeg21:a0071&resultsidentifier=ddd:010642557:mpeg21:a0071&rowid=2 Sonesta hotel en Sonesta Island: uniek hotelproject], 14 februari 1989</ref> Na 1991, Ramada Renaissance Hotels a kumpra Sonesta, i e nòmber di e isla a kambia pa Renaissance Island.[ 3] Ta un isla privá cu por wordo bishita solamente den dia. E isla di rif ta un isla largu ku ta ofresé playa blanco, palo di mangrove i un variedat grandi di parhanan. 1] Renaissance-eiland (voorheen Sonesta eiland),[1] is een 16 ha groot koraalrifeiland, officieel bekend als het Bucutirif [2][3] voor de kust bij Oranjestad, Aruba. en grenst aan de Rifeilanden van Oranjestad. Het eiland is particulier bezit en heeft de enige privé-stranden op Aruba.[4] Er zijn twee stranden: Iguana Beach en Flamingo Beach. Een Beechcraft 18 en een Convair 400 zijn allebei bewust ongeveer 50 meter (46 m) uit de kust gezonken om een duikplaats te creëren.[5] Flamingo's zijn te zien op het eiland.[6] Ze zijn echter niet inheems op Aruba.[7] de.wiki:Renaissance Island is een ongeveer 48 hectare groot, particulier gebruikt, smal en ongeveer 3,8 kilometer lang eiland voor de kust van het hoofdeiland Aruba . de.wiki:Renaissance Island ta un isla privá di mas o ménos 48 ektar di largura, estrecho i di mas o ménos 3,8 kilometer largu, na kosta di e isla prinsipal Aruba. {{Appendix}} Renaissance Island (anteriormente Sonesta Island),<ref>{{citeer web|titel=Sonesta Island | url = https://www.tripadvisor.com/ShowTopic-g147247-i144-k845765-Sonesta_Island-Aruba.html | accessdate = 2020-03-04}}</ref> ta un isla di 16 hectare di coral, ofisialmente konosí komo Bucutirif<ref>{{cite web | title =Harbour Map and Navigational Chart. From Netherlands Government chart, 1977 | url = https://www.arubaports.com/main/oranjestad/ |bezochtdatum=15 november 2020}}</ref><ref>{{citeer web | titel=Navigation Waypoints referencing to “Bucuti Island” | url=https://www.aruba-cruisingguide.com/navigation/ |bezochtdatum=15 november 2020}}</ref> for di Oranjestad, Aruba, i ta limita ku e Rifeilanden di Oranjestad. E isla ta privá i tin e úniko playa privá na Aruba.<ref>{{cite web | title =Renaissance Aruba Resort & Casino | url =http://www.fodors.com/world/caribbean/aruba/review-40803.html | accessdate = 2014-08-20}}</ref> Tin dos playa: Iguana Beach i Flamingo Beach. Un Beechcraft 18 i un Convair 400 tur dos a keda sink deliberadamente mas o ménos 50 meter (46 m) for di costa pa crea un lugá di buceo.<ref>{{cite book | last =Huber | first =Joyce | title =Best Dives of Aruba, Bonaire & Curaçao | publisher = Hunter Publishing, Inc | date =2011 | isbn = 9781588437495 }}</ref> Flamingo ta ser mira riba e isla.<ref>{{cite web| last =Suri | first =Charu | title =Where to see Flamingos in Aruba | url =http://www.afar.com/highlights/where-to-see-flamingos-in-aruba | accessdate =2014-08-20}}</ref> Sinembargo, nan no ta nativo di Aruba.<ref>{{cite web|url=https://journalistontherun.com/2017/07/01/everything-you-need-to-know-about-flamingo-island-aruba/|title=Everything You Need To Know About Flamingo Beach Aruba|date=1 July 2017|publisher=}}</ref> == Lokashon y uzo == E isla ta situá mesora banda di e ruta di aterisahe RWY 11 na aeropuerto internashonal Reina Beatrix na sur di e islanan di Oranjestad. E ta comprá dor di e doñonan di un hotel di sinku strea. Riba e dos bahia di awa den forma di un U riba e isla a konstruí un restorant, barnan di playa, un sentro di spa, un kancha di voleibol i fasilidatnan pa deporte di awa i baño. E hóbennan di e hotèl ta wòrdu transportá ku e ferry di e hotèl mes. E awa di awa di e hotel ta ser transportá pa barku pa e WEB kanaal purifikashon na e isla prinsipal pa deskontaminashon. {{Appendix}} * Eduardo en Gerardo de Veer van Meta Corporation, de ontwikkelaars van het Sonesta Hotelproject (de bouw van een 320-kamer hotel in het hart van Oranjestad - Coral Reef Hotel) presenteerden de plannen in 1986 en op 30 oktober 1987 de eerste steen gelegd. * Sonesta island gelegen op het rif tegenover de [[internationale luchthaven Koningin Beatrix]]. * Vanaf de open lobby heeft men niet alleen zicht op dezee, maarook ophetkanaal, van waaruit de gasten met de boot naar het Sonesta Island kunnen vertrekken. Een traject dat slechts tien minuten duurt. Vier boten van 26 voet lang en met een capaciteit voor 29 personen elk, zullen beschikaar zijn voor het transport van de gasten van het hotel, via het kanaal, naar Sonesta Island. Op dit rifeiland, waarop tot een jaar geleden alleen maar mangroveplanten te zien waren, zijn in de afgelopen maanden twee prachtige stranden met hagelwit zand aangelegd. Momenteel worden een restaurant en bar gebouwd, waarna de whirlpools en faciliteiten voor watersporten zullen volgen.<ref>{{citeer nieuws|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642557:mpeg21:pdf|titel=Sonesta hotel en Sonesta island: uniek hotelproject|werk=[[Amigoe]]|datum=14 februari 1989|bezochtdatum= }}</ref> en.wiki:see Oranjestad, Aruba The touristically named Renaissance Island (formerly Sonesta Island)<ref>{{cite web | title =Sonesta Island | url = https://www.tripadvisor.com/ShowTopic-g147247-i144-k845765-Sonesta_Island-Aruba.html | accessdate = 2020-03-04}}</ref> is a 40 acres [[cay]] (or barrier reef) island, officially known as the Bucuti Rif<ref>{{cite web | title =Harbour Map and Navigational Chart. From Netherlands Government chart, 1977 | url = https://www.arubaports.com/main/oranjestad/ | accessdate = 2020-03-04}}</ref><ref>{{cite web | title =Navigation Waypoints referencing to “Bucuti Island” | url = https://www.aruba-cruisingguide.com/navigation/ | accessdate = 2020-03-04}}</ref> and it is off the coast near Oranjestad. It is privately owned and has the only private beaches on Aruba.<ref>{{cite web | title =Renaissance Aruba Resort & Casino | url =http://www.fodors.com/world/caribbean/aruba/review-40803.html | accessdate = 2014-08-20}}</ref> There are two beaches: Iguana Beach and Flamingo Beach. A [[Beechcraft Model 18|Beechcraft 18]] and a [[Convair]] 400 were both deliberately sunk about 50 yards offshore to create a diving site.<ref>{{cite book | last =Huber | first =Joyce | title =Best Dives of Aruba, Bonaire & Curaçao | publisher = Hunter Publishing, Inc | date =2011 | isbn = 9781588437495 }}</ref> [[Flamingo]]es can be seen on the island.<ref>{{cite web| last =Suri | first =Charu | title =Where to see Flamingos in Aruba | url =http://www.afar.com/highlights/where-to-see-flamingos-in-aruba | accessdate =2014-08-20}}</ref> However, they are not native to Aruba.<ref>{{cite web|url=https://journalistontherun.com/2017/07/01/everything-you-need-to-know-about-flamingo-island-aruba/|title=Everything You Need To Know About Flamingo Beach Aruba|date=1 July 2017|publisher=}}</ref> Awemainta 30 december 2020|Isla Priva: Di complemento pa atraccion principal|E creacion di un beach priva riba e rifnan dilanti di aeropuerto tabata otro reto grandi pa MetaCorp. E responsabilidad di esaki a cay grandamente riba e schoudernan di Rudolph Richardson na cabes di ATCO. Delft Hydraulic Engineering di Hulanda meticulosamente a diseña e isla artificial. A pone shen y shen di meternan cubico di santo blanco den bargenan cu despues a basha riba e awanan poco hunto di e rif pa crea un plataforma for di unda e backhoe y otro ekipo necesario pa traha e isla, por a para firme riba dje. E isla a habri pareu cu e hotel na 1991. Na 1999, Horcan Lenny, considera como e di dos mas fuerte pa pasa den November, a dal Aruba duro y Sonesta Island a keda den hopi mal estado. Mester a trah’e full di nobo. Despues di un candela chikito un par di aña atras, Renaissance Island ta un di e atractivonan turistico mas grandi di e isla. Conoci mundialmente como e luga pa comparti di un dia di solo y lama hunto cu flamingonan cu ta cana casualmente band’i bo. Fuera di e parhanan aki, e isla tambe ta un santuario pa hopi yuwana. {{Appendix}} --------------------- {{Infobox luga den pais | tipo= Playa | name = Hadicurari | alias = Fisherman's Hut | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} | border = infobox | perrow = 2/2 | caption_align = center | image1 = | caption1 = | image2 = | caption2 = }} | pais = {{ABW}} | region = [[Noord]] | zona = [[Palm Beach]] | zoom = 14 }} '''Hadicurari''' (''Fisherman's Hut'') ta un luga na costa west di Aruba, den e zona di [[Palm Beach]] na haltura di e hotelnan Holiday Inn y Marriott Vacation Club. Aki ta situa un waf di piscado y un parti ta wordo uza como zona pa [[windsurf]]. Hadicurari ta conoci como un sitio pa pisca unda tabatin ranchonan di piscado y un pier chikito. Den ananan 1950 tabata captura aki hopi calco. De vissershaven heeft een steiger met 92 aanlegplaatsen die in de jaren 90 van de vorige eeuw is aangelegd. Hier werd in de jaren 1950 veel calco (''strombus gigas'') gevist. Door de roofbouw is de calco in deze buurt zeer zeldzaam geworden en wordt nu beschermd.<ref>Vivienno Frank. 2019. ''Aruba en een keuze uit haar toponiemen'' pag. 111, ISBN:978-0-359-65900-5</ref> Aki tabata establece Centro di pesca Hadicurari, cu tabata organisa torneonan di pisca pa e piscadonan local.<ref>Vistoernooi Centro Hadicurari. "Amigoe". Curaçao, 09-07-1994, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 15-09-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644198:mpeg21:p005</ref> Awendia e ta fungi como restaurant.? * E pier chikito a wordo reemplasa den ananan 19 90 pa un pier grandi cu 92 luga pa boto * Den e periodo aki a lanta e Centro di pesca Hadicurari y na 2003 a funda Fundacion Centro di Pesca Hadicurari. Fundado tabata Colin Christiaans. * Anualmente ta celebra Dia di Piscado cu ta riba 29 di juni cu iun torneo di pesca. * Den e edificio di Centro di Pisca hadicurari tin un restaurant establece. Centro di Pesca Hadicurari ta percura pa brinda e piscadonan tur ayudo. Considerando cu e centro aki ta practicamente hinca entre e hotelnan grandi y luhoso; Centro di pesca Hadicurari tin cu “negosha” un tiki riba e tradicion di piscado den e centro aki. NOTES In tegenwoordigheid van de ministers Elio Nicolaas, ing. Roland Laclé en minister ing. Eddy Briesen, legde minister Charro Kelly vrijdagmiddag de eerste steen voor de vissershaven bij Hadicurari, ten noorden van het Holiday Inn Hotel. De 92 aanlegplaatsen voor de vissersboten vergt een investering van 1,4 miljoen florin. De bouw geschiedt door Camar nv.Eerste steen vissershaven. "Amigoe". Curaçao, 23-11-1992, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 14-09-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643702:mpeg21:p005 {{Appendix}} [[Category:Luga na Aruba]] --------------- {{Infobox luga den pais | tipo= Isla di rif | variante = a | name = De Palm Island | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} | border = infobox | perrow = 2/2 | caption_align = center | image1 = Sign De Palm Island.jpeg | caption1 = | image2 = | caption2 = | pais = {{ABW}} | region = [[Santa Cruz]]? }} [[File:Sign De Palm Island.jpeg|thumb|Borchi pa yega De Palm Island]] '''De Palm Island''' ta un isla di mas o ménos 10 ektar grandi, habitá, estrecho i di 1,5 kilometer largu for di costa di e isla principal di Aruba, ost di e stat di Pos Chiquito, serka di e aeropuerto internashonal Reina Beatrix. E isla ta un rif di koral ku tin un hotel, un bar i un restorant. E biahe via ferry for di e isla prinsipal ta dura mas o ménos 10 minüt. Riba e isla tin un playa ku tin un guardia i un parke di awa. E isla ta di propiedat di De Palm Tours, e operador di biahe di mas grandi na Aruba, fundá pa Wichie de Palm i kumprá pa Harold Malmberg den añanan 60 di [[siglo 20]].<ref>{{Citeer web|url=http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=24&lang=en|titel=Tourism|taal=en|uitgever=Historia di Aruba|bezochtdatum=1 september 2018|archiefurl=https://web.archive.org/web/20230621061434/http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=24&lang=en|archiefdatum=2023-06-21}}</ref> == Detayenan == E parke di awa tin un atraccion extraordinario. E bishitantenan, ekipá ku un sistema di buelo di kaska bou di awa, por bishitá e mundu tropikal di piská di e isla di koral na pia i tambe tuma imágen bou di awa di un avion Cessna 414 derotá i bou di awa. E Sea Trek helmet system tambe ta posibel pa no-swimmer i personanan ku no tin eksperensia di buelo. {{Appendix}} De Palm island is een ongeveer 10 hectare groot, bewoond, smal en 1,5 kilometer lang eiland voor de kust van het hoofdeiland van [[Aruba]], ten oosten van de stad [[Pos Chiquito]], in de buurt van de [[internationale luchthaven Koningin Beatrix]]. Het eiland is een dood [[koraalrif]] met daarop een hotel, bar en restaurant. De overtocht per ferry vanaf het hoofdeiland duurt ongeveer 10 minuten. Op het eiland is er een bewaakt strand en een [[waterpark]]. Het eiland is eigendom van [[De Palm Tours]], de grootste [[touroperator]] op Aruba, opgericht door [[Witchie de Palm]] en in de jaren zestig van de twintigste eeuw gekocht door [[Harold Malmberg]]<ref>{{Citeer web|url=http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=24&lang=en|titel=Tourism|taal=en|uitgever=Historia di Aruba|bezochtdatum=1 september 2018}}</ref> == Bijzonderheden == Het waterpark heeft een buitengewone attractie. Bezoekers, uitgerust met een onderwaterhelm-duiksysteem, kunnen te voet de tropische vissenwereld van het koraaleiland bezoeken en ook onderwateropnamen maken van een neergehaald en onder water gelegen [[Cessna]] 414-vliegtuig. Het gebruik van het Sea Trek-helmsysteem is ook mogelijk voor niet-zwemmers en personen zonder duikervaring. {{Appendix|1=alles|2= '''Voetnoten''' {{References}} '''Bronnen''' * {{citeer web|url=http://www.visitaruba.com/things-to-do/tours-and-activities/depalm-island/|titel=De Palm Island|bezochtdatum=1 september 2018}} * {{Bronvermelding anderstalige Wikipedia|taal=de|titel=Palm Island (Aruba)|oldid=165611524|datum=20170518}} -------------- '''Isla di Oro''' ta parti di e rif di Pos Grandi na costa sur di [[Aruba]], entre [[Pos Chikito]] y [[Savaneta]]. E area ta cay den e [[Parke Marino Aruba]] y ta bou maneho di [[Parke Nacional Arikok| Fundacion Parke Nacional Aruba]] (FPNA).<ref>{{citeer web|url=///C:/Users/l_de_/Downloads/BONERIANO-15-03-2024.pdf|titel=FPNA ta activo den defensa di Isla di Oro|werk=Boneriano|datum=2024-03-15|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref> == Historia == Isla di Oro a inicia na aña 1965 ora Adolf (Dochi) Oduber a construi un compleho di recreacion den forma di un barco cu den dje un restaurant, bar y sala di baile, cu el a duna e nomber "Isla di Oro".<ref>{{citeer web|url=citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462564:mpeg21:p006|titel=Opening van Isla di Oro|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-03-09|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref> E compleho ta situa 150 meter for di e costa na un laguna rondona pa mondi di mangel, pa cua mester a traha un brug y kap un caminda dor di e mangelnan.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470027:mpeg21:p006|titel=Luchtkasteel van Oduber werd restaurant in zee|werk=[[Amigoe]]|datum=1964-08-05|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref> E tempo ey e compleho tabata un atraccion turistico popular, unda tabata organisa fiesta, ademas di presentacion y shownan di artistanan conoci. E compleho, cu ta riba tereno erfpacht, a cambia varios biaha di doño-desaroyado y tabata operacional te mas o menos aña 1994 pa despues keda bandona. == Proteccion di naturalesa == Isla di Oro ta ubica den un zona di naturalesa cu un grado halto di balor y di medidanan di proteccion. Banda di ta protegi mediante e decretonan nacional ''Nieuwe aanwijzing domeingronden als natuurreservaat''<ref>[https://www.dcbd.nl/sites/default/files/documents/MinistryofJustice%282020%29_LandsbesluitNieuweAanwijzingDomeingrondenAlsNatuurreservaat.pdf Landsbesluit ''Nieuwe aanwijzing domeingronden als natuurreservaat''] ([[Afkondigingsblad van Aruba|AB]] 2020 no. 67)</ref> y ''Ruimtelijke Ontwikkelingsplan met Voorschriften 2021''<ref>[https://www.dip.aw/wp-content/uploads/2021/08/AB-2021-no.-123.pdf Landsbesluit ''Ruimtelijke Ontwikkelingsplan met Voorschriften 2021''] (AB 2021 no. 123) di 28 juli 2021.</ref>, e isla mes y e lama ta clasifica como "Marine Protected Area" (MPA) mediante decreto nacional.<ref>[https://www.dcbd.nl/sites/default/files/documents/MinistryofJustice%282018%29_LandsbesluitParkeMarinoAruba.pdf ''Landsbesluit Parke Marino Aruba''] (AB 2018 no. 77) di 20 di december 2018</ref> Adicionalmente, e area tin reconocemento internacional como un "Key Biodiversity Area" (KBA) door di Union Internacional pa Concervacion di Naturalesa (IUCN) y desde 2023 como un area RAMSAR (RAMSAR Site no. 2526).<ref>{{citeer web|url=https://www.bondia.com/corte-ta-prohibi-aruba-ocean-villas-pa-cuminsa-of-traha-na-isla-di-oro/|titel=Corte ta prohibi Aruba Ocean Villas pa cuminsa of traha na Isla di Oro|werk=BonDiaAruba|datum=2024-03-18|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref> Fuera di esey e mangelnan, tanto e mangel preto (''Avicennia germinans'') como e mangel blanco (''Laguncularia racemosa'') ta especienan di mata protegi pa ley.<ref>[https://docplayer.nl/110238034-2017-no-48-afkondigingsblad-van-aruba-landsbesluit-houdende-algemene-maatregelen-van-14-juli-2017-ter-uitvoering.html ''Landsbesluit bescherming in-heemse flora en fauna''] (AB 1995 no. 2) di 14 di juli 2017</ref> Den curso di tempo a lansa diferente proyecto pa Isla di Oro, entre nan e proyecto di un delfinario, bou e nomber di ''Dolphin Beach'' na comienso di añanan nobenta<ref>{{citeer web|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645141:mpeg21:p005|titel=Gedegen en objectief onderzoek onontbeerlijk voor Dolphin Beach|werk=[[Amigoe]]|datum=1993-05-15|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref>, y e proyecto di ecohotel, ''Zoetry Isla di Oro Aruba'', den decada 2010.<ref>{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2014-10-30/page/n2/mode/1up?q=isla+oro+parke+marino&view=theater|titel=Proyecto Isla di Oro ta bek na su concepto inicial di ecohotel|werk=BonDiaAruba|datum=2014-10-30|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref> Ambos proyecto a encontra cu resistencia di e activistanan ambiental y finalmente no a continua pa falta di e permisonan rekeri. {{Appendix}} [[:Category:Aruba]] y cu ta cay bou maneho di Fundacion Parke Nacional Aruba (FPNA). Ademas mangelnan, tanto e mangel preto (''Avicennia germinans'') como e mangel blanco (''Laguncularia racemosa'') ta especie di mata protegi pa ley. y e area tambe ta cay den ‘Natuur Gebied’ Nieuwe aanwijzing domeingronden als natuurreservaat (AB 2020 no. 67) y Ruimtelijke Ontwikkelingsplan met Voorschriften 2021; mientras cu e isla mes y e lama ta cay den Marine Protected Area (MPA) esta Landsbesluit Parke Marino (AB 2018 no. 77) Adicionalmente, e area aki tin reconocemento internacional como un Key Biodiversity Area (KBA) door di IUCN y ultimamente a wordo clasifica como un RAMSAR gebied (RAMSAR Site no. 2526) – dunando e area akinan mas balor ainda y den e caso aki, segun Silva ta expresa a nenga diferente parti di ley pero asina mes e desaroyado a continua cu e trabounan dañino pa naturalesa sin permiso. E mangelnan ta un especie protegi pa ley y e area tambe ta cay den Natuur Gebied’ Nieuwe FPNA ta activo den defensa di Isla di Oro aanwijzing domeingronden als natuurreservaat (AB 2020 no. 67) y Ruimtelijke Ontwikkelingsplan met Voorschriften 2021 (AB 2021 no. 123) mientras cu e isla mes y e lama ta cay den Marine Protected Area (MPA) esta Landsbesluit Parke Marino (AB 2018 no. 77) – haciendo e area aki un grado di proteccion halto. Adicionalmente, e area aki tin reconocemento internacional como un Key Biodiversity Area (KBA) door di IUCN y ultima[1] mente a wordo clasifica como un RAMSAR gebied (RAMSAR Site no. 2526) – dunando e area akinan mas balor ainda.<ref>{{citeer web|url=https://www.bondia.com/corte-ta-prohibi-aruba-ocean-villas-pa-cuminsa-of-traha-na-isla-di-oro/|titel=Corte ta prohibi Aruba Ocean Villas pa cuminsa of traha na Isla di Oro|werk=BonDiaAruba|datum=2024-03-18|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref> Na november di aña pasa 2023 e area aki a cuminsa forma parti di Convenio di Ramsar Area bao e parti di Costa Zuid e cual ta un di e areanan cu mas biodiversidad, status di Ramsar tin como meta pa proteha e areanan aki sin interveni cu actividadnan economico, enfatisando reduccion di daño y restauracion di naturalesa den caso di daño cu ta inevitabel. Isla di Oro ta un área di mangrove amplio na Aruba, kaminda diferente ekosistema ta reuní. E lugá di buelo ku e mesun nòmber ta konsistí di un banda di playa grandi ku un rif similar na esun di e lugá di buelo Mangel Halto. E tipo di koral mas comun riba e rif aki ta e koral di cerebro, di strea y di placa. Lobster di koral, snapper, piská trompeta i piská angel ta habitantenan regular. Isla di Oro ta nifiká isla di oro.<ref>{{citeer web|url=https://www.duikersgids.nl/en/isla-di-oro|titel=Isla di Oro|werk=duikersgids.nl|datum= |bezochtdatum=2024-03-23}}</ref> Isla di Oro no ta solamente un kolekshon úniko di ekosistema, sino tambe un isla di fiesta ku un restorant abandoná ku a wòrdu traha den forma di un boto. Bo por yega na e lugá despues di un caminata bastante largu dor di e área. Ta rekomendá un buelo di boto. NOTES FUNDACION Parke Nacional Aruba ta na altura di actividadnan cu ta tumando luga riba Isla di Oro y ta activamente haciendo tur cos posibel den e organisacion su capacidad legal pa pone un stop n’e actividadnan cu ta tumando luga. Isla di Oro ta un area cu ta cay bou di maneho di Fundacion Parke Nacional Aruba.<ref>[file:///C:/Users/l_de_/Downloads/BONERIANO-15-03-2024.pdf FPNA ta activo den defensa di Isla di Oro], Boneriano (15 di maart 2024)</ref> E mangelnan ta un especie protegi pa ley y e area tambe ta cay den Natuur Gebied’ Nieuwe FPNA ta activo den defensa di Isla di Oro aanwijzing domeingronden als natuurreservaat (AB 2020 no. 67) y Ruimtelijke Ontwikkelingsplan met Voorschriften 2021 (AB 2021 no. 123) mientras cu e isla mes y e lama ta cay den Marine Protected Area (MPA) esta Landsbesluit Parke Marino (AB 2018 no. 77) – haciendo e area aki un grado di proteccion halto. Adicionalmente, e area aki tin reconocemento internacional como un Key Biodiversity Area (KBA) door di IUCN y ultima[1] mente a wordo clasifica como un RAMSAR gebied (RAMSAR Site no. 2526) – dunando e area akinan mas balor ainda. Fundacion Parke Nacional Aruba ta comprometi na e proteccion di e area importante aki – e unico area na Aruba unda ainda nos ta wak e ‘Poder di 3’ conecta na otro sanamente, esta e mangelnan, yerbe di lama y e rifnan di coral – 3 diferente sistema ecologico crucial cu hunto ta prove un variedad di beneficio pa e ser humano y Aruba su medio ambiente. Dialuna 11 di Maart 2024 bestuur di FPNA a ser alerta di actividadnan cu ta pasando y inmediatamente a bay den accion pa manda un Proforma Bezwaarschrift. Informacion cu FPNA a ricibi ta cu no tin un aanlegvergunning y cu esey ta evaluando pasonan legal. Ta di hopi tempo caba FPNA tin wowo extra riba e area di Isla di Oro y den augustus di 2023 a bin haya sa cu Isla di Oro a ser cumpra y asina a manda un carta oficial dia 28 di augustus pa DIP indicando cu no lo duna permiso pa ningun desaroyo riba Isla di Oro. Den november 2023, FPNA a wordo contacta door di J.O.B. Holding & Management y a ser invita pa bay un meeting pa compronde kico ta e intencion cu Isla di Oro. Dia 4 di januari 2024, FPNA a responde na J.O.B. Holding & Management cu un carta unda cu a indica cu no ta bay di acuerdo cu ningun desaroyo pa Isla di Oro. Siguientemente dia 18 di januari 2024 J.O.B. Holding & Management a invita FPNA conhuntamente cu otro organisacionnan local pa un stakeholder engagement session unda cu nan a informa cu nan lo ta haciendo diferente trabounan riba Isla di Oro y no a presenta un plan concreto cu por ser revisa. No obstante e posicion di FPNA no a cambia. FPNA no lo sostene ningun plan di desaroyo den e area aki Isla di Oro is a vast wetland mangrove area on Aruba where different ecosystems meet. The dive site of the same name consists of a vast shallow sand strip with a reef similar to that of the Mangel Halto dive site. Common types of coral on this reef are brain, star and plate coral. Coral lobsters, snappers, trumpet fish and angelfish are regular inhabitants. Isla di Oro means island of gold.<ref>https://www.duikersgids.nl/en/isla-di-oro</ref> Particulars Isla di Oro is not only a unique collection of ecosystems but also a former party island with an abandoned restaurant built in the shape of a boat. You can reach the location after a fairly long walk through the area. A boat dive is recommendable. ----- Fundacion Savaneta Aruba a nota di e discucion andando riba red social rond di Isla di Oro. E pregunta esencial den esaki ta cu si por papia di destruccion of limpiesa. Fundacion ta observa y ta na altura cu actualmente ta tumando luga un limpiesa di material di e ruina cu a keda atras eynan esta tubo y frusto den awa y hopi desperdicio di palo, etc. No tin ningun acto di corta mangroves ni otro mata pues aki nos tin cu papia di un clean up y no destruccion. Si Parke Arikok kier “claim” e luga, anto e pregunta ta dicon Parke nunca a hacie limpi y no a pone borchi cu e ta pertenece na Parke anto. Antes e doño di Isla di Oro tabata famia Oduber y despues un otro doño a tuma over te cu awe a keda na ruina unda un doño nobo local a cumpr’e via un acto notarial, pues no a hay’e regala. Semper Isla di Oro tabatin su permiso pa Restaurant y NightClub pues esey no ta nada nobo den su desaroyo.<ref>https://24ora.com/fundacion-savaneta-ta-aclaria-a-haci-isla-di-oro-limpi-y-nada-mas/ (17 di maart 2024)</ref> --- Fundacion Parke Nacional Aruba (FPNA) a cuminsa un caso contra pais Aruba y contra desaroyador di Isla di Oro, Osyth Henriquez, pa stop e di haci cualkier trabou di limpiesa riba su tereno. Hues a prohibi Henriquez pa desaroya of hasta pa haci limpiesa riba su tereno na Isla di Oro. FPNA a demanda Pais Aruba tambe pa prohibi Gobierno di duna permiso. Abogado mr. Anthony Ruiz a defende Osyth Henriquez, mientras cu abogado mr. Zuhaila Marchena a defende FPNA. Den su veredicto, mesora, hues a indica na FPNA cu como nan tin e maneho di e area, cu FPNA y e doño di Isla di Oro mester sinta na mesa y sali di e problema. Ta trata aki na un tereno cu e doño tin den erfpacht. E area ta bou maneho di FPNA como un area protehi. Den areanan protehi en general por restablece un edificio na estado original, den consulta cu FPNA. Osyth Henriquez ta propietario di Ocean Villas na Savaneta. Ey tambe e tin cu atende cu reto di FPNA, Gobierno mes y di bisiña, cu no necesariamente ta di acuerdo cu su vision pa desaroya bungalows eynan. Awo cu e kier desaroya Isla di Oro, atrobe e ta hay’e stroba y mester defende su plan y vision den corte. Ta parce cu e reto lo no ta e isla mes, sino mas bien e vecindario cu si ta protegi como un area di naturalesa.<ref>https://24ora.com/hues-a-ordena-osyth-henriquez-pa-para-trabou-riba-isla-di-oro/ (17 di mart 2024)</ref> * <ref>https://antilliaansdagblad.com/aruba/29167-blijf-van-isla-di-oro-af 13 maart 2024</ref> {{Appendix}} isla di oro is pas ontstaan in begin jaren zeventig van de vorige eeuw. Het is een stukje rif ten zuiswesten van Pos Grandi waarop Adolf R. Oduber een recreatiecomplex had gebouwd in de vorm van een schip met daarin een restaurant, bat en danszaal. Vivienno Frank isla di oro a surgi te na komienso di añanan setenta di siglo pasá. E ta un parti di e rif na sur-oeste di Pos Grandi na unda Adolf R. Oduber a konstruí un kompleho di rekreacion den forma di un barku ku den dje un restorant, bat i sala di baile. '''Isla di Oro''' ta un isla di coral na costa sur di Aruba, entre [[Pos Chikito]] y [[Savaneta]]. E area ta cay den e Parke Marino Aruba y ta bou maneho di FPNA. Het is gelegen 150 meter uit de kust op de rif van Pos Grandi. Er moest een weg door de mangrovenbos worden gehakt om bij het eiland te komen.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470027:mpeg21:p006|titel=Luchtkasteel van Oduber werd restaurant in zee|werk=[[Amigoe]]|datum=1964-08-05|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref> Gelegen aan een lagoen omringd door mangrovebossen. Er voden optredens en shows vor bekende artiesten plaats en werden feesten gehouden. Isla di oro was in de jaren op de startplaats voor natuurwandelingen van Stimaruba. * Na ana 1965 Adolfo (Dochi) Oduber a habri riba e isla un restaurant ISla di ORo construi den forma di un barco como atraccion turistico y despues amplia cu cocktail lounge y sala di baile. Apertura oficial dia 13 di maart 1965.<ref>Opening van Isla di Oro. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 09-03-1965, p. 6. Geraadpleegd op Delpher op 21-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462564:mpeg21:p006</ref> Despues di un aña a traha un brug pa yega na costa. Na 1975 el a cambia man pa Joe Procter, kende e sigui desaroya e luga. * in 1989? beheert-eigenaar door Lucy en jose Brazao Mendez. El a opera te 1994. * verschillende projecten, waaronder het dolfinarium project (1993?)onder de naam Dolphin Beach, voor de doorontwikkeling van Isla di Oro hebben vanaf 1990 gestuit op verzet van milieu-activisten.<ref>Gedegen en objectief onderzoek onontbeerlijk voor Dolphin Beach. "Amigoe". Curaçao, 15-05-1993, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 21-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645141:mpeg21:p005</ref> Dolfinarium ging niet door wegens uitblijven van de nodige vergunningen. owpx32f4xbhkn2d5pjsvzddpdavo1ul 199625 199624 2026-08-06T08:59:33Z Caribiana 8320 199625 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ {{ABW}} caya nombra pa hende: Caya Dick Cooper - Caya Jose Geerman - Caya Charlie Brouns Sr. - Caya Y.A. (Lord Boxoe) Illidge - Caya Pio Coffie - Caya Enrique Vorst - Sylvia A. Godettstraat - Caya Captain R. Rodger - Caya Lolita E. Euson - Caya Federico Maduro (Balashi) - Caya Juan Werlemen (Cashero) - Caya Juancho Kock (ex-Karawarastraat na Dakota) - Avenida Milio Croes (ex-Fergusonstraat) - Caya Dr. J.R. (Coco) Arends (Sero Blanco) - Bario Dr. Dussenbroek - Caya Ing. Roland H. Lacle - Caya Rufo Wever (Klip/Mon Plaisir) * pending: [[Parkietenbos]] - [[Cunucu Arikok]] - [[Blackstone Beach]] (full review needed) - [[Bushiribana]] - [[Renaissance Island]] - [[Hadicurari]] - [[Zeewijk]] - [[Sero Plat]] - [[Guadirikiri]] - [[Cueba di Fontein]] - [[Cueba di Huliba]] - [[De Palm Island]] - [[Isla di Oro]] - [[Eagle]] (bario) - [[Arashi]] - [[Plantashi Prins]] - [[Boca Prins]] - [[Dos Playa]] * bario di San Nicolas: [[Lagoville]] - Kustbatterij - [[Rooi Congo]] - [[Pedro Mosa]] - [[Esso Heights]] *uitbreiding [[Tanki Flip]] zie de.wiki - zie en.wiki voor [[Mangel Halto]] - [[Ayo]] - [[Catiri]] - [[Alto Vista]] * Roberto G. Croes, [https://designrr.page/?id=499490&token=3435984651&type=FP&h=5688&fbclid=IwY2xjawSD5lhleHRuA2FlbQIxMABicmlkETFoNVhmY1g2T1NuSml5cFhWc3J0YwZhcHBfaWQQMjIyMDM5MTc4ODIwMDg5MgABHlKyG1hj55NGijsU4jWBM9buhkFVlBqvV5G5EPkBOXLazF4nFZ-4bTq-kTSR_aem_r4VExioZnv6pqBz0zQl6Eg Origen di nombernan di bario y sitio na Aruba] ------------------- == Linear Park == --------------- {{Variante|a}} {{Infobox curpa di awa| variante= a | tipo = Playa | nomber = Surfside | nomber_nativo = ''Cura di Tortuga'' | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} | border = infobox | perrow = 1/2 | caption_align = center | image1 = BNA-DIG-MEINERS-0385 - Oranjestad - Surfside, het strand 830300 c.jpg | caption1 = | image2 = Surfside Beach (Aruba).jpeg | image3 = COVID-19 sign (Aruba).jpeg }} | tipo_division_adm = Region | division_adm = [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad West]] | tipo_subdivision_adm = Zona | subdivision_adm = | pais = {{ABW}} | zoom = 13 }} '''Surfside Beach''' ta un playa na Oranjestad, capital di Aruba. E ta situa na costa zuidwest den e parti zuid di [[Paardenbaai]]. Surfside Beach is the beach located just before the airport and is only a few minutes away from downtown Oranjestad. This beach is perfect for families with children since the water is shallow and calm. The beach offers several facilities such as a beach bar and restaurant.<ref>https://www.visitaruba.com/things-to-do/aruba-beaches/surfside-beach/ Surfside Beach], visitaruba.com</ref> This beach was very famous when we were kids and many locals love to swim at this beach. After some years the locals shifted to the more north-west beaches like Eagle, Boca Catalina and Arashi but after the government renovated the whole area it got a new facelift and its back as a family beach and weekends are just amazing at this area.<ref>https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20260730.pdf Beautiful areas around Aruba], Aruba Today</ref> Surfside Beach is a calm, family-friendly urban beach located just outside downtown Oranjestad and minutes from the airport in Aruba. It features shallow turquoise water, shady Kwihi trees, beach chair rentals, and popular dining spots like the Surfside Beach Bar, making it ideal for relaxing and plane spotting. It is 350 meters of very white sand and super clean. Yes, you can swim at Surfside Beach in Aruba. The water is very calm, shallow, and clean, making it a safe and easy spot for families and casual wading<ref>https://www.tripadvisor.com/ShowUserReviews-g147248-d8782888-r1043062184-Surfside_Beach-Oranjestad_Aruba.html </ref> Wandel langs het ondiepe, bijna vlakke water van de Caribische Zee op Surfside Beach, favoriet bij lokale gezinnen. Relax in de verkoelende schaduwen van de Kwihi bomen en geniet van een prachtige zonsondergang, terwijl majestueuze cruiseschepen en lokale vissers passeren. Surfside Beach is een lange, smalle strook strand, ideaal voor zonnebaden en een picknick onder de bomen. Het kalme zeewater in dit gedeelte is zeer geschikt voor SUP paddle boarden, kanoën en dergelijke. Dit stadsstrand is gelegen naast het beroemde Lineair Park in het centrum van Oranjestad. Surfside Beach heeft diverse bars en restaurants, waaronder Pincho's, Barefoot and Reflexions Beach Club. Dichter bij de luchthaven is er een groot zacht zandstrand om te zwemmen en te zonnebaden. Strandbedden en loungestoelen zijn te huur bij Reflexions, en de kinderen kunnen zich vermaken op een drijvend waterpark. Op dit strand heb je ook een duikschool en een informele Surfside Beach Bar, direct aan de rand van het water. Surfside Beach ligt op slechts 2 minuten rijden van het vliegveld en is ideaal voor het spotten van vliegtuigen.<ref>https://www.aruba.com/nl/ontdek/surfside-beach Ontdek het mooiste strand Surfside Beach Aruba], aruba.com</ref> {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1366464279|titulo=Natural Pool (Aruba)}} {{References}} ;Link externo * [http://www.aruba.com/OurPeoplePlaces/Attractions/Natural_Pool_in_Aruba.aspx Natural Pool] , Portal oficial di turismo na Aruba. }} [[:Kategoria:Luga na Aruba]] {{Malchi:Nabegashon Playanan di Aruba}} -------------------- ==The Lourdes Grotto == Named in commemoration of the famous French religious landmark, was created under the guidance of a priest named “Erkamp” and parishioners in the year 1958. The grotto, a shrine built into the rocks is located in Seroe Preto, just off the main road to San Nicolas. A statue of the Virgin Mary, weighing 700 kilos, was hoisted into place in the grotto. Every year, on February 11 (feast of Lady of Lourdes), a procession leaves from the St. Theresita church in San Nicolas to the grotto, where a mass is performed. The grotto is located roadside and can be visited daily.<ref>https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20260801.pdf Explore Aruba!], Aruba Today (1 di augustus 2026)</ref> * 1958 - viering Lourdesjaar door parochie van San Nicolas.<ref>Vieringvanhet.Lourdesjaar te San Nicolaas. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 14-02-1958, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 01-08-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010988110:mpeg21:p005</ref> * 1959 - tot slot van de viering van het Lourdesjaar in Aruba werd de grot te San Nicolas ingewijd op 1 februari 1959.<ref>Inwijding van Lourdesgrot vormde waardig slot van Jubeljaar. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 03-02-1959, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 01-08-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010997527:mpeg21:p005</ref> * Massale manifestatie in Wilhelminastadion.<ref>ARUBA gaat MARIA vereren door grootse manifestatie in stadion Lourdes-verhaal hoofdthema van openluchtspel van pater COPRAY. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 30-05-1958, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 01-08-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010988193:mpeg21:p005</ref><ref>Arubanen brengen ontroerende Mariahulde in stadion te ORANJESTAD. "Amigoe di Curacao". Willemstad, 09-06-1958. Geraadpleegd op Delpher op 01-08-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000211387:mpeg21:p001</ref> {{Appendix}} ------------------ {{Variante|a}} {{Infobox area protehi | iucn = V | iucn_ref= | imagen = Luchtopname._Oranjestad,_Aruba.,_Bestanddeelnr_935-1225.jpg | maneho= [[Aruba Conservation Foundation]] | area = [[kilometer kuadrá|km²]] (Isla di rif)<br>2,48 km² (KBA) }} '''Islanan di rif di Oranjestad''', ta un grupo di cinco isla chikito di rif natural, situa dilanti di costa west di [[Aruba]] den bahia di [[Paardenbaai]] cerca di e capital [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]. E islanan ta un [[Important Bird Area]] (IBA), reconoci door di BirdLife International como un sitio di gran importancia pa conservacion di [[para|parha]]nan marino, specialmente pa [[espesie|especie]]nan cu ta uza e area como luga di broei.<ref name=:"1">{{citeer web|url=https://www.dcnanature.org/wp-content/uploads/2013/01/Dutch-Caribbean-IBAs-131004-MV-NM.pdf|titel= Important Bird Areas in the Dutch Caribbean|publisher=[[Dutch Caribbean Nature Alliance]]}}</ref> Ademas, e sitio tin status di reserva marino y ta forma parti di [[Parke Marino Aruba]] desde 2018. == Descripcion == E grupo di islanan ta consisti di cinco isla di santo y coral cu ta sinta riba un rif sumergi. E area, cu ta cubri aproximadamente 9 km², ta pega cu haf central di Oranjestad y ta separa for di e liña di costa pa un canal hundo cu ta sirbi pa trafico di barco. E islanan ta varia den tamaño y forma, generalmente menos cu 0,25 hectar pa isla, cu un elevacion di entre 0 y 1 meter. Nan morfologia ta cambia regularmente bou di influencia di tormenta y [[horcan]]. == Biodiversidad == E area ta forma parti di e sistema di proteccion marino di Aruba y ta caracterisa pa un ecosistema marino diversifica. E [[Ref di koral|rif di coral]] ta extende te aproximadamente 10 meter di profundidad cu un bahada suave sin "drop-off" abrupto y ta sostene diferente especie di [[koral|coral]]. Den lagunanan chikito rond di e islanan tin veldnan di [[yerba di lama]], incluyendo ''Thalassia testudinum'' ([[Yerba di Caña|yerba di caña]]), ''Halodule wrightii'' y ''Syringodium filiforme''. E vegetacion aki ta esencial pa proteccion di pisca hubenil, stabilisacion di substrato y alimentacion di fauna marino. Investigashonnan a mustra mas ku 100 espesie di piska di rif; total estimá pa Aruba: ±360 espesie == IBA == E área total di e IBA ta 309 hectar (3,09 km²), incluyendo zona marino y di mareo cu ta esencial pa su funcion ecologico. E sitio ta designa como IBA AW003 bou di e protocol internacional di "Important Bird Areas – Dutch Caribbean". {{multiple image | total_width = 240 |direction = horizontal | border = |align = left | image1 =2021-07-10 Thalasseus sandvicensis, St Marys Island, Northumberland 01.jpg | caption1=Sternchi grandi | image2 =Sterna hirundo (adult).jpg | caption2 =Sternchi comun | caption_align = center }} E islanan di rif di Oranjestad ta un di e sitionan di broei mas importante pa parha marino na Aruba. E área ta specialmente importante pa sternchi grandi (''Thalasseus sandvicensis'') y sternchi comun (''Sterna hirundo''). E islanan ta un di e dos sitio prinsipal di neishi pa e subespecie “Cayenne” di sternchi grandi (''Thalasseus sandvicensis eurygnatha'') riba Aruba (hunto cu [[Islanan di rif di bahia di San Nicolas]]). Pa hopi aña aproksimadamente 30% di e poblacion di crio di Aruba ta neishi aki y Aruba en total ta sostene un porcentahe signifikativo di e poblacion mundial di e subespesie aki. Ademas, e parti di lama y costa ta rico den molusco, cu ta forma un fuente di cuminda importante pa parha. ==Maneho y accesibilidad== Acceso na e islanan ta limitá pa protehá e habitat sensitivo di krio di paranan. Akseso ta prinsipalmente pa medio di boto for di Oranjestad Desembarco públiko riba e islanan ta prohibí Solamente personal autorizá òf aktividat guiá ta permití Turismo ta enfoká riba: snorkeling i eksplorashon marino sin disturbá e áreanan di neishi Menasa E área ta enfrentá algun menasa potensial: disturbio humano (spesialmente na periodo di neishi) preshon di turismo i aktividat portuario kambio klimátiko i blanquesimentu di coral degradashon di rif i redukshon di fauna marino Importansia E Oranjestad Reef Islands ta un parti esensial di e red di konservashon di paranan den Karibe Hulandes. Aunke nan tamaño chikí, nan tin un ròl desproporcionámente grandi den: reprodukshon di paranan marino mantenementu di biodiversidat sostenementu di ekosistema marino Protekshon kontinuo di e área ta krusial pa sigurá e supervivensia di espesienan ku ta dependé di e habitat aki. == Mira tambe == * [[Islanan di rif di bahia di San Nicolas]] * [[Parke Marino Aruba]] * [[Important Bird Area den Karibe Hulandes|Important Bird Area den Caribe Hulandes]] {{Appendix}} -------------------- '''Islanan di rif di Oranjestad''' ta un [[Importantsituá den bahia di [[Paardenbaai]] djis na costa west di [[Aruba]], cerca di capital [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]. E islanan di rif ta consisti di santo y islanan di coral riba un base di rif sumergí, ku por varia signifikantemente den tamaño, forma y substrato despues di tormenta y orkan. E area ta cubri un superficie di 9 km² y ta separa for di e liña di costa pa un canal di barco profundo cu ta core pasa e terminal di barco crusero y di carga. Oranjestad Reef Islands ta un Important Bird Area (IBA) situá na costa suidwest di Aruba, den bahia di Paardenbaai, serka di kapital Oranjestad. E área ta rekonosí dor di BirdLife International komo un sitio di gran importansia pa konservashon di paranan marino, spesialmente pa espesienan ku ta usa e islanan komo tereno di krio. E sitio ta designá komo IBA AW003 bou di e protokòl internashonal di Important Bird Areas – Dutch Caribbean. E islanan di rif di Oranjestad ta forma parti di [[Parke Marino Aruba]] y tin e status di reserva marino. E área tambe a wordo designa como un [[Important Bird Area]] door di BirdLife International; specificamente como un tereno di crio pa e sternchi grandi y e sternchi komun.<ref>{{Citeer web|url=http://datazone.birdlife.org/site/factsheet/oranjestad-reef-islands-iba-aruba-(to-netherlands)|titel= Oranjestad Reef Islands|werk= BirdLife Data Zone|uitgever= BirdLife International|datum=|bezochtdatum=19 oktober 2020}}</ref> Por haya cantidad grandi di molusko na e parti di lama di e islanan di rif. Access to the Oranjestad Reef Islands is primarily achieved by boat from Oranjestad harbor, owing to their position adjacent to the main port on Aruba's southwestern coast.[2] Public landings on the islets are prohibited to safeguard critical breeding habitats for seabirds, including Sandwich terns (Thalasseus sandvicensis eurygnatha), with access limited to authorized personnel or guided activities.[1] Guided snorkeling tours operate offshore, allowing visitors to explore surrounding marine environments without impacting the protected land areas.<ref>[https://grokipedia.com/page/oranjestad_reef_islands Oranjestad reef islands], Grokipedia</ref> --- Oranjestad Reef Islands ta un [[Important Bird Area]] pa Aruba bou di e BirdLife protokòl internashonal "Important Bird Areas - Dutch Caribbean" pa áreanan importante di parha den Karibe. E área ta designá komo IBA AW003.<ref name=:"1">{{citeer web|url=https://www.dcnanature.org/wp-content/uploads/2013/01/Dutch-Caribbean-IBAs-131004-MV-NM.pdf|titel= Important Bird Areas in the Dutch Caribbean|publisher=[[Dutch Caribbean Nature Alliance]]}}</ref> E IBA ta na costa zuidwest di Aruba, consistiendo di algun santo y islanan di coral pega cu e haf sentral di Oranjestad i e punta ost di Oranjestad. E área ta signifikante pa krio di sternchi, e parhanan di laman mas numeroso ta e subespesie di Sandwich Tern, e “Cayenne” (''Thalasseus sandvicensis eurygnatha''). E islanan chikitu ta un di e dos sitionan di neishi di Sandwich Tern cu ta presenta riba Aruba.<ref name=:"1"/> The islands host substantial colonies of Cayenne Terns, which represent approximately 30% of Aruba's total breeding population of this subspecies in most years as of assessments up to 2009, with the remaining 70% nesting at the San Nicolas Bay Reef Islands. Surveys up to 2009 indicate that hundreds of pairs typically breed here, contributing to Aruba's overall role in supporting about 20% of the global Cayenne Tern population. -------- The Oranjestad Reef Islands are a small cluster of sand and coral islets located along the southwestern coast of Aruba in the Dutch Caribbean, immediately adjacent to the central harbor of Oranjestad and under the flight path of Queen Beatrix International Airport.<ref name=:"1"/><ref name=:"2"/> Spanning approximately 309 hectares of marine coastal and supratidal habitat at elevations of 0 to 1 meter, these variably sized islets—typically no larger than 0.25 hectares each—serve as critical breeding grounds for seabirds and are recognized as a Key Biodiversity Area (KBA) and Important Bird Area (IBA) under international protocols.<ref name=:"1"/><ref name=:"2">[https://www.keybiodiversityareas.org/site/factsheet/20857 Oranjestad Reef Islands (20857)], keybiodiversityareas.org</ref> The islands are among Aruba's two primary nesting sites for the Cayenne tern (Thalasseus sandvicensis eurygnatha), a subspecies of the Sandwich tern, hosting roughly 30% of the island's breeding population in most years, with the remainder at the San Nicolas Bay Reef Islands.<ref name=:"2"/> Comprising five small sand and coral islets, including Paardenbaai Key, the Oranjestad Reef Islands vary in size and shape, typically no larger than 0.25 hectares each, and are subject to changes due to seasonal storms affecting their sand and boulder substrates.<ref name=:"1"/>[5]<ref name=:"2"/> The total extent of the protected area encompasses 309 hectares (3.09 km²), encompassing the surrounding marine and intertidal zones critical to the islands' ecological integrity.<ref name=:"1"/> == Marine ecosystem == The Oranjestad Reef Islands, part of Aruba's Marine Protected Area system along the leeward coast, feature fringing coral reefs that extend from shallow lagoons to depths of around 10 meters, forming a key component of the island's southern reef system. These reefs, characterized by gently sloping bottoms without steep drop-offs, support a diverse array of coral species. Shallow lagoons surrounding the islands host extensive seagrass beds, covering an estimated 1,044 hectares across Aruba, with native species such as [[Yerba di Caña]] (''Thalassia testudinum''), ''Halodule wrightii'' (shoal grass), and ''Syringodium filiforme'' (manatee grass) dominating the habitat. Biodiversity in these ecosystems is notable, with surveys documenting 135 fish species—part of an estimated 360 total for Aruba's reefs—including over 100 reef-associated taxa such as snappers (Lutjanus apodus), grunts (Haemulon flavolineatum), and surgeonfish (Acanthurus coeruleus). Sponges and mobile invertebrates like lobsters and sea urchins (Diadema antillarum) are present but occur at low densities, reflecting overharvesting pressures, while the overall fish biomass averages 139.7 g/m², dominated by herbivores at 63.6 g/m². Nutrient influx from coastal wind-driven upwelling along the southern Caribbean margin enhances productivity by buffering against bleaching events, though Aruba's reefs experience limited direct upwelling compared to neighboring islands, influencing the prevalence of planktivores and overall community structure. Surrounding waters occasionally host marine turtles, though no nesting has been confirmed on the islets, and the seaward reefs support populations of queen conch (Lobatus gigas), a CITES-protected species.<ref>[https://www.scribd.com/document/686216426/Aruba-Report-Final-1-2 Coral reefs baseline study for Aruba 2019], Carmabi, Corsou</ref>[9][2] {{Appendix}} ------------- {{Imagen anota |image=BNADIGWERBATAARUBA 0006.jpg |image-width=1500 |image-left= -360 |image-top=-575 |width=270 |height=270 |float=left |annotations=<!-- bashi of no, e parameter aki mester ta inclui--> |caption=Mapa di Werbata ta menciona Rooi Congo (1912). }} ----------------- {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais| variante= a | tipo = Bahia | nomber = Commandeursbaai | pais = {{ABW}} }} '''Commandeursbaai''' ta un bahia na costa zuidwest di [[Aruba]], den region di [[Savaneta]]. == Historia == Na parti zuid di Aruba ta keda Commandeursbaai unda prome cu aña 1800 tabatin e poblacion di mas grandi y importante di nos isla. Te na fin di siglo 18, Savaneta tabata e base of stacion di e commandeurnan. Commandeursbaai tin un largura di mas o menos 4 km y 200 pa 300 meter di hanchura, cera parcialmente pa rifnan. Na Commandeursbaai a tuma luga e historia di mas bieu di nos isla unda a bira e porta pa tur barco embarca y desembarca hende, animal y productonan pa medio di e traficacion entre Aruba y tera firme (Sur America).<ref>{{citeer boek|url=https://archive.org/details/BNADIGARUBIANA3117/page/n19/mode/1up?q=monumentenbureau|titel= Historia di Savaneta|auteur=Dolfi Kock|uitgever=UNOCA|jaar=2009}}</ref> Un cas riba sero na Sero Alejandro, caminda Sr. Isaias Arends tabata biba, tabata e orientacion pa nabegante y piscado. Aunke tur e prome habitantenan, esta e Indjan- y Spañonan, a uza e bahia aki, ta te na fin di siglo 18 el a haya su nomber. Tabata den tempo di e Hulandesnan cu e nombernan Commandeurshaven y Commandeursbaai a bira conoci. E commandeurnan a biba originalmente por lo menos un siglo largo den e becindario aki. Commandeursbaai tabata un bahia masha hopi ocupa cu trafico maritimo, pasobra e tabata e centro di piscamento di Aruba unda tur negoshi tabata tuma luga. E barconan tabata hancra pafo di rif y e tripulantenan tabata rema pa tera cu canoa. Durante e periodo Hulandes, su waf tabata esun di mas sigur pa barco. Te hasta e prome bapornan di guera cu tabata bishita Aruba tabata hancra na Commandeursbaai. Nan tabata keda pafo y tabata manda un boto chikito na tera. Despues nan tabata bay Paardenbaai. Na aña 1636, ora e Hulandesnan a conkista nos isla, e commandeur y su hendenan a establece nan mes na Commandeursbaai. Segun mi lista, e prome commandeur cu tabata biba na Commandeursbaai tabata Hendrick Martens cu a goberna na aña 1660. Na aña 1794, comandante Borchard Specht a observa cu tabatin dos cas di cabayista na Commandeursbaai. Segun Specht: "Tur dos ta ruina y ta ocupa pa Jacobus Croesz y Christoffel Kastro". Na aña 1816, na Commandeursbaai ainda tabatin un cas unda cabayista J. M. Jansen tabata biba. E tabata maneha e cura di bestianan di gobierno. {{Appendix}} -------------------- {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais| variante= a | tipo = Bario | nomber = Kustbatterij | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} | border = infobox | perrow = 2 | caption_align = center | image1 = Welcome to the Coastal Battery!.jpg | caption1 = | image2 = Cannon tracks at Coastal Battery, Aruba.jpg | caption2 = | footer = Ruinanan di kustbatterij | footer_align = center }} | area = | poblacion = 1.745 | censo = 2020 | densidad = | pais = {{ABW}} | tipo_division_adm = Region | division_adm = [[Regionnan di Aruba|Savaneta]] | tipo_subdivision_adm = Zona | subdivision_adm = De Bruynewijk | zoom = 13 }} '''Kustbatterij''' ta un zona ku ta forma parti di Juwana Morto na Aruba, den region di San Nicolas Noord. Na 1 di yanüari 2020, e área tabatin un poblashon di 1.188 habitante, di cual 555 muhe i 633 hòmber. Den e zona ta lokalisa e monumento di guera di Kustbatterij. Historia E zona di Kustbatterij a ricibi su nomber durante World War II, ora a konstrui un bateria kostal riba un elevashon den augustus 1940. E lokashon tabata strategiko, siendo un di e puntonan mas haltu den e parti pariba di e isla, ku bista riba e refineria di Lago Oil and Transport Company i riba kosta. E instalashon militar tabata tin komo meta pa defendé e refineria, ku tabata di gran importansia pa e Aliadonan pa motibu di produccion di combustibel di aviashon. Pa e motibu ey, Aruba a bira un meta potensial pa atakenan di submarinonan aleman. E instalashon militar tabata tin komo meta pa defendé e refineria, ku tabata di gran importansia pa e Aliadonan pa motibu di produccion di combustibel di aviashon. Pa e motibu ey, Aruba a bira un meta potensial pa atakenan di submarinonan aleman. E kompleks tabata konsistí di tres posishon di kanon, un puesto di mando i varios edifisionan pa alojamento di soldaatnan. Tambe tabatin fasilidatnan manera un reservorio di awa. Kada posishon di arma tabata monta riba un fundeshi di beton i staal i prepará pa kanonnan ku por a kubri un gran distansia, inkluyendo parti di e isla mes. E bateria nunka no a wòrdu usa den combate, ni sikiera durante e atake di submarinonan aleman riba San Nicolas den febrüari 1942. Na 24 di oktober 1942, Prince Bernhard of the Netherlands a hasi un bishita oficial na e kustbatterij. Despues di guera, e instalashon militar a wòrdu abandoná i e área a wòrdu limpiá parcialmente. Restonan di bunker i posishonnan di arma a keda presente i posteriormente a wòrdu protehá komo patrimonio historiko. Awe, e lugá ta rekonosí komo un monumento di guera (ID 04-003) i ta wòrdu maneha pa Monumentenfonds Aruba. == Descripcion == Kustbatterij ta un zona principalmente residensial, ku desaroyo urbano rond di e sitio historiko. Den e área tin varios caya i bario chikí. E kaminda prinsipal den e zona ta Diamantbergweg, ku ta konektá Juwana Morto ku Rooi Hundo. Otro cayanan inkluí Weg Kustbatterij, Kleine Bergweg i Grote Bergweg. Den Weg Kustbatterij ta situa Colegio Nigel Matthew. Barionan den cercania ta Standardville i Rooi Hundo. == Literatura == * [[Johan Hartog|Hartog, Johan]], [https://archive.org/details/BNA-DIG-HARTOG-KUSTBATTERIJ/page/n4/mode/1up Juwana Morto Kustbatterij Aruba], De Walburg Pers (1987) {{Appendix}} [[:Kategoria:Luga na Aruba]] ----------- '''Kustbatterij''' ta un zona cu ta forma parti di [[Juwana Morto]] na Aruba, den [[Regionnan di Aruba|region di San Nicolas Noord]]. Dia 1 di januari 2020, e area aki tabatin un poblacion di 1.188 habitante, dividi entre 555 muhe y 633 homber. Den e zona ta localisa un monumento di guera. == Historia == E zona di Kustbatterij a ricibi su nomber durante e [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]] ora a construi un kustbatterij riba un elevacion na augustus 1940. Op Juana Morto, het hoogste punt van het oostelijk deel van het eiland, werd een kustbatterij gebouwd met uitzicht over de raffinaderij en over de Noord- en Westkust. * De kustbatterij is een erkend oorlogsmonument (ID 04-003). Cañonnan pisa tabata staciona aki pa defende e refineria di Lago. Despues di guera, e área a wòrdu limpia, lagando atras e luganan di arma y bunkernan, ku awor a wòrdu deklará un monumento protehá. * Op 24 october 1942 bracht Prins Bernhard een bezichtigingsbezoek aan de kustbatterij.<ref>Naar Aruba.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 22-10-1942, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 28-05-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010987278:mpeg21:p002</ref> * het bouwen van een onderofficiersverblijf bij de kustbatterij op Aruba<ref>Advertentie Aanbesteding. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 01-03-1944, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 28-05-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010403042:mpeg21:p002</ref> * Aan de N.V. Bouwmaatschappij Aruba is de gunning verleend van de bouw van een betonnen waterreservoir op St. Nicolaas nabij de kustbatterij.<ref>ARUBA AANBESTEDING.. "Amigoe di Curacao". Willemstad, 24-11-1948. Geraadpleegd op Delpher op 28-05-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000210652:mpeg21:p002</ref> * Op 17 mei 1940 werd proefgeschoten, in augustus 1940 kwam de kustbatterij Juwana Morto gereed voor direct vuur, in augustus 1941 ook voor nachtelijke actie. De Kustbatterij van Juwana Morto is nimmer in actie geweest, ook niet bij de directe aanval van de Duitsers op de raffinaderij in de nacht van 15 op 16 februari 1942, toen enige tankschepen verloren gingen.<ref>{{citeer web|auteur= [[Johan Hartog]]| titel=Batterijen beschermden de eilanden gedurende Tweede Wereldoorlog|werk=[[Amigoe]]|datum=1990-08-25|bezochtdatum=2026-05-28|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641593:mpeg21:p020}}</ref> Kada un di e tres posishonnan di arma tabata para riba fundeshi di staal i beton. Kada un tabata montá pa un kañon di kaliber 19.2 ku por a drai 360 grado, ku un alkanse di 18.5 kilometer. Oranjestad y su haf tabata den alcance tambe. E cañonnan a haya e nombernan Betsy, Jopie y Beppie door di e soldaatnan, miembronan di Ehercito Boluntario Aruba. E bateria kostal di Juwana Morto nunka no a tira un tiru pa defendé e área, ni sikiera ora ku haf di San Nicolas i Refineria di Lago a wòrdu ataká pa un U-boat aleman na febrüari di 1942. Tankeronan di lago a wòrdu sendé na kandela, kousando huma i kandela pa stroba e bista for di e puesto di mando.<ref>[https://monumentenfondsaruba.org/juwana-morto-coastal-battery-1940/ Juwana Morto Coastal Battery * 1940], [[Monumentenfonds Aruba|SMFA]]</ref> hartog: Mken koos deze plaats vanwege het uitzicht naar twee zijden. En ook als besefte men dat de munitiemagazijnen e.d. in de rotsgrond uitgehouwen moesten worden, de kustbatterij zelf kon men bovengronds bouwen, want van zee u8it viel de kustbatterij toch in het niet bij de van zee uit royaal zichtbare raffinaderij. De batterij lag hoog zodat men over de schoorstenen van de raffinaderij heen kon schieten. Het complex op Aruba, gebouwd in 1940, bestond uit 3 geschutsopstellingen, een commandopost en enkele gebouwen voor onderdak van de kleine 100 mensen die er gelegerd waren. Ook waterreservoir. Een interessant stukje militair erfgoed van Aruba. Aruba speelde een cruciale rol in de Tweede Wereldoorlog vanwege de aanwezigheid van de Lago Raffinaderij, waar de kerosine voor de geallieerden werd geproduceerd. E kustbatterij a wordo construi na augustus 1940. E instalacion militar su obhetivo strategico tabata pa proteha e refineria di petroleo di Lago na San Nicolas cu tabata existi e tempo ey contra atakenan di Alemania durante Segunda Guera Mundial. importancia strategico: debi na e produccion halto di combustibel di aviacion pa e Aliadonan, e refineria di Lago tabata di vital importancia durante Segunda Guera Mundial. Komo resultado, e isla a bira un meta prinsipal pa U-boatnan Aleman. Lugá: E kustbatterij tabata situá riba e punto stratégikamente mas haltu di e parti ost di e isla, den cercania di San Nicolas. Esaki a ofresé un bista perfekto di e refineria i lama. Diseño: E liña defensivo tabata konsistí di un bunker di puesto di mando (commandopostbunker) i tres lugá di arma posishoná espasiá (geschutsemplacementen) cu un distancia di mas o ménos 50 meter for di otro. Restonan: E ruinanan di e post di comando y e cambernan di arma (geschutskamers) ainda por wordo haya awe rond di Weg Kustbatterij na San Nicolas y ta wordo maneha pa [[Monumentenfonds Aruba]]. == Descripcion == Den e zona di Kustbatterij, rond di e ruinanan militar, tin varios caya cu casnan residencial. E area ta wordo cruza pa un caya largo Diamantbergweg, cu ta conecta Juwana Morto cu Rooi Hundo. Otro cayanan conoci ta: Weg Kustbatterij, Kustbatterij, Kleine Bergweg y Grote Bergweg. Na Weg Kustbatterij ta situa un scol secundario, Colegio Nigel Matthew. Barionan den cercania ta: [[Standardville]] y Rooi Hundo. == Literatura == * [[Johan Hartog|Hartog, Johan]], [https://archive.org/details/BNA-DIG-HARTOG-KUSTBATTERIJ/page/n4/mode/1up Juwana Morto Kustbatterij Aruba], De Walburg Pers (1987) {{Appendix}} [[:Kategoria:Luga na Aruba]] ---------------- Kustbatterij (monumento) E Kustbatterij di Juwana Morto ta un monumento di guera situá na Aruba, den e área di Juwana Morto, serka San Nicolas. E ta un resto di un instalashon militar ku a wòrdu konstrui durante Segunda Guera Mundial pa defendé e refineria di petroleo di Lago. E sitio ta oficialmente rekonosí komo monumento di guera (ID 04-003) i ta wòrdu protehá komo parti di patrimonio historiko di Aruba. == Historia == E bateria di artileria a wordo construi na augustus 1940, riba un elevacion strategico den e parti pariba di e isla. E localisacion a wordo skohe pa su bista amplio riba e refineria Lago na [[San Nicolas]] y riba lama, ku tabata di importansia vital pa e Aliadonan durante Segunda Guera Mundial. E refineria di Lago tabata produci gran kantidat di combustibel di aviashon, loke a haci Aruba un punto strategiko i un posible meta pa atakenan di submarinonan aleman. Na 17 di mei 1940, a hasi prueba di tiramentu ku e kanonnan. Na augustus 1940, e bateria tabata kla pa uso den operashonnan di dia, i na augustus 1941 tambe pa operashonnan di anochi. Na 24 di oktober 1942, Prins Bernhard di Hulanda a bishitá e kustbatterij komo parti di un bishita oficial na e isla. A pesar di su importansia militar, e kustbatterij nunka no a wòrdu usa den combate, ni sikiera durante e atake di submarinonan aleman riba e refineria i haf di San Nicolas den febrüari 1942. == Descripcion == E kompleks militar tabata konsistí di: Tres posishon di kanon (geschutsopstellingen) Un bunker di puesto di mando Edifisionan pa alojamento di aproximadamente 100 soldaat Un reservorio di awa i otro fasilidatnan di sosten Kada posishon di arma tabata konstrui riba un fundeshi di beton i staal. E kanonnan tabata di kaliber 19.2 cm, ku por a bira 360 grado i tabatin un alkanse di mas o ménos 18,5 kilometer. Segun testimonio di soldaatnan, e tres kanon a ricibi nòmber informal: Betsy, Jopie i Beppie. E diseño di e bateria a tene kuenta ku e topografia di e terreno. E kanonnan tabata situá asina ku nan por tira por encima di e refineria, aprovechando e alturanan natural di e área. == Despues di guera y estado actual == Despues di 1945, e instalashon militar a wòrdu abandoná. Parti di e área a wòrdu limpiá, pero e strukturanan prinsipal, manera bunker i fundashonnan di kanon, a keda presente. Awendia, e restonan di e kustbatterij ainda por wòrdu mira den e paisahe rond di Weg Kustbatterij. E sitio ta wòrdu maneha i protehá komo patrimonio cultural, i ta forma un testimonio importante di e papel di Aruba durante Segunda Guera Mundial. E monumento ta un di e pokonan strukturanan militar di e periodo aki cu a sobrebibí na e isla. ---------------- {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais| variante= a | tipo = LugaRegion | nomber = Grapefield | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} | border = infobox | perrow = 1/2 | caption_align = center | image1 = Aruba-Regionen.png | caption1 = San Nicolas Noord ta region 7 | image2 = | caption2 = | image3 = | caption3 = }} | area = | poblacion = | censo = 2020 | densidad = | descripcion = | pais = {{ABW}} | zoom = 13 }} Grapefield is een groot onbebouwd gebied gelegen aan de noordwestelijke kust van Aruba tussen San Nicolas en Seroe Colorado. Dit gebied was in de twintigerjaren overgedragen aan de Lago als industrieterrein. • Naam officieel “Costa” – zeedruifbomen • Strand en recreatiegebied zoals veldlopen en kamperen • Een groot deel van het terrein was in concessie bij de Lago ?? als industrieterrein. • Terrein werd gebruikt voor het deponeren van “pitch”, afvalstoffen van de raffinaderij welke tot vernietiging van de natuur leidde. • Afgravingen • Krabbenpopulatie • Opruiming petroleumproducten (milieuvervuiling) == Nationale veldloopkampioenschappen== In de jaren 80-90 werd hier veldloopwedstrijden voor de kampioenschappen gehouden door de Arubaanse Atletiekbond. ==Strandvervuiling== Door olielozing van tankers die varen tussen Aruba en Curacao. --------------------- {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais | variante= a | tipo = Region | nomber = San Nicolas-Noord | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} | border = infobox | perrow = 1/2 | caption_align = center | image1 = Aruba-Regionen.png | caption1 = San Nicolas Noord ta region 7 | image2 = | caption2 = | image3 = | caption3 = }} | area = | poblacion = | censo = 2020 | densidad = | descripcion = | pais = {{ABW}} | zoom = 13 }} '''San Nicolas-Noord''', oficialmente Sint Nicolaas Noord, ta un di e ocho [[Regionnan di Aruba|region]] den cua e [[isla]] di [[Aruba]] ta dividi administrativamente.<ref>{{Citeer web|url=https://cbs.aw/wp/index.php/2020/12/03/gac-geographical-address-classification-2019/|titel=GAC (Geographical Address Classification) 2019 and 2020|bezochtdatum=2025-03-03|datum=2019-06-27|werk=cbs.aw}}</ref> Hunto cu [[San Nicolas Zuid]] e ta constitui e region di San Nicolas, miho conoci como [[pariba di brug]]. E region tin un area di .... [[kilometer kuadrá|km²]] y un poblacion di 9.940 habitante dia prome di januari 2020. E region tin un poblashon di 9.940 (1 di yanüari 2020), loke ta representá 9.2% di e poblashon total di e pais. Muhé Hòmber 4760 5180 == Geografia == E region ta situá den e zona zuidoost di Aruba (region 7 riba mapa), pazuid di ... (region 1), pabou di [[Paradera]] (region 4) y panort di Oranjestad Oost (region 3). San Nicolas-Noord tin e siguiente barionan:<ref>[https://cbs.aw/wp/wp-content/uploads/2024/05/GAC_Officiele-publicatie_2024.pdf Strefy]</ref> * [[Brazil]] * Rooi Congo * Watapana Gezaag * [[Standardville]]/[[Rooi Hundo]] * Kust * [[Juwana Morto]] * San Nicolas-Noord otro {{Appendix}} [[Category:Luga na Aruba]] ------------------ {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais| variante= a | tipo = Region | nomber = San Nicolas-Zuid | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} | border = infobox | perrow = 1/2 | caption_align = center | image1 = Aruba-Regionen.png | caption1 = San Nicolas Zuid ta region 8 | image2 = | caption2 = | image3 = | caption3 = }} | area = | poblacion = | censo = 2020 | densidad = | descripcion = | pais = {{ABW}} | zoom = 13 }} '''San Nicolas-Zuid''', oficialmente Sint Nicolaas Noord, ta un di e ocho [[Regionnan di Aruba|region]] den cua e [[isla]] di [[Aruba]] ta dividi administrativamente.<ref>{{Citeer web|url=https://cbs.aw/wp/index.php/2020/12/03/gac-geographical-address-classification-2019/|titel=GAC (Geographical Address Classification) 2019 and 2020|bezochtdatum=2025-03-03|datum=2019-06-27|werk=cbs.aw}}</ref> Hunto cu [[San Nicolas Noord]] e ta constitui e region di San Nicolas, miho conoci como [[pariba di brug]]. E region tin un area di .... [[kilometer kuadrá|km²]] y un poblacion di 4.235 habitante dia prome di januari 2020. Sint Nicolaas-Zuid ta un di e ocho regionnan den e parti pariba di e pais autonomo di Aruba, cu ta pertenece na Hulanda, na Sur America. Riba promé di yanüari 2020, e region tabatin 4.235 habitante. Pa loke ta trata poblashon, e ta e region di mas chikitu den e pais. == Geografia == E region ta situá den e zona zuidoost di Aruba (region 7 riba mapa), pazuid di ... (region 1), pabou di [[Paradera]] (region 4) y panort di Oranjestad Oost (region 3). San Nicolas-Zuid tin e siguiente barionan:<ref>[https://cbs.aw/wp/wp-content/uploads/2024/05/GAC_Officiele-publicatie_2024.pdf Strefy]</ref> * [[Zeewijk]] * Pastoor Hendriksstraat * Van de Veen Zeppenfeldstraat * [[The Village]] * Essoville * [[Lago Heights]]/Esso Heights * [[Seroe Colorado]] * San Nicolas-Zuid otro Demografia E region tin un poblashon di 4.235 (1 di yanüari 2020), loke ta representá 3.9% di e poblashon total di e pais. Muhé Hòmber 1943 2292 {{Appendix}} [[Category:Luga na Aruba]] --------------- ==Straatnamen op Aruba (2) – San Nicolas: van Rodgerstraat tot Caya Charlie Brouns Sr.<ref>Evert Bongers, [https://archive.org/details/BNA-DIG-AMIGOE-ARUBA-2021-02-11/page/n3/mode/1up?q=watapana+gezaag Straatnamen op Aruba (2)] Amigoe 11 di februari 2021</ref>== * De Main Street van Sunrise City, de B. van der Veen Zeppenfeldtstraat, is vernoemd naar een op Aruba geboren, maar op Curaçao wonende hoge ambtenaar van begin vorige eeuw. In die tijd waren er nog geen politieke partijen, laat staan een volksvertegenwoordiging. In 1906 werd hij lid van de Koloniale Raad, een soort adviescollege voor de Gouverneur. In die raad kwam hij regelmatig op voor zijn geboorte-eiland. Direct na de Tweede Wereldoorlog duikt zijn naam weer op als hij zitting neemt in de Commissie Ellis, die kwam met een advies voor een eilandenreglement waarin Aruba streefde naar decentralisatie. Kortom, een belangrijke ‘yui di tera’. *De Pastoor Hendrikstraat is – volgens het straatnaambordje – genoemd naar pastoor P.J.T. Hendriks, die in 1929 de parochie San Nicolaas stichtte en de eerste pastoor daar werd. Opvallend is dat zijn naam in de straatnaam voortleeft zonder -s op het eind. *Terug naar het centrum van San Nicolas. Achter de Main Street zijn er smalle straatjes van laag allooi (hanchi’s) die de namen dragen van klassieke schilders als Rembrandt, Vermeer, Frans Hals en Jan Steen. *In de wijk waar de oliewerkers uit de Caribische eilanden kwamen te wonen, The Village, hebben de straten namen zoals Caya Saint Maarten, Caya Saba en Caya Saint Vincent. Dat zegt de mensen in die wijk wat. *Maar het zal niet te verwachten zijn dat bewoners van straten als de Nijhoffstraat, de Hildebrandstraat of de Van Lennepstraat op de Esso Heights beseffen dat hun straat is vernoemd naar een 19e-eeuwse schrijver of dichter. Een betere naamgeving is gehanteerd bij het geven van namen als Flagstaffweg, Mount Scenerystraat en Bottom Hillweg, allemaal heuvels/bergen op de Bovenwinds eilanden. *De Helfrichstraat, die the Village scheidt van de ‘schilderswijk’, is vernoemd naar de gouverneur van de Kolonie Curaçao, precies een eeuw geleden. Deze straat kruist de Nuyensstraat, vernoemd naar Helfrich’s voorganger. De wijk tussen het Joe Laveist Sportpark aan de de Pastoor Hendrikstraat en de Graf von Zinzendorfschool aan de de Bernhardstraat is gevuld met straatnamen van voorvaderen van het geslacht Oranje-Nassau, aangevoerd door stammoeder Juliana van Stolberg, gevolgd door prinsen en stadhouders uit de 16e, 17e en 18e eeuw, zoals Willem de Zwijger, Frederik Hendrik, Maurits, en niet te vergeten Amalia van Solms en Louise de Coligny, om er maar een paar te noemen. De namen van deze straten roepen een heel chique wijk op, maar in werkelijkheid is dat niet het geval. *San Nicolas heeft in een van de buitenwijken ook z’n P.C. Hooftstraat, zonder enige verdere toelichting. Iets verderop is de Dirkszstraat, met op het naambordje de uitleg: D. Dirksz, stamhouder geboren in 1833. Deze straat kruist de Isaac Wagemakerstraat, genoemd naar de belangrijke gezaghebber die Aruba door de Tweede Wereldoorlog leidde. *Opvallende straatnaam in die wijk is Watapana Gezaag. Er werden daar misschien vroeger heel wat van dit soort bomen in stukken gezaagd. Of dat gebeurde één enkele keer en dat heeft geleid tot die naam – wie zal het zeggen. *Net als in ‘Playa’ zien we in San Nicolas veel straten genoemd naar lokale bekend- of beroemdheden. De Main street kruist de Caya Charlie Brouns Sr., naar de stichter van de bar met zijn naam, het bekendste landmark van San Nicolas. Die straat heette oorspronkelijk de Rodgerstraat – naar de Amerikaan die in 1924 de ideale locatie voor de Lago raffinaderij ontdekte. Vervolgens is de Grensweg, grenzend aan het Lago-terrein, omgedoopt tot Caya Captain R. Rodger. De weg die vanaf de kerk van Brazil achter San Nicolas langs loopt, is genoemd naar de lokale ‘Mama di Cultura’ en heet nu Caya Bernadina GrowellKock; zij was schrijfster en muzieklerares en woonde aan deze straat. *De straat in de wijk Lagoville, waaraan het EPB San Nicolas ligt, de vroegere Congoweg, heet nu Caya Jose Geerman, ter ere van de vakbondsleider die in 1977 overleed. Sommige namen op straatnaambordjes roepen vragen op: wie was Doctor Schaepman? Het blijkt een Nederlandse 19-eeuwse theoloog en politicus te zijn geweest. Enige band met ons eiland is niet duidelijk. Maar toch. *In Seroe Colorado, de voormalige Lago Colony, is de 1st Avenue hernoemd naar Henry Coffi, in leven general manager van de Lago, voorzitter van het bestuur van kindertehuis Casa Cuna en luchtvaartdeskundige. Hij overleed eind 2015. Niet elke straat heeft nog een straatnaambord en van sommige is er met moeite eentje te vinden, zoals aan de toch lange en brede Isaac Wagemakerstraat. DOW zou dit eens moeten inventariseren en de lacunes aanvullen. Voor de Adviescommissie Straatnamen van nu is nog veel werk aan de winkel. Enkele suggesties: straatnamen met Arubaanse schrijvers en kunstenaars, van Denis Henriquez tot Padu Lampe. En een Boulevard of Avenida als postume eer voor toerismepionier en oud-gezaghebber Oscar Henriquez. En dan natuurlijk graag met enige uitleg op de naambordjes… Straatnamen op Aruba (2) – San Nicolas: van Rodgerstraat tot Caya Charlie Brouns Sr. Straatnamen in San Nicolas vragen om wat toelichting. Net als in Oranjestad is er een mengelmoes van namen van eeuwenoude schrijvers, schilders, prinsen en stadhouders naast de meer herkenbare namen van Caribische eilanden en plaatselijk bekende Arubanen. {{Appendix}} ----------------- {{Databox}} '''Nomber di caya na Aruba''' ta refleha e historia, cultura y desaroyo social di e isla. Nan ta deriva for di un amplio scala di fuente, incluyendo historia local, [[geografia]], flora y fauna, [[literatura]], ciencia, [[religion]] y politica. Di e manera aki, nombernan di caya ta forma un parti importante di e herencia inmaterial di [[Aruba]]. Un nomber di caya ta un denominacion oficial pa espacio publico, manera caya, avenida, boulevard of plaza. E estudio di nomber di luga ta parti di e disciplina di toponimia. Den practica, nomber di caya ta sirbi como base pa adres y pa sistema di distribucion di post. Na Aruba, adres formal ta consisti di un nomber di caya hunto cu un number di e kavel, sin uzo di un sistema di codigo postal. ==Historia== E sistema di nomber di caya na Aruba a desaroyá gradualmente den [[siglo 19|siglo diesnuebe]] y [[siglo 20|binti]], paralelo cu urbanisacion di [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]] i otro luganan riba e isla. Den e prome fase, hopi caya tabata sin nomber oficial of tabata conoci pa descripcionnan local. Influencia di gobernacion colonial Hulandes a introduci un sistema mas formal di registracion y nombramento. Un ehempel tempran ta e comision di nomber di caya na [[Willemstad]], [[Kòrsou|Corsou]], estableci na 1866, cu a sirbi como modelo pa Aruba.[1] Memey di siglo binti, despues di [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]], a surgi un consenshi pa uza nombernan cu mas relevancia local, reflehando un fortalecemento di identidad Arubano.<ref>{{citeer web|titel=Aruba Straatnamen|werk=[[Amigoe]]|datum=1950-12-05|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-04-29|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010987772:mpeg21:p003}}</ref> == Dunamento di nomber == Na Aruba, e dunamento oficial di nomber na caya ta wordo realisa door di e minister responsabel pa Asuntonan General, riba recomendacion di Comision di Nomber di Caya. E comision consultivo aki ta inclui representante di instancianan manera [[Cuerpo Policial Arubano]] (KPA), Kadaster y Departamento di Obra Publico (DOW).[2] Na final di añanan 1940, a surgi discusion tocante e maneho di dunamento di nomber. A cuminsa duna preferencia na nombernan cu conexion cu e comunidad [[Antias Hulandes|Antiano]], en vez di nombernan internacional poco reconocibel.<ref>{{citeer web|titel=Ingezonden: Straatnamen op Aruba|werk=[[Amigoe]]|datum=1949-10-10|bezochtdatum=2026-04-28|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000212719:mpeg21:p003}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Aruba straatnamen|werk=[[Amigoe]]|datum=1950-12-05|bezochtdatum=2026-04-28|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010987772:mpeg21:p003}}</ref> Un di e prome ehempelnan tabata nomber di figuranan di resistensia, manera [[Boy Ecury]] y [[George Maduro]].[3] E historiado [[Johan Hartog]], prome director di [[Biblioteca Nacional Aruba]] (BNA), a presidi e comision den siglo binti. Bou di su liderazgo, nombernan a wordo selecta for di historia local y naturalesa, y tambe di personanan.[4] E maneho di dunamento di nomber ta evoluciona continuamente, tomando na cuenta expansion urbano y construccion di cayanan nobo, impulsa pa e desaroyo di Aruba durante e descubrimento di [[oro]], e mineria di guano, e yegada di e refineria di petroleo (Lago), y [[turismo]]. Algun nomber di caya ta di origen indigena, usualmente deriva di e zona unda nan ta situa. Den uzo moderno, hopi nomber di caya ta cuminsa cu termino manera ''Caya'' of ''Avenida'' (reemplasando e [[sufiho]] ''straat'' of ''weg''), of ta termina cu ''Boulevard''. ==Nomber tematico== Den diferente bario na Aruba, nombernan di caya ta sigui un tema specifico, loke ta contribui na identidad di e area: *Den Klip tin caya nombra pa escritor y compositor internacional. *Den [[Dakota (Aruba)|Dakota]], nombernan ta deriva di fruta y produkto agricola. *Den Companashi, nombernan ta basa riba cientifico y investigado. *Den Ponton, nan ta referi na mata y elemento di naturalesa local.[6] E sistema tematico ta facilita orientacion y ta duna caracter propio na cada bario. ==Reconocimento social== Hopi caya na Aruba ta nombra pa personanan cu a contribui na sociedad, manera politico, lider social, deportista, artista y religioso. Generalmente, e honor aki ta wordo otorga di manera postumo. E camindanan principal di Aruba ta generalmente nombra pa figuranan influyente. Entre nan tin ''Juan E. Irausquin Boulevard'' y ''Henny Eman Boulevard'', ku ta refleha e desaroyo economico y turistico di e isla den siglo binti.[7] Otro ehempelnan ta ''Avenida Nelson Orlando Oduber''[5], ''Watty Vos Boulevard''<ref>[https://antilliaansdagblad.com/articulo/aruba/20386-watty-vos-blvd-aruba-in-gebruik Watty Vos Boulevard Aruba in gebruik], [[Antilliaans Dagblad]] (6 di november 2019)</ref> y [[Caya G.F. (Betico) Croes]], nombra pa [[Betico Croes|Gilberto François Betico) Croes]], considerá como un figura clave den historia politico di Aruba. {{Appendix}} ==Referensia == * Frank, Vivienno L. 2019. ''Aruba en een keuze uit haar toponiemen.'' ISBN:978-0-359-65900-5 * Hartog, J. Aruba: Past and Present. Oranjestad: De Wit Stores. * Gobierno di Aruba – reglamentonan di nombramento di caya. * Croes, F. Historia di resistencia Antiano den Guera Mundial II. * Hartog, J. Geschiedenis van Aruba. * Alofs, L. & Merkies, H. Ken ta Arubiano? * Kadaster Aruba – registro di nomber di caya. * Ministerie di Infrastructura Aruba – dokumentonan di planifikashon urbano. [[:Kategoria:Geografia di Aruba]] <ref>{{Cite web |title=Kadaster Aruba |url=https://www.kadaster.aw |publisher=Kadaster Aruba |access-date=2026-04-27}}</ref> Example (book): <ref>{{Cite book |last=Hartog |first=Johan |title=Aruba: Past and Present |publisher -------------------- '''Nomber di caya na Aruba''' ta refleha e historia, cultura, y desaroyo social di e isla. Nan ta bin di un scala amplio di disciplina, entre otro historia di Aruba, geografia, flora y fauna, literatura, ciencia, religion y politica. Nomber di caya pues ta un parti importante di herencia inmaterial di Aruba. Un nomber di caya ta referí na un nòmber ku ta wòrdu usá pa designá espasio públiko, manera kaya, avenida, kaminda, plaza y becindario. E teoria di nòmber di kaya òf lugá ta un rama di toponimia. Un nòmber di kaya ta sirbi komo un guia i ta forma adrès, i ta wòrdu usá den hopi pais pa dirigí pòst. Nombernan di caya na Aruba hopi biaha ta un mescla di referencia na Papiamento, Hulandes y historia: hunto cu un number e ta forma un adres formal pero sin un sistema di codigo postal. == Dunamento di nomber == E nombramento oficial di cayanan na Aruba ta wordo haci door di Minister di Asuntonan General, riba recomendacion di e Comision di Nomber di Caya. E comision aki tradicionalmente ta consisti di representantenan di entre otro [[Cuerpo Policial Arubano]] (KPA), Kadaster, y Departamento di Obra Publico (DOW). Un comision similar pa e nomber di caya di [[Willemstad]] tabata existi na [[Kòrsou|Corsou]] caba for di aña 1866. Na fin di añanan 1940, a surgi un diskushon tocante e maneho cu dunamento di nòmber di caya. Kontrali na e hopi nòmbernan di kaya deskonosí, manera esnan di inventornan mundialmente famoso, a kuminsá duna preferensia na nòmbernan di kaya ku tabata papia ku e poblashon lokal.[1][2] E promé nòmbernan rekonosibel tabata esnan di bringadónan di resistensia Antiano: Boy Ecury (Boy Ecuryplein) i George Maduro (George Madurostraat).[3] Historiadó Johan Hartog, e promé direktor di Biblioteka Públiko di Aruba, tabata presidi e Komishon di Nòmber di Kaya di Aruba den siglo binti.[4] Bou di su liderazgo, nòmbernan tabata wòrdu selektá for di historia lokal i naturalesa, pero individuonan tambe tabata wòrdu konsiderá, normalmente póstumo. E decision final a keda na Conseho Ehecutivo di Aruba. Ekspanshon urbano den futuro i konstrukshon di kayanan nobo tambe ta wòrdu tumá na kuenta ora di skohe nòmber, loke ta nifiká ku e polítika di nòmber di kaya ta evolucionando konstantemente. Ku tempu, e terminologia tambe a kambia: nòmbernan di kaya nobo awor hopi bia ta kuminsá ku Caya, Boulevard, òf Avenida. ---------- revision '''Straatnamen van Aruba''' weerspiegelen de geschiedenis, cultuur en maatschappelijke ontwikkeling van het eiland. Zij zijn afkomstig uit uiteenlopende domeinen, waaronder de Arubaanse geschiedenis, aardrijkskunde, flora en fauna, literatuur, wetenschap, religie en politiek. De naamgeving van straten vormt daarmee een belangrijk onderdeel van het immaterieel erfgoed van Aruba. Un nomber di caya ta referi na un nomber cu ta wordo uza pa designá espacio publico, manera caya, avenida, kaminda, plaza y becindario. E teoria di nomber di caya of di luga ta un rama di toponimia. Un nomber di caya ta sirbi como un guia y ta forma adres, y ta wòrdu uza den hopi pais pa dirigi post. Nombernan di caya na Aruba hopi biaha ta un mescla di referencianan na Papiamento, Hulandes y historia: hunto cu un number e ta forma un adres formal pero sin sistema di codigo postal. == Naamgeving en beleid == De officiële naamgeving van straten op Aruba gebeurt door de minister van Algemene Zaken, op voordracht van de Straatnamencommissie. Deze commissie bestaat traditioneel uit vertegenwoordigers van onder meer de politie, het kadaster en de Directie Openbare Werken (DOW). Een vergelijkbare commissie bestond reeds in 1866 op Curaçao voor de straatnamen van Willemstad. Eind jaren 1940 ontstond er discussie over het straatnamenbeleid. In afwijking van de vele onbekende straatnamen, zoals bijvoorbeeld namen van wereldberoemde uitvinders, begon men de voorkeur te geven aan straatnamen die tot de bevolking spreken.<ref>ingezonden buiten verantwoordelijkheid der Redactie STRAATNAMEN OP ARUBA.. "Amigoe di Curacao". Willemstad, 10-10-1949. Geraadpleegd op Delpher op 10-02-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000212719:mpeg21:p003</ref><ref>ARUBA STRAATNAMEN.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 05-12-1950, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 10-02-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010987772:mpeg21:p003</ref> De eerste herkenbare namen werden die van de Antilliaanse verzetstrijders: Boy Ecury (Boy Ecuryplein) en George Maduro (George Madurostraat).<ref>ARUBA NAAR ARUBA.. "Amigoe di Curacao". Willemstad, 24-10-1949. Geraadpleegd op Delpher op 10-02-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000212731:mpeg21:p003</ref> Historicus Johan Hartog, Aruba’s eerste directeur van de Openbare Bibliotheek, was in de twintigste eeuw voorzitter van de Arubaanse straatnamencommissie.<ref>Dr.Johan Hartog; wat hij begon liet hij niet los. "Amigoe". Curaçao, 29-09-1990, p. 4. Geraadpleegd op Delpher op 10-02-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642192:mpeg21:p020</ref> Onder zijn leiding werden namen geselecteerd uit de lokale geschiedenis en natuur, maar ook personen kwamen in aanmerking, meestal postuum. De uiteindelijke besluitvorming lag bij het Bestuurscollege van Aruba. Bij de naamgeving wordt tevens rekening gehouden met toekomstige stadsuitbreidingen en de aanleg van nieuwe straten, waardoor het straatnamenbeleid voortdurend in ontwikkeling is. In de loop van de tijd veranderde ook de terminologie: nieuwe straatnamen beginnen tegenwoordig vaak met Caya, Boulevard of Avenida. == Straatnamen en maatschappelijke erkenning == Veel straatnamen op Aruba zijn gewijd aan verdienstelijke burgers, geestelijken, sporters en politici. Deze eer wordt doorgaans postuum verleend. Een bekend voorbeeld is Gilberto François (Betico) Croes, die als ‘Libertador’ van Aruba wordt beschouwd. De voormalige Nassaustraat, de hoofdstraat van Oranjestad, werd hernoemd tot Caya G. F. (Betico) Croes. Ook andere prominente figuren zijn in het straatbeeld vereeuwigd. Zo werd in 1950 de weg langs het Wilhelminasportpark vernoemd naar J. Helenus Ferguson, gezaghebber in de negentiende eeuw en bekend vanwege zijn rol in de aloëcultuur. Deze weg draagt tegenwoordig de naam Avenida.[[File:Aad Stolwijk, Hooiberg; Fergusonstraat; Avenida Milio Croes; Dakota, ANA-DIG-COL-STOLWIJK-LUCHTF-VEL-563-11, Archivo Nacional Aruba.jpg|thumb|Bista aereo di Avenida Milio Croes (antes Fergusonstraat) rechtsonder (1974).]] Ook andere prominente figuren zijn in het straatbeeld vereeuwigd, al blijkt deze eer niet altijd permanent. Zo werd in 1950 de weg langs het Wilhelminastadion vernoemd naar J. Helenus Ferguson, gezaghebber in de negentiende eeuw en bekend vanwege zijn rol in de aloëcultuur. Deze straat werd in 2004 hernoemd tot Avenida Milio Croes, naar de Milio Croes (1922-2013), voorzitter van SAC en jarenlang bijgedragen aan Aruba Carnaval. Een uitzondering op de regel van postume vernoeming is Nelson Orlando Oduber, voormalig minister-president van Aruba, naar wie de Avenida Nelson Orlando Oduber werd genoemd, ter vervanging van de Sasakiweg. == Thematische straatnaamgeving per wijk == In verschillende wijken op Aruba zijn straatnamen thematisch geordend, wat bijdraagt aan het karakter en prestige van deze buurten. In Oranjestad en omgeving zijn talrijke straten vernoemd naar literaire figuren, zoals Vondel, Herman Gorter, Constantijn Huygens, Jacob Cats en Guido Gezelle, aangevuld met internationale schrijvers als Shakespeare, Victor Hugo, Lord Byron en Alfred de Musset. Nabij Playa komen daarnaast straten voor die zijn vernoemd naar klassieke componisten, waaronder Bach, Schubert en Brahms, evenals leden van het Nederlandse koningshuis. De volkswijk Dakota kent straatnamen ontleend aan vruchten en landbouwproducten, zoals Patiastraat, Dadelstraat, Druivenstraat en Pindastraat. De oorspronkelijke Rondweg van Dakota werd in 1991 vernoemd naar oud-minister en voetballer Guillermo Trinidad, en later hernoemd tot Caya Papa Juan Pablo II. In Companashi, nabij de Kamerlingh Onnesstraat, overheersen namen van natuurwetenschappers zoals Edison, Pascal, Celsius en Fahrenheit. Ook de lokale gemeenschap wordt er weerspiegeld, met onder meer Caya Gilberto Toppenberg. De wijk Ponton bevat straatnamen ontleend aan inheemse plantensoorten, zoals Scopet, Breba, Katuna en Barba di Yoncuman. Het voormalige Eagle Colony kent straatnamen die verwijzen naar Europese landen. == Religie, sport en politiek == Religieuze orden hebben eveneens hun plaats in de Arubaanse straatnaamgeving. Zo zijn straten genoemd naar leden van de Frères de la Salle en de Dominicanessen, waaronder Caya Frère Alexius in Madiki en Caya Soeur Dorothea in Bushiri. Sporters en sportpioniers worden eveneens herdacht, zoals George Maduro, Boes Orman en Wichie de Palm. In Rancho is de Avenida Alo Tromp vernoemd naar een jonge AVP-aanhanger die in 1983 tijdens verkiezingsonrust om het leven kwam. == Hoofdwegen en boulevards == De belangrijkste verkeersaders van Aruba, tussen Oranjestad en Arashi, zijn vernoemd naar invloedrijke figuren uit de twintigste eeuw. De Lloyd G. Smith Boulevard herdenkt de directeur van de Lago-raffinaderij tijdens de Tweede Wereldoorlog, terwijl de Juan E. Irausquin Boulevard verwijst naar een pionier van het Arubaanse toerisme. Ook politicus Edgar ‘Watty’ Vos werd op deze wijze geëerd. --------- '''Straatnamen''' zijn er op Aruba in alle soorten, maar meestal van historische, aardrijkskundige, biologische, literaire of wetenschappelijke oorsprong. De namen worden door de Adviescommissie Straatnamen uitgezocht en aan de overheid voorgesteld. Een zelfde commissie werd op Curaçao al in 1866 benoemd voor straatnamen in Willemstad. Dr. Johan Hartog, historicus en Aruba’s eerste directeur van de Openbare Bibliotheek, vertelt dat hij vanwege zijn functie het voorzitterschap van de straatnamencommissie mocht vervullen, samen met vertegenwoordigers van de politie, het kadaster en openbare werken (DOW) etc. Er werden namen uit de Arubaanse geschiedenis en uit de natuur gekozen en voorgesteld aan het Bestuurscollege dat verder besliste, maar ook namen van overledenen kwamen in aanmerking. Tegenwoordig beginnen nieuwe straatnamen met Caya, Boulevard of zelfs Avenida. Verdienstelijke burgers of geestelijken, sporters of politici – al dan niet van onbesproken naam en faam, verbonden aan een regerende politieke partij – mogen zich, meestal postuum, erin verheugen om in een strook asfalt voort te leven. Aruba’s ‘Libertador’ Betico Croes is daar een voorbeeld van: Nassaustraat, de Mainstreet van Oranjestad, werd Caya G. F. (Betico) Croes. In 1950 werd de weg langs het ‘Wilhelminasportpark’ vernoemd naar J. Helenus Ferguson, gezaghebber in de 19e eeuw, die bekend werd vanwege zijn rol bij van het verbouwen van aloë. Inmiddels is die weg tot Avenida hernoemd. In 1966 merkte gedeputeerde Oscar Henriquez bij de behandeling van de eilandsbegroting op dat het voor de commissie niet makkelijk was om namen te vinden voor de straten in de vele nieuwe woonwijken. “De nieuwe straten moeten namen krijgen die meer tot de bevolking spreken”. Dat blijkt echter niet in alle gevallen nageleefd te zijn. Laten we eerst stellen dat het cachet van bepaalde wijken wordt onderstreept door de namen van de straten. Als je Oranjestad vanaf de airport binnenrijdt, kan je rechts afslaan naar de Vondellaan, vernoemd naar Neerlands grootste schrijver, onder meer bekend van het toneelstuk ‘Gijsbrecht van Amstel’. Hij leefde in de 17e eeuw. De wijk die grenst aan de Vondellaan, Mon Plaisir, bestaat uit huizen, bewoond door mensen die vertrouwd zijn met hun literaire klassiekers, vandaar dat er nog enkele straten klinkende namen hebben als Herman Gorter, Constantijn Huygen, Jacob Cats en Guido Gezelle. Wie kent hen niet… Voor de afwisseling worden er nog wat Engelse en Franse literaire reuzen op de naambordjes geplakt, zoals Shakespeare, Victor Hugo, Byron (Lord) en Alfred de Musset, allemaal bekend van de middelbare schooltijd. Trouwens, iets verder naar het Lagoen in Playa raken we in het goede gezelschap van klassieke componisten als Bach, Schubert en Brahms, waarna we tenslotte leden van de koninklijke familie tegenkomen, Juliana, Beatrix, Irene, Margriet en Maria-Christina. Voor een straat vernoemd naar de vader van deze prinsessen, moeten wij naar San Nicolas, daar vinden wij de Bernhardstraat. Plaatselijke helden zoals George Maduro en plantagehouder Bazin leven ook in straatnamen verder. In de aan de voornoemde Fergusonstraat grenzende volkswijk Dakota wordt het vruchten plukken in de Patiastraat, Dadelstraat, Druivenstraat en Pindastraat; die hebben geen nadere uitleg nodig. Trouwens, rond het oudste deel van Dakota werd een rondweg aangelegd, domweg Rondweg genaamd. In 1991 werd die vernoemd naar oud-minister Guillermo Trinidad, een voetballer afkomstig uit Dakota. Meer recentelijk kwam er een naamswijziging, het heet nu Caya Papa Juan Pablo II. Tja, de kerk wil ook wat. Wat dat betreft: er werden ook namen van bekende frères de la Salle en zusters Dominicanessen uitgezocht voor nieuwe straten in andere delen van de stad. Zo kwam er in Madiki de Caya Frère Alexius en in Bushiri de Caya Soeur Dorothea, beiden omringd door een hele reeks verdienstelijke collega’s. De wijk Companashi, grenzend aan de Kamerling Onnesstraat, vernoemd naar een 19e eeuwse natuurkundige, is gevuld met internationale grote namen op dat gebied zoals Edison, Pascal en natuurlijk Celsius en Fahrenheit. Gilberto Toppenberg, meer dan verdienstelijke inwoner van die wijk, heeft daar nu ook zijn Caya gekregen. Dan komen we in Ponton, via de voormalige Boerhaavestraat, nu Caya Ernesto O. Petronia, en bevinden we ons midden in straten met namen uit de plaatselijke plantenwereld: Scopet, Breba, Katuna en niet te vergeten de Barba di Yoncuman. De wijk die vroeger als Eagle Colony werd aangeduid, heeft de namen van Europese landen in de straatnaam, zoals Frankrijk, Schotland en zo meer. Een deel van de Arendstraat, waar hij aan woont, is vernoemd naar voetbalpionier Boes Orman. De rotonde aan het eind van de Belgiëstraat draagt de naam van Wichie de Palm, oprichter van het bedrijf met touringbussen, niet ver van deze rotonde. In de wijk Rancho is een straat vernoemd naar een jeugdige aanhanger van de AVP die in 1983 bij een schermutseling in verkiezingstijd het leven verloor: de Avenida Alo Tromp. In deze voormalige visserswijk valt het op dat straatnamen die de bewoners iets zeggen zoals de Ranchostraat en Visstraat, worden onderbroken door straten die namen dragen als Johan de Wittstraat en Oldenbarneveldstraat. Eenzelfde contrast is te vinden in San Nicolas, daarover later meer. De voornaamste verkeersaders van het eiland, tussen Oranjestad en Arashi zijn vernoemd naar de directeur van de Lago tijdens de oorlog, Lloyd G. Smith en de pionier van ons toerisme, Juan E. Irausquin. Hun namen zijn aan een Boulevard verbonden. Die eer had ook AVP politicus Edgar ‘Watty’ Vos. Volgens de richtlijnen allemaal postuum geëerd. De enige uitzondering daarop is tot nu toe: Nelson Orlando Oduber, voormalig Minister-President, wiens Avenida de naam Sasakiweg heeft vervangen. Het is nog even wennen...<ref>Evert Bongers, [https://www.facebook.com/groups/2690464017950676/posts/3028876380776103/ Straatnamen op Aruba], facebook Historia di Aruba</ref> {{Appendix}} ------------------- {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais | variante = a | tipo= Bario | name = Essoville | imagen = Aad Stolwijk, San Nicolas; San Nicolaas; Graf Von Zinzendorf school; Staringstraat; Kong Ming Supermarktet; Pastoor Hendrikstraat, ANA-DIG-COL-STOLWIJK-LUCHTF-VEL-537-10, Archivo Nacional Aruba.jpg | tipo_division_adm = Region | division_adm = [[Regionnan di Aruba|San Nicolas Zuid]] | tipo_subdivision_adm = Zona | subdivision_adm = <!-- Historia --> | funda = <!--Fecha di fundacion --> | fundado = <!-- Geografia --> | area = 0.2861<ref>https://www.citypopulation.de/en/aruba/admin/san_nicolas_zuid/885__essoville/</ref> | poblacion = 971 | gentilisio = | censo = 2020 }} '''Essoville''' ta un bario y zona (zona) den e region di Sint Nicolaas-Zuid den e parti zuid di e pais autonomo di Aruba, perteneciente na Hulanda, na Sur America. Riba promé di yanüari 2020, e tabatin un poblashon di 971. E ta e zona di mas grandi den e region. * woonhuizen waren eerst enkel genummerd terwijl beginjaren 60 hieraan namen van rivieren werd toegekend. Essoville is een woonwijk in het oosten van San Nicolas en omvat de woonstraten; Vuykestekestraat Coloradostraat Orinocostraat Missouristraat Amazonestraat Mississippistraat Deze woonwijk werd gesticht door "Home Building Foundation", een stichting opgericht en gefinancierd door de Lago. De huizen werden aan werknemers van de Lago verkocht.<ref>Vivienno Frank. 2019. Essoville. Den:''Aruba en een keuze uit haar toponiemen.'' ISBN:978-0-359-65900-5, pag. 105.</ref> Allereerst is gedacht aan de overdracht hiervan aan de Home Building Foundation, Zoals het zich thans laat aanzien, zou een dergelijke overdracht het meest aan de technische en wettelijke vereisten tegemoet komen. De huizen zouden dan door de Foundation aan de tegenwoordige bewoners worden verkocht op dezelfde wijze zoals dit na de oorlog met de Essoville-huizen geschiedde Deze bewoners zouden dan het eerst voor de aankoop dezer woningen, die zij momenteel huren, in aanmerking komen.<ref>Lago overweegt eigendoms overdracht Lago Heights huizen. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 01-06-1953, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 13-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010988047:mpeg21:p002</ref> * woonhuizen waren eerst enkel genummerd terwijl beginjaren 60 hieraan namen van rivieren werd toegekend. * vergeleken met andere barios waren de kavel klein met daarop mini-woninkjes. Te St. Nicolaas is door de recente bouw van 70 arbeiderswoningen de (z.g. „Essoville") door de Lago Oil 6 Transport Cy Ltd. de volkshuisvesting belangrijk verbeterd.<ref>Woningtoestand op Aruba.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 18-06-1942, p. 4. Geraadpleegd op Delpher op 13-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010987172:mpeg21:p004</ref> * in de wijk is gevestigd een rumshop en een pompstation, dat in 1952 in bedrijf ging. * wijk grenst aan de Graaf van Zinnendorfschool, gelegen aan de [[Bernhardstraat]]. == Historia == Buiten de Colony verrezen woonwijken voor het lokale personeel, voor elke laag van de hierarchie een aparte wijk. In 1937 werd begonnen met Lago Heights, 150 huizen. In 1939 [[Essoville]] met 75 bungalows om te beginnen. In 1947 werd begonnen met sociale woningbouw in [[Lagoville]]: de arbeiders werden in de gelegenheid gesteld door een spaarregeling op den duur eigenaar te worden van de huizen. En afgezien van de door Lago neergezette wijken was er in het centrum van wat later San Nicolas zou gaan heten ook een wijk van in de haast opgebouwde huizen in de stijl die ook op de Engelstalige Caribische eilanden te vinden is: [[The Village]].<ref>{{citeer web|url=http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=28&Itemid=42|titel=De Lago en de Eagle: de olieindustrie op Aruba|werk=historiadiaruba.aw|datum= |bezochtdatum=2024-09-03|archiefurl=https://web.archive.org/web/20210812112631/http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=28&Itemid=42|archiefdatum=2021-08-12|dodeurl=nee}}</ref> Divishon Atministrativo E zona ta konsistí di un lokalidat:[2] Essoville Demografia E zona tin un poblashon di 971 (1 di yanüari 2020). {{Appendix}} [[:Kategoria:Luga na Aruba]] --------------- {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais | variante = a | tipo= Bario | name = Esso Heights | tipo_division_adm = Region | division_adm = [[Regionnan di Aruba|San Nicolas Zuid]] | tipo_subdivision_adm = Zona | subdivision_adm = }} '''Esso Heights''' ta un bario den e zona di Lago/Esso Heights, den e region di Sint Nicolaas-Zuid den e parti zuidoost di Aruba.[1] == Historia == Buiten de Colony verrezen woonwijken voor het lokale personeel, voor elke laag van de hierarchie een aparte wijk. In 1937 werd begonnen met Lago Heights, 150 huizen. In 1939 [[Essoville]] met 75 bungalows om te beginnen. In 1947 werd begonnen met sociale woningbouw in [[Lagoville]]: de arbeiders werden in de gelegenheid gesteld door een spaarregeling op den duur eigenaar te worden van de huizen. En afgezien van de door Lago neergezette wijken was er in het centrum van wat later San Nicolas zou gaan heten ook een wijk van in de haast opgebouwde huizen in de stijl die ook op de Engelstalige Caribische eilanden te vinden is: [[The Village]].<ref>{{citeer web|url=http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=28&Itemid=42|titel=De Lago en de Eagle: de olieindustrie op Aruba|werk=historiadiaruba.aw|datum= |bezochtdatum=2024-09-03|archiefurl=https://web.archive.org/web/20210812112631/http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=28&Itemid=42|archiefdatum=2021-08-12|dodeurl=nee}}</ref> {{Appendix}} [[:Kategoria:Luga na Aruba]] ------------------ == Lago Colony == {{Variante|a}} {{infobox luga den pais | variante = a | tipo = Bario | nomber = Lago Colony | pais = {{ABW}} }} '''Lago Colony''' tabata un comunidad situa na e extremo oost di e isla di Aruba, cerca di e area conoci actualmente como Seroe Colorado. E stat tabata konsistí di 377 kas,[2] un hospital,[3][4] misa, kas di klup, pista di bowling, i un Skol Merikano, ku promé pa di diesdos klas i aproksimadamente 180 studiante. E poblashon di Lago Colony tabata prinsipalmente di Merka, ounke tabatin un poblashon grandi di Inglatera, Irlanda i Eskosia ku tabata prinsipalmente ofisialnan riba e flota di tankero di lago. Ademas tabatin Hulandes, Danes, Spaño y otro nacionalidadnan representa den e comunidad. E pueblo aki tabata sostené pa un refineria grandi di zeta na mundu, ku e tempu ei tabata propiedat di un supsidiario di Standard Oil di New Jersey, konosí komo Lago Oil and Transport Company. Lago tabatin su komienso na 1924 komo un fasilidat di trans-shipping pa zeta krudo ekstraí pa Lago Petroleum Corporation ku ta operá na Lago Maracaibo. E crudo a wordo transporta pa Aruba den barconan di fondo plat, cu ta poco profundo, barconan tanker, conoci como lake tankers. E trans-envio aki di e zeta krudo a sigui te na 1928 ora ku a konstruí un refineria i e zeta krudo Venezolano a wòrdu refiná riba e isla i enviá tur kaminda na mundu komo produktonan petrolero kaba. == Baby beach == Den añanan 1950, e Aruba Esso Club a wòrdu konstruí na Baby Beach man made lagoon.[5] E klup a inkluí un restorant, pista di baile i un stadion di beisbòl. Den e lagun, tabatin un waf i baranka chikitu (di kua un ta para ainda). E refineria a opera te cu 1985 ora cu el a wordo cera. E refineria, cu awor ta propiedad di Valero Energy Corporation, despues a wordo cumpra, habri bek, despues cera atrobe; na desèmber 2010, Valero a anunsiá ku e refineria ta habri bèk.[6] Te cu 2012, a keda solamente algun cas di ex-Colonia di Lago. Esnan cu a resta a wordo entrega na Gobierno di Aruba of a wordo bendi na personanan individual. Awendia, e Esso Club ta solamente un edifisio grandi i bandoná ku un negoshi, un tienda di buseo, ku ta den operashon ainda. ===NOTES=== Lago Colony waar de expat werknemers van de Lago Oil and Transport Co. en hun families als huurders gehuisvest waren in de periode van 1930 tot 1985, toen de Lago Oil and Transport Co. haar bedrijfsvoering in Aruba staakte. Clubhuis, kerk, scholen, sportfaciliteiten De uitbreiding bleef gestaag doorgaan, zo ook de bouw van woonwijken: het uit Amerika aangetrokken management werd gehuisvest in de zgn. Colony , een van de rest van het eiland afgescheiden woongemeenschap waar alleen bevoegden zoals de bewoners van de bungalows, toegang tot hadden. Ook een eigen ziekenhuis, voorzien van de modernste outillage, maakte daar deel van uit. Het had zijn eigen politiekorps, zijn eigen protestante kerk en een Amerikaanse school. Buiten de Colony verrezen woonwijken voor het lokale personeel, voor elke laag van de hierarchie een aparte wijk. In 1937 werd begonnen met Lago Heights, 150 huizen. In 1939 Essoville met 75 bungalows om te beginnen. In 1947 werd begonnen met sociale woningbouw in Lagoville: de arbeiders werden in de gelegenheid gesteld door een spaarregeling op den duur eigenaar te worden van de huizen. En afgezien van de door Lago neergezette wijken was er in het centrum van wat later San Nicolas zou gaan heten ook een wijk van in de haast opgebouwde huizen in de stijl die ook op de Engelstalige Caribische eilanden te vinden is: The Village. En/wiki Lago Colony was een gemeenschap gelegen aan de oostkant van het eiland Aruba , in het gebied dat momenteel bekend staat als Seroe Colorado. Deze stad bestond uit ongeveer 700 huizen, een ziekenhuis, een clubhuis, een bowlingbaan en een Amerikaanse school, met eerste tot twaalfde klassen en ongeveer 180 studenten. De bevolking van Lago Colony was voornamelijk afkomstig uit de Verenigde Staten, hoewel er een grote populatie bestond uit Engeland, Ierland en Schotland, die voornamelijk officieren waren van de tankervloot . Daarnaast waren er Nederlandse, Deense, Spaanse en andere nationaliteiten vertegenwoordigd in de gemeenschap. Deze stad werd gesteund door een grote olieraffinaderij in de wereld, die op dat moment eigendom was van een dochteronderneming vanStandaardolie van New Jersey , bekend als Lago Oil and Transport Company . Lago begon in 1924 als een trans-shipping faciliteit voor ruwe olie gewonnen door de Lago Petroleum Corporation die actief is in Lake Maracaibo . De ruwe olie werd vervoerd naar Aruba in vlakke bodem, ondiepe diepgang, tankerschepen, bekend als meertankers. Deze trans-shipping van de ruwe olie ging door tot 1928 toen een raffinaderij werd gebouwd en de Venezolaanse ruwe olie vervolgens op het eiland werd geraffineerd en als afgewerkte aardolieproducten over de hele wereld werd verscheept . In de jaren 1950 werd de Aruba Esso Club gebouwd in de door de mens gemaakte lagune van Baby Beach . [1]De club bestond uit een restaurant, een dansvloer en een honkbalstadion. In de lagune bevonden zich een steiger en kleine hutjes (waarvan er één nog steeds staat). De raffinaderij werkte tot 1985, toen het werd stilgelegd. De raffinaderij, nu eigendom van Valero Energy Corporation , werd later gekocht, heropend en vervolgens weer gesloten; in december 2010 kondigde Valero aan dat de raffinaderij opnieuw werd geopend. [2] Vanaf 2012 zijn er slechts enkele huizen van de voormalige Lago Colony overgebleven. De overgeblevenen zijn overgedragen aan de Arubaanse regering of verkocht aan particulieren. Vandaag is de Esso Club slechts één groot, verlaten gebouw met één bedrijf, een duikwinkel, nog steeds in bedrijf. Seroe Colorado Lighthouse (de.wiki) Colorado Point Lighthouse, De eerste toren was van hout en werd gebouwd in 1881. Het licht was 9 zeemijlen zichtbaar. In 1924 werd deze houten toren vervangen door een vierkant stenen gebouw. Het was een toren van 11 meter hoog met een voetafdruk van 4 bij 4 meter. Het licht reikt tot 18 zeemijl en is te zien vanaf het Paraguaná-schiereiland (Venezuela). In 1937 verving elektriciteit aardgas als energiebron voor de vuurtoren. In 1942 werd de vuurtoren verwijderd. Op dat moment, de Amerikaanse mariniers had verschillende kanon batterijen die aan de kust, die een duidelijke schot hoeken om de raffinaderij Aruba verdedigen tegen onderzeeboot aanvallen nodig. Vandaag is er slechts een eenvoudig, klein baken. ( info ) | uitgeven ------------ {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais | variante = a | tipo= Bario | name = Zeewijk | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} | border = infobox | perrow = 1/2 | caption_align = center | image3 = Zeilschip bij de Yachtclub van Aruba. Op de achtergrond de Lago-olieraffinaderij, Bestanddeelnr 252-3982.jpg | image2 = De haven van de Lago-olieraffinaderij in San Nicolas op Aruba, Bestanddeelnr 252-8041.jpg | image1 = BNA-DIG-MEINERS-0035 - San Nicolas - Zeewijk, Zwemmers aan strand van Zeewijk 591200 c.jpg | caption1 = Playa di Zeewijk | footer = Bista pa lama cu [[Lago Oil & Transport Company|refineria Lago]] den fondo | footer_align = center }} | pais = {{ABW}} | region = [[San Nicolas|San Nicolas-Zuid]] | poblacion = 527 | censo = 2020 | censo_ref = | area = 0,4827 | densidad = 1,092 | zona = | zoom = 14 }} ------------------- ==The Lourdes Grotto== Named in commemoration of the famous French religious landmark, was created under the guidance of a priest named “Erkamp” and parishioners in the year 1958. The grotto, a shrine built into the rocks is located in Seroe Preto, just off the main road to San Nicolas. A statue of the Virgin Mary, weighing 700 kilos, was hoisted into place in the grotto. Every year, on February 11 (feast of Lady of Lourdes), a procession leaves from the St. Theresita church in San Nicolas to the grotto, where a mass is performed. The grotto is located road-side and can be visited daily. <ref>https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20260227.pdf Explore Aruba! (27 di februari 2026)</ref> ---------------- {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais| variante = a | tipo = luga | nomber = Parkietenbos | nomber_oficial = | nomber_nativo = | pais = {{ABW}} | alias = | lema = | imagen = | descripcion = | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} | border = infobox | perrow = 1/2 | caption_align = center | image1 = | caption1 = | image2 = | image3 = }} | tipo_division_adm = Region | division_adm = [[Oranjestad West]] | zoom = 14 }} '''Parkietenbos''' ta un luga situa na costa west di Aruba, canto di lama y mangelnan directamente pazuid di [[Aeropuerto Internacional Reina Beatrix]] y e areanan residencial di [[Simeon Antonio]] y [[Cas di Paloma]]. E area aki ta designa como un zona economico den e ''Ruimtelijke Desaroyo Plan'' (ROP) di Aruba di 2009.<ref>[https://web.archive.org/web/20160224005153/http://dip.aw/ROP%20atlas.pdf Atlas Ruimtelijk Ordeningsplan]</ref> == Zona economico == For di añanan 1960, e landfill sentral “Parkietenbos Containerpark & ​​Landfill Facility”, simplemente konosí komo “Parkietenbos”, ta situa na Parkietenbos. E instalashon públiko aki ta wòrdu manehá pa [[Serlimar]] y ta consisti di dos deposito principal: e parke di container i e landfill, caminda e sushi ta wordo compacta, nivela y cubri.<ref>[https://web.archive.org/web/20201031134950/https://serlimar.com/ Officiële website Serlimar]</ref> Na 2009, e compania Mericano Bouldin & Lawson a entrega e instalacion di “WastAway”. E instalacion aki cu tin un balor di 28 miyon florin, mester a procesa desperdicio den asina yama “fluff” y despues reusa e fluff aki pa compost of fertilisante di tera. Sinembargo, e instalashon nunka no a funshoná korektamente i p’esei a wòrdu será na mitar di 2011.<ref>{{Citeer web |url=http://www.genootschapnederlandaruba.nl/wp-content/uploads/2017/02/Voor-u-gelezen-juli-2016.pdf |titel=Voor u gelezen, GNA, juli 2016 |bezochtdatum=2018-07-20 |archiefdatum=2018-07-20 |archiefurl=https://web.archive.org/web/20180720225535/http://www.genootschapnederlandaruba.nl/wp-content/uploads/2017/02/Voor-u-gelezen-juli-2016.pdf |dodeurl=ja }}</ref> Riba 8 di febrüari 2018, un “petishon pa informashon” (RFI) a keda publiká en konekshon ku e destaho pa e remediashon di e landfill i e kambio den e método di prosesamentu di desperdisio: di maneho di desperdisio “sólido” pa “sostenibel”.<ref>[https://www.ie-forum.nl/artikelen/rectificatie-afgewezen-wegens-onvoldoende-hinder-voor-aanbestedingen-parkietenbos Rectificatie afgewezen wegens onvoldoende hinder voor aanbestedingen Parkietenbos]</ref> Desde 2007, un planta di tratamentu di awa di riool a wòrdu situá banda di e landfill pa e tratamentu di awa di cesspool suministrá pa tankero.<ref>{{Citeer web |url=http://www.witteveenbos.nl/nl/projecten-afvalwater/project/15-rwzis-aruba/pagenr/1 |titel=Aruba |bezochtdatum=2018-07-20 |archiefdatum=2018-07-20 |archiefurl=https://web.archive.org/web/20180720225707/http://www.witteveenbos.nl/nl/projecten-afvalwater/project/15-rwzis-aruba/pagenr/1 |dodeurl=ja }}</ref> == Asuntonan ambiental == Huma di e landfill di Parkietenbos por wòrdu mira for di Wayaca (yüni 2022) Pa añanan, e landfill ku awor ta sobrepobla tabata e kousa di kehonan tokante molèster di huma, huma tóksiko i polushon, ku ta un peliger pa medio ambiente i salú públiko. Na 2002, un grupo di residente lokal a funda e Fundashon Parkietenbos pa hala mas atenshon na e problema di desperdisio a traves di akshonnan.<ref>https://www.thedailyherald.sx/islands/66520-aruba-residents-take-action-against-landfill{{Dode link|datum=februari 2020 |bot=InternetArchiveBot }}</ref> E fundacion aki a tuma accion na comienso di juli 2018 ora cu candela a bolbe cuminsa na landfill. Despues di akshonnan inútil di Stichting Parkietenbos, un residente lokal a disidí di presentá un demanda kontra gobièrnu na 2020.<ref>{{Citeer web|url=https://caribischnetwerk.ntr.nl/2020/08/25/overheid-blijft-doorgaan-met-illegale-afvalpraktijken/|titel=Overheid blijft doorgaan met illegale afvalpraktijken|bezochtdatum=|auteur=Sharina Henriquez|datum=2020-08-25|werk=caribischnetwerk.ntr.nl}}</ref> {{Appendix}} ------------------- {{Databox}} '''Cunucu Arikok''' ta un museo habri den [[Parke Nacional Arikok]], cu ta sirbi como mustra di e manera di biba di antaño. E ta un di e atraccionnan principal di Parke Nacional Arikok. {{Appendix}} Fondo Prins Bernhard lo financia finalisacion di e proyecto ‘Cunucu Arikok’. Esaki ta encera un suma di mas o menos 60 mil florin. Cu Cunucu Arikok e fundacion FANAPA tin como meta pa crea un obheto cu ta duna e bishitantenan un bon impresion di kico naturalesa na Aruba tin pa ofrece. ‘Na e lugá úniko aki nos ta haña vegetashon eksuberante riba un pida tereno kaminda diferente formashon geológiko ta uni den otro, ku ta visibel den kunuku pa medio di diferensianan den tipo di tera i baranka i kaminda un kantidat grandi di parha i bestia di tera tambe ta biba.<ref> Prins Bernardfonds steunt afbouw project Cunucu Arikok. "Amigoe". Curaçao, 14-09-1989, p. 6. Geraadpleegd op Delpher op 25-04-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642757:mpeg21:p006</ref> E sub-proyecto “Cunucu Arikok”, di Stinapa Aruba, lo wordo financia door di Fondo Prins Bernhard, a haya sa di Stinapa. E proyecto aki ta data for di aña 1980 ora cu Departamento di Desaroyo Economico (DECO) den colaboracion cu otro instancianan local a desaroya un proyecto grandi pa crea un parke nacional Arikok-Jamanota na Aruba. Stinapa Aruba tin 785 hectar riba huur di gobierno. Esaki ta Sero di Arikok y e area rond di dje. E sitio ta situá eksaktamente na e frontera di dos formashon di piedra geológiko: e diabase schist-tuff i e tonalite. Hopi impreshonante den e parti abou ta numeroso formashon ku ta konsistí di blòki grandi di tonalita rondoná den kua eroshon a krea e formanan mas straño i imponente. Komo ku e cunucu ta protehá di e bientunan komersial konstante i salu dor di e seru di Arikok, e tin un vegetashon relativamente eksuberante. Tin un kantidat di palu hopi bieu, grandi i kompletamente krese, ku ta un raridat riba e isla. Konenchi, parakeet ta biba einan i hopi bia por mira otro parhanan manera trupial, chuchubis i perdiz. Kaskabel tambe ta presentá, pero bo mester ta un eksperto pa haña un: nan ta lastra bai ora hende yega serka.<ref>Natuurpark met cultuur-historisch monument Bernhard-fonds neemt Cunucu Arikok voor zijn rekening. "Amigoe". Curaçao, 30-11-1985, p. 9. Geraadpleegd op Delpher op 25-04-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643304:mpeg21:p011</ref> {{Stub}} ChatGPT: Cunucu Arikok ta un lugá histórico i kultural importante den Parke Nacional Arikok na Aruba. E palabra "cunucu" ta referí na un plantashon chikí òf un kas di campo, i den e kontektu aki, e ta referí na un plantashon ku a pertenesé na Arie Kok, un agricultor Hulandés. E nòmber di e parke mes, Arikok, ta derivá di su nòmber. ​ Wikipedia – Die freie Enzyklopädie 🏡 Historia i Signifikado Cunucu Arikok a forma parti di e desaroyo di Parke Nacional Arikok. E área a sirbi komo un plantashon chikí, i su kas di torto (kas di adobe) a keda preservá komo un ejemplo di bida rural tradicional Arubano. E kas a rekonstruí usando método tradicional pa mustra e estilo di bida di e tempu ey. ​ wheninaruba.com 🌿 Naturalesa i Kultura E área rondó di Cunucu Arikok ta riku den flora i fauna lokal, inklusí mata di divi-divi, kaktus tropikal, i otro planta medikinal. Tambien, den e área por haña desèño riba piedra di Indjanan nativo, ku ta indiká e presensia di pueblo indígena den e región. ​ 🥾 Rota di Hike E Cunucu Arikok Trail ta un ruta di hike fasil, ideal pa famia i visitante ku ta buska un introdukshon na e parke. E trail ta kuminsá na e sentro di bishita i ta dura mas o ménos 2 ora. Durante e hike, bo por wak e kas rekonstruí, flora lokal, i arte rupestre. ​ wheninaruba.com +2 things-to-do-in-aruba.com +2 boardwalkaruba.com +2 🗺️ Lokal i Atraktividatnan Serka Cunucu Arikok ta lokalisa serka di otro atraktividatnan den e parke, manera Kueba Chiki, un kueba ku desèño riba su muraya, i Dos Playa, un playa doble popular. E ruta ta pasa tambe serka di Sero Arikok, un di e punto mas haltu di Aruba. ​ AllTrails.com [[:Kategoria:Seru na Aruba]] Sinds enkele járen bezit Aruba een national park. Een uitgestrekt terrein in de omgeving van de Arikok en Jamanota tot aan de noordkust toe. Een kleiner deel van dit park is omheind d.m.v. een “slavenmuur”, aangelegd door de Stinapa. Dit park, gelegen in de luwte van de Arikok, is alleszins de moeite waard en bij uitstek geschikt voor een wandeling op een zondagna¬ middag. De ingang bereikt men door op de zándweg naar de Jamanota de Stinapaborden te volgen. Een keurig aangelegd pad maakt de wandeling tot een waar genoegen. Op de steile gedeelten zijn stenen trappen aangelegd met zelfs een leuning. Men bevindt zich werkelijk in een uniek stukje Arubaanse natuur. Enorme rotsblokken, praktisch alle soorten planten die op Aruba in het wild groeien en schitterende vergezichten. Door de beschutte ligging groeien de Watapana’s zoals het hoort: gewoon rechtop. Onder de enorme kruinen zijn banken aangebracht, waarop het koel rusten is. Dát is pas rusten met enkel vogelgeluiden om je heen, alleen het gekrijs van de parkieten zou aangepast moeten worden. Konijntjes schieten heen en weer. Een zijpaadje voert ons naar een overhangende rots, waar zich Aruba’s bekendste indianentekens bevinden. Bezoekers doen er goed aan een fotocamera mee te nemen, vooral de natuurfotograaf zal behoorlijk aan zijn trekken komen. Het wandelpad mondt uit bij een gerestaureerd lemen huisje. Het is geheel in stijl gehouden. Ook de omgeving van dit huisje wil de Stinapa aanpassen aan het leven van vroeger. Cunucu Arikok is een waardevol projekt, zowel voor de lokale bevolking als de toerist, die wat meer wil zien dan alleen het strand en het casino. Bekijk op uw gemak de foto’s en trek er op uit. Kan heel gezond zijn. (skol i Komunidat november 1986) foto’s: Rinus de Graaff ===Stampia di 75 cen=== Cunucu Arikok ta keda na pia di Sero Arikok, na e parti west unda no tin mucho biento. Den pasado nan a practica aki agricultura y cria di bestia, pero no na gran escala. E cunuqueronan tabata biba den cas di torto, esaki ta un cas traha di lodo. E cas di torto cu nos ta mira awendia den Cunucu Arikok a keda construi na 1985, perfectamente imita na e manera tradicional.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2006-11-01/page/n30/mode/1up?q=cunucu+arikok+skol Post Aruba N.V. kier mustra e beyeza di Parke Nacional Arikok], BDA (1 di november 2006)</ref> Pa e spannan di dak nan a uza flambeu (palo di cadushi) y e murayanan ta traha di un mezcla di lodo y yerba. ===Stampia di 100 cen=== Despues di core riba e caminda cu ta pasa door di e parke, nos ta yega na e punto mas halto, esta Miralamar. For di aki bo tin un bista riba lama na ambos banda di e isla. Den cielo tin un warawara (ployborus plancus) ta bula y ta busca un coneu of un cabrito morto. E paisahe ta caracteriza pa duinen aki ta cubri un espacio di mas o menos 2 hectarea. Nan ta consisti di santo blanco di coral cu e biento di Noordoost ta supla riba e isla. Riba e duinen ta crece algun palo di druif y di oleifi cu te hasta den tempo seco ta mustra berde. Ken lo por haya e shoco dilanti di e monton di piedranan? Shoco bo ta hay’e solamente na Aruba. ------------------ == Manchebo Beach == {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais| variante = a | nomber = Manchebo Beach | nomber_oficial = | nomber_nativo = | tipo = Playa | pais = {{ABW}} | alias = | lema = | imagen = | descripcion = | multi-imagen = <!-- Utilisa plantia {{Multiple image}} --> | tipo_division_adm = Region | division_adm = [[Oranjestad West]] | zoom = 14 }} (Van een onzer verslaggevers) WILLEMSTAD. — Bij PB 1965 no 34 is verschenen het landsbesluit, dat het besluit van het Bestuurscollege van Aruba goedkeurt om een perceel grond van ongeveer 16.225 m 2 voor zestig jaar in erfpacht uit te geven aan Machebo Beach Hotel NV te Manchebo.<ref>Erfpacht Manchebo. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 30-03-1965, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 22-04-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462582:mpeg21:p003</ref> -------------- {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais| variante = a | nomber = Cueba Huliba | nomber_oficial = | nomber_nativo = | tipo = Cueba | pais = {{ABW}} | alias = | lema = | imagen = Bat Cave Formations.jpg | descripcion = | multi-imagen = <!-- Utilisa plantia {{Multiple image}} --> | tipo_division_adm = Region | division_adm = [[San Nicolas]] | zoom = 14 }} '''Cueba Huliba'''[1][2] (tambe konosí komo Baranca Sunu ku ta nifiká “Baranka Desnudo”) ta un cueba Guadirikiri of Cueba di Guadirikiri ta un espacio natural bou di tera na Aruba, den Parke Nacional Arikok na mas of menos 1,4 km di Fontein. es.wiki:'''Cueba Huliba'''[1][2] (tambe konosí komo Baranca Sunu ku ta nifiká “Baranka Desnudo”) ta un cueba riba e isla Karibense di Aruba,[3][4] apodá e “tùnel di amor”[5] pa su entrada den forma di kurason. E entrada ta via un trapi skerpi i smal ku ta hinka den e kueba. E tin sinku entrada. Na algun lugá, bo mester bùig pa wak e formashonnan. Flashlights ta nesesario pa eksplorá e koredó di 300 pia (91 m) largu, ya ku ta totalmente skur paden di e kueba. E kueba ta yená ku formashonnan di stalagmita i stalaktita den e piedranan di kalki. Dos espesie di bat ku ta biba den e kueba aki ta e Leptonycteris curasoae i e Macroglossus sobrinus. Ta interesante pa nota cu vleermuis, despues di drumi den cueba durante dia, ta bula sali den horda en busca di cuminda. E salida for di e tùnel ta dor di un seri di trapi ku ta grabá den e baranka i ta basta riesgoso. Den un di e kambernan, e Birgen Maria a wòrdu grabá den un formashon di baranka natural. Leyenda ta menshoná historianan tokante piratanan ku lo a biba den e kueba pa skonde nan tesoronan, ounke no tin evidensia pa konfirmá esaki. {{Appendix}} [[:Kategoria:Aruba]] ----------------- {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais | variante = a | nomber = Cueba di Fontein | nomber_oficial = | nomber_nativo = | tipo = Cueba | pais = {{ABW}} | alias = | lema = | imagen = | descripcion = | multi-imagen = <!-- Utilisa plantia {{Multiple image}} --> | tipo_division_adm = Region | division_adm = [[San Nicolas]] | zoom = 14 }} E '''Cueba di Fontein''' ta un cueba situa na costa nort-oost di [[Aruba]], den e [[Parke Nacional Arikok]]. ** Fontein Cave: Longer than the Quadirikiri Cave, the Fontein Cave contains pathways that stretch to the limestone walls further down. Here is also where prehistoric drawings can be seen. Though this cave does not have its own legend, this was speculated to have been occupied—or at least used by prehistoric Arawak settlers on the island for rituals and other spiritual ceremonies.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20240403.pdf Visit the island’s popular cave sites!], Aruba Today (3 di april 2024)</ref> This popular cave is located along the northeast coast in National Park Arikok near Boca Prins. The Fontein Cave is well known for its native Arawak Indian rock paintings which can still be found on the walls and ceilings. The brownish-red paintings were left by Caquetios and graffiti imprinted by European settlers. {{Appendix}} [[:Category:Aruba]] es.wiki:'''Cueba di Fontein''' Cave[1][2] ta un cueba chikito cerka di Boca Prins na e parti nort di e isla di Aruba.[3][4][5] E ta bon konosí pa su dibuhonan di muraya nativo Arawak, ku a wòrdu grabá pa Nativonan Merikano dekorativamente riba e murayanan di piedra i parti di e plafond mas plat di e kueba ku kombinashonnan di koló kòrá òf maron-kòrá-maron òf lila; Esaki ta duna pista tokante e historia di e amerindionan. E kueba ta aksesibel for di un “baranka di terasa di piedra di kalki di koral” i tin un largura di 3 meter (9.8 pia) i un haltura di 2 meter (6 pia 7 inch). E sala di entrada, ku ta habrí pa bishitantenan, ta 4 meter (13 pia) haltu i ta ekstendé te na un profundidat di 50 meter (160 pia). Komo ku e ta un formashon geológiko di piedra di kalki, i debí na filtrashon di awa, formashonnan di stalagmita i stalaktita di koló, tamaño i forma hopi straño a wòrdu produsí. Murciélago ta traha nèshi den kavidatnan di kueba den nan búskeda nokturno pa rekohé kuminda, ku ta konsistí di nèktar i pólen. Tin registronan ku e indjannan Araucano a usa e kueba aki pa hasi nan ritualnan i seremonianan tribal. --------------------- '''Blackstone Beach''' ta un playa na costa nort den region di .., den PArke Nacional Arikok. (Oranjestad)—Nomber for di su mas karakterístika rekonosibel, e Piedra Pretu Playa casi ta representa lo contrario di e beachnan tipico di Aruba. Pa un, e tin santu pretu i ta cubri cu piedranan liso preto. Na di dos lugá, e ta keda na e parti nort di e isla, leu for di e blanku playanan di santu di den e region sùit. Pues, si bo ta sinti bo kla pa algu diferente—òf si ta dia kontrali, bishitá e Playa di Blackstone.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20250305.pdf Blackstone Beach], Aruba Today 95 di maart 2025)</ref> Blackstone Beach ta mustra e mas banda natural di Aruba: e piedranan cu tapa e playanan i e forma di dje a wòrdu trahá pa mil añanan via erupshonnan volkániko, koral moveshonnan di ref i aktividat di ola di e parti nort rural di e isla. Situá mas ost di e Brug Natural i Playa di Andicuri, e Blackstone Beach ta relativamente fásil pa haña akseso. Unabes bo pasa e Formashon di Baranka Ayo, tuma e Kaminda di Andicuri ku ta hiba na Andicuri Laman. Einan, bo por stashoná bo outo i hasi un kaminata di 1km pa Blackstone Beach. E playa aki ta forma parti di e Arikok Parke Nashonal i pues ta un sitio ku ta wòrdu konserbá. Esaki ta e motibu pakiko e ta tambe relativamente intakto pa komersial influensianan. Apesar di a wòrdu yamá un playa, tene kuenta ku e no ta konsehá pa landa den awa, manera e koriente ta hopi fuerte i por desviá bo fásilmente mas leu den oséano salbahe. Pero, ainda bo por disfrutá di un espektakular bista di e piedranan i e parti nort oséano ku ta ekstendé dilanti di e playa i saka un potrèt ku bo amigunan òf famia (Oranjestad)—Named after its most recognizable feature, the Blackstone Beach almost represents the opposite of the typical Aruban beaches. For one, it has black sand and is covered in black smooth stones. Secondly, it lies on the northern side of the island, away from the white sandy beaches of in the southern region. So, if you feel up for something different—or if it’s opposite day, visit the Blackstone Beach. Blackstone Beach shows the more natural side of Aruba: the stones that cover the beaches and the shape of it has been crafted for thousand years via volcanic eruptions, coral reef movements and wave activity of the rural northern part of the island. Located further east to the Natural Bridge and Andicuri Beach, the Blackstone Beach is relatively easy to access. Once you get passed the Ayo Rock Formation, take the Andicuri road leading up to Andicuri Beach. There, you can park your car and take a 1km hike towards Blackstone Beach. This beach forms part of the Arikok National Park and is therefore a site that is preserved. This is why it is also relatively untouched by commercial influences. Despite being called a beach, do note that it is not advised to swim in the water, as the current is very strong and can easily stray you further in the wild ocean. However, you can still enjoy a spectacular view of the stones and the northern ocean that stretches out in front of the beach and take a picture with your friends or family --------------- {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais | variante= a | tipo = Playa | nomber = Boca Prins | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} | border = infobox | perrow = 1/2 | caption_align = center | image1 = | caption1 = | image2 = Plantage in Boca Prins op Aruba, Bestanddeelnr 252-7977.jpg | caption2 = Plantashi Boca Prins na 1947 | image3 = | caption3 = }} | tipo_division_adm = Region | division_adm = [[Santa Cruz]] | tipo_subdivision_adm = Zona | subdivision_adm = [[Parke Nacional Arikok]] | tipo_subdivision_adm2 = | subdivision_adm2 = | descripcion = | pais = {{ABW}} | zoom = 13 }} '''Boca Prins''' ta un boca na e costa nort-oost di Aruba, situa den [[Parke Nacional Arikok]]. Kontenido Deskripshon Situá den Parke Nashonal Arikok, e bahia di santu ta un destinashon turístiko popular. E playa di santu blanku sin vigilansia ku duinen ta solamente 55 meter largu i no ta ofresé ningun otro fasilidat. Landamentu por ta peligroso debí na e koriente fuerte i konstante i ta rekomendabel solamente pa landadónan eksperensia, si ta. E bahia ta wòrdu bishitá de bes en kuando pa surfistanan, pero no ta wòrdu konsiderá un di e lugánan di buseo sobresaliente di e isla. [ 1 ] Un kaminda di santu ku baranka di piedra di kalki ta hiba na e bahia via un trapi di palu. E piedranan di Boca Prins ta e habitat di Cnemidophorus arubensis , un lagadishi di karakol ku ta wòrdu hañá solamente na Aruba. Banda di Boca Prins tin un di e plantacionnan di cunucu mas bieu na Aruba, cu a wordo cultiva pa colonialnan Hulandes den siglo 16. E nòmber di e bahia ta derivá for di e plantashon di Prins di ántes den serkania. https://de.wikipedia.org/wiki/Boca_Prins E entrada aki, unda e [[rooi]] di e mesun nomber ta basha den lama, probablemente ta haya su nomber for di Paulus Printz, kende a wordo manda pa e colonia di Curacao door di WIC pa descubri mineralnan. Despues di no a haya oro ni na Curacao ni na Bonaire, el a yega Aruba dia 14 di juni 1725 y a establece banda di e costa noordoost di e isla.<ref>Vivienno Frank. 2019. ''Aruba en een keuze uit haar toponiemen.'' ISBN:978-0-359-65900-5, pag. 74-75</ref> '''Boca Prins''' ta un [[bahia]] na e costa nort-oost di [[Aruba]], situa den [[Parke Nacional Arikok]]. Deskripshon Situá den Parke Nashonal Arikok, e bahia di santu ta un destinashon turístiko popular. E playa di santu blanku sin vigilansia ku duinen ta solamente 55 meter largu i no ta ofresé ningun otro fasilidat. Landamentu por ta peligroso debí na e koriente fuerte i konstante i ta rekomendabel solamente pa landadónan eksperensia, si ta. E bahia ta wòrdu bishitá de bes en kuando pa surfistanan, pero no ta wòrdu konsiderá un di e lugánan di buseo sobresaliente di e isla. [ 1 ] Un kaminda di santu ku baranka di piedra di kalki ta hiba na e bahia via un trapi di palu. E piedranan di Boca Prins ta e habitat di Cnemidophorus arubensis , un lagadishi di karakol ku ta wòrdu hañá solamente na Aruba. Banda di Boca Prins tin un di e plantacionnan di cunucu mas bieu na Aruba, cu a wordo cultiva pa colonialnan Hulandes den siglo 16. E nòmber di e bahia ta derivá for di e plantashon di Prins di ántes den serkania. https://de.wikipedia.org/wiki/Boca_Prins == Mira tambe == * [[Playanan di Aruba]] {{Commonscat}} {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=de|oldid =205170166|titulo=Dos Playa}} {{References}} ;Lista di fuente *[http://nl.aruba.com/activiteiten/dos-playa Dos Playa] riba nl.aruba.com *[https://www.surfline.com/surf-report/dos-playas/5842041f4e65fad6a7708e27 Dos Playa Surf] riba surfline.com }} [[:Category:Luga na Aruba]] ---------------------------- {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais | variante = a | nomber = Cueba di Huliba | nomber_oficial = | nomber_nativo = | tipo = Cueba | pais = {{ABW}} | alias = Tunnel of Love | lema = | imagen = | descripcion = | multi-imagen = <!-- Utilisa plantia {{Multiple image}} --> | tipo_division_adm = Region | division_adm = [[San Nicolas]] | zoom = 14 }} **The Huliba Cave/ Tunnel of Love The Huliba Cave, formerly known as the Tunnel of Love, was once open to the public, and was the biggest and most accessible of all three caves. This cave had five chambers, including one that is heartshaped. This cave had narrow stairs that led to long pathways deep into the cave, with a staircase leading to the exit on the other side. In one of the chambers, there used to be the carving of the Virgin Mary, put there for the protection of the cave. However, the Huliba Cave has been permanently closed for a few years now, as a way to preserve the bat population that lives in the cave. These Long Tongue Fruit Bats and Insect Eater Bats are very important to the ecosystem of the island. Though this cave is no longer accessible to the public, it surely is interesting to learn more about the history of these caves and the Awarak tribes that resided or utilized them.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20240403.pdf Visit the island’s popular cave sites!], Aruba Today (3 di april 2024)</ref> Do note that these caves are very dark, humid, hot, and are inhabited by bats. Do wear comfortable clothing and shoes, as the pathways in these caves may be rough and bumpy, and don’t forget to bring a lashlight! {{Appendix}} [[:Category:Aruba]] ---------------------------- {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais | tipo= Bario | name = Eagle | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} | border = infobox | perrow = 2/2 | caption_align = center | image1 = | caption1 = | image2 = | caption2 = }} == Eagle (Aruba) == '''Eagle''' ta un bario di [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad, capital di Aruba. == Historia == Den comienso di añanan 20, Aruba a conoce dos refineria. Na aña 1924 a establece Lago Oil & Transport Ltd y despues na aña 1927 De [[Arend Petroleum Maatschappij]]. Dos refineria cu tabatin un rol masha importante den [[Di Dos Guera Mundial|Segundo Guera Mundial]], ya cu nan tabata suministra petroleo na e aliadonan. Ta di e refineria ‘Arend’ e vecindario aki a haya su nomber ‘Eagle’ y tambe nos ‘Eagle Beach’. Minister Maduro a comparti un tiki historia: “E refineria Eagle aki a duna trabou na mas cu shete mil trahado di 58 diferente pais. Den e area aki, e refineria a traha e fabrica pa refina e petroleo, un laboratorio y un brandweerkazerne. Tambe nan a construi nan sede ‘hoofdkantoor’ cu ta exactamente e edificio caminda nos ta para actualmente”. E mandatario tambe a trece dilanti cu e refineria a construi casnan special pa e personal di refineria, algun cas den e bario, e Eagle tennis club y e hospital cu tey ainda.<ref>[https://awemainta.com/wp-content/uploads/2024/02/AM240221.pdf Minister Maduro di Cultura a haci e desvelo di e ‘Ruta Historico di Eagle’], Awemainta (21 di februari 2024) </ref> E ‘Ruta Historico di Eagle’ ta un ruta pa cera conoci cu e historia di e bario di Eagle, e refineria di Eagle y Aruba su rol importante pa aliadonan den Segunda Guera Mundial. E storia di e refineria di Eagle, un tempo simbolo di e poder industrial di Aruba hunto cu Lago na San Nicolas, ta conta nos e desaroyo di Aruba den tempo for di su comienso na 1924 te na e desmantelamiento den añanan cincuenta y sesenta caminda cu a traha espacio pa turismo cual te cu awe en dia ta e pilar economico mas importante di Aruba. E proyecto di ‘Eagle History Tour’ lo crea un conexion entre e historia, herencia cultural industrial di Aruba y nos turismo, creando un atractivo nobo pa nos bishitantenan pero tambe lo educa localnan y principalmente e generacionnan mas jong tocante Aruba su historia industrial y e rol importante di e refineria di Eagle den e di Dos Guera Mundial asina e mandatario a trece den su discurso. Ademas den un futuro cercano lo pone borchinan na cinco diferente sitio cu QR code cu ta contene informacion importante di historia di e sitio den cuatro diferente idioma, mas obhetonan di arte y programanan educativo. Aruba tabatin un rol importante den Segundo Guera Mundial cu e dos refinerianan aki cu Alemania tabatin wowo riba Aruba y nan a manda un submarino pa bin destrui e dos refinerianan aki pa stroba e aliadonan haya nan combustibel. Asina e submarino a tira riba e tankero Arkansas y a mata varios hende entre otro Bonerianonan. Tambe e submarino a manda torpedo pa destrui e dos refinerianan cu danki na nos Señor Dios esakinan a faya nan proposito. {{Appendix}} -------------------------------------- {{Infobox luga den pais | tipo= Bahia y haf | name = Plantashi Prins | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} | border = infobox | perrow = 2/2 | caption_align = center | image1 = Zeilschip bij de Yachtclub van Aruba. Op de achtergrond de Lago-olieraffinaderij, Bestanddeelnr 252-3982.jpg | caption1 = Barco di bela cu refineria den fondo | image2 = De haven van de Lago-olieraffinaderij in San Nicolas op Aruba, Bestanddeelnr 252-8041.jpg | caption2 = }} {{Databox}} '''Plantashi Prins''' ([[Hulandes]]: Plantage Prins), originalmente un plantacion di coco na Aruba, [1] [2] a mira su cas reconstrui den añanan 1950. E decadensia di palma, atribuí na malesa, a kondusí na e stòp di produkshon di kunuku. 3] Na 1911, e mapa di Werbata-Jonckheer a identifiká Prins Plantation komo un di e 23 plantashonnan mayoritariamente chikitu karakterisá pa agrikultura kombiná, palu di koko i kas. Ademas, un plantashon mas grandi tabata situá paden, nort di Oranjestad na San Barbola, lugá di nasementu di Virginia Demetricia. E township Savaneta en realidad a surgi for di un plantacion gubernamental cu despues a transforma den un pueblito chikito. 4] == Etimologia == E plantacion ta derivá su nòmber for di un ingeniero di mina suédo Paulus Printz, ku a biba den e área durante di dies-ocho siglo, mientras tabata buska oro den nòmber di e administradornan di e kamber di Amstedam di e kompania Hulandes di West India. Segun e mapa di Van Raders di 1825, e ruina di su kas (No. 37) tabata situá riba e muraya na nortwest di e plantashon, pero for di e tempu ei e ruina a disparsé. E tapa di e seru, ku ta eksponé na bientu, tabata mas faborabel pa biba ku e arroyo ku tabata protehá pa bientu. [5] [6] Printz a traha na Aruba for di 14 di yüni 1725, te ku 3 di yüni 1727, ora ku el a risibí un òrdu di Amsterdam pa stòp e trabou. [ 7] == Panorama general == E kas original di plantacion den e arroyo no ta pará mas, i e struktura ku a sigui, un kas di pais konstruí den añanan 1930, ta awor den un estado di ruin. 6] Situá 2.5 kilometer for di e sentro di bishitante i aproksimadamente 600 meter for di e plantahe Fontein den Parke Nashonal Arikok, un kaminda ta hiba na e plantahe Prins históriko, ku anteriormente tabata di propiedat di Sr. Mokki Arends,[8] i dos arroyos bisiña, Rooi Prins i Rooi Dwars. E arroyos aki un tempu tabata nutrí palu di koko i palu di fruta. Mientras cu e coconutnan a desaparece, y solamente algun mata di fruta a keda, e vegetacion nativo ta prospera mas densamente cu riba e colinan circundante. 1] Te ku 2023, apesar di plannan inisial, e renobashon i transformashon di e ruinanan di e plantashon Prins den e Prins Center, ku ta presentá proyektonan di demonstrashon riba aktividat agrikultoral di plantashon tempran, no a tuma lugá ainda. E integrashon di e Prins Center den e diseño nobo di Parke Nashonal Arikok ta keda pendiente. Ta konsehábel pa konsiderá pa destahá e importansia históriko di Prins Center su nòmber den e sentro mes. 9] {{Appendix}} ------------------------ {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =59895500|titulo=Pos Chikito}} {{References}} }} == Mira tambe == * [[Lista di luga na Korsou]] {{Commonscat}} {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =62603301|titulo=Suffisant (Curaçao)}} {{References}} }} ---------- {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais | variante = a | nomber = Bushiribana | nomber_oficial = | nomber_nativo = | tipo = Bario | pais = {{ABW}} | alias = | lema = | imagen = Gouddelving bij Bushiribana op Aruba, Bestanddeelnr 252-7961.jpg | descripcion = Mina di oro na Bushiribana na Aruba (1947). Na 1946, despues di 30 aña, a cuminsa e mina di oro atrobe pero esaki no a resulta lucrativo. | multi-imagen = <!-- Utilisa plantia {{Multiple image}} --> | tipo_division_adm = Region | division_adm = [[Paradera]] | zoom = 14 }} '''Bushiribana''' ta un luga den region di [[Paradera]] na kosta nort di [[Aruba]].[1] E ta mihó konosí pa e ruinanan di stempel di oro. == Geologia == Na final di e periodo di Kretáseo, kambionan geológiko signifikante a tuma lugá riba Tera. Piedranan fluido nobo, conoci como e batholith di Aruba, a pusha ariba door di scheurnan den e volcan antiguo, e Formacion di Lava di Aruba. E piedranan aki a forma koredónan i a solidifiká. Un di e tiponan di piedra cu a sali for di esaki ta gabbro. Gabbro tin un koló di antrasit i ta mustra mineralnan briante ora inspekshoná mas di aserka. E ta wòrdu hañá den e área di Matividiri. E tipo di piedra aki a wòrdu usá den konstrukshon di e planta di stèmpel di oro di Bushiribana.[2] Rush di oro Oro laba abou ta konosí komo oro aluvial. E ta laba den forma di stòf di oro, pida di oro, grano di oro i tin bia pida di oro. Despues di e rush di oro Arubano di 1824 pa 1829, den cual a haya oro aluvial, e cantidad eventualmente a baha y e depositonan di oro no a duna mas. Den transkurso di siglo, kompanianan di oro a kuminsá buska e fuente di e oro aki, e venanan di kuarso. Tin bia e adernan aki a surgi i despues a disparsé bou di tera atrobe.[3] Stempel di Oro Durante e periodo di 1872 pa 1915, ora ku oro tabata wòrdu mina riba e isla, dos molina di oro tabata operá.[3] Esakinan tabata e planta di stèmpel di oro di Bushiribana i e planta di smelt di oro di Balashi.[4] Na 1872, Aruba Island Gold Mining Company a construi un smelter y stempel mill di oro na Bushiribana, den curason di e area di mineria di oro cuarzo. Tambe e compania a construi e prome pier den haf di Aruba, yama Waaf di Compania riba Forti Abou, y a traha un caminda di dies kilometer pa transporta e mashinnan. E industria di stèmpel di oro tabata inkluí mashinnan di vapor, mulina di stèmpel, reservorionan di awa dushi i fòrnunan. E fábrika a hasi pèrdida pa binti aña. E oro a wòrdu saka dor di kombin’é ku merkurio, perdiendo mas o ménos mitar di e oro. For di 1897, e montonnan di shushi di Bushiribana a wòrdu retrabá usando e proseso di sianuro ku a wòrdu inventá resientemente, i ta e ora ei so e minamentu di oro a bira algu probechoso. Na 1899 un molina di stèmpel na Balashi a tuma over e trabou.[3] E oro prinsipalmente tabata bini di un di e dos shen venanan di kuarso ku ta karga oro ku a bini na superfisie for di e profundidatnan di Aruba kantu di kosta nort.[3] ---------- == Sero Colorado == On your way to Baby or Roger’s Beach, you’ll pass by the famous Red Anchor at what was once the entrance to the Colony residential community and be greeted with red soiled hills by the coast. This is Sero Colorado. Named after the 30-meter, deep red, limestone hill, Adriaan Laclé “Sero Colorado” translates to “Colored Hill”. Sero Colorado has deep historical ties with the once-thriving phosphate industry in the area. Matter of fact, there are still under- ground shafts and passages deep in Sero Colorado from the time of phosphate mining. In 1958, the re- finery at the time, Lago, adopted this name for the residential section of its employees.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20241118.pdf Place names in San Nicolas and their origins], Aruba Today (18 di november 2024)</ref> -------- {{Infobox luga den pais | tipo= Isla di rif | variante = a | name = Renaissance Island | alias = Sonesta Island | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} | border = infobox | perrow = 2/2 | caption_align = center | image1 = | caption1 = | image2 = | caption2 = | pais = {{ABW}} | region = [[Santa Cruz]]? }} '''Renaissance Island''' (antes Sonesta Island [1]) ta un isla di rif privá dilanti costa di Aruba na haltura di e pista di aterisahe di [[Aeropuerto Internacional Reina Beatrix]]. Bista general E isla di ref di koral di 16 hektar a wòrdu kumprá pa Sonesta Hotels, i a habri na 1989 komo Isla di Sonesta.[2] Na 1991, Sonesta a wòrdu atkerí pa Ramada Renaissance Hotels, i e isla a wòrdu renobá komo Renaissance Island.[3] E ta un isla priva cu por wordo bishita solamente den dia. E isla di ref alargá ta ofresé playanan blanku, mondinan di mangel i un variedat grandi di parhanan.[1] Tin dos playa: Iguana Beach ta pa famianan, i Flamingo Beach ta pa adulto. Iguana Beach ta haña su nòmber for di e iguanan ku ta biba riba e playa. Flamingo Beach ta e unico luga na Aruba cu tin flamingo cu a wordo introduci. Tur dos espesie di animal tin bia ta bishitá e otro playa tambe.[4][5] Entre 7:00 AM y 7:00 PM un boto ta sali for di e hotel Renaissance Aruba pa e isla di rif. Huespetnan ku no ta di hotèl por biaha pa un pago.[6] Dos avion chikí, un Beechcraft Model 18 i un Convair 400, a wòrdu hundi na kosta pa krea un lugá di buseo. Ta posibel pa pasa anochi den un cabana (hut chikitu) riba e isla.[5] -- == Historia == nl.wiki:E isla di 16 hectar riba rif di Bucuti a ser cumpra pa Sonesta Hotels, y a habri na 1989 como isla Sonesta.<ref>Amigoe, [https://www.delpher.nl/nl/kranten/view?query=sonesta+island&coll=ddd&sortfield=date&page=1&facets%5Bspatial%5D%5B%5D=Nederlandse+Antillen&identifier=ddd:010642557:mpeg21:a0071&resultsidentifier=ddd:010642557:mpeg21:a0071&rowid=2 Sonesta hotel en Sonesta Island: uniek hotelproject], 14 februari 1989</ref> Na 1991, Ramada Renaissance Hotels a kumpra Sonesta, i e nòmber di e isla a kambia pa Renaissance Island.[ 3] Ta un isla privá cu por wordo bishita solamente den dia. E isla di rif ta un isla largu ku ta ofresé playa blanco, palo di mangrove i un variedat grandi di parhanan. 1] Renaissance-eiland (voorheen Sonesta eiland),[1] is een 16 ha groot koraalrifeiland, officieel bekend als het Bucutirif [2][3] voor de kust bij Oranjestad, Aruba. en grenst aan de Rifeilanden van Oranjestad. Het eiland is particulier bezit en heeft de enige privé-stranden op Aruba.[4] Er zijn twee stranden: Iguana Beach en Flamingo Beach. Een Beechcraft 18 en een Convair 400 zijn allebei bewust ongeveer 50 meter (46 m) uit de kust gezonken om een duikplaats te creëren.[5] Flamingo's zijn te zien op het eiland.[6] Ze zijn echter niet inheems op Aruba.[7] de.wiki:Renaissance Island is een ongeveer 48 hectare groot, particulier gebruikt, smal en ongeveer 3,8 kilometer lang eiland voor de kust van het hoofdeiland Aruba . de.wiki:Renaissance Island ta un isla privá di mas o ménos 48 ektar di largura, estrecho i di mas o ménos 3,8 kilometer largu, na kosta di e isla prinsipal Aruba. {{Appendix}} Renaissance Island (anteriormente Sonesta Island),<ref>{{citeer web|titel=Sonesta Island | url = https://www.tripadvisor.com/ShowTopic-g147247-i144-k845765-Sonesta_Island-Aruba.html | accessdate = 2020-03-04}}</ref> ta un isla di 16 hectare di coral, ofisialmente konosí komo Bucutirif<ref>{{cite web | title =Harbour Map and Navigational Chart. From Netherlands Government chart, 1977 | url = https://www.arubaports.com/main/oranjestad/ |bezochtdatum=15 november 2020}}</ref><ref>{{citeer web | titel=Navigation Waypoints referencing to “Bucuti Island” | url=https://www.aruba-cruisingguide.com/navigation/ |bezochtdatum=15 november 2020}}</ref> for di Oranjestad, Aruba, i ta limita ku e Rifeilanden di Oranjestad. E isla ta privá i tin e úniko playa privá na Aruba.<ref>{{cite web | title =Renaissance Aruba Resort & Casino | url =http://www.fodors.com/world/caribbean/aruba/review-40803.html | accessdate = 2014-08-20}}</ref> Tin dos playa: Iguana Beach i Flamingo Beach. Un Beechcraft 18 i un Convair 400 tur dos a keda sink deliberadamente mas o ménos 50 meter (46 m) for di costa pa crea un lugá di buceo.<ref>{{cite book | last =Huber | first =Joyce | title =Best Dives of Aruba, Bonaire & Curaçao | publisher = Hunter Publishing, Inc | date =2011 | isbn = 9781588437495 }}</ref> Flamingo ta ser mira riba e isla.<ref>{{cite web| last =Suri | first =Charu | title =Where to see Flamingos in Aruba | url =http://www.afar.com/highlights/where-to-see-flamingos-in-aruba | accessdate =2014-08-20}}</ref> Sinembargo, nan no ta nativo di Aruba.<ref>{{cite web|url=https://journalistontherun.com/2017/07/01/everything-you-need-to-know-about-flamingo-island-aruba/|title=Everything You Need To Know About Flamingo Beach Aruba|date=1 July 2017|publisher=}}</ref> == Lokashon y uzo == E isla ta situá mesora banda di e ruta di aterisahe RWY 11 na aeropuerto internashonal Reina Beatrix na sur di e islanan di Oranjestad. E ta comprá dor di e doñonan di un hotel di sinku strea. Riba e dos bahia di awa den forma di un U riba e isla a konstruí un restorant, barnan di playa, un sentro di spa, un kancha di voleibol i fasilidatnan pa deporte di awa i baño. E hóbennan di e hotèl ta wòrdu transportá ku e ferry di e hotèl mes. E awa di awa di e hotel ta ser transportá pa barku pa e WEB kanaal purifikashon na e isla prinsipal pa deskontaminashon. {{Appendix}} * Eduardo en Gerardo de Veer van Meta Corporation, de ontwikkelaars van het Sonesta Hotelproject (de bouw van een 320-kamer hotel in het hart van Oranjestad - Coral Reef Hotel) presenteerden de plannen in 1986 en op 30 oktober 1987 de eerste steen gelegd. * Sonesta island gelegen op het rif tegenover de [[internationale luchthaven Koningin Beatrix]]. * Vanaf de open lobby heeft men niet alleen zicht op dezee, maarook ophetkanaal, van waaruit de gasten met de boot naar het Sonesta Island kunnen vertrekken. Een traject dat slechts tien minuten duurt. Vier boten van 26 voet lang en met een capaciteit voor 29 personen elk, zullen beschikaar zijn voor het transport van de gasten van het hotel, via het kanaal, naar Sonesta Island. Op dit rifeiland, waarop tot een jaar geleden alleen maar mangroveplanten te zien waren, zijn in de afgelopen maanden twee prachtige stranden met hagelwit zand aangelegd. Momenteel worden een restaurant en bar gebouwd, waarna de whirlpools en faciliteiten voor watersporten zullen volgen.<ref>{{citeer nieuws|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642557:mpeg21:pdf|titel=Sonesta hotel en Sonesta island: uniek hotelproject|werk=[[Amigoe]]|datum=14 februari 1989|bezochtdatum= }}</ref> en.wiki:see Oranjestad, Aruba The touristically named Renaissance Island (formerly Sonesta Island)<ref>{{cite web | title =Sonesta Island | url = https://www.tripadvisor.com/ShowTopic-g147247-i144-k845765-Sonesta_Island-Aruba.html | accessdate = 2020-03-04}}</ref> is a 40 acres [[cay]] (or barrier reef) island, officially known as the Bucuti Rif<ref>{{cite web | title =Harbour Map and Navigational Chart. From Netherlands Government chart, 1977 | url = https://www.arubaports.com/main/oranjestad/ | accessdate = 2020-03-04}}</ref><ref>{{cite web | title =Navigation Waypoints referencing to “Bucuti Island” | url = https://www.aruba-cruisingguide.com/navigation/ | accessdate = 2020-03-04}}</ref> and it is off the coast near Oranjestad. It is privately owned and has the only private beaches on Aruba.<ref>{{cite web | title =Renaissance Aruba Resort & Casino | url =http://www.fodors.com/world/caribbean/aruba/review-40803.html | accessdate = 2014-08-20}}</ref> There are two beaches: Iguana Beach and Flamingo Beach. A [[Beechcraft Model 18|Beechcraft 18]] and a [[Convair]] 400 were both deliberately sunk about 50 yards offshore to create a diving site.<ref>{{cite book | last =Huber | first =Joyce | title =Best Dives of Aruba, Bonaire & Curaçao | publisher = Hunter Publishing, Inc | date =2011 | isbn = 9781588437495 }}</ref> [[Flamingo]]es can be seen on the island.<ref>{{cite web| last =Suri | first =Charu | title =Where to see Flamingos in Aruba | url =http://www.afar.com/highlights/where-to-see-flamingos-in-aruba | accessdate =2014-08-20}}</ref> However, they are not native to Aruba.<ref>{{cite web|url=https://journalistontherun.com/2017/07/01/everything-you-need-to-know-about-flamingo-island-aruba/|title=Everything You Need To Know About Flamingo Beach Aruba|date=1 July 2017|publisher=}}</ref> Awemainta 30 december 2020|Isla Priva: Di complemento pa atraccion principal|E creacion di un beach priva riba e rifnan dilanti di aeropuerto tabata otro reto grandi pa MetaCorp. E responsabilidad di esaki a cay grandamente riba e schoudernan di Rudolph Richardson na cabes di ATCO. Delft Hydraulic Engineering di Hulanda meticulosamente a diseña e isla artificial. A pone shen y shen di meternan cubico di santo blanco den bargenan cu despues a basha riba e awanan poco hunto di e rif pa crea un plataforma for di unda e backhoe y otro ekipo necesario pa traha e isla, por a para firme riba dje. E isla a habri pareu cu e hotel na 1991. Na 1999, Horcan Lenny, considera como e di dos mas fuerte pa pasa den November, a dal Aruba duro y Sonesta Island a keda den hopi mal estado. Mester a trah’e full di nobo. Despues di un candela chikito un par di aña atras, Renaissance Island ta un di e atractivonan turistico mas grandi di e isla. Conoci mundialmente como e luga pa comparti di un dia di solo y lama hunto cu flamingonan cu ta cana casualmente band’i bo. Fuera di e parhanan aki, e isla tambe ta un santuario pa hopi yuwana. {{Appendix}} --------------------- {{Infobox luga den pais | tipo= Playa | name = Hadicurari | alias = Fisherman's Hut | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} | border = infobox | perrow = 2/2 | caption_align = center | image1 = | caption1 = | image2 = | caption2 = }} | pais = {{ABW}} | region = [[Noord]] | zona = [[Palm Beach]] | zoom = 14 }} '''Hadicurari''' (''Fisherman's Hut'') ta un luga na costa west di Aruba, den e zona di [[Palm Beach]] na haltura di e hotelnan Holiday Inn y Marriott Vacation Club. Aki ta situa un waf di piscado y un parti ta wordo uza como zona pa [[windsurf]]. Hadicurari ta conoci como un sitio pa pisca unda tabatin ranchonan di piscado y un pier chikito. Den ananan 1950 tabata captura aki hopi calco. De vissershaven heeft een steiger met 92 aanlegplaatsen die in de jaren 90 van de vorige eeuw is aangelegd. Hier werd in de jaren 1950 veel calco (''strombus gigas'') gevist. Door de roofbouw is de calco in deze buurt zeer zeldzaam geworden en wordt nu beschermd.<ref>Vivienno Frank. 2019. ''Aruba en een keuze uit haar toponiemen'' pag. 111, ISBN:978-0-359-65900-5</ref> Aki tabata establece Centro di pesca Hadicurari, cu tabata organisa torneonan di pisca pa e piscadonan local.<ref>Vistoernooi Centro Hadicurari. "Amigoe". Curaçao, 09-07-1994, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 15-09-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644198:mpeg21:p005</ref> Awendia e ta fungi como restaurant.? * E pier chikito a wordo reemplasa den ananan 19 90 pa un pier grandi cu 92 luga pa boto * Den e periodo aki a lanta e Centro di pesca Hadicurari y na 2003 a funda Fundacion Centro di Pesca Hadicurari. Fundado tabata Colin Christiaans. * Anualmente ta celebra Dia di Piscado cu ta riba 29 di juni cu iun torneo di pesca. * Den e edificio di Centro di Pisca hadicurari tin un restaurant establece. Centro di Pesca Hadicurari ta percura pa brinda e piscadonan tur ayudo. Considerando cu e centro aki ta practicamente hinca entre e hotelnan grandi y luhoso; Centro di pesca Hadicurari tin cu “negosha” un tiki riba e tradicion di piscado den e centro aki. NOTES In tegenwoordigheid van de ministers Elio Nicolaas, ing. Roland Laclé en minister ing. Eddy Briesen, legde minister Charro Kelly vrijdagmiddag de eerste steen voor de vissershaven bij Hadicurari, ten noorden van het Holiday Inn Hotel. De 92 aanlegplaatsen voor de vissersboten vergt een investering van 1,4 miljoen florin. De bouw geschiedt door Camar nv.Eerste steen vissershaven. "Amigoe". Curaçao, 23-11-1992, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 14-09-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643702:mpeg21:p005 {{Appendix}} [[Category:Luga na Aruba]] --------------- {{Infobox luga den pais | tipo= Isla di rif | variante = a | name = De Palm Island | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} | border = infobox | perrow = 2/2 | caption_align = center | image1 = Sign De Palm Island.jpeg | caption1 = | image2 = | caption2 = | pais = {{ABW}} | region = [[Santa Cruz]]? }} [[File:Sign De Palm Island.jpeg|thumb|Borchi pa yega De Palm Island]] '''De Palm Island''' ta un isla di mas o ménos 10 ektar grandi, habitá, estrecho i di 1,5 kilometer largu for di costa di e isla principal di Aruba, ost di e stat di Pos Chiquito, serka di e aeropuerto internashonal Reina Beatrix. E isla ta un rif di koral ku tin un hotel, un bar i un restorant. E biahe via ferry for di e isla prinsipal ta dura mas o ménos 10 minüt. Riba e isla tin un playa ku tin un guardia i un parke di awa. E isla ta di propiedat di De Palm Tours, e operador di biahe di mas grandi na Aruba, fundá pa Wichie de Palm i kumprá pa Harold Malmberg den añanan 60 di [[siglo 20]].<ref>{{Citeer web|url=http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=24&lang=en|titel=Tourism|taal=en|uitgever=Historia di Aruba|bezochtdatum=1 september 2018|archiefurl=https://web.archive.org/web/20230621061434/http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=24&lang=en|archiefdatum=2023-06-21}}</ref> == Detayenan == E parke di awa tin un atraccion extraordinario. E bishitantenan, ekipá ku un sistema di buelo di kaska bou di awa, por bishitá e mundu tropikal di piská di e isla di koral na pia i tambe tuma imágen bou di awa di un avion Cessna 414 derotá i bou di awa. E Sea Trek helmet system tambe ta posibel pa no-swimmer i personanan ku no tin eksperensia di buelo. {{Appendix}} De Palm island is een ongeveer 10 hectare groot, bewoond, smal en 1,5 kilometer lang eiland voor de kust van het hoofdeiland van [[Aruba]], ten oosten van de stad [[Pos Chiquito]], in de buurt van de [[internationale luchthaven Koningin Beatrix]]. Het eiland is een dood [[koraalrif]] met daarop een hotel, bar en restaurant. De overtocht per ferry vanaf het hoofdeiland duurt ongeveer 10 minuten. Op het eiland is er een bewaakt strand en een [[waterpark]]. Het eiland is eigendom van [[De Palm Tours]], de grootste [[touroperator]] op Aruba, opgericht door [[Witchie de Palm]] en in de jaren zestig van de twintigste eeuw gekocht door [[Harold Malmberg]]<ref>{{Citeer web|url=http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=24&lang=en|titel=Tourism|taal=en|uitgever=Historia di Aruba|bezochtdatum=1 september 2018}}</ref> == Bijzonderheden == Het waterpark heeft een buitengewone attractie. Bezoekers, uitgerust met een onderwaterhelm-duiksysteem, kunnen te voet de tropische vissenwereld van het koraaleiland bezoeken en ook onderwateropnamen maken van een neergehaald en onder water gelegen [[Cessna]] 414-vliegtuig. Het gebruik van het Sea Trek-helmsysteem is ook mogelijk voor niet-zwemmers en personen zonder duikervaring. {{Appendix|1=alles|2= '''Voetnoten''' {{References}} '''Bronnen''' * {{citeer web|url=http://www.visitaruba.com/things-to-do/tours-and-activities/depalm-island/|titel=De Palm Island|bezochtdatum=1 september 2018}} * {{Bronvermelding anderstalige Wikipedia|taal=de|titel=Palm Island (Aruba)|oldid=165611524|datum=20170518}} -------------- '''Isla di Oro''' ta parti di e rif di Pos Grandi na costa sur di [[Aruba]], entre [[Pos Chikito]] y [[Savaneta]]. E area ta cay den e [[Parke Marino Aruba]] y ta bou maneho di [[Parke Nacional Arikok| Fundacion Parke Nacional Aruba]] (FPNA).<ref>{{citeer web|url=///C:/Users/l_de_/Downloads/BONERIANO-15-03-2024.pdf|titel=FPNA ta activo den defensa di Isla di Oro|werk=Boneriano|datum=2024-03-15|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref> == Historia == Isla di Oro a inicia na aña 1965 ora Adolf (Dochi) Oduber a construi un compleho di recreacion den forma di un barco cu den dje un restaurant, bar y sala di baile, cu el a duna e nomber "Isla di Oro".<ref>{{citeer web|url=citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462564:mpeg21:p006|titel=Opening van Isla di Oro|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-03-09|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref> E compleho ta situa 150 meter for di e costa na un laguna rondona pa mondi di mangel, pa cua mester a traha un brug y kap un caminda dor di e mangelnan.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470027:mpeg21:p006|titel=Luchtkasteel van Oduber werd restaurant in zee|werk=[[Amigoe]]|datum=1964-08-05|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref> E tempo ey e compleho tabata un atraccion turistico popular, unda tabata organisa fiesta, ademas di presentacion y shownan di artistanan conoci. E compleho, cu ta riba tereno erfpacht, a cambia varios biaha di doño-desaroyado y tabata operacional te mas o menos aña 1994 pa despues keda bandona. == Proteccion di naturalesa == Isla di Oro ta ubica den un zona di naturalesa cu un grado halto di balor y di medidanan di proteccion. Banda di ta protegi mediante e decretonan nacional ''Nieuwe aanwijzing domeingronden als natuurreservaat''<ref>[https://www.dcbd.nl/sites/default/files/documents/MinistryofJustice%282020%29_LandsbesluitNieuweAanwijzingDomeingrondenAlsNatuurreservaat.pdf Landsbesluit ''Nieuwe aanwijzing domeingronden als natuurreservaat''] ([[Afkondigingsblad van Aruba|AB]] 2020 no. 67)</ref> y ''Ruimtelijke Ontwikkelingsplan met Voorschriften 2021''<ref>[https://www.dip.aw/wp-content/uploads/2021/08/AB-2021-no.-123.pdf Landsbesluit ''Ruimtelijke Ontwikkelingsplan met Voorschriften 2021''] (AB 2021 no. 123) di 28 juli 2021.</ref>, e isla mes y e lama ta clasifica como "Marine Protected Area" (MPA) mediante decreto nacional.<ref>[https://www.dcbd.nl/sites/default/files/documents/MinistryofJustice%282018%29_LandsbesluitParkeMarinoAruba.pdf ''Landsbesluit Parke Marino Aruba''] (AB 2018 no. 77) di 20 di december 2018</ref> Adicionalmente, e area tin reconocemento internacional como un "Key Biodiversity Area" (KBA) door di Union Internacional pa Concervacion di Naturalesa (IUCN) y desde 2023 como un area RAMSAR (RAMSAR Site no. 2526).<ref>{{citeer web|url=https://www.bondia.com/corte-ta-prohibi-aruba-ocean-villas-pa-cuminsa-of-traha-na-isla-di-oro/|titel=Corte ta prohibi Aruba Ocean Villas pa cuminsa of traha na Isla di Oro|werk=BonDiaAruba|datum=2024-03-18|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref> Fuera di esey e mangelnan, tanto e mangel preto (''Avicennia germinans'') como e mangel blanco (''Laguncularia racemosa'') ta especienan di mata protegi pa ley.<ref>[https://docplayer.nl/110238034-2017-no-48-afkondigingsblad-van-aruba-landsbesluit-houdende-algemene-maatregelen-van-14-juli-2017-ter-uitvoering.html ''Landsbesluit bescherming in-heemse flora en fauna''] (AB 1995 no. 2) di 14 di juli 2017</ref> Den curso di tempo a lansa diferente proyecto pa Isla di Oro, entre nan e proyecto di un delfinario, bou e nomber di ''Dolphin Beach'' na comienso di añanan nobenta<ref>{{citeer web|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645141:mpeg21:p005|titel=Gedegen en objectief onderzoek onontbeerlijk voor Dolphin Beach|werk=[[Amigoe]]|datum=1993-05-15|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref>, y e proyecto di ecohotel, ''Zoetry Isla di Oro Aruba'', den decada 2010.<ref>{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2014-10-30/page/n2/mode/1up?q=isla+oro+parke+marino&view=theater|titel=Proyecto Isla di Oro ta bek na su concepto inicial di ecohotel|werk=BonDiaAruba|datum=2014-10-30|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref> Ambos proyecto a encontra cu resistencia di e activistanan ambiental y finalmente no a continua pa falta di e permisonan rekeri. {{Appendix}} [[:Category:Aruba]] y cu ta cay bou maneho di Fundacion Parke Nacional Aruba (FPNA). Ademas mangelnan, tanto e mangel preto (''Avicennia germinans'') como e mangel blanco (''Laguncularia racemosa'') ta especie di mata protegi pa ley. y e area tambe ta cay den ‘Natuur Gebied’ Nieuwe aanwijzing domeingronden als natuurreservaat (AB 2020 no. 67) y Ruimtelijke Ontwikkelingsplan met Voorschriften 2021; mientras cu e isla mes y e lama ta cay den Marine Protected Area (MPA) esta Landsbesluit Parke Marino (AB 2018 no. 77) Adicionalmente, e area aki tin reconocemento internacional como un Key Biodiversity Area (KBA) door di IUCN y ultimamente a wordo clasifica como un RAMSAR gebied (RAMSAR Site no. 2526) – dunando e area akinan mas balor ainda y den e caso aki, segun Silva ta expresa a nenga diferente parti di ley pero asina mes e desaroyado a continua cu e trabounan dañino pa naturalesa sin permiso. E mangelnan ta un especie protegi pa ley y e area tambe ta cay den Natuur Gebied’ Nieuwe FPNA ta activo den defensa di Isla di Oro aanwijzing domeingronden als natuurreservaat (AB 2020 no. 67) y Ruimtelijke Ontwikkelingsplan met Voorschriften 2021 (AB 2021 no. 123) mientras cu e isla mes y e lama ta cay den Marine Protected Area (MPA) esta Landsbesluit Parke Marino (AB 2018 no. 77) – haciendo e area aki un grado di proteccion halto. Adicionalmente, e area aki tin reconocemento internacional como un Key Biodiversity Area (KBA) door di IUCN y ultima[1] mente a wordo clasifica como un RAMSAR gebied (RAMSAR Site no. 2526) – dunando e area akinan mas balor ainda.<ref>{{citeer web|url=https://www.bondia.com/corte-ta-prohibi-aruba-ocean-villas-pa-cuminsa-of-traha-na-isla-di-oro/|titel=Corte ta prohibi Aruba Ocean Villas pa cuminsa of traha na Isla di Oro|werk=BonDiaAruba|datum=2024-03-18|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref> Na november di aña pasa 2023 e area aki a cuminsa forma parti di Convenio di Ramsar Area bao e parti di Costa Zuid e cual ta un di e areanan cu mas biodiversidad, status di Ramsar tin como meta pa proteha e areanan aki sin interveni cu actividadnan economico, enfatisando reduccion di daño y restauracion di naturalesa den caso di daño cu ta inevitabel. Isla di Oro ta un área di mangrove amplio na Aruba, kaminda diferente ekosistema ta reuní. E lugá di buelo ku e mesun nòmber ta konsistí di un banda di playa grandi ku un rif similar na esun di e lugá di buelo Mangel Halto. E tipo di koral mas comun riba e rif aki ta e koral di cerebro, di strea y di placa. Lobster di koral, snapper, piská trompeta i piská angel ta habitantenan regular. Isla di Oro ta nifiká isla di oro.<ref>{{citeer web|url=https://www.duikersgids.nl/en/isla-di-oro|titel=Isla di Oro|werk=duikersgids.nl|datum= |bezochtdatum=2024-03-23}}</ref> Isla di Oro no ta solamente un kolekshon úniko di ekosistema, sino tambe un isla di fiesta ku un restorant abandoná ku a wòrdu traha den forma di un boto. Bo por yega na e lugá despues di un caminata bastante largu dor di e área. Ta rekomendá un buelo di boto. NOTES FUNDACION Parke Nacional Aruba ta na altura di actividadnan cu ta tumando luga riba Isla di Oro y ta activamente haciendo tur cos posibel den e organisacion su capacidad legal pa pone un stop n’e actividadnan cu ta tumando luga. Isla di Oro ta un area cu ta cay bou di maneho di Fundacion Parke Nacional Aruba.<ref>[file:///C:/Users/l_de_/Downloads/BONERIANO-15-03-2024.pdf FPNA ta activo den defensa di Isla di Oro], Boneriano (15 di maart 2024)</ref> E mangelnan ta un especie protegi pa ley y e area tambe ta cay den Natuur Gebied’ Nieuwe FPNA ta activo den defensa di Isla di Oro aanwijzing domeingronden als natuurreservaat (AB 2020 no. 67) y Ruimtelijke Ontwikkelingsplan met Voorschriften 2021 (AB 2021 no. 123) mientras cu e isla mes y e lama ta cay den Marine Protected Area (MPA) esta Landsbesluit Parke Marino (AB 2018 no. 77) – haciendo e area aki un grado di proteccion halto. Adicionalmente, e area aki tin reconocemento internacional como un Key Biodiversity Area (KBA) door di IUCN y ultima[1] mente a wordo clasifica como un RAMSAR gebied (RAMSAR Site no. 2526) – dunando e area akinan mas balor ainda. Fundacion Parke Nacional Aruba ta comprometi na e proteccion di e area importante aki – e unico area na Aruba unda ainda nos ta wak e ‘Poder di 3’ conecta na otro sanamente, esta e mangelnan, yerbe di lama y e rifnan di coral – 3 diferente sistema ecologico crucial cu hunto ta prove un variedad di beneficio pa e ser humano y Aruba su medio ambiente. Dialuna 11 di Maart 2024 bestuur di FPNA a ser alerta di actividadnan cu ta pasando y inmediatamente a bay den accion pa manda un Proforma Bezwaarschrift. Informacion cu FPNA a ricibi ta cu no tin un aanlegvergunning y cu esey ta evaluando pasonan legal. Ta di hopi tempo caba FPNA tin wowo extra riba e area di Isla di Oro y den augustus di 2023 a bin haya sa cu Isla di Oro a ser cumpra y asina a manda un carta oficial dia 28 di augustus pa DIP indicando cu no lo duna permiso pa ningun desaroyo riba Isla di Oro. Den november 2023, FPNA a wordo contacta door di J.O.B. Holding & Management y a ser invita pa bay un meeting pa compronde kico ta e intencion cu Isla di Oro. Dia 4 di januari 2024, FPNA a responde na J.O.B. Holding & Management cu un carta unda cu a indica cu no ta bay di acuerdo cu ningun desaroyo pa Isla di Oro. Siguientemente dia 18 di januari 2024 J.O.B. Holding & Management a invita FPNA conhuntamente cu otro organisacionnan local pa un stakeholder engagement session unda cu nan a informa cu nan lo ta haciendo diferente trabounan riba Isla di Oro y no a presenta un plan concreto cu por ser revisa. No obstante e posicion di FPNA no a cambia. FPNA no lo sostene ningun plan di desaroyo den e area aki Isla di Oro is a vast wetland mangrove area on Aruba where different ecosystems meet. The dive site of the same name consists of a vast shallow sand strip with a reef similar to that of the Mangel Halto dive site. Common types of coral on this reef are brain, star and plate coral. Coral lobsters, snappers, trumpet fish and angelfish are regular inhabitants. Isla di Oro means island of gold.<ref>https://www.duikersgids.nl/en/isla-di-oro</ref> Particulars Isla di Oro is not only a unique collection of ecosystems but also a former party island with an abandoned restaurant built in the shape of a boat. You can reach the location after a fairly long walk through the area. A boat dive is recommendable. ----- Fundacion Savaneta Aruba a nota di e discucion andando riba red social rond di Isla di Oro. E pregunta esencial den esaki ta cu si por papia di destruccion of limpiesa. Fundacion ta observa y ta na altura cu actualmente ta tumando luga un limpiesa di material di e ruina cu a keda atras eynan esta tubo y frusto den awa y hopi desperdicio di palo, etc. No tin ningun acto di corta mangroves ni otro mata pues aki nos tin cu papia di un clean up y no destruccion. Si Parke Arikok kier “claim” e luga, anto e pregunta ta dicon Parke nunca a hacie limpi y no a pone borchi cu e ta pertenece na Parke anto. Antes e doño di Isla di Oro tabata famia Oduber y despues un otro doño a tuma over te cu awe a keda na ruina unda un doño nobo local a cumpr’e via un acto notarial, pues no a hay’e regala. Semper Isla di Oro tabatin su permiso pa Restaurant y NightClub pues esey no ta nada nobo den su desaroyo.<ref>https://24ora.com/fundacion-savaneta-ta-aclaria-a-haci-isla-di-oro-limpi-y-nada-mas/ (17 di maart 2024)</ref> --- Fundacion Parke Nacional Aruba (FPNA) a cuminsa un caso contra pais Aruba y contra desaroyador di Isla di Oro, Osyth Henriquez, pa stop e di haci cualkier trabou di limpiesa riba su tereno. Hues a prohibi Henriquez pa desaroya of hasta pa haci limpiesa riba su tereno na Isla di Oro. FPNA a demanda Pais Aruba tambe pa prohibi Gobierno di duna permiso. Abogado mr. Anthony Ruiz a defende Osyth Henriquez, mientras cu abogado mr. Zuhaila Marchena a defende FPNA. Den su veredicto, mesora, hues a indica na FPNA cu como nan tin e maneho di e area, cu FPNA y e doño di Isla di Oro mester sinta na mesa y sali di e problema. Ta trata aki na un tereno cu e doño tin den erfpacht. E area ta bou maneho di FPNA como un area protehi. Den areanan protehi en general por restablece un edificio na estado original, den consulta cu FPNA. Osyth Henriquez ta propietario di Ocean Villas na Savaneta. Ey tambe e tin cu atende cu reto di FPNA, Gobierno mes y di bisiña, cu no necesariamente ta di acuerdo cu su vision pa desaroya bungalows eynan. Awo cu e kier desaroya Isla di Oro, atrobe e ta hay’e stroba y mester defende su plan y vision den corte. Ta parce cu e reto lo no ta e isla mes, sino mas bien e vecindario cu si ta protegi como un area di naturalesa.<ref>https://24ora.com/hues-a-ordena-osyth-henriquez-pa-para-trabou-riba-isla-di-oro/ (17 di mart 2024)</ref> * <ref>https://antilliaansdagblad.com/aruba/29167-blijf-van-isla-di-oro-af 13 maart 2024</ref> {{Appendix}} isla di oro is pas ontstaan in begin jaren zeventig van de vorige eeuw. Het is een stukje rif ten zuiswesten van Pos Grandi waarop Adolf R. Oduber een recreatiecomplex had gebouwd in de vorm van een schip met daarin een restaurant, bat en danszaal. Vivienno Frank isla di oro a surgi te na komienso di añanan setenta di siglo pasá. E ta un parti di e rif na sur-oeste di Pos Grandi na unda Adolf R. Oduber a konstruí un kompleho di rekreacion den forma di un barku ku den dje un restorant, bat i sala di baile. '''Isla di Oro''' ta un isla di coral na costa sur di Aruba, entre [[Pos Chikito]] y [[Savaneta]]. E area ta cay den e Parke Marino Aruba y ta bou maneho di FPNA. Het is gelegen 150 meter uit de kust op de rif van Pos Grandi. Er moest een weg door de mangrovenbos worden gehakt om bij het eiland te komen.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470027:mpeg21:p006|titel=Luchtkasteel van Oduber werd restaurant in zee|werk=[[Amigoe]]|datum=1964-08-05|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref> Gelegen aan een lagoen omringd door mangrovebossen. Er voden optredens en shows vor bekende artiesten plaats en werden feesten gehouden. Isla di oro was in de jaren op de startplaats voor natuurwandelingen van Stimaruba. * Na ana 1965 Adolfo (Dochi) Oduber a habri riba e isla un restaurant ISla di ORo construi den forma di un barco como atraccion turistico y despues amplia cu cocktail lounge y sala di baile. Apertura oficial dia 13 di maart 1965.<ref>Opening van Isla di Oro. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 09-03-1965, p. 6. Geraadpleegd op Delpher op 21-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462564:mpeg21:p006</ref> Despues di un aña a traha un brug pa yega na costa. Na 1975 el a cambia man pa Joe Procter, kende e sigui desaroya e luga. * in 1989? beheert-eigenaar door Lucy en jose Brazao Mendez. El a opera te 1994. * verschillende projecten, waaronder het dolfinarium project (1993?)onder de naam Dolphin Beach, voor de doorontwikkeling van Isla di Oro hebben vanaf 1990 gestuit op verzet van milieu-activisten.<ref>Gedegen en objectief onderzoek onontbeerlijk voor Dolphin Beach. "Amigoe". Curaçao, 15-05-1993, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 21-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645141:mpeg21:p005</ref> Dolfinarium ging niet door wegens uitblijven van de nodige vergunningen. 4yaubezcl6xl4uefhrkvva65kmtinvg 199652 199625 2026-08-06T11:55:24Z Caribiana 8320 199652 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ {{ABW}} caya nombra pa hende: Caya Dick Cooper - Caya Jose Geerman - Caya Charlie Brouns Sr. - Caya Y.A. (Lord Boxoe) Illidge - Caya Pio Coffie - Caya Enrique Vorst - Sylvia A. Godettstraat - Caya Captain R. Rodger - Caya Lolita E. Euson - Caya Federico Maduro (Balashi) - Caya Juan Werlemen (Cashero) - Caya Juancho Kock (ex-Karawarastraat na Dakota) - Avenida Milio Croes (ex-Fergusonstraat) - Caya Dr. J.R. (Coco) Arends (Sero Blanco) - Bario Dr. Dussenbroek - Caya Ing. Roland H. Lacle - Caya Rufo Wever (Klip/Mon Plaisir) * pending: [[Parkietenbos]] - [[Cunucu Arikok]] - [[Blackstone Beach]] (full review needed) - [[Bushiribana]] - [[Renaissance Island]] - [[Hadicurari]] - [[Zeewijk]] - [[Sero Plat]] - [[Guadirikiri]] - [[Cueba di Fontein]] - [[Cueba di Huliba]] - [[De Palm Island]] - [[Isla di Oro]] - [[Eagle]] (bario) - [[Arashi]] - [[Plantashi Prins]] - [[Boca Prins]] - [[Dos Playa]] * bario di San Nicolas: [[Lagoville]] - Kustbatterij - [[Rooi Congo]] - [[Pedro Mosa]] - [[Esso Heights]] *uitbreiding [[Tanki Flip]] zie de.wiki - zie en.wiki voor [[Mangel Halto]] - [[Ayo]] - [[Catiri]] - [[Alto Vista]] * Roberto G. Croes, [https://designrr.page/?id=499490&token=3435984651&type=FP&h=5688&fbclid=IwY2xjawSD5lhleHRuA2FlbQIxMABicmlkETFoNVhmY1g2T1NuSml5cFhWc3J0YwZhcHBfaWQQMjIyMDM5MTc4ODIwMDg5MgABHlKyG1hj55NGijsU4jWBM9buhkFVlBqvV5G5EPkBOXLazF4nFZ-4bTq-kTSR_aem_r4VExioZnv6pqBz0zQl6Eg Origen di nombernan di bario y sitio na Aruba] ------------------- == Linear Park == --------------- {{Variante|a}} {{Infobox curpa di awa| variante= a | tipo = Playa | nomber = Surfside | nomber_nativo = ''Cura di Tortuga'' | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} | border = infobox | perrow = 1/2 | caption_align = center | image1 = BNA-DIG-MEINERS-0385 - Oranjestad - Surfside, het strand 830300 c.jpg | caption1 = | image2 = Surfside Beach (Aruba).jpeg | image3 = COVID-19 sign (Aruba).jpeg }} | tipo_division_adm = Region | division_adm = [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad West]] | tipo_subdivision_adm = Zona | subdivision_adm = | pais = {{ABW}} | zoom = 13 }} '''Surfside Beach''' ta un playa urbano situá na Oranjestad, kapital di Aruba. E ta lokalizá na costa zùidwèst di e isla, den e parti zùid di Paardenbaai, serka di Aeropuerto Internacional Reina Beatrix i a solo algun minüt di sentro di siudat. Surfside Beach ta konosí komo un playa trankil i apropria pa famia, danki na su awa baso, kalmo i limpi. E playa tin aproksimadamente 350 meter di arena blanku i ta un lugá popular pa nabega, drenta awa i relahá. ==Karakterístikanan== Surfside Beach ta un playa estrecho i largu ku un ambiente urbano pero trankil. E ta protehá pa su awa kalmo, loke ta hasi’é ideal pa: famianan ku mucha nabegadónan casual deporte akwatiko leu (manera paddleboard i kano) Bou di e palunan di kwihi, bishitantenan por haya sombra natural, loke ta kontribuí na su popularidat komo lugá pa piknik i relahamentu. E playa ta tambe konosí pa su bista di atardeser i pa e oportunidat pa wak avionnan despega i aterisa, pasobra el ta serka di aeropuerto. ==Historia i popularidat== Den pasado, Surfside Beach tabata hopi popular bou di residente lokal, spesialmente den añanan di infancia di hopi arubiano. Ku tempu, hopi bishitante lokal a kuminsá preferí playanan mas na noroeste manera Eagle Beach, Boca Catalina i Arashi. Despues di un renovashon di e area pa parti di gobierno di Aruba, Surfside Beach a haya un “facelift” i a bira di nobo un destino popular, spesialmente pa famianan. Awe, e playa ta bibu, spesialmente durante wikènan, ora hopi hende ta bishit’é pa relahá i disfrutá di atmosfera sosial. ==Facilidad== Surfside Beach tin diferente fasilidat pa bishitantenan, entre otro: bares i restorant na playa huur di sedia i cama di playa deporte akwatiko skol di buseo parke akwatiko flotante pa mucha Entre e negoshinan popular den e area tin Surfside Beach Bar, Pincho’s, Barefoot i Reflexions Beach Club. E playa ta tambe banda di Linear Park, un paseo popular pa kaminá i hasi deporte den Oranjestad. Lokashon i aksesibilidat Surfside Beach ta situá na un distansia di aproksimadamente dos minüt di karchi for di aeropuerto i ta fasil pa yega for di sentro di Oranjestad. Su lokashon serka di siudat i fasil akses ta hasi’é un di e playanan mas konveniente pa bishitantenan i residente meskos. ----------- '''Surfside Beach''' ta un playa na Oranjestad, capital di Aruba. E ta situa na costa zuidwest den e parti zuid di [[Paardenbaai]]. Surfside Beach is the beach located just before the airport and is only a few minutes away from downtown Oranjestad. This beach is perfect for families with children since the water is shallow and calm. The beach offers several facilities such as a beach bar and restaurant.<ref>https://www.visitaruba.com/things-to-do/aruba-beaches/surfside-beach/ Surfside Beach], visitaruba.com</ref> This beach was very famous when we were kids and many locals love to swim at this beach. After some years the locals shifted to the more north-west beaches like Eagle, Boca Catalina and Arashi but after the government renovated the whole area it got a new facelift and its back as a family beach and weekends are just amazing at this area.<ref>https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20260730.pdf Beautiful areas around Aruba], Aruba Today</ref> Surfside Beach is a calm, family-friendly urban beach located just outside downtown Oranjestad and minutes from the airport in Aruba. It features shallow turquoise water, shady Kwihi trees, beach chair rentals, and popular dining spots like the Surfside Beach Bar, making it ideal for relaxing and plane spotting. It is 350 meters of very white sand and super clean. Yes, you can swim at Surfside Beach in Aruba. The water is very calm, shallow, and clean, making it a safe and easy spot for families and casual wading<ref>https://www.tripadvisor.com/ShowUserReviews-g147248-d8782888-r1043062184-Surfside_Beach-Oranjestad_Aruba.html </ref> Wandel langs het ondiepe, bijna vlakke water van de Caribische Zee op Surfside Beach, favoriet bij lokale gezinnen. Relax in de verkoelende schaduwen van de Kwihi bomen en geniet van een prachtige zonsondergang, terwijl majestueuze cruiseschepen en lokale vissers passeren. Surfside Beach is een lange, smalle strook strand, ideaal voor zonnebaden en een picknick onder de bomen. Het kalme zeewater in dit gedeelte is zeer geschikt voor SUP paddle boarden, kanoën en dergelijke. Dit stadsstrand is gelegen naast het beroemde Lineair Park in het centrum van Oranjestad. Surfside Beach heeft diverse bars en restaurants, waaronder Pincho's, Barefoot and Reflexions Beach Club. Dichter bij de luchthaven is er een groot zacht zandstrand om te zwemmen en te zonnebaden. Strandbedden en loungestoelen zijn te huur bij Reflexions, en de kinderen kunnen zich vermaken op een drijvend waterpark. Op dit strand heb je ook een duikschool en een informele Surfside Beach Bar, direct aan de rand van het water. Surfside Beach ligt op slechts 2 minuten rijden van het vliegveld en is ideaal voor het spotten van vliegtuigen.<ref>https://www.aruba.com/nl/ontdek/surfside-beach Ontdek het mooiste strand Surfside Beach Aruba], aruba.com</ref> {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1366464279|titulo=Natural Pool (Aruba)}} {{References}} ;Link externo * [http://www.aruba.com/OurPeoplePlaces/Attractions/Natural_Pool_in_Aruba.aspx Natural Pool] , Portal oficial di turismo na Aruba. }} [[:Kategoria:Luga na Aruba]] {{Malchi:Nabegashon Playanan di Aruba}} -------------------- ==The Lourdes Grotto == Named in commemoration of the famous French religious landmark, was created under the guidance of a priest named “Erkamp” and parishioners in the year 1958. The grotto, a shrine built into the rocks is located in Seroe Preto, just off the main road to San Nicolas. A statue of the Virgin Mary, weighing 700 kilos, was hoisted into place in the grotto. Every year, on February 11 (feast of Lady of Lourdes), a procession leaves from the St. Theresita church in San Nicolas to the grotto, where a mass is performed. The grotto is located roadside and can be visited daily.<ref>https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20260801.pdf Explore Aruba!], Aruba Today (1 di augustus 2026)</ref> * 1958 - viering Lourdesjaar door parochie van San Nicolas.<ref>Vieringvanhet.Lourdesjaar te San Nicolaas. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 14-02-1958, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 01-08-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010988110:mpeg21:p005</ref> * 1959 - tot slot van de viering van het Lourdesjaar in Aruba werd de grot te San Nicolas ingewijd op 1 februari 1959.<ref>Inwijding van Lourdesgrot vormde waardig slot van Jubeljaar. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 03-02-1959, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 01-08-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010997527:mpeg21:p005</ref> * Massale manifestatie in Wilhelminastadion.<ref>ARUBA gaat MARIA vereren door grootse manifestatie in stadion Lourdes-verhaal hoofdthema van openluchtspel van pater COPRAY. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 30-05-1958, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 01-08-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010988193:mpeg21:p005</ref><ref>Arubanen brengen ontroerende Mariahulde in stadion te ORANJESTAD. "Amigoe di Curacao". Willemstad, 09-06-1958. Geraadpleegd op Delpher op 01-08-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000211387:mpeg21:p001</ref> {{Appendix}} ------------------ {{Variante|a}} {{Infobox area protehi | iucn = V | iucn_ref= | imagen = Luchtopname._Oranjestad,_Aruba.,_Bestanddeelnr_935-1225.jpg | maneho= [[Aruba Conservation Foundation]] | area = [[kilometer kuadrá|km²]] (Isla di rif)<br>2,48 km² (KBA) }} '''Islanan di rif di Oranjestad''', ta un grupo di cinco isla chikito di rif natural, situa dilanti di costa west di [[Aruba]] den bahia di [[Paardenbaai]] cerca di e capital [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]. E islanan ta un [[Important Bird Area]] (IBA), reconoci door di BirdLife International como un sitio di gran importancia pa conservacion di [[para|parha]]nan marino, specialmente pa [[espesie|especie]]nan cu ta uza e area como luga di broei.<ref name=:"1">{{citeer web|url=https://www.dcnanature.org/wp-content/uploads/2013/01/Dutch-Caribbean-IBAs-131004-MV-NM.pdf|titel= Important Bird Areas in the Dutch Caribbean|publisher=[[Dutch Caribbean Nature Alliance]]}}</ref> Ademas, e sitio tin status di reserva marino y ta forma parti di [[Parke Marino Aruba]] desde 2018. == Descripcion == E grupo di islanan ta consisti di cinco isla di santo y coral cu ta sinta riba un rif sumergi. E area, cu ta cubri aproximadamente 9 km², ta pega cu haf central di Oranjestad y ta separa for di e liña di costa pa un canal hundo cu ta sirbi pa trafico di barco. E islanan ta varia den tamaño y forma, generalmente menos cu 0,25 hectar pa isla, cu un elevacion di entre 0 y 1 meter. Nan morfologia ta cambia regularmente bou di influencia di tormenta y [[horcan]]. == Biodiversidad == E area ta forma parti di e sistema di proteccion marino di Aruba y ta caracterisa pa un ecosistema marino diversifica. E [[Ref di koral|rif di coral]] ta extende te aproximadamente 10 meter di profundidad cu un bahada suave sin "drop-off" abrupto y ta sostene diferente especie di [[koral|coral]]. Den lagunanan chikito rond di e islanan tin veldnan di [[yerba di lama]], incluyendo ''Thalassia testudinum'' ([[Yerba di Caña|yerba di caña]]), ''Halodule wrightii'' y ''Syringodium filiforme''. E vegetacion aki ta esencial pa proteccion di pisca hubenil, stabilisacion di substrato y alimentacion di fauna marino. Investigashonnan a mustra mas ku 100 espesie di piska di rif; total estimá pa Aruba: ±360 espesie == IBA == E área total di e IBA ta 309 hectar (3,09 km²), incluyendo zona marino y di mareo cu ta esencial pa su funcion ecologico. E sitio ta designa como IBA AW003 bou di e protocol internacional di "Important Bird Areas – Dutch Caribbean". {{multiple image | total_width = 240 |direction = horizontal | border = |align = left | image1 =2021-07-10 Thalasseus sandvicensis, St Marys Island, Northumberland 01.jpg | caption1=Sternchi grandi | image2 =Sterna hirundo (adult).jpg | caption2 =Sternchi comun | caption_align = center }} E islanan di rif di Oranjestad ta un di e sitionan di broei mas importante pa parha marino na Aruba. E área ta specialmente importante pa sternchi grandi (''Thalasseus sandvicensis'') y sternchi comun (''Sterna hirundo''). E islanan ta un di e dos sitio prinsipal di neishi pa e subespecie “Cayenne” di sternchi grandi (''Thalasseus sandvicensis eurygnatha'') riba Aruba (hunto cu [[Islanan di rif di bahia di San Nicolas]]). Pa hopi aña aproksimadamente 30% di e poblacion di crio di Aruba ta neishi aki y Aruba en total ta sostene un porcentahe signifikativo di e poblacion mundial di e subespesie aki. Ademas, e parti di lama y costa ta rico den molusco, cu ta forma un fuente di cuminda importante pa parha. ==Maneho y accesibilidad== Acceso na e islanan ta limitá pa protehá e habitat sensitivo di krio di paranan. Akseso ta prinsipalmente pa medio di boto for di Oranjestad Desembarco públiko riba e islanan ta prohibí Solamente personal autorizá òf aktividat guiá ta permití Turismo ta enfoká riba: snorkeling i eksplorashon marino sin disturbá e áreanan di neishi Menasa E área ta enfrentá algun menasa potensial: disturbio humano (spesialmente na periodo di neishi) preshon di turismo i aktividat portuario kambio klimátiko i blanquesimentu di coral degradashon di rif i redukshon di fauna marino Importansia E Oranjestad Reef Islands ta un parti esensial di e red di konservashon di paranan den Karibe Hulandes. Aunke nan tamaño chikí, nan tin un ròl desproporcionámente grandi den: reprodukshon di paranan marino mantenementu di biodiversidat sostenementu di ekosistema marino Protekshon kontinuo di e área ta krusial pa sigurá e supervivensia di espesienan ku ta dependé di e habitat aki. == Mira tambe == * [[Islanan di rif di bahia di San Nicolas]] * [[Parke Marino Aruba]] * [[Important Bird Area den Karibe Hulandes|Important Bird Area den Caribe Hulandes]] {{Appendix}} -------------------- '''Islanan di rif di Oranjestad''' ta un [[Importantsituá den bahia di [[Paardenbaai]] djis na costa west di [[Aruba]], cerca di capital [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]. E islanan di rif ta consisti di santo y islanan di coral riba un base di rif sumergí, ku por varia signifikantemente den tamaño, forma y substrato despues di tormenta y orkan. E area ta cubri un superficie di 9 km² y ta separa for di e liña di costa pa un canal di barco profundo cu ta core pasa e terminal di barco crusero y di carga. Oranjestad Reef Islands ta un Important Bird Area (IBA) situá na costa suidwest di Aruba, den bahia di Paardenbaai, serka di kapital Oranjestad. E área ta rekonosí dor di BirdLife International komo un sitio di gran importansia pa konservashon di paranan marino, spesialmente pa espesienan ku ta usa e islanan komo tereno di krio. E sitio ta designá komo IBA AW003 bou di e protokòl internashonal di Important Bird Areas – Dutch Caribbean. E islanan di rif di Oranjestad ta forma parti di [[Parke Marino Aruba]] y tin e status di reserva marino. E área tambe a wordo designa como un [[Important Bird Area]] door di BirdLife International; specificamente como un tereno di crio pa e sternchi grandi y e sternchi komun.<ref>{{Citeer web|url=http://datazone.birdlife.org/site/factsheet/oranjestad-reef-islands-iba-aruba-(to-netherlands)|titel= Oranjestad Reef Islands|werk= BirdLife Data Zone|uitgever= BirdLife International|datum=|bezochtdatum=19 oktober 2020}}</ref> Por haya cantidad grandi di molusko na e parti di lama di e islanan di rif. Access to the Oranjestad Reef Islands is primarily achieved by boat from Oranjestad harbor, owing to their position adjacent to the main port on Aruba's southwestern coast.[2] Public landings on the islets are prohibited to safeguard critical breeding habitats for seabirds, including Sandwich terns (Thalasseus sandvicensis eurygnatha), with access limited to authorized personnel or guided activities.[1] Guided snorkeling tours operate offshore, allowing visitors to explore surrounding marine environments without impacting the protected land areas.<ref>[https://grokipedia.com/page/oranjestad_reef_islands Oranjestad reef islands], Grokipedia</ref> --- Oranjestad Reef Islands ta un [[Important Bird Area]] pa Aruba bou di e BirdLife protokòl internashonal "Important Bird Areas - Dutch Caribbean" pa áreanan importante di parha den Karibe. E área ta designá komo IBA AW003.<ref name=:"1">{{citeer web|url=https://www.dcnanature.org/wp-content/uploads/2013/01/Dutch-Caribbean-IBAs-131004-MV-NM.pdf|titel= Important Bird Areas in the Dutch Caribbean|publisher=[[Dutch Caribbean Nature Alliance]]}}</ref> E IBA ta na costa zuidwest di Aruba, consistiendo di algun santo y islanan di coral pega cu e haf sentral di Oranjestad i e punta ost di Oranjestad. E área ta signifikante pa krio di sternchi, e parhanan di laman mas numeroso ta e subespesie di Sandwich Tern, e “Cayenne” (''Thalasseus sandvicensis eurygnatha''). E islanan chikitu ta un di e dos sitionan di neishi di Sandwich Tern cu ta presenta riba Aruba.<ref name=:"1"/> The islands host substantial colonies of Cayenne Terns, which represent approximately 30% of Aruba's total breeding population of this subspecies in most years as of assessments up to 2009, with the remaining 70% nesting at the San Nicolas Bay Reef Islands. Surveys up to 2009 indicate that hundreds of pairs typically breed here, contributing to Aruba's overall role in supporting about 20% of the global Cayenne Tern population. -------- The Oranjestad Reef Islands are a small cluster of sand and coral islets located along the southwestern coast of Aruba in the Dutch Caribbean, immediately adjacent to the central harbor of Oranjestad and under the flight path of Queen Beatrix International Airport.<ref name=:"1"/><ref name=:"2"/> Spanning approximately 309 hectares of marine coastal and supratidal habitat at elevations of 0 to 1 meter, these variably sized islets—typically no larger than 0.25 hectares each—serve as critical breeding grounds for seabirds and are recognized as a Key Biodiversity Area (KBA) and Important Bird Area (IBA) under international protocols.<ref name=:"1"/><ref name=:"2">[https://www.keybiodiversityareas.org/site/factsheet/20857 Oranjestad Reef Islands (20857)], keybiodiversityareas.org</ref> The islands are among Aruba's two primary nesting sites for the Cayenne tern (Thalasseus sandvicensis eurygnatha), a subspecies of the Sandwich tern, hosting roughly 30% of the island's breeding population in most years, with the remainder at the San Nicolas Bay Reef Islands.<ref name=:"2"/> Comprising five small sand and coral islets, including Paardenbaai Key, the Oranjestad Reef Islands vary in size and shape, typically no larger than 0.25 hectares each, and are subject to changes due to seasonal storms affecting their sand and boulder substrates.<ref name=:"1"/>[5]<ref name=:"2"/> The total extent of the protected area encompasses 309 hectares (3.09 km²), encompassing the surrounding marine and intertidal zones critical to the islands' ecological integrity.<ref name=:"1"/> == Marine ecosystem == The Oranjestad Reef Islands, part of Aruba's Marine Protected Area system along the leeward coast, feature fringing coral reefs that extend from shallow lagoons to depths of around 10 meters, forming a key component of the island's southern reef system. These reefs, characterized by gently sloping bottoms without steep drop-offs, support a diverse array of coral species. Shallow lagoons surrounding the islands host extensive seagrass beds, covering an estimated 1,044 hectares across Aruba, with native species such as [[Yerba di Caña]] (''Thalassia testudinum''), ''Halodule wrightii'' (shoal grass), and ''Syringodium filiforme'' (manatee grass) dominating the habitat. Biodiversity in these ecosystems is notable, with surveys documenting 135 fish species—part of an estimated 360 total for Aruba's reefs—including over 100 reef-associated taxa such as snappers (Lutjanus apodus), grunts (Haemulon flavolineatum), and surgeonfish (Acanthurus coeruleus). Sponges and mobile invertebrates like lobsters and sea urchins (Diadema antillarum) are present but occur at low densities, reflecting overharvesting pressures, while the overall fish biomass averages 139.7 g/m², dominated by herbivores at 63.6 g/m². Nutrient influx from coastal wind-driven upwelling along the southern Caribbean margin enhances productivity by buffering against bleaching events, though Aruba's reefs experience limited direct upwelling compared to neighboring islands, influencing the prevalence of planktivores and overall community structure. Surrounding waters occasionally host marine turtles, though no nesting has been confirmed on the islets, and the seaward reefs support populations of queen conch (Lobatus gigas), a CITES-protected species.<ref>[https://www.scribd.com/document/686216426/Aruba-Report-Final-1-2 Coral reefs baseline study for Aruba 2019], Carmabi, Corsou</ref>[9][2] {{Appendix}} ------------- {{Imagen anota |image=BNADIGWERBATAARUBA 0006.jpg |image-width=1500 |image-left= -360 |image-top=-575 |width=270 |height=270 |float=left |annotations=<!-- bashi of no, e parameter aki mester ta inclui--> |caption=Mapa di Werbata ta menciona Rooi Congo (1912). }} ----------------- {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais| variante= a | tipo = Bahia | nomber = Commandeursbaai | pais = {{ABW}} }} '''Commandeursbaai''' ta un bahia na costa zuidwest di [[Aruba]], den region di [[Savaneta]]. == Historia == Na parti zuid di Aruba ta keda Commandeursbaai unda prome cu aña 1800 tabatin e poblacion di mas grandi y importante di nos isla. Te na fin di siglo 18, Savaneta tabata e base of stacion di e commandeurnan. Commandeursbaai tin un largura di mas o menos 4 km y 200 pa 300 meter di hanchura, cera parcialmente pa rifnan. Na Commandeursbaai a tuma luga e historia di mas bieu di nos isla unda a bira e porta pa tur barco embarca y desembarca hende, animal y productonan pa medio di e traficacion entre Aruba y tera firme (Sur America).<ref>{{citeer boek|url=https://archive.org/details/BNADIGARUBIANA3117/page/n19/mode/1up?q=monumentenbureau|titel= Historia di Savaneta|auteur=Dolfi Kock|uitgever=UNOCA|jaar=2009}}</ref> Un cas riba sero na Sero Alejandro, caminda Sr. Isaias Arends tabata biba, tabata e orientacion pa nabegante y piscado. Aunke tur e prome habitantenan, esta e Indjan- y Spañonan, a uza e bahia aki, ta te na fin di siglo 18 el a haya su nomber. Tabata den tempo di e Hulandesnan cu e nombernan Commandeurshaven y Commandeursbaai a bira conoci. E commandeurnan a biba originalmente por lo menos un siglo largo den e becindario aki. Commandeursbaai tabata un bahia masha hopi ocupa cu trafico maritimo, pasobra e tabata e centro di piscamento di Aruba unda tur negoshi tabata tuma luga. E barconan tabata hancra pafo di rif y e tripulantenan tabata rema pa tera cu canoa. Durante e periodo Hulandes, su waf tabata esun di mas sigur pa barco. Te hasta e prome bapornan di guera cu tabata bishita Aruba tabata hancra na Commandeursbaai. Nan tabata keda pafo y tabata manda un boto chikito na tera. Despues nan tabata bay Paardenbaai. Na aña 1636, ora e Hulandesnan a conkista nos isla, e commandeur y su hendenan a establece nan mes na Commandeursbaai. Segun mi lista, e prome commandeur cu tabata biba na Commandeursbaai tabata Hendrick Martens cu a goberna na aña 1660. Na aña 1794, comandante Borchard Specht a observa cu tabatin dos cas di cabayista na Commandeursbaai. Segun Specht: "Tur dos ta ruina y ta ocupa pa Jacobus Croesz y Christoffel Kastro". Na aña 1816, na Commandeursbaai ainda tabatin un cas unda cabayista J. M. Jansen tabata biba. E tabata maneha e cura di bestianan di gobierno. {{Appendix}} -------------------- {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais| variante= a | tipo = Bario | nomber = Kustbatterij | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} | border = infobox | perrow = 2 | caption_align = center | image1 = Welcome to the Coastal Battery!.jpg | caption1 = | image2 = Cannon tracks at Coastal Battery, Aruba.jpg | caption2 = | footer = Ruinanan di kustbatterij | footer_align = center }} | area = | poblacion = 1.745 | censo = 2020 | densidad = | pais = {{ABW}} | tipo_division_adm = Region | division_adm = [[Regionnan di Aruba|Savaneta]] | tipo_subdivision_adm = Zona | subdivision_adm = De Bruynewijk | zoom = 13 }} '''Kustbatterij''' ta un zona ku ta forma parti di Juwana Morto na Aruba, den region di San Nicolas Noord. Na 1 di yanüari 2020, e área tabatin un poblashon di 1.188 habitante, di cual 555 muhe i 633 hòmber. Den e zona ta lokalisa e monumento di guera di Kustbatterij. Historia E zona di Kustbatterij a ricibi su nomber durante World War II, ora a konstrui un bateria kostal riba un elevashon den augustus 1940. E lokashon tabata strategiko, siendo un di e puntonan mas haltu den e parti pariba di e isla, ku bista riba e refineria di Lago Oil and Transport Company i riba kosta. E instalashon militar tabata tin komo meta pa defendé e refineria, ku tabata di gran importansia pa e Aliadonan pa motibu di produccion di combustibel di aviashon. Pa e motibu ey, Aruba a bira un meta potensial pa atakenan di submarinonan aleman. E instalashon militar tabata tin komo meta pa defendé e refineria, ku tabata di gran importansia pa e Aliadonan pa motibu di produccion di combustibel di aviashon. Pa e motibu ey, Aruba a bira un meta potensial pa atakenan di submarinonan aleman. E kompleks tabata konsistí di tres posishon di kanon, un puesto di mando i varios edifisionan pa alojamento di soldaatnan. Tambe tabatin fasilidatnan manera un reservorio di awa. Kada posishon di arma tabata monta riba un fundeshi di beton i staal i prepará pa kanonnan ku por a kubri un gran distansia, inkluyendo parti di e isla mes. E bateria nunka no a wòrdu usa den combate, ni sikiera durante e atake di submarinonan aleman riba San Nicolas den febrüari 1942. Na 24 di oktober 1942, Prince Bernhard of the Netherlands a hasi un bishita oficial na e kustbatterij. Despues di guera, e instalashon militar a wòrdu abandoná i e área a wòrdu limpiá parcialmente. Restonan di bunker i posishonnan di arma a keda presente i posteriormente a wòrdu protehá komo patrimonio historiko. Awe, e lugá ta rekonosí komo un monumento di guera (ID 04-003) i ta wòrdu maneha pa Monumentenfonds Aruba. == Descripcion == Kustbatterij ta un zona principalmente residensial, ku desaroyo urbano rond di e sitio historiko. Den e área tin varios caya i bario chikí. E kaminda prinsipal den e zona ta Diamantbergweg, ku ta konektá Juwana Morto ku Rooi Hundo. Otro cayanan inkluí Weg Kustbatterij, Kleine Bergweg i Grote Bergweg. Den Weg Kustbatterij ta situa Colegio Nigel Matthew. Barionan den cercania ta Standardville i Rooi Hundo. == Literatura == * [[Johan Hartog|Hartog, Johan]], [https://archive.org/details/BNA-DIG-HARTOG-KUSTBATTERIJ/page/n4/mode/1up Juwana Morto Kustbatterij Aruba], De Walburg Pers (1987) {{Appendix}} [[:Kategoria:Luga na Aruba]] ----------- '''Kustbatterij''' ta un zona cu ta forma parti di [[Juwana Morto]] na Aruba, den [[Regionnan di Aruba|region di San Nicolas Noord]]. Dia 1 di januari 2020, e area aki tabatin un poblacion di 1.188 habitante, dividi entre 555 muhe y 633 homber. Den e zona ta localisa un monumento di guera. == Historia == E zona di Kustbatterij a ricibi su nomber durante e [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]] ora a construi un kustbatterij riba un elevacion na augustus 1940. Op Juana Morto, het hoogste punt van het oostelijk deel van het eiland, werd een kustbatterij gebouwd met uitzicht over de raffinaderij en over de Noord- en Westkust. * De kustbatterij is een erkend oorlogsmonument (ID 04-003). Cañonnan pisa tabata staciona aki pa defende e refineria di Lago. Despues di guera, e área a wòrdu limpia, lagando atras e luganan di arma y bunkernan, ku awor a wòrdu deklará un monumento protehá. * Op 24 october 1942 bracht Prins Bernhard een bezichtigingsbezoek aan de kustbatterij.<ref>Naar Aruba.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 22-10-1942, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 28-05-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010987278:mpeg21:p002</ref> * het bouwen van een onderofficiersverblijf bij de kustbatterij op Aruba<ref>Advertentie Aanbesteding. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 01-03-1944, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 28-05-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010403042:mpeg21:p002</ref> * Aan de N.V. Bouwmaatschappij Aruba is de gunning verleend van de bouw van een betonnen waterreservoir op St. Nicolaas nabij de kustbatterij.<ref>ARUBA AANBESTEDING.. "Amigoe di Curacao". Willemstad, 24-11-1948. Geraadpleegd op Delpher op 28-05-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000210652:mpeg21:p002</ref> * Op 17 mei 1940 werd proefgeschoten, in augustus 1940 kwam de kustbatterij Juwana Morto gereed voor direct vuur, in augustus 1941 ook voor nachtelijke actie. De Kustbatterij van Juwana Morto is nimmer in actie geweest, ook niet bij de directe aanval van de Duitsers op de raffinaderij in de nacht van 15 op 16 februari 1942, toen enige tankschepen verloren gingen.<ref>{{citeer web|auteur= [[Johan Hartog]]| titel=Batterijen beschermden de eilanden gedurende Tweede Wereldoorlog|werk=[[Amigoe]]|datum=1990-08-25|bezochtdatum=2026-05-28|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641593:mpeg21:p020}}</ref> Kada un di e tres posishonnan di arma tabata para riba fundeshi di staal i beton. Kada un tabata montá pa un kañon di kaliber 19.2 ku por a drai 360 grado, ku un alkanse di 18.5 kilometer. Oranjestad y su haf tabata den alcance tambe. E cañonnan a haya e nombernan Betsy, Jopie y Beppie door di e soldaatnan, miembronan di Ehercito Boluntario Aruba. E bateria kostal di Juwana Morto nunka no a tira un tiru pa defendé e área, ni sikiera ora ku haf di San Nicolas i Refineria di Lago a wòrdu ataká pa un U-boat aleman na febrüari di 1942. Tankeronan di lago a wòrdu sendé na kandela, kousando huma i kandela pa stroba e bista for di e puesto di mando.<ref>[https://monumentenfondsaruba.org/juwana-morto-coastal-battery-1940/ Juwana Morto Coastal Battery * 1940], [[Monumentenfonds Aruba|SMFA]]</ref> hartog: Mken koos deze plaats vanwege het uitzicht naar twee zijden. En ook als besefte men dat de munitiemagazijnen e.d. in de rotsgrond uitgehouwen moesten worden, de kustbatterij zelf kon men bovengronds bouwen, want van zee u8it viel de kustbatterij toch in het niet bij de van zee uit royaal zichtbare raffinaderij. De batterij lag hoog zodat men over de schoorstenen van de raffinaderij heen kon schieten. Het complex op Aruba, gebouwd in 1940, bestond uit 3 geschutsopstellingen, een commandopost en enkele gebouwen voor onderdak van de kleine 100 mensen die er gelegerd waren. Ook waterreservoir. Een interessant stukje militair erfgoed van Aruba. Aruba speelde een cruciale rol in de Tweede Wereldoorlog vanwege de aanwezigheid van de Lago Raffinaderij, waar de kerosine voor de geallieerden werd geproduceerd. E kustbatterij a wordo construi na augustus 1940. E instalacion militar su obhetivo strategico tabata pa proteha e refineria di petroleo di Lago na San Nicolas cu tabata existi e tempo ey contra atakenan di Alemania durante Segunda Guera Mundial. importancia strategico: debi na e produccion halto di combustibel di aviacion pa e Aliadonan, e refineria di Lago tabata di vital importancia durante Segunda Guera Mundial. Komo resultado, e isla a bira un meta prinsipal pa U-boatnan Aleman. Lugá: E kustbatterij tabata situá riba e punto stratégikamente mas haltu di e parti ost di e isla, den cercania di San Nicolas. Esaki a ofresé un bista perfekto di e refineria i lama. Diseño: E liña defensivo tabata konsistí di un bunker di puesto di mando (commandopostbunker) i tres lugá di arma posishoná espasiá (geschutsemplacementen) cu un distancia di mas o ménos 50 meter for di otro. Restonan: E ruinanan di e post di comando y e cambernan di arma (geschutskamers) ainda por wordo haya awe rond di Weg Kustbatterij na San Nicolas y ta wordo maneha pa [[Monumentenfonds Aruba]]. == Descripcion == Den e zona di Kustbatterij, rond di e ruinanan militar, tin varios caya cu casnan residencial. E area ta wordo cruza pa un caya largo Diamantbergweg, cu ta conecta Juwana Morto cu Rooi Hundo. Otro cayanan conoci ta: Weg Kustbatterij, Kustbatterij, Kleine Bergweg y Grote Bergweg. Na Weg Kustbatterij ta situa un scol secundario, Colegio Nigel Matthew. Barionan den cercania ta: [[Standardville]] y Rooi Hundo. == Literatura == * [[Johan Hartog|Hartog, Johan]], [https://archive.org/details/BNA-DIG-HARTOG-KUSTBATTERIJ/page/n4/mode/1up Juwana Morto Kustbatterij Aruba], De Walburg Pers (1987) {{Appendix}} [[:Kategoria:Luga na Aruba]] ---------------- Kustbatterij (monumento) E Kustbatterij di Juwana Morto ta un monumento di guera situá na Aruba, den e área di Juwana Morto, serka San Nicolas. E ta un resto di un instalashon militar ku a wòrdu konstrui durante Segunda Guera Mundial pa defendé e refineria di petroleo di Lago. E sitio ta oficialmente rekonosí komo monumento di guera (ID 04-003) i ta wòrdu protehá komo parti di patrimonio historiko di Aruba. == Historia == E bateria di artileria a wordo construi na augustus 1940, riba un elevacion strategico den e parti pariba di e isla. E localisacion a wordo skohe pa su bista amplio riba e refineria Lago na [[San Nicolas]] y riba lama, ku tabata di importansia vital pa e Aliadonan durante Segunda Guera Mundial. E refineria di Lago tabata produci gran kantidat di combustibel di aviashon, loke a haci Aruba un punto strategiko i un posible meta pa atakenan di submarinonan aleman. Na 17 di mei 1940, a hasi prueba di tiramentu ku e kanonnan. Na augustus 1940, e bateria tabata kla pa uso den operashonnan di dia, i na augustus 1941 tambe pa operashonnan di anochi. Na 24 di oktober 1942, Prins Bernhard di Hulanda a bishitá e kustbatterij komo parti di un bishita oficial na e isla. A pesar di su importansia militar, e kustbatterij nunka no a wòrdu usa den combate, ni sikiera durante e atake di submarinonan aleman riba e refineria i haf di San Nicolas den febrüari 1942. == Descripcion == E kompleks militar tabata konsistí di: Tres posishon di kanon (geschutsopstellingen) Un bunker di puesto di mando Edifisionan pa alojamento di aproximadamente 100 soldaat Un reservorio di awa i otro fasilidatnan di sosten Kada posishon di arma tabata konstrui riba un fundeshi di beton i staal. E kanonnan tabata di kaliber 19.2 cm, ku por a bira 360 grado i tabatin un alkanse di mas o ménos 18,5 kilometer. Segun testimonio di soldaatnan, e tres kanon a ricibi nòmber informal: Betsy, Jopie i Beppie. E diseño di e bateria a tene kuenta ku e topografia di e terreno. E kanonnan tabata situá asina ku nan por tira por encima di e refineria, aprovechando e alturanan natural di e área. == Despues di guera y estado actual == Despues di 1945, e instalashon militar a wòrdu abandoná. Parti di e área a wòrdu limpiá, pero e strukturanan prinsipal, manera bunker i fundashonnan di kanon, a keda presente. Awendia, e restonan di e kustbatterij ainda por wòrdu mira den e paisahe rond di Weg Kustbatterij. E sitio ta wòrdu maneha i protehá komo patrimonio cultural, i ta forma un testimonio importante di e papel di Aruba durante Segunda Guera Mundial. E monumento ta un di e pokonan strukturanan militar di e periodo aki cu a sobrebibí na e isla. ---------------- {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais| variante= a | tipo = LugaRegion | nomber = Grapefield | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} | border = infobox | perrow = 1/2 | caption_align = center | image1 = Aruba-Regionen.png | caption1 = San Nicolas Noord ta region 7 | image2 = | caption2 = | image3 = | caption3 = }} | area = | poblacion = | censo = 2020 | densidad = | descripcion = | pais = {{ABW}} | zoom = 13 }} Grapefield is een groot onbebouwd gebied gelegen aan de noordwestelijke kust van Aruba tussen San Nicolas en Seroe Colorado. Dit gebied was in de twintigerjaren overgedragen aan de Lago als industrieterrein. • Naam officieel “Costa” – zeedruifbomen • Strand en recreatiegebied zoals veldlopen en kamperen • Een groot deel van het terrein was in concessie bij de Lago ?? als industrieterrein. • Terrein werd gebruikt voor het deponeren van “pitch”, afvalstoffen van de raffinaderij welke tot vernietiging van de natuur leidde. • Afgravingen • Krabbenpopulatie • Opruiming petroleumproducten (milieuvervuiling) == Nationale veldloopkampioenschappen== In de jaren 80-90 werd hier veldloopwedstrijden voor de kampioenschappen gehouden door de Arubaanse Atletiekbond. ==Strandvervuiling== Door olielozing van tankers die varen tussen Aruba en Curacao. --------------------- {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais | variante= a | tipo = Region | nomber = San Nicolas-Noord | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} | border = infobox | perrow = 1/2 | caption_align = center | image1 = Aruba-Regionen.png | caption1 = San Nicolas Noord ta region 7 | image2 = | caption2 = | image3 = | caption3 = }} | area = | poblacion = | censo = 2020 | densidad = | descripcion = | pais = {{ABW}} | zoom = 13 }} '''San Nicolas-Noord''', oficialmente Sint Nicolaas Noord, ta un di e ocho [[Regionnan di Aruba|region]] den cua e [[isla]] di [[Aruba]] ta dividi administrativamente.<ref>{{Citeer web|url=https://cbs.aw/wp/index.php/2020/12/03/gac-geographical-address-classification-2019/|titel=GAC (Geographical Address Classification) 2019 and 2020|bezochtdatum=2025-03-03|datum=2019-06-27|werk=cbs.aw}}</ref> Hunto cu [[San Nicolas Zuid]] e ta constitui e region di San Nicolas, miho conoci como [[pariba di brug]]. E region tin un area di .... [[kilometer kuadrá|km²]] y un poblacion di 9.940 habitante dia prome di januari 2020. E region tin un poblashon di 9.940 (1 di yanüari 2020), loke ta representá 9.2% di e poblashon total di e pais. Muhé Hòmber 4760 5180 == Geografia == E region ta situá den e zona zuidoost di Aruba (region 7 riba mapa), pazuid di ... (region 1), pabou di [[Paradera]] (region 4) y panort di Oranjestad Oost (region 3). San Nicolas-Noord tin e siguiente barionan:<ref>[https://cbs.aw/wp/wp-content/uploads/2024/05/GAC_Officiele-publicatie_2024.pdf Strefy]</ref> * [[Brazil]] * Rooi Congo * Watapana Gezaag * [[Standardville]]/[[Rooi Hundo]] * Kust * [[Juwana Morto]] * San Nicolas-Noord otro {{Appendix}} [[Category:Luga na Aruba]] ------------------ {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais| variante= a | tipo = Region | nomber = San Nicolas-Zuid | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} | border = infobox | perrow = 1/2 | caption_align = center | image1 = Aruba-Regionen.png | caption1 = San Nicolas Zuid ta region 8 | image2 = | caption2 = | image3 = | caption3 = }} | area = | poblacion = | censo = 2020 | densidad = | descripcion = | pais = {{ABW}} | zoom = 13 }} '''San Nicolas-Zuid''', oficialmente Sint Nicolaas Noord, ta un di e ocho [[Regionnan di Aruba|region]] den cua e [[isla]] di [[Aruba]] ta dividi administrativamente.<ref>{{Citeer web|url=https://cbs.aw/wp/index.php/2020/12/03/gac-geographical-address-classification-2019/|titel=GAC (Geographical Address Classification) 2019 and 2020|bezochtdatum=2025-03-03|datum=2019-06-27|werk=cbs.aw}}</ref> Hunto cu [[San Nicolas Noord]] e ta constitui e region di San Nicolas, miho conoci como [[pariba di brug]]. E region tin un area di .... [[kilometer kuadrá|km²]] y un poblacion di 4.235 habitante dia prome di januari 2020. Sint Nicolaas-Zuid ta un di e ocho regionnan den e parti pariba di e pais autonomo di Aruba, cu ta pertenece na Hulanda, na Sur America. Riba promé di yanüari 2020, e region tabatin 4.235 habitante. Pa loke ta trata poblashon, e ta e region di mas chikitu den e pais. == Geografia == E region ta situá den e zona zuidoost di Aruba (region 7 riba mapa), pazuid di ... (region 1), pabou di [[Paradera]] (region 4) y panort di Oranjestad Oost (region 3). San Nicolas-Zuid tin e siguiente barionan:<ref>[https://cbs.aw/wp/wp-content/uploads/2024/05/GAC_Officiele-publicatie_2024.pdf Strefy]</ref> * [[Zeewijk]] * Pastoor Hendriksstraat * Van de Veen Zeppenfeldstraat * [[The Village]] * Essoville * [[Lago Heights]]/Esso Heights * [[Seroe Colorado]] * San Nicolas-Zuid otro Demografia E region tin un poblashon di 4.235 (1 di yanüari 2020), loke ta representá 3.9% di e poblashon total di e pais. Muhé Hòmber 1943 2292 {{Appendix}} [[Category:Luga na Aruba]] --------------- ==Straatnamen op Aruba (2) – San Nicolas: van Rodgerstraat tot Caya Charlie Brouns Sr.<ref>Evert Bongers, [https://archive.org/details/BNA-DIG-AMIGOE-ARUBA-2021-02-11/page/n3/mode/1up?q=watapana+gezaag Straatnamen op Aruba (2)] Amigoe 11 di februari 2021</ref>== * De Main Street van Sunrise City, de B. van der Veen Zeppenfeldtstraat, is vernoemd naar een op Aruba geboren, maar op Curaçao wonende hoge ambtenaar van begin vorige eeuw. In die tijd waren er nog geen politieke partijen, laat staan een volksvertegenwoordiging. In 1906 werd hij lid van de Koloniale Raad, een soort adviescollege voor de Gouverneur. In die raad kwam hij regelmatig op voor zijn geboorte-eiland. Direct na de Tweede Wereldoorlog duikt zijn naam weer op als hij zitting neemt in de Commissie Ellis, die kwam met een advies voor een eilandenreglement waarin Aruba streefde naar decentralisatie. Kortom, een belangrijke ‘yui di tera’. *De Pastoor Hendrikstraat is – volgens het straatnaambordje – genoemd naar pastoor P.J.T. Hendriks, die in 1929 de parochie San Nicolaas stichtte en de eerste pastoor daar werd. Opvallend is dat zijn naam in de straatnaam voortleeft zonder -s op het eind. *Terug naar het centrum van San Nicolas. Achter de Main Street zijn er smalle straatjes van laag allooi (hanchi’s) die de namen dragen van klassieke schilders als Rembrandt, Vermeer, Frans Hals en Jan Steen. *In de wijk waar de oliewerkers uit de Caribische eilanden kwamen te wonen, The Village, hebben de straten namen zoals Caya Saint Maarten, Caya Saba en Caya Saint Vincent. Dat zegt de mensen in die wijk wat. *Maar het zal niet te verwachten zijn dat bewoners van straten als de Nijhoffstraat, de Hildebrandstraat of de Van Lennepstraat op de Esso Heights beseffen dat hun straat is vernoemd naar een 19e-eeuwse schrijver of dichter. Een betere naamgeving is gehanteerd bij het geven van namen als Flagstaffweg, Mount Scenerystraat en Bottom Hillweg, allemaal heuvels/bergen op de Bovenwinds eilanden. *De Helfrichstraat, die the Village scheidt van de ‘schilderswijk’, is vernoemd naar de gouverneur van de Kolonie Curaçao, precies een eeuw geleden. Deze straat kruist de Nuyensstraat, vernoemd naar Helfrich’s voorganger. De wijk tussen het Joe Laveist Sportpark aan de de Pastoor Hendrikstraat en de Graf von Zinzendorfschool aan de de Bernhardstraat is gevuld met straatnamen van voorvaderen van het geslacht Oranje-Nassau, aangevoerd door stammoeder Juliana van Stolberg, gevolgd door prinsen en stadhouders uit de 16e, 17e en 18e eeuw, zoals Willem de Zwijger, Frederik Hendrik, Maurits, en niet te vergeten Amalia van Solms en Louise de Coligny, om er maar een paar te noemen. De namen van deze straten roepen een heel chique wijk op, maar in werkelijkheid is dat niet het geval. *San Nicolas heeft in een van de buitenwijken ook z’n P.C. Hooftstraat, zonder enige verdere toelichting. Iets verderop is de Dirkszstraat, met op het naambordje de uitleg: D. Dirksz, stamhouder geboren in 1833. Deze straat kruist de Isaac Wagemakerstraat, genoemd naar de belangrijke gezaghebber die Aruba door de Tweede Wereldoorlog leidde. *Opvallende straatnaam in die wijk is Watapana Gezaag. Er werden daar misschien vroeger heel wat van dit soort bomen in stukken gezaagd. Of dat gebeurde één enkele keer en dat heeft geleid tot die naam – wie zal het zeggen. *Net als in ‘Playa’ zien we in San Nicolas veel straten genoemd naar lokale bekend- of beroemdheden. De Main street kruist de Caya Charlie Brouns Sr., naar de stichter van de bar met zijn naam, het bekendste landmark van San Nicolas. Die straat heette oorspronkelijk de Rodgerstraat – naar de Amerikaan die in 1924 de ideale locatie voor de Lago raffinaderij ontdekte. Vervolgens is de Grensweg, grenzend aan het Lago-terrein, omgedoopt tot Caya Captain R. Rodger. De weg die vanaf de kerk van Brazil achter San Nicolas langs loopt, is genoemd naar de lokale ‘Mama di Cultura’ en heet nu Caya Bernadina GrowellKock; zij was schrijfster en muzieklerares en woonde aan deze straat. *De straat in de wijk Lagoville, waaraan het EPB San Nicolas ligt, de vroegere Congoweg, heet nu Caya Jose Geerman, ter ere van de vakbondsleider die in 1977 overleed. Sommige namen op straatnaambordjes roepen vragen op: wie was Doctor Schaepman? Het blijkt een Nederlandse 19-eeuwse theoloog en politicus te zijn geweest. Enige band met ons eiland is niet duidelijk. Maar toch. *In Seroe Colorado, de voormalige Lago Colony, is de 1st Avenue hernoemd naar Henry Coffi, in leven general manager van de Lago, voorzitter van het bestuur van kindertehuis Casa Cuna en luchtvaartdeskundige. Hij overleed eind 2015. Niet elke straat heeft nog een straatnaambord en van sommige is er met moeite eentje te vinden, zoals aan de toch lange en brede Isaac Wagemakerstraat. DOW zou dit eens moeten inventariseren en de lacunes aanvullen. Voor de Adviescommissie Straatnamen van nu is nog veel werk aan de winkel. Enkele suggesties: straatnamen met Arubaanse schrijvers en kunstenaars, van Denis Henriquez tot Padu Lampe. En een Boulevard of Avenida als postume eer voor toerismepionier en oud-gezaghebber Oscar Henriquez. En dan natuurlijk graag met enige uitleg op de naambordjes… Straatnamen op Aruba (2) – San Nicolas: van Rodgerstraat tot Caya Charlie Brouns Sr. Straatnamen in San Nicolas vragen om wat toelichting. Net als in Oranjestad is er een mengelmoes van namen van eeuwenoude schrijvers, schilders, prinsen en stadhouders naast de meer herkenbare namen van Caribische eilanden en plaatselijk bekende Arubanen. {{Appendix}} ----------------- {{Databox}} '''Nomber di caya na Aruba''' ta refleha e historia, cultura y desaroyo social di e isla. Nan ta deriva for di un amplio scala di fuente, incluyendo historia local, [[geografia]], flora y fauna, [[literatura]], ciencia, [[religion]] y politica. Di e manera aki, nombernan di caya ta forma un parti importante di e herencia inmaterial di [[Aruba]]. Un nomber di caya ta un denominacion oficial pa espacio publico, manera caya, avenida, boulevard of plaza. E estudio di nomber di luga ta parti di e disciplina di toponimia. Den practica, nomber di caya ta sirbi como base pa adres y pa sistema di distribucion di post. Na Aruba, adres formal ta consisti di un nomber di caya hunto cu un number di e kavel, sin uzo di un sistema di codigo postal. ==Historia== E sistema di nomber di caya na Aruba a desaroyá gradualmente den [[siglo 19|siglo diesnuebe]] y [[siglo 20|binti]], paralelo cu urbanisacion di [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]] i otro luganan riba e isla. Den e prome fase, hopi caya tabata sin nomber oficial of tabata conoci pa descripcionnan local. Influencia di gobernacion colonial Hulandes a introduci un sistema mas formal di registracion y nombramento. Un ehempel tempran ta e comision di nomber di caya na [[Willemstad]], [[Kòrsou|Corsou]], estableci na 1866, cu a sirbi como modelo pa Aruba.[1] Memey di siglo binti, despues di [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]], a surgi un consenshi pa uza nombernan cu mas relevancia local, reflehando un fortalecemento di identidad Arubano.<ref>{{citeer web|titel=Aruba Straatnamen|werk=[[Amigoe]]|datum=1950-12-05|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-04-29|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010987772:mpeg21:p003}}</ref> == Dunamento di nomber == Na Aruba, e dunamento oficial di nomber na caya ta wordo realisa door di e minister responsabel pa Asuntonan General, riba recomendacion di Comision di Nomber di Caya. E comision consultivo aki ta inclui representante di instancianan manera [[Cuerpo Policial Arubano]] (KPA), Kadaster y Departamento di Obra Publico (DOW).[2] Na final di añanan 1940, a surgi discusion tocante e maneho di dunamento di nomber. A cuminsa duna preferencia na nombernan cu conexion cu e comunidad [[Antias Hulandes|Antiano]], en vez di nombernan internacional poco reconocibel.<ref>{{citeer web|titel=Ingezonden: Straatnamen op Aruba|werk=[[Amigoe]]|datum=1949-10-10|bezochtdatum=2026-04-28|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000212719:mpeg21:p003}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Aruba straatnamen|werk=[[Amigoe]]|datum=1950-12-05|bezochtdatum=2026-04-28|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010987772:mpeg21:p003}}</ref> Un di e prome ehempelnan tabata nomber di figuranan di resistensia, manera [[Boy Ecury]] y [[George Maduro]].[3] E historiado [[Johan Hartog]], prome director di [[Biblioteca Nacional Aruba]] (BNA), a presidi e comision den siglo binti. Bou di su liderazgo, nombernan a wordo selecta for di historia local y naturalesa, y tambe di personanan.[4] E maneho di dunamento di nomber ta evoluciona continuamente, tomando na cuenta expansion urbano y construccion di cayanan nobo, impulsa pa e desaroyo di Aruba durante e descubrimento di [[oro]], e mineria di guano, e yegada di e refineria di petroleo (Lago), y [[turismo]]. Algun nomber di caya ta di origen indigena, usualmente deriva di e zona unda nan ta situa. Den uzo moderno, hopi nomber di caya ta cuminsa cu termino manera ''Caya'' of ''Avenida'' (reemplasando e [[sufiho]] ''straat'' of ''weg''), of ta termina cu ''Boulevard''. ==Nomber tematico== Den diferente bario na Aruba, nombernan di caya ta sigui un tema specifico, loke ta contribui na identidad di e area: *Den Klip tin caya nombra pa escritor y compositor internacional. *Den [[Dakota (Aruba)|Dakota]], nombernan ta deriva di fruta y produkto agricola. *Den Companashi, nombernan ta basa riba cientifico y investigado. *Den Ponton, nan ta referi na mata y elemento di naturalesa local.[6] E sistema tematico ta facilita orientacion y ta duna caracter propio na cada bario. ==Reconocimento social== Hopi caya na Aruba ta nombra pa personanan cu a contribui na sociedad, manera politico, lider social, deportista, artista y religioso. Generalmente, e honor aki ta wordo otorga di manera postumo. E camindanan principal di Aruba ta generalmente nombra pa figuranan influyente. Entre nan tin ''Juan E. Irausquin Boulevard'' y ''Henny Eman Boulevard'', ku ta refleha e desaroyo economico y turistico di e isla den siglo binti.[7] Otro ehempelnan ta ''Avenida Nelson Orlando Oduber''[5], ''Watty Vos Boulevard''<ref>[https://antilliaansdagblad.com/articulo/aruba/20386-watty-vos-blvd-aruba-in-gebruik Watty Vos Boulevard Aruba in gebruik], [[Antilliaans Dagblad]] (6 di november 2019)</ref> y [[Caya G.F. (Betico) Croes]], nombra pa [[Betico Croes|Gilberto François Betico) Croes]], considerá como un figura clave den historia politico di Aruba. {{Appendix}} ==Referensia == * Frank, Vivienno L. 2019. ''Aruba en een keuze uit haar toponiemen.'' ISBN:978-0-359-65900-5 * Hartog, J. Aruba: Past and Present. Oranjestad: De Wit Stores. * Gobierno di Aruba – reglamentonan di nombramento di caya. * Croes, F. Historia di resistencia Antiano den Guera Mundial II. * Hartog, J. Geschiedenis van Aruba. * Alofs, L. & Merkies, H. Ken ta Arubiano? * Kadaster Aruba – registro di nomber di caya. * Ministerie di Infrastructura Aruba – dokumentonan di planifikashon urbano. [[:Kategoria:Geografia di Aruba]] <ref>{{Cite web |title=Kadaster Aruba |url=https://www.kadaster.aw |publisher=Kadaster Aruba |access-date=2026-04-27}}</ref> Example (book): <ref>{{Cite book |last=Hartog |first=Johan |title=Aruba: Past and Present |publisher -------------------- '''Nomber di caya na Aruba''' ta refleha e historia, cultura, y desaroyo social di e isla. Nan ta bin di un scala amplio di disciplina, entre otro historia di Aruba, geografia, flora y fauna, literatura, ciencia, religion y politica. Nomber di caya pues ta un parti importante di herencia inmaterial di Aruba. Un nomber di caya ta referí na un nòmber ku ta wòrdu usá pa designá espasio públiko, manera kaya, avenida, kaminda, plaza y becindario. E teoria di nòmber di kaya òf lugá ta un rama di toponimia. Un nòmber di kaya ta sirbi komo un guia i ta forma adrès, i ta wòrdu usá den hopi pais pa dirigí pòst. Nombernan di caya na Aruba hopi biaha ta un mescla di referencia na Papiamento, Hulandes y historia: hunto cu un number e ta forma un adres formal pero sin un sistema di codigo postal. == Dunamento di nomber == E nombramento oficial di cayanan na Aruba ta wordo haci door di Minister di Asuntonan General, riba recomendacion di e Comision di Nomber di Caya. E comision aki tradicionalmente ta consisti di representantenan di entre otro [[Cuerpo Policial Arubano]] (KPA), Kadaster, y Departamento di Obra Publico (DOW). Un comision similar pa e nomber di caya di [[Willemstad]] tabata existi na [[Kòrsou|Corsou]] caba for di aña 1866. Na fin di añanan 1940, a surgi un diskushon tocante e maneho cu dunamento di nòmber di caya. Kontrali na e hopi nòmbernan di kaya deskonosí, manera esnan di inventornan mundialmente famoso, a kuminsá duna preferensia na nòmbernan di kaya ku tabata papia ku e poblashon lokal.[1][2] E promé nòmbernan rekonosibel tabata esnan di bringadónan di resistensia Antiano: Boy Ecury (Boy Ecuryplein) i George Maduro (George Madurostraat).[3] Historiadó Johan Hartog, e promé direktor di Biblioteka Públiko di Aruba, tabata presidi e Komishon di Nòmber di Kaya di Aruba den siglo binti.[4] Bou di su liderazgo, nòmbernan tabata wòrdu selektá for di historia lokal i naturalesa, pero individuonan tambe tabata wòrdu konsiderá, normalmente póstumo. E decision final a keda na Conseho Ehecutivo di Aruba. Ekspanshon urbano den futuro i konstrukshon di kayanan nobo tambe ta wòrdu tumá na kuenta ora di skohe nòmber, loke ta nifiká ku e polítika di nòmber di kaya ta evolucionando konstantemente. Ku tempu, e terminologia tambe a kambia: nòmbernan di kaya nobo awor hopi bia ta kuminsá ku Caya, Boulevard, òf Avenida. ---------- revision '''Straatnamen van Aruba''' weerspiegelen de geschiedenis, cultuur en maatschappelijke ontwikkeling van het eiland. Zij zijn afkomstig uit uiteenlopende domeinen, waaronder de Arubaanse geschiedenis, aardrijkskunde, flora en fauna, literatuur, wetenschap, religie en politiek. De naamgeving van straten vormt daarmee een belangrijk onderdeel van het immaterieel erfgoed van Aruba. Un nomber di caya ta referi na un nomber cu ta wordo uza pa designá espacio publico, manera caya, avenida, kaminda, plaza y becindario. E teoria di nomber di caya of di luga ta un rama di toponimia. Un nomber di caya ta sirbi como un guia y ta forma adres, y ta wòrdu uza den hopi pais pa dirigi post. Nombernan di caya na Aruba hopi biaha ta un mescla di referencianan na Papiamento, Hulandes y historia: hunto cu un number e ta forma un adres formal pero sin sistema di codigo postal. == Naamgeving en beleid == De officiële naamgeving van straten op Aruba gebeurt door de minister van Algemene Zaken, op voordracht van de Straatnamencommissie. Deze commissie bestaat traditioneel uit vertegenwoordigers van onder meer de politie, het kadaster en de Directie Openbare Werken (DOW). Een vergelijkbare commissie bestond reeds in 1866 op Curaçao voor de straatnamen van Willemstad. Eind jaren 1940 ontstond er discussie over het straatnamenbeleid. In afwijking van de vele onbekende straatnamen, zoals bijvoorbeeld namen van wereldberoemde uitvinders, begon men de voorkeur te geven aan straatnamen die tot de bevolking spreken.<ref>ingezonden buiten verantwoordelijkheid der Redactie STRAATNAMEN OP ARUBA.. "Amigoe di Curacao". Willemstad, 10-10-1949. Geraadpleegd op Delpher op 10-02-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000212719:mpeg21:p003</ref><ref>ARUBA STRAATNAMEN.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 05-12-1950, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 10-02-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010987772:mpeg21:p003</ref> De eerste herkenbare namen werden die van de Antilliaanse verzetstrijders: Boy Ecury (Boy Ecuryplein) en George Maduro (George Madurostraat).<ref>ARUBA NAAR ARUBA.. "Amigoe di Curacao". Willemstad, 24-10-1949. Geraadpleegd op Delpher op 10-02-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000212731:mpeg21:p003</ref> Historicus Johan Hartog, Aruba’s eerste directeur van de Openbare Bibliotheek, was in de twintigste eeuw voorzitter van de Arubaanse straatnamencommissie.<ref>Dr.Johan Hartog; wat hij begon liet hij niet los. "Amigoe". Curaçao, 29-09-1990, p. 4. Geraadpleegd op Delpher op 10-02-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642192:mpeg21:p020</ref> Onder zijn leiding werden namen geselecteerd uit de lokale geschiedenis en natuur, maar ook personen kwamen in aanmerking, meestal postuum. De uiteindelijke besluitvorming lag bij het Bestuurscollege van Aruba. Bij de naamgeving wordt tevens rekening gehouden met toekomstige stadsuitbreidingen en de aanleg van nieuwe straten, waardoor het straatnamenbeleid voortdurend in ontwikkeling is. In de loop van de tijd veranderde ook de terminologie: nieuwe straatnamen beginnen tegenwoordig vaak met Caya, Boulevard of Avenida. == Straatnamen en maatschappelijke erkenning == Veel straatnamen op Aruba zijn gewijd aan verdienstelijke burgers, geestelijken, sporters en politici. Deze eer wordt doorgaans postuum verleend. Een bekend voorbeeld is Gilberto François (Betico) Croes, die als ‘Libertador’ van Aruba wordt beschouwd. De voormalige Nassaustraat, de hoofdstraat van Oranjestad, werd hernoemd tot Caya G. F. (Betico) Croes. Ook andere prominente figuren zijn in het straatbeeld vereeuwigd. Zo werd in 1950 de weg langs het Wilhelminasportpark vernoemd naar J. Helenus Ferguson, gezaghebber in de negentiende eeuw en bekend vanwege zijn rol in de aloëcultuur. Deze weg draagt tegenwoordig de naam Avenida.[[File:Aad Stolwijk, Hooiberg; Fergusonstraat; Avenida Milio Croes; Dakota, ANA-DIG-COL-STOLWIJK-LUCHTF-VEL-563-11, Archivo Nacional Aruba.jpg|thumb|Bista aereo di Avenida Milio Croes (antes Fergusonstraat) rechtsonder (1974).]] Ook andere prominente figuren zijn in het straatbeeld vereeuwigd, al blijkt deze eer niet altijd permanent. Zo werd in 1950 de weg langs het Wilhelminastadion vernoemd naar J. Helenus Ferguson, gezaghebber in de negentiende eeuw en bekend vanwege zijn rol in de aloëcultuur. Deze straat werd in 2004 hernoemd tot Avenida Milio Croes, naar de Milio Croes (1922-2013), voorzitter van SAC en jarenlang bijgedragen aan Aruba Carnaval. Een uitzondering op de regel van postume vernoeming is Nelson Orlando Oduber, voormalig minister-president van Aruba, naar wie de Avenida Nelson Orlando Oduber werd genoemd, ter vervanging van de Sasakiweg. == Thematische straatnaamgeving per wijk == In verschillende wijken op Aruba zijn straatnamen thematisch geordend, wat bijdraagt aan het karakter en prestige van deze buurten. In Oranjestad en omgeving zijn talrijke straten vernoemd naar literaire figuren, zoals Vondel, Herman Gorter, Constantijn Huygens, Jacob Cats en Guido Gezelle, aangevuld met internationale schrijvers als Shakespeare, Victor Hugo, Lord Byron en Alfred de Musset. Nabij Playa komen daarnaast straten voor die zijn vernoemd naar klassieke componisten, waaronder Bach, Schubert en Brahms, evenals leden van het Nederlandse koningshuis. De volkswijk Dakota kent straatnamen ontleend aan vruchten en landbouwproducten, zoals Patiastraat, Dadelstraat, Druivenstraat en Pindastraat. De oorspronkelijke Rondweg van Dakota werd in 1991 vernoemd naar oud-minister en voetballer Guillermo Trinidad, en later hernoemd tot Caya Papa Juan Pablo II. In Companashi, nabij de Kamerlingh Onnesstraat, overheersen namen van natuurwetenschappers zoals Edison, Pascal, Celsius en Fahrenheit. Ook de lokale gemeenschap wordt er weerspiegeld, met onder meer Caya Gilberto Toppenberg. De wijk Ponton bevat straatnamen ontleend aan inheemse plantensoorten, zoals Scopet, Breba, Katuna en Barba di Yoncuman. Het voormalige Eagle Colony kent straatnamen die verwijzen naar Europese landen. == Religie, sport en politiek == Religieuze orden hebben eveneens hun plaats in de Arubaanse straatnaamgeving. Zo zijn straten genoemd naar leden van de Frères de la Salle en de Dominicanessen, waaronder Caya Frère Alexius in Madiki en Caya Soeur Dorothea in Bushiri. Sporters en sportpioniers worden eveneens herdacht, zoals George Maduro, Boes Orman en Wichie de Palm. In Rancho is de Avenida Alo Tromp vernoemd naar een jonge AVP-aanhanger die in 1983 tijdens verkiezingsonrust om het leven kwam. == Hoofdwegen en boulevards == De belangrijkste verkeersaders van Aruba, tussen Oranjestad en Arashi, zijn vernoemd naar invloedrijke figuren uit de twintigste eeuw. De Lloyd G. Smith Boulevard herdenkt de directeur van de Lago-raffinaderij tijdens de Tweede Wereldoorlog, terwijl de Juan E. Irausquin Boulevard verwijst naar een pionier van het Arubaanse toerisme. Ook politicus Edgar ‘Watty’ Vos werd op deze wijze geëerd. --------- '''Straatnamen''' zijn er op Aruba in alle soorten, maar meestal van historische, aardrijkskundige, biologische, literaire of wetenschappelijke oorsprong. De namen worden door de Adviescommissie Straatnamen uitgezocht en aan de overheid voorgesteld. Een zelfde commissie werd op Curaçao al in 1866 benoemd voor straatnamen in Willemstad. Dr. Johan Hartog, historicus en Aruba’s eerste directeur van de Openbare Bibliotheek, vertelt dat hij vanwege zijn functie het voorzitterschap van de straatnamencommissie mocht vervullen, samen met vertegenwoordigers van de politie, het kadaster en openbare werken (DOW) etc. Er werden namen uit de Arubaanse geschiedenis en uit de natuur gekozen en voorgesteld aan het Bestuurscollege dat verder besliste, maar ook namen van overledenen kwamen in aanmerking. Tegenwoordig beginnen nieuwe straatnamen met Caya, Boulevard of zelfs Avenida. Verdienstelijke burgers of geestelijken, sporters of politici – al dan niet van onbesproken naam en faam, verbonden aan een regerende politieke partij – mogen zich, meestal postuum, erin verheugen om in een strook asfalt voort te leven. Aruba’s ‘Libertador’ Betico Croes is daar een voorbeeld van: Nassaustraat, de Mainstreet van Oranjestad, werd Caya G. F. (Betico) Croes. In 1950 werd de weg langs het ‘Wilhelminasportpark’ vernoemd naar J. Helenus Ferguson, gezaghebber in de 19e eeuw, die bekend werd vanwege zijn rol bij van het verbouwen van aloë. Inmiddels is die weg tot Avenida hernoemd. In 1966 merkte gedeputeerde Oscar Henriquez bij de behandeling van de eilandsbegroting op dat het voor de commissie niet makkelijk was om namen te vinden voor de straten in de vele nieuwe woonwijken. “De nieuwe straten moeten namen krijgen die meer tot de bevolking spreken”. Dat blijkt echter niet in alle gevallen nageleefd te zijn. Laten we eerst stellen dat het cachet van bepaalde wijken wordt onderstreept door de namen van de straten. Als je Oranjestad vanaf de airport binnenrijdt, kan je rechts afslaan naar de Vondellaan, vernoemd naar Neerlands grootste schrijver, onder meer bekend van het toneelstuk ‘Gijsbrecht van Amstel’. Hij leefde in de 17e eeuw. De wijk die grenst aan de Vondellaan, Mon Plaisir, bestaat uit huizen, bewoond door mensen die vertrouwd zijn met hun literaire klassiekers, vandaar dat er nog enkele straten klinkende namen hebben als Herman Gorter, Constantijn Huygen, Jacob Cats en Guido Gezelle. Wie kent hen niet… Voor de afwisseling worden er nog wat Engelse en Franse literaire reuzen op de naambordjes geplakt, zoals Shakespeare, Victor Hugo, Byron (Lord) en Alfred de Musset, allemaal bekend van de middelbare schooltijd. Trouwens, iets verder naar het Lagoen in Playa raken we in het goede gezelschap van klassieke componisten als Bach, Schubert en Brahms, waarna we tenslotte leden van de koninklijke familie tegenkomen, Juliana, Beatrix, Irene, Margriet en Maria-Christina. Voor een straat vernoemd naar de vader van deze prinsessen, moeten wij naar San Nicolas, daar vinden wij de Bernhardstraat. Plaatselijke helden zoals George Maduro en plantagehouder Bazin leven ook in straatnamen verder. In de aan de voornoemde Fergusonstraat grenzende volkswijk Dakota wordt het vruchten plukken in de Patiastraat, Dadelstraat, Druivenstraat en Pindastraat; die hebben geen nadere uitleg nodig. Trouwens, rond het oudste deel van Dakota werd een rondweg aangelegd, domweg Rondweg genaamd. In 1991 werd die vernoemd naar oud-minister Guillermo Trinidad, een voetballer afkomstig uit Dakota. Meer recentelijk kwam er een naamswijziging, het heet nu Caya Papa Juan Pablo II. Tja, de kerk wil ook wat. Wat dat betreft: er werden ook namen van bekende frères de la Salle en zusters Dominicanessen uitgezocht voor nieuwe straten in andere delen van de stad. Zo kwam er in Madiki de Caya Frère Alexius en in Bushiri de Caya Soeur Dorothea, beiden omringd door een hele reeks verdienstelijke collega’s. De wijk Companashi, grenzend aan de Kamerling Onnesstraat, vernoemd naar een 19e eeuwse natuurkundige, is gevuld met internationale grote namen op dat gebied zoals Edison, Pascal en natuurlijk Celsius en Fahrenheit. Gilberto Toppenberg, meer dan verdienstelijke inwoner van die wijk, heeft daar nu ook zijn Caya gekregen. Dan komen we in Ponton, via de voormalige Boerhaavestraat, nu Caya Ernesto O. Petronia, en bevinden we ons midden in straten met namen uit de plaatselijke plantenwereld: Scopet, Breba, Katuna en niet te vergeten de Barba di Yoncuman. De wijk die vroeger als Eagle Colony werd aangeduid, heeft de namen van Europese landen in de straatnaam, zoals Frankrijk, Schotland en zo meer. Een deel van de Arendstraat, waar hij aan woont, is vernoemd naar voetbalpionier Boes Orman. De rotonde aan het eind van de Belgiëstraat draagt de naam van Wichie de Palm, oprichter van het bedrijf met touringbussen, niet ver van deze rotonde. In de wijk Rancho is een straat vernoemd naar een jeugdige aanhanger van de AVP die in 1983 bij een schermutseling in verkiezingstijd het leven verloor: de Avenida Alo Tromp. In deze voormalige visserswijk valt het op dat straatnamen die de bewoners iets zeggen zoals de Ranchostraat en Visstraat, worden onderbroken door straten die namen dragen als Johan de Wittstraat en Oldenbarneveldstraat. Eenzelfde contrast is te vinden in San Nicolas, daarover later meer. De voornaamste verkeersaders van het eiland, tussen Oranjestad en Arashi zijn vernoemd naar de directeur van de Lago tijdens de oorlog, Lloyd G. Smith en de pionier van ons toerisme, Juan E. Irausquin. Hun namen zijn aan een Boulevard verbonden. Die eer had ook AVP politicus Edgar ‘Watty’ Vos. Volgens de richtlijnen allemaal postuum geëerd. De enige uitzondering daarop is tot nu toe: Nelson Orlando Oduber, voormalig Minister-President, wiens Avenida de naam Sasakiweg heeft vervangen. Het is nog even wennen...<ref>Evert Bongers, [https://www.facebook.com/groups/2690464017950676/posts/3028876380776103/ Straatnamen op Aruba], facebook Historia di Aruba</ref> {{Appendix}} ------------------- {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais | variante = a | tipo= Bario | name = Essoville | imagen = Aad Stolwijk, San Nicolas; San Nicolaas; Graf Von Zinzendorf school; Staringstraat; Kong Ming Supermarktet; Pastoor Hendrikstraat, ANA-DIG-COL-STOLWIJK-LUCHTF-VEL-537-10, Archivo Nacional Aruba.jpg | tipo_division_adm = Region | division_adm = [[Regionnan di Aruba|San Nicolas Zuid]] | tipo_subdivision_adm = Zona | subdivision_adm = <!-- Historia --> | funda = <!--Fecha di fundacion --> | fundado = <!-- Geografia --> | area = 0.2861<ref>https://www.citypopulation.de/en/aruba/admin/san_nicolas_zuid/885__essoville/</ref> | poblacion = 971 | gentilisio = | censo = 2020 }} '''Essoville''' ta un bario y zona (zona) den e region di Sint Nicolaas-Zuid den e parti zuid di e pais autonomo di Aruba, perteneciente na Hulanda, na Sur America. Riba promé di yanüari 2020, e tabatin un poblashon di 971. E ta e zona di mas grandi den e region. * woonhuizen waren eerst enkel genummerd terwijl beginjaren 60 hieraan namen van rivieren werd toegekend. Essoville is een woonwijk in het oosten van San Nicolas en omvat de woonstraten; Vuykestekestraat Coloradostraat Orinocostraat Missouristraat Amazonestraat Mississippistraat Deze woonwijk werd gesticht door "Home Building Foundation", een stichting opgericht en gefinancierd door de Lago. De huizen werden aan werknemers van de Lago verkocht.<ref>Vivienno Frank. 2019. Essoville. Den:''Aruba en een keuze uit haar toponiemen.'' ISBN:978-0-359-65900-5, pag. 105.</ref> Allereerst is gedacht aan de overdracht hiervan aan de Home Building Foundation, Zoals het zich thans laat aanzien, zou een dergelijke overdracht het meest aan de technische en wettelijke vereisten tegemoet komen. De huizen zouden dan door de Foundation aan de tegenwoordige bewoners worden verkocht op dezelfde wijze zoals dit na de oorlog met de Essoville-huizen geschiedde Deze bewoners zouden dan het eerst voor de aankoop dezer woningen, die zij momenteel huren, in aanmerking komen.<ref>Lago overweegt eigendoms overdracht Lago Heights huizen. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 01-06-1953, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 13-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010988047:mpeg21:p002</ref> * woonhuizen waren eerst enkel genummerd terwijl beginjaren 60 hieraan namen van rivieren werd toegekend. * vergeleken met andere barios waren de kavel klein met daarop mini-woninkjes. Te St. Nicolaas is door de recente bouw van 70 arbeiderswoningen de (z.g. „Essoville") door de Lago Oil 6 Transport Cy Ltd. de volkshuisvesting belangrijk verbeterd.<ref>Woningtoestand op Aruba.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 18-06-1942, p. 4. Geraadpleegd op Delpher op 13-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010987172:mpeg21:p004</ref> * in de wijk is gevestigd een rumshop en een pompstation, dat in 1952 in bedrijf ging. * wijk grenst aan de Graaf van Zinnendorfschool, gelegen aan de [[Bernhardstraat]]. == Historia == Buiten de Colony verrezen woonwijken voor het lokale personeel, voor elke laag van de hierarchie een aparte wijk. In 1937 werd begonnen met Lago Heights, 150 huizen. In 1939 [[Essoville]] met 75 bungalows om te beginnen. In 1947 werd begonnen met sociale woningbouw in [[Lagoville]]: de arbeiders werden in de gelegenheid gesteld door een spaarregeling op den duur eigenaar te worden van de huizen. En afgezien van de door Lago neergezette wijken was er in het centrum van wat later San Nicolas zou gaan heten ook een wijk van in de haast opgebouwde huizen in de stijl die ook op de Engelstalige Caribische eilanden te vinden is: [[The Village]].<ref>{{citeer web|url=http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=28&Itemid=42|titel=De Lago en de Eagle: de olieindustrie op Aruba|werk=historiadiaruba.aw|datum= |bezochtdatum=2024-09-03|archiefurl=https://web.archive.org/web/20210812112631/http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=28&Itemid=42|archiefdatum=2021-08-12|dodeurl=nee}}</ref> Divishon Atministrativo E zona ta konsistí di un lokalidat:[2] Essoville Demografia E zona tin un poblashon di 971 (1 di yanüari 2020). {{Appendix}} [[:Kategoria:Luga na Aruba]] --------------- {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais | variante = a | tipo= Bario | name = Esso Heights | tipo_division_adm = Region | division_adm = [[Regionnan di Aruba|San Nicolas Zuid]] | tipo_subdivision_adm = Zona | subdivision_adm = }} '''Esso Heights''' ta un bario den e zona di Lago/Esso Heights, den e region di Sint Nicolaas-Zuid den e parti zuidoost di Aruba.[1] == Historia == Buiten de Colony verrezen woonwijken voor het lokale personeel, voor elke laag van de hierarchie een aparte wijk. In 1937 werd begonnen met Lago Heights, 150 huizen. In 1939 [[Essoville]] met 75 bungalows om te beginnen. In 1947 werd begonnen met sociale woningbouw in [[Lagoville]]: de arbeiders werden in de gelegenheid gesteld door een spaarregeling op den duur eigenaar te worden van de huizen. En afgezien van de door Lago neergezette wijken was er in het centrum van wat later San Nicolas zou gaan heten ook een wijk van in de haast opgebouwde huizen in de stijl die ook op de Engelstalige Caribische eilanden te vinden is: [[The Village]].<ref>{{citeer web|url=http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=28&Itemid=42|titel=De Lago en de Eagle: de olieindustrie op Aruba|werk=historiadiaruba.aw|datum= |bezochtdatum=2024-09-03|archiefurl=https://web.archive.org/web/20210812112631/http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=28&Itemid=42|archiefdatum=2021-08-12|dodeurl=nee}}</ref> {{Appendix}} [[:Kategoria:Luga na Aruba]] ------------------ == Lago Colony == {{Variante|a}} {{infobox luga den pais | variante = a | tipo = Bario | nomber = Lago Colony | pais = {{ABW}} }} '''Lago Colony''' tabata un comunidad situa na e extremo oost di e isla di Aruba, cerca di e area conoci actualmente como Seroe Colorado. E stat tabata konsistí di 377 kas,[2] un hospital,[3][4] misa, kas di klup, pista di bowling, i un Skol Merikano, ku promé pa di diesdos klas i aproksimadamente 180 studiante. E poblashon di Lago Colony tabata prinsipalmente di Merka, ounke tabatin un poblashon grandi di Inglatera, Irlanda i Eskosia ku tabata prinsipalmente ofisialnan riba e flota di tankero di lago. Ademas tabatin Hulandes, Danes, Spaño y otro nacionalidadnan representa den e comunidad. E pueblo aki tabata sostené pa un refineria grandi di zeta na mundu, ku e tempu ei tabata propiedat di un supsidiario di Standard Oil di New Jersey, konosí komo Lago Oil and Transport Company. Lago tabatin su komienso na 1924 komo un fasilidat di trans-shipping pa zeta krudo ekstraí pa Lago Petroleum Corporation ku ta operá na Lago Maracaibo. E crudo a wordo transporta pa Aruba den barconan di fondo plat, cu ta poco profundo, barconan tanker, conoci como lake tankers. E trans-envio aki di e zeta krudo a sigui te na 1928 ora ku a konstruí un refineria i e zeta krudo Venezolano a wòrdu refiná riba e isla i enviá tur kaminda na mundu komo produktonan petrolero kaba. == Baby beach == Den añanan 1950, e Aruba Esso Club a wòrdu konstruí na Baby Beach man made lagoon.[5] E klup a inkluí un restorant, pista di baile i un stadion di beisbòl. Den e lagun, tabatin un waf i baranka chikitu (di kua un ta para ainda). E refineria a opera te cu 1985 ora cu el a wordo cera. E refineria, cu awor ta propiedad di Valero Energy Corporation, despues a wordo cumpra, habri bek, despues cera atrobe; na desèmber 2010, Valero a anunsiá ku e refineria ta habri bèk.[6] Te cu 2012, a keda solamente algun cas di ex-Colonia di Lago. Esnan cu a resta a wordo entrega na Gobierno di Aruba of a wordo bendi na personanan individual. Awendia, e Esso Club ta solamente un edifisio grandi i bandoná ku un negoshi, un tienda di buseo, ku ta den operashon ainda. ===NOTES=== Lago Colony waar de expat werknemers van de Lago Oil and Transport Co. en hun families als huurders gehuisvest waren in de periode van 1930 tot 1985, toen de Lago Oil and Transport Co. haar bedrijfsvoering in Aruba staakte. Clubhuis, kerk, scholen, sportfaciliteiten De uitbreiding bleef gestaag doorgaan, zo ook de bouw van woonwijken: het uit Amerika aangetrokken management werd gehuisvest in de zgn. Colony , een van de rest van het eiland afgescheiden woongemeenschap waar alleen bevoegden zoals de bewoners van de bungalows, toegang tot hadden. Ook een eigen ziekenhuis, voorzien van de modernste outillage, maakte daar deel van uit. Het had zijn eigen politiekorps, zijn eigen protestante kerk en een Amerikaanse school. Buiten de Colony verrezen woonwijken voor het lokale personeel, voor elke laag van de hierarchie een aparte wijk. In 1937 werd begonnen met Lago Heights, 150 huizen. In 1939 Essoville met 75 bungalows om te beginnen. In 1947 werd begonnen met sociale woningbouw in Lagoville: de arbeiders werden in de gelegenheid gesteld door een spaarregeling op den duur eigenaar te worden van de huizen. En afgezien van de door Lago neergezette wijken was er in het centrum van wat later San Nicolas zou gaan heten ook een wijk van in de haast opgebouwde huizen in de stijl die ook op de Engelstalige Caribische eilanden te vinden is: The Village. En/wiki Lago Colony was een gemeenschap gelegen aan de oostkant van het eiland Aruba , in het gebied dat momenteel bekend staat als Seroe Colorado. Deze stad bestond uit ongeveer 700 huizen, een ziekenhuis, een clubhuis, een bowlingbaan en een Amerikaanse school, met eerste tot twaalfde klassen en ongeveer 180 studenten. De bevolking van Lago Colony was voornamelijk afkomstig uit de Verenigde Staten, hoewel er een grote populatie bestond uit Engeland, Ierland en Schotland, die voornamelijk officieren waren van de tankervloot . Daarnaast waren er Nederlandse, Deense, Spaanse en andere nationaliteiten vertegenwoordigd in de gemeenschap. Deze stad werd gesteund door een grote olieraffinaderij in de wereld, die op dat moment eigendom was van een dochteronderneming vanStandaardolie van New Jersey , bekend als Lago Oil and Transport Company . Lago begon in 1924 als een trans-shipping faciliteit voor ruwe olie gewonnen door de Lago Petroleum Corporation die actief is in Lake Maracaibo . De ruwe olie werd vervoerd naar Aruba in vlakke bodem, ondiepe diepgang, tankerschepen, bekend als meertankers. Deze trans-shipping van de ruwe olie ging door tot 1928 toen een raffinaderij werd gebouwd en de Venezolaanse ruwe olie vervolgens op het eiland werd geraffineerd en als afgewerkte aardolieproducten over de hele wereld werd verscheept . In de jaren 1950 werd de Aruba Esso Club gebouwd in de door de mens gemaakte lagune van Baby Beach . [1]De club bestond uit een restaurant, een dansvloer en een honkbalstadion. In de lagune bevonden zich een steiger en kleine hutjes (waarvan er één nog steeds staat). De raffinaderij werkte tot 1985, toen het werd stilgelegd. De raffinaderij, nu eigendom van Valero Energy Corporation , werd later gekocht, heropend en vervolgens weer gesloten; in december 2010 kondigde Valero aan dat de raffinaderij opnieuw werd geopend. [2] Vanaf 2012 zijn er slechts enkele huizen van de voormalige Lago Colony overgebleven. De overgeblevenen zijn overgedragen aan de Arubaanse regering of verkocht aan particulieren. Vandaag is de Esso Club slechts één groot, verlaten gebouw met één bedrijf, een duikwinkel, nog steeds in bedrijf. Seroe Colorado Lighthouse (de.wiki) Colorado Point Lighthouse, De eerste toren was van hout en werd gebouwd in 1881. Het licht was 9 zeemijlen zichtbaar. In 1924 werd deze houten toren vervangen door een vierkant stenen gebouw. Het was een toren van 11 meter hoog met een voetafdruk van 4 bij 4 meter. Het licht reikt tot 18 zeemijl en is te zien vanaf het Paraguaná-schiereiland (Venezuela). In 1937 verving elektriciteit aardgas als energiebron voor de vuurtoren. In 1942 werd de vuurtoren verwijderd. Op dat moment, de Amerikaanse mariniers had verschillende kanon batterijen die aan de kust, die een duidelijke schot hoeken om de raffinaderij Aruba verdedigen tegen onderzeeboot aanvallen nodig. Vandaag is er slechts een eenvoudig, klein baken. ( info ) | uitgeven ------------ {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais | variante = a | tipo= Bario | name = Zeewijk | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} | border = infobox | perrow = 1/2 | caption_align = center | image3 = Zeilschip bij de Yachtclub van Aruba. Op de achtergrond de Lago-olieraffinaderij, Bestanddeelnr 252-3982.jpg | image2 = De haven van de Lago-olieraffinaderij in San Nicolas op Aruba, Bestanddeelnr 252-8041.jpg | image1 = BNA-DIG-MEINERS-0035 - San Nicolas - Zeewijk, Zwemmers aan strand van Zeewijk 591200 c.jpg | caption1 = Playa di Zeewijk | footer = Bista pa lama cu [[Lago Oil & Transport Company|refineria Lago]] den fondo | footer_align = center }} | pais = {{ABW}} | region = [[San Nicolas|San Nicolas-Zuid]] | poblacion = 527 | censo = 2020 | censo_ref = | area = 0,4827 | densidad = 1,092 | zona = | zoom = 14 }} ------------------- ==The Lourdes Grotto== Named in commemoration of the famous French religious landmark, was created under the guidance of a priest named “Erkamp” and parishioners in the year 1958. The grotto, a shrine built into the rocks is located in Seroe Preto, just off the main road to San Nicolas. A statue of the Virgin Mary, weighing 700 kilos, was hoisted into place in the grotto. Every year, on February 11 (feast of Lady of Lourdes), a procession leaves from the St. Theresita church in San Nicolas to the grotto, where a mass is performed. The grotto is located road-side and can be visited daily. <ref>https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20260227.pdf Explore Aruba! (27 di februari 2026)</ref> ---------------- {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais| variante = a | tipo = luga | nomber = Parkietenbos | nomber_oficial = | nomber_nativo = | pais = {{ABW}} | alias = | lema = | imagen = | descripcion = | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} | border = infobox | perrow = 1/2 | caption_align = center | image1 = | caption1 = | image2 = | image3 = }} | tipo_division_adm = Region | division_adm = [[Oranjestad West]] | zoom = 14 }} '''Parkietenbos''' ta un luga situa na costa west di Aruba, canto di lama y mangelnan directamente pazuid di [[Aeropuerto Internacional Reina Beatrix]] y e areanan residencial di [[Simeon Antonio]] y [[Cas di Paloma]]. E area aki ta designa como un zona economico den e ''Ruimtelijke Desaroyo Plan'' (ROP) di Aruba di 2009.<ref>[https://web.archive.org/web/20160224005153/http://dip.aw/ROP%20atlas.pdf Atlas Ruimtelijk Ordeningsplan]</ref> == Zona economico == For di añanan 1960, e landfill sentral “Parkietenbos Containerpark & ​​Landfill Facility”, simplemente konosí komo “Parkietenbos”, ta situa na Parkietenbos. E instalashon públiko aki ta wòrdu manehá pa [[Serlimar]] y ta consisti di dos deposito principal: e parke di container i e landfill, caminda e sushi ta wordo compacta, nivela y cubri.<ref>[https://web.archive.org/web/20201031134950/https://serlimar.com/ Officiële website Serlimar]</ref> Na 2009, e compania Mericano Bouldin & Lawson a entrega e instalacion di “WastAway”. E instalacion aki cu tin un balor di 28 miyon florin, mester a procesa desperdicio den asina yama “fluff” y despues reusa e fluff aki pa compost of fertilisante di tera. Sinembargo, e instalashon nunka no a funshoná korektamente i p’esei a wòrdu será na mitar di 2011.<ref>{{Citeer web |url=http://www.genootschapnederlandaruba.nl/wp-content/uploads/2017/02/Voor-u-gelezen-juli-2016.pdf |titel=Voor u gelezen, GNA, juli 2016 |bezochtdatum=2018-07-20 |archiefdatum=2018-07-20 |archiefurl=https://web.archive.org/web/20180720225535/http://www.genootschapnederlandaruba.nl/wp-content/uploads/2017/02/Voor-u-gelezen-juli-2016.pdf |dodeurl=ja }}</ref> Riba 8 di febrüari 2018, un “petishon pa informashon” (RFI) a keda publiká en konekshon ku e destaho pa e remediashon di e landfill i e kambio den e método di prosesamentu di desperdisio: di maneho di desperdisio “sólido” pa “sostenibel”.<ref>[https://www.ie-forum.nl/artikelen/rectificatie-afgewezen-wegens-onvoldoende-hinder-voor-aanbestedingen-parkietenbos Rectificatie afgewezen wegens onvoldoende hinder voor aanbestedingen Parkietenbos]</ref> Desde 2007, un planta di tratamentu di awa di riool a wòrdu situá banda di e landfill pa e tratamentu di awa di cesspool suministrá pa tankero.<ref>{{Citeer web |url=http://www.witteveenbos.nl/nl/projecten-afvalwater/project/15-rwzis-aruba/pagenr/1 |titel=Aruba |bezochtdatum=2018-07-20 |archiefdatum=2018-07-20 |archiefurl=https://web.archive.org/web/20180720225707/http://www.witteveenbos.nl/nl/projecten-afvalwater/project/15-rwzis-aruba/pagenr/1 |dodeurl=ja }}</ref> == Asuntonan ambiental == Huma di e landfill di Parkietenbos por wòrdu mira for di Wayaca (yüni 2022) Pa añanan, e landfill ku awor ta sobrepobla tabata e kousa di kehonan tokante molèster di huma, huma tóksiko i polushon, ku ta un peliger pa medio ambiente i salú públiko. Na 2002, un grupo di residente lokal a funda e Fundashon Parkietenbos pa hala mas atenshon na e problema di desperdisio a traves di akshonnan.<ref>https://www.thedailyherald.sx/islands/66520-aruba-residents-take-action-against-landfill{{Dode link|datum=februari 2020 |bot=InternetArchiveBot }}</ref> E fundacion aki a tuma accion na comienso di juli 2018 ora cu candela a bolbe cuminsa na landfill. Despues di akshonnan inútil di Stichting Parkietenbos, un residente lokal a disidí di presentá un demanda kontra gobièrnu na 2020.<ref>{{Citeer web|url=https://caribischnetwerk.ntr.nl/2020/08/25/overheid-blijft-doorgaan-met-illegale-afvalpraktijken/|titel=Overheid blijft doorgaan met illegale afvalpraktijken|bezochtdatum=|auteur=Sharina Henriquez|datum=2020-08-25|werk=caribischnetwerk.ntr.nl}}</ref> {{Appendix}} ------------------- {{Databox}} '''Cunucu Arikok''' ta un museo habri den [[Parke Nacional Arikok]], cu ta sirbi como mustra di e manera di biba di antaño. E ta un di e atraccionnan principal di Parke Nacional Arikok. {{Appendix}} Fondo Prins Bernhard lo financia finalisacion di e proyecto ‘Cunucu Arikok’. Esaki ta encera un suma di mas o menos 60 mil florin. Cu Cunucu Arikok e fundacion FANAPA tin como meta pa crea un obheto cu ta duna e bishitantenan un bon impresion di kico naturalesa na Aruba tin pa ofrece. ‘Na e lugá úniko aki nos ta haña vegetashon eksuberante riba un pida tereno kaminda diferente formashon geológiko ta uni den otro, ku ta visibel den kunuku pa medio di diferensianan den tipo di tera i baranka i kaminda un kantidat grandi di parha i bestia di tera tambe ta biba.<ref> Prins Bernardfonds steunt afbouw project Cunucu Arikok. "Amigoe". Curaçao, 14-09-1989, p. 6. Geraadpleegd op Delpher op 25-04-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642757:mpeg21:p006</ref> E sub-proyecto “Cunucu Arikok”, di Stinapa Aruba, lo wordo financia door di Fondo Prins Bernhard, a haya sa di Stinapa. E proyecto aki ta data for di aña 1980 ora cu Departamento di Desaroyo Economico (DECO) den colaboracion cu otro instancianan local a desaroya un proyecto grandi pa crea un parke nacional Arikok-Jamanota na Aruba. Stinapa Aruba tin 785 hectar riba huur di gobierno. Esaki ta Sero di Arikok y e area rond di dje. E sitio ta situá eksaktamente na e frontera di dos formashon di piedra geológiko: e diabase schist-tuff i e tonalite. Hopi impreshonante den e parti abou ta numeroso formashon ku ta konsistí di blòki grandi di tonalita rondoná den kua eroshon a krea e formanan mas straño i imponente. Komo ku e cunucu ta protehá di e bientunan komersial konstante i salu dor di e seru di Arikok, e tin un vegetashon relativamente eksuberante. Tin un kantidat di palu hopi bieu, grandi i kompletamente krese, ku ta un raridat riba e isla. Konenchi, parakeet ta biba einan i hopi bia por mira otro parhanan manera trupial, chuchubis i perdiz. Kaskabel tambe ta presentá, pero bo mester ta un eksperto pa haña un: nan ta lastra bai ora hende yega serka.<ref>Natuurpark met cultuur-historisch monument Bernhard-fonds neemt Cunucu Arikok voor zijn rekening. "Amigoe". Curaçao, 30-11-1985, p. 9. Geraadpleegd op Delpher op 25-04-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643304:mpeg21:p011</ref> {{Stub}} ChatGPT: Cunucu Arikok ta un lugá histórico i kultural importante den Parke Nacional Arikok na Aruba. E palabra "cunucu" ta referí na un plantashon chikí òf un kas di campo, i den e kontektu aki, e ta referí na un plantashon ku a pertenesé na Arie Kok, un agricultor Hulandés. E nòmber di e parke mes, Arikok, ta derivá di su nòmber. ​ Wikipedia – Die freie Enzyklopädie 🏡 Historia i Signifikado Cunucu Arikok a forma parti di e desaroyo di Parke Nacional Arikok. E área a sirbi komo un plantashon chikí, i su kas di torto (kas di adobe) a keda preservá komo un ejemplo di bida rural tradicional Arubano. E kas a rekonstruí usando método tradicional pa mustra e estilo di bida di e tempu ey. ​ wheninaruba.com 🌿 Naturalesa i Kultura E área rondó di Cunucu Arikok ta riku den flora i fauna lokal, inklusí mata di divi-divi, kaktus tropikal, i otro planta medikinal. Tambien, den e área por haña desèño riba piedra di Indjanan nativo, ku ta indiká e presensia di pueblo indígena den e región. ​ 🥾 Rota di Hike E Cunucu Arikok Trail ta un ruta di hike fasil, ideal pa famia i visitante ku ta buska un introdukshon na e parke. E trail ta kuminsá na e sentro di bishita i ta dura mas o ménos 2 ora. Durante e hike, bo por wak e kas rekonstruí, flora lokal, i arte rupestre. ​ wheninaruba.com +2 things-to-do-in-aruba.com +2 boardwalkaruba.com +2 🗺️ Lokal i Atraktividatnan Serka Cunucu Arikok ta lokalisa serka di otro atraktividatnan den e parke, manera Kueba Chiki, un kueba ku desèño riba su muraya, i Dos Playa, un playa doble popular. E ruta ta pasa tambe serka di Sero Arikok, un di e punto mas haltu di Aruba. ​ AllTrails.com [[:Kategoria:Seru na Aruba]] Sinds enkele járen bezit Aruba een national park. Een uitgestrekt terrein in de omgeving van de Arikok en Jamanota tot aan de noordkust toe. Een kleiner deel van dit park is omheind d.m.v. een “slavenmuur”, aangelegd door de Stinapa. Dit park, gelegen in de luwte van de Arikok, is alleszins de moeite waard en bij uitstek geschikt voor een wandeling op een zondagna¬ middag. De ingang bereikt men door op de zándweg naar de Jamanota de Stinapaborden te volgen. Een keurig aangelegd pad maakt de wandeling tot een waar genoegen. Op de steile gedeelten zijn stenen trappen aangelegd met zelfs een leuning. Men bevindt zich werkelijk in een uniek stukje Arubaanse natuur. Enorme rotsblokken, praktisch alle soorten planten die op Aruba in het wild groeien en schitterende vergezichten. Door de beschutte ligging groeien de Watapana’s zoals het hoort: gewoon rechtop. Onder de enorme kruinen zijn banken aangebracht, waarop het koel rusten is. Dát is pas rusten met enkel vogelgeluiden om je heen, alleen het gekrijs van de parkieten zou aangepast moeten worden. Konijntjes schieten heen en weer. Een zijpaadje voert ons naar een overhangende rots, waar zich Aruba’s bekendste indianentekens bevinden. Bezoekers doen er goed aan een fotocamera mee te nemen, vooral de natuurfotograaf zal behoorlijk aan zijn trekken komen. Het wandelpad mondt uit bij een gerestaureerd lemen huisje. Het is geheel in stijl gehouden. Ook de omgeving van dit huisje wil de Stinapa aanpassen aan het leven van vroeger. Cunucu Arikok is een waardevol projekt, zowel voor de lokale bevolking als de toerist, die wat meer wil zien dan alleen het strand en het casino. Bekijk op uw gemak de foto’s en trek er op uit. Kan heel gezond zijn. (skol i Komunidat november 1986) foto’s: Rinus de Graaff ===Stampia di 75 cen=== Cunucu Arikok ta keda na pia di Sero Arikok, na e parti west unda no tin mucho biento. Den pasado nan a practica aki agricultura y cria di bestia, pero no na gran escala. E cunuqueronan tabata biba den cas di torto, esaki ta un cas traha di lodo. E cas di torto cu nos ta mira awendia den Cunucu Arikok a keda construi na 1985, perfectamente imita na e manera tradicional.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2006-11-01/page/n30/mode/1up?q=cunucu+arikok+skol Post Aruba N.V. kier mustra e beyeza di Parke Nacional Arikok], BDA (1 di november 2006)</ref> Pa e spannan di dak nan a uza flambeu (palo di cadushi) y e murayanan ta traha di un mezcla di lodo y yerba. ===Stampia di 100 cen=== Despues di core riba e caminda cu ta pasa door di e parke, nos ta yega na e punto mas halto, esta Miralamar. For di aki bo tin un bista riba lama na ambos banda di e isla. Den cielo tin un warawara (ployborus plancus) ta bula y ta busca un coneu of un cabrito morto. E paisahe ta caracteriza pa duinen aki ta cubri un espacio di mas o menos 2 hectarea. Nan ta consisti di santo blanco di coral cu e biento di Noordoost ta supla riba e isla. Riba e duinen ta crece algun palo di druif y di oleifi cu te hasta den tempo seco ta mustra berde. Ken lo por haya e shoco dilanti di e monton di piedranan? Shoco bo ta hay’e solamente na Aruba. ------------------ == Manchebo Beach == {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais| variante = a | nomber = Manchebo Beach | nomber_oficial = | nomber_nativo = | tipo = Playa | pais = {{ABW}} | alias = | lema = | imagen = | descripcion = | multi-imagen = <!-- Utilisa plantia {{Multiple image}} --> | tipo_division_adm = Region | division_adm = [[Oranjestad West]] | zoom = 14 }} (Van een onzer verslaggevers) WILLEMSTAD. — Bij PB 1965 no 34 is verschenen het landsbesluit, dat het besluit van het Bestuurscollege van Aruba goedkeurt om een perceel grond van ongeveer 16.225 m 2 voor zestig jaar in erfpacht uit te geven aan Machebo Beach Hotel NV te Manchebo.<ref>Erfpacht Manchebo. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 30-03-1965, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 22-04-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462582:mpeg21:p003</ref> -------------- {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais| variante = a | nomber = Cueba Huliba | nomber_oficial = | nomber_nativo = | tipo = Cueba | pais = {{ABW}} | alias = | lema = | imagen = Bat Cave Formations.jpg | descripcion = | multi-imagen = <!-- Utilisa plantia {{Multiple image}} --> | tipo_division_adm = Region | division_adm = [[San Nicolas]] | zoom = 14 }} '''Cueba Huliba'''[1][2] (tambe konosí komo Baranca Sunu ku ta nifiká “Baranka Desnudo”) ta un cueba Guadirikiri of Cueba di Guadirikiri ta un espacio natural bou di tera na Aruba, den Parke Nacional Arikok na mas of menos 1,4 km di Fontein. es.wiki:'''Cueba Huliba'''[1][2] (tambe konosí komo Baranca Sunu ku ta nifiká “Baranka Desnudo”) ta un cueba riba e isla Karibense di Aruba,[3][4] apodá e “tùnel di amor”[5] pa su entrada den forma di kurason. E entrada ta via un trapi skerpi i smal ku ta hinka den e kueba. E tin sinku entrada. Na algun lugá, bo mester bùig pa wak e formashonnan. Flashlights ta nesesario pa eksplorá e koredó di 300 pia (91 m) largu, ya ku ta totalmente skur paden di e kueba. E kueba ta yená ku formashonnan di stalagmita i stalaktita den e piedranan di kalki. Dos espesie di bat ku ta biba den e kueba aki ta e Leptonycteris curasoae i e Macroglossus sobrinus. Ta interesante pa nota cu vleermuis, despues di drumi den cueba durante dia, ta bula sali den horda en busca di cuminda. E salida for di e tùnel ta dor di un seri di trapi ku ta grabá den e baranka i ta basta riesgoso. Den un di e kambernan, e Birgen Maria a wòrdu grabá den un formashon di baranka natural. Leyenda ta menshoná historianan tokante piratanan ku lo a biba den e kueba pa skonde nan tesoronan, ounke no tin evidensia pa konfirmá esaki. {{Appendix}} [[:Kategoria:Aruba]] ----------------- {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais | variante = a | nomber = Cueba di Fontein | nomber_oficial = | nomber_nativo = | tipo = Cueba | pais = {{ABW}} | alias = | lema = | imagen = | descripcion = | multi-imagen = <!-- Utilisa plantia {{Multiple image}} --> | tipo_division_adm = Region | division_adm = [[San Nicolas]] | zoom = 14 }} E '''Cueba di Fontein''' ta un cueba situa na costa nort-oost di [[Aruba]], den e [[Parke Nacional Arikok]]. ** Fontein Cave: Longer than the Quadirikiri Cave, the Fontein Cave contains pathways that stretch to the limestone walls further down. Here is also where prehistoric drawings can be seen. Though this cave does not have its own legend, this was speculated to have been occupied—or at least used by prehistoric Arawak settlers on the island for rituals and other spiritual ceremonies.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20240403.pdf Visit the island’s popular cave sites!], Aruba Today (3 di april 2024)</ref> This popular cave is located along the northeast coast in National Park Arikok near Boca Prins. The Fontein Cave is well known for its native Arawak Indian rock paintings which can still be found on the walls and ceilings. The brownish-red paintings were left by Caquetios and graffiti imprinted by European settlers. {{Appendix}} [[:Category:Aruba]] es.wiki:'''Cueba di Fontein''' Cave[1][2] ta un cueba chikito cerka di Boca Prins na e parti nort di e isla di Aruba.[3][4][5] E ta bon konosí pa su dibuhonan di muraya nativo Arawak, ku a wòrdu grabá pa Nativonan Merikano dekorativamente riba e murayanan di piedra i parti di e plafond mas plat di e kueba ku kombinashonnan di koló kòrá òf maron-kòrá-maron òf lila; Esaki ta duna pista tokante e historia di e amerindionan. E kueba ta aksesibel for di un “baranka di terasa di piedra di kalki di koral” i tin un largura di 3 meter (9.8 pia) i un haltura di 2 meter (6 pia 7 inch). E sala di entrada, ku ta habrí pa bishitantenan, ta 4 meter (13 pia) haltu i ta ekstendé te na un profundidat di 50 meter (160 pia). Komo ku e ta un formashon geológiko di piedra di kalki, i debí na filtrashon di awa, formashonnan di stalagmita i stalaktita di koló, tamaño i forma hopi straño a wòrdu produsí. Murciélago ta traha nèshi den kavidatnan di kueba den nan búskeda nokturno pa rekohé kuminda, ku ta konsistí di nèktar i pólen. Tin registronan ku e indjannan Araucano a usa e kueba aki pa hasi nan ritualnan i seremonianan tribal. --------------------- '''Blackstone Beach''' ta un playa na costa nort den region di .., den PArke Nacional Arikok. (Oranjestad)—Nomber for di su mas karakterístika rekonosibel, e Piedra Pretu Playa casi ta representa lo contrario di e beachnan tipico di Aruba. Pa un, e tin santu pretu i ta cubri cu piedranan liso preto. Na di dos lugá, e ta keda na e parti nort di e isla, leu for di e blanku playanan di santu di den e region sùit. Pues, si bo ta sinti bo kla pa algu diferente—òf si ta dia kontrali, bishitá e Playa di Blackstone.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20250305.pdf Blackstone Beach], Aruba Today 95 di maart 2025)</ref> Blackstone Beach ta mustra e mas banda natural di Aruba: e piedranan cu tapa e playanan i e forma di dje a wòrdu trahá pa mil añanan via erupshonnan volkániko, koral moveshonnan di ref i aktividat di ola di e parti nort rural di e isla. Situá mas ost di e Brug Natural i Playa di Andicuri, e Blackstone Beach ta relativamente fásil pa haña akseso. Unabes bo pasa e Formashon di Baranka Ayo, tuma e Kaminda di Andicuri ku ta hiba na Andicuri Laman. Einan, bo por stashoná bo outo i hasi un kaminata di 1km pa Blackstone Beach. E playa aki ta forma parti di e Arikok Parke Nashonal i pues ta un sitio ku ta wòrdu konserbá. Esaki ta e motibu pakiko e ta tambe relativamente intakto pa komersial influensianan. Apesar di a wòrdu yamá un playa, tene kuenta ku e no ta konsehá pa landa den awa, manera e koriente ta hopi fuerte i por desviá bo fásilmente mas leu den oséano salbahe. Pero, ainda bo por disfrutá di un espektakular bista di e piedranan i e parti nort oséano ku ta ekstendé dilanti di e playa i saka un potrèt ku bo amigunan òf famia (Oranjestad)—Named after its most recognizable feature, the Blackstone Beach almost represents the opposite of the typical Aruban beaches. For one, it has black sand and is covered in black smooth stones. Secondly, it lies on the northern side of the island, away from the white sandy beaches of in the southern region. So, if you feel up for something different—or if it’s opposite day, visit the Blackstone Beach. Blackstone Beach shows the more natural side of Aruba: the stones that cover the beaches and the shape of it has been crafted for thousand years via volcanic eruptions, coral reef movements and wave activity of the rural northern part of the island. Located further east to the Natural Bridge and Andicuri Beach, the Blackstone Beach is relatively easy to access. Once you get passed the Ayo Rock Formation, take the Andicuri road leading up to Andicuri Beach. There, you can park your car and take a 1km hike towards Blackstone Beach. This beach forms part of the Arikok National Park and is therefore a site that is preserved. This is why it is also relatively untouched by commercial influences. Despite being called a beach, do note that it is not advised to swim in the water, as the current is very strong and can easily stray you further in the wild ocean. However, you can still enjoy a spectacular view of the stones and the northern ocean that stretches out in front of the beach and take a picture with your friends or family --------------- {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais | variante= a | tipo = Playa | nomber = Boca Prins | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} | border = infobox | perrow = 1/2 | caption_align = center | image1 = | caption1 = | image2 = Plantage in Boca Prins op Aruba, Bestanddeelnr 252-7977.jpg | caption2 = Plantashi Boca Prins na 1947 | image3 = | caption3 = }} | tipo_division_adm = Region | division_adm = [[Santa Cruz]] | tipo_subdivision_adm = Zona | subdivision_adm = [[Parke Nacional Arikok]] | tipo_subdivision_adm2 = | subdivision_adm2 = | descripcion = | pais = {{ABW}} | zoom = 13 }} '''Boca Prins''' ta un boca na e costa nort-oost di Aruba, situa den [[Parke Nacional Arikok]]. Kontenido Deskripshon Situá den Parke Nashonal Arikok, e bahia di santu ta un destinashon turístiko popular. E playa di santu blanku sin vigilansia ku duinen ta solamente 55 meter largu i no ta ofresé ningun otro fasilidat. Landamentu por ta peligroso debí na e koriente fuerte i konstante i ta rekomendabel solamente pa landadónan eksperensia, si ta. E bahia ta wòrdu bishitá de bes en kuando pa surfistanan, pero no ta wòrdu konsiderá un di e lugánan di buseo sobresaliente di e isla. [ 1 ] Un kaminda di santu ku baranka di piedra di kalki ta hiba na e bahia via un trapi di palu. E piedranan di Boca Prins ta e habitat di Cnemidophorus arubensis , un lagadishi di karakol ku ta wòrdu hañá solamente na Aruba. Banda di Boca Prins tin un di e plantacionnan di cunucu mas bieu na Aruba, cu a wordo cultiva pa colonialnan Hulandes den siglo 16. E nòmber di e bahia ta derivá for di e plantashon di Prins di ántes den serkania. https://de.wikipedia.org/wiki/Boca_Prins E entrada aki, unda e [[rooi]] di e mesun nomber ta basha den lama, probablemente ta haya su nomber for di Paulus Printz, kende a wordo manda pa e colonia di Curacao door di WIC pa descubri mineralnan. Despues di no a haya oro ni na Curacao ni na Bonaire, el a yega Aruba dia 14 di juni 1725 y a establece banda di e costa noordoost di e isla.<ref>Vivienno Frank. 2019. ''Aruba en een keuze uit haar toponiemen.'' ISBN:978-0-359-65900-5, pag. 74-75</ref> '''Boca Prins''' ta un [[bahia]] na e costa nort-oost di [[Aruba]], situa den [[Parke Nacional Arikok]]. Deskripshon Situá den Parke Nashonal Arikok, e bahia di santu ta un destinashon turístiko popular. E playa di santu blanku sin vigilansia ku duinen ta solamente 55 meter largu i no ta ofresé ningun otro fasilidat. Landamentu por ta peligroso debí na e koriente fuerte i konstante i ta rekomendabel solamente pa landadónan eksperensia, si ta. E bahia ta wòrdu bishitá de bes en kuando pa surfistanan, pero no ta wòrdu konsiderá un di e lugánan di buseo sobresaliente di e isla. [ 1 ] Un kaminda di santu ku baranka di piedra di kalki ta hiba na e bahia via un trapi di palu. E piedranan di Boca Prins ta e habitat di Cnemidophorus arubensis , un lagadishi di karakol ku ta wòrdu hañá solamente na Aruba. Banda di Boca Prins tin un di e plantacionnan di cunucu mas bieu na Aruba, cu a wordo cultiva pa colonialnan Hulandes den siglo 16. E nòmber di e bahia ta derivá for di e plantashon di Prins di ántes den serkania. https://de.wikipedia.org/wiki/Boca_Prins == Mira tambe == * [[Playanan di Aruba]] {{Commonscat}} {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=de|oldid =205170166|titulo=Dos Playa}} {{References}} ;Lista di fuente *[http://nl.aruba.com/activiteiten/dos-playa Dos Playa] riba nl.aruba.com *[https://www.surfline.com/surf-report/dos-playas/5842041f4e65fad6a7708e27 Dos Playa Surf] riba surfline.com }} [[:Category:Luga na Aruba]] ---------------------------- {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais | variante = a | nomber = Cueba di Huliba | nomber_oficial = | nomber_nativo = | tipo = Cueba | pais = {{ABW}} | alias = Tunnel of Love | lema = | imagen = | descripcion = | multi-imagen = <!-- Utilisa plantia {{Multiple image}} --> | tipo_division_adm = Region | division_adm = [[San Nicolas]] | zoom = 14 }} **The Huliba Cave/ Tunnel of Love The Huliba Cave, formerly known as the Tunnel of Love, was once open to the public, and was the biggest and most accessible of all three caves. This cave had five chambers, including one that is heartshaped. This cave had narrow stairs that led to long pathways deep into the cave, with a staircase leading to the exit on the other side. In one of the chambers, there used to be the carving of the Virgin Mary, put there for the protection of the cave. However, the Huliba Cave has been permanently closed for a few years now, as a way to preserve the bat population that lives in the cave. These Long Tongue Fruit Bats and Insect Eater Bats are very important to the ecosystem of the island. Though this cave is no longer accessible to the public, it surely is interesting to learn more about the history of these caves and the Awarak tribes that resided or utilized them.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20240403.pdf Visit the island’s popular cave sites!], Aruba Today (3 di april 2024)</ref> Do note that these caves are very dark, humid, hot, and are inhabited by bats. Do wear comfortable clothing and shoes, as the pathways in these caves may be rough and bumpy, and don’t forget to bring a lashlight! {{Appendix}} [[:Category:Aruba]] ---------------------------- {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais | tipo= Bario | name = Eagle | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} | border = infobox | perrow = 2/2 | caption_align = center | image1 = | caption1 = | image2 = | caption2 = }} == Eagle (Aruba) == '''Eagle''' ta un bario di [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad, capital di Aruba. == Historia == Den comienso di añanan 20, Aruba a conoce dos refineria. Na aña 1924 a establece Lago Oil & Transport Ltd y despues na aña 1927 De [[Arend Petroleum Maatschappij]]. Dos refineria cu tabatin un rol masha importante den [[Di Dos Guera Mundial|Segundo Guera Mundial]], ya cu nan tabata suministra petroleo na e aliadonan. Ta di e refineria ‘Arend’ e vecindario aki a haya su nomber ‘Eagle’ y tambe nos ‘Eagle Beach’. Minister Maduro a comparti un tiki historia: “E refineria Eagle aki a duna trabou na mas cu shete mil trahado di 58 diferente pais. Den e area aki, e refineria a traha e fabrica pa refina e petroleo, un laboratorio y un brandweerkazerne. Tambe nan a construi nan sede ‘hoofdkantoor’ cu ta exactamente e edificio caminda nos ta para actualmente”. E mandatario tambe a trece dilanti cu e refineria a construi casnan special pa e personal di refineria, algun cas den e bario, e Eagle tennis club y e hospital cu tey ainda.<ref>[https://awemainta.com/wp-content/uploads/2024/02/AM240221.pdf Minister Maduro di Cultura a haci e desvelo di e ‘Ruta Historico di Eagle’], Awemainta (21 di februari 2024) </ref> E ‘Ruta Historico di Eagle’ ta un ruta pa cera conoci cu e historia di e bario di Eagle, e refineria di Eagle y Aruba su rol importante pa aliadonan den Segunda Guera Mundial. E storia di e refineria di Eagle, un tempo simbolo di e poder industrial di Aruba hunto cu Lago na San Nicolas, ta conta nos e desaroyo di Aruba den tempo for di su comienso na 1924 te na e desmantelamiento den añanan cincuenta y sesenta caminda cu a traha espacio pa turismo cual te cu awe en dia ta e pilar economico mas importante di Aruba. E proyecto di ‘Eagle History Tour’ lo crea un conexion entre e historia, herencia cultural industrial di Aruba y nos turismo, creando un atractivo nobo pa nos bishitantenan pero tambe lo educa localnan y principalmente e generacionnan mas jong tocante Aruba su historia industrial y e rol importante di e refineria di Eagle den e di Dos Guera Mundial asina e mandatario a trece den su discurso. Ademas den un futuro cercano lo pone borchinan na cinco diferente sitio cu QR code cu ta contene informacion importante di historia di e sitio den cuatro diferente idioma, mas obhetonan di arte y programanan educativo. Aruba tabatin un rol importante den Segundo Guera Mundial cu e dos refinerianan aki cu Alemania tabatin wowo riba Aruba y nan a manda un submarino pa bin destrui e dos refinerianan aki pa stroba e aliadonan haya nan combustibel. Asina e submarino a tira riba e tankero Arkansas y a mata varios hende entre otro Bonerianonan. Tambe e submarino a manda torpedo pa destrui e dos refinerianan cu danki na nos Señor Dios esakinan a faya nan proposito. {{Appendix}} -------------------------------------- {{Infobox luga den pais | tipo= Bahia y haf | name = Plantashi Prins | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} | border = infobox | perrow = 2/2 | caption_align = center | image1 = Zeilschip bij de Yachtclub van Aruba. Op de achtergrond de Lago-olieraffinaderij, Bestanddeelnr 252-3982.jpg | caption1 = Barco di bela cu refineria den fondo | image2 = De haven van de Lago-olieraffinaderij in San Nicolas op Aruba, Bestanddeelnr 252-8041.jpg | caption2 = }} {{Databox}} '''Plantashi Prins''' ([[Hulandes]]: Plantage Prins), originalmente un plantacion di coco na Aruba, [1] [2] a mira su cas reconstrui den añanan 1950. E decadensia di palma, atribuí na malesa, a kondusí na e stòp di produkshon di kunuku. 3] Na 1911, e mapa di Werbata-Jonckheer a identifiká Prins Plantation komo un di e 23 plantashonnan mayoritariamente chikitu karakterisá pa agrikultura kombiná, palu di koko i kas. Ademas, un plantashon mas grandi tabata situá paden, nort di Oranjestad na San Barbola, lugá di nasementu di Virginia Demetricia. E township Savaneta en realidad a surgi for di un plantacion gubernamental cu despues a transforma den un pueblito chikito. 4] == Etimologia == E plantacion ta derivá su nòmber for di un ingeniero di mina suédo Paulus Printz, ku a biba den e área durante di dies-ocho siglo, mientras tabata buska oro den nòmber di e administradornan di e kamber di Amstedam di e kompania Hulandes di West India. Segun e mapa di Van Raders di 1825, e ruina di su kas (No. 37) tabata situá riba e muraya na nortwest di e plantashon, pero for di e tempu ei e ruina a disparsé. E tapa di e seru, ku ta eksponé na bientu, tabata mas faborabel pa biba ku e arroyo ku tabata protehá pa bientu. [5] [6] Printz a traha na Aruba for di 14 di yüni 1725, te ku 3 di yüni 1727, ora ku el a risibí un òrdu di Amsterdam pa stòp e trabou. [ 7] == Panorama general == E kas original di plantacion den e arroyo no ta pará mas, i e struktura ku a sigui, un kas di pais konstruí den añanan 1930, ta awor den un estado di ruin. 6] Situá 2.5 kilometer for di e sentro di bishitante i aproksimadamente 600 meter for di e plantahe Fontein den Parke Nashonal Arikok, un kaminda ta hiba na e plantahe Prins históriko, ku anteriormente tabata di propiedat di Sr. Mokki Arends,[8] i dos arroyos bisiña, Rooi Prins i Rooi Dwars. E arroyos aki un tempu tabata nutrí palu di koko i palu di fruta. Mientras cu e coconutnan a desaparece, y solamente algun mata di fruta a keda, e vegetacion nativo ta prospera mas densamente cu riba e colinan circundante. 1] Te ku 2023, apesar di plannan inisial, e renobashon i transformashon di e ruinanan di e plantashon Prins den e Prins Center, ku ta presentá proyektonan di demonstrashon riba aktividat agrikultoral di plantashon tempran, no a tuma lugá ainda. E integrashon di e Prins Center den e diseño nobo di Parke Nashonal Arikok ta keda pendiente. Ta konsehábel pa konsiderá pa destahá e importansia históriko di Prins Center su nòmber den e sentro mes. 9] {{Appendix}} ------------------------ {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =59895500|titulo=Pos Chikito}} {{References}} }} == Mira tambe == * [[Lista di luga na Korsou]] {{Commonscat}} {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =62603301|titulo=Suffisant (Curaçao)}} {{References}} }} ---------- {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais | variante = a | nomber = Bushiribana | nomber_oficial = | nomber_nativo = | tipo = Bario | pais = {{ABW}} | alias = | lema = | imagen = Gouddelving bij Bushiribana op Aruba, Bestanddeelnr 252-7961.jpg | descripcion = Mina di oro na Bushiribana na Aruba (1947). Na 1946, despues di 30 aña, a cuminsa e mina di oro atrobe pero esaki no a resulta lucrativo. | multi-imagen = <!-- Utilisa plantia {{Multiple image}} --> | tipo_division_adm = Region | division_adm = [[Paradera]] | zoom = 14 }} '''Bushiribana''' ta un luga den region di [[Paradera]] na kosta nort di [[Aruba]].[1] E ta mihó konosí pa e ruinanan di stempel di oro. == Geologia == Na final di e periodo di Kretáseo, kambionan geológiko signifikante a tuma lugá riba Tera. Piedranan fluido nobo, conoci como e batholith di Aruba, a pusha ariba door di scheurnan den e volcan antiguo, e Formacion di Lava di Aruba. E piedranan aki a forma koredónan i a solidifiká. Un di e tiponan di piedra cu a sali for di esaki ta gabbro. Gabbro tin un koló di antrasit i ta mustra mineralnan briante ora inspekshoná mas di aserka. E ta wòrdu hañá den e área di Matividiri. E tipo di piedra aki a wòrdu usá den konstrukshon di e planta di stèmpel di oro di Bushiribana.[2] Rush di oro Oro laba abou ta konosí komo oro aluvial. E ta laba den forma di stòf di oro, pida di oro, grano di oro i tin bia pida di oro. Despues di e rush di oro Arubano di 1824 pa 1829, den cual a haya oro aluvial, e cantidad eventualmente a baha y e depositonan di oro no a duna mas. Den transkurso di siglo, kompanianan di oro a kuminsá buska e fuente di e oro aki, e venanan di kuarso. Tin bia e adernan aki a surgi i despues a disparsé bou di tera atrobe.[3] Stempel di Oro Durante e periodo di 1872 pa 1915, ora ku oro tabata wòrdu mina riba e isla, dos molina di oro tabata operá.[3] Esakinan tabata e planta di stèmpel di oro di Bushiribana i e planta di smelt di oro di Balashi.[4] Na 1872, Aruba Island Gold Mining Company a construi un smelter y stempel mill di oro na Bushiribana, den curason di e area di mineria di oro cuarzo. Tambe e compania a construi e prome pier den haf di Aruba, yama Waaf di Compania riba Forti Abou, y a traha un caminda di dies kilometer pa transporta e mashinnan. E industria di stèmpel di oro tabata inkluí mashinnan di vapor, mulina di stèmpel, reservorionan di awa dushi i fòrnunan. E fábrika a hasi pèrdida pa binti aña. E oro a wòrdu saka dor di kombin’é ku merkurio, perdiendo mas o ménos mitar di e oro. For di 1897, e montonnan di shushi di Bushiribana a wòrdu retrabá usando e proseso di sianuro ku a wòrdu inventá resientemente, i ta e ora ei so e minamentu di oro a bira algu probechoso. Na 1899 un molina di stèmpel na Balashi a tuma over e trabou.[3] E oro prinsipalmente tabata bini di un di e dos shen venanan di kuarso ku ta karga oro ku a bini na superfisie for di e profundidatnan di Aruba kantu di kosta nort.[3] ---------- == Sero Colorado == On your way to Baby or Roger’s Beach, you’ll pass by the famous Red Anchor at what was once the entrance to the Colony residential community and be greeted with red soiled hills by the coast. This is Sero Colorado. Named after the 30-meter, deep red, limestone hill, Adriaan Laclé “Sero Colorado” translates to “Colored Hill”. Sero Colorado has deep historical ties with the once-thriving phosphate industry in the area. Matter of fact, there are still under- ground shafts and passages deep in Sero Colorado from the time of phosphate mining. In 1958, the re- finery at the time, Lago, adopted this name for the residential section of its employees.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20241118.pdf Place names in San Nicolas and their origins], Aruba Today (18 di november 2024)</ref> -------- {{Infobox luga den pais | tipo= Isla di rif | variante = a | name = Renaissance Island | alias = Sonesta Island | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} | border = infobox | perrow = 2/2 | caption_align = center | image1 = | caption1 = | image2 = | caption2 = | pais = {{ABW}} | region = [[Santa Cruz]]? }} '''Renaissance Island''' (antes Sonesta Island [1]) ta un isla di rif privá dilanti costa di Aruba na haltura di e pista di aterisahe di [[Aeropuerto Internacional Reina Beatrix]]. Bista general E isla di ref di koral di 16 hektar a wòrdu kumprá pa Sonesta Hotels, i a habri na 1989 komo Isla di Sonesta.[2] Na 1991, Sonesta a wòrdu atkerí pa Ramada Renaissance Hotels, i e isla a wòrdu renobá komo Renaissance Island.[3] E ta un isla priva cu por wordo bishita solamente den dia. E isla di ref alargá ta ofresé playanan blanku, mondinan di mangel i un variedat grandi di parhanan.[1] Tin dos playa: Iguana Beach ta pa famianan, i Flamingo Beach ta pa adulto. Iguana Beach ta haña su nòmber for di e iguanan ku ta biba riba e playa. Flamingo Beach ta e unico luga na Aruba cu tin flamingo cu a wordo introduci. Tur dos espesie di animal tin bia ta bishitá e otro playa tambe.[4][5] Entre 7:00 AM y 7:00 PM un boto ta sali for di e hotel Renaissance Aruba pa e isla di rif. Huespetnan ku no ta di hotèl por biaha pa un pago.[6] Dos avion chikí, un Beechcraft Model 18 i un Convair 400, a wòrdu hundi na kosta pa krea un lugá di buseo. Ta posibel pa pasa anochi den un cabana (hut chikitu) riba e isla.[5] -- == Historia == nl.wiki:E isla di 16 hectar riba rif di Bucuti a ser cumpra pa Sonesta Hotels, y a habri na 1989 como isla Sonesta.<ref>Amigoe, [https://www.delpher.nl/nl/kranten/view?query=sonesta+island&coll=ddd&sortfield=date&page=1&facets%5Bspatial%5D%5B%5D=Nederlandse+Antillen&identifier=ddd:010642557:mpeg21:a0071&resultsidentifier=ddd:010642557:mpeg21:a0071&rowid=2 Sonesta hotel en Sonesta Island: uniek hotelproject], 14 februari 1989</ref> Na 1991, Ramada Renaissance Hotels a kumpra Sonesta, i e nòmber di e isla a kambia pa Renaissance Island.[ 3] Ta un isla privá cu por wordo bishita solamente den dia. E isla di rif ta un isla largu ku ta ofresé playa blanco, palo di mangrove i un variedat grandi di parhanan. 1] Renaissance-eiland (voorheen Sonesta eiland),[1] is een 16 ha groot koraalrifeiland, officieel bekend als het Bucutirif [2][3] voor de kust bij Oranjestad, Aruba. en grenst aan de Rifeilanden van Oranjestad. Het eiland is particulier bezit en heeft de enige privé-stranden op Aruba.[4] Er zijn twee stranden: Iguana Beach en Flamingo Beach. Een Beechcraft 18 en een Convair 400 zijn allebei bewust ongeveer 50 meter (46 m) uit de kust gezonken om een duikplaats te creëren.[5] Flamingo's zijn te zien op het eiland.[6] Ze zijn echter niet inheems op Aruba.[7] de.wiki:Renaissance Island is een ongeveer 48 hectare groot, particulier gebruikt, smal en ongeveer 3,8 kilometer lang eiland voor de kust van het hoofdeiland Aruba . de.wiki:Renaissance Island ta un isla privá di mas o ménos 48 ektar di largura, estrecho i di mas o ménos 3,8 kilometer largu, na kosta di e isla prinsipal Aruba. {{Appendix}} Renaissance Island (anteriormente Sonesta Island),<ref>{{citeer web|titel=Sonesta Island | url = https://www.tripadvisor.com/ShowTopic-g147247-i144-k845765-Sonesta_Island-Aruba.html | accessdate = 2020-03-04}}</ref> ta un isla di 16 hectare di coral, ofisialmente konosí komo Bucutirif<ref>{{cite web | title =Harbour Map and Navigational Chart. From Netherlands Government chart, 1977 | url = https://www.arubaports.com/main/oranjestad/ |bezochtdatum=15 november 2020}}</ref><ref>{{citeer web | titel=Navigation Waypoints referencing to “Bucuti Island” | url=https://www.aruba-cruisingguide.com/navigation/ |bezochtdatum=15 november 2020}}</ref> for di Oranjestad, Aruba, i ta limita ku e Rifeilanden di Oranjestad. E isla ta privá i tin e úniko playa privá na Aruba.<ref>{{cite web | title =Renaissance Aruba Resort & Casino | url =http://www.fodors.com/world/caribbean/aruba/review-40803.html | accessdate = 2014-08-20}}</ref> Tin dos playa: Iguana Beach i Flamingo Beach. Un Beechcraft 18 i un Convair 400 tur dos a keda sink deliberadamente mas o ménos 50 meter (46 m) for di costa pa crea un lugá di buceo.<ref>{{cite book | last =Huber | first =Joyce | title =Best Dives of Aruba, Bonaire & Curaçao | publisher = Hunter Publishing, Inc | date =2011 | isbn = 9781588437495 }}</ref> Flamingo ta ser mira riba e isla.<ref>{{cite web| last =Suri | first =Charu | title =Where to see Flamingos in Aruba | url =http://www.afar.com/highlights/where-to-see-flamingos-in-aruba | accessdate =2014-08-20}}</ref> Sinembargo, nan no ta nativo di Aruba.<ref>{{cite web|url=https://journalistontherun.com/2017/07/01/everything-you-need-to-know-about-flamingo-island-aruba/|title=Everything You Need To Know About Flamingo Beach Aruba|date=1 July 2017|publisher=}}</ref> == Lokashon y uzo == E isla ta situá mesora banda di e ruta di aterisahe RWY 11 na aeropuerto internashonal Reina Beatrix na sur di e islanan di Oranjestad. E ta comprá dor di e doñonan di un hotel di sinku strea. Riba e dos bahia di awa den forma di un U riba e isla a konstruí un restorant, barnan di playa, un sentro di spa, un kancha di voleibol i fasilidatnan pa deporte di awa i baño. E hóbennan di e hotèl ta wòrdu transportá ku e ferry di e hotèl mes. E awa di awa di e hotel ta ser transportá pa barku pa e WEB kanaal purifikashon na e isla prinsipal pa deskontaminashon. {{Appendix}} * Eduardo en Gerardo de Veer van Meta Corporation, de ontwikkelaars van het Sonesta Hotelproject (de bouw van een 320-kamer hotel in het hart van Oranjestad - Coral Reef Hotel) presenteerden de plannen in 1986 en op 30 oktober 1987 de eerste steen gelegd. * Sonesta island gelegen op het rif tegenover de [[internationale luchthaven Koningin Beatrix]]. * Vanaf de open lobby heeft men niet alleen zicht op dezee, maarook ophetkanaal, van waaruit de gasten met de boot naar het Sonesta Island kunnen vertrekken. Een traject dat slechts tien minuten duurt. Vier boten van 26 voet lang en met een capaciteit voor 29 personen elk, zullen beschikaar zijn voor het transport van de gasten van het hotel, via het kanaal, naar Sonesta Island. Op dit rifeiland, waarop tot een jaar geleden alleen maar mangroveplanten te zien waren, zijn in de afgelopen maanden twee prachtige stranden met hagelwit zand aangelegd. Momenteel worden een restaurant en bar gebouwd, waarna de whirlpools en faciliteiten voor watersporten zullen volgen.<ref>{{citeer nieuws|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642557:mpeg21:pdf|titel=Sonesta hotel en Sonesta island: uniek hotelproject|werk=[[Amigoe]]|datum=14 februari 1989|bezochtdatum= }}</ref> en.wiki:see Oranjestad, Aruba The touristically named Renaissance Island (formerly Sonesta Island)<ref>{{cite web | title =Sonesta Island | url = https://www.tripadvisor.com/ShowTopic-g147247-i144-k845765-Sonesta_Island-Aruba.html | accessdate = 2020-03-04}}</ref> is a 40 acres [[cay]] (or barrier reef) island, officially known as the Bucuti Rif<ref>{{cite web | title =Harbour Map and Navigational Chart. From Netherlands Government chart, 1977 | url = https://www.arubaports.com/main/oranjestad/ | accessdate = 2020-03-04}}</ref><ref>{{cite web | title =Navigation Waypoints referencing to “Bucuti Island” | url = https://www.aruba-cruisingguide.com/navigation/ | accessdate = 2020-03-04}}</ref> and it is off the coast near Oranjestad. It is privately owned and has the only private beaches on Aruba.<ref>{{cite web | title =Renaissance Aruba Resort & Casino | url =http://www.fodors.com/world/caribbean/aruba/review-40803.html | accessdate = 2014-08-20}}</ref> There are two beaches: Iguana Beach and Flamingo Beach. A [[Beechcraft Model 18|Beechcraft 18]] and a [[Convair]] 400 were both deliberately sunk about 50 yards offshore to create a diving site.<ref>{{cite book | last =Huber | first =Joyce | title =Best Dives of Aruba, Bonaire & Curaçao | publisher = Hunter Publishing, Inc | date =2011 | isbn = 9781588437495 }}</ref> [[Flamingo]]es can be seen on the island.<ref>{{cite web| last =Suri | first =Charu | title =Where to see Flamingos in Aruba | url =http://www.afar.com/highlights/where-to-see-flamingos-in-aruba | accessdate =2014-08-20}}</ref> However, they are not native to Aruba.<ref>{{cite web|url=https://journalistontherun.com/2017/07/01/everything-you-need-to-know-about-flamingo-island-aruba/|title=Everything You Need To Know About Flamingo Beach Aruba|date=1 July 2017|publisher=}}</ref> Awemainta 30 december 2020|Isla Priva: Di complemento pa atraccion principal|E creacion di un beach priva riba e rifnan dilanti di aeropuerto tabata otro reto grandi pa MetaCorp. E responsabilidad di esaki a cay grandamente riba e schoudernan di Rudolph Richardson na cabes di ATCO. Delft Hydraulic Engineering di Hulanda meticulosamente a diseña e isla artificial. A pone shen y shen di meternan cubico di santo blanco den bargenan cu despues a basha riba e awanan poco hunto di e rif pa crea un plataforma for di unda e backhoe y otro ekipo necesario pa traha e isla, por a para firme riba dje. E isla a habri pareu cu e hotel na 1991. Na 1999, Horcan Lenny, considera como e di dos mas fuerte pa pasa den November, a dal Aruba duro y Sonesta Island a keda den hopi mal estado. Mester a trah’e full di nobo. Despues di un candela chikito un par di aña atras, Renaissance Island ta un di e atractivonan turistico mas grandi di e isla. Conoci mundialmente como e luga pa comparti di un dia di solo y lama hunto cu flamingonan cu ta cana casualmente band’i bo. Fuera di e parhanan aki, e isla tambe ta un santuario pa hopi yuwana. {{Appendix}} --------------------- {{Infobox luga den pais | tipo= Playa | name = Hadicurari | alias = Fisherman's Hut | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} | border = infobox | perrow = 2/2 | caption_align = center | image1 = | caption1 = | image2 = | caption2 = }} | pais = {{ABW}} | region = [[Noord]] | zona = [[Palm Beach]] | zoom = 14 }} '''Hadicurari''' (''Fisherman's Hut'') ta un luga na costa west di Aruba, den e zona di [[Palm Beach]] na haltura di e hotelnan Holiday Inn y Marriott Vacation Club. Aki ta situa un waf di piscado y un parti ta wordo uza como zona pa [[windsurf]]. Hadicurari ta conoci como un sitio pa pisca unda tabatin ranchonan di piscado y un pier chikito. Den ananan 1950 tabata captura aki hopi calco. De vissershaven heeft een steiger met 92 aanlegplaatsen die in de jaren 90 van de vorige eeuw is aangelegd. Hier werd in de jaren 1950 veel calco (''strombus gigas'') gevist. Door de roofbouw is de calco in deze buurt zeer zeldzaam geworden en wordt nu beschermd.<ref>Vivienno Frank. 2019. ''Aruba en een keuze uit haar toponiemen'' pag. 111, ISBN:978-0-359-65900-5</ref> Aki tabata establece Centro di pesca Hadicurari, cu tabata organisa torneonan di pisca pa e piscadonan local.<ref>Vistoernooi Centro Hadicurari. "Amigoe". Curaçao, 09-07-1994, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 15-09-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644198:mpeg21:p005</ref> Awendia e ta fungi como restaurant.? * E pier chikito a wordo reemplasa den ananan 19 90 pa un pier grandi cu 92 luga pa boto * Den e periodo aki a lanta e Centro di pesca Hadicurari y na 2003 a funda Fundacion Centro di Pesca Hadicurari. Fundado tabata Colin Christiaans. * Anualmente ta celebra Dia di Piscado cu ta riba 29 di juni cu iun torneo di pesca. * Den e edificio di Centro di Pisca hadicurari tin un restaurant establece. Centro di Pesca Hadicurari ta percura pa brinda e piscadonan tur ayudo. Considerando cu e centro aki ta practicamente hinca entre e hotelnan grandi y luhoso; Centro di pesca Hadicurari tin cu “negosha” un tiki riba e tradicion di piscado den e centro aki. NOTES In tegenwoordigheid van de ministers Elio Nicolaas, ing. Roland Laclé en minister ing. Eddy Briesen, legde minister Charro Kelly vrijdagmiddag de eerste steen voor de vissershaven bij Hadicurari, ten noorden van het Holiday Inn Hotel. De 92 aanlegplaatsen voor de vissersboten vergt een investering van 1,4 miljoen florin. De bouw geschiedt door Camar nv.Eerste steen vissershaven. "Amigoe". Curaçao, 23-11-1992, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 14-09-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643702:mpeg21:p005 {{Appendix}} [[Category:Luga na Aruba]] --------------- {{Infobox luga den pais | tipo= Isla di rif | variante = a | name = De Palm Island | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} | border = infobox | perrow = 2/2 | caption_align = center | image1 = Sign De Palm Island.jpeg | caption1 = | image2 = | caption2 = | pais = {{ABW}} | region = [[Santa Cruz]]? }} [[File:Sign De Palm Island.jpeg|thumb|Borchi pa yega De Palm Island]] '''De Palm Island''' ta un isla di mas o ménos 10 ektar grandi, habitá, estrecho i di 1,5 kilometer largu for di costa di e isla principal di Aruba, ost di e stat di Pos Chiquito, serka di e aeropuerto internashonal Reina Beatrix. E isla ta un rif di koral ku tin un hotel, un bar i un restorant. E biahe via ferry for di e isla prinsipal ta dura mas o ménos 10 minüt. Riba e isla tin un playa ku tin un guardia i un parke di awa. E isla ta di propiedat di De Palm Tours, e operador di biahe di mas grandi na Aruba, fundá pa Wichie de Palm i kumprá pa Harold Malmberg den añanan 60 di [[siglo 20]].<ref>{{Citeer web|url=http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=24&lang=en|titel=Tourism|taal=en|uitgever=Historia di Aruba|bezochtdatum=1 september 2018|archiefurl=https://web.archive.org/web/20230621061434/http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=24&lang=en|archiefdatum=2023-06-21}}</ref> == Detayenan == E parke di awa tin un atraccion extraordinario. E bishitantenan, ekipá ku un sistema di buelo di kaska bou di awa, por bishitá e mundu tropikal di piská di e isla di koral na pia i tambe tuma imágen bou di awa di un avion Cessna 414 derotá i bou di awa. E Sea Trek helmet system tambe ta posibel pa no-swimmer i personanan ku no tin eksperensia di buelo. {{Appendix}} De Palm island is een ongeveer 10 hectare groot, bewoond, smal en 1,5 kilometer lang eiland voor de kust van het hoofdeiland van [[Aruba]], ten oosten van de stad [[Pos Chiquito]], in de buurt van de [[internationale luchthaven Koningin Beatrix]]. Het eiland is een dood [[koraalrif]] met daarop een hotel, bar en restaurant. De overtocht per ferry vanaf het hoofdeiland duurt ongeveer 10 minuten. Op het eiland is er een bewaakt strand en een [[waterpark]]. Het eiland is eigendom van [[De Palm Tours]], de grootste [[touroperator]] op Aruba, opgericht door [[Witchie de Palm]] en in de jaren zestig van de twintigste eeuw gekocht door [[Harold Malmberg]]<ref>{{Citeer web|url=http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=24&lang=en|titel=Tourism|taal=en|uitgever=Historia di Aruba|bezochtdatum=1 september 2018}}</ref> == Bijzonderheden == Het waterpark heeft een buitengewone attractie. Bezoekers, uitgerust met een onderwaterhelm-duiksysteem, kunnen te voet de tropische vissenwereld van het koraaleiland bezoeken en ook onderwateropnamen maken van een neergehaald en onder water gelegen [[Cessna]] 414-vliegtuig. Het gebruik van het Sea Trek-helmsysteem is ook mogelijk voor niet-zwemmers en personen zonder duikervaring. {{Appendix|1=alles|2= '''Voetnoten''' {{References}} '''Bronnen''' * {{citeer web|url=http://www.visitaruba.com/things-to-do/tours-and-activities/depalm-island/|titel=De Palm Island|bezochtdatum=1 september 2018}} * {{Bronvermelding anderstalige Wikipedia|taal=de|titel=Palm Island (Aruba)|oldid=165611524|datum=20170518}} -------------- '''Isla di Oro''' ta parti di e rif di Pos Grandi na costa sur di [[Aruba]], entre [[Pos Chikito]] y [[Savaneta]]. E area ta cay den e [[Parke Marino Aruba]] y ta bou maneho di [[Parke Nacional Arikok| Fundacion Parke Nacional Aruba]] (FPNA).<ref>{{citeer web|url=///C:/Users/l_de_/Downloads/BONERIANO-15-03-2024.pdf|titel=FPNA ta activo den defensa di Isla di Oro|werk=Boneriano|datum=2024-03-15|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref> == Historia == Isla di Oro a inicia na aña 1965 ora Adolf (Dochi) Oduber a construi un compleho di recreacion den forma di un barco cu den dje un restaurant, bar y sala di baile, cu el a duna e nomber "Isla di Oro".<ref>{{citeer web|url=citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462564:mpeg21:p006|titel=Opening van Isla di Oro|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-03-09|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref> E compleho ta situa 150 meter for di e costa na un laguna rondona pa mondi di mangel, pa cua mester a traha un brug y kap un caminda dor di e mangelnan.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470027:mpeg21:p006|titel=Luchtkasteel van Oduber werd restaurant in zee|werk=[[Amigoe]]|datum=1964-08-05|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref> E tempo ey e compleho tabata un atraccion turistico popular, unda tabata organisa fiesta, ademas di presentacion y shownan di artistanan conoci. E compleho, cu ta riba tereno erfpacht, a cambia varios biaha di doño-desaroyado y tabata operacional te mas o menos aña 1994 pa despues keda bandona. == Proteccion di naturalesa == Isla di Oro ta ubica den un zona di naturalesa cu un grado halto di balor y di medidanan di proteccion. Banda di ta protegi mediante e decretonan nacional ''Nieuwe aanwijzing domeingronden als natuurreservaat''<ref>[https://www.dcbd.nl/sites/default/files/documents/MinistryofJustice%282020%29_LandsbesluitNieuweAanwijzingDomeingrondenAlsNatuurreservaat.pdf Landsbesluit ''Nieuwe aanwijzing domeingronden als natuurreservaat''] ([[Afkondigingsblad van Aruba|AB]] 2020 no. 67)</ref> y ''Ruimtelijke Ontwikkelingsplan met Voorschriften 2021''<ref>[https://www.dip.aw/wp-content/uploads/2021/08/AB-2021-no.-123.pdf Landsbesluit ''Ruimtelijke Ontwikkelingsplan met Voorschriften 2021''] (AB 2021 no. 123) di 28 juli 2021.</ref>, e isla mes y e lama ta clasifica como "Marine Protected Area" (MPA) mediante decreto nacional.<ref>[https://www.dcbd.nl/sites/default/files/documents/MinistryofJustice%282018%29_LandsbesluitParkeMarinoAruba.pdf ''Landsbesluit Parke Marino Aruba''] (AB 2018 no. 77) di 20 di december 2018</ref> Adicionalmente, e area tin reconocemento internacional como un "Key Biodiversity Area" (KBA) door di Union Internacional pa Concervacion di Naturalesa (IUCN) y desde 2023 como un area RAMSAR (RAMSAR Site no. 2526).<ref>{{citeer web|url=https://www.bondia.com/corte-ta-prohibi-aruba-ocean-villas-pa-cuminsa-of-traha-na-isla-di-oro/|titel=Corte ta prohibi Aruba Ocean Villas pa cuminsa of traha na Isla di Oro|werk=BonDiaAruba|datum=2024-03-18|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref> Fuera di esey e mangelnan, tanto e mangel preto (''Avicennia germinans'') como e mangel blanco (''Laguncularia racemosa'') ta especienan di mata protegi pa ley.<ref>[https://docplayer.nl/110238034-2017-no-48-afkondigingsblad-van-aruba-landsbesluit-houdende-algemene-maatregelen-van-14-juli-2017-ter-uitvoering.html ''Landsbesluit bescherming in-heemse flora en fauna''] (AB 1995 no. 2) di 14 di juli 2017</ref> Den curso di tempo a lansa diferente proyecto pa Isla di Oro, entre nan e proyecto di un delfinario, bou e nomber di ''Dolphin Beach'' na comienso di añanan nobenta<ref>{{citeer web|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645141:mpeg21:p005|titel=Gedegen en objectief onderzoek onontbeerlijk voor Dolphin Beach|werk=[[Amigoe]]|datum=1993-05-15|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref>, y e proyecto di ecohotel, ''Zoetry Isla di Oro Aruba'', den decada 2010.<ref>{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2014-10-30/page/n2/mode/1up?q=isla+oro+parke+marino&view=theater|titel=Proyecto Isla di Oro ta bek na su concepto inicial di ecohotel|werk=BonDiaAruba|datum=2014-10-30|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref> Ambos proyecto a encontra cu resistencia di e activistanan ambiental y finalmente no a continua pa falta di e permisonan rekeri. {{Appendix}} [[:Category:Aruba]] y cu ta cay bou maneho di Fundacion Parke Nacional Aruba (FPNA). Ademas mangelnan, tanto e mangel preto (''Avicennia germinans'') como e mangel blanco (''Laguncularia racemosa'') ta especie di mata protegi pa ley. y e area tambe ta cay den ‘Natuur Gebied’ Nieuwe aanwijzing domeingronden als natuurreservaat (AB 2020 no. 67) y Ruimtelijke Ontwikkelingsplan met Voorschriften 2021; mientras cu e isla mes y e lama ta cay den Marine Protected Area (MPA) esta Landsbesluit Parke Marino (AB 2018 no. 77) Adicionalmente, e area aki tin reconocemento internacional como un Key Biodiversity Area (KBA) door di IUCN y ultimamente a wordo clasifica como un RAMSAR gebied (RAMSAR Site no. 2526) – dunando e area akinan mas balor ainda y den e caso aki, segun Silva ta expresa a nenga diferente parti di ley pero asina mes e desaroyado a continua cu e trabounan dañino pa naturalesa sin permiso. E mangelnan ta un especie protegi pa ley y e area tambe ta cay den Natuur Gebied’ Nieuwe FPNA ta activo den defensa di Isla di Oro aanwijzing domeingronden als natuurreservaat (AB 2020 no. 67) y Ruimtelijke Ontwikkelingsplan met Voorschriften 2021 (AB 2021 no. 123) mientras cu e isla mes y e lama ta cay den Marine Protected Area (MPA) esta Landsbesluit Parke Marino (AB 2018 no. 77) – haciendo e area aki un grado di proteccion halto. Adicionalmente, e area aki tin reconocemento internacional como un Key Biodiversity Area (KBA) door di IUCN y ultima[1] mente a wordo clasifica como un RAMSAR gebied (RAMSAR Site no. 2526) – dunando e area akinan mas balor ainda.<ref>{{citeer web|url=https://www.bondia.com/corte-ta-prohibi-aruba-ocean-villas-pa-cuminsa-of-traha-na-isla-di-oro/|titel=Corte ta prohibi Aruba Ocean Villas pa cuminsa of traha na Isla di Oro|werk=BonDiaAruba|datum=2024-03-18|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref> Na november di aña pasa 2023 e area aki a cuminsa forma parti di Convenio di Ramsar Area bao e parti di Costa Zuid e cual ta un di e areanan cu mas biodiversidad, status di Ramsar tin como meta pa proteha e areanan aki sin interveni cu actividadnan economico, enfatisando reduccion di daño y restauracion di naturalesa den caso di daño cu ta inevitabel. Isla di Oro ta un área di mangrove amplio na Aruba, kaminda diferente ekosistema ta reuní. E lugá di buelo ku e mesun nòmber ta konsistí di un banda di playa grandi ku un rif similar na esun di e lugá di buelo Mangel Halto. E tipo di koral mas comun riba e rif aki ta e koral di cerebro, di strea y di placa. Lobster di koral, snapper, piská trompeta i piská angel ta habitantenan regular. Isla di Oro ta nifiká isla di oro.<ref>{{citeer web|url=https://www.duikersgids.nl/en/isla-di-oro|titel=Isla di Oro|werk=duikersgids.nl|datum= |bezochtdatum=2024-03-23}}</ref> Isla di Oro no ta solamente un kolekshon úniko di ekosistema, sino tambe un isla di fiesta ku un restorant abandoná ku a wòrdu traha den forma di un boto. Bo por yega na e lugá despues di un caminata bastante largu dor di e área. Ta rekomendá un buelo di boto. NOTES FUNDACION Parke Nacional Aruba ta na altura di actividadnan cu ta tumando luga riba Isla di Oro y ta activamente haciendo tur cos posibel den e organisacion su capacidad legal pa pone un stop n’e actividadnan cu ta tumando luga. Isla di Oro ta un area cu ta cay bou di maneho di Fundacion Parke Nacional Aruba.<ref>[file:///C:/Users/l_de_/Downloads/BONERIANO-15-03-2024.pdf FPNA ta activo den defensa di Isla di Oro], Boneriano (15 di maart 2024)</ref> E mangelnan ta un especie protegi pa ley y e area tambe ta cay den Natuur Gebied’ Nieuwe FPNA ta activo den defensa di Isla di Oro aanwijzing domeingronden als natuurreservaat (AB 2020 no. 67) y Ruimtelijke Ontwikkelingsplan met Voorschriften 2021 (AB 2021 no. 123) mientras cu e isla mes y e lama ta cay den Marine Protected Area (MPA) esta Landsbesluit Parke Marino (AB 2018 no. 77) – haciendo e area aki un grado di proteccion halto. Adicionalmente, e area aki tin reconocemento internacional como un Key Biodiversity Area (KBA) door di IUCN y ultima[1] mente a wordo clasifica como un RAMSAR gebied (RAMSAR Site no. 2526) – dunando e area akinan mas balor ainda. Fundacion Parke Nacional Aruba ta comprometi na e proteccion di e area importante aki – e unico area na Aruba unda ainda nos ta wak e ‘Poder di 3’ conecta na otro sanamente, esta e mangelnan, yerbe di lama y e rifnan di coral – 3 diferente sistema ecologico crucial cu hunto ta prove un variedad di beneficio pa e ser humano y Aruba su medio ambiente. Dialuna 11 di Maart 2024 bestuur di FPNA a ser alerta di actividadnan cu ta pasando y inmediatamente a bay den accion pa manda un Proforma Bezwaarschrift. Informacion cu FPNA a ricibi ta cu no tin un aanlegvergunning y cu esey ta evaluando pasonan legal. Ta di hopi tempo caba FPNA tin wowo extra riba e area di Isla di Oro y den augustus di 2023 a bin haya sa cu Isla di Oro a ser cumpra y asina a manda un carta oficial dia 28 di augustus pa DIP indicando cu no lo duna permiso pa ningun desaroyo riba Isla di Oro. Den november 2023, FPNA a wordo contacta door di J.O.B. Holding & Management y a ser invita pa bay un meeting pa compronde kico ta e intencion cu Isla di Oro. Dia 4 di januari 2024, FPNA a responde na J.O.B. Holding & Management cu un carta unda cu a indica cu no ta bay di acuerdo cu ningun desaroyo pa Isla di Oro. Siguientemente dia 18 di januari 2024 J.O.B. Holding & Management a invita FPNA conhuntamente cu otro organisacionnan local pa un stakeholder engagement session unda cu nan a informa cu nan lo ta haciendo diferente trabounan riba Isla di Oro y no a presenta un plan concreto cu por ser revisa. No obstante e posicion di FPNA no a cambia. FPNA no lo sostene ningun plan di desaroyo den e area aki Isla di Oro is a vast wetland mangrove area on Aruba where different ecosystems meet. The dive site of the same name consists of a vast shallow sand strip with a reef similar to that of the Mangel Halto dive site. Common types of coral on this reef are brain, star and plate coral. Coral lobsters, snappers, trumpet fish and angelfish are regular inhabitants. Isla di Oro means island of gold.<ref>https://www.duikersgids.nl/en/isla-di-oro</ref> Particulars Isla di Oro is not only a unique collection of ecosystems but also a former party island with an abandoned restaurant built in the shape of a boat. You can reach the location after a fairly long walk through the area. A boat dive is recommendable. ----- Fundacion Savaneta Aruba a nota di e discucion andando riba red social rond di Isla di Oro. E pregunta esencial den esaki ta cu si por papia di destruccion of limpiesa. Fundacion ta observa y ta na altura cu actualmente ta tumando luga un limpiesa di material di e ruina cu a keda atras eynan esta tubo y frusto den awa y hopi desperdicio di palo, etc. No tin ningun acto di corta mangroves ni otro mata pues aki nos tin cu papia di un clean up y no destruccion. Si Parke Arikok kier “claim” e luga, anto e pregunta ta dicon Parke nunca a hacie limpi y no a pone borchi cu e ta pertenece na Parke anto. Antes e doño di Isla di Oro tabata famia Oduber y despues un otro doño a tuma over te cu awe a keda na ruina unda un doño nobo local a cumpr’e via un acto notarial, pues no a hay’e regala. Semper Isla di Oro tabatin su permiso pa Restaurant y NightClub pues esey no ta nada nobo den su desaroyo.<ref>https://24ora.com/fundacion-savaneta-ta-aclaria-a-haci-isla-di-oro-limpi-y-nada-mas/ (17 di maart 2024)</ref> --- Fundacion Parke Nacional Aruba (FPNA) a cuminsa un caso contra pais Aruba y contra desaroyador di Isla di Oro, Osyth Henriquez, pa stop e di haci cualkier trabou di limpiesa riba su tereno. Hues a prohibi Henriquez pa desaroya of hasta pa haci limpiesa riba su tereno na Isla di Oro. FPNA a demanda Pais Aruba tambe pa prohibi Gobierno di duna permiso. Abogado mr. Anthony Ruiz a defende Osyth Henriquez, mientras cu abogado mr. Zuhaila Marchena a defende FPNA. Den su veredicto, mesora, hues a indica na FPNA cu como nan tin e maneho di e area, cu FPNA y e doño di Isla di Oro mester sinta na mesa y sali di e problema. Ta trata aki na un tereno cu e doño tin den erfpacht. E area ta bou maneho di FPNA como un area protehi. Den areanan protehi en general por restablece un edificio na estado original, den consulta cu FPNA. Osyth Henriquez ta propietario di Ocean Villas na Savaneta. Ey tambe e tin cu atende cu reto di FPNA, Gobierno mes y di bisiña, cu no necesariamente ta di acuerdo cu su vision pa desaroya bungalows eynan. Awo cu e kier desaroya Isla di Oro, atrobe e ta hay’e stroba y mester defende su plan y vision den corte. Ta parce cu e reto lo no ta e isla mes, sino mas bien e vecindario cu si ta protegi como un area di naturalesa.<ref>https://24ora.com/hues-a-ordena-osyth-henriquez-pa-para-trabou-riba-isla-di-oro/ (17 di mart 2024)</ref> * <ref>https://antilliaansdagblad.com/aruba/29167-blijf-van-isla-di-oro-af 13 maart 2024</ref> {{Appendix}} isla di oro is pas ontstaan in begin jaren zeventig van de vorige eeuw. Het is een stukje rif ten zuiswesten van Pos Grandi waarop Adolf R. Oduber een recreatiecomplex had gebouwd in de vorm van een schip met daarin een restaurant, bat en danszaal. Vivienno Frank isla di oro a surgi te na komienso di añanan setenta di siglo pasá. E ta un parti di e rif na sur-oeste di Pos Grandi na unda Adolf R. Oduber a konstruí un kompleho di rekreacion den forma di un barku ku den dje un restorant, bat i sala di baile. '''Isla di Oro''' ta un isla di coral na costa sur di Aruba, entre [[Pos Chikito]] y [[Savaneta]]. E area ta cay den e Parke Marino Aruba y ta bou maneho di FPNA. Het is gelegen 150 meter uit de kust op de rif van Pos Grandi. Er moest een weg door de mangrovenbos worden gehakt om bij het eiland te komen.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470027:mpeg21:p006|titel=Luchtkasteel van Oduber werd restaurant in zee|werk=[[Amigoe]]|datum=1964-08-05|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref> Gelegen aan een lagoen omringd door mangrovebossen. Er voden optredens en shows vor bekende artiesten plaats en werden feesten gehouden. Isla di oro was in de jaren op de startplaats voor natuurwandelingen van Stimaruba. * Na ana 1965 Adolfo (Dochi) Oduber a habri riba e isla un restaurant ISla di ORo construi den forma di un barco como atraccion turistico y despues amplia cu cocktail lounge y sala di baile. Apertura oficial dia 13 di maart 1965.<ref>Opening van Isla di Oro. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 09-03-1965, p. 6. Geraadpleegd op Delpher op 21-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462564:mpeg21:p006</ref> Despues di un aña a traha un brug pa yega na costa. Na 1975 el a cambia man pa Joe Procter, kende e sigui desaroya e luga. * in 1989? beheert-eigenaar door Lucy en jose Brazao Mendez. El a opera te 1994. * verschillende projecten, waaronder het dolfinarium project (1993?)onder de naam Dolphin Beach, voor de doorontwikkeling van Isla di Oro hebben vanaf 1990 gestuit op verzet van milieu-activisten.<ref>Gedegen en objectief onderzoek onontbeerlijk voor Dolphin Beach. "Amigoe". Curaçao, 15-05-1993, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 21-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645141:mpeg21:p005</ref> Dolfinarium ging niet door wegens uitblijven van de nodige vergunningen. 065q9tjvehwzlpa93pndhggqp6x8p07 Baby Beach 0 12061 199615 198580 2026-08-05T23:00:05Z Caribiana 8320 199615 wikitext text/x-wiki {{Variante|a}} {{Infobox luga den pais | variante = a | tipo = Playa | alias = Klein Lagoen | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} | border = infobox | perrow = 1/2/2 | caption_align = center | image2 = Baby beach Aruba.jpg | caption2 = Playa espacioso | image1 = Baby Beach - panoramio.jpg | caption1 = Bista panoramico | image3 = Baby beach sign, Aruba Jul 02, 2021 01-52-39 PM.jpeg | caption3 = Borchi }} | pais = {{ABW}} | tipo_division_adm = Region | division_adm = [[San Nicolas|San Nicolas-Zuid]] | tipo_subdivision_adm = Zona | subdivision_adm = [[Sero Colorado]] | zoom = 14 }} '''Baby Beach''' (oficialmente: ''Klein Lagoen'' y antes conoci como ''Mangel Cora'') ta un playa na [[Aruba]], situa na costa di [[Sero Colorado]] y den cercania di [[San Nicolas]] na e punto extremo zuidoost di e isla. Baby Beach ta un di e atraccionnan turistico di e isla. E playa ta ubica na un [[laguna]] chikito y poco hundo, cu ta separa for di e [[bahia di San Nicolas]] door di un [[ref|rif natural]]. E nomber Baby Beach a wordo inventa pasobra e ta sumamente adecua pa mucha. E fondo di lama casi no ta baha y ta ainda 1 meter hundo na un distancia di 20 meter for di e costa. E awa aki ta cla di color blauw cla, loke ta haci'e un luga popular pa snorkel. Baby Beach ta caracterisa tambe como un playa di santo espacioso y suave cu ta wordo uza pa local y turista. == Historia y desaroyo == Pa algun [[decada]] Sero Colorado tabata un zona residencial cera, cu e ehecutivonan [[Estadonan Uni di Amérika|Mericano]] di [[Lago Oil & Transport Company|refineria Lago]] y nan famia tabata yama e ''[[Lago Colony]]'' y unda nan a habita te na 1984.<ref>[http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=28&Itemid=42 ''De Lago en de Eagle: de olieindustrie op Aruba.''], historiadiaruba.aw</ref> Den cuadro di promove turismo pa e region di San Nicolas, Grupo Sasaki a señala na 1994 e potencial pa desaroya Baby Beach, y tambe [[Rodgers Beach]], como zona turistico.<ref>{{citeer web|titel=Sasaki-group geeft San Nicolas aandacht|werk=[[Amigoe]]|datum=1994-11-14|bezochtdatum=2024-09-07|via=Delpher.nl|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645396:mpeg21:p005}}</ref> [[File:View of Baby Beach.jpeg|thumb|left|170px|Den fondo desaroyo hotelero cerca di Baby Beach.]] Desde 2014 gobierno di Aruba a ehecuta varios proyecto pa mehora y renoba e infrastructura di Baby Beach den cuadro di e "Masterplan Seroe Colorado" y cu fondonan di Tourism Product Enhancement Fund (TPEF). Entre otro a construi un parkeo nobo y bañonan publico; a amplia e area di beach door di hala e ''turtle wall'' mas atras y a upgrade e landscaping y iluminacion.<ref>[https://www.noticiacla.com/news/27272 Trabaonan di proyecto Baby Beach ta avansando], NoticiaCla (23 di januari 2023)</ref><ref>[https://www.noticiacla.com/news/29940 Di dos fase di renobacion Baby Beach a keda cla y entrega], Noticiacla (13 di december 2023)</ref> Dia 5 di juni 2025 un "adults only" hotel a habri den cercania di Baby Beach.<ref>[https://www.noticiacla.com/news/31836 Secrets Baby Beach Aruba poni pa habri na februari 2025], NoticiaCla (26 di juli 2024)</ref> {{Appendix}} {{Malchi:Nabegashon Playanan di Aruba}} [[Category:Luga na Aruba]] orrudjwol6pi6djrkebsngrlzdyzv0b Usuario:Bdijkstra/Lint-fouten/overzicht 2 12220 199620 199554 2026-08-06T08:40:24Z Bitbotje 9309 update - 197 fouten 199620 wikitext text/x-wiki <noinclude>{{DISPLAYTITLE:user:bdijkstra/Lint-fouten/overzicht}}</noinclude> <div class="plainlinks"> {| class="wikitable sortable" ! lint-kategory ! style="text-align:right" | <abbr title="(Prinsipal)">0</abbr> ! style="text-align:right" | <abbr title="Wikipedia">4</abbr> ! style="text-align:right" | <abbr title="Fail">6</abbr> ! style="text-align:right" | <abbr title="Malchi">10</abbr> ! style="text-align:right" | <abbr title="Yuda">12</abbr> ! style="text-align:right" | <abbr title="Kategoria">14</abbr> ! style="text-align:right" | <abbr title="Module">828</abbr> ! Miseláneo |- | colspan="10" | '''High priority''' |- | Table tag that should be deleted | style="text-align:right" | <!-- 0 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 4 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 6 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 10 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 12 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 14 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 828 --> 0 | style="text-align:right" | 4 |- | Misnested tag with different rendering in HTML5 and HTML4 | style="text-align:right" | <!-- 0 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 4 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 6 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 10 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 12 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 14 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 828 --> 0 | style="text-align:right" | 7 |- | Miscellaneous issues | style="text-align:right" | <!-- 0 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 4 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 6 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 10 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 12 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 14 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 828 --> 0 | style="text-align:right" | 0 |- | Multiline table in list | style="text-align:right" | <!-- 0 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 4 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 6 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 10 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 12 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 14 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 828 --> 0 | style="text-align:right" | 1 |- | Multiple unclosed formatting tags | style="text-align:right" | <!-- 0 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 4 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 6 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 10 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 12 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 14 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 828 --> 0 | style="text-align:right" | 0 |- | Paragraph wrapping bug workaround | style="text-align:right" | <!-- 0 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 4 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 6 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 10 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 12 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 14 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 828 --> 0 | style="text-align:right" | 0 |- | Self-closed tags | style="text-align:right" | <!-- 0 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 4 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 6 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 10 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 12 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 14 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 828 --> 0 | style="text-align:right" | 0 |- | Old behaviour of link-wrapping font tags | style="text-align:right" | <!-- 0 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 4 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 6 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 10 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 12 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 14 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 828 --> 0 | style="text-align:right" | 0 |- | Whitespace parsing bug | style="text-align:right" | <!-- 0 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 4 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 6 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 10 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 12 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 14 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 828 --> 0 | style="text-align:right" | 0 |- | Unclosed quote in heading | style="text-align:right" | <!-- 0 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 4 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 6 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 10 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 12 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 14 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 828 --> 0 | style="text-align:right" | 0 |- | colspan="10" | '''Medium priority''' |- | Bogus file options | style="text-align:right" | [//pap.wikipedia.org/wiki/Spesial:LintErrors/bogus-image-options?wpNamespaceRestrictions=0 1] | style="text-align:right" | <!-- 4 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 6 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 10 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 12 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 14 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 828 --> 0 | style="text-align:right" | 2 |- | Fostered content | style="text-align:right" | <!-- 0 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 4 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 6 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 10 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 12 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 14 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 828 --> 0 | style="text-align:right" | 4 |- | Misnested tags | style="text-align:right" | <!-- 0 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 4 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 6 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 10 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 12 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 14 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 828 --> 0 | style="text-align:right" | 10 |- | Multi colon escape | style="text-align:right" | <!-- 0 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 4 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 6 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 10 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 12 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 14 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 828 --> 0 | style="text-align:right" | 0 |- | Links in links | style="text-align:right" | [//pap.wikipedia.org/wiki/Spesial:LintErrors/wikilink-in-extlink?wpNamespaceRestrictions=0 1] | style="text-align:right" | <!-- 4 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 6 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 10 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 12 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 14 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 828 --> 0 | style="text-align:right" | 2 |- | colspan="10" | '''Low priority''' |- | Missing end tag | style="text-align:right" | [//pap.wikipedia.org/wiki/Spesial:LintErrors/missing-end-tag?wpNamespaceRestrictions=0 124] | style="text-align:right" | [//pap.wikipedia.org/wiki/Spesial:LintErrors/missing-end-tag?wpNamespaceRestrictions=4 20] | style="text-align:right" | <!-- 6 --> 0 | style="text-align:right" | [//pap.wikipedia.org/wiki/Spesial:LintErrors/missing-end-tag?wpNamespaceRestrictions=10 5] | style="text-align:right" | <!-- 12 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 14 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 828 --> 0 | style="text-align:right" | 129 |- | Obsolete HTML tags | style="text-align:right" | [//pap.wikipedia.org/wiki/Spesial:LintErrors/obsolete-tag?wpNamespaceRestrictions=0 21] | style="text-align:right" | [//pap.wikipedia.org/wiki/Spesial:LintErrors/obsolete-tag?wpNamespaceRestrictions=4 12] | style="text-align:right" | <!-- 6 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 10 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 12 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 14 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 828 --> 0 | style="text-align:right" | 113 |- | Stripped tags | style="text-align:right" | <!-- 0 --> 0 | style="text-align:right" | [//pap.wikipedia.org/wiki/Spesial:LintErrors/stripped-tag?wpNamespaceRestrictions=4 11] | style="text-align:right" | <!-- 6 --> 0 | style="text-align:right" | [//pap.wikipedia.org/wiki/Spesial:LintErrors/stripped-tag?wpNamespaceRestrictions=10 2] | style="text-align:right" | <!-- 12 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 14 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 828 --> 0 | style="text-align:right" | 43 |}</div> s28l7h4y4z65zy0sjd7ugkh57g7ian1 Boca Grandi 0 13332 199614 198583 2026-08-05T22:50:03Z Caribiana 8320 199614 wikitext text/x-wiki {{Variante|a}} {{Infobox curpa di awa| variante= a | tipo = Boca | nomber = Boca Grandi | multi_imagen = {{multiple image | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} | border = infobox | perrow = 1/2 | caption_align = center | image1 = Kitesurfing school at Boca Grandi, San Nicolas Aruba 07.jpg | caption1 = | image2 = Kite surfing at Boca Grande.jpg | image3 = On the way to Baby beach Aruba (2909073954).jpg }} | tipo_division_adm = Region | division_adm = [[San Nicolas]] | tipo_subdivision_adm = Zona | subdivision_adm = | pais = {{ABW}} | zoom = 13 }} '''Boca Grandi''' ta un di e [[boka (di laman)|boca]]nan mas grandi di [[Aruba]], situa na costa zuidoost den region di [[San Nicolas]]. E playa tin mas o menos 750 meter di largura y cu poco profundidad, pero landamento no ta permiti debi na e coriente y olanan fuerte.<ref name=":0">[https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20250822.pdf Surf’s Up: Favorite places to catch waves in Aruba], Aruba Today (22 di augustus 2025)</ref> E ta un luga popular pa [[windsurf]] y kitesurf, specialmente pa practicantenan mas avansa.<ref>Vivienno Frank. 2019. ''Aruba en een keuze uit haar toponiemen.'' ISBN:978-0-359-65900-5, pag.71</ref> Varios competencia, incluso di [[Aruba Hi-Winds]], ta wordo teni na e boca. == Historia == E zona pabou di e boca ta conoci como "Seagrape Grove" of "Grapefield", nombernan cu ta referi na e mata di [[druif di lama]] (''coccoloba uvifera''). Aki tabatin un mondi grandi di druif di lama, unda e habitantenan den cercania tabata haci piknik den sombra. E mondi ta pa gran parti destrui despues cu den añanan 1970 a benta residuo di asfalt pretu di e [[Lago Oil & Transport Company|refineria Lago]] na su banda noordoost, contaminando e tereno y causando e matanan pa muri.<ref>Vivienno Frank. 2019. ''Aruba en een keuze uit haar toponiemen.'' ISBN:978-0-359-65900-5, pag.191</ref> E caminda di entrada pa Boca Grandi y Grapefield ta wordo marca pa e famoso "[[Anker Cora]]", un monumento dedica na marinero y nabegante.<ref name=":0"/> == Luga den cercania == Riba un elevacion di [[Piedra di kalki|calichi]] ta localisa e [[Instituto Coreccional di Aruba]] (KIA), cu ta claramente visibel for di e playa. Pazuid di Boca Grandi ta situa Boca Tabla, tambe conoci como Bachelor's Beach. Luganan habita mas cerca ta [[Sero Colorado]] y San Nicolas, entre otro su barionan [[Juwana Morto]], Sabana Lodo, y [[Lago Heights]]. {{Appendix}} {{Malchi:Nabegashon Playanan di Aruba}} [[Kategoria:Luga na Aruba]] ptsdo5secy0fadu6zgdmvwrofgf67sg Islanan di rif di bahia di San Nicolas 0 14617 199577 193885 2026-08-05T15:52:03Z Kallmemel 14000 reformualcion 199577 wikitext text/x-wiki {{Infobox area protehi | iucn = V | iucn_ref= <ref>{{Citeer web |url=https://www.protectedplanet.net/555795405?site_pid=555795405 |titel=Protected Planet {{!}} East Point |bezochtdatum=2026-06-15 |werk=Protected Planet}}</ref> | maneho= [[Aruba Conservation Foundation]] | area = 1,75 [[kilometer kuadrá|km²]] (Isla di rif)<br>2,48 km² (KBA) }} '''Islanan di rif di bahia di San Nicolas''', tambe conoci komo '''islanan di rif di Lago''',<ref>{{Citeer nieuws |titel=Bezorgdheid over behoud natuurlijk milieu FANAPA: overheid en burgerij moeten iets doen aan Dushi Aruba |url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642534:mpeg21:a0079 |werk=Amigoe |datum=1989-01-17 |bezochtdatum=2026-06-15}}</ref> ta un sitio di cinco cay (1,75 km²) abou (haltura maximo di 3m) situa den skina zuidoost di [[Aruba]]. E islanan ta coloca den [[bahia di San Nicolas]], separa for di tera pa un laguna poco hundu (3-15 m).<ref name=":0">{{Citeer web |url=https://www.keybiodiversityareas.org/site/factsheet/20854 |titel=Key Biodiversity Areas |bezochtdatum=2026-06-15 |werk=www.keybiodiversityareas.org}}</ref> E sitio ta asigna como un [[Important Bird Area]] (IBA) y Key Biodiversity Area (KBA) di importancia internacional. E KBA ta un sistema marino y terestre di mas o menos 2,48 km² y ta cubri unicamente 85,58% di area proteha.<ref name=":0" /> E sitio ta forma parti di [[Parke Marino Aruba|MPA-Sero Colorado]], un sitio di RAMSAR (''site no. 2525'').<ref>{{Citeer web |url=https://www.ramsar.org/news/four-new-wetlands-international-importance-aruba |titel=Four new Wetlands of International Importance on Aruba |bezochtdatum=2026-06-15 |werk=www.ramsar.org |taal=en |archiefurl=http://web.archive.org/web/20260218211017/https://www.ramsar.org/news/four-new-wetlands-international-importance-aruba |archiefdatum=2026-02-18}}</ref> {{Appendix}} [[Kategoria:Aruba]] nc8tbt388tt8woj9hcmmzbzhq43f2oc Aeneolamia reducta 0 14884 199573 2026-08-05T12:29:22Z Kallmemel 14000 Created page with "{{variante|c}} {{taxobox|c | exhibi titulo=cursivo | nomber=''Aeneolamia reducta'' | reino= [[Animal]]ia | troncon=[[Arthropoda]] | clase=[[Insekto|Insecta]] | orden = [[Hemiptera]] | suborden = [[Auchenorrhyncha]] | famia = [[Wans di skuma|Cercopidae]] | genero = ''[[Aeneolamia]]'' | c-nomber = ''Aeneolamia reducta'' | autor = Lallemand | fecha = 1924 | parentesis = si }} '''''Aeneolamia reducta''''' ta un [[espesie]] di [[Òrde (biologia)|òrde]] Hemiptera for di Fam..." 199573 wikitext text/x-wiki {{variante|c}} {{taxobox|c | exhibi titulo=cursivo | nomber=''Aeneolamia reducta'' | reino= [[Animal]]ia | troncon=[[Arthropoda]] | clase=[[Insekto|Insecta]] | orden = [[Hemiptera]] | suborden = [[Auchenorrhyncha]] | famia = [[Wans di skuma|Cercopidae]] | genero = ''[[Aeneolamia]]'' | c-nomber = ''Aeneolamia reducta'' | autor = Lallemand | fecha = 1924 | parentesis = si }} '''''Aeneolamia reducta''''' ta un [[espesie]] di [[Òrde (biologia)|òrde]] Hemiptera for di [[Famia (biologia)|famia]] di wans di skuma (Cercopidae).<ref>{{Citeer web|url=https://www.catalogueoflife.org/data/taxon/64XS9|titel=Aeneolamia reducta (Lallemand, 1924|bezochtdatum=2026-08-05|werk=www.catalogueoflife.org|taal=en}}</ref> ''A. reducta'' a wòrdu publiká originalmente komo ''Monecphora reducta'' dor di Lallemand na 1924.<ref>{{Citeer tijdschrift |achternaam=Lallemand |voornaam=V. |titel=XLVII.— Notes sur les Cercopides de l'Amérique Centrale et Méridionale de la collection de M. C. B. Williams et de la mienne |url=https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/00222932408633141 |jaargang=14 |tijdschrift=Annals and Magazine of Natural History |datum=1924-10 |taal=en |nummer=82 |doi=10.1080/00222932408633141 |issn=0374-5481 |pagina's=477–486}}</ref> ''A. reducta'' ta distribuí geográfikamente na [[Brasil]] (Rondônia , Roraima), [[Colombia]], [[Costa Rica]], [[Panama]], [[Kòrsou]], i [[Venezuela]]. {{appendix}} [[kategoria:Insecto]] 3pb8lfefukzpyow1hpn73dq1mys0rq0 199574 199573 2026-08-05T12:29:38Z Kallmemel 14000 199574 wikitext text/x-wiki {{variante|c}} {{taxobox|c | exhibi titulo=cursivo | nomber=''Aeneolamia reducta'' | reino= [[Animal]]ia | troncon=[[Arthropoda]] | clase=[[Insekto|Insecta]] | orden = [[Hemiptera]] | suborden = [[Auchenorrhyncha]] | famia = [[Wans di skuma|Cercopidae]] | genero = ''[[Aeneolamia]]'' | c-nomber = ''Aeneolamia reducta'' | autor = Lallemand | fecha = 1924 | parentesis = si }} '''''Aeneolamia reducta''''' ta un [[espesie]] di [[Òrde (biologia)|òrde]] Hemiptera for di [[Famia (biologia)|famia]] di wans di skuma (Cercopidae).<ref name=":0">{{Citeer web|url=https://www.catalogueoflife.org/data/taxon/64XS9|titel=Aeneolamia reducta (Lallemand, 1924|bezochtdatum=2026-08-05|werk=www.catalogueoflife.org|taal=en}}</ref> ''A. reducta'' a wòrdu publiká originalmente komo ''Monecphora reducta'' dor di Lallemand na 1924.<ref>{{Citeer tijdschrift |achternaam=Lallemand |voornaam=V. |titel=XLVII.— Notes sur les Cercopides de l'Amérique Centrale et Méridionale de la collection de M. C. B. Williams et de la mienne |url=https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/00222932408633141 |jaargang=14 |tijdschrift=Annals and Magazine of Natural History |datum=1924-10 |taal=en |nummer=82 |doi=10.1080/00222932408633141 |issn=0374-5481 |pagina's=477–486}}</ref> ''A. reducta'' ta distribuí geográfikamente na [[Brasil]] (Rondônia , Roraima), [[Colombia]], [[Costa Rica]], [[Panama]], [[Kòrsou]], i [[Venezuela]].<ref name=":0" /> {{appendix}} [[kategoria:Insecto]] lh2atl3sctexqxa6snny90yq7l8gbrb 199575 199574 2026-08-05T12:31:08Z Kallmemel 14000 199575 wikitext text/x-wiki {{variante|c}} {{taxobox|c | exhibi titulo=cursivo | nomber=''Aeneolamia reducta'' | imagen =Aeneolamia reducta - Santuario de Fauna & Flora, Riohacha, La Guajira, CO - 2024.jpg | descripcion= ''A. reducta'' ([[La Guajira]]) | reino= [[Animal]]ia | troncon=[[Arthropoda]] | clase=[[Insekto|Insecta]] | orden = [[Hemiptera]] | suborden = [[Auchenorrhyncha]] | famia = [[Wans di skuma|Cercopidae]] | genero = ''[[Aeneolamia]]'' | c-nomber = ''Aeneolamia reducta'' | autor = Lallemand | fecha = 1924 | parentesis = si }} '''''Aeneolamia reducta''''' ta un [[espesie]] di [[Òrde (biologia)|òrde]] Hemiptera for di [[Famia (biologia)|famia]] di wans di skuma (Cercopidae).<ref name=":0">{{Citeer web|url=https://www.catalogueoflife.org/data/taxon/64XS9|titel=Aeneolamia reducta (Lallemand, 1924|bezochtdatum=2026-08-05|werk=www.catalogueoflife.org|taal=en}}</ref> ''A. reducta'' a wòrdu publiká originalmente komo ''Monecphora reducta'' dor di Lallemand na 1924.<ref>{{Citeer tijdschrift |achternaam=Lallemand |voornaam=V. |titel=XLVII.— Notes sur les Cercopides de l'Amérique Centrale et Méridionale de la collection de M. C. B. Williams et de la mienne |url=https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/00222932408633141 |jaargang=14 |tijdschrift=Annals and Magazine of Natural History |datum=1924-10 |taal=en |nummer=82 |doi=10.1080/00222932408633141 |issn=0374-5481 |pagina's=477–486}}</ref> ''A. reducta'' ta distribuí geográfikamente na [[Brasil]] (Rondônia , Roraima), [[Colombia]], [[Costa Rica]], [[Panama]], [[Kòrsou]], i [[Venezuela]].<ref name=":0" /> {{appendix}} [[kategoria:Insecto]] bgt7we0cn85mwz06xu8rabrw57do0nk 199576 199575 2026-08-05T14:14:34Z Kallmemel 14000 199576 wikitext text/x-wiki {{variante|c}} {{taxobox|c | exhibi titulo=cursivo | nomber=''Aeneolamia reducta'' | imagen =Aeneolamia reducta - Santuario de Fauna & Flora, Riohacha, La Guajira, CO - 2024.jpg | descripcion= ''A. reducta'' ([[La Guajira]]) | reino= [[Animal]]ia | troncon=[[Arthropoda]] | clase=[[Insekto|Insecta]] | orden = [[Hemiptera]] | suborden = [[Auchenorrhyncha]] | famia = [[Wans di skuma|Cercopidae]] | genero = ''[[Aeneolamia]]'' | c-nomber = ''Aeneolamia reducta'' | autor = Lallemand | fecha = 1924 | parentesis = si | original=''Monecphora reducta'' }} '''''Aeneolamia reducta''''' ta un [[espesie]] di [[Òrde (biologia)|òrde]] Hemiptera for di [[Famia (biologia)|famia]] di wans di skuma (Cercopidae).<ref name=":0">{{Citeer web|url=https://www.catalogueoflife.org/data/taxon/64XS9|titel=Aeneolamia reducta (Lallemand, 1924|bezochtdatum=2026-08-05|werk=www.catalogueoflife.org|taal=en}}</ref> ''A. reducta'' a wòrdu publiká originalmente komo ''Monecphora reducta'' dor di Lallemand na 1924.<ref>{{Citeer tijdschrift |achternaam=Lallemand |voornaam=V. |titel=XLVII.— Notes sur les Cercopides de l'Amérique Centrale et Méridionale de la collection de M. C. B. Williams et de la mienne |url=https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/00222932408633141 |jaargang=14 |tijdschrift=Annals and Magazine of Natural History |datum=1924-10 |taal=en |nummer=82 |doi=10.1080/00222932408633141 |issn=0374-5481 |pagina's=477–486}}</ref> ''A. reducta'' ta distribuí geográfikamente na [[Brasil]] (Rondônia , Roraima), [[Colombia]], [[Costa Rica]], [[Panama]], [[Kòrsou]], i [[Venezuela]].<ref name=":0" /> {{appendix}} [[kategoria:Insecto]] c6ad4onf2g99uxlsnkqmgukg2bcfx2p Patan Farro 0 14885 199647 2026-08-06T11:09:16Z Caribiana 8320 Created page with "{{Variante|a}} {{infobox deportista | variante= a | nomber completo = Higinio Ajelandro Farro | alias = Patan | fecha nacemento = [[11 di yanüari|11 di januari]] [[1942]] | luga nacemento = {{ABW}} | fecha fayecimento = [[30 di yüli |30 di juli]] [[2026]] | luga fayecimento = | deporte = [[File:Olympic pictogram Weightlifting.png|22px]] hisamento di peso | disciplina = | prome titulo = 1965, campeon di Aruba | debut = 1964 | activo = <!--..." 199647 wikitext text/x-wiki {{Variante|a}} {{infobox deportista | variante= a | nomber completo = Higinio Ajelandro Farro | alias = Patan | fecha nacemento = [[11 di yanüari|11 di januari]] [[1942]] | luga nacemento = {{ABW}} | fecha fayecimento = [[30 di yüli |30 di juli]] [[2026]] | luga fayecimento = | deporte = [[File:Olympic pictogram Weightlifting.png|22px]] hisamento di peso | disciplina = | prome titulo = 1965, campeon di Aruba | debut = 1964 | activo = <!-- Seccion di distincion --> | bista medaya = {{Bista medaya}} {{Bista medaya rij|[[Weganan Centroamericano y di Caribe|Weganan CAC]] 1978| 0 | 0 | 1}} {{Bista medaya total|1|0|0|1}} }} '''Higinio Alejandro (Patan) Farro''' (☆ [[11 di yanüari|11 di januari]] [[1942]] na [[Aruba]] - † [[30 di yüli |30 di juli]] [[2026]]<ref>[https://www.arubanative.com/aurora-royal-pray-funeral-home-ta-anuncia-fayecimento-di-higinio-alejandro-farro-mihor-conoci-co-mo-patan/ Aviso di fayecemento], arubanative.com (4 di augustus 2026)</ref>) tabata un musico, compositor y deportista [[Aruba|Arubiano]]. El a titula campeon di hisamento di peso di Aruba pa diescuater aña consecutivo (1965-1978) y tabata tambe campeon di [[Antias Hulandes]] pa nuebe aña consecutivo.<ref name="telearuba"/> Farro ta wordo considera un di e pioneronan mas importante di hisamento di peso na Aruba.<ref>[https://arubanews.ca/patan-farro-weightlifting-legacy-honoured-following-aruban-champions-death/ Patan Farro Weightlifting Legacy Honoured Following Aruban Champion’s Death], arubanews.ca (4 di augustus 2026)</ref><ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/93280/voormalig-gewichthefkampioen-patan-farro-overleden-vz1916 Voormalig gewichthefkampioen ‘Patan’ Farro overleden], curacao.nu (4 di augustus 2026)</ref> Fuera di su carera deportivo, e tabata tambe un figura cultural como wicharero, restaurado y promotor di e tradicional [[Caha di Orgel|caha di orgel]].<ref name="cultura">[https://www.aruba.nu/nieuws/kunst-cultuur-en-muziek/57390/unieke-eer-voor-muzikanten-met-liefde-voor-cahi-orgel Unieke eer voor muzikanten met liefde voor Cah’i Orgel], aruba.nu (27 di november 2024)</ref> == Biografia == Farro tabata un deportista di distrito di [[Noord]]. El a cuminsa como pesista na aña 1964 y a logra di dos luga den su prome competencia. Den e aña siguiente, e nivel di e deporte riba e isla a baha considerablemente, debi cu hopi hisador di peso, cu tabata di origen stranhero, a bandona Aruba despues di nan retiro for di [[Lago Oil & Transport Company|refineria Lago]].<ref>[https://297sportsaruba.com/na-memoria-di-higinio-alejandro-patan-farro/ Na memoria di Higinia Alejandro "Patan" Farro], 297sportsaruba.com (3 di augustus 2026)</ref> Apesar di condicionnan dificil, Farro a sigui train y desaroya den deporte di peso. E tabata entrena hunto cu otro deportistanan den un espacio chikito na Wilhelmina Stadion (awor [[Stadion Guillermo Prospero Trinidad]]). El a entrena sin guia di un entrenador profeshonal y nunca a haya oportunidat pa sigui entrenamento den exterior. Pa participa na torneo internacional, e tabata depende di su propio dianan di vakantie. Despues di su retiro for di competencia, Farro a yuda Federacion Aruba Weightlifting Association como referee. Farro tabata casa y tata di tres yiu. El a fayece dia 30 di juli 2026 na edat di 84 aña. Diferente organisacion, entre otro Aruba Amateur Weightlifting Association y Departamento di Cultura di Aruba, a record’é como un atleta sobresaliente y un figura cultural di gran balor. ==Carera deportivo == ===Logro y record === Ademas di su titulonan local y regional, Farro tabata conoci pa su forsa excepcional. Durante su carera el a kibra mas cu 50 record di Aruba. Den añanan 1970, el a logra e siguiente prestacion:<ref name="telearuba"/> * squat: cerca 272 kilo (600 liber) * deadlift: cerca 318 kilo (700 liber) * bench press: cerca 181 kilo (400 liber) * snatch: cerca 125 kilo (275 liber) * clean & jerk: cerca 160 kilo (352 liber) Su recordnan Arubano di 1976 den e disciplinanan "snatch" y "clean & jerk" a keda sin kibra pa cuarenta aña, te cu na 2016 nan a wordo mehora, hunto cu su total combina.<ref name="telearuba"/> === Carera internacional === Na 1970, Farro a wordo selecciona pa representa Antias Hulandes na [[Weganan Centroamericano y di Caribe]] (CAC) na [[Panama]]. Ora [[Comite Olimpico Antias Hulandes]] (NAOC) a nenga pa financia su biahe, e mes a cumpra su boleto di avion y a logra di cuater luga den su categoria.<ref name="telearuba">{{citeer web|url=https://telearuba.aw/article/na-memoria-di-higinio-alejandro-patan-farro|titel= Na memoria di Higinio Alejandro "Patan" Farro|werk=[[Telearuba]]|datum=2026-08-02|bezochtdatum=2027-08-06}}</ref> Na 1971, el a termina na di cinco luga durante [[Weganan Panamericano]] na [[Cali]], [[Colombia]]. Na 1974, el a bolbe logra di cuater luga na CAC na [[Repúblika Dominikano|Republica Dominicano]].<ref name="telearuba"/> Su logro internacional mas importante a yega na 1978, ora el a gana un medaya di brons na CAC na [[Medellín]].<ref name="telearuba"/> == Contribucion cultural == For di chikito, Farro a desaroya un amor profundo pa musica, specialmente pa caha di orgel tradicional. E pasion aki a converti’e den un maestro respeta den restaura, afina y construi cylinder (cilinder di clabo). E tabata un di e poco expertonan na Aruba cu e habilidad artesanal pa traha y mantene e mecanismo compleho di e instrumento.<ref name="cultura"/> Farro tabata doño di e caha di orgel historico “El Diamante”, cu tabata mas cu 100 aña bieu. El a contribui na preservacion di e instrumento, tanto na Aruba como na [[Kòrsou|Corsou]], caminda el a traha riba varios caha di orgel.<ref name="honor">[https://www.gobierno.aw/a-honra-varios-tocado-di-cahi-orgel-riba-dia-di-musico A honra varios tocado di cah’i orgel riba dia di musico], Gobierno di Aruba (25 di november 2024)</ref><ref name="baluarte">[https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2015-10-07/mode/2up?q=patan+farro+oranje+nassau Reconocemento na baluarte di cah’i orgel Alegandro ‘Patan’ Farro], Bon Dia Aruba (7 di october 2015)</ref> Na 1982, el a gana e premio principal den un concurso di caha di orgel na Hoffi Sero Janchi cu su orgel “El Diamante”.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-DOCUMENTACION-005276/mode/1up?q=patan+farro Ambiente inmenso na concurso di caha di orgel], Diario (30 di augustus 1982)</ref> == Reconocemento == Durante su carera activo, Farro no a haña hopi reconocemento oficial. Sinembargo, despues di su retiro, el a wordo honra cu diferente distincion: * 1974 - nominacion pa premio di “atleta di aña” di [[Aruba Sport Unie]]<ref>[https://coleccion.aw/show/?ANA-DIG-CARA-C002 Alejandro "Patan" Farro], [[Coleccion Aruba|coleccion.aw]]</ref> * condecoracion real como "ridder" den [[Orden di Oranje-Nassau]] * inclusion den Salon di Fama di Aruba * 1991 - Premio Promocional Santa Anna pa su contribucion na deporte y cultura El a ricibi tambe multiple premio cultural y reconocemento oficial di gobiernonan di Aruba y Corsou pa su rol den preservacion di caha di orgel.<ref name="honor"/><ref name="baluarte"/> {{Appendix}} {{DEFAULTSORT:Farro, Patan}} [[Kategoria:Hende]] [[Kategoria:Deporte na Aruba|Hisamento di peso]] [[Kategoria:Kultura]] f13qzk9ptih3tpqzx8q85kfmf0hb5vy 199648 199647 2026-08-06T11:11:48Z Caribiana 8320 199648 wikitext text/x-wiki {{Variante|a}} {{infobox deportista | variante= a | nomber completo = Higinio Ajelandro Farro | alias = Patan | fecha nacemento = [[11 di yanüari|11 di januari]] [[1942]] | luga nacemento = {{ABW}} | fecha fayecimento = [[30 di yüli |30 di juli]] [[2026]] | luga fayecimento = | deporte = [[File:Olympic pictogram Weightlifting.png|22px]] hisamento di peso | disciplina = | prome titulo = 1965, campeon di Aruba | debut = 1964 | activo = <!-- Seccion di distincion --> | bista medaya = {{Bista medaya}} {{Bista medaya rij|[[Weganan Centroamericano y di Caribe|Weganan CAC]] 1978| 0 | 0 | 1}} {{Bista medaya total|1|0|0|1}} }} '''Higinio Alejandro (Patan) Farro''' (☆ [[11 di yanüari|11 di januari]] [[1942]] na [[Aruba]] - † [[30 di yüli |30 di juli]] [[2026]]<ref>[https://www.arubanative.com/aurora-royal-pray-funeral-home-ta-anuncia-fayecimento-di-higinio-alejandro-farro-mihor-conoci-co-mo-patan/ Aviso di fayecemento], arubanative.com (4 di augustus 2026)</ref>) tabata un musico, compositor y deportista [[Aruba|Arubiano]]. El a titula campeon di hisamento di peso di Aruba pa diescuater aña consecutivo (1965-1978) y tabata tambe campeon di [[Antias Hulandes]] pa nuebe aña consecutivo.<ref name="telearuba"/> Farro ta wordo considera un di e pioneronan mas importante di hisamento di peso na Aruba.<ref>[https://arubanews.ca/patan-farro-weightlifting-legacy-honoured-following-aruban-champions-death/ Patan Farro Weightlifting Legacy Honoured Following Aruban Champion’s Death], arubanews.ca (4 di augustus 2026)</ref><ref name="drayer">[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/93280/voormalig-gewichthefkampioen-patan-farro-overleden-vz1916 Voormalig gewichthefkampioen ‘Patan’ Farro overleden], curacao.nu (4 di augustus 2026)</ref> Fuera di su carera deportivo, e tabata tambe un figura cultural como wicharero, restaurado y promotor di e tradicional [[Caha di Orgel|caha di orgel]].<ref name="cultura">[https://www.aruba.nu/nieuws/kunst-cultuur-en-muziek/57390/unieke-eer-voor-muzikanten-met-liefde-voor-cahi-orgel Unieke eer voor muzikanten met liefde voor Cah’i Orgel], aruba.nu (27 di november 2024)</ref> == Biografia == Farro tabata un deportista di distrito di [[Noord]]. El a cuminsa como pesista na aña 1964 y a logra di dos luga den su prome competencia. Den e aña siguiente, e nivel di e deporte riba e isla a baha considerablemente, debi cu hopi hisador di peso, cu tabata di origen stranhero, a bandona Aruba despues di nan retiro for di [[Lago Oil & Transport Company|refineria Lago]].<ref>[https://297sportsaruba.com/na-memoria-di-higinio-alejandro-patan-farro/ Na memoria di Higinia Alejandro "Patan" Farro], 297sportsaruba.com (3 di augustus 2026)</ref> Apesar di condicionnan dificil, Farro a sigui train y desaroya den deporte di peso. E tabata entrena hunto cu otro deportistanan den un espacio chikito na Wilhelmina Stadion (awor [[Stadion Guillermo Prospero Trinidad]]). El a entrena sin guia di un entrenador profeshonal y nunca a haya oportunidat pa sigui entrenamento den exterior. Pa participa na torneo internacional, e tabata depende di su propio dianan di vakantie.<ref name="drayer"/> Despues di su retiro for di competencia, Farro a yuda Federacion Aruba Weightlifting Association como referee. Farro tabata casa y tata di tres yiu. El a fayece dia 30 di juli 2026 na edat di 84 aña. Diferente organisacion, entre otro Aruba Amateur Weightlifting Association y Departamento di Cultura di Aruba, a record’é como un atleta sobresaliente y un figura cultural di gran balor. ==Carera deportivo == ===Logro y record === Ademas di su titulonan local y regional, Farro tabata conoci pa su forsa excepcional. Durante su carera el a kibra mas cu 50 record di Aruba. Den añanan 1970, el a logra e siguiente prestacion:<ref name="telearuba"/> * squat: cerca 272 kilo (600 liber) * deadlift: cerca 318 kilo (700 liber) * bench press: cerca 181 kilo (400 liber) * snatch: cerca 125 kilo (275 liber) * clean & jerk: cerca 160 kilo (352 liber) Su recordnan Arubano di 1976 den e disciplinanan "snatch" y "clean & jerk" a keda sin kibra pa cuarenta aña, te cu na 2016 nan a wordo mehora, hunto cu su total combina.<ref name="telearuba"/> === Carera internacional === Na 1970, Farro a wordo selecciona pa representa Antias Hulandes na [[Weganan Centroamericano y di Caribe]] (CAC) na [[Panama]]. Ora [[Comite Olimpico Antias Hulandes]] (NAOC) a nenga pa financia su biahe, e mes a cumpra su boleto di avion y a logra di cuater luga den su categoria.<ref name="telearuba">{{citeer web|url=https://telearuba.aw/article/na-memoria-di-higinio-alejandro-patan-farro|titel= Na memoria di Higinio Alejandro "Patan" Farro|werk=[[Telearuba]]|datum=2026-08-02|bezochtdatum=2027-08-06}}</ref> Na 1971, el a termina na di cinco luga durante [[Weganan Panamericano]] na [[Cali]], [[Colombia]]. Na 1974, el a bolbe logra di cuater luga na CAC na [[Repúblika Dominikano|Republica Dominicano]].<ref name="telearuba"/> Su logro internacional mas importante a yega na 1978, ora el a gana un medaya di brons na CAC na [[Medellín]].<ref name="telearuba"/> == Contribucion cultural == For di chikito, Farro a desaroya un amor profundo pa musica, specialmente pa caha di orgel tradicional. E pasion aki a converti’e den un maestro respeta den restaura, afina y construi cylinder (cilinder di clabo). E tabata un di e poco expertonan na Aruba cu e habilidad artesanal pa traha y mantene e mecanismo compleho di e instrumento.<ref name="cultura"/> Farro tabata doño di e caha di orgel historico “El Diamante”, cu tabata mas cu 100 aña bieu. El a contribui na preservacion di e instrumento, tanto na Aruba como na [[Kòrsou|Corsou]], caminda el a traha riba varios caha di orgel.<ref name="honor">[https://www.gobierno.aw/a-honra-varios-tocado-di-cahi-orgel-riba-dia-di-musico A honra varios tocado di cah’i orgel riba dia di musico], Gobierno di Aruba (25 di november 2024)</ref><ref name="baluarte">[https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2015-10-07/mode/2up?q=patan+farro+oranje+nassau Reconocemento na baluarte di cah’i orgel Alegandro ‘Patan’ Farro], Bon Dia Aruba (7 di october 2015)</ref> Na 1982, el a gana e premio principal den un concurso di caha di orgel na Hoffi Sero Janchi cu su orgel “El Diamante”.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-DOCUMENTACION-005276/mode/1up?q=patan+farro Ambiente inmenso na concurso di caha di orgel], Diario (30 di augustus 1982)</ref> == Reconocemento == Durante su carera activo, Farro no a haña hopi reconocemento oficial. Sinembargo, despues di su retiro, el a wordo honra cu diferente distincion: * 1974 - nominacion pa premio di “atleta di aña” di [[Aruba Sport Unie]]<ref>[https://coleccion.aw/show/?ANA-DIG-CARA-C002 Alejandro "Patan" Farro], [[Coleccion Aruba|coleccion.aw]]</ref> * condecoracion real como "ridder" den [[Orden di Oranje-Nassau]] * inclusion den Salon di Fama di Aruba * 1991 - Premio Promocional Santa Anna pa su contribucion na deporte y cultura El a ricibi tambe multiple premio cultural y reconocemento oficial di gobiernonan di Aruba y Corsou pa su rol den preservacion di caha di orgel.<ref name="honor"/><ref name="baluarte"/> {{Appendix}} {{DEFAULTSORT:Farro, Patan}} [[Kategoria:Hende]] [[Kategoria:Deporte na Aruba|Hisamento di peso]] [[Kategoria:Kultura]] 4xwafel2bseuqlm9pdpoe0ogpuckli4 199649 199648 2026-08-06T11:14:36Z Caribiana 8320 199649 wikitext text/x-wiki {{Variante|a}} {{infobox deportista | variante= a | nomber completo = Higinio Ajelandro Farro | alias = Patan | fecha nacemento = [[11 di yanüari|11 di januari]] [[1942]] | luga nacemento = {{ABW}} | fecha fayecimento = [[30 di yüli |30 di juli]] [[2026]] | luga fayecimento = | deporte = [[File:Olympic pictogram Weightlifting.png|22px]] hisamento di peso | disciplina = | prome titulo = 1965, campeon di Aruba | debut = 1964 | activo = <!-- Seccion di distincion --> | bista medaya = {{Bista medaya}} {{Bista medaya rij|[[Weganan Centroamericano y di Caribe|Weganan CAC]] 1978| 0 | 0 | 1}} {{Bista medaya total|1|0|0|1}} }} '''Higinio Alejandro (Patan) Farro''' (☆ [[11 di yanüari|11 di januari]] [[1942]] na [[Aruba]] - † [[30 di yüli |30 di juli]] [[2026]]<ref>[https://www.arubanative.com/aurora-royal-pray-funeral-home-ta-anuncia-fayecimento-di-higinio-alejandro-farro-mihor-conoci-co-mo-patan/ Aviso di fayecemento], arubanative.com (4 di augustus 2026)</ref>) tabata un musico, compositor y deportista [[Aruba|Arubiano]]. El a titula campeon di hisamento di peso di Aruba pa diescuater aña consecutivo (1965-1978) y tabata tambe campeon di [[Antias Hulandes]] pa nuebe aña consecutivo.<ref name="telearuba"/> Farro ta wordo considera un di e pioneronan mas importante di hisamento di peso na Aruba.<ref>[https://arubanews.ca/patan-farro-weightlifting-legacy-honoured-following-aruban-champions-death/ Patan Farro Weightlifting Legacy Honoured Following Aruban Champion’s Death], arubanews.ca (4 di augustus 2026)</ref><ref name="drayer">[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/93280/voormalig-gewichthefkampioen-patan-farro-overleden-vz1916 Voormalig gewichthefkampioen ‘Patan’ Farro overleden], curacao.nu (4 di augustus 2026)</ref> Fuera di su carera deportivo, e tabata tambe un figura cultural como wicharero, restaurado y promotor di e tradicional [[Caha di Orgel|caha di orgel]].<ref name="cultura">[https://www.aruba.nu/nieuws/kunst-cultuur-en-muziek/57390/unieke-eer-voor-muzikanten-met-liefde-voor-cahi-orgel Unieke eer voor muzikanten met liefde voor Cah’i Orgel], aruba.nu (27 di november 2024)</ref> == Biografia == Farro tabata un deportista di distrito di [[Noord]]. El a cuminsa como pesista na aña 1964 y a logra di dos luga den su prome competencia. Den e aña siguiente, e nivel di e deporte riba e isla a baha considerablemente, debi cu hopi hisador di peso, cu tabata di origen stranhero, a bandona Aruba despues di nan retiro for di [[Lago Oil & Transport Company|refineria Lago]].<ref>[https://297sportsaruba.com/na-memoria-di-higinio-alejandro-patan-farro/ Na memoria di Higinia Alejandro "Patan" Farro], 297sportsaruba.com (3 di augustus 2026)</ref> Apesar di condicionnan dificil, Farro a sigui train y desaroya den deporte di peso. E tabata entrena hunto cu otro deportistanan den un espacio chikito na Wilhelmina Stadion (awor [[Stadion Guillermo Prospero Trinidad]]). El a entrena sin guia di un entrenador profeshonal y nunca a haya oportunidat pa sigui entrenamento den exterior. Pa participa na torneo internacional, e tabata depende di su propio dianan di vakantie.<ref name="drayer"/> Despues di su retiro for di competencia, Farro a yuda Federacion Aruba Weightlifting Association como referee. Farro tabata casa y tata di tres yiu. El a fayece dia 30 di juli 2026 na edat di 84 aña. Diferente organisacion, entre otro Aruba Amateur Weightlifting Association y Departamento di Cultura di Aruba, a record’é como un atleta sobresaliente y un figura cultural di gran balor. ==Carera deportivo == ===Logro y record === Ademas di su titulonan local y regional, Farro tabata conoci pa su forsa excepcional. Durante su carera el a kibra mas cu 50 record di Aruba. Den añanan 1970, el a logra e siguiente prestacion:<ref name="telearuba"/> * squat: cerca 272 kilo (600 liber) * deadlift: cerca 318 kilo (700 liber) * bench press: cerca 181 kilo (400 liber) * snatch: cerca 125 kilo (275 liber) * clean & jerk: cerca 160 kilo (352 liber) Su recordnan Arubano di 1976 den e disciplinanan "snatch" y "clean & jerk" a keda sin kibra pa cuarenta aña, te cu na 2016 nan a wordo mehora, hunto cu su total combina.<ref name="telearuba"/> === Carera internacional === Na 1970, Farro a wordo selecciona pa representa Antias Hulandes na [[Weganan Centroamericano y di Caribe]] (CAC) na [[Panama]]. Ora [[Comite Olimpico Antias Hulandes]] (NAOC) a nenga pa financia su biahe, e mes a cumpra su boleto di avion y a logra di cuater luga den su categoria.<ref name="telearuba">{{citeer web|url=https://telearuba.aw/article/na-memoria-di-higinio-alejandro-patan-farro|titel= Na memoria di Higinio Alejandro "Patan" Farro|werk=[[Telearuba]]|datum=2026-08-02|bezochtdatum=2027-08-06}}</ref> Na 1971, el a termina na di cinco luga durante [[Weganan Panamericano]] na [[Cali]], [[Colombia]]. Na 1974, el a bolbe logra di cuater luga na CAC na [[Repúblika Dominikano|Republica Dominicano]].<ref name="telearuba"/> Su logro internacional mas importante a yega na 1978, ora el a gana un medaya di brons na CAC na [[Medellín]].<ref name="telearuba"/> == Contribucion cultural == For di chikito, Farro a desaroya un amor profundo pa musica, specialmente pa caha di orgel tradicional. E pasion aki a converti’e den un maestro respeta den restaura, afina y construi cylinder (cilinder di clabo). E tabata un di e poco expertonan na Aruba cu e habilidad artesanal pa traha y mantene e mecanismo compleho di e instrumento.<ref name="cultura"/> Farro tabata doño di e caha di orgel historico “El Diamante”, cu tabata mas cu 100 aña bieu. El a contribui na preservacion di e instrumento, tanto na Aruba como na [[Kòrsou|Corsou]], caminda el a traha riba varios caha di orgel.<ref name="honor">[https://www.gobierno.aw/a-honra-varios-tocado-di-cahi-orgel-riba-dia-di-musico A honra varios tocado di cah’i orgel riba dia di musico], Gobierno di Aruba (25 di november 2024)</ref><ref name="baluarte">[https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2015-10-07/mode/2up?q=patan+farro+oranje+nassau Reconocemento na baluarte di cah’i orgel Alegandro ‘Patan’ Farro], Bon Dia Aruba (7 di october 2015)</ref> Na 1982, el a gana e premio principal den un concurso di caha di orgel na Hoffi Sero Janchi cu su orgel “El Diamante”.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-DOCUMENTACION-005276/mode/1up?q=patan+farro Ambiente inmenso na concurso di caha di orgel], Diario (30 di augustus 1982)</ref> == Reconocemento == Durante su carera activo, Farro no a haña hopi reconocemento oficial. Sinembargo, despues di su retiro, el a wordo honra cu diferente distincion: * 1974 - nominacion pa premio di “atleta di aña” di [[Aruba Sport Unie]]<ref>[https://coleccion.aw/show/?ANA-DIG-CARA-C002 Alejandro "Patan" Farro], [[Coleccion Aruba|coleccion.aw]]</ref> * condecoracion real como "miembro" den [[Orden di Oranje-Nassau]] * inclusion den Salon di Fama di Aruba * 1991 - Premio Promocional Santa Anna pa su contribucion na deporte y cultura El a ricibi tambe multiple premio cultural y reconocemento oficial di gobiernonan di Aruba y Corsou pa su rol den preservacion di caha di orgel.<ref name="honor"/><ref name="baluarte"/> {{Appendix}} {{DEFAULTSORT:Farro, Patan}} [[Kategoria:Hende]] [[Kategoria:Deporte na Aruba|Hisamento di peso]] [[Kategoria:Kultura]] 9e79whz07xl0qkomw6p68vb9w8y6xax 199650 199649 2026-08-06T11:24:45Z Caribiana 8320 /* Biografia */ 199650 wikitext text/x-wiki {{Variante|a}} {{infobox deportista | variante= a | nomber completo = Higinio Ajelandro Farro | alias = Patan | fecha nacemento = [[11 di yanüari|11 di januari]] [[1942]] | luga nacemento = {{ABW}} | fecha fayecimento = [[30 di yüli |30 di juli]] [[2026]] | luga fayecimento = | deporte = [[File:Olympic pictogram Weightlifting.png|22px]] hisamento di peso | disciplina = | prome titulo = 1965, campeon di Aruba | debut = 1964 | activo = <!-- Seccion di distincion --> | bista medaya = {{Bista medaya}} {{Bista medaya rij|[[Weganan Centroamericano y di Caribe|Weganan CAC]] 1978| 0 | 0 | 1}} {{Bista medaya total|1|0|0|1}} }} '''Higinio Alejandro (Patan) Farro''' (☆ [[11 di yanüari|11 di januari]] [[1942]] na [[Aruba]] - † [[30 di yüli |30 di juli]] [[2026]]<ref>[https://www.arubanative.com/aurora-royal-pray-funeral-home-ta-anuncia-fayecimento-di-higinio-alejandro-farro-mihor-conoci-co-mo-patan/ Aviso di fayecemento], arubanative.com (4 di augustus 2026)</ref>) tabata un musico, compositor y deportista [[Aruba|Arubiano]]. El a titula campeon di hisamento di peso di Aruba pa diescuater aña consecutivo (1965-1978) y tabata tambe campeon di [[Antias Hulandes]] pa nuebe aña consecutivo.<ref name="telearuba"/> Farro ta wordo considera un di e pioneronan mas importante di hisamento di peso na Aruba.<ref>[https://arubanews.ca/patan-farro-weightlifting-legacy-honoured-following-aruban-champions-death/ Patan Farro Weightlifting Legacy Honoured Following Aruban Champion’s Death], arubanews.ca (4 di augustus 2026)</ref><ref name="drayer">[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/93280/voormalig-gewichthefkampioen-patan-farro-overleden-vz1916 Voormalig gewichthefkampioen ‘Patan’ Farro overleden], curacao.nu (4 di augustus 2026)</ref> Fuera di su carera deportivo, e tabata tambe un figura cultural como wicharero, restaurado y promotor di e tradicional [[Caha di Orgel|caha di orgel]].<ref name="cultura">[https://www.aruba.nu/nieuws/kunst-cultuur-en-muziek/57390/unieke-eer-voor-muzikanten-met-liefde-voor-cahi-orgel Unieke eer voor muzikanten met liefde voor Cah’i Orgel], aruba.nu (27 di november 2024)</ref> == Biografia == Farro tabata un deportista di distrito di [[Noord]]. El a cuminsa como pesista na aña 1964 y a logra di dos luga den su prome competencia. Den e aña siguiente, e nivel di e deporte riba e isla a baha considerablemente, debi cu hopi hisador di peso, cu tabata di origen stranhero, a bandona Aruba despues di nan retiro for di [[Lago Oil & Transport Company|refineria Lago]].<ref>[https://297sportsaruba.com/na-memoria-di-higinio-alejandro-patan-farro/ Na memoria di Higinia Alejandro "Patan" Farro], 297sportsaruba.com (3 di augustus 2026)</ref> Apesar di condicionnan dificil, Farro a sigui train y desaroya den deporte di peso. E tabata entrena hunto cu otro deportistanan den un espacio chikito na Wilhelmina Stadion (awor [[Stadion Guillermo Prospero Trinidad]]). El a entrena sin guia di un entrenador profesional y nunca a haya oportunidad pa sigui entrenamento den exterior. Pa participa na torneo internacional, e tabata depende di su propio dianan di vakantie.<ref name="drayer"/> Despues di su retiro for di competencia, Farro a yuda Federacion Aruba Weightlifting Association como referee. Farro tabata casa y tata di tres yiu. El a fayece dia 30 di juli 2026 na edat di 84 aña. Diferente organisacion, entre otro Aruba Amateur Weightlifting Association y Departamento di Cultura di Aruba, a record’é como un atleta sobresaliente y un figura cultural di gran balor. ==Carera deportivo == ===Logro y record === Ademas di su titulonan local y regional, Farro tabata conoci pa su forsa excepcional. Durante su carera el a kibra mas cu 50 record di Aruba. Den añanan 1970, el a logra e siguiente prestacion:<ref name="telearuba"/> * squat: cerca 272 kilo (600 liber) * deadlift: cerca 318 kilo (700 liber) * bench press: cerca 181 kilo (400 liber) * snatch: cerca 125 kilo (275 liber) * clean & jerk: cerca 160 kilo (352 liber) Su recordnan Arubano di 1976 den e disciplinanan "snatch" y "clean & jerk" a keda sin kibra pa cuarenta aña, te cu na 2016 nan a wordo mehora, hunto cu su total combina.<ref name="telearuba"/> === Carera internacional === Na 1970, Farro a wordo selecciona pa representa Antias Hulandes na [[Weganan Centroamericano y di Caribe]] (CAC) na [[Panama]]. Ora [[Comite Olimpico Antias Hulandes]] (NAOC) a nenga pa financia su biahe, e mes a cumpra su boleto di avion y a logra di cuater luga den su categoria.<ref name="telearuba">{{citeer web|url=https://telearuba.aw/article/na-memoria-di-higinio-alejandro-patan-farro|titel= Na memoria di Higinio Alejandro "Patan" Farro|werk=[[Telearuba]]|datum=2026-08-02|bezochtdatum=2027-08-06}}</ref> Na 1971, el a termina na di cinco luga durante [[Weganan Panamericano]] na [[Cali]], [[Colombia]]. Na 1974, el a bolbe logra di cuater luga na CAC na [[Repúblika Dominikano|Republica Dominicano]].<ref name="telearuba"/> Su logro internacional mas importante a yega na 1978, ora el a gana un medaya di brons na CAC na [[Medellín]].<ref name="telearuba"/> == Contribucion cultural == For di chikito, Farro a desaroya un amor profundo pa musica, specialmente pa caha di orgel tradicional. E pasion aki a converti’e den un maestro respeta den restaura, afina y construi cylinder (cilinder di clabo). E tabata un di e poco expertonan na Aruba cu e habilidad artesanal pa traha y mantene e mecanismo compleho di e instrumento.<ref name="cultura"/> Farro tabata doño di e caha di orgel historico “El Diamante”, cu tabata mas cu 100 aña bieu. El a contribui na preservacion di e instrumento, tanto na Aruba como na [[Kòrsou|Corsou]], caminda el a traha riba varios caha di orgel.<ref name="honor">[https://www.gobierno.aw/a-honra-varios-tocado-di-cahi-orgel-riba-dia-di-musico A honra varios tocado di cah’i orgel riba dia di musico], Gobierno di Aruba (25 di november 2024)</ref><ref name="baluarte">[https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2015-10-07/mode/2up?q=patan+farro+oranje+nassau Reconocemento na baluarte di cah’i orgel Alegandro ‘Patan’ Farro], Bon Dia Aruba (7 di october 2015)</ref> Na 1982, el a gana e premio principal den un concurso di caha di orgel na Hoffi Sero Janchi cu su orgel “El Diamante”.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-DOCUMENTACION-005276/mode/1up?q=patan+farro Ambiente inmenso na concurso di caha di orgel], Diario (30 di augustus 1982)</ref> == Reconocemento == Durante su carera activo, Farro no a haña hopi reconocemento oficial. Sinembargo, despues di su retiro, el a wordo honra cu diferente distincion: * 1974 - nominacion pa premio di “atleta di aña” di [[Aruba Sport Unie]]<ref>[https://coleccion.aw/show/?ANA-DIG-CARA-C002 Alejandro "Patan" Farro], [[Coleccion Aruba|coleccion.aw]]</ref> * condecoracion real como "miembro" den [[Orden di Oranje-Nassau]] * inclusion den Salon di Fama di Aruba * 1991 - Premio Promocional Santa Anna pa su contribucion na deporte y cultura El a ricibi tambe multiple premio cultural y reconocemento oficial di gobiernonan di Aruba y Corsou pa su rol den preservacion di caha di orgel.<ref name="honor"/><ref name="baluarte"/> {{Appendix}} {{DEFAULTSORT:Farro, Patan}} [[Kategoria:Hende]] [[Kategoria:Deporte na Aruba|Hisamento di peso]] [[Kategoria:Kultura]] iu9z8g91lwdwiccvgdjdwqisvsfaguz 199651 199650 2026-08-06T11:25:46Z Caribiana 8320 /* Carera internacional */ wikilink 199651 wikitext text/x-wiki {{Variante|a}} {{infobox deportista | variante= a | nomber completo = Higinio Ajelandro Farro | alias = Patan | fecha nacemento = [[11 di yanüari|11 di januari]] [[1942]] | luga nacemento = {{ABW}} | fecha fayecimento = [[30 di yüli |30 di juli]] [[2026]] | luga fayecimento = | deporte = [[File:Olympic pictogram Weightlifting.png|22px]] hisamento di peso | disciplina = | prome titulo = 1965, campeon di Aruba | debut = 1964 | activo = <!-- Seccion di distincion --> | bista medaya = {{Bista medaya}} {{Bista medaya rij|[[Weganan Centroamericano y di Caribe|Weganan CAC]] 1978| 0 | 0 | 1}} {{Bista medaya total|1|0|0|1}} }} '''Higinio Alejandro (Patan) Farro''' (☆ [[11 di yanüari|11 di januari]] [[1942]] na [[Aruba]] - † [[30 di yüli |30 di juli]] [[2026]]<ref>[https://www.arubanative.com/aurora-royal-pray-funeral-home-ta-anuncia-fayecimento-di-higinio-alejandro-farro-mihor-conoci-co-mo-patan/ Aviso di fayecemento], arubanative.com (4 di augustus 2026)</ref>) tabata un musico, compositor y deportista [[Aruba|Arubiano]]. El a titula campeon di hisamento di peso di Aruba pa diescuater aña consecutivo (1965-1978) y tabata tambe campeon di [[Antias Hulandes]] pa nuebe aña consecutivo.<ref name="telearuba"/> Farro ta wordo considera un di e pioneronan mas importante di hisamento di peso na Aruba.<ref>[https://arubanews.ca/patan-farro-weightlifting-legacy-honoured-following-aruban-champions-death/ Patan Farro Weightlifting Legacy Honoured Following Aruban Champion’s Death], arubanews.ca (4 di augustus 2026)</ref><ref name="drayer">[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/sport/93280/voormalig-gewichthefkampioen-patan-farro-overleden-vz1916 Voormalig gewichthefkampioen ‘Patan’ Farro overleden], curacao.nu (4 di augustus 2026)</ref> Fuera di su carera deportivo, e tabata tambe un figura cultural como wicharero, restaurado y promotor di e tradicional [[Caha di Orgel|caha di orgel]].<ref name="cultura">[https://www.aruba.nu/nieuws/kunst-cultuur-en-muziek/57390/unieke-eer-voor-muzikanten-met-liefde-voor-cahi-orgel Unieke eer voor muzikanten met liefde voor Cah’i Orgel], aruba.nu (27 di november 2024)</ref> == Biografia == Farro tabata un deportista di distrito di [[Noord]]. El a cuminsa como pesista na aña 1964 y a logra di dos luga den su prome competencia. Den e aña siguiente, e nivel di e deporte riba e isla a baha considerablemente, debi cu hopi hisador di peso, cu tabata di origen stranhero, a bandona Aruba despues di nan retiro for di [[Lago Oil & Transport Company|refineria Lago]].<ref>[https://297sportsaruba.com/na-memoria-di-higinio-alejandro-patan-farro/ Na memoria di Higinia Alejandro "Patan" Farro], 297sportsaruba.com (3 di augustus 2026)</ref> Apesar di condicionnan dificil, Farro a sigui train y desaroya den deporte di peso. E tabata entrena hunto cu otro deportistanan den un espacio chikito na Wilhelmina Stadion (awor [[Stadion Guillermo Prospero Trinidad]]). El a entrena sin guia di un entrenador profesional y nunca a haya oportunidad pa sigui entrenamento den exterior. Pa participa na torneo internacional, e tabata depende di su propio dianan di vakantie.<ref name="drayer"/> Despues di su retiro for di competencia, Farro a yuda Federacion Aruba Weightlifting Association como referee. Farro tabata casa y tata di tres yiu. El a fayece dia 30 di juli 2026 na edat di 84 aña. Diferente organisacion, entre otro Aruba Amateur Weightlifting Association y Departamento di Cultura di Aruba, a record’é como un atleta sobresaliente y un figura cultural di gran balor. ==Carera deportivo == ===Logro y record === Ademas di su titulonan local y regional, Farro tabata conoci pa su forsa excepcional. Durante su carera el a kibra mas cu 50 record di Aruba. Den añanan 1970, el a logra e siguiente prestacion:<ref name="telearuba"/> * squat: cerca 272 kilo (600 liber) * deadlift: cerca 318 kilo (700 liber) * bench press: cerca 181 kilo (400 liber) * snatch: cerca 125 kilo (275 liber) * clean & jerk: cerca 160 kilo (352 liber) Su recordnan Arubano di 1976 den e disciplinanan "snatch" y "clean & jerk" a keda sin kibra pa cuarenta aña, te cu na 2016 nan a wordo mehora, hunto cu su total combina.<ref name="telearuba"/> === Carera internacional === Na 1970, Farro a wordo selecciona pa representa [[Antias Hulandes]] na [[Weganan Centroamericano y di Caribe]] (CAC) na [[Panama]]. Ora [[Comite Olimpico Antias Hulandes]] (NAOC) a nenga pa financia su biahe, e mes a cumpra su boleto di avion y a logra di cuater luga den su categoria.<ref name="telearuba">{{citeer web|url=https://telearuba.aw/article/na-memoria-di-higinio-alejandro-patan-farro|titel= Na memoria di Higinio Alejandro "Patan" Farro|werk=[[Telearuba]]|datum=2026-08-02|bezochtdatum=2027-08-06}}</ref> Na 1971, el a termina na di cinco luga durante [[Weganan Panamericano]] na [[Cali]], [[Colombia]]. Na 1974, el a bolbe logra di cuater luga na CAC na [[Repúblika Dominikano|Republica Dominicano]].<ref name="telearuba"/> Su logro internacional mas importante a yega na 1978, ora el a gana un medaya di brons na CAC na [[Medellín]].<ref name="telearuba"/> == Contribucion cultural == For di chikito, Farro a desaroya un amor profundo pa musica, specialmente pa caha di orgel tradicional. E pasion aki a converti’e den un maestro respeta den restaura, afina y construi cylinder (cilinder di clabo). E tabata un di e poco expertonan na Aruba cu e habilidad artesanal pa traha y mantene e mecanismo compleho di e instrumento.<ref name="cultura"/> Farro tabata doño di e caha di orgel historico “El Diamante”, cu tabata mas cu 100 aña bieu. El a contribui na preservacion di e instrumento, tanto na Aruba como na [[Kòrsou|Corsou]], caminda el a traha riba varios caha di orgel.<ref name="honor">[https://www.gobierno.aw/a-honra-varios-tocado-di-cahi-orgel-riba-dia-di-musico A honra varios tocado di cah’i orgel riba dia di musico], Gobierno di Aruba (25 di november 2024)</ref><ref name="baluarte">[https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2015-10-07/mode/2up?q=patan+farro+oranje+nassau Reconocemento na baluarte di cah’i orgel Alegandro ‘Patan’ Farro], Bon Dia Aruba (7 di october 2015)</ref> Na 1982, el a gana e premio principal den un concurso di caha di orgel na Hoffi Sero Janchi cu su orgel “El Diamante”.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-DOCUMENTACION-005276/mode/1up?q=patan+farro Ambiente inmenso na concurso di caha di orgel], Diario (30 di augustus 1982)</ref> == Reconocemento == Durante su carera activo, Farro no a haña hopi reconocemento oficial. Sinembargo, despues di su retiro, el a wordo honra cu diferente distincion: * 1974 - nominacion pa premio di “atleta di aña” di [[Aruba Sport Unie]]<ref>[https://coleccion.aw/show/?ANA-DIG-CARA-C002 Alejandro "Patan" Farro], [[Coleccion Aruba|coleccion.aw]]</ref> * condecoracion real como "miembro" den [[Orden di Oranje-Nassau]] * inclusion den Salon di Fama di Aruba * 1991 - Premio Promocional Santa Anna pa su contribucion na deporte y cultura El a ricibi tambe multiple premio cultural y reconocemento oficial di gobiernonan di Aruba y Corsou pa su rol den preservacion di caha di orgel.<ref name="honor"/><ref name="baluarte"/> {{Appendix}} {{DEFAULTSORT:Farro, Patan}} [[Kategoria:Hende]] [[Kategoria:Deporte na Aruba|Hisamento di peso]] [[Kategoria:Kultura]] 1vtezv9egh50mn861gsf833cx3ne3vt