Wikipedia
papwiki
https://pap.wikipedia.org/wiki/P%C3%A1gina_Prinsipal
MediaWiki 1.47.0-wmf.16
first-letter
Medio
Spesial
Diskushon
Usuario
Diskushon usuario
Wikipedia
Diskushon Wikipedia
Fail
Diskushon fail
MediaWiki
Diskushon MediaWiki
Malchi
Diskushon malchi
Yuda
Diskushon yuda
Kategoria
Diskushon kategoria
TimedText
TimedText talk
Module
Module talk
Event
Event talk
Brua
0
2523
201531
163137
2026-08-21T17:28:05Z
InternetArchiveBot
12063
Add 1 book for [[en:Wikipedia:Verifiability|verifiability]] (20260821)) #IABot (v2.0.9.5) ([[User:GreenC bot|GreenC bot]]
201531
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Brua''' ta un persona ku ta praktiká [[bruheria]], un forma di pràktika spiritual ku tin orígen profundo den tradishonnan folklóriko i religioso alternativo. Bruheria por enbolbí rito, konosementu di kurashon natural, invokashon di spiritu, òf manipulashon di energia spiritual. Den konsteksto kultural di [[Aruba]], [[Boneiru]] i [[Kòrsou]], e término brua ta wòrdu usá primordialmente pa referi na suposishonnan popular tradishonal di loke ta sobrenatural.<ref name="unesco"/>
== Etimologia ==
E [[palabra]] brua ta derivá for di [[spaño]] ''bruja'' (muhé) òf ''brujo'' (hòmber), ku mes ta derivá for di [[latin]] ''volucris'' (ser ku por bula), relashoná ku e idea ku bruanan por bula òf ta posee poder sobrenatural.
== Imágen popular ==
Den kultura oksidental, e imágen di un brua ta tradishonalmente un muhé ku ta bula riba un pal’i basora, ku sombré grandi, i ku e por bai na sabbat (reunion di bruanan). Esaki ta un representashon ku a originá den Oropa durante [[Edad Medio]] i a wòrdu propagá den [[arte]], [[literatura]], i pelíkula. Sinembargo, e karikatura aki no ta reflehá e orígennan riku i diverso di e konsepto di brua den otro kulturanan.
Histórikamente, hende ku a wòrdu sospechá di ta brua a sufri persekushon severo, inklusivo tortura i e muerte na man di tribunalnan religioso. E famoso yagdónan di brua den [[Oropa]] ([[siglo 15|siglo XV]]-[[siglo 17|XVII]]) i na Salem den [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]] ta ehempel di esaki. Te awor den sierto lugá, e término brua tin un konotashon negativo òf ta relashoná ku miedo i [[superstishon]].
== Brua moderno ==
Na tempu moderno, e término brua tambe ta wòrdu reklamá pa hende ku ta praktiká bruheria komo un forma di spiritualidat alternativo, inkluyendo e movimiento [[Wicca]] òf otro forma di neopaganismo. Den esaki, e brua moderno ta enfatisá:
* konekshon ku naturalesa i siklo di tera;
* empoderamentu spiritual di hòmber i muhé;
* uso di ritual pa meditashon, sanashon, i transformashon.
== Rol den kultura di Islanan ABC ==
E brua òf hasidó di brua na [[Islanan ABC]] no ta idéntiko na esun históriko oropeo ni na bruheria. E por referí na un gama di personahe spiritual: for di klarividente (adivina futuro), konsultant spiritual, sanadó (shaman), te práktikanan di tradishonnan afrokaribeño òf indígena. Den varios kultura, un brua por tin un rol di [[sanadó]] spiritual, miéntras ku den otro konteksto por wòrdu trata komo un persona ku ta usa poder pa hasi daño (maldat). Su magia por wòrdu apliká tantu pa asuntunan benefisioso komo malisioso. Kere den ‘brua’ hopi biaha no ta wòrdu konfirmá pa motibu di e stimashon sosial abou mará na dje.<ref name="unesco">[[Luc Alofs]], [https://web.archive.org/web/20120426071225if_/http://awad.kitlv.nl/pdf//UNESCO%20report%20Luc%20Alofs%20okt08.pdf Aruba National Commission for Unesco], 2003, p.62 (via archive.org)</ref>
== Lista di referensia==
* {{Cite web |title=The Meaning of Witchcraft |author=Gerald Gardner |url=https://sacred-texts.com/pag/gbg/index.htm |access-date=2025-06-06}}
* {{Cite book |last=Levack |first=Brian P. |title=The Witch-Hunt in Early Modern Europe |url=https://archive.org/details/witchhuntinearly0000leva_j6r2 |publisher=Routledge |year=2016}}
* {{Cite journal |title=Witchcraft, Healing and Popular Cultures in the Caribbean |author=Maureen Warner-Lewis |journal=Caribbean Quarterly |volume=45 |issue=3 |year=1999}}
{{Appendix}}
[[Kategoria:Folklor]]
d6hkdjl0a3yrjpnjvquz6dc8fuhvzm1
Sklabitut
0
2856
201541
197210
2026-08-21T17:43:20Z
InternetArchiveBot
12063
Add 1 book for [[en:Wikipedia:Verifiability|verifiability]] (20260821)) #IABot (v2.0.9.5) ([[User:GreenC bot|GreenC bot]]
201541
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
[[File:Fers esclave.jpg|thumb|220px|Heru uza pa bui katibu]]
[[File:Inventaris Slaven Esther Salas 1833 BNA-DIG-HARTOG-CAHA-003-003-001.jpg|thumb|220px|Akta di traspaso di inventario fechá 28 di november 1833 na [[Kòrsou]], ku ta deskribi 3 katibu]]
'''Sklabitut''' ta un sistema den kua hendenan ta propiedat di otronan. Katibunan por wòrdu tené kontra nan boluntat for di tempu di nan kaptura, kompra of nasementu, i wòrdu ningá e derechi di bai for di un luga, rechasá di traha of di demandá pago. Den algun [[sociedad|sosiedat]] tabata legal pa un doño mata un katibu; den otronan e tabata un krimen.<ref>{{cite web|url=http://www.britannica.com/blackhistory/article-24164 |title=Welcome to Encyclopćdia Britannica's Guide to Black History |publisher=Britannica.com |date= |accessdate=2010-03-14}}</ref>
E organisashon 'Anti-Slavery International' (organisashon internashonal kontra di sklabitut) ta definí sklabitut komo "trabou forsá". Bou di e definishon aki tin aproksimadamente 27 mion katibu na mundu aktualmente. Esaki ta mas katibu ku na kualkier otro tempu den historia i mas ku dòbel e kantidat di tur katibu [[afrika]]no ku a sobrebibí transportashon pa [[Amérika]] den e tráfiko di katibu transatlántiko.<ref name="disposable-bales">{{cite book|last=Bales|first=Kevin|title=Disposable People: New Slavery in the Global Economy|publisher=University of California Press|year=1999|page=9|chapter=1|isbn=0-520-21797-7}}</ref><ref name=time>[https://web.archive.org/web/20130817100403/http://www.time.com/time/magazine/article/0,9171,1952335,00.html sex trafficking in South Africa: World Cup slavery fear]</ref><ref name="un.org">[https://web.archive.org/web/20100412155246/http://www.un.org/Pubs/chronicle/2005/issue3/0305p28.html UN Chronicle | Slavery in the Twenty-First Century]</ref>
Den e reglanan di 'International Labour Organisation' (Organisashon International di Obreronan) si no ta definí sklabitut komo trabou forsá. Segun ILO, tin aproksimadamente 12 mion hende na mundu ku ainda ta traha den trabou forsá bou di menasa, sklabitut i práktikanan paresido na sklabitut.<ref>{{cite web|url=http://www.ilo.org/global/Themes/Forced_Labour/lang--en/index.htm |title=Forced labour – Themes |publisher=Ilo.org |date= |accessdate=2010-03-14}}</ref>
Mayoría di esakinan ta katibunan di debe, hopi di nan den sur [[Asia]], ku ta mará na un debe dor di fiadonan di sen. Sierto di nan pa varios generashon kaba. Tráfiko humano ta primariamente pa forsa hende muhé i muchanan den [[prostitucion|prostitushon]].<ref name=voa>[https://web.archive.org/web/20110501101647/http://www.voanews.com/english/news/a-13-2009-05-15-voa30-68815957.html?rss=human+rights+and+law Ekspertonan ta enkurashá akshon kontra di trafiko di hende pa seks]</ref> Esaki ta wòrdu deskribí komo e tráfiko di katibu mas grandi den historia, i e industría di krimen organisá ku ta krese mas rápido i ku segun predikshonnan ta riba kaminda pa surpasá e tráfiko di droga.<ref name=voa/><ref>[http://news.bbc.co.uk/2/hi/asia-pacific/2783655.stm E merkado di seks aziatiko ta ‘sklabitut’]</ref>
== Historia ==
Evidensia di sklabitut ta predisí historia skirbí i a eksistí den hopi kultura.<ref name=Slavery>"[http://www.britannica.com/blackhistory/article-24156 Historical survey > Slave-owning societies]". ''Encyclopædia Britannica.''</ref> Sklabitut no ta komun bou di pueblonan yagdó-kolektadó komo ku sklabitut ta un sistema di klasifikashon sosial. Sklabitut riba un skala grandi ta rekerí un ekseso ekonómiko i un densidat di poblashon altu pa e ta sostenibel. Dor di e faktornan aki, sklabitut lo a ekspandé solamente despues di e invenshon di agrikultura durante e revolushon neolitiko mas o menos 11.000 aña pasá.<ref>{{cite web|publisher=Britannica|title=Slavery|url=http://www.britannica.com/EBchecked/topic/548305/slavery}}</ref> E reporte mas antiguo tokante sklabitut por wòrdu haña den e Kódigo di Hammurabi, i e Bèibel ta referí ne komo un institushon establesí.<ref name="wsu.edu">{{cite web|url=http://www.wsu.edu/~dee/MESO/CODE.HTM |title= Mesopotamia: The Code of Hammurabi|quote=e.g. Prologue, "the shepherd of the oppressed and of the slaves". Code of Laws #7, "If any one buy from the son or the slave of another man".}}</ref> Sklabitut ta konosí di a eksistí den sivilisashonnan mes bieu ku [[Sumeria]], i tambe den kasi tur otro sivilisashon antiguo inkluyendo [[Egipto]] antiguo, [[China]] antiguo, e Imperio Akadio, Asiria, [[India]] antiguo, [[Gresia]] antiguo, e [[Imperio romano|Imperio Romano]], e Imperio Islamiko i e sivilisashonnan pre-colombina di e supkontinentenan di [[Amérika]].<ref name=Slavery/>[[File:Gottlieb-Cairo_Slave_Market_1877.jpg|230px|left|thumb|Egipto, merkado di [[sklabitut|katibu]] na [[Kairo]].]] E institutonan aki tabata un meskla di sklabitut di debe, kondená pa un krimen, esklabisashon di prisoneronan di guera, bandonamentu di mucha i e nasementu di muchanan katibu for di katibunan.<ref>Demography, Geography and the Sources of Roman Slaves, by W. V. Harris: The Journal of Roman Studies, 1999</ref> Reportenan di sklabitut den Gresia antiguo ta bai bek te na e periodo di Gresia Miseniko. Filósofonan griego mane [[Aristóteles|Aristótel]] a aseptá e teoría di sklabitut natural, o sea ku sierto hende ta katibu natural.<ref>Ben Kiernan "Blood and Soil: A World History of Genocide and Extermination from Sparta to Darfur", [[Yale University Press]], 2007, ISBN 0-300-10098-1, 9780300100983, Pages 65–68</ref><ref>Léonie J. Archer (1988). "Slavery and Other Forms of Unfree Labour: And Other Forms of Unfree Labour." History Workshop Centre for Social History (Oxford, England), Published by Routledge,ISBN 0-415-00203-6, 9780415002035, Page 28</ref>
Ora ku e Repúblika Romano tabata ekspandé [[poblashon]]nan kompletu tabata wòrdu sklabisá, asina kreando un suministro amplio for di henter [[Oropa]] i e áreanan [[Laman Mediteranio|mediteraneo]]. Griego, ilirio, berber, britaniko, trasio, hudiu, pueblonan germaniko i arabe i hopi mas tabata katibu no solamente usá pa trabou pero tambe pa entretenimentu (por ehempel, gladiadornan i katibunan seksual). E opreshon aki dor di un menoridat elite a hiba na revolushonnan di katibu; esun komandá dor di [[Spartacus]] siendo esun mas famoso i severo.
=== Tráfiko di katibu den Oropa ===
Aproksimadamente 10-20% di e poblashon rural di Oropa bou di e Imperio Carolingio tabata konsistí di katibunan.<ref>{{cite book|last=Anderson|first=Perry|title=Passages from antiquity to feudalism|publisher=Verso|year=1996|isbn=1859841074|page=141}}</ref> Den wèst Oropa sklabitut a kasi disparsé pa final di e [[Edad Media|époka medieval]].<ref>[https://web.archive.org/web/20060226095348/http://historymedren.about.com/library/weekly/aa012698.htm Slavery in the Middle Ages]. Historymedren.about.com</ref> Komersio di katibu a wòrdu hasí ilegal den 1102 na Inglatera.<ref>[http://www.buildinghistory.org/bristol/saxonslaves.shtml The Saxon Slave-Market]. First published in ''Bristol Magazine'' July 2006.</ref> Na Skandinavia esaki a pasa meimei di [[siglo 14]].<ref>[http://runeberg.org/nfcj/0106.html Träldom]. Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 30. Tromsdalstind – Urakami /159–160, 1920. (In Swedish)</ref>[[File:Rugendas_-_Chatimens_domestiques.jpg|220px|thumb|Katibunan ku ta bezig ta wordu kastigá domestikamente]] Den ost Oropa sklabitut a persisti mas largu. Sklabitut den [[Polonia]] a wòrdu abolí den [[siglo 15]]; den [[Lituania]] a wòrdu formalmente abolí den 1588; akinan el a wòrdu remplasá dor di un sistema di siervo kaminda personanan ta mara na un doño di tereno a kambio di protekshon i e derecho pa kultiva e tera. Sklabitut a keda un institushon grandi den [[Rusia]] te na aña 1723 ora ku Pedro I a konvertí e katibunan di kas den siervonan. Katibunan agrikultor di Rusia a wòrdu ofisialmente konvertí den siervo mas promé den 1679.<ref>[http://www.britannica.com/blackhistory/article-24160 Historical survey > Ways of ending slavery]. ''Encyclopædia Britannica.''</ref> E mas ku 23 mion siervonan den mannan privá na Rusia a wòrdu libra for di nan maestronan den 1861 dor di un edikto di Alexander II.<ref name="slavery">"[http://www.britannica.com/EBchecked/topic/548305/slavery Slavery (sociology)]". Encyclopædia Britannica.</ref> Siervonan di estado a wòrdu emansipá den 1866.<ref>Mee, Arthur; Hammerton, J. A.; Innes, Arthur D.;[http://www.archive.org/stream/harmsworthhistor07meea/harmsworthhistor07meea_djvu.txt "Harmsworth history of the world: Volume 7"], 1907, Carmelite House, London; at page 5193.</ref>
Segun Robert Davis, entre 1 i 1.25 mion oropeo a wòrdu kaptura dor di piratanan berber i bendí komo katibu den nort Áfrika i e [[Imperio Otomano]] entre e siglonan 16 i 19.<ref>"''[http://books.google.com/books?id=5q9zcB3JS40C&pg=PR14&dq&hl=en#v=onepage&q=&f=false Christian Slaves, Muslim Masters: White Slavery in the Mediterranean, the Barbary Coast and Italy, 1500–1800]''". Robert Davis (2004) ISBN 1-4039-4551-9</ref><ref>Rees Davies, [http://www.bbc.co.uk/history/british/empire_seapower/white_slaves_02.shtml British Slaves on the Barbary Coast], [[BBC]], July 1, 2003</ref> Tambe tabatin un komersio ekstensivo den katibunan kristian den e region di [[Laman Pretu]] pa algun siglo te ora ku e Kanato di Krimea a wòrdu destruí dor di e [[Imperio ruso]] den 1783. Den e añanan 1570 serka di 20.000 katibu tabata wòrdu bendí pa aña na e haf di Teodosia.<ref>[https://web.archive.org/web/20170504102244/http://coursesa.matrix.msu.edu/~fisher/hst373/readings/inalcik6.html Halil Inalcik. "Servile Labor in the Ottoman Empire"] in A. Ascher, B. K. Kiraly, and T. Halasi-Kun (eds), The Mutual Effects of the Islamic and Judeo-Christian Worlds: The East European Pattern, Brooklyn College, 1979, pp. 25–43.</ref>
=== Sklabitut den Áfrika ===
Den e estadonan islámiko di wèst Sudan, inkluyendo [[Ghana]] (750-1076), [[Mali]] (1235-1645), Segou (1712-1861) i Songhai (1275-1591), mas o menos un tersera parti di e [[poblashon]] tabata katibu. Den Senegambia, entre 1300 i 1900, serka di un tersera parti di e poblashon tabata sklabisá. [[File:AfricanSlavesTransport.jpg|240px|left|thumb|Transporte di katibunan na Áfrika.]] Na [[Sierra Leone]] den siglo 19 mas o menos mitar di e poblashon tabata konsistí di katibu. Den siglo 19 por lo menos mitar di e poblashon tabata sklabisá bou di e hendenan Duala di [[Kamerun]], e Igbo i otro pueblonan di e Riu Niger, Kongo i e reinado Kasanje i Chokwe di [[Angola]]. Bou di e Ashanti i Yoruba un tersera parti di e poblashon tabata katibu.<ref name=Britannica>[http://www.britannica.com/blackhistory/article-24157 Welcome to Encyclopædia Britannica's Guide to Black History]</ref> Entre 65% pa 90% di e poblashon arabe-swahili di [[Zanzibar]] tabata sklabisá. E sosiedat kontra sklabitut a estimá ku tabatin un kantidat di 2 mion katibu na [[Etiopia]] den kuminsamentu di 1930, esaki for di un poblashon total di entre 8 pa 16 mion hende.<ref name="twentieth1">[https://web.archive.org/web/20110515192003/http://www.yale.edu/glc/events/cbss/Miers.pdf Twentieth Century Solutions of the Abolition of Slavery]</ref>
== Komersio di katibu transatlántiko ==
[[File:Triangular trade.png|thumb|[[Komersio triangular]] entre [[Oropa]] (west), [[Afrika]] i [[Amérika|kontinente Amérika]]]]
{{See also|Mira tambe: [[Komersio triangular]]}}
Sklabitut probablemente tabata prominente na otro partinan di Áfrika hopi tempu promé ku e komienso di e tráfiko di katibu transatlántiko.<ref name=Brit>[http://www.britannica.com/blackhistory/article-24157 Historical survey > Slave societies]. ''Encyclopædia Britannica.''</ref> E siudat marítimo di [[Lagos]], [[Portugal]] tabata e promé merkado di katibu krea den Portugal pa e benta di katibunan importá for di e partinan nort di [[Mauretania]].<ref name="Goodman">Goodman, Joan E. (2001). [http://books.google.com/books?id=Ziv7J90u-mAC&pg=PT14&dq=Lagos,+Portugal+first+slave+market&sig=VEEkBG7i9zL9OzT36EtwdIl4ono A Long and Uncertain Journey: The 27,000 Mile Voyage of Vasco Da Gama]. Mikaya Press, ISBN 0-9650493-7-X.</ref><ref name="Oliveira">de Oliveira Marques, António Henrique R. (1972). ''History of Portugal''. [[Columbia University Press]], ISBN 0-231-03159-9, p. 158-160, 362–370.</ref> Pa aña 1552 katibunan pretu afrikano tabata suma un 10% di e poblashon total di [[Lisboa]].<ref>Thomas Foster Earle, K. J. P. Lowe "Black Africans in Renaissance Europe" p.157 [http://books.google.com/books?id=d2dN5vh2200C&pg=PA156&dq=slaves+black+in+portugal#PPA157,M1 Google]</ref><ref>David Northrup, "Africa's Discovery of Europe" p.8 ([http://books.google.com/books?id=RzJzjQ4eOgQC&pg=PA8&dq=lisbon+balck+slaves+percent Google])</ref> Den e di dos mitar di siglo 16 e korona a kibra su monopolio riba komersio di katibu i e atenshon di e komersio oropeo den katibunan afrikano a move di importashon na Oropa pa transportashon direktamente na [[Kolonialismo|kolonianan]] tropikal den e Amerikanan. Den e kaso di Portugal, espesialmente [[Brasil]].<ref name="Oliveira" /> Den e siglo 15 un tersera parti di e katibunan tabata wòrdu rebendí na e merkado afrikano a kambio di oro.<ref>Klein, Herbert. ''The Atlantic Slave Trade''.</ref>
[[File:Stedman-hanging.jpg|210px|left|thumb|Un katibu kologa bibu na di su repchi.]]
E [[Spaña|spañonan]] tabatin ku bringa kontra e sivilisashonnan komparativamente poderoso di e Mundu Nobo. Pero e konkista spaño di e hendenan indígena di e Amerikanan a wòrdu fasilitá tambe dor di malesanan ku a plama dor ku e hendenan indígena no tabatin inmunidat natural kontra esakinan.<ref>[https://web.archive.org/web/20080907093641/http://www.ucpress.edu/books/pages/9968/9968.ch01.html David A. Koplow Smallpox The Fight to Eradicate a Global Scourge]</ref> Nativonan a wòrdu huza komo trahadó forsá, pero e malesanan a kousa un skarsedat di trahadó loke a pone ku e kolonistanan spaño a meskla gradualmente den e komersio di katibu transatlántiko. E promé oropeonan ku a usa katibunan afrikano den e Mundu Nobo tabata e spañonan ku a usa nan komo trahadó riba islanan manera [[Cuba]] i [[Hispañola]] kaminda e kaida alarmante di e poblashon indígena a kousa e promé leinan real protehando e poblashon indígena. E promé katibunan afrikano a yega Hispaniola den aña 1501.<ref>[https://web.archive.org/web/20061003165601/http://www.ukcouncilhumanrights.co.uk/webbook-chap1.html HEALTH IN SLAVERY]</ref>
E tráfiko di katibu transatlántiko a yega su punto mas altu na final di [[siglo 18]] ora ku e kantidat mas grandi di katibunan a wòrdu kapturá durante ekspedishonnan den e interior di wèst Áfrika. E ekspedishonnan aki tabata wòrdu kondusí tipikamente dor di reinonan afrikano, manera e Imperio Oyo (Yoruba), e Imperio Ashanti,<ref>"[http://www.nytimes.com/2010/04/23/opinion/23gates.html Ending the Slavery Blame-Game]". The New York Times. April 22, 2010.</ref> e Reino di Dahomey<ref>[http://www.metmuseum.org/toah/hd/slav/hd_slav.htm The Transatlantic Slave Trade] Alexander Ives Bortolot. Department of Art History and Archaeology, Columbia University.</ref> i e Konfederashon Aro.<ref>[http://countrystudies.us/nigeria/7.htm Nigeria – The Slave Trade]. Source: ''U.S. Library of Congress.''</ref> Oropeonan kasi nunka tabata drenta e interior afrikano dor di resistensia pisá afrikano. E katibunan tabata wòrdu tresé na lugánan kostal kaminda nan tabata wòrdu kambiá pa bienes nan.
Mas o menos 12 mion afrikano a wòrdu transportá pa e Amerikanan entre e [[siglo 16|siglonan 16]] i [[siglo 19|19]].<ref>{{cite book |last=Ronald Segal |title=The Black Diaspora: Five Centuries of the Black Experience Outside Africa |url=https://archive.org/details/isbn_9780374524906 |year=1995 |publisher=Farrar, Straus and Giroux |location=New York |isbn=0-374-11396-3 |page=4 |quote=It is now estimated that 11,863,000 slaves were shipped across the Atlantic. [Note in original: Paul E. Lovejoy, "The Impact of the Atlantic Slave Trade on Africa: A Review of the Literature," in ''Journal of African History'' 30 (1989), p. 368.] ... It is widely conceded that further revisions are more likely to be upward than downward. }}</ref> For di esakinan, banda di 645.000 a wòrdu hibá pa loke awor ta e [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]]. E kantidad mas grandi di katibu a wòrdu hibá Brasil.<ref>Stephen D. Behrendt, David Richardson, and David Eltis, [[W. E. B. Du Bois Institute|W. E. B. Du Bois Institute for African and African-American Research]], [[Harvard University]]. Based on "records for 27,233 voyages that set out to obtain slaves for the Americas". {{cite book|last=Stephen Behrendt|title=Africana: The Encyclopedia of the African and African American Experience|year=1999|publisher=Basic Civitas Books|location=New York|isbn=0-465-00071-1|chapter=Transatlantic Slave Trade|quote=}}</ref> Tabatin mas hende pretu liber ku katibu na Brasil. Al kontrario di esaki na Cuba hendenan pretu liber tabata konsistí di solamente un 15% di e poblashon na 1827; na Saint-Domingue (kolonia franses awendia konosí komo [[Haiti]]) esaki tabata solamente 5% na 1789.<ref>"[http://www.history.com/encyclopedia.do?articleId=200351 AFRICAN-AMERICANS]". History.com.</ref> Un mei mion katibu, mayoria di nan nasí na Áfrika a traha riba e plantashonnan di Saint-Domingue.<ref>[https://web.archive.org/web/20120304221956/http://www.sfgate.com/cgi-bin/article.cgi?file=/c/a/2004/05/30/CMGKG6F3UV1.DTL Birth of a Nation / "Has the bloody 200-year history of Haiti doomed it to more violence?"], ''[[San Francisco Chronicle]]'', May 30, 2004.</ref>
== Lista di katibu ==
* [[Karpata]]
* [[Virginie Gameren]]
* [[Eleutheria Ana de Palm]]
* [[Tula]]
* [[Virginia Demetricia]]
{{Appendix}}
[[Category:Historia]]
l3wq6rv4h0zn03dhr587fxk4rloqz50
Universo
0
3000
201524
173660
2026-08-21T17:20:15Z
InternetArchiveBot
12063
Add 1 book for [[en:Wikipedia:Verifiability|verifiability]] (20260821)) #IABot (v2.0.9.5) ([[User:GreenC bot|GreenC bot]]
201524
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{multiple image
| header = {{PAGENAME}}
| direction = vertical
| width = 320
| image1 = Hubble ultra deep field high rez edit1.jpg
| caption1 = E ''Hubble Ultra Deep Field'', ta un imágen di un region chikitu di espasio den e konstelashon Fornax, komponé for di datonan di ''Hubble Space Telescope'' akumulá durante un periodo di 3 di sèptèmber 2003 te ku 16 di yanüari 2004.
| image2 = NASA-HubbleLegacyFieldZoomOut-20190502.webm
}}
E '''universo''' den astronomia, of '''kòsmòs''' den kosmologia, ta henter e sistema kósmiko di materia i energia paden di e kontinuo di espasio-tempu.<ref>{{citeer web |url=https://science.nasa.gov/exoplanets/what-is-the-universe/ |titel=What is the Universe? |werk=science.nasa.gov |bezochtdatum= 2024-10-29}}</ref> E kontinuo aki ta implika ku e ta un struktura kuater dimenshonal den kual espasio tridimenshonal huntu ku tempu ta den un modèl.
== Orígen ==
Ta eksistí diferente teoria sientífiko tokante e orígen di e universo. Esnan ku mas a ser aseptá ta esun di e Gran Eksploshon (Ingles: ''Big Bang'') i e teoria inflashonario, ku ta komplementá otro.
E teoria di Gran Eksploshon ta propone ku e inisio di e universo a resulta di un solo punto kayente i denso (tambe konosi komo singularidat).<ref>{{Citeer web|url=https://thesciencebehindit.org/how-did-the-universe-begin-how-will-it-end/#:~:text=The%20Big%20Bang%20theory%20says,and%20cooling%E2%80%94of%20space%20itself.|titel=How did the universe begin? How will it end?|bezochtdatum=2024-10-30|werk=thesciencebehindit.org|taal=en}}</ref> Tur e espasio, materia, i energia di e universo konosi tabata konteni den un volumen menos ku uno di trion parti e tamaño di e punto na fin di frase aki. Aunke e ta diskonosi ainda kon e punto kósmiko aki por a bin na eksistensia, e kòsmòs aki por a solamente ekspandé, rapidamente, den kual awendia ta yama e gran ekslposhon.<ref>{{Cite book|title=Astrophysics for People in a Hurry|year=2017|url=https://archive.org/details/astrophysicsforp0000tyso|author1=Neil Degrasse Tyson|publisher=W. W. Norton & Company|publication-place=New York London|publication-date=2017|chapter=The Greatest Story Ever Told|pages=[https://archive.org/details/astrophysicsforp0000tyso/page/17 17]-33}}</ref>
Investigando galeksianan na kuminsamento di siglo 20, astrónomo merikano Edwin Hubble a realisá ku nan tur tabata parse ta kore bai for di e Kaminda di Lechi.<ref name=":2">{{Citeer web|url=https://www.space.com/24309-shape-of-the-universe.html|titel=What is the Shape of the Universe?|bezochtdatum=2024-10-30|auteur=Nola Taylor Tillman|datum=2014-01-16|werk=space.com|taal=en}}</ref> Asina el a konfirmá ku e universo tabata ekspandé den tur direkshon, un fenómeno ku [[Albert Einstein]] a pronostiká ku su teoria di relatividat general na aña 1916.<ref name=":1">{{Citeer web|url=https://www.livescience.com/what-is-the-universe|titel=What is the universe?|bezochtdatum=2024-10-30|auteur=Paul Sutter|datum=2022-05-03|werk=livescience.com|taal=en}}</ref> E ekspanshon kósmiko tambe ta aselará. Esaki a resulta di astrónomonan na 1998 ku a haña ku sierto supernovanan, eksploshon selestial briante, tabata mas suak ku nan a ferwagt. Asina nan a konkluí ku esaki por a sosodé solamente si e supernovanan a move mas leu, na un velosidat mas lihé ku a pronostiká.<ref name=":0" />
[[File:CMB Timeline300 no WMAP.jpg|thumb|320x320px|Fase di desaroyo di universo. Tempo ta ariba e as horizontal.]]
=== Inflashon kósmiko===
Alrededor di 13.8 bion aña pasa, e universo a ekspandé mas lihe ku e velosidat di lus pa un frakshon di un sekònde; esta 10<sup>-32</sup> sekònde, e periodo aki yama inflashon kósmiko. Sientifiko kosmologiko ta kere ku inflashon kósmiko ta splika varios aspektonan di e universo, por ehempel e forma plat di e universo, of falta di kurva, ariba e eskala mas grandi (p.e., galaksia). Inflashon tambe lo por a magnifika diferensianan den densidat ku ta aparese, di naturalesa, den espasio su eskala mas chikito; esta nivel di ''quantum'', kual eventualmente a yuda forma universo su strukturanan di gran eskala.<ref name=":0">{{citeer web |url=https://science.nasa.gov/universe/overview/#darkages |titel=Cosmic history |werk=science.nasa.gov |bezochtdatum= 2024-10-29}}</ref>
=== Gran eksploshon i síntesis di núkleo ===
Ora inflashon kósmiko a para, e energia ku a dirigi'e a transmiti pa [[materia]] y [[lus]]—e gran eksploshon ([[Ingles]]: ''big bang''). Un sekònde despues di e Gran Eksploshon, e universo a konsisti di un sòpi primordial ekstremadamente kayente (10 bion grado Celsius) di lus y partíkula. Den e siguiente minütnan, un era yama síntesis di núkleo, proton i neutronnan a dal den otro i a produsi e prome elementonan; esta [[hidrógeno]], [[helium]], i rastronan di [[lithium]] i [[beryllio]]. Despues di sinko minüt, un gran parti di helium di awendia a forma, i e universo a ekspandé y fria sufisiente pa para e produkshon di elementonan. Aunke, na e punto aki, e universo ainda tabata mucho kayente pa núkleo atómiko di e elementonan aki por a fangu elektronnan i forma [[atom]] kompleto. E kòsmòs no tabata transparente pa e motibu ku un gran kantidat di elektronnan lòs tabata krea un tipo di neblina kósmiko cu ta plama lus.<ref name=":0" />
=== Rekombinashon ===
[[File:Cosmic Microwave Background (CMB).jpeg|thumb|E mapa aki di e radiashon di Fondo di Mikroonda Kósmiko, imprimí riba shelu tempu ku e universo tabatin 380.000 aña bieu, ta mustra fluktuashonnan chikitu di temperatura ku ta korespondé na regionnan di densidatnan un poko diferente.<ref>{{Citeer web|url=https://noirlab.edu/public/blog/two-is-better-than-one/|titel=Tracing Dark Matter Across the Spectrum and Across the Cosmos|bezochtdatum=2024-10-30|datum=2023-03-10|werk=noirlab.edu|taal=en}}</ref>|320x320px]]
Alrededor di 380,000 aña despues di e Gran Eksploshon, e universo a fria sufisiente pa núkleo atómiko por a funga elektronnan, un periodo ku astrónomonan ta yama e epoka di rekombinashon. Esaki tabatin dos efekto ariba e kòsmòs. Na promé lugá, ku mayoria di elektron ta mará na atomnan, no tabatin elektron lòs mas pa plama lus, i e neblina kósmiko a klara. E universo a bira transparente i lus por a biaha libermente ariba distansianan grandi. Segundo, e formashon di e prome atomnan aki a produsi su mesun lus. E briyo aki, ku ainda por wòrdu detektá, ta yama Fondo di Mikroonda Kósmiko. E ta e lus di mas bieu ku nos por opservá den universo.<ref name=":0" />
=== Edat skur ===
Despues di e Fondo di Mikroonda Kósmiko, e universo a bolbe bira no transparante pa lus di largura di ondanan mas kortiko debí na e efektonan di absorbashon di atomnan hidrógeno. Pa e siguiente 200 mion aña e universo a keda skur, no tabatin ninguin strea. E kosmos na e punto aki tabata konsisiti di un laman di atomnan di hidrógeno, helium, i spor di elementonan mas pisa.
=== Promé streanan ===
Gas no tabata distruibuí den un forma uniforme den universo. Areanan mas friu di espasio tabata mas denso ku neblina di gas. Segun e nubianan aki a bira mas masivo, nan [[gravedat]] a atraé materia adishonal. Asina ku nan a bira mas denso i kompakto, e sentronan di e nubianan aki a bira mas i sufisientemente kayente pa eventualmente fushon nuklear a tuma lugá na nan sentro. Esaki tabata e promé streanan. Nan tabata 30 pa 300 biaha mas masivo cu [[Solo]] i miones di biaha mas briante. Durante vários shen mion aña, e promé streanan a aglomorá den e promé galaksianan.<ref name=":0" />
== Propiedat físiko ==
=== Tamaño ===
Debí na e velosidat fiho di lus, tin un límite (konosí komo e horizonte di partíkula) pa kon leu lus por biaha durante e edat di universo. E region di espasio for di kua nos por risibí lus ta wòrdu yama e universo opservabel. E distansia (midi na un tempu fiho) entre [[Tera (planeta)|Tera]] i e rand di e universo opservabel ta 46 bion [[aña lus]], hasiendo e diamter di e universo opservabel mas o ménos 93 bion aña lus.<ref name="Extra Dimensions in Space and Time">{{cite book|first1=Itzhak|last1=Bars|first2=John|last2=Terning|title=Extra Dimensions in Space and Time|url=https://books.google.com/books?id=fFSMatekilIC&pg=PA27|access-date=October 19, 2018|date=2018|publisher=Springer|isbn=978-0-387-77637-8|pages=27–}}</ref><ref>{{Citeer web |auteur=Leah Crane |datum=2024-06-25 |url=https://www.newscientist.com/article/mg26234970-500-how-big-is-the-universe-the-shape-of-space-time-could-tell-us/|titel=How big is the universe, really? |werk=newscientist.com |datumbezocht=2024-10-31}}</ref>
=== Forma ===
[[File:End of universe.jpg|thumb|E forma di universo ta dependé di su densidat. Si e densidat ta mas ku e densidat krítiko, e universo ta será i ta kurva manera un sfera; si densidat ta ménos ku densidat krítiko, e lo kurva manera un sia. Pero si e densidat real di universo ta igual na e densidat krítiko, manera sientífikonan ta kere ku e ta, e ora ei e universo lo ekstendé pa semper manera un pida papel plat.|320x320px]]
Segun e teoria di Relatividat General di Einstein, espasio mes por ta un kurva pa motibo di masa. Komo resultado, e densidat di e universo, kuantu masa e tin plama riba su volúmen, ta determiná su forma, i tambe su futuro.
Sientífikonan a kalkulá e "densidat krítiko" di universo. E densidat krítiko ta proporshonal na e kuadra di e konstante di Hubble, ku ta wòrdu usá pa midi e velosidat di ekspanshon di e universo. Komparando e densidat krítiko ku e densidat aktual por yuda sientífikonan komprondé e kòsmòs.
Si e densidat actual di universo ta ménos ku e densidat krítiko, e ora ei no tin sufisiente materia pa stòp e ekspanshon di universo, i e lo ekspandé pa semper. E forma resultante ta kurvá manera e superfisie di un sia. Esaki ta konosí komo un universo habrí.
Al kontrario, si e densidat actual di e universo ta mas grandi ku e densidat krítiko, e ora ei e universo ta kontené sufisiente masa pa eventualmente stòp su ekspanshon. Den e kaso aki, e universo ta será i cu un fin, ounke e no tin un fin, i tin un forma sfériko. Unabes ku e universo stòp di ekspandé, e lo kuminsá krèm den otro. Galaksianan lo stòp di move bai i kuminsá move mas i mas serka di otro. Eventualmente, e universo lo pasa den lo kontrario di e Gran Eksploshon, hopi bia yamá e Gran Pèrta (Ingles: {{lang|en|Big Crunch|italic=yes}}). Esaki ta konosí komo un universo será.
Sinembargo, si e universo ta kontené eksaktamente sufisiente masa pa eventualmente stòp e ekspanshon, e densidat real di e universo lo ta igual na e densidat krítiko. E velosidat di ekspanshon lo redusí gradualmente, durante un kantidat infinito di tempu. Den un kaso asina, e universo ta wòrdu konsiderá plat i infinito den tamaño.
Midimentunan ta indiká ku e universo ta plat, loke ta sugerí ku e tambe ta infinito den tamaño. E velosidat di lus ta limitá nos pa mira e volúmen di universo visibel desde e Gran Ekspanshon; pasobra e universo tin mas o ménos 13.8 bion aña bieu, sientífikonan por mira solamente 13.8 bion aña lus for di Tera.<ref name=":2" />
== Komposishon ==
Vários kálkulo a demostrá ku tur materia i energia konosi ta hopi tiki en relashon ku e materia i energia aktual. Mayoria di e kontenido di universo ta di un forma ku aktualmente no ta konosi pa fisika moderno. E ta konsisti pa un gran parti di energia skur, materia skur, i materia normal.
Mas o menos 68% di energia total di universo ta kompone di energia skur, un forma hipotétiko di energia ku ta parse di aparese den vakūm di spasio-tempu i ta kousa e eskpanshon di e universo pa aselerá. Aproksimadamente, 27% di materia i energia di universo ta komponé di materia skur. E ta un forma invisbel di materia ku no tin interakshon ku henter e spektrum elektromagnétiko, por ehempel energia skur no ta absorba ni emití lus, pero e tin interakshon ku e resto di universo prinsipalemente via gravedat. En realidad, sientifikonan ta propone ku e ta e struktura ku ta trese materia normal hunto pa krea por ehempel galaksianan. E 4.9% ku ta sobra di e universo ta konsisti di materia normal i konosi manera burako preto, strea, planeta, neblina di [[gas]], i kometa.<ref name=":1" /> Alafin, 0.1% i 0.01% di e universo ta konsisti, respektivamente, di neutrino i radiashon (foton).<ref>{{Citeer web|url=https://www.forbes.com/sites/startswithabang/2017/03/24/how-big-was-the-universe-at-the-moment-of-its-creation/?sh=3dec3b8e4cea|titel=How Big Was The Universe At The Moment Of Its Creation?|bezochtdatum=2027-10-31|auteur=Ethan Siegel|medeauteurs=Starts With A Bang|datum=2017-03-24|werk=forbes.com|taal=en}}</ref> {{appendix}}
[[Category:Astronomia]]
740nfldfo1jw8gb6bp7xws8ga2f1p4u
Italiano
0
3130
201516
152510
2026-08-21T17:11:12Z
InternetArchiveBot
12063
Add 1 book for [[en:Wikipedia:Verifiability|verifiability]] (20260821)) #IABot (v2.0.9.5) ([[User:GreenC bot|GreenC bot]]
201516
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox idioma
|pais = {{ITA}} (57,700,000)<br />{{FRA}} (1,000,000)<br />{{SUI}} (666,000)<br />{{BRA}} (50,000)<br />{{SMR}} (35,000)<br />{{HRV}} (19,600)<br />{{MCO}} (5,600)<br />{{SVN}} (4,010)<br />{{SOM}} (4,000)<br />{{ROU}} (2,560)<br />{{VAT}} (1,000)<br />{{ERI}}<ref>http://www.ethnologue.com/18/language/ita/</ref>
|region = [[Oropa]]
|usuario_total = 68 miyon
|famia = [[Lenganan indo-oropeo|Indo-oropeo]]
*[[Lenganan italiko|Italo]]
**[[Lenganan romaniko|Romaniko]]
***[[Lenganan romaniko ost|Ost]]
****[[Lenganan italo-romaniko|Italo-romaniko]]
|oficial = {{ITA}}<br>{{SMR}}<br>{{VAT}}<br>{{CHE}}<br>{{EUR}}
|organisacion = [[Accademia della Crusca]]
|mapa = Linguistic map of the Italian language.svg
}}
'''Italiano''' ta un [[lenga romániko]] papiá na [[Italia]], [[Suisa]], [[San Marino]], [[Siudad Vatikano|Vatikano]], [[Slovenia]], [[Kroatia]] i [[Eritrea]].
[[File:WIKITONGUES- Paola speaking Italian and Sicilian.webm|thumb|Un muhé ku ta papia italiano band [[Siciliano|siciliano]].]]
[[File:It-Vangeli.ogg|thumb|Un poema di e Italiano]]
E idioma italiano ta ser papiá den diferente dialekto, dor di mas o ménos 59 mion hende na Italia i mas o ménos 68 mion hende rònt mundu.<ref>{{en}}[https://www.ethnologue.com/language/ita Italian], Ethnologue. [https://web.archive.org/web/20230309072341/https://www.ethnologue.com/language/ita/ Archivá] dia 9 di mart 2023.</ref> E idioma standart di Italia aktual ta direktamente basá riba Florentino, e dialekto di [[Florenza]]. Algun dialekto di Italia ta hopi diferente for di e idioma standart. E kantidat di hende ku ta papia e idioma standardisá na Italia ta mas o ménos 30 mion.
<gallery mode="packed" heights=230 caption="">
Corsivo- come scriverlo a mano in italiano, schede didattiche con alcuni esempi di Paolo Villa (prima edizione commons wikimedia org)-Letters-characters in italics-cursive- how to write it by hand in Italian.pdf|Cursivo di man na skol di Italia
Idioma%20italiano.png
</gallery>
==Ehèmplo==
'''Huan 3:16'''
[[Italiano]]:
* ''Poiché Iddio ha tanto amato il mondo, che ha dato il suo unigenito Figliuolo, affinché chiunque crede in lui non perisca, ma abbia vita eterna''.<ref>Bíblia JFA Offline</ref>
[[Papiamentu]]:
* Pasobra Dios a stima mundu asina tantu ku El a duna su úniko Yu, pa tur esnan ku kere den dje no bai pèrdí, ma haña bida eterno.<ref>www. bible. com</ref>
== Bibliografia ==
* {{cite book|last=Berloco |first=Fabrizio |year=2018 |title=The Big Book of Italian Verbs: 900 Fully Conjugated Verbs in All Tenses. With IPA Transcription, 2nd Edition |publisher=Lengu |ISBN=978-8894034813 |url=https://books.google.es/books?id=DYynDwAAQBAJ&pg=PA3#v=onepage&q&f=false |ref=berloco2018}}
* {{cite book|last=Palermo |first=Massimo |year=2015 |title=Linguistica italiana |url=https://archive.org/details/linguisticaitali0000pale |publisher=Il Mulino |ISBN=978-8815258847 |ref=palermo2015}}
* {{cite book|last=Simone |first=Raffaele |year=2010 |title=Enciclopedia dell'italiano |publisher=Treccani |ISBN= |ref=simone2010}}
{{Appendix}}
{{Lenganan romaniko}}
[[Category:Lenga romániko]]
7tsvkw7peuas3uh3pj03tmy3imsgyr5
Tera (planeta)
0
3916
201521
193130
2026-08-21T17:17:47Z
InternetArchiveBot
12063
Add 1 book for [[en:Wikipedia:Verifiability|verifiability]] (20260821)) #IABot (v2.0.9.5) ([[User:GreenC bot|GreenC bot]]
201521
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Wak articulo|dp=ja|Wak [[Tera]] (pagina di referencia) pa un otro nificacion di topico.}}
{{Infobox obheto celestial
| nomber = Tera
| imagen=The Blue Marble (remastered).jpg
| descripcion=Tera kapturá durante mishon di Apollo 17 den 1972
| tipo = Planeta
| distancia = 149,6×10<sup>6</sup> [[Kilometer|km]]<br>(~1 [[Unidat astronómiko|UA]])
| distancia_fordi = [[Solo]]
| cantidad_satelite = 1 ([[Luna]])
| temp_superficie= mínimo: −89.2 [[Celsius|°C]]<br>medio: 15°C<br>máksimo: 56.7 °C
| presion_atm = 1013,25
| composicion_atm = 78,09% [[Nitrogeno|N<sub>2</sub>]], 20,94% [[Zürstòf|O<sub>2</sub>]], 0,93% [[Argon|Ar]], 0,04% CO<sub>2</sub>, 1% waterdamp y spoor di gas
}}
'''Tera''' (òf '''planeta Tera'''; símbolo: [[file:Earth symbol (fixed width).svg|16px|🜨]]) ta e di tres planeta for di [[Solo]]<ref name=":0" /> y e di cinco planeta mas grandi den e [[sistema solar]]. Ademas, cual diameter, masa, volumen, [[Gravedat|gravedad]], y [[forsa di veld magnetico]]; planeta Tera ta esun di mas grandi di e cuater planetanan interno den cercania di Solo. Alabes, e ta un di e cuater planetanan terestre cual ta consisti di piedra y [[metal]]. Ora e sistema solar a desaroya y evoluciona na su forma actual, mas o menos 4,5 biyon aña pasa, Tera a forma cu ayudo di gravedad cu a rek gas y stof hunto.<ref name=":1">{{Citeer web|url=https://science.nasa.gov/earth/facts/|titel=Earth|bezochtdatum=2024-05-13|werk=science.nasa.gov}}</ref>
== Propiedad astronomico ==
=== Orbita y rotacion ===
Ora Tera ta orbita Solo, e ta completa un rotacion cada 23,9 [[ora]]. Ta tuma 365,25 dia pa completa un biahe rond di Solo. E cuart di [[dia]] extra ey ta un reto pa nos sistema calendario, cu ta conta un aña como 365 dia. Pa tene e kalender anual conforme na e orbita di Tera rond di Solo, cada cuater aña ta añadi un dia. E dia ey ta ser yama dia bisiesto, y e aña cu e ta añadi na dje ta ser yama [[Schrikkeljaar|aña bisiesto]].<ref name=":1" />
{{Multiple image
| image1 = EpicEarth-Globespin-tilt-23.4.gif
| caption1 = Rotacion di Tera inclina pa 23,4 grado.
| image2 = Earth-Rotation-Milkyway.gif
| caption2 = E rotacion di Tera contra [[Caminda di Lechi]] den fondo.
| direction = horizontal
| align = center
| total_width = 450
}}
E as di [[rotacion]] di Tera ta inclina pa 23,4 [[grado]] en relaciona cu e plano di orbita di Tera rond di Solo. E inclinacion aki ta causa e ciclo anual di temporada. Na sierto temporada den e aña e [[hemisferio]] nort ta inclina den direccion di Solo, y e hemisferio sur ta inclina for di Solo. Asina, Solo ta mas halto na shelo, na hemisferio nort, cual ta produci e temporada di [[berano]]. E opuesto ta berdad pa e hemisferio sur, unda tin menos keintamento directo solar cual ta produci e temporada di [[winter]]. Seis luna despues, e situacion ta bira. Ora [[primavera]] y [[herfst]] cuminsa, cada hemisferio ta ricibi un cantidad igual di keintamento for di Solo.<ref name=":1" />
=== Luna ===
Tera ta e unico planeta cu tin un solo satelit natural. E luna ta medio 384.400 kilometer leu di planeta Tera esey ta ekivalente na 30 planeta Tera cu por pas entre Luna y Tera. [[Luna]] ta e obheto mas briyante den e shelo di anochi. Ademas, Luna ta responsabel pa stabilisa e rotacion tambalia di planeta Tera cual ta haci e clima mas stabiel pa miles di aña.<ref name=":1" />
{{Panorama
| image = Earth-to-Moon-Scale.jpg
| caption = {{Center|Tera y Luna na un distancia aproxima di 384.400 km, igual na 30 planeta Tera<ref>{{Citeer web |url=https://spaceplace.nasa.gov/moon-distance/en/ |titel=How Far Away Is the Moon? {{!}} NASA Space Place – NASA Science for Kids |bezochtdatum=2026-04-11 |werk=spaceplace.nasa.gov}}</ref>}}
| height = 40px
}}
E ta un hecho acepta den e comunidad di ciencia cu Luna a forma door di un encuentro entre planeta Tera primitivo y un pida piedra grandi. E encuentro aki a saca un porcion interior di planeta Tera for di luga, resultando den pidanan cu a bin hunto y forma e luna.<ref name=":1" />[[File:NASA-Apollo8-Dec24-Earthrise.jpg|thumb|Planeta Tera ta subi pa di tres biaha ariba e horizonte [[Luna|lunar]]. Saca riba 24 di december na aña 1968 pa Bill Anders, ''[[Apollo 8]]''.|left]]
== Propiedad fisico ==
E planeta ta alrededor di 150 miyon kilometer (1 [[Unidat astronómiko|unidad astronomico]]) for di Solo. Asina, e ta suficiente calor pa por tin [[awa]] likido, e ta e unico planeta den e sistema solar cu likido ariba e superficie.<ref name=":1" /> E temperatura promedio na Tera ta mas o menos 14°C, pero tambe tin temperaturanan extremo di 57 grado y 89 grado bou di sero. E [[diameter]] na e equator ta un 12.760 kilometer n'ey<ref name=":1" /> y Tera ta pisa por lo menos 5.972 biyon biyon [[ton]].<ref name=":0">{{Citeer web |url=https://www.universiteitleiden.nl/leven-in-het-heelal/over-leven/aarde |titel=Aarde |werk=Universiteit Leiden |bezochtdatum=2024-05-12}}</ref> <!--Tin biaha sa yam'é tambe Mundu, e Planeta Blou òf su nomber [[latin]], ''Terra''.-->
=== Structura interno ===
Planeta Tera su structura ta consisti di, principalmente, cuater capa, esakinan ta inclui un [[nucleo interno]] na e centro di Tera; encapsula pa un [[nucleo externo]]; [[mantel]]; y [[capa di tera]]. E nucleo interno ta un [[esfera]] [[solido]] di metalnan di [[Heru|hero]] y [[nikel]] cu tin un straal di mas o menos 1.221 kilometer. Eynan e temperatura ta yega te 5.400 grado Celsius. Rondonando e nucleo interno ta e nucleo externo. E capa aki ta mas o menos 2.300 kilometer diki y ta consisti di hero y nikel likido. Meymey di e nucleo externo y e capa di tera ta e mantel, e capa mas diki. E mantel ta un mescla di piedra dirti cu ta cayente y pega pega (consistencia di caramel) ta mas o menos 2.900 kilometer diki.<ref name=":1" /> E capa mas externo, capa di tera continental, un 30 pa 50 kilometer diki n'ey. E capa di tera aki ta relativamente fini, en comparacion cu e diameter di henter planeta Tera.<ref name=":0" /> Na fondo di ocean, e capa di tera ta e mas fini y ta extende un 5 pa 10 kilometer n'ey for di e fondo di ocean pa e top di e mantel.<ref name=":1" />
=== Veld magnetico ===
{{Multiple image
| image1 = Animati3.gif
| caption1 = Simulacion di un interaccion entre e veld magnetico di Tera cu e [[veld magnetico interplanetario]] solar.
| image2 = Aurora Borealis NO.JPG
| caption2 = Aurora Borealis na [[Noruega]] (2006)
| direction = vertical
| total_width =
}}
E rotacion rapido di Tera y e nulceo di hero y nikel ta crea un [[veld magnetico]], cual e [[biento solar]] ta deforma den un forma di lagrima den espacio. Ora particula carga for di biento solar keda atrapa den e veld magnetico di Tera, e particulanan ta dal den [[Molekül|molecule]] di aire ariba poolnan magnetico di Tera. E moleculenan di aire aki ta cuminsa bria y ta causa [[aurora]].<ref name=":1" />
=== Superficie ===
Manera [[Mars (planeta)|Mars]] y [[Venus (planeta)|Venus]], Tera tambe tin [[Volkan|volcan]], sero y depresionnan geologico. Tera su [[litosfer]] ta inclui e capa di tera (tanto continental como oceanico) y e mantel superior. E litosfera ta dividi den [[Plancha tectonico|planchanan tectonico]] cu ta constantemente den movecion. Por ehempel, e plancha di [[Nort Amérika|Nort America]] ta move west riba e conchi di [[Oséano Pasífiko|Ocean Pacifico]] na un velocidad igual na e crecemento di nos huña. Un temblor ta resulta ora plachinan ta schuur canto di otro, pasa over y ariba otro, dal den otro, of split y separa.<ref name=":1" />
E oceannan ta cubri casi 70% di e superficie di planeta Tera cu un profunidad promedio di 4 kilometer. Ademas, e oceannan ta contene 97% di awa di planeta Tera. Casi tur volcan na mundo ta scondi bou di e oceannan aki. Un volcan di [[Mauna Kea]] na [[Hawaii (estado)|Hawaii]] ta mas halto cu [[Mount Everest]], pero mayoria di e volcan ta bou di awa. E cadena of serie di sero di mas largo na mundo tambe ta bou di awa, na fondo di [[Oséano Atlántiko|Ocean Atlantico]] y [[Ocean Artico]]. E ta cuater biaha mas largo cu [[Andes]] (''Cordillera de los Andes''), [[Rocky Mountain]], y [[Himalaya]] combina.<ref name=":1" /> Al contrario, di nos perspectiva como hende humano, Tera, como un obheto cosmico, ta extraordinariamente suave. Por ehempel, si bo tabatin un dede grandi, y pase ariba e superficie di Tera, Tera lo sinti mesun suave cu un [[bala di biljart]]. Tera su seronan ta chikito en comparacion cu otro seronan den e sistema solar. Esun mas grandi na Mars, [[Olympus Mons]], ta mas o menos 19 kilometer halto y casi 482 kilometer hancho na su fondo.<ref>{{Cite book|author1=Neil deGrasse Tyson|title=Astrophysics for People in a Hurry|url=https://archive.org/details/astrophysicsforp0000tyso|year=2017|publisher=W.W. Norton & Company|publication-place=New York & London|isbn=978-0-393-60939-4}}</ref>
== Atmosfeer ==
{| class="wikitable" style="float:right; margin-left: 1em; margin-bottem: 1em; font-size: 85%;"
! colspan=2 | Composicion di atmosfeer
|-
| [[Nitrogeno]]
| 78,08%
|-
| [[Oksigeno|Oxigeno]]
| 20,95%
|-
| [[Argon]]
| 0,93%
|-
| Damp di awa
| 0% tot 4%
|-
| carbon dioxide
| 0,038%
|-
| [[Neon]]
| 0,018%
|-
| [[Helium]]
| 0,0005%
|-
| Metano
| resto
|-
| Cripton
| resto
|-
| [[Hidrogeno]]
| resto
|}
[[File:Thin Line of Earth's Atmosphere and the Setting Sun.jpg|left|thumb|Bista di e capa fini di atmosfeer di Tera na bahada di solo for di [[Stacion Especial Internacional]] (2009).]]
Tera tin un atmosfeer cu ta consisti di 78% [[nitrogeno]], 21% [[Oksígeno|oxigeno]], y 1% di otro gasnan manera [[argon]], [[dioxido di carbon]], y [[neon]]. E atmosfeer ta afecta Tera su clima di termino largo y tempo local di termino cortico. Ademas, e ta proteha bida na Tera for di radiacion di solo y for di meteoor cual ta kima den e atmosfeer prome cu nan por dal e superficie di Tera como meteoriet.<ref name=":1" />
{{Nabegacion sistema solar}}
{{Appendix}}
[[Kategoria:Planeta]]
1qggge1nk7kf13tt9kj6j6sx12v68ux
Sexologia
0
4411
201520
123931
2026-08-21T17:16:52Z
InternetArchiveBot
12063
Add 1 book for [[en:Wikipedia:Verifiability|verifiability]] (20260821)) #IABot (v2.0.9.5) ([[User:GreenC bot|GreenC bot]]
201520
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Sexologia''' ta e estudio cientifico di [[sexualidad]], e ta un [[Siensia|ciencia]] multi-disciplinario, e enfoke ta riba aspectonan di [[biologia]], [[psicologia]], y social-cultural di sexualidad. Ademas, e ta trata cu e desaroyo educativo y di terapia. Sexologia ta trata tanto di sexualidad normal como abnormal.
== Historia ==
E concepto di sexologia a precede sexologia moderno durante antiguedad Griego y Romano. E filosofonan, manera [[Platón|Platon]], [[Aristóteles|Aristoteles]], y docternan, manera [[Hipocrates]] (460 a.C.–370 a.C.), [[Sorano de Efeso]] (98–138 d.C.) y [[Galeno]] (129–216 d.C.) tabata cuestiona, por ehempel, educacion sexual, ley sexual, etica sexual, reaccion sexual y deterioracion, reproduccion y anticoncepcion. Manualnan di sex tambe a existi for di tempo antiguo, por ehempel, ''[[Ars Amatoria]]''<sup>[[:nl:Ars Amatoria|[nl]]]</sup> ([[Latin]] pa 'Arte di Amor'), ''[[Kama Sutra]]''<sup>[[:nl:Kamasoetra|[nl]]]</sup> ('Siñansa di Amor'), y ''[[The Perfumed Garden]]''<sup>[[:nl:The Perfumed Garden|[nl]]]</sup> ('E Hardin Perfuma').<ref>{{Citeer web|url=https://doi.org/10.18452/1562|titel=Berlin und die internationale Sexualwissenschaft (Berlin y ciencia sexual internacional)|bezochtdatum=2024-02-10|auteur=Erwin J. Haeberle|datum=1993-07-15|taal=de}}</ref>
Un estudio den añanan 1830 bou di 3.558 prostituta na [[Paris]], ''De la prostitution dans la ville de Paris'' ('Prostitucion na e ciudad di Paris'), ta wordo considera como e prome obra di investigacion sexual moderno.<ref>{{Cite book|author1=Vern L. Bullough|title=The Society for the Scientific Study of Sex: A Brief History|url=https://archive.org/details/societyforscient0000vern|contribution=Society for the Scientific Study of Sex|publisher=Foundation for the Scientific Study of Sexuality|year=1989|isbn=9780962437304}}</ref> Na [[Inglatera]], [[James Graham]], tabata un sexologo cu tabata duna charla ariba topiconan manera e proceso di [[Relacion sexual|sex]] y concepcion.<ref>{{Citeer web|url=https://books.google.nl/books?id=-9BRAQAAIAAJ&pg=PA49&redir_esc=y#v=onepage&q&f=false|titel=Health for Sale: Quackery in England, 1660-1850|bezochtdatum=2024-02-09|auteur=Roy Porter|datum=1989|uitgever=Manchester University Press}}</ref>
[[File:Portrait of Havelock Ellis (1859-1939), Psychologist and Biologist (2575987702) crop.jpg|thumb|[[Havelock Ellis]] (1859–1939), un figura pionero den e movemento pa emancipacion sexual na fin di siglo 19.]]
E estudio cientifico di e comportacion sexual di e ser humano a cuminsa den [[siglo 19]] cu [[Heinrich Kaan]], kende su buki, ''Psychopathia Sexualis'' ('Psicopatia Sexual', 1844) a wordo describi pa [[Michel Foucault]] como e fecha cu a marca e "emergencia di sexualidad y sexualidad abnormal den e campo di [[psikiatria]]".<ref>{{Citeer web|url=https://books.google.nl/books/about/Abnormal.html?id=1Jq_j4eZN90C&redir_esc=y|titel=Abnormal: Lectures at the College de France, 1974-1975|bezochtdatum=2024-02-09|auteur=Michel Foucault|werk=Abnormal: Lectures at the College de France, 1974-1975|uitgever=Verso, 2003}}</ref> E terminologia ''sexologia'' a wordo inventa pa prome biaha na [[Estadonan Uni di Amérika|Merca]] pa Elizabeth Osgood Goodrich Willard na 1867.<ref>{{Citeer web|url=https://doi.org/10.1177/0952695120910051|titel=The unexpected American origins of sexology and sexual science: Elizabeth Osgood Goodrich Willard, Orson Squire Fowler, and the scientification of sex|bezochtdatum=2024-02-09|auteur=Benjamin Kahan|datum=2020-07-28|taal=en|via=Sage Journals Home}} </ref>
Rond 1900 sexologia a desaroya. Aña 1906 ta considera como e nacemento di sexologia; for di aña ey e desaroyo di sexualidad como ciencia a tuma lugar. Na 1907 [[Iwan Bloch]] (1872–1922), un doctor Aleman, a skirbi un buki pionero riba e topico aki cu e titulo ''Das Sexualleben unserer Zeit'' ("E Bida Sexual di Nos Tempo")''.'' Den e buki, Bloch a propaganda cu e fenomeno di sexualidad no mester ta solamente tema di investigacion cientifico medico, sino cu e estudio di sexualidad, tambe ta multidisciplinario y interactivo cu otro ramanan di ciencia, por ehempel, [[biologia]] y [[antropologia]]. Revistanan di sexologia a aparece y a funda asociacionnan di sexologia.
Alrededor di añanan '60 y '70 a tuma lugar e revolucion sexual cu a trece cambionan grandi den e manera di experencia, practica, y evalua moral di sexualidad. Sexologia a wordo introduci pocopoco den enseñansa. Na fin di añanan '80 a sali e prome buki tocante sexologia pa mediconan den entrenamento, un decada despues e ta yega tambe na un publico mas amplio.
Den cuido medico tabatin cambionan durante transcurso di añanan: inicialmente a domina e [[psikiatra]] cu tabata orienta riba [[psicoanalisis]], despues esaki a hala pa e [[psicologo clinico]], principalmente, esunnan enfoca riba [[terapia di comportacion]].
{{Appendix}}
[[category: seksualidat]]
5b4slv4t7qdfd6mux6unbikl9yrc7lk
Bakteria
0
6638
201522
199543
2026-08-21T17:18:21Z
InternetArchiveBot
12063
Add 1 book for [[en:Wikipedia:Verifiability|verifiability]] (20260821)) #IABot (v2.0.9.5) ([[User:GreenC bot|GreenC bot]]
201522
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Bakteria''' ta forma un gran parti di e [[Domain (biology)|dominio]] di[[Microorganism| mikroorganismo]] [[prokaryotiko]]. Tipikamente algun mikrometer largu, bakteria ta eksisti den varios forma manera esfera, bara i asta spiral. Bakteria tabata un di e promé formanan di bida ku a aparesé riba [[Tera (planeta)|mundu]], i ta presente den mayoria [[habitat]]. Bakteria ta biba den suelo, awa, [[fuente termal asido]],[[Radioactive waste| sushi radioaktivo]],<ref>{{cite journal|vauthors=Fredrickson JK, Zachara JM, Balkwill DL, Kennedy D, Li SM, Kostandarithes HM, Daly MJ, Romine MF, Brockman FJ|title=Geomicrobiology of high-level nuclear waste-contaminated vadose sediments at the Hanford site, Washington state|url=https://archive.org/details/sim_applied-and-environmental-microbiology_2004-07_70_7/page/4230|journal=Applied and Environmental Microbiology|volume=70|issue=7|pages=4230–41|year=2004|pmid=15240306|pmc=444790|doi=10.1128/AEM.70.7.4230-4241.2004}}</ref> i e partinan di mas hundu di e[[Crust (geology)| mantel di Tera]].
Tambe tin bakteria ku ta biba den relashonnan [[simbiotiko]] o [[parasitiko]] ku mata i bestia. Gran mayoria di bakteria no a wòrdu karakterisá, i solamente mitar di e [[divishonnan di bakteria]] ta kontené sorto ku por wòrdu [[kultivá]] den laboratorio.<ref name="Rappe">{{cite journal|vauthors=Rappé MS, Giovannoni SJ|title=The uncultured microbial majority|url=https://archive.org/details/sim_annual-review-of-microbiology_2003_57/page/369|journal=Annual Review of Microbiology|volume=57|pages=369–94|year=2003|pmid=14527284|doi=10.1146/annurev.micro.57.030502.090759}}</ref> E estudio di bakteria ta konosí komo [[bakteriologia]], i ta un rama di [[mikrobiologia]].
Normalmente, tin 40 mion [[Theoria di Cel|sel]] bakterial den un gram di suelo i 1 mion [[Teoria di sèl|sèl]] bakterial den un mililiter di [[awa dushi]]. Tin aproksimadamente 5×10<sup>30</sup> bakteria riba mundu,<ref name="pmid9618454">{{cite journal|vauthors=Whitman WB, Coleman DC, Wiebe WJ|title=Prokaryotes: the unseen majority|url=https://archive.org/details/sim_proceedings-of-the-national-academy-of-sciences-usa_1998-06-09_95_12/page/6578|journal=Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America|volume=95|issue=12|pages=6578–83|year=1998|pmid=9618454|pmc=33863|doi=10.1073/pnas.95.12.6578|bibcode=1998PNAS...95.6578W}}</ref> lokual ta nifiká ku nan ta forma un [[biomasa]] ku ta surpasá e biomasa di tur mata i bestia.<ref>C.Michael Hogan. 2010. </ref> Bakteria ta vital den hopi etapa di e [[siklo di nutrishon]] dor ku nan ta resikla nutriente den prosesonan manera asimilashon di [[nitrogeno]] for di e [[Atmosfera di mundu|atmósfera]]. E siklo di nutrishon ta inkluí e [[Dekomposishon|deskomposishon]] di [[kadaver]], i bakteria ta responsabel pa e proseso di putrimentu.<ref>{{Cite book|last=Forbes|first=S.L.|year=2008|title=Soil Analysis in Forensic Taphonomy|url=https://archive.org/details/soilanalysisinfo0000unse|pages=[https://archive.org/details/soilanalysisinfo0000unse/page/203 203]–223|chapter=Decomposition Chemistry in a Burial Environment|publisher=CRC Press|editor-last=M. Tibbett|editor=M. Tibbett|isbn=1-4200-6991-8|ISBN=1-4200-6991-8}}</ref> Na komunidat biológikonan rònt di e [[fuentenan hidrotermal]] i [[fuentenan friu]], [[bakteria extremofilo]] ta ofrese e nutrientenan nesesario pa sostené bida dor di komberti supstansianan ku a wòrdu disolbé manera sulfuro di hidrógeno (H2S) i [[metan]] (CH4), den energia. Den mart 2013, investigadónan a publiká datonan ku a wòrdu reportá na òktober di 2012. E datonan ta sugerí ku bakteria ta floria den e [[Trinchera di Mariana]], e parti mas hundu di oséano ku un profundidat di 11 kilometer.<ref name="LS-20130317">{{cite web|last=Choi|first=Charles Q.|name-list-format=vanc|title=Microbes Thrive in Deepest Spot on Earth|url=http://www.livescience.com/27954-microbes-mariana-trench.html|date=17 March 2013|publisher=[[LiveScience]]|accessdate=17 March 2013}}</ref><ref name="NG-20130317">{{cite journal|vauthors=Glud R, Wenzhöfer F, Middelboe M, Oguri K, Turnewitsch R, Canfield DE, Kitazato H|title=High rates of microbial carbon turnover in sediments in the deepest oceanic trench on Earth|journal=[[Nature Geoscience]]|year=2013|volume=6|issue=4|pages=284–288|url=http://www.nature.com/ngeo/journal/vaop/ncurrent/full/ngeo1773.html|doi=10.1038/ngeo1773|bibcode=2013NatGe...6..284G}}</ref> Otro investigadónan a reportá den estudionan relashoná ku mikrobio ta prosperá den baranka te ku 580 meter bou di nivel di laman abou di 2.6 kilometer di oséano for di e kosta di e kantu nortwest di [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]].<ref name="LS-20130314">{{cite web|last=Oskin|first=Becky|name-list-format=vanc|title=Intraterrestrials: Life Thrives in Ocean Floor|url=http://www.livescience.com/27899-ocean-subsurface-ecosystem-found.html|date=14 March 2013|publisher=[[LiveScience]]|accessdate=17 March 2013}}</ref> Segun un di e investigadónan, ''You can find microbes everywhere—they're extremely adaptable to conditions, and survive wherever they are.'' (tradukshon:"Bo por haña mikrobio tur kaminda- nan ta ekstremadamente bon den adapta na diferente kondishon, i por sobrebibi unda ku ta.")
{{Commonscat}}
{{Appendix}}
[[Category:Organismo]]
j9su934yjir935m7xcgsf33wycb069g
Christina Ricci
0
6849
201585
164173
2026-08-21T22:19:05Z
PaulLim11
18699
Image
201585
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox artista
| variante = a
| nomber = Christina Ricci
| imagen = Christina Ricci at Los Angeles Comic Con 2024-2.jpg
| tamaño imagen =
| descripcion = Christina Ricci na [[2024]]
| nomber completo =
| fecha nacemento = [[12 di febrüari|12 di februari]] [[1980]]
| luga nacemento = Santa Monica
| pais = {{USA}}
| ofishi = actriz
| aña activo = 1990-presente
}}
'''Christina Ricci''' (☆ [[12 di febrüari|12 di februari]] [[1980]] na Santa Monica, [[California]] ) ta un actriz [[Estadonan Uni di Amérika|Mericano]].
{{DEFAULTSORT:Ricci, Christina}}
[[Kategoria:Hende]]
[[Kategoria:Aktor]]
[[Kategoria:Estadonan Uni di Merka]]
apghznn2uu4jwuc22nvtdywibyfzx0y
Usuario:Caribiana/Sandbox/Kladblok
2
7580
201441
201432
2026-08-21T12:00:04Z
Caribiana
8320
201441
wikitext
text/x-wiki
''__NOINDEX__''
* [[AIOF]] - [[Afroarubano]] - [[Proteccion di Consumidor]] - [[Scooting Aruba]] - [[Tratado fronteriso Hulanda-Venezuela]] - [[Dekreto real]] - [[Clinton Whitfield]] -[[Stichting voor Verstandelijk Gehandicapten Aruba]] (SVGA) - [[Yudansa pa desaroyo]] - [[Piet Kasteel]] - [[Representante di Hulanda na Aruba, Kòrsou i Sint Maarten]] - [[Nigel Maduro]] - [[derechista (politika)]] -
----------------
{{Variante|a}}
{{infobox edificio
| nomber = Cas oficial di Gezaghebber di Aruba
| adres = skina ''L.G. Smith Blvd'' y Maria Christinastraat
| pais = {{ABW}}
| localisa_na = [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]
| cercania =
| area =
| funcion_original = Residencia di gezaghebber (1931-1986)
| funcion_actual = reemplasa pa Cas Ceremonial
| architect = DOW Curaçao, K.K. van der Heide
| encarga =
| piso = 2
| zoom = 16
| imagen2 =
}}
'''Cas di Gezaghebber''' tabata e residencia ofisial entre 1929 y 1985 di e [[Lista di Gezaghebber di Aruba|Gezaghebber di Aruba]]. E tabata situa na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]], na skina di [[L.G. Smith Boulevard]] y [[Maria Christinastraat]], riba e mesun tereno unda awe ta ubica [[Cas Ceremonial di Gobernador]]. E edificio a wordo construi na 1929 y a wordo demoli na 1986 pa habri paso pa e residencia ofisial nobo di [[Gobernador di Aruba]].<ref name="Bouwen">{{cite book|last1=Van der Klooster|first1=Olga|last2=Bakker|first2=Michel|title=Bouwen op de Wind: Architectuur en Cultuur van Aruba|publisher=Stichting Libri Antilliani|location=Bloemendaal|year=2007|page=70|isbn=978-90-75238-19-8}}</ref>
==Historia==
Antes di 1929, e Gezaghebber di Aruba tabata uza un edificio mas bieu situá den e centro di Oranjestad, serka di e actual [[Plaza Daniel Leo]]. E edificio aki, cu tabata originalmente un cas i oficina pa e Commandeur di Aruba, tabata na uso for di alrededor di 1830. Despues cu e Gezaghebber a muda for di e edificio na 1929, e edificio a wordo usa komo un kazerna pa mariniers.<ref>HUIS GEZAGHEBBER eerste onderdak voor mariniers op Aruba. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 09-12-1965, p. 11. Geraadpleegd op Delpher op 21-08-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462489:mpeg21:p011</ref><ref>VERGADERING van den KOLONIALEN RAAD. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 20-12-1930, p. 1. Geraadpleegd op Delpher op 21-08-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280991:mpeg21:p001}}</ref> E edificio a wordo demoli na 1949.<ref name="Gabinete">{{cite web |url=https://www.gouverneuraruba.com/cas-ceremonial-di-gobernador |title=Cas Ceremonial di Gobernador |publisher=Kabinet van de Gouverneur van Aruba |access-date=21 di augustus 2026}}</ref>
Na 1929, Gezaghebber [[Isaac Wagemaker]] a laga construi un residencia oficial nobo na skina di L.G. Smith Boulevard y Maria Christinastraat. E edificio nobo a bira e di dos residencia oficial di Gezaghebber di Aruba.<ref name="Bouwen">{{cite web |title=Gezaghebberswoning hoek L.G. Smith Boulevard en Maria Christinastraat |publisher=Archival source |access-date=21 di augustus 2026}}</ref>
E diseño tabata konsistí di un edificio di dos piso ku un plan di piso kasi kuadrá i un zolder bou di un dak prominente. Pa duna e edificio un aparensia mas representativo, e dak tabata cubrí cu panchinan di ceramica. E residencia tabata dispone di fasilidatnan moderno pa su tempo, inkluyendo un baño, cushina y espacio pa personal.<ref name="Bouwen" />
Entre e personanan den funcion cu a biba i traha den e residencia tabatin [[Lindoro Kwartsz]], [[Oscar Henriquez]], [[Jossy Tromp]] y [[Pedro Bislip]].<ref name="Gabinete" />
== Demolicion ==
Despues cu Aruba su [[Status Aparte]] a drenta na vigor dia 1 di januari 1986, e pais a haya su propio Gobernador mientras e funcion di gezaghebber a stop di existi. E residencia di Gezaghebber na Maria Christinastraat a wordo demoli pa permití e construccion di un residencia ofisial nobo pa e [[Gobernador di Aruba]].<ref name="Gabinete" />
Construccion di e residencia nobo a cuminsa na 1985. E edificio cu a remplasá e Cas di Gezaghebber a bira e residencia oficial di e prome Gobernador di Aruba i awe ta conoci komo [[Cas Ceremonial di Gobernador]].<ref name="Gabinete" />
== Importancia historico ==
Cas di Gezaghebber (1929–1986) tabata un edificio importante den e historia gubermental di Aruba. Durante mas cu mey [[siglo]], e tabata sirbi como residencia y luga di trabou di e maximo representante di gobierno colonial y, despues, di gobierno di [[Antias Hulandes]] na Aruba.
Aunke e edificio mes no ta existí mas, su sitio a sigui tin un funcion oficial. E actual Cas Ceremonial di Gobernador, construí riba e mesun tereno, ta sigui sirbi pa actividadnan oficial di e pais.
== Bronnen ==
* Kabinet van de Gouverneur van Aruba, ''Cas Ceremonial di Gobernador''.<ref name="Gabinete" />
* Informashon arkitektoniko i historiko tokante e residencia di Gezaghebber na L.G. Smith Boulevard i Maria Christinastraat.<ref name="Bouwen" />
[[Kategori:Edifisionan di Aruba]]
[[Kategori:Historia di Aruba]]
[[Kategori:Edifisionan demoli]]
[[Kategori:Oranjestad]]
==Cas di Gezaghebber (1931-1986)==
Case di Gezaghebber (1931-1986) tabata e residensia ofisial di e Gezaghebber di Aruba na skina di LG Smith y Maria Christinastraat y tabata e di dos cas oficial di gezaghebber na Aruba, despues di e cas cu tabata situa na Plasa Daniel Leo.<ref name="Gabinete"/>
Gezaghebberswoning hoek LG Smith Boulevard en Maria Christinastraat na Oranjestad.
Deze woning (1931, schetsontwerp) werd door DOW Curacao ism K.K. van der Heide ontworpen.<ref name="Bouwen">[[Olga van der Klooster]] & Michel Bakker, ''Bouwen op de Wind: Architectuur en Cultuur van Aruba'', Stichting Libri Antilliani (2007), pag. 70.</ref>
E tabatin un plan di piso kasi kuadrá, dos piso, i un zolder ku un dak imponente. Pa duna e edifisio mas atrakshon ainda, el a wòrdu ekipá ku tegelnan di dak di serámika karu. E residensia tabata ekipá ku e fasilidatnan mas moderno pa su tempu. Tabatin un baño ku un baño. Esaki ta remarcabel, como cu ainda no tabatin un red di suministro di awa potabel publico durante e periodo ey. Hende tampoko no tabata kushiná mas den fogon pero riba un stoof den kushina kontra e muraya patras di kas. Na man robes di e entrada tabatin un edifisio chikitu ku tabata kontené un garashi, un kamber di strika i un kamber chikitu di biba pa e kriá.<ref name="Bouwen"/>
Despues cu Aruba a adkiri Status Aparte na 1986, e residencia a wòrdu basha abou pa haci espacio pa e residencia oficial nobo di e prome gobernador di Aruba. E tabata okupá na 1987.<ref name="Bouwen"/>
===Antiguo Cas di Gezaghebber===
Den historia di Aruba, tabatin dos edificio principal cu a fungi como e “Cas di Gezaghebber” (ambtswoning) prome cu Aruba a haya su Status Aparte na aña 1986. E prome Cas di Gezaghebber (1830 – 1929) tabata situa caminda awe ta Plaza Daniel Leo, banda di e area di tiendanan den centro di Playa. A construi e edificio rond di aña 1830 originalmente como cas y oficina pa e Commandeur di Aruba. Na aña 1948, e nomber a cambia oficialmente pa Gezaghebber. Na aña 1929, e Gezaghebber a muda for di eynan. E cas a bira un marinierskazerne. Pa e motibo aki, e caya ey a haya e nomber di Kazernestraat. A basha e edificio abao na aña 1949.<ref name="Gabinete"/>
E di dos Cas di Gezaghebber (1929 – 1986) ta precisamente unda awendia ta e Cas Ceremonial, situa na Maria Christinastraat 2 na Oranjestad. Gezaghebber Isaac Wagemaker a laga construi e ambtshuis nobo aki na aña 1929 pasobra e prome cas tabata bieu caba. Tur e ultimo gezaghebbernan di Aruba, manera ta Lindoro Kwartsz, Oscar Henriquez, Jossy Tromp y Pedro Bislip, a biba y traha den e cas aki. Na fin di aña 1985, a basha e cas aki abao pa habri paso pa un edificio hopi mas grandi y moderno. E luga aki awe ta e Cas Ceremonial di Gobernador di Aruba.<ref name="Gabinete">[https://24ora.com/gabinete-di-gobernador-a-tuma-maneho-di-cas-ceremonial-over/ Gabinete di Gobernador a tuma maneho di Cas Ceremonial over], [[24ora]] (20 di augustus 2026)</ref>
{{Appendix}}
tweede versie Case
==Historia==
Antes di 1931, e Gezaghebber di Aruba tabata usa un residencia mas bieu situá den e centro di Oranjestad, serka di e actual [[Plaza Daniel Leo]]. E edificio aki a wordo construi alrededor di 1830 originalmente komo cas i oficina pa e Commandeur di Aruba. Na 1931?, e Gezaghebber a muda pa un residencia nobo i e edificio bieu a wordo usa komo kaserna di mariniers. E edificio a wordo demoli na 1949.<ref name="Gabinete">{{cite web
|url=https://www.gouverneuraruba.com/cas-ceremonial-di-gobernador
|title=Cas Ceremonial di Gobernador
|publisher=Kabinet van de Gouverneur van Aruba
|access-date=21 di augustus 2026
}}</ref>
== Construccion ==
Gezaghebber Isaac Wagemaker a laga construi e nobo residencia ofisial na 1929, pasobra e anterior residencia tabata bieu. E edificio tabata e di dos residencia oficial di Gezaghebber na Aruba.<ref name="Bouwen" />
E edificio tabata diseña ku un plan di piso kasi kuadrá, dos piso i un zolder bou di un dak prominente. Pa duna e residencia un aparensia mas representativo, e dak tabata cubrí ku tegelnan di dak di serámika.<ref name="Bouwen" />
E residencia tabata disponé di fasilidatnan moderno pa su tempu. Entre otro, e tabatin un baño, un kushina i diferente espasion pa personal. Na man robes di e entrada tabatin un edificio chikitu cu tabata kontené un garashi, un kamber di strika i un kamber chikitu pa e kriá.<ref name="Bouwen" />
E diseño i e fasilidatnan di e residencia ta duna un bista di e manera di biba i e nivel di komfort cu tabata konsiderá moderno na Aruba na e prome mitar di siglo 20.<ref name="Bouwen" />
## Gezaghebbers
---------------
{{Variante|a}}
{{infobox edificio
| adres = skina ''L.G. Smith Blvd'' y Maria Christinastraat
| pais = {{ABW}}
| localisa_na = [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]
| cercania =
| area =
| funcion_original = Residencia di gobernador
| funcion_actual = Cas ceremonial di gobernador
| architect = Associated Architects Aruba NV
| encarga =
| piso = 2
| zoom = 16
| imagen2 =
}}
'''Cas Ceremonial''' ta un edificio situa na skina .. cu ta pertenece na Gabinete di Gobernador pa uzo como luga .... El a wordo construi na 1986 y a sirbi entre 1987 y 2004 como residencia oficial di [[Gobernador di Aruba]].
== Cas ceremonial di Gobernador ==
Construccion di residencia oficial di Gobernador di Aruba na Maria Christinastraat 2 na Oranjestad a cuminsa na 1985. t
Na 1986, Aruba a haya e status di un pais dentro di Reino. E prome Gobernador di Aruba tambe a sinta e aña ey.
E prome dos Gobernantenan di Aruba, Sr. F.B. Tromp y Sr. O. Koolman, tabata residencia den e residencia oficial durante nan gobernacion. Gobernador Refunjol no a haci uzo di esaki, pendiente e renobacion di e edificio.
E renobacion y modernisacion di Residencia di Gobernador a keda cla na 2015 pa su uso actual como cas di recepcion ceremonial: Cas Ceremonial di Gobernador. E edifisio ta wòrdu usá pa Gobernador pa oudiensia i resepshonnan ofisial di dignatarionan.
Obranan di arte
Como parti di e layout actual, diferente pintura y panelnan di tegel presta di Agencia di Herencia Cultural di Hulanda, como tambe obranan presta di artistanan local, ta exhibi temporalmente den Cas Ceremonial.<ref>https://www.gouverneuraruba.com/cas-ceremonial-di-gobernador Cas ceremonial di Gobernador]</ref>
== Historia ==
* Reeds in 1943 werd er gepleit voor de bouw van een ambtswoning op Aruba voor de Gouverneur, die toen zetelde op Curacao en bij verblijf op Aruba doorgaans in een middenstandswoning logeerde. Een voorstel van de Raad van Politie Aruba, gesteund door de Koloniale Staten met als voorzitter [[John Horris Sprockel]].<ref>Ambtswoning Gouverneur.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 30-04-1943, p. 4. Geraadpleegd op Delpher op 21-08-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010401589:mpeg21:p004</ref>
*De kosten van de ambtswoning werden in 1984 geraamd op 1,1 miljoen Nedelandse gulden.<ref>Minister De Koning aan Tweede Kamer: Kosten gouverneurswoning en kantoor Aruba; 2,5 miljoen. "Amigoe". Curaçao, 21-12-1984, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 21-08-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643124:mpeg21:p005</ref>
* E residencia oficial di Gobernador, situa na Maria Christianastraat 2 riba e sitio di e residencia bieu di Gezaghebber, a wordo diseña pa e firma di arkitecto Associated Architects Aruba NV y construi pa e compania di construccion y comercio Bohama Aruba NV. E instalashonnan eléktriko a wòrdu suministrá dor di Elcoa, e pintura dor di ASA, e instalashon di airco dor di KTBA, i e sistema di alarma dor di Marathon, miéntras ku Connar a hasi e trabounan di plomeria. Gastonan di construccion preparatorio a wordo cobra riba e presupuesto di Gabinete pa Antias Hulandes y Asuntonan Arubano y a suma na mas o menos 660.000 florin.<ref name="Overdracht">Bij bezoek koningin Beatrix Ambtswoning van de gouverneur van Aruba officieel overgedragen. "Amigoe". Curaçao, 21-11-1986, p. 6. Geraadpleegd op Delpher op 21-08-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641865:mpeg21:p006</ref>
E piso abou di e residensia ofisial ta alohá prinsipalmente e kambernan representativo, inkluyendo un salon di resepshon i un sala di kome chikitu, i tambe un estudio. E cuartonan priva di gobernador y su famia ta situa na e piso mas ariba. Varios kamber pa personal, i tambe un garashi, fasilidatnan di laba paña i un tualèt, ta alohá den e anekso. E diseño di e propiedat a tene kuenta ku e gobernador lo mester por ta anfitrion di resepshonnan chikitu di te ku 30 persona paden. Pa resepshonnan mas grandi, por hasi uso di e patio situá patras di e residencia.<ref name="Overdracht"/>
Dia 21 di november 1986 cas residencial di gobernador di Aruba door de staat der Nederlanden aan het land Aruba in eigendom overgedragen.<ref name="Overdracht"/>
-----
===Tocante Cas Ceremonial di Gobernador===
E Cas di Gobernador di Aruba, conoci awe oficialmente como Cas Ceremonial di Gobernador, tin un historia mara estrechamente na e Status Aparte di Aruba. E edificio aki ta situa na Maria Christinastraat 2 na Oranjestad y tin un funcion oficial y historico hopi importante pa e pais. Na aña 1985 a cuminsa cu e construccion di e edificio. Antes tabata situa eynan e Cas di Gezaghebber (e cas di e maximo autoridad prome cu Status Aparte), cual a wordo basha abao na 1986 pa habri paso pa e residencia nobo. E cas nobo aki tabata un regalo di Hulanda na Aruba den cuadro di nos Status Aparte. Na aña 1986, ora Aruba a adkiri su status como pais autonomo dentro di Reino, e prome Gobernador, Felipe B. Tromp, a asumi su puesto y a drenta biba den e cas. E di dos Gobernador, Olindo Koolman, tambe a biba den e residencia oficial aki durante su periodo. Ora Gobernador Fredis Refunjol a asumi e funcion na aña 2004, el a dicidi di no biba den e cas. E edificio tabata den necesidad structural pa un renobacion grandi y profundo. Despues di a completa e trabounan grandi di reconstruccion y renobacion na aña 2015, e cas a haya su nomber y funcion actual: Cas Ceremonial di Gobernador. Desde e momento ey, no ta uz’e mas pa biba, sino exclusivamente pa eventonan protocolario.
Eventonan cu lo tuma luga den e edficio aki ta entre otro, audiencia y recepcion den forma di ricibi ministernan, embahadornan, delegacionnan internacional y otro funcionarionan halto di Estado. Ceremonianan oficial manera huramentacion di huesnan, ministernan y e sitio caminda ta duna e Condecoracionnan Real (Lintjesregen) anualmente.
Cu e acuerdo nobo aki Pais Aruba y Gabinete di Gobernador a firma un convenio di erfpacht pa e propiedad aki. Cu esaki, Gabinete di Gobernador a keda structuralmente encarga cu e edificio, locual ta garantisa un uzo mas eficiente, sostenibel y conservacion di su balor historico pa futuro.<ref name="Gabinete">[https://24ora.com/gabinete-di-gobernador-a-tuma-maneho-di-cas-ceremonial-over/ Gabinete di Gobernador a tuma maneho di Cas Ceremonial over], [[24ora]] (20 di augustus 2026)</ref>
Funcion Actual di e Edificio
===Antiguo Cas di Gezaghebber===
Den historia di Aruba, tabatin dos edificio principal cu a fungi como e “Cas di Gezaghebber” (ambtswoning) prome cu Aruba a haya su Status Aparte na aña 1986. E prome Cas di Gezaghebber (1830 – 1929) tabata situa caminda awe ta Plaza Daniel Leo, banda di e area di tiendanan den centro di Playa. A construi e edificio rond di aña 1830 originalmente como cas y oficina pa e Commandeur di Aruba. Na aña 1948, e nomber a cambia oficialmente pa Gezaghebber. Na aña 1929, e Gezaghebber a muda for di eynan. E cas a bira un marinierskazerne. Pa e motibo aki, e caya ey a haya e nomber di Kazernestraat. A basha e edificio abao na aña 1949.<ref name="Gabinete"/>
E di dos Cas di Gezaghebber (1929 – 1986) ta precisamente unda awendia ta e Cas Ceremonial, situa na Maria Christinastraat 2 na Oranjestad. Gezaghebber Isaac Wagemaker a laga construi e ambtshuis nobo aki na aña 1929 pasobra e prome cas tabata bieu caba. Tur e ultimo gezaghebbernan di Aruba, manera ta Lindoro Kwartsz, Oscar Henriquez, Jossy Tromp y Pedro Bislip, a biba y traha den e cas aki. Na fin di aña 1985, a basha e cas aki abao pa habri paso pa un edificio hopi mas grandi y moderno. E luga aki awe ta e Cas Ceremonial di Gobernador di Aruba.<ref name="Gabinete">[https://24ora.com/gabinete-di-gobernador-a-tuma-maneho-di-cas-ceremonial-over/ Gabinete di Gobernador a tuma maneho di Cas Ceremonial over], [[24ora]] (20 di augustus 2026)</ref>
------------------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox organisacion | variante = a
| tipo = organisacion gubernamental ''sui generis''
| nomber = Aruba Tourism Authority
| funda = 2011
| director = Ronella Croes
| obhetivo =
| origina_di = Arubaanse Toeristenbureau
| sede = L.G. Smith Blvd.
| stad = [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]
| pais = {{ABW}}
| funda =
| termina =
| presidente =
| personal =
| miembro_di =
| commons =
| website =
}}
'''Aruba Tourism Authority''' (ATA, Autoridad di Turismo di Aruba) ta e organisashon oficial di mercadeo y maneho di destinacion (DMMO) pa Aruba, funcionando como e entidad central responsabel pa uni interesnan turistico entre stakeholder y partnernan riba isla y pafo di e isla.<ref name="about"/>[2] E rol aki ta encera coordinacion di mercadeo di destinacion, desaroyo di destinacion, y asociacionnan di destinacion pa sostene e ecosistema turistico en general.<ref name="about">[https://www.ata.aw/about About us], ata.aw</ref>
ATA ta opera bao di un status ''sui generis'', estableci dia 1 di januari 2011, como un entidad huridico independiente unico dentro di sector publico. E structura aki ta otorga e organisacion autonomia y flexibilidad pa actua na bienestar di Aruba y su comunidad, mientras cu e ta keda ancra den gobernacion publico. E cuadro sui generis ta permiti ATA pa unifica un diversidad di stakeholdernan di turismo y sigui tuma decision independiente pa un maneho di destinacion efectivo.<ref name="ATA"/>
Den e capacidad aki, ATA ta cumpli cu rolnan defini entre otro marketeer (promoviendo Aruba como destinacion), co-creator (colaborando riba iniciativanan turistico), conector (vinculando stakeholdernan), y autoridad (dunando supervision den asuntonan turistico). E ròlnan aki ta sostené su funshonnan sentral di uni interesnan, fomentá asosiashonnan, i duna direkshon stratégiko pa desaroyo di turismo.[1][2]
ATA ta wòrdu dirigí pa CEO Ronella Croes.<ref name="about"/> E organisashon ta mantené un sede lokal na Aruba ku ofisinanan adishonal na Hulanda, Colombia, i Merka pa sostené su alkanse mundial.<ref name="ATA">[https://www.gobierno.aw/aruba-tourism-authority-sui-generis-15-ana-construyendo-turismo-duradero Aruba Tourism Authority Sui Generis 15 aña construyendo turismo duradero], gobierno di Aruba (13 di januari 2026)</ref>
== Historia ==
Den decada 1920, economia di Aruba tabata conta cu un pilar economico basa riba [[Lago Oil & Transport Company|refineria Lago]]. Despues di [[Di Dos Guera Mundial|Segundo Guera Mundial]], despues cu [[turismo]] y biahe a cuminsa bira mas popular, a cuminsa mira e posibilidad pa explora e sector di turismo na Aruba.
Cu establecimento di Aruba Tourist Commission, consistiendo di diferente comerciante local, a percura pa un plan pa expansion di infrastructura pa por acomoda e necesidad di e bishitante. Den cara di adversidad, Aruba a cambia su enfoke pa turismo, resultando den desaroyo y proyectonan importante.
E promoshon di turismo na Aruba a cuminsa formalmente cu e establecimento di Comision di Turismo di Aruba na 1947, un entidat crea pa promove y dirigi desaroyo di turismo riba e isla bou di liderazgo di Ernst Bartels.[7]<ref name="tourism">[https://www.aruba.com/us/our-island/history-and-culture/aruba-tourism Aruba tourism], aruba.com</ref>
=== 1953-1985 ===
Na 1953, e comision a wordo reorganisa den Oficina di Turismo di Aruba (ATB), un instancia gubernamental modesto cu tabata consisti di apenas dos empleado: Ernst Bartels komo hefe i Casper Wever como su asistente.<ref name="tourism"/> ATB a concentra su esfuersonan riba mercadeo di Aruba como destinacion, particularmente dirigi riba e mercado di [[Estadonan Uni di Amérika|Merca]].
Un logro clave den e sector turistico emergente di Aruba tabata e apertura di Caribbean Hotel na 1959, e isla su prome hotel di resort di varios piso, cu a atrae jet-setternan internacional y a yuda establece Aruba su reputacion pa hospitalidad.<ref name="tourism"/>
Durante añanan 1980, mehorashonnan di infrastruktura a sostené ekspanshon di turismo, inkluyendo un estudio amplio di seis luna kondusí na 1983 dor di e firma Sasaki Associates ku sede na Merka den kolaborashon ku instansianan gubernamental. E estudio a identifiká e koredor kostal di Oranjestad pa California Point komo e zona turístiko prinsipal, loke ta kondusí na invershonnan dirigí den kamindanan, liñanan di awa i otro utilidatnan pa permití desaroyo di resort na gran eskala miéntras ta protehá áreanan ambiental sensitivo.<ref name="tourism"/>
Aruba su ekonomia tabata dependé pa hopi tempu riba e Refineria di Zeta di Lago komo su dunadó di trabou prinsipal for di añanan 1920, pero su seramentu na 1985 a kousa un kambio desisivo den direkshon di turismo komo e impulsor ekonómiko dominante di e isla.<ref name="tourism"/>
Na aña 1953 Aruba Tourist Commission a cambia di maneho y a sigui bou di nomber di Aruba Tourism Bureau. Aki ta caminda cu a conoce gran baluartenan den historia di e industria di turismo caminda cu Aruba por a conta cu un sector turistico evoluciona, caminda a percura pa reforsa economia local y fomenta intercambio cultural. Aruba Tourism Bureau a conta cu un temporada entre aña 1953 te cu 1985, danki na maneho di directornan Michael Kuiperi, sigui pa Odulio Bertrando ‘Beti’ Arends y finalmente Roderick ‘Rory’ Arends.
=== 1985-presente ===
Na aña 1985, Aruba Tourism Bureau a hiba un transformacion y a bira Aruba Tourism Authority, bou di guia di Remigio Wever, Jan van Nes y Myrna Jansen-Feliciano, kendenan a percura pa un maneho di turismo duradero durante temporada stabiel y durante temporada di desafio.<ref>[https://awemainta.com/wp-content/uploads/2024/02/AM240221.pdf Ta rindi honor na tur ex-director di Aruba
Tourism Bureau y Aruba Tourism Authority], Awemainta (21 di februari 2024) </ref>
Establece oficialmente dia 1 di yanüari 2011, komo un entidat públiko úniko sui generis evolushonando for di e eks Ofisina di Turismo, ATA ta operá ku outonomia pa impulsá prosperidat ekonómiko miéntras ta priorisá preservashon di medio ambiente, integridat cultural, y bienestar di komunidat bou di su propósito núkleo di enrikesé kalidat di bida di Aruba pa medio di maneho responsabel.<ref name="ATA"/>
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =|titulo= }}
{{References}}
}}
---------------
== Historia di ATA ==
Den decada 20, economia di Aruba tabata conta cu un pilar economico dependiente di Refineria Lago. Despues di Guera Mundial II, despues cu turismo y biahe a cuminsa bira mas popular, a cuminsa mira e posibilidad pa explora e sector di turismo na Aruba. Cu establecimento di Aruba Tourist Commission, consistiendo di diferente comerciante local, a percura pa un plan pa expansion di infrastructura pa por acomoda e necesidad di e bishitante. Den cara di adversidad, Aruba a cambia su enfoke pa turismo, resultando den desaroyonan y proyectonan importante.
Na aña 1953 Aruba Tourist Commission a cambia di maneho y a sigui bou di nomber di Aruba Tourism Bureau. Aki ta caminda cu a conoce gran baluartenan den historia di e industria di turismo
caminda cu Aruba por a conta cu un sector turistico evoluciona, caminda a percura pa reforsa economia local y fomenta intercambio cultural. Aruba Tourism Bureau a conta cu un temporada entre aña 1953 te cu 1985, danki na maneho di directornan Michael Kuiperi, sigui pa Odulio Bertrando ‘Beti’ Arends y finalmente Roderick ‘Rory’ Arends. Na aña 1985, Aruba Tourism Bureau
a hiba un transformacion y a bira Aruba Tourism Authority, bou di guia di Remigio Wever, Jan van Nes y Myrna Jansen-Feliciano, kendenan a percura pa un maneho di turismo duradero durante
temporada stabiel y durante temporada di desafio.<ref>https://awemainta.com/wp-content/uploads/2024/02/AM240221.pdf Ta rindi honor na tur ex-director di Aruba
Tourism Bureau y Aruba Tourism Authority], Awemainta (21 di februari 2024) </ref>
* Ronella Croes, CEO di ATA desde 2010?
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =|titulo= }}
{{References}}
}}
---------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''AIOF''' (Aruba Investment and Development Fund) ta un fondo nacional di inversion y desaroyo di Aruba, cu tin como meta pa crea un mecanismo permanente pa financia proyectonan strategico cu ta contribui na crecemento economico, diversificacion economico y progreso social di Aruba na largo plaso.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20260620.pdf Parlamento lo trata prome Fondo di Inversion y Desaroyo di Aruba otro siman], BDA (20 di juni 2026)</ref>
AIOF ta un iniciativa cu gobierno AVPFUTURO ta considera como un di e pilarnan
principal di su programa di gobernacion. E fondo nacional di inversion y desaroyo tin como meta pa crea un mecanismo permanente pa financia proyectonan strategico cu ta contribui na crecemento economico, diversificacion economico y progreso social di Aruba na largo plaso.
Prome cu e tratamento publico den Parlamento, gobierno a contesta un total di 229 pregunta presenta door di miembronan di Parlamento tocante e proyecto di ley ''Landsverordening Algemeen Investerings- en Ontwikkelingsfonds''.
E idea pa crea un fondo nacional di inversion no ta nobo.
Desde cu gobierno AVP-FUTURO a drenta gobierno na maart 2025, e coalicion a identifica e creacion di un fondo di inversion como un prioridad. Durante e preparacion di presupuesto nacional pa 2026, gobierno a reserva Afl. 50 miyon como inversion inicial pa pone e fondo traha unabes cu Parlamento aproba e ley.
Segun e propuesta, AIOF lo enfoca riba inversionnan den varios sector considera esencial pa desaroyo sostenibel di Aruba. Entre e areanan cu tin prioridad tin enseñansa, innovacion, energia renovable,
resiliencia climatico, gobierno digital, vivienda sostenibel, infrastructura y desaroyo di sectornan economico nobo.
{{Appendix}}
Despues di un debate extenso dia 23? di juni 2026 den Parlamento di Aruba, un mayoria minimo den Parlamento (11 voto na fabor y 9 contra) a aproba e Landsverordening Algemeen Investeringsen Ontwikkelingsfonds (AIOF), un ley cu ta crea Aruba su prome Fondo General di Inversion y Desaroyo. Segun gobierno, e fondo lo forma un herment financiero permanente pa permiti planificacion y financiamento di inversionnan publico riba un base multianual. <ref>https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20260626.pdf</ref>
Otro elemento cu gobierno a pone enfasis riba dje ta e evaluacion independiente cu e ley
ta prescribi. Despues di cinco aña cu e drenta na vigor, un comision di experto lo evalua
e efectividad di AIOF y entrega un rapport na Parlamento y CAft.
Maneho di AIOF lo cay bao di responsabilidad comparti di Minister di Asuntonan
General y Minister di Finanzas. E fondo lo tin su propio presupuesto, cu lo ta separa di Presupuesto di Pais Aruba.
Arends-Reyes a splica cu e beneficio mas grandi di AIOF ta cu recurso destina pa inversion lo keda separa di gastonan regular di gobierno.
Gobierno AVP-FUTURO a anuncia oficialmente diaranson atardi, cu Aruba awor tin su propio Fondo General di Inversion y Desaroyo (AIOF). Un total di 11 parlamentario a vota pa e ley pasa. Segun Minister di Finansa, Geoffrey Wever, e fondo aki lo yuda financia proyectonan importante cu ta contribui na bienestar y desaroyo di Aruba a largo plaso.<ref>[https://www.noticiacla.com/news/37860 Wever: Fondo di inversion AIOF awor ta realidad pa financia proyectonan importante], 24 di juni 2026</ref>
[[:Kategoria:Sociedad]]
------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Afroarubano''' of '''Afrorubiano''' ta Arubianonan di ascendencia predominantemente Africano. Afro-Arubano ta un grupo etnico minoritario na Aruba, representando 15% di e poblacion di Aruba.[1] Hopi Afro-Arubano ta biba den e di dos ciudad mas grandi di Aruba, San Nicolaas, situa na e punta zuid di e isla.[2]
Miéntras ku Aruba tabatin afrikanonan sklabisá,[3] nan tabata den kantidatnan mas chikitu ya ku e isla tabatin masha tiki plantashon basá riba katibu debí na su tera malu i klima seku.[4] Mayoria di Afro-Arubanonan awendia ta bini di islanan i nashonnan den Karibe serkano manera Sint Maarten, Repúblika Dominikana, Sürnam, Guyana, Haiti, Jamaica, Trinidad i Tobago, Grenada, Curaçao, Saba, Sint Eustatius, e Antia Menor i Sur Amérika.[5]
== Historia ==
{{Wak articulo|Mira tambe: [[Historia di Aruba]]|pr=}}
Afro-Arubanonan a yega Aruba den tres ola.<ref>{{Cite web |last=Redactie |date=2023-08-03 |title='African influence clearly visible on Aruba' {{!}} Caribbean Network |url=https://caribbeannetwork.ntr.nl/2023/08/03/african-influence-clearly-visible-on-aruba/ |access-date=2024-12-27 |website=caribbeannetwork.ntr.nl |language=en-US}}</ref>
Durante e era kolonial, afrikanonan sklabisá tabata wòrdu transportá pa Aruba dor di kolonistanan hulandes,<ref>{{cite web | url=https://www.myscience.org/en/news/wire/history_of_slavery_on_aruba_and_st_eustasius_online-2023-ru | title=History of slavery on Aruba and St. Eustasius online | date=29 June 2023 }}</ref> ounke no na gran kantidat ya ku e hulandesnan (i promé ku nan, e spañónan) tabata konsiderá Aruba muchu seku pa plantashonnan na gran eskala.[8] Papiamentu, e idioma komun awor di e islanan ABC,<ref>{{Cite web |title=Language and education on the ABC islands |url=https://www.researchgate.net/publication/300471435}}</ref><ref>{{Cite web |title=Papiamentu |url=https://www.hawaii.edu/satocenter/langnet/definitions/papiamentu.html#:~:text=Papiamentu%20probably%20emerged%20from%20the,spread%20to%20Bonaire%20and%20Aruba. |access-date=2025-06-02 |website=www.hawaii.edu}}</ref> ta data di por lo ménos 300 aña i ta basá predominantemente riba strukturanan lingwístiko afro-portugues kombiná ku vokabulario i influensianan di idiomanan spañó, wèst afrikano, hulandes, ingles i idiomanan amerindio.<ref>{{cite web|url=http://www.smithsonianmag.com/travel/destination-hunter/north-america/caribbean-atlantic/aruba/aruba-history-heritage.html |title=Aruba – History and Heritage |publisher=[[Smithsonian Institution]] |access-date=2013-06-20}}</ref><ref>{{Citation |title=Aruba |date=2025-03-25 |work=The World Factbook |url=https://www.cia.gov/the-world-factbook/countries/aruba/ |archive-url=https://web.archive.org/web/20250330035846/https://www.cia.gov/the-world-factbook/countries/aruba/ |url-status=dead |archive-date=March 30, 2025 |access-date=2025-03-30 |publisher=Central Intelligence Agency |language=en}}</ref> Papiamentu a yega Aruba for di Kòrsou. Promé ku siglo 20, mayoria di e Arubianonan pretu probablemente a yega liber òf sklabisá for di Kòrsou òf for di Afrika via Kòrsou, òf desendiente di migrantenan anterior for di Kòrsou, ku histórikamente tabata un di e hafnan di komersio di katibu hulandes mas grandi den Karibe.[13]
Migrashon na eskala chikí for di Kòrsou, i for di otro islanan den Karibe, pa Aruba a sigui despues di emansipashon. Katibunan no a forma un kultura Afro Karibense separá i despues di emansipashon na 1863, katibunan anterior a integrá den e sosiedat liber rápidamente (Alofs 2003a.
Durante henter [[siglo 20|siglo binti]], hopi imigrante for di Antias Britániko (esta for di Trinidad i Grenada), Sint Maarten, Saba, Sint Eustatius, i otro islanan a establesé nan mes na [[San Nicolas]], esta pa traha den e industria petrolero di Aruba. Hopi a trese nan idioma krioyo i dialektonan ingles lokal pa e cuidad,[14] desaroyando despues den loke awe ta konosí komo Ingles di San Nicolaas (tambe konosí lokalmente komo Ingles di Bush, Ingles Sani, Ingles We, Papiamentu di Pueblo etc.).[15][16][17][18][19]
Den siglo 21, mayoria di e imigrantenan di descendiente Afrikano mas recien pa Aruba ta bini di un entrada nobo di migrantenan laboral Haitiano, Surinameño, Kurasoleño i Dominikano.[20]
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Historia di Aruba]]
-----
Afrorubiano ta residentenan di Aruba cu ta rastrea nan ascendencia te na Africa sub-Sahariano, primordialmente pa medio di e descendientenan di hendenan esclavo treci pa colonizadornan Hulandes den siglo 17 y despues imigrantenan di otro islanan di Caribe. Contrario na hopi teritorio Caribense, Aruba su economia tabata carece di plantacionnan na gran escala, resultando den un poblacion esclaviza relativamente chikito cu nunca a surpasa 21% di e total di habitantenan, cu esclavitud aboli na 1863, liberando apenas 496 individuo. Esaki a kondusí na e desaroyo di un kultura di kampesino distinto bou di Afro-Arubanonan liberá, sentra riba agrikultura na eskala chikí, peska i migrashon laboral di temporada, miéntras ku meskla ku poblashonnan indígena di Caquetio i Oropeo a krea un núkleo Mestizo-Krioyo mesklá ku ta definí gran parti di e komposishon étniko di Aruba.[1][2]
Den siglo 20, e deskubrimentu di zeta den añanan 1920 a atraé olanan signifikante di trahadónan afro-karibense di paisnan manera Trinidad, Barbados, Jamaica i Haiti, ku a yena funshonnan den e refinerianan i gradualmente a elevá nan status sosioekonómiko riba e poblashon tradishonal pa mitar di siglo. E migrantenan aki, huntu ku imigrashon kontinuo mará na e kambio pa turismo despues di 1985, a enrikesé e sosiedat pluralista di Aruba, ku awor ta konsistí di mas ku 40 nashonalidat, ounke tenshonnan étniko de bes en kuando ta surgi entre residentenan establesé pa hopi tempu i yegadanan mas nobo, inkluyendo gruponan afro-karibense di stereotipo relashoná ku kriminalidat. Afro-Arubanonan awendia ta kontribuí prominentemente na sektornan manera konstrukshon, hospitalidat i trabou doméstiko, ku hende muhé di Haiti i Jamaica frekuentemente empleá komo kuido di kas; nan ta forma un kalkulashon di 15% di e poblashon komo Arubiano Pretu, ku un meskla mas amplio Oropeo/Am
--------------
{{Variante|a}}
{{infobox organisacion | variante = a
| nomber = Scouting Aruba
| abrevia =
| imagen = WikiProject Scouting fleur-de-lis trefoil.svg
| funda = April 23, 2000.
| pais = {{ABW}}
| sede =
| afilia =
| presidente =
| tipo =
| obhetivo = desaroyo di
| lema = ''Wees paraat''
| cantidad_miembro =
| koepel =
| europeo =
| internacional = Interamerican Region of the World Organisation of the Scout Movement
| website = https://www.facebook.com/ScoutingAruba
}}
'''Scouting Aruba''' ta e organisacion nacional di scouts Arubano, funda na 2000.
== Historia ==
E ta comparti un historia comun cu e otro Antiyanan Hulandes te na e separacion politico di e isla for di Hulanda. Scouting Aruba ta un Full Member of the Interamerican Region of the World Organisation of the Scout Movement.
Scouting Aruba ta consisti di 13 grupo, dividi den 3 distrito. Tin un grupo di Scout pa hende ku limitashon mental i físiko. Scouting Aruba tin 456 miembro te ku 2021.[1]
Scoutnan na Aruba ta participa den hopi campamento den Caribe, hopi biaha nan ta biaha cu boto pa campa riba islanan den cercania hunto cu Scoutnan di paisnan bisiña.
Riba 27 di febrüari 2016, World Scout Committee a rekonosé Scouting Aruba komo e Organisashon Nashonal di Scout di Aruba i a otorgá esaki Miembresia Kompleto di WOSM ku derecho di voto.[2] E sertifikado di miembresia a wòrdu presentá na e organisashon den e di 41 Konferensia Mundial di Scout, ku a wòrdu kondusí na Baku di Azerbaijan na 2017.
Programa i idealnan
Kastor-edat 5 pa 7 (mucha hòmber i mucha muhé)
Yunan di edat 7 pa 10 (sekshonnan miksto ta eksistí)
Scoutnan di edat 10 pa 14 (sekshonnan miksto ta eksistí)
Eksploradónan-edat 15 pa 18 (mucha hòmber i mucha muhé)
Rovers-edat 18 pa 23 (mucha hòmber i mucha muhé)
E Lema Scout ta Sea Prepara, Semper Prepara na Papiamento, y Weest Paraat na Hulandes.
E emblema di Scouting Aruba ta consisti di simbolonan di Scouting y colornan cu ta coresponde cu e bandera di Aruba. E dos streanan di sinku punto ta wòrdu kita for di e Fleur-de-lis i pone riba otro. E logo ta diseñá pa Sr. Juan Martijn.[3]
-----------------
{{Variante|a}}
{{infobox organisacion | variante = a
| nomber = Scouting Aruba
| abrevia =
| imagen = WikiProject Scouting fleur-de-lis trefoil.svg
| funda = April 23, 2000.
| pais = {{ABW}}
| sede =
| afilia =
| presidente =
| tipo =
| obhetivo = desaroyo di
| lema = ''Wees paraat''
| cantidad_miembro =
| koepel =
| europeo =
| internacional = Interamerican Region of the World Organisation of the Scout Movement
| website = https://www.facebook.com/ScoutingAruba
}}
'''Padvindstersvereniging van de Nederlandse Antillen''' (Asosiashon di Guia, PNA) ta un organisashon nashonal di guia den [[Karibe Hulandes]].
== Historia ==
E prome guianan riba Curaçao a cuminsa na Mei 1930 bao di e bandera di Dutch Girl Guides Guild. Esaki pronto a bira e Gremio di Guides di Niernan Hulandes Curaçao. E kantidat di miembronan a krese den transkurso di añanan ku sosten di NPG. Na 1967, NPG a entrega un peticion na Region di Hemisferio Occidental di WAGGGS encuanto si por establece un colaboracion cu Dutch Girl Guides Guild Curaçao pa asina logra un miho alineacion cu e organisacion su ubicacion geografico. Gremio Scout Hulandes Curaçao a bira un organisacion independiente na aña 1972. Cinco aña despues, e organisacion su nomber a wordo cambia pa Gremio Scout di Antiyas Hulandes. E Girl Scouts i Guides a plama den henter e isla. Desde mei 1993, tin un seccion pa muchanan di 4 pa 6 aña, esta e Elvitas. Esaki tabata na honor di Sra. Norma Elisabeth-Galaraga, kende tabata e prome Guia riba e isla pa tuma e Promesa. Na aña 1995 a kuminsá un sírkulo pre-Brown i un sírkulo di Brownie na isla di Boneiru, tambe bou di organisashon di Girl Scout Guild di Antia Hulandes. Durante e di 35 konferensha di WAGGGS na Hong Kong na 2014, e organisashon a risibí su nòmber aktual, Asosiashon di Guia PNA. E organisashon aktualmente tin 11 grupo (10 riba Kòrsou, 1 riba Boneiru) ku un total di 220 miembro na 2017. E Asosiashon di Guia PNA ta miembro di Asosiashon Mundial di Girl Guides i Girl Scouts. E organisashon tambe ta afiliá na e Vilashon Karibense pa Guia.<ref>https://nl.scoutwiki.org/Asosiashon_di_Guia_PNA </ref>
----
en.wiki:
'''Padvindstersvereniging van de Nederlandse Antillen''' (PNA, Asosiashon di Guia di Mucha muhé di Antia Hulandes) ta e organisashon nashonal di Guia di Antia Hulandes anterior. E ta sirbi 461 miembro (te ku 2003). Fundá na 1930, e organisashon pa mucha muhé so a bira un miembro asosiá di e Asosiashon Mundial di Guia di Mucha Muhé i Scout Muhé na 1978 i miembro kompletu na 1981.
E ta sirbi 461 miembro den 11 grupo di Guia, 10 grupo di Guia na Kòrsou, 1 na Boneiru, niun na Sint Maarten, Saba i Sint Eustatius.<ref name="PNA">{{cite web |url=http://pnagirls.tripod.com/ |title=Padvindstersvereniging van de Nederlandse Antillen |publisher=Padvindstersvereniging van de Nederlandse Antillen |accessdate=2010-08-05 |archive-date=2019-01-19 |archive-url=https://web.archive.org/web/20190119111111/http://pnagirls.tripod.com/ |url-status=dead }}</ref>
[[File:Collectie NMvWereldculturen, TM-10021662, Repronegatief 'Een groep padvindsters', fotograaf niet bekend, 1947.jpg|right|thumb|Girl Scouts na Corsou, 1947]]
==Programa i idealnan ==
E asosiashon ta dividí den kuater sekshon segun edat;[1]
Elvita - di edat 4 pa 7
Kabouter - edatnan di 8 pa 10 aña
Guia Menor - edatnan di 11 pa 14
Mayor di Guia - di 15 pa 18 aña
E Lema di Girl Scout ta Sea Prepara, Sea Preparado na Papiamento, y Weest Paraat na Hulandes.
E badge di e Padvindstersvereniging van de Nederlandse Antillen ta basa riba e badge di ex organisacion di Girl Scouts Hulandes, Het Nederlands Padvindsters Gilde. E badge ta konsistí di un strea di dies punto pa e dies liñanan den e lei di Girl Scouts riba un Trefoil pa Girl Scouting/Guide.
Padvindstersvereniging van de Nederlandse Antillen ta comparti nan sede cu Scouting Antiano y otro ex organisacionnan hubenil di Antiyas Hulandes.
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Karibe Hulandes]]
------------------
{{Databox}}
'''Proteccion di consumidor''' ta referi na e totalidad di esfuerso y medida destina pa proteha hende den nan rol como [[consumidor]] di producto of servicio. E ta inclui legislacion y hurisprudencia (ley di consumidor) y tambe funcionnan delega pa gobierno na organisacionnan di consumidor (e movemento di consumido). E meta di proteccion di consumidor ta pa garantisa e calidad di producto y servicio, pa preveni consumidornan di sufri daño fisico, psicologico of economico door di e producto of servicionan cu nan ta consumi, y pa optene reparacion y compensacion pa daño unabes sufri como resultado di consumo.
== Ley di consumidor ==
Legislacion di consumidor ta encera tur ley y regulacion crea pa proteccion di consumidor. Specificamente, ley di consumidor tin como meta “pa proteha e consumido den su relacion cu e productor-bendedo pa asina restaura e balansa economico y legal entre nan dos.”<ref name="Witte">{{Cite book |last=De Witte |first=Mieke |coauthors=An Vermeersch |date=2004 |title=Europees consumentenrecht |url=https://books.google.com/books?id=xHWDsYbbr78C&pg=PA13 |location=Antwerpen |publisher=Maklu |page=13 |isbn=9789062159611 |accessdate=11 juni 2018|archiefurl=https://web.archive.org/web/20230618075706/https://books.google.com/books?id=xHWDsYbbr78C&pg=PA13|archiefdatum=2023-06-18}}</ref> El a wordo desaroya pa mehora e posicion huridico di consumidornan verso productornan ora esaki a resulta necesario den e di dos mita di [[siglo 20|siglo binti]] cu e ascenso di e sociedad consumido. Derecho di consumidor ta pues un ramo di ley relativamente nobo, cu tin biaha no ta ni wordo reconoce como un ramo di ley separa. Pesey e ta un amalgama di reglanan cu por wordo clasifica den e dominio priva, publico y criminal.<ref name="Witte"/>
=== Aruba ===
Minister di Finansa, Asunto Economico y Sector Primario, mr. Geoffrey Wever ta anuncia cu riba Dia Internacional di Consumidor 15 di maart 2026 e “Landsverordening bestuursrechterlijke handhaving consumentenbescherming” lo drenta na vigor. E ley aki lo fortifica di manera significativo e proteccion di consumidor y ta duna Aruba Fair Trade Authority (AFTA) un rol importante den supervision y aplicacion di e ley pa proteha derechonan di consumidor.<ref>[https://24ora.com/awe-ley-di-consumidor-ta-drenta-na-vigor-na-aruba/ Awe Ley di Consumidor ta drenta na vigor na Aruba], [[24ora]] (15 di maart 2026)</ref>
Proteccion di consumidor ta un pilar importante di e maneho economico di Gabinete AVP- FUTURO. Manera palabra den Programa di Gobernacion 2025- 2028 riba pagina 34 “lo introduci e ley di proteccion di consumidor pa proteha e consumidor y crea un mercado mas transparente y husto. Lo presenta e ley aki na Parlamento y implementa door di Aruba Fair Trade Authority”. Despues cu Parlamento a trata y aproba e ley (''Landsverordening bestuursrechtelijke handhaving consumentenbescherming'') riba 18 di juni 2025,<ref>[https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/aruba/31326-wetgeving-bescherming-consumenten-aangenomen Wetgeving bescherming consumenten aangenomen], [[Antilliaans Dagblad]] (24 di juni 2025)</ref> via un decreto nacional di 27 di februari 2026, e ley di proteccion di consumidor lo drenta na vigor riba 15 di maart 2026, riba Dia Internacional di Consumidor.
* Aruba Fair Trade Authority (AFTA)<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.aruba.nu/nieuws/consument/83940/aruba-zet-grote-stap-met-consumentenbescherming Aruba zet grote stap met consumentenbescherming], aruba.nu (24 di december 2025)</ref>
=== Corsou ===
Ley di consumidor na [[Kòrsou|Corsou]] ta wordo influencia door di tanto legislacion local komo derecho hulandes, ku ta konta pa Kòrsou como pais konstituyente denter di Reino. Derechonan di consumidor na Corsou ta wòrdu protehá dor di un kombinashon di regulashonnan lokal, regulashonnan hulandes, i kuadro internashonal.<ref>https://www.lawgratis.com/blog-detail/consumer-law-curacao-netherlands</ref>
E legislacion primario ku ta regla protekshon di konsumidó na Kòrsou ta encera, e Codigo Civil di Corsou, Le di Protekshon di Konsumidó (Wet Consumentenbescherming), y regulacionnan di [[Union Oropeo|Union Europeo]] y legislacion Hulandes:
Organisacionnan:
* Fundashon pa Konsumidó Curaçao
* Stichting Consumenten Belangen Curaçao<ref>https://www.curacao.nu/nieuws/nieuws-van-bonaire-curacao/41127/oprichting-stichting-consumenten-belangen-curacao</ref>
=== Hulanda ===
E Ley di Implementashon riba e Modernisashon di e Direktiva di Protekshon di Konsumidó, ku ta prohibí, entre otro kosnan, e publiká òf tin post di revishonnan falso riba internèt, a drenta na vigor dia 28 di mei 2022. E ley a cambia Buki 6 di e Kódigo Sivil, e Lei di Enforsamentu di Protekshon di Konsumidó i e ley di Preis[3][4][6][6]
=== Merca ===
Na [[Estadonan Uni di Amérika|Merca]] un variedad di ley tanto na nivel federal como estatal cu ta regula asuntonan di consumidor for di cuminsamentu di siglo 20. Entre nan ta e Ley Federal di Kuminda, Remedi i Kosmetika, Lei di Práktikanan di Kobransa di Debe Hustu, e Lei di Raportahe di Krédito Hustu, Lei di Bèrdat den Prestamo, Lei di Fakturashon di Krédito Hustu, i e Lei di Gramm–Leach–Bliley. Leinan federal di protekshon di konsumidó ta wòrdu enforsá prinsipalmente dor di e Komishon Federal di Komersio, e Ofisina di Protekshon Finansiero di Konsumidó, e Atministrashon di Kuminda i Remedi, i e Departamentu di Hustisia di Merca.
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Economia]]
[[:Kategoria:Sociedad]]
Protekshon di konsumidó ta referí na e totalidat di medidanan, politika i institushonnan destina pa protehá hende den nan rol komo konsumidó di produkto òf servisio. Esaki ta inkluí legislashon i hurisprudensia (ley di konsumidó), asina tambe aktividatnan di gobièrnu i organisashonnan di konsumidó ku ta defendé interes di publiko.
E meta di protekshon di konsumidó ta pa:
garantisá kalidat i seguridat di produktonan i servisionan
prevení ku konsumidónan sufri daño físiko, sikológiko òf ekonómiko
promovê transparensia den merkado
asegurá posibilidat di reparashon òf kompensashon ora daño a sosodé
Protekshon di konsumidó ta konsiderá un elemento importante den politika ekonómiko i regulashon di merkado.
Derecho di konsumidó
Derecho di konsumidó ta e ramo di ley ku ta trata relashonnan entre konsumidónan i produsentenan òf bendedónan. Legislashon di konsumidó ta intenta reduci e desequilibrio ku por eksistí entre e dos parti, pasobra produsentenan generalmente tin mas informashon i poder ekonómiko ku konsumidónan.<ref>[1]</ref>
Derecho di konsumidó a desaroyá principalmente den segunda mitar di siglo binti, den paralelo ku e ekspanshon di e llamada sociedad di konsumidó. E rama aki di ley ta relativamente nobo i, den hopi sistema hurídiko, e ta forma un kombinashon di regla di:
derecho privá (kontraktnan i responsabilidat)
derecho públiko (regulashon di merkado)
derecho penal (sanksion kontra fraude òf praktikanan ilegal)
Instrumentonan di protekshon
Medidanan di protekshon di konsumidó por inkluí, entre otro kosnan:
regulashon riba seguridat di produktonan
obligashon pa informashon klaro i etiketahe
protekshon kontra publicidat engañoso
regla riba garantia i devolushon di produktonan
supervison di merkado dor di autoridatnan públiko
Ademas, organisashonnan di konsumidó por asistí publiko ku informashon, konseho i representashon den konfliktonan ku empresanan.
Protekshon di konsumidó segun pais
Aruba
Na Aruba, protekshon di konsumidó ta wòrdu fortifiká ku introdukshon di legislashon spesífiko. Parlamento di Aruba a aproba e Landsverordening bestuursrechtelijke handhaving consumentenbescherming riba 18 di juni 2025.<ref>[3]</ref>
Via un decreto nasional di 27 di februari 2026, e ley aki lo drenta na vigor riba 15 di maart 2026, coincidiendo ku Dia Internashonal di Konsumidó. E ley ta duna e Aruba Fair Trade Authority (AFTA) un rol importante den supervision i enforsamentu di derechonan di konsumidó.<ref>[2]</ref>
E introdukshon di e ley tabata parti di e Programa di Gobernashon 2025–2028, ku a enfatisá kreashon di un merkado mas transparente i hustu.
Kòrsou
Na Kòrsou, protekshon di konsumidó ta basa riba un kombinashon di legislashon lokal i influensia di derecho hulandes. Komo pais konstituyente den Reino di Hulanda, hopi prinsipionan di derecho di konsumidó hulandes tin influensia riba e sistema legal di Kòrsou.<ref>[5]</ref>
Regulashonnan relevante por inkluí:
Kódigo Sivil di Kòrsou
legislashon lokal tokante protekshon di konsumidó
influensia di norma internashonal i europeano
Organisashonnan lokal ku ta defendé interes di konsumidó ta inkluí:
Fundashon pa Konsumidó Curaçao
Stichting Consumenten Belangen Curaçao<ref>[6]</ref>
Hulanda
Na Hulanda, derechonan di konsumidó ta fortemente influensiá dor di legislashon di Union Europeo. Un ehèmpel reciente ta e Wet implementatie modernisering consumentenbescherming, ku a drenta na vigor dia 28 di mei 2022.
E ley aki a introducí, entre otro kosnan:
prohibishon di revishonnan falso riba internet
regla mas estrikto pa transparensia di prijs
mas protekshon kontra praktikanan komersial engañoso
E legislashon aki a modifica, entre otro, Buki 6 di e Kódigo Sivil hulandes i e ley di enforsamentu di protekshon di konsumidó.<ref>[3]</ref>
Estados Unidos
Na Estados Unidos, protekshon di konsumidó ta regula dor di un gran kantidat di ley federal i estatal. Entre e mas konosí tin:
Federal Food, Drug, and Cosmetic Act
Fair Debt Collection Practices Act
Fair Credit Reporting Act
Truth in Lending Act
Fair Credit Billing Act
Gramm–Leach–Bliley Act
Enforsamentu di e leyinan aki ta wòrdu realisá prinsipalmente dor institushonnan manera:
Federal Trade Commission (FTC)
Consumer Financial Protection Bureau (CFPB)
Food and Drug Administration (FDA)
Department of Justice (DOJ)
Mira tambe
Konsumidó
Derecho di konsumidó
------------------
{{infobox persona | variante = c
| nomber = René van Nie
| nomber completo = René Gerrit Anton van Nie
| fecha nacemento= [[1 di yanüari|1 di januari]] [[1939]]
| luga nacemento = {{NLD}}
| fecha fayecimento= [[23 di mei]] [[2017]]
| luga fayecimento = {{ABW}}
| causa morto = paro cardiaco
| residencia =
| alma mater =
| ofishi = cineasta, director di cine, periodista, escritor
| periodo activo =
| conoci pa = ''Kind van de Zon'' (1975)
| lenga literario = Hulandes
| website =
}}
{{DEFAULTSORT:Nie, René van}}
[[:Kategoria:Direktor di sine]]
[[:Kategoria:Eskritor]]
[[:Kategoria:Hulanda]]
[[:Kategoria:Aruba]]
-------------------
== Cas floria ==
titel van dit verslag is "Het erfgoed en de betekenis van de versierde <<"Cunucuhuizen op Aruba">>. Dit rapport is toegevoegd aan de bestaande nationale erfgoedcollectie, maar er zullen brochures beschikbaar zijn voor openbaar gebruik. Studenten hebben toegang om ze te gebruiken voor schoolpresentaties of spreekbeurten.
Dit rapport is gemaakt door Romy van Vuren, een stagiair van de Universiteit van Utrecht, onder begeleiding van mevrouw Webb-Kock. Dit rapport bevat gedetailleerde informatie over de betekenis van de symbolen op de versierde huizen op Aruba, de namen van de siermetselaar gespecialiseerd in deze techniek, geschiedenis en architectuur van Aruba. Het bevat ook een lijst van de versierde huizen op Aruba.
Er zijn meer dan 200 prachtig versierde huizen met een verscheidenheid aan symbolen zoals: gordijnfiguur, ster, bloem, vogelbek en halvemaan enz. De term voor deze versierde huizen is "bloemrijke huizen" of "versierde huizen".
Meer informatie vindt u in deze flyer en bij de Departamento Arubiana.
Zie ook:
• boek Bouwen op de Wind
Cas Floria of Cas decora zijn zeer bijzondere versierde huizen op Aruba, die mogelijk alleen op Aruba voorkomen.
Het is een unieke bouwstijl die dateert van rond het einde van de 19e tot het begin van de 20ste eeuw. Decoraties werden gemaakt met een extra pleisterlaag en later van cement.
Versierde gevellijsten met symbolen die mogelijk afkomstig zijn van indianen. Deze verklaring is onwaarschijnlijk. De symbolen werden puur ter decoratie aangebracht op de woning, sommige symbolen hebben een betekenis.
1920 - Cas floriá a cuminsa na Aruba, esta e adorno bunita di figura di cortina, strea, flor, pico di parha, medio luna, etc. na rand di heut ofna skina di cas. E promé cas cu a haña e adorno aki tabata di Bernardo Eman Croes na Pos Chikito. Dos Metsla di Noord, Julian (Janchi) Christiaans y Goy Semeleer a tmha e cas aki na aña 1920 y a duné e adorno di flor bou di heut y di clos pilar na e skinanan. Pesey na e casnan na Pos Chikito y Sabana Basora tin masha hopi. Por tin mas o menos 200 pa 300 cas na Aruba y e floriamento aki te na aña 1944. Janchi Christiaans tabata un discipulo di su tata Hose Christiaans y di famia Donati. Famia Donati a dorna hopi cas figurci di cortina, directamente cu man y sin usa patronchi, manera Janchi Christiians despues tabata usci. Awor tin cdgun cas cu ta wordu trahá, estilo Arubicmo cu tambe ta usa e floriamento aki pa mentené nos cultura.
--------
[[File:Caribbean maritime boundaries map.svg|thumb|Mapa di e frontera maritimo di [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]].]]
E '''frontera Reino Hulandes-Fransia''' ta referi na e fronteranan entre [[Reino Hulandes]] y [[Fransia]] den nan respectivo teritorionan den [[Laman Karibe|Lama Caribe]]. Esaki ta trata di fronteranan di tera y maritimo entre [[Sint Maarten]] y Fransia ([[Sint Maarten (Fransia)|Saint Martin]]); Sint Eustatius y Fransia, y entre Saba y Fransia.
== Historia ==
Reino Hulandes tin un frontera ku Fransia riba e isla di Sint Maarten, tabatin un frontera ku Fransia na Suramérika entre 1815 i 1975 – promé ku independensia di Sürnam – i tabatin un frontera ku Fransia na Europa entre 1815 i 1830/39 – promé ku independensia di Bélgika.
Aunke Hulanda tin frontera solamente cu Belgica y Alemania na Europa, Reino Hulandes tambe ta comparti un frontera cu Francia.
E frontera aki ta pasa dor di e isla di Sint Maarten, un di e tres Islanan di Biento (SSS). Na 1648, Fransia i Repúblika Hulandes a bai di akuerdo pa dividí Sint Maarten den un porshon franses i un porshon hulandes, loke a keda formalisá den e Tratado di Concordia. E tratado aki a stipulá ku e parti sùit di e isla tabata pertenesé na Hulanda i e parti nort na Fransia. E tratado a inkluí akuerdonan riba un zona ekonómiko, asistensia mutuo den kaso di atakenan, i un presensia militar riba e isla.[8] Sinembargo, e Tratado di Concordia no ta menciona of establece un frontera. Sinembargo, áreanan importante (na e tempu ei) ta dividí.[9]
Apesar di e Tratado di Concordia, Sint Maarten lo a cambia di man varios biaha mas. Entre 1648 i 1816, e porshon hulandes lo a wòrdu okupá pa periodonan kòrtiku tres biaha mas pa e inglesnan i kuater biaha pa e fransesnan.[8]
Despues ku Bélgika a haña independensia (1830/1839), Reino Hulandes a pèrdè su frontera ku Fransia na Europa. Despues ku e relashonnan entre Hulanda i Fransia a keda normalisá na 1839, e dos paisnan a negoshá un tratado nobo, e Konvenshon Franco-Hulandes di 1839. E tratado aki lo a reafirmá algun provishon di e Tratado di Konkordia, komo ku e vershonnan original di e Tratado di Konkordia a bai pèrdí.[10]
== Sint Maarten ==
E frontera nashonal na Sint Maarten ta un frontera habrí, ounke e área no ta forma parti di e Zona di Schengen. Reino Hulandes y Republica Frances ta mantene nan mesun control na frontera ora un hende yega e isla. Pa garantisá konfidensialidat mutuo di e kòntròlnan di frontera aki, duana hulandes ta permití pa patruyá awanan franses i duana franses ta permití pa patruyá awanan hulandes. Sinembargo, e servisionan respektivo no ta permití pa tuma akshon den awanan di otro. Si wardakosta hulandes opservá algu den awanan franses rònt di Saint-Martin, e mester alertá outoridatnan franses, i vise vèrsa.
Pa haci posibel control di pasaheronan aereo cu ta drenta, Reino Hulandes y Republica Frances a cera e tratado di control di frontera na aeropuertonan di Sint Maarten na 1994. E tratado aki no a drenta na vigor te na 2007, ya cu e Estadonan General Hulandes prome a spera un posicion cla di e Estadonan di Antiyas Hulandes.
Na 2016, e Tratado entre Gobièrnu di Reino Hulandes i Gobièrnu di Repúblika Franses tokante delimitashon marítimo den Karibe a keda konkluí, ku ta regulá e fronteranan marítimo hulandes-franses rònt di Sint Maarten, Saba, i Sint Eustatius.[11]
Na 2023, 207 aña despues di e tratado di 1816, e frontera di tera a wòrdu establesé sin ambiguidat den e Tratado entre e Gobièrnu di Reino Hulandes i e Gobièrnu di e Repúblika Franses tokante e demarkashon di frontera entre e Reino di Hulanda (Sint Maarten) i e Repúblika Franses (Saint-Martin)[12] ku awor ta definí definitivamente e tereno tambe rant. E tratado aki a sigui un disputa riba e frontera rònt di e pueblo di Oyster Pond[13] ku a kondusí na un disputa entre Hulanda i Fransia na 2016.[14] Sinembargo e tratado aki ainda no a drenta na vigor.
Algun di e fronteranan aki ta wòrdu establesé dor di tratadonan, pero no ta tur frontera marítimo den Karibe ta wòrdu establesé ofisialmente.
nl.wiki: Rijksgrens van Nederland
== Mira tambe ==
* [[Awanan teritorial]]
* [[Zona continuo]]
* [[Zona economico exclusivo]]
* [[Tratado di Frontera Reino Hulandes-Venezuela]]
[[:Kategoria:Geografia]]
[[:Kategoria:Karibe Hulandes]]
[[:Kategoria:Reino Hulandes]]
E pais autonomo di Sint Maarten tin, banda di un zona continuo chikito, solamente awanan teritorial, sin un EEZ propio.
E frontera marítimo entre Sint Maarten y e parti franses di e isla a wordo estableci door di un tratado entre Reino Hulandes y Fransia, firmá dia [[6 di aprel|6 di april]] [[2016]]. E tratado aki a drenta na vigor dia 1 di april 2017.
--------
=== Maneho ===
E maneho di e zonanan EEZ di Caribe Hulandes ta den man di Reino Hulandes, pero e derecho pa uza nan recurso marino ta comparti. Segun ''Rijkswet instelling exclusieve economische zone'' (Ley di Reino institucion zona exclusivo economico) di 2010, Hulanda (gobierno di Reino) tin e autoridad pa:
* proteha y maneha e ambiente marino;
* controla pesca, mineral y hidrocarburo den fondo marino;
* comparti y firma acuerdonan internacional referente e EEZ.
Pa e seis islanan mes e ley ta duna:
* derecho pa uza e recurso natural pa desaroyo di [[turismo]], investigacion y energia renovabel (por ehempel parke di biento of solar den lama);
* maneho di pesca den e awa teritorial (12 miya nautico rond di e isla);
* un rol consultativo den maneho di sostenibilidad di Reino.
E situacion aki ta un refleho di e structura special di Reino Hulandes: pa e awanan teritorial (12 miya nautico) e islanan tin competencia amplio, mientras pa e zona EEZ (te 200 miya nautico) e soberania final ta keda cu Reino.
== Mira tambe ==
* [[Awanan teritorial]]
* [[Zona economico exclusivo]]
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Reino Hulandes]]
[[:Kategoria:Venezuela]]
------------
Loke bo ta hasi pa Wikipedia na Papiamentu ta berdaderamente importante. Dor di forma e artíkulonan aki ku struktura sólido, idioma kla i profundidat kultural, bo ta yuda sigurá ku lektornan di Papiamentu tin akseso na e mesun kalidat di konosementu ku na ingles, hulandes òf spañó — pero ankrá den nan propio historia i bista di mundu.
Loke bo ta hasiendo ta bruha distansia ku pertenensia.
Asta for di leu, e trabou aki ta tene bo konektá ku Karibe Hulandes na un manera profundo i signifikante. Dor di dokumentá historia, kultura, símbolonan i memoria kolektivo na Papiamentu, bo no ta djis editá artíkulonan — bo ta salbaguardiá identidat i ta sigurá ku futuro generashonnan, unda ku nan por biba, por rekonosé nan mes den nan idioma i historianan.
Tin algu poderoso den kontribuí for di un distansia:
e ta mustra ku kultura no ta limitá pa geografia. E ta biba kaminda hende ta preokupá sufisiente pa kuid’é.
Bo satisfakshon ta bini di un lugá hopi real — esaki ta trabou di herensia. I e ta mustra apsolutamente den e kuido, presishon i rèspèt ku bo ta trese na kada artíkulo.
-------
Het driekantje is een driehoekig muntstuk ter waarde van vijftig cent. Bij gebrek aan pasmunt is in het begin van de vorige eeuw aan Cobus Naar, Papa Cochi genaamd, recht verleend dollarstukken te versnijden. Ze heten y o t i n cor t a, of ook wel placa di Shon Cochi. Ze behoren thans tot de zeer zeldzame munten.
------------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
{{Multiple image
| align = right
| total_width = 270
| border =
| header = '''Turismo krusero'''
| header_align = center
| perrow = 1/1/2
| image1 = RCI Sovereign of the Seas (cropped).jpg
| image2 = Carnival Sunshine Curacao 2014 (cropped).jpg
| caption1 = ''Sovereign of the Seas''
| caption2 = ''Carnival Sunshine''
| image3 =
| caption3 =
| image4 = Promenade on the Allure od the Seas (7710182244).jpg
| image5 = Overall room view of Sky Suite 1198 aboard the Celebrity Equinox (6686283819).jpg
| caption_align = center
| footer = Interior luhoso di un krusero i un kabina
| footer_align = center
}}
----------------
{{Variante|a}}
{{infobox persona |variante = a
| nomber = Clinton Whitfield
| nomber completo = Clinton Hathaway Whitfield
| ofishi = empresario
| distincion = Oficial den [[Orden di Oranje-Nassau]] <small>(1968)</small>
}}
'''Clinton Hathaway Whitfield''' (☆ [[1911]] na [[Sint Eustatius]] - † [[12 di yanüari|12 di januari]] [[1993]] na Aruba?) tabata un empresario Arubano, kende tabata pionero den industria turistico y dirigente di sector priva Arubano.
== Biografia ==
Clinton Whitfield a nace na Sint Eustatius y a muda pa [[Kòrsou|Corsou]] pa continua su estudio na nivel di Mulo.
El a cuminsa su carera profesional den servicio publico na Aruba. Despues di 13 aña di servicio el a cambia pa sector priva y a habri su tienda “Whitfield Dress Shop” den [[Caya G.F. (Betico) Croes]]. Segun cu e industria di turismo a crece el a expande cu tiendanan na varios lokalidad di hotel, particularmente na [[Palm Beach]].
Den e comunidad empresarial Arubano Whitfield tabata un figura yamativo. Como un “startupper” eminente el a laga su marca riba hopi organisacion Arubano como tambe internacional.<ref>Opstarter Arubaanse zakenleven overleden. "Amigoe". Curaçao, 13-01-1993, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 11-10-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644609:mpeg21:p005</ref> Na 1945 e tabata co-fundador di [[Aruba Trade & Industry Association]] (ATIA). Na 1950 el a wordo eligi como presidente di ATIA y a sirbi shete aña den e funcion aki. E tabata un miembro di directiva di Camara di Comercio (KvK) di 1951 pa 1975, interumpi solamente pa shete luna na 1963. E tabata internacionalmente orienta y a promove relacionnan cu paisnan den region: Venezuela, Colombia, Puerto Rico, Repúblika Dominikana i Trinidad & Tobago. El a representa KvK Aruba den e Camaranan di Comercio di America, un plataforma di 51 camara, cu tabata tin como meta fortalece e lasonan economico y baha e bareranan di comercio den [[Latinoamerica]] y Caribe. Na 1961 el a wordo eligi como presidente di Camara di Aruba y na juni di e aña ey a fungi como anfitrion pa e Convencion Anual di Camaranan di Comercio di Americas.
* gedurende 25 jaar Bestuurslid van de Kamer, waarvan 6 jaar in de functie van Voorzitter.
* "a blda miembro alavez vlce-presidente di Regentenraad di [[Horacio Oduber Hospital]].
J*3 30 ana senor Whitfield a duna vn contribucion valioso na e desarollo di nos hospitaal, pa cual nos ta masha agradecido.
* De Kiwanis Club van Aruba maakt met diep leedwezen het overlijden bekend van de heer CLINTON H. WHITFIELD in leven: Organisator "Charter Member" en gewezen voorzitter van de Kiwanis Club of Aruba; Gewezen "Lt. Governor" van Division 26 en Gewezen Governor van de Eastern Canada en Caribbean District van Kiwanis International; "Life Member" van Kiwanis International.<ref> Advertentie. "Amigoe". Curaçao, 16-01-1993, p. 13. Geraadpleegd op Delpher op 11-10-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644612:mpeg21:p013</ref>
Na 1962 el a wòrdu eligi komo presidente di e Kámaranan di Komersio di e Amérika i a bishitá mas ku diesseis pais den Latino Amérika. For di 1964 pa 1967 Whitfield a wordo reeligi como presidente di Aruba Chamber. E tabata miembro fundado di Liaison trade committee Aruba-Curacao, presidente di Aruba Tourism Commission, vice-presidente di hunta di supervision di Aruven NV (desaroyador/doño di Aruba Caribbean Hotel), miembro di hunta di comisario di Stichting Ziekenverzorging Aruba (operador di hospital). Repetidamente Whitfield a wòrdu designá komo “delegado ofisial di komersio” pa representá gobièrnu Antiano den reunionnan di komersio na nivel internashonal. For di 1964 el a dedica su mes na e seccion Aruba di Kiwanis International, di cual e tabata fundado, prome presidente y despues eligi como gobernador regional. Na 1979 el a keda nombra den Conseho Consultativo di Antias Hulandes (Raad van Advies).
Whitfield a fayece na edad di 82 ana despues di un kebrante di salud. E tabata casa cu Louisa (Mosa) Whitfield-Davelaar.
== Honor ==
Pa su méritonan el a ricibi na 1968 un condecoracion real como Oficial (''officier'') den [[Orden di Oranje-Nassau]]. Kiwanis Club of Aruba ta otorga anualmente na e alumnonan sobresaliente di [[Colegio Arubano]] e ''Clinton Whitfield Outstanding Student Award''.<ref>{{citeer web|url=https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20250806.pdf|titel= A tene evento di entrega di Clint Whitfield Outstanding Student Awards|werk=Bon Dia Aruba|datum=2025-08-06|format=pdf}}</ref>
{{Appendix}}
Clinton Hathaway “Clint” Whitfield tabata un empresario y dirigente di sector priva Arubano. E a nase na Sint Eustatius na 1910 y a muda pa Aruba despues di su estudio na Korsou. Na Aruba el a trahá promé den servicio público, pero pronto a drenta den negoshi propio y a fundá Whitfield Dress Shop den Caya G.F. (Betico) Croes, cu eventualmente a crece cu varios sucursal den hotelnan di Palm Beach.
Whitfield tabata un pionero den desaroyo di turismo y comercio Arubano. El tabata co-fundador di Aruba Trade & Industry Association (ATIA) na 1945 y a sirbi komo su presidente durante hopi aña. El a forma parti di Camara di Comercio di Aruba, representando e isla den reunionnan internashonal di camaranan di comercio den Caribe y Latino-Amérika.
Aparte di su actividad empresarial, Whitfield tabata miembro fundadó di Kiwanis Club of Aruba y su prome presidente. Den 1968 el a wordo kondecorá komo Oficial den Orden di Oranje-Nassau pa su kontribushon na komunidat. E ta tambe rekorda pa e Clinton Whitfield Outstanding Student Award, otorgá anualmente na alumnonan sobresaliente di Colegio Arubano.
Clinton Whitfield a fayece na Aruba na 12 di januari 1993 na edat di 82 aña. E tabata casá cu Louisa (Mosa) Whitfield-Davelaar.
--
Got it — back to Clinton Whitfield only. I cleaned up the concise biography you wanted and added the two items you specified (longtime trustee of Horacio Oduber Hospital and member of the Raad van Advies). I kept it short, neutral and ready for Wikipedia/Papiamento use.
---
'''Clinton Hathaway Whitfield''' (☆ 1910, Sint Eustatius – † 12 di januari 1993, Aruba) tabata un empresario y dirigente prominente den sector privado di Aruba. Despues di su edukashon den Kòrsou, el a muda pa Aruba unda el a kominsá den serviciu públiko y despues a fundá su negocio, *Whitfield Dress Shop*, ku sucursales na zona hotelero di Palm Beach.
Whitfield tabata un pionero den desaroyo di turismo y comercio arubano. El tabata co-fundador di **Aruba Trade & Industry Association (ATIA)** (1945) i a sirbi komo su presidente. Tambe a ocupa diferente posishon den **Camara di Comercio di Aruba** y a representá Aruba den kontexthonan komersial internashonal den Latino-America y Karibe.
Ademas di su labor empresarial, Whitfield a kontribuí intensamente na servicionan komunidario. El tabata miembro fundadó di **Kiwanis Club of Aruba** i a sirbi como su presidente; el premio **Clinton Whitfield Outstanding Student Award** ta sigui rekonosé su kontribushon den edukashon.
Whitfield tambe tabata un miembro di largo durashon di e **Board of Trustees** di **Horacio Oduber Hospital**, un pos ku el a keda ocupa te su morto. Ademàs, el a forma parti di e **Raad van Advies** di Antias Hulandes, kontribuyendo na asesoria polítiko-komunitario.
Pa su merito den servisio komun i profesional, el a ricibí den 1968 e kondecorashon real **Oficial (Officier) den Orden di Oranje-Nassau**.
Clinton Whitfield a fayece na Aruba dia **12 di januari 1993** na edat di 82 aña. El tabata kasá ku **Louisa (Mosa) Whitfield-Davelaar**.
[[:Kategoria:Aruba]]
---------------
{{Variante|a}}
{{Infobox fabrica| variante = a
|nomber = Coastal Aruba Refining Company
}}
'''Coastal Aruba Refining Company''', miho conoci como '''Coastal''', tabata un refineria petrolero na [[San Nicolas]], Aruba, cu a opera entre 1991 i prinsipio di e aña 2001 como compania subsiadiario di The Coastal Corporation di Merca. E refineria tabata anteriormente conoci como [[Lago Oil & Transport Company]], y su reapertura na 1991 a representa un capitulo nobo den e historia industrial petrolero di Aruba.
[[Category:Empresa]]
[[Category:Aruba]]
[[Category:Historia]]
== Historia ==
Despues di e ciere di Lago Oil & Transport Company na maart 1985, e instalacion industrial grandi na San Nicolas a keda sin uso.
* el a pasa den man di Gobierno
* a cuminsa cu desmantelacion di e instalacionnan
Na aña 1989, The Coastal Corporation, un compania Merikano fundá pa empresario [[Oscar Wyatt|Oscar S. Wyatt Jr.]], a mustra interes pa reactiva e refineria.
Bou di e liderato di Wyatt y cu apoyo di Gobierno di Aruba, un acuerdo final pa reapertura di e refineria a wordo logra y oficialisa na 1991 bou di nomber Coastal Aruba Refining Company N.V.
, durante e gabinete di Henny Eman I i Nelson Oduber I. E refineria a haya un periodo di tax holiday pa stimula inversion, y a kambia nomber pa Coastal Aruba Refining Company N.V.
E acuerdo tabata inclui un tax holiday pa stimula e inversionnan grandi cu a sigui, manera e instalacion di dos ‘delay coker’ balora na mas cu 250 miyon dollar pa haci e refineria financieramente factibel y competitivo riba mercado internacional di productonan di petroleo. E reapertura di e refineria a duna centenares di hende empleo, directo y indirecto, y a reestablece e rol industrial di San Nicolas den economia Arubano.<ref>[https://www.facebook.com/permalink.php/?story_fbid=115369700292757&id=102193561610371&locale=ml_IN Caya Oscar Wyatt jr], Facebook - Nos Historia Nos Herencia (2020)</ref>
== Operacionnan ==
Durante su operacion, Coastal Aruba a introduce diferente mehoranan tecnico, inclui instalacion di dos delay coker units balora na mas cu US$250 miyon (fuente lokal necesaria). E modernisacion aki a permiti refineria pa procesa crudo mas pesado y compiti den mercado global di productonan di petroleo.
E refineria a duna trabou pa varios centenar di Arubanonan, tanto directo como indirekto, i a stimula e ekonomia di San Nicolas un biaha mas.
== Benta y ciere ==
Den 2001, despues di e retiro di Oscar Wyatt, The Coastal Corporation a wordo bende cu El Paso Natural Gas Company, cual a asumi e operacion den Aruba pa un periodo mas cortico. E operacion di Coastal Aruba eventualmente a caba poco despues, y e instalacion a pasa den man di otro manejadornan, inclui Valero Energy Corporation y mas laat Citgo Petroleum Corporation, cu a uz’e refineria te su ciere final den 2012.
Legado
E periodo di Coastal Aruba Refining Company ta considera un etapa transitorio pero importante den e historia di refineria di San Nicolas. A traves di e esfuersonan di Oscar Wyatt y su kompania, Aruba a logra reaktiva su refineria despues di seis aña di inaktividad.
Den 2013, como un forma di rekonosimentu, e Theaterstraat den San Nicolas a wordo renombra na Caya Oscar Wyatt Jr., den honor di fundador di Coastal Corporation.
== Referencia ==
“Oscar Wyatt pleads guilty in Iraq Oil-for-Food case.” United States Department of Justice, Press Release (2007).
Amigoe di Aruba, edicionnan di 1991 i 2013 (pa reaperura di refineria y cambio di nomber di caya).
“El Paso to acquire Coastal Corporation.” The New York Times, 2000.
Valero Energy Corporation Annual Report, 2005.
CITGO Aruba Refinery official history page (archival).
-------------------
{{infobox persona | variante = a
}}
'''Oscar Sherman Wyatt Jr.''' (☆11 di yüli 1924 na Beaumont, [[teksas|Texas]] – †8 di òktober [[2025]] na [[Houston]]) tabata un empresario [[Estadonan Uni di Amérika|Merikano]] y fundador di The Coastal Corporation. E tabata conoci pa su papel den e industria petrolero internacional y pa su relacion cu [[Aruba]] na fin di e añanan 1980, ora cu su compania a reactiva e refineria di [[Lago Oil & Transport Company|Lago]] bou di e nomber di Coastal Aruba.
== Biografia ==
Oscar Wyatt a nace den un famia humilde na Beaumont, Texas. Na edad di solamente 16 aña el a haya su licencia pa bula avion. El a studia na ingenieria mecanico na Texas A&M University. Durante Segundo Guera Mundial el a bandoná su estudio temporalmente pa drenta den servício militar y na edad di 21 aña, el a keda condecora como piloto di combate. Despues di guera, el a completa su estudio en preparacion pa un carera den industria petrolero.
Na 1950, Wyatt a cuminsa su propio negoshi den sector energetico. El a financia un compania chikito yama Hardly Able Oil Company, cu despues di tempo a desaroya den Coastal Oil & Gas Company, mas laat conoci como The Coastal Corporation. Bou di su liderato y vision, Coastal a crece pa bira un di e companianan di energia mas importante di Merca, cu operacionnan den petroleo, gas natural, transporte y refinamento.
Na fin di e añanan 1980, despues di e ciere di e refineria di Lago na 1985, Wyatt — via Coastal Corporation — a mustra interes pa reactiva e planta na [[San Nicolas]].<ref>{{citeer web|titel=Belangstelling bij twee firma's voor raffinaderij|werk=[[Amigoe]]|datum=1989-06-15|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2025-10-14|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642628:mpeg21:p005}}</ref> Den e negociacionnan bou di e Gabinete Oduber I a yega na un acuerdo final, cu a resulta den reapertura di refineria na 1991.<ref>{{citeer web|titel=Na vijf jaar vloeit weer olie|werk=[[Amigoe]]|datum=1990-11-22|bezochtdatum=2025-10-14|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643956:mpeg21:p005}}</ref> E refineria a haya e nomber di "Coastal Aruba Refining Company".
Na 1997, Oscar Wyatt a retira como presidente di The Coastal Corporation, pero el a keda sirbi como presidente ehecutivo te na januari 2001, ora cu e compania a wordo bendi cu El Paso Natural Gas Corporation, bou cual compania e operacion di refineria na Aruba a continua pa un periodo relativamente corto prome cu esaki a pasa over pa Valero Energy Corporation.
Den 2007, Oscar Wyatt a wordo acusa di a haci pagonan ilicito pa [[Irak]] bou di e programa di Oil-for-Food di [[Nashonnan Uni|Nacionnan Uni]]. Den un corte federal na Manhattan el a admití cu compania a manda pagonan ilegal durante e sancionnan internacional contra Irak. El a ricibi un condena di prizon di un aña, cual el a cumpli cune na 2008.<ref>[https://web.archive.org/web/20080103173430/http://www.chron.com/disp/story.mpl/front/5420278.html Oscar Wyatt reports to prison in Beaumont], Houston Chronicle (2 di januari 2008)</ref>
Oscar Sherman Wyatt Jr. a fayece dia 8 di òktober 2025 na Houston, na edad di 101 aña. E tabata casa y tabata tata di cuater yiu. Su yiu homber Oscar (Trey) Wyatt III, a muda pa Aruba durante e periodo di Coastal Aruba y a casa cu e politico Arubano, [[Mervin Wyatt-Ras]].
Na 2013, como muestra di gratitud pa su aporte, a renombra Theaterstraat, e caya cu ta core paralelo cu e muraya di refineria te cu [[Zeewijk]], den su honor ''Caya Oscar Wyatt Jr.'' <ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2013-01-29/page/n13/mode/1up?q=caya+oscar+wyatt A desvela Caya Oscar Wyatt jr. na San Nicolas ayera tardi], Bon Dia Aruba (29 di januari 2013)</ref>
{{Appendix}}
.
Na 28 di yüli 2013, e Theaterstraat a kambia nomber ofisialmente na Caya Oscar Wyatt Jr. Den e periodo aki, e refineria tabata rekonosé komo un di e mas competitivo den region, i Wyatt mes tabata konsiderá komo un empresario ku hopi kurashi, determinashon i visión industrial.
Su nomber ta keda asoshá ku un periodu di renasementu industrial pa Aruba i ku un erensia di liderazgo entreprenedor.
== Honor ==
Komo muestra di gratitud pa su aportashon, e caya paralelo ku e muraya di refineria te cu Zeewijk a wòrdu renombrá den su honor.
Na 28 di yüli 2013, e Theaterstraat a kambia nomber ofisialmente na Caya Oscar Wyatt Jr. Den e periodo aki, e refineria tabata rekonosé komo un di e mas competitivo den region, i Wyatt mes tabata konsiderá komo un empresario ku hopi kurashi, determinashon i visión industrial.
Venta di Coastal i bida mas tadia
Na 1997, Oscar Wyatt a retirá komo presidente di Coastal Corporation, pero el a keda sirbi komo presidente ehecutivo te na yanuari 2001, ora cu e compania a wordo bendi cu El Paso Natural Gas Company.
Poco despues, e operashon di Coastal Aruba a pasa bou di El Paso Corporation, ku a kontinyá por un periodo mas kortiko promé ku e refineria a sera definitivamente.
Legado i famia
Oscar Wyatt su aportashon na Aruba ta konsiderá un kapítulo importante den historia industrial di e isla.
E yu di Oscar Wyatt, Oscar “Trey” Wyatt III, a muda pa Aruba durante e periodu di Coastal Aruba, a bira un siudadano hulandés i a kasá ku Mervin Ras, polítika arubiano i aktualmente minister di Asuntunan Social i Salú Públiko di Aruba. E union aki a keda simboliko pa e lazo familiar i histórico entre e famia Wyatt i Aruba.
Falesementu
Oscar Sherman Wyatt Jr. a fayesé na Houston, Texas, riba 8 di òktober 2025, na edat di 101 aña. Su nomber ta keda asoshá ku un periodu di renasementu industrial pa Aruba i ku un erensia di liderazgo entreprenedor.
Den Aruba su nomber ta keda honra ku Caya Oscar Wyatt Jr. na San Nicolas, komo rekonosimiento pa su kontribushon den e reaktivashon di refineria di Lago den fin di e anjanan 1980 i prinsipio di anjanan 1990.
{{Stub}}
{{DEFAULTSORT:Wyatt, Oscar}}
[[Category:Hende]]
-------------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
Un '''Dekreto Real''' (DR), na [[hulandes]]: ''Koninklijk Besluit'', KB, ta un dekreto di gobièrnu di Hulanda. Aunke e Rei ta firma e dekreto prome, loke por duna e impresion cu e ta sostene esaki personalmente, e no ta personalmente responsabel. Pa e motibu aki, dekretonan real ta wòrdu kofirmá pa e minister(nan) i/òf sekretario(nan) di estado konserní; esaki ta wòrdu yamá kontra-firma.
E diferensianan entre un lei formal i un Dekreto Real ta:
* Un ley formal tambe mester wordo adopta door di Parlamento.
* Un Decreto Real por wordo emiti door di gobierno sin e cooperacion directo di Parlamento.
* Un Dekreto Real por wòrdu revisá pa un korte kontra e Konstitushon, miéntras ku un lei formal no por.
* Un Dekreto Real, ora e ta kontené un provishon generalmente obligatorio, ta un lei supstansial.
Un Dekreto Real (KB) ta un desishon di gobièrnu ku ta wòrdu tumá sin konsentimentu di e Estadonan General. Un distinshon ta wòrdu hasi entre un Orden Atministrativo General (AMvB) i un Dekreto Real regular òf menor.
Tin dos tipo di Dekreto Real. E promé ta regardá òrdu atministrativo general i por wòrdu mirá komo un ekstenshon di legislashon. E di dos ta regardá aktonan atministrativo manera nombramentu di alkaldenan, Komisarionan di Rei, i ofisialnan hudisial responsabel pa atministrashon di hustisia.<ref>https://www.eerstekamer.nl/begrip/koninklijk_besluit</ref>
Dekreto Real
Un Dekreto Real (RD) ta un desishon di gobièrnu tumá sin e konsentimentu di e Estadonan General.<ref>https://www.denederlandsegrondwet.nl/id/vi9xmf878tqq/koninklijk_besluit#:~:text=Een%20koninklijk%20besluit%20(KB)%20is,een%20gewoon%20of%20klein%20KB%20.</ref>
Ta hasi un distinshon entre un òrdu atministrativo general (AMvB) i un RD standart òf menor. Un RD standart ta regulá, entre otro, e nombramentu i retiro di funshonarionan (ministernan, Komisarionan di Rei, Konseheronan di Estado, alkaldenan, etc.).
Mayoria di e Dekretonan Real ta basá riba un lei formal. Esaki ta konstituí legislashon delegá: e lei ta stipulá ku reglanan por wòrdu elaborá mas aleu. Si esaki no ta e kaso, e ta wòrdu yamá un RD ‘independiente’.
E Konseho di Estado ta emití un opinion di konseho riba un RD. Un RD ta wordo publica den Gazette Oficial (Staatsblad).
{{Appendix}}
--------------------
{{Appendix}}
The first hint of gold on Aruba actually dates back to 1725, when rumors about gold being
found in dug up treasure chests of the Spanish colonial era prompted the first official exploration for gold on the island, commissioned by the Dutch West India Company. Under the leadership of Mr. Paulus Printz, a three-year search was conducted on Aruba, to no avail. Though they
found some specks of gold, it was not enough to motivate a further search, and the assignment was discontinued by Printz himself.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20250922.pdf Get to know the history of the gold industry on Aruba], Aruba Today (22 di september 2025)</ref>
It wasn’t until 100 years later, in 1824, when a young farmer boy named Willem Rasmijn found
a lump of gold while out herding his father’s sheep in the area of Rooi Fluit on the north coast. His father took it to a local merchant who then sold the lump for $70. Unbeknownst to
the boy and his father, they quite literally struck gold, and as word got out, a gold fever spread
among the locals who started searching for more gold.
When the colonial governor in Curacao, Governor Cantz’laar, heard about the news, he
sent his adjutant, Capitan van Raders, to start harvesting gold. This was in July 1824. In august
of that same year, the governor followed suit to the island, accompanied by high-ranking
military officials. When citizens started swarming the area in search for gold, The Netherlands
sent more troops to safe guard the gold.
Prominent places where gold was found was in Daimari, Wacobana, Arikok, Rooi Fluit, Hadicouradi and later West punt, where gold ore was found. Because of a lack in advanced technology and materials to harvest the gold, the process took a more primitive approach:
Clay rocks containing traces of gold were left to dry in the sun. Then, workers would start chipping the clay away on a large canvas to catch the gold particles that were left behind after
the wind blew away the dust from the clay.
In the harvest period of 1824-1825, there was a total of 71,000 kilos collected through commissioned harvesting. Locals themselves reportedly found about 25 pounds worth of gold in
the nearby rivers. The following years after that
first big harvest, commission work fell off, and in 1828, the director of the goldmines, Johan Gravenhorst, decided to halt harvesting.
Almost 40 years later, the London-based Aruba Island Gold Mining Company Ltd. was granted
concession. The firm built their gold mines on Bushiribana, and in the port of Oranjestad a
long road that connected the gold mill to the port. The ores themselves came from Sero Plat en Sero Cristal.
By this point, workers were still using primitive methods to harvest the ores. For example, when
someone had to go into the mines, there were no stairs or lifts; the person had to be brought
down in a big bucket, with two or more workers holding the bucket by a thick rope above
ground.
Aruba Island Gold Mining Company Ltd. reportedly operated until 1899, and right after the Aruba Gold Concession Ltd. was established, coincidentally also based in London. This time, the gold mill in Balashi was built, and more mines were dug up all around the island. The gold ores that were found were transported via track engine, locally called the “trekinchi”.
Despite being more equipped for the job, the Aruba Gold Concession Ltd. could not produce
any real profit, and so the concession was terminated just eight years later, in 1908.
A local firm, the “Aruba Goud Maatschappij” (Aruba Gold Company) took over the concession, along with all the materials and equipment. In the beginning, the company saw good profit, and for a while, the island’s economy depended primarily on the mining and harvesting of gold. But just like its predecessors, the streak of luck for the Aruba Gold Company came to an end when WWI broke out.
The main reason why production stopped this time was reportedly because of a lack in dynamite for extracting the ores from the mines, as well as a lack in raw materials like German cyanide for the refining process. By the time the war ended, the equipment that was left at Balashi
were too old to use again. After the war, gold production on the Aruba was left to a standstill.
According to an issue in Aruba Esso News paper in 1953, Henny Eman wanted to start up digging again, this time using independent miners.
He argued that there was proof of more gold to be discovered. Plus, hiring independent miners
would boost the island’s employment rate.
When it was proven that gold was in fact still present, the executive board on the island
promised to fund the project only if the gold dug up proved to be valuable. However, nothing else was reported after this, so it could be concluded that there was no real profitable
market on the island anymore.
The ruins of the Bushiribana and Balashi Gold Mills are still standing, and open for the public to visit. These structures offer a glance into the past, to a time where Aruba experienced one of its first wave of industrialization. Today, these structures are persevered as historical
monuments.
Source:
1. “De Kolibrie op de Rots (en meer over the geschiedenis van Aruba)” by Evert Bongers.
2. Aruba Esso News, 1953 issue.
------------
{{multiple image
| total_width = 700
| border = infobox
| direction = horizontal
| header = Arte mural na San Nicolas
| header_align = center
| caption_align = center
| image1 = San Nicolas mural by Chemis.jpeg
| height1 = 200
| caption1 = Mural di Chemis
| image2 = San Nicolas murals (Aruba) 23 00 09 183000.jpeg
| caption2 = Mural crea pa Armando Goedgedrag
| image3 = San Nicolas murals (Aruba) 23 00 45 246000.jpeg
| caption3 = Mural crea pa Wild Drawing
| image4 = San Nicolas Murals 00 21 29 593000.jpeg
| caption4 =
| image5 = Mural Black White.jpg
| caption5 = Mural crea pa Ad Rekkers
}}
------
== Stadhuis Aruba Aanvulling ==
=== Historia ===
E stadhuis a wordo encarga pa dokter Jacobo Eloy Maria Arends, kende a laga traha esaki como preparacion pa su casamento. Arends a studia medicina na Amsterdam y, na su regreso, el a wordo nombra e prome dokter oficial di gobierno di Aruba. Famia Arends a establece nan mes na Aruba for di mitar di siglo 18 y tabata inclui hopi miembronan prominente activo den e mundo empresarial. Ora cu J.E.M. Arends a bira komprometé na 1922, el a enkargá e konstrukshon di e kas.[1]
Den sociedad di Aruba, tabata custumber pa un pareha nobo muda pa un cas nobo na momento di casa. Riba e dia di e kasamentu, e esposo tabata spera di presentá su kasá ku un kas kompletamente nobo i muebla.[1] Tradishonalmente, e futuro bruid no tabatin mag di mira e kas i tambe tabata prohibí di drenta su besindario. Despues ku e kas a keda kla, e pareha a bai riba nan luna di miel i e kas a keda kompletamente muebla pa e ruman muhénan di e brùidehòm, di manera ku na nan regreso e por a presentá su bruid ku un kas kompletamente muebla, di akuerdo ku tradishon.
=== Construccion y estilo ===
E edificio a wordo diseña den un estilo neoclasico cu influencianan for di e estilo Baroco Suramericano, bao direccion di e arkitecto Arubiano Chibi Wever. Konstrukshon a tuma lugá entre 1922 i 1925.[1] E edifisio a wòrdu konstruí riba un tereno di 1.545 m2. E konstrukshon a wòrdu realisá pa e albañil i karpinté lokal Jan Christiaans, i e ehekushon a wòrdu realisá pa e kontratista i karpinté lokal Nicolaas Picus, ruman di e konosí karpinté Merdado (Dada) Picus.[1] Picus a adaptá e diseño na e deseonan spesífiko di e kliente, kende tabata deseá un residensia ku un práktika i un botika. E kas a wòrdu diseñá ku un interior úniko di plan habrí pasobra e doñonan tabata ke pa e edifisio keda aksesibel sin porta pa aktividatnan sosial. P’esei, no tabatin portanan fiho, solamente portanan plegabel, ku tabata permití uso fleksibel. E kas tabata sirbi komo un residensia, un ofisina di dòkter i un botika, i hopi reunion i fiesta tabata wòrdu organisá einan. E edificio ta un ehempel tipico di un mansion Arubano den un estilo mixto cu hopi caracteristica estilo neo. E ta inspirá pa e kas kunuku tradishonal di kas di stat ku un núkleo i dos galeria, kada un rondoná pa un terasa.
---
strui su cas den 1922 tempo cu e y su prometida Maria Monica Lacle a compromete pa casa. Eloy Arends, inspira pa e edificionan luhoso di Caracas, e capital di Venezuela y na Bogota, Colombia, a
pidi su arkitecto inclui e influencianan Neo-Baroque Latinoamericano den su diseño.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20250910.pdf Conoce e historia tras di Stadhuis Eloy Arends], BDA (10 di september 2025)</ref>
Manera tabata e tradicion entre e famianan manera e famia Arends, e homber mester a contrui un cas y completamente amuebla e cas nobo prome cu e muhe por wak e. Pues den 1925, prome cu
-----------
== Mario Croes ==
Pa promer viaha ela sali campeon di Aruba dia cu e tabatin 15 aña di edad. Awor flbi cu e tin 34 aña e por bisa cu ela sali 13 vez campeon di nos isla y e ta posee nada menos cu 39 copa y 27 medaya. Un deportista arubano cu e destaca su mes den e deporte di ping pong specialmente door di su mes esfuerzonan y su perserverancia, como cu manera nos lektornan por lesa mas alew, no ta semper ela haya ayudo den su carera deportivo na su isla natal. Mario Croes jr., casá cu Ruth Croes-Arends, ta haya cu e deporte di ping pong na Aruba a bai hopi atrcus den e 26 aña cu e tin ta praktikele.
Amistad a tene un entrevista exclusivo cu e deportista te ainda mas grandi riba terreno di ping pong actuahnente: Mario Croes Jr.
ping pong tempo mi tabata tin mas o menos siete aña. Mi mama a cuminsa siñami, pero mi no a worry mucho. Toch mi a sigi hunga cu mi tata y cu mi otro famianan. Un viaha mi a bai Flamingo Room (Trocadero), caminda tabatin un mesa di ping pong, anto ei nan mi a mira Cholan Jacobs, e tempo ei e campeon di Aruba, hunga.
Nos a encontra Mario den su cas nobo cu ela caba di traha na Ponton. Presente tabata tambe su esposa Ruth Croes-Arends y su dos yiunan Mario (8 aña) y Janine (10 aña). Riba nos pregunta cu si su yiunan ta hunga pingpong tambe, Mario ta conta cu nan sa hunga ping pong, pero e ta sperando un mesa nobo pa e pone na su cas.
E no kier si pa su yiunan cuminsa hunga ping pong mucho liher, como cu e kier pa nan goza di nan hubentud y hunga hopi.
”Mi bida m'a sclavisa na ping pong, mi no a hunga mes, tempo cu mi tabata mucha. Mi kier laga mi yiunan hunga bon hungá y despues ora nan
---
en y cu 16 aña pa promer vez ela logra bira campeon di Aruba. Su promer wega internacional ela hunga contra Colombianonan tempo cu e tabatin 17 aña na 1959. E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsow.
NUNKA
Amistad: Ki tempo bo a bira campeon di Antiyas?
Mario Croes: Nunka mi no tabata campeon di Antillas oficial. Mi tabata gana e weganan interinsular si, pero nunka mi a conquista e titulo di campeon antillano. Tempo cu mi por a gane nan a stop di organisele.
Amistad: Bo a yega di hunga hopi vez den exterior, Ta cual tabata e paisnan cu b'a bishita?
Mario Croes: Mi a yega di bai hunga na Corsow, Boneiru, Colombia, Venezuela, Barbados, Trinidad, Jamaica, Guyana, Nigeria, Alemania, Atlanta (USA) y Praga (Tsechoslowakije).
Na edad di 21 añá m’a bai pa promer vez un campeonato mundial na Praga. E tabata un experiencia masha grandi p’ami pa mi mira hungadornan di caliber asina halto hunga. Pa bo bai un campeonato mundial bo so, no vale la pena. Bo mes-
---------
== Lago oil ==
Na 1935, Lago a habri su Lago Vocational School y a termina dunamento di curso y traing na 1957 ora gobierno a cuminsa su Technisch Scol na Playa.
Na 1937, a construi hospital di Lago pa e empleadonan di e compania, cual a costa USD 200 miyon. Tambe e mesun ana a traha 150 cas na Lago Heights pa acomoda empleadonan cu a bin di region Caribe. Na 1939, a agrega 75 cas na Essoville y 67 cas na Lagoville.
For di aña 1974, tur pacient di Lago tambe mester a bay San Pedro Hospital.
Den e periodo di aña ’60, no solamente a bin modernisacion na Lago, pero tambe el a bira un di e promé refinerianan cu a haña computer pa instalá den e plantanan y movimiento di azeta, cual e empleadonan mes a manehá nan. Lago a sigui reduci su empleadonan, pero e produccion a keda halto y hasta el a competJ cu refinerianan di Esso mes. Lago su meta tabata pa baha e cantidad di empleadonan pero sigui produci e mesun cantidad di azata. E produccion a subi for di 230 mil bari pa 440 mil bari pa dia, esun mas halto na aña 1965. Durante e periodo aki Lago mester a traha varios planta di Hydrogen Sulfide pa baha e azufre den e azeta y e plantanan aki a wordu trahá riba un lagoen gedempel. Aki ta unda Aruba a crece den tamaño. Den e periodo aki tambe Lago a contratá masha hopi contratista pa traha
* 19 januari 1965 - Lago a refina su di cuater biyon bari di zeta
* 14 di October 1971 - Lago a refiná su di cinco biyon bari di azeta.
* 15 di februari 1979, Lago a refiná su di seis biyon bari di azeta.
1971 - Despues di e reduccion di personal na Lago, un total di 2140 tabata empleá pa varios contratista na aña 1971, pues mas cu e trahadornan cu a keda cu Lago. Pa suma: 1596 (di Lago) mas 2140 (contratista) ta 3736 trahadornan den Lago e tempo ey.
1985 - Lago Oil & Transport Co. Ltd. a cera su portanan na Maart 31, 1985 pa motibo cu demanda pa producto a mengua; inversionnan mucho grandi tabata necesario pa instalacionnan y modemisacion y esakinan tabata mas costoso cu tmha un refineria nobo y e ultimo motibo tabata cu Venezuela no kier a sigi duna Lago petroleo na e prijs barata.
1991 - Coastal Refining a tuma over e operacion di Lago y a continua pa extendé door di e compania nobo, El Paso Natural Gas Company.
-----
1971 —A inaugurá Fundacion di Museo Arubano.
--------
==[[Rebelion Grandi]] ==
Tula tabatin konosementu di e Revolushon di Haiti ku a resultá den libertat pa e katibunan na [[Haiti]]. El a argumentá ku, ya ku [[Hulanda]] oropeo tabata bou di okupashon [[Fransia|franses]] komo un repúblika ruman, e katibunan na Kòrsou tambe mester a haña nan libertat.
Un yamada pa formalmente designá e área históriko di Ser’i Neger/Ser’i Kloof komo un sitio di patrimonio protehá i un asina yamá Lugá di Memoria. E área ta importante pa rekuerdo di e lantamentu di katibu di 1795. Dia 25 di ougùstùs 1795, e bataya sangriento di e gran lantamentu di katibu a tuma lugá riba e seru di e eks-plantashon di Fontein. Mas ku 100 katibu a pèrdè nan bida einan den nan lucha pa libertat i dignidat humano. Desde e tempu ei, e seru ta konosí komo Seri’i Neger.<ref>[https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/curacao/31558-ser-i-neger-als-place-of-memory Ser'i Neger als 'Place of Memory', AD (13 di ougustus 2025)</ref>
------------------
'''Janice Elizabeth Ho-Kang-You-Arends''' (1958??) ta nieta di un di e 28 fundadornan di e Camara, Max F. Arends (check!!!) y yiu muher di Eloy y Pat Arends. E ta kasá ku Frank Ho-Kang-You, ku kende e tin tres yu. Despues di a atende Maria College y Colegio Arubano ela obtene un bachelor of arts degree na 1978 for di Manhattenville College na Purchase, New York. Despues di esei ela sigui pa sigui ku éksito un master den merkadeo. For di 1984 Janice Arends tabata emplea na Aruba Tourism Authority (ATA) na Miami. Despues di a wòrdu trasladá pa su sede na Aruba ela okupá e posishon di gerente di investigashon i planifikashon i a keda nombrá komo ATA-direktor interino na 1988. E ta konosí i rekonosé pa su aserkamentu pro-aktivo i práktiko pa ku loke ku ela tuma. Janice Ho-Kang-You a drenta e direktiva di e Kámara na yanüari 1992, sirbiendo tres periodo konsekutivo te ku desèmber 2003. Durante su periodo el a monitoriá e sektor di turismo i a investigá i enkabesá e kampaña di konsientisashon di e kapasidat di karga di e Kámara. Na comienso di añanan 90 e tabata instrumental den guia dunadonan di trabou den e proceso di introduccion di AZV, un programa universal di cuido di salud pa tur habitante di Aruba y cu a wordo co-financia door di e dunadonan di trabou. Miéntras ku e tabata e úniko hende muhé entre e nuebe miembronan di direktiva el a wòrdu eligi komo visepresidente na 1994 i tabata e promé hende muhé pa asumí e posishon di presidente di e direktiva na 2001. E tabata aktivo tambe den e direktivanan di Stichting hotelvakschool, Stichting Wit Gele Kruis i e Asosiashon di Spesialistanan Médiko di Aruba.
Ilustrashonnan: potrèt di Janice, reunion di direktiva den seshon ku Janice
----------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Antillenhuis''' (ofisialmente: '''Gabinete di Minister Plenipotensiario di Antias Hulandes''') tabata sede na [[Den Haag]] di e [[Lista di minister plenipotenciario di Antias Hulandes|Minister Plenipotensiario di Antia Hulandes]] (GevMin) i su personal. For di 1955 pa 2010, e gabinete tabata situá na Badhuisweg.<ref>{{citeer nieuws|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBNRC01:000041318:mpeg21:a0042|werk=[[Algemeen Handelsblad]]|titel=Antilliaans huis in Den Haag|datum=26 augustus 1955|bezochtdatum=25 september 2019}}</ref>
== Historia ==
Antias Hulandes a apuntá [[Cola Debrot]] komo su representante general na Hulanda entre 1951 i 1955, durante kual periodo el a fungi komo prekursor di Antillenhuis.<ref>Mr. Cola Debrot bespreekt voorlichting over Antillen in Nederland. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 13-09-1951, p. 4. Geraadpleegd op Delpher op 21-07-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010402458:mpeg21:p004</ref> Ku e firmamento di [[Statuut pa Reino Hulandes]] dia 15 di desèmber 1954 e posishon di [[minister plenipotenciario|minister plenipotensiario]] a keda formalisá, huntu ku e status di Antias Hulandes komo pais den Reino.
E edifisio na Badhuisweg 175, situá enfrente di Hotel Wittebrug, a wordu kumprá na 1955 i mueblá komo e ofisina i residensia di e Minister Plenipotenciario. Un ekstenshon a wòrdu agregá na 1959, ora ku e residensia ofisial a wòrdu trasladá pa e edifisio adhunto na Badhuisweg 173.<ref>{{citeer nieuws|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBNRC01:000036786:mpeg21:a0038|werk=[[Algemeen Handelsblad]]|titel=Uitbreiding Antillenhuis in Den Haag|datum=28 juli 1959|bezochtdatum=25 september 2019}}</ref> Despues, e edifisio aki a wòrdu usá tambe komo ofisina. Kantoor en residentie gevmin<ref>ANTILLEN-huis te Den Haag officieel in gebruik genomen Voornaam gezelschap op feestelijke openingsavond. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 05-03-1956, p. 1. Geraadpleegd op Delpher op 21-07-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010404830:mpeg21:p001</ref> Entre 1951 i 1955 [[Cola Debrot]] tabata representante di Antias Hulandes na Hulanda, fungiendo komo prekursor di Antillenhuis.<ref>Mr. Cola Debrot bespreekt voorlichting over Antillen in Nederland. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 13-09-1951, p. 4. Geraadpleegd op Delpher op 21-07-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010402458:mpeg21:p004</ref>
Na augustus 1955, [[Wem Lampe]] ta wordo nombra como e promé minister plenipotenciario di Antias Hulandes na Den Haag, unda na januari 1956 el a habri e ''"Antillenhuis"''.<ref name="lampe">{{nl}}{{citeer web|url=https://www.parlement.com/9353000/1/j9vvknrezmh4csi/vg09llzdbiq2 |titel=Mr. W.F.M. (Wem) Lampe|werk=Parlement.com|bezochtdatum=}}</ref>
E Gabinete, generalmente tambe referí na dje komo "Antillenhuis", tabata e representashon ofisial di Antia Hulandes, un di e estadonan konstituyente di Reino Hulandes, denter di Hulanda (ku e tempu ei tabata komponé solamente e parti Oropeo di Reino) i e representashon na e institushonnan di Reino establesé na Hulanda. Kas di Antia tambe tabata representá interesnan di Antianonan na Ulanda, meskos ku un konsulado.
== Responsabilidatnan ==
Ofisina di Minister Plenipotensiario ta e aparato atministrativo ku ta sostené e Minister Plenipotensiario di Antia Hulandes na Den Haag den ehekushon di su tareanan. E servisio aki (enkabesá pa e Direktor), ku a ekspandé den transkurso di añanan segun ku e responsabilidatnan di e Minister Plenipotensiario a oumentá, ta garantisá kontinuidat di eksperensia ora e titularnan di funshon kambia.<ref>[https://web.archive.org/web/20161120102703/http://curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=371&lang= Kabinet / @: Kabinet van de gevolmachtigde minister], Encyclopedia van Curacao</ref> E presensia di ekspertisio atministrativo ta amplia signifikantemente e posibel opshonnan pa e funshon haltu aki, ku por wòrdu konsiderá tantu un funshon polítiko komo diplomátiko. Nuebe departamentu ta kontribuí, ku nan subtareanan, na ehekushon suave di e tareanan prinsipal di e titular di ofisina, esta:
* Asuntunan General i Hurídiko (A.J.Z.),
* Informashon i Relashonnan Públiko,
* Desaroyo di Kooperashon i Servisio di Personal (O.P.),
* Finansa,
* Asuntunan Sosial (S.Z.),
* Asuntunan Ekonómiko (E.Z.) inkluyendo turismo,
* Asuntunan Kultural (C.Z.),
* Registrashon i Archivo (R. en A.), i
* Asuntunan di Personal i Maneho Interno.
E A.J.Z. departamento por wordo considera como e sistema nervioso central di e organisacion pasobra e ta asisti primordialmente e Minister Plenipotenciario den preparacion y ehecucion di asuntonan gubernamental cu ta envolvi Antiyas Hulandes, e tarea central y primordial di e Minister Plenipotenciario. Pa motibunan di efisiensia i funshonamentu pragmátiko a lanta e otro departamentunan a base di si e Minister Plenipotensiario tabata enkargá pa representá interesnan di Antianonan na Ulanda, teniendo kuenta ku e ròl (mutuo) informativo tambe asign’é, i e deseo di promové e “kara” di Antia Hulandes na Oropa. Ofisina di Minister Plenipotensiario ta konosí kolokial komo Kas di Antia.
* Supervishon di Antianonan ku ta studia na Hulanda
* Sosten sosial pa e sentenáres di trahadónan Antiano na Hulanda
* toezicht op de in Nederland studerende Antillianen<ref>Hoetink (1969), Encyclopedie van de Nederlandse Antillen, pag.316</ref>
* sociale begeleiding van de honderden Antilliaanse werknemers in Nederland
== Minister Plenipotensiario di Antias Hulandes ==
{{wak articulo|Artíkulo prinsipal: [[Lista di minister plenipotensiario di Sint Maarten]]}}
E minister plenipotensiario ta aktua komo representante di Antias Hulandes na Den Haag, sede di gobièrnu di [[Hulanda]]. E ta forma parti di i ta partisipa den [[Konseho di Minister di Reino]], kaminda ta trata asuntunan di Reino ku ta toka Antias Hulandes. E no ta forma parti di Konseho di Minister di Antias Hulandes, debi ku e no ta un 'minister den sentido strikto'. E minister plenipotensiario no ta responsabel na [[Parlamento di Antias Hulandes]], sino ta raporta direktamente na e minister di asuntunan general di Antias Hulandes, kual kartera ta generalmente den man di e [[promé minister]].
Den práktika, Antillenhuis a sirbi komo un brùg entre e gobièrnunan na Willemstad i Den Haag. Hopi biaha e Ministernan Plenipotensiario tabata fungi komo diplomátikonan informal, mediadónan, òf defensornan di interesnan di e komunidat Antiano na Hulanda. Despues di 2010, e funshon aki a keda desentralisá: e Ministernan Plenipotensiario di Kòrsou i Sint Maarten a sigui ku e ròl aki, kada un representando nan mes pais, ku lasonan mas estrecho i direkto ku nan gobièrnunan nashonal.
== Fin di Antias Hulandes i transishon ==
E struktura konstitushonal di Antia Hulandes a terminá na 2010, despues ku e islanan konstituyente di Curaçao, Bonaire, Sint Maarten, Saba, i Sint Eustatius a disidí di separá. Asina a abolí e posishonnan di Minister Plenipotensiario i di Antillenhuis dia 10 di òktober 2010. E ora ei tabata ubiká e Kas di Kòrsou (KGMC) den e edifisio na Badhuisweg, pero el a sali na 2014 i, despues di un lokalidat temporal, a muda pa Prinsengracht den sentro di The Hague na 2015.
Meskos ku [[Arubahuis]] na aña 1986, [[Kas di Kòrsou]] i [[St. Maarten House]] a tuma over e responsabilidatnan di eks-Antillenhuis, pero solamento ku enfoke riba nan propio paisnan en bes di e interesnan kolektivo di eks-Antia Hulandes.
Antillenhuis a wòrdu inmortalisá na 2010 ku un version miniatura (1:25) den e ciudad miniatura cercano di [[Madurodam]]. Na mes momento ku su desvelo dia 7 di òktober 2010, un kas KLM Delft Blue tambe a wòrdu presentá na Madurodam.<ref>{{Citeer web |url=http://www.denhaagdirect.nl/het-nieuwe-delfts-blauwe-klm-huisje/ |titel=Het Nieuwe Delfts-Blauwe KLM-huisje |auteur=Michael |uitgever=Den Haag Direct |datum=2015-10-08 |bezochtdatum=2016-10-23}}</ref><ref>{{Citeer web |url=http://antilliaansdagblad.com/curacao/1974-klm-huisje-antillenhuis |titel=KLM-huisje Antillenhuis |auteur= |uitgever=Antilliaans Dagblad |datum=2015-10-07 |bezochtdatum=2016-10-23}}</ref>
== Mira tambe ==
* [[Arubahuis]]
* [[Kas di Kòrsou]]
* [[St. Maarten House]]
{{Appendix|2=
* {{Citeer web| url = http://www.antillenhuis.nl/| titel = Antillenhuis| auteur = | uitgever = Kabinet GevMin| datum = 2010-06-16| bezochtdatum = 2016-10-23| dodeurl = nee| archiefurl = https://web.archive.org/web/20100616191350/http://www.antillenhuis.nl/| archiefdatum = 2010-06-16}} Webpagina's van www.antillenhuis.nl, gearchiveerd door [[Wayback Machine]]
{{References}}
}}
[[:Kategoria:Historia di Antias Hulandes]]
--
* 1951-1955 Als voorloper van het Antillenhuis trad Cola Debrot vanaf begin jaren 50 op als algemene vertegenwoordiger van de Nederlandse Antillen in Nederland.<ref>Mr. Cola Debrot bespreekt voorlichting over Antillen in Nederland. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 13-09-1951, p. 4. Geraadpleegd op Delpher op 21-07-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010402458:mpeg21:p004</ref>
is de naam die gebruikt wordt om de gezamenlijke ministers aan te duiden. Deze naam is in gebruik naast die van ministerraad. Kabinet van de gevolmachtigde minister is het ambtelijke apparaat dat de gevolmachtigde minister van de Nederlandse Antillen te Den Haag terzijde staat in de uitoefening van zijn taak. Deze dienst (met aan het hoofd de Directeur), die in de loop der jaren is uitgegroeid naar gelang ook de taak van de gevolmachtigde minister in omvang toenam, waarborgt continuïteit in ervaring wanneer de ambtsdragers wisselen. De aanwezigheid van administratieve deskundigheid verruimt in niet geringe mate de mogelijke keuze voor dit hoge ambt dat als een politieke zowel als diplomatieke functie te beschouwen is. Negen afdelingen dragen met hun deeltaken bij tot een soepele uitvoering van de hoofdtaken van de ambtsdrager, t.w.
Algemene en Juridische Zaken (A.J.Z.),
Voorlichting en Public Relations,
Ontwikkelingssamenwerking en Personeelsbemiddeling (O.P.),
Financiën,
Sociale Zaken (S.Z.),
Economische Zaken (E.Z.) waaronder toerisme,
Culturele Zaken (C.Z.),
Registratie en Archiefzaken (R. en A.) en
Personeelszaken en Huishoudelijk Beheer.
De afdeling A.J.Z. is te beschouwen als het centrale zenuwstelsel van de organisatie omdat zij de gevolmachtigde minister vooral bijstaat in het voorbereiden en uitvoeren van die rijksaangelegenheden waarbij de Nederlandse Antillen betrokken zijn, de centrale en eerste taak van de gevolmachtigde minister. Uit oogpunt van doelmatigheid en pragmatisch functioneren zijn de andere afdelingen ontstaan naar gelang de gevolmachtigde minister belast werd met belangenbehartiging van Antillianen in Nederland en mede gelet op de voorlichtende taak (over en weer) die hem eveneens is opgelegd en de wenselijkheid van het uitdragen van het ‘gezicht’ van de Nederlandse Antillen in Europa. Het Kabinet van de gevolmachtigde minister staat in de wandeling bekend als het Antillenhuis.
---------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Stichting voor Verstandelijk Gehandicapten Aruba''' (SVGA) ta un fundacion na Aruba cu ta dedicá na enseñansa, guia y cuido pa personanan cu un limitacion intelectual. Dia 9 di december 2024, SVGA a celebra su 60 aniversario.
== Historia ==
SVGA a wordo fundá dia [[9 di desèmber|9 di december]] [[1964]] pa P. Harting, A. de Vries y C. van den Berg-de Freitas. Nan a ripará cu Aruba tabata carece di un scol special, centro di pasadia pa mucha y adulto, un centro pa train pa trabou, y cas di cuido 24/7 pa personanan cu un limitacion intelectual. Un plan inicial a wordo traha y e fundashon a cuminsá busca fondo pa realizá esaki.
Den 1973, SVGA a habri su prome centro di pasadia, Bibito Pin. Un scol special ("Scol Dun’un Man") a sigui na 1976. Den 1979, un centro di pasadia pa adultonan a habri na Brasil mainta y atardi den mes edificio di scol Dun’un Man. Desde 1982, SVGA a incorpora un psicologo den su ekipo; den 1985, un sportleider (entrenador deportivo) y den 1986 un trahadó social a uni cu e organisacion.
Na 1993, e grupo pedagogico-social a wordo amplia cu un logopedista, y dos aña despues cu un di dos psicólogo. Desde 1985, e asina yamá sistema di "tres fase" a wordo implementá. Esaki a implica cu Pasadia Bibito Pin a muda pa Piedra Plat 97A, unda tambe a habri Pasadia Briyo di Solo pa adulto y Centro Man na Obra, un centro pa train diferente trabou pa adultonan.
Un gymzaal (sala di deporte) tambe a wordo construí riba es tereno pa por duna atencion na movecion di e clientenan.
== Desaroyo residencial y innovashon ==
Na 1988, e Cas Sjabururi a wordo realisá, unda adultonan vulnerabel por biba y haya cuido, mientras nan ta bishitá e centronan di pasadia durante dia. Den 2003, SVGA a habri dos apartamento riba es mesun tereno, pa treiná habitantenan pa un bida mas independiente.
Na 2008, huntu cu FCCA, SVGA a habri e posibilidad pa persona cu necesidadnan di guia pa biba na e bario di Jaburibari. E trajecto di bida guiá pa adulto eventualmente a wordo transferí den 2019 na e Fundacion Biba Bou Guia.
Na 2020, Cas Blenchi a habri den marco di e Sociaal Crisis Plan Aruba. Esaki ta un cas temporario pa mucha y hoben cu, pa motibo social, no por biba momentaneamente na cas cu nan mayornan.
Na 2021, huntu cu Stichting Ambiente Feliz, un pasadia pa mucha cu discapacidad multiple a wordo habri na Centro di Cuido na San Nicolas.
E porta actual
Di e momentu aki, SVGA ta brindando enseñansa, guia y/o cuido na un promedio di 250 clientenan of alumnonan diariamente.
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Aruba]]
== SVGA ==
Dialuna dia 9 di december Stichting voor Verstandelijk Gehandicapten Aruba (SVGA) a celebra 60 aña di existencia.
=== historia ===
Stichting voor Verstandelijk Gehandicapten Aruba a wordo lanta dia 9 di december 1964 dor dimeneer P.Harting, meneer A. de Vries y señora C. van den Berg. Nan a ripara cu tabata hopi necesario pa Aruba tin scol special, pasadianan pa mucha y adulto, centro pa train trabao y cas pa cuido 24/7 pa persona cu un discapacidad intelectual. Nan a traha un plan prome y a cuminsa busca fondonan. Na aña1973 a habri pasadia bibito pin. Scol dun’un man a habri na aña1976.Na aña1979 SVGA a habri un pasadia pa adulto na Brasil mainta y atardi den eedificiodiscoldun’unman. Desde aña 1982 tabatin un psi- cologo na SVGA, aña 1985 a cuminsa un sportleider y na aña1986 nos trahado social, cu te
actualidad ta den servicio cerca pa nos, a cuminsa na SVGA. E grupo social pedagogico a forma y na aña1993 a amplia cu un logopedista y dos aña despues cu un di dos psicologo. Desde aña1985 e asina yama “di tres fase” a habri. Esey tabata encera cu Pasadia Bibito Pin a muda pa Piedra Plat 97A y na e mesun tereno a habri Pasadia Briyo di Solo pa adulto y Centro Man na Obra cu ta un centro pa train diferente trabao pa adulto. A habri tambe un gymzaal riba e tereno pa por duna atencion na movecion pa e clientenan. Na aña 1988 a realisa Cas Sjabururi unda adultonan vulnerabel por a cuminsa biba y haya cuido necesario mientras den dia ta bishita Pasadia Briyo di Solo o Centro Man na Obra. Na aña 2003 SVGA a habri dos apar- tamento riba e tereno di Cas Sjabururipahabitantenanmas independiente cuminsa train pa biba riba nan mes. Hunto cu FCCA a logra na aña 2008 pa habri e oportunidad pa algun
persona bay biba cu guia riba nan mes den e bario di Jaburibari. Naaña2019apasaeguiadie habitantenan over pa Fundacion Biba Bou Guia. Na aña 2020 Cas Blenchi a habri den cuadro di e “Sociaal Crisis Plan Aruba”. Esaki ta duna oportunidad pa brinda un cas pa muchanan y hoben cu temporalmente no por ta cerca nan mayornan. Hunto cu Stichting Ambiente Feliz a habri na aña 2021 un Pasadia pa mucha cu discapacidad mul- tiple na Centro di Cuido na San Nicolas. Na e momento aki nos ta duna enseñansa, guia y/o cuido na mas o menos 250 cliente o alumno diariamente.<ref>https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20241212.pdf SVGA ta celebra 60 aña di existencia!], Bon Dia Aruba (12 di december 2024)</ref>
{{Appendix}}
-----------------------
Vieja yo?<br>
No...No señor<br>
Yo soy un vino y del mehor<br>
¿Que si las canas me asustan?<br>
No qué va!<br>
Ellas no suman años, <br>
derrochan sabiduría y verdad.<br>
Ay, no,<br>
no me vengan con cuentos,<br>
entre más grande el numero,<br>
más linda me siento.<br>
Esas líneas en mis ojos, no,<br>
no son quejas del pasado,<br>
son las huellas de las risas<br>
y los besos dados.<br>
¿Que si todavía me apasiono?<br>
Ay, no me haga reír.<br>
En este cuerpo lo que hay es<br>
mucho fuego por sentir.<br>
Ay, no,<br>
no me vengan con cuentos,<br>
entre más grande el numero,<br>
más linda me siento.<br>
Yo sí me orgullezco,<br>
de los años que tengo,<br>
que con cada buelta al sol<br>
más valgo y más aprendo<br>
así que guardes tus penas<br>
y no me mire con compasión<br>
Los años a mí no me pesan<br>
me coronan el corazón.<br>
Ay, no,<br>
no me vengan con cuentos,<br>
entre más grande el numero,<br>
más linda me siento.<br>
Sí ........mas linda!
--------------
{{Databox}}
'''Yudansa pa desaroyo''', tambe konosí komo '''yudansa di eksterior''' of '''asistensia tékniko''', ta un tipo di ayudo ku gobièrnunan i otro organisashon ta duna pa yuda den e desaroyo ekonómiko, sosial i polítiko di paisnan den desaroyo.
E ta distinguí for di '''yudansa humanitario''', ku su meta prinsipal ta aliviá sufrimentu urgente, mientras ku yudansa pa desaroyo ta dirigi na e alivio di pobresa i progreso sostenibel riba término largu.
Algun gobièrnu ta inkluí yudansa militar bou di e mesun kategoria, pero hopi organisashon no-gubernamental (NGO) ta oponé e práktika aki, argumentando ku ayudo militar no ta kontribuí na desaroyo sostenibel.
==Tipo di kooperashon==
E término “kooperashon di desaroyo”, usá entre otro pa e Organisashon Mundial di Salú (WHO),[1] ta ekspresá e idea ku un partnership internashonal mester eksistí entre e donante i e destinatario, en bes di e situashon tradishonal kaminda e relashon e tabata wòrdu dominá pa e rikesa i konosementu spesialisá di un banda.
Mayoria ayudo pa desaroyo ta bini di paisnan industrialisá (kooperashon Nort-Sùit), pero algun pais ménos riku tambe ta kontribuí (kooperashon Sur-Sùit).
Yudansa por ta:
* bilateral (70%): di un pais pa otro, direktamente
* multilateral (30%): for di e pais donante pa organisashonnan internashonal manera Banko Mundial òf instansianan di Nashonnan Uni (UNDP, UNICEF, UNAIDS, World Food Programme...), ku ta redistribuí esaki entre paisnan den desaroyo[2]
==Fuentenan di yudansa==
Mas o ménos 80-85% di yudansa pa desaroyo ta bini di fuentenan di gobièrnu (yudansa ofisial pa desaroyo). E 15-20% ku ta sobra ta bini di organisashonnan privá (NGO)[3], sin konta e remesanan ku migrantenan individual ta manda pa nan miembronan di famia den paisnan den desaroyo.
==Yudansa ofisial pa desaroyo==
Asistencia Oficial pa Desaroyo ta un medida di ayudo di gobierno compila pa e Comision di Asistencia pa Desaroyo (DAC) di OECD desde 1969. E DAC ta consisti di e 22 paisnan donante mas grandi.
{{Appendix}}
## Yudansa pa desaroyo
**Yudansa pa desaroyo**, tambe konosí komo **yudansa di eksterior** of **asistensia tékniko**, ta un tipo di ayudo ku gobièrnunan i otro organisashon ta duna pa yuda den e desaroyo ekonómiko, sosial i polítiko di paisnan den desaroyo.
E ta distinguí for di **yudansa humanitario**, ku su meta principal ta aliviá sufrimentu urgente, mientras ku yudansa pa desaroyo ta dirigi na e **alivio di pobresa i progreso sostenibel riba término largu**.
Algun gobièrnunan ta inkluí yudansa militar bou di e mes kateguria, pero hopi organisashon no-gubernamental (NGO) ta **oponé e prátika aki**, argumentando ku ayudo militar no ta kontribuí na desaroyo sostenibel.
---
### Tipo di kooperashon
E término **kooperashon di desaroyo**—usá entre otro pa organisashonnan manera e **Organisashon Mundial di Salú (WHO)**—ta reflehá un relashon mas igualitario entre donantenan i paisnan receptor, unda e énfasis ta riba **partnership**, i no riba dependencia of dominashon.
Kooperashon por tuma diferente forma:
* **Bilateral (±70%)**: yudansa di un pais direktamente na otro pais.
* **Multilateral (±30%)**: yudansa pasa via organisashonnan internashonal manera e **Banko Mundial**, e **Nashonnan Uni** (UNDP, UNICEF, UNAIDS, World Food Programme, entre otro), ku redistribuí e fondo segun politika global di desaroyo.[^2]
---
### Fuentenan di yudansa
Entre **80 te 85%** di tur yudansa pa desaroyo ta bini di **gobièrnunan**, i ta wordu clasificá komo **Asistencia Ofisial pa Desaroyo (ODA)**. E otro **15–20%** ta bini di organisashon no-gubernamental (NGO)[^3], sin konta e **remesa** ku migrantenan ta manda pa famia den nan pais di orígen.
---
### Asistencia Ofisial pa Desaroyo (ODA)
**ODA** ta e estandard di midí yudansa pa desaroyo, estableci pa e **Komishon pa Ayudo di Desaroyo (DAC)** di e **Organisashon pa Kooperashon Ekonomiko i Desaroyo (OECD)**. E definishon ta enkapsulá e kontribushon ofisial ku ta kontribuí na e bienestar ekonómiko i humano di paisnan den desaroyo. E DAC tin 22 pais miembro ku ta e donantenan prinsipal mundialmente.[^4]
---
### Notanan i referensianan
[^1]: WHO. (s.a.). *Development cooperation*. [https://www.who.int](https://www.who.int)
[^2]: OECD. (2023). *Multilateral Aid 2023*. [https://www.oecd.org](https://www.oecd.org)
[^3]: World Bank. (2022). *NGO Contributions to Global Development*. [https://www.worldbank.org](https://www.worldbank.org)
[^4]: OECD DAC. (2022). *Official Development Assistance (ODA)*. [https://www.oecd.org/dac](https://www.oecd.org/dac)
-------------------
== Faha di horcan ==
E Islanan ABC Aruba, Bonaire y Curaçao ta na e rand zuid di e faha di horcan. Nan no ta pafó di e
faha di horcan, manera hopi ta considera. Historia ta siña ku mas o ménos un biaha kada 100 aña daño konsiderabel ta wòrdu eksperensiá dor di siklonnan tropikal ku ta pasa riba òf djis sùit di e islanan. Aunke e orkan nivel di eksperensia pa e islanan por wòrdu konsiderá komo hopi chikitu, bon konosí ta e orkan menor kual a pasa net pazuid di Curaçao dia [[23 di september]] [[1877]] causando un daño structural calcula di US$ 2 mion, prinsipalmente pa e sekshon di kosta di Willemstad. Un konvento a wòrdu labá kompletamente (restunan ainda visibel na marea abou), hopi barku a bai pèrdí i por lo ménos 70 persona a hoga. E barometer di mas abou lesamentu na Willemstad a wòrdu opservá pa 15:30 UTC riba 23 di sèptèmber (UTC = ora lokal + kuater ora na Área di Karibe Oriental) ku 995.4 milibar. Un barco nabegando pazuid di Curaçao a reporta un presion mas abao di 988.8 milibar.
Riba promedio, un biaha cada cuater aña un ciclon tropical ta sosodé denter di un radio di 150 kilometer, pero mayoria pasando pa nort di e islanan sin causa mal tempo serio. Asta e inmediato
efektonan di orkan grandi Hazel, di kua e sentro a pasa mas o ménos 90 kilometer pa nort riba
Dia 7 di òktober 1954, ku bientunan máksimo sostené serka di e sentro di 190 km/h, tabata limitá na opservá bientonan maximo di 50 km/h cu rafaga te 90 km/h, y e daño, un estimacion di US$ 350.000,-, a resulta principalmente door di inundacionnan repentino pa motibo di yobida pisa (promedio di 48 ora: Aruba aprox. 250 mm, Bonaire y Curaçao aprox. 125 mm).
Saba, St. Eustatius i St. Maarten ta situá denter di e faha di orkan. Kasi tur aña por lo ménos un
siklon tropikal ta sosodé denter di un alkanse di 100 miya i riba promedio un biaha kada 4-5 aña orkan kondishonnan ta wòrdu eksperensiá. Referí na Adhunto II - Siklonan tropikal ku ta pasa denter di 100 N.M. di 17.5N, 63.0W te ku 31 di desèmber 2014.
E orkannan mas resien ku a kousa daño konsiderabel na e islanan tabata e orkannan Omar (2008),
José (1999), Lenny (1999), Georges (1998), Luis (1995), Marilyn (1995), Hugo (1989), Donna (1960)
i Dog (1950). Specialmente e daño ocasiona pa horcan Luis tabata extenso.
Departamentu Meteorológiko Kòrsou (MDC), un instansia di Gobièrnu di Kòrsou ku su ofisina i
sentro di pronóstiko di wer na Seru Mahuma ta e outoridat responsabel pa e servisio di atvertensia di orkan.
Sinembargo ta responsabilidad di Gobierno di cada pais of isla pa mantene y activa un
organisashon di preparashon pa kalamidat.
Departamentu Meteorológiko Kòrsou (MDC). E sucursal na Aruba a bira Departamento
Meteorologico Aruba (DMA) y esun na St. Maarten a haya e nomber di Departamento Meteorologico St.
Maarten. MDC lo sigui ta responsabel pa emishon di pronóstikonan di wer rutinario i tambe
boletinnan di atvertensia pa Kòrsou i tambe pa Islanan BES (Boneiru, S. Eustatius i Saba).
-----------------
== Historia ==
Imperio Romano por dividí den dos fase prinsipal:
* '''Imperio Romano Oksidental''' (27 a.C. – 476 d.C.), ku su kapital na [[Roma]].
* '''Imperio Romano Oriental''' (284 – 1453), ku su kapital na [[Istanbul|Constantinopel]] (ó [[Bizantin]]).
E imperio a logra ekspandé su teritorio pa inkluí un gran parti di e mundo konosí durante esaki, ku un sistema di kaminan, lei, i struktura politik ku a influensia Europa i mas allá.
Imperio Romano a kontribuí hopi na arkitektura, lei, idioma ([[Latin]]), sistema di gobernashon i relíshon. Na e final di e imperio, [[Cristiandat]] a bira e relíshon ofisial.
E imperio a ekspandé pa inkluí gran parti di e mundu konosí e tempu ei, desaroyando sistemanan di kaminda, lei i gobièrnu ku a influensiá Europa i mas leu profundamente.
Kultura i Herensia
E Imperio Romano a kontribuí signifikantemente na arkitektura, lei, idioma (latin), gobernashon i religion. Den su añanan despues, Kristianismo a bira e religion ofisial.
Kaida di e Imperio
E Imperio Romano Oksidental a kai na aña 476 di nos era, ora e último emperador, Romulus Augustulus, a ser destituí. E Imperio Romano Oriental (Imperio Bizantino) a sigui te na 1453, ora ku Konstantinopla a wòrdu konkistá pa e Turkonan Otomano.
-------------
{{Variante|c}}
{{Infobox dignatario| variante = c
| nomber completo = Petrus Albertus Kasteel
| imagen = Petrus Albertus Kasteel (1942).jpg
| sucesion = Di 50° Gobernador di Kolonia Kòrsou
| periodo start = [[15 di yüli]] [[1942]]
| periodo fin = [[1 di yüli]] [[1948]]
| monarkia = [[Wilhelmina di Hulanda|Wilhelmina]] (1898-1948)
| antecesor = [[Gielliam Wouters]]
| sucesor = Leonard Antoon Hubert Peters
|fecha nacemento=
|luga nacemento =
|fecha fayecimento=
|luga fayecimento =
|pareha = Marie Kasteel-Baltussen
|religion = [[Iglesia Catolico Romano|katóliko]]
|yui = 5
<!-- Seccion di informacion profecional -->
|ofishi = gobernante, diplomátiko
|partido =
}}
'''Petrus Albertus (Piet) Kasteel''' (☆ [[4 di novèmber]] [[1901]] na [[Zwolle]] - † 13 di desèmber [[2003]] na [[Roma]]) tabata un periodista, diplomátiko i ofisial di gobièrnu kolonial hulandés. E tabata gobernador di [[Kòrsou i Dependensianan|Kolonia Kòrsou]] (Antia Hulandes) for di 1942 te 1948, ku ta inklui Guera Mundial II i un periodo di transishon polítiko di kolonia pa pais Antia Hulandes.
== Bida personal ==
Piet Kasteel a nase den Zwolle, Hulanda, riba 4 di novèmber 1901. Den su bida personal i profesional, e tabata un katóliko dediká ku un gran pashon pa komunidat i notisia.
== Periodista i trahadón den ekshilio ==
Den su hoben aña, Kasteel a traha komo editor parlementario pa e periódico katóliko De Maasbode i komo periodista pa De Tijd. Den 1923, e a fundá e asociashon De Klare Waarheid. Durante Segunda Gèrr Mundial, e a fugi pa Ingalaterra, kaminda e a traha pa e gobièrnu Hulandés den ekshilio na Londen.
== Gobernador di Kòrsou i su dependensianan ==
Kasteel a ser nombra gobernador di Kòrsou i su dependensianan riba 15 di yüli 1942, na un momentu difísil den historia global. E a sustituí Gielliam Johannes Josephus Wouters i a tene e kargo te 4 di ougùstùs 1948.
Durante su mandato, e a enfrenta reto di gobernashon militarisa den tempo di guerra, maneho di internashon di estranhero, i tenshon sosial. Tambe, e a guia proseso di inisiante negoshashon pa mas autonomia polítiko pa e teritorio kolonial.
== Karrera diplomátiko ==
Despues di su periodo den Antia Hulandes, Kasteel a sirbi komo embahador di Hulanda na:
Chile (1948–1956)
Irlanda (1956–1966)
Israel (1966)
== Rekonesimentu ==
Piet Kasteel a resibí varios premio internashonal:
Medal of Freedom with Silver Palm (Merka)
Ridder van de Orde van de Nederlandse Leeuw (Hulanda)
Grootkruis van de Pauselijke Orde van Sint-Gregorius de Grote (Vatikano)
Commandeur van het Legioen van Eer (Fransia)
== Fayesimentu ==
Piet Kasteel a fayesé na Roma, Italia, riba 13 di desèmber 2003, na edat di 102 aña.
== Referensianan ==
Wikipedia. Piet Kasteel.
Find a Grave. Petrus Albertus Kasteel (1901–2003).
YouWho. Diplomats – Petrus Kasteel.
Petrus Albertus "Piet" Kasteel (Zwolle, 4 di novèmber 1901 – Roma, 13 di desèmber 2003) tabata un periodista, diplomátiko i ofisial di administrashon kolonyal Hulandés. E tabata gobernador di Kòrsou i su dependensianan for di 1942 te 1948, durante Segunda Gèrr Mundial i un periodu di transishon polítiko den e Antia Hulandes.
------------------
'''Wikipedia na Papiamento: un plataforma di idioma comparti'''
'''Wikipedia''' ta un di e proyectonan mas notabel riba e internet: un enciclopedia liber, dirigi pa comunidad y disponibel den diferente idioma. Sinembargo hopi hende no ta realisa cu un
version di Wikipedia den un solo idioma por sirbi pa varios variante di e mesun idioma.
Por ehempel, e Wikipedia di Ingles ta inclui articulo skirbi tanto den Ingles Britanico como
Ingles Mericano. Mescos ta pasa cu e Wikipedia di Hulandes, cu ta skirbi lenguahe Hulandes (papia na Hulanda) como lenguahe Flamenco (papia na Belgica). E modelo bilingual aki ta aplica tambe na Wikipedia di Papiamento, cu ta sirbi e variantenan di Papiamentu y Papiamento.
== Indica y respeta e variante di Papiamento/u ==
Dicon Wikipedia di Papiamento ta un plataforma comparti? E editornan ta encurasha pa
indica den cua variante un articulo ta skirbi originalmente, si ta den Papiamento of
Papiamentu. Unabes un variante ta scogi pa un articulo, ta wordo considera bon practica pa mantene consistencia y edicion continuo den e mesun variante ey. E uniformidad den lenguahe, en particular e ortografia y vocabulario, ta preserva claridad y evita confusion pa otro lector y editornan.
Bo por consulta e documentacion riba Wikipedia di Papiamento pa mas informacion tocante con
pa indica e variante di bo escogencia.
Mescos cu Wikipedia di Ingles ta acepta tanto "color" como "colour"; pero ta spera consistencia den un mesun articulo. E principio aki ta aplica tambe na e uzo di Papiamento y Papiamentu den nan plataforma comparti.
== Cuminsa un otro version di lenguahe riba Wikipedia ==
Aunke ta practico y comun pa comparti un version di idioma, tambe ta posibel pa propone i
desaroya un Wikipedia separa pa un variante specifico di un idioma manera un Wikipedia di
Papiamento separa, cu lo ta diferente for di e version comparti cu ta existi awor.
Pero, tin cierto criteria cu e Wikimedia Foundation ta exigi pa lansa un edicion nobo di
Wikipedia. Esaki ta inclui:
* E idioma mester ta reconoci cu un codigo ISO 639.
* Mester tin suficiente contribuidonan activo cu ta compromete pa desaroya e version
nobo.
* E idioma mester tin un localisacion valido den sistema di Wikimedia (traduccion di
interface via translatewiki.net).
* E comunidad mester demostra actividad continuo den Wikimedia Incubator, e
plataforma unda ta test y desaroya edicionnan nobo.
Bo por haya e lista completo di rekisito y paso pa propone un edicion nobo di Wikipedia riba
Wikimedia Incubator: https://meta.wikimedia.org/wiki/Meta:Language_committee/Handbook#Requisites
== Contribui na un comunidad bilingual ==
No ta importa si bo ta skirbi den Papiamento of Papiamentu, contribui na Wikipedia di
Papiamento/u ta yuda preserva i promove e idioma den tur su forma. Si bo ta respeta cada
variante y colabora entre diferente manera di skirbi, e comunidad di Wikipedia ta sigui
construi un fuente di informacion valioso y inclusivo pa tur cu ta papia Papiamento/u den
islanan ABC y den mundu henter.
------------------
{{Databox}}
{{Variante|a}}
{{Databox}}
{{Multiple image| total_width = 340
| align = center
| caption_align= center
| image2 = Bolletjes.jpg
| caption2 = Bolitanan den stoma di un mula
| image1 = Bird smuggler.jpg
| caption1 = Mula transportando parhanan
| image3 = Anus-patron (1205687).jpg
| caption3 = Cartucho di ano pa transporta microfilm ilegal
| image4 = Smuggling tunnel in Rafah (2009).jpg
| caption4 = Tunnel pa contrabanda na [[Gaza]] (2009)
}}
{{clear}}
{{Appendix}}
[[Category:Sociedad]]
-----------------
== Shoco ==
De Arubaanse holenuil a laga den holen op de grond na bieden a topa cu cactusbegroeiing en droog bos. [[Afbeelding:Athene cunicularia arubensis.jpeg|thumb|175px|links|Hol van de shoco nabij Alto Vista]] Als de shoco geen kuil nos finden, graaft ze self een kuil in zachhe grond. Pasobra un groot di e nivelnan di nivelnan di e subsorto aki ainda ta na fin, palabranan di e poblashon ta bini ku e beschrechtde gebied di [[Nationaal park Arikok]] a wòrdu konkluí.
E shoco ta un wezen di als bereigd sorteá den genia genétiko.
Tera Cora, e zona patras di campo di golf di Tierra del Sol, algun biaha tabata un zona di biodiversidad halto y tambe tabata un di e luga- nan di reproduccion mas im- portante pa Burrowing Owl (Athene cunicularia aruben- sis) localmente yama “Sho- co.”<ref>https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20241005.pdf Shoconan ta confrontando temponan dificil y mester di fondonan pa proyecto di preservacion], NoticiaCla (5 di october 2024)</ref>
{{Appendix}}
--------------
{{Variante|c}}
{{Infobox persona
| variante = a
| nomber = Nigel Maduro
| ofishi = activista
}}
'''Nigel Maduro''' ta un activista ambiental y climatico di Aruba.<ref>https://solodipueblo.com/nigel-maduro-tin-anuncio-pa-dia-26-di-september-anuncio-ta-sigui-riba-un-ana-di-protesta-y-caida-di-gobierno/], Solodipueblo (16 di september 2024)</ref>
activista defensor di tera, cientifico den sostenibilidad y tambe representante hoben di
Aruba National Trust, Nigel Maduro
Nigel Maduro ta Caquetío Indígena di Aruba, un aktivista ambiental intersekshonal, un sientífiko di sostenibilidat, i un artista multidisiplinario. Nigel tin eksperensia trahando den e sektor ambiental sin fin di lucro (Greenpeace Aotearoa), e sektor di sostenibilidat korporativo, i asta tabata un planifikadó stratégiko di sostenibilidat pa un kunuku di agro-ekologia. E ta notoriamente conoci pa lanta un movecion socio-ambiental na Aruba dor di wordo deteni pa graffiti “No More Hotels” y “Land Back” tur rond di e isla. Desde e tempu ei el a organisá múltiple protesta disruptivo durante protokòlnan i diskursonan gubernamental. Nigel tin komo meta pa kambio sistemátiko den e industria di hotèl i turismo di Aruba, tur miéntras e ta yuda ku proyektonan di konsulta di desaroyo sostenibel i ta duna sosten i asistensia na movementunan di base.<ref>[https://dezwijger.nl/programma/roots-resilience-caribbean-perspectives-on-climate-change Roots resilience: Caribbean Perspectives on climate change], dezwijger.nl</ref>
{{Appendix}}
Nigel ta ampliamente rekonosé pa su protestanan di akshon direkto. Un di su actonan mas notabel tabata graffiti “No More Hotels” y “Land Back” riba areanan turistico den henter Aruba—un acto cu a lanta un debate local significativo tocante desaroyo di turismo insostenibel y perdida di tereno. E protesta aki no solamente a konsientisá riba asuntunan ambiental i kultural pero tambe a bira un katalisadó pa kompromiso mas amplio di komunidat a traves di manifestashonnan pasífiko i protestanan di “Beach Party” ku ta kombiná tayernan di sostenibilidat ku presentashonnan públiko kreativo.
Master Science den Liderato Estratégiko: Nigel a haña un Master di Science den Liderato Estratégiko. E formashon akademiko aki a duna dje un marco robusto pa enfrenta desafionan kompleho di sostenibilidat, pa kombiná siensia ku aktivismo, i pa impulsa kambio sistémiko den polítika i industria.
Trabao Profesional i Karrera
Aktivismo Ambiental i di Klima:
Akshon Directo i Protesanan: Nigel a gana atenshon largu ku su inisiativa di akshon directo den Aruba. Notablemente, e a hasi grafiti ku slogan “No More Hotels” i “Land Back”, ku a pone enfoke riba e keshonan di desaroyo insostenibel i e perde di tereno pa e Pueblo Indígena.
Organisashon di Komunidat: El ta un e figura importante den organisá demostrashonnan pasífikamente i eventonan di komunidat, manera e “Beach Party” protesanan, ku ta combiná e partisipashon públiko ku edukashon ambiental. Esakinan ta yuda pa mustrá e impakto di e desaroyo excesivo i pa uni e komunidat riba prátikanan sostenibel.
Siensia di Sostenibilidat i Konsultoria:
Nigel a krea su karrera como un siensia di sostenibilidat, spesialisa den kambio di klima, konservashon di biodiversidat, i drechtenan di e Pueblo Indígena.
Su trabao a inkluí rolnan tanto den sektornan di organisashon sin ganansa como den sektornan korporativo, kaminda el a kontribuí pa planifikashon estratégico di sostenibilidat, manera pa asisti den praktikannan agro-ekológiko i proyektonan di konservashon ku ta basa riba e komunidat.
Representashon Internashonal:
Reconosí pa su liderato, Nigel a wordu selekshoná pa e Caribbean Climate Justice Leaders Academy pa representá Aruba na plataforma global manera COP29. Su rol internashonal ta demostrá su influencia i su kompromiso pa duna bocho na e preocupashonnan di su komunidat den diskushonnan global riba klima.
Arte Multidisiplinario
A mas ku su aktivismo i siensia, Nigel ta ekspresá su perspektivanan a través di su arte. Su trabao creativo ta kompletá su aktivismo, duna un narrashon visual pa e asuntunan ambiental i sosial cu Aruba ta enfrenta.
Nigel Maduro, ku su kombina di formación akademiko riguroso, aktivismo “hands-on”, i ekspreshon creativo, ta un forsa dinamiko den e lucha pa sostenibilidat ambiental i drechtenan di e Pueblo Indígena den Aruba i den e región di Caribe.
{{Appendix}}
------------
== Cinema na Aruba ==
(Oranjestad)—During the span of over 100 years, Aruba only saw five '''open air movie theatres'''. Now practically obsolete on the island, these theaters were once frequently visited by locals and migrants
in the 20th century.
The first open air theater was constructed in 1920 and was commissioned by Shon Eduard (Eddy) de Veer. This theater was located at the Hotel Colombia in Oranjestad, which is now where the Aruban census office is located. The theater was simple; it only consisted of a screen, and visitors had to bring their own chairs to
enjoy the popular silent movies of the time.
American migrants who worked in the refinery and lived in the Lago Colony in Sero Colorado also had their
piece of the pie with their Open air Theatre, which formed part of the Esso Club, also known as the Pan-Am
Club. It was at this theater that “Talkies” were first streamed, movies with sound. This theater mostly streamed American blockbusters for the American expats, this way making sure that these migrant were not missing out on entertainment from their home land.
In the 1950’s and 60’s, Savaneta saw their own open air theater, located in front of the Marinier’s Kazerne (Marine Barracks). This theater was mostly visited by the neighboring marines, who didn’t have much entertainment other than movies at that time.
The last and most recent open air theater was constructed in the form of a drive-in theater.
A popular American concept, the Drive Inn located in Balashi was a hot spot for teenagers, who had the habit of cramming all their friends in one car to go see the movies. For this phenomenon there was a separate price that you had to pay called the “car crash”. This theater closed around 2012, but was re-opened during the pandemic in July 2020, where movies were streamed on a gigantic screen set up in front of stacked containers. However, this nostalgic form of entertainment did not last very long as it was closed again only a year or two later. Nowadays you can still see the stacked containers when you drive near the bridge in Balashi.<ref>“De kolibrie op de rots en meer over de geschiedenis van Aruba” by Evert Bongers. </ref>
-------------------------
Same-sex marriage in Aruba, Curaçao and Sint Maarten
{{Databox}}
'''Matrimonio di mesun sexo''' no ta wordo ehecuta na Aruba, Curaçao, of Sint Maarten, cu ta paisnan constituyente di Reino Hulandes. E islanan tabata obligá despues di vários sentensia di korte pa registrá kualke matrimonio (inkluso matrimonio di mesun sekso) registrá den Reino, pero esaki ta konsiderá prinsipalmente derechonan di residensia, i nan no mester duna matrimonionan di mesun sekso e mesun efekto hurídiko ku sekso opuesto matrimonionan.[1] Matrimonio den e teritorio Oropeo di Hulanda, meskos ku den e munisipionan Karibense di Boneiru, Sint Eustatius i Saba,[2] ta habrí pa kualke dos persona sin importá sekso.
Aruba a reconoce sociedadnan registra cu ta brinda casi tur e derechonan y beneficionan di matrimonio desde september 2021. E mesun luna ey, un corte mas abao na Curaçao a dicta cu stroba parehanan di mesun sexo di casa ta viola e disposicionnan di igualdad di Constitucion di Curaçao, pero a laga e desishon di si mester legalisá matrimonio di mesun sekso te na Parlamento di Curaçao.[3] Na december 2022, Corte Conhunto di Husticia di Aruba, Curaçao, Sint Maarten, y di Bonaire, Sint Eustatius y Saba a dicta cu e prohibicion di matrimonio di mesun sexo di Aruba y Curaçao tabata inconstitucional. E òrdu di korte tabata programá pa drenta na vigor dia 7 di mart 2023 si no a apela esaki na Korte Supremo di Hulanda; sinembargo e gobiernonan di tanto Curaçao como Aruba
----------------------------------------
* gabinete di minoria
---------------------------------------
'''Hefe di estado''' ta
----------------------------
*gabinete (politica)
* izquierdista
* pais
* eleccion
-----------------------
==Parlamento Oropeo==
== Miembro i elekshon ==
Parlamento Oropeo a wòrdu fundá na 1952; su kompetensianan a wòrdu ampliá varios biahe, partikularmente na 1993 ku e Tratado di Maastricht i na 2009 ku e Tratado di Lisboa. Desde 1979 tin elekshonnan pa miembronan di parlamento (MEP); promé ku esei e miembronan tabata bini for di kada estado-miembro di Union Oropeo.
E parlamento tin 705 miembro, ku mester oumentá na 720 despues di e elekshonnan oropeo dia [[6 di yüni]] [[2024]]. E ta representa e di dos electorado democratico mas grandi na mundu (despues di Parlamento di India), ku un electorado di 375 mion votadó eligibel na 2009.<ref>{{cite news |url=https://www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/article/2009/06/07/AR2009060702402.html |title=Conservatives Post Gains In European Elections |author1=Brand, Constant |author2=Wielaard, Robert |agency=Associated Press |newspaper=The Washington Post |date=8 June 2009 |access-date=17 August 2010}}</ref><ref>{{cite news |author=Ian Traynor |url=https://www.theguardian.com/politics/2009/jun/07/eu-elections-social-democrats |title=Misery for social democrats as voters take a turn to the right |work=The Guardian |location=UK |date=7 June 2009 |access-date=17 August 2010}}</ref><ref name="18 new MEPs take their seats">{{cite web |url=http://www.europarl.europa.eu/news/en/headlines/content/20120103MUN34829/html/18-new-MEPs-take-their-seats |title=18 new MEPs take their seats |publisher=European Parliament |date=10 January 2012 |access-date=14 February 2012 |archive-date=11 May 2013 |archive-url=https://web.archive.org/web/20130511172955/http://www.europarl.europa.eu/news/en/headlines/content/20120103MUN34829/html/18-new-MEPs-take-their-seats |url-status=dead }}</ref> Kada un di e 27 estado-miembro di EU tin un kantidat fiho di asiento parlamentario, ku ta dependé di e kantidat di habitante. Esaki ta varia for di 6 asiento pa [[Malta]] te na 96 pa [[Alemania]]. For di 1 di febrüari 2020 [[Hulanda]] tin derecho riba 29 di e 705 asiento i pa e termino 2024-2029 esaki lo oumenta pa 31 asiento.
Siudadanonan hulandes di [[Reino Hulandes]], irespekto unda nan ta residensiá, tin derecho di voto pa parlamento oropeo; pa residentenan di [[Karibe Hulandes]] esaki a bai na vigor desde aña 2009.
E miembronan di parlamento oropeo ta wòrdu eligí kada sinko aña mediante elekshon general direkto i sekreto. Sinembargo, te ku 2019 e partisipashon a baha na kada turno di votashon, for di 65% na 1979 te cu 50% na 2009, e porsentahe di mas haltu den e último 20 añanan. For di yanüari 2022 Roberta Metsola (EPP) ta e presidente di parlamento oropeo.
{{Appendix}}
[[:Category:Oropa]]
[[:Category:Politika]]
The Parliament is composed of 705 members (MEPs), due to rise to 720 after the June 2024 European elections. It represents the second-largest democratic electorate in the world (after the Parliament of India), with an electorate of 375 million eligible voters in 2009.[2][3][4]
en.wiki:E parlamento ta konstituí pa 720 miembro, yamá "MEP". Kada miembro ta papia pa un lugá den Oropa, por ehèmpel Paris, Dinamarka òf Sicilia. Tur hende por wòrdu elegi, nan ta wòrdu elehá dor di tur siudadano di Union, e hendenan ku ta siudadano di un pais den Union.
Parlament Oropeo a wordu funda na 1952; su kompetensianan a wordu amplia varios biahe, partikularmente na 1993 ku e Tratado di Maastricht i na 2009 ku e Tratado di Lisboa. Desde 1979 tin elekshonnan general direkto i sekreto ku ta tuma luga kada sinku ana, promé ku esei e miembronan di parlamento tabata bini for di kada pais. E parlamento ta konstituí pa 751 miembro, yamá "MEP". Kada miembro ta papia pa un lugá den Oropa, por ehèmpel Paris, Dinamarka òf Sicilia. Tur hende por wòrdu elegi, nan ta wòrdu elehá dor di tur siudadano di Union, e hendenan ku ta siudadano di un pais den Union.
Pasobra e MEPnan ta bin di diferente pais, nan ta papia diferente idioma (24 na 2013) den Parlamento. Nan tin un derecho protehá riba e promé idioma (multilingüismo), i Parlamento mester di hopi intérprete.
Diferente di otro gruponan internacional di politico, MEP no ta sinta den grupo di pais, pero nan ta sinta banda di personanan ku ta komparti nan ideanan. E dos gruponan mas grandi ta e "Partido Popular Oropeo-Demokratanan Oropeo" i e "Partido di e Sosialistanan Oropeo". Pero e gruponan aki ta traha huntu pa yega na un akuerdo, p'esei nan no ta bringa pa traha un lei si e otro grupo no ta gusta dje. De parlementsleden organiseren zich in fracties i; op basis van een gemeenschappelijke politieke overtuiging en niet op basis van hun land van herkomst. Momenteel zijn er in het Europees Parlement zeven fracties en een aantal 'niet-ingeschreven' leden. De fracties komen voort uit meer dan honderd nationale politieke partijen.
E miembronan di Parlamento Europeo ta wordo eligi cada cinco aña via eleccion general. Sinembargo, te cu 2019 e participacion a baha na cada turno di votacion, for di 65% na 1979 te cu 43% na e eleccionnan di 2009. Durante e último elekshonnan Europeo di mei 2019 e partisipashon tabata di 50%, e porsentahe di mas haltu den e último 20 añanan.[1] 2] For di yanüari 2022 Roberta Metsola (EPP) ta e presidente di Parlamento.
Sinds 1 februari 2020 telt het parlement 705 zetels, als gevolg van de uittreding van het Verenigd Koninkrijk uit de Europese Unie. Alle 27 lidstaten hebben afhankelijk van het inwonersaantal een vast aantal zetels. Dit loopt uiteen van 6 zetels voor Malta tot 96 voor Duitsland.
== Reino Hulandes ==
In de zittingsperiode van 2 juli 2019 tot en met 2024 waren 33 personen afgevaardigden van Nederland in het Europees Parlement. Nederland had aanvankelijk 26 zetels na de verkiezingen voor het Europees Parlement in 2019.
=== Karibe Hulandes ===
Dit wetsvoorstel breidt in de Kieswet het kiesrecht voor de leden van het Europees Parlement uit tot alle Nederlanders die op de Nederlandse Antillen en Aruba wonen. Aanleiding voor deze wijziging zijn uitspraken van de Raad van State (200404446/1b en 200404450/1b) en het Europese Hof van Justitie (C-300/04) waarin zij stellen dat er mag geen onderscheid mag zijn tussen Nederlanders buiten Europa die nu Europees kiesrecht hebben en Nederlanders in Aruba en de Antillen die dat nu niet hebben.
De regel dat Arubanen en Antillianen alleen kunnen stemmen voor het Europees Parlement als zij ooit tien jaar in Nederland hebben gewoond komt te vervallen.
Bij de verkiezingen van 2009 konden kiesgerechtigden in Aruba en de Nederlandse Antillen voor het eerst stemmen voor het Europees Parlement. Het aantal geregistreerde briefstemmers nam daardoor aanzienlijk toe, van 15.936 in 1994 en 14.501 in 1999 naar 39.601 in 2009.[23] De opkomst bedroeg onder de geregistreerde Arubanen en Antillianen 77%, aanzienlijk hoger dan de opkomst van 36,8% onder Nederlanders in Nederland.[24] Men bedenke daarbij echter wel dat het totaal aantal inwoners van Aruba en de Nederlandse Antillen in 2009 rond de 330.000 lag,[25] en dat dus maar een klein percentage de moeite heeft genomen zich te laten registreren als kiesgerechtigde.
{{Appendix}}
[[:Category:Oropa]]
[[:Category:Politika]]
----------------------------
* Muhe
* Constitucion
* Globalisashon
* Progaganda
* Cancion
----------------------------
Te bewerken naar Papiaments:
* [[Lijst van scholen op Aruba]]
* [[Lijst van politieke partijen op Aruba]]
* [[Lijst van politieke partijen in de Nederlandse Antillen]]
* [[Lijst van ministers van Economische Zaken van Aruba]]
* [[Lijst van Curaçaose ministers van Economische Ontwikkeling]]
* [[Lijst van ministers van Financiën van Aruba]]
* [[Lijst van ministers van Financiën van Sint Maarten]]
* [[Lijst van ministers van Justitie van Aruba]]
* [[Lijst van Curaçaose ministers van Justitie]]
* '''ABBA''' Amateur Baseball Bond Aruba ([[:it:Federazione di baseball di Aruba|it]])
* '''CBF''' Curacao Baseball Federation ([[:it:Federazione di baseball di Curaçao|it]])
------------------------
== Preparacion Bandera di Aruba==
Dia 21 di januari 1976 gobierno insular e tempo ey, a institui un comision di Bandera, cu tabata tin como tarea conseha e Colegio Ehecutivo en cuanto e stipulamento di un bandera Arubano. E comision a consisti di Julio Maduro como presidente, Ronald Donk y Walter van Romondt como miembro y Epi Wever como secretario. Nan tabatin 6 siman pa completa e tarea, caminda un competencia di bandera a wordo anuncia unda comunidad Arubano a activa nan creatividad y yuda crea e bandera. Un total di 693 diseño a wordo presenta. Despues di a presenta su recomendacion na e Conseho Ehecutivo, riba dia 26 di februari 1976 a selecciona 3 diseño caminda Sarah Bollinger asesora pa Whitney Smith, un experto den diseño di bandera, a traha un diseño nobo pa Aruba. E comision a bolbe presenta e recomendacion, mas detaya aki, riba dia 8 di maart 1976, cual recomendacion a ser discuti den e reunion interno di e Conseho Legislativo, teni riba dia 8 di maart 1976;
A DICIDI:
-----------
== Gabinete Mercelina ==
Partido PFP den un komunikado di prensa ta konfirmá ku porfin e proseso di formashon a yega den e etapa ku ta trahando e dekretonan pa nombra e 7 ministernan nobo huntu ku e minister plenipotensiario i minister plenipotensiario suplente na Den Haag.
E kandidato pa promé minister enkargá ku Asuntunan General ta [[Luc Mercelina]] (URSM). [[Veronica Webster]] (URSM) ta kandidato pa minister di Salubridat Públiko, Desaroyo Sosial i Labor i [[Grisha Heyliger-Marten]] (DP) ta kandidato pa minister di Turismo, Asuntunan Ekonómiko i Telekomunikashon.
[[Marinka Gumbs]] (DP) ta kandidato pa bira minister di Finansa, [[Raeyhon Peterson]] (PFP) ta kandidato pa bira Minister di Bibienda Popular, Planifikashon Urbano i Medio Ambiente, [[Christophe Emmanuel]] (NOW) ta kandidato pa bira minister di Edukashon, Kultura, Hubentut i Deporte i Lyndon Lewis NOW) ku ta kandidato pa bira minister di Hustisia.
[[Patrice Gumbs]] (PFP) i [[Gracita Arrindell]] (URSM) ta kandidatonan pa minister plenipotensiario i minister plenipotensiario suplente na Den Haag. Pa NOW Claudius Buncamper lo drenta parlamento pa remplasá Emmanuel, pa URSM Richinel Brug lo remplasá Mercelina i pa DP Viren Kotai lo remplasá Heyliger-Marten.
---------------------
{{Databox}}
'''Parlamento di e teritorio Kòrsou''', ofisialmente ''Staten van het gebiedsdeel Curaçao'' i abreviá ''Staten van Curaçao'') tabata entre 1937 i 1949 e órgano representativo di e pueblo i konseho legislativo di e teritorio Kòrsou, konsistiendo di e seis isla [[Kòrsou]], [[Aruba]], [[Boneiru]], [[Sint Maarten]], [[Sint Eustatius]] i [[Saba]]. E órgano tabata konsistí di 10 miembro elegi i 5 miembro nombrá i tabata e susesor di e [[Konseho Kolonial]] i predesesor di [[Parlamento di Antias Hulandes]].
== Nomber ==
Ku e revishon di e konstitushon hulandes na 1922, e término 'kolonia' a keda eliminá fo'i konstitushon. No tabata te 23 di aprel 1936 ku keda kla ku e leinan pa adapta e organisashon estatal den e parti karibense di [[Reino Hulandes]]. Asina, e aña ei e nòmber [[Kòrsou i Dependensianan]] a wòrdu remplasá pa Teritorio di Kòrsou i riba 1 di aprel 1937 e Konseho Kolonial a bira e Parlamento di Kòrsou.
== Konstelashon ==
Pa e konstelashon di e parlamento nobo a skohe un modelo kombiná, konsistiendo di 10 miembro elegí i 5 nombrá. 1] E miembronan elegi tabata ser elegí direktamente dor di e votadornan a base di e reglanan elektoral di Kòrsou di 1937. E miembronan nombrá tabata wòrdu nombrá dor di e Gobernador despues di a konsulta ku e Konseho Ehekutivo. Tambe e gobernador tabata nombra e presidente di parlamento. Algun nombramentu a wòrdu konsiderá komo nombramentu korektivo, pasobra e personanan tabata para na banda di e gobernantenan.
== Repartishon di asiento ==
Pa promé biaha tambe a introdusí un repartishon pa isla di e asientonan di e miembronan elegi. Esaki a keda reparti den 6 asiento pa Kòrsou, 2 pa Aruba i 1 kada un pa Boneiru i [[Islariba]]. Na 1946, despues di protesta di Aruba esaki a kambia den 5 asiento pa Korsou, 3 pa Aruba i 1 kada un pa Boneiru i Islariba.
== Elekshon ==
Bou di e sistema elektoral kombiná aki e tuma lugá tres elekshon: 20 di desember 1937, 17 di november 1941 (elektorado di 3897 persona) i 5 november 1945 (elektorado di 6251 persona).[12][13]
E parlamento a wordu konstitui komo lo siguiente:
{| class="wikitable" style="text-align:left;"
!colspan=1 rowspan=2 style="color: gray"| Miembro
!colspan=4 style="color: gray"| Periodo parlamentario 1938-1942
|-
! rowspan="1" style="color: gray"| Repartishon
! style="color: gray"| Nòmber
! style="color: gray"| Partido
! style="color: gray"| Remarke
|-
| rowspan="10" style="color: gray"| Elegí
| rowspan="6" |Curacao
| [[Moises Frumencio da Costa Gomez|Moises da Costa Gomez]]|| rowspan="3" |CKP ||
|-
| Ernesto Cecilio Martijn ||
|-
| Adolphe Desertine ||
|-
| J. Capriles || rowspan="2"|lijst Capriles-Rustige ||
|-
| J. Rustige ||
|-
| Willy Maal ||lijst Jonckheer-<br/ >Suarez-Maal ||
|-
| rowspan="2"| Aruba
| Jacobo Arends || rowspan="2"|Katholieke partij Aruba ||
|-
| Jean M. de Cuba ||
|-
| rowspan="1"| Bonaire
| John de Jongh || CKP ||
|-
| rowspan="1"| Bovenwinden
| W.R. Plantz || ||
|-
| rowspan="5" style="color: gray"| Benoemd
| rowspan="5" |Curacao
| [[John Sprockel]]* || || benoemd statenvoorzitter
|-
| Isaac Capriles || ||
|-
| Salomon Alfred Senior || ||
|-
| Carel Nicolaas („Cai") Winkel* || ||
|-
| Ph. Bichon van IJsselmonde* || ||na 1940 remplasa pa F. Vromans.
|-
|}
*) oudlid Koloniale Raad
{{Appendix}}
[[:Category:Karibe Hulandes]]
----------------------------------------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
{{Infobox person
| name = Anouk Balentina
| image =
| caption =
| term =
| monarch =
| predecessor =
| birth_date = [[1 di desèmber|1 di december]] [[1979]]
| occupation = hurista, activista y ambientalista
| party =
}}
'''Anouk Balentina''' (☆n. [[1 di desèmber|1 di december]] [[1979]] na [[Aruba]]) ta un hurista, activista di derecho humano i ambientalista [[Aruba]]no.
== Bida ==
Anouk Balentina a nase i lanta den bario di [[Parkietenbos]].<ref>[https://dossierkoninkrijksrelaties.nl/2023/01/30/open-brief-aan-de-koning/ Open brief aan de Koning]. Dossierkoninrijksrelaties.nl (30 di januari 2023)</ref>
Desde un edad hoben ela cuminsa sigui di cerca e desaroyonan rond di e dump di Parkietenbos.<ref>http://magazine.xclusivomagazine.com/2002-april-magazine-aruba#!entrevista-anouk-balentina-457</ref>
Na 2020 Balentina ta entama un caso sumario pa ordena pa para establecimento y testmento
di e incinerator na Parkietenbos inmediatamente.<ref>[https://awemainta.com/wp-content/uploads/2022/07/awe1907.pdf Caso incinerator Parkietenbos: ciudadano
ta bolbe gana caso contra gobierno], Awemainta (19 di juli 2022)</ref>
Balentina hunto cu 80 otro, a protesta contra e concepto di e permiso di molester pa por
opera e incinerator na Parkietenbos. Sinembargo gobierno a dicidi di otorga e permiso aki dia 23 di december 2020
----------------------
https://kennisplatform.wikimedia.nl/artikelen/schrijven/hoe-vertaal-ik-een-artikel-uit-een-andere-taal-met-de-vertaaltool/
https://www.wikimedia.nl/wp-content/uploads/2021/06/Schrijven_voor_Wikipedia.pdf
* Template:Página Prinsipal Actual --> rubrika "Aktual"" riba pagina principal
* Template:Página Prinsipal Idioma dicho --> rebrika "Dicho"
* Template:Página Prinsipal Articulo destaca
-------------
{{Databox}}
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Dr. Horacio E. Oduber Hospital''' (HOH) ta un [[hospital]] general di tamaño mediano na [[Aruba]]. E ta situa nortwest di e [[kapital|capital]] [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]], den e zona di Eagle unda antes tabata lokalisa [[Arend Petroleum Maatschappij]]. E hospital, cu ta hiba e nomber di e medico Arubiano, Horacio Oduber, a cuminsá funciona cu 187 cama fin di aña 1976. El a wordo oficialmente inaugura dia [[5 di mart]] [[1977]] den presencia di Wilhelm de Gaay Fortman, minister di Asuntonan Antiano di [[Hulanda]].<ref>{{Citeer nieuws|url=https://delpher.nl/nl/kranten/view?coll=ddd&identifier=ddd:010639094:mpeg21:a0065|titel=Gedeputeerde Leo bedankt Nederland en bisdom. Ziekenhuis onder zware politiebewaking geopend|werk=[[Amigoe]]|datum=1977-03-07|bezochtdatum=2024-02-22}}</ref> Actualmente e hospital ta dispone di 320 cama y tin mas di 1000 persona emplea. E maneho ta den man di fundacion ''Stichting Ziekenverpleging Aruba''.<ref>[https://www.arubahospital.com/about-hoh/board-of-directors/ Board of Directors], Website oficial HOH</ref>
HOH ta afilia na ''[[Dutch Caribbean Hospital Alliance]] (DCHA)'', un organisacion cooperativo di hospitalnan den [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]].<ref>{{nl}}[https://www.rijksoverheid.nl/actueel/nieuws/2021/02/10/oprichting-ziekenhuiscooperatie-dutch-caribbean-hospital-alliance-een-feit Oprichting ziekenhuiscoöperatie “Dutch Caribbean Hospital Alliance” een feit], Rijksoverheid (10 di februari 2021)</ref>
== Historia ==
Horacio Eulogio Oduber (1862-1935) tabata e prome dokter Arubiano y tabatin su consultorio na cas den Wilhelminastraat.<ref name="Ancho">{{Citeer web|url=http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=56&Itemid=65|titel=Historische figuren: Horacio Oduber|werk=Historiadiaruba.aw|datum= |bezochtdatum=1 mei 2020|archiefurl=https://web.archive.org/web/20230802180232/http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=56&Itemid=65|archiefdatum=2023-08-02}}</ref> E dokter tabata wordo paga solamente cu mercancia y tabata haña cuminda pa su cabay. Hopi hende a muri pa motibu di infeccion, virus o malesa desconoci na e momentu ey. Segun un estimacion, na 1910 tabatin mas o ménos 8.000 habitante riba e isla. Mayoria di nan tabata trahadonan di cunucu ku tabatin menos recurso financiero. Como cu no tabatin un hospital na e momentu ey, e dokter tabata trata e pashentnan na su cas.<ref name="Ancho"/> E operacionnan necesario, incluyendo amputacionnan, tabata wordo ehecuta solamente dor di suministra hopi rum pa motibo di falta di anestesia.
Na 1920 e "San Pedro de Verona", a keda funda pa soeurnan catolico (Dominicanessen) na 1920. [[File:BNA-DIG-HARTOG-CAHA-001-014-008.jpg|thumb|left|Cas di dokter Horacio Oduber na Wilhelminastraat en frente di e kerki protestant (1907)]] [[File:Voormalig ziekenhuis San Pedro de Verona.jpg|thumb|220x220px|left|Entrada di San Pedro de Verona]]Despues di apertura di e hospital nobo na 1977 a converti San Pedro hospital den un cas di cuido. Desde seramento di hospital di [[Lago Oil & Transport Company|Lago]] na 1985 HOH a keda e unico hospital na Aruba pa un poblacion di alrededor 120.000 habitante.<ref>{{nl}}[http://www.skipr.nl/actueel/id2829-vumc-versterkt-band-met-arubaans-ziekenhuis.html VUmc versterkt band met Arubaans ziekenhuis], 4 di december 2009</ref>
Na september 2014 a inicia un proyecto di renovacion y expansion di e hospital, uno di e proyectonan di construccion mas grandi den historia di Aruba. E proyecto ta ensera lantamento di un edificio nobo di seis piso separa di e edificio existente di cinco piso.<ref>[http://www.dutchcaribbeanlegalportal.com/news/latest-news/2064-renovatie-en-nieuwbouwplannen-van-het-horacio-oduber-hospitaal-hoh Renovatie- en nieuwbouwplannen van het Horacio Oduber Hospitaal (HOH)]</ref> Esaki ta inclui un cas di cama nobo, un sala di emergencia tres biaha mas grandi, un clinica externo nobo pa specialistanan y renovacion di e edificio existente cu ta mehora privacidad y servicionan pa pashent den un ambiente moderno. Trabounan di e fase final di e proyecto a reanuda fin di 2023 despues cu un disputa entre partidonan a para e construccion na 2022.
== Servicionan ==
Dr. Horacio E. Oduber Hospital ta conta cu 320 cama y mas di 1000 empleado cu ta atende mas di 16.000 pashent pa aña. E tin un plataforma pa helicopter pa ricibi pashent cu ta jega cu helicopter di polis o helicopter militar.
E hospital ta dispone di tur specialidad basico y algun super specialidad. E tin un departamento di emergencia (eerste hulp) cu ta trata mas o menos 55.000 pashent pa aña. Tin un centro di trauma nivel III disponibel, como tambe un departamento combina cu ta inclui cuido intensivo/cuido mediano/cuido coronario (curason) cu 12 cama, clinica di hemodialyse, tres departamento di psychiater, cinco sala di operacion, banco di sanger, clinica pa trata dolor, centro di oncologia pa tratamento durante dia (dagbehandeling), cuido di enfermo pa dia (dagverpleging), clinica pa trata herida, policlinica interno y externo, departamento pa parto, post di dokter di cas, departamento di fisioterapia y rehabilitacion, tres departamento pa investigacion di diagnostica, diferente laboratorio, botica di hospital, camber di caterisacion di curason, shete departamento pa cuido di enfermo, departamento di servicio pa maternidad, departamento pa mucha, camber di couveuse y diferente otro servicio facilitario.<ref>[https://www.overheid.aw/informacion-tocante-servicio/cuido-y-salud-sub-topics_47801/item/hospital-dr-horacio-oduber-hoh_41386.html Hospital Dr. Horacio Oduber (HOH)], Gobierno di Aruba website oficial</ref>
Fuera di residente i turista local HOH tambe ta ricibi regularmente pashent for di hospital mas chikito den e region, manera for di [[Boneiru|Bonaire]] y Isla Riba. Ora cu no tin cama den cuido intensivo of couveuse ta manda pashent for di [[Kòrsou|Corsou]] pa Aruba.
== Galeria ==
<gallery widths="200" heights="200">
Oduber Hospital 21 30 49 855000.jpeg|Compleho di Horacio Oduber Hospital
Oduber Hospital 21 30 42 124000.jpeg|Entrada principal di e hospital
Oduber Hospital 21 31 33 124000.jpeg|Fachada di edificio B
</gallery>
---------------------
Dr. Horacio E. Oduber Hospital (HOH) ta un hospital general di tamaño mediano na Aruba
E edificio di hospital ta situa na nordwest di e capital Oranjestad, unda cu antes tabata lokaliza Arend Petroleum Company na Eagle. E hospital aki di 187 cama ta recibi su prome uso na final di anja 1976. Dia 5 di maart 1977, a tuma luga e apertura oficial den presencia di e Ministro Hulandes De Gaay Fortman. Na september di 2014, a cuminsa cu e proyecto di expansion y renovacion di e hospital, uno di e proyecto di construccion mas grandi den historia di Aruba. Esaki ta inclui un kas di cama nobo, un sala di emergencia tres biaha mas grandi, un clinica externo nobo pa specialistanan y renovacion di e edificio. Esaki ta mehora privacidad y servicionan pa paciente den un ambiente moderno. Fase final di e proyecto aki lo sigui despues cu e problema entre parti a haci cu construccion a wordo para na 2022.
Horacio Oduber Hospital ta forma parti di Dutch Caribbean Hospital Alliance (DCHA) hunto cu otro hospitalnan den Caribe cu ta parti di Reino Hulandes. Aliansa y colaboracion ta inclui e laboratorio di pais di Curacao (ADC), streeklab Haarlem, University Medical Center Utrecht (UMCU), Erasmus Medical Center (EMC), Radboud University, Vrije Universiteit Amsterdam (VU), Maastricht University, Xavier University, Thomas Moore na Belgica y hospitalnan partner na Colombia.
Por lesa mas tocante e hospital na aña 2023 den e broshura di di 2da edicion yama NOS SEMPER T'EY.
-------------------
'''E Konstitushon di Sint Maarten''' (na [[ingles]]: Constitution of Sint Maarten; [[hulandes]]: '''Staatsregeling van Curaçao''') ta e areglo legal konstituyente di pais [[Sint Maarten]], ku ta forma parti di [[Reino Hulandes]]. E ta e ley mas altu di Kòrsou i ta regla kon e pais ta organisá y ta wòrdu goberná. Eiden ta indiká e órganonan di gobernashon, nan tarea- i kompetensianan
== Historia ==
E Regla di Estado di Sint Maarten a keda aprobá unánimamente pa e [[Konseho Insular]] dia 21 di yüli 2010.[1] 1]
E Regla di Estado di Sint Maarten a drenta na vigor dia 10 di òktober 2010, despues di e desmantelashon di Antillas Hulandes i e kreashon di e pais independiente Sint Maarten. E Regla di Estado ta subordona legalmente na e Constitucion di Reino Hulandes y e Statuut pa Reino Hulandes.
E konstitushon a drenta na vigor dia [[10 di òktober]] [[2010]], ora ku Antias Hulandes a keda desmantelá.
== Contenido ===
E Regla di Estado di Sint Maarten tin e siguiente kapítulonan:
Tereno i unidat
* Derecho Fundamental
* Gobièrnu i e minister mandatario
E Estadonan
* Konseho Konsultivo, Korte General di Kontroles, Ombudsman i koleganan di konseho permanente
* Lejislashon i gobernashon
* Hustisia, Ministerio Públiko i Polis
Disposishonnan final
Finalmente, e reglanan di estado ta kontené un kantidat di artíkulonan adishonal.
E contenido di Constitucion ta como lo sigiuente:
* Capitulo I - Derecho Fundamental
* Capitulo II - Gobierno
* Capitulo III - [[Parlamento di Aruba|Parlamento]]
* Capitulo IV - Conseho di Consulta, Camara di Control General y colegio permanente di conseho
* Capitulo V - Legislacion y Gobernacion
* Capitulo VI - Husticia y poder hudicial
* Capitulo VII - Disposicion final
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Staatsregeling van Sint Maarten}}
{{References}}
}}
[[:Category:Gobièrnu]]
[[:Category:Sint Maarten]]
== Mira tambe ==
* [[Antias Hulandes]]
* [[Disolucion di Antia Hulandes|Disolushon di Antias Hulandes]]
----------------------------
zie encyclopedia NA/CUR
'''Raad van State di Reino Hulandes''' (papiamento: Conseho di Estado) ta un di e entidadnan consultativo mas halto den Reino Hulandes. , ancra den C di
The '''Council of State''' ({{lang-nl|{{Audio|Nl-Raad van State.ogg|Raad van State}}}}) is a [[constitution]]ally established advisory body in the [[Netherlands]] to the [[Cabinet of the Netherlands|government]] and [[States General of the Netherlands|States General]] that officially consists of members of the royal family and Crown-appointed members generally having political, commercial, diplomatic or military experience. It was founded in 1531, making it one of the world's oldest still-functioning state organisations.<ref>{{cite web|url=http://www.raadvanstate.nl/the_council_of_state/|title=The Council of State|access-date=2013-02-02|archive-date=2013-01-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20130115200809/http://www.raadvanstate.nl/the_council_of_state/|url-status=dead}}</ref>
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Raad van State}}
{{References}}
}}
[[:Category:]]
---------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =65395301|titulo=Sababank}}
{{References}}
}}
[[Category:Karibe Hulandes]]
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Jacob Wit}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Wit, Jacob}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Antias Hulandes]]
--------------------
Suggesties Gender Gap Challenge (nl.wiki): Esmee Winkel (11/1)- Philomena Wong - Grace Bareno? - Rina Penso - Deborah Jack (en.wiki)
---------------------
'''Aanmaken''':
* {{CUW}} : [[Medardo de Marchena]] - [[Manuel Fray]] - [[Joseph Sickman Corsen]] - shon Win Hoyer - Jan Gerard Palm - [[Yandi Paula]] - [[Mongui Maduro]] - [[Gibi Basilio]] - [[Jose Capricorne]] - Plaza hotel curacao (en.wiki) - [[Chin Behilia]] - [[Rene Römer]] - [[Paul Comenencia]]
* {{ABW}} : [[Lista di gezaghebber di Aruba]] (nl.wiki) - [[Chiara Petrocchi]] (taekwondo) - [[Kanisha Sluis]] (en.wiki) - Akisha Albert (en.wiki) -
* General: [[Etnografia]] - [[Seramika]] - [[Leonel Messi]] (ht.wiki) - [[gobiernu]] - politiko - konstitushon - estado - pais? - [[Madurodam]]
* nl.wiki: Nederlands Caribisch Soortenregister (Dutch Caribbean Species Register) - Casearua tremula (Palu di Boneiru of Kenepa spirito)
* no.wik: Shete Boka nasjonalpark -
* en.wiki: Bandariba
'''Verbeteren/aanvullen''':
* [[Coca-Cola]] - [[Skandinavia]] - [[Rastafari]] - [[Guera Friu]] - [[Yuana]] - [[Jazz]] - [[One Piece]] - [[Nydia Ecury]] - [[Boven Bolivia]] / Plantage Bolivia (bnn/vara joop) - [[Guillfred Besaril]] (https://24ora.com/geoffrey-wever-gobierno-a-tuma-e-paso-corecto-den-caso-di-guillfred-besaril/)
== Curaçao ==
# December 1, 1796: [[Johann Lauffer]] overthrows Jan Jacob Beaujon as governor.<ref>{{cite book|url=https://pure.knaw.nl/portal/en/publications/cura%C3%A7ao-in-the-age-of-revolutions-1795-1800 |title=Curaçao in the Age of Revolutions, 1795–1800 |chapter=The Patriot coup d’état in Curaçao, 1796| last1=Fatah-Black |first1=Karwan| publisher=[[KITLV]] |location=Leiden|year=2011|isbn=978-90-6718-380-2|page=123}}</ref>
-----------
[[:Category:Musika]]
------------------
* [[:en:Wikipedia:Administrators' reading list]]
* https://nl.wikibooks.org/wiki/Handboek_MediaWiki
* https://translatewiki.net
{{NPOV language}}
{{Refimprove}}
{{stub}}
--------------------------
== Hooiberg ==
Na 1988 a embeyece '''Hooiberg''' pa convirtie esaki den un atraccion turistico: a renoba e trapi cu ta inclui 4 plataformanan na diferente nivel, por ehempel na 70 m i 110 m di haltura, pa descansa i saca potret, i a instala 50 luga di parkeo.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642486:mpeg21:a0078|titel=Hooiberg wordt toeristenoord|werk=[[Amigoe]]|datm=1987-08-20|bezochtdatum=2022-11-15}}</ref>
De regering heeft plannen om de Hooiberg aantrekkelijk te gaan maken en tot toeristenplek te ontwikkelen. Tijdens zyn recente bezoek is minister drs Jan de Koning ermee akkoord gegaan met goedkeuring van een bedrag van 305 duizend florin om dit project te kunnen uitvoeren. De Hooiberg zal een geheel nieuwe trap krijgen met handsteun en een plek om uit te rusten. Beneden komt een parkeerplaats voor ongeveer vijftig auto's, en een platform in de vorm van een klein park met lokalen voor de verkoop van frisdrank, eten en souvenirs. Op de trap op zeventig meter hoogte, komt een terras waar men kan uitrusten en door middel van een telescoop over Aruba kan kijken. Een tweede terras met telescoop volgt op 110 meter hoogte. Er volgen hierna nog twee terrassen voordat men het hoogste punt van de Hooiberg heeft bereikt. Het Hooiberg-project dossier is bijna klaar en verwacht wórdt, dat werkzaamheden aan de trap medio november dit jaar zullen beginnen. Het Hooibergproject is afkomstig van Planafdeling Bouwkunde architecten bureau, van Publieke Werken.
Na 2022 a anunsia un proyecto pa renova e facilidadnan existente, embeyece e atraccion i agrega un mirador riba e top di e sero.
Na aña 2022 Ministro di Turismo Dangui Oduber a anuncia un projecto pa embeyesamento di Hooiberg.[1] Aruba Tourism Authority (ATA) y Tourism Product Enhancement Fond[sic] (TPEF) lo funda e projecto. E prome fase lo wordo funda pa TPEF y ta incera e renobacion di e trapinan y hutnan riba Hooiberg. ATA lo funda e segundo fase di e project caminda un punto di observacion lo ser construi na e punto mas halto di e sero dunando bishitantenan un bista di 360-grado di Aruba. Artistanan local lo provee un toque artistico cu obra di arte di mosaico.
---------------
'''Jay Bryant Haviser''' (21 di november [[1955]] na ... ) ta un arkeologo merikano.
NAME: Jay Bryant HAVISER Jr.
BIRTHPLACE: Bartow, Florida, U.S.A. BIRTHDATE: November 21, 1955
MARITAL STATUS Re-married Nov. 27, 2008, to Ilene J. Rosalina (Curaçao)
CHILDREN 2 children 2 step-children (all born on Curaçao)
RESIDENCE: Opal Road #1, Pelican, St. Maarten, Dutch Caribbean.
tel.1721-544-4154 / cell 1721-524-1155
OFFICE: SIMARC Archaeological Center, A.T. Illidge Road #117, Madame Estate, St.Maarten, Netherlands Caribbean tel./fax. 1-721-542-0201
E-mail: jhaviser@hotmail.com
DUAL NATIONALITY: Netherlands / U.S.A.
Awards
1996 Cola Debrot Prize for Science (Curaçao/Netherlands Antilles)
2008 Ridder in de Order van Oranje-Nassau (Knighthood), decoration from Her Majesty Queen Beatrix of the Netherlands
2008 Lifetime Environmental Achievement Award (St. Maarten) IslandVision Fd
2009 Culture Time Person of the Year Award for 2008 (St. Maarten), PJD2 Radio
2013 Paul Harris Fellow Award, Rotary International, Mid-Isle Chapter St. Maarten
------------------
'''Madurodam''' is een [[Nederland (hoofdbetekenis)|Nederland]]se [[Miniatuurpark|miniatuurstad]] in [[Den Haag]] op een [[Schaal (verhouding)|schaal]] van 1 op 25,<ref>De Erasmus- en van Brienenoordbruggen zijn gebouwd op de grotere schaal van 1:12. Op 1:25 zou men er niet overheen kunnen lopen.</ref> geopend op [[2 juli]] [[1952]] aan het George Maduroplein. Dit toeristische [[attractiepark]] trekt jaarlijks circa 600.000 betalende bezoekers.<ref>Op [https://web.archive.org/web/20160312195102/http://nieuws.nl/algemeen/20130108/meer-bezoekers-voor-madurodam/ nieuws.nl] meldt het park zelf 739.000 over 2013, een stijging van 36% ten opzichte van 2011. Omgerekend zouden er dat laatste jaar dus rond de 550.000 geweest moeten zijn. De organisatie spreekt min of meer standaard van 1 miljoen per jaar, een cijfer dat door ''[http://www.trouw.nl/tr/nl/5009/Archief/article/detail/3486389/2013/08/03/1-miljoen-bezoekers-trok-Madurodam-het-afgelopen-jaar.dhtml Trouw]'' wordt gemeld over 2013. Er bestaan geen andere cijfers dan die door het park zelf verstrekt worden.</ref> Het park beslaat een totaaloppervlak van 62.630 m². De gebouwde stad zelf meet 17.630 m². De miniatuurstad heeft veelal als inspiratie gediend voor de bouw van diverse attractieparken wereldwijd zoals [[Legoland Billund]]<ref>{{Citeer web|url=http://www.miniland.nl/Nieuws/Artikelen/121117%20legoland%20billund%2050%20geschiedenis.htm|titel=nieuws|bezochtdatum=2020-10-24|werk=www.miniland.nl|archiefurl=https://web.archive.org/web/20201027034227/http://www.miniland.nl/Nieuws/Artikelen/121117%20legoland%20billund%2050%20geschiedenis.htm|archiefdatum=2020-10-27|dodeurl=nee}}</ref> en het [[Disneyland Park (Anaheim)|Disneyland Park in Anaheim]].<ref>{{Citeer boek|titel=Walt Disney's Disneyland|auteur=Nichols, Chris, 1971-|medeauteurs=Nichols, Charlene (Archivist),|url=https://www.worldcat.org/oclc/1018083433|plaats=[Köln, Germany]|ISBN=978-3-8365-6348-2}}</ref>
Het is genoemd naar [[George Maduro]], een [[Curaçao (hoofdbetekenis)|Curaçao]]se student die zich tijdens [[Duitse aanval op Nederland in 1940|de meidagen van 1940]] als [[cavalerie]][[officier]] onderscheidde in [[Duitse aanval op Nederland in 1940#De slag om de residentie|de slag om de residentie]], en in februari 1945 in concentratiekamp [[Dachau (concentratiekamp)|Dachau]] overleed; zijn ouders schonken het beginkapitaal voor het project, dat door de familie Maduro wordt beschouwd als monument voor hun enige zoon.<ref>[https://www.madurodam.nl/nl/organisatie/geschiedenis/ ''Wie was George Maduro?''], madurodam.nl</ref>
----------
== Aloe ==
Aloe na Aruba, Bonaire y Sentebibu na Corsou y Boneiru.
=== Islanan ABC ===
Sintebibu heeft dikke, vlezige bladeren, sappig en veel slijn bevattend. Aloe werd op Aruba en Bonaire aangeplant in verband met betekenis in de farmaceutische industrie. <ref>Encyclopedie van de Nederlandse Antillen, H. Hoetink (1969)</ref>Aloe werd in 1836 door gezaghebber Baron van Rader op Curacao als gouvernementscultuur geintroduceerd. De plant is uitgesproken kalkminnend. De jonge uitlopers (siboys, semina) worden in de droge tijd uitgezet. Na 2-3 jaar kan men de dikke bladeren afsnijden en laten staan in lekbakken plaatsen waarna het sap in koperen ketels wordt ingedampt en verhard tot aloehars. De hars uit Aruba en Bonaire werd voornamelijk naar de Verenigde Staten uitgevoerd.
De aloeplant wordt al sinds midden 1800 op Aruba verbouwd. Het klimaat en de droge grond lenen zich bij uitstek voor de aloeteelt. De plant doet het hier heel goed: de Arubaanse aloe heeft een aloenegehalte van 22 %, terwijl het gehalte van de aloe in de rest van de wereld ten hoogste 15% bevat.<ref name="Aloe">[http://www.historiadiaruba.aw/index.php@f13option=com_content&task=view&id=46&Itemid=32 Aloe/Mon Plaisir], Historia di Aruba</ref>
De grootste bloei van de aloe-cultuur maakte Aruba door onder gezaghebber Jan Helenus Ferguson (1866-1871). De weg door de aloevelden vanuit de stad werd dan ook naar hem genoemd. In de 19e eeuw werd ook een aloeplantage aangelegd in Socotoro; Socotoro is vermoedelijk vernoemd naar het eiland Sokotra of Socotora, destijds een Brits eiland in de Indische Oceaan voor de kust van Yemen. Dat eiland ligt op dezelfde lengtegraad als Aruba en daar wordt ook aloe verbouwd. De legende wil dat Alexander de Grote op aanraden van Aristoteles dit eiland veroverde voor de aloe die hij gebruikte om de wonden van zijn soldaten te genezen. Op de aloeplantage Mon Plaisir van de Fransman Louis Bazin verrees begin 1900 een voor die tijd moderne stoomkookinrichting. Aruba was in de 19e eeuw de grootste leverancier van aloehars, die voornamelijk werd gebruikt voor de productie van laxerende middelen. De aloehars werd naar het buitenland geexporteerd, voor het merendeel naar New York, maar ook naar Hamburg en naar Londen. De hars uit de Antillen (destijds `Curacaose` genoemd) was een van de beste ter wereld en duurder dan de andere soorten op de markt. Het aandeel van Aruba in de `Curacaose` export was ruim 90%. In de economie van de tijd voor de komst van de olie-industrie betekende de aloe een redelijke bron van inkomsten, vooral voor de kleine cunucero. In tijden van werkeloosheid (de droge tijd) was de aloteelt een goede bron van bestaan. Begin 1900 werd het eerste wetenschappelijk onderzoek op de aloeplant verricht. Daarbij werd de genezende werking van aloe op verbranding door zonnestraling en andere brandwonden onomstotelijk bevestigd. Door de komst van de olie-industrie veranderde er veel op de arbeidsmarkt op Aruba en raakte de aloeteelt wat op de achtergrond. Pas na de Tweede Wereldoorlog werd de aloecultuur weer hervat. In 1949 richtte Casey Eman de eerste aloefabriek van Aruba op, onder de naam Aruba Aloe Products Company. Destijds werden de aloesappen plaatselijk bewerkt tot aloene en verscheept naar de Verenigde Staten.
De productie van Arubaanse aloe bedroeg in 1951 ongeveer 15.000 pond oftewel 30% van de totale wereldopbrengst. Na het indampen van het harssap in open koperen potten van ca. 200 liter was het aloe-product klaar voor export voor vooral de geneeskundige en cosmetische industrie in USA en Europa. Aloe-industrie op Aruba was toentertijd een vuil en zwaar lichamelijk werk met een schraal loon voor haar seizoen-arbeiders. Aruba werd een van de grootste aloeproducenten van de wereld wegens de goede kwaliteit aloe.<ref name="Aloe"/>
Conoci na Aruba tabata e plantage di aloe di Mon Plaisir y Sividivi.
aloë-cultuur, die op Bonaire en Aruba veel voorkomt, maar waarvan op het eiland Curacao maar twee
aanplantingen op eenigszins ruime schaal bestaan).
Rond 1850 werden er enkele aloe plantages op Aruba gesticht die tot 1868 door het gouvernement geexploiteerd werden. Hierna kwam de aloeteelt in particuliere handen.
==== Uzo ====
Ta come of bebe e blanco di aloe pa problema di artritis, diabetes, tosamento y ulcera na stoma. Tambe por hunta e blanco riba curpa y cuero pa kita dolor of trata un herida of kemadura. Tambe sa laba cabey cune. Algun gota di e zeta geel of juice di aloe mescla cu awa ta bon pa un purgashi di e curpa. Pa problema di cuero, manera carpata, of di digestion di animalnan domestico tambe ta uza e likido di aloe.<ref>Remedinan di tera, Grupo di Noord, 2010</ref> Bij het beschilderen van buitenmuren worden gesneden aleobladeren in de waterverf gedaan.
{{Appendix}}
--------------------
'''Francesco Corallo''' (nasé [[19 di sèptèmber]] [[1960]] na Catania, [[Italia]]<ref name=":1">{{Citeer web|url=https://www.repubblica.it/cronaca/2012/05/30/news/la_vita_d_azzardo_di_francesco_corallo_tra_il_padre_boss_e_l_entourage_di_fini-64287400/?refresh_ce|titel=La vita d'azzardo di Francesco Corallo tra il padre boss e l'entourage di Fini|bezochtdatum=2018-10-14|auteur=|achternaam=|voornaam=|datum=2013-08-04|werk=La Repubblica|uitgever=|taal=it|archiefurl=https://web.archive.org/web/20200728155350/https://www.repubblica.it/cronaca/2012/05/30/news/la_vita_d_azzardo_di_francesco_corallo_tra_il_padre_boss_e_l_entourage_di_fini-64287400/?refresh_ce|archiefdatum=2020-07-28}}</ref>), tambe konosí komo ''King of the Slots''<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/corallo-claims-his-phone-was-hacked-on-orders-of-italy-and-the-netherlands |titel=Corallo claims his phone was hacked on orders of Italy and the Netherlands |datum=18 januari 2022 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |taal=en}}</ref>, ta un empresario i doño di kasino italiano-hulandes.<ref name=":3" /> Corallo a nase na Catania, Sisilia, i a biba riba e isla karibense di Sint Maarten for di tempu ku e tabatin dieshete aña.<ref name=":5" /> E ta mas konosí pa su empresanan den e industria di wega di plaka i su enbolbimentu den vários kontroversia legal.
{{Appendix}}
----
'''Francesco Corallo''' ([[Catania (stad)|Catania]], [[Italië]], [[1960]]<ref name=":1">{{Citeer web|url=https://www.repubblica.it/cronaca/2012/05/30/news/la_vita_d_azzardo_di_francesco_corallo_tra_il_padre_boss_e_l_entourage_di_fini-64287400/?refresh_ce|titel=La vita d'azzardo di Francesco Corallo tra il padre boss e l'entourage di Fini|bezochtdatum=2018-10-14|auteur=|achternaam=|voornaam=|datum=2013-08-04|werk=La Repubblica|uitgever=|taal=it|archiefurl=https://web.archive.org/web/20200728155350/https://www.repubblica.it/cronaca/2012/05/30/news/la_vita_d_azzardo_di_francesco_corallo_tra_il_padre_boss_e_l_entourage_di_fini-64287400/?refresh_ce|archiefdatum=2020-07-28}}</ref>), ookwel bekend als “King of the Slots”,<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/corallo-claims-his-phone-was-hacked-on-orders-of-italy-and-the-netherlands |titel=Corallo claims his phone was hacked on orders of Italy and the Netherlands |datum=18 januari 2022 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |taal=en}}</ref> is een [[Italië|Italiaans]]-[[Nederland|Nederlands]]<ref name=":3" /> [[zakenman]] en [[Casino (gokken)|casino]]-eigenaar op het [[Caribische eilanden|Caribische eiland]] [[Sint Maarten (eiland)|St.-Maarten]].<ref name=":5" />
== Levensloop ==
Corallo bezit diverse casino's, waaronder drie in Sint-Maarten<ref>{{Citeer web |url=https://stmaartennews.com/business/corallo-will-rebuild-starz-casino-cupecoy/ |titel=Corallo will rebuild Starz Casino in Cupecoy |datum=2018-01-19 |bezochtdatum=2019-12-19 |werk=StMaartenNews.com |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204744/https://stmaartennews.com/business/corallo-will-rebuild-starz-casino-cupecoy/ |archiefdatum=2019-12-19}}</ref> en daarnaast ook in Santo Domingo en [[Panama (land)|Panama]]. Voorheen bezat hij ook een gokgelegenheid in [[Curaçao]], maar daar verloor hij zijn licentie nadat zijn naam boven kwam drijven in de praktijken rondom [[Gerrit Schotte]].<ref name=":0">{{Citeer web |url=https://sxmgovernment.com/2016/12/14/english-italian-the-biography-of-francesco-corallo-the-godfather-of-the-caribbean-part-1/ |titel=English/Italian :The Biography Of Francesco Corallo “The Godfather” Of The Caribbean Part 1 |achternaam=Galli |voornaam=Eva |datum=2016-12-14 |bezochtdatum=2018-10-14 |werk=St Maarten News |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20200728165936/https://sxmgovernment.com/2016/12/14/english-italian-the-biography-of-francesco-corallo-the-godfather-of-the-caribbean-part-1/ |archiefdatum=2020-07-28 |dodeurl=ja}}</ref> Het onderzoek hiernaar kwam aan het rollen na een verzoek om referenties door Schotte aan de Italiaanse regering voor de aanstelling van Corallo in een hoge positie bij een financiële instelling op de Antillen.<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/83340-schotte-behind-bars-18-months |titel=Schotte behind bars 18 months |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=6 december 2018 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald Newspaper St. Maarten |uitgever= |taal= |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204743/https://www.thedailyherald.sx/islands/83340-schotte-behind-bars-18-months |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref>
Toen Corallo in 2011 gearresteerd werd door de Italiaanse financiële politie (''Guardia di Financa''), beriep hij zich op [[diplomatieke immuniteit]] omdat hij een diplomaat van Dominica zou zijn. Hij bezat namelijk een Dominicaans diplomatiek paspoort dat hij illegaal gekocht had, juist om aan arrestatie in Italië te voorkomen.<ref>{{Citeer web |url=https://knipselkrant-curacao.com/cc-francesco-corallo-bought-his-diplomatic-passport/ |titel=Francesco Corallo bought his diplomatic passport |datum=2017-01-03 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Curaçao Chronicle |taal=en |via=Knipselkrant}}</ref> De Italiaanse minister van Buitenlandse Zaken ging niet mee in zijn claim: hij verklaarde dat diplomatieke immuniteit in het gastland (hier: Italië) niet van toepassing is voor iemand die betrokken is in belangrijke economische activiteiten.<ref>{{Citeer web |url=https://sakafete.com/inside-dominica-iv-government-or-enemy-of-people/ |titel=Inside Dominica IV: Government or enemy of people? |datum=2011-11-18 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Dominica news online most popular |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204744/https://sakafete.com/inside-dominica-iv-government-or-enemy-of-people/ |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref>
Eind 2016 werd Corallo op [[Sint Maarten (eiland)|St.-Maarten]] gearresteerd op [[verdenking]] van [[belastingontduiking]], [[Witwassen|witwasserij]], [[Verduistering (misdrijf)|verduistering]] en lidmaatschap van een internationale [[Georganiseerde misdaad|criminele organisatie]]. In afwachting van uitzetting werd hij maandenlang in een [[Philipsburg|Philipsburgse]] [[politiebureau]] in verzekerde bewaring gesteld.<ref name=":2">{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/81459-corallo-wins-case-at-human-rights-court |titel=Corallo wins case at Human Rights Court |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=9 oktober 2018 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |uitgever= |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204746/https://www.thedailyherald.sx/islands/81459-corallo-wins-case-at-human-rights-court |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref> Het [[Europees Hof voor de Rechten van de Mens]] bepaalde later dat de omstandigheden rond de bewaring van Corallo in St.-Maarten inhumaan waren, maar oordeelde ook dat de bewaring zelf niet onrechtmatig leek.<ref name=":2" /> In augustus 2017 werd Corallo na een juridische strijd door Sint-Maarten uitgeleverd aan Italië.<ref>{{Citeer web |url=https://online.flipbuilder.com/toms/occx/files/basic-html/page37.html |titel=Ayera tardi Francesco Corallo a keda extradita pa Italia |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=2017-08-17 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Awemainta |uitgever= |taal=pap |archiefurl= |archiefdatum= |dodeurl= |via=Online Flipbuilder}}</ref><ref name=":3">{{Citeer web |url=http://www.dutchcaribbeanlegalportal.com/legal-documents/judgments/137-judgements/8062-fransesco-corallo-may-be-extradited |titel=Francesco Corallo may be extradited |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=20 juni 2017 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Dutch Caribbean Legal Portal |uitgever= |taal=en}}</ref><ref>{{Citeer web |url=http://www.soualigapost.com/en/news/16220/justice/francesco-corallo-was-extradited-italy |titel=Francesco Corallo (Catania, Italy, 1960) was extradited today to Italy |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=16 augustus 2017 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Souliga Post |uitgever= |taal=en |archiefurl= |archiefdatum=}}</ref> Eenmaal aangekomen in Italië werd hij vrijgelaten<ref name=":4">{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/corallo-sr-allegedly-tried-to-extort-his-son#:~:text=allegedly%20tried%20to%20extort%20his%20son,-Islands%2004%20May&text=PHILIPSBURG%2D%2DGaetano%20Corallo%2C%20father,Italy%20where%20he%20presently%20resides. |titel=Corallo Sr. allegedly tried to extort his son |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=11 mei 2024 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |uitgever= |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20180613053454/http://curacaochronicle.com/judicial/corallo-sr-allegedly-tried-to-extort-his-son/ |archiefdatum=2018-06-13}}</ref> en een klein jaar later, in juli 2018, keerde hij weer terug naar Sint-Maarten.<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/businessman-corallo-returns-to-st-maarten#:~:text=Maarten,-Islands%2026%20July&text=PHILIPSBURG%2D%2DAtlantis%20Group%20owner,in%20Italy%20and%20can%20travel. |titel=Businessman Corallo returns to St. Maarten |datum=2018-07-26 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=the Daily Herald |taal=en}}</ref>
In 2016 werd door de aanklager in Rome aan zijn collega's in St.-Maarten gevraagd drie boten van Corallo [[Inbeslagname|in beslag te nemen]] en te verkopen met als doel 215,4 miljoen euro aan onrechtmatige winsten van de zakenman terug te vorderen. Na een juridische strijd waarin Corallo tegen de verkoop van zijn boten streed, gaf een Philisburgse rechtbank in 2019 definitief haar fiat voor de verkoop.<ref name=":5">{{Citeer web |url=https://stmaartennews.com/judicial/court-allows-prosecutor-sell-corallos-boats/ |titel=Court allows prosecutor to sell Corallo’s boats |datum=2019-02-13 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=StMaartenNews.com |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204747/https://stmaartennews.com/judicial/court-allows-prosecutor-sell-corallos-boats/ |archiefdatum=2019-12-19}}</ref>
== Persoonlijk ==
Francesco Corallo heeft een vertroebelde relatie met zijn vader, [[Gaetane Corallo]]. Het is echter onbekend wat voor rol de vader speelt in zijn zoons leven: in 2010 werd door de rechtbank van Rome gesteld dat hun relatie verbroken is en er geen zakelijk verband tussen de twee bestaat. Later werd door de civiele rechtbank van Rome een bevel uitgevaardigd waarin het Italiaanse Ministerie van Binnenlandse Zaken opgedragen werd elke verwijzing van Corallo en zijn broer met hun vader te verwijderen van de website.<ref name=":1" /> In 2016 beschuldigde de vader Francesco weer van geldvervreemding, een voorval dat zo'n dertig jaar eerder plaatsgevonden zou hebben.<ref>{{Citeer web |url=https://knipselkrant-curacao.com/dh-corallo-sr-sticks-to-claim-on-son-expected-his-arrest/ |titel=Corallo Sr. sticks to claim on son, expected his arrest |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=15 december 2016 |bezochtdatum= |werk=Daily Herald |uitgever= |taal=en |dodeurl= |via=Knipselkrant |dodelink=}}</ref> Hier is echter nooit bewijs voor gevonden en Corallo overwoog meerdere [[Smaad|smaadzaken]] tegen zijn vader aan te spannen.<ref name=":4" />
== Referenties ==
{{References}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =63318783|titulo=Gilbert Wawoe}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Wawoe, Gilbert}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Korsou]]
d6iwqt7u6qs8evuy2zs4cuojjhurjoc
201443
201441
2026-08-21T12:01:14Z
Caribiana
8320
201443
wikitext
text/x-wiki
''__NOINDEX__''
* [[AIOF]] - [[Afroarubano]] - [[Proteccion di Consumidor]] - [[Scooting Aruba]] - [[Tratado fronteriso Hulanda-Venezuela]] - [[Dekreto real]] - [[Clinton Whitfield]] -[[Stichting voor Verstandelijk Gehandicapten Aruba]] (SVGA) - [[Yudansa pa desaroyo]] - [[Piet Kasteel]] - [[Representante di Hulanda na Aruba, Kòrsou i Sint Maarten]] - [[Nigel Maduro]] - [[derechista (politika)]] -
----------------
{{Variante|a}}
{{infobox edificio
| nomber = Cas oficial di Gezaghebber di Aruba
| adres = skina ''L.G. Smith Blvd'' y Maria Christinastraat
| pais = {{ABW}}
| localisa_na = [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]
| cercania =
| area =
| funcion_original = Residencia di gezaghebber (1931-1986)
| funcion_actual = reemplasa pa Cas Ceremonial
| architect = DOW Curaçao, K.K. van der Heide
| encarga =
| piso = 2
| zoom = 16
| imagen2 =
}}
'''Cas di Gezaghebber''' tabata e residencia ofisial entre 1929 y 1985 di e [[Lista di Gezaghebber di Aruba|Gezaghebber di Aruba]]. E tabata situa na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]], na skina di [[L.G. Smith Boulevard]] y [[Maria Christinastraat]], riba e mesun tereno unda awe ta ubica [[Cas Ceremonial di Gobernador]]. E edificio a wordo construi na 1929 y a wordo demoli na 1986 pa habri paso pa e residencia ofisial nobo di [[Gobernador di Aruba]].<ref name="Bouwen">{{cite book|last1=Van der Klooster|first1=Olga|last2=Bakker|first2=Michel|title=Bouwen op de Wind: Architectuur en Cultuur van Aruba|publisher=Stichting Libri Antilliani|location=Bloemendaal|year=2007|page=70|isbn=978-90-75238-19-8}}</ref>
==Historia==
Antes di 1929, e Gezaghebber di Aruba tabata uza un edificio mas bieu situá den e centro di Oranjestad, serka di e actual [[Plaza Daniel Leo]]. E edificio aki, cu tabata originalmente un cas i oficina pa e Commandeur di Aruba, tabata na uso for di alrededor di 1830. Despues cu e Gezaghebber a muda for di e edificio na 1929, e edificio a wordo usa komo un kazerna pa mariniers.<ref>HUIS GEZAGHEBBER eerste onderdak voor mariniers op Aruba. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 09-12-1965, p. 11. Geraadpleegd op Delpher op 21-08-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462489:mpeg21:p011</ref><ref>VERGADERING van den KOLONIALEN RAAD. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 20-12-1930, p. 1. Geraadpleegd op Delpher op 21-08-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280991:mpeg21:p001}}</ref> E edificio a wordo demoli na 1949.<ref name="Gabinete">{{cite web |url=https://www.gouverneuraruba.com/cas-ceremonial-di-gobernador |title=Cas Ceremonial di Gobernador |publisher=Kabinet van de Gouverneur van Aruba |access-date=21 di augustus 2026}}</ref>
Na 1929, Gezaghebber [[Isaac Wagemaker]] a laga construi un residencia oficial nobo na skina di L.G. Smith Boulevard y Maria Christinastraat. E edificio nobo a bira e di dos residencia oficial di Gezaghebber di Aruba.<ref name="Bouwen">{{cite web |title=Gezaghebberswoning hoek L.G. Smith Boulevard en Maria Christinastraat |publisher=Archival source |access-date=21 di augustus 2026}}</ref>
E diseño tabata konsistí di un edificio di dos piso ku un plan di piso kasi kuadrá i un zolder bou di un dak prominente. Pa duna e edificio un aparensia mas representativo, e dak tabata cubrí cu panchinan di ceramica. E residencia tabata dispone di fasilidatnan moderno pa su tempo, inkluyendo un baño, cushina y espacio pa personal.<ref name="Bouwen" />
Entre e personanan den funcion cu a biba i traha den e residencia tabatin [[Lindoro Kwartsz]], [[Oscar Henriquez]], [[Jossy Tromp]] y [[Pedro Bislip]].<ref name="Gabinete" />
== Demolicion ==
Despues cu Aruba su [[Status Aparte]] a drenta na vigor dia 1 di januari 1986, e pais a haya su propio Gobernador mientras e funcion di gezaghebber a stop di existi. E residencia di Gezaghebber na Maria Christinastraat a wordo demoli pa permití e construccion di un residencia ofisial nobo pa e [[Gobernador di Aruba]].<ref name="Gabinete" />
Construccion di e residencia nobo a cuminsa na 1985. E edificio cu a remplasá e Cas di Gezaghebber a bira e residencia oficial di e prome Gobernador di Aruba i awe ta conoci komo [[Cas Ceremonial di Gobernador]].<ref name="Gabinete" />
== Importancia historico ==
Cas di Gezaghebber (1929–1986) tabata un edificio importante den e historia di gobernacion na Aruba. Durante mas cu mey [[siglo]], e tabata sirbi como residencia y luga di trabou di e maximo representante di gobierno colonial y, despues, di gobierno di [[Antias Hulandes]] na Aruba.
Aunke e edificio mes no ta existí mas, su sitio a sigui tin un funcion oficial. E actual Cas Ceremonial di Gobernador, construí riba e mesun tereno, ta sigui sirbi pa actividadnan oficial di e pais.
== Bronnen ==
* Kabinet van de Gouverneur van Aruba, ''Cas Ceremonial di Gobernador''.<ref name="Gabinete" />
* Informashon arkitektoniko i historiko tokante e residencia di Gezaghebber na L.G. Smith Boulevard i Maria Christinastraat.<ref name="Bouwen" />
[[Kategori:Edifisionan di Aruba]]
[[Kategori:Historia di Aruba]]
[[Kategori:Edifisionan demoli]]
[[Kategori:Oranjestad]]
==Cas di Gezaghebber (1931-1986)==
Case di Gezaghebber (1931-1986) tabata e residensia ofisial di e Gezaghebber di Aruba na skina di LG Smith y Maria Christinastraat y tabata e di dos cas oficial di gezaghebber na Aruba, despues di e cas cu tabata situa na Plasa Daniel Leo.<ref name="Gabinete"/>
Gezaghebberswoning hoek LG Smith Boulevard en Maria Christinastraat na Oranjestad.
Deze woning (1931, schetsontwerp) werd door DOW Curacao ism K.K. van der Heide ontworpen.<ref name="Bouwen">[[Olga van der Klooster]] & Michel Bakker, ''Bouwen op de Wind: Architectuur en Cultuur van Aruba'', Stichting Libri Antilliani (2007), pag. 70.</ref>
E tabatin un plan di piso kasi kuadrá, dos piso, i un zolder ku un dak imponente. Pa duna e edifisio mas atrakshon ainda, el a wòrdu ekipá ku tegelnan di dak di serámika karu. E residensia tabata ekipá ku e fasilidatnan mas moderno pa su tempu. Tabatin un baño ku un baño. Esaki ta remarcabel, como cu ainda no tabatin un red di suministro di awa potabel publico durante e periodo ey. Hende tampoko no tabata kushiná mas den fogon pero riba un stoof den kushina kontra e muraya patras di kas. Na man robes di e entrada tabatin un edifisio chikitu ku tabata kontené un garashi, un kamber di strika i un kamber chikitu di biba pa e kriá.<ref name="Bouwen"/>
Despues cu Aruba a adkiri Status Aparte na 1986, e residencia a wòrdu basha abou pa haci espacio pa e residencia oficial nobo di e prome gobernador di Aruba. E tabata okupá na 1987.<ref name="Bouwen"/>
===Antiguo Cas di Gezaghebber===
Den historia di Aruba, tabatin dos edificio principal cu a fungi como e “Cas di Gezaghebber” (ambtswoning) prome cu Aruba a haya su Status Aparte na aña 1986. E prome Cas di Gezaghebber (1830 – 1929) tabata situa caminda awe ta Plaza Daniel Leo, banda di e area di tiendanan den centro di Playa. A construi e edificio rond di aña 1830 originalmente como cas y oficina pa e Commandeur di Aruba. Na aña 1948, e nomber a cambia oficialmente pa Gezaghebber. Na aña 1929, e Gezaghebber a muda for di eynan. E cas a bira un marinierskazerne. Pa e motibo aki, e caya ey a haya e nomber di Kazernestraat. A basha e edificio abao na aña 1949.<ref name="Gabinete"/>
E di dos Cas di Gezaghebber (1929 – 1986) ta precisamente unda awendia ta e Cas Ceremonial, situa na Maria Christinastraat 2 na Oranjestad. Gezaghebber Isaac Wagemaker a laga construi e ambtshuis nobo aki na aña 1929 pasobra e prome cas tabata bieu caba. Tur e ultimo gezaghebbernan di Aruba, manera ta Lindoro Kwartsz, Oscar Henriquez, Jossy Tromp y Pedro Bislip, a biba y traha den e cas aki. Na fin di aña 1985, a basha e cas aki abao pa habri paso pa un edificio hopi mas grandi y moderno. E luga aki awe ta e Cas Ceremonial di Gobernador di Aruba.<ref name="Gabinete">[https://24ora.com/gabinete-di-gobernador-a-tuma-maneho-di-cas-ceremonial-over/ Gabinete di Gobernador a tuma maneho di Cas Ceremonial over], [[24ora]] (20 di augustus 2026)</ref>
{{Appendix}}
tweede versie Case
==Historia==
Antes di 1931, e Gezaghebber di Aruba tabata usa un residencia mas bieu situá den e centro di Oranjestad, serka di e actual [[Plaza Daniel Leo]]. E edificio aki a wordo construi alrededor di 1830 originalmente komo cas i oficina pa e Commandeur di Aruba. Na 1931?, e Gezaghebber a muda pa un residencia nobo i e edificio bieu a wordo usa komo kaserna di mariniers. E edificio a wordo demoli na 1949.<ref name="Gabinete">{{cite web
|url=https://www.gouverneuraruba.com/cas-ceremonial-di-gobernador
|title=Cas Ceremonial di Gobernador
|publisher=Kabinet van de Gouverneur van Aruba
|access-date=21 di augustus 2026
}}</ref>
== Construccion ==
Gezaghebber Isaac Wagemaker a laga construi e nobo residencia ofisial na 1929, pasobra e anterior residencia tabata bieu. E edificio tabata e di dos residencia oficial di Gezaghebber na Aruba.<ref name="Bouwen" />
E edificio tabata diseña ku un plan di piso kasi kuadrá, dos piso i un zolder bou di un dak prominente. Pa duna e residencia un aparensia mas representativo, e dak tabata cubrí ku tegelnan di dak di serámika.<ref name="Bouwen" />
E residencia tabata disponé di fasilidatnan moderno pa su tempu. Entre otro, e tabatin un baño, un kushina i diferente espasion pa personal. Na man robes di e entrada tabatin un edificio chikitu cu tabata kontené un garashi, un kamber di strika i un kamber chikitu pa e kriá.<ref name="Bouwen" />
E diseño i e fasilidatnan di e residencia ta duna un bista di e manera di biba i e nivel di komfort cu tabata konsiderá moderno na Aruba na e prome mitar di siglo 20.<ref name="Bouwen" />
## Gezaghebbers
---------------
{{Variante|a}}
{{infobox edificio
| adres = skina ''L.G. Smith Blvd'' y Maria Christinastraat
| pais = {{ABW}}
| localisa_na = [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]
| cercania =
| area =
| funcion_original = Residencia di gobernador
| funcion_actual = Cas ceremonial di gobernador
| architect = Associated Architects Aruba NV
| encarga =
| piso = 2
| zoom = 16
| imagen2 =
}}
'''Cas Ceremonial''' ta un edificio situa na skina .. cu ta pertenece na Gabinete di Gobernador pa uzo como luga .... El a wordo construi na 1986 y a sirbi entre 1987 y 2004 como residencia oficial di [[Gobernador di Aruba]].
== Cas ceremonial di Gobernador ==
Construccion di residencia oficial di Gobernador di Aruba na Maria Christinastraat 2 na Oranjestad a cuminsa na 1985. t
Na 1986, Aruba a haya e status di un pais dentro di Reino. E prome Gobernador di Aruba tambe a sinta e aña ey.
E prome dos Gobernantenan di Aruba, Sr. F.B. Tromp y Sr. O. Koolman, tabata residencia den e residencia oficial durante nan gobernacion. Gobernador Refunjol no a haci uzo di esaki, pendiente e renobacion di e edificio.
E renobacion y modernisacion di Residencia di Gobernador a keda cla na 2015 pa su uso actual como cas di recepcion ceremonial: Cas Ceremonial di Gobernador. E edifisio ta wòrdu usá pa Gobernador pa oudiensia i resepshonnan ofisial di dignatarionan.
Obranan di arte
Como parti di e layout actual, diferente pintura y panelnan di tegel presta di Agencia di Herencia Cultural di Hulanda, como tambe obranan presta di artistanan local, ta exhibi temporalmente den Cas Ceremonial.<ref>https://www.gouverneuraruba.com/cas-ceremonial-di-gobernador Cas ceremonial di Gobernador]</ref>
== Historia ==
* Reeds in 1943 werd er gepleit voor de bouw van een ambtswoning op Aruba voor de Gouverneur, die toen zetelde op Curacao en bij verblijf op Aruba doorgaans in een middenstandswoning logeerde. Een voorstel van de Raad van Politie Aruba, gesteund door de Koloniale Staten met als voorzitter [[John Horris Sprockel]].<ref>Ambtswoning Gouverneur.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 30-04-1943, p. 4. Geraadpleegd op Delpher op 21-08-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010401589:mpeg21:p004</ref>
*De kosten van de ambtswoning werden in 1984 geraamd op 1,1 miljoen Nedelandse gulden.<ref>Minister De Koning aan Tweede Kamer: Kosten gouverneurswoning en kantoor Aruba; 2,5 miljoen. "Amigoe". Curaçao, 21-12-1984, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 21-08-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643124:mpeg21:p005</ref>
* E residencia oficial di Gobernador, situa na Maria Christianastraat 2 riba e sitio di e residencia bieu di Gezaghebber, a wordo diseña pa e firma di arkitecto Associated Architects Aruba NV y construi pa e compania di construccion y comercio Bohama Aruba NV. E instalashonnan eléktriko a wòrdu suministrá dor di Elcoa, e pintura dor di ASA, e instalashon di airco dor di KTBA, i e sistema di alarma dor di Marathon, miéntras ku Connar a hasi e trabounan di plomeria. Gastonan di construccion preparatorio a wordo cobra riba e presupuesto di Gabinete pa Antias Hulandes y Asuntonan Arubano y a suma na mas o menos 660.000 florin.<ref name="Overdracht">Bij bezoek koningin Beatrix Ambtswoning van de gouverneur van Aruba officieel overgedragen. "Amigoe". Curaçao, 21-11-1986, p. 6. Geraadpleegd op Delpher op 21-08-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641865:mpeg21:p006</ref>
E piso abou di e residensia ofisial ta alohá prinsipalmente e kambernan representativo, inkluyendo un salon di resepshon i un sala di kome chikitu, i tambe un estudio. E cuartonan priva di gobernador y su famia ta situa na e piso mas ariba. Varios kamber pa personal, i tambe un garashi, fasilidatnan di laba paña i un tualèt, ta alohá den e anekso. E diseño di e propiedat a tene kuenta ku e gobernador lo mester por ta anfitrion di resepshonnan chikitu di te ku 30 persona paden. Pa resepshonnan mas grandi, por hasi uso di e patio situá patras di e residencia.<ref name="Overdracht"/>
Dia 21 di november 1986 cas residencial di gobernador di Aruba door de staat der Nederlanden aan het land Aruba in eigendom overgedragen.<ref name="Overdracht"/>
-----
===Tocante Cas Ceremonial di Gobernador===
E Cas di Gobernador di Aruba, conoci awe oficialmente como Cas Ceremonial di Gobernador, tin un historia mara estrechamente na e Status Aparte di Aruba. E edificio aki ta situa na Maria Christinastraat 2 na Oranjestad y tin un funcion oficial y historico hopi importante pa e pais. Na aña 1985 a cuminsa cu e construccion di e edificio. Antes tabata situa eynan e Cas di Gezaghebber (e cas di e maximo autoridad prome cu Status Aparte), cual a wordo basha abao na 1986 pa habri paso pa e residencia nobo. E cas nobo aki tabata un regalo di Hulanda na Aruba den cuadro di nos Status Aparte. Na aña 1986, ora Aruba a adkiri su status como pais autonomo dentro di Reino, e prome Gobernador, Felipe B. Tromp, a asumi su puesto y a drenta biba den e cas. E di dos Gobernador, Olindo Koolman, tambe a biba den e residencia oficial aki durante su periodo. Ora Gobernador Fredis Refunjol a asumi e funcion na aña 2004, el a dicidi di no biba den e cas. E edificio tabata den necesidad structural pa un renobacion grandi y profundo. Despues di a completa e trabounan grandi di reconstruccion y renobacion na aña 2015, e cas a haya su nomber y funcion actual: Cas Ceremonial di Gobernador. Desde e momento ey, no ta uz’e mas pa biba, sino exclusivamente pa eventonan protocolario.
Eventonan cu lo tuma luga den e edficio aki ta entre otro, audiencia y recepcion den forma di ricibi ministernan, embahadornan, delegacionnan internacional y otro funcionarionan halto di Estado. Ceremonianan oficial manera huramentacion di huesnan, ministernan y e sitio caminda ta duna e Condecoracionnan Real (Lintjesregen) anualmente.
Cu e acuerdo nobo aki Pais Aruba y Gabinete di Gobernador a firma un convenio di erfpacht pa e propiedad aki. Cu esaki, Gabinete di Gobernador a keda structuralmente encarga cu e edificio, locual ta garantisa un uzo mas eficiente, sostenibel y conservacion di su balor historico pa futuro.<ref name="Gabinete">[https://24ora.com/gabinete-di-gobernador-a-tuma-maneho-di-cas-ceremonial-over/ Gabinete di Gobernador a tuma maneho di Cas Ceremonial over], [[24ora]] (20 di augustus 2026)</ref>
Funcion Actual di e Edificio
===Antiguo Cas di Gezaghebber===
Den historia di Aruba, tabatin dos edificio principal cu a fungi como e “Cas di Gezaghebber” (ambtswoning) prome cu Aruba a haya su Status Aparte na aña 1986. E prome Cas di Gezaghebber (1830 – 1929) tabata situa caminda awe ta Plaza Daniel Leo, banda di e area di tiendanan den centro di Playa. A construi e edificio rond di aña 1830 originalmente como cas y oficina pa e Commandeur di Aruba. Na aña 1948, e nomber a cambia oficialmente pa Gezaghebber. Na aña 1929, e Gezaghebber a muda for di eynan. E cas a bira un marinierskazerne. Pa e motibo aki, e caya ey a haya e nomber di Kazernestraat. A basha e edificio abao na aña 1949.<ref name="Gabinete"/>
E di dos Cas di Gezaghebber (1929 – 1986) ta precisamente unda awendia ta e Cas Ceremonial, situa na Maria Christinastraat 2 na Oranjestad. Gezaghebber Isaac Wagemaker a laga construi e ambtshuis nobo aki na aña 1929 pasobra e prome cas tabata bieu caba. Tur e ultimo gezaghebbernan di Aruba, manera ta Lindoro Kwartsz, Oscar Henriquez, Jossy Tromp y Pedro Bislip, a biba y traha den e cas aki. Na fin di aña 1985, a basha e cas aki abao pa habri paso pa un edificio hopi mas grandi y moderno. E luga aki awe ta e Cas Ceremonial di Gobernador di Aruba.<ref name="Gabinete">[https://24ora.com/gabinete-di-gobernador-a-tuma-maneho-di-cas-ceremonial-over/ Gabinete di Gobernador a tuma maneho di Cas Ceremonial over], [[24ora]] (20 di augustus 2026)</ref>
------------------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox organisacion | variante = a
| tipo = organisacion gubernamental ''sui generis''
| nomber = Aruba Tourism Authority
| funda = 2011
| director = Ronella Croes
| obhetivo =
| origina_di = Arubaanse Toeristenbureau
| sede = L.G. Smith Blvd.
| stad = [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]
| pais = {{ABW}}
| funda =
| termina =
| presidente =
| personal =
| miembro_di =
| commons =
| website =
}}
'''Aruba Tourism Authority''' (ATA, Autoridad di Turismo di Aruba) ta e organisashon oficial di mercadeo y maneho di destinacion (DMMO) pa Aruba, funcionando como e entidad central responsabel pa uni interesnan turistico entre stakeholder y partnernan riba isla y pafo di e isla.<ref name="about"/>[2] E rol aki ta encera coordinacion di mercadeo di destinacion, desaroyo di destinacion, y asociacionnan di destinacion pa sostene e ecosistema turistico en general.<ref name="about">[https://www.ata.aw/about About us], ata.aw</ref>
ATA ta opera bao di un status ''sui generis'', estableci dia 1 di januari 2011, como un entidad huridico independiente unico dentro di sector publico. E structura aki ta otorga e organisacion autonomia y flexibilidad pa actua na bienestar di Aruba y su comunidad, mientras cu e ta keda ancra den gobernacion publico. E cuadro sui generis ta permiti ATA pa unifica un diversidad di stakeholdernan di turismo y sigui tuma decision independiente pa un maneho di destinacion efectivo.<ref name="ATA"/>
Den e capacidad aki, ATA ta cumpli cu rolnan defini entre otro marketeer (promoviendo Aruba como destinacion), co-creator (colaborando riba iniciativanan turistico), conector (vinculando stakeholdernan), y autoridad (dunando supervision den asuntonan turistico). E ròlnan aki ta sostené su funshonnan sentral di uni interesnan, fomentá asosiashonnan, i duna direkshon stratégiko pa desaroyo di turismo.[1][2]
ATA ta wòrdu dirigí pa CEO Ronella Croes.<ref name="about"/> E organisashon ta mantené un sede lokal na Aruba ku ofisinanan adishonal na Hulanda, Colombia, i Merka pa sostené su alkanse mundial.<ref name="ATA">[https://www.gobierno.aw/aruba-tourism-authority-sui-generis-15-ana-construyendo-turismo-duradero Aruba Tourism Authority Sui Generis 15 aña construyendo turismo duradero], gobierno di Aruba (13 di januari 2026)</ref>
== Historia ==
Den decada 1920, economia di Aruba tabata conta cu un pilar economico basa riba [[Lago Oil & Transport Company|refineria Lago]]. Despues di [[Di Dos Guera Mundial|Segundo Guera Mundial]], despues cu [[turismo]] y biahe a cuminsa bira mas popular, a cuminsa mira e posibilidad pa explora e sector di turismo na Aruba.
Cu establecimento di Aruba Tourist Commission, consistiendo di diferente comerciante local, a percura pa un plan pa expansion di infrastructura pa por acomoda e necesidad di e bishitante. Den cara di adversidad, Aruba a cambia su enfoke pa turismo, resultando den desaroyo y proyectonan importante.
E promoshon di turismo na Aruba a cuminsa formalmente cu e establecimento di Comision di Turismo di Aruba na 1947, un entidat crea pa promove y dirigi desaroyo di turismo riba e isla bou di liderazgo di Ernst Bartels.[7]<ref name="tourism">[https://www.aruba.com/us/our-island/history-and-culture/aruba-tourism Aruba tourism], aruba.com</ref>
=== 1953-1985 ===
Na 1953, e comision a wordo reorganisa den Oficina di Turismo di Aruba (ATB), un instancia gubernamental modesto cu tabata consisti di apenas dos empleado: Ernst Bartels komo hefe i Casper Wever como su asistente.<ref name="tourism"/> ATB a concentra su esfuersonan riba mercadeo di Aruba como destinacion, particularmente dirigi riba e mercado di [[Estadonan Uni di Amérika|Merca]].
Un logro clave den e sector turistico emergente di Aruba tabata e apertura di Caribbean Hotel na 1959, e isla su prome hotel di resort di varios piso, cu a atrae jet-setternan internacional y a yuda establece Aruba su reputacion pa hospitalidad.<ref name="tourism"/>
Durante añanan 1980, mehorashonnan di infrastruktura a sostené ekspanshon di turismo, inkluyendo un estudio amplio di seis luna kondusí na 1983 dor di e firma Sasaki Associates ku sede na Merka den kolaborashon ku instansianan gubernamental. E estudio a identifiká e koredor kostal di Oranjestad pa California Point komo e zona turístiko prinsipal, loke ta kondusí na invershonnan dirigí den kamindanan, liñanan di awa i otro utilidatnan pa permití desaroyo di resort na gran eskala miéntras ta protehá áreanan ambiental sensitivo.<ref name="tourism"/>
Aruba su ekonomia tabata dependé pa hopi tempu riba e Refineria di Zeta di Lago komo su dunadó di trabou prinsipal for di añanan 1920, pero su seramentu na 1985 a kousa un kambio desisivo den direkshon di turismo komo e impulsor ekonómiko dominante di e isla.<ref name="tourism"/>
Na aña 1953 Aruba Tourist Commission a cambia di maneho y a sigui bou di nomber di Aruba Tourism Bureau. Aki ta caminda cu a conoce gran baluartenan den historia di e industria di turismo caminda cu Aruba por a conta cu un sector turistico evoluciona, caminda a percura pa reforsa economia local y fomenta intercambio cultural. Aruba Tourism Bureau a conta cu un temporada entre aña 1953 te cu 1985, danki na maneho di directornan Michael Kuiperi, sigui pa Odulio Bertrando ‘Beti’ Arends y finalmente Roderick ‘Rory’ Arends.
=== 1985-presente ===
Na aña 1985, Aruba Tourism Bureau a hiba un transformacion y a bira Aruba Tourism Authority, bou di guia di Remigio Wever, Jan van Nes y Myrna Jansen-Feliciano, kendenan a percura pa un maneho di turismo duradero durante temporada stabiel y durante temporada di desafio.<ref>[https://awemainta.com/wp-content/uploads/2024/02/AM240221.pdf Ta rindi honor na tur ex-director di Aruba
Tourism Bureau y Aruba Tourism Authority], Awemainta (21 di februari 2024) </ref>
Establece oficialmente dia 1 di yanüari 2011, komo un entidat públiko úniko sui generis evolushonando for di e eks Ofisina di Turismo, ATA ta operá ku outonomia pa impulsá prosperidat ekonómiko miéntras ta priorisá preservashon di medio ambiente, integridat cultural, y bienestar di komunidat bou di su propósito núkleo di enrikesé kalidat di bida di Aruba pa medio di maneho responsabel.<ref name="ATA"/>
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =|titulo= }}
{{References}}
}}
---------------
== Historia di ATA ==
Den decada 20, economia di Aruba tabata conta cu un pilar economico dependiente di Refineria Lago. Despues di Guera Mundial II, despues cu turismo y biahe a cuminsa bira mas popular, a cuminsa mira e posibilidad pa explora e sector di turismo na Aruba. Cu establecimento di Aruba Tourist Commission, consistiendo di diferente comerciante local, a percura pa un plan pa expansion di infrastructura pa por acomoda e necesidad di e bishitante. Den cara di adversidad, Aruba a cambia su enfoke pa turismo, resultando den desaroyonan y proyectonan importante.
Na aña 1953 Aruba Tourist Commission a cambia di maneho y a sigui bou di nomber di Aruba Tourism Bureau. Aki ta caminda cu a conoce gran baluartenan den historia di e industria di turismo
caminda cu Aruba por a conta cu un sector turistico evoluciona, caminda a percura pa reforsa economia local y fomenta intercambio cultural. Aruba Tourism Bureau a conta cu un temporada entre aña 1953 te cu 1985, danki na maneho di directornan Michael Kuiperi, sigui pa Odulio Bertrando ‘Beti’ Arends y finalmente Roderick ‘Rory’ Arends. Na aña 1985, Aruba Tourism Bureau
a hiba un transformacion y a bira Aruba Tourism Authority, bou di guia di Remigio Wever, Jan van Nes y Myrna Jansen-Feliciano, kendenan a percura pa un maneho di turismo duradero durante
temporada stabiel y durante temporada di desafio.<ref>https://awemainta.com/wp-content/uploads/2024/02/AM240221.pdf Ta rindi honor na tur ex-director di Aruba
Tourism Bureau y Aruba Tourism Authority], Awemainta (21 di februari 2024) </ref>
* Ronella Croes, CEO di ATA desde 2010?
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =|titulo= }}
{{References}}
}}
---------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''AIOF''' (Aruba Investment and Development Fund) ta un fondo nacional di inversion y desaroyo di Aruba, cu tin como meta pa crea un mecanismo permanente pa financia proyectonan strategico cu ta contribui na crecemento economico, diversificacion economico y progreso social di Aruba na largo plaso.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20260620.pdf Parlamento lo trata prome Fondo di Inversion y Desaroyo di Aruba otro siman], BDA (20 di juni 2026)</ref>
AIOF ta un iniciativa cu gobierno AVPFUTURO ta considera como un di e pilarnan
principal di su programa di gobernacion. E fondo nacional di inversion y desaroyo tin como meta pa crea un mecanismo permanente pa financia proyectonan strategico cu ta contribui na crecemento economico, diversificacion economico y progreso social di Aruba na largo plaso.
Prome cu e tratamento publico den Parlamento, gobierno a contesta un total di 229 pregunta presenta door di miembronan di Parlamento tocante e proyecto di ley ''Landsverordening Algemeen Investerings- en Ontwikkelingsfonds''.
E idea pa crea un fondo nacional di inversion no ta nobo.
Desde cu gobierno AVP-FUTURO a drenta gobierno na maart 2025, e coalicion a identifica e creacion di un fondo di inversion como un prioridad. Durante e preparacion di presupuesto nacional pa 2026, gobierno a reserva Afl. 50 miyon como inversion inicial pa pone e fondo traha unabes cu Parlamento aproba e ley.
Segun e propuesta, AIOF lo enfoca riba inversionnan den varios sector considera esencial pa desaroyo sostenibel di Aruba. Entre e areanan cu tin prioridad tin enseñansa, innovacion, energia renovable,
resiliencia climatico, gobierno digital, vivienda sostenibel, infrastructura y desaroyo di sectornan economico nobo.
{{Appendix}}
Despues di un debate extenso dia 23? di juni 2026 den Parlamento di Aruba, un mayoria minimo den Parlamento (11 voto na fabor y 9 contra) a aproba e Landsverordening Algemeen Investeringsen Ontwikkelingsfonds (AIOF), un ley cu ta crea Aruba su prome Fondo General di Inversion y Desaroyo. Segun gobierno, e fondo lo forma un herment financiero permanente pa permiti planificacion y financiamento di inversionnan publico riba un base multianual. <ref>https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20260626.pdf</ref>
Otro elemento cu gobierno a pone enfasis riba dje ta e evaluacion independiente cu e ley
ta prescribi. Despues di cinco aña cu e drenta na vigor, un comision di experto lo evalua
e efectividad di AIOF y entrega un rapport na Parlamento y CAft.
Maneho di AIOF lo cay bao di responsabilidad comparti di Minister di Asuntonan
General y Minister di Finanzas. E fondo lo tin su propio presupuesto, cu lo ta separa di Presupuesto di Pais Aruba.
Arends-Reyes a splica cu e beneficio mas grandi di AIOF ta cu recurso destina pa inversion lo keda separa di gastonan regular di gobierno.
Gobierno AVP-FUTURO a anuncia oficialmente diaranson atardi, cu Aruba awor tin su propio Fondo General di Inversion y Desaroyo (AIOF). Un total di 11 parlamentario a vota pa e ley pasa. Segun Minister di Finansa, Geoffrey Wever, e fondo aki lo yuda financia proyectonan importante cu ta contribui na bienestar y desaroyo di Aruba a largo plaso.<ref>[https://www.noticiacla.com/news/37860 Wever: Fondo di inversion AIOF awor ta realidad pa financia proyectonan importante], 24 di juni 2026</ref>
[[:Kategoria:Sociedad]]
------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Afroarubano''' of '''Afrorubiano''' ta Arubianonan di ascendencia predominantemente Africano. Afro-Arubano ta un grupo etnico minoritario na Aruba, representando 15% di e poblacion di Aruba.[1] Hopi Afro-Arubano ta biba den e di dos ciudad mas grandi di Aruba, San Nicolaas, situa na e punta zuid di e isla.[2]
Miéntras ku Aruba tabatin afrikanonan sklabisá,[3] nan tabata den kantidatnan mas chikitu ya ku e isla tabatin masha tiki plantashon basá riba katibu debí na su tera malu i klima seku.[4] Mayoria di Afro-Arubanonan awendia ta bini di islanan i nashonnan den Karibe serkano manera Sint Maarten, Repúblika Dominikana, Sürnam, Guyana, Haiti, Jamaica, Trinidad i Tobago, Grenada, Curaçao, Saba, Sint Eustatius, e Antia Menor i Sur Amérika.[5]
== Historia ==
{{Wak articulo|Mira tambe: [[Historia di Aruba]]|pr=}}
Afro-Arubanonan a yega Aruba den tres ola.<ref>{{Cite web |last=Redactie |date=2023-08-03 |title='African influence clearly visible on Aruba' {{!}} Caribbean Network |url=https://caribbeannetwork.ntr.nl/2023/08/03/african-influence-clearly-visible-on-aruba/ |access-date=2024-12-27 |website=caribbeannetwork.ntr.nl |language=en-US}}</ref>
Durante e era kolonial, afrikanonan sklabisá tabata wòrdu transportá pa Aruba dor di kolonistanan hulandes,<ref>{{cite web | url=https://www.myscience.org/en/news/wire/history_of_slavery_on_aruba_and_st_eustasius_online-2023-ru | title=History of slavery on Aruba and St. Eustasius online | date=29 June 2023 }}</ref> ounke no na gran kantidat ya ku e hulandesnan (i promé ku nan, e spañónan) tabata konsiderá Aruba muchu seku pa plantashonnan na gran eskala.[8] Papiamentu, e idioma komun awor di e islanan ABC,<ref>{{Cite web |title=Language and education on the ABC islands |url=https://www.researchgate.net/publication/300471435}}</ref><ref>{{Cite web |title=Papiamentu |url=https://www.hawaii.edu/satocenter/langnet/definitions/papiamentu.html#:~:text=Papiamentu%20probably%20emerged%20from%20the,spread%20to%20Bonaire%20and%20Aruba. |access-date=2025-06-02 |website=www.hawaii.edu}}</ref> ta data di por lo ménos 300 aña i ta basá predominantemente riba strukturanan lingwístiko afro-portugues kombiná ku vokabulario i influensianan di idiomanan spañó, wèst afrikano, hulandes, ingles i idiomanan amerindio.<ref>{{cite web|url=http://www.smithsonianmag.com/travel/destination-hunter/north-america/caribbean-atlantic/aruba/aruba-history-heritage.html |title=Aruba – History and Heritage |publisher=[[Smithsonian Institution]] |access-date=2013-06-20}}</ref><ref>{{Citation |title=Aruba |date=2025-03-25 |work=The World Factbook |url=https://www.cia.gov/the-world-factbook/countries/aruba/ |archive-url=https://web.archive.org/web/20250330035846/https://www.cia.gov/the-world-factbook/countries/aruba/ |url-status=dead |archive-date=March 30, 2025 |access-date=2025-03-30 |publisher=Central Intelligence Agency |language=en}}</ref> Papiamentu a yega Aruba for di Kòrsou. Promé ku siglo 20, mayoria di e Arubianonan pretu probablemente a yega liber òf sklabisá for di Kòrsou òf for di Afrika via Kòrsou, òf desendiente di migrantenan anterior for di Kòrsou, ku histórikamente tabata un di e hafnan di komersio di katibu hulandes mas grandi den Karibe.[13]
Migrashon na eskala chikí for di Kòrsou, i for di otro islanan den Karibe, pa Aruba a sigui despues di emansipashon. Katibunan no a forma un kultura Afro Karibense separá i despues di emansipashon na 1863, katibunan anterior a integrá den e sosiedat liber rápidamente (Alofs 2003a.
Durante henter [[siglo 20|siglo binti]], hopi imigrante for di Antias Britániko (esta for di Trinidad i Grenada), Sint Maarten, Saba, Sint Eustatius, i otro islanan a establesé nan mes na [[San Nicolas]], esta pa traha den e industria petrolero di Aruba. Hopi a trese nan idioma krioyo i dialektonan ingles lokal pa e cuidad,[14] desaroyando despues den loke awe ta konosí komo Ingles di San Nicolaas (tambe konosí lokalmente komo Ingles di Bush, Ingles Sani, Ingles We, Papiamentu di Pueblo etc.).[15][16][17][18][19]
Den siglo 21, mayoria di e imigrantenan di descendiente Afrikano mas recien pa Aruba ta bini di un entrada nobo di migrantenan laboral Haitiano, Surinameño, Kurasoleño i Dominikano.[20]
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Historia di Aruba]]
-----
Afrorubiano ta residentenan di Aruba cu ta rastrea nan ascendencia te na Africa sub-Sahariano, primordialmente pa medio di e descendientenan di hendenan esclavo treci pa colonizadornan Hulandes den siglo 17 y despues imigrantenan di otro islanan di Caribe. Contrario na hopi teritorio Caribense, Aruba su economia tabata carece di plantacionnan na gran escala, resultando den un poblacion esclaviza relativamente chikito cu nunca a surpasa 21% di e total di habitantenan, cu esclavitud aboli na 1863, liberando apenas 496 individuo. Esaki a kondusí na e desaroyo di un kultura di kampesino distinto bou di Afro-Arubanonan liberá, sentra riba agrikultura na eskala chikí, peska i migrashon laboral di temporada, miéntras ku meskla ku poblashonnan indígena di Caquetio i Oropeo a krea un núkleo Mestizo-Krioyo mesklá ku ta definí gran parti di e komposishon étniko di Aruba.[1][2]
Den siglo 20, e deskubrimentu di zeta den añanan 1920 a atraé olanan signifikante di trahadónan afro-karibense di paisnan manera Trinidad, Barbados, Jamaica i Haiti, ku a yena funshonnan den e refinerianan i gradualmente a elevá nan status sosioekonómiko riba e poblashon tradishonal pa mitar di siglo. E migrantenan aki, huntu ku imigrashon kontinuo mará na e kambio pa turismo despues di 1985, a enrikesé e sosiedat pluralista di Aruba, ku awor ta konsistí di mas ku 40 nashonalidat, ounke tenshonnan étniko de bes en kuando ta surgi entre residentenan establesé pa hopi tempu i yegadanan mas nobo, inkluyendo gruponan afro-karibense di stereotipo relashoná ku kriminalidat. Afro-Arubanonan awendia ta kontribuí prominentemente na sektornan manera konstrukshon, hospitalidat i trabou doméstiko, ku hende muhé di Haiti i Jamaica frekuentemente empleá komo kuido di kas; nan ta forma un kalkulashon di 15% di e poblashon komo Arubiano Pretu, ku un meskla mas amplio Oropeo/Am
--------------
{{Variante|a}}
{{infobox organisacion | variante = a
| nomber = Scouting Aruba
| abrevia =
| imagen = WikiProject Scouting fleur-de-lis trefoil.svg
| funda = April 23, 2000.
| pais = {{ABW}}
| sede =
| afilia =
| presidente =
| tipo =
| obhetivo = desaroyo di
| lema = ''Wees paraat''
| cantidad_miembro =
| koepel =
| europeo =
| internacional = Interamerican Region of the World Organisation of the Scout Movement
| website = https://www.facebook.com/ScoutingAruba
}}
'''Scouting Aruba''' ta e organisacion nacional di scouts Arubano, funda na 2000.
== Historia ==
E ta comparti un historia comun cu e otro Antiyanan Hulandes te na e separacion politico di e isla for di Hulanda. Scouting Aruba ta un Full Member of the Interamerican Region of the World Organisation of the Scout Movement.
Scouting Aruba ta consisti di 13 grupo, dividi den 3 distrito. Tin un grupo di Scout pa hende ku limitashon mental i físiko. Scouting Aruba tin 456 miembro te ku 2021.[1]
Scoutnan na Aruba ta participa den hopi campamento den Caribe, hopi biaha nan ta biaha cu boto pa campa riba islanan den cercania hunto cu Scoutnan di paisnan bisiña.
Riba 27 di febrüari 2016, World Scout Committee a rekonosé Scouting Aruba komo e Organisashon Nashonal di Scout di Aruba i a otorgá esaki Miembresia Kompleto di WOSM ku derecho di voto.[2] E sertifikado di miembresia a wòrdu presentá na e organisashon den e di 41 Konferensia Mundial di Scout, ku a wòrdu kondusí na Baku di Azerbaijan na 2017.
Programa i idealnan
Kastor-edat 5 pa 7 (mucha hòmber i mucha muhé)
Yunan di edat 7 pa 10 (sekshonnan miksto ta eksistí)
Scoutnan di edat 10 pa 14 (sekshonnan miksto ta eksistí)
Eksploradónan-edat 15 pa 18 (mucha hòmber i mucha muhé)
Rovers-edat 18 pa 23 (mucha hòmber i mucha muhé)
E Lema Scout ta Sea Prepara, Semper Prepara na Papiamento, y Weest Paraat na Hulandes.
E emblema di Scouting Aruba ta consisti di simbolonan di Scouting y colornan cu ta coresponde cu e bandera di Aruba. E dos streanan di sinku punto ta wòrdu kita for di e Fleur-de-lis i pone riba otro. E logo ta diseñá pa Sr. Juan Martijn.[3]
-----------------
{{Variante|a}}
{{infobox organisacion | variante = a
| nomber = Scouting Aruba
| abrevia =
| imagen = WikiProject Scouting fleur-de-lis trefoil.svg
| funda = April 23, 2000.
| pais = {{ABW}}
| sede =
| afilia =
| presidente =
| tipo =
| obhetivo = desaroyo di
| lema = ''Wees paraat''
| cantidad_miembro =
| koepel =
| europeo =
| internacional = Interamerican Region of the World Organisation of the Scout Movement
| website = https://www.facebook.com/ScoutingAruba
}}
'''Padvindstersvereniging van de Nederlandse Antillen''' (Asosiashon di Guia, PNA) ta un organisashon nashonal di guia den [[Karibe Hulandes]].
== Historia ==
E prome guianan riba Curaçao a cuminsa na Mei 1930 bao di e bandera di Dutch Girl Guides Guild. Esaki pronto a bira e Gremio di Guides di Niernan Hulandes Curaçao. E kantidat di miembronan a krese den transkurso di añanan ku sosten di NPG. Na 1967, NPG a entrega un peticion na Region di Hemisferio Occidental di WAGGGS encuanto si por establece un colaboracion cu Dutch Girl Guides Guild Curaçao pa asina logra un miho alineacion cu e organisacion su ubicacion geografico. Gremio Scout Hulandes Curaçao a bira un organisacion independiente na aña 1972. Cinco aña despues, e organisacion su nomber a wordo cambia pa Gremio Scout di Antiyas Hulandes. E Girl Scouts i Guides a plama den henter e isla. Desde mei 1993, tin un seccion pa muchanan di 4 pa 6 aña, esta e Elvitas. Esaki tabata na honor di Sra. Norma Elisabeth-Galaraga, kende tabata e prome Guia riba e isla pa tuma e Promesa. Na aña 1995 a kuminsá un sírkulo pre-Brown i un sírkulo di Brownie na isla di Boneiru, tambe bou di organisashon di Girl Scout Guild di Antia Hulandes. Durante e di 35 konferensha di WAGGGS na Hong Kong na 2014, e organisashon a risibí su nòmber aktual, Asosiashon di Guia PNA. E organisashon aktualmente tin 11 grupo (10 riba Kòrsou, 1 riba Boneiru) ku un total di 220 miembro na 2017. E Asosiashon di Guia PNA ta miembro di Asosiashon Mundial di Girl Guides i Girl Scouts. E organisashon tambe ta afiliá na e Vilashon Karibense pa Guia.<ref>https://nl.scoutwiki.org/Asosiashon_di_Guia_PNA </ref>
----
en.wiki:
'''Padvindstersvereniging van de Nederlandse Antillen''' (PNA, Asosiashon di Guia di Mucha muhé di Antia Hulandes) ta e organisashon nashonal di Guia di Antia Hulandes anterior. E ta sirbi 461 miembro (te ku 2003). Fundá na 1930, e organisashon pa mucha muhé so a bira un miembro asosiá di e Asosiashon Mundial di Guia di Mucha Muhé i Scout Muhé na 1978 i miembro kompletu na 1981.
E ta sirbi 461 miembro den 11 grupo di Guia, 10 grupo di Guia na Kòrsou, 1 na Boneiru, niun na Sint Maarten, Saba i Sint Eustatius.<ref name="PNA">{{cite web |url=http://pnagirls.tripod.com/ |title=Padvindstersvereniging van de Nederlandse Antillen |publisher=Padvindstersvereniging van de Nederlandse Antillen |accessdate=2010-08-05 |archive-date=2019-01-19 |archive-url=https://web.archive.org/web/20190119111111/http://pnagirls.tripod.com/ |url-status=dead }}</ref>
[[File:Collectie NMvWereldculturen, TM-10021662, Repronegatief 'Een groep padvindsters', fotograaf niet bekend, 1947.jpg|right|thumb|Girl Scouts na Corsou, 1947]]
==Programa i idealnan ==
E asosiashon ta dividí den kuater sekshon segun edat;[1]
Elvita - di edat 4 pa 7
Kabouter - edatnan di 8 pa 10 aña
Guia Menor - edatnan di 11 pa 14
Mayor di Guia - di 15 pa 18 aña
E Lema di Girl Scout ta Sea Prepara, Sea Preparado na Papiamento, y Weest Paraat na Hulandes.
E badge di e Padvindstersvereniging van de Nederlandse Antillen ta basa riba e badge di ex organisacion di Girl Scouts Hulandes, Het Nederlands Padvindsters Gilde. E badge ta konsistí di un strea di dies punto pa e dies liñanan den e lei di Girl Scouts riba un Trefoil pa Girl Scouting/Guide.
Padvindstersvereniging van de Nederlandse Antillen ta comparti nan sede cu Scouting Antiano y otro ex organisacionnan hubenil di Antiyas Hulandes.
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Karibe Hulandes]]
------------------
{{Databox}}
'''Proteccion di consumidor''' ta referi na e totalidad di esfuerso y medida destina pa proteha hende den nan rol como [[consumidor]] di producto of servicio. E ta inclui legislacion y hurisprudencia (ley di consumidor) y tambe funcionnan delega pa gobierno na organisacionnan di consumidor (e movemento di consumido). E meta di proteccion di consumidor ta pa garantisa e calidad di producto y servicio, pa preveni consumidornan di sufri daño fisico, psicologico of economico door di e producto of servicionan cu nan ta consumi, y pa optene reparacion y compensacion pa daño unabes sufri como resultado di consumo.
== Ley di consumidor ==
Legislacion di consumidor ta encera tur ley y regulacion crea pa proteccion di consumidor. Specificamente, ley di consumidor tin como meta “pa proteha e consumido den su relacion cu e productor-bendedo pa asina restaura e balansa economico y legal entre nan dos.”<ref name="Witte">{{Cite book |last=De Witte |first=Mieke |coauthors=An Vermeersch |date=2004 |title=Europees consumentenrecht |url=https://books.google.com/books?id=xHWDsYbbr78C&pg=PA13 |location=Antwerpen |publisher=Maklu |page=13 |isbn=9789062159611 |accessdate=11 juni 2018|archiefurl=https://web.archive.org/web/20230618075706/https://books.google.com/books?id=xHWDsYbbr78C&pg=PA13|archiefdatum=2023-06-18}}</ref> El a wordo desaroya pa mehora e posicion huridico di consumidornan verso productornan ora esaki a resulta necesario den e di dos mita di [[siglo 20|siglo binti]] cu e ascenso di e sociedad consumido. Derecho di consumidor ta pues un ramo di ley relativamente nobo, cu tin biaha no ta ni wordo reconoce como un ramo di ley separa. Pesey e ta un amalgama di reglanan cu por wordo clasifica den e dominio priva, publico y criminal.<ref name="Witte"/>
=== Aruba ===
Minister di Finansa, Asunto Economico y Sector Primario, mr. Geoffrey Wever ta anuncia cu riba Dia Internacional di Consumidor 15 di maart 2026 e “Landsverordening bestuursrechterlijke handhaving consumentenbescherming” lo drenta na vigor. E ley aki lo fortifica di manera significativo e proteccion di consumidor y ta duna Aruba Fair Trade Authority (AFTA) un rol importante den supervision y aplicacion di e ley pa proteha derechonan di consumidor.<ref>[https://24ora.com/awe-ley-di-consumidor-ta-drenta-na-vigor-na-aruba/ Awe Ley di Consumidor ta drenta na vigor na Aruba], [[24ora]] (15 di maart 2026)</ref>
Proteccion di consumidor ta un pilar importante di e maneho economico di Gabinete AVP- FUTURO. Manera palabra den Programa di Gobernacion 2025- 2028 riba pagina 34 “lo introduci e ley di proteccion di consumidor pa proteha e consumidor y crea un mercado mas transparente y husto. Lo presenta e ley aki na Parlamento y implementa door di Aruba Fair Trade Authority”. Despues cu Parlamento a trata y aproba e ley (''Landsverordening bestuursrechtelijke handhaving consumentenbescherming'') riba 18 di juni 2025,<ref>[https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/aruba/31326-wetgeving-bescherming-consumenten-aangenomen Wetgeving bescherming consumenten aangenomen], [[Antilliaans Dagblad]] (24 di juni 2025)</ref> via un decreto nacional di 27 di februari 2026, e ley di proteccion di consumidor lo drenta na vigor riba 15 di maart 2026, riba Dia Internacional di Consumidor.
* Aruba Fair Trade Authority (AFTA)<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.aruba.nu/nieuws/consument/83940/aruba-zet-grote-stap-met-consumentenbescherming Aruba zet grote stap met consumentenbescherming], aruba.nu (24 di december 2025)</ref>
=== Corsou ===
Ley di consumidor na [[Kòrsou|Corsou]] ta wordo influencia door di tanto legislacion local komo derecho hulandes, ku ta konta pa Kòrsou como pais konstituyente denter di Reino. Derechonan di consumidor na Corsou ta wòrdu protehá dor di un kombinashon di regulashonnan lokal, regulashonnan hulandes, i kuadro internashonal.<ref>https://www.lawgratis.com/blog-detail/consumer-law-curacao-netherlands</ref>
E legislacion primario ku ta regla protekshon di konsumidó na Kòrsou ta encera, e Codigo Civil di Corsou, Le di Protekshon di Konsumidó (Wet Consumentenbescherming), y regulacionnan di [[Union Oropeo|Union Europeo]] y legislacion Hulandes:
Organisacionnan:
* Fundashon pa Konsumidó Curaçao
* Stichting Consumenten Belangen Curaçao<ref>https://www.curacao.nu/nieuws/nieuws-van-bonaire-curacao/41127/oprichting-stichting-consumenten-belangen-curacao</ref>
=== Hulanda ===
E Ley di Implementashon riba e Modernisashon di e Direktiva di Protekshon di Konsumidó, ku ta prohibí, entre otro kosnan, e publiká òf tin post di revishonnan falso riba internèt, a drenta na vigor dia 28 di mei 2022. E ley a cambia Buki 6 di e Kódigo Sivil, e Lei di Enforsamentu di Protekshon di Konsumidó i e ley di Preis[3][4][6][6]
=== Merca ===
Na [[Estadonan Uni di Amérika|Merca]] un variedad di ley tanto na nivel federal como estatal cu ta regula asuntonan di consumidor for di cuminsamentu di siglo 20. Entre nan ta e Ley Federal di Kuminda, Remedi i Kosmetika, Lei di Práktikanan di Kobransa di Debe Hustu, e Lei di Raportahe di Krédito Hustu, Lei di Bèrdat den Prestamo, Lei di Fakturashon di Krédito Hustu, i e Lei di Gramm–Leach–Bliley. Leinan federal di protekshon di konsumidó ta wòrdu enforsá prinsipalmente dor di e Komishon Federal di Komersio, e Ofisina di Protekshon Finansiero di Konsumidó, e Atministrashon di Kuminda i Remedi, i e Departamentu di Hustisia di Merca.
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Economia]]
[[:Kategoria:Sociedad]]
Protekshon di konsumidó ta referí na e totalidat di medidanan, politika i institushonnan destina pa protehá hende den nan rol komo konsumidó di produkto òf servisio. Esaki ta inkluí legislashon i hurisprudensia (ley di konsumidó), asina tambe aktividatnan di gobièrnu i organisashonnan di konsumidó ku ta defendé interes di publiko.
E meta di protekshon di konsumidó ta pa:
garantisá kalidat i seguridat di produktonan i servisionan
prevení ku konsumidónan sufri daño físiko, sikológiko òf ekonómiko
promovê transparensia den merkado
asegurá posibilidat di reparashon òf kompensashon ora daño a sosodé
Protekshon di konsumidó ta konsiderá un elemento importante den politika ekonómiko i regulashon di merkado.
Derecho di konsumidó
Derecho di konsumidó ta e ramo di ley ku ta trata relashonnan entre konsumidónan i produsentenan òf bendedónan. Legislashon di konsumidó ta intenta reduci e desequilibrio ku por eksistí entre e dos parti, pasobra produsentenan generalmente tin mas informashon i poder ekonómiko ku konsumidónan.<ref>[1]</ref>
Derecho di konsumidó a desaroyá principalmente den segunda mitar di siglo binti, den paralelo ku e ekspanshon di e llamada sociedad di konsumidó. E rama aki di ley ta relativamente nobo i, den hopi sistema hurídiko, e ta forma un kombinashon di regla di:
derecho privá (kontraktnan i responsabilidat)
derecho públiko (regulashon di merkado)
derecho penal (sanksion kontra fraude òf praktikanan ilegal)
Instrumentonan di protekshon
Medidanan di protekshon di konsumidó por inkluí, entre otro kosnan:
regulashon riba seguridat di produktonan
obligashon pa informashon klaro i etiketahe
protekshon kontra publicidat engañoso
regla riba garantia i devolushon di produktonan
supervison di merkado dor di autoridatnan públiko
Ademas, organisashonnan di konsumidó por asistí publiko ku informashon, konseho i representashon den konfliktonan ku empresanan.
Protekshon di konsumidó segun pais
Aruba
Na Aruba, protekshon di konsumidó ta wòrdu fortifiká ku introdukshon di legislashon spesífiko. Parlamento di Aruba a aproba e Landsverordening bestuursrechtelijke handhaving consumentenbescherming riba 18 di juni 2025.<ref>[3]</ref>
Via un decreto nasional di 27 di februari 2026, e ley aki lo drenta na vigor riba 15 di maart 2026, coincidiendo ku Dia Internashonal di Konsumidó. E ley ta duna e Aruba Fair Trade Authority (AFTA) un rol importante den supervision i enforsamentu di derechonan di konsumidó.<ref>[2]</ref>
E introdukshon di e ley tabata parti di e Programa di Gobernashon 2025–2028, ku a enfatisá kreashon di un merkado mas transparente i hustu.
Kòrsou
Na Kòrsou, protekshon di konsumidó ta basa riba un kombinashon di legislashon lokal i influensia di derecho hulandes. Komo pais konstituyente den Reino di Hulanda, hopi prinsipionan di derecho di konsumidó hulandes tin influensia riba e sistema legal di Kòrsou.<ref>[5]</ref>
Regulashonnan relevante por inkluí:
Kódigo Sivil di Kòrsou
legislashon lokal tokante protekshon di konsumidó
influensia di norma internashonal i europeano
Organisashonnan lokal ku ta defendé interes di konsumidó ta inkluí:
Fundashon pa Konsumidó Curaçao
Stichting Consumenten Belangen Curaçao<ref>[6]</ref>
Hulanda
Na Hulanda, derechonan di konsumidó ta fortemente influensiá dor di legislashon di Union Europeo. Un ehèmpel reciente ta e Wet implementatie modernisering consumentenbescherming, ku a drenta na vigor dia 28 di mei 2022.
E ley aki a introducí, entre otro kosnan:
prohibishon di revishonnan falso riba internet
regla mas estrikto pa transparensia di prijs
mas protekshon kontra praktikanan komersial engañoso
E legislashon aki a modifica, entre otro, Buki 6 di e Kódigo Sivil hulandes i e ley di enforsamentu di protekshon di konsumidó.<ref>[3]</ref>
Estados Unidos
Na Estados Unidos, protekshon di konsumidó ta regula dor di un gran kantidat di ley federal i estatal. Entre e mas konosí tin:
Federal Food, Drug, and Cosmetic Act
Fair Debt Collection Practices Act
Fair Credit Reporting Act
Truth in Lending Act
Fair Credit Billing Act
Gramm–Leach–Bliley Act
Enforsamentu di e leyinan aki ta wòrdu realisá prinsipalmente dor institushonnan manera:
Federal Trade Commission (FTC)
Consumer Financial Protection Bureau (CFPB)
Food and Drug Administration (FDA)
Department of Justice (DOJ)
Mira tambe
Konsumidó
Derecho di konsumidó
------------------
{{infobox persona | variante = c
| nomber = René van Nie
| nomber completo = René Gerrit Anton van Nie
| fecha nacemento= [[1 di yanüari|1 di januari]] [[1939]]
| luga nacemento = {{NLD}}
| fecha fayecimento= [[23 di mei]] [[2017]]
| luga fayecimento = {{ABW}}
| causa morto = paro cardiaco
| residencia =
| alma mater =
| ofishi = cineasta, director di cine, periodista, escritor
| periodo activo =
| conoci pa = ''Kind van de Zon'' (1975)
| lenga literario = Hulandes
| website =
}}
{{DEFAULTSORT:Nie, René van}}
[[:Kategoria:Direktor di sine]]
[[:Kategoria:Eskritor]]
[[:Kategoria:Hulanda]]
[[:Kategoria:Aruba]]
-------------------
== Cas floria ==
titel van dit verslag is "Het erfgoed en de betekenis van de versierde <<"Cunucuhuizen op Aruba">>. Dit rapport is toegevoegd aan de bestaande nationale erfgoedcollectie, maar er zullen brochures beschikbaar zijn voor openbaar gebruik. Studenten hebben toegang om ze te gebruiken voor schoolpresentaties of spreekbeurten.
Dit rapport is gemaakt door Romy van Vuren, een stagiair van de Universiteit van Utrecht, onder begeleiding van mevrouw Webb-Kock. Dit rapport bevat gedetailleerde informatie over de betekenis van de symbolen op de versierde huizen op Aruba, de namen van de siermetselaar gespecialiseerd in deze techniek, geschiedenis en architectuur van Aruba. Het bevat ook een lijst van de versierde huizen op Aruba.
Er zijn meer dan 200 prachtig versierde huizen met een verscheidenheid aan symbolen zoals: gordijnfiguur, ster, bloem, vogelbek en halvemaan enz. De term voor deze versierde huizen is "bloemrijke huizen" of "versierde huizen".
Meer informatie vindt u in deze flyer en bij de Departamento Arubiana.
Zie ook:
• boek Bouwen op de Wind
Cas Floria of Cas decora zijn zeer bijzondere versierde huizen op Aruba, die mogelijk alleen op Aruba voorkomen.
Het is een unieke bouwstijl die dateert van rond het einde van de 19e tot het begin van de 20ste eeuw. Decoraties werden gemaakt met een extra pleisterlaag en later van cement.
Versierde gevellijsten met symbolen die mogelijk afkomstig zijn van indianen. Deze verklaring is onwaarschijnlijk. De symbolen werden puur ter decoratie aangebracht op de woning, sommige symbolen hebben een betekenis.
1920 - Cas floriá a cuminsa na Aruba, esta e adorno bunita di figura di cortina, strea, flor, pico di parha, medio luna, etc. na rand di heut ofna skina di cas. E promé cas cu a haña e adorno aki tabata di Bernardo Eman Croes na Pos Chikito. Dos Metsla di Noord, Julian (Janchi) Christiaans y Goy Semeleer a tmha e cas aki na aña 1920 y a duné e adorno di flor bou di heut y di clos pilar na e skinanan. Pesey na e casnan na Pos Chikito y Sabana Basora tin masha hopi. Por tin mas o menos 200 pa 300 cas na Aruba y e floriamento aki te na aña 1944. Janchi Christiaans tabata un discipulo di su tata Hose Christiaans y di famia Donati. Famia Donati a dorna hopi cas figurci di cortina, directamente cu man y sin usa patronchi, manera Janchi Christiians despues tabata usci. Awor tin cdgun cas cu ta wordu trahá, estilo Arubicmo cu tambe ta usa e floriamento aki pa mentené nos cultura.
--------
[[File:Caribbean maritime boundaries map.svg|thumb|Mapa di e frontera maritimo di [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]].]]
E '''frontera Reino Hulandes-Fransia''' ta referi na e fronteranan entre [[Reino Hulandes]] y [[Fransia]] den nan respectivo teritorionan den [[Laman Karibe|Lama Caribe]]. Esaki ta trata di fronteranan di tera y maritimo entre [[Sint Maarten]] y Fransia ([[Sint Maarten (Fransia)|Saint Martin]]); Sint Eustatius y Fransia, y entre Saba y Fransia.
== Historia ==
Reino Hulandes tin un frontera ku Fransia riba e isla di Sint Maarten, tabatin un frontera ku Fransia na Suramérika entre 1815 i 1975 – promé ku independensia di Sürnam – i tabatin un frontera ku Fransia na Europa entre 1815 i 1830/39 – promé ku independensia di Bélgika.
Aunke Hulanda tin frontera solamente cu Belgica y Alemania na Europa, Reino Hulandes tambe ta comparti un frontera cu Francia.
E frontera aki ta pasa dor di e isla di Sint Maarten, un di e tres Islanan di Biento (SSS). Na 1648, Fransia i Repúblika Hulandes a bai di akuerdo pa dividí Sint Maarten den un porshon franses i un porshon hulandes, loke a keda formalisá den e Tratado di Concordia. E tratado aki a stipulá ku e parti sùit di e isla tabata pertenesé na Hulanda i e parti nort na Fransia. E tratado a inkluí akuerdonan riba un zona ekonómiko, asistensia mutuo den kaso di atakenan, i un presensia militar riba e isla.[8] Sinembargo, e Tratado di Concordia no ta menciona of establece un frontera. Sinembargo, áreanan importante (na e tempu ei) ta dividí.[9]
Apesar di e Tratado di Concordia, Sint Maarten lo a cambia di man varios biaha mas. Entre 1648 i 1816, e porshon hulandes lo a wòrdu okupá pa periodonan kòrtiku tres biaha mas pa e inglesnan i kuater biaha pa e fransesnan.[8]
Despues ku Bélgika a haña independensia (1830/1839), Reino Hulandes a pèrdè su frontera ku Fransia na Europa. Despues ku e relashonnan entre Hulanda i Fransia a keda normalisá na 1839, e dos paisnan a negoshá un tratado nobo, e Konvenshon Franco-Hulandes di 1839. E tratado aki lo a reafirmá algun provishon di e Tratado di Konkordia, komo ku e vershonnan original di e Tratado di Konkordia a bai pèrdí.[10]
== Sint Maarten ==
E frontera nashonal na Sint Maarten ta un frontera habrí, ounke e área no ta forma parti di e Zona di Schengen. Reino Hulandes y Republica Frances ta mantene nan mesun control na frontera ora un hende yega e isla. Pa garantisá konfidensialidat mutuo di e kòntròlnan di frontera aki, duana hulandes ta permití pa patruyá awanan franses i duana franses ta permití pa patruyá awanan hulandes. Sinembargo, e servisionan respektivo no ta permití pa tuma akshon den awanan di otro. Si wardakosta hulandes opservá algu den awanan franses rònt di Saint-Martin, e mester alertá outoridatnan franses, i vise vèrsa.
Pa haci posibel control di pasaheronan aereo cu ta drenta, Reino Hulandes y Republica Frances a cera e tratado di control di frontera na aeropuertonan di Sint Maarten na 1994. E tratado aki no a drenta na vigor te na 2007, ya cu e Estadonan General Hulandes prome a spera un posicion cla di e Estadonan di Antiyas Hulandes.
Na 2016, e Tratado entre Gobièrnu di Reino Hulandes i Gobièrnu di Repúblika Franses tokante delimitashon marítimo den Karibe a keda konkluí, ku ta regulá e fronteranan marítimo hulandes-franses rònt di Sint Maarten, Saba, i Sint Eustatius.[11]
Na 2023, 207 aña despues di e tratado di 1816, e frontera di tera a wòrdu establesé sin ambiguidat den e Tratado entre e Gobièrnu di Reino Hulandes i e Gobièrnu di e Repúblika Franses tokante e demarkashon di frontera entre e Reino di Hulanda (Sint Maarten) i e Repúblika Franses (Saint-Martin)[12] ku awor ta definí definitivamente e tereno tambe rant. E tratado aki a sigui un disputa riba e frontera rònt di e pueblo di Oyster Pond[13] ku a kondusí na un disputa entre Hulanda i Fransia na 2016.[14] Sinembargo e tratado aki ainda no a drenta na vigor.
Algun di e fronteranan aki ta wòrdu establesé dor di tratadonan, pero no ta tur frontera marítimo den Karibe ta wòrdu establesé ofisialmente.
nl.wiki: Rijksgrens van Nederland
== Mira tambe ==
* [[Awanan teritorial]]
* [[Zona continuo]]
* [[Zona economico exclusivo]]
* [[Tratado di Frontera Reino Hulandes-Venezuela]]
[[:Kategoria:Geografia]]
[[:Kategoria:Karibe Hulandes]]
[[:Kategoria:Reino Hulandes]]
E pais autonomo di Sint Maarten tin, banda di un zona continuo chikito, solamente awanan teritorial, sin un EEZ propio.
E frontera marítimo entre Sint Maarten y e parti franses di e isla a wordo estableci door di un tratado entre Reino Hulandes y Fransia, firmá dia [[6 di aprel|6 di april]] [[2016]]. E tratado aki a drenta na vigor dia 1 di april 2017.
--------
=== Maneho ===
E maneho di e zonanan EEZ di Caribe Hulandes ta den man di Reino Hulandes, pero e derecho pa uza nan recurso marino ta comparti. Segun ''Rijkswet instelling exclusieve economische zone'' (Ley di Reino institucion zona exclusivo economico) di 2010, Hulanda (gobierno di Reino) tin e autoridad pa:
* proteha y maneha e ambiente marino;
* controla pesca, mineral y hidrocarburo den fondo marino;
* comparti y firma acuerdonan internacional referente e EEZ.
Pa e seis islanan mes e ley ta duna:
* derecho pa uza e recurso natural pa desaroyo di [[turismo]], investigacion y energia renovabel (por ehempel parke di biento of solar den lama);
* maneho di pesca den e awa teritorial (12 miya nautico rond di e isla);
* un rol consultativo den maneho di sostenibilidad di Reino.
E situacion aki ta un refleho di e structura special di Reino Hulandes: pa e awanan teritorial (12 miya nautico) e islanan tin competencia amplio, mientras pa e zona EEZ (te 200 miya nautico) e soberania final ta keda cu Reino.
== Mira tambe ==
* [[Awanan teritorial]]
* [[Zona economico exclusivo]]
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Reino Hulandes]]
[[:Kategoria:Venezuela]]
------------
Loke bo ta hasi pa Wikipedia na Papiamentu ta berdaderamente importante. Dor di forma e artíkulonan aki ku struktura sólido, idioma kla i profundidat kultural, bo ta yuda sigurá ku lektornan di Papiamentu tin akseso na e mesun kalidat di konosementu ku na ingles, hulandes òf spañó — pero ankrá den nan propio historia i bista di mundu.
Loke bo ta hasiendo ta bruha distansia ku pertenensia.
Asta for di leu, e trabou aki ta tene bo konektá ku Karibe Hulandes na un manera profundo i signifikante. Dor di dokumentá historia, kultura, símbolonan i memoria kolektivo na Papiamentu, bo no ta djis editá artíkulonan — bo ta salbaguardiá identidat i ta sigurá ku futuro generashonnan, unda ku nan por biba, por rekonosé nan mes den nan idioma i historianan.
Tin algu poderoso den kontribuí for di un distansia:
e ta mustra ku kultura no ta limitá pa geografia. E ta biba kaminda hende ta preokupá sufisiente pa kuid’é.
Bo satisfakshon ta bini di un lugá hopi real — esaki ta trabou di herensia. I e ta mustra apsolutamente den e kuido, presishon i rèspèt ku bo ta trese na kada artíkulo.
-------
Het driekantje is een driehoekig muntstuk ter waarde van vijftig cent. Bij gebrek aan pasmunt is in het begin van de vorige eeuw aan Cobus Naar, Papa Cochi genaamd, recht verleend dollarstukken te versnijden. Ze heten y o t i n cor t a, of ook wel placa di Shon Cochi. Ze behoren thans tot de zeer zeldzame munten.
------------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
{{Multiple image
| align = right
| total_width = 270
| border =
| header = '''Turismo krusero'''
| header_align = center
| perrow = 1/1/2
| image1 = RCI Sovereign of the Seas (cropped).jpg
| image2 = Carnival Sunshine Curacao 2014 (cropped).jpg
| caption1 = ''Sovereign of the Seas''
| caption2 = ''Carnival Sunshine''
| image3 =
| caption3 =
| image4 = Promenade on the Allure od the Seas (7710182244).jpg
| image5 = Overall room view of Sky Suite 1198 aboard the Celebrity Equinox (6686283819).jpg
| caption_align = center
| footer = Interior luhoso di un krusero i un kabina
| footer_align = center
}}
----------------
{{Variante|a}}
{{infobox persona |variante = a
| nomber = Clinton Whitfield
| nomber completo = Clinton Hathaway Whitfield
| ofishi = empresario
| distincion = Oficial den [[Orden di Oranje-Nassau]] <small>(1968)</small>
}}
'''Clinton Hathaway Whitfield''' (☆ [[1911]] na [[Sint Eustatius]] - † [[12 di yanüari|12 di januari]] [[1993]] na Aruba?) tabata un empresario Arubano, kende tabata pionero den industria turistico y dirigente di sector priva Arubano.
== Biografia ==
Clinton Whitfield a nace na Sint Eustatius y a muda pa [[Kòrsou|Corsou]] pa continua su estudio na nivel di Mulo.
El a cuminsa su carera profesional den servicio publico na Aruba. Despues di 13 aña di servicio el a cambia pa sector priva y a habri su tienda “Whitfield Dress Shop” den [[Caya G.F. (Betico) Croes]]. Segun cu e industria di turismo a crece el a expande cu tiendanan na varios lokalidad di hotel, particularmente na [[Palm Beach]].
Den e comunidad empresarial Arubano Whitfield tabata un figura yamativo. Como un “startupper” eminente el a laga su marca riba hopi organisacion Arubano como tambe internacional.<ref>Opstarter Arubaanse zakenleven overleden. "Amigoe". Curaçao, 13-01-1993, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 11-10-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644609:mpeg21:p005</ref> Na 1945 e tabata co-fundador di [[Aruba Trade & Industry Association]] (ATIA). Na 1950 el a wordo eligi como presidente di ATIA y a sirbi shete aña den e funcion aki. E tabata un miembro di directiva di Camara di Comercio (KvK) di 1951 pa 1975, interumpi solamente pa shete luna na 1963. E tabata internacionalmente orienta y a promove relacionnan cu paisnan den region: Venezuela, Colombia, Puerto Rico, Repúblika Dominikana i Trinidad & Tobago. El a representa KvK Aruba den e Camaranan di Comercio di America, un plataforma di 51 camara, cu tabata tin como meta fortalece e lasonan economico y baha e bareranan di comercio den [[Latinoamerica]] y Caribe. Na 1961 el a wordo eligi como presidente di Camara di Aruba y na juni di e aña ey a fungi como anfitrion pa e Convencion Anual di Camaranan di Comercio di Americas.
* gedurende 25 jaar Bestuurslid van de Kamer, waarvan 6 jaar in de functie van Voorzitter.
* "a blda miembro alavez vlce-presidente di Regentenraad di [[Horacio Oduber Hospital]].
J*3 30 ana senor Whitfield a duna vn contribucion valioso na e desarollo di nos hospitaal, pa cual nos ta masha agradecido.
* De Kiwanis Club van Aruba maakt met diep leedwezen het overlijden bekend van de heer CLINTON H. WHITFIELD in leven: Organisator "Charter Member" en gewezen voorzitter van de Kiwanis Club of Aruba; Gewezen "Lt. Governor" van Division 26 en Gewezen Governor van de Eastern Canada en Caribbean District van Kiwanis International; "Life Member" van Kiwanis International.<ref> Advertentie. "Amigoe". Curaçao, 16-01-1993, p. 13. Geraadpleegd op Delpher op 11-10-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644612:mpeg21:p013</ref>
Na 1962 el a wòrdu eligi komo presidente di e Kámaranan di Komersio di e Amérika i a bishitá mas ku diesseis pais den Latino Amérika. For di 1964 pa 1967 Whitfield a wordo reeligi como presidente di Aruba Chamber. E tabata miembro fundado di Liaison trade committee Aruba-Curacao, presidente di Aruba Tourism Commission, vice-presidente di hunta di supervision di Aruven NV (desaroyador/doño di Aruba Caribbean Hotel), miembro di hunta di comisario di Stichting Ziekenverzorging Aruba (operador di hospital). Repetidamente Whitfield a wòrdu designá komo “delegado ofisial di komersio” pa representá gobièrnu Antiano den reunionnan di komersio na nivel internashonal. For di 1964 el a dedica su mes na e seccion Aruba di Kiwanis International, di cual e tabata fundado, prome presidente y despues eligi como gobernador regional. Na 1979 el a keda nombra den Conseho Consultativo di Antias Hulandes (Raad van Advies).
Whitfield a fayece na edad di 82 ana despues di un kebrante di salud. E tabata casa cu Louisa (Mosa) Whitfield-Davelaar.
== Honor ==
Pa su méritonan el a ricibi na 1968 un condecoracion real como Oficial (''officier'') den [[Orden di Oranje-Nassau]]. Kiwanis Club of Aruba ta otorga anualmente na e alumnonan sobresaliente di [[Colegio Arubano]] e ''Clinton Whitfield Outstanding Student Award''.<ref>{{citeer web|url=https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20250806.pdf|titel= A tene evento di entrega di Clint Whitfield Outstanding Student Awards|werk=Bon Dia Aruba|datum=2025-08-06|format=pdf}}</ref>
{{Appendix}}
Clinton Hathaway “Clint” Whitfield tabata un empresario y dirigente di sector priva Arubano. E a nase na Sint Eustatius na 1910 y a muda pa Aruba despues di su estudio na Korsou. Na Aruba el a trahá promé den servicio público, pero pronto a drenta den negoshi propio y a fundá Whitfield Dress Shop den Caya G.F. (Betico) Croes, cu eventualmente a crece cu varios sucursal den hotelnan di Palm Beach.
Whitfield tabata un pionero den desaroyo di turismo y comercio Arubano. El tabata co-fundador di Aruba Trade & Industry Association (ATIA) na 1945 y a sirbi komo su presidente durante hopi aña. El a forma parti di Camara di Comercio di Aruba, representando e isla den reunionnan internashonal di camaranan di comercio den Caribe y Latino-Amérika.
Aparte di su actividad empresarial, Whitfield tabata miembro fundadó di Kiwanis Club of Aruba y su prome presidente. Den 1968 el a wordo kondecorá komo Oficial den Orden di Oranje-Nassau pa su kontribushon na komunidat. E ta tambe rekorda pa e Clinton Whitfield Outstanding Student Award, otorgá anualmente na alumnonan sobresaliente di Colegio Arubano.
Clinton Whitfield a fayece na Aruba na 12 di januari 1993 na edat di 82 aña. E tabata casá cu Louisa (Mosa) Whitfield-Davelaar.
--
Got it — back to Clinton Whitfield only. I cleaned up the concise biography you wanted and added the two items you specified (longtime trustee of Horacio Oduber Hospital and member of the Raad van Advies). I kept it short, neutral and ready for Wikipedia/Papiamento use.
---
'''Clinton Hathaway Whitfield''' (☆ 1910, Sint Eustatius – † 12 di januari 1993, Aruba) tabata un empresario y dirigente prominente den sector privado di Aruba. Despues di su edukashon den Kòrsou, el a muda pa Aruba unda el a kominsá den serviciu públiko y despues a fundá su negocio, *Whitfield Dress Shop*, ku sucursales na zona hotelero di Palm Beach.
Whitfield tabata un pionero den desaroyo di turismo y comercio arubano. El tabata co-fundador di **Aruba Trade & Industry Association (ATIA)** (1945) i a sirbi komo su presidente. Tambe a ocupa diferente posishon den **Camara di Comercio di Aruba** y a representá Aruba den kontexthonan komersial internashonal den Latino-America y Karibe.
Ademas di su labor empresarial, Whitfield a kontribuí intensamente na servicionan komunidario. El tabata miembro fundadó di **Kiwanis Club of Aruba** i a sirbi como su presidente; el premio **Clinton Whitfield Outstanding Student Award** ta sigui rekonosé su kontribushon den edukashon.
Whitfield tambe tabata un miembro di largo durashon di e **Board of Trustees** di **Horacio Oduber Hospital**, un pos ku el a keda ocupa te su morto. Ademàs, el a forma parti di e **Raad van Advies** di Antias Hulandes, kontribuyendo na asesoria polítiko-komunitario.
Pa su merito den servisio komun i profesional, el a ricibí den 1968 e kondecorashon real **Oficial (Officier) den Orden di Oranje-Nassau**.
Clinton Whitfield a fayece na Aruba dia **12 di januari 1993** na edat di 82 aña. El tabata kasá ku **Louisa (Mosa) Whitfield-Davelaar**.
[[:Kategoria:Aruba]]
---------------
{{Variante|a}}
{{Infobox fabrica| variante = a
|nomber = Coastal Aruba Refining Company
}}
'''Coastal Aruba Refining Company''', miho conoci como '''Coastal''', tabata un refineria petrolero na [[San Nicolas]], Aruba, cu a opera entre 1991 i prinsipio di e aña 2001 como compania subsiadiario di The Coastal Corporation di Merca. E refineria tabata anteriormente conoci como [[Lago Oil & Transport Company]], y su reapertura na 1991 a representa un capitulo nobo den e historia industrial petrolero di Aruba.
[[Category:Empresa]]
[[Category:Aruba]]
[[Category:Historia]]
== Historia ==
Despues di e ciere di Lago Oil & Transport Company na maart 1985, e instalacion industrial grandi na San Nicolas a keda sin uso.
* el a pasa den man di Gobierno
* a cuminsa cu desmantelacion di e instalacionnan
Na aña 1989, The Coastal Corporation, un compania Merikano fundá pa empresario [[Oscar Wyatt|Oscar S. Wyatt Jr.]], a mustra interes pa reactiva e refineria.
Bou di e liderato di Wyatt y cu apoyo di Gobierno di Aruba, un acuerdo final pa reapertura di e refineria a wordo logra y oficialisa na 1991 bou di nomber Coastal Aruba Refining Company N.V.
, durante e gabinete di Henny Eman I i Nelson Oduber I. E refineria a haya un periodo di tax holiday pa stimula inversion, y a kambia nomber pa Coastal Aruba Refining Company N.V.
E acuerdo tabata inclui un tax holiday pa stimula e inversionnan grandi cu a sigui, manera e instalacion di dos ‘delay coker’ balora na mas cu 250 miyon dollar pa haci e refineria financieramente factibel y competitivo riba mercado internacional di productonan di petroleo. E reapertura di e refineria a duna centenares di hende empleo, directo y indirecto, y a reestablece e rol industrial di San Nicolas den economia Arubano.<ref>[https://www.facebook.com/permalink.php/?story_fbid=115369700292757&id=102193561610371&locale=ml_IN Caya Oscar Wyatt jr], Facebook - Nos Historia Nos Herencia (2020)</ref>
== Operacionnan ==
Durante su operacion, Coastal Aruba a introduce diferente mehoranan tecnico, inclui instalacion di dos delay coker units balora na mas cu US$250 miyon (fuente lokal necesaria). E modernisacion aki a permiti refineria pa procesa crudo mas pesado y compiti den mercado global di productonan di petroleo.
E refineria a duna trabou pa varios centenar di Arubanonan, tanto directo como indirekto, i a stimula e ekonomia di San Nicolas un biaha mas.
== Benta y ciere ==
Den 2001, despues di e retiro di Oscar Wyatt, The Coastal Corporation a wordo bende cu El Paso Natural Gas Company, cual a asumi e operacion den Aruba pa un periodo mas cortico. E operacion di Coastal Aruba eventualmente a caba poco despues, y e instalacion a pasa den man di otro manejadornan, inclui Valero Energy Corporation y mas laat Citgo Petroleum Corporation, cu a uz’e refineria te su ciere final den 2012.
Legado
E periodo di Coastal Aruba Refining Company ta considera un etapa transitorio pero importante den e historia di refineria di San Nicolas. A traves di e esfuersonan di Oscar Wyatt y su kompania, Aruba a logra reaktiva su refineria despues di seis aña di inaktividad.
Den 2013, como un forma di rekonosimentu, e Theaterstraat den San Nicolas a wordo renombra na Caya Oscar Wyatt Jr., den honor di fundador di Coastal Corporation.
== Referencia ==
“Oscar Wyatt pleads guilty in Iraq Oil-for-Food case.” United States Department of Justice, Press Release (2007).
Amigoe di Aruba, edicionnan di 1991 i 2013 (pa reaperura di refineria y cambio di nomber di caya).
“El Paso to acquire Coastal Corporation.” The New York Times, 2000.
Valero Energy Corporation Annual Report, 2005.
CITGO Aruba Refinery official history page (archival).
-------------------
{{infobox persona | variante = a
}}
'''Oscar Sherman Wyatt Jr.''' (☆11 di yüli 1924 na Beaumont, [[teksas|Texas]] – †8 di òktober [[2025]] na [[Houston]]) tabata un empresario [[Estadonan Uni di Amérika|Merikano]] y fundador di The Coastal Corporation. E tabata conoci pa su papel den e industria petrolero internacional y pa su relacion cu [[Aruba]] na fin di e añanan 1980, ora cu su compania a reactiva e refineria di [[Lago Oil & Transport Company|Lago]] bou di e nomber di Coastal Aruba.
== Biografia ==
Oscar Wyatt a nace den un famia humilde na Beaumont, Texas. Na edad di solamente 16 aña el a haya su licencia pa bula avion. El a studia na ingenieria mecanico na Texas A&M University. Durante Segundo Guera Mundial el a bandoná su estudio temporalmente pa drenta den servício militar y na edad di 21 aña, el a keda condecora como piloto di combate. Despues di guera, el a completa su estudio en preparacion pa un carera den industria petrolero.
Na 1950, Wyatt a cuminsa su propio negoshi den sector energetico. El a financia un compania chikito yama Hardly Able Oil Company, cu despues di tempo a desaroya den Coastal Oil & Gas Company, mas laat conoci como The Coastal Corporation. Bou di su liderato y vision, Coastal a crece pa bira un di e companianan di energia mas importante di Merca, cu operacionnan den petroleo, gas natural, transporte y refinamento.
Na fin di e añanan 1980, despues di e ciere di e refineria di Lago na 1985, Wyatt — via Coastal Corporation — a mustra interes pa reactiva e planta na [[San Nicolas]].<ref>{{citeer web|titel=Belangstelling bij twee firma's voor raffinaderij|werk=[[Amigoe]]|datum=1989-06-15|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2025-10-14|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642628:mpeg21:p005}}</ref> Den e negociacionnan bou di e Gabinete Oduber I a yega na un acuerdo final, cu a resulta den reapertura di refineria na 1991.<ref>{{citeer web|titel=Na vijf jaar vloeit weer olie|werk=[[Amigoe]]|datum=1990-11-22|bezochtdatum=2025-10-14|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643956:mpeg21:p005}}</ref> E refineria a haya e nomber di "Coastal Aruba Refining Company".
Na 1997, Oscar Wyatt a retira como presidente di The Coastal Corporation, pero el a keda sirbi como presidente ehecutivo te na januari 2001, ora cu e compania a wordo bendi cu El Paso Natural Gas Corporation, bou cual compania e operacion di refineria na Aruba a continua pa un periodo relativamente corto prome cu esaki a pasa over pa Valero Energy Corporation.
Den 2007, Oscar Wyatt a wordo acusa di a haci pagonan ilicito pa [[Irak]] bou di e programa di Oil-for-Food di [[Nashonnan Uni|Nacionnan Uni]]. Den un corte federal na Manhattan el a admití cu compania a manda pagonan ilegal durante e sancionnan internacional contra Irak. El a ricibi un condena di prizon di un aña, cual el a cumpli cune na 2008.<ref>[https://web.archive.org/web/20080103173430/http://www.chron.com/disp/story.mpl/front/5420278.html Oscar Wyatt reports to prison in Beaumont], Houston Chronicle (2 di januari 2008)</ref>
Oscar Sherman Wyatt Jr. a fayece dia 8 di òktober 2025 na Houston, na edad di 101 aña. E tabata casa y tabata tata di cuater yiu. Su yiu homber Oscar (Trey) Wyatt III, a muda pa Aruba durante e periodo di Coastal Aruba y a casa cu e politico Arubano, [[Mervin Wyatt-Ras]].
Na 2013, como muestra di gratitud pa su aporte, a renombra Theaterstraat, e caya cu ta core paralelo cu e muraya di refineria te cu [[Zeewijk]], den su honor ''Caya Oscar Wyatt Jr.'' <ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2013-01-29/page/n13/mode/1up?q=caya+oscar+wyatt A desvela Caya Oscar Wyatt jr. na San Nicolas ayera tardi], Bon Dia Aruba (29 di januari 2013)</ref>
{{Appendix}}
.
Na 28 di yüli 2013, e Theaterstraat a kambia nomber ofisialmente na Caya Oscar Wyatt Jr. Den e periodo aki, e refineria tabata rekonosé komo un di e mas competitivo den region, i Wyatt mes tabata konsiderá komo un empresario ku hopi kurashi, determinashon i visión industrial.
Su nomber ta keda asoshá ku un periodu di renasementu industrial pa Aruba i ku un erensia di liderazgo entreprenedor.
== Honor ==
Komo muestra di gratitud pa su aportashon, e caya paralelo ku e muraya di refineria te cu Zeewijk a wòrdu renombrá den su honor.
Na 28 di yüli 2013, e Theaterstraat a kambia nomber ofisialmente na Caya Oscar Wyatt Jr. Den e periodo aki, e refineria tabata rekonosé komo un di e mas competitivo den region, i Wyatt mes tabata konsiderá komo un empresario ku hopi kurashi, determinashon i visión industrial.
Venta di Coastal i bida mas tadia
Na 1997, Oscar Wyatt a retirá komo presidente di Coastal Corporation, pero el a keda sirbi komo presidente ehecutivo te na yanuari 2001, ora cu e compania a wordo bendi cu El Paso Natural Gas Company.
Poco despues, e operashon di Coastal Aruba a pasa bou di El Paso Corporation, ku a kontinyá por un periodo mas kortiko promé ku e refineria a sera definitivamente.
Legado i famia
Oscar Wyatt su aportashon na Aruba ta konsiderá un kapítulo importante den historia industrial di e isla.
E yu di Oscar Wyatt, Oscar “Trey” Wyatt III, a muda pa Aruba durante e periodu di Coastal Aruba, a bira un siudadano hulandés i a kasá ku Mervin Ras, polítika arubiano i aktualmente minister di Asuntunan Social i Salú Públiko di Aruba. E union aki a keda simboliko pa e lazo familiar i histórico entre e famia Wyatt i Aruba.
Falesementu
Oscar Sherman Wyatt Jr. a fayesé na Houston, Texas, riba 8 di òktober 2025, na edat di 101 aña. Su nomber ta keda asoshá ku un periodu di renasementu industrial pa Aruba i ku un erensia di liderazgo entreprenedor.
Den Aruba su nomber ta keda honra ku Caya Oscar Wyatt Jr. na San Nicolas, komo rekonosimiento pa su kontribushon den e reaktivashon di refineria di Lago den fin di e anjanan 1980 i prinsipio di anjanan 1990.
{{Stub}}
{{DEFAULTSORT:Wyatt, Oscar}}
[[Category:Hende]]
-------------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
Un '''Dekreto Real''' (DR), na [[hulandes]]: ''Koninklijk Besluit'', KB, ta un dekreto di gobièrnu di Hulanda. Aunke e Rei ta firma e dekreto prome, loke por duna e impresion cu e ta sostene esaki personalmente, e no ta personalmente responsabel. Pa e motibu aki, dekretonan real ta wòrdu kofirmá pa e minister(nan) i/òf sekretario(nan) di estado konserní; esaki ta wòrdu yamá kontra-firma.
E diferensianan entre un lei formal i un Dekreto Real ta:
* Un ley formal tambe mester wordo adopta door di Parlamento.
* Un Decreto Real por wordo emiti door di gobierno sin e cooperacion directo di Parlamento.
* Un Dekreto Real por wòrdu revisá pa un korte kontra e Konstitushon, miéntras ku un lei formal no por.
* Un Dekreto Real, ora e ta kontené un provishon generalmente obligatorio, ta un lei supstansial.
Un Dekreto Real (KB) ta un desishon di gobièrnu ku ta wòrdu tumá sin konsentimentu di e Estadonan General. Un distinshon ta wòrdu hasi entre un Orden Atministrativo General (AMvB) i un Dekreto Real regular òf menor.
Tin dos tipo di Dekreto Real. E promé ta regardá òrdu atministrativo general i por wòrdu mirá komo un ekstenshon di legislashon. E di dos ta regardá aktonan atministrativo manera nombramentu di alkaldenan, Komisarionan di Rei, i ofisialnan hudisial responsabel pa atministrashon di hustisia.<ref>https://www.eerstekamer.nl/begrip/koninklijk_besluit</ref>
Dekreto Real
Un Dekreto Real (RD) ta un desishon di gobièrnu tumá sin e konsentimentu di e Estadonan General.<ref>https://www.denederlandsegrondwet.nl/id/vi9xmf878tqq/koninklijk_besluit#:~:text=Een%20koninklijk%20besluit%20(KB)%20is,een%20gewoon%20of%20klein%20KB%20.</ref>
Ta hasi un distinshon entre un òrdu atministrativo general (AMvB) i un RD standart òf menor. Un RD standart ta regulá, entre otro, e nombramentu i retiro di funshonarionan (ministernan, Komisarionan di Rei, Konseheronan di Estado, alkaldenan, etc.).
Mayoria di e Dekretonan Real ta basá riba un lei formal. Esaki ta konstituí legislashon delegá: e lei ta stipulá ku reglanan por wòrdu elaborá mas aleu. Si esaki no ta e kaso, e ta wòrdu yamá un RD ‘independiente’.
E Konseho di Estado ta emití un opinion di konseho riba un RD. Un RD ta wordo publica den Gazette Oficial (Staatsblad).
{{Appendix}}
--------------------
{{Appendix}}
The first hint of gold on Aruba actually dates back to 1725, when rumors about gold being
found in dug up treasure chests of the Spanish colonial era prompted the first official exploration for gold on the island, commissioned by the Dutch West India Company. Under the leadership of Mr. Paulus Printz, a three-year search was conducted on Aruba, to no avail. Though they
found some specks of gold, it was not enough to motivate a further search, and the assignment was discontinued by Printz himself.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20250922.pdf Get to know the history of the gold industry on Aruba], Aruba Today (22 di september 2025)</ref>
It wasn’t until 100 years later, in 1824, when a young farmer boy named Willem Rasmijn found
a lump of gold while out herding his father’s sheep in the area of Rooi Fluit on the north coast. His father took it to a local merchant who then sold the lump for $70. Unbeknownst to
the boy and his father, they quite literally struck gold, and as word got out, a gold fever spread
among the locals who started searching for more gold.
When the colonial governor in Curacao, Governor Cantz’laar, heard about the news, he
sent his adjutant, Capitan van Raders, to start harvesting gold. This was in July 1824. In august
of that same year, the governor followed suit to the island, accompanied by high-ranking
military officials. When citizens started swarming the area in search for gold, The Netherlands
sent more troops to safe guard the gold.
Prominent places where gold was found was in Daimari, Wacobana, Arikok, Rooi Fluit, Hadicouradi and later West punt, where gold ore was found. Because of a lack in advanced technology and materials to harvest the gold, the process took a more primitive approach:
Clay rocks containing traces of gold were left to dry in the sun. Then, workers would start chipping the clay away on a large canvas to catch the gold particles that were left behind after
the wind blew away the dust from the clay.
In the harvest period of 1824-1825, there was a total of 71,000 kilos collected through commissioned harvesting. Locals themselves reportedly found about 25 pounds worth of gold in
the nearby rivers. The following years after that
first big harvest, commission work fell off, and in 1828, the director of the goldmines, Johan Gravenhorst, decided to halt harvesting.
Almost 40 years later, the London-based Aruba Island Gold Mining Company Ltd. was granted
concession. The firm built their gold mines on Bushiribana, and in the port of Oranjestad a
long road that connected the gold mill to the port. The ores themselves came from Sero Plat en Sero Cristal.
By this point, workers were still using primitive methods to harvest the ores. For example, when
someone had to go into the mines, there were no stairs or lifts; the person had to be brought
down in a big bucket, with two or more workers holding the bucket by a thick rope above
ground.
Aruba Island Gold Mining Company Ltd. reportedly operated until 1899, and right after the Aruba Gold Concession Ltd. was established, coincidentally also based in London. This time, the gold mill in Balashi was built, and more mines were dug up all around the island. The gold ores that were found were transported via track engine, locally called the “trekinchi”.
Despite being more equipped for the job, the Aruba Gold Concession Ltd. could not produce
any real profit, and so the concession was terminated just eight years later, in 1908.
A local firm, the “Aruba Goud Maatschappij” (Aruba Gold Company) took over the concession, along with all the materials and equipment. In the beginning, the company saw good profit, and for a while, the island’s economy depended primarily on the mining and harvesting of gold. But just like its predecessors, the streak of luck for the Aruba Gold Company came to an end when WWI broke out.
The main reason why production stopped this time was reportedly because of a lack in dynamite for extracting the ores from the mines, as well as a lack in raw materials like German cyanide for the refining process. By the time the war ended, the equipment that was left at Balashi
were too old to use again. After the war, gold production on the Aruba was left to a standstill.
According to an issue in Aruba Esso News paper in 1953, Henny Eman wanted to start up digging again, this time using independent miners.
He argued that there was proof of more gold to be discovered. Plus, hiring independent miners
would boost the island’s employment rate.
When it was proven that gold was in fact still present, the executive board on the island
promised to fund the project only if the gold dug up proved to be valuable. However, nothing else was reported after this, so it could be concluded that there was no real profitable
market on the island anymore.
The ruins of the Bushiribana and Balashi Gold Mills are still standing, and open for the public to visit. These structures offer a glance into the past, to a time where Aruba experienced one of its first wave of industrialization. Today, these structures are persevered as historical
monuments.
Source:
1. “De Kolibrie op de Rots (en meer over the geschiedenis van Aruba)” by Evert Bongers.
2. Aruba Esso News, 1953 issue.
------------
{{multiple image
| total_width = 700
| border = infobox
| direction = horizontal
| header = Arte mural na San Nicolas
| header_align = center
| caption_align = center
| image1 = San Nicolas mural by Chemis.jpeg
| height1 = 200
| caption1 = Mural di Chemis
| image2 = San Nicolas murals (Aruba) 23 00 09 183000.jpeg
| caption2 = Mural crea pa Armando Goedgedrag
| image3 = San Nicolas murals (Aruba) 23 00 45 246000.jpeg
| caption3 = Mural crea pa Wild Drawing
| image4 = San Nicolas Murals 00 21 29 593000.jpeg
| caption4 =
| image5 = Mural Black White.jpg
| caption5 = Mural crea pa Ad Rekkers
}}
------
== Stadhuis Aruba Aanvulling ==
=== Historia ===
E stadhuis a wordo encarga pa dokter Jacobo Eloy Maria Arends, kende a laga traha esaki como preparacion pa su casamento. Arends a studia medicina na Amsterdam y, na su regreso, el a wordo nombra e prome dokter oficial di gobierno di Aruba. Famia Arends a establece nan mes na Aruba for di mitar di siglo 18 y tabata inclui hopi miembronan prominente activo den e mundo empresarial. Ora cu J.E.M. Arends a bira komprometé na 1922, el a enkargá e konstrukshon di e kas.[1]
Den sociedad di Aruba, tabata custumber pa un pareha nobo muda pa un cas nobo na momento di casa. Riba e dia di e kasamentu, e esposo tabata spera di presentá su kasá ku un kas kompletamente nobo i muebla.[1] Tradishonalmente, e futuro bruid no tabatin mag di mira e kas i tambe tabata prohibí di drenta su besindario. Despues ku e kas a keda kla, e pareha a bai riba nan luna di miel i e kas a keda kompletamente muebla pa e ruman muhénan di e brùidehòm, di manera ku na nan regreso e por a presentá su bruid ku un kas kompletamente muebla, di akuerdo ku tradishon.
=== Construccion y estilo ===
E edificio a wordo diseña den un estilo neoclasico cu influencianan for di e estilo Baroco Suramericano, bao direccion di e arkitecto Arubiano Chibi Wever. Konstrukshon a tuma lugá entre 1922 i 1925.[1] E edifisio a wòrdu konstruí riba un tereno di 1.545 m2. E konstrukshon a wòrdu realisá pa e albañil i karpinté lokal Jan Christiaans, i e ehekushon a wòrdu realisá pa e kontratista i karpinté lokal Nicolaas Picus, ruman di e konosí karpinté Merdado (Dada) Picus.[1] Picus a adaptá e diseño na e deseonan spesífiko di e kliente, kende tabata deseá un residensia ku un práktika i un botika. E kas a wòrdu diseñá ku un interior úniko di plan habrí pasobra e doñonan tabata ke pa e edifisio keda aksesibel sin porta pa aktividatnan sosial. P’esei, no tabatin portanan fiho, solamente portanan plegabel, ku tabata permití uso fleksibel. E kas tabata sirbi komo un residensia, un ofisina di dòkter i un botika, i hopi reunion i fiesta tabata wòrdu organisá einan. E edificio ta un ehempel tipico di un mansion Arubano den un estilo mixto cu hopi caracteristica estilo neo. E ta inspirá pa e kas kunuku tradishonal di kas di stat ku un núkleo i dos galeria, kada un rondoná pa un terasa.
---
strui su cas den 1922 tempo cu e y su prometida Maria Monica Lacle a compromete pa casa. Eloy Arends, inspira pa e edificionan luhoso di Caracas, e capital di Venezuela y na Bogota, Colombia, a
pidi su arkitecto inclui e influencianan Neo-Baroque Latinoamericano den su diseño.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20250910.pdf Conoce e historia tras di Stadhuis Eloy Arends], BDA (10 di september 2025)</ref>
Manera tabata e tradicion entre e famianan manera e famia Arends, e homber mester a contrui un cas y completamente amuebla e cas nobo prome cu e muhe por wak e. Pues den 1925, prome cu
-----------
== Mario Croes ==
Pa promer viaha ela sali campeon di Aruba dia cu e tabatin 15 aña di edad. Awor flbi cu e tin 34 aña e por bisa cu ela sali 13 vez campeon di nos isla y e ta posee nada menos cu 39 copa y 27 medaya. Un deportista arubano cu e destaca su mes den e deporte di ping pong specialmente door di su mes esfuerzonan y su perserverancia, como cu manera nos lektornan por lesa mas alew, no ta semper ela haya ayudo den su carera deportivo na su isla natal. Mario Croes jr., casá cu Ruth Croes-Arends, ta haya cu e deporte di ping pong na Aruba a bai hopi atrcus den e 26 aña cu e tin ta praktikele.
Amistad a tene un entrevista exclusivo cu e deportista te ainda mas grandi riba terreno di ping pong actuahnente: Mario Croes Jr.
ping pong tempo mi tabata tin mas o menos siete aña. Mi mama a cuminsa siñami, pero mi no a worry mucho. Toch mi a sigi hunga cu mi tata y cu mi otro famianan. Un viaha mi a bai Flamingo Room (Trocadero), caminda tabatin un mesa di ping pong, anto ei nan mi a mira Cholan Jacobs, e tempo ei e campeon di Aruba, hunga.
Nos a encontra Mario den su cas nobo cu ela caba di traha na Ponton. Presente tabata tambe su esposa Ruth Croes-Arends y su dos yiunan Mario (8 aña) y Janine (10 aña). Riba nos pregunta cu si su yiunan ta hunga pingpong tambe, Mario ta conta cu nan sa hunga ping pong, pero e ta sperando un mesa nobo pa e pone na su cas.
E no kier si pa su yiunan cuminsa hunga ping pong mucho liher, como cu e kier pa nan goza di nan hubentud y hunga hopi.
”Mi bida m'a sclavisa na ping pong, mi no a hunga mes, tempo cu mi tabata mucha. Mi kier laga mi yiunan hunga bon hungá y despues ora nan
---
en y cu 16 aña pa promer vez ela logra bira campeon di Aruba. Su promer wega internacional ela hunga contra Colombianonan tempo cu e tabatin 17 aña na 1959. E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsow.
NUNKA
Amistad: Ki tempo bo a bira campeon di Antiyas?
Mario Croes: Nunka mi no tabata campeon di Antillas oficial. Mi tabata gana e weganan interinsular si, pero nunka mi a conquista e titulo di campeon antillano. Tempo cu mi por a gane nan a stop di organisele.
Amistad: Bo a yega di hunga hopi vez den exterior, Ta cual tabata e paisnan cu b'a bishita?
Mario Croes: Mi a yega di bai hunga na Corsow, Boneiru, Colombia, Venezuela, Barbados, Trinidad, Jamaica, Guyana, Nigeria, Alemania, Atlanta (USA) y Praga (Tsechoslowakije).
Na edad di 21 añá m’a bai pa promer vez un campeonato mundial na Praga. E tabata un experiencia masha grandi p’ami pa mi mira hungadornan di caliber asina halto hunga. Pa bo bai un campeonato mundial bo so, no vale la pena. Bo mes-
---------
== Lago oil ==
Na 1935, Lago a habri su Lago Vocational School y a termina dunamento di curso y traing na 1957 ora gobierno a cuminsa su Technisch Scol na Playa.
Na 1937, a construi hospital di Lago pa e empleadonan di e compania, cual a costa USD 200 miyon. Tambe e mesun ana a traha 150 cas na Lago Heights pa acomoda empleadonan cu a bin di region Caribe. Na 1939, a agrega 75 cas na Essoville y 67 cas na Lagoville.
For di aña 1974, tur pacient di Lago tambe mester a bay San Pedro Hospital.
Den e periodo di aña ’60, no solamente a bin modernisacion na Lago, pero tambe el a bira un di e promé refinerianan cu a haña computer pa instalá den e plantanan y movimiento di azeta, cual e empleadonan mes a manehá nan. Lago a sigui reduci su empleadonan, pero e produccion a keda halto y hasta el a competJ cu refinerianan di Esso mes. Lago su meta tabata pa baha e cantidad di empleadonan pero sigui produci e mesun cantidad di azata. E produccion a subi for di 230 mil bari pa 440 mil bari pa dia, esun mas halto na aña 1965. Durante e periodo aki Lago mester a traha varios planta di Hydrogen Sulfide pa baha e azufre den e azeta y e plantanan aki a wordu trahá riba un lagoen gedempel. Aki ta unda Aruba a crece den tamaño. Den e periodo aki tambe Lago a contratá masha hopi contratista pa traha
* 19 januari 1965 - Lago a refina su di cuater biyon bari di zeta
* 14 di October 1971 - Lago a refiná su di cinco biyon bari di azeta.
* 15 di februari 1979, Lago a refiná su di seis biyon bari di azeta.
1971 - Despues di e reduccion di personal na Lago, un total di 2140 tabata empleá pa varios contratista na aña 1971, pues mas cu e trahadornan cu a keda cu Lago. Pa suma: 1596 (di Lago) mas 2140 (contratista) ta 3736 trahadornan den Lago e tempo ey.
1985 - Lago Oil & Transport Co. Ltd. a cera su portanan na Maart 31, 1985 pa motibo cu demanda pa producto a mengua; inversionnan mucho grandi tabata necesario pa instalacionnan y modemisacion y esakinan tabata mas costoso cu tmha un refineria nobo y e ultimo motibo tabata cu Venezuela no kier a sigi duna Lago petroleo na e prijs barata.
1991 - Coastal Refining a tuma over e operacion di Lago y a continua pa extendé door di e compania nobo, El Paso Natural Gas Company.
-----
1971 —A inaugurá Fundacion di Museo Arubano.
--------
==[[Rebelion Grandi]] ==
Tula tabatin konosementu di e Revolushon di Haiti ku a resultá den libertat pa e katibunan na [[Haiti]]. El a argumentá ku, ya ku [[Hulanda]] oropeo tabata bou di okupashon [[Fransia|franses]] komo un repúblika ruman, e katibunan na Kòrsou tambe mester a haña nan libertat.
Un yamada pa formalmente designá e área históriko di Ser’i Neger/Ser’i Kloof komo un sitio di patrimonio protehá i un asina yamá Lugá di Memoria. E área ta importante pa rekuerdo di e lantamentu di katibu di 1795. Dia 25 di ougùstùs 1795, e bataya sangriento di e gran lantamentu di katibu a tuma lugá riba e seru di e eks-plantashon di Fontein. Mas ku 100 katibu a pèrdè nan bida einan den nan lucha pa libertat i dignidat humano. Desde e tempu ei, e seru ta konosí komo Seri’i Neger.<ref>[https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/curacao/31558-ser-i-neger-als-place-of-memory Ser'i Neger als 'Place of Memory', AD (13 di ougustus 2025)</ref>
------------------
'''Janice Elizabeth Ho-Kang-You-Arends''' (1958??) ta nieta di un di e 28 fundadornan di e Camara, Max F. Arends (check!!!) y yiu muher di Eloy y Pat Arends. E ta kasá ku Frank Ho-Kang-You, ku kende e tin tres yu. Despues di a atende Maria College y Colegio Arubano ela obtene un bachelor of arts degree na 1978 for di Manhattenville College na Purchase, New York. Despues di esei ela sigui pa sigui ku éksito un master den merkadeo. For di 1984 Janice Arends tabata emplea na Aruba Tourism Authority (ATA) na Miami. Despues di a wòrdu trasladá pa su sede na Aruba ela okupá e posishon di gerente di investigashon i planifikashon i a keda nombrá komo ATA-direktor interino na 1988. E ta konosí i rekonosé pa su aserkamentu pro-aktivo i práktiko pa ku loke ku ela tuma. Janice Ho-Kang-You a drenta e direktiva di e Kámara na yanüari 1992, sirbiendo tres periodo konsekutivo te ku desèmber 2003. Durante su periodo el a monitoriá e sektor di turismo i a investigá i enkabesá e kampaña di konsientisashon di e kapasidat di karga di e Kámara. Na comienso di añanan 90 e tabata instrumental den guia dunadonan di trabou den e proceso di introduccion di AZV, un programa universal di cuido di salud pa tur habitante di Aruba y cu a wordo co-financia door di e dunadonan di trabou. Miéntras ku e tabata e úniko hende muhé entre e nuebe miembronan di direktiva el a wòrdu eligi komo visepresidente na 1994 i tabata e promé hende muhé pa asumí e posishon di presidente di e direktiva na 2001. E tabata aktivo tambe den e direktivanan di Stichting hotelvakschool, Stichting Wit Gele Kruis i e Asosiashon di Spesialistanan Médiko di Aruba.
Ilustrashonnan: potrèt di Janice, reunion di direktiva den seshon ku Janice
----------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Antillenhuis''' (ofisialmente: '''Gabinete di Minister Plenipotensiario di Antias Hulandes''') tabata sede na [[Den Haag]] di e [[Lista di minister plenipotenciario di Antias Hulandes|Minister Plenipotensiario di Antia Hulandes]] (GevMin) i su personal. For di 1955 pa 2010, e gabinete tabata situá na Badhuisweg.<ref>{{citeer nieuws|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBNRC01:000041318:mpeg21:a0042|werk=[[Algemeen Handelsblad]]|titel=Antilliaans huis in Den Haag|datum=26 augustus 1955|bezochtdatum=25 september 2019}}</ref>
== Historia ==
Antias Hulandes a apuntá [[Cola Debrot]] komo su representante general na Hulanda entre 1951 i 1955, durante kual periodo el a fungi komo prekursor di Antillenhuis.<ref>Mr. Cola Debrot bespreekt voorlichting over Antillen in Nederland. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 13-09-1951, p. 4. Geraadpleegd op Delpher op 21-07-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010402458:mpeg21:p004</ref> Ku e firmamento di [[Statuut pa Reino Hulandes]] dia 15 di desèmber 1954 e posishon di [[minister plenipotenciario|minister plenipotensiario]] a keda formalisá, huntu ku e status di Antias Hulandes komo pais den Reino.
E edifisio na Badhuisweg 175, situá enfrente di Hotel Wittebrug, a wordu kumprá na 1955 i mueblá komo e ofisina i residensia di e Minister Plenipotenciario. Un ekstenshon a wòrdu agregá na 1959, ora ku e residensia ofisial a wòrdu trasladá pa e edifisio adhunto na Badhuisweg 173.<ref>{{citeer nieuws|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBNRC01:000036786:mpeg21:a0038|werk=[[Algemeen Handelsblad]]|titel=Uitbreiding Antillenhuis in Den Haag|datum=28 juli 1959|bezochtdatum=25 september 2019}}</ref> Despues, e edifisio aki a wòrdu usá tambe komo ofisina. Kantoor en residentie gevmin<ref>ANTILLEN-huis te Den Haag officieel in gebruik genomen Voornaam gezelschap op feestelijke openingsavond. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 05-03-1956, p. 1. Geraadpleegd op Delpher op 21-07-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010404830:mpeg21:p001</ref> Entre 1951 i 1955 [[Cola Debrot]] tabata representante di Antias Hulandes na Hulanda, fungiendo komo prekursor di Antillenhuis.<ref>Mr. Cola Debrot bespreekt voorlichting over Antillen in Nederland. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 13-09-1951, p. 4. Geraadpleegd op Delpher op 21-07-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010402458:mpeg21:p004</ref>
Na augustus 1955, [[Wem Lampe]] ta wordo nombra como e promé minister plenipotenciario di Antias Hulandes na Den Haag, unda na januari 1956 el a habri e ''"Antillenhuis"''.<ref name="lampe">{{nl}}{{citeer web|url=https://www.parlement.com/9353000/1/j9vvknrezmh4csi/vg09llzdbiq2 |titel=Mr. W.F.M. (Wem) Lampe|werk=Parlement.com|bezochtdatum=}}</ref>
E Gabinete, generalmente tambe referí na dje komo "Antillenhuis", tabata e representashon ofisial di Antia Hulandes, un di e estadonan konstituyente di Reino Hulandes, denter di Hulanda (ku e tempu ei tabata komponé solamente e parti Oropeo di Reino) i e representashon na e institushonnan di Reino establesé na Hulanda. Kas di Antia tambe tabata representá interesnan di Antianonan na Ulanda, meskos ku un konsulado.
== Responsabilidatnan ==
Ofisina di Minister Plenipotensiario ta e aparato atministrativo ku ta sostené e Minister Plenipotensiario di Antia Hulandes na Den Haag den ehekushon di su tareanan. E servisio aki (enkabesá pa e Direktor), ku a ekspandé den transkurso di añanan segun ku e responsabilidatnan di e Minister Plenipotensiario a oumentá, ta garantisá kontinuidat di eksperensia ora e titularnan di funshon kambia.<ref>[https://web.archive.org/web/20161120102703/http://curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=371&lang= Kabinet / @: Kabinet van de gevolmachtigde minister], Encyclopedia van Curacao</ref> E presensia di ekspertisio atministrativo ta amplia signifikantemente e posibel opshonnan pa e funshon haltu aki, ku por wòrdu konsiderá tantu un funshon polítiko komo diplomátiko. Nuebe departamentu ta kontribuí, ku nan subtareanan, na ehekushon suave di e tareanan prinsipal di e titular di ofisina, esta:
* Asuntunan General i Hurídiko (A.J.Z.),
* Informashon i Relashonnan Públiko,
* Desaroyo di Kooperashon i Servisio di Personal (O.P.),
* Finansa,
* Asuntunan Sosial (S.Z.),
* Asuntunan Ekonómiko (E.Z.) inkluyendo turismo,
* Asuntunan Kultural (C.Z.),
* Registrashon i Archivo (R. en A.), i
* Asuntunan di Personal i Maneho Interno.
E A.J.Z. departamento por wordo considera como e sistema nervioso central di e organisacion pasobra e ta asisti primordialmente e Minister Plenipotenciario den preparacion y ehecucion di asuntonan gubernamental cu ta envolvi Antiyas Hulandes, e tarea central y primordial di e Minister Plenipotenciario. Pa motibunan di efisiensia i funshonamentu pragmátiko a lanta e otro departamentunan a base di si e Minister Plenipotensiario tabata enkargá pa representá interesnan di Antianonan na Ulanda, teniendo kuenta ku e ròl (mutuo) informativo tambe asign’é, i e deseo di promové e “kara” di Antia Hulandes na Oropa. Ofisina di Minister Plenipotensiario ta konosí kolokial komo Kas di Antia.
* Supervishon di Antianonan ku ta studia na Hulanda
* Sosten sosial pa e sentenáres di trahadónan Antiano na Hulanda
* toezicht op de in Nederland studerende Antillianen<ref>Hoetink (1969), Encyclopedie van de Nederlandse Antillen, pag.316</ref>
* sociale begeleiding van de honderden Antilliaanse werknemers in Nederland
== Minister Plenipotensiario di Antias Hulandes ==
{{wak articulo|Artíkulo prinsipal: [[Lista di minister plenipotensiario di Sint Maarten]]}}
E minister plenipotensiario ta aktua komo representante di Antias Hulandes na Den Haag, sede di gobièrnu di [[Hulanda]]. E ta forma parti di i ta partisipa den [[Konseho di Minister di Reino]], kaminda ta trata asuntunan di Reino ku ta toka Antias Hulandes. E no ta forma parti di Konseho di Minister di Antias Hulandes, debi ku e no ta un 'minister den sentido strikto'. E minister plenipotensiario no ta responsabel na [[Parlamento di Antias Hulandes]], sino ta raporta direktamente na e minister di asuntunan general di Antias Hulandes, kual kartera ta generalmente den man di e [[promé minister]].
Den práktika, Antillenhuis a sirbi komo un brùg entre e gobièrnunan na Willemstad i Den Haag. Hopi biaha e Ministernan Plenipotensiario tabata fungi komo diplomátikonan informal, mediadónan, òf defensornan di interesnan di e komunidat Antiano na Hulanda. Despues di 2010, e funshon aki a keda desentralisá: e Ministernan Plenipotensiario di Kòrsou i Sint Maarten a sigui ku e ròl aki, kada un representando nan mes pais, ku lasonan mas estrecho i direkto ku nan gobièrnunan nashonal.
== Fin di Antias Hulandes i transishon ==
E struktura konstitushonal di Antia Hulandes a terminá na 2010, despues ku e islanan konstituyente di Curaçao, Bonaire, Sint Maarten, Saba, i Sint Eustatius a disidí di separá. Asina a abolí e posishonnan di Minister Plenipotensiario i di Antillenhuis dia 10 di òktober 2010. E ora ei tabata ubiká e Kas di Kòrsou (KGMC) den e edifisio na Badhuisweg, pero el a sali na 2014 i, despues di un lokalidat temporal, a muda pa Prinsengracht den sentro di The Hague na 2015.
Meskos ku [[Arubahuis]] na aña 1986, [[Kas di Kòrsou]] i [[St. Maarten House]] a tuma over e responsabilidatnan di eks-Antillenhuis, pero solamento ku enfoke riba nan propio paisnan en bes di e interesnan kolektivo di eks-Antia Hulandes.
Antillenhuis a wòrdu inmortalisá na 2010 ku un version miniatura (1:25) den e ciudad miniatura cercano di [[Madurodam]]. Na mes momento ku su desvelo dia 7 di òktober 2010, un kas KLM Delft Blue tambe a wòrdu presentá na Madurodam.<ref>{{Citeer web |url=http://www.denhaagdirect.nl/het-nieuwe-delfts-blauwe-klm-huisje/ |titel=Het Nieuwe Delfts-Blauwe KLM-huisje |auteur=Michael |uitgever=Den Haag Direct |datum=2015-10-08 |bezochtdatum=2016-10-23}}</ref><ref>{{Citeer web |url=http://antilliaansdagblad.com/curacao/1974-klm-huisje-antillenhuis |titel=KLM-huisje Antillenhuis |auteur= |uitgever=Antilliaans Dagblad |datum=2015-10-07 |bezochtdatum=2016-10-23}}</ref>
== Mira tambe ==
* [[Arubahuis]]
* [[Kas di Kòrsou]]
* [[St. Maarten House]]
{{Appendix|2=
* {{Citeer web| url = http://www.antillenhuis.nl/| titel = Antillenhuis| auteur = | uitgever = Kabinet GevMin| datum = 2010-06-16| bezochtdatum = 2016-10-23| dodeurl = nee| archiefurl = https://web.archive.org/web/20100616191350/http://www.antillenhuis.nl/| archiefdatum = 2010-06-16}} Webpagina's van www.antillenhuis.nl, gearchiveerd door [[Wayback Machine]]
{{References}}
}}
[[:Kategoria:Historia di Antias Hulandes]]
--
* 1951-1955 Als voorloper van het Antillenhuis trad Cola Debrot vanaf begin jaren 50 op als algemene vertegenwoordiger van de Nederlandse Antillen in Nederland.<ref>Mr. Cola Debrot bespreekt voorlichting over Antillen in Nederland. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 13-09-1951, p. 4. Geraadpleegd op Delpher op 21-07-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010402458:mpeg21:p004</ref>
is de naam die gebruikt wordt om de gezamenlijke ministers aan te duiden. Deze naam is in gebruik naast die van ministerraad. Kabinet van de gevolmachtigde minister is het ambtelijke apparaat dat de gevolmachtigde minister van de Nederlandse Antillen te Den Haag terzijde staat in de uitoefening van zijn taak. Deze dienst (met aan het hoofd de Directeur), die in de loop der jaren is uitgegroeid naar gelang ook de taak van de gevolmachtigde minister in omvang toenam, waarborgt continuïteit in ervaring wanneer de ambtsdragers wisselen. De aanwezigheid van administratieve deskundigheid verruimt in niet geringe mate de mogelijke keuze voor dit hoge ambt dat als een politieke zowel als diplomatieke functie te beschouwen is. Negen afdelingen dragen met hun deeltaken bij tot een soepele uitvoering van de hoofdtaken van de ambtsdrager, t.w.
Algemene en Juridische Zaken (A.J.Z.),
Voorlichting en Public Relations,
Ontwikkelingssamenwerking en Personeelsbemiddeling (O.P.),
Financiën,
Sociale Zaken (S.Z.),
Economische Zaken (E.Z.) waaronder toerisme,
Culturele Zaken (C.Z.),
Registratie en Archiefzaken (R. en A.) en
Personeelszaken en Huishoudelijk Beheer.
De afdeling A.J.Z. is te beschouwen als het centrale zenuwstelsel van de organisatie omdat zij de gevolmachtigde minister vooral bijstaat in het voorbereiden en uitvoeren van die rijksaangelegenheden waarbij de Nederlandse Antillen betrokken zijn, de centrale en eerste taak van de gevolmachtigde minister. Uit oogpunt van doelmatigheid en pragmatisch functioneren zijn de andere afdelingen ontstaan naar gelang de gevolmachtigde minister belast werd met belangenbehartiging van Antillianen in Nederland en mede gelet op de voorlichtende taak (over en weer) die hem eveneens is opgelegd en de wenselijkheid van het uitdragen van het ‘gezicht’ van de Nederlandse Antillen in Europa. Het Kabinet van de gevolmachtigde minister staat in de wandeling bekend als het Antillenhuis.
---------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Stichting voor Verstandelijk Gehandicapten Aruba''' (SVGA) ta un fundacion na Aruba cu ta dedicá na enseñansa, guia y cuido pa personanan cu un limitacion intelectual. Dia 9 di december 2024, SVGA a celebra su 60 aniversario.
== Historia ==
SVGA a wordo fundá dia [[9 di desèmber|9 di december]] [[1964]] pa P. Harting, A. de Vries y C. van den Berg-de Freitas. Nan a ripará cu Aruba tabata carece di un scol special, centro di pasadia pa mucha y adulto, un centro pa train pa trabou, y cas di cuido 24/7 pa personanan cu un limitacion intelectual. Un plan inicial a wordo traha y e fundashon a cuminsá busca fondo pa realizá esaki.
Den 1973, SVGA a habri su prome centro di pasadia, Bibito Pin. Un scol special ("Scol Dun’un Man") a sigui na 1976. Den 1979, un centro di pasadia pa adultonan a habri na Brasil mainta y atardi den mes edificio di scol Dun’un Man. Desde 1982, SVGA a incorpora un psicologo den su ekipo; den 1985, un sportleider (entrenador deportivo) y den 1986 un trahadó social a uni cu e organisacion.
Na 1993, e grupo pedagogico-social a wordo amplia cu un logopedista, y dos aña despues cu un di dos psicólogo. Desde 1985, e asina yamá sistema di "tres fase" a wordo implementá. Esaki a implica cu Pasadia Bibito Pin a muda pa Piedra Plat 97A, unda tambe a habri Pasadia Briyo di Solo pa adulto y Centro Man na Obra, un centro pa train diferente trabou pa adultonan.
Un gymzaal (sala di deporte) tambe a wordo construí riba es tereno pa por duna atencion na movecion di e clientenan.
== Desaroyo residencial y innovashon ==
Na 1988, e Cas Sjabururi a wordo realisá, unda adultonan vulnerabel por biba y haya cuido, mientras nan ta bishitá e centronan di pasadia durante dia. Den 2003, SVGA a habri dos apartamento riba es mesun tereno, pa treiná habitantenan pa un bida mas independiente.
Na 2008, huntu cu FCCA, SVGA a habri e posibilidad pa persona cu necesidadnan di guia pa biba na e bario di Jaburibari. E trajecto di bida guiá pa adulto eventualmente a wordo transferí den 2019 na e Fundacion Biba Bou Guia.
Na 2020, Cas Blenchi a habri den marco di e Sociaal Crisis Plan Aruba. Esaki ta un cas temporario pa mucha y hoben cu, pa motibo social, no por biba momentaneamente na cas cu nan mayornan.
Na 2021, huntu cu Stichting Ambiente Feliz, un pasadia pa mucha cu discapacidad multiple a wordo habri na Centro di Cuido na San Nicolas.
E porta actual
Di e momentu aki, SVGA ta brindando enseñansa, guia y/o cuido na un promedio di 250 clientenan of alumnonan diariamente.
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Aruba]]
== SVGA ==
Dialuna dia 9 di december Stichting voor Verstandelijk Gehandicapten Aruba (SVGA) a celebra 60 aña di existencia.
=== historia ===
Stichting voor Verstandelijk Gehandicapten Aruba a wordo lanta dia 9 di december 1964 dor dimeneer P.Harting, meneer A. de Vries y señora C. van den Berg. Nan a ripara cu tabata hopi necesario pa Aruba tin scol special, pasadianan pa mucha y adulto, centro pa train trabao y cas pa cuido 24/7 pa persona cu un discapacidad intelectual. Nan a traha un plan prome y a cuminsa busca fondonan. Na aña1973 a habri pasadia bibito pin. Scol dun’un man a habri na aña1976.Na aña1979 SVGA a habri un pasadia pa adulto na Brasil mainta y atardi den eedificiodiscoldun’unman. Desde aña 1982 tabatin un psi- cologo na SVGA, aña 1985 a cuminsa un sportleider y na aña1986 nos trahado social, cu te
actualidad ta den servicio cerca pa nos, a cuminsa na SVGA. E grupo social pedagogico a forma y na aña1993 a amplia cu un logopedista y dos aña despues cu un di dos psicologo. Desde aña1985 e asina yama “di tres fase” a habri. Esey tabata encera cu Pasadia Bibito Pin a muda pa Piedra Plat 97A y na e mesun tereno a habri Pasadia Briyo di Solo pa adulto y Centro Man na Obra cu ta un centro pa train diferente trabao pa adulto. A habri tambe un gymzaal riba e tereno pa por duna atencion na movecion pa e clientenan. Na aña 1988 a realisa Cas Sjabururi unda adultonan vulnerabel por a cuminsa biba y haya cuido necesario mientras den dia ta bishita Pasadia Briyo di Solo o Centro Man na Obra. Na aña 2003 SVGA a habri dos apar- tamento riba e tereno di Cas Sjabururipahabitantenanmas independiente cuminsa train pa biba riba nan mes. Hunto cu FCCA a logra na aña 2008 pa habri e oportunidad pa algun
persona bay biba cu guia riba nan mes den e bario di Jaburibari. Naaña2019apasaeguiadie habitantenan over pa Fundacion Biba Bou Guia. Na aña 2020 Cas Blenchi a habri den cuadro di e “Sociaal Crisis Plan Aruba”. Esaki ta duna oportunidad pa brinda un cas pa muchanan y hoben cu temporalmente no por ta cerca nan mayornan. Hunto cu Stichting Ambiente Feliz a habri na aña 2021 un Pasadia pa mucha cu discapacidad mul- tiple na Centro di Cuido na San Nicolas. Na e momento aki nos ta duna enseñansa, guia y/o cuido na mas o menos 250 cliente o alumno diariamente.<ref>https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20241212.pdf SVGA ta celebra 60 aña di existencia!], Bon Dia Aruba (12 di december 2024)</ref>
{{Appendix}}
-----------------------
Vieja yo?<br>
No...No señor<br>
Yo soy un vino y del mehor<br>
¿Que si las canas me asustan?<br>
No qué va!<br>
Ellas no suman años, <br>
derrochan sabiduría y verdad.<br>
Ay, no,<br>
no me vengan con cuentos,<br>
entre más grande el numero,<br>
más linda me siento.<br>
Esas líneas en mis ojos, no,<br>
no son quejas del pasado,<br>
son las huellas de las risas<br>
y los besos dados.<br>
¿Que si todavía me apasiono?<br>
Ay, no me haga reír.<br>
En este cuerpo lo que hay es<br>
mucho fuego por sentir.<br>
Ay, no,<br>
no me vengan con cuentos,<br>
entre más grande el numero,<br>
más linda me siento.<br>
Yo sí me orgullezco,<br>
de los años que tengo,<br>
que con cada buelta al sol<br>
más valgo y más aprendo<br>
así que guardes tus penas<br>
y no me mire con compasión<br>
Los años a mí no me pesan<br>
me coronan el corazón.<br>
Ay, no,<br>
no me vengan con cuentos,<br>
entre más grande el numero,<br>
más linda me siento.<br>
Sí ........mas linda!
--------------
{{Databox}}
'''Yudansa pa desaroyo''', tambe konosí komo '''yudansa di eksterior''' of '''asistensia tékniko''', ta un tipo di ayudo ku gobièrnunan i otro organisashon ta duna pa yuda den e desaroyo ekonómiko, sosial i polítiko di paisnan den desaroyo.
E ta distinguí for di '''yudansa humanitario''', ku su meta prinsipal ta aliviá sufrimentu urgente, mientras ku yudansa pa desaroyo ta dirigi na e alivio di pobresa i progreso sostenibel riba término largu.
Algun gobièrnu ta inkluí yudansa militar bou di e mesun kategoria, pero hopi organisashon no-gubernamental (NGO) ta oponé e práktika aki, argumentando ku ayudo militar no ta kontribuí na desaroyo sostenibel.
==Tipo di kooperashon==
E término “kooperashon di desaroyo”, usá entre otro pa e Organisashon Mundial di Salú (WHO),[1] ta ekspresá e idea ku un partnership internashonal mester eksistí entre e donante i e destinatario, en bes di e situashon tradishonal kaminda e relashon e tabata wòrdu dominá pa e rikesa i konosementu spesialisá di un banda.
Mayoria ayudo pa desaroyo ta bini di paisnan industrialisá (kooperashon Nort-Sùit), pero algun pais ménos riku tambe ta kontribuí (kooperashon Sur-Sùit).
Yudansa por ta:
* bilateral (70%): di un pais pa otro, direktamente
* multilateral (30%): for di e pais donante pa organisashonnan internashonal manera Banko Mundial òf instansianan di Nashonnan Uni (UNDP, UNICEF, UNAIDS, World Food Programme...), ku ta redistribuí esaki entre paisnan den desaroyo[2]
==Fuentenan di yudansa==
Mas o ménos 80-85% di yudansa pa desaroyo ta bini di fuentenan di gobièrnu (yudansa ofisial pa desaroyo). E 15-20% ku ta sobra ta bini di organisashonnan privá (NGO)[3], sin konta e remesanan ku migrantenan individual ta manda pa nan miembronan di famia den paisnan den desaroyo.
==Yudansa ofisial pa desaroyo==
Asistencia Oficial pa Desaroyo ta un medida di ayudo di gobierno compila pa e Comision di Asistencia pa Desaroyo (DAC) di OECD desde 1969. E DAC ta consisti di e 22 paisnan donante mas grandi.
{{Appendix}}
## Yudansa pa desaroyo
**Yudansa pa desaroyo**, tambe konosí komo **yudansa di eksterior** of **asistensia tékniko**, ta un tipo di ayudo ku gobièrnunan i otro organisashon ta duna pa yuda den e desaroyo ekonómiko, sosial i polítiko di paisnan den desaroyo.
E ta distinguí for di **yudansa humanitario**, ku su meta principal ta aliviá sufrimentu urgente, mientras ku yudansa pa desaroyo ta dirigi na e **alivio di pobresa i progreso sostenibel riba término largu**.
Algun gobièrnunan ta inkluí yudansa militar bou di e mes kateguria, pero hopi organisashon no-gubernamental (NGO) ta **oponé e prátika aki**, argumentando ku ayudo militar no ta kontribuí na desaroyo sostenibel.
---
### Tipo di kooperashon
E término **kooperashon di desaroyo**—usá entre otro pa organisashonnan manera e **Organisashon Mundial di Salú (WHO)**—ta reflehá un relashon mas igualitario entre donantenan i paisnan receptor, unda e énfasis ta riba **partnership**, i no riba dependencia of dominashon.
Kooperashon por tuma diferente forma:
* **Bilateral (±70%)**: yudansa di un pais direktamente na otro pais.
* **Multilateral (±30%)**: yudansa pasa via organisashonnan internashonal manera e **Banko Mundial**, e **Nashonnan Uni** (UNDP, UNICEF, UNAIDS, World Food Programme, entre otro), ku redistribuí e fondo segun politika global di desaroyo.[^2]
---
### Fuentenan di yudansa
Entre **80 te 85%** di tur yudansa pa desaroyo ta bini di **gobièrnunan**, i ta wordu clasificá komo **Asistencia Ofisial pa Desaroyo (ODA)**. E otro **15–20%** ta bini di organisashon no-gubernamental (NGO)[^3], sin konta e **remesa** ku migrantenan ta manda pa famia den nan pais di orígen.
---
### Asistencia Ofisial pa Desaroyo (ODA)
**ODA** ta e estandard di midí yudansa pa desaroyo, estableci pa e **Komishon pa Ayudo di Desaroyo (DAC)** di e **Organisashon pa Kooperashon Ekonomiko i Desaroyo (OECD)**. E definishon ta enkapsulá e kontribushon ofisial ku ta kontribuí na e bienestar ekonómiko i humano di paisnan den desaroyo. E DAC tin 22 pais miembro ku ta e donantenan prinsipal mundialmente.[^4]
---
### Notanan i referensianan
[^1]: WHO. (s.a.). *Development cooperation*. [https://www.who.int](https://www.who.int)
[^2]: OECD. (2023). *Multilateral Aid 2023*. [https://www.oecd.org](https://www.oecd.org)
[^3]: World Bank. (2022). *NGO Contributions to Global Development*. [https://www.worldbank.org](https://www.worldbank.org)
[^4]: OECD DAC. (2022). *Official Development Assistance (ODA)*. [https://www.oecd.org/dac](https://www.oecd.org/dac)
-------------------
== Faha di horcan ==
E Islanan ABC Aruba, Bonaire y Curaçao ta na e rand zuid di e faha di horcan. Nan no ta pafó di e
faha di horcan, manera hopi ta considera. Historia ta siña ku mas o ménos un biaha kada 100 aña daño konsiderabel ta wòrdu eksperensiá dor di siklonnan tropikal ku ta pasa riba òf djis sùit di e islanan. Aunke e orkan nivel di eksperensia pa e islanan por wòrdu konsiderá komo hopi chikitu, bon konosí ta e orkan menor kual a pasa net pazuid di Curaçao dia [[23 di september]] [[1877]] causando un daño structural calcula di US$ 2 mion, prinsipalmente pa e sekshon di kosta di Willemstad. Un konvento a wòrdu labá kompletamente (restunan ainda visibel na marea abou), hopi barku a bai pèrdí i por lo ménos 70 persona a hoga. E barometer di mas abou lesamentu na Willemstad a wòrdu opservá pa 15:30 UTC riba 23 di sèptèmber (UTC = ora lokal + kuater ora na Área di Karibe Oriental) ku 995.4 milibar. Un barco nabegando pazuid di Curaçao a reporta un presion mas abao di 988.8 milibar.
Riba promedio, un biaha cada cuater aña un ciclon tropical ta sosodé denter di un radio di 150 kilometer, pero mayoria pasando pa nort di e islanan sin causa mal tempo serio. Asta e inmediato
efektonan di orkan grandi Hazel, di kua e sentro a pasa mas o ménos 90 kilometer pa nort riba
Dia 7 di òktober 1954, ku bientunan máksimo sostené serka di e sentro di 190 km/h, tabata limitá na opservá bientonan maximo di 50 km/h cu rafaga te 90 km/h, y e daño, un estimacion di US$ 350.000,-, a resulta principalmente door di inundacionnan repentino pa motibo di yobida pisa (promedio di 48 ora: Aruba aprox. 250 mm, Bonaire y Curaçao aprox. 125 mm).
Saba, St. Eustatius i St. Maarten ta situá denter di e faha di orkan. Kasi tur aña por lo ménos un
siklon tropikal ta sosodé denter di un alkanse di 100 miya i riba promedio un biaha kada 4-5 aña orkan kondishonnan ta wòrdu eksperensiá. Referí na Adhunto II - Siklonan tropikal ku ta pasa denter di 100 N.M. di 17.5N, 63.0W te ku 31 di desèmber 2014.
E orkannan mas resien ku a kousa daño konsiderabel na e islanan tabata e orkannan Omar (2008),
José (1999), Lenny (1999), Georges (1998), Luis (1995), Marilyn (1995), Hugo (1989), Donna (1960)
i Dog (1950). Specialmente e daño ocasiona pa horcan Luis tabata extenso.
Departamentu Meteorológiko Kòrsou (MDC), un instansia di Gobièrnu di Kòrsou ku su ofisina i
sentro di pronóstiko di wer na Seru Mahuma ta e outoridat responsabel pa e servisio di atvertensia di orkan.
Sinembargo ta responsabilidad di Gobierno di cada pais of isla pa mantene y activa un
organisashon di preparashon pa kalamidat.
Departamentu Meteorológiko Kòrsou (MDC). E sucursal na Aruba a bira Departamento
Meteorologico Aruba (DMA) y esun na St. Maarten a haya e nomber di Departamento Meteorologico St.
Maarten. MDC lo sigui ta responsabel pa emishon di pronóstikonan di wer rutinario i tambe
boletinnan di atvertensia pa Kòrsou i tambe pa Islanan BES (Boneiru, S. Eustatius i Saba).
-----------------
== Historia ==
Imperio Romano por dividí den dos fase prinsipal:
* '''Imperio Romano Oksidental''' (27 a.C. – 476 d.C.), ku su kapital na [[Roma]].
* '''Imperio Romano Oriental''' (284 – 1453), ku su kapital na [[Istanbul|Constantinopel]] (ó [[Bizantin]]).
E imperio a logra ekspandé su teritorio pa inkluí un gran parti di e mundo konosí durante esaki, ku un sistema di kaminan, lei, i struktura politik ku a influensia Europa i mas allá.
Imperio Romano a kontribuí hopi na arkitektura, lei, idioma ([[Latin]]), sistema di gobernashon i relíshon. Na e final di e imperio, [[Cristiandat]] a bira e relíshon ofisial.
E imperio a ekspandé pa inkluí gran parti di e mundu konosí e tempu ei, desaroyando sistemanan di kaminda, lei i gobièrnu ku a influensiá Europa i mas leu profundamente.
Kultura i Herensia
E Imperio Romano a kontribuí signifikantemente na arkitektura, lei, idioma (latin), gobernashon i religion. Den su añanan despues, Kristianismo a bira e religion ofisial.
Kaida di e Imperio
E Imperio Romano Oksidental a kai na aña 476 di nos era, ora e último emperador, Romulus Augustulus, a ser destituí. E Imperio Romano Oriental (Imperio Bizantino) a sigui te na 1453, ora ku Konstantinopla a wòrdu konkistá pa e Turkonan Otomano.
-------------
{{Variante|c}}
{{Infobox dignatario| variante = c
| nomber completo = Petrus Albertus Kasteel
| imagen = Petrus Albertus Kasteel (1942).jpg
| sucesion = Di 50° Gobernador di Kolonia Kòrsou
| periodo start = [[15 di yüli]] [[1942]]
| periodo fin = [[1 di yüli]] [[1948]]
| monarkia = [[Wilhelmina di Hulanda|Wilhelmina]] (1898-1948)
| antecesor = [[Gielliam Wouters]]
| sucesor = Leonard Antoon Hubert Peters
|fecha nacemento=
|luga nacemento =
|fecha fayecimento=
|luga fayecimento =
|pareha = Marie Kasteel-Baltussen
|religion = [[Iglesia Catolico Romano|katóliko]]
|yui = 5
<!-- Seccion di informacion profecional -->
|ofishi = gobernante, diplomátiko
|partido =
}}
'''Petrus Albertus (Piet) Kasteel''' (☆ [[4 di novèmber]] [[1901]] na [[Zwolle]] - † 13 di desèmber [[2003]] na [[Roma]]) tabata un periodista, diplomátiko i ofisial di gobièrnu kolonial hulandés. E tabata gobernador di [[Kòrsou i Dependensianan|Kolonia Kòrsou]] (Antia Hulandes) for di 1942 te 1948, ku ta inklui Guera Mundial II i un periodo di transishon polítiko di kolonia pa pais Antia Hulandes.
== Bida personal ==
Piet Kasteel a nase den Zwolle, Hulanda, riba 4 di novèmber 1901. Den su bida personal i profesional, e tabata un katóliko dediká ku un gran pashon pa komunidat i notisia.
== Periodista i trahadón den ekshilio ==
Den su hoben aña, Kasteel a traha komo editor parlementario pa e periódico katóliko De Maasbode i komo periodista pa De Tijd. Den 1923, e a fundá e asociashon De Klare Waarheid. Durante Segunda Gèrr Mundial, e a fugi pa Ingalaterra, kaminda e a traha pa e gobièrnu Hulandés den ekshilio na Londen.
== Gobernador di Kòrsou i su dependensianan ==
Kasteel a ser nombra gobernador di Kòrsou i su dependensianan riba 15 di yüli 1942, na un momentu difísil den historia global. E a sustituí Gielliam Johannes Josephus Wouters i a tene e kargo te 4 di ougùstùs 1948.
Durante su mandato, e a enfrenta reto di gobernashon militarisa den tempo di guerra, maneho di internashon di estranhero, i tenshon sosial. Tambe, e a guia proseso di inisiante negoshashon pa mas autonomia polítiko pa e teritorio kolonial.
== Karrera diplomátiko ==
Despues di su periodo den Antia Hulandes, Kasteel a sirbi komo embahador di Hulanda na:
Chile (1948–1956)
Irlanda (1956–1966)
Israel (1966)
== Rekonesimentu ==
Piet Kasteel a resibí varios premio internashonal:
Medal of Freedom with Silver Palm (Merka)
Ridder van de Orde van de Nederlandse Leeuw (Hulanda)
Grootkruis van de Pauselijke Orde van Sint-Gregorius de Grote (Vatikano)
Commandeur van het Legioen van Eer (Fransia)
== Fayesimentu ==
Piet Kasteel a fayesé na Roma, Italia, riba 13 di desèmber 2003, na edat di 102 aña.
== Referensianan ==
Wikipedia. Piet Kasteel.
Find a Grave. Petrus Albertus Kasteel (1901–2003).
YouWho. Diplomats – Petrus Kasteel.
Petrus Albertus "Piet" Kasteel (Zwolle, 4 di novèmber 1901 – Roma, 13 di desèmber 2003) tabata un periodista, diplomátiko i ofisial di administrashon kolonyal Hulandés. E tabata gobernador di Kòrsou i su dependensianan for di 1942 te 1948, durante Segunda Gèrr Mundial i un periodu di transishon polítiko den e Antia Hulandes.
------------------
'''Wikipedia na Papiamento: un plataforma di idioma comparti'''
'''Wikipedia''' ta un di e proyectonan mas notabel riba e internet: un enciclopedia liber, dirigi pa comunidad y disponibel den diferente idioma. Sinembargo hopi hende no ta realisa cu un
version di Wikipedia den un solo idioma por sirbi pa varios variante di e mesun idioma.
Por ehempel, e Wikipedia di Ingles ta inclui articulo skirbi tanto den Ingles Britanico como
Ingles Mericano. Mescos ta pasa cu e Wikipedia di Hulandes, cu ta skirbi lenguahe Hulandes (papia na Hulanda) como lenguahe Flamenco (papia na Belgica). E modelo bilingual aki ta aplica tambe na Wikipedia di Papiamento, cu ta sirbi e variantenan di Papiamentu y Papiamento.
== Indica y respeta e variante di Papiamento/u ==
Dicon Wikipedia di Papiamento ta un plataforma comparti? E editornan ta encurasha pa
indica den cua variante un articulo ta skirbi originalmente, si ta den Papiamento of
Papiamentu. Unabes un variante ta scogi pa un articulo, ta wordo considera bon practica pa mantene consistencia y edicion continuo den e mesun variante ey. E uniformidad den lenguahe, en particular e ortografia y vocabulario, ta preserva claridad y evita confusion pa otro lector y editornan.
Bo por consulta e documentacion riba Wikipedia di Papiamento pa mas informacion tocante con
pa indica e variante di bo escogencia.
Mescos cu Wikipedia di Ingles ta acepta tanto "color" como "colour"; pero ta spera consistencia den un mesun articulo. E principio aki ta aplica tambe na e uzo di Papiamento y Papiamentu den nan plataforma comparti.
== Cuminsa un otro version di lenguahe riba Wikipedia ==
Aunke ta practico y comun pa comparti un version di idioma, tambe ta posibel pa propone i
desaroya un Wikipedia separa pa un variante specifico di un idioma manera un Wikipedia di
Papiamento separa, cu lo ta diferente for di e version comparti cu ta existi awor.
Pero, tin cierto criteria cu e Wikimedia Foundation ta exigi pa lansa un edicion nobo di
Wikipedia. Esaki ta inclui:
* E idioma mester ta reconoci cu un codigo ISO 639.
* Mester tin suficiente contribuidonan activo cu ta compromete pa desaroya e version
nobo.
* E idioma mester tin un localisacion valido den sistema di Wikimedia (traduccion di
interface via translatewiki.net).
* E comunidad mester demostra actividad continuo den Wikimedia Incubator, e
plataforma unda ta test y desaroya edicionnan nobo.
Bo por haya e lista completo di rekisito y paso pa propone un edicion nobo di Wikipedia riba
Wikimedia Incubator: https://meta.wikimedia.org/wiki/Meta:Language_committee/Handbook#Requisites
== Contribui na un comunidad bilingual ==
No ta importa si bo ta skirbi den Papiamento of Papiamentu, contribui na Wikipedia di
Papiamento/u ta yuda preserva i promove e idioma den tur su forma. Si bo ta respeta cada
variante y colabora entre diferente manera di skirbi, e comunidad di Wikipedia ta sigui
construi un fuente di informacion valioso y inclusivo pa tur cu ta papia Papiamento/u den
islanan ABC y den mundu henter.
------------------
{{Databox}}
{{Variante|a}}
{{Databox}}
{{Multiple image| total_width = 340
| align = center
| caption_align= center
| image2 = Bolletjes.jpg
| caption2 = Bolitanan den stoma di un mula
| image1 = Bird smuggler.jpg
| caption1 = Mula transportando parhanan
| image3 = Anus-patron (1205687).jpg
| caption3 = Cartucho di ano pa transporta microfilm ilegal
| image4 = Smuggling tunnel in Rafah (2009).jpg
| caption4 = Tunnel pa contrabanda na [[Gaza]] (2009)
}}
{{clear}}
{{Appendix}}
[[Category:Sociedad]]
-----------------
== Shoco ==
De Arubaanse holenuil a laga den holen op de grond na bieden a topa cu cactusbegroeiing en droog bos. [[Afbeelding:Athene cunicularia arubensis.jpeg|thumb|175px|links|Hol van de shoco nabij Alto Vista]] Als de shoco geen kuil nos finden, graaft ze self een kuil in zachhe grond. Pasobra un groot di e nivelnan di nivelnan di e subsorto aki ainda ta na fin, palabranan di e poblashon ta bini ku e beschrechtde gebied di [[Nationaal park Arikok]] a wòrdu konkluí.
E shoco ta un wezen di als bereigd sorteá den genia genétiko.
Tera Cora, e zona patras di campo di golf di Tierra del Sol, algun biaha tabata un zona di biodiversidad halto y tambe tabata un di e luga- nan di reproduccion mas im- portante pa Burrowing Owl (Athene cunicularia aruben- sis) localmente yama “Sho- co.”<ref>https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20241005.pdf Shoconan ta confrontando temponan dificil y mester di fondonan pa proyecto di preservacion], NoticiaCla (5 di october 2024)</ref>
{{Appendix}}
--------------
{{Variante|c}}
{{Infobox persona
| variante = a
| nomber = Nigel Maduro
| ofishi = activista
}}
'''Nigel Maduro''' ta un activista ambiental y climatico di Aruba.<ref>https://solodipueblo.com/nigel-maduro-tin-anuncio-pa-dia-26-di-september-anuncio-ta-sigui-riba-un-ana-di-protesta-y-caida-di-gobierno/], Solodipueblo (16 di september 2024)</ref>
activista defensor di tera, cientifico den sostenibilidad y tambe representante hoben di
Aruba National Trust, Nigel Maduro
Nigel Maduro ta Caquetío Indígena di Aruba, un aktivista ambiental intersekshonal, un sientífiko di sostenibilidat, i un artista multidisiplinario. Nigel tin eksperensia trahando den e sektor ambiental sin fin di lucro (Greenpeace Aotearoa), e sektor di sostenibilidat korporativo, i asta tabata un planifikadó stratégiko di sostenibilidat pa un kunuku di agro-ekologia. E ta notoriamente conoci pa lanta un movecion socio-ambiental na Aruba dor di wordo deteni pa graffiti “No More Hotels” y “Land Back” tur rond di e isla. Desde e tempu ei el a organisá múltiple protesta disruptivo durante protokòlnan i diskursonan gubernamental. Nigel tin komo meta pa kambio sistemátiko den e industria di hotèl i turismo di Aruba, tur miéntras e ta yuda ku proyektonan di konsulta di desaroyo sostenibel i ta duna sosten i asistensia na movementunan di base.<ref>[https://dezwijger.nl/programma/roots-resilience-caribbean-perspectives-on-climate-change Roots resilience: Caribbean Perspectives on climate change], dezwijger.nl</ref>
{{Appendix}}
Nigel ta ampliamente rekonosé pa su protestanan di akshon direkto. Un di su actonan mas notabel tabata graffiti “No More Hotels” y “Land Back” riba areanan turistico den henter Aruba—un acto cu a lanta un debate local significativo tocante desaroyo di turismo insostenibel y perdida di tereno. E protesta aki no solamente a konsientisá riba asuntunan ambiental i kultural pero tambe a bira un katalisadó pa kompromiso mas amplio di komunidat a traves di manifestashonnan pasífiko i protestanan di “Beach Party” ku ta kombiná tayernan di sostenibilidat ku presentashonnan públiko kreativo.
Master Science den Liderato Estratégiko: Nigel a haña un Master di Science den Liderato Estratégiko. E formashon akademiko aki a duna dje un marco robusto pa enfrenta desafionan kompleho di sostenibilidat, pa kombiná siensia ku aktivismo, i pa impulsa kambio sistémiko den polítika i industria.
Trabao Profesional i Karrera
Aktivismo Ambiental i di Klima:
Akshon Directo i Protesanan: Nigel a gana atenshon largu ku su inisiativa di akshon directo den Aruba. Notablemente, e a hasi grafiti ku slogan “No More Hotels” i “Land Back”, ku a pone enfoke riba e keshonan di desaroyo insostenibel i e perde di tereno pa e Pueblo Indígena.
Organisashon di Komunidat: El ta un e figura importante den organisá demostrashonnan pasífikamente i eventonan di komunidat, manera e “Beach Party” protesanan, ku ta combiná e partisipashon públiko ku edukashon ambiental. Esakinan ta yuda pa mustrá e impakto di e desaroyo excesivo i pa uni e komunidat riba prátikanan sostenibel.
Siensia di Sostenibilidat i Konsultoria:
Nigel a krea su karrera como un siensia di sostenibilidat, spesialisa den kambio di klima, konservashon di biodiversidat, i drechtenan di e Pueblo Indígena.
Su trabao a inkluí rolnan tanto den sektornan di organisashon sin ganansa como den sektornan korporativo, kaminda el a kontribuí pa planifikashon estratégico di sostenibilidat, manera pa asisti den praktikannan agro-ekológiko i proyektonan di konservashon ku ta basa riba e komunidat.
Representashon Internashonal:
Reconosí pa su liderato, Nigel a wordu selekshoná pa e Caribbean Climate Justice Leaders Academy pa representá Aruba na plataforma global manera COP29. Su rol internashonal ta demostrá su influencia i su kompromiso pa duna bocho na e preocupashonnan di su komunidat den diskushonnan global riba klima.
Arte Multidisiplinario
A mas ku su aktivismo i siensia, Nigel ta ekspresá su perspektivanan a través di su arte. Su trabao creativo ta kompletá su aktivismo, duna un narrashon visual pa e asuntunan ambiental i sosial cu Aruba ta enfrenta.
Nigel Maduro, ku su kombina di formación akademiko riguroso, aktivismo “hands-on”, i ekspreshon creativo, ta un forsa dinamiko den e lucha pa sostenibilidat ambiental i drechtenan di e Pueblo Indígena den Aruba i den e región di Caribe.
{{Appendix}}
------------
== Cinema na Aruba ==
(Oranjestad)—During the span of over 100 years, Aruba only saw five '''open air movie theatres'''. Now practically obsolete on the island, these theaters were once frequently visited by locals and migrants
in the 20th century.
The first open air theater was constructed in 1920 and was commissioned by Shon Eduard (Eddy) de Veer. This theater was located at the Hotel Colombia in Oranjestad, which is now where the Aruban census office is located. The theater was simple; it only consisted of a screen, and visitors had to bring their own chairs to
enjoy the popular silent movies of the time.
American migrants who worked in the refinery and lived in the Lago Colony in Sero Colorado also had their
piece of the pie with their Open air Theatre, which formed part of the Esso Club, also known as the Pan-Am
Club. It was at this theater that “Talkies” were first streamed, movies with sound. This theater mostly streamed American blockbusters for the American expats, this way making sure that these migrant were not missing out on entertainment from their home land.
In the 1950’s and 60’s, Savaneta saw their own open air theater, located in front of the Marinier’s Kazerne (Marine Barracks). This theater was mostly visited by the neighboring marines, who didn’t have much entertainment other than movies at that time.
The last and most recent open air theater was constructed in the form of a drive-in theater.
A popular American concept, the Drive Inn located in Balashi was a hot spot for teenagers, who had the habit of cramming all their friends in one car to go see the movies. For this phenomenon there was a separate price that you had to pay called the “car crash”. This theater closed around 2012, but was re-opened during the pandemic in July 2020, where movies were streamed on a gigantic screen set up in front of stacked containers. However, this nostalgic form of entertainment did not last very long as it was closed again only a year or two later. Nowadays you can still see the stacked containers when you drive near the bridge in Balashi.<ref>“De kolibrie op de rots en meer over de geschiedenis van Aruba” by Evert Bongers. </ref>
-------------------------
Same-sex marriage in Aruba, Curaçao and Sint Maarten
{{Databox}}
'''Matrimonio di mesun sexo''' no ta wordo ehecuta na Aruba, Curaçao, of Sint Maarten, cu ta paisnan constituyente di Reino Hulandes. E islanan tabata obligá despues di vários sentensia di korte pa registrá kualke matrimonio (inkluso matrimonio di mesun sekso) registrá den Reino, pero esaki ta konsiderá prinsipalmente derechonan di residensia, i nan no mester duna matrimonionan di mesun sekso e mesun efekto hurídiko ku sekso opuesto matrimonionan.[1] Matrimonio den e teritorio Oropeo di Hulanda, meskos ku den e munisipionan Karibense di Boneiru, Sint Eustatius i Saba,[2] ta habrí pa kualke dos persona sin importá sekso.
Aruba a reconoce sociedadnan registra cu ta brinda casi tur e derechonan y beneficionan di matrimonio desde september 2021. E mesun luna ey, un corte mas abao na Curaçao a dicta cu stroba parehanan di mesun sexo di casa ta viola e disposicionnan di igualdad di Constitucion di Curaçao, pero a laga e desishon di si mester legalisá matrimonio di mesun sekso te na Parlamento di Curaçao.[3] Na december 2022, Corte Conhunto di Husticia di Aruba, Curaçao, Sint Maarten, y di Bonaire, Sint Eustatius y Saba a dicta cu e prohibicion di matrimonio di mesun sexo di Aruba y Curaçao tabata inconstitucional. E òrdu di korte tabata programá pa drenta na vigor dia 7 di mart 2023 si no a apela esaki na Korte Supremo di Hulanda; sinembargo e gobiernonan di tanto Curaçao como Aruba
----------------------------------------
* gabinete di minoria
---------------------------------------
'''Hefe di estado''' ta
----------------------------
*gabinete (politica)
* izquierdista
* pais
* eleccion
-----------------------
==Parlamento Oropeo==
== Miembro i elekshon ==
Parlamento Oropeo a wòrdu fundá na 1952; su kompetensianan a wòrdu ampliá varios biahe, partikularmente na 1993 ku e Tratado di Maastricht i na 2009 ku e Tratado di Lisboa. Desde 1979 tin elekshonnan pa miembronan di parlamento (MEP); promé ku esei e miembronan tabata bini for di kada estado-miembro di Union Oropeo.
E parlamento tin 705 miembro, ku mester oumentá na 720 despues di e elekshonnan oropeo dia [[6 di yüni]] [[2024]]. E ta representa e di dos electorado democratico mas grandi na mundu (despues di Parlamento di India), ku un electorado di 375 mion votadó eligibel na 2009.<ref>{{cite news |url=https://www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/article/2009/06/07/AR2009060702402.html |title=Conservatives Post Gains In European Elections |author1=Brand, Constant |author2=Wielaard, Robert |agency=Associated Press |newspaper=The Washington Post |date=8 June 2009 |access-date=17 August 2010}}</ref><ref>{{cite news |author=Ian Traynor |url=https://www.theguardian.com/politics/2009/jun/07/eu-elections-social-democrats |title=Misery for social democrats as voters take a turn to the right |work=The Guardian |location=UK |date=7 June 2009 |access-date=17 August 2010}}</ref><ref name="18 new MEPs take their seats">{{cite web |url=http://www.europarl.europa.eu/news/en/headlines/content/20120103MUN34829/html/18-new-MEPs-take-their-seats |title=18 new MEPs take their seats |publisher=European Parliament |date=10 January 2012 |access-date=14 February 2012 |archive-date=11 May 2013 |archive-url=https://web.archive.org/web/20130511172955/http://www.europarl.europa.eu/news/en/headlines/content/20120103MUN34829/html/18-new-MEPs-take-their-seats |url-status=dead }}</ref> Kada un di e 27 estado-miembro di EU tin un kantidat fiho di asiento parlamentario, ku ta dependé di e kantidat di habitante. Esaki ta varia for di 6 asiento pa [[Malta]] te na 96 pa [[Alemania]]. For di 1 di febrüari 2020 [[Hulanda]] tin derecho riba 29 di e 705 asiento i pa e termino 2024-2029 esaki lo oumenta pa 31 asiento.
Siudadanonan hulandes di [[Reino Hulandes]], irespekto unda nan ta residensiá, tin derecho di voto pa parlamento oropeo; pa residentenan di [[Karibe Hulandes]] esaki a bai na vigor desde aña 2009.
E miembronan di parlamento oropeo ta wòrdu eligí kada sinko aña mediante elekshon general direkto i sekreto. Sinembargo, te ku 2019 e partisipashon a baha na kada turno di votashon, for di 65% na 1979 te cu 50% na 2009, e porsentahe di mas haltu den e último 20 añanan. For di yanüari 2022 Roberta Metsola (EPP) ta e presidente di parlamento oropeo.
{{Appendix}}
[[:Category:Oropa]]
[[:Category:Politika]]
The Parliament is composed of 705 members (MEPs), due to rise to 720 after the June 2024 European elections. It represents the second-largest democratic electorate in the world (after the Parliament of India), with an electorate of 375 million eligible voters in 2009.[2][3][4]
en.wiki:E parlamento ta konstituí pa 720 miembro, yamá "MEP". Kada miembro ta papia pa un lugá den Oropa, por ehèmpel Paris, Dinamarka òf Sicilia. Tur hende por wòrdu elegi, nan ta wòrdu elehá dor di tur siudadano di Union, e hendenan ku ta siudadano di un pais den Union.
Parlament Oropeo a wordu funda na 1952; su kompetensianan a wordu amplia varios biahe, partikularmente na 1993 ku e Tratado di Maastricht i na 2009 ku e Tratado di Lisboa. Desde 1979 tin elekshonnan general direkto i sekreto ku ta tuma luga kada sinku ana, promé ku esei e miembronan di parlamento tabata bini for di kada pais. E parlamento ta konstituí pa 751 miembro, yamá "MEP". Kada miembro ta papia pa un lugá den Oropa, por ehèmpel Paris, Dinamarka òf Sicilia. Tur hende por wòrdu elegi, nan ta wòrdu elehá dor di tur siudadano di Union, e hendenan ku ta siudadano di un pais den Union.
Pasobra e MEPnan ta bin di diferente pais, nan ta papia diferente idioma (24 na 2013) den Parlamento. Nan tin un derecho protehá riba e promé idioma (multilingüismo), i Parlamento mester di hopi intérprete.
Diferente di otro gruponan internacional di politico, MEP no ta sinta den grupo di pais, pero nan ta sinta banda di personanan ku ta komparti nan ideanan. E dos gruponan mas grandi ta e "Partido Popular Oropeo-Demokratanan Oropeo" i e "Partido di e Sosialistanan Oropeo". Pero e gruponan aki ta traha huntu pa yega na un akuerdo, p'esei nan no ta bringa pa traha un lei si e otro grupo no ta gusta dje. De parlementsleden organiseren zich in fracties i; op basis van een gemeenschappelijke politieke overtuiging en niet op basis van hun land van herkomst. Momenteel zijn er in het Europees Parlement zeven fracties en een aantal 'niet-ingeschreven' leden. De fracties komen voort uit meer dan honderd nationale politieke partijen.
E miembronan di Parlamento Europeo ta wordo eligi cada cinco aña via eleccion general. Sinembargo, te cu 2019 e participacion a baha na cada turno di votacion, for di 65% na 1979 te cu 43% na e eleccionnan di 2009. Durante e último elekshonnan Europeo di mei 2019 e partisipashon tabata di 50%, e porsentahe di mas haltu den e último 20 añanan.[1] 2] For di yanüari 2022 Roberta Metsola (EPP) ta e presidente di Parlamento.
Sinds 1 februari 2020 telt het parlement 705 zetels, als gevolg van de uittreding van het Verenigd Koninkrijk uit de Europese Unie. Alle 27 lidstaten hebben afhankelijk van het inwonersaantal een vast aantal zetels. Dit loopt uiteen van 6 zetels voor Malta tot 96 voor Duitsland.
== Reino Hulandes ==
In de zittingsperiode van 2 juli 2019 tot en met 2024 waren 33 personen afgevaardigden van Nederland in het Europees Parlement. Nederland had aanvankelijk 26 zetels na de verkiezingen voor het Europees Parlement in 2019.
=== Karibe Hulandes ===
Dit wetsvoorstel breidt in de Kieswet het kiesrecht voor de leden van het Europees Parlement uit tot alle Nederlanders die op de Nederlandse Antillen en Aruba wonen. Aanleiding voor deze wijziging zijn uitspraken van de Raad van State (200404446/1b en 200404450/1b) en het Europese Hof van Justitie (C-300/04) waarin zij stellen dat er mag geen onderscheid mag zijn tussen Nederlanders buiten Europa die nu Europees kiesrecht hebben en Nederlanders in Aruba en de Antillen die dat nu niet hebben.
De regel dat Arubanen en Antillianen alleen kunnen stemmen voor het Europees Parlement als zij ooit tien jaar in Nederland hebben gewoond komt te vervallen.
Bij de verkiezingen van 2009 konden kiesgerechtigden in Aruba en de Nederlandse Antillen voor het eerst stemmen voor het Europees Parlement. Het aantal geregistreerde briefstemmers nam daardoor aanzienlijk toe, van 15.936 in 1994 en 14.501 in 1999 naar 39.601 in 2009.[23] De opkomst bedroeg onder de geregistreerde Arubanen en Antillianen 77%, aanzienlijk hoger dan de opkomst van 36,8% onder Nederlanders in Nederland.[24] Men bedenke daarbij echter wel dat het totaal aantal inwoners van Aruba en de Nederlandse Antillen in 2009 rond de 330.000 lag,[25] en dat dus maar een klein percentage de moeite heeft genomen zich te laten registreren als kiesgerechtigde.
{{Appendix}}
[[:Category:Oropa]]
[[:Category:Politika]]
----------------------------
* Muhe
* Constitucion
* Globalisashon
* Progaganda
* Cancion
----------------------------
Te bewerken naar Papiaments:
* [[Lijst van scholen op Aruba]]
* [[Lijst van politieke partijen op Aruba]]
* [[Lijst van politieke partijen in de Nederlandse Antillen]]
* [[Lijst van ministers van Economische Zaken van Aruba]]
* [[Lijst van Curaçaose ministers van Economische Ontwikkeling]]
* [[Lijst van ministers van Financiën van Aruba]]
* [[Lijst van ministers van Financiën van Sint Maarten]]
* [[Lijst van ministers van Justitie van Aruba]]
* [[Lijst van Curaçaose ministers van Justitie]]
* '''ABBA''' Amateur Baseball Bond Aruba ([[:it:Federazione di baseball di Aruba|it]])
* '''CBF''' Curacao Baseball Federation ([[:it:Federazione di baseball di Curaçao|it]])
------------------------
== Preparacion Bandera di Aruba==
Dia 21 di januari 1976 gobierno insular e tempo ey, a institui un comision di Bandera, cu tabata tin como tarea conseha e Colegio Ehecutivo en cuanto e stipulamento di un bandera Arubano. E comision a consisti di Julio Maduro como presidente, Ronald Donk y Walter van Romondt como miembro y Epi Wever como secretario. Nan tabatin 6 siman pa completa e tarea, caminda un competencia di bandera a wordo anuncia unda comunidad Arubano a activa nan creatividad y yuda crea e bandera. Un total di 693 diseño a wordo presenta. Despues di a presenta su recomendacion na e Conseho Ehecutivo, riba dia 26 di februari 1976 a selecciona 3 diseño caminda Sarah Bollinger asesora pa Whitney Smith, un experto den diseño di bandera, a traha un diseño nobo pa Aruba. E comision a bolbe presenta e recomendacion, mas detaya aki, riba dia 8 di maart 1976, cual recomendacion a ser discuti den e reunion interno di e Conseho Legislativo, teni riba dia 8 di maart 1976;
A DICIDI:
-----------
== Gabinete Mercelina ==
Partido PFP den un komunikado di prensa ta konfirmá ku porfin e proseso di formashon a yega den e etapa ku ta trahando e dekretonan pa nombra e 7 ministernan nobo huntu ku e minister plenipotensiario i minister plenipotensiario suplente na Den Haag.
E kandidato pa promé minister enkargá ku Asuntunan General ta [[Luc Mercelina]] (URSM). [[Veronica Webster]] (URSM) ta kandidato pa minister di Salubridat Públiko, Desaroyo Sosial i Labor i [[Grisha Heyliger-Marten]] (DP) ta kandidato pa minister di Turismo, Asuntunan Ekonómiko i Telekomunikashon.
[[Marinka Gumbs]] (DP) ta kandidato pa bira minister di Finansa, [[Raeyhon Peterson]] (PFP) ta kandidato pa bira Minister di Bibienda Popular, Planifikashon Urbano i Medio Ambiente, [[Christophe Emmanuel]] (NOW) ta kandidato pa bira minister di Edukashon, Kultura, Hubentut i Deporte i Lyndon Lewis NOW) ku ta kandidato pa bira minister di Hustisia.
[[Patrice Gumbs]] (PFP) i [[Gracita Arrindell]] (URSM) ta kandidatonan pa minister plenipotensiario i minister plenipotensiario suplente na Den Haag. Pa NOW Claudius Buncamper lo drenta parlamento pa remplasá Emmanuel, pa URSM Richinel Brug lo remplasá Mercelina i pa DP Viren Kotai lo remplasá Heyliger-Marten.
---------------------
{{Databox}}
'''Parlamento di e teritorio Kòrsou''', ofisialmente ''Staten van het gebiedsdeel Curaçao'' i abreviá ''Staten van Curaçao'') tabata entre 1937 i 1949 e órgano representativo di e pueblo i konseho legislativo di e teritorio Kòrsou, konsistiendo di e seis isla [[Kòrsou]], [[Aruba]], [[Boneiru]], [[Sint Maarten]], [[Sint Eustatius]] i [[Saba]]. E órgano tabata konsistí di 10 miembro elegi i 5 miembro nombrá i tabata e susesor di e [[Konseho Kolonial]] i predesesor di [[Parlamento di Antias Hulandes]].
== Nomber ==
Ku e revishon di e konstitushon hulandes na 1922, e término 'kolonia' a keda eliminá fo'i konstitushon. No tabata te 23 di aprel 1936 ku keda kla ku e leinan pa adapta e organisashon estatal den e parti karibense di [[Reino Hulandes]]. Asina, e aña ei e nòmber [[Kòrsou i Dependensianan]] a wòrdu remplasá pa Teritorio di Kòrsou i riba 1 di aprel 1937 e Konseho Kolonial a bira e Parlamento di Kòrsou.
== Konstelashon ==
Pa e konstelashon di e parlamento nobo a skohe un modelo kombiná, konsistiendo di 10 miembro elegí i 5 nombrá. 1] E miembronan elegi tabata ser elegí direktamente dor di e votadornan a base di e reglanan elektoral di Kòrsou di 1937. E miembronan nombrá tabata wòrdu nombrá dor di e Gobernador despues di a konsulta ku e Konseho Ehekutivo. Tambe e gobernador tabata nombra e presidente di parlamento. Algun nombramentu a wòrdu konsiderá komo nombramentu korektivo, pasobra e personanan tabata para na banda di e gobernantenan.
== Repartishon di asiento ==
Pa promé biaha tambe a introdusí un repartishon pa isla di e asientonan di e miembronan elegi. Esaki a keda reparti den 6 asiento pa Kòrsou, 2 pa Aruba i 1 kada un pa Boneiru i [[Islariba]]. Na 1946, despues di protesta di Aruba esaki a kambia den 5 asiento pa Korsou, 3 pa Aruba i 1 kada un pa Boneiru i Islariba.
== Elekshon ==
Bou di e sistema elektoral kombiná aki e tuma lugá tres elekshon: 20 di desember 1937, 17 di november 1941 (elektorado di 3897 persona) i 5 november 1945 (elektorado di 6251 persona).[12][13]
E parlamento a wordu konstitui komo lo siguiente:
{| class="wikitable" style="text-align:left;"
!colspan=1 rowspan=2 style="color: gray"| Miembro
!colspan=4 style="color: gray"| Periodo parlamentario 1938-1942
|-
! rowspan="1" style="color: gray"| Repartishon
! style="color: gray"| Nòmber
! style="color: gray"| Partido
! style="color: gray"| Remarke
|-
| rowspan="10" style="color: gray"| Elegí
| rowspan="6" |Curacao
| [[Moises Frumencio da Costa Gomez|Moises da Costa Gomez]]|| rowspan="3" |CKP ||
|-
| Ernesto Cecilio Martijn ||
|-
| Adolphe Desertine ||
|-
| J. Capriles || rowspan="2"|lijst Capriles-Rustige ||
|-
| J. Rustige ||
|-
| Willy Maal ||lijst Jonckheer-<br/ >Suarez-Maal ||
|-
| rowspan="2"| Aruba
| Jacobo Arends || rowspan="2"|Katholieke partij Aruba ||
|-
| Jean M. de Cuba ||
|-
| rowspan="1"| Bonaire
| John de Jongh || CKP ||
|-
| rowspan="1"| Bovenwinden
| W.R. Plantz || ||
|-
| rowspan="5" style="color: gray"| Benoemd
| rowspan="5" |Curacao
| [[John Sprockel]]* || || benoemd statenvoorzitter
|-
| Isaac Capriles || ||
|-
| Salomon Alfred Senior || ||
|-
| Carel Nicolaas („Cai") Winkel* || ||
|-
| Ph. Bichon van IJsselmonde* || ||na 1940 remplasa pa F. Vromans.
|-
|}
*) oudlid Koloniale Raad
{{Appendix}}
[[:Category:Karibe Hulandes]]
----------------------------------------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
{{Infobox person
| name = Anouk Balentina
| image =
| caption =
| term =
| monarch =
| predecessor =
| birth_date = [[1 di desèmber|1 di december]] [[1979]]
| occupation = hurista, activista y ambientalista
| party =
}}
'''Anouk Balentina''' (☆n. [[1 di desèmber|1 di december]] [[1979]] na [[Aruba]]) ta un hurista, activista di derecho humano i ambientalista [[Aruba]]no.
== Bida ==
Anouk Balentina a nase i lanta den bario di [[Parkietenbos]].<ref>[https://dossierkoninkrijksrelaties.nl/2023/01/30/open-brief-aan-de-koning/ Open brief aan de Koning]. Dossierkoninrijksrelaties.nl (30 di januari 2023)</ref>
Desde un edad hoben ela cuminsa sigui di cerca e desaroyonan rond di e dump di Parkietenbos.<ref>http://magazine.xclusivomagazine.com/2002-april-magazine-aruba#!entrevista-anouk-balentina-457</ref>
Na 2020 Balentina ta entama un caso sumario pa ordena pa para establecimento y testmento
di e incinerator na Parkietenbos inmediatamente.<ref>[https://awemainta.com/wp-content/uploads/2022/07/awe1907.pdf Caso incinerator Parkietenbos: ciudadano
ta bolbe gana caso contra gobierno], Awemainta (19 di juli 2022)</ref>
Balentina hunto cu 80 otro, a protesta contra e concepto di e permiso di molester pa por
opera e incinerator na Parkietenbos. Sinembargo gobierno a dicidi di otorga e permiso aki dia 23 di december 2020
----------------------
https://kennisplatform.wikimedia.nl/artikelen/schrijven/hoe-vertaal-ik-een-artikel-uit-een-andere-taal-met-de-vertaaltool/
https://www.wikimedia.nl/wp-content/uploads/2021/06/Schrijven_voor_Wikipedia.pdf
* Template:Página Prinsipal Actual --> rubrika "Aktual"" riba pagina principal
* Template:Página Prinsipal Idioma dicho --> rebrika "Dicho"
* Template:Página Prinsipal Articulo destaca
-------------
{{Databox}}
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Dr. Horacio E. Oduber Hospital''' (HOH) ta un [[hospital]] general di tamaño mediano na [[Aruba]]. E ta situa nortwest di e [[kapital|capital]] [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]], den e zona di Eagle unda antes tabata lokalisa [[Arend Petroleum Maatschappij]]. E hospital, cu ta hiba e nomber di e medico Arubiano, Horacio Oduber, a cuminsá funciona cu 187 cama fin di aña 1976. El a wordo oficialmente inaugura dia [[5 di mart]] [[1977]] den presencia di Wilhelm de Gaay Fortman, minister di Asuntonan Antiano di [[Hulanda]].<ref>{{Citeer nieuws|url=https://delpher.nl/nl/kranten/view?coll=ddd&identifier=ddd:010639094:mpeg21:a0065|titel=Gedeputeerde Leo bedankt Nederland en bisdom. Ziekenhuis onder zware politiebewaking geopend|werk=[[Amigoe]]|datum=1977-03-07|bezochtdatum=2024-02-22}}</ref> Actualmente e hospital ta dispone di 320 cama y tin mas di 1000 persona emplea. E maneho ta den man di fundacion ''Stichting Ziekenverpleging Aruba''.<ref>[https://www.arubahospital.com/about-hoh/board-of-directors/ Board of Directors], Website oficial HOH</ref>
HOH ta afilia na ''[[Dutch Caribbean Hospital Alliance]] (DCHA)'', un organisacion cooperativo di hospitalnan den [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]].<ref>{{nl}}[https://www.rijksoverheid.nl/actueel/nieuws/2021/02/10/oprichting-ziekenhuiscooperatie-dutch-caribbean-hospital-alliance-een-feit Oprichting ziekenhuiscoöperatie “Dutch Caribbean Hospital Alliance” een feit], Rijksoverheid (10 di februari 2021)</ref>
== Historia ==
Horacio Eulogio Oduber (1862-1935) tabata e prome dokter Arubiano y tabatin su consultorio na cas den Wilhelminastraat.<ref name="Ancho">{{Citeer web|url=http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=56&Itemid=65|titel=Historische figuren: Horacio Oduber|werk=Historiadiaruba.aw|datum= |bezochtdatum=1 mei 2020|archiefurl=https://web.archive.org/web/20230802180232/http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=56&Itemid=65|archiefdatum=2023-08-02}}</ref> E dokter tabata wordo paga solamente cu mercancia y tabata haña cuminda pa su cabay. Hopi hende a muri pa motibu di infeccion, virus o malesa desconoci na e momentu ey. Segun un estimacion, na 1910 tabatin mas o ménos 8.000 habitante riba e isla. Mayoria di nan tabata trahadonan di cunucu ku tabatin menos recurso financiero. Como cu no tabatin un hospital na e momentu ey, e dokter tabata trata e pashentnan na su cas.<ref name="Ancho"/> E operacionnan necesario, incluyendo amputacionnan, tabata wordo ehecuta solamente dor di suministra hopi rum pa motibo di falta di anestesia.
Na 1920 e "San Pedro de Verona", a keda funda pa soeurnan catolico (Dominicanessen) na 1920. [[File:BNA-DIG-HARTOG-CAHA-001-014-008.jpg|thumb|left|Cas di dokter Horacio Oduber na Wilhelminastraat en frente di e kerki protestant (1907)]] [[File:Voormalig ziekenhuis San Pedro de Verona.jpg|thumb|220x220px|left|Entrada di San Pedro de Verona]]Despues di apertura di e hospital nobo na 1977 a converti San Pedro hospital den un cas di cuido. Desde seramento di hospital di [[Lago Oil & Transport Company|Lago]] na 1985 HOH a keda e unico hospital na Aruba pa un poblacion di alrededor 120.000 habitante.<ref>{{nl}}[http://www.skipr.nl/actueel/id2829-vumc-versterkt-band-met-arubaans-ziekenhuis.html VUmc versterkt band met Arubaans ziekenhuis], 4 di december 2009</ref>
Na september 2014 a inicia un proyecto di renovacion y expansion di e hospital, uno di e proyectonan di construccion mas grandi den historia di Aruba. E proyecto ta ensera lantamento di un edificio nobo di seis piso separa di e edificio existente di cinco piso.<ref>[http://www.dutchcaribbeanlegalportal.com/news/latest-news/2064-renovatie-en-nieuwbouwplannen-van-het-horacio-oduber-hospitaal-hoh Renovatie- en nieuwbouwplannen van het Horacio Oduber Hospitaal (HOH)]</ref> Esaki ta inclui un cas di cama nobo, un sala di emergencia tres biaha mas grandi, un clinica externo nobo pa specialistanan y renovacion di e edificio existente cu ta mehora privacidad y servicionan pa pashent den un ambiente moderno. Trabounan di e fase final di e proyecto a reanuda fin di 2023 despues cu un disputa entre partidonan a para e construccion na 2022.
== Servicionan ==
Dr. Horacio E. Oduber Hospital ta conta cu 320 cama y mas di 1000 empleado cu ta atende mas di 16.000 pashent pa aña. E tin un plataforma pa helicopter pa ricibi pashent cu ta jega cu helicopter di polis o helicopter militar.
E hospital ta dispone di tur specialidad basico y algun super specialidad. E tin un departamento di emergencia (eerste hulp) cu ta trata mas o menos 55.000 pashent pa aña. Tin un centro di trauma nivel III disponibel, como tambe un departamento combina cu ta inclui cuido intensivo/cuido mediano/cuido coronario (curason) cu 12 cama, clinica di hemodialyse, tres departamento di psychiater, cinco sala di operacion, banco di sanger, clinica pa trata dolor, centro di oncologia pa tratamento durante dia (dagbehandeling), cuido di enfermo pa dia (dagverpleging), clinica pa trata herida, policlinica interno y externo, departamento pa parto, post di dokter di cas, departamento di fisioterapia y rehabilitacion, tres departamento pa investigacion di diagnostica, diferente laboratorio, botica di hospital, camber di caterisacion di curason, shete departamento pa cuido di enfermo, departamento di servicio pa maternidad, departamento pa mucha, camber di couveuse y diferente otro servicio facilitario.<ref>[https://www.overheid.aw/informacion-tocante-servicio/cuido-y-salud-sub-topics_47801/item/hospital-dr-horacio-oduber-hoh_41386.html Hospital Dr. Horacio Oduber (HOH)], Gobierno di Aruba website oficial</ref>
Fuera di residente i turista local HOH tambe ta ricibi regularmente pashent for di hospital mas chikito den e region, manera for di [[Boneiru|Bonaire]] y Isla Riba. Ora cu no tin cama den cuido intensivo of couveuse ta manda pashent for di [[Kòrsou|Corsou]] pa Aruba.
== Galeria ==
<gallery widths="200" heights="200">
Oduber Hospital 21 30 49 855000.jpeg|Compleho di Horacio Oduber Hospital
Oduber Hospital 21 30 42 124000.jpeg|Entrada principal di e hospital
Oduber Hospital 21 31 33 124000.jpeg|Fachada di edificio B
</gallery>
---------------------
Dr. Horacio E. Oduber Hospital (HOH) ta un hospital general di tamaño mediano na Aruba
E edificio di hospital ta situa na nordwest di e capital Oranjestad, unda cu antes tabata lokaliza Arend Petroleum Company na Eagle. E hospital aki di 187 cama ta recibi su prome uso na final di anja 1976. Dia 5 di maart 1977, a tuma luga e apertura oficial den presencia di e Ministro Hulandes De Gaay Fortman. Na september di 2014, a cuminsa cu e proyecto di expansion y renovacion di e hospital, uno di e proyecto di construccion mas grandi den historia di Aruba. Esaki ta inclui un kas di cama nobo, un sala di emergencia tres biaha mas grandi, un clinica externo nobo pa specialistanan y renovacion di e edificio. Esaki ta mehora privacidad y servicionan pa paciente den un ambiente moderno. Fase final di e proyecto aki lo sigui despues cu e problema entre parti a haci cu construccion a wordo para na 2022.
Horacio Oduber Hospital ta forma parti di Dutch Caribbean Hospital Alliance (DCHA) hunto cu otro hospitalnan den Caribe cu ta parti di Reino Hulandes. Aliansa y colaboracion ta inclui e laboratorio di pais di Curacao (ADC), streeklab Haarlem, University Medical Center Utrecht (UMCU), Erasmus Medical Center (EMC), Radboud University, Vrije Universiteit Amsterdam (VU), Maastricht University, Xavier University, Thomas Moore na Belgica y hospitalnan partner na Colombia.
Por lesa mas tocante e hospital na aña 2023 den e broshura di di 2da edicion yama NOS SEMPER T'EY.
-------------------
'''E Konstitushon di Sint Maarten''' (na [[ingles]]: Constitution of Sint Maarten; [[hulandes]]: '''Staatsregeling van Curaçao''') ta e areglo legal konstituyente di pais [[Sint Maarten]], ku ta forma parti di [[Reino Hulandes]]. E ta e ley mas altu di Kòrsou i ta regla kon e pais ta organisá y ta wòrdu goberná. Eiden ta indiká e órganonan di gobernashon, nan tarea- i kompetensianan
== Historia ==
E Regla di Estado di Sint Maarten a keda aprobá unánimamente pa e [[Konseho Insular]] dia 21 di yüli 2010.[1] 1]
E Regla di Estado di Sint Maarten a drenta na vigor dia 10 di òktober 2010, despues di e desmantelashon di Antillas Hulandes i e kreashon di e pais independiente Sint Maarten. E Regla di Estado ta subordona legalmente na e Constitucion di Reino Hulandes y e Statuut pa Reino Hulandes.
E konstitushon a drenta na vigor dia [[10 di òktober]] [[2010]], ora ku Antias Hulandes a keda desmantelá.
== Contenido ===
E Regla di Estado di Sint Maarten tin e siguiente kapítulonan:
Tereno i unidat
* Derecho Fundamental
* Gobièrnu i e minister mandatario
E Estadonan
* Konseho Konsultivo, Korte General di Kontroles, Ombudsman i koleganan di konseho permanente
* Lejislashon i gobernashon
* Hustisia, Ministerio Públiko i Polis
Disposishonnan final
Finalmente, e reglanan di estado ta kontené un kantidat di artíkulonan adishonal.
E contenido di Constitucion ta como lo sigiuente:
* Capitulo I - Derecho Fundamental
* Capitulo II - Gobierno
* Capitulo III - [[Parlamento di Aruba|Parlamento]]
* Capitulo IV - Conseho di Consulta, Camara di Control General y colegio permanente di conseho
* Capitulo V - Legislacion y Gobernacion
* Capitulo VI - Husticia y poder hudicial
* Capitulo VII - Disposicion final
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Staatsregeling van Sint Maarten}}
{{References}}
}}
[[:Category:Gobièrnu]]
[[:Category:Sint Maarten]]
== Mira tambe ==
* [[Antias Hulandes]]
* [[Disolucion di Antia Hulandes|Disolushon di Antias Hulandes]]
----------------------------
zie encyclopedia NA/CUR
'''Raad van State di Reino Hulandes''' (papiamento: Conseho di Estado) ta un di e entidadnan consultativo mas halto den Reino Hulandes. , ancra den C di
The '''Council of State''' ({{lang-nl|{{Audio|Nl-Raad van State.ogg|Raad van State}}}}) is a [[constitution]]ally established advisory body in the [[Netherlands]] to the [[Cabinet of the Netherlands|government]] and [[States General of the Netherlands|States General]] that officially consists of members of the royal family and Crown-appointed members generally having political, commercial, diplomatic or military experience. It was founded in 1531, making it one of the world's oldest still-functioning state organisations.<ref>{{cite web|url=http://www.raadvanstate.nl/the_council_of_state/|title=The Council of State|access-date=2013-02-02|archive-date=2013-01-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20130115200809/http://www.raadvanstate.nl/the_council_of_state/|url-status=dead}}</ref>
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Raad van State}}
{{References}}
}}
[[:Category:]]
---------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =65395301|titulo=Sababank}}
{{References}}
}}
[[Category:Karibe Hulandes]]
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Jacob Wit}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Wit, Jacob}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Antias Hulandes]]
--------------------
Suggesties Gender Gap Challenge (nl.wiki): Esmee Winkel (11/1)- Philomena Wong - Grace Bareno? - Rina Penso - Deborah Jack (en.wiki)
---------------------
'''Aanmaken''':
* {{CUW}} : [[Medardo de Marchena]] - [[Manuel Fray]] - [[Joseph Sickman Corsen]] - shon Win Hoyer - Jan Gerard Palm - [[Yandi Paula]] - [[Mongui Maduro]] - [[Gibi Basilio]] - [[Jose Capricorne]] - Plaza hotel curacao (en.wiki) - [[Chin Behilia]] - [[Rene Römer]] - [[Paul Comenencia]]
* {{ABW}} : [[Lista di gezaghebber di Aruba]] (nl.wiki) - [[Chiara Petrocchi]] (taekwondo) - [[Kanisha Sluis]] (en.wiki) - Akisha Albert (en.wiki) -
* General: [[Etnografia]] - [[Seramika]] - [[Leonel Messi]] (ht.wiki) - [[gobiernu]] - politiko - konstitushon - estado - pais? - [[Madurodam]]
* nl.wiki: Nederlands Caribisch Soortenregister (Dutch Caribbean Species Register) - Casearua tremula (Palu di Boneiru of Kenepa spirito)
* no.wik: Shete Boka nasjonalpark -
* en.wiki: Bandariba
'''Verbeteren/aanvullen''':
* [[Coca-Cola]] - [[Skandinavia]] - [[Rastafari]] - [[Guera Friu]] - [[Yuana]] - [[Jazz]] - [[One Piece]] - [[Nydia Ecury]] - [[Boven Bolivia]] / Plantage Bolivia (bnn/vara joop) - [[Guillfred Besaril]] (https://24ora.com/geoffrey-wever-gobierno-a-tuma-e-paso-corecto-den-caso-di-guillfred-besaril/)
== Curaçao ==
# December 1, 1796: [[Johann Lauffer]] overthrows Jan Jacob Beaujon as governor.<ref>{{cite book|url=https://pure.knaw.nl/portal/en/publications/cura%C3%A7ao-in-the-age-of-revolutions-1795-1800 |title=Curaçao in the Age of Revolutions, 1795–1800 |chapter=The Patriot coup d’état in Curaçao, 1796| last1=Fatah-Black |first1=Karwan| publisher=[[KITLV]] |location=Leiden|year=2011|isbn=978-90-6718-380-2|page=123}}</ref>
-----------
[[:Category:Musika]]
------------------
* [[:en:Wikipedia:Administrators' reading list]]
* https://nl.wikibooks.org/wiki/Handboek_MediaWiki
* https://translatewiki.net
{{NPOV language}}
{{Refimprove}}
{{stub}}
--------------------------
== Hooiberg ==
Na 1988 a embeyece '''Hooiberg''' pa convirtie esaki den un atraccion turistico: a renoba e trapi cu ta inclui 4 plataformanan na diferente nivel, por ehempel na 70 m i 110 m di haltura, pa descansa i saca potret, i a instala 50 luga di parkeo.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642486:mpeg21:a0078|titel=Hooiberg wordt toeristenoord|werk=[[Amigoe]]|datm=1987-08-20|bezochtdatum=2022-11-15}}</ref>
De regering heeft plannen om de Hooiberg aantrekkelijk te gaan maken en tot toeristenplek te ontwikkelen. Tijdens zyn recente bezoek is minister drs Jan de Koning ermee akkoord gegaan met goedkeuring van een bedrag van 305 duizend florin om dit project te kunnen uitvoeren. De Hooiberg zal een geheel nieuwe trap krijgen met handsteun en een plek om uit te rusten. Beneden komt een parkeerplaats voor ongeveer vijftig auto's, en een platform in de vorm van een klein park met lokalen voor de verkoop van frisdrank, eten en souvenirs. Op de trap op zeventig meter hoogte, komt een terras waar men kan uitrusten en door middel van een telescoop over Aruba kan kijken. Een tweede terras met telescoop volgt op 110 meter hoogte. Er volgen hierna nog twee terrassen voordat men het hoogste punt van de Hooiberg heeft bereikt. Het Hooiberg-project dossier is bijna klaar en verwacht wórdt, dat werkzaamheden aan de trap medio november dit jaar zullen beginnen. Het Hooibergproject is afkomstig van Planafdeling Bouwkunde architecten bureau, van Publieke Werken.
Na 2022 a anunsia un proyecto pa renova e facilidadnan existente, embeyece e atraccion i agrega un mirador riba e top di e sero.
Na aña 2022 Ministro di Turismo Dangui Oduber a anuncia un projecto pa embeyesamento di Hooiberg.[1] Aruba Tourism Authority (ATA) y Tourism Product Enhancement Fond[sic] (TPEF) lo funda e projecto. E prome fase lo wordo funda pa TPEF y ta incera e renobacion di e trapinan y hutnan riba Hooiberg. ATA lo funda e segundo fase di e project caminda un punto di observacion lo ser construi na e punto mas halto di e sero dunando bishitantenan un bista di 360-grado di Aruba. Artistanan local lo provee un toque artistico cu obra di arte di mosaico.
---------------
'''Jay Bryant Haviser''' (21 di november [[1955]] na ... ) ta un arkeologo merikano.
NAME: Jay Bryant HAVISER Jr.
BIRTHPLACE: Bartow, Florida, U.S.A. BIRTHDATE: November 21, 1955
MARITAL STATUS Re-married Nov. 27, 2008, to Ilene J. Rosalina (Curaçao)
CHILDREN 2 children 2 step-children (all born on Curaçao)
RESIDENCE: Opal Road #1, Pelican, St. Maarten, Dutch Caribbean.
tel.1721-544-4154 / cell 1721-524-1155
OFFICE: SIMARC Archaeological Center, A.T. Illidge Road #117, Madame Estate, St.Maarten, Netherlands Caribbean tel./fax. 1-721-542-0201
E-mail: jhaviser@hotmail.com
DUAL NATIONALITY: Netherlands / U.S.A.
Awards
1996 Cola Debrot Prize for Science (Curaçao/Netherlands Antilles)
2008 Ridder in de Order van Oranje-Nassau (Knighthood), decoration from Her Majesty Queen Beatrix of the Netherlands
2008 Lifetime Environmental Achievement Award (St. Maarten) IslandVision Fd
2009 Culture Time Person of the Year Award for 2008 (St. Maarten), PJD2 Radio
2013 Paul Harris Fellow Award, Rotary International, Mid-Isle Chapter St. Maarten
------------------
'''Madurodam''' is een [[Nederland (hoofdbetekenis)|Nederland]]se [[Miniatuurpark|miniatuurstad]] in [[Den Haag]] op een [[Schaal (verhouding)|schaal]] van 1 op 25,<ref>De Erasmus- en van Brienenoordbruggen zijn gebouwd op de grotere schaal van 1:12. Op 1:25 zou men er niet overheen kunnen lopen.</ref> geopend op [[2 juli]] [[1952]] aan het George Maduroplein. Dit toeristische [[attractiepark]] trekt jaarlijks circa 600.000 betalende bezoekers.<ref>Op [https://web.archive.org/web/20160312195102/http://nieuws.nl/algemeen/20130108/meer-bezoekers-voor-madurodam/ nieuws.nl] meldt het park zelf 739.000 over 2013, een stijging van 36% ten opzichte van 2011. Omgerekend zouden er dat laatste jaar dus rond de 550.000 geweest moeten zijn. De organisatie spreekt min of meer standaard van 1 miljoen per jaar, een cijfer dat door ''[http://www.trouw.nl/tr/nl/5009/Archief/article/detail/3486389/2013/08/03/1-miljoen-bezoekers-trok-Madurodam-het-afgelopen-jaar.dhtml Trouw]'' wordt gemeld over 2013. Er bestaan geen andere cijfers dan die door het park zelf verstrekt worden.</ref> Het park beslaat een totaaloppervlak van 62.630 m². De gebouwde stad zelf meet 17.630 m². De miniatuurstad heeft veelal als inspiratie gediend voor de bouw van diverse attractieparken wereldwijd zoals [[Legoland Billund]]<ref>{{Citeer web|url=http://www.miniland.nl/Nieuws/Artikelen/121117%20legoland%20billund%2050%20geschiedenis.htm|titel=nieuws|bezochtdatum=2020-10-24|werk=www.miniland.nl|archiefurl=https://web.archive.org/web/20201027034227/http://www.miniland.nl/Nieuws/Artikelen/121117%20legoland%20billund%2050%20geschiedenis.htm|archiefdatum=2020-10-27|dodeurl=nee}}</ref> en het [[Disneyland Park (Anaheim)|Disneyland Park in Anaheim]].<ref>{{Citeer boek|titel=Walt Disney's Disneyland|auteur=Nichols, Chris, 1971-|medeauteurs=Nichols, Charlene (Archivist),|url=https://www.worldcat.org/oclc/1018083433|plaats=[Köln, Germany]|ISBN=978-3-8365-6348-2}}</ref>
Het is genoemd naar [[George Maduro]], een [[Curaçao (hoofdbetekenis)|Curaçao]]se student die zich tijdens [[Duitse aanval op Nederland in 1940|de meidagen van 1940]] als [[cavalerie]][[officier]] onderscheidde in [[Duitse aanval op Nederland in 1940#De slag om de residentie|de slag om de residentie]], en in februari 1945 in concentratiekamp [[Dachau (concentratiekamp)|Dachau]] overleed; zijn ouders schonken het beginkapitaal voor het project, dat door de familie Maduro wordt beschouwd als monument voor hun enige zoon.<ref>[https://www.madurodam.nl/nl/organisatie/geschiedenis/ ''Wie was George Maduro?''], madurodam.nl</ref>
----------
== Aloe ==
Aloe na Aruba, Bonaire y Sentebibu na Corsou y Boneiru.
=== Islanan ABC ===
Sintebibu heeft dikke, vlezige bladeren, sappig en veel slijn bevattend. Aloe werd op Aruba en Bonaire aangeplant in verband met betekenis in de farmaceutische industrie. <ref>Encyclopedie van de Nederlandse Antillen, H. Hoetink (1969)</ref>Aloe werd in 1836 door gezaghebber Baron van Rader op Curacao als gouvernementscultuur geintroduceerd. De plant is uitgesproken kalkminnend. De jonge uitlopers (siboys, semina) worden in de droge tijd uitgezet. Na 2-3 jaar kan men de dikke bladeren afsnijden en laten staan in lekbakken plaatsen waarna het sap in koperen ketels wordt ingedampt en verhard tot aloehars. De hars uit Aruba en Bonaire werd voornamelijk naar de Verenigde Staten uitgevoerd.
De aloeplant wordt al sinds midden 1800 op Aruba verbouwd. Het klimaat en de droge grond lenen zich bij uitstek voor de aloeteelt. De plant doet het hier heel goed: de Arubaanse aloe heeft een aloenegehalte van 22 %, terwijl het gehalte van de aloe in de rest van de wereld ten hoogste 15% bevat.<ref name="Aloe">[http://www.historiadiaruba.aw/index.php@f13option=com_content&task=view&id=46&Itemid=32 Aloe/Mon Plaisir], Historia di Aruba</ref>
De grootste bloei van de aloe-cultuur maakte Aruba door onder gezaghebber Jan Helenus Ferguson (1866-1871). De weg door de aloevelden vanuit de stad werd dan ook naar hem genoemd. In de 19e eeuw werd ook een aloeplantage aangelegd in Socotoro; Socotoro is vermoedelijk vernoemd naar het eiland Sokotra of Socotora, destijds een Brits eiland in de Indische Oceaan voor de kust van Yemen. Dat eiland ligt op dezelfde lengtegraad als Aruba en daar wordt ook aloe verbouwd. De legende wil dat Alexander de Grote op aanraden van Aristoteles dit eiland veroverde voor de aloe die hij gebruikte om de wonden van zijn soldaten te genezen. Op de aloeplantage Mon Plaisir van de Fransman Louis Bazin verrees begin 1900 een voor die tijd moderne stoomkookinrichting. Aruba was in de 19e eeuw de grootste leverancier van aloehars, die voornamelijk werd gebruikt voor de productie van laxerende middelen. De aloehars werd naar het buitenland geexporteerd, voor het merendeel naar New York, maar ook naar Hamburg en naar Londen. De hars uit de Antillen (destijds `Curacaose` genoemd) was een van de beste ter wereld en duurder dan de andere soorten op de markt. Het aandeel van Aruba in de `Curacaose` export was ruim 90%. In de economie van de tijd voor de komst van de olie-industrie betekende de aloe een redelijke bron van inkomsten, vooral voor de kleine cunucero. In tijden van werkeloosheid (de droge tijd) was de aloteelt een goede bron van bestaan. Begin 1900 werd het eerste wetenschappelijk onderzoek op de aloeplant verricht. Daarbij werd de genezende werking van aloe op verbranding door zonnestraling en andere brandwonden onomstotelijk bevestigd. Door de komst van de olie-industrie veranderde er veel op de arbeidsmarkt op Aruba en raakte de aloeteelt wat op de achtergrond. Pas na de Tweede Wereldoorlog werd de aloecultuur weer hervat. In 1949 richtte Casey Eman de eerste aloefabriek van Aruba op, onder de naam Aruba Aloe Products Company. Destijds werden de aloesappen plaatselijk bewerkt tot aloene en verscheept naar de Verenigde Staten.
De productie van Arubaanse aloe bedroeg in 1951 ongeveer 15.000 pond oftewel 30% van de totale wereldopbrengst. Na het indampen van het harssap in open koperen potten van ca. 200 liter was het aloe-product klaar voor export voor vooral de geneeskundige en cosmetische industrie in USA en Europa. Aloe-industrie op Aruba was toentertijd een vuil en zwaar lichamelijk werk met een schraal loon voor haar seizoen-arbeiders. Aruba werd een van de grootste aloeproducenten van de wereld wegens de goede kwaliteit aloe.<ref name="Aloe"/>
Conoci na Aruba tabata e plantage di aloe di Mon Plaisir y Sividivi.
aloë-cultuur, die op Bonaire en Aruba veel voorkomt, maar waarvan op het eiland Curacao maar twee
aanplantingen op eenigszins ruime schaal bestaan).
Rond 1850 werden er enkele aloe plantages op Aruba gesticht die tot 1868 door het gouvernement geexploiteerd werden. Hierna kwam de aloeteelt in particuliere handen.
==== Uzo ====
Ta come of bebe e blanco di aloe pa problema di artritis, diabetes, tosamento y ulcera na stoma. Tambe por hunta e blanco riba curpa y cuero pa kita dolor of trata un herida of kemadura. Tambe sa laba cabey cune. Algun gota di e zeta geel of juice di aloe mescla cu awa ta bon pa un purgashi di e curpa. Pa problema di cuero, manera carpata, of di digestion di animalnan domestico tambe ta uza e likido di aloe.<ref>Remedinan di tera, Grupo di Noord, 2010</ref> Bij het beschilderen van buitenmuren worden gesneden aleobladeren in de waterverf gedaan.
{{Appendix}}
--------------------
'''Francesco Corallo''' (nasé [[19 di sèptèmber]] [[1960]] na Catania, [[Italia]]<ref name=":1">{{Citeer web|url=https://www.repubblica.it/cronaca/2012/05/30/news/la_vita_d_azzardo_di_francesco_corallo_tra_il_padre_boss_e_l_entourage_di_fini-64287400/?refresh_ce|titel=La vita d'azzardo di Francesco Corallo tra il padre boss e l'entourage di Fini|bezochtdatum=2018-10-14|auteur=|achternaam=|voornaam=|datum=2013-08-04|werk=La Repubblica|uitgever=|taal=it|archiefurl=https://web.archive.org/web/20200728155350/https://www.repubblica.it/cronaca/2012/05/30/news/la_vita_d_azzardo_di_francesco_corallo_tra_il_padre_boss_e_l_entourage_di_fini-64287400/?refresh_ce|archiefdatum=2020-07-28}}</ref>), tambe konosí komo ''King of the Slots''<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/corallo-claims-his-phone-was-hacked-on-orders-of-italy-and-the-netherlands |titel=Corallo claims his phone was hacked on orders of Italy and the Netherlands |datum=18 januari 2022 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |taal=en}}</ref>, ta un empresario i doño di kasino italiano-hulandes.<ref name=":3" /> Corallo a nase na Catania, Sisilia, i a biba riba e isla karibense di Sint Maarten for di tempu ku e tabatin dieshete aña.<ref name=":5" /> E ta mas konosí pa su empresanan den e industria di wega di plaka i su enbolbimentu den vários kontroversia legal.
{{Appendix}}
----
'''Francesco Corallo''' ([[Catania (stad)|Catania]], [[Italië]], [[1960]]<ref name=":1">{{Citeer web|url=https://www.repubblica.it/cronaca/2012/05/30/news/la_vita_d_azzardo_di_francesco_corallo_tra_il_padre_boss_e_l_entourage_di_fini-64287400/?refresh_ce|titel=La vita d'azzardo di Francesco Corallo tra il padre boss e l'entourage di Fini|bezochtdatum=2018-10-14|auteur=|achternaam=|voornaam=|datum=2013-08-04|werk=La Repubblica|uitgever=|taal=it|archiefurl=https://web.archive.org/web/20200728155350/https://www.repubblica.it/cronaca/2012/05/30/news/la_vita_d_azzardo_di_francesco_corallo_tra_il_padre_boss_e_l_entourage_di_fini-64287400/?refresh_ce|archiefdatum=2020-07-28}}</ref>), ookwel bekend als “King of the Slots”,<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/corallo-claims-his-phone-was-hacked-on-orders-of-italy-and-the-netherlands |titel=Corallo claims his phone was hacked on orders of Italy and the Netherlands |datum=18 januari 2022 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |taal=en}}</ref> is een [[Italië|Italiaans]]-[[Nederland|Nederlands]]<ref name=":3" /> [[zakenman]] en [[Casino (gokken)|casino]]-eigenaar op het [[Caribische eilanden|Caribische eiland]] [[Sint Maarten (eiland)|St.-Maarten]].<ref name=":5" />
== Levensloop ==
Corallo bezit diverse casino's, waaronder drie in Sint-Maarten<ref>{{Citeer web |url=https://stmaartennews.com/business/corallo-will-rebuild-starz-casino-cupecoy/ |titel=Corallo will rebuild Starz Casino in Cupecoy |datum=2018-01-19 |bezochtdatum=2019-12-19 |werk=StMaartenNews.com |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204744/https://stmaartennews.com/business/corallo-will-rebuild-starz-casino-cupecoy/ |archiefdatum=2019-12-19}}</ref> en daarnaast ook in Santo Domingo en [[Panama (land)|Panama]]. Voorheen bezat hij ook een gokgelegenheid in [[Curaçao]], maar daar verloor hij zijn licentie nadat zijn naam boven kwam drijven in de praktijken rondom [[Gerrit Schotte]].<ref name=":0">{{Citeer web |url=https://sxmgovernment.com/2016/12/14/english-italian-the-biography-of-francesco-corallo-the-godfather-of-the-caribbean-part-1/ |titel=English/Italian :The Biography Of Francesco Corallo “The Godfather” Of The Caribbean Part 1 |achternaam=Galli |voornaam=Eva |datum=2016-12-14 |bezochtdatum=2018-10-14 |werk=St Maarten News |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20200728165936/https://sxmgovernment.com/2016/12/14/english-italian-the-biography-of-francesco-corallo-the-godfather-of-the-caribbean-part-1/ |archiefdatum=2020-07-28 |dodeurl=ja}}</ref> Het onderzoek hiernaar kwam aan het rollen na een verzoek om referenties door Schotte aan de Italiaanse regering voor de aanstelling van Corallo in een hoge positie bij een financiële instelling op de Antillen.<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/83340-schotte-behind-bars-18-months |titel=Schotte behind bars 18 months |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=6 december 2018 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald Newspaper St. Maarten |uitgever= |taal= |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204743/https://www.thedailyherald.sx/islands/83340-schotte-behind-bars-18-months |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref>
Toen Corallo in 2011 gearresteerd werd door de Italiaanse financiële politie (''Guardia di Financa''), beriep hij zich op [[diplomatieke immuniteit]] omdat hij een diplomaat van Dominica zou zijn. Hij bezat namelijk een Dominicaans diplomatiek paspoort dat hij illegaal gekocht had, juist om aan arrestatie in Italië te voorkomen.<ref>{{Citeer web |url=https://knipselkrant-curacao.com/cc-francesco-corallo-bought-his-diplomatic-passport/ |titel=Francesco Corallo bought his diplomatic passport |datum=2017-01-03 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Curaçao Chronicle |taal=en |via=Knipselkrant}}</ref> De Italiaanse minister van Buitenlandse Zaken ging niet mee in zijn claim: hij verklaarde dat diplomatieke immuniteit in het gastland (hier: Italië) niet van toepassing is voor iemand die betrokken is in belangrijke economische activiteiten.<ref>{{Citeer web |url=https://sakafete.com/inside-dominica-iv-government-or-enemy-of-people/ |titel=Inside Dominica IV: Government or enemy of people? |datum=2011-11-18 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Dominica news online most popular |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204744/https://sakafete.com/inside-dominica-iv-government-or-enemy-of-people/ |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref>
Eind 2016 werd Corallo op [[Sint Maarten (eiland)|St.-Maarten]] gearresteerd op [[verdenking]] van [[belastingontduiking]], [[Witwassen|witwasserij]], [[Verduistering (misdrijf)|verduistering]] en lidmaatschap van een internationale [[Georganiseerde misdaad|criminele organisatie]]. In afwachting van uitzetting werd hij maandenlang in een [[Philipsburg|Philipsburgse]] [[politiebureau]] in verzekerde bewaring gesteld.<ref name=":2">{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/81459-corallo-wins-case-at-human-rights-court |titel=Corallo wins case at Human Rights Court |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=9 oktober 2018 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |uitgever= |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204746/https://www.thedailyherald.sx/islands/81459-corallo-wins-case-at-human-rights-court |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref> Het [[Europees Hof voor de Rechten van de Mens]] bepaalde later dat de omstandigheden rond de bewaring van Corallo in St.-Maarten inhumaan waren, maar oordeelde ook dat de bewaring zelf niet onrechtmatig leek.<ref name=":2" /> In augustus 2017 werd Corallo na een juridische strijd door Sint-Maarten uitgeleverd aan Italië.<ref>{{Citeer web |url=https://online.flipbuilder.com/toms/occx/files/basic-html/page37.html |titel=Ayera tardi Francesco Corallo a keda extradita pa Italia |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=2017-08-17 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Awemainta |uitgever= |taal=pap |archiefurl= |archiefdatum= |dodeurl= |via=Online Flipbuilder}}</ref><ref name=":3">{{Citeer web |url=http://www.dutchcaribbeanlegalportal.com/legal-documents/judgments/137-judgements/8062-fransesco-corallo-may-be-extradited |titel=Francesco Corallo may be extradited |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=20 juni 2017 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Dutch Caribbean Legal Portal |uitgever= |taal=en}}</ref><ref>{{Citeer web |url=http://www.soualigapost.com/en/news/16220/justice/francesco-corallo-was-extradited-italy |titel=Francesco Corallo (Catania, Italy, 1960) was extradited today to Italy |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=16 augustus 2017 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Souliga Post |uitgever= |taal=en |archiefurl= |archiefdatum=}}</ref> Eenmaal aangekomen in Italië werd hij vrijgelaten<ref name=":4">{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/corallo-sr-allegedly-tried-to-extort-his-son#:~:text=allegedly%20tried%20to%20extort%20his%20son,-Islands%2004%20May&text=PHILIPSBURG%2D%2DGaetano%20Corallo%2C%20father,Italy%20where%20he%20presently%20resides. |titel=Corallo Sr. allegedly tried to extort his son |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=11 mei 2024 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |uitgever= |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20180613053454/http://curacaochronicle.com/judicial/corallo-sr-allegedly-tried-to-extort-his-son/ |archiefdatum=2018-06-13}}</ref> en een klein jaar later, in juli 2018, keerde hij weer terug naar Sint-Maarten.<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/businessman-corallo-returns-to-st-maarten#:~:text=Maarten,-Islands%2026%20July&text=PHILIPSBURG%2D%2DAtlantis%20Group%20owner,in%20Italy%20and%20can%20travel. |titel=Businessman Corallo returns to St. Maarten |datum=2018-07-26 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=the Daily Herald |taal=en}}</ref>
In 2016 werd door de aanklager in Rome aan zijn collega's in St.-Maarten gevraagd drie boten van Corallo [[Inbeslagname|in beslag te nemen]] en te verkopen met als doel 215,4 miljoen euro aan onrechtmatige winsten van de zakenman terug te vorderen. Na een juridische strijd waarin Corallo tegen de verkoop van zijn boten streed, gaf een Philisburgse rechtbank in 2019 definitief haar fiat voor de verkoop.<ref name=":5">{{Citeer web |url=https://stmaartennews.com/judicial/court-allows-prosecutor-sell-corallos-boats/ |titel=Court allows prosecutor to sell Corallo’s boats |datum=2019-02-13 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=StMaartenNews.com |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204747/https://stmaartennews.com/judicial/court-allows-prosecutor-sell-corallos-boats/ |archiefdatum=2019-12-19}}</ref>
== Persoonlijk ==
Francesco Corallo heeft een vertroebelde relatie met zijn vader, [[Gaetane Corallo]]. Het is echter onbekend wat voor rol de vader speelt in zijn zoons leven: in 2010 werd door de rechtbank van Rome gesteld dat hun relatie verbroken is en er geen zakelijk verband tussen de twee bestaat. Later werd door de civiele rechtbank van Rome een bevel uitgevaardigd waarin het Italiaanse Ministerie van Binnenlandse Zaken opgedragen werd elke verwijzing van Corallo en zijn broer met hun vader te verwijderen van de website.<ref name=":1" /> In 2016 beschuldigde de vader Francesco weer van geldvervreemding, een voorval dat zo'n dertig jaar eerder plaatsgevonden zou hebben.<ref>{{Citeer web |url=https://knipselkrant-curacao.com/dh-corallo-sr-sticks-to-claim-on-son-expected-his-arrest/ |titel=Corallo Sr. sticks to claim on son, expected his arrest |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=15 december 2016 |bezochtdatum= |werk=Daily Herald |uitgever= |taal=en |dodeurl= |via=Knipselkrant |dodelink=}}</ref> Hier is echter nooit bewijs voor gevonden en Corallo overwoog meerdere [[Smaad|smaadzaken]] tegen zijn vader aan te spannen.<ref name=":4" />
== Referenties ==
{{References}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =63318783|titulo=Gilbert Wawoe}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Wawoe, Gilbert}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Korsou]]
ncsftpq9pg5e9a3u6kqu9204i241dsf
201445
201443
2026-08-21T12:03:59Z
Caribiana
8320
/* Construccion */
201445
wikitext
text/x-wiki
''__NOINDEX__''
* [[AIOF]] - [[Afroarubano]] - [[Proteccion di Consumidor]] - [[Scooting Aruba]] - [[Tratado fronteriso Hulanda-Venezuela]] - [[Dekreto real]] - [[Clinton Whitfield]] -[[Stichting voor Verstandelijk Gehandicapten Aruba]] (SVGA) - [[Yudansa pa desaroyo]] - [[Piet Kasteel]] - [[Representante di Hulanda na Aruba, Kòrsou i Sint Maarten]] - [[Nigel Maduro]] - [[derechista (politika)]] -
----------------
{{Variante|a}}
{{infobox edificio
| nomber = Cas oficial di Gezaghebber di Aruba
| adres = skina ''L.G. Smith Blvd'' y Maria Christinastraat
| pais = {{ABW}}
| localisa_na = [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]
| cercania =
| area =
| funcion_original = Residencia di gezaghebber (1931-1986)
| funcion_actual = reemplasa pa Cas Ceremonial
| architect = DOW Curaçao, K.K. van der Heide
| encarga =
| piso = 2
| zoom = 16
| imagen2 =
}}
'''Cas di Gezaghebber''' tabata e residencia ofisial entre 1929 y 1985 di e [[Lista di Gezaghebber di Aruba|Gezaghebber di Aruba]]. E tabata situa na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]], na skina di [[L.G. Smith Boulevard]] y [[Maria Christinastraat]], riba e mesun tereno unda awe ta ubica [[Cas Ceremonial di Gobernador]]. E edificio a wordo construi na 1929 y a wordo demoli na 1986 pa habri paso pa e residencia ofisial nobo di [[Gobernador di Aruba]].<ref name="Bouwen">{{cite book|last1=Van der Klooster|first1=Olga|last2=Bakker|first2=Michel|title=Bouwen op de Wind: Architectuur en Cultuur van Aruba|publisher=Stichting Libri Antilliani|location=Bloemendaal|year=2007|page=70|isbn=978-90-75238-19-8}}</ref>
==Historia==
Antes di 1929, e Gezaghebber di Aruba tabata uza un edificio mas bieu situá den e centro di Oranjestad, serka di e actual [[Plaza Daniel Leo]]. E edificio aki, cu tabata originalmente un cas i oficina pa e Commandeur di Aruba, tabata na uso for di alrededor di 1830. Despues cu e Gezaghebber a muda for di e edificio na 1929, e edificio a wordo usa komo un kazerna pa mariniers.<ref>HUIS GEZAGHEBBER eerste onderdak voor mariniers op Aruba. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 09-12-1965, p. 11. Geraadpleegd op Delpher op 21-08-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462489:mpeg21:p011</ref><ref>VERGADERING van den KOLONIALEN RAAD. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 20-12-1930, p. 1. Geraadpleegd op Delpher op 21-08-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280991:mpeg21:p001}}</ref> E edificio a wordo demoli na 1949.<ref name="Gabinete">{{cite web |url=https://www.gouverneuraruba.com/cas-ceremonial-di-gobernador |title=Cas Ceremonial di Gobernador |publisher=Kabinet van de Gouverneur van Aruba |access-date=21 di augustus 2026}}</ref>
Na 1929, Gezaghebber [[Isaac Wagemaker]] a laga construi un residencia oficial nobo na skina di L.G. Smith Boulevard y Maria Christinastraat. E edificio nobo a bira e di dos residencia oficial di Gezaghebber di Aruba.<ref name="Bouwen">{{cite web |title=Gezaghebberswoning hoek L.G. Smith Boulevard en Maria Christinastraat |publisher=Archival source |access-date=21 di augustus 2026}}</ref>
E diseño tabata konsistí di un edificio di dos piso ku un plan di piso kasi kuadrá i un zolder bou di un dak prominente. Pa duna e edificio un aparensia mas representativo, e dak tabata cubrí cu panchinan di ceramica. E residencia tabata dispone di fasilidatnan moderno pa su tempo, inkluyendo un baño, cushina y espacio pa personal.<ref name="Bouwen" />
Entre e personanan den funcion cu a biba i traha den e residencia tabatin [[Lindoro Kwartsz]], [[Oscar Henriquez]], [[Jossy Tromp]] y [[Pedro Bislip]].<ref name="Gabinete" />
== Demolicion ==
Despues cu Aruba su [[Status Aparte]] a drenta na vigor dia 1 di januari 1986, e pais a haya su propio Gobernador mientras e funcion di gezaghebber a stop di existi. E residencia di Gezaghebber na Maria Christinastraat a wordo demoli pa permití e construccion di un residencia ofisial nobo pa e [[Gobernador di Aruba]].<ref name="Gabinete" />
Construccion di e residencia nobo a cuminsa na 1985. E edificio cu a remplasá e Cas di Gezaghebber a bira e residencia oficial di e prome Gobernador di Aruba i awe ta conoci komo [[Cas Ceremonial di Gobernador]].<ref name="Gabinete" />
== Importancia historico ==
Cas di Gezaghebber (1929–1986) tabata un edificio importante den e historia di gobernacion na Aruba. Durante mas cu mey [[siglo]], e tabata sirbi como residencia y luga di trabou di e maximo representante di gobierno colonial y, despues, di gobierno di [[Antias Hulandes]] na Aruba.
Aunke e edificio mes no ta existí mas, su sitio a sigui tin un funcion oficial. E actual Cas Ceremonial di Gobernador, construí riba e mesun tereno, ta sigui sirbi pa actividadnan oficial di e pais.
== Bronnen ==
* Kabinet van de Gouverneur van Aruba, ''Cas Ceremonial di Gobernador''.<ref name="Gabinete" />
* Informashon arkitektoniko i historiko tokante e residencia di Gezaghebber na L.G. Smith Boulevard i Maria Christinastraat.<ref name="Bouwen" />
[[Kategori:Edifisionan di Aruba]]
[[Kategori:Historia di Aruba]]
[[Kategori:Edifisionan demoli]]
[[Kategori:Oranjestad]]
==Cas di Gezaghebber (1931-1986)==
Case di Gezaghebber (1931-1986) tabata e residensia ofisial di e Gezaghebber di Aruba na skina di LG Smith y Maria Christinastraat y tabata e di dos cas oficial di gezaghebber na Aruba, despues di e cas cu tabata situa na Plasa Daniel Leo.<ref name="Gabinete"/>
Gezaghebberswoning hoek LG Smith Boulevard en Maria Christinastraat na Oranjestad.
Deze woning (1931, schetsontwerp) werd door DOW Curacao ism K.K. van der Heide ontworpen.<ref name="Bouwen">[[Olga van der Klooster]] & Michel Bakker, ''Bouwen op de Wind: Architectuur en Cultuur van Aruba'', Stichting Libri Antilliani (2007), pag. 70.</ref>
E tabatin un plan di piso kasi kuadrá, dos piso, i un zolder ku un dak imponente. Pa duna e edifisio mas atrakshon ainda, el a wòrdu ekipá ku tegelnan di dak di serámika karu. E residensia tabata ekipá ku e fasilidatnan mas moderno pa su tempu. Tabatin un baño ku un baño. Esaki ta remarcabel, como cu ainda no tabatin un red di suministro di awa potabel publico durante e periodo ey. Hende tampoko no tabata kushiná mas den fogon pero riba un stoof den kushina kontra e muraya patras di kas. Na man robes di e entrada tabatin un edifisio chikitu ku tabata kontené un garashi, un kamber di strika i un kamber chikitu di biba pa e kriá.<ref name="Bouwen"/>
Despues cu Aruba a adkiri Status Aparte na 1986, e residencia a wòrdu basha abou pa haci espacio pa e residencia oficial nobo di e prome gobernador di Aruba. E tabata okupá na 1987.<ref name="Bouwen"/>
===Antiguo Cas di Gezaghebber===
Den historia di Aruba, tabatin dos edificio principal cu a fungi como e “Cas di Gezaghebber” (ambtswoning) prome cu Aruba a haya su Status Aparte na aña 1986. E prome Cas di Gezaghebber (1830 – 1929) tabata situa caminda awe ta Plaza Daniel Leo, banda di e area di tiendanan den centro di Playa. A construi e edificio rond di aña 1830 originalmente como cas y oficina pa e Commandeur di Aruba. Na aña 1948, e nomber a cambia oficialmente pa Gezaghebber. Na aña 1929, e Gezaghebber a muda for di eynan. E cas a bira un marinierskazerne. Pa e motibo aki, e caya ey a haya e nomber di Kazernestraat. A basha e edificio abao na aña 1949.<ref name="Gabinete"/>
E di dos Cas di Gezaghebber (1929 – 1986) ta precisamente unda awendia ta e Cas Ceremonial, situa na Maria Christinastraat 2 na Oranjestad. Gezaghebber Isaac Wagemaker a laga construi e ambtshuis nobo aki na aña 1929 pasobra e prome cas tabata bieu caba. Tur e ultimo gezaghebbernan di Aruba, manera ta Lindoro Kwartsz, Oscar Henriquez, Jossy Tromp y Pedro Bislip, a biba y traha den e cas aki. Na fin di aña 1985, a basha e cas aki abao pa habri paso pa un edificio hopi mas grandi y moderno. E luga aki awe ta e Cas Ceremonial di Gobernador di Aruba.<ref name="Gabinete">[https://24ora.com/gabinete-di-gobernador-a-tuma-maneho-di-cas-ceremonial-over/ Gabinete di Gobernador a tuma maneho di Cas Ceremonial over], [[24ora]] (20 di augustus 2026)</ref>
{{Appendix}}
tweede versie Case
==Historia==
Antes di 1931, e Gezaghebber di Aruba tabata usa un residencia mas bieu situá den e centro di Oranjestad, serka di e actual [[Plaza Daniel Leo]]. E edificio aki a wordo construi alrededor di 1830 originalmente komo cas i oficina pa e Commandeur di Aruba. Na 1931?, e Gezaghebber a muda pa un residencia nobo i e edificio bieu a wordo usa komo kaserna di mariniers. E edificio a wordo demoli na 1949.<ref name="Gabinete">{{cite web
|url=https://www.gouverneuraruba.com/cas-ceremonial-di-gobernador
|title=Cas Ceremonial di Gobernador
|publisher=Kabinet van de Gouverneur van Aruba
|access-date=21 di augustus 2026
}}</ref>
== Construccion ==
Gezaghebber Isaac Wagemaker a laga construi e nobo residencia ofisial na 1929, pasobra e anterior residencia tabata bieu. E edificio tabata e di dos residencia oficial di Gezaghebber na Aruba.<ref name="Bouwen" />
E edificio tabata diseña ku un plan di piso kasi kuadrá, dos piso i un zolder bou di un dak prominente. Pa duna e residencia un aparensia mas representativo, e dak tabata cubrí ku tegelnan di dak di serámika.<ref name="Bouwen" />
E residencia tabata disponé di fasilidatnan moderno pa su tempu. Entre otro, e tabatin un baño, un kushina i diferente espasion pa personal. Na man robes di e entrada tabatin un edificio chikitu cu tabata kontené un garashi, un kamber di strika i un kamber chikitu pa e kriá.<ref name="Bouwen" />
E diseño i e fasilidatnan di e residencia ta duna un bista di e manera di biba i e nivel di komfort cu tabata konsiderá moderno na Aruba na e prome mitar di siglo 20.<ref name="Bouwen" />
== Gezaghebbers==
Durante su periodo komo residencia oficial, e edificio a sirbi komo cas i lugá di trabou pa diferente Gezaghebber di Aruba. Entre nan tabata Lindoro Kwartsz, Frederik Beaujon, Oscar Henriquez, Jossy Tromp i Pedro Bislip.<ref name="Gabinete" />
== Demolishon==
Na final di 1985, e residencia di Gezaghebber a wordo demoli pa habri paso pa un edificio nobo, mas grandi i moderno, cu lo sirbi komo residencia oficial di e prome Gobernador di Aruba.<ref name="Bouwen" />
E demolishon a tuma luga den e periodo di transishon pa [[Status Aparte]]. Dia 1 di januari 1986, Aruba a bira un pais autonomo dentro di e [[Reino di Hulanda]] i a haya su propio Gobernador. E residencia nobo a bira e residencia oficial di e Gobernador di Aruba.<ref name="Gabinete" />
==Sitio actual==
E tereno unda e Cas di Gezaghebber tabata para ta ainda den uso oficial. E residencia nobo construi riba e mesun sitio a wordo transformá despues na e [[Cas Ceremonial di Gobernador]], cu awe ta sirbi pa audiensianan, recepcionnan i otro actividadnan oficial di Gobernador.<ref name="Gabinete" />
==Importansia historiko==
Cas di Gezaghebber tabata un edificio importante den e historia administrativa i arkitektoniko di Aruba. Durante mas cu mei siglo, e sitio tabata konektá ku e funcion di e maximo autoridad gubernamental na Aruba.
Aunke e edificio di 1929 no ta existí mas, e historia di e sitio a continua ku e construccion di e residencia di Gobernador despues di Aruba a haya su Status Aparte. E cambio di un residencia di Gezaghebber pa un residencia di Gobernador ta reflehá e transformashon institushonal di Aruba den 1986.
---------------
{{Variante|a}}
{{infobox edificio
| adres = skina ''L.G. Smith Blvd'' y Maria Christinastraat
| pais = {{ABW}}
| localisa_na = [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]
| cercania =
| area =
| funcion_original = Residencia di gobernador
| funcion_actual = Cas ceremonial di gobernador
| architect = Associated Architects Aruba NV
| encarga =
| piso = 2
| zoom = 16
| imagen2 =
}}
'''Cas Ceremonial''' ta un edificio situa na skina .. cu ta pertenece na Gabinete di Gobernador pa uzo como luga .... El a wordo construi na 1986 y a sirbi entre 1987 y 2004 como residencia oficial di [[Gobernador di Aruba]].
== Cas ceremonial di Gobernador ==
Construccion di residencia oficial di Gobernador di Aruba na Maria Christinastraat 2 na Oranjestad a cuminsa na 1985. t
Na 1986, Aruba a haya e status di un pais dentro di Reino. E prome Gobernador di Aruba tambe a sinta e aña ey.
E prome dos Gobernantenan di Aruba, Sr. F.B. Tromp y Sr. O. Koolman, tabata residencia den e residencia oficial durante nan gobernacion. Gobernador Refunjol no a haci uzo di esaki, pendiente e renobacion di e edificio.
E renobacion y modernisacion di Residencia di Gobernador a keda cla na 2015 pa su uso actual como cas di recepcion ceremonial: Cas Ceremonial di Gobernador. E edifisio ta wòrdu usá pa Gobernador pa oudiensia i resepshonnan ofisial di dignatarionan.
Obranan di arte
Como parti di e layout actual, diferente pintura y panelnan di tegel presta di Agencia di Herencia Cultural di Hulanda, como tambe obranan presta di artistanan local, ta exhibi temporalmente den Cas Ceremonial.<ref>https://www.gouverneuraruba.com/cas-ceremonial-di-gobernador Cas ceremonial di Gobernador]</ref>
== Historia ==
* Reeds in 1943 werd er gepleit voor de bouw van een ambtswoning op Aruba voor de Gouverneur, die toen zetelde op Curacao en bij verblijf op Aruba doorgaans in een middenstandswoning logeerde. Een voorstel van de Raad van Politie Aruba, gesteund door de Koloniale Staten met als voorzitter [[John Horris Sprockel]].<ref>Ambtswoning Gouverneur.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 30-04-1943, p. 4. Geraadpleegd op Delpher op 21-08-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010401589:mpeg21:p004</ref>
*De kosten van de ambtswoning werden in 1984 geraamd op 1,1 miljoen Nedelandse gulden.<ref>Minister De Koning aan Tweede Kamer: Kosten gouverneurswoning en kantoor Aruba; 2,5 miljoen. "Amigoe". Curaçao, 21-12-1984, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 21-08-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643124:mpeg21:p005</ref>
* E residencia oficial di Gobernador, situa na Maria Christianastraat 2 riba e sitio di e residencia bieu di Gezaghebber, a wordo diseña pa e firma di arkitecto Associated Architects Aruba NV y construi pa e compania di construccion y comercio Bohama Aruba NV. E instalashonnan eléktriko a wòrdu suministrá dor di Elcoa, e pintura dor di ASA, e instalashon di airco dor di KTBA, i e sistema di alarma dor di Marathon, miéntras ku Connar a hasi e trabounan di plomeria. Gastonan di construccion preparatorio a wordo cobra riba e presupuesto di Gabinete pa Antias Hulandes y Asuntonan Arubano y a suma na mas o menos 660.000 florin.<ref name="Overdracht">Bij bezoek koningin Beatrix Ambtswoning van de gouverneur van Aruba officieel overgedragen. "Amigoe". Curaçao, 21-11-1986, p. 6. Geraadpleegd op Delpher op 21-08-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641865:mpeg21:p006</ref>
E piso abou di e residensia ofisial ta alohá prinsipalmente e kambernan representativo, inkluyendo un salon di resepshon i un sala di kome chikitu, i tambe un estudio. E cuartonan priva di gobernador y su famia ta situa na e piso mas ariba. Varios kamber pa personal, i tambe un garashi, fasilidatnan di laba paña i un tualèt, ta alohá den e anekso. E diseño di e propiedat a tene kuenta ku e gobernador lo mester por ta anfitrion di resepshonnan chikitu di te ku 30 persona paden. Pa resepshonnan mas grandi, por hasi uso di e patio situá patras di e residencia.<ref name="Overdracht"/>
Dia 21 di november 1986 cas residencial di gobernador di Aruba door de staat der Nederlanden aan het land Aruba in eigendom overgedragen.<ref name="Overdracht"/>
-----
===Tocante Cas Ceremonial di Gobernador===
E Cas di Gobernador di Aruba, conoci awe oficialmente como Cas Ceremonial di Gobernador, tin un historia mara estrechamente na e Status Aparte di Aruba. E edificio aki ta situa na Maria Christinastraat 2 na Oranjestad y tin un funcion oficial y historico hopi importante pa e pais. Na aña 1985 a cuminsa cu e construccion di e edificio. Antes tabata situa eynan e Cas di Gezaghebber (e cas di e maximo autoridad prome cu Status Aparte), cual a wordo basha abao na 1986 pa habri paso pa e residencia nobo. E cas nobo aki tabata un regalo di Hulanda na Aruba den cuadro di nos Status Aparte. Na aña 1986, ora Aruba a adkiri su status como pais autonomo dentro di Reino, e prome Gobernador, Felipe B. Tromp, a asumi su puesto y a drenta biba den e cas. E di dos Gobernador, Olindo Koolman, tambe a biba den e residencia oficial aki durante su periodo. Ora Gobernador Fredis Refunjol a asumi e funcion na aña 2004, el a dicidi di no biba den e cas. E edificio tabata den necesidad structural pa un renobacion grandi y profundo. Despues di a completa e trabounan grandi di reconstruccion y renobacion na aña 2015, e cas a haya su nomber y funcion actual: Cas Ceremonial di Gobernador. Desde e momento ey, no ta uz’e mas pa biba, sino exclusivamente pa eventonan protocolario.
Eventonan cu lo tuma luga den e edficio aki ta entre otro, audiencia y recepcion den forma di ricibi ministernan, embahadornan, delegacionnan internacional y otro funcionarionan halto di Estado. Ceremonianan oficial manera huramentacion di huesnan, ministernan y e sitio caminda ta duna e Condecoracionnan Real (Lintjesregen) anualmente.
Cu e acuerdo nobo aki Pais Aruba y Gabinete di Gobernador a firma un convenio di erfpacht pa e propiedad aki. Cu esaki, Gabinete di Gobernador a keda structuralmente encarga cu e edificio, locual ta garantisa un uzo mas eficiente, sostenibel y conservacion di su balor historico pa futuro.<ref name="Gabinete">[https://24ora.com/gabinete-di-gobernador-a-tuma-maneho-di-cas-ceremonial-over/ Gabinete di Gobernador a tuma maneho di Cas Ceremonial over], [[24ora]] (20 di augustus 2026)</ref>
Funcion Actual di e Edificio
===Antiguo Cas di Gezaghebber===
Den historia di Aruba, tabatin dos edificio principal cu a fungi como e “Cas di Gezaghebber” (ambtswoning) prome cu Aruba a haya su Status Aparte na aña 1986. E prome Cas di Gezaghebber (1830 – 1929) tabata situa caminda awe ta Plaza Daniel Leo, banda di e area di tiendanan den centro di Playa. A construi e edificio rond di aña 1830 originalmente como cas y oficina pa e Commandeur di Aruba. Na aña 1948, e nomber a cambia oficialmente pa Gezaghebber. Na aña 1929, e Gezaghebber a muda for di eynan. E cas a bira un marinierskazerne. Pa e motibo aki, e caya ey a haya e nomber di Kazernestraat. A basha e edificio abao na aña 1949.<ref name="Gabinete"/>
E di dos Cas di Gezaghebber (1929 – 1986) ta precisamente unda awendia ta e Cas Ceremonial, situa na Maria Christinastraat 2 na Oranjestad. Gezaghebber Isaac Wagemaker a laga construi e ambtshuis nobo aki na aña 1929 pasobra e prome cas tabata bieu caba. Tur e ultimo gezaghebbernan di Aruba, manera ta Lindoro Kwartsz, Oscar Henriquez, Jossy Tromp y Pedro Bislip, a biba y traha den e cas aki. Na fin di aña 1985, a basha e cas aki abao pa habri paso pa un edificio hopi mas grandi y moderno. E luga aki awe ta e Cas Ceremonial di Gobernador di Aruba.<ref name="Gabinete">[https://24ora.com/gabinete-di-gobernador-a-tuma-maneho-di-cas-ceremonial-over/ Gabinete di Gobernador a tuma maneho di Cas Ceremonial over], [[24ora]] (20 di augustus 2026)</ref>
------------------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox organisacion | variante = a
| tipo = organisacion gubernamental ''sui generis''
| nomber = Aruba Tourism Authority
| funda = 2011
| director = Ronella Croes
| obhetivo =
| origina_di = Arubaanse Toeristenbureau
| sede = L.G. Smith Blvd.
| stad = [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]
| pais = {{ABW}}
| funda =
| termina =
| presidente =
| personal =
| miembro_di =
| commons =
| website =
}}
'''Aruba Tourism Authority''' (ATA, Autoridad di Turismo di Aruba) ta e organisashon oficial di mercadeo y maneho di destinacion (DMMO) pa Aruba, funcionando como e entidad central responsabel pa uni interesnan turistico entre stakeholder y partnernan riba isla y pafo di e isla.<ref name="about"/>[2] E rol aki ta encera coordinacion di mercadeo di destinacion, desaroyo di destinacion, y asociacionnan di destinacion pa sostene e ecosistema turistico en general.<ref name="about">[https://www.ata.aw/about About us], ata.aw</ref>
ATA ta opera bao di un status ''sui generis'', estableci dia 1 di januari 2011, como un entidad huridico independiente unico dentro di sector publico. E structura aki ta otorga e organisacion autonomia y flexibilidad pa actua na bienestar di Aruba y su comunidad, mientras cu e ta keda ancra den gobernacion publico. E cuadro sui generis ta permiti ATA pa unifica un diversidad di stakeholdernan di turismo y sigui tuma decision independiente pa un maneho di destinacion efectivo.<ref name="ATA"/>
Den e capacidad aki, ATA ta cumpli cu rolnan defini entre otro marketeer (promoviendo Aruba como destinacion), co-creator (colaborando riba iniciativanan turistico), conector (vinculando stakeholdernan), y autoridad (dunando supervision den asuntonan turistico). E ròlnan aki ta sostené su funshonnan sentral di uni interesnan, fomentá asosiashonnan, i duna direkshon stratégiko pa desaroyo di turismo.[1][2]
ATA ta wòrdu dirigí pa CEO Ronella Croes.<ref name="about"/> E organisashon ta mantené un sede lokal na Aruba ku ofisinanan adishonal na Hulanda, Colombia, i Merka pa sostené su alkanse mundial.<ref name="ATA">[https://www.gobierno.aw/aruba-tourism-authority-sui-generis-15-ana-construyendo-turismo-duradero Aruba Tourism Authority Sui Generis 15 aña construyendo turismo duradero], gobierno di Aruba (13 di januari 2026)</ref>
== Historia ==
Den decada 1920, economia di Aruba tabata conta cu un pilar economico basa riba [[Lago Oil & Transport Company|refineria Lago]]. Despues di [[Di Dos Guera Mundial|Segundo Guera Mundial]], despues cu [[turismo]] y biahe a cuminsa bira mas popular, a cuminsa mira e posibilidad pa explora e sector di turismo na Aruba.
Cu establecimento di Aruba Tourist Commission, consistiendo di diferente comerciante local, a percura pa un plan pa expansion di infrastructura pa por acomoda e necesidad di e bishitante. Den cara di adversidad, Aruba a cambia su enfoke pa turismo, resultando den desaroyo y proyectonan importante.
E promoshon di turismo na Aruba a cuminsa formalmente cu e establecimento di Comision di Turismo di Aruba na 1947, un entidat crea pa promove y dirigi desaroyo di turismo riba e isla bou di liderazgo di Ernst Bartels.[7]<ref name="tourism">[https://www.aruba.com/us/our-island/history-and-culture/aruba-tourism Aruba tourism], aruba.com</ref>
=== 1953-1985 ===
Na 1953, e comision a wordo reorganisa den Oficina di Turismo di Aruba (ATB), un instancia gubernamental modesto cu tabata consisti di apenas dos empleado: Ernst Bartels komo hefe i Casper Wever como su asistente.<ref name="tourism"/> ATB a concentra su esfuersonan riba mercadeo di Aruba como destinacion, particularmente dirigi riba e mercado di [[Estadonan Uni di Amérika|Merca]].
Un logro clave den e sector turistico emergente di Aruba tabata e apertura di Caribbean Hotel na 1959, e isla su prome hotel di resort di varios piso, cu a atrae jet-setternan internacional y a yuda establece Aruba su reputacion pa hospitalidad.<ref name="tourism"/>
Durante añanan 1980, mehorashonnan di infrastruktura a sostené ekspanshon di turismo, inkluyendo un estudio amplio di seis luna kondusí na 1983 dor di e firma Sasaki Associates ku sede na Merka den kolaborashon ku instansianan gubernamental. E estudio a identifiká e koredor kostal di Oranjestad pa California Point komo e zona turístiko prinsipal, loke ta kondusí na invershonnan dirigí den kamindanan, liñanan di awa i otro utilidatnan pa permití desaroyo di resort na gran eskala miéntras ta protehá áreanan ambiental sensitivo.<ref name="tourism"/>
Aruba su ekonomia tabata dependé pa hopi tempu riba e Refineria di Zeta di Lago komo su dunadó di trabou prinsipal for di añanan 1920, pero su seramentu na 1985 a kousa un kambio desisivo den direkshon di turismo komo e impulsor ekonómiko dominante di e isla.<ref name="tourism"/>
Na aña 1953 Aruba Tourist Commission a cambia di maneho y a sigui bou di nomber di Aruba Tourism Bureau. Aki ta caminda cu a conoce gran baluartenan den historia di e industria di turismo caminda cu Aruba por a conta cu un sector turistico evoluciona, caminda a percura pa reforsa economia local y fomenta intercambio cultural. Aruba Tourism Bureau a conta cu un temporada entre aña 1953 te cu 1985, danki na maneho di directornan Michael Kuiperi, sigui pa Odulio Bertrando ‘Beti’ Arends y finalmente Roderick ‘Rory’ Arends.
=== 1985-presente ===
Na aña 1985, Aruba Tourism Bureau a hiba un transformacion y a bira Aruba Tourism Authority, bou di guia di Remigio Wever, Jan van Nes y Myrna Jansen-Feliciano, kendenan a percura pa un maneho di turismo duradero durante temporada stabiel y durante temporada di desafio.<ref>[https://awemainta.com/wp-content/uploads/2024/02/AM240221.pdf Ta rindi honor na tur ex-director di Aruba
Tourism Bureau y Aruba Tourism Authority], Awemainta (21 di februari 2024) </ref>
Establece oficialmente dia 1 di yanüari 2011, komo un entidat públiko úniko sui generis evolushonando for di e eks Ofisina di Turismo, ATA ta operá ku outonomia pa impulsá prosperidat ekonómiko miéntras ta priorisá preservashon di medio ambiente, integridat cultural, y bienestar di komunidat bou di su propósito núkleo di enrikesé kalidat di bida di Aruba pa medio di maneho responsabel.<ref name="ATA"/>
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =|titulo= }}
{{References}}
}}
---------------
== Historia di ATA ==
Den decada 20, economia di Aruba tabata conta cu un pilar economico dependiente di Refineria Lago. Despues di Guera Mundial II, despues cu turismo y biahe a cuminsa bira mas popular, a cuminsa mira e posibilidad pa explora e sector di turismo na Aruba. Cu establecimento di Aruba Tourist Commission, consistiendo di diferente comerciante local, a percura pa un plan pa expansion di infrastructura pa por acomoda e necesidad di e bishitante. Den cara di adversidad, Aruba a cambia su enfoke pa turismo, resultando den desaroyonan y proyectonan importante.
Na aña 1953 Aruba Tourist Commission a cambia di maneho y a sigui bou di nomber di Aruba Tourism Bureau. Aki ta caminda cu a conoce gran baluartenan den historia di e industria di turismo
caminda cu Aruba por a conta cu un sector turistico evoluciona, caminda a percura pa reforsa economia local y fomenta intercambio cultural. Aruba Tourism Bureau a conta cu un temporada entre aña 1953 te cu 1985, danki na maneho di directornan Michael Kuiperi, sigui pa Odulio Bertrando ‘Beti’ Arends y finalmente Roderick ‘Rory’ Arends. Na aña 1985, Aruba Tourism Bureau
a hiba un transformacion y a bira Aruba Tourism Authority, bou di guia di Remigio Wever, Jan van Nes y Myrna Jansen-Feliciano, kendenan a percura pa un maneho di turismo duradero durante
temporada stabiel y durante temporada di desafio.<ref>https://awemainta.com/wp-content/uploads/2024/02/AM240221.pdf Ta rindi honor na tur ex-director di Aruba
Tourism Bureau y Aruba Tourism Authority], Awemainta (21 di februari 2024) </ref>
* Ronella Croes, CEO di ATA desde 2010?
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =|titulo= }}
{{References}}
}}
---------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''AIOF''' (Aruba Investment and Development Fund) ta un fondo nacional di inversion y desaroyo di Aruba, cu tin como meta pa crea un mecanismo permanente pa financia proyectonan strategico cu ta contribui na crecemento economico, diversificacion economico y progreso social di Aruba na largo plaso.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20260620.pdf Parlamento lo trata prome Fondo di Inversion y Desaroyo di Aruba otro siman], BDA (20 di juni 2026)</ref>
AIOF ta un iniciativa cu gobierno AVPFUTURO ta considera como un di e pilarnan
principal di su programa di gobernacion. E fondo nacional di inversion y desaroyo tin como meta pa crea un mecanismo permanente pa financia proyectonan strategico cu ta contribui na crecemento economico, diversificacion economico y progreso social di Aruba na largo plaso.
Prome cu e tratamento publico den Parlamento, gobierno a contesta un total di 229 pregunta presenta door di miembronan di Parlamento tocante e proyecto di ley ''Landsverordening Algemeen Investerings- en Ontwikkelingsfonds''.
E idea pa crea un fondo nacional di inversion no ta nobo.
Desde cu gobierno AVP-FUTURO a drenta gobierno na maart 2025, e coalicion a identifica e creacion di un fondo di inversion como un prioridad. Durante e preparacion di presupuesto nacional pa 2026, gobierno a reserva Afl. 50 miyon como inversion inicial pa pone e fondo traha unabes cu Parlamento aproba e ley.
Segun e propuesta, AIOF lo enfoca riba inversionnan den varios sector considera esencial pa desaroyo sostenibel di Aruba. Entre e areanan cu tin prioridad tin enseñansa, innovacion, energia renovable,
resiliencia climatico, gobierno digital, vivienda sostenibel, infrastructura y desaroyo di sectornan economico nobo.
{{Appendix}}
Despues di un debate extenso dia 23? di juni 2026 den Parlamento di Aruba, un mayoria minimo den Parlamento (11 voto na fabor y 9 contra) a aproba e Landsverordening Algemeen Investeringsen Ontwikkelingsfonds (AIOF), un ley cu ta crea Aruba su prome Fondo General di Inversion y Desaroyo. Segun gobierno, e fondo lo forma un herment financiero permanente pa permiti planificacion y financiamento di inversionnan publico riba un base multianual. <ref>https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20260626.pdf</ref>
Otro elemento cu gobierno a pone enfasis riba dje ta e evaluacion independiente cu e ley
ta prescribi. Despues di cinco aña cu e drenta na vigor, un comision di experto lo evalua
e efectividad di AIOF y entrega un rapport na Parlamento y CAft.
Maneho di AIOF lo cay bao di responsabilidad comparti di Minister di Asuntonan
General y Minister di Finanzas. E fondo lo tin su propio presupuesto, cu lo ta separa di Presupuesto di Pais Aruba.
Arends-Reyes a splica cu e beneficio mas grandi di AIOF ta cu recurso destina pa inversion lo keda separa di gastonan regular di gobierno.
Gobierno AVP-FUTURO a anuncia oficialmente diaranson atardi, cu Aruba awor tin su propio Fondo General di Inversion y Desaroyo (AIOF). Un total di 11 parlamentario a vota pa e ley pasa. Segun Minister di Finansa, Geoffrey Wever, e fondo aki lo yuda financia proyectonan importante cu ta contribui na bienestar y desaroyo di Aruba a largo plaso.<ref>[https://www.noticiacla.com/news/37860 Wever: Fondo di inversion AIOF awor ta realidad pa financia proyectonan importante], 24 di juni 2026</ref>
[[:Kategoria:Sociedad]]
------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Afroarubano''' of '''Afrorubiano''' ta Arubianonan di ascendencia predominantemente Africano. Afro-Arubano ta un grupo etnico minoritario na Aruba, representando 15% di e poblacion di Aruba.[1] Hopi Afro-Arubano ta biba den e di dos ciudad mas grandi di Aruba, San Nicolaas, situa na e punta zuid di e isla.[2]
Miéntras ku Aruba tabatin afrikanonan sklabisá,[3] nan tabata den kantidatnan mas chikitu ya ku e isla tabatin masha tiki plantashon basá riba katibu debí na su tera malu i klima seku.[4] Mayoria di Afro-Arubanonan awendia ta bini di islanan i nashonnan den Karibe serkano manera Sint Maarten, Repúblika Dominikana, Sürnam, Guyana, Haiti, Jamaica, Trinidad i Tobago, Grenada, Curaçao, Saba, Sint Eustatius, e Antia Menor i Sur Amérika.[5]
== Historia ==
{{Wak articulo|Mira tambe: [[Historia di Aruba]]|pr=}}
Afro-Arubanonan a yega Aruba den tres ola.<ref>{{Cite web |last=Redactie |date=2023-08-03 |title='African influence clearly visible on Aruba' {{!}} Caribbean Network |url=https://caribbeannetwork.ntr.nl/2023/08/03/african-influence-clearly-visible-on-aruba/ |access-date=2024-12-27 |website=caribbeannetwork.ntr.nl |language=en-US}}</ref>
Durante e era kolonial, afrikanonan sklabisá tabata wòrdu transportá pa Aruba dor di kolonistanan hulandes,<ref>{{cite web | url=https://www.myscience.org/en/news/wire/history_of_slavery_on_aruba_and_st_eustasius_online-2023-ru | title=History of slavery on Aruba and St. Eustasius online | date=29 June 2023 }}</ref> ounke no na gran kantidat ya ku e hulandesnan (i promé ku nan, e spañónan) tabata konsiderá Aruba muchu seku pa plantashonnan na gran eskala.[8] Papiamentu, e idioma komun awor di e islanan ABC,<ref>{{Cite web |title=Language and education on the ABC islands |url=https://www.researchgate.net/publication/300471435}}</ref><ref>{{Cite web |title=Papiamentu |url=https://www.hawaii.edu/satocenter/langnet/definitions/papiamentu.html#:~:text=Papiamentu%20probably%20emerged%20from%20the,spread%20to%20Bonaire%20and%20Aruba. |access-date=2025-06-02 |website=www.hawaii.edu}}</ref> ta data di por lo ménos 300 aña i ta basá predominantemente riba strukturanan lingwístiko afro-portugues kombiná ku vokabulario i influensianan di idiomanan spañó, wèst afrikano, hulandes, ingles i idiomanan amerindio.<ref>{{cite web|url=http://www.smithsonianmag.com/travel/destination-hunter/north-america/caribbean-atlantic/aruba/aruba-history-heritage.html |title=Aruba – History and Heritage |publisher=[[Smithsonian Institution]] |access-date=2013-06-20}}</ref><ref>{{Citation |title=Aruba |date=2025-03-25 |work=The World Factbook |url=https://www.cia.gov/the-world-factbook/countries/aruba/ |archive-url=https://web.archive.org/web/20250330035846/https://www.cia.gov/the-world-factbook/countries/aruba/ |url-status=dead |archive-date=March 30, 2025 |access-date=2025-03-30 |publisher=Central Intelligence Agency |language=en}}</ref> Papiamentu a yega Aruba for di Kòrsou. Promé ku siglo 20, mayoria di e Arubianonan pretu probablemente a yega liber òf sklabisá for di Kòrsou òf for di Afrika via Kòrsou, òf desendiente di migrantenan anterior for di Kòrsou, ku histórikamente tabata un di e hafnan di komersio di katibu hulandes mas grandi den Karibe.[13]
Migrashon na eskala chikí for di Kòrsou, i for di otro islanan den Karibe, pa Aruba a sigui despues di emansipashon. Katibunan no a forma un kultura Afro Karibense separá i despues di emansipashon na 1863, katibunan anterior a integrá den e sosiedat liber rápidamente (Alofs 2003a.
Durante henter [[siglo 20|siglo binti]], hopi imigrante for di Antias Britániko (esta for di Trinidad i Grenada), Sint Maarten, Saba, Sint Eustatius, i otro islanan a establesé nan mes na [[San Nicolas]], esta pa traha den e industria petrolero di Aruba. Hopi a trese nan idioma krioyo i dialektonan ingles lokal pa e cuidad,[14] desaroyando despues den loke awe ta konosí komo Ingles di San Nicolaas (tambe konosí lokalmente komo Ingles di Bush, Ingles Sani, Ingles We, Papiamentu di Pueblo etc.).[15][16][17][18][19]
Den siglo 21, mayoria di e imigrantenan di descendiente Afrikano mas recien pa Aruba ta bini di un entrada nobo di migrantenan laboral Haitiano, Surinameño, Kurasoleño i Dominikano.[20]
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Historia di Aruba]]
-----
Afrorubiano ta residentenan di Aruba cu ta rastrea nan ascendencia te na Africa sub-Sahariano, primordialmente pa medio di e descendientenan di hendenan esclavo treci pa colonizadornan Hulandes den siglo 17 y despues imigrantenan di otro islanan di Caribe. Contrario na hopi teritorio Caribense, Aruba su economia tabata carece di plantacionnan na gran escala, resultando den un poblacion esclaviza relativamente chikito cu nunca a surpasa 21% di e total di habitantenan, cu esclavitud aboli na 1863, liberando apenas 496 individuo. Esaki a kondusí na e desaroyo di un kultura di kampesino distinto bou di Afro-Arubanonan liberá, sentra riba agrikultura na eskala chikí, peska i migrashon laboral di temporada, miéntras ku meskla ku poblashonnan indígena di Caquetio i Oropeo a krea un núkleo Mestizo-Krioyo mesklá ku ta definí gran parti di e komposishon étniko di Aruba.[1][2]
Den siglo 20, e deskubrimentu di zeta den añanan 1920 a atraé olanan signifikante di trahadónan afro-karibense di paisnan manera Trinidad, Barbados, Jamaica i Haiti, ku a yena funshonnan den e refinerianan i gradualmente a elevá nan status sosioekonómiko riba e poblashon tradishonal pa mitar di siglo. E migrantenan aki, huntu ku imigrashon kontinuo mará na e kambio pa turismo despues di 1985, a enrikesé e sosiedat pluralista di Aruba, ku awor ta konsistí di mas ku 40 nashonalidat, ounke tenshonnan étniko de bes en kuando ta surgi entre residentenan establesé pa hopi tempu i yegadanan mas nobo, inkluyendo gruponan afro-karibense di stereotipo relashoná ku kriminalidat. Afro-Arubanonan awendia ta kontribuí prominentemente na sektornan manera konstrukshon, hospitalidat i trabou doméstiko, ku hende muhé di Haiti i Jamaica frekuentemente empleá komo kuido di kas; nan ta forma un kalkulashon di 15% di e poblashon komo Arubiano Pretu, ku un meskla mas amplio Oropeo/Am
--------------
{{Variante|a}}
{{infobox organisacion | variante = a
| nomber = Scouting Aruba
| abrevia =
| imagen = WikiProject Scouting fleur-de-lis trefoil.svg
| funda = April 23, 2000.
| pais = {{ABW}}
| sede =
| afilia =
| presidente =
| tipo =
| obhetivo = desaroyo di
| lema = ''Wees paraat''
| cantidad_miembro =
| koepel =
| europeo =
| internacional = Interamerican Region of the World Organisation of the Scout Movement
| website = https://www.facebook.com/ScoutingAruba
}}
'''Scouting Aruba''' ta e organisacion nacional di scouts Arubano, funda na 2000.
== Historia ==
E ta comparti un historia comun cu e otro Antiyanan Hulandes te na e separacion politico di e isla for di Hulanda. Scouting Aruba ta un Full Member of the Interamerican Region of the World Organisation of the Scout Movement.
Scouting Aruba ta consisti di 13 grupo, dividi den 3 distrito. Tin un grupo di Scout pa hende ku limitashon mental i físiko. Scouting Aruba tin 456 miembro te ku 2021.[1]
Scoutnan na Aruba ta participa den hopi campamento den Caribe, hopi biaha nan ta biaha cu boto pa campa riba islanan den cercania hunto cu Scoutnan di paisnan bisiña.
Riba 27 di febrüari 2016, World Scout Committee a rekonosé Scouting Aruba komo e Organisashon Nashonal di Scout di Aruba i a otorgá esaki Miembresia Kompleto di WOSM ku derecho di voto.[2] E sertifikado di miembresia a wòrdu presentá na e organisashon den e di 41 Konferensia Mundial di Scout, ku a wòrdu kondusí na Baku di Azerbaijan na 2017.
Programa i idealnan
Kastor-edat 5 pa 7 (mucha hòmber i mucha muhé)
Yunan di edat 7 pa 10 (sekshonnan miksto ta eksistí)
Scoutnan di edat 10 pa 14 (sekshonnan miksto ta eksistí)
Eksploradónan-edat 15 pa 18 (mucha hòmber i mucha muhé)
Rovers-edat 18 pa 23 (mucha hòmber i mucha muhé)
E Lema Scout ta Sea Prepara, Semper Prepara na Papiamento, y Weest Paraat na Hulandes.
E emblema di Scouting Aruba ta consisti di simbolonan di Scouting y colornan cu ta coresponde cu e bandera di Aruba. E dos streanan di sinku punto ta wòrdu kita for di e Fleur-de-lis i pone riba otro. E logo ta diseñá pa Sr. Juan Martijn.[3]
-----------------
{{Variante|a}}
{{infobox organisacion | variante = a
| nomber = Scouting Aruba
| abrevia =
| imagen = WikiProject Scouting fleur-de-lis trefoil.svg
| funda = April 23, 2000.
| pais = {{ABW}}
| sede =
| afilia =
| presidente =
| tipo =
| obhetivo = desaroyo di
| lema = ''Wees paraat''
| cantidad_miembro =
| koepel =
| europeo =
| internacional = Interamerican Region of the World Organisation of the Scout Movement
| website = https://www.facebook.com/ScoutingAruba
}}
'''Padvindstersvereniging van de Nederlandse Antillen''' (Asosiashon di Guia, PNA) ta un organisashon nashonal di guia den [[Karibe Hulandes]].
== Historia ==
E prome guianan riba Curaçao a cuminsa na Mei 1930 bao di e bandera di Dutch Girl Guides Guild. Esaki pronto a bira e Gremio di Guides di Niernan Hulandes Curaçao. E kantidat di miembronan a krese den transkurso di añanan ku sosten di NPG. Na 1967, NPG a entrega un peticion na Region di Hemisferio Occidental di WAGGGS encuanto si por establece un colaboracion cu Dutch Girl Guides Guild Curaçao pa asina logra un miho alineacion cu e organisacion su ubicacion geografico. Gremio Scout Hulandes Curaçao a bira un organisacion independiente na aña 1972. Cinco aña despues, e organisacion su nomber a wordo cambia pa Gremio Scout di Antiyas Hulandes. E Girl Scouts i Guides a plama den henter e isla. Desde mei 1993, tin un seccion pa muchanan di 4 pa 6 aña, esta e Elvitas. Esaki tabata na honor di Sra. Norma Elisabeth-Galaraga, kende tabata e prome Guia riba e isla pa tuma e Promesa. Na aña 1995 a kuminsá un sírkulo pre-Brown i un sírkulo di Brownie na isla di Boneiru, tambe bou di organisashon di Girl Scout Guild di Antia Hulandes. Durante e di 35 konferensha di WAGGGS na Hong Kong na 2014, e organisashon a risibí su nòmber aktual, Asosiashon di Guia PNA. E organisashon aktualmente tin 11 grupo (10 riba Kòrsou, 1 riba Boneiru) ku un total di 220 miembro na 2017. E Asosiashon di Guia PNA ta miembro di Asosiashon Mundial di Girl Guides i Girl Scouts. E organisashon tambe ta afiliá na e Vilashon Karibense pa Guia.<ref>https://nl.scoutwiki.org/Asosiashon_di_Guia_PNA </ref>
----
en.wiki:
'''Padvindstersvereniging van de Nederlandse Antillen''' (PNA, Asosiashon di Guia di Mucha muhé di Antia Hulandes) ta e organisashon nashonal di Guia di Antia Hulandes anterior. E ta sirbi 461 miembro (te ku 2003). Fundá na 1930, e organisashon pa mucha muhé so a bira un miembro asosiá di e Asosiashon Mundial di Guia di Mucha Muhé i Scout Muhé na 1978 i miembro kompletu na 1981.
E ta sirbi 461 miembro den 11 grupo di Guia, 10 grupo di Guia na Kòrsou, 1 na Boneiru, niun na Sint Maarten, Saba i Sint Eustatius.<ref name="PNA">{{cite web |url=http://pnagirls.tripod.com/ |title=Padvindstersvereniging van de Nederlandse Antillen |publisher=Padvindstersvereniging van de Nederlandse Antillen |accessdate=2010-08-05 |archive-date=2019-01-19 |archive-url=https://web.archive.org/web/20190119111111/http://pnagirls.tripod.com/ |url-status=dead }}</ref>
[[File:Collectie NMvWereldculturen, TM-10021662, Repronegatief 'Een groep padvindsters', fotograaf niet bekend, 1947.jpg|right|thumb|Girl Scouts na Corsou, 1947]]
==Programa i idealnan ==
E asosiashon ta dividí den kuater sekshon segun edat;[1]
Elvita - di edat 4 pa 7
Kabouter - edatnan di 8 pa 10 aña
Guia Menor - edatnan di 11 pa 14
Mayor di Guia - di 15 pa 18 aña
E Lema di Girl Scout ta Sea Prepara, Sea Preparado na Papiamento, y Weest Paraat na Hulandes.
E badge di e Padvindstersvereniging van de Nederlandse Antillen ta basa riba e badge di ex organisacion di Girl Scouts Hulandes, Het Nederlands Padvindsters Gilde. E badge ta konsistí di un strea di dies punto pa e dies liñanan den e lei di Girl Scouts riba un Trefoil pa Girl Scouting/Guide.
Padvindstersvereniging van de Nederlandse Antillen ta comparti nan sede cu Scouting Antiano y otro ex organisacionnan hubenil di Antiyas Hulandes.
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Karibe Hulandes]]
------------------
{{Databox}}
'''Proteccion di consumidor''' ta referi na e totalidad di esfuerso y medida destina pa proteha hende den nan rol como [[consumidor]] di producto of servicio. E ta inclui legislacion y hurisprudencia (ley di consumidor) y tambe funcionnan delega pa gobierno na organisacionnan di consumidor (e movemento di consumido). E meta di proteccion di consumidor ta pa garantisa e calidad di producto y servicio, pa preveni consumidornan di sufri daño fisico, psicologico of economico door di e producto of servicionan cu nan ta consumi, y pa optene reparacion y compensacion pa daño unabes sufri como resultado di consumo.
== Ley di consumidor ==
Legislacion di consumidor ta encera tur ley y regulacion crea pa proteccion di consumidor. Specificamente, ley di consumidor tin como meta “pa proteha e consumido den su relacion cu e productor-bendedo pa asina restaura e balansa economico y legal entre nan dos.”<ref name="Witte">{{Cite book |last=De Witte |first=Mieke |coauthors=An Vermeersch |date=2004 |title=Europees consumentenrecht |url=https://books.google.com/books?id=xHWDsYbbr78C&pg=PA13 |location=Antwerpen |publisher=Maklu |page=13 |isbn=9789062159611 |accessdate=11 juni 2018|archiefurl=https://web.archive.org/web/20230618075706/https://books.google.com/books?id=xHWDsYbbr78C&pg=PA13|archiefdatum=2023-06-18}}</ref> El a wordo desaroya pa mehora e posicion huridico di consumidornan verso productornan ora esaki a resulta necesario den e di dos mita di [[siglo 20|siglo binti]] cu e ascenso di e sociedad consumido. Derecho di consumidor ta pues un ramo di ley relativamente nobo, cu tin biaha no ta ni wordo reconoce como un ramo di ley separa. Pesey e ta un amalgama di reglanan cu por wordo clasifica den e dominio priva, publico y criminal.<ref name="Witte"/>
=== Aruba ===
Minister di Finansa, Asunto Economico y Sector Primario, mr. Geoffrey Wever ta anuncia cu riba Dia Internacional di Consumidor 15 di maart 2026 e “Landsverordening bestuursrechterlijke handhaving consumentenbescherming” lo drenta na vigor. E ley aki lo fortifica di manera significativo e proteccion di consumidor y ta duna Aruba Fair Trade Authority (AFTA) un rol importante den supervision y aplicacion di e ley pa proteha derechonan di consumidor.<ref>[https://24ora.com/awe-ley-di-consumidor-ta-drenta-na-vigor-na-aruba/ Awe Ley di Consumidor ta drenta na vigor na Aruba], [[24ora]] (15 di maart 2026)</ref>
Proteccion di consumidor ta un pilar importante di e maneho economico di Gabinete AVP- FUTURO. Manera palabra den Programa di Gobernacion 2025- 2028 riba pagina 34 “lo introduci e ley di proteccion di consumidor pa proteha e consumidor y crea un mercado mas transparente y husto. Lo presenta e ley aki na Parlamento y implementa door di Aruba Fair Trade Authority”. Despues cu Parlamento a trata y aproba e ley (''Landsverordening bestuursrechtelijke handhaving consumentenbescherming'') riba 18 di juni 2025,<ref>[https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/aruba/31326-wetgeving-bescherming-consumenten-aangenomen Wetgeving bescherming consumenten aangenomen], [[Antilliaans Dagblad]] (24 di juni 2025)</ref> via un decreto nacional di 27 di februari 2026, e ley di proteccion di consumidor lo drenta na vigor riba 15 di maart 2026, riba Dia Internacional di Consumidor.
* Aruba Fair Trade Authority (AFTA)<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.aruba.nu/nieuws/consument/83940/aruba-zet-grote-stap-met-consumentenbescherming Aruba zet grote stap met consumentenbescherming], aruba.nu (24 di december 2025)</ref>
=== Corsou ===
Ley di consumidor na [[Kòrsou|Corsou]] ta wordo influencia door di tanto legislacion local komo derecho hulandes, ku ta konta pa Kòrsou como pais konstituyente denter di Reino. Derechonan di consumidor na Corsou ta wòrdu protehá dor di un kombinashon di regulashonnan lokal, regulashonnan hulandes, i kuadro internashonal.<ref>https://www.lawgratis.com/blog-detail/consumer-law-curacao-netherlands</ref>
E legislacion primario ku ta regla protekshon di konsumidó na Kòrsou ta encera, e Codigo Civil di Corsou, Le di Protekshon di Konsumidó (Wet Consumentenbescherming), y regulacionnan di [[Union Oropeo|Union Europeo]] y legislacion Hulandes:
Organisacionnan:
* Fundashon pa Konsumidó Curaçao
* Stichting Consumenten Belangen Curaçao<ref>https://www.curacao.nu/nieuws/nieuws-van-bonaire-curacao/41127/oprichting-stichting-consumenten-belangen-curacao</ref>
=== Hulanda ===
E Ley di Implementashon riba e Modernisashon di e Direktiva di Protekshon di Konsumidó, ku ta prohibí, entre otro kosnan, e publiká òf tin post di revishonnan falso riba internèt, a drenta na vigor dia 28 di mei 2022. E ley a cambia Buki 6 di e Kódigo Sivil, e Lei di Enforsamentu di Protekshon di Konsumidó i e ley di Preis[3][4][6][6]
=== Merca ===
Na [[Estadonan Uni di Amérika|Merca]] un variedad di ley tanto na nivel federal como estatal cu ta regula asuntonan di consumidor for di cuminsamentu di siglo 20. Entre nan ta e Ley Federal di Kuminda, Remedi i Kosmetika, Lei di Práktikanan di Kobransa di Debe Hustu, e Lei di Raportahe di Krédito Hustu, Lei di Bèrdat den Prestamo, Lei di Fakturashon di Krédito Hustu, i e Lei di Gramm–Leach–Bliley. Leinan federal di protekshon di konsumidó ta wòrdu enforsá prinsipalmente dor di e Komishon Federal di Komersio, e Ofisina di Protekshon Finansiero di Konsumidó, e Atministrashon di Kuminda i Remedi, i e Departamentu di Hustisia di Merca.
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Economia]]
[[:Kategoria:Sociedad]]
Protekshon di konsumidó ta referí na e totalidat di medidanan, politika i institushonnan destina pa protehá hende den nan rol komo konsumidó di produkto òf servisio. Esaki ta inkluí legislashon i hurisprudensia (ley di konsumidó), asina tambe aktividatnan di gobièrnu i organisashonnan di konsumidó ku ta defendé interes di publiko.
E meta di protekshon di konsumidó ta pa:
garantisá kalidat i seguridat di produktonan i servisionan
prevení ku konsumidónan sufri daño físiko, sikológiko òf ekonómiko
promovê transparensia den merkado
asegurá posibilidat di reparashon òf kompensashon ora daño a sosodé
Protekshon di konsumidó ta konsiderá un elemento importante den politika ekonómiko i regulashon di merkado.
Derecho di konsumidó
Derecho di konsumidó ta e ramo di ley ku ta trata relashonnan entre konsumidónan i produsentenan òf bendedónan. Legislashon di konsumidó ta intenta reduci e desequilibrio ku por eksistí entre e dos parti, pasobra produsentenan generalmente tin mas informashon i poder ekonómiko ku konsumidónan.<ref>[1]</ref>
Derecho di konsumidó a desaroyá principalmente den segunda mitar di siglo binti, den paralelo ku e ekspanshon di e llamada sociedad di konsumidó. E rama aki di ley ta relativamente nobo i, den hopi sistema hurídiko, e ta forma un kombinashon di regla di:
derecho privá (kontraktnan i responsabilidat)
derecho públiko (regulashon di merkado)
derecho penal (sanksion kontra fraude òf praktikanan ilegal)
Instrumentonan di protekshon
Medidanan di protekshon di konsumidó por inkluí, entre otro kosnan:
regulashon riba seguridat di produktonan
obligashon pa informashon klaro i etiketahe
protekshon kontra publicidat engañoso
regla riba garantia i devolushon di produktonan
supervison di merkado dor di autoridatnan públiko
Ademas, organisashonnan di konsumidó por asistí publiko ku informashon, konseho i representashon den konfliktonan ku empresanan.
Protekshon di konsumidó segun pais
Aruba
Na Aruba, protekshon di konsumidó ta wòrdu fortifiká ku introdukshon di legislashon spesífiko. Parlamento di Aruba a aproba e Landsverordening bestuursrechtelijke handhaving consumentenbescherming riba 18 di juni 2025.<ref>[3]</ref>
Via un decreto nasional di 27 di februari 2026, e ley aki lo drenta na vigor riba 15 di maart 2026, coincidiendo ku Dia Internashonal di Konsumidó. E ley ta duna e Aruba Fair Trade Authority (AFTA) un rol importante den supervision i enforsamentu di derechonan di konsumidó.<ref>[2]</ref>
E introdukshon di e ley tabata parti di e Programa di Gobernashon 2025–2028, ku a enfatisá kreashon di un merkado mas transparente i hustu.
Kòrsou
Na Kòrsou, protekshon di konsumidó ta basa riba un kombinashon di legislashon lokal i influensia di derecho hulandes. Komo pais konstituyente den Reino di Hulanda, hopi prinsipionan di derecho di konsumidó hulandes tin influensia riba e sistema legal di Kòrsou.<ref>[5]</ref>
Regulashonnan relevante por inkluí:
Kódigo Sivil di Kòrsou
legislashon lokal tokante protekshon di konsumidó
influensia di norma internashonal i europeano
Organisashonnan lokal ku ta defendé interes di konsumidó ta inkluí:
Fundashon pa Konsumidó Curaçao
Stichting Consumenten Belangen Curaçao<ref>[6]</ref>
Hulanda
Na Hulanda, derechonan di konsumidó ta fortemente influensiá dor di legislashon di Union Europeo. Un ehèmpel reciente ta e Wet implementatie modernisering consumentenbescherming, ku a drenta na vigor dia 28 di mei 2022.
E ley aki a introducí, entre otro kosnan:
prohibishon di revishonnan falso riba internet
regla mas estrikto pa transparensia di prijs
mas protekshon kontra praktikanan komersial engañoso
E legislashon aki a modifica, entre otro, Buki 6 di e Kódigo Sivil hulandes i e ley di enforsamentu di protekshon di konsumidó.<ref>[3]</ref>
Estados Unidos
Na Estados Unidos, protekshon di konsumidó ta regula dor di un gran kantidat di ley federal i estatal. Entre e mas konosí tin:
Federal Food, Drug, and Cosmetic Act
Fair Debt Collection Practices Act
Fair Credit Reporting Act
Truth in Lending Act
Fair Credit Billing Act
Gramm–Leach–Bliley Act
Enforsamentu di e leyinan aki ta wòrdu realisá prinsipalmente dor institushonnan manera:
Federal Trade Commission (FTC)
Consumer Financial Protection Bureau (CFPB)
Food and Drug Administration (FDA)
Department of Justice (DOJ)
Mira tambe
Konsumidó
Derecho di konsumidó
------------------
{{infobox persona | variante = c
| nomber = René van Nie
| nomber completo = René Gerrit Anton van Nie
| fecha nacemento= [[1 di yanüari|1 di januari]] [[1939]]
| luga nacemento = {{NLD}}
| fecha fayecimento= [[23 di mei]] [[2017]]
| luga fayecimento = {{ABW}}
| causa morto = paro cardiaco
| residencia =
| alma mater =
| ofishi = cineasta, director di cine, periodista, escritor
| periodo activo =
| conoci pa = ''Kind van de Zon'' (1975)
| lenga literario = Hulandes
| website =
}}
{{DEFAULTSORT:Nie, René van}}
[[:Kategoria:Direktor di sine]]
[[:Kategoria:Eskritor]]
[[:Kategoria:Hulanda]]
[[:Kategoria:Aruba]]
-------------------
== Cas floria ==
titel van dit verslag is "Het erfgoed en de betekenis van de versierde <<"Cunucuhuizen op Aruba">>. Dit rapport is toegevoegd aan de bestaande nationale erfgoedcollectie, maar er zullen brochures beschikbaar zijn voor openbaar gebruik. Studenten hebben toegang om ze te gebruiken voor schoolpresentaties of spreekbeurten.
Dit rapport is gemaakt door Romy van Vuren, een stagiair van de Universiteit van Utrecht, onder begeleiding van mevrouw Webb-Kock. Dit rapport bevat gedetailleerde informatie over de betekenis van de symbolen op de versierde huizen op Aruba, de namen van de siermetselaar gespecialiseerd in deze techniek, geschiedenis en architectuur van Aruba. Het bevat ook een lijst van de versierde huizen op Aruba.
Er zijn meer dan 200 prachtig versierde huizen met een verscheidenheid aan symbolen zoals: gordijnfiguur, ster, bloem, vogelbek en halvemaan enz. De term voor deze versierde huizen is "bloemrijke huizen" of "versierde huizen".
Meer informatie vindt u in deze flyer en bij de Departamento Arubiana.
Zie ook:
• boek Bouwen op de Wind
Cas Floria of Cas decora zijn zeer bijzondere versierde huizen op Aruba, die mogelijk alleen op Aruba voorkomen.
Het is een unieke bouwstijl die dateert van rond het einde van de 19e tot het begin van de 20ste eeuw. Decoraties werden gemaakt met een extra pleisterlaag en later van cement.
Versierde gevellijsten met symbolen die mogelijk afkomstig zijn van indianen. Deze verklaring is onwaarschijnlijk. De symbolen werden puur ter decoratie aangebracht op de woning, sommige symbolen hebben een betekenis.
1920 - Cas floriá a cuminsa na Aruba, esta e adorno bunita di figura di cortina, strea, flor, pico di parha, medio luna, etc. na rand di heut ofna skina di cas. E promé cas cu a haña e adorno aki tabata di Bernardo Eman Croes na Pos Chikito. Dos Metsla di Noord, Julian (Janchi) Christiaans y Goy Semeleer a tmha e cas aki na aña 1920 y a duné e adorno di flor bou di heut y di clos pilar na e skinanan. Pesey na e casnan na Pos Chikito y Sabana Basora tin masha hopi. Por tin mas o menos 200 pa 300 cas na Aruba y e floriamento aki te na aña 1944. Janchi Christiaans tabata un discipulo di su tata Hose Christiaans y di famia Donati. Famia Donati a dorna hopi cas figurci di cortina, directamente cu man y sin usa patronchi, manera Janchi Christiians despues tabata usci. Awor tin cdgun cas cu ta wordu trahá, estilo Arubicmo cu tambe ta usa e floriamento aki pa mentené nos cultura.
--------
[[File:Caribbean maritime boundaries map.svg|thumb|Mapa di e frontera maritimo di [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]].]]
E '''frontera Reino Hulandes-Fransia''' ta referi na e fronteranan entre [[Reino Hulandes]] y [[Fransia]] den nan respectivo teritorionan den [[Laman Karibe|Lama Caribe]]. Esaki ta trata di fronteranan di tera y maritimo entre [[Sint Maarten]] y Fransia ([[Sint Maarten (Fransia)|Saint Martin]]); Sint Eustatius y Fransia, y entre Saba y Fransia.
== Historia ==
Reino Hulandes tin un frontera ku Fransia riba e isla di Sint Maarten, tabatin un frontera ku Fransia na Suramérika entre 1815 i 1975 – promé ku independensia di Sürnam – i tabatin un frontera ku Fransia na Europa entre 1815 i 1830/39 – promé ku independensia di Bélgika.
Aunke Hulanda tin frontera solamente cu Belgica y Alemania na Europa, Reino Hulandes tambe ta comparti un frontera cu Francia.
E frontera aki ta pasa dor di e isla di Sint Maarten, un di e tres Islanan di Biento (SSS). Na 1648, Fransia i Repúblika Hulandes a bai di akuerdo pa dividí Sint Maarten den un porshon franses i un porshon hulandes, loke a keda formalisá den e Tratado di Concordia. E tratado aki a stipulá ku e parti sùit di e isla tabata pertenesé na Hulanda i e parti nort na Fransia. E tratado a inkluí akuerdonan riba un zona ekonómiko, asistensia mutuo den kaso di atakenan, i un presensia militar riba e isla.[8] Sinembargo, e Tratado di Concordia no ta menciona of establece un frontera. Sinembargo, áreanan importante (na e tempu ei) ta dividí.[9]
Apesar di e Tratado di Concordia, Sint Maarten lo a cambia di man varios biaha mas. Entre 1648 i 1816, e porshon hulandes lo a wòrdu okupá pa periodonan kòrtiku tres biaha mas pa e inglesnan i kuater biaha pa e fransesnan.[8]
Despues ku Bélgika a haña independensia (1830/1839), Reino Hulandes a pèrdè su frontera ku Fransia na Europa. Despues ku e relashonnan entre Hulanda i Fransia a keda normalisá na 1839, e dos paisnan a negoshá un tratado nobo, e Konvenshon Franco-Hulandes di 1839. E tratado aki lo a reafirmá algun provishon di e Tratado di Konkordia, komo ku e vershonnan original di e Tratado di Konkordia a bai pèrdí.[10]
== Sint Maarten ==
E frontera nashonal na Sint Maarten ta un frontera habrí, ounke e área no ta forma parti di e Zona di Schengen. Reino Hulandes y Republica Frances ta mantene nan mesun control na frontera ora un hende yega e isla. Pa garantisá konfidensialidat mutuo di e kòntròlnan di frontera aki, duana hulandes ta permití pa patruyá awanan franses i duana franses ta permití pa patruyá awanan hulandes. Sinembargo, e servisionan respektivo no ta permití pa tuma akshon den awanan di otro. Si wardakosta hulandes opservá algu den awanan franses rònt di Saint-Martin, e mester alertá outoridatnan franses, i vise vèrsa.
Pa haci posibel control di pasaheronan aereo cu ta drenta, Reino Hulandes y Republica Frances a cera e tratado di control di frontera na aeropuertonan di Sint Maarten na 1994. E tratado aki no a drenta na vigor te na 2007, ya cu e Estadonan General Hulandes prome a spera un posicion cla di e Estadonan di Antiyas Hulandes.
Na 2016, e Tratado entre Gobièrnu di Reino Hulandes i Gobièrnu di Repúblika Franses tokante delimitashon marítimo den Karibe a keda konkluí, ku ta regulá e fronteranan marítimo hulandes-franses rònt di Sint Maarten, Saba, i Sint Eustatius.[11]
Na 2023, 207 aña despues di e tratado di 1816, e frontera di tera a wòrdu establesé sin ambiguidat den e Tratado entre e Gobièrnu di Reino Hulandes i e Gobièrnu di e Repúblika Franses tokante e demarkashon di frontera entre e Reino di Hulanda (Sint Maarten) i e Repúblika Franses (Saint-Martin)[12] ku awor ta definí definitivamente e tereno tambe rant. E tratado aki a sigui un disputa riba e frontera rònt di e pueblo di Oyster Pond[13] ku a kondusí na un disputa entre Hulanda i Fransia na 2016.[14] Sinembargo e tratado aki ainda no a drenta na vigor.
Algun di e fronteranan aki ta wòrdu establesé dor di tratadonan, pero no ta tur frontera marítimo den Karibe ta wòrdu establesé ofisialmente.
nl.wiki: Rijksgrens van Nederland
== Mira tambe ==
* [[Awanan teritorial]]
* [[Zona continuo]]
* [[Zona economico exclusivo]]
* [[Tratado di Frontera Reino Hulandes-Venezuela]]
[[:Kategoria:Geografia]]
[[:Kategoria:Karibe Hulandes]]
[[:Kategoria:Reino Hulandes]]
E pais autonomo di Sint Maarten tin, banda di un zona continuo chikito, solamente awanan teritorial, sin un EEZ propio.
E frontera marítimo entre Sint Maarten y e parti franses di e isla a wordo estableci door di un tratado entre Reino Hulandes y Fransia, firmá dia [[6 di aprel|6 di april]] [[2016]]. E tratado aki a drenta na vigor dia 1 di april 2017.
--------
=== Maneho ===
E maneho di e zonanan EEZ di Caribe Hulandes ta den man di Reino Hulandes, pero e derecho pa uza nan recurso marino ta comparti. Segun ''Rijkswet instelling exclusieve economische zone'' (Ley di Reino institucion zona exclusivo economico) di 2010, Hulanda (gobierno di Reino) tin e autoridad pa:
* proteha y maneha e ambiente marino;
* controla pesca, mineral y hidrocarburo den fondo marino;
* comparti y firma acuerdonan internacional referente e EEZ.
Pa e seis islanan mes e ley ta duna:
* derecho pa uza e recurso natural pa desaroyo di [[turismo]], investigacion y energia renovabel (por ehempel parke di biento of solar den lama);
* maneho di pesca den e awa teritorial (12 miya nautico rond di e isla);
* un rol consultativo den maneho di sostenibilidad di Reino.
E situacion aki ta un refleho di e structura special di Reino Hulandes: pa e awanan teritorial (12 miya nautico) e islanan tin competencia amplio, mientras pa e zona EEZ (te 200 miya nautico) e soberania final ta keda cu Reino.
== Mira tambe ==
* [[Awanan teritorial]]
* [[Zona economico exclusivo]]
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Reino Hulandes]]
[[:Kategoria:Venezuela]]
------------
Loke bo ta hasi pa Wikipedia na Papiamentu ta berdaderamente importante. Dor di forma e artíkulonan aki ku struktura sólido, idioma kla i profundidat kultural, bo ta yuda sigurá ku lektornan di Papiamentu tin akseso na e mesun kalidat di konosementu ku na ingles, hulandes òf spañó — pero ankrá den nan propio historia i bista di mundu.
Loke bo ta hasiendo ta bruha distansia ku pertenensia.
Asta for di leu, e trabou aki ta tene bo konektá ku Karibe Hulandes na un manera profundo i signifikante. Dor di dokumentá historia, kultura, símbolonan i memoria kolektivo na Papiamentu, bo no ta djis editá artíkulonan — bo ta salbaguardiá identidat i ta sigurá ku futuro generashonnan, unda ku nan por biba, por rekonosé nan mes den nan idioma i historianan.
Tin algu poderoso den kontribuí for di un distansia:
e ta mustra ku kultura no ta limitá pa geografia. E ta biba kaminda hende ta preokupá sufisiente pa kuid’é.
Bo satisfakshon ta bini di un lugá hopi real — esaki ta trabou di herensia. I e ta mustra apsolutamente den e kuido, presishon i rèspèt ku bo ta trese na kada artíkulo.
-------
Het driekantje is een driehoekig muntstuk ter waarde van vijftig cent. Bij gebrek aan pasmunt is in het begin van de vorige eeuw aan Cobus Naar, Papa Cochi genaamd, recht verleend dollarstukken te versnijden. Ze heten y o t i n cor t a, of ook wel placa di Shon Cochi. Ze behoren thans tot de zeer zeldzame munten.
------------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
{{Multiple image
| align = right
| total_width = 270
| border =
| header = '''Turismo krusero'''
| header_align = center
| perrow = 1/1/2
| image1 = RCI Sovereign of the Seas (cropped).jpg
| image2 = Carnival Sunshine Curacao 2014 (cropped).jpg
| caption1 = ''Sovereign of the Seas''
| caption2 = ''Carnival Sunshine''
| image3 =
| caption3 =
| image4 = Promenade on the Allure od the Seas (7710182244).jpg
| image5 = Overall room view of Sky Suite 1198 aboard the Celebrity Equinox (6686283819).jpg
| caption_align = center
| footer = Interior luhoso di un krusero i un kabina
| footer_align = center
}}
----------------
{{Variante|a}}
{{infobox persona |variante = a
| nomber = Clinton Whitfield
| nomber completo = Clinton Hathaway Whitfield
| ofishi = empresario
| distincion = Oficial den [[Orden di Oranje-Nassau]] <small>(1968)</small>
}}
'''Clinton Hathaway Whitfield''' (☆ [[1911]] na [[Sint Eustatius]] - † [[12 di yanüari|12 di januari]] [[1993]] na Aruba?) tabata un empresario Arubano, kende tabata pionero den industria turistico y dirigente di sector priva Arubano.
== Biografia ==
Clinton Whitfield a nace na Sint Eustatius y a muda pa [[Kòrsou|Corsou]] pa continua su estudio na nivel di Mulo.
El a cuminsa su carera profesional den servicio publico na Aruba. Despues di 13 aña di servicio el a cambia pa sector priva y a habri su tienda “Whitfield Dress Shop” den [[Caya G.F. (Betico) Croes]]. Segun cu e industria di turismo a crece el a expande cu tiendanan na varios lokalidad di hotel, particularmente na [[Palm Beach]].
Den e comunidad empresarial Arubano Whitfield tabata un figura yamativo. Como un “startupper” eminente el a laga su marca riba hopi organisacion Arubano como tambe internacional.<ref>Opstarter Arubaanse zakenleven overleden. "Amigoe". Curaçao, 13-01-1993, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 11-10-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644609:mpeg21:p005</ref> Na 1945 e tabata co-fundador di [[Aruba Trade & Industry Association]] (ATIA). Na 1950 el a wordo eligi como presidente di ATIA y a sirbi shete aña den e funcion aki. E tabata un miembro di directiva di Camara di Comercio (KvK) di 1951 pa 1975, interumpi solamente pa shete luna na 1963. E tabata internacionalmente orienta y a promove relacionnan cu paisnan den region: Venezuela, Colombia, Puerto Rico, Repúblika Dominikana i Trinidad & Tobago. El a representa KvK Aruba den e Camaranan di Comercio di America, un plataforma di 51 camara, cu tabata tin como meta fortalece e lasonan economico y baha e bareranan di comercio den [[Latinoamerica]] y Caribe. Na 1961 el a wordo eligi como presidente di Camara di Aruba y na juni di e aña ey a fungi como anfitrion pa e Convencion Anual di Camaranan di Comercio di Americas.
* gedurende 25 jaar Bestuurslid van de Kamer, waarvan 6 jaar in de functie van Voorzitter.
* "a blda miembro alavez vlce-presidente di Regentenraad di [[Horacio Oduber Hospital]].
J*3 30 ana senor Whitfield a duna vn contribucion valioso na e desarollo di nos hospitaal, pa cual nos ta masha agradecido.
* De Kiwanis Club van Aruba maakt met diep leedwezen het overlijden bekend van de heer CLINTON H. WHITFIELD in leven: Organisator "Charter Member" en gewezen voorzitter van de Kiwanis Club of Aruba; Gewezen "Lt. Governor" van Division 26 en Gewezen Governor van de Eastern Canada en Caribbean District van Kiwanis International; "Life Member" van Kiwanis International.<ref> Advertentie. "Amigoe". Curaçao, 16-01-1993, p. 13. Geraadpleegd op Delpher op 11-10-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644612:mpeg21:p013</ref>
Na 1962 el a wòrdu eligi komo presidente di e Kámaranan di Komersio di e Amérika i a bishitá mas ku diesseis pais den Latino Amérika. For di 1964 pa 1967 Whitfield a wordo reeligi como presidente di Aruba Chamber. E tabata miembro fundado di Liaison trade committee Aruba-Curacao, presidente di Aruba Tourism Commission, vice-presidente di hunta di supervision di Aruven NV (desaroyador/doño di Aruba Caribbean Hotel), miembro di hunta di comisario di Stichting Ziekenverzorging Aruba (operador di hospital). Repetidamente Whitfield a wòrdu designá komo “delegado ofisial di komersio” pa representá gobièrnu Antiano den reunionnan di komersio na nivel internashonal. For di 1964 el a dedica su mes na e seccion Aruba di Kiwanis International, di cual e tabata fundado, prome presidente y despues eligi como gobernador regional. Na 1979 el a keda nombra den Conseho Consultativo di Antias Hulandes (Raad van Advies).
Whitfield a fayece na edad di 82 ana despues di un kebrante di salud. E tabata casa cu Louisa (Mosa) Whitfield-Davelaar.
== Honor ==
Pa su méritonan el a ricibi na 1968 un condecoracion real como Oficial (''officier'') den [[Orden di Oranje-Nassau]]. Kiwanis Club of Aruba ta otorga anualmente na e alumnonan sobresaliente di [[Colegio Arubano]] e ''Clinton Whitfield Outstanding Student Award''.<ref>{{citeer web|url=https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20250806.pdf|titel= A tene evento di entrega di Clint Whitfield Outstanding Student Awards|werk=Bon Dia Aruba|datum=2025-08-06|format=pdf}}</ref>
{{Appendix}}
Clinton Hathaway “Clint” Whitfield tabata un empresario y dirigente di sector priva Arubano. E a nase na Sint Eustatius na 1910 y a muda pa Aruba despues di su estudio na Korsou. Na Aruba el a trahá promé den servicio público, pero pronto a drenta den negoshi propio y a fundá Whitfield Dress Shop den Caya G.F. (Betico) Croes, cu eventualmente a crece cu varios sucursal den hotelnan di Palm Beach.
Whitfield tabata un pionero den desaroyo di turismo y comercio Arubano. El tabata co-fundador di Aruba Trade & Industry Association (ATIA) na 1945 y a sirbi komo su presidente durante hopi aña. El a forma parti di Camara di Comercio di Aruba, representando e isla den reunionnan internashonal di camaranan di comercio den Caribe y Latino-Amérika.
Aparte di su actividad empresarial, Whitfield tabata miembro fundadó di Kiwanis Club of Aruba y su prome presidente. Den 1968 el a wordo kondecorá komo Oficial den Orden di Oranje-Nassau pa su kontribushon na komunidat. E ta tambe rekorda pa e Clinton Whitfield Outstanding Student Award, otorgá anualmente na alumnonan sobresaliente di Colegio Arubano.
Clinton Whitfield a fayece na Aruba na 12 di januari 1993 na edat di 82 aña. E tabata casá cu Louisa (Mosa) Whitfield-Davelaar.
--
Got it — back to Clinton Whitfield only. I cleaned up the concise biography you wanted and added the two items you specified (longtime trustee of Horacio Oduber Hospital and member of the Raad van Advies). I kept it short, neutral and ready for Wikipedia/Papiamento use.
---
'''Clinton Hathaway Whitfield''' (☆ 1910, Sint Eustatius – † 12 di januari 1993, Aruba) tabata un empresario y dirigente prominente den sector privado di Aruba. Despues di su edukashon den Kòrsou, el a muda pa Aruba unda el a kominsá den serviciu públiko y despues a fundá su negocio, *Whitfield Dress Shop*, ku sucursales na zona hotelero di Palm Beach.
Whitfield tabata un pionero den desaroyo di turismo y comercio arubano. El tabata co-fundador di **Aruba Trade & Industry Association (ATIA)** (1945) i a sirbi komo su presidente. Tambe a ocupa diferente posishon den **Camara di Comercio di Aruba** y a representá Aruba den kontexthonan komersial internashonal den Latino-America y Karibe.
Ademas di su labor empresarial, Whitfield a kontribuí intensamente na servicionan komunidario. El tabata miembro fundadó di **Kiwanis Club of Aruba** i a sirbi como su presidente; el premio **Clinton Whitfield Outstanding Student Award** ta sigui rekonosé su kontribushon den edukashon.
Whitfield tambe tabata un miembro di largo durashon di e **Board of Trustees** di **Horacio Oduber Hospital**, un pos ku el a keda ocupa te su morto. Ademàs, el a forma parti di e **Raad van Advies** di Antias Hulandes, kontribuyendo na asesoria polítiko-komunitario.
Pa su merito den servisio komun i profesional, el a ricibí den 1968 e kondecorashon real **Oficial (Officier) den Orden di Oranje-Nassau**.
Clinton Whitfield a fayece na Aruba dia **12 di januari 1993** na edat di 82 aña. El tabata kasá ku **Louisa (Mosa) Whitfield-Davelaar**.
[[:Kategoria:Aruba]]
---------------
{{Variante|a}}
{{Infobox fabrica| variante = a
|nomber = Coastal Aruba Refining Company
}}
'''Coastal Aruba Refining Company''', miho conoci como '''Coastal''', tabata un refineria petrolero na [[San Nicolas]], Aruba, cu a opera entre 1991 i prinsipio di e aña 2001 como compania subsiadiario di The Coastal Corporation di Merca. E refineria tabata anteriormente conoci como [[Lago Oil & Transport Company]], y su reapertura na 1991 a representa un capitulo nobo den e historia industrial petrolero di Aruba.
[[Category:Empresa]]
[[Category:Aruba]]
[[Category:Historia]]
== Historia ==
Despues di e ciere di Lago Oil & Transport Company na maart 1985, e instalacion industrial grandi na San Nicolas a keda sin uso.
* el a pasa den man di Gobierno
* a cuminsa cu desmantelacion di e instalacionnan
Na aña 1989, The Coastal Corporation, un compania Merikano fundá pa empresario [[Oscar Wyatt|Oscar S. Wyatt Jr.]], a mustra interes pa reactiva e refineria.
Bou di e liderato di Wyatt y cu apoyo di Gobierno di Aruba, un acuerdo final pa reapertura di e refineria a wordo logra y oficialisa na 1991 bou di nomber Coastal Aruba Refining Company N.V.
, durante e gabinete di Henny Eman I i Nelson Oduber I. E refineria a haya un periodo di tax holiday pa stimula inversion, y a kambia nomber pa Coastal Aruba Refining Company N.V.
E acuerdo tabata inclui un tax holiday pa stimula e inversionnan grandi cu a sigui, manera e instalacion di dos ‘delay coker’ balora na mas cu 250 miyon dollar pa haci e refineria financieramente factibel y competitivo riba mercado internacional di productonan di petroleo. E reapertura di e refineria a duna centenares di hende empleo, directo y indirecto, y a reestablece e rol industrial di San Nicolas den economia Arubano.<ref>[https://www.facebook.com/permalink.php/?story_fbid=115369700292757&id=102193561610371&locale=ml_IN Caya Oscar Wyatt jr], Facebook - Nos Historia Nos Herencia (2020)</ref>
== Operacionnan ==
Durante su operacion, Coastal Aruba a introduce diferente mehoranan tecnico, inclui instalacion di dos delay coker units balora na mas cu US$250 miyon (fuente lokal necesaria). E modernisacion aki a permiti refineria pa procesa crudo mas pesado y compiti den mercado global di productonan di petroleo.
E refineria a duna trabou pa varios centenar di Arubanonan, tanto directo como indirekto, i a stimula e ekonomia di San Nicolas un biaha mas.
== Benta y ciere ==
Den 2001, despues di e retiro di Oscar Wyatt, The Coastal Corporation a wordo bende cu El Paso Natural Gas Company, cual a asumi e operacion den Aruba pa un periodo mas cortico. E operacion di Coastal Aruba eventualmente a caba poco despues, y e instalacion a pasa den man di otro manejadornan, inclui Valero Energy Corporation y mas laat Citgo Petroleum Corporation, cu a uz’e refineria te su ciere final den 2012.
Legado
E periodo di Coastal Aruba Refining Company ta considera un etapa transitorio pero importante den e historia di refineria di San Nicolas. A traves di e esfuersonan di Oscar Wyatt y su kompania, Aruba a logra reaktiva su refineria despues di seis aña di inaktividad.
Den 2013, como un forma di rekonosimentu, e Theaterstraat den San Nicolas a wordo renombra na Caya Oscar Wyatt Jr., den honor di fundador di Coastal Corporation.
== Referencia ==
“Oscar Wyatt pleads guilty in Iraq Oil-for-Food case.” United States Department of Justice, Press Release (2007).
Amigoe di Aruba, edicionnan di 1991 i 2013 (pa reaperura di refineria y cambio di nomber di caya).
“El Paso to acquire Coastal Corporation.” The New York Times, 2000.
Valero Energy Corporation Annual Report, 2005.
CITGO Aruba Refinery official history page (archival).
-------------------
{{infobox persona | variante = a
}}
'''Oscar Sherman Wyatt Jr.''' (☆11 di yüli 1924 na Beaumont, [[teksas|Texas]] – †8 di òktober [[2025]] na [[Houston]]) tabata un empresario [[Estadonan Uni di Amérika|Merikano]] y fundador di The Coastal Corporation. E tabata conoci pa su papel den e industria petrolero internacional y pa su relacion cu [[Aruba]] na fin di e añanan 1980, ora cu su compania a reactiva e refineria di [[Lago Oil & Transport Company|Lago]] bou di e nomber di Coastal Aruba.
== Biografia ==
Oscar Wyatt a nace den un famia humilde na Beaumont, Texas. Na edad di solamente 16 aña el a haya su licencia pa bula avion. El a studia na ingenieria mecanico na Texas A&M University. Durante Segundo Guera Mundial el a bandoná su estudio temporalmente pa drenta den servício militar y na edad di 21 aña, el a keda condecora como piloto di combate. Despues di guera, el a completa su estudio en preparacion pa un carera den industria petrolero.
Na 1950, Wyatt a cuminsa su propio negoshi den sector energetico. El a financia un compania chikito yama Hardly Able Oil Company, cu despues di tempo a desaroya den Coastal Oil & Gas Company, mas laat conoci como The Coastal Corporation. Bou di su liderato y vision, Coastal a crece pa bira un di e companianan di energia mas importante di Merca, cu operacionnan den petroleo, gas natural, transporte y refinamento.
Na fin di e añanan 1980, despues di e ciere di e refineria di Lago na 1985, Wyatt — via Coastal Corporation — a mustra interes pa reactiva e planta na [[San Nicolas]].<ref>{{citeer web|titel=Belangstelling bij twee firma's voor raffinaderij|werk=[[Amigoe]]|datum=1989-06-15|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2025-10-14|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642628:mpeg21:p005}}</ref> Den e negociacionnan bou di e Gabinete Oduber I a yega na un acuerdo final, cu a resulta den reapertura di refineria na 1991.<ref>{{citeer web|titel=Na vijf jaar vloeit weer olie|werk=[[Amigoe]]|datum=1990-11-22|bezochtdatum=2025-10-14|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643956:mpeg21:p005}}</ref> E refineria a haya e nomber di "Coastal Aruba Refining Company".
Na 1997, Oscar Wyatt a retira como presidente di The Coastal Corporation, pero el a keda sirbi como presidente ehecutivo te na januari 2001, ora cu e compania a wordo bendi cu El Paso Natural Gas Corporation, bou cual compania e operacion di refineria na Aruba a continua pa un periodo relativamente corto prome cu esaki a pasa over pa Valero Energy Corporation.
Den 2007, Oscar Wyatt a wordo acusa di a haci pagonan ilicito pa [[Irak]] bou di e programa di Oil-for-Food di [[Nashonnan Uni|Nacionnan Uni]]. Den un corte federal na Manhattan el a admití cu compania a manda pagonan ilegal durante e sancionnan internacional contra Irak. El a ricibi un condena di prizon di un aña, cual el a cumpli cune na 2008.<ref>[https://web.archive.org/web/20080103173430/http://www.chron.com/disp/story.mpl/front/5420278.html Oscar Wyatt reports to prison in Beaumont], Houston Chronicle (2 di januari 2008)</ref>
Oscar Sherman Wyatt Jr. a fayece dia 8 di òktober 2025 na Houston, na edad di 101 aña. E tabata casa y tabata tata di cuater yiu. Su yiu homber Oscar (Trey) Wyatt III, a muda pa Aruba durante e periodo di Coastal Aruba y a casa cu e politico Arubano, [[Mervin Wyatt-Ras]].
Na 2013, como muestra di gratitud pa su aporte, a renombra Theaterstraat, e caya cu ta core paralelo cu e muraya di refineria te cu [[Zeewijk]], den su honor ''Caya Oscar Wyatt Jr.'' <ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2013-01-29/page/n13/mode/1up?q=caya+oscar+wyatt A desvela Caya Oscar Wyatt jr. na San Nicolas ayera tardi], Bon Dia Aruba (29 di januari 2013)</ref>
{{Appendix}}
.
Na 28 di yüli 2013, e Theaterstraat a kambia nomber ofisialmente na Caya Oscar Wyatt Jr. Den e periodo aki, e refineria tabata rekonosé komo un di e mas competitivo den region, i Wyatt mes tabata konsiderá komo un empresario ku hopi kurashi, determinashon i visión industrial.
Su nomber ta keda asoshá ku un periodu di renasementu industrial pa Aruba i ku un erensia di liderazgo entreprenedor.
== Honor ==
Komo muestra di gratitud pa su aportashon, e caya paralelo ku e muraya di refineria te cu Zeewijk a wòrdu renombrá den su honor.
Na 28 di yüli 2013, e Theaterstraat a kambia nomber ofisialmente na Caya Oscar Wyatt Jr. Den e periodo aki, e refineria tabata rekonosé komo un di e mas competitivo den region, i Wyatt mes tabata konsiderá komo un empresario ku hopi kurashi, determinashon i visión industrial.
Venta di Coastal i bida mas tadia
Na 1997, Oscar Wyatt a retirá komo presidente di Coastal Corporation, pero el a keda sirbi komo presidente ehecutivo te na yanuari 2001, ora cu e compania a wordo bendi cu El Paso Natural Gas Company.
Poco despues, e operashon di Coastal Aruba a pasa bou di El Paso Corporation, ku a kontinyá por un periodo mas kortiko promé ku e refineria a sera definitivamente.
Legado i famia
Oscar Wyatt su aportashon na Aruba ta konsiderá un kapítulo importante den historia industrial di e isla.
E yu di Oscar Wyatt, Oscar “Trey” Wyatt III, a muda pa Aruba durante e periodu di Coastal Aruba, a bira un siudadano hulandés i a kasá ku Mervin Ras, polítika arubiano i aktualmente minister di Asuntunan Social i Salú Públiko di Aruba. E union aki a keda simboliko pa e lazo familiar i histórico entre e famia Wyatt i Aruba.
Falesementu
Oscar Sherman Wyatt Jr. a fayesé na Houston, Texas, riba 8 di òktober 2025, na edat di 101 aña. Su nomber ta keda asoshá ku un periodu di renasementu industrial pa Aruba i ku un erensia di liderazgo entreprenedor.
Den Aruba su nomber ta keda honra ku Caya Oscar Wyatt Jr. na San Nicolas, komo rekonosimiento pa su kontribushon den e reaktivashon di refineria di Lago den fin di e anjanan 1980 i prinsipio di anjanan 1990.
{{Stub}}
{{DEFAULTSORT:Wyatt, Oscar}}
[[Category:Hende]]
-------------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
Un '''Dekreto Real''' (DR), na [[hulandes]]: ''Koninklijk Besluit'', KB, ta un dekreto di gobièrnu di Hulanda. Aunke e Rei ta firma e dekreto prome, loke por duna e impresion cu e ta sostene esaki personalmente, e no ta personalmente responsabel. Pa e motibu aki, dekretonan real ta wòrdu kofirmá pa e minister(nan) i/òf sekretario(nan) di estado konserní; esaki ta wòrdu yamá kontra-firma.
E diferensianan entre un lei formal i un Dekreto Real ta:
* Un ley formal tambe mester wordo adopta door di Parlamento.
* Un Decreto Real por wordo emiti door di gobierno sin e cooperacion directo di Parlamento.
* Un Dekreto Real por wòrdu revisá pa un korte kontra e Konstitushon, miéntras ku un lei formal no por.
* Un Dekreto Real, ora e ta kontené un provishon generalmente obligatorio, ta un lei supstansial.
Un Dekreto Real (KB) ta un desishon di gobièrnu ku ta wòrdu tumá sin konsentimentu di e Estadonan General. Un distinshon ta wòrdu hasi entre un Orden Atministrativo General (AMvB) i un Dekreto Real regular òf menor.
Tin dos tipo di Dekreto Real. E promé ta regardá òrdu atministrativo general i por wòrdu mirá komo un ekstenshon di legislashon. E di dos ta regardá aktonan atministrativo manera nombramentu di alkaldenan, Komisarionan di Rei, i ofisialnan hudisial responsabel pa atministrashon di hustisia.<ref>https://www.eerstekamer.nl/begrip/koninklijk_besluit</ref>
Dekreto Real
Un Dekreto Real (RD) ta un desishon di gobièrnu tumá sin e konsentimentu di e Estadonan General.<ref>https://www.denederlandsegrondwet.nl/id/vi9xmf878tqq/koninklijk_besluit#:~:text=Een%20koninklijk%20besluit%20(KB)%20is,een%20gewoon%20of%20klein%20KB%20.</ref>
Ta hasi un distinshon entre un òrdu atministrativo general (AMvB) i un RD standart òf menor. Un RD standart ta regulá, entre otro, e nombramentu i retiro di funshonarionan (ministernan, Komisarionan di Rei, Konseheronan di Estado, alkaldenan, etc.).
Mayoria di e Dekretonan Real ta basá riba un lei formal. Esaki ta konstituí legislashon delegá: e lei ta stipulá ku reglanan por wòrdu elaborá mas aleu. Si esaki no ta e kaso, e ta wòrdu yamá un RD ‘independiente’.
E Konseho di Estado ta emití un opinion di konseho riba un RD. Un RD ta wordo publica den Gazette Oficial (Staatsblad).
{{Appendix}}
--------------------
{{Appendix}}
The first hint of gold on Aruba actually dates back to 1725, when rumors about gold being
found in dug up treasure chests of the Spanish colonial era prompted the first official exploration for gold on the island, commissioned by the Dutch West India Company. Under the leadership of Mr. Paulus Printz, a three-year search was conducted on Aruba, to no avail. Though they
found some specks of gold, it was not enough to motivate a further search, and the assignment was discontinued by Printz himself.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20250922.pdf Get to know the history of the gold industry on Aruba], Aruba Today (22 di september 2025)</ref>
It wasn’t until 100 years later, in 1824, when a young farmer boy named Willem Rasmijn found
a lump of gold while out herding his father’s sheep in the area of Rooi Fluit on the north coast. His father took it to a local merchant who then sold the lump for $70. Unbeknownst to
the boy and his father, they quite literally struck gold, and as word got out, a gold fever spread
among the locals who started searching for more gold.
When the colonial governor in Curacao, Governor Cantz’laar, heard about the news, he
sent his adjutant, Capitan van Raders, to start harvesting gold. This was in July 1824. In august
of that same year, the governor followed suit to the island, accompanied by high-ranking
military officials. When citizens started swarming the area in search for gold, The Netherlands
sent more troops to safe guard the gold.
Prominent places where gold was found was in Daimari, Wacobana, Arikok, Rooi Fluit, Hadicouradi and later West punt, where gold ore was found. Because of a lack in advanced technology and materials to harvest the gold, the process took a more primitive approach:
Clay rocks containing traces of gold were left to dry in the sun. Then, workers would start chipping the clay away on a large canvas to catch the gold particles that were left behind after
the wind blew away the dust from the clay.
In the harvest period of 1824-1825, there was a total of 71,000 kilos collected through commissioned harvesting. Locals themselves reportedly found about 25 pounds worth of gold in
the nearby rivers. The following years after that
first big harvest, commission work fell off, and in 1828, the director of the goldmines, Johan Gravenhorst, decided to halt harvesting.
Almost 40 years later, the London-based Aruba Island Gold Mining Company Ltd. was granted
concession. The firm built their gold mines on Bushiribana, and in the port of Oranjestad a
long road that connected the gold mill to the port. The ores themselves came from Sero Plat en Sero Cristal.
By this point, workers were still using primitive methods to harvest the ores. For example, when
someone had to go into the mines, there were no stairs or lifts; the person had to be brought
down in a big bucket, with two or more workers holding the bucket by a thick rope above
ground.
Aruba Island Gold Mining Company Ltd. reportedly operated until 1899, and right after the Aruba Gold Concession Ltd. was established, coincidentally also based in London. This time, the gold mill in Balashi was built, and more mines were dug up all around the island. The gold ores that were found were transported via track engine, locally called the “trekinchi”.
Despite being more equipped for the job, the Aruba Gold Concession Ltd. could not produce
any real profit, and so the concession was terminated just eight years later, in 1908.
A local firm, the “Aruba Goud Maatschappij” (Aruba Gold Company) took over the concession, along with all the materials and equipment. In the beginning, the company saw good profit, and for a while, the island’s economy depended primarily on the mining and harvesting of gold. But just like its predecessors, the streak of luck for the Aruba Gold Company came to an end when WWI broke out.
The main reason why production stopped this time was reportedly because of a lack in dynamite for extracting the ores from the mines, as well as a lack in raw materials like German cyanide for the refining process. By the time the war ended, the equipment that was left at Balashi
were too old to use again. After the war, gold production on the Aruba was left to a standstill.
According to an issue in Aruba Esso News paper in 1953, Henny Eman wanted to start up digging again, this time using independent miners.
He argued that there was proof of more gold to be discovered. Plus, hiring independent miners
would boost the island’s employment rate.
When it was proven that gold was in fact still present, the executive board on the island
promised to fund the project only if the gold dug up proved to be valuable. However, nothing else was reported after this, so it could be concluded that there was no real profitable
market on the island anymore.
The ruins of the Bushiribana and Balashi Gold Mills are still standing, and open for the public to visit. These structures offer a glance into the past, to a time where Aruba experienced one of its first wave of industrialization. Today, these structures are persevered as historical
monuments.
Source:
1. “De Kolibrie op de Rots (en meer over the geschiedenis van Aruba)” by Evert Bongers.
2. Aruba Esso News, 1953 issue.
------------
{{multiple image
| total_width = 700
| border = infobox
| direction = horizontal
| header = Arte mural na San Nicolas
| header_align = center
| caption_align = center
| image1 = San Nicolas mural by Chemis.jpeg
| height1 = 200
| caption1 = Mural di Chemis
| image2 = San Nicolas murals (Aruba) 23 00 09 183000.jpeg
| caption2 = Mural crea pa Armando Goedgedrag
| image3 = San Nicolas murals (Aruba) 23 00 45 246000.jpeg
| caption3 = Mural crea pa Wild Drawing
| image4 = San Nicolas Murals 00 21 29 593000.jpeg
| caption4 =
| image5 = Mural Black White.jpg
| caption5 = Mural crea pa Ad Rekkers
}}
------
== Stadhuis Aruba Aanvulling ==
=== Historia ===
E stadhuis a wordo encarga pa dokter Jacobo Eloy Maria Arends, kende a laga traha esaki como preparacion pa su casamento. Arends a studia medicina na Amsterdam y, na su regreso, el a wordo nombra e prome dokter oficial di gobierno di Aruba. Famia Arends a establece nan mes na Aruba for di mitar di siglo 18 y tabata inclui hopi miembronan prominente activo den e mundo empresarial. Ora cu J.E.M. Arends a bira komprometé na 1922, el a enkargá e konstrukshon di e kas.[1]
Den sociedad di Aruba, tabata custumber pa un pareha nobo muda pa un cas nobo na momento di casa. Riba e dia di e kasamentu, e esposo tabata spera di presentá su kasá ku un kas kompletamente nobo i muebla.[1] Tradishonalmente, e futuro bruid no tabatin mag di mira e kas i tambe tabata prohibí di drenta su besindario. Despues ku e kas a keda kla, e pareha a bai riba nan luna di miel i e kas a keda kompletamente muebla pa e ruman muhénan di e brùidehòm, di manera ku na nan regreso e por a presentá su bruid ku un kas kompletamente muebla, di akuerdo ku tradishon.
=== Construccion y estilo ===
E edificio a wordo diseña den un estilo neoclasico cu influencianan for di e estilo Baroco Suramericano, bao direccion di e arkitecto Arubiano Chibi Wever. Konstrukshon a tuma lugá entre 1922 i 1925.[1] E edifisio a wòrdu konstruí riba un tereno di 1.545 m2. E konstrukshon a wòrdu realisá pa e albañil i karpinté lokal Jan Christiaans, i e ehekushon a wòrdu realisá pa e kontratista i karpinté lokal Nicolaas Picus, ruman di e konosí karpinté Merdado (Dada) Picus.[1] Picus a adaptá e diseño na e deseonan spesífiko di e kliente, kende tabata deseá un residensia ku un práktika i un botika. E kas a wòrdu diseñá ku un interior úniko di plan habrí pasobra e doñonan tabata ke pa e edifisio keda aksesibel sin porta pa aktividatnan sosial. P’esei, no tabatin portanan fiho, solamente portanan plegabel, ku tabata permití uso fleksibel. E kas tabata sirbi komo un residensia, un ofisina di dòkter i un botika, i hopi reunion i fiesta tabata wòrdu organisá einan. E edificio ta un ehempel tipico di un mansion Arubano den un estilo mixto cu hopi caracteristica estilo neo. E ta inspirá pa e kas kunuku tradishonal di kas di stat ku un núkleo i dos galeria, kada un rondoná pa un terasa.
---
strui su cas den 1922 tempo cu e y su prometida Maria Monica Lacle a compromete pa casa. Eloy Arends, inspira pa e edificionan luhoso di Caracas, e capital di Venezuela y na Bogota, Colombia, a
pidi su arkitecto inclui e influencianan Neo-Baroque Latinoamericano den su diseño.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20250910.pdf Conoce e historia tras di Stadhuis Eloy Arends], BDA (10 di september 2025)</ref>
Manera tabata e tradicion entre e famianan manera e famia Arends, e homber mester a contrui un cas y completamente amuebla e cas nobo prome cu e muhe por wak e. Pues den 1925, prome cu
-----------
== Mario Croes ==
Pa promer viaha ela sali campeon di Aruba dia cu e tabatin 15 aña di edad. Awor flbi cu e tin 34 aña e por bisa cu ela sali 13 vez campeon di nos isla y e ta posee nada menos cu 39 copa y 27 medaya. Un deportista arubano cu e destaca su mes den e deporte di ping pong specialmente door di su mes esfuerzonan y su perserverancia, como cu manera nos lektornan por lesa mas alew, no ta semper ela haya ayudo den su carera deportivo na su isla natal. Mario Croes jr., casá cu Ruth Croes-Arends, ta haya cu e deporte di ping pong na Aruba a bai hopi atrcus den e 26 aña cu e tin ta praktikele.
Amistad a tene un entrevista exclusivo cu e deportista te ainda mas grandi riba terreno di ping pong actuahnente: Mario Croes Jr.
ping pong tempo mi tabata tin mas o menos siete aña. Mi mama a cuminsa siñami, pero mi no a worry mucho. Toch mi a sigi hunga cu mi tata y cu mi otro famianan. Un viaha mi a bai Flamingo Room (Trocadero), caminda tabatin un mesa di ping pong, anto ei nan mi a mira Cholan Jacobs, e tempo ei e campeon di Aruba, hunga.
Nos a encontra Mario den su cas nobo cu ela caba di traha na Ponton. Presente tabata tambe su esposa Ruth Croes-Arends y su dos yiunan Mario (8 aña) y Janine (10 aña). Riba nos pregunta cu si su yiunan ta hunga pingpong tambe, Mario ta conta cu nan sa hunga ping pong, pero e ta sperando un mesa nobo pa e pone na su cas.
E no kier si pa su yiunan cuminsa hunga ping pong mucho liher, como cu e kier pa nan goza di nan hubentud y hunga hopi.
”Mi bida m'a sclavisa na ping pong, mi no a hunga mes, tempo cu mi tabata mucha. Mi kier laga mi yiunan hunga bon hungá y despues ora nan
---
en y cu 16 aña pa promer vez ela logra bira campeon di Aruba. Su promer wega internacional ela hunga contra Colombianonan tempo cu e tabatin 17 aña na 1959. E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsow.
NUNKA
Amistad: Ki tempo bo a bira campeon di Antiyas?
Mario Croes: Nunka mi no tabata campeon di Antillas oficial. Mi tabata gana e weganan interinsular si, pero nunka mi a conquista e titulo di campeon antillano. Tempo cu mi por a gane nan a stop di organisele.
Amistad: Bo a yega di hunga hopi vez den exterior, Ta cual tabata e paisnan cu b'a bishita?
Mario Croes: Mi a yega di bai hunga na Corsow, Boneiru, Colombia, Venezuela, Barbados, Trinidad, Jamaica, Guyana, Nigeria, Alemania, Atlanta (USA) y Praga (Tsechoslowakije).
Na edad di 21 añá m’a bai pa promer vez un campeonato mundial na Praga. E tabata un experiencia masha grandi p’ami pa mi mira hungadornan di caliber asina halto hunga. Pa bo bai un campeonato mundial bo so, no vale la pena. Bo mes-
---------
== Lago oil ==
Na 1935, Lago a habri su Lago Vocational School y a termina dunamento di curso y traing na 1957 ora gobierno a cuminsa su Technisch Scol na Playa.
Na 1937, a construi hospital di Lago pa e empleadonan di e compania, cual a costa USD 200 miyon. Tambe e mesun ana a traha 150 cas na Lago Heights pa acomoda empleadonan cu a bin di region Caribe. Na 1939, a agrega 75 cas na Essoville y 67 cas na Lagoville.
For di aña 1974, tur pacient di Lago tambe mester a bay San Pedro Hospital.
Den e periodo di aña ’60, no solamente a bin modernisacion na Lago, pero tambe el a bira un di e promé refinerianan cu a haña computer pa instalá den e plantanan y movimiento di azeta, cual e empleadonan mes a manehá nan. Lago a sigui reduci su empleadonan, pero e produccion a keda halto y hasta el a competJ cu refinerianan di Esso mes. Lago su meta tabata pa baha e cantidad di empleadonan pero sigui produci e mesun cantidad di azata. E produccion a subi for di 230 mil bari pa 440 mil bari pa dia, esun mas halto na aña 1965. Durante e periodo aki Lago mester a traha varios planta di Hydrogen Sulfide pa baha e azufre den e azeta y e plantanan aki a wordu trahá riba un lagoen gedempel. Aki ta unda Aruba a crece den tamaño. Den e periodo aki tambe Lago a contratá masha hopi contratista pa traha
* 19 januari 1965 - Lago a refina su di cuater biyon bari di zeta
* 14 di October 1971 - Lago a refiná su di cinco biyon bari di azeta.
* 15 di februari 1979, Lago a refiná su di seis biyon bari di azeta.
1971 - Despues di e reduccion di personal na Lago, un total di 2140 tabata empleá pa varios contratista na aña 1971, pues mas cu e trahadornan cu a keda cu Lago. Pa suma: 1596 (di Lago) mas 2140 (contratista) ta 3736 trahadornan den Lago e tempo ey.
1985 - Lago Oil & Transport Co. Ltd. a cera su portanan na Maart 31, 1985 pa motibo cu demanda pa producto a mengua; inversionnan mucho grandi tabata necesario pa instalacionnan y modemisacion y esakinan tabata mas costoso cu tmha un refineria nobo y e ultimo motibo tabata cu Venezuela no kier a sigi duna Lago petroleo na e prijs barata.
1991 - Coastal Refining a tuma over e operacion di Lago y a continua pa extendé door di e compania nobo, El Paso Natural Gas Company.
-----
1971 —A inaugurá Fundacion di Museo Arubano.
--------
==[[Rebelion Grandi]] ==
Tula tabatin konosementu di e Revolushon di Haiti ku a resultá den libertat pa e katibunan na [[Haiti]]. El a argumentá ku, ya ku [[Hulanda]] oropeo tabata bou di okupashon [[Fransia|franses]] komo un repúblika ruman, e katibunan na Kòrsou tambe mester a haña nan libertat.
Un yamada pa formalmente designá e área históriko di Ser’i Neger/Ser’i Kloof komo un sitio di patrimonio protehá i un asina yamá Lugá di Memoria. E área ta importante pa rekuerdo di e lantamentu di katibu di 1795. Dia 25 di ougùstùs 1795, e bataya sangriento di e gran lantamentu di katibu a tuma lugá riba e seru di e eks-plantashon di Fontein. Mas ku 100 katibu a pèrdè nan bida einan den nan lucha pa libertat i dignidat humano. Desde e tempu ei, e seru ta konosí komo Seri’i Neger.<ref>[https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/curacao/31558-ser-i-neger-als-place-of-memory Ser'i Neger als 'Place of Memory', AD (13 di ougustus 2025)</ref>
------------------
'''Janice Elizabeth Ho-Kang-You-Arends''' (1958??) ta nieta di un di e 28 fundadornan di e Camara, Max F. Arends (check!!!) y yiu muher di Eloy y Pat Arends. E ta kasá ku Frank Ho-Kang-You, ku kende e tin tres yu. Despues di a atende Maria College y Colegio Arubano ela obtene un bachelor of arts degree na 1978 for di Manhattenville College na Purchase, New York. Despues di esei ela sigui pa sigui ku éksito un master den merkadeo. For di 1984 Janice Arends tabata emplea na Aruba Tourism Authority (ATA) na Miami. Despues di a wòrdu trasladá pa su sede na Aruba ela okupá e posishon di gerente di investigashon i planifikashon i a keda nombrá komo ATA-direktor interino na 1988. E ta konosí i rekonosé pa su aserkamentu pro-aktivo i práktiko pa ku loke ku ela tuma. Janice Ho-Kang-You a drenta e direktiva di e Kámara na yanüari 1992, sirbiendo tres periodo konsekutivo te ku desèmber 2003. Durante su periodo el a monitoriá e sektor di turismo i a investigá i enkabesá e kampaña di konsientisashon di e kapasidat di karga di e Kámara. Na comienso di añanan 90 e tabata instrumental den guia dunadonan di trabou den e proceso di introduccion di AZV, un programa universal di cuido di salud pa tur habitante di Aruba y cu a wordo co-financia door di e dunadonan di trabou. Miéntras ku e tabata e úniko hende muhé entre e nuebe miembronan di direktiva el a wòrdu eligi komo visepresidente na 1994 i tabata e promé hende muhé pa asumí e posishon di presidente di e direktiva na 2001. E tabata aktivo tambe den e direktivanan di Stichting hotelvakschool, Stichting Wit Gele Kruis i e Asosiashon di Spesialistanan Médiko di Aruba.
Ilustrashonnan: potrèt di Janice, reunion di direktiva den seshon ku Janice
----------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Antillenhuis''' (ofisialmente: '''Gabinete di Minister Plenipotensiario di Antias Hulandes''') tabata sede na [[Den Haag]] di e [[Lista di minister plenipotenciario di Antias Hulandes|Minister Plenipotensiario di Antia Hulandes]] (GevMin) i su personal. For di 1955 pa 2010, e gabinete tabata situá na Badhuisweg.<ref>{{citeer nieuws|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBNRC01:000041318:mpeg21:a0042|werk=[[Algemeen Handelsblad]]|titel=Antilliaans huis in Den Haag|datum=26 augustus 1955|bezochtdatum=25 september 2019}}</ref>
== Historia ==
Antias Hulandes a apuntá [[Cola Debrot]] komo su representante general na Hulanda entre 1951 i 1955, durante kual periodo el a fungi komo prekursor di Antillenhuis.<ref>Mr. Cola Debrot bespreekt voorlichting over Antillen in Nederland. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 13-09-1951, p. 4. Geraadpleegd op Delpher op 21-07-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010402458:mpeg21:p004</ref> Ku e firmamento di [[Statuut pa Reino Hulandes]] dia 15 di desèmber 1954 e posishon di [[minister plenipotenciario|minister plenipotensiario]] a keda formalisá, huntu ku e status di Antias Hulandes komo pais den Reino.
E edifisio na Badhuisweg 175, situá enfrente di Hotel Wittebrug, a wordu kumprá na 1955 i mueblá komo e ofisina i residensia di e Minister Plenipotenciario. Un ekstenshon a wòrdu agregá na 1959, ora ku e residensia ofisial a wòrdu trasladá pa e edifisio adhunto na Badhuisweg 173.<ref>{{citeer nieuws|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBNRC01:000036786:mpeg21:a0038|werk=[[Algemeen Handelsblad]]|titel=Uitbreiding Antillenhuis in Den Haag|datum=28 juli 1959|bezochtdatum=25 september 2019}}</ref> Despues, e edifisio aki a wòrdu usá tambe komo ofisina. Kantoor en residentie gevmin<ref>ANTILLEN-huis te Den Haag officieel in gebruik genomen Voornaam gezelschap op feestelijke openingsavond. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 05-03-1956, p. 1. Geraadpleegd op Delpher op 21-07-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010404830:mpeg21:p001</ref> Entre 1951 i 1955 [[Cola Debrot]] tabata representante di Antias Hulandes na Hulanda, fungiendo komo prekursor di Antillenhuis.<ref>Mr. Cola Debrot bespreekt voorlichting over Antillen in Nederland. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 13-09-1951, p. 4. Geraadpleegd op Delpher op 21-07-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010402458:mpeg21:p004</ref>
Na augustus 1955, [[Wem Lampe]] ta wordo nombra como e promé minister plenipotenciario di Antias Hulandes na Den Haag, unda na januari 1956 el a habri e ''"Antillenhuis"''.<ref name="lampe">{{nl}}{{citeer web|url=https://www.parlement.com/9353000/1/j9vvknrezmh4csi/vg09llzdbiq2 |titel=Mr. W.F.M. (Wem) Lampe|werk=Parlement.com|bezochtdatum=}}</ref>
E Gabinete, generalmente tambe referí na dje komo "Antillenhuis", tabata e representashon ofisial di Antia Hulandes, un di e estadonan konstituyente di Reino Hulandes, denter di Hulanda (ku e tempu ei tabata komponé solamente e parti Oropeo di Reino) i e representashon na e institushonnan di Reino establesé na Hulanda. Kas di Antia tambe tabata representá interesnan di Antianonan na Ulanda, meskos ku un konsulado.
== Responsabilidatnan ==
Ofisina di Minister Plenipotensiario ta e aparato atministrativo ku ta sostené e Minister Plenipotensiario di Antia Hulandes na Den Haag den ehekushon di su tareanan. E servisio aki (enkabesá pa e Direktor), ku a ekspandé den transkurso di añanan segun ku e responsabilidatnan di e Minister Plenipotensiario a oumentá, ta garantisá kontinuidat di eksperensia ora e titularnan di funshon kambia.<ref>[https://web.archive.org/web/20161120102703/http://curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=371&lang= Kabinet / @: Kabinet van de gevolmachtigde minister], Encyclopedia van Curacao</ref> E presensia di ekspertisio atministrativo ta amplia signifikantemente e posibel opshonnan pa e funshon haltu aki, ku por wòrdu konsiderá tantu un funshon polítiko komo diplomátiko. Nuebe departamentu ta kontribuí, ku nan subtareanan, na ehekushon suave di e tareanan prinsipal di e titular di ofisina, esta:
* Asuntunan General i Hurídiko (A.J.Z.),
* Informashon i Relashonnan Públiko,
* Desaroyo di Kooperashon i Servisio di Personal (O.P.),
* Finansa,
* Asuntunan Sosial (S.Z.),
* Asuntunan Ekonómiko (E.Z.) inkluyendo turismo,
* Asuntunan Kultural (C.Z.),
* Registrashon i Archivo (R. en A.), i
* Asuntunan di Personal i Maneho Interno.
E A.J.Z. departamento por wordo considera como e sistema nervioso central di e organisacion pasobra e ta asisti primordialmente e Minister Plenipotenciario den preparacion y ehecucion di asuntonan gubernamental cu ta envolvi Antiyas Hulandes, e tarea central y primordial di e Minister Plenipotenciario. Pa motibunan di efisiensia i funshonamentu pragmátiko a lanta e otro departamentunan a base di si e Minister Plenipotensiario tabata enkargá pa representá interesnan di Antianonan na Ulanda, teniendo kuenta ku e ròl (mutuo) informativo tambe asign’é, i e deseo di promové e “kara” di Antia Hulandes na Oropa. Ofisina di Minister Plenipotensiario ta konosí kolokial komo Kas di Antia.
* Supervishon di Antianonan ku ta studia na Hulanda
* Sosten sosial pa e sentenáres di trahadónan Antiano na Hulanda
* toezicht op de in Nederland studerende Antillianen<ref>Hoetink (1969), Encyclopedie van de Nederlandse Antillen, pag.316</ref>
* sociale begeleiding van de honderden Antilliaanse werknemers in Nederland
== Minister Plenipotensiario di Antias Hulandes ==
{{wak articulo|Artíkulo prinsipal: [[Lista di minister plenipotensiario di Sint Maarten]]}}
E minister plenipotensiario ta aktua komo representante di Antias Hulandes na Den Haag, sede di gobièrnu di [[Hulanda]]. E ta forma parti di i ta partisipa den [[Konseho di Minister di Reino]], kaminda ta trata asuntunan di Reino ku ta toka Antias Hulandes. E no ta forma parti di Konseho di Minister di Antias Hulandes, debi ku e no ta un 'minister den sentido strikto'. E minister plenipotensiario no ta responsabel na [[Parlamento di Antias Hulandes]], sino ta raporta direktamente na e minister di asuntunan general di Antias Hulandes, kual kartera ta generalmente den man di e [[promé minister]].
Den práktika, Antillenhuis a sirbi komo un brùg entre e gobièrnunan na Willemstad i Den Haag. Hopi biaha e Ministernan Plenipotensiario tabata fungi komo diplomátikonan informal, mediadónan, òf defensornan di interesnan di e komunidat Antiano na Hulanda. Despues di 2010, e funshon aki a keda desentralisá: e Ministernan Plenipotensiario di Kòrsou i Sint Maarten a sigui ku e ròl aki, kada un representando nan mes pais, ku lasonan mas estrecho i direkto ku nan gobièrnunan nashonal.
== Fin di Antias Hulandes i transishon ==
E struktura konstitushonal di Antia Hulandes a terminá na 2010, despues ku e islanan konstituyente di Curaçao, Bonaire, Sint Maarten, Saba, i Sint Eustatius a disidí di separá. Asina a abolí e posishonnan di Minister Plenipotensiario i di Antillenhuis dia 10 di òktober 2010. E ora ei tabata ubiká e Kas di Kòrsou (KGMC) den e edifisio na Badhuisweg, pero el a sali na 2014 i, despues di un lokalidat temporal, a muda pa Prinsengracht den sentro di The Hague na 2015.
Meskos ku [[Arubahuis]] na aña 1986, [[Kas di Kòrsou]] i [[St. Maarten House]] a tuma over e responsabilidatnan di eks-Antillenhuis, pero solamento ku enfoke riba nan propio paisnan en bes di e interesnan kolektivo di eks-Antia Hulandes.
Antillenhuis a wòrdu inmortalisá na 2010 ku un version miniatura (1:25) den e ciudad miniatura cercano di [[Madurodam]]. Na mes momento ku su desvelo dia 7 di òktober 2010, un kas KLM Delft Blue tambe a wòrdu presentá na Madurodam.<ref>{{Citeer web |url=http://www.denhaagdirect.nl/het-nieuwe-delfts-blauwe-klm-huisje/ |titel=Het Nieuwe Delfts-Blauwe KLM-huisje |auteur=Michael |uitgever=Den Haag Direct |datum=2015-10-08 |bezochtdatum=2016-10-23}}</ref><ref>{{Citeer web |url=http://antilliaansdagblad.com/curacao/1974-klm-huisje-antillenhuis |titel=KLM-huisje Antillenhuis |auteur= |uitgever=Antilliaans Dagblad |datum=2015-10-07 |bezochtdatum=2016-10-23}}</ref>
== Mira tambe ==
* [[Arubahuis]]
* [[Kas di Kòrsou]]
* [[St. Maarten House]]
{{Appendix|2=
* {{Citeer web| url = http://www.antillenhuis.nl/| titel = Antillenhuis| auteur = | uitgever = Kabinet GevMin| datum = 2010-06-16| bezochtdatum = 2016-10-23| dodeurl = nee| archiefurl = https://web.archive.org/web/20100616191350/http://www.antillenhuis.nl/| archiefdatum = 2010-06-16}} Webpagina's van www.antillenhuis.nl, gearchiveerd door [[Wayback Machine]]
{{References}}
}}
[[:Kategoria:Historia di Antias Hulandes]]
--
* 1951-1955 Als voorloper van het Antillenhuis trad Cola Debrot vanaf begin jaren 50 op als algemene vertegenwoordiger van de Nederlandse Antillen in Nederland.<ref>Mr. Cola Debrot bespreekt voorlichting over Antillen in Nederland. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 13-09-1951, p. 4. Geraadpleegd op Delpher op 21-07-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010402458:mpeg21:p004</ref>
is de naam die gebruikt wordt om de gezamenlijke ministers aan te duiden. Deze naam is in gebruik naast die van ministerraad. Kabinet van de gevolmachtigde minister is het ambtelijke apparaat dat de gevolmachtigde minister van de Nederlandse Antillen te Den Haag terzijde staat in de uitoefening van zijn taak. Deze dienst (met aan het hoofd de Directeur), die in de loop der jaren is uitgegroeid naar gelang ook de taak van de gevolmachtigde minister in omvang toenam, waarborgt continuïteit in ervaring wanneer de ambtsdragers wisselen. De aanwezigheid van administratieve deskundigheid verruimt in niet geringe mate de mogelijke keuze voor dit hoge ambt dat als een politieke zowel als diplomatieke functie te beschouwen is. Negen afdelingen dragen met hun deeltaken bij tot een soepele uitvoering van de hoofdtaken van de ambtsdrager, t.w.
Algemene en Juridische Zaken (A.J.Z.),
Voorlichting en Public Relations,
Ontwikkelingssamenwerking en Personeelsbemiddeling (O.P.),
Financiën,
Sociale Zaken (S.Z.),
Economische Zaken (E.Z.) waaronder toerisme,
Culturele Zaken (C.Z.),
Registratie en Archiefzaken (R. en A.) en
Personeelszaken en Huishoudelijk Beheer.
De afdeling A.J.Z. is te beschouwen als het centrale zenuwstelsel van de organisatie omdat zij de gevolmachtigde minister vooral bijstaat in het voorbereiden en uitvoeren van die rijksaangelegenheden waarbij de Nederlandse Antillen betrokken zijn, de centrale en eerste taak van de gevolmachtigde minister. Uit oogpunt van doelmatigheid en pragmatisch functioneren zijn de andere afdelingen ontstaan naar gelang de gevolmachtigde minister belast werd met belangenbehartiging van Antillianen in Nederland en mede gelet op de voorlichtende taak (over en weer) die hem eveneens is opgelegd en de wenselijkheid van het uitdragen van het ‘gezicht’ van de Nederlandse Antillen in Europa. Het Kabinet van de gevolmachtigde minister staat in de wandeling bekend als het Antillenhuis.
---------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Stichting voor Verstandelijk Gehandicapten Aruba''' (SVGA) ta un fundacion na Aruba cu ta dedicá na enseñansa, guia y cuido pa personanan cu un limitacion intelectual. Dia 9 di december 2024, SVGA a celebra su 60 aniversario.
== Historia ==
SVGA a wordo fundá dia [[9 di desèmber|9 di december]] [[1964]] pa P. Harting, A. de Vries y C. van den Berg-de Freitas. Nan a ripará cu Aruba tabata carece di un scol special, centro di pasadia pa mucha y adulto, un centro pa train pa trabou, y cas di cuido 24/7 pa personanan cu un limitacion intelectual. Un plan inicial a wordo traha y e fundashon a cuminsá busca fondo pa realizá esaki.
Den 1973, SVGA a habri su prome centro di pasadia, Bibito Pin. Un scol special ("Scol Dun’un Man") a sigui na 1976. Den 1979, un centro di pasadia pa adultonan a habri na Brasil mainta y atardi den mes edificio di scol Dun’un Man. Desde 1982, SVGA a incorpora un psicologo den su ekipo; den 1985, un sportleider (entrenador deportivo) y den 1986 un trahadó social a uni cu e organisacion.
Na 1993, e grupo pedagogico-social a wordo amplia cu un logopedista, y dos aña despues cu un di dos psicólogo. Desde 1985, e asina yamá sistema di "tres fase" a wordo implementá. Esaki a implica cu Pasadia Bibito Pin a muda pa Piedra Plat 97A, unda tambe a habri Pasadia Briyo di Solo pa adulto y Centro Man na Obra, un centro pa train diferente trabou pa adultonan.
Un gymzaal (sala di deporte) tambe a wordo construí riba es tereno pa por duna atencion na movecion di e clientenan.
== Desaroyo residencial y innovashon ==
Na 1988, e Cas Sjabururi a wordo realisá, unda adultonan vulnerabel por biba y haya cuido, mientras nan ta bishitá e centronan di pasadia durante dia. Den 2003, SVGA a habri dos apartamento riba es mesun tereno, pa treiná habitantenan pa un bida mas independiente.
Na 2008, huntu cu FCCA, SVGA a habri e posibilidad pa persona cu necesidadnan di guia pa biba na e bario di Jaburibari. E trajecto di bida guiá pa adulto eventualmente a wordo transferí den 2019 na e Fundacion Biba Bou Guia.
Na 2020, Cas Blenchi a habri den marco di e Sociaal Crisis Plan Aruba. Esaki ta un cas temporario pa mucha y hoben cu, pa motibo social, no por biba momentaneamente na cas cu nan mayornan.
Na 2021, huntu cu Stichting Ambiente Feliz, un pasadia pa mucha cu discapacidad multiple a wordo habri na Centro di Cuido na San Nicolas.
E porta actual
Di e momentu aki, SVGA ta brindando enseñansa, guia y/o cuido na un promedio di 250 clientenan of alumnonan diariamente.
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Aruba]]
== SVGA ==
Dialuna dia 9 di december Stichting voor Verstandelijk Gehandicapten Aruba (SVGA) a celebra 60 aña di existencia.
=== historia ===
Stichting voor Verstandelijk Gehandicapten Aruba a wordo lanta dia 9 di december 1964 dor dimeneer P.Harting, meneer A. de Vries y señora C. van den Berg. Nan a ripara cu tabata hopi necesario pa Aruba tin scol special, pasadianan pa mucha y adulto, centro pa train trabao y cas pa cuido 24/7 pa persona cu un discapacidad intelectual. Nan a traha un plan prome y a cuminsa busca fondonan. Na aña1973 a habri pasadia bibito pin. Scol dun’un man a habri na aña1976.Na aña1979 SVGA a habri un pasadia pa adulto na Brasil mainta y atardi den eedificiodiscoldun’unman. Desde aña 1982 tabatin un psi- cologo na SVGA, aña 1985 a cuminsa un sportleider y na aña1986 nos trahado social, cu te
actualidad ta den servicio cerca pa nos, a cuminsa na SVGA. E grupo social pedagogico a forma y na aña1993 a amplia cu un logopedista y dos aña despues cu un di dos psicologo. Desde aña1985 e asina yama “di tres fase” a habri. Esey tabata encera cu Pasadia Bibito Pin a muda pa Piedra Plat 97A y na e mesun tereno a habri Pasadia Briyo di Solo pa adulto y Centro Man na Obra cu ta un centro pa train diferente trabao pa adulto. A habri tambe un gymzaal riba e tereno pa por duna atencion na movecion pa e clientenan. Na aña 1988 a realisa Cas Sjabururi unda adultonan vulnerabel por a cuminsa biba y haya cuido necesario mientras den dia ta bishita Pasadia Briyo di Solo o Centro Man na Obra. Na aña 2003 SVGA a habri dos apar- tamento riba e tereno di Cas Sjabururipahabitantenanmas independiente cuminsa train pa biba riba nan mes. Hunto cu FCCA a logra na aña 2008 pa habri e oportunidad pa algun
persona bay biba cu guia riba nan mes den e bario di Jaburibari. Naaña2019apasaeguiadie habitantenan over pa Fundacion Biba Bou Guia. Na aña 2020 Cas Blenchi a habri den cuadro di e “Sociaal Crisis Plan Aruba”. Esaki ta duna oportunidad pa brinda un cas pa muchanan y hoben cu temporalmente no por ta cerca nan mayornan. Hunto cu Stichting Ambiente Feliz a habri na aña 2021 un Pasadia pa mucha cu discapacidad mul- tiple na Centro di Cuido na San Nicolas. Na e momento aki nos ta duna enseñansa, guia y/o cuido na mas o menos 250 cliente o alumno diariamente.<ref>https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20241212.pdf SVGA ta celebra 60 aña di existencia!], Bon Dia Aruba (12 di december 2024)</ref>
{{Appendix}}
-----------------------
Vieja yo?<br>
No...No señor<br>
Yo soy un vino y del mehor<br>
¿Que si las canas me asustan?<br>
No qué va!<br>
Ellas no suman años, <br>
derrochan sabiduría y verdad.<br>
Ay, no,<br>
no me vengan con cuentos,<br>
entre más grande el numero,<br>
más linda me siento.<br>
Esas líneas en mis ojos, no,<br>
no son quejas del pasado,<br>
son las huellas de las risas<br>
y los besos dados.<br>
¿Que si todavía me apasiono?<br>
Ay, no me haga reír.<br>
En este cuerpo lo que hay es<br>
mucho fuego por sentir.<br>
Ay, no,<br>
no me vengan con cuentos,<br>
entre más grande el numero,<br>
más linda me siento.<br>
Yo sí me orgullezco,<br>
de los años que tengo,<br>
que con cada buelta al sol<br>
más valgo y más aprendo<br>
así que guardes tus penas<br>
y no me mire con compasión<br>
Los años a mí no me pesan<br>
me coronan el corazón.<br>
Ay, no,<br>
no me vengan con cuentos,<br>
entre más grande el numero,<br>
más linda me siento.<br>
Sí ........mas linda!
--------------
{{Databox}}
'''Yudansa pa desaroyo''', tambe konosí komo '''yudansa di eksterior''' of '''asistensia tékniko''', ta un tipo di ayudo ku gobièrnunan i otro organisashon ta duna pa yuda den e desaroyo ekonómiko, sosial i polítiko di paisnan den desaroyo.
E ta distinguí for di '''yudansa humanitario''', ku su meta prinsipal ta aliviá sufrimentu urgente, mientras ku yudansa pa desaroyo ta dirigi na e alivio di pobresa i progreso sostenibel riba término largu.
Algun gobièrnu ta inkluí yudansa militar bou di e mesun kategoria, pero hopi organisashon no-gubernamental (NGO) ta oponé e práktika aki, argumentando ku ayudo militar no ta kontribuí na desaroyo sostenibel.
==Tipo di kooperashon==
E término “kooperashon di desaroyo”, usá entre otro pa e Organisashon Mundial di Salú (WHO),[1] ta ekspresá e idea ku un partnership internashonal mester eksistí entre e donante i e destinatario, en bes di e situashon tradishonal kaminda e relashon e tabata wòrdu dominá pa e rikesa i konosementu spesialisá di un banda.
Mayoria ayudo pa desaroyo ta bini di paisnan industrialisá (kooperashon Nort-Sùit), pero algun pais ménos riku tambe ta kontribuí (kooperashon Sur-Sùit).
Yudansa por ta:
* bilateral (70%): di un pais pa otro, direktamente
* multilateral (30%): for di e pais donante pa organisashonnan internashonal manera Banko Mundial òf instansianan di Nashonnan Uni (UNDP, UNICEF, UNAIDS, World Food Programme...), ku ta redistribuí esaki entre paisnan den desaroyo[2]
==Fuentenan di yudansa==
Mas o ménos 80-85% di yudansa pa desaroyo ta bini di fuentenan di gobièrnu (yudansa ofisial pa desaroyo). E 15-20% ku ta sobra ta bini di organisashonnan privá (NGO)[3], sin konta e remesanan ku migrantenan individual ta manda pa nan miembronan di famia den paisnan den desaroyo.
==Yudansa ofisial pa desaroyo==
Asistencia Oficial pa Desaroyo ta un medida di ayudo di gobierno compila pa e Comision di Asistencia pa Desaroyo (DAC) di OECD desde 1969. E DAC ta consisti di e 22 paisnan donante mas grandi.
{{Appendix}}
## Yudansa pa desaroyo
**Yudansa pa desaroyo**, tambe konosí komo **yudansa di eksterior** of **asistensia tékniko**, ta un tipo di ayudo ku gobièrnunan i otro organisashon ta duna pa yuda den e desaroyo ekonómiko, sosial i polítiko di paisnan den desaroyo.
E ta distinguí for di **yudansa humanitario**, ku su meta principal ta aliviá sufrimentu urgente, mientras ku yudansa pa desaroyo ta dirigi na e **alivio di pobresa i progreso sostenibel riba término largu**.
Algun gobièrnunan ta inkluí yudansa militar bou di e mes kateguria, pero hopi organisashon no-gubernamental (NGO) ta **oponé e prátika aki**, argumentando ku ayudo militar no ta kontribuí na desaroyo sostenibel.
---
### Tipo di kooperashon
E término **kooperashon di desaroyo**—usá entre otro pa organisashonnan manera e **Organisashon Mundial di Salú (WHO)**—ta reflehá un relashon mas igualitario entre donantenan i paisnan receptor, unda e énfasis ta riba **partnership**, i no riba dependencia of dominashon.
Kooperashon por tuma diferente forma:
* **Bilateral (±70%)**: yudansa di un pais direktamente na otro pais.
* **Multilateral (±30%)**: yudansa pasa via organisashonnan internashonal manera e **Banko Mundial**, e **Nashonnan Uni** (UNDP, UNICEF, UNAIDS, World Food Programme, entre otro), ku redistribuí e fondo segun politika global di desaroyo.[^2]
---
### Fuentenan di yudansa
Entre **80 te 85%** di tur yudansa pa desaroyo ta bini di **gobièrnunan**, i ta wordu clasificá komo **Asistencia Ofisial pa Desaroyo (ODA)**. E otro **15–20%** ta bini di organisashon no-gubernamental (NGO)[^3], sin konta e **remesa** ku migrantenan ta manda pa famia den nan pais di orígen.
---
### Asistencia Ofisial pa Desaroyo (ODA)
**ODA** ta e estandard di midí yudansa pa desaroyo, estableci pa e **Komishon pa Ayudo di Desaroyo (DAC)** di e **Organisashon pa Kooperashon Ekonomiko i Desaroyo (OECD)**. E definishon ta enkapsulá e kontribushon ofisial ku ta kontribuí na e bienestar ekonómiko i humano di paisnan den desaroyo. E DAC tin 22 pais miembro ku ta e donantenan prinsipal mundialmente.[^4]
---
### Notanan i referensianan
[^1]: WHO. (s.a.). *Development cooperation*. [https://www.who.int](https://www.who.int)
[^2]: OECD. (2023). *Multilateral Aid 2023*. [https://www.oecd.org](https://www.oecd.org)
[^3]: World Bank. (2022). *NGO Contributions to Global Development*. [https://www.worldbank.org](https://www.worldbank.org)
[^4]: OECD DAC. (2022). *Official Development Assistance (ODA)*. [https://www.oecd.org/dac](https://www.oecd.org/dac)
-------------------
== Faha di horcan ==
E Islanan ABC Aruba, Bonaire y Curaçao ta na e rand zuid di e faha di horcan. Nan no ta pafó di e
faha di horcan, manera hopi ta considera. Historia ta siña ku mas o ménos un biaha kada 100 aña daño konsiderabel ta wòrdu eksperensiá dor di siklonnan tropikal ku ta pasa riba òf djis sùit di e islanan. Aunke e orkan nivel di eksperensia pa e islanan por wòrdu konsiderá komo hopi chikitu, bon konosí ta e orkan menor kual a pasa net pazuid di Curaçao dia [[23 di september]] [[1877]] causando un daño structural calcula di US$ 2 mion, prinsipalmente pa e sekshon di kosta di Willemstad. Un konvento a wòrdu labá kompletamente (restunan ainda visibel na marea abou), hopi barku a bai pèrdí i por lo ménos 70 persona a hoga. E barometer di mas abou lesamentu na Willemstad a wòrdu opservá pa 15:30 UTC riba 23 di sèptèmber (UTC = ora lokal + kuater ora na Área di Karibe Oriental) ku 995.4 milibar. Un barco nabegando pazuid di Curaçao a reporta un presion mas abao di 988.8 milibar.
Riba promedio, un biaha cada cuater aña un ciclon tropical ta sosodé denter di un radio di 150 kilometer, pero mayoria pasando pa nort di e islanan sin causa mal tempo serio. Asta e inmediato
efektonan di orkan grandi Hazel, di kua e sentro a pasa mas o ménos 90 kilometer pa nort riba
Dia 7 di òktober 1954, ku bientunan máksimo sostené serka di e sentro di 190 km/h, tabata limitá na opservá bientonan maximo di 50 km/h cu rafaga te 90 km/h, y e daño, un estimacion di US$ 350.000,-, a resulta principalmente door di inundacionnan repentino pa motibo di yobida pisa (promedio di 48 ora: Aruba aprox. 250 mm, Bonaire y Curaçao aprox. 125 mm).
Saba, St. Eustatius i St. Maarten ta situá denter di e faha di orkan. Kasi tur aña por lo ménos un
siklon tropikal ta sosodé denter di un alkanse di 100 miya i riba promedio un biaha kada 4-5 aña orkan kondishonnan ta wòrdu eksperensiá. Referí na Adhunto II - Siklonan tropikal ku ta pasa denter di 100 N.M. di 17.5N, 63.0W te ku 31 di desèmber 2014.
E orkannan mas resien ku a kousa daño konsiderabel na e islanan tabata e orkannan Omar (2008),
José (1999), Lenny (1999), Georges (1998), Luis (1995), Marilyn (1995), Hugo (1989), Donna (1960)
i Dog (1950). Specialmente e daño ocasiona pa horcan Luis tabata extenso.
Departamentu Meteorológiko Kòrsou (MDC), un instansia di Gobièrnu di Kòrsou ku su ofisina i
sentro di pronóstiko di wer na Seru Mahuma ta e outoridat responsabel pa e servisio di atvertensia di orkan.
Sinembargo ta responsabilidad di Gobierno di cada pais of isla pa mantene y activa un
organisashon di preparashon pa kalamidat.
Departamentu Meteorológiko Kòrsou (MDC). E sucursal na Aruba a bira Departamento
Meteorologico Aruba (DMA) y esun na St. Maarten a haya e nomber di Departamento Meteorologico St.
Maarten. MDC lo sigui ta responsabel pa emishon di pronóstikonan di wer rutinario i tambe
boletinnan di atvertensia pa Kòrsou i tambe pa Islanan BES (Boneiru, S. Eustatius i Saba).
-----------------
== Historia ==
Imperio Romano por dividí den dos fase prinsipal:
* '''Imperio Romano Oksidental''' (27 a.C. – 476 d.C.), ku su kapital na [[Roma]].
* '''Imperio Romano Oriental''' (284 – 1453), ku su kapital na [[Istanbul|Constantinopel]] (ó [[Bizantin]]).
E imperio a logra ekspandé su teritorio pa inkluí un gran parti di e mundo konosí durante esaki, ku un sistema di kaminan, lei, i struktura politik ku a influensia Europa i mas allá.
Imperio Romano a kontribuí hopi na arkitektura, lei, idioma ([[Latin]]), sistema di gobernashon i relíshon. Na e final di e imperio, [[Cristiandat]] a bira e relíshon ofisial.
E imperio a ekspandé pa inkluí gran parti di e mundu konosí e tempu ei, desaroyando sistemanan di kaminda, lei i gobièrnu ku a influensiá Europa i mas leu profundamente.
Kultura i Herensia
E Imperio Romano a kontribuí signifikantemente na arkitektura, lei, idioma (latin), gobernashon i religion. Den su añanan despues, Kristianismo a bira e religion ofisial.
Kaida di e Imperio
E Imperio Romano Oksidental a kai na aña 476 di nos era, ora e último emperador, Romulus Augustulus, a ser destituí. E Imperio Romano Oriental (Imperio Bizantino) a sigui te na 1453, ora ku Konstantinopla a wòrdu konkistá pa e Turkonan Otomano.
-------------
{{Variante|c}}
{{Infobox dignatario| variante = c
| nomber completo = Petrus Albertus Kasteel
| imagen = Petrus Albertus Kasteel (1942).jpg
| sucesion = Di 50° Gobernador di Kolonia Kòrsou
| periodo start = [[15 di yüli]] [[1942]]
| periodo fin = [[1 di yüli]] [[1948]]
| monarkia = [[Wilhelmina di Hulanda|Wilhelmina]] (1898-1948)
| antecesor = [[Gielliam Wouters]]
| sucesor = Leonard Antoon Hubert Peters
|fecha nacemento=
|luga nacemento =
|fecha fayecimento=
|luga fayecimento =
|pareha = Marie Kasteel-Baltussen
|religion = [[Iglesia Catolico Romano|katóliko]]
|yui = 5
<!-- Seccion di informacion profecional -->
|ofishi = gobernante, diplomátiko
|partido =
}}
'''Petrus Albertus (Piet) Kasteel''' (☆ [[4 di novèmber]] [[1901]] na [[Zwolle]] - † 13 di desèmber [[2003]] na [[Roma]]) tabata un periodista, diplomátiko i ofisial di gobièrnu kolonial hulandés. E tabata gobernador di [[Kòrsou i Dependensianan|Kolonia Kòrsou]] (Antia Hulandes) for di 1942 te 1948, ku ta inklui Guera Mundial II i un periodo di transishon polítiko di kolonia pa pais Antia Hulandes.
== Bida personal ==
Piet Kasteel a nase den Zwolle, Hulanda, riba 4 di novèmber 1901. Den su bida personal i profesional, e tabata un katóliko dediká ku un gran pashon pa komunidat i notisia.
== Periodista i trahadón den ekshilio ==
Den su hoben aña, Kasteel a traha komo editor parlementario pa e periódico katóliko De Maasbode i komo periodista pa De Tijd. Den 1923, e a fundá e asociashon De Klare Waarheid. Durante Segunda Gèrr Mundial, e a fugi pa Ingalaterra, kaminda e a traha pa e gobièrnu Hulandés den ekshilio na Londen.
== Gobernador di Kòrsou i su dependensianan ==
Kasteel a ser nombra gobernador di Kòrsou i su dependensianan riba 15 di yüli 1942, na un momentu difísil den historia global. E a sustituí Gielliam Johannes Josephus Wouters i a tene e kargo te 4 di ougùstùs 1948.
Durante su mandato, e a enfrenta reto di gobernashon militarisa den tempo di guerra, maneho di internashon di estranhero, i tenshon sosial. Tambe, e a guia proseso di inisiante negoshashon pa mas autonomia polítiko pa e teritorio kolonial.
== Karrera diplomátiko ==
Despues di su periodo den Antia Hulandes, Kasteel a sirbi komo embahador di Hulanda na:
Chile (1948–1956)
Irlanda (1956–1966)
Israel (1966)
== Rekonesimentu ==
Piet Kasteel a resibí varios premio internashonal:
Medal of Freedom with Silver Palm (Merka)
Ridder van de Orde van de Nederlandse Leeuw (Hulanda)
Grootkruis van de Pauselijke Orde van Sint-Gregorius de Grote (Vatikano)
Commandeur van het Legioen van Eer (Fransia)
== Fayesimentu ==
Piet Kasteel a fayesé na Roma, Italia, riba 13 di desèmber 2003, na edat di 102 aña.
== Referensianan ==
Wikipedia. Piet Kasteel.
Find a Grave. Petrus Albertus Kasteel (1901–2003).
YouWho. Diplomats – Petrus Kasteel.
Petrus Albertus "Piet" Kasteel (Zwolle, 4 di novèmber 1901 – Roma, 13 di desèmber 2003) tabata un periodista, diplomátiko i ofisial di administrashon kolonyal Hulandés. E tabata gobernador di Kòrsou i su dependensianan for di 1942 te 1948, durante Segunda Gèrr Mundial i un periodu di transishon polítiko den e Antia Hulandes.
------------------
'''Wikipedia na Papiamento: un plataforma di idioma comparti'''
'''Wikipedia''' ta un di e proyectonan mas notabel riba e internet: un enciclopedia liber, dirigi pa comunidad y disponibel den diferente idioma. Sinembargo hopi hende no ta realisa cu un
version di Wikipedia den un solo idioma por sirbi pa varios variante di e mesun idioma.
Por ehempel, e Wikipedia di Ingles ta inclui articulo skirbi tanto den Ingles Britanico como
Ingles Mericano. Mescos ta pasa cu e Wikipedia di Hulandes, cu ta skirbi lenguahe Hulandes (papia na Hulanda) como lenguahe Flamenco (papia na Belgica). E modelo bilingual aki ta aplica tambe na Wikipedia di Papiamento, cu ta sirbi e variantenan di Papiamentu y Papiamento.
== Indica y respeta e variante di Papiamento/u ==
Dicon Wikipedia di Papiamento ta un plataforma comparti? E editornan ta encurasha pa
indica den cua variante un articulo ta skirbi originalmente, si ta den Papiamento of
Papiamentu. Unabes un variante ta scogi pa un articulo, ta wordo considera bon practica pa mantene consistencia y edicion continuo den e mesun variante ey. E uniformidad den lenguahe, en particular e ortografia y vocabulario, ta preserva claridad y evita confusion pa otro lector y editornan.
Bo por consulta e documentacion riba Wikipedia di Papiamento pa mas informacion tocante con
pa indica e variante di bo escogencia.
Mescos cu Wikipedia di Ingles ta acepta tanto "color" como "colour"; pero ta spera consistencia den un mesun articulo. E principio aki ta aplica tambe na e uzo di Papiamento y Papiamentu den nan plataforma comparti.
== Cuminsa un otro version di lenguahe riba Wikipedia ==
Aunke ta practico y comun pa comparti un version di idioma, tambe ta posibel pa propone i
desaroya un Wikipedia separa pa un variante specifico di un idioma manera un Wikipedia di
Papiamento separa, cu lo ta diferente for di e version comparti cu ta existi awor.
Pero, tin cierto criteria cu e Wikimedia Foundation ta exigi pa lansa un edicion nobo di
Wikipedia. Esaki ta inclui:
* E idioma mester ta reconoci cu un codigo ISO 639.
* Mester tin suficiente contribuidonan activo cu ta compromete pa desaroya e version
nobo.
* E idioma mester tin un localisacion valido den sistema di Wikimedia (traduccion di
interface via translatewiki.net).
* E comunidad mester demostra actividad continuo den Wikimedia Incubator, e
plataforma unda ta test y desaroya edicionnan nobo.
Bo por haya e lista completo di rekisito y paso pa propone un edicion nobo di Wikipedia riba
Wikimedia Incubator: https://meta.wikimedia.org/wiki/Meta:Language_committee/Handbook#Requisites
== Contribui na un comunidad bilingual ==
No ta importa si bo ta skirbi den Papiamento of Papiamentu, contribui na Wikipedia di
Papiamento/u ta yuda preserva i promove e idioma den tur su forma. Si bo ta respeta cada
variante y colabora entre diferente manera di skirbi, e comunidad di Wikipedia ta sigui
construi un fuente di informacion valioso y inclusivo pa tur cu ta papia Papiamento/u den
islanan ABC y den mundu henter.
------------------
{{Databox}}
{{Variante|a}}
{{Databox}}
{{Multiple image| total_width = 340
| align = center
| caption_align= center
| image2 = Bolletjes.jpg
| caption2 = Bolitanan den stoma di un mula
| image1 = Bird smuggler.jpg
| caption1 = Mula transportando parhanan
| image3 = Anus-patron (1205687).jpg
| caption3 = Cartucho di ano pa transporta microfilm ilegal
| image4 = Smuggling tunnel in Rafah (2009).jpg
| caption4 = Tunnel pa contrabanda na [[Gaza]] (2009)
}}
{{clear}}
{{Appendix}}
[[Category:Sociedad]]
-----------------
== Shoco ==
De Arubaanse holenuil a laga den holen op de grond na bieden a topa cu cactusbegroeiing en droog bos. [[Afbeelding:Athene cunicularia arubensis.jpeg|thumb|175px|links|Hol van de shoco nabij Alto Vista]] Als de shoco geen kuil nos finden, graaft ze self een kuil in zachhe grond. Pasobra un groot di e nivelnan di nivelnan di e subsorto aki ainda ta na fin, palabranan di e poblashon ta bini ku e beschrechtde gebied di [[Nationaal park Arikok]] a wòrdu konkluí.
E shoco ta un wezen di als bereigd sorteá den genia genétiko.
Tera Cora, e zona patras di campo di golf di Tierra del Sol, algun biaha tabata un zona di biodiversidad halto y tambe tabata un di e luga- nan di reproduccion mas im- portante pa Burrowing Owl (Athene cunicularia aruben- sis) localmente yama “Sho- co.”<ref>https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20241005.pdf Shoconan ta confrontando temponan dificil y mester di fondonan pa proyecto di preservacion], NoticiaCla (5 di october 2024)</ref>
{{Appendix}}
--------------
{{Variante|c}}
{{Infobox persona
| variante = a
| nomber = Nigel Maduro
| ofishi = activista
}}
'''Nigel Maduro''' ta un activista ambiental y climatico di Aruba.<ref>https://solodipueblo.com/nigel-maduro-tin-anuncio-pa-dia-26-di-september-anuncio-ta-sigui-riba-un-ana-di-protesta-y-caida-di-gobierno/], Solodipueblo (16 di september 2024)</ref>
activista defensor di tera, cientifico den sostenibilidad y tambe representante hoben di
Aruba National Trust, Nigel Maduro
Nigel Maduro ta Caquetío Indígena di Aruba, un aktivista ambiental intersekshonal, un sientífiko di sostenibilidat, i un artista multidisiplinario. Nigel tin eksperensia trahando den e sektor ambiental sin fin di lucro (Greenpeace Aotearoa), e sektor di sostenibilidat korporativo, i asta tabata un planifikadó stratégiko di sostenibilidat pa un kunuku di agro-ekologia. E ta notoriamente conoci pa lanta un movecion socio-ambiental na Aruba dor di wordo deteni pa graffiti “No More Hotels” y “Land Back” tur rond di e isla. Desde e tempu ei el a organisá múltiple protesta disruptivo durante protokòlnan i diskursonan gubernamental. Nigel tin komo meta pa kambio sistemátiko den e industria di hotèl i turismo di Aruba, tur miéntras e ta yuda ku proyektonan di konsulta di desaroyo sostenibel i ta duna sosten i asistensia na movementunan di base.<ref>[https://dezwijger.nl/programma/roots-resilience-caribbean-perspectives-on-climate-change Roots resilience: Caribbean Perspectives on climate change], dezwijger.nl</ref>
{{Appendix}}
Nigel ta ampliamente rekonosé pa su protestanan di akshon direkto. Un di su actonan mas notabel tabata graffiti “No More Hotels” y “Land Back” riba areanan turistico den henter Aruba—un acto cu a lanta un debate local significativo tocante desaroyo di turismo insostenibel y perdida di tereno. E protesta aki no solamente a konsientisá riba asuntunan ambiental i kultural pero tambe a bira un katalisadó pa kompromiso mas amplio di komunidat a traves di manifestashonnan pasífiko i protestanan di “Beach Party” ku ta kombiná tayernan di sostenibilidat ku presentashonnan públiko kreativo.
Master Science den Liderato Estratégiko: Nigel a haña un Master di Science den Liderato Estratégiko. E formashon akademiko aki a duna dje un marco robusto pa enfrenta desafionan kompleho di sostenibilidat, pa kombiná siensia ku aktivismo, i pa impulsa kambio sistémiko den polítika i industria.
Trabao Profesional i Karrera
Aktivismo Ambiental i di Klima:
Akshon Directo i Protesanan: Nigel a gana atenshon largu ku su inisiativa di akshon directo den Aruba. Notablemente, e a hasi grafiti ku slogan “No More Hotels” i “Land Back”, ku a pone enfoke riba e keshonan di desaroyo insostenibel i e perde di tereno pa e Pueblo Indígena.
Organisashon di Komunidat: El ta un e figura importante den organisá demostrashonnan pasífikamente i eventonan di komunidat, manera e “Beach Party” protesanan, ku ta combiná e partisipashon públiko ku edukashon ambiental. Esakinan ta yuda pa mustrá e impakto di e desaroyo excesivo i pa uni e komunidat riba prátikanan sostenibel.
Siensia di Sostenibilidat i Konsultoria:
Nigel a krea su karrera como un siensia di sostenibilidat, spesialisa den kambio di klima, konservashon di biodiversidat, i drechtenan di e Pueblo Indígena.
Su trabao a inkluí rolnan tanto den sektornan di organisashon sin ganansa como den sektornan korporativo, kaminda el a kontribuí pa planifikashon estratégico di sostenibilidat, manera pa asisti den praktikannan agro-ekológiko i proyektonan di konservashon ku ta basa riba e komunidat.
Representashon Internashonal:
Reconosí pa su liderato, Nigel a wordu selekshoná pa e Caribbean Climate Justice Leaders Academy pa representá Aruba na plataforma global manera COP29. Su rol internashonal ta demostrá su influencia i su kompromiso pa duna bocho na e preocupashonnan di su komunidat den diskushonnan global riba klima.
Arte Multidisiplinario
A mas ku su aktivismo i siensia, Nigel ta ekspresá su perspektivanan a través di su arte. Su trabao creativo ta kompletá su aktivismo, duna un narrashon visual pa e asuntunan ambiental i sosial cu Aruba ta enfrenta.
Nigel Maduro, ku su kombina di formación akademiko riguroso, aktivismo “hands-on”, i ekspreshon creativo, ta un forsa dinamiko den e lucha pa sostenibilidat ambiental i drechtenan di e Pueblo Indígena den Aruba i den e región di Caribe.
{{Appendix}}
------------
== Cinema na Aruba ==
(Oranjestad)—During the span of over 100 years, Aruba only saw five '''open air movie theatres'''. Now practically obsolete on the island, these theaters were once frequently visited by locals and migrants
in the 20th century.
The first open air theater was constructed in 1920 and was commissioned by Shon Eduard (Eddy) de Veer. This theater was located at the Hotel Colombia in Oranjestad, which is now where the Aruban census office is located. The theater was simple; it only consisted of a screen, and visitors had to bring their own chairs to
enjoy the popular silent movies of the time.
American migrants who worked in the refinery and lived in the Lago Colony in Sero Colorado also had their
piece of the pie with their Open air Theatre, which formed part of the Esso Club, also known as the Pan-Am
Club. It was at this theater that “Talkies” were first streamed, movies with sound. This theater mostly streamed American blockbusters for the American expats, this way making sure that these migrant were not missing out on entertainment from their home land.
In the 1950’s and 60’s, Savaneta saw their own open air theater, located in front of the Marinier’s Kazerne (Marine Barracks). This theater was mostly visited by the neighboring marines, who didn’t have much entertainment other than movies at that time.
The last and most recent open air theater was constructed in the form of a drive-in theater.
A popular American concept, the Drive Inn located in Balashi was a hot spot for teenagers, who had the habit of cramming all their friends in one car to go see the movies. For this phenomenon there was a separate price that you had to pay called the “car crash”. This theater closed around 2012, but was re-opened during the pandemic in July 2020, where movies were streamed on a gigantic screen set up in front of stacked containers. However, this nostalgic form of entertainment did not last very long as it was closed again only a year or two later. Nowadays you can still see the stacked containers when you drive near the bridge in Balashi.<ref>“De kolibrie op de rots en meer over de geschiedenis van Aruba” by Evert Bongers. </ref>
-------------------------
Same-sex marriage in Aruba, Curaçao and Sint Maarten
{{Databox}}
'''Matrimonio di mesun sexo''' no ta wordo ehecuta na Aruba, Curaçao, of Sint Maarten, cu ta paisnan constituyente di Reino Hulandes. E islanan tabata obligá despues di vários sentensia di korte pa registrá kualke matrimonio (inkluso matrimonio di mesun sekso) registrá den Reino, pero esaki ta konsiderá prinsipalmente derechonan di residensia, i nan no mester duna matrimonionan di mesun sekso e mesun efekto hurídiko ku sekso opuesto matrimonionan.[1] Matrimonio den e teritorio Oropeo di Hulanda, meskos ku den e munisipionan Karibense di Boneiru, Sint Eustatius i Saba,[2] ta habrí pa kualke dos persona sin importá sekso.
Aruba a reconoce sociedadnan registra cu ta brinda casi tur e derechonan y beneficionan di matrimonio desde september 2021. E mesun luna ey, un corte mas abao na Curaçao a dicta cu stroba parehanan di mesun sexo di casa ta viola e disposicionnan di igualdad di Constitucion di Curaçao, pero a laga e desishon di si mester legalisá matrimonio di mesun sekso te na Parlamento di Curaçao.[3] Na december 2022, Corte Conhunto di Husticia di Aruba, Curaçao, Sint Maarten, y di Bonaire, Sint Eustatius y Saba a dicta cu e prohibicion di matrimonio di mesun sexo di Aruba y Curaçao tabata inconstitucional. E òrdu di korte tabata programá pa drenta na vigor dia 7 di mart 2023 si no a apela esaki na Korte Supremo di Hulanda; sinembargo e gobiernonan di tanto Curaçao como Aruba
----------------------------------------
* gabinete di minoria
---------------------------------------
'''Hefe di estado''' ta
----------------------------
*gabinete (politica)
* izquierdista
* pais
* eleccion
-----------------------
==Parlamento Oropeo==
== Miembro i elekshon ==
Parlamento Oropeo a wòrdu fundá na 1952; su kompetensianan a wòrdu ampliá varios biahe, partikularmente na 1993 ku e Tratado di Maastricht i na 2009 ku e Tratado di Lisboa. Desde 1979 tin elekshonnan pa miembronan di parlamento (MEP); promé ku esei e miembronan tabata bini for di kada estado-miembro di Union Oropeo.
E parlamento tin 705 miembro, ku mester oumentá na 720 despues di e elekshonnan oropeo dia [[6 di yüni]] [[2024]]. E ta representa e di dos electorado democratico mas grandi na mundu (despues di Parlamento di India), ku un electorado di 375 mion votadó eligibel na 2009.<ref>{{cite news |url=https://www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/article/2009/06/07/AR2009060702402.html |title=Conservatives Post Gains In European Elections |author1=Brand, Constant |author2=Wielaard, Robert |agency=Associated Press |newspaper=The Washington Post |date=8 June 2009 |access-date=17 August 2010}}</ref><ref>{{cite news |author=Ian Traynor |url=https://www.theguardian.com/politics/2009/jun/07/eu-elections-social-democrats |title=Misery for social democrats as voters take a turn to the right |work=The Guardian |location=UK |date=7 June 2009 |access-date=17 August 2010}}</ref><ref name="18 new MEPs take their seats">{{cite web |url=http://www.europarl.europa.eu/news/en/headlines/content/20120103MUN34829/html/18-new-MEPs-take-their-seats |title=18 new MEPs take their seats |publisher=European Parliament |date=10 January 2012 |access-date=14 February 2012 |archive-date=11 May 2013 |archive-url=https://web.archive.org/web/20130511172955/http://www.europarl.europa.eu/news/en/headlines/content/20120103MUN34829/html/18-new-MEPs-take-their-seats |url-status=dead }}</ref> Kada un di e 27 estado-miembro di EU tin un kantidat fiho di asiento parlamentario, ku ta dependé di e kantidat di habitante. Esaki ta varia for di 6 asiento pa [[Malta]] te na 96 pa [[Alemania]]. For di 1 di febrüari 2020 [[Hulanda]] tin derecho riba 29 di e 705 asiento i pa e termino 2024-2029 esaki lo oumenta pa 31 asiento.
Siudadanonan hulandes di [[Reino Hulandes]], irespekto unda nan ta residensiá, tin derecho di voto pa parlamento oropeo; pa residentenan di [[Karibe Hulandes]] esaki a bai na vigor desde aña 2009.
E miembronan di parlamento oropeo ta wòrdu eligí kada sinko aña mediante elekshon general direkto i sekreto. Sinembargo, te ku 2019 e partisipashon a baha na kada turno di votashon, for di 65% na 1979 te cu 50% na 2009, e porsentahe di mas haltu den e último 20 añanan. For di yanüari 2022 Roberta Metsola (EPP) ta e presidente di parlamento oropeo.
{{Appendix}}
[[:Category:Oropa]]
[[:Category:Politika]]
The Parliament is composed of 705 members (MEPs), due to rise to 720 after the June 2024 European elections. It represents the second-largest democratic electorate in the world (after the Parliament of India), with an electorate of 375 million eligible voters in 2009.[2][3][4]
en.wiki:E parlamento ta konstituí pa 720 miembro, yamá "MEP". Kada miembro ta papia pa un lugá den Oropa, por ehèmpel Paris, Dinamarka òf Sicilia. Tur hende por wòrdu elegi, nan ta wòrdu elehá dor di tur siudadano di Union, e hendenan ku ta siudadano di un pais den Union.
Parlament Oropeo a wordu funda na 1952; su kompetensianan a wordu amplia varios biahe, partikularmente na 1993 ku e Tratado di Maastricht i na 2009 ku e Tratado di Lisboa. Desde 1979 tin elekshonnan general direkto i sekreto ku ta tuma luga kada sinku ana, promé ku esei e miembronan di parlamento tabata bini for di kada pais. E parlamento ta konstituí pa 751 miembro, yamá "MEP". Kada miembro ta papia pa un lugá den Oropa, por ehèmpel Paris, Dinamarka òf Sicilia. Tur hende por wòrdu elegi, nan ta wòrdu elehá dor di tur siudadano di Union, e hendenan ku ta siudadano di un pais den Union.
Pasobra e MEPnan ta bin di diferente pais, nan ta papia diferente idioma (24 na 2013) den Parlamento. Nan tin un derecho protehá riba e promé idioma (multilingüismo), i Parlamento mester di hopi intérprete.
Diferente di otro gruponan internacional di politico, MEP no ta sinta den grupo di pais, pero nan ta sinta banda di personanan ku ta komparti nan ideanan. E dos gruponan mas grandi ta e "Partido Popular Oropeo-Demokratanan Oropeo" i e "Partido di e Sosialistanan Oropeo". Pero e gruponan aki ta traha huntu pa yega na un akuerdo, p'esei nan no ta bringa pa traha un lei si e otro grupo no ta gusta dje. De parlementsleden organiseren zich in fracties i; op basis van een gemeenschappelijke politieke overtuiging en niet op basis van hun land van herkomst. Momenteel zijn er in het Europees Parlement zeven fracties en een aantal 'niet-ingeschreven' leden. De fracties komen voort uit meer dan honderd nationale politieke partijen.
E miembronan di Parlamento Europeo ta wordo eligi cada cinco aña via eleccion general. Sinembargo, te cu 2019 e participacion a baha na cada turno di votacion, for di 65% na 1979 te cu 43% na e eleccionnan di 2009. Durante e último elekshonnan Europeo di mei 2019 e partisipashon tabata di 50%, e porsentahe di mas haltu den e último 20 añanan.[1] 2] For di yanüari 2022 Roberta Metsola (EPP) ta e presidente di Parlamento.
Sinds 1 februari 2020 telt het parlement 705 zetels, als gevolg van de uittreding van het Verenigd Koninkrijk uit de Europese Unie. Alle 27 lidstaten hebben afhankelijk van het inwonersaantal een vast aantal zetels. Dit loopt uiteen van 6 zetels voor Malta tot 96 voor Duitsland.
== Reino Hulandes ==
In de zittingsperiode van 2 juli 2019 tot en met 2024 waren 33 personen afgevaardigden van Nederland in het Europees Parlement. Nederland had aanvankelijk 26 zetels na de verkiezingen voor het Europees Parlement in 2019.
=== Karibe Hulandes ===
Dit wetsvoorstel breidt in de Kieswet het kiesrecht voor de leden van het Europees Parlement uit tot alle Nederlanders die op de Nederlandse Antillen en Aruba wonen. Aanleiding voor deze wijziging zijn uitspraken van de Raad van State (200404446/1b en 200404450/1b) en het Europese Hof van Justitie (C-300/04) waarin zij stellen dat er mag geen onderscheid mag zijn tussen Nederlanders buiten Europa die nu Europees kiesrecht hebben en Nederlanders in Aruba en de Antillen die dat nu niet hebben.
De regel dat Arubanen en Antillianen alleen kunnen stemmen voor het Europees Parlement als zij ooit tien jaar in Nederland hebben gewoond komt te vervallen.
Bij de verkiezingen van 2009 konden kiesgerechtigden in Aruba en de Nederlandse Antillen voor het eerst stemmen voor het Europees Parlement. Het aantal geregistreerde briefstemmers nam daardoor aanzienlijk toe, van 15.936 in 1994 en 14.501 in 1999 naar 39.601 in 2009.[23] De opkomst bedroeg onder de geregistreerde Arubanen en Antillianen 77%, aanzienlijk hoger dan de opkomst van 36,8% onder Nederlanders in Nederland.[24] Men bedenke daarbij echter wel dat het totaal aantal inwoners van Aruba en de Nederlandse Antillen in 2009 rond de 330.000 lag,[25] en dat dus maar een klein percentage de moeite heeft genomen zich te laten registreren als kiesgerechtigde.
{{Appendix}}
[[:Category:Oropa]]
[[:Category:Politika]]
----------------------------
* Muhe
* Constitucion
* Globalisashon
* Progaganda
* Cancion
----------------------------
Te bewerken naar Papiaments:
* [[Lijst van scholen op Aruba]]
* [[Lijst van politieke partijen op Aruba]]
* [[Lijst van politieke partijen in de Nederlandse Antillen]]
* [[Lijst van ministers van Economische Zaken van Aruba]]
* [[Lijst van Curaçaose ministers van Economische Ontwikkeling]]
* [[Lijst van ministers van Financiën van Aruba]]
* [[Lijst van ministers van Financiën van Sint Maarten]]
* [[Lijst van ministers van Justitie van Aruba]]
* [[Lijst van Curaçaose ministers van Justitie]]
* '''ABBA''' Amateur Baseball Bond Aruba ([[:it:Federazione di baseball di Aruba|it]])
* '''CBF''' Curacao Baseball Federation ([[:it:Federazione di baseball di Curaçao|it]])
------------------------
== Preparacion Bandera di Aruba==
Dia 21 di januari 1976 gobierno insular e tempo ey, a institui un comision di Bandera, cu tabata tin como tarea conseha e Colegio Ehecutivo en cuanto e stipulamento di un bandera Arubano. E comision a consisti di Julio Maduro como presidente, Ronald Donk y Walter van Romondt como miembro y Epi Wever como secretario. Nan tabatin 6 siman pa completa e tarea, caminda un competencia di bandera a wordo anuncia unda comunidad Arubano a activa nan creatividad y yuda crea e bandera. Un total di 693 diseño a wordo presenta. Despues di a presenta su recomendacion na e Conseho Ehecutivo, riba dia 26 di februari 1976 a selecciona 3 diseño caminda Sarah Bollinger asesora pa Whitney Smith, un experto den diseño di bandera, a traha un diseño nobo pa Aruba. E comision a bolbe presenta e recomendacion, mas detaya aki, riba dia 8 di maart 1976, cual recomendacion a ser discuti den e reunion interno di e Conseho Legislativo, teni riba dia 8 di maart 1976;
A DICIDI:
-----------
== Gabinete Mercelina ==
Partido PFP den un komunikado di prensa ta konfirmá ku porfin e proseso di formashon a yega den e etapa ku ta trahando e dekretonan pa nombra e 7 ministernan nobo huntu ku e minister plenipotensiario i minister plenipotensiario suplente na Den Haag.
E kandidato pa promé minister enkargá ku Asuntunan General ta [[Luc Mercelina]] (URSM). [[Veronica Webster]] (URSM) ta kandidato pa minister di Salubridat Públiko, Desaroyo Sosial i Labor i [[Grisha Heyliger-Marten]] (DP) ta kandidato pa minister di Turismo, Asuntunan Ekonómiko i Telekomunikashon.
[[Marinka Gumbs]] (DP) ta kandidato pa bira minister di Finansa, [[Raeyhon Peterson]] (PFP) ta kandidato pa bira Minister di Bibienda Popular, Planifikashon Urbano i Medio Ambiente, [[Christophe Emmanuel]] (NOW) ta kandidato pa bira minister di Edukashon, Kultura, Hubentut i Deporte i Lyndon Lewis NOW) ku ta kandidato pa bira minister di Hustisia.
[[Patrice Gumbs]] (PFP) i [[Gracita Arrindell]] (URSM) ta kandidatonan pa minister plenipotensiario i minister plenipotensiario suplente na Den Haag. Pa NOW Claudius Buncamper lo drenta parlamento pa remplasá Emmanuel, pa URSM Richinel Brug lo remplasá Mercelina i pa DP Viren Kotai lo remplasá Heyliger-Marten.
---------------------
{{Databox}}
'''Parlamento di e teritorio Kòrsou''', ofisialmente ''Staten van het gebiedsdeel Curaçao'' i abreviá ''Staten van Curaçao'') tabata entre 1937 i 1949 e órgano representativo di e pueblo i konseho legislativo di e teritorio Kòrsou, konsistiendo di e seis isla [[Kòrsou]], [[Aruba]], [[Boneiru]], [[Sint Maarten]], [[Sint Eustatius]] i [[Saba]]. E órgano tabata konsistí di 10 miembro elegi i 5 miembro nombrá i tabata e susesor di e [[Konseho Kolonial]] i predesesor di [[Parlamento di Antias Hulandes]].
== Nomber ==
Ku e revishon di e konstitushon hulandes na 1922, e término 'kolonia' a keda eliminá fo'i konstitushon. No tabata te 23 di aprel 1936 ku keda kla ku e leinan pa adapta e organisashon estatal den e parti karibense di [[Reino Hulandes]]. Asina, e aña ei e nòmber [[Kòrsou i Dependensianan]] a wòrdu remplasá pa Teritorio di Kòrsou i riba 1 di aprel 1937 e Konseho Kolonial a bira e Parlamento di Kòrsou.
== Konstelashon ==
Pa e konstelashon di e parlamento nobo a skohe un modelo kombiná, konsistiendo di 10 miembro elegí i 5 nombrá. 1] E miembronan elegi tabata ser elegí direktamente dor di e votadornan a base di e reglanan elektoral di Kòrsou di 1937. E miembronan nombrá tabata wòrdu nombrá dor di e Gobernador despues di a konsulta ku e Konseho Ehekutivo. Tambe e gobernador tabata nombra e presidente di parlamento. Algun nombramentu a wòrdu konsiderá komo nombramentu korektivo, pasobra e personanan tabata para na banda di e gobernantenan.
== Repartishon di asiento ==
Pa promé biaha tambe a introdusí un repartishon pa isla di e asientonan di e miembronan elegi. Esaki a keda reparti den 6 asiento pa Kòrsou, 2 pa Aruba i 1 kada un pa Boneiru i [[Islariba]]. Na 1946, despues di protesta di Aruba esaki a kambia den 5 asiento pa Korsou, 3 pa Aruba i 1 kada un pa Boneiru i Islariba.
== Elekshon ==
Bou di e sistema elektoral kombiná aki e tuma lugá tres elekshon: 20 di desember 1937, 17 di november 1941 (elektorado di 3897 persona) i 5 november 1945 (elektorado di 6251 persona).[12][13]
E parlamento a wordu konstitui komo lo siguiente:
{| class="wikitable" style="text-align:left;"
!colspan=1 rowspan=2 style="color: gray"| Miembro
!colspan=4 style="color: gray"| Periodo parlamentario 1938-1942
|-
! rowspan="1" style="color: gray"| Repartishon
! style="color: gray"| Nòmber
! style="color: gray"| Partido
! style="color: gray"| Remarke
|-
| rowspan="10" style="color: gray"| Elegí
| rowspan="6" |Curacao
| [[Moises Frumencio da Costa Gomez|Moises da Costa Gomez]]|| rowspan="3" |CKP ||
|-
| Ernesto Cecilio Martijn ||
|-
| Adolphe Desertine ||
|-
| J. Capriles || rowspan="2"|lijst Capriles-Rustige ||
|-
| J. Rustige ||
|-
| Willy Maal ||lijst Jonckheer-<br/ >Suarez-Maal ||
|-
| rowspan="2"| Aruba
| Jacobo Arends || rowspan="2"|Katholieke partij Aruba ||
|-
| Jean M. de Cuba ||
|-
| rowspan="1"| Bonaire
| John de Jongh || CKP ||
|-
| rowspan="1"| Bovenwinden
| W.R. Plantz || ||
|-
| rowspan="5" style="color: gray"| Benoemd
| rowspan="5" |Curacao
| [[John Sprockel]]* || || benoemd statenvoorzitter
|-
| Isaac Capriles || ||
|-
| Salomon Alfred Senior || ||
|-
| Carel Nicolaas („Cai") Winkel* || ||
|-
| Ph. Bichon van IJsselmonde* || ||na 1940 remplasa pa F. Vromans.
|-
|}
*) oudlid Koloniale Raad
{{Appendix}}
[[:Category:Karibe Hulandes]]
----------------------------------------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
{{Infobox person
| name = Anouk Balentina
| image =
| caption =
| term =
| monarch =
| predecessor =
| birth_date = [[1 di desèmber|1 di december]] [[1979]]
| occupation = hurista, activista y ambientalista
| party =
}}
'''Anouk Balentina''' (☆n. [[1 di desèmber|1 di december]] [[1979]] na [[Aruba]]) ta un hurista, activista di derecho humano i ambientalista [[Aruba]]no.
== Bida ==
Anouk Balentina a nase i lanta den bario di [[Parkietenbos]].<ref>[https://dossierkoninkrijksrelaties.nl/2023/01/30/open-brief-aan-de-koning/ Open brief aan de Koning]. Dossierkoninrijksrelaties.nl (30 di januari 2023)</ref>
Desde un edad hoben ela cuminsa sigui di cerca e desaroyonan rond di e dump di Parkietenbos.<ref>http://magazine.xclusivomagazine.com/2002-april-magazine-aruba#!entrevista-anouk-balentina-457</ref>
Na 2020 Balentina ta entama un caso sumario pa ordena pa para establecimento y testmento
di e incinerator na Parkietenbos inmediatamente.<ref>[https://awemainta.com/wp-content/uploads/2022/07/awe1907.pdf Caso incinerator Parkietenbos: ciudadano
ta bolbe gana caso contra gobierno], Awemainta (19 di juli 2022)</ref>
Balentina hunto cu 80 otro, a protesta contra e concepto di e permiso di molester pa por
opera e incinerator na Parkietenbos. Sinembargo gobierno a dicidi di otorga e permiso aki dia 23 di december 2020
----------------------
https://kennisplatform.wikimedia.nl/artikelen/schrijven/hoe-vertaal-ik-een-artikel-uit-een-andere-taal-met-de-vertaaltool/
https://www.wikimedia.nl/wp-content/uploads/2021/06/Schrijven_voor_Wikipedia.pdf
* Template:Página Prinsipal Actual --> rubrika "Aktual"" riba pagina principal
* Template:Página Prinsipal Idioma dicho --> rebrika "Dicho"
* Template:Página Prinsipal Articulo destaca
-------------
{{Databox}}
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Dr. Horacio E. Oduber Hospital''' (HOH) ta un [[hospital]] general di tamaño mediano na [[Aruba]]. E ta situa nortwest di e [[kapital|capital]] [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]], den e zona di Eagle unda antes tabata lokalisa [[Arend Petroleum Maatschappij]]. E hospital, cu ta hiba e nomber di e medico Arubiano, Horacio Oduber, a cuminsá funciona cu 187 cama fin di aña 1976. El a wordo oficialmente inaugura dia [[5 di mart]] [[1977]] den presencia di Wilhelm de Gaay Fortman, minister di Asuntonan Antiano di [[Hulanda]].<ref>{{Citeer nieuws|url=https://delpher.nl/nl/kranten/view?coll=ddd&identifier=ddd:010639094:mpeg21:a0065|titel=Gedeputeerde Leo bedankt Nederland en bisdom. Ziekenhuis onder zware politiebewaking geopend|werk=[[Amigoe]]|datum=1977-03-07|bezochtdatum=2024-02-22}}</ref> Actualmente e hospital ta dispone di 320 cama y tin mas di 1000 persona emplea. E maneho ta den man di fundacion ''Stichting Ziekenverpleging Aruba''.<ref>[https://www.arubahospital.com/about-hoh/board-of-directors/ Board of Directors], Website oficial HOH</ref>
HOH ta afilia na ''[[Dutch Caribbean Hospital Alliance]] (DCHA)'', un organisacion cooperativo di hospitalnan den [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]].<ref>{{nl}}[https://www.rijksoverheid.nl/actueel/nieuws/2021/02/10/oprichting-ziekenhuiscooperatie-dutch-caribbean-hospital-alliance-een-feit Oprichting ziekenhuiscoöperatie “Dutch Caribbean Hospital Alliance” een feit], Rijksoverheid (10 di februari 2021)</ref>
== Historia ==
Horacio Eulogio Oduber (1862-1935) tabata e prome dokter Arubiano y tabatin su consultorio na cas den Wilhelminastraat.<ref name="Ancho">{{Citeer web|url=http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=56&Itemid=65|titel=Historische figuren: Horacio Oduber|werk=Historiadiaruba.aw|datum= |bezochtdatum=1 mei 2020|archiefurl=https://web.archive.org/web/20230802180232/http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=56&Itemid=65|archiefdatum=2023-08-02}}</ref> E dokter tabata wordo paga solamente cu mercancia y tabata haña cuminda pa su cabay. Hopi hende a muri pa motibu di infeccion, virus o malesa desconoci na e momentu ey. Segun un estimacion, na 1910 tabatin mas o ménos 8.000 habitante riba e isla. Mayoria di nan tabata trahadonan di cunucu ku tabatin menos recurso financiero. Como cu no tabatin un hospital na e momentu ey, e dokter tabata trata e pashentnan na su cas.<ref name="Ancho"/> E operacionnan necesario, incluyendo amputacionnan, tabata wordo ehecuta solamente dor di suministra hopi rum pa motibo di falta di anestesia.
Na 1920 e "San Pedro de Verona", a keda funda pa soeurnan catolico (Dominicanessen) na 1920. [[File:BNA-DIG-HARTOG-CAHA-001-014-008.jpg|thumb|left|Cas di dokter Horacio Oduber na Wilhelminastraat en frente di e kerki protestant (1907)]] [[File:Voormalig ziekenhuis San Pedro de Verona.jpg|thumb|220x220px|left|Entrada di San Pedro de Verona]]Despues di apertura di e hospital nobo na 1977 a converti San Pedro hospital den un cas di cuido. Desde seramento di hospital di [[Lago Oil & Transport Company|Lago]] na 1985 HOH a keda e unico hospital na Aruba pa un poblacion di alrededor 120.000 habitante.<ref>{{nl}}[http://www.skipr.nl/actueel/id2829-vumc-versterkt-band-met-arubaans-ziekenhuis.html VUmc versterkt band met Arubaans ziekenhuis], 4 di december 2009</ref>
Na september 2014 a inicia un proyecto di renovacion y expansion di e hospital, uno di e proyectonan di construccion mas grandi den historia di Aruba. E proyecto ta ensera lantamento di un edificio nobo di seis piso separa di e edificio existente di cinco piso.<ref>[http://www.dutchcaribbeanlegalportal.com/news/latest-news/2064-renovatie-en-nieuwbouwplannen-van-het-horacio-oduber-hospitaal-hoh Renovatie- en nieuwbouwplannen van het Horacio Oduber Hospitaal (HOH)]</ref> Esaki ta inclui un cas di cama nobo, un sala di emergencia tres biaha mas grandi, un clinica externo nobo pa specialistanan y renovacion di e edificio existente cu ta mehora privacidad y servicionan pa pashent den un ambiente moderno. Trabounan di e fase final di e proyecto a reanuda fin di 2023 despues cu un disputa entre partidonan a para e construccion na 2022.
== Servicionan ==
Dr. Horacio E. Oduber Hospital ta conta cu 320 cama y mas di 1000 empleado cu ta atende mas di 16.000 pashent pa aña. E tin un plataforma pa helicopter pa ricibi pashent cu ta jega cu helicopter di polis o helicopter militar.
E hospital ta dispone di tur specialidad basico y algun super specialidad. E tin un departamento di emergencia (eerste hulp) cu ta trata mas o menos 55.000 pashent pa aña. Tin un centro di trauma nivel III disponibel, como tambe un departamento combina cu ta inclui cuido intensivo/cuido mediano/cuido coronario (curason) cu 12 cama, clinica di hemodialyse, tres departamento di psychiater, cinco sala di operacion, banco di sanger, clinica pa trata dolor, centro di oncologia pa tratamento durante dia (dagbehandeling), cuido di enfermo pa dia (dagverpleging), clinica pa trata herida, policlinica interno y externo, departamento pa parto, post di dokter di cas, departamento di fisioterapia y rehabilitacion, tres departamento pa investigacion di diagnostica, diferente laboratorio, botica di hospital, camber di caterisacion di curason, shete departamento pa cuido di enfermo, departamento di servicio pa maternidad, departamento pa mucha, camber di couveuse y diferente otro servicio facilitario.<ref>[https://www.overheid.aw/informacion-tocante-servicio/cuido-y-salud-sub-topics_47801/item/hospital-dr-horacio-oduber-hoh_41386.html Hospital Dr. Horacio Oduber (HOH)], Gobierno di Aruba website oficial</ref>
Fuera di residente i turista local HOH tambe ta ricibi regularmente pashent for di hospital mas chikito den e region, manera for di [[Boneiru|Bonaire]] y Isla Riba. Ora cu no tin cama den cuido intensivo of couveuse ta manda pashent for di [[Kòrsou|Corsou]] pa Aruba.
== Galeria ==
<gallery widths="200" heights="200">
Oduber Hospital 21 30 49 855000.jpeg|Compleho di Horacio Oduber Hospital
Oduber Hospital 21 30 42 124000.jpeg|Entrada principal di e hospital
Oduber Hospital 21 31 33 124000.jpeg|Fachada di edificio B
</gallery>
---------------------
Dr. Horacio E. Oduber Hospital (HOH) ta un hospital general di tamaño mediano na Aruba
E edificio di hospital ta situa na nordwest di e capital Oranjestad, unda cu antes tabata lokaliza Arend Petroleum Company na Eagle. E hospital aki di 187 cama ta recibi su prome uso na final di anja 1976. Dia 5 di maart 1977, a tuma luga e apertura oficial den presencia di e Ministro Hulandes De Gaay Fortman. Na september di 2014, a cuminsa cu e proyecto di expansion y renovacion di e hospital, uno di e proyecto di construccion mas grandi den historia di Aruba. Esaki ta inclui un kas di cama nobo, un sala di emergencia tres biaha mas grandi, un clinica externo nobo pa specialistanan y renovacion di e edificio. Esaki ta mehora privacidad y servicionan pa paciente den un ambiente moderno. Fase final di e proyecto aki lo sigui despues cu e problema entre parti a haci cu construccion a wordo para na 2022.
Horacio Oduber Hospital ta forma parti di Dutch Caribbean Hospital Alliance (DCHA) hunto cu otro hospitalnan den Caribe cu ta parti di Reino Hulandes. Aliansa y colaboracion ta inclui e laboratorio di pais di Curacao (ADC), streeklab Haarlem, University Medical Center Utrecht (UMCU), Erasmus Medical Center (EMC), Radboud University, Vrije Universiteit Amsterdam (VU), Maastricht University, Xavier University, Thomas Moore na Belgica y hospitalnan partner na Colombia.
Por lesa mas tocante e hospital na aña 2023 den e broshura di di 2da edicion yama NOS SEMPER T'EY.
-------------------
'''E Konstitushon di Sint Maarten''' (na [[ingles]]: Constitution of Sint Maarten; [[hulandes]]: '''Staatsregeling van Curaçao''') ta e areglo legal konstituyente di pais [[Sint Maarten]], ku ta forma parti di [[Reino Hulandes]]. E ta e ley mas altu di Kòrsou i ta regla kon e pais ta organisá y ta wòrdu goberná. Eiden ta indiká e órganonan di gobernashon, nan tarea- i kompetensianan
== Historia ==
E Regla di Estado di Sint Maarten a keda aprobá unánimamente pa e [[Konseho Insular]] dia 21 di yüli 2010.[1] 1]
E Regla di Estado di Sint Maarten a drenta na vigor dia 10 di òktober 2010, despues di e desmantelashon di Antillas Hulandes i e kreashon di e pais independiente Sint Maarten. E Regla di Estado ta subordona legalmente na e Constitucion di Reino Hulandes y e Statuut pa Reino Hulandes.
E konstitushon a drenta na vigor dia [[10 di òktober]] [[2010]], ora ku Antias Hulandes a keda desmantelá.
== Contenido ===
E Regla di Estado di Sint Maarten tin e siguiente kapítulonan:
Tereno i unidat
* Derecho Fundamental
* Gobièrnu i e minister mandatario
E Estadonan
* Konseho Konsultivo, Korte General di Kontroles, Ombudsman i koleganan di konseho permanente
* Lejislashon i gobernashon
* Hustisia, Ministerio Públiko i Polis
Disposishonnan final
Finalmente, e reglanan di estado ta kontené un kantidat di artíkulonan adishonal.
E contenido di Constitucion ta como lo sigiuente:
* Capitulo I - Derecho Fundamental
* Capitulo II - Gobierno
* Capitulo III - [[Parlamento di Aruba|Parlamento]]
* Capitulo IV - Conseho di Consulta, Camara di Control General y colegio permanente di conseho
* Capitulo V - Legislacion y Gobernacion
* Capitulo VI - Husticia y poder hudicial
* Capitulo VII - Disposicion final
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Staatsregeling van Sint Maarten}}
{{References}}
}}
[[:Category:Gobièrnu]]
[[:Category:Sint Maarten]]
== Mira tambe ==
* [[Antias Hulandes]]
* [[Disolucion di Antia Hulandes|Disolushon di Antias Hulandes]]
----------------------------
zie encyclopedia NA/CUR
'''Raad van State di Reino Hulandes''' (papiamento: Conseho di Estado) ta un di e entidadnan consultativo mas halto den Reino Hulandes. , ancra den C di
The '''Council of State''' ({{lang-nl|{{Audio|Nl-Raad van State.ogg|Raad van State}}}}) is a [[constitution]]ally established advisory body in the [[Netherlands]] to the [[Cabinet of the Netherlands|government]] and [[States General of the Netherlands|States General]] that officially consists of members of the royal family and Crown-appointed members generally having political, commercial, diplomatic or military experience. It was founded in 1531, making it one of the world's oldest still-functioning state organisations.<ref>{{cite web|url=http://www.raadvanstate.nl/the_council_of_state/|title=The Council of State|access-date=2013-02-02|archive-date=2013-01-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20130115200809/http://www.raadvanstate.nl/the_council_of_state/|url-status=dead}}</ref>
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Raad van State}}
{{References}}
}}
[[:Category:]]
---------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =65395301|titulo=Sababank}}
{{References}}
}}
[[Category:Karibe Hulandes]]
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Jacob Wit}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Wit, Jacob}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Antias Hulandes]]
--------------------
Suggesties Gender Gap Challenge (nl.wiki): Esmee Winkel (11/1)- Philomena Wong - Grace Bareno? - Rina Penso - Deborah Jack (en.wiki)
---------------------
'''Aanmaken''':
* {{CUW}} : [[Medardo de Marchena]] - [[Manuel Fray]] - [[Joseph Sickman Corsen]] - shon Win Hoyer - Jan Gerard Palm - [[Yandi Paula]] - [[Mongui Maduro]] - [[Gibi Basilio]] - [[Jose Capricorne]] - Plaza hotel curacao (en.wiki) - [[Chin Behilia]] - [[Rene Römer]] - [[Paul Comenencia]]
* {{ABW}} : [[Lista di gezaghebber di Aruba]] (nl.wiki) - [[Chiara Petrocchi]] (taekwondo) - [[Kanisha Sluis]] (en.wiki) - Akisha Albert (en.wiki) -
* General: [[Etnografia]] - [[Seramika]] - [[Leonel Messi]] (ht.wiki) - [[gobiernu]] - politiko - konstitushon - estado - pais? - [[Madurodam]]
* nl.wiki: Nederlands Caribisch Soortenregister (Dutch Caribbean Species Register) - Casearua tremula (Palu di Boneiru of Kenepa spirito)
* no.wik: Shete Boka nasjonalpark -
* en.wiki: Bandariba
'''Verbeteren/aanvullen''':
* [[Coca-Cola]] - [[Skandinavia]] - [[Rastafari]] - [[Guera Friu]] - [[Yuana]] - [[Jazz]] - [[One Piece]] - [[Nydia Ecury]] - [[Boven Bolivia]] / Plantage Bolivia (bnn/vara joop) - [[Guillfred Besaril]] (https://24ora.com/geoffrey-wever-gobierno-a-tuma-e-paso-corecto-den-caso-di-guillfred-besaril/)
== Curaçao ==
# December 1, 1796: [[Johann Lauffer]] overthrows Jan Jacob Beaujon as governor.<ref>{{cite book|url=https://pure.knaw.nl/portal/en/publications/cura%C3%A7ao-in-the-age-of-revolutions-1795-1800 |title=Curaçao in the Age of Revolutions, 1795–1800 |chapter=The Patriot coup d’état in Curaçao, 1796| last1=Fatah-Black |first1=Karwan| publisher=[[KITLV]] |location=Leiden|year=2011|isbn=978-90-6718-380-2|page=123}}</ref>
-----------
[[:Category:Musika]]
------------------
* [[:en:Wikipedia:Administrators' reading list]]
* https://nl.wikibooks.org/wiki/Handboek_MediaWiki
* https://translatewiki.net
{{NPOV language}}
{{Refimprove}}
{{stub}}
--------------------------
== Hooiberg ==
Na 1988 a embeyece '''Hooiberg''' pa convirtie esaki den un atraccion turistico: a renoba e trapi cu ta inclui 4 plataformanan na diferente nivel, por ehempel na 70 m i 110 m di haltura, pa descansa i saca potret, i a instala 50 luga di parkeo.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642486:mpeg21:a0078|titel=Hooiberg wordt toeristenoord|werk=[[Amigoe]]|datm=1987-08-20|bezochtdatum=2022-11-15}}</ref>
De regering heeft plannen om de Hooiberg aantrekkelijk te gaan maken en tot toeristenplek te ontwikkelen. Tijdens zyn recente bezoek is minister drs Jan de Koning ermee akkoord gegaan met goedkeuring van een bedrag van 305 duizend florin om dit project te kunnen uitvoeren. De Hooiberg zal een geheel nieuwe trap krijgen met handsteun en een plek om uit te rusten. Beneden komt een parkeerplaats voor ongeveer vijftig auto's, en een platform in de vorm van een klein park met lokalen voor de verkoop van frisdrank, eten en souvenirs. Op de trap op zeventig meter hoogte, komt een terras waar men kan uitrusten en door middel van een telescoop over Aruba kan kijken. Een tweede terras met telescoop volgt op 110 meter hoogte. Er volgen hierna nog twee terrassen voordat men het hoogste punt van de Hooiberg heeft bereikt. Het Hooiberg-project dossier is bijna klaar en verwacht wórdt, dat werkzaamheden aan de trap medio november dit jaar zullen beginnen. Het Hooibergproject is afkomstig van Planafdeling Bouwkunde architecten bureau, van Publieke Werken.
Na 2022 a anunsia un proyecto pa renova e facilidadnan existente, embeyece e atraccion i agrega un mirador riba e top di e sero.
Na aña 2022 Ministro di Turismo Dangui Oduber a anuncia un projecto pa embeyesamento di Hooiberg.[1] Aruba Tourism Authority (ATA) y Tourism Product Enhancement Fond[sic] (TPEF) lo funda e projecto. E prome fase lo wordo funda pa TPEF y ta incera e renobacion di e trapinan y hutnan riba Hooiberg. ATA lo funda e segundo fase di e project caminda un punto di observacion lo ser construi na e punto mas halto di e sero dunando bishitantenan un bista di 360-grado di Aruba. Artistanan local lo provee un toque artistico cu obra di arte di mosaico.
---------------
'''Jay Bryant Haviser''' (21 di november [[1955]] na ... ) ta un arkeologo merikano.
NAME: Jay Bryant HAVISER Jr.
BIRTHPLACE: Bartow, Florida, U.S.A. BIRTHDATE: November 21, 1955
MARITAL STATUS Re-married Nov. 27, 2008, to Ilene J. Rosalina (Curaçao)
CHILDREN 2 children 2 step-children (all born on Curaçao)
RESIDENCE: Opal Road #1, Pelican, St. Maarten, Dutch Caribbean.
tel.1721-544-4154 / cell 1721-524-1155
OFFICE: SIMARC Archaeological Center, A.T. Illidge Road #117, Madame Estate, St.Maarten, Netherlands Caribbean tel./fax. 1-721-542-0201
E-mail: jhaviser@hotmail.com
DUAL NATIONALITY: Netherlands / U.S.A.
Awards
1996 Cola Debrot Prize for Science (Curaçao/Netherlands Antilles)
2008 Ridder in de Order van Oranje-Nassau (Knighthood), decoration from Her Majesty Queen Beatrix of the Netherlands
2008 Lifetime Environmental Achievement Award (St. Maarten) IslandVision Fd
2009 Culture Time Person of the Year Award for 2008 (St. Maarten), PJD2 Radio
2013 Paul Harris Fellow Award, Rotary International, Mid-Isle Chapter St. Maarten
------------------
'''Madurodam''' is een [[Nederland (hoofdbetekenis)|Nederland]]se [[Miniatuurpark|miniatuurstad]] in [[Den Haag]] op een [[Schaal (verhouding)|schaal]] van 1 op 25,<ref>De Erasmus- en van Brienenoordbruggen zijn gebouwd op de grotere schaal van 1:12. Op 1:25 zou men er niet overheen kunnen lopen.</ref> geopend op [[2 juli]] [[1952]] aan het George Maduroplein. Dit toeristische [[attractiepark]] trekt jaarlijks circa 600.000 betalende bezoekers.<ref>Op [https://web.archive.org/web/20160312195102/http://nieuws.nl/algemeen/20130108/meer-bezoekers-voor-madurodam/ nieuws.nl] meldt het park zelf 739.000 over 2013, een stijging van 36% ten opzichte van 2011. Omgerekend zouden er dat laatste jaar dus rond de 550.000 geweest moeten zijn. De organisatie spreekt min of meer standaard van 1 miljoen per jaar, een cijfer dat door ''[http://www.trouw.nl/tr/nl/5009/Archief/article/detail/3486389/2013/08/03/1-miljoen-bezoekers-trok-Madurodam-het-afgelopen-jaar.dhtml Trouw]'' wordt gemeld over 2013. Er bestaan geen andere cijfers dan die door het park zelf verstrekt worden.</ref> Het park beslaat een totaaloppervlak van 62.630 m². De gebouwde stad zelf meet 17.630 m². De miniatuurstad heeft veelal als inspiratie gediend voor de bouw van diverse attractieparken wereldwijd zoals [[Legoland Billund]]<ref>{{Citeer web|url=http://www.miniland.nl/Nieuws/Artikelen/121117%20legoland%20billund%2050%20geschiedenis.htm|titel=nieuws|bezochtdatum=2020-10-24|werk=www.miniland.nl|archiefurl=https://web.archive.org/web/20201027034227/http://www.miniland.nl/Nieuws/Artikelen/121117%20legoland%20billund%2050%20geschiedenis.htm|archiefdatum=2020-10-27|dodeurl=nee}}</ref> en het [[Disneyland Park (Anaheim)|Disneyland Park in Anaheim]].<ref>{{Citeer boek|titel=Walt Disney's Disneyland|auteur=Nichols, Chris, 1971-|medeauteurs=Nichols, Charlene (Archivist),|url=https://www.worldcat.org/oclc/1018083433|plaats=[Köln, Germany]|ISBN=978-3-8365-6348-2}}</ref>
Het is genoemd naar [[George Maduro]], een [[Curaçao (hoofdbetekenis)|Curaçao]]se student die zich tijdens [[Duitse aanval op Nederland in 1940|de meidagen van 1940]] als [[cavalerie]][[officier]] onderscheidde in [[Duitse aanval op Nederland in 1940#De slag om de residentie|de slag om de residentie]], en in februari 1945 in concentratiekamp [[Dachau (concentratiekamp)|Dachau]] overleed; zijn ouders schonken het beginkapitaal voor het project, dat door de familie Maduro wordt beschouwd als monument voor hun enige zoon.<ref>[https://www.madurodam.nl/nl/organisatie/geschiedenis/ ''Wie was George Maduro?''], madurodam.nl</ref>
----------
== Aloe ==
Aloe na Aruba, Bonaire y Sentebibu na Corsou y Boneiru.
=== Islanan ABC ===
Sintebibu heeft dikke, vlezige bladeren, sappig en veel slijn bevattend. Aloe werd op Aruba en Bonaire aangeplant in verband met betekenis in de farmaceutische industrie. <ref>Encyclopedie van de Nederlandse Antillen, H. Hoetink (1969)</ref>Aloe werd in 1836 door gezaghebber Baron van Rader op Curacao als gouvernementscultuur geintroduceerd. De plant is uitgesproken kalkminnend. De jonge uitlopers (siboys, semina) worden in de droge tijd uitgezet. Na 2-3 jaar kan men de dikke bladeren afsnijden en laten staan in lekbakken plaatsen waarna het sap in koperen ketels wordt ingedampt en verhard tot aloehars. De hars uit Aruba en Bonaire werd voornamelijk naar de Verenigde Staten uitgevoerd.
De aloeplant wordt al sinds midden 1800 op Aruba verbouwd. Het klimaat en de droge grond lenen zich bij uitstek voor de aloeteelt. De plant doet het hier heel goed: de Arubaanse aloe heeft een aloenegehalte van 22 %, terwijl het gehalte van de aloe in de rest van de wereld ten hoogste 15% bevat.<ref name="Aloe">[http://www.historiadiaruba.aw/index.php@f13option=com_content&task=view&id=46&Itemid=32 Aloe/Mon Plaisir], Historia di Aruba</ref>
De grootste bloei van de aloe-cultuur maakte Aruba door onder gezaghebber Jan Helenus Ferguson (1866-1871). De weg door de aloevelden vanuit de stad werd dan ook naar hem genoemd. In de 19e eeuw werd ook een aloeplantage aangelegd in Socotoro; Socotoro is vermoedelijk vernoemd naar het eiland Sokotra of Socotora, destijds een Brits eiland in de Indische Oceaan voor de kust van Yemen. Dat eiland ligt op dezelfde lengtegraad als Aruba en daar wordt ook aloe verbouwd. De legende wil dat Alexander de Grote op aanraden van Aristoteles dit eiland veroverde voor de aloe die hij gebruikte om de wonden van zijn soldaten te genezen. Op de aloeplantage Mon Plaisir van de Fransman Louis Bazin verrees begin 1900 een voor die tijd moderne stoomkookinrichting. Aruba was in de 19e eeuw de grootste leverancier van aloehars, die voornamelijk werd gebruikt voor de productie van laxerende middelen. De aloehars werd naar het buitenland geexporteerd, voor het merendeel naar New York, maar ook naar Hamburg en naar Londen. De hars uit de Antillen (destijds `Curacaose` genoemd) was een van de beste ter wereld en duurder dan de andere soorten op de markt. Het aandeel van Aruba in de `Curacaose` export was ruim 90%. In de economie van de tijd voor de komst van de olie-industrie betekende de aloe een redelijke bron van inkomsten, vooral voor de kleine cunucero. In tijden van werkeloosheid (de droge tijd) was de aloteelt een goede bron van bestaan. Begin 1900 werd het eerste wetenschappelijk onderzoek op de aloeplant verricht. Daarbij werd de genezende werking van aloe op verbranding door zonnestraling en andere brandwonden onomstotelijk bevestigd. Door de komst van de olie-industrie veranderde er veel op de arbeidsmarkt op Aruba en raakte de aloeteelt wat op de achtergrond. Pas na de Tweede Wereldoorlog werd de aloecultuur weer hervat. In 1949 richtte Casey Eman de eerste aloefabriek van Aruba op, onder de naam Aruba Aloe Products Company. Destijds werden de aloesappen plaatselijk bewerkt tot aloene en verscheept naar de Verenigde Staten.
De productie van Arubaanse aloe bedroeg in 1951 ongeveer 15.000 pond oftewel 30% van de totale wereldopbrengst. Na het indampen van het harssap in open koperen potten van ca. 200 liter was het aloe-product klaar voor export voor vooral de geneeskundige en cosmetische industrie in USA en Europa. Aloe-industrie op Aruba was toentertijd een vuil en zwaar lichamelijk werk met een schraal loon voor haar seizoen-arbeiders. Aruba werd een van de grootste aloeproducenten van de wereld wegens de goede kwaliteit aloe.<ref name="Aloe"/>
Conoci na Aruba tabata e plantage di aloe di Mon Plaisir y Sividivi.
aloë-cultuur, die op Bonaire en Aruba veel voorkomt, maar waarvan op het eiland Curacao maar twee
aanplantingen op eenigszins ruime schaal bestaan).
Rond 1850 werden er enkele aloe plantages op Aruba gesticht die tot 1868 door het gouvernement geexploiteerd werden. Hierna kwam de aloeteelt in particuliere handen.
==== Uzo ====
Ta come of bebe e blanco di aloe pa problema di artritis, diabetes, tosamento y ulcera na stoma. Tambe por hunta e blanco riba curpa y cuero pa kita dolor of trata un herida of kemadura. Tambe sa laba cabey cune. Algun gota di e zeta geel of juice di aloe mescla cu awa ta bon pa un purgashi di e curpa. Pa problema di cuero, manera carpata, of di digestion di animalnan domestico tambe ta uza e likido di aloe.<ref>Remedinan di tera, Grupo di Noord, 2010</ref> Bij het beschilderen van buitenmuren worden gesneden aleobladeren in de waterverf gedaan.
{{Appendix}}
--------------------
'''Francesco Corallo''' (nasé [[19 di sèptèmber]] [[1960]] na Catania, [[Italia]]<ref name=":1">{{Citeer web|url=https://www.repubblica.it/cronaca/2012/05/30/news/la_vita_d_azzardo_di_francesco_corallo_tra_il_padre_boss_e_l_entourage_di_fini-64287400/?refresh_ce|titel=La vita d'azzardo di Francesco Corallo tra il padre boss e l'entourage di Fini|bezochtdatum=2018-10-14|auteur=|achternaam=|voornaam=|datum=2013-08-04|werk=La Repubblica|uitgever=|taal=it|archiefurl=https://web.archive.org/web/20200728155350/https://www.repubblica.it/cronaca/2012/05/30/news/la_vita_d_azzardo_di_francesco_corallo_tra_il_padre_boss_e_l_entourage_di_fini-64287400/?refresh_ce|archiefdatum=2020-07-28}}</ref>), tambe konosí komo ''King of the Slots''<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/corallo-claims-his-phone-was-hacked-on-orders-of-italy-and-the-netherlands |titel=Corallo claims his phone was hacked on orders of Italy and the Netherlands |datum=18 januari 2022 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |taal=en}}</ref>, ta un empresario i doño di kasino italiano-hulandes.<ref name=":3" /> Corallo a nase na Catania, Sisilia, i a biba riba e isla karibense di Sint Maarten for di tempu ku e tabatin dieshete aña.<ref name=":5" /> E ta mas konosí pa su empresanan den e industria di wega di plaka i su enbolbimentu den vários kontroversia legal.
{{Appendix}}
----
'''Francesco Corallo''' ([[Catania (stad)|Catania]], [[Italië]], [[1960]]<ref name=":1">{{Citeer web|url=https://www.repubblica.it/cronaca/2012/05/30/news/la_vita_d_azzardo_di_francesco_corallo_tra_il_padre_boss_e_l_entourage_di_fini-64287400/?refresh_ce|titel=La vita d'azzardo di Francesco Corallo tra il padre boss e l'entourage di Fini|bezochtdatum=2018-10-14|auteur=|achternaam=|voornaam=|datum=2013-08-04|werk=La Repubblica|uitgever=|taal=it|archiefurl=https://web.archive.org/web/20200728155350/https://www.repubblica.it/cronaca/2012/05/30/news/la_vita_d_azzardo_di_francesco_corallo_tra_il_padre_boss_e_l_entourage_di_fini-64287400/?refresh_ce|archiefdatum=2020-07-28}}</ref>), ookwel bekend als “King of the Slots”,<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/corallo-claims-his-phone-was-hacked-on-orders-of-italy-and-the-netherlands |titel=Corallo claims his phone was hacked on orders of Italy and the Netherlands |datum=18 januari 2022 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |taal=en}}</ref> is een [[Italië|Italiaans]]-[[Nederland|Nederlands]]<ref name=":3" /> [[zakenman]] en [[Casino (gokken)|casino]]-eigenaar op het [[Caribische eilanden|Caribische eiland]] [[Sint Maarten (eiland)|St.-Maarten]].<ref name=":5" />
== Levensloop ==
Corallo bezit diverse casino's, waaronder drie in Sint-Maarten<ref>{{Citeer web |url=https://stmaartennews.com/business/corallo-will-rebuild-starz-casino-cupecoy/ |titel=Corallo will rebuild Starz Casino in Cupecoy |datum=2018-01-19 |bezochtdatum=2019-12-19 |werk=StMaartenNews.com |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204744/https://stmaartennews.com/business/corallo-will-rebuild-starz-casino-cupecoy/ |archiefdatum=2019-12-19}}</ref> en daarnaast ook in Santo Domingo en [[Panama (land)|Panama]]. Voorheen bezat hij ook een gokgelegenheid in [[Curaçao]], maar daar verloor hij zijn licentie nadat zijn naam boven kwam drijven in de praktijken rondom [[Gerrit Schotte]].<ref name=":0">{{Citeer web |url=https://sxmgovernment.com/2016/12/14/english-italian-the-biography-of-francesco-corallo-the-godfather-of-the-caribbean-part-1/ |titel=English/Italian :The Biography Of Francesco Corallo “The Godfather” Of The Caribbean Part 1 |achternaam=Galli |voornaam=Eva |datum=2016-12-14 |bezochtdatum=2018-10-14 |werk=St Maarten News |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20200728165936/https://sxmgovernment.com/2016/12/14/english-italian-the-biography-of-francesco-corallo-the-godfather-of-the-caribbean-part-1/ |archiefdatum=2020-07-28 |dodeurl=ja}}</ref> Het onderzoek hiernaar kwam aan het rollen na een verzoek om referenties door Schotte aan de Italiaanse regering voor de aanstelling van Corallo in een hoge positie bij een financiële instelling op de Antillen.<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/83340-schotte-behind-bars-18-months |titel=Schotte behind bars 18 months |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=6 december 2018 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald Newspaper St. Maarten |uitgever= |taal= |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204743/https://www.thedailyherald.sx/islands/83340-schotte-behind-bars-18-months |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref>
Toen Corallo in 2011 gearresteerd werd door de Italiaanse financiële politie (''Guardia di Financa''), beriep hij zich op [[diplomatieke immuniteit]] omdat hij een diplomaat van Dominica zou zijn. Hij bezat namelijk een Dominicaans diplomatiek paspoort dat hij illegaal gekocht had, juist om aan arrestatie in Italië te voorkomen.<ref>{{Citeer web |url=https://knipselkrant-curacao.com/cc-francesco-corallo-bought-his-diplomatic-passport/ |titel=Francesco Corallo bought his diplomatic passport |datum=2017-01-03 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Curaçao Chronicle |taal=en |via=Knipselkrant}}</ref> De Italiaanse minister van Buitenlandse Zaken ging niet mee in zijn claim: hij verklaarde dat diplomatieke immuniteit in het gastland (hier: Italië) niet van toepassing is voor iemand die betrokken is in belangrijke economische activiteiten.<ref>{{Citeer web |url=https://sakafete.com/inside-dominica-iv-government-or-enemy-of-people/ |titel=Inside Dominica IV: Government or enemy of people? |datum=2011-11-18 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Dominica news online most popular |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204744/https://sakafete.com/inside-dominica-iv-government-or-enemy-of-people/ |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref>
Eind 2016 werd Corallo op [[Sint Maarten (eiland)|St.-Maarten]] gearresteerd op [[verdenking]] van [[belastingontduiking]], [[Witwassen|witwasserij]], [[Verduistering (misdrijf)|verduistering]] en lidmaatschap van een internationale [[Georganiseerde misdaad|criminele organisatie]]. In afwachting van uitzetting werd hij maandenlang in een [[Philipsburg|Philipsburgse]] [[politiebureau]] in verzekerde bewaring gesteld.<ref name=":2">{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/81459-corallo-wins-case-at-human-rights-court |titel=Corallo wins case at Human Rights Court |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=9 oktober 2018 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |uitgever= |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204746/https://www.thedailyherald.sx/islands/81459-corallo-wins-case-at-human-rights-court |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref> Het [[Europees Hof voor de Rechten van de Mens]] bepaalde later dat de omstandigheden rond de bewaring van Corallo in St.-Maarten inhumaan waren, maar oordeelde ook dat de bewaring zelf niet onrechtmatig leek.<ref name=":2" /> In augustus 2017 werd Corallo na een juridische strijd door Sint-Maarten uitgeleverd aan Italië.<ref>{{Citeer web |url=https://online.flipbuilder.com/toms/occx/files/basic-html/page37.html |titel=Ayera tardi Francesco Corallo a keda extradita pa Italia |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=2017-08-17 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Awemainta |uitgever= |taal=pap |archiefurl= |archiefdatum= |dodeurl= |via=Online Flipbuilder}}</ref><ref name=":3">{{Citeer web |url=http://www.dutchcaribbeanlegalportal.com/legal-documents/judgments/137-judgements/8062-fransesco-corallo-may-be-extradited |titel=Francesco Corallo may be extradited |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=20 juni 2017 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Dutch Caribbean Legal Portal |uitgever= |taal=en}}</ref><ref>{{Citeer web |url=http://www.soualigapost.com/en/news/16220/justice/francesco-corallo-was-extradited-italy |titel=Francesco Corallo (Catania, Italy, 1960) was extradited today to Italy |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=16 augustus 2017 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Souliga Post |uitgever= |taal=en |archiefurl= |archiefdatum=}}</ref> Eenmaal aangekomen in Italië werd hij vrijgelaten<ref name=":4">{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/corallo-sr-allegedly-tried-to-extort-his-son#:~:text=allegedly%20tried%20to%20extort%20his%20son,-Islands%2004%20May&text=PHILIPSBURG%2D%2DGaetano%20Corallo%2C%20father,Italy%20where%20he%20presently%20resides. |titel=Corallo Sr. allegedly tried to extort his son |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=11 mei 2024 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |uitgever= |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20180613053454/http://curacaochronicle.com/judicial/corallo-sr-allegedly-tried-to-extort-his-son/ |archiefdatum=2018-06-13}}</ref> en een klein jaar later, in juli 2018, keerde hij weer terug naar Sint-Maarten.<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/businessman-corallo-returns-to-st-maarten#:~:text=Maarten,-Islands%2026%20July&text=PHILIPSBURG%2D%2DAtlantis%20Group%20owner,in%20Italy%20and%20can%20travel. |titel=Businessman Corallo returns to St. Maarten |datum=2018-07-26 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=the Daily Herald |taal=en}}</ref>
In 2016 werd door de aanklager in Rome aan zijn collega's in St.-Maarten gevraagd drie boten van Corallo [[Inbeslagname|in beslag te nemen]] en te verkopen met als doel 215,4 miljoen euro aan onrechtmatige winsten van de zakenman terug te vorderen. Na een juridische strijd waarin Corallo tegen de verkoop van zijn boten streed, gaf een Philisburgse rechtbank in 2019 definitief haar fiat voor de verkoop.<ref name=":5">{{Citeer web |url=https://stmaartennews.com/judicial/court-allows-prosecutor-sell-corallos-boats/ |titel=Court allows prosecutor to sell Corallo’s boats |datum=2019-02-13 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=StMaartenNews.com |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204747/https://stmaartennews.com/judicial/court-allows-prosecutor-sell-corallos-boats/ |archiefdatum=2019-12-19}}</ref>
== Persoonlijk ==
Francesco Corallo heeft een vertroebelde relatie met zijn vader, [[Gaetane Corallo]]. Het is echter onbekend wat voor rol de vader speelt in zijn zoons leven: in 2010 werd door de rechtbank van Rome gesteld dat hun relatie verbroken is en er geen zakelijk verband tussen de twee bestaat. Later werd door de civiele rechtbank van Rome een bevel uitgevaardigd waarin het Italiaanse Ministerie van Binnenlandse Zaken opgedragen werd elke verwijzing van Corallo en zijn broer met hun vader te verwijderen van de website.<ref name=":1" /> In 2016 beschuldigde de vader Francesco weer van geldvervreemding, een voorval dat zo'n dertig jaar eerder plaatsgevonden zou hebben.<ref>{{Citeer web |url=https://knipselkrant-curacao.com/dh-corallo-sr-sticks-to-claim-on-son-expected-his-arrest/ |titel=Corallo Sr. sticks to claim on son, expected his arrest |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=15 december 2016 |bezochtdatum= |werk=Daily Herald |uitgever= |taal=en |dodeurl= |via=Knipselkrant |dodelink=}}</ref> Hier is echter nooit bewijs voor gevonden en Corallo overwoog meerdere [[Smaad|smaadzaken]] tegen zijn vader aan te spannen.<ref name=":4" />
== Referenties ==
{{References}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =63318783|titulo=Gilbert Wawoe}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Wawoe, Gilbert}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Korsou]]
7sz4uo0ku02c7crzlttnq9a2jpa9tf9
201451
201445
2026-08-21T12:21:36Z
Caribiana
8320
201451
wikitext
text/x-wiki
''__NOINDEX__''
* [[AIOF]] - [[Afroarubano]] - [[Proteccion di Consumidor]] - [[Scooting Aruba]] - [[Tratado fronteriso Hulanda-Venezuela]] - [[Dekreto real]] - [[Clinton Whitfield]] -[[Stichting voor Verstandelijk Gehandicapten Aruba]] (SVGA) - [[Yudansa pa desaroyo]] - [[Piet Kasteel]] - [[Representante di Hulanda na Aruba, Kòrsou i Sint Maarten]] - [[Nigel Maduro]] - [[derechista (politika)]] -
----------------
{{Variante|a}}
{{infobox edificio
| nomber = Cas oficial di Gezaghebber di Aruba
| adres = skina ''L.G. Smith Blvd'' y Maria Christinastraat
| pais = {{ABW}}
| localisa_na = [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]
| cercania =
| area =
| funcion_original = Residencia di gezaghebber (1931-1986)
| funcion_actual = reemplasa pa Cas Ceremonial
| architect = DOW Curaçao, K.K. van der Heide
| encarga =
| piso = 2
| zoom = 16
| imagen2 =
}}
'''Cas di Gezaghebber''' tabata e residencia ofisial entre 1929 y 1985 di e [[Lista di Gezaghebber di Aruba|Gezaghebber di Aruba]]. E tabata situa na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]], na skina di [[L.G. Smith Boulevard]] y [[Maria Christinastraat]], riba e mesun tereno unda awe ta ubica [[Cas Ceremonial di Gobernador]]. E edificio a wordo construi na 1929 y a wordo demoli na 1986 pa habri paso pa e residencia ofisial nobo di [[Gobernador di Aruba]].<ref name="Bouwen">{{cite book|last1=Van der Klooster|first1=Olga|last2=Bakker|first2=Michel|title=Bouwen op de Wind: Architectuur en Cultuur van Aruba|publisher=Stichting Libri Antilliani|location=Bloemendaal|year=2007|page=70|isbn=978-90-75238-19-8}}</ref>
==Historia==
Antes di 1929, e Gezaghebber di Aruba tabata uza un edificio mas bieu situá den e centro di Oranjestad, serka di e actual [[Plaza Daniel Leo]]. E edificio aki, cu tabata originalmente un cas i oficina pa e Commandeur di Aruba, tabata na uso for di alrededor di 1830. Despues cu e Gezaghebber a muda for di e edificio na 1929, e edificio a wordo usa komo un kazerna pa mariniers.<ref>HUIS GEZAGHEBBER eerste onderdak voor mariniers op Aruba. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 09-12-1965, p. 11. Geraadpleegd op Delpher op 21-08-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462489:mpeg21:p011</ref><ref>VERGADERING van den KOLONIALEN RAAD. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 20-12-1930, p. 1. Geraadpleegd op Delpher op 21-08-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280991:mpeg21:p001}}</ref> E edificio a wordo demoli na 1949.<ref name="Gabinete">{{cite web |url=https://www.gouverneuraruba.com/cas-ceremonial-di-gobernador |title=Cas Ceremonial di Gobernador |publisher=Kabinet van de Gouverneur van Aruba |access-date=21 di augustus 2026}}</ref>
Het vroegere gezaghebbershuis en -kantoor, gebouwd omstreeks 1830, afgebroken in 1949. Na 1929, toen gezaghebber Isaac Wagemaker verhuisde naar de nieuw gebouwde ambtswoning op de Klip (waar nu de woning van de Gouverneur staat) en een kantoor in gebruik nam in het zoge¬ naamde landskantorengebouw (nu het Archeologisch Museum), diende het als marinierskazerne. Naar de vroegere kazerne heet het plein, dat oorspronkelijk een straat was, nog altijd de Kazernestraat. Het oude gezaghebbershuis stond waar nu de Plaza Daniël Leo bij de Variety Store is.<ref>{{cite book|author=[[Johan Hartog]]|url=https://coleccion.aw/show/?BNA-DIG-ARUBIANA-0119&q=%22ambtswoning%22|title= Aruba in oude ansichtkaarten|publisher=Europese Bibliotheek|location=Zaltbommer|year=1974}}</ref>
Na 1929, Gezaghebber [[Isaac Wagemaker]] a laga construi un residencia oficial nobo na skina di L.G. Smith Boulevard y Maria Christinastraat. E edificio nobo a bira e di dos residencia oficial di Gezaghebber di Aruba.<ref name="Bouwen">{{cite web |title=Gezaghebberswoning hoek L.G. Smith Boulevard en Maria Christinastraat |publisher=Archival source |access-date=21 di augustus 2026}}</ref>
E diseño tabata konsistí di un edificio di dos piso ku un plan di piso kasi kuadrá i un zolder bou di un dak prominente. Pa duna e edificio un aparensia mas representativo, e dak tabata cubrí cu panchinan di ceramica. E residencia tabata dispone di fasilidatnan moderno pa su tempo, inkluyendo un baño, cushina y espacio pa personal.<ref name="Bouwen" />
Entre e personanan den funcion cu a biba i traha den e residencia tabatin [[Lindoro Kwartsz]], [[Oscar Henriquez]], [[Jossy Tromp]] y [[Pedro Bislip]].<ref name="Gabinete" />
== Demolicion ==
Despues cu Aruba su [[Status Aparte]] a drenta na vigor dia 1 di januari 1986, e pais a haya su propio Gobernador mientras e funcion di gezaghebber a stop di existi. E residencia di Gezaghebber na Maria Christinastraat a wordo demoli pa permití e construccion di un residencia ofisial nobo pa e [[Gobernador di Aruba]].<ref name="Gabinete" />
Construccion di e residencia nobo a cuminsa na 1985. E edificio cu a remplasá e Cas di Gezaghebber a bira e residencia oficial di e prome Gobernador di Aruba i awe ta conoci komo [[Cas Ceremonial di Gobernador]].<ref name="Gabinete" />
== Importancia historico ==
Cas di Gezaghebber (1929–1986) tabata un edificio importante den e historia di gobernacion na Aruba. Durante mas cu mey [[siglo]], e tabata sirbi como residencia y luga di trabou di e maximo representante di gobierno colonial y, despues, di gobierno di [[Antias Hulandes]] na Aruba.
Aunke e edificio mes no ta existí mas, su sitio a sigui tin un funcion oficial. E actual Cas Ceremonial di Gobernador, construí riba e mesun tereno, ta sigui sirbi pa actividadnan oficial di e pais.
== Bronnen ==
* Kabinet van de Gouverneur van Aruba, ''Cas Ceremonial di Gobernador''.<ref name="Gabinete" />
* Informashon arkitektoniko i historiko tokante e residencia di Gezaghebber na L.G. Smith Boulevard i Maria Christinastraat.<ref name="Bouwen" />
[[Kategori:Edifisionan di Aruba]]
[[Kategori:Historia di Aruba]]
[[Kategori:Edifisionan demoli]]
[[Kategori:Oranjestad]]
==Cas di Gezaghebber (1931-1986)==
Case di Gezaghebber (1931-1986) tabata e residensia ofisial di e Gezaghebber di Aruba na skina di LG Smith y Maria Christinastraat y tabata e di dos cas oficial di gezaghebber na Aruba, despues di e cas cu tabata situa na Plasa Daniel Leo.<ref name="Gabinete"/>
Gezaghebberswoning hoek LG Smith Boulevard en Maria Christinastraat na Oranjestad.
Deze woning (1931, schetsontwerp) werd door DOW Curacao ism K.K. van der Heide ontworpen.<ref name="Bouwen">[[Olga van der Klooster]] & Michel Bakker, ''Bouwen op de Wind: Architectuur en Cultuur van Aruba'', Stichting Libri Antilliani (2007), pag. 70.</ref>
E tabatin un plan di piso kasi kuadrá, dos piso, i un zolder ku un dak imponente. Pa duna e edifisio mas atrakshon ainda, el a wòrdu ekipá ku tegelnan di dak di serámika karu. E residensia tabata ekipá ku e fasilidatnan mas moderno pa su tempu. Tabatin un baño ku un baño. Esaki ta remarcabel, como cu ainda no tabatin un red di suministro di awa potabel publico durante e periodo ey. Hende tampoko no tabata kushiná mas den fogon pero riba un stoof den kushina kontra e muraya patras di kas. Na man robes di e entrada tabatin un edifisio chikitu ku tabata kontené un garashi, un kamber di strika i un kamber chikitu di biba pa e kriá.<ref name="Bouwen"/>
Despues cu Aruba a adkiri Status Aparte na 1986, e residencia a wòrdu basha abou pa haci espacio pa e residencia oficial nobo di e prome gobernador di Aruba. E tabata okupá na 1987.<ref name="Bouwen"/>
===Antiguo Cas di Gezaghebber===
Den historia di Aruba, tabatin dos edificio principal cu a fungi como e “Cas di Gezaghebber” (ambtswoning) prome cu Aruba a haya su Status Aparte na aña 1986. E prome Cas di Gezaghebber (1830 – 1929) tabata situa caminda awe ta Plaza Daniel Leo, banda di e area di tiendanan den centro di Playa. A construi e edificio rond di aña 1830 originalmente como cas y oficina pa e Commandeur di Aruba. Na aña 1948, e nomber a cambia oficialmente pa Gezaghebber. Na aña 1929, e Gezaghebber a muda for di eynan. E cas a bira un marinierskazerne. Pa e motibo aki, e caya ey a haya e nomber di Kazernestraat. A basha e edificio abao na aña 1949.<ref name="Gabinete"/>
E di dos Cas di Gezaghebber (1929 – 1986) ta precisamente unda awendia ta e Cas Ceremonial, situa na Maria Christinastraat 2 na Oranjestad. Gezaghebber Isaac Wagemaker a laga construi e ambtshuis nobo aki na aña 1929 pasobra e prome cas tabata bieu caba. Tur e ultimo gezaghebbernan di Aruba, manera ta Lindoro Kwartsz, Oscar Henriquez, Jossy Tromp y Pedro Bislip, a biba y traha den e cas aki. Na fin di aña 1985, a basha e cas aki abao pa habri paso pa un edificio hopi mas grandi y moderno. E luga aki awe ta e Cas Ceremonial di Gobernador di Aruba.<ref name="Gabinete">[https://24ora.com/gabinete-di-gobernador-a-tuma-maneho-di-cas-ceremonial-over/ Gabinete di Gobernador a tuma maneho di Cas Ceremonial over], [[24ora]] (20 di augustus 2026)</ref>
{{Appendix}}
tweede versie Case
==Historia==
Antes di 1931, e Gezaghebber di Aruba tabata usa un residencia mas bieu situá den e centro di Oranjestad, serka di e actual [[Plaza Daniel Leo]]. E edificio aki a wordo construi alrededor di 1830 originalmente komo cas i oficina pa e Commandeur di Aruba. Na 1931?, e Gezaghebber a muda pa un residencia nobo i e edificio bieu a wordo usa komo kaserna di mariniers. E edificio a wordo demoli na 1949.<ref name="Gabinete">{{cite web
|url=https://www.gouverneuraruba.com/cas-ceremonial-di-gobernador
|title=Cas Ceremonial di Gobernador
|publisher=Kabinet van de Gouverneur van Aruba
|access-date=21 di augustus 2026
}}</ref>
== Construccion ==
Gezaghebber Isaac Wagemaker a laga construi e nobo residencia ofisial na 1929, pasobra e anterior residencia tabata bieu. E edificio tabata e di dos residencia oficial di Gezaghebber na Aruba.<ref name="Bouwen" />
E edificio tabata diseña ku un plan di piso kasi kuadrá, dos piso i un zolder bou di un dak prominente. Pa duna e residencia un aparensia mas representativo, e dak tabata cubrí ku tegelnan di dak di serámika.<ref name="Bouwen" />
E residencia tabata disponé di fasilidatnan moderno pa su tempu. Entre otro, e tabatin un baño, un kushina i diferente espasion pa personal. Na man robes di e entrada tabatin un edificio chikitu cu tabata kontené un garashi, un kamber di strika i un kamber chikitu pa e kriá.<ref name="Bouwen" />
E diseño i e fasilidatnan di e residencia ta duna un bista di e manera di biba i e nivel di komfort cu tabata konsiderá moderno na Aruba na e prome mitar di siglo 20.<ref name="Bouwen" />
== Gezaghebbers==
Durante su periodo komo residencia oficial, e edificio a sirbi komo cas i lugá di trabou pa diferente Gezaghebber di Aruba. Entre nan tabata Lindoro Kwartsz, Frederik Beaujon, Oscar Henriquez, Jossy Tromp i Pedro Bislip.<ref name="Gabinete" />
== Demolishon==
Na final di 1985, e residencia di Gezaghebber a wordo demoli pa habri paso pa un edificio nobo, mas grandi i moderno, cu lo sirbi komo residencia oficial di e prome Gobernador di Aruba.<ref name="Bouwen" />
E demolishon a tuma luga den e periodo di transishon pa [[Status Aparte]]. Dia 1 di januari 1986, Aruba a bira un pais autonomo dentro di e [[Reino di Hulanda]] i a haya su propio Gobernador. E residencia nobo a bira e residencia oficial di e Gobernador di Aruba.<ref name="Gabinete" />
==Sitio actual==
E tereno unda e Cas di Gezaghebber tabata para ta ainda den uso oficial. E residencia nobo construi riba e mesun sitio a wordo transformá despues na e [[Cas Ceremonial di Gobernador]], cu awe ta sirbi pa audiensianan, recepcionnan i otro actividadnan oficial di Gobernador.<ref name="Gabinete" />
==Importansia historiko==
Cas di Gezaghebber tabata un edificio importante den e historia administrativa i arkitektoniko di Aruba. Durante mas cu mei siglo, e sitio tabata konektá ku e funcion di e maximo autoridad gubernamental na Aruba.
Aunke e edificio di 1929 no ta existí mas, e historia di e sitio a continua ku e construccion di e residencia di Gobernador despues di Aruba a haya su Status Aparte. E cambio di un residencia di Gezaghebber pa un residencia di Gobernador ta reflehá e transformashon institushonal di Aruba den 1986.
---------------
{{Variante|a}}
{{infobox edificio
| adres = skina ''L.G. Smith Blvd'' y Maria Christinastraat
| pais = {{ABW}}
| localisa_na = [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]
| cercania =
| area =
| funcion_original = Residencia di gobernador
| funcion_actual = Cas ceremonial di gobernador
| architect = Associated Architects Aruba NV
| encarga =
| piso = 2
| zoom = 16
| imagen2 =
}}
'''Cas Ceremonial''' ta un edificio situa na skina .. cu ta pertenece na Gabinete di Gobernador pa uzo como luga .... El a wordo construi na 1986 y a sirbi entre 1987 y 2004 como residencia oficial di [[Gobernador di Aruba]].
== Cas ceremonial di Gobernador ==
Construccion di residencia oficial di Gobernador di Aruba na Maria Christinastraat 2 na Oranjestad a cuminsa na 1985. t
Na 1986, Aruba a haya e status di un pais dentro di Reino. E prome Gobernador di Aruba tambe a sinta e aña ey.
E prome dos Gobernantenan di Aruba, Sr. F.B. Tromp y Sr. O. Koolman, tabata residencia den e residencia oficial durante nan gobernacion. Gobernador Refunjol no a haci uzo di esaki, pendiente e renobacion di e edificio.
E renobacion y modernisacion di Residencia di Gobernador a keda cla na 2015 pa su uso actual como cas di recepcion ceremonial: Cas Ceremonial di Gobernador. E edifisio ta wòrdu usá pa Gobernador pa oudiensia i resepshonnan ofisial di dignatarionan.
Obranan di arte
Como parti di e layout actual, diferente pintura y panelnan di tegel presta di Agencia di Herencia Cultural di Hulanda, como tambe obranan presta di artistanan local, ta exhibi temporalmente den Cas Ceremonial.<ref>https://www.gouverneuraruba.com/cas-ceremonial-di-gobernador Cas ceremonial di Gobernador]</ref>
== Historia ==
* Reeds in 1943 werd er gepleit voor de bouw van een ambtswoning op Aruba voor de Gouverneur, die toen zetelde op Curacao en bij verblijf op Aruba doorgaans in een middenstandswoning logeerde. Een voorstel van de Raad van Politie Aruba, gesteund door de Koloniale Staten met als voorzitter [[John Horris Sprockel]].<ref>Ambtswoning Gouverneur.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 30-04-1943, p. 4. Geraadpleegd op Delpher op 21-08-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010401589:mpeg21:p004</ref>
*De kosten van de ambtswoning werden in 1984 geraamd op 1,1 miljoen Nedelandse gulden.<ref>Minister De Koning aan Tweede Kamer: Kosten gouverneurswoning en kantoor Aruba; 2,5 miljoen. "Amigoe". Curaçao, 21-12-1984, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 21-08-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643124:mpeg21:p005</ref>
* E residencia oficial di Gobernador, situa na Maria Christianastraat 2 riba e sitio di e residencia bieu di Gezaghebber, a wordo diseña pa e firma di arkitecto Associated Architects Aruba NV y construi pa e compania di construccion y comercio Bohama Aruba NV. E instalashonnan eléktriko a wòrdu suministrá dor di Elcoa, e pintura dor di ASA, e instalashon di airco dor di KTBA, i e sistema di alarma dor di Marathon, miéntras ku Connar a hasi e trabounan di plomeria. Gastonan di construccion preparatorio a wordo cobra riba e presupuesto di Gabinete pa Antias Hulandes y Asuntonan Arubano y a suma na mas o menos 660.000 florin.<ref name="Overdracht">Bij bezoek koningin Beatrix Ambtswoning van de gouverneur van Aruba officieel overgedragen. "Amigoe". Curaçao, 21-11-1986, p. 6. Geraadpleegd op Delpher op 21-08-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641865:mpeg21:p006</ref>
E piso abou di e residensia ofisial ta alohá prinsipalmente e kambernan representativo, inkluyendo un salon di resepshon i un sala di kome chikitu, i tambe un estudio. E cuartonan priva di gobernador y su famia ta situa na e piso mas ariba. Varios kamber pa personal, i tambe un garashi, fasilidatnan di laba paña i un tualèt, ta alohá den e anekso. E diseño di e propiedat a tene kuenta ku e gobernador lo mester por ta anfitrion di resepshonnan chikitu di te ku 30 persona paden. Pa resepshonnan mas grandi, por hasi uso di e patio situá patras di e residencia.<ref name="Overdracht"/>
Dia 21 di november 1986 cas residencial di gobernador di Aruba door de staat der Nederlanden aan het land Aruba in eigendom overgedragen.<ref name="Overdracht"/>
-----
===Tocante Cas Ceremonial di Gobernador===
E Cas di Gobernador di Aruba, conoci awe oficialmente como Cas Ceremonial di Gobernador, tin un historia mara estrechamente na e Status Aparte di Aruba. E edificio aki ta situa na Maria Christinastraat 2 na Oranjestad y tin un funcion oficial y historico hopi importante pa e pais. Na aña 1985 a cuminsa cu e construccion di e edificio. Antes tabata situa eynan e Cas di Gezaghebber (e cas di e maximo autoridad prome cu Status Aparte), cual a wordo basha abao na 1986 pa habri paso pa e residencia nobo. E cas nobo aki tabata un regalo di Hulanda na Aruba den cuadro di nos Status Aparte. Na aña 1986, ora Aruba a adkiri su status como pais autonomo dentro di Reino, e prome Gobernador, Felipe B. Tromp, a asumi su puesto y a drenta biba den e cas. E di dos Gobernador, Olindo Koolman, tambe a biba den e residencia oficial aki durante su periodo. Ora Gobernador Fredis Refunjol a asumi e funcion na aña 2004, el a dicidi di no biba den e cas. E edificio tabata den necesidad structural pa un renobacion grandi y profundo. Despues di a completa e trabounan grandi di reconstruccion y renobacion na aña 2015, e cas a haya su nomber y funcion actual: Cas Ceremonial di Gobernador. Desde e momento ey, no ta uz’e mas pa biba, sino exclusivamente pa eventonan protocolario.
Eventonan cu lo tuma luga den e edficio aki ta entre otro, audiencia y recepcion den forma di ricibi ministernan, embahadornan, delegacionnan internacional y otro funcionarionan halto di Estado. Ceremonianan oficial manera huramentacion di huesnan, ministernan y e sitio caminda ta duna e Condecoracionnan Real (Lintjesregen) anualmente.
Cu e acuerdo nobo aki Pais Aruba y Gabinete di Gobernador a firma un convenio di erfpacht pa e propiedad aki. Cu esaki, Gabinete di Gobernador a keda structuralmente encarga cu e edificio, locual ta garantisa un uzo mas eficiente, sostenibel y conservacion di su balor historico pa futuro.<ref name="Gabinete">[https://24ora.com/gabinete-di-gobernador-a-tuma-maneho-di-cas-ceremonial-over/ Gabinete di Gobernador a tuma maneho di Cas Ceremonial over], [[24ora]] (20 di augustus 2026)</ref>
Funcion Actual di e Edificio
===Antiguo Cas di Gezaghebber===
Den historia di Aruba, tabatin dos edificio principal cu a fungi como e “Cas di Gezaghebber” (ambtswoning) prome cu Aruba a haya su Status Aparte na aña 1986. E prome Cas di Gezaghebber (1830 – 1929) tabata situa caminda awe ta Plaza Daniel Leo, banda di e area di tiendanan den centro di Playa. A construi e edificio rond di aña 1830 originalmente como cas y oficina pa e Commandeur di Aruba. Na aña 1948, e nomber a cambia oficialmente pa Gezaghebber. Na aña 1929, e Gezaghebber a muda for di eynan. E cas a bira un marinierskazerne. Pa e motibo aki, e caya ey a haya e nomber di Kazernestraat. A basha e edificio abao na aña 1949.<ref name="Gabinete"/>
E di dos Cas di Gezaghebber (1929 – 1986) ta precisamente unda awendia ta e Cas Ceremonial, situa na Maria Christinastraat 2 na Oranjestad. Gezaghebber Isaac Wagemaker a laga construi e ambtshuis nobo aki na aña 1929 pasobra e prome cas tabata bieu caba. Tur e ultimo gezaghebbernan di Aruba, manera ta Lindoro Kwartsz, Oscar Henriquez, Jossy Tromp y Pedro Bislip, a biba y traha den e cas aki. Na fin di aña 1985, a basha e cas aki abao pa habri paso pa un edificio hopi mas grandi y moderno. E luga aki awe ta e Cas Ceremonial di Gobernador di Aruba.<ref name="Gabinete">[https://24ora.com/gabinete-di-gobernador-a-tuma-maneho-di-cas-ceremonial-over/ Gabinete di Gobernador a tuma maneho di Cas Ceremonial over], [[24ora]] (20 di augustus 2026)</ref>
------------------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox organisacion | variante = a
| tipo = organisacion gubernamental ''sui generis''
| nomber = Aruba Tourism Authority
| funda = 2011
| director = Ronella Croes
| obhetivo =
| origina_di = Arubaanse Toeristenbureau
| sede = L.G. Smith Blvd.
| stad = [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]
| pais = {{ABW}}
| funda =
| termina =
| presidente =
| personal =
| miembro_di =
| commons =
| website =
}}
'''Aruba Tourism Authority''' (ATA, Autoridad di Turismo di Aruba) ta e organisashon oficial di mercadeo y maneho di destinacion (DMMO) pa Aruba, funcionando como e entidad central responsabel pa uni interesnan turistico entre stakeholder y partnernan riba isla y pafo di e isla.<ref name="about"/>[2] E rol aki ta encera coordinacion di mercadeo di destinacion, desaroyo di destinacion, y asociacionnan di destinacion pa sostene e ecosistema turistico en general.<ref name="about">[https://www.ata.aw/about About us], ata.aw</ref>
ATA ta opera bao di un status ''sui generis'', estableci dia 1 di januari 2011, como un entidad huridico independiente unico dentro di sector publico. E structura aki ta otorga e organisacion autonomia y flexibilidad pa actua na bienestar di Aruba y su comunidad, mientras cu e ta keda ancra den gobernacion publico. E cuadro sui generis ta permiti ATA pa unifica un diversidad di stakeholdernan di turismo y sigui tuma decision independiente pa un maneho di destinacion efectivo.<ref name="ATA"/>
Den e capacidad aki, ATA ta cumpli cu rolnan defini entre otro marketeer (promoviendo Aruba como destinacion), co-creator (colaborando riba iniciativanan turistico), conector (vinculando stakeholdernan), y autoridad (dunando supervision den asuntonan turistico). E ròlnan aki ta sostené su funshonnan sentral di uni interesnan, fomentá asosiashonnan, i duna direkshon stratégiko pa desaroyo di turismo.[1][2]
ATA ta wòrdu dirigí pa CEO Ronella Croes.<ref name="about"/> E organisashon ta mantené un sede lokal na Aruba ku ofisinanan adishonal na Hulanda, Colombia, i Merka pa sostené su alkanse mundial.<ref name="ATA">[https://www.gobierno.aw/aruba-tourism-authority-sui-generis-15-ana-construyendo-turismo-duradero Aruba Tourism Authority Sui Generis 15 aña construyendo turismo duradero], gobierno di Aruba (13 di januari 2026)</ref>
== Historia ==
Den decada 1920, economia di Aruba tabata conta cu un pilar economico basa riba [[Lago Oil & Transport Company|refineria Lago]]. Despues di [[Di Dos Guera Mundial|Segundo Guera Mundial]], despues cu [[turismo]] y biahe a cuminsa bira mas popular, a cuminsa mira e posibilidad pa explora e sector di turismo na Aruba.
Cu establecimento di Aruba Tourist Commission, consistiendo di diferente comerciante local, a percura pa un plan pa expansion di infrastructura pa por acomoda e necesidad di e bishitante. Den cara di adversidad, Aruba a cambia su enfoke pa turismo, resultando den desaroyo y proyectonan importante.
E promoshon di turismo na Aruba a cuminsa formalmente cu e establecimento di Comision di Turismo di Aruba na 1947, un entidat crea pa promove y dirigi desaroyo di turismo riba e isla bou di liderazgo di Ernst Bartels.[7]<ref name="tourism">[https://www.aruba.com/us/our-island/history-and-culture/aruba-tourism Aruba tourism], aruba.com</ref>
=== 1953-1985 ===
Na 1953, e comision a wordo reorganisa den Oficina di Turismo di Aruba (ATB), un instancia gubernamental modesto cu tabata consisti di apenas dos empleado: Ernst Bartels komo hefe i Casper Wever como su asistente.<ref name="tourism"/> ATB a concentra su esfuersonan riba mercadeo di Aruba como destinacion, particularmente dirigi riba e mercado di [[Estadonan Uni di Amérika|Merca]].
Un logro clave den e sector turistico emergente di Aruba tabata e apertura di Caribbean Hotel na 1959, e isla su prome hotel di resort di varios piso, cu a atrae jet-setternan internacional y a yuda establece Aruba su reputacion pa hospitalidad.<ref name="tourism"/>
Durante añanan 1980, mehorashonnan di infrastruktura a sostené ekspanshon di turismo, inkluyendo un estudio amplio di seis luna kondusí na 1983 dor di e firma Sasaki Associates ku sede na Merka den kolaborashon ku instansianan gubernamental. E estudio a identifiká e koredor kostal di Oranjestad pa California Point komo e zona turístiko prinsipal, loke ta kondusí na invershonnan dirigí den kamindanan, liñanan di awa i otro utilidatnan pa permití desaroyo di resort na gran eskala miéntras ta protehá áreanan ambiental sensitivo.<ref name="tourism"/>
Aruba su ekonomia tabata dependé pa hopi tempu riba e Refineria di Zeta di Lago komo su dunadó di trabou prinsipal for di añanan 1920, pero su seramentu na 1985 a kousa un kambio desisivo den direkshon di turismo komo e impulsor ekonómiko dominante di e isla.<ref name="tourism"/>
Na aña 1953 Aruba Tourist Commission a cambia di maneho y a sigui bou di nomber di Aruba Tourism Bureau. Aki ta caminda cu a conoce gran baluartenan den historia di e industria di turismo caminda cu Aruba por a conta cu un sector turistico evoluciona, caminda a percura pa reforsa economia local y fomenta intercambio cultural. Aruba Tourism Bureau a conta cu un temporada entre aña 1953 te cu 1985, danki na maneho di directornan Michael Kuiperi, sigui pa Odulio Bertrando ‘Beti’ Arends y finalmente Roderick ‘Rory’ Arends.
=== 1985-presente ===
Na aña 1985, Aruba Tourism Bureau a hiba un transformacion y a bira Aruba Tourism Authority, bou di guia di Remigio Wever, Jan van Nes y Myrna Jansen-Feliciano, kendenan a percura pa un maneho di turismo duradero durante temporada stabiel y durante temporada di desafio.<ref>[https://awemainta.com/wp-content/uploads/2024/02/AM240221.pdf Ta rindi honor na tur ex-director di Aruba
Tourism Bureau y Aruba Tourism Authority], Awemainta (21 di februari 2024) </ref>
Establece oficialmente dia 1 di yanüari 2011, komo un entidat públiko úniko sui generis evolushonando for di e eks Ofisina di Turismo, ATA ta operá ku outonomia pa impulsá prosperidat ekonómiko miéntras ta priorisá preservashon di medio ambiente, integridat cultural, y bienestar di komunidat bou di su propósito núkleo di enrikesé kalidat di bida di Aruba pa medio di maneho responsabel.<ref name="ATA"/>
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =|titulo= }}
{{References}}
}}
---------------
== Historia di ATA ==
Den decada 20, economia di Aruba tabata conta cu un pilar economico dependiente di Refineria Lago. Despues di Guera Mundial II, despues cu turismo y biahe a cuminsa bira mas popular, a cuminsa mira e posibilidad pa explora e sector di turismo na Aruba. Cu establecimento di Aruba Tourist Commission, consistiendo di diferente comerciante local, a percura pa un plan pa expansion di infrastructura pa por acomoda e necesidad di e bishitante. Den cara di adversidad, Aruba a cambia su enfoke pa turismo, resultando den desaroyonan y proyectonan importante.
Na aña 1953 Aruba Tourist Commission a cambia di maneho y a sigui bou di nomber di Aruba Tourism Bureau. Aki ta caminda cu a conoce gran baluartenan den historia di e industria di turismo
caminda cu Aruba por a conta cu un sector turistico evoluciona, caminda a percura pa reforsa economia local y fomenta intercambio cultural. Aruba Tourism Bureau a conta cu un temporada entre aña 1953 te cu 1985, danki na maneho di directornan Michael Kuiperi, sigui pa Odulio Bertrando ‘Beti’ Arends y finalmente Roderick ‘Rory’ Arends. Na aña 1985, Aruba Tourism Bureau
a hiba un transformacion y a bira Aruba Tourism Authority, bou di guia di Remigio Wever, Jan van Nes y Myrna Jansen-Feliciano, kendenan a percura pa un maneho di turismo duradero durante
temporada stabiel y durante temporada di desafio.<ref>https://awemainta.com/wp-content/uploads/2024/02/AM240221.pdf Ta rindi honor na tur ex-director di Aruba
Tourism Bureau y Aruba Tourism Authority], Awemainta (21 di februari 2024) </ref>
* Ronella Croes, CEO di ATA desde 2010?
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =|titulo= }}
{{References}}
}}
---------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''AIOF''' (Aruba Investment and Development Fund) ta un fondo nacional di inversion y desaroyo di Aruba, cu tin como meta pa crea un mecanismo permanente pa financia proyectonan strategico cu ta contribui na crecemento economico, diversificacion economico y progreso social di Aruba na largo plaso.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20260620.pdf Parlamento lo trata prome Fondo di Inversion y Desaroyo di Aruba otro siman], BDA (20 di juni 2026)</ref>
AIOF ta un iniciativa cu gobierno AVPFUTURO ta considera como un di e pilarnan
principal di su programa di gobernacion. E fondo nacional di inversion y desaroyo tin como meta pa crea un mecanismo permanente pa financia proyectonan strategico cu ta contribui na crecemento economico, diversificacion economico y progreso social di Aruba na largo plaso.
Prome cu e tratamento publico den Parlamento, gobierno a contesta un total di 229 pregunta presenta door di miembronan di Parlamento tocante e proyecto di ley ''Landsverordening Algemeen Investerings- en Ontwikkelingsfonds''.
E idea pa crea un fondo nacional di inversion no ta nobo.
Desde cu gobierno AVP-FUTURO a drenta gobierno na maart 2025, e coalicion a identifica e creacion di un fondo di inversion como un prioridad. Durante e preparacion di presupuesto nacional pa 2026, gobierno a reserva Afl. 50 miyon como inversion inicial pa pone e fondo traha unabes cu Parlamento aproba e ley.
Segun e propuesta, AIOF lo enfoca riba inversionnan den varios sector considera esencial pa desaroyo sostenibel di Aruba. Entre e areanan cu tin prioridad tin enseñansa, innovacion, energia renovable,
resiliencia climatico, gobierno digital, vivienda sostenibel, infrastructura y desaroyo di sectornan economico nobo.
{{Appendix}}
Despues di un debate extenso dia 23? di juni 2026 den Parlamento di Aruba, un mayoria minimo den Parlamento (11 voto na fabor y 9 contra) a aproba e Landsverordening Algemeen Investeringsen Ontwikkelingsfonds (AIOF), un ley cu ta crea Aruba su prome Fondo General di Inversion y Desaroyo. Segun gobierno, e fondo lo forma un herment financiero permanente pa permiti planificacion y financiamento di inversionnan publico riba un base multianual. <ref>https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20260626.pdf</ref>
Otro elemento cu gobierno a pone enfasis riba dje ta e evaluacion independiente cu e ley
ta prescribi. Despues di cinco aña cu e drenta na vigor, un comision di experto lo evalua
e efectividad di AIOF y entrega un rapport na Parlamento y CAft.
Maneho di AIOF lo cay bao di responsabilidad comparti di Minister di Asuntonan
General y Minister di Finanzas. E fondo lo tin su propio presupuesto, cu lo ta separa di Presupuesto di Pais Aruba.
Arends-Reyes a splica cu e beneficio mas grandi di AIOF ta cu recurso destina pa inversion lo keda separa di gastonan regular di gobierno.
Gobierno AVP-FUTURO a anuncia oficialmente diaranson atardi, cu Aruba awor tin su propio Fondo General di Inversion y Desaroyo (AIOF). Un total di 11 parlamentario a vota pa e ley pasa. Segun Minister di Finansa, Geoffrey Wever, e fondo aki lo yuda financia proyectonan importante cu ta contribui na bienestar y desaroyo di Aruba a largo plaso.<ref>[https://www.noticiacla.com/news/37860 Wever: Fondo di inversion AIOF awor ta realidad pa financia proyectonan importante], 24 di juni 2026</ref>
[[:Kategoria:Sociedad]]
------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Afroarubano''' of '''Afrorubiano''' ta Arubianonan di ascendencia predominantemente Africano. Afro-Arubano ta un grupo etnico minoritario na Aruba, representando 15% di e poblacion di Aruba.[1] Hopi Afro-Arubano ta biba den e di dos ciudad mas grandi di Aruba, San Nicolaas, situa na e punta zuid di e isla.[2]
Miéntras ku Aruba tabatin afrikanonan sklabisá,[3] nan tabata den kantidatnan mas chikitu ya ku e isla tabatin masha tiki plantashon basá riba katibu debí na su tera malu i klima seku.[4] Mayoria di Afro-Arubanonan awendia ta bini di islanan i nashonnan den Karibe serkano manera Sint Maarten, Repúblika Dominikana, Sürnam, Guyana, Haiti, Jamaica, Trinidad i Tobago, Grenada, Curaçao, Saba, Sint Eustatius, e Antia Menor i Sur Amérika.[5]
== Historia ==
{{Wak articulo|Mira tambe: [[Historia di Aruba]]|pr=}}
Afro-Arubanonan a yega Aruba den tres ola.<ref>{{Cite web |last=Redactie |date=2023-08-03 |title='African influence clearly visible on Aruba' {{!}} Caribbean Network |url=https://caribbeannetwork.ntr.nl/2023/08/03/african-influence-clearly-visible-on-aruba/ |access-date=2024-12-27 |website=caribbeannetwork.ntr.nl |language=en-US}}</ref>
Durante e era kolonial, afrikanonan sklabisá tabata wòrdu transportá pa Aruba dor di kolonistanan hulandes,<ref>{{cite web | url=https://www.myscience.org/en/news/wire/history_of_slavery_on_aruba_and_st_eustasius_online-2023-ru | title=History of slavery on Aruba and St. Eustasius online | date=29 June 2023 }}</ref> ounke no na gran kantidat ya ku e hulandesnan (i promé ku nan, e spañónan) tabata konsiderá Aruba muchu seku pa plantashonnan na gran eskala.[8] Papiamentu, e idioma komun awor di e islanan ABC,<ref>{{Cite web |title=Language and education on the ABC islands |url=https://www.researchgate.net/publication/300471435}}</ref><ref>{{Cite web |title=Papiamentu |url=https://www.hawaii.edu/satocenter/langnet/definitions/papiamentu.html#:~:text=Papiamentu%20probably%20emerged%20from%20the,spread%20to%20Bonaire%20and%20Aruba. |access-date=2025-06-02 |website=www.hawaii.edu}}</ref> ta data di por lo ménos 300 aña i ta basá predominantemente riba strukturanan lingwístiko afro-portugues kombiná ku vokabulario i influensianan di idiomanan spañó, wèst afrikano, hulandes, ingles i idiomanan amerindio.<ref>{{cite web|url=http://www.smithsonianmag.com/travel/destination-hunter/north-america/caribbean-atlantic/aruba/aruba-history-heritage.html |title=Aruba – History and Heritage |publisher=[[Smithsonian Institution]] |access-date=2013-06-20}}</ref><ref>{{Citation |title=Aruba |date=2025-03-25 |work=The World Factbook |url=https://www.cia.gov/the-world-factbook/countries/aruba/ |archive-url=https://web.archive.org/web/20250330035846/https://www.cia.gov/the-world-factbook/countries/aruba/ |url-status=dead |archive-date=March 30, 2025 |access-date=2025-03-30 |publisher=Central Intelligence Agency |language=en}}</ref> Papiamentu a yega Aruba for di Kòrsou. Promé ku siglo 20, mayoria di e Arubianonan pretu probablemente a yega liber òf sklabisá for di Kòrsou òf for di Afrika via Kòrsou, òf desendiente di migrantenan anterior for di Kòrsou, ku histórikamente tabata un di e hafnan di komersio di katibu hulandes mas grandi den Karibe.[13]
Migrashon na eskala chikí for di Kòrsou, i for di otro islanan den Karibe, pa Aruba a sigui despues di emansipashon. Katibunan no a forma un kultura Afro Karibense separá i despues di emansipashon na 1863, katibunan anterior a integrá den e sosiedat liber rápidamente (Alofs 2003a.
Durante henter [[siglo 20|siglo binti]], hopi imigrante for di Antias Britániko (esta for di Trinidad i Grenada), Sint Maarten, Saba, Sint Eustatius, i otro islanan a establesé nan mes na [[San Nicolas]], esta pa traha den e industria petrolero di Aruba. Hopi a trese nan idioma krioyo i dialektonan ingles lokal pa e cuidad,[14] desaroyando despues den loke awe ta konosí komo Ingles di San Nicolaas (tambe konosí lokalmente komo Ingles di Bush, Ingles Sani, Ingles We, Papiamentu di Pueblo etc.).[15][16][17][18][19]
Den siglo 21, mayoria di e imigrantenan di descendiente Afrikano mas recien pa Aruba ta bini di un entrada nobo di migrantenan laboral Haitiano, Surinameño, Kurasoleño i Dominikano.[20]
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Historia di Aruba]]
-----
Afrorubiano ta residentenan di Aruba cu ta rastrea nan ascendencia te na Africa sub-Sahariano, primordialmente pa medio di e descendientenan di hendenan esclavo treci pa colonizadornan Hulandes den siglo 17 y despues imigrantenan di otro islanan di Caribe. Contrario na hopi teritorio Caribense, Aruba su economia tabata carece di plantacionnan na gran escala, resultando den un poblacion esclaviza relativamente chikito cu nunca a surpasa 21% di e total di habitantenan, cu esclavitud aboli na 1863, liberando apenas 496 individuo. Esaki a kondusí na e desaroyo di un kultura di kampesino distinto bou di Afro-Arubanonan liberá, sentra riba agrikultura na eskala chikí, peska i migrashon laboral di temporada, miéntras ku meskla ku poblashonnan indígena di Caquetio i Oropeo a krea un núkleo Mestizo-Krioyo mesklá ku ta definí gran parti di e komposishon étniko di Aruba.[1][2]
Den siglo 20, e deskubrimentu di zeta den añanan 1920 a atraé olanan signifikante di trahadónan afro-karibense di paisnan manera Trinidad, Barbados, Jamaica i Haiti, ku a yena funshonnan den e refinerianan i gradualmente a elevá nan status sosioekonómiko riba e poblashon tradishonal pa mitar di siglo. E migrantenan aki, huntu ku imigrashon kontinuo mará na e kambio pa turismo despues di 1985, a enrikesé e sosiedat pluralista di Aruba, ku awor ta konsistí di mas ku 40 nashonalidat, ounke tenshonnan étniko de bes en kuando ta surgi entre residentenan establesé pa hopi tempu i yegadanan mas nobo, inkluyendo gruponan afro-karibense di stereotipo relashoná ku kriminalidat. Afro-Arubanonan awendia ta kontribuí prominentemente na sektornan manera konstrukshon, hospitalidat i trabou doméstiko, ku hende muhé di Haiti i Jamaica frekuentemente empleá komo kuido di kas; nan ta forma un kalkulashon di 15% di e poblashon komo Arubiano Pretu, ku un meskla mas amplio Oropeo/Am
--------------
{{Variante|a}}
{{infobox organisacion | variante = a
| nomber = Scouting Aruba
| abrevia =
| imagen = WikiProject Scouting fleur-de-lis trefoil.svg
| funda = April 23, 2000.
| pais = {{ABW}}
| sede =
| afilia =
| presidente =
| tipo =
| obhetivo = desaroyo di
| lema = ''Wees paraat''
| cantidad_miembro =
| koepel =
| europeo =
| internacional = Interamerican Region of the World Organisation of the Scout Movement
| website = https://www.facebook.com/ScoutingAruba
}}
'''Scouting Aruba''' ta e organisacion nacional di scouts Arubano, funda na 2000.
== Historia ==
E ta comparti un historia comun cu e otro Antiyanan Hulandes te na e separacion politico di e isla for di Hulanda. Scouting Aruba ta un Full Member of the Interamerican Region of the World Organisation of the Scout Movement.
Scouting Aruba ta consisti di 13 grupo, dividi den 3 distrito. Tin un grupo di Scout pa hende ku limitashon mental i físiko. Scouting Aruba tin 456 miembro te ku 2021.[1]
Scoutnan na Aruba ta participa den hopi campamento den Caribe, hopi biaha nan ta biaha cu boto pa campa riba islanan den cercania hunto cu Scoutnan di paisnan bisiña.
Riba 27 di febrüari 2016, World Scout Committee a rekonosé Scouting Aruba komo e Organisashon Nashonal di Scout di Aruba i a otorgá esaki Miembresia Kompleto di WOSM ku derecho di voto.[2] E sertifikado di miembresia a wòrdu presentá na e organisashon den e di 41 Konferensia Mundial di Scout, ku a wòrdu kondusí na Baku di Azerbaijan na 2017.
Programa i idealnan
Kastor-edat 5 pa 7 (mucha hòmber i mucha muhé)
Yunan di edat 7 pa 10 (sekshonnan miksto ta eksistí)
Scoutnan di edat 10 pa 14 (sekshonnan miksto ta eksistí)
Eksploradónan-edat 15 pa 18 (mucha hòmber i mucha muhé)
Rovers-edat 18 pa 23 (mucha hòmber i mucha muhé)
E Lema Scout ta Sea Prepara, Semper Prepara na Papiamento, y Weest Paraat na Hulandes.
E emblema di Scouting Aruba ta consisti di simbolonan di Scouting y colornan cu ta coresponde cu e bandera di Aruba. E dos streanan di sinku punto ta wòrdu kita for di e Fleur-de-lis i pone riba otro. E logo ta diseñá pa Sr. Juan Martijn.[3]
-----------------
{{Variante|a}}
{{infobox organisacion | variante = a
| nomber = Scouting Aruba
| abrevia =
| imagen = WikiProject Scouting fleur-de-lis trefoil.svg
| funda = April 23, 2000.
| pais = {{ABW}}
| sede =
| afilia =
| presidente =
| tipo =
| obhetivo = desaroyo di
| lema = ''Wees paraat''
| cantidad_miembro =
| koepel =
| europeo =
| internacional = Interamerican Region of the World Organisation of the Scout Movement
| website = https://www.facebook.com/ScoutingAruba
}}
'''Padvindstersvereniging van de Nederlandse Antillen''' (Asosiashon di Guia, PNA) ta un organisashon nashonal di guia den [[Karibe Hulandes]].
== Historia ==
E prome guianan riba Curaçao a cuminsa na Mei 1930 bao di e bandera di Dutch Girl Guides Guild. Esaki pronto a bira e Gremio di Guides di Niernan Hulandes Curaçao. E kantidat di miembronan a krese den transkurso di añanan ku sosten di NPG. Na 1967, NPG a entrega un peticion na Region di Hemisferio Occidental di WAGGGS encuanto si por establece un colaboracion cu Dutch Girl Guides Guild Curaçao pa asina logra un miho alineacion cu e organisacion su ubicacion geografico. Gremio Scout Hulandes Curaçao a bira un organisacion independiente na aña 1972. Cinco aña despues, e organisacion su nomber a wordo cambia pa Gremio Scout di Antiyas Hulandes. E Girl Scouts i Guides a plama den henter e isla. Desde mei 1993, tin un seccion pa muchanan di 4 pa 6 aña, esta e Elvitas. Esaki tabata na honor di Sra. Norma Elisabeth-Galaraga, kende tabata e prome Guia riba e isla pa tuma e Promesa. Na aña 1995 a kuminsá un sírkulo pre-Brown i un sírkulo di Brownie na isla di Boneiru, tambe bou di organisashon di Girl Scout Guild di Antia Hulandes. Durante e di 35 konferensha di WAGGGS na Hong Kong na 2014, e organisashon a risibí su nòmber aktual, Asosiashon di Guia PNA. E organisashon aktualmente tin 11 grupo (10 riba Kòrsou, 1 riba Boneiru) ku un total di 220 miembro na 2017. E Asosiashon di Guia PNA ta miembro di Asosiashon Mundial di Girl Guides i Girl Scouts. E organisashon tambe ta afiliá na e Vilashon Karibense pa Guia.<ref>https://nl.scoutwiki.org/Asosiashon_di_Guia_PNA </ref>
----
en.wiki:
'''Padvindstersvereniging van de Nederlandse Antillen''' (PNA, Asosiashon di Guia di Mucha muhé di Antia Hulandes) ta e organisashon nashonal di Guia di Antia Hulandes anterior. E ta sirbi 461 miembro (te ku 2003). Fundá na 1930, e organisashon pa mucha muhé so a bira un miembro asosiá di e Asosiashon Mundial di Guia di Mucha Muhé i Scout Muhé na 1978 i miembro kompletu na 1981.
E ta sirbi 461 miembro den 11 grupo di Guia, 10 grupo di Guia na Kòrsou, 1 na Boneiru, niun na Sint Maarten, Saba i Sint Eustatius.<ref name="PNA">{{cite web |url=http://pnagirls.tripod.com/ |title=Padvindstersvereniging van de Nederlandse Antillen |publisher=Padvindstersvereniging van de Nederlandse Antillen |accessdate=2010-08-05 |archive-date=2019-01-19 |archive-url=https://web.archive.org/web/20190119111111/http://pnagirls.tripod.com/ |url-status=dead }}</ref>
[[File:Collectie NMvWereldculturen, TM-10021662, Repronegatief 'Een groep padvindsters', fotograaf niet bekend, 1947.jpg|right|thumb|Girl Scouts na Corsou, 1947]]
==Programa i idealnan ==
E asosiashon ta dividí den kuater sekshon segun edat;[1]
Elvita - di edat 4 pa 7
Kabouter - edatnan di 8 pa 10 aña
Guia Menor - edatnan di 11 pa 14
Mayor di Guia - di 15 pa 18 aña
E Lema di Girl Scout ta Sea Prepara, Sea Preparado na Papiamento, y Weest Paraat na Hulandes.
E badge di e Padvindstersvereniging van de Nederlandse Antillen ta basa riba e badge di ex organisacion di Girl Scouts Hulandes, Het Nederlands Padvindsters Gilde. E badge ta konsistí di un strea di dies punto pa e dies liñanan den e lei di Girl Scouts riba un Trefoil pa Girl Scouting/Guide.
Padvindstersvereniging van de Nederlandse Antillen ta comparti nan sede cu Scouting Antiano y otro ex organisacionnan hubenil di Antiyas Hulandes.
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Karibe Hulandes]]
------------------
{{Databox}}
'''Proteccion di consumidor''' ta referi na e totalidad di esfuerso y medida destina pa proteha hende den nan rol como [[consumidor]] di producto of servicio. E ta inclui legislacion y hurisprudencia (ley di consumidor) y tambe funcionnan delega pa gobierno na organisacionnan di consumidor (e movemento di consumido). E meta di proteccion di consumidor ta pa garantisa e calidad di producto y servicio, pa preveni consumidornan di sufri daño fisico, psicologico of economico door di e producto of servicionan cu nan ta consumi, y pa optene reparacion y compensacion pa daño unabes sufri como resultado di consumo.
== Ley di consumidor ==
Legislacion di consumidor ta encera tur ley y regulacion crea pa proteccion di consumidor. Specificamente, ley di consumidor tin como meta “pa proteha e consumido den su relacion cu e productor-bendedo pa asina restaura e balansa economico y legal entre nan dos.”<ref name="Witte">{{Cite book |last=De Witte |first=Mieke |coauthors=An Vermeersch |date=2004 |title=Europees consumentenrecht |url=https://books.google.com/books?id=xHWDsYbbr78C&pg=PA13 |location=Antwerpen |publisher=Maklu |page=13 |isbn=9789062159611 |accessdate=11 juni 2018|archiefurl=https://web.archive.org/web/20230618075706/https://books.google.com/books?id=xHWDsYbbr78C&pg=PA13|archiefdatum=2023-06-18}}</ref> El a wordo desaroya pa mehora e posicion huridico di consumidornan verso productornan ora esaki a resulta necesario den e di dos mita di [[siglo 20|siglo binti]] cu e ascenso di e sociedad consumido. Derecho di consumidor ta pues un ramo di ley relativamente nobo, cu tin biaha no ta ni wordo reconoce como un ramo di ley separa. Pesey e ta un amalgama di reglanan cu por wordo clasifica den e dominio priva, publico y criminal.<ref name="Witte"/>
=== Aruba ===
Minister di Finansa, Asunto Economico y Sector Primario, mr. Geoffrey Wever ta anuncia cu riba Dia Internacional di Consumidor 15 di maart 2026 e “Landsverordening bestuursrechterlijke handhaving consumentenbescherming” lo drenta na vigor. E ley aki lo fortifica di manera significativo e proteccion di consumidor y ta duna Aruba Fair Trade Authority (AFTA) un rol importante den supervision y aplicacion di e ley pa proteha derechonan di consumidor.<ref>[https://24ora.com/awe-ley-di-consumidor-ta-drenta-na-vigor-na-aruba/ Awe Ley di Consumidor ta drenta na vigor na Aruba], [[24ora]] (15 di maart 2026)</ref>
Proteccion di consumidor ta un pilar importante di e maneho economico di Gabinete AVP- FUTURO. Manera palabra den Programa di Gobernacion 2025- 2028 riba pagina 34 “lo introduci e ley di proteccion di consumidor pa proteha e consumidor y crea un mercado mas transparente y husto. Lo presenta e ley aki na Parlamento y implementa door di Aruba Fair Trade Authority”. Despues cu Parlamento a trata y aproba e ley (''Landsverordening bestuursrechtelijke handhaving consumentenbescherming'') riba 18 di juni 2025,<ref>[https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/aruba/31326-wetgeving-bescherming-consumenten-aangenomen Wetgeving bescherming consumenten aangenomen], [[Antilliaans Dagblad]] (24 di juni 2025)</ref> via un decreto nacional di 27 di februari 2026, e ley di proteccion di consumidor lo drenta na vigor riba 15 di maart 2026, riba Dia Internacional di Consumidor.
* Aruba Fair Trade Authority (AFTA)<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.aruba.nu/nieuws/consument/83940/aruba-zet-grote-stap-met-consumentenbescherming Aruba zet grote stap met consumentenbescherming], aruba.nu (24 di december 2025)</ref>
=== Corsou ===
Ley di consumidor na [[Kòrsou|Corsou]] ta wordo influencia door di tanto legislacion local komo derecho hulandes, ku ta konta pa Kòrsou como pais konstituyente denter di Reino. Derechonan di consumidor na Corsou ta wòrdu protehá dor di un kombinashon di regulashonnan lokal, regulashonnan hulandes, i kuadro internashonal.<ref>https://www.lawgratis.com/blog-detail/consumer-law-curacao-netherlands</ref>
E legislacion primario ku ta regla protekshon di konsumidó na Kòrsou ta encera, e Codigo Civil di Corsou, Le di Protekshon di Konsumidó (Wet Consumentenbescherming), y regulacionnan di [[Union Oropeo|Union Europeo]] y legislacion Hulandes:
Organisacionnan:
* Fundashon pa Konsumidó Curaçao
* Stichting Consumenten Belangen Curaçao<ref>https://www.curacao.nu/nieuws/nieuws-van-bonaire-curacao/41127/oprichting-stichting-consumenten-belangen-curacao</ref>
=== Hulanda ===
E Ley di Implementashon riba e Modernisashon di e Direktiva di Protekshon di Konsumidó, ku ta prohibí, entre otro kosnan, e publiká òf tin post di revishonnan falso riba internèt, a drenta na vigor dia 28 di mei 2022. E ley a cambia Buki 6 di e Kódigo Sivil, e Lei di Enforsamentu di Protekshon di Konsumidó i e ley di Preis[3][4][6][6]
=== Merca ===
Na [[Estadonan Uni di Amérika|Merca]] un variedad di ley tanto na nivel federal como estatal cu ta regula asuntonan di consumidor for di cuminsamentu di siglo 20. Entre nan ta e Ley Federal di Kuminda, Remedi i Kosmetika, Lei di Práktikanan di Kobransa di Debe Hustu, e Lei di Raportahe di Krédito Hustu, Lei di Bèrdat den Prestamo, Lei di Fakturashon di Krédito Hustu, i e Lei di Gramm–Leach–Bliley. Leinan federal di protekshon di konsumidó ta wòrdu enforsá prinsipalmente dor di e Komishon Federal di Komersio, e Ofisina di Protekshon Finansiero di Konsumidó, e Atministrashon di Kuminda i Remedi, i e Departamentu di Hustisia di Merca.
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Economia]]
[[:Kategoria:Sociedad]]
Protekshon di konsumidó ta referí na e totalidat di medidanan, politika i institushonnan destina pa protehá hende den nan rol komo konsumidó di produkto òf servisio. Esaki ta inkluí legislashon i hurisprudensia (ley di konsumidó), asina tambe aktividatnan di gobièrnu i organisashonnan di konsumidó ku ta defendé interes di publiko.
E meta di protekshon di konsumidó ta pa:
garantisá kalidat i seguridat di produktonan i servisionan
prevení ku konsumidónan sufri daño físiko, sikológiko òf ekonómiko
promovê transparensia den merkado
asegurá posibilidat di reparashon òf kompensashon ora daño a sosodé
Protekshon di konsumidó ta konsiderá un elemento importante den politika ekonómiko i regulashon di merkado.
Derecho di konsumidó
Derecho di konsumidó ta e ramo di ley ku ta trata relashonnan entre konsumidónan i produsentenan òf bendedónan. Legislashon di konsumidó ta intenta reduci e desequilibrio ku por eksistí entre e dos parti, pasobra produsentenan generalmente tin mas informashon i poder ekonómiko ku konsumidónan.<ref>[1]</ref>
Derecho di konsumidó a desaroyá principalmente den segunda mitar di siglo binti, den paralelo ku e ekspanshon di e llamada sociedad di konsumidó. E rama aki di ley ta relativamente nobo i, den hopi sistema hurídiko, e ta forma un kombinashon di regla di:
derecho privá (kontraktnan i responsabilidat)
derecho públiko (regulashon di merkado)
derecho penal (sanksion kontra fraude òf praktikanan ilegal)
Instrumentonan di protekshon
Medidanan di protekshon di konsumidó por inkluí, entre otro kosnan:
regulashon riba seguridat di produktonan
obligashon pa informashon klaro i etiketahe
protekshon kontra publicidat engañoso
regla riba garantia i devolushon di produktonan
supervison di merkado dor di autoridatnan públiko
Ademas, organisashonnan di konsumidó por asistí publiko ku informashon, konseho i representashon den konfliktonan ku empresanan.
Protekshon di konsumidó segun pais
Aruba
Na Aruba, protekshon di konsumidó ta wòrdu fortifiká ku introdukshon di legislashon spesífiko. Parlamento di Aruba a aproba e Landsverordening bestuursrechtelijke handhaving consumentenbescherming riba 18 di juni 2025.<ref>[3]</ref>
Via un decreto nasional di 27 di februari 2026, e ley aki lo drenta na vigor riba 15 di maart 2026, coincidiendo ku Dia Internashonal di Konsumidó. E ley ta duna e Aruba Fair Trade Authority (AFTA) un rol importante den supervision i enforsamentu di derechonan di konsumidó.<ref>[2]</ref>
E introdukshon di e ley tabata parti di e Programa di Gobernashon 2025–2028, ku a enfatisá kreashon di un merkado mas transparente i hustu.
Kòrsou
Na Kòrsou, protekshon di konsumidó ta basa riba un kombinashon di legislashon lokal i influensia di derecho hulandes. Komo pais konstituyente den Reino di Hulanda, hopi prinsipionan di derecho di konsumidó hulandes tin influensia riba e sistema legal di Kòrsou.<ref>[5]</ref>
Regulashonnan relevante por inkluí:
Kódigo Sivil di Kòrsou
legislashon lokal tokante protekshon di konsumidó
influensia di norma internashonal i europeano
Organisashonnan lokal ku ta defendé interes di konsumidó ta inkluí:
Fundashon pa Konsumidó Curaçao
Stichting Consumenten Belangen Curaçao<ref>[6]</ref>
Hulanda
Na Hulanda, derechonan di konsumidó ta fortemente influensiá dor di legislashon di Union Europeo. Un ehèmpel reciente ta e Wet implementatie modernisering consumentenbescherming, ku a drenta na vigor dia 28 di mei 2022.
E ley aki a introducí, entre otro kosnan:
prohibishon di revishonnan falso riba internet
regla mas estrikto pa transparensia di prijs
mas protekshon kontra praktikanan komersial engañoso
E legislashon aki a modifica, entre otro, Buki 6 di e Kódigo Sivil hulandes i e ley di enforsamentu di protekshon di konsumidó.<ref>[3]</ref>
Estados Unidos
Na Estados Unidos, protekshon di konsumidó ta regula dor di un gran kantidat di ley federal i estatal. Entre e mas konosí tin:
Federal Food, Drug, and Cosmetic Act
Fair Debt Collection Practices Act
Fair Credit Reporting Act
Truth in Lending Act
Fair Credit Billing Act
Gramm–Leach–Bliley Act
Enforsamentu di e leyinan aki ta wòrdu realisá prinsipalmente dor institushonnan manera:
Federal Trade Commission (FTC)
Consumer Financial Protection Bureau (CFPB)
Food and Drug Administration (FDA)
Department of Justice (DOJ)
Mira tambe
Konsumidó
Derecho di konsumidó
------------------
{{infobox persona | variante = c
| nomber = René van Nie
| nomber completo = René Gerrit Anton van Nie
| fecha nacemento= [[1 di yanüari|1 di januari]] [[1939]]
| luga nacemento = {{NLD}}
| fecha fayecimento= [[23 di mei]] [[2017]]
| luga fayecimento = {{ABW}}
| causa morto = paro cardiaco
| residencia =
| alma mater =
| ofishi = cineasta, director di cine, periodista, escritor
| periodo activo =
| conoci pa = ''Kind van de Zon'' (1975)
| lenga literario = Hulandes
| website =
}}
{{DEFAULTSORT:Nie, René van}}
[[:Kategoria:Direktor di sine]]
[[:Kategoria:Eskritor]]
[[:Kategoria:Hulanda]]
[[:Kategoria:Aruba]]
-------------------
== Cas floria ==
titel van dit verslag is "Het erfgoed en de betekenis van de versierde <<"Cunucuhuizen op Aruba">>. Dit rapport is toegevoegd aan de bestaande nationale erfgoedcollectie, maar er zullen brochures beschikbaar zijn voor openbaar gebruik. Studenten hebben toegang om ze te gebruiken voor schoolpresentaties of spreekbeurten.
Dit rapport is gemaakt door Romy van Vuren, een stagiair van de Universiteit van Utrecht, onder begeleiding van mevrouw Webb-Kock. Dit rapport bevat gedetailleerde informatie over de betekenis van de symbolen op de versierde huizen op Aruba, de namen van de siermetselaar gespecialiseerd in deze techniek, geschiedenis en architectuur van Aruba. Het bevat ook een lijst van de versierde huizen op Aruba.
Er zijn meer dan 200 prachtig versierde huizen met een verscheidenheid aan symbolen zoals: gordijnfiguur, ster, bloem, vogelbek en halvemaan enz. De term voor deze versierde huizen is "bloemrijke huizen" of "versierde huizen".
Meer informatie vindt u in deze flyer en bij de Departamento Arubiana.
Zie ook:
• boek Bouwen op de Wind
Cas Floria of Cas decora zijn zeer bijzondere versierde huizen op Aruba, die mogelijk alleen op Aruba voorkomen.
Het is een unieke bouwstijl die dateert van rond het einde van de 19e tot het begin van de 20ste eeuw. Decoraties werden gemaakt met een extra pleisterlaag en later van cement.
Versierde gevellijsten met symbolen die mogelijk afkomstig zijn van indianen. Deze verklaring is onwaarschijnlijk. De symbolen werden puur ter decoratie aangebracht op de woning, sommige symbolen hebben een betekenis.
1920 - Cas floriá a cuminsa na Aruba, esta e adorno bunita di figura di cortina, strea, flor, pico di parha, medio luna, etc. na rand di heut ofna skina di cas. E promé cas cu a haña e adorno aki tabata di Bernardo Eman Croes na Pos Chikito. Dos Metsla di Noord, Julian (Janchi) Christiaans y Goy Semeleer a tmha e cas aki na aña 1920 y a duné e adorno di flor bou di heut y di clos pilar na e skinanan. Pesey na e casnan na Pos Chikito y Sabana Basora tin masha hopi. Por tin mas o menos 200 pa 300 cas na Aruba y e floriamento aki te na aña 1944. Janchi Christiaans tabata un discipulo di su tata Hose Christiaans y di famia Donati. Famia Donati a dorna hopi cas figurci di cortina, directamente cu man y sin usa patronchi, manera Janchi Christiians despues tabata usci. Awor tin cdgun cas cu ta wordu trahá, estilo Arubicmo cu tambe ta usa e floriamento aki pa mentené nos cultura.
--------
[[File:Caribbean maritime boundaries map.svg|thumb|Mapa di e frontera maritimo di [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]].]]
E '''frontera Reino Hulandes-Fransia''' ta referi na e fronteranan entre [[Reino Hulandes]] y [[Fransia]] den nan respectivo teritorionan den [[Laman Karibe|Lama Caribe]]. Esaki ta trata di fronteranan di tera y maritimo entre [[Sint Maarten]] y Fransia ([[Sint Maarten (Fransia)|Saint Martin]]); Sint Eustatius y Fransia, y entre Saba y Fransia.
== Historia ==
Reino Hulandes tin un frontera ku Fransia riba e isla di Sint Maarten, tabatin un frontera ku Fransia na Suramérika entre 1815 i 1975 – promé ku independensia di Sürnam – i tabatin un frontera ku Fransia na Europa entre 1815 i 1830/39 – promé ku independensia di Bélgika.
Aunke Hulanda tin frontera solamente cu Belgica y Alemania na Europa, Reino Hulandes tambe ta comparti un frontera cu Francia.
E frontera aki ta pasa dor di e isla di Sint Maarten, un di e tres Islanan di Biento (SSS). Na 1648, Fransia i Repúblika Hulandes a bai di akuerdo pa dividí Sint Maarten den un porshon franses i un porshon hulandes, loke a keda formalisá den e Tratado di Concordia. E tratado aki a stipulá ku e parti sùit di e isla tabata pertenesé na Hulanda i e parti nort na Fransia. E tratado a inkluí akuerdonan riba un zona ekonómiko, asistensia mutuo den kaso di atakenan, i un presensia militar riba e isla.[8] Sinembargo, e Tratado di Concordia no ta menciona of establece un frontera. Sinembargo, áreanan importante (na e tempu ei) ta dividí.[9]
Apesar di e Tratado di Concordia, Sint Maarten lo a cambia di man varios biaha mas. Entre 1648 i 1816, e porshon hulandes lo a wòrdu okupá pa periodonan kòrtiku tres biaha mas pa e inglesnan i kuater biaha pa e fransesnan.[8]
Despues ku Bélgika a haña independensia (1830/1839), Reino Hulandes a pèrdè su frontera ku Fransia na Europa. Despues ku e relashonnan entre Hulanda i Fransia a keda normalisá na 1839, e dos paisnan a negoshá un tratado nobo, e Konvenshon Franco-Hulandes di 1839. E tratado aki lo a reafirmá algun provishon di e Tratado di Konkordia, komo ku e vershonnan original di e Tratado di Konkordia a bai pèrdí.[10]
== Sint Maarten ==
E frontera nashonal na Sint Maarten ta un frontera habrí, ounke e área no ta forma parti di e Zona di Schengen. Reino Hulandes y Republica Frances ta mantene nan mesun control na frontera ora un hende yega e isla. Pa garantisá konfidensialidat mutuo di e kòntròlnan di frontera aki, duana hulandes ta permití pa patruyá awanan franses i duana franses ta permití pa patruyá awanan hulandes. Sinembargo, e servisionan respektivo no ta permití pa tuma akshon den awanan di otro. Si wardakosta hulandes opservá algu den awanan franses rònt di Saint-Martin, e mester alertá outoridatnan franses, i vise vèrsa.
Pa haci posibel control di pasaheronan aereo cu ta drenta, Reino Hulandes y Republica Frances a cera e tratado di control di frontera na aeropuertonan di Sint Maarten na 1994. E tratado aki no a drenta na vigor te na 2007, ya cu e Estadonan General Hulandes prome a spera un posicion cla di e Estadonan di Antiyas Hulandes.
Na 2016, e Tratado entre Gobièrnu di Reino Hulandes i Gobièrnu di Repúblika Franses tokante delimitashon marítimo den Karibe a keda konkluí, ku ta regulá e fronteranan marítimo hulandes-franses rònt di Sint Maarten, Saba, i Sint Eustatius.[11]
Na 2023, 207 aña despues di e tratado di 1816, e frontera di tera a wòrdu establesé sin ambiguidat den e Tratado entre e Gobièrnu di Reino Hulandes i e Gobièrnu di e Repúblika Franses tokante e demarkashon di frontera entre e Reino di Hulanda (Sint Maarten) i e Repúblika Franses (Saint-Martin)[12] ku awor ta definí definitivamente e tereno tambe rant. E tratado aki a sigui un disputa riba e frontera rònt di e pueblo di Oyster Pond[13] ku a kondusí na un disputa entre Hulanda i Fransia na 2016.[14] Sinembargo e tratado aki ainda no a drenta na vigor.
Algun di e fronteranan aki ta wòrdu establesé dor di tratadonan, pero no ta tur frontera marítimo den Karibe ta wòrdu establesé ofisialmente.
nl.wiki: Rijksgrens van Nederland
== Mira tambe ==
* [[Awanan teritorial]]
* [[Zona continuo]]
* [[Zona economico exclusivo]]
* [[Tratado di Frontera Reino Hulandes-Venezuela]]
[[:Kategoria:Geografia]]
[[:Kategoria:Karibe Hulandes]]
[[:Kategoria:Reino Hulandes]]
E pais autonomo di Sint Maarten tin, banda di un zona continuo chikito, solamente awanan teritorial, sin un EEZ propio.
E frontera marítimo entre Sint Maarten y e parti franses di e isla a wordo estableci door di un tratado entre Reino Hulandes y Fransia, firmá dia [[6 di aprel|6 di april]] [[2016]]. E tratado aki a drenta na vigor dia 1 di april 2017.
--------
=== Maneho ===
E maneho di e zonanan EEZ di Caribe Hulandes ta den man di Reino Hulandes, pero e derecho pa uza nan recurso marino ta comparti. Segun ''Rijkswet instelling exclusieve economische zone'' (Ley di Reino institucion zona exclusivo economico) di 2010, Hulanda (gobierno di Reino) tin e autoridad pa:
* proteha y maneha e ambiente marino;
* controla pesca, mineral y hidrocarburo den fondo marino;
* comparti y firma acuerdonan internacional referente e EEZ.
Pa e seis islanan mes e ley ta duna:
* derecho pa uza e recurso natural pa desaroyo di [[turismo]], investigacion y energia renovabel (por ehempel parke di biento of solar den lama);
* maneho di pesca den e awa teritorial (12 miya nautico rond di e isla);
* un rol consultativo den maneho di sostenibilidad di Reino.
E situacion aki ta un refleho di e structura special di Reino Hulandes: pa e awanan teritorial (12 miya nautico) e islanan tin competencia amplio, mientras pa e zona EEZ (te 200 miya nautico) e soberania final ta keda cu Reino.
== Mira tambe ==
* [[Awanan teritorial]]
* [[Zona economico exclusivo]]
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Reino Hulandes]]
[[:Kategoria:Venezuela]]
------------
Loke bo ta hasi pa Wikipedia na Papiamentu ta berdaderamente importante. Dor di forma e artíkulonan aki ku struktura sólido, idioma kla i profundidat kultural, bo ta yuda sigurá ku lektornan di Papiamentu tin akseso na e mesun kalidat di konosementu ku na ingles, hulandes òf spañó — pero ankrá den nan propio historia i bista di mundu.
Loke bo ta hasiendo ta bruha distansia ku pertenensia.
Asta for di leu, e trabou aki ta tene bo konektá ku Karibe Hulandes na un manera profundo i signifikante. Dor di dokumentá historia, kultura, símbolonan i memoria kolektivo na Papiamentu, bo no ta djis editá artíkulonan — bo ta salbaguardiá identidat i ta sigurá ku futuro generashonnan, unda ku nan por biba, por rekonosé nan mes den nan idioma i historianan.
Tin algu poderoso den kontribuí for di un distansia:
e ta mustra ku kultura no ta limitá pa geografia. E ta biba kaminda hende ta preokupá sufisiente pa kuid’é.
Bo satisfakshon ta bini di un lugá hopi real — esaki ta trabou di herensia. I e ta mustra apsolutamente den e kuido, presishon i rèspèt ku bo ta trese na kada artíkulo.
-------
Het driekantje is een driehoekig muntstuk ter waarde van vijftig cent. Bij gebrek aan pasmunt is in het begin van de vorige eeuw aan Cobus Naar, Papa Cochi genaamd, recht verleend dollarstukken te versnijden. Ze heten y o t i n cor t a, of ook wel placa di Shon Cochi. Ze behoren thans tot de zeer zeldzame munten.
------------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
{{Multiple image
| align = right
| total_width = 270
| border =
| header = '''Turismo krusero'''
| header_align = center
| perrow = 1/1/2
| image1 = RCI Sovereign of the Seas (cropped).jpg
| image2 = Carnival Sunshine Curacao 2014 (cropped).jpg
| caption1 = ''Sovereign of the Seas''
| caption2 = ''Carnival Sunshine''
| image3 =
| caption3 =
| image4 = Promenade on the Allure od the Seas (7710182244).jpg
| image5 = Overall room view of Sky Suite 1198 aboard the Celebrity Equinox (6686283819).jpg
| caption_align = center
| footer = Interior luhoso di un krusero i un kabina
| footer_align = center
}}
----------------
{{Variante|a}}
{{infobox persona |variante = a
| nomber = Clinton Whitfield
| nomber completo = Clinton Hathaway Whitfield
| ofishi = empresario
| distincion = Oficial den [[Orden di Oranje-Nassau]] <small>(1968)</small>
}}
'''Clinton Hathaway Whitfield''' (☆ [[1911]] na [[Sint Eustatius]] - † [[12 di yanüari|12 di januari]] [[1993]] na Aruba?) tabata un empresario Arubano, kende tabata pionero den industria turistico y dirigente di sector priva Arubano.
== Biografia ==
Clinton Whitfield a nace na Sint Eustatius y a muda pa [[Kòrsou|Corsou]] pa continua su estudio na nivel di Mulo.
El a cuminsa su carera profesional den servicio publico na Aruba. Despues di 13 aña di servicio el a cambia pa sector priva y a habri su tienda “Whitfield Dress Shop” den [[Caya G.F. (Betico) Croes]]. Segun cu e industria di turismo a crece el a expande cu tiendanan na varios lokalidad di hotel, particularmente na [[Palm Beach]].
Den e comunidad empresarial Arubano Whitfield tabata un figura yamativo. Como un “startupper” eminente el a laga su marca riba hopi organisacion Arubano como tambe internacional.<ref>Opstarter Arubaanse zakenleven overleden. "Amigoe". Curaçao, 13-01-1993, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 11-10-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644609:mpeg21:p005</ref> Na 1945 e tabata co-fundador di [[Aruba Trade & Industry Association]] (ATIA). Na 1950 el a wordo eligi como presidente di ATIA y a sirbi shete aña den e funcion aki. E tabata un miembro di directiva di Camara di Comercio (KvK) di 1951 pa 1975, interumpi solamente pa shete luna na 1963. E tabata internacionalmente orienta y a promove relacionnan cu paisnan den region: Venezuela, Colombia, Puerto Rico, Repúblika Dominikana i Trinidad & Tobago. El a representa KvK Aruba den e Camaranan di Comercio di America, un plataforma di 51 camara, cu tabata tin como meta fortalece e lasonan economico y baha e bareranan di comercio den [[Latinoamerica]] y Caribe. Na 1961 el a wordo eligi como presidente di Camara di Aruba y na juni di e aña ey a fungi como anfitrion pa e Convencion Anual di Camaranan di Comercio di Americas.
* gedurende 25 jaar Bestuurslid van de Kamer, waarvan 6 jaar in de functie van Voorzitter.
* "a blda miembro alavez vlce-presidente di Regentenraad di [[Horacio Oduber Hospital]].
J*3 30 ana senor Whitfield a duna vn contribucion valioso na e desarollo di nos hospitaal, pa cual nos ta masha agradecido.
* De Kiwanis Club van Aruba maakt met diep leedwezen het overlijden bekend van de heer CLINTON H. WHITFIELD in leven: Organisator "Charter Member" en gewezen voorzitter van de Kiwanis Club of Aruba; Gewezen "Lt. Governor" van Division 26 en Gewezen Governor van de Eastern Canada en Caribbean District van Kiwanis International; "Life Member" van Kiwanis International.<ref> Advertentie. "Amigoe". Curaçao, 16-01-1993, p. 13. Geraadpleegd op Delpher op 11-10-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644612:mpeg21:p013</ref>
Na 1962 el a wòrdu eligi komo presidente di e Kámaranan di Komersio di e Amérika i a bishitá mas ku diesseis pais den Latino Amérika. For di 1964 pa 1967 Whitfield a wordo reeligi como presidente di Aruba Chamber. E tabata miembro fundado di Liaison trade committee Aruba-Curacao, presidente di Aruba Tourism Commission, vice-presidente di hunta di supervision di Aruven NV (desaroyador/doño di Aruba Caribbean Hotel), miembro di hunta di comisario di Stichting Ziekenverzorging Aruba (operador di hospital). Repetidamente Whitfield a wòrdu designá komo “delegado ofisial di komersio” pa representá gobièrnu Antiano den reunionnan di komersio na nivel internashonal. For di 1964 el a dedica su mes na e seccion Aruba di Kiwanis International, di cual e tabata fundado, prome presidente y despues eligi como gobernador regional. Na 1979 el a keda nombra den Conseho Consultativo di Antias Hulandes (Raad van Advies).
Whitfield a fayece na edad di 82 ana despues di un kebrante di salud. E tabata casa cu Louisa (Mosa) Whitfield-Davelaar.
== Honor ==
Pa su méritonan el a ricibi na 1968 un condecoracion real como Oficial (''officier'') den [[Orden di Oranje-Nassau]]. Kiwanis Club of Aruba ta otorga anualmente na e alumnonan sobresaliente di [[Colegio Arubano]] e ''Clinton Whitfield Outstanding Student Award''.<ref>{{citeer web|url=https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20250806.pdf|titel= A tene evento di entrega di Clint Whitfield Outstanding Student Awards|werk=Bon Dia Aruba|datum=2025-08-06|format=pdf}}</ref>
{{Appendix}}
Clinton Hathaway “Clint” Whitfield tabata un empresario y dirigente di sector priva Arubano. E a nase na Sint Eustatius na 1910 y a muda pa Aruba despues di su estudio na Korsou. Na Aruba el a trahá promé den servicio público, pero pronto a drenta den negoshi propio y a fundá Whitfield Dress Shop den Caya G.F. (Betico) Croes, cu eventualmente a crece cu varios sucursal den hotelnan di Palm Beach.
Whitfield tabata un pionero den desaroyo di turismo y comercio Arubano. El tabata co-fundador di Aruba Trade & Industry Association (ATIA) na 1945 y a sirbi komo su presidente durante hopi aña. El a forma parti di Camara di Comercio di Aruba, representando e isla den reunionnan internashonal di camaranan di comercio den Caribe y Latino-Amérika.
Aparte di su actividad empresarial, Whitfield tabata miembro fundadó di Kiwanis Club of Aruba y su prome presidente. Den 1968 el a wordo kondecorá komo Oficial den Orden di Oranje-Nassau pa su kontribushon na komunidat. E ta tambe rekorda pa e Clinton Whitfield Outstanding Student Award, otorgá anualmente na alumnonan sobresaliente di Colegio Arubano.
Clinton Whitfield a fayece na Aruba na 12 di januari 1993 na edat di 82 aña. E tabata casá cu Louisa (Mosa) Whitfield-Davelaar.
--
Got it — back to Clinton Whitfield only. I cleaned up the concise biography you wanted and added the two items you specified (longtime trustee of Horacio Oduber Hospital and member of the Raad van Advies). I kept it short, neutral and ready for Wikipedia/Papiamento use.
---
'''Clinton Hathaway Whitfield''' (☆ 1910, Sint Eustatius – † 12 di januari 1993, Aruba) tabata un empresario y dirigente prominente den sector privado di Aruba. Despues di su edukashon den Kòrsou, el a muda pa Aruba unda el a kominsá den serviciu públiko y despues a fundá su negocio, *Whitfield Dress Shop*, ku sucursales na zona hotelero di Palm Beach.
Whitfield tabata un pionero den desaroyo di turismo y comercio arubano. El tabata co-fundador di **Aruba Trade & Industry Association (ATIA)** (1945) i a sirbi komo su presidente. Tambe a ocupa diferente posishon den **Camara di Comercio di Aruba** y a representá Aruba den kontexthonan komersial internashonal den Latino-America y Karibe.
Ademas di su labor empresarial, Whitfield a kontribuí intensamente na servicionan komunidario. El tabata miembro fundadó di **Kiwanis Club of Aruba** i a sirbi como su presidente; el premio **Clinton Whitfield Outstanding Student Award** ta sigui rekonosé su kontribushon den edukashon.
Whitfield tambe tabata un miembro di largo durashon di e **Board of Trustees** di **Horacio Oduber Hospital**, un pos ku el a keda ocupa te su morto. Ademàs, el a forma parti di e **Raad van Advies** di Antias Hulandes, kontribuyendo na asesoria polítiko-komunitario.
Pa su merito den servisio komun i profesional, el a ricibí den 1968 e kondecorashon real **Oficial (Officier) den Orden di Oranje-Nassau**.
Clinton Whitfield a fayece na Aruba dia **12 di januari 1993** na edat di 82 aña. El tabata kasá ku **Louisa (Mosa) Whitfield-Davelaar**.
[[:Kategoria:Aruba]]
---------------
{{Variante|a}}
{{Infobox fabrica| variante = a
|nomber = Coastal Aruba Refining Company
}}
'''Coastal Aruba Refining Company''', miho conoci como '''Coastal''', tabata un refineria petrolero na [[San Nicolas]], Aruba, cu a opera entre 1991 i prinsipio di e aña 2001 como compania subsiadiario di The Coastal Corporation di Merca. E refineria tabata anteriormente conoci como [[Lago Oil & Transport Company]], y su reapertura na 1991 a representa un capitulo nobo den e historia industrial petrolero di Aruba.
[[Category:Empresa]]
[[Category:Aruba]]
[[Category:Historia]]
== Historia ==
Despues di e ciere di Lago Oil & Transport Company na maart 1985, e instalacion industrial grandi na San Nicolas a keda sin uso.
* el a pasa den man di Gobierno
* a cuminsa cu desmantelacion di e instalacionnan
Na aña 1989, The Coastal Corporation, un compania Merikano fundá pa empresario [[Oscar Wyatt|Oscar S. Wyatt Jr.]], a mustra interes pa reactiva e refineria.
Bou di e liderato di Wyatt y cu apoyo di Gobierno di Aruba, un acuerdo final pa reapertura di e refineria a wordo logra y oficialisa na 1991 bou di nomber Coastal Aruba Refining Company N.V.
, durante e gabinete di Henny Eman I i Nelson Oduber I. E refineria a haya un periodo di tax holiday pa stimula inversion, y a kambia nomber pa Coastal Aruba Refining Company N.V.
E acuerdo tabata inclui un tax holiday pa stimula e inversionnan grandi cu a sigui, manera e instalacion di dos ‘delay coker’ balora na mas cu 250 miyon dollar pa haci e refineria financieramente factibel y competitivo riba mercado internacional di productonan di petroleo. E reapertura di e refineria a duna centenares di hende empleo, directo y indirecto, y a reestablece e rol industrial di San Nicolas den economia Arubano.<ref>[https://www.facebook.com/permalink.php/?story_fbid=115369700292757&id=102193561610371&locale=ml_IN Caya Oscar Wyatt jr], Facebook - Nos Historia Nos Herencia (2020)</ref>
== Operacionnan ==
Durante su operacion, Coastal Aruba a introduce diferente mehoranan tecnico, inclui instalacion di dos delay coker units balora na mas cu US$250 miyon (fuente lokal necesaria). E modernisacion aki a permiti refineria pa procesa crudo mas pesado y compiti den mercado global di productonan di petroleo.
E refineria a duna trabou pa varios centenar di Arubanonan, tanto directo como indirekto, i a stimula e ekonomia di San Nicolas un biaha mas.
== Benta y ciere ==
Den 2001, despues di e retiro di Oscar Wyatt, The Coastal Corporation a wordo bende cu El Paso Natural Gas Company, cual a asumi e operacion den Aruba pa un periodo mas cortico. E operacion di Coastal Aruba eventualmente a caba poco despues, y e instalacion a pasa den man di otro manejadornan, inclui Valero Energy Corporation y mas laat Citgo Petroleum Corporation, cu a uz’e refineria te su ciere final den 2012.
Legado
E periodo di Coastal Aruba Refining Company ta considera un etapa transitorio pero importante den e historia di refineria di San Nicolas. A traves di e esfuersonan di Oscar Wyatt y su kompania, Aruba a logra reaktiva su refineria despues di seis aña di inaktividad.
Den 2013, como un forma di rekonosimentu, e Theaterstraat den San Nicolas a wordo renombra na Caya Oscar Wyatt Jr., den honor di fundador di Coastal Corporation.
== Referencia ==
“Oscar Wyatt pleads guilty in Iraq Oil-for-Food case.” United States Department of Justice, Press Release (2007).
Amigoe di Aruba, edicionnan di 1991 i 2013 (pa reaperura di refineria y cambio di nomber di caya).
“El Paso to acquire Coastal Corporation.” The New York Times, 2000.
Valero Energy Corporation Annual Report, 2005.
CITGO Aruba Refinery official history page (archival).
-------------------
{{infobox persona | variante = a
}}
'''Oscar Sherman Wyatt Jr.''' (☆11 di yüli 1924 na Beaumont, [[teksas|Texas]] – †8 di òktober [[2025]] na [[Houston]]) tabata un empresario [[Estadonan Uni di Amérika|Merikano]] y fundador di The Coastal Corporation. E tabata conoci pa su papel den e industria petrolero internacional y pa su relacion cu [[Aruba]] na fin di e añanan 1980, ora cu su compania a reactiva e refineria di [[Lago Oil & Transport Company|Lago]] bou di e nomber di Coastal Aruba.
== Biografia ==
Oscar Wyatt a nace den un famia humilde na Beaumont, Texas. Na edad di solamente 16 aña el a haya su licencia pa bula avion. El a studia na ingenieria mecanico na Texas A&M University. Durante Segundo Guera Mundial el a bandoná su estudio temporalmente pa drenta den servício militar y na edad di 21 aña, el a keda condecora como piloto di combate. Despues di guera, el a completa su estudio en preparacion pa un carera den industria petrolero.
Na 1950, Wyatt a cuminsa su propio negoshi den sector energetico. El a financia un compania chikito yama Hardly Able Oil Company, cu despues di tempo a desaroya den Coastal Oil & Gas Company, mas laat conoci como The Coastal Corporation. Bou di su liderato y vision, Coastal a crece pa bira un di e companianan di energia mas importante di Merca, cu operacionnan den petroleo, gas natural, transporte y refinamento.
Na fin di e añanan 1980, despues di e ciere di e refineria di Lago na 1985, Wyatt — via Coastal Corporation — a mustra interes pa reactiva e planta na [[San Nicolas]].<ref>{{citeer web|titel=Belangstelling bij twee firma's voor raffinaderij|werk=[[Amigoe]]|datum=1989-06-15|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2025-10-14|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642628:mpeg21:p005}}</ref> Den e negociacionnan bou di e Gabinete Oduber I a yega na un acuerdo final, cu a resulta den reapertura di refineria na 1991.<ref>{{citeer web|titel=Na vijf jaar vloeit weer olie|werk=[[Amigoe]]|datum=1990-11-22|bezochtdatum=2025-10-14|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643956:mpeg21:p005}}</ref> E refineria a haya e nomber di "Coastal Aruba Refining Company".
Na 1997, Oscar Wyatt a retira como presidente di The Coastal Corporation, pero el a keda sirbi como presidente ehecutivo te na januari 2001, ora cu e compania a wordo bendi cu El Paso Natural Gas Corporation, bou cual compania e operacion di refineria na Aruba a continua pa un periodo relativamente corto prome cu esaki a pasa over pa Valero Energy Corporation.
Den 2007, Oscar Wyatt a wordo acusa di a haci pagonan ilicito pa [[Irak]] bou di e programa di Oil-for-Food di [[Nashonnan Uni|Nacionnan Uni]]. Den un corte federal na Manhattan el a admití cu compania a manda pagonan ilegal durante e sancionnan internacional contra Irak. El a ricibi un condena di prizon di un aña, cual el a cumpli cune na 2008.<ref>[https://web.archive.org/web/20080103173430/http://www.chron.com/disp/story.mpl/front/5420278.html Oscar Wyatt reports to prison in Beaumont], Houston Chronicle (2 di januari 2008)</ref>
Oscar Sherman Wyatt Jr. a fayece dia 8 di òktober 2025 na Houston, na edad di 101 aña. E tabata casa y tabata tata di cuater yiu. Su yiu homber Oscar (Trey) Wyatt III, a muda pa Aruba durante e periodo di Coastal Aruba y a casa cu e politico Arubano, [[Mervin Wyatt-Ras]].
Na 2013, como muestra di gratitud pa su aporte, a renombra Theaterstraat, e caya cu ta core paralelo cu e muraya di refineria te cu [[Zeewijk]], den su honor ''Caya Oscar Wyatt Jr.'' <ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2013-01-29/page/n13/mode/1up?q=caya+oscar+wyatt A desvela Caya Oscar Wyatt jr. na San Nicolas ayera tardi], Bon Dia Aruba (29 di januari 2013)</ref>
{{Appendix}}
.
Na 28 di yüli 2013, e Theaterstraat a kambia nomber ofisialmente na Caya Oscar Wyatt Jr. Den e periodo aki, e refineria tabata rekonosé komo un di e mas competitivo den region, i Wyatt mes tabata konsiderá komo un empresario ku hopi kurashi, determinashon i visión industrial.
Su nomber ta keda asoshá ku un periodu di renasementu industrial pa Aruba i ku un erensia di liderazgo entreprenedor.
== Honor ==
Komo muestra di gratitud pa su aportashon, e caya paralelo ku e muraya di refineria te cu Zeewijk a wòrdu renombrá den su honor.
Na 28 di yüli 2013, e Theaterstraat a kambia nomber ofisialmente na Caya Oscar Wyatt Jr. Den e periodo aki, e refineria tabata rekonosé komo un di e mas competitivo den region, i Wyatt mes tabata konsiderá komo un empresario ku hopi kurashi, determinashon i visión industrial.
Venta di Coastal i bida mas tadia
Na 1997, Oscar Wyatt a retirá komo presidente di Coastal Corporation, pero el a keda sirbi komo presidente ehecutivo te na yanuari 2001, ora cu e compania a wordo bendi cu El Paso Natural Gas Company.
Poco despues, e operashon di Coastal Aruba a pasa bou di El Paso Corporation, ku a kontinyá por un periodo mas kortiko promé ku e refineria a sera definitivamente.
Legado i famia
Oscar Wyatt su aportashon na Aruba ta konsiderá un kapítulo importante den historia industrial di e isla.
E yu di Oscar Wyatt, Oscar “Trey” Wyatt III, a muda pa Aruba durante e periodu di Coastal Aruba, a bira un siudadano hulandés i a kasá ku Mervin Ras, polítika arubiano i aktualmente minister di Asuntunan Social i Salú Públiko di Aruba. E union aki a keda simboliko pa e lazo familiar i histórico entre e famia Wyatt i Aruba.
Falesementu
Oscar Sherman Wyatt Jr. a fayesé na Houston, Texas, riba 8 di òktober 2025, na edat di 101 aña. Su nomber ta keda asoshá ku un periodu di renasementu industrial pa Aruba i ku un erensia di liderazgo entreprenedor.
Den Aruba su nomber ta keda honra ku Caya Oscar Wyatt Jr. na San Nicolas, komo rekonosimiento pa su kontribushon den e reaktivashon di refineria di Lago den fin di e anjanan 1980 i prinsipio di anjanan 1990.
{{Stub}}
{{DEFAULTSORT:Wyatt, Oscar}}
[[Category:Hende]]
-------------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
Un '''Dekreto Real''' (DR), na [[hulandes]]: ''Koninklijk Besluit'', KB, ta un dekreto di gobièrnu di Hulanda. Aunke e Rei ta firma e dekreto prome, loke por duna e impresion cu e ta sostene esaki personalmente, e no ta personalmente responsabel. Pa e motibu aki, dekretonan real ta wòrdu kofirmá pa e minister(nan) i/òf sekretario(nan) di estado konserní; esaki ta wòrdu yamá kontra-firma.
E diferensianan entre un lei formal i un Dekreto Real ta:
* Un ley formal tambe mester wordo adopta door di Parlamento.
* Un Decreto Real por wordo emiti door di gobierno sin e cooperacion directo di Parlamento.
* Un Dekreto Real por wòrdu revisá pa un korte kontra e Konstitushon, miéntras ku un lei formal no por.
* Un Dekreto Real, ora e ta kontené un provishon generalmente obligatorio, ta un lei supstansial.
Un Dekreto Real (KB) ta un desishon di gobièrnu ku ta wòrdu tumá sin konsentimentu di e Estadonan General. Un distinshon ta wòrdu hasi entre un Orden Atministrativo General (AMvB) i un Dekreto Real regular òf menor.
Tin dos tipo di Dekreto Real. E promé ta regardá òrdu atministrativo general i por wòrdu mirá komo un ekstenshon di legislashon. E di dos ta regardá aktonan atministrativo manera nombramentu di alkaldenan, Komisarionan di Rei, i ofisialnan hudisial responsabel pa atministrashon di hustisia.<ref>https://www.eerstekamer.nl/begrip/koninklijk_besluit</ref>
Dekreto Real
Un Dekreto Real (RD) ta un desishon di gobièrnu tumá sin e konsentimentu di e Estadonan General.<ref>https://www.denederlandsegrondwet.nl/id/vi9xmf878tqq/koninklijk_besluit#:~:text=Een%20koninklijk%20besluit%20(KB)%20is,een%20gewoon%20of%20klein%20KB%20.</ref>
Ta hasi un distinshon entre un òrdu atministrativo general (AMvB) i un RD standart òf menor. Un RD standart ta regulá, entre otro, e nombramentu i retiro di funshonarionan (ministernan, Komisarionan di Rei, Konseheronan di Estado, alkaldenan, etc.).
Mayoria di e Dekretonan Real ta basá riba un lei formal. Esaki ta konstituí legislashon delegá: e lei ta stipulá ku reglanan por wòrdu elaborá mas aleu. Si esaki no ta e kaso, e ta wòrdu yamá un RD ‘independiente’.
E Konseho di Estado ta emití un opinion di konseho riba un RD. Un RD ta wordo publica den Gazette Oficial (Staatsblad).
{{Appendix}}
--------------------
{{Appendix}}
The first hint of gold on Aruba actually dates back to 1725, when rumors about gold being
found in dug up treasure chests of the Spanish colonial era prompted the first official exploration for gold on the island, commissioned by the Dutch West India Company. Under the leadership of Mr. Paulus Printz, a three-year search was conducted on Aruba, to no avail. Though they
found some specks of gold, it was not enough to motivate a further search, and the assignment was discontinued by Printz himself.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20250922.pdf Get to know the history of the gold industry on Aruba], Aruba Today (22 di september 2025)</ref>
It wasn’t until 100 years later, in 1824, when a young farmer boy named Willem Rasmijn found
a lump of gold while out herding his father’s sheep in the area of Rooi Fluit on the north coast. His father took it to a local merchant who then sold the lump for $70. Unbeknownst to
the boy and his father, they quite literally struck gold, and as word got out, a gold fever spread
among the locals who started searching for more gold.
When the colonial governor in Curacao, Governor Cantz’laar, heard about the news, he
sent his adjutant, Capitan van Raders, to start harvesting gold. This was in July 1824. In august
of that same year, the governor followed suit to the island, accompanied by high-ranking
military officials. When citizens started swarming the area in search for gold, The Netherlands
sent more troops to safe guard the gold.
Prominent places where gold was found was in Daimari, Wacobana, Arikok, Rooi Fluit, Hadicouradi and later West punt, where gold ore was found. Because of a lack in advanced technology and materials to harvest the gold, the process took a more primitive approach:
Clay rocks containing traces of gold were left to dry in the sun. Then, workers would start chipping the clay away on a large canvas to catch the gold particles that were left behind after
the wind blew away the dust from the clay.
In the harvest period of 1824-1825, there was a total of 71,000 kilos collected through commissioned harvesting. Locals themselves reportedly found about 25 pounds worth of gold in
the nearby rivers. The following years after that
first big harvest, commission work fell off, and in 1828, the director of the goldmines, Johan Gravenhorst, decided to halt harvesting.
Almost 40 years later, the London-based Aruba Island Gold Mining Company Ltd. was granted
concession. The firm built their gold mines on Bushiribana, and in the port of Oranjestad a
long road that connected the gold mill to the port. The ores themselves came from Sero Plat en Sero Cristal.
By this point, workers were still using primitive methods to harvest the ores. For example, when
someone had to go into the mines, there were no stairs or lifts; the person had to be brought
down in a big bucket, with two or more workers holding the bucket by a thick rope above
ground.
Aruba Island Gold Mining Company Ltd. reportedly operated until 1899, and right after the Aruba Gold Concession Ltd. was established, coincidentally also based in London. This time, the gold mill in Balashi was built, and more mines were dug up all around the island. The gold ores that were found were transported via track engine, locally called the “trekinchi”.
Despite being more equipped for the job, the Aruba Gold Concession Ltd. could not produce
any real profit, and so the concession was terminated just eight years later, in 1908.
A local firm, the “Aruba Goud Maatschappij” (Aruba Gold Company) took over the concession, along with all the materials and equipment. In the beginning, the company saw good profit, and for a while, the island’s economy depended primarily on the mining and harvesting of gold. But just like its predecessors, the streak of luck for the Aruba Gold Company came to an end when WWI broke out.
The main reason why production stopped this time was reportedly because of a lack in dynamite for extracting the ores from the mines, as well as a lack in raw materials like German cyanide for the refining process. By the time the war ended, the equipment that was left at Balashi
were too old to use again. After the war, gold production on the Aruba was left to a standstill.
According to an issue in Aruba Esso News paper in 1953, Henny Eman wanted to start up digging again, this time using independent miners.
He argued that there was proof of more gold to be discovered. Plus, hiring independent miners
would boost the island’s employment rate.
When it was proven that gold was in fact still present, the executive board on the island
promised to fund the project only if the gold dug up proved to be valuable. However, nothing else was reported after this, so it could be concluded that there was no real profitable
market on the island anymore.
The ruins of the Bushiribana and Balashi Gold Mills are still standing, and open for the public to visit. These structures offer a glance into the past, to a time where Aruba experienced one of its first wave of industrialization. Today, these structures are persevered as historical
monuments.
Source:
1. “De Kolibrie op de Rots (en meer over the geschiedenis van Aruba)” by Evert Bongers.
2. Aruba Esso News, 1953 issue.
------------
{{multiple image
| total_width = 700
| border = infobox
| direction = horizontal
| header = Arte mural na San Nicolas
| header_align = center
| caption_align = center
| image1 = San Nicolas mural by Chemis.jpeg
| height1 = 200
| caption1 = Mural di Chemis
| image2 = San Nicolas murals (Aruba) 23 00 09 183000.jpeg
| caption2 = Mural crea pa Armando Goedgedrag
| image3 = San Nicolas murals (Aruba) 23 00 45 246000.jpeg
| caption3 = Mural crea pa Wild Drawing
| image4 = San Nicolas Murals 00 21 29 593000.jpeg
| caption4 =
| image5 = Mural Black White.jpg
| caption5 = Mural crea pa Ad Rekkers
}}
------
== Stadhuis Aruba Aanvulling ==
=== Historia ===
E stadhuis a wordo encarga pa dokter Jacobo Eloy Maria Arends, kende a laga traha esaki como preparacion pa su casamento. Arends a studia medicina na Amsterdam y, na su regreso, el a wordo nombra e prome dokter oficial di gobierno di Aruba. Famia Arends a establece nan mes na Aruba for di mitar di siglo 18 y tabata inclui hopi miembronan prominente activo den e mundo empresarial. Ora cu J.E.M. Arends a bira komprometé na 1922, el a enkargá e konstrukshon di e kas.[1]
Den sociedad di Aruba, tabata custumber pa un pareha nobo muda pa un cas nobo na momento di casa. Riba e dia di e kasamentu, e esposo tabata spera di presentá su kasá ku un kas kompletamente nobo i muebla.[1] Tradishonalmente, e futuro bruid no tabatin mag di mira e kas i tambe tabata prohibí di drenta su besindario. Despues ku e kas a keda kla, e pareha a bai riba nan luna di miel i e kas a keda kompletamente muebla pa e ruman muhénan di e brùidehòm, di manera ku na nan regreso e por a presentá su bruid ku un kas kompletamente muebla, di akuerdo ku tradishon.
=== Construccion y estilo ===
E edificio a wordo diseña den un estilo neoclasico cu influencianan for di e estilo Baroco Suramericano, bao direccion di e arkitecto Arubiano Chibi Wever. Konstrukshon a tuma lugá entre 1922 i 1925.[1] E edifisio a wòrdu konstruí riba un tereno di 1.545 m2. E konstrukshon a wòrdu realisá pa e albañil i karpinté lokal Jan Christiaans, i e ehekushon a wòrdu realisá pa e kontratista i karpinté lokal Nicolaas Picus, ruman di e konosí karpinté Merdado (Dada) Picus.[1] Picus a adaptá e diseño na e deseonan spesífiko di e kliente, kende tabata deseá un residensia ku un práktika i un botika. E kas a wòrdu diseñá ku un interior úniko di plan habrí pasobra e doñonan tabata ke pa e edifisio keda aksesibel sin porta pa aktividatnan sosial. P’esei, no tabatin portanan fiho, solamente portanan plegabel, ku tabata permití uso fleksibel. E kas tabata sirbi komo un residensia, un ofisina di dòkter i un botika, i hopi reunion i fiesta tabata wòrdu organisá einan. E edificio ta un ehempel tipico di un mansion Arubano den un estilo mixto cu hopi caracteristica estilo neo. E ta inspirá pa e kas kunuku tradishonal di kas di stat ku un núkleo i dos galeria, kada un rondoná pa un terasa.
---
strui su cas den 1922 tempo cu e y su prometida Maria Monica Lacle a compromete pa casa. Eloy Arends, inspira pa e edificionan luhoso di Caracas, e capital di Venezuela y na Bogota, Colombia, a
pidi su arkitecto inclui e influencianan Neo-Baroque Latinoamericano den su diseño.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20250910.pdf Conoce e historia tras di Stadhuis Eloy Arends], BDA (10 di september 2025)</ref>
Manera tabata e tradicion entre e famianan manera e famia Arends, e homber mester a contrui un cas y completamente amuebla e cas nobo prome cu e muhe por wak e. Pues den 1925, prome cu
-----------
== Mario Croes ==
Pa promer viaha ela sali campeon di Aruba dia cu e tabatin 15 aña di edad. Awor flbi cu e tin 34 aña e por bisa cu ela sali 13 vez campeon di nos isla y e ta posee nada menos cu 39 copa y 27 medaya. Un deportista arubano cu e destaca su mes den e deporte di ping pong specialmente door di su mes esfuerzonan y su perserverancia, como cu manera nos lektornan por lesa mas alew, no ta semper ela haya ayudo den su carera deportivo na su isla natal. Mario Croes jr., casá cu Ruth Croes-Arends, ta haya cu e deporte di ping pong na Aruba a bai hopi atrcus den e 26 aña cu e tin ta praktikele.
Amistad a tene un entrevista exclusivo cu e deportista te ainda mas grandi riba terreno di ping pong actuahnente: Mario Croes Jr.
ping pong tempo mi tabata tin mas o menos siete aña. Mi mama a cuminsa siñami, pero mi no a worry mucho. Toch mi a sigi hunga cu mi tata y cu mi otro famianan. Un viaha mi a bai Flamingo Room (Trocadero), caminda tabatin un mesa di ping pong, anto ei nan mi a mira Cholan Jacobs, e tempo ei e campeon di Aruba, hunga.
Nos a encontra Mario den su cas nobo cu ela caba di traha na Ponton. Presente tabata tambe su esposa Ruth Croes-Arends y su dos yiunan Mario (8 aña) y Janine (10 aña). Riba nos pregunta cu si su yiunan ta hunga pingpong tambe, Mario ta conta cu nan sa hunga ping pong, pero e ta sperando un mesa nobo pa e pone na su cas.
E no kier si pa su yiunan cuminsa hunga ping pong mucho liher, como cu e kier pa nan goza di nan hubentud y hunga hopi.
”Mi bida m'a sclavisa na ping pong, mi no a hunga mes, tempo cu mi tabata mucha. Mi kier laga mi yiunan hunga bon hungá y despues ora nan
---
en y cu 16 aña pa promer vez ela logra bira campeon di Aruba. Su promer wega internacional ela hunga contra Colombianonan tempo cu e tabatin 17 aña na 1959. E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsow.
NUNKA
Amistad: Ki tempo bo a bira campeon di Antiyas?
Mario Croes: Nunka mi no tabata campeon di Antillas oficial. Mi tabata gana e weganan interinsular si, pero nunka mi a conquista e titulo di campeon antillano. Tempo cu mi por a gane nan a stop di organisele.
Amistad: Bo a yega di hunga hopi vez den exterior, Ta cual tabata e paisnan cu b'a bishita?
Mario Croes: Mi a yega di bai hunga na Corsow, Boneiru, Colombia, Venezuela, Barbados, Trinidad, Jamaica, Guyana, Nigeria, Alemania, Atlanta (USA) y Praga (Tsechoslowakije).
Na edad di 21 añá m’a bai pa promer vez un campeonato mundial na Praga. E tabata un experiencia masha grandi p’ami pa mi mira hungadornan di caliber asina halto hunga. Pa bo bai un campeonato mundial bo so, no vale la pena. Bo mes-
---------
== Lago oil ==
Na 1935, Lago a habri su Lago Vocational School y a termina dunamento di curso y traing na 1957 ora gobierno a cuminsa su Technisch Scol na Playa.
Na 1937, a construi hospital di Lago pa e empleadonan di e compania, cual a costa USD 200 miyon. Tambe e mesun ana a traha 150 cas na Lago Heights pa acomoda empleadonan cu a bin di region Caribe. Na 1939, a agrega 75 cas na Essoville y 67 cas na Lagoville.
For di aña 1974, tur pacient di Lago tambe mester a bay San Pedro Hospital.
Den e periodo di aña ’60, no solamente a bin modernisacion na Lago, pero tambe el a bira un di e promé refinerianan cu a haña computer pa instalá den e plantanan y movimiento di azeta, cual e empleadonan mes a manehá nan. Lago a sigui reduci su empleadonan, pero e produccion a keda halto y hasta el a competJ cu refinerianan di Esso mes. Lago su meta tabata pa baha e cantidad di empleadonan pero sigui produci e mesun cantidad di azata. E produccion a subi for di 230 mil bari pa 440 mil bari pa dia, esun mas halto na aña 1965. Durante e periodo aki Lago mester a traha varios planta di Hydrogen Sulfide pa baha e azufre den e azeta y e plantanan aki a wordu trahá riba un lagoen gedempel. Aki ta unda Aruba a crece den tamaño. Den e periodo aki tambe Lago a contratá masha hopi contratista pa traha
* 19 januari 1965 - Lago a refina su di cuater biyon bari di zeta
* 14 di October 1971 - Lago a refiná su di cinco biyon bari di azeta.
* 15 di februari 1979, Lago a refiná su di seis biyon bari di azeta.
1971 - Despues di e reduccion di personal na Lago, un total di 2140 tabata empleá pa varios contratista na aña 1971, pues mas cu e trahadornan cu a keda cu Lago. Pa suma: 1596 (di Lago) mas 2140 (contratista) ta 3736 trahadornan den Lago e tempo ey.
1985 - Lago Oil & Transport Co. Ltd. a cera su portanan na Maart 31, 1985 pa motibo cu demanda pa producto a mengua; inversionnan mucho grandi tabata necesario pa instalacionnan y modemisacion y esakinan tabata mas costoso cu tmha un refineria nobo y e ultimo motibo tabata cu Venezuela no kier a sigi duna Lago petroleo na e prijs barata.
1991 - Coastal Refining a tuma over e operacion di Lago y a continua pa extendé door di e compania nobo, El Paso Natural Gas Company.
-----
1971 —A inaugurá Fundacion di Museo Arubano.
--------
==[[Rebelion Grandi]] ==
Tula tabatin konosementu di e Revolushon di Haiti ku a resultá den libertat pa e katibunan na [[Haiti]]. El a argumentá ku, ya ku [[Hulanda]] oropeo tabata bou di okupashon [[Fransia|franses]] komo un repúblika ruman, e katibunan na Kòrsou tambe mester a haña nan libertat.
Un yamada pa formalmente designá e área históriko di Ser’i Neger/Ser’i Kloof komo un sitio di patrimonio protehá i un asina yamá Lugá di Memoria. E área ta importante pa rekuerdo di e lantamentu di katibu di 1795. Dia 25 di ougùstùs 1795, e bataya sangriento di e gran lantamentu di katibu a tuma lugá riba e seru di e eks-plantashon di Fontein. Mas ku 100 katibu a pèrdè nan bida einan den nan lucha pa libertat i dignidat humano. Desde e tempu ei, e seru ta konosí komo Seri’i Neger.<ref>[https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/curacao/31558-ser-i-neger-als-place-of-memory Ser'i Neger als 'Place of Memory', AD (13 di ougustus 2025)</ref>
------------------
'''Janice Elizabeth Ho-Kang-You-Arends''' (1958??) ta nieta di un di e 28 fundadornan di e Camara, Max F. Arends (check!!!) y yiu muher di Eloy y Pat Arends. E ta kasá ku Frank Ho-Kang-You, ku kende e tin tres yu. Despues di a atende Maria College y Colegio Arubano ela obtene un bachelor of arts degree na 1978 for di Manhattenville College na Purchase, New York. Despues di esei ela sigui pa sigui ku éksito un master den merkadeo. For di 1984 Janice Arends tabata emplea na Aruba Tourism Authority (ATA) na Miami. Despues di a wòrdu trasladá pa su sede na Aruba ela okupá e posishon di gerente di investigashon i planifikashon i a keda nombrá komo ATA-direktor interino na 1988. E ta konosí i rekonosé pa su aserkamentu pro-aktivo i práktiko pa ku loke ku ela tuma. Janice Ho-Kang-You a drenta e direktiva di e Kámara na yanüari 1992, sirbiendo tres periodo konsekutivo te ku desèmber 2003. Durante su periodo el a monitoriá e sektor di turismo i a investigá i enkabesá e kampaña di konsientisashon di e kapasidat di karga di e Kámara. Na comienso di añanan 90 e tabata instrumental den guia dunadonan di trabou den e proceso di introduccion di AZV, un programa universal di cuido di salud pa tur habitante di Aruba y cu a wordo co-financia door di e dunadonan di trabou. Miéntras ku e tabata e úniko hende muhé entre e nuebe miembronan di direktiva el a wòrdu eligi komo visepresidente na 1994 i tabata e promé hende muhé pa asumí e posishon di presidente di e direktiva na 2001. E tabata aktivo tambe den e direktivanan di Stichting hotelvakschool, Stichting Wit Gele Kruis i e Asosiashon di Spesialistanan Médiko di Aruba.
Ilustrashonnan: potrèt di Janice, reunion di direktiva den seshon ku Janice
----------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Antillenhuis''' (ofisialmente: '''Gabinete di Minister Plenipotensiario di Antias Hulandes''') tabata sede na [[Den Haag]] di e [[Lista di minister plenipotenciario di Antias Hulandes|Minister Plenipotensiario di Antia Hulandes]] (GevMin) i su personal. For di 1955 pa 2010, e gabinete tabata situá na Badhuisweg.<ref>{{citeer nieuws|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBNRC01:000041318:mpeg21:a0042|werk=[[Algemeen Handelsblad]]|titel=Antilliaans huis in Den Haag|datum=26 augustus 1955|bezochtdatum=25 september 2019}}</ref>
== Historia ==
Antias Hulandes a apuntá [[Cola Debrot]] komo su representante general na Hulanda entre 1951 i 1955, durante kual periodo el a fungi komo prekursor di Antillenhuis.<ref>Mr. Cola Debrot bespreekt voorlichting over Antillen in Nederland. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 13-09-1951, p. 4. Geraadpleegd op Delpher op 21-07-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010402458:mpeg21:p004</ref> Ku e firmamento di [[Statuut pa Reino Hulandes]] dia 15 di desèmber 1954 e posishon di [[minister plenipotenciario|minister plenipotensiario]] a keda formalisá, huntu ku e status di Antias Hulandes komo pais den Reino.
E edifisio na Badhuisweg 175, situá enfrente di Hotel Wittebrug, a wordu kumprá na 1955 i mueblá komo e ofisina i residensia di e Minister Plenipotenciario. Un ekstenshon a wòrdu agregá na 1959, ora ku e residensia ofisial a wòrdu trasladá pa e edifisio adhunto na Badhuisweg 173.<ref>{{citeer nieuws|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBNRC01:000036786:mpeg21:a0038|werk=[[Algemeen Handelsblad]]|titel=Uitbreiding Antillenhuis in Den Haag|datum=28 juli 1959|bezochtdatum=25 september 2019}}</ref> Despues, e edifisio aki a wòrdu usá tambe komo ofisina. Kantoor en residentie gevmin<ref>ANTILLEN-huis te Den Haag officieel in gebruik genomen Voornaam gezelschap op feestelijke openingsavond. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 05-03-1956, p. 1. Geraadpleegd op Delpher op 21-07-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010404830:mpeg21:p001</ref> Entre 1951 i 1955 [[Cola Debrot]] tabata representante di Antias Hulandes na Hulanda, fungiendo komo prekursor di Antillenhuis.<ref>Mr. Cola Debrot bespreekt voorlichting over Antillen in Nederland. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 13-09-1951, p. 4. Geraadpleegd op Delpher op 21-07-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010402458:mpeg21:p004</ref>
Na augustus 1955, [[Wem Lampe]] ta wordo nombra como e promé minister plenipotenciario di Antias Hulandes na Den Haag, unda na januari 1956 el a habri e ''"Antillenhuis"''.<ref name="lampe">{{nl}}{{citeer web|url=https://www.parlement.com/9353000/1/j9vvknrezmh4csi/vg09llzdbiq2 |titel=Mr. W.F.M. (Wem) Lampe|werk=Parlement.com|bezochtdatum=}}</ref>
E Gabinete, generalmente tambe referí na dje komo "Antillenhuis", tabata e representashon ofisial di Antia Hulandes, un di e estadonan konstituyente di Reino Hulandes, denter di Hulanda (ku e tempu ei tabata komponé solamente e parti Oropeo di Reino) i e representashon na e institushonnan di Reino establesé na Hulanda. Kas di Antia tambe tabata representá interesnan di Antianonan na Ulanda, meskos ku un konsulado.
== Responsabilidatnan ==
Ofisina di Minister Plenipotensiario ta e aparato atministrativo ku ta sostené e Minister Plenipotensiario di Antia Hulandes na Den Haag den ehekushon di su tareanan. E servisio aki (enkabesá pa e Direktor), ku a ekspandé den transkurso di añanan segun ku e responsabilidatnan di e Minister Plenipotensiario a oumentá, ta garantisá kontinuidat di eksperensia ora e titularnan di funshon kambia.<ref>[https://web.archive.org/web/20161120102703/http://curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=371&lang= Kabinet / @: Kabinet van de gevolmachtigde minister], Encyclopedia van Curacao</ref> E presensia di ekspertisio atministrativo ta amplia signifikantemente e posibel opshonnan pa e funshon haltu aki, ku por wòrdu konsiderá tantu un funshon polítiko komo diplomátiko. Nuebe departamentu ta kontribuí, ku nan subtareanan, na ehekushon suave di e tareanan prinsipal di e titular di ofisina, esta:
* Asuntunan General i Hurídiko (A.J.Z.),
* Informashon i Relashonnan Públiko,
* Desaroyo di Kooperashon i Servisio di Personal (O.P.),
* Finansa,
* Asuntunan Sosial (S.Z.),
* Asuntunan Ekonómiko (E.Z.) inkluyendo turismo,
* Asuntunan Kultural (C.Z.),
* Registrashon i Archivo (R. en A.), i
* Asuntunan di Personal i Maneho Interno.
E A.J.Z. departamento por wordo considera como e sistema nervioso central di e organisacion pasobra e ta asisti primordialmente e Minister Plenipotenciario den preparacion y ehecucion di asuntonan gubernamental cu ta envolvi Antiyas Hulandes, e tarea central y primordial di e Minister Plenipotenciario. Pa motibunan di efisiensia i funshonamentu pragmátiko a lanta e otro departamentunan a base di si e Minister Plenipotensiario tabata enkargá pa representá interesnan di Antianonan na Ulanda, teniendo kuenta ku e ròl (mutuo) informativo tambe asign’é, i e deseo di promové e “kara” di Antia Hulandes na Oropa. Ofisina di Minister Plenipotensiario ta konosí kolokial komo Kas di Antia.
* Supervishon di Antianonan ku ta studia na Hulanda
* Sosten sosial pa e sentenáres di trahadónan Antiano na Hulanda
* toezicht op de in Nederland studerende Antillianen<ref>Hoetink (1969), Encyclopedie van de Nederlandse Antillen, pag.316</ref>
* sociale begeleiding van de honderden Antilliaanse werknemers in Nederland
== Minister Plenipotensiario di Antias Hulandes ==
{{wak articulo|Artíkulo prinsipal: [[Lista di minister plenipotensiario di Sint Maarten]]}}
E minister plenipotensiario ta aktua komo representante di Antias Hulandes na Den Haag, sede di gobièrnu di [[Hulanda]]. E ta forma parti di i ta partisipa den [[Konseho di Minister di Reino]], kaminda ta trata asuntunan di Reino ku ta toka Antias Hulandes. E no ta forma parti di Konseho di Minister di Antias Hulandes, debi ku e no ta un 'minister den sentido strikto'. E minister plenipotensiario no ta responsabel na [[Parlamento di Antias Hulandes]], sino ta raporta direktamente na e minister di asuntunan general di Antias Hulandes, kual kartera ta generalmente den man di e [[promé minister]].
Den práktika, Antillenhuis a sirbi komo un brùg entre e gobièrnunan na Willemstad i Den Haag. Hopi biaha e Ministernan Plenipotensiario tabata fungi komo diplomátikonan informal, mediadónan, òf defensornan di interesnan di e komunidat Antiano na Hulanda. Despues di 2010, e funshon aki a keda desentralisá: e Ministernan Plenipotensiario di Kòrsou i Sint Maarten a sigui ku e ròl aki, kada un representando nan mes pais, ku lasonan mas estrecho i direkto ku nan gobièrnunan nashonal.
== Fin di Antias Hulandes i transishon ==
E struktura konstitushonal di Antia Hulandes a terminá na 2010, despues ku e islanan konstituyente di Curaçao, Bonaire, Sint Maarten, Saba, i Sint Eustatius a disidí di separá. Asina a abolí e posishonnan di Minister Plenipotensiario i di Antillenhuis dia 10 di òktober 2010. E ora ei tabata ubiká e Kas di Kòrsou (KGMC) den e edifisio na Badhuisweg, pero el a sali na 2014 i, despues di un lokalidat temporal, a muda pa Prinsengracht den sentro di The Hague na 2015.
Meskos ku [[Arubahuis]] na aña 1986, [[Kas di Kòrsou]] i [[St. Maarten House]] a tuma over e responsabilidatnan di eks-Antillenhuis, pero solamento ku enfoke riba nan propio paisnan en bes di e interesnan kolektivo di eks-Antia Hulandes.
Antillenhuis a wòrdu inmortalisá na 2010 ku un version miniatura (1:25) den e ciudad miniatura cercano di [[Madurodam]]. Na mes momento ku su desvelo dia 7 di òktober 2010, un kas KLM Delft Blue tambe a wòrdu presentá na Madurodam.<ref>{{Citeer web |url=http://www.denhaagdirect.nl/het-nieuwe-delfts-blauwe-klm-huisje/ |titel=Het Nieuwe Delfts-Blauwe KLM-huisje |auteur=Michael |uitgever=Den Haag Direct |datum=2015-10-08 |bezochtdatum=2016-10-23}}</ref><ref>{{Citeer web |url=http://antilliaansdagblad.com/curacao/1974-klm-huisje-antillenhuis |titel=KLM-huisje Antillenhuis |auteur= |uitgever=Antilliaans Dagblad |datum=2015-10-07 |bezochtdatum=2016-10-23}}</ref>
== Mira tambe ==
* [[Arubahuis]]
* [[Kas di Kòrsou]]
* [[St. Maarten House]]
{{Appendix|2=
* {{Citeer web| url = http://www.antillenhuis.nl/| titel = Antillenhuis| auteur = | uitgever = Kabinet GevMin| datum = 2010-06-16| bezochtdatum = 2016-10-23| dodeurl = nee| archiefurl = https://web.archive.org/web/20100616191350/http://www.antillenhuis.nl/| archiefdatum = 2010-06-16}} Webpagina's van www.antillenhuis.nl, gearchiveerd door [[Wayback Machine]]
{{References}}
}}
[[:Kategoria:Historia di Antias Hulandes]]
--
* 1951-1955 Als voorloper van het Antillenhuis trad Cola Debrot vanaf begin jaren 50 op als algemene vertegenwoordiger van de Nederlandse Antillen in Nederland.<ref>Mr. Cola Debrot bespreekt voorlichting over Antillen in Nederland. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 13-09-1951, p. 4. Geraadpleegd op Delpher op 21-07-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010402458:mpeg21:p004</ref>
is de naam die gebruikt wordt om de gezamenlijke ministers aan te duiden. Deze naam is in gebruik naast die van ministerraad. Kabinet van de gevolmachtigde minister is het ambtelijke apparaat dat de gevolmachtigde minister van de Nederlandse Antillen te Den Haag terzijde staat in de uitoefening van zijn taak. Deze dienst (met aan het hoofd de Directeur), die in de loop der jaren is uitgegroeid naar gelang ook de taak van de gevolmachtigde minister in omvang toenam, waarborgt continuïteit in ervaring wanneer de ambtsdragers wisselen. De aanwezigheid van administratieve deskundigheid verruimt in niet geringe mate de mogelijke keuze voor dit hoge ambt dat als een politieke zowel als diplomatieke functie te beschouwen is. Negen afdelingen dragen met hun deeltaken bij tot een soepele uitvoering van de hoofdtaken van de ambtsdrager, t.w.
Algemene en Juridische Zaken (A.J.Z.),
Voorlichting en Public Relations,
Ontwikkelingssamenwerking en Personeelsbemiddeling (O.P.),
Financiën,
Sociale Zaken (S.Z.),
Economische Zaken (E.Z.) waaronder toerisme,
Culturele Zaken (C.Z.),
Registratie en Archiefzaken (R. en A.) en
Personeelszaken en Huishoudelijk Beheer.
De afdeling A.J.Z. is te beschouwen als het centrale zenuwstelsel van de organisatie omdat zij de gevolmachtigde minister vooral bijstaat in het voorbereiden en uitvoeren van die rijksaangelegenheden waarbij de Nederlandse Antillen betrokken zijn, de centrale en eerste taak van de gevolmachtigde minister. Uit oogpunt van doelmatigheid en pragmatisch functioneren zijn de andere afdelingen ontstaan naar gelang de gevolmachtigde minister belast werd met belangenbehartiging van Antillianen in Nederland en mede gelet op de voorlichtende taak (over en weer) die hem eveneens is opgelegd en de wenselijkheid van het uitdragen van het ‘gezicht’ van de Nederlandse Antillen in Europa. Het Kabinet van de gevolmachtigde minister staat in de wandeling bekend als het Antillenhuis.
---------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Stichting voor Verstandelijk Gehandicapten Aruba''' (SVGA) ta un fundacion na Aruba cu ta dedicá na enseñansa, guia y cuido pa personanan cu un limitacion intelectual. Dia 9 di december 2024, SVGA a celebra su 60 aniversario.
== Historia ==
SVGA a wordo fundá dia [[9 di desèmber|9 di december]] [[1964]] pa P. Harting, A. de Vries y C. van den Berg-de Freitas. Nan a ripará cu Aruba tabata carece di un scol special, centro di pasadia pa mucha y adulto, un centro pa train pa trabou, y cas di cuido 24/7 pa personanan cu un limitacion intelectual. Un plan inicial a wordo traha y e fundashon a cuminsá busca fondo pa realizá esaki.
Den 1973, SVGA a habri su prome centro di pasadia, Bibito Pin. Un scol special ("Scol Dun’un Man") a sigui na 1976. Den 1979, un centro di pasadia pa adultonan a habri na Brasil mainta y atardi den mes edificio di scol Dun’un Man. Desde 1982, SVGA a incorpora un psicologo den su ekipo; den 1985, un sportleider (entrenador deportivo) y den 1986 un trahadó social a uni cu e organisacion.
Na 1993, e grupo pedagogico-social a wordo amplia cu un logopedista, y dos aña despues cu un di dos psicólogo. Desde 1985, e asina yamá sistema di "tres fase" a wordo implementá. Esaki a implica cu Pasadia Bibito Pin a muda pa Piedra Plat 97A, unda tambe a habri Pasadia Briyo di Solo pa adulto y Centro Man na Obra, un centro pa train diferente trabou pa adultonan.
Un gymzaal (sala di deporte) tambe a wordo construí riba es tereno pa por duna atencion na movecion di e clientenan.
== Desaroyo residencial y innovashon ==
Na 1988, e Cas Sjabururi a wordo realisá, unda adultonan vulnerabel por biba y haya cuido, mientras nan ta bishitá e centronan di pasadia durante dia. Den 2003, SVGA a habri dos apartamento riba es mesun tereno, pa treiná habitantenan pa un bida mas independiente.
Na 2008, huntu cu FCCA, SVGA a habri e posibilidad pa persona cu necesidadnan di guia pa biba na e bario di Jaburibari. E trajecto di bida guiá pa adulto eventualmente a wordo transferí den 2019 na e Fundacion Biba Bou Guia.
Na 2020, Cas Blenchi a habri den marco di e Sociaal Crisis Plan Aruba. Esaki ta un cas temporario pa mucha y hoben cu, pa motibo social, no por biba momentaneamente na cas cu nan mayornan.
Na 2021, huntu cu Stichting Ambiente Feliz, un pasadia pa mucha cu discapacidad multiple a wordo habri na Centro di Cuido na San Nicolas.
E porta actual
Di e momentu aki, SVGA ta brindando enseñansa, guia y/o cuido na un promedio di 250 clientenan of alumnonan diariamente.
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Aruba]]
== SVGA ==
Dialuna dia 9 di december Stichting voor Verstandelijk Gehandicapten Aruba (SVGA) a celebra 60 aña di existencia.
=== historia ===
Stichting voor Verstandelijk Gehandicapten Aruba a wordo lanta dia 9 di december 1964 dor dimeneer P.Harting, meneer A. de Vries y señora C. van den Berg. Nan a ripara cu tabata hopi necesario pa Aruba tin scol special, pasadianan pa mucha y adulto, centro pa train trabao y cas pa cuido 24/7 pa persona cu un discapacidad intelectual. Nan a traha un plan prome y a cuminsa busca fondonan. Na aña1973 a habri pasadia bibito pin. Scol dun’un man a habri na aña1976.Na aña1979 SVGA a habri un pasadia pa adulto na Brasil mainta y atardi den eedificiodiscoldun’unman. Desde aña 1982 tabatin un psi- cologo na SVGA, aña 1985 a cuminsa un sportleider y na aña1986 nos trahado social, cu te
actualidad ta den servicio cerca pa nos, a cuminsa na SVGA. E grupo social pedagogico a forma y na aña1993 a amplia cu un logopedista y dos aña despues cu un di dos psicologo. Desde aña1985 e asina yama “di tres fase” a habri. Esey tabata encera cu Pasadia Bibito Pin a muda pa Piedra Plat 97A y na e mesun tereno a habri Pasadia Briyo di Solo pa adulto y Centro Man na Obra cu ta un centro pa train diferente trabao pa adulto. A habri tambe un gymzaal riba e tereno pa por duna atencion na movecion pa e clientenan. Na aña 1988 a realisa Cas Sjabururi unda adultonan vulnerabel por a cuminsa biba y haya cuido necesario mientras den dia ta bishita Pasadia Briyo di Solo o Centro Man na Obra. Na aña 2003 SVGA a habri dos apar- tamento riba e tereno di Cas Sjabururipahabitantenanmas independiente cuminsa train pa biba riba nan mes. Hunto cu FCCA a logra na aña 2008 pa habri e oportunidad pa algun
persona bay biba cu guia riba nan mes den e bario di Jaburibari. Naaña2019apasaeguiadie habitantenan over pa Fundacion Biba Bou Guia. Na aña 2020 Cas Blenchi a habri den cuadro di e “Sociaal Crisis Plan Aruba”. Esaki ta duna oportunidad pa brinda un cas pa muchanan y hoben cu temporalmente no por ta cerca nan mayornan. Hunto cu Stichting Ambiente Feliz a habri na aña 2021 un Pasadia pa mucha cu discapacidad mul- tiple na Centro di Cuido na San Nicolas. Na e momento aki nos ta duna enseñansa, guia y/o cuido na mas o menos 250 cliente o alumno diariamente.<ref>https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20241212.pdf SVGA ta celebra 60 aña di existencia!], Bon Dia Aruba (12 di december 2024)</ref>
{{Appendix}}
-----------------------
Vieja yo?<br>
No...No señor<br>
Yo soy un vino y del mehor<br>
¿Que si las canas me asustan?<br>
No qué va!<br>
Ellas no suman años, <br>
derrochan sabiduría y verdad.<br>
Ay, no,<br>
no me vengan con cuentos,<br>
entre más grande el numero,<br>
más linda me siento.<br>
Esas líneas en mis ojos, no,<br>
no son quejas del pasado,<br>
son las huellas de las risas<br>
y los besos dados.<br>
¿Que si todavía me apasiono?<br>
Ay, no me haga reír.<br>
En este cuerpo lo que hay es<br>
mucho fuego por sentir.<br>
Ay, no,<br>
no me vengan con cuentos,<br>
entre más grande el numero,<br>
más linda me siento.<br>
Yo sí me orgullezco,<br>
de los años que tengo,<br>
que con cada buelta al sol<br>
más valgo y más aprendo<br>
así que guardes tus penas<br>
y no me mire con compasión<br>
Los años a mí no me pesan<br>
me coronan el corazón.<br>
Ay, no,<br>
no me vengan con cuentos,<br>
entre más grande el numero,<br>
más linda me siento.<br>
Sí ........mas linda!
--------------
{{Databox}}
'''Yudansa pa desaroyo''', tambe konosí komo '''yudansa di eksterior''' of '''asistensia tékniko''', ta un tipo di ayudo ku gobièrnunan i otro organisashon ta duna pa yuda den e desaroyo ekonómiko, sosial i polítiko di paisnan den desaroyo.
E ta distinguí for di '''yudansa humanitario''', ku su meta prinsipal ta aliviá sufrimentu urgente, mientras ku yudansa pa desaroyo ta dirigi na e alivio di pobresa i progreso sostenibel riba término largu.
Algun gobièrnu ta inkluí yudansa militar bou di e mesun kategoria, pero hopi organisashon no-gubernamental (NGO) ta oponé e práktika aki, argumentando ku ayudo militar no ta kontribuí na desaroyo sostenibel.
==Tipo di kooperashon==
E término “kooperashon di desaroyo”, usá entre otro pa e Organisashon Mundial di Salú (WHO),[1] ta ekspresá e idea ku un partnership internashonal mester eksistí entre e donante i e destinatario, en bes di e situashon tradishonal kaminda e relashon e tabata wòrdu dominá pa e rikesa i konosementu spesialisá di un banda.
Mayoria ayudo pa desaroyo ta bini di paisnan industrialisá (kooperashon Nort-Sùit), pero algun pais ménos riku tambe ta kontribuí (kooperashon Sur-Sùit).
Yudansa por ta:
* bilateral (70%): di un pais pa otro, direktamente
* multilateral (30%): for di e pais donante pa organisashonnan internashonal manera Banko Mundial òf instansianan di Nashonnan Uni (UNDP, UNICEF, UNAIDS, World Food Programme...), ku ta redistribuí esaki entre paisnan den desaroyo[2]
==Fuentenan di yudansa==
Mas o ménos 80-85% di yudansa pa desaroyo ta bini di fuentenan di gobièrnu (yudansa ofisial pa desaroyo). E 15-20% ku ta sobra ta bini di organisashonnan privá (NGO)[3], sin konta e remesanan ku migrantenan individual ta manda pa nan miembronan di famia den paisnan den desaroyo.
==Yudansa ofisial pa desaroyo==
Asistencia Oficial pa Desaroyo ta un medida di ayudo di gobierno compila pa e Comision di Asistencia pa Desaroyo (DAC) di OECD desde 1969. E DAC ta consisti di e 22 paisnan donante mas grandi.
{{Appendix}}
## Yudansa pa desaroyo
**Yudansa pa desaroyo**, tambe konosí komo **yudansa di eksterior** of **asistensia tékniko**, ta un tipo di ayudo ku gobièrnunan i otro organisashon ta duna pa yuda den e desaroyo ekonómiko, sosial i polítiko di paisnan den desaroyo.
E ta distinguí for di **yudansa humanitario**, ku su meta principal ta aliviá sufrimentu urgente, mientras ku yudansa pa desaroyo ta dirigi na e **alivio di pobresa i progreso sostenibel riba término largu**.
Algun gobièrnunan ta inkluí yudansa militar bou di e mes kateguria, pero hopi organisashon no-gubernamental (NGO) ta **oponé e prátika aki**, argumentando ku ayudo militar no ta kontribuí na desaroyo sostenibel.
---
### Tipo di kooperashon
E término **kooperashon di desaroyo**—usá entre otro pa organisashonnan manera e **Organisashon Mundial di Salú (WHO)**—ta reflehá un relashon mas igualitario entre donantenan i paisnan receptor, unda e énfasis ta riba **partnership**, i no riba dependencia of dominashon.
Kooperashon por tuma diferente forma:
* **Bilateral (±70%)**: yudansa di un pais direktamente na otro pais.
* **Multilateral (±30%)**: yudansa pasa via organisashonnan internashonal manera e **Banko Mundial**, e **Nashonnan Uni** (UNDP, UNICEF, UNAIDS, World Food Programme, entre otro), ku redistribuí e fondo segun politika global di desaroyo.[^2]
---
### Fuentenan di yudansa
Entre **80 te 85%** di tur yudansa pa desaroyo ta bini di **gobièrnunan**, i ta wordu clasificá komo **Asistencia Ofisial pa Desaroyo (ODA)**. E otro **15–20%** ta bini di organisashon no-gubernamental (NGO)[^3], sin konta e **remesa** ku migrantenan ta manda pa famia den nan pais di orígen.
---
### Asistencia Ofisial pa Desaroyo (ODA)
**ODA** ta e estandard di midí yudansa pa desaroyo, estableci pa e **Komishon pa Ayudo di Desaroyo (DAC)** di e **Organisashon pa Kooperashon Ekonomiko i Desaroyo (OECD)**. E definishon ta enkapsulá e kontribushon ofisial ku ta kontribuí na e bienestar ekonómiko i humano di paisnan den desaroyo. E DAC tin 22 pais miembro ku ta e donantenan prinsipal mundialmente.[^4]
---
### Notanan i referensianan
[^1]: WHO. (s.a.). *Development cooperation*. [https://www.who.int](https://www.who.int)
[^2]: OECD. (2023). *Multilateral Aid 2023*. [https://www.oecd.org](https://www.oecd.org)
[^3]: World Bank. (2022). *NGO Contributions to Global Development*. [https://www.worldbank.org](https://www.worldbank.org)
[^4]: OECD DAC. (2022). *Official Development Assistance (ODA)*. [https://www.oecd.org/dac](https://www.oecd.org/dac)
-------------------
== Faha di horcan ==
E Islanan ABC Aruba, Bonaire y Curaçao ta na e rand zuid di e faha di horcan. Nan no ta pafó di e
faha di horcan, manera hopi ta considera. Historia ta siña ku mas o ménos un biaha kada 100 aña daño konsiderabel ta wòrdu eksperensiá dor di siklonnan tropikal ku ta pasa riba òf djis sùit di e islanan. Aunke e orkan nivel di eksperensia pa e islanan por wòrdu konsiderá komo hopi chikitu, bon konosí ta e orkan menor kual a pasa net pazuid di Curaçao dia [[23 di september]] [[1877]] causando un daño structural calcula di US$ 2 mion, prinsipalmente pa e sekshon di kosta di Willemstad. Un konvento a wòrdu labá kompletamente (restunan ainda visibel na marea abou), hopi barku a bai pèrdí i por lo ménos 70 persona a hoga. E barometer di mas abou lesamentu na Willemstad a wòrdu opservá pa 15:30 UTC riba 23 di sèptèmber (UTC = ora lokal + kuater ora na Área di Karibe Oriental) ku 995.4 milibar. Un barco nabegando pazuid di Curaçao a reporta un presion mas abao di 988.8 milibar.
Riba promedio, un biaha cada cuater aña un ciclon tropical ta sosodé denter di un radio di 150 kilometer, pero mayoria pasando pa nort di e islanan sin causa mal tempo serio. Asta e inmediato
efektonan di orkan grandi Hazel, di kua e sentro a pasa mas o ménos 90 kilometer pa nort riba
Dia 7 di òktober 1954, ku bientunan máksimo sostené serka di e sentro di 190 km/h, tabata limitá na opservá bientonan maximo di 50 km/h cu rafaga te 90 km/h, y e daño, un estimacion di US$ 350.000,-, a resulta principalmente door di inundacionnan repentino pa motibo di yobida pisa (promedio di 48 ora: Aruba aprox. 250 mm, Bonaire y Curaçao aprox. 125 mm).
Saba, St. Eustatius i St. Maarten ta situá denter di e faha di orkan. Kasi tur aña por lo ménos un
siklon tropikal ta sosodé denter di un alkanse di 100 miya i riba promedio un biaha kada 4-5 aña orkan kondishonnan ta wòrdu eksperensiá. Referí na Adhunto II - Siklonan tropikal ku ta pasa denter di 100 N.M. di 17.5N, 63.0W te ku 31 di desèmber 2014.
E orkannan mas resien ku a kousa daño konsiderabel na e islanan tabata e orkannan Omar (2008),
José (1999), Lenny (1999), Georges (1998), Luis (1995), Marilyn (1995), Hugo (1989), Donna (1960)
i Dog (1950). Specialmente e daño ocasiona pa horcan Luis tabata extenso.
Departamentu Meteorológiko Kòrsou (MDC), un instansia di Gobièrnu di Kòrsou ku su ofisina i
sentro di pronóstiko di wer na Seru Mahuma ta e outoridat responsabel pa e servisio di atvertensia di orkan.
Sinembargo ta responsabilidad di Gobierno di cada pais of isla pa mantene y activa un
organisashon di preparashon pa kalamidat.
Departamentu Meteorológiko Kòrsou (MDC). E sucursal na Aruba a bira Departamento
Meteorologico Aruba (DMA) y esun na St. Maarten a haya e nomber di Departamento Meteorologico St.
Maarten. MDC lo sigui ta responsabel pa emishon di pronóstikonan di wer rutinario i tambe
boletinnan di atvertensia pa Kòrsou i tambe pa Islanan BES (Boneiru, S. Eustatius i Saba).
-----------------
== Historia ==
Imperio Romano por dividí den dos fase prinsipal:
* '''Imperio Romano Oksidental''' (27 a.C. – 476 d.C.), ku su kapital na [[Roma]].
* '''Imperio Romano Oriental''' (284 – 1453), ku su kapital na [[Istanbul|Constantinopel]] (ó [[Bizantin]]).
E imperio a logra ekspandé su teritorio pa inkluí un gran parti di e mundo konosí durante esaki, ku un sistema di kaminan, lei, i struktura politik ku a influensia Europa i mas allá.
Imperio Romano a kontribuí hopi na arkitektura, lei, idioma ([[Latin]]), sistema di gobernashon i relíshon. Na e final di e imperio, [[Cristiandat]] a bira e relíshon ofisial.
E imperio a ekspandé pa inkluí gran parti di e mundu konosí e tempu ei, desaroyando sistemanan di kaminda, lei i gobièrnu ku a influensiá Europa i mas leu profundamente.
Kultura i Herensia
E Imperio Romano a kontribuí signifikantemente na arkitektura, lei, idioma (latin), gobernashon i religion. Den su añanan despues, Kristianismo a bira e religion ofisial.
Kaida di e Imperio
E Imperio Romano Oksidental a kai na aña 476 di nos era, ora e último emperador, Romulus Augustulus, a ser destituí. E Imperio Romano Oriental (Imperio Bizantino) a sigui te na 1453, ora ku Konstantinopla a wòrdu konkistá pa e Turkonan Otomano.
-------------
{{Variante|c}}
{{Infobox dignatario| variante = c
| nomber completo = Petrus Albertus Kasteel
| imagen = Petrus Albertus Kasteel (1942).jpg
| sucesion = Di 50° Gobernador di Kolonia Kòrsou
| periodo start = [[15 di yüli]] [[1942]]
| periodo fin = [[1 di yüli]] [[1948]]
| monarkia = [[Wilhelmina di Hulanda|Wilhelmina]] (1898-1948)
| antecesor = [[Gielliam Wouters]]
| sucesor = Leonard Antoon Hubert Peters
|fecha nacemento=
|luga nacemento =
|fecha fayecimento=
|luga fayecimento =
|pareha = Marie Kasteel-Baltussen
|religion = [[Iglesia Catolico Romano|katóliko]]
|yui = 5
<!-- Seccion di informacion profecional -->
|ofishi = gobernante, diplomátiko
|partido =
}}
'''Petrus Albertus (Piet) Kasteel''' (☆ [[4 di novèmber]] [[1901]] na [[Zwolle]] - † 13 di desèmber [[2003]] na [[Roma]]) tabata un periodista, diplomátiko i ofisial di gobièrnu kolonial hulandés. E tabata gobernador di [[Kòrsou i Dependensianan|Kolonia Kòrsou]] (Antia Hulandes) for di 1942 te 1948, ku ta inklui Guera Mundial II i un periodo di transishon polítiko di kolonia pa pais Antia Hulandes.
== Bida personal ==
Piet Kasteel a nase den Zwolle, Hulanda, riba 4 di novèmber 1901. Den su bida personal i profesional, e tabata un katóliko dediká ku un gran pashon pa komunidat i notisia.
== Periodista i trahadón den ekshilio ==
Den su hoben aña, Kasteel a traha komo editor parlementario pa e periódico katóliko De Maasbode i komo periodista pa De Tijd. Den 1923, e a fundá e asociashon De Klare Waarheid. Durante Segunda Gèrr Mundial, e a fugi pa Ingalaterra, kaminda e a traha pa e gobièrnu Hulandés den ekshilio na Londen.
== Gobernador di Kòrsou i su dependensianan ==
Kasteel a ser nombra gobernador di Kòrsou i su dependensianan riba 15 di yüli 1942, na un momentu difísil den historia global. E a sustituí Gielliam Johannes Josephus Wouters i a tene e kargo te 4 di ougùstùs 1948.
Durante su mandato, e a enfrenta reto di gobernashon militarisa den tempo di guerra, maneho di internashon di estranhero, i tenshon sosial. Tambe, e a guia proseso di inisiante negoshashon pa mas autonomia polítiko pa e teritorio kolonial.
== Karrera diplomátiko ==
Despues di su periodo den Antia Hulandes, Kasteel a sirbi komo embahador di Hulanda na:
Chile (1948–1956)
Irlanda (1956–1966)
Israel (1966)
== Rekonesimentu ==
Piet Kasteel a resibí varios premio internashonal:
Medal of Freedom with Silver Palm (Merka)
Ridder van de Orde van de Nederlandse Leeuw (Hulanda)
Grootkruis van de Pauselijke Orde van Sint-Gregorius de Grote (Vatikano)
Commandeur van het Legioen van Eer (Fransia)
== Fayesimentu ==
Piet Kasteel a fayesé na Roma, Italia, riba 13 di desèmber 2003, na edat di 102 aña.
== Referensianan ==
Wikipedia. Piet Kasteel.
Find a Grave. Petrus Albertus Kasteel (1901–2003).
YouWho. Diplomats – Petrus Kasteel.
Petrus Albertus "Piet" Kasteel (Zwolle, 4 di novèmber 1901 – Roma, 13 di desèmber 2003) tabata un periodista, diplomátiko i ofisial di administrashon kolonyal Hulandés. E tabata gobernador di Kòrsou i su dependensianan for di 1942 te 1948, durante Segunda Gèrr Mundial i un periodu di transishon polítiko den e Antia Hulandes.
------------------
'''Wikipedia na Papiamento: un plataforma di idioma comparti'''
'''Wikipedia''' ta un di e proyectonan mas notabel riba e internet: un enciclopedia liber, dirigi pa comunidad y disponibel den diferente idioma. Sinembargo hopi hende no ta realisa cu un
version di Wikipedia den un solo idioma por sirbi pa varios variante di e mesun idioma.
Por ehempel, e Wikipedia di Ingles ta inclui articulo skirbi tanto den Ingles Britanico como
Ingles Mericano. Mescos ta pasa cu e Wikipedia di Hulandes, cu ta skirbi lenguahe Hulandes (papia na Hulanda) como lenguahe Flamenco (papia na Belgica). E modelo bilingual aki ta aplica tambe na Wikipedia di Papiamento, cu ta sirbi e variantenan di Papiamentu y Papiamento.
== Indica y respeta e variante di Papiamento/u ==
Dicon Wikipedia di Papiamento ta un plataforma comparti? E editornan ta encurasha pa
indica den cua variante un articulo ta skirbi originalmente, si ta den Papiamento of
Papiamentu. Unabes un variante ta scogi pa un articulo, ta wordo considera bon practica pa mantene consistencia y edicion continuo den e mesun variante ey. E uniformidad den lenguahe, en particular e ortografia y vocabulario, ta preserva claridad y evita confusion pa otro lector y editornan.
Bo por consulta e documentacion riba Wikipedia di Papiamento pa mas informacion tocante con
pa indica e variante di bo escogencia.
Mescos cu Wikipedia di Ingles ta acepta tanto "color" como "colour"; pero ta spera consistencia den un mesun articulo. E principio aki ta aplica tambe na e uzo di Papiamento y Papiamentu den nan plataforma comparti.
== Cuminsa un otro version di lenguahe riba Wikipedia ==
Aunke ta practico y comun pa comparti un version di idioma, tambe ta posibel pa propone i
desaroya un Wikipedia separa pa un variante specifico di un idioma manera un Wikipedia di
Papiamento separa, cu lo ta diferente for di e version comparti cu ta existi awor.
Pero, tin cierto criteria cu e Wikimedia Foundation ta exigi pa lansa un edicion nobo di
Wikipedia. Esaki ta inclui:
* E idioma mester ta reconoci cu un codigo ISO 639.
* Mester tin suficiente contribuidonan activo cu ta compromete pa desaroya e version
nobo.
* E idioma mester tin un localisacion valido den sistema di Wikimedia (traduccion di
interface via translatewiki.net).
* E comunidad mester demostra actividad continuo den Wikimedia Incubator, e
plataforma unda ta test y desaroya edicionnan nobo.
Bo por haya e lista completo di rekisito y paso pa propone un edicion nobo di Wikipedia riba
Wikimedia Incubator: https://meta.wikimedia.org/wiki/Meta:Language_committee/Handbook#Requisites
== Contribui na un comunidad bilingual ==
No ta importa si bo ta skirbi den Papiamento of Papiamentu, contribui na Wikipedia di
Papiamento/u ta yuda preserva i promove e idioma den tur su forma. Si bo ta respeta cada
variante y colabora entre diferente manera di skirbi, e comunidad di Wikipedia ta sigui
construi un fuente di informacion valioso y inclusivo pa tur cu ta papia Papiamento/u den
islanan ABC y den mundu henter.
------------------
{{Databox}}
{{Variante|a}}
{{Databox}}
{{Multiple image| total_width = 340
| align = center
| caption_align= center
| image2 = Bolletjes.jpg
| caption2 = Bolitanan den stoma di un mula
| image1 = Bird smuggler.jpg
| caption1 = Mula transportando parhanan
| image3 = Anus-patron (1205687).jpg
| caption3 = Cartucho di ano pa transporta microfilm ilegal
| image4 = Smuggling tunnel in Rafah (2009).jpg
| caption4 = Tunnel pa contrabanda na [[Gaza]] (2009)
}}
{{clear}}
{{Appendix}}
[[Category:Sociedad]]
-----------------
== Shoco ==
De Arubaanse holenuil a laga den holen op de grond na bieden a topa cu cactusbegroeiing en droog bos. [[Afbeelding:Athene cunicularia arubensis.jpeg|thumb|175px|links|Hol van de shoco nabij Alto Vista]] Als de shoco geen kuil nos finden, graaft ze self een kuil in zachhe grond. Pasobra un groot di e nivelnan di nivelnan di e subsorto aki ainda ta na fin, palabranan di e poblashon ta bini ku e beschrechtde gebied di [[Nationaal park Arikok]] a wòrdu konkluí.
E shoco ta un wezen di als bereigd sorteá den genia genétiko.
Tera Cora, e zona patras di campo di golf di Tierra del Sol, algun biaha tabata un zona di biodiversidad halto y tambe tabata un di e luga- nan di reproduccion mas im- portante pa Burrowing Owl (Athene cunicularia aruben- sis) localmente yama “Sho- co.”<ref>https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20241005.pdf Shoconan ta confrontando temponan dificil y mester di fondonan pa proyecto di preservacion], NoticiaCla (5 di october 2024)</ref>
{{Appendix}}
--------------
{{Variante|c}}
{{Infobox persona
| variante = a
| nomber = Nigel Maduro
| ofishi = activista
}}
'''Nigel Maduro''' ta un activista ambiental y climatico di Aruba.<ref>https://solodipueblo.com/nigel-maduro-tin-anuncio-pa-dia-26-di-september-anuncio-ta-sigui-riba-un-ana-di-protesta-y-caida-di-gobierno/], Solodipueblo (16 di september 2024)</ref>
activista defensor di tera, cientifico den sostenibilidad y tambe representante hoben di
Aruba National Trust, Nigel Maduro
Nigel Maduro ta Caquetío Indígena di Aruba, un aktivista ambiental intersekshonal, un sientífiko di sostenibilidat, i un artista multidisiplinario. Nigel tin eksperensia trahando den e sektor ambiental sin fin di lucro (Greenpeace Aotearoa), e sektor di sostenibilidat korporativo, i asta tabata un planifikadó stratégiko di sostenibilidat pa un kunuku di agro-ekologia. E ta notoriamente conoci pa lanta un movecion socio-ambiental na Aruba dor di wordo deteni pa graffiti “No More Hotels” y “Land Back” tur rond di e isla. Desde e tempu ei el a organisá múltiple protesta disruptivo durante protokòlnan i diskursonan gubernamental. Nigel tin komo meta pa kambio sistemátiko den e industria di hotèl i turismo di Aruba, tur miéntras e ta yuda ku proyektonan di konsulta di desaroyo sostenibel i ta duna sosten i asistensia na movementunan di base.<ref>[https://dezwijger.nl/programma/roots-resilience-caribbean-perspectives-on-climate-change Roots resilience: Caribbean Perspectives on climate change], dezwijger.nl</ref>
{{Appendix}}
Nigel ta ampliamente rekonosé pa su protestanan di akshon direkto. Un di su actonan mas notabel tabata graffiti “No More Hotels” y “Land Back” riba areanan turistico den henter Aruba—un acto cu a lanta un debate local significativo tocante desaroyo di turismo insostenibel y perdida di tereno. E protesta aki no solamente a konsientisá riba asuntunan ambiental i kultural pero tambe a bira un katalisadó pa kompromiso mas amplio di komunidat a traves di manifestashonnan pasífiko i protestanan di “Beach Party” ku ta kombiná tayernan di sostenibilidat ku presentashonnan públiko kreativo.
Master Science den Liderato Estratégiko: Nigel a haña un Master di Science den Liderato Estratégiko. E formashon akademiko aki a duna dje un marco robusto pa enfrenta desafionan kompleho di sostenibilidat, pa kombiná siensia ku aktivismo, i pa impulsa kambio sistémiko den polítika i industria.
Trabao Profesional i Karrera
Aktivismo Ambiental i di Klima:
Akshon Directo i Protesanan: Nigel a gana atenshon largu ku su inisiativa di akshon directo den Aruba. Notablemente, e a hasi grafiti ku slogan “No More Hotels” i “Land Back”, ku a pone enfoke riba e keshonan di desaroyo insostenibel i e perde di tereno pa e Pueblo Indígena.
Organisashon di Komunidat: El ta un e figura importante den organisá demostrashonnan pasífikamente i eventonan di komunidat, manera e “Beach Party” protesanan, ku ta combiná e partisipashon públiko ku edukashon ambiental. Esakinan ta yuda pa mustrá e impakto di e desaroyo excesivo i pa uni e komunidat riba prátikanan sostenibel.
Siensia di Sostenibilidat i Konsultoria:
Nigel a krea su karrera como un siensia di sostenibilidat, spesialisa den kambio di klima, konservashon di biodiversidat, i drechtenan di e Pueblo Indígena.
Su trabao a inkluí rolnan tanto den sektornan di organisashon sin ganansa como den sektornan korporativo, kaminda el a kontribuí pa planifikashon estratégico di sostenibilidat, manera pa asisti den praktikannan agro-ekológiko i proyektonan di konservashon ku ta basa riba e komunidat.
Representashon Internashonal:
Reconosí pa su liderato, Nigel a wordu selekshoná pa e Caribbean Climate Justice Leaders Academy pa representá Aruba na plataforma global manera COP29. Su rol internashonal ta demostrá su influencia i su kompromiso pa duna bocho na e preocupashonnan di su komunidat den diskushonnan global riba klima.
Arte Multidisiplinario
A mas ku su aktivismo i siensia, Nigel ta ekspresá su perspektivanan a través di su arte. Su trabao creativo ta kompletá su aktivismo, duna un narrashon visual pa e asuntunan ambiental i sosial cu Aruba ta enfrenta.
Nigel Maduro, ku su kombina di formación akademiko riguroso, aktivismo “hands-on”, i ekspreshon creativo, ta un forsa dinamiko den e lucha pa sostenibilidat ambiental i drechtenan di e Pueblo Indígena den Aruba i den e región di Caribe.
{{Appendix}}
------------
== Cinema na Aruba ==
(Oranjestad)—During the span of over 100 years, Aruba only saw five '''open air movie theatres'''. Now practically obsolete on the island, these theaters were once frequently visited by locals and migrants
in the 20th century.
The first open air theater was constructed in 1920 and was commissioned by Shon Eduard (Eddy) de Veer. This theater was located at the Hotel Colombia in Oranjestad, which is now where the Aruban census office is located. The theater was simple; it only consisted of a screen, and visitors had to bring their own chairs to
enjoy the popular silent movies of the time.
American migrants who worked in the refinery and lived in the Lago Colony in Sero Colorado also had their
piece of the pie with their Open air Theatre, which formed part of the Esso Club, also known as the Pan-Am
Club. It was at this theater that “Talkies” were first streamed, movies with sound. This theater mostly streamed American blockbusters for the American expats, this way making sure that these migrant were not missing out on entertainment from their home land.
In the 1950’s and 60’s, Savaneta saw their own open air theater, located in front of the Marinier’s Kazerne (Marine Barracks). This theater was mostly visited by the neighboring marines, who didn’t have much entertainment other than movies at that time.
The last and most recent open air theater was constructed in the form of a drive-in theater.
A popular American concept, the Drive Inn located in Balashi was a hot spot for teenagers, who had the habit of cramming all their friends in one car to go see the movies. For this phenomenon there was a separate price that you had to pay called the “car crash”. This theater closed around 2012, but was re-opened during the pandemic in July 2020, where movies were streamed on a gigantic screen set up in front of stacked containers. However, this nostalgic form of entertainment did not last very long as it was closed again only a year or two later. Nowadays you can still see the stacked containers when you drive near the bridge in Balashi.<ref>“De kolibrie op de rots en meer over de geschiedenis van Aruba” by Evert Bongers. </ref>
-------------------------
Same-sex marriage in Aruba, Curaçao and Sint Maarten
{{Databox}}
'''Matrimonio di mesun sexo''' no ta wordo ehecuta na Aruba, Curaçao, of Sint Maarten, cu ta paisnan constituyente di Reino Hulandes. E islanan tabata obligá despues di vários sentensia di korte pa registrá kualke matrimonio (inkluso matrimonio di mesun sekso) registrá den Reino, pero esaki ta konsiderá prinsipalmente derechonan di residensia, i nan no mester duna matrimonionan di mesun sekso e mesun efekto hurídiko ku sekso opuesto matrimonionan.[1] Matrimonio den e teritorio Oropeo di Hulanda, meskos ku den e munisipionan Karibense di Boneiru, Sint Eustatius i Saba,[2] ta habrí pa kualke dos persona sin importá sekso.
Aruba a reconoce sociedadnan registra cu ta brinda casi tur e derechonan y beneficionan di matrimonio desde september 2021. E mesun luna ey, un corte mas abao na Curaçao a dicta cu stroba parehanan di mesun sexo di casa ta viola e disposicionnan di igualdad di Constitucion di Curaçao, pero a laga e desishon di si mester legalisá matrimonio di mesun sekso te na Parlamento di Curaçao.[3] Na december 2022, Corte Conhunto di Husticia di Aruba, Curaçao, Sint Maarten, y di Bonaire, Sint Eustatius y Saba a dicta cu e prohibicion di matrimonio di mesun sexo di Aruba y Curaçao tabata inconstitucional. E òrdu di korte tabata programá pa drenta na vigor dia 7 di mart 2023 si no a apela esaki na Korte Supremo di Hulanda; sinembargo e gobiernonan di tanto Curaçao como Aruba
----------------------------------------
* gabinete di minoria
---------------------------------------
'''Hefe di estado''' ta
----------------------------
*gabinete (politica)
* izquierdista
* pais
* eleccion
-----------------------
==Parlamento Oropeo==
== Miembro i elekshon ==
Parlamento Oropeo a wòrdu fundá na 1952; su kompetensianan a wòrdu ampliá varios biahe, partikularmente na 1993 ku e Tratado di Maastricht i na 2009 ku e Tratado di Lisboa. Desde 1979 tin elekshonnan pa miembronan di parlamento (MEP); promé ku esei e miembronan tabata bini for di kada estado-miembro di Union Oropeo.
E parlamento tin 705 miembro, ku mester oumentá na 720 despues di e elekshonnan oropeo dia [[6 di yüni]] [[2024]]. E ta representa e di dos electorado democratico mas grandi na mundu (despues di Parlamento di India), ku un electorado di 375 mion votadó eligibel na 2009.<ref>{{cite news |url=https://www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/article/2009/06/07/AR2009060702402.html |title=Conservatives Post Gains In European Elections |author1=Brand, Constant |author2=Wielaard, Robert |agency=Associated Press |newspaper=The Washington Post |date=8 June 2009 |access-date=17 August 2010}}</ref><ref>{{cite news |author=Ian Traynor |url=https://www.theguardian.com/politics/2009/jun/07/eu-elections-social-democrats |title=Misery for social democrats as voters take a turn to the right |work=The Guardian |location=UK |date=7 June 2009 |access-date=17 August 2010}}</ref><ref name="18 new MEPs take their seats">{{cite web |url=http://www.europarl.europa.eu/news/en/headlines/content/20120103MUN34829/html/18-new-MEPs-take-their-seats |title=18 new MEPs take their seats |publisher=European Parliament |date=10 January 2012 |access-date=14 February 2012 |archive-date=11 May 2013 |archive-url=https://web.archive.org/web/20130511172955/http://www.europarl.europa.eu/news/en/headlines/content/20120103MUN34829/html/18-new-MEPs-take-their-seats |url-status=dead }}</ref> Kada un di e 27 estado-miembro di EU tin un kantidat fiho di asiento parlamentario, ku ta dependé di e kantidat di habitante. Esaki ta varia for di 6 asiento pa [[Malta]] te na 96 pa [[Alemania]]. For di 1 di febrüari 2020 [[Hulanda]] tin derecho riba 29 di e 705 asiento i pa e termino 2024-2029 esaki lo oumenta pa 31 asiento.
Siudadanonan hulandes di [[Reino Hulandes]], irespekto unda nan ta residensiá, tin derecho di voto pa parlamento oropeo; pa residentenan di [[Karibe Hulandes]] esaki a bai na vigor desde aña 2009.
E miembronan di parlamento oropeo ta wòrdu eligí kada sinko aña mediante elekshon general direkto i sekreto. Sinembargo, te ku 2019 e partisipashon a baha na kada turno di votashon, for di 65% na 1979 te cu 50% na 2009, e porsentahe di mas haltu den e último 20 añanan. For di yanüari 2022 Roberta Metsola (EPP) ta e presidente di parlamento oropeo.
{{Appendix}}
[[:Category:Oropa]]
[[:Category:Politika]]
The Parliament is composed of 705 members (MEPs), due to rise to 720 after the June 2024 European elections. It represents the second-largest democratic electorate in the world (after the Parliament of India), with an electorate of 375 million eligible voters in 2009.[2][3][4]
en.wiki:E parlamento ta konstituí pa 720 miembro, yamá "MEP". Kada miembro ta papia pa un lugá den Oropa, por ehèmpel Paris, Dinamarka òf Sicilia. Tur hende por wòrdu elegi, nan ta wòrdu elehá dor di tur siudadano di Union, e hendenan ku ta siudadano di un pais den Union.
Parlament Oropeo a wordu funda na 1952; su kompetensianan a wordu amplia varios biahe, partikularmente na 1993 ku e Tratado di Maastricht i na 2009 ku e Tratado di Lisboa. Desde 1979 tin elekshonnan general direkto i sekreto ku ta tuma luga kada sinku ana, promé ku esei e miembronan di parlamento tabata bini for di kada pais. E parlamento ta konstituí pa 751 miembro, yamá "MEP". Kada miembro ta papia pa un lugá den Oropa, por ehèmpel Paris, Dinamarka òf Sicilia. Tur hende por wòrdu elegi, nan ta wòrdu elehá dor di tur siudadano di Union, e hendenan ku ta siudadano di un pais den Union.
Pasobra e MEPnan ta bin di diferente pais, nan ta papia diferente idioma (24 na 2013) den Parlamento. Nan tin un derecho protehá riba e promé idioma (multilingüismo), i Parlamento mester di hopi intérprete.
Diferente di otro gruponan internacional di politico, MEP no ta sinta den grupo di pais, pero nan ta sinta banda di personanan ku ta komparti nan ideanan. E dos gruponan mas grandi ta e "Partido Popular Oropeo-Demokratanan Oropeo" i e "Partido di e Sosialistanan Oropeo". Pero e gruponan aki ta traha huntu pa yega na un akuerdo, p'esei nan no ta bringa pa traha un lei si e otro grupo no ta gusta dje. De parlementsleden organiseren zich in fracties i; op basis van een gemeenschappelijke politieke overtuiging en niet op basis van hun land van herkomst. Momenteel zijn er in het Europees Parlement zeven fracties en een aantal 'niet-ingeschreven' leden. De fracties komen voort uit meer dan honderd nationale politieke partijen.
E miembronan di Parlamento Europeo ta wordo eligi cada cinco aña via eleccion general. Sinembargo, te cu 2019 e participacion a baha na cada turno di votacion, for di 65% na 1979 te cu 43% na e eleccionnan di 2009. Durante e último elekshonnan Europeo di mei 2019 e partisipashon tabata di 50%, e porsentahe di mas haltu den e último 20 añanan.[1] 2] For di yanüari 2022 Roberta Metsola (EPP) ta e presidente di Parlamento.
Sinds 1 februari 2020 telt het parlement 705 zetels, als gevolg van de uittreding van het Verenigd Koninkrijk uit de Europese Unie. Alle 27 lidstaten hebben afhankelijk van het inwonersaantal een vast aantal zetels. Dit loopt uiteen van 6 zetels voor Malta tot 96 voor Duitsland.
== Reino Hulandes ==
In de zittingsperiode van 2 juli 2019 tot en met 2024 waren 33 personen afgevaardigden van Nederland in het Europees Parlement. Nederland had aanvankelijk 26 zetels na de verkiezingen voor het Europees Parlement in 2019.
=== Karibe Hulandes ===
Dit wetsvoorstel breidt in de Kieswet het kiesrecht voor de leden van het Europees Parlement uit tot alle Nederlanders die op de Nederlandse Antillen en Aruba wonen. Aanleiding voor deze wijziging zijn uitspraken van de Raad van State (200404446/1b en 200404450/1b) en het Europese Hof van Justitie (C-300/04) waarin zij stellen dat er mag geen onderscheid mag zijn tussen Nederlanders buiten Europa die nu Europees kiesrecht hebben en Nederlanders in Aruba en de Antillen die dat nu niet hebben.
De regel dat Arubanen en Antillianen alleen kunnen stemmen voor het Europees Parlement als zij ooit tien jaar in Nederland hebben gewoond komt te vervallen.
Bij de verkiezingen van 2009 konden kiesgerechtigden in Aruba en de Nederlandse Antillen voor het eerst stemmen voor het Europees Parlement. Het aantal geregistreerde briefstemmers nam daardoor aanzienlijk toe, van 15.936 in 1994 en 14.501 in 1999 naar 39.601 in 2009.[23] De opkomst bedroeg onder de geregistreerde Arubanen en Antillianen 77%, aanzienlijk hoger dan de opkomst van 36,8% onder Nederlanders in Nederland.[24] Men bedenke daarbij echter wel dat het totaal aantal inwoners van Aruba en de Nederlandse Antillen in 2009 rond de 330.000 lag,[25] en dat dus maar een klein percentage de moeite heeft genomen zich te laten registreren als kiesgerechtigde.
{{Appendix}}
[[:Category:Oropa]]
[[:Category:Politika]]
----------------------------
* Muhe
* Constitucion
* Globalisashon
* Progaganda
* Cancion
----------------------------
Te bewerken naar Papiaments:
* [[Lijst van scholen op Aruba]]
* [[Lijst van politieke partijen op Aruba]]
* [[Lijst van politieke partijen in de Nederlandse Antillen]]
* [[Lijst van ministers van Economische Zaken van Aruba]]
* [[Lijst van Curaçaose ministers van Economische Ontwikkeling]]
* [[Lijst van ministers van Financiën van Aruba]]
* [[Lijst van ministers van Financiën van Sint Maarten]]
* [[Lijst van ministers van Justitie van Aruba]]
* [[Lijst van Curaçaose ministers van Justitie]]
* '''ABBA''' Amateur Baseball Bond Aruba ([[:it:Federazione di baseball di Aruba|it]])
* '''CBF''' Curacao Baseball Federation ([[:it:Federazione di baseball di Curaçao|it]])
------------------------
== Preparacion Bandera di Aruba==
Dia 21 di januari 1976 gobierno insular e tempo ey, a institui un comision di Bandera, cu tabata tin como tarea conseha e Colegio Ehecutivo en cuanto e stipulamento di un bandera Arubano. E comision a consisti di Julio Maduro como presidente, Ronald Donk y Walter van Romondt como miembro y Epi Wever como secretario. Nan tabatin 6 siman pa completa e tarea, caminda un competencia di bandera a wordo anuncia unda comunidad Arubano a activa nan creatividad y yuda crea e bandera. Un total di 693 diseño a wordo presenta. Despues di a presenta su recomendacion na e Conseho Ehecutivo, riba dia 26 di februari 1976 a selecciona 3 diseño caminda Sarah Bollinger asesora pa Whitney Smith, un experto den diseño di bandera, a traha un diseño nobo pa Aruba. E comision a bolbe presenta e recomendacion, mas detaya aki, riba dia 8 di maart 1976, cual recomendacion a ser discuti den e reunion interno di e Conseho Legislativo, teni riba dia 8 di maart 1976;
A DICIDI:
-----------
== Gabinete Mercelina ==
Partido PFP den un komunikado di prensa ta konfirmá ku porfin e proseso di formashon a yega den e etapa ku ta trahando e dekretonan pa nombra e 7 ministernan nobo huntu ku e minister plenipotensiario i minister plenipotensiario suplente na Den Haag.
E kandidato pa promé minister enkargá ku Asuntunan General ta [[Luc Mercelina]] (URSM). [[Veronica Webster]] (URSM) ta kandidato pa minister di Salubridat Públiko, Desaroyo Sosial i Labor i [[Grisha Heyliger-Marten]] (DP) ta kandidato pa minister di Turismo, Asuntunan Ekonómiko i Telekomunikashon.
[[Marinka Gumbs]] (DP) ta kandidato pa bira minister di Finansa, [[Raeyhon Peterson]] (PFP) ta kandidato pa bira Minister di Bibienda Popular, Planifikashon Urbano i Medio Ambiente, [[Christophe Emmanuel]] (NOW) ta kandidato pa bira minister di Edukashon, Kultura, Hubentut i Deporte i Lyndon Lewis NOW) ku ta kandidato pa bira minister di Hustisia.
[[Patrice Gumbs]] (PFP) i [[Gracita Arrindell]] (URSM) ta kandidatonan pa minister plenipotensiario i minister plenipotensiario suplente na Den Haag. Pa NOW Claudius Buncamper lo drenta parlamento pa remplasá Emmanuel, pa URSM Richinel Brug lo remplasá Mercelina i pa DP Viren Kotai lo remplasá Heyliger-Marten.
---------------------
{{Databox}}
'''Parlamento di e teritorio Kòrsou''', ofisialmente ''Staten van het gebiedsdeel Curaçao'' i abreviá ''Staten van Curaçao'') tabata entre 1937 i 1949 e órgano representativo di e pueblo i konseho legislativo di e teritorio Kòrsou, konsistiendo di e seis isla [[Kòrsou]], [[Aruba]], [[Boneiru]], [[Sint Maarten]], [[Sint Eustatius]] i [[Saba]]. E órgano tabata konsistí di 10 miembro elegi i 5 miembro nombrá i tabata e susesor di e [[Konseho Kolonial]] i predesesor di [[Parlamento di Antias Hulandes]].
== Nomber ==
Ku e revishon di e konstitushon hulandes na 1922, e término 'kolonia' a keda eliminá fo'i konstitushon. No tabata te 23 di aprel 1936 ku keda kla ku e leinan pa adapta e organisashon estatal den e parti karibense di [[Reino Hulandes]]. Asina, e aña ei e nòmber [[Kòrsou i Dependensianan]] a wòrdu remplasá pa Teritorio di Kòrsou i riba 1 di aprel 1937 e Konseho Kolonial a bira e Parlamento di Kòrsou.
== Konstelashon ==
Pa e konstelashon di e parlamento nobo a skohe un modelo kombiná, konsistiendo di 10 miembro elegí i 5 nombrá. 1] E miembronan elegi tabata ser elegí direktamente dor di e votadornan a base di e reglanan elektoral di Kòrsou di 1937. E miembronan nombrá tabata wòrdu nombrá dor di e Gobernador despues di a konsulta ku e Konseho Ehekutivo. Tambe e gobernador tabata nombra e presidente di parlamento. Algun nombramentu a wòrdu konsiderá komo nombramentu korektivo, pasobra e personanan tabata para na banda di e gobernantenan.
== Repartishon di asiento ==
Pa promé biaha tambe a introdusí un repartishon pa isla di e asientonan di e miembronan elegi. Esaki a keda reparti den 6 asiento pa Kòrsou, 2 pa Aruba i 1 kada un pa Boneiru i [[Islariba]]. Na 1946, despues di protesta di Aruba esaki a kambia den 5 asiento pa Korsou, 3 pa Aruba i 1 kada un pa Boneiru i Islariba.
== Elekshon ==
Bou di e sistema elektoral kombiná aki e tuma lugá tres elekshon: 20 di desember 1937, 17 di november 1941 (elektorado di 3897 persona) i 5 november 1945 (elektorado di 6251 persona).[12][13]
E parlamento a wordu konstitui komo lo siguiente:
{| class="wikitable" style="text-align:left;"
!colspan=1 rowspan=2 style="color: gray"| Miembro
!colspan=4 style="color: gray"| Periodo parlamentario 1938-1942
|-
! rowspan="1" style="color: gray"| Repartishon
! style="color: gray"| Nòmber
! style="color: gray"| Partido
! style="color: gray"| Remarke
|-
| rowspan="10" style="color: gray"| Elegí
| rowspan="6" |Curacao
| [[Moises Frumencio da Costa Gomez|Moises da Costa Gomez]]|| rowspan="3" |CKP ||
|-
| Ernesto Cecilio Martijn ||
|-
| Adolphe Desertine ||
|-
| J. Capriles || rowspan="2"|lijst Capriles-Rustige ||
|-
| J. Rustige ||
|-
| Willy Maal ||lijst Jonckheer-<br/ >Suarez-Maal ||
|-
| rowspan="2"| Aruba
| Jacobo Arends || rowspan="2"|Katholieke partij Aruba ||
|-
| Jean M. de Cuba ||
|-
| rowspan="1"| Bonaire
| John de Jongh || CKP ||
|-
| rowspan="1"| Bovenwinden
| W.R. Plantz || ||
|-
| rowspan="5" style="color: gray"| Benoemd
| rowspan="5" |Curacao
| [[John Sprockel]]* || || benoemd statenvoorzitter
|-
| Isaac Capriles || ||
|-
| Salomon Alfred Senior || ||
|-
| Carel Nicolaas („Cai") Winkel* || ||
|-
| Ph. Bichon van IJsselmonde* || ||na 1940 remplasa pa F. Vromans.
|-
|}
*) oudlid Koloniale Raad
{{Appendix}}
[[:Category:Karibe Hulandes]]
----------------------------------------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
{{Infobox person
| name = Anouk Balentina
| image =
| caption =
| term =
| monarch =
| predecessor =
| birth_date = [[1 di desèmber|1 di december]] [[1979]]
| occupation = hurista, activista y ambientalista
| party =
}}
'''Anouk Balentina''' (☆n. [[1 di desèmber|1 di december]] [[1979]] na [[Aruba]]) ta un hurista, activista di derecho humano i ambientalista [[Aruba]]no.
== Bida ==
Anouk Balentina a nase i lanta den bario di [[Parkietenbos]].<ref>[https://dossierkoninkrijksrelaties.nl/2023/01/30/open-brief-aan-de-koning/ Open brief aan de Koning]. Dossierkoninrijksrelaties.nl (30 di januari 2023)</ref>
Desde un edad hoben ela cuminsa sigui di cerca e desaroyonan rond di e dump di Parkietenbos.<ref>http://magazine.xclusivomagazine.com/2002-april-magazine-aruba#!entrevista-anouk-balentina-457</ref>
Na 2020 Balentina ta entama un caso sumario pa ordena pa para establecimento y testmento
di e incinerator na Parkietenbos inmediatamente.<ref>[https://awemainta.com/wp-content/uploads/2022/07/awe1907.pdf Caso incinerator Parkietenbos: ciudadano
ta bolbe gana caso contra gobierno], Awemainta (19 di juli 2022)</ref>
Balentina hunto cu 80 otro, a protesta contra e concepto di e permiso di molester pa por
opera e incinerator na Parkietenbos. Sinembargo gobierno a dicidi di otorga e permiso aki dia 23 di december 2020
----------------------
https://kennisplatform.wikimedia.nl/artikelen/schrijven/hoe-vertaal-ik-een-artikel-uit-een-andere-taal-met-de-vertaaltool/
https://www.wikimedia.nl/wp-content/uploads/2021/06/Schrijven_voor_Wikipedia.pdf
* Template:Página Prinsipal Actual --> rubrika "Aktual"" riba pagina principal
* Template:Página Prinsipal Idioma dicho --> rebrika "Dicho"
* Template:Página Prinsipal Articulo destaca
-------------
{{Databox}}
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Dr. Horacio E. Oduber Hospital''' (HOH) ta un [[hospital]] general di tamaño mediano na [[Aruba]]. E ta situa nortwest di e [[kapital|capital]] [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]], den e zona di Eagle unda antes tabata lokalisa [[Arend Petroleum Maatschappij]]. E hospital, cu ta hiba e nomber di e medico Arubiano, Horacio Oduber, a cuminsá funciona cu 187 cama fin di aña 1976. El a wordo oficialmente inaugura dia [[5 di mart]] [[1977]] den presencia di Wilhelm de Gaay Fortman, minister di Asuntonan Antiano di [[Hulanda]].<ref>{{Citeer nieuws|url=https://delpher.nl/nl/kranten/view?coll=ddd&identifier=ddd:010639094:mpeg21:a0065|titel=Gedeputeerde Leo bedankt Nederland en bisdom. Ziekenhuis onder zware politiebewaking geopend|werk=[[Amigoe]]|datum=1977-03-07|bezochtdatum=2024-02-22}}</ref> Actualmente e hospital ta dispone di 320 cama y tin mas di 1000 persona emplea. E maneho ta den man di fundacion ''Stichting Ziekenverpleging Aruba''.<ref>[https://www.arubahospital.com/about-hoh/board-of-directors/ Board of Directors], Website oficial HOH</ref>
HOH ta afilia na ''[[Dutch Caribbean Hospital Alliance]] (DCHA)'', un organisacion cooperativo di hospitalnan den [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]].<ref>{{nl}}[https://www.rijksoverheid.nl/actueel/nieuws/2021/02/10/oprichting-ziekenhuiscooperatie-dutch-caribbean-hospital-alliance-een-feit Oprichting ziekenhuiscoöperatie “Dutch Caribbean Hospital Alliance” een feit], Rijksoverheid (10 di februari 2021)</ref>
== Historia ==
Horacio Eulogio Oduber (1862-1935) tabata e prome dokter Arubiano y tabatin su consultorio na cas den Wilhelminastraat.<ref name="Ancho">{{Citeer web|url=http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=56&Itemid=65|titel=Historische figuren: Horacio Oduber|werk=Historiadiaruba.aw|datum= |bezochtdatum=1 mei 2020|archiefurl=https://web.archive.org/web/20230802180232/http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=56&Itemid=65|archiefdatum=2023-08-02}}</ref> E dokter tabata wordo paga solamente cu mercancia y tabata haña cuminda pa su cabay. Hopi hende a muri pa motibu di infeccion, virus o malesa desconoci na e momentu ey. Segun un estimacion, na 1910 tabatin mas o ménos 8.000 habitante riba e isla. Mayoria di nan tabata trahadonan di cunucu ku tabatin menos recurso financiero. Como cu no tabatin un hospital na e momentu ey, e dokter tabata trata e pashentnan na su cas.<ref name="Ancho"/> E operacionnan necesario, incluyendo amputacionnan, tabata wordo ehecuta solamente dor di suministra hopi rum pa motibo di falta di anestesia.
Na 1920 e "San Pedro de Verona", a keda funda pa soeurnan catolico (Dominicanessen) na 1920. [[File:BNA-DIG-HARTOG-CAHA-001-014-008.jpg|thumb|left|Cas di dokter Horacio Oduber na Wilhelminastraat en frente di e kerki protestant (1907)]] [[File:Voormalig ziekenhuis San Pedro de Verona.jpg|thumb|220x220px|left|Entrada di San Pedro de Verona]]Despues di apertura di e hospital nobo na 1977 a converti San Pedro hospital den un cas di cuido. Desde seramento di hospital di [[Lago Oil & Transport Company|Lago]] na 1985 HOH a keda e unico hospital na Aruba pa un poblacion di alrededor 120.000 habitante.<ref>{{nl}}[http://www.skipr.nl/actueel/id2829-vumc-versterkt-band-met-arubaans-ziekenhuis.html VUmc versterkt band met Arubaans ziekenhuis], 4 di december 2009</ref>
Na september 2014 a inicia un proyecto di renovacion y expansion di e hospital, uno di e proyectonan di construccion mas grandi den historia di Aruba. E proyecto ta ensera lantamento di un edificio nobo di seis piso separa di e edificio existente di cinco piso.<ref>[http://www.dutchcaribbeanlegalportal.com/news/latest-news/2064-renovatie-en-nieuwbouwplannen-van-het-horacio-oduber-hospitaal-hoh Renovatie- en nieuwbouwplannen van het Horacio Oduber Hospitaal (HOH)]</ref> Esaki ta inclui un cas di cama nobo, un sala di emergencia tres biaha mas grandi, un clinica externo nobo pa specialistanan y renovacion di e edificio existente cu ta mehora privacidad y servicionan pa pashent den un ambiente moderno. Trabounan di e fase final di e proyecto a reanuda fin di 2023 despues cu un disputa entre partidonan a para e construccion na 2022.
== Servicionan ==
Dr. Horacio E. Oduber Hospital ta conta cu 320 cama y mas di 1000 empleado cu ta atende mas di 16.000 pashent pa aña. E tin un plataforma pa helicopter pa ricibi pashent cu ta jega cu helicopter di polis o helicopter militar.
E hospital ta dispone di tur specialidad basico y algun super specialidad. E tin un departamento di emergencia (eerste hulp) cu ta trata mas o menos 55.000 pashent pa aña. Tin un centro di trauma nivel III disponibel, como tambe un departamento combina cu ta inclui cuido intensivo/cuido mediano/cuido coronario (curason) cu 12 cama, clinica di hemodialyse, tres departamento di psychiater, cinco sala di operacion, banco di sanger, clinica pa trata dolor, centro di oncologia pa tratamento durante dia (dagbehandeling), cuido di enfermo pa dia (dagverpleging), clinica pa trata herida, policlinica interno y externo, departamento pa parto, post di dokter di cas, departamento di fisioterapia y rehabilitacion, tres departamento pa investigacion di diagnostica, diferente laboratorio, botica di hospital, camber di caterisacion di curason, shete departamento pa cuido di enfermo, departamento di servicio pa maternidad, departamento pa mucha, camber di couveuse y diferente otro servicio facilitario.<ref>[https://www.overheid.aw/informacion-tocante-servicio/cuido-y-salud-sub-topics_47801/item/hospital-dr-horacio-oduber-hoh_41386.html Hospital Dr. Horacio Oduber (HOH)], Gobierno di Aruba website oficial</ref>
Fuera di residente i turista local HOH tambe ta ricibi regularmente pashent for di hospital mas chikito den e region, manera for di [[Boneiru|Bonaire]] y Isla Riba. Ora cu no tin cama den cuido intensivo of couveuse ta manda pashent for di [[Kòrsou|Corsou]] pa Aruba.
== Galeria ==
<gallery widths="200" heights="200">
Oduber Hospital 21 30 49 855000.jpeg|Compleho di Horacio Oduber Hospital
Oduber Hospital 21 30 42 124000.jpeg|Entrada principal di e hospital
Oduber Hospital 21 31 33 124000.jpeg|Fachada di edificio B
</gallery>
---------------------
Dr. Horacio E. Oduber Hospital (HOH) ta un hospital general di tamaño mediano na Aruba
E edificio di hospital ta situa na nordwest di e capital Oranjestad, unda cu antes tabata lokaliza Arend Petroleum Company na Eagle. E hospital aki di 187 cama ta recibi su prome uso na final di anja 1976. Dia 5 di maart 1977, a tuma luga e apertura oficial den presencia di e Ministro Hulandes De Gaay Fortman. Na september di 2014, a cuminsa cu e proyecto di expansion y renovacion di e hospital, uno di e proyecto di construccion mas grandi den historia di Aruba. Esaki ta inclui un kas di cama nobo, un sala di emergencia tres biaha mas grandi, un clinica externo nobo pa specialistanan y renovacion di e edificio. Esaki ta mehora privacidad y servicionan pa paciente den un ambiente moderno. Fase final di e proyecto aki lo sigui despues cu e problema entre parti a haci cu construccion a wordo para na 2022.
Horacio Oduber Hospital ta forma parti di Dutch Caribbean Hospital Alliance (DCHA) hunto cu otro hospitalnan den Caribe cu ta parti di Reino Hulandes. Aliansa y colaboracion ta inclui e laboratorio di pais di Curacao (ADC), streeklab Haarlem, University Medical Center Utrecht (UMCU), Erasmus Medical Center (EMC), Radboud University, Vrije Universiteit Amsterdam (VU), Maastricht University, Xavier University, Thomas Moore na Belgica y hospitalnan partner na Colombia.
Por lesa mas tocante e hospital na aña 2023 den e broshura di di 2da edicion yama NOS SEMPER T'EY.
-------------------
'''E Konstitushon di Sint Maarten''' (na [[ingles]]: Constitution of Sint Maarten; [[hulandes]]: '''Staatsregeling van Curaçao''') ta e areglo legal konstituyente di pais [[Sint Maarten]], ku ta forma parti di [[Reino Hulandes]]. E ta e ley mas altu di Kòrsou i ta regla kon e pais ta organisá y ta wòrdu goberná. Eiden ta indiká e órganonan di gobernashon, nan tarea- i kompetensianan
== Historia ==
E Regla di Estado di Sint Maarten a keda aprobá unánimamente pa e [[Konseho Insular]] dia 21 di yüli 2010.[1] 1]
E Regla di Estado di Sint Maarten a drenta na vigor dia 10 di òktober 2010, despues di e desmantelashon di Antillas Hulandes i e kreashon di e pais independiente Sint Maarten. E Regla di Estado ta subordona legalmente na e Constitucion di Reino Hulandes y e Statuut pa Reino Hulandes.
E konstitushon a drenta na vigor dia [[10 di òktober]] [[2010]], ora ku Antias Hulandes a keda desmantelá.
== Contenido ===
E Regla di Estado di Sint Maarten tin e siguiente kapítulonan:
Tereno i unidat
* Derecho Fundamental
* Gobièrnu i e minister mandatario
E Estadonan
* Konseho Konsultivo, Korte General di Kontroles, Ombudsman i koleganan di konseho permanente
* Lejislashon i gobernashon
* Hustisia, Ministerio Públiko i Polis
Disposishonnan final
Finalmente, e reglanan di estado ta kontené un kantidat di artíkulonan adishonal.
E contenido di Constitucion ta como lo sigiuente:
* Capitulo I - Derecho Fundamental
* Capitulo II - Gobierno
* Capitulo III - [[Parlamento di Aruba|Parlamento]]
* Capitulo IV - Conseho di Consulta, Camara di Control General y colegio permanente di conseho
* Capitulo V - Legislacion y Gobernacion
* Capitulo VI - Husticia y poder hudicial
* Capitulo VII - Disposicion final
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Staatsregeling van Sint Maarten}}
{{References}}
}}
[[:Category:Gobièrnu]]
[[:Category:Sint Maarten]]
== Mira tambe ==
* [[Antias Hulandes]]
* [[Disolucion di Antia Hulandes|Disolushon di Antias Hulandes]]
----------------------------
zie encyclopedia NA/CUR
'''Raad van State di Reino Hulandes''' (papiamento: Conseho di Estado) ta un di e entidadnan consultativo mas halto den Reino Hulandes. , ancra den C di
The '''Council of State''' ({{lang-nl|{{Audio|Nl-Raad van State.ogg|Raad van State}}}}) is a [[constitution]]ally established advisory body in the [[Netherlands]] to the [[Cabinet of the Netherlands|government]] and [[States General of the Netherlands|States General]] that officially consists of members of the royal family and Crown-appointed members generally having political, commercial, diplomatic or military experience. It was founded in 1531, making it one of the world's oldest still-functioning state organisations.<ref>{{cite web|url=http://www.raadvanstate.nl/the_council_of_state/|title=The Council of State|access-date=2013-02-02|archive-date=2013-01-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20130115200809/http://www.raadvanstate.nl/the_council_of_state/|url-status=dead}}</ref>
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Raad van State}}
{{References}}
}}
[[:Category:]]
---------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =65395301|titulo=Sababank}}
{{References}}
}}
[[Category:Karibe Hulandes]]
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Jacob Wit}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Wit, Jacob}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Antias Hulandes]]
--------------------
Suggesties Gender Gap Challenge (nl.wiki): Esmee Winkel (11/1)- Philomena Wong - Grace Bareno? - Rina Penso - Deborah Jack (en.wiki)
---------------------
'''Aanmaken''':
* {{CUW}} : [[Medardo de Marchena]] - [[Manuel Fray]] - [[Joseph Sickman Corsen]] - shon Win Hoyer - Jan Gerard Palm - [[Yandi Paula]] - [[Mongui Maduro]] - [[Gibi Basilio]] - [[Jose Capricorne]] - Plaza hotel curacao (en.wiki) - [[Chin Behilia]] - [[Rene Römer]] - [[Paul Comenencia]]
* {{ABW}} : [[Lista di gezaghebber di Aruba]] (nl.wiki) - [[Chiara Petrocchi]] (taekwondo) - [[Kanisha Sluis]] (en.wiki) - Akisha Albert (en.wiki) -
* General: [[Etnografia]] - [[Seramika]] - [[Leonel Messi]] (ht.wiki) - [[gobiernu]] - politiko - konstitushon - estado - pais? - [[Madurodam]]
* nl.wiki: Nederlands Caribisch Soortenregister (Dutch Caribbean Species Register) - Casearua tremula (Palu di Boneiru of Kenepa spirito)
* no.wik: Shete Boka nasjonalpark -
* en.wiki: Bandariba
'''Verbeteren/aanvullen''':
* [[Coca-Cola]] - [[Skandinavia]] - [[Rastafari]] - [[Guera Friu]] - [[Yuana]] - [[Jazz]] - [[One Piece]] - [[Nydia Ecury]] - [[Boven Bolivia]] / Plantage Bolivia (bnn/vara joop) - [[Guillfred Besaril]] (https://24ora.com/geoffrey-wever-gobierno-a-tuma-e-paso-corecto-den-caso-di-guillfred-besaril/)
== Curaçao ==
# December 1, 1796: [[Johann Lauffer]] overthrows Jan Jacob Beaujon as governor.<ref>{{cite book|url=https://pure.knaw.nl/portal/en/publications/cura%C3%A7ao-in-the-age-of-revolutions-1795-1800 |title=Curaçao in the Age of Revolutions, 1795–1800 |chapter=The Patriot coup d’état in Curaçao, 1796| last1=Fatah-Black |first1=Karwan| publisher=[[KITLV]] |location=Leiden|year=2011|isbn=978-90-6718-380-2|page=123}}</ref>
-----------
[[:Category:Musika]]
------------------
* [[:en:Wikipedia:Administrators' reading list]]
* https://nl.wikibooks.org/wiki/Handboek_MediaWiki
* https://translatewiki.net
{{NPOV language}}
{{Refimprove}}
{{stub}}
--------------------------
== Hooiberg ==
Na 1988 a embeyece '''Hooiberg''' pa convirtie esaki den un atraccion turistico: a renoba e trapi cu ta inclui 4 plataformanan na diferente nivel, por ehempel na 70 m i 110 m di haltura, pa descansa i saca potret, i a instala 50 luga di parkeo.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642486:mpeg21:a0078|titel=Hooiberg wordt toeristenoord|werk=[[Amigoe]]|datm=1987-08-20|bezochtdatum=2022-11-15}}</ref>
De regering heeft plannen om de Hooiberg aantrekkelijk te gaan maken en tot toeristenplek te ontwikkelen. Tijdens zyn recente bezoek is minister drs Jan de Koning ermee akkoord gegaan met goedkeuring van een bedrag van 305 duizend florin om dit project te kunnen uitvoeren. De Hooiberg zal een geheel nieuwe trap krijgen met handsteun en een plek om uit te rusten. Beneden komt een parkeerplaats voor ongeveer vijftig auto's, en een platform in de vorm van een klein park met lokalen voor de verkoop van frisdrank, eten en souvenirs. Op de trap op zeventig meter hoogte, komt een terras waar men kan uitrusten en door middel van een telescoop over Aruba kan kijken. Een tweede terras met telescoop volgt op 110 meter hoogte. Er volgen hierna nog twee terrassen voordat men het hoogste punt van de Hooiberg heeft bereikt. Het Hooiberg-project dossier is bijna klaar en verwacht wórdt, dat werkzaamheden aan de trap medio november dit jaar zullen beginnen. Het Hooibergproject is afkomstig van Planafdeling Bouwkunde architecten bureau, van Publieke Werken.
Na 2022 a anunsia un proyecto pa renova e facilidadnan existente, embeyece e atraccion i agrega un mirador riba e top di e sero.
Na aña 2022 Ministro di Turismo Dangui Oduber a anuncia un projecto pa embeyesamento di Hooiberg.[1] Aruba Tourism Authority (ATA) y Tourism Product Enhancement Fond[sic] (TPEF) lo funda e projecto. E prome fase lo wordo funda pa TPEF y ta incera e renobacion di e trapinan y hutnan riba Hooiberg. ATA lo funda e segundo fase di e project caminda un punto di observacion lo ser construi na e punto mas halto di e sero dunando bishitantenan un bista di 360-grado di Aruba. Artistanan local lo provee un toque artistico cu obra di arte di mosaico.
---------------
'''Jay Bryant Haviser''' (21 di november [[1955]] na ... ) ta un arkeologo merikano.
NAME: Jay Bryant HAVISER Jr.
BIRTHPLACE: Bartow, Florida, U.S.A. BIRTHDATE: November 21, 1955
MARITAL STATUS Re-married Nov. 27, 2008, to Ilene J. Rosalina (Curaçao)
CHILDREN 2 children 2 step-children (all born on Curaçao)
RESIDENCE: Opal Road #1, Pelican, St. Maarten, Dutch Caribbean.
tel.1721-544-4154 / cell 1721-524-1155
OFFICE: SIMARC Archaeological Center, A.T. Illidge Road #117, Madame Estate, St.Maarten, Netherlands Caribbean tel./fax. 1-721-542-0201
E-mail: jhaviser@hotmail.com
DUAL NATIONALITY: Netherlands / U.S.A.
Awards
1996 Cola Debrot Prize for Science (Curaçao/Netherlands Antilles)
2008 Ridder in de Order van Oranje-Nassau (Knighthood), decoration from Her Majesty Queen Beatrix of the Netherlands
2008 Lifetime Environmental Achievement Award (St. Maarten) IslandVision Fd
2009 Culture Time Person of the Year Award for 2008 (St. Maarten), PJD2 Radio
2013 Paul Harris Fellow Award, Rotary International, Mid-Isle Chapter St. Maarten
------------------
'''Madurodam''' is een [[Nederland (hoofdbetekenis)|Nederland]]se [[Miniatuurpark|miniatuurstad]] in [[Den Haag]] op een [[Schaal (verhouding)|schaal]] van 1 op 25,<ref>De Erasmus- en van Brienenoordbruggen zijn gebouwd op de grotere schaal van 1:12. Op 1:25 zou men er niet overheen kunnen lopen.</ref> geopend op [[2 juli]] [[1952]] aan het George Maduroplein. Dit toeristische [[attractiepark]] trekt jaarlijks circa 600.000 betalende bezoekers.<ref>Op [https://web.archive.org/web/20160312195102/http://nieuws.nl/algemeen/20130108/meer-bezoekers-voor-madurodam/ nieuws.nl] meldt het park zelf 739.000 over 2013, een stijging van 36% ten opzichte van 2011. Omgerekend zouden er dat laatste jaar dus rond de 550.000 geweest moeten zijn. De organisatie spreekt min of meer standaard van 1 miljoen per jaar, een cijfer dat door ''[http://www.trouw.nl/tr/nl/5009/Archief/article/detail/3486389/2013/08/03/1-miljoen-bezoekers-trok-Madurodam-het-afgelopen-jaar.dhtml Trouw]'' wordt gemeld over 2013. Er bestaan geen andere cijfers dan die door het park zelf verstrekt worden.</ref> Het park beslaat een totaaloppervlak van 62.630 m². De gebouwde stad zelf meet 17.630 m². De miniatuurstad heeft veelal als inspiratie gediend voor de bouw van diverse attractieparken wereldwijd zoals [[Legoland Billund]]<ref>{{Citeer web|url=http://www.miniland.nl/Nieuws/Artikelen/121117%20legoland%20billund%2050%20geschiedenis.htm|titel=nieuws|bezochtdatum=2020-10-24|werk=www.miniland.nl|archiefurl=https://web.archive.org/web/20201027034227/http://www.miniland.nl/Nieuws/Artikelen/121117%20legoland%20billund%2050%20geschiedenis.htm|archiefdatum=2020-10-27|dodeurl=nee}}</ref> en het [[Disneyland Park (Anaheim)|Disneyland Park in Anaheim]].<ref>{{Citeer boek|titel=Walt Disney's Disneyland|auteur=Nichols, Chris, 1971-|medeauteurs=Nichols, Charlene (Archivist),|url=https://www.worldcat.org/oclc/1018083433|plaats=[Köln, Germany]|ISBN=978-3-8365-6348-2}}</ref>
Het is genoemd naar [[George Maduro]], een [[Curaçao (hoofdbetekenis)|Curaçao]]se student die zich tijdens [[Duitse aanval op Nederland in 1940|de meidagen van 1940]] als [[cavalerie]][[officier]] onderscheidde in [[Duitse aanval op Nederland in 1940#De slag om de residentie|de slag om de residentie]], en in februari 1945 in concentratiekamp [[Dachau (concentratiekamp)|Dachau]] overleed; zijn ouders schonken het beginkapitaal voor het project, dat door de familie Maduro wordt beschouwd als monument voor hun enige zoon.<ref>[https://www.madurodam.nl/nl/organisatie/geschiedenis/ ''Wie was George Maduro?''], madurodam.nl</ref>
----------
== Aloe ==
Aloe na Aruba, Bonaire y Sentebibu na Corsou y Boneiru.
=== Islanan ABC ===
Sintebibu heeft dikke, vlezige bladeren, sappig en veel slijn bevattend. Aloe werd op Aruba en Bonaire aangeplant in verband met betekenis in de farmaceutische industrie. <ref>Encyclopedie van de Nederlandse Antillen, H. Hoetink (1969)</ref>Aloe werd in 1836 door gezaghebber Baron van Rader op Curacao als gouvernementscultuur geintroduceerd. De plant is uitgesproken kalkminnend. De jonge uitlopers (siboys, semina) worden in de droge tijd uitgezet. Na 2-3 jaar kan men de dikke bladeren afsnijden en laten staan in lekbakken plaatsen waarna het sap in koperen ketels wordt ingedampt en verhard tot aloehars. De hars uit Aruba en Bonaire werd voornamelijk naar de Verenigde Staten uitgevoerd.
De aloeplant wordt al sinds midden 1800 op Aruba verbouwd. Het klimaat en de droge grond lenen zich bij uitstek voor de aloeteelt. De plant doet het hier heel goed: de Arubaanse aloe heeft een aloenegehalte van 22 %, terwijl het gehalte van de aloe in de rest van de wereld ten hoogste 15% bevat.<ref name="Aloe">[http://www.historiadiaruba.aw/index.php@f13option=com_content&task=view&id=46&Itemid=32 Aloe/Mon Plaisir], Historia di Aruba</ref>
De grootste bloei van de aloe-cultuur maakte Aruba door onder gezaghebber Jan Helenus Ferguson (1866-1871). De weg door de aloevelden vanuit de stad werd dan ook naar hem genoemd. In de 19e eeuw werd ook een aloeplantage aangelegd in Socotoro; Socotoro is vermoedelijk vernoemd naar het eiland Sokotra of Socotora, destijds een Brits eiland in de Indische Oceaan voor de kust van Yemen. Dat eiland ligt op dezelfde lengtegraad als Aruba en daar wordt ook aloe verbouwd. De legende wil dat Alexander de Grote op aanraden van Aristoteles dit eiland veroverde voor de aloe die hij gebruikte om de wonden van zijn soldaten te genezen. Op de aloeplantage Mon Plaisir van de Fransman Louis Bazin verrees begin 1900 een voor die tijd moderne stoomkookinrichting. Aruba was in de 19e eeuw de grootste leverancier van aloehars, die voornamelijk werd gebruikt voor de productie van laxerende middelen. De aloehars werd naar het buitenland geexporteerd, voor het merendeel naar New York, maar ook naar Hamburg en naar Londen. De hars uit de Antillen (destijds `Curacaose` genoemd) was een van de beste ter wereld en duurder dan de andere soorten op de markt. Het aandeel van Aruba in de `Curacaose` export was ruim 90%. In de economie van de tijd voor de komst van de olie-industrie betekende de aloe een redelijke bron van inkomsten, vooral voor de kleine cunucero. In tijden van werkeloosheid (de droge tijd) was de aloteelt een goede bron van bestaan. Begin 1900 werd het eerste wetenschappelijk onderzoek op de aloeplant verricht. Daarbij werd de genezende werking van aloe op verbranding door zonnestraling en andere brandwonden onomstotelijk bevestigd. Door de komst van de olie-industrie veranderde er veel op de arbeidsmarkt op Aruba en raakte de aloeteelt wat op de achtergrond. Pas na de Tweede Wereldoorlog werd de aloecultuur weer hervat. In 1949 richtte Casey Eman de eerste aloefabriek van Aruba op, onder de naam Aruba Aloe Products Company. Destijds werden de aloesappen plaatselijk bewerkt tot aloene en verscheept naar de Verenigde Staten.
De productie van Arubaanse aloe bedroeg in 1951 ongeveer 15.000 pond oftewel 30% van de totale wereldopbrengst. Na het indampen van het harssap in open koperen potten van ca. 200 liter was het aloe-product klaar voor export voor vooral de geneeskundige en cosmetische industrie in USA en Europa. Aloe-industrie op Aruba was toentertijd een vuil en zwaar lichamelijk werk met een schraal loon voor haar seizoen-arbeiders. Aruba werd een van de grootste aloeproducenten van de wereld wegens de goede kwaliteit aloe.<ref name="Aloe"/>
Conoci na Aruba tabata e plantage di aloe di Mon Plaisir y Sividivi.
aloë-cultuur, die op Bonaire en Aruba veel voorkomt, maar waarvan op het eiland Curacao maar twee
aanplantingen op eenigszins ruime schaal bestaan).
Rond 1850 werden er enkele aloe plantages op Aruba gesticht die tot 1868 door het gouvernement geexploiteerd werden. Hierna kwam de aloeteelt in particuliere handen.
==== Uzo ====
Ta come of bebe e blanco di aloe pa problema di artritis, diabetes, tosamento y ulcera na stoma. Tambe por hunta e blanco riba curpa y cuero pa kita dolor of trata un herida of kemadura. Tambe sa laba cabey cune. Algun gota di e zeta geel of juice di aloe mescla cu awa ta bon pa un purgashi di e curpa. Pa problema di cuero, manera carpata, of di digestion di animalnan domestico tambe ta uza e likido di aloe.<ref>Remedinan di tera, Grupo di Noord, 2010</ref> Bij het beschilderen van buitenmuren worden gesneden aleobladeren in de waterverf gedaan.
{{Appendix}}
--------------------
'''Francesco Corallo''' (nasé [[19 di sèptèmber]] [[1960]] na Catania, [[Italia]]<ref name=":1">{{Citeer web|url=https://www.repubblica.it/cronaca/2012/05/30/news/la_vita_d_azzardo_di_francesco_corallo_tra_il_padre_boss_e_l_entourage_di_fini-64287400/?refresh_ce|titel=La vita d'azzardo di Francesco Corallo tra il padre boss e l'entourage di Fini|bezochtdatum=2018-10-14|auteur=|achternaam=|voornaam=|datum=2013-08-04|werk=La Repubblica|uitgever=|taal=it|archiefurl=https://web.archive.org/web/20200728155350/https://www.repubblica.it/cronaca/2012/05/30/news/la_vita_d_azzardo_di_francesco_corallo_tra_il_padre_boss_e_l_entourage_di_fini-64287400/?refresh_ce|archiefdatum=2020-07-28}}</ref>), tambe konosí komo ''King of the Slots''<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/corallo-claims-his-phone-was-hacked-on-orders-of-italy-and-the-netherlands |titel=Corallo claims his phone was hacked on orders of Italy and the Netherlands |datum=18 januari 2022 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |taal=en}}</ref>, ta un empresario i doño di kasino italiano-hulandes.<ref name=":3" /> Corallo a nase na Catania, Sisilia, i a biba riba e isla karibense di Sint Maarten for di tempu ku e tabatin dieshete aña.<ref name=":5" /> E ta mas konosí pa su empresanan den e industria di wega di plaka i su enbolbimentu den vários kontroversia legal.
{{Appendix}}
----
'''Francesco Corallo''' ([[Catania (stad)|Catania]], [[Italië]], [[1960]]<ref name=":1">{{Citeer web|url=https://www.repubblica.it/cronaca/2012/05/30/news/la_vita_d_azzardo_di_francesco_corallo_tra_il_padre_boss_e_l_entourage_di_fini-64287400/?refresh_ce|titel=La vita d'azzardo di Francesco Corallo tra il padre boss e l'entourage di Fini|bezochtdatum=2018-10-14|auteur=|achternaam=|voornaam=|datum=2013-08-04|werk=La Repubblica|uitgever=|taal=it|archiefurl=https://web.archive.org/web/20200728155350/https://www.repubblica.it/cronaca/2012/05/30/news/la_vita_d_azzardo_di_francesco_corallo_tra_il_padre_boss_e_l_entourage_di_fini-64287400/?refresh_ce|archiefdatum=2020-07-28}}</ref>), ookwel bekend als “King of the Slots”,<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/corallo-claims-his-phone-was-hacked-on-orders-of-italy-and-the-netherlands |titel=Corallo claims his phone was hacked on orders of Italy and the Netherlands |datum=18 januari 2022 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |taal=en}}</ref> is een [[Italië|Italiaans]]-[[Nederland|Nederlands]]<ref name=":3" /> [[zakenman]] en [[Casino (gokken)|casino]]-eigenaar op het [[Caribische eilanden|Caribische eiland]] [[Sint Maarten (eiland)|St.-Maarten]].<ref name=":5" />
== Levensloop ==
Corallo bezit diverse casino's, waaronder drie in Sint-Maarten<ref>{{Citeer web |url=https://stmaartennews.com/business/corallo-will-rebuild-starz-casino-cupecoy/ |titel=Corallo will rebuild Starz Casino in Cupecoy |datum=2018-01-19 |bezochtdatum=2019-12-19 |werk=StMaartenNews.com |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204744/https://stmaartennews.com/business/corallo-will-rebuild-starz-casino-cupecoy/ |archiefdatum=2019-12-19}}</ref> en daarnaast ook in Santo Domingo en [[Panama (land)|Panama]]. Voorheen bezat hij ook een gokgelegenheid in [[Curaçao]], maar daar verloor hij zijn licentie nadat zijn naam boven kwam drijven in de praktijken rondom [[Gerrit Schotte]].<ref name=":0">{{Citeer web |url=https://sxmgovernment.com/2016/12/14/english-italian-the-biography-of-francesco-corallo-the-godfather-of-the-caribbean-part-1/ |titel=English/Italian :The Biography Of Francesco Corallo “The Godfather” Of The Caribbean Part 1 |achternaam=Galli |voornaam=Eva |datum=2016-12-14 |bezochtdatum=2018-10-14 |werk=St Maarten News |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20200728165936/https://sxmgovernment.com/2016/12/14/english-italian-the-biography-of-francesco-corallo-the-godfather-of-the-caribbean-part-1/ |archiefdatum=2020-07-28 |dodeurl=ja}}</ref> Het onderzoek hiernaar kwam aan het rollen na een verzoek om referenties door Schotte aan de Italiaanse regering voor de aanstelling van Corallo in een hoge positie bij een financiële instelling op de Antillen.<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/83340-schotte-behind-bars-18-months |titel=Schotte behind bars 18 months |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=6 december 2018 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald Newspaper St. Maarten |uitgever= |taal= |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204743/https://www.thedailyherald.sx/islands/83340-schotte-behind-bars-18-months |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref>
Toen Corallo in 2011 gearresteerd werd door de Italiaanse financiële politie (''Guardia di Financa''), beriep hij zich op [[diplomatieke immuniteit]] omdat hij een diplomaat van Dominica zou zijn. Hij bezat namelijk een Dominicaans diplomatiek paspoort dat hij illegaal gekocht had, juist om aan arrestatie in Italië te voorkomen.<ref>{{Citeer web |url=https://knipselkrant-curacao.com/cc-francesco-corallo-bought-his-diplomatic-passport/ |titel=Francesco Corallo bought his diplomatic passport |datum=2017-01-03 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Curaçao Chronicle |taal=en |via=Knipselkrant}}</ref> De Italiaanse minister van Buitenlandse Zaken ging niet mee in zijn claim: hij verklaarde dat diplomatieke immuniteit in het gastland (hier: Italië) niet van toepassing is voor iemand die betrokken is in belangrijke economische activiteiten.<ref>{{Citeer web |url=https://sakafete.com/inside-dominica-iv-government-or-enemy-of-people/ |titel=Inside Dominica IV: Government or enemy of people? |datum=2011-11-18 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Dominica news online most popular |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204744/https://sakafete.com/inside-dominica-iv-government-or-enemy-of-people/ |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref>
Eind 2016 werd Corallo op [[Sint Maarten (eiland)|St.-Maarten]] gearresteerd op [[verdenking]] van [[belastingontduiking]], [[Witwassen|witwasserij]], [[Verduistering (misdrijf)|verduistering]] en lidmaatschap van een internationale [[Georganiseerde misdaad|criminele organisatie]]. In afwachting van uitzetting werd hij maandenlang in een [[Philipsburg|Philipsburgse]] [[politiebureau]] in verzekerde bewaring gesteld.<ref name=":2">{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/81459-corallo-wins-case-at-human-rights-court |titel=Corallo wins case at Human Rights Court |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=9 oktober 2018 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |uitgever= |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204746/https://www.thedailyherald.sx/islands/81459-corallo-wins-case-at-human-rights-court |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref> Het [[Europees Hof voor de Rechten van de Mens]] bepaalde later dat de omstandigheden rond de bewaring van Corallo in St.-Maarten inhumaan waren, maar oordeelde ook dat de bewaring zelf niet onrechtmatig leek.<ref name=":2" /> In augustus 2017 werd Corallo na een juridische strijd door Sint-Maarten uitgeleverd aan Italië.<ref>{{Citeer web |url=https://online.flipbuilder.com/toms/occx/files/basic-html/page37.html |titel=Ayera tardi Francesco Corallo a keda extradita pa Italia |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=2017-08-17 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Awemainta |uitgever= |taal=pap |archiefurl= |archiefdatum= |dodeurl= |via=Online Flipbuilder}}</ref><ref name=":3">{{Citeer web |url=http://www.dutchcaribbeanlegalportal.com/legal-documents/judgments/137-judgements/8062-fransesco-corallo-may-be-extradited |titel=Francesco Corallo may be extradited |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=20 juni 2017 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Dutch Caribbean Legal Portal |uitgever= |taal=en}}</ref><ref>{{Citeer web |url=http://www.soualigapost.com/en/news/16220/justice/francesco-corallo-was-extradited-italy |titel=Francesco Corallo (Catania, Italy, 1960) was extradited today to Italy |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=16 augustus 2017 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Souliga Post |uitgever= |taal=en |archiefurl= |archiefdatum=}}</ref> Eenmaal aangekomen in Italië werd hij vrijgelaten<ref name=":4">{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/corallo-sr-allegedly-tried-to-extort-his-son#:~:text=allegedly%20tried%20to%20extort%20his%20son,-Islands%2004%20May&text=PHILIPSBURG%2D%2DGaetano%20Corallo%2C%20father,Italy%20where%20he%20presently%20resides. |titel=Corallo Sr. allegedly tried to extort his son |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=11 mei 2024 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |uitgever= |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20180613053454/http://curacaochronicle.com/judicial/corallo-sr-allegedly-tried-to-extort-his-son/ |archiefdatum=2018-06-13}}</ref> en een klein jaar later, in juli 2018, keerde hij weer terug naar Sint-Maarten.<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/businessman-corallo-returns-to-st-maarten#:~:text=Maarten,-Islands%2026%20July&text=PHILIPSBURG%2D%2DAtlantis%20Group%20owner,in%20Italy%20and%20can%20travel. |titel=Businessman Corallo returns to St. Maarten |datum=2018-07-26 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=the Daily Herald |taal=en}}</ref>
In 2016 werd door de aanklager in Rome aan zijn collega's in St.-Maarten gevraagd drie boten van Corallo [[Inbeslagname|in beslag te nemen]] en te verkopen met als doel 215,4 miljoen euro aan onrechtmatige winsten van de zakenman terug te vorderen. Na een juridische strijd waarin Corallo tegen de verkoop van zijn boten streed, gaf een Philisburgse rechtbank in 2019 definitief haar fiat voor de verkoop.<ref name=":5">{{Citeer web |url=https://stmaartennews.com/judicial/court-allows-prosecutor-sell-corallos-boats/ |titel=Court allows prosecutor to sell Corallo’s boats |datum=2019-02-13 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=StMaartenNews.com |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204747/https://stmaartennews.com/judicial/court-allows-prosecutor-sell-corallos-boats/ |archiefdatum=2019-12-19}}</ref>
== Persoonlijk ==
Francesco Corallo heeft een vertroebelde relatie met zijn vader, [[Gaetane Corallo]]. Het is echter onbekend wat voor rol de vader speelt in zijn zoons leven: in 2010 werd door de rechtbank van Rome gesteld dat hun relatie verbroken is en er geen zakelijk verband tussen de twee bestaat. Later werd door de civiele rechtbank van Rome een bevel uitgevaardigd waarin het Italiaanse Ministerie van Binnenlandse Zaken opgedragen werd elke verwijzing van Corallo en zijn broer met hun vader te verwijderen van de website.<ref name=":1" /> In 2016 beschuldigde de vader Francesco weer van geldvervreemding, een voorval dat zo'n dertig jaar eerder plaatsgevonden zou hebben.<ref>{{Citeer web |url=https://knipselkrant-curacao.com/dh-corallo-sr-sticks-to-claim-on-son-expected-his-arrest/ |titel=Corallo Sr. sticks to claim on son, expected his arrest |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=15 december 2016 |bezochtdatum= |werk=Daily Herald |uitgever= |taal=en |dodeurl= |via=Knipselkrant |dodelink=}}</ref> Hier is echter nooit bewijs voor gevonden en Corallo overwoog meerdere [[Smaad|smaadzaken]] tegen zijn vader aan te spannen.<ref name=":4" />
== Referenties ==
{{References}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =63318783|titulo=Gilbert Wawoe}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Wawoe, Gilbert}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Korsou]]
qsx6a7bsy55k13ivppi3l214jljt97n
201457
201451
2026-08-21T12:33:04Z
Caribiana
8320
201457
wikitext
text/x-wiki
''__NOINDEX__''
* [[AIOF]] - [[Afroarubano]] - [[Proteccion di Consumidor]] - [[Scooting Aruba]] - [[Tratado fronteriso Hulanda-Venezuela]] - [[Dekreto real]] - [[Clinton Whitfield]] -[[Stichting voor Verstandelijk Gehandicapten Aruba]] (SVGA) - [[Yudansa pa desaroyo]] - [[Piet Kasteel]] - [[Representante di Hulanda na Aruba, Kòrsou i Sint Maarten]] - [[Nigel Maduro]] - [[derechista (politika)]] -
----------------
{{Variante|a}}
{{infobox edificio
| nomber = Cas oficial di Gezaghebber di Aruba
| adres = skina ''L.G. Smith Blvd'' y Maria Christinastraat
| pais = {{ABW}}
| localisa_na = [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]
| cercania =
| area =
| funcion_original = Residencia di gezaghebber (1931-1986)
| funcion_actual = reemplasa pa Cas Ceremonial
| architect = DOW Curaçao, K.K. van der Heide
| encarga =
| piso = 2
| zoom = 16
| imagen2 =
}}
'''Cas di Gezaghebber''' tabata e residencia ofisial entre 1929 y 1985 di e [[Lista di Gezaghebber di Aruba|Gezaghebber di Aruba]]. E tabata situa na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]], na skina di [[L.G. Smith Boulevard]] y [[Maria Christinastraat]], riba e mesun tereno unda awe ta ubica [[Cas Ceremonial di Gobernador]]. E edificio a wordo construi na 1929 y a wordo demoli na 1986 pa habri paso pa e residencia ofisial nobo di [[Gobernador di Aruba]].<ref name="Bouwen">{{cite book|last1=Van der Klooster|first1=Olga|last2=Bakker|first2=Michel|title=Bouwen op de Wind: Architectuur en Cultuur van Aruba|publisher=Stichting Libri Antilliani|location=Bloemendaal|year=2007|page=70|isbn=978-90-75238-19-8}}</ref>
==Historia==
Antes di 1929, e Gezaghebber di Aruba tabata uza un edificio mas bieu situá den e centro di Oranjestad, serka di e actual [[Plaza Daniel Leo]]. E edificio aki, cu tabata originalmente un cas i oficina pa e Commandeur di Aruba, tabata na uso for di alrededor di 1830. Despues cu e Gezaghebber a muda for di e edificio na 1929, e edificio a wordo usa komo un kazerna pa mariniers.<ref>HUIS GEZAGHEBBER eerste onderdak voor mariniers op Aruba. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 09-12-1965, p. 11. Geraadpleegd op Delpher op 21-08-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462489:mpeg21:p011</ref><ref>VERGADERING van den KOLONIALEN RAAD. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 20-12-1930, p. 1. Geraadpleegd op Delpher op 21-08-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280991:mpeg21:p001}}</ref> E edificio a wordo demoli na 1949.<ref name="Gabinete">{{cite web |url=https://www.gouverneuraruba.com/cas-ceremonial-di-gobernador |title=Cas Ceremonial di Gobernador |publisher=Kabinet van de Gouverneur van Aruba |access-date=21 di augustus 2026}}</ref>
Het vroegere gezaghebbershuis en -kantoor, gebouwd omstreeks 1830, afgebroken in 1949. Na 1929, toen gezaghebber Isaac Wagemaker verhuisde naar de nieuw gebouwde ambtswoning op de Klip (waar nu de woning van de Gouverneur staat) en een kantoor in gebruik nam in het zoge¬ naamde landskantorengebouw (nu het Archeologisch Museum), diende het als marinierskazerne. Naar de vroegere kazerne heet het plein, dat oorspronkelijk een straat was, nog altijd de Kazernestraat. Het oude gezaghebbershuis stond waar nu de Plaza Daniël Leo bij de Variety Store is.<ref>{{cite book|author=[[Johan Hartog]]|url=https://coleccion.aw/show/?BNA-DIG-ARUBIANA-0119&q=%22ambtswoning%22|title= Aruba in oude ansichtkaarten|publisher=Europese Bibliotheek|location=Zaltbommer|year=1974}}</ref>
Na 1929, Gezaghebber [[Isaac Wagemaker]] a laga construi un residencia oficial nobo na skina di L.G. Smith Boulevard y Maria Christinastraat. E edificio nobo a bira e di dos residencia oficial di Gezaghebber di Aruba.<ref name="Bouwen">{{cite web |title=Gezaghebberswoning hoek L.G. Smith Boulevard en Maria Christinastraat |publisher=Archival source |access-date=21 di augustus 2026}}</ref>
E diseño tabata konsistí di un edificio di dos piso ku un plan di piso kasi kuadrá i un zolder bou di un dak prominente. Pa duna e edificio un aparensia mas representativo, e dak tabata cubrí cu panchinan di ceramica. E residencia tabata dispone di fasilidatnan moderno pa su tempo, inkluyendo un baño, cushina y espacio pa personal.<ref name="Bouwen" />
Entre e personanan den funcion cu a biba i traha den e residencia tabatin [[Lindoro Kwartsz]], Frederik Beaujon, [[Oscar Henriquez]], [[Jossy Tromp]] y [[Pedro Bislip]].<ref name="Gabinete" /><ref>[https://coleccion.aw/show/?AMIGOE-1963-05-10&q=%22ambtswoning%22 Gezaghebber in ambtswoning], [[Amigoe]] (10 di mei 1963)</ref>
== Demolicion ==
Despues cu Aruba su [[Status Aparte]] a drenta na vigor dia 1 di januari 1986, e pais a haya su propio Gobernador mientras e funcion di gezaghebber a stop di existi. E residencia di Gezaghebber na Maria Christinastraat a wordo demoli pa permití e construccion di un residencia ofisial nobo pa e [[Gobernador di Aruba]].<ref name="Gabinete" />
Construccion di e residencia nobo a cuminsa na 1985. E edificio cu a remplasá e Cas di Gezaghebber a bira e residencia oficial di e prome Gobernador di Aruba i awe ta conoci komo [[Cas Ceremonial di Gobernador]].<ref name="Gabinete" />
== Importancia historico ==
Cas di Gezaghebber (1929–1986) tabata un edificio importante den e historia di gobernacion na Aruba. Durante mas cu mey [[siglo]], e tabata sirbi como residencia y luga di trabou di e maximo representante di gobierno colonial y, despues, di gobierno di [[Antias Hulandes]] na Aruba.
Aunke e edificio mes no ta existí mas, su sitio a sigui tin un funcion oficial. E actual Cas Ceremonial di Gobernador, construí riba e mesun tereno, ta sigui sirbi pa actividadnan oficial di e pais.
== Bronnen ==
* Kabinet van de Gouverneur van Aruba, ''Cas Ceremonial di Gobernador''.<ref name="Gabinete" />
* Informashon arkitektoniko i historiko tokante e residencia di Gezaghebber na L.G. Smith Boulevard i Maria Christinastraat.<ref name="Bouwen" />
[[Kategori:Edifisionan di Aruba]]
[[Kategori:Historia di Aruba]]
[[Kategori:Edifisionan demoli]]
[[Kategori:Oranjestad]]
==Cas di Gezaghebber (1931-1986)==
Case di Gezaghebber (1931-1986) tabata e residensia ofisial di e Gezaghebber di Aruba na skina di LG Smith y Maria Christinastraat y tabata e di dos cas oficial di gezaghebber na Aruba, despues di e cas cu tabata situa na Plasa Daniel Leo.<ref name="Gabinete"/>
Gezaghebberswoning hoek LG Smith Boulevard en Maria Christinastraat na Oranjestad.
Deze woning (1931, schetsontwerp) werd door DOW Curacao ism K.K. van der Heide ontworpen.<ref name="Bouwen">[[Olga van der Klooster]] & Michel Bakker, ''Bouwen op de Wind: Architectuur en Cultuur van Aruba'', Stichting Libri Antilliani (2007), pag. 70.</ref>
E tabatin un plan di piso kasi kuadrá, dos piso, i un zolder ku un dak imponente. Pa duna e edifisio mas atrakshon ainda, el a wòrdu ekipá ku tegelnan di dak di serámika karu. E residensia tabata ekipá ku e fasilidatnan mas moderno pa su tempu. Tabatin un baño ku un baño. Esaki ta remarcabel, como cu ainda no tabatin un red di suministro di awa potabel publico durante e periodo ey. Hende tampoko no tabata kushiná mas den fogon pero riba un stoof den kushina kontra e muraya patras di kas. Na man robes di e entrada tabatin un edifisio chikitu ku tabata kontené un garashi, un kamber di strika i un kamber chikitu di biba pa e kriá.<ref name="Bouwen"/>
Despues cu Aruba a adkiri Status Aparte na 1986, e residencia a wòrdu basha abou pa haci espacio pa e residencia oficial nobo di e prome gobernador di Aruba. E tabata okupá na 1987.<ref name="Bouwen"/>
===Antiguo Cas di Gezaghebber===
Den historia di Aruba, tabatin dos edificio principal cu a fungi como e “Cas di Gezaghebber” (ambtswoning) prome cu Aruba a haya su Status Aparte na aña 1986. E prome Cas di Gezaghebber (1830 – 1929) tabata situa caminda awe ta Plaza Daniel Leo, banda di e area di tiendanan den centro di Playa. A construi e edificio rond di aña 1830 originalmente como cas y oficina pa e Commandeur di Aruba. Na aña 1948, e nomber a cambia oficialmente pa Gezaghebber. Na aña 1929, e Gezaghebber a muda for di eynan. E cas a bira un marinierskazerne. Pa e motibo aki, e caya ey a haya e nomber di Kazernestraat. A basha e edificio abao na aña 1949.<ref name="Gabinete"/>
E di dos Cas di Gezaghebber (1929 – 1986) ta precisamente unda awendia ta e Cas Ceremonial, situa na Maria Christinastraat 2 na Oranjestad. Gezaghebber Isaac Wagemaker a laga construi e ambtshuis nobo aki na aña 1929 pasobra e prome cas tabata bieu caba. Tur e ultimo gezaghebbernan di Aruba, manera ta Lindoro Kwartsz, Oscar Henriquez, Jossy Tromp y Pedro Bislip, a biba y traha den e cas aki. Na fin di aña 1985, a basha e cas aki abao pa habri paso pa un edificio hopi mas grandi y moderno. E luga aki awe ta e Cas Ceremonial di Gobernador di Aruba.<ref name="Gabinete">[https://24ora.com/gabinete-di-gobernador-a-tuma-maneho-di-cas-ceremonial-over/ Gabinete di Gobernador a tuma maneho di Cas Ceremonial over], [[24ora]] (20 di augustus 2026)</ref>
{{Appendix}}
tweede versie Case
==Historia==
Antes di 1931, e Gezaghebber di Aruba tabata usa un residencia mas bieu situá den e centro di Oranjestad, serka di e actual [[Plaza Daniel Leo]]. E edificio aki a wordo construi alrededor di 1830 originalmente komo cas i oficina pa e Commandeur di Aruba. Na 1931?, e Gezaghebber a muda pa un residencia nobo i e edificio bieu a wordo usa komo kaserna di mariniers. E edificio a wordo demoli na 1949.<ref name="Gabinete">{{cite web
|url=https://www.gouverneuraruba.com/cas-ceremonial-di-gobernador
|title=Cas Ceremonial di Gobernador
|publisher=Kabinet van de Gouverneur van Aruba
|access-date=21 di augustus 2026
}}</ref>
== Construccion ==
Gezaghebber Isaac Wagemaker a laga construi e nobo residencia ofisial na 1929, pasobra e anterior residencia tabata bieu. E edificio tabata e di dos residencia oficial di Gezaghebber na Aruba.<ref name="Bouwen" />
E edificio tabata diseña ku un plan di piso kasi kuadrá, dos piso i un zolder bou di un dak prominente. Pa duna e residencia un aparensia mas representativo, e dak tabata cubrí ku tegelnan di dak di serámika.<ref name="Bouwen" />
E residencia tabata disponé di fasilidatnan moderno pa su tempu. Entre otro, e tabatin un baño, un kushina i diferente espasion pa personal. Na man robes di e entrada tabatin un edificio chikitu cu tabata kontené un garashi, un kamber di strika i un kamber chikitu pa e kriá.<ref name="Bouwen" />
E diseño i e fasilidatnan di e residencia ta duna un bista di e manera di biba i e nivel di komfort cu tabata konsiderá moderno na Aruba na e prome mitar di siglo 20.<ref name="Bouwen" />
== Gezaghebbers==
Durante su periodo komo residencia oficial, e edificio a sirbi komo cas i lugá di trabou pa diferente Gezaghebber di Aruba. Entre nan tabata Lindoro Kwartsz, Frederik Beaujon, Oscar Henriquez, Jossy Tromp i Pedro Bislip.<ref name="Gabinete" />
== Demolishon==
Na final di 1985, e residencia di Gezaghebber a wordo demoli pa habri paso pa un edificio nobo, mas grandi i moderno, cu lo sirbi komo residencia oficial di e prome Gobernador di Aruba.<ref name="Bouwen" />
E demolishon a tuma luga den e periodo di transishon pa [[Status Aparte]]. Dia 1 di januari 1986, Aruba a bira un pais autonomo dentro di e [[Reino di Hulanda]] i a haya su propio Gobernador. E residencia nobo a bira e residencia oficial di e Gobernador di Aruba.<ref name="Gabinete" />
==Sitio actual==
E tereno unda e Cas di Gezaghebber tabata para ta ainda den uso oficial. E residencia nobo construi riba e mesun sitio a wordo transformá despues na e [[Cas Ceremonial di Gobernador]], cu awe ta sirbi pa audiensianan, recepcionnan i otro actividadnan oficial di Gobernador.<ref name="Gabinete" />
==Importansia historiko==
Cas di Gezaghebber tabata un edificio importante den e historia administrativa i arkitektoniko di Aruba. Durante mas cu mei siglo, e sitio tabata konektá ku e funcion di e maximo autoridad gubernamental na Aruba.
Aunke e edificio di 1929 no ta existí mas, e historia di e sitio a continua ku e construccion di e residencia di Gobernador despues di Aruba a haya su Status Aparte. E cambio di un residencia di Gezaghebber pa un residencia di Gobernador ta reflehá e transformashon institushonal di Aruba den 1986.
---------------
{{Variante|a}}
{{infobox edificio
| adres = skina ''L.G. Smith Blvd'' y Maria Christinastraat
| pais = {{ABW}}
| localisa_na = [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]
| cercania =
| area =
| funcion_original = Residencia di gobernador
| funcion_actual = Cas ceremonial di gobernador
| architect = Associated Architects Aruba NV
| encarga =
| piso = 2
| zoom = 16
| imagen2 =
}}
'''Cas Ceremonial''' ta un edificio situa na skina .. cu ta pertenece na Gabinete di Gobernador pa uzo como luga .... El a wordo construi na 1986 y a sirbi entre 1987 y 2004 como residencia oficial di [[Gobernador di Aruba]].
== Cas ceremonial di Gobernador ==
Construccion di residencia oficial di Gobernador di Aruba na Maria Christinastraat 2 na Oranjestad a cuminsa na 1985. t
Na 1986, Aruba a haya e status di un pais dentro di Reino. E prome Gobernador di Aruba tambe a sinta e aña ey.
E prome dos Gobernantenan di Aruba, Sr. F.B. Tromp y Sr. O. Koolman, tabata residencia den e residencia oficial durante nan gobernacion. Gobernador Refunjol no a haci uzo di esaki, pendiente e renobacion di e edificio.
E renobacion y modernisacion di Residencia di Gobernador a keda cla na 2015 pa su uso actual como cas di recepcion ceremonial: Cas Ceremonial di Gobernador. E edifisio ta wòrdu usá pa Gobernador pa oudiensia i resepshonnan ofisial di dignatarionan.
Obranan di arte
Como parti di e layout actual, diferente pintura y panelnan di tegel presta di Agencia di Herencia Cultural di Hulanda, como tambe obranan presta di artistanan local, ta exhibi temporalmente den Cas Ceremonial.<ref>https://www.gouverneuraruba.com/cas-ceremonial-di-gobernador Cas ceremonial di Gobernador]</ref>
== Historia ==
* Reeds in 1943 werd er gepleit voor de bouw van een ambtswoning op Aruba voor de Gouverneur, die toen zetelde op Curacao en bij verblijf op Aruba doorgaans in een middenstandswoning logeerde. Een voorstel van de Raad van Politie Aruba, gesteund door de Koloniale Staten met als voorzitter [[John Horris Sprockel]].<ref>Ambtswoning Gouverneur.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 30-04-1943, p. 4. Geraadpleegd op Delpher op 21-08-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010401589:mpeg21:p004</ref>
*De kosten van de ambtswoning werden in 1984 geraamd op 1,1 miljoen Nedelandse gulden.<ref>Minister De Koning aan Tweede Kamer: Kosten gouverneurswoning en kantoor Aruba; 2,5 miljoen. "Amigoe". Curaçao, 21-12-1984, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 21-08-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643124:mpeg21:p005</ref>
* E residencia oficial di Gobernador, situa na Maria Christianastraat 2 riba e sitio di e residencia bieu di Gezaghebber, a wordo diseña pa e firma di arkitecto Associated Architects Aruba NV y construi pa e compania di construccion y comercio Bohama Aruba NV. E instalashonnan eléktriko a wòrdu suministrá dor di Elcoa, e pintura dor di ASA, e instalashon di airco dor di KTBA, i e sistema di alarma dor di Marathon, miéntras ku Connar a hasi e trabounan di plomeria. Gastonan di construccion preparatorio a wordo cobra riba e presupuesto di Gabinete pa Antias Hulandes y Asuntonan Arubano y a suma na mas o menos 660.000 florin.<ref name="Overdracht">Bij bezoek koningin Beatrix Ambtswoning van de gouverneur van Aruba officieel overgedragen. "Amigoe". Curaçao, 21-11-1986, p. 6. Geraadpleegd op Delpher op 21-08-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641865:mpeg21:p006</ref>
E piso abou di e residensia ofisial ta alohá prinsipalmente e kambernan representativo, inkluyendo un salon di resepshon i un sala di kome chikitu, i tambe un estudio. E cuartonan priva di gobernador y su famia ta situa na e piso mas ariba. Varios kamber pa personal, i tambe un garashi, fasilidatnan di laba paña i un tualèt, ta alohá den e anekso. E diseño di e propiedat a tene kuenta ku e gobernador lo mester por ta anfitrion di resepshonnan chikitu di te ku 30 persona paden. Pa resepshonnan mas grandi, por hasi uso di e patio situá patras di e residencia.<ref name="Overdracht"/>
Dia 21 di november 1986 cas residencial di gobernador di Aruba door de staat der Nederlanden aan het land Aruba in eigendom overgedragen.<ref name="Overdracht"/>
-----
===Tocante Cas Ceremonial di Gobernador===
E Cas di Gobernador di Aruba, conoci awe oficialmente como Cas Ceremonial di Gobernador, tin un historia mara estrechamente na e Status Aparte di Aruba. E edificio aki ta situa na Maria Christinastraat 2 na Oranjestad y tin un funcion oficial y historico hopi importante pa e pais. Na aña 1985 a cuminsa cu e construccion di e edificio. Antes tabata situa eynan e Cas di Gezaghebber (e cas di e maximo autoridad prome cu Status Aparte), cual a wordo basha abao na 1986 pa habri paso pa e residencia nobo. E cas nobo aki tabata un regalo di Hulanda na Aruba den cuadro di nos Status Aparte. Na aña 1986, ora Aruba a adkiri su status como pais autonomo dentro di Reino, e prome Gobernador, Felipe B. Tromp, a asumi su puesto y a drenta biba den e cas. E di dos Gobernador, Olindo Koolman, tambe a biba den e residencia oficial aki durante su periodo. Ora Gobernador Fredis Refunjol a asumi e funcion na aña 2004, el a dicidi di no biba den e cas. E edificio tabata den necesidad structural pa un renobacion grandi y profundo. Despues di a completa e trabounan grandi di reconstruccion y renobacion na aña 2015, e cas a haya su nomber y funcion actual: Cas Ceremonial di Gobernador. Desde e momento ey, no ta uz’e mas pa biba, sino exclusivamente pa eventonan protocolario.
Eventonan cu lo tuma luga den e edficio aki ta entre otro, audiencia y recepcion den forma di ricibi ministernan, embahadornan, delegacionnan internacional y otro funcionarionan halto di Estado. Ceremonianan oficial manera huramentacion di huesnan, ministernan y e sitio caminda ta duna e Condecoracionnan Real (Lintjesregen) anualmente.
Cu e acuerdo nobo aki Pais Aruba y Gabinete di Gobernador a firma un convenio di erfpacht pa e propiedad aki. Cu esaki, Gabinete di Gobernador a keda structuralmente encarga cu e edificio, locual ta garantisa un uzo mas eficiente, sostenibel y conservacion di su balor historico pa futuro.<ref name="Gabinete">[https://24ora.com/gabinete-di-gobernador-a-tuma-maneho-di-cas-ceremonial-over/ Gabinete di Gobernador a tuma maneho di Cas Ceremonial over], [[24ora]] (20 di augustus 2026)</ref>
Funcion Actual di e Edificio
===Antiguo Cas di Gezaghebber===
Den historia di Aruba, tabatin dos edificio principal cu a fungi como e “Cas di Gezaghebber” (ambtswoning) prome cu Aruba a haya su Status Aparte na aña 1986. E prome Cas di Gezaghebber (1830 – 1929) tabata situa caminda awe ta Plaza Daniel Leo, banda di e area di tiendanan den centro di Playa. A construi e edificio rond di aña 1830 originalmente como cas y oficina pa e Commandeur di Aruba. Na aña 1948, e nomber a cambia oficialmente pa Gezaghebber. Na aña 1929, e Gezaghebber a muda for di eynan. E cas a bira un marinierskazerne. Pa e motibo aki, e caya ey a haya e nomber di Kazernestraat. A basha e edificio abao na aña 1949.<ref name="Gabinete"/>
E di dos Cas di Gezaghebber (1929 – 1986) ta precisamente unda awendia ta e Cas Ceremonial, situa na Maria Christinastraat 2 na Oranjestad. Gezaghebber Isaac Wagemaker a laga construi e ambtshuis nobo aki na aña 1929 pasobra e prome cas tabata bieu caba. Tur e ultimo gezaghebbernan di Aruba, manera ta Lindoro Kwartsz, Oscar Henriquez, Jossy Tromp y Pedro Bislip, a biba y traha den e cas aki. Na fin di aña 1985, a basha e cas aki abao pa habri paso pa un edificio hopi mas grandi y moderno. E luga aki awe ta e Cas Ceremonial di Gobernador di Aruba.<ref name="Gabinete">[https://24ora.com/gabinete-di-gobernador-a-tuma-maneho-di-cas-ceremonial-over/ Gabinete di Gobernador a tuma maneho di Cas Ceremonial over], [[24ora]] (20 di augustus 2026)</ref>
------------------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox organisacion | variante = a
| tipo = organisacion gubernamental ''sui generis''
| nomber = Aruba Tourism Authority
| funda = 2011
| director = Ronella Croes
| obhetivo =
| origina_di = Arubaanse Toeristenbureau
| sede = L.G. Smith Blvd.
| stad = [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]
| pais = {{ABW}}
| funda =
| termina =
| presidente =
| personal =
| miembro_di =
| commons =
| website =
}}
'''Aruba Tourism Authority''' (ATA, Autoridad di Turismo di Aruba) ta e organisashon oficial di mercadeo y maneho di destinacion (DMMO) pa Aruba, funcionando como e entidad central responsabel pa uni interesnan turistico entre stakeholder y partnernan riba isla y pafo di e isla.<ref name="about"/>[2] E rol aki ta encera coordinacion di mercadeo di destinacion, desaroyo di destinacion, y asociacionnan di destinacion pa sostene e ecosistema turistico en general.<ref name="about">[https://www.ata.aw/about About us], ata.aw</ref>
ATA ta opera bao di un status ''sui generis'', estableci dia 1 di januari 2011, como un entidad huridico independiente unico dentro di sector publico. E structura aki ta otorga e organisacion autonomia y flexibilidad pa actua na bienestar di Aruba y su comunidad, mientras cu e ta keda ancra den gobernacion publico. E cuadro sui generis ta permiti ATA pa unifica un diversidad di stakeholdernan di turismo y sigui tuma decision independiente pa un maneho di destinacion efectivo.<ref name="ATA"/>
Den e capacidad aki, ATA ta cumpli cu rolnan defini entre otro marketeer (promoviendo Aruba como destinacion), co-creator (colaborando riba iniciativanan turistico), conector (vinculando stakeholdernan), y autoridad (dunando supervision den asuntonan turistico). E ròlnan aki ta sostené su funshonnan sentral di uni interesnan, fomentá asosiashonnan, i duna direkshon stratégiko pa desaroyo di turismo.[1][2]
ATA ta wòrdu dirigí pa CEO Ronella Croes.<ref name="about"/> E organisashon ta mantené un sede lokal na Aruba ku ofisinanan adishonal na Hulanda, Colombia, i Merka pa sostené su alkanse mundial.<ref name="ATA">[https://www.gobierno.aw/aruba-tourism-authority-sui-generis-15-ana-construyendo-turismo-duradero Aruba Tourism Authority Sui Generis 15 aña construyendo turismo duradero], gobierno di Aruba (13 di januari 2026)</ref>
== Historia ==
Den decada 1920, economia di Aruba tabata conta cu un pilar economico basa riba [[Lago Oil & Transport Company|refineria Lago]]. Despues di [[Di Dos Guera Mundial|Segundo Guera Mundial]], despues cu [[turismo]] y biahe a cuminsa bira mas popular, a cuminsa mira e posibilidad pa explora e sector di turismo na Aruba.
Cu establecimento di Aruba Tourist Commission, consistiendo di diferente comerciante local, a percura pa un plan pa expansion di infrastructura pa por acomoda e necesidad di e bishitante. Den cara di adversidad, Aruba a cambia su enfoke pa turismo, resultando den desaroyo y proyectonan importante.
E promoshon di turismo na Aruba a cuminsa formalmente cu e establecimento di Comision di Turismo di Aruba na 1947, un entidat crea pa promove y dirigi desaroyo di turismo riba e isla bou di liderazgo di Ernst Bartels.[7]<ref name="tourism">[https://www.aruba.com/us/our-island/history-and-culture/aruba-tourism Aruba tourism], aruba.com</ref>
=== 1953-1985 ===
Na 1953, e comision a wordo reorganisa den Oficina di Turismo di Aruba (ATB), un instancia gubernamental modesto cu tabata consisti di apenas dos empleado: Ernst Bartels komo hefe i Casper Wever como su asistente.<ref name="tourism"/> ATB a concentra su esfuersonan riba mercadeo di Aruba como destinacion, particularmente dirigi riba e mercado di [[Estadonan Uni di Amérika|Merca]].
Un logro clave den e sector turistico emergente di Aruba tabata e apertura di Caribbean Hotel na 1959, e isla su prome hotel di resort di varios piso, cu a atrae jet-setternan internacional y a yuda establece Aruba su reputacion pa hospitalidad.<ref name="tourism"/>
Durante añanan 1980, mehorashonnan di infrastruktura a sostené ekspanshon di turismo, inkluyendo un estudio amplio di seis luna kondusí na 1983 dor di e firma Sasaki Associates ku sede na Merka den kolaborashon ku instansianan gubernamental. E estudio a identifiká e koredor kostal di Oranjestad pa California Point komo e zona turístiko prinsipal, loke ta kondusí na invershonnan dirigí den kamindanan, liñanan di awa i otro utilidatnan pa permití desaroyo di resort na gran eskala miéntras ta protehá áreanan ambiental sensitivo.<ref name="tourism"/>
Aruba su ekonomia tabata dependé pa hopi tempu riba e Refineria di Zeta di Lago komo su dunadó di trabou prinsipal for di añanan 1920, pero su seramentu na 1985 a kousa un kambio desisivo den direkshon di turismo komo e impulsor ekonómiko dominante di e isla.<ref name="tourism"/>
Na aña 1953 Aruba Tourist Commission a cambia di maneho y a sigui bou di nomber di Aruba Tourism Bureau. Aki ta caminda cu a conoce gran baluartenan den historia di e industria di turismo caminda cu Aruba por a conta cu un sector turistico evoluciona, caminda a percura pa reforsa economia local y fomenta intercambio cultural. Aruba Tourism Bureau a conta cu un temporada entre aña 1953 te cu 1985, danki na maneho di directornan Michael Kuiperi, sigui pa Odulio Bertrando ‘Beti’ Arends y finalmente Roderick ‘Rory’ Arends.
=== 1985-presente ===
Na aña 1985, Aruba Tourism Bureau a hiba un transformacion y a bira Aruba Tourism Authority, bou di guia di Remigio Wever, Jan van Nes y Myrna Jansen-Feliciano, kendenan a percura pa un maneho di turismo duradero durante temporada stabiel y durante temporada di desafio.<ref>[https://awemainta.com/wp-content/uploads/2024/02/AM240221.pdf Ta rindi honor na tur ex-director di Aruba
Tourism Bureau y Aruba Tourism Authority], Awemainta (21 di februari 2024) </ref>
Establece oficialmente dia 1 di yanüari 2011, komo un entidat públiko úniko sui generis evolushonando for di e eks Ofisina di Turismo, ATA ta operá ku outonomia pa impulsá prosperidat ekonómiko miéntras ta priorisá preservashon di medio ambiente, integridat cultural, y bienestar di komunidat bou di su propósito núkleo di enrikesé kalidat di bida di Aruba pa medio di maneho responsabel.<ref name="ATA"/>
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =|titulo= }}
{{References}}
}}
---------------
== Historia di ATA ==
Den decada 20, economia di Aruba tabata conta cu un pilar economico dependiente di Refineria Lago. Despues di Guera Mundial II, despues cu turismo y biahe a cuminsa bira mas popular, a cuminsa mira e posibilidad pa explora e sector di turismo na Aruba. Cu establecimento di Aruba Tourist Commission, consistiendo di diferente comerciante local, a percura pa un plan pa expansion di infrastructura pa por acomoda e necesidad di e bishitante. Den cara di adversidad, Aruba a cambia su enfoke pa turismo, resultando den desaroyonan y proyectonan importante.
Na aña 1953 Aruba Tourist Commission a cambia di maneho y a sigui bou di nomber di Aruba Tourism Bureau. Aki ta caminda cu a conoce gran baluartenan den historia di e industria di turismo
caminda cu Aruba por a conta cu un sector turistico evoluciona, caminda a percura pa reforsa economia local y fomenta intercambio cultural. Aruba Tourism Bureau a conta cu un temporada entre aña 1953 te cu 1985, danki na maneho di directornan Michael Kuiperi, sigui pa Odulio Bertrando ‘Beti’ Arends y finalmente Roderick ‘Rory’ Arends. Na aña 1985, Aruba Tourism Bureau
a hiba un transformacion y a bira Aruba Tourism Authority, bou di guia di Remigio Wever, Jan van Nes y Myrna Jansen-Feliciano, kendenan a percura pa un maneho di turismo duradero durante
temporada stabiel y durante temporada di desafio.<ref>https://awemainta.com/wp-content/uploads/2024/02/AM240221.pdf Ta rindi honor na tur ex-director di Aruba
Tourism Bureau y Aruba Tourism Authority], Awemainta (21 di februari 2024) </ref>
* Ronella Croes, CEO di ATA desde 2010?
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =|titulo= }}
{{References}}
}}
---------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''AIOF''' (Aruba Investment and Development Fund) ta un fondo nacional di inversion y desaroyo di Aruba, cu tin como meta pa crea un mecanismo permanente pa financia proyectonan strategico cu ta contribui na crecemento economico, diversificacion economico y progreso social di Aruba na largo plaso.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20260620.pdf Parlamento lo trata prome Fondo di Inversion y Desaroyo di Aruba otro siman], BDA (20 di juni 2026)</ref>
AIOF ta un iniciativa cu gobierno AVPFUTURO ta considera como un di e pilarnan
principal di su programa di gobernacion. E fondo nacional di inversion y desaroyo tin como meta pa crea un mecanismo permanente pa financia proyectonan strategico cu ta contribui na crecemento economico, diversificacion economico y progreso social di Aruba na largo plaso.
Prome cu e tratamento publico den Parlamento, gobierno a contesta un total di 229 pregunta presenta door di miembronan di Parlamento tocante e proyecto di ley ''Landsverordening Algemeen Investerings- en Ontwikkelingsfonds''.
E idea pa crea un fondo nacional di inversion no ta nobo.
Desde cu gobierno AVP-FUTURO a drenta gobierno na maart 2025, e coalicion a identifica e creacion di un fondo di inversion como un prioridad. Durante e preparacion di presupuesto nacional pa 2026, gobierno a reserva Afl. 50 miyon como inversion inicial pa pone e fondo traha unabes cu Parlamento aproba e ley.
Segun e propuesta, AIOF lo enfoca riba inversionnan den varios sector considera esencial pa desaroyo sostenibel di Aruba. Entre e areanan cu tin prioridad tin enseñansa, innovacion, energia renovable,
resiliencia climatico, gobierno digital, vivienda sostenibel, infrastructura y desaroyo di sectornan economico nobo.
{{Appendix}}
Despues di un debate extenso dia 23? di juni 2026 den Parlamento di Aruba, un mayoria minimo den Parlamento (11 voto na fabor y 9 contra) a aproba e Landsverordening Algemeen Investeringsen Ontwikkelingsfonds (AIOF), un ley cu ta crea Aruba su prome Fondo General di Inversion y Desaroyo. Segun gobierno, e fondo lo forma un herment financiero permanente pa permiti planificacion y financiamento di inversionnan publico riba un base multianual. <ref>https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20260626.pdf</ref>
Otro elemento cu gobierno a pone enfasis riba dje ta e evaluacion independiente cu e ley
ta prescribi. Despues di cinco aña cu e drenta na vigor, un comision di experto lo evalua
e efectividad di AIOF y entrega un rapport na Parlamento y CAft.
Maneho di AIOF lo cay bao di responsabilidad comparti di Minister di Asuntonan
General y Minister di Finanzas. E fondo lo tin su propio presupuesto, cu lo ta separa di Presupuesto di Pais Aruba.
Arends-Reyes a splica cu e beneficio mas grandi di AIOF ta cu recurso destina pa inversion lo keda separa di gastonan regular di gobierno.
Gobierno AVP-FUTURO a anuncia oficialmente diaranson atardi, cu Aruba awor tin su propio Fondo General di Inversion y Desaroyo (AIOF). Un total di 11 parlamentario a vota pa e ley pasa. Segun Minister di Finansa, Geoffrey Wever, e fondo aki lo yuda financia proyectonan importante cu ta contribui na bienestar y desaroyo di Aruba a largo plaso.<ref>[https://www.noticiacla.com/news/37860 Wever: Fondo di inversion AIOF awor ta realidad pa financia proyectonan importante], 24 di juni 2026</ref>
[[:Kategoria:Sociedad]]
------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Afroarubano''' of '''Afrorubiano''' ta Arubianonan di ascendencia predominantemente Africano. Afro-Arubano ta un grupo etnico minoritario na Aruba, representando 15% di e poblacion di Aruba.[1] Hopi Afro-Arubano ta biba den e di dos ciudad mas grandi di Aruba, San Nicolaas, situa na e punta zuid di e isla.[2]
Miéntras ku Aruba tabatin afrikanonan sklabisá,[3] nan tabata den kantidatnan mas chikitu ya ku e isla tabatin masha tiki plantashon basá riba katibu debí na su tera malu i klima seku.[4] Mayoria di Afro-Arubanonan awendia ta bini di islanan i nashonnan den Karibe serkano manera Sint Maarten, Repúblika Dominikana, Sürnam, Guyana, Haiti, Jamaica, Trinidad i Tobago, Grenada, Curaçao, Saba, Sint Eustatius, e Antia Menor i Sur Amérika.[5]
== Historia ==
{{Wak articulo|Mira tambe: [[Historia di Aruba]]|pr=}}
Afro-Arubanonan a yega Aruba den tres ola.<ref>{{Cite web |last=Redactie |date=2023-08-03 |title='African influence clearly visible on Aruba' {{!}} Caribbean Network |url=https://caribbeannetwork.ntr.nl/2023/08/03/african-influence-clearly-visible-on-aruba/ |access-date=2024-12-27 |website=caribbeannetwork.ntr.nl |language=en-US}}</ref>
Durante e era kolonial, afrikanonan sklabisá tabata wòrdu transportá pa Aruba dor di kolonistanan hulandes,<ref>{{cite web | url=https://www.myscience.org/en/news/wire/history_of_slavery_on_aruba_and_st_eustasius_online-2023-ru | title=History of slavery on Aruba and St. Eustasius online | date=29 June 2023 }}</ref> ounke no na gran kantidat ya ku e hulandesnan (i promé ku nan, e spañónan) tabata konsiderá Aruba muchu seku pa plantashonnan na gran eskala.[8] Papiamentu, e idioma komun awor di e islanan ABC,<ref>{{Cite web |title=Language and education on the ABC islands |url=https://www.researchgate.net/publication/300471435}}</ref><ref>{{Cite web |title=Papiamentu |url=https://www.hawaii.edu/satocenter/langnet/definitions/papiamentu.html#:~:text=Papiamentu%20probably%20emerged%20from%20the,spread%20to%20Bonaire%20and%20Aruba. |access-date=2025-06-02 |website=www.hawaii.edu}}</ref> ta data di por lo ménos 300 aña i ta basá predominantemente riba strukturanan lingwístiko afro-portugues kombiná ku vokabulario i influensianan di idiomanan spañó, wèst afrikano, hulandes, ingles i idiomanan amerindio.<ref>{{cite web|url=http://www.smithsonianmag.com/travel/destination-hunter/north-america/caribbean-atlantic/aruba/aruba-history-heritage.html |title=Aruba – History and Heritage |publisher=[[Smithsonian Institution]] |access-date=2013-06-20}}</ref><ref>{{Citation |title=Aruba |date=2025-03-25 |work=The World Factbook |url=https://www.cia.gov/the-world-factbook/countries/aruba/ |archive-url=https://web.archive.org/web/20250330035846/https://www.cia.gov/the-world-factbook/countries/aruba/ |url-status=dead |archive-date=March 30, 2025 |access-date=2025-03-30 |publisher=Central Intelligence Agency |language=en}}</ref> Papiamentu a yega Aruba for di Kòrsou. Promé ku siglo 20, mayoria di e Arubianonan pretu probablemente a yega liber òf sklabisá for di Kòrsou òf for di Afrika via Kòrsou, òf desendiente di migrantenan anterior for di Kòrsou, ku histórikamente tabata un di e hafnan di komersio di katibu hulandes mas grandi den Karibe.[13]
Migrashon na eskala chikí for di Kòrsou, i for di otro islanan den Karibe, pa Aruba a sigui despues di emansipashon. Katibunan no a forma un kultura Afro Karibense separá i despues di emansipashon na 1863, katibunan anterior a integrá den e sosiedat liber rápidamente (Alofs 2003a.
Durante henter [[siglo 20|siglo binti]], hopi imigrante for di Antias Britániko (esta for di Trinidad i Grenada), Sint Maarten, Saba, Sint Eustatius, i otro islanan a establesé nan mes na [[San Nicolas]], esta pa traha den e industria petrolero di Aruba. Hopi a trese nan idioma krioyo i dialektonan ingles lokal pa e cuidad,[14] desaroyando despues den loke awe ta konosí komo Ingles di San Nicolaas (tambe konosí lokalmente komo Ingles di Bush, Ingles Sani, Ingles We, Papiamentu di Pueblo etc.).[15][16][17][18][19]
Den siglo 21, mayoria di e imigrantenan di descendiente Afrikano mas recien pa Aruba ta bini di un entrada nobo di migrantenan laboral Haitiano, Surinameño, Kurasoleño i Dominikano.[20]
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Historia di Aruba]]
-----
Afrorubiano ta residentenan di Aruba cu ta rastrea nan ascendencia te na Africa sub-Sahariano, primordialmente pa medio di e descendientenan di hendenan esclavo treci pa colonizadornan Hulandes den siglo 17 y despues imigrantenan di otro islanan di Caribe. Contrario na hopi teritorio Caribense, Aruba su economia tabata carece di plantacionnan na gran escala, resultando den un poblacion esclaviza relativamente chikito cu nunca a surpasa 21% di e total di habitantenan, cu esclavitud aboli na 1863, liberando apenas 496 individuo. Esaki a kondusí na e desaroyo di un kultura di kampesino distinto bou di Afro-Arubanonan liberá, sentra riba agrikultura na eskala chikí, peska i migrashon laboral di temporada, miéntras ku meskla ku poblashonnan indígena di Caquetio i Oropeo a krea un núkleo Mestizo-Krioyo mesklá ku ta definí gran parti di e komposishon étniko di Aruba.[1][2]
Den siglo 20, e deskubrimentu di zeta den añanan 1920 a atraé olanan signifikante di trahadónan afro-karibense di paisnan manera Trinidad, Barbados, Jamaica i Haiti, ku a yena funshonnan den e refinerianan i gradualmente a elevá nan status sosioekonómiko riba e poblashon tradishonal pa mitar di siglo. E migrantenan aki, huntu ku imigrashon kontinuo mará na e kambio pa turismo despues di 1985, a enrikesé e sosiedat pluralista di Aruba, ku awor ta konsistí di mas ku 40 nashonalidat, ounke tenshonnan étniko de bes en kuando ta surgi entre residentenan establesé pa hopi tempu i yegadanan mas nobo, inkluyendo gruponan afro-karibense di stereotipo relashoná ku kriminalidat. Afro-Arubanonan awendia ta kontribuí prominentemente na sektornan manera konstrukshon, hospitalidat i trabou doméstiko, ku hende muhé di Haiti i Jamaica frekuentemente empleá komo kuido di kas; nan ta forma un kalkulashon di 15% di e poblashon komo Arubiano Pretu, ku un meskla mas amplio Oropeo/Am
--------------
{{Variante|a}}
{{infobox organisacion | variante = a
| nomber = Scouting Aruba
| abrevia =
| imagen = WikiProject Scouting fleur-de-lis trefoil.svg
| funda = April 23, 2000.
| pais = {{ABW}}
| sede =
| afilia =
| presidente =
| tipo =
| obhetivo = desaroyo di
| lema = ''Wees paraat''
| cantidad_miembro =
| koepel =
| europeo =
| internacional = Interamerican Region of the World Organisation of the Scout Movement
| website = https://www.facebook.com/ScoutingAruba
}}
'''Scouting Aruba''' ta e organisacion nacional di scouts Arubano, funda na 2000.
== Historia ==
E ta comparti un historia comun cu e otro Antiyanan Hulandes te na e separacion politico di e isla for di Hulanda. Scouting Aruba ta un Full Member of the Interamerican Region of the World Organisation of the Scout Movement.
Scouting Aruba ta consisti di 13 grupo, dividi den 3 distrito. Tin un grupo di Scout pa hende ku limitashon mental i físiko. Scouting Aruba tin 456 miembro te ku 2021.[1]
Scoutnan na Aruba ta participa den hopi campamento den Caribe, hopi biaha nan ta biaha cu boto pa campa riba islanan den cercania hunto cu Scoutnan di paisnan bisiña.
Riba 27 di febrüari 2016, World Scout Committee a rekonosé Scouting Aruba komo e Organisashon Nashonal di Scout di Aruba i a otorgá esaki Miembresia Kompleto di WOSM ku derecho di voto.[2] E sertifikado di miembresia a wòrdu presentá na e organisashon den e di 41 Konferensia Mundial di Scout, ku a wòrdu kondusí na Baku di Azerbaijan na 2017.
Programa i idealnan
Kastor-edat 5 pa 7 (mucha hòmber i mucha muhé)
Yunan di edat 7 pa 10 (sekshonnan miksto ta eksistí)
Scoutnan di edat 10 pa 14 (sekshonnan miksto ta eksistí)
Eksploradónan-edat 15 pa 18 (mucha hòmber i mucha muhé)
Rovers-edat 18 pa 23 (mucha hòmber i mucha muhé)
E Lema Scout ta Sea Prepara, Semper Prepara na Papiamento, y Weest Paraat na Hulandes.
E emblema di Scouting Aruba ta consisti di simbolonan di Scouting y colornan cu ta coresponde cu e bandera di Aruba. E dos streanan di sinku punto ta wòrdu kita for di e Fleur-de-lis i pone riba otro. E logo ta diseñá pa Sr. Juan Martijn.[3]
-----------------
{{Variante|a}}
{{infobox organisacion | variante = a
| nomber = Scouting Aruba
| abrevia =
| imagen = WikiProject Scouting fleur-de-lis trefoil.svg
| funda = April 23, 2000.
| pais = {{ABW}}
| sede =
| afilia =
| presidente =
| tipo =
| obhetivo = desaroyo di
| lema = ''Wees paraat''
| cantidad_miembro =
| koepel =
| europeo =
| internacional = Interamerican Region of the World Organisation of the Scout Movement
| website = https://www.facebook.com/ScoutingAruba
}}
'''Padvindstersvereniging van de Nederlandse Antillen''' (Asosiashon di Guia, PNA) ta un organisashon nashonal di guia den [[Karibe Hulandes]].
== Historia ==
E prome guianan riba Curaçao a cuminsa na Mei 1930 bao di e bandera di Dutch Girl Guides Guild. Esaki pronto a bira e Gremio di Guides di Niernan Hulandes Curaçao. E kantidat di miembronan a krese den transkurso di añanan ku sosten di NPG. Na 1967, NPG a entrega un peticion na Region di Hemisferio Occidental di WAGGGS encuanto si por establece un colaboracion cu Dutch Girl Guides Guild Curaçao pa asina logra un miho alineacion cu e organisacion su ubicacion geografico. Gremio Scout Hulandes Curaçao a bira un organisacion independiente na aña 1972. Cinco aña despues, e organisacion su nomber a wordo cambia pa Gremio Scout di Antiyas Hulandes. E Girl Scouts i Guides a plama den henter e isla. Desde mei 1993, tin un seccion pa muchanan di 4 pa 6 aña, esta e Elvitas. Esaki tabata na honor di Sra. Norma Elisabeth-Galaraga, kende tabata e prome Guia riba e isla pa tuma e Promesa. Na aña 1995 a kuminsá un sírkulo pre-Brown i un sírkulo di Brownie na isla di Boneiru, tambe bou di organisashon di Girl Scout Guild di Antia Hulandes. Durante e di 35 konferensha di WAGGGS na Hong Kong na 2014, e organisashon a risibí su nòmber aktual, Asosiashon di Guia PNA. E organisashon aktualmente tin 11 grupo (10 riba Kòrsou, 1 riba Boneiru) ku un total di 220 miembro na 2017. E Asosiashon di Guia PNA ta miembro di Asosiashon Mundial di Girl Guides i Girl Scouts. E organisashon tambe ta afiliá na e Vilashon Karibense pa Guia.<ref>https://nl.scoutwiki.org/Asosiashon_di_Guia_PNA </ref>
----
en.wiki:
'''Padvindstersvereniging van de Nederlandse Antillen''' (PNA, Asosiashon di Guia di Mucha muhé di Antia Hulandes) ta e organisashon nashonal di Guia di Antia Hulandes anterior. E ta sirbi 461 miembro (te ku 2003). Fundá na 1930, e organisashon pa mucha muhé so a bira un miembro asosiá di e Asosiashon Mundial di Guia di Mucha Muhé i Scout Muhé na 1978 i miembro kompletu na 1981.
E ta sirbi 461 miembro den 11 grupo di Guia, 10 grupo di Guia na Kòrsou, 1 na Boneiru, niun na Sint Maarten, Saba i Sint Eustatius.<ref name="PNA">{{cite web |url=http://pnagirls.tripod.com/ |title=Padvindstersvereniging van de Nederlandse Antillen |publisher=Padvindstersvereniging van de Nederlandse Antillen |accessdate=2010-08-05 |archive-date=2019-01-19 |archive-url=https://web.archive.org/web/20190119111111/http://pnagirls.tripod.com/ |url-status=dead }}</ref>
[[File:Collectie NMvWereldculturen, TM-10021662, Repronegatief 'Een groep padvindsters', fotograaf niet bekend, 1947.jpg|right|thumb|Girl Scouts na Corsou, 1947]]
==Programa i idealnan ==
E asosiashon ta dividí den kuater sekshon segun edat;[1]
Elvita - di edat 4 pa 7
Kabouter - edatnan di 8 pa 10 aña
Guia Menor - edatnan di 11 pa 14
Mayor di Guia - di 15 pa 18 aña
E Lema di Girl Scout ta Sea Prepara, Sea Preparado na Papiamento, y Weest Paraat na Hulandes.
E badge di e Padvindstersvereniging van de Nederlandse Antillen ta basa riba e badge di ex organisacion di Girl Scouts Hulandes, Het Nederlands Padvindsters Gilde. E badge ta konsistí di un strea di dies punto pa e dies liñanan den e lei di Girl Scouts riba un Trefoil pa Girl Scouting/Guide.
Padvindstersvereniging van de Nederlandse Antillen ta comparti nan sede cu Scouting Antiano y otro ex organisacionnan hubenil di Antiyas Hulandes.
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Karibe Hulandes]]
------------------
{{Databox}}
'''Proteccion di consumidor''' ta referi na e totalidad di esfuerso y medida destina pa proteha hende den nan rol como [[consumidor]] di producto of servicio. E ta inclui legislacion y hurisprudencia (ley di consumidor) y tambe funcionnan delega pa gobierno na organisacionnan di consumidor (e movemento di consumido). E meta di proteccion di consumidor ta pa garantisa e calidad di producto y servicio, pa preveni consumidornan di sufri daño fisico, psicologico of economico door di e producto of servicionan cu nan ta consumi, y pa optene reparacion y compensacion pa daño unabes sufri como resultado di consumo.
== Ley di consumidor ==
Legislacion di consumidor ta encera tur ley y regulacion crea pa proteccion di consumidor. Specificamente, ley di consumidor tin como meta “pa proteha e consumido den su relacion cu e productor-bendedo pa asina restaura e balansa economico y legal entre nan dos.”<ref name="Witte">{{Cite book |last=De Witte |first=Mieke |coauthors=An Vermeersch |date=2004 |title=Europees consumentenrecht |url=https://books.google.com/books?id=xHWDsYbbr78C&pg=PA13 |location=Antwerpen |publisher=Maklu |page=13 |isbn=9789062159611 |accessdate=11 juni 2018|archiefurl=https://web.archive.org/web/20230618075706/https://books.google.com/books?id=xHWDsYbbr78C&pg=PA13|archiefdatum=2023-06-18}}</ref> El a wordo desaroya pa mehora e posicion huridico di consumidornan verso productornan ora esaki a resulta necesario den e di dos mita di [[siglo 20|siglo binti]] cu e ascenso di e sociedad consumido. Derecho di consumidor ta pues un ramo di ley relativamente nobo, cu tin biaha no ta ni wordo reconoce como un ramo di ley separa. Pesey e ta un amalgama di reglanan cu por wordo clasifica den e dominio priva, publico y criminal.<ref name="Witte"/>
=== Aruba ===
Minister di Finansa, Asunto Economico y Sector Primario, mr. Geoffrey Wever ta anuncia cu riba Dia Internacional di Consumidor 15 di maart 2026 e “Landsverordening bestuursrechterlijke handhaving consumentenbescherming” lo drenta na vigor. E ley aki lo fortifica di manera significativo e proteccion di consumidor y ta duna Aruba Fair Trade Authority (AFTA) un rol importante den supervision y aplicacion di e ley pa proteha derechonan di consumidor.<ref>[https://24ora.com/awe-ley-di-consumidor-ta-drenta-na-vigor-na-aruba/ Awe Ley di Consumidor ta drenta na vigor na Aruba], [[24ora]] (15 di maart 2026)</ref>
Proteccion di consumidor ta un pilar importante di e maneho economico di Gabinete AVP- FUTURO. Manera palabra den Programa di Gobernacion 2025- 2028 riba pagina 34 “lo introduci e ley di proteccion di consumidor pa proteha e consumidor y crea un mercado mas transparente y husto. Lo presenta e ley aki na Parlamento y implementa door di Aruba Fair Trade Authority”. Despues cu Parlamento a trata y aproba e ley (''Landsverordening bestuursrechtelijke handhaving consumentenbescherming'') riba 18 di juni 2025,<ref>[https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/aruba/31326-wetgeving-bescherming-consumenten-aangenomen Wetgeving bescherming consumenten aangenomen], [[Antilliaans Dagblad]] (24 di juni 2025)</ref> via un decreto nacional di 27 di februari 2026, e ley di proteccion di consumidor lo drenta na vigor riba 15 di maart 2026, riba Dia Internacional di Consumidor.
* Aruba Fair Trade Authority (AFTA)<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.aruba.nu/nieuws/consument/83940/aruba-zet-grote-stap-met-consumentenbescherming Aruba zet grote stap met consumentenbescherming], aruba.nu (24 di december 2025)</ref>
=== Corsou ===
Ley di consumidor na [[Kòrsou|Corsou]] ta wordo influencia door di tanto legislacion local komo derecho hulandes, ku ta konta pa Kòrsou como pais konstituyente denter di Reino. Derechonan di consumidor na Corsou ta wòrdu protehá dor di un kombinashon di regulashonnan lokal, regulashonnan hulandes, i kuadro internashonal.<ref>https://www.lawgratis.com/blog-detail/consumer-law-curacao-netherlands</ref>
E legislacion primario ku ta regla protekshon di konsumidó na Kòrsou ta encera, e Codigo Civil di Corsou, Le di Protekshon di Konsumidó (Wet Consumentenbescherming), y regulacionnan di [[Union Oropeo|Union Europeo]] y legislacion Hulandes:
Organisacionnan:
* Fundashon pa Konsumidó Curaçao
* Stichting Consumenten Belangen Curaçao<ref>https://www.curacao.nu/nieuws/nieuws-van-bonaire-curacao/41127/oprichting-stichting-consumenten-belangen-curacao</ref>
=== Hulanda ===
E Ley di Implementashon riba e Modernisashon di e Direktiva di Protekshon di Konsumidó, ku ta prohibí, entre otro kosnan, e publiká òf tin post di revishonnan falso riba internèt, a drenta na vigor dia 28 di mei 2022. E ley a cambia Buki 6 di e Kódigo Sivil, e Lei di Enforsamentu di Protekshon di Konsumidó i e ley di Preis[3][4][6][6]
=== Merca ===
Na [[Estadonan Uni di Amérika|Merca]] un variedad di ley tanto na nivel federal como estatal cu ta regula asuntonan di consumidor for di cuminsamentu di siglo 20. Entre nan ta e Ley Federal di Kuminda, Remedi i Kosmetika, Lei di Práktikanan di Kobransa di Debe Hustu, e Lei di Raportahe di Krédito Hustu, Lei di Bèrdat den Prestamo, Lei di Fakturashon di Krédito Hustu, i e Lei di Gramm–Leach–Bliley. Leinan federal di protekshon di konsumidó ta wòrdu enforsá prinsipalmente dor di e Komishon Federal di Komersio, e Ofisina di Protekshon Finansiero di Konsumidó, e Atministrashon di Kuminda i Remedi, i e Departamentu di Hustisia di Merca.
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Economia]]
[[:Kategoria:Sociedad]]
Protekshon di konsumidó ta referí na e totalidat di medidanan, politika i institushonnan destina pa protehá hende den nan rol komo konsumidó di produkto òf servisio. Esaki ta inkluí legislashon i hurisprudensia (ley di konsumidó), asina tambe aktividatnan di gobièrnu i organisashonnan di konsumidó ku ta defendé interes di publiko.
E meta di protekshon di konsumidó ta pa:
garantisá kalidat i seguridat di produktonan i servisionan
prevení ku konsumidónan sufri daño físiko, sikológiko òf ekonómiko
promovê transparensia den merkado
asegurá posibilidat di reparashon òf kompensashon ora daño a sosodé
Protekshon di konsumidó ta konsiderá un elemento importante den politika ekonómiko i regulashon di merkado.
Derecho di konsumidó
Derecho di konsumidó ta e ramo di ley ku ta trata relashonnan entre konsumidónan i produsentenan òf bendedónan. Legislashon di konsumidó ta intenta reduci e desequilibrio ku por eksistí entre e dos parti, pasobra produsentenan generalmente tin mas informashon i poder ekonómiko ku konsumidónan.<ref>[1]</ref>
Derecho di konsumidó a desaroyá principalmente den segunda mitar di siglo binti, den paralelo ku e ekspanshon di e llamada sociedad di konsumidó. E rama aki di ley ta relativamente nobo i, den hopi sistema hurídiko, e ta forma un kombinashon di regla di:
derecho privá (kontraktnan i responsabilidat)
derecho públiko (regulashon di merkado)
derecho penal (sanksion kontra fraude òf praktikanan ilegal)
Instrumentonan di protekshon
Medidanan di protekshon di konsumidó por inkluí, entre otro kosnan:
regulashon riba seguridat di produktonan
obligashon pa informashon klaro i etiketahe
protekshon kontra publicidat engañoso
regla riba garantia i devolushon di produktonan
supervison di merkado dor di autoridatnan públiko
Ademas, organisashonnan di konsumidó por asistí publiko ku informashon, konseho i representashon den konfliktonan ku empresanan.
Protekshon di konsumidó segun pais
Aruba
Na Aruba, protekshon di konsumidó ta wòrdu fortifiká ku introdukshon di legislashon spesífiko. Parlamento di Aruba a aproba e Landsverordening bestuursrechtelijke handhaving consumentenbescherming riba 18 di juni 2025.<ref>[3]</ref>
Via un decreto nasional di 27 di februari 2026, e ley aki lo drenta na vigor riba 15 di maart 2026, coincidiendo ku Dia Internashonal di Konsumidó. E ley ta duna e Aruba Fair Trade Authority (AFTA) un rol importante den supervision i enforsamentu di derechonan di konsumidó.<ref>[2]</ref>
E introdukshon di e ley tabata parti di e Programa di Gobernashon 2025–2028, ku a enfatisá kreashon di un merkado mas transparente i hustu.
Kòrsou
Na Kòrsou, protekshon di konsumidó ta basa riba un kombinashon di legislashon lokal i influensia di derecho hulandes. Komo pais konstituyente den Reino di Hulanda, hopi prinsipionan di derecho di konsumidó hulandes tin influensia riba e sistema legal di Kòrsou.<ref>[5]</ref>
Regulashonnan relevante por inkluí:
Kódigo Sivil di Kòrsou
legislashon lokal tokante protekshon di konsumidó
influensia di norma internashonal i europeano
Organisashonnan lokal ku ta defendé interes di konsumidó ta inkluí:
Fundashon pa Konsumidó Curaçao
Stichting Consumenten Belangen Curaçao<ref>[6]</ref>
Hulanda
Na Hulanda, derechonan di konsumidó ta fortemente influensiá dor di legislashon di Union Europeo. Un ehèmpel reciente ta e Wet implementatie modernisering consumentenbescherming, ku a drenta na vigor dia 28 di mei 2022.
E ley aki a introducí, entre otro kosnan:
prohibishon di revishonnan falso riba internet
regla mas estrikto pa transparensia di prijs
mas protekshon kontra praktikanan komersial engañoso
E legislashon aki a modifica, entre otro, Buki 6 di e Kódigo Sivil hulandes i e ley di enforsamentu di protekshon di konsumidó.<ref>[3]</ref>
Estados Unidos
Na Estados Unidos, protekshon di konsumidó ta regula dor di un gran kantidat di ley federal i estatal. Entre e mas konosí tin:
Federal Food, Drug, and Cosmetic Act
Fair Debt Collection Practices Act
Fair Credit Reporting Act
Truth in Lending Act
Fair Credit Billing Act
Gramm–Leach–Bliley Act
Enforsamentu di e leyinan aki ta wòrdu realisá prinsipalmente dor institushonnan manera:
Federal Trade Commission (FTC)
Consumer Financial Protection Bureau (CFPB)
Food and Drug Administration (FDA)
Department of Justice (DOJ)
Mira tambe
Konsumidó
Derecho di konsumidó
------------------
{{infobox persona | variante = c
| nomber = René van Nie
| nomber completo = René Gerrit Anton van Nie
| fecha nacemento= [[1 di yanüari|1 di januari]] [[1939]]
| luga nacemento = {{NLD}}
| fecha fayecimento= [[23 di mei]] [[2017]]
| luga fayecimento = {{ABW}}
| causa morto = paro cardiaco
| residencia =
| alma mater =
| ofishi = cineasta, director di cine, periodista, escritor
| periodo activo =
| conoci pa = ''Kind van de Zon'' (1975)
| lenga literario = Hulandes
| website =
}}
{{DEFAULTSORT:Nie, René van}}
[[:Kategoria:Direktor di sine]]
[[:Kategoria:Eskritor]]
[[:Kategoria:Hulanda]]
[[:Kategoria:Aruba]]
-------------------
== Cas floria ==
titel van dit verslag is "Het erfgoed en de betekenis van de versierde <<"Cunucuhuizen op Aruba">>. Dit rapport is toegevoegd aan de bestaande nationale erfgoedcollectie, maar er zullen brochures beschikbaar zijn voor openbaar gebruik. Studenten hebben toegang om ze te gebruiken voor schoolpresentaties of spreekbeurten.
Dit rapport is gemaakt door Romy van Vuren, een stagiair van de Universiteit van Utrecht, onder begeleiding van mevrouw Webb-Kock. Dit rapport bevat gedetailleerde informatie over de betekenis van de symbolen op de versierde huizen op Aruba, de namen van de siermetselaar gespecialiseerd in deze techniek, geschiedenis en architectuur van Aruba. Het bevat ook een lijst van de versierde huizen op Aruba.
Er zijn meer dan 200 prachtig versierde huizen met een verscheidenheid aan symbolen zoals: gordijnfiguur, ster, bloem, vogelbek en halvemaan enz. De term voor deze versierde huizen is "bloemrijke huizen" of "versierde huizen".
Meer informatie vindt u in deze flyer en bij de Departamento Arubiana.
Zie ook:
• boek Bouwen op de Wind
Cas Floria of Cas decora zijn zeer bijzondere versierde huizen op Aruba, die mogelijk alleen op Aruba voorkomen.
Het is een unieke bouwstijl die dateert van rond het einde van de 19e tot het begin van de 20ste eeuw. Decoraties werden gemaakt met een extra pleisterlaag en later van cement.
Versierde gevellijsten met symbolen die mogelijk afkomstig zijn van indianen. Deze verklaring is onwaarschijnlijk. De symbolen werden puur ter decoratie aangebracht op de woning, sommige symbolen hebben een betekenis.
1920 - Cas floriá a cuminsa na Aruba, esta e adorno bunita di figura di cortina, strea, flor, pico di parha, medio luna, etc. na rand di heut ofna skina di cas. E promé cas cu a haña e adorno aki tabata di Bernardo Eman Croes na Pos Chikito. Dos Metsla di Noord, Julian (Janchi) Christiaans y Goy Semeleer a tmha e cas aki na aña 1920 y a duné e adorno di flor bou di heut y di clos pilar na e skinanan. Pesey na e casnan na Pos Chikito y Sabana Basora tin masha hopi. Por tin mas o menos 200 pa 300 cas na Aruba y e floriamento aki te na aña 1944. Janchi Christiaans tabata un discipulo di su tata Hose Christiaans y di famia Donati. Famia Donati a dorna hopi cas figurci di cortina, directamente cu man y sin usa patronchi, manera Janchi Christiians despues tabata usci. Awor tin cdgun cas cu ta wordu trahá, estilo Arubicmo cu tambe ta usa e floriamento aki pa mentené nos cultura.
--------
[[File:Caribbean maritime boundaries map.svg|thumb|Mapa di e frontera maritimo di [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]].]]
E '''frontera Reino Hulandes-Fransia''' ta referi na e fronteranan entre [[Reino Hulandes]] y [[Fransia]] den nan respectivo teritorionan den [[Laman Karibe|Lama Caribe]]. Esaki ta trata di fronteranan di tera y maritimo entre [[Sint Maarten]] y Fransia ([[Sint Maarten (Fransia)|Saint Martin]]); Sint Eustatius y Fransia, y entre Saba y Fransia.
== Historia ==
Reino Hulandes tin un frontera ku Fransia riba e isla di Sint Maarten, tabatin un frontera ku Fransia na Suramérika entre 1815 i 1975 – promé ku independensia di Sürnam – i tabatin un frontera ku Fransia na Europa entre 1815 i 1830/39 – promé ku independensia di Bélgika.
Aunke Hulanda tin frontera solamente cu Belgica y Alemania na Europa, Reino Hulandes tambe ta comparti un frontera cu Francia.
E frontera aki ta pasa dor di e isla di Sint Maarten, un di e tres Islanan di Biento (SSS). Na 1648, Fransia i Repúblika Hulandes a bai di akuerdo pa dividí Sint Maarten den un porshon franses i un porshon hulandes, loke a keda formalisá den e Tratado di Concordia. E tratado aki a stipulá ku e parti sùit di e isla tabata pertenesé na Hulanda i e parti nort na Fransia. E tratado a inkluí akuerdonan riba un zona ekonómiko, asistensia mutuo den kaso di atakenan, i un presensia militar riba e isla.[8] Sinembargo, e Tratado di Concordia no ta menciona of establece un frontera. Sinembargo, áreanan importante (na e tempu ei) ta dividí.[9]
Apesar di e Tratado di Concordia, Sint Maarten lo a cambia di man varios biaha mas. Entre 1648 i 1816, e porshon hulandes lo a wòrdu okupá pa periodonan kòrtiku tres biaha mas pa e inglesnan i kuater biaha pa e fransesnan.[8]
Despues ku Bélgika a haña independensia (1830/1839), Reino Hulandes a pèrdè su frontera ku Fransia na Europa. Despues ku e relashonnan entre Hulanda i Fransia a keda normalisá na 1839, e dos paisnan a negoshá un tratado nobo, e Konvenshon Franco-Hulandes di 1839. E tratado aki lo a reafirmá algun provishon di e Tratado di Konkordia, komo ku e vershonnan original di e Tratado di Konkordia a bai pèrdí.[10]
== Sint Maarten ==
E frontera nashonal na Sint Maarten ta un frontera habrí, ounke e área no ta forma parti di e Zona di Schengen. Reino Hulandes y Republica Frances ta mantene nan mesun control na frontera ora un hende yega e isla. Pa garantisá konfidensialidat mutuo di e kòntròlnan di frontera aki, duana hulandes ta permití pa patruyá awanan franses i duana franses ta permití pa patruyá awanan hulandes. Sinembargo, e servisionan respektivo no ta permití pa tuma akshon den awanan di otro. Si wardakosta hulandes opservá algu den awanan franses rònt di Saint-Martin, e mester alertá outoridatnan franses, i vise vèrsa.
Pa haci posibel control di pasaheronan aereo cu ta drenta, Reino Hulandes y Republica Frances a cera e tratado di control di frontera na aeropuertonan di Sint Maarten na 1994. E tratado aki no a drenta na vigor te na 2007, ya cu e Estadonan General Hulandes prome a spera un posicion cla di e Estadonan di Antiyas Hulandes.
Na 2016, e Tratado entre Gobièrnu di Reino Hulandes i Gobièrnu di Repúblika Franses tokante delimitashon marítimo den Karibe a keda konkluí, ku ta regulá e fronteranan marítimo hulandes-franses rònt di Sint Maarten, Saba, i Sint Eustatius.[11]
Na 2023, 207 aña despues di e tratado di 1816, e frontera di tera a wòrdu establesé sin ambiguidat den e Tratado entre e Gobièrnu di Reino Hulandes i e Gobièrnu di e Repúblika Franses tokante e demarkashon di frontera entre e Reino di Hulanda (Sint Maarten) i e Repúblika Franses (Saint-Martin)[12] ku awor ta definí definitivamente e tereno tambe rant. E tratado aki a sigui un disputa riba e frontera rònt di e pueblo di Oyster Pond[13] ku a kondusí na un disputa entre Hulanda i Fransia na 2016.[14] Sinembargo e tratado aki ainda no a drenta na vigor.
Algun di e fronteranan aki ta wòrdu establesé dor di tratadonan, pero no ta tur frontera marítimo den Karibe ta wòrdu establesé ofisialmente.
nl.wiki: Rijksgrens van Nederland
== Mira tambe ==
* [[Awanan teritorial]]
* [[Zona continuo]]
* [[Zona economico exclusivo]]
* [[Tratado di Frontera Reino Hulandes-Venezuela]]
[[:Kategoria:Geografia]]
[[:Kategoria:Karibe Hulandes]]
[[:Kategoria:Reino Hulandes]]
E pais autonomo di Sint Maarten tin, banda di un zona continuo chikito, solamente awanan teritorial, sin un EEZ propio.
E frontera marítimo entre Sint Maarten y e parti franses di e isla a wordo estableci door di un tratado entre Reino Hulandes y Fransia, firmá dia [[6 di aprel|6 di april]] [[2016]]. E tratado aki a drenta na vigor dia 1 di april 2017.
--------
=== Maneho ===
E maneho di e zonanan EEZ di Caribe Hulandes ta den man di Reino Hulandes, pero e derecho pa uza nan recurso marino ta comparti. Segun ''Rijkswet instelling exclusieve economische zone'' (Ley di Reino institucion zona exclusivo economico) di 2010, Hulanda (gobierno di Reino) tin e autoridad pa:
* proteha y maneha e ambiente marino;
* controla pesca, mineral y hidrocarburo den fondo marino;
* comparti y firma acuerdonan internacional referente e EEZ.
Pa e seis islanan mes e ley ta duna:
* derecho pa uza e recurso natural pa desaroyo di [[turismo]], investigacion y energia renovabel (por ehempel parke di biento of solar den lama);
* maneho di pesca den e awa teritorial (12 miya nautico rond di e isla);
* un rol consultativo den maneho di sostenibilidad di Reino.
E situacion aki ta un refleho di e structura special di Reino Hulandes: pa e awanan teritorial (12 miya nautico) e islanan tin competencia amplio, mientras pa e zona EEZ (te 200 miya nautico) e soberania final ta keda cu Reino.
== Mira tambe ==
* [[Awanan teritorial]]
* [[Zona economico exclusivo]]
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Reino Hulandes]]
[[:Kategoria:Venezuela]]
------------
Loke bo ta hasi pa Wikipedia na Papiamentu ta berdaderamente importante. Dor di forma e artíkulonan aki ku struktura sólido, idioma kla i profundidat kultural, bo ta yuda sigurá ku lektornan di Papiamentu tin akseso na e mesun kalidat di konosementu ku na ingles, hulandes òf spañó — pero ankrá den nan propio historia i bista di mundu.
Loke bo ta hasiendo ta bruha distansia ku pertenensia.
Asta for di leu, e trabou aki ta tene bo konektá ku Karibe Hulandes na un manera profundo i signifikante. Dor di dokumentá historia, kultura, símbolonan i memoria kolektivo na Papiamentu, bo no ta djis editá artíkulonan — bo ta salbaguardiá identidat i ta sigurá ku futuro generashonnan, unda ku nan por biba, por rekonosé nan mes den nan idioma i historianan.
Tin algu poderoso den kontribuí for di un distansia:
e ta mustra ku kultura no ta limitá pa geografia. E ta biba kaminda hende ta preokupá sufisiente pa kuid’é.
Bo satisfakshon ta bini di un lugá hopi real — esaki ta trabou di herensia. I e ta mustra apsolutamente den e kuido, presishon i rèspèt ku bo ta trese na kada artíkulo.
-------
Het driekantje is een driehoekig muntstuk ter waarde van vijftig cent. Bij gebrek aan pasmunt is in het begin van de vorige eeuw aan Cobus Naar, Papa Cochi genaamd, recht verleend dollarstukken te versnijden. Ze heten y o t i n cor t a, of ook wel placa di Shon Cochi. Ze behoren thans tot de zeer zeldzame munten.
------------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
{{Multiple image
| align = right
| total_width = 270
| border =
| header = '''Turismo krusero'''
| header_align = center
| perrow = 1/1/2
| image1 = RCI Sovereign of the Seas (cropped).jpg
| image2 = Carnival Sunshine Curacao 2014 (cropped).jpg
| caption1 = ''Sovereign of the Seas''
| caption2 = ''Carnival Sunshine''
| image3 =
| caption3 =
| image4 = Promenade on the Allure od the Seas (7710182244).jpg
| image5 = Overall room view of Sky Suite 1198 aboard the Celebrity Equinox (6686283819).jpg
| caption_align = center
| footer = Interior luhoso di un krusero i un kabina
| footer_align = center
}}
----------------
{{Variante|a}}
{{infobox persona |variante = a
| nomber = Clinton Whitfield
| nomber completo = Clinton Hathaway Whitfield
| ofishi = empresario
| distincion = Oficial den [[Orden di Oranje-Nassau]] <small>(1968)</small>
}}
'''Clinton Hathaway Whitfield''' (☆ [[1911]] na [[Sint Eustatius]] - † [[12 di yanüari|12 di januari]] [[1993]] na Aruba?) tabata un empresario Arubano, kende tabata pionero den industria turistico y dirigente di sector priva Arubano.
== Biografia ==
Clinton Whitfield a nace na Sint Eustatius y a muda pa [[Kòrsou|Corsou]] pa continua su estudio na nivel di Mulo.
El a cuminsa su carera profesional den servicio publico na Aruba. Despues di 13 aña di servicio el a cambia pa sector priva y a habri su tienda “Whitfield Dress Shop” den [[Caya G.F. (Betico) Croes]]. Segun cu e industria di turismo a crece el a expande cu tiendanan na varios lokalidad di hotel, particularmente na [[Palm Beach]].
Den e comunidad empresarial Arubano Whitfield tabata un figura yamativo. Como un “startupper” eminente el a laga su marca riba hopi organisacion Arubano como tambe internacional.<ref>Opstarter Arubaanse zakenleven overleden. "Amigoe". Curaçao, 13-01-1993, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 11-10-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644609:mpeg21:p005</ref> Na 1945 e tabata co-fundador di [[Aruba Trade & Industry Association]] (ATIA). Na 1950 el a wordo eligi como presidente di ATIA y a sirbi shete aña den e funcion aki. E tabata un miembro di directiva di Camara di Comercio (KvK) di 1951 pa 1975, interumpi solamente pa shete luna na 1963. E tabata internacionalmente orienta y a promove relacionnan cu paisnan den region: Venezuela, Colombia, Puerto Rico, Repúblika Dominikana i Trinidad & Tobago. El a representa KvK Aruba den e Camaranan di Comercio di America, un plataforma di 51 camara, cu tabata tin como meta fortalece e lasonan economico y baha e bareranan di comercio den [[Latinoamerica]] y Caribe. Na 1961 el a wordo eligi como presidente di Camara di Aruba y na juni di e aña ey a fungi como anfitrion pa e Convencion Anual di Camaranan di Comercio di Americas.
* gedurende 25 jaar Bestuurslid van de Kamer, waarvan 6 jaar in de functie van Voorzitter.
* "a blda miembro alavez vlce-presidente di Regentenraad di [[Horacio Oduber Hospital]].
J*3 30 ana senor Whitfield a duna vn contribucion valioso na e desarollo di nos hospitaal, pa cual nos ta masha agradecido.
* De Kiwanis Club van Aruba maakt met diep leedwezen het overlijden bekend van de heer CLINTON H. WHITFIELD in leven: Organisator "Charter Member" en gewezen voorzitter van de Kiwanis Club of Aruba; Gewezen "Lt. Governor" van Division 26 en Gewezen Governor van de Eastern Canada en Caribbean District van Kiwanis International; "Life Member" van Kiwanis International.<ref> Advertentie. "Amigoe". Curaçao, 16-01-1993, p. 13. Geraadpleegd op Delpher op 11-10-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644612:mpeg21:p013</ref>
Na 1962 el a wòrdu eligi komo presidente di e Kámaranan di Komersio di e Amérika i a bishitá mas ku diesseis pais den Latino Amérika. For di 1964 pa 1967 Whitfield a wordo reeligi como presidente di Aruba Chamber. E tabata miembro fundado di Liaison trade committee Aruba-Curacao, presidente di Aruba Tourism Commission, vice-presidente di hunta di supervision di Aruven NV (desaroyador/doño di Aruba Caribbean Hotel), miembro di hunta di comisario di Stichting Ziekenverzorging Aruba (operador di hospital). Repetidamente Whitfield a wòrdu designá komo “delegado ofisial di komersio” pa representá gobièrnu Antiano den reunionnan di komersio na nivel internashonal. For di 1964 el a dedica su mes na e seccion Aruba di Kiwanis International, di cual e tabata fundado, prome presidente y despues eligi como gobernador regional. Na 1979 el a keda nombra den Conseho Consultativo di Antias Hulandes (Raad van Advies).
Whitfield a fayece na edad di 82 ana despues di un kebrante di salud. E tabata casa cu Louisa (Mosa) Whitfield-Davelaar.
== Honor ==
Pa su méritonan el a ricibi na 1968 un condecoracion real como Oficial (''officier'') den [[Orden di Oranje-Nassau]]. Kiwanis Club of Aruba ta otorga anualmente na e alumnonan sobresaliente di [[Colegio Arubano]] e ''Clinton Whitfield Outstanding Student Award''.<ref>{{citeer web|url=https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20250806.pdf|titel= A tene evento di entrega di Clint Whitfield Outstanding Student Awards|werk=Bon Dia Aruba|datum=2025-08-06|format=pdf}}</ref>
{{Appendix}}
Clinton Hathaway “Clint” Whitfield tabata un empresario y dirigente di sector priva Arubano. E a nase na Sint Eustatius na 1910 y a muda pa Aruba despues di su estudio na Korsou. Na Aruba el a trahá promé den servicio público, pero pronto a drenta den negoshi propio y a fundá Whitfield Dress Shop den Caya G.F. (Betico) Croes, cu eventualmente a crece cu varios sucursal den hotelnan di Palm Beach.
Whitfield tabata un pionero den desaroyo di turismo y comercio Arubano. El tabata co-fundador di Aruba Trade & Industry Association (ATIA) na 1945 y a sirbi komo su presidente durante hopi aña. El a forma parti di Camara di Comercio di Aruba, representando e isla den reunionnan internashonal di camaranan di comercio den Caribe y Latino-Amérika.
Aparte di su actividad empresarial, Whitfield tabata miembro fundadó di Kiwanis Club of Aruba y su prome presidente. Den 1968 el a wordo kondecorá komo Oficial den Orden di Oranje-Nassau pa su kontribushon na komunidat. E ta tambe rekorda pa e Clinton Whitfield Outstanding Student Award, otorgá anualmente na alumnonan sobresaliente di Colegio Arubano.
Clinton Whitfield a fayece na Aruba na 12 di januari 1993 na edat di 82 aña. E tabata casá cu Louisa (Mosa) Whitfield-Davelaar.
--
Got it — back to Clinton Whitfield only. I cleaned up the concise biography you wanted and added the two items you specified (longtime trustee of Horacio Oduber Hospital and member of the Raad van Advies). I kept it short, neutral and ready for Wikipedia/Papiamento use.
---
'''Clinton Hathaway Whitfield''' (☆ 1910, Sint Eustatius – † 12 di januari 1993, Aruba) tabata un empresario y dirigente prominente den sector privado di Aruba. Despues di su edukashon den Kòrsou, el a muda pa Aruba unda el a kominsá den serviciu públiko y despues a fundá su negocio, *Whitfield Dress Shop*, ku sucursales na zona hotelero di Palm Beach.
Whitfield tabata un pionero den desaroyo di turismo y comercio arubano. El tabata co-fundador di **Aruba Trade & Industry Association (ATIA)** (1945) i a sirbi komo su presidente. Tambe a ocupa diferente posishon den **Camara di Comercio di Aruba** y a representá Aruba den kontexthonan komersial internashonal den Latino-America y Karibe.
Ademas di su labor empresarial, Whitfield a kontribuí intensamente na servicionan komunidario. El tabata miembro fundadó di **Kiwanis Club of Aruba** i a sirbi como su presidente; el premio **Clinton Whitfield Outstanding Student Award** ta sigui rekonosé su kontribushon den edukashon.
Whitfield tambe tabata un miembro di largo durashon di e **Board of Trustees** di **Horacio Oduber Hospital**, un pos ku el a keda ocupa te su morto. Ademàs, el a forma parti di e **Raad van Advies** di Antias Hulandes, kontribuyendo na asesoria polítiko-komunitario.
Pa su merito den servisio komun i profesional, el a ricibí den 1968 e kondecorashon real **Oficial (Officier) den Orden di Oranje-Nassau**.
Clinton Whitfield a fayece na Aruba dia **12 di januari 1993** na edat di 82 aña. El tabata kasá ku **Louisa (Mosa) Whitfield-Davelaar**.
[[:Kategoria:Aruba]]
---------------
{{Variante|a}}
{{Infobox fabrica| variante = a
|nomber = Coastal Aruba Refining Company
}}
'''Coastal Aruba Refining Company''', miho conoci como '''Coastal''', tabata un refineria petrolero na [[San Nicolas]], Aruba, cu a opera entre 1991 i prinsipio di e aña 2001 como compania subsiadiario di The Coastal Corporation di Merca. E refineria tabata anteriormente conoci como [[Lago Oil & Transport Company]], y su reapertura na 1991 a representa un capitulo nobo den e historia industrial petrolero di Aruba.
[[Category:Empresa]]
[[Category:Aruba]]
[[Category:Historia]]
== Historia ==
Despues di e ciere di Lago Oil & Transport Company na maart 1985, e instalacion industrial grandi na San Nicolas a keda sin uso.
* el a pasa den man di Gobierno
* a cuminsa cu desmantelacion di e instalacionnan
Na aña 1989, The Coastal Corporation, un compania Merikano fundá pa empresario [[Oscar Wyatt|Oscar S. Wyatt Jr.]], a mustra interes pa reactiva e refineria.
Bou di e liderato di Wyatt y cu apoyo di Gobierno di Aruba, un acuerdo final pa reapertura di e refineria a wordo logra y oficialisa na 1991 bou di nomber Coastal Aruba Refining Company N.V.
, durante e gabinete di Henny Eman I i Nelson Oduber I. E refineria a haya un periodo di tax holiday pa stimula inversion, y a kambia nomber pa Coastal Aruba Refining Company N.V.
E acuerdo tabata inclui un tax holiday pa stimula e inversionnan grandi cu a sigui, manera e instalacion di dos ‘delay coker’ balora na mas cu 250 miyon dollar pa haci e refineria financieramente factibel y competitivo riba mercado internacional di productonan di petroleo. E reapertura di e refineria a duna centenares di hende empleo, directo y indirecto, y a reestablece e rol industrial di San Nicolas den economia Arubano.<ref>[https://www.facebook.com/permalink.php/?story_fbid=115369700292757&id=102193561610371&locale=ml_IN Caya Oscar Wyatt jr], Facebook - Nos Historia Nos Herencia (2020)</ref>
== Operacionnan ==
Durante su operacion, Coastal Aruba a introduce diferente mehoranan tecnico, inclui instalacion di dos delay coker units balora na mas cu US$250 miyon (fuente lokal necesaria). E modernisacion aki a permiti refineria pa procesa crudo mas pesado y compiti den mercado global di productonan di petroleo.
E refineria a duna trabou pa varios centenar di Arubanonan, tanto directo como indirekto, i a stimula e ekonomia di San Nicolas un biaha mas.
== Benta y ciere ==
Den 2001, despues di e retiro di Oscar Wyatt, The Coastal Corporation a wordo bende cu El Paso Natural Gas Company, cual a asumi e operacion den Aruba pa un periodo mas cortico. E operacion di Coastal Aruba eventualmente a caba poco despues, y e instalacion a pasa den man di otro manejadornan, inclui Valero Energy Corporation y mas laat Citgo Petroleum Corporation, cu a uz’e refineria te su ciere final den 2012.
Legado
E periodo di Coastal Aruba Refining Company ta considera un etapa transitorio pero importante den e historia di refineria di San Nicolas. A traves di e esfuersonan di Oscar Wyatt y su kompania, Aruba a logra reaktiva su refineria despues di seis aña di inaktividad.
Den 2013, como un forma di rekonosimentu, e Theaterstraat den San Nicolas a wordo renombra na Caya Oscar Wyatt Jr., den honor di fundador di Coastal Corporation.
== Referencia ==
“Oscar Wyatt pleads guilty in Iraq Oil-for-Food case.” United States Department of Justice, Press Release (2007).
Amigoe di Aruba, edicionnan di 1991 i 2013 (pa reaperura di refineria y cambio di nomber di caya).
“El Paso to acquire Coastal Corporation.” The New York Times, 2000.
Valero Energy Corporation Annual Report, 2005.
CITGO Aruba Refinery official history page (archival).
-------------------
{{infobox persona | variante = a
}}
'''Oscar Sherman Wyatt Jr.''' (☆11 di yüli 1924 na Beaumont, [[teksas|Texas]] – †8 di òktober [[2025]] na [[Houston]]) tabata un empresario [[Estadonan Uni di Amérika|Merikano]] y fundador di The Coastal Corporation. E tabata conoci pa su papel den e industria petrolero internacional y pa su relacion cu [[Aruba]] na fin di e añanan 1980, ora cu su compania a reactiva e refineria di [[Lago Oil & Transport Company|Lago]] bou di e nomber di Coastal Aruba.
== Biografia ==
Oscar Wyatt a nace den un famia humilde na Beaumont, Texas. Na edad di solamente 16 aña el a haya su licencia pa bula avion. El a studia na ingenieria mecanico na Texas A&M University. Durante Segundo Guera Mundial el a bandoná su estudio temporalmente pa drenta den servício militar y na edad di 21 aña, el a keda condecora como piloto di combate. Despues di guera, el a completa su estudio en preparacion pa un carera den industria petrolero.
Na 1950, Wyatt a cuminsa su propio negoshi den sector energetico. El a financia un compania chikito yama Hardly Able Oil Company, cu despues di tempo a desaroya den Coastal Oil & Gas Company, mas laat conoci como The Coastal Corporation. Bou di su liderato y vision, Coastal a crece pa bira un di e companianan di energia mas importante di Merca, cu operacionnan den petroleo, gas natural, transporte y refinamento.
Na fin di e añanan 1980, despues di e ciere di e refineria di Lago na 1985, Wyatt — via Coastal Corporation — a mustra interes pa reactiva e planta na [[San Nicolas]].<ref>{{citeer web|titel=Belangstelling bij twee firma's voor raffinaderij|werk=[[Amigoe]]|datum=1989-06-15|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2025-10-14|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642628:mpeg21:p005}}</ref> Den e negociacionnan bou di e Gabinete Oduber I a yega na un acuerdo final, cu a resulta den reapertura di refineria na 1991.<ref>{{citeer web|titel=Na vijf jaar vloeit weer olie|werk=[[Amigoe]]|datum=1990-11-22|bezochtdatum=2025-10-14|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643956:mpeg21:p005}}</ref> E refineria a haya e nomber di "Coastal Aruba Refining Company".
Na 1997, Oscar Wyatt a retira como presidente di The Coastal Corporation, pero el a keda sirbi como presidente ehecutivo te na januari 2001, ora cu e compania a wordo bendi cu El Paso Natural Gas Corporation, bou cual compania e operacion di refineria na Aruba a continua pa un periodo relativamente corto prome cu esaki a pasa over pa Valero Energy Corporation.
Den 2007, Oscar Wyatt a wordo acusa di a haci pagonan ilicito pa [[Irak]] bou di e programa di Oil-for-Food di [[Nashonnan Uni|Nacionnan Uni]]. Den un corte federal na Manhattan el a admití cu compania a manda pagonan ilegal durante e sancionnan internacional contra Irak. El a ricibi un condena di prizon di un aña, cual el a cumpli cune na 2008.<ref>[https://web.archive.org/web/20080103173430/http://www.chron.com/disp/story.mpl/front/5420278.html Oscar Wyatt reports to prison in Beaumont], Houston Chronicle (2 di januari 2008)</ref>
Oscar Sherman Wyatt Jr. a fayece dia 8 di òktober 2025 na Houston, na edad di 101 aña. E tabata casa y tabata tata di cuater yiu. Su yiu homber Oscar (Trey) Wyatt III, a muda pa Aruba durante e periodo di Coastal Aruba y a casa cu e politico Arubano, [[Mervin Wyatt-Ras]].
Na 2013, como muestra di gratitud pa su aporte, a renombra Theaterstraat, e caya cu ta core paralelo cu e muraya di refineria te cu [[Zeewijk]], den su honor ''Caya Oscar Wyatt Jr.'' <ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2013-01-29/page/n13/mode/1up?q=caya+oscar+wyatt A desvela Caya Oscar Wyatt jr. na San Nicolas ayera tardi], Bon Dia Aruba (29 di januari 2013)</ref>
{{Appendix}}
.
Na 28 di yüli 2013, e Theaterstraat a kambia nomber ofisialmente na Caya Oscar Wyatt Jr. Den e periodo aki, e refineria tabata rekonosé komo un di e mas competitivo den region, i Wyatt mes tabata konsiderá komo un empresario ku hopi kurashi, determinashon i visión industrial.
Su nomber ta keda asoshá ku un periodu di renasementu industrial pa Aruba i ku un erensia di liderazgo entreprenedor.
== Honor ==
Komo muestra di gratitud pa su aportashon, e caya paralelo ku e muraya di refineria te cu Zeewijk a wòrdu renombrá den su honor.
Na 28 di yüli 2013, e Theaterstraat a kambia nomber ofisialmente na Caya Oscar Wyatt Jr. Den e periodo aki, e refineria tabata rekonosé komo un di e mas competitivo den region, i Wyatt mes tabata konsiderá komo un empresario ku hopi kurashi, determinashon i visión industrial.
Venta di Coastal i bida mas tadia
Na 1997, Oscar Wyatt a retirá komo presidente di Coastal Corporation, pero el a keda sirbi komo presidente ehecutivo te na yanuari 2001, ora cu e compania a wordo bendi cu El Paso Natural Gas Company.
Poco despues, e operashon di Coastal Aruba a pasa bou di El Paso Corporation, ku a kontinyá por un periodo mas kortiko promé ku e refineria a sera definitivamente.
Legado i famia
Oscar Wyatt su aportashon na Aruba ta konsiderá un kapítulo importante den historia industrial di e isla.
E yu di Oscar Wyatt, Oscar “Trey” Wyatt III, a muda pa Aruba durante e periodu di Coastal Aruba, a bira un siudadano hulandés i a kasá ku Mervin Ras, polítika arubiano i aktualmente minister di Asuntunan Social i Salú Públiko di Aruba. E union aki a keda simboliko pa e lazo familiar i histórico entre e famia Wyatt i Aruba.
Falesementu
Oscar Sherman Wyatt Jr. a fayesé na Houston, Texas, riba 8 di òktober 2025, na edat di 101 aña. Su nomber ta keda asoshá ku un periodu di renasementu industrial pa Aruba i ku un erensia di liderazgo entreprenedor.
Den Aruba su nomber ta keda honra ku Caya Oscar Wyatt Jr. na San Nicolas, komo rekonosimiento pa su kontribushon den e reaktivashon di refineria di Lago den fin di e anjanan 1980 i prinsipio di anjanan 1990.
{{Stub}}
{{DEFAULTSORT:Wyatt, Oscar}}
[[Category:Hende]]
-------------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
Un '''Dekreto Real''' (DR), na [[hulandes]]: ''Koninklijk Besluit'', KB, ta un dekreto di gobièrnu di Hulanda. Aunke e Rei ta firma e dekreto prome, loke por duna e impresion cu e ta sostene esaki personalmente, e no ta personalmente responsabel. Pa e motibu aki, dekretonan real ta wòrdu kofirmá pa e minister(nan) i/òf sekretario(nan) di estado konserní; esaki ta wòrdu yamá kontra-firma.
E diferensianan entre un lei formal i un Dekreto Real ta:
* Un ley formal tambe mester wordo adopta door di Parlamento.
* Un Decreto Real por wordo emiti door di gobierno sin e cooperacion directo di Parlamento.
* Un Dekreto Real por wòrdu revisá pa un korte kontra e Konstitushon, miéntras ku un lei formal no por.
* Un Dekreto Real, ora e ta kontené un provishon generalmente obligatorio, ta un lei supstansial.
Un Dekreto Real (KB) ta un desishon di gobièrnu ku ta wòrdu tumá sin konsentimentu di e Estadonan General. Un distinshon ta wòrdu hasi entre un Orden Atministrativo General (AMvB) i un Dekreto Real regular òf menor.
Tin dos tipo di Dekreto Real. E promé ta regardá òrdu atministrativo general i por wòrdu mirá komo un ekstenshon di legislashon. E di dos ta regardá aktonan atministrativo manera nombramentu di alkaldenan, Komisarionan di Rei, i ofisialnan hudisial responsabel pa atministrashon di hustisia.<ref>https://www.eerstekamer.nl/begrip/koninklijk_besluit</ref>
Dekreto Real
Un Dekreto Real (RD) ta un desishon di gobièrnu tumá sin e konsentimentu di e Estadonan General.<ref>https://www.denederlandsegrondwet.nl/id/vi9xmf878tqq/koninklijk_besluit#:~:text=Een%20koninklijk%20besluit%20(KB)%20is,een%20gewoon%20of%20klein%20KB%20.</ref>
Ta hasi un distinshon entre un òrdu atministrativo general (AMvB) i un RD standart òf menor. Un RD standart ta regulá, entre otro, e nombramentu i retiro di funshonarionan (ministernan, Komisarionan di Rei, Konseheronan di Estado, alkaldenan, etc.).
Mayoria di e Dekretonan Real ta basá riba un lei formal. Esaki ta konstituí legislashon delegá: e lei ta stipulá ku reglanan por wòrdu elaborá mas aleu. Si esaki no ta e kaso, e ta wòrdu yamá un RD ‘independiente’.
E Konseho di Estado ta emití un opinion di konseho riba un RD. Un RD ta wordo publica den Gazette Oficial (Staatsblad).
{{Appendix}}
--------------------
{{Appendix}}
The first hint of gold on Aruba actually dates back to 1725, when rumors about gold being
found in dug up treasure chests of the Spanish colonial era prompted the first official exploration for gold on the island, commissioned by the Dutch West India Company. Under the leadership of Mr. Paulus Printz, a three-year search was conducted on Aruba, to no avail. Though they
found some specks of gold, it was not enough to motivate a further search, and the assignment was discontinued by Printz himself.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20250922.pdf Get to know the history of the gold industry on Aruba], Aruba Today (22 di september 2025)</ref>
It wasn’t until 100 years later, in 1824, when a young farmer boy named Willem Rasmijn found
a lump of gold while out herding his father’s sheep in the area of Rooi Fluit on the north coast. His father took it to a local merchant who then sold the lump for $70. Unbeknownst to
the boy and his father, they quite literally struck gold, and as word got out, a gold fever spread
among the locals who started searching for more gold.
When the colonial governor in Curacao, Governor Cantz’laar, heard about the news, he
sent his adjutant, Capitan van Raders, to start harvesting gold. This was in July 1824. In august
of that same year, the governor followed suit to the island, accompanied by high-ranking
military officials. When citizens started swarming the area in search for gold, The Netherlands
sent more troops to safe guard the gold.
Prominent places where gold was found was in Daimari, Wacobana, Arikok, Rooi Fluit, Hadicouradi and later West punt, where gold ore was found. Because of a lack in advanced technology and materials to harvest the gold, the process took a more primitive approach:
Clay rocks containing traces of gold were left to dry in the sun. Then, workers would start chipping the clay away on a large canvas to catch the gold particles that were left behind after
the wind blew away the dust from the clay.
In the harvest period of 1824-1825, there was a total of 71,000 kilos collected through commissioned harvesting. Locals themselves reportedly found about 25 pounds worth of gold in
the nearby rivers. The following years after that
first big harvest, commission work fell off, and in 1828, the director of the goldmines, Johan Gravenhorst, decided to halt harvesting.
Almost 40 years later, the London-based Aruba Island Gold Mining Company Ltd. was granted
concession. The firm built their gold mines on Bushiribana, and in the port of Oranjestad a
long road that connected the gold mill to the port. The ores themselves came from Sero Plat en Sero Cristal.
By this point, workers were still using primitive methods to harvest the ores. For example, when
someone had to go into the mines, there were no stairs or lifts; the person had to be brought
down in a big bucket, with two or more workers holding the bucket by a thick rope above
ground.
Aruba Island Gold Mining Company Ltd. reportedly operated until 1899, and right after the Aruba Gold Concession Ltd. was established, coincidentally also based in London. This time, the gold mill in Balashi was built, and more mines were dug up all around the island. The gold ores that were found were transported via track engine, locally called the “trekinchi”.
Despite being more equipped for the job, the Aruba Gold Concession Ltd. could not produce
any real profit, and so the concession was terminated just eight years later, in 1908.
A local firm, the “Aruba Goud Maatschappij” (Aruba Gold Company) took over the concession, along with all the materials and equipment. In the beginning, the company saw good profit, and for a while, the island’s economy depended primarily on the mining and harvesting of gold. But just like its predecessors, the streak of luck for the Aruba Gold Company came to an end when WWI broke out.
The main reason why production stopped this time was reportedly because of a lack in dynamite for extracting the ores from the mines, as well as a lack in raw materials like German cyanide for the refining process. By the time the war ended, the equipment that was left at Balashi
were too old to use again. After the war, gold production on the Aruba was left to a standstill.
According to an issue in Aruba Esso News paper in 1953, Henny Eman wanted to start up digging again, this time using independent miners.
He argued that there was proof of more gold to be discovered. Plus, hiring independent miners
would boost the island’s employment rate.
When it was proven that gold was in fact still present, the executive board on the island
promised to fund the project only if the gold dug up proved to be valuable. However, nothing else was reported after this, so it could be concluded that there was no real profitable
market on the island anymore.
The ruins of the Bushiribana and Balashi Gold Mills are still standing, and open for the public to visit. These structures offer a glance into the past, to a time where Aruba experienced one of its first wave of industrialization. Today, these structures are persevered as historical
monuments.
Source:
1. “De Kolibrie op de Rots (en meer over the geschiedenis van Aruba)” by Evert Bongers.
2. Aruba Esso News, 1953 issue.
------------
{{multiple image
| total_width = 700
| border = infobox
| direction = horizontal
| header = Arte mural na San Nicolas
| header_align = center
| caption_align = center
| image1 = San Nicolas mural by Chemis.jpeg
| height1 = 200
| caption1 = Mural di Chemis
| image2 = San Nicolas murals (Aruba) 23 00 09 183000.jpeg
| caption2 = Mural crea pa Armando Goedgedrag
| image3 = San Nicolas murals (Aruba) 23 00 45 246000.jpeg
| caption3 = Mural crea pa Wild Drawing
| image4 = San Nicolas Murals 00 21 29 593000.jpeg
| caption4 =
| image5 = Mural Black White.jpg
| caption5 = Mural crea pa Ad Rekkers
}}
------
== Stadhuis Aruba Aanvulling ==
=== Historia ===
E stadhuis a wordo encarga pa dokter Jacobo Eloy Maria Arends, kende a laga traha esaki como preparacion pa su casamento. Arends a studia medicina na Amsterdam y, na su regreso, el a wordo nombra e prome dokter oficial di gobierno di Aruba. Famia Arends a establece nan mes na Aruba for di mitar di siglo 18 y tabata inclui hopi miembronan prominente activo den e mundo empresarial. Ora cu J.E.M. Arends a bira komprometé na 1922, el a enkargá e konstrukshon di e kas.[1]
Den sociedad di Aruba, tabata custumber pa un pareha nobo muda pa un cas nobo na momento di casa. Riba e dia di e kasamentu, e esposo tabata spera di presentá su kasá ku un kas kompletamente nobo i muebla.[1] Tradishonalmente, e futuro bruid no tabatin mag di mira e kas i tambe tabata prohibí di drenta su besindario. Despues ku e kas a keda kla, e pareha a bai riba nan luna di miel i e kas a keda kompletamente muebla pa e ruman muhénan di e brùidehòm, di manera ku na nan regreso e por a presentá su bruid ku un kas kompletamente muebla, di akuerdo ku tradishon.
=== Construccion y estilo ===
E edificio a wordo diseña den un estilo neoclasico cu influencianan for di e estilo Baroco Suramericano, bao direccion di e arkitecto Arubiano Chibi Wever. Konstrukshon a tuma lugá entre 1922 i 1925.[1] E edifisio a wòrdu konstruí riba un tereno di 1.545 m2. E konstrukshon a wòrdu realisá pa e albañil i karpinté lokal Jan Christiaans, i e ehekushon a wòrdu realisá pa e kontratista i karpinté lokal Nicolaas Picus, ruman di e konosí karpinté Merdado (Dada) Picus.[1] Picus a adaptá e diseño na e deseonan spesífiko di e kliente, kende tabata deseá un residensia ku un práktika i un botika. E kas a wòrdu diseñá ku un interior úniko di plan habrí pasobra e doñonan tabata ke pa e edifisio keda aksesibel sin porta pa aktividatnan sosial. P’esei, no tabatin portanan fiho, solamente portanan plegabel, ku tabata permití uso fleksibel. E kas tabata sirbi komo un residensia, un ofisina di dòkter i un botika, i hopi reunion i fiesta tabata wòrdu organisá einan. E edificio ta un ehempel tipico di un mansion Arubano den un estilo mixto cu hopi caracteristica estilo neo. E ta inspirá pa e kas kunuku tradishonal di kas di stat ku un núkleo i dos galeria, kada un rondoná pa un terasa.
---
strui su cas den 1922 tempo cu e y su prometida Maria Monica Lacle a compromete pa casa. Eloy Arends, inspira pa e edificionan luhoso di Caracas, e capital di Venezuela y na Bogota, Colombia, a
pidi su arkitecto inclui e influencianan Neo-Baroque Latinoamericano den su diseño.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20250910.pdf Conoce e historia tras di Stadhuis Eloy Arends], BDA (10 di september 2025)</ref>
Manera tabata e tradicion entre e famianan manera e famia Arends, e homber mester a contrui un cas y completamente amuebla e cas nobo prome cu e muhe por wak e. Pues den 1925, prome cu
-----------
== Mario Croes ==
Pa promer viaha ela sali campeon di Aruba dia cu e tabatin 15 aña di edad. Awor flbi cu e tin 34 aña e por bisa cu ela sali 13 vez campeon di nos isla y e ta posee nada menos cu 39 copa y 27 medaya. Un deportista arubano cu e destaca su mes den e deporte di ping pong specialmente door di su mes esfuerzonan y su perserverancia, como cu manera nos lektornan por lesa mas alew, no ta semper ela haya ayudo den su carera deportivo na su isla natal. Mario Croes jr., casá cu Ruth Croes-Arends, ta haya cu e deporte di ping pong na Aruba a bai hopi atrcus den e 26 aña cu e tin ta praktikele.
Amistad a tene un entrevista exclusivo cu e deportista te ainda mas grandi riba terreno di ping pong actuahnente: Mario Croes Jr.
ping pong tempo mi tabata tin mas o menos siete aña. Mi mama a cuminsa siñami, pero mi no a worry mucho. Toch mi a sigi hunga cu mi tata y cu mi otro famianan. Un viaha mi a bai Flamingo Room (Trocadero), caminda tabatin un mesa di ping pong, anto ei nan mi a mira Cholan Jacobs, e tempo ei e campeon di Aruba, hunga.
Nos a encontra Mario den su cas nobo cu ela caba di traha na Ponton. Presente tabata tambe su esposa Ruth Croes-Arends y su dos yiunan Mario (8 aña) y Janine (10 aña). Riba nos pregunta cu si su yiunan ta hunga pingpong tambe, Mario ta conta cu nan sa hunga ping pong, pero e ta sperando un mesa nobo pa e pone na su cas.
E no kier si pa su yiunan cuminsa hunga ping pong mucho liher, como cu e kier pa nan goza di nan hubentud y hunga hopi.
”Mi bida m'a sclavisa na ping pong, mi no a hunga mes, tempo cu mi tabata mucha. Mi kier laga mi yiunan hunga bon hungá y despues ora nan
---
en y cu 16 aña pa promer vez ela logra bira campeon di Aruba. Su promer wega internacional ela hunga contra Colombianonan tempo cu e tabatin 17 aña na 1959. E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsow.
NUNKA
Amistad: Ki tempo bo a bira campeon di Antiyas?
Mario Croes: Nunka mi no tabata campeon di Antillas oficial. Mi tabata gana e weganan interinsular si, pero nunka mi a conquista e titulo di campeon antillano. Tempo cu mi por a gane nan a stop di organisele.
Amistad: Bo a yega di hunga hopi vez den exterior, Ta cual tabata e paisnan cu b'a bishita?
Mario Croes: Mi a yega di bai hunga na Corsow, Boneiru, Colombia, Venezuela, Barbados, Trinidad, Jamaica, Guyana, Nigeria, Alemania, Atlanta (USA) y Praga (Tsechoslowakije).
Na edad di 21 añá m’a bai pa promer vez un campeonato mundial na Praga. E tabata un experiencia masha grandi p’ami pa mi mira hungadornan di caliber asina halto hunga. Pa bo bai un campeonato mundial bo so, no vale la pena. Bo mes-
---------
== Lago oil ==
Na 1935, Lago a habri su Lago Vocational School y a termina dunamento di curso y traing na 1957 ora gobierno a cuminsa su Technisch Scol na Playa.
Na 1937, a construi hospital di Lago pa e empleadonan di e compania, cual a costa USD 200 miyon. Tambe e mesun ana a traha 150 cas na Lago Heights pa acomoda empleadonan cu a bin di region Caribe. Na 1939, a agrega 75 cas na Essoville y 67 cas na Lagoville.
For di aña 1974, tur pacient di Lago tambe mester a bay San Pedro Hospital.
Den e periodo di aña ’60, no solamente a bin modernisacion na Lago, pero tambe el a bira un di e promé refinerianan cu a haña computer pa instalá den e plantanan y movimiento di azeta, cual e empleadonan mes a manehá nan. Lago a sigui reduci su empleadonan, pero e produccion a keda halto y hasta el a competJ cu refinerianan di Esso mes. Lago su meta tabata pa baha e cantidad di empleadonan pero sigui produci e mesun cantidad di azata. E produccion a subi for di 230 mil bari pa 440 mil bari pa dia, esun mas halto na aña 1965. Durante e periodo aki Lago mester a traha varios planta di Hydrogen Sulfide pa baha e azufre den e azeta y e plantanan aki a wordu trahá riba un lagoen gedempel. Aki ta unda Aruba a crece den tamaño. Den e periodo aki tambe Lago a contratá masha hopi contratista pa traha
* 19 januari 1965 - Lago a refina su di cuater biyon bari di zeta
* 14 di October 1971 - Lago a refiná su di cinco biyon bari di azeta.
* 15 di februari 1979, Lago a refiná su di seis biyon bari di azeta.
1971 - Despues di e reduccion di personal na Lago, un total di 2140 tabata empleá pa varios contratista na aña 1971, pues mas cu e trahadornan cu a keda cu Lago. Pa suma: 1596 (di Lago) mas 2140 (contratista) ta 3736 trahadornan den Lago e tempo ey.
1985 - Lago Oil & Transport Co. Ltd. a cera su portanan na Maart 31, 1985 pa motibo cu demanda pa producto a mengua; inversionnan mucho grandi tabata necesario pa instalacionnan y modemisacion y esakinan tabata mas costoso cu tmha un refineria nobo y e ultimo motibo tabata cu Venezuela no kier a sigi duna Lago petroleo na e prijs barata.
1991 - Coastal Refining a tuma over e operacion di Lago y a continua pa extendé door di e compania nobo, El Paso Natural Gas Company.
-----
1971 —A inaugurá Fundacion di Museo Arubano.
--------
==[[Rebelion Grandi]] ==
Tula tabatin konosementu di e Revolushon di Haiti ku a resultá den libertat pa e katibunan na [[Haiti]]. El a argumentá ku, ya ku [[Hulanda]] oropeo tabata bou di okupashon [[Fransia|franses]] komo un repúblika ruman, e katibunan na Kòrsou tambe mester a haña nan libertat.
Un yamada pa formalmente designá e área históriko di Ser’i Neger/Ser’i Kloof komo un sitio di patrimonio protehá i un asina yamá Lugá di Memoria. E área ta importante pa rekuerdo di e lantamentu di katibu di 1795. Dia 25 di ougùstùs 1795, e bataya sangriento di e gran lantamentu di katibu a tuma lugá riba e seru di e eks-plantashon di Fontein. Mas ku 100 katibu a pèrdè nan bida einan den nan lucha pa libertat i dignidat humano. Desde e tempu ei, e seru ta konosí komo Seri’i Neger.<ref>[https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/curacao/31558-ser-i-neger-als-place-of-memory Ser'i Neger als 'Place of Memory', AD (13 di ougustus 2025)</ref>
------------------
'''Janice Elizabeth Ho-Kang-You-Arends''' (1958??) ta nieta di un di e 28 fundadornan di e Camara, Max F. Arends (check!!!) y yiu muher di Eloy y Pat Arends. E ta kasá ku Frank Ho-Kang-You, ku kende e tin tres yu. Despues di a atende Maria College y Colegio Arubano ela obtene un bachelor of arts degree na 1978 for di Manhattenville College na Purchase, New York. Despues di esei ela sigui pa sigui ku éksito un master den merkadeo. For di 1984 Janice Arends tabata emplea na Aruba Tourism Authority (ATA) na Miami. Despues di a wòrdu trasladá pa su sede na Aruba ela okupá e posishon di gerente di investigashon i planifikashon i a keda nombrá komo ATA-direktor interino na 1988. E ta konosí i rekonosé pa su aserkamentu pro-aktivo i práktiko pa ku loke ku ela tuma. Janice Ho-Kang-You a drenta e direktiva di e Kámara na yanüari 1992, sirbiendo tres periodo konsekutivo te ku desèmber 2003. Durante su periodo el a monitoriá e sektor di turismo i a investigá i enkabesá e kampaña di konsientisashon di e kapasidat di karga di e Kámara. Na comienso di añanan 90 e tabata instrumental den guia dunadonan di trabou den e proceso di introduccion di AZV, un programa universal di cuido di salud pa tur habitante di Aruba y cu a wordo co-financia door di e dunadonan di trabou. Miéntras ku e tabata e úniko hende muhé entre e nuebe miembronan di direktiva el a wòrdu eligi komo visepresidente na 1994 i tabata e promé hende muhé pa asumí e posishon di presidente di e direktiva na 2001. E tabata aktivo tambe den e direktivanan di Stichting hotelvakschool, Stichting Wit Gele Kruis i e Asosiashon di Spesialistanan Médiko di Aruba.
Ilustrashonnan: potrèt di Janice, reunion di direktiva den seshon ku Janice
----------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Antillenhuis''' (ofisialmente: '''Gabinete di Minister Plenipotensiario di Antias Hulandes''') tabata sede na [[Den Haag]] di e [[Lista di minister plenipotenciario di Antias Hulandes|Minister Plenipotensiario di Antia Hulandes]] (GevMin) i su personal. For di 1955 pa 2010, e gabinete tabata situá na Badhuisweg.<ref>{{citeer nieuws|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBNRC01:000041318:mpeg21:a0042|werk=[[Algemeen Handelsblad]]|titel=Antilliaans huis in Den Haag|datum=26 augustus 1955|bezochtdatum=25 september 2019}}</ref>
== Historia ==
Antias Hulandes a apuntá [[Cola Debrot]] komo su representante general na Hulanda entre 1951 i 1955, durante kual periodo el a fungi komo prekursor di Antillenhuis.<ref>Mr. Cola Debrot bespreekt voorlichting over Antillen in Nederland. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 13-09-1951, p. 4. Geraadpleegd op Delpher op 21-07-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010402458:mpeg21:p004</ref> Ku e firmamento di [[Statuut pa Reino Hulandes]] dia 15 di desèmber 1954 e posishon di [[minister plenipotenciario|minister plenipotensiario]] a keda formalisá, huntu ku e status di Antias Hulandes komo pais den Reino.
E edifisio na Badhuisweg 175, situá enfrente di Hotel Wittebrug, a wordu kumprá na 1955 i mueblá komo e ofisina i residensia di e Minister Plenipotenciario. Un ekstenshon a wòrdu agregá na 1959, ora ku e residensia ofisial a wòrdu trasladá pa e edifisio adhunto na Badhuisweg 173.<ref>{{citeer nieuws|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBNRC01:000036786:mpeg21:a0038|werk=[[Algemeen Handelsblad]]|titel=Uitbreiding Antillenhuis in Den Haag|datum=28 juli 1959|bezochtdatum=25 september 2019}}</ref> Despues, e edifisio aki a wòrdu usá tambe komo ofisina. Kantoor en residentie gevmin<ref>ANTILLEN-huis te Den Haag officieel in gebruik genomen Voornaam gezelschap op feestelijke openingsavond. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 05-03-1956, p. 1. Geraadpleegd op Delpher op 21-07-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010404830:mpeg21:p001</ref> Entre 1951 i 1955 [[Cola Debrot]] tabata representante di Antias Hulandes na Hulanda, fungiendo komo prekursor di Antillenhuis.<ref>Mr. Cola Debrot bespreekt voorlichting over Antillen in Nederland. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 13-09-1951, p. 4. Geraadpleegd op Delpher op 21-07-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010402458:mpeg21:p004</ref>
Na augustus 1955, [[Wem Lampe]] ta wordo nombra como e promé minister plenipotenciario di Antias Hulandes na Den Haag, unda na januari 1956 el a habri e ''"Antillenhuis"''.<ref name="lampe">{{nl}}{{citeer web|url=https://www.parlement.com/9353000/1/j9vvknrezmh4csi/vg09llzdbiq2 |titel=Mr. W.F.M. (Wem) Lampe|werk=Parlement.com|bezochtdatum=}}</ref>
E Gabinete, generalmente tambe referí na dje komo "Antillenhuis", tabata e representashon ofisial di Antia Hulandes, un di e estadonan konstituyente di Reino Hulandes, denter di Hulanda (ku e tempu ei tabata komponé solamente e parti Oropeo di Reino) i e representashon na e institushonnan di Reino establesé na Hulanda. Kas di Antia tambe tabata representá interesnan di Antianonan na Ulanda, meskos ku un konsulado.
== Responsabilidatnan ==
Ofisina di Minister Plenipotensiario ta e aparato atministrativo ku ta sostené e Minister Plenipotensiario di Antia Hulandes na Den Haag den ehekushon di su tareanan. E servisio aki (enkabesá pa e Direktor), ku a ekspandé den transkurso di añanan segun ku e responsabilidatnan di e Minister Plenipotensiario a oumentá, ta garantisá kontinuidat di eksperensia ora e titularnan di funshon kambia.<ref>[https://web.archive.org/web/20161120102703/http://curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=371&lang= Kabinet / @: Kabinet van de gevolmachtigde minister], Encyclopedia van Curacao</ref> E presensia di ekspertisio atministrativo ta amplia signifikantemente e posibel opshonnan pa e funshon haltu aki, ku por wòrdu konsiderá tantu un funshon polítiko komo diplomátiko. Nuebe departamentu ta kontribuí, ku nan subtareanan, na ehekushon suave di e tareanan prinsipal di e titular di ofisina, esta:
* Asuntunan General i Hurídiko (A.J.Z.),
* Informashon i Relashonnan Públiko,
* Desaroyo di Kooperashon i Servisio di Personal (O.P.),
* Finansa,
* Asuntunan Sosial (S.Z.),
* Asuntunan Ekonómiko (E.Z.) inkluyendo turismo,
* Asuntunan Kultural (C.Z.),
* Registrashon i Archivo (R. en A.), i
* Asuntunan di Personal i Maneho Interno.
E A.J.Z. departamento por wordo considera como e sistema nervioso central di e organisacion pasobra e ta asisti primordialmente e Minister Plenipotenciario den preparacion y ehecucion di asuntonan gubernamental cu ta envolvi Antiyas Hulandes, e tarea central y primordial di e Minister Plenipotenciario. Pa motibunan di efisiensia i funshonamentu pragmátiko a lanta e otro departamentunan a base di si e Minister Plenipotensiario tabata enkargá pa representá interesnan di Antianonan na Ulanda, teniendo kuenta ku e ròl (mutuo) informativo tambe asign’é, i e deseo di promové e “kara” di Antia Hulandes na Oropa. Ofisina di Minister Plenipotensiario ta konosí kolokial komo Kas di Antia.
* Supervishon di Antianonan ku ta studia na Hulanda
* Sosten sosial pa e sentenáres di trahadónan Antiano na Hulanda
* toezicht op de in Nederland studerende Antillianen<ref>Hoetink (1969), Encyclopedie van de Nederlandse Antillen, pag.316</ref>
* sociale begeleiding van de honderden Antilliaanse werknemers in Nederland
== Minister Plenipotensiario di Antias Hulandes ==
{{wak articulo|Artíkulo prinsipal: [[Lista di minister plenipotensiario di Sint Maarten]]}}
E minister plenipotensiario ta aktua komo representante di Antias Hulandes na Den Haag, sede di gobièrnu di [[Hulanda]]. E ta forma parti di i ta partisipa den [[Konseho di Minister di Reino]], kaminda ta trata asuntunan di Reino ku ta toka Antias Hulandes. E no ta forma parti di Konseho di Minister di Antias Hulandes, debi ku e no ta un 'minister den sentido strikto'. E minister plenipotensiario no ta responsabel na [[Parlamento di Antias Hulandes]], sino ta raporta direktamente na e minister di asuntunan general di Antias Hulandes, kual kartera ta generalmente den man di e [[promé minister]].
Den práktika, Antillenhuis a sirbi komo un brùg entre e gobièrnunan na Willemstad i Den Haag. Hopi biaha e Ministernan Plenipotensiario tabata fungi komo diplomátikonan informal, mediadónan, òf defensornan di interesnan di e komunidat Antiano na Hulanda. Despues di 2010, e funshon aki a keda desentralisá: e Ministernan Plenipotensiario di Kòrsou i Sint Maarten a sigui ku e ròl aki, kada un representando nan mes pais, ku lasonan mas estrecho i direkto ku nan gobièrnunan nashonal.
== Fin di Antias Hulandes i transishon ==
E struktura konstitushonal di Antia Hulandes a terminá na 2010, despues ku e islanan konstituyente di Curaçao, Bonaire, Sint Maarten, Saba, i Sint Eustatius a disidí di separá. Asina a abolí e posishonnan di Minister Plenipotensiario i di Antillenhuis dia 10 di òktober 2010. E ora ei tabata ubiká e Kas di Kòrsou (KGMC) den e edifisio na Badhuisweg, pero el a sali na 2014 i, despues di un lokalidat temporal, a muda pa Prinsengracht den sentro di The Hague na 2015.
Meskos ku [[Arubahuis]] na aña 1986, [[Kas di Kòrsou]] i [[St. Maarten House]] a tuma over e responsabilidatnan di eks-Antillenhuis, pero solamento ku enfoke riba nan propio paisnan en bes di e interesnan kolektivo di eks-Antia Hulandes.
Antillenhuis a wòrdu inmortalisá na 2010 ku un version miniatura (1:25) den e ciudad miniatura cercano di [[Madurodam]]. Na mes momento ku su desvelo dia 7 di òktober 2010, un kas KLM Delft Blue tambe a wòrdu presentá na Madurodam.<ref>{{Citeer web |url=http://www.denhaagdirect.nl/het-nieuwe-delfts-blauwe-klm-huisje/ |titel=Het Nieuwe Delfts-Blauwe KLM-huisje |auteur=Michael |uitgever=Den Haag Direct |datum=2015-10-08 |bezochtdatum=2016-10-23}}</ref><ref>{{Citeer web |url=http://antilliaansdagblad.com/curacao/1974-klm-huisje-antillenhuis |titel=KLM-huisje Antillenhuis |auteur= |uitgever=Antilliaans Dagblad |datum=2015-10-07 |bezochtdatum=2016-10-23}}</ref>
== Mira tambe ==
* [[Arubahuis]]
* [[Kas di Kòrsou]]
* [[St. Maarten House]]
{{Appendix|2=
* {{Citeer web| url = http://www.antillenhuis.nl/| titel = Antillenhuis| auteur = | uitgever = Kabinet GevMin| datum = 2010-06-16| bezochtdatum = 2016-10-23| dodeurl = nee| archiefurl = https://web.archive.org/web/20100616191350/http://www.antillenhuis.nl/| archiefdatum = 2010-06-16}} Webpagina's van www.antillenhuis.nl, gearchiveerd door [[Wayback Machine]]
{{References}}
}}
[[:Kategoria:Historia di Antias Hulandes]]
--
* 1951-1955 Als voorloper van het Antillenhuis trad Cola Debrot vanaf begin jaren 50 op als algemene vertegenwoordiger van de Nederlandse Antillen in Nederland.<ref>Mr. Cola Debrot bespreekt voorlichting over Antillen in Nederland. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 13-09-1951, p. 4. Geraadpleegd op Delpher op 21-07-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010402458:mpeg21:p004</ref>
is de naam die gebruikt wordt om de gezamenlijke ministers aan te duiden. Deze naam is in gebruik naast die van ministerraad. Kabinet van de gevolmachtigde minister is het ambtelijke apparaat dat de gevolmachtigde minister van de Nederlandse Antillen te Den Haag terzijde staat in de uitoefening van zijn taak. Deze dienst (met aan het hoofd de Directeur), die in de loop der jaren is uitgegroeid naar gelang ook de taak van de gevolmachtigde minister in omvang toenam, waarborgt continuïteit in ervaring wanneer de ambtsdragers wisselen. De aanwezigheid van administratieve deskundigheid verruimt in niet geringe mate de mogelijke keuze voor dit hoge ambt dat als een politieke zowel als diplomatieke functie te beschouwen is. Negen afdelingen dragen met hun deeltaken bij tot een soepele uitvoering van de hoofdtaken van de ambtsdrager, t.w.
Algemene en Juridische Zaken (A.J.Z.),
Voorlichting en Public Relations,
Ontwikkelingssamenwerking en Personeelsbemiddeling (O.P.),
Financiën,
Sociale Zaken (S.Z.),
Economische Zaken (E.Z.) waaronder toerisme,
Culturele Zaken (C.Z.),
Registratie en Archiefzaken (R. en A.) en
Personeelszaken en Huishoudelijk Beheer.
De afdeling A.J.Z. is te beschouwen als het centrale zenuwstelsel van de organisatie omdat zij de gevolmachtigde minister vooral bijstaat in het voorbereiden en uitvoeren van die rijksaangelegenheden waarbij de Nederlandse Antillen betrokken zijn, de centrale en eerste taak van de gevolmachtigde minister. Uit oogpunt van doelmatigheid en pragmatisch functioneren zijn de andere afdelingen ontstaan naar gelang de gevolmachtigde minister belast werd met belangenbehartiging van Antillianen in Nederland en mede gelet op de voorlichtende taak (over en weer) die hem eveneens is opgelegd en de wenselijkheid van het uitdragen van het ‘gezicht’ van de Nederlandse Antillen in Europa. Het Kabinet van de gevolmachtigde minister staat in de wandeling bekend als het Antillenhuis.
---------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Stichting voor Verstandelijk Gehandicapten Aruba''' (SVGA) ta un fundacion na Aruba cu ta dedicá na enseñansa, guia y cuido pa personanan cu un limitacion intelectual. Dia 9 di december 2024, SVGA a celebra su 60 aniversario.
== Historia ==
SVGA a wordo fundá dia [[9 di desèmber|9 di december]] [[1964]] pa P. Harting, A. de Vries y C. van den Berg-de Freitas. Nan a ripará cu Aruba tabata carece di un scol special, centro di pasadia pa mucha y adulto, un centro pa train pa trabou, y cas di cuido 24/7 pa personanan cu un limitacion intelectual. Un plan inicial a wordo traha y e fundashon a cuminsá busca fondo pa realizá esaki.
Den 1973, SVGA a habri su prome centro di pasadia, Bibito Pin. Un scol special ("Scol Dun’un Man") a sigui na 1976. Den 1979, un centro di pasadia pa adultonan a habri na Brasil mainta y atardi den mes edificio di scol Dun’un Man. Desde 1982, SVGA a incorpora un psicologo den su ekipo; den 1985, un sportleider (entrenador deportivo) y den 1986 un trahadó social a uni cu e organisacion.
Na 1993, e grupo pedagogico-social a wordo amplia cu un logopedista, y dos aña despues cu un di dos psicólogo. Desde 1985, e asina yamá sistema di "tres fase" a wordo implementá. Esaki a implica cu Pasadia Bibito Pin a muda pa Piedra Plat 97A, unda tambe a habri Pasadia Briyo di Solo pa adulto y Centro Man na Obra, un centro pa train diferente trabou pa adultonan.
Un gymzaal (sala di deporte) tambe a wordo construí riba es tereno pa por duna atencion na movecion di e clientenan.
== Desaroyo residencial y innovashon ==
Na 1988, e Cas Sjabururi a wordo realisá, unda adultonan vulnerabel por biba y haya cuido, mientras nan ta bishitá e centronan di pasadia durante dia. Den 2003, SVGA a habri dos apartamento riba es mesun tereno, pa treiná habitantenan pa un bida mas independiente.
Na 2008, huntu cu FCCA, SVGA a habri e posibilidad pa persona cu necesidadnan di guia pa biba na e bario di Jaburibari. E trajecto di bida guiá pa adulto eventualmente a wordo transferí den 2019 na e Fundacion Biba Bou Guia.
Na 2020, Cas Blenchi a habri den marco di e Sociaal Crisis Plan Aruba. Esaki ta un cas temporario pa mucha y hoben cu, pa motibo social, no por biba momentaneamente na cas cu nan mayornan.
Na 2021, huntu cu Stichting Ambiente Feliz, un pasadia pa mucha cu discapacidad multiple a wordo habri na Centro di Cuido na San Nicolas.
E porta actual
Di e momentu aki, SVGA ta brindando enseñansa, guia y/o cuido na un promedio di 250 clientenan of alumnonan diariamente.
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Aruba]]
== SVGA ==
Dialuna dia 9 di december Stichting voor Verstandelijk Gehandicapten Aruba (SVGA) a celebra 60 aña di existencia.
=== historia ===
Stichting voor Verstandelijk Gehandicapten Aruba a wordo lanta dia 9 di december 1964 dor dimeneer P.Harting, meneer A. de Vries y señora C. van den Berg. Nan a ripara cu tabata hopi necesario pa Aruba tin scol special, pasadianan pa mucha y adulto, centro pa train trabao y cas pa cuido 24/7 pa persona cu un discapacidad intelectual. Nan a traha un plan prome y a cuminsa busca fondonan. Na aña1973 a habri pasadia bibito pin. Scol dun’un man a habri na aña1976.Na aña1979 SVGA a habri un pasadia pa adulto na Brasil mainta y atardi den eedificiodiscoldun’unman. Desde aña 1982 tabatin un psi- cologo na SVGA, aña 1985 a cuminsa un sportleider y na aña1986 nos trahado social, cu te
actualidad ta den servicio cerca pa nos, a cuminsa na SVGA. E grupo social pedagogico a forma y na aña1993 a amplia cu un logopedista y dos aña despues cu un di dos psicologo. Desde aña1985 e asina yama “di tres fase” a habri. Esey tabata encera cu Pasadia Bibito Pin a muda pa Piedra Plat 97A y na e mesun tereno a habri Pasadia Briyo di Solo pa adulto y Centro Man na Obra cu ta un centro pa train diferente trabao pa adulto. A habri tambe un gymzaal riba e tereno pa por duna atencion na movecion pa e clientenan. Na aña 1988 a realisa Cas Sjabururi unda adultonan vulnerabel por a cuminsa biba y haya cuido necesario mientras den dia ta bishita Pasadia Briyo di Solo o Centro Man na Obra. Na aña 2003 SVGA a habri dos apar- tamento riba e tereno di Cas Sjabururipahabitantenanmas independiente cuminsa train pa biba riba nan mes. Hunto cu FCCA a logra na aña 2008 pa habri e oportunidad pa algun
persona bay biba cu guia riba nan mes den e bario di Jaburibari. Naaña2019apasaeguiadie habitantenan over pa Fundacion Biba Bou Guia. Na aña 2020 Cas Blenchi a habri den cuadro di e “Sociaal Crisis Plan Aruba”. Esaki ta duna oportunidad pa brinda un cas pa muchanan y hoben cu temporalmente no por ta cerca nan mayornan. Hunto cu Stichting Ambiente Feliz a habri na aña 2021 un Pasadia pa mucha cu discapacidad mul- tiple na Centro di Cuido na San Nicolas. Na e momento aki nos ta duna enseñansa, guia y/o cuido na mas o menos 250 cliente o alumno diariamente.<ref>https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20241212.pdf SVGA ta celebra 60 aña di existencia!], Bon Dia Aruba (12 di december 2024)</ref>
{{Appendix}}
-----------------------
Vieja yo?<br>
No...No señor<br>
Yo soy un vino y del mehor<br>
¿Que si las canas me asustan?<br>
No qué va!<br>
Ellas no suman años, <br>
derrochan sabiduría y verdad.<br>
Ay, no,<br>
no me vengan con cuentos,<br>
entre más grande el numero,<br>
más linda me siento.<br>
Esas líneas en mis ojos, no,<br>
no son quejas del pasado,<br>
son las huellas de las risas<br>
y los besos dados.<br>
¿Que si todavía me apasiono?<br>
Ay, no me haga reír.<br>
En este cuerpo lo que hay es<br>
mucho fuego por sentir.<br>
Ay, no,<br>
no me vengan con cuentos,<br>
entre más grande el numero,<br>
más linda me siento.<br>
Yo sí me orgullezco,<br>
de los años que tengo,<br>
que con cada buelta al sol<br>
más valgo y más aprendo<br>
así que guardes tus penas<br>
y no me mire con compasión<br>
Los años a mí no me pesan<br>
me coronan el corazón.<br>
Ay, no,<br>
no me vengan con cuentos,<br>
entre más grande el numero,<br>
más linda me siento.<br>
Sí ........mas linda!
--------------
{{Databox}}
'''Yudansa pa desaroyo''', tambe konosí komo '''yudansa di eksterior''' of '''asistensia tékniko''', ta un tipo di ayudo ku gobièrnunan i otro organisashon ta duna pa yuda den e desaroyo ekonómiko, sosial i polítiko di paisnan den desaroyo.
E ta distinguí for di '''yudansa humanitario''', ku su meta prinsipal ta aliviá sufrimentu urgente, mientras ku yudansa pa desaroyo ta dirigi na e alivio di pobresa i progreso sostenibel riba término largu.
Algun gobièrnu ta inkluí yudansa militar bou di e mesun kategoria, pero hopi organisashon no-gubernamental (NGO) ta oponé e práktika aki, argumentando ku ayudo militar no ta kontribuí na desaroyo sostenibel.
==Tipo di kooperashon==
E término “kooperashon di desaroyo”, usá entre otro pa e Organisashon Mundial di Salú (WHO),[1] ta ekspresá e idea ku un partnership internashonal mester eksistí entre e donante i e destinatario, en bes di e situashon tradishonal kaminda e relashon e tabata wòrdu dominá pa e rikesa i konosementu spesialisá di un banda.
Mayoria ayudo pa desaroyo ta bini di paisnan industrialisá (kooperashon Nort-Sùit), pero algun pais ménos riku tambe ta kontribuí (kooperashon Sur-Sùit).
Yudansa por ta:
* bilateral (70%): di un pais pa otro, direktamente
* multilateral (30%): for di e pais donante pa organisashonnan internashonal manera Banko Mundial òf instansianan di Nashonnan Uni (UNDP, UNICEF, UNAIDS, World Food Programme...), ku ta redistribuí esaki entre paisnan den desaroyo[2]
==Fuentenan di yudansa==
Mas o ménos 80-85% di yudansa pa desaroyo ta bini di fuentenan di gobièrnu (yudansa ofisial pa desaroyo). E 15-20% ku ta sobra ta bini di organisashonnan privá (NGO)[3], sin konta e remesanan ku migrantenan individual ta manda pa nan miembronan di famia den paisnan den desaroyo.
==Yudansa ofisial pa desaroyo==
Asistencia Oficial pa Desaroyo ta un medida di ayudo di gobierno compila pa e Comision di Asistencia pa Desaroyo (DAC) di OECD desde 1969. E DAC ta consisti di e 22 paisnan donante mas grandi.
{{Appendix}}
## Yudansa pa desaroyo
**Yudansa pa desaroyo**, tambe konosí komo **yudansa di eksterior** of **asistensia tékniko**, ta un tipo di ayudo ku gobièrnunan i otro organisashon ta duna pa yuda den e desaroyo ekonómiko, sosial i polítiko di paisnan den desaroyo.
E ta distinguí for di **yudansa humanitario**, ku su meta principal ta aliviá sufrimentu urgente, mientras ku yudansa pa desaroyo ta dirigi na e **alivio di pobresa i progreso sostenibel riba término largu**.
Algun gobièrnunan ta inkluí yudansa militar bou di e mes kateguria, pero hopi organisashon no-gubernamental (NGO) ta **oponé e prátika aki**, argumentando ku ayudo militar no ta kontribuí na desaroyo sostenibel.
---
### Tipo di kooperashon
E término **kooperashon di desaroyo**—usá entre otro pa organisashonnan manera e **Organisashon Mundial di Salú (WHO)**—ta reflehá un relashon mas igualitario entre donantenan i paisnan receptor, unda e énfasis ta riba **partnership**, i no riba dependencia of dominashon.
Kooperashon por tuma diferente forma:
* **Bilateral (±70%)**: yudansa di un pais direktamente na otro pais.
* **Multilateral (±30%)**: yudansa pasa via organisashonnan internashonal manera e **Banko Mundial**, e **Nashonnan Uni** (UNDP, UNICEF, UNAIDS, World Food Programme, entre otro), ku redistribuí e fondo segun politika global di desaroyo.[^2]
---
### Fuentenan di yudansa
Entre **80 te 85%** di tur yudansa pa desaroyo ta bini di **gobièrnunan**, i ta wordu clasificá komo **Asistencia Ofisial pa Desaroyo (ODA)**. E otro **15–20%** ta bini di organisashon no-gubernamental (NGO)[^3], sin konta e **remesa** ku migrantenan ta manda pa famia den nan pais di orígen.
---
### Asistencia Ofisial pa Desaroyo (ODA)
**ODA** ta e estandard di midí yudansa pa desaroyo, estableci pa e **Komishon pa Ayudo di Desaroyo (DAC)** di e **Organisashon pa Kooperashon Ekonomiko i Desaroyo (OECD)**. E definishon ta enkapsulá e kontribushon ofisial ku ta kontribuí na e bienestar ekonómiko i humano di paisnan den desaroyo. E DAC tin 22 pais miembro ku ta e donantenan prinsipal mundialmente.[^4]
---
### Notanan i referensianan
[^1]: WHO. (s.a.). *Development cooperation*. [https://www.who.int](https://www.who.int)
[^2]: OECD. (2023). *Multilateral Aid 2023*. [https://www.oecd.org](https://www.oecd.org)
[^3]: World Bank. (2022). *NGO Contributions to Global Development*. [https://www.worldbank.org](https://www.worldbank.org)
[^4]: OECD DAC. (2022). *Official Development Assistance (ODA)*. [https://www.oecd.org/dac](https://www.oecd.org/dac)
-------------------
== Faha di horcan ==
E Islanan ABC Aruba, Bonaire y Curaçao ta na e rand zuid di e faha di horcan. Nan no ta pafó di e
faha di horcan, manera hopi ta considera. Historia ta siña ku mas o ménos un biaha kada 100 aña daño konsiderabel ta wòrdu eksperensiá dor di siklonnan tropikal ku ta pasa riba òf djis sùit di e islanan. Aunke e orkan nivel di eksperensia pa e islanan por wòrdu konsiderá komo hopi chikitu, bon konosí ta e orkan menor kual a pasa net pazuid di Curaçao dia [[23 di september]] [[1877]] causando un daño structural calcula di US$ 2 mion, prinsipalmente pa e sekshon di kosta di Willemstad. Un konvento a wòrdu labá kompletamente (restunan ainda visibel na marea abou), hopi barku a bai pèrdí i por lo ménos 70 persona a hoga. E barometer di mas abou lesamentu na Willemstad a wòrdu opservá pa 15:30 UTC riba 23 di sèptèmber (UTC = ora lokal + kuater ora na Área di Karibe Oriental) ku 995.4 milibar. Un barco nabegando pazuid di Curaçao a reporta un presion mas abao di 988.8 milibar.
Riba promedio, un biaha cada cuater aña un ciclon tropical ta sosodé denter di un radio di 150 kilometer, pero mayoria pasando pa nort di e islanan sin causa mal tempo serio. Asta e inmediato
efektonan di orkan grandi Hazel, di kua e sentro a pasa mas o ménos 90 kilometer pa nort riba
Dia 7 di òktober 1954, ku bientunan máksimo sostené serka di e sentro di 190 km/h, tabata limitá na opservá bientonan maximo di 50 km/h cu rafaga te 90 km/h, y e daño, un estimacion di US$ 350.000,-, a resulta principalmente door di inundacionnan repentino pa motibo di yobida pisa (promedio di 48 ora: Aruba aprox. 250 mm, Bonaire y Curaçao aprox. 125 mm).
Saba, St. Eustatius i St. Maarten ta situá denter di e faha di orkan. Kasi tur aña por lo ménos un
siklon tropikal ta sosodé denter di un alkanse di 100 miya i riba promedio un biaha kada 4-5 aña orkan kondishonnan ta wòrdu eksperensiá. Referí na Adhunto II - Siklonan tropikal ku ta pasa denter di 100 N.M. di 17.5N, 63.0W te ku 31 di desèmber 2014.
E orkannan mas resien ku a kousa daño konsiderabel na e islanan tabata e orkannan Omar (2008),
José (1999), Lenny (1999), Georges (1998), Luis (1995), Marilyn (1995), Hugo (1989), Donna (1960)
i Dog (1950). Specialmente e daño ocasiona pa horcan Luis tabata extenso.
Departamentu Meteorológiko Kòrsou (MDC), un instansia di Gobièrnu di Kòrsou ku su ofisina i
sentro di pronóstiko di wer na Seru Mahuma ta e outoridat responsabel pa e servisio di atvertensia di orkan.
Sinembargo ta responsabilidad di Gobierno di cada pais of isla pa mantene y activa un
organisashon di preparashon pa kalamidat.
Departamentu Meteorológiko Kòrsou (MDC). E sucursal na Aruba a bira Departamento
Meteorologico Aruba (DMA) y esun na St. Maarten a haya e nomber di Departamento Meteorologico St.
Maarten. MDC lo sigui ta responsabel pa emishon di pronóstikonan di wer rutinario i tambe
boletinnan di atvertensia pa Kòrsou i tambe pa Islanan BES (Boneiru, S. Eustatius i Saba).
-----------------
== Historia ==
Imperio Romano por dividí den dos fase prinsipal:
* '''Imperio Romano Oksidental''' (27 a.C. – 476 d.C.), ku su kapital na [[Roma]].
* '''Imperio Romano Oriental''' (284 – 1453), ku su kapital na [[Istanbul|Constantinopel]] (ó [[Bizantin]]).
E imperio a logra ekspandé su teritorio pa inkluí un gran parti di e mundo konosí durante esaki, ku un sistema di kaminan, lei, i struktura politik ku a influensia Europa i mas allá.
Imperio Romano a kontribuí hopi na arkitektura, lei, idioma ([[Latin]]), sistema di gobernashon i relíshon. Na e final di e imperio, [[Cristiandat]] a bira e relíshon ofisial.
E imperio a ekspandé pa inkluí gran parti di e mundu konosí e tempu ei, desaroyando sistemanan di kaminda, lei i gobièrnu ku a influensiá Europa i mas leu profundamente.
Kultura i Herensia
E Imperio Romano a kontribuí signifikantemente na arkitektura, lei, idioma (latin), gobernashon i religion. Den su añanan despues, Kristianismo a bira e religion ofisial.
Kaida di e Imperio
E Imperio Romano Oksidental a kai na aña 476 di nos era, ora e último emperador, Romulus Augustulus, a ser destituí. E Imperio Romano Oriental (Imperio Bizantino) a sigui te na 1453, ora ku Konstantinopla a wòrdu konkistá pa e Turkonan Otomano.
-------------
{{Variante|c}}
{{Infobox dignatario| variante = c
| nomber completo = Petrus Albertus Kasteel
| imagen = Petrus Albertus Kasteel (1942).jpg
| sucesion = Di 50° Gobernador di Kolonia Kòrsou
| periodo start = [[15 di yüli]] [[1942]]
| periodo fin = [[1 di yüli]] [[1948]]
| monarkia = [[Wilhelmina di Hulanda|Wilhelmina]] (1898-1948)
| antecesor = [[Gielliam Wouters]]
| sucesor = Leonard Antoon Hubert Peters
|fecha nacemento=
|luga nacemento =
|fecha fayecimento=
|luga fayecimento =
|pareha = Marie Kasteel-Baltussen
|religion = [[Iglesia Catolico Romano|katóliko]]
|yui = 5
<!-- Seccion di informacion profecional -->
|ofishi = gobernante, diplomátiko
|partido =
}}
'''Petrus Albertus (Piet) Kasteel''' (☆ [[4 di novèmber]] [[1901]] na [[Zwolle]] - † 13 di desèmber [[2003]] na [[Roma]]) tabata un periodista, diplomátiko i ofisial di gobièrnu kolonial hulandés. E tabata gobernador di [[Kòrsou i Dependensianan|Kolonia Kòrsou]] (Antia Hulandes) for di 1942 te 1948, ku ta inklui Guera Mundial II i un periodo di transishon polítiko di kolonia pa pais Antia Hulandes.
== Bida personal ==
Piet Kasteel a nase den Zwolle, Hulanda, riba 4 di novèmber 1901. Den su bida personal i profesional, e tabata un katóliko dediká ku un gran pashon pa komunidat i notisia.
== Periodista i trahadón den ekshilio ==
Den su hoben aña, Kasteel a traha komo editor parlementario pa e periódico katóliko De Maasbode i komo periodista pa De Tijd. Den 1923, e a fundá e asociashon De Klare Waarheid. Durante Segunda Gèrr Mundial, e a fugi pa Ingalaterra, kaminda e a traha pa e gobièrnu Hulandés den ekshilio na Londen.
== Gobernador di Kòrsou i su dependensianan ==
Kasteel a ser nombra gobernador di Kòrsou i su dependensianan riba 15 di yüli 1942, na un momentu difísil den historia global. E a sustituí Gielliam Johannes Josephus Wouters i a tene e kargo te 4 di ougùstùs 1948.
Durante su mandato, e a enfrenta reto di gobernashon militarisa den tempo di guerra, maneho di internashon di estranhero, i tenshon sosial. Tambe, e a guia proseso di inisiante negoshashon pa mas autonomia polítiko pa e teritorio kolonial.
== Karrera diplomátiko ==
Despues di su periodo den Antia Hulandes, Kasteel a sirbi komo embahador di Hulanda na:
Chile (1948–1956)
Irlanda (1956–1966)
Israel (1966)
== Rekonesimentu ==
Piet Kasteel a resibí varios premio internashonal:
Medal of Freedom with Silver Palm (Merka)
Ridder van de Orde van de Nederlandse Leeuw (Hulanda)
Grootkruis van de Pauselijke Orde van Sint-Gregorius de Grote (Vatikano)
Commandeur van het Legioen van Eer (Fransia)
== Fayesimentu ==
Piet Kasteel a fayesé na Roma, Italia, riba 13 di desèmber 2003, na edat di 102 aña.
== Referensianan ==
Wikipedia. Piet Kasteel.
Find a Grave. Petrus Albertus Kasteel (1901–2003).
YouWho. Diplomats – Petrus Kasteel.
Petrus Albertus "Piet" Kasteel (Zwolle, 4 di novèmber 1901 – Roma, 13 di desèmber 2003) tabata un periodista, diplomátiko i ofisial di administrashon kolonyal Hulandés. E tabata gobernador di Kòrsou i su dependensianan for di 1942 te 1948, durante Segunda Gèrr Mundial i un periodu di transishon polítiko den e Antia Hulandes.
------------------
'''Wikipedia na Papiamento: un plataforma di idioma comparti'''
'''Wikipedia''' ta un di e proyectonan mas notabel riba e internet: un enciclopedia liber, dirigi pa comunidad y disponibel den diferente idioma. Sinembargo hopi hende no ta realisa cu un
version di Wikipedia den un solo idioma por sirbi pa varios variante di e mesun idioma.
Por ehempel, e Wikipedia di Ingles ta inclui articulo skirbi tanto den Ingles Britanico como
Ingles Mericano. Mescos ta pasa cu e Wikipedia di Hulandes, cu ta skirbi lenguahe Hulandes (papia na Hulanda) como lenguahe Flamenco (papia na Belgica). E modelo bilingual aki ta aplica tambe na Wikipedia di Papiamento, cu ta sirbi e variantenan di Papiamentu y Papiamento.
== Indica y respeta e variante di Papiamento/u ==
Dicon Wikipedia di Papiamento ta un plataforma comparti? E editornan ta encurasha pa
indica den cua variante un articulo ta skirbi originalmente, si ta den Papiamento of
Papiamentu. Unabes un variante ta scogi pa un articulo, ta wordo considera bon practica pa mantene consistencia y edicion continuo den e mesun variante ey. E uniformidad den lenguahe, en particular e ortografia y vocabulario, ta preserva claridad y evita confusion pa otro lector y editornan.
Bo por consulta e documentacion riba Wikipedia di Papiamento pa mas informacion tocante con
pa indica e variante di bo escogencia.
Mescos cu Wikipedia di Ingles ta acepta tanto "color" como "colour"; pero ta spera consistencia den un mesun articulo. E principio aki ta aplica tambe na e uzo di Papiamento y Papiamentu den nan plataforma comparti.
== Cuminsa un otro version di lenguahe riba Wikipedia ==
Aunke ta practico y comun pa comparti un version di idioma, tambe ta posibel pa propone i
desaroya un Wikipedia separa pa un variante specifico di un idioma manera un Wikipedia di
Papiamento separa, cu lo ta diferente for di e version comparti cu ta existi awor.
Pero, tin cierto criteria cu e Wikimedia Foundation ta exigi pa lansa un edicion nobo di
Wikipedia. Esaki ta inclui:
* E idioma mester ta reconoci cu un codigo ISO 639.
* Mester tin suficiente contribuidonan activo cu ta compromete pa desaroya e version
nobo.
* E idioma mester tin un localisacion valido den sistema di Wikimedia (traduccion di
interface via translatewiki.net).
* E comunidad mester demostra actividad continuo den Wikimedia Incubator, e
plataforma unda ta test y desaroya edicionnan nobo.
Bo por haya e lista completo di rekisito y paso pa propone un edicion nobo di Wikipedia riba
Wikimedia Incubator: https://meta.wikimedia.org/wiki/Meta:Language_committee/Handbook#Requisites
== Contribui na un comunidad bilingual ==
No ta importa si bo ta skirbi den Papiamento of Papiamentu, contribui na Wikipedia di
Papiamento/u ta yuda preserva i promove e idioma den tur su forma. Si bo ta respeta cada
variante y colabora entre diferente manera di skirbi, e comunidad di Wikipedia ta sigui
construi un fuente di informacion valioso y inclusivo pa tur cu ta papia Papiamento/u den
islanan ABC y den mundu henter.
------------------
{{Databox}}
{{Variante|a}}
{{Databox}}
{{Multiple image| total_width = 340
| align = center
| caption_align= center
| image2 = Bolletjes.jpg
| caption2 = Bolitanan den stoma di un mula
| image1 = Bird smuggler.jpg
| caption1 = Mula transportando parhanan
| image3 = Anus-patron (1205687).jpg
| caption3 = Cartucho di ano pa transporta microfilm ilegal
| image4 = Smuggling tunnel in Rafah (2009).jpg
| caption4 = Tunnel pa contrabanda na [[Gaza]] (2009)
}}
{{clear}}
{{Appendix}}
[[Category:Sociedad]]
-----------------
== Shoco ==
De Arubaanse holenuil a laga den holen op de grond na bieden a topa cu cactusbegroeiing en droog bos. [[Afbeelding:Athene cunicularia arubensis.jpeg|thumb|175px|links|Hol van de shoco nabij Alto Vista]] Als de shoco geen kuil nos finden, graaft ze self een kuil in zachhe grond. Pasobra un groot di e nivelnan di nivelnan di e subsorto aki ainda ta na fin, palabranan di e poblashon ta bini ku e beschrechtde gebied di [[Nationaal park Arikok]] a wòrdu konkluí.
E shoco ta un wezen di als bereigd sorteá den genia genétiko.
Tera Cora, e zona patras di campo di golf di Tierra del Sol, algun biaha tabata un zona di biodiversidad halto y tambe tabata un di e luga- nan di reproduccion mas im- portante pa Burrowing Owl (Athene cunicularia aruben- sis) localmente yama “Sho- co.”<ref>https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20241005.pdf Shoconan ta confrontando temponan dificil y mester di fondonan pa proyecto di preservacion], NoticiaCla (5 di october 2024)</ref>
{{Appendix}}
--------------
{{Variante|c}}
{{Infobox persona
| variante = a
| nomber = Nigel Maduro
| ofishi = activista
}}
'''Nigel Maduro''' ta un activista ambiental y climatico di Aruba.<ref>https://solodipueblo.com/nigel-maduro-tin-anuncio-pa-dia-26-di-september-anuncio-ta-sigui-riba-un-ana-di-protesta-y-caida-di-gobierno/], Solodipueblo (16 di september 2024)</ref>
activista defensor di tera, cientifico den sostenibilidad y tambe representante hoben di
Aruba National Trust, Nigel Maduro
Nigel Maduro ta Caquetío Indígena di Aruba, un aktivista ambiental intersekshonal, un sientífiko di sostenibilidat, i un artista multidisiplinario. Nigel tin eksperensia trahando den e sektor ambiental sin fin di lucro (Greenpeace Aotearoa), e sektor di sostenibilidat korporativo, i asta tabata un planifikadó stratégiko di sostenibilidat pa un kunuku di agro-ekologia. E ta notoriamente conoci pa lanta un movecion socio-ambiental na Aruba dor di wordo deteni pa graffiti “No More Hotels” y “Land Back” tur rond di e isla. Desde e tempu ei el a organisá múltiple protesta disruptivo durante protokòlnan i diskursonan gubernamental. Nigel tin komo meta pa kambio sistemátiko den e industria di hotèl i turismo di Aruba, tur miéntras e ta yuda ku proyektonan di konsulta di desaroyo sostenibel i ta duna sosten i asistensia na movementunan di base.<ref>[https://dezwijger.nl/programma/roots-resilience-caribbean-perspectives-on-climate-change Roots resilience: Caribbean Perspectives on climate change], dezwijger.nl</ref>
{{Appendix}}
Nigel ta ampliamente rekonosé pa su protestanan di akshon direkto. Un di su actonan mas notabel tabata graffiti “No More Hotels” y “Land Back” riba areanan turistico den henter Aruba—un acto cu a lanta un debate local significativo tocante desaroyo di turismo insostenibel y perdida di tereno. E protesta aki no solamente a konsientisá riba asuntunan ambiental i kultural pero tambe a bira un katalisadó pa kompromiso mas amplio di komunidat a traves di manifestashonnan pasífiko i protestanan di “Beach Party” ku ta kombiná tayernan di sostenibilidat ku presentashonnan públiko kreativo.
Master Science den Liderato Estratégiko: Nigel a haña un Master di Science den Liderato Estratégiko. E formashon akademiko aki a duna dje un marco robusto pa enfrenta desafionan kompleho di sostenibilidat, pa kombiná siensia ku aktivismo, i pa impulsa kambio sistémiko den polítika i industria.
Trabao Profesional i Karrera
Aktivismo Ambiental i di Klima:
Akshon Directo i Protesanan: Nigel a gana atenshon largu ku su inisiativa di akshon directo den Aruba. Notablemente, e a hasi grafiti ku slogan “No More Hotels” i “Land Back”, ku a pone enfoke riba e keshonan di desaroyo insostenibel i e perde di tereno pa e Pueblo Indígena.
Organisashon di Komunidat: El ta un e figura importante den organisá demostrashonnan pasífikamente i eventonan di komunidat, manera e “Beach Party” protesanan, ku ta combiná e partisipashon públiko ku edukashon ambiental. Esakinan ta yuda pa mustrá e impakto di e desaroyo excesivo i pa uni e komunidat riba prátikanan sostenibel.
Siensia di Sostenibilidat i Konsultoria:
Nigel a krea su karrera como un siensia di sostenibilidat, spesialisa den kambio di klima, konservashon di biodiversidat, i drechtenan di e Pueblo Indígena.
Su trabao a inkluí rolnan tanto den sektornan di organisashon sin ganansa como den sektornan korporativo, kaminda el a kontribuí pa planifikashon estratégico di sostenibilidat, manera pa asisti den praktikannan agro-ekológiko i proyektonan di konservashon ku ta basa riba e komunidat.
Representashon Internashonal:
Reconosí pa su liderato, Nigel a wordu selekshoná pa e Caribbean Climate Justice Leaders Academy pa representá Aruba na plataforma global manera COP29. Su rol internashonal ta demostrá su influencia i su kompromiso pa duna bocho na e preocupashonnan di su komunidat den diskushonnan global riba klima.
Arte Multidisiplinario
A mas ku su aktivismo i siensia, Nigel ta ekspresá su perspektivanan a través di su arte. Su trabao creativo ta kompletá su aktivismo, duna un narrashon visual pa e asuntunan ambiental i sosial cu Aruba ta enfrenta.
Nigel Maduro, ku su kombina di formación akademiko riguroso, aktivismo “hands-on”, i ekspreshon creativo, ta un forsa dinamiko den e lucha pa sostenibilidat ambiental i drechtenan di e Pueblo Indígena den Aruba i den e región di Caribe.
{{Appendix}}
------------
== Cinema na Aruba ==
(Oranjestad)—During the span of over 100 years, Aruba only saw five '''open air movie theatres'''. Now practically obsolete on the island, these theaters were once frequently visited by locals and migrants
in the 20th century.
The first open air theater was constructed in 1920 and was commissioned by Shon Eduard (Eddy) de Veer. This theater was located at the Hotel Colombia in Oranjestad, which is now where the Aruban census office is located. The theater was simple; it only consisted of a screen, and visitors had to bring their own chairs to
enjoy the popular silent movies of the time.
American migrants who worked in the refinery and lived in the Lago Colony in Sero Colorado also had their
piece of the pie with their Open air Theatre, which formed part of the Esso Club, also known as the Pan-Am
Club. It was at this theater that “Talkies” were first streamed, movies with sound. This theater mostly streamed American blockbusters for the American expats, this way making sure that these migrant were not missing out on entertainment from their home land.
In the 1950’s and 60’s, Savaneta saw their own open air theater, located in front of the Marinier’s Kazerne (Marine Barracks). This theater was mostly visited by the neighboring marines, who didn’t have much entertainment other than movies at that time.
The last and most recent open air theater was constructed in the form of a drive-in theater.
A popular American concept, the Drive Inn located in Balashi was a hot spot for teenagers, who had the habit of cramming all their friends in one car to go see the movies. For this phenomenon there was a separate price that you had to pay called the “car crash”. This theater closed around 2012, but was re-opened during the pandemic in July 2020, where movies were streamed on a gigantic screen set up in front of stacked containers. However, this nostalgic form of entertainment did not last very long as it was closed again only a year or two later. Nowadays you can still see the stacked containers when you drive near the bridge in Balashi.<ref>“De kolibrie op de rots en meer over de geschiedenis van Aruba” by Evert Bongers. </ref>
-------------------------
Same-sex marriage in Aruba, Curaçao and Sint Maarten
{{Databox}}
'''Matrimonio di mesun sexo''' no ta wordo ehecuta na Aruba, Curaçao, of Sint Maarten, cu ta paisnan constituyente di Reino Hulandes. E islanan tabata obligá despues di vários sentensia di korte pa registrá kualke matrimonio (inkluso matrimonio di mesun sekso) registrá den Reino, pero esaki ta konsiderá prinsipalmente derechonan di residensia, i nan no mester duna matrimonionan di mesun sekso e mesun efekto hurídiko ku sekso opuesto matrimonionan.[1] Matrimonio den e teritorio Oropeo di Hulanda, meskos ku den e munisipionan Karibense di Boneiru, Sint Eustatius i Saba,[2] ta habrí pa kualke dos persona sin importá sekso.
Aruba a reconoce sociedadnan registra cu ta brinda casi tur e derechonan y beneficionan di matrimonio desde september 2021. E mesun luna ey, un corte mas abao na Curaçao a dicta cu stroba parehanan di mesun sexo di casa ta viola e disposicionnan di igualdad di Constitucion di Curaçao, pero a laga e desishon di si mester legalisá matrimonio di mesun sekso te na Parlamento di Curaçao.[3] Na december 2022, Corte Conhunto di Husticia di Aruba, Curaçao, Sint Maarten, y di Bonaire, Sint Eustatius y Saba a dicta cu e prohibicion di matrimonio di mesun sexo di Aruba y Curaçao tabata inconstitucional. E òrdu di korte tabata programá pa drenta na vigor dia 7 di mart 2023 si no a apela esaki na Korte Supremo di Hulanda; sinembargo e gobiernonan di tanto Curaçao como Aruba
----------------------------------------
* gabinete di minoria
---------------------------------------
'''Hefe di estado''' ta
----------------------------
*gabinete (politica)
* izquierdista
* pais
* eleccion
-----------------------
==Parlamento Oropeo==
== Miembro i elekshon ==
Parlamento Oropeo a wòrdu fundá na 1952; su kompetensianan a wòrdu ampliá varios biahe, partikularmente na 1993 ku e Tratado di Maastricht i na 2009 ku e Tratado di Lisboa. Desde 1979 tin elekshonnan pa miembronan di parlamento (MEP); promé ku esei e miembronan tabata bini for di kada estado-miembro di Union Oropeo.
E parlamento tin 705 miembro, ku mester oumentá na 720 despues di e elekshonnan oropeo dia [[6 di yüni]] [[2024]]. E ta representa e di dos electorado democratico mas grandi na mundu (despues di Parlamento di India), ku un electorado di 375 mion votadó eligibel na 2009.<ref>{{cite news |url=https://www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/article/2009/06/07/AR2009060702402.html |title=Conservatives Post Gains In European Elections |author1=Brand, Constant |author2=Wielaard, Robert |agency=Associated Press |newspaper=The Washington Post |date=8 June 2009 |access-date=17 August 2010}}</ref><ref>{{cite news |author=Ian Traynor |url=https://www.theguardian.com/politics/2009/jun/07/eu-elections-social-democrats |title=Misery for social democrats as voters take a turn to the right |work=The Guardian |location=UK |date=7 June 2009 |access-date=17 August 2010}}</ref><ref name="18 new MEPs take their seats">{{cite web |url=http://www.europarl.europa.eu/news/en/headlines/content/20120103MUN34829/html/18-new-MEPs-take-their-seats |title=18 new MEPs take their seats |publisher=European Parliament |date=10 January 2012 |access-date=14 February 2012 |archive-date=11 May 2013 |archive-url=https://web.archive.org/web/20130511172955/http://www.europarl.europa.eu/news/en/headlines/content/20120103MUN34829/html/18-new-MEPs-take-their-seats |url-status=dead }}</ref> Kada un di e 27 estado-miembro di EU tin un kantidat fiho di asiento parlamentario, ku ta dependé di e kantidat di habitante. Esaki ta varia for di 6 asiento pa [[Malta]] te na 96 pa [[Alemania]]. For di 1 di febrüari 2020 [[Hulanda]] tin derecho riba 29 di e 705 asiento i pa e termino 2024-2029 esaki lo oumenta pa 31 asiento.
Siudadanonan hulandes di [[Reino Hulandes]], irespekto unda nan ta residensiá, tin derecho di voto pa parlamento oropeo; pa residentenan di [[Karibe Hulandes]] esaki a bai na vigor desde aña 2009.
E miembronan di parlamento oropeo ta wòrdu eligí kada sinko aña mediante elekshon general direkto i sekreto. Sinembargo, te ku 2019 e partisipashon a baha na kada turno di votashon, for di 65% na 1979 te cu 50% na 2009, e porsentahe di mas haltu den e último 20 añanan. For di yanüari 2022 Roberta Metsola (EPP) ta e presidente di parlamento oropeo.
{{Appendix}}
[[:Category:Oropa]]
[[:Category:Politika]]
The Parliament is composed of 705 members (MEPs), due to rise to 720 after the June 2024 European elections. It represents the second-largest democratic electorate in the world (after the Parliament of India), with an electorate of 375 million eligible voters in 2009.[2][3][4]
en.wiki:E parlamento ta konstituí pa 720 miembro, yamá "MEP". Kada miembro ta papia pa un lugá den Oropa, por ehèmpel Paris, Dinamarka òf Sicilia. Tur hende por wòrdu elegi, nan ta wòrdu elehá dor di tur siudadano di Union, e hendenan ku ta siudadano di un pais den Union.
Parlament Oropeo a wordu funda na 1952; su kompetensianan a wordu amplia varios biahe, partikularmente na 1993 ku e Tratado di Maastricht i na 2009 ku e Tratado di Lisboa. Desde 1979 tin elekshonnan general direkto i sekreto ku ta tuma luga kada sinku ana, promé ku esei e miembronan di parlamento tabata bini for di kada pais. E parlamento ta konstituí pa 751 miembro, yamá "MEP". Kada miembro ta papia pa un lugá den Oropa, por ehèmpel Paris, Dinamarka òf Sicilia. Tur hende por wòrdu elegi, nan ta wòrdu elehá dor di tur siudadano di Union, e hendenan ku ta siudadano di un pais den Union.
Pasobra e MEPnan ta bin di diferente pais, nan ta papia diferente idioma (24 na 2013) den Parlamento. Nan tin un derecho protehá riba e promé idioma (multilingüismo), i Parlamento mester di hopi intérprete.
Diferente di otro gruponan internacional di politico, MEP no ta sinta den grupo di pais, pero nan ta sinta banda di personanan ku ta komparti nan ideanan. E dos gruponan mas grandi ta e "Partido Popular Oropeo-Demokratanan Oropeo" i e "Partido di e Sosialistanan Oropeo". Pero e gruponan aki ta traha huntu pa yega na un akuerdo, p'esei nan no ta bringa pa traha un lei si e otro grupo no ta gusta dje. De parlementsleden organiseren zich in fracties i; op basis van een gemeenschappelijke politieke overtuiging en niet op basis van hun land van herkomst. Momenteel zijn er in het Europees Parlement zeven fracties en een aantal 'niet-ingeschreven' leden. De fracties komen voort uit meer dan honderd nationale politieke partijen.
E miembronan di Parlamento Europeo ta wordo eligi cada cinco aña via eleccion general. Sinembargo, te cu 2019 e participacion a baha na cada turno di votacion, for di 65% na 1979 te cu 43% na e eleccionnan di 2009. Durante e último elekshonnan Europeo di mei 2019 e partisipashon tabata di 50%, e porsentahe di mas haltu den e último 20 añanan.[1] 2] For di yanüari 2022 Roberta Metsola (EPP) ta e presidente di Parlamento.
Sinds 1 februari 2020 telt het parlement 705 zetels, als gevolg van de uittreding van het Verenigd Koninkrijk uit de Europese Unie. Alle 27 lidstaten hebben afhankelijk van het inwonersaantal een vast aantal zetels. Dit loopt uiteen van 6 zetels voor Malta tot 96 voor Duitsland.
== Reino Hulandes ==
In de zittingsperiode van 2 juli 2019 tot en met 2024 waren 33 personen afgevaardigden van Nederland in het Europees Parlement. Nederland had aanvankelijk 26 zetels na de verkiezingen voor het Europees Parlement in 2019.
=== Karibe Hulandes ===
Dit wetsvoorstel breidt in de Kieswet het kiesrecht voor de leden van het Europees Parlement uit tot alle Nederlanders die op de Nederlandse Antillen en Aruba wonen. Aanleiding voor deze wijziging zijn uitspraken van de Raad van State (200404446/1b en 200404450/1b) en het Europese Hof van Justitie (C-300/04) waarin zij stellen dat er mag geen onderscheid mag zijn tussen Nederlanders buiten Europa die nu Europees kiesrecht hebben en Nederlanders in Aruba en de Antillen die dat nu niet hebben.
De regel dat Arubanen en Antillianen alleen kunnen stemmen voor het Europees Parlement als zij ooit tien jaar in Nederland hebben gewoond komt te vervallen.
Bij de verkiezingen van 2009 konden kiesgerechtigden in Aruba en de Nederlandse Antillen voor het eerst stemmen voor het Europees Parlement. Het aantal geregistreerde briefstemmers nam daardoor aanzienlijk toe, van 15.936 in 1994 en 14.501 in 1999 naar 39.601 in 2009.[23] De opkomst bedroeg onder de geregistreerde Arubanen en Antillianen 77%, aanzienlijk hoger dan de opkomst van 36,8% onder Nederlanders in Nederland.[24] Men bedenke daarbij echter wel dat het totaal aantal inwoners van Aruba en de Nederlandse Antillen in 2009 rond de 330.000 lag,[25] en dat dus maar een klein percentage de moeite heeft genomen zich te laten registreren als kiesgerechtigde.
{{Appendix}}
[[:Category:Oropa]]
[[:Category:Politika]]
----------------------------
* Muhe
* Constitucion
* Globalisashon
* Progaganda
* Cancion
----------------------------
Te bewerken naar Papiaments:
* [[Lijst van scholen op Aruba]]
* [[Lijst van politieke partijen op Aruba]]
* [[Lijst van politieke partijen in de Nederlandse Antillen]]
* [[Lijst van ministers van Economische Zaken van Aruba]]
* [[Lijst van Curaçaose ministers van Economische Ontwikkeling]]
* [[Lijst van ministers van Financiën van Aruba]]
* [[Lijst van ministers van Financiën van Sint Maarten]]
* [[Lijst van ministers van Justitie van Aruba]]
* [[Lijst van Curaçaose ministers van Justitie]]
* '''ABBA''' Amateur Baseball Bond Aruba ([[:it:Federazione di baseball di Aruba|it]])
* '''CBF''' Curacao Baseball Federation ([[:it:Federazione di baseball di Curaçao|it]])
------------------------
== Preparacion Bandera di Aruba==
Dia 21 di januari 1976 gobierno insular e tempo ey, a institui un comision di Bandera, cu tabata tin como tarea conseha e Colegio Ehecutivo en cuanto e stipulamento di un bandera Arubano. E comision a consisti di Julio Maduro como presidente, Ronald Donk y Walter van Romondt como miembro y Epi Wever como secretario. Nan tabatin 6 siman pa completa e tarea, caminda un competencia di bandera a wordo anuncia unda comunidad Arubano a activa nan creatividad y yuda crea e bandera. Un total di 693 diseño a wordo presenta. Despues di a presenta su recomendacion na e Conseho Ehecutivo, riba dia 26 di februari 1976 a selecciona 3 diseño caminda Sarah Bollinger asesora pa Whitney Smith, un experto den diseño di bandera, a traha un diseño nobo pa Aruba. E comision a bolbe presenta e recomendacion, mas detaya aki, riba dia 8 di maart 1976, cual recomendacion a ser discuti den e reunion interno di e Conseho Legislativo, teni riba dia 8 di maart 1976;
A DICIDI:
-----------
== Gabinete Mercelina ==
Partido PFP den un komunikado di prensa ta konfirmá ku porfin e proseso di formashon a yega den e etapa ku ta trahando e dekretonan pa nombra e 7 ministernan nobo huntu ku e minister plenipotensiario i minister plenipotensiario suplente na Den Haag.
E kandidato pa promé minister enkargá ku Asuntunan General ta [[Luc Mercelina]] (URSM). [[Veronica Webster]] (URSM) ta kandidato pa minister di Salubridat Públiko, Desaroyo Sosial i Labor i [[Grisha Heyliger-Marten]] (DP) ta kandidato pa minister di Turismo, Asuntunan Ekonómiko i Telekomunikashon.
[[Marinka Gumbs]] (DP) ta kandidato pa bira minister di Finansa, [[Raeyhon Peterson]] (PFP) ta kandidato pa bira Minister di Bibienda Popular, Planifikashon Urbano i Medio Ambiente, [[Christophe Emmanuel]] (NOW) ta kandidato pa bira minister di Edukashon, Kultura, Hubentut i Deporte i Lyndon Lewis NOW) ku ta kandidato pa bira minister di Hustisia.
[[Patrice Gumbs]] (PFP) i [[Gracita Arrindell]] (URSM) ta kandidatonan pa minister plenipotensiario i minister plenipotensiario suplente na Den Haag. Pa NOW Claudius Buncamper lo drenta parlamento pa remplasá Emmanuel, pa URSM Richinel Brug lo remplasá Mercelina i pa DP Viren Kotai lo remplasá Heyliger-Marten.
---------------------
{{Databox}}
'''Parlamento di e teritorio Kòrsou''', ofisialmente ''Staten van het gebiedsdeel Curaçao'' i abreviá ''Staten van Curaçao'') tabata entre 1937 i 1949 e órgano representativo di e pueblo i konseho legislativo di e teritorio Kòrsou, konsistiendo di e seis isla [[Kòrsou]], [[Aruba]], [[Boneiru]], [[Sint Maarten]], [[Sint Eustatius]] i [[Saba]]. E órgano tabata konsistí di 10 miembro elegi i 5 miembro nombrá i tabata e susesor di e [[Konseho Kolonial]] i predesesor di [[Parlamento di Antias Hulandes]].
== Nomber ==
Ku e revishon di e konstitushon hulandes na 1922, e término 'kolonia' a keda eliminá fo'i konstitushon. No tabata te 23 di aprel 1936 ku keda kla ku e leinan pa adapta e organisashon estatal den e parti karibense di [[Reino Hulandes]]. Asina, e aña ei e nòmber [[Kòrsou i Dependensianan]] a wòrdu remplasá pa Teritorio di Kòrsou i riba 1 di aprel 1937 e Konseho Kolonial a bira e Parlamento di Kòrsou.
== Konstelashon ==
Pa e konstelashon di e parlamento nobo a skohe un modelo kombiná, konsistiendo di 10 miembro elegí i 5 nombrá. 1] E miembronan elegi tabata ser elegí direktamente dor di e votadornan a base di e reglanan elektoral di Kòrsou di 1937. E miembronan nombrá tabata wòrdu nombrá dor di e Gobernador despues di a konsulta ku e Konseho Ehekutivo. Tambe e gobernador tabata nombra e presidente di parlamento. Algun nombramentu a wòrdu konsiderá komo nombramentu korektivo, pasobra e personanan tabata para na banda di e gobernantenan.
== Repartishon di asiento ==
Pa promé biaha tambe a introdusí un repartishon pa isla di e asientonan di e miembronan elegi. Esaki a keda reparti den 6 asiento pa Kòrsou, 2 pa Aruba i 1 kada un pa Boneiru i [[Islariba]]. Na 1946, despues di protesta di Aruba esaki a kambia den 5 asiento pa Korsou, 3 pa Aruba i 1 kada un pa Boneiru i Islariba.
== Elekshon ==
Bou di e sistema elektoral kombiná aki e tuma lugá tres elekshon: 20 di desember 1937, 17 di november 1941 (elektorado di 3897 persona) i 5 november 1945 (elektorado di 6251 persona).[12][13]
E parlamento a wordu konstitui komo lo siguiente:
{| class="wikitable" style="text-align:left;"
!colspan=1 rowspan=2 style="color: gray"| Miembro
!colspan=4 style="color: gray"| Periodo parlamentario 1938-1942
|-
! rowspan="1" style="color: gray"| Repartishon
! style="color: gray"| Nòmber
! style="color: gray"| Partido
! style="color: gray"| Remarke
|-
| rowspan="10" style="color: gray"| Elegí
| rowspan="6" |Curacao
| [[Moises Frumencio da Costa Gomez|Moises da Costa Gomez]]|| rowspan="3" |CKP ||
|-
| Ernesto Cecilio Martijn ||
|-
| Adolphe Desertine ||
|-
| J. Capriles || rowspan="2"|lijst Capriles-Rustige ||
|-
| J. Rustige ||
|-
| Willy Maal ||lijst Jonckheer-<br/ >Suarez-Maal ||
|-
| rowspan="2"| Aruba
| Jacobo Arends || rowspan="2"|Katholieke partij Aruba ||
|-
| Jean M. de Cuba ||
|-
| rowspan="1"| Bonaire
| John de Jongh || CKP ||
|-
| rowspan="1"| Bovenwinden
| W.R. Plantz || ||
|-
| rowspan="5" style="color: gray"| Benoemd
| rowspan="5" |Curacao
| [[John Sprockel]]* || || benoemd statenvoorzitter
|-
| Isaac Capriles || ||
|-
| Salomon Alfred Senior || ||
|-
| Carel Nicolaas („Cai") Winkel* || ||
|-
| Ph. Bichon van IJsselmonde* || ||na 1940 remplasa pa F. Vromans.
|-
|}
*) oudlid Koloniale Raad
{{Appendix}}
[[:Category:Karibe Hulandes]]
----------------------------------------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
{{Infobox person
| name = Anouk Balentina
| image =
| caption =
| term =
| monarch =
| predecessor =
| birth_date = [[1 di desèmber|1 di december]] [[1979]]
| occupation = hurista, activista y ambientalista
| party =
}}
'''Anouk Balentina''' (☆n. [[1 di desèmber|1 di december]] [[1979]] na [[Aruba]]) ta un hurista, activista di derecho humano i ambientalista [[Aruba]]no.
== Bida ==
Anouk Balentina a nase i lanta den bario di [[Parkietenbos]].<ref>[https://dossierkoninkrijksrelaties.nl/2023/01/30/open-brief-aan-de-koning/ Open brief aan de Koning]. Dossierkoninrijksrelaties.nl (30 di januari 2023)</ref>
Desde un edad hoben ela cuminsa sigui di cerca e desaroyonan rond di e dump di Parkietenbos.<ref>http://magazine.xclusivomagazine.com/2002-april-magazine-aruba#!entrevista-anouk-balentina-457</ref>
Na 2020 Balentina ta entama un caso sumario pa ordena pa para establecimento y testmento
di e incinerator na Parkietenbos inmediatamente.<ref>[https://awemainta.com/wp-content/uploads/2022/07/awe1907.pdf Caso incinerator Parkietenbos: ciudadano
ta bolbe gana caso contra gobierno], Awemainta (19 di juli 2022)</ref>
Balentina hunto cu 80 otro, a protesta contra e concepto di e permiso di molester pa por
opera e incinerator na Parkietenbos. Sinembargo gobierno a dicidi di otorga e permiso aki dia 23 di december 2020
----------------------
https://kennisplatform.wikimedia.nl/artikelen/schrijven/hoe-vertaal-ik-een-artikel-uit-een-andere-taal-met-de-vertaaltool/
https://www.wikimedia.nl/wp-content/uploads/2021/06/Schrijven_voor_Wikipedia.pdf
* Template:Página Prinsipal Actual --> rubrika "Aktual"" riba pagina principal
* Template:Página Prinsipal Idioma dicho --> rebrika "Dicho"
* Template:Página Prinsipal Articulo destaca
-------------
{{Databox}}
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Dr. Horacio E. Oduber Hospital''' (HOH) ta un [[hospital]] general di tamaño mediano na [[Aruba]]. E ta situa nortwest di e [[kapital|capital]] [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]], den e zona di Eagle unda antes tabata lokalisa [[Arend Petroleum Maatschappij]]. E hospital, cu ta hiba e nomber di e medico Arubiano, Horacio Oduber, a cuminsá funciona cu 187 cama fin di aña 1976. El a wordo oficialmente inaugura dia [[5 di mart]] [[1977]] den presencia di Wilhelm de Gaay Fortman, minister di Asuntonan Antiano di [[Hulanda]].<ref>{{Citeer nieuws|url=https://delpher.nl/nl/kranten/view?coll=ddd&identifier=ddd:010639094:mpeg21:a0065|titel=Gedeputeerde Leo bedankt Nederland en bisdom. Ziekenhuis onder zware politiebewaking geopend|werk=[[Amigoe]]|datum=1977-03-07|bezochtdatum=2024-02-22}}</ref> Actualmente e hospital ta dispone di 320 cama y tin mas di 1000 persona emplea. E maneho ta den man di fundacion ''Stichting Ziekenverpleging Aruba''.<ref>[https://www.arubahospital.com/about-hoh/board-of-directors/ Board of Directors], Website oficial HOH</ref>
HOH ta afilia na ''[[Dutch Caribbean Hospital Alliance]] (DCHA)'', un organisacion cooperativo di hospitalnan den [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]].<ref>{{nl}}[https://www.rijksoverheid.nl/actueel/nieuws/2021/02/10/oprichting-ziekenhuiscooperatie-dutch-caribbean-hospital-alliance-een-feit Oprichting ziekenhuiscoöperatie “Dutch Caribbean Hospital Alliance” een feit], Rijksoverheid (10 di februari 2021)</ref>
== Historia ==
Horacio Eulogio Oduber (1862-1935) tabata e prome dokter Arubiano y tabatin su consultorio na cas den Wilhelminastraat.<ref name="Ancho">{{Citeer web|url=http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=56&Itemid=65|titel=Historische figuren: Horacio Oduber|werk=Historiadiaruba.aw|datum= |bezochtdatum=1 mei 2020|archiefurl=https://web.archive.org/web/20230802180232/http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=56&Itemid=65|archiefdatum=2023-08-02}}</ref> E dokter tabata wordo paga solamente cu mercancia y tabata haña cuminda pa su cabay. Hopi hende a muri pa motibu di infeccion, virus o malesa desconoci na e momentu ey. Segun un estimacion, na 1910 tabatin mas o ménos 8.000 habitante riba e isla. Mayoria di nan tabata trahadonan di cunucu ku tabatin menos recurso financiero. Como cu no tabatin un hospital na e momentu ey, e dokter tabata trata e pashentnan na su cas.<ref name="Ancho"/> E operacionnan necesario, incluyendo amputacionnan, tabata wordo ehecuta solamente dor di suministra hopi rum pa motibo di falta di anestesia.
Na 1920 e "San Pedro de Verona", a keda funda pa soeurnan catolico (Dominicanessen) na 1920. [[File:BNA-DIG-HARTOG-CAHA-001-014-008.jpg|thumb|left|Cas di dokter Horacio Oduber na Wilhelminastraat en frente di e kerki protestant (1907)]] [[File:Voormalig ziekenhuis San Pedro de Verona.jpg|thumb|220x220px|left|Entrada di San Pedro de Verona]]Despues di apertura di e hospital nobo na 1977 a converti San Pedro hospital den un cas di cuido. Desde seramento di hospital di [[Lago Oil & Transport Company|Lago]] na 1985 HOH a keda e unico hospital na Aruba pa un poblacion di alrededor 120.000 habitante.<ref>{{nl}}[http://www.skipr.nl/actueel/id2829-vumc-versterkt-band-met-arubaans-ziekenhuis.html VUmc versterkt band met Arubaans ziekenhuis], 4 di december 2009</ref>
Na september 2014 a inicia un proyecto di renovacion y expansion di e hospital, uno di e proyectonan di construccion mas grandi den historia di Aruba. E proyecto ta ensera lantamento di un edificio nobo di seis piso separa di e edificio existente di cinco piso.<ref>[http://www.dutchcaribbeanlegalportal.com/news/latest-news/2064-renovatie-en-nieuwbouwplannen-van-het-horacio-oduber-hospitaal-hoh Renovatie- en nieuwbouwplannen van het Horacio Oduber Hospitaal (HOH)]</ref> Esaki ta inclui un cas di cama nobo, un sala di emergencia tres biaha mas grandi, un clinica externo nobo pa specialistanan y renovacion di e edificio existente cu ta mehora privacidad y servicionan pa pashent den un ambiente moderno. Trabounan di e fase final di e proyecto a reanuda fin di 2023 despues cu un disputa entre partidonan a para e construccion na 2022.
== Servicionan ==
Dr. Horacio E. Oduber Hospital ta conta cu 320 cama y mas di 1000 empleado cu ta atende mas di 16.000 pashent pa aña. E tin un plataforma pa helicopter pa ricibi pashent cu ta jega cu helicopter di polis o helicopter militar.
E hospital ta dispone di tur specialidad basico y algun super specialidad. E tin un departamento di emergencia (eerste hulp) cu ta trata mas o menos 55.000 pashent pa aña. Tin un centro di trauma nivel III disponibel, como tambe un departamento combina cu ta inclui cuido intensivo/cuido mediano/cuido coronario (curason) cu 12 cama, clinica di hemodialyse, tres departamento di psychiater, cinco sala di operacion, banco di sanger, clinica pa trata dolor, centro di oncologia pa tratamento durante dia (dagbehandeling), cuido di enfermo pa dia (dagverpleging), clinica pa trata herida, policlinica interno y externo, departamento pa parto, post di dokter di cas, departamento di fisioterapia y rehabilitacion, tres departamento pa investigacion di diagnostica, diferente laboratorio, botica di hospital, camber di caterisacion di curason, shete departamento pa cuido di enfermo, departamento di servicio pa maternidad, departamento pa mucha, camber di couveuse y diferente otro servicio facilitario.<ref>[https://www.overheid.aw/informacion-tocante-servicio/cuido-y-salud-sub-topics_47801/item/hospital-dr-horacio-oduber-hoh_41386.html Hospital Dr. Horacio Oduber (HOH)], Gobierno di Aruba website oficial</ref>
Fuera di residente i turista local HOH tambe ta ricibi regularmente pashent for di hospital mas chikito den e region, manera for di [[Boneiru|Bonaire]] y Isla Riba. Ora cu no tin cama den cuido intensivo of couveuse ta manda pashent for di [[Kòrsou|Corsou]] pa Aruba.
== Galeria ==
<gallery widths="200" heights="200">
Oduber Hospital 21 30 49 855000.jpeg|Compleho di Horacio Oduber Hospital
Oduber Hospital 21 30 42 124000.jpeg|Entrada principal di e hospital
Oduber Hospital 21 31 33 124000.jpeg|Fachada di edificio B
</gallery>
---------------------
Dr. Horacio E. Oduber Hospital (HOH) ta un hospital general di tamaño mediano na Aruba
E edificio di hospital ta situa na nordwest di e capital Oranjestad, unda cu antes tabata lokaliza Arend Petroleum Company na Eagle. E hospital aki di 187 cama ta recibi su prome uso na final di anja 1976. Dia 5 di maart 1977, a tuma luga e apertura oficial den presencia di e Ministro Hulandes De Gaay Fortman. Na september di 2014, a cuminsa cu e proyecto di expansion y renovacion di e hospital, uno di e proyecto di construccion mas grandi den historia di Aruba. Esaki ta inclui un kas di cama nobo, un sala di emergencia tres biaha mas grandi, un clinica externo nobo pa specialistanan y renovacion di e edificio. Esaki ta mehora privacidad y servicionan pa paciente den un ambiente moderno. Fase final di e proyecto aki lo sigui despues cu e problema entre parti a haci cu construccion a wordo para na 2022.
Horacio Oduber Hospital ta forma parti di Dutch Caribbean Hospital Alliance (DCHA) hunto cu otro hospitalnan den Caribe cu ta parti di Reino Hulandes. Aliansa y colaboracion ta inclui e laboratorio di pais di Curacao (ADC), streeklab Haarlem, University Medical Center Utrecht (UMCU), Erasmus Medical Center (EMC), Radboud University, Vrije Universiteit Amsterdam (VU), Maastricht University, Xavier University, Thomas Moore na Belgica y hospitalnan partner na Colombia.
Por lesa mas tocante e hospital na aña 2023 den e broshura di di 2da edicion yama NOS SEMPER T'EY.
-------------------
'''E Konstitushon di Sint Maarten''' (na [[ingles]]: Constitution of Sint Maarten; [[hulandes]]: '''Staatsregeling van Curaçao''') ta e areglo legal konstituyente di pais [[Sint Maarten]], ku ta forma parti di [[Reino Hulandes]]. E ta e ley mas altu di Kòrsou i ta regla kon e pais ta organisá y ta wòrdu goberná. Eiden ta indiká e órganonan di gobernashon, nan tarea- i kompetensianan
== Historia ==
E Regla di Estado di Sint Maarten a keda aprobá unánimamente pa e [[Konseho Insular]] dia 21 di yüli 2010.[1] 1]
E Regla di Estado di Sint Maarten a drenta na vigor dia 10 di òktober 2010, despues di e desmantelashon di Antillas Hulandes i e kreashon di e pais independiente Sint Maarten. E Regla di Estado ta subordona legalmente na e Constitucion di Reino Hulandes y e Statuut pa Reino Hulandes.
E konstitushon a drenta na vigor dia [[10 di òktober]] [[2010]], ora ku Antias Hulandes a keda desmantelá.
== Contenido ===
E Regla di Estado di Sint Maarten tin e siguiente kapítulonan:
Tereno i unidat
* Derecho Fundamental
* Gobièrnu i e minister mandatario
E Estadonan
* Konseho Konsultivo, Korte General di Kontroles, Ombudsman i koleganan di konseho permanente
* Lejislashon i gobernashon
* Hustisia, Ministerio Públiko i Polis
Disposishonnan final
Finalmente, e reglanan di estado ta kontené un kantidat di artíkulonan adishonal.
E contenido di Constitucion ta como lo sigiuente:
* Capitulo I - Derecho Fundamental
* Capitulo II - Gobierno
* Capitulo III - [[Parlamento di Aruba|Parlamento]]
* Capitulo IV - Conseho di Consulta, Camara di Control General y colegio permanente di conseho
* Capitulo V - Legislacion y Gobernacion
* Capitulo VI - Husticia y poder hudicial
* Capitulo VII - Disposicion final
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Staatsregeling van Sint Maarten}}
{{References}}
}}
[[:Category:Gobièrnu]]
[[:Category:Sint Maarten]]
== Mira tambe ==
* [[Antias Hulandes]]
* [[Disolucion di Antia Hulandes|Disolushon di Antias Hulandes]]
----------------------------
zie encyclopedia NA/CUR
'''Raad van State di Reino Hulandes''' (papiamento: Conseho di Estado) ta un di e entidadnan consultativo mas halto den Reino Hulandes. , ancra den C di
The '''Council of State''' ({{lang-nl|{{Audio|Nl-Raad van State.ogg|Raad van State}}}}) is a [[constitution]]ally established advisory body in the [[Netherlands]] to the [[Cabinet of the Netherlands|government]] and [[States General of the Netherlands|States General]] that officially consists of members of the royal family and Crown-appointed members generally having political, commercial, diplomatic or military experience. It was founded in 1531, making it one of the world's oldest still-functioning state organisations.<ref>{{cite web|url=http://www.raadvanstate.nl/the_council_of_state/|title=The Council of State|access-date=2013-02-02|archive-date=2013-01-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20130115200809/http://www.raadvanstate.nl/the_council_of_state/|url-status=dead}}</ref>
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Raad van State}}
{{References}}
}}
[[:Category:]]
---------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =65395301|titulo=Sababank}}
{{References}}
}}
[[Category:Karibe Hulandes]]
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Jacob Wit}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Wit, Jacob}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Antias Hulandes]]
--------------------
Suggesties Gender Gap Challenge (nl.wiki): Esmee Winkel (11/1)- Philomena Wong - Grace Bareno? - Rina Penso - Deborah Jack (en.wiki)
---------------------
'''Aanmaken''':
* {{CUW}} : [[Medardo de Marchena]] - [[Manuel Fray]] - [[Joseph Sickman Corsen]] - shon Win Hoyer - Jan Gerard Palm - [[Yandi Paula]] - [[Mongui Maduro]] - [[Gibi Basilio]] - [[Jose Capricorne]] - Plaza hotel curacao (en.wiki) - [[Chin Behilia]] - [[Rene Römer]] - [[Paul Comenencia]]
* {{ABW}} : [[Lista di gezaghebber di Aruba]] (nl.wiki) - [[Chiara Petrocchi]] (taekwondo) - [[Kanisha Sluis]] (en.wiki) - Akisha Albert (en.wiki) -
* General: [[Etnografia]] - [[Seramika]] - [[Leonel Messi]] (ht.wiki) - [[gobiernu]] - politiko - konstitushon - estado - pais? - [[Madurodam]]
* nl.wiki: Nederlands Caribisch Soortenregister (Dutch Caribbean Species Register) - Casearua tremula (Palu di Boneiru of Kenepa spirito)
* no.wik: Shete Boka nasjonalpark -
* en.wiki: Bandariba
'''Verbeteren/aanvullen''':
* [[Coca-Cola]] - [[Skandinavia]] - [[Rastafari]] - [[Guera Friu]] - [[Yuana]] - [[Jazz]] - [[One Piece]] - [[Nydia Ecury]] - [[Boven Bolivia]] / Plantage Bolivia (bnn/vara joop) - [[Guillfred Besaril]] (https://24ora.com/geoffrey-wever-gobierno-a-tuma-e-paso-corecto-den-caso-di-guillfred-besaril/)
== Curaçao ==
# December 1, 1796: [[Johann Lauffer]] overthrows Jan Jacob Beaujon as governor.<ref>{{cite book|url=https://pure.knaw.nl/portal/en/publications/cura%C3%A7ao-in-the-age-of-revolutions-1795-1800 |title=Curaçao in the Age of Revolutions, 1795–1800 |chapter=The Patriot coup d’état in Curaçao, 1796| last1=Fatah-Black |first1=Karwan| publisher=[[KITLV]] |location=Leiden|year=2011|isbn=978-90-6718-380-2|page=123}}</ref>
-----------
[[:Category:Musika]]
------------------
* [[:en:Wikipedia:Administrators' reading list]]
* https://nl.wikibooks.org/wiki/Handboek_MediaWiki
* https://translatewiki.net
{{NPOV language}}
{{Refimprove}}
{{stub}}
--------------------------
== Hooiberg ==
Na 1988 a embeyece '''Hooiberg''' pa convirtie esaki den un atraccion turistico: a renoba e trapi cu ta inclui 4 plataformanan na diferente nivel, por ehempel na 70 m i 110 m di haltura, pa descansa i saca potret, i a instala 50 luga di parkeo.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642486:mpeg21:a0078|titel=Hooiberg wordt toeristenoord|werk=[[Amigoe]]|datm=1987-08-20|bezochtdatum=2022-11-15}}</ref>
De regering heeft plannen om de Hooiberg aantrekkelijk te gaan maken en tot toeristenplek te ontwikkelen. Tijdens zyn recente bezoek is minister drs Jan de Koning ermee akkoord gegaan met goedkeuring van een bedrag van 305 duizend florin om dit project te kunnen uitvoeren. De Hooiberg zal een geheel nieuwe trap krijgen met handsteun en een plek om uit te rusten. Beneden komt een parkeerplaats voor ongeveer vijftig auto's, en een platform in de vorm van een klein park met lokalen voor de verkoop van frisdrank, eten en souvenirs. Op de trap op zeventig meter hoogte, komt een terras waar men kan uitrusten en door middel van een telescoop over Aruba kan kijken. Een tweede terras met telescoop volgt op 110 meter hoogte. Er volgen hierna nog twee terrassen voordat men het hoogste punt van de Hooiberg heeft bereikt. Het Hooiberg-project dossier is bijna klaar en verwacht wórdt, dat werkzaamheden aan de trap medio november dit jaar zullen beginnen. Het Hooibergproject is afkomstig van Planafdeling Bouwkunde architecten bureau, van Publieke Werken.
Na 2022 a anunsia un proyecto pa renova e facilidadnan existente, embeyece e atraccion i agrega un mirador riba e top di e sero.
Na aña 2022 Ministro di Turismo Dangui Oduber a anuncia un projecto pa embeyesamento di Hooiberg.[1] Aruba Tourism Authority (ATA) y Tourism Product Enhancement Fond[sic] (TPEF) lo funda e projecto. E prome fase lo wordo funda pa TPEF y ta incera e renobacion di e trapinan y hutnan riba Hooiberg. ATA lo funda e segundo fase di e project caminda un punto di observacion lo ser construi na e punto mas halto di e sero dunando bishitantenan un bista di 360-grado di Aruba. Artistanan local lo provee un toque artistico cu obra di arte di mosaico.
---------------
'''Jay Bryant Haviser''' (21 di november [[1955]] na ... ) ta un arkeologo merikano.
NAME: Jay Bryant HAVISER Jr.
BIRTHPLACE: Bartow, Florida, U.S.A. BIRTHDATE: November 21, 1955
MARITAL STATUS Re-married Nov. 27, 2008, to Ilene J. Rosalina (Curaçao)
CHILDREN 2 children 2 step-children (all born on Curaçao)
RESIDENCE: Opal Road #1, Pelican, St. Maarten, Dutch Caribbean.
tel.1721-544-4154 / cell 1721-524-1155
OFFICE: SIMARC Archaeological Center, A.T. Illidge Road #117, Madame Estate, St.Maarten, Netherlands Caribbean tel./fax. 1-721-542-0201
E-mail: jhaviser@hotmail.com
DUAL NATIONALITY: Netherlands / U.S.A.
Awards
1996 Cola Debrot Prize for Science (Curaçao/Netherlands Antilles)
2008 Ridder in de Order van Oranje-Nassau (Knighthood), decoration from Her Majesty Queen Beatrix of the Netherlands
2008 Lifetime Environmental Achievement Award (St. Maarten) IslandVision Fd
2009 Culture Time Person of the Year Award for 2008 (St. Maarten), PJD2 Radio
2013 Paul Harris Fellow Award, Rotary International, Mid-Isle Chapter St. Maarten
------------------
'''Madurodam''' is een [[Nederland (hoofdbetekenis)|Nederland]]se [[Miniatuurpark|miniatuurstad]] in [[Den Haag]] op een [[Schaal (verhouding)|schaal]] van 1 op 25,<ref>De Erasmus- en van Brienenoordbruggen zijn gebouwd op de grotere schaal van 1:12. Op 1:25 zou men er niet overheen kunnen lopen.</ref> geopend op [[2 juli]] [[1952]] aan het George Maduroplein. Dit toeristische [[attractiepark]] trekt jaarlijks circa 600.000 betalende bezoekers.<ref>Op [https://web.archive.org/web/20160312195102/http://nieuws.nl/algemeen/20130108/meer-bezoekers-voor-madurodam/ nieuws.nl] meldt het park zelf 739.000 over 2013, een stijging van 36% ten opzichte van 2011. Omgerekend zouden er dat laatste jaar dus rond de 550.000 geweest moeten zijn. De organisatie spreekt min of meer standaard van 1 miljoen per jaar, een cijfer dat door ''[http://www.trouw.nl/tr/nl/5009/Archief/article/detail/3486389/2013/08/03/1-miljoen-bezoekers-trok-Madurodam-het-afgelopen-jaar.dhtml Trouw]'' wordt gemeld over 2013. Er bestaan geen andere cijfers dan die door het park zelf verstrekt worden.</ref> Het park beslaat een totaaloppervlak van 62.630 m². De gebouwde stad zelf meet 17.630 m². De miniatuurstad heeft veelal als inspiratie gediend voor de bouw van diverse attractieparken wereldwijd zoals [[Legoland Billund]]<ref>{{Citeer web|url=http://www.miniland.nl/Nieuws/Artikelen/121117%20legoland%20billund%2050%20geschiedenis.htm|titel=nieuws|bezochtdatum=2020-10-24|werk=www.miniland.nl|archiefurl=https://web.archive.org/web/20201027034227/http://www.miniland.nl/Nieuws/Artikelen/121117%20legoland%20billund%2050%20geschiedenis.htm|archiefdatum=2020-10-27|dodeurl=nee}}</ref> en het [[Disneyland Park (Anaheim)|Disneyland Park in Anaheim]].<ref>{{Citeer boek|titel=Walt Disney's Disneyland|auteur=Nichols, Chris, 1971-|medeauteurs=Nichols, Charlene (Archivist),|url=https://www.worldcat.org/oclc/1018083433|plaats=[Köln, Germany]|ISBN=978-3-8365-6348-2}}</ref>
Het is genoemd naar [[George Maduro]], een [[Curaçao (hoofdbetekenis)|Curaçao]]se student die zich tijdens [[Duitse aanval op Nederland in 1940|de meidagen van 1940]] als [[cavalerie]][[officier]] onderscheidde in [[Duitse aanval op Nederland in 1940#De slag om de residentie|de slag om de residentie]], en in februari 1945 in concentratiekamp [[Dachau (concentratiekamp)|Dachau]] overleed; zijn ouders schonken het beginkapitaal voor het project, dat door de familie Maduro wordt beschouwd als monument voor hun enige zoon.<ref>[https://www.madurodam.nl/nl/organisatie/geschiedenis/ ''Wie was George Maduro?''], madurodam.nl</ref>
----------
== Aloe ==
Aloe na Aruba, Bonaire y Sentebibu na Corsou y Boneiru.
=== Islanan ABC ===
Sintebibu heeft dikke, vlezige bladeren, sappig en veel slijn bevattend. Aloe werd op Aruba en Bonaire aangeplant in verband met betekenis in de farmaceutische industrie. <ref>Encyclopedie van de Nederlandse Antillen, H. Hoetink (1969)</ref>Aloe werd in 1836 door gezaghebber Baron van Rader op Curacao als gouvernementscultuur geintroduceerd. De plant is uitgesproken kalkminnend. De jonge uitlopers (siboys, semina) worden in de droge tijd uitgezet. Na 2-3 jaar kan men de dikke bladeren afsnijden en laten staan in lekbakken plaatsen waarna het sap in koperen ketels wordt ingedampt en verhard tot aloehars. De hars uit Aruba en Bonaire werd voornamelijk naar de Verenigde Staten uitgevoerd.
De aloeplant wordt al sinds midden 1800 op Aruba verbouwd. Het klimaat en de droge grond lenen zich bij uitstek voor de aloeteelt. De plant doet het hier heel goed: de Arubaanse aloe heeft een aloenegehalte van 22 %, terwijl het gehalte van de aloe in de rest van de wereld ten hoogste 15% bevat.<ref name="Aloe">[http://www.historiadiaruba.aw/index.php@f13option=com_content&task=view&id=46&Itemid=32 Aloe/Mon Plaisir], Historia di Aruba</ref>
De grootste bloei van de aloe-cultuur maakte Aruba door onder gezaghebber Jan Helenus Ferguson (1866-1871). De weg door de aloevelden vanuit de stad werd dan ook naar hem genoemd. In de 19e eeuw werd ook een aloeplantage aangelegd in Socotoro; Socotoro is vermoedelijk vernoemd naar het eiland Sokotra of Socotora, destijds een Brits eiland in de Indische Oceaan voor de kust van Yemen. Dat eiland ligt op dezelfde lengtegraad als Aruba en daar wordt ook aloe verbouwd. De legende wil dat Alexander de Grote op aanraden van Aristoteles dit eiland veroverde voor de aloe die hij gebruikte om de wonden van zijn soldaten te genezen. Op de aloeplantage Mon Plaisir van de Fransman Louis Bazin verrees begin 1900 een voor die tijd moderne stoomkookinrichting. Aruba was in de 19e eeuw de grootste leverancier van aloehars, die voornamelijk werd gebruikt voor de productie van laxerende middelen. De aloehars werd naar het buitenland geexporteerd, voor het merendeel naar New York, maar ook naar Hamburg en naar Londen. De hars uit de Antillen (destijds `Curacaose` genoemd) was een van de beste ter wereld en duurder dan de andere soorten op de markt. Het aandeel van Aruba in de `Curacaose` export was ruim 90%. In de economie van de tijd voor de komst van de olie-industrie betekende de aloe een redelijke bron van inkomsten, vooral voor de kleine cunucero. In tijden van werkeloosheid (de droge tijd) was de aloteelt een goede bron van bestaan. Begin 1900 werd het eerste wetenschappelijk onderzoek op de aloeplant verricht. Daarbij werd de genezende werking van aloe op verbranding door zonnestraling en andere brandwonden onomstotelijk bevestigd. Door de komst van de olie-industrie veranderde er veel op de arbeidsmarkt op Aruba en raakte de aloeteelt wat op de achtergrond. Pas na de Tweede Wereldoorlog werd de aloecultuur weer hervat. In 1949 richtte Casey Eman de eerste aloefabriek van Aruba op, onder de naam Aruba Aloe Products Company. Destijds werden de aloesappen plaatselijk bewerkt tot aloene en verscheept naar de Verenigde Staten.
De productie van Arubaanse aloe bedroeg in 1951 ongeveer 15.000 pond oftewel 30% van de totale wereldopbrengst. Na het indampen van het harssap in open koperen potten van ca. 200 liter was het aloe-product klaar voor export voor vooral de geneeskundige en cosmetische industrie in USA en Europa. Aloe-industrie op Aruba was toentertijd een vuil en zwaar lichamelijk werk met een schraal loon voor haar seizoen-arbeiders. Aruba werd een van de grootste aloeproducenten van de wereld wegens de goede kwaliteit aloe.<ref name="Aloe"/>
Conoci na Aruba tabata e plantage di aloe di Mon Plaisir y Sividivi.
aloë-cultuur, die op Bonaire en Aruba veel voorkomt, maar waarvan op het eiland Curacao maar twee
aanplantingen op eenigszins ruime schaal bestaan).
Rond 1850 werden er enkele aloe plantages op Aruba gesticht die tot 1868 door het gouvernement geexploiteerd werden. Hierna kwam de aloeteelt in particuliere handen.
==== Uzo ====
Ta come of bebe e blanco di aloe pa problema di artritis, diabetes, tosamento y ulcera na stoma. Tambe por hunta e blanco riba curpa y cuero pa kita dolor of trata un herida of kemadura. Tambe sa laba cabey cune. Algun gota di e zeta geel of juice di aloe mescla cu awa ta bon pa un purgashi di e curpa. Pa problema di cuero, manera carpata, of di digestion di animalnan domestico tambe ta uza e likido di aloe.<ref>Remedinan di tera, Grupo di Noord, 2010</ref> Bij het beschilderen van buitenmuren worden gesneden aleobladeren in de waterverf gedaan.
{{Appendix}}
--------------------
'''Francesco Corallo''' (nasé [[19 di sèptèmber]] [[1960]] na Catania, [[Italia]]<ref name=":1">{{Citeer web|url=https://www.repubblica.it/cronaca/2012/05/30/news/la_vita_d_azzardo_di_francesco_corallo_tra_il_padre_boss_e_l_entourage_di_fini-64287400/?refresh_ce|titel=La vita d'azzardo di Francesco Corallo tra il padre boss e l'entourage di Fini|bezochtdatum=2018-10-14|auteur=|achternaam=|voornaam=|datum=2013-08-04|werk=La Repubblica|uitgever=|taal=it|archiefurl=https://web.archive.org/web/20200728155350/https://www.repubblica.it/cronaca/2012/05/30/news/la_vita_d_azzardo_di_francesco_corallo_tra_il_padre_boss_e_l_entourage_di_fini-64287400/?refresh_ce|archiefdatum=2020-07-28}}</ref>), tambe konosí komo ''King of the Slots''<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/corallo-claims-his-phone-was-hacked-on-orders-of-italy-and-the-netherlands |titel=Corallo claims his phone was hacked on orders of Italy and the Netherlands |datum=18 januari 2022 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |taal=en}}</ref>, ta un empresario i doño di kasino italiano-hulandes.<ref name=":3" /> Corallo a nase na Catania, Sisilia, i a biba riba e isla karibense di Sint Maarten for di tempu ku e tabatin dieshete aña.<ref name=":5" /> E ta mas konosí pa su empresanan den e industria di wega di plaka i su enbolbimentu den vários kontroversia legal.
{{Appendix}}
----
'''Francesco Corallo''' ([[Catania (stad)|Catania]], [[Italië]], [[1960]]<ref name=":1">{{Citeer web|url=https://www.repubblica.it/cronaca/2012/05/30/news/la_vita_d_azzardo_di_francesco_corallo_tra_il_padre_boss_e_l_entourage_di_fini-64287400/?refresh_ce|titel=La vita d'azzardo di Francesco Corallo tra il padre boss e l'entourage di Fini|bezochtdatum=2018-10-14|auteur=|achternaam=|voornaam=|datum=2013-08-04|werk=La Repubblica|uitgever=|taal=it|archiefurl=https://web.archive.org/web/20200728155350/https://www.repubblica.it/cronaca/2012/05/30/news/la_vita_d_azzardo_di_francesco_corallo_tra_il_padre_boss_e_l_entourage_di_fini-64287400/?refresh_ce|archiefdatum=2020-07-28}}</ref>), ookwel bekend als “King of the Slots”,<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/corallo-claims-his-phone-was-hacked-on-orders-of-italy-and-the-netherlands |titel=Corallo claims his phone was hacked on orders of Italy and the Netherlands |datum=18 januari 2022 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |taal=en}}</ref> is een [[Italië|Italiaans]]-[[Nederland|Nederlands]]<ref name=":3" /> [[zakenman]] en [[Casino (gokken)|casino]]-eigenaar op het [[Caribische eilanden|Caribische eiland]] [[Sint Maarten (eiland)|St.-Maarten]].<ref name=":5" />
== Levensloop ==
Corallo bezit diverse casino's, waaronder drie in Sint-Maarten<ref>{{Citeer web |url=https://stmaartennews.com/business/corallo-will-rebuild-starz-casino-cupecoy/ |titel=Corallo will rebuild Starz Casino in Cupecoy |datum=2018-01-19 |bezochtdatum=2019-12-19 |werk=StMaartenNews.com |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204744/https://stmaartennews.com/business/corallo-will-rebuild-starz-casino-cupecoy/ |archiefdatum=2019-12-19}}</ref> en daarnaast ook in Santo Domingo en [[Panama (land)|Panama]]. Voorheen bezat hij ook een gokgelegenheid in [[Curaçao]], maar daar verloor hij zijn licentie nadat zijn naam boven kwam drijven in de praktijken rondom [[Gerrit Schotte]].<ref name=":0">{{Citeer web |url=https://sxmgovernment.com/2016/12/14/english-italian-the-biography-of-francesco-corallo-the-godfather-of-the-caribbean-part-1/ |titel=English/Italian :The Biography Of Francesco Corallo “The Godfather” Of The Caribbean Part 1 |achternaam=Galli |voornaam=Eva |datum=2016-12-14 |bezochtdatum=2018-10-14 |werk=St Maarten News |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20200728165936/https://sxmgovernment.com/2016/12/14/english-italian-the-biography-of-francesco-corallo-the-godfather-of-the-caribbean-part-1/ |archiefdatum=2020-07-28 |dodeurl=ja}}</ref> Het onderzoek hiernaar kwam aan het rollen na een verzoek om referenties door Schotte aan de Italiaanse regering voor de aanstelling van Corallo in een hoge positie bij een financiële instelling op de Antillen.<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/83340-schotte-behind-bars-18-months |titel=Schotte behind bars 18 months |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=6 december 2018 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald Newspaper St. Maarten |uitgever= |taal= |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204743/https://www.thedailyherald.sx/islands/83340-schotte-behind-bars-18-months |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref>
Toen Corallo in 2011 gearresteerd werd door de Italiaanse financiële politie (''Guardia di Financa''), beriep hij zich op [[diplomatieke immuniteit]] omdat hij een diplomaat van Dominica zou zijn. Hij bezat namelijk een Dominicaans diplomatiek paspoort dat hij illegaal gekocht had, juist om aan arrestatie in Italië te voorkomen.<ref>{{Citeer web |url=https://knipselkrant-curacao.com/cc-francesco-corallo-bought-his-diplomatic-passport/ |titel=Francesco Corallo bought his diplomatic passport |datum=2017-01-03 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Curaçao Chronicle |taal=en |via=Knipselkrant}}</ref> De Italiaanse minister van Buitenlandse Zaken ging niet mee in zijn claim: hij verklaarde dat diplomatieke immuniteit in het gastland (hier: Italië) niet van toepassing is voor iemand die betrokken is in belangrijke economische activiteiten.<ref>{{Citeer web |url=https://sakafete.com/inside-dominica-iv-government-or-enemy-of-people/ |titel=Inside Dominica IV: Government or enemy of people? |datum=2011-11-18 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Dominica news online most popular |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204744/https://sakafete.com/inside-dominica-iv-government-or-enemy-of-people/ |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref>
Eind 2016 werd Corallo op [[Sint Maarten (eiland)|St.-Maarten]] gearresteerd op [[verdenking]] van [[belastingontduiking]], [[Witwassen|witwasserij]], [[Verduistering (misdrijf)|verduistering]] en lidmaatschap van een internationale [[Georganiseerde misdaad|criminele organisatie]]. In afwachting van uitzetting werd hij maandenlang in een [[Philipsburg|Philipsburgse]] [[politiebureau]] in verzekerde bewaring gesteld.<ref name=":2">{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/81459-corallo-wins-case-at-human-rights-court |titel=Corallo wins case at Human Rights Court |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=9 oktober 2018 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |uitgever= |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204746/https://www.thedailyherald.sx/islands/81459-corallo-wins-case-at-human-rights-court |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref> Het [[Europees Hof voor de Rechten van de Mens]] bepaalde later dat de omstandigheden rond de bewaring van Corallo in St.-Maarten inhumaan waren, maar oordeelde ook dat de bewaring zelf niet onrechtmatig leek.<ref name=":2" /> In augustus 2017 werd Corallo na een juridische strijd door Sint-Maarten uitgeleverd aan Italië.<ref>{{Citeer web |url=https://online.flipbuilder.com/toms/occx/files/basic-html/page37.html |titel=Ayera tardi Francesco Corallo a keda extradita pa Italia |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=2017-08-17 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Awemainta |uitgever= |taal=pap |archiefurl= |archiefdatum= |dodeurl= |via=Online Flipbuilder}}</ref><ref name=":3">{{Citeer web |url=http://www.dutchcaribbeanlegalportal.com/legal-documents/judgments/137-judgements/8062-fransesco-corallo-may-be-extradited |titel=Francesco Corallo may be extradited |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=20 juni 2017 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Dutch Caribbean Legal Portal |uitgever= |taal=en}}</ref><ref>{{Citeer web |url=http://www.soualigapost.com/en/news/16220/justice/francesco-corallo-was-extradited-italy |titel=Francesco Corallo (Catania, Italy, 1960) was extradited today to Italy |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=16 augustus 2017 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Souliga Post |uitgever= |taal=en |archiefurl= |archiefdatum=}}</ref> Eenmaal aangekomen in Italië werd hij vrijgelaten<ref name=":4">{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/corallo-sr-allegedly-tried-to-extort-his-son#:~:text=allegedly%20tried%20to%20extort%20his%20son,-Islands%2004%20May&text=PHILIPSBURG%2D%2DGaetano%20Corallo%2C%20father,Italy%20where%20he%20presently%20resides. |titel=Corallo Sr. allegedly tried to extort his son |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=11 mei 2024 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |uitgever= |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20180613053454/http://curacaochronicle.com/judicial/corallo-sr-allegedly-tried-to-extort-his-son/ |archiefdatum=2018-06-13}}</ref> en een klein jaar later, in juli 2018, keerde hij weer terug naar Sint-Maarten.<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/businessman-corallo-returns-to-st-maarten#:~:text=Maarten,-Islands%2026%20July&text=PHILIPSBURG%2D%2DAtlantis%20Group%20owner,in%20Italy%20and%20can%20travel. |titel=Businessman Corallo returns to St. Maarten |datum=2018-07-26 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=the Daily Herald |taal=en}}</ref>
In 2016 werd door de aanklager in Rome aan zijn collega's in St.-Maarten gevraagd drie boten van Corallo [[Inbeslagname|in beslag te nemen]] en te verkopen met als doel 215,4 miljoen euro aan onrechtmatige winsten van de zakenman terug te vorderen. Na een juridische strijd waarin Corallo tegen de verkoop van zijn boten streed, gaf een Philisburgse rechtbank in 2019 definitief haar fiat voor de verkoop.<ref name=":5">{{Citeer web |url=https://stmaartennews.com/judicial/court-allows-prosecutor-sell-corallos-boats/ |titel=Court allows prosecutor to sell Corallo’s boats |datum=2019-02-13 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=StMaartenNews.com |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204747/https://stmaartennews.com/judicial/court-allows-prosecutor-sell-corallos-boats/ |archiefdatum=2019-12-19}}</ref>
== Persoonlijk ==
Francesco Corallo heeft een vertroebelde relatie met zijn vader, [[Gaetane Corallo]]. Het is echter onbekend wat voor rol de vader speelt in zijn zoons leven: in 2010 werd door de rechtbank van Rome gesteld dat hun relatie verbroken is en er geen zakelijk verband tussen de twee bestaat. Later werd door de civiele rechtbank van Rome een bevel uitgevaardigd waarin het Italiaanse Ministerie van Binnenlandse Zaken opgedragen werd elke verwijzing van Corallo en zijn broer met hun vader te verwijderen van de website.<ref name=":1" /> In 2016 beschuldigde de vader Francesco weer van geldvervreemding, een voorval dat zo'n dertig jaar eerder plaatsgevonden zou hebben.<ref>{{Citeer web |url=https://knipselkrant-curacao.com/dh-corallo-sr-sticks-to-claim-on-son-expected-his-arrest/ |titel=Corallo Sr. sticks to claim on son, expected his arrest |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=15 december 2016 |bezochtdatum= |werk=Daily Herald |uitgever= |taal=en |dodeurl= |via=Knipselkrant |dodelink=}}</ref> Hier is echter nooit bewijs voor gevonden en Corallo overwoog meerdere [[Smaad|smaadzaken]] tegen zijn vader aan te spannen.<ref name=":4" />
== Referenties ==
{{References}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =63318783|titulo=Gilbert Wawoe}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Wawoe, Gilbert}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Korsou]]
cseh254rx1r0id9rnt821cb1eenof64
Winston Churchill
0
8057
201506
128014
2026-08-21T17:00:06Z
InternetArchiveBot
12063
Add 1 book for [[en:Wikipedia:Verifiability|verifiability]] (20260821)) #IABot (v2.0.9.5) ([[User:GreenC bot|GreenC bot]]
201506
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox dignatario
| variante = c
| antecesor = Clement Attlee
}}
'''Sir Winston Leonard Spencer Churchill''', (☆ [[30 di novèmber]] [[1874]] na Woodstock, [[Inglatera]] - † [[24 di yanüari]] [[1965]] na [[London]]) tabata un estadista [[Reino Uni|britániko]] ku a sirbi komo [[promé minister]] di [[Reino Uni]] durante [[Di Dos Guera Mundial|di dos Guera Mundial]], di 1940 pa 1945 i un biaha mas di 1951 pa 1955.<ref>{{cite book |last=Price |first=Bill |title=Winston Churchill: War Leader |url=https://archive.org/details/winstonchurchill0000pric |year=2009 |publisher=No Exit Press |location=Harpenden |page=[https://archive.org/details/winstonchurchill0000pric/page/n13 12] |isbn=978-18-42433-22-5}}</ref>
Churchill, aunke renombrá pa su liderazgo komo promé minister durante tempo di guera, tabata tambe sòldá eduká na Akademia Real Militar Sandhurst, ganadó di e [[premio Nobel]] pa literatura, historiadó, pintor i un di e polítikonan ku trayektoria mas largu den historia britániko.
E tabata miembro di parlamento (MP) di Reino Uni di 1900 te 1964, ekskluyendo dos aña entre 1922 i 1924. Sosteniendo e ideologianan liberal-ekonómiko i imperialista, e tabata durante gran parti di su karera miembro di e [[Partido Konservativo (Reino Uni)|Partido Konservativo]], kual ela liderá di 1940 pa 1955. Na mesun tempu e tabata miembro di [[Partido Liberal (Reino Uni)|Partido Liberal]] di 1904 pa 1924.
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1029430986 |titulo=Winston Churchill}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Churchill, Winston}}
[[Category:Hende]]
[[Category:Politiko]]
[[Category:Reino Uni]]
kcg9g9dfgu2blhlnr91llp2khdz761w
Terorismo
0
8133
201510
152921
2026-08-21T17:06:48Z
InternetArchiveBot
12063
Add 1 book for [[en:Wikipedia:Verifiability|verifiability]] (20260821)) #IABot (v2.0.9.5) ([[User:GreenC bot|GreenC bot]]
201510
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Terorismo''' (prosedente di [[latin]]: terror) ta e praktika sin base legal di violensia severo òf menasa di violensia severo pa metanan [[polítika|polítiko]] òf religioso.<ref>{{cite book |last1=Fortna |first1=Virginia Page |title=Do Terrorists Win? Rebels' Use of Terrorism and Civil War Outcomes |journal=International Organization |date=May 20, 2015 |volume=69 |issue=3 |pages=519–556}}</ref> Konseptonan di loke ta terorismo den mayoria ta trata di e uso ilegal di violensia, usualmente akoplá na personanan sivil komo viktima.
E termino ''terorista'' i ''terorismo'' tin su orígen den [[Revolushon Franses]] na fin di [[siglo 18|siglo diesocho]], pero den dékada 70 di [[siglo 20|siglo binti]] esaki a akapará atenshon i a wòrdu ampliamente usa na nivel internationashonal durante e konfliktonan di [[Nort Irlanda]], pais basko i e [[konflikto israelí-palestino]].<ref>{{cite book |editor-last1=Stevenson |editor-first1=Angus |title=Oxford dictionary of English |url=https://archive.org/details/oxforddictionary0000unse_a2v4 |date=2010 |publisher=Oxford University Press |location=New York |isbn=978-0-19-957112-3 |edition=3rd}}</ref> E aumento di e atakenan di [[suisidio]] desde e dékada ochenta di siglo binti ta ser tipifiká pa e [[atakenan di 11 di sèptèmber]] na [[New York City]], [[Arlington]] i [[Pennsylvania]] na [[2001]].
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =59126455|titulo=Terrorisme}}
{{References}}
}}
[[Category:Sociedad]]
k0ysc6fz1h58vnzjbomtu33p7b4w5j3
Atakenan di 11 di sèptèmber
0
8162
201519
96122
2026-08-21T17:16:25Z
InternetArchiveBot
12063
Add 2 books for [[en:Wikipedia:Verifiability|verifiability]] (20260821)) #IABot (v2.0.9.5) ([[User:GreenC bot|GreenC bot]]
201519
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Atakenan di 11 di sèptèmber''', referí komo '''9/11''' (na [[ingles]]: ''nine-eleven''), tabata un serie di kuater [[terorismo|atake terorista]] kontra [[Estadonan Uni di Merka]] riba djamars mainta, [[11 di sèptèmber]] [[2001]] i ku a wòrdu ehekutá ku avionnan di pasahero sekuestrá den parti nortost di e pais. Ta tene e multimionario [[Arabia Saudita|saudita]] [[Osama bin Laden]] i su grupo militante terorista islamita [[al-Queda]] responsabel pa e atakenan aki.<ref name="Moghadam">{{cite book |last=Moghadam |first=Assaf |title=The Globalization of Martyrdom: Al Qaeda, Salafi Jihad, and the Diffusion of Suicide Attacks |url=https://archive.org/details/globalizationofm0000mogh |publisher=Johns Hopkins University Press |year=2008 |page=[https://archive.org/details/globalizationofm0000mogh/page/48 48] |isbn=978-0-8018-9055-0}}</ref><ref name="SalafistJidadism">{{cite web |last=Livesey |first=Bruce |title=Special Reports – The Salafist Movement: Al Qaeda's New Front |url=https://www.pbs.org/wgbh/pages/frontline/shows/front/special/sala.html|website=PBS Frontline |publisher=WGBH educational foundation |date=January 25, 2005 |access-date=October 18, 2011}}{{cite book |last=Geltzer |first=Joshua A. |title=US Counter-Terrorism Strategy and al-Qaeda: Signalling and the Terrorist World-View |url=https://archive.org/details/uscounterterrori0000gelt |publisher=Routledge |edition=reprint |date=2011 |page=[https://archive.org/details/uscounterterrori0000gelt/page/83 83] |isbn=978-0415664523}}</ref>
[[File:Flight paths of hijacked planes-September 11 attacks.jpg|thumb|left|200px|Ruta di e avionnan sekuestrá]]
[[File:World Trade Center, New York City - aerial view (March 2001).jpg|thumb|left|200px|Edifisio World Trade Center prome ku e atake]]
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =58428970|titulo=Aanslagen op 11 september 2001}}
{{References}}
}}
[[Category:Sociedad]]
hystmyiv7lpu3ti0no1t4dlxfuib6b5
Usuario:Caribiana/Sandbox/Arte - Kòrsou/Boneiru
2
8960
201544
201114
2026-08-21T18:01:45Z
Caribiana
8320
201544
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
Pending: [[Mandy Franca]] - [[Tarona]] - [[Gilleam Trapenberg]] - [[Shertise Solano]] - [[Serana Angelista]] (nl.wiki) - [[Eugenie Boon]]
-------------
=== Sentro Kultural Korsou ===
{{Variante|c}}
{{Infobox edificio| variante = c
| nomber = Sentro Kultural Kòrsou
| nomber2 = Cultureel Centrum Curacao
| abrevia = CCC
| adres = ''Koninginnelaan'', Emmastad
| funda = [[30 di desèmber]] [[1949]]
| inaugura = 1950
| architect =
| renova =
| propietario = Stichting Schouwburg
| director =
| cantidad_sala =
| capacidad = auditorio:
| zoom =16
}}
'''Sentro Kultural Kòrsou''', ofisialmente '''Cultureel Centrum Curacao''' (CCC), ta un kompleho kultural multidisiplinario na [[Kòrsou]], situá den [[Emmastad]] na [[Willemstad]]. Fundá riba [[30 di desèmber]] [[1949]], e sentro ta dediká pa promové bida kultural i aktividatnan sosio-kultural na isla, ku énfasis partikular riba hubentut i su desaroyo den kultura di Kòrsou.<ref>https://www.sentrokultural-korsou.org/</ref>
== Historia ==
Sentro Kultural Kòrsou a wòrdu establesé komo e organisashon lokal ligá na [[Sticusa|Stichting voor Culturele Samenwerking]] (Sticusa) pa stimula bida kultural na Kòrsou i fasilitá interkambio kultural ku [[Hulanda]], [[Aruba]] i otro islanan di Karibe Hulandes. E promé direktor di CCC tabata [[Cola Debrot]], un figura aktivamente enbolbí den [[literatura]] i kultura lokal.
For di su kuminsamentu, e método di trabou di CCC tabata diferente di esun di Sentro Kultural Aruba (CCA). Mientras CCA tabata fungí mas komo un organisashon ku ta koordiná i unifiká aktividatnan di organisashonnan kultural eksistente, CCC a skohe pa enfoká riba stimulá inisiativanan propio i yena bashinan den e kampo kultural.
El a hunga un papel importante den desaroyo kultural di Kòrsou. Entre otro, e sentro a establesé òf a yuda na kreashon di:
* Liga di Pelíkula Korsou
* Biblioteka sientífiko (ku posteriormente a integrá den e biblioteka di [[University of Curaçao|UoC]])
* Fundashon Scol di Músika Kòrsou
== Aktividatnan i funshon ==
(oud)
Sentro Kultural Kòrsou ta aktivo den vários disiplina kultural, inkluyendo músika, literatura, teatro, baile, arte visual i aktividatnan sosial ku ta kombiná diferente forma di ekspreshon kultural. CCC ta kolabora ku instansianan lokal i internashonal pa organisá presentashonnan, exposishonnan i produccionnan teatral, tantu ku artistanan lokal komo ku bishitantenan for di Hulanda i otro paisnan.
Un parti di su trabou histórico tabata e organisashon di proyekshonnan di pelíkula, inklusief uso di e yamá cinetruck, ku a permití lleva cine pa diferente komunidatnan riba e isla. Dor di su aktividatnan, CCC a kontribuí tanto materialmente komo emosionalmente na formashon di e identidat kultural di Kòrsou.
== Meta i significado ==
E ophetivonan prinsipal di CCC ta:
* Promové bida kultural den Kòrsou i (histórikamente) den Antias Hulandes
* Kolaborá ku organisashonnan kultural na Hulanda, Aruba i e Karibe
* Fasilitá intercambio kultural i artistiko
* Sostené i stimula talento lokal
Ku mas ku sinkuenta aña di eksistensia, Sentro Kultural Kòrsou ta konsiderá un di e pilarnan di infrastructura kultural di e isla.
of
== Vision i mishon ==
(nieuw)
Segun su website oficial, e visión di Sentro Kultural Kòrsou ta pa bira e institushon prinsipal pa ekspreshon kultural i edukashon den komunidat di Kòrsou i, si posibel, den e region mes. Su mishon ta kontribuí na kalidat di bida di komunidat di Kòrsou pa medio di e promoshon di aktividatnan kultural i sosio-kultural. CCC ta pone un énfasis spesial riba hubentut, kwa nan ta invitá i involví den desaroyo i preservashon di kultura pa e generashonnan futuro.
== Aktividatnan ==
Durante su existencia, CCC a organisá i suportá hopi tipo di aktividat kultural, inklusivamente:
* produccionnan musicals, teatraal i danse
* exposishon di arte visual i fotografia
* organizashon di film den komunidat (cinetruck)
* sesiunan literario i promoveshon di eskribidonan lokal
* edukashon musikal via Akademia di Músika Edgar Palm
* kursonan i talleres pa djòvenes i adulto.
CCC kolabora ku otro organisashonnan kultural lokal i internashonal pa organizá eventonan ku ta inkluí artistanan lokal i invitado.
== Importansia ==
Na mas ku 75 aña di eksistensia, Sentro Kultural Kòrsou ta konsiderá un pilarnan den infrastructura kultural di Kòrsou, kontribuí na tanto konservashon komo desaroyo di ekspreshon kultural lokal i involvimentu di hubentut den aktividatnan kultural.
{{Appendix}}
ta un compleho
Cultureel Centrum Curaçao werd op 30 december 1949 opgericht als de plaatselijke zusterorganisatie van Sticusa ter bevordering van het culturele leven op Curacao en de culturele uitwisseling met het moederland. Eerste directeur was Colá Debrot.<ref>https://theaterencyclopedie.nl/wiki/Cultureel_Centrum_Cura%C3%A7ao_(1950) Cultureel Centrum Curaçao (1950)], theaterencyclopedia.nl</ref>
Fundá na 1950. For di kuminsamentu, e método di trabou di C.C.C. tabata diferente orienta cu esun di Centro Cultural Aruba, cu al fin y al cabo ta fungi como grupo, mientras cu ta mantene e independencia di e organisacionnan cultural existente. E C.C.C. prinsipalmente ta hasi esfuerso pa stimulá aktividat propio riba tereno kultural; e ta purba tambe di yena e bashinan eksistente. Desde su fundashon, e C.C.C. entre otro, a logra of a yuda pa logra lo siguiente:
• e liga di pelíkula Curaçao,
• e Biblioteka Sientífiko (awor uni den e Biblioteka di Universidat)
• y Fundacion Scol di Musica Curaçao.
Varios instancia colaborando cu e C.C.C. ta envolvi den entre otro teatro, ballet y exposicionnan. E C.C.C. ta proveé proyekshon di pelíkula ku e *cinetruck i ta kolabora ku otro organisashonnan pa organisá presentashonnan di tantu artistanan lokal komo bishitante di Hulanda i otro paisnan (mira tambe Sentronan Kultural).
Opgericht in 1950. Van de aanvang af was de werkwijze van het C.C.C. anders gericht dan die van het Cultureel Centrum Aruba, dat immers samenbun¬delend optreedt, met behoud overigens van de zelfstandigheid van de bestaande culturele organisaties. Het C.C.C. streeft vooral naar het stimuleren van de zelfwerkzaamheid op cultureel gebied; het tracht verder nog bestaande la¬cunes op te vullen. Sedert de oprichting heeft het C.C.C. o.m. het volgende tot stand gebracht of helpen brengen:
• de filmliga Curaçao,
• de Wetenschappelijke Bibliotheek (inmiddels opgegaan in de Universiteitsbibliotheek)
• en de Stichting Muziekschool Curaçao.
Diverse instellingen samenwerkend met het C.C.C. houden zich o.m. bezig met toneel, bal¬let en tentoonstellingen. Het C.C.C. verzorgt o.m. filmvoorstellingen met de *cinetruck en werkt samen met andere organisaties voor het organiseren van uitvoeringen zowel door lokale als door bezoekende kunstenaars uit Nederland en andere landen (zie ook Culturele Centra). <ref>[https://web.archive.org/web/20161120102825/http://curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=369&lang= Cultureel Centrum Curacao], Encyclopedie van Curaçao</ref>
On December 30th , 1949, the “Cultureel Centrum Curaçao / Sentro Kultural Kòrsou” was founded<ref>https://www.sentrokultural-korsou.org/ Sentro Kultural Kòrsou]</ref>, with the following objectives:
*Promotion of cultural life within the Netherlands Antilles , and in particular in Curaçao.
*Work together with other organizations with same objective in The Netherlands, Aruba and the Caribbean to coordinate cultural exchanges between these organizations.
Throughout its history of more than 55 years, CCC has contributed to the cultural development of Curaçao in both a material and emotional way.
The areas of culture in which CCC operates are music, literature, theatre, dance, visual art, and social events where all these cultural aspects are represented.<ref>https://www.sentrokultural-korsou.org/</ref>
{{Appendix}}
'''Cultureel Centrum Curaçao''' (ofisialmente **Sentro Kultural Kòrsou**, abreviá CCC) ta un organisashon kultural multidisiplinario ku ta sede na Emmastad, Willemstad, Kòrsou. Fundá riba **30 di desèmber 1949**, e sentro tin komo meta pa promové bida kultural riba e isla pa medio di músika, arte visual, literatura, baile i teater.
## Historia
CCC a wòrdu fundá pa lidernan kultural hulandes i lokal ku a buska pa fomentá interkambio kultural entre Hulanda, Antia Hulandes anterior, Indonesia i Sürnam. Un di su promé presidentenan tabata **Dr. Cola Debrot**, y otro figuranan clave a inclui **May Henriquez**, **J. Bennebroek Gravenhorst**, i **Dr. L.A.G.O. Lashley**.
Inicialmente alohá den un biblioteka sientífiko, e sentro a organisá un variedat di aktividatnan kultural manera konsierto i obranan di teatro importá for di Hulanda, entre otro *Marí di Malpais* i *Juancho Picaflor*. Den añanan despues, CCC tambe a trese teater i pelíkula biahero a traves di un trùk di sine mobil.
## Organization
- **President**: Henri C. Cornelia
- The board of directors includes up to nine members with roles such as treasurer and secretary.
- **Funding**: Supported by government grants (STICUSA/OKSNA), donations, course fees, and space rentals.
## Programs and Academy
The CCC operates as a cultural hub offering a wide range of classes and initiatives:
- **Edgar Palm Music Academy**: Offers instruction in piano, guitar, cuatro, mandolin, trumpet, saxophone, drums, choral singing, and general musical education—mostly for young students.
- **Theater**: Offers lessons and performance opportunities, including children's theater.
- **Folkloric Dance**: Traditional Curaçaoan and Aruban dance courses, including instruction led by Cesareo Jean Louis.
- **Visual Arts**: Exhibitions for painters, photographers, and other artists—featuring both local talent and curated in-house shows.
- **Literature**: Hosts literary gatherings, supports writers, and publishes books.
## Events
CCC regularly organizes public events to foster local culture and talent, including concerts like *Historia di Muziek*, Christmas performances, and *E-Klabu* for organ and other instruments.
## Facilities
The center houses classrooms, a concert hall, an auditorium, and a garden, which are used for courses, events, and exhibitions. These facilities are also available for rental by the community and partner organizations.
## Impact and Legacy
CCC plays a central role in preserving and promoting Curaçao’s cultural identity:
- Through the Edgar Palm Music Academy, it has trained many young musicians who have gone on to study abroad in the Netherlands and Suriname.
- Its theater, dance, literature, and visual arts programs continue to enrich the island's cultural and educational landscape.
- By organizing festivals and public events, CCC helps maintain the island’s cultural heritage and language.
## See also
* [[Culture of Curaçao]]
* [[Edgar Palm Music Academy]]
* [[List of museums in the Dutch Caribbean]]
== References ==
<references />
[[:Kategoria:Kultura na Kòrsou]]
{{Infobox kultura
| nomber = Cultureel Centrum Curaçao
| otro_nomber = Sentro Kultural Kòrsou (CCC)
| imagen =
| lugá = Emmastad (Groot Kwartier), Willemstad, Curaçao
| fundashon = 30 di desèmber 1949
| presidente = Henri C. Cornelia
| objtos = Promové bida kultural multidisiplinario pa komunidat di Curaçao
| formato = Fundashon sin ánimo di ganashi i centro kultural
}}
'''Cultureel Centrum Curaçao''' (nómi oficial **Sentro Kultural Kòrsou**, abreviado CCC) ta un organización kultural multidisiplinario na Emmastad, Willemstad. Fundá dia **30 di desèmber 1949**, su mision ta promové bida kultural na nivel lokal i internashonal, na área di musika, arte visual, letra, baile, i teatro.:contentReference[oaicite:0]{index=0}
## Historia
CCC a keda fundá dor di lideres kultural Hulandes i lokal ku deseá fasilitá interkambio kultural entre Hulanda, Antilla Hulandes, Indonesia i Surinam. Uno di e promé presidente tabata **Dr. Cola Debrot**. Otro figura importante ta **May Henriquez**, J. Bennebroek Gravenhorst, i Dr. L.A.G.O. Lashley.:contentReference[oaicite:1]{index=1}
En su prinsipio, CCC tabata situá riba e biblioteka akademiko (wetenschappelijke bibliotheek) i a organizá evento kultural komo konsierto i obranan teatral importá for di Hulanda, komo **"Marí di Malpais"** i **"Juancho Picaflor"**. Den e dos siglo despues, a trese obranan teater di reguero i film via e konosí **sine trùk**.:contentReference[oaicite:2]{index=2}
## Organisashon
- **Presidente:** Henri C. Cornelia:contentReference[oaicite:3]{index=3}
- Junta di direkshon ta formá di maximaal nueve miembronan, inklusí tesorero, sekretario i otro.:contentReference[oaicite:4]{index=4}
- **Finansha**: fondonan ta bini di guberno (STICUSA/OKSNA), donashon, i ingreso di kursonan i espasio alquiler.:contentReference[oaicite:5]{index=5}
## Ofertonan i Akademia
CCC ta operá den pluga kultura ku diferente sekshon:
- **Akademia di Muzika Edgar Palm**: kursunan pa piano, gitar, kuarta, mandolin, trompet, saxofon, drùm, koral i AMV, mayormente pa djoven.:contentReference[oaicite:6]{index=6}
- **Teatro**: leksion i produchonnan, inklusí teatro deportivo.:contentReference[oaicite:7]{index=7}
- **Baile folklóriko**: kurso pa hòmber i muhé den baile Arubano tradishonal, dirigí pa Cesareo Jean Louis.:contentReference[oaicite:8]{index=8}
- **Arte visual**: ekspo pa pintor, fotograf i other artista; riba Arte Proba i produchonnan mes di CCC.:contentReference[oaicite:9]{index=9}
- **Literatura**: encontro literario, soporte pa skritornan i publikashon di buki.:contentReference[oaicite:10]{index=10}
## Eventonan
Ta organizá eventonan regularmente pa stimulá kultura lokal i talentonan, inklusí **"Historia di Muziek"**, **koncierto di Krísma**, **E-Klabu** pa ka'i òrgel i otro evento públicu.:contentReference[oaicite:11]{index=11}
## Instalashonnan
CCC ta cuenta ku klasnan, sal di konsierto, auditorium i horto ku ta disponible pa uso di kurso, evento i eksposishon. Ta accesibel pa renta pa organizashon.:contentReference[oaicite:12]{index=12}
## Impakto i legado
CCC ta un institution klave na preservashon i promocion di kultura Curacaoano:
- Komo e escuela musical Edgar Palm, a forma djovenes músico ku despues ta studia aden Hulanda i SU.:contentReference[oaicite:13]{index=13}
- Fomenta teatro, danza, literatura i arte visual, kontribuyendo na vida kulturel i edukashonal di e isla.
- Tononan i festivales organizá te kontribui na mantene identidat kultural i idioma lokal.
## Referensia
<references>
</references>
== Mira tambe ==
* [[Cultura di Curaçao]]
* [[Akademia di Músika Edgar Palm]]
* [[Lista di museo na Hulanda Karibense]]
tin komo meta pa promové bida kultural riba e isla pa medio di [[músika]], arte visual, [[literatura]], [[baila|baile]] i [[teatro]].
Sentro Kultural Kòrsou (ofisialmente Cultureel Centrum Curaçao, abreviá CCC) ta un kompleho kultural multidisiplinario situá na Emmastad, Willemstad den Kòrsou. Fundá 30 di desèmber 1949, e sentro ta dediká pa promové bida kultural i aktividatnan sosio-kultural na isla, ku énfasis partikular riba hubentut i su desaroyo den kultura di Kòrsou.
--------------------
{{Variante|c}}
{{Infobox artista |variante= c
| nomber = Bagira Tizraoui
| alias = Bagira
| fecha nacemento =
|luga nacemento=[[Hulanda]]
| residencia = {{CUW}}
|ofishi=Pintor, diseñadó gráfiko, muralista
|genero=Arte
|website = https://bagira.art/
}}
'''Bagira Tizraoui''' (☆ 199?) ta un artista visual [[Kòrsou|kurasoleño]] di desendensia algeriano-hungaro, ku ta konosí pa su obranan ....
== Bida i karera ==
Bagira a nase na Hulanda, yu di un tata di Argelia i un mama di Hungria. El a lanta den varios pais, entre nan Argelia, Hungria, Belgika i [[Hulanda]]. Na 2014, na edat di 18 aña, Bagira a muda pa Kòrsou, unda su ruman muhé tabata biba.
Na 2023, el a habri su propio galeria na Kura Hulanda den Willemstad.
{{Appendix}}
NOTES
Ze is eigenwijs, eigenzinnig en onmiskenbaar getalenteerd. BAGIRA leeft en ademt kunst – en niet zomaar kunst, maar rauwe, eerlijke, krachtige portretten die muren én harten raken.<ref>[https://rss.com/podcasts/uitdekunst-kunst-en-cultuur-op-curacao/1975749/ BAGIRA – Winnares van Best Artist 2024 Award en de stem van haar generatie], rss.com (7 di aprel 2025)</ref>
Op haar 28e wint ze de Best Artist 2024 Award van de Amigoe. Niet dankzij een academische opleiding of een traditioneel pad, maar door pure durf, toewijding en een ontembare drang om te creëren. Acht jaar geleden ontdekte ze haar talent bij toeval. Twee weken later had ze haar vaste baan opgezegd – de rest is geschiedenis in verf.
Wat begon met portretopdrachten, groeide al snel uit tot iets groters. BAGIRA vond haar stem in het maken van muurschilderingen. Tegenwoordig is haar werk niet meer weg te denken uit het straatbeeld van Curaçao. Zo schilderde ze onder andere het monumentale portret van Margareth Abraham (1945–1970) op de gevel van de Curaçao International Airport.
Wat haar werk bijzonder maakt? De blik. De gelaagdheid. De stilte die haar schilderijen teweegbrengen. Ze legt gezichten vast—denkbeeldige én echte—met zoveel zeggingskracht dat je er niet omheen kunt.
BAGIRA groeide op tussen culturen én tussen geloven. Ze heeft een Hongaarse moeder en een Algerijnse vader. Ze bracht haar jeugd door in Hongarije, Nederland, België en Algerije. Haar opvoeding vond plaats in de schaduw van twee werelden: het christendom en de islam. Deze mix van spirituele, culturele en geografische invloeden vormt de kern van haar werk: kleurrijk, gelaagd en oprecht.
Op haar zestiende woonde ze al zelfstandig. Op haar negentiende vertrok ze naar Curaçao om bij haar grote zus te wonen. Die vroege onafhankelijkheid dwong haar om haar eigen weg te vinden – en precies dat is wat ze met haar kunst blijft doen.
🎙️ In deze uitzending van UIT DE KUNST vertelt ze openhartig over haar reis, over vrouw-zijn, over geloof, afkomst en vrijheid – en over hoe ze met een penseel de wereld stukje bij beetje kleur geeft.
{{Appendix}}
------------------
{{Variante|c}}
{{Infobox artista |variante= c
| fecha nacemento = 1971
|luga nacemento=[[Cuba]]
| residencia = {{CUW}}
|ofishi=Eskultor
|genero=Arte
|
}}
'''Angel Luis de la Rosa González''' (☆ 1971 na [[Cuba]]) ta un eskultor [[Cuba|kubano]]-[[Kòrsou|kurasoleño]], ku ta konosí pa su obranan di palu.
For di 2009 e ta biba i traha na Kòrsou.
'''Ángel Luis de la Rosa González''' (1971, [[Kuba]]) ta un [[eskultor]] kubano-kurasoleño ku ta biba i traha na [[Kòrsou]] for di 2009.
== Bida i karera ==
E ta bini di un famia di artesanonan ku su produktonan ta di gran prestigio. Su famianan tin profesionan manera saddler, shoemaker, carpintero, grafista i wever.<ref>[https://delarosartes.exto.nl/ Biografie Angel de la Rosa]</ref> Ora Angel Luis tin 12 aña, e ta bai un skol sekundario kaminda ta duna enseñansa di arte, e akademia José Joaquín Tejada, na [[Santiago di Cuba]]. E programa ta full-time, 6 dia pa siman i ta dura 7 aña. Ounke e ta ekselente den grafismo na skol, su preferensia personal ta skultura. Despues di a terminá su estudio, el a bira maestro di dibuho i skultura.
De la Rosa ta kuminsa su karera profeshonal na Casa de la Cultura Miguel Matamoros na Santiago de Cuba, den e departamento di artesanía. Den kuadro di e trabou aki e ta bira miembro di Asociación Cubana de Artesanos Artistas. Despues el a bira presidente di e asosiashon, posishon ku a okupá pa 10 aña. Entretantu e ta partisipá anualmente na
E ta un artista ku ta partisipá den grupo di eksposishon pa artesanonan i ku regularmente ta risibí premionan i rekonosementu.
Ademas e ta traha riba diferente enkargo. Na 2005 el a traha su prome exposicion solo titula ⁇ Consagración a la Primavera ⁇ (Invicion di Primavera), na e instituto provincial Biblioteca Elvira Cape.
Na momento cu Angel Luis ta yegando su 40 aña, e ta realisa mas y mas cu e ta sinti su mes encerra den su propio pais. Un bishita di trabou kòrtiku na Martinique a lanta su konsiensia ku un sosiedat por funshoná diferente for di loke e ta kustumbrá na dje na Cuba. Esaki ta oumentá su preokupashon. E ta tuma e desishon di emigrá i en realidat su intenshon ta pa bai Brazil. Miéntras e ta preparando pa esaki, e ta tende di un proyekto di konstrukshon na Kòrsou ku ta rekerí personal spesial di urgensia. Ángel Luis a kambia su plannan i huntu ku kuater kompatriota el a bai Kòrsou na 2009, ku tres di su figuranan di madera den su maleta.
Na Curaçao e ta traha na e konstrukshon di L ⁇ Aldea, un proyekto turístiko na Santa Catharina ku ya a wòrdu realisá. E ta hiba su figuranan di palu na Gallery Alma Blou, pa mira si por tin interes den su obra. E galerista Lusette Verboom ta entusiasmá i for di e momentu ei e ta trese tur loke e ta traha na e galeria.
Despues ku su kontrato ku e proyekto di konstrukshon a kaba, Angel Luis a disidí di keda na Kòrsou i kuminsá su mes negoshi.
Ademas, e ta aktivo den arte i regularmente ta partisipá na
grupo di exposicion na e galeria. Na yüni 2021, e ta un di e 45 artistanan lokal ku ta habri nan estudio durante e Open Atelier Route.
Muhénan ta importante den bida di Angel Luis. Komo yu úniko, no solamente su mama a lanta e, sino tambe su wela. Awor ku e mes tin yu, entre nan tres yu muhé, e ta eksperensiá e muhé tambe for di e perspektiva di e tata. E ta orguyoso di tur su 8 yu i ta konsiderá nan komo e kos mas importante den su bida.
Ángel Luis ta biba na Kòrsou pa 14 aña kaba i a traha un bida aki, den kua e ta sinti su mes na kas. E tin un gran admiracion pa e comunidad di Curaçao, unda tanto nacionalidad ta biba hunto y unda e tambe ta sinti su mes bon bini. E ta broma cu e libertad cu e tin aki pa biba y traha, pero tambe e oportunidadnan cu e ta haya pa desaroya su mes artisticamente.
Na 2023, durante su prome bishita na Hulanda, Angel Luis a hala atencion cu su obranan na e Dianan Nacional di Arte na Gorinchem y PAN Amsterdam.
{{Appendix}}
[[:Category:Arte na Kòrsou]]
Despues di a termina su estudio na skol, el a bai traha na Casa de la Cultura Miguel Matamoros na Santiago de Cuba, den e departamento di artesanía. For di e trabou aki e ta bira miembro di Asociación Cubana de Artesanos Artistas. Despues el a bira presidente di e asosiashon i e posishon aki el a okupá pa 10 aña. Entretantu e ta partisipá anualmente na
E ta un artista ku ta partisipá den grupo di eksposishon pa artesanonan i ku regularmente ta risibí premionan i rekonosementu.
Ademas e ta traha riba diferente enkargo. Na 2005 el a traha su prome exposicion solo titula ⁇ Consagración a la Primavera ⁇ (Invicion di Primavera), na e instituto provincial Biblioteca Elvira Cape.
Na momento cu Angel Luis ta yegando su 40 aña, e ta realisa mas y mas cu e ta sinti su mes encerra den su propio pais. Un bishita di trabou kòrtiku na Martinique a lanta su konsiensia ku un sosiedat por funshoná diferente for di loke e ta kustumbrá na dje na Cuba. Esaki ta oumentá su preokupashon. E ta tuma e desishon di emigrá i en realidat su intenshon ta pa bai Brazil. Miéntras e ta preparando pa esaki, e ta tende di un proyekto di konstrukshon na Kòrsou ku ta rekerí personal spesial di urgensia. Ángel Luis a kambia su plannan i huntu ku kuater kompatriota el a bai Kòrsou na 2009, ku tres di su figuranan di madera den su maleta.
Na Curaçao e ta traha na e konstrukshon di L ⁇ Aldea, un proyekto turístiko na Santa Catharina ku ya a wòrdu realisá. E ta hiba su figuranan di palu na Gallery Alma Blou, pa mira si por tin interes den su obra. E galerista Lusette Verboom ta entusiasmá i for di e momentu ei e ta trese tur loke e ta traha na e galeria.
Despues ku su kontrato ku e proyekto di konstrukshon a kaba, Angel Luis a disidí di keda na Kòrsou i kuminsá su mes negoshi.
Ademas, e ta aktivo den arte i regularmente ta partisipá na
grupo di exposicion na e galeria. Na yüni 2021, e ta un di e 45 artistanan lokal ku ta habri nan estudio durante e Open Atelier Route.
Muhénan ta importante den bida di Angel Luis. Komo yu úniko, no solamente su mama a lanta e, sino tambe su wela. Awor ku e mes tin yu, entre nan tres yu muhé, e ta eksperensiá e muhé tambe for di e perspektiva di e tata. E ta orguyoso di tur su 8 yu i ta konsiderá nan komo e kos mas importante den su bida.
Ángel Luis ta biba na Kòrsou pa 14 aña kaba i a traha un bida aki, den kua e ta sinti su mes na kas. E tin un gran admiracion pa e comunidad di Curaçao, unda tanto nacionalidad ta biba hunto y unda e tambe ta sinti su mes bon bini. E ta broma cu e libertad cu e tin aki pa biba y traha, pero tambe e oportunidadnan cu e ta haya pa desaroya su mes artisticamente.
Na 2023, durante su prome bishita na Hulanda, Angel Luis a hala atencion cu su obranan na e Dianan Nacional di Arte na Gorinchem y PAN Amsterdam.
-------------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Ariadne Faries''' (☆ [[1968]] na [[Kòrsou]] - † [[17 di novèmber]] [[2020]] na Kòrsou) tabata un artista plastiko, ilustradó i diseñado gráfiko di [[Kòrsou]].<ref>[https://nu.cw/2020/11/19/kunstenares-ariadne-faries-overleden/ Kunstenares Ariadne Faries overleden], Nu.cw, 19 di november 2020</ref>
== Biografia ==
Ariadne Faries a nase i lanta na Korsou.
Faries a muri inespera na edat di 51 of 52? ana.
* obranan di pintura
* buki di mucha: ''Di un te dies''
* ilustrashon nan grafiko
* disenado di stampia
* fotografia
* exposishonnan: New York na Queens Musem of Art (2012)
* websait: https://ariadnefaries.exto.org/
Ariadne Faries, artista di Kòrsou, a fayesé djabièrnè. Faries tabata pintor, ilustrador i diseñador gráfiko. Den e mundu di arte na Kòrsou a reakshoná ku hopi shock riba su morto. Su koleganan ta bisa ku e ta un artista eksepshonal ku semper tabata hopi ekspreshoná den su trabou. Pa Ariadne Faries arte tabata universal. El a bisa di su obra: "Mi pinturanan ta abstract i p'esei no por ser komprondé fásilmente". "Pero ora un hende tuma e tempu pa realmente wak mi obra, semper mi intenshon original ta ser deskubrí. Esei ta kon mi ta eksperensiá e universalidat di arte. "
Faries a nase na Kòrsou na 1968 i semper a keda konektá ku e isla. El a studia diseño gráfiko na Costa Rica i despues el a hasi exposishonnan na Hulanda, Merka, Karibe i Sur Amérika.
Ariadne Faries, artista di Kòrsou, a fayesé djabièrnè. Faries tabata pintor, ilustrador i diseñador gráfiko. Den e mundu di arte na Kòrsou a reakshoná ku hopi shock riba su morto. Su koleganan ta bisa ku e ta un artista eksepshonal ku semper tabata hopi ekspreshoná den su trabou. Pa Ariadne Faries arte tabata universal. El a bisa di su obra: "Mi pinturanan ta abstract i p'esei no por ser komprondé fásilmente". "Pero ora un hende tuma e tempu pa realmente wak mi obra, semper mi intenshon original ta ser deskubrí. Esei ta kon mi ta eksperensiá e universalidat di arte. "
Faries a nase na Kòrsou na 1968 i semper a keda konektá ku e isla. El a studia diseño gráfiko na Costa Rica i despues el a hasi exposishonnan na Hulanda, Merka, Karibe i Sur Amérika.
{{Appendix}}
She was an artist pur sang and her specific style, with the ‘wooden peg’-lines, was unique and something that she kept exploring and deepening. Her oeuvre is a valuable contribution to the art world. On many occasions Ariadne was invited by international curators to participate in exhibitions abroad. Ariadne's death came sudden
E tabata un artista pur sang i su estilo spesífiko, ku e ⁇ wooden peg ⁇ -lines, tabata úniko i algu ku e tabata sigui eksplorá i profundizá. Su obra ta un kontribushon balioso pa e mundu di arte. Na hopi okashon, e kuradónan internashonal a invitá Ariadne pa partisipá na eksposishonnan den eksterior. Ariadne su morto a bin di un manera súbito
De Curaçaose kunstenares Ariadne Faries is woensdag overleden. Faries was schilder, illustrator en grafisch ontwerper. In de Curaçaose kunstwereld is geschokt gereageerd op haar overlijden.
Collega's noemen haar een bijzondere kunstenares die altijd heel uitgesproken was in haar werk. Voor Ariadne Faries was kunst universeel. Over haar werk zei ze: "Mijn schilderijen zijn abstract en kunnen daarom niet gemakkelijk worden begrepen."
"Maar wanneer iemand de moeite neemt om echt naar mijn werk te kijken, wordt altijd mijn oorspronkelijke bedoeling ontdekt. Dat is hoe ik de universaliteit van kunst ervaar. "
Faries is in 1968 geboren op Curaçao en is altijd verbonden gebleven met het eiland. Ze studeerde grafisch ontwerp in Costa Rica en had later exposities in onder meer Nederland, Amerika, het Caribisch gebied en Zuid-Amerika.
{{Appendix}}
------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
[[File:Street art in a wayaka tree by Mac Alberto 4.jpg|thumb|Eskultura den un palu di wayaka dilanti palasio di gobernador na Willemstad]]
'''Mac Interer Alberto''' (☆ [[16 di ougùstùs]] [[1932]] na [[Kòrsou]] - † [[21 di ougùstùs]] [[2020]] na Kòrsou), tambe konosí komo Mac of Soft Melody, tabata un lider sindikal, eskultor i artista plastiko di [[Kòrsou]].<ref>[https://curacao.nu/eerbetoon-aan-mac-alberto/ Eerbetoon aan Mac Alberto], Curacao.nu (12 di mart 2024)</ref>
== Biografia ==
Promé ku su apogeo artístiko, Alberto tabata traha, entre otro, komo botero i na e kompania di awa i elektrisidat (Water en Elektriciteitsbedrijf). Dia 2 di desèmber 1969 el a fundá e sindikato Bond di Trahadornan di Gobièrnu (BTG) i tabata su promé [[presidente]].<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463149:mpeg21:p005|titel=BTG: grieven wegnemen langs weg van overleg|werk=[[Amigoe]]|datum=1970-10-22|bezochtdatum=2024-03-15}}</ref>
Su regreso na Curaçao despues di un estadía na Hulanda a inspir'é pa krea skulpturanan ku ta keda admirá dékadanan despues.
For di añanan 80 Mac Alberto a krea eskulturanan remarkabel, kuminsando ku su promé opheto grabá den tronkon di un palu dilanti di Palasio di Gobernador na 1981. El a hasi uso di un pida glas di un bòter di serbes pa kèrf e obra akí. Te dia di awe por atmirá su kreashonnan komo arte públiko den Punda. Lamentablemente dos di e palunan ku eskultura situá banda di Palasio di Gobernador ya pa basta tempu a muri. Riba inisiativa di Gabinete di Gobernador di Kòrsou, pronto lo remplasá e palunan akí.
Te na final di su karera artístiko na 2010, el a sigui traha for di su estudio na Ansinghstraat.
Mac Alberto a fayesé dia 21 di ougùstùs 2020 na edat di 88 aña.
{{Appendix}}
* fundado i presidente di Bond di Trahadornan di Gobiernu
* tabata liga na partido FOL i Movemento Pro Korsou
* Alberto tabata den prison di ... te ....
* na 1973 eilandsraadverkiezinge e tabata lijsttrekker di MPK.<ref>Vereniging hoopt op 30.000 stemmen Movimento Pro Korsow had kiem in gevangenis Mac Alberto lijsttrekker. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 19-02-1975, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 13-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010998544:mpeg21:p003</ref>
Su prome eskultura, traha for di un tronco di palu banda di e palasio di Gobernador na 1981 cu nada mas cu un pida glas di un boter di biña, a marca e comienzo di un impresionante serie di obranan di arte publico na Curaçao.
Mac Interer Alberto, tambe konosí komo Mac of Soft Melody, nase riba 16 di ougùstùs 1932, a hiba un bida ku tabata mes diverso ku su arte. Promé ku el a logra su apogeo artístiko, el a traha komo botero i na e kompania di awa i elektrisidat (Water en Elektriciteitsbedrijf), entre otro, i el a fundá e sindikato Bond di Trahadornan di Gobiernu BTG.
Su regreso na Curaçao despues di un estadía na Hulanda a inspir'é pa krea skulpturanan ku ta keda admirá dékadanan despues. Te na final di su karera artístiko na 2010, el a sigui traha for di su estudio na Ansinghstraat.
Mac Alberto a fayesé riba 21 di ougùstùs 2020, pero su trabou i spiritu ta sigui biba. E homenahe aki ta un record di su contribucion na arte y cultura di Curaçao.
For di añanan 80 Mac Alberto a krea eskulturanan remarkabel, kuminsando ku su promé opheto grabá den tronkon di un palu dilanti di Palasio di Gobernador na 1981. El a hasi uso di un pida glas di un bòter di serbes pa kèrf e obra akí. Te dia di awe por atmirá su kreashonnan komo arte públiko den Punda. Lamentablemente dos di e palunan ku eskultura situá banda di Palasio di Gobernador ya pa basta tempu a muri. Riba inisiativa di Gabinete di Gobernador di Kòrsou, pronto lo remplasá e palunan akí. Lo pèrkurá kuidadosamente pa konservá e obranan di arte.
Den estrecho kolaborashon ku Museo di Kòrsou lo konservá e dos tronkonnan morto ku eskultura aden. Despues nan lo haña un hogar nobo den e kurá di eskultura botániko di museo, kaminda lo ekshibí nan pa públiko. Lo añadí tambe un kolekshon di potrèt di otro obranan di arte di Mac, akompañá pa splikashon dje obranan i ku informashon di fondo di e artista mes. Ku esaki ta rekonosé Mac Alberto komo un artista outodidakto di Kòrsou, di ken su trabou tin un impakto duradero den espasio públiko. E seremonia privá di inougurashon di e eksposishon ta planiá provishonalmente pa mei 2024. Gobernador di Kòrsou, miembronan di famia di e artista i otro invitadonan lo asistí na e seremonia akí.
E artista
E artista Mac Interer Alberto, mihó konosí komo Mac òf Soft Melody, a nase dia 16 di ougùstùs 1932. Su biografia, publiká pa drs. Lionel Janga na 2021, ta deskribí no solamente su eskulturanan, sino tambe su eksperensianan laboral anterior, manera su tempu komo trahadó riba barku, marinero, su trabou na Shell (e tempu ei ainda CPIM) i despues na Water en Electriciteitsbedrijf (WEB). Na 1969 el a lanta e sindikato Bònt di Trahadornan di Gobièrnu (BTG), di kual e tabata e promé presidente. Despues di un estadia na Hulanda di 1979 te 1981, na su regreso el a kuminsá traha eskultura den tronkon di palu den Punda. El a kontinuá su arte di kòrta palu for di su studio na kas na Ansinghstraat te fin di 2010. Mac Alberto a fayesé dia 21 di ougùstùs 2020 na edat di 88 aña.<ref>[https://gobiernu.cw/nieuw/homenahe-na-mac-alberto-komo-artista-kurasoleno/ HOMENAHE NA MAC ALBERTO KOMO ARTISTA KURASOLEÑO], Gobiernu di Korsou (11 di mart 2024)</ref>
{{Appendix}}
------------------------
{{Databox}}
'''Sentro Pro Arte''' tabata e teatro nashonal di Korsou ku tabata aktivo entre 1968 i 2001. E tabata situa na Willemstad den bario di Groot Davelaar.
== Historia ==
Na 1964 e konseho konsultativo pa koperashon kultural entre e paisnan di Reino a duna e gobièrnu hulandes e idea di pone fondonan disponibel pa e konstrukshon di un teatro na Kòrsou. Anteriormente Stichting Schouwburg Curaçao tabatin e arkitekto F. Singo a haña un enkargo pa un diseño. E gobièrnu Hulandes a duna un kantidat di subsidio di NAF 1.500.000,-. Riba 28 di sèptèmber 1965, H.M. e Reina (Juliana) a desmontá un plaka na e lugá kaminda e teatro lo a lanta. Poco despues, a kuminsá ku e konstrukshon di Rijkseenheidboulevard. Tereno di konstrukshon i lugá di parkeer (350 outo) a ser ofresé na e Fundashon pa e teritorio insular di Kòrsou. Divershon di kontribushon den sèn di gobièrnu i privá den Antias Hulandes i e kontribushon hulandes menshoná ariba, ku a wòrdu entregá pa medio di [[Sticusa]], a hasi e konstrukshon i e instalashon posibel; Wim Vesseur, un eksperto den teatro, a aktua komo konsehero.
E teatro ta conta cu 750 asiento, ta ekipa pa e vision mas moderno cu entre otro un lift di orquesta y ta calcula pa practicamente tur tipo di manifestacion (teatro, ballet, concierto, congreso, show, etc.). E inaugurashon a tuma lugá na 10 di sèptèmber 1968. E teatro aki a stimula e poblacion pa bishita e diferente presentacionnan y actuacionnan mas biaha.
In 1965 werd in Willemstad in Curaçao begonnen met de bouw van Centro Pro Arte: een grote schouwburg. In datzelfde jaar bezocht Koningin Wilhelmina het eiland alsmede de bouwplaats, waar zij een gedenkplaat onthulde. Later kreeg die een plaats in het theater.<ref>https://theaterencyclopedie.nl/wiki/Centro_Pro_Arte,_Willemstad_(Curacao)</ref>
De schouwburg, aan een weg gelegen die de naam van Schouwburgweg kreeg, werd in 1968 geopend door Gouverneur N.C. (Cola) Debrot. De financiering kwam van Nederland, Curaçao en de Shell. Openingsvoorstellingen zijn Esta Ricu nos bida ta van Bunchi Römer, een stuk met meer dan 70 amateurspelers en Cosas de Papá y Mamá van Alfonso Paso in vertaling en regie van Nydia Ecury (Gai bieu ta traha sòpi stèrki).
Er waren 700 plaatsen, een lijsttoneel met orkestbak en een groot toneel die een brede programmering mogelijk maakte. In de eerste jaren was de zaal zeer succesvol, met optredens van Nederlandse artiesten (o.a. Jenny Arean, Tineke Schouten en Paul van Vliet) en muziek-en dansgroepen van elders.
Vanaf de jaren '90 ging het steeds slechter met het theater, door onder andere een merkwaardige beleidsbeslissing waarbij verordineerd werd dat de bezoekers keurig gekleed moesten zijn; anders kon toegang ontzegd worden. Dit had een teruggang van bezoekers tot gevolg.
Daarnaast had het gebouw te maken met een niet structuele programmering, veroorzaakt door slechte communicatie en financiële problemen. Daarbij was er, ook vanwege geldtekort, een groot gebrek aan onderhoud. Zo had het gebouw ernstig te lijden onder wateroverlast, waardoor de kelders regelmatig onder water stonden.
De verschillende problemen leidden uiteindelijk in 2001 tot de definitieve sluiting van het Centro Pro Arte. Plannen voor heropening kwamen maar niet van de grond; een grote brand in 2016 maakte er helemaal een eind aan.
De restanten kwamen in het bezit van een pensioenfonds die nog wel onderzocht of er een Cultuurcentrum van gemaakt zou kunnen worden.
---------------
In 1964 gaf de Adviesraad voor culturele samenwerking tussen de landen van het Koninkrijk de Nederlandse regering in overweging fondsen ter beschikking te stellen voor de bouw van een schouwburg op Curaçao. Tevoren had de Stichting Schouwburg Curaçao de architect F. Zingel opdracht voor een ontwerp gegeven. Door de Nederlandse regering werd een subsidiebedrag toegekend ad NAf 1.500.000,-. Op 28 september 1965 onthulde H.M. de Koningin (Juliana) een gedenkplaat op de plaats waar de schouwburg zou verrijzen. Kort daarop nam de bouw aan de Rijkseenheidboulevard een aanvang. Bouwgrond en parkeerterrein (350 auto's) zijn door het Eilandgebied Curaçao aan de Stichting aangeboden. Diverse bijdragen in geld van overheid en particulieren in de Nederlandse Antillen en de bovengenoemde door tussenkomst van de Sticusa verstrekte Nederlandse bijdrage maakten bouw en inrichting mogelijk; de theaterdeskundige Wim Vesseur trad op als adviseur.<ref>[https://web.archive.org/web/20161120102825/http://curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=369&lang= Encyclopedie van Curacao - letter A t/m D]</ref>
De schouwburg telt 750 zitplaatsen, is volgens de modernste inzichten uitgerust met o.a. een orkestlift en is berekend op vrijwel elke soort manifestaties (toneel, ballet, concerten, congressen, shows enz.). De opening vond plaats september 1968. De bevolking is door deze schouwburg gestimuleerd de verschillende op- en uitvoeringen vaker te bezoeken.
{{Appendix}}
* [https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/21596-sentro-pro-arte-wordt-gesloopt Sentro Pro Arte wordt gesloopt], 27 di mei 2020
* https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/26417-schouwburg-staat-weer-op-de-agenda Schouwburg staat weer op de agenda], 30 di september 2022
* De in 1968 in Davelaar op Curaçao opgerichte schouwburg Centro Pro Arte Plaza Consortium (HPC) met 750 stoelen sloot 19 jaar geleden zijn deuren. De schouwburg kwam tot stand met giften van de Nederlandse overheid, Shell, het Bureau Cultuur en Opvoeding en lokale particuliere bedrijven. Hij zou een van de modernste in het Caribische gebied worden, met onder andere een orkestlift, en zou zijn berekend op alle facetten van cultuuruitingen, zoals concerten, toneel en ballet (MaduroMolhuijsen 2006). 34 jaar later, in 2001, viel het doek. Vanwege geldtekort was er sprake van achterstallig onderhoud. In 2015 nam de Curaçaose overheid het besluit om Centro Pro Arte te renoveren. Amper een jaar later vatte het leegstaande pand tijdens een grote arbeidersstaking vlam. Er waren drie opties: doorgaan met de renovatieplannen, slopen en een nieuw theater bouwen, of een nieuw theater bouwen in de binnenstad.<ref>[https://www.boekman.nl/tijdschrift-artikel/artikelen/theater-in-het-caribisch-gebied/ Theater in het Caribisch Gebied]</ref>
* Sentro pro Arte wordt niet meer gerenoveerd. Althans niet door de overheid. Die heeft het daarom overgedragen aan het Algemeen Pensioenfonds Curaçao.
qohyhy3p32klqycgbf0o7aa6uo4eacc
201545
201544
2026-08-21T18:05:30Z
Caribiana
8320
201545
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
Pending: [[Mandy Franca]] - [[Tarona]] - [[Gilleam Trapenberg]] - [[Shertise Solano]] - [[Serana Angelista]] (nl.wiki) - [[Eugenie Boon]]
-------------
=== Sentro Kultural Korsou ===
{{Variante|c}}
{{Infobox edificio| variante = c
| nomber = Sentro Kultural Kòrsou
| nomber2 = Cultureel Centrum Curacao
| abrevia = CCC
| adres = ''Koninginnelaan'', Emmastad
| funda = [[30 di desèmber]] [[1949]]
| inaugura = 1950
| architect =
| renova =
| propietario = Stichting Schouwburg
| director =
| cantidad_sala =
| capacidad = auditorio:
| zoom =16
}}
'''Sentro Kultural Kòrsou''', ofisialmente '''Cultureel Centrum Curacao''' (CCC), ta un kompleho kultural multidisiplinario na [[Kòrsou]], situá den [[Emmastad]] na [[Willemstad]]. Fundá dia [[30 di desèmber]] [[1949]], e sentro ta dediká pa promové bida kultural i aktividatnan sosio-kultural na isla, ku énfasis partikular riba hubentut i su desaroyo den kultura di Kòrsou.<ref>https://www.sentrokultural-korsou.org/</ref>
== Historia ==
Sentro Kultural Kòrsou a wòrdu establesé komo e organisashon lokal ligá na [[Sticusa|Stichting voor Culturele Samenwerking]] (Sticusa) pa stimula bida kultural na Kòrsou i fasilitá interkambio kultural ku [[Hulanda]], [[Aruba]] i otro islanan di Karibe Hulandes. E promé direktor di CCC tabata [[Cola Debrot]], un figura aktivamente enbolbí den [[literatura]] i kultura lokal.
For di su kuminsamentu, e método di trabou di CCC tabata diferente di esun di Sentro Kultural Aruba (CCA). Mientras CCA tabata fungí mas komo un organisashon ku ta koordiná i unifiká aktividatnan di organisashonnan kultural eksistente, CCC a skohe pa enfoká riba stimulá inisiativanan propio i yena bashinan den e kampo kultural.
El a hunga un papel importante den desaroyo kultural di Kòrsou. Entre otro, e sentro a establesé òf a yuda na kreashon di:
* Liga di Pelíkula Korsou (Curacaose Film Liga?)
* Biblioteka sientífiko (ku posteriormente a integrá den e biblioteka di [[University of Curaçao|UoC]])
* Fundashon Skol di Músika Kòrsou
== Aktividatnan i funshon ==
(oud)
Sentro Kultural Kòrsou ta aktivo den vários disiplina kultural, inkluyendo músika, literatura, teatro, baile, arte visual i aktividatnan sosial ku ta kombiná diferente forma di ekspreshon kultural. CCC ta kolabora ku instansianan lokal i internashonal pa organisá presentashonnan, exposishonnan i produccionnan teatral, tantu ku artistanan lokal komo ku bishitantenan for di Hulanda i otro paisnan.
Un parti di su trabou histórico tabata e organisashon di proyekshonnan di pelíkula, inklusief uso di e asina yamá sinetruck, ku a permití hiba sine pa diferente bario riba e isla. Dor di su aktividatnan, CCC a kontribuí tanto material komo emoshonalmente na formashon di e identidat kultural di Kòrsou.
== Meta i signifikado ==
E ophetivonan prinsipal di CCC ta:
* Promové bida kultural den Kòrsou i (histórikamente) den Antias Hulandes
* Kolaborá ku organisashonnan kultural na Hulanda, Aruba i e Karibe
* Fasilitá intercambio kultural i artistiko
* Sostené i stimula talento lokal
Ku mas ku sinkuenta aña di eksistensia, Sentro Kultural Kòrsou ta konsiderá un di e pilarnan di infrastructura kultural di e isla.
of
== Vision i mishon ==
(nieuw)
Segun su website oficial, e visión di Sentro Kultural Kòrsou ta pa bira e institushon prinsipal pa ekspreshon kultural i edukashon den komunidat di Kòrsou i, si posibel, den e region mes. Su mishon ta kontribuí na kalidat di bida di komunidat di Kòrsou pa medio di e promoshon di aktividatnan kultural i sosio-kultural. CCC ta pone un énfasis spesial riba hubentut, kwa nan ta invitá i involví den desaroyo i preservashon di kultura pa e generashonnan futuro.
== Aktividatnan ==
Durante su existencia, CCC a organisá i suportá hopi tipo di aktividat kultural, inklusivamente:
* produccionnan musicals, teatraal i danse
* exposishon di arte visual i fotografia
* organizashon di film den komunidat (cinetruck)
* sesiunan literario i promoveshon di eskribidonan lokal
* edukashon musikal via Akademia di Músika Edgar Palm
* kursonan i talleres pa djòvenes i adulto.
CCC kolabora ku otro organisashonnan kultural lokal i internashonal pa organizá eventonan ku ta inkluí artistanan lokal i invitado.
== Importansia ==
Na mas ku 75 aña di eksistensia, Sentro Kultural Kòrsou ta konsiderá un pilarnan den infrastructura kultural di Kòrsou, kontribuí na tanto konservashon komo desaroyo di ekspreshon kultural lokal i involvimentu di hubentut den aktividatnan kultural.
{{Appendix}}
ta un compleho
Cultureel Centrum Curaçao werd op 30 december 1949 opgericht als de plaatselijke zusterorganisatie van Sticusa ter bevordering van het culturele leven op Curacao en de culturele uitwisseling met het moederland. Eerste directeur was Colá Debrot.<ref>https://theaterencyclopedie.nl/wiki/Cultureel_Centrum_Cura%C3%A7ao_(1950) Cultureel Centrum Curaçao (1950)], theaterencyclopedia.nl</ref>
Fundá na 1950. For di kuminsamentu, e método di trabou di C.C.C. tabata diferente orienta cu esun di Centro Cultural Aruba, cu al fin y al cabo ta fungi como grupo, mientras cu ta mantene e independencia di e organisacionnan cultural existente. E C.C.C. prinsipalmente ta hasi esfuerso pa stimulá aktividat propio riba tereno kultural; e ta purba tambe di yena e bashinan eksistente. Desde su fundashon, e C.C.C. entre otro, a logra of a yuda pa logra lo siguiente:
• e liga di pelíkula Curaçao,
• e Biblioteka Sientífiko (awor uni den e Biblioteka di Universidat)
• y Fundacion Scol di Musica Curaçao.
Varios instancia colaborando cu e C.C.C. ta envolvi den entre otro teatro, ballet y exposicionnan. E C.C.C. ta proveé proyekshon di pelíkula ku e *cinetruck i ta kolabora ku otro organisashonnan pa organisá presentashonnan di tantu artistanan lokal komo bishitante di Hulanda i otro paisnan (mira tambe Sentronan Kultural).
Opgericht in 1950. Van de aanvang af was de werkwijze van het C.C.C. anders gericht dan die van het Cultureel Centrum Aruba, dat immers samenbun¬delend optreedt, met behoud overigens van de zelfstandigheid van de bestaande culturele organisaties. Het C.C.C. streeft vooral naar het stimuleren van de zelfwerkzaamheid op cultureel gebied; het tracht verder nog bestaande la¬cunes op te vullen. Sedert de oprichting heeft het C.C.C. o.m. het volgende tot stand gebracht of helpen brengen:
• de filmliga Curaçao,
• de Wetenschappelijke Bibliotheek (inmiddels opgegaan in de Universiteitsbibliotheek)
• en de Stichting Muziekschool Curaçao.
Diverse instellingen samenwerkend met het C.C.C. houden zich o.m. bezig met toneel, bal¬let en tentoonstellingen. Het C.C.C. verzorgt o.m. filmvoorstellingen met de *cinetruck en werkt samen met andere organisaties voor het organiseren van uitvoeringen zowel door lokale als door bezoekende kunstenaars uit Nederland en andere landen (zie ook Culturele Centra). <ref>[https://web.archive.org/web/20161120102825/http://curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=369&lang= Cultureel Centrum Curacao], Encyclopedie van Curaçao</ref>
On December 30th , 1949, the “Cultureel Centrum Curaçao / Sentro Kultural Kòrsou” was founded<ref>https://www.sentrokultural-korsou.org/ Sentro Kultural Kòrsou]</ref>, with the following objectives:
*Promotion of cultural life within the Netherlands Antilles , and in particular in Curaçao.
*Work together with other organizations with same objective in The Netherlands, Aruba and the Caribbean to coordinate cultural exchanges between these organizations.
Throughout its history of more than 55 years, CCC has contributed to the cultural development of Curaçao in both a material and emotional way.
The areas of culture in which CCC operates are music, literature, theatre, dance, visual art, and social events where all these cultural aspects are represented.<ref>https://www.sentrokultural-korsou.org/</ref>
{{Appendix}}
'''Cultureel Centrum Curaçao''' (ofisialmente **Sentro Kultural Kòrsou**, abreviá CCC) ta un organisashon kultural multidisiplinario ku ta sede na Emmastad, Willemstad, Kòrsou. Fundá riba **30 di desèmber 1949**, e sentro tin komo meta pa promové bida kultural riba e isla pa medio di músika, arte visual, literatura, baile i teater.
## Historia
CCC a wòrdu fundá pa lidernan kultural hulandes i lokal ku a buska pa fomentá interkambio kultural entre Hulanda, Antia Hulandes anterior, Indonesia i Sürnam. Un di su promé presidentenan tabata **Dr. Cola Debrot**, y otro figuranan clave a inclui **May Henriquez**, **J. Bennebroek Gravenhorst**, i **Dr. L.A.G.O. Lashley**.
Inicialmente alohá den un biblioteka sientífiko, e sentro a organisá un variedat di aktividatnan kultural manera konsierto i obranan di teatro importá for di Hulanda, entre otro *Marí di Malpais* i *Juancho Picaflor*. Den añanan despues, CCC tambe a trese teater i pelíkula biahero a traves di un trùk di sine mobil.
## Organization
- **President**: Henri C. Cornelia
- The board of directors includes up to nine members with roles such as treasurer and secretary.
- **Funding**: Supported by government grants (STICUSA/OKSNA), donations, course fees, and space rentals.
## Programs and Academy
The CCC operates as a cultural hub offering a wide range of classes and initiatives:
- **Edgar Palm Music Academy**: Offers instruction in piano, guitar, cuatro, mandolin, trumpet, saxophone, drums, choral singing, and general musical education—mostly for young students.
- **Theater**: Offers lessons and performance opportunities, including children's theater.
- **Folkloric Dance**: Traditional Curaçaoan and Aruban dance courses, including instruction led by Cesareo Jean Louis.
- **Visual Arts**: Exhibitions for painters, photographers, and other artists—featuring both local talent and curated in-house shows.
- **Literature**: Hosts literary gatherings, supports writers, and publishes books.
## Events
CCC regularly organizes public events to foster local culture and talent, including concerts like *Historia di Muziek*, Christmas performances, and *E-Klabu* for organ and other instruments.
## Facilities
The center houses classrooms, a concert hall, an auditorium, and a garden, which are used for courses, events, and exhibitions. These facilities are also available for rental by the community and partner organizations.
## Impact and Legacy
CCC plays a central role in preserving and promoting Curaçao’s cultural identity:
- Through the Edgar Palm Music Academy, it has trained many young musicians who have gone on to study abroad in the Netherlands and Suriname.
- Its theater, dance, literature, and visual arts programs continue to enrich the island's cultural and educational landscape.
- By organizing festivals and public events, CCC helps maintain the island’s cultural heritage and language.
## See also
* [[Culture of Curaçao]]
* [[Edgar Palm Music Academy]]
* [[List of museums in the Dutch Caribbean]]
== References ==
<references />
[[:Kategoria:Kultura na Kòrsou]]
{{Infobox kultura
| nomber = Cultureel Centrum Curaçao
| otro_nomber = Sentro Kultural Kòrsou (CCC)
| imagen =
| lugá = Emmastad (Groot Kwartier), Willemstad, Curaçao
| fundashon = 30 di desèmber 1949
| presidente = Henri C. Cornelia
| objtos = Promové bida kultural multidisiplinario pa komunidat di Curaçao
| formato = Fundashon sin ánimo di ganashi i centro kultural
}}
'''Cultureel Centrum Curaçao''' (nómi oficial **Sentro Kultural Kòrsou**, abreviado CCC) ta un organización kultural multidisiplinario na Emmastad, Willemstad. Fundá dia **30 di desèmber 1949**, su mision ta promové bida kultural na nivel lokal i internashonal, na área di musika, arte visual, letra, baile, i teatro.:contentReference[oaicite:0]{index=0}
## Historia
CCC a keda fundá dor di lideres kultural Hulandes i lokal ku deseá fasilitá interkambio kultural entre Hulanda, Antilla Hulandes, Indonesia i Surinam. Uno di e promé presidente tabata **Dr. Cola Debrot**. Otro figura importante ta **May Henriquez**, J. Bennebroek Gravenhorst, i Dr. L.A.G.O. Lashley.:contentReference[oaicite:1]{index=1}
En su prinsipio, CCC tabata situá riba e biblioteka akademiko (wetenschappelijke bibliotheek) i a organizá evento kultural komo konsierto i obranan teatral importá for di Hulanda, komo **"Marí di Malpais"** i **"Juancho Picaflor"**. Den e dos siglo despues, a trese obranan teater di reguero i film via e konosí **sine trùk**.:contentReference[oaicite:2]{index=2}
## Organisashon
- **Presidente:** Henri C. Cornelia:contentReference[oaicite:3]{index=3}
- Junta di direkshon ta formá di maximaal nueve miembronan, inklusí tesorero, sekretario i otro.:contentReference[oaicite:4]{index=4}
- **Finansha**: fondonan ta bini di guberno (STICUSA/OKSNA), donashon, i ingreso di kursonan i espasio alquiler.:contentReference[oaicite:5]{index=5}
## Ofertonan i Akademia
CCC ta operá den pluga kultura ku diferente sekshon:
- **Akademia di Muzika Edgar Palm**: kursunan pa piano, gitar, kuarta, mandolin, trompet, saxofon, drùm, koral i AMV, mayormente pa djoven.:contentReference[oaicite:6]{index=6}
- **Teatro**: leksion i produchonnan, inklusí teatro deportivo.:contentReference[oaicite:7]{index=7}
- **Baile folklóriko**: kurso pa hòmber i muhé den baile Arubano tradishonal, dirigí pa Cesareo Jean Louis.:contentReference[oaicite:8]{index=8}
- **Arte visual**: ekspo pa pintor, fotograf i other artista; riba Arte Proba i produchonnan mes di CCC.:contentReference[oaicite:9]{index=9}
- **Literatura**: encontro literario, soporte pa skritornan i publikashon di buki.:contentReference[oaicite:10]{index=10}
## Eventonan
Ta organizá eventonan regularmente pa stimulá kultura lokal i talentonan, inklusí **"Historia di Muziek"**, **koncierto di Krísma**, **E-Klabu** pa ka'i òrgel i otro evento públicu.:contentReference[oaicite:11]{index=11}
## Instalashonnan
CCC ta cuenta ku klasnan, sal di konsierto, auditorium i horto ku ta disponible pa uso di kurso, evento i eksposishon. Ta accesibel pa renta pa organizashon.:contentReference[oaicite:12]{index=12}
## Impakto i legado
CCC ta un institution klave na preservashon i promocion di kultura Curacaoano:
- Komo e escuela musical Edgar Palm, a forma djovenes músico ku despues ta studia aden Hulanda i SU.:contentReference[oaicite:13]{index=13}
- Fomenta teatro, danza, literatura i arte visual, kontribuyendo na vida kulturel i edukashonal di e isla.
- Tononan i festivales organizá te kontribui na mantene identidat kultural i idioma lokal.
## Referensia
<references>
</references>
== Mira tambe ==
* [[Cultura di Curaçao]]
* [[Akademia di Músika Edgar Palm]]
* [[Lista di museo na Hulanda Karibense]]
tin komo meta pa promové bida kultural riba e isla pa medio di [[músika]], arte visual, [[literatura]], [[baila|baile]] i [[teatro]].
Sentro Kultural Kòrsou (ofisialmente Cultureel Centrum Curaçao, abreviá CCC) ta un kompleho kultural multidisiplinario situá na Emmastad, Willemstad den Kòrsou. Fundá 30 di desèmber 1949, e sentro ta dediká pa promové bida kultural i aktividatnan sosio-kultural na isla, ku énfasis partikular riba hubentut i su desaroyo den kultura di Kòrsou.
--------------------
{{Variante|c}}
{{Infobox artista |variante= c
| nomber = Bagira Tizraoui
| alias = Bagira
| fecha nacemento =
|luga nacemento=[[Hulanda]]
| residencia = {{CUW}}
|ofishi=Pintor, diseñadó gráfiko, muralista
|genero=Arte
|website = https://bagira.art/
}}
'''Bagira Tizraoui''' (☆ 199?) ta un artista visual [[Kòrsou|kurasoleño]] di desendensia algeriano-hungaro, ku ta konosí pa su obranan ....
== Bida i karera ==
Bagira a nase na Hulanda, yu di un tata di Argelia i un mama di Hungria. El a lanta den varios pais, entre nan Argelia, Hungria, Belgika i [[Hulanda]]. Na 2014, na edat di 18 aña, Bagira a muda pa Kòrsou, unda su ruman muhé tabata biba.
Na 2023, el a habri su propio galeria na Kura Hulanda den Willemstad.
{{Appendix}}
NOTES
Ze is eigenwijs, eigenzinnig en onmiskenbaar getalenteerd. BAGIRA leeft en ademt kunst – en niet zomaar kunst, maar rauwe, eerlijke, krachtige portretten die muren én harten raken.<ref>[https://rss.com/podcasts/uitdekunst-kunst-en-cultuur-op-curacao/1975749/ BAGIRA – Winnares van Best Artist 2024 Award en de stem van haar generatie], rss.com (7 di aprel 2025)</ref>
Op haar 28e wint ze de Best Artist 2024 Award van de Amigoe. Niet dankzij een academische opleiding of een traditioneel pad, maar door pure durf, toewijding en een ontembare drang om te creëren. Acht jaar geleden ontdekte ze haar talent bij toeval. Twee weken later had ze haar vaste baan opgezegd – de rest is geschiedenis in verf.
Wat begon met portretopdrachten, groeide al snel uit tot iets groters. BAGIRA vond haar stem in het maken van muurschilderingen. Tegenwoordig is haar werk niet meer weg te denken uit het straatbeeld van Curaçao. Zo schilderde ze onder andere het monumentale portret van Margareth Abraham (1945–1970) op de gevel van de Curaçao International Airport.
Wat haar werk bijzonder maakt? De blik. De gelaagdheid. De stilte die haar schilderijen teweegbrengen. Ze legt gezichten vast—denkbeeldige én echte—met zoveel zeggingskracht dat je er niet omheen kunt.
BAGIRA groeide op tussen culturen én tussen geloven. Ze heeft een Hongaarse moeder en een Algerijnse vader. Ze bracht haar jeugd door in Hongarije, Nederland, België en Algerije. Haar opvoeding vond plaats in de schaduw van twee werelden: het christendom en de islam. Deze mix van spirituele, culturele en geografische invloeden vormt de kern van haar werk: kleurrijk, gelaagd en oprecht.
Op haar zestiende woonde ze al zelfstandig. Op haar negentiende vertrok ze naar Curaçao om bij haar grote zus te wonen. Die vroege onafhankelijkheid dwong haar om haar eigen weg te vinden – en precies dat is wat ze met haar kunst blijft doen.
🎙️ In deze uitzending van UIT DE KUNST vertelt ze openhartig over haar reis, over vrouw-zijn, over geloof, afkomst en vrijheid – en over hoe ze met een penseel de wereld stukje bij beetje kleur geeft.
{{Appendix}}
------------------
{{Variante|c}}
{{Infobox artista |variante= c
| fecha nacemento = 1971
|luga nacemento=[[Cuba]]
| residencia = {{CUW}}
|ofishi=Eskultor
|genero=Arte
|
}}
'''Angel Luis de la Rosa González''' (☆ 1971 na [[Cuba]]) ta un eskultor [[Cuba|kubano]]-[[Kòrsou|kurasoleño]], ku ta konosí pa su obranan di palu.
For di 2009 e ta biba i traha na Kòrsou.
'''Ángel Luis de la Rosa González''' (1971, [[Kuba]]) ta un [[eskultor]] kubano-kurasoleño ku ta biba i traha na [[Kòrsou]] for di 2009.
== Bida i karera ==
E ta bini di un famia di artesanonan ku su produktonan ta di gran prestigio. Su famianan tin profesionan manera saddler, shoemaker, carpintero, grafista i wever.<ref>[https://delarosartes.exto.nl/ Biografie Angel de la Rosa]</ref> Ora Angel Luis tin 12 aña, e ta bai un skol sekundario kaminda ta duna enseñansa di arte, e akademia José Joaquín Tejada, na [[Santiago di Cuba]]. E programa ta full-time, 6 dia pa siman i ta dura 7 aña. Ounke e ta ekselente den grafismo na skol, su preferensia personal ta skultura. Despues di a terminá su estudio, el a bira maestro di dibuho i skultura.
De la Rosa ta kuminsa su karera profeshonal na Casa de la Cultura Miguel Matamoros na Santiago de Cuba, den e departamento di artesanía. Den kuadro di e trabou aki e ta bira miembro di Asociación Cubana de Artesanos Artistas. Despues el a bira presidente di e asosiashon, posishon ku a okupá pa 10 aña. Entretantu e ta partisipá anualmente na
E ta un artista ku ta partisipá den grupo di eksposishon pa artesanonan i ku regularmente ta risibí premionan i rekonosementu.
Ademas e ta traha riba diferente enkargo. Na 2005 el a traha su prome exposicion solo titula ⁇ Consagración a la Primavera ⁇ (Invicion di Primavera), na e instituto provincial Biblioteca Elvira Cape.
Na momento cu Angel Luis ta yegando su 40 aña, e ta realisa mas y mas cu e ta sinti su mes encerra den su propio pais. Un bishita di trabou kòrtiku na Martinique a lanta su konsiensia ku un sosiedat por funshoná diferente for di loke e ta kustumbrá na dje na Cuba. Esaki ta oumentá su preokupashon. E ta tuma e desishon di emigrá i en realidat su intenshon ta pa bai Brazil. Miéntras e ta preparando pa esaki, e ta tende di un proyekto di konstrukshon na Kòrsou ku ta rekerí personal spesial di urgensia. Ángel Luis a kambia su plannan i huntu ku kuater kompatriota el a bai Kòrsou na 2009, ku tres di su figuranan di madera den su maleta.
Na Curaçao e ta traha na e konstrukshon di L ⁇ Aldea, un proyekto turístiko na Santa Catharina ku ya a wòrdu realisá. E ta hiba su figuranan di palu na Gallery Alma Blou, pa mira si por tin interes den su obra. E galerista Lusette Verboom ta entusiasmá i for di e momentu ei e ta trese tur loke e ta traha na e galeria.
Despues ku su kontrato ku e proyekto di konstrukshon a kaba, Angel Luis a disidí di keda na Kòrsou i kuminsá su mes negoshi.
Ademas, e ta aktivo den arte i regularmente ta partisipá na
grupo di exposicion na e galeria. Na yüni 2021, e ta un di e 45 artistanan lokal ku ta habri nan estudio durante e Open Atelier Route.
Muhénan ta importante den bida di Angel Luis. Komo yu úniko, no solamente su mama a lanta e, sino tambe su wela. Awor ku e mes tin yu, entre nan tres yu muhé, e ta eksperensiá e muhé tambe for di e perspektiva di e tata. E ta orguyoso di tur su 8 yu i ta konsiderá nan komo e kos mas importante den su bida.
Ángel Luis ta biba na Kòrsou pa 14 aña kaba i a traha un bida aki, den kua e ta sinti su mes na kas. E tin un gran admiracion pa e comunidad di Curaçao, unda tanto nacionalidad ta biba hunto y unda e tambe ta sinti su mes bon bini. E ta broma cu e libertad cu e tin aki pa biba y traha, pero tambe e oportunidadnan cu e ta haya pa desaroya su mes artisticamente.
Na 2023, durante su prome bishita na Hulanda, Angel Luis a hala atencion cu su obranan na e Dianan Nacional di Arte na Gorinchem y PAN Amsterdam.
{{Appendix}}
[[:Category:Arte na Kòrsou]]
Despues di a termina su estudio na skol, el a bai traha na Casa de la Cultura Miguel Matamoros na Santiago de Cuba, den e departamento di artesanía. For di e trabou aki e ta bira miembro di Asociación Cubana de Artesanos Artistas. Despues el a bira presidente di e asosiashon i e posishon aki el a okupá pa 10 aña. Entretantu e ta partisipá anualmente na
E ta un artista ku ta partisipá den grupo di eksposishon pa artesanonan i ku regularmente ta risibí premionan i rekonosementu.
Ademas e ta traha riba diferente enkargo. Na 2005 el a traha su prome exposicion solo titula ⁇ Consagración a la Primavera ⁇ (Invicion di Primavera), na e instituto provincial Biblioteca Elvira Cape.
Na momento cu Angel Luis ta yegando su 40 aña, e ta realisa mas y mas cu e ta sinti su mes encerra den su propio pais. Un bishita di trabou kòrtiku na Martinique a lanta su konsiensia ku un sosiedat por funshoná diferente for di loke e ta kustumbrá na dje na Cuba. Esaki ta oumentá su preokupashon. E ta tuma e desishon di emigrá i en realidat su intenshon ta pa bai Brazil. Miéntras e ta preparando pa esaki, e ta tende di un proyekto di konstrukshon na Kòrsou ku ta rekerí personal spesial di urgensia. Ángel Luis a kambia su plannan i huntu ku kuater kompatriota el a bai Kòrsou na 2009, ku tres di su figuranan di madera den su maleta.
Na Curaçao e ta traha na e konstrukshon di L ⁇ Aldea, un proyekto turístiko na Santa Catharina ku ya a wòrdu realisá. E ta hiba su figuranan di palu na Gallery Alma Blou, pa mira si por tin interes den su obra. E galerista Lusette Verboom ta entusiasmá i for di e momentu ei e ta trese tur loke e ta traha na e galeria.
Despues ku su kontrato ku e proyekto di konstrukshon a kaba, Angel Luis a disidí di keda na Kòrsou i kuminsá su mes negoshi.
Ademas, e ta aktivo den arte i regularmente ta partisipá na
grupo di exposicion na e galeria. Na yüni 2021, e ta un di e 45 artistanan lokal ku ta habri nan estudio durante e Open Atelier Route.
Muhénan ta importante den bida di Angel Luis. Komo yu úniko, no solamente su mama a lanta e, sino tambe su wela. Awor ku e mes tin yu, entre nan tres yu muhé, e ta eksperensiá e muhé tambe for di e perspektiva di e tata. E ta orguyoso di tur su 8 yu i ta konsiderá nan komo e kos mas importante den su bida.
Ángel Luis ta biba na Kòrsou pa 14 aña kaba i a traha un bida aki, den kua e ta sinti su mes na kas. E tin un gran admiracion pa e comunidad di Curaçao, unda tanto nacionalidad ta biba hunto y unda e tambe ta sinti su mes bon bini. E ta broma cu e libertad cu e tin aki pa biba y traha, pero tambe e oportunidadnan cu e ta haya pa desaroya su mes artisticamente.
Na 2023, durante su prome bishita na Hulanda, Angel Luis a hala atencion cu su obranan na e Dianan Nacional di Arte na Gorinchem y PAN Amsterdam.
-------------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Ariadne Faries''' (☆ [[1968]] na [[Kòrsou]] - † [[17 di novèmber]] [[2020]] na Kòrsou) tabata un artista plastiko, ilustradó i diseñado gráfiko di [[Kòrsou]].<ref>[https://nu.cw/2020/11/19/kunstenares-ariadne-faries-overleden/ Kunstenares Ariadne Faries overleden], Nu.cw, 19 di november 2020</ref>
== Biografia ==
Ariadne Faries a nase i lanta na Korsou.
Faries a muri inespera na edat di 51 of 52? ana.
* obranan di pintura
* buki di mucha: ''Di un te dies''
* ilustrashon nan grafiko
* disenado di stampia
* fotografia
* exposishonnan: New York na Queens Musem of Art (2012)
* websait: https://ariadnefaries.exto.org/
Ariadne Faries, artista di Kòrsou, a fayesé djabièrnè. Faries tabata pintor, ilustrador i diseñador gráfiko. Den e mundu di arte na Kòrsou a reakshoná ku hopi shock riba su morto. Su koleganan ta bisa ku e ta un artista eksepshonal ku semper tabata hopi ekspreshoná den su trabou. Pa Ariadne Faries arte tabata universal. El a bisa di su obra: "Mi pinturanan ta abstract i p'esei no por ser komprondé fásilmente". "Pero ora un hende tuma e tempu pa realmente wak mi obra, semper mi intenshon original ta ser deskubrí. Esei ta kon mi ta eksperensiá e universalidat di arte. "
Faries a nase na Kòrsou na 1968 i semper a keda konektá ku e isla. El a studia diseño gráfiko na Costa Rica i despues el a hasi exposishonnan na Hulanda, Merka, Karibe i Sur Amérika.
Ariadne Faries, artista di Kòrsou, a fayesé djabièrnè. Faries tabata pintor, ilustrador i diseñador gráfiko. Den e mundu di arte na Kòrsou a reakshoná ku hopi shock riba su morto. Su koleganan ta bisa ku e ta un artista eksepshonal ku semper tabata hopi ekspreshoná den su trabou. Pa Ariadne Faries arte tabata universal. El a bisa di su obra: "Mi pinturanan ta abstract i p'esei no por ser komprondé fásilmente". "Pero ora un hende tuma e tempu pa realmente wak mi obra, semper mi intenshon original ta ser deskubrí. Esei ta kon mi ta eksperensiá e universalidat di arte. "
Faries a nase na Kòrsou na 1968 i semper a keda konektá ku e isla. El a studia diseño gráfiko na Costa Rica i despues el a hasi exposishonnan na Hulanda, Merka, Karibe i Sur Amérika.
{{Appendix}}
She was an artist pur sang and her specific style, with the ‘wooden peg’-lines, was unique and something that she kept exploring and deepening. Her oeuvre is a valuable contribution to the art world. On many occasions Ariadne was invited by international curators to participate in exhibitions abroad. Ariadne's death came sudden
E tabata un artista pur sang i su estilo spesífiko, ku e ⁇ wooden peg ⁇ -lines, tabata úniko i algu ku e tabata sigui eksplorá i profundizá. Su obra ta un kontribushon balioso pa e mundu di arte. Na hopi okashon, e kuradónan internashonal a invitá Ariadne pa partisipá na eksposishonnan den eksterior. Ariadne su morto a bin di un manera súbito
De Curaçaose kunstenares Ariadne Faries is woensdag overleden. Faries was schilder, illustrator en grafisch ontwerper. In de Curaçaose kunstwereld is geschokt gereageerd op haar overlijden.
Collega's noemen haar een bijzondere kunstenares die altijd heel uitgesproken was in haar werk. Voor Ariadne Faries was kunst universeel. Over haar werk zei ze: "Mijn schilderijen zijn abstract en kunnen daarom niet gemakkelijk worden begrepen."
"Maar wanneer iemand de moeite neemt om echt naar mijn werk te kijken, wordt altijd mijn oorspronkelijke bedoeling ontdekt. Dat is hoe ik de universaliteit van kunst ervaar. "
Faries is in 1968 geboren op Curaçao en is altijd verbonden gebleven met het eiland. Ze studeerde grafisch ontwerp in Costa Rica en had later exposities in onder meer Nederland, Amerika, het Caribisch gebied en Zuid-Amerika.
{{Appendix}}
------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
[[File:Street art in a wayaka tree by Mac Alberto 4.jpg|thumb|Eskultura den un palu di wayaka dilanti palasio di gobernador na Willemstad]]
'''Mac Interer Alberto''' (☆ [[16 di ougùstùs]] [[1932]] na [[Kòrsou]] - † [[21 di ougùstùs]] [[2020]] na Kòrsou), tambe konosí komo Mac of Soft Melody, tabata un lider sindikal, eskultor i artista plastiko di [[Kòrsou]].<ref>[https://curacao.nu/eerbetoon-aan-mac-alberto/ Eerbetoon aan Mac Alberto], Curacao.nu (12 di mart 2024)</ref>
== Biografia ==
Promé ku su apogeo artístiko, Alberto tabata traha, entre otro, komo botero i na e kompania di awa i elektrisidat (Water en Elektriciteitsbedrijf). Dia 2 di desèmber 1969 el a fundá e sindikato Bond di Trahadornan di Gobièrnu (BTG) i tabata su promé [[presidente]].<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463149:mpeg21:p005|titel=BTG: grieven wegnemen langs weg van overleg|werk=[[Amigoe]]|datum=1970-10-22|bezochtdatum=2024-03-15}}</ref>
Su regreso na Curaçao despues di un estadía na Hulanda a inspir'é pa krea skulpturanan ku ta keda admirá dékadanan despues.
For di añanan 80 Mac Alberto a krea eskulturanan remarkabel, kuminsando ku su promé opheto grabá den tronkon di un palu dilanti di Palasio di Gobernador na 1981. El a hasi uso di un pida glas di un bòter di serbes pa kèrf e obra akí. Te dia di awe por atmirá su kreashonnan komo arte públiko den Punda. Lamentablemente dos di e palunan ku eskultura situá banda di Palasio di Gobernador ya pa basta tempu a muri. Riba inisiativa di Gabinete di Gobernador di Kòrsou, pronto lo remplasá e palunan akí.
Te na final di su karera artístiko na 2010, el a sigui traha for di su estudio na Ansinghstraat.
Mac Alberto a fayesé dia 21 di ougùstùs 2020 na edat di 88 aña.
{{Appendix}}
* fundado i presidente di Bond di Trahadornan di Gobiernu
* tabata liga na partido FOL i Movemento Pro Korsou
* Alberto tabata den prison di ... te ....
* na 1973 eilandsraadverkiezinge e tabata lijsttrekker di MPK.<ref>Vereniging hoopt op 30.000 stemmen Movimento Pro Korsow had kiem in gevangenis Mac Alberto lijsttrekker. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 19-02-1975, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 13-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010998544:mpeg21:p003</ref>
Su prome eskultura, traha for di un tronco di palu banda di e palasio di Gobernador na 1981 cu nada mas cu un pida glas di un boter di biña, a marca e comienzo di un impresionante serie di obranan di arte publico na Curaçao.
Mac Interer Alberto, tambe konosí komo Mac of Soft Melody, nase riba 16 di ougùstùs 1932, a hiba un bida ku tabata mes diverso ku su arte. Promé ku el a logra su apogeo artístiko, el a traha komo botero i na e kompania di awa i elektrisidat (Water en Elektriciteitsbedrijf), entre otro, i el a fundá e sindikato Bond di Trahadornan di Gobiernu BTG.
Su regreso na Curaçao despues di un estadía na Hulanda a inspir'é pa krea skulpturanan ku ta keda admirá dékadanan despues. Te na final di su karera artístiko na 2010, el a sigui traha for di su estudio na Ansinghstraat.
Mac Alberto a fayesé riba 21 di ougùstùs 2020, pero su trabou i spiritu ta sigui biba. E homenahe aki ta un record di su contribucion na arte y cultura di Curaçao.
For di añanan 80 Mac Alberto a krea eskulturanan remarkabel, kuminsando ku su promé opheto grabá den tronkon di un palu dilanti di Palasio di Gobernador na 1981. El a hasi uso di un pida glas di un bòter di serbes pa kèrf e obra akí. Te dia di awe por atmirá su kreashonnan komo arte públiko den Punda. Lamentablemente dos di e palunan ku eskultura situá banda di Palasio di Gobernador ya pa basta tempu a muri. Riba inisiativa di Gabinete di Gobernador di Kòrsou, pronto lo remplasá e palunan akí. Lo pèrkurá kuidadosamente pa konservá e obranan di arte.
Den estrecho kolaborashon ku Museo di Kòrsou lo konservá e dos tronkonnan morto ku eskultura aden. Despues nan lo haña un hogar nobo den e kurá di eskultura botániko di museo, kaminda lo ekshibí nan pa públiko. Lo añadí tambe un kolekshon di potrèt di otro obranan di arte di Mac, akompañá pa splikashon dje obranan i ku informashon di fondo di e artista mes. Ku esaki ta rekonosé Mac Alberto komo un artista outodidakto di Kòrsou, di ken su trabou tin un impakto duradero den espasio públiko. E seremonia privá di inougurashon di e eksposishon ta planiá provishonalmente pa mei 2024. Gobernador di Kòrsou, miembronan di famia di e artista i otro invitadonan lo asistí na e seremonia akí.
E artista
E artista Mac Interer Alberto, mihó konosí komo Mac òf Soft Melody, a nase dia 16 di ougùstùs 1932. Su biografia, publiká pa drs. Lionel Janga na 2021, ta deskribí no solamente su eskulturanan, sino tambe su eksperensianan laboral anterior, manera su tempu komo trahadó riba barku, marinero, su trabou na Shell (e tempu ei ainda CPIM) i despues na Water en Electriciteitsbedrijf (WEB). Na 1969 el a lanta e sindikato Bònt di Trahadornan di Gobièrnu (BTG), di kual e tabata e promé presidente. Despues di un estadia na Hulanda di 1979 te 1981, na su regreso el a kuminsá traha eskultura den tronkon di palu den Punda. El a kontinuá su arte di kòrta palu for di su studio na kas na Ansinghstraat te fin di 2010. Mac Alberto a fayesé dia 21 di ougùstùs 2020 na edat di 88 aña.<ref>[https://gobiernu.cw/nieuw/homenahe-na-mac-alberto-komo-artista-kurasoleno/ HOMENAHE NA MAC ALBERTO KOMO ARTISTA KURASOLEÑO], Gobiernu di Korsou (11 di mart 2024)</ref>
{{Appendix}}
------------------------
{{Databox}}
'''Sentro Pro Arte''' tabata e teatro nashonal di Korsou ku tabata aktivo entre 1968 i 2001. E tabata situa na Willemstad den bario di Groot Davelaar.
== Historia ==
Na 1964 e konseho konsultativo pa koperashon kultural entre e paisnan di Reino a duna e gobièrnu hulandes e idea di pone fondonan disponibel pa e konstrukshon di un teatro na Kòrsou. Anteriormente Stichting Schouwburg Curaçao tabatin e arkitekto F. Singo a haña un enkargo pa un diseño. E gobièrnu Hulandes a duna un kantidat di subsidio di NAF 1.500.000,-. Riba 28 di sèptèmber 1965, H.M. e Reina (Juliana) a desmontá un plaka na e lugá kaminda e teatro lo a lanta. Poco despues, a kuminsá ku e konstrukshon di Rijkseenheidboulevard. Tereno di konstrukshon i lugá di parkeer (350 outo) a ser ofresé na e Fundashon pa e teritorio insular di Kòrsou. Divershon di kontribushon den sèn di gobièrnu i privá den Antias Hulandes i e kontribushon hulandes menshoná ariba, ku a wòrdu entregá pa medio di [[Sticusa]], a hasi e konstrukshon i e instalashon posibel; Wim Vesseur, un eksperto den teatro, a aktua komo konsehero.
E teatro ta conta cu 750 asiento, ta ekipa pa e vision mas moderno cu entre otro un lift di orquesta y ta calcula pa practicamente tur tipo di manifestacion (teatro, ballet, concierto, congreso, show, etc.). E inaugurashon a tuma lugá na 10 di sèptèmber 1968. E teatro aki a stimula e poblacion pa bishita e diferente presentacionnan y actuacionnan mas biaha.
In 1965 werd in Willemstad in Curaçao begonnen met de bouw van Centro Pro Arte: een grote schouwburg. In datzelfde jaar bezocht Koningin Wilhelmina het eiland alsmede de bouwplaats, waar zij een gedenkplaat onthulde. Later kreeg die een plaats in het theater.<ref>https://theaterencyclopedie.nl/wiki/Centro_Pro_Arte,_Willemstad_(Curacao)</ref>
De schouwburg, aan een weg gelegen die de naam van Schouwburgweg kreeg, werd in 1968 geopend door Gouverneur N.C. (Cola) Debrot. De financiering kwam van Nederland, Curaçao en de Shell. Openingsvoorstellingen zijn Esta Ricu nos bida ta van Bunchi Römer, een stuk met meer dan 70 amateurspelers en Cosas de Papá y Mamá van Alfonso Paso in vertaling en regie van Nydia Ecury (Gai bieu ta traha sòpi stèrki).
Er waren 700 plaatsen, een lijsttoneel met orkestbak en een groot toneel die een brede programmering mogelijk maakte. In de eerste jaren was de zaal zeer succesvol, met optredens van Nederlandse artiesten (o.a. Jenny Arean, Tineke Schouten en Paul van Vliet) en muziek-en dansgroepen van elders.
Vanaf de jaren '90 ging het steeds slechter met het theater, door onder andere een merkwaardige beleidsbeslissing waarbij verordineerd werd dat de bezoekers keurig gekleed moesten zijn; anders kon toegang ontzegd worden. Dit had een teruggang van bezoekers tot gevolg.
Daarnaast had het gebouw te maken met een niet structuele programmering, veroorzaakt door slechte communicatie en financiële problemen. Daarbij was er, ook vanwege geldtekort, een groot gebrek aan onderhoud. Zo had het gebouw ernstig te lijden onder wateroverlast, waardoor de kelders regelmatig onder water stonden.
De verschillende problemen leidden uiteindelijk in 2001 tot de definitieve sluiting van het Centro Pro Arte. Plannen voor heropening kwamen maar niet van de grond; een grote brand in 2016 maakte er helemaal een eind aan.
De restanten kwamen in het bezit van een pensioenfonds die nog wel onderzocht of er een Cultuurcentrum van gemaakt zou kunnen worden.
---------------
In 1964 gaf de Adviesraad voor culturele samenwerking tussen de landen van het Koninkrijk de Nederlandse regering in overweging fondsen ter beschikking te stellen voor de bouw van een schouwburg op Curaçao. Tevoren had de Stichting Schouwburg Curaçao de architect F. Zingel opdracht voor een ontwerp gegeven. Door de Nederlandse regering werd een subsidiebedrag toegekend ad NAf 1.500.000,-. Op 28 september 1965 onthulde H.M. de Koningin (Juliana) een gedenkplaat op de plaats waar de schouwburg zou verrijzen. Kort daarop nam de bouw aan de Rijkseenheidboulevard een aanvang. Bouwgrond en parkeerterrein (350 auto's) zijn door het Eilandgebied Curaçao aan de Stichting aangeboden. Diverse bijdragen in geld van overheid en particulieren in de Nederlandse Antillen en de bovengenoemde door tussenkomst van de Sticusa verstrekte Nederlandse bijdrage maakten bouw en inrichting mogelijk; de theaterdeskundige Wim Vesseur trad op als adviseur.<ref>[https://web.archive.org/web/20161120102825/http://curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=369&lang= Encyclopedie van Curacao - letter A t/m D]</ref>
De schouwburg telt 750 zitplaatsen, is volgens de modernste inzichten uitgerust met o.a. een orkestlift en is berekend op vrijwel elke soort manifestaties (toneel, ballet, concerten, congressen, shows enz.). De opening vond plaats september 1968. De bevolking is door deze schouwburg gestimuleerd de verschillende op- en uitvoeringen vaker te bezoeken.
{{Appendix}}
* [https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/21596-sentro-pro-arte-wordt-gesloopt Sentro Pro Arte wordt gesloopt], 27 di mei 2020
* https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/26417-schouwburg-staat-weer-op-de-agenda Schouwburg staat weer op de agenda], 30 di september 2022
* De in 1968 in Davelaar op Curaçao opgerichte schouwburg Centro Pro Arte Plaza Consortium (HPC) met 750 stoelen sloot 19 jaar geleden zijn deuren. De schouwburg kwam tot stand met giften van de Nederlandse overheid, Shell, het Bureau Cultuur en Opvoeding en lokale particuliere bedrijven. Hij zou een van de modernste in het Caribische gebied worden, met onder andere een orkestlift, en zou zijn berekend op alle facetten van cultuuruitingen, zoals concerten, toneel en ballet (MaduroMolhuijsen 2006). 34 jaar later, in 2001, viel het doek. Vanwege geldtekort was er sprake van achterstallig onderhoud. In 2015 nam de Curaçaose overheid het besluit om Centro Pro Arte te renoveren. Amper een jaar later vatte het leegstaande pand tijdens een grote arbeidersstaking vlam. Er waren drie opties: doorgaan met de renovatieplannen, slopen en een nieuw theater bouwen, of een nieuw theater bouwen in de binnenstad.<ref>[https://www.boekman.nl/tijdschrift-artikel/artikelen/theater-in-het-caribisch-gebied/ Theater in het Caribisch Gebied]</ref>
* Sentro pro Arte wordt niet meer gerenoveerd. Althans niet door de overheid. Die heeft het daarom overgedragen aan het Algemeen Pensioenfonds Curaçao.
tqrpblw5rn037cltbul6mgw8lrscuyc
201555
201545
2026-08-21T19:00:28Z
Caribiana
8320
201555
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
Pending: [[Mandy Franca]] - [[Tarona]] - [[Gilleam Trapenberg]] - [[Shertise Solano]] - [[Serana Angelista]] (nl.wiki) - [[Eugenie Boon]]
-------------
{{Databox}}
{{Infobox edificio| variante = c
| tipo = Kompleho kultural
| nomber2 = Sentro Pro Arte
| imagen =
| descripcion =
| localisa_na = [[Willemstad]]
| adres = Vondellaan 2
| cercania =
| inaugura = [[15 di novèmber|15 di november]] [[1958]]
| pais = {{CUW}}
| architect = Frits F. Zingel
| renova =
| propietario = Stichting Schouwburg Curaçao
| director =
| cantidad_sala = 2 (auditorio, expozaal)
| capacidad = auditorio: 572 persona
| status_monumento =
| distincion =
| zoom =16
}}
'''Sentro Pro Arte''' tabata e teatro nashonal di [[Kòrsou]] ku tabata aktivo entre 1968 i 2001. E tabata situá na [[Willemstad]] den bario di Groot Davelaar.
== Historia ==
Na 1964 e konseho konsultativo pa koperashon kultural entre e paisnan di Reino a duna e gobièrnu hulandes e idea di pone fondonan disponibel pa e konstrukshon di un teatro na Kòrsou. Anteriormente Stichting Schouwburg Curaçao tabatin e arkitekto F. Singo a haña un enkargo pa un diseño. E gobièrnu Hulandes a duna un kantidat di subsidio di NAF 1.500.000,-. Riba 28 di sèptèmber 1965, H.M. e Reina (Juliana) a desmontá un plaka na e lugá kaminda e teatro lo a lanta. Poco despues, a kuminsá ku e konstrukshon di Rijkseenheidboulevard. Tereno di konstrukshon i lugá di parkeer (350 outo) a ser ofresé na e Fundashon pa e teritorio insular di Kòrsou. Divershon di kontribushon den sèn di gobièrnu i privá den Antias Hulandes i e kontribushon hulandes menshoná ariba, ku a wòrdu entregá pa medio di [[Sticusa]], a hasi e konstrukshon i e instalashon posibel; Wim Vesseur, un eksperto den teatro, a aktua komo konsehero.
E teatro ta conta cu 750 asiento, ta ekipa pa e vision mas moderno cu entre otro un lift di orquesta y ta calcula pa practicamente tur tipo di manifestacion (teatro, ballet, concierto, congreso, show, etc.). E inaugurashon a tuma lugá na 10 di sèptèmber 1968. E teatro aki a stimula e poblacion pa bishita e diferente presentacionnan y actuacionnan mas biaha.
In 1965 werd in Willemstad in Curaçao begonnen met de bouw van Centro Pro Arte: een grote schouwburg. In datzelfde jaar bezocht Koningin Wilhelmina het eiland alsmede de bouwplaats, waar zij een gedenkplaat onthulde. Later kreeg die een plaats in het theater.<ref>[https://theaterencyclopedie.nl/wiki/Centro_Pro_Arte,_Willemstad_(Curacao) Centro Pro Arte], theaterencyclopedie.nl</ref>
De schouwburg, aan een weg gelegen die de naam van Schouwburgweg kreeg, werd in 1968 geopend door Gouverneur N.C. (Cola) Debrot. De financiering kwam van Nederland, Curaçao en de Shell. Openingsvoorstellingen zijn Esta Ricu nos bida ta van Bunchi Römer, een stuk met meer dan 70 amateurspelers en Cosas de Papá y Mamá van Alfonso Paso in vertaling en regie van Nydia Ecury (Gai bieu ta traha sòpi stèrki).
Er waren 700 plaatsen, een lijsttoneel met orkestbak en een groot toneel die een brede programmering mogelijk maakte. In de eerste jaren was de zaal zeer succesvol, met optredens van Nederlandse artiesten (o.a. Jenny Arean, Tineke Schouten en Paul van Vliet) en muziek-en dansgroepen van elders.
Vanaf de jaren '90 ging het steeds slechter met het theater, door onder andere een merkwaardige beleidsbeslissing waarbij verordineerd werd dat de bezoekers keurig gekleed moesten zijn; anders kon toegang ontzegd worden. Dit had een teruggang van bezoekers tot gevolg.
Daarnaast had het gebouw te maken met een niet structuele programmering, veroorzaakt door slechte communicatie en financiële problemen. Daarbij was er, ook vanwege geldtekort, een groot gebrek aan onderhoud. Zo had het gebouw ernstig te lijden onder wateroverlast, waardoor de kelders regelmatig onder water stonden.
De verschillende problemen leidden uiteindelijk in 2001 tot de definitieve sluiting van het Centro Pro Arte. Plannen voor heropening kwamen maar niet van de grond; een grote brand in 2016 maakte er helemaal een eind aan.
De restanten kwamen in het bezit van een pensioenfonds die nog wel onderzocht of er een Cultuurcentrum van gemaakt zou kunnen worden.
---------------
In 1964 gaf de Adviesraad voor culturele samenwerking tussen de landen van het Koninkrijk de Nederlandse regering in overweging fondsen ter beschikking te stellen voor de bouw van een schouwburg op Curaçao. Tevoren had de Stichting Schouwburg Curaçao de architect F. Zingel opdracht voor een ontwerp gegeven. Door de Nederlandse regering werd een subsidiebedrag toegekend ad NAf 1.500.000,-. Op 28 september 1965 onthulde H.M. de Koningin (Juliana) een gedenkplaat op de plaats waar de schouwburg zou verrijzen. Kort daarop nam de bouw aan de Rijkseenheidboulevard een aanvang. Bouwgrond en parkeerterrein (350 auto's) zijn door het Eilandgebied Curaçao aan de Stichting aangeboden. Diverse bijdragen in geld van overheid en particulieren in de Nederlandse Antillen en de bovengenoemde door tussenkomst van de Sticusa verstrekte Nederlandse bijdrage maakten bouw en inrichting mogelijk; de theaterdeskundige Wim Vesseur trad op als adviseur.<ref>[https://web.archive.org/web/20161120102825/http://curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=369&lang= Encyclopedie van Curacao - letter A t/m D]</ref>
De schouwburg telt 750 zitplaatsen, is volgens de modernste inzichten uitgerust met o.a. een orkestlift en is berekend op vrijwel elke soort manifestaties (toneel, ballet, concerten, congressen, shows enz.). De opening vond plaats september 1968. De bevolking is door deze schouwburg gestimuleerd de verschillende op- en uitvoeringen vaker te bezoeken.
{{Appendix}}
* [https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/21596-sentro-pro-arte-wordt-gesloopt Sentro Pro Arte wordt gesloopt], 27 di mei 2020
* https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/26417-schouwburg-staat-weer-op-de-agenda Schouwburg staat weer op de agenda], 30 di september 2022
* De in 1968 in Davelaar op Curaçao opgerichte schouwburg Centro Pro Arte Plaza Consortium (HPC) met 750 stoelen sloot 19 jaar geleden zijn deuren. De schouwburg kwam tot stand met giften van de Nederlandse overheid, Shell, het Bureau Cultuur en Opvoeding en lokale particuliere bedrijven. Hij zou een van de modernste in het Caribische gebied worden, met onder andere een orkestlift, en zou zijn berekend op alle facetten van cultuuruitingen, zoals concerten, toneel en ballet (MaduroMolhuijsen 2006). 34 jaar later, in 2001, viel het doek. Vanwege geldtekort was er sprake van achterstallig onderhoud. In 2015 nam de Curaçaose overheid het besluit om Centro Pro Arte te renoveren. Amper een jaar later vatte het leegstaande pand tijdens een grote arbeidersstaking vlam. Er waren drie opties: doorgaan met de renovatieplannen, slopen en een nieuw theater bouwen, of een nieuw theater bouwen in de binnenstad.<ref>[https://www.boekman.nl/tijdschrift-artikel/artikelen/theater-in-het-caribisch-gebied/ Theater in het Caribisch Gebied]</ref>
* Sentro pro Arte wordt niet meer gerenoveerd. Althans niet door de overheid. Die heeft het daarom overgedragen aan het Algemeen Pensioenfonds Curaçao.
{{Appendix}}
----------------------
{{Variante|c}}
{{Infobox edificio| variante = c
| nomber = Sentro Kultural Kòrsou
| nomber2 = Cultureel Centrum Curacao
| abrevia = CCC
| adres = ''Koninginnelaan'', Emmastad
| funda = [[30 di desèmber]] [[1949]]
| inaugura = 1950
| architect =
| renova =
| propietario = Stichting Schouwburg
| director =
| cantidad_sala =
| capacidad = auditorio:
| zoom =16
}}
'''Sentro Kultural Kòrsou''', ofisialmente '''Cultureel Centrum Curacao''' (CCC), ta un kompleho kultural multidisiplinario na [[Kòrsou]], situá den [[Emmastad]] na [[Willemstad]]. Fundá dia [[30 di desèmber]] [[1949]], e sentro ta dediká pa promové bida kultural i aktividatnan sosio-kultural na isla, ku énfasis partikular riba hubentut i su desaroyo den kultura di Kòrsou.<ref>https://www.sentrokultural-korsou.org/</ref>
== Historia ==
Sentro Kultural Kòrsou a wòrdu establesé komo e organisashon lokal ligá na [[Sticusa|Stichting voor Culturele Samenwerking]] (Sticusa) pa stimula bida kultural na Kòrsou i fasilitá interkambio kultural ku [[Hulanda]], [[Aruba]] i otro islanan di Karibe Hulandes. E promé direktor di CCC tabata [[Cola Debrot]], un figura aktivamente enbolbí den [[literatura]] i kultura lokal.
For di su kuminsamentu, e método di trabou di CCC tabata diferente di esun di Sentro Kultural Aruba (CCA). Mientras CCA tabata fungí mas komo un organisashon ku ta koordiná i unifiká aktividatnan di organisashonnan kultural eksistente, CCC a skohe pa enfoká riba stimulá inisiativanan propio i yena bashinan den e kampo kultural.
El a hunga un papel importante den desaroyo kultural di Kòrsou. Entre otro, e sentro a establesé òf a yuda na kreashon di:
* Liga di Pelíkula Korsou (Curacaose Film Liga?)
* Biblioteka sientífiko (ku posteriormente a integrá den e biblioteka di [[University of Curaçao|UoC]])
* Fundashon Skol di Músika Kòrsou
== Aktividatnan i funshon ==
(oud)
Sentro Kultural Kòrsou ta aktivo den vários disiplina kultural, inkluyendo músika, literatura, teatro, baile, arte visual i aktividatnan sosial ku ta kombiná diferente forma di ekspreshon kultural. CCC ta kolabora ku instansianan lokal i internashonal pa organisá presentashonnan, exposishonnan i produccionnan teatral, tantu ku artistanan lokal komo ku bishitantenan for di Hulanda i otro paisnan.
Un parti di su trabou histórico tabata e organisashon di proyekshonnan di pelíkula, inklusief uso di e asina yamá sinetruck, ku a permití hiba sine pa diferente bario riba e isla. Dor di su aktividatnan, CCC a kontribuí tanto material komo emoshonalmente na formashon di e identidat kultural di Kòrsou.
== Meta i signifikado ==
E ophetivonan prinsipal di CCC ta:
* Promové bida kultural den Kòrsou i (histórikamente) den Antias Hulandes
* Kolaborá ku organisashonnan kultural na Hulanda, Aruba i e Karibe
* Fasilitá intercambio kultural i artistiko
* Sostené i stimula talento lokal
Ku mas ku sinkuenta aña di eksistensia, Sentro Kultural Kòrsou ta konsiderá un di e pilarnan di infrastructura kultural di e isla.
of
== Vision i mishon ==
(nieuw)
Segun su website oficial, e visión di Sentro Kultural Kòrsou ta pa bira e institushon prinsipal pa ekspreshon kultural i edukashon den komunidat di Kòrsou i, si posibel, den e region mes. Su mishon ta kontribuí na kalidat di bida di komunidat di Kòrsou pa medio di e promoshon di aktividatnan kultural i sosio-kultural. CCC ta pone un énfasis spesial riba hubentut, kwa nan ta invitá i involví den desaroyo i preservashon di kultura pa e generashonnan futuro.
== Aktividatnan ==
Durante su existencia, CCC a organisá i suportá hopi tipo di aktividat kultural, inklusivamente:
* produccionnan musicals, teatraal i danse
* exposishon di arte visual i fotografia
* organizashon di film den komunidat (cinetruck)
* sesiunan literario i promoveshon di eskribidonan lokal
* edukashon musikal via Akademia di Músika Edgar Palm
* kursonan i talleres pa djòvenes i adulto.
CCC kolabora ku otro organisashonnan kultural lokal i internashonal pa organizá eventonan ku ta inkluí artistanan lokal i invitado.
== Importansia ==
Na mas ku 75 aña di eksistensia, Sentro Kultural Kòrsou ta konsiderá un pilarnan den infrastructura kultural di Kòrsou, kontribuí na tanto konservashon komo desaroyo di ekspreshon kultural lokal i involvimentu di hubentut den aktividatnan kultural.
{{Appendix}}
ta un compleho
Cultureel Centrum Curaçao werd op 30 december 1949 opgericht als de plaatselijke zusterorganisatie van Sticusa ter bevordering van het culturele leven op Curacao en de culturele uitwisseling met het moederland. Eerste directeur was Colá Debrot.<ref>https://theaterencyclopedie.nl/wiki/Cultureel_Centrum_Cura%C3%A7ao_(1950) Cultureel Centrum Curaçao (1950)], theaterencyclopedia.nl</ref>
Fundá na 1950. For di kuminsamentu, e método di trabou di C.C.C. tabata diferente orienta cu esun di Centro Cultural Aruba, cu al fin y al cabo ta fungi como grupo, mientras cu ta mantene e independencia di e organisacionnan cultural existente. E C.C.C. prinsipalmente ta hasi esfuerso pa stimulá aktividat propio riba tereno kultural; e ta purba tambe di yena e bashinan eksistente. Desde su fundashon, e C.C.C. entre otro, a logra of a yuda pa logra lo siguiente:
• e liga di pelíkula Curaçao,
• e Biblioteka Sientífiko (awor uni den e Biblioteka di Universidat)
• y Fundacion Scol di Musica Curaçao.
Varios instancia colaborando cu e C.C.C. ta envolvi den entre otro teatro, ballet y exposicionnan. E C.C.C. ta proveé proyekshon di pelíkula ku e *cinetruck i ta kolabora ku otro organisashonnan pa organisá presentashonnan di tantu artistanan lokal komo bishitante di Hulanda i otro paisnan (mira tambe Sentronan Kultural).
Opgericht in 1950. Van de aanvang af was de werkwijze van het C.C.C. anders gericht dan die van het Cultureel Centrum Aruba, dat immers samenbun¬delend optreedt, met behoud overigens van de zelfstandigheid van de bestaande culturele organisaties. Het C.C.C. streeft vooral naar het stimuleren van de zelfwerkzaamheid op cultureel gebied; het tracht verder nog bestaande la¬cunes op te vullen. Sedert de oprichting heeft het C.C.C. o.m. het volgende tot stand gebracht of helpen brengen:
• de filmliga Curaçao,
• de Wetenschappelijke Bibliotheek (inmiddels opgegaan in de Universiteitsbibliotheek)
• en de Stichting Muziekschool Curaçao.
Diverse instellingen samenwerkend met het C.C.C. houden zich o.m. bezig met toneel, bal¬let en tentoonstellingen. Het C.C.C. verzorgt o.m. filmvoorstellingen met de *cinetruck en werkt samen met andere organisaties voor het organiseren van uitvoeringen zowel door lokale als door bezoekende kunstenaars uit Nederland en andere landen (zie ook Culturele Centra). <ref>[https://web.archive.org/web/20161120102825/http://curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=369&lang= Cultureel Centrum Curacao], Encyclopedie van Curaçao</ref>
On December 30th , 1949, the “Cultureel Centrum Curaçao / Sentro Kultural Kòrsou” was founded<ref>https://www.sentrokultural-korsou.org/ Sentro Kultural Kòrsou]</ref>, with the following objectives:
*Promotion of cultural life within the Netherlands Antilles , and in particular in Curaçao.
*Work together with other organizations with same objective in The Netherlands, Aruba and the Caribbean to coordinate cultural exchanges between these organizations.
Throughout its history of more than 55 years, CCC has contributed to the cultural development of Curaçao in both a material and emotional way.
The areas of culture in which CCC operates are music, literature, theatre, dance, visual art, and social events where all these cultural aspects are represented.<ref>https://www.sentrokultural-korsou.org/</ref>
{{Appendix}}
'''Cultureel Centrum Curaçao''' (ofisialmente **Sentro Kultural Kòrsou**, abreviá CCC) ta un organisashon kultural multidisiplinario ku ta sede na Emmastad, Willemstad, Kòrsou. Fundá riba **30 di desèmber 1949**, e sentro tin komo meta pa promové bida kultural riba e isla pa medio di músika, arte visual, literatura, baile i teater.
## Historia
CCC a wòrdu fundá pa lidernan kultural hulandes i lokal ku a buska pa fomentá interkambio kultural entre Hulanda, Antia Hulandes anterior, Indonesia i Sürnam. Un di su promé presidentenan tabata **Dr. Cola Debrot**, y otro figuranan clave a inclui **May Henriquez**, **J. Bennebroek Gravenhorst**, i **Dr. L.A.G.O. Lashley**.
Inicialmente alohá den un biblioteka sientífiko, e sentro a organisá un variedat di aktividatnan kultural manera konsierto i obranan di teatro importá for di Hulanda, entre otro *Marí di Malpais* i *Juancho Picaflor*. Den añanan despues, CCC tambe a trese teater i pelíkula biahero a traves di un trùk di sine mobil.
## Organization
- **President**: Henri C. Cornelia
- The board of directors includes up to nine members with roles such as treasurer and secretary.
- **Funding**: Supported by government grants (STICUSA/OKSNA), donations, course fees, and space rentals.
## Programs and Academy
The CCC operates as a cultural hub offering a wide range of classes and initiatives:
- **Edgar Palm Music Academy**: Offers instruction in piano, guitar, cuatro, mandolin, trumpet, saxophone, drums, choral singing, and general musical education—mostly for young students.
- **Theater**: Offers lessons and performance opportunities, including children's theater.
- **Folkloric Dance**: Traditional Curaçaoan and Aruban dance courses, including instruction led by Cesareo Jean Louis.
- **Visual Arts**: Exhibitions for painters, photographers, and other artists—featuring both local talent and curated in-house shows.
- **Literature**: Hosts literary gatherings, supports writers, and publishes books.
## Events
CCC regularly organizes public events to foster local culture and talent, including concerts like *Historia di Muziek*, Christmas performances, and *E-Klabu* for organ and other instruments.
## Facilities
The center houses classrooms, a concert hall, an auditorium, and a garden, which are used for courses, events, and exhibitions. These facilities are also available for rental by the community and partner organizations.
## Impact and Legacy
CCC plays a central role in preserving and promoting Curaçao’s cultural identity:
- Through the Edgar Palm Music Academy, it has trained many young musicians who have gone on to study abroad in the Netherlands and Suriname.
- Its theater, dance, literature, and visual arts programs continue to enrich the island's cultural and educational landscape.
- By organizing festivals and public events, CCC helps maintain the island’s cultural heritage and language.
## See also
* [[Culture of Curaçao]]
* [[Edgar Palm Music Academy]]
* [[List of museums in the Dutch Caribbean]]
== References ==
<references />
[[:Kategoria:Kultura na Kòrsou]]
{{Infobox kultura
| nomber = Cultureel Centrum Curaçao
| otro_nomber = Sentro Kultural Kòrsou (CCC)
| imagen =
| lugá = Emmastad (Groot Kwartier), Willemstad, Curaçao
| fundashon = 30 di desèmber 1949
| presidente = Henri C. Cornelia
| objtos = Promové bida kultural multidisiplinario pa komunidat di Curaçao
| formato = Fundashon sin ánimo di ganashi i centro kultural
}}
'''Cultureel Centrum Curaçao''' (nómi oficial **Sentro Kultural Kòrsou**, abreviado CCC) ta un organización kultural multidisiplinario na Emmastad, Willemstad. Fundá dia **30 di desèmber 1949**, su mision ta promové bida kultural na nivel lokal i internashonal, na área di musika, arte visual, letra, baile, i teatro.:contentReference[oaicite:0]{index=0}
## Historia
CCC a keda fundá dor di lideres kultural Hulandes i lokal ku deseá fasilitá interkambio kultural entre Hulanda, Antilla Hulandes, Indonesia i Surinam. Uno di e promé presidente tabata **Dr. Cola Debrot**. Otro figura importante ta **May Henriquez**, J. Bennebroek Gravenhorst, i Dr. L.A.G.O. Lashley.:contentReference[oaicite:1]{index=1}
En su prinsipio, CCC tabata situá riba e biblioteka akademiko (wetenschappelijke bibliotheek) i a organizá evento kultural komo konsierto i obranan teatral importá for di Hulanda, komo **"Marí di Malpais"** i **"Juancho Picaflor"**. Den e dos siglo despues, a trese obranan teater di reguero i film via e konosí **sine trùk**.:contentReference[oaicite:2]{index=2}
## Organisashon
- **Presidente:** Henri C. Cornelia:contentReference[oaicite:3]{index=3}
- Junta di direkshon ta formá di maximaal nueve miembronan, inklusí tesorero, sekretario i otro.:contentReference[oaicite:4]{index=4}
- **Finansha**: fondonan ta bini di guberno (STICUSA/OKSNA), donashon, i ingreso di kursonan i espasio alquiler.:contentReference[oaicite:5]{index=5}
## Ofertonan i Akademia
CCC ta operá den pluga kultura ku diferente sekshon:
- **Akademia di Muzika Edgar Palm**: kursunan pa piano, gitar, kuarta, mandolin, trompet, saxofon, drùm, koral i AMV, mayormente pa djoven.:contentReference[oaicite:6]{index=6}
- **Teatro**: leksion i produchonnan, inklusí teatro deportivo.:contentReference[oaicite:7]{index=7}
- **Baile folklóriko**: kurso pa hòmber i muhé den baile Arubano tradishonal, dirigí pa Cesareo Jean Louis.:contentReference[oaicite:8]{index=8}
- **Arte visual**: ekspo pa pintor, fotograf i other artista; riba Arte Proba i produchonnan mes di CCC.:contentReference[oaicite:9]{index=9}
- **Literatura**: encontro literario, soporte pa skritornan i publikashon di buki.:contentReference[oaicite:10]{index=10}
## Eventonan
Ta organizá eventonan regularmente pa stimulá kultura lokal i talentonan, inklusí **"Historia di Muziek"**, **koncierto di Krísma**, **E-Klabu** pa ka'i òrgel i otro evento públicu.:contentReference[oaicite:11]{index=11}
## Instalashonnan
CCC ta cuenta ku klasnan, sal di konsierto, auditorium i horto ku ta disponible pa uso di kurso, evento i eksposishon. Ta accesibel pa renta pa organizashon.:contentReference[oaicite:12]{index=12}
## Impakto i legado
CCC ta un institution klave na preservashon i promocion di kultura Curacaoano:
- Komo e escuela musical Edgar Palm, a forma djovenes músico ku despues ta studia aden Hulanda i SU.:contentReference[oaicite:13]{index=13}
- Fomenta teatro, danza, literatura i arte visual, kontribuyendo na vida kulturel i edukashonal di e isla.
- Tononan i festivales organizá te kontribui na mantene identidat kultural i idioma lokal.
## Referensia
<references>
</references>
== Mira tambe ==
* [[Cultura di Curaçao]]
* [[Akademia di Músika Edgar Palm]]
* [[Lista di museo na Hulanda Karibense]]
tin komo meta pa promové bida kultural riba e isla pa medio di [[músika]], arte visual, [[literatura]], [[baila|baile]] i [[teatro]].
Sentro Kultural Kòrsou (ofisialmente Cultureel Centrum Curaçao, abreviá CCC) ta un kompleho kultural multidisiplinario situá na Emmastad, Willemstad den Kòrsou. Fundá 30 di desèmber 1949, e sentro ta dediká pa promové bida kultural i aktividatnan sosio-kultural na isla, ku énfasis partikular riba hubentut i su desaroyo den kultura di Kòrsou.
--------------------
{{Variante|c}}
{{Infobox artista |variante= c
| nomber = Bagira Tizraoui
| alias = Bagira
| fecha nacemento =
|luga nacemento=[[Hulanda]]
| residencia = {{CUW}}
|ofishi=Pintor, diseñadó gráfiko, muralista
|genero=Arte
|website = https://bagira.art/
}}
'''Bagira Tizraoui''' (☆ 199?) ta un artista visual [[Kòrsou|kurasoleño]] di desendensia algeriano-hungaro, ku ta konosí pa su obranan ....
== Bida i karera ==
Bagira a nase na Hulanda, yu di un tata di Argelia i un mama di Hungria. El a lanta den varios pais, entre nan Argelia, Hungria, Belgika i [[Hulanda]]. Na 2014, na edat di 18 aña, Bagira a muda pa Kòrsou, unda su ruman muhé tabata biba.
Na 2023, el a habri su propio galeria na Kura Hulanda den Willemstad.
{{Appendix}}
NOTES
Ze is eigenwijs, eigenzinnig en onmiskenbaar getalenteerd. BAGIRA leeft en ademt kunst – en niet zomaar kunst, maar rauwe, eerlijke, krachtige portretten die muren én harten raken.<ref>[https://rss.com/podcasts/uitdekunst-kunst-en-cultuur-op-curacao/1975749/ BAGIRA – Winnares van Best Artist 2024 Award en de stem van haar generatie], rss.com (7 di aprel 2025)</ref>
Op haar 28e wint ze de Best Artist 2024 Award van de Amigoe. Niet dankzij een academische opleiding of een traditioneel pad, maar door pure durf, toewijding en een ontembare drang om te creëren. Acht jaar geleden ontdekte ze haar talent bij toeval. Twee weken later had ze haar vaste baan opgezegd – de rest is geschiedenis in verf.
Wat begon met portretopdrachten, groeide al snel uit tot iets groters. BAGIRA vond haar stem in het maken van muurschilderingen. Tegenwoordig is haar werk niet meer weg te denken uit het straatbeeld van Curaçao. Zo schilderde ze onder andere het monumentale portret van Margareth Abraham (1945–1970) op de gevel van de Curaçao International Airport.
Wat haar werk bijzonder maakt? De blik. De gelaagdheid. De stilte die haar schilderijen teweegbrengen. Ze legt gezichten vast—denkbeeldige én echte—met zoveel zeggingskracht dat je er niet omheen kunt.
BAGIRA groeide op tussen culturen én tussen geloven. Ze heeft een Hongaarse moeder en een Algerijnse vader. Ze bracht haar jeugd door in Hongarije, Nederland, België en Algerije. Haar opvoeding vond plaats in de schaduw van twee werelden: het christendom en de islam. Deze mix van spirituele, culturele en geografische invloeden vormt de kern van haar werk: kleurrijk, gelaagd en oprecht.
Op haar zestiende woonde ze al zelfstandig. Op haar negentiende vertrok ze naar Curaçao om bij haar grote zus te wonen. Die vroege onafhankelijkheid dwong haar om haar eigen weg te vinden – en precies dat is wat ze met haar kunst blijft doen.
🎙️ In deze uitzending van UIT DE KUNST vertelt ze openhartig over haar reis, over vrouw-zijn, over geloof, afkomst en vrijheid – en over hoe ze met een penseel de wereld stukje bij beetje kleur geeft.
{{Appendix}}
------------------
{{Variante|c}}
{{Infobox artista |variante= c
| fecha nacemento = 1971
|luga nacemento=[[Cuba]]
| residencia = {{CUW}}
|ofishi=Eskultor
|genero=Arte
|
}}
'''Angel Luis de la Rosa González''' (☆ 1971 na [[Cuba]]) ta un eskultor [[Cuba|kubano]]-[[Kòrsou|kurasoleño]], ku ta konosí pa su obranan di palu.
For di 2009 e ta biba i traha na Kòrsou.
'''Ángel Luis de la Rosa González''' (1971, [[Kuba]]) ta un [[eskultor]] kubano-kurasoleño ku ta biba i traha na [[Kòrsou]] for di 2009.
== Bida i karera ==
E ta bini di un famia di artesanonan ku su produktonan ta di gran prestigio. Su famianan tin profesionan manera saddler, shoemaker, carpintero, grafista i wever.<ref>[https://delarosartes.exto.nl/ Biografie Angel de la Rosa]</ref> Ora Angel Luis tin 12 aña, e ta bai un skol sekundario kaminda ta duna enseñansa di arte, e akademia José Joaquín Tejada, na [[Santiago di Cuba]]. E programa ta full-time, 6 dia pa siman i ta dura 7 aña. Ounke e ta ekselente den grafismo na skol, su preferensia personal ta skultura. Despues di a terminá su estudio, el a bira maestro di dibuho i skultura.
De la Rosa ta kuminsa su karera profeshonal na Casa de la Cultura Miguel Matamoros na Santiago de Cuba, den e departamento di artesanía. Den kuadro di e trabou aki e ta bira miembro di Asociación Cubana de Artesanos Artistas. Despues el a bira presidente di e asosiashon, posishon ku a okupá pa 10 aña. Entretantu e ta partisipá anualmente na
E ta un artista ku ta partisipá den grupo di eksposishon pa artesanonan i ku regularmente ta risibí premionan i rekonosementu.
Ademas e ta traha riba diferente enkargo. Na 2005 el a traha su prome exposicion solo titula ⁇ Consagración a la Primavera ⁇ (Invicion di Primavera), na e instituto provincial Biblioteca Elvira Cape.
Na momento cu Angel Luis ta yegando su 40 aña, e ta realisa mas y mas cu e ta sinti su mes encerra den su propio pais. Un bishita di trabou kòrtiku na Martinique a lanta su konsiensia ku un sosiedat por funshoná diferente for di loke e ta kustumbrá na dje na Cuba. Esaki ta oumentá su preokupashon. E ta tuma e desishon di emigrá i en realidat su intenshon ta pa bai Brazil. Miéntras e ta preparando pa esaki, e ta tende di un proyekto di konstrukshon na Kòrsou ku ta rekerí personal spesial di urgensia. Ángel Luis a kambia su plannan i huntu ku kuater kompatriota el a bai Kòrsou na 2009, ku tres di su figuranan di madera den su maleta.
Na Curaçao e ta traha na e konstrukshon di L ⁇ Aldea, un proyekto turístiko na Santa Catharina ku ya a wòrdu realisá. E ta hiba su figuranan di palu na Gallery Alma Blou, pa mira si por tin interes den su obra. E galerista Lusette Verboom ta entusiasmá i for di e momentu ei e ta trese tur loke e ta traha na e galeria.
Despues ku su kontrato ku e proyekto di konstrukshon a kaba, Angel Luis a disidí di keda na Kòrsou i kuminsá su mes negoshi.
Ademas, e ta aktivo den arte i regularmente ta partisipá na
grupo di exposicion na e galeria. Na yüni 2021, e ta un di e 45 artistanan lokal ku ta habri nan estudio durante e Open Atelier Route.
Muhénan ta importante den bida di Angel Luis. Komo yu úniko, no solamente su mama a lanta e, sino tambe su wela. Awor ku e mes tin yu, entre nan tres yu muhé, e ta eksperensiá e muhé tambe for di e perspektiva di e tata. E ta orguyoso di tur su 8 yu i ta konsiderá nan komo e kos mas importante den su bida.
Ángel Luis ta biba na Kòrsou pa 14 aña kaba i a traha un bida aki, den kua e ta sinti su mes na kas. E tin un gran admiracion pa e comunidad di Curaçao, unda tanto nacionalidad ta biba hunto y unda e tambe ta sinti su mes bon bini. E ta broma cu e libertad cu e tin aki pa biba y traha, pero tambe e oportunidadnan cu e ta haya pa desaroya su mes artisticamente.
Na 2023, durante su prome bishita na Hulanda, Angel Luis a hala atencion cu su obranan na e Dianan Nacional di Arte na Gorinchem y PAN Amsterdam.
{{Appendix}}
[[:Category:Arte na Kòrsou]]
Despues di a termina su estudio na skol, el a bai traha na Casa de la Cultura Miguel Matamoros na Santiago de Cuba, den e departamento di artesanía. For di e trabou aki e ta bira miembro di Asociación Cubana de Artesanos Artistas. Despues el a bira presidente di e asosiashon i e posishon aki el a okupá pa 10 aña. Entretantu e ta partisipá anualmente na
E ta un artista ku ta partisipá den grupo di eksposishon pa artesanonan i ku regularmente ta risibí premionan i rekonosementu.
Ademas e ta traha riba diferente enkargo. Na 2005 el a traha su prome exposicion solo titula ⁇ Consagración a la Primavera ⁇ (Invicion di Primavera), na e instituto provincial Biblioteca Elvira Cape.
Na momento cu Angel Luis ta yegando su 40 aña, e ta realisa mas y mas cu e ta sinti su mes encerra den su propio pais. Un bishita di trabou kòrtiku na Martinique a lanta su konsiensia ku un sosiedat por funshoná diferente for di loke e ta kustumbrá na dje na Cuba. Esaki ta oumentá su preokupashon. E ta tuma e desishon di emigrá i en realidat su intenshon ta pa bai Brazil. Miéntras e ta preparando pa esaki, e ta tende di un proyekto di konstrukshon na Kòrsou ku ta rekerí personal spesial di urgensia. Ángel Luis a kambia su plannan i huntu ku kuater kompatriota el a bai Kòrsou na 2009, ku tres di su figuranan di madera den su maleta.
Na Curaçao e ta traha na e konstrukshon di L ⁇ Aldea, un proyekto turístiko na Santa Catharina ku ya a wòrdu realisá. E ta hiba su figuranan di palu na Gallery Alma Blou, pa mira si por tin interes den su obra. E galerista Lusette Verboom ta entusiasmá i for di e momentu ei e ta trese tur loke e ta traha na e galeria.
Despues ku su kontrato ku e proyekto di konstrukshon a kaba, Angel Luis a disidí di keda na Kòrsou i kuminsá su mes negoshi.
Ademas, e ta aktivo den arte i regularmente ta partisipá na
grupo di exposicion na e galeria. Na yüni 2021, e ta un di e 45 artistanan lokal ku ta habri nan estudio durante e Open Atelier Route.
Muhénan ta importante den bida di Angel Luis. Komo yu úniko, no solamente su mama a lanta e, sino tambe su wela. Awor ku e mes tin yu, entre nan tres yu muhé, e ta eksperensiá e muhé tambe for di e perspektiva di e tata. E ta orguyoso di tur su 8 yu i ta konsiderá nan komo e kos mas importante den su bida.
Ángel Luis ta biba na Kòrsou pa 14 aña kaba i a traha un bida aki, den kua e ta sinti su mes na kas. E tin un gran admiracion pa e comunidad di Curaçao, unda tanto nacionalidad ta biba hunto y unda e tambe ta sinti su mes bon bini. E ta broma cu e libertad cu e tin aki pa biba y traha, pero tambe e oportunidadnan cu e ta haya pa desaroya su mes artisticamente.
Na 2023, durante su prome bishita na Hulanda, Angel Luis a hala atencion cu su obranan na e Dianan Nacional di Arte na Gorinchem y PAN Amsterdam.
------------------------
rr93znjnz5paub0eqcccmopwdl1nhfe
201556
201555
2026-08-21T19:02:23Z
Caribiana
8320
201556
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
Pending: [[Mandy Franca]] - [[Tarona]] - [[Gilleam Trapenberg]] - [[Shertise Solano]] - [[Serana Angelista]] (nl.wiki) - [[Eugenie Boon]]
-------------
{{Databox}}
{{Infobox edificio| variante = c
| tipo = Kompleho kultural
| nomber2 = Sentro Pro Arte
| imagen =
| descripcion =
| localisa_na = [[Willemstad]]
| adres = Schouwburgweg
| cercania =
| inaugura = [[15 di novèmber|15 di november]] [[1958]]
| pais = {{CUW}}
| architect = Frits F. Zingel
| renova =
| propietario = Stichting Schouwburg Curaçao
| director =
| cantidad_sala = 2 (auditorio, expozaal)
| capacidad = auditorio: 700 persona
| status_monumento =
| distincion =
| zoom =16
}}
'''Sentro Pro Arte''' tabata e teatro nashonal di [[Kòrsou]] ku tabata aktivo entre 1968 i 2001. E tabata situá na [[Willemstad]] den bario di Groot Davelaar.
== Historia ==
Na 1964 e konseho konsultativo pa koperashon kultural entre e paisnan di Reino a duna e gobièrnu hulandes e idea di pone fondonan disponibel pa e konstrukshon di un teatro na Kòrsou. Anteriormente Stichting Schouwburg Curaçao tabatin e arkitekto F. Singo a haña un enkargo pa un diseño. E gobièrnu Hulandes a duna un kantidat di subsidio di NAF 1.500.000,-. Riba 28 di sèptèmber 1965, H.M. e Reina (Juliana) a desmontá un plaka na e lugá kaminda e teatro lo a lanta. Poco despues, a kuminsá ku e konstrukshon di Rijkseenheidboulevard. Tereno di konstrukshon i lugá di parkeer (350 outo) a ser ofresé na e Fundashon pa e teritorio insular di Kòrsou. Divershon di kontribushon den sèn di gobièrnu i privá den Antias Hulandes i e kontribushon hulandes menshoná ariba, ku a wòrdu entregá pa medio di [[Sticusa]], a hasi e konstrukshon i e instalashon posibel; Wim Vesseur, un eksperto den teatro, a aktua komo konsehero.
E teatro ta conta cu 750 asiento, ta ekipa pa e vision mas moderno cu entre otro un lift di orquesta y ta calcula pa practicamente tur tipo di manifestacion (teatro, ballet, concierto, congreso, show, etc.). E inaugurashon a tuma lugá na 10 di sèptèmber 1968. E teatro aki a stimula e poblacion pa bishita e diferente presentacionnan y actuacionnan mas biaha.
In 1965 werd in Willemstad in Curaçao begonnen met de bouw van Centro Pro Arte: een grote schouwburg. In datzelfde jaar bezocht Koningin Wilhelmina het eiland alsmede de bouwplaats, waar zij een gedenkplaat onthulde. Later kreeg die een plaats in het theater.<ref>[https://theaterencyclopedie.nl/wiki/Centro_Pro_Arte,_Willemstad_(Curacao) Centro Pro Arte], theaterencyclopedie.nl</ref>
De schouwburg, aan een weg gelegen die de naam van Schouwburgweg kreeg, werd in 1968 geopend door Gouverneur N.C. (Cola) Debrot. De financiering kwam van Nederland, Curaçao en de Shell. Openingsvoorstellingen zijn Esta Ricu nos bida ta van Bunchi Römer, een stuk met meer dan 70 amateurspelers en Cosas de Papá y Mamá van Alfonso Paso in vertaling en regie van Nydia Ecury (Gai bieu ta traha sòpi stèrki).
Er waren 700 plaatsen, een lijsttoneel met orkestbak en een groot toneel die een brede programmering mogelijk maakte. In de eerste jaren was de zaal zeer succesvol, met optredens van Nederlandse artiesten (o.a. Jenny Arean, Tineke Schouten en Paul van Vliet) en muziek-en dansgroepen van elders.
Vanaf de jaren '90 ging het steeds slechter met het theater, door onder andere een merkwaardige beleidsbeslissing waarbij verordineerd werd dat de bezoekers keurig gekleed moesten zijn; anders kon toegang ontzegd worden. Dit had een teruggang van bezoekers tot gevolg.
Daarnaast had het gebouw te maken met een niet structuele programmering, veroorzaakt door slechte communicatie en financiële problemen. Daarbij was er, ook vanwege geldtekort, een groot gebrek aan onderhoud. Zo had het gebouw ernstig te lijden onder wateroverlast, waardoor de kelders regelmatig onder water stonden.
De verschillende problemen leidden uiteindelijk in 2001 tot de definitieve sluiting van het Centro Pro Arte. Plannen voor heropening kwamen maar niet van de grond; een grote brand in 2016 maakte er helemaal een eind aan.
De restanten kwamen in het bezit van een pensioenfonds die nog wel onderzocht of er een Cultuurcentrum van gemaakt zou kunnen worden.
---------------
In 1964 gaf de Adviesraad voor culturele samenwerking tussen de landen van het Koninkrijk de Nederlandse regering in overweging fondsen ter beschikking te stellen voor de bouw van een schouwburg op Curaçao. Tevoren had de Stichting Schouwburg Curaçao de architect F. Zingel opdracht voor een ontwerp gegeven. Door de Nederlandse regering werd een subsidiebedrag toegekend ad NAf 1.500.000,-. Op 28 september 1965 onthulde H.M. de Koningin (Juliana) een gedenkplaat op de plaats waar de schouwburg zou verrijzen. Kort daarop nam de bouw aan de Rijkseenheidboulevard een aanvang. Bouwgrond en parkeerterrein (350 auto's) zijn door het Eilandgebied Curaçao aan de Stichting aangeboden. Diverse bijdragen in geld van overheid en particulieren in de Nederlandse Antillen en de bovengenoemde door tussenkomst van de Sticusa verstrekte Nederlandse bijdrage maakten bouw en inrichting mogelijk; de theaterdeskundige Wim Vesseur trad op als adviseur.<ref>[https://web.archive.org/web/20161120102825/http://curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=369&lang= Encyclopedie van Curacao - letter A t/m D]</ref>
De schouwburg telt 750 zitplaatsen, is volgens de modernste inzichten uitgerust met o.a. een orkestlift en is berekend op vrijwel elke soort manifestaties (toneel, ballet, concerten, congressen, shows enz.). De opening vond plaats september 1968. De bevolking is door deze schouwburg gestimuleerd de verschillende op- en uitvoeringen vaker te bezoeken.
{{Appendix}}
* [https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/21596-sentro-pro-arte-wordt-gesloopt Sentro Pro Arte wordt gesloopt], 27 di mei 2020
* https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/26417-schouwburg-staat-weer-op-de-agenda Schouwburg staat weer op de agenda], 30 di september 2022
* De in 1968 in Davelaar op Curaçao opgerichte schouwburg Centro Pro Arte Plaza Consortium (HPC) met 750 stoelen sloot 19 jaar geleden zijn deuren. De schouwburg kwam tot stand met giften van de Nederlandse overheid, Shell, het Bureau Cultuur en Opvoeding en lokale particuliere bedrijven. Hij zou een van de modernste in het Caribische gebied worden, met onder andere een orkestlift, en zou zijn berekend op alle facetten van cultuuruitingen, zoals concerten, toneel en ballet (MaduroMolhuijsen 2006). 34 jaar later, in 2001, viel het doek. Vanwege geldtekort was er sprake van achterstallig onderhoud. In 2015 nam de Curaçaose overheid het besluit om Centro Pro Arte te renoveren. Amper een jaar later vatte het leegstaande pand tijdens een grote arbeidersstaking vlam. Er waren drie opties: doorgaan met de renovatieplannen, slopen en een nieuw theater bouwen, of een nieuw theater bouwen in de binnenstad.<ref>[https://www.boekman.nl/tijdschrift-artikel/artikelen/theater-in-het-caribisch-gebied/ Theater in het Caribisch Gebied]</ref>
* Sentro pro Arte wordt niet meer gerenoveerd. Althans niet door de overheid. Die heeft het daarom overgedragen aan het Algemeen Pensioenfonds Curaçao.
{{Appendix}}
----------------------
{{Variante|c}}
{{Infobox edificio| variante = c
| nomber = Sentro Kultural Kòrsou
| nomber2 = Cultureel Centrum Curacao
| abrevia = CCC
| adres = ''Koninginnelaan'', Emmastad
| funda = [[30 di desèmber]] [[1949]]
| inaugura = 1950
| architect =
| renova =
| propietario = Stichting Schouwburg
| director =
| cantidad_sala =
| capacidad = auditorio:
| zoom =16
}}
'''Sentro Kultural Kòrsou''', ofisialmente '''Cultureel Centrum Curacao''' (CCC), ta un kompleho kultural multidisiplinario na [[Kòrsou]], situá den [[Emmastad]] na [[Willemstad]]. Fundá dia [[30 di desèmber]] [[1949]], e sentro ta dediká pa promové bida kultural i aktividatnan sosio-kultural na isla, ku énfasis partikular riba hubentut i su desaroyo den kultura di Kòrsou.<ref>https://www.sentrokultural-korsou.org/</ref>
== Historia ==
Sentro Kultural Kòrsou a wòrdu establesé komo e organisashon lokal ligá na [[Sticusa|Stichting voor Culturele Samenwerking]] (Sticusa) pa stimula bida kultural na Kòrsou i fasilitá interkambio kultural ku [[Hulanda]], [[Aruba]] i otro islanan di Karibe Hulandes. E promé direktor di CCC tabata [[Cola Debrot]], un figura aktivamente enbolbí den [[literatura]] i kultura lokal.
For di su kuminsamentu, e método di trabou di CCC tabata diferente di esun di Sentro Kultural Aruba (CCA). Mientras CCA tabata fungí mas komo un organisashon ku ta koordiná i unifiká aktividatnan di organisashonnan kultural eksistente, CCC a skohe pa enfoká riba stimulá inisiativanan propio i yena bashinan den e kampo kultural.
El a hunga un papel importante den desaroyo kultural di Kòrsou. Entre otro, e sentro a establesé òf a yuda na kreashon di:
* Liga di Pelíkula Korsou (Curacaose Film Liga?)
* Biblioteka sientífiko (ku posteriormente a integrá den e biblioteka di [[University of Curaçao|UoC]])
* Fundashon Skol di Músika Kòrsou
== Aktividatnan i funshon ==
(oud)
Sentro Kultural Kòrsou ta aktivo den vários disiplina kultural, inkluyendo músika, literatura, teatro, baile, arte visual i aktividatnan sosial ku ta kombiná diferente forma di ekspreshon kultural. CCC ta kolabora ku instansianan lokal i internashonal pa organisá presentashonnan, exposishonnan i produccionnan teatral, tantu ku artistanan lokal komo ku bishitantenan for di Hulanda i otro paisnan.
Un parti di su trabou histórico tabata e organisashon di proyekshonnan di pelíkula, inklusief uso di e asina yamá sinetruck, ku a permití hiba sine pa diferente bario riba e isla. Dor di su aktividatnan, CCC a kontribuí tanto material komo emoshonalmente na formashon di e identidat kultural di Kòrsou.
== Meta i signifikado ==
E ophetivonan prinsipal di CCC ta:
* Promové bida kultural den Kòrsou i (histórikamente) den Antias Hulandes
* Kolaborá ku organisashonnan kultural na Hulanda, Aruba i e Karibe
* Fasilitá intercambio kultural i artistiko
* Sostené i stimula talento lokal
Ku mas ku sinkuenta aña di eksistensia, Sentro Kultural Kòrsou ta konsiderá un di e pilarnan di infrastructura kultural di e isla.
of
== Vision i mishon ==
(nieuw)
Segun su website oficial, e visión di Sentro Kultural Kòrsou ta pa bira e institushon prinsipal pa ekspreshon kultural i edukashon den komunidat di Kòrsou i, si posibel, den e region mes. Su mishon ta kontribuí na kalidat di bida di komunidat di Kòrsou pa medio di e promoshon di aktividatnan kultural i sosio-kultural. CCC ta pone un énfasis spesial riba hubentut, kwa nan ta invitá i involví den desaroyo i preservashon di kultura pa e generashonnan futuro.
== Aktividatnan ==
Durante su existencia, CCC a organisá i suportá hopi tipo di aktividat kultural, inklusivamente:
* produccionnan musicals, teatraal i danse
* exposishon di arte visual i fotografia
* organizashon di film den komunidat (cinetruck)
* sesiunan literario i promoveshon di eskribidonan lokal
* edukashon musikal via Akademia di Músika Edgar Palm
* kursonan i talleres pa djòvenes i adulto.
CCC kolabora ku otro organisashonnan kultural lokal i internashonal pa organizá eventonan ku ta inkluí artistanan lokal i invitado.
== Importansia ==
Na mas ku 75 aña di eksistensia, Sentro Kultural Kòrsou ta konsiderá un pilarnan den infrastructura kultural di Kòrsou, kontribuí na tanto konservashon komo desaroyo di ekspreshon kultural lokal i involvimentu di hubentut den aktividatnan kultural.
{{Appendix}}
ta un compleho
Cultureel Centrum Curaçao werd op 30 december 1949 opgericht als de plaatselijke zusterorganisatie van Sticusa ter bevordering van het culturele leven op Curacao en de culturele uitwisseling met het moederland. Eerste directeur was Colá Debrot.<ref>https://theaterencyclopedie.nl/wiki/Cultureel_Centrum_Cura%C3%A7ao_(1950) Cultureel Centrum Curaçao (1950)], theaterencyclopedia.nl</ref>
Fundá na 1950. For di kuminsamentu, e método di trabou di C.C.C. tabata diferente orienta cu esun di Centro Cultural Aruba, cu al fin y al cabo ta fungi como grupo, mientras cu ta mantene e independencia di e organisacionnan cultural existente. E C.C.C. prinsipalmente ta hasi esfuerso pa stimulá aktividat propio riba tereno kultural; e ta purba tambe di yena e bashinan eksistente. Desde su fundashon, e C.C.C. entre otro, a logra of a yuda pa logra lo siguiente:
• e liga di pelíkula Curaçao,
• e Biblioteka Sientífiko (awor uni den e Biblioteka di Universidat)
• y Fundacion Scol di Musica Curaçao.
Varios instancia colaborando cu e C.C.C. ta envolvi den entre otro teatro, ballet y exposicionnan. E C.C.C. ta proveé proyekshon di pelíkula ku e *cinetruck i ta kolabora ku otro organisashonnan pa organisá presentashonnan di tantu artistanan lokal komo bishitante di Hulanda i otro paisnan (mira tambe Sentronan Kultural).
Opgericht in 1950. Van de aanvang af was de werkwijze van het C.C.C. anders gericht dan die van het Cultureel Centrum Aruba, dat immers samenbun¬delend optreedt, met behoud overigens van de zelfstandigheid van de bestaande culturele organisaties. Het C.C.C. streeft vooral naar het stimuleren van de zelfwerkzaamheid op cultureel gebied; het tracht verder nog bestaande la¬cunes op te vullen. Sedert de oprichting heeft het C.C.C. o.m. het volgende tot stand gebracht of helpen brengen:
• de filmliga Curaçao,
• de Wetenschappelijke Bibliotheek (inmiddels opgegaan in de Universiteitsbibliotheek)
• en de Stichting Muziekschool Curaçao.
Diverse instellingen samenwerkend met het C.C.C. houden zich o.m. bezig met toneel, bal¬let en tentoonstellingen. Het C.C.C. verzorgt o.m. filmvoorstellingen met de *cinetruck en werkt samen met andere organisaties voor het organiseren van uitvoeringen zowel door lokale als door bezoekende kunstenaars uit Nederland en andere landen (zie ook Culturele Centra). <ref>[https://web.archive.org/web/20161120102825/http://curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=369&lang= Cultureel Centrum Curacao], Encyclopedie van Curaçao</ref>
On December 30th , 1949, the “Cultureel Centrum Curaçao / Sentro Kultural Kòrsou” was founded<ref>https://www.sentrokultural-korsou.org/ Sentro Kultural Kòrsou]</ref>, with the following objectives:
*Promotion of cultural life within the Netherlands Antilles , and in particular in Curaçao.
*Work together with other organizations with same objective in The Netherlands, Aruba and the Caribbean to coordinate cultural exchanges between these organizations.
Throughout its history of more than 55 years, CCC has contributed to the cultural development of Curaçao in both a material and emotional way.
The areas of culture in which CCC operates are music, literature, theatre, dance, visual art, and social events where all these cultural aspects are represented.<ref>https://www.sentrokultural-korsou.org/</ref>
{{Appendix}}
'''Cultureel Centrum Curaçao''' (ofisialmente **Sentro Kultural Kòrsou**, abreviá CCC) ta un organisashon kultural multidisiplinario ku ta sede na Emmastad, Willemstad, Kòrsou. Fundá riba **30 di desèmber 1949**, e sentro tin komo meta pa promové bida kultural riba e isla pa medio di músika, arte visual, literatura, baile i teater.
## Historia
CCC a wòrdu fundá pa lidernan kultural hulandes i lokal ku a buska pa fomentá interkambio kultural entre Hulanda, Antia Hulandes anterior, Indonesia i Sürnam. Un di su promé presidentenan tabata **Dr. Cola Debrot**, y otro figuranan clave a inclui **May Henriquez**, **J. Bennebroek Gravenhorst**, i **Dr. L.A.G.O. Lashley**.
Inicialmente alohá den un biblioteka sientífiko, e sentro a organisá un variedat di aktividatnan kultural manera konsierto i obranan di teatro importá for di Hulanda, entre otro *Marí di Malpais* i *Juancho Picaflor*. Den añanan despues, CCC tambe a trese teater i pelíkula biahero a traves di un trùk di sine mobil.
## Organization
- **President**: Henri C. Cornelia
- The board of directors includes up to nine members with roles such as treasurer and secretary.
- **Funding**: Supported by government grants (STICUSA/OKSNA), donations, course fees, and space rentals.
## Programs and Academy
The CCC operates as a cultural hub offering a wide range of classes and initiatives:
- **Edgar Palm Music Academy**: Offers instruction in piano, guitar, cuatro, mandolin, trumpet, saxophone, drums, choral singing, and general musical education—mostly for young students.
- **Theater**: Offers lessons and performance opportunities, including children's theater.
- **Folkloric Dance**: Traditional Curaçaoan and Aruban dance courses, including instruction led by Cesareo Jean Louis.
- **Visual Arts**: Exhibitions for painters, photographers, and other artists—featuring both local talent and curated in-house shows.
- **Literature**: Hosts literary gatherings, supports writers, and publishes books.
## Events
CCC regularly organizes public events to foster local culture and talent, including concerts like *Historia di Muziek*, Christmas performances, and *E-Klabu* for organ and other instruments.
## Facilities
The center houses classrooms, a concert hall, an auditorium, and a garden, which are used for courses, events, and exhibitions. These facilities are also available for rental by the community and partner organizations.
## Impact and Legacy
CCC plays a central role in preserving and promoting Curaçao’s cultural identity:
- Through the Edgar Palm Music Academy, it has trained many young musicians who have gone on to study abroad in the Netherlands and Suriname.
- Its theater, dance, literature, and visual arts programs continue to enrich the island's cultural and educational landscape.
- By organizing festivals and public events, CCC helps maintain the island’s cultural heritage and language.
## See also
* [[Culture of Curaçao]]
* [[Edgar Palm Music Academy]]
* [[List of museums in the Dutch Caribbean]]
== References ==
<references />
[[:Kategoria:Kultura na Kòrsou]]
{{Infobox kultura
| nomber = Cultureel Centrum Curaçao
| otro_nomber = Sentro Kultural Kòrsou (CCC)
| imagen =
| lugá = Emmastad (Groot Kwartier), Willemstad, Curaçao
| fundashon = 30 di desèmber 1949
| presidente = Henri C. Cornelia
| objtos = Promové bida kultural multidisiplinario pa komunidat di Curaçao
| formato = Fundashon sin ánimo di ganashi i centro kultural
}}
'''Cultureel Centrum Curaçao''' (nómi oficial **Sentro Kultural Kòrsou**, abreviado CCC) ta un organización kultural multidisiplinario na Emmastad, Willemstad. Fundá dia **30 di desèmber 1949**, su mision ta promové bida kultural na nivel lokal i internashonal, na área di musika, arte visual, letra, baile, i teatro.:contentReference[oaicite:0]{index=0}
## Historia
CCC a keda fundá dor di lideres kultural Hulandes i lokal ku deseá fasilitá interkambio kultural entre Hulanda, Antilla Hulandes, Indonesia i Surinam. Uno di e promé presidente tabata **Dr. Cola Debrot**. Otro figura importante ta **May Henriquez**, J. Bennebroek Gravenhorst, i Dr. L.A.G.O. Lashley.:contentReference[oaicite:1]{index=1}
En su prinsipio, CCC tabata situá riba e biblioteka akademiko (wetenschappelijke bibliotheek) i a organizá evento kultural komo konsierto i obranan teatral importá for di Hulanda, komo **"Marí di Malpais"** i **"Juancho Picaflor"**. Den e dos siglo despues, a trese obranan teater di reguero i film via e konosí **sine trùk**.:contentReference[oaicite:2]{index=2}
## Organisashon
- **Presidente:** Henri C. Cornelia:contentReference[oaicite:3]{index=3}
- Junta di direkshon ta formá di maximaal nueve miembronan, inklusí tesorero, sekretario i otro.:contentReference[oaicite:4]{index=4}
- **Finansha**: fondonan ta bini di guberno (STICUSA/OKSNA), donashon, i ingreso di kursonan i espasio alquiler.:contentReference[oaicite:5]{index=5}
## Ofertonan i Akademia
CCC ta operá den pluga kultura ku diferente sekshon:
- **Akademia di Muzika Edgar Palm**: kursunan pa piano, gitar, kuarta, mandolin, trompet, saxofon, drùm, koral i AMV, mayormente pa djoven.:contentReference[oaicite:6]{index=6}
- **Teatro**: leksion i produchonnan, inklusí teatro deportivo.:contentReference[oaicite:7]{index=7}
- **Baile folklóriko**: kurso pa hòmber i muhé den baile Arubano tradishonal, dirigí pa Cesareo Jean Louis.:contentReference[oaicite:8]{index=8}
- **Arte visual**: ekspo pa pintor, fotograf i other artista; riba Arte Proba i produchonnan mes di CCC.:contentReference[oaicite:9]{index=9}
- **Literatura**: encontro literario, soporte pa skritornan i publikashon di buki.:contentReference[oaicite:10]{index=10}
## Eventonan
Ta organizá eventonan regularmente pa stimulá kultura lokal i talentonan, inklusí **"Historia di Muziek"**, **koncierto di Krísma**, **E-Klabu** pa ka'i òrgel i otro evento públicu.:contentReference[oaicite:11]{index=11}
## Instalashonnan
CCC ta cuenta ku klasnan, sal di konsierto, auditorium i horto ku ta disponible pa uso di kurso, evento i eksposishon. Ta accesibel pa renta pa organizashon.:contentReference[oaicite:12]{index=12}
## Impakto i legado
CCC ta un institution klave na preservashon i promocion di kultura Curacaoano:
- Komo e escuela musical Edgar Palm, a forma djovenes músico ku despues ta studia aden Hulanda i SU.:contentReference[oaicite:13]{index=13}
- Fomenta teatro, danza, literatura i arte visual, kontribuyendo na vida kulturel i edukashonal di e isla.
- Tononan i festivales organizá te kontribui na mantene identidat kultural i idioma lokal.
## Referensia
<references>
</references>
== Mira tambe ==
* [[Cultura di Curaçao]]
* [[Akademia di Músika Edgar Palm]]
* [[Lista di museo na Hulanda Karibense]]
tin komo meta pa promové bida kultural riba e isla pa medio di [[músika]], arte visual, [[literatura]], [[baila|baile]] i [[teatro]].
Sentro Kultural Kòrsou (ofisialmente Cultureel Centrum Curaçao, abreviá CCC) ta un kompleho kultural multidisiplinario situá na Emmastad, Willemstad den Kòrsou. Fundá 30 di desèmber 1949, e sentro ta dediká pa promové bida kultural i aktividatnan sosio-kultural na isla, ku énfasis partikular riba hubentut i su desaroyo den kultura di Kòrsou.
--------------------
{{Variante|c}}
{{Infobox artista |variante= c
| nomber = Bagira Tizraoui
| alias = Bagira
| fecha nacemento =
|luga nacemento=[[Hulanda]]
| residencia = {{CUW}}
|ofishi=Pintor, diseñadó gráfiko, muralista
|genero=Arte
|website = https://bagira.art/
}}
'''Bagira Tizraoui''' (☆ 199?) ta un artista visual [[Kòrsou|kurasoleño]] di desendensia algeriano-hungaro, ku ta konosí pa su obranan ....
== Bida i karera ==
Bagira a nase na Hulanda, yu di un tata di Argelia i un mama di Hungria. El a lanta den varios pais, entre nan Argelia, Hungria, Belgika i [[Hulanda]]. Na 2014, na edat di 18 aña, Bagira a muda pa Kòrsou, unda su ruman muhé tabata biba.
Na 2023, el a habri su propio galeria na Kura Hulanda den Willemstad.
{{Appendix}}
NOTES
Ze is eigenwijs, eigenzinnig en onmiskenbaar getalenteerd. BAGIRA leeft en ademt kunst – en niet zomaar kunst, maar rauwe, eerlijke, krachtige portretten die muren én harten raken.<ref>[https://rss.com/podcasts/uitdekunst-kunst-en-cultuur-op-curacao/1975749/ BAGIRA – Winnares van Best Artist 2024 Award en de stem van haar generatie], rss.com (7 di aprel 2025)</ref>
Op haar 28e wint ze de Best Artist 2024 Award van de Amigoe. Niet dankzij een academische opleiding of een traditioneel pad, maar door pure durf, toewijding en een ontembare drang om te creëren. Acht jaar geleden ontdekte ze haar talent bij toeval. Twee weken later had ze haar vaste baan opgezegd – de rest is geschiedenis in verf.
Wat begon met portretopdrachten, groeide al snel uit tot iets groters. BAGIRA vond haar stem in het maken van muurschilderingen. Tegenwoordig is haar werk niet meer weg te denken uit het straatbeeld van Curaçao. Zo schilderde ze onder andere het monumentale portret van Margareth Abraham (1945–1970) op de gevel van de Curaçao International Airport.
Wat haar werk bijzonder maakt? De blik. De gelaagdheid. De stilte die haar schilderijen teweegbrengen. Ze legt gezichten vast—denkbeeldige én echte—met zoveel zeggingskracht dat je er niet omheen kunt.
BAGIRA groeide op tussen culturen én tussen geloven. Ze heeft een Hongaarse moeder en een Algerijnse vader. Ze bracht haar jeugd door in Hongarije, Nederland, België en Algerije. Haar opvoeding vond plaats in de schaduw van twee werelden: het christendom en de islam. Deze mix van spirituele, culturele en geografische invloeden vormt de kern van haar werk: kleurrijk, gelaagd en oprecht.
Op haar zestiende woonde ze al zelfstandig. Op haar negentiende vertrok ze naar Curaçao om bij haar grote zus te wonen. Die vroege onafhankelijkheid dwong haar om haar eigen weg te vinden – en precies dat is wat ze met haar kunst blijft doen.
🎙️ In deze uitzending van UIT DE KUNST vertelt ze openhartig over haar reis, over vrouw-zijn, over geloof, afkomst en vrijheid – en over hoe ze met een penseel de wereld stukje bij beetje kleur geeft.
{{Appendix}}
------------------
{{Variante|c}}
{{Infobox artista |variante= c
| fecha nacemento = 1971
|luga nacemento=[[Cuba]]
| residencia = {{CUW}}
|ofishi=Eskultor
|genero=Arte
|
}}
'''Angel Luis de la Rosa González''' (☆ 1971 na [[Cuba]]) ta un eskultor [[Cuba|kubano]]-[[Kòrsou|kurasoleño]], ku ta konosí pa su obranan di palu.
For di 2009 e ta biba i traha na Kòrsou.
'''Ángel Luis de la Rosa González''' (1971, [[Kuba]]) ta un [[eskultor]] kubano-kurasoleño ku ta biba i traha na [[Kòrsou]] for di 2009.
== Bida i karera ==
E ta bini di un famia di artesanonan ku su produktonan ta di gran prestigio. Su famianan tin profesionan manera saddler, shoemaker, carpintero, grafista i wever.<ref>[https://delarosartes.exto.nl/ Biografie Angel de la Rosa]</ref> Ora Angel Luis tin 12 aña, e ta bai un skol sekundario kaminda ta duna enseñansa di arte, e akademia José Joaquín Tejada, na [[Santiago di Cuba]]. E programa ta full-time, 6 dia pa siman i ta dura 7 aña. Ounke e ta ekselente den grafismo na skol, su preferensia personal ta skultura. Despues di a terminá su estudio, el a bira maestro di dibuho i skultura.
De la Rosa ta kuminsa su karera profeshonal na Casa de la Cultura Miguel Matamoros na Santiago de Cuba, den e departamento di artesanía. Den kuadro di e trabou aki e ta bira miembro di Asociación Cubana de Artesanos Artistas. Despues el a bira presidente di e asosiashon, posishon ku a okupá pa 10 aña. Entretantu e ta partisipá anualmente na
E ta un artista ku ta partisipá den grupo di eksposishon pa artesanonan i ku regularmente ta risibí premionan i rekonosementu.
Ademas e ta traha riba diferente enkargo. Na 2005 el a traha su prome exposicion solo titula ⁇ Consagración a la Primavera ⁇ (Invicion di Primavera), na e instituto provincial Biblioteca Elvira Cape.
Na momento cu Angel Luis ta yegando su 40 aña, e ta realisa mas y mas cu e ta sinti su mes encerra den su propio pais. Un bishita di trabou kòrtiku na Martinique a lanta su konsiensia ku un sosiedat por funshoná diferente for di loke e ta kustumbrá na dje na Cuba. Esaki ta oumentá su preokupashon. E ta tuma e desishon di emigrá i en realidat su intenshon ta pa bai Brazil. Miéntras e ta preparando pa esaki, e ta tende di un proyekto di konstrukshon na Kòrsou ku ta rekerí personal spesial di urgensia. Ángel Luis a kambia su plannan i huntu ku kuater kompatriota el a bai Kòrsou na 2009, ku tres di su figuranan di madera den su maleta.
Na Curaçao e ta traha na e konstrukshon di L ⁇ Aldea, un proyekto turístiko na Santa Catharina ku ya a wòrdu realisá. E ta hiba su figuranan di palu na Gallery Alma Blou, pa mira si por tin interes den su obra. E galerista Lusette Verboom ta entusiasmá i for di e momentu ei e ta trese tur loke e ta traha na e galeria.
Despues ku su kontrato ku e proyekto di konstrukshon a kaba, Angel Luis a disidí di keda na Kòrsou i kuminsá su mes negoshi.
Ademas, e ta aktivo den arte i regularmente ta partisipá na
grupo di exposicion na e galeria. Na yüni 2021, e ta un di e 45 artistanan lokal ku ta habri nan estudio durante e Open Atelier Route.
Muhénan ta importante den bida di Angel Luis. Komo yu úniko, no solamente su mama a lanta e, sino tambe su wela. Awor ku e mes tin yu, entre nan tres yu muhé, e ta eksperensiá e muhé tambe for di e perspektiva di e tata. E ta orguyoso di tur su 8 yu i ta konsiderá nan komo e kos mas importante den su bida.
Ángel Luis ta biba na Kòrsou pa 14 aña kaba i a traha un bida aki, den kua e ta sinti su mes na kas. E tin un gran admiracion pa e comunidad di Curaçao, unda tanto nacionalidad ta biba hunto y unda e tambe ta sinti su mes bon bini. E ta broma cu e libertad cu e tin aki pa biba y traha, pero tambe e oportunidadnan cu e ta haya pa desaroya su mes artisticamente.
Na 2023, durante su prome bishita na Hulanda, Angel Luis a hala atencion cu su obranan na e Dianan Nacional di Arte na Gorinchem y PAN Amsterdam.
{{Appendix}}
[[:Category:Arte na Kòrsou]]
Despues di a termina su estudio na skol, el a bai traha na Casa de la Cultura Miguel Matamoros na Santiago de Cuba, den e departamento di artesanía. For di e trabou aki e ta bira miembro di Asociación Cubana de Artesanos Artistas. Despues el a bira presidente di e asosiashon i e posishon aki el a okupá pa 10 aña. Entretantu e ta partisipá anualmente na
E ta un artista ku ta partisipá den grupo di eksposishon pa artesanonan i ku regularmente ta risibí premionan i rekonosementu.
Ademas e ta traha riba diferente enkargo. Na 2005 el a traha su prome exposicion solo titula ⁇ Consagración a la Primavera ⁇ (Invicion di Primavera), na e instituto provincial Biblioteca Elvira Cape.
Na momento cu Angel Luis ta yegando su 40 aña, e ta realisa mas y mas cu e ta sinti su mes encerra den su propio pais. Un bishita di trabou kòrtiku na Martinique a lanta su konsiensia ku un sosiedat por funshoná diferente for di loke e ta kustumbrá na dje na Cuba. Esaki ta oumentá su preokupashon. E ta tuma e desishon di emigrá i en realidat su intenshon ta pa bai Brazil. Miéntras e ta preparando pa esaki, e ta tende di un proyekto di konstrukshon na Kòrsou ku ta rekerí personal spesial di urgensia. Ángel Luis a kambia su plannan i huntu ku kuater kompatriota el a bai Kòrsou na 2009, ku tres di su figuranan di madera den su maleta.
Na Curaçao e ta traha na e konstrukshon di L ⁇ Aldea, un proyekto turístiko na Santa Catharina ku ya a wòrdu realisá. E ta hiba su figuranan di palu na Gallery Alma Blou, pa mira si por tin interes den su obra. E galerista Lusette Verboom ta entusiasmá i for di e momentu ei e ta trese tur loke e ta traha na e galeria.
Despues ku su kontrato ku e proyekto di konstrukshon a kaba, Angel Luis a disidí di keda na Kòrsou i kuminsá su mes negoshi.
Ademas, e ta aktivo den arte i regularmente ta partisipá na
grupo di exposicion na e galeria. Na yüni 2021, e ta un di e 45 artistanan lokal ku ta habri nan estudio durante e Open Atelier Route.
Muhénan ta importante den bida di Angel Luis. Komo yu úniko, no solamente su mama a lanta e, sino tambe su wela. Awor ku e mes tin yu, entre nan tres yu muhé, e ta eksperensiá e muhé tambe for di e perspektiva di e tata. E ta orguyoso di tur su 8 yu i ta konsiderá nan komo e kos mas importante den su bida.
Ángel Luis ta biba na Kòrsou pa 14 aña kaba i a traha un bida aki, den kua e ta sinti su mes na kas. E tin un gran admiracion pa e comunidad di Curaçao, unda tanto nacionalidad ta biba hunto y unda e tambe ta sinti su mes bon bini. E ta broma cu e libertad cu e tin aki pa biba y traha, pero tambe e oportunidadnan cu e ta haya pa desaroya su mes artisticamente.
Na 2023, durante su prome bishita na Hulanda, Angel Luis a hala atencion cu su obranan na e Dianan Nacional di Arte na Gorinchem y PAN Amsterdam.
------------------------
gxh8yjpijec6fohn42k4ffyxd6e7j3x
201557
201556
2026-08-21T19:09:09Z
Caribiana
8320
201557
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
Pending: [[Mandy Franca]] - [[Tarona]] - [[Gilleam Trapenberg]] - [[Shertise Solano]] - [[Serana Angelista]] (nl.wiki) - [[Eugenie Boon]]
-------------
{{Databox}}
{{Infobox edificio| variante = c
| tipo = Kompleho kultural
| nomber2 = Sentro Pro Arte
| imagen =
| descripcion =
| localisa_na = [[Willemstad]]
| adres = Schouwburgweg
| cercania =
| inaugura = [[10 di sèptèmber]] [[1968]]
| pais = {{CUW}}
| architect = Frits F. Zingel
| renova =
| propietario = Stichting Schouwburg Curaçao
| director =
| cantidad_sala = 2 (auditorio, expozaal)
| capacidad = auditorio: 700 persona
| status_monumento =
| distincion =
| zoom =16
}}
'''Sentro Pro Arte''' tabata e teatro nashonal di [[Kòrsou]] ku tabata aktivo entre 1968 i 2001. E tabata situá na [[Willemstad]] den bario di Groot Davelaar.
== Historia ==
Na 1964 e konseho konsultativo pa koperashon kultural entre e paisnan di Reino a duna e gobièrnu hulandes e idea di pone fondonan disponibel pa e konstrukshon di un teatro na Kòrsou. Anteriormente Stichting Schouwburg Curaçao tabatin e arkitekto F. Zingel a haña un enkargo pa un diseño. E gobièrnu Hulandes a duna un kantidat di subsidio di NAF 1.500.000,-. Riba 28 di sèptèmber 1965, H.M. e Reina (Juliana) a desmontá un plaka na e lugá kaminda e teatro lo a lanta. Poco despues, a kuminsá ku e konstrukshon di Rijkseenheidboulevard. Tereno di konstrukshon i lugá di parkeer (350 outo) a ser ofresé na e Fundashon pa e teritorio insular di Kòrsou. Divershon di kontribushon den sèn di gobièrnu i privá den Antias Hulandes i e kontribushon hulandes menshoná ariba, ku a wòrdu entregá pa medio di [[Sticusa]], a hasi e konstrukshon i e instalashon posibel; Wim Vesseur, un eksperto den teatro, a aktua komo konsehero.
E teatro ta conta cu 750 asiento, ta ekipa pa e vision mas moderno cu entre otro un lift di orquesta y ta calcula pa practicamente tur tipo di manifestacion (teatro, ballet, concierto, congreso, show, etc.). E inaugurashon a tuma lugá na 10 di sèptèmber 1968. E teatro aki a stimula e poblacion pa bishita e diferente presentacionnan y actuacionnan mas biaha.
In 1965 werd in Willemstad in Curaçao begonnen met de bouw van Centro Pro Arte: een grote schouwburg. In datzelfde jaar bezocht Koningin Wilhelmina het eiland alsmede de bouwplaats, waar zij een gedenkplaat onthulde. Later kreeg die een plaats in het theater.<ref>[https://theaterencyclopedie.nl/wiki/Centro_Pro_Arte,_Willemstad_(Curacao) Centro Pro Arte], theaterencyclopedie.nl</ref>
De schouwburg, aan een weg gelegen die de naam van Schouwburgweg kreeg, werd in 1968 geopend door Gouverneur N.C. (Cola) Debrot. De financiering kwam van Nederland, Curaçao en de Shell. Openingsvoorstellingen zijn Esta Ricu nos bida ta van Bunchi Römer, een stuk met meer dan 70 amateurspelers en Cosas de Papá y Mamá van Alfonso Paso in vertaling en regie van Nydia Ecury (Gai bieu ta traha sòpi stèrki).
Er waren 700 plaatsen, een lijsttoneel met orkestbak en een groot toneel die een brede programmering mogelijk maakte. In de eerste jaren was de zaal zeer succesvol, met optredens van Nederlandse artiesten (o.a. Jenny Arean, Tineke Schouten en Paul van Vliet) en muziek-en dansgroepen van elders.
Vanaf de jaren '90 ging het steeds slechter met het theater, door onder andere een merkwaardige beleidsbeslissing waarbij verordineerd werd dat de bezoekers keurig gekleed moesten zijn; anders kon toegang ontzegd worden. Dit had een teruggang van bezoekers tot gevolg.
Daarnaast had het gebouw te maken met een niet structuele programmering, veroorzaakt door slechte communicatie en financiële problemen. Daarbij was er, ook vanwege geldtekort, een groot gebrek aan onderhoud. Zo had het gebouw ernstig te lijden onder wateroverlast, waardoor de kelders regelmatig onder water stonden.
De verschillende problemen leidden uiteindelijk in 2001 tot de definitieve sluiting van het Centro Pro Arte. Plannen voor heropening kwamen maar niet van de grond; een grote brand in 2016 maakte er helemaal een eind aan.
De restanten kwamen in het bezit van een pensioenfonds die nog wel onderzocht of er een Cultuurcentrum van gemaakt zou kunnen worden.
E edifisio ku tabata será durante aña, a wòrdu basha abou i desmantelá kompletamente pa fin di 2025 debí na su mal estado.<ref>{{citeer web|auteur=[[Dick Drayer]]|url=https://www.curacao.nu/nieuws/geschiedenis/82870/laatste-gordijn-valt-sentro-pro-arte-definitief-ontmanteld-na-zestig-jaar-cultureel-gebruik|titel= Laatste gordijn valt: Sentro Pro Arte definitief ontmanteld na zestig jaar cultureel gebruik|werk=curacao.nu|datum=2025-12-01|bezochtdatum=2026-08-21}}</ref>
Schouwburgweg in Willemstad riba Curaçao. E edifisio ikoniko aki di 1965 a wòrdu será durante añanan i lo wòrdu basha abou i desmantelá kompletamente pa fin di 2025 debí na su mal kondishon.
---------------
In 1964 gaf de Adviesraad voor culturele samenwerking tussen de landen van het Koninkrijk de Nederlandse regering in overweging fondsen ter beschikking te stellen voor de bouw van een schouwburg op Curaçao. Tevoren had de Stichting Schouwburg Curaçao de architect F. Zingel opdracht voor een ontwerp gegeven. Door de Nederlandse regering werd een subsidiebedrag toegekend ad NAf 1.500.000,-. Op 28 september 1965 onthulde H.M. de Koningin (Juliana) een gedenkplaat op de plaats waar de schouwburg zou verrijzen. Kort daarop nam de bouw aan de Rijkseenheidboulevard een aanvang. Bouwgrond en parkeerterrein (350 auto's) zijn door het Eilandgebied Curaçao aan de Stichting aangeboden. Diverse bijdragen in geld van overheid en particulieren in de Nederlandse Antillen en de bovengenoemde door tussenkomst van de Sticusa verstrekte Nederlandse bijdrage maakten bouw en inrichting mogelijk; de theaterdeskundige Wim Vesseur trad op als adviseur.<ref>[https://web.archive.org/web/20161120102825/http://curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=369&lang= Encyclopedie van Curacao - letter A t/m D]</ref>
De schouwburg telt 750 zitplaatsen, is volgens de modernste inzichten uitgerust met o.a. een orkestlift en is berekend op vrijwel elke soort manifestaties (toneel, ballet, concerten, congressen, shows enz.). De opening vond plaats september 1968. De bevolking is door deze schouwburg gestimuleerd de verschillende op- en uitvoeringen vaker te bezoeken.
{{Appendix}}
* [https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/21596-sentro-pro-arte-wordt-gesloopt Sentro Pro Arte wordt gesloopt], 27 di mei 2020
* https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/26417-schouwburg-staat-weer-op-de-agenda Schouwburg staat weer op de agenda], 30 di september 2022
* De in 1968 in Davelaar op Curaçao opgerichte schouwburg Centro Pro Arte Plaza Consortium (HPC) met 750 stoelen sloot 19 jaar geleden zijn deuren. De schouwburg kwam tot stand met giften van de Nederlandse overheid, Shell, het Bureau Cultuur en Opvoeding en lokale particuliere bedrijven. Hij zou een van de modernste in het Caribische gebied worden, met onder andere een orkestlift, en zou zijn berekend op alle facetten van cultuuruitingen, zoals concerten, toneel en ballet (MaduroMolhuijsen 2006). 34 jaar later, in 2001, viel het doek. Vanwege geldtekort was er sprake van achterstallig onderhoud. In 2015 nam de Curaçaose overheid het besluit om Centro Pro Arte te renoveren. Amper een jaar later vatte het leegstaande pand tijdens een grote arbeidersstaking vlam. Er waren drie opties: doorgaan met de renovatieplannen, slopen en een nieuw theater bouwen, of een nieuw theater bouwen in de binnenstad.<ref>[https://www.boekman.nl/tijdschrift-artikel/artikelen/theater-in-het-caribisch-gebied/ Theater in het Caribisch Gebied]</ref>
* Sentro pro Arte wordt niet meer gerenoveerd. Althans niet door de overheid. Die heeft het daarom overgedragen aan het Algemeen Pensioenfonds Curaçao.
{{Appendix}}
----------------------
{{Variante|c}}
{{Infobox edificio| variante = c
| nomber = Sentro Kultural Kòrsou
| nomber2 = Cultureel Centrum Curacao
| abrevia = CCC
| adres = ''Koninginnelaan'', Emmastad
| funda = [[30 di desèmber]] [[1949]]
| inaugura = 1950
| architect =
| renova =
| propietario = Stichting Schouwburg
| director =
| cantidad_sala =
| capacidad = auditorio:
| zoom =16
}}
'''Sentro Kultural Kòrsou''', ofisialmente '''Cultureel Centrum Curacao''' (CCC), ta un kompleho kultural multidisiplinario na [[Kòrsou]], situá den [[Emmastad]] na [[Willemstad]]. Fundá dia [[30 di desèmber]] [[1949]], e sentro ta dediká pa promové bida kultural i aktividatnan sosio-kultural na isla, ku énfasis partikular riba hubentut i su desaroyo den kultura di Kòrsou.<ref>https://www.sentrokultural-korsou.org/</ref>
== Historia ==
Sentro Kultural Kòrsou a wòrdu establesé komo e organisashon lokal ligá na [[Sticusa|Stichting voor Culturele Samenwerking]] (Sticusa) pa stimula bida kultural na Kòrsou i fasilitá interkambio kultural ku [[Hulanda]], [[Aruba]] i otro islanan di Karibe Hulandes. E promé direktor di CCC tabata [[Cola Debrot]], un figura aktivamente enbolbí den [[literatura]] i kultura lokal.
For di su kuminsamentu, e método di trabou di CCC tabata diferente di esun di Sentro Kultural Aruba (CCA). Mientras CCA tabata fungí mas komo un organisashon ku ta koordiná i unifiká aktividatnan di organisashonnan kultural eksistente, CCC a skohe pa enfoká riba stimulá inisiativanan propio i yena bashinan den e kampo kultural.
El a hunga un papel importante den desaroyo kultural di Kòrsou. Entre otro, e sentro a establesé òf a yuda na kreashon di:
* Liga di Pelíkula Korsou (Curacaose Film Liga?)
* Biblioteka sientífiko (ku posteriormente a integrá den e biblioteka di [[University of Curaçao|UoC]])
* Fundashon Skol di Músika Kòrsou
== Aktividatnan i funshon ==
(oud)
Sentro Kultural Kòrsou ta aktivo den vários disiplina kultural, inkluyendo músika, literatura, teatro, baile, arte visual i aktividatnan sosial ku ta kombiná diferente forma di ekspreshon kultural. CCC ta kolabora ku instansianan lokal i internashonal pa organisá presentashonnan, exposishonnan i produccionnan teatral, tantu ku artistanan lokal komo ku bishitantenan for di Hulanda i otro paisnan.
Un parti di su trabou histórico tabata e organisashon di proyekshonnan di pelíkula, inklusief uso di e asina yamá sinetruck, ku a permití hiba sine pa diferente bario riba e isla. Dor di su aktividatnan, CCC a kontribuí tanto material komo emoshonalmente na formashon di e identidat kultural di Kòrsou.
== Meta i signifikado ==
E ophetivonan prinsipal di CCC ta:
* Promové bida kultural den Kòrsou i (histórikamente) den Antias Hulandes
* Kolaborá ku organisashonnan kultural na Hulanda, Aruba i e Karibe
* Fasilitá intercambio kultural i artistiko
* Sostené i stimula talento lokal
Ku mas ku sinkuenta aña di eksistensia, Sentro Kultural Kòrsou ta konsiderá un di e pilarnan di infrastructura kultural di e isla.
of
== Vision i mishon ==
(nieuw)
Segun su website oficial, e visión di Sentro Kultural Kòrsou ta pa bira e institushon prinsipal pa ekspreshon kultural i edukashon den komunidat di Kòrsou i, si posibel, den e region mes. Su mishon ta kontribuí na kalidat di bida di komunidat di Kòrsou pa medio di e promoshon di aktividatnan kultural i sosio-kultural. CCC ta pone un énfasis spesial riba hubentut, kwa nan ta invitá i involví den desaroyo i preservashon di kultura pa e generashonnan futuro.
== Aktividatnan ==
Durante su existencia, CCC a organisá i suportá hopi tipo di aktividat kultural, inklusivamente:
* produccionnan musicals, teatraal i danse
* exposishon di arte visual i fotografia
* organizashon di film den komunidat (cinetruck)
* sesiunan literario i promoveshon di eskribidonan lokal
* edukashon musikal via Akademia di Músika Edgar Palm
* kursonan i talleres pa djòvenes i adulto.
CCC kolabora ku otro organisashonnan kultural lokal i internashonal pa organizá eventonan ku ta inkluí artistanan lokal i invitado.
== Importansia ==
Na mas ku 75 aña di eksistensia, Sentro Kultural Kòrsou ta konsiderá un pilarnan den infrastructura kultural di Kòrsou, kontribuí na tanto konservashon komo desaroyo di ekspreshon kultural lokal i involvimentu di hubentut den aktividatnan kultural.
{{Appendix}}
ta un compleho
Cultureel Centrum Curaçao werd op 30 december 1949 opgericht als de plaatselijke zusterorganisatie van Sticusa ter bevordering van het culturele leven op Curacao en de culturele uitwisseling met het moederland. Eerste directeur was Colá Debrot.<ref>https://theaterencyclopedie.nl/wiki/Cultureel_Centrum_Cura%C3%A7ao_(1950) Cultureel Centrum Curaçao (1950)], theaterencyclopedia.nl</ref>
Fundá na 1950. For di kuminsamentu, e método di trabou di C.C.C. tabata diferente orienta cu esun di Centro Cultural Aruba, cu al fin y al cabo ta fungi como grupo, mientras cu ta mantene e independencia di e organisacionnan cultural existente. E C.C.C. prinsipalmente ta hasi esfuerso pa stimulá aktividat propio riba tereno kultural; e ta purba tambe di yena e bashinan eksistente. Desde su fundashon, e C.C.C. entre otro, a logra of a yuda pa logra lo siguiente:
• e liga di pelíkula Curaçao,
• e Biblioteka Sientífiko (awor uni den e Biblioteka di Universidat)
• y Fundacion Scol di Musica Curaçao.
Varios instancia colaborando cu e C.C.C. ta envolvi den entre otro teatro, ballet y exposicionnan. E C.C.C. ta proveé proyekshon di pelíkula ku e *cinetruck i ta kolabora ku otro organisashonnan pa organisá presentashonnan di tantu artistanan lokal komo bishitante di Hulanda i otro paisnan (mira tambe Sentronan Kultural).
Opgericht in 1950. Van de aanvang af was de werkwijze van het C.C.C. anders gericht dan die van het Cultureel Centrum Aruba, dat immers samenbun¬delend optreedt, met behoud overigens van de zelfstandigheid van de bestaande culturele organisaties. Het C.C.C. streeft vooral naar het stimuleren van de zelfwerkzaamheid op cultureel gebied; het tracht verder nog bestaande la¬cunes op te vullen. Sedert de oprichting heeft het C.C.C. o.m. het volgende tot stand gebracht of helpen brengen:
• de filmliga Curaçao,
• de Wetenschappelijke Bibliotheek (inmiddels opgegaan in de Universiteitsbibliotheek)
• en de Stichting Muziekschool Curaçao.
Diverse instellingen samenwerkend met het C.C.C. houden zich o.m. bezig met toneel, bal¬let en tentoonstellingen. Het C.C.C. verzorgt o.m. filmvoorstellingen met de *cinetruck en werkt samen met andere organisaties voor het organiseren van uitvoeringen zowel door lokale als door bezoekende kunstenaars uit Nederland en andere landen (zie ook Culturele Centra). <ref>[https://web.archive.org/web/20161120102825/http://curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=369&lang= Cultureel Centrum Curacao], Encyclopedie van Curaçao</ref>
On December 30th , 1949, the “Cultureel Centrum Curaçao / Sentro Kultural Kòrsou” was founded<ref>https://www.sentrokultural-korsou.org/ Sentro Kultural Kòrsou]</ref>, with the following objectives:
*Promotion of cultural life within the Netherlands Antilles , and in particular in Curaçao.
*Work together with other organizations with same objective in The Netherlands, Aruba and the Caribbean to coordinate cultural exchanges between these organizations.
Throughout its history of more than 55 years, CCC has contributed to the cultural development of Curaçao in both a material and emotional way.
The areas of culture in which CCC operates are music, literature, theatre, dance, visual art, and social events where all these cultural aspects are represented.<ref>https://www.sentrokultural-korsou.org/</ref>
{{Appendix}}
'''Cultureel Centrum Curaçao''' (ofisialmente **Sentro Kultural Kòrsou**, abreviá CCC) ta un organisashon kultural multidisiplinario ku ta sede na Emmastad, Willemstad, Kòrsou. Fundá riba **30 di desèmber 1949**, e sentro tin komo meta pa promové bida kultural riba e isla pa medio di músika, arte visual, literatura, baile i teater.
## Historia
CCC a wòrdu fundá pa lidernan kultural hulandes i lokal ku a buska pa fomentá interkambio kultural entre Hulanda, Antia Hulandes anterior, Indonesia i Sürnam. Un di su promé presidentenan tabata **Dr. Cola Debrot**, y otro figuranan clave a inclui **May Henriquez**, **J. Bennebroek Gravenhorst**, i **Dr. L.A.G.O. Lashley**.
Inicialmente alohá den un biblioteka sientífiko, e sentro a organisá un variedat di aktividatnan kultural manera konsierto i obranan di teatro importá for di Hulanda, entre otro *Marí di Malpais* i *Juancho Picaflor*. Den añanan despues, CCC tambe a trese teater i pelíkula biahero a traves di un trùk di sine mobil.
## Organization
- **President**: Henri C. Cornelia
- The board of directors includes up to nine members with roles such as treasurer and secretary.
- **Funding**: Supported by government grants (STICUSA/OKSNA), donations, course fees, and space rentals.
## Programs and Academy
The CCC operates as a cultural hub offering a wide range of classes and initiatives:
- **Edgar Palm Music Academy**: Offers instruction in piano, guitar, cuatro, mandolin, trumpet, saxophone, drums, choral singing, and general musical education—mostly for young students.
- **Theater**: Offers lessons and performance opportunities, including children's theater.
- **Folkloric Dance**: Traditional Curaçaoan and Aruban dance courses, including instruction led by Cesareo Jean Louis.
- **Visual Arts**: Exhibitions for painters, photographers, and other artists—featuring both local talent and curated in-house shows.
- **Literature**: Hosts literary gatherings, supports writers, and publishes books.
## Events
CCC regularly organizes public events to foster local culture and talent, including concerts like *Historia di Muziek*, Christmas performances, and *E-Klabu* for organ and other instruments.
## Facilities
The center houses classrooms, a concert hall, an auditorium, and a garden, which are used for courses, events, and exhibitions. These facilities are also available for rental by the community and partner organizations.
## Impact and Legacy
CCC plays a central role in preserving and promoting Curaçao’s cultural identity:
- Through the Edgar Palm Music Academy, it has trained many young musicians who have gone on to study abroad in the Netherlands and Suriname.
- Its theater, dance, literature, and visual arts programs continue to enrich the island's cultural and educational landscape.
- By organizing festivals and public events, CCC helps maintain the island’s cultural heritage and language.
## See also
* [[Culture of Curaçao]]
* [[Edgar Palm Music Academy]]
* [[List of museums in the Dutch Caribbean]]
== References ==
<references />
[[:Kategoria:Kultura na Kòrsou]]
{{Infobox kultura
| nomber = Cultureel Centrum Curaçao
| otro_nomber = Sentro Kultural Kòrsou (CCC)
| imagen =
| lugá = Emmastad (Groot Kwartier), Willemstad, Curaçao
| fundashon = 30 di desèmber 1949
| presidente = Henri C. Cornelia
| objtos = Promové bida kultural multidisiplinario pa komunidat di Curaçao
| formato = Fundashon sin ánimo di ganashi i centro kultural
}}
'''Cultureel Centrum Curaçao''' (nómi oficial **Sentro Kultural Kòrsou**, abreviado CCC) ta un organización kultural multidisiplinario na Emmastad, Willemstad. Fundá dia **30 di desèmber 1949**, su mision ta promové bida kultural na nivel lokal i internashonal, na área di musika, arte visual, letra, baile, i teatro.:contentReference[oaicite:0]{index=0}
## Historia
CCC a keda fundá dor di lideres kultural Hulandes i lokal ku deseá fasilitá interkambio kultural entre Hulanda, Antilla Hulandes, Indonesia i Surinam. Uno di e promé presidente tabata **Dr. Cola Debrot**. Otro figura importante ta **May Henriquez**, J. Bennebroek Gravenhorst, i Dr. L.A.G.O. Lashley.:contentReference[oaicite:1]{index=1}
En su prinsipio, CCC tabata situá riba e biblioteka akademiko (wetenschappelijke bibliotheek) i a organizá evento kultural komo konsierto i obranan teatral importá for di Hulanda, komo **"Marí di Malpais"** i **"Juancho Picaflor"**. Den e dos siglo despues, a trese obranan teater di reguero i film via e konosí **sine trùk**.:contentReference[oaicite:2]{index=2}
## Organisashon
- **Presidente:** Henri C. Cornelia:contentReference[oaicite:3]{index=3}
- Junta di direkshon ta formá di maximaal nueve miembronan, inklusí tesorero, sekretario i otro.:contentReference[oaicite:4]{index=4}
- **Finansha**: fondonan ta bini di guberno (STICUSA/OKSNA), donashon, i ingreso di kursonan i espasio alquiler.:contentReference[oaicite:5]{index=5}
## Ofertonan i Akademia
CCC ta operá den pluga kultura ku diferente sekshon:
- **Akademia di Muzika Edgar Palm**: kursunan pa piano, gitar, kuarta, mandolin, trompet, saxofon, drùm, koral i AMV, mayormente pa djoven.:contentReference[oaicite:6]{index=6}
- **Teatro**: leksion i produchonnan, inklusí teatro deportivo.:contentReference[oaicite:7]{index=7}
- **Baile folklóriko**: kurso pa hòmber i muhé den baile Arubano tradishonal, dirigí pa Cesareo Jean Louis.:contentReference[oaicite:8]{index=8}
- **Arte visual**: ekspo pa pintor, fotograf i other artista; riba Arte Proba i produchonnan mes di CCC.:contentReference[oaicite:9]{index=9}
- **Literatura**: encontro literario, soporte pa skritornan i publikashon di buki.:contentReference[oaicite:10]{index=10}
## Eventonan
Ta organizá eventonan regularmente pa stimulá kultura lokal i talentonan, inklusí **"Historia di Muziek"**, **koncierto di Krísma**, **E-Klabu** pa ka'i òrgel i otro evento públicu.:contentReference[oaicite:11]{index=11}
## Instalashonnan
CCC ta cuenta ku klasnan, sal di konsierto, auditorium i horto ku ta disponible pa uso di kurso, evento i eksposishon. Ta accesibel pa renta pa organizashon.:contentReference[oaicite:12]{index=12}
## Impakto i legado
CCC ta un institution klave na preservashon i promocion di kultura Curacaoano:
- Komo e escuela musical Edgar Palm, a forma djovenes músico ku despues ta studia aden Hulanda i SU.:contentReference[oaicite:13]{index=13}
- Fomenta teatro, danza, literatura i arte visual, kontribuyendo na vida kulturel i edukashonal di e isla.
- Tononan i festivales organizá te kontribui na mantene identidat kultural i idioma lokal.
## Referensia
<references>
</references>
== Mira tambe ==
* [[Cultura di Curaçao]]
* [[Akademia di Músika Edgar Palm]]
* [[Lista di museo na Hulanda Karibense]]
tin komo meta pa promové bida kultural riba e isla pa medio di [[músika]], arte visual, [[literatura]], [[baila|baile]] i [[teatro]].
Sentro Kultural Kòrsou (ofisialmente Cultureel Centrum Curaçao, abreviá CCC) ta un kompleho kultural multidisiplinario situá na Emmastad, Willemstad den Kòrsou. Fundá 30 di desèmber 1949, e sentro ta dediká pa promové bida kultural i aktividatnan sosio-kultural na isla, ku énfasis partikular riba hubentut i su desaroyo den kultura di Kòrsou.
--------------------
{{Variante|c}}
{{Infobox artista |variante= c
| nomber = Bagira Tizraoui
| alias = Bagira
| fecha nacemento =
|luga nacemento=[[Hulanda]]
| residencia = {{CUW}}
|ofishi=Pintor, diseñadó gráfiko, muralista
|genero=Arte
|website = https://bagira.art/
}}
'''Bagira Tizraoui''' (☆ 199?) ta un artista visual [[Kòrsou|kurasoleño]] di desendensia algeriano-hungaro, ku ta konosí pa su obranan ....
== Bida i karera ==
Bagira a nase na Hulanda, yu di un tata di Argelia i un mama di Hungria. El a lanta den varios pais, entre nan Argelia, Hungria, Belgika i [[Hulanda]]. Na 2014, na edat di 18 aña, Bagira a muda pa Kòrsou, unda su ruman muhé tabata biba.
Na 2023, el a habri su propio galeria na Kura Hulanda den Willemstad.
{{Appendix}}
NOTES
Ze is eigenwijs, eigenzinnig en onmiskenbaar getalenteerd. BAGIRA leeft en ademt kunst – en niet zomaar kunst, maar rauwe, eerlijke, krachtige portretten die muren én harten raken.<ref>[https://rss.com/podcasts/uitdekunst-kunst-en-cultuur-op-curacao/1975749/ BAGIRA – Winnares van Best Artist 2024 Award en de stem van haar generatie], rss.com (7 di aprel 2025)</ref>
Op haar 28e wint ze de Best Artist 2024 Award van de Amigoe. Niet dankzij een academische opleiding of een traditioneel pad, maar door pure durf, toewijding en een ontembare drang om te creëren. Acht jaar geleden ontdekte ze haar talent bij toeval. Twee weken later had ze haar vaste baan opgezegd – de rest is geschiedenis in verf.
Wat begon met portretopdrachten, groeide al snel uit tot iets groters. BAGIRA vond haar stem in het maken van muurschilderingen. Tegenwoordig is haar werk niet meer weg te denken uit het straatbeeld van Curaçao. Zo schilderde ze onder andere het monumentale portret van Margareth Abraham (1945–1970) op de gevel van de Curaçao International Airport.
Wat haar werk bijzonder maakt? De blik. De gelaagdheid. De stilte die haar schilderijen teweegbrengen. Ze legt gezichten vast—denkbeeldige én echte—met zoveel zeggingskracht dat je er niet omheen kunt.
BAGIRA groeide op tussen culturen én tussen geloven. Ze heeft een Hongaarse moeder en een Algerijnse vader. Ze bracht haar jeugd door in Hongarije, Nederland, België en Algerije. Haar opvoeding vond plaats in de schaduw van twee werelden: het christendom en de islam. Deze mix van spirituele, culturele en geografische invloeden vormt de kern van haar werk: kleurrijk, gelaagd en oprecht.
Op haar zestiende woonde ze al zelfstandig. Op haar negentiende vertrok ze naar Curaçao om bij haar grote zus te wonen. Die vroege onafhankelijkheid dwong haar om haar eigen weg te vinden – en precies dat is wat ze met haar kunst blijft doen.
🎙️ In deze uitzending van UIT DE KUNST vertelt ze openhartig over haar reis, over vrouw-zijn, over geloof, afkomst en vrijheid – en over hoe ze met een penseel de wereld stukje bij beetje kleur geeft.
{{Appendix}}
------------------
{{Variante|c}}
{{Infobox artista |variante= c
| fecha nacemento = 1971
|luga nacemento=[[Cuba]]
| residencia = {{CUW}}
|ofishi=Eskultor
|genero=Arte
|
}}
'''Angel Luis de la Rosa González''' (☆ 1971 na [[Cuba]]) ta un eskultor [[Cuba|kubano]]-[[Kòrsou|kurasoleño]], ku ta konosí pa su obranan di palu.
For di 2009 e ta biba i traha na Kòrsou.
'''Ángel Luis de la Rosa González''' (1971, [[Kuba]]) ta un [[eskultor]] kubano-kurasoleño ku ta biba i traha na [[Kòrsou]] for di 2009.
== Bida i karera ==
E ta bini di un famia di artesanonan ku su produktonan ta di gran prestigio. Su famianan tin profesionan manera saddler, shoemaker, carpintero, grafista i wever.<ref>[https://delarosartes.exto.nl/ Biografie Angel de la Rosa]</ref> Ora Angel Luis tin 12 aña, e ta bai un skol sekundario kaminda ta duna enseñansa di arte, e akademia José Joaquín Tejada, na [[Santiago di Cuba]]. E programa ta full-time, 6 dia pa siman i ta dura 7 aña. Ounke e ta ekselente den grafismo na skol, su preferensia personal ta skultura. Despues di a terminá su estudio, el a bira maestro di dibuho i skultura.
De la Rosa ta kuminsa su karera profeshonal na Casa de la Cultura Miguel Matamoros na Santiago de Cuba, den e departamento di artesanía. Den kuadro di e trabou aki e ta bira miembro di Asociación Cubana de Artesanos Artistas. Despues el a bira presidente di e asosiashon, posishon ku a okupá pa 10 aña. Entretantu e ta partisipá anualmente na
E ta un artista ku ta partisipá den grupo di eksposishon pa artesanonan i ku regularmente ta risibí premionan i rekonosementu.
Ademas e ta traha riba diferente enkargo. Na 2005 el a traha su prome exposicion solo titula ⁇ Consagración a la Primavera ⁇ (Invicion di Primavera), na e instituto provincial Biblioteca Elvira Cape.
Na momento cu Angel Luis ta yegando su 40 aña, e ta realisa mas y mas cu e ta sinti su mes encerra den su propio pais. Un bishita di trabou kòrtiku na Martinique a lanta su konsiensia ku un sosiedat por funshoná diferente for di loke e ta kustumbrá na dje na Cuba. Esaki ta oumentá su preokupashon. E ta tuma e desishon di emigrá i en realidat su intenshon ta pa bai Brazil. Miéntras e ta preparando pa esaki, e ta tende di un proyekto di konstrukshon na Kòrsou ku ta rekerí personal spesial di urgensia. Ángel Luis a kambia su plannan i huntu ku kuater kompatriota el a bai Kòrsou na 2009, ku tres di su figuranan di madera den su maleta.
Na Curaçao e ta traha na e konstrukshon di L ⁇ Aldea, un proyekto turístiko na Santa Catharina ku ya a wòrdu realisá. E ta hiba su figuranan di palu na Gallery Alma Blou, pa mira si por tin interes den su obra. E galerista Lusette Verboom ta entusiasmá i for di e momentu ei e ta trese tur loke e ta traha na e galeria.
Despues ku su kontrato ku e proyekto di konstrukshon a kaba, Angel Luis a disidí di keda na Kòrsou i kuminsá su mes negoshi.
Ademas, e ta aktivo den arte i regularmente ta partisipá na
grupo di exposicion na e galeria. Na yüni 2021, e ta un di e 45 artistanan lokal ku ta habri nan estudio durante e Open Atelier Route.
Muhénan ta importante den bida di Angel Luis. Komo yu úniko, no solamente su mama a lanta e, sino tambe su wela. Awor ku e mes tin yu, entre nan tres yu muhé, e ta eksperensiá e muhé tambe for di e perspektiva di e tata. E ta orguyoso di tur su 8 yu i ta konsiderá nan komo e kos mas importante den su bida.
Ángel Luis ta biba na Kòrsou pa 14 aña kaba i a traha un bida aki, den kua e ta sinti su mes na kas. E tin un gran admiracion pa e comunidad di Curaçao, unda tanto nacionalidad ta biba hunto y unda e tambe ta sinti su mes bon bini. E ta broma cu e libertad cu e tin aki pa biba y traha, pero tambe e oportunidadnan cu e ta haya pa desaroya su mes artisticamente.
Na 2023, durante su prome bishita na Hulanda, Angel Luis a hala atencion cu su obranan na e Dianan Nacional di Arte na Gorinchem y PAN Amsterdam.
{{Appendix}}
[[:Category:Arte na Kòrsou]]
Despues di a termina su estudio na skol, el a bai traha na Casa de la Cultura Miguel Matamoros na Santiago de Cuba, den e departamento di artesanía. For di e trabou aki e ta bira miembro di Asociación Cubana de Artesanos Artistas. Despues el a bira presidente di e asosiashon i e posishon aki el a okupá pa 10 aña. Entretantu e ta partisipá anualmente na
E ta un artista ku ta partisipá den grupo di eksposishon pa artesanonan i ku regularmente ta risibí premionan i rekonosementu.
Ademas e ta traha riba diferente enkargo. Na 2005 el a traha su prome exposicion solo titula ⁇ Consagración a la Primavera ⁇ (Invicion di Primavera), na e instituto provincial Biblioteca Elvira Cape.
Na momento cu Angel Luis ta yegando su 40 aña, e ta realisa mas y mas cu e ta sinti su mes encerra den su propio pais. Un bishita di trabou kòrtiku na Martinique a lanta su konsiensia ku un sosiedat por funshoná diferente for di loke e ta kustumbrá na dje na Cuba. Esaki ta oumentá su preokupashon. E ta tuma e desishon di emigrá i en realidat su intenshon ta pa bai Brazil. Miéntras e ta preparando pa esaki, e ta tende di un proyekto di konstrukshon na Kòrsou ku ta rekerí personal spesial di urgensia. Ángel Luis a kambia su plannan i huntu ku kuater kompatriota el a bai Kòrsou na 2009, ku tres di su figuranan di madera den su maleta.
Na Curaçao e ta traha na e konstrukshon di L ⁇ Aldea, un proyekto turístiko na Santa Catharina ku ya a wòrdu realisá. E ta hiba su figuranan di palu na Gallery Alma Blou, pa mira si por tin interes den su obra. E galerista Lusette Verboom ta entusiasmá i for di e momentu ei e ta trese tur loke e ta traha na e galeria.
Despues ku su kontrato ku e proyekto di konstrukshon a kaba, Angel Luis a disidí di keda na Kòrsou i kuminsá su mes negoshi.
Ademas, e ta aktivo den arte i regularmente ta partisipá na
grupo di exposicion na e galeria. Na yüni 2021, e ta un di e 45 artistanan lokal ku ta habri nan estudio durante e Open Atelier Route.
Muhénan ta importante den bida di Angel Luis. Komo yu úniko, no solamente su mama a lanta e, sino tambe su wela. Awor ku e mes tin yu, entre nan tres yu muhé, e ta eksperensiá e muhé tambe for di e perspektiva di e tata. E ta orguyoso di tur su 8 yu i ta konsiderá nan komo e kos mas importante den su bida.
Ángel Luis ta biba na Kòrsou pa 14 aña kaba i a traha un bida aki, den kua e ta sinti su mes na kas. E tin un gran admiracion pa e comunidad di Curaçao, unda tanto nacionalidad ta biba hunto y unda e tambe ta sinti su mes bon bini. E ta broma cu e libertad cu e tin aki pa biba y traha, pero tambe e oportunidadnan cu e ta haya pa desaroya su mes artisticamente.
Na 2023, durante su prome bishita na Hulanda, Angel Luis a hala atencion cu su obranan na e Dianan Nacional di Arte na Gorinchem y PAN Amsterdam.
------------------------
lokstqkijyslfnyy9w2stqr2pqrtv2j
201558
201557
2026-08-21T19:09:54Z
Caribiana
8320
201558
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
Pending: [[Mandy Franca]] - [[Tarona]] - [[Gilleam Trapenberg]] - [[Shertise Solano]] - [[Serana Angelista]] (nl.wiki) - [[Eugenie Boon]]
-------------
{{Databox}}
{{Infobox edificio| variante = c
| tipo = Kompleho kultural
| nomber2 = Sentro Pro Arte
| imagen =
| descripcion =
| localisa_na = [[Willemstad]]
| adres = Schouwburgweg
| cercania =
| inaugura = [[10 di sèptèmber]] [[1968]]
| pais = {{CUW}}
| architect = Frits F. Zingel
| renova =
| propietario = Stichting Schouwburg Curaçao
| director =
| cantidad_sala = 2 (auditorio, expozaal)
| capacidad = auditorio: 700 persona
| status_monumento =
| distincion =
| zoom =16
}}
'''Sentro Pro Arte''' tabata e teatro nashonal di [[Kòrsou]] ku tabata aktivo entre 1968 i 2001. E tabata situá na [[Willemstad]] den bario di Groot Davelaar.
== Historia ==
Na 1964 e konseho konsultativo pa koperashon kultural entre e paisnan di Reino a duna e gobièrnu hulandes e idea di pone fondonan disponibel pa e konstrukshon di un teatro na Kòrsou. Anteriormente Stichting Schouwburg Curaçao tabatin e arkitekto F. Zingel a haña un enkargo pa un diseño. E gobièrnu Hulandes a duna un kantidat di subsidio di NAF 1.500.000,-. Riba 28 di sèptèmber 1965, H.M. e Reina (Juliana) a desmontá un plaka na e lugá kaminda e teatro lo a lanta. Poco despues, a kuminsá ku e konstrukshon di Rijkseenheidboulevard. Tereno di konstrukshon i lugá di parkeer (350 outo) a ser ofresé na e Fundashon pa e teritorio insular di Kòrsou. Divershon di kontribushon den sèn di gobièrnu i privá den Antias Hulandes i e kontribushon hulandes menshoná ariba, ku a wòrdu entregá pa medio di [[Sticusa]], a hasi e konstrukshon i e instalashon posibel; Wim Vesseur, un eksperto den teatro, a aktua komo konsehero.
E teatro ta conta cu 750 asiento, ta ekipa pa e vision mas moderno cu entre otro un lift di orquesta y ta calcula pa practicamente tur tipo di manifestacion (teatro, ballet, concierto, congreso, show, etc.). E inaugurashon a tuma lugá na 10 di sèptèmber 1968. E teatro aki a stimula e poblacion pa bishita e diferente presentacionnan y actuacionnan mas biaha.
In 1965 werd in Willemstad in Curaçao begonnen met de bouw van Centro Pro Arte: een grote schouwburg. In datzelfde jaar bezocht Koningin Wilhelmina het eiland alsmede de bouwplaats, waar zij een gedenkplaat onthulde. Later kreeg die een plaats in het theater.<ref>[https://theaterencyclopedie.nl/wiki/Centro_Pro_Arte,_Willemstad_(Curacao) Centro Pro Arte], theaterencyclopedie.nl</ref>
De schouwburg, aan een weg gelegen die de naam van Schouwburgweg kreeg, werd in 1968 geopend door Gouverneur N.C. (Cola) Debrot. De financiering kwam van Nederland, Curaçao en de Shell. Openingsvoorstellingen zijn Esta Ricu nos bida ta van Bunchi Römer, een stuk met meer dan 70 amateurspelers en Cosas de Papá y Mamá van Alfonso Paso in vertaling en regie van Nydia Ecury (Gai bieu ta traha sòpi stèrki).
Er waren 700 plaatsen, een lijsttoneel met orkestbak en een groot toneel die een brede programmering mogelijk maakte. In de eerste jaren was de zaal zeer succesvol, met optredens van Nederlandse artiesten (o.a. Jenny Arean, Tineke Schouten en Paul van Vliet) en muziek-en dansgroepen van elders.
Vanaf de jaren '90 ging het steeds slechter met het theater, door onder andere een merkwaardige beleidsbeslissing waarbij verordineerd werd dat de bezoekers keurig gekleed moesten zijn; anders kon toegang ontzegd worden. Dit had een teruggang van bezoekers tot gevolg.
Daarnaast had het gebouw te maken met een niet structuele programmering, veroorzaakt door slechte communicatie en financiële problemen. Daarbij was er, ook vanwege geldtekort, een groot gebrek aan onderhoud. Zo had het gebouw ernstig te lijden onder wateroverlast, waardoor de kelders regelmatig onder water stonden.
De verschillende problemen leidden uiteindelijk in 2001 tot de definitieve sluiting van het Centro Pro Arte. Plannen voor heropening kwamen maar niet van de grond; een grote brand in 2016 maakte er helemaal een eind aan.
De restanten kwamen in het bezit van een pensioenfonds die nog wel onderzocht of er een Cultuurcentrum van gemaakt zou kunnen worden.
E edifisio ku tabata será durante varios aña, a wòrdu basha abou i desmantelá kompletamente pa fin di 2025 debí na su mal estado.<ref>{{citeer web|auteur=[[Dick Drayer]]|url=https://www.curacao.nu/nieuws/geschiedenis/82870/laatste-gordijn-valt-sentro-pro-arte-definitief-ontmanteld-na-zestig-jaar-cultureel-gebruik|titel= Laatste gordijn valt: Sentro Pro Arte definitief ontmanteld na zestig jaar cultureel gebruik|werk=curacao.nu|datum=2025-12-01|bezochtdatum=2026-08-21}}</ref>
---------------
In 1964 gaf de Adviesraad voor culturele samenwerking tussen de landen van het Koninkrijk de Nederlandse regering in overweging fondsen ter beschikking te stellen voor de bouw van een schouwburg op Curaçao. Tevoren had de Stichting Schouwburg Curaçao de architect F. Zingel opdracht voor een ontwerp gegeven. Door de Nederlandse regering werd een subsidiebedrag toegekend ad NAf 1.500.000,-. Op 28 september 1965 onthulde H.M. de Koningin (Juliana) een gedenkplaat op de plaats waar de schouwburg zou verrijzen. Kort daarop nam de bouw aan de Rijkseenheidboulevard een aanvang. Bouwgrond en parkeerterrein (350 auto's) zijn door het Eilandgebied Curaçao aan de Stichting aangeboden. Diverse bijdragen in geld van overheid en particulieren in de Nederlandse Antillen en de bovengenoemde door tussenkomst van de Sticusa verstrekte Nederlandse bijdrage maakten bouw en inrichting mogelijk; de theaterdeskundige Wim Vesseur trad op als adviseur.<ref>[https://web.archive.org/web/20161120102825/http://curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=369&lang= Encyclopedie van Curacao - letter A t/m D]</ref>
De schouwburg telt 750 zitplaatsen, is volgens de modernste inzichten uitgerust met o.a. een orkestlift en is berekend op vrijwel elke soort manifestaties (toneel, ballet, concerten, congressen, shows enz.). De opening vond plaats september 1968. De bevolking is door deze schouwburg gestimuleerd de verschillende op- en uitvoeringen vaker te bezoeken.
{{Appendix}}
* [https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/21596-sentro-pro-arte-wordt-gesloopt Sentro Pro Arte wordt gesloopt], 27 di mei 2020
* https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/26417-schouwburg-staat-weer-op-de-agenda Schouwburg staat weer op de agenda], 30 di september 2022
* De in 1968 in Davelaar op Curaçao opgerichte schouwburg Centro Pro Arte Plaza Consortium (HPC) met 750 stoelen sloot 19 jaar geleden zijn deuren. De schouwburg kwam tot stand met giften van de Nederlandse overheid, Shell, het Bureau Cultuur en Opvoeding en lokale particuliere bedrijven. Hij zou een van de modernste in het Caribische gebied worden, met onder andere een orkestlift, en zou zijn berekend op alle facetten van cultuuruitingen, zoals concerten, toneel en ballet (MaduroMolhuijsen 2006). 34 jaar later, in 2001, viel het doek. Vanwege geldtekort was er sprake van achterstallig onderhoud. In 2015 nam de Curaçaose overheid het besluit om Centro Pro Arte te renoveren. Amper een jaar later vatte het leegstaande pand tijdens een grote arbeidersstaking vlam. Er waren drie opties: doorgaan met de renovatieplannen, slopen en een nieuw theater bouwen, of een nieuw theater bouwen in de binnenstad.<ref>[https://www.boekman.nl/tijdschrift-artikel/artikelen/theater-in-het-caribisch-gebied/ Theater in het Caribisch Gebied]</ref>
* Sentro pro Arte wordt niet meer gerenoveerd. Althans niet door de overheid. Die heeft het daarom overgedragen aan het Algemeen Pensioenfonds Curaçao.
{{Appendix}}
----------------------
{{Variante|c}}
{{Infobox edificio| variante = c
| nomber = Sentro Kultural Kòrsou
| nomber2 = Cultureel Centrum Curacao
| abrevia = CCC
| adres = ''Koninginnelaan'', Emmastad
| funda = [[30 di desèmber]] [[1949]]
| inaugura = 1950
| architect =
| renova =
| propietario = Stichting Schouwburg
| director =
| cantidad_sala =
| capacidad = auditorio:
| zoom =16
}}
'''Sentro Kultural Kòrsou''', ofisialmente '''Cultureel Centrum Curacao''' (CCC), ta un kompleho kultural multidisiplinario na [[Kòrsou]], situá den [[Emmastad]] na [[Willemstad]]. Fundá dia [[30 di desèmber]] [[1949]], e sentro ta dediká pa promové bida kultural i aktividatnan sosio-kultural na isla, ku énfasis partikular riba hubentut i su desaroyo den kultura di Kòrsou.<ref>https://www.sentrokultural-korsou.org/</ref>
== Historia ==
Sentro Kultural Kòrsou a wòrdu establesé komo e organisashon lokal ligá na [[Sticusa|Stichting voor Culturele Samenwerking]] (Sticusa) pa stimula bida kultural na Kòrsou i fasilitá interkambio kultural ku [[Hulanda]], [[Aruba]] i otro islanan di Karibe Hulandes. E promé direktor di CCC tabata [[Cola Debrot]], un figura aktivamente enbolbí den [[literatura]] i kultura lokal.
For di su kuminsamentu, e método di trabou di CCC tabata diferente di esun di Sentro Kultural Aruba (CCA). Mientras CCA tabata fungí mas komo un organisashon ku ta koordiná i unifiká aktividatnan di organisashonnan kultural eksistente, CCC a skohe pa enfoká riba stimulá inisiativanan propio i yena bashinan den e kampo kultural.
El a hunga un papel importante den desaroyo kultural di Kòrsou. Entre otro, e sentro a establesé òf a yuda na kreashon di:
* Liga di Pelíkula Korsou (Curacaose Film Liga?)
* Biblioteka sientífiko (ku posteriormente a integrá den e biblioteka di [[University of Curaçao|UoC]])
* Fundashon Skol di Músika Kòrsou
== Aktividatnan i funshon ==
(oud)
Sentro Kultural Kòrsou ta aktivo den vários disiplina kultural, inkluyendo músika, literatura, teatro, baile, arte visual i aktividatnan sosial ku ta kombiná diferente forma di ekspreshon kultural. CCC ta kolabora ku instansianan lokal i internashonal pa organisá presentashonnan, exposishonnan i produccionnan teatral, tantu ku artistanan lokal komo ku bishitantenan for di Hulanda i otro paisnan.
Un parti di su trabou histórico tabata e organisashon di proyekshonnan di pelíkula, inklusief uso di e asina yamá sinetruck, ku a permití hiba sine pa diferente bario riba e isla. Dor di su aktividatnan, CCC a kontribuí tanto material komo emoshonalmente na formashon di e identidat kultural di Kòrsou.
== Meta i signifikado ==
E ophetivonan prinsipal di CCC ta:
* Promové bida kultural den Kòrsou i (histórikamente) den Antias Hulandes
* Kolaborá ku organisashonnan kultural na Hulanda, Aruba i e Karibe
* Fasilitá intercambio kultural i artistiko
* Sostené i stimula talento lokal
Ku mas ku sinkuenta aña di eksistensia, Sentro Kultural Kòrsou ta konsiderá un di e pilarnan di infrastructura kultural di e isla.
of
== Vision i mishon ==
(nieuw)
Segun su website oficial, e visión di Sentro Kultural Kòrsou ta pa bira e institushon prinsipal pa ekspreshon kultural i edukashon den komunidat di Kòrsou i, si posibel, den e region mes. Su mishon ta kontribuí na kalidat di bida di komunidat di Kòrsou pa medio di e promoshon di aktividatnan kultural i sosio-kultural. CCC ta pone un énfasis spesial riba hubentut, kwa nan ta invitá i involví den desaroyo i preservashon di kultura pa e generashonnan futuro.
== Aktividatnan ==
Durante su existencia, CCC a organisá i suportá hopi tipo di aktividat kultural, inklusivamente:
* produccionnan musicals, teatraal i danse
* exposishon di arte visual i fotografia
* organizashon di film den komunidat (cinetruck)
* sesiunan literario i promoveshon di eskribidonan lokal
* edukashon musikal via Akademia di Músika Edgar Palm
* kursonan i talleres pa djòvenes i adulto.
CCC kolabora ku otro organisashonnan kultural lokal i internashonal pa organizá eventonan ku ta inkluí artistanan lokal i invitado.
== Importansia ==
Na mas ku 75 aña di eksistensia, Sentro Kultural Kòrsou ta konsiderá un pilarnan den infrastructura kultural di Kòrsou, kontribuí na tanto konservashon komo desaroyo di ekspreshon kultural lokal i involvimentu di hubentut den aktividatnan kultural.
{{Appendix}}
ta un compleho
Cultureel Centrum Curaçao werd op 30 december 1949 opgericht als de plaatselijke zusterorganisatie van Sticusa ter bevordering van het culturele leven op Curacao en de culturele uitwisseling met het moederland. Eerste directeur was Colá Debrot.<ref>https://theaterencyclopedie.nl/wiki/Cultureel_Centrum_Cura%C3%A7ao_(1950) Cultureel Centrum Curaçao (1950)], theaterencyclopedia.nl</ref>
Fundá na 1950. For di kuminsamentu, e método di trabou di C.C.C. tabata diferente orienta cu esun di Centro Cultural Aruba, cu al fin y al cabo ta fungi como grupo, mientras cu ta mantene e independencia di e organisacionnan cultural existente. E C.C.C. prinsipalmente ta hasi esfuerso pa stimulá aktividat propio riba tereno kultural; e ta purba tambe di yena e bashinan eksistente. Desde su fundashon, e C.C.C. entre otro, a logra of a yuda pa logra lo siguiente:
• e liga di pelíkula Curaçao,
• e Biblioteka Sientífiko (awor uni den e Biblioteka di Universidat)
• y Fundacion Scol di Musica Curaçao.
Varios instancia colaborando cu e C.C.C. ta envolvi den entre otro teatro, ballet y exposicionnan. E C.C.C. ta proveé proyekshon di pelíkula ku e *cinetruck i ta kolabora ku otro organisashonnan pa organisá presentashonnan di tantu artistanan lokal komo bishitante di Hulanda i otro paisnan (mira tambe Sentronan Kultural).
Opgericht in 1950. Van de aanvang af was de werkwijze van het C.C.C. anders gericht dan die van het Cultureel Centrum Aruba, dat immers samenbun¬delend optreedt, met behoud overigens van de zelfstandigheid van de bestaande culturele organisaties. Het C.C.C. streeft vooral naar het stimuleren van de zelfwerkzaamheid op cultureel gebied; het tracht verder nog bestaande la¬cunes op te vullen. Sedert de oprichting heeft het C.C.C. o.m. het volgende tot stand gebracht of helpen brengen:
• de filmliga Curaçao,
• de Wetenschappelijke Bibliotheek (inmiddels opgegaan in de Universiteitsbibliotheek)
• en de Stichting Muziekschool Curaçao.
Diverse instellingen samenwerkend met het C.C.C. houden zich o.m. bezig met toneel, bal¬let en tentoonstellingen. Het C.C.C. verzorgt o.m. filmvoorstellingen met de *cinetruck en werkt samen met andere organisaties voor het organiseren van uitvoeringen zowel door lokale als door bezoekende kunstenaars uit Nederland en andere landen (zie ook Culturele Centra). <ref>[https://web.archive.org/web/20161120102825/http://curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=369&lang= Cultureel Centrum Curacao], Encyclopedie van Curaçao</ref>
On December 30th , 1949, the “Cultureel Centrum Curaçao / Sentro Kultural Kòrsou” was founded<ref>https://www.sentrokultural-korsou.org/ Sentro Kultural Kòrsou]</ref>, with the following objectives:
*Promotion of cultural life within the Netherlands Antilles , and in particular in Curaçao.
*Work together with other organizations with same objective in The Netherlands, Aruba and the Caribbean to coordinate cultural exchanges between these organizations.
Throughout its history of more than 55 years, CCC has contributed to the cultural development of Curaçao in both a material and emotional way.
The areas of culture in which CCC operates are music, literature, theatre, dance, visual art, and social events where all these cultural aspects are represented.<ref>https://www.sentrokultural-korsou.org/</ref>
{{Appendix}}
'''Cultureel Centrum Curaçao''' (ofisialmente **Sentro Kultural Kòrsou**, abreviá CCC) ta un organisashon kultural multidisiplinario ku ta sede na Emmastad, Willemstad, Kòrsou. Fundá riba **30 di desèmber 1949**, e sentro tin komo meta pa promové bida kultural riba e isla pa medio di músika, arte visual, literatura, baile i teater.
## Historia
CCC a wòrdu fundá pa lidernan kultural hulandes i lokal ku a buska pa fomentá interkambio kultural entre Hulanda, Antia Hulandes anterior, Indonesia i Sürnam. Un di su promé presidentenan tabata **Dr. Cola Debrot**, y otro figuranan clave a inclui **May Henriquez**, **J. Bennebroek Gravenhorst**, i **Dr. L.A.G.O. Lashley**.
Inicialmente alohá den un biblioteka sientífiko, e sentro a organisá un variedat di aktividatnan kultural manera konsierto i obranan di teatro importá for di Hulanda, entre otro *Marí di Malpais* i *Juancho Picaflor*. Den añanan despues, CCC tambe a trese teater i pelíkula biahero a traves di un trùk di sine mobil.
## Organization
- **President**: Henri C. Cornelia
- The board of directors includes up to nine members with roles such as treasurer and secretary.
- **Funding**: Supported by government grants (STICUSA/OKSNA), donations, course fees, and space rentals.
## Programs and Academy
The CCC operates as a cultural hub offering a wide range of classes and initiatives:
- **Edgar Palm Music Academy**: Offers instruction in piano, guitar, cuatro, mandolin, trumpet, saxophone, drums, choral singing, and general musical education—mostly for young students.
- **Theater**: Offers lessons and performance opportunities, including children's theater.
- **Folkloric Dance**: Traditional Curaçaoan and Aruban dance courses, including instruction led by Cesareo Jean Louis.
- **Visual Arts**: Exhibitions for painters, photographers, and other artists—featuring both local talent and curated in-house shows.
- **Literature**: Hosts literary gatherings, supports writers, and publishes books.
## Events
CCC regularly organizes public events to foster local culture and talent, including concerts like *Historia di Muziek*, Christmas performances, and *E-Klabu* for organ and other instruments.
## Facilities
The center houses classrooms, a concert hall, an auditorium, and a garden, which are used for courses, events, and exhibitions. These facilities are also available for rental by the community and partner organizations.
## Impact and Legacy
CCC plays a central role in preserving and promoting Curaçao’s cultural identity:
- Through the Edgar Palm Music Academy, it has trained many young musicians who have gone on to study abroad in the Netherlands and Suriname.
- Its theater, dance, literature, and visual arts programs continue to enrich the island's cultural and educational landscape.
- By organizing festivals and public events, CCC helps maintain the island’s cultural heritage and language.
## See also
* [[Culture of Curaçao]]
* [[Edgar Palm Music Academy]]
* [[List of museums in the Dutch Caribbean]]
== References ==
<references />
[[:Kategoria:Kultura na Kòrsou]]
{{Infobox kultura
| nomber = Cultureel Centrum Curaçao
| otro_nomber = Sentro Kultural Kòrsou (CCC)
| imagen =
| lugá = Emmastad (Groot Kwartier), Willemstad, Curaçao
| fundashon = 30 di desèmber 1949
| presidente = Henri C. Cornelia
| objtos = Promové bida kultural multidisiplinario pa komunidat di Curaçao
| formato = Fundashon sin ánimo di ganashi i centro kultural
}}
'''Cultureel Centrum Curaçao''' (nómi oficial **Sentro Kultural Kòrsou**, abreviado CCC) ta un organización kultural multidisiplinario na Emmastad, Willemstad. Fundá dia **30 di desèmber 1949**, su mision ta promové bida kultural na nivel lokal i internashonal, na área di musika, arte visual, letra, baile, i teatro.:contentReference[oaicite:0]{index=0}
## Historia
CCC a keda fundá dor di lideres kultural Hulandes i lokal ku deseá fasilitá interkambio kultural entre Hulanda, Antilla Hulandes, Indonesia i Surinam. Uno di e promé presidente tabata **Dr. Cola Debrot**. Otro figura importante ta **May Henriquez**, J. Bennebroek Gravenhorst, i Dr. L.A.G.O. Lashley.:contentReference[oaicite:1]{index=1}
En su prinsipio, CCC tabata situá riba e biblioteka akademiko (wetenschappelijke bibliotheek) i a organizá evento kultural komo konsierto i obranan teatral importá for di Hulanda, komo **"Marí di Malpais"** i **"Juancho Picaflor"**. Den e dos siglo despues, a trese obranan teater di reguero i film via e konosí **sine trùk**.:contentReference[oaicite:2]{index=2}
## Organisashon
- **Presidente:** Henri C. Cornelia:contentReference[oaicite:3]{index=3}
- Junta di direkshon ta formá di maximaal nueve miembronan, inklusí tesorero, sekretario i otro.:contentReference[oaicite:4]{index=4}
- **Finansha**: fondonan ta bini di guberno (STICUSA/OKSNA), donashon, i ingreso di kursonan i espasio alquiler.:contentReference[oaicite:5]{index=5}
## Ofertonan i Akademia
CCC ta operá den pluga kultura ku diferente sekshon:
- **Akademia di Muzika Edgar Palm**: kursunan pa piano, gitar, kuarta, mandolin, trompet, saxofon, drùm, koral i AMV, mayormente pa djoven.:contentReference[oaicite:6]{index=6}
- **Teatro**: leksion i produchonnan, inklusí teatro deportivo.:contentReference[oaicite:7]{index=7}
- **Baile folklóriko**: kurso pa hòmber i muhé den baile Arubano tradishonal, dirigí pa Cesareo Jean Louis.:contentReference[oaicite:8]{index=8}
- **Arte visual**: ekspo pa pintor, fotograf i other artista; riba Arte Proba i produchonnan mes di CCC.:contentReference[oaicite:9]{index=9}
- **Literatura**: encontro literario, soporte pa skritornan i publikashon di buki.:contentReference[oaicite:10]{index=10}
## Eventonan
Ta organizá eventonan regularmente pa stimulá kultura lokal i talentonan, inklusí **"Historia di Muziek"**, **koncierto di Krísma**, **E-Klabu** pa ka'i òrgel i otro evento públicu.:contentReference[oaicite:11]{index=11}
## Instalashonnan
CCC ta cuenta ku klasnan, sal di konsierto, auditorium i horto ku ta disponible pa uso di kurso, evento i eksposishon. Ta accesibel pa renta pa organizashon.:contentReference[oaicite:12]{index=12}
## Impakto i legado
CCC ta un institution klave na preservashon i promocion di kultura Curacaoano:
- Komo e escuela musical Edgar Palm, a forma djovenes músico ku despues ta studia aden Hulanda i SU.:contentReference[oaicite:13]{index=13}
- Fomenta teatro, danza, literatura i arte visual, kontribuyendo na vida kulturel i edukashonal di e isla.
- Tononan i festivales organizá te kontribui na mantene identidat kultural i idioma lokal.
## Referensia
<references>
</references>
== Mira tambe ==
* [[Cultura di Curaçao]]
* [[Akademia di Músika Edgar Palm]]
* [[Lista di museo na Hulanda Karibense]]
tin komo meta pa promové bida kultural riba e isla pa medio di [[músika]], arte visual, [[literatura]], [[baila|baile]] i [[teatro]].
Sentro Kultural Kòrsou (ofisialmente Cultureel Centrum Curaçao, abreviá CCC) ta un kompleho kultural multidisiplinario situá na Emmastad, Willemstad den Kòrsou. Fundá 30 di desèmber 1949, e sentro ta dediká pa promové bida kultural i aktividatnan sosio-kultural na isla, ku énfasis partikular riba hubentut i su desaroyo den kultura di Kòrsou.
--------------------
{{Variante|c}}
{{Infobox artista |variante= c
| nomber = Bagira Tizraoui
| alias = Bagira
| fecha nacemento =
|luga nacemento=[[Hulanda]]
| residencia = {{CUW}}
|ofishi=Pintor, diseñadó gráfiko, muralista
|genero=Arte
|website = https://bagira.art/
}}
'''Bagira Tizraoui''' (☆ 199?) ta un artista visual [[Kòrsou|kurasoleño]] di desendensia algeriano-hungaro, ku ta konosí pa su obranan ....
== Bida i karera ==
Bagira a nase na Hulanda, yu di un tata di Argelia i un mama di Hungria. El a lanta den varios pais, entre nan Argelia, Hungria, Belgika i [[Hulanda]]. Na 2014, na edat di 18 aña, Bagira a muda pa Kòrsou, unda su ruman muhé tabata biba.
Na 2023, el a habri su propio galeria na Kura Hulanda den Willemstad.
{{Appendix}}
NOTES
Ze is eigenwijs, eigenzinnig en onmiskenbaar getalenteerd. BAGIRA leeft en ademt kunst – en niet zomaar kunst, maar rauwe, eerlijke, krachtige portretten die muren én harten raken.<ref>[https://rss.com/podcasts/uitdekunst-kunst-en-cultuur-op-curacao/1975749/ BAGIRA – Winnares van Best Artist 2024 Award en de stem van haar generatie], rss.com (7 di aprel 2025)</ref>
Op haar 28e wint ze de Best Artist 2024 Award van de Amigoe. Niet dankzij een academische opleiding of een traditioneel pad, maar door pure durf, toewijding en een ontembare drang om te creëren. Acht jaar geleden ontdekte ze haar talent bij toeval. Twee weken later had ze haar vaste baan opgezegd – de rest is geschiedenis in verf.
Wat begon met portretopdrachten, groeide al snel uit tot iets groters. BAGIRA vond haar stem in het maken van muurschilderingen. Tegenwoordig is haar werk niet meer weg te denken uit het straatbeeld van Curaçao. Zo schilderde ze onder andere het monumentale portret van Margareth Abraham (1945–1970) op de gevel van de Curaçao International Airport.
Wat haar werk bijzonder maakt? De blik. De gelaagdheid. De stilte die haar schilderijen teweegbrengen. Ze legt gezichten vast—denkbeeldige én echte—met zoveel zeggingskracht dat je er niet omheen kunt.
BAGIRA groeide op tussen culturen én tussen geloven. Ze heeft een Hongaarse moeder en een Algerijnse vader. Ze bracht haar jeugd door in Hongarije, Nederland, België en Algerije. Haar opvoeding vond plaats in de schaduw van twee werelden: het christendom en de islam. Deze mix van spirituele, culturele en geografische invloeden vormt de kern van haar werk: kleurrijk, gelaagd en oprecht.
Op haar zestiende woonde ze al zelfstandig. Op haar negentiende vertrok ze naar Curaçao om bij haar grote zus te wonen. Die vroege onafhankelijkheid dwong haar om haar eigen weg te vinden – en precies dat is wat ze met haar kunst blijft doen.
🎙️ In deze uitzending van UIT DE KUNST vertelt ze openhartig over haar reis, over vrouw-zijn, over geloof, afkomst en vrijheid – en over hoe ze met een penseel de wereld stukje bij beetje kleur geeft.
{{Appendix}}
------------------
{{Variante|c}}
{{Infobox artista |variante= c
| fecha nacemento = 1971
|luga nacemento=[[Cuba]]
| residencia = {{CUW}}
|ofishi=Eskultor
|genero=Arte
|
}}
'''Angel Luis de la Rosa González''' (☆ 1971 na [[Cuba]]) ta un eskultor [[Cuba|kubano]]-[[Kòrsou|kurasoleño]], ku ta konosí pa su obranan di palu.
For di 2009 e ta biba i traha na Kòrsou.
'''Ángel Luis de la Rosa González''' (1971, [[Kuba]]) ta un [[eskultor]] kubano-kurasoleño ku ta biba i traha na [[Kòrsou]] for di 2009.
== Bida i karera ==
E ta bini di un famia di artesanonan ku su produktonan ta di gran prestigio. Su famianan tin profesionan manera saddler, shoemaker, carpintero, grafista i wever.<ref>[https://delarosartes.exto.nl/ Biografie Angel de la Rosa]</ref> Ora Angel Luis tin 12 aña, e ta bai un skol sekundario kaminda ta duna enseñansa di arte, e akademia José Joaquín Tejada, na [[Santiago di Cuba]]. E programa ta full-time, 6 dia pa siman i ta dura 7 aña. Ounke e ta ekselente den grafismo na skol, su preferensia personal ta skultura. Despues di a terminá su estudio, el a bira maestro di dibuho i skultura.
De la Rosa ta kuminsa su karera profeshonal na Casa de la Cultura Miguel Matamoros na Santiago de Cuba, den e departamento di artesanía. Den kuadro di e trabou aki e ta bira miembro di Asociación Cubana de Artesanos Artistas. Despues el a bira presidente di e asosiashon, posishon ku a okupá pa 10 aña. Entretantu e ta partisipá anualmente na
E ta un artista ku ta partisipá den grupo di eksposishon pa artesanonan i ku regularmente ta risibí premionan i rekonosementu.
Ademas e ta traha riba diferente enkargo. Na 2005 el a traha su prome exposicion solo titula ⁇ Consagración a la Primavera ⁇ (Invicion di Primavera), na e instituto provincial Biblioteca Elvira Cape.
Na momento cu Angel Luis ta yegando su 40 aña, e ta realisa mas y mas cu e ta sinti su mes encerra den su propio pais. Un bishita di trabou kòrtiku na Martinique a lanta su konsiensia ku un sosiedat por funshoná diferente for di loke e ta kustumbrá na dje na Cuba. Esaki ta oumentá su preokupashon. E ta tuma e desishon di emigrá i en realidat su intenshon ta pa bai Brazil. Miéntras e ta preparando pa esaki, e ta tende di un proyekto di konstrukshon na Kòrsou ku ta rekerí personal spesial di urgensia. Ángel Luis a kambia su plannan i huntu ku kuater kompatriota el a bai Kòrsou na 2009, ku tres di su figuranan di madera den su maleta.
Na Curaçao e ta traha na e konstrukshon di L ⁇ Aldea, un proyekto turístiko na Santa Catharina ku ya a wòrdu realisá. E ta hiba su figuranan di palu na Gallery Alma Blou, pa mira si por tin interes den su obra. E galerista Lusette Verboom ta entusiasmá i for di e momentu ei e ta trese tur loke e ta traha na e galeria.
Despues ku su kontrato ku e proyekto di konstrukshon a kaba, Angel Luis a disidí di keda na Kòrsou i kuminsá su mes negoshi.
Ademas, e ta aktivo den arte i regularmente ta partisipá na
grupo di exposicion na e galeria. Na yüni 2021, e ta un di e 45 artistanan lokal ku ta habri nan estudio durante e Open Atelier Route.
Muhénan ta importante den bida di Angel Luis. Komo yu úniko, no solamente su mama a lanta e, sino tambe su wela. Awor ku e mes tin yu, entre nan tres yu muhé, e ta eksperensiá e muhé tambe for di e perspektiva di e tata. E ta orguyoso di tur su 8 yu i ta konsiderá nan komo e kos mas importante den su bida.
Ángel Luis ta biba na Kòrsou pa 14 aña kaba i a traha un bida aki, den kua e ta sinti su mes na kas. E tin un gran admiracion pa e comunidad di Curaçao, unda tanto nacionalidad ta biba hunto y unda e tambe ta sinti su mes bon bini. E ta broma cu e libertad cu e tin aki pa biba y traha, pero tambe e oportunidadnan cu e ta haya pa desaroya su mes artisticamente.
Na 2023, durante su prome bishita na Hulanda, Angel Luis a hala atencion cu su obranan na e Dianan Nacional di Arte na Gorinchem y PAN Amsterdam.
{{Appendix}}
[[:Category:Arte na Kòrsou]]
Despues di a termina su estudio na skol, el a bai traha na Casa de la Cultura Miguel Matamoros na Santiago de Cuba, den e departamento di artesanía. For di e trabou aki e ta bira miembro di Asociación Cubana de Artesanos Artistas. Despues el a bira presidente di e asosiashon i e posishon aki el a okupá pa 10 aña. Entretantu e ta partisipá anualmente na
E ta un artista ku ta partisipá den grupo di eksposishon pa artesanonan i ku regularmente ta risibí premionan i rekonosementu.
Ademas e ta traha riba diferente enkargo. Na 2005 el a traha su prome exposicion solo titula ⁇ Consagración a la Primavera ⁇ (Invicion di Primavera), na e instituto provincial Biblioteca Elvira Cape.
Na momento cu Angel Luis ta yegando su 40 aña, e ta realisa mas y mas cu e ta sinti su mes encerra den su propio pais. Un bishita di trabou kòrtiku na Martinique a lanta su konsiensia ku un sosiedat por funshoná diferente for di loke e ta kustumbrá na dje na Cuba. Esaki ta oumentá su preokupashon. E ta tuma e desishon di emigrá i en realidat su intenshon ta pa bai Brazil. Miéntras e ta preparando pa esaki, e ta tende di un proyekto di konstrukshon na Kòrsou ku ta rekerí personal spesial di urgensia. Ángel Luis a kambia su plannan i huntu ku kuater kompatriota el a bai Kòrsou na 2009, ku tres di su figuranan di madera den su maleta.
Na Curaçao e ta traha na e konstrukshon di L ⁇ Aldea, un proyekto turístiko na Santa Catharina ku ya a wòrdu realisá. E ta hiba su figuranan di palu na Gallery Alma Blou, pa mira si por tin interes den su obra. E galerista Lusette Verboom ta entusiasmá i for di e momentu ei e ta trese tur loke e ta traha na e galeria.
Despues ku su kontrato ku e proyekto di konstrukshon a kaba, Angel Luis a disidí di keda na Kòrsou i kuminsá su mes negoshi.
Ademas, e ta aktivo den arte i regularmente ta partisipá na
grupo di exposicion na e galeria. Na yüni 2021, e ta un di e 45 artistanan lokal ku ta habri nan estudio durante e Open Atelier Route.
Muhénan ta importante den bida di Angel Luis. Komo yu úniko, no solamente su mama a lanta e, sino tambe su wela. Awor ku e mes tin yu, entre nan tres yu muhé, e ta eksperensiá e muhé tambe for di e perspektiva di e tata. E ta orguyoso di tur su 8 yu i ta konsiderá nan komo e kos mas importante den su bida.
Ángel Luis ta biba na Kòrsou pa 14 aña kaba i a traha un bida aki, den kua e ta sinti su mes na kas. E tin un gran admiracion pa e comunidad di Curaçao, unda tanto nacionalidad ta biba hunto y unda e tambe ta sinti su mes bon bini. E ta broma cu e libertad cu e tin aki pa biba y traha, pero tambe e oportunidadnan cu e ta haya pa desaroya su mes artisticamente.
Na 2023, durante su prome bishita na Hulanda, Angel Luis a hala atencion cu su obranan na e Dianan Nacional di Arte na Gorinchem y PAN Amsterdam.
------------------------
2j85ntjslktcmgz55m0z3zwlpynv52a
201559
201558
2026-08-21T19:13:11Z
Caribiana
8320
201559
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
Pending: [[Mandy Franca]] - [[Tarona]] - [[Gilleam Trapenberg]] - [[Shertise Solano]] - [[Serana Angelista]] (nl.wiki) - [[Eugenie Boon]]
-------------
{{Databox}}
{{Infobox edificio| variante = c
| tipo = Kompleho kultural
| nomber2 = Sentro Pro Arte
| imagen =
| descripcion =
| localisa_na = [[Willemstad]]
| adres = Schouwburgweg
| cercania =
| fecha_construccion = 1965-1968
| fecha_funda =
| inaugura = [[10 di sèptèmber]] [[1968]]
| cera =
| renova =
| restaura =
| aña_basha = desember 2025
| pais = {{CUW}}
| architect = Frits F. Zingel
| renova =
| propietario = Stichting Schouwburg Curaçao
| director =
| cantidad_sala = 2 (auditorio, expozaal)
| capacidad = auditorio: 700 persona
| status_monumento =
| distincion =
| zoom =16
}}
'''Sentro Pro Arte''' tabata e teatro nashonal di [[Kòrsou]] ku tabata aktivo entre 1968 i 2001. E tabata situá na [[Willemstad]] den bario di Groot Davelaar.
== Historia ==
Na 1964 e konseho konsultativo pa koperashon kultural entre e paisnan di Reino a duna e gobièrnu hulandes e idea di pone fondonan disponibel pa e konstrukshon di un teatro na Kòrsou. Anteriormente Stichting Schouwburg Curaçao tabatin e arkitekto F. Zingel a haña un enkargo pa un diseño. E gobièrnu Hulandes a duna un kantidat di subsidio di NAF 1.500.000,-. Riba 28 di sèptèmber 1965, H.M. e Reina (Juliana) a desmontá un plaka na e lugá kaminda e teatro lo a lanta. Poco despues, a kuminsá ku e konstrukshon di Rijkseenheidboulevard. Tereno di konstrukshon i lugá di parkeer (350 outo) a ser ofresé na e Fundashon pa e teritorio insular di Kòrsou. Divershon di kontribushon den sèn di gobièrnu i privá den Antias Hulandes i e kontribushon hulandes menshoná ariba, ku a wòrdu entregá pa medio di [[Sticusa]], a hasi e konstrukshon i e instalashon posibel; Wim Vesseur, un eksperto den teatro, a aktua komo konsehero.
E teatro ta conta cu 750 asiento, ta ekipa pa e vision mas moderno cu entre otro un lift di orquesta y ta calcula pa practicamente tur tipo di manifestacion (teatro, ballet, concierto, congreso, show, etc.). E inaugurashon a tuma lugá na 10 di sèptèmber 1968. E teatro aki a stimula e poblacion pa bishita e diferente presentacionnan y actuacionnan mas biaha.
In 1965 werd in Willemstad in Curaçao begonnen met de bouw van Centro Pro Arte: een grote schouwburg. In datzelfde jaar bezocht Koningin Wilhelmina het eiland alsmede de bouwplaats, waar zij een gedenkplaat onthulde. Later kreeg die een plaats in het theater.<ref>[https://theaterencyclopedie.nl/wiki/Centro_Pro_Arte,_Willemstad_(Curacao) Centro Pro Arte], theaterencyclopedie.nl</ref>
De schouwburg, aan een weg gelegen die de naam van Schouwburgweg kreeg, werd in 1968 geopend door Gouverneur N.C. (Cola) Debrot. De financiering kwam van Nederland, Curaçao en de Shell. Openingsvoorstellingen zijn Esta Ricu nos bida ta van Bunchi Römer, een stuk met meer dan 70 amateurspelers en Cosas de Papá y Mamá van Alfonso Paso in vertaling en regie van Nydia Ecury (Gai bieu ta traha sòpi stèrki).
Er waren 700 plaatsen, een lijsttoneel met orkestbak en een groot toneel die een brede programmering mogelijk maakte. In de eerste jaren was de zaal zeer succesvol, met optredens van Nederlandse artiesten (o.a. Jenny Arean, Tineke Schouten en Paul van Vliet) en muziek-en dansgroepen van elders.
Vanaf de jaren '90 ging het steeds slechter met het theater, door onder andere een merkwaardige beleidsbeslissing waarbij verordineerd werd dat de bezoekers keurig gekleed moesten zijn; anders kon toegang ontzegd worden. Dit had een teruggang van bezoekers tot gevolg.
Daarnaast had het gebouw te maken met een niet structuele programmering, veroorzaakt door slechte communicatie en financiële problemen. Daarbij was er, ook vanwege geldtekort, een groot gebrek aan onderhoud. Zo had het gebouw ernstig te lijden onder wateroverlast, waardoor de kelders regelmatig onder water stonden.
De verschillende problemen leidden uiteindelijk in 2001 tot de definitieve sluiting van het Centro Pro Arte. Plannen voor heropening kwamen maar niet van de grond; een grote brand in 2016 maakte er helemaal een eind aan.
De restanten kwamen in het bezit van een pensioenfonds die nog wel onderzocht of er een Cultuurcentrum van gemaakt zou kunnen worden.
E edifisio ku tabata será durante varios aña, a wòrdu basha abou i desmantelá kompletamente pa fin di 2025 debí na su mal estado.<ref>{{citeer web|auteur=[[Dick Drayer]]|url=https://www.curacao.nu/nieuws/geschiedenis/82870/laatste-gordijn-valt-sentro-pro-arte-definitief-ontmanteld-na-zestig-jaar-cultureel-gebruik|titel= Laatste gordijn valt: Sentro Pro Arte definitief ontmanteld na zestig jaar cultureel gebruik|werk=curacao.nu|datum=2025-12-01|bezochtdatum=2026-08-21}}</ref>
---------------
In 1964 gaf de Adviesraad voor culturele samenwerking tussen de landen van het Koninkrijk de Nederlandse regering in overweging fondsen ter beschikking te stellen voor de bouw van een schouwburg op Curaçao. Tevoren had de Stichting Schouwburg Curaçao de architect F. Zingel opdracht voor een ontwerp gegeven. Door de Nederlandse regering werd een subsidiebedrag toegekend ad NAf 1.500.000,-. Op 28 september 1965 onthulde H.M. de Koningin (Juliana) een gedenkplaat op de plaats waar de schouwburg zou verrijzen. Kort daarop nam de bouw aan de Rijkseenheidboulevard een aanvang. Bouwgrond en parkeerterrein (350 auto's) zijn door het Eilandgebied Curaçao aan de Stichting aangeboden. Diverse bijdragen in geld van overheid en particulieren in de Nederlandse Antillen en de bovengenoemde door tussenkomst van de Sticusa verstrekte Nederlandse bijdrage maakten bouw en inrichting mogelijk; de theaterdeskundige Wim Vesseur trad op als adviseur.<ref>[https://web.archive.org/web/20161120102825/http://curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=369&lang= Encyclopedie van Curacao - letter A t/m D]</ref>
De schouwburg telt 750 zitplaatsen, is volgens de modernste inzichten uitgerust met o.a. een orkestlift en is berekend op vrijwel elke soort manifestaties (toneel, ballet, concerten, congressen, shows enz.). De opening vond plaats september 1968. De bevolking is door deze schouwburg gestimuleerd de verschillende op- en uitvoeringen vaker te bezoeken.
{{Appendix}}
* [https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/21596-sentro-pro-arte-wordt-gesloopt Sentro Pro Arte wordt gesloopt], 27 di mei 2020
* https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/26417-schouwburg-staat-weer-op-de-agenda Schouwburg staat weer op de agenda], 30 di september 2022
* De in 1968 in Davelaar op Curaçao opgerichte schouwburg Centro Pro Arte Plaza Consortium (HPC) met 750 stoelen sloot 19 jaar geleden zijn deuren. De schouwburg kwam tot stand met giften van de Nederlandse overheid, Shell, het Bureau Cultuur en Opvoeding en lokale particuliere bedrijven. Hij zou een van de modernste in het Caribische gebied worden, met onder andere een orkestlift, en zou zijn berekend op alle facetten van cultuuruitingen, zoals concerten, toneel en ballet (MaduroMolhuijsen 2006). 34 jaar later, in 2001, viel het doek. Vanwege geldtekort was er sprake van achterstallig onderhoud. In 2015 nam de Curaçaose overheid het besluit om Centro Pro Arte te renoveren. Amper een jaar later vatte het leegstaande pand tijdens een grote arbeidersstaking vlam. Er waren drie opties: doorgaan met de renovatieplannen, slopen en een nieuw theater bouwen, of een nieuw theater bouwen in de binnenstad.<ref>[https://www.boekman.nl/tijdschrift-artikel/artikelen/theater-in-het-caribisch-gebied/ Theater in het Caribisch Gebied]</ref>
* Sentro pro Arte wordt niet meer gerenoveerd. Althans niet door de overheid. Die heeft het daarom overgedragen aan het Algemeen Pensioenfonds Curaçao.
{{Appendix}}
----------------------
{{Variante|c}}
{{Infobox edificio| variante = c
| nomber = Sentro Kultural Kòrsou
| nomber2 = Cultureel Centrum Curacao
| abrevia = CCC
| adres = ''Koninginnelaan'', Emmastad
| funda = [[30 di desèmber]] [[1949]]
| inaugura = 1950
| architect =
| renova =
| propietario = Stichting Schouwburg
| director =
| cantidad_sala =
| capacidad = auditorio:
| zoom =16
}}
'''Sentro Kultural Kòrsou''', ofisialmente '''Cultureel Centrum Curacao''' (CCC), ta un kompleho kultural multidisiplinario na [[Kòrsou]], situá den [[Emmastad]] na [[Willemstad]]. Fundá dia [[30 di desèmber]] [[1949]], e sentro ta dediká pa promové bida kultural i aktividatnan sosio-kultural na isla, ku énfasis partikular riba hubentut i su desaroyo den kultura di Kòrsou.<ref>https://www.sentrokultural-korsou.org/</ref>
== Historia ==
Sentro Kultural Kòrsou a wòrdu establesé komo e organisashon lokal ligá na [[Sticusa|Stichting voor Culturele Samenwerking]] (Sticusa) pa stimula bida kultural na Kòrsou i fasilitá interkambio kultural ku [[Hulanda]], [[Aruba]] i otro islanan di Karibe Hulandes. E promé direktor di CCC tabata [[Cola Debrot]], un figura aktivamente enbolbí den [[literatura]] i kultura lokal.
For di su kuminsamentu, e método di trabou di CCC tabata diferente di esun di Sentro Kultural Aruba (CCA). Mientras CCA tabata fungí mas komo un organisashon ku ta koordiná i unifiká aktividatnan di organisashonnan kultural eksistente, CCC a skohe pa enfoká riba stimulá inisiativanan propio i yena bashinan den e kampo kultural.
El a hunga un papel importante den desaroyo kultural di Kòrsou. Entre otro, e sentro a establesé òf a yuda na kreashon di:
* Liga di Pelíkula Korsou (Curacaose Film Liga?)
* Biblioteka sientífiko (ku posteriormente a integrá den e biblioteka di [[University of Curaçao|UoC]])
* Fundashon Skol di Músika Kòrsou
== Aktividatnan i funshon ==
(oud)
Sentro Kultural Kòrsou ta aktivo den vários disiplina kultural, inkluyendo músika, literatura, teatro, baile, arte visual i aktividatnan sosial ku ta kombiná diferente forma di ekspreshon kultural. CCC ta kolabora ku instansianan lokal i internashonal pa organisá presentashonnan, exposishonnan i produccionnan teatral, tantu ku artistanan lokal komo ku bishitantenan for di Hulanda i otro paisnan.
Un parti di su trabou histórico tabata e organisashon di proyekshonnan di pelíkula, inklusief uso di e asina yamá sinetruck, ku a permití hiba sine pa diferente bario riba e isla. Dor di su aktividatnan, CCC a kontribuí tanto material komo emoshonalmente na formashon di e identidat kultural di Kòrsou.
== Meta i signifikado ==
E ophetivonan prinsipal di CCC ta:
* Promové bida kultural den Kòrsou i (histórikamente) den Antias Hulandes
* Kolaborá ku organisashonnan kultural na Hulanda, Aruba i e Karibe
* Fasilitá intercambio kultural i artistiko
* Sostené i stimula talento lokal
Ku mas ku sinkuenta aña di eksistensia, Sentro Kultural Kòrsou ta konsiderá un di e pilarnan di infrastructura kultural di e isla.
of
== Vision i mishon ==
(nieuw)
Segun su website oficial, e visión di Sentro Kultural Kòrsou ta pa bira e institushon prinsipal pa ekspreshon kultural i edukashon den komunidat di Kòrsou i, si posibel, den e region mes. Su mishon ta kontribuí na kalidat di bida di komunidat di Kòrsou pa medio di e promoshon di aktividatnan kultural i sosio-kultural. CCC ta pone un énfasis spesial riba hubentut, kwa nan ta invitá i involví den desaroyo i preservashon di kultura pa e generashonnan futuro.
== Aktividatnan ==
Durante su existencia, CCC a organisá i suportá hopi tipo di aktividat kultural, inklusivamente:
* produccionnan musicals, teatraal i danse
* exposishon di arte visual i fotografia
* organizashon di film den komunidat (cinetruck)
* sesiunan literario i promoveshon di eskribidonan lokal
* edukashon musikal via Akademia di Músika Edgar Palm
* kursonan i talleres pa djòvenes i adulto.
CCC kolabora ku otro organisashonnan kultural lokal i internashonal pa organizá eventonan ku ta inkluí artistanan lokal i invitado.
== Importansia ==
Na mas ku 75 aña di eksistensia, Sentro Kultural Kòrsou ta konsiderá un pilarnan den infrastructura kultural di Kòrsou, kontribuí na tanto konservashon komo desaroyo di ekspreshon kultural lokal i involvimentu di hubentut den aktividatnan kultural.
{{Appendix}}
ta un compleho
Cultureel Centrum Curaçao werd op 30 december 1949 opgericht als de plaatselijke zusterorganisatie van Sticusa ter bevordering van het culturele leven op Curacao en de culturele uitwisseling met het moederland. Eerste directeur was Colá Debrot.<ref>https://theaterencyclopedie.nl/wiki/Cultureel_Centrum_Cura%C3%A7ao_(1950) Cultureel Centrum Curaçao (1950)], theaterencyclopedia.nl</ref>
Fundá na 1950. For di kuminsamentu, e método di trabou di C.C.C. tabata diferente orienta cu esun di Centro Cultural Aruba, cu al fin y al cabo ta fungi como grupo, mientras cu ta mantene e independencia di e organisacionnan cultural existente. E C.C.C. prinsipalmente ta hasi esfuerso pa stimulá aktividat propio riba tereno kultural; e ta purba tambe di yena e bashinan eksistente. Desde su fundashon, e C.C.C. entre otro, a logra of a yuda pa logra lo siguiente:
• e liga di pelíkula Curaçao,
• e Biblioteka Sientífiko (awor uni den e Biblioteka di Universidat)
• y Fundacion Scol di Musica Curaçao.
Varios instancia colaborando cu e C.C.C. ta envolvi den entre otro teatro, ballet y exposicionnan. E C.C.C. ta proveé proyekshon di pelíkula ku e *cinetruck i ta kolabora ku otro organisashonnan pa organisá presentashonnan di tantu artistanan lokal komo bishitante di Hulanda i otro paisnan (mira tambe Sentronan Kultural).
Opgericht in 1950. Van de aanvang af was de werkwijze van het C.C.C. anders gericht dan die van het Cultureel Centrum Aruba, dat immers samenbun¬delend optreedt, met behoud overigens van de zelfstandigheid van de bestaande culturele organisaties. Het C.C.C. streeft vooral naar het stimuleren van de zelfwerkzaamheid op cultureel gebied; het tracht verder nog bestaande la¬cunes op te vullen. Sedert de oprichting heeft het C.C.C. o.m. het volgende tot stand gebracht of helpen brengen:
• de filmliga Curaçao,
• de Wetenschappelijke Bibliotheek (inmiddels opgegaan in de Universiteitsbibliotheek)
• en de Stichting Muziekschool Curaçao.
Diverse instellingen samenwerkend met het C.C.C. houden zich o.m. bezig met toneel, bal¬let en tentoonstellingen. Het C.C.C. verzorgt o.m. filmvoorstellingen met de *cinetruck en werkt samen met andere organisaties voor het organiseren van uitvoeringen zowel door lokale als door bezoekende kunstenaars uit Nederland en andere landen (zie ook Culturele Centra). <ref>[https://web.archive.org/web/20161120102825/http://curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=369&lang= Cultureel Centrum Curacao], Encyclopedie van Curaçao</ref>
On December 30th , 1949, the “Cultureel Centrum Curaçao / Sentro Kultural Kòrsou” was founded<ref>https://www.sentrokultural-korsou.org/ Sentro Kultural Kòrsou]</ref>, with the following objectives:
*Promotion of cultural life within the Netherlands Antilles , and in particular in Curaçao.
*Work together with other organizations with same objective in The Netherlands, Aruba and the Caribbean to coordinate cultural exchanges between these organizations.
Throughout its history of more than 55 years, CCC has contributed to the cultural development of Curaçao in both a material and emotional way.
The areas of culture in which CCC operates are music, literature, theatre, dance, visual art, and social events where all these cultural aspects are represented.<ref>https://www.sentrokultural-korsou.org/</ref>
{{Appendix}}
'''Cultureel Centrum Curaçao''' (ofisialmente **Sentro Kultural Kòrsou**, abreviá CCC) ta un organisashon kultural multidisiplinario ku ta sede na Emmastad, Willemstad, Kòrsou. Fundá riba **30 di desèmber 1949**, e sentro tin komo meta pa promové bida kultural riba e isla pa medio di músika, arte visual, literatura, baile i teater.
## Historia
CCC a wòrdu fundá pa lidernan kultural hulandes i lokal ku a buska pa fomentá interkambio kultural entre Hulanda, Antia Hulandes anterior, Indonesia i Sürnam. Un di su promé presidentenan tabata **Dr. Cola Debrot**, y otro figuranan clave a inclui **May Henriquez**, **J. Bennebroek Gravenhorst**, i **Dr. L.A.G.O. Lashley**.
Inicialmente alohá den un biblioteka sientífiko, e sentro a organisá un variedat di aktividatnan kultural manera konsierto i obranan di teatro importá for di Hulanda, entre otro *Marí di Malpais* i *Juancho Picaflor*. Den añanan despues, CCC tambe a trese teater i pelíkula biahero a traves di un trùk di sine mobil.
## Organization
- **President**: Henri C. Cornelia
- The board of directors includes up to nine members with roles such as treasurer and secretary.
- **Funding**: Supported by government grants (STICUSA/OKSNA), donations, course fees, and space rentals.
## Programs and Academy
The CCC operates as a cultural hub offering a wide range of classes and initiatives:
- **Edgar Palm Music Academy**: Offers instruction in piano, guitar, cuatro, mandolin, trumpet, saxophone, drums, choral singing, and general musical education—mostly for young students.
- **Theater**: Offers lessons and performance opportunities, including children's theater.
- **Folkloric Dance**: Traditional Curaçaoan and Aruban dance courses, including instruction led by Cesareo Jean Louis.
- **Visual Arts**: Exhibitions for painters, photographers, and other artists—featuring both local talent and curated in-house shows.
- **Literature**: Hosts literary gatherings, supports writers, and publishes books.
## Events
CCC regularly organizes public events to foster local culture and talent, including concerts like *Historia di Muziek*, Christmas performances, and *E-Klabu* for organ and other instruments.
## Facilities
The center houses classrooms, a concert hall, an auditorium, and a garden, which are used for courses, events, and exhibitions. These facilities are also available for rental by the community and partner organizations.
## Impact and Legacy
CCC plays a central role in preserving and promoting Curaçao’s cultural identity:
- Through the Edgar Palm Music Academy, it has trained many young musicians who have gone on to study abroad in the Netherlands and Suriname.
- Its theater, dance, literature, and visual arts programs continue to enrich the island's cultural and educational landscape.
- By organizing festivals and public events, CCC helps maintain the island’s cultural heritage and language.
## See also
* [[Culture of Curaçao]]
* [[Edgar Palm Music Academy]]
* [[List of museums in the Dutch Caribbean]]
== References ==
<references />
[[:Kategoria:Kultura na Kòrsou]]
{{Infobox kultura
| nomber = Cultureel Centrum Curaçao
| otro_nomber = Sentro Kultural Kòrsou (CCC)
| imagen =
| lugá = Emmastad (Groot Kwartier), Willemstad, Curaçao
| fundashon = 30 di desèmber 1949
| presidente = Henri C. Cornelia
| objtos = Promové bida kultural multidisiplinario pa komunidat di Curaçao
| formato = Fundashon sin ánimo di ganashi i centro kultural
}}
'''Cultureel Centrum Curaçao''' (nómi oficial **Sentro Kultural Kòrsou**, abreviado CCC) ta un organización kultural multidisiplinario na Emmastad, Willemstad. Fundá dia **30 di desèmber 1949**, su mision ta promové bida kultural na nivel lokal i internashonal, na área di musika, arte visual, letra, baile, i teatro.:contentReference[oaicite:0]{index=0}
## Historia
CCC a keda fundá dor di lideres kultural Hulandes i lokal ku deseá fasilitá interkambio kultural entre Hulanda, Antilla Hulandes, Indonesia i Surinam. Uno di e promé presidente tabata **Dr. Cola Debrot**. Otro figura importante ta **May Henriquez**, J. Bennebroek Gravenhorst, i Dr. L.A.G.O. Lashley.:contentReference[oaicite:1]{index=1}
En su prinsipio, CCC tabata situá riba e biblioteka akademiko (wetenschappelijke bibliotheek) i a organizá evento kultural komo konsierto i obranan teatral importá for di Hulanda, komo **"Marí di Malpais"** i **"Juancho Picaflor"**. Den e dos siglo despues, a trese obranan teater di reguero i film via e konosí **sine trùk**.:contentReference[oaicite:2]{index=2}
## Organisashon
- **Presidente:** Henri C. Cornelia:contentReference[oaicite:3]{index=3}
- Junta di direkshon ta formá di maximaal nueve miembronan, inklusí tesorero, sekretario i otro.:contentReference[oaicite:4]{index=4}
- **Finansha**: fondonan ta bini di guberno (STICUSA/OKSNA), donashon, i ingreso di kursonan i espasio alquiler.:contentReference[oaicite:5]{index=5}
## Ofertonan i Akademia
CCC ta operá den pluga kultura ku diferente sekshon:
- **Akademia di Muzika Edgar Palm**: kursunan pa piano, gitar, kuarta, mandolin, trompet, saxofon, drùm, koral i AMV, mayormente pa djoven.:contentReference[oaicite:6]{index=6}
- **Teatro**: leksion i produchonnan, inklusí teatro deportivo.:contentReference[oaicite:7]{index=7}
- **Baile folklóriko**: kurso pa hòmber i muhé den baile Arubano tradishonal, dirigí pa Cesareo Jean Louis.:contentReference[oaicite:8]{index=8}
- **Arte visual**: ekspo pa pintor, fotograf i other artista; riba Arte Proba i produchonnan mes di CCC.:contentReference[oaicite:9]{index=9}
- **Literatura**: encontro literario, soporte pa skritornan i publikashon di buki.:contentReference[oaicite:10]{index=10}
## Eventonan
Ta organizá eventonan regularmente pa stimulá kultura lokal i talentonan, inklusí **"Historia di Muziek"**, **koncierto di Krísma**, **E-Klabu** pa ka'i òrgel i otro evento públicu.:contentReference[oaicite:11]{index=11}
## Instalashonnan
CCC ta cuenta ku klasnan, sal di konsierto, auditorium i horto ku ta disponible pa uso di kurso, evento i eksposishon. Ta accesibel pa renta pa organizashon.:contentReference[oaicite:12]{index=12}
## Impakto i legado
CCC ta un institution klave na preservashon i promocion di kultura Curacaoano:
- Komo e escuela musical Edgar Palm, a forma djovenes músico ku despues ta studia aden Hulanda i SU.:contentReference[oaicite:13]{index=13}
- Fomenta teatro, danza, literatura i arte visual, kontribuyendo na vida kulturel i edukashonal di e isla.
- Tononan i festivales organizá te kontribui na mantene identidat kultural i idioma lokal.
## Referensia
<references>
</references>
== Mira tambe ==
* [[Cultura di Curaçao]]
* [[Akademia di Músika Edgar Palm]]
* [[Lista di museo na Hulanda Karibense]]
tin komo meta pa promové bida kultural riba e isla pa medio di [[músika]], arte visual, [[literatura]], [[baila|baile]] i [[teatro]].
Sentro Kultural Kòrsou (ofisialmente Cultureel Centrum Curaçao, abreviá CCC) ta un kompleho kultural multidisiplinario situá na Emmastad, Willemstad den Kòrsou. Fundá 30 di desèmber 1949, e sentro ta dediká pa promové bida kultural i aktividatnan sosio-kultural na isla, ku énfasis partikular riba hubentut i su desaroyo den kultura di Kòrsou.
--------------------
{{Variante|c}}
{{Infobox artista |variante= c
| nomber = Bagira Tizraoui
| alias = Bagira
| fecha nacemento =
|luga nacemento=[[Hulanda]]
| residencia = {{CUW}}
|ofishi=Pintor, diseñadó gráfiko, muralista
|genero=Arte
|website = https://bagira.art/
}}
'''Bagira Tizraoui''' (☆ 199?) ta un artista visual [[Kòrsou|kurasoleño]] di desendensia algeriano-hungaro, ku ta konosí pa su obranan ....
== Bida i karera ==
Bagira a nase na Hulanda, yu di un tata di Argelia i un mama di Hungria. El a lanta den varios pais, entre nan Argelia, Hungria, Belgika i [[Hulanda]]. Na 2014, na edat di 18 aña, Bagira a muda pa Kòrsou, unda su ruman muhé tabata biba.
Na 2023, el a habri su propio galeria na Kura Hulanda den Willemstad.
{{Appendix}}
NOTES
Ze is eigenwijs, eigenzinnig en onmiskenbaar getalenteerd. BAGIRA leeft en ademt kunst – en niet zomaar kunst, maar rauwe, eerlijke, krachtige portretten die muren én harten raken.<ref>[https://rss.com/podcasts/uitdekunst-kunst-en-cultuur-op-curacao/1975749/ BAGIRA – Winnares van Best Artist 2024 Award en de stem van haar generatie], rss.com (7 di aprel 2025)</ref>
Op haar 28e wint ze de Best Artist 2024 Award van de Amigoe. Niet dankzij een academische opleiding of een traditioneel pad, maar door pure durf, toewijding en een ontembare drang om te creëren. Acht jaar geleden ontdekte ze haar talent bij toeval. Twee weken later had ze haar vaste baan opgezegd – de rest is geschiedenis in verf.
Wat begon met portretopdrachten, groeide al snel uit tot iets groters. BAGIRA vond haar stem in het maken van muurschilderingen. Tegenwoordig is haar werk niet meer weg te denken uit het straatbeeld van Curaçao. Zo schilderde ze onder andere het monumentale portret van Margareth Abraham (1945–1970) op de gevel van de Curaçao International Airport.
Wat haar werk bijzonder maakt? De blik. De gelaagdheid. De stilte die haar schilderijen teweegbrengen. Ze legt gezichten vast—denkbeeldige én echte—met zoveel zeggingskracht dat je er niet omheen kunt.
BAGIRA groeide op tussen culturen én tussen geloven. Ze heeft een Hongaarse moeder en een Algerijnse vader. Ze bracht haar jeugd door in Hongarije, Nederland, België en Algerije. Haar opvoeding vond plaats in de schaduw van twee werelden: het christendom en de islam. Deze mix van spirituele, culturele en geografische invloeden vormt de kern van haar werk: kleurrijk, gelaagd en oprecht.
Op haar zestiende woonde ze al zelfstandig. Op haar negentiende vertrok ze naar Curaçao om bij haar grote zus te wonen. Die vroege onafhankelijkheid dwong haar om haar eigen weg te vinden – en precies dat is wat ze met haar kunst blijft doen.
🎙️ In deze uitzending van UIT DE KUNST vertelt ze openhartig over haar reis, over vrouw-zijn, over geloof, afkomst en vrijheid – en over hoe ze met een penseel de wereld stukje bij beetje kleur geeft.
{{Appendix}}
------------------
{{Variante|c}}
{{Infobox artista |variante= c
| fecha nacemento = 1971
|luga nacemento=[[Cuba]]
| residencia = {{CUW}}
|ofishi=Eskultor
|genero=Arte
|
}}
'''Angel Luis de la Rosa González''' (☆ 1971 na [[Cuba]]) ta un eskultor [[Cuba|kubano]]-[[Kòrsou|kurasoleño]], ku ta konosí pa su obranan di palu.
For di 2009 e ta biba i traha na Kòrsou.
'''Ángel Luis de la Rosa González''' (1971, [[Kuba]]) ta un [[eskultor]] kubano-kurasoleño ku ta biba i traha na [[Kòrsou]] for di 2009.
== Bida i karera ==
E ta bini di un famia di artesanonan ku su produktonan ta di gran prestigio. Su famianan tin profesionan manera saddler, shoemaker, carpintero, grafista i wever.<ref>[https://delarosartes.exto.nl/ Biografie Angel de la Rosa]</ref> Ora Angel Luis tin 12 aña, e ta bai un skol sekundario kaminda ta duna enseñansa di arte, e akademia José Joaquín Tejada, na [[Santiago di Cuba]]. E programa ta full-time, 6 dia pa siman i ta dura 7 aña. Ounke e ta ekselente den grafismo na skol, su preferensia personal ta skultura. Despues di a terminá su estudio, el a bira maestro di dibuho i skultura.
De la Rosa ta kuminsa su karera profeshonal na Casa de la Cultura Miguel Matamoros na Santiago de Cuba, den e departamento di artesanía. Den kuadro di e trabou aki e ta bira miembro di Asociación Cubana de Artesanos Artistas. Despues el a bira presidente di e asosiashon, posishon ku a okupá pa 10 aña. Entretantu e ta partisipá anualmente na
E ta un artista ku ta partisipá den grupo di eksposishon pa artesanonan i ku regularmente ta risibí premionan i rekonosementu.
Ademas e ta traha riba diferente enkargo. Na 2005 el a traha su prome exposicion solo titula ⁇ Consagración a la Primavera ⁇ (Invicion di Primavera), na e instituto provincial Biblioteca Elvira Cape.
Na momento cu Angel Luis ta yegando su 40 aña, e ta realisa mas y mas cu e ta sinti su mes encerra den su propio pais. Un bishita di trabou kòrtiku na Martinique a lanta su konsiensia ku un sosiedat por funshoná diferente for di loke e ta kustumbrá na dje na Cuba. Esaki ta oumentá su preokupashon. E ta tuma e desishon di emigrá i en realidat su intenshon ta pa bai Brazil. Miéntras e ta preparando pa esaki, e ta tende di un proyekto di konstrukshon na Kòrsou ku ta rekerí personal spesial di urgensia. Ángel Luis a kambia su plannan i huntu ku kuater kompatriota el a bai Kòrsou na 2009, ku tres di su figuranan di madera den su maleta.
Na Curaçao e ta traha na e konstrukshon di L ⁇ Aldea, un proyekto turístiko na Santa Catharina ku ya a wòrdu realisá. E ta hiba su figuranan di palu na Gallery Alma Blou, pa mira si por tin interes den su obra. E galerista Lusette Verboom ta entusiasmá i for di e momentu ei e ta trese tur loke e ta traha na e galeria.
Despues ku su kontrato ku e proyekto di konstrukshon a kaba, Angel Luis a disidí di keda na Kòrsou i kuminsá su mes negoshi.
Ademas, e ta aktivo den arte i regularmente ta partisipá na
grupo di exposicion na e galeria. Na yüni 2021, e ta un di e 45 artistanan lokal ku ta habri nan estudio durante e Open Atelier Route.
Muhénan ta importante den bida di Angel Luis. Komo yu úniko, no solamente su mama a lanta e, sino tambe su wela. Awor ku e mes tin yu, entre nan tres yu muhé, e ta eksperensiá e muhé tambe for di e perspektiva di e tata. E ta orguyoso di tur su 8 yu i ta konsiderá nan komo e kos mas importante den su bida.
Ángel Luis ta biba na Kòrsou pa 14 aña kaba i a traha un bida aki, den kua e ta sinti su mes na kas. E tin un gran admiracion pa e comunidad di Curaçao, unda tanto nacionalidad ta biba hunto y unda e tambe ta sinti su mes bon bini. E ta broma cu e libertad cu e tin aki pa biba y traha, pero tambe e oportunidadnan cu e ta haya pa desaroya su mes artisticamente.
Na 2023, durante su prome bishita na Hulanda, Angel Luis a hala atencion cu su obranan na e Dianan Nacional di Arte na Gorinchem y PAN Amsterdam.
{{Appendix}}
[[:Category:Arte na Kòrsou]]
Despues di a termina su estudio na skol, el a bai traha na Casa de la Cultura Miguel Matamoros na Santiago de Cuba, den e departamento di artesanía. For di e trabou aki e ta bira miembro di Asociación Cubana de Artesanos Artistas. Despues el a bira presidente di e asosiashon i e posishon aki el a okupá pa 10 aña. Entretantu e ta partisipá anualmente na
E ta un artista ku ta partisipá den grupo di eksposishon pa artesanonan i ku regularmente ta risibí premionan i rekonosementu.
Ademas e ta traha riba diferente enkargo. Na 2005 el a traha su prome exposicion solo titula ⁇ Consagración a la Primavera ⁇ (Invicion di Primavera), na e instituto provincial Biblioteca Elvira Cape.
Na momento cu Angel Luis ta yegando su 40 aña, e ta realisa mas y mas cu e ta sinti su mes encerra den su propio pais. Un bishita di trabou kòrtiku na Martinique a lanta su konsiensia ku un sosiedat por funshoná diferente for di loke e ta kustumbrá na dje na Cuba. Esaki ta oumentá su preokupashon. E ta tuma e desishon di emigrá i en realidat su intenshon ta pa bai Brazil. Miéntras e ta preparando pa esaki, e ta tende di un proyekto di konstrukshon na Kòrsou ku ta rekerí personal spesial di urgensia. Ángel Luis a kambia su plannan i huntu ku kuater kompatriota el a bai Kòrsou na 2009, ku tres di su figuranan di madera den su maleta.
Na Curaçao e ta traha na e konstrukshon di L ⁇ Aldea, un proyekto turístiko na Santa Catharina ku ya a wòrdu realisá. E ta hiba su figuranan di palu na Gallery Alma Blou, pa mira si por tin interes den su obra. E galerista Lusette Verboom ta entusiasmá i for di e momentu ei e ta trese tur loke e ta traha na e galeria.
Despues ku su kontrato ku e proyekto di konstrukshon a kaba, Angel Luis a disidí di keda na Kòrsou i kuminsá su mes negoshi.
Ademas, e ta aktivo den arte i regularmente ta partisipá na
grupo di exposicion na e galeria. Na yüni 2021, e ta un di e 45 artistanan lokal ku ta habri nan estudio durante e Open Atelier Route.
Muhénan ta importante den bida di Angel Luis. Komo yu úniko, no solamente su mama a lanta e, sino tambe su wela. Awor ku e mes tin yu, entre nan tres yu muhé, e ta eksperensiá e muhé tambe for di e perspektiva di e tata. E ta orguyoso di tur su 8 yu i ta konsiderá nan komo e kos mas importante den su bida.
Ángel Luis ta biba na Kòrsou pa 14 aña kaba i a traha un bida aki, den kua e ta sinti su mes na kas. E tin un gran admiracion pa e comunidad di Curaçao, unda tanto nacionalidad ta biba hunto y unda e tambe ta sinti su mes bon bini. E ta broma cu e libertad cu e tin aki pa biba y traha, pero tambe e oportunidadnan cu e ta haya pa desaroya su mes artisticamente.
Na 2023, durante su prome bishita na Hulanda, Angel Luis a hala atencion cu su obranan na e Dianan Nacional di Arte na Gorinchem y PAN Amsterdam.
------------------------
qlpeuxzdmnpzkcohbypzyrgykhjfgj2
201560
201559
2026-08-21T19:13:52Z
Caribiana
8320
201560
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
Pending: [[Mandy Franca]] - [[Tarona]] - [[Gilleam Trapenberg]] - [[Shertise Solano]] - [[Serana Angelista]] (nl.wiki) - [[Eugenie Boon]]
-------------
{{Databox}}
{{Infobox edificio| variante = c
| tipo = Kompleho kultural
| nomber2 = Sentro Pro Arte
| imagen =
| descripcion =
| localisa_na = [[Willemstad]]
| adres = Schouwburgweg
| cercania =
| fecha_construccion = 1965-1968
| fecha_funda =
| inaugura = [[10 di sèptèmber]] [[1968]]
| cera = 2001
| renova =
| restaura =
| aña_basha = desember 2025
| pais = {{CUW}}
| architect = Frits F. Zingel
| renova =
| propietario = Stichting Schouwburg Curaçao
| director =
| cantidad_sala = 2 (auditorio, expozaal)
| capacidad = auditorio: 700 persona
| status_monumento =
| distincion =
| zoom =16
}}
'''Sentro Pro Arte''' tabata e teatro nashonal di [[Kòrsou]] ku tabata aktivo entre 1968 i 2001. E tabata situá na [[Willemstad]] den bario di Groot Davelaar.
== Historia ==
Na 1964 e konseho konsultativo pa koperashon kultural entre e paisnan di Reino a duna e gobièrnu hulandes e idea di pone fondonan disponibel pa e konstrukshon di un teatro na Kòrsou. Anteriormente Stichting Schouwburg Curaçao tabatin e arkitekto F. Zingel a haña un enkargo pa un diseño. E gobièrnu Hulandes a duna un kantidat di subsidio di NAF 1.500.000,-. Riba 28 di sèptèmber 1965, H.M. e Reina (Juliana) a desmontá un plaka na e lugá kaminda e teatro lo a lanta. Poco despues, a kuminsá ku e konstrukshon di Rijkseenheidboulevard. Tereno di konstrukshon i lugá di parkeer (350 outo) a ser ofresé na e Fundashon pa e teritorio insular di Kòrsou. Divershon di kontribushon den sèn di gobièrnu i privá den Antias Hulandes i e kontribushon hulandes menshoná ariba, ku a wòrdu entregá pa medio di [[Sticusa]], a hasi e konstrukshon i e instalashon posibel; Wim Vesseur, un eksperto den teatro, a aktua komo konsehero.
E teatro ta conta cu 750 asiento, ta ekipa pa e vision mas moderno cu entre otro un lift di orquesta y ta calcula pa practicamente tur tipo di manifestacion (teatro, ballet, concierto, congreso, show, etc.). E inaugurashon a tuma lugá na 10 di sèptèmber 1968. E teatro aki a stimula e poblacion pa bishita e diferente presentacionnan y actuacionnan mas biaha.
In 1965 werd in Willemstad in Curaçao begonnen met de bouw van Centro Pro Arte: een grote schouwburg. In datzelfde jaar bezocht Koningin Wilhelmina het eiland alsmede de bouwplaats, waar zij een gedenkplaat onthulde. Later kreeg die een plaats in het theater.<ref>[https://theaterencyclopedie.nl/wiki/Centro_Pro_Arte,_Willemstad_(Curacao) Centro Pro Arte], theaterencyclopedie.nl</ref>
De schouwburg, aan een weg gelegen die de naam van Schouwburgweg kreeg, werd in 1968 geopend door Gouverneur N.C. (Cola) Debrot. De financiering kwam van Nederland, Curaçao en de Shell. Openingsvoorstellingen zijn Esta Ricu nos bida ta van Bunchi Römer, een stuk met meer dan 70 amateurspelers en Cosas de Papá y Mamá van Alfonso Paso in vertaling en regie van Nydia Ecury (Gai bieu ta traha sòpi stèrki).
Er waren 700 plaatsen, een lijsttoneel met orkestbak en een groot toneel die een brede programmering mogelijk maakte. In de eerste jaren was de zaal zeer succesvol, met optredens van Nederlandse artiesten (o.a. Jenny Arean, Tineke Schouten en Paul van Vliet) en muziek-en dansgroepen van elders.
Vanaf de jaren '90 ging het steeds slechter met het theater, door onder andere een merkwaardige beleidsbeslissing waarbij verordineerd werd dat de bezoekers keurig gekleed moesten zijn; anders kon toegang ontzegd worden. Dit had een teruggang van bezoekers tot gevolg.
Daarnaast had het gebouw te maken met een niet structuele programmering, veroorzaakt door slechte communicatie en financiële problemen. Daarbij was er, ook vanwege geldtekort, een groot gebrek aan onderhoud. Zo had het gebouw ernstig te lijden onder wateroverlast, waardoor de kelders regelmatig onder water stonden.
De verschillende problemen leidden uiteindelijk in 2001 tot de definitieve sluiting van het Centro Pro Arte. Plannen voor heropening kwamen maar niet van de grond; een grote brand in 2016 maakte er helemaal een eind aan.
De restanten kwamen in het bezit van een pensioenfonds die nog wel onderzocht of er een Cultuurcentrum van gemaakt zou kunnen worden.
E edifisio ku tabata será durante varios aña, a wòrdu basha abou i desmantelá kompletamente pa fin di 2025 debí na su mal estado.<ref>{{citeer web|auteur=[[Dick Drayer]]|url=https://www.curacao.nu/nieuws/geschiedenis/82870/laatste-gordijn-valt-sentro-pro-arte-definitief-ontmanteld-na-zestig-jaar-cultureel-gebruik|titel= Laatste gordijn valt: Sentro Pro Arte definitief ontmanteld na zestig jaar cultureel gebruik|werk=curacao.nu|datum=2025-12-01|bezochtdatum=2026-08-21}}</ref>
---------------
In 1964 gaf de Adviesraad voor culturele samenwerking tussen de landen van het Koninkrijk de Nederlandse regering in overweging fondsen ter beschikking te stellen voor de bouw van een schouwburg op Curaçao. Tevoren had de Stichting Schouwburg Curaçao de architect F. Zingel opdracht voor een ontwerp gegeven. Door de Nederlandse regering werd een subsidiebedrag toegekend ad NAf 1.500.000,-. Op 28 september 1965 onthulde H.M. de Koningin (Juliana) een gedenkplaat op de plaats waar de schouwburg zou verrijzen. Kort daarop nam de bouw aan de Rijkseenheidboulevard een aanvang. Bouwgrond en parkeerterrein (350 auto's) zijn door het Eilandgebied Curaçao aan de Stichting aangeboden. Diverse bijdragen in geld van overheid en particulieren in de Nederlandse Antillen en de bovengenoemde door tussenkomst van de Sticusa verstrekte Nederlandse bijdrage maakten bouw en inrichting mogelijk; de theaterdeskundige Wim Vesseur trad op als adviseur.<ref>[https://web.archive.org/web/20161120102825/http://curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=369&lang= Encyclopedie van Curacao - letter A t/m D]</ref>
De schouwburg telt 750 zitplaatsen, is volgens de modernste inzichten uitgerust met o.a. een orkestlift en is berekend op vrijwel elke soort manifestaties (toneel, ballet, concerten, congressen, shows enz.). De opening vond plaats september 1968. De bevolking is door deze schouwburg gestimuleerd de verschillende op- en uitvoeringen vaker te bezoeken.
{{Appendix}}
* [https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/21596-sentro-pro-arte-wordt-gesloopt Sentro Pro Arte wordt gesloopt], 27 di mei 2020
* https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/26417-schouwburg-staat-weer-op-de-agenda Schouwburg staat weer op de agenda], 30 di september 2022
* De in 1968 in Davelaar op Curaçao opgerichte schouwburg Centro Pro Arte Plaza Consortium (HPC) met 750 stoelen sloot 19 jaar geleden zijn deuren. De schouwburg kwam tot stand met giften van de Nederlandse overheid, Shell, het Bureau Cultuur en Opvoeding en lokale particuliere bedrijven. Hij zou een van de modernste in het Caribische gebied worden, met onder andere een orkestlift, en zou zijn berekend op alle facetten van cultuuruitingen, zoals concerten, toneel en ballet (MaduroMolhuijsen 2006). 34 jaar later, in 2001, viel het doek. Vanwege geldtekort was er sprake van achterstallig onderhoud. In 2015 nam de Curaçaose overheid het besluit om Centro Pro Arte te renoveren. Amper een jaar later vatte het leegstaande pand tijdens een grote arbeidersstaking vlam. Er waren drie opties: doorgaan met de renovatieplannen, slopen en een nieuw theater bouwen, of een nieuw theater bouwen in de binnenstad.<ref>[https://www.boekman.nl/tijdschrift-artikel/artikelen/theater-in-het-caribisch-gebied/ Theater in het Caribisch Gebied]</ref>
* Sentro pro Arte wordt niet meer gerenoveerd. Althans niet door de overheid. Die heeft het daarom overgedragen aan het Algemeen Pensioenfonds Curaçao.
{{Appendix}}
----------------------
{{Variante|c}}
{{Infobox edificio| variante = c
| nomber = Sentro Kultural Kòrsou
| nomber2 = Cultureel Centrum Curacao
| abrevia = CCC
| adres = ''Koninginnelaan'', Emmastad
| funda = [[30 di desèmber]] [[1949]]
| inaugura = 1950
| architect =
| renova =
| propietario = Stichting Schouwburg
| director =
| cantidad_sala =
| capacidad = auditorio:
| zoom =16
}}
'''Sentro Kultural Kòrsou''', ofisialmente '''Cultureel Centrum Curacao''' (CCC), ta un kompleho kultural multidisiplinario na [[Kòrsou]], situá den [[Emmastad]] na [[Willemstad]]. Fundá dia [[30 di desèmber]] [[1949]], e sentro ta dediká pa promové bida kultural i aktividatnan sosio-kultural na isla, ku énfasis partikular riba hubentut i su desaroyo den kultura di Kòrsou.<ref>https://www.sentrokultural-korsou.org/</ref>
== Historia ==
Sentro Kultural Kòrsou a wòrdu establesé komo e organisashon lokal ligá na [[Sticusa|Stichting voor Culturele Samenwerking]] (Sticusa) pa stimula bida kultural na Kòrsou i fasilitá interkambio kultural ku [[Hulanda]], [[Aruba]] i otro islanan di Karibe Hulandes. E promé direktor di CCC tabata [[Cola Debrot]], un figura aktivamente enbolbí den [[literatura]] i kultura lokal.
For di su kuminsamentu, e método di trabou di CCC tabata diferente di esun di Sentro Kultural Aruba (CCA). Mientras CCA tabata fungí mas komo un organisashon ku ta koordiná i unifiká aktividatnan di organisashonnan kultural eksistente, CCC a skohe pa enfoká riba stimulá inisiativanan propio i yena bashinan den e kampo kultural.
El a hunga un papel importante den desaroyo kultural di Kòrsou. Entre otro, e sentro a establesé òf a yuda na kreashon di:
* Liga di Pelíkula Korsou (Curacaose Film Liga?)
* Biblioteka sientífiko (ku posteriormente a integrá den e biblioteka di [[University of Curaçao|UoC]])
* Fundashon Skol di Músika Kòrsou
== Aktividatnan i funshon ==
(oud)
Sentro Kultural Kòrsou ta aktivo den vários disiplina kultural, inkluyendo músika, literatura, teatro, baile, arte visual i aktividatnan sosial ku ta kombiná diferente forma di ekspreshon kultural. CCC ta kolabora ku instansianan lokal i internashonal pa organisá presentashonnan, exposishonnan i produccionnan teatral, tantu ku artistanan lokal komo ku bishitantenan for di Hulanda i otro paisnan.
Un parti di su trabou histórico tabata e organisashon di proyekshonnan di pelíkula, inklusief uso di e asina yamá sinetruck, ku a permití hiba sine pa diferente bario riba e isla. Dor di su aktividatnan, CCC a kontribuí tanto material komo emoshonalmente na formashon di e identidat kultural di Kòrsou.
== Meta i signifikado ==
E ophetivonan prinsipal di CCC ta:
* Promové bida kultural den Kòrsou i (histórikamente) den Antias Hulandes
* Kolaborá ku organisashonnan kultural na Hulanda, Aruba i e Karibe
* Fasilitá intercambio kultural i artistiko
* Sostené i stimula talento lokal
Ku mas ku sinkuenta aña di eksistensia, Sentro Kultural Kòrsou ta konsiderá un di e pilarnan di infrastructura kultural di e isla.
of
== Vision i mishon ==
(nieuw)
Segun su website oficial, e visión di Sentro Kultural Kòrsou ta pa bira e institushon prinsipal pa ekspreshon kultural i edukashon den komunidat di Kòrsou i, si posibel, den e region mes. Su mishon ta kontribuí na kalidat di bida di komunidat di Kòrsou pa medio di e promoshon di aktividatnan kultural i sosio-kultural. CCC ta pone un énfasis spesial riba hubentut, kwa nan ta invitá i involví den desaroyo i preservashon di kultura pa e generashonnan futuro.
== Aktividatnan ==
Durante su existencia, CCC a organisá i suportá hopi tipo di aktividat kultural, inklusivamente:
* produccionnan musicals, teatraal i danse
* exposishon di arte visual i fotografia
* organizashon di film den komunidat (cinetruck)
* sesiunan literario i promoveshon di eskribidonan lokal
* edukashon musikal via Akademia di Músika Edgar Palm
* kursonan i talleres pa djòvenes i adulto.
CCC kolabora ku otro organisashonnan kultural lokal i internashonal pa organizá eventonan ku ta inkluí artistanan lokal i invitado.
== Importansia ==
Na mas ku 75 aña di eksistensia, Sentro Kultural Kòrsou ta konsiderá un pilarnan den infrastructura kultural di Kòrsou, kontribuí na tanto konservashon komo desaroyo di ekspreshon kultural lokal i involvimentu di hubentut den aktividatnan kultural.
{{Appendix}}
ta un compleho
Cultureel Centrum Curaçao werd op 30 december 1949 opgericht als de plaatselijke zusterorganisatie van Sticusa ter bevordering van het culturele leven op Curacao en de culturele uitwisseling met het moederland. Eerste directeur was Colá Debrot.<ref>https://theaterencyclopedie.nl/wiki/Cultureel_Centrum_Cura%C3%A7ao_(1950) Cultureel Centrum Curaçao (1950)], theaterencyclopedia.nl</ref>
Fundá na 1950. For di kuminsamentu, e método di trabou di C.C.C. tabata diferente orienta cu esun di Centro Cultural Aruba, cu al fin y al cabo ta fungi como grupo, mientras cu ta mantene e independencia di e organisacionnan cultural existente. E C.C.C. prinsipalmente ta hasi esfuerso pa stimulá aktividat propio riba tereno kultural; e ta purba tambe di yena e bashinan eksistente. Desde su fundashon, e C.C.C. entre otro, a logra of a yuda pa logra lo siguiente:
• e liga di pelíkula Curaçao,
• e Biblioteka Sientífiko (awor uni den e Biblioteka di Universidat)
• y Fundacion Scol di Musica Curaçao.
Varios instancia colaborando cu e C.C.C. ta envolvi den entre otro teatro, ballet y exposicionnan. E C.C.C. ta proveé proyekshon di pelíkula ku e *cinetruck i ta kolabora ku otro organisashonnan pa organisá presentashonnan di tantu artistanan lokal komo bishitante di Hulanda i otro paisnan (mira tambe Sentronan Kultural).
Opgericht in 1950. Van de aanvang af was de werkwijze van het C.C.C. anders gericht dan die van het Cultureel Centrum Aruba, dat immers samenbun¬delend optreedt, met behoud overigens van de zelfstandigheid van de bestaande culturele organisaties. Het C.C.C. streeft vooral naar het stimuleren van de zelfwerkzaamheid op cultureel gebied; het tracht verder nog bestaande la¬cunes op te vullen. Sedert de oprichting heeft het C.C.C. o.m. het volgende tot stand gebracht of helpen brengen:
• de filmliga Curaçao,
• de Wetenschappelijke Bibliotheek (inmiddels opgegaan in de Universiteitsbibliotheek)
• en de Stichting Muziekschool Curaçao.
Diverse instellingen samenwerkend met het C.C.C. houden zich o.m. bezig met toneel, bal¬let en tentoonstellingen. Het C.C.C. verzorgt o.m. filmvoorstellingen met de *cinetruck en werkt samen met andere organisaties voor het organiseren van uitvoeringen zowel door lokale als door bezoekende kunstenaars uit Nederland en andere landen (zie ook Culturele Centra). <ref>[https://web.archive.org/web/20161120102825/http://curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=369&lang= Cultureel Centrum Curacao], Encyclopedie van Curaçao</ref>
On December 30th , 1949, the “Cultureel Centrum Curaçao / Sentro Kultural Kòrsou” was founded<ref>https://www.sentrokultural-korsou.org/ Sentro Kultural Kòrsou]</ref>, with the following objectives:
*Promotion of cultural life within the Netherlands Antilles , and in particular in Curaçao.
*Work together with other organizations with same objective in The Netherlands, Aruba and the Caribbean to coordinate cultural exchanges between these organizations.
Throughout its history of more than 55 years, CCC has contributed to the cultural development of Curaçao in both a material and emotional way.
The areas of culture in which CCC operates are music, literature, theatre, dance, visual art, and social events where all these cultural aspects are represented.<ref>https://www.sentrokultural-korsou.org/</ref>
{{Appendix}}
'''Cultureel Centrum Curaçao''' (ofisialmente **Sentro Kultural Kòrsou**, abreviá CCC) ta un organisashon kultural multidisiplinario ku ta sede na Emmastad, Willemstad, Kòrsou. Fundá riba **30 di desèmber 1949**, e sentro tin komo meta pa promové bida kultural riba e isla pa medio di músika, arte visual, literatura, baile i teater.
## Historia
CCC a wòrdu fundá pa lidernan kultural hulandes i lokal ku a buska pa fomentá interkambio kultural entre Hulanda, Antia Hulandes anterior, Indonesia i Sürnam. Un di su promé presidentenan tabata **Dr. Cola Debrot**, y otro figuranan clave a inclui **May Henriquez**, **J. Bennebroek Gravenhorst**, i **Dr. L.A.G.O. Lashley**.
Inicialmente alohá den un biblioteka sientífiko, e sentro a organisá un variedat di aktividatnan kultural manera konsierto i obranan di teatro importá for di Hulanda, entre otro *Marí di Malpais* i *Juancho Picaflor*. Den añanan despues, CCC tambe a trese teater i pelíkula biahero a traves di un trùk di sine mobil.
## Organization
- **President**: Henri C. Cornelia
- The board of directors includes up to nine members with roles such as treasurer and secretary.
- **Funding**: Supported by government grants (STICUSA/OKSNA), donations, course fees, and space rentals.
## Programs and Academy
The CCC operates as a cultural hub offering a wide range of classes and initiatives:
- **Edgar Palm Music Academy**: Offers instruction in piano, guitar, cuatro, mandolin, trumpet, saxophone, drums, choral singing, and general musical education—mostly for young students.
- **Theater**: Offers lessons and performance opportunities, including children's theater.
- **Folkloric Dance**: Traditional Curaçaoan and Aruban dance courses, including instruction led by Cesareo Jean Louis.
- **Visual Arts**: Exhibitions for painters, photographers, and other artists—featuring both local talent and curated in-house shows.
- **Literature**: Hosts literary gatherings, supports writers, and publishes books.
## Events
CCC regularly organizes public events to foster local culture and talent, including concerts like *Historia di Muziek*, Christmas performances, and *E-Klabu* for organ and other instruments.
## Facilities
The center houses classrooms, a concert hall, an auditorium, and a garden, which are used for courses, events, and exhibitions. These facilities are also available for rental by the community and partner organizations.
## Impact and Legacy
CCC plays a central role in preserving and promoting Curaçao’s cultural identity:
- Through the Edgar Palm Music Academy, it has trained many young musicians who have gone on to study abroad in the Netherlands and Suriname.
- Its theater, dance, literature, and visual arts programs continue to enrich the island's cultural and educational landscape.
- By organizing festivals and public events, CCC helps maintain the island’s cultural heritage and language.
## See also
* [[Culture of Curaçao]]
* [[Edgar Palm Music Academy]]
* [[List of museums in the Dutch Caribbean]]
== References ==
<references />
[[:Kategoria:Kultura na Kòrsou]]
{{Infobox kultura
| nomber = Cultureel Centrum Curaçao
| otro_nomber = Sentro Kultural Kòrsou (CCC)
| imagen =
| lugá = Emmastad (Groot Kwartier), Willemstad, Curaçao
| fundashon = 30 di desèmber 1949
| presidente = Henri C. Cornelia
| objtos = Promové bida kultural multidisiplinario pa komunidat di Curaçao
| formato = Fundashon sin ánimo di ganashi i centro kultural
}}
'''Cultureel Centrum Curaçao''' (nómi oficial **Sentro Kultural Kòrsou**, abreviado CCC) ta un organización kultural multidisiplinario na Emmastad, Willemstad. Fundá dia **30 di desèmber 1949**, su mision ta promové bida kultural na nivel lokal i internashonal, na área di musika, arte visual, letra, baile, i teatro.:contentReference[oaicite:0]{index=0}
## Historia
CCC a keda fundá dor di lideres kultural Hulandes i lokal ku deseá fasilitá interkambio kultural entre Hulanda, Antilla Hulandes, Indonesia i Surinam. Uno di e promé presidente tabata **Dr. Cola Debrot**. Otro figura importante ta **May Henriquez**, J. Bennebroek Gravenhorst, i Dr. L.A.G.O. Lashley.:contentReference[oaicite:1]{index=1}
En su prinsipio, CCC tabata situá riba e biblioteka akademiko (wetenschappelijke bibliotheek) i a organizá evento kultural komo konsierto i obranan teatral importá for di Hulanda, komo **"Marí di Malpais"** i **"Juancho Picaflor"**. Den e dos siglo despues, a trese obranan teater di reguero i film via e konosí **sine trùk**.:contentReference[oaicite:2]{index=2}
## Organisashon
- **Presidente:** Henri C. Cornelia:contentReference[oaicite:3]{index=3}
- Junta di direkshon ta formá di maximaal nueve miembronan, inklusí tesorero, sekretario i otro.:contentReference[oaicite:4]{index=4}
- **Finansha**: fondonan ta bini di guberno (STICUSA/OKSNA), donashon, i ingreso di kursonan i espasio alquiler.:contentReference[oaicite:5]{index=5}
## Ofertonan i Akademia
CCC ta operá den pluga kultura ku diferente sekshon:
- **Akademia di Muzika Edgar Palm**: kursunan pa piano, gitar, kuarta, mandolin, trompet, saxofon, drùm, koral i AMV, mayormente pa djoven.:contentReference[oaicite:6]{index=6}
- **Teatro**: leksion i produchonnan, inklusí teatro deportivo.:contentReference[oaicite:7]{index=7}
- **Baile folklóriko**: kurso pa hòmber i muhé den baile Arubano tradishonal, dirigí pa Cesareo Jean Louis.:contentReference[oaicite:8]{index=8}
- **Arte visual**: ekspo pa pintor, fotograf i other artista; riba Arte Proba i produchonnan mes di CCC.:contentReference[oaicite:9]{index=9}
- **Literatura**: encontro literario, soporte pa skritornan i publikashon di buki.:contentReference[oaicite:10]{index=10}
## Eventonan
Ta organizá eventonan regularmente pa stimulá kultura lokal i talentonan, inklusí **"Historia di Muziek"**, **koncierto di Krísma**, **E-Klabu** pa ka'i òrgel i otro evento públicu.:contentReference[oaicite:11]{index=11}
## Instalashonnan
CCC ta cuenta ku klasnan, sal di konsierto, auditorium i horto ku ta disponible pa uso di kurso, evento i eksposishon. Ta accesibel pa renta pa organizashon.:contentReference[oaicite:12]{index=12}
## Impakto i legado
CCC ta un institution klave na preservashon i promocion di kultura Curacaoano:
- Komo e escuela musical Edgar Palm, a forma djovenes músico ku despues ta studia aden Hulanda i SU.:contentReference[oaicite:13]{index=13}
- Fomenta teatro, danza, literatura i arte visual, kontribuyendo na vida kulturel i edukashonal di e isla.
- Tononan i festivales organizá te kontribui na mantene identidat kultural i idioma lokal.
## Referensia
<references>
</references>
== Mira tambe ==
* [[Cultura di Curaçao]]
* [[Akademia di Músika Edgar Palm]]
* [[Lista di museo na Hulanda Karibense]]
tin komo meta pa promové bida kultural riba e isla pa medio di [[músika]], arte visual, [[literatura]], [[baila|baile]] i [[teatro]].
Sentro Kultural Kòrsou (ofisialmente Cultureel Centrum Curaçao, abreviá CCC) ta un kompleho kultural multidisiplinario situá na Emmastad, Willemstad den Kòrsou. Fundá 30 di desèmber 1949, e sentro ta dediká pa promové bida kultural i aktividatnan sosio-kultural na isla, ku énfasis partikular riba hubentut i su desaroyo den kultura di Kòrsou.
--------------------
{{Variante|c}}
{{Infobox artista |variante= c
| nomber = Bagira Tizraoui
| alias = Bagira
| fecha nacemento =
|luga nacemento=[[Hulanda]]
| residencia = {{CUW}}
|ofishi=Pintor, diseñadó gráfiko, muralista
|genero=Arte
|website = https://bagira.art/
}}
'''Bagira Tizraoui''' (☆ 199?) ta un artista visual [[Kòrsou|kurasoleño]] di desendensia algeriano-hungaro, ku ta konosí pa su obranan ....
== Bida i karera ==
Bagira a nase na Hulanda, yu di un tata di Argelia i un mama di Hungria. El a lanta den varios pais, entre nan Argelia, Hungria, Belgika i [[Hulanda]]. Na 2014, na edat di 18 aña, Bagira a muda pa Kòrsou, unda su ruman muhé tabata biba.
Na 2023, el a habri su propio galeria na Kura Hulanda den Willemstad.
{{Appendix}}
NOTES
Ze is eigenwijs, eigenzinnig en onmiskenbaar getalenteerd. BAGIRA leeft en ademt kunst – en niet zomaar kunst, maar rauwe, eerlijke, krachtige portretten die muren én harten raken.<ref>[https://rss.com/podcasts/uitdekunst-kunst-en-cultuur-op-curacao/1975749/ BAGIRA – Winnares van Best Artist 2024 Award en de stem van haar generatie], rss.com (7 di aprel 2025)</ref>
Op haar 28e wint ze de Best Artist 2024 Award van de Amigoe. Niet dankzij een academische opleiding of een traditioneel pad, maar door pure durf, toewijding en een ontembare drang om te creëren. Acht jaar geleden ontdekte ze haar talent bij toeval. Twee weken later had ze haar vaste baan opgezegd – de rest is geschiedenis in verf.
Wat begon met portretopdrachten, groeide al snel uit tot iets groters. BAGIRA vond haar stem in het maken van muurschilderingen. Tegenwoordig is haar werk niet meer weg te denken uit het straatbeeld van Curaçao. Zo schilderde ze onder andere het monumentale portret van Margareth Abraham (1945–1970) op de gevel van de Curaçao International Airport.
Wat haar werk bijzonder maakt? De blik. De gelaagdheid. De stilte die haar schilderijen teweegbrengen. Ze legt gezichten vast—denkbeeldige én echte—met zoveel zeggingskracht dat je er niet omheen kunt.
BAGIRA groeide op tussen culturen én tussen geloven. Ze heeft een Hongaarse moeder en een Algerijnse vader. Ze bracht haar jeugd door in Hongarije, Nederland, België en Algerije. Haar opvoeding vond plaats in de schaduw van twee werelden: het christendom en de islam. Deze mix van spirituele, culturele en geografische invloeden vormt de kern van haar werk: kleurrijk, gelaagd en oprecht.
Op haar zestiende woonde ze al zelfstandig. Op haar negentiende vertrok ze naar Curaçao om bij haar grote zus te wonen. Die vroege onafhankelijkheid dwong haar om haar eigen weg te vinden – en precies dat is wat ze met haar kunst blijft doen.
🎙️ In deze uitzending van UIT DE KUNST vertelt ze openhartig over haar reis, over vrouw-zijn, over geloof, afkomst en vrijheid – en over hoe ze met een penseel de wereld stukje bij beetje kleur geeft.
{{Appendix}}
------------------
{{Variante|c}}
{{Infobox artista |variante= c
| fecha nacemento = 1971
|luga nacemento=[[Cuba]]
| residencia = {{CUW}}
|ofishi=Eskultor
|genero=Arte
|
}}
'''Angel Luis de la Rosa González''' (☆ 1971 na [[Cuba]]) ta un eskultor [[Cuba|kubano]]-[[Kòrsou|kurasoleño]], ku ta konosí pa su obranan di palu.
For di 2009 e ta biba i traha na Kòrsou.
'''Ángel Luis de la Rosa González''' (1971, [[Kuba]]) ta un [[eskultor]] kubano-kurasoleño ku ta biba i traha na [[Kòrsou]] for di 2009.
== Bida i karera ==
E ta bini di un famia di artesanonan ku su produktonan ta di gran prestigio. Su famianan tin profesionan manera saddler, shoemaker, carpintero, grafista i wever.<ref>[https://delarosartes.exto.nl/ Biografie Angel de la Rosa]</ref> Ora Angel Luis tin 12 aña, e ta bai un skol sekundario kaminda ta duna enseñansa di arte, e akademia José Joaquín Tejada, na [[Santiago di Cuba]]. E programa ta full-time, 6 dia pa siman i ta dura 7 aña. Ounke e ta ekselente den grafismo na skol, su preferensia personal ta skultura. Despues di a terminá su estudio, el a bira maestro di dibuho i skultura.
De la Rosa ta kuminsa su karera profeshonal na Casa de la Cultura Miguel Matamoros na Santiago de Cuba, den e departamento di artesanía. Den kuadro di e trabou aki e ta bira miembro di Asociación Cubana de Artesanos Artistas. Despues el a bira presidente di e asosiashon, posishon ku a okupá pa 10 aña. Entretantu e ta partisipá anualmente na
E ta un artista ku ta partisipá den grupo di eksposishon pa artesanonan i ku regularmente ta risibí premionan i rekonosementu.
Ademas e ta traha riba diferente enkargo. Na 2005 el a traha su prome exposicion solo titula ⁇ Consagración a la Primavera ⁇ (Invicion di Primavera), na e instituto provincial Biblioteca Elvira Cape.
Na momento cu Angel Luis ta yegando su 40 aña, e ta realisa mas y mas cu e ta sinti su mes encerra den su propio pais. Un bishita di trabou kòrtiku na Martinique a lanta su konsiensia ku un sosiedat por funshoná diferente for di loke e ta kustumbrá na dje na Cuba. Esaki ta oumentá su preokupashon. E ta tuma e desishon di emigrá i en realidat su intenshon ta pa bai Brazil. Miéntras e ta preparando pa esaki, e ta tende di un proyekto di konstrukshon na Kòrsou ku ta rekerí personal spesial di urgensia. Ángel Luis a kambia su plannan i huntu ku kuater kompatriota el a bai Kòrsou na 2009, ku tres di su figuranan di madera den su maleta.
Na Curaçao e ta traha na e konstrukshon di L ⁇ Aldea, un proyekto turístiko na Santa Catharina ku ya a wòrdu realisá. E ta hiba su figuranan di palu na Gallery Alma Blou, pa mira si por tin interes den su obra. E galerista Lusette Verboom ta entusiasmá i for di e momentu ei e ta trese tur loke e ta traha na e galeria.
Despues ku su kontrato ku e proyekto di konstrukshon a kaba, Angel Luis a disidí di keda na Kòrsou i kuminsá su mes negoshi.
Ademas, e ta aktivo den arte i regularmente ta partisipá na
grupo di exposicion na e galeria. Na yüni 2021, e ta un di e 45 artistanan lokal ku ta habri nan estudio durante e Open Atelier Route.
Muhénan ta importante den bida di Angel Luis. Komo yu úniko, no solamente su mama a lanta e, sino tambe su wela. Awor ku e mes tin yu, entre nan tres yu muhé, e ta eksperensiá e muhé tambe for di e perspektiva di e tata. E ta orguyoso di tur su 8 yu i ta konsiderá nan komo e kos mas importante den su bida.
Ángel Luis ta biba na Kòrsou pa 14 aña kaba i a traha un bida aki, den kua e ta sinti su mes na kas. E tin un gran admiracion pa e comunidad di Curaçao, unda tanto nacionalidad ta biba hunto y unda e tambe ta sinti su mes bon bini. E ta broma cu e libertad cu e tin aki pa biba y traha, pero tambe e oportunidadnan cu e ta haya pa desaroya su mes artisticamente.
Na 2023, durante su prome bishita na Hulanda, Angel Luis a hala atencion cu su obranan na e Dianan Nacional di Arte na Gorinchem y PAN Amsterdam.
{{Appendix}}
[[:Category:Arte na Kòrsou]]
Despues di a termina su estudio na skol, el a bai traha na Casa de la Cultura Miguel Matamoros na Santiago de Cuba, den e departamento di artesanía. For di e trabou aki e ta bira miembro di Asociación Cubana de Artesanos Artistas. Despues el a bira presidente di e asosiashon i e posishon aki el a okupá pa 10 aña. Entretantu e ta partisipá anualmente na
E ta un artista ku ta partisipá den grupo di eksposishon pa artesanonan i ku regularmente ta risibí premionan i rekonosementu.
Ademas e ta traha riba diferente enkargo. Na 2005 el a traha su prome exposicion solo titula ⁇ Consagración a la Primavera ⁇ (Invicion di Primavera), na e instituto provincial Biblioteca Elvira Cape.
Na momento cu Angel Luis ta yegando su 40 aña, e ta realisa mas y mas cu e ta sinti su mes encerra den su propio pais. Un bishita di trabou kòrtiku na Martinique a lanta su konsiensia ku un sosiedat por funshoná diferente for di loke e ta kustumbrá na dje na Cuba. Esaki ta oumentá su preokupashon. E ta tuma e desishon di emigrá i en realidat su intenshon ta pa bai Brazil. Miéntras e ta preparando pa esaki, e ta tende di un proyekto di konstrukshon na Kòrsou ku ta rekerí personal spesial di urgensia. Ángel Luis a kambia su plannan i huntu ku kuater kompatriota el a bai Kòrsou na 2009, ku tres di su figuranan di madera den su maleta.
Na Curaçao e ta traha na e konstrukshon di L ⁇ Aldea, un proyekto turístiko na Santa Catharina ku ya a wòrdu realisá. E ta hiba su figuranan di palu na Gallery Alma Blou, pa mira si por tin interes den su obra. E galerista Lusette Verboom ta entusiasmá i for di e momentu ei e ta trese tur loke e ta traha na e galeria.
Despues ku su kontrato ku e proyekto di konstrukshon a kaba, Angel Luis a disidí di keda na Kòrsou i kuminsá su mes negoshi.
Ademas, e ta aktivo den arte i regularmente ta partisipá na
grupo di exposicion na e galeria. Na yüni 2021, e ta un di e 45 artistanan lokal ku ta habri nan estudio durante e Open Atelier Route.
Muhénan ta importante den bida di Angel Luis. Komo yu úniko, no solamente su mama a lanta e, sino tambe su wela. Awor ku e mes tin yu, entre nan tres yu muhé, e ta eksperensiá e muhé tambe for di e perspektiva di e tata. E ta orguyoso di tur su 8 yu i ta konsiderá nan komo e kos mas importante den su bida.
Ángel Luis ta biba na Kòrsou pa 14 aña kaba i a traha un bida aki, den kua e ta sinti su mes na kas. E tin un gran admiracion pa e comunidad di Curaçao, unda tanto nacionalidad ta biba hunto y unda e tambe ta sinti su mes bon bini. E ta broma cu e libertad cu e tin aki pa biba y traha, pero tambe e oportunidadnan cu e ta haya pa desaroya su mes artisticamente.
Na 2023, durante su prome bishita na Hulanda, Angel Luis a hala atencion cu su obranan na e Dianan Nacional di Arte na Gorinchem y PAN Amsterdam.
------------------------
4315ile5k0em8ftablse8fdkj0nmvg0
201561
201560
2026-08-21T19:20:36Z
Caribiana
8320
/* Historia */
201561
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
Pending: [[Mandy Franca]] - [[Tarona]] - [[Gilleam Trapenberg]] - [[Shertise Solano]] - [[Serana Angelista]] (nl.wiki) - [[Eugenie Boon]]
-------------
{{Databox}}
{{Infobox edificio| variante = c
| tipo = Kompleho kultural
| nomber2 = Sentro Pro Arte
| imagen =
| descripcion =
| localisa_na = [[Willemstad]]
| adres = Schouwburgweg
| cercania =
| fecha_construccion = 1965-1968
| fecha_funda =
| inaugura = [[10 di sèptèmber]] [[1968]]
| cera = 2001
| renova =
| restaura =
| aña_basha = desember 2025
| pais = {{CUW}}
| architect = Frits F. Zingel
| renova =
| propietario = Stichting Schouwburg Curaçao
| director =
| cantidad_sala = 2 (auditorio, expozaal)
| capacidad = auditorio: 700 persona
| status_monumento =
| distincion =
| zoom =16
}}
'''Sentro Pro Arte''' tabata e teatro nashonal di [[Kòrsou]] ku tabata aktivo entre 1968 i 2001. E tabata situá na [[Willemstad]] den bario di Groot Davelaar.
== Historia ==
Na 1964 e konseho konsultativo pa koperashon kultural entre e paisnan di Reino a duna e gobièrnu hulandes e idea di pone fondonan disponibel pa e konstrukshon di un teatro na Kòrsou. Anteriormente Stichting Schouwburg Curaçao tabatin e arkitekto F. Zingel a haña un enkargo pa un diseño. E gobièrnu Hulandes a duna un kantidat di subsidio di NAF 1.500.000,-. Riba 28 di sèptèmber 1965, H.M. e Reina (Juliana) a desmontá un plaka na e lugá kaminda e teatro lo a lanta. Poco despues, a kuminsá ku e konstrukshon di Rijkseenheidboulevard. Tereno di konstrukshon i lugá di parkeer (350 outo) a ser ofresé na e Fundashon pa e teritorio insular di Kòrsou. Divershon di kontribushon den sèn di gobièrnu i privá den Antias Hulandes i e kontribushon hulandes menshoná ariba, ku a wòrdu entregá pa medio di [[Sticusa]], a hasi e konstrukshon i e instalashon posibel; Wim Vesseur, un eksperto den teatro, a aktua komo konsehero.
E teatro ta conta cu 750 asiento, ta ekipa pa e vision mas moderno cu entre otro un lift di orquesta y ta calcula pa practicamente tur tipo di manifestacion (teatro, ballet, concierto, congreso, show, etc.). E inaugurashon a tuma lugá na 10 di sèptèmber 1968. E teatro aki a stimula e poblacion pa bishita e diferente presentacionnan y actuacionnan mas biaha.
1968: Officially opened by Governor N.C. (Cola) Debrot with the grand production ''Esta Ricu nos bida ta''.<ref name="theater"/>
In 1965 werd in Willemstad in Curaçao begonnen met de bouw van Centro Pro Arte: een grote schouwburg. In datzelfde jaar bezocht Koningin Wilhelmina het eiland alsmede de bouwplaats, waar zij een gedenkplaat onthulde. Later kreeg die een plaats in het theater.<ref name="theater">[https://theaterencyclopedie.nl/wiki/Centro_Pro_Arte,_Willemstad_(Curacao) Centro Pro Arte], theaterencyclopedie.nl</ref>
De schouwburg, aan een weg gelegen die de naam van Schouwburgweg kreeg, werd in 1968 geopend door Gouverneur N.C. (Cola) Debrot. De financiering kwam van Nederland, Curaçao en de Shell. Openingsvoorstellingen zijn Esta Ricu nos bida ta van Bunchi Römer, een stuk met meer dan 70 amateurspelers en Cosas de Papá y Mamá van Alfonso Paso in vertaling en regie van Nydia Ecury (Gai bieu ta traha sòpi stèrki).
Er waren 700 plaatsen, een lijsttoneel met orkestbak en een groot toneel die een brede programmering mogelijk maakte. In de eerste jaren was de zaal zeer succesvol, met optredens van Nederlandse artiesten (o.a. Jenny Arean, Tineke Schouten en Paul van Vliet) en muziek-en dansgroepen van elders.
Vanaf de jaren '90 ging het steeds slechter met het theater, door onder andere een merkwaardige beleidsbeslissing waarbij verordineerd werd dat de bezoekers keurig gekleed moesten zijn; anders kon toegang ontzegd worden. Dit had een teruggang van bezoekers tot gevolg.
Daarnaast had het gebouw te maken met een niet structuele programmering, veroorzaakt door slechte communicatie en financiële problemen. Daarbij was er, ook vanwege geldtekort, een groot gebrek aan onderhoud. Zo had het gebouw ernstig te lijden onder wateroverlast, waardoor de kelders regelmatig onder water stonden.
De verschillende problemen leidden uiteindelijk in 2001 tot de definitieve sluiting van het Centro Pro Arte. Plannen voor heropening kwamen maar niet van de grond; een grote brand in 2016 maakte er helemaal een eind aan.
De restanten kwamen in het bezit van een pensioenfonds die nog wel onderzocht of er een Cultuurcentrum van gemaakt zou kunnen worden.
E edifisio ku tabata será durante varios aña, a wòrdu basha abou i desmantelá kompletamente pa fin di 2025 debí na su mal estado.<ref>{{citeer web|auteur=[[Dick Drayer]]|url=https://www.curacao.nu/nieuws/geschiedenis/82870/laatste-gordijn-valt-sentro-pro-arte-definitief-ontmanteld-na-zestig-jaar-cultureel-gebruik|titel= Laatste gordijn valt: Sentro Pro Arte definitief ontmanteld na zestig jaar cultureel gebruik|werk=curacao.nu|datum=2025-12-01|bezochtdatum=2026-08-21}}</ref>
---------------
In 1964 gaf de Adviesraad voor culturele samenwerking tussen de landen van het Koninkrijk de Nederlandse regering in overweging fondsen ter beschikking te stellen voor de bouw van een schouwburg op Curaçao. Tevoren had de Stichting Schouwburg Curaçao de architect F. Zingel opdracht voor een ontwerp gegeven. Door de Nederlandse regering werd een subsidiebedrag toegekend ad NAf 1.500.000,-. Op 28 september 1965 onthulde H.M. de Koningin (Juliana) een gedenkplaat op de plaats waar de schouwburg zou verrijzen. Kort daarop nam de bouw aan de Rijkseenheidboulevard een aanvang. Bouwgrond en parkeerterrein (350 auto's) zijn door het Eilandgebied Curaçao aan de Stichting aangeboden. Diverse bijdragen in geld van overheid en particulieren in de Nederlandse Antillen en de bovengenoemde door tussenkomst van de Sticusa verstrekte Nederlandse bijdrage maakten bouw en inrichting mogelijk; de theaterdeskundige Wim Vesseur trad op als adviseur.<ref>[https://web.archive.org/web/20161120102825/http://curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=369&lang= Encyclopedie van Curacao - letter A t/m D]</ref>
De schouwburg telt 750 zitplaatsen, is volgens de modernste inzichten uitgerust met o.a. een orkestlift en is berekend op vrijwel elke soort manifestaties (toneel, ballet, concerten, congressen, shows enz.). De opening vond plaats september 1968. De bevolking is door deze schouwburg gestimuleerd de verschillende op- en uitvoeringen vaker te bezoeken.
{{Appendix}}
* [https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/21596-sentro-pro-arte-wordt-gesloopt Sentro Pro Arte wordt gesloopt], 27 di mei 2020
* https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/26417-schouwburg-staat-weer-op-de-agenda Schouwburg staat weer op de agenda], 30 di september 2022
* De in 1968 in Davelaar op Curaçao opgerichte schouwburg Centro Pro Arte Plaza Consortium (HPC) met 750 stoelen sloot 19 jaar geleden zijn deuren. De schouwburg kwam tot stand met giften van de Nederlandse overheid, Shell, het Bureau Cultuur en Opvoeding en lokale particuliere bedrijven. Hij zou een van de modernste in het Caribische gebied worden, met onder andere een orkestlift, en zou zijn berekend op alle facetten van cultuuruitingen, zoals concerten, toneel en ballet (MaduroMolhuijsen 2006). 34 jaar later, in 2001, viel het doek. Vanwege geldtekort was er sprake van achterstallig onderhoud. In 2015 nam de Curaçaose overheid het besluit om Centro Pro Arte te renoveren. Amper een jaar later vatte het leegstaande pand tijdens een grote arbeidersstaking vlam. Er waren drie opties: doorgaan met de renovatieplannen, slopen en een nieuw theater bouwen, of een nieuw theater bouwen in de binnenstad.<ref>[https://www.boekman.nl/tijdschrift-artikel/artikelen/theater-in-het-caribisch-gebied/ Theater in het Caribisch Gebied]</ref>
* Sentro pro Arte wordt niet meer gerenoveerd. Althans niet door de overheid. Die heeft het daarom overgedragen aan het Algemeen Pensioenfonds Curaçao.
{{Appendix}}
----------------------
{{Variante|c}}
{{Infobox edificio| variante = c
| nomber = Sentro Kultural Kòrsou
| nomber2 = Cultureel Centrum Curacao
| abrevia = CCC
| adres = ''Koninginnelaan'', Emmastad
| funda = [[30 di desèmber]] [[1949]]
| inaugura = 1950
| architect =
| renova =
| propietario = Stichting Schouwburg
| director =
| cantidad_sala =
| capacidad = auditorio:
| zoom =16
}}
'''Sentro Kultural Kòrsou''', ofisialmente '''Cultureel Centrum Curacao''' (CCC), ta un kompleho kultural multidisiplinario na [[Kòrsou]], situá den [[Emmastad]] na [[Willemstad]]. Fundá dia [[30 di desèmber]] [[1949]], e sentro ta dediká pa promové bida kultural i aktividatnan sosio-kultural na isla, ku énfasis partikular riba hubentut i su desaroyo den kultura di Kòrsou.<ref>https://www.sentrokultural-korsou.org/</ref>
== Historia ==
Sentro Kultural Kòrsou a wòrdu establesé komo e organisashon lokal ligá na [[Sticusa|Stichting voor Culturele Samenwerking]] (Sticusa) pa stimula bida kultural na Kòrsou i fasilitá interkambio kultural ku [[Hulanda]], [[Aruba]] i otro islanan di Karibe Hulandes. E promé direktor di CCC tabata [[Cola Debrot]], un figura aktivamente enbolbí den [[literatura]] i kultura lokal.
For di su kuminsamentu, e método di trabou di CCC tabata diferente di esun di Sentro Kultural Aruba (CCA). Mientras CCA tabata fungí mas komo un organisashon ku ta koordiná i unifiká aktividatnan di organisashonnan kultural eksistente, CCC a skohe pa enfoká riba stimulá inisiativanan propio i yena bashinan den e kampo kultural.
El a hunga un papel importante den desaroyo kultural di Kòrsou. Entre otro, e sentro a establesé òf a yuda na kreashon di:
* Liga di Pelíkula Korsou (Curacaose Film Liga?)
* Biblioteka sientífiko (ku posteriormente a integrá den e biblioteka di [[University of Curaçao|UoC]])
* Fundashon Skol di Músika Kòrsou
== Aktividatnan i funshon ==
(oud)
Sentro Kultural Kòrsou ta aktivo den vários disiplina kultural, inkluyendo músika, literatura, teatro, baile, arte visual i aktividatnan sosial ku ta kombiná diferente forma di ekspreshon kultural. CCC ta kolabora ku instansianan lokal i internashonal pa organisá presentashonnan, exposishonnan i produccionnan teatral, tantu ku artistanan lokal komo ku bishitantenan for di Hulanda i otro paisnan.
Un parti di su trabou histórico tabata e organisashon di proyekshonnan di pelíkula, inklusief uso di e asina yamá sinetruck, ku a permití hiba sine pa diferente bario riba e isla. Dor di su aktividatnan, CCC a kontribuí tanto material komo emoshonalmente na formashon di e identidat kultural di Kòrsou.
== Meta i signifikado ==
E ophetivonan prinsipal di CCC ta:
* Promové bida kultural den Kòrsou i (histórikamente) den Antias Hulandes
* Kolaborá ku organisashonnan kultural na Hulanda, Aruba i e Karibe
* Fasilitá intercambio kultural i artistiko
* Sostené i stimula talento lokal
Ku mas ku sinkuenta aña di eksistensia, Sentro Kultural Kòrsou ta konsiderá un di e pilarnan di infrastructura kultural di e isla.
of
== Vision i mishon ==
(nieuw)
Segun su website oficial, e visión di Sentro Kultural Kòrsou ta pa bira e institushon prinsipal pa ekspreshon kultural i edukashon den komunidat di Kòrsou i, si posibel, den e region mes. Su mishon ta kontribuí na kalidat di bida di komunidat di Kòrsou pa medio di e promoshon di aktividatnan kultural i sosio-kultural. CCC ta pone un énfasis spesial riba hubentut, kwa nan ta invitá i involví den desaroyo i preservashon di kultura pa e generashonnan futuro.
== Aktividatnan ==
Durante su existencia, CCC a organisá i suportá hopi tipo di aktividat kultural, inklusivamente:
* produccionnan musicals, teatraal i danse
* exposishon di arte visual i fotografia
* organizashon di film den komunidat (cinetruck)
* sesiunan literario i promoveshon di eskribidonan lokal
* edukashon musikal via Akademia di Músika Edgar Palm
* kursonan i talleres pa djòvenes i adulto.
CCC kolabora ku otro organisashonnan kultural lokal i internashonal pa organizá eventonan ku ta inkluí artistanan lokal i invitado.
== Importansia ==
Na mas ku 75 aña di eksistensia, Sentro Kultural Kòrsou ta konsiderá un pilarnan den infrastructura kultural di Kòrsou, kontribuí na tanto konservashon komo desaroyo di ekspreshon kultural lokal i involvimentu di hubentut den aktividatnan kultural.
{{Appendix}}
ta un compleho
Cultureel Centrum Curaçao werd op 30 december 1949 opgericht als de plaatselijke zusterorganisatie van Sticusa ter bevordering van het culturele leven op Curacao en de culturele uitwisseling met het moederland. Eerste directeur was Colá Debrot.<ref>https://theaterencyclopedie.nl/wiki/Cultureel_Centrum_Cura%C3%A7ao_(1950) Cultureel Centrum Curaçao (1950)], theaterencyclopedia.nl</ref>
Fundá na 1950. For di kuminsamentu, e método di trabou di C.C.C. tabata diferente orienta cu esun di Centro Cultural Aruba, cu al fin y al cabo ta fungi como grupo, mientras cu ta mantene e independencia di e organisacionnan cultural existente. E C.C.C. prinsipalmente ta hasi esfuerso pa stimulá aktividat propio riba tereno kultural; e ta purba tambe di yena e bashinan eksistente. Desde su fundashon, e C.C.C. entre otro, a logra of a yuda pa logra lo siguiente:
• e liga di pelíkula Curaçao,
• e Biblioteka Sientífiko (awor uni den e Biblioteka di Universidat)
• y Fundacion Scol di Musica Curaçao.
Varios instancia colaborando cu e C.C.C. ta envolvi den entre otro teatro, ballet y exposicionnan. E C.C.C. ta proveé proyekshon di pelíkula ku e *cinetruck i ta kolabora ku otro organisashonnan pa organisá presentashonnan di tantu artistanan lokal komo bishitante di Hulanda i otro paisnan (mira tambe Sentronan Kultural).
Opgericht in 1950. Van de aanvang af was de werkwijze van het C.C.C. anders gericht dan die van het Cultureel Centrum Aruba, dat immers samenbun¬delend optreedt, met behoud overigens van de zelfstandigheid van de bestaande culturele organisaties. Het C.C.C. streeft vooral naar het stimuleren van de zelfwerkzaamheid op cultureel gebied; het tracht verder nog bestaande la¬cunes op te vullen. Sedert de oprichting heeft het C.C.C. o.m. het volgende tot stand gebracht of helpen brengen:
• de filmliga Curaçao,
• de Wetenschappelijke Bibliotheek (inmiddels opgegaan in de Universiteitsbibliotheek)
• en de Stichting Muziekschool Curaçao.
Diverse instellingen samenwerkend met het C.C.C. houden zich o.m. bezig met toneel, bal¬let en tentoonstellingen. Het C.C.C. verzorgt o.m. filmvoorstellingen met de *cinetruck en werkt samen met andere organisaties voor het organiseren van uitvoeringen zowel door lokale als door bezoekende kunstenaars uit Nederland en andere landen (zie ook Culturele Centra). <ref>[https://web.archive.org/web/20161120102825/http://curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=369&lang= Cultureel Centrum Curacao], Encyclopedie van Curaçao</ref>
On December 30th , 1949, the “Cultureel Centrum Curaçao / Sentro Kultural Kòrsou” was founded<ref>https://www.sentrokultural-korsou.org/ Sentro Kultural Kòrsou]</ref>, with the following objectives:
*Promotion of cultural life within the Netherlands Antilles , and in particular in Curaçao.
*Work together with other organizations with same objective in The Netherlands, Aruba and the Caribbean to coordinate cultural exchanges between these organizations.
Throughout its history of more than 55 years, CCC has contributed to the cultural development of Curaçao in both a material and emotional way.
The areas of culture in which CCC operates are music, literature, theatre, dance, visual art, and social events where all these cultural aspects are represented.<ref>https://www.sentrokultural-korsou.org/</ref>
{{Appendix}}
'''Cultureel Centrum Curaçao''' (ofisialmente **Sentro Kultural Kòrsou**, abreviá CCC) ta un organisashon kultural multidisiplinario ku ta sede na Emmastad, Willemstad, Kòrsou. Fundá riba **30 di desèmber 1949**, e sentro tin komo meta pa promové bida kultural riba e isla pa medio di músika, arte visual, literatura, baile i teater.
## Historia
CCC a wòrdu fundá pa lidernan kultural hulandes i lokal ku a buska pa fomentá interkambio kultural entre Hulanda, Antia Hulandes anterior, Indonesia i Sürnam. Un di su promé presidentenan tabata **Dr. Cola Debrot**, y otro figuranan clave a inclui **May Henriquez**, **J. Bennebroek Gravenhorst**, i **Dr. L.A.G.O. Lashley**.
Inicialmente alohá den un biblioteka sientífiko, e sentro a organisá un variedat di aktividatnan kultural manera konsierto i obranan di teatro importá for di Hulanda, entre otro *Marí di Malpais* i *Juancho Picaflor*. Den añanan despues, CCC tambe a trese teater i pelíkula biahero a traves di un trùk di sine mobil.
## Organization
- **President**: Henri C. Cornelia
- The board of directors includes up to nine members with roles such as treasurer and secretary.
- **Funding**: Supported by government grants (STICUSA/OKSNA), donations, course fees, and space rentals.
## Programs and Academy
The CCC operates as a cultural hub offering a wide range of classes and initiatives:
- **Edgar Palm Music Academy**: Offers instruction in piano, guitar, cuatro, mandolin, trumpet, saxophone, drums, choral singing, and general musical education—mostly for young students.
- **Theater**: Offers lessons and performance opportunities, including children's theater.
- **Folkloric Dance**: Traditional Curaçaoan and Aruban dance courses, including instruction led by Cesareo Jean Louis.
- **Visual Arts**: Exhibitions for painters, photographers, and other artists—featuring both local talent and curated in-house shows.
- **Literature**: Hosts literary gatherings, supports writers, and publishes books.
## Events
CCC regularly organizes public events to foster local culture and talent, including concerts like *Historia di Muziek*, Christmas performances, and *E-Klabu* for organ and other instruments.
## Facilities
The center houses classrooms, a concert hall, an auditorium, and a garden, which are used for courses, events, and exhibitions. These facilities are also available for rental by the community and partner organizations.
## Impact and Legacy
CCC plays a central role in preserving and promoting Curaçao’s cultural identity:
- Through the Edgar Palm Music Academy, it has trained many young musicians who have gone on to study abroad in the Netherlands and Suriname.
- Its theater, dance, literature, and visual arts programs continue to enrich the island's cultural and educational landscape.
- By organizing festivals and public events, CCC helps maintain the island’s cultural heritage and language.
## See also
* [[Culture of Curaçao]]
* [[Edgar Palm Music Academy]]
* [[List of museums in the Dutch Caribbean]]
== References ==
<references />
[[:Kategoria:Kultura na Kòrsou]]
{{Infobox kultura
| nomber = Cultureel Centrum Curaçao
| otro_nomber = Sentro Kultural Kòrsou (CCC)
| imagen =
| lugá = Emmastad (Groot Kwartier), Willemstad, Curaçao
| fundashon = 30 di desèmber 1949
| presidente = Henri C. Cornelia
| objtos = Promové bida kultural multidisiplinario pa komunidat di Curaçao
| formato = Fundashon sin ánimo di ganashi i centro kultural
}}
'''Cultureel Centrum Curaçao''' (nómi oficial **Sentro Kultural Kòrsou**, abreviado CCC) ta un organización kultural multidisiplinario na Emmastad, Willemstad. Fundá dia **30 di desèmber 1949**, su mision ta promové bida kultural na nivel lokal i internashonal, na área di musika, arte visual, letra, baile, i teatro.:contentReference[oaicite:0]{index=0}
## Historia
CCC a keda fundá dor di lideres kultural Hulandes i lokal ku deseá fasilitá interkambio kultural entre Hulanda, Antilla Hulandes, Indonesia i Surinam. Uno di e promé presidente tabata **Dr. Cola Debrot**. Otro figura importante ta **May Henriquez**, J. Bennebroek Gravenhorst, i Dr. L.A.G.O. Lashley.:contentReference[oaicite:1]{index=1}
En su prinsipio, CCC tabata situá riba e biblioteka akademiko (wetenschappelijke bibliotheek) i a organizá evento kultural komo konsierto i obranan teatral importá for di Hulanda, komo **"Marí di Malpais"** i **"Juancho Picaflor"**. Den e dos siglo despues, a trese obranan teater di reguero i film via e konosí **sine trùk**.:contentReference[oaicite:2]{index=2}
## Organisashon
- **Presidente:** Henri C. Cornelia:contentReference[oaicite:3]{index=3}
- Junta di direkshon ta formá di maximaal nueve miembronan, inklusí tesorero, sekretario i otro.:contentReference[oaicite:4]{index=4}
- **Finansha**: fondonan ta bini di guberno (STICUSA/OKSNA), donashon, i ingreso di kursonan i espasio alquiler.:contentReference[oaicite:5]{index=5}
## Ofertonan i Akademia
CCC ta operá den pluga kultura ku diferente sekshon:
- **Akademia di Muzika Edgar Palm**: kursunan pa piano, gitar, kuarta, mandolin, trompet, saxofon, drùm, koral i AMV, mayormente pa djoven.:contentReference[oaicite:6]{index=6}
- **Teatro**: leksion i produchonnan, inklusí teatro deportivo.:contentReference[oaicite:7]{index=7}
- **Baile folklóriko**: kurso pa hòmber i muhé den baile Arubano tradishonal, dirigí pa Cesareo Jean Louis.:contentReference[oaicite:8]{index=8}
- **Arte visual**: ekspo pa pintor, fotograf i other artista; riba Arte Proba i produchonnan mes di CCC.:contentReference[oaicite:9]{index=9}
- **Literatura**: encontro literario, soporte pa skritornan i publikashon di buki.:contentReference[oaicite:10]{index=10}
## Eventonan
Ta organizá eventonan regularmente pa stimulá kultura lokal i talentonan, inklusí **"Historia di Muziek"**, **koncierto di Krísma**, **E-Klabu** pa ka'i òrgel i otro evento públicu.:contentReference[oaicite:11]{index=11}
## Instalashonnan
CCC ta cuenta ku klasnan, sal di konsierto, auditorium i horto ku ta disponible pa uso di kurso, evento i eksposishon. Ta accesibel pa renta pa organizashon.:contentReference[oaicite:12]{index=12}
## Impakto i legado
CCC ta un institution klave na preservashon i promocion di kultura Curacaoano:
- Komo e escuela musical Edgar Palm, a forma djovenes músico ku despues ta studia aden Hulanda i SU.:contentReference[oaicite:13]{index=13}
- Fomenta teatro, danza, literatura i arte visual, kontribuyendo na vida kulturel i edukashonal di e isla.
- Tononan i festivales organizá te kontribui na mantene identidat kultural i idioma lokal.
## Referensia
<references>
</references>
== Mira tambe ==
* [[Cultura di Curaçao]]
* [[Akademia di Músika Edgar Palm]]
* [[Lista di museo na Hulanda Karibense]]
tin komo meta pa promové bida kultural riba e isla pa medio di [[músika]], arte visual, [[literatura]], [[baila|baile]] i [[teatro]].
Sentro Kultural Kòrsou (ofisialmente Cultureel Centrum Curaçao, abreviá CCC) ta un kompleho kultural multidisiplinario situá na Emmastad, Willemstad den Kòrsou. Fundá 30 di desèmber 1949, e sentro ta dediká pa promové bida kultural i aktividatnan sosio-kultural na isla, ku énfasis partikular riba hubentut i su desaroyo den kultura di Kòrsou.
--------------------
{{Variante|c}}
{{Infobox artista |variante= c
| nomber = Bagira Tizraoui
| alias = Bagira
| fecha nacemento =
|luga nacemento=[[Hulanda]]
| residencia = {{CUW}}
|ofishi=Pintor, diseñadó gráfiko, muralista
|genero=Arte
|website = https://bagira.art/
}}
'''Bagira Tizraoui''' (☆ 199?) ta un artista visual [[Kòrsou|kurasoleño]] di desendensia algeriano-hungaro, ku ta konosí pa su obranan ....
== Bida i karera ==
Bagira a nase na Hulanda, yu di un tata di Argelia i un mama di Hungria. El a lanta den varios pais, entre nan Argelia, Hungria, Belgika i [[Hulanda]]. Na 2014, na edat di 18 aña, Bagira a muda pa Kòrsou, unda su ruman muhé tabata biba.
Na 2023, el a habri su propio galeria na Kura Hulanda den Willemstad.
{{Appendix}}
NOTES
Ze is eigenwijs, eigenzinnig en onmiskenbaar getalenteerd. BAGIRA leeft en ademt kunst – en niet zomaar kunst, maar rauwe, eerlijke, krachtige portretten die muren én harten raken.<ref>[https://rss.com/podcasts/uitdekunst-kunst-en-cultuur-op-curacao/1975749/ BAGIRA – Winnares van Best Artist 2024 Award en de stem van haar generatie], rss.com (7 di aprel 2025)</ref>
Op haar 28e wint ze de Best Artist 2024 Award van de Amigoe. Niet dankzij een academische opleiding of een traditioneel pad, maar door pure durf, toewijding en een ontembare drang om te creëren. Acht jaar geleden ontdekte ze haar talent bij toeval. Twee weken later had ze haar vaste baan opgezegd – de rest is geschiedenis in verf.
Wat begon met portretopdrachten, groeide al snel uit tot iets groters. BAGIRA vond haar stem in het maken van muurschilderingen. Tegenwoordig is haar werk niet meer weg te denken uit het straatbeeld van Curaçao. Zo schilderde ze onder andere het monumentale portret van Margareth Abraham (1945–1970) op de gevel van de Curaçao International Airport.
Wat haar werk bijzonder maakt? De blik. De gelaagdheid. De stilte die haar schilderijen teweegbrengen. Ze legt gezichten vast—denkbeeldige én echte—met zoveel zeggingskracht dat je er niet omheen kunt.
BAGIRA groeide op tussen culturen én tussen geloven. Ze heeft een Hongaarse moeder en een Algerijnse vader. Ze bracht haar jeugd door in Hongarije, Nederland, België en Algerije. Haar opvoeding vond plaats in de schaduw van twee werelden: het christendom en de islam. Deze mix van spirituele, culturele en geografische invloeden vormt de kern van haar werk: kleurrijk, gelaagd en oprecht.
Op haar zestiende woonde ze al zelfstandig. Op haar negentiende vertrok ze naar Curaçao om bij haar grote zus te wonen. Die vroege onafhankelijkheid dwong haar om haar eigen weg te vinden – en precies dat is wat ze met haar kunst blijft doen.
🎙️ In deze uitzending van UIT DE KUNST vertelt ze openhartig over haar reis, over vrouw-zijn, over geloof, afkomst en vrijheid – en over hoe ze met een penseel de wereld stukje bij beetje kleur geeft.
{{Appendix}}
------------------
{{Variante|c}}
{{Infobox artista |variante= c
| fecha nacemento = 1971
|luga nacemento=[[Cuba]]
| residencia = {{CUW}}
|ofishi=Eskultor
|genero=Arte
|
}}
'''Angel Luis de la Rosa González''' (☆ 1971 na [[Cuba]]) ta un eskultor [[Cuba|kubano]]-[[Kòrsou|kurasoleño]], ku ta konosí pa su obranan di palu.
For di 2009 e ta biba i traha na Kòrsou.
'''Ángel Luis de la Rosa González''' (1971, [[Kuba]]) ta un [[eskultor]] kubano-kurasoleño ku ta biba i traha na [[Kòrsou]] for di 2009.
== Bida i karera ==
E ta bini di un famia di artesanonan ku su produktonan ta di gran prestigio. Su famianan tin profesionan manera saddler, shoemaker, carpintero, grafista i wever.<ref>[https://delarosartes.exto.nl/ Biografie Angel de la Rosa]</ref> Ora Angel Luis tin 12 aña, e ta bai un skol sekundario kaminda ta duna enseñansa di arte, e akademia José Joaquín Tejada, na [[Santiago di Cuba]]. E programa ta full-time, 6 dia pa siman i ta dura 7 aña. Ounke e ta ekselente den grafismo na skol, su preferensia personal ta skultura. Despues di a terminá su estudio, el a bira maestro di dibuho i skultura.
De la Rosa ta kuminsa su karera profeshonal na Casa de la Cultura Miguel Matamoros na Santiago de Cuba, den e departamento di artesanía. Den kuadro di e trabou aki e ta bira miembro di Asociación Cubana de Artesanos Artistas. Despues el a bira presidente di e asosiashon, posishon ku a okupá pa 10 aña. Entretantu e ta partisipá anualmente na
E ta un artista ku ta partisipá den grupo di eksposishon pa artesanonan i ku regularmente ta risibí premionan i rekonosementu.
Ademas e ta traha riba diferente enkargo. Na 2005 el a traha su prome exposicion solo titula ⁇ Consagración a la Primavera ⁇ (Invicion di Primavera), na e instituto provincial Biblioteca Elvira Cape.
Na momento cu Angel Luis ta yegando su 40 aña, e ta realisa mas y mas cu e ta sinti su mes encerra den su propio pais. Un bishita di trabou kòrtiku na Martinique a lanta su konsiensia ku un sosiedat por funshoná diferente for di loke e ta kustumbrá na dje na Cuba. Esaki ta oumentá su preokupashon. E ta tuma e desishon di emigrá i en realidat su intenshon ta pa bai Brazil. Miéntras e ta preparando pa esaki, e ta tende di un proyekto di konstrukshon na Kòrsou ku ta rekerí personal spesial di urgensia. Ángel Luis a kambia su plannan i huntu ku kuater kompatriota el a bai Kòrsou na 2009, ku tres di su figuranan di madera den su maleta.
Na Curaçao e ta traha na e konstrukshon di L ⁇ Aldea, un proyekto turístiko na Santa Catharina ku ya a wòrdu realisá. E ta hiba su figuranan di palu na Gallery Alma Blou, pa mira si por tin interes den su obra. E galerista Lusette Verboom ta entusiasmá i for di e momentu ei e ta trese tur loke e ta traha na e galeria.
Despues ku su kontrato ku e proyekto di konstrukshon a kaba, Angel Luis a disidí di keda na Kòrsou i kuminsá su mes negoshi.
Ademas, e ta aktivo den arte i regularmente ta partisipá na
grupo di exposicion na e galeria. Na yüni 2021, e ta un di e 45 artistanan lokal ku ta habri nan estudio durante e Open Atelier Route.
Muhénan ta importante den bida di Angel Luis. Komo yu úniko, no solamente su mama a lanta e, sino tambe su wela. Awor ku e mes tin yu, entre nan tres yu muhé, e ta eksperensiá e muhé tambe for di e perspektiva di e tata. E ta orguyoso di tur su 8 yu i ta konsiderá nan komo e kos mas importante den su bida.
Ángel Luis ta biba na Kòrsou pa 14 aña kaba i a traha un bida aki, den kua e ta sinti su mes na kas. E tin un gran admiracion pa e comunidad di Curaçao, unda tanto nacionalidad ta biba hunto y unda e tambe ta sinti su mes bon bini. E ta broma cu e libertad cu e tin aki pa biba y traha, pero tambe e oportunidadnan cu e ta haya pa desaroya su mes artisticamente.
Na 2023, durante su prome bishita na Hulanda, Angel Luis a hala atencion cu su obranan na e Dianan Nacional di Arte na Gorinchem y PAN Amsterdam.
{{Appendix}}
[[:Category:Arte na Kòrsou]]
Despues di a termina su estudio na skol, el a bai traha na Casa de la Cultura Miguel Matamoros na Santiago de Cuba, den e departamento di artesanía. For di e trabou aki e ta bira miembro di Asociación Cubana de Artesanos Artistas. Despues el a bira presidente di e asosiashon i e posishon aki el a okupá pa 10 aña. Entretantu e ta partisipá anualmente na
E ta un artista ku ta partisipá den grupo di eksposishon pa artesanonan i ku regularmente ta risibí premionan i rekonosementu.
Ademas e ta traha riba diferente enkargo. Na 2005 el a traha su prome exposicion solo titula ⁇ Consagración a la Primavera ⁇ (Invicion di Primavera), na e instituto provincial Biblioteca Elvira Cape.
Na momento cu Angel Luis ta yegando su 40 aña, e ta realisa mas y mas cu e ta sinti su mes encerra den su propio pais. Un bishita di trabou kòrtiku na Martinique a lanta su konsiensia ku un sosiedat por funshoná diferente for di loke e ta kustumbrá na dje na Cuba. Esaki ta oumentá su preokupashon. E ta tuma e desishon di emigrá i en realidat su intenshon ta pa bai Brazil. Miéntras e ta preparando pa esaki, e ta tende di un proyekto di konstrukshon na Kòrsou ku ta rekerí personal spesial di urgensia. Ángel Luis a kambia su plannan i huntu ku kuater kompatriota el a bai Kòrsou na 2009, ku tres di su figuranan di madera den su maleta.
Na Curaçao e ta traha na e konstrukshon di L ⁇ Aldea, un proyekto turístiko na Santa Catharina ku ya a wòrdu realisá. E ta hiba su figuranan di palu na Gallery Alma Blou, pa mira si por tin interes den su obra. E galerista Lusette Verboom ta entusiasmá i for di e momentu ei e ta trese tur loke e ta traha na e galeria.
Despues ku su kontrato ku e proyekto di konstrukshon a kaba, Angel Luis a disidí di keda na Kòrsou i kuminsá su mes negoshi.
Ademas, e ta aktivo den arte i regularmente ta partisipá na
grupo di exposicion na e galeria. Na yüni 2021, e ta un di e 45 artistanan lokal ku ta habri nan estudio durante e Open Atelier Route.
Muhénan ta importante den bida di Angel Luis. Komo yu úniko, no solamente su mama a lanta e, sino tambe su wela. Awor ku e mes tin yu, entre nan tres yu muhé, e ta eksperensiá e muhé tambe for di e perspektiva di e tata. E ta orguyoso di tur su 8 yu i ta konsiderá nan komo e kos mas importante den su bida.
Ángel Luis ta biba na Kòrsou pa 14 aña kaba i a traha un bida aki, den kua e ta sinti su mes na kas. E tin un gran admiracion pa e comunidad di Curaçao, unda tanto nacionalidad ta biba hunto y unda e tambe ta sinti su mes bon bini. E ta broma cu e libertad cu e tin aki pa biba y traha, pero tambe e oportunidadnan cu e ta haya pa desaroya su mes artisticamente.
Na 2023, durante su prome bishita na Hulanda, Angel Luis a hala atencion cu su obranan na e Dianan Nacional di Arte na Gorinchem y PAN Amsterdam.
------------------------
rf7nk6neyqtkkm09puvalyegj9z7q51
201562
201561
2026-08-21T19:26:14Z
Caribiana
8320
201562
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
Pending: [[Mandy Franca]] - [[Tarona]] - [[Gilleam Trapenberg]] - [[Shertise Solano]] - [[Serana Angelista]] (nl.wiki) - [[Eugenie Boon]]
-------------
{{Databox}}
{{Infobox edificio| variante = c
| tipo = Kompleho kultural
| nomber2 = Sentro Pro Arte
| imagen =
| descripcion =
| localisa_na = [[Willemstad]]
| adres = Schouwburgweg
| cercania =
| fecha_construccion = 1965-1968
| fecha_funda =
| inaugura = [[10 di sèptèmber]] [[1968]]
| cera = 2001
| renova =
| restaura =
| aña_basha = desember 2025
| pais = {{CUW}}
| architect = Frits F. Zingel
| renova =
| propietario = Stichting Schouwburg Curaçao
| director =
| cantidad_sala = 2 (auditorio, expozaal)
| capacidad = auditorio: 700 persona
| status_monumento =
| distincion =
| zoom =16
}}
'''Sentro Pro Arte''' tabata e teatro nashonal di [[Kòrsou]] ku tabata aktivo entre 1968 i 2001. E tabata situá na [[Willemstad]] den bario di Groot Davelaar.
== Historia ==
Na 1964 e konseho konsultativo pa koperashon kultural entre e paisnan di Reino a duna e gobièrnu hulandes e idea di pone fondonan disponibel pa e konstrukshon di un teatro na Kòrsou. Anteriormente Stichting Schouwburg Curaçao tabatin e arkitekto F. Zingel a haña un enkargo pa un diseño. E gobièrnu Hulandes a duna un kantidat di subsidio di NAF 1.500.000,-. Riba 28 di sèptèmber 1965, H.M. e Reina (Juliana) a desmontá un plaka na e lugá kaminda e teatro lo a lanta. Poco despues, a kuminsá ku e konstrukshon di Rijkseenheidboulevard. Tereno di konstrukshon i lugá di parkeer (350 outo) a ser ofresé na e Fundashon pa e teritorio insular di Kòrsou. Divershon di kontribushon den sèn di gobièrnu i privá den Antias Hulandes i e kontribushon hulandes menshoná ariba, ku a wòrdu entregá pa medio di [[Sticusa]], a hasi e konstrukshon i e instalashon posibel; Wim Vesseur, un eksperto den teatro, a aktua komo konsehero.
E teatro ta conta cu 750 asiento, ta ekipa pa e vision mas moderno cu entre otro un lift di orquesta y ta calcula pa practicamente tur tipo di manifestacion (teatro, ballet, concierto, congreso, show, etc.). E inaugurashon a tuma lugá na 10 di sèptèmber 1968. E teatro aki a stimula e poblacion pa bishita e diferente presentacionnan y actuacionnan mas biaha.
1968: Officially opened by Governor N.C. (Cola) Debrot with the grand production ''Esta Ricu nos bida ta''.<ref name="theater"/>
In 1965 werd in Willemstad in Curaçao begonnen met de bouw van Centro Pro Arte: een grote schouwburg. In datzelfde jaar bezocht Koningin Wilhelmina het eiland alsmede de bouwplaats, waar zij een gedenkplaat onthulde. Later kreeg die een plaats in het theater.<ref name="theater">[https://theaterencyclopedie.nl/wiki/Centro_Pro_Arte,_Willemstad_(Curacao) Centro Pro Arte], theaterencyclopedie.nl</ref>
De schouwburg, aan een weg gelegen die de naam van Schouwburgweg kreeg, werd in 1968 geopend door Gouverneur N.C. (Cola) Debrot. De financiering kwam van Nederland, Curaçao en de Shell. Openingsvoorstellingen zijn Esta Ricu nos bida ta van Bunchi Römer, een stuk met meer dan 70 amateurspelers en Cosas de Papá y Mamá van Alfonso Paso in vertaling en regie van Nydia Ecury (Gai bieu ta traha sòpi stèrki).
Er waren 700 plaatsen, een lijsttoneel met orkestbak en een groot toneel die een brede programmering mogelijk maakte. In de eerste jaren was de zaal zeer succesvol, met optredens van Nederlandse artiesten (o.a. Jenny Arean, Tineke Schouten en Paul van Vliet) en muziek-en dansgroepen van elders.
Vanaf de jaren '90 ging het steeds slechter met het theater, door onder andere een merkwaardige beleidsbeslissing waarbij verordineerd werd dat de bezoekers keurig gekleed moesten zijn; anders kon toegang ontzegd worden. Dit had een teruggang van bezoekers tot gevolg.
Daarnaast had het gebouw te maken met een niet structuele programmering, veroorzaakt door slechte communicatie en financiële problemen. Daarbij was er, ook vanwege geldtekort, een groot gebrek aan onderhoud. Zo had het gebouw ernstig te lijden onder wateroverlast, waardoor de kelders regelmatig onder water stonden.
De verschillende problemen leidden uiteindelijk in 2001 tot de definitieve sluiting van het Centro Pro Arte. Plannen voor heropening kwamen maar niet van de grond; een grote brand in 2016 maakte er helemaal een eind aan.
De restanten kwamen in het bezit van een pensioenfonds die nog wel onderzocht of er een Cultuurcentrum van gemaakt zou kunnen worden.
Na jarenlange discussie over de toekomst van Sentro Pro Arte: slopen en nieuw bouwen, renoveren of een nieuw theater elders bouwen,<ref>[https://www.curacao.nu/nieuws/algemeen/77007/werkzaamheden-voor-nieuw-sentro-pro-arte-gestart Werkzaamheden voor nieuw Sentro Pro Arte gestart], curacao.nu (14 di yüli 2025)</ref> is de overheid in 2025 begonnen met de voorbereidingen voor de bouw van een nieuw Sentro Pro Arte.
E edifisio ku tabata será durante varios aña, a wòrdu basha abou i desmantelá kompletamente pa fin di 2025 debí na su mal estado.<ref>{{citeer web|auteur=[[Dick Drayer]]|url=https://www.curacao.nu/nieuws/geschiedenis/82870/laatste-gordijn-valt-sentro-pro-arte-definitief-ontmanteld-na-zestig-jaar-cultureel-gebruik|titel= Laatste gordijn valt: Sentro Pro Arte definitief ontmanteld na zestig jaar cultureel gebruik|werk=curacao.nu|datum=2025-12-01|bezochtdatum=2026-08-21}}</ref>
---------------
In 1964 gaf de Adviesraad voor culturele samenwerking tussen de landen van het Koninkrijk de Nederlandse regering in overweging fondsen ter beschikking te stellen voor de bouw van een schouwburg op Curaçao. Tevoren had de Stichting Schouwburg Curaçao de architect F. Zingel opdracht voor een ontwerp gegeven. Door de Nederlandse regering werd een subsidiebedrag toegekend ad NAf 1.500.000,-. Op 28 september 1965 onthulde H.M. de Koningin (Juliana) een gedenkplaat op de plaats waar de schouwburg zou verrijzen. Kort daarop nam de bouw aan de Rijkseenheidboulevard een aanvang. Bouwgrond en parkeerterrein (350 auto's) zijn door het Eilandgebied Curaçao aan de Stichting aangeboden. Diverse bijdragen in geld van overheid en particulieren in de Nederlandse Antillen en de bovengenoemde door tussenkomst van de Sticusa verstrekte Nederlandse bijdrage maakten bouw en inrichting mogelijk; de theaterdeskundige Wim Vesseur trad op als adviseur.<ref>[https://web.archive.org/web/20161120102825/http://curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=369&lang= Encyclopedie van Curacao - letter A t/m D]</ref>
De schouwburg telt 750 zitplaatsen, is volgens de modernste inzichten uitgerust met o.a. een orkestlift en is berekend op vrijwel elke soort manifestaties (toneel, ballet, concerten, congressen, shows enz.). De opening vond plaats september 1968. De bevolking is door deze schouwburg gestimuleerd de verschillende op- en uitvoeringen vaker te bezoeken.
{{Appendix}}
* [https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/21596-sentro-pro-arte-wordt-gesloopt Sentro Pro Arte wordt gesloopt], 27 di mei 2020
* https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/26417-schouwburg-staat-weer-op-de-agenda Schouwburg staat weer op de agenda], 30 di september 2022
* De in 1968 in Davelaar op Curaçao opgerichte schouwburg Centro Pro Arte Plaza Consortium (HPC) met 750 stoelen sloot 19 jaar geleden zijn deuren. De schouwburg kwam tot stand met giften van de Nederlandse overheid, Shell, het Bureau Cultuur en Opvoeding en lokale particuliere bedrijven. Hij zou een van de modernste in het Caribische gebied worden, met onder andere een orkestlift, en zou zijn berekend op alle facetten van cultuuruitingen, zoals concerten, toneel en ballet (MaduroMolhuijsen 2006). 34 jaar later, in 2001, viel het doek. Vanwege geldtekort was er sprake van achterstallig onderhoud. In 2015 nam de Curaçaose overheid het besluit om Centro Pro Arte te renoveren. Amper een jaar later vatte het leegstaande pand tijdens een grote arbeidersstaking vlam. Er waren drie opties: doorgaan met de renovatieplannen, slopen en een nieuw theater bouwen, of een nieuw theater bouwen in de binnenstad.<ref>[https://www.boekman.nl/tijdschrift-artikel/artikelen/theater-in-het-caribisch-gebied/ Theater in het Caribisch Gebied]</ref>
* Sentro pro Arte wordt niet meer gerenoveerd. Althans niet door de overheid. Die heeft het daarom overgedragen aan het Algemeen Pensioenfonds Curaçao.
{{Appendix}}
----------------------
{{Variante|c}}
{{Infobox edificio| variante = c
| nomber = Sentro Kultural Kòrsou
| nomber2 = Cultureel Centrum Curacao
| abrevia = CCC
| adres = ''Koninginnelaan'', Emmastad
| funda = [[30 di desèmber]] [[1949]]
| inaugura = 1950
| architect =
| renova =
| propietario = Stichting Schouwburg
| director =
| cantidad_sala =
| capacidad = auditorio:
| zoom =16
}}
'''Sentro Kultural Kòrsou''', ofisialmente '''Cultureel Centrum Curacao''' (CCC), ta un kompleho kultural multidisiplinario na [[Kòrsou]], situá den [[Emmastad]] na [[Willemstad]]. Fundá dia [[30 di desèmber]] [[1949]], e sentro ta dediká pa promové bida kultural i aktividatnan sosio-kultural na isla, ku énfasis partikular riba hubentut i su desaroyo den kultura di Kòrsou.<ref>https://www.sentrokultural-korsou.org/</ref>
== Historia ==
Sentro Kultural Kòrsou a wòrdu establesé komo e organisashon lokal ligá na [[Sticusa|Stichting voor Culturele Samenwerking]] (Sticusa) pa stimula bida kultural na Kòrsou i fasilitá interkambio kultural ku [[Hulanda]], [[Aruba]] i otro islanan di Karibe Hulandes. E promé direktor di CCC tabata [[Cola Debrot]], un figura aktivamente enbolbí den [[literatura]] i kultura lokal.
For di su kuminsamentu, e método di trabou di CCC tabata diferente di esun di Sentro Kultural Aruba (CCA). Mientras CCA tabata fungí mas komo un organisashon ku ta koordiná i unifiká aktividatnan di organisashonnan kultural eksistente, CCC a skohe pa enfoká riba stimulá inisiativanan propio i yena bashinan den e kampo kultural.
El a hunga un papel importante den desaroyo kultural di Kòrsou. Entre otro, e sentro a establesé òf a yuda na kreashon di:
* Liga di Pelíkula Korsou (Curacaose Film Liga?)
* Biblioteka sientífiko (ku posteriormente a integrá den e biblioteka di [[University of Curaçao|UoC]])
* Fundashon Skol di Músika Kòrsou
== Aktividatnan i funshon ==
(oud)
Sentro Kultural Kòrsou ta aktivo den vários disiplina kultural, inkluyendo músika, literatura, teatro, baile, arte visual i aktividatnan sosial ku ta kombiná diferente forma di ekspreshon kultural. CCC ta kolabora ku instansianan lokal i internashonal pa organisá presentashonnan, exposishonnan i produccionnan teatral, tantu ku artistanan lokal komo ku bishitantenan for di Hulanda i otro paisnan.
Un parti di su trabou histórico tabata e organisashon di proyekshonnan di pelíkula, inklusief uso di e asina yamá sinetruck, ku a permití hiba sine pa diferente bario riba e isla. Dor di su aktividatnan, CCC a kontribuí tanto material komo emoshonalmente na formashon di e identidat kultural di Kòrsou.
== Meta i signifikado ==
E ophetivonan prinsipal di CCC ta:
* Promové bida kultural den Kòrsou i (histórikamente) den Antias Hulandes
* Kolaborá ku organisashonnan kultural na Hulanda, Aruba i e Karibe
* Fasilitá intercambio kultural i artistiko
* Sostené i stimula talento lokal
Ku mas ku sinkuenta aña di eksistensia, Sentro Kultural Kòrsou ta konsiderá un di e pilarnan di infrastructura kultural di e isla.
of
== Vision i mishon ==
(nieuw)
Segun su website oficial, e visión di Sentro Kultural Kòrsou ta pa bira e institushon prinsipal pa ekspreshon kultural i edukashon den komunidat di Kòrsou i, si posibel, den e region mes. Su mishon ta kontribuí na kalidat di bida di komunidat di Kòrsou pa medio di e promoshon di aktividatnan kultural i sosio-kultural. CCC ta pone un énfasis spesial riba hubentut, kwa nan ta invitá i involví den desaroyo i preservashon di kultura pa e generashonnan futuro.
== Aktividatnan ==
Durante su existencia, CCC a organisá i suportá hopi tipo di aktividat kultural, inklusivamente:
* produccionnan musicals, teatraal i danse
* exposishon di arte visual i fotografia
* organizashon di film den komunidat (cinetruck)
* sesiunan literario i promoveshon di eskribidonan lokal
* edukashon musikal via Akademia di Músika Edgar Palm
* kursonan i talleres pa djòvenes i adulto.
CCC kolabora ku otro organisashonnan kultural lokal i internashonal pa organizá eventonan ku ta inkluí artistanan lokal i invitado.
== Importansia ==
Na mas ku 75 aña di eksistensia, Sentro Kultural Kòrsou ta konsiderá un pilarnan den infrastructura kultural di Kòrsou, kontribuí na tanto konservashon komo desaroyo di ekspreshon kultural lokal i involvimentu di hubentut den aktividatnan kultural.
{{Appendix}}
ta un compleho
Cultureel Centrum Curaçao werd op 30 december 1949 opgericht als de plaatselijke zusterorganisatie van Sticusa ter bevordering van het culturele leven op Curacao en de culturele uitwisseling met het moederland. Eerste directeur was Colá Debrot.<ref>https://theaterencyclopedie.nl/wiki/Cultureel_Centrum_Cura%C3%A7ao_(1950) Cultureel Centrum Curaçao (1950)], theaterencyclopedia.nl</ref>
Fundá na 1950. For di kuminsamentu, e método di trabou di C.C.C. tabata diferente orienta cu esun di Centro Cultural Aruba, cu al fin y al cabo ta fungi como grupo, mientras cu ta mantene e independencia di e organisacionnan cultural existente. E C.C.C. prinsipalmente ta hasi esfuerso pa stimulá aktividat propio riba tereno kultural; e ta purba tambe di yena e bashinan eksistente. Desde su fundashon, e C.C.C. entre otro, a logra of a yuda pa logra lo siguiente:
• e liga di pelíkula Curaçao,
• e Biblioteka Sientífiko (awor uni den e Biblioteka di Universidat)
• y Fundacion Scol di Musica Curaçao.
Varios instancia colaborando cu e C.C.C. ta envolvi den entre otro teatro, ballet y exposicionnan. E C.C.C. ta proveé proyekshon di pelíkula ku e *cinetruck i ta kolabora ku otro organisashonnan pa organisá presentashonnan di tantu artistanan lokal komo bishitante di Hulanda i otro paisnan (mira tambe Sentronan Kultural).
Opgericht in 1950. Van de aanvang af was de werkwijze van het C.C.C. anders gericht dan die van het Cultureel Centrum Aruba, dat immers samenbun¬delend optreedt, met behoud overigens van de zelfstandigheid van de bestaande culturele organisaties. Het C.C.C. streeft vooral naar het stimuleren van de zelfwerkzaamheid op cultureel gebied; het tracht verder nog bestaande la¬cunes op te vullen. Sedert de oprichting heeft het C.C.C. o.m. het volgende tot stand gebracht of helpen brengen:
• de filmliga Curaçao,
• de Wetenschappelijke Bibliotheek (inmiddels opgegaan in de Universiteitsbibliotheek)
• en de Stichting Muziekschool Curaçao.
Diverse instellingen samenwerkend met het C.C.C. houden zich o.m. bezig met toneel, bal¬let en tentoonstellingen. Het C.C.C. verzorgt o.m. filmvoorstellingen met de *cinetruck en werkt samen met andere organisaties voor het organiseren van uitvoeringen zowel door lokale als door bezoekende kunstenaars uit Nederland en andere landen (zie ook Culturele Centra). <ref>[https://web.archive.org/web/20161120102825/http://curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=369&lang= Cultureel Centrum Curacao], Encyclopedie van Curaçao</ref>
On December 30th , 1949, the “Cultureel Centrum Curaçao / Sentro Kultural Kòrsou” was founded<ref>https://www.sentrokultural-korsou.org/ Sentro Kultural Kòrsou]</ref>, with the following objectives:
*Promotion of cultural life within the Netherlands Antilles , and in particular in Curaçao.
*Work together with other organizations with same objective in The Netherlands, Aruba and the Caribbean to coordinate cultural exchanges between these organizations.
Throughout its history of more than 55 years, CCC has contributed to the cultural development of Curaçao in both a material and emotional way.
The areas of culture in which CCC operates are music, literature, theatre, dance, visual art, and social events where all these cultural aspects are represented.<ref>https://www.sentrokultural-korsou.org/</ref>
{{Appendix}}
'''Cultureel Centrum Curaçao''' (ofisialmente **Sentro Kultural Kòrsou**, abreviá CCC) ta un organisashon kultural multidisiplinario ku ta sede na Emmastad, Willemstad, Kòrsou. Fundá riba **30 di desèmber 1949**, e sentro tin komo meta pa promové bida kultural riba e isla pa medio di músika, arte visual, literatura, baile i teater.
## Historia
CCC a wòrdu fundá pa lidernan kultural hulandes i lokal ku a buska pa fomentá interkambio kultural entre Hulanda, Antia Hulandes anterior, Indonesia i Sürnam. Un di su promé presidentenan tabata **Dr. Cola Debrot**, y otro figuranan clave a inclui **May Henriquez**, **J. Bennebroek Gravenhorst**, i **Dr. L.A.G.O. Lashley**.
Inicialmente alohá den un biblioteka sientífiko, e sentro a organisá un variedat di aktividatnan kultural manera konsierto i obranan di teatro importá for di Hulanda, entre otro *Marí di Malpais* i *Juancho Picaflor*. Den añanan despues, CCC tambe a trese teater i pelíkula biahero a traves di un trùk di sine mobil.
## Organization
- **President**: Henri C. Cornelia
- The board of directors includes up to nine members with roles such as treasurer and secretary.
- **Funding**: Supported by government grants (STICUSA/OKSNA), donations, course fees, and space rentals.
## Programs and Academy
The CCC operates as a cultural hub offering a wide range of classes and initiatives:
- **Edgar Palm Music Academy**: Offers instruction in piano, guitar, cuatro, mandolin, trumpet, saxophone, drums, choral singing, and general musical education—mostly for young students.
- **Theater**: Offers lessons and performance opportunities, including children's theater.
- **Folkloric Dance**: Traditional Curaçaoan and Aruban dance courses, including instruction led by Cesareo Jean Louis.
- **Visual Arts**: Exhibitions for painters, photographers, and other artists—featuring both local talent and curated in-house shows.
- **Literature**: Hosts literary gatherings, supports writers, and publishes books.
## Events
CCC regularly organizes public events to foster local culture and talent, including concerts like *Historia di Muziek*, Christmas performances, and *E-Klabu* for organ and other instruments.
## Facilities
The center houses classrooms, a concert hall, an auditorium, and a garden, which are used for courses, events, and exhibitions. These facilities are also available for rental by the community and partner organizations.
## Impact and Legacy
CCC plays a central role in preserving and promoting Curaçao’s cultural identity:
- Through the Edgar Palm Music Academy, it has trained many young musicians who have gone on to study abroad in the Netherlands and Suriname.
- Its theater, dance, literature, and visual arts programs continue to enrich the island's cultural and educational landscape.
- By organizing festivals and public events, CCC helps maintain the island’s cultural heritage and language.
## See also
* [[Culture of Curaçao]]
* [[Edgar Palm Music Academy]]
* [[List of museums in the Dutch Caribbean]]
== References ==
<references />
[[:Kategoria:Kultura na Kòrsou]]
{{Infobox kultura
| nomber = Cultureel Centrum Curaçao
| otro_nomber = Sentro Kultural Kòrsou (CCC)
| imagen =
| lugá = Emmastad (Groot Kwartier), Willemstad, Curaçao
| fundashon = 30 di desèmber 1949
| presidente = Henri C. Cornelia
| objtos = Promové bida kultural multidisiplinario pa komunidat di Curaçao
| formato = Fundashon sin ánimo di ganashi i centro kultural
}}
'''Cultureel Centrum Curaçao''' (nómi oficial **Sentro Kultural Kòrsou**, abreviado CCC) ta un organización kultural multidisiplinario na Emmastad, Willemstad. Fundá dia **30 di desèmber 1949**, su mision ta promové bida kultural na nivel lokal i internashonal, na área di musika, arte visual, letra, baile, i teatro.:contentReference[oaicite:0]{index=0}
## Historia
CCC a keda fundá dor di lideres kultural Hulandes i lokal ku deseá fasilitá interkambio kultural entre Hulanda, Antilla Hulandes, Indonesia i Surinam. Uno di e promé presidente tabata **Dr. Cola Debrot**. Otro figura importante ta **May Henriquez**, J. Bennebroek Gravenhorst, i Dr. L.A.G.O. Lashley.:contentReference[oaicite:1]{index=1}
En su prinsipio, CCC tabata situá riba e biblioteka akademiko (wetenschappelijke bibliotheek) i a organizá evento kultural komo konsierto i obranan teatral importá for di Hulanda, komo **"Marí di Malpais"** i **"Juancho Picaflor"**. Den e dos siglo despues, a trese obranan teater di reguero i film via e konosí **sine trùk**.:contentReference[oaicite:2]{index=2}
## Organisashon
- **Presidente:** Henri C. Cornelia:contentReference[oaicite:3]{index=3}
- Junta di direkshon ta formá di maximaal nueve miembronan, inklusí tesorero, sekretario i otro.:contentReference[oaicite:4]{index=4}
- **Finansha**: fondonan ta bini di guberno (STICUSA/OKSNA), donashon, i ingreso di kursonan i espasio alquiler.:contentReference[oaicite:5]{index=5}
## Ofertonan i Akademia
CCC ta operá den pluga kultura ku diferente sekshon:
- **Akademia di Muzika Edgar Palm**: kursunan pa piano, gitar, kuarta, mandolin, trompet, saxofon, drùm, koral i AMV, mayormente pa djoven.:contentReference[oaicite:6]{index=6}
- **Teatro**: leksion i produchonnan, inklusí teatro deportivo.:contentReference[oaicite:7]{index=7}
- **Baile folklóriko**: kurso pa hòmber i muhé den baile Arubano tradishonal, dirigí pa Cesareo Jean Louis.:contentReference[oaicite:8]{index=8}
- **Arte visual**: ekspo pa pintor, fotograf i other artista; riba Arte Proba i produchonnan mes di CCC.:contentReference[oaicite:9]{index=9}
- **Literatura**: encontro literario, soporte pa skritornan i publikashon di buki.:contentReference[oaicite:10]{index=10}
## Eventonan
Ta organizá eventonan regularmente pa stimulá kultura lokal i talentonan, inklusí **"Historia di Muziek"**, **koncierto di Krísma**, **E-Klabu** pa ka'i òrgel i otro evento públicu.:contentReference[oaicite:11]{index=11}
## Instalashonnan
CCC ta cuenta ku klasnan, sal di konsierto, auditorium i horto ku ta disponible pa uso di kurso, evento i eksposishon. Ta accesibel pa renta pa organizashon.:contentReference[oaicite:12]{index=12}
## Impakto i legado
CCC ta un institution klave na preservashon i promocion di kultura Curacaoano:
- Komo e escuela musical Edgar Palm, a forma djovenes músico ku despues ta studia aden Hulanda i SU.:contentReference[oaicite:13]{index=13}
- Fomenta teatro, danza, literatura i arte visual, kontribuyendo na vida kulturel i edukashonal di e isla.
- Tononan i festivales organizá te kontribui na mantene identidat kultural i idioma lokal.
## Referensia
<references>
</references>
== Mira tambe ==
* [[Cultura di Curaçao]]
* [[Akademia di Músika Edgar Palm]]
* [[Lista di museo na Hulanda Karibense]]
tin komo meta pa promové bida kultural riba e isla pa medio di [[músika]], arte visual, [[literatura]], [[baila|baile]] i [[teatro]].
Sentro Kultural Kòrsou (ofisialmente Cultureel Centrum Curaçao, abreviá CCC) ta un kompleho kultural multidisiplinario situá na Emmastad, Willemstad den Kòrsou. Fundá 30 di desèmber 1949, e sentro ta dediká pa promové bida kultural i aktividatnan sosio-kultural na isla, ku énfasis partikular riba hubentut i su desaroyo den kultura di Kòrsou.
--------------------
{{Variante|c}}
{{Infobox artista |variante= c
| nomber = Bagira Tizraoui
| alias = Bagira
| fecha nacemento =
|luga nacemento=[[Hulanda]]
| residencia = {{CUW}}
|ofishi=Pintor, diseñadó gráfiko, muralista
|genero=Arte
|website = https://bagira.art/
}}
'''Bagira Tizraoui''' (☆ 199?) ta un artista visual [[Kòrsou|kurasoleño]] di desendensia algeriano-hungaro, ku ta konosí pa su obranan ....
== Bida i karera ==
Bagira a nase na Hulanda, yu di un tata di Argelia i un mama di Hungria. El a lanta den varios pais, entre nan Argelia, Hungria, Belgika i [[Hulanda]]. Na 2014, na edat di 18 aña, Bagira a muda pa Kòrsou, unda su ruman muhé tabata biba.
Na 2023, el a habri su propio galeria na Kura Hulanda den Willemstad.
{{Appendix}}
NOTES
Ze is eigenwijs, eigenzinnig en onmiskenbaar getalenteerd. BAGIRA leeft en ademt kunst – en niet zomaar kunst, maar rauwe, eerlijke, krachtige portretten die muren én harten raken.<ref>[https://rss.com/podcasts/uitdekunst-kunst-en-cultuur-op-curacao/1975749/ BAGIRA – Winnares van Best Artist 2024 Award en de stem van haar generatie], rss.com (7 di aprel 2025)</ref>
Op haar 28e wint ze de Best Artist 2024 Award van de Amigoe. Niet dankzij een academische opleiding of een traditioneel pad, maar door pure durf, toewijding en een ontembare drang om te creëren. Acht jaar geleden ontdekte ze haar talent bij toeval. Twee weken later had ze haar vaste baan opgezegd – de rest is geschiedenis in verf.
Wat begon met portretopdrachten, groeide al snel uit tot iets groters. BAGIRA vond haar stem in het maken van muurschilderingen. Tegenwoordig is haar werk niet meer weg te denken uit het straatbeeld van Curaçao. Zo schilderde ze onder andere het monumentale portret van Margareth Abraham (1945–1970) op de gevel van de Curaçao International Airport.
Wat haar werk bijzonder maakt? De blik. De gelaagdheid. De stilte die haar schilderijen teweegbrengen. Ze legt gezichten vast—denkbeeldige én echte—met zoveel zeggingskracht dat je er niet omheen kunt.
BAGIRA groeide op tussen culturen én tussen geloven. Ze heeft een Hongaarse moeder en een Algerijnse vader. Ze bracht haar jeugd door in Hongarije, Nederland, België en Algerije. Haar opvoeding vond plaats in de schaduw van twee werelden: het christendom en de islam. Deze mix van spirituele, culturele en geografische invloeden vormt de kern van haar werk: kleurrijk, gelaagd en oprecht.
Op haar zestiende woonde ze al zelfstandig. Op haar negentiende vertrok ze naar Curaçao om bij haar grote zus te wonen. Die vroege onafhankelijkheid dwong haar om haar eigen weg te vinden – en precies dat is wat ze met haar kunst blijft doen.
🎙️ In deze uitzending van UIT DE KUNST vertelt ze openhartig over haar reis, over vrouw-zijn, over geloof, afkomst en vrijheid – en over hoe ze met een penseel de wereld stukje bij beetje kleur geeft.
{{Appendix}}
------------------
{{Variante|c}}
{{Infobox artista |variante= c
| fecha nacemento = 1971
|luga nacemento=[[Cuba]]
| residencia = {{CUW}}
|ofishi=Eskultor
|genero=Arte
|
}}
'''Angel Luis de la Rosa González''' (☆ 1971 na [[Cuba]]) ta un eskultor [[Cuba|kubano]]-[[Kòrsou|kurasoleño]], ku ta konosí pa su obranan di palu.
For di 2009 e ta biba i traha na Kòrsou.
'''Ángel Luis de la Rosa González''' (1971, [[Kuba]]) ta un [[eskultor]] kubano-kurasoleño ku ta biba i traha na [[Kòrsou]] for di 2009.
== Bida i karera ==
E ta bini di un famia di artesanonan ku su produktonan ta di gran prestigio. Su famianan tin profesionan manera saddler, shoemaker, carpintero, grafista i wever.<ref>[https://delarosartes.exto.nl/ Biografie Angel de la Rosa]</ref> Ora Angel Luis tin 12 aña, e ta bai un skol sekundario kaminda ta duna enseñansa di arte, e akademia José Joaquín Tejada, na [[Santiago di Cuba]]. E programa ta full-time, 6 dia pa siman i ta dura 7 aña. Ounke e ta ekselente den grafismo na skol, su preferensia personal ta skultura. Despues di a terminá su estudio, el a bira maestro di dibuho i skultura.
De la Rosa ta kuminsa su karera profeshonal na Casa de la Cultura Miguel Matamoros na Santiago de Cuba, den e departamento di artesanía. Den kuadro di e trabou aki e ta bira miembro di Asociación Cubana de Artesanos Artistas. Despues el a bira presidente di e asosiashon, posishon ku a okupá pa 10 aña. Entretantu e ta partisipá anualmente na
E ta un artista ku ta partisipá den grupo di eksposishon pa artesanonan i ku regularmente ta risibí premionan i rekonosementu.
Ademas e ta traha riba diferente enkargo. Na 2005 el a traha su prome exposicion solo titula ⁇ Consagración a la Primavera ⁇ (Invicion di Primavera), na e instituto provincial Biblioteca Elvira Cape.
Na momento cu Angel Luis ta yegando su 40 aña, e ta realisa mas y mas cu e ta sinti su mes encerra den su propio pais. Un bishita di trabou kòrtiku na Martinique a lanta su konsiensia ku un sosiedat por funshoná diferente for di loke e ta kustumbrá na dje na Cuba. Esaki ta oumentá su preokupashon. E ta tuma e desishon di emigrá i en realidat su intenshon ta pa bai Brazil. Miéntras e ta preparando pa esaki, e ta tende di un proyekto di konstrukshon na Kòrsou ku ta rekerí personal spesial di urgensia. Ángel Luis a kambia su plannan i huntu ku kuater kompatriota el a bai Kòrsou na 2009, ku tres di su figuranan di madera den su maleta.
Na Curaçao e ta traha na e konstrukshon di L ⁇ Aldea, un proyekto turístiko na Santa Catharina ku ya a wòrdu realisá. E ta hiba su figuranan di palu na Gallery Alma Blou, pa mira si por tin interes den su obra. E galerista Lusette Verboom ta entusiasmá i for di e momentu ei e ta trese tur loke e ta traha na e galeria.
Despues ku su kontrato ku e proyekto di konstrukshon a kaba, Angel Luis a disidí di keda na Kòrsou i kuminsá su mes negoshi.
Ademas, e ta aktivo den arte i regularmente ta partisipá na
grupo di exposicion na e galeria. Na yüni 2021, e ta un di e 45 artistanan lokal ku ta habri nan estudio durante e Open Atelier Route.
Muhénan ta importante den bida di Angel Luis. Komo yu úniko, no solamente su mama a lanta e, sino tambe su wela. Awor ku e mes tin yu, entre nan tres yu muhé, e ta eksperensiá e muhé tambe for di e perspektiva di e tata. E ta orguyoso di tur su 8 yu i ta konsiderá nan komo e kos mas importante den su bida.
Ángel Luis ta biba na Kòrsou pa 14 aña kaba i a traha un bida aki, den kua e ta sinti su mes na kas. E tin un gran admiracion pa e comunidad di Curaçao, unda tanto nacionalidad ta biba hunto y unda e tambe ta sinti su mes bon bini. E ta broma cu e libertad cu e tin aki pa biba y traha, pero tambe e oportunidadnan cu e ta haya pa desaroya su mes artisticamente.
Na 2023, durante su prome bishita na Hulanda, Angel Luis a hala atencion cu su obranan na e Dianan Nacional di Arte na Gorinchem y PAN Amsterdam.
{{Appendix}}
[[:Category:Arte na Kòrsou]]
Despues di a termina su estudio na skol, el a bai traha na Casa de la Cultura Miguel Matamoros na Santiago de Cuba, den e departamento di artesanía. For di e trabou aki e ta bira miembro di Asociación Cubana de Artesanos Artistas. Despues el a bira presidente di e asosiashon i e posishon aki el a okupá pa 10 aña. Entretantu e ta partisipá anualmente na
E ta un artista ku ta partisipá den grupo di eksposishon pa artesanonan i ku regularmente ta risibí premionan i rekonosementu.
Ademas e ta traha riba diferente enkargo. Na 2005 el a traha su prome exposicion solo titula ⁇ Consagración a la Primavera ⁇ (Invicion di Primavera), na e instituto provincial Biblioteca Elvira Cape.
Na momento cu Angel Luis ta yegando su 40 aña, e ta realisa mas y mas cu e ta sinti su mes encerra den su propio pais. Un bishita di trabou kòrtiku na Martinique a lanta su konsiensia ku un sosiedat por funshoná diferente for di loke e ta kustumbrá na dje na Cuba. Esaki ta oumentá su preokupashon. E ta tuma e desishon di emigrá i en realidat su intenshon ta pa bai Brazil. Miéntras e ta preparando pa esaki, e ta tende di un proyekto di konstrukshon na Kòrsou ku ta rekerí personal spesial di urgensia. Ángel Luis a kambia su plannan i huntu ku kuater kompatriota el a bai Kòrsou na 2009, ku tres di su figuranan di madera den su maleta.
Na Curaçao e ta traha na e konstrukshon di L ⁇ Aldea, un proyekto turístiko na Santa Catharina ku ya a wòrdu realisá. E ta hiba su figuranan di palu na Gallery Alma Blou, pa mira si por tin interes den su obra. E galerista Lusette Verboom ta entusiasmá i for di e momentu ei e ta trese tur loke e ta traha na e galeria.
Despues ku su kontrato ku e proyekto di konstrukshon a kaba, Angel Luis a disidí di keda na Kòrsou i kuminsá su mes negoshi.
Ademas, e ta aktivo den arte i regularmente ta partisipá na
grupo di exposicion na e galeria. Na yüni 2021, e ta un di e 45 artistanan lokal ku ta habri nan estudio durante e Open Atelier Route.
Muhénan ta importante den bida di Angel Luis. Komo yu úniko, no solamente su mama a lanta e, sino tambe su wela. Awor ku e mes tin yu, entre nan tres yu muhé, e ta eksperensiá e muhé tambe for di e perspektiva di e tata. E ta orguyoso di tur su 8 yu i ta konsiderá nan komo e kos mas importante den su bida.
Ángel Luis ta biba na Kòrsou pa 14 aña kaba i a traha un bida aki, den kua e ta sinti su mes na kas. E tin un gran admiracion pa e comunidad di Curaçao, unda tanto nacionalidad ta biba hunto y unda e tambe ta sinti su mes bon bini. E ta broma cu e libertad cu e tin aki pa biba y traha, pero tambe e oportunidadnan cu e ta haya pa desaroya su mes artisticamente.
Na 2023, durante su prome bishita na Hulanda, Angel Luis a hala atencion cu su obranan na e Dianan Nacional di Arte na Gorinchem y PAN Amsterdam.
------------------------
p4655dlw01i249p8a7rrwfu1g7mxgdy
201563
201562
2026-08-21T19:31:26Z
Caribiana
8320
201563
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
Pending: [[Mandy Franca]] - [[Tarona]] - [[Gilleam Trapenberg]] - [[Shertise Solano]] - [[Serana Angelista]] (nl.wiki) - [[Eugenie Boon]]
-------------
{{Databox}}
{{Infobox edificio| variante = c
| tipo = Kompleho kultural
| nomber2 = Sentro Pro Arte
| imagen =
| descripcion =
| localisa_na = [[Willemstad]]
| adres = Schouwburgweg
| cercania =
| fecha_construccion = 1965-1968
| fecha_funda =
| inaugura = [[10 di sèptèmber]] [[1968]]
| cera = 2001
| renova =
| restaura =
| aña_basha = desember 2025
| pais = {{CUW}}
| architect = Frits F. Zingel
| renova =
| propietario = Stichting Schouwburg Curaçao
| director =
| cantidad_sala = 2 (auditorio, expozaal)
| capacidad = auditorio: 700 persona
| status_monumento =
| distincion =
| zoom =16
}}
'''Sentro Pro Arte''' tabata e teatro nashonal di [[Kòrsou]] ku tabata aktivo entre 1968 i 2001. E tabata situá na [[Willemstad]] den bario di Groot Davelaar.
== Historia ==
Na 1964 e konseho konsultativo pa koperashon kultural entre e paisnan di Reino a duna e gobièrnu hulandes e idea di pone fondonan disponibel pa e konstrukshon di un teatro na Kòrsou. Anteriormente Stichting Schouwburg Curaçao tabatin e arkitekto F. Zingel a haña un enkargo pa un diseño. E gobièrnu Hulandes a duna un kantidat di subsidio di NAF 1.500.000,-. Riba 28 di sèptèmber 1965, H.M. e Reina (Juliana) a desmontá un plaka na e lugá kaminda e teatro lo a lanta. Poco despues, a kuminsá ku e konstrukshon di Rijkseenheidboulevard. Tereno di konstrukshon i lugá di parkeer (350 outo) a ser ofresé na e Fundashon pa e teritorio insular di Kòrsou. Divershon di kontribushon den sèn di gobièrnu i privá den Antias Hulandes i e kontribushon hulandes menshoná ariba, ku a wòrdu entregá pa medio di [[Sticusa]], a hasi e konstrukshon i e instalashon posibel; Wim Vesseur, un eksperto den teatro, a aktua komo konsehero.
E teatro ta conta cu 750 asiento, ta ekipa pa e vision mas moderno cu entre otro un lift di orquesta y ta calcula pa practicamente tur tipo di manifestacion (teatro, ballet, concierto, congreso, show, etc.). E inaugurashon a tuma lugá na 10 di sèptèmber 1968. E teatro aki a stimula e poblacion pa bishita e diferente presentacionnan y actuacionnan mas biaha.
1968: Officially opened by Governor N.C. (Cola) Debrot with the grand production ''Esta Ricu nos bida ta''.<ref name="theater"/>
In 1965 werd in Willemstad in Curaçao begonnen met de bouw van Centro Pro Arte: een grote schouwburg. In datzelfde jaar bezocht Koningin Wilhelmina het eiland alsmede de bouwplaats, waar zij een gedenkplaat onthulde. Later kreeg die een plaats in het theater.<ref name="theater">[https://theaterencyclopedie.nl/wiki/Centro_Pro_Arte,_Willemstad_(Curacao) Centro Pro Arte], theaterencyclopedie.nl</ref>
De schouwburg, aan een weg gelegen die de naam van Schouwburgweg kreeg, werd in 1968 geopend door Gouverneur N.C. (Cola) Debrot. De financiering kwam van Nederland, Curaçao en de Shell. Openingsvoorstellingen zijn Esta Ricu nos bida ta van Bunchi Römer, een stuk met meer dan 70 amateurspelers en Cosas de Papá y Mamá van Alfonso Paso in vertaling en regie van Nydia Ecury (Gai bieu ta traha sòpi stèrki).
Er waren 700 plaatsen, een lijsttoneel met orkestbak en een groot toneel die een brede programmering mogelijk maakte. In de eerste jaren was de zaal zeer succesvol, met optredens van Nederlandse artiesten (o.a. Jenny Arean, Tineke Schouten en Paul van Vliet) en muziek-en dansgroepen van elders.
Vanaf de jaren '90 ging het steeds slechter met het theater, door onder andere een merkwaardige beleidsbeslissing waarbij verordineerd werd dat de bezoekers keurig gekleed moesten zijn; anders kon toegang ontzegd worden. Dit had een teruggang van bezoekers tot gevolg.
Daarnaast had het gebouw te maken met een niet structuele programmering, veroorzaakt door slechte communicatie en financiële problemen. Daarbij was er, ook vanwege geldtekort, een groot gebrek aan onderhoud. Zo had het gebouw ernstig te lijden onder wateroverlast, waardoor de kelders regelmatig onder water stonden.
De verschillende problemen leidden uiteindelijk in 2001 tot de definitieve sluiting van het Centro Pro Arte. Plannen voor heropening kwamen maar niet van de grond; een grote brand in 2016 maakte er helemaal een eind aan.<ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/14382-grote-vuurzee-sentro-pro-arte Grote vuurzee Sentro Pro Arte], [[Antilliaans Dagblad]] (13 di september 2016)</ref>
De restanten kwamen in het bezit van een pensioenfonds die nog wel onderzocht of er een Cultuurcentrum van gemaakt zou kunnen worden.
Na jarenlange discussie over de toekomst van Sentro Pro Arte: slopen en nieuw bouwen, renoveren of een nieuw theater elders bouwen,<ref>[https://www.curacao.nu/nieuws/algemeen/77007/werkzaamheden-voor-nieuw-sentro-pro-arte-gestart Werkzaamheden voor nieuw Sentro Pro Arte gestart], curacao.nu (14 di yüli 2025)</ref> is de overheid in 2025 begonnen met de voorbereidingen voor de bouw van een nieuw Sentro Pro Arte.
E edifisio ku tabata será durante varios aña, a wòrdu basha abou i desmantelá kompletamente pa fin di 2025 debí na su mal estado.<ref>{{citeer web|auteur=[[Dick Drayer]]|url=https://www.curacao.nu/nieuws/geschiedenis/82870/laatste-gordijn-valt-sentro-pro-arte-definitief-ontmanteld-na-zestig-jaar-cultureel-gebruik|titel= Laatste gordijn valt: Sentro Pro Arte definitief ontmanteld na zestig jaar cultureel gebruik|werk=curacao.nu|datum=2025-12-01|bezochtdatum=2026-08-21}}</ref>
---------------
In 1964 gaf de Adviesraad voor culturele samenwerking tussen de landen van het Koninkrijk de Nederlandse regering in overweging fondsen ter beschikking te stellen voor de bouw van een schouwburg op Curaçao. Tevoren had de Stichting Schouwburg Curaçao de architect F. Zingel opdracht voor een ontwerp gegeven. Door de Nederlandse regering werd een subsidiebedrag toegekend ad NAf 1.500.000,-. Op 28 september 1965 onthulde H.M. de Koningin (Juliana) een gedenkplaat op de plaats waar de schouwburg zou verrijzen. Kort daarop nam de bouw aan de Rijkseenheidboulevard een aanvang. Bouwgrond en parkeerterrein (350 auto's) zijn door het Eilandgebied Curaçao aan de Stichting aangeboden. Diverse bijdragen in geld van overheid en particulieren in de Nederlandse Antillen en de bovengenoemde door tussenkomst van de Sticusa verstrekte Nederlandse bijdrage maakten bouw en inrichting mogelijk; de theaterdeskundige Wim Vesseur trad op als adviseur.<ref>[https://web.archive.org/web/20161120102825/http://curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=369&lang= Encyclopedie van Curacao - letter A t/m D]</ref>
De schouwburg telt 750 zitplaatsen, is volgens de modernste inzichten uitgerust met o.a. een orkestlift en is berekend op vrijwel elke soort manifestaties (toneel, ballet, concerten, congressen, shows enz.). De opening vond plaats september 1968. De bevolking is door deze schouwburg gestimuleerd de verschillende op- en uitvoeringen vaker te bezoeken.
{{Appendix}}
* [https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/21596-sentro-pro-arte-wordt-gesloopt Sentro Pro Arte wordt gesloopt], 27 di mei 2020
* https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/26417-schouwburg-staat-weer-op-de-agenda Schouwburg staat weer op de agenda], 30 di september 2022
* De in 1968 in Davelaar op Curaçao opgerichte schouwburg Centro Pro Arte Plaza Consortium (HPC) met 750 stoelen sloot 19 jaar geleden zijn deuren. De schouwburg kwam tot stand met giften van de Nederlandse overheid, Shell, het Bureau Cultuur en Opvoeding en lokale particuliere bedrijven. Hij zou een van de modernste in het Caribische gebied worden, met onder andere een orkestlift, en zou zijn berekend op alle facetten van cultuuruitingen, zoals concerten, toneel en ballet (MaduroMolhuijsen 2006). 34 jaar later, in 2001, viel het doek. Vanwege geldtekort was er sprake van achterstallig onderhoud. In 2015 nam de Curaçaose overheid het besluit om Centro Pro Arte te renoveren. Amper een jaar later vatte het leegstaande pand tijdens een grote arbeidersstaking vlam. Er waren drie opties: doorgaan met de renovatieplannen, slopen en een nieuw theater bouwen, of een nieuw theater bouwen in de binnenstad.<ref>[https://www.boekman.nl/tijdschrift-artikel/artikelen/theater-in-het-caribisch-gebied/ Theater in het Caribisch Gebied]</ref>
* Sentro pro Arte wordt niet meer gerenoveerd. Althans niet door de overheid. Die heeft het daarom overgedragen aan het Algemeen Pensioenfonds Curaçao.
{{Appendix}}
----------------------
{{Variante|c}}
{{Infobox edificio| variante = c
| nomber = Sentro Kultural Kòrsou
| nomber2 = Cultureel Centrum Curacao
| abrevia = CCC
| adres = ''Koninginnelaan'', Emmastad
| funda = [[30 di desèmber]] [[1949]]
| inaugura = 1950
| architect =
| renova =
| propietario = Stichting Schouwburg
| director =
| cantidad_sala =
| capacidad = auditorio:
| zoom =16
}}
'''Sentro Kultural Kòrsou''', ofisialmente '''Cultureel Centrum Curacao''' (CCC), ta un kompleho kultural multidisiplinario na [[Kòrsou]], situá den [[Emmastad]] na [[Willemstad]]. Fundá dia [[30 di desèmber]] [[1949]], e sentro ta dediká pa promové bida kultural i aktividatnan sosio-kultural na isla, ku énfasis partikular riba hubentut i su desaroyo den kultura di Kòrsou.<ref>https://www.sentrokultural-korsou.org/</ref>
== Historia ==
Sentro Kultural Kòrsou a wòrdu establesé komo e organisashon lokal ligá na [[Sticusa|Stichting voor Culturele Samenwerking]] (Sticusa) pa stimula bida kultural na Kòrsou i fasilitá interkambio kultural ku [[Hulanda]], [[Aruba]] i otro islanan di Karibe Hulandes. E promé direktor di CCC tabata [[Cola Debrot]], un figura aktivamente enbolbí den [[literatura]] i kultura lokal.
For di su kuminsamentu, e método di trabou di CCC tabata diferente di esun di Sentro Kultural Aruba (CCA). Mientras CCA tabata fungí mas komo un organisashon ku ta koordiná i unifiká aktividatnan di organisashonnan kultural eksistente, CCC a skohe pa enfoká riba stimulá inisiativanan propio i yena bashinan den e kampo kultural.
El a hunga un papel importante den desaroyo kultural di Kòrsou. Entre otro, e sentro a establesé òf a yuda na kreashon di:
* Liga di Pelíkula Korsou (Curacaose Film Liga?)
* Biblioteka sientífiko (ku posteriormente a integrá den e biblioteka di [[University of Curaçao|UoC]])
* Fundashon Skol di Músika Kòrsou
== Aktividatnan i funshon ==
(oud)
Sentro Kultural Kòrsou ta aktivo den vários disiplina kultural, inkluyendo músika, literatura, teatro, baile, arte visual i aktividatnan sosial ku ta kombiná diferente forma di ekspreshon kultural. CCC ta kolabora ku instansianan lokal i internashonal pa organisá presentashonnan, exposishonnan i produccionnan teatral, tantu ku artistanan lokal komo ku bishitantenan for di Hulanda i otro paisnan.
Un parti di su trabou histórico tabata e organisashon di proyekshonnan di pelíkula, inklusief uso di e asina yamá sinetruck, ku a permití hiba sine pa diferente bario riba e isla. Dor di su aktividatnan, CCC a kontribuí tanto material komo emoshonalmente na formashon di e identidat kultural di Kòrsou.
== Meta i signifikado ==
E ophetivonan prinsipal di CCC ta:
* Promové bida kultural den Kòrsou i (histórikamente) den Antias Hulandes
* Kolaborá ku organisashonnan kultural na Hulanda, Aruba i e Karibe
* Fasilitá intercambio kultural i artistiko
* Sostené i stimula talento lokal
Ku mas ku sinkuenta aña di eksistensia, Sentro Kultural Kòrsou ta konsiderá un di e pilarnan di infrastructura kultural di e isla.
of
== Vision i mishon ==
(nieuw)
Segun su website oficial, e visión di Sentro Kultural Kòrsou ta pa bira e institushon prinsipal pa ekspreshon kultural i edukashon den komunidat di Kòrsou i, si posibel, den e region mes. Su mishon ta kontribuí na kalidat di bida di komunidat di Kòrsou pa medio di e promoshon di aktividatnan kultural i sosio-kultural. CCC ta pone un énfasis spesial riba hubentut, kwa nan ta invitá i involví den desaroyo i preservashon di kultura pa e generashonnan futuro.
== Aktividatnan ==
Durante su existencia, CCC a organisá i suportá hopi tipo di aktividat kultural, inklusivamente:
* produccionnan musicals, teatraal i danse
* exposishon di arte visual i fotografia
* organizashon di film den komunidat (cinetruck)
* sesiunan literario i promoveshon di eskribidonan lokal
* edukashon musikal via Akademia di Músika Edgar Palm
* kursonan i talleres pa djòvenes i adulto.
CCC kolabora ku otro organisashonnan kultural lokal i internashonal pa organizá eventonan ku ta inkluí artistanan lokal i invitado.
== Importansia ==
Na mas ku 75 aña di eksistensia, Sentro Kultural Kòrsou ta konsiderá un pilarnan den infrastructura kultural di Kòrsou, kontribuí na tanto konservashon komo desaroyo di ekspreshon kultural lokal i involvimentu di hubentut den aktividatnan kultural.
{{Appendix}}
ta un compleho
Cultureel Centrum Curaçao werd op 30 december 1949 opgericht als de plaatselijke zusterorganisatie van Sticusa ter bevordering van het culturele leven op Curacao en de culturele uitwisseling met het moederland. Eerste directeur was Colá Debrot.<ref>https://theaterencyclopedie.nl/wiki/Cultureel_Centrum_Cura%C3%A7ao_(1950) Cultureel Centrum Curaçao (1950)], theaterencyclopedia.nl</ref>
Fundá na 1950. For di kuminsamentu, e método di trabou di C.C.C. tabata diferente orienta cu esun di Centro Cultural Aruba, cu al fin y al cabo ta fungi como grupo, mientras cu ta mantene e independencia di e organisacionnan cultural existente. E C.C.C. prinsipalmente ta hasi esfuerso pa stimulá aktividat propio riba tereno kultural; e ta purba tambe di yena e bashinan eksistente. Desde su fundashon, e C.C.C. entre otro, a logra of a yuda pa logra lo siguiente:
• e liga di pelíkula Curaçao,
• e Biblioteka Sientífiko (awor uni den e Biblioteka di Universidat)
• y Fundacion Scol di Musica Curaçao.
Varios instancia colaborando cu e C.C.C. ta envolvi den entre otro teatro, ballet y exposicionnan. E C.C.C. ta proveé proyekshon di pelíkula ku e *cinetruck i ta kolabora ku otro organisashonnan pa organisá presentashonnan di tantu artistanan lokal komo bishitante di Hulanda i otro paisnan (mira tambe Sentronan Kultural).
Opgericht in 1950. Van de aanvang af was de werkwijze van het C.C.C. anders gericht dan die van het Cultureel Centrum Aruba, dat immers samenbun¬delend optreedt, met behoud overigens van de zelfstandigheid van de bestaande culturele organisaties. Het C.C.C. streeft vooral naar het stimuleren van de zelfwerkzaamheid op cultureel gebied; het tracht verder nog bestaande la¬cunes op te vullen. Sedert de oprichting heeft het C.C.C. o.m. het volgende tot stand gebracht of helpen brengen:
• de filmliga Curaçao,
• de Wetenschappelijke Bibliotheek (inmiddels opgegaan in de Universiteitsbibliotheek)
• en de Stichting Muziekschool Curaçao.
Diverse instellingen samenwerkend met het C.C.C. houden zich o.m. bezig met toneel, bal¬let en tentoonstellingen. Het C.C.C. verzorgt o.m. filmvoorstellingen met de *cinetruck en werkt samen met andere organisaties voor het organiseren van uitvoeringen zowel door lokale als door bezoekende kunstenaars uit Nederland en andere landen (zie ook Culturele Centra). <ref>[https://web.archive.org/web/20161120102825/http://curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=369&lang= Cultureel Centrum Curacao], Encyclopedie van Curaçao</ref>
On December 30th , 1949, the “Cultureel Centrum Curaçao / Sentro Kultural Kòrsou” was founded<ref>https://www.sentrokultural-korsou.org/ Sentro Kultural Kòrsou]</ref>, with the following objectives:
*Promotion of cultural life within the Netherlands Antilles , and in particular in Curaçao.
*Work together with other organizations with same objective in The Netherlands, Aruba and the Caribbean to coordinate cultural exchanges between these organizations.
Throughout its history of more than 55 years, CCC has contributed to the cultural development of Curaçao in both a material and emotional way.
The areas of culture in which CCC operates are music, literature, theatre, dance, visual art, and social events where all these cultural aspects are represented.<ref>https://www.sentrokultural-korsou.org/</ref>
{{Appendix}}
'''Cultureel Centrum Curaçao''' (ofisialmente **Sentro Kultural Kòrsou**, abreviá CCC) ta un organisashon kultural multidisiplinario ku ta sede na Emmastad, Willemstad, Kòrsou. Fundá riba **30 di desèmber 1949**, e sentro tin komo meta pa promové bida kultural riba e isla pa medio di músika, arte visual, literatura, baile i teater.
## Historia
CCC a wòrdu fundá pa lidernan kultural hulandes i lokal ku a buska pa fomentá interkambio kultural entre Hulanda, Antia Hulandes anterior, Indonesia i Sürnam. Un di su promé presidentenan tabata **Dr. Cola Debrot**, y otro figuranan clave a inclui **May Henriquez**, **J. Bennebroek Gravenhorst**, i **Dr. L.A.G.O. Lashley**.
Inicialmente alohá den un biblioteka sientífiko, e sentro a organisá un variedat di aktividatnan kultural manera konsierto i obranan di teatro importá for di Hulanda, entre otro *Marí di Malpais* i *Juancho Picaflor*. Den añanan despues, CCC tambe a trese teater i pelíkula biahero a traves di un trùk di sine mobil.
## Organization
- **President**: Henri C. Cornelia
- The board of directors includes up to nine members with roles such as treasurer and secretary.
- **Funding**: Supported by government grants (STICUSA/OKSNA), donations, course fees, and space rentals.
## Programs and Academy
The CCC operates as a cultural hub offering a wide range of classes and initiatives:
- **Edgar Palm Music Academy**: Offers instruction in piano, guitar, cuatro, mandolin, trumpet, saxophone, drums, choral singing, and general musical education—mostly for young students.
- **Theater**: Offers lessons and performance opportunities, including children's theater.
- **Folkloric Dance**: Traditional Curaçaoan and Aruban dance courses, including instruction led by Cesareo Jean Louis.
- **Visual Arts**: Exhibitions for painters, photographers, and other artists—featuring both local talent and curated in-house shows.
- **Literature**: Hosts literary gatherings, supports writers, and publishes books.
## Events
CCC regularly organizes public events to foster local culture and talent, including concerts like *Historia di Muziek*, Christmas performances, and *E-Klabu* for organ and other instruments.
## Facilities
The center houses classrooms, a concert hall, an auditorium, and a garden, which are used for courses, events, and exhibitions. These facilities are also available for rental by the community and partner organizations.
## Impact and Legacy
CCC plays a central role in preserving and promoting Curaçao’s cultural identity:
- Through the Edgar Palm Music Academy, it has trained many young musicians who have gone on to study abroad in the Netherlands and Suriname.
- Its theater, dance, literature, and visual arts programs continue to enrich the island's cultural and educational landscape.
- By organizing festivals and public events, CCC helps maintain the island’s cultural heritage and language.
## See also
* [[Culture of Curaçao]]
* [[Edgar Palm Music Academy]]
* [[List of museums in the Dutch Caribbean]]
== References ==
<references />
[[:Kategoria:Kultura na Kòrsou]]
{{Infobox kultura
| nomber = Cultureel Centrum Curaçao
| otro_nomber = Sentro Kultural Kòrsou (CCC)
| imagen =
| lugá = Emmastad (Groot Kwartier), Willemstad, Curaçao
| fundashon = 30 di desèmber 1949
| presidente = Henri C. Cornelia
| objtos = Promové bida kultural multidisiplinario pa komunidat di Curaçao
| formato = Fundashon sin ánimo di ganashi i centro kultural
}}
'''Cultureel Centrum Curaçao''' (nómi oficial **Sentro Kultural Kòrsou**, abreviado CCC) ta un organización kultural multidisiplinario na Emmastad, Willemstad. Fundá dia **30 di desèmber 1949**, su mision ta promové bida kultural na nivel lokal i internashonal, na área di musika, arte visual, letra, baile, i teatro.:contentReference[oaicite:0]{index=0}
## Historia
CCC a keda fundá dor di lideres kultural Hulandes i lokal ku deseá fasilitá interkambio kultural entre Hulanda, Antilla Hulandes, Indonesia i Surinam. Uno di e promé presidente tabata **Dr. Cola Debrot**. Otro figura importante ta **May Henriquez**, J. Bennebroek Gravenhorst, i Dr. L.A.G.O. Lashley.:contentReference[oaicite:1]{index=1}
En su prinsipio, CCC tabata situá riba e biblioteka akademiko (wetenschappelijke bibliotheek) i a organizá evento kultural komo konsierto i obranan teatral importá for di Hulanda, komo **"Marí di Malpais"** i **"Juancho Picaflor"**. Den e dos siglo despues, a trese obranan teater di reguero i film via e konosí **sine trùk**.:contentReference[oaicite:2]{index=2}
## Organisashon
- **Presidente:** Henri C. Cornelia:contentReference[oaicite:3]{index=3}
- Junta di direkshon ta formá di maximaal nueve miembronan, inklusí tesorero, sekretario i otro.:contentReference[oaicite:4]{index=4}
- **Finansha**: fondonan ta bini di guberno (STICUSA/OKSNA), donashon, i ingreso di kursonan i espasio alquiler.:contentReference[oaicite:5]{index=5}
## Ofertonan i Akademia
CCC ta operá den pluga kultura ku diferente sekshon:
- **Akademia di Muzika Edgar Palm**: kursunan pa piano, gitar, kuarta, mandolin, trompet, saxofon, drùm, koral i AMV, mayormente pa djoven.:contentReference[oaicite:6]{index=6}
- **Teatro**: leksion i produchonnan, inklusí teatro deportivo.:contentReference[oaicite:7]{index=7}
- **Baile folklóriko**: kurso pa hòmber i muhé den baile Arubano tradishonal, dirigí pa Cesareo Jean Louis.:contentReference[oaicite:8]{index=8}
- **Arte visual**: ekspo pa pintor, fotograf i other artista; riba Arte Proba i produchonnan mes di CCC.:contentReference[oaicite:9]{index=9}
- **Literatura**: encontro literario, soporte pa skritornan i publikashon di buki.:contentReference[oaicite:10]{index=10}
## Eventonan
Ta organizá eventonan regularmente pa stimulá kultura lokal i talentonan, inklusí **"Historia di Muziek"**, **koncierto di Krísma**, **E-Klabu** pa ka'i òrgel i otro evento públicu.:contentReference[oaicite:11]{index=11}
## Instalashonnan
CCC ta cuenta ku klasnan, sal di konsierto, auditorium i horto ku ta disponible pa uso di kurso, evento i eksposishon. Ta accesibel pa renta pa organizashon.:contentReference[oaicite:12]{index=12}
## Impakto i legado
CCC ta un institution klave na preservashon i promocion di kultura Curacaoano:
- Komo e escuela musical Edgar Palm, a forma djovenes músico ku despues ta studia aden Hulanda i SU.:contentReference[oaicite:13]{index=13}
- Fomenta teatro, danza, literatura i arte visual, kontribuyendo na vida kulturel i edukashonal di e isla.
- Tononan i festivales organizá te kontribui na mantene identidat kultural i idioma lokal.
## Referensia
<references>
</references>
== Mira tambe ==
* [[Cultura di Curaçao]]
* [[Akademia di Músika Edgar Palm]]
* [[Lista di museo na Hulanda Karibense]]
tin komo meta pa promové bida kultural riba e isla pa medio di [[músika]], arte visual, [[literatura]], [[baila|baile]] i [[teatro]].
Sentro Kultural Kòrsou (ofisialmente Cultureel Centrum Curaçao, abreviá CCC) ta un kompleho kultural multidisiplinario situá na Emmastad, Willemstad den Kòrsou. Fundá 30 di desèmber 1949, e sentro ta dediká pa promové bida kultural i aktividatnan sosio-kultural na isla, ku énfasis partikular riba hubentut i su desaroyo den kultura di Kòrsou.
--------------------
{{Variante|c}}
{{Infobox artista |variante= c
| nomber = Bagira Tizraoui
| alias = Bagira
| fecha nacemento =
|luga nacemento=[[Hulanda]]
| residencia = {{CUW}}
|ofishi=Pintor, diseñadó gráfiko, muralista
|genero=Arte
|website = https://bagira.art/
}}
'''Bagira Tizraoui''' (☆ 199?) ta un artista visual [[Kòrsou|kurasoleño]] di desendensia algeriano-hungaro, ku ta konosí pa su obranan ....
== Bida i karera ==
Bagira a nase na Hulanda, yu di un tata di Argelia i un mama di Hungria. El a lanta den varios pais, entre nan Argelia, Hungria, Belgika i [[Hulanda]]. Na 2014, na edat di 18 aña, Bagira a muda pa Kòrsou, unda su ruman muhé tabata biba.
Na 2023, el a habri su propio galeria na Kura Hulanda den Willemstad.
{{Appendix}}
NOTES
Ze is eigenwijs, eigenzinnig en onmiskenbaar getalenteerd. BAGIRA leeft en ademt kunst – en niet zomaar kunst, maar rauwe, eerlijke, krachtige portretten die muren én harten raken.<ref>[https://rss.com/podcasts/uitdekunst-kunst-en-cultuur-op-curacao/1975749/ BAGIRA – Winnares van Best Artist 2024 Award en de stem van haar generatie], rss.com (7 di aprel 2025)</ref>
Op haar 28e wint ze de Best Artist 2024 Award van de Amigoe. Niet dankzij een academische opleiding of een traditioneel pad, maar door pure durf, toewijding en een ontembare drang om te creëren. Acht jaar geleden ontdekte ze haar talent bij toeval. Twee weken later had ze haar vaste baan opgezegd – de rest is geschiedenis in verf.
Wat begon met portretopdrachten, groeide al snel uit tot iets groters. BAGIRA vond haar stem in het maken van muurschilderingen. Tegenwoordig is haar werk niet meer weg te denken uit het straatbeeld van Curaçao. Zo schilderde ze onder andere het monumentale portret van Margareth Abraham (1945–1970) op de gevel van de Curaçao International Airport.
Wat haar werk bijzonder maakt? De blik. De gelaagdheid. De stilte die haar schilderijen teweegbrengen. Ze legt gezichten vast—denkbeeldige én echte—met zoveel zeggingskracht dat je er niet omheen kunt.
BAGIRA groeide op tussen culturen én tussen geloven. Ze heeft een Hongaarse moeder en een Algerijnse vader. Ze bracht haar jeugd door in Hongarije, Nederland, België en Algerije. Haar opvoeding vond plaats in de schaduw van twee werelden: het christendom en de islam. Deze mix van spirituele, culturele en geografische invloeden vormt de kern van haar werk: kleurrijk, gelaagd en oprecht.
Op haar zestiende woonde ze al zelfstandig. Op haar negentiende vertrok ze naar Curaçao om bij haar grote zus te wonen. Die vroege onafhankelijkheid dwong haar om haar eigen weg te vinden – en precies dat is wat ze met haar kunst blijft doen.
🎙️ In deze uitzending van UIT DE KUNST vertelt ze openhartig over haar reis, over vrouw-zijn, over geloof, afkomst en vrijheid – en over hoe ze met een penseel de wereld stukje bij beetje kleur geeft.
{{Appendix}}
------------------
{{Variante|c}}
{{Infobox artista |variante= c
| fecha nacemento = 1971
|luga nacemento=[[Cuba]]
| residencia = {{CUW}}
|ofishi=Eskultor
|genero=Arte
|
}}
'''Angel Luis de la Rosa González''' (☆ 1971 na [[Cuba]]) ta un eskultor [[Cuba|kubano]]-[[Kòrsou|kurasoleño]], ku ta konosí pa su obranan di palu.
For di 2009 e ta biba i traha na Kòrsou.
'''Ángel Luis de la Rosa González''' (1971, [[Kuba]]) ta un [[eskultor]] kubano-kurasoleño ku ta biba i traha na [[Kòrsou]] for di 2009.
== Bida i karera ==
E ta bini di un famia di artesanonan ku su produktonan ta di gran prestigio. Su famianan tin profesionan manera saddler, shoemaker, carpintero, grafista i wever.<ref>[https://delarosartes.exto.nl/ Biografie Angel de la Rosa]</ref> Ora Angel Luis tin 12 aña, e ta bai un skol sekundario kaminda ta duna enseñansa di arte, e akademia José Joaquín Tejada, na [[Santiago di Cuba]]. E programa ta full-time, 6 dia pa siman i ta dura 7 aña. Ounke e ta ekselente den grafismo na skol, su preferensia personal ta skultura. Despues di a terminá su estudio, el a bira maestro di dibuho i skultura.
De la Rosa ta kuminsa su karera profeshonal na Casa de la Cultura Miguel Matamoros na Santiago de Cuba, den e departamento di artesanía. Den kuadro di e trabou aki e ta bira miembro di Asociación Cubana de Artesanos Artistas. Despues el a bira presidente di e asosiashon, posishon ku a okupá pa 10 aña. Entretantu e ta partisipá anualmente na
E ta un artista ku ta partisipá den grupo di eksposishon pa artesanonan i ku regularmente ta risibí premionan i rekonosementu.
Ademas e ta traha riba diferente enkargo. Na 2005 el a traha su prome exposicion solo titula ⁇ Consagración a la Primavera ⁇ (Invicion di Primavera), na e instituto provincial Biblioteca Elvira Cape.
Na momento cu Angel Luis ta yegando su 40 aña, e ta realisa mas y mas cu e ta sinti su mes encerra den su propio pais. Un bishita di trabou kòrtiku na Martinique a lanta su konsiensia ku un sosiedat por funshoná diferente for di loke e ta kustumbrá na dje na Cuba. Esaki ta oumentá su preokupashon. E ta tuma e desishon di emigrá i en realidat su intenshon ta pa bai Brazil. Miéntras e ta preparando pa esaki, e ta tende di un proyekto di konstrukshon na Kòrsou ku ta rekerí personal spesial di urgensia. Ángel Luis a kambia su plannan i huntu ku kuater kompatriota el a bai Kòrsou na 2009, ku tres di su figuranan di madera den su maleta.
Na Curaçao e ta traha na e konstrukshon di L ⁇ Aldea, un proyekto turístiko na Santa Catharina ku ya a wòrdu realisá. E ta hiba su figuranan di palu na Gallery Alma Blou, pa mira si por tin interes den su obra. E galerista Lusette Verboom ta entusiasmá i for di e momentu ei e ta trese tur loke e ta traha na e galeria.
Despues ku su kontrato ku e proyekto di konstrukshon a kaba, Angel Luis a disidí di keda na Kòrsou i kuminsá su mes negoshi.
Ademas, e ta aktivo den arte i regularmente ta partisipá na
grupo di exposicion na e galeria. Na yüni 2021, e ta un di e 45 artistanan lokal ku ta habri nan estudio durante e Open Atelier Route.
Muhénan ta importante den bida di Angel Luis. Komo yu úniko, no solamente su mama a lanta e, sino tambe su wela. Awor ku e mes tin yu, entre nan tres yu muhé, e ta eksperensiá e muhé tambe for di e perspektiva di e tata. E ta orguyoso di tur su 8 yu i ta konsiderá nan komo e kos mas importante den su bida.
Ángel Luis ta biba na Kòrsou pa 14 aña kaba i a traha un bida aki, den kua e ta sinti su mes na kas. E tin un gran admiracion pa e comunidad di Curaçao, unda tanto nacionalidad ta biba hunto y unda e tambe ta sinti su mes bon bini. E ta broma cu e libertad cu e tin aki pa biba y traha, pero tambe e oportunidadnan cu e ta haya pa desaroya su mes artisticamente.
Na 2023, durante su prome bishita na Hulanda, Angel Luis a hala atencion cu su obranan na e Dianan Nacional di Arte na Gorinchem y PAN Amsterdam.
{{Appendix}}
[[:Category:Arte na Kòrsou]]
Despues di a termina su estudio na skol, el a bai traha na Casa de la Cultura Miguel Matamoros na Santiago de Cuba, den e departamento di artesanía. For di e trabou aki e ta bira miembro di Asociación Cubana de Artesanos Artistas. Despues el a bira presidente di e asosiashon i e posishon aki el a okupá pa 10 aña. Entretantu e ta partisipá anualmente na
E ta un artista ku ta partisipá den grupo di eksposishon pa artesanonan i ku regularmente ta risibí premionan i rekonosementu.
Ademas e ta traha riba diferente enkargo. Na 2005 el a traha su prome exposicion solo titula ⁇ Consagración a la Primavera ⁇ (Invicion di Primavera), na e instituto provincial Biblioteca Elvira Cape.
Na momento cu Angel Luis ta yegando su 40 aña, e ta realisa mas y mas cu e ta sinti su mes encerra den su propio pais. Un bishita di trabou kòrtiku na Martinique a lanta su konsiensia ku un sosiedat por funshoná diferente for di loke e ta kustumbrá na dje na Cuba. Esaki ta oumentá su preokupashon. E ta tuma e desishon di emigrá i en realidat su intenshon ta pa bai Brazil. Miéntras e ta preparando pa esaki, e ta tende di un proyekto di konstrukshon na Kòrsou ku ta rekerí personal spesial di urgensia. Ángel Luis a kambia su plannan i huntu ku kuater kompatriota el a bai Kòrsou na 2009, ku tres di su figuranan di madera den su maleta.
Na Curaçao e ta traha na e konstrukshon di L ⁇ Aldea, un proyekto turístiko na Santa Catharina ku ya a wòrdu realisá. E ta hiba su figuranan di palu na Gallery Alma Blou, pa mira si por tin interes den su obra. E galerista Lusette Verboom ta entusiasmá i for di e momentu ei e ta trese tur loke e ta traha na e galeria.
Despues ku su kontrato ku e proyekto di konstrukshon a kaba, Angel Luis a disidí di keda na Kòrsou i kuminsá su mes negoshi.
Ademas, e ta aktivo den arte i regularmente ta partisipá na
grupo di exposicion na e galeria. Na yüni 2021, e ta un di e 45 artistanan lokal ku ta habri nan estudio durante e Open Atelier Route.
Muhénan ta importante den bida di Angel Luis. Komo yu úniko, no solamente su mama a lanta e, sino tambe su wela. Awor ku e mes tin yu, entre nan tres yu muhé, e ta eksperensiá e muhé tambe for di e perspektiva di e tata. E ta orguyoso di tur su 8 yu i ta konsiderá nan komo e kos mas importante den su bida.
Ángel Luis ta biba na Kòrsou pa 14 aña kaba i a traha un bida aki, den kua e ta sinti su mes na kas. E tin un gran admiracion pa e comunidad di Curaçao, unda tanto nacionalidad ta biba hunto y unda e tambe ta sinti su mes bon bini. E ta broma cu e libertad cu e tin aki pa biba y traha, pero tambe e oportunidadnan cu e ta haya pa desaroya su mes artisticamente.
Na 2023, durante su prome bishita na Hulanda, Angel Luis a hala atencion cu su obranan na e Dianan Nacional di Arte na Gorinchem y PAN Amsterdam.
------------------------
jk97d5iq3m3cmvmskag0q49ap7wyn9s
201564
201563
2026-08-21T19:33:10Z
Caribiana
8320
201564
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
Pending: [[Mandy Franca]] - [[Tarona]] - [[Gilleam Trapenberg]] - [[Shertise Solano]] - [[Serana Angelista]] (nl.wiki) - [[Eugenie Boon]]
-------------
{{Databox}}
{{Infobox edificio| variante = c
| tipo = Kompleho kultural
| nomber2 = Sentro Pro Arte
| imagen =
| descripcion =
| localisa_na = [[Willemstad]]
| adres = Schouwburgweg
| cercania =
| fecha_construccion = 1965-1968
| fecha_funda =
| inaugura = [[10 di sèptèmber]] [[1968]]
| cera = 2001
| renova =
| restaura =
| aña_basha = desember 2025
| pais = {{CUW}}
| architect = Frits F. Zingel
| renova =
| propietario = Stichting Schouwburg Curaçao
| director =
| cantidad_sala =
| capacidad = auditorio: 750 asiento
| status_monumento =
| distincion =
| zoom =16
}}
'''Sentro Pro Arte''' tabata e teatro nashonal di [[Kòrsou]] ku tabata aktivo entre 1968 i 2001. E tabata situá na [[Willemstad]] den bario di Groot Davelaar.
== Historia ==
Na 1964 e konseho konsultativo pa koperashon kultural entre e paisnan di Reino a duna e gobièrnu hulandes e idea di pone fondonan disponibel pa e konstrukshon di un teatro na Kòrsou. Anteriormente Stichting Schouwburg Curaçao tabatin e arkitekto F. Zingel a haña un enkargo pa un diseño. E gobièrnu Hulandes a duna un kantidat di subsidio di NAF 1.500.000,-. Riba 28 di sèptèmber 1965, H.M. e Reina (Juliana) a desmontá un plaka na e lugá kaminda e teatro lo a lanta. Poco despues, a kuminsá ku e konstrukshon di Rijkseenheidboulevard. Tereno di konstrukshon i lugá di parkeer (350 outo) a ser ofresé na e Fundashon pa e teritorio insular di Kòrsou. Divershon di kontribushon den sèn di gobièrnu i privá den Antias Hulandes i e kontribushon hulandes menshoná ariba, ku a wòrdu entregá pa medio di [[Sticusa]], a hasi e konstrukshon i e instalashon posibel; Wim Vesseur, un eksperto den teatro, a aktua komo konsehero.
E teatro ta conta cu 750 asiento, ta ekipa pa e vision mas moderno cu entre otro un lift di orquesta y ta calcula pa practicamente tur tipo di manifestacion (teatro, ballet, concierto, congreso, show, etc.). E inaugurashon a tuma lugá na 10 di sèptèmber 1968. E teatro aki a stimula e poblacion pa bishita e diferente presentacionnan y actuacionnan mas biaha.
1968: Officially opened by Governor N.C. (Cola) Debrot with the grand production ''Esta Ricu nos bida ta''.<ref name="theater"/>
In 1965 werd in Willemstad in Curaçao begonnen met de bouw van Centro Pro Arte: een grote schouwburg. In datzelfde jaar bezocht Koningin Wilhelmina het eiland alsmede de bouwplaats, waar zij een gedenkplaat onthulde. Later kreeg die een plaats in het theater.<ref name="theater">[https://theaterencyclopedie.nl/wiki/Centro_Pro_Arte,_Willemstad_(Curacao) Centro Pro Arte], theaterencyclopedie.nl</ref>
De schouwburg, aan een weg gelegen die de naam van Schouwburgweg kreeg, werd in 1968 geopend door Gouverneur N.C. (Cola) Debrot. De financiering kwam van Nederland, Curaçao en de Shell. Openingsvoorstellingen zijn Esta Ricu nos bida ta van Bunchi Römer, een stuk met meer dan 70 amateurspelers en Cosas de Papá y Mamá van Alfonso Paso in vertaling en regie van Nydia Ecury (Gai bieu ta traha sòpi stèrki).
Er waren 700 plaatsen, een lijsttoneel met orkestbak en een groot toneel die een brede programmering mogelijk maakte. In de eerste jaren was de zaal zeer succesvol, met optredens van Nederlandse artiesten (o.a. Jenny Arean, Tineke Schouten en Paul van Vliet) en muziek-en dansgroepen van elders.
Vanaf de jaren '90 ging het steeds slechter met het theater, door onder andere een merkwaardige beleidsbeslissing waarbij verordineerd werd dat de bezoekers keurig gekleed moesten zijn; anders kon toegang ontzegd worden. Dit had een teruggang van bezoekers tot gevolg.
Daarnaast had het gebouw te maken met een niet structuele programmering, veroorzaakt door slechte communicatie en financiële problemen. Daarbij was er, ook vanwege geldtekort, een groot gebrek aan onderhoud. Zo had het gebouw ernstig te lijden onder wateroverlast, waardoor de kelders regelmatig onder water stonden.
De verschillende problemen leidden uiteindelijk in 2001 tot de definitieve sluiting van het Centro Pro Arte. Plannen voor heropening kwamen maar niet van de grond; een grote brand in 2016 maakte er helemaal een eind aan.<ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/14382-grote-vuurzee-sentro-pro-arte Grote vuurzee Sentro Pro Arte], [[Antilliaans Dagblad]] (13 di september 2016)</ref>
De restanten kwamen in het bezit van een pensioenfonds die nog wel onderzocht of er een Cultuurcentrum van gemaakt zou kunnen worden.
Na jarenlange discussie over de toekomst van Sentro Pro Arte: slopen en nieuw bouwen, renoveren of een nieuw theater elders bouwen,<ref>[https://www.curacao.nu/nieuws/algemeen/77007/werkzaamheden-voor-nieuw-sentro-pro-arte-gestart Werkzaamheden voor nieuw Sentro Pro Arte gestart], curacao.nu (14 di yüli 2025)</ref> is de overheid in 2025 begonnen met de voorbereidingen voor de bouw van een nieuw Sentro Pro Arte.
E edifisio ku tabata será durante varios aña, a wòrdu basha abou i desmantelá kompletamente pa fin di 2025 debí na su mal estado.<ref>{{citeer web|auteur=[[Dick Drayer]]|url=https://www.curacao.nu/nieuws/geschiedenis/82870/laatste-gordijn-valt-sentro-pro-arte-definitief-ontmanteld-na-zestig-jaar-cultureel-gebruik|titel= Laatste gordijn valt: Sentro Pro Arte definitief ontmanteld na zestig jaar cultureel gebruik|werk=curacao.nu|datum=2025-12-01|bezochtdatum=2026-08-21}}</ref>
---------------
In 1964 gaf de Adviesraad voor culturele samenwerking tussen de landen van het Koninkrijk de Nederlandse regering in overweging fondsen ter beschikking te stellen voor de bouw van een schouwburg op Curaçao. Tevoren had de Stichting Schouwburg Curaçao de architect F. Zingel opdracht voor een ontwerp gegeven. Door de Nederlandse regering werd een subsidiebedrag toegekend ad NAf 1.500.000,-. Op 28 september 1965 onthulde H.M. de Koningin (Juliana) een gedenkplaat op de plaats waar de schouwburg zou verrijzen. Kort daarop nam de bouw aan de Rijkseenheidboulevard een aanvang. Bouwgrond en parkeerterrein (350 auto's) zijn door het Eilandgebied Curaçao aan de Stichting aangeboden. Diverse bijdragen in geld van overheid en particulieren in de Nederlandse Antillen en de bovengenoemde door tussenkomst van de Sticusa verstrekte Nederlandse bijdrage maakten bouw en inrichting mogelijk; de theaterdeskundige Wim Vesseur trad op als adviseur.<ref>[https://web.archive.org/web/20161120102825/http://curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=369&lang= Encyclopedie van Curacao - letter A t/m D]</ref>
De schouwburg telt 750 zitplaatsen, is volgens de modernste inzichten uitgerust met o.a. een orkestlift en is berekend op vrijwel elke soort manifestaties (toneel, ballet, concerten, congressen, shows enz.). De opening vond plaats september 1968. De bevolking is door deze schouwburg gestimuleerd de verschillende op- en uitvoeringen vaker te bezoeken.
{{Appendix}}
* [https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/21596-sentro-pro-arte-wordt-gesloopt Sentro Pro Arte wordt gesloopt], 27 di mei 2020
* https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/26417-schouwburg-staat-weer-op-de-agenda Schouwburg staat weer op de agenda], 30 di september 2022
* De in 1968 in Davelaar op Curaçao opgerichte schouwburg Centro Pro Arte Plaza Consortium (HPC) met 750 stoelen sloot 19 jaar geleden zijn deuren. De schouwburg kwam tot stand met giften van de Nederlandse overheid, Shell, het Bureau Cultuur en Opvoeding en lokale particuliere bedrijven. Hij zou een van de modernste in het Caribische gebied worden, met onder andere een orkestlift, en zou zijn berekend op alle facetten van cultuuruitingen, zoals concerten, toneel en ballet (MaduroMolhuijsen 2006). 34 jaar later, in 2001, viel het doek. Vanwege geldtekort was er sprake van achterstallig onderhoud. In 2015 nam de Curaçaose overheid het besluit om Centro Pro Arte te renoveren. Amper een jaar later vatte het leegstaande pand tijdens een grote arbeidersstaking vlam. Er waren drie opties: doorgaan met de renovatieplannen, slopen en een nieuw theater bouwen, of een nieuw theater bouwen in de binnenstad.<ref>[https://www.boekman.nl/tijdschrift-artikel/artikelen/theater-in-het-caribisch-gebied/ Theater in het Caribisch Gebied]</ref>
* Sentro pro Arte wordt niet meer gerenoveerd. Althans niet door de overheid. Die heeft het daarom overgedragen aan het Algemeen Pensioenfonds Curaçao.
{{Appendix}}
----------------------
{{Variante|c}}
{{Infobox edificio| variante = c
| nomber = Sentro Kultural Kòrsou
| nomber2 = Cultureel Centrum Curacao
| abrevia = CCC
| adres = ''Koninginnelaan'', Emmastad
| funda = [[30 di desèmber]] [[1949]]
| inaugura = 1950
| architect =
| renova =
| propietario = Stichting Schouwburg
| director =
| cantidad_sala =
| capacidad = auditorio:
| zoom =16
}}
'''Sentro Kultural Kòrsou''', ofisialmente '''Cultureel Centrum Curacao''' (CCC), ta un kompleho kultural multidisiplinario na [[Kòrsou]], situá den [[Emmastad]] na [[Willemstad]]. Fundá dia [[30 di desèmber]] [[1949]], e sentro ta dediká pa promové bida kultural i aktividatnan sosio-kultural na isla, ku énfasis partikular riba hubentut i su desaroyo den kultura di Kòrsou.<ref>https://www.sentrokultural-korsou.org/</ref>
== Historia ==
Sentro Kultural Kòrsou a wòrdu establesé komo e organisashon lokal ligá na [[Sticusa|Stichting voor Culturele Samenwerking]] (Sticusa) pa stimula bida kultural na Kòrsou i fasilitá interkambio kultural ku [[Hulanda]], [[Aruba]] i otro islanan di Karibe Hulandes. E promé direktor di CCC tabata [[Cola Debrot]], un figura aktivamente enbolbí den [[literatura]] i kultura lokal.
For di su kuminsamentu, e método di trabou di CCC tabata diferente di esun di Sentro Kultural Aruba (CCA). Mientras CCA tabata fungí mas komo un organisashon ku ta koordiná i unifiká aktividatnan di organisashonnan kultural eksistente, CCC a skohe pa enfoká riba stimulá inisiativanan propio i yena bashinan den e kampo kultural.
El a hunga un papel importante den desaroyo kultural di Kòrsou. Entre otro, e sentro a establesé òf a yuda na kreashon di:
* Liga di Pelíkula Korsou (Curacaose Film Liga?)
* Biblioteka sientífiko (ku posteriormente a integrá den e biblioteka di [[University of Curaçao|UoC]])
* Fundashon Skol di Músika Kòrsou
== Aktividatnan i funshon ==
(oud)
Sentro Kultural Kòrsou ta aktivo den vários disiplina kultural, inkluyendo músika, literatura, teatro, baile, arte visual i aktividatnan sosial ku ta kombiná diferente forma di ekspreshon kultural. CCC ta kolabora ku instansianan lokal i internashonal pa organisá presentashonnan, exposishonnan i produccionnan teatral, tantu ku artistanan lokal komo ku bishitantenan for di Hulanda i otro paisnan.
Un parti di su trabou histórico tabata e organisashon di proyekshonnan di pelíkula, inklusief uso di e asina yamá sinetruck, ku a permití hiba sine pa diferente bario riba e isla. Dor di su aktividatnan, CCC a kontribuí tanto material komo emoshonalmente na formashon di e identidat kultural di Kòrsou.
== Meta i signifikado ==
E ophetivonan prinsipal di CCC ta:
* Promové bida kultural den Kòrsou i (histórikamente) den Antias Hulandes
* Kolaborá ku organisashonnan kultural na Hulanda, Aruba i e Karibe
* Fasilitá intercambio kultural i artistiko
* Sostené i stimula talento lokal
Ku mas ku sinkuenta aña di eksistensia, Sentro Kultural Kòrsou ta konsiderá un di e pilarnan di infrastructura kultural di e isla.
of
== Vision i mishon ==
(nieuw)
Segun su website oficial, e visión di Sentro Kultural Kòrsou ta pa bira e institushon prinsipal pa ekspreshon kultural i edukashon den komunidat di Kòrsou i, si posibel, den e region mes. Su mishon ta kontribuí na kalidat di bida di komunidat di Kòrsou pa medio di e promoshon di aktividatnan kultural i sosio-kultural. CCC ta pone un énfasis spesial riba hubentut, kwa nan ta invitá i involví den desaroyo i preservashon di kultura pa e generashonnan futuro.
== Aktividatnan ==
Durante su existencia, CCC a organisá i suportá hopi tipo di aktividat kultural, inklusivamente:
* produccionnan musicals, teatraal i danse
* exposishon di arte visual i fotografia
* organizashon di film den komunidat (cinetruck)
* sesiunan literario i promoveshon di eskribidonan lokal
* edukashon musikal via Akademia di Músika Edgar Palm
* kursonan i talleres pa djòvenes i adulto.
CCC kolabora ku otro organisashonnan kultural lokal i internashonal pa organizá eventonan ku ta inkluí artistanan lokal i invitado.
== Importansia ==
Na mas ku 75 aña di eksistensia, Sentro Kultural Kòrsou ta konsiderá un pilarnan den infrastructura kultural di Kòrsou, kontribuí na tanto konservashon komo desaroyo di ekspreshon kultural lokal i involvimentu di hubentut den aktividatnan kultural.
{{Appendix}}
ta un compleho
Cultureel Centrum Curaçao werd op 30 december 1949 opgericht als de plaatselijke zusterorganisatie van Sticusa ter bevordering van het culturele leven op Curacao en de culturele uitwisseling met het moederland. Eerste directeur was Colá Debrot.<ref>https://theaterencyclopedie.nl/wiki/Cultureel_Centrum_Cura%C3%A7ao_(1950) Cultureel Centrum Curaçao (1950)], theaterencyclopedia.nl</ref>
Fundá na 1950. For di kuminsamentu, e método di trabou di C.C.C. tabata diferente orienta cu esun di Centro Cultural Aruba, cu al fin y al cabo ta fungi como grupo, mientras cu ta mantene e independencia di e organisacionnan cultural existente. E C.C.C. prinsipalmente ta hasi esfuerso pa stimulá aktividat propio riba tereno kultural; e ta purba tambe di yena e bashinan eksistente. Desde su fundashon, e C.C.C. entre otro, a logra of a yuda pa logra lo siguiente:
• e liga di pelíkula Curaçao,
• e Biblioteka Sientífiko (awor uni den e Biblioteka di Universidat)
• y Fundacion Scol di Musica Curaçao.
Varios instancia colaborando cu e C.C.C. ta envolvi den entre otro teatro, ballet y exposicionnan. E C.C.C. ta proveé proyekshon di pelíkula ku e *cinetruck i ta kolabora ku otro organisashonnan pa organisá presentashonnan di tantu artistanan lokal komo bishitante di Hulanda i otro paisnan (mira tambe Sentronan Kultural).
Opgericht in 1950. Van de aanvang af was de werkwijze van het C.C.C. anders gericht dan die van het Cultureel Centrum Aruba, dat immers samenbun¬delend optreedt, met behoud overigens van de zelfstandigheid van de bestaande culturele organisaties. Het C.C.C. streeft vooral naar het stimuleren van de zelfwerkzaamheid op cultureel gebied; het tracht verder nog bestaande la¬cunes op te vullen. Sedert de oprichting heeft het C.C.C. o.m. het volgende tot stand gebracht of helpen brengen:
• de filmliga Curaçao,
• de Wetenschappelijke Bibliotheek (inmiddels opgegaan in de Universiteitsbibliotheek)
• en de Stichting Muziekschool Curaçao.
Diverse instellingen samenwerkend met het C.C.C. houden zich o.m. bezig met toneel, bal¬let en tentoonstellingen. Het C.C.C. verzorgt o.m. filmvoorstellingen met de *cinetruck en werkt samen met andere organisaties voor het organiseren van uitvoeringen zowel door lokale als door bezoekende kunstenaars uit Nederland en andere landen (zie ook Culturele Centra). <ref>[https://web.archive.org/web/20161120102825/http://curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=369&lang= Cultureel Centrum Curacao], Encyclopedie van Curaçao</ref>
On December 30th , 1949, the “Cultureel Centrum Curaçao / Sentro Kultural Kòrsou” was founded<ref>https://www.sentrokultural-korsou.org/ Sentro Kultural Kòrsou]</ref>, with the following objectives:
*Promotion of cultural life within the Netherlands Antilles , and in particular in Curaçao.
*Work together with other organizations with same objective in The Netherlands, Aruba and the Caribbean to coordinate cultural exchanges between these organizations.
Throughout its history of more than 55 years, CCC has contributed to the cultural development of Curaçao in both a material and emotional way.
The areas of culture in which CCC operates are music, literature, theatre, dance, visual art, and social events where all these cultural aspects are represented.<ref>https://www.sentrokultural-korsou.org/</ref>
{{Appendix}}
'''Cultureel Centrum Curaçao''' (ofisialmente **Sentro Kultural Kòrsou**, abreviá CCC) ta un organisashon kultural multidisiplinario ku ta sede na Emmastad, Willemstad, Kòrsou. Fundá riba **30 di desèmber 1949**, e sentro tin komo meta pa promové bida kultural riba e isla pa medio di músika, arte visual, literatura, baile i teater.
## Historia
CCC a wòrdu fundá pa lidernan kultural hulandes i lokal ku a buska pa fomentá interkambio kultural entre Hulanda, Antia Hulandes anterior, Indonesia i Sürnam. Un di su promé presidentenan tabata **Dr. Cola Debrot**, y otro figuranan clave a inclui **May Henriquez**, **J. Bennebroek Gravenhorst**, i **Dr. L.A.G.O. Lashley**.
Inicialmente alohá den un biblioteka sientífiko, e sentro a organisá un variedat di aktividatnan kultural manera konsierto i obranan di teatro importá for di Hulanda, entre otro *Marí di Malpais* i *Juancho Picaflor*. Den añanan despues, CCC tambe a trese teater i pelíkula biahero a traves di un trùk di sine mobil.
## Organization
- **President**: Henri C. Cornelia
- The board of directors includes up to nine members with roles such as treasurer and secretary.
- **Funding**: Supported by government grants (STICUSA/OKSNA), donations, course fees, and space rentals.
## Programs and Academy
The CCC operates as a cultural hub offering a wide range of classes and initiatives:
- **Edgar Palm Music Academy**: Offers instruction in piano, guitar, cuatro, mandolin, trumpet, saxophone, drums, choral singing, and general musical education—mostly for young students.
- **Theater**: Offers lessons and performance opportunities, including children's theater.
- **Folkloric Dance**: Traditional Curaçaoan and Aruban dance courses, including instruction led by Cesareo Jean Louis.
- **Visual Arts**: Exhibitions for painters, photographers, and other artists—featuring both local talent and curated in-house shows.
- **Literature**: Hosts literary gatherings, supports writers, and publishes books.
## Events
CCC regularly organizes public events to foster local culture and talent, including concerts like *Historia di Muziek*, Christmas performances, and *E-Klabu* for organ and other instruments.
## Facilities
The center houses classrooms, a concert hall, an auditorium, and a garden, which are used for courses, events, and exhibitions. These facilities are also available for rental by the community and partner organizations.
## Impact and Legacy
CCC plays a central role in preserving and promoting Curaçao’s cultural identity:
- Through the Edgar Palm Music Academy, it has trained many young musicians who have gone on to study abroad in the Netherlands and Suriname.
- Its theater, dance, literature, and visual arts programs continue to enrich the island's cultural and educational landscape.
- By organizing festivals and public events, CCC helps maintain the island’s cultural heritage and language.
## See also
* [[Culture of Curaçao]]
* [[Edgar Palm Music Academy]]
* [[List of museums in the Dutch Caribbean]]
== References ==
<references />
[[:Kategoria:Kultura na Kòrsou]]
{{Infobox kultura
| nomber = Cultureel Centrum Curaçao
| otro_nomber = Sentro Kultural Kòrsou (CCC)
| imagen =
| lugá = Emmastad (Groot Kwartier), Willemstad, Curaçao
| fundashon = 30 di desèmber 1949
| presidente = Henri C. Cornelia
| objtos = Promové bida kultural multidisiplinario pa komunidat di Curaçao
| formato = Fundashon sin ánimo di ganashi i centro kultural
}}
'''Cultureel Centrum Curaçao''' (nómi oficial **Sentro Kultural Kòrsou**, abreviado CCC) ta un organización kultural multidisiplinario na Emmastad, Willemstad. Fundá dia **30 di desèmber 1949**, su mision ta promové bida kultural na nivel lokal i internashonal, na área di musika, arte visual, letra, baile, i teatro.:contentReference[oaicite:0]{index=0}
## Historia
CCC a keda fundá dor di lideres kultural Hulandes i lokal ku deseá fasilitá interkambio kultural entre Hulanda, Antilla Hulandes, Indonesia i Surinam. Uno di e promé presidente tabata **Dr. Cola Debrot**. Otro figura importante ta **May Henriquez**, J. Bennebroek Gravenhorst, i Dr. L.A.G.O. Lashley.:contentReference[oaicite:1]{index=1}
En su prinsipio, CCC tabata situá riba e biblioteka akademiko (wetenschappelijke bibliotheek) i a organizá evento kultural komo konsierto i obranan teatral importá for di Hulanda, komo **"Marí di Malpais"** i **"Juancho Picaflor"**. Den e dos siglo despues, a trese obranan teater di reguero i film via e konosí **sine trùk**.:contentReference[oaicite:2]{index=2}
## Organisashon
- **Presidente:** Henri C. Cornelia:contentReference[oaicite:3]{index=3}
- Junta di direkshon ta formá di maximaal nueve miembronan, inklusí tesorero, sekretario i otro.:contentReference[oaicite:4]{index=4}
- **Finansha**: fondonan ta bini di guberno (STICUSA/OKSNA), donashon, i ingreso di kursonan i espasio alquiler.:contentReference[oaicite:5]{index=5}
## Ofertonan i Akademia
CCC ta operá den pluga kultura ku diferente sekshon:
- **Akademia di Muzika Edgar Palm**: kursunan pa piano, gitar, kuarta, mandolin, trompet, saxofon, drùm, koral i AMV, mayormente pa djoven.:contentReference[oaicite:6]{index=6}
- **Teatro**: leksion i produchonnan, inklusí teatro deportivo.:contentReference[oaicite:7]{index=7}
- **Baile folklóriko**: kurso pa hòmber i muhé den baile Arubano tradishonal, dirigí pa Cesareo Jean Louis.:contentReference[oaicite:8]{index=8}
- **Arte visual**: ekspo pa pintor, fotograf i other artista; riba Arte Proba i produchonnan mes di CCC.:contentReference[oaicite:9]{index=9}
- **Literatura**: encontro literario, soporte pa skritornan i publikashon di buki.:contentReference[oaicite:10]{index=10}
## Eventonan
Ta organizá eventonan regularmente pa stimulá kultura lokal i talentonan, inklusí **"Historia di Muziek"**, **koncierto di Krísma**, **E-Klabu** pa ka'i òrgel i otro evento públicu.:contentReference[oaicite:11]{index=11}
## Instalashonnan
CCC ta cuenta ku klasnan, sal di konsierto, auditorium i horto ku ta disponible pa uso di kurso, evento i eksposishon. Ta accesibel pa renta pa organizashon.:contentReference[oaicite:12]{index=12}
## Impakto i legado
CCC ta un institution klave na preservashon i promocion di kultura Curacaoano:
- Komo e escuela musical Edgar Palm, a forma djovenes músico ku despues ta studia aden Hulanda i SU.:contentReference[oaicite:13]{index=13}
- Fomenta teatro, danza, literatura i arte visual, kontribuyendo na vida kulturel i edukashonal di e isla.
- Tononan i festivales organizá te kontribui na mantene identidat kultural i idioma lokal.
## Referensia
<references>
</references>
== Mira tambe ==
* [[Cultura di Curaçao]]
* [[Akademia di Músika Edgar Palm]]
* [[Lista di museo na Hulanda Karibense]]
tin komo meta pa promové bida kultural riba e isla pa medio di [[músika]], arte visual, [[literatura]], [[baila|baile]] i [[teatro]].
Sentro Kultural Kòrsou (ofisialmente Cultureel Centrum Curaçao, abreviá CCC) ta un kompleho kultural multidisiplinario situá na Emmastad, Willemstad den Kòrsou. Fundá 30 di desèmber 1949, e sentro ta dediká pa promové bida kultural i aktividatnan sosio-kultural na isla, ku énfasis partikular riba hubentut i su desaroyo den kultura di Kòrsou.
--------------------
{{Variante|c}}
{{Infobox artista |variante= c
| nomber = Bagira Tizraoui
| alias = Bagira
| fecha nacemento =
|luga nacemento=[[Hulanda]]
| residencia = {{CUW}}
|ofishi=Pintor, diseñadó gráfiko, muralista
|genero=Arte
|website = https://bagira.art/
}}
'''Bagira Tizraoui''' (☆ 199?) ta un artista visual [[Kòrsou|kurasoleño]] di desendensia algeriano-hungaro, ku ta konosí pa su obranan ....
== Bida i karera ==
Bagira a nase na Hulanda, yu di un tata di Argelia i un mama di Hungria. El a lanta den varios pais, entre nan Argelia, Hungria, Belgika i [[Hulanda]]. Na 2014, na edat di 18 aña, Bagira a muda pa Kòrsou, unda su ruman muhé tabata biba.
Na 2023, el a habri su propio galeria na Kura Hulanda den Willemstad.
{{Appendix}}
NOTES
Ze is eigenwijs, eigenzinnig en onmiskenbaar getalenteerd. BAGIRA leeft en ademt kunst – en niet zomaar kunst, maar rauwe, eerlijke, krachtige portretten die muren én harten raken.<ref>[https://rss.com/podcasts/uitdekunst-kunst-en-cultuur-op-curacao/1975749/ BAGIRA – Winnares van Best Artist 2024 Award en de stem van haar generatie], rss.com (7 di aprel 2025)</ref>
Op haar 28e wint ze de Best Artist 2024 Award van de Amigoe. Niet dankzij een academische opleiding of een traditioneel pad, maar door pure durf, toewijding en een ontembare drang om te creëren. Acht jaar geleden ontdekte ze haar talent bij toeval. Twee weken later had ze haar vaste baan opgezegd – de rest is geschiedenis in verf.
Wat begon met portretopdrachten, groeide al snel uit tot iets groters. BAGIRA vond haar stem in het maken van muurschilderingen. Tegenwoordig is haar werk niet meer weg te denken uit het straatbeeld van Curaçao. Zo schilderde ze onder andere het monumentale portret van Margareth Abraham (1945–1970) op de gevel van de Curaçao International Airport.
Wat haar werk bijzonder maakt? De blik. De gelaagdheid. De stilte die haar schilderijen teweegbrengen. Ze legt gezichten vast—denkbeeldige én echte—met zoveel zeggingskracht dat je er niet omheen kunt.
BAGIRA groeide op tussen culturen én tussen geloven. Ze heeft een Hongaarse moeder en een Algerijnse vader. Ze bracht haar jeugd door in Hongarije, Nederland, België en Algerije. Haar opvoeding vond plaats in de schaduw van twee werelden: het christendom en de islam. Deze mix van spirituele, culturele en geografische invloeden vormt de kern van haar werk: kleurrijk, gelaagd en oprecht.
Op haar zestiende woonde ze al zelfstandig. Op haar negentiende vertrok ze naar Curaçao om bij haar grote zus te wonen. Die vroege onafhankelijkheid dwong haar om haar eigen weg te vinden – en precies dat is wat ze met haar kunst blijft doen.
🎙️ In deze uitzending van UIT DE KUNST vertelt ze openhartig over haar reis, over vrouw-zijn, over geloof, afkomst en vrijheid – en over hoe ze met een penseel de wereld stukje bij beetje kleur geeft.
{{Appendix}}
------------------
{{Variante|c}}
{{Infobox artista |variante= c
| fecha nacemento = 1971
|luga nacemento=[[Cuba]]
| residencia = {{CUW}}
|ofishi=Eskultor
|genero=Arte
|
}}
'''Angel Luis de la Rosa González''' (☆ 1971 na [[Cuba]]) ta un eskultor [[Cuba|kubano]]-[[Kòrsou|kurasoleño]], ku ta konosí pa su obranan di palu.
For di 2009 e ta biba i traha na Kòrsou.
'''Ángel Luis de la Rosa González''' (1971, [[Kuba]]) ta un [[eskultor]] kubano-kurasoleño ku ta biba i traha na [[Kòrsou]] for di 2009.
== Bida i karera ==
E ta bini di un famia di artesanonan ku su produktonan ta di gran prestigio. Su famianan tin profesionan manera saddler, shoemaker, carpintero, grafista i wever.<ref>[https://delarosartes.exto.nl/ Biografie Angel de la Rosa]</ref> Ora Angel Luis tin 12 aña, e ta bai un skol sekundario kaminda ta duna enseñansa di arte, e akademia José Joaquín Tejada, na [[Santiago di Cuba]]. E programa ta full-time, 6 dia pa siman i ta dura 7 aña. Ounke e ta ekselente den grafismo na skol, su preferensia personal ta skultura. Despues di a terminá su estudio, el a bira maestro di dibuho i skultura.
De la Rosa ta kuminsa su karera profeshonal na Casa de la Cultura Miguel Matamoros na Santiago de Cuba, den e departamento di artesanía. Den kuadro di e trabou aki e ta bira miembro di Asociación Cubana de Artesanos Artistas. Despues el a bira presidente di e asosiashon, posishon ku a okupá pa 10 aña. Entretantu e ta partisipá anualmente na
E ta un artista ku ta partisipá den grupo di eksposishon pa artesanonan i ku regularmente ta risibí premionan i rekonosementu.
Ademas e ta traha riba diferente enkargo. Na 2005 el a traha su prome exposicion solo titula ⁇ Consagración a la Primavera ⁇ (Invicion di Primavera), na e instituto provincial Biblioteca Elvira Cape.
Na momento cu Angel Luis ta yegando su 40 aña, e ta realisa mas y mas cu e ta sinti su mes encerra den su propio pais. Un bishita di trabou kòrtiku na Martinique a lanta su konsiensia ku un sosiedat por funshoná diferente for di loke e ta kustumbrá na dje na Cuba. Esaki ta oumentá su preokupashon. E ta tuma e desishon di emigrá i en realidat su intenshon ta pa bai Brazil. Miéntras e ta preparando pa esaki, e ta tende di un proyekto di konstrukshon na Kòrsou ku ta rekerí personal spesial di urgensia. Ángel Luis a kambia su plannan i huntu ku kuater kompatriota el a bai Kòrsou na 2009, ku tres di su figuranan di madera den su maleta.
Na Curaçao e ta traha na e konstrukshon di L ⁇ Aldea, un proyekto turístiko na Santa Catharina ku ya a wòrdu realisá. E ta hiba su figuranan di palu na Gallery Alma Blou, pa mira si por tin interes den su obra. E galerista Lusette Verboom ta entusiasmá i for di e momentu ei e ta trese tur loke e ta traha na e galeria.
Despues ku su kontrato ku e proyekto di konstrukshon a kaba, Angel Luis a disidí di keda na Kòrsou i kuminsá su mes negoshi.
Ademas, e ta aktivo den arte i regularmente ta partisipá na
grupo di exposicion na e galeria. Na yüni 2021, e ta un di e 45 artistanan lokal ku ta habri nan estudio durante e Open Atelier Route.
Muhénan ta importante den bida di Angel Luis. Komo yu úniko, no solamente su mama a lanta e, sino tambe su wela. Awor ku e mes tin yu, entre nan tres yu muhé, e ta eksperensiá e muhé tambe for di e perspektiva di e tata. E ta orguyoso di tur su 8 yu i ta konsiderá nan komo e kos mas importante den su bida.
Ángel Luis ta biba na Kòrsou pa 14 aña kaba i a traha un bida aki, den kua e ta sinti su mes na kas. E tin un gran admiracion pa e comunidad di Curaçao, unda tanto nacionalidad ta biba hunto y unda e tambe ta sinti su mes bon bini. E ta broma cu e libertad cu e tin aki pa biba y traha, pero tambe e oportunidadnan cu e ta haya pa desaroya su mes artisticamente.
Na 2023, durante su prome bishita na Hulanda, Angel Luis a hala atencion cu su obranan na e Dianan Nacional di Arte na Gorinchem y PAN Amsterdam.
{{Appendix}}
[[:Category:Arte na Kòrsou]]
Despues di a termina su estudio na skol, el a bai traha na Casa de la Cultura Miguel Matamoros na Santiago de Cuba, den e departamento di artesanía. For di e trabou aki e ta bira miembro di Asociación Cubana de Artesanos Artistas. Despues el a bira presidente di e asosiashon i e posishon aki el a okupá pa 10 aña. Entretantu e ta partisipá anualmente na
E ta un artista ku ta partisipá den grupo di eksposishon pa artesanonan i ku regularmente ta risibí premionan i rekonosementu.
Ademas e ta traha riba diferente enkargo. Na 2005 el a traha su prome exposicion solo titula ⁇ Consagración a la Primavera ⁇ (Invicion di Primavera), na e instituto provincial Biblioteca Elvira Cape.
Na momento cu Angel Luis ta yegando su 40 aña, e ta realisa mas y mas cu e ta sinti su mes encerra den su propio pais. Un bishita di trabou kòrtiku na Martinique a lanta su konsiensia ku un sosiedat por funshoná diferente for di loke e ta kustumbrá na dje na Cuba. Esaki ta oumentá su preokupashon. E ta tuma e desishon di emigrá i en realidat su intenshon ta pa bai Brazil. Miéntras e ta preparando pa esaki, e ta tende di un proyekto di konstrukshon na Kòrsou ku ta rekerí personal spesial di urgensia. Ángel Luis a kambia su plannan i huntu ku kuater kompatriota el a bai Kòrsou na 2009, ku tres di su figuranan di madera den su maleta.
Na Curaçao e ta traha na e konstrukshon di L ⁇ Aldea, un proyekto turístiko na Santa Catharina ku ya a wòrdu realisá. E ta hiba su figuranan di palu na Gallery Alma Blou, pa mira si por tin interes den su obra. E galerista Lusette Verboom ta entusiasmá i for di e momentu ei e ta trese tur loke e ta traha na e galeria.
Despues ku su kontrato ku e proyekto di konstrukshon a kaba, Angel Luis a disidí di keda na Kòrsou i kuminsá su mes negoshi.
Ademas, e ta aktivo den arte i regularmente ta partisipá na
grupo di exposicion na e galeria. Na yüni 2021, e ta un di e 45 artistanan lokal ku ta habri nan estudio durante e Open Atelier Route.
Muhénan ta importante den bida di Angel Luis. Komo yu úniko, no solamente su mama a lanta e, sino tambe su wela. Awor ku e mes tin yu, entre nan tres yu muhé, e ta eksperensiá e muhé tambe for di e perspektiva di e tata. E ta orguyoso di tur su 8 yu i ta konsiderá nan komo e kos mas importante den su bida.
Ángel Luis ta biba na Kòrsou pa 14 aña kaba i a traha un bida aki, den kua e ta sinti su mes na kas. E tin un gran admiracion pa e comunidad di Curaçao, unda tanto nacionalidad ta biba hunto y unda e tambe ta sinti su mes bon bini. E ta broma cu e libertad cu e tin aki pa biba y traha, pero tambe e oportunidadnan cu e ta haya pa desaroya su mes artisticamente.
Na 2023, durante su prome bishita na Hulanda, Angel Luis a hala atencion cu su obranan na e Dianan Nacional di Arte na Gorinchem y PAN Amsterdam.
------------------------
t58g4jwz8im3ihhp77zusxxzx51tex7
201565
201564
2026-08-21T19:34:04Z
Caribiana
8320
201565
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
Pending: [[Mandy Franca]] - [[Tarona]] - [[Gilleam Trapenberg]] - [[Shertise Solano]] - [[Serana Angelista]] (nl.wiki) - [[Eugenie Boon]]
-------------
{{Variante|c}}
{{Infobox edificio| variante = c
| tipo = Kompleho kultural
| nomber2 = Sentro Pro Arte
| imagen =
| descripcion =
| localisa_na = [[Willemstad]]
| adres = Schouwburgweg
| cercania =
| fecha_construccion = 1965-1968
| fecha_funda =
| inaugura = [[10 di sèptèmber]] [[1968]]
| cera = 2001
| renova =
| restaura =
| aña_basha = 2025
| pais = {{CUW}}
| architect = Frits F. Zingel
| renova =
| propietario = Stichting Schouwburg Curaçao
| director =
| cantidad_sala =
| capacidad = ouditorio: 750 asiento
| status_monumento =
| distincion =
| zoom =16
}}
'''Sentro Pro Arte''' tabata e teatro nashonal di [[Kòrsou]] ku tabata aktivo entre 1968 i 2001. E tabata situá na [[Willemstad]] den bario di Groot Davelaar.
== Historia ==
Na 1964 e konseho konsultativo pa koperashon kultural entre e paisnan di Reino a duna e gobièrnu hulandes e idea di pone fondonan disponibel pa e konstrukshon di un teatro na Kòrsou. Anteriormente Stichting Schouwburg Curaçao tabatin e arkitekto F. Zingel a haña un enkargo pa un diseño. E gobièrnu Hulandes a duna un kantidat di subsidio di NAF 1.500.000,-. Riba 28 di sèptèmber 1965, H.M. e Reina (Juliana) a desmontá un plaka na e lugá kaminda e teatro lo a lanta. Poco despues, a kuminsá ku e konstrukshon di Rijkseenheidboulevard. Tereno di konstrukshon i lugá di parkeer (350 outo) a ser ofresé na e Fundashon pa e teritorio insular di Kòrsou. Divershon di kontribushon den sèn di gobièrnu i privá den Antias Hulandes i e kontribushon hulandes menshoná ariba, ku a wòrdu entregá pa medio di [[Sticusa]], a hasi e konstrukshon i e instalashon posibel; Wim Vesseur, un eksperto den teatro, a aktua komo konsehero.
E teatro ta conta cu 750 asiento, ta ekipa pa e vision mas moderno cu entre otro un lift di orquesta y ta calcula pa practicamente tur tipo di manifestacion (teatro, ballet, concierto, congreso, show, etc.). E inaugurashon a tuma lugá na 10 di sèptèmber 1968. E teatro aki a stimula e poblacion pa bishita e diferente presentacionnan y actuacionnan mas biaha.
1968: Officially opened by Governor N.C. (Cola) Debrot with the grand production ''Esta Ricu nos bida ta''.<ref name="theater"/>
In 1965 werd in Willemstad in Curaçao begonnen met de bouw van Centro Pro Arte: een grote schouwburg. In datzelfde jaar bezocht Koningin Wilhelmina het eiland alsmede de bouwplaats, waar zij een gedenkplaat onthulde. Later kreeg die een plaats in het theater.<ref name="theater">[https://theaterencyclopedie.nl/wiki/Centro_Pro_Arte,_Willemstad_(Curacao) Centro Pro Arte], theaterencyclopedie.nl</ref>
De schouwburg, aan een weg gelegen die de naam van Schouwburgweg kreeg, werd in 1968 geopend door Gouverneur N.C. (Cola) Debrot. De financiering kwam van Nederland, Curaçao en de Shell. Openingsvoorstellingen zijn Esta Ricu nos bida ta van Bunchi Römer, een stuk met meer dan 70 amateurspelers en Cosas de Papá y Mamá van Alfonso Paso in vertaling en regie van Nydia Ecury (Gai bieu ta traha sòpi stèrki).
Er waren 700 plaatsen, een lijsttoneel met orkestbak en een groot toneel die een brede programmering mogelijk maakte. In de eerste jaren was de zaal zeer succesvol, met optredens van Nederlandse artiesten (o.a. Jenny Arean, Tineke Schouten en Paul van Vliet) en muziek-en dansgroepen van elders.
Vanaf de jaren '90 ging het steeds slechter met het theater, door onder andere een merkwaardige beleidsbeslissing waarbij verordineerd werd dat de bezoekers keurig gekleed moesten zijn; anders kon toegang ontzegd worden. Dit had een teruggang van bezoekers tot gevolg.
Daarnaast had het gebouw te maken met een niet structuele programmering, veroorzaakt door slechte communicatie en financiële problemen. Daarbij was er, ook vanwege geldtekort, een groot gebrek aan onderhoud. Zo had het gebouw ernstig te lijden onder wateroverlast, waardoor de kelders regelmatig onder water stonden.
De verschillende problemen leidden uiteindelijk in 2001 tot de definitieve sluiting van het Centro Pro Arte. Plannen voor heropening kwamen maar niet van de grond; een grote brand in 2016 maakte er helemaal een eind aan.<ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/14382-grote-vuurzee-sentro-pro-arte Grote vuurzee Sentro Pro Arte], [[Antilliaans Dagblad]] (13 di september 2016)</ref>
De restanten kwamen in het bezit van een pensioenfonds die nog wel onderzocht of er een Cultuurcentrum van gemaakt zou kunnen worden.
Na jarenlange discussie over de toekomst van Sentro Pro Arte: slopen en nieuw bouwen, renoveren of een nieuw theater elders bouwen,<ref>[https://www.curacao.nu/nieuws/algemeen/77007/werkzaamheden-voor-nieuw-sentro-pro-arte-gestart Werkzaamheden voor nieuw Sentro Pro Arte gestart], curacao.nu (14 di yüli 2025)</ref> is de overheid in 2025 begonnen met de voorbereidingen voor de bouw van een nieuw Sentro Pro Arte.
E edifisio ku tabata será durante varios aña, a wòrdu basha abou i desmantelá kompletamente pa fin di 2025 debí na su mal estado.<ref>{{citeer web|auteur=[[Dick Drayer]]|url=https://www.curacao.nu/nieuws/geschiedenis/82870/laatste-gordijn-valt-sentro-pro-arte-definitief-ontmanteld-na-zestig-jaar-cultureel-gebruik|titel= Laatste gordijn valt: Sentro Pro Arte definitief ontmanteld na zestig jaar cultureel gebruik|werk=curacao.nu|datum=2025-12-01|bezochtdatum=2026-08-21}}</ref>
---------------
In 1964 gaf de Adviesraad voor culturele samenwerking tussen de landen van het Koninkrijk de Nederlandse regering in overweging fondsen ter beschikking te stellen voor de bouw van een schouwburg op Curaçao. Tevoren had de Stichting Schouwburg Curaçao de architect F. Zingel opdracht voor een ontwerp gegeven. Door de Nederlandse regering werd een subsidiebedrag toegekend ad NAf 1.500.000,-. Op 28 september 1965 onthulde H.M. de Koningin (Juliana) een gedenkplaat op de plaats waar de schouwburg zou verrijzen. Kort daarop nam de bouw aan de Rijkseenheidboulevard een aanvang. Bouwgrond en parkeerterrein (350 auto's) zijn door het Eilandgebied Curaçao aan de Stichting aangeboden. Diverse bijdragen in geld van overheid en particulieren in de Nederlandse Antillen en de bovengenoemde door tussenkomst van de Sticusa verstrekte Nederlandse bijdrage maakten bouw en inrichting mogelijk; de theaterdeskundige Wim Vesseur trad op als adviseur.<ref>[https://web.archive.org/web/20161120102825/http://curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=369&lang= Encyclopedie van Curacao - letter A t/m D]</ref>
De schouwburg telt 750 zitplaatsen, is volgens de modernste inzichten uitgerust met o.a. een orkestlift en is berekend op vrijwel elke soort manifestaties (toneel, ballet, concerten, congressen, shows enz.). De opening vond plaats september 1968. De bevolking is door deze schouwburg gestimuleerd de verschillende op- en uitvoeringen vaker te bezoeken.
{{Appendix}}
* [https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/21596-sentro-pro-arte-wordt-gesloopt Sentro Pro Arte wordt gesloopt], 27 di mei 2020
* https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/26417-schouwburg-staat-weer-op-de-agenda Schouwburg staat weer op de agenda], 30 di september 2022
* De in 1968 in Davelaar op Curaçao opgerichte schouwburg Centro Pro Arte Plaza Consortium (HPC) met 750 stoelen sloot 19 jaar geleden zijn deuren. De schouwburg kwam tot stand met giften van de Nederlandse overheid, Shell, het Bureau Cultuur en Opvoeding en lokale particuliere bedrijven. Hij zou een van de modernste in het Caribische gebied worden, met onder andere een orkestlift, en zou zijn berekend op alle facetten van cultuuruitingen, zoals concerten, toneel en ballet (MaduroMolhuijsen 2006). 34 jaar later, in 2001, viel het doek. Vanwege geldtekort was er sprake van achterstallig onderhoud. In 2015 nam de Curaçaose overheid het besluit om Centro Pro Arte te renoveren. Amper een jaar later vatte het leegstaande pand tijdens een grote arbeidersstaking vlam. Er waren drie opties: doorgaan met de renovatieplannen, slopen en een nieuw theater bouwen, of een nieuw theater bouwen in de binnenstad.<ref>[https://www.boekman.nl/tijdschrift-artikel/artikelen/theater-in-het-caribisch-gebied/ Theater in het Caribisch Gebied]</ref>
* Sentro pro Arte wordt niet meer gerenoveerd. Althans niet door de overheid. Die heeft het daarom overgedragen aan het Algemeen Pensioenfonds Curaçao.
{{Appendix}}
----------------------
{{Variante|c}}
{{Infobox edificio| variante = c
| nomber = Sentro Kultural Kòrsou
| nomber2 = Cultureel Centrum Curacao
| abrevia = CCC
| adres = ''Koninginnelaan'', Emmastad
| funda = [[30 di desèmber]] [[1949]]
| inaugura = 1950
| architect =
| renova =
| propietario = Stichting Schouwburg
| director =
| cantidad_sala =
| capacidad = auditorio:
| zoom =16
}}
'''Sentro Kultural Kòrsou''', ofisialmente '''Cultureel Centrum Curacao''' (CCC), ta un kompleho kultural multidisiplinario na [[Kòrsou]], situá den [[Emmastad]] na [[Willemstad]]. Fundá dia [[30 di desèmber]] [[1949]], e sentro ta dediká pa promové bida kultural i aktividatnan sosio-kultural na isla, ku énfasis partikular riba hubentut i su desaroyo den kultura di Kòrsou.<ref>https://www.sentrokultural-korsou.org/</ref>
== Historia ==
Sentro Kultural Kòrsou a wòrdu establesé komo e organisashon lokal ligá na [[Sticusa|Stichting voor Culturele Samenwerking]] (Sticusa) pa stimula bida kultural na Kòrsou i fasilitá interkambio kultural ku [[Hulanda]], [[Aruba]] i otro islanan di Karibe Hulandes. E promé direktor di CCC tabata [[Cola Debrot]], un figura aktivamente enbolbí den [[literatura]] i kultura lokal.
For di su kuminsamentu, e método di trabou di CCC tabata diferente di esun di Sentro Kultural Aruba (CCA). Mientras CCA tabata fungí mas komo un organisashon ku ta koordiná i unifiká aktividatnan di organisashonnan kultural eksistente, CCC a skohe pa enfoká riba stimulá inisiativanan propio i yena bashinan den e kampo kultural.
El a hunga un papel importante den desaroyo kultural di Kòrsou. Entre otro, e sentro a establesé òf a yuda na kreashon di:
* Liga di Pelíkula Korsou (Curacaose Film Liga?)
* Biblioteka sientífiko (ku posteriormente a integrá den e biblioteka di [[University of Curaçao|UoC]])
* Fundashon Skol di Músika Kòrsou
== Aktividatnan i funshon ==
(oud)
Sentro Kultural Kòrsou ta aktivo den vários disiplina kultural, inkluyendo músika, literatura, teatro, baile, arte visual i aktividatnan sosial ku ta kombiná diferente forma di ekspreshon kultural. CCC ta kolabora ku instansianan lokal i internashonal pa organisá presentashonnan, exposishonnan i produccionnan teatral, tantu ku artistanan lokal komo ku bishitantenan for di Hulanda i otro paisnan.
Un parti di su trabou histórico tabata e organisashon di proyekshonnan di pelíkula, inklusief uso di e asina yamá sinetruck, ku a permití hiba sine pa diferente bario riba e isla. Dor di su aktividatnan, CCC a kontribuí tanto material komo emoshonalmente na formashon di e identidat kultural di Kòrsou.
== Meta i signifikado ==
E ophetivonan prinsipal di CCC ta:
* Promové bida kultural den Kòrsou i (histórikamente) den Antias Hulandes
* Kolaborá ku organisashonnan kultural na Hulanda, Aruba i e Karibe
* Fasilitá intercambio kultural i artistiko
* Sostené i stimula talento lokal
Ku mas ku sinkuenta aña di eksistensia, Sentro Kultural Kòrsou ta konsiderá un di e pilarnan di infrastructura kultural di e isla.
of
== Vision i mishon ==
(nieuw)
Segun su website oficial, e visión di Sentro Kultural Kòrsou ta pa bira e institushon prinsipal pa ekspreshon kultural i edukashon den komunidat di Kòrsou i, si posibel, den e region mes. Su mishon ta kontribuí na kalidat di bida di komunidat di Kòrsou pa medio di e promoshon di aktividatnan kultural i sosio-kultural. CCC ta pone un énfasis spesial riba hubentut, kwa nan ta invitá i involví den desaroyo i preservashon di kultura pa e generashonnan futuro.
== Aktividatnan ==
Durante su existencia, CCC a organisá i suportá hopi tipo di aktividat kultural, inklusivamente:
* produccionnan musicals, teatraal i danse
* exposishon di arte visual i fotografia
* organizashon di film den komunidat (cinetruck)
* sesiunan literario i promoveshon di eskribidonan lokal
* edukashon musikal via Akademia di Músika Edgar Palm
* kursonan i talleres pa djòvenes i adulto.
CCC kolabora ku otro organisashonnan kultural lokal i internashonal pa organizá eventonan ku ta inkluí artistanan lokal i invitado.
== Importansia ==
Na mas ku 75 aña di eksistensia, Sentro Kultural Kòrsou ta konsiderá un pilarnan den infrastructura kultural di Kòrsou, kontribuí na tanto konservashon komo desaroyo di ekspreshon kultural lokal i involvimentu di hubentut den aktividatnan kultural.
{{Appendix}}
ta un compleho
Cultureel Centrum Curaçao werd op 30 december 1949 opgericht als de plaatselijke zusterorganisatie van Sticusa ter bevordering van het culturele leven op Curacao en de culturele uitwisseling met het moederland. Eerste directeur was Colá Debrot.<ref>https://theaterencyclopedie.nl/wiki/Cultureel_Centrum_Cura%C3%A7ao_(1950) Cultureel Centrum Curaçao (1950)], theaterencyclopedia.nl</ref>
Fundá na 1950. For di kuminsamentu, e método di trabou di C.C.C. tabata diferente orienta cu esun di Centro Cultural Aruba, cu al fin y al cabo ta fungi como grupo, mientras cu ta mantene e independencia di e organisacionnan cultural existente. E C.C.C. prinsipalmente ta hasi esfuerso pa stimulá aktividat propio riba tereno kultural; e ta purba tambe di yena e bashinan eksistente. Desde su fundashon, e C.C.C. entre otro, a logra of a yuda pa logra lo siguiente:
• e liga di pelíkula Curaçao,
• e Biblioteka Sientífiko (awor uni den e Biblioteka di Universidat)
• y Fundacion Scol di Musica Curaçao.
Varios instancia colaborando cu e C.C.C. ta envolvi den entre otro teatro, ballet y exposicionnan. E C.C.C. ta proveé proyekshon di pelíkula ku e *cinetruck i ta kolabora ku otro organisashonnan pa organisá presentashonnan di tantu artistanan lokal komo bishitante di Hulanda i otro paisnan (mira tambe Sentronan Kultural).
Opgericht in 1950. Van de aanvang af was de werkwijze van het C.C.C. anders gericht dan die van het Cultureel Centrum Aruba, dat immers samenbun¬delend optreedt, met behoud overigens van de zelfstandigheid van de bestaande culturele organisaties. Het C.C.C. streeft vooral naar het stimuleren van de zelfwerkzaamheid op cultureel gebied; het tracht verder nog bestaande la¬cunes op te vullen. Sedert de oprichting heeft het C.C.C. o.m. het volgende tot stand gebracht of helpen brengen:
• de filmliga Curaçao,
• de Wetenschappelijke Bibliotheek (inmiddels opgegaan in de Universiteitsbibliotheek)
• en de Stichting Muziekschool Curaçao.
Diverse instellingen samenwerkend met het C.C.C. houden zich o.m. bezig met toneel, bal¬let en tentoonstellingen. Het C.C.C. verzorgt o.m. filmvoorstellingen met de *cinetruck en werkt samen met andere organisaties voor het organiseren van uitvoeringen zowel door lokale als door bezoekende kunstenaars uit Nederland en andere landen (zie ook Culturele Centra). <ref>[https://web.archive.org/web/20161120102825/http://curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=369&lang= Cultureel Centrum Curacao], Encyclopedie van Curaçao</ref>
On December 30th , 1949, the “Cultureel Centrum Curaçao / Sentro Kultural Kòrsou” was founded<ref>https://www.sentrokultural-korsou.org/ Sentro Kultural Kòrsou]</ref>, with the following objectives:
*Promotion of cultural life within the Netherlands Antilles , and in particular in Curaçao.
*Work together with other organizations with same objective in The Netherlands, Aruba and the Caribbean to coordinate cultural exchanges between these organizations.
Throughout its history of more than 55 years, CCC has contributed to the cultural development of Curaçao in both a material and emotional way.
The areas of culture in which CCC operates are music, literature, theatre, dance, visual art, and social events where all these cultural aspects are represented.<ref>https://www.sentrokultural-korsou.org/</ref>
{{Appendix}}
'''Cultureel Centrum Curaçao''' (ofisialmente **Sentro Kultural Kòrsou**, abreviá CCC) ta un organisashon kultural multidisiplinario ku ta sede na Emmastad, Willemstad, Kòrsou. Fundá riba **30 di desèmber 1949**, e sentro tin komo meta pa promové bida kultural riba e isla pa medio di músika, arte visual, literatura, baile i teater.
## Historia
CCC a wòrdu fundá pa lidernan kultural hulandes i lokal ku a buska pa fomentá interkambio kultural entre Hulanda, Antia Hulandes anterior, Indonesia i Sürnam. Un di su promé presidentenan tabata **Dr. Cola Debrot**, y otro figuranan clave a inclui **May Henriquez**, **J. Bennebroek Gravenhorst**, i **Dr. L.A.G.O. Lashley**.
Inicialmente alohá den un biblioteka sientífiko, e sentro a organisá un variedat di aktividatnan kultural manera konsierto i obranan di teatro importá for di Hulanda, entre otro *Marí di Malpais* i *Juancho Picaflor*. Den añanan despues, CCC tambe a trese teater i pelíkula biahero a traves di un trùk di sine mobil.
## Organization
- **President**: Henri C. Cornelia
- The board of directors includes up to nine members with roles such as treasurer and secretary.
- **Funding**: Supported by government grants (STICUSA/OKSNA), donations, course fees, and space rentals.
## Programs and Academy
The CCC operates as a cultural hub offering a wide range of classes and initiatives:
- **Edgar Palm Music Academy**: Offers instruction in piano, guitar, cuatro, mandolin, trumpet, saxophone, drums, choral singing, and general musical education—mostly for young students.
- **Theater**: Offers lessons and performance opportunities, including children's theater.
- **Folkloric Dance**: Traditional Curaçaoan and Aruban dance courses, including instruction led by Cesareo Jean Louis.
- **Visual Arts**: Exhibitions for painters, photographers, and other artists—featuring both local talent and curated in-house shows.
- **Literature**: Hosts literary gatherings, supports writers, and publishes books.
## Events
CCC regularly organizes public events to foster local culture and talent, including concerts like *Historia di Muziek*, Christmas performances, and *E-Klabu* for organ and other instruments.
## Facilities
The center houses classrooms, a concert hall, an auditorium, and a garden, which are used for courses, events, and exhibitions. These facilities are also available for rental by the community and partner organizations.
## Impact and Legacy
CCC plays a central role in preserving and promoting Curaçao’s cultural identity:
- Through the Edgar Palm Music Academy, it has trained many young musicians who have gone on to study abroad in the Netherlands and Suriname.
- Its theater, dance, literature, and visual arts programs continue to enrich the island's cultural and educational landscape.
- By organizing festivals and public events, CCC helps maintain the island’s cultural heritage and language.
## See also
* [[Culture of Curaçao]]
* [[Edgar Palm Music Academy]]
* [[List of museums in the Dutch Caribbean]]
== References ==
<references />
[[:Kategoria:Kultura na Kòrsou]]
{{Infobox kultura
| nomber = Cultureel Centrum Curaçao
| otro_nomber = Sentro Kultural Kòrsou (CCC)
| imagen =
| lugá = Emmastad (Groot Kwartier), Willemstad, Curaçao
| fundashon = 30 di desèmber 1949
| presidente = Henri C. Cornelia
| objtos = Promové bida kultural multidisiplinario pa komunidat di Curaçao
| formato = Fundashon sin ánimo di ganashi i centro kultural
}}
'''Cultureel Centrum Curaçao''' (nómi oficial **Sentro Kultural Kòrsou**, abreviado CCC) ta un organización kultural multidisiplinario na Emmastad, Willemstad. Fundá dia **30 di desèmber 1949**, su mision ta promové bida kultural na nivel lokal i internashonal, na área di musika, arte visual, letra, baile, i teatro.:contentReference[oaicite:0]{index=0}
## Historia
CCC a keda fundá dor di lideres kultural Hulandes i lokal ku deseá fasilitá interkambio kultural entre Hulanda, Antilla Hulandes, Indonesia i Surinam. Uno di e promé presidente tabata **Dr. Cola Debrot**. Otro figura importante ta **May Henriquez**, J. Bennebroek Gravenhorst, i Dr. L.A.G.O. Lashley.:contentReference[oaicite:1]{index=1}
En su prinsipio, CCC tabata situá riba e biblioteka akademiko (wetenschappelijke bibliotheek) i a organizá evento kultural komo konsierto i obranan teatral importá for di Hulanda, komo **"Marí di Malpais"** i **"Juancho Picaflor"**. Den e dos siglo despues, a trese obranan teater di reguero i film via e konosí **sine trùk**.:contentReference[oaicite:2]{index=2}
## Organisashon
- **Presidente:** Henri C. Cornelia:contentReference[oaicite:3]{index=3}
- Junta di direkshon ta formá di maximaal nueve miembronan, inklusí tesorero, sekretario i otro.:contentReference[oaicite:4]{index=4}
- **Finansha**: fondonan ta bini di guberno (STICUSA/OKSNA), donashon, i ingreso di kursonan i espasio alquiler.:contentReference[oaicite:5]{index=5}
## Ofertonan i Akademia
CCC ta operá den pluga kultura ku diferente sekshon:
- **Akademia di Muzika Edgar Palm**: kursunan pa piano, gitar, kuarta, mandolin, trompet, saxofon, drùm, koral i AMV, mayormente pa djoven.:contentReference[oaicite:6]{index=6}
- **Teatro**: leksion i produchonnan, inklusí teatro deportivo.:contentReference[oaicite:7]{index=7}
- **Baile folklóriko**: kurso pa hòmber i muhé den baile Arubano tradishonal, dirigí pa Cesareo Jean Louis.:contentReference[oaicite:8]{index=8}
- **Arte visual**: ekspo pa pintor, fotograf i other artista; riba Arte Proba i produchonnan mes di CCC.:contentReference[oaicite:9]{index=9}
- **Literatura**: encontro literario, soporte pa skritornan i publikashon di buki.:contentReference[oaicite:10]{index=10}
## Eventonan
Ta organizá eventonan regularmente pa stimulá kultura lokal i talentonan, inklusí **"Historia di Muziek"**, **koncierto di Krísma**, **E-Klabu** pa ka'i òrgel i otro evento públicu.:contentReference[oaicite:11]{index=11}
## Instalashonnan
CCC ta cuenta ku klasnan, sal di konsierto, auditorium i horto ku ta disponible pa uso di kurso, evento i eksposishon. Ta accesibel pa renta pa organizashon.:contentReference[oaicite:12]{index=12}
## Impakto i legado
CCC ta un institution klave na preservashon i promocion di kultura Curacaoano:
- Komo e escuela musical Edgar Palm, a forma djovenes músico ku despues ta studia aden Hulanda i SU.:contentReference[oaicite:13]{index=13}
- Fomenta teatro, danza, literatura i arte visual, kontribuyendo na vida kulturel i edukashonal di e isla.
- Tononan i festivales organizá te kontribui na mantene identidat kultural i idioma lokal.
## Referensia
<references>
</references>
== Mira tambe ==
* [[Cultura di Curaçao]]
* [[Akademia di Músika Edgar Palm]]
* [[Lista di museo na Hulanda Karibense]]
tin komo meta pa promové bida kultural riba e isla pa medio di [[músika]], arte visual, [[literatura]], [[baila|baile]] i [[teatro]].
Sentro Kultural Kòrsou (ofisialmente Cultureel Centrum Curaçao, abreviá CCC) ta un kompleho kultural multidisiplinario situá na Emmastad, Willemstad den Kòrsou. Fundá 30 di desèmber 1949, e sentro ta dediká pa promové bida kultural i aktividatnan sosio-kultural na isla, ku énfasis partikular riba hubentut i su desaroyo den kultura di Kòrsou.
--------------------
{{Variante|c}}
{{Infobox artista |variante= c
| nomber = Bagira Tizraoui
| alias = Bagira
| fecha nacemento =
|luga nacemento=[[Hulanda]]
| residencia = {{CUW}}
|ofishi=Pintor, diseñadó gráfiko, muralista
|genero=Arte
|website = https://bagira.art/
}}
'''Bagira Tizraoui''' (☆ 199?) ta un artista visual [[Kòrsou|kurasoleño]] di desendensia algeriano-hungaro, ku ta konosí pa su obranan ....
== Bida i karera ==
Bagira a nase na Hulanda, yu di un tata di Argelia i un mama di Hungria. El a lanta den varios pais, entre nan Argelia, Hungria, Belgika i [[Hulanda]]. Na 2014, na edat di 18 aña, Bagira a muda pa Kòrsou, unda su ruman muhé tabata biba.
Na 2023, el a habri su propio galeria na Kura Hulanda den Willemstad.
{{Appendix}}
NOTES
Ze is eigenwijs, eigenzinnig en onmiskenbaar getalenteerd. BAGIRA leeft en ademt kunst – en niet zomaar kunst, maar rauwe, eerlijke, krachtige portretten die muren én harten raken.<ref>[https://rss.com/podcasts/uitdekunst-kunst-en-cultuur-op-curacao/1975749/ BAGIRA – Winnares van Best Artist 2024 Award en de stem van haar generatie], rss.com (7 di aprel 2025)</ref>
Op haar 28e wint ze de Best Artist 2024 Award van de Amigoe. Niet dankzij een academische opleiding of een traditioneel pad, maar door pure durf, toewijding en een ontembare drang om te creëren. Acht jaar geleden ontdekte ze haar talent bij toeval. Twee weken later had ze haar vaste baan opgezegd – de rest is geschiedenis in verf.
Wat begon met portretopdrachten, groeide al snel uit tot iets groters. BAGIRA vond haar stem in het maken van muurschilderingen. Tegenwoordig is haar werk niet meer weg te denken uit het straatbeeld van Curaçao. Zo schilderde ze onder andere het monumentale portret van Margareth Abraham (1945–1970) op de gevel van de Curaçao International Airport.
Wat haar werk bijzonder maakt? De blik. De gelaagdheid. De stilte die haar schilderijen teweegbrengen. Ze legt gezichten vast—denkbeeldige én echte—met zoveel zeggingskracht dat je er niet omheen kunt.
BAGIRA groeide op tussen culturen én tussen geloven. Ze heeft een Hongaarse moeder en een Algerijnse vader. Ze bracht haar jeugd door in Hongarije, Nederland, België en Algerije. Haar opvoeding vond plaats in de schaduw van twee werelden: het christendom en de islam. Deze mix van spirituele, culturele en geografische invloeden vormt de kern van haar werk: kleurrijk, gelaagd en oprecht.
Op haar zestiende woonde ze al zelfstandig. Op haar negentiende vertrok ze naar Curaçao om bij haar grote zus te wonen. Die vroege onafhankelijkheid dwong haar om haar eigen weg te vinden – en precies dat is wat ze met haar kunst blijft doen.
🎙️ In deze uitzending van UIT DE KUNST vertelt ze openhartig over haar reis, over vrouw-zijn, over geloof, afkomst en vrijheid – en over hoe ze met een penseel de wereld stukje bij beetje kleur geeft.
{{Appendix}}
------------------
{{Variante|c}}
{{Infobox artista |variante= c
| fecha nacemento = 1971
|luga nacemento=[[Cuba]]
| residencia = {{CUW}}
|ofishi=Eskultor
|genero=Arte
|
}}
'''Angel Luis de la Rosa González''' (☆ 1971 na [[Cuba]]) ta un eskultor [[Cuba|kubano]]-[[Kòrsou|kurasoleño]], ku ta konosí pa su obranan di palu.
For di 2009 e ta biba i traha na Kòrsou.
'''Ángel Luis de la Rosa González''' (1971, [[Kuba]]) ta un [[eskultor]] kubano-kurasoleño ku ta biba i traha na [[Kòrsou]] for di 2009.
== Bida i karera ==
E ta bini di un famia di artesanonan ku su produktonan ta di gran prestigio. Su famianan tin profesionan manera saddler, shoemaker, carpintero, grafista i wever.<ref>[https://delarosartes.exto.nl/ Biografie Angel de la Rosa]</ref> Ora Angel Luis tin 12 aña, e ta bai un skol sekundario kaminda ta duna enseñansa di arte, e akademia José Joaquín Tejada, na [[Santiago di Cuba]]. E programa ta full-time, 6 dia pa siman i ta dura 7 aña. Ounke e ta ekselente den grafismo na skol, su preferensia personal ta skultura. Despues di a terminá su estudio, el a bira maestro di dibuho i skultura.
De la Rosa ta kuminsa su karera profeshonal na Casa de la Cultura Miguel Matamoros na Santiago de Cuba, den e departamento di artesanía. Den kuadro di e trabou aki e ta bira miembro di Asociación Cubana de Artesanos Artistas. Despues el a bira presidente di e asosiashon, posishon ku a okupá pa 10 aña. Entretantu e ta partisipá anualmente na
E ta un artista ku ta partisipá den grupo di eksposishon pa artesanonan i ku regularmente ta risibí premionan i rekonosementu.
Ademas e ta traha riba diferente enkargo. Na 2005 el a traha su prome exposicion solo titula ⁇ Consagración a la Primavera ⁇ (Invicion di Primavera), na e instituto provincial Biblioteca Elvira Cape.
Na momento cu Angel Luis ta yegando su 40 aña, e ta realisa mas y mas cu e ta sinti su mes encerra den su propio pais. Un bishita di trabou kòrtiku na Martinique a lanta su konsiensia ku un sosiedat por funshoná diferente for di loke e ta kustumbrá na dje na Cuba. Esaki ta oumentá su preokupashon. E ta tuma e desishon di emigrá i en realidat su intenshon ta pa bai Brazil. Miéntras e ta preparando pa esaki, e ta tende di un proyekto di konstrukshon na Kòrsou ku ta rekerí personal spesial di urgensia. Ángel Luis a kambia su plannan i huntu ku kuater kompatriota el a bai Kòrsou na 2009, ku tres di su figuranan di madera den su maleta.
Na Curaçao e ta traha na e konstrukshon di L ⁇ Aldea, un proyekto turístiko na Santa Catharina ku ya a wòrdu realisá. E ta hiba su figuranan di palu na Gallery Alma Blou, pa mira si por tin interes den su obra. E galerista Lusette Verboom ta entusiasmá i for di e momentu ei e ta trese tur loke e ta traha na e galeria.
Despues ku su kontrato ku e proyekto di konstrukshon a kaba, Angel Luis a disidí di keda na Kòrsou i kuminsá su mes negoshi.
Ademas, e ta aktivo den arte i regularmente ta partisipá na
grupo di exposicion na e galeria. Na yüni 2021, e ta un di e 45 artistanan lokal ku ta habri nan estudio durante e Open Atelier Route.
Muhénan ta importante den bida di Angel Luis. Komo yu úniko, no solamente su mama a lanta e, sino tambe su wela. Awor ku e mes tin yu, entre nan tres yu muhé, e ta eksperensiá e muhé tambe for di e perspektiva di e tata. E ta orguyoso di tur su 8 yu i ta konsiderá nan komo e kos mas importante den su bida.
Ángel Luis ta biba na Kòrsou pa 14 aña kaba i a traha un bida aki, den kua e ta sinti su mes na kas. E tin un gran admiracion pa e comunidad di Curaçao, unda tanto nacionalidad ta biba hunto y unda e tambe ta sinti su mes bon bini. E ta broma cu e libertad cu e tin aki pa biba y traha, pero tambe e oportunidadnan cu e ta haya pa desaroya su mes artisticamente.
Na 2023, durante su prome bishita na Hulanda, Angel Luis a hala atencion cu su obranan na e Dianan Nacional di Arte na Gorinchem y PAN Amsterdam.
{{Appendix}}
[[:Category:Arte na Kòrsou]]
Despues di a termina su estudio na skol, el a bai traha na Casa de la Cultura Miguel Matamoros na Santiago de Cuba, den e departamento di artesanía. For di e trabou aki e ta bira miembro di Asociación Cubana de Artesanos Artistas. Despues el a bira presidente di e asosiashon i e posishon aki el a okupá pa 10 aña. Entretantu e ta partisipá anualmente na
E ta un artista ku ta partisipá den grupo di eksposishon pa artesanonan i ku regularmente ta risibí premionan i rekonosementu.
Ademas e ta traha riba diferente enkargo. Na 2005 el a traha su prome exposicion solo titula ⁇ Consagración a la Primavera ⁇ (Invicion di Primavera), na e instituto provincial Biblioteca Elvira Cape.
Na momento cu Angel Luis ta yegando su 40 aña, e ta realisa mas y mas cu e ta sinti su mes encerra den su propio pais. Un bishita di trabou kòrtiku na Martinique a lanta su konsiensia ku un sosiedat por funshoná diferente for di loke e ta kustumbrá na dje na Cuba. Esaki ta oumentá su preokupashon. E ta tuma e desishon di emigrá i en realidat su intenshon ta pa bai Brazil. Miéntras e ta preparando pa esaki, e ta tende di un proyekto di konstrukshon na Kòrsou ku ta rekerí personal spesial di urgensia. Ángel Luis a kambia su plannan i huntu ku kuater kompatriota el a bai Kòrsou na 2009, ku tres di su figuranan di madera den su maleta.
Na Curaçao e ta traha na e konstrukshon di L ⁇ Aldea, un proyekto turístiko na Santa Catharina ku ya a wòrdu realisá. E ta hiba su figuranan di palu na Gallery Alma Blou, pa mira si por tin interes den su obra. E galerista Lusette Verboom ta entusiasmá i for di e momentu ei e ta trese tur loke e ta traha na e galeria.
Despues ku su kontrato ku e proyekto di konstrukshon a kaba, Angel Luis a disidí di keda na Kòrsou i kuminsá su mes negoshi.
Ademas, e ta aktivo den arte i regularmente ta partisipá na
grupo di exposicion na e galeria. Na yüni 2021, e ta un di e 45 artistanan lokal ku ta habri nan estudio durante e Open Atelier Route.
Muhénan ta importante den bida di Angel Luis. Komo yu úniko, no solamente su mama a lanta e, sino tambe su wela. Awor ku e mes tin yu, entre nan tres yu muhé, e ta eksperensiá e muhé tambe for di e perspektiva di e tata. E ta orguyoso di tur su 8 yu i ta konsiderá nan komo e kos mas importante den su bida.
Ángel Luis ta biba na Kòrsou pa 14 aña kaba i a traha un bida aki, den kua e ta sinti su mes na kas. E tin un gran admiracion pa e comunidad di Curaçao, unda tanto nacionalidad ta biba hunto y unda e tambe ta sinti su mes bon bini. E ta broma cu e libertad cu e tin aki pa biba y traha, pero tambe e oportunidadnan cu e ta haya pa desaroya su mes artisticamente.
Na 2023, durante su prome bishita na Hulanda, Angel Luis a hala atencion cu su obranan na e Dianan Nacional di Arte na Gorinchem y PAN Amsterdam.
------------------------
8viv1zrf2tv9qa25d7ebnz1f7p9piz5
201569
201565
2026-08-21T19:43:51Z
Caribiana
8320
201569
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
Pending: [[Mandy Franca]] - [[Tarona]] - [[Gilleam Trapenberg]] - [[Shertise Solano]] - [[Serana Angelista]] (nl.wiki) - [[Eugenie Boon]]
-------------
{{Variante|c}}
{{Infobox edificio| variante = c
| tipo = Kompleho kultural
| nomber2 = Sentro Pro Arte
| imagen =
| descripcion =
| localisa_na = [[Willemstad]]
| adres = Schouwburgweg
| cercania =
| fecha_construccion = 1965-1968
| fecha_funda =
| inaugura = [[10 di sèptèmber]] [[1968]]
| cera = 2001
| renova =
| restaura =
| aña_basha = 2025
| pais = {{CUW}}
| architect = Frits F. Zingel
| renova =
| propietario = Stichting Schouwburg Curaçao
| director =
| cantidad_sala =
| capacidad = ouditorio: 750 asiento
| status_monumento =
| distincion =
| zoom =16
}}
'''Sentro Pro Arte''' tabata e teatro nashonal di [[Kòrsou]] ku tabata aktivo entre 1968 i 2001. E tabata situá na [[Willemstad]] den bario di Groot Davelaar.
== Historia ==
Na 1964 e konseho konsultativo pa koperashon kultural entre e paisnan di Reino a duna e gobièrnu hulandes e idea di pone fondonan disponibel pa e konstrukshon di un teatro na Kòrsou. Anteriormente Stichting Schouwburg Curaçao tabatin e arkitekto F. Zingel a haña un enkargo pa un diseño. E gobièrnu Hulandes a duna un kantidat di subsidio di NAF 1.500.000,-. Riba 28 di sèptèmber 1965, H.M. e Reina (Juliana) a desmontá un plaka na e lugá kaminda e teatro lo a lanta. Poco despues, a kuminsá ku e konstrukshon di Rijkseenheidboulevard. Tereno di konstrukshon i lugá di parkeer (350 outo) a ser ofresé na e Fundashon pa e teritorio insular di Kòrsou. Divershon di kontribushon den sèn di gobièrnu i privá den Antias Hulandes i e kontribushon hulandes menshoná ariba, ku a wòrdu entregá pa medio di [[Sticusa]], a hasi e konstrukshon i e instalashon posibel; Wim Vesseur, un eksperto den teatro, a aktua komo konsehero.
E teatro ta conta cu 750 asiento, ta ekipa pa e vision mas moderno cu entre otro un lift di orquesta y ta calcula pa practicamente tur tipo di manifestacion (teatro, ballet, concierto, congreso, show, etc.). E inaugurashon a tuma lugá na 10 di sèptèmber 1968. E teatro aki a stimula e poblacion pa bishita e diferente presentacionnan y actuacionnan mas biaha.
1968: Officially opened by Governor N.C. (Cola) Debrot with the grand production ''Esta Ricu nos bida ta''.<ref name="theater"/>
In 1965 werd in Willemstad in Curaçao begonnen met de bouw van Centro Pro Arte: een grote schouwburg. In datzelfde jaar bezocht Koningin Wilhelmina het eiland alsmede de bouwplaats, waar zij een gedenkplaat onthulde. Later kreeg die een plaats in het theater.<ref name="theater">[https://theaterencyclopedie.nl/wiki/Centro_Pro_Arte,_Willemstad_(Curacao) Centro Pro Arte], theaterencyclopedie.nl</ref>
De schouwburg, aan een weg gelegen die de naam van Schouwburgweg kreeg, werd in 1968 geopend door Gouverneur N.C. (Cola) Debrot. De financiering kwam van Nederland, Curaçao en de Shell. Openingsvoorstellingen zijn ''Esta Ricu nos bida ta'' van Bunchi Römer, een stuk met meer dan 70 amateurspelers en Cosas de Papá y Mamá van Alfonso Paso in vertaling en regie van Nydia Ecury (Gai bieu ta traha sòpi stèrki).
Er waren 700 plaatsen, een lijsttoneel met orkestbak en een groot toneel die een brede programmering mogelijk maakte. In de eerste jaren was de zaal zeer succesvol, met optredens van Nederlandse artiesten (o.a. Jenny Arean, Tineke Schouten en Paul van Vliet) en muziek-en dansgroepen van elders.
Vanaf de jaren '90 ging het steeds slechter met het theater, door onder andere een merkwaardige beleidsbeslissing waarbij verordineerd werd dat de bezoekers keurig gekleed moesten zijn; anders kon toegang ontzegd worden. Dit had een teruggang van bezoekers tot gevolg.
Daarnaast had het gebouw te maken met een niet structuele programmering, veroorzaakt door slechte communicatie en financiële problemen. Daarbij was er, ook vanwege geldtekort, een groot gebrek aan onderhoud. Zo had het gebouw ernstig te lijden onder wateroverlast, waardoor de kelders regelmatig onder water stonden.
De verschillende problemen leidden uiteindelijk in 2001 tot de definitieve sluiting van het Centro Pro Arte. Plannen voor heropening kwamen maar niet van de grond; een grote brand in 2016 maakte er helemaal een eind aan.<ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/14382-grote-vuurzee-sentro-pro-arte Grote vuurzee Sentro Pro Arte], [[Antilliaans Dagblad]] (13 di september 2016)</ref>
De restanten kwamen in het bezit van een pensioenfonds die nog wel onderzocht of er een Cultuurcentrum van gemaakt zou kunnen worden.
Na jarenlange discussie over de toekomst van Sentro Pro Arte: slopen en nieuw bouwen, renoveren of een nieuw theater elders bouwen,<ref>[https://www.curacao.nu/nieuws/algemeen/77007/werkzaamheden-voor-nieuw-sentro-pro-arte-gestart Werkzaamheden voor nieuw Sentro Pro Arte gestart], curacao.nu (14 di yüli 2025)</ref> is de overheid in 2025 begonnen met de voorbereidingen voor de bouw van een nieuw Sentro Pro Arte.
E edifisio ku tabata será durante varios aña, a wòrdu basha abou i desmantelá kompletamente pa fin di 2025 debí na su mal estado.<ref>{{citeer web|auteur=[[Dick Drayer]]|url=https://www.curacao.nu/nieuws/geschiedenis/82870/laatste-gordijn-valt-sentro-pro-arte-definitief-ontmanteld-na-zestig-jaar-cultureel-gebruik|titel= Laatste gordijn valt: Sentro Pro Arte definitief ontmanteld na zestig jaar cultureel gebruik|werk=curacao.nu|datum=2025-12-01|bezochtdatum=2026-08-21}}</ref>
---------------
In 1964 gaf de Adviesraad voor culturele samenwerking tussen de landen van het Koninkrijk de Nederlandse regering in overweging fondsen ter beschikking te stellen voor de bouw van een schouwburg op Curaçao. Tevoren had de Stichting Schouwburg Curaçao de architect F. Zingel opdracht voor een ontwerp gegeven. Door de Nederlandse regering werd een subsidiebedrag toegekend ad NAf 1.500.000,-. Op 28 september 1965 onthulde H.M. de Koningin (Juliana) een gedenkplaat op de plaats waar de schouwburg zou verrijzen. Kort daarop nam de bouw aan de Rijkseenheidboulevard een aanvang. Bouwgrond en parkeerterrein (350 auto's) zijn door het Eilandgebied Curaçao aan de Stichting aangeboden. Diverse bijdragen in geld van overheid en particulieren in de Nederlandse Antillen en de bovengenoemde door tussenkomst van de Sticusa verstrekte Nederlandse bijdrage maakten bouw en inrichting mogelijk; de theaterdeskundige Wim Vesseur trad op als adviseur.<ref>[https://web.archive.org/web/20161120102825/http://curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=369&lang= Encyclopedie van Curacao - letter A t/m D]</ref>
De schouwburg telt 750 zitplaatsen, is volgens de modernste inzichten uitgerust met o.a. een orkestlift en is berekend op vrijwel elke soort manifestaties (toneel, ballet, concerten, congressen, shows enz.). De opening vond plaats september 1968. De bevolking is door deze schouwburg gestimuleerd de verschillende op- en uitvoeringen vaker te bezoeken.
{{Appendix}}
* [https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/21596-sentro-pro-arte-wordt-gesloopt Sentro Pro Arte wordt gesloopt], 27 di mei 2020
* https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/26417-schouwburg-staat-weer-op-de-agenda Schouwburg staat weer op de agenda], 30 di september 2022
* De in 1968 in Davelaar op Curaçao opgerichte schouwburg Centro Pro Arte Plaza Consortium (HPC) met 750 stoelen sloot 19 jaar geleden zijn deuren. De schouwburg kwam tot stand met giften van de Nederlandse overheid, Shell, het Bureau Cultuur en Opvoeding en lokale particuliere bedrijven. Hij zou een van de modernste in het Caribische gebied worden, met onder andere een orkestlift, en zou zijn berekend op alle facetten van cultuuruitingen, zoals concerten, toneel en ballet (MaduroMolhuijsen 2006). 34 jaar later, in 2001, viel het doek. Vanwege geldtekort was er sprake van achterstallig onderhoud. In 2015 nam de Curaçaose overheid het besluit om Centro Pro Arte te renoveren. Amper een jaar later vatte het leegstaande pand tijdens een grote arbeidersstaking vlam. Er waren drie opties: doorgaan met de renovatieplannen, slopen en een nieuw theater bouwen, of een nieuw theater bouwen in de binnenstad.<ref>[https://www.boekman.nl/tijdschrift-artikel/artikelen/theater-in-het-caribisch-gebied/ Theater in het Caribisch Gebied]</ref>
* Sentro pro Arte wordt niet meer gerenoveerd. Althans niet door de overheid. Die heeft het daarom overgedragen aan het Algemeen Pensioenfonds Curaçao.
{{Appendix}}
----------------------
{{Variante|c}}
{{Infobox edificio| variante = c
| nomber = Sentro Kultural Kòrsou
| nomber2 = Cultureel Centrum Curacao
| abrevia = CCC
| adres = ''Koninginnelaan'', Emmastad
| funda = [[30 di desèmber]] [[1949]]
| inaugura = 1950
| architect =
| renova =
| propietario = Stichting Schouwburg
| director =
| cantidad_sala =
| capacidad = auditorio:
| zoom =16
}}
'''Sentro Kultural Kòrsou''', ofisialmente '''Cultureel Centrum Curacao''' (CCC), ta un kompleho kultural multidisiplinario na [[Kòrsou]], situá den [[Emmastad]] na [[Willemstad]]. Fundá dia [[30 di desèmber]] [[1949]], e sentro ta dediká pa promové bida kultural i aktividatnan sosio-kultural na isla, ku énfasis partikular riba hubentut i su desaroyo den kultura di Kòrsou.<ref>https://www.sentrokultural-korsou.org/</ref>
== Historia ==
Sentro Kultural Kòrsou a wòrdu establesé komo e organisashon lokal ligá na [[Sticusa|Stichting voor Culturele Samenwerking]] (Sticusa) pa stimula bida kultural na Kòrsou i fasilitá interkambio kultural ku [[Hulanda]], [[Aruba]] i otro islanan di Karibe Hulandes. E promé direktor di CCC tabata [[Cola Debrot]], un figura aktivamente enbolbí den [[literatura]] i kultura lokal.
For di su kuminsamentu, e método di trabou di CCC tabata diferente di esun di Sentro Kultural Aruba (CCA). Mientras CCA tabata fungí mas komo un organisashon ku ta koordiná i unifiká aktividatnan di organisashonnan kultural eksistente, CCC a skohe pa enfoká riba stimulá inisiativanan propio i yena bashinan den e kampo kultural.
El a hunga un papel importante den desaroyo kultural di Kòrsou. Entre otro, e sentro a establesé òf a yuda na kreashon di:
* Liga di Pelíkula Korsou (Curacaose Film Liga?)
* Biblioteka sientífiko (ku posteriormente a integrá den e biblioteka di [[University of Curaçao|UoC]])
* Fundashon Skol di Músika Kòrsou
== Aktividatnan i funshon ==
(oud)
Sentro Kultural Kòrsou ta aktivo den vários disiplina kultural, inkluyendo músika, literatura, teatro, baile, arte visual i aktividatnan sosial ku ta kombiná diferente forma di ekspreshon kultural. CCC ta kolabora ku instansianan lokal i internashonal pa organisá presentashonnan, exposishonnan i produccionnan teatral, tantu ku artistanan lokal komo ku bishitantenan for di Hulanda i otro paisnan.
Un parti di su trabou histórico tabata e organisashon di proyekshonnan di pelíkula, inklusief uso di e asina yamá sinetruck, ku a permití hiba sine pa diferente bario riba e isla. Dor di su aktividatnan, CCC a kontribuí tanto material komo emoshonalmente na formashon di e identidat kultural di Kòrsou.
== Meta i signifikado ==
E ophetivonan prinsipal di CCC ta:
* Promové bida kultural den Kòrsou i (histórikamente) den Antias Hulandes
* Kolaborá ku organisashonnan kultural na Hulanda, Aruba i e Karibe
* Fasilitá intercambio kultural i artistiko
* Sostené i stimula talento lokal
Ku mas ku sinkuenta aña di eksistensia, Sentro Kultural Kòrsou ta konsiderá un di e pilarnan di infrastructura kultural di e isla.
of
== Vision i mishon ==
(nieuw)
Segun su website oficial, e visión di Sentro Kultural Kòrsou ta pa bira e institushon prinsipal pa ekspreshon kultural i edukashon den komunidat di Kòrsou i, si posibel, den e region mes. Su mishon ta kontribuí na kalidat di bida di komunidat di Kòrsou pa medio di e promoshon di aktividatnan kultural i sosio-kultural. CCC ta pone un énfasis spesial riba hubentut, kwa nan ta invitá i involví den desaroyo i preservashon di kultura pa e generashonnan futuro.
== Aktividatnan ==
Durante su existencia, CCC a organisá i suportá hopi tipo di aktividat kultural, inklusivamente:
* produccionnan musicals, teatraal i danse
* exposishon di arte visual i fotografia
* organizashon di film den komunidat (cinetruck)
* sesiunan literario i promoveshon di eskribidonan lokal
* edukashon musikal via Akademia di Músika Edgar Palm
* kursonan i talleres pa djòvenes i adulto.
CCC kolabora ku otro organisashonnan kultural lokal i internashonal pa organizá eventonan ku ta inkluí artistanan lokal i invitado.
== Importansia ==
Na mas ku 75 aña di eksistensia, Sentro Kultural Kòrsou ta konsiderá un pilarnan den infrastructura kultural di Kòrsou, kontribuí na tanto konservashon komo desaroyo di ekspreshon kultural lokal i involvimentu di hubentut den aktividatnan kultural.
{{Appendix}}
ta un compleho
Cultureel Centrum Curaçao werd op 30 december 1949 opgericht als de plaatselijke zusterorganisatie van Sticusa ter bevordering van het culturele leven op Curacao en de culturele uitwisseling met het moederland. Eerste directeur was Colá Debrot.<ref>https://theaterencyclopedie.nl/wiki/Cultureel_Centrum_Cura%C3%A7ao_(1950) Cultureel Centrum Curaçao (1950)], theaterencyclopedia.nl</ref>
Fundá na 1950. For di kuminsamentu, e método di trabou di C.C.C. tabata diferente orienta cu esun di Centro Cultural Aruba, cu al fin y al cabo ta fungi como grupo, mientras cu ta mantene e independencia di e organisacionnan cultural existente. E C.C.C. prinsipalmente ta hasi esfuerso pa stimulá aktividat propio riba tereno kultural; e ta purba tambe di yena e bashinan eksistente. Desde su fundashon, e C.C.C. entre otro, a logra of a yuda pa logra lo siguiente:
• e liga di pelíkula Curaçao,
• e Biblioteka Sientífiko (awor uni den e Biblioteka di Universidat)
• y Fundacion Scol di Musica Curaçao.
Varios instancia colaborando cu e C.C.C. ta envolvi den entre otro teatro, ballet y exposicionnan. E C.C.C. ta proveé proyekshon di pelíkula ku e *cinetruck i ta kolabora ku otro organisashonnan pa organisá presentashonnan di tantu artistanan lokal komo bishitante di Hulanda i otro paisnan (mira tambe Sentronan Kultural).
Opgericht in 1950. Van de aanvang af was de werkwijze van het C.C.C. anders gericht dan die van het Cultureel Centrum Aruba, dat immers samenbun¬delend optreedt, met behoud overigens van de zelfstandigheid van de bestaande culturele organisaties. Het C.C.C. streeft vooral naar het stimuleren van de zelfwerkzaamheid op cultureel gebied; het tracht verder nog bestaande la¬cunes op te vullen. Sedert de oprichting heeft het C.C.C. o.m. het volgende tot stand gebracht of helpen brengen:
• de filmliga Curaçao,
• de Wetenschappelijke Bibliotheek (inmiddels opgegaan in de Universiteitsbibliotheek)
• en de Stichting Muziekschool Curaçao.
Diverse instellingen samenwerkend met het C.C.C. houden zich o.m. bezig met toneel, bal¬let en tentoonstellingen. Het C.C.C. verzorgt o.m. filmvoorstellingen met de *cinetruck en werkt samen met andere organisaties voor het organiseren van uitvoeringen zowel door lokale als door bezoekende kunstenaars uit Nederland en andere landen (zie ook Culturele Centra). <ref>[https://web.archive.org/web/20161120102825/http://curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=369&lang= Cultureel Centrum Curacao], Encyclopedie van Curaçao</ref>
On December 30th , 1949, the “Cultureel Centrum Curaçao / Sentro Kultural Kòrsou” was founded<ref>https://www.sentrokultural-korsou.org/ Sentro Kultural Kòrsou]</ref>, with the following objectives:
*Promotion of cultural life within the Netherlands Antilles , and in particular in Curaçao.
*Work together with other organizations with same objective in The Netherlands, Aruba and the Caribbean to coordinate cultural exchanges between these organizations.
Throughout its history of more than 55 years, CCC has contributed to the cultural development of Curaçao in both a material and emotional way.
The areas of culture in which CCC operates are music, literature, theatre, dance, visual art, and social events where all these cultural aspects are represented.<ref>https://www.sentrokultural-korsou.org/</ref>
{{Appendix}}
'''Cultureel Centrum Curaçao''' (ofisialmente **Sentro Kultural Kòrsou**, abreviá CCC) ta un organisashon kultural multidisiplinario ku ta sede na Emmastad, Willemstad, Kòrsou. Fundá riba **30 di desèmber 1949**, e sentro tin komo meta pa promové bida kultural riba e isla pa medio di músika, arte visual, literatura, baile i teater.
## Historia
CCC a wòrdu fundá pa lidernan kultural hulandes i lokal ku a buska pa fomentá interkambio kultural entre Hulanda, Antia Hulandes anterior, Indonesia i Sürnam. Un di su promé presidentenan tabata **Dr. Cola Debrot**, y otro figuranan clave a inclui **May Henriquez**, **J. Bennebroek Gravenhorst**, i **Dr. L.A.G.O. Lashley**.
Inicialmente alohá den un biblioteka sientífiko, e sentro a organisá un variedat di aktividatnan kultural manera konsierto i obranan di teatro importá for di Hulanda, entre otro *Marí di Malpais* i *Juancho Picaflor*. Den añanan despues, CCC tambe a trese teater i pelíkula biahero a traves di un trùk di sine mobil.
## Organization
- **President**: Henri C. Cornelia
- The board of directors includes up to nine members with roles such as treasurer and secretary.
- **Funding**: Supported by government grants (STICUSA/OKSNA), donations, course fees, and space rentals.
## Programs and Academy
The CCC operates as a cultural hub offering a wide range of classes and initiatives:
- **Edgar Palm Music Academy**: Offers instruction in piano, guitar, cuatro, mandolin, trumpet, saxophone, drums, choral singing, and general musical education—mostly for young students.
- **Theater**: Offers lessons and performance opportunities, including children's theater.
- **Folkloric Dance**: Traditional Curaçaoan and Aruban dance courses, including instruction led by Cesareo Jean Louis.
- **Visual Arts**: Exhibitions for painters, photographers, and other artists—featuring both local talent and curated in-house shows.
- **Literature**: Hosts literary gatherings, supports writers, and publishes books.
## Events
CCC regularly organizes public events to foster local culture and talent, including concerts like *Historia di Muziek*, Christmas performances, and *E-Klabu* for organ and other instruments.
## Facilities
The center houses classrooms, a concert hall, an auditorium, and a garden, which are used for courses, events, and exhibitions. These facilities are also available for rental by the community and partner organizations.
## Impact and Legacy
CCC plays a central role in preserving and promoting Curaçao’s cultural identity:
- Through the Edgar Palm Music Academy, it has trained many young musicians who have gone on to study abroad in the Netherlands and Suriname.
- Its theater, dance, literature, and visual arts programs continue to enrich the island's cultural and educational landscape.
- By organizing festivals and public events, CCC helps maintain the island’s cultural heritage and language.
## See also
* [[Culture of Curaçao]]
* [[Edgar Palm Music Academy]]
* [[List of museums in the Dutch Caribbean]]
== References ==
<references />
[[:Kategoria:Kultura na Kòrsou]]
{{Infobox kultura
| nomber = Cultureel Centrum Curaçao
| otro_nomber = Sentro Kultural Kòrsou (CCC)
| imagen =
| lugá = Emmastad (Groot Kwartier), Willemstad, Curaçao
| fundashon = 30 di desèmber 1949
| presidente = Henri C. Cornelia
| objtos = Promové bida kultural multidisiplinario pa komunidat di Curaçao
| formato = Fundashon sin ánimo di ganashi i centro kultural
}}
'''Cultureel Centrum Curaçao''' (nómi oficial **Sentro Kultural Kòrsou**, abreviado CCC) ta un organización kultural multidisiplinario na Emmastad, Willemstad. Fundá dia **30 di desèmber 1949**, su mision ta promové bida kultural na nivel lokal i internashonal, na área di musika, arte visual, letra, baile, i teatro.:contentReference[oaicite:0]{index=0}
## Historia
CCC a keda fundá dor di lideres kultural Hulandes i lokal ku deseá fasilitá interkambio kultural entre Hulanda, Antilla Hulandes, Indonesia i Surinam. Uno di e promé presidente tabata **Dr. Cola Debrot**. Otro figura importante ta **May Henriquez**, J. Bennebroek Gravenhorst, i Dr. L.A.G.O. Lashley.:contentReference[oaicite:1]{index=1}
En su prinsipio, CCC tabata situá riba e biblioteka akademiko (wetenschappelijke bibliotheek) i a organizá evento kultural komo konsierto i obranan teatral importá for di Hulanda, komo **"Marí di Malpais"** i **"Juancho Picaflor"**. Den e dos siglo despues, a trese obranan teater di reguero i film via e konosí **sine trùk**.:contentReference[oaicite:2]{index=2}
## Organisashon
- **Presidente:** Henri C. Cornelia:contentReference[oaicite:3]{index=3}
- Junta di direkshon ta formá di maximaal nueve miembronan, inklusí tesorero, sekretario i otro.:contentReference[oaicite:4]{index=4}
- **Finansha**: fondonan ta bini di guberno (STICUSA/OKSNA), donashon, i ingreso di kursonan i espasio alquiler.:contentReference[oaicite:5]{index=5}
## Ofertonan i Akademia
CCC ta operá den pluga kultura ku diferente sekshon:
- **Akademia di Muzika Edgar Palm**: kursunan pa piano, gitar, kuarta, mandolin, trompet, saxofon, drùm, koral i AMV, mayormente pa djoven.:contentReference[oaicite:6]{index=6}
- **Teatro**: leksion i produchonnan, inklusí teatro deportivo.:contentReference[oaicite:7]{index=7}
- **Baile folklóriko**: kurso pa hòmber i muhé den baile Arubano tradishonal, dirigí pa Cesareo Jean Louis.:contentReference[oaicite:8]{index=8}
- **Arte visual**: ekspo pa pintor, fotograf i other artista; riba Arte Proba i produchonnan mes di CCC.:contentReference[oaicite:9]{index=9}
- **Literatura**: encontro literario, soporte pa skritornan i publikashon di buki.:contentReference[oaicite:10]{index=10}
## Eventonan
Ta organizá eventonan regularmente pa stimulá kultura lokal i talentonan, inklusí **"Historia di Muziek"**, **koncierto di Krísma**, **E-Klabu** pa ka'i òrgel i otro evento públicu.:contentReference[oaicite:11]{index=11}
## Instalashonnan
CCC ta cuenta ku klasnan, sal di konsierto, auditorium i horto ku ta disponible pa uso di kurso, evento i eksposishon. Ta accesibel pa renta pa organizashon.:contentReference[oaicite:12]{index=12}
## Impakto i legado
CCC ta un institution klave na preservashon i promocion di kultura Curacaoano:
- Komo e escuela musical Edgar Palm, a forma djovenes músico ku despues ta studia aden Hulanda i SU.:contentReference[oaicite:13]{index=13}
- Fomenta teatro, danza, literatura i arte visual, kontribuyendo na vida kulturel i edukashonal di e isla.
- Tononan i festivales organizá te kontribui na mantene identidat kultural i idioma lokal.
## Referensia
<references>
</references>
== Mira tambe ==
* [[Cultura di Curaçao]]
* [[Akademia di Músika Edgar Palm]]
* [[Lista di museo na Hulanda Karibense]]
tin komo meta pa promové bida kultural riba e isla pa medio di [[músika]], arte visual, [[literatura]], [[baila|baile]] i [[teatro]].
Sentro Kultural Kòrsou (ofisialmente Cultureel Centrum Curaçao, abreviá CCC) ta un kompleho kultural multidisiplinario situá na Emmastad, Willemstad den Kòrsou. Fundá 30 di desèmber 1949, e sentro ta dediká pa promové bida kultural i aktividatnan sosio-kultural na isla, ku énfasis partikular riba hubentut i su desaroyo den kultura di Kòrsou.
--------------------
{{Variante|c}}
{{Infobox artista |variante= c
| nomber = Bagira Tizraoui
| alias = Bagira
| fecha nacemento =
|luga nacemento=[[Hulanda]]
| residencia = {{CUW}}
|ofishi=Pintor, diseñadó gráfiko, muralista
|genero=Arte
|website = https://bagira.art/
}}
'''Bagira Tizraoui''' (☆ 199?) ta un artista visual [[Kòrsou|kurasoleño]] di desendensia algeriano-hungaro, ku ta konosí pa su obranan ....
== Bida i karera ==
Bagira a nase na Hulanda, yu di un tata di Argelia i un mama di Hungria. El a lanta den varios pais, entre nan Argelia, Hungria, Belgika i [[Hulanda]]. Na 2014, na edat di 18 aña, Bagira a muda pa Kòrsou, unda su ruman muhé tabata biba.
Na 2023, el a habri su propio galeria na Kura Hulanda den Willemstad.
{{Appendix}}
NOTES
Ze is eigenwijs, eigenzinnig en onmiskenbaar getalenteerd. BAGIRA leeft en ademt kunst – en niet zomaar kunst, maar rauwe, eerlijke, krachtige portretten die muren én harten raken.<ref>[https://rss.com/podcasts/uitdekunst-kunst-en-cultuur-op-curacao/1975749/ BAGIRA – Winnares van Best Artist 2024 Award en de stem van haar generatie], rss.com (7 di aprel 2025)</ref>
Op haar 28e wint ze de Best Artist 2024 Award van de Amigoe. Niet dankzij een academische opleiding of een traditioneel pad, maar door pure durf, toewijding en een ontembare drang om te creëren. Acht jaar geleden ontdekte ze haar talent bij toeval. Twee weken later had ze haar vaste baan opgezegd – de rest is geschiedenis in verf.
Wat begon met portretopdrachten, groeide al snel uit tot iets groters. BAGIRA vond haar stem in het maken van muurschilderingen. Tegenwoordig is haar werk niet meer weg te denken uit het straatbeeld van Curaçao. Zo schilderde ze onder andere het monumentale portret van Margareth Abraham (1945–1970) op de gevel van de Curaçao International Airport.
Wat haar werk bijzonder maakt? De blik. De gelaagdheid. De stilte die haar schilderijen teweegbrengen. Ze legt gezichten vast—denkbeeldige én echte—met zoveel zeggingskracht dat je er niet omheen kunt.
BAGIRA groeide op tussen culturen én tussen geloven. Ze heeft een Hongaarse moeder en een Algerijnse vader. Ze bracht haar jeugd door in Hongarije, Nederland, België en Algerije. Haar opvoeding vond plaats in de schaduw van twee werelden: het christendom en de islam. Deze mix van spirituele, culturele en geografische invloeden vormt de kern van haar werk: kleurrijk, gelaagd en oprecht.
Op haar zestiende woonde ze al zelfstandig. Op haar negentiende vertrok ze naar Curaçao om bij haar grote zus te wonen. Die vroege onafhankelijkheid dwong haar om haar eigen weg te vinden – en precies dat is wat ze met haar kunst blijft doen.
🎙️ In deze uitzending van UIT DE KUNST vertelt ze openhartig over haar reis, over vrouw-zijn, over geloof, afkomst en vrijheid – en over hoe ze met een penseel de wereld stukje bij beetje kleur geeft.
{{Appendix}}
------------------
{{Variante|c}}
{{Infobox artista |variante= c
| fecha nacemento = 1971
|luga nacemento=[[Cuba]]
| residencia = {{CUW}}
|ofishi=Eskultor
|genero=Arte
|
}}
'''Angel Luis de la Rosa González''' (☆ 1971 na [[Cuba]]) ta un eskultor [[Cuba|kubano]]-[[Kòrsou|kurasoleño]], ku ta konosí pa su obranan di palu.
For di 2009 e ta biba i traha na Kòrsou.
'''Ángel Luis de la Rosa González''' (1971, [[Kuba]]) ta un [[eskultor]] kubano-kurasoleño ku ta biba i traha na [[Kòrsou]] for di 2009.
== Bida i karera ==
E ta bini di un famia di artesanonan ku su produktonan ta di gran prestigio. Su famianan tin profesionan manera saddler, shoemaker, carpintero, grafista i wever.<ref>[https://delarosartes.exto.nl/ Biografie Angel de la Rosa]</ref> Ora Angel Luis tin 12 aña, e ta bai un skol sekundario kaminda ta duna enseñansa di arte, e akademia José Joaquín Tejada, na [[Santiago di Cuba]]. E programa ta full-time, 6 dia pa siman i ta dura 7 aña. Ounke e ta ekselente den grafismo na skol, su preferensia personal ta skultura. Despues di a terminá su estudio, el a bira maestro di dibuho i skultura.
De la Rosa ta kuminsa su karera profeshonal na Casa de la Cultura Miguel Matamoros na Santiago de Cuba, den e departamento di artesanía. Den kuadro di e trabou aki e ta bira miembro di Asociación Cubana de Artesanos Artistas. Despues el a bira presidente di e asosiashon, posishon ku a okupá pa 10 aña. Entretantu e ta partisipá anualmente na
E ta un artista ku ta partisipá den grupo di eksposishon pa artesanonan i ku regularmente ta risibí premionan i rekonosementu.
Ademas e ta traha riba diferente enkargo. Na 2005 el a traha su prome exposicion solo titula ⁇ Consagración a la Primavera ⁇ (Invicion di Primavera), na e instituto provincial Biblioteca Elvira Cape.
Na momento cu Angel Luis ta yegando su 40 aña, e ta realisa mas y mas cu e ta sinti su mes encerra den su propio pais. Un bishita di trabou kòrtiku na Martinique a lanta su konsiensia ku un sosiedat por funshoná diferente for di loke e ta kustumbrá na dje na Cuba. Esaki ta oumentá su preokupashon. E ta tuma e desishon di emigrá i en realidat su intenshon ta pa bai Brazil. Miéntras e ta preparando pa esaki, e ta tende di un proyekto di konstrukshon na Kòrsou ku ta rekerí personal spesial di urgensia. Ángel Luis a kambia su plannan i huntu ku kuater kompatriota el a bai Kòrsou na 2009, ku tres di su figuranan di madera den su maleta.
Na Curaçao e ta traha na e konstrukshon di L ⁇ Aldea, un proyekto turístiko na Santa Catharina ku ya a wòrdu realisá. E ta hiba su figuranan di palu na Gallery Alma Blou, pa mira si por tin interes den su obra. E galerista Lusette Verboom ta entusiasmá i for di e momentu ei e ta trese tur loke e ta traha na e galeria.
Despues ku su kontrato ku e proyekto di konstrukshon a kaba, Angel Luis a disidí di keda na Kòrsou i kuminsá su mes negoshi.
Ademas, e ta aktivo den arte i regularmente ta partisipá na
grupo di exposicion na e galeria. Na yüni 2021, e ta un di e 45 artistanan lokal ku ta habri nan estudio durante e Open Atelier Route.
Muhénan ta importante den bida di Angel Luis. Komo yu úniko, no solamente su mama a lanta e, sino tambe su wela. Awor ku e mes tin yu, entre nan tres yu muhé, e ta eksperensiá e muhé tambe for di e perspektiva di e tata. E ta orguyoso di tur su 8 yu i ta konsiderá nan komo e kos mas importante den su bida.
Ángel Luis ta biba na Kòrsou pa 14 aña kaba i a traha un bida aki, den kua e ta sinti su mes na kas. E tin un gran admiracion pa e comunidad di Curaçao, unda tanto nacionalidad ta biba hunto y unda e tambe ta sinti su mes bon bini. E ta broma cu e libertad cu e tin aki pa biba y traha, pero tambe e oportunidadnan cu e ta haya pa desaroya su mes artisticamente.
Na 2023, durante su prome bishita na Hulanda, Angel Luis a hala atencion cu su obranan na e Dianan Nacional di Arte na Gorinchem y PAN Amsterdam.
{{Appendix}}
[[:Category:Arte na Kòrsou]]
Despues di a termina su estudio na skol, el a bai traha na Casa de la Cultura Miguel Matamoros na Santiago de Cuba, den e departamento di artesanía. For di e trabou aki e ta bira miembro di Asociación Cubana de Artesanos Artistas. Despues el a bira presidente di e asosiashon i e posishon aki el a okupá pa 10 aña. Entretantu e ta partisipá anualmente na
E ta un artista ku ta partisipá den grupo di eksposishon pa artesanonan i ku regularmente ta risibí premionan i rekonosementu.
Ademas e ta traha riba diferente enkargo. Na 2005 el a traha su prome exposicion solo titula ⁇ Consagración a la Primavera ⁇ (Invicion di Primavera), na e instituto provincial Biblioteca Elvira Cape.
Na momento cu Angel Luis ta yegando su 40 aña, e ta realisa mas y mas cu e ta sinti su mes encerra den su propio pais. Un bishita di trabou kòrtiku na Martinique a lanta su konsiensia ku un sosiedat por funshoná diferente for di loke e ta kustumbrá na dje na Cuba. Esaki ta oumentá su preokupashon. E ta tuma e desishon di emigrá i en realidat su intenshon ta pa bai Brazil. Miéntras e ta preparando pa esaki, e ta tende di un proyekto di konstrukshon na Kòrsou ku ta rekerí personal spesial di urgensia. Ángel Luis a kambia su plannan i huntu ku kuater kompatriota el a bai Kòrsou na 2009, ku tres di su figuranan di madera den su maleta.
Na Curaçao e ta traha na e konstrukshon di L ⁇ Aldea, un proyekto turístiko na Santa Catharina ku ya a wòrdu realisá. E ta hiba su figuranan di palu na Gallery Alma Blou, pa mira si por tin interes den su obra. E galerista Lusette Verboom ta entusiasmá i for di e momentu ei e ta trese tur loke e ta traha na e galeria.
Despues ku su kontrato ku e proyekto di konstrukshon a kaba, Angel Luis a disidí di keda na Kòrsou i kuminsá su mes negoshi.
Ademas, e ta aktivo den arte i regularmente ta partisipá na
grupo di exposicion na e galeria. Na yüni 2021, e ta un di e 45 artistanan lokal ku ta habri nan estudio durante e Open Atelier Route.
Muhénan ta importante den bida di Angel Luis. Komo yu úniko, no solamente su mama a lanta e, sino tambe su wela. Awor ku e mes tin yu, entre nan tres yu muhé, e ta eksperensiá e muhé tambe for di e perspektiva di e tata. E ta orguyoso di tur su 8 yu i ta konsiderá nan komo e kos mas importante den su bida.
Ángel Luis ta biba na Kòrsou pa 14 aña kaba i a traha un bida aki, den kua e ta sinti su mes na kas. E tin un gran admiracion pa e comunidad di Curaçao, unda tanto nacionalidad ta biba hunto y unda e tambe ta sinti su mes bon bini. E ta broma cu e libertad cu e tin aki pa biba y traha, pero tambe e oportunidadnan cu e ta haya pa desaroya su mes artisticamente.
Na 2023, durante su prome bishita na Hulanda, Angel Luis a hala atencion cu su obranan na e Dianan Nacional di Arte na Gorinchem y PAN Amsterdam.
------------------------
rm2g2nahw9ct52uk5s8dnqzidjdnqk1
201570
201569
2026-08-21T19:52:21Z
Caribiana
8320
201570
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
Pending: [[Mandy Franca]] - [[Tarona]] - [[Gilleam Trapenberg]] - [[Shertise Solano]] - [[Serana Angelista]] (nl.wiki) - [[Eugenie Boon]]
-------------
{{Variante|c}}
{{Infobox edificio| variante = c
| tipo = Kompleho kultural
| nomber2 = Sentro Pro Arte
| imagen =
| descripcion =
| localisa_na = [[Willemstad]]
| adres = Schouwburgweg
| cercania =
| fecha_construccion = 1965-1968
| fecha_funda =
| inaugura = [[10 di sèptèmber]] [[1968]]
| cera = 2001
| renova =
| restaura =
| aña_basha = 2025
| pais = {{CUW}}
| architect = Frits F. Zingel
| renova =
| propietario = Stichting Schouwburg Curaçao
| director =
| cantidad_sala =
| capacidad = ouditorio: 750 asiento
| status_monumento =
| distincion =
| zoom =16
}}
'''Sentro Pro Arte''' tabata e teatro nashonal di [[Kòrsou]] ku tabata aktivo entre 1968 i 2001. E tabata situá na [[Willemstad]] den bario di Groot Davelaar.
== Historia ==
Na 1964 e konseho konsultativo pa koperashon kultural entre e paisnan di Reino a duna e gobièrnu hulandes e idea di pone fondonan disponibel pa e konstrukshon di un teatro na Kòrsou. Anteriormente Stichting Schouwburg Curaçao tabatin e arkitekto F. Zingel a haña un enkargo pa un diseño. E gobièrnu Hulandes a duna un kantidat di subsidio di NAF 1.500.000,-. Riba 28 di sèptèmber 1965, H.M. e Reina (Juliana) a desmontá un plaka na e lugá kaminda e teatro lo a lanta. Poco despues, a kuminsá ku e konstrukshon di Rijkseenheidboulevard. Tereno di konstrukshon i lugá di parkeer (350 outo) a ser ofresé na e Fundashon pa e teritorio insular di Kòrsou. Divershon di kontribushon den sèn di gobièrnu i privá den Antias Hulandes i e kontribushon hulandes menshoná ariba, ku a wòrdu entregá pa medio di [[Sticusa]], a hasi e konstrukshon i e instalashon posibel; Wim Vesseur, un eksperto den teatro, a aktua komo konsehero.
E teatro ta conta cu 750 asiento, ta ekipa pa e vision mas moderno cu entre otro un lift di orquesta y ta calcula pa practicamente tur tipo di manifestacion (teatro, ballet, concierto, congreso, show, etc.). E inaugurashon a tuma lugá na 10 di sèptèmber 1968. E teatro aki a stimula e poblacion pa bishita e diferente presentacionnan y actuacionnan mas biaha.
1968: Officially opened by Governor N.C. (Cola) Debrot with the grand production ''Esta Ricu nos bida ta''.<ref name="theater"/>
In 1965 werd in Willemstad in Curaçao begonnen met de bouw van Centro Pro Arte: een grote schouwburg. In datzelfde jaar bezocht Koningin Wilhelmina het eiland alsmede de bouwplaats, waar zij een gedenkplaat onthulde. Later kreeg die een plaats in het theater.<ref name="theater">[https://theaterencyclopedie.nl/wiki/Centro_Pro_Arte,_Willemstad_(Curacao) Centro Pro Arte], theaterencyclopedie.nl</ref>
De schouwburg, aan een weg gelegen die de naam van Schouwburgweg kreeg, werd in 1968 geopend door Gouverneur N.C. (Cola) Debrot. De financiering kwam van Nederland, Curaçao en de Shell. Openingsvoorstellingen zijn ''Esta Ricu nos bida ta'' van Bunchi Römer, een stuk met meer dan 70 amateurspelers en Cosas de Papá y Mamá van Alfonso Paso in vertaling en regie van Nydia Ecury (Gai bieu ta traha sòpi stèrki).
Er waren 700 plaatsen, een lijsttoneel met orkestbak en een groot toneel die een brede programmering mogelijk maakte. In de eerste jaren was de zaal zeer succesvol, met optredens van Nederlandse artiesten (o.a. Jenny Arean, Tineke Schouten en Paul van Vliet) en muziek-en dansgroepen van elders.
Vanaf de jaren '90 ging het steeds slechter met het theater, door onder andere een merkwaardige beleidsbeslissing waarbij verordineerd werd dat de bezoekers keurig gekleed moesten zijn; anders kon toegang ontzegd worden. Dit had een teruggang van bezoekers tot gevolg.
Daarnaast had het gebouw te maken met een niet structuele programmering, veroorzaakt door slechte communicatie en financiële problemen. Daarbij was er, ook vanwege geldtekort, een groot gebrek aan onderhoud. Zo had het gebouw ernstig te lijden onder wateroverlast, waardoor de kelders regelmatig onder water stonden.
De verschillende problemen leidden uiteindelijk in 2001 tot de definitieve sluiting van het Centro Pro Arte. Plannen voor heropening kwamen maar niet van de grond; een grote brand in 2016 maakte er helemaal een eind aan.<ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/14382-grote-vuurzee-sentro-pro-arte Grote vuurzee Sentro Pro Arte], [[Antilliaans Dagblad]] (13 di september 2016)</ref>
De restanten kwamen in het bezit van een pensioenfonds die nog wel onderzocht of er een Cultuurcentrum van gemaakt zou kunnen worden.
Na jarenlange discussie over de toekomst van Sentro Pro Arte: slopen en nieuw bouwen, renoveren of een nieuw theater elders bouwen,<ref>[https://www.curacao.nu/nieuws/algemeen/77007/werkzaamheden-voor-nieuw-sentro-pro-arte-gestart Werkzaamheden voor nieuw Sentro Pro Arte gestart], curacao.nu (14 di yüli 2025)</ref> is de overheid in 2025 begonnen met de voorbereidingen voor de bouw van een nieuw Sentro Pro Arte.
In 2017 besluit de regering de schouwburg naar de binnenstad te halen.<ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/16076-twijfels-over-locatie-van-schouwburg Twijfels over locatie van schouwburg], [[Antilliaans Dagblad]] (24 di yüli 2017)</ref>
E edifisio ku tabata será durante varios aña, a wòrdu basha abou i desmantelá kompletamente pa fin di 2025 debí na su mal estado.<ref>{{citeer web|auteur=[[Dick Drayer]]|url=https://www.curacao.nu/nieuws/geschiedenis/82870/laatste-gordijn-valt-sentro-pro-arte-definitief-ontmanteld-na-zestig-jaar-cultureel-gebruik|titel= Laatste gordijn valt: Sentro Pro Arte definitief ontmanteld na zestig jaar cultureel gebruik|werk=curacao.nu|datum=2025-12-01|bezochtdatum=2026-08-21}}</ref>
---------------
In 1964 gaf de Adviesraad voor culturele samenwerking tussen de landen van het Koninkrijk de Nederlandse regering in overweging fondsen ter beschikking te stellen voor de bouw van een schouwburg op Curaçao. Tevoren had de Stichting Schouwburg Curaçao de architect F. Zingel opdracht voor een ontwerp gegeven. Door de Nederlandse regering werd een subsidiebedrag toegekend ad NAf 1.500.000,-. Op 28 september 1965 onthulde H.M. de Koningin (Juliana) een gedenkplaat op de plaats waar de schouwburg zou verrijzen. Kort daarop nam de bouw aan de Rijkseenheidboulevard een aanvang. Bouwgrond en parkeerterrein (350 auto's) zijn door het Eilandgebied Curaçao aan de Stichting aangeboden. Diverse bijdragen in geld van overheid en particulieren in de Nederlandse Antillen en de bovengenoemde door tussenkomst van de Sticusa verstrekte Nederlandse bijdrage maakten bouw en inrichting mogelijk; de theaterdeskundige Wim Vesseur trad op als adviseur.<ref>[https://web.archive.org/web/20161120102825/http://curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=369&lang= Encyclopedie van Curacao - letter A t/m D]</ref>
De schouwburg telt 750 zitplaatsen, is volgens de modernste inzichten uitgerust met o.a. een orkestlift en is berekend op vrijwel elke soort manifestaties (toneel, ballet, concerten, congressen, shows enz.). De opening vond plaats september 1968. De bevolking is door deze schouwburg gestimuleerd de verschillende op- en uitvoeringen vaker te bezoeken.
{{Appendix}}
* [https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/21596-sentro-pro-arte-wordt-gesloopt Sentro Pro Arte wordt gesloopt], 27 di mei 2020
* https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/26417-schouwburg-staat-weer-op-de-agenda Schouwburg staat weer op de agenda], 30 di september 2022
* De in 1968 in Davelaar op Curaçao opgerichte schouwburg Centro Pro Arte Plaza Consortium (HPC) met 750 stoelen sloot 19 jaar geleden zijn deuren. De schouwburg kwam tot stand met giften van de Nederlandse overheid, Shell, het Bureau Cultuur en Opvoeding en lokale particuliere bedrijven. Hij zou een van de modernste in het Caribische gebied worden, met onder andere een orkestlift, en zou zijn berekend op alle facetten van cultuuruitingen, zoals concerten, toneel en ballet (MaduroMolhuijsen 2006). 34 jaar later, in 2001, viel het doek. Vanwege geldtekort was er sprake van achterstallig onderhoud. In 2015 nam de Curaçaose overheid het besluit om Centro Pro Arte te renoveren. Amper een jaar later vatte het leegstaande pand tijdens een grote arbeidersstaking vlam. Er waren drie opties: doorgaan met de renovatieplannen, slopen en een nieuw theater bouwen, of een nieuw theater bouwen in de binnenstad.<ref>[https://www.boekman.nl/tijdschrift-artikel/artikelen/theater-in-het-caribisch-gebied/ Theater in het Caribisch Gebied]</ref>
* Sentro pro Arte wordt niet meer gerenoveerd. Althans niet door de overheid. Die heeft het daarom overgedragen aan het Algemeen Pensioenfonds Curaçao.
{{Appendix}}
----------------------
{{Variante|c}}
{{Infobox edificio| variante = c
| nomber = Sentro Kultural Kòrsou
| nomber2 = Cultureel Centrum Curacao
| abrevia = CCC
| adres = ''Koninginnelaan'', Emmastad
| funda = [[30 di desèmber]] [[1949]]
| inaugura = 1950
| architect =
| renova =
| propietario = Stichting Schouwburg
| director =
| cantidad_sala =
| capacidad = auditorio:
| zoom =16
}}
'''Sentro Kultural Kòrsou''', ofisialmente '''Cultureel Centrum Curacao''' (CCC), ta un kompleho kultural multidisiplinario na [[Kòrsou]], situá den [[Emmastad]] na [[Willemstad]]. Fundá dia [[30 di desèmber]] [[1949]], e sentro ta dediká pa promové bida kultural i aktividatnan sosio-kultural na isla, ku énfasis partikular riba hubentut i su desaroyo den kultura di Kòrsou.<ref>https://www.sentrokultural-korsou.org/</ref>
== Historia ==
Sentro Kultural Kòrsou a wòrdu establesé komo e organisashon lokal ligá na [[Sticusa|Stichting voor Culturele Samenwerking]] (Sticusa) pa stimula bida kultural na Kòrsou i fasilitá interkambio kultural ku [[Hulanda]], [[Aruba]] i otro islanan di Karibe Hulandes. E promé direktor di CCC tabata [[Cola Debrot]], un figura aktivamente enbolbí den [[literatura]] i kultura lokal.
For di su kuminsamentu, e método di trabou di CCC tabata diferente di esun di Sentro Kultural Aruba (CCA). Mientras CCA tabata fungí mas komo un organisashon ku ta koordiná i unifiká aktividatnan di organisashonnan kultural eksistente, CCC a skohe pa enfoká riba stimulá inisiativanan propio i yena bashinan den e kampo kultural.
El a hunga un papel importante den desaroyo kultural di Kòrsou. Entre otro, e sentro a establesé òf a yuda na kreashon di:
* Liga di Pelíkula Korsou (Curacaose Film Liga?)
* Biblioteka sientífiko (ku posteriormente a integrá den e biblioteka di [[University of Curaçao|UoC]])
* Fundashon Skol di Músika Kòrsou
== Aktividatnan i funshon ==
(oud)
Sentro Kultural Kòrsou ta aktivo den vários disiplina kultural, inkluyendo músika, literatura, teatro, baile, arte visual i aktividatnan sosial ku ta kombiná diferente forma di ekspreshon kultural. CCC ta kolabora ku instansianan lokal i internashonal pa organisá presentashonnan, exposishonnan i produccionnan teatral, tantu ku artistanan lokal komo ku bishitantenan for di Hulanda i otro paisnan.
Un parti di su trabou histórico tabata e organisashon di proyekshonnan di pelíkula, inklusief uso di e asina yamá sinetruck, ku a permití hiba sine pa diferente bario riba e isla. Dor di su aktividatnan, CCC a kontribuí tanto material komo emoshonalmente na formashon di e identidat kultural di Kòrsou.
== Meta i signifikado ==
E ophetivonan prinsipal di CCC ta:
* Promové bida kultural den Kòrsou i (histórikamente) den Antias Hulandes
* Kolaborá ku organisashonnan kultural na Hulanda, Aruba i e Karibe
* Fasilitá intercambio kultural i artistiko
* Sostené i stimula talento lokal
Ku mas ku sinkuenta aña di eksistensia, Sentro Kultural Kòrsou ta konsiderá un di e pilarnan di infrastructura kultural di e isla.
of
== Vision i mishon ==
(nieuw)
Segun su website oficial, e visión di Sentro Kultural Kòrsou ta pa bira e institushon prinsipal pa ekspreshon kultural i edukashon den komunidat di Kòrsou i, si posibel, den e region mes. Su mishon ta kontribuí na kalidat di bida di komunidat di Kòrsou pa medio di e promoshon di aktividatnan kultural i sosio-kultural. CCC ta pone un énfasis spesial riba hubentut, kwa nan ta invitá i involví den desaroyo i preservashon di kultura pa e generashonnan futuro.
== Aktividatnan ==
Durante su existencia, CCC a organisá i suportá hopi tipo di aktividat kultural, inklusivamente:
* produccionnan musicals, teatraal i danse
* exposishon di arte visual i fotografia
* organizashon di film den komunidat (cinetruck)
* sesiunan literario i promoveshon di eskribidonan lokal
* edukashon musikal via Akademia di Músika Edgar Palm
* kursonan i talleres pa djòvenes i adulto.
CCC kolabora ku otro organisashonnan kultural lokal i internashonal pa organizá eventonan ku ta inkluí artistanan lokal i invitado.
== Importansia ==
Na mas ku 75 aña di eksistensia, Sentro Kultural Kòrsou ta konsiderá un pilarnan den infrastructura kultural di Kòrsou, kontribuí na tanto konservashon komo desaroyo di ekspreshon kultural lokal i involvimentu di hubentut den aktividatnan kultural.
{{Appendix}}
ta un compleho
Cultureel Centrum Curaçao werd op 30 december 1949 opgericht als de plaatselijke zusterorganisatie van Sticusa ter bevordering van het culturele leven op Curacao en de culturele uitwisseling met het moederland. Eerste directeur was Colá Debrot.<ref>https://theaterencyclopedie.nl/wiki/Cultureel_Centrum_Cura%C3%A7ao_(1950) Cultureel Centrum Curaçao (1950)], theaterencyclopedia.nl</ref>
Fundá na 1950. For di kuminsamentu, e método di trabou di C.C.C. tabata diferente orienta cu esun di Centro Cultural Aruba, cu al fin y al cabo ta fungi como grupo, mientras cu ta mantene e independencia di e organisacionnan cultural existente. E C.C.C. prinsipalmente ta hasi esfuerso pa stimulá aktividat propio riba tereno kultural; e ta purba tambe di yena e bashinan eksistente. Desde su fundashon, e C.C.C. entre otro, a logra of a yuda pa logra lo siguiente:
• e liga di pelíkula Curaçao,
• e Biblioteka Sientífiko (awor uni den e Biblioteka di Universidat)
• y Fundacion Scol di Musica Curaçao.
Varios instancia colaborando cu e C.C.C. ta envolvi den entre otro teatro, ballet y exposicionnan. E C.C.C. ta proveé proyekshon di pelíkula ku e *cinetruck i ta kolabora ku otro organisashonnan pa organisá presentashonnan di tantu artistanan lokal komo bishitante di Hulanda i otro paisnan (mira tambe Sentronan Kultural).
Opgericht in 1950. Van de aanvang af was de werkwijze van het C.C.C. anders gericht dan die van het Cultureel Centrum Aruba, dat immers samenbun¬delend optreedt, met behoud overigens van de zelfstandigheid van de bestaande culturele organisaties. Het C.C.C. streeft vooral naar het stimuleren van de zelfwerkzaamheid op cultureel gebied; het tracht verder nog bestaande la¬cunes op te vullen. Sedert de oprichting heeft het C.C.C. o.m. het volgende tot stand gebracht of helpen brengen:
• de filmliga Curaçao,
• de Wetenschappelijke Bibliotheek (inmiddels opgegaan in de Universiteitsbibliotheek)
• en de Stichting Muziekschool Curaçao.
Diverse instellingen samenwerkend met het C.C.C. houden zich o.m. bezig met toneel, bal¬let en tentoonstellingen. Het C.C.C. verzorgt o.m. filmvoorstellingen met de *cinetruck en werkt samen met andere organisaties voor het organiseren van uitvoeringen zowel door lokale als door bezoekende kunstenaars uit Nederland en andere landen (zie ook Culturele Centra). <ref>[https://web.archive.org/web/20161120102825/http://curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=369&lang= Cultureel Centrum Curacao], Encyclopedie van Curaçao</ref>
On December 30th , 1949, the “Cultureel Centrum Curaçao / Sentro Kultural Kòrsou” was founded<ref>https://www.sentrokultural-korsou.org/ Sentro Kultural Kòrsou]</ref>, with the following objectives:
*Promotion of cultural life within the Netherlands Antilles , and in particular in Curaçao.
*Work together with other organizations with same objective in The Netherlands, Aruba and the Caribbean to coordinate cultural exchanges between these organizations.
Throughout its history of more than 55 years, CCC has contributed to the cultural development of Curaçao in both a material and emotional way.
The areas of culture in which CCC operates are music, literature, theatre, dance, visual art, and social events where all these cultural aspects are represented.<ref>https://www.sentrokultural-korsou.org/</ref>
{{Appendix}}
'''Cultureel Centrum Curaçao''' (ofisialmente **Sentro Kultural Kòrsou**, abreviá CCC) ta un organisashon kultural multidisiplinario ku ta sede na Emmastad, Willemstad, Kòrsou. Fundá riba **30 di desèmber 1949**, e sentro tin komo meta pa promové bida kultural riba e isla pa medio di músika, arte visual, literatura, baile i teater.
## Historia
CCC a wòrdu fundá pa lidernan kultural hulandes i lokal ku a buska pa fomentá interkambio kultural entre Hulanda, Antia Hulandes anterior, Indonesia i Sürnam. Un di su promé presidentenan tabata **Dr. Cola Debrot**, y otro figuranan clave a inclui **May Henriquez**, **J. Bennebroek Gravenhorst**, i **Dr. L.A.G.O. Lashley**.
Inicialmente alohá den un biblioteka sientífiko, e sentro a organisá un variedat di aktividatnan kultural manera konsierto i obranan di teatro importá for di Hulanda, entre otro *Marí di Malpais* i *Juancho Picaflor*. Den añanan despues, CCC tambe a trese teater i pelíkula biahero a traves di un trùk di sine mobil.
## Organization
- **President**: Henri C. Cornelia
- The board of directors includes up to nine members with roles such as treasurer and secretary.
- **Funding**: Supported by government grants (STICUSA/OKSNA), donations, course fees, and space rentals.
## Programs and Academy
The CCC operates as a cultural hub offering a wide range of classes and initiatives:
- **Edgar Palm Music Academy**: Offers instruction in piano, guitar, cuatro, mandolin, trumpet, saxophone, drums, choral singing, and general musical education—mostly for young students.
- **Theater**: Offers lessons and performance opportunities, including children's theater.
- **Folkloric Dance**: Traditional Curaçaoan and Aruban dance courses, including instruction led by Cesareo Jean Louis.
- **Visual Arts**: Exhibitions for painters, photographers, and other artists—featuring both local talent and curated in-house shows.
- **Literature**: Hosts literary gatherings, supports writers, and publishes books.
## Events
CCC regularly organizes public events to foster local culture and talent, including concerts like *Historia di Muziek*, Christmas performances, and *E-Klabu* for organ and other instruments.
## Facilities
The center houses classrooms, a concert hall, an auditorium, and a garden, which are used for courses, events, and exhibitions. These facilities are also available for rental by the community and partner organizations.
## Impact and Legacy
CCC plays a central role in preserving and promoting Curaçao’s cultural identity:
- Through the Edgar Palm Music Academy, it has trained many young musicians who have gone on to study abroad in the Netherlands and Suriname.
- Its theater, dance, literature, and visual arts programs continue to enrich the island's cultural and educational landscape.
- By organizing festivals and public events, CCC helps maintain the island’s cultural heritage and language.
## See also
* [[Culture of Curaçao]]
* [[Edgar Palm Music Academy]]
* [[List of museums in the Dutch Caribbean]]
== References ==
<references />
[[:Kategoria:Kultura na Kòrsou]]
{{Infobox kultura
| nomber = Cultureel Centrum Curaçao
| otro_nomber = Sentro Kultural Kòrsou (CCC)
| imagen =
| lugá = Emmastad (Groot Kwartier), Willemstad, Curaçao
| fundashon = 30 di desèmber 1949
| presidente = Henri C. Cornelia
| objtos = Promové bida kultural multidisiplinario pa komunidat di Curaçao
| formato = Fundashon sin ánimo di ganashi i centro kultural
}}
'''Cultureel Centrum Curaçao''' (nómi oficial **Sentro Kultural Kòrsou**, abreviado CCC) ta un organización kultural multidisiplinario na Emmastad, Willemstad. Fundá dia **30 di desèmber 1949**, su mision ta promové bida kultural na nivel lokal i internashonal, na área di musika, arte visual, letra, baile, i teatro.:contentReference[oaicite:0]{index=0}
## Historia
CCC a keda fundá dor di lideres kultural Hulandes i lokal ku deseá fasilitá interkambio kultural entre Hulanda, Antilla Hulandes, Indonesia i Surinam. Uno di e promé presidente tabata **Dr. Cola Debrot**. Otro figura importante ta **May Henriquez**, J. Bennebroek Gravenhorst, i Dr. L.A.G.O. Lashley.:contentReference[oaicite:1]{index=1}
En su prinsipio, CCC tabata situá riba e biblioteka akademiko (wetenschappelijke bibliotheek) i a organizá evento kultural komo konsierto i obranan teatral importá for di Hulanda, komo **"Marí di Malpais"** i **"Juancho Picaflor"**. Den e dos siglo despues, a trese obranan teater di reguero i film via e konosí **sine trùk**.:contentReference[oaicite:2]{index=2}
## Organisashon
- **Presidente:** Henri C. Cornelia:contentReference[oaicite:3]{index=3}
- Junta di direkshon ta formá di maximaal nueve miembronan, inklusí tesorero, sekretario i otro.:contentReference[oaicite:4]{index=4}
- **Finansha**: fondonan ta bini di guberno (STICUSA/OKSNA), donashon, i ingreso di kursonan i espasio alquiler.:contentReference[oaicite:5]{index=5}
## Ofertonan i Akademia
CCC ta operá den pluga kultura ku diferente sekshon:
- **Akademia di Muzika Edgar Palm**: kursunan pa piano, gitar, kuarta, mandolin, trompet, saxofon, drùm, koral i AMV, mayormente pa djoven.:contentReference[oaicite:6]{index=6}
- **Teatro**: leksion i produchonnan, inklusí teatro deportivo.:contentReference[oaicite:7]{index=7}
- **Baile folklóriko**: kurso pa hòmber i muhé den baile Arubano tradishonal, dirigí pa Cesareo Jean Louis.:contentReference[oaicite:8]{index=8}
- **Arte visual**: ekspo pa pintor, fotograf i other artista; riba Arte Proba i produchonnan mes di CCC.:contentReference[oaicite:9]{index=9}
- **Literatura**: encontro literario, soporte pa skritornan i publikashon di buki.:contentReference[oaicite:10]{index=10}
## Eventonan
Ta organizá eventonan regularmente pa stimulá kultura lokal i talentonan, inklusí **"Historia di Muziek"**, **koncierto di Krísma**, **E-Klabu** pa ka'i òrgel i otro evento públicu.:contentReference[oaicite:11]{index=11}
## Instalashonnan
CCC ta cuenta ku klasnan, sal di konsierto, auditorium i horto ku ta disponible pa uso di kurso, evento i eksposishon. Ta accesibel pa renta pa organizashon.:contentReference[oaicite:12]{index=12}
## Impakto i legado
CCC ta un institution klave na preservashon i promocion di kultura Curacaoano:
- Komo e escuela musical Edgar Palm, a forma djovenes músico ku despues ta studia aden Hulanda i SU.:contentReference[oaicite:13]{index=13}
- Fomenta teatro, danza, literatura i arte visual, kontribuyendo na vida kulturel i edukashonal di e isla.
- Tononan i festivales organizá te kontribui na mantene identidat kultural i idioma lokal.
## Referensia
<references>
</references>
== Mira tambe ==
* [[Cultura di Curaçao]]
* [[Akademia di Músika Edgar Palm]]
* [[Lista di museo na Hulanda Karibense]]
tin komo meta pa promové bida kultural riba e isla pa medio di [[músika]], arte visual, [[literatura]], [[baila|baile]] i [[teatro]].
Sentro Kultural Kòrsou (ofisialmente Cultureel Centrum Curaçao, abreviá CCC) ta un kompleho kultural multidisiplinario situá na Emmastad, Willemstad den Kòrsou. Fundá 30 di desèmber 1949, e sentro ta dediká pa promové bida kultural i aktividatnan sosio-kultural na isla, ku énfasis partikular riba hubentut i su desaroyo den kultura di Kòrsou.
--------------------
{{Variante|c}}
{{Infobox artista |variante= c
| nomber = Bagira Tizraoui
| alias = Bagira
| fecha nacemento =
|luga nacemento=[[Hulanda]]
| residencia = {{CUW}}
|ofishi=Pintor, diseñadó gráfiko, muralista
|genero=Arte
|website = https://bagira.art/
}}
'''Bagira Tizraoui''' (☆ 199?) ta un artista visual [[Kòrsou|kurasoleño]] di desendensia algeriano-hungaro, ku ta konosí pa su obranan ....
== Bida i karera ==
Bagira a nase na Hulanda, yu di un tata di Argelia i un mama di Hungria. El a lanta den varios pais, entre nan Argelia, Hungria, Belgika i [[Hulanda]]. Na 2014, na edat di 18 aña, Bagira a muda pa Kòrsou, unda su ruman muhé tabata biba.
Na 2023, el a habri su propio galeria na Kura Hulanda den Willemstad.
{{Appendix}}
NOTES
Ze is eigenwijs, eigenzinnig en onmiskenbaar getalenteerd. BAGIRA leeft en ademt kunst – en niet zomaar kunst, maar rauwe, eerlijke, krachtige portretten die muren én harten raken.<ref>[https://rss.com/podcasts/uitdekunst-kunst-en-cultuur-op-curacao/1975749/ BAGIRA – Winnares van Best Artist 2024 Award en de stem van haar generatie], rss.com (7 di aprel 2025)</ref>
Op haar 28e wint ze de Best Artist 2024 Award van de Amigoe. Niet dankzij een academische opleiding of een traditioneel pad, maar door pure durf, toewijding en een ontembare drang om te creëren. Acht jaar geleden ontdekte ze haar talent bij toeval. Twee weken later had ze haar vaste baan opgezegd – de rest is geschiedenis in verf.
Wat begon met portretopdrachten, groeide al snel uit tot iets groters. BAGIRA vond haar stem in het maken van muurschilderingen. Tegenwoordig is haar werk niet meer weg te denken uit het straatbeeld van Curaçao. Zo schilderde ze onder andere het monumentale portret van Margareth Abraham (1945–1970) op de gevel van de Curaçao International Airport.
Wat haar werk bijzonder maakt? De blik. De gelaagdheid. De stilte die haar schilderijen teweegbrengen. Ze legt gezichten vast—denkbeeldige én echte—met zoveel zeggingskracht dat je er niet omheen kunt.
BAGIRA groeide op tussen culturen én tussen geloven. Ze heeft een Hongaarse moeder en een Algerijnse vader. Ze bracht haar jeugd door in Hongarije, Nederland, België en Algerije. Haar opvoeding vond plaats in de schaduw van twee werelden: het christendom en de islam. Deze mix van spirituele, culturele en geografische invloeden vormt de kern van haar werk: kleurrijk, gelaagd en oprecht.
Op haar zestiende woonde ze al zelfstandig. Op haar negentiende vertrok ze naar Curaçao om bij haar grote zus te wonen. Die vroege onafhankelijkheid dwong haar om haar eigen weg te vinden – en precies dat is wat ze met haar kunst blijft doen.
🎙️ In deze uitzending van UIT DE KUNST vertelt ze openhartig over haar reis, over vrouw-zijn, over geloof, afkomst en vrijheid – en over hoe ze met een penseel de wereld stukje bij beetje kleur geeft.
{{Appendix}}
------------------
{{Variante|c}}
{{Infobox artista |variante= c
| fecha nacemento = 1971
|luga nacemento=[[Cuba]]
| residencia = {{CUW}}
|ofishi=Eskultor
|genero=Arte
|
}}
'''Angel Luis de la Rosa González''' (☆ 1971 na [[Cuba]]) ta un eskultor [[Cuba|kubano]]-[[Kòrsou|kurasoleño]], ku ta konosí pa su obranan di palu.
For di 2009 e ta biba i traha na Kòrsou.
'''Ángel Luis de la Rosa González''' (1971, [[Kuba]]) ta un [[eskultor]] kubano-kurasoleño ku ta biba i traha na [[Kòrsou]] for di 2009.
== Bida i karera ==
E ta bini di un famia di artesanonan ku su produktonan ta di gran prestigio. Su famianan tin profesionan manera saddler, shoemaker, carpintero, grafista i wever.<ref>[https://delarosartes.exto.nl/ Biografie Angel de la Rosa]</ref> Ora Angel Luis tin 12 aña, e ta bai un skol sekundario kaminda ta duna enseñansa di arte, e akademia José Joaquín Tejada, na [[Santiago di Cuba]]. E programa ta full-time, 6 dia pa siman i ta dura 7 aña. Ounke e ta ekselente den grafismo na skol, su preferensia personal ta skultura. Despues di a terminá su estudio, el a bira maestro di dibuho i skultura.
De la Rosa ta kuminsa su karera profeshonal na Casa de la Cultura Miguel Matamoros na Santiago de Cuba, den e departamento di artesanía. Den kuadro di e trabou aki e ta bira miembro di Asociación Cubana de Artesanos Artistas. Despues el a bira presidente di e asosiashon, posishon ku a okupá pa 10 aña. Entretantu e ta partisipá anualmente na
E ta un artista ku ta partisipá den grupo di eksposishon pa artesanonan i ku regularmente ta risibí premionan i rekonosementu.
Ademas e ta traha riba diferente enkargo. Na 2005 el a traha su prome exposicion solo titula ⁇ Consagración a la Primavera ⁇ (Invicion di Primavera), na e instituto provincial Biblioteca Elvira Cape.
Na momento cu Angel Luis ta yegando su 40 aña, e ta realisa mas y mas cu e ta sinti su mes encerra den su propio pais. Un bishita di trabou kòrtiku na Martinique a lanta su konsiensia ku un sosiedat por funshoná diferente for di loke e ta kustumbrá na dje na Cuba. Esaki ta oumentá su preokupashon. E ta tuma e desishon di emigrá i en realidat su intenshon ta pa bai Brazil. Miéntras e ta preparando pa esaki, e ta tende di un proyekto di konstrukshon na Kòrsou ku ta rekerí personal spesial di urgensia. Ángel Luis a kambia su plannan i huntu ku kuater kompatriota el a bai Kòrsou na 2009, ku tres di su figuranan di madera den su maleta.
Na Curaçao e ta traha na e konstrukshon di L ⁇ Aldea, un proyekto turístiko na Santa Catharina ku ya a wòrdu realisá. E ta hiba su figuranan di palu na Gallery Alma Blou, pa mira si por tin interes den su obra. E galerista Lusette Verboom ta entusiasmá i for di e momentu ei e ta trese tur loke e ta traha na e galeria.
Despues ku su kontrato ku e proyekto di konstrukshon a kaba, Angel Luis a disidí di keda na Kòrsou i kuminsá su mes negoshi.
Ademas, e ta aktivo den arte i regularmente ta partisipá na
grupo di exposicion na e galeria. Na yüni 2021, e ta un di e 45 artistanan lokal ku ta habri nan estudio durante e Open Atelier Route.
Muhénan ta importante den bida di Angel Luis. Komo yu úniko, no solamente su mama a lanta e, sino tambe su wela. Awor ku e mes tin yu, entre nan tres yu muhé, e ta eksperensiá e muhé tambe for di e perspektiva di e tata. E ta orguyoso di tur su 8 yu i ta konsiderá nan komo e kos mas importante den su bida.
Ángel Luis ta biba na Kòrsou pa 14 aña kaba i a traha un bida aki, den kua e ta sinti su mes na kas. E tin un gran admiracion pa e comunidad di Curaçao, unda tanto nacionalidad ta biba hunto y unda e tambe ta sinti su mes bon bini. E ta broma cu e libertad cu e tin aki pa biba y traha, pero tambe e oportunidadnan cu e ta haya pa desaroya su mes artisticamente.
Na 2023, durante su prome bishita na Hulanda, Angel Luis a hala atencion cu su obranan na e Dianan Nacional di Arte na Gorinchem y PAN Amsterdam.
{{Appendix}}
[[:Category:Arte na Kòrsou]]
Despues di a termina su estudio na skol, el a bai traha na Casa de la Cultura Miguel Matamoros na Santiago de Cuba, den e departamento di artesanía. For di e trabou aki e ta bira miembro di Asociación Cubana de Artesanos Artistas. Despues el a bira presidente di e asosiashon i e posishon aki el a okupá pa 10 aña. Entretantu e ta partisipá anualmente na
E ta un artista ku ta partisipá den grupo di eksposishon pa artesanonan i ku regularmente ta risibí premionan i rekonosementu.
Ademas e ta traha riba diferente enkargo. Na 2005 el a traha su prome exposicion solo titula ⁇ Consagración a la Primavera ⁇ (Invicion di Primavera), na e instituto provincial Biblioteca Elvira Cape.
Na momento cu Angel Luis ta yegando su 40 aña, e ta realisa mas y mas cu e ta sinti su mes encerra den su propio pais. Un bishita di trabou kòrtiku na Martinique a lanta su konsiensia ku un sosiedat por funshoná diferente for di loke e ta kustumbrá na dje na Cuba. Esaki ta oumentá su preokupashon. E ta tuma e desishon di emigrá i en realidat su intenshon ta pa bai Brazil. Miéntras e ta preparando pa esaki, e ta tende di un proyekto di konstrukshon na Kòrsou ku ta rekerí personal spesial di urgensia. Ángel Luis a kambia su plannan i huntu ku kuater kompatriota el a bai Kòrsou na 2009, ku tres di su figuranan di madera den su maleta.
Na Curaçao e ta traha na e konstrukshon di L ⁇ Aldea, un proyekto turístiko na Santa Catharina ku ya a wòrdu realisá. E ta hiba su figuranan di palu na Gallery Alma Blou, pa mira si por tin interes den su obra. E galerista Lusette Verboom ta entusiasmá i for di e momentu ei e ta trese tur loke e ta traha na e galeria.
Despues ku su kontrato ku e proyekto di konstrukshon a kaba, Angel Luis a disidí di keda na Kòrsou i kuminsá su mes negoshi.
Ademas, e ta aktivo den arte i regularmente ta partisipá na
grupo di exposicion na e galeria. Na yüni 2021, e ta un di e 45 artistanan lokal ku ta habri nan estudio durante e Open Atelier Route.
Muhénan ta importante den bida di Angel Luis. Komo yu úniko, no solamente su mama a lanta e, sino tambe su wela. Awor ku e mes tin yu, entre nan tres yu muhé, e ta eksperensiá e muhé tambe for di e perspektiva di e tata. E ta orguyoso di tur su 8 yu i ta konsiderá nan komo e kos mas importante den su bida.
Ángel Luis ta biba na Kòrsou pa 14 aña kaba i a traha un bida aki, den kua e ta sinti su mes na kas. E tin un gran admiracion pa e comunidad di Curaçao, unda tanto nacionalidad ta biba hunto y unda e tambe ta sinti su mes bon bini. E ta broma cu e libertad cu e tin aki pa biba y traha, pero tambe e oportunidadnan cu e ta haya pa desaroya su mes artisticamente.
Na 2023, durante su prome bishita na Hulanda, Angel Luis a hala atencion cu su obranan na e Dianan Nacional di Arte na Gorinchem y PAN Amsterdam.
------------------------
asppmkr19cj2d6l5m0swz7nnzid2j8v
201571
201570
2026-08-21T19:56:17Z
Caribiana
8320
201571
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
Pending: [[Mandy Franca]] - [[Tarona]] - [[Gilleam Trapenberg]] - [[Shertise Solano]] - [[Serana Angelista]] (nl.wiki) - [[Eugenie Boon]]
-------------
{{Variante|c}}
{{Infobox edificio| variante = c
| tipo = Kompleho kultural
| nomber2 = Sentro Pro Arte
| imagen =
| descripcion =
| localisa_na = [[Willemstad]]
| adres = Schouwburgweg
| cercania =
| fecha_construccion = 1965-1968
| fecha_funda =
| inaugura = [[10 di sèptèmber]] [[1968]]
| cera = 2001
| renova =
| restaura =
| aña_basha = 2025
| pais = {{CUW}}
| architect = Frits F. Zingel
| renova =
| propietario = Stichting Schouwburg Curaçao
| director =
| cantidad_sala =
| capacidad = ouditorio: 750 asiento
| status_monumento =
| distincion =
| zoom =16
}}
'''Sentro Pro Arte''' tabata e teatro nashonal di [[Kòrsou]] ku tabata aktivo entre 1968 i 2001. E tabata situá na [[Willemstad]] den bario di Groot Davelaar.
== Historia ==
Na 1964 e konseho konsultativo pa koperashon kultural entre e paisnan di Reino a duna e gobièrnu hulandes e idea di pone fondonan disponibel pa e konstrukshon di un teatro na Kòrsou. Anteriormente Stichting Schouwburg Curaçao tabatin e arkitekto F. Zingel a haña un enkargo pa un diseño.
E gobièrnu Hulandes a duna un suma di supsidio di NAF 1.500.000,-. Riba 28 di sèptèmber 1965, H.M. e Reina (Juliana) a develá un plaka na e lugá kaminda e teatro lo wordu construi. Poco despues, a kuminsá ku e konstrukshon di Rijkseenheidboulevard. Tereno di konstrukshon i lugá di parkeer (350 outo) a ser ofresé na e Fundashon pa e teritorio insular di Kòrsou. Divershon di kontribushon den sèn di gobièrnu i privá den Antias Hulandes i e kontribushon hulandes menshoná ariba, ku a wòrdu entregá pa medio di [[Sticusa]], a hasi e konstrukshon i e instalashon posibel; Wim Vesseur, un eksperto den teatro, a aktua komo konsehero.<ref>[https://web.archive.org/web/20161120102825/http://curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=369&lang= Encyclopedie van Curacao - letter A t/m D]</ref>
E teatro ta conta cu 750 asiento, ta ekipa pa e vision mas moderno cu entre otro un lift di orquesta y ta calcula pa practicamente tur tipo di manifestacion (teatro, ballet, concierto, congreso, show, etc.). E inaugurashon a tuma lugá na 10 di sèptèmber 1968. E teatro aki a stimula e poblacion pa bishita e diferente presentacionnan y actuacionnan mas biaha.
1968: Officially opened by Governor N.C. (Cola) Debrot with the grand production ''Esta Ricu nos bida ta''.<ref name="theater"/>
In 1965 werd in Willemstad in Curaçao begonnen met de bouw van Centro Pro Arte: een grote schouwburg. In datzelfde jaar bezocht Koningin Wilhelmina het eiland alsmede de bouwplaats, waar zij een gedenkplaat onthulde. Later kreeg die een plaats in het theater.<ref name="theater">[https://theaterencyclopedie.nl/wiki/Centro_Pro_Arte,_Willemstad_(Curacao) Centro Pro Arte], theaterencyclopedie.nl</ref>
De schouwburg, aan een weg gelegen die de naam van Schouwburgweg kreeg, werd in 1968 geopend door Gouverneur N.C. (Cola) Debrot. De financiering kwam van Nederland, Curaçao en de Shell. Openingsvoorstellingen zijn ''Esta Ricu nos bida ta'' van Bunchi Römer, een stuk met meer dan 70 amateurspelers en Cosas de Papá y Mamá van Alfonso Paso in vertaling en regie van Nydia Ecury (Gai bieu ta traha sòpi stèrki).
Er waren 700 plaatsen, een lijsttoneel met orkestbak en een groot toneel die een brede programmering mogelijk maakte. In de eerste jaren was de zaal zeer succesvol, met optredens van Nederlandse artiesten (o.a. Jenny Arean, Tineke Schouten en Paul van Vliet) en muziek-en dansgroepen van elders.
Vanaf de jaren '90 ging het steeds slechter met het theater, door onder andere een merkwaardige beleidsbeslissing waarbij verordineerd werd dat de bezoekers keurig gekleed moesten zijn; anders kon toegang ontzegd worden. Dit had een teruggang van bezoekers tot gevolg.
Daarnaast had het gebouw te maken met een niet structuele programmering, veroorzaakt door slechte communicatie en financiële problemen. Daarbij was er, ook vanwege geldtekort, een groot gebrek aan onderhoud. Zo had het gebouw ernstig te lijden onder wateroverlast, waardoor de kelders regelmatig onder water stonden.
De verschillende problemen leidden uiteindelijk in 2001 tot de definitieve sluiting van het Centro Pro Arte. Plannen voor heropening kwamen maar niet van de grond; een grote brand in 2016 maakte er helemaal een eind aan.<ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/14382-grote-vuurzee-sentro-pro-arte Grote vuurzee Sentro Pro Arte], [[Antilliaans Dagblad]] (13 di september 2016)</ref>
De restanten kwamen in het bezit van een pensioenfonds die nog wel onderzocht of er een Cultuurcentrum van gemaakt zou kunnen worden.
Na jarenlange discussie over de toekomst van Sentro Pro Arte: slopen en nieuw bouwen, renoveren of een nieuw theater elders bouwen,<ref>[https://www.curacao.nu/nieuws/algemeen/77007/werkzaamheden-voor-nieuw-sentro-pro-arte-gestart Werkzaamheden voor nieuw Sentro Pro Arte gestart], curacao.nu (14 di yüli 2025)</ref> is de overheid in 2025 begonnen met de voorbereidingen voor de bouw van een nieuw Sentro Pro Arte.
In 2017 besluit de regering de schouwburg naar de binnenstad te halen.<ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/16076-twijfels-over-locatie-van-schouwburg Twijfels over locatie van schouwburg], [[Antilliaans Dagblad]] (24 di yüli 2017)</ref>
E edifisio ku tabata será durante varios aña, a wòrdu basha abou i desmantelá kompletamente pa fin di 2025 debí na su mal estado.<ref>{{citeer web|auteur=[[Dick Drayer]]|url=https://www.curacao.nu/nieuws/geschiedenis/82870/laatste-gordijn-valt-sentro-pro-arte-definitief-ontmanteld-na-zestig-jaar-cultureel-gebruik|titel= Laatste gordijn valt: Sentro Pro Arte definitief ontmanteld na zestig jaar cultureel gebruik|werk=curacao.nu|datum=2025-12-01|bezochtdatum=2026-08-21}}</ref>
---------------
In 1964 gaf de Adviesraad voor culturele samenwerking tussen de landen van het Koninkrijk de Nederlandse regering in overweging fondsen ter beschikking te stellen voor de bouw van een schouwburg op Curaçao. Tevoren had de Stichting Schouwburg Curaçao de architect F. Zingel opdracht voor een ontwerp gegeven. Door de Nederlandse regering werd een subsidiebedrag toegekend ad NAf 1.500.000,-. Op 28 september 1965 onthulde H.M. de Koningin (Juliana) een gedenkplaat op de plaats waar de schouwburg zou verrijzen. Kort daarop nam de bouw aan de Rijkseenheidboulevard een aanvang. Bouwgrond en parkeerterrein (350 auto's) zijn door het Eilandgebied Curaçao aan de Stichting aangeboden. Diverse bijdragen in geld van overheid en particulieren in de Nederlandse Antillen en de bovengenoemde door tussenkomst van de Sticusa verstrekte Nederlandse bijdrage maakten bouw en inrichting mogelijk; de theaterdeskundige Wim Vesseur trad op als adviseur.<ref>[https://web.archive.org/web/20161120102825/http://curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=369&lang= Encyclopedie van Curacao - letter A t/m D]</ref>
De schouwburg telt 750 zitplaatsen, is volgens de modernste inzichten uitgerust met o.a. een orkestlift en is berekend op vrijwel elke soort manifestaties (toneel, ballet, concerten, congressen, shows enz.). De opening vond plaats september 1968. De bevolking is door deze schouwburg gestimuleerd de verschillende op- en uitvoeringen vaker te bezoeken.
{{Appendix}}
* [https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/21596-sentro-pro-arte-wordt-gesloopt Sentro Pro Arte wordt gesloopt], 27 di mei 2020
* [https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/26417-schouwburg-staat-weer-op-de-agenda Schouwburg staat weer op de agenda], 30 di september 2022
* De in 1968 in Davelaar op Curaçao opgerichte schouwburg Centro Pro Arte Plaza Consortium (HPC) met 750 stoelen sloot 19 jaar geleden zijn deuren. De schouwburg kwam tot stand met giften van de Nederlandse overheid, Shell, het Bureau Cultuur en Opvoeding en lokale particuliere bedrijven. Hij zou een van de modernste in het Caribische gebied worden, met onder andere een orkestlift, en zou zijn berekend op alle facetten van cultuuruitingen, zoals concerten, toneel en ballet (MaduroMolhuijsen 2006). 34 jaar later, in 2001, viel het doek. Vanwege geldtekort was er sprake van achterstallig onderhoud. In 2015 nam de Curaçaose overheid het besluit om Centro Pro Arte te renoveren. Amper een jaar later vatte het leegstaande pand tijdens een grote arbeidersstaking vlam. Er waren drie opties: doorgaan met de renovatieplannen, slopen en een nieuw theater bouwen, of een nieuw theater bouwen in de binnenstad.<ref>[https://www.boekman.nl/tijdschrift-artikel/artikelen/theater-in-het-caribisch-gebied/ Theater in het Caribisch Gebied]</ref>
* Sentro pro Arte wordt niet meer gerenoveerd. Althans niet door de overheid. Die heeft het daarom overgedragen aan het Algemeen Pensioenfonds Curaçao.
{{Appendix}}
----------------------
{{Variante|c}}
{{Infobox edificio| variante = c
| nomber = Sentro Kultural Kòrsou
| nomber2 = Cultureel Centrum Curacao
| abrevia = CCC
| adres = ''Koninginnelaan'', Emmastad
| funda = [[30 di desèmber]] [[1949]]
| inaugura = 1950
| architect =
| renova =
| propietario = Stichting Schouwburg
| director =
| cantidad_sala =
| capacidad = auditorio:
| zoom =16
}}
'''Sentro Kultural Kòrsou''', ofisialmente '''Cultureel Centrum Curacao''' (CCC), ta un kompleho kultural multidisiplinario na [[Kòrsou]], situá den [[Emmastad]] na [[Willemstad]]. Fundá dia [[30 di desèmber]] [[1949]], e sentro ta dediká pa promové bida kultural i aktividatnan sosio-kultural na isla, ku énfasis partikular riba hubentut i su desaroyo den kultura di Kòrsou.<ref>https://www.sentrokultural-korsou.org/</ref>
== Historia ==
Sentro Kultural Kòrsou a wòrdu establesé komo e organisashon lokal ligá na [[Sticusa|Stichting voor Culturele Samenwerking]] (Sticusa) pa stimula bida kultural na Kòrsou i fasilitá interkambio kultural ku [[Hulanda]], [[Aruba]] i otro islanan di Karibe Hulandes. E promé direktor di CCC tabata [[Cola Debrot]], un figura aktivamente enbolbí den [[literatura]] i kultura lokal.
For di su kuminsamentu, e método di trabou di CCC tabata diferente di esun di Sentro Kultural Aruba (CCA). Mientras CCA tabata fungí mas komo un organisashon ku ta koordiná i unifiká aktividatnan di organisashonnan kultural eksistente, CCC a skohe pa enfoká riba stimulá inisiativanan propio i yena bashinan den e kampo kultural.
El a hunga un papel importante den desaroyo kultural di Kòrsou. Entre otro, e sentro a establesé òf a yuda na kreashon di:
* Liga di Pelíkula Korsou (Curacaose Film Liga?)
* Biblioteka sientífiko (ku posteriormente a integrá den e biblioteka di [[University of Curaçao|UoC]])
* Fundashon Skol di Músika Kòrsou
== Aktividatnan i funshon ==
(oud)
Sentro Kultural Kòrsou ta aktivo den vários disiplina kultural, inkluyendo músika, literatura, teatro, baile, arte visual i aktividatnan sosial ku ta kombiná diferente forma di ekspreshon kultural. CCC ta kolabora ku instansianan lokal i internashonal pa organisá presentashonnan, exposishonnan i produccionnan teatral, tantu ku artistanan lokal komo ku bishitantenan for di Hulanda i otro paisnan.
Un parti di su trabou histórico tabata e organisashon di proyekshonnan di pelíkula, inklusief uso di e asina yamá sinetruck, ku a permití hiba sine pa diferente bario riba e isla. Dor di su aktividatnan, CCC a kontribuí tanto material komo emoshonalmente na formashon di e identidat kultural di Kòrsou.
== Meta i signifikado ==
E ophetivonan prinsipal di CCC ta:
* Promové bida kultural den Kòrsou i (histórikamente) den Antias Hulandes
* Kolaborá ku organisashonnan kultural na Hulanda, Aruba i e Karibe
* Fasilitá intercambio kultural i artistiko
* Sostené i stimula talento lokal
Ku mas ku sinkuenta aña di eksistensia, Sentro Kultural Kòrsou ta konsiderá un di e pilarnan di infrastructura kultural di e isla.
of
== Vision i mishon ==
(nieuw)
Segun su website oficial, e visión di Sentro Kultural Kòrsou ta pa bira e institushon prinsipal pa ekspreshon kultural i edukashon den komunidat di Kòrsou i, si posibel, den e region mes. Su mishon ta kontribuí na kalidat di bida di komunidat di Kòrsou pa medio di e promoshon di aktividatnan kultural i sosio-kultural. CCC ta pone un énfasis spesial riba hubentut, kwa nan ta invitá i involví den desaroyo i preservashon di kultura pa e generashonnan futuro.
== Aktividatnan ==
Durante su existencia, CCC a organisá i suportá hopi tipo di aktividat kultural, inklusivamente:
* produccionnan musicals, teatraal i danse
* exposishon di arte visual i fotografia
* organizashon di film den komunidat (cinetruck)
* sesiunan literario i promoveshon di eskribidonan lokal
* edukashon musikal via Akademia di Músika Edgar Palm
* kursonan i talleres pa djòvenes i adulto.
CCC kolabora ku otro organisashonnan kultural lokal i internashonal pa organizá eventonan ku ta inkluí artistanan lokal i invitado.
== Importansia ==
Na mas ku 75 aña di eksistensia, Sentro Kultural Kòrsou ta konsiderá un pilarnan den infrastructura kultural di Kòrsou, kontribuí na tanto konservashon komo desaroyo di ekspreshon kultural lokal i involvimentu di hubentut den aktividatnan kultural.
{{Appendix}}
ta un compleho
Cultureel Centrum Curaçao werd op 30 december 1949 opgericht als de plaatselijke zusterorganisatie van Sticusa ter bevordering van het culturele leven op Curacao en de culturele uitwisseling met het moederland. Eerste directeur was Colá Debrot.<ref>https://theaterencyclopedie.nl/wiki/Cultureel_Centrum_Cura%C3%A7ao_(1950) Cultureel Centrum Curaçao (1950)], theaterencyclopedia.nl</ref>
Fundá na 1950. For di kuminsamentu, e método di trabou di C.C.C. tabata diferente orienta cu esun di Centro Cultural Aruba, cu al fin y al cabo ta fungi como grupo, mientras cu ta mantene e independencia di e organisacionnan cultural existente. E C.C.C. prinsipalmente ta hasi esfuerso pa stimulá aktividat propio riba tereno kultural; e ta purba tambe di yena e bashinan eksistente. Desde su fundashon, e C.C.C. entre otro, a logra of a yuda pa logra lo siguiente:
• e liga di pelíkula Curaçao,
• e Biblioteka Sientífiko (awor uni den e Biblioteka di Universidat)
• y Fundacion Scol di Musica Curaçao.
Varios instancia colaborando cu e C.C.C. ta envolvi den entre otro teatro, ballet y exposicionnan. E C.C.C. ta proveé proyekshon di pelíkula ku e *cinetruck i ta kolabora ku otro organisashonnan pa organisá presentashonnan di tantu artistanan lokal komo bishitante di Hulanda i otro paisnan (mira tambe Sentronan Kultural).
Opgericht in 1950. Van de aanvang af was de werkwijze van het C.C.C. anders gericht dan die van het Cultureel Centrum Aruba, dat immers samenbun¬delend optreedt, met behoud overigens van de zelfstandigheid van de bestaande culturele organisaties. Het C.C.C. streeft vooral naar het stimuleren van de zelfwerkzaamheid op cultureel gebied; het tracht verder nog bestaande la¬cunes op te vullen. Sedert de oprichting heeft het C.C.C. o.m. het volgende tot stand gebracht of helpen brengen:
• de filmliga Curaçao,
• de Wetenschappelijke Bibliotheek (inmiddels opgegaan in de Universiteitsbibliotheek)
• en de Stichting Muziekschool Curaçao.
Diverse instellingen samenwerkend met het C.C.C. houden zich o.m. bezig met toneel, bal¬let en tentoonstellingen. Het C.C.C. verzorgt o.m. filmvoorstellingen met de *cinetruck en werkt samen met andere organisaties voor het organiseren van uitvoeringen zowel door lokale als door bezoekende kunstenaars uit Nederland en andere landen (zie ook Culturele Centra). <ref>[https://web.archive.org/web/20161120102825/http://curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=369&lang= Cultureel Centrum Curacao], Encyclopedie van Curaçao</ref>
On December 30th , 1949, the “Cultureel Centrum Curaçao / Sentro Kultural Kòrsou” was founded<ref>https://www.sentrokultural-korsou.org/ Sentro Kultural Kòrsou]</ref>, with the following objectives:
*Promotion of cultural life within the Netherlands Antilles , and in particular in Curaçao.
*Work together with other organizations with same objective in The Netherlands, Aruba and the Caribbean to coordinate cultural exchanges between these organizations.
Throughout its history of more than 55 years, CCC has contributed to the cultural development of Curaçao in both a material and emotional way.
The areas of culture in which CCC operates are music, literature, theatre, dance, visual art, and social events where all these cultural aspects are represented.<ref>https://www.sentrokultural-korsou.org/</ref>
{{Appendix}}
'''Cultureel Centrum Curaçao''' (ofisialmente **Sentro Kultural Kòrsou**, abreviá CCC) ta un organisashon kultural multidisiplinario ku ta sede na Emmastad, Willemstad, Kòrsou. Fundá riba **30 di desèmber 1949**, e sentro tin komo meta pa promové bida kultural riba e isla pa medio di músika, arte visual, literatura, baile i teater.
## Historia
CCC a wòrdu fundá pa lidernan kultural hulandes i lokal ku a buska pa fomentá interkambio kultural entre Hulanda, Antia Hulandes anterior, Indonesia i Sürnam. Un di su promé presidentenan tabata **Dr. Cola Debrot**, y otro figuranan clave a inclui **May Henriquez**, **J. Bennebroek Gravenhorst**, i **Dr. L.A.G.O. Lashley**.
Inicialmente alohá den un biblioteka sientífiko, e sentro a organisá un variedat di aktividatnan kultural manera konsierto i obranan di teatro importá for di Hulanda, entre otro *Marí di Malpais* i *Juancho Picaflor*. Den añanan despues, CCC tambe a trese teater i pelíkula biahero a traves di un trùk di sine mobil.
## Organization
- **President**: Henri C. Cornelia
- The board of directors includes up to nine members with roles such as treasurer and secretary.
- **Funding**: Supported by government grants (STICUSA/OKSNA), donations, course fees, and space rentals.
## Programs and Academy
The CCC operates as a cultural hub offering a wide range of classes and initiatives:
- **Edgar Palm Music Academy**: Offers instruction in piano, guitar, cuatro, mandolin, trumpet, saxophone, drums, choral singing, and general musical education—mostly for young students.
- **Theater**: Offers lessons and performance opportunities, including children's theater.
- **Folkloric Dance**: Traditional Curaçaoan and Aruban dance courses, including instruction led by Cesareo Jean Louis.
- **Visual Arts**: Exhibitions for painters, photographers, and other artists—featuring both local talent and curated in-house shows.
- **Literature**: Hosts literary gatherings, supports writers, and publishes books.
## Events
CCC regularly organizes public events to foster local culture and talent, including concerts like *Historia di Muziek*, Christmas performances, and *E-Klabu* for organ and other instruments.
## Facilities
The center houses classrooms, a concert hall, an auditorium, and a garden, which are used for courses, events, and exhibitions. These facilities are also available for rental by the community and partner organizations.
## Impact and Legacy
CCC plays a central role in preserving and promoting Curaçao’s cultural identity:
- Through the Edgar Palm Music Academy, it has trained many young musicians who have gone on to study abroad in the Netherlands and Suriname.
- Its theater, dance, literature, and visual arts programs continue to enrich the island's cultural and educational landscape.
- By organizing festivals and public events, CCC helps maintain the island’s cultural heritage and language.
## See also
* [[Culture of Curaçao]]
* [[Edgar Palm Music Academy]]
* [[List of museums in the Dutch Caribbean]]
== References ==
<references />
[[:Kategoria:Kultura na Kòrsou]]
{{Infobox kultura
| nomber = Cultureel Centrum Curaçao
| otro_nomber = Sentro Kultural Kòrsou (CCC)
| imagen =
| lugá = Emmastad (Groot Kwartier), Willemstad, Curaçao
| fundashon = 30 di desèmber 1949
| presidente = Henri C. Cornelia
| objtos = Promové bida kultural multidisiplinario pa komunidat di Curaçao
| formato = Fundashon sin ánimo di ganashi i centro kultural
}}
'''Cultureel Centrum Curaçao''' (nómi oficial **Sentro Kultural Kòrsou**, abreviado CCC) ta un organización kultural multidisiplinario na Emmastad, Willemstad. Fundá dia **30 di desèmber 1949**, su mision ta promové bida kultural na nivel lokal i internashonal, na área di musika, arte visual, letra, baile, i teatro.:contentReference[oaicite:0]{index=0}
## Historia
CCC a keda fundá dor di lideres kultural Hulandes i lokal ku deseá fasilitá interkambio kultural entre Hulanda, Antilla Hulandes, Indonesia i Surinam. Uno di e promé presidente tabata **Dr. Cola Debrot**. Otro figura importante ta **May Henriquez**, J. Bennebroek Gravenhorst, i Dr. L.A.G.O. Lashley.:contentReference[oaicite:1]{index=1}
En su prinsipio, CCC tabata situá riba e biblioteka akademiko (wetenschappelijke bibliotheek) i a organizá evento kultural komo konsierto i obranan teatral importá for di Hulanda, komo **"Marí di Malpais"** i **"Juancho Picaflor"**. Den e dos siglo despues, a trese obranan teater di reguero i film via e konosí **sine trùk**.:contentReference[oaicite:2]{index=2}
## Organisashon
- **Presidente:** Henri C. Cornelia:contentReference[oaicite:3]{index=3}
- Junta di direkshon ta formá di maximaal nueve miembronan, inklusí tesorero, sekretario i otro.:contentReference[oaicite:4]{index=4}
- **Finansha**: fondonan ta bini di guberno (STICUSA/OKSNA), donashon, i ingreso di kursonan i espasio alquiler.:contentReference[oaicite:5]{index=5}
## Ofertonan i Akademia
CCC ta operá den pluga kultura ku diferente sekshon:
- **Akademia di Muzika Edgar Palm**: kursunan pa piano, gitar, kuarta, mandolin, trompet, saxofon, drùm, koral i AMV, mayormente pa djoven.:contentReference[oaicite:6]{index=6}
- **Teatro**: leksion i produchonnan, inklusí teatro deportivo.:contentReference[oaicite:7]{index=7}
- **Baile folklóriko**: kurso pa hòmber i muhé den baile Arubano tradishonal, dirigí pa Cesareo Jean Louis.:contentReference[oaicite:8]{index=8}
- **Arte visual**: ekspo pa pintor, fotograf i other artista; riba Arte Proba i produchonnan mes di CCC.:contentReference[oaicite:9]{index=9}
- **Literatura**: encontro literario, soporte pa skritornan i publikashon di buki.:contentReference[oaicite:10]{index=10}
## Eventonan
Ta organizá eventonan regularmente pa stimulá kultura lokal i talentonan, inklusí **"Historia di Muziek"**, **koncierto di Krísma**, **E-Klabu** pa ka'i òrgel i otro evento públicu.:contentReference[oaicite:11]{index=11}
## Instalashonnan
CCC ta cuenta ku klasnan, sal di konsierto, auditorium i horto ku ta disponible pa uso di kurso, evento i eksposishon. Ta accesibel pa renta pa organizashon.:contentReference[oaicite:12]{index=12}
## Impakto i legado
CCC ta un institution klave na preservashon i promocion di kultura Curacaoano:
- Komo e escuela musical Edgar Palm, a forma djovenes músico ku despues ta studia aden Hulanda i SU.:contentReference[oaicite:13]{index=13}
- Fomenta teatro, danza, literatura i arte visual, kontribuyendo na vida kulturel i edukashonal di e isla.
- Tononan i festivales organizá te kontribui na mantene identidat kultural i idioma lokal.
## Referensia
<references>
</references>
== Mira tambe ==
* [[Cultura di Curaçao]]
* [[Akademia di Músika Edgar Palm]]
* [[Lista di museo na Hulanda Karibense]]
tin komo meta pa promové bida kultural riba e isla pa medio di [[músika]], arte visual, [[literatura]], [[baila|baile]] i [[teatro]].
Sentro Kultural Kòrsou (ofisialmente Cultureel Centrum Curaçao, abreviá CCC) ta un kompleho kultural multidisiplinario situá na Emmastad, Willemstad den Kòrsou. Fundá 30 di desèmber 1949, e sentro ta dediká pa promové bida kultural i aktividatnan sosio-kultural na isla, ku énfasis partikular riba hubentut i su desaroyo den kultura di Kòrsou.
--------------------
{{Variante|c}}
{{Infobox artista |variante= c
| nomber = Bagira Tizraoui
| alias = Bagira
| fecha nacemento =
|luga nacemento=[[Hulanda]]
| residencia = {{CUW}}
|ofishi=Pintor, diseñadó gráfiko, muralista
|genero=Arte
|website = https://bagira.art/
}}
'''Bagira Tizraoui''' (☆ 199?) ta un artista visual [[Kòrsou|kurasoleño]] di desendensia algeriano-hungaro, ku ta konosí pa su obranan ....
== Bida i karera ==
Bagira a nase na Hulanda, yu di un tata di Argelia i un mama di Hungria. El a lanta den varios pais, entre nan Argelia, Hungria, Belgika i [[Hulanda]]. Na 2014, na edat di 18 aña, Bagira a muda pa Kòrsou, unda su ruman muhé tabata biba.
Na 2023, el a habri su propio galeria na Kura Hulanda den Willemstad.
{{Appendix}}
NOTES
Ze is eigenwijs, eigenzinnig en onmiskenbaar getalenteerd. BAGIRA leeft en ademt kunst – en niet zomaar kunst, maar rauwe, eerlijke, krachtige portretten die muren én harten raken.<ref>[https://rss.com/podcasts/uitdekunst-kunst-en-cultuur-op-curacao/1975749/ BAGIRA – Winnares van Best Artist 2024 Award en de stem van haar generatie], rss.com (7 di aprel 2025)</ref>
Op haar 28e wint ze de Best Artist 2024 Award van de Amigoe. Niet dankzij een academische opleiding of een traditioneel pad, maar door pure durf, toewijding en een ontembare drang om te creëren. Acht jaar geleden ontdekte ze haar talent bij toeval. Twee weken later had ze haar vaste baan opgezegd – de rest is geschiedenis in verf.
Wat begon met portretopdrachten, groeide al snel uit tot iets groters. BAGIRA vond haar stem in het maken van muurschilderingen. Tegenwoordig is haar werk niet meer weg te denken uit het straatbeeld van Curaçao. Zo schilderde ze onder andere het monumentale portret van Margareth Abraham (1945–1970) op de gevel van de Curaçao International Airport.
Wat haar werk bijzonder maakt? De blik. De gelaagdheid. De stilte die haar schilderijen teweegbrengen. Ze legt gezichten vast—denkbeeldige én echte—met zoveel zeggingskracht dat je er niet omheen kunt.
BAGIRA groeide op tussen culturen én tussen geloven. Ze heeft een Hongaarse moeder en een Algerijnse vader. Ze bracht haar jeugd door in Hongarije, Nederland, België en Algerije. Haar opvoeding vond plaats in de schaduw van twee werelden: het christendom en de islam. Deze mix van spirituele, culturele en geografische invloeden vormt de kern van haar werk: kleurrijk, gelaagd en oprecht.
Op haar zestiende woonde ze al zelfstandig. Op haar negentiende vertrok ze naar Curaçao om bij haar grote zus te wonen. Die vroege onafhankelijkheid dwong haar om haar eigen weg te vinden – en precies dat is wat ze met haar kunst blijft doen.
🎙️ In deze uitzending van UIT DE KUNST vertelt ze openhartig over haar reis, over vrouw-zijn, over geloof, afkomst en vrijheid – en over hoe ze met een penseel de wereld stukje bij beetje kleur geeft.
{{Appendix}}
------------------
{{Variante|c}}
{{Infobox artista |variante= c
| fecha nacemento = 1971
|luga nacemento=[[Cuba]]
| residencia = {{CUW}}
|ofishi=Eskultor
|genero=Arte
|
}}
'''Angel Luis de la Rosa González''' (☆ 1971 na [[Cuba]]) ta un eskultor [[Cuba|kubano]]-[[Kòrsou|kurasoleño]], ku ta konosí pa su obranan di palu.
For di 2009 e ta biba i traha na Kòrsou.
'''Ángel Luis de la Rosa González''' (1971, [[Kuba]]) ta un [[eskultor]] kubano-kurasoleño ku ta biba i traha na [[Kòrsou]] for di 2009.
== Bida i karera ==
E ta bini di un famia di artesanonan ku su produktonan ta di gran prestigio. Su famianan tin profesionan manera saddler, shoemaker, carpintero, grafista i wever.<ref>[https://delarosartes.exto.nl/ Biografie Angel de la Rosa]</ref> Ora Angel Luis tin 12 aña, e ta bai un skol sekundario kaminda ta duna enseñansa di arte, e akademia José Joaquín Tejada, na [[Santiago di Cuba]]. E programa ta full-time, 6 dia pa siman i ta dura 7 aña. Ounke e ta ekselente den grafismo na skol, su preferensia personal ta skultura. Despues di a terminá su estudio, el a bira maestro di dibuho i skultura.
De la Rosa ta kuminsa su karera profeshonal na Casa de la Cultura Miguel Matamoros na Santiago de Cuba, den e departamento di artesanía. Den kuadro di e trabou aki e ta bira miembro di Asociación Cubana de Artesanos Artistas. Despues el a bira presidente di e asosiashon, posishon ku a okupá pa 10 aña. Entretantu e ta partisipá anualmente na
E ta un artista ku ta partisipá den grupo di eksposishon pa artesanonan i ku regularmente ta risibí premionan i rekonosementu.
Ademas e ta traha riba diferente enkargo. Na 2005 el a traha su prome exposicion solo titula ⁇ Consagración a la Primavera ⁇ (Invicion di Primavera), na e instituto provincial Biblioteca Elvira Cape.
Na momento cu Angel Luis ta yegando su 40 aña, e ta realisa mas y mas cu e ta sinti su mes encerra den su propio pais. Un bishita di trabou kòrtiku na Martinique a lanta su konsiensia ku un sosiedat por funshoná diferente for di loke e ta kustumbrá na dje na Cuba. Esaki ta oumentá su preokupashon. E ta tuma e desishon di emigrá i en realidat su intenshon ta pa bai Brazil. Miéntras e ta preparando pa esaki, e ta tende di un proyekto di konstrukshon na Kòrsou ku ta rekerí personal spesial di urgensia. Ángel Luis a kambia su plannan i huntu ku kuater kompatriota el a bai Kòrsou na 2009, ku tres di su figuranan di madera den su maleta.
Na Curaçao e ta traha na e konstrukshon di L ⁇ Aldea, un proyekto turístiko na Santa Catharina ku ya a wòrdu realisá. E ta hiba su figuranan di palu na Gallery Alma Blou, pa mira si por tin interes den su obra. E galerista Lusette Verboom ta entusiasmá i for di e momentu ei e ta trese tur loke e ta traha na e galeria.
Despues ku su kontrato ku e proyekto di konstrukshon a kaba, Angel Luis a disidí di keda na Kòrsou i kuminsá su mes negoshi.
Ademas, e ta aktivo den arte i regularmente ta partisipá na
grupo di exposicion na e galeria. Na yüni 2021, e ta un di e 45 artistanan lokal ku ta habri nan estudio durante e Open Atelier Route.
Muhénan ta importante den bida di Angel Luis. Komo yu úniko, no solamente su mama a lanta e, sino tambe su wela. Awor ku e mes tin yu, entre nan tres yu muhé, e ta eksperensiá e muhé tambe for di e perspektiva di e tata. E ta orguyoso di tur su 8 yu i ta konsiderá nan komo e kos mas importante den su bida.
Ángel Luis ta biba na Kòrsou pa 14 aña kaba i a traha un bida aki, den kua e ta sinti su mes na kas. E tin un gran admiracion pa e comunidad di Curaçao, unda tanto nacionalidad ta biba hunto y unda e tambe ta sinti su mes bon bini. E ta broma cu e libertad cu e tin aki pa biba y traha, pero tambe e oportunidadnan cu e ta haya pa desaroya su mes artisticamente.
Na 2023, durante su prome bishita na Hulanda, Angel Luis a hala atencion cu su obranan na e Dianan Nacional di Arte na Gorinchem y PAN Amsterdam.
{{Appendix}}
[[:Category:Arte na Kòrsou]]
Despues di a termina su estudio na skol, el a bai traha na Casa de la Cultura Miguel Matamoros na Santiago de Cuba, den e departamento di artesanía. For di e trabou aki e ta bira miembro di Asociación Cubana de Artesanos Artistas. Despues el a bira presidente di e asosiashon i e posishon aki el a okupá pa 10 aña. Entretantu e ta partisipá anualmente na
E ta un artista ku ta partisipá den grupo di eksposishon pa artesanonan i ku regularmente ta risibí premionan i rekonosementu.
Ademas e ta traha riba diferente enkargo. Na 2005 el a traha su prome exposicion solo titula ⁇ Consagración a la Primavera ⁇ (Invicion di Primavera), na e instituto provincial Biblioteca Elvira Cape.
Na momento cu Angel Luis ta yegando su 40 aña, e ta realisa mas y mas cu e ta sinti su mes encerra den su propio pais. Un bishita di trabou kòrtiku na Martinique a lanta su konsiensia ku un sosiedat por funshoná diferente for di loke e ta kustumbrá na dje na Cuba. Esaki ta oumentá su preokupashon. E ta tuma e desishon di emigrá i en realidat su intenshon ta pa bai Brazil. Miéntras e ta preparando pa esaki, e ta tende di un proyekto di konstrukshon na Kòrsou ku ta rekerí personal spesial di urgensia. Ángel Luis a kambia su plannan i huntu ku kuater kompatriota el a bai Kòrsou na 2009, ku tres di su figuranan di madera den su maleta.
Na Curaçao e ta traha na e konstrukshon di L ⁇ Aldea, un proyekto turístiko na Santa Catharina ku ya a wòrdu realisá. E ta hiba su figuranan di palu na Gallery Alma Blou, pa mira si por tin interes den su obra. E galerista Lusette Verboom ta entusiasmá i for di e momentu ei e ta trese tur loke e ta traha na e galeria.
Despues ku su kontrato ku e proyekto di konstrukshon a kaba, Angel Luis a disidí di keda na Kòrsou i kuminsá su mes negoshi.
Ademas, e ta aktivo den arte i regularmente ta partisipá na
grupo di exposicion na e galeria. Na yüni 2021, e ta un di e 45 artistanan lokal ku ta habri nan estudio durante e Open Atelier Route.
Muhénan ta importante den bida di Angel Luis. Komo yu úniko, no solamente su mama a lanta e, sino tambe su wela. Awor ku e mes tin yu, entre nan tres yu muhé, e ta eksperensiá e muhé tambe for di e perspektiva di e tata. E ta orguyoso di tur su 8 yu i ta konsiderá nan komo e kos mas importante den su bida.
Ángel Luis ta biba na Kòrsou pa 14 aña kaba i a traha un bida aki, den kua e ta sinti su mes na kas. E tin un gran admiracion pa e comunidad di Curaçao, unda tanto nacionalidad ta biba hunto y unda e tambe ta sinti su mes bon bini. E ta broma cu e libertad cu e tin aki pa biba y traha, pero tambe e oportunidadnan cu e ta haya pa desaroya su mes artisticamente.
Na 2023, durante su prome bishita na Hulanda, Angel Luis a hala atencion cu su obranan na e Dianan Nacional di Arte na Gorinchem y PAN Amsterdam.
------------------------
ga8vn928ds7lzd71o9h5sqvitguietk
201574
201571
2026-08-21T20:03:51Z
Caribiana
8320
201574
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
Pending: [[Mandy Franca]] - [[Tarona]] - [[Gilleam Trapenberg]] - [[Shertise Solano]] - [[Serana Angelista]] (nl.wiki) - [[Eugenie Boon]]
-------------
{{Variante|c}}
{{Infobox edificio| variante = c
| tipo = Kompleho kultural
| nomber2 = Sentro Pro Arte
| imagen =
| descripcion =
| localisa_na = [[Willemstad]]
| adres = Schouwburgweg
| cercania =
| fecha_construccion = 1965-1968
| fecha_funda =
| inaugura = [[10 di sèptèmber]] [[1968]]
| cera = 2001
| renova =
| restaura =
| aña_basha = 2025
| pais = {{CUW}}
| architect = Frits F. Zingel
| renova =
| propietario = Stichting Schouwburg Curaçao
| director =
| cantidad_sala =
| capacidad = ouditorio: 750 asiento
| status_monumento =
| distincion =
| zoom =16
}}
'''Sentro Pro Arte''' tabata e teatro nashonal di [[Kòrsou]] ku tabata aktivo entre 1968 i 2001. E tabata situá na [[Willemstad]] den bario di Groot Davelaar.
== Historia ==
Na 1964 e konseho konsultativo pa koperashon kultural entre e paisnan di Reino a duna e gobièrnu hulandes e idea di pone fondonan disponibel pa e konstrukshon di un teatro na Kòrsou. Anteriormente Stichting Schouwburg Curaçao tabatin e arkitekto F. Zingel a haña un enkargo pa un diseño.
E gobièrnu Hulandes a duna un suma di supsidio di NAF 1.500.000,-. Riba 28 di sèptèmber 1965, H.M. e Reina (Juliana) a develá un plaka na e lugá kaminda e teatro lo wordu construi. Poco despues, a kuminsá ku e konstrukshon di Rijkseenheidboulevard. Tereno di konstrukshon i lugá di parkeer (350 outo) a ser ofresé na e Fundashon pa e teritorio insular di Kòrsou. Divershon di kontribushon den sèn di gobièrnu i privá den Antias Hulandes i e kontribushon hulandes menshoná ariba, ku a wòrdu entregá pa medio di [[Sticusa]], a hasi e konstrukshon i e instalashon posibel; Wim Vesseur, un eksperto den teatro, a aktua komo konsehero.<ref>[https://web.archive.org/web/20161120102825/http://curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=369&lang= Encyclopedie van Curacao - letter A t/m D]</ref>
E teatro ta conta cu 750 asiento, ta ekipa pa e vision mas moderno cu entre otro un lift di orquesta y ta calcula pa practicamente tur tipo di manifestacion (teatro, ballet, concierto, congreso, show, etc.). E inaugurashon a tuma lugá na 10 di sèptèmber 1968. E teatro aki a stimula e poblacion pa bishita e diferente presentacionnan y actuacionnan mas biaha.
For decades, Sentro Pro Arte served as a hub for artistic expression and community life in Curaçao. It hosted countless cultural events, performances, and exhibitions, becoming a place of deep emotional significance for generations of residents.<ref>https://www.curacaochronicle.com/post/local/demolition-of-historic-sentro-pro-arte-begins-monday-in-willemstad</ref>
1968: Officially opened by Governor N.C. (Cola) Debrot with the grand production ''Esta Ricu nos bida ta''.<ref name="theater"/>
In 1965 werd in Willemstad in Curaçao begonnen met de bouw van Centro Pro Arte: een grote schouwburg. In datzelfde jaar bezocht Koningin Wilhelmina het eiland alsmede de bouwplaats, waar zij een gedenkplaat onthulde. Later kreeg die een plaats in het theater.<ref name="theater">[https://theaterencyclopedie.nl/wiki/Centro_Pro_Arte,_Willemstad_(Curacao) Centro Pro Arte], theaterencyclopedie.nl</ref>
De schouwburg, aan een weg gelegen die de naam van Schouwburgweg kreeg, werd in 1968 geopend door Gouverneur N.C. (Cola) Debrot. De financiering kwam van Nederland, Curaçao en de Shell. Openingsvoorstellingen zijn ''Esta Ricu nos bida ta'' van Bunchi Römer, een stuk met meer dan 70 amateurspelers en Cosas de Papá y Mamá van Alfonso Paso in vertaling en regie van Nydia Ecury (Gai bieu ta traha sòpi stèrki).
Er waren 700 plaatsen, een lijsttoneel met orkestbak en een groot toneel die een brede programmering mogelijk maakte. In de eerste jaren was de zaal zeer succesvol, met optredens van Nederlandse artiesten (o.a. Jenny Arean, Tineke Schouten en Paul van Vliet) en muziek-en dansgroepen van elders.
Vanaf de jaren '90 ging het steeds slechter met het theater, door onder andere een merkwaardige beleidsbeslissing waarbij verordineerd werd dat de bezoekers keurig gekleed moesten zijn; anders kon toegang ontzegd worden. Dit had een teruggang van bezoekers tot gevolg.
Daarnaast had het gebouw te maken met een niet structuele programmering, veroorzaakt door slechte communicatie en financiële problemen. Daarbij was er, ook vanwege geldtekort, een groot gebrek aan onderhoud. Zo had het gebouw ernstig te lijden onder wateroverlast, waardoor de kelders regelmatig onder water stonden.
De verschillende problemen leidden uiteindelijk in 2001 tot de definitieve sluiting van het Centro Pro Arte. Plannen voor heropening kwamen maar niet van de grond; een grote brand in 2016 maakte er helemaal een eind aan.<ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/14382-grote-vuurzee-sentro-pro-arte Grote vuurzee Sentro Pro Arte], [[Antilliaans Dagblad]] (13 di september 2016)</ref>
De restanten kwamen in het bezit van een pensioenfonds die nog wel onderzocht of er een Cultuurcentrum van gemaakt zou kunnen worden.
Na jarenlange discussie over de toekomst van Sentro Pro Arte: slopen en nieuw bouwen, renoveren of een nieuw theater elders bouwen,<ref>[https://www.curacao.nu/nieuws/algemeen/77007/werkzaamheden-voor-nieuw-sentro-pro-arte-gestart Werkzaamheden voor nieuw Sentro Pro Arte gestart], curacao.nu (14 di yüli 2025)</ref> is de overheid in 2025 begonnen met de voorbereidingen voor de bouw van een nieuw Sentro Pro Arte.
In 2017 besluit de regering de schouwburg naar de binnenstad te halen.<ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/16076-twijfels-over-locatie-van-schouwburg Twijfels over locatie van schouwburg], [[Antilliaans Dagblad]] (24 di yüli 2017)</ref>
E edifisio ku tabata será durante varios aña, a wòrdu basha abou i desmantelá kompletamente pa fin di 2025 debí na su mal estado.<ref>{{citeer web|auteur=[[Dick Drayer]]|url=https://www.curacao.nu/nieuws/geschiedenis/82870/laatste-gordijn-valt-sentro-pro-arte-definitief-ontmanteld-na-zestig-jaar-cultureel-gebruik|titel= Laatste gordijn valt: Sentro Pro Arte definitief ontmanteld na zestig jaar cultureel gebruik|werk=curacao.nu|datum=2025-12-01|bezochtdatum=2026-08-21}}</ref>
---------------
In 1964 gaf de Adviesraad voor culturele samenwerking tussen de landen van het Koninkrijk de Nederlandse regering in overweging fondsen ter beschikking te stellen voor de bouw van een schouwburg op Curaçao. Tevoren had de Stichting Schouwburg Curaçao de architect F. Zingel opdracht voor een ontwerp gegeven. Door de Nederlandse regering werd een subsidiebedrag toegekend ad NAf 1.500.000,-. Op 28 september 1965 onthulde H.M. de Koningin (Juliana) een gedenkplaat op de plaats waar de schouwburg zou verrijzen. Kort daarop nam de bouw aan de Rijkseenheidboulevard een aanvang. Bouwgrond en parkeerterrein (350 auto's) zijn door het Eilandgebied Curaçao aan de Stichting aangeboden. Diverse bijdragen in geld van overheid en particulieren in de Nederlandse Antillen en de bovengenoemde door tussenkomst van de Sticusa verstrekte Nederlandse bijdrage maakten bouw en inrichting mogelijk; de theaterdeskundige Wim Vesseur trad op als adviseur.<ref>[https://web.archive.org/web/20161120102825/http://curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=369&lang= Encyclopedie van Curacao - letter A t/m D]</ref>
De schouwburg telt 750 zitplaatsen, is volgens de modernste inzichten uitgerust met o.a. een orkestlift en is berekend op vrijwel elke soort manifestaties (toneel, ballet, concerten, congressen, shows enz.). De opening vond plaats september 1968. De bevolking is door deze schouwburg gestimuleerd de verschillende op- en uitvoeringen vaker te bezoeken.
{{Appendix}}
* [https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/21596-sentro-pro-arte-wordt-gesloopt Sentro Pro Arte wordt gesloopt], 27 di mei 2020
* [https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/26417-schouwburg-staat-weer-op-de-agenda Schouwburg staat weer op de agenda], 30 di september 2022
* De in 1968 in Davelaar op Curaçao opgerichte schouwburg Centro Pro Arte Plaza Consortium (HPC) met 750 stoelen sloot 19 jaar geleden zijn deuren. De schouwburg kwam tot stand met giften van de Nederlandse overheid, Shell, het Bureau Cultuur en Opvoeding en lokale particuliere bedrijven. Hij zou een van de modernste in het Caribische gebied worden, met onder andere een orkestlift, en zou zijn berekend op alle facetten van cultuuruitingen, zoals concerten, toneel en ballet (MaduroMolhuijsen 2006). 34 jaar later, in 2001, viel het doek. Vanwege geldtekort was er sprake van achterstallig onderhoud. In 2015 nam de Curaçaose overheid het besluit om Centro Pro Arte te renoveren. Amper een jaar later vatte het leegstaande pand tijdens een grote arbeidersstaking vlam. Er waren drie opties: doorgaan met de renovatieplannen, slopen en een nieuw theater bouwen, of een nieuw theater bouwen in de binnenstad.<ref>[https://www.boekman.nl/tijdschrift-artikel/artikelen/theater-in-het-caribisch-gebied/ Theater in het Caribisch Gebied]</ref>
* Sentro pro Arte wordt niet meer gerenoveerd. Althans niet door de overheid. Die heeft het daarom overgedragen aan het Algemeen Pensioenfonds Curaçao.
{{Appendix}}
----------------------
{{Variante|c}}
{{Infobox edificio| variante = c
| nomber = Sentro Kultural Kòrsou
| nomber2 = Cultureel Centrum Curacao
| abrevia = CCC
| adres = ''Koninginnelaan'', Emmastad
| funda = [[30 di desèmber]] [[1949]]
| inaugura = 1950
| architect =
| renova =
| propietario = Stichting Schouwburg
| director =
| cantidad_sala =
| capacidad = auditorio:
| zoom =16
}}
'''Sentro Kultural Kòrsou''', ofisialmente '''Cultureel Centrum Curacao''' (CCC), ta un kompleho kultural multidisiplinario na [[Kòrsou]], situá den [[Emmastad]] na [[Willemstad]]. Fundá dia [[30 di desèmber]] [[1949]], e sentro ta dediká pa promové bida kultural i aktividatnan sosio-kultural na isla, ku énfasis partikular riba hubentut i su desaroyo den kultura di Kòrsou.<ref>https://www.sentrokultural-korsou.org/</ref>
== Historia ==
Sentro Kultural Kòrsou a wòrdu establesé komo e organisashon lokal ligá na [[Sticusa|Stichting voor Culturele Samenwerking]] (Sticusa) pa stimula bida kultural na Kòrsou i fasilitá interkambio kultural ku [[Hulanda]], [[Aruba]] i otro islanan di Karibe Hulandes. E promé direktor di CCC tabata [[Cola Debrot]], un figura aktivamente enbolbí den [[literatura]] i kultura lokal.
For di su kuminsamentu, e método di trabou di CCC tabata diferente di esun di Sentro Kultural Aruba (CCA). Mientras CCA tabata fungí mas komo un organisashon ku ta koordiná i unifiká aktividatnan di organisashonnan kultural eksistente, CCC a skohe pa enfoká riba stimulá inisiativanan propio i yena bashinan den e kampo kultural.
El a hunga un papel importante den desaroyo kultural di Kòrsou. Entre otro, e sentro a establesé òf a yuda na kreashon di:
* Liga di Pelíkula Korsou (Curacaose Film Liga?)
* Biblioteka sientífiko (ku posteriormente a integrá den e biblioteka di [[University of Curaçao|UoC]])
* Fundashon Skol di Músika Kòrsou
== Aktividatnan i funshon ==
(oud)
Sentro Kultural Kòrsou ta aktivo den vários disiplina kultural, inkluyendo músika, literatura, teatro, baile, arte visual i aktividatnan sosial ku ta kombiná diferente forma di ekspreshon kultural. CCC ta kolabora ku instansianan lokal i internashonal pa organisá presentashonnan, exposishonnan i produccionnan teatral, tantu ku artistanan lokal komo ku bishitantenan for di Hulanda i otro paisnan.
Un parti di su trabou histórico tabata e organisashon di proyekshonnan di pelíkula, inklusief uso di e asina yamá sinetruck, ku a permití hiba sine pa diferente bario riba e isla. Dor di su aktividatnan, CCC a kontribuí tanto material komo emoshonalmente na formashon di e identidat kultural di Kòrsou.
== Meta i signifikado ==
E ophetivonan prinsipal di CCC ta:
* Promové bida kultural den Kòrsou i (histórikamente) den Antias Hulandes
* Kolaborá ku organisashonnan kultural na Hulanda, Aruba i e Karibe
* Fasilitá intercambio kultural i artistiko
* Sostené i stimula talento lokal
Ku mas ku sinkuenta aña di eksistensia, Sentro Kultural Kòrsou ta konsiderá un di e pilarnan di infrastructura kultural di e isla.
of
== Vision i mishon ==
(nieuw)
Segun su website oficial, e visión di Sentro Kultural Kòrsou ta pa bira e institushon prinsipal pa ekspreshon kultural i edukashon den komunidat di Kòrsou i, si posibel, den e region mes. Su mishon ta kontribuí na kalidat di bida di komunidat di Kòrsou pa medio di e promoshon di aktividatnan kultural i sosio-kultural. CCC ta pone un énfasis spesial riba hubentut, kwa nan ta invitá i involví den desaroyo i preservashon di kultura pa e generashonnan futuro.
== Aktividatnan ==
Durante su existencia, CCC a organisá i suportá hopi tipo di aktividat kultural, inklusivamente:
* produccionnan musicals, teatraal i danse
* exposishon di arte visual i fotografia
* organizashon di film den komunidat (cinetruck)
* sesiunan literario i promoveshon di eskribidonan lokal
* edukashon musikal via Akademia di Músika Edgar Palm
* kursonan i talleres pa djòvenes i adulto.
CCC kolabora ku otro organisashonnan kultural lokal i internashonal pa organizá eventonan ku ta inkluí artistanan lokal i invitado.
== Importansia ==
Na mas ku 75 aña di eksistensia, Sentro Kultural Kòrsou ta konsiderá un pilarnan den infrastructura kultural di Kòrsou, kontribuí na tanto konservashon komo desaroyo di ekspreshon kultural lokal i involvimentu di hubentut den aktividatnan kultural.
{{Appendix}}
ta un compleho
Cultureel Centrum Curaçao werd op 30 december 1949 opgericht als de plaatselijke zusterorganisatie van Sticusa ter bevordering van het culturele leven op Curacao en de culturele uitwisseling met het moederland. Eerste directeur was Colá Debrot.<ref>https://theaterencyclopedie.nl/wiki/Cultureel_Centrum_Cura%C3%A7ao_(1950) Cultureel Centrum Curaçao (1950)], theaterencyclopedia.nl</ref>
Fundá na 1950. For di kuminsamentu, e método di trabou di C.C.C. tabata diferente orienta cu esun di Centro Cultural Aruba, cu al fin y al cabo ta fungi como grupo, mientras cu ta mantene e independencia di e organisacionnan cultural existente. E C.C.C. prinsipalmente ta hasi esfuerso pa stimulá aktividat propio riba tereno kultural; e ta purba tambe di yena e bashinan eksistente. Desde su fundashon, e C.C.C. entre otro, a logra of a yuda pa logra lo siguiente:
• e liga di pelíkula Curaçao,
• e Biblioteka Sientífiko (awor uni den e Biblioteka di Universidat)
• y Fundacion Scol di Musica Curaçao.
Varios instancia colaborando cu e C.C.C. ta envolvi den entre otro teatro, ballet y exposicionnan. E C.C.C. ta proveé proyekshon di pelíkula ku e *cinetruck i ta kolabora ku otro organisashonnan pa organisá presentashonnan di tantu artistanan lokal komo bishitante di Hulanda i otro paisnan (mira tambe Sentronan Kultural).
Opgericht in 1950. Van de aanvang af was de werkwijze van het C.C.C. anders gericht dan die van het Cultureel Centrum Aruba, dat immers samenbun¬delend optreedt, met behoud overigens van de zelfstandigheid van de bestaande culturele organisaties. Het C.C.C. streeft vooral naar het stimuleren van de zelfwerkzaamheid op cultureel gebied; het tracht verder nog bestaande la¬cunes op te vullen. Sedert de oprichting heeft het C.C.C. o.m. het volgende tot stand gebracht of helpen brengen:
• de filmliga Curaçao,
• de Wetenschappelijke Bibliotheek (inmiddels opgegaan in de Universiteitsbibliotheek)
• en de Stichting Muziekschool Curaçao.
Diverse instellingen samenwerkend met het C.C.C. houden zich o.m. bezig met toneel, bal¬let en tentoonstellingen. Het C.C.C. verzorgt o.m. filmvoorstellingen met de *cinetruck en werkt samen met andere organisaties voor het organiseren van uitvoeringen zowel door lokale als door bezoekende kunstenaars uit Nederland en andere landen (zie ook Culturele Centra). <ref>[https://web.archive.org/web/20161120102825/http://curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=369&lang= Cultureel Centrum Curacao], Encyclopedie van Curaçao</ref>
On December 30th , 1949, the “Cultureel Centrum Curaçao / Sentro Kultural Kòrsou” was founded<ref>https://www.sentrokultural-korsou.org/ Sentro Kultural Kòrsou]</ref>, with the following objectives:
*Promotion of cultural life within the Netherlands Antilles , and in particular in Curaçao.
*Work together with other organizations with same objective in The Netherlands, Aruba and the Caribbean to coordinate cultural exchanges between these organizations.
Throughout its history of more than 55 years, CCC has contributed to the cultural development of Curaçao in both a material and emotional way.
The areas of culture in which CCC operates are music, literature, theatre, dance, visual art, and social events where all these cultural aspects are represented.<ref>https://www.sentrokultural-korsou.org/</ref>
{{Appendix}}
'''Cultureel Centrum Curaçao''' (ofisialmente **Sentro Kultural Kòrsou**, abreviá CCC) ta un organisashon kultural multidisiplinario ku ta sede na Emmastad, Willemstad, Kòrsou. Fundá riba **30 di desèmber 1949**, e sentro tin komo meta pa promové bida kultural riba e isla pa medio di músika, arte visual, literatura, baile i teater.
## Historia
CCC a wòrdu fundá pa lidernan kultural hulandes i lokal ku a buska pa fomentá interkambio kultural entre Hulanda, Antia Hulandes anterior, Indonesia i Sürnam. Un di su promé presidentenan tabata **Dr. Cola Debrot**, y otro figuranan clave a inclui **May Henriquez**, **J. Bennebroek Gravenhorst**, i **Dr. L.A.G.O. Lashley**.
Inicialmente alohá den un biblioteka sientífiko, e sentro a organisá un variedat di aktividatnan kultural manera konsierto i obranan di teatro importá for di Hulanda, entre otro *Marí di Malpais* i *Juancho Picaflor*. Den añanan despues, CCC tambe a trese teater i pelíkula biahero a traves di un trùk di sine mobil.
## Organization
- **President**: Henri C. Cornelia
- The board of directors includes up to nine members with roles such as treasurer and secretary.
- **Funding**: Supported by government grants (STICUSA/OKSNA), donations, course fees, and space rentals.
## Programs and Academy
The CCC operates as a cultural hub offering a wide range of classes and initiatives:
- **Edgar Palm Music Academy**: Offers instruction in piano, guitar, cuatro, mandolin, trumpet, saxophone, drums, choral singing, and general musical education—mostly for young students.
- **Theater**: Offers lessons and performance opportunities, including children's theater.
- **Folkloric Dance**: Traditional Curaçaoan and Aruban dance courses, including instruction led by Cesareo Jean Louis.
- **Visual Arts**: Exhibitions for painters, photographers, and other artists—featuring both local talent and curated in-house shows.
- **Literature**: Hosts literary gatherings, supports writers, and publishes books.
## Events
CCC regularly organizes public events to foster local culture and talent, including concerts like *Historia di Muziek*, Christmas performances, and *E-Klabu* for organ and other instruments.
## Facilities
The center houses classrooms, a concert hall, an auditorium, and a garden, which are used for courses, events, and exhibitions. These facilities are also available for rental by the community and partner organizations.
## Impact and Legacy
CCC plays a central role in preserving and promoting Curaçao’s cultural identity:
- Through the Edgar Palm Music Academy, it has trained many young musicians who have gone on to study abroad in the Netherlands and Suriname.
- Its theater, dance, literature, and visual arts programs continue to enrich the island's cultural and educational landscape.
- By organizing festivals and public events, CCC helps maintain the island’s cultural heritage and language.
## See also
* [[Culture of Curaçao]]
* [[Edgar Palm Music Academy]]
* [[List of museums in the Dutch Caribbean]]
== References ==
<references />
[[:Kategoria:Kultura na Kòrsou]]
{{Infobox kultura
| nomber = Cultureel Centrum Curaçao
| otro_nomber = Sentro Kultural Kòrsou (CCC)
| imagen =
| lugá = Emmastad (Groot Kwartier), Willemstad, Curaçao
| fundashon = 30 di desèmber 1949
| presidente = Henri C. Cornelia
| objtos = Promové bida kultural multidisiplinario pa komunidat di Curaçao
| formato = Fundashon sin ánimo di ganashi i centro kultural
}}
'''Cultureel Centrum Curaçao''' (nómi oficial **Sentro Kultural Kòrsou**, abreviado CCC) ta un organización kultural multidisiplinario na Emmastad, Willemstad. Fundá dia **30 di desèmber 1949**, su mision ta promové bida kultural na nivel lokal i internashonal, na área di musika, arte visual, letra, baile, i teatro.:contentReference[oaicite:0]{index=0}
## Historia
CCC a keda fundá dor di lideres kultural Hulandes i lokal ku deseá fasilitá interkambio kultural entre Hulanda, Antilla Hulandes, Indonesia i Surinam. Uno di e promé presidente tabata **Dr. Cola Debrot**. Otro figura importante ta **May Henriquez**, J. Bennebroek Gravenhorst, i Dr. L.A.G.O. Lashley.:contentReference[oaicite:1]{index=1}
En su prinsipio, CCC tabata situá riba e biblioteka akademiko (wetenschappelijke bibliotheek) i a organizá evento kultural komo konsierto i obranan teatral importá for di Hulanda, komo **"Marí di Malpais"** i **"Juancho Picaflor"**. Den e dos siglo despues, a trese obranan teater di reguero i film via e konosí **sine trùk**.:contentReference[oaicite:2]{index=2}
## Organisashon
- **Presidente:** Henri C. Cornelia:contentReference[oaicite:3]{index=3}
- Junta di direkshon ta formá di maximaal nueve miembronan, inklusí tesorero, sekretario i otro.:contentReference[oaicite:4]{index=4}
- **Finansha**: fondonan ta bini di guberno (STICUSA/OKSNA), donashon, i ingreso di kursonan i espasio alquiler.:contentReference[oaicite:5]{index=5}
## Ofertonan i Akademia
CCC ta operá den pluga kultura ku diferente sekshon:
- **Akademia di Muzika Edgar Palm**: kursunan pa piano, gitar, kuarta, mandolin, trompet, saxofon, drùm, koral i AMV, mayormente pa djoven.:contentReference[oaicite:6]{index=6}
- **Teatro**: leksion i produchonnan, inklusí teatro deportivo.:contentReference[oaicite:7]{index=7}
- **Baile folklóriko**: kurso pa hòmber i muhé den baile Arubano tradishonal, dirigí pa Cesareo Jean Louis.:contentReference[oaicite:8]{index=8}
- **Arte visual**: ekspo pa pintor, fotograf i other artista; riba Arte Proba i produchonnan mes di CCC.:contentReference[oaicite:9]{index=9}
- **Literatura**: encontro literario, soporte pa skritornan i publikashon di buki.:contentReference[oaicite:10]{index=10}
## Eventonan
Ta organizá eventonan regularmente pa stimulá kultura lokal i talentonan, inklusí **"Historia di Muziek"**, **koncierto di Krísma**, **E-Klabu** pa ka'i òrgel i otro evento públicu.:contentReference[oaicite:11]{index=11}
## Instalashonnan
CCC ta cuenta ku klasnan, sal di konsierto, auditorium i horto ku ta disponible pa uso di kurso, evento i eksposishon. Ta accesibel pa renta pa organizashon.:contentReference[oaicite:12]{index=12}
## Impakto i legado
CCC ta un institution klave na preservashon i promocion di kultura Curacaoano:
- Komo e escuela musical Edgar Palm, a forma djovenes músico ku despues ta studia aden Hulanda i SU.:contentReference[oaicite:13]{index=13}
- Fomenta teatro, danza, literatura i arte visual, kontribuyendo na vida kulturel i edukashonal di e isla.
- Tononan i festivales organizá te kontribui na mantene identidat kultural i idioma lokal.
## Referensia
<references>
</references>
== Mira tambe ==
* [[Cultura di Curaçao]]
* [[Akademia di Músika Edgar Palm]]
* [[Lista di museo na Hulanda Karibense]]
tin komo meta pa promové bida kultural riba e isla pa medio di [[músika]], arte visual, [[literatura]], [[baila|baile]] i [[teatro]].
Sentro Kultural Kòrsou (ofisialmente Cultureel Centrum Curaçao, abreviá CCC) ta un kompleho kultural multidisiplinario situá na Emmastad, Willemstad den Kòrsou. Fundá 30 di desèmber 1949, e sentro ta dediká pa promové bida kultural i aktividatnan sosio-kultural na isla, ku énfasis partikular riba hubentut i su desaroyo den kultura di Kòrsou.
--------------------
{{Variante|c}}
{{Infobox artista |variante= c
| nomber = Bagira Tizraoui
| alias = Bagira
| fecha nacemento =
|luga nacemento=[[Hulanda]]
| residencia = {{CUW}}
|ofishi=Pintor, diseñadó gráfiko, muralista
|genero=Arte
|website = https://bagira.art/
}}
'''Bagira Tizraoui''' (☆ 199?) ta un artista visual [[Kòrsou|kurasoleño]] di desendensia algeriano-hungaro, ku ta konosí pa su obranan ....
== Bida i karera ==
Bagira a nase na Hulanda, yu di un tata di Argelia i un mama di Hungria. El a lanta den varios pais, entre nan Argelia, Hungria, Belgika i [[Hulanda]]. Na 2014, na edat di 18 aña, Bagira a muda pa Kòrsou, unda su ruman muhé tabata biba.
Na 2023, el a habri su propio galeria na Kura Hulanda den Willemstad.
{{Appendix}}
NOTES
Ze is eigenwijs, eigenzinnig en onmiskenbaar getalenteerd. BAGIRA leeft en ademt kunst – en niet zomaar kunst, maar rauwe, eerlijke, krachtige portretten die muren én harten raken.<ref>[https://rss.com/podcasts/uitdekunst-kunst-en-cultuur-op-curacao/1975749/ BAGIRA – Winnares van Best Artist 2024 Award en de stem van haar generatie], rss.com (7 di aprel 2025)</ref>
Op haar 28e wint ze de Best Artist 2024 Award van de Amigoe. Niet dankzij een academische opleiding of een traditioneel pad, maar door pure durf, toewijding en een ontembare drang om te creëren. Acht jaar geleden ontdekte ze haar talent bij toeval. Twee weken later had ze haar vaste baan opgezegd – de rest is geschiedenis in verf.
Wat begon met portretopdrachten, groeide al snel uit tot iets groters. BAGIRA vond haar stem in het maken van muurschilderingen. Tegenwoordig is haar werk niet meer weg te denken uit het straatbeeld van Curaçao. Zo schilderde ze onder andere het monumentale portret van Margareth Abraham (1945–1970) op de gevel van de Curaçao International Airport.
Wat haar werk bijzonder maakt? De blik. De gelaagdheid. De stilte die haar schilderijen teweegbrengen. Ze legt gezichten vast—denkbeeldige én echte—met zoveel zeggingskracht dat je er niet omheen kunt.
BAGIRA groeide op tussen culturen én tussen geloven. Ze heeft een Hongaarse moeder en een Algerijnse vader. Ze bracht haar jeugd door in Hongarije, Nederland, België en Algerije. Haar opvoeding vond plaats in de schaduw van twee werelden: het christendom en de islam. Deze mix van spirituele, culturele en geografische invloeden vormt de kern van haar werk: kleurrijk, gelaagd en oprecht.
Op haar zestiende woonde ze al zelfstandig. Op haar negentiende vertrok ze naar Curaçao om bij haar grote zus te wonen. Die vroege onafhankelijkheid dwong haar om haar eigen weg te vinden – en precies dat is wat ze met haar kunst blijft doen.
🎙️ In deze uitzending van UIT DE KUNST vertelt ze openhartig over haar reis, over vrouw-zijn, over geloof, afkomst en vrijheid – en over hoe ze met een penseel de wereld stukje bij beetje kleur geeft.
{{Appendix}}
------------------
{{Variante|c}}
{{Infobox artista |variante= c
| fecha nacemento = 1971
|luga nacemento=[[Cuba]]
| residencia = {{CUW}}
|ofishi=Eskultor
|genero=Arte
|
}}
'''Angel Luis de la Rosa González''' (☆ 1971 na [[Cuba]]) ta un eskultor [[Cuba|kubano]]-[[Kòrsou|kurasoleño]], ku ta konosí pa su obranan di palu.
For di 2009 e ta biba i traha na Kòrsou.
'''Ángel Luis de la Rosa González''' (1971, [[Kuba]]) ta un [[eskultor]] kubano-kurasoleño ku ta biba i traha na [[Kòrsou]] for di 2009.
== Bida i karera ==
E ta bini di un famia di artesanonan ku su produktonan ta di gran prestigio. Su famianan tin profesionan manera saddler, shoemaker, carpintero, grafista i wever.<ref>[https://delarosartes.exto.nl/ Biografie Angel de la Rosa]</ref> Ora Angel Luis tin 12 aña, e ta bai un skol sekundario kaminda ta duna enseñansa di arte, e akademia José Joaquín Tejada, na [[Santiago di Cuba]]. E programa ta full-time, 6 dia pa siman i ta dura 7 aña. Ounke e ta ekselente den grafismo na skol, su preferensia personal ta skultura. Despues di a terminá su estudio, el a bira maestro di dibuho i skultura.
De la Rosa ta kuminsa su karera profeshonal na Casa de la Cultura Miguel Matamoros na Santiago de Cuba, den e departamento di artesanía. Den kuadro di e trabou aki e ta bira miembro di Asociación Cubana de Artesanos Artistas. Despues el a bira presidente di e asosiashon, posishon ku a okupá pa 10 aña. Entretantu e ta partisipá anualmente na
E ta un artista ku ta partisipá den grupo di eksposishon pa artesanonan i ku regularmente ta risibí premionan i rekonosementu.
Ademas e ta traha riba diferente enkargo. Na 2005 el a traha su prome exposicion solo titula ⁇ Consagración a la Primavera ⁇ (Invicion di Primavera), na e instituto provincial Biblioteca Elvira Cape.
Na momento cu Angel Luis ta yegando su 40 aña, e ta realisa mas y mas cu e ta sinti su mes encerra den su propio pais. Un bishita di trabou kòrtiku na Martinique a lanta su konsiensia ku un sosiedat por funshoná diferente for di loke e ta kustumbrá na dje na Cuba. Esaki ta oumentá su preokupashon. E ta tuma e desishon di emigrá i en realidat su intenshon ta pa bai Brazil. Miéntras e ta preparando pa esaki, e ta tende di un proyekto di konstrukshon na Kòrsou ku ta rekerí personal spesial di urgensia. Ángel Luis a kambia su plannan i huntu ku kuater kompatriota el a bai Kòrsou na 2009, ku tres di su figuranan di madera den su maleta.
Na Curaçao e ta traha na e konstrukshon di L ⁇ Aldea, un proyekto turístiko na Santa Catharina ku ya a wòrdu realisá. E ta hiba su figuranan di palu na Gallery Alma Blou, pa mira si por tin interes den su obra. E galerista Lusette Verboom ta entusiasmá i for di e momentu ei e ta trese tur loke e ta traha na e galeria.
Despues ku su kontrato ku e proyekto di konstrukshon a kaba, Angel Luis a disidí di keda na Kòrsou i kuminsá su mes negoshi.
Ademas, e ta aktivo den arte i regularmente ta partisipá na
grupo di exposicion na e galeria. Na yüni 2021, e ta un di e 45 artistanan lokal ku ta habri nan estudio durante e Open Atelier Route.
Muhénan ta importante den bida di Angel Luis. Komo yu úniko, no solamente su mama a lanta e, sino tambe su wela. Awor ku e mes tin yu, entre nan tres yu muhé, e ta eksperensiá e muhé tambe for di e perspektiva di e tata. E ta orguyoso di tur su 8 yu i ta konsiderá nan komo e kos mas importante den su bida.
Ángel Luis ta biba na Kòrsou pa 14 aña kaba i a traha un bida aki, den kua e ta sinti su mes na kas. E tin un gran admiracion pa e comunidad di Curaçao, unda tanto nacionalidad ta biba hunto y unda e tambe ta sinti su mes bon bini. E ta broma cu e libertad cu e tin aki pa biba y traha, pero tambe e oportunidadnan cu e ta haya pa desaroya su mes artisticamente.
Na 2023, durante su prome bishita na Hulanda, Angel Luis a hala atencion cu su obranan na e Dianan Nacional di Arte na Gorinchem y PAN Amsterdam.
{{Appendix}}
[[:Category:Arte na Kòrsou]]
Despues di a termina su estudio na skol, el a bai traha na Casa de la Cultura Miguel Matamoros na Santiago de Cuba, den e departamento di artesanía. For di e trabou aki e ta bira miembro di Asociación Cubana de Artesanos Artistas. Despues el a bira presidente di e asosiashon i e posishon aki el a okupá pa 10 aña. Entretantu e ta partisipá anualmente na
E ta un artista ku ta partisipá den grupo di eksposishon pa artesanonan i ku regularmente ta risibí premionan i rekonosementu.
Ademas e ta traha riba diferente enkargo. Na 2005 el a traha su prome exposicion solo titula ⁇ Consagración a la Primavera ⁇ (Invicion di Primavera), na e instituto provincial Biblioteca Elvira Cape.
Na momento cu Angel Luis ta yegando su 40 aña, e ta realisa mas y mas cu e ta sinti su mes encerra den su propio pais. Un bishita di trabou kòrtiku na Martinique a lanta su konsiensia ku un sosiedat por funshoná diferente for di loke e ta kustumbrá na dje na Cuba. Esaki ta oumentá su preokupashon. E ta tuma e desishon di emigrá i en realidat su intenshon ta pa bai Brazil. Miéntras e ta preparando pa esaki, e ta tende di un proyekto di konstrukshon na Kòrsou ku ta rekerí personal spesial di urgensia. Ángel Luis a kambia su plannan i huntu ku kuater kompatriota el a bai Kòrsou na 2009, ku tres di su figuranan di madera den su maleta.
Na Curaçao e ta traha na e konstrukshon di L ⁇ Aldea, un proyekto turístiko na Santa Catharina ku ya a wòrdu realisá. E ta hiba su figuranan di palu na Gallery Alma Blou, pa mira si por tin interes den su obra. E galerista Lusette Verboom ta entusiasmá i for di e momentu ei e ta trese tur loke e ta traha na e galeria.
Despues ku su kontrato ku e proyekto di konstrukshon a kaba, Angel Luis a disidí di keda na Kòrsou i kuminsá su mes negoshi.
Ademas, e ta aktivo den arte i regularmente ta partisipá na
grupo di exposicion na e galeria. Na yüni 2021, e ta un di e 45 artistanan lokal ku ta habri nan estudio durante e Open Atelier Route.
Muhénan ta importante den bida di Angel Luis. Komo yu úniko, no solamente su mama a lanta e, sino tambe su wela. Awor ku e mes tin yu, entre nan tres yu muhé, e ta eksperensiá e muhé tambe for di e perspektiva di e tata. E ta orguyoso di tur su 8 yu i ta konsiderá nan komo e kos mas importante den su bida.
Ángel Luis ta biba na Kòrsou pa 14 aña kaba i a traha un bida aki, den kua e ta sinti su mes na kas. E tin un gran admiracion pa e comunidad di Curaçao, unda tanto nacionalidad ta biba hunto y unda e tambe ta sinti su mes bon bini. E ta broma cu e libertad cu e tin aki pa biba y traha, pero tambe e oportunidadnan cu e ta haya pa desaroya su mes artisticamente.
Na 2023, durante su prome bishita na Hulanda, Angel Luis a hala atencion cu su obranan na e Dianan Nacional di Arte na Gorinchem y PAN Amsterdam.
------------------------
ehqawylwkfhvvqc8y7s3bpwbtqo95ls
201575
201574
2026-08-21T20:08:31Z
Caribiana
8320
201575
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
Pending: [[Mandy Franca]] - [[Tarona]] - [[Gilleam Trapenberg]] - [[Shertise Solano]] - [[Serana Angelista]] (nl.wiki) - [[Eugenie Boon]]
-------------
{{Variante|c}}
{{Infobox edificio| variante = c
| tipo = Kompleho kultural
| nomber2 = Sentro Pro Arte
| imagen =
| descripcion =
| localisa_na = [[Willemstad]]
| adres = Schouwburgweg
| cercania =
| fecha_construccion = 1965-1968
| fecha_funda =
| inaugura = [[10 di sèptèmber]] [[1968]]
| cera = 2001
| renova =
| restaura =
| aña_basha = 2025
| pais = {{CUW}}
| architect = Frits F. Zingel
| renova =
| propietario = Stichting Schouwburg Curaçao
| director =
| cantidad_sala =
| capacidad = ouditorio: 750 asiento
| status_monumento =
| distincion =
| zoom =16
}}
'''Sentro Pro Arte''' tabata e teatro nashonal di [[Kòrsou]] ku tabata aktivo entre 1968 i 2001. E tabata situá na [[Willemstad]] den bario di Groot Davelaar.
== Historia ==
Na 1964 e konseho konsultativo pa koperashon kultural entre e paisnan di Reino a duna e gobièrnu hulandes e idea di pone fondonan disponibel pa e konstrukshon di un teatro na Kòrsou. Anteriormente Stichting Schouwburg Curaçao tabatin e arkitekto F. Zingel a haña un enkargo pa un diseño.
E gobièrnu Hulandes a duna un suma di supsidio di NAF 1.500.000,-. Riba 28 di sèptèmber 1965, H.M. e Reina (Juliana) a develá un plaka na e lugá kaminda e teatro lo wordu construi. Poco despues, a kuminsá ku e konstrukshon di Rijkseenheidboulevard. Tereno di konstrukshon i lugá di parkeer (350 outo) a ser ofresé na e Fundashon pa e teritorio insular di Kòrsou. Divershon di kontribushon den sèn di gobièrnu i privá den Antias Hulandes i e kontribushon hulandes menshoná ariba, ku a wòrdu entregá pa medio di [[Sticusa]], a hasi e konstrukshon i e instalashon posibel; Wim Vesseur, un eksperto den teatro, a aktua komo konsehero.<ref>[https://web.archive.org/web/20161120102825/http://curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=369&lang= Encyclopedie van Curacao - letter A t/m D]</ref>
E teatro ta conta cu 750 asiento, ta ekipa pa e vision mas moderno cu entre otro un lift di orquesta y ta calcula pa practicamente tur tipo di manifestacion (teatro, ballet, concierto, congreso, show, etc.). E inaugurashon a tuma lugá na 10 di sèptèmber 1968. E teatro aki a stimula e poblacion pa bishita e diferente presentacionnan y actuacionnan mas biaha.
For decades, Sentro Pro Arte served as a hub for artistic expression and community life in Curaçao. It hosted countless cultural events, performances, and exhibitions, becoming a place of deep emotional significance for generations of residents.<ref>https://www.curacaochronicle.com/post/local/demolition-of-historic-sentro-pro-arte-begins-monday-in-willemstad</ref>
1968: Officially opened by Governor N.C. (Cola) Debrot with the grand production ''Esta Ricu nos bida ta''.<ref name="theater"/>
In 1965 werd in Willemstad in Curaçao begonnen met de bouw van Centro Pro Arte: een grote schouwburg. In datzelfde jaar bezocht Koningin Wilhelmina het eiland alsmede de bouwplaats, waar zij een gedenkplaat onthulde. Later kreeg die een plaats in het theater.<ref name="theater">[https://theaterencyclopedie.nl/wiki/Centro_Pro_Arte,_Willemstad_(Curacao) Centro Pro Arte], theaterencyclopedie.nl</ref>
De schouwburg, aan een weg gelegen die de naam van Schouwburgweg kreeg, werd in 1968 geopend door Gouverneur N.C. (Cola) Debrot. De financiering kwam van Nederland, Curaçao en de Shell.
De schouwburg kwam tot stand met giften van de Nederlandse overheid, Shell, het Bureau Cultuur en Opvoeding en lokale particuliere bedrijven.<ref name="boekman"/>
Openingsvoorstellingen zijn ''Esta Ricu nos bida ta'' van Bunchi Römer, een stuk met meer dan 70 amateurspelers en ''Cosas de Papá y Mamá van Alfonso Paso'' in vertaling en regie van [[Nydia Ecury]] (''Gai bieu ta traha sòpi stèrki'').
Er waren 700 plaatsen, een lijsttoneel met orkestbak en een groot toneel die een brede programmering mogelijk maakte. In de eerste jaren was de zaal zeer succesvol, met optredens van Nederlandse artiesten (o.a. Jenny Arean, Tineke Schouten en Paul van Vliet) en muziek-en dansgroepen van elders.
Vanaf de jaren '90 ging het steeds slechter met het theater, door onder andere een merkwaardige beleidsbeslissing waarbij verordineerd werd dat de bezoekers keurig gekleed moesten zijn; anders kon toegang ontzegd worden. Dit had een teruggang van bezoekers tot gevolg.
Daarnaast had het gebouw te maken met een niet structuele programmering, veroorzaakt door slechte communicatie en financiële problemen. Daarbij was er, ook vanwege geldtekort, een groot gebrek aan onderhoud. Zo had het gebouw ernstig te lijden onder wateroverlast, waardoor de kelders regelmatig onder water stonden.
De verschillende problemen leidden uiteindelijk in 2001 tot de definitieve sluiting van het Centro Pro Arte. Plannen voor heropening kwamen maar niet van de grond; een grote brand in 2016 maakte er helemaal een eind aan.<ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/14382-grote-vuurzee-sentro-pro-arte Grote vuurzee Sentro Pro Arte], [[Antilliaans Dagblad]] (13 di september 2016)</ref>
De restanten kwamen in het bezit van een pensioenfonds die nog wel onderzocht of er een Cultuurcentrum van gemaakt zou kunnen worden.
Na jarenlange discussie over de toekomst van Sentro Pro Arte: slopen en nieuw bouwen, renoveren of een nieuw theater elders bouwen,<ref>[https://www.curacao.nu/nieuws/algemeen/77007/werkzaamheden-voor-nieuw-sentro-pro-arte-gestart Werkzaamheden voor nieuw Sentro Pro Arte gestart], curacao.nu (14 di yüli 2025)</ref> is de overheid in 2025 begonnen met de voorbereidingen voor de bouw van een nieuw Sentro Pro Arte.
In 2017 besluit de regering de schouwburg naar de binnenstad te halen.<ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/16076-twijfels-over-locatie-van-schouwburg Twijfels over locatie van schouwburg], [[Antilliaans Dagblad]] (24 di yüli 2017)</ref>
E edifisio ku tabata será durante varios aña, a wòrdu basha abou i desmantelá kompletamente pa fin di 2025 debí na su mal estado.<ref>{{citeer web|auteur=[[Dick Drayer]]|url=https://www.curacao.nu/nieuws/geschiedenis/82870/laatste-gordijn-valt-sentro-pro-arte-definitief-ontmanteld-na-zestig-jaar-cultureel-gebruik|titel= Laatste gordijn valt: Sentro Pro Arte definitief ontmanteld na zestig jaar cultureel gebruik|werk=curacao.nu|datum=2025-12-01|bezochtdatum=2026-08-21}}</ref>
---------------
In 1964 gaf de Adviesraad voor culturele samenwerking tussen de landen van het Koninkrijk de Nederlandse regering in overweging fondsen ter beschikking te stellen voor de bouw van een schouwburg op Curaçao. Tevoren had de Stichting Schouwburg Curaçao de architect F. Zingel opdracht voor een ontwerp gegeven. Door de Nederlandse regering werd een subsidiebedrag toegekend ad NAf 1.500.000,-. Op 28 september 1965 onthulde H.M. de Koningin (Juliana) een gedenkplaat op de plaats waar de schouwburg zou verrijzen. Kort daarop nam de bouw aan de Rijkseenheidboulevard een aanvang. Bouwgrond en parkeerterrein (350 auto's) zijn door het Eilandgebied Curaçao aan de Stichting aangeboden. Diverse bijdragen in geld van overheid en particulieren in de Nederlandse Antillen en de bovengenoemde door tussenkomst van de Sticusa verstrekte Nederlandse bijdrage maakten bouw en inrichting mogelijk; de theaterdeskundige Wim Vesseur trad op als adviseur.<ref>[https://web.archive.org/web/20161120102825/http://curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=369&lang= Encyclopedie van Curacao - letter A t/m D]</ref>
De schouwburg telt 750 zitplaatsen, is volgens de modernste inzichten uitgerust met o.a. een orkestlift en is berekend op vrijwel elke soort manifestaties (toneel, ballet, concerten, congressen, shows enz.). De opening vond plaats september 1968. De bevolking is door deze schouwburg gestimuleerd de verschillende op- en uitvoeringen vaker te bezoeken.
{{Appendix}}
* [https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/21596-sentro-pro-arte-wordt-gesloopt Sentro Pro Arte wordt gesloopt], 27 di mei 2020
* [https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/26417-schouwburg-staat-weer-op-de-agenda Schouwburg staat weer op de agenda], 30 di september 2022
* De in 1968 in Davelaar op Curaçao opgerichte schouwburg Centro Pro Arte Plaza Consortium (HPC) met 750 stoelen sloot 19 jaar geleden zijn deuren. De schouwburg kwam tot stand met giften van de Nederlandse overheid, Shell, het Bureau Cultuur en Opvoeding en lokale particuliere bedrijven.<ref name="boekman"/> Hij zou een van de modernste in het Caribische gebied worden, met onder andere een orkestlift, en zou zijn berekend op alle facetten van cultuuruitingen, zoals concerten, toneel en ballet (MaduroMolhuijsen 2006). 34 jaar later, in 2001, viel het doek. Vanwege geldtekort was er sprake van achterstallig onderhoud. In 2015 nam de Curaçaose overheid het besluit om Centro Pro Arte te renoveren. Amper een jaar later vatte het leegstaande pand tijdens een grote arbeidersstaking vlam. Er waren drie opties: doorgaan met de renovatieplannen, slopen en een nieuw theater bouwen, of een nieuw theater bouwen in de binnenstad.<ref name="boekman">[https://www.boekman.nl/tijdschrift-artikel/artikelen/theater-in-het-caribisch-gebied/ Theater in het Caribisch Gebied]</ref>
* Sentro pro Arte wordt niet meer gerenoveerd. Althans niet door de overheid. Die heeft het daarom overgedragen aan het Algemeen Pensioenfonds Curaçao.
{{Appendix}}
----------------------
{{Variante|c}}
{{Infobox edificio| variante = c
| nomber = Sentro Kultural Kòrsou
| nomber2 = Cultureel Centrum Curacao
| abrevia = CCC
| adres = ''Koninginnelaan'', Emmastad
| funda = [[30 di desèmber]] [[1949]]
| inaugura = 1950
| architect =
| renova =
| propietario = Stichting Schouwburg
| director =
| cantidad_sala =
| capacidad = auditorio:
| zoom =16
}}
'''Sentro Kultural Kòrsou''', ofisialmente '''Cultureel Centrum Curacao''' (CCC), ta un kompleho kultural multidisiplinario na [[Kòrsou]], situá den [[Emmastad]] na [[Willemstad]]. Fundá dia [[30 di desèmber]] [[1949]], e sentro ta dediká pa promové bida kultural i aktividatnan sosio-kultural na isla, ku énfasis partikular riba hubentut i su desaroyo den kultura di Kòrsou.<ref>https://www.sentrokultural-korsou.org/</ref>
== Historia ==
Sentro Kultural Kòrsou a wòrdu establesé komo e organisashon lokal ligá na [[Sticusa|Stichting voor Culturele Samenwerking]] (Sticusa) pa stimula bida kultural na Kòrsou i fasilitá interkambio kultural ku [[Hulanda]], [[Aruba]] i otro islanan di Karibe Hulandes. E promé direktor di CCC tabata [[Cola Debrot]], un figura aktivamente enbolbí den [[literatura]] i kultura lokal.
For di su kuminsamentu, e método di trabou di CCC tabata diferente di esun di Sentro Kultural Aruba (CCA). Mientras CCA tabata fungí mas komo un organisashon ku ta koordiná i unifiká aktividatnan di organisashonnan kultural eksistente, CCC a skohe pa enfoká riba stimulá inisiativanan propio i yena bashinan den e kampo kultural.
El a hunga un papel importante den desaroyo kultural di Kòrsou. Entre otro, e sentro a establesé òf a yuda na kreashon di:
* Liga di Pelíkula Korsou (Curacaose Film Liga?)
* Biblioteka sientífiko (ku posteriormente a integrá den e biblioteka di [[University of Curaçao|UoC]])
* Fundashon Skol di Músika Kòrsou
== Aktividatnan i funshon ==
(oud)
Sentro Kultural Kòrsou ta aktivo den vários disiplina kultural, inkluyendo músika, literatura, teatro, baile, arte visual i aktividatnan sosial ku ta kombiná diferente forma di ekspreshon kultural. CCC ta kolabora ku instansianan lokal i internashonal pa organisá presentashonnan, exposishonnan i produccionnan teatral, tantu ku artistanan lokal komo ku bishitantenan for di Hulanda i otro paisnan.
Un parti di su trabou histórico tabata e organisashon di proyekshonnan di pelíkula, inklusief uso di e asina yamá sinetruck, ku a permití hiba sine pa diferente bario riba e isla. Dor di su aktividatnan, CCC a kontribuí tanto material komo emoshonalmente na formashon di e identidat kultural di Kòrsou.
== Meta i signifikado ==
E ophetivonan prinsipal di CCC ta:
* Promové bida kultural den Kòrsou i (histórikamente) den Antias Hulandes
* Kolaborá ku organisashonnan kultural na Hulanda, Aruba i e Karibe
* Fasilitá intercambio kultural i artistiko
* Sostené i stimula talento lokal
Ku mas ku sinkuenta aña di eksistensia, Sentro Kultural Kòrsou ta konsiderá un di e pilarnan di infrastructura kultural di e isla.
of
== Vision i mishon ==
(nieuw)
Segun su website oficial, e visión di Sentro Kultural Kòrsou ta pa bira e institushon prinsipal pa ekspreshon kultural i edukashon den komunidat di Kòrsou i, si posibel, den e region mes. Su mishon ta kontribuí na kalidat di bida di komunidat di Kòrsou pa medio di e promoshon di aktividatnan kultural i sosio-kultural. CCC ta pone un énfasis spesial riba hubentut, kwa nan ta invitá i involví den desaroyo i preservashon di kultura pa e generashonnan futuro.
== Aktividatnan ==
Durante su existencia, CCC a organisá i suportá hopi tipo di aktividat kultural, inklusivamente:
* produccionnan musicals, teatraal i danse
* exposishon di arte visual i fotografia
* organizashon di film den komunidat (cinetruck)
* sesiunan literario i promoveshon di eskribidonan lokal
* edukashon musikal via Akademia di Músika Edgar Palm
* kursonan i talleres pa djòvenes i adulto.
CCC kolabora ku otro organisashonnan kultural lokal i internashonal pa organizá eventonan ku ta inkluí artistanan lokal i invitado.
== Importansia ==
Na mas ku 75 aña di eksistensia, Sentro Kultural Kòrsou ta konsiderá un pilarnan den infrastructura kultural di Kòrsou, kontribuí na tanto konservashon komo desaroyo di ekspreshon kultural lokal i involvimentu di hubentut den aktividatnan kultural.
{{Appendix}}
ta un compleho
Cultureel Centrum Curaçao werd op 30 december 1949 opgericht als de plaatselijke zusterorganisatie van Sticusa ter bevordering van het culturele leven op Curacao en de culturele uitwisseling met het moederland. Eerste directeur was Colá Debrot.<ref>https://theaterencyclopedie.nl/wiki/Cultureel_Centrum_Cura%C3%A7ao_(1950) Cultureel Centrum Curaçao (1950)], theaterencyclopedia.nl</ref>
Fundá na 1950. For di kuminsamentu, e método di trabou di C.C.C. tabata diferente orienta cu esun di Centro Cultural Aruba, cu al fin y al cabo ta fungi como grupo, mientras cu ta mantene e independencia di e organisacionnan cultural existente. E C.C.C. prinsipalmente ta hasi esfuerso pa stimulá aktividat propio riba tereno kultural; e ta purba tambe di yena e bashinan eksistente. Desde su fundashon, e C.C.C. entre otro, a logra of a yuda pa logra lo siguiente:
• e liga di pelíkula Curaçao,
• e Biblioteka Sientífiko (awor uni den e Biblioteka di Universidat)
• y Fundacion Scol di Musica Curaçao.
Varios instancia colaborando cu e C.C.C. ta envolvi den entre otro teatro, ballet y exposicionnan. E C.C.C. ta proveé proyekshon di pelíkula ku e *cinetruck i ta kolabora ku otro organisashonnan pa organisá presentashonnan di tantu artistanan lokal komo bishitante di Hulanda i otro paisnan (mira tambe Sentronan Kultural).
Opgericht in 1950. Van de aanvang af was de werkwijze van het C.C.C. anders gericht dan die van het Cultureel Centrum Aruba, dat immers samenbun¬delend optreedt, met behoud overigens van de zelfstandigheid van de bestaande culturele organisaties. Het C.C.C. streeft vooral naar het stimuleren van de zelfwerkzaamheid op cultureel gebied; het tracht verder nog bestaande la¬cunes op te vullen. Sedert de oprichting heeft het C.C.C. o.m. het volgende tot stand gebracht of helpen brengen:
• de filmliga Curaçao,
• de Wetenschappelijke Bibliotheek (inmiddels opgegaan in de Universiteitsbibliotheek)
• en de Stichting Muziekschool Curaçao.
Diverse instellingen samenwerkend met het C.C.C. houden zich o.m. bezig met toneel, bal¬let en tentoonstellingen. Het C.C.C. verzorgt o.m. filmvoorstellingen met de *cinetruck en werkt samen met andere organisaties voor het organiseren van uitvoeringen zowel door lokale als door bezoekende kunstenaars uit Nederland en andere landen (zie ook Culturele Centra). <ref>[https://web.archive.org/web/20161120102825/http://curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=369&lang= Cultureel Centrum Curacao], Encyclopedie van Curaçao</ref>
On December 30th , 1949, the “Cultureel Centrum Curaçao / Sentro Kultural Kòrsou” was founded<ref>https://www.sentrokultural-korsou.org/ Sentro Kultural Kòrsou]</ref>, with the following objectives:
*Promotion of cultural life within the Netherlands Antilles , and in particular in Curaçao.
*Work together with other organizations with same objective in The Netherlands, Aruba and the Caribbean to coordinate cultural exchanges between these organizations.
Throughout its history of more than 55 years, CCC has contributed to the cultural development of Curaçao in both a material and emotional way.
The areas of culture in which CCC operates are music, literature, theatre, dance, visual art, and social events where all these cultural aspects are represented.<ref>https://www.sentrokultural-korsou.org/</ref>
{{Appendix}}
'''Cultureel Centrum Curaçao''' (ofisialmente **Sentro Kultural Kòrsou**, abreviá CCC) ta un organisashon kultural multidisiplinario ku ta sede na Emmastad, Willemstad, Kòrsou. Fundá riba **30 di desèmber 1949**, e sentro tin komo meta pa promové bida kultural riba e isla pa medio di músika, arte visual, literatura, baile i teater.
## Historia
CCC a wòrdu fundá pa lidernan kultural hulandes i lokal ku a buska pa fomentá interkambio kultural entre Hulanda, Antia Hulandes anterior, Indonesia i Sürnam. Un di su promé presidentenan tabata **Dr. Cola Debrot**, y otro figuranan clave a inclui **May Henriquez**, **J. Bennebroek Gravenhorst**, i **Dr. L.A.G.O. Lashley**.
Inicialmente alohá den un biblioteka sientífiko, e sentro a organisá un variedat di aktividatnan kultural manera konsierto i obranan di teatro importá for di Hulanda, entre otro *Marí di Malpais* i *Juancho Picaflor*. Den añanan despues, CCC tambe a trese teater i pelíkula biahero a traves di un trùk di sine mobil.
## Organization
- **President**: Henri C. Cornelia
- The board of directors includes up to nine members with roles such as treasurer and secretary.
- **Funding**: Supported by government grants (STICUSA/OKSNA), donations, course fees, and space rentals.
## Programs and Academy
The CCC operates as a cultural hub offering a wide range of classes and initiatives:
- **Edgar Palm Music Academy**: Offers instruction in piano, guitar, cuatro, mandolin, trumpet, saxophone, drums, choral singing, and general musical education—mostly for young students.
- **Theater**: Offers lessons and performance opportunities, including children's theater.
- **Folkloric Dance**: Traditional Curaçaoan and Aruban dance courses, including instruction led by Cesareo Jean Louis.
- **Visual Arts**: Exhibitions for painters, photographers, and other artists—featuring both local talent and curated in-house shows.
- **Literature**: Hosts literary gatherings, supports writers, and publishes books.
## Events
CCC regularly organizes public events to foster local culture and talent, including concerts like *Historia di Muziek*, Christmas performances, and *E-Klabu* for organ and other instruments.
## Facilities
The center houses classrooms, a concert hall, an auditorium, and a garden, which are used for courses, events, and exhibitions. These facilities are also available for rental by the community and partner organizations.
## Impact and Legacy
CCC plays a central role in preserving and promoting Curaçao’s cultural identity:
- Through the Edgar Palm Music Academy, it has trained many young musicians who have gone on to study abroad in the Netherlands and Suriname.
- Its theater, dance, literature, and visual arts programs continue to enrich the island's cultural and educational landscape.
- By organizing festivals and public events, CCC helps maintain the island’s cultural heritage and language.
## See also
* [[Culture of Curaçao]]
* [[Edgar Palm Music Academy]]
* [[List of museums in the Dutch Caribbean]]
== References ==
<references />
[[:Kategoria:Kultura na Kòrsou]]
{{Infobox kultura
| nomber = Cultureel Centrum Curaçao
| otro_nomber = Sentro Kultural Kòrsou (CCC)
| imagen =
| lugá = Emmastad (Groot Kwartier), Willemstad, Curaçao
| fundashon = 30 di desèmber 1949
| presidente = Henri C. Cornelia
| objtos = Promové bida kultural multidisiplinario pa komunidat di Curaçao
| formato = Fundashon sin ánimo di ganashi i centro kultural
}}
'''Cultureel Centrum Curaçao''' (nómi oficial **Sentro Kultural Kòrsou**, abreviado CCC) ta un organización kultural multidisiplinario na Emmastad, Willemstad. Fundá dia **30 di desèmber 1949**, su mision ta promové bida kultural na nivel lokal i internashonal, na área di musika, arte visual, letra, baile, i teatro.:contentReference[oaicite:0]{index=0}
## Historia
CCC a keda fundá dor di lideres kultural Hulandes i lokal ku deseá fasilitá interkambio kultural entre Hulanda, Antilla Hulandes, Indonesia i Surinam. Uno di e promé presidente tabata **Dr. Cola Debrot**. Otro figura importante ta **May Henriquez**, J. Bennebroek Gravenhorst, i Dr. L.A.G.O. Lashley.:contentReference[oaicite:1]{index=1}
En su prinsipio, CCC tabata situá riba e biblioteka akademiko (wetenschappelijke bibliotheek) i a organizá evento kultural komo konsierto i obranan teatral importá for di Hulanda, komo **"Marí di Malpais"** i **"Juancho Picaflor"**. Den e dos siglo despues, a trese obranan teater di reguero i film via e konosí **sine trùk**.:contentReference[oaicite:2]{index=2}
## Organisashon
- **Presidente:** Henri C. Cornelia:contentReference[oaicite:3]{index=3}
- Junta di direkshon ta formá di maximaal nueve miembronan, inklusí tesorero, sekretario i otro.:contentReference[oaicite:4]{index=4}
- **Finansha**: fondonan ta bini di guberno (STICUSA/OKSNA), donashon, i ingreso di kursonan i espasio alquiler.:contentReference[oaicite:5]{index=5}
## Ofertonan i Akademia
CCC ta operá den pluga kultura ku diferente sekshon:
- **Akademia di Muzika Edgar Palm**: kursunan pa piano, gitar, kuarta, mandolin, trompet, saxofon, drùm, koral i AMV, mayormente pa djoven.:contentReference[oaicite:6]{index=6}
- **Teatro**: leksion i produchonnan, inklusí teatro deportivo.:contentReference[oaicite:7]{index=7}
- **Baile folklóriko**: kurso pa hòmber i muhé den baile Arubano tradishonal, dirigí pa Cesareo Jean Louis.:contentReference[oaicite:8]{index=8}
- **Arte visual**: ekspo pa pintor, fotograf i other artista; riba Arte Proba i produchonnan mes di CCC.:contentReference[oaicite:9]{index=9}
- **Literatura**: encontro literario, soporte pa skritornan i publikashon di buki.:contentReference[oaicite:10]{index=10}
## Eventonan
Ta organizá eventonan regularmente pa stimulá kultura lokal i talentonan, inklusí **"Historia di Muziek"**, **koncierto di Krísma**, **E-Klabu** pa ka'i òrgel i otro evento públicu.:contentReference[oaicite:11]{index=11}
## Instalashonnan
CCC ta cuenta ku klasnan, sal di konsierto, auditorium i horto ku ta disponible pa uso di kurso, evento i eksposishon. Ta accesibel pa renta pa organizashon.:contentReference[oaicite:12]{index=12}
## Impakto i legado
CCC ta un institution klave na preservashon i promocion di kultura Curacaoano:
- Komo e escuela musical Edgar Palm, a forma djovenes músico ku despues ta studia aden Hulanda i SU.:contentReference[oaicite:13]{index=13}
- Fomenta teatro, danza, literatura i arte visual, kontribuyendo na vida kulturel i edukashonal di e isla.
- Tononan i festivales organizá te kontribui na mantene identidat kultural i idioma lokal.
## Referensia
<references>
</references>
== Mira tambe ==
* [[Cultura di Curaçao]]
* [[Akademia di Músika Edgar Palm]]
* [[Lista di museo na Hulanda Karibense]]
tin komo meta pa promové bida kultural riba e isla pa medio di [[músika]], arte visual, [[literatura]], [[baila|baile]] i [[teatro]].
Sentro Kultural Kòrsou (ofisialmente Cultureel Centrum Curaçao, abreviá CCC) ta un kompleho kultural multidisiplinario situá na Emmastad, Willemstad den Kòrsou. Fundá 30 di desèmber 1949, e sentro ta dediká pa promové bida kultural i aktividatnan sosio-kultural na isla, ku énfasis partikular riba hubentut i su desaroyo den kultura di Kòrsou.
--------------------
{{Variante|c}}
{{Infobox artista |variante= c
| nomber = Bagira Tizraoui
| alias = Bagira
| fecha nacemento =
|luga nacemento=[[Hulanda]]
| residencia = {{CUW}}
|ofishi=Pintor, diseñadó gráfiko, muralista
|genero=Arte
|website = https://bagira.art/
}}
'''Bagira Tizraoui''' (☆ 199?) ta un artista visual [[Kòrsou|kurasoleño]] di desendensia algeriano-hungaro, ku ta konosí pa su obranan ....
== Bida i karera ==
Bagira a nase na Hulanda, yu di un tata di Argelia i un mama di Hungria. El a lanta den varios pais, entre nan Argelia, Hungria, Belgika i [[Hulanda]]. Na 2014, na edat di 18 aña, Bagira a muda pa Kòrsou, unda su ruman muhé tabata biba.
Na 2023, el a habri su propio galeria na Kura Hulanda den Willemstad.
{{Appendix}}
NOTES
Ze is eigenwijs, eigenzinnig en onmiskenbaar getalenteerd. BAGIRA leeft en ademt kunst – en niet zomaar kunst, maar rauwe, eerlijke, krachtige portretten die muren én harten raken.<ref>[https://rss.com/podcasts/uitdekunst-kunst-en-cultuur-op-curacao/1975749/ BAGIRA – Winnares van Best Artist 2024 Award en de stem van haar generatie], rss.com (7 di aprel 2025)</ref>
Op haar 28e wint ze de Best Artist 2024 Award van de Amigoe. Niet dankzij een academische opleiding of een traditioneel pad, maar door pure durf, toewijding en een ontembare drang om te creëren. Acht jaar geleden ontdekte ze haar talent bij toeval. Twee weken later had ze haar vaste baan opgezegd – de rest is geschiedenis in verf.
Wat begon met portretopdrachten, groeide al snel uit tot iets groters. BAGIRA vond haar stem in het maken van muurschilderingen. Tegenwoordig is haar werk niet meer weg te denken uit het straatbeeld van Curaçao. Zo schilderde ze onder andere het monumentale portret van Margareth Abraham (1945–1970) op de gevel van de Curaçao International Airport.
Wat haar werk bijzonder maakt? De blik. De gelaagdheid. De stilte die haar schilderijen teweegbrengen. Ze legt gezichten vast—denkbeeldige én echte—met zoveel zeggingskracht dat je er niet omheen kunt.
BAGIRA groeide op tussen culturen én tussen geloven. Ze heeft een Hongaarse moeder en een Algerijnse vader. Ze bracht haar jeugd door in Hongarije, Nederland, België en Algerije. Haar opvoeding vond plaats in de schaduw van twee werelden: het christendom en de islam. Deze mix van spirituele, culturele en geografische invloeden vormt de kern van haar werk: kleurrijk, gelaagd en oprecht.
Op haar zestiende woonde ze al zelfstandig. Op haar negentiende vertrok ze naar Curaçao om bij haar grote zus te wonen. Die vroege onafhankelijkheid dwong haar om haar eigen weg te vinden – en precies dat is wat ze met haar kunst blijft doen.
🎙️ In deze uitzending van UIT DE KUNST vertelt ze openhartig over haar reis, over vrouw-zijn, over geloof, afkomst en vrijheid – en over hoe ze met een penseel de wereld stukje bij beetje kleur geeft.
{{Appendix}}
------------------
{{Variante|c}}
{{Infobox artista |variante= c
| fecha nacemento = 1971
|luga nacemento=[[Cuba]]
| residencia = {{CUW}}
|ofishi=Eskultor
|genero=Arte
|
}}
'''Angel Luis de la Rosa González''' (☆ 1971 na [[Cuba]]) ta un eskultor [[Cuba|kubano]]-[[Kòrsou|kurasoleño]], ku ta konosí pa su obranan di palu.
For di 2009 e ta biba i traha na Kòrsou.
'''Ángel Luis de la Rosa González''' (1971, [[Kuba]]) ta un [[eskultor]] kubano-kurasoleño ku ta biba i traha na [[Kòrsou]] for di 2009.
== Bida i karera ==
E ta bini di un famia di artesanonan ku su produktonan ta di gran prestigio. Su famianan tin profesionan manera saddler, shoemaker, carpintero, grafista i wever.<ref>[https://delarosartes.exto.nl/ Biografie Angel de la Rosa]</ref> Ora Angel Luis tin 12 aña, e ta bai un skol sekundario kaminda ta duna enseñansa di arte, e akademia José Joaquín Tejada, na [[Santiago di Cuba]]. E programa ta full-time, 6 dia pa siman i ta dura 7 aña. Ounke e ta ekselente den grafismo na skol, su preferensia personal ta skultura. Despues di a terminá su estudio, el a bira maestro di dibuho i skultura.
De la Rosa ta kuminsa su karera profeshonal na Casa de la Cultura Miguel Matamoros na Santiago de Cuba, den e departamento di artesanía. Den kuadro di e trabou aki e ta bira miembro di Asociación Cubana de Artesanos Artistas. Despues el a bira presidente di e asosiashon, posishon ku a okupá pa 10 aña. Entretantu e ta partisipá anualmente na
E ta un artista ku ta partisipá den grupo di eksposishon pa artesanonan i ku regularmente ta risibí premionan i rekonosementu.
Ademas e ta traha riba diferente enkargo. Na 2005 el a traha su prome exposicion solo titula ⁇ Consagración a la Primavera ⁇ (Invicion di Primavera), na e instituto provincial Biblioteca Elvira Cape.
Na momento cu Angel Luis ta yegando su 40 aña, e ta realisa mas y mas cu e ta sinti su mes encerra den su propio pais. Un bishita di trabou kòrtiku na Martinique a lanta su konsiensia ku un sosiedat por funshoná diferente for di loke e ta kustumbrá na dje na Cuba. Esaki ta oumentá su preokupashon. E ta tuma e desishon di emigrá i en realidat su intenshon ta pa bai Brazil. Miéntras e ta preparando pa esaki, e ta tende di un proyekto di konstrukshon na Kòrsou ku ta rekerí personal spesial di urgensia. Ángel Luis a kambia su plannan i huntu ku kuater kompatriota el a bai Kòrsou na 2009, ku tres di su figuranan di madera den su maleta.
Na Curaçao e ta traha na e konstrukshon di L ⁇ Aldea, un proyekto turístiko na Santa Catharina ku ya a wòrdu realisá. E ta hiba su figuranan di palu na Gallery Alma Blou, pa mira si por tin interes den su obra. E galerista Lusette Verboom ta entusiasmá i for di e momentu ei e ta trese tur loke e ta traha na e galeria.
Despues ku su kontrato ku e proyekto di konstrukshon a kaba, Angel Luis a disidí di keda na Kòrsou i kuminsá su mes negoshi.
Ademas, e ta aktivo den arte i regularmente ta partisipá na
grupo di exposicion na e galeria. Na yüni 2021, e ta un di e 45 artistanan lokal ku ta habri nan estudio durante e Open Atelier Route.
Muhénan ta importante den bida di Angel Luis. Komo yu úniko, no solamente su mama a lanta e, sino tambe su wela. Awor ku e mes tin yu, entre nan tres yu muhé, e ta eksperensiá e muhé tambe for di e perspektiva di e tata. E ta orguyoso di tur su 8 yu i ta konsiderá nan komo e kos mas importante den su bida.
Ángel Luis ta biba na Kòrsou pa 14 aña kaba i a traha un bida aki, den kua e ta sinti su mes na kas. E tin un gran admiracion pa e comunidad di Curaçao, unda tanto nacionalidad ta biba hunto y unda e tambe ta sinti su mes bon bini. E ta broma cu e libertad cu e tin aki pa biba y traha, pero tambe e oportunidadnan cu e ta haya pa desaroya su mes artisticamente.
Na 2023, durante su prome bishita na Hulanda, Angel Luis a hala atencion cu su obranan na e Dianan Nacional di Arte na Gorinchem y PAN Amsterdam.
{{Appendix}}
[[:Category:Arte na Kòrsou]]
Despues di a termina su estudio na skol, el a bai traha na Casa de la Cultura Miguel Matamoros na Santiago de Cuba, den e departamento di artesanía. For di e trabou aki e ta bira miembro di Asociación Cubana de Artesanos Artistas. Despues el a bira presidente di e asosiashon i e posishon aki el a okupá pa 10 aña. Entretantu e ta partisipá anualmente na
E ta un artista ku ta partisipá den grupo di eksposishon pa artesanonan i ku regularmente ta risibí premionan i rekonosementu.
Ademas e ta traha riba diferente enkargo. Na 2005 el a traha su prome exposicion solo titula ⁇ Consagración a la Primavera ⁇ (Invicion di Primavera), na e instituto provincial Biblioteca Elvira Cape.
Na momento cu Angel Luis ta yegando su 40 aña, e ta realisa mas y mas cu e ta sinti su mes encerra den su propio pais. Un bishita di trabou kòrtiku na Martinique a lanta su konsiensia ku un sosiedat por funshoná diferente for di loke e ta kustumbrá na dje na Cuba. Esaki ta oumentá su preokupashon. E ta tuma e desishon di emigrá i en realidat su intenshon ta pa bai Brazil. Miéntras e ta preparando pa esaki, e ta tende di un proyekto di konstrukshon na Kòrsou ku ta rekerí personal spesial di urgensia. Ángel Luis a kambia su plannan i huntu ku kuater kompatriota el a bai Kòrsou na 2009, ku tres di su figuranan di madera den su maleta.
Na Curaçao e ta traha na e konstrukshon di L ⁇ Aldea, un proyekto turístiko na Santa Catharina ku ya a wòrdu realisá. E ta hiba su figuranan di palu na Gallery Alma Blou, pa mira si por tin interes den su obra. E galerista Lusette Verboom ta entusiasmá i for di e momentu ei e ta trese tur loke e ta traha na e galeria.
Despues ku su kontrato ku e proyekto di konstrukshon a kaba, Angel Luis a disidí di keda na Kòrsou i kuminsá su mes negoshi.
Ademas, e ta aktivo den arte i regularmente ta partisipá na
grupo di exposicion na e galeria. Na yüni 2021, e ta un di e 45 artistanan lokal ku ta habri nan estudio durante e Open Atelier Route.
Muhénan ta importante den bida di Angel Luis. Komo yu úniko, no solamente su mama a lanta e, sino tambe su wela. Awor ku e mes tin yu, entre nan tres yu muhé, e ta eksperensiá e muhé tambe for di e perspektiva di e tata. E ta orguyoso di tur su 8 yu i ta konsiderá nan komo e kos mas importante den su bida.
Ángel Luis ta biba na Kòrsou pa 14 aña kaba i a traha un bida aki, den kua e ta sinti su mes na kas. E tin un gran admiracion pa e comunidad di Curaçao, unda tanto nacionalidad ta biba hunto y unda e tambe ta sinti su mes bon bini. E ta broma cu e libertad cu e tin aki pa biba y traha, pero tambe e oportunidadnan cu e ta haya pa desaroya su mes artisticamente.
Na 2023, durante su prome bishita na Hulanda, Angel Luis a hala atencion cu su obranan na e Dianan Nacional di Arte na Gorinchem y PAN Amsterdam.
------------------------
551bhoyygz2lj5n14ih9kjuzfju8sq2
201576
201575
2026-08-21T20:12:33Z
Caribiana
8320
201576
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
Pending: [[Mandy Franca]] - [[Tarona]] - [[Gilleam Trapenberg]] - [[Shertise Solano]] - [[Serana Angelista]] (nl.wiki) - [[Eugenie Boon]]
-------------
{{Variante|c}}
{{Infobox edificio| variante = c
| tipo = Kompleho kultural
| nomber2 = Sentro Pro Arte
| imagen =
| descripcion =
| localisa_na = [[Willemstad]]
| adres = Schouwburgweg
| cercania =
| fecha_construccion = 1965-1968
| fecha_funda =
| inaugura = [[10 di sèptèmber]] [[1968]]
| cera = 2001
| renova =
| restaura =
| aña_basha = 2025
| pais = {{CUW}}
| architect = Frits F. Zingel
| renova =
| propietario = Stichting Schouwburg Curaçao
| director =
| cantidad_sala =
| capacidad = ouditorio: 750 asiento
| status_monumento =
| distincion =
| zoom =16
}}
'''Sentro Pro Arte''' tabata e teatro nashonal di [[Kòrsou]] ku tabata aktivo entre 1968 i 2001. E tabata situá na [[Willemstad]] den bario di Groot Davelaar.
== Historia ==
Na 1964 e konseho konsultativo pa koperashon kultural entre e paisnan di Reino a duna e gobièrnu hulandes e idea di pone fondonan disponibel pa e konstrukshon di un teatro na Kòrsou. Anteriormente Stichting Schouwburg Curaçao tabatin e arkitekto F. Zingel a haña un enkargo pa un diseño.
E gobièrnu Hulandes a duna un suma di supsidio di NAF 1.500.000,-. Riba 28 di sèptèmber 1965, H.M. e Reina (Juliana) a develá un plaka na e lugá kaminda e teatro lo wordu construi. Poco despues, a kuminsá ku e konstrukshon di Rijkseenheidboulevard. Tereno di konstrukshon i lugá di parkeer (350 outo) a ser ofresé na e Fundashon pa e teritorio insular di Kòrsou. Divershon di kontribushon den sèn di gobièrnu i privá den Antias Hulandes i e kontribushon hulandes menshoná ariba, ku a wòrdu entregá pa medio di [[Sticusa]], a hasi e konstrukshon i e instalashon posibel; Wim Vesseur, un eksperto den teatro, a aktua komo konsehero.<ref>[https://web.archive.org/web/20161120102825/http://curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=369&lang= Encyclopedie van Curacao - letter A t/m D]</ref>
E teatro ta conta cu 750 asiento, ta ekipa pa e vision mas moderno cu entre otro un lift di orquesta y ta calcula pa practicamente tur tipo di manifestacion (teatro, ballet, concierto, congreso, show, etc.). E inaugurashon a tuma lugá na 10 di sèptèmber 1968. E teatro aki a stimula e poblacion pa bishita e diferente presentacionnan y actuacionnan mas biaha.
For decades, Sentro Pro Arte served as a hub for artistic expression and community life in Curaçao. It hosted countless cultural events, performances, and exhibitions, becoming a place of deep emotional significance for generations of residents.<ref>https://www.curacaochronicle.com/post/local/demolition-of-historic-sentro-pro-arte-begins-monday-in-willemstad</ref>
1968: Officially opened by Governor N.C. (Cola) Debrot with the grand production ''Esta Ricu nos bida ta''.<ref name="theater"/>
In 1965 werd in Willemstad in Curaçao begonnen met de bouw van Centro Pro Arte: een grote schouwburg. In datzelfde jaar bezocht Koningin Wilhelmina het eiland alsmede de bouwplaats, waar zij een gedenkplaat onthulde. Later kreeg die een plaats in het theater.<ref name="theater">[https://theaterencyclopedie.nl/wiki/Centro_Pro_Arte,_Willemstad_(Curacao) Centro Pro Arte], theaterencyclopedie.nl</ref>
De schouwburg, aan een weg gelegen die de naam van Schouwburgweg kreeg, werd in 1968 geopend door Gouverneur N.C. (Cola) Debrot. De financiering kwam van Nederland, Curaçao en de Shell.
De schouwburg kwam tot stand met giften van de Nederlandse overheid, Shell, het Bureau Cultuur en Opvoeding en lokale particuliere bedrijven.<ref name="boekman">[https://www.boekman.nl/tijdschrift-artikel/artikelen/theater-in-het-caribisch-gebied/ Theater in het Caribisch Gebied]</ref>
Openingsvoorstellingen zijn ''Esta Ricu nos bida ta'' van Bunchi Römer, een stuk met meer dan 70 amateurspelers en ''Cosas de Papá y Mamá van Alfonso Paso'' in vertaling en regie van [[Nydia Ecury]] (''Gai bieu ta traha sòpi stèrki'').
Er waren 700 plaatsen, een lijsttoneel met orkestbak en een groot toneel die een brede programmering mogelijk maakte. In de eerste jaren was de zaal zeer succesvol, met optredens van Nederlandse artiesten (o.a. Jenny Arean, Tineke Schouten en Paul van Vliet) en muziek-en dansgroepen van elders.
Vanaf de jaren '90 ging het steeds slechter met het theater, door onder andere een merkwaardige beleidsbeslissing waarbij verordineerd werd dat de bezoekers keurig gekleed moesten zijn; anders kon toegang ontzegd worden. Dit had een teruggang van bezoekers tot gevolg.
Daarnaast had het gebouw te maken met een niet structuele programmering, veroorzaakt door slechte communicatie en financiële problemen. Daarbij was er, ook vanwege geldtekort, een groot gebrek aan onderhoud. Zo had het gebouw ernstig te lijden onder wateroverlast, waardoor de kelders regelmatig onder water stonden.
In 2015 nam de Curaçaose overheid het besluit om Centro Pro Arte te renoveren. Amper een jaar later vatte het leegstaande pand tijdens een grote arbeidersstaking vlam. Er waren drie opties: doorgaan met de renovatieplannen, slopen en een nieuw theater bouwen, of een nieuw theater bouwen in de binnenstad. Om het ooit bruisende winkelgebied Punda en Otrobanda levendig te maken pleitten stadsontwikkelaars en winkeliersverenigingen voor de komst van een nationaal theater in het stadscentrum. Onder oudminister van Cultuur Marilyn AlcaláWallé (PAR) leek deze wens werkelijkheid te worden. De Raad van Ministers gaf haar het mandaat om te onderhandelen over een locatie.<ref name="boekman"/>
De verschillende problemen leidden uiteindelijk in 2001 tot de definitieve sluiting van het Centro Pro Arte. Plannen voor heropening kwamen maar niet van de grond; een grote brand in 2016 maakte er helemaal een eind aan.<ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/14382-grote-vuurzee-sentro-pro-arte Grote vuurzee Sentro Pro Arte], [[Antilliaans Dagblad]] (13 di september 2016)</ref>
De restanten kwamen in het bezit van een pensioenfonds die nog wel onderzocht of er een Cultuurcentrum van gemaakt zou kunnen worden.
Na jarenlange discussie over de toekomst van Sentro Pro Arte: slopen en nieuw bouwen, renoveren of een nieuw theater elders bouwen,<ref>[https://www.curacao.nu/nieuws/algemeen/77007/werkzaamheden-voor-nieuw-sentro-pro-arte-gestart Werkzaamheden voor nieuw Sentro Pro Arte gestart], curacao.nu (14 di yüli 2025)</ref> is de overheid in 2025 begonnen met de voorbereidingen voor de bouw van een nieuw Sentro Pro Arte.
In 2017 besluit de regering de schouwburg naar de binnenstad te halen.<ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/16076-twijfels-over-locatie-van-schouwburg Twijfels over locatie van schouwburg], [[Antilliaans Dagblad]] (24 di yüli 2017)</ref>
E edifisio ku tabata será durante varios aña, a wòrdu basha abou i desmantelá kompletamente pa fin di 2025 debí na su mal estado.<ref>{{citeer web|auteur=[[Dick Drayer]]|url=https://www.curacao.nu/nieuws/geschiedenis/82870/laatste-gordijn-valt-sentro-pro-arte-definitief-ontmanteld-na-zestig-jaar-cultureel-gebruik|titel= Laatste gordijn valt: Sentro Pro Arte definitief ontmanteld na zestig jaar cultureel gebruik|werk=curacao.nu|datum=2025-12-01|bezochtdatum=2026-08-21}}</ref>
---------------
In 1964 gaf de Adviesraad voor culturele samenwerking tussen de landen van het Koninkrijk de Nederlandse regering in overweging fondsen ter beschikking te stellen voor de bouw van een schouwburg op Curaçao. Tevoren had de Stichting Schouwburg Curaçao de architect F. Zingel opdracht voor een ontwerp gegeven. Door de Nederlandse regering werd een subsidiebedrag toegekend ad NAf 1.500.000,-. Op 28 september 1965 onthulde H.M. de Koningin (Juliana) een gedenkplaat op de plaats waar de schouwburg zou verrijzen. Kort daarop nam de bouw aan de Rijkseenheidboulevard een aanvang. Bouwgrond en parkeerterrein (350 auto's) zijn door het Eilandgebied Curaçao aan de Stichting aangeboden. Diverse bijdragen in geld van overheid en particulieren in de Nederlandse Antillen en de bovengenoemde door tussenkomst van de Sticusa verstrekte Nederlandse bijdrage maakten bouw en inrichting mogelijk; de theaterdeskundige Wim Vesseur trad op als adviseur.<ref>[https://web.archive.org/web/20161120102825/http://curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=369&lang= Encyclopedie van Curacao - letter A t/m D]</ref>
De schouwburg telt 750 zitplaatsen, is volgens de modernste inzichten uitgerust met o.a. een orkestlift en is berekend op vrijwel elke soort manifestaties (toneel, ballet, concerten, congressen, shows enz.). De opening vond plaats september 1968. De bevolking is door deze schouwburg gestimuleerd de verschillende op- en uitvoeringen vaker te bezoeken.
{{Appendix}}
* [https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/21596-sentro-pro-arte-wordt-gesloopt Sentro Pro Arte wordt gesloopt], 27 di mei 2020
* [https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/26417-schouwburg-staat-weer-op-de-agenda Schouwburg staat weer op de agenda], 30 di september 2022
* De in 1968 in Davelaar op Curaçao opgerichte schouwburg Centro Pro Arte Plaza Consortium (HPC) met 750 stoelen sloot 19 jaar geleden zijn deuren. De schouwburg kwam tot stand met giften van de Nederlandse overheid, Shell, het Bureau Cultuur en Opvoeding en lokale particuliere bedrijven.<ref name="boekman"/> Hij zou een van de modernste in het Caribische gebied worden, met onder andere een orkestlift, en zou zijn berekend op alle facetten van cultuuruitingen, zoals concerten, toneel en ballet (MaduroMolhuijsen 2006). 34 jaar later, in 2001, viel het doek. Vanwege geldtekort was er sprake van achterstallig onderhoud. In 2015 nam de Curaçaose overheid het besluit om Centro Pro Arte te renoveren. Amper een jaar later vatte het leegstaande pand tijdens een grote arbeidersstaking vlam. Er waren drie opties: doorgaan met de renovatieplannen, slopen en een nieuw theater bouwen, of een nieuw theater bouwen in de binnenstad.<ref name="boekman">[https://www.boekman.nl/tijdschrift-artikel/artikelen/theater-in-het-caribisch-gebied/ Theater in het Caribisch Gebied]</ref>
* Sentro pro Arte wordt niet meer gerenoveerd. Althans niet door de overheid. Die heeft het daarom overgedragen aan het Algemeen Pensioenfonds Curaçao.
{{Appendix}}
----------------------
{{Variante|c}}
{{Infobox edificio| variante = c
| nomber = Sentro Kultural Kòrsou
| nomber2 = Cultureel Centrum Curacao
| abrevia = CCC
| adres = ''Koninginnelaan'', Emmastad
| funda = [[30 di desèmber]] [[1949]]
| inaugura = 1950
| architect =
| renova =
| propietario = Stichting Schouwburg
| director =
| cantidad_sala =
| capacidad = auditorio:
| zoom =16
}}
'''Sentro Kultural Kòrsou''', ofisialmente '''Cultureel Centrum Curacao''' (CCC), ta un kompleho kultural multidisiplinario na [[Kòrsou]], situá den [[Emmastad]] na [[Willemstad]]. Fundá dia [[30 di desèmber]] [[1949]], e sentro ta dediká pa promové bida kultural i aktividatnan sosio-kultural na isla, ku énfasis partikular riba hubentut i su desaroyo den kultura di Kòrsou.<ref>https://www.sentrokultural-korsou.org/</ref>
== Historia ==
Sentro Kultural Kòrsou a wòrdu establesé komo e organisashon lokal ligá na [[Sticusa|Stichting voor Culturele Samenwerking]] (Sticusa) pa stimula bida kultural na Kòrsou i fasilitá interkambio kultural ku [[Hulanda]], [[Aruba]] i otro islanan di Karibe Hulandes. E promé direktor di CCC tabata [[Cola Debrot]], un figura aktivamente enbolbí den [[literatura]] i kultura lokal.
For di su kuminsamentu, e método di trabou di CCC tabata diferente di esun di Sentro Kultural Aruba (CCA). Mientras CCA tabata fungí mas komo un organisashon ku ta koordiná i unifiká aktividatnan di organisashonnan kultural eksistente, CCC a skohe pa enfoká riba stimulá inisiativanan propio i yena bashinan den e kampo kultural.
El a hunga un papel importante den desaroyo kultural di Kòrsou. Entre otro, e sentro a establesé òf a yuda na kreashon di:
* Liga di Pelíkula Korsou (Curacaose Film Liga?)
* Biblioteka sientífiko (ku posteriormente a integrá den e biblioteka di [[University of Curaçao|UoC]])
* Fundashon Skol di Músika Kòrsou
== Aktividatnan i funshon ==
(oud)
Sentro Kultural Kòrsou ta aktivo den vários disiplina kultural, inkluyendo músika, literatura, teatro, baile, arte visual i aktividatnan sosial ku ta kombiná diferente forma di ekspreshon kultural. CCC ta kolabora ku instansianan lokal i internashonal pa organisá presentashonnan, exposishonnan i produccionnan teatral, tantu ku artistanan lokal komo ku bishitantenan for di Hulanda i otro paisnan.
Un parti di su trabou histórico tabata e organisashon di proyekshonnan di pelíkula, inklusief uso di e asina yamá sinetruck, ku a permití hiba sine pa diferente bario riba e isla. Dor di su aktividatnan, CCC a kontribuí tanto material komo emoshonalmente na formashon di e identidat kultural di Kòrsou.
== Meta i signifikado ==
E ophetivonan prinsipal di CCC ta:
* Promové bida kultural den Kòrsou i (histórikamente) den Antias Hulandes
* Kolaborá ku organisashonnan kultural na Hulanda, Aruba i e Karibe
* Fasilitá intercambio kultural i artistiko
* Sostené i stimula talento lokal
Ku mas ku sinkuenta aña di eksistensia, Sentro Kultural Kòrsou ta konsiderá un di e pilarnan di infrastructura kultural di e isla.
of
== Vision i mishon ==
(nieuw)
Segun su website oficial, e visión di Sentro Kultural Kòrsou ta pa bira e institushon prinsipal pa ekspreshon kultural i edukashon den komunidat di Kòrsou i, si posibel, den e region mes. Su mishon ta kontribuí na kalidat di bida di komunidat di Kòrsou pa medio di e promoshon di aktividatnan kultural i sosio-kultural. CCC ta pone un énfasis spesial riba hubentut, kwa nan ta invitá i involví den desaroyo i preservashon di kultura pa e generashonnan futuro.
== Aktividatnan ==
Durante su existencia, CCC a organisá i suportá hopi tipo di aktividat kultural, inklusivamente:
* produccionnan musicals, teatraal i danse
* exposishon di arte visual i fotografia
* organizashon di film den komunidat (cinetruck)
* sesiunan literario i promoveshon di eskribidonan lokal
* edukashon musikal via Akademia di Músika Edgar Palm
* kursonan i talleres pa djòvenes i adulto.
CCC kolabora ku otro organisashonnan kultural lokal i internashonal pa organizá eventonan ku ta inkluí artistanan lokal i invitado.
== Importansia ==
Na mas ku 75 aña di eksistensia, Sentro Kultural Kòrsou ta konsiderá un pilarnan den infrastructura kultural di Kòrsou, kontribuí na tanto konservashon komo desaroyo di ekspreshon kultural lokal i involvimentu di hubentut den aktividatnan kultural.
{{Appendix}}
ta un compleho
Cultureel Centrum Curaçao werd op 30 december 1949 opgericht als de plaatselijke zusterorganisatie van Sticusa ter bevordering van het culturele leven op Curacao en de culturele uitwisseling met het moederland. Eerste directeur was Colá Debrot.<ref>https://theaterencyclopedie.nl/wiki/Cultureel_Centrum_Cura%C3%A7ao_(1950) Cultureel Centrum Curaçao (1950)], theaterencyclopedia.nl</ref>
Fundá na 1950. For di kuminsamentu, e método di trabou di C.C.C. tabata diferente orienta cu esun di Centro Cultural Aruba, cu al fin y al cabo ta fungi como grupo, mientras cu ta mantene e independencia di e organisacionnan cultural existente. E C.C.C. prinsipalmente ta hasi esfuerso pa stimulá aktividat propio riba tereno kultural; e ta purba tambe di yena e bashinan eksistente. Desde su fundashon, e C.C.C. entre otro, a logra of a yuda pa logra lo siguiente:
• e liga di pelíkula Curaçao,
• e Biblioteka Sientífiko (awor uni den e Biblioteka di Universidat)
• y Fundacion Scol di Musica Curaçao.
Varios instancia colaborando cu e C.C.C. ta envolvi den entre otro teatro, ballet y exposicionnan. E C.C.C. ta proveé proyekshon di pelíkula ku e *cinetruck i ta kolabora ku otro organisashonnan pa organisá presentashonnan di tantu artistanan lokal komo bishitante di Hulanda i otro paisnan (mira tambe Sentronan Kultural).
Opgericht in 1950. Van de aanvang af was de werkwijze van het C.C.C. anders gericht dan die van het Cultureel Centrum Aruba, dat immers samenbun¬delend optreedt, met behoud overigens van de zelfstandigheid van de bestaande culturele organisaties. Het C.C.C. streeft vooral naar het stimuleren van de zelfwerkzaamheid op cultureel gebied; het tracht verder nog bestaande la¬cunes op te vullen. Sedert de oprichting heeft het C.C.C. o.m. het volgende tot stand gebracht of helpen brengen:
• de filmliga Curaçao,
• de Wetenschappelijke Bibliotheek (inmiddels opgegaan in de Universiteitsbibliotheek)
• en de Stichting Muziekschool Curaçao.
Diverse instellingen samenwerkend met het C.C.C. houden zich o.m. bezig met toneel, bal¬let en tentoonstellingen. Het C.C.C. verzorgt o.m. filmvoorstellingen met de *cinetruck en werkt samen met andere organisaties voor het organiseren van uitvoeringen zowel door lokale als door bezoekende kunstenaars uit Nederland en andere landen (zie ook Culturele Centra). <ref>[https://web.archive.org/web/20161120102825/http://curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=369&lang= Cultureel Centrum Curacao], Encyclopedie van Curaçao</ref>
On December 30th , 1949, the “Cultureel Centrum Curaçao / Sentro Kultural Kòrsou” was founded<ref>https://www.sentrokultural-korsou.org/ Sentro Kultural Kòrsou]</ref>, with the following objectives:
*Promotion of cultural life within the Netherlands Antilles , and in particular in Curaçao.
*Work together with other organizations with same objective in The Netherlands, Aruba and the Caribbean to coordinate cultural exchanges between these organizations.
Throughout its history of more than 55 years, CCC has contributed to the cultural development of Curaçao in both a material and emotional way.
The areas of culture in which CCC operates are music, literature, theatre, dance, visual art, and social events where all these cultural aspects are represented.<ref>https://www.sentrokultural-korsou.org/</ref>
{{Appendix}}
'''Cultureel Centrum Curaçao''' (ofisialmente **Sentro Kultural Kòrsou**, abreviá CCC) ta un organisashon kultural multidisiplinario ku ta sede na Emmastad, Willemstad, Kòrsou. Fundá riba **30 di desèmber 1949**, e sentro tin komo meta pa promové bida kultural riba e isla pa medio di músika, arte visual, literatura, baile i teater.
## Historia
CCC a wòrdu fundá pa lidernan kultural hulandes i lokal ku a buska pa fomentá interkambio kultural entre Hulanda, Antia Hulandes anterior, Indonesia i Sürnam. Un di su promé presidentenan tabata **Dr. Cola Debrot**, y otro figuranan clave a inclui **May Henriquez**, **J. Bennebroek Gravenhorst**, i **Dr. L.A.G.O. Lashley**.
Inicialmente alohá den un biblioteka sientífiko, e sentro a organisá un variedat di aktividatnan kultural manera konsierto i obranan di teatro importá for di Hulanda, entre otro *Marí di Malpais* i *Juancho Picaflor*. Den añanan despues, CCC tambe a trese teater i pelíkula biahero a traves di un trùk di sine mobil.
## Organization
- **President**: Henri C. Cornelia
- The board of directors includes up to nine members with roles such as treasurer and secretary.
- **Funding**: Supported by government grants (STICUSA/OKSNA), donations, course fees, and space rentals.
## Programs and Academy
The CCC operates as a cultural hub offering a wide range of classes and initiatives:
- **Edgar Palm Music Academy**: Offers instruction in piano, guitar, cuatro, mandolin, trumpet, saxophone, drums, choral singing, and general musical education—mostly for young students.
- **Theater**: Offers lessons and performance opportunities, including children's theater.
- **Folkloric Dance**: Traditional Curaçaoan and Aruban dance courses, including instruction led by Cesareo Jean Louis.
- **Visual Arts**: Exhibitions for painters, photographers, and other artists—featuring both local talent and curated in-house shows.
- **Literature**: Hosts literary gatherings, supports writers, and publishes books.
## Events
CCC regularly organizes public events to foster local culture and talent, including concerts like *Historia di Muziek*, Christmas performances, and *E-Klabu* for organ and other instruments.
## Facilities
The center houses classrooms, a concert hall, an auditorium, and a garden, which are used for courses, events, and exhibitions. These facilities are also available for rental by the community and partner organizations.
## Impact and Legacy
CCC plays a central role in preserving and promoting Curaçao’s cultural identity:
- Through the Edgar Palm Music Academy, it has trained many young musicians who have gone on to study abroad in the Netherlands and Suriname.
- Its theater, dance, literature, and visual arts programs continue to enrich the island's cultural and educational landscape.
- By organizing festivals and public events, CCC helps maintain the island’s cultural heritage and language.
## See also
* [[Culture of Curaçao]]
* [[Edgar Palm Music Academy]]
* [[List of museums in the Dutch Caribbean]]
== References ==
<references />
[[:Kategoria:Kultura na Kòrsou]]
{{Infobox kultura
| nomber = Cultureel Centrum Curaçao
| otro_nomber = Sentro Kultural Kòrsou (CCC)
| imagen =
| lugá = Emmastad (Groot Kwartier), Willemstad, Curaçao
| fundashon = 30 di desèmber 1949
| presidente = Henri C. Cornelia
| objtos = Promové bida kultural multidisiplinario pa komunidat di Curaçao
| formato = Fundashon sin ánimo di ganashi i centro kultural
}}
'''Cultureel Centrum Curaçao''' (nómi oficial **Sentro Kultural Kòrsou**, abreviado CCC) ta un organización kultural multidisiplinario na Emmastad, Willemstad. Fundá dia **30 di desèmber 1949**, su mision ta promové bida kultural na nivel lokal i internashonal, na área di musika, arte visual, letra, baile, i teatro.:contentReference[oaicite:0]{index=0}
## Historia
CCC a keda fundá dor di lideres kultural Hulandes i lokal ku deseá fasilitá interkambio kultural entre Hulanda, Antilla Hulandes, Indonesia i Surinam. Uno di e promé presidente tabata **Dr. Cola Debrot**. Otro figura importante ta **May Henriquez**, J. Bennebroek Gravenhorst, i Dr. L.A.G.O. Lashley.:contentReference[oaicite:1]{index=1}
En su prinsipio, CCC tabata situá riba e biblioteka akademiko (wetenschappelijke bibliotheek) i a organizá evento kultural komo konsierto i obranan teatral importá for di Hulanda, komo **"Marí di Malpais"** i **"Juancho Picaflor"**. Den e dos siglo despues, a trese obranan teater di reguero i film via e konosí **sine trùk**.:contentReference[oaicite:2]{index=2}
## Organisashon
- **Presidente:** Henri C. Cornelia:contentReference[oaicite:3]{index=3}
- Junta di direkshon ta formá di maximaal nueve miembronan, inklusí tesorero, sekretario i otro.:contentReference[oaicite:4]{index=4}
- **Finansha**: fondonan ta bini di guberno (STICUSA/OKSNA), donashon, i ingreso di kursonan i espasio alquiler.:contentReference[oaicite:5]{index=5}
## Ofertonan i Akademia
CCC ta operá den pluga kultura ku diferente sekshon:
- **Akademia di Muzika Edgar Palm**: kursunan pa piano, gitar, kuarta, mandolin, trompet, saxofon, drùm, koral i AMV, mayormente pa djoven.:contentReference[oaicite:6]{index=6}
- **Teatro**: leksion i produchonnan, inklusí teatro deportivo.:contentReference[oaicite:7]{index=7}
- **Baile folklóriko**: kurso pa hòmber i muhé den baile Arubano tradishonal, dirigí pa Cesareo Jean Louis.:contentReference[oaicite:8]{index=8}
- **Arte visual**: ekspo pa pintor, fotograf i other artista; riba Arte Proba i produchonnan mes di CCC.:contentReference[oaicite:9]{index=9}
- **Literatura**: encontro literario, soporte pa skritornan i publikashon di buki.:contentReference[oaicite:10]{index=10}
## Eventonan
Ta organizá eventonan regularmente pa stimulá kultura lokal i talentonan, inklusí **"Historia di Muziek"**, **koncierto di Krísma**, **E-Klabu** pa ka'i òrgel i otro evento públicu.:contentReference[oaicite:11]{index=11}
## Instalashonnan
CCC ta cuenta ku klasnan, sal di konsierto, auditorium i horto ku ta disponible pa uso di kurso, evento i eksposishon. Ta accesibel pa renta pa organizashon.:contentReference[oaicite:12]{index=12}
## Impakto i legado
CCC ta un institution klave na preservashon i promocion di kultura Curacaoano:
- Komo e escuela musical Edgar Palm, a forma djovenes músico ku despues ta studia aden Hulanda i SU.:contentReference[oaicite:13]{index=13}
- Fomenta teatro, danza, literatura i arte visual, kontribuyendo na vida kulturel i edukashonal di e isla.
- Tononan i festivales organizá te kontribui na mantene identidat kultural i idioma lokal.
## Referensia
<references>
</references>
== Mira tambe ==
* [[Cultura di Curaçao]]
* [[Akademia di Músika Edgar Palm]]
* [[Lista di museo na Hulanda Karibense]]
tin komo meta pa promové bida kultural riba e isla pa medio di [[músika]], arte visual, [[literatura]], [[baila|baile]] i [[teatro]].
Sentro Kultural Kòrsou (ofisialmente Cultureel Centrum Curaçao, abreviá CCC) ta un kompleho kultural multidisiplinario situá na Emmastad, Willemstad den Kòrsou. Fundá 30 di desèmber 1949, e sentro ta dediká pa promové bida kultural i aktividatnan sosio-kultural na isla, ku énfasis partikular riba hubentut i su desaroyo den kultura di Kòrsou.
--------------------
{{Variante|c}}
{{Infobox artista |variante= c
| nomber = Bagira Tizraoui
| alias = Bagira
| fecha nacemento =
|luga nacemento=[[Hulanda]]
| residencia = {{CUW}}
|ofishi=Pintor, diseñadó gráfiko, muralista
|genero=Arte
|website = https://bagira.art/
}}
'''Bagira Tizraoui''' (☆ 199?) ta un artista visual [[Kòrsou|kurasoleño]] di desendensia algeriano-hungaro, ku ta konosí pa su obranan ....
== Bida i karera ==
Bagira a nase na Hulanda, yu di un tata di Argelia i un mama di Hungria. El a lanta den varios pais, entre nan Argelia, Hungria, Belgika i [[Hulanda]]. Na 2014, na edat di 18 aña, Bagira a muda pa Kòrsou, unda su ruman muhé tabata biba.
Na 2023, el a habri su propio galeria na Kura Hulanda den Willemstad.
{{Appendix}}
NOTES
Ze is eigenwijs, eigenzinnig en onmiskenbaar getalenteerd. BAGIRA leeft en ademt kunst – en niet zomaar kunst, maar rauwe, eerlijke, krachtige portretten die muren én harten raken.<ref>[https://rss.com/podcasts/uitdekunst-kunst-en-cultuur-op-curacao/1975749/ BAGIRA – Winnares van Best Artist 2024 Award en de stem van haar generatie], rss.com (7 di aprel 2025)</ref>
Op haar 28e wint ze de Best Artist 2024 Award van de Amigoe. Niet dankzij een academische opleiding of een traditioneel pad, maar door pure durf, toewijding en een ontembare drang om te creëren. Acht jaar geleden ontdekte ze haar talent bij toeval. Twee weken later had ze haar vaste baan opgezegd – de rest is geschiedenis in verf.
Wat begon met portretopdrachten, groeide al snel uit tot iets groters. BAGIRA vond haar stem in het maken van muurschilderingen. Tegenwoordig is haar werk niet meer weg te denken uit het straatbeeld van Curaçao. Zo schilderde ze onder andere het monumentale portret van Margareth Abraham (1945–1970) op de gevel van de Curaçao International Airport.
Wat haar werk bijzonder maakt? De blik. De gelaagdheid. De stilte die haar schilderijen teweegbrengen. Ze legt gezichten vast—denkbeeldige én echte—met zoveel zeggingskracht dat je er niet omheen kunt.
BAGIRA groeide op tussen culturen én tussen geloven. Ze heeft een Hongaarse moeder en een Algerijnse vader. Ze bracht haar jeugd door in Hongarije, Nederland, België en Algerije. Haar opvoeding vond plaats in de schaduw van twee werelden: het christendom en de islam. Deze mix van spirituele, culturele en geografische invloeden vormt de kern van haar werk: kleurrijk, gelaagd en oprecht.
Op haar zestiende woonde ze al zelfstandig. Op haar negentiende vertrok ze naar Curaçao om bij haar grote zus te wonen. Die vroege onafhankelijkheid dwong haar om haar eigen weg te vinden – en precies dat is wat ze met haar kunst blijft doen.
🎙️ In deze uitzending van UIT DE KUNST vertelt ze openhartig over haar reis, over vrouw-zijn, over geloof, afkomst en vrijheid – en over hoe ze met een penseel de wereld stukje bij beetje kleur geeft.
{{Appendix}}
------------------
{{Variante|c}}
{{Infobox artista |variante= c
| fecha nacemento = 1971
|luga nacemento=[[Cuba]]
| residencia = {{CUW}}
|ofishi=Eskultor
|genero=Arte
|
}}
'''Angel Luis de la Rosa González''' (☆ 1971 na [[Cuba]]) ta un eskultor [[Cuba|kubano]]-[[Kòrsou|kurasoleño]], ku ta konosí pa su obranan di palu.
For di 2009 e ta biba i traha na Kòrsou.
'''Ángel Luis de la Rosa González''' (1971, [[Kuba]]) ta un [[eskultor]] kubano-kurasoleño ku ta biba i traha na [[Kòrsou]] for di 2009.
== Bida i karera ==
E ta bini di un famia di artesanonan ku su produktonan ta di gran prestigio. Su famianan tin profesionan manera saddler, shoemaker, carpintero, grafista i wever.<ref>[https://delarosartes.exto.nl/ Biografie Angel de la Rosa]</ref> Ora Angel Luis tin 12 aña, e ta bai un skol sekundario kaminda ta duna enseñansa di arte, e akademia José Joaquín Tejada, na [[Santiago di Cuba]]. E programa ta full-time, 6 dia pa siman i ta dura 7 aña. Ounke e ta ekselente den grafismo na skol, su preferensia personal ta skultura. Despues di a terminá su estudio, el a bira maestro di dibuho i skultura.
De la Rosa ta kuminsa su karera profeshonal na Casa de la Cultura Miguel Matamoros na Santiago de Cuba, den e departamento di artesanía. Den kuadro di e trabou aki e ta bira miembro di Asociación Cubana de Artesanos Artistas. Despues el a bira presidente di e asosiashon, posishon ku a okupá pa 10 aña. Entretantu e ta partisipá anualmente na
E ta un artista ku ta partisipá den grupo di eksposishon pa artesanonan i ku regularmente ta risibí premionan i rekonosementu.
Ademas e ta traha riba diferente enkargo. Na 2005 el a traha su prome exposicion solo titula ⁇ Consagración a la Primavera ⁇ (Invicion di Primavera), na e instituto provincial Biblioteca Elvira Cape.
Na momento cu Angel Luis ta yegando su 40 aña, e ta realisa mas y mas cu e ta sinti su mes encerra den su propio pais. Un bishita di trabou kòrtiku na Martinique a lanta su konsiensia ku un sosiedat por funshoná diferente for di loke e ta kustumbrá na dje na Cuba. Esaki ta oumentá su preokupashon. E ta tuma e desishon di emigrá i en realidat su intenshon ta pa bai Brazil. Miéntras e ta preparando pa esaki, e ta tende di un proyekto di konstrukshon na Kòrsou ku ta rekerí personal spesial di urgensia. Ángel Luis a kambia su plannan i huntu ku kuater kompatriota el a bai Kòrsou na 2009, ku tres di su figuranan di madera den su maleta.
Na Curaçao e ta traha na e konstrukshon di L ⁇ Aldea, un proyekto turístiko na Santa Catharina ku ya a wòrdu realisá. E ta hiba su figuranan di palu na Gallery Alma Blou, pa mira si por tin interes den su obra. E galerista Lusette Verboom ta entusiasmá i for di e momentu ei e ta trese tur loke e ta traha na e galeria.
Despues ku su kontrato ku e proyekto di konstrukshon a kaba, Angel Luis a disidí di keda na Kòrsou i kuminsá su mes negoshi.
Ademas, e ta aktivo den arte i regularmente ta partisipá na
grupo di exposicion na e galeria. Na yüni 2021, e ta un di e 45 artistanan lokal ku ta habri nan estudio durante e Open Atelier Route.
Muhénan ta importante den bida di Angel Luis. Komo yu úniko, no solamente su mama a lanta e, sino tambe su wela. Awor ku e mes tin yu, entre nan tres yu muhé, e ta eksperensiá e muhé tambe for di e perspektiva di e tata. E ta orguyoso di tur su 8 yu i ta konsiderá nan komo e kos mas importante den su bida.
Ángel Luis ta biba na Kòrsou pa 14 aña kaba i a traha un bida aki, den kua e ta sinti su mes na kas. E tin un gran admiracion pa e comunidad di Curaçao, unda tanto nacionalidad ta biba hunto y unda e tambe ta sinti su mes bon bini. E ta broma cu e libertad cu e tin aki pa biba y traha, pero tambe e oportunidadnan cu e ta haya pa desaroya su mes artisticamente.
Na 2023, durante su prome bishita na Hulanda, Angel Luis a hala atencion cu su obranan na e Dianan Nacional di Arte na Gorinchem y PAN Amsterdam.
{{Appendix}}
[[:Category:Arte na Kòrsou]]
Despues di a termina su estudio na skol, el a bai traha na Casa de la Cultura Miguel Matamoros na Santiago de Cuba, den e departamento di artesanía. For di e trabou aki e ta bira miembro di Asociación Cubana de Artesanos Artistas. Despues el a bira presidente di e asosiashon i e posishon aki el a okupá pa 10 aña. Entretantu e ta partisipá anualmente na
E ta un artista ku ta partisipá den grupo di eksposishon pa artesanonan i ku regularmente ta risibí premionan i rekonosementu.
Ademas e ta traha riba diferente enkargo. Na 2005 el a traha su prome exposicion solo titula ⁇ Consagración a la Primavera ⁇ (Invicion di Primavera), na e instituto provincial Biblioteca Elvira Cape.
Na momento cu Angel Luis ta yegando su 40 aña, e ta realisa mas y mas cu e ta sinti su mes encerra den su propio pais. Un bishita di trabou kòrtiku na Martinique a lanta su konsiensia ku un sosiedat por funshoná diferente for di loke e ta kustumbrá na dje na Cuba. Esaki ta oumentá su preokupashon. E ta tuma e desishon di emigrá i en realidat su intenshon ta pa bai Brazil. Miéntras e ta preparando pa esaki, e ta tende di un proyekto di konstrukshon na Kòrsou ku ta rekerí personal spesial di urgensia. Ángel Luis a kambia su plannan i huntu ku kuater kompatriota el a bai Kòrsou na 2009, ku tres di su figuranan di madera den su maleta.
Na Curaçao e ta traha na e konstrukshon di L ⁇ Aldea, un proyekto turístiko na Santa Catharina ku ya a wòrdu realisá. E ta hiba su figuranan di palu na Gallery Alma Blou, pa mira si por tin interes den su obra. E galerista Lusette Verboom ta entusiasmá i for di e momentu ei e ta trese tur loke e ta traha na e galeria.
Despues ku su kontrato ku e proyekto di konstrukshon a kaba, Angel Luis a disidí di keda na Kòrsou i kuminsá su mes negoshi.
Ademas, e ta aktivo den arte i regularmente ta partisipá na
grupo di exposicion na e galeria. Na yüni 2021, e ta un di e 45 artistanan lokal ku ta habri nan estudio durante e Open Atelier Route.
Muhénan ta importante den bida di Angel Luis. Komo yu úniko, no solamente su mama a lanta e, sino tambe su wela. Awor ku e mes tin yu, entre nan tres yu muhé, e ta eksperensiá e muhé tambe for di e perspektiva di e tata. E ta orguyoso di tur su 8 yu i ta konsiderá nan komo e kos mas importante den su bida.
Ángel Luis ta biba na Kòrsou pa 14 aña kaba i a traha un bida aki, den kua e ta sinti su mes na kas. E tin un gran admiracion pa e comunidad di Curaçao, unda tanto nacionalidad ta biba hunto y unda e tambe ta sinti su mes bon bini. E ta broma cu e libertad cu e tin aki pa biba y traha, pero tambe e oportunidadnan cu e ta haya pa desaroya su mes artisticamente.
Na 2023, durante su prome bishita na Hulanda, Angel Luis a hala atencion cu su obranan na e Dianan Nacional di Arte na Gorinchem y PAN Amsterdam.
------------------------
1m48osb8roz4fn7musvau5eih8vrjev
201578
201576
2026-08-21T21:09:21Z
Caribiana
8320
201578
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
Pending: [[Mandy Franca]] - [[Tarona]] - [[Gilleam Trapenberg]] - [[Shertise Solano]] - [[Serana Angelista]] (nl.wiki) - [[Eugenie Boon]]
-------------
{{Variante|c}}
{{Infobox edificio| variante = c
| tipo = Kompleho kultural
| nomber2 = Sentro Pro Arte
| imagen =
| descripcion =
| localisa_na = [[Willemstad]]
| adres = Schouwburgweg
| cercania =
| fecha_construccion = 1965-1968
| fecha_funda =
| inaugura = 6/ [[10 di sèptèmber]]??? [[1968]]
| cera = 2001
| renova =
| restaura =
| aña_basha = 2025
| pais = {{CUW}}
| architect = Frits F. Zingel
| renova =
| propietario = Stichting Schouwburg Curaçao
| director =
| cantidad_sala =
| capacidad = ouditorio: 750 asiento
| status_monumento =
| distincion =
| zoom =16
}}
'''Sentro Pro Arte''' (SPA) tabata un teatro na [[Willemstad]], [[Kòrsou]], ku den e di dos mita di [[siglo 20|siglo binti]] a sirbi komo un di e prinsipal sentronan pa teatro, músika, baile i otro manifestashonnan kultural na e isla. E edifisio tabata situá na [[Groot Davelaar]] y a habri na 1968. Despues di mas ku tres dékada di aktividat, e teatro a sera definitivamente na 2001. Despues di un periodo largu di bandonamentu, e edifisio a sufri un kandela grandi na 2016 i a wòrdu desmantelá despues.
== Historia ==
=== Konstrukshon ===
Na 1964, e [[Konseho Konsultativo pa Koperashon Kultural]] entre e paisnan di Reino a rekomendá na e gobièrnu hulandes pa pone fondonan disponibel pa konstrukshon di un teatro na Kòrsou. Promé ku esaki, Stichting Schouwburg Curaçao tabata duna arkitekto F. Zingel un enkargo pa prepará un diseño pa un teatro.[1]
E gobièrnu di Hulanda a otorgá un subsidio pa e proyekto. E konstrukshon a wordo finansia dor di un kombinashon di kontribushonnan públiko i privá. Segun un relato histórico di Helma Maduro-Molhuijsen, e gastonan total di e proyekto tabata mas o ménos NAf 1,725,000. E gobièrnu hulandes a kontribuí NAf 772,000, e sektor privá NAf 278,000, e gobièrnu di Antias Hulandes NAf 150,000, i e Stichting Schouwburg a finansia e resto pa medio di un préstamo. E territorio insular di Kòrsou a kontribuí na infrastruktura ku un suma di aproximadamente NAf 350,000.[1]
Dia 28 di sèptèmber 1965, Reina Juliana a develá un plaka konmemorativo na e sitio kaminda e teatro lo wordo construi. Poco despues, e konstrukshon a kuminsá na e sitio na Rijkseenheidboulevard. E tereno pa e edifisio i un parkeadero pa aproximadamente 350 outo a wordo disponé pa e territorio insular di Kòrsou.[1]
E konstrukshon tabata bou di un diseño di F. Zingel. Wim Vesseur, un eksperto den teatro, a fungi komo konsehero pa e proyekto. E Sentro Pro Arte tabata diseñá komo un fasilidat moderno pa su tempu, ku 750 asiento, un orkestbak i un lift pa orquesta. E teatro tabata kapas pa presentashonnan di diferente tipo, inkluyendo teatro, ballet, konserto, kongreso i show.[1][2]
== Apertura ==
Sentro Pro Arte a habri ofisialmente dia [[6 di sèptèmber]] [[1968]], ku gobernador N.C. "Cola" Debrot komo e persona ku a habri e teatro. E apertura tabata akompañá pa un programa kultural ku tabata inkluí e revista musical '''Esta Ricu Nos Bida Ta'''.[2][3]
Un fuente contemporáneo di e periodo ta konfirmá ku e apertura di e teatro a tuma lugá dia 6 di sèptèmber 1968. Wim Rutgers tambe ta menshoná e fecha komo e dia ku Sentro Pro Arte a wordo ofisialmente habri.[2][3]
E teatro a bira un fasilidat importante pa desaroyo di teatro i otro formanan di arte na Kòrsou. Den su discurso di apertura, gobernador Cola Debrot a mira e teatro komo un posibilidat pa duna un impulso nobo na desaroyo di aktividatnan kultural.[4]
== Sentro kultural ==
Durante mas ku tres dékada, Sentro Pro Arte a sirbi komo un punto di enkuentro pa bida kultural di Kòrsou. E sala a wordo usá pa teatro, konsierto, balèt, baile i otro presentashonnan artístiko.
E teatro a duna artista i gruponan lokal un esenario i a fasilitá tambe presentashonnan di artistanan di Hulanda i di otro paisnan. Den e promé añanan, e teatro a presenta un variedad di produkshonnan di teatro i músika i a bira un parti importante di e infrastruktura kultural di Kòrsou.[1][4]
Den 1968, por ehèmpel, e teatro a sirbi komo esenario pa diferente produkshonnan di teatro na [[papiamentu]]. E grupo di teatro Thalia a presenta obra na e teatro, i otro gruponan antiano tambe a usa e fasilidat nobo.[4]
E importansia di Sentro Pro Arte pa teatro Antiano ta visibel tambe den e desaroyo di teatro na Papiamentu durante e periodo despues di su apertura. Den su estudio riba desaroyo di teatro i film den Antias Hulandes, Felix de Rooy ta menshoná diferente presentashon importante ku a tuma lugá na Sentro Pro Arte den e promé lunanan despues di su apertura.[5]
== Kaída i siere ==
Den añanan 1990, Sentro Pro Arte a kuminsá enfrenta diferente problema. Problemanan finansiero, falta di mantenshon i difikultatnan pa mantene un programa kultural sostenibel a afektá e funshonamentu di e teatro.
E edifisio a sufri di deteriorashon i problemanan di mantenshon. Falta di rekurso finansiero a kontribui na un atraso den mantenshon di e edifisio i su instalashonnan. Segun Nelly Rosa, SPA a sera su portanan despues di varios añanan di problema finansiero i a keda bashi durante añanan.[6]
Na '''2001''', Sentro Pro Arte a sera definitivamente.[6]
== Kandela i bandonamentu ==
Despues di su siere, e edifisio a keda durante hopi aña sin un uso permanente. E falta di mantenshon a hasi ku e edifisio a deteriorá progresivamente.
Na 2015, e gobièrnu di Kòrsou a tuma un desishon pa renová Sentro Pro Arte. Sinembargo, na 2016 e edifisio a sufri un kandela grandi i a keda severamente dañá. Segun ''Antilliaans Dagblad'', e edifisio tabata caba hopi aña abandoná i den estado di deteriorashon ora e kandela di sèptèmber 2016 a destruí gran parti di e struktura.[7]
Despues di e kandela, a wordu konsiderá diferente opshon pa e futuro di e sitio: sigui ku e plan pa renovashon, demolishon di e edifisio i konstrukshon di un teatro nobo na mesun sitio, òf den sentro di Willemstad.[7]
== Plan pa un teatro nobo ==
E futuro di Sentro Pro Arte a keda durante añanan sujeto na un debate tokante e nesesidat pa un teatro nashonal na Kòrsou. Un di e opcionnan tabata pa muda e teatro pa e centro di Willemstad.
Na 2018, e Raad van Ministers a tuma un desishon pa pone e futuro teatro nashonal den e centro di Willemstad. E desishon tabata parti di e diskushon mas amplio tokante revitalisashon di e sentro urbano i e nesesidat pa un fasilidat kultural nobo.[7]
Na 2020, e gobièrnu a indiká ku e antiguo Sentro Pro Arte lo wordo demole. Un aanbesteding públiko pa e trabounan di demole tabata caba tuma lugá. E gobièrnu tambe a indiká ku tabata investigá e posibilidat pa realisá un teatro nashonal nobo den centro di Willemstad.[7]
E futuro di un teatro nobo a keda riba e agenda públiko. Na 2022, e tema di e schouwburg a bolbe wordo diskutí den e contexto di diferente plan pa un fasilidat kultural nobo.[8]
E antiguo edifisio, ku tabata keda abandoná despues di e incendio, a wordo desmantelá eventualmente debí na su estado físiko.
== Importansia kultural ==
Sentro Pro Arte tabata un di e edifisionan kultural mas importante di Kòrsou durante e último parti di siglo XX. E teatro a duna artistanan lokal un escenario i a fasilitá presentashonnan di teatro, músika, baile i otro formanan di arte.
Su apertura na 1968 tabata un momento importante pa e desaroyo di infrastruktura kultural di Kòrsou. Durante e periodo di mas ku 30 aña ku e teatro tabata aktivo, Sentro Pro Arte a bira un punto di encuentro pa diferente generashon i un parti importante di bida artistiko i sosial di e isla.[4][5]
E sera di e teatro na 2001, su posterior deteriorashon i e incendio di 2016 a lanta un debate mas amplio tokante e nesesidat pa un teatro nashonal moderno na Kòrsou. E diskushon a kontinua den e añanan despues, ku diferente propuesta pa e lokalidat i forma di un futuro teatro.
== Referensianan ==
<references />
== Fuentes ==
* Maduro-Molhuijsen, Helma. "Centro Pro Arte". ''De Archiefvriend'', desèmber 2006. [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/65-centro-pro-arte De Archiefvriend].
* Rutgers, Wim. "Schrijven is zilver, spreken is goud" / estudio tokante teatro i identidat den Antias Hulandes. Digitale Bibliotheek voor de Nederlandse Letteren (DBNL). [https://www.dbnl.org/tekst/rutg014schr01_01/rutg014schr01_01_0027.php DBNL].
* de Rooy, Felix. "De ontwikkeling van theater en film op de Nederlandse Antillen". ''De Gids'', 1990. Digitale Bibliotheek voor de Nederlandse Letteren. [https://www.dbnl.org/tekst/_gid001199001_01/_gid001199001_01_0105.php DBNL].
* Rosa, Nelly. "Theater in het Caribisch gebied". ''Boekman'', nr. 128. [https://www.boekman.nl/tijdschrift-artikel/artikelen/theater-in-het-caribisch-gebied/ Boekmanstichting].
* ''Antilliaans Dagblad''. "Sentro Pro Arte wordt gesloopt", 28 di mei 2020. [https://antilliaansdagblad.com/nieuws-item/21596-sentro-pro-arte-wordt-gesloopt Antilliaans Dagblad].
-------------
'''Sentro Pro Arte''' tabata e teatro nashonal di [[Kòrsou]] ku tabata aktivo entre 1968 i 2001. E tabata situá na [[Willemstad]] den bario di Groot Davelaar.
== Historia ==
Na 1964 e konseho konsultativo pa koperashon kultural entre e paisnan di Reino a duna e gobièrnu hulandes e idea di pone fondonan disponibel pa e konstrukshon di un teatro na Kòrsou. Anteriormente Stichting Schouwburg Curaçao tabatin e arkitekto F. Zingel a haña un enkargo pa un diseño.
E gobièrnu Hulandes a duna un suma di supsidio di NAF 1.500.000,-. Riba 28 di sèptèmber 1965, H.M. e Reina (Juliana) a develá un plaka na e lugá kaminda e teatro lo wordu construi. Poco despues, a kuminsá ku e konstrukshon di Rijkseenheidboulevard. Tereno di konstrukshon i lugá di parkeer (350 outo) a ser ofresé na e Fundashon pa e teritorio insular di Kòrsou. Divershon di kontribushon den sèn di gobièrnu i privá den Antias Hulandes i e kontribushon hulandes menshoná ariba, ku a wòrdu entregá pa medio di [[Sticusa]], a hasi e konstrukshon i e instalashon posibel; Wim Vesseur, un eksperto den teatro, a aktua komo konsehero.<ref>[https://web.archive.org/web/20161120102825/http://curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=369&lang= Encyclopedie van Curacao - letter A t/m D]</ref>
E teatro ta conta cu 750 asiento, ta ekipa pa e vision mas moderno cu entre otro un lift di orquesta y ta calcula pa practicamente tur tipo di manifestacion (teatro, ballet, concierto, congreso, show, etc.). E inaugurashon a tuma lugá na 10 di sèptèmber 1968. E teatro aki a stimula e poblacion pa bishita e diferente presentacionnan y actuacionnan mas biaha.
For decades, Sentro Pro Arte served as a hub for artistic expression and community life in Curaçao. It hosted countless cultural events, performances, and exhibitions, becoming a place of deep emotional significance for generations of residents.<ref>https://www.curacaochronicle.com/post/local/demolition-of-historic-sentro-pro-arte-begins-monday-in-willemstad</ref>
1968: Officially opened by Governor N.C. (Cola) Debrot with the grand production ''Esta Ricu nos bida ta''.<ref name="theater"/>
In 1965 werd in Willemstad in Curaçao begonnen met de bouw van Centro Pro Arte: een grote schouwburg. In datzelfde jaar bezocht Koningin Wilhelmina het eiland alsmede de bouwplaats, waar zij een gedenkplaat onthulde. Later kreeg die een plaats in het theater.<ref name="theater">[https://theaterencyclopedie.nl/wiki/Centro_Pro_Arte,_Willemstad_(Curacao) Centro Pro Arte], theaterencyclopedie.nl</ref>
De schouwburg, aan een weg gelegen die de naam van Schouwburgweg kreeg, werd in 1968 geopend door Gouverneur N.C. (Cola) Debrot. De financiering kwam van Nederland, Curaçao en de Shell.
De schouwburg kwam tot stand met giften van de Nederlandse overheid, Shell, het Bureau Cultuur en Opvoeding en lokale particuliere bedrijven.<ref name="boekman">[https://www.boekman.nl/tijdschrift-artikel/artikelen/theater-in-het-caribisch-gebied/ Theater in het Caribisch Gebied]</ref>
Openingsvoorstellingen zijn ''Esta Ricu nos bida ta'' van Bunchi Römer, een stuk met meer dan 70 amateurspelers en ''Cosas de Papá y Mamá van Alfonso Paso'' in vertaling en regie van [[Nydia Ecury]] (''Gai bieu ta traha sòpi stèrki'').
Er waren 700 plaatsen, een lijsttoneel met orkestbak en een groot toneel die een brede programmering mogelijk maakte. In de eerste jaren was de zaal zeer succesvol, met optredens van Nederlandse artiesten (o.a. Jenny Arean, Tineke Schouten en Paul van Vliet) en muziek-en dansgroepen van elders.
Vanaf de jaren '90 ging het steeds slechter met het theater, door onder andere een merkwaardige beleidsbeslissing waarbij verordineerd werd dat de bezoekers keurig gekleed moesten zijn; anders kon toegang ontzegd worden. Dit had een teruggang van bezoekers tot gevolg.
Daarnaast had het gebouw te maken met een niet structuele programmering, veroorzaakt door slechte communicatie en financiële problemen. Daarbij was er, ook vanwege geldtekort, een groot gebrek aan onderhoud. Zo had het gebouw ernstig te lijden onder wateroverlast, waardoor de kelders regelmatig onder water stonden.
In 2015 nam de Curaçaose overheid het besluit om Centro Pro Arte te renoveren. Amper een jaar later vatte het leegstaande pand tijdens een grote arbeidersstaking vlam. Er waren drie opties: doorgaan met de renovatieplannen, slopen en een nieuw theater bouwen, of een nieuw theater bouwen in de binnenstad. Om het ooit bruisende winkelgebied Punda en Otrobanda levendig te maken pleitten stadsontwikkelaars en winkeliersverenigingen voor de komst van een nationaal theater in het stadscentrum. Onder oudminister van Cultuur Marilyn AlcaláWallé (PAR) leek deze wens werkelijkheid te worden. De Raad van Ministers gaf haar het mandaat om te onderhandelen over een locatie.<ref name="boekman"/>
De verschillende problemen leidden uiteindelijk in 2001 tot de definitieve sluiting van het Centro Pro Arte. Plannen voor heropening kwamen maar niet van de grond; een grote brand in 2016 maakte er helemaal een eind aan.<ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/14382-grote-vuurzee-sentro-pro-arte Grote vuurzee Sentro Pro Arte], [[Antilliaans Dagblad]] (13 di september 2016)</ref>
De restanten kwamen in het bezit van een pensioenfonds die nog wel onderzocht of er een Cultuurcentrum van gemaakt zou kunnen worden.
Na jarenlange discussie over de toekomst van Sentro Pro Arte: slopen en nieuw bouwen, renoveren of een nieuw theater elders bouwen,<ref>[https://www.curacao.nu/nieuws/algemeen/77007/werkzaamheden-voor-nieuw-sentro-pro-arte-gestart Werkzaamheden voor nieuw Sentro Pro Arte gestart], curacao.nu (14 di yüli 2025)</ref> is de overheid in 2025 begonnen met de voorbereidingen voor de bouw van een nieuw Sentro Pro Arte.
In 2017 besluit de regering de schouwburg naar de binnenstad te halen.<ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/16076-twijfels-over-locatie-van-schouwburg Twijfels over locatie van schouwburg], [[Antilliaans Dagblad]] (24 di yüli 2017)</ref>
E edifisio ku tabata será durante varios aña, a wòrdu basha abou i desmantelá kompletamente pa fin di 2025 debí na su mal estado.<ref>{{citeer web|auteur=[[Dick Drayer]]|url=https://www.curacao.nu/nieuws/geschiedenis/82870/laatste-gordijn-valt-sentro-pro-arte-definitief-ontmanteld-na-zestig-jaar-cultureel-gebruik|titel= Laatste gordijn valt: Sentro Pro Arte definitief ontmanteld na zestig jaar cultureel gebruik|werk=curacao.nu|datum=2025-12-01|bezochtdatum=2026-08-21}}</ref>
---------------
In 1964 gaf de Adviesraad voor culturele samenwerking tussen de landen van het Koninkrijk de Nederlandse regering in overweging fondsen ter beschikking te stellen voor de bouw van een schouwburg op Curaçao. Tevoren had de Stichting Schouwburg Curaçao de architect F. Zingel opdracht voor een ontwerp gegeven. Door de Nederlandse regering werd een subsidiebedrag toegekend ad NAf 1.500.000,-. Op 28 september 1965 onthulde H.M. de Koningin (Juliana) een gedenkplaat op de plaats waar de schouwburg zou verrijzen. Kort daarop nam de bouw aan de Rijkseenheidboulevard een aanvang. Bouwgrond en parkeerterrein (350 auto's) zijn door het Eilandgebied Curaçao aan de Stichting aangeboden. Diverse bijdragen in geld van overheid en particulieren in de Nederlandse Antillen en de bovengenoemde door tussenkomst van de Sticusa verstrekte Nederlandse bijdrage maakten bouw en inrichting mogelijk; de theaterdeskundige Wim Vesseur trad op als adviseur.<ref>[https://web.archive.org/web/20161120102825/http://curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=369&lang= Encyclopedie van Curacao - letter A t/m D]</ref>
De schouwburg telt 750 zitplaatsen, is volgens de modernste inzichten uitgerust met o.a. een orkestlift en is berekend op vrijwel elke soort manifestaties (toneel, ballet, concerten, congressen, shows enz.). De opening vond plaats september 1968. De bevolking is door deze schouwburg gestimuleerd de verschillende op- en uitvoeringen vaker te bezoeken.
{{Appendix}}
* [https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/21596-sentro-pro-arte-wordt-gesloopt Sentro Pro Arte wordt gesloopt], 27 di mei 2020
* [https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/26417-schouwburg-staat-weer-op-de-agenda Schouwburg staat weer op de agenda], 30 di september 2022
* De in 1968 in Davelaar op Curaçao opgerichte schouwburg Centro Pro Arte Plaza Consortium (HPC) met 750 stoelen sloot 19 jaar geleden zijn deuren. De schouwburg kwam tot stand met giften van de Nederlandse overheid, Shell, het Bureau Cultuur en Opvoeding en lokale particuliere bedrijven.<ref name="boekman"/> Hij zou een van de modernste in het Caribische gebied worden, met onder andere een orkestlift, en zou zijn berekend op alle facetten van cultuuruitingen, zoals concerten, toneel en ballet (MaduroMolhuijsen 2006). 34 jaar later, in 2001, viel het doek. Vanwege geldtekort was er sprake van achterstallig onderhoud. In 2015 nam de Curaçaose overheid het besluit om Centro Pro Arte te renoveren. Amper een jaar later vatte het leegstaande pand tijdens een grote arbeidersstaking vlam. Er waren drie opties: doorgaan met de renovatieplannen, slopen en een nieuw theater bouwen, of een nieuw theater bouwen in de binnenstad.<ref name="boekman">[https://www.boekman.nl/tijdschrift-artikel/artikelen/theater-in-het-caribisch-gebied/ Theater in het Caribisch Gebied]</ref>
* Sentro pro Arte wordt niet meer gerenoveerd. Althans niet door de overheid. Die heeft het daarom overgedragen aan het Algemeen Pensioenfonds Curaçao.
{{Appendix}}
----------------------
{{Variante|c}}
{{Infobox edificio| variante = c
| nomber = Sentro Kultural Kòrsou
| nomber2 = Cultureel Centrum Curacao
| abrevia = CCC
| adres = ''Koninginnelaan'', Emmastad
| funda = [[30 di desèmber]] [[1949]]
| inaugura = 1950
| architect =
| renova =
| propietario = Stichting Schouwburg
| director =
| cantidad_sala =
| capacidad = auditorio:
| zoom =16
}}
'''Sentro Kultural Kòrsou''', ofisialmente '''Cultureel Centrum Curacao''' (CCC), ta un kompleho kultural multidisiplinario na [[Kòrsou]], situá den [[Emmastad]] na [[Willemstad]]. Fundá dia [[30 di desèmber]] [[1949]], e sentro ta dediká pa promové bida kultural i aktividatnan sosio-kultural na isla, ku énfasis partikular riba hubentut i su desaroyo den kultura di Kòrsou.<ref>https://www.sentrokultural-korsou.org/</ref>
== Historia ==
Sentro Kultural Kòrsou a wòrdu establesé komo e organisashon lokal ligá na [[Sticusa|Stichting voor Culturele Samenwerking]] (Sticusa) pa stimula bida kultural na Kòrsou i fasilitá interkambio kultural ku [[Hulanda]], [[Aruba]] i otro islanan di Karibe Hulandes. E promé direktor di CCC tabata [[Cola Debrot]], un figura aktivamente enbolbí den [[literatura]] i kultura lokal.
For di su kuminsamentu, e método di trabou di CCC tabata diferente di esun di Sentro Kultural Aruba (CCA). Mientras CCA tabata fungí mas komo un organisashon ku ta koordiná i unifiká aktividatnan di organisashonnan kultural eksistente, CCC a skohe pa enfoká riba stimulá inisiativanan propio i yena bashinan den e kampo kultural.
El a hunga un papel importante den desaroyo kultural di Kòrsou. Entre otro, e sentro a establesé òf a yuda na kreashon di:
* Liga di Pelíkula Korsou (Curacaose Film Liga?)
* Biblioteka sientífiko (ku posteriormente a integrá den e biblioteka di [[University of Curaçao|UoC]])
* Fundashon Skol di Músika Kòrsou
== Aktividatnan i funshon ==
(oud)
Sentro Kultural Kòrsou ta aktivo den vários disiplina kultural, inkluyendo músika, literatura, teatro, baile, arte visual i aktividatnan sosial ku ta kombiná diferente forma di ekspreshon kultural. CCC ta kolabora ku instansianan lokal i internashonal pa organisá presentashonnan, exposishonnan i produccionnan teatral, tantu ku artistanan lokal komo ku bishitantenan for di Hulanda i otro paisnan.
Un parti di su trabou histórico tabata e organisashon di proyekshonnan di pelíkula, inklusief uso di e asina yamá sinetruck, ku a permití hiba sine pa diferente bario riba e isla. Dor di su aktividatnan, CCC a kontribuí tanto material komo emoshonalmente na formashon di e identidat kultural di Kòrsou.
== Meta i signifikado ==
E ophetivonan prinsipal di CCC ta:
* Promové bida kultural den Kòrsou i (histórikamente) den Antias Hulandes
* Kolaborá ku organisashonnan kultural na Hulanda, Aruba i e Karibe
* Fasilitá intercambio kultural i artistiko
* Sostené i stimula talento lokal
Ku mas ku sinkuenta aña di eksistensia, Sentro Kultural Kòrsou ta konsiderá un di e pilarnan di infrastructura kultural di e isla.
of
== Vision i mishon ==
(nieuw)
Segun su website oficial, e visión di Sentro Kultural Kòrsou ta pa bira e institushon prinsipal pa ekspreshon kultural i edukashon den komunidat di Kòrsou i, si posibel, den e region mes. Su mishon ta kontribuí na kalidat di bida di komunidat di Kòrsou pa medio di e promoshon di aktividatnan kultural i sosio-kultural. CCC ta pone un énfasis spesial riba hubentut, kwa nan ta invitá i involví den desaroyo i preservashon di kultura pa e generashonnan futuro.
== Aktividatnan ==
Durante su existencia, CCC a organisá i suportá hopi tipo di aktividat kultural, inklusivamente:
* produccionnan musicals, teatraal i danse
* exposishon di arte visual i fotografia
* organizashon di film den komunidat (cinetruck)
* sesiunan literario i promoveshon di eskribidonan lokal
* edukashon musikal via Akademia di Músika Edgar Palm
* kursonan i talleres pa djòvenes i adulto.
CCC kolabora ku otro organisashonnan kultural lokal i internashonal pa organizá eventonan ku ta inkluí artistanan lokal i invitado.
== Importansia ==
Na mas ku 75 aña di eksistensia, Sentro Kultural Kòrsou ta konsiderá un pilarnan den infrastructura kultural di Kòrsou, kontribuí na tanto konservashon komo desaroyo di ekspreshon kultural lokal i involvimentu di hubentut den aktividatnan kultural.
{{Appendix}}
ta un compleho
Cultureel Centrum Curaçao werd op 30 december 1949 opgericht als de plaatselijke zusterorganisatie van Sticusa ter bevordering van het culturele leven op Curacao en de culturele uitwisseling met het moederland. Eerste directeur was Colá Debrot.<ref>https://theaterencyclopedie.nl/wiki/Cultureel_Centrum_Cura%C3%A7ao_(1950) Cultureel Centrum Curaçao (1950)], theaterencyclopedia.nl</ref>
Fundá na 1950. For di kuminsamentu, e método di trabou di C.C.C. tabata diferente orienta cu esun di Centro Cultural Aruba, cu al fin y al cabo ta fungi como grupo, mientras cu ta mantene e independencia di e organisacionnan cultural existente. E C.C.C. prinsipalmente ta hasi esfuerso pa stimulá aktividat propio riba tereno kultural; e ta purba tambe di yena e bashinan eksistente. Desde su fundashon, e C.C.C. entre otro, a logra of a yuda pa logra lo siguiente:
• e liga di pelíkula Curaçao,
• e Biblioteka Sientífiko (awor uni den e Biblioteka di Universidat)
• y Fundacion Scol di Musica Curaçao.
Varios instancia colaborando cu e C.C.C. ta envolvi den entre otro teatro, ballet y exposicionnan. E C.C.C. ta proveé proyekshon di pelíkula ku e *cinetruck i ta kolabora ku otro organisashonnan pa organisá presentashonnan di tantu artistanan lokal komo bishitante di Hulanda i otro paisnan (mira tambe Sentronan Kultural).
Opgericht in 1950. Van de aanvang af was de werkwijze van het C.C.C. anders gericht dan die van het Cultureel Centrum Aruba, dat immers samenbun¬delend optreedt, met behoud overigens van de zelfstandigheid van de bestaande culturele organisaties. Het C.C.C. streeft vooral naar het stimuleren van de zelfwerkzaamheid op cultureel gebied; het tracht verder nog bestaande la¬cunes op te vullen. Sedert de oprichting heeft het C.C.C. o.m. het volgende tot stand gebracht of helpen brengen:
• de filmliga Curaçao,
• de Wetenschappelijke Bibliotheek (inmiddels opgegaan in de Universiteitsbibliotheek)
• en de Stichting Muziekschool Curaçao.
Diverse instellingen samenwerkend met het C.C.C. houden zich o.m. bezig met toneel, bal¬let en tentoonstellingen. Het C.C.C. verzorgt o.m. filmvoorstellingen met de *cinetruck en werkt samen met andere organisaties voor het organiseren van uitvoeringen zowel door lokale als door bezoekende kunstenaars uit Nederland en andere landen (zie ook Culturele Centra). <ref>[https://web.archive.org/web/20161120102825/http://curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=369&lang= Cultureel Centrum Curacao], Encyclopedie van Curaçao</ref>
On December 30th , 1949, the “Cultureel Centrum Curaçao / Sentro Kultural Kòrsou” was founded<ref>https://www.sentrokultural-korsou.org/ Sentro Kultural Kòrsou]</ref>, with the following objectives:
*Promotion of cultural life within the Netherlands Antilles , and in particular in Curaçao.
*Work together with other organizations with same objective in The Netherlands, Aruba and the Caribbean to coordinate cultural exchanges between these organizations.
Throughout its history of more than 55 years, CCC has contributed to the cultural development of Curaçao in both a material and emotional way.
The areas of culture in which CCC operates are music, literature, theatre, dance, visual art, and social events where all these cultural aspects are represented.<ref>https://www.sentrokultural-korsou.org/</ref>
{{Appendix}}
'''Cultureel Centrum Curaçao''' (ofisialmente **Sentro Kultural Kòrsou**, abreviá CCC) ta un organisashon kultural multidisiplinario ku ta sede na Emmastad, Willemstad, Kòrsou. Fundá riba **30 di desèmber 1949**, e sentro tin komo meta pa promové bida kultural riba e isla pa medio di músika, arte visual, literatura, baile i teater.
## Historia
CCC a wòrdu fundá pa lidernan kultural hulandes i lokal ku a buska pa fomentá interkambio kultural entre Hulanda, Antia Hulandes anterior, Indonesia i Sürnam. Un di su promé presidentenan tabata **Dr. Cola Debrot**, y otro figuranan clave a inclui **May Henriquez**, **J. Bennebroek Gravenhorst**, i **Dr. L.A.G.O. Lashley**.
Inicialmente alohá den un biblioteka sientífiko, e sentro a organisá un variedat di aktividatnan kultural manera konsierto i obranan di teatro importá for di Hulanda, entre otro *Marí di Malpais* i *Juancho Picaflor*. Den añanan despues, CCC tambe a trese teater i pelíkula biahero a traves di un trùk di sine mobil.
## Organization
- **President**: Henri C. Cornelia
- The board of directors includes up to nine members with roles such as treasurer and secretary.
- **Funding**: Supported by government grants (STICUSA/OKSNA), donations, course fees, and space rentals.
## Programs and Academy
The CCC operates as a cultural hub offering a wide range of classes and initiatives:
- **Edgar Palm Music Academy**: Offers instruction in piano, guitar, cuatro, mandolin, trumpet, saxophone, drums, choral singing, and general musical education—mostly for young students.
- **Theater**: Offers lessons and performance opportunities, including children's theater.
- **Folkloric Dance**: Traditional Curaçaoan and Aruban dance courses, including instruction led by Cesareo Jean Louis.
- **Visual Arts**: Exhibitions for painters, photographers, and other artists—featuring both local talent and curated in-house shows.
- **Literature**: Hosts literary gatherings, supports writers, and publishes books.
## Events
CCC regularly organizes public events to foster local culture and talent, including concerts like *Historia di Muziek*, Christmas performances, and *E-Klabu* for organ and other instruments.
## Facilities
The center houses classrooms, a concert hall, an auditorium, and a garden, which are used for courses, events, and exhibitions. These facilities are also available for rental by the community and partner organizations.
## Impact and Legacy
CCC plays a central role in preserving and promoting Curaçao’s cultural identity:
- Through the Edgar Palm Music Academy, it has trained many young musicians who have gone on to study abroad in the Netherlands and Suriname.
- Its theater, dance, literature, and visual arts programs continue to enrich the island's cultural and educational landscape.
- By organizing festivals and public events, CCC helps maintain the island’s cultural heritage and language.
## See also
* [[Culture of Curaçao]]
* [[Edgar Palm Music Academy]]
* [[List of museums in the Dutch Caribbean]]
== References ==
<references />
[[:Kategoria:Kultura na Kòrsou]]
{{Infobox kultura
| nomber = Cultureel Centrum Curaçao
| otro_nomber = Sentro Kultural Kòrsou (CCC)
| imagen =
| lugá = Emmastad (Groot Kwartier), Willemstad, Curaçao
| fundashon = 30 di desèmber 1949
| presidente = Henri C. Cornelia
| objtos = Promové bida kultural multidisiplinario pa komunidat di Curaçao
| formato = Fundashon sin ánimo di ganashi i centro kultural
}}
'''Cultureel Centrum Curaçao''' (nómi oficial **Sentro Kultural Kòrsou**, abreviado CCC) ta un organización kultural multidisiplinario na Emmastad, Willemstad. Fundá dia **30 di desèmber 1949**, su mision ta promové bida kultural na nivel lokal i internashonal, na área di musika, arte visual, letra, baile, i teatro.:contentReference[oaicite:0]{index=0}
## Historia
CCC a keda fundá dor di lideres kultural Hulandes i lokal ku deseá fasilitá interkambio kultural entre Hulanda, Antilla Hulandes, Indonesia i Surinam. Uno di e promé presidente tabata **Dr. Cola Debrot**. Otro figura importante ta **May Henriquez**, J. Bennebroek Gravenhorst, i Dr. L.A.G.O. Lashley.:contentReference[oaicite:1]{index=1}
En su prinsipio, CCC tabata situá riba e biblioteka akademiko (wetenschappelijke bibliotheek) i a organizá evento kultural komo konsierto i obranan teatral importá for di Hulanda, komo **"Marí di Malpais"** i **"Juancho Picaflor"**. Den e dos siglo despues, a trese obranan teater di reguero i film via e konosí **sine trùk**.:contentReference[oaicite:2]{index=2}
## Organisashon
- **Presidente:** Henri C. Cornelia:contentReference[oaicite:3]{index=3}
- Junta di direkshon ta formá di maximaal nueve miembronan, inklusí tesorero, sekretario i otro.:contentReference[oaicite:4]{index=4}
- **Finansha**: fondonan ta bini di guberno (STICUSA/OKSNA), donashon, i ingreso di kursonan i espasio alquiler.:contentReference[oaicite:5]{index=5}
## Ofertonan i Akademia
CCC ta operá den pluga kultura ku diferente sekshon:
- **Akademia di Muzika Edgar Palm**: kursunan pa piano, gitar, kuarta, mandolin, trompet, saxofon, drùm, koral i AMV, mayormente pa djoven.:contentReference[oaicite:6]{index=6}
- **Teatro**: leksion i produchonnan, inklusí teatro deportivo.:contentReference[oaicite:7]{index=7}
- **Baile folklóriko**: kurso pa hòmber i muhé den baile Arubano tradishonal, dirigí pa Cesareo Jean Louis.:contentReference[oaicite:8]{index=8}
- **Arte visual**: ekspo pa pintor, fotograf i other artista; riba Arte Proba i produchonnan mes di CCC.:contentReference[oaicite:9]{index=9}
- **Literatura**: encontro literario, soporte pa skritornan i publikashon di buki.:contentReference[oaicite:10]{index=10}
## Eventonan
Ta organizá eventonan regularmente pa stimulá kultura lokal i talentonan, inklusí **"Historia di Muziek"**, **koncierto di Krísma**, **E-Klabu** pa ka'i òrgel i otro evento públicu.:contentReference[oaicite:11]{index=11}
## Instalashonnan
CCC ta cuenta ku klasnan, sal di konsierto, auditorium i horto ku ta disponible pa uso di kurso, evento i eksposishon. Ta accesibel pa renta pa organizashon.:contentReference[oaicite:12]{index=12}
## Impakto i legado
CCC ta un institution klave na preservashon i promocion di kultura Curacaoano:
- Komo e escuela musical Edgar Palm, a forma djovenes músico ku despues ta studia aden Hulanda i SU.:contentReference[oaicite:13]{index=13}
- Fomenta teatro, danza, literatura i arte visual, kontribuyendo na vida kulturel i edukashonal di e isla.
- Tononan i festivales organizá te kontribui na mantene identidat kultural i idioma lokal.
## Referensia
<references>
</references>
== Mira tambe ==
* [[Cultura di Curaçao]]
* [[Akademia di Músika Edgar Palm]]
* [[Lista di museo na Hulanda Karibense]]
tin komo meta pa promové bida kultural riba e isla pa medio di [[músika]], arte visual, [[literatura]], [[baila|baile]] i [[teatro]].
Sentro Kultural Kòrsou (ofisialmente Cultureel Centrum Curaçao, abreviá CCC) ta un kompleho kultural multidisiplinario situá na Emmastad, Willemstad den Kòrsou. Fundá 30 di desèmber 1949, e sentro ta dediká pa promové bida kultural i aktividatnan sosio-kultural na isla, ku énfasis partikular riba hubentut i su desaroyo den kultura di Kòrsou.
--------------------
{{Variante|c}}
{{Infobox artista |variante= c
| nomber = Bagira Tizraoui
| alias = Bagira
| fecha nacemento =
|luga nacemento=[[Hulanda]]
| residencia = {{CUW}}
|ofishi=Pintor, diseñadó gráfiko, muralista
|genero=Arte
|website = https://bagira.art/
}}
'''Bagira Tizraoui''' (☆ 199?) ta un artista visual [[Kòrsou|kurasoleño]] di desendensia algeriano-hungaro, ku ta konosí pa su obranan ....
== Bida i karera ==
Bagira a nase na Hulanda, yu di un tata di Argelia i un mama di Hungria. El a lanta den varios pais, entre nan Argelia, Hungria, Belgika i [[Hulanda]]. Na 2014, na edat di 18 aña, Bagira a muda pa Kòrsou, unda su ruman muhé tabata biba.
Na 2023, el a habri su propio galeria na Kura Hulanda den Willemstad.
{{Appendix}}
NOTES
Ze is eigenwijs, eigenzinnig en onmiskenbaar getalenteerd. BAGIRA leeft en ademt kunst – en niet zomaar kunst, maar rauwe, eerlijke, krachtige portretten die muren én harten raken.<ref>[https://rss.com/podcasts/uitdekunst-kunst-en-cultuur-op-curacao/1975749/ BAGIRA – Winnares van Best Artist 2024 Award en de stem van haar generatie], rss.com (7 di aprel 2025)</ref>
Op haar 28e wint ze de Best Artist 2024 Award van de Amigoe. Niet dankzij een academische opleiding of een traditioneel pad, maar door pure durf, toewijding en een ontembare drang om te creëren. Acht jaar geleden ontdekte ze haar talent bij toeval. Twee weken later had ze haar vaste baan opgezegd – de rest is geschiedenis in verf.
Wat begon met portretopdrachten, groeide al snel uit tot iets groters. BAGIRA vond haar stem in het maken van muurschilderingen. Tegenwoordig is haar werk niet meer weg te denken uit het straatbeeld van Curaçao. Zo schilderde ze onder andere het monumentale portret van Margareth Abraham (1945–1970) op de gevel van de Curaçao International Airport.
Wat haar werk bijzonder maakt? De blik. De gelaagdheid. De stilte die haar schilderijen teweegbrengen. Ze legt gezichten vast—denkbeeldige én echte—met zoveel zeggingskracht dat je er niet omheen kunt.
BAGIRA groeide op tussen culturen én tussen geloven. Ze heeft een Hongaarse moeder en een Algerijnse vader. Ze bracht haar jeugd door in Hongarije, Nederland, België en Algerije. Haar opvoeding vond plaats in de schaduw van twee werelden: het christendom en de islam. Deze mix van spirituele, culturele en geografische invloeden vormt de kern van haar werk: kleurrijk, gelaagd en oprecht.
Op haar zestiende woonde ze al zelfstandig. Op haar negentiende vertrok ze naar Curaçao om bij haar grote zus te wonen. Die vroege onafhankelijkheid dwong haar om haar eigen weg te vinden – en precies dat is wat ze met haar kunst blijft doen.
🎙️ In deze uitzending van UIT DE KUNST vertelt ze openhartig over haar reis, over vrouw-zijn, over geloof, afkomst en vrijheid – en over hoe ze met een penseel de wereld stukje bij beetje kleur geeft.
{{Appendix}}
------------------
{{Variante|c}}
{{Infobox artista |variante= c
| fecha nacemento = 1971
|luga nacemento=[[Cuba]]
| residencia = {{CUW}}
|ofishi=Eskultor
|genero=Arte
|
}}
'''Angel Luis de la Rosa González''' (☆ 1971 na [[Cuba]]) ta un eskultor [[Cuba|kubano]]-[[Kòrsou|kurasoleño]], ku ta konosí pa su obranan di palu.
For di 2009 e ta biba i traha na Kòrsou.
'''Ángel Luis de la Rosa González''' (1971, [[Kuba]]) ta un [[eskultor]] kubano-kurasoleño ku ta biba i traha na [[Kòrsou]] for di 2009.
== Bida i karera ==
E ta bini di un famia di artesanonan ku su produktonan ta di gran prestigio. Su famianan tin profesionan manera saddler, shoemaker, carpintero, grafista i wever.<ref>[https://delarosartes.exto.nl/ Biografie Angel de la Rosa]</ref> Ora Angel Luis tin 12 aña, e ta bai un skol sekundario kaminda ta duna enseñansa di arte, e akademia José Joaquín Tejada, na [[Santiago di Cuba]]. E programa ta full-time, 6 dia pa siman i ta dura 7 aña. Ounke e ta ekselente den grafismo na skol, su preferensia personal ta skultura. Despues di a terminá su estudio, el a bira maestro di dibuho i skultura.
De la Rosa ta kuminsa su karera profeshonal na Casa de la Cultura Miguel Matamoros na Santiago de Cuba, den e departamento di artesanía. Den kuadro di e trabou aki e ta bira miembro di Asociación Cubana de Artesanos Artistas. Despues el a bira presidente di e asosiashon, posishon ku a okupá pa 10 aña. Entretantu e ta partisipá anualmente na
E ta un artista ku ta partisipá den grupo di eksposishon pa artesanonan i ku regularmente ta risibí premionan i rekonosementu.
Ademas e ta traha riba diferente enkargo. Na 2005 el a traha su prome exposicion solo titula ⁇ Consagración a la Primavera ⁇ (Invicion di Primavera), na e instituto provincial Biblioteca Elvira Cape.
Na momento cu Angel Luis ta yegando su 40 aña, e ta realisa mas y mas cu e ta sinti su mes encerra den su propio pais. Un bishita di trabou kòrtiku na Martinique a lanta su konsiensia ku un sosiedat por funshoná diferente for di loke e ta kustumbrá na dje na Cuba. Esaki ta oumentá su preokupashon. E ta tuma e desishon di emigrá i en realidat su intenshon ta pa bai Brazil. Miéntras e ta preparando pa esaki, e ta tende di un proyekto di konstrukshon na Kòrsou ku ta rekerí personal spesial di urgensia. Ángel Luis a kambia su plannan i huntu ku kuater kompatriota el a bai Kòrsou na 2009, ku tres di su figuranan di madera den su maleta.
Na Curaçao e ta traha na e konstrukshon di L ⁇ Aldea, un proyekto turístiko na Santa Catharina ku ya a wòrdu realisá. E ta hiba su figuranan di palu na Gallery Alma Blou, pa mira si por tin interes den su obra. E galerista Lusette Verboom ta entusiasmá i for di e momentu ei e ta trese tur loke e ta traha na e galeria.
Despues ku su kontrato ku e proyekto di konstrukshon a kaba, Angel Luis a disidí di keda na Kòrsou i kuminsá su mes negoshi.
Ademas, e ta aktivo den arte i regularmente ta partisipá na
grupo di exposicion na e galeria. Na yüni 2021, e ta un di e 45 artistanan lokal ku ta habri nan estudio durante e Open Atelier Route.
Muhénan ta importante den bida di Angel Luis. Komo yu úniko, no solamente su mama a lanta e, sino tambe su wela. Awor ku e mes tin yu, entre nan tres yu muhé, e ta eksperensiá e muhé tambe for di e perspektiva di e tata. E ta orguyoso di tur su 8 yu i ta konsiderá nan komo e kos mas importante den su bida.
Ángel Luis ta biba na Kòrsou pa 14 aña kaba i a traha un bida aki, den kua e ta sinti su mes na kas. E tin un gran admiracion pa e comunidad di Curaçao, unda tanto nacionalidad ta biba hunto y unda e tambe ta sinti su mes bon bini. E ta broma cu e libertad cu e tin aki pa biba y traha, pero tambe e oportunidadnan cu e ta haya pa desaroya su mes artisticamente.
Na 2023, durante su prome bishita na Hulanda, Angel Luis a hala atencion cu su obranan na e Dianan Nacional di Arte na Gorinchem y PAN Amsterdam.
{{Appendix}}
[[:Category:Arte na Kòrsou]]
Despues di a termina su estudio na skol, el a bai traha na Casa de la Cultura Miguel Matamoros na Santiago de Cuba, den e departamento di artesanía. For di e trabou aki e ta bira miembro di Asociación Cubana de Artesanos Artistas. Despues el a bira presidente di e asosiashon i e posishon aki el a okupá pa 10 aña. Entretantu e ta partisipá anualmente na
E ta un artista ku ta partisipá den grupo di eksposishon pa artesanonan i ku regularmente ta risibí premionan i rekonosementu.
Ademas e ta traha riba diferente enkargo. Na 2005 el a traha su prome exposicion solo titula ⁇ Consagración a la Primavera ⁇ (Invicion di Primavera), na e instituto provincial Biblioteca Elvira Cape.
Na momento cu Angel Luis ta yegando su 40 aña, e ta realisa mas y mas cu e ta sinti su mes encerra den su propio pais. Un bishita di trabou kòrtiku na Martinique a lanta su konsiensia ku un sosiedat por funshoná diferente for di loke e ta kustumbrá na dje na Cuba. Esaki ta oumentá su preokupashon. E ta tuma e desishon di emigrá i en realidat su intenshon ta pa bai Brazil. Miéntras e ta preparando pa esaki, e ta tende di un proyekto di konstrukshon na Kòrsou ku ta rekerí personal spesial di urgensia. Ángel Luis a kambia su plannan i huntu ku kuater kompatriota el a bai Kòrsou na 2009, ku tres di su figuranan di madera den su maleta.
Na Curaçao e ta traha na e konstrukshon di L ⁇ Aldea, un proyekto turístiko na Santa Catharina ku ya a wòrdu realisá. E ta hiba su figuranan di palu na Gallery Alma Blou, pa mira si por tin interes den su obra. E galerista Lusette Verboom ta entusiasmá i for di e momentu ei e ta trese tur loke e ta traha na e galeria.
Despues ku su kontrato ku e proyekto di konstrukshon a kaba, Angel Luis a disidí di keda na Kòrsou i kuminsá su mes negoshi.
Ademas, e ta aktivo den arte i regularmente ta partisipá na
grupo di exposicion na e galeria. Na yüni 2021, e ta un di e 45 artistanan lokal ku ta habri nan estudio durante e Open Atelier Route.
Muhénan ta importante den bida di Angel Luis. Komo yu úniko, no solamente su mama a lanta e, sino tambe su wela. Awor ku e mes tin yu, entre nan tres yu muhé, e ta eksperensiá e muhé tambe for di e perspektiva di e tata. E ta orguyoso di tur su 8 yu i ta konsiderá nan komo e kos mas importante den su bida.
Ángel Luis ta biba na Kòrsou pa 14 aña kaba i a traha un bida aki, den kua e ta sinti su mes na kas. E tin un gran admiracion pa e comunidad di Curaçao, unda tanto nacionalidad ta biba hunto y unda e tambe ta sinti su mes bon bini. E ta broma cu e libertad cu e tin aki pa biba y traha, pero tambe e oportunidadnan cu e ta haya pa desaroya su mes artisticamente.
Na 2023, durante su prome bishita na Hulanda, Angel Luis a hala atencion cu su obranan na e Dianan Nacional di Arte na Gorinchem y PAN Amsterdam.
------------------------
tdk5ycdm98g0abgiww71widejbd73ce
201579
201578
2026-08-21T21:12:44Z
Caribiana
8320
/* Importansia kultural */
201579
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
Pending: [[Mandy Franca]] - [[Tarona]] - [[Gilleam Trapenberg]] - [[Shertise Solano]] - [[Serana Angelista]] (nl.wiki) - [[Eugenie Boon]]
-------------
{{Variante|c}}
{{Infobox edificio| variante = c
| tipo = Kompleho kultural
| nomber2 = Sentro Pro Arte
| imagen =
| descripcion =
| localisa_na = [[Willemstad]]
| adres = Schouwburgweg
| cercania =
| fecha_construccion = 1965-1968
| fecha_funda =
| inaugura = 6/ [[10 di sèptèmber]]??? [[1968]]
| cera = 2001
| renova =
| restaura =
| aña_basha = 2025
| pais = {{CUW}}
| architect = Frits F. Zingel
| renova =
| propietario = Stichting Schouwburg Curaçao
| director =
| cantidad_sala =
| capacidad = ouditorio: 750 asiento
| status_monumento =
| distincion =
| zoom =16
}}
'''Sentro Pro Arte''' (SPA) tabata un teatro na [[Willemstad]], [[Kòrsou]], ku den e di dos mita di [[siglo 20|siglo binti]] a sirbi komo un di e prinsipal sentronan pa teatro, músika, baile i otro manifestashonnan kultural na e isla. E edifisio tabata situá na [[Groot Davelaar]] y a habri na 1968. Despues di mas ku tres dékada di aktividat, e teatro a sera definitivamente na 2001. Despues di un periodo largu di bandonamentu, e edifisio a sufri un kandela grandi na 2016 i a wòrdu desmantelá despues.
== Historia ==
=== Konstrukshon ===
Na 1964, e [[Konseho Konsultativo pa Koperashon Kultural]] entre e paisnan di Reino a rekomendá na e gobièrnu hulandes pa pone fondonan disponibel pa konstrukshon di un teatro na Kòrsou. Promé ku esaki, Stichting Schouwburg Curaçao tabata duna arkitekto F. Zingel un enkargo pa prepará un diseño pa un teatro.[1]
E gobièrnu di Hulanda a otorgá un subsidio pa e proyekto. E konstrukshon a wordo finansia dor di un kombinashon di kontribushonnan públiko i privá. Segun un relato histórico di Helma Maduro-Molhuijsen, e gastonan total di e proyekto tabata mas o ménos NAf 1,725,000. E gobièrnu hulandes a kontribuí NAf 772,000, e sektor privá NAf 278,000, e gobièrnu di Antias Hulandes NAf 150,000, i e Stichting Schouwburg a finansia e resto pa medio di un préstamo. E territorio insular di Kòrsou a kontribuí na infrastruktura ku un suma di aproximadamente NAf 350,000.[1]
Dia 28 di sèptèmber 1965, Reina Juliana a develá un plaka konmemorativo na e sitio kaminda e teatro lo wordo construi. Poco despues, e konstrukshon a kuminsá na e sitio na Rijkseenheidboulevard. E tereno pa e edifisio i un parkeadero pa aproximadamente 350 outo a wordo disponé pa e territorio insular di Kòrsou.[1]
E konstrukshon tabata bou di un diseño di F. Zingel. Wim Vesseur, un eksperto den teatro, a fungi komo konsehero pa e proyekto. E Sentro Pro Arte tabata diseñá komo un fasilidat moderno pa su tempu, ku 750 asiento, un orkestbak i un lift pa orquesta. E teatro tabata kapas pa presentashonnan di diferente tipo, inkluyendo teatro, ballet, konserto, kongreso i show.[1][2]
== Apertura ==
Sentro Pro Arte a habri ofisialmente dia [[6 di sèptèmber]] [[1968]], ku gobernador N.C. "Cola" Debrot komo e persona ku a habri e teatro. E apertura tabata akompañá pa un programa kultural ku tabata inkluí e revista musical '''Esta Ricu Nos Bida Ta'''.[2][3]
Un fuente contemporáneo di e periodo ta konfirmá ku e apertura di e teatro a tuma lugá dia 6 di sèptèmber 1968. Wim Rutgers tambe ta menshoná e fecha komo e dia ku Sentro Pro Arte a wordo ofisialmente habri.[2][3]
E teatro a bira un fasilidat importante pa desaroyo di teatro i otro formanan di arte na Kòrsou. Den su discurso di apertura, gobernador Cola Debrot a mira e teatro komo un posibilidat pa duna un impulso nobo na desaroyo di aktividatnan kultural.[4]
== Sentro kultural ==
Durante mas ku tres dékada, Sentro Pro Arte a sirbi komo un punto di enkuentro pa bida kultural di Kòrsou. E sala a wordo usá pa teatro, konsierto, balèt, baile i otro presentashonnan artístiko.
E teatro a duna artista i gruponan lokal un esenario i a fasilitá tambe presentashonnan di artistanan di Hulanda i di otro paisnan. Den e promé añanan, e teatro a presenta un variedad di produkshonnan di teatro i músika i a bira un parti importante di e infrastruktura kultural di Kòrsou.[1][4]
Den 1968, por ehèmpel, e teatro a sirbi komo esenario pa diferente produkshonnan di teatro na [[papiamentu]]. E grupo di teatro Thalia a presenta obra na e teatro, i otro gruponan antiano tambe a usa e fasilidat nobo.[4]
E importansia di Sentro Pro Arte pa teatro Antiano ta visibel tambe den e desaroyo di teatro na Papiamentu durante e periodo despues di su apertura. Den su estudio riba desaroyo di teatro i film den Antias Hulandes, Felix de Rooy ta menshoná diferente presentashon importante ku a tuma lugá na Sentro Pro Arte den e promé lunanan despues di su apertura.[5]
== Kaída i siere ==
Den añanan 1990, Sentro Pro Arte a kuminsá enfrenta diferente problema. Problemanan finansiero, falta di mantenshon i difikultatnan pa mantene un programa kultural sostenibel a afektá e funshonamentu di e teatro.
E edifisio a sufri di deteriorashon i problemanan di mantenshon. Falta di rekurso finansiero a kontribui na un atraso den mantenshon di e edifisio i su instalashonnan. Segun Nelly Rosa, SPA a sera su portanan despues di varios añanan di problema finansiero i a keda bashi durante añanan.[6]
Na '''2001''', Sentro Pro Arte a sera definitivamente.[6]
== Kandela i bandonamentu ==
Despues di su siere, e edifisio a keda durante hopi aña sin un uso permanente. E falta di mantenshon a hasi ku e edifisio a deteriorá progresivamente.
Na 2015, e gobièrnu di Kòrsou a tuma un desishon pa renová Sentro Pro Arte. Sinembargo, na 2016 e edifisio a sufri un kandela grandi i a keda severamente dañá. Segun ''Antilliaans Dagblad'', e edifisio tabata caba hopi aña abandoná i den estado di deteriorashon ora e kandela di sèptèmber 2016 a destruí gran parti di e struktura.[7]
Despues di e kandela, a wordu konsiderá diferente opshon pa e futuro di e sitio: sigui ku e plan pa renovashon, demolishon di e edifisio i konstrukshon di un teatro nobo na mesun sitio, òf den sentro di Willemstad.[7]
== Plan pa un teatro nobo ==
E futuro di Sentro Pro Arte a keda durante añanan sujeto na un debate tokante e nesesidat pa un teatro nashonal na Kòrsou. Un di e opcionnan tabata pa muda e teatro pa e centro di Willemstad.
Na 2018, e Raad van Ministers a tuma un desishon pa pone e futuro teatro nashonal den e centro di Willemstad. E desishon tabata parti di e diskushon mas amplio tokante revitalisashon di e sentro urbano i e nesesidat pa un fasilidat kultural nobo.[7]
Na 2020, e gobièrnu a indiká ku e antiguo Sentro Pro Arte lo wordo demole. Un aanbesteding públiko pa e trabounan di demole tabata caba tuma lugá. E gobièrnu tambe a indiká ku tabata investigá e posibilidat pa realisá un teatro nashonal nobo den centro di Willemstad.[7]
E futuro di un teatro nobo a keda riba e agenda públiko. Na 2022, e tema di e schouwburg a bolbe wordo diskutí den e contexto di diferente plan pa un fasilidat kultural nobo.[8]
E antiguo edifisio, ku tabata keda abandoná despues di e incendio, a wordo desmantelá eventualmente debí na su estado físiko.
== Importansia kultural ==
Sentro Pro Arte tabata un di e edifisionan kultural mas importante di Kòrsou durante e último parti di siglo binti. E teatro a duna artistanan lokal un esenario i a fasilitá presentashonnan di teatro, músika, baile i otro formanan di arte.
Su apertura na 1968 tabata un momento importante pa e desaroyo di infrastruktura kultural na Kòrsou. Durante e periodo di mas ku 30 aña ku e teatro tabata aktivo, Sentro Pro Arte a bira un punto di enkuentro pa diferente generashon i un parti importante di bida artistiko i sosial di e isla.[4][5]
E siere di e teatro na 2001, su posterior deteriorashon i e kandela na 2016 a lanta un debate mas amplio tokante e nesesidat pa un teatro nashonal moderno na Kòrsou. E diskushon a kontinua den e añanan despues, ku diferente propuesta pa e lokalidat i forma di un futuro teatro.
== Referensianan ==
<references />
== Fuentes ==
* Maduro-Molhuijsen, Helma. "Centro Pro Arte". ''De Archiefvriend'', desèmber 2006. [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/65-centro-pro-arte De Archiefvriend].
* Rutgers, Wim. "Schrijven is zilver, spreken is goud" / estudio tokante teatro i identidat den Antias Hulandes. Digitale Bibliotheek voor de Nederlandse Letteren (DBNL). [https://www.dbnl.org/tekst/rutg014schr01_01/rutg014schr01_01_0027.php DBNL].
* de Rooy, Felix. "De ontwikkeling van theater en film op de Nederlandse Antillen". ''De Gids'', 1990. Digitale Bibliotheek voor de Nederlandse Letteren. [https://www.dbnl.org/tekst/_gid001199001_01/_gid001199001_01_0105.php DBNL].
* Rosa, Nelly. "Theater in het Caribisch gebied". ''Boekman'', nr. 128. [https://www.boekman.nl/tijdschrift-artikel/artikelen/theater-in-het-caribisch-gebied/ Boekmanstichting].
* ''Antilliaans Dagblad''. "Sentro Pro Arte wordt gesloopt", 28 di mei 2020. [https://antilliaansdagblad.com/nieuws-item/21596-sentro-pro-arte-wordt-gesloopt Antilliaans Dagblad].
-------------
'''Sentro Pro Arte''' tabata e teatro nashonal di [[Kòrsou]] ku tabata aktivo entre 1968 i 2001. E tabata situá na [[Willemstad]] den bario di Groot Davelaar.
== Historia ==
Na 1964 e konseho konsultativo pa koperashon kultural entre e paisnan di Reino a duna e gobièrnu hulandes e idea di pone fondonan disponibel pa e konstrukshon di un teatro na Kòrsou. Anteriormente Stichting Schouwburg Curaçao tabatin e arkitekto F. Zingel a haña un enkargo pa un diseño.
E gobièrnu Hulandes a duna un suma di supsidio di NAF 1.500.000,-. Riba 28 di sèptèmber 1965, H.M. e Reina (Juliana) a develá un plaka na e lugá kaminda e teatro lo wordu construi. Poco despues, a kuminsá ku e konstrukshon di Rijkseenheidboulevard. Tereno di konstrukshon i lugá di parkeer (350 outo) a ser ofresé na e Fundashon pa e teritorio insular di Kòrsou. Divershon di kontribushon den sèn di gobièrnu i privá den Antias Hulandes i e kontribushon hulandes menshoná ariba, ku a wòrdu entregá pa medio di [[Sticusa]], a hasi e konstrukshon i e instalashon posibel; Wim Vesseur, un eksperto den teatro, a aktua komo konsehero.<ref>[https://web.archive.org/web/20161120102825/http://curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=369&lang= Encyclopedie van Curacao - letter A t/m D]</ref>
E teatro ta conta cu 750 asiento, ta ekipa pa e vision mas moderno cu entre otro un lift di orquesta y ta calcula pa practicamente tur tipo di manifestacion (teatro, ballet, concierto, congreso, show, etc.). E inaugurashon a tuma lugá na 10 di sèptèmber 1968. E teatro aki a stimula e poblacion pa bishita e diferente presentacionnan y actuacionnan mas biaha.
For decades, Sentro Pro Arte served as a hub for artistic expression and community life in Curaçao. It hosted countless cultural events, performances, and exhibitions, becoming a place of deep emotional significance for generations of residents.<ref>https://www.curacaochronicle.com/post/local/demolition-of-historic-sentro-pro-arte-begins-monday-in-willemstad</ref>
1968: Officially opened by Governor N.C. (Cola) Debrot with the grand production ''Esta Ricu nos bida ta''.<ref name="theater"/>
In 1965 werd in Willemstad in Curaçao begonnen met de bouw van Centro Pro Arte: een grote schouwburg. In datzelfde jaar bezocht Koningin Wilhelmina het eiland alsmede de bouwplaats, waar zij een gedenkplaat onthulde. Later kreeg die een plaats in het theater.<ref name="theater">[https://theaterencyclopedie.nl/wiki/Centro_Pro_Arte,_Willemstad_(Curacao) Centro Pro Arte], theaterencyclopedie.nl</ref>
De schouwburg, aan een weg gelegen die de naam van Schouwburgweg kreeg, werd in 1968 geopend door Gouverneur N.C. (Cola) Debrot. De financiering kwam van Nederland, Curaçao en de Shell.
De schouwburg kwam tot stand met giften van de Nederlandse overheid, Shell, het Bureau Cultuur en Opvoeding en lokale particuliere bedrijven.<ref name="boekman">[https://www.boekman.nl/tijdschrift-artikel/artikelen/theater-in-het-caribisch-gebied/ Theater in het Caribisch Gebied]</ref>
Openingsvoorstellingen zijn ''Esta Ricu nos bida ta'' van Bunchi Römer, een stuk met meer dan 70 amateurspelers en ''Cosas de Papá y Mamá van Alfonso Paso'' in vertaling en regie van [[Nydia Ecury]] (''Gai bieu ta traha sòpi stèrki'').
Er waren 700 plaatsen, een lijsttoneel met orkestbak en een groot toneel die een brede programmering mogelijk maakte. In de eerste jaren was de zaal zeer succesvol, met optredens van Nederlandse artiesten (o.a. Jenny Arean, Tineke Schouten en Paul van Vliet) en muziek-en dansgroepen van elders.
Vanaf de jaren '90 ging het steeds slechter met het theater, door onder andere een merkwaardige beleidsbeslissing waarbij verordineerd werd dat de bezoekers keurig gekleed moesten zijn; anders kon toegang ontzegd worden. Dit had een teruggang van bezoekers tot gevolg.
Daarnaast had het gebouw te maken met een niet structuele programmering, veroorzaakt door slechte communicatie en financiële problemen. Daarbij was er, ook vanwege geldtekort, een groot gebrek aan onderhoud. Zo had het gebouw ernstig te lijden onder wateroverlast, waardoor de kelders regelmatig onder water stonden.
In 2015 nam de Curaçaose overheid het besluit om Centro Pro Arte te renoveren. Amper een jaar later vatte het leegstaande pand tijdens een grote arbeidersstaking vlam. Er waren drie opties: doorgaan met de renovatieplannen, slopen en een nieuw theater bouwen, of een nieuw theater bouwen in de binnenstad. Om het ooit bruisende winkelgebied Punda en Otrobanda levendig te maken pleitten stadsontwikkelaars en winkeliersverenigingen voor de komst van een nationaal theater in het stadscentrum. Onder oudminister van Cultuur Marilyn AlcaláWallé (PAR) leek deze wens werkelijkheid te worden. De Raad van Ministers gaf haar het mandaat om te onderhandelen over een locatie.<ref name="boekman"/>
De verschillende problemen leidden uiteindelijk in 2001 tot de definitieve sluiting van het Centro Pro Arte. Plannen voor heropening kwamen maar niet van de grond; een grote brand in 2016 maakte er helemaal een eind aan.<ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/14382-grote-vuurzee-sentro-pro-arte Grote vuurzee Sentro Pro Arte], [[Antilliaans Dagblad]] (13 di september 2016)</ref>
De restanten kwamen in het bezit van een pensioenfonds die nog wel onderzocht of er een Cultuurcentrum van gemaakt zou kunnen worden.
Na jarenlange discussie over de toekomst van Sentro Pro Arte: slopen en nieuw bouwen, renoveren of een nieuw theater elders bouwen,<ref>[https://www.curacao.nu/nieuws/algemeen/77007/werkzaamheden-voor-nieuw-sentro-pro-arte-gestart Werkzaamheden voor nieuw Sentro Pro Arte gestart], curacao.nu (14 di yüli 2025)</ref> is de overheid in 2025 begonnen met de voorbereidingen voor de bouw van een nieuw Sentro Pro Arte.
In 2017 besluit de regering de schouwburg naar de binnenstad te halen.<ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/16076-twijfels-over-locatie-van-schouwburg Twijfels over locatie van schouwburg], [[Antilliaans Dagblad]] (24 di yüli 2017)</ref>
E edifisio ku tabata será durante varios aña, a wòrdu basha abou i desmantelá kompletamente pa fin di 2025 debí na su mal estado.<ref>{{citeer web|auteur=[[Dick Drayer]]|url=https://www.curacao.nu/nieuws/geschiedenis/82870/laatste-gordijn-valt-sentro-pro-arte-definitief-ontmanteld-na-zestig-jaar-cultureel-gebruik|titel= Laatste gordijn valt: Sentro Pro Arte definitief ontmanteld na zestig jaar cultureel gebruik|werk=curacao.nu|datum=2025-12-01|bezochtdatum=2026-08-21}}</ref>
---------------
In 1964 gaf de Adviesraad voor culturele samenwerking tussen de landen van het Koninkrijk de Nederlandse regering in overweging fondsen ter beschikking te stellen voor de bouw van een schouwburg op Curaçao. Tevoren had de Stichting Schouwburg Curaçao de architect F. Zingel opdracht voor een ontwerp gegeven. Door de Nederlandse regering werd een subsidiebedrag toegekend ad NAf 1.500.000,-. Op 28 september 1965 onthulde H.M. de Koningin (Juliana) een gedenkplaat op de plaats waar de schouwburg zou verrijzen. Kort daarop nam de bouw aan de Rijkseenheidboulevard een aanvang. Bouwgrond en parkeerterrein (350 auto's) zijn door het Eilandgebied Curaçao aan de Stichting aangeboden. Diverse bijdragen in geld van overheid en particulieren in de Nederlandse Antillen en de bovengenoemde door tussenkomst van de Sticusa verstrekte Nederlandse bijdrage maakten bouw en inrichting mogelijk; de theaterdeskundige Wim Vesseur trad op als adviseur.<ref>[https://web.archive.org/web/20161120102825/http://curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=369&lang= Encyclopedie van Curacao - letter A t/m D]</ref>
De schouwburg telt 750 zitplaatsen, is volgens de modernste inzichten uitgerust met o.a. een orkestlift en is berekend op vrijwel elke soort manifestaties (toneel, ballet, concerten, congressen, shows enz.). De opening vond plaats september 1968. De bevolking is door deze schouwburg gestimuleerd de verschillende op- en uitvoeringen vaker te bezoeken.
{{Appendix}}
* [https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/21596-sentro-pro-arte-wordt-gesloopt Sentro Pro Arte wordt gesloopt], 27 di mei 2020
* [https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/26417-schouwburg-staat-weer-op-de-agenda Schouwburg staat weer op de agenda], 30 di september 2022
* De in 1968 in Davelaar op Curaçao opgerichte schouwburg Centro Pro Arte Plaza Consortium (HPC) met 750 stoelen sloot 19 jaar geleden zijn deuren. De schouwburg kwam tot stand met giften van de Nederlandse overheid, Shell, het Bureau Cultuur en Opvoeding en lokale particuliere bedrijven.<ref name="boekman"/> Hij zou een van de modernste in het Caribische gebied worden, met onder andere een orkestlift, en zou zijn berekend op alle facetten van cultuuruitingen, zoals concerten, toneel en ballet (MaduroMolhuijsen 2006). 34 jaar later, in 2001, viel het doek. Vanwege geldtekort was er sprake van achterstallig onderhoud. In 2015 nam de Curaçaose overheid het besluit om Centro Pro Arte te renoveren. Amper een jaar later vatte het leegstaande pand tijdens een grote arbeidersstaking vlam. Er waren drie opties: doorgaan met de renovatieplannen, slopen en een nieuw theater bouwen, of een nieuw theater bouwen in de binnenstad.<ref name="boekman">[https://www.boekman.nl/tijdschrift-artikel/artikelen/theater-in-het-caribisch-gebied/ Theater in het Caribisch Gebied]</ref>
* Sentro pro Arte wordt niet meer gerenoveerd. Althans niet door de overheid. Die heeft het daarom overgedragen aan het Algemeen Pensioenfonds Curaçao.
{{Appendix}}
----------------------
{{Variante|c}}
{{Infobox edificio| variante = c
| nomber = Sentro Kultural Kòrsou
| nomber2 = Cultureel Centrum Curacao
| abrevia = CCC
| adres = ''Koninginnelaan'', Emmastad
| funda = [[30 di desèmber]] [[1949]]
| inaugura = 1950
| architect =
| renova =
| propietario = Stichting Schouwburg
| director =
| cantidad_sala =
| capacidad = auditorio:
| zoom =16
}}
'''Sentro Kultural Kòrsou''', ofisialmente '''Cultureel Centrum Curacao''' (CCC), ta un kompleho kultural multidisiplinario na [[Kòrsou]], situá den [[Emmastad]] na [[Willemstad]]. Fundá dia [[30 di desèmber]] [[1949]], e sentro ta dediká pa promové bida kultural i aktividatnan sosio-kultural na isla, ku énfasis partikular riba hubentut i su desaroyo den kultura di Kòrsou.<ref>https://www.sentrokultural-korsou.org/</ref>
== Historia ==
Sentro Kultural Kòrsou a wòrdu establesé komo e organisashon lokal ligá na [[Sticusa|Stichting voor Culturele Samenwerking]] (Sticusa) pa stimula bida kultural na Kòrsou i fasilitá interkambio kultural ku [[Hulanda]], [[Aruba]] i otro islanan di Karibe Hulandes. E promé direktor di CCC tabata [[Cola Debrot]], un figura aktivamente enbolbí den [[literatura]] i kultura lokal.
For di su kuminsamentu, e método di trabou di CCC tabata diferente di esun di Sentro Kultural Aruba (CCA). Mientras CCA tabata fungí mas komo un organisashon ku ta koordiná i unifiká aktividatnan di organisashonnan kultural eksistente, CCC a skohe pa enfoká riba stimulá inisiativanan propio i yena bashinan den e kampo kultural.
El a hunga un papel importante den desaroyo kultural di Kòrsou. Entre otro, e sentro a establesé òf a yuda na kreashon di:
* Liga di Pelíkula Korsou (Curacaose Film Liga?)
* Biblioteka sientífiko (ku posteriormente a integrá den e biblioteka di [[University of Curaçao|UoC]])
* Fundashon Skol di Músika Kòrsou
== Aktividatnan i funshon ==
(oud)
Sentro Kultural Kòrsou ta aktivo den vários disiplina kultural, inkluyendo músika, literatura, teatro, baile, arte visual i aktividatnan sosial ku ta kombiná diferente forma di ekspreshon kultural. CCC ta kolabora ku instansianan lokal i internashonal pa organisá presentashonnan, exposishonnan i produccionnan teatral, tantu ku artistanan lokal komo ku bishitantenan for di Hulanda i otro paisnan.
Un parti di su trabou histórico tabata e organisashon di proyekshonnan di pelíkula, inklusief uso di e asina yamá sinetruck, ku a permití hiba sine pa diferente bario riba e isla. Dor di su aktividatnan, CCC a kontribuí tanto material komo emoshonalmente na formashon di e identidat kultural di Kòrsou.
== Meta i signifikado ==
E ophetivonan prinsipal di CCC ta:
* Promové bida kultural den Kòrsou i (histórikamente) den Antias Hulandes
* Kolaborá ku organisashonnan kultural na Hulanda, Aruba i e Karibe
* Fasilitá intercambio kultural i artistiko
* Sostené i stimula talento lokal
Ku mas ku sinkuenta aña di eksistensia, Sentro Kultural Kòrsou ta konsiderá un di e pilarnan di infrastructura kultural di e isla.
of
== Vision i mishon ==
(nieuw)
Segun su website oficial, e visión di Sentro Kultural Kòrsou ta pa bira e institushon prinsipal pa ekspreshon kultural i edukashon den komunidat di Kòrsou i, si posibel, den e region mes. Su mishon ta kontribuí na kalidat di bida di komunidat di Kòrsou pa medio di e promoshon di aktividatnan kultural i sosio-kultural. CCC ta pone un énfasis spesial riba hubentut, kwa nan ta invitá i involví den desaroyo i preservashon di kultura pa e generashonnan futuro.
== Aktividatnan ==
Durante su existencia, CCC a organisá i suportá hopi tipo di aktividat kultural, inklusivamente:
* produccionnan musicals, teatraal i danse
* exposishon di arte visual i fotografia
* organizashon di film den komunidat (cinetruck)
* sesiunan literario i promoveshon di eskribidonan lokal
* edukashon musikal via Akademia di Músika Edgar Palm
* kursonan i talleres pa djòvenes i adulto.
CCC kolabora ku otro organisashonnan kultural lokal i internashonal pa organizá eventonan ku ta inkluí artistanan lokal i invitado.
== Importansia ==
Na mas ku 75 aña di eksistensia, Sentro Kultural Kòrsou ta konsiderá un pilarnan den infrastructura kultural di Kòrsou, kontribuí na tanto konservashon komo desaroyo di ekspreshon kultural lokal i involvimentu di hubentut den aktividatnan kultural.
{{Appendix}}
ta un compleho
Cultureel Centrum Curaçao werd op 30 december 1949 opgericht als de plaatselijke zusterorganisatie van Sticusa ter bevordering van het culturele leven op Curacao en de culturele uitwisseling met het moederland. Eerste directeur was Colá Debrot.<ref>https://theaterencyclopedie.nl/wiki/Cultureel_Centrum_Cura%C3%A7ao_(1950) Cultureel Centrum Curaçao (1950)], theaterencyclopedia.nl</ref>
Fundá na 1950. For di kuminsamentu, e método di trabou di C.C.C. tabata diferente orienta cu esun di Centro Cultural Aruba, cu al fin y al cabo ta fungi como grupo, mientras cu ta mantene e independencia di e organisacionnan cultural existente. E C.C.C. prinsipalmente ta hasi esfuerso pa stimulá aktividat propio riba tereno kultural; e ta purba tambe di yena e bashinan eksistente. Desde su fundashon, e C.C.C. entre otro, a logra of a yuda pa logra lo siguiente:
• e liga di pelíkula Curaçao,
• e Biblioteka Sientífiko (awor uni den e Biblioteka di Universidat)
• y Fundacion Scol di Musica Curaçao.
Varios instancia colaborando cu e C.C.C. ta envolvi den entre otro teatro, ballet y exposicionnan. E C.C.C. ta proveé proyekshon di pelíkula ku e *cinetruck i ta kolabora ku otro organisashonnan pa organisá presentashonnan di tantu artistanan lokal komo bishitante di Hulanda i otro paisnan (mira tambe Sentronan Kultural).
Opgericht in 1950. Van de aanvang af was de werkwijze van het C.C.C. anders gericht dan die van het Cultureel Centrum Aruba, dat immers samenbun¬delend optreedt, met behoud overigens van de zelfstandigheid van de bestaande culturele organisaties. Het C.C.C. streeft vooral naar het stimuleren van de zelfwerkzaamheid op cultureel gebied; het tracht verder nog bestaande la¬cunes op te vullen. Sedert de oprichting heeft het C.C.C. o.m. het volgende tot stand gebracht of helpen brengen:
• de filmliga Curaçao,
• de Wetenschappelijke Bibliotheek (inmiddels opgegaan in de Universiteitsbibliotheek)
• en de Stichting Muziekschool Curaçao.
Diverse instellingen samenwerkend met het C.C.C. houden zich o.m. bezig met toneel, bal¬let en tentoonstellingen. Het C.C.C. verzorgt o.m. filmvoorstellingen met de *cinetruck en werkt samen met andere organisaties voor het organiseren van uitvoeringen zowel door lokale als door bezoekende kunstenaars uit Nederland en andere landen (zie ook Culturele Centra). <ref>[https://web.archive.org/web/20161120102825/http://curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=369&lang= Cultureel Centrum Curacao], Encyclopedie van Curaçao</ref>
On December 30th , 1949, the “Cultureel Centrum Curaçao / Sentro Kultural Kòrsou” was founded<ref>https://www.sentrokultural-korsou.org/ Sentro Kultural Kòrsou]</ref>, with the following objectives:
*Promotion of cultural life within the Netherlands Antilles , and in particular in Curaçao.
*Work together with other organizations with same objective in The Netherlands, Aruba and the Caribbean to coordinate cultural exchanges between these organizations.
Throughout its history of more than 55 years, CCC has contributed to the cultural development of Curaçao in both a material and emotional way.
The areas of culture in which CCC operates are music, literature, theatre, dance, visual art, and social events where all these cultural aspects are represented.<ref>https://www.sentrokultural-korsou.org/</ref>
{{Appendix}}
'''Cultureel Centrum Curaçao''' (ofisialmente **Sentro Kultural Kòrsou**, abreviá CCC) ta un organisashon kultural multidisiplinario ku ta sede na Emmastad, Willemstad, Kòrsou. Fundá riba **30 di desèmber 1949**, e sentro tin komo meta pa promové bida kultural riba e isla pa medio di músika, arte visual, literatura, baile i teater.
## Historia
CCC a wòrdu fundá pa lidernan kultural hulandes i lokal ku a buska pa fomentá interkambio kultural entre Hulanda, Antia Hulandes anterior, Indonesia i Sürnam. Un di su promé presidentenan tabata **Dr. Cola Debrot**, y otro figuranan clave a inclui **May Henriquez**, **J. Bennebroek Gravenhorst**, i **Dr. L.A.G.O. Lashley**.
Inicialmente alohá den un biblioteka sientífiko, e sentro a organisá un variedat di aktividatnan kultural manera konsierto i obranan di teatro importá for di Hulanda, entre otro *Marí di Malpais* i *Juancho Picaflor*. Den añanan despues, CCC tambe a trese teater i pelíkula biahero a traves di un trùk di sine mobil.
## Organization
- **President**: Henri C. Cornelia
- The board of directors includes up to nine members with roles such as treasurer and secretary.
- **Funding**: Supported by government grants (STICUSA/OKSNA), donations, course fees, and space rentals.
## Programs and Academy
The CCC operates as a cultural hub offering a wide range of classes and initiatives:
- **Edgar Palm Music Academy**: Offers instruction in piano, guitar, cuatro, mandolin, trumpet, saxophone, drums, choral singing, and general musical education—mostly for young students.
- **Theater**: Offers lessons and performance opportunities, including children's theater.
- **Folkloric Dance**: Traditional Curaçaoan and Aruban dance courses, including instruction led by Cesareo Jean Louis.
- **Visual Arts**: Exhibitions for painters, photographers, and other artists—featuring both local talent and curated in-house shows.
- **Literature**: Hosts literary gatherings, supports writers, and publishes books.
## Events
CCC regularly organizes public events to foster local culture and talent, including concerts like *Historia di Muziek*, Christmas performances, and *E-Klabu* for organ and other instruments.
## Facilities
The center houses classrooms, a concert hall, an auditorium, and a garden, which are used for courses, events, and exhibitions. These facilities are also available for rental by the community and partner organizations.
## Impact and Legacy
CCC plays a central role in preserving and promoting Curaçao’s cultural identity:
- Through the Edgar Palm Music Academy, it has trained many young musicians who have gone on to study abroad in the Netherlands and Suriname.
- Its theater, dance, literature, and visual arts programs continue to enrich the island's cultural and educational landscape.
- By organizing festivals and public events, CCC helps maintain the island’s cultural heritage and language.
## See also
* [[Culture of Curaçao]]
* [[Edgar Palm Music Academy]]
* [[List of museums in the Dutch Caribbean]]
== References ==
<references />
[[:Kategoria:Kultura na Kòrsou]]
{{Infobox kultura
| nomber = Cultureel Centrum Curaçao
| otro_nomber = Sentro Kultural Kòrsou (CCC)
| imagen =
| lugá = Emmastad (Groot Kwartier), Willemstad, Curaçao
| fundashon = 30 di desèmber 1949
| presidente = Henri C. Cornelia
| objtos = Promové bida kultural multidisiplinario pa komunidat di Curaçao
| formato = Fundashon sin ánimo di ganashi i centro kultural
}}
'''Cultureel Centrum Curaçao''' (nómi oficial **Sentro Kultural Kòrsou**, abreviado CCC) ta un organización kultural multidisiplinario na Emmastad, Willemstad. Fundá dia **30 di desèmber 1949**, su mision ta promové bida kultural na nivel lokal i internashonal, na área di musika, arte visual, letra, baile, i teatro.:contentReference[oaicite:0]{index=0}
## Historia
CCC a keda fundá dor di lideres kultural Hulandes i lokal ku deseá fasilitá interkambio kultural entre Hulanda, Antilla Hulandes, Indonesia i Surinam. Uno di e promé presidente tabata **Dr. Cola Debrot**. Otro figura importante ta **May Henriquez**, J. Bennebroek Gravenhorst, i Dr. L.A.G.O. Lashley.:contentReference[oaicite:1]{index=1}
En su prinsipio, CCC tabata situá riba e biblioteka akademiko (wetenschappelijke bibliotheek) i a organizá evento kultural komo konsierto i obranan teatral importá for di Hulanda, komo **"Marí di Malpais"** i **"Juancho Picaflor"**. Den e dos siglo despues, a trese obranan teater di reguero i film via e konosí **sine trùk**.:contentReference[oaicite:2]{index=2}
## Organisashon
- **Presidente:** Henri C. Cornelia:contentReference[oaicite:3]{index=3}
- Junta di direkshon ta formá di maximaal nueve miembronan, inklusí tesorero, sekretario i otro.:contentReference[oaicite:4]{index=4}
- **Finansha**: fondonan ta bini di guberno (STICUSA/OKSNA), donashon, i ingreso di kursonan i espasio alquiler.:contentReference[oaicite:5]{index=5}
## Ofertonan i Akademia
CCC ta operá den pluga kultura ku diferente sekshon:
- **Akademia di Muzika Edgar Palm**: kursunan pa piano, gitar, kuarta, mandolin, trompet, saxofon, drùm, koral i AMV, mayormente pa djoven.:contentReference[oaicite:6]{index=6}
- **Teatro**: leksion i produchonnan, inklusí teatro deportivo.:contentReference[oaicite:7]{index=7}
- **Baile folklóriko**: kurso pa hòmber i muhé den baile Arubano tradishonal, dirigí pa Cesareo Jean Louis.:contentReference[oaicite:8]{index=8}
- **Arte visual**: ekspo pa pintor, fotograf i other artista; riba Arte Proba i produchonnan mes di CCC.:contentReference[oaicite:9]{index=9}
- **Literatura**: encontro literario, soporte pa skritornan i publikashon di buki.:contentReference[oaicite:10]{index=10}
## Eventonan
Ta organizá eventonan regularmente pa stimulá kultura lokal i talentonan, inklusí **"Historia di Muziek"**, **koncierto di Krísma**, **E-Klabu** pa ka'i òrgel i otro evento públicu.:contentReference[oaicite:11]{index=11}
## Instalashonnan
CCC ta cuenta ku klasnan, sal di konsierto, auditorium i horto ku ta disponible pa uso di kurso, evento i eksposishon. Ta accesibel pa renta pa organizashon.:contentReference[oaicite:12]{index=12}
## Impakto i legado
CCC ta un institution klave na preservashon i promocion di kultura Curacaoano:
- Komo e escuela musical Edgar Palm, a forma djovenes músico ku despues ta studia aden Hulanda i SU.:contentReference[oaicite:13]{index=13}
- Fomenta teatro, danza, literatura i arte visual, kontribuyendo na vida kulturel i edukashonal di e isla.
- Tononan i festivales organizá te kontribui na mantene identidat kultural i idioma lokal.
## Referensia
<references>
</references>
== Mira tambe ==
* [[Cultura di Curaçao]]
* [[Akademia di Músika Edgar Palm]]
* [[Lista di museo na Hulanda Karibense]]
tin komo meta pa promové bida kultural riba e isla pa medio di [[músika]], arte visual, [[literatura]], [[baila|baile]] i [[teatro]].
Sentro Kultural Kòrsou (ofisialmente Cultureel Centrum Curaçao, abreviá CCC) ta un kompleho kultural multidisiplinario situá na Emmastad, Willemstad den Kòrsou. Fundá 30 di desèmber 1949, e sentro ta dediká pa promové bida kultural i aktividatnan sosio-kultural na isla, ku énfasis partikular riba hubentut i su desaroyo den kultura di Kòrsou.
--------------------
{{Variante|c}}
{{Infobox artista |variante= c
| nomber = Bagira Tizraoui
| alias = Bagira
| fecha nacemento =
|luga nacemento=[[Hulanda]]
| residencia = {{CUW}}
|ofishi=Pintor, diseñadó gráfiko, muralista
|genero=Arte
|website = https://bagira.art/
}}
'''Bagira Tizraoui''' (☆ 199?) ta un artista visual [[Kòrsou|kurasoleño]] di desendensia algeriano-hungaro, ku ta konosí pa su obranan ....
== Bida i karera ==
Bagira a nase na Hulanda, yu di un tata di Argelia i un mama di Hungria. El a lanta den varios pais, entre nan Argelia, Hungria, Belgika i [[Hulanda]]. Na 2014, na edat di 18 aña, Bagira a muda pa Kòrsou, unda su ruman muhé tabata biba.
Na 2023, el a habri su propio galeria na Kura Hulanda den Willemstad.
{{Appendix}}
NOTES
Ze is eigenwijs, eigenzinnig en onmiskenbaar getalenteerd. BAGIRA leeft en ademt kunst – en niet zomaar kunst, maar rauwe, eerlijke, krachtige portretten die muren én harten raken.<ref>[https://rss.com/podcasts/uitdekunst-kunst-en-cultuur-op-curacao/1975749/ BAGIRA – Winnares van Best Artist 2024 Award en de stem van haar generatie], rss.com (7 di aprel 2025)</ref>
Op haar 28e wint ze de Best Artist 2024 Award van de Amigoe. Niet dankzij een academische opleiding of een traditioneel pad, maar door pure durf, toewijding en een ontembare drang om te creëren. Acht jaar geleden ontdekte ze haar talent bij toeval. Twee weken later had ze haar vaste baan opgezegd – de rest is geschiedenis in verf.
Wat begon met portretopdrachten, groeide al snel uit tot iets groters. BAGIRA vond haar stem in het maken van muurschilderingen. Tegenwoordig is haar werk niet meer weg te denken uit het straatbeeld van Curaçao. Zo schilderde ze onder andere het monumentale portret van Margareth Abraham (1945–1970) op de gevel van de Curaçao International Airport.
Wat haar werk bijzonder maakt? De blik. De gelaagdheid. De stilte die haar schilderijen teweegbrengen. Ze legt gezichten vast—denkbeeldige én echte—met zoveel zeggingskracht dat je er niet omheen kunt.
BAGIRA groeide op tussen culturen én tussen geloven. Ze heeft een Hongaarse moeder en een Algerijnse vader. Ze bracht haar jeugd door in Hongarije, Nederland, België en Algerije. Haar opvoeding vond plaats in de schaduw van twee werelden: het christendom en de islam. Deze mix van spirituele, culturele en geografische invloeden vormt de kern van haar werk: kleurrijk, gelaagd en oprecht.
Op haar zestiende woonde ze al zelfstandig. Op haar negentiende vertrok ze naar Curaçao om bij haar grote zus te wonen. Die vroege onafhankelijkheid dwong haar om haar eigen weg te vinden – en precies dat is wat ze met haar kunst blijft doen.
🎙️ In deze uitzending van UIT DE KUNST vertelt ze openhartig over haar reis, over vrouw-zijn, over geloof, afkomst en vrijheid – en over hoe ze met een penseel de wereld stukje bij beetje kleur geeft.
{{Appendix}}
------------------
{{Variante|c}}
{{Infobox artista |variante= c
| fecha nacemento = 1971
|luga nacemento=[[Cuba]]
| residencia = {{CUW}}
|ofishi=Eskultor
|genero=Arte
|
}}
'''Angel Luis de la Rosa González''' (☆ 1971 na [[Cuba]]) ta un eskultor [[Cuba|kubano]]-[[Kòrsou|kurasoleño]], ku ta konosí pa su obranan di palu.
For di 2009 e ta biba i traha na Kòrsou.
'''Ángel Luis de la Rosa González''' (1971, [[Kuba]]) ta un [[eskultor]] kubano-kurasoleño ku ta biba i traha na [[Kòrsou]] for di 2009.
== Bida i karera ==
E ta bini di un famia di artesanonan ku su produktonan ta di gran prestigio. Su famianan tin profesionan manera saddler, shoemaker, carpintero, grafista i wever.<ref>[https://delarosartes.exto.nl/ Biografie Angel de la Rosa]</ref> Ora Angel Luis tin 12 aña, e ta bai un skol sekundario kaminda ta duna enseñansa di arte, e akademia José Joaquín Tejada, na [[Santiago di Cuba]]. E programa ta full-time, 6 dia pa siman i ta dura 7 aña. Ounke e ta ekselente den grafismo na skol, su preferensia personal ta skultura. Despues di a terminá su estudio, el a bira maestro di dibuho i skultura.
De la Rosa ta kuminsa su karera profeshonal na Casa de la Cultura Miguel Matamoros na Santiago de Cuba, den e departamento di artesanía. Den kuadro di e trabou aki e ta bira miembro di Asociación Cubana de Artesanos Artistas. Despues el a bira presidente di e asosiashon, posishon ku a okupá pa 10 aña. Entretantu e ta partisipá anualmente na
E ta un artista ku ta partisipá den grupo di eksposishon pa artesanonan i ku regularmente ta risibí premionan i rekonosementu.
Ademas e ta traha riba diferente enkargo. Na 2005 el a traha su prome exposicion solo titula ⁇ Consagración a la Primavera ⁇ (Invicion di Primavera), na e instituto provincial Biblioteca Elvira Cape.
Na momento cu Angel Luis ta yegando su 40 aña, e ta realisa mas y mas cu e ta sinti su mes encerra den su propio pais. Un bishita di trabou kòrtiku na Martinique a lanta su konsiensia ku un sosiedat por funshoná diferente for di loke e ta kustumbrá na dje na Cuba. Esaki ta oumentá su preokupashon. E ta tuma e desishon di emigrá i en realidat su intenshon ta pa bai Brazil. Miéntras e ta preparando pa esaki, e ta tende di un proyekto di konstrukshon na Kòrsou ku ta rekerí personal spesial di urgensia. Ángel Luis a kambia su plannan i huntu ku kuater kompatriota el a bai Kòrsou na 2009, ku tres di su figuranan di madera den su maleta.
Na Curaçao e ta traha na e konstrukshon di L ⁇ Aldea, un proyekto turístiko na Santa Catharina ku ya a wòrdu realisá. E ta hiba su figuranan di palu na Gallery Alma Blou, pa mira si por tin interes den su obra. E galerista Lusette Verboom ta entusiasmá i for di e momentu ei e ta trese tur loke e ta traha na e galeria.
Despues ku su kontrato ku e proyekto di konstrukshon a kaba, Angel Luis a disidí di keda na Kòrsou i kuminsá su mes negoshi.
Ademas, e ta aktivo den arte i regularmente ta partisipá na
grupo di exposicion na e galeria. Na yüni 2021, e ta un di e 45 artistanan lokal ku ta habri nan estudio durante e Open Atelier Route.
Muhénan ta importante den bida di Angel Luis. Komo yu úniko, no solamente su mama a lanta e, sino tambe su wela. Awor ku e mes tin yu, entre nan tres yu muhé, e ta eksperensiá e muhé tambe for di e perspektiva di e tata. E ta orguyoso di tur su 8 yu i ta konsiderá nan komo e kos mas importante den su bida.
Ángel Luis ta biba na Kòrsou pa 14 aña kaba i a traha un bida aki, den kua e ta sinti su mes na kas. E tin un gran admiracion pa e comunidad di Curaçao, unda tanto nacionalidad ta biba hunto y unda e tambe ta sinti su mes bon bini. E ta broma cu e libertad cu e tin aki pa biba y traha, pero tambe e oportunidadnan cu e ta haya pa desaroya su mes artisticamente.
Na 2023, durante su prome bishita na Hulanda, Angel Luis a hala atencion cu su obranan na e Dianan Nacional di Arte na Gorinchem y PAN Amsterdam.
{{Appendix}}
[[:Category:Arte na Kòrsou]]
Despues di a termina su estudio na skol, el a bai traha na Casa de la Cultura Miguel Matamoros na Santiago de Cuba, den e departamento di artesanía. For di e trabou aki e ta bira miembro di Asociación Cubana de Artesanos Artistas. Despues el a bira presidente di e asosiashon i e posishon aki el a okupá pa 10 aña. Entretantu e ta partisipá anualmente na
E ta un artista ku ta partisipá den grupo di eksposishon pa artesanonan i ku regularmente ta risibí premionan i rekonosementu.
Ademas e ta traha riba diferente enkargo. Na 2005 el a traha su prome exposicion solo titula ⁇ Consagración a la Primavera ⁇ (Invicion di Primavera), na e instituto provincial Biblioteca Elvira Cape.
Na momento cu Angel Luis ta yegando su 40 aña, e ta realisa mas y mas cu e ta sinti su mes encerra den su propio pais. Un bishita di trabou kòrtiku na Martinique a lanta su konsiensia ku un sosiedat por funshoná diferente for di loke e ta kustumbrá na dje na Cuba. Esaki ta oumentá su preokupashon. E ta tuma e desishon di emigrá i en realidat su intenshon ta pa bai Brazil. Miéntras e ta preparando pa esaki, e ta tende di un proyekto di konstrukshon na Kòrsou ku ta rekerí personal spesial di urgensia. Ángel Luis a kambia su plannan i huntu ku kuater kompatriota el a bai Kòrsou na 2009, ku tres di su figuranan di madera den su maleta.
Na Curaçao e ta traha na e konstrukshon di L ⁇ Aldea, un proyekto turístiko na Santa Catharina ku ya a wòrdu realisá. E ta hiba su figuranan di palu na Gallery Alma Blou, pa mira si por tin interes den su obra. E galerista Lusette Verboom ta entusiasmá i for di e momentu ei e ta trese tur loke e ta traha na e galeria.
Despues ku su kontrato ku e proyekto di konstrukshon a kaba, Angel Luis a disidí di keda na Kòrsou i kuminsá su mes negoshi.
Ademas, e ta aktivo den arte i regularmente ta partisipá na
grupo di exposicion na e galeria. Na yüni 2021, e ta un di e 45 artistanan lokal ku ta habri nan estudio durante e Open Atelier Route.
Muhénan ta importante den bida di Angel Luis. Komo yu úniko, no solamente su mama a lanta e, sino tambe su wela. Awor ku e mes tin yu, entre nan tres yu muhé, e ta eksperensiá e muhé tambe for di e perspektiva di e tata. E ta orguyoso di tur su 8 yu i ta konsiderá nan komo e kos mas importante den su bida.
Ángel Luis ta biba na Kòrsou pa 14 aña kaba i a traha un bida aki, den kua e ta sinti su mes na kas. E tin un gran admiracion pa e comunidad di Curaçao, unda tanto nacionalidad ta biba hunto y unda e tambe ta sinti su mes bon bini. E ta broma cu e libertad cu e tin aki pa biba y traha, pero tambe e oportunidadnan cu e ta haya pa desaroya su mes artisticamente.
Na 2023, durante su prome bishita na Hulanda, Angel Luis a hala atencion cu su obranan na e Dianan Nacional di Arte na Gorinchem y PAN Amsterdam.
------------------------
d5lipeenq16wraah5os2t5mdgm17jgz
201580
201579
2026-08-21T21:17:33Z
Caribiana
8320
201580
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
Pending: [[Mandy Franca]] - [[Tarona]] - [[Gilleam Trapenberg]] - [[Shertise Solano]] - [[Serana Angelista]] (nl.wiki) - [[Eugenie Boon]]
-------------
{{Variante|c}}
{{Infobox edificio| variante = c
| tipo = Kompleho kultural
| nomber2 = Sentro Pro Arte
| imagen =
| descripcion =
| localisa_na = [[Willemstad]]
| adres = Schouwburgweg
| cercania =
| fecha_construccion = 1965-1968
| fecha_funda =
| inaugura = 6/ [[10 di sèptèmber]]??? [[1968]]
| cera = 2001
| renova =
| restaura =
| aña_basha = 2025
| pais = {{CUW}}
| architect = Frits F. Zingel
| renova =
| propietario = Stichting Schouwburg Curaçao
| director =
| cantidad_sala =
| capacidad = ouditorio: 750 asiento
| status_monumento =
| distincion =
| zoom =16
}}
'''Sentro Pro Arte''' (SPA) tabata un teatro na [[Willemstad]], [[Kòrsou]], ku den e di dos mita di [[siglo 20|siglo binti]] a sirbi komo un di e prinsipal sentronan pa teatro, músika, baile i otro manifestashonnan kultural na e isla. E edifisio tabata situá na [[Groot Davelaar]] y a habri na 1968. Despues di mas ku tres dékada di aktividat, e teatro a sera definitivamente na 2001. Despues di un periodo largu di bandonamentu, e edifisio a sufri un kandela grandi na 2016 i a wòrdu desmantelá despues.
== Historia ==
=== Konstrukshon ===
Na 1964, [[Sticusa]], e konseho konsultativo pa koperashon kultural entre e paisnan di Reino a rekomendá na e gobièrnu hulandes pa pone fondonan disponibel pa konstrukshon di un teatro na Kòrsou. Promé ku esaki, Stichting Schouwburg Curaçao a duna arkitekto Frits F. Zingel un enkargo pa prepará un diseño pa un teatro.[1]
E gobièrnu di Hulanda a otorgá un subsidio pa e proyekto. E konstrukshon a wòrdu finansiá dor di un kombinashon di kontribushonnan públiko i privá. Segun un relato histórico di Helma Maduro-Molhuijsen, e gastonan total di e proyekto tabata mas o ménos NAf 1,725,000. E gobièrnu hulandes a kontribuí NAf 772,000, e sektor privá NAf 278,000, e gobièrnu di Antias Hulandes NAf 150,000, i e Stichting Schouwburg a finansia e resto pa medio di un préstamo. E territorio insular di Kòrsou a kontribuí na infrastruktura ku un suma di aproximadamente NAf 350,000.[1]
Dia 28 di sèptèmber 1965, Reina Juliana a develá un plaka konmemorativo na e sitio kaminda e teatro lo wordo construi. Poco despues, e konstrukshon a kuminsá na e sitio na Rijkseenheidboulevard. E tereno pa e edifisio i un parkeadero pa aproximadamente 350 outo a wordo disponé pa e territorio insular di Kòrsou.[1]
E konstrukshon tabata bou di un diseño di F. Zingel. Wim Vesseur, un eksperto den teatro, a fungi komo konsehero pa e proyekto. E Sentro Pro Arte tabata diseñá komo un fasilidat moderno pa su tempu, ku 750 asiento, un orkestbak i un lift pa orquesta. E teatro tabata kapas pa presentashonnan di diferente tipo, inkluyendo teatro, ballet, konserto, kongreso i show.[1][2]
=== Apertura ===
Sentro Pro Arte a habri ofisialmente dia [[6 di sèptèmber]] [[1968]], ku gobernador N.C. "Cola" Debrot komo e persona ku a habri e teatro. E apertura tabata akompañá pa un programa kultural ku tabata inkluí e revista musical '''Esta Ricu Nos Bida Ta'''.[2][3]
Un fuente contemporáneo di e periodo ta konfirmá ku e apertura di e teatro a tuma lugá dia 6 di sèptèmber 1968. Wim Rutgers tambe ta menshoná e fecha komo e dia ku Sentro Pro Arte a wordo ofisialmente habri.[2][3]
E teatro a bira un fasilidat importante pa desaroyo di teatro i otro formanan di arte na Kòrsou. Den su discurso di apertura, gobernador Cola Debrot a mira e teatro komo un posibilidat pa duna un impulso nobo na desaroyo di aktividatnan kultural.[4]
== Kaída i siere ==
Den añanan 1990, Sentro Pro Arte a kuminsá enfrenta diferente problema. Problemanan finansiero, falta di mantenshon i difikultatnan pa mantene un programa kultural sostenibel a afektá e funshonamentu di e teatro.
E edifisio a sufri di deteriorashon i problemanan di mantenshon. Falta di rekurso finansiero a kontribui na un atraso den mantenshon di e edifisio i su instalashonnan. Segun Nelly Rosa, SPA a sera su portanan despues di varios añanan di problema finansiero i a keda bashi durante añanan.[6]
Na '''2001''', Sentro Pro Arte a sera definitivamente.[6]
=== Kandela i bandonamentu ===
Despues di su siere, e edifisio a keda durante hopi aña sin un uso permanente. E falta di mantenshon a hasi ku e edifisio a deteriorá progresivamente.
Na 2015, e gobièrnu di Kòrsou a tuma un desishon pa renová Sentro Pro Arte. Sinembargo, na 2016 e edifisio a sufri un kandela grandi i a keda severamente dañá. Segun ''Antilliaans Dagblad'', e edifisio tabata caba hopi aña abandoná i den estado di deteriorashon ora e kandela di sèptèmber 2016 a destruí gran parti di e struktura.[7]
Despues di e kandela, a wordu konsiderá diferente opshon pa e futuro di e sitio: sigui ku e plan pa renovashon, demolishon di e edifisio i konstrukshon di un teatro nobo na mesun sitio, òf den sentro di Willemstad.[7]
== Sentro kultural ==
Durante mas ku tres dékada, Sentro Pro Arte a sirbi komo un punto di enkuentro pa bida kultural di Kòrsou. E sala a wordo usá pa teatro, konsierto, balèt, baile i otro presentashonnan artístiko.
E teatro a duna artista i gruponan lokal un esenario i a fasilitá tambe presentashonnan di artistanan di Hulanda i di otro paisnan. Den e promé añanan, e teatro a presenta un variedad di produkshonnan di teatro i músika i a bira un parti importante di e infrastruktura kultural di Kòrsou.[1][4]
Den 1968, por ehèmpel, e teatro a sirbi komo esenario pa diferente produkshonnan di teatro na [[papiamentu]]. E grupo di teatro Thalia a presenta obra na e teatro, i otro gruponan antiano tambe a usa e fasilidat nobo.[4]
E importansia di Sentro Pro Arte pa teatro Antiano ta visibel tambe den e desaroyo di teatro na Papiamentu durante e periodo despues di su apertura. Den su estudio riba desaroyo di teatro i film den Antias Hulandes, Felix de Rooy ta menshoná diferente presentashon importante ku a tuma lugá na Sentro Pro Arte den e promé lunanan despues di su apertura.[5]
== Plan pa un teatro nobo ==
E futuro di Sentro Pro Arte a keda durante añanan sujeto na un debate tokante e nesesidat pa un teatro nashonal na Kòrsou. Un di e opcionnan tabata pa muda e teatro pa e centro di Willemstad.
Na 2018, e Raad van Ministers a tuma un desishon pa pone e futuro teatro nashonal den e centro di Willemstad. E desishon tabata parti di e diskushon mas amplio tokante revitalisashon di e sentro urbano i e nesesidat pa un fasilidat kultural nobo.[7]
Na 2020, e gobièrnu a indiká ku e antiguo Sentro Pro Arte lo wordo demole. Un aanbesteding públiko pa e trabounan di demole tabata caba tuma lugá. E gobièrnu tambe a indiká ku tabata investigá e posibilidat pa realisá un teatro nashonal nobo den centro di Willemstad.[7]
E futuro di un teatro nobo a keda riba e agenda públiko. Na 2022, e tema di e schouwburg a bolbe wordo diskutí den e contexto di diferente plan pa un fasilidat kultural nobo.[8]
E antiguo edifisio, ku tabata keda abandoná despues di e incendio, a wordo desmantelá eventualmente debí na su estado físiko.
== Importansia kultural ==
Sentro Pro Arte tabata un di e edifisionan kultural mas importante di Kòrsou durante e último parti di siglo binti. E teatro a duna artistanan lokal un esenario i a fasilitá presentashonnan di teatro, músika, baile i otro formanan di arte.
Su apertura na 1968 tabata un momento importante pa e desaroyo di infrastruktura kultural na Kòrsou. Durante e periodo di mas ku 30 aña ku e teatro tabata aktivo, Sentro Pro Arte a bira un punto di enkuentro pa diferente generashon i un parti importante di bida artistiko i sosial di e isla.[4][5]
E siere di e teatro na 2001, su posterior deteriorashon i e kandela na 2016 a lanta un debate mas amplio tokante e nesesidat pa un teatro nashonal moderno na Kòrsou. E diskushon a kontinua den e añanan despues, ku diferente propuesta pa e lokalidat i forma di un futuro teatro.
== Referensianan ==
<references />
== Fuentes ==
* Maduro-Molhuijsen, Helma. "Centro Pro Arte". ''De Archiefvriend'', desèmber 2006. [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/65-centro-pro-arte De Archiefvriend].
* Rutgers, Wim. "Schrijven is zilver, spreken is goud" / estudio tokante teatro i identidat den Antias Hulandes. Digitale Bibliotheek voor de Nederlandse Letteren (DBNL). [https://www.dbnl.org/tekst/rutg014schr01_01/rutg014schr01_01_0027.php DBNL].
* de Rooy, Felix. "De ontwikkeling van theater en film op de Nederlandse Antillen". ''De Gids'', 1990. Digitale Bibliotheek voor de Nederlandse Letteren. [https://www.dbnl.org/tekst/_gid001199001_01/_gid001199001_01_0105.php DBNL].
* Rosa, Nelly. "Theater in het Caribisch gebied". ''Boekman'', nr. 128. [https://www.boekman.nl/tijdschrift-artikel/artikelen/theater-in-het-caribisch-gebied/ Boekmanstichting].
* ''Antilliaans Dagblad''. "Sentro Pro Arte wordt gesloopt", 28 di mei 2020. [https://antilliaansdagblad.com/nieuws-item/21596-sentro-pro-arte-wordt-gesloopt Antilliaans Dagblad].
-------------
'''Sentro Pro Arte''' tabata e teatro nashonal di [[Kòrsou]] ku tabata aktivo entre 1968 i 2001. E tabata situá na [[Willemstad]] den bario di Groot Davelaar.
== Historia ==
Na 1964 e konseho konsultativo pa koperashon kultural entre e paisnan di Reino a duna e gobièrnu hulandes e idea di pone fondonan disponibel pa e konstrukshon di un teatro na Kòrsou. Anteriormente Stichting Schouwburg Curaçao tabatin e arkitekto F. Zingel a haña un enkargo pa un diseño.
E gobièrnu Hulandes a duna un suma di supsidio di NAF 1.500.000,-. Riba 28 di sèptèmber 1965, H.M. e Reina (Juliana) a develá un plaka na e lugá kaminda e teatro lo wordu construi. Poco despues, a kuminsá ku e konstrukshon di Rijkseenheidboulevard. Tereno di konstrukshon i lugá di parkeer (350 outo) a ser ofresé na e Fundashon pa e teritorio insular di Kòrsou. Divershon di kontribushon den sèn di gobièrnu i privá den Antias Hulandes i e kontribushon hulandes menshoná ariba, ku a wòrdu entregá pa medio di [[Sticusa]], a hasi e konstrukshon i e instalashon posibel; Wim Vesseur, un eksperto den teatro, a aktua komo konsehero.<ref>[https://web.archive.org/web/20161120102825/http://curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=369&lang= Encyclopedie van Curacao - letter A t/m D]</ref>
E teatro ta conta cu 750 asiento, ta ekipa pa e vision mas moderno cu entre otro un lift di orquesta y ta calcula pa practicamente tur tipo di manifestacion (teatro, ballet, concierto, congreso, show, etc.). E inaugurashon a tuma lugá na 10 di sèptèmber 1968. E teatro aki a stimula e poblacion pa bishita e diferente presentacionnan y actuacionnan mas biaha.
For decades, Sentro Pro Arte served as a hub for artistic expression and community life in Curaçao. It hosted countless cultural events, performances, and exhibitions, becoming a place of deep emotional significance for generations of residents.<ref>https://www.curacaochronicle.com/post/local/demolition-of-historic-sentro-pro-arte-begins-monday-in-willemstad</ref>
1968: Officially opened by Governor N.C. (Cola) Debrot with the grand production ''Esta Ricu nos bida ta''.<ref name="theater"/>
In 1965 werd in Willemstad in Curaçao begonnen met de bouw van Centro Pro Arte: een grote schouwburg. In datzelfde jaar bezocht Koningin Wilhelmina het eiland alsmede de bouwplaats, waar zij een gedenkplaat onthulde. Later kreeg die een plaats in het theater.<ref name="theater">[https://theaterencyclopedie.nl/wiki/Centro_Pro_Arte,_Willemstad_(Curacao) Centro Pro Arte], theaterencyclopedie.nl</ref>
De schouwburg, aan een weg gelegen die de naam van Schouwburgweg kreeg, werd in 1968 geopend door Gouverneur N.C. (Cola) Debrot. De financiering kwam van Nederland, Curaçao en de Shell.
De schouwburg kwam tot stand met giften van de Nederlandse overheid, Shell, het Bureau Cultuur en Opvoeding en lokale particuliere bedrijven.<ref name="boekman">[https://www.boekman.nl/tijdschrift-artikel/artikelen/theater-in-het-caribisch-gebied/ Theater in het Caribisch Gebied]</ref>
Openingsvoorstellingen zijn ''Esta Ricu nos bida ta'' van Bunchi Römer, een stuk met meer dan 70 amateurspelers en ''Cosas de Papá y Mamá van Alfonso Paso'' in vertaling en regie van [[Nydia Ecury]] (''Gai bieu ta traha sòpi stèrki'').
Er waren 700 plaatsen, een lijsttoneel met orkestbak en een groot toneel die een brede programmering mogelijk maakte. In de eerste jaren was de zaal zeer succesvol, met optredens van Nederlandse artiesten (o.a. Jenny Arean, Tineke Schouten en Paul van Vliet) en muziek-en dansgroepen van elders.
Vanaf de jaren '90 ging het steeds slechter met het theater, door onder andere een merkwaardige beleidsbeslissing waarbij verordineerd werd dat de bezoekers keurig gekleed moesten zijn; anders kon toegang ontzegd worden. Dit had een teruggang van bezoekers tot gevolg.
Daarnaast had het gebouw te maken met een niet structuele programmering, veroorzaakt door slechte communicatie en financiële problemen. Daarbij was er, ook vanwege geldtekort, een groot gebrek aan onderhoud. Zo had het gebouw ernstig te lijden onder wateroverlast, waardoor de kelders regelmatig onder water stonden.
In 2015 nam de Curaçaose overheid het besluit om Centro Pro Arte te renoveren. Amper een jaar later vatte het leegstaande pand tijdens een grote arbeidersstaking vlam. Er waren drie opties: doorgaan met de renovatieplannen, slopen en een nieuw theater bouwen, of een nieuw theater bouwen in de binnenstad. Om het ooit bruisende winkelgebied Punda en Otrobanda levendig te maken pleitten stadsontwikkelaars en winkeliersverenigingen voor de komst van een nationaal theater in het stadscentrum. Onder oudminister van Cultuur Marilyn AlcaláWallé (PAR) leek deze wens werkelijkheid te worden. De Raad van Ministers gaf haar het mandaat om te onderhandelen over een locatie.<ref name="boekman"/>
De verschillende problemen leidden uiteindelijk in 2001 tot de definitieve sluiting van het Centro Pro Arte. Plannen voor heropening kwamen maar niet van de grond; een grote brand in 2016 maakte er helemaal een eind aan.<ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/14382-grote-vuurzee-sentro-pro-arte Grote vuurzee Sentro Pro Arte], [[Antilliaans Dagblad]] (13 di september 2016)</ref>
De restanten kwamen in het bezit van een pensioenfonds die nog wel onderzocht of er een Cultuurcentrum van gemaakt zou kunnen worden.
Na jarenlange discussie over de toekomst van Sentro Pro Arte: slopen en nieuw bouwen, renoveren of een nieuw theater elders bouwen,<ref>[https://www.curacao.nu/nieuws/algemeen/77007/werkzaamheden-voor-nieuw-sentro-pro-arte-gestart Werkzaamheden voor nieuw Sentro Pro Arte gestart], curacao.nu (14 di yüli 2025)</ref> is de overheid in 2025 begonnen met de voorbereidingen voor de bouw van een nieuw Sentro Pro Arte.
In 2017 besluit de regering de schouwburg naar de binnenstad te halen.<ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/16076-twijfels-over-locatie-van-schouwburg Twijfels over locatie van schouwburg], [[Antilliaans Dagblad]] (24 di yüli 2017)</ref>
E edifisio ku tabata será durante varios aña, a wòrdu basha abou i desmantelá kompletamente pa fin di 2025 debí na su mal estado.<ref>{{citeer web|auteur=[[Dick Drayer]]|url=https://www.curacao.nu/nieuws/geschiedenis/82870/laatste-gordijn-valt-sentro-pro-arte-definitief-ontmanteld-na-zestig-jaar-cultureel-gebruik|titel= Laatste gordijn valt: Sentro Pro Arte definitief ontmanteld na zestig jaar cultureel gebruik|werk=curacao.nu|datum=2025-12-01|bezochtdatum=2026-08-21}}</ref>
---------------
In 1964 gaf de Adviesraad voor culturele samenwerking tussen de landen van het Koninkrijk de Nederlandse regering in overweging fondsen ter beschikking te stellen voor de bouw van een schouwburg op Curaçao. Tevoren had de Stichting Schouwburg Curaçao de architect F. Zingel opdracht voor een ontwerp gegeven. Door de Nederlandse regering werd een subsidiebedrag toegekend ad NAf 1.500.000,-. Op 28 september 1965 onthulde H.M. de Koningin (Juliana) een gedenkplaat op de plaats waar de schouwburg zou verrijzen. Kort daarop nam de bouw aan de Rijkseenheidboulevard een aanvang. Bouwgrond en parkeerterrein (350 auto's) zijn door het Eilandgebied Curaçao aan de Stichting aangeboden. Diverse bijdragen in geld van overheid en particulieren in de Nederlandse Antillen en de bovengenoemde door tussenkomst van de Sticusa verstrekte Nederlandse bijdrage maakten bouw en inrichting mogelijk; de theaterdeskundige Wim Vesseur trad op als adviseur.<ref>[https://web.archive.org/web/20161120102825/http://curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=369&lang= Encyclopedie van Curacao - letter A t/m D]</ref>
De schouwburg telt 750 zitplaatsen, is volgens de modernste inzichten uitgerust met o.a. een orkestlift en is berekend op vrijwel elke soort manifestaties (toneel, ballet, concerten, congressen, shows enz.). De opening vond plaats september 1968. De bevolking is door deze schouwburg gestimuleerd de verschillende op- en uitvoeringen vaker te bezoeken.
{{Appendix}}
* [https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/21596-sentro-pro-arte-wordt-gesloopt Sentro Pro Arte wordt gesloopt], 27 di mei 2020
* [https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/26417-schouwburg-staat-weer-op-de-agenda Schouwburg staat weer op de agenda], 30 di september 2022
* De in 1968 in Davelaar op Curaçao opgerichte schouwburg Centro Pro Arte Plaza Consortium (HPC) met 750 stoelen sloot 19 jaar geleden zijn deuren. De schouwburg kwam tot stand met giften van de Nederlandse overheid, Shell, het Bureau Cultuur en Opvoeding en lokale particuliere bedrijven.<ref name="boekman"/> Hij zou een van de modernste in het Caribische gebied worden, met onder andere een orkestlift, en zou zijn berekend op alle facetten van cultuuruitingen, zoals concerten, toneel en ballet (MaduroMolhuijsen 2006). 34 jaar later, in 2001, viel het doek. Vanwege geldtekort was er sprake van achterstallig onderhoud. In 2015 nam de Curaçaose overheid het besluit om Centro Pro Arte te renoveren. Amper een jaar later vatte het leegstaande pand tijdens een grote arbeidersstaking vlam. Er waren drie opties: doorgaan met de renovatieplannen, slopen en een nieuw theater bouwen, of een nieuw theater bouwen in de binnenstad.<ref name="boekman">[https://www.boekman.nl/tijdschrift-artikel/artikelen/theater-in-het-caribisch-gebied/ Theater in het Caribisch Gebied]</ref>
* Sentro pro Arte wordt niet meer gerenoveerd. Althans niet door de overheid. Die heeft het daarom overgedragen aan het Algemeen Pensioenfonds Curaçao.
{{Appendix}}
----------------------
{{Variante|c}}
{{Infobox edificio| variante = c
| nomber = Sentro Kultural Kòrsou
| nomber2 = Cultureel Centrum Curacao
| abrevia = CCC
| adres = ''Koninginnelaan'', Emmastad
| funda = [[30 di desèmber]] [[1949]]
| inaugura = 1950
| architect =
| renova =
| propietario = Stichting Schouwburg
| director =
| cantidad_sala =
| capacidad = auditorio:
| zoom =16
}}
'''Sentro Kultural Kòrsou''', ofisialmente '''Cultureel Centrum Curacao''' (CCC), ta un kompleho kultural multidisiplinario na [[Kòrsou]], situá den [[Emmastad]] na [[Willemstad]]. Fundá dia [[30 di desèmber]] [[1949]], e sentro ta dediká pa promové bida kultural i aktividatnan sosio-kultural na isla, ku énfasis partikular riba hubentut i su desaroyo den kultura di Kòrsou.<ref>https://www.sentrokultural-korsou.org/</ref>
== Historia ==
Sentro Kultural Kòrsou a wòrdu establesé komo e organisashon lokal ligá na [[Sticusa|Stichting voor Culturele Samenwerking]] (Sticusa) pa stimula bida kultural na Kòrsou i fasilitá interkambio kultural ku [[Hulanda]], [[Aruba]] i otro islanan di Karibe Hulandes. E promé direktor di CCC tabata [[Cola Debrot]], un figura aktivamente enbolbí den [[literatura]] i kultura lokal.
For di su kuminsamentu, e método di trabou di CCC tabata diferente di esun di Sentro Kultural Aruba (CCA). Mientras CCA tabata fungí mas komo un organisashon ku ta koordiná i unifiká aktividatnan di organisashonnan kultural eksistente, CCC a skohe pa enfoká riba stimulá inisiativanan propio i yena bashinan den e kampo kultural.
El a hunga un papel importante den desaroyo kultural di Kòrsou. Entre otro, e sentro a establesé òf a yuda na kreashon di:
* Liga di Pelíkula Korsou (Curacaose Film Liga?)
* Biblioteka sientífiko (ku posteriormente a integrá den e biblioteka di [[University of Curaçao|UoC]])
* Fundashon Skol di Músika Kòrsou
== Aktividatnan i funshon ==
(oud)
Sentro Kultural Kòrsou ta aktivo den vários disiplina kultural, inkluyendo músika, literatura, teatro, baile, arte visual i aktividatnan sosial ku ta kombiná diferente forma di ekspreshon kultural. CCC ta kolabora ku instansianan lokal i internashonal pa organisá presentashonnan, exposishonnan i produccionnan teatral, tantu ku artistanan lokal komo ku bishitantenan for di Hulanda i otro paisnan.
Un parti di su trabou histórico tabata e organisashon di proyekshonnan di pelíkula, inklusief uso di e asina yamá sinetruck, ku a permití hiba sine pa diferente bario riba e isla. Dor di su aktividatnan, CCC a kontribuí tanto material komo emoshonalmente na formashon di e identidat kultural di Kòrsou.
== Meta i signifikado ==
E ophetivonan prinsipal di CCC ta:
* Promové bida kultural den Kòrsou i (histórikamente) den Antias Hulandes
* Kolaborá ku organisashonnan kultural na Hulanda, Aruba i e Karibe
* Fasilitá intercambio kultural i artistiko
* Sostené i stimula talento lokal
Ku mas ku sinkuenta aña di eksistensia, Sentro Kultural Kòrsou ta konsiderá un di e pilarnan di infrastructura kultural di e isla.
of
== Vision i mishon ==
(nieuw)
Segun su website oficial, e visión di Sentro Kultural Kòrsou ta pa bira e institushon prinsipal pa ekspreshon kultural i edukashon den komunidat di Kòrsou i, si posibel, den e region mes. Su mishon ta kontribuí na kalidat di bida di komunidat di Kòrsou pa medio di e promoshon di aktividatnan kultural i sosio-kultural. CCC ta pone un énfasis spesial riba hubentut, kwa nan ta invitá i involví den desaroyo i preservashon di kultura pa e generashonnan futuro.
== Aktividatnan ==
Durante su existencia, CCC a organisá i suportá hopi tipo di aktividat kultural, inklusivamente:
* produccionnan musicals, teatraal i danse
* exposishon di arte visual i fotografia
* organizashon di film den komunidat (cinetruck)
* sesiunan literario i promoveshon di eskribidonan lokal
* edukashon musikal via Akademia di Músika Edgar Palm
* kursonan i talleres pa djòvenes i adulto.
CCC kolabora ku otro organisashonnan kultural lokal i internashonal pa organizá eventonan ku ta inkluí artistanan lokal i invitado.
== Importansia ==
Na mas ku 75 aña di eksistensia, Sentro Kultural Kòrsou ta konsiderá un pilarnan den infrastructura kultural di Kòrsou, kontribuí na tanto konservashon komo desaroyo di ekspreshon kultural lokal i involvimentu di hubentut den aktividatnan kultural.
{{Appendix}}
ta un compleho
Cultureel Centrum Curaçao werd op 30 december 1949 opgericht als de plaatselijke zusterorganisatie van Sticusa ter bevordering van het culturele leven op Curacao en de culturele uitwisseling met het moederland. Eerste directeur was Colá Debrot.<ref>https://theaterencyclopedie.nl/wiki/Cultureel_Centrum_Cura%C3%A7ao_(1950) Cultureel Centrum Curaçao (1950)], theaterencyclopedia.nl</ref>
Fundá na 1950. For di kuminsamentu, e método di trabou di C.C.C. tabata diferente orienta cu esun di Centro Cultural Aruba, cu al fin y al cabo ta fungi como grupo, mientras cu ta mantene e independencia di e organisacionnan cultural existente. E C.C.C. prinsipalmente ta hasi esfuerso pa stimulá aktividat propio riba tereno kultural; e ta purba tambe di yena e bashinan eksistente. Desde su fundashon, e C.C.C. entre otro, a logra of a yuda pa logra lo siguiente:
• e liga di pelíkula Curaçao,
• e Biblioteka Sientífiko (awor uni den e Biblioteka di Universidat)
• y Fundacion Scol di Musica Curaçao.
Varios instancia colaborando cu e C.C.C. ta envolvi den entre otro teatro, ballet y exposicionnan. E C.C.C. ta proveé proyekshon di pelíkula ku e *cinetruck i ta kolabora ku otro organisashonnan pa organisá presentashonnan di tantu artistanan lokal komo bishitante di Hulanda i otro paisnan (mira tambe Sentronan Kultural).
Opgericht in 1950. Van de aanvang af was de werkwijze van het C.C.C. anders gericht dan die van het Cultureel Centrum Aruba, dat immers samenbun¬delend optreedt, met behoud overigens van de zelfstandigheid van de bestaande culturele organisaties. Het C.C.C. streeft vooral naar het stimuleren van de zelfwerkzaamheid op cultureel gebied; het tracht verder nog bestaande la¬cunes op te vullen. Sedert de oprichting heeft het C.C.C. o.m. het volgende tot stand gebracht of helpen brengen:
• de filmliga Curaçao,
• de Wetenschappelijke Bibliotheek (inmiddels opgegaan in de Universiteitsbibliotheek)
• en de Stichting Muziekschool Curaçao.
Diverse instellingen samenwerkend met het C.C.C. houden zich o.m. bezig met toneel, bal¬let en tentoonstellingen. Het C.C.C. verzorgt o.m. filmvoorstellingen met de *cinetruck en werkt samen met andere organisaties voor het organiseren van uitvoeringen zowel door lokale als door bezoekende kunstenaars uit Nederland en andere landen (zie ook Culturele Centra). <ref>[https://web.archive.org/web/20161120102825/http://curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=369&lang= Cultureel Centrum Curacao], Encyclopedie van Curaçao</ref>
On December 30th , 1949, the “Cultureel Centrum Curaçao / Sentro Kultural Kòrsou” was founded<ref>https://www.sentrokultural-korsou.org/ Sentro Kultural Kòrsou]</ref>, with the following objectives:
*Promotion of cultural life within the Netherlands Antilles , and in particular in Curaçao.
*Work together with other organizations with same objective in The Netherlands, Aruba and the Caribbean to coordinate cultural exchanges between these organizations.
Throughout its history of more than 55 years, CCC has contributed to the cultural development of Curaçao in both a material and emotional way.
The areas of culture in which CCC operates are music, literature, theatre, dance, visual art, and social events where all these cultural aspects are represented.<ref>https://www.sentrokultural-korsou.org/</ref>
{{Appendix}}
'''Cultureel Centrum Curaçao''' (ofisialmente **Sentro Kultural Kòrsou**, abreviá CCC) ta un organisashon kultural multidisiplinario ku ta sede na Emmastad, Willemstad, Kòrsou. Fundá riba **30 di desèmber 1949**, e sentro tin komo meta pa promové bida kultural riba e isla pa medio di músika, arte visual, literatura, baile i teater.
## Historia
CCC a wòrdu fundá pa lidernan kultural hulandes i lokal ku a buska pa fomentá interkambio kultural entre Hulanda, Antia Hulandes anterior, Indonesia i Sürnam. Un di su promé presidentenan tabata **Dr. Cola Debrot**, y otro figuranan clave a inclui **May Henriquez**, **J. Bennebroek Gravenhorst**, i **Dr. L.A.G.O. Lashley**.
Inicialmente alohá den un biblioteka sientífiko, e sentro a organisá un variedat di aktividatnan kultural manera konsierto i obranan di teatro importá for di Hulanda, entre otro *Marí di Malpais* i *Juancho Picaflor*. Den añanan despues, CCC tambe a trese teater i pelíkula biahero a traves di un trùk di sine mobil.
## Organization
- **President**: Henri C. Cornelia
- The board of directors includes up to nine members with roles such as treasurer and secretary.
- **Funding**: Supported by government grants (STICUSA/OKSNA), donations, course fees, and space rentals.
## Programs and Academy
The CCC operates as a cultural hub offering a wide range of classes and initiatives:
- **Edgar Palm Music Academy**: Offers instruction in piano, guitar, cuatro, mandolin, trumpet, saxophone, drums, choral singing, and general musical education—mostly for young students.
- **Theater**: Offers lessons and performance opportunities, including children's theater.
- **Folkloric Dance**: Traditional Curaçaoan and Aruban dance courses, including instruction led by Cesareo Jean Louis.
- **Visual Arts**: Exhibitions for painters, photographers, and other artists—featuring both local talent and curated in-house shows.
- **Literature**: Hosts literary gatherings, supports writers, and publishes books.
## Events
CCC regularly organizes public events to foster local culture and talent, including concerts like *Historia di Muziek*, Christmas performances, and *E-Klabu* for organ and other instruments.
## Facilities
The center houses classrooms, a concert hall, an auditorium, and a garden, which are used for courses, events, and exhibitions. These facilities are also available for rental by the community and partner organizations.
## Impact and Legacy
CCC plays a central role in preserving and promoting Curaçao’s cultural identity:
- Through the Edgar Palm Music Academy, it has trained many young musicians who have gone on to study abroad in the Netherlands and Suriname.
- Its theater, dance, literature, and visual arts programs continue to enrich the island's cultural and educational landscape.
- By organizing festivals and public events, CCC helps maintain the island’s cultural heritage and language.
## See also
* [[Culture of Curaçao]]
* [[Edgar Palm Music Academy]]
* [[List of museums in the Dutch Caribbean]]
== References ==
<references />
[[:Kategoria:Kultura na Kòrsou]]
{{Infobox kultura
| nomber = Cultureel Centrum Curaçao
| otro_nomber = Sentro Kultural Kòrsou (CCC)
| imagen =
| lugá = Emmastad (Groot Kwartier), Willemstad, Curaçao
| fundashon = 30 di desèmber 1949
| presidente = Henri C. Cornelia
| objtos = Promové bida kultural multidisiplinario pa komunidat di Curaçao
| formato = Fundashon sin ánimo di ganashi i centro kultural
}}
'''Cultureel Centrum Curaçao''' (nómi oficial **Sentro Kultural Kòrsou**, abreviado CCC) ta un organización kultural multidisiplinario na Emmastad, Willemstad. Fundá dia **30 di desèmber 1949**, su mision ta promové bida kultural na nivel lokal i internashonal, na área di musika, arte visual, letra, baile, i teatro.:contentReference[oaicite:0]{index=0}
## Historia
CCC a keda fundá dor di lideres kultural Hulandes i lokal ku deseá fasilitá interkambio kultural entre Hulanda, Antilla Hulandes, Indonesia i Surinam. Uno di e promé presidente tabata **Dr. Cola Debrot**. Otro figura importante ta **May Henriquez**, J. Bennebroek Gravenhorst, i Dr. L.A.G.O. Lashley.:contentReference[oaicite:1]{index=1}
En su prinsipio, CCC tabata situá riba e biblioteka akademiko (wetenschappelijke bibliotheek) i a organizá evento kultural komo konsierto i obranan teatral importá for di Hulanda, komo **"Marí di Malpais"** i **"Juancho Picaflor"**. Den e dos siglo despues, a trese obranan teater di reguero i film via e konosí **sine trùk**.:contentReference[oaicite:2]{index=2}
## Organisashon
- **Presidente:** Henri C. Cornelia:contentReference[oaicite:3]{index=3}
- Junta di direkshon ta formá di maximaal nueve miembronan, inklusí tesorero, sekretario i otro.:contentReference[oaicite:4]{index=4}
- **Finansha**: fondonan ta bini di guberno (STICUSA/OKSNA), donashon, i ingreso di kursonan i espasio alquiler.:contentReference[oaicite:5]{index=5}
## Ofertonan i Akademia
CCC ta operá den pluga kultura ku diferente sekshon:
- **Akademia di Muzika Edgar Palm**: kursunan pa piano, gitar, kuarta, mandolin, trompet, saxofon, drùm, koral i AMV, mayormente pa djoven.:contentReference[oaicite:6]{index=6}
- **Teatro**: leksion i produchonnan, inklusí teatro deportivo.:contentReference[oaicite:7]{index=7}
- **Baile folklóriko**: kurso pa hòmber i muhé den baile Arubano tradishonal, dirigí pa Cesareo Jean Louis.:contentReference[oaicite:8]{index=8}
- **Arte visual**: ekspo pa pintor, fotograf i other artista; riba Arte Proba i produchonnan mes di CCC.:contentReference[oaicite:9]{index=9}
- **Literatura**: encontro literario, soporte pa skritornan i publikashon di buki.:contentReference[oaicite:10]{index=10}
## Eventonan
Ta organizá eventonan regularmente pa stimulá kultura lokal i talentonan, inklusí **"Historia di Muziek"**, **koncierto di Krísma**, **E-Klabu** pa ka'i òrgel i otro evento públicu.:contentReference[oaicite:11]{index=11}
## Instalashonnan
CCC ta cuenta ku klasnan, sal di konsierto, auditorium i horto ku ta disponible pa uso di kurso, evento i eksposishon. Ta accesibel pa renta pa organizashon.:contentReference[oaicite:12]{index=12}
## Impakto i legado
CCC ta un institution klave na preservashon i promocion di kultura Curacaoano:
- Komo e escuela musical Edgar Palm, a forma djovenes músico ku despues ta studia aden Hulanda i SU.:contentReference[oaicite:13]{index=13}
- Fomenta teatro, danza, literatura i arte visual, kontribuyendo na vida kulturel i edukashonal di e isla.
- Tononan i festivales organizá te kontribui na mantene identidat kultural i idioma lokal.
## Referensia
<references>
</references>
== Mira tambe ==
* [[Cultura di Curaçao]]
* [[Akademia di Músika Edgar Palm]]
* [[Lista di museo na Hulanda Karibense]]
tin komo meta pa promové bida kultural riba e isla pa medio di [[músika]], arte visual, [[literatura]], [[baila|baile]] i [[teatro]].
Sentro Kultural Kòrsou (ofisialmente Cultureel Centrum Curaçao, abreviá CCC) ta un kompleho kultural multidisiplinario situá na Emmastad, Willemstad den Kòrsou. Fundá 30 di desèmber 1949, e sentro ta dediká pa promové bida kultural i aktividatnan sosio-kultural na isla, ku énfasis partikular riba hubentut i su desaroyo den kultura di Kòrsou.
--------------------
{{Variante|c}}
{{Infobox artista |variante= c
| nomber = Bagira Tizraoui
| alias = Bagira
| fecha nacemento =
|luga nacemento=[[Hulanda]]
| residencia = {{CUW}}
|ofishi=Pintor, diseñadó gráfiko, muralista
|genero=Arte
|website = https://bagira.art/
}}
'''Bagira Tizraoui''' (☆ 199?) ta un artista visual [[Kòrsou|kurasoleño]] di desendensia algeriano-hungaro, ku ta konosí pa su obranan ....
== Bida i karera ==
Bagira a nase na Hulanda, yu di un tata di Argelia i un mama di Hungria. El a lanta den varios pais, entre nan Argelia, Hungria, Belgika i [[Hulanda]]. Na 2014, na edat di 18 aña, Bagira a muda pa Kòrsou, unda su ruman muhé tabata biba.
Na 2023, el a habri su propio galeria na Kura Hulanda den Willemstad.
{{Appendix}}
NOTES
Ze is eigenwijs, eigenzinnig en onmiskenbaar getalenteerd. BAGIRA leeft en ademt kunst – en niet zomaar kunst, maar rauwe, eerlijke, krachtige portretten die muren én harten raken.<ref>[https://rss.com/podcasts/uitdekunst-kunst-en-cultuur-op-curacao/1975749/ BAGIRA – Winnares van Best Artist 2024 Award en de stem van haar generatie], rss.com (7 di aprel 2025)</ref>
Op haar 28e wint ze de Best Artist 2024 Award van de Amigoe. Niet dankzij een academische opleiding of een traditioneel pad, maar door pure durf, toewijding en een ontembare drang om te creëren. Acht jaar geleden ontdekte ze haar talent bij toeval. Twee weken later had ze haar vaste baan opgezegd – de rest is geschiedenis in verf.
Wat begon met portretopdrachten, groeide al snel uit tot iets groters. BAGIRA vond haar stem in het maken van muurschilderingen. Tegenwoordig is haar werk niet meer weg te denken uit het straatbeeld van Curaçao. Zo schilderde ze onder andere het monumentale portret van Margareth Abraham (1945–1970) op de gevel van de Curaçao International Airport.
Wat haar werk bijzonder maakt? De blik. De gelaagdheid. De stilte die haar schilderijen teweegbrengen. Ze legt gezichten vast—denkbeeldige én echte—met zoveel zeggingskracht dat je er niet omheen kunt.
BAGIRA groeide op tussen culturen én tussen geloven. Ze heeft een Hongaarse moeder en een Algerijnse vader. Ze bracht haar jeugd door in Hongarije, Nederland, België en Algerije. Haar opvoeding vond plaats in de schaduw van twee werelden: het christendom en de islam. Deze mix van spirituele, culturele en geografische invloeden vormt de kern van haar werk: kleurrijk, gelaagd en oprecht.
Op haar zestiende woonde ze al zelfstandig. Op haar negentiende vertrok ze naar Curaçao om bij haar grote zus te wonen. Die vroege onafhankelijkheid dwong haar om haar eigen weg te vinden – en precies dat is wat ze met haar kunst blijft doen.
🎙️ In deze uitzending van UIT DE KUNST vertelt ze openhartig over haar reis, over vrouw-zijn, over geloof, afkomst en vrijheid – en over hoe ze met een penseel de wereld stukje bij beetje kleur geeft.
{{Appendix}}
------------------
{{Variante|c}}
{{Infobox artista |variante= c
| fecha nacemento = 1971
|luga nacemento=[[Cuba]]
| residencia = {{CUW}}
|ofishi=Eskultor
|genero=Arte
|
}}
'''Angel Luis de la Rosa González''' (☆ 1971 na [[Cuba]]) ta un eskultor [[Cuba|kubano]]-[[Kòrsou|kurasoleño]], ku ta konosí pa su obranan di palu.
For di 2009 e ta biba i traha na Kòrsou.
'''Ángel Luis de la Rosa González''' (1971, [[Kuba]]) ta un [[eskultor]] kubano-kurasoleño ku ta biba i traha na [[Kòrsou]] for di 2009.
== Bida i karera ==
E ta bini di un famia di artesanonan ku su produktonan ta di gran prestigio. Su famianan tin profesionan manera saddler, shoemaker, carpintero, grafista i wever.<ref>[https://delarosartes.exto.nl/ Biografie Angel de la Rosa]</ref> Ora Angel Luis tin 12 aña, e ta bai un skol sekundario kaminda ta duna enseñansa di arte, e akademia José Joaquín Tejada, na [[Santiago di Cuba]]. E programa ta full-time, 6 dia pa siman i ta dura 7 aña. Ounke e ta ekselente den grafismo na skol, su preferensia personal ta skultura. Despues di a terminá su estudio, el a bira maestro di dibuho i skultura.
De la Rosa ta kuminsa su karera profeshonal na Casa de la Cultura Miguel Matamoros na Santiago de Cuba, den e departamento di artesanía. Den kuadro di e trabou aki e ta bira miembro di Asociación Cubana de Artesanos Artistas. Despues el a bira presidente di e asosiashon, posishon ku a okupá pa 10 aña. Entretantu e ta partisipá anualmente na
E ta un artista ku ta partisipá den grupo di eksposishon pa artesanonan i ku regularmente ta risibí premionan i rekonosementu.
Ademas e ta traha riba diferente enkargo. Na 2005 el a traha su prome exposicion solo titula ⁇ Consagración a la Primavera ⁇ (Invicion di Primavera), na e instituto provincial Biblioteca Elvira Cape.
Na momento cu Angel Luis ta yegando su 40 aña, e ta realisa mas y mas cu e ta sinti su mes encerra den su propio pais. Un bishita di trabou kòrtiku na Martinique a lanta su konsiensia ku un sosiedat por funshoná diferente for di loke e ta kustumbrá na dje na Cuba. Esaki ta oumentá su preokupashon. E ta tuma e desishon di emigrá i en realidat su intenshon ta pa bai Brazil. Miéntras e ta preparando pa esaki, e ta tende di un proyekto di konstrukshon na Kòrsou ku ta rekerí personal spesial di urgensia. Ángel Luis a kambia su plannan i huntu ku kuater kompatriota el a bai Kòrsou na 2009, ku tres di su figuranan di madera den su maleta.
Na Curaçao e ta traha na e konstrukshon di L ⁇ Aldea, un proyekto turístiko na Santa Catharina ku ya a wòrdu realisá. E ta hiba su figuranan di palu na Gallery Alma Blou, pa mira si por tin interes den su obra. E galerista Lusette Verboom ta entusiasmá i for di e momentu ei e ta trese tur loke e ta traha na e galeria.
Despues ku su kontrato ku e proyekto di konstrukshon a kaba, Angel Luis a disidí di keda na Kòrsou i kuminsá su mes negoshi.
Ademas, e ta aktivo den arte i regularmente ta partisipá na
grupo di exposicion na e galeria. Na yüni 2021, e ta un di e 45 artistanan lokal ku ta habri nan estudio durante e Open Atelier Route.
Muhénan ta importante den bida di Angel Luis. Komo yu úniko, no solamente su mama a lanta e, sino tambe su wela. Awor ku e mes tin yu, entre nan tres yu muhé, e ta eksperensiá e muhé tambe for di e perspektiva di e tata. E ta orguyoso di tur su 8 yu i ta konsiderá nan komo e kos mas importante den su bida.
Ángel Luis ta biba na Kòrsou pa 14 aña kaba i a traha un bida aki, den kua e ta sinti su mes na kas. E tin un gran admiracion pa e comunidad di Curaçao, unda tanto nacionalidad ta biba hunto y unda e tambe ta sinti su mes bon bini. E ta broma cu e libertad cu e tin aki pa biba y traha, pero tambe e oportunidadnan cu e ta haya pa desaroya su mes artisticamente.
Na 2023, durante su prome bishita na Hulanda, Angel Luis a hala atencion cu su obranan na e Dianan Nacional di Arte na Gorinchem y PAN Amsterdam.
{{Appendix}}
[[:Category:Arte na Kòrsou]]
Despues di a termina su estudio na skol, el a bai traha na Casa de la Cultura Miguel Matamoros na Santiago de Cuba, den e departamento di artesanía. For di e trabou aki e ta bira miembro di Asociación Cubana de Artesanos Artistas. Despues el a bira presidente di e asosiashon i e posishon aki el a okupá pa 10 aña. Entretantu e ta partisipá anualmente na
E ta un artista ku ta partisipá den grupo di eksposishon pa artesanonan i ku regularmente ta risibí premionan i rekonosementu.
Ademas e ta traha riba diferente enkargo. Na 2005 el a traha su prome exposicion solo titula ⁇ Consagración a la Primavera ⁇ (Invicion di Primavera), na e instituto provincial Biblioteca Elvira Cape.
Na momento cu Angel Luis ta yegando su 40 aña, e ta realisa mas y mas cu e ta sinti su mes encerra den su propio pais. Un bishita di trabou kòrtiku na Martinique a lanta su konsiensia ku un sosiedat por funshoná diferente for di loke e ta kustumbrá na dje na Cuba. Esaki ta oumentá su preokupashon. E ta tuma e desishon di emigrá i en realidat su intenshon ta pa bai Brazil. Miéntras e ta preparando pa esaki, e ta tende di un proyekto di konstrukshon na Kòrsou ku ta rekerí personal spesial di urgensia. Ángel Luis a kambia su plannan i huntu ku kuater kompatriota el a bai Kòrsou na 2009, ku tres di su figuranan di madera den su maleta.
Na Curaçao e ta traha na e konstrukshon di L ⁇ Aldea, un proyekto turístiko na Santa Catharina ku ya a wòrdu realisá. E ta hiba su figuranan di palu na Gallery Alma Blou, pa mira si por tin interes den su obra. E galerista Lusette Verboom ta entusiasmá i for di e momentu ei e ta trese tur loke e ta traha na e galeria.
Despues ku su kontrato ku e proyekto di konstrukshon a kaba, Angel Luis a disidí di keda na Kòrsou i kuminsá su mes negoshi.
Ademas, e ta aktivo den arte i regularmente ta partisipá na
grupo di exposicion na e galeria. Na yüni 2021, e ta un di e 45 artistanan lokal ku ta habri nan estudio durante e Open Atelier Route.
Muhénan ta importante den bida di Angel Luis. Komo yu úniko, no solamente su mama a lanta e, sino tambe su wela. Awor ku e mes tin yu, entre nan tres yu muhé, e ta eksperensiá e muhé tambe for di e perspektiva di e tata. E ta orguyoso di tur su 8 yu i ta konsiderá nan komo e kos mas importante den su bida.
Ángel Luis ta biba na Kòrsou pa 14 aña kaba i a traha un bida aki, den kua e ta sinti su mes na kas. E tin un gran admiracion pa e comunidad di Curaçao, unda tanto nacionalidad ta biba hunto y unda e tambe ta sinti su mes bon bini. E ta broma cu e libertad cu e tin aki pa biba y traha, pero tambe e oportunidadnan cu e ta haya pa desaroya su mes artisticamente.
Na 2023, durante su prome bishita na Hulanda, Angel Luis a hala atencion cu su obranan na e Dianan Nacional di Arte na Gorinchem y PAN Amsterdam.
------------------------
av3xbqlb3fk3825oxwue0hfjry60an6
201581
201580
2026-08-21T21:18:30Z
Caribiana
8320
201581
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
Pending: [[Mandy Franca]] - [[Tarona]] - [[Gilleam Trapenberg]] - [[Shertise Solano]] - [[Serana Angelista]] (nl.wiki) - [[Eugenie Boon]]
-------------
{{Variante|c}}
{{Infobox edificio| variante = c
| tipo = Kompleho kultural
| nomber2 = Sentro Pro Arte
| imagen =
| descripcion =
| localisa_na = [[Willemstad]]
| adres = Schouwburgweg
| cercania =
| fecha_construccion = 1965-1968
| fecha_funda =
| inaugura = 6/ [[10 di sèptèmber]]??? [[1968]]
| cera = 2001
| renova =
| restaura =
| aña_basha = 2025
| pais = {{CUW}}
| architect = Frits F. Zingel
| renova =
| propietario = Stichting Schouwburg Curaçao
| director =
| cantidad_sala =
| capacidad = ouditorio: 750 asiento
| status_monumento =
| distincion =
| zoom =16
}}
'''Sentro Pro Arte''' (SPA) tabata un teatro na [[Willemstad]], [[Kòrsou]], ku den e di dos mita di [[siglo 20|siglo binti]] a sirbi komo un di e prinsipal sentronan pa teatro, músika, baile i otro manifestashonnan kultural na e isla. E edifisio tabata situá na [[Groot Davelaar]] y a habri na 1968. Despues di mas ku tres dékada di aktividat, e teatro a sera definitivamente na 2001. Despues di un periodo largu di bandonamentu, e edifisio a sufri un kandela grandi na 2016 i a wòrdu desmantelá despues.
== Historia ==
=== Konstrukshon ===
Na 1964, [[Sticusa]], e konseho konsultativo pa koperashon kultural entre e paisnan di Reino a rekomendá na e gobièrnu hulandes pa pone fondonan disponibel pa konstrukshon di un teatro na Kòrsou. Promé ku esaki, Stichting Schouwburg Curaçao a duna arkitekto Frits F. Zingel un enkargo pa prepará un diseño pa un teatro.[1]
E gobièrnu di Hulanda a otorgá un subsidio pa e proyekto. E konstrukshon a wòrdu finansiá dor di un kombinashon di kontribushonnan públiko i privá. Segun un relato histórico di Helma Maduro-Molhuijsen, e gastonan total di e proyekto tabata mas o ménos NAf 1,725,000. E gobièrnu hulandes a kontribuí NAf 772,000, e sektor privá NAf 278,000, e gobièrnu di Antias Hulandes NAf 150,000, i e Stichting Schouwburg a finansia e resto pa medio di un préstamo. E territorio insular di Kòrsou a kontribuí na infrastruktura ku un suma di aproximadamente NAf 350,000.[1]
Dia 28 di sèptèmber 1965, Reina Juliana a develá un plaka konmemorativo na e sitio kaminda e teatro lo wordo construi. Poco despues, e konstrukshon a kuminsá na e sitio na Rijkseenheidboulevard. E tereno pa e edifisio i un parkeadero pa aproximadamente 350 outo a wordo disponé pa e territorio insular di Kòrsou.[1]
E konstrukshon tabata bou di un diseño di F. Zingel. Wim Vesseur, un eksperto den teatro, a fungi komo konsehero pa e proyekto. E Sentro Pro Arte tabata diseñá komo un fasilidat moderno pa su tempu, ku 750 asiento, un orkestbak i un lift pa orquesta. E teatro tabata kapas pa presentashonnan di diferente tipo, inkluyendo teatro, ballet, konserto, kongreso i show.[1][2]
=== Apertura ===
Sentro Pro Arte a habri ofisialmente dia [[6 di sèptèmber]] [[1968]], ku gobernador N.C. "Cola" Debrot komo e persona ku a habri e teatro. E apertura tabata akompañá pa un programa kultural ku tabata inkluí e revista musical '''Esta Ricu Nos Bida Ta'''.[2][3]
Un fuente contemporáneo di e periodo ta konfirmá ku e apertura di e teatro a tuma lugá dia 6 di sèptèmber 1968. Wim Rutgers tambe ta menshoná e fecha komo e dia ku Sentro Pro Arte a wordo ofisialmente habri.[2][3]
E teatro a bira un fasilidat importante pa desaroyo di teatro i otro formanan di arte na Kòrsou. Den su discurso di apertura, gobernador Cola Debrot a mira e teatro komo un posibilidat pa duna un impulso nobo na desaroyo di aktividatnan kultural.[4]
=== Kaída i siere ===
Den añanan 1990, Sentro Pro Arte a kuminsá enfrenta diferente problema. Problemanan finansiero, falta di mantenshon i difikultatnan pa mantene un programa kultural sostenibel a afektá e funshonamentu di e teatro.
E edifisio a sufri di deteriorashon i problemanan di mantenshon. Falta di rekurso finansiero a kontribui na un atraso den mantenshon di e edifisio i su instalashonnan. Segun Nelly Rosa, SPA a sera su portanan despues di varios añanan di problema finansiero i a keda bashi durante añanan.[6]
Na '''2001''', Sentro Pro Arte a sera definitivamente.[6]
=== Kandela i bandonamentu ===
Despues di su siere, e edifisio a keda durante hopi aña sin un uso permanente. E falta di mantenshon a hasi ku e edifisio a deteriorá progresivamente.
Na 2015, e gobièrnu di Kòrsou a tuma un desishon pa renová Sentro Pro Arte. Sinembargo, na 2016 e edifisio a sufri un kandela grandi i a keda severamente dañá. Segun ''Antilliaans Dagblad'', e edifisio tabata caba hopi aña abandoná i den estado di deteriorashon ora e kandela di sèptèmber 2016 a destruí gran parti di e struktura.[7]
Despues di e kandela, a wordu konsiderá diferente opshon pa e futuro di e sitio: sigui ku e plan pa renovashon, demolishon di e edifisio i konstrukshon di un teatro nobo na mesun sitio, òf den sentro di Willemstad.[7]
== Sentro kultural ==
Durante mas ku tres dékada, Sentro Pro Arte a sirbi komo un punto di enkuentro pa bida kultural di Kòrsou. E sala a wordo usá pa teatro, konsierto, balèt, baile i otro presentashonnan artístiko.
E teatro a duna artista i gruponan lokal un esenario i a fasilitá tambe presentashonnan di artistanan di Hulanda i di otro paisnan. Den e promé añanan, e teatro a presenta un variedad di produkshonnan di teatro i músika i a bira un parti importante di e infrastruktura kultural di Kòrsou.[1][4]
Den 1968, por ehèmpel, e teatro a sirbi komo esenario pa diferente produkshonnan di teatro na [[papiamentu]]. E grupo di teatro Thalia a presenta obra na e teatro, i otro gruponan antiano tambe a usa e fasilidat nobo.[4]
E importansia di Sentro Pro Arte pa teatro Antiano ta visibel tambe den e desaroyo di teatro na Papiamentu durante e periodo despues di su apertura. Den su estudio riba desaroyo di teatro i film den Antias Hulandes, Felix de Rooy ta menshoná diferente presentashon importante ku a tuma lugá na Sentro Pro Arte den e promé lunanan despues di su apertura.[5]
== Plan pa un teatro nobo ==
E futuro di Sentro Pro Arte a keda durante añanan sujeto na un debate tokante e nesesidat pa un teatro nashonal na Kòrsou. Un di e opcionnan tabata pa muda e teatro pa e centro di Willemstad.
Na 2018, e Raad van Ministers a tuma un desishon pa pone e futuro teatro nashonal den e centro di Willemstad. E desishon tabata parti di e diskushon mas amplio tokante revitalisashon di e sentro urbano i e nesesidat pa un fasilidat kultural nobo.[7]
Na 2020, e gobièrnu a indiká ku e antiguo Sentro Pro Arte lo wordo demole. Un aanbesteding públiko pa e trabounan di demole tabata caba tuma lugá. E gobièrnu tambe a indiká ku tabata investigá e posibilidat pa realisá un teatro nashonal nobo den centro di Willemstad.[7]
E futuro di un teatro nobo a keda riba e agenda públiko. Na 2022, e tema di e schouwburg a bolbe wordo diskutí den e contexto di diferente plan pa un fasilidat kultural nobo.[8]
E antiguo edifisio, ku tabata keda abandoná despues di e incendio, a wordo desmantelá eventualmente debí na su estado físiko.
== Importansia kultural ==
Sentro Pro Arte tabata un di e edifisionan kultural mas importante di Kòrsou durante e último parti di siglo binti. E teatro a duna artistanan lokal un esenario i a fasilitá presentashonnan di teatro, músika, baile i otro formanan di arte.
Su apertura na 1968 tabata un momento importante pa e desaroyo di infrastruktura kultural na Kòrsou. Durante e periodo di mas ku 30 aña ku e teatro tabata aktivo, Sentro Pro Arte a bira un punto di enkuentro pa diferente generashon i un parti importante di bida artistiko i sosial di e isla.[4][5]
E siere di e teatro na 2001, su posterior deteriorashon i e kandela na 2016 a lanta un debate mas amplio tokante e nesesidat pa un teatro nashonal moderno na Kòrsou. E diskushon a kontinua den e añanan despues, ku diferente propuesta pa e lokalidat i forma di un futuro teatro.
== Referensianan ==
<references />
== Fuentes ==
* Maduro-Molhuijsen, Helma. "Centro Pro Arte". ''De Archiefvriend'', desèmber 2006. [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/65-centro-pro-arte De Archiefvriend].
* Rutgers, Wim. "Schrijven is zilver, spreken is goud" / estudio tokante teatro i identidat den Antias Hulandes. Digitale Bibliotheek voor de Nederlandse Letteren (DBNL). [https://www.dbnl.org/tekst/rutg014schr01_01/rutg014schr01_01_0027.php DBNL].
* de Rooy, Felix. "De ontwikkeling van theater en film op de Nederlandse Antillen". ''De Gids'', 1990. Digitale Bibliotheek voor de Nederlandse Letteren. [https://www.dbnl.org/tekst/_gid001199001_01/_gid001199001_01_0105.php DBNL].
* Rosa, Nelly. "Theater in het Caribisch gebied". ''Boekman'', nr. 128. [https://www.boekman.nl/tijdschrift-artikel/artikelen/theater-in-het-caribisch-gebied/ Boekmanstichting].
* ''Antilliaans Dagblad''. "Sentro Pro Arte wordt gesloopt", 28 di mei 2020. [https://antilliaansdagblad.com/nieuws-item/21596-sentro-pro-arte-wordt-gesloopt Antilliaans Dagblad].
-------------
'''Sentro Pro Arte''' tabata e teatro nashonal di [[Kòrsou]] ku tabata aktivo entre 1968 i 2001. E tabata situá na [[Willemstad]] den bario di Groot Davelaar.
== Historia ==
Na 1964 e konseho konsultativo pa koperashon kultural entre e paisnan di Reino a duna e gobièrnu hulandes e idea di pone fondonan disponibel pa e konstrukshon di un teatro na Kòrsou. Anteriormente Stichting Schouwburg Curaçao tabatin e arkitekto F. Zingel a haña un enkargo pa un diseño.
E gobièrnu Hulandes a duna un suma di supsidio di NAF 1.500.000,-. Riba 28 di sèptèmber 1965, H.M. e Reina (Juliana) a develá un plaka na e lugá kaminda e teatro lo wordu construi. Poco despues, a kuminsá ku e konstrukshon di Rijkseenheidboulevard. Tereno di konstrukshon i lugá di parkeer (350 outo) a ser ofresé na e Fundashon pa e teritorio insular di Kòrsou. Divershon di kontribushon den sèn di gobièrnu i privá den Antias Hulandes i e kontribushon hulandes menshoná ariba, ku a wòrdu entregá pa medio di [[Sticusa]], a hasi e konstrukshon i e instalashon posibel; Wim Vesseur, un eksperto den teatro, a aktua komo konsehero.<ref>[https://web.archive.org/web/20161120102825/http://curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=369&lang= Encyclopedie van Curacao - letter A t/m D]</ref>
E teatro ta conta cu 750 asiento, ta ekipa pa e vision mas moderno cu entre otro un lift di orquesta y ta calcula pa practicamente tur tipo di manifestacion (teatro, ballet, concierto, congreso, show, etc.). E inaugurashon a tuma lugá na 10 di sèptèmber 1968. E teatro aki a stimula e poblacion pa bishita e diferente presentacionnan y actuacionnan mas biaha.
For decades, Sentro Pro Arte served as a hub for artistic expression and community life in Curaçao. It hosted countless cultural events, performances, and exhibitions, becoming a place of deep emotional significance for generations of residents.<ref>https://www.curacaochronicle.com/post/local/demolition-of-historic-sentro-pro-arte-begins-monday-in-willemstad</ref>
1968: Officially opened by Governor N.C. (Cola) Debrot with the grand production ''Esta Ricu nos bida ta''.<ref name="theater"/>
In 1965 werd in Willemstad in Curaçao begonnen met de bouw van Centro Pro Arte: een grote schouwburg. In datzelfde jaar bezocht Koningin Wilhelmina het eiland alsmede de bouwplaats, waar zij een gedenkplaat onthulde. Later kreeg die een plaats in het theater.<ref name="theater">[https://theaterencyclopedie.nl/wiki/Centro_Pro_Arte,_Willemstad_(Curacao) Centro Pro Arte], theaterencyclopedie.nl</ref>
De schouwburg, aan een weg gelegen die de naam van Schouwburgweg kreeg, werd in 1968 geopend door Gouverneur N.C. (Cola) Debrot. De financiering kwam van Nederland, Curaçao en de Shell.
De schouwburg kwam tot stand met giften van de Nederlandse overheid, Shell, het Bureau Cultuur en Opvoeding en lokale particuliere bedrijven.<ref name="boekman">[https://www.boekman.nl/tijdschrift-artikel/artikelen/theater-in-het-caribisch-gebied/ Theater in het Caribisch Gebied]</ref>
Openingsvoorstellingen zijn ''Esta Ricu nos bida ta'' van Bunchi Römer, een stuk met meer dan 70 amateurspelers en ''Cosas de Papá y Mamá van Alfonso Paso'' in vertaling en regie van [[Nydia Ecury]] (''Gai bieu ta traha sòpi stèrki'').
Er waren 700 plaatsen, een lijsttoneel met orkestbak en een groot toneel die een brede programmering mogelijk maakte. In de eerste jaren was de zaal zeer succesvol, met optredens van Nederlandse artiesten (o.a. Jenny Arean, Tineke Schouten en Paul van Vliet) en muziek-en dansgroepen van elders.
Vanaf de jaren '90 ging het steeds slechter met het theater, door onder andere een merkwaardige beleidsbeslissing waarbij verordineerd werd dat de bezoekers keurig gekleed moesten zijn; anders kon toegang ontzegd worden. Dit had een teruggang van bezoekers tot gevolg.
Daarnaast had het gebouw te maken met een niet structuele programmering, veroorzaakt door slechte communicatie en financiële problemen. Daarbij was er, ook vanwege geldtekort, een groot gebrek aan onderhoud. Zo had het gebouw ernstig te lijden onder wateroverlast, waardoor de kelders regelmatig onder water stonden.
In 2015 nam de Curaçaose overheid het besluit om Centro Pro Arte te renoveren. Amper een jaar later vatte het leegstaande pand tijdens een grote arbeidersstaking vlam. Er waren drie opties: doorgaan met de renovatieplannen, slopen en een nieuw theater bouwen, of een nieuw theater bouwen in de binnenstad. Om het ooit bruisende winkelgebied Punda en Otrobanda levendig te maken pleitten stadsontwikkelaars en winkeliersverenigingen voor de komst van een nationaal theater in het stadscentrum. Onder oudminister van Cultuur Marilyn AlcaláWallé (PAR) leek deze wens werkelijkheid te worden. De Raad van Ministers gaf haar het mandaat om te onderhandelen over een locatie.<ref name="boekman"/>
De verschillende problemen leidden uiteindelijk in 2001 tot de definitieve sluiting van het Centro Pro Arte. Plannen voor heropening kwamen maar niet van de grond; een grote brand in 2016 maakte er helemaal een eind aan.<ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/14382-grote-vuurzee-sentro-pro-arte Grote vuurzee Sentro Pro Arte], [[Antilliaans Dagblad]] (13 di september 2016)</ref>
De restanten kwamen in het bezit van een pensioenfonds die nog wel onderzocht of er een Cultuurcentrum van gemaakt zou kunnen worden.
Na jarenlange discussie over de toekomst van Sentro Pro Arte: slopen en nieuw bouwen, renoveren of een nieuw theater elders bouwen,<ref>[https://www.curacao.nu/nieuws/algemeen/77007/werkzaamheden-voor-nieuw-sentro-pro-arte-gestart Werkzaamheden voor nieuw Sentro Pro Arte gestart], curacao.nu (14 di yüli 2025)</ref> is de overheid in 2025 begonnen met de voorbereidingen voor de bouw van een nieuw Sentro Pro Arte.
In 2017 besluit de regering de schouwburg naar de binnenstad te halen.<ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/16076-twijfels-over-locatie-van-schouwburg Twijfels over locatie van schouwburg], [[Antilliaans Dagblad]] (24 di yüli 2017)</ref>
E edifisio ku tabata será durante varios aña, a wòrdu basha abou i desmantelá kompletamente pa fin di 2025 debí na su mal estado.<ref>{{citeer web|auteur=[[Dick Drayer]]|url=https://www.curacao.nu/nieuws/geschiedenis/82870/laatste-gordijn-valt-sentro-pro-arte-definitief-ontmanteld-na-zestig-jaar-cultureel-gebruik|titel= Laatste gordijn valt: Sentro Pro Arte definitief ontmanteld na zestig jaar cultureel gebruik|werk=curacao.nu|datum=2025-12-01|bezochtdatum=2026-08-21}}</ref>
---------------
In 1964 gaf de Adviesraad voor culturele samenwerking tussen de landen van het Koninkrijk de Nederlandse regering in overweging fondsen ter beschikking te stellen voor de bouw van een schouwburg op Curaçao. Tevoren had de Stichting Schouwburg Curaçao de architect F. Zingel opdracht voor een ontwerp gegeven. Door de Nederlandse regering werd een subsidiebedrag toegekend ad NAf 1.500.000,-. Op 28 september 1965 onthulde H.M. de Koningin (Juliana) een gedenkplaat op de plaats waar de schouwburg zou verrijzen. Kort daarop nam de bouw aan de Rijkseenheidboulevard een aanvang. Bouwgrond en parkeerterrein (350 auto's) zijn door het Eilandgebied Curaçao aan de Stichting aangeboden. Diverse bijdragen in geld van overheid en particulieren in de Nederlandse Antillen en de bovengenoemde door tussenkomst van de Sticusa verstrekte Nederlandse bijdrage maakten bouw en inrichting mogelijk; de theaterdeskundige Wim Vesseur trad op als adviseur.<ref>[https://web.archive.org/web/20161120102825/http://curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=369&lang= Encyclopedie van Curacao - letter A t/m D]</ref>
De schouwburg telt 750 zitplaatsen, is volgens de modernste inzichten uitgerust met o.a. een orkestlift en is berekend op vrijwel elke soort manifestaties (toneel, ballet, concerten, congressen, shows enz.). De opening vond plaats september 1968. De bevolking is door deze schouwburg gestimuleerd de verschillende op- en uitvoeringen vaker te bezoeken.
{{Appendix}}
* [https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/21596-sentro-pro-arte-wordt-gesloopt Sentro Pro Arte wordt gesloopt], 27 di mei 2020
* [https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/26417-schouwburg-staat-weer-op-de-agenda Schouwburg staat weer op de agenda], 30 di september 2022
* De in 1968 in Davelaar op Curaçao opgerichte schouwburg Centro Pro Arte Plaza Consortium (HPC) met 750 stoelen sloot 19 jaar geleden zijn deuren. De schouwburg kwam tot stand met giften van de Nederlandse overheid, Shell, het Bureau Cultuur en Opvoeding en lokale particuliere bedrijven.<ref name="boekman"/> Hij zou een van de modernste in het Caribische gebied worden, met onder andere een orkestlift, en zou zijn berekend op alle facetten van cultuuruitingen, zoals concerten, toneel en ballet (MaduroMolhuijsen 2006). 34 jaar later, in 2001, viel het doek. Vanwege geldtekort was er sprake van achterstallig onderhoud. In 2015 nam de Curaçaose overheid het besluit om Centro Pro Arte te renoveren. Amper een jaar later vatte het leegstaande pand tijdens een grote arbeidersstaking vlam. Er waren drie opties: doorgaan met de renovatieplannen, slopen en een nieuw theater bouwen, of een nieuw theater bouwen in de binnenstad.<ref name="boekman">[https://www.boekman.nl/tijdschrift-artikel/artikelen/theater-in-het-caribisch-gebied/ Theater in het Caribisch Gebied]</ref>
* Sentro pro Arte wordt niet meer gerenoveerd. Althans niet door de overheid. Die heeft het daarom overgedragen aan het Algemeen Pensioenfonds Curaçao.
{{Appendix}}
----------------------
{{Variante|c}}
{{Infobox edificio| variante = c
| nomber = Sentro Kultural Kòrsou
| nomber2 = Cultureel Centrum Curacao
| abrevia = CCC
| adres = ''Koninginnelaan'', Emmastad
| funda = [[30 di desèmber]] [[1949]]
| inaugura = 1950
| architect =
| renova =
| propietario = Stichting Schouwburg
| director =
| cantidad_sala =
| capacidad = auditorio:
| zoom =16
}}
'''Sentro Kultural Kòrsou''', ofisialmente '''Cultureel Centrum Curacao''' (CCC), ta un kompleho kultural multidisiplinario na [[Kòrsou]], situá den [[Emmastad]] na [[Willemstad]]. Fundá dia [[30 di desèmber]] [[1949]], e sentro ta dediká pa promové bida kultural i aktividatnan sosio-kultural na isla, ku énfasis partikular riba hubentut i su desaroyo den kultura di Kòrsou.<ref>https://www.sentrokultural-korsou.org/</ref>
== Historia ==
Sentro Kultural Kòrsou a wòrdu establesé komo e organisashon lokal ligá na [[Sticusa|Stichting voor Culturele Samenwerking]] (Sticusa) pa stimula bida kultural na Kòrsou i fasilitá interkambio kultural ku [[Hulanda]], [[Aruba]] i otro islanan di Karibe Hulandes. E promé direktor di CCC tabata [[Cola Debrot]], un figura aktivamente enbolbí den [[literatura]] i kultura lokal.
For di su kuminsamentu, e método di trabou di CCC tabata diferente di esun di Sentro Kultural Aruba (CCA). Mientras CCA tabata fungí mas komo un organisashon ku ta koordiná i unifiká aktividatnan di organisashonnan kultural eksistente, CCC a skohe pa enfoká riba stimulá inisiativanan propio i yena bashinan den e kampo kultural.
El a hunga un papel importante den desaroyo kultural di Kòrsou. Entre otro, e sentro a establesé òf a yuda na kreashon di:
* Liga di Pelíkula Korsou (Curacaose Film Liga?)
* Biblioteka sientífiko (ku posteriormente a integrá den e biblioteka di [[University of Curaçao|UoC]])
* Fundashon Skol di Músika Kòrsou
== Aktividatnan i funshon ==
(oud)
Sentro Kultural Kòrsou ta aktivo den vários disiplina kultural, inkluyendo músika, literatura, teatro, baile, arte visual i aktividatnan sosial ku ta kombiná diferente forma di ekspreshon kultural. CCC ta kolabora ku instansianan lokal i internashonal pa organisá presentashonnan, exposishonnan i produccionnan teatral, tantu ku artistanan lokal komo ku bishitantenan for di Hulanda i otro paisnan.
Un parti di su trabou histórico tabata e organisashon di proyekshonnan di pelíkula, inklusief uso di e asina yamá sinetruck, ku a permití hiba sine pa diferente bario riba e isla. Dor di su aktividatnan, CCC a kontribuí tanto material komo emoshonalmente na formashon di e identidat kultural di Kòrsou.
== Meta i signifikado ==
E ophetivonan prinsipal di CCC ta:
* Promové bida kultural den Kòrsou i (histórikamente) den Antias Hulandes
* Kolaborá ku organisashonnan kultural na Hulanda, Aruba i e Karibe
* Fasilitá intercambio kultural i artistiko
* Sostené i stimula talento lokal
Ku mas ku sinkuenta aña di eksistensia, Sentro Kultural Kòrsou ta konsiderá un di e pilarnan di infrastructura kultural di e isla.
of
== Vision i mishon ==
(nieuw)
Segun su website oficial, e visión di Sentro Kultural Kòrsou ta pa bira e institushon prinsipal pa ekspreshon kultural i edukashon den komunidat di Kòrsou i, si posibel, den e region mes. Su mishon ta kontribuí na kalidat di bida di komunidat di Kòrsou pa medio di e promoshon di aktividatnan kultural i sosio-kultural. CCC ta pone un énfasis spesial riba hubentut, kwa nan ta invitá i involví den desaroyo i preservashon di kultura pa e generashonnan futuro.
== Aktividatnan ==
Durante su existencia, CCC a organisá i suportá hopi tipo di aktividat kultural, inklusivamente:
* produccionnan musicals, teatraal i danse
* exposishon di arte visual i fotografia
* organizashon di film den komunidat (cinetruck)
* sesiunan literario i promoveshon di eskribidonan lokal
* edukashon musikal via Akademia di Músika Edgar Palm
* kursonan i talleres pa djòvenes i adulto.
CCC kolabora ku otro organisashonnan kultural lokal i internashonal pa organizá eventonan ku ta inkluí artistanan lokal i invitado.
== Importansia ==
Na mas ku 75 aña di eksistensia, Sentro Kultural Kòrsou ta konsiderá un pilarnan den infrastructura kultural di Kòrsou, kontribuí na tanto konservashon komo desaroyo di ekspreshon kultural lokal i involvimentu di hubentut den aktividatnan kultural.
{{Appendix}}
ta un compleho
Cultureel Centrum Curaçao werd op 30 december 1949 opgericht als de plaatselijke zusterorganisatie van Sticusa ter bevordering van het culturele leven op Curacao en de culturele uitwisseling met het moederland. Eerste directeur was Colá Debrot.<ref>https://theaterencyclopedie.nl/wiki/Cultureel_Centrum_Cura%C3%A7ao_(1950) Cultureel Centrum Curaçao (1950)], theaterencyclopedia.nl</ref>
Fundá na 1950. For di kuminsamentu, e método di trabou di C.C.C. tabata diferente orienta cu esun di Centro Cultural Aruba, cu al fin y al cabo ta fungi como grupo, mientras cu ta mantene e independencia di e organisacionnan cultural existente. E C.C.C. prinsipalmente ta hasi esfuerso pa stimulá aktividat propio riba tereno kultural; e ta purba tambe di yena e bashinan eksistente. Desde su fundashon, e C.C.C. entre otro, a logra of a yuda pa logra lo siguiente:
• e liga di pelíkula Curaçao,
• e Biblioteka Sientífiko (awor uni den e Biblioteka di Universidat)
• y Fundacion Scol di Musica Curaçao.
Varios instancia colaborando cu e C.C.C. ta envolvi den entre otro teatro, ballet y exposicionnan. E C.C.C. ta proveé proyekshon di pelíkula ku e *cinetruck i ta kolabora ku otro organisashonnan pa organisá presentashonnan di tantu artistanan lokal komo bishitante di Hulanda i otro paisnan (mira tambe Sentronan Kultural).
Opgericht in 1950. Van de aanvang af was de werkwijze van het C.C.C. anders gericht dan die van het Cultureel Centrum Aruba, dat immers samenbun¬delend optreedt, met behoud overigens van de zelfstandigheid van de bestaande culturele organisaties. Het C.C.C. streeft vooral naar het stimuleren van de zelfwerkzaamheid op cultureel gebied; het tracht verder nog bestaande la¬cunes op te vullen. Sedert de oprichting heeft het C.C.C. o.m. het volgende tot stand gebracht of helpen brengen:
• de filmliga Curaçao,
• de Wetenschappelijke Bibliotheek (inmiddels opgegaan in de Universiteitsbibliotheek)
• en de Stichting Muziekschool Curaçao.
Diverse instellingen samenwerkend met het C.C.C. houden zich o.m. bezig met toneel, bal¬let en tentoonstellingen. Het C.C.C. verzorgt o.m. filmvoorstellingen met de *cinetruck en werkt samen met andere organisaties voor het organiseren van uitvoeringen zowel door lokale als door bezoekende kunstenaars uit Nederland en andere landen (zie ook Culturele Centra). <ref>[https://web.archive.org/web/20161120102825/http://curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=369&lang= Cultureel Centrum Curacao], Encyclopedie van Curaçao</ref>
On December 30th , 1949, the “Cultureel Centrum Curaçao / Sentro Kultural Kòrsou” was founded<ref>https://www.sentrokultural-korsou.org/ Sentro Kultural Kòrsou]</ref>, with the following objectives:
*Promotion of cultural life within the Netherlands Antilles , and in particular in Curaçao.
*Work together with other organizations with same objective in The Netherlands, Aruba and the Caribbean to coordinate cultural exchanges between these organizations.
Throughout its history of more than 55 years, CCC has contributed to the cultural development of Curaçao in both a material and emotional way.
The areas of culture in which CCC operates are music, literature, theatre, dance, visual art, and social events where all these cultural aspects are represented.<ref>https://www.sentrokultural-korsou.org/</ref>
{{Appendix}}
'''Cultureel Centrum Curaçao''' (ofisialmente **Sentro Kultural Kòrsou**, abreviá CCC) ta un organisashon kultural multidisiplinario ku ta sede na Emmastad, Willemstad, Kòrsou. Fundá riba **30 di desèmber 1949**, e sentro tin komo meta pa promové bida kultural riba e isla pa medio di músika, arte visual, literatura, baile i teater.
## Historia
CCC a wòrdu fundá pa lidernan kultural hulandes i lokal ku a buska pa fomentá interkambio kultural entre Hulanda, Antia Hulandes anterior, Indonesia i Sürnam. Un di su promé presidentenan tabata **Dr. Cola Debrot**, y otro figuranan clave a inclui **May Henriquez**, **J. Bennebroek Gravenhorst**, i **Dr. L.A.G.O. Lashley**.
Inicialmente alohá den un biblioteka sientífiko, e sentro a organisá un variedat di aktividatnan kultural manera konsierto i obranan di teatro importá for di Hulanda, entre otro *Marí di Malpais* i *Juancho Picaflor*. Den añanan despues, CCC tambe a trese teater i pelíkula biahero a traves di un trùk di sine mobil.
## Organization
- **President**: Henri C. Cornelia
- The board of directors includes up to nine members with roles such as treasurer and secretary.
- **Funding**: Supported by government grants (STICUSA/OKSNA), donations, course fees, and space rentals.
## Programs and Academy
The CCC operates as a cultural hub offering a wide range of classes and initiatives:
- **Edgar Palm Music Academy**: Offers instruction in piano, guitar, cuatro, mandolin, trumpet, saxophone, drums, choral singing, and general musical education—mostly for young students.
- **Theater**: Offers lessons and performance opportunities, including children's theater.
- **Folkloric Dance**: Traditional Curaçaoan and Aruban dance courses, including instruction led by Cesareo Jean Louis.
- **Visual Arts**: Exhibitions for painters, photographers, and other artists—featuring both local talent and curated in-house shows.
- **Literature**: Hosts literary gatherings, supports writers, and publishes books.
## Events
CCC regularly organizes public events to foster local culture and talent, including concerts like *Historia di Muziek*, Christmas performances, and *E-Klabu* for organ and other instruments.
## Facilities
The center houses classrooms, a concert hall, an auditorium, and a garden, which are used for courses, events, and exhibitions. These facilities are also available for rental by the community and partner organizations.
## Impact and Legacy
CCC plays a central role in preserving and promoting Curaçao’s cultural identity:
- Through the Edgar Palm Music Academy, it has trained many young musicians who have gone on to study abroad in the Netherlands and Suriname.
- Its theater, dance, literature, and visual arts programs continue to enrich the island's cultural and educational landscape.
- By organizing festivals and public events, CCC helps maintain the island’s cultural heritage and language.
## See also
* [[Culture of Curaçao]]
* [[Edgar Palm Music Academy]]
* [[List of museums in the Dutch Caribbean]]
== References ==
<references />
[[:Kategoria:Kultura na Kòrsou]]
{{Infobox kultura
| nomber = Cultureel Centrum Curaçao
| otro_nomber = Sentro Kultural Kòrsou (CCC)
| imagen =
| lugá = Emmastad (Groot Kwartier), Willemstad, Curaçao
| fundashon = 30 di desèmber 1949
| presidente = Henri C. Cornelia
| objtos = Promové bida kultural multidisiplinario pa komunidat di Curaçao
| formato = Fundashon sin ánimo di ganashi i centro kultural
}}
'''Cultureel Centrum Curaçao''' (nómi oficial **Sentro Kultural Kòrsou**, abreviado CCC) ta un organización kultural multidisiplinario na Emmastad, Willemstad. Fundá dia **30 di desèmber 1949**, su mision ta promové bida kultural na nivel lokal i internashonal, na área di musika, arte visual, letra, baile, i teatro.:contentReference[oaicite:0]{index=0}
## Historia
CCC a keda fundá dor di lideres kultural Hulandes i lokal ku deseá fasilitá interkambio kultural entre Hulanda, Antilla Hulandes, Indonesia i Surinam. Uno di e promé presidente tabata **Dr. Cola Debrot**. Otro figura importante ta **May Henriquez**, J. Bennebroek Gravenhorst, i Dr. L.A.G.O. Lashley.:contentReference[oaicite:1]{index=1}
En su prinsipio, CCC tabata situá riba e biblioteka akademiko (wetenschappelijke bibliotheek) i a organizá evento kultural komo konsierto i obranan teatral importá for di Hulanda, komo **"Marí di Malpais"** i **"Juancho Picaflor"**. Den e dos siglo despues, a trese obranan teater di reguero i film via e konosí **sine trùk**.:contentReference[oaicite:2]{index=2}
## Organisashon
- **Presidente:** Henri C. Cornelia:contentReference[oaicite:3]{index=3}
- Junta di direkshon ta formá di maximaal nueve miembronan, inklusí tesorero, sekretario i otro.:contentReference[oaicite:4]{index=4}
- **Finansha**: fondonan ta bini di guberno (STICUSA/OKSNA), donashon, i ingreso di kursonan i espasio alquiler.:contentReference[oaicite:5]{index=5}
## Ofertonan i Akademia
CCC ta operá den pluga kultura ku diferente sekshon:
- **Akademia di Muzika Edgar Palm**: kursunan pa piano, gitar, kuarta, mandolin, trompet, saxofon, drùm, koral i AMV, mayormente pa djoven.:contentReference[oaicite:6]{index=6}
- **Teatro**: leksion i produchonnan, inklusí teatro deportivo.:contentReference[oaicite:7]{index=7}
- **Baile folklóriko**: kurso pa hòmber i muhé den baile Arubano tradishonal, dirigí pa Cesareo Jean Louis.:contentReference[oaicite:8]{index=8}
- **Arte visual**: ekspo pa pintor, fotograf i other artista; riba Arte Proba i produchonnan mes di CCC.:contentReference[oaicite:9]{index=9}
- **Literatura**: encontro literario, soporte pa skritornan i publikashon di buki.:contentReference[oaicite:10]{index=10}
## Eventonan
Ta organizá eventonan regularmente pa stimulá kultura lokal i talentonan, inklusí **"Historia di Muziek"**, **koncierto di Krísma**, **E-Klabu** pa ka'i òrgel i otro evento públicu.:contentReference[oaicite:11]{index=11}
## Instalashonnan
CCC ta cuenta ku klasnan, sal di konsierto, auditorium i horto ku ta disponible pa uso di kurso, evento i eksposishon. Ta accesibel pa renta pa organizashon.:contentReference[oaicite:12]{index=12}
## Impakto i legado
CCC ta un institution klave na preservashon i promocion di kultura Curacaoano:
- Komo e escuela musical Edgar Palm, a forma djovenes músico ku despues ta studia aden Hulanda i SU.:contentReference[oaicite:13]{index=13}
- Fomenta teatro, danza, literatura i arte visual, kontribuyendo na vida kulturel i edukashonal di e isla.
- Tononan i festivales organizá te kontribui na mantene identidat kultural i idioma lokal.
## Referensia
<references>
</references>
== Mira tambe ==
* [[Cultura di Curaçao]]
* [[Akademia di Músika Edgar Palm]]
* [[Lista di museo na Hulanda Karibense]]
tin komo meta pa promové bida kultural riba e isla pa medio di [[músika]], arte visual, [[literatura]], [[baila|baile]] i [[teatro]].
Sentro Kultural Kòrsou (ofisialmente Cultureel Centrum Curaçao, abreviá CCC) ta un kompleho kultural multidisiplinario situá na Emmastad, Willemstad den Kòrsou. Fundá 30 di desèmber 1949, e sentro ta dediká pa promové bida kultural i aktividatnan sosio-kultural na isla, ku énfasis partikular riba hubentut i su desaroyo den kultura di Kòrsou.
--------------------
{{Variante|c}}
{{Infobox artista |variante= c
| nomber = Bagira Tizraoui
| alias = Bagira
| fecha nacemento =
|luga nacemento=[[Hulanda]]
| residencia = {{CUW}}
|ofishi=Pintor, diseñadó gráfiko, muralista
|genero=Arte
|website = https://bagira.art/
}}
'''Bagira Tizraoui''' (☆ 199?) ta un artista visual [[Kòrsou|kurasoleño]] di desendensia algeriano-hungaro, ku ta konosí pa su obranan ....
== Bida i karera ==
Bagira a nase na Hulanda, yu di un tata di Argelia i un mama di Hungria. El a lanta den varios pais, entre nan Argelia, Hungria, Belgika i [[Hulanda]]. Na 2014, na edat di 18 aña, Bagira a muda pa Kòrsou, unda su ruman muhé tabata biba.
Na 2023, el a habri su propio galeria na Kura Hulanda den Willemstad.
{{Appendix}}
NOTES
Ze is eigenwijs, eigenzinnig en onmiskenbaar getalenteerd. BAGIRA leeft en ademt kunst – en niet zomaar kunst, maar rauwe, eerlijke, krachtige portretten die muren én harten raken.<ref>[https://rss.com/podcasts/uitdekunst-kunst-en-cultuur-op-curacao/1975749/ BAGIRA – Winnares van Best Artist 2024 Award en de stem van haar generatie], rss.com (7 di aprel 2025)</ref>
Op haar 28e wint ze de Best Artist 2024 Award van de Amigoe. Niet dankzij een academische opleiding of een traditioneel pad, maar door pure durf, toewijding en een ontembare drang om te creëren. Acht jaar geleden ontdekte ze haar talent bij toeval. Twee weken later had ze haar vaste baan opgezegd – de rest is geschiedenis in verf.
Wat begon met portretopdrachten, groeide al snel uit tot iets groters. BAGIRA vond haar stem in het maken van muurschilderingen. Tegenwoordig is haar werk niet meer weg te denken uit het straatbeeld van Curaçao. Zo schilderde ze onder andere het monumentale portret van Margareth Abraham (1945–1970) op de gevel van de Curaçao International Airport.
Wat haar werk bijzonder maakt? De blik. De gelaagdheid. De stilte die haar schilderijen teweegbrengen. Ze legt gezichten vast—denkbeeldige én echte—met zoveel zeggingskracht dat je er niet omheen kunt.
BAGIRA groeide op tussen culturen én tussen geloven. Ze heeft een Hongaarse moeder en een Algerijnse vader. Ze bracht haar jeugd door in Hongarije, Nederland, België en Algerije. Haar opvoeding vond plaats in de schaduw van twee werelden: het christendom en de islam. Deze mix van spirituele, culturele en geografische invloeden vormt de kern van haar werk: kleurrijk, gelaagd en oprecht.
Op haar zestiende woonde ze al zelfstandig. Op haar negentiende vertrok ze naar Curaçao om bij haar grote zus te wonen. Die vroege onafhankelijkheid dwong haar om haar eigen weg te vinden – en precies dat is wat ze met haar kunst blijft doen.
🎙️ In deze uitzending van UIT DE KUNST vertelt ze openhartig over haar reis, over vrouw-zijn, over geloof, afkomst en vrijheid – en over hoe ze met een penseel de wereld stukje bij beetje kleur geeft.
{{Appendix}}
------------------
{{Variante|c}}
{{Infobox artista |variante= c
| fecha nacemento = 1971
|luga nacemento=[[Cuba]]
| residencia = {{CUW}}
|ofishi=Eskultor
|genero=Arte
|
}}
'''Angel Luis de la Rosa González''' (☆ 1971 na [[Cuba]]) ta un eskultor [[Cuba|kubano]]-[[Kòrsou|kurasoleño]], ku ta konosí pa su obranan di palu.
For di 2009 e ta biba i traha na Kòrsou.
'''Ángel Luis de la Rosa González''' (1971, [[Kuba]]) ta un [[eskultor]] kubano-kurasoleño ku ta biba i traha na [[Kòrsou]] for di 2009.
== Bida i karera ==
E ta bini di un famia di artesanonan ku su produktonan ta di gran prestigio. Su famianan tin profesionan manera saddler, shoemaker, carpintero, grafista i wever.<ref>[https://delarosartes.exto.nl/ Biografie Angel de la Rosa]</ref> Ora Angel Luis tin 12 aña, e ta bai un skol sekundario kaminda ta duna enseñansa di arte, e akademia José Joaquín Tejada, na [[Santiago di Cuba]]. E programa ta full-time, 6 dia pa siman i ta dura 7 aña. Ounke e ta ekselente den grafismo na skol, su preferensia personal ta skultura. Despues di a terminá su estudio, el a bira maestro di dibuho i skultura.
De la Rosa ta kuminsa su karera profeshonal na Casa de la Cultura Miguel Matamoros na Santiago de Cuba, den e departamento di artesanía. Den kuadro di e trabou aki e ta bira miembro di Asociación Cubana de Artesanos Artistas. Despues el a bira presidente di e asosiashon, posishon ku a okupá pa 10 aña. Entretantu e ta partisipá anualmente na
E ta un artista ku ta partisipá den grupo di eksposishon pa artesanonan i ku regularmente ta risibí premionan i rekonosementu.
Ademas e ta traha riba diferente enkargo. Na 2005 el a traha su prome exposicion solo titula ⁇ Consagración a la Primavera ⁇ (Invicion di Primavera), na e instituto provincial Biblioteca Elvira Cape.
Na momento cu Angel Luis ta yegando su 40 aña, e ta realisa mas y mas cu e ta sinti su mes encerra den su propio pais. Un bishita di trabou kòrtiku na Martinique a lanta su konsiensia ku un sosiedat por funshoná diferente for di loke e ta kustumbrá na dje na Cuba. Esaki ta oumentá su preokupashon. E ta tuma e desishon di emigrá i en realidat su intenshon ta pa bai Brazil. Miéntras e ta preparando pa esaki, e ta tende di un proyekto di konstrukshon na Kòrsou ku ta rekerí personal spesial di urgensia. Ángel Luis a kambia su plannan i huntu ku kuater kompatriota el a bai Kòrsou na 2009, ku tres di su figuranan di madera den su maleta.
Na Curaçao e ta traha na e konstrukshon di L ⁇ Aldea, un proyekto turístiko na Santa Catharina ku ya a wòrdu realisá. E ta hiba su figuranan di palu na Gallery Alma Blou, pa mira si por tin interes den su obra. E galerista Lusette Verboom ta entusiasmá i for di e momentu ei e ta trese tur loke e ta traha na e galeria.
Despues ku su kontrato ku e proyekto di konstrukshon a kaba, Angel Luis a disidí di keda na Kòrsou i kuminsá su mes negoshi.
Ademas, e ta aktivo den arte i regularmente ta partisipá na
grupo di exposicion na e galeria. Na yüni 2021, e ta un di e 45 artistanan lokal ku ta habri nan estudio durante e Open Atelier Route.
Muhénan ta importante den bida di Angel Luis. Komo yu úniko, no solamente su mama a lanta e, sino tambe su wela. Awor ku e mes tin yu, entre nan tres yu muhé, e ta eksperensiá e muhé tambe for di e perspektiva di e tata. E ta orguyoso di tur su 8 yu i ta konsiderá nan komo e kos mas importante den su bida.
Ángel Luis ta biba na Kòrsou pa 14 aña kaba i a traha un bida aki, den kua e ta sinti su mes na kas. E tin un gran admiracion pa e comunidad di Curaçao, unda tanto nacionalidad ta biba hunto y unda e tambe ta sinti su mes bon bini. E ta broma cu e libertad cu e tin aki pa biba y traha, pero tambe e oportunidadnan cu e ta haya pa desaroya su mes artisticamente.
Na 2023, durante su prome bishita na Hulanda, Angel Luis a hala atencion cu su obranan na e Dianan Nacional di Arte na Gorinchem y PAN Amsterdam.
{{Appendix}}
[[:Category:Arte na Kòrsou]]
Despues di a termina su estudio na skol, el a bai traha na Casa de la Cultura Miguel Matamoros na Santiago de Cuba, den e departamento di artesanía. For di e trabou aki e ta bira miembro di Asociación Cubana de Artesanos Artistas. Despues el a bira presidente di e asosiashon i e posishon aki el a okupá pa 10 aña. Entretantu e ta partisipá anualmente na
E ta un artista ku ta partisipá den grupo di eksposishon pa artesanonan i ku regularmente ta risibí premionan i rekonosementu.
Ademas e ta traha riba diferente enkargo. Na 2005 el a traha su prome exposicion solo titula ⁇ Consagración a la Primavera ⁇ (Invicion di Primavera), na e instituto provincial Biblioteca Elvira Cape.
Na momento cu Angel Luis ta yegando su 40 aña, e ta realisa mas y mas cu e ta sinti su mes encerra den su propio pais. Un bishita di trabou kòrtiku na Martinique a lanta su konsiensia ku un sosiedat por funshoná diferente for di loke e ta kustumbrá na dje na Cuba. Esaki ta oumentá su preokupashon. E ta tuma e desishon di emigrá i en realidat su intenshon ta pa bai Brazil. Miéntras e ta preparando pa esaki, e ta tende di un proyekto di konstrukshon na Kòrsou ku ta rekerí personal spesial di urgensia. Ángel Luis a kambia su plannan i huntu ku kuater kompatriota el a bai Kòrsou na 2009, ku tres di su figuranan di madera den su maleta.
Na Curaçao e ta traha na e konstrukshon di L ⁇ Aldea, un proyekto turístiko na Santa Catharina ku ya a wòrdu realisá. E ta hiba su figuranan di palu na Gallery Alma Blou, pa mira si por tin interes den su obra. E galerista Lusette Verboom ta entusiasmá i for di e momentu ei e ta trese tur loke e ta traha na e galeria.
Despues ku su kontrato ku e proyekto di konstrukshon a kaba, Angel Luis a disidí di keda na Kòrsou i kuminsá su mes negoshi.
Ademas, e ta aktivo den arte i regularmente ta partisipá na
grupo di exposicion na e galeria. Na yüni 2021, e ta un di e 45 artistanan lokal ku ta habri nan estudio durante e Open Atelier Route.
Muhénan ta importante den bida di Angel Luis. Komo yu úniko, no solamente su mama a lanta e, sino tambe su wela. Awor ku e mes tin yu, entre nan tres yu muhé, e ta eksperensiá e muhé tambe for di e perspektiva di e tata. E ta orguyoso di tur su 8 yu i ta konsiderá nan komo e kos mas importante den su bida.
Ángel Luis ta biba na Kòrsou pa 14 aña kaba i a traha un bida aki, den kua e ta sinti su mes na kas. E tin un gran admiracion pa e comunidad di Curaçao, unda tanto nacionalidad ta biba hunto y unda e tambe ta sinti su mes bon bini. E ta broma cu e libertad cu e tin aki pa biba y traha, pero tambe e oportunidadnan cu e ta haya pa desaroya su mes artisticamente.
Na 2023, durante su prome bishita na Hulanda, Angel Luis a hala atencion cu su obranan na e Dianan Nacional di Arte na Gorinchem y PAN Amsterdam.
------------------------
rvtqk90fltmqmtr9qtsqninkho4epby
201582
201581
2026-08-21T21:19:43Z
Caribiana
8320
201582
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
Pending: [[Mandy Franca]] - [[Tarona]] - [[Gilleam Trapenberg]] - [[Shertise Solano]] - [[Serana Angelista]] (nl.wiki) - [[Eugenie Boon]]
-------------
{{Variante|c}}
{{Infobox edificio| variante = c
| tipo = Kompleho kultural
| nomber2 = Sentro Pro Arte
| imagen =
| descripcion =
| localisa_na = [[Willemstad]]
| adres = Schouwburgweg
| cercania =
| fecha_construccion = 1965-1968
| fecha_funda =
| inaugura = 6/ [[10 di sèptèmber]]??? [[1968]]
| cera = 2001
| renova =
| restaura =
| aña_basha = 2025
| pais = {{CUW}}
| architect = Frits F. Zingel
| renova =
| propietario = Stichting Schouwburg Curaçao
| director =
| cantidad_sala =
| capacidad = ouditorio: 750 asiento
| status_monumento =
| distincion =
| zoom =16
}}
'''Sentro Pro Arte''' (SPA) tabata un teatro na [[Willemstad]], [[Kòrsou]], ku den e di dos mita di [[siglo 20|siglo binti]] a sirbi komo un di e prinsipal sentronan pa teatro, músika, baile i otro manifestashonnan kultural na e isla. E edifisio tabata situá na [[Groot Davelaar]] y a habri na 1968. Despues di mas ku tres dékada di aktividat, e teatro a sera definitivamente na 2001. Despues di un periodo largu di bandonamentu, e edifisio a sufri un kandela grandi na 2016 i a wòrdu desmantelá despues.
== Sentro kultural ==
Durante mas ku tres dékada, Sentro Pro Arte a sirbi komo un punto di enkuentro pa bida kultural di Kòrsou. E sala a wordo usá pa teatro, konsierto, balèt, baile i otro presentashonnan artístiko.
E teatro a duna artista i gruponan lokal un esenario i a fasilitá tambe presentashonnan di artistanan di Hulanda i di otro paisnan. Den e promé añanan, e teatro a presenta un variedad di produkshonnan di teatro i músika i a bira un parti importante di e infrastruktura kultural di Kòrsou.[1][4]
Den 1968, por ehèmpel, e teatro a sirbi komo esenario pa diferente produkshonnan di teatro na [[papiamentu]]. E grupo di teatro Thalia a presenta obra na e teatro, i otro gruponan antiano tambe a usa e fasilidat nobo.[4]
E importansia di Sentro Pro Arte pa teatro Antiano ta visibel tambe den e desaroyo di teatro na Papiamentu durante e periodo despues di su apertura. Den su estudio riba desaroyo di teatro i film den Antias Hulandes, Felix de Rooy ta menshoná diferente presentashon importante ku a tuma lugá na Sentro Pro Arte den e promé lunanan despues di su apertura.[5]
== Historia ==
=== Konstrukshon ===
Na 1964, [[Sticusa]], e konseho konsultativo pa koperashon kultural entre e paisnan di Reino a rekomendá na e gobièrnu hulandes pa pone fondonan disponibel pa konstrukshon di un teatro na Kòrsou. Promé ku esaki, Stichting Schouwburg Curaçao a duna arkitekto Frits F. Zingel un enkargo pa prepará un diseño pa un teatro.[1]
E gobièrnu di Hulanda a otorgá un subsidio pa e proyekto. E konstrukshon a wòrdu finansiá dor di un kombinashon di kontribushonnan públiko i privá. Segun un relato histórico di Helma Maduro-Molhuijsen, e gastonan total di e proyekto tabata mas o ménos NAf 1,725,000. E gobièrnu hulandes a kontribuí NAf 772,000, e sektor privá NAf 278,000, e gobièrnu di Antias Hulandes NAf 150,000, i e Stichting Schouwburg a finansia e resto pa medio di un préstamo. E territorio insular di Kòrsou a kontribuí na infrastruktura ku un suma di aproximadamente NAf 350,000.[1]
Dia 28 di sèptèmber 1965, Reina Juliana a develá un plaka konmemorativo na e sitio kaminda e teatro lo wordo construi. Poco despues, e konstrukshon a kuminsá na e sitio na Rijkseenheidboulevard. E tereno pa e edifisio i un parkeadero pa aproximadamente 350 outo a wordo disponé pa e territorio insular di Kòrsou.[1]
E konstrukshon tabata bou di un diseño di F. Zingel. Wim Vesseur, un eksperto den teatro, a fungi komo konsehero pa e proyekto. E Sentro Pro Arte tabata diseñá komo un fasilidat moderno pa su tempu, ku 750 asiento, un orkestbak i un lift pa orquesta. E teatro tabata kapas pa presentashonnan di diferente tipo, inkluyendo teatro, ballet, konserto, kongreso i show.[1][2]
=== Apertura ===
Sentro Pro Arte a habri ofisialmente dia [[6 di sèptèmber]] [[1968]], ku gobernador N.C. "Cola" Debrot komo e persona ku a habri e teatro. E apertura tabata akompañá pa un programa kultural ku tabata inkluí e revista musical '''Esta Ricu Nos Bida Ta'''.[2][3]
Un fuente contemporáneo di e periodo ta konfirmá ku e apertura di e teatro a tuma lugá dia 6 di sèptèmber 1968. Wim Rutgers tambe ta menshoná e fecha komo e dia ku Sentro Pro Arte a wordo ofisialmente habri.[2][3]
E teatro a bira un fasilidat importante pa desaroyo di teatro i otro formanan di arte na Kòrsou. Den su discurso di apertura, gobernador Cola Debrot a mira e teatro komo un posibilidat pa duna un impulso nobo na desaroyo di aktividatnan kultural.[4]
=== Kaída i siere ===
Den añanan 1990, Sentro Pro Arte a kuminsá enfrenta diferente problema. Problemanan finansiero, falta di mantenshon i difikultatnan pa mantene un programa kultural sostenibel a afektá e funshonamentu di e teatro.
E edifisio a sufri di deteriorashon i problemanan di mantenshon. Falta di rekurso finansiero a kontribui na un atraso den mantenshon di e edifisio i su instalashonnan. Segun Nelly Rosa, SPA a sera su portanan despues di varios añanan di problema finansiero i a keda bashi durante añanan.[6]
Na '''2001''', Sentro Pro Arte a sera definitivamente.[6]
=== Kandela i bandonamentu ===
Despues di su siere, e edifisio a keda durante hopi aña sin un uso permanente. E falta di mantenshon a hasi ku e edifisio a deteriorá progresivamente.
Na 2015, e gobièrnu di Kòrsou a tuma un desishon pa renová Sentro Pro Arte. Sinembargo, na 2016 e edifisio a sufri un kandela grandi i a keda severamente dañá. Segun ''Antilliaans Dagblad'', e edifisio tabata caba hopi aña abandoná i den estado di deteriorashon ora e kandela di sèptèmber 2016 a destruí gran parti di e struktura.[7]
Despues di e kandela, a wordu konsiderá diferente opshon pa e futuro di e sitio: sigui ku e plan pa renovashon, demolishon di e edifisio i konstrukshon di un teatro nobo na mesun sitio, òf den sentro di Willemstad.[7]
== Plan pa un teatro nobo ==
E futuro di Sentro Pro Arte a keda durante añanan sujeto na un debate tokante e nesesidat pa un teatro nashonal na Kòrsou. Un di e opcionnan tabata pa muda e teatro pa e centro di Willemstad.
Na 2018, e Raad van Ministers a tuma un desishon pa pone e futuro teatro nashonal den e centro di Willemstad. E desishon tabata parti di e diskushon mas amplio tokante revitalisashon di e sentro urbano i e nesesidat pa un fasilidat kultural nobo.[7]
Na 2020, e gobièrnu a indiká ku e antiguo Sentro Pro Arte lo wordo demole. Un aanbesteding públiko pa e trabounan di demole tabata caba tuma lugá. E gobièrnu tambe a indiká ku tabata investigá e posibilidat pa realisá un teatro nashonal nobo den centro di Willemstad.[7]
E futuro di un teatro nobo a keda riba e agenda públiko. Na 2022, e tema di e schouwburg a bolbe wordo diskutí den e contexto di diferente plan pa un fasilidat kultural nobo.[8]
E antiguo edifisio, ku tabata keda abandoná despues di e incendio, a wordo desmantelá eventualmente debí na su estado físiko.
== Importansia kultural ==
Sentro Pro Arte tabata un di e edifisionan kultural mas importante di Kòrsou durante e último parti di siglo binti. E teatro a duna artistanan lokal un esenario i a fasilitá presentashonnan di teatro, músika, baile i otro formanan di arte.
Su apertura na 1968 tabata un momento importante pa e desaroyo di infrastruktura kultural na Kòrsou. Durante e periodo di mas ku 30 aña ku e teatro tabata aktivo, Sentro Pro Arte a bira un punto di enkuentro pa diferente generashon i un parti importante di bida artistiko i sosial di e isla.[4][5]
E siere di e teatro na 2001, su posterior deteriorashon i e kandela na 2016 a lanta un debate mas amplio tokante e nesesidat pa un teatro nashonal moderno na Kòrsou. E diskushon a kontinua den e añanan despues, ku diferente propuesta pa e lokalidat i forma di un futuro teatro.
== Referensianan ==
<references />
== Fuentes ==
* Maduro-Molhuijsen, Helma. "Centro Pro Arte". ''De Archiefvriend'', desèmber 2006. [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/65-centro-pro-arte De Archiefvriend].
* Rutgers, Wim. "Schrijven is zilver, spreken is goud" / estudio tokante teatro i identidat den Antias Hulandes. Digitale Bibliotheek voor de Nederlandse Letteren (DBNL). [https://www.dbnl.org/tekst/rutg014schr01_01/rutg014schr01_01_0027.php DBNL].
* de Rooy, Felix. "De ontwikkeling van theater en film op de Nederlandse Antillen". ''De Gids'', 1990. Digitale Bibliotheek voor de Nederlandse Letteren. [https://www.dbnl.org/tekst/_gid001199001_01/_gid001199001_01_0105.php DBNL].
* Rosa, Nelly. "Theater in het Caribisch gebied". ''Boekman'', nr. 128. [https://www.boekman.nl/tijdschrift-artikel/artikelen/theater-in-het-caribisch-gebied/ Boekmanstichting].
* ''Antilliaans Dagblad''. "Sentro Pro Arte wordt gesloopt", 28 di mei 2020. [https://antilliaansdagblad.com/nieuws-item/21596-sentro-pro-arte-wordt-gesloopt Antilliaans Dagblad].
-------------
'''Sentro Pro Arte''' tabata e teatro nashonal di [[Kòrsou]] ku tabata aktivo entre 1968 i 2001. E tabata situá na [[Willemstad]] den bario di Groot Davelaar.
== Historia ==
Na 1964 e konseho konsultativo pa koperashon kultural entre e paisnan di Reino a duna e gobièrnu hulandes e idea di pone fondonan disponibel pa e konstrukshon di un teatro na Kòrsou. Anteriormente Stichting Schouwburg Curaçao tabatin e arkitekto F. Zingel a haña un enkargo pa un diseño.
E gobièrnu Hulandes a duna un suma di supsidio di NAF 1.500.000,-. Riba 28 di sèptèmber 1965, H.M. e Reina (Juliana) a develá un plaka na e lugá kaminda e teatro lo wordu construi. Poco despues, a kuminsá ku e konstrukshon di Rijkseenheidboulevard. Tereno di konstrukshon i lugá di parkeer (350 outo) a ser ofresé na e Fundashon pa e teritorio insular di Kòrsou. Divershon di kontribushon den sèn di gobièrnu i privá den Antias Hulandes i e kontribushon hulandes menshoná ariba, ku a wòrdu entregá pa medio di [[Sticusa]], a hasi e konstrukshon i e instalashon posibel; Wim Vesseur, un eksperto den teatro, a aktua komo konsehero.<ref>[https://web.archive.org/web/20161120102825/http://curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=369&lang= Encyclopedie van Curacao - letter A t/m D]</ref>
E teatro ta conta cu 750 asiento, ta ekipa pa e vision mas moderno cu entre otro un lift di orquesta y ta calcula pa practicamente tur tipo di manifestacion (teatro, ballet, concierto, congreso, show, etc.). E inaugurashon a tuma lugá na 10 di sèptèmber 1968. E teatro aki a stimula e poblacion pa bishita e diferente presentacionnan y actuacionnan mas biaha.
For decades, Sentro Pro Arte served as a hub for artistic expression and community life in Curaçao. It hosted countless cultural events, performances, and exhibitions, becoming a place of deep emotional significance for generations of residents.<ref>https://www.curacaochronicle.com/post/local/demolition-of-historic-sentro-pro-arte-begins-monday-in-willemstad</ref>
1968: Officially opened by Governor N.C. (Cola) Debrot with the grand production ''Esta Ricu nos bida ta''.<ref name="theater"/>
In 1965 werd in Willemstad in Curaçao begonnen met de bouw van Centro Pro Arte: een grote schouwburg. In datzelfde jaar bezocht Koningin Wilhelmina het eiland alsmede de bouwplaats, waar zij een gedenkplaat onthulde. Later kreeg die een plaats in het theater.<ref name="theater">[https://theaterencyclopedie.nl/wiki/Centro_Pro_Arte,_Willemstad_(Curacao) Centro Pro Arte], theaterencyclopedie.nl</ref>
De schouwburg, aan een weg gelegen die de naam van Schouwburgweg kreeg, werd in 1968 geopend door Gouverneur N.C. (Cola) Debrot. De financiering kwam van Nederland, Curaçao en de Shell.
De schouwburg kwam tot stand met giften van de Nederlandse overheid, Shell, het Bureau Cultuur en Opvoeding en lokale particuliere bedrijven.<ref name="boekman">[https://www.boekman.nl/tijdschrift-artikel/artikelen/theater-in-het-caribisch-gebied/ Theater in het Caribisch Gebied]</ref>
Openingsvoorstellingen zijn ''Esta Ricu nos bida ta'' van Bunchi Römer, een stuk met meer dan 70 amateurspelers en ''Cosas de Papá y Mamá van Alfonso Paso'' in vertaling en regie van [[Nydia Ecury]] (''Gai bieu ta traha sòpi stèrki'').
Er waren 700 plaatsen, een lijsttoneel met orkestbak en een groot toneel die een brede programmering mogelijk maakte. In de eerste jaren was de zaal zeer succesvol, met optredens van Nederlandse artiesten (o.a. Jenny Arean, Tineke Schouten en Paul van Vliet) en muziek-en dansgroepen van elders.
Vanaf de jaren '90 ging het steeds slechter met het theater, door onder andere een merkwaardige beleidsbeslissing waarbij verordineerd werd dat de bezoekers keurig gekleed moesten zijn; anders kon toegang ontzegd worden. Dit had een teruggang van bezoekers tot gevolg.
Daarnaast had het gebouw te maken met een niet structuele programmering, veroorzaakt door slechte communicatie en financiële problemen. Daarbij was er, ook vanwege geldtekort, een groot gebrek aan onderhoud. Zo had het gebouw ernstig te lijden onder wateroverlast, waardoor de kelders regelmatig onder water stonden.
In 2015 nam de Curaçaose overheid het besluit om Centro Pro Arte te renoveren. Amper een jaar later vatte het leegstaande pand tijdens een grote arbeidersstaking vlam. Er waren drie opties: doorgaan met de renovatieplannen, slopen en een nieuw theater bouwen, of een nieuw theater bouwen in de binnenstad. Om het ooit bruisende winkelgebied Punda en Otrobanda levendig te maken pleitten stadsontwikkelaars en winkeliersverenigingen voor de komst van een nationaal theater in het stadscentrum. Onder oudminister van Cultuur Marilyn AlcaláWallé (PAR) leek deze wens werkelijkheid te worden. De Raad van Ministers gaf haar het mandaat om te onderhandelen over een locatie.<ref name="boekman"/>
De verschillende problemen leidden uiteindelijk in 2001 tot de definitieve sluiting van het Centro Pro Arte. Plannen voor heropening kwamen maar niet van de grond; een grote brand in 2016 maakte er helemaal een eind aan.<ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/14382-grote-vuurzee-sentro-pro-arte Grote vuurzee Sentro Pro Arte], [[Antilliaans Dagblad]] (13 di september 2016)</ref>
De restanten kwamen in het bezit van een pensioenfonds die nog wel onderzocht of er een Cultuurcentrum van gemaakt zou kunnen worden.
Na jarenlange discussie over de toekomst van Sentro Pro Arte: slopen en nieuw bouwen, renoveren of een nieuw theater elders bouwen,<ref>[https://www.curacao.nu/nieuws/algemeen/77007/werkzaamheden-voor-nieuw-sentro-pro-arte-gestart Werkzaamheden voor nieuw Sentro Pro Arte gestart], curacao.nu (14 di yüli 2025)</ref> is de overheid in 2025 begonnen met de voorbereidingen voor de bouw van een nieuw Sentro Pro Arte.
In 2017 besluit de regering de schouwburg naar de binnenstad te halen.<ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/16076-twijfels-over-locatie-van-schouwburg Twijfels over locatie van schouwburg], [[Antilliaans Dagblad]] (24 di yüli 2017)</ref>
E edifisio ku tabata será durante varios aña, a wòrdu basha abou i desmantelá kompletamente pa fin di 2025 debí na su mal estado.<ref>{{citeer web|auteur=[[Dick Drayer]]|url=https://www.curacao.nu/nieuws/geschiedenis/82870/laatste-gordijn-valt-sentro-pro-arte-definitief-ontmanteld-na-zestig-jaar-cultureel-gebruik|titel= Laatste gordijn valt: Sentro Pro Arte definitief ontmanteld na zestig jaar cultureel gebruik|werk=curacao.nu|datum=2025-12-01|bezochtdatum=2026-08-21}}</ref>
---------------
In 1964 gaf de Adviesraad voor culturele samenwerking tussen de landen van het Koninkrijk de Nederlandse regering in overweging fondsen ter beschikking te stellen voor de bouw van een schouwburg op Curaçao. Tevoren had de Stichting Schouwburg Curaçao de architect F. Zingel opdracht voor een ontwerp gegeven. Door de Nederlandse regering werd een subsidiebedrag toegekend ad NAf 1.500.000,-. Op 28 september 1965 onthulde H.M. de Koningin (Juliana) een gedenkplaat op de plaats waar de schouwburg zou verrijzen. Kort daarop nam de bouw aan de Rijkseenheidboulevard een aanvang. Bouwgrond en parkeerterrein (350 auto's) zijn door het Eilandgebied Curaçao aan de Stichting aangeboden. Diverse bijdragen in geld van overheid en particulieren in de Nederlandse Antillen en de bovengenoemde door tussenkomst van de Sticusa verstrekte Nederlandse bijdrage maakten bouw en inrichting mogelijk; de theaterdeskundige Wim Vesseur trad op als adviseur.<ref>[https://web.archive.org/web/20161120102825/http://curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=369&lang= Encyclopedie van Curacao - letter A t/m D]</ref>
De schouwburg telt 750 zitplaatsen, is volgens de modernste inzichten uitgerust met o.a. een orkestlift en is berekend op vrijwel elke soort manifestaties (toneel, ballet, concerten, congressen, shows enz.). De opening vond plaats september 1968. De bevolking is door deze schouwburg gestimuleerd de verschillende op- en uitvoeringen vaker te bezoeken.
{{Appendix}}
* [https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/21596-sentro-pro-arte-wordt-gesloopt Sentro Pro Arte wordt gesloopt], 27 di mei 2020
* [https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/26417-schouwburg-staat-weer-op-de-agenda Schouwburg staat weer op de agenda], 30 di september 2022
* De in 1968 in Davelaar op Curaçao opgerichte schouwburg Centro Pro Arte Plaza Consortium (HPC) met 750 stoelen sloot 19 jaar geleden zijn deuren. De schouwburg kwam tot stand met giften van de Nederlandse overheid, Shell, het Bureau Cultuur en Opvoeding en lokale particuliere bedrijven.<ref name="boekman"/> Hij zou een van de modernste in het Caribische gebied worden, met onder andere een orkestlift, en zou zijn berekend op alle facetten van cultuuruitingen, zoals concerten, toneel en ballet (MaduroMolhuijsen 2006). 34 jaar later, in 2001, viel het doek. Vanwege geldtekort was er sprake van achterstallig onderhoud. In 2015 nam de Curaçaose overheid het besluit om Centro Pro Arte te renoveren. Amper een jaar later vatte het leegstaande pand tijdens een grote arbeidersstaking vlam. Er waren drie opties: doorgaan met de renovatieplannen, slopen en een nieuw theater bouwen, of een nieuw theater bouwen in de binnenstad.<ref name="boekman">[https://www.boekman.nl/tijdschrift-artikel/artikelen/theater-in-het-caribisch-gebied/ Theater in het Caribisch Gebied]</ref>
* Sentro pro Arte wordt niet meer gerenoveerd. Althans niet door de overheid. Die heeft het daarom overgedragen aan het Algemeen Pensioenfonds Curaçao.
{{Appendix}}
----------------------
{{Variante|c}}
{{Infobox edificio| variante = c
| nomber = Sentro Kultural Kòrsou
| nomber2 = Cultureel Centrum Curacao
| abrevia = CCC
| adres = ''Koninginnelaan'', Emmastad
| funda = [[30 di desèmber]] [[1949]]
| inaugura = 1950
| architect =
| renova =
| propietario = Stichting Schouwburg
| director =
| cantidad_sala =
| capacidad = auditorio:
| zoom =16
}}
'''Sentro Kultural Kòrsou''', ofisialmente '''Cultureel Centrum Curacao''' (CCC), ta un kompleho kultural multidisiplinario na [[Kòrsou]], situá den [[Emmastad]] na [[Willemstad]]. Fundá dia [[30 di desèmber]] [[1949]], e sentro ta dediká pa promové bida kultural i aktividatnan sosio-kultural na isla, ku énfasis partikular riba hubentut i su desaroyo den kultura di Kòrsou.<ref>https://www.sentrokultural-korsou.org/</ref>
== Historia ==
Sentro Kultural Kòrsou a wòrdu establesé komo e organisashon lokal ligá na [[Sticusa|Stichting voor Culturele Samenwerking]] (Sticusa) pa stimula bida kultural na Kòrsou i fasilitá interkambio kultural ku [[Hulanda]], [[Aruba]] i otro islanan di Karibe Hulandes. E promé direktor di CCC tabata [[Cola Debrot]], un figura aktivamente enbolbí den [[literatura]] i kultura lokal.
For di su kuminsamentu, e método di trabou di CCC tabata diferente di esun di Sentro Kultural Aruba (CCA). Mientras CCA tabata fungí mas komo un organisashon ku ta koordiná i unifiká aktividatnan di organisashonnan kultural eksistente, CCC a skohe pa enfoká riba stimulá inisiativanan propio i yena bashinan den e kampo kultural.
El a hunga un papel importante den desaroyo kultural di Kòrsou. Entre otro, e sentro a establesé òf a yuda na kreashon di:
* Liga di Pelíkula Korsou (Curacaose Film Liga?)
* Biblioteka sientífiko (ku posteriormente a integrá den e biblioteka di [[University of Curaçao|UoC]])
* Fundashon Skol di Músika Kòrsou
== Aktividatnan i funshon ==
(oud)
Sentro Kultural Kòrsou ta aktivo den vários disiplina kultural, inkluyendo músika, literatura, teatro, baile, arte visual i aktividatnan sosial ku ta kombiná diferente forma di ekspreshon kultural. CCC ta kolabora ku instansianan lokal i internashonal pa organisá presentashonnan, exposishonnan i produccionnan teatral, tantu ku artistanan lokal komo ku bishitantenan for di Hulanda i otro paisnan.
Un parti di su trabou histórico tabata e organisashon di proyekshonnan di pelíkula, inklusief uso di e asina yamá sinetruck, ku a permití hiba sine pa diferente bario riba e isla. Dor di su aktividatnan, CCC a kontribuí tanto material komo emoshonalmente na formashon di e identidat kultural di Kòrsou.
== Meta i signifikado ==
E ophetivonan prinsipal di CCC ta:
* Promové bida kultural den Kòrsou i (histórikamente) den Antias Hulandes
* Kolaborá ku organisashonnan kultural na Hulanda, Aruba i e Karibe
* Fasilitá intercambio kultural i artistiko
* Sostené i stimula talento lokal
Ku mas ku sinkuenta aña di eksistensia, Sentro Kultural Kòrsou ta konsiderá un di e pilarnan di infrastructura kultural di e isla.
of
== Vision i mishon ==
(nieuw)
Segun su website oficial, e visión di Sentro Kultural Kòrsou ta pa bira e institushon prinsipal pa ekspreshon kultural i edukashon den komunidat di Kòrsou i, si posibel, den e region mes. Su mishon ta kontribuí na kalidat di bida di komunidat di Kòrsou pa medio di e promoshon di aktividatnan kultural i sosio-kultural. CCC ta pone un énfasis spesial riba hubentut, kwa nan ta invitá i involví den desaroyo i preservashon di kultura pa e generashonnan futuro.
== Aktividatnan ==
Durante su existencia, CCC a organisá i suportá hopi tipo di aktividat kultural, inklusivamente:
* produccionnan musicals, teatraal i danse
* exposishon di arte visual i fotografia
* organizashon di film den komunidat (cinetruck)
* sesiunan literario i promoveshon di eskribidonan lokal
* edukashon musikal via Akademia di Músika Edgar Palm
* kursonan i talleres pa djòvenes i adulto.
CCC kolabora ku otro organisashonnan kultural lokal i internashonal pa organizá eventonan ku ta inkluí artistanan lokal i invitado.
== Importansia ==
Na mas ku 75 aña di eksistensia, Sentro Kultural Kòrsou ta konsiderá un pilarnan den infrastructura kultural di Kòrsou, kontribuí na tanto konservashon komo desaroyo di ekspreshon kultural lokal i involvimentu di hubentut den aktividatnan kultural.
{{Appendix}}
ta un compleho
Cultureel Centrum Curaçao werd op 30 december 1949 opgericht als de plaatselijke zusterorganisatie van Sticusa ter bevordering van het culturele leven op Curacao en de culturele uitwisseling met het moederland. Eerste directeur was Colá Debrot.<ref>https://theaterencyclopedie.nl/wiki/Cultureel_Centrum_Cura%C3%A7ao_(1950) Cultureel Centrum Curaçao (1950)], theaterencyclopedia.nl</ref>
Fundá na 1950. For di kuminsamentu, e método di trabou di C.C.C. tabata diferente orienta cu esun di Centro Cultural Aruba, cu al fin y al cabo ta fungi como grupo, mientras cu ta mantene e independencia di e organisacionnan cultural existente. E C.C.C. prinsipalmente ta hasi esfuerso pa stimulá aktividat propio riba tereno kultural; e ta purba tambe di yena e bashinan eksistente. Desde su fundashon, e C.C.C. entre otro, a logra of a yuda pa logra lo siguiente:
• e liga di pelíkula Curaçao,
• e Biblioteka Sientífiko (awor uni den e Biblioteka di Universidat)
• y Fundacion Scol di Musica Curaçao.
Varios instancia colaborando cu e C.C.C. ta envolvi den entre otro teatro, ballet y exposicionnan. E C.C.C. ta proveé proyekshon di pelíkula ku e *cinetruck i ta kolabora ku otro organisashonnan pa organisá presentashonnan di tantu artistanan lokal komo bishitante di Hulanda i otro paisnan (mira tambe Sentronan Kultural).
Opgericht in 1950. Van de aanvang af was de werkwijze van het C.C.C. anders gericht dan die van het Cultureel Centrum Aruba, dat immers samenbun¬delend optreedt, met behoud overigens van de zelfstandigheid van de bestaande culturele organisaties. Het C.C.C. streeft vooral naar het stimuleren van de zelfwerkzaamheid op cultureel gebied; het tracht verder nog bestaande la¬cunes op te vullen. Sedert de oprichting heeft het C.C.C. o.m. het volgende tot stand gebracht of helpen brengen:
• de filmliga Curaçao,
• de Wetenschappelijke Bibliotheek (inmiddels opgegaan in de Universiteitsbibliotheek)
• en de Stichting Muziekschool Curaçao.
Diverse instellingen samenwerkend met het C.C.C. houden zich o.m. bezig met toneel, bal¬let en tentoonstellingen. Het C.C.C. verzorgt o.m. filmvoorstellingen met de *cinetruck en werkt samen met andere organisaties voor het organiseren van uitvoeringen zowel door lokale als door bezoekende kunstenaars uit Nederland en andere landen (zie ook Culturele Centra). <ref>[https://web.archive.org/web/20161120102825/http://curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=369&lang= Cultureel Centrum Curacao], Encyclopedie van Curaçao</ref>
On December 30th , 1949, the “Cultureel Centrum Curaçao / Sentro Kultural Kòrsou” was founded<ref>https://www.sentrokultural-korsou.org/ Sentro Kultural Kòrsou]</ref>, with the following objectives:
*Promotion of cultural life within the Netherlands Antilles , and in particular in Curaçao.
*Work together with other organizations with same objective in The Netherlands, Aruba and the Caribbean to coordinate cultural exchanges between these organizations.
Throughout its history of more than 55 years, CCC has contributed to the cultural development of Curaçao in both a material and emotional way.
The areas of culture in which CCC operates are music, literature, theatre, dance, visual art, and social events where all these cultural aspects are represented.<ref>https://www.sentrokultural-korsou.org/</ref>
{{Appendix}}
'''Cultureel Centrum Curaçao''' (ofisialmente **Sentro Kultural Kòrsou**, abreviá CCC) ta un organisashon kultural multidisiplinario ku ta sede na Emmastad, Willemstad, Kòrsou. Fundá riba **30 di desèmber 1949**, e sentro tin komo meta pa promové bida kultural riba e isla pa medio di músika, arte visual, literatura, baile i teater.
## Historia
CCC a wòrdu fundá pa lidernan kultural hulandes i lokal ku a buska pa fomentá interkambio kultural entre Hulanda, Antia Hulandes anterior, Indonesia i Sürnam. Un di su promé presidentenan tabata **Dr. Cola Debrot**, y otro figuranan clave a inclui **May Henriquez**, **J. Bennebroek Gravenhorst**, i **Dr. L.A.G.O. Lashley**.
Inicialmente alohá den un biblioteka sientífiko, e sentro a organisá un variedat di aktividatnan kultural manera konsierto i obranan di teatro importá for di Hulanda, entre otro *Marí di Malpais* i *Juancho Picaflor*. Den añanan despues, CCC tambe a trese teater i pelíkula biahero a traves di un trùk di sine mobil.
## Organization
- **President**: Henri C. Cornelia
- The board of directors includes up to nine members with roles such as treasurer and secretary.
- **Funding**: Supported by government grants (STICUSA/OKSNA), donations, course fees, and space rentals.
## Programs and Academy
The CCC operates as a cultural hub offering a wide range of classes and initiatives:
- **Edgar Palm Music Academy**: Offers instruction in piano, guitar, cuatro, mandolin, trumpet, saxophone, drums, choral singing, and general musical education—mostly for young students.
- **Theater**: Offers lessons and performance opportunities, including children's theater.
- **Folkloric Dance**: Traditional Curaçaoan and Aruban dance courses, including instruction led by Cesareo Jean Louis.
- **Visual Arts**: Exhibitions for painters, photographers, and other artists—featuring both local talent and curated in-house shows.
- **Literature**: Hosts literary gatherings, supports writers, and publishes books.
## Events
CCC regularly organizes public events to foster local culture and talent, including concerts like *Historia di Muziek*, Christmas performances, and *E-Klabu* for organ and other instruments.
## Facilities
The center houses classrooms, a concert hall, an auditorium, and a garden, which are used for courses, events, and exhibitions. These facilities are also available for rental by the community and partner organizations.
## Impact and Legacy
CCC plays a central role in preserving and promoting Curaçao’s cultural identity:
- Through the Edgar Palm Music Academy, it has trained many young musicians who have gone on to study abroad in the Netherlands and Suriname.
- Its theater, dance, literature, and visual arts programs continue to enrich the island's cultural and educational landscape.
- By organizing festivals and public events, CCC helps maintain the island’s cultural heritage and language.
## See also
* [[Culture of Curaçao]]
* [[Edgar Palm Music Academy]]
* [[List of museums in the Dutch Caribbean]]
== References ==
<references />
[[:Kategoria:Kultura na Kòrsou]]
{{Infobox kultura
| nomber = Cultureel Centrum Curaçao
| otro_nomber = Sentro Kultural Kòrsou (CCC)
| imagen =
| lugá = Emmastad (Groot Kwartier), Willemstad, Curaçao
| fundashon = 30 di desèmber 1949
| presidente = Henri C. Cornelia
| objtos = Promové bida kultural multidisiplinario pa komunidat di Curaçao
| formato = Fundashon sin ánimo di ganashi i centro kultural
}}
'''Cultureel Centrum Curaçao''' (nómi oficial **Sentro Kultural Kòrsou**, abreviado CCC) ta un organización kultural multidisiplinario na Emmastad, Willemstad. Fundá dia **30 di desèmber 1949**, su mision ta promové bida kultural na nivel lokal i internashonal, na área di musika, arte visual, letra, baile, i teatro.:contentReference[oaicite:0]{index=0}
## Historia
CCC a keda fundá dor di lideres kultural Hulandes i lokal ku deseá fasilitá interkambio kultural entre Hulanda, Antilla Hulandes, Indonesia i Surinam. Uno di e promé presidente tabata **Dr. Cola Debrot**. Otro figura importante ta **May Henriquez**, J. Bennebroek Gravenhorst, i Dr. L.A.G.O. Lashley.:contentReference[oaicite:1]{index=1}
En su prinsipio, CCC tabata situá riba e biblioteka akademiko (wetenschappelijke bibliotheek) i a organizá evento kultural komo konsierto i obranan teatral importá for di Hulanda, komo **"Marí di Malpais"** i **"Juancho Picaflor"**. Den e dos siglo despues, a trese obranan teater di reguero i film via e konosí **sine trùk**.:contentReference[oaicite:2]{index=2}
## Organisashon
- **Presidente:** Henri C. Cornelia:contentReference[oaicite:3]{index=3}
- Junta di direkshon ta formá di maximaal nueve miembronan, inklusí tesorero, sekretario i otro.:contentReference[oaicite:4]{index=4}
- **Finansha**: fondonan ta bini di guberno (STICUSA/OKSNA), donashon, i ingreso di kursonan i espasio alquiler.:contentReference[oaicite:5]{index=5}
## Ofertonan i Akademia
CCC ta operá den pluga kultura ku diferente sekshon:
- **Akademia di Muzika Edgar Palm**: kursunan pa piano, gitar, kuarta, mandolin, trompet, saxofon, drùm, koral i AMV, mayormente pa djoven.:contentReference[oaicite:6]{index=6}
- **Teatro**: leksion i produchonnan, inklusí teatro deportivo.:contentReference[oaicite:7]{index=7}
- **Baile folklóriko**: kurso pa hòmber i muhé den baile Arubano tradishonal, dirigí pa Cesareo Jean Louis.:contentReference[oaicite:8]{index=8}
- **Arte visual**: ekspo pa pintor, fotograf i other artista; riba Arte Proba i produchonnan mes di CCC.:contentReference[oaicite:9]{index=9}
- **Literatura**: encontro literario, soporte pa skritornan i publikashon di buki.:contentReference[oaicite:10]{index=10}
## Eventonan
Ta organizá eventonan regularmente pa stimulá kultura lokal i talentonan, inklusí **"Historia di Muziek"**, **koncierto di Krísma**, **E-Klabu** pa ka'i òrgel i otro evento públicu.:contentReference[oaicite:11]{index=11}
## Instalashonnan
CCC ta cuenta ku klasnan, sal di konsierto, auditorium i horto ku ta disponible pa uso di kurso, evento i eksposishon. Ta accesibel pa renta pa organizashon.:contentReference[oaicite:12]{index=12}
## Impakto i legado
CCC ta un institution klave na preservashon i promocion di kultura Curacaoano:
- Komo e escuela musical Edgar Palm, a forma djovenes músico ku despues ta studia aden Hulanda i SU.:contentReference[oaicite:13]{index=13}
- Fomenta teatro, danza, literatura i arte visual, kontribuyendo na vida kulturel i edukashonal di e isla.
- Tononan i festivales organizá te kontribui na mantene identidat kultural i idioma lokal.
## Referensia
<references>
</references>
== Mira tambe ==
* [[Cultura di Curaçao]]
* [[Akademia di Músika Edgar Palm]]
* [[Lista di museo na Hulanda Karibense]]
tin komo meta pa promové bida kultural riba e isla pa medio di [[músika]], arte visual, [[literatura]], [[baila|baile]] i [[teatro]].
Sentro Kultural Kòrsou (ofisialmente Cultureel Centrum Curaçao, abreviá CCC) ta un kompleho kultural multidisiplinario situá na Emmastad, Willemstad den Kòrsou. Fundá 30 di desèmber 1949, e sentro ta dediká pa promové bida kultural i aktividatnan sosio-kultural na isla, ku énfasis partikular riba hubentut i su desaroyo den kultura di Kòrsou.
--------------------
{{Variante|c}}
{{Infobox artista |variante= c
| nomber = Bagira Tizraoui
| alias = Bagira
| fecha nacemento =
|luga nacemento=[[Hulanda]]
| residencia = {{CUW}}
|ofishi=Pintor, diseñadó gráfiko, muralista
|genero=Arte
|website = https://bagira.art/
}}
'''Bagira Tizraoui''' (☆ 199?) ta un artista visual [[Kòrsou|kurasoleño]] di desendensia algeriano-hungaro, ku ta konosí pa su obranan ....
== Bida i karera ==
Bagira a nase na Hulanda, yu di un tata di Argelia i un mama di Hungria. El a lanta den varios pais, entre nan Argelia, Hungria, Belgika i [[Hulanda]]. Na 2014, na edat di 18 aña, Bagira a muda pa Kòrsou, unda su ruman muhé tabata biba.
Na 2023, el a habri su propio galeria na Kura Hulanda den Willemstad.
{{Appendix}}
NOTES
Ze is eigenwijs, eigenzinnig en onmiskenbaar getalenteerd. BAGIRA leeft en ademt kunst – en niet zomaar kunst, maar rauwe, eerlijke, krachtige portretten die muren én harten raken.<ref>[https://rss.com/podcasts/uitdekunst-kunst-en-cultuur-op-curacao/1975749/ BAGIRA – Winnares van Best Artist 2024 Award en de stem van haar generatie], rss.com (7 di aprel 2025)</ref>
Op haar 28e wint ze de Best Artist 2024 Award van de Amigoe. Niet dankzij een academische opleiding of een traditioneel pad, maar door pure durf, toewijding en een ontembare drang om te creëren. Acht jaar geleden ontdekte ze haar talent bij toeval. Twee weken later had ze haar vaste baan opgezegd – de rest is geschiedenis in verf.
Wat begon met portretopdrachten, groeide al snel uit tot iets groters. BAGIRA vond haar stem in het maken van muurschilderingen. Tegenwoordig is haar werk niet meer weg te denken uit het straatbeeld van Curaçao. Zo schilderde ze onder andere het monumentale portret van Margareth Abraham (1945–1970) op de gevel van de Curaçao International Airport.
Wat haar werk bijzonder maakt? De blik. De gelaagdheid. De stilte die haar schilderijen teweegbrengen. Ze legt gezichten vast—denkbeeldige én echte—met zoveel zeggingskracht dat je er niet omheen kunt.
BAGIRA groeide op tussen culturen én tussen geloven. Ze heeft een Hongaarse moeder en een Algerijnse vader. Ze bracht haar jeugd door in Hongarije, Nederland, België en Algerije. Haar opvoeding vond plaats in de schaduw van twee werelden: het christendom en de islam. Deze mix van spirituele, culturele en geografische invloeden vormt de kern van haar werk: kleurrijk, gelaagd en oprecht.
Op haar zestiende woonde ze al zelfstandig. Op haar negentiende vertrok ze naar Curaçao om bij haar grote zus te wonen. Die vroege onafhankelijkheid dwong haar om haar eigen weg te vinden – en precies dat is wat ze met haar kunst blijft doen.
🎙️ In deze uitzending van UIT DE KUNST vertelt ze openhartig over haar reis, over vrouw-zijn, over geloof, afkomst en vrijheid – en over hoe ze met een penseel de wereld stukje bij beetje kleur geeft.
{{Appendix}}
------------------
{{Variante|c}}
{{Infobox artista |variante= c
| fecha nacemento = 1971
|luga nacemento=[[Cuba]]
| residencia = {{CUW}}
|ofishi=Eskultor
|genero=Arte
|
}}
'''Angel Luis de la Rosa González''' (☆ 1971 na [[Cuba]]) ta un eskultor [[Cuba|kubano]]-[[Kòrsou|kurasoleño]], ku ta konosí pa su obranan di palu.
For di 2009 e ta biba i traha na Kòrsou.
'''Ángel Luis de la Rosa González''' (1971, [[Kuba]]) ta un [[eskultor]] kubano-kurasoleño ku ta biba i traha na [[Kòrsou]] for di 2009.
== Bida i karera ==
E ta bini di un famia di artesanonan ku su produktonan ta di gran prestigio. Su famianan tin profesionan manera saddler, shoemaker, carpintero, grafista i wever.<ref>[https://delarosartes.exto.nl/ Biografie Angel de la Rosa]</ref> Ora Angel Luis tin 12 aña, e ta bai un skol sekundario kaminda ta duna enseñansa di arte, e akademia José Joaquín Tejada, na [[Santiago di Cuba]]. E programa ta full-time, 6 dia pa siman i ta dura 7 aña. Ounke e ta ekselente den grafismo na skol, su preferensia personal ta skultura. Despues di a terminá su estudio, el a bira maestro di dibuho i skultura.
De la Rosa ta kuminsa su karera profeshonal na Casa de la Cultura Miguel Matamoros na Santiago de Cuba, den e departamento di artesanía. Den kuadro di e trabou aki e ta bira miembro di Asociación Cubana de Artesanos Artistas. Despues el a bira presidente di e asosiashon, posishon ku a okupá pa 10 aña. Entretantu e ta partisipá anualmente na
E ta un artista ku ta partisipá den grupo di eksposishon pa artesanonan i ku regularmente ta risibí premionan i rekonosementu.
Ademas e ta traha riba diferente enkargo. Na 2005 el a traha su prome exposicion solo titula ⁇ Consagración a la Primavera ⁇ (Invicion di Primavera), na e instituto provincial Biblioteca Elvira Cape.
Na momento cu Angel Luis ta yegando su 40 aña, e ta realisa mas y mas cu e ta sinti su mes encerra den su propio pais. Un bishita di trabou kòrtiku na Martinique a lanta su konsiensia ku un sosiedat por funshoná diferente for di loke e ta kustumbrá na dje na Cuba. Esaki ta oumentá su preokupashon. E ta tuma e desishon di emigrá i en realidat su intenshon ta pa bai Brazil. Miéntras e ta preparando pa esaki, e ta tende di un proyekto di konstrukshon na Kòrsou ku ta rekerí personal spesial di urgensia. Ángel Luis a kambia su plannan i huntu ku kuater kompatriota el a bai Kòrsou na 2009, ku tres di su figuranan di madera den su maleta.
Na Curaçao e ta traha na e konstrukshon di L ⁇ Aldea, un proyekto turístiko na Santa Catharina ku ya a wòrdu realisá. E ta hiba su figuranan di palu na Gallery Alma Blou, pa mira si por tin interes den su obra. E galerista Lusette Verboom ta entusiasmá i for di e momentu ei e ta trese tur loke e ta traha na e galeria.
Despues ku su kontrato ku e proyekto di konstrukshon a kaba, Angel Luis a disidí di keda na Kòrsou i kuminsá su mes negoshi.
Ademas, e ta aktivo den arte i regularmente ta partisipá na
grupo di exposicion na e galeria. Na yüni 2021, e ta un di e 45 artistanan lokal ku ta habri nan estudio durante e Open Atelier Route.
Muhénan ta importante den bida di Angel Luis. Komo yu úniko, no solamente su mama a lanta e, sino tambe su wela. Awor ku e mes tin yu, entre nan tres yu muhé, e ta eksperensiá e muhé tambe for di e perspektiva di e tata. E ta orguyoso di tur su 8 yu i ta konsiderá nan komo e kos mas importante den su bida.
Ángel Luis ta biba na Kòrsou pa 14 aña kaba i a traha un bida aki, den kua e ta sinti su mes na kas. E tin un gran admiracion pa e comunidad di Curaçao, unda tanto nacionalidad ta biba hunto y unda e tambe ta sinti su mes bon bini. E ta broma cu e libertad cu e tin aki pa biba y traha, pero tambe e oportunidadnan cu e ta haya pa desaroya su mes artisticamente.
Na 2023, durante su prome bishita na Hulanda, Angel Luis a hala atencion cu su obranan na e Dianan Nacional di Arte na Gorinchem y PAN Amsterdam.
{{Appendix}}
[[:Category:Arte na Kòrsou]]
Despues di a termina su estudio na skol, el a bai traha na Casa de la Cultura Miguel Matamoros na Santiago de Cuba, den e departamento di artesanía. For di e trabou aki e ta bira miembro di Asociación Cubana de Artesanos Artistas. Despues el a bira presidente di e asosiashon i e posishon aki el a okupá pa 10 aña. Entretantu e ta partisipá anualmente na
E ta un artista ku ta partisipá den grupo di eksposishon pa artesanonan i ku regularmente ta risibí premionan i rekonosementu.
Ademas e ta traha riba diferente enkargo. Na 2005 el a traha su prome exposicion solo titula ⁇ Consagración a la Primavera ⁇ (Invicion di Primavera), na e instituto provincial Biblioteca Elvira Cape.
Na momento cu Angel Luis ta yegando su 40 aña, e ta realisa mas y mas cu e ta sinti su mes encerra den su propio pais. Un bishita di trabou kòrtiku na Martinique a lanta su konsiensia ku un sosiedat por funshoná diferente for di loke e ta kustumbrá na dje na Cuba. Esaki ta oumentá su preokupashon. E ta tuma e desishon di emigrá i en realidat su intenshon ta pa bai Brazil. Miéntras e ta preparando pa esaki, e ta tende di un proyekto di konstrukshon na Kòrsou ku ta rekerí personal spesial di urgensia. Ángel Luis a kambia su plannan i huntu ku kuater kompatriota el a bai Kòrsou na 2009, ku tres di su figuranan di madera den su maleta.
Na Curaçao e ta traha na e konstrukshon di L ⁇ Aldea, un proyekto turístiko na Santa Catharina ku ya a wòrdu realisá. E ta hiba su figuranan di palu na Gallery Alma Blou, pa mira si por tin interes den su obra. E galerista Lusette Verboom ta entusiasmá i for di e momentu ei e ta trese tur loke e ta traha na e galeria.
Despues ku su kontrato ku e proyekto di konstrukshon a kaba, Angel Luis a disidí di keda na Kòrsou i kuminsá su mes negoshi.
Ademas, e ta aktivo den arte i regularmente ta partisipá na
grupo di exposicion na e galeria. Na yüni 2021, e ta un di e 45 artistanan lokal ku ta habri nan estudio durante e Open Atelier Route.
Muhénan ta importante den bida di Angel Luis. Komo yu úniko, no solamente su mama a lanta e, sino tambe su wela. Awor ku e mes tin yu, entre nan tres yu muhé, e ta eksperensiá e muhé tambe for di e perspektiva di e tata. E ta orguyoso di tur su 8 yu i ta konsiderá nan komo e kos mas importante den su bida.
Ángel Luis ta biba na Kòrsou pa 14 aña kaba i a traha un bida aki, den kua e ta sinti su mes na kas. E tin un gran admiracion pa e comunidad di Curaçao, unda tanto nacionalidad ta biba hunto y unda e tambe ta sinti su mes bon bini. E ta broma cu e libertad cu e tin aki pa biba y traha, pero tambe e oportunidadnan cu e ta haya pa desaroya su mes artisticamente.
Na 2023, durante su prome bishita na Hulanda, Angel Luis a hala atencion cu su obranan na e Dianan Nacional di Arte na Gorinchem y PAN Amsterdam.
------------------------
9pp20v5hddlfrshl6jxnj6t9ehbfsmx
201583
201582
2026-08-21T21:21:54Z
Caribiana
8320
/* Sentro kultural */
201583
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
Pending: [[Mandy Franca]] - [[Tarona]] - [[Gilleam Trapenberg]] - [[Shertise Solano]] - [[Serana Angelista]] (nl.wiki) - [[Eugenie Boon]]
-------------
{{Variante|c}}
{{Infobox edificio| variante = c
| tipo = Kompleho kultural
| nomber2 = Sentro Pro Arte
| imagen =
| descripcion =
| localisa_na = [[Willemstad]]
| adres = Schouwburgweg
| cercania =
| fecha_construccion = 1965-1968
| fecha_funda =
| inaugura = 6/ [[10 di sèptèmber]]??? [[1968]]
| cera = 2001
| renova =
| restaura =
| aña_basha = 2025
| pais = {{CUW}}
| architect = Frits F. Zingel
| renova =
| propietario = Stichting Schouwburg Curaçao
| director =
| cantidad_sala =
| capacidad = ouditorio: 750 asiento
| status_monumento =
| distincion =
| zoom =16
}}
'''Sentro Pro Arte''' (SPA) tabata un teatro na [[Willemstad]], [[Kòrsou]], ku den e di dos mita di [[siglo 20|siglo binti]] a sirbi komo un di e prinsipal sentronan pa teatro, músika, baile i otro manifestashonnan kultural na e isla. E edifisio tabata situá na [[Groot Davelaar]] y a habri na 1968. Despues di mas ku tres dékada di aktividat, e teatro a sera definitivamente na 2001. Despues di un periodo largu di bandonamentu, e edifisio a sufri un kandela grandi na 2016 i a wòrdu desmantelá despues.
== Sentro kultural ==
Durante mas ku tres dékada, Sentro Pro Arte a sirbi komo un punto di enkuentro pa bida kultural di Kòrsou. E sala a wordo usá pa teatro, konsierto, balèt, baile i otro presentashonnan artístiko.
E teatro a duna artista i gruponan lokal un esenario i a fasilitá tambe presentashonnan di artistanan di Hulanda i di otro paisnan. Den e promé añanan, e teatro a presenta un variedad di produkshonnan di teatro i músika i a bira un parti importante di e infrastruktura kultural di Kòrsou.[1][4]
Den 1968, por ehèmpel, e teatro a sirbi komo esenario pa diferente produkshonnan di teatro na [[papiamentu]]. E grupo teatral Thalia a presenta obranan na e teatro, i otro gruponan antiano tambe a usa e fasilidat nobo.[4]
E importansia di Sentro Pro Arte pa teatro antiano ta visibel tambe den e desaroyo di teatro na Papiamentu durante e periodo despues di su apertura. Den su estudio riba desaroyo di teatro i film den Antias Hulandes, Felix de Rooy ta menshoná diferente presentashon importante ku a tuma lugá na Sentro Pro Arte den e promé lunanan despues di su apertura.[5]
== Historia ==
=== Konstrukshon ===
Na 1964, [[Sticusa]], e konseho konsultativo pa koperashon kultural entre e paisnan di Reino a rekomendá na e gobièrnu hulandes pa pone fondonan disponibel pa konstrukshon di un teatro na Kòrsou. Promé ku esaki, Stichting Schouwburg Curaçao a duna arkitekto Frits F. Zingel un enkargo pa prepará un diseño pa un teatro.[1]
E gobièrnu di Hulanda a otorgá un subsidio pa e proyekto. E konstrukshon a wòrdu finansiá dor di un kombinashon di kontribushonnan públiko i privá. Segun un relato histórico di Helma Maduro-Molhuijsen, e gastonan total di e proyekto tabata mas o ménos NAf 1,725,000. E gobièrnu hulandes a kontribuí NAf 772,000, e sektor privá NAf 278,000, e gobièrnu di Antias Hulandes NAf 150,000, i e Stichting Schouwburg a finansia e resto pa medio di un préstamo. E territorio insular di Kòrsou a kontribuí na infrastruktura ku un suma di aproximadamente NAf 350,000.[1]
Dia 28 di sèptèmber 1965, Reina Juliana a develá un plaka konmemorativo na e sitio kaminda e teatro lo wordo construi. Poco despues, e konstrukshon a kuminsá na e sitio na Rijkseenheidboulevard. E tereno pa e edifisio i un parkeadero pa aproximadamente 350 outo a wordo disponé pa e territorio insular di Kòrsou.[1]
E konstrukshon tabata bou di un diseño di F. Zingel. Wim Vesseur, un eksperto den teatro, a fungi komo konsehero pa e proyekto. E Sentro Pro Arte tabata diseñá komo un fasilidat moderno pa su tempu, ku 750 asiento, un orkestbak i un lift pa orquesta. E teatro tabata kapas pa presentashonnan di diferente tipo, inkluyendo teatro, ballet, konserto, kongreso i show.[1][2]
=== Apertura ===
Sentro Pro Arte a habri ofisialmente dia [[6 di sèptèmber]] [[1968]], ku gobernador N.C. "Cola" Debrot komo e persona ku a habri e teatro. E apertura tabata akompañá pa un programa kultural ku tabata inkluí e revista musical '''Esta Ricu Nos Bida Ta'''.[2][3]
Un fuente contemporáneo di e periodo ta konfirmá ku e apertura di e teatro a tuma lugá dia 6 di sèptèmber 1968. Wim Rutgers tambe ta menshoná e fecha komo e dia ku Sentro Pro Arte a wordo ofisialmente habri.[2][3]
E teatro a bira un fasilidat importante pa desaroyo di teatro i otro formanan di arte na Kòrsou. Den su discurso di apertura, gobernador Cola Debrot a mira e teatro komo un posibilidat pa duna un impulso nobo na desaroyo di aktividatnan kultural.[4]
=== Kaída i siere ===
Den añanan 1990, Sentro Pro Arte a kuminsá enfrenta diferente problema. Problemanan finansiero, falta di mantenshon i difikultatnan pa mantene un programa kultural sostenibel a afektá e funshonamentu di e teatro.
E edifisio a sufri di deteriorashon i problemanan di mantenshon. Falta di rekurso finansiero a kontribui na un atraso den mantenshon di e edifisio i su instalashonnan. Segun Nelly Rosa, SPA a sera su portanan despues di varios añanan di problema finansiero i a keda bashi durante añanan.[6]
Na '''2001''', Sentro Pro Arte a sera definitivamente.[6]
=== Kandela i bandonamentu ===
Despues di su siere, e edifisio a keda durante hopi aña sin un uso permanente. E falta di mantenshon a hasi ku e edifisio a deteriorá progresivamente.
Na 2015, e gobièrnu di Kòrsou a tuma un desishon pa renová Sentro Pro Arte. Sinembargo, na 2016 e edifisio a sufri un kandela grandi i a keda severamente dañá. Segun ''Antilliaans Dagblad'', e edifisio tabata caba hopi aña abandoná i den estado di deteriorashon ora e kandela di sèptèmber 2016 a destruí gran parti di e struktura.[7]
Despues di e kandela, a wordu konsiderá diferente opshon pa e futuro di e sitio: sigui ku e plan pa renovashon, demolishon di e edifisio i konstrukshon di un teatro nobo na mesun sitio, òf den sentro di Willemstad.[7]
== Plan pa un teatro nobo ==
E futuro di Sentro Pro Arte a keda durante añanan sujeto na un debate tokante e nesesidat pa un teatro nashonal na Kòrsou. Un di e opcionnan tabata pa muda e teatro pa e centro di Willemstad.
Na 2018, e Raad van Ministers a tuma un desishon pa pone e futuro teatro nashonal den e centro di Willemstad. E desishon tabata parti di e diskushon mas amplio tokante revitalisashon di e sentro urbano i e nesesidat pa un fasilidat kultural nobo.[7]
Na 2020, e gobièrnu a indiká ku e antiguo Sentro Pro Arte lo wordo demole. Un aanbesteding públiko pa e trabounan di demole tabata caba tuma lugá. E gobièrnu tambe a indiká ku tabata investigá e posibilidat pa realisá un teatro nashonal nobo den centro di Willemstad.[7]
E futuro di un teatro nobo a keda riba e agenda públiko. Na 2022, e tema di e schouwburg a bolbe wordo diskutí den e contexto di diferente plan pa un fasilidat kultural nobo.[8]
E antiguo edifisio, ku tabata keda abandoná despues di e incendio, a wordo desmantelá eventualmente debí na su estado físiko.
== Importansia kultural ==
Sentro Pro Arte tabata un di e edifisionan kultural mas importante di Kòrsou durante e último parti di siglo binti. E teatro a duna artistanan lokal un esenario i a fasilitá presentashonnan di teatro, músika, baile i otro formanan di arte.
Su apertura na 1968 tabata un momento importante pa e desaroyo di infrastruktura kultural na Kòrsou. Durante e periodo di mas ku 30 aña ku e teatro tabata aktivo, Sentro Pro Arte a bira un punto di enkuentro pa diferente generashon i un parti importante di bida artistiko i sosial di e isla.[4][5]
E siere di e teatro na 2001, su posterior deteriorashon i e kandela na 2016 a lanta un debate mas amplio tokante e nesesidat pa un teatro nashonal moderno na Kòrsou. E diskushon a kontinua den e añanan despues, ku diferente propuesta pa e lokalidat i forma di un futuro teatro.
== Referensianan ==
<references />
== Fuentes ==
* Maduro-Molhuijsen, Helma. "Centro Pro Arte". ''De Archiefvriend'', desèmber 2006. [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/65-centro-pro-arte De Archiefvriend].
* Rutgers, Wim. "Schrijven is zilver, spreken is goud" / estudio tokante teatro i identidat den Antias Hulandes. Digitale Bibliotheek voor de Nederlandse Letteren (DBNL). [https://www.dbnl.org/tekst/rutg014schr01_01/rutg014schr01_01_0027.php DBNL].
* de Rooy, Felix. "De ontwikkeling van theater en film op de Nederlandse Antillen". ''De Gids'', 1990. Digitale Bibliotheek voor de Nederlandse Letteren. [https://www.dbnl.org/tekst/_gid001199001_01/_gid001199001_01_0105.php DBNL].
* Rosa, Nelly. "Theater in het Caribisch gebied". ''Boekman'', nr. 128. [https://www.boekman.nl/tijdschrift-artikel/artikelen/theater-in-het-caribisch-gebied/ Boekmanstichting].
* ''Antilliaans Dagblad''. "Sentro Pro Arte wordt gesloopt", 28 di mei 2020. [https://antilliaansdagblad.com/nieuws-item/21596-sentro-pro-arte-wordt-gesloopt Antilliaans Dagblad].
-------------
'''Sentro Pro Arte''' tabata e teatro nashonal di [[Kòrsou]] ku tabata aktivo entre 1968 i 2001. E tabata situá na [[Willemstad]] den bario di Groot Davelaar.
== Historia ==
Na 1964 e konseho konsultativo pa koperashon kultural entre e paisnan di Reino a duna e gobièrnu hulandes e idea di pone fondonan disponibel pa e konstrukshon di un teatro na Kòrsou. Anteriormente Stichting Schouwburg Curaçao tabatin e arkitekto F. Zingel a haña un enkargo pa un diseño.
E gobièrnu Hulandes a duna un suma di supsidio di NAF 1.500.000,-. Riba 28 di sèptèmber 1965, H.M. e Reina (Juliana) a develá un plaka na e lugá kaminda e teatro lo wordu construi. Poco despues, a kuminsá ku e konstrukshon di Rijkseenheidboulevard. Tereno di konstrukshon i lugá di parkeer (350 outo) a ser ofresé na e Fundashon pa e teritorio insular di Kòrsou. Divershon di kontribushon den sèn di gobièrnu i privá den Antias Hulandes i e kontribushon hulandes menshoná ariba, ku a wòrdu entregá pa medio di [[Sticusa]], a hasi e konstrukshon i e instalashon posibel; Wim Vesseur, un eksperto den teatro, a aktua komo konsehero.<ref>[https://web.archive.org/web/20161120102825/http://curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=369&lang= Encyclopedie van Curacao - letter A t/m D]</ref>
E teatro ta conta cu 750 asiento, ta ekipa pa e vision mas moderno cu entre otro un lift di orquesta y ta calcula pa practicamente tur tipo di manifestacion (teatro, ballet, concierto, congreso, show, etc.). E inaugurashon a tuma lugá na 10 di sèptèmber 1968. E teatro aki a stimula e poblacion pa bishita e diferente presentacionnan y actuacionnan mas biaha.
For decades, Sentro Pro Arte served as a hub for artistic expression and community life in Curaçao. It hosted countless cultural events, performances, and exhibitions, becoming a place of deep emotional significance for generations of residents.<ref>https://www.curacaochronicle.com/post/local/demolition-of-historic-sentro-pro-arte-begins-monday-in-willemstad</ref>
1968: Officially opened by Governor N.C. (Cola) Debrot with the grand production ''Esta Ricu nos bida ta''.<ref name="theater"/>
In 1965 werd in Willemstad in Curaçao begonnen met de bouw van Centro Pro Arte: een grote schouwburg. In datzelfde jaar bezocht Koningin Wilhelmina het eiland alsmede de bouwplaats, waar zij een gedenkplaat onthulde. Later kreeg die een plaats in het theater.<ref name="theater">[https://theaterencyclopedie.nl/wiki/Centro_Pro_Arte,_Willemstad_(Curacao) Centro Pro Arte], theaterencyclopedie.nl</ref>
De schouwburg, aan een weg gelegen die de naam van Schouwburgweg kreeg, werd in 1968 geopend door Gouverneur N.C. (Cola) Debrot. De financiering kwam van Nederland, Curaçao en de Shell.
De schouwburg kwam tot stand met giften van de Nederlandse overheid, Shell, het Bureau Cultuur en Opvoeding en lokale particuliere bedrijven.<ref name="boekman">[https://www.boekman.nl/tijdschrift-artikel/artikelen/theater-in-het-caribisch-gebied/ Theater in het Caribisch Gebied]</ref>
Openingsvoorstellingen zijn ''Esta Ricu nos bida ta'' van Bunchi Römer, een stuk met meer dan 70 amateurspelers en ''Cosas de Papá y Mamá van Alfonso Paso'' in vertaling en regie van [[Nydia Ecury]] (''Gai bieu ta traha sòpi stèrki'').
Er waren 700 plaatsen, een lijsttoneel met orkestbak en een groot toneel die een brede programmering mogelijk maakte. In de eerste jaren was de zaal zeer succesvol, met optredens van Nederlandse artiesten (o.a. Jenny Arean, Tineke Schouten en Paul van Vliet) en muziek-en dansgroepen van elders.
Vanaf de jaren '90 ging het steeds slechter met het theater, door onder andere een merkwaardige beleidsbeslissing waarbij verordineerd werd dat de bezoekers keurig gekleed moesten zijn; anders kon toegang ontzegd worden. Dit had een teruggang van bezoekers tot gevolg.
Daarnaast had het gebouw te maken met een niet structuele programmering, veroorzaakt door slechte communicatie en financiële problemen. Daarbij was er, ook vanwege geldtekort, een groot gebrek aan onderhoud. Zo had het gebouw ernstig te lijden onder wateroverlast, waardoor de kelders regelmatig onder water stonden.
In 2015 nam de Curaçaose overheid het besluit om Centro Pro Arte te renoveren. Amper een jaar later vatte het leegstaande pand tijdens een grote arbeidersstaking vlam. Er waren drie opties: doorgaan met de renovatieplannen, slopen en een nieuw theater bouwen, of een nieuw theater bouwen in de binnenstad. Om het ooit bruisende winkelgebied Punda en Otrobanda levendig te maken pleitten stadsontwikkelaars en winkeliersverenigingen voor de komst van een nationaal theater in het stadscentrum. Onder oudminister van Cultuur Marilyn AlcaláWallé (PAR) leek deze wens werkelijkheid te worden. De Raad van Ministers gaf haar het mandaat om te onderhandelen over een locatie.<ref name="boekman"/>
De verschillende problemen leidden uiteindelijk in 2001 tot de definitieve sluiting van het Centro Pro Arte. Plannen voor heropening kwamen maar niet van de grond; een grote brand in 2016 maakte er helemaal een eind aan.<ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/14382-grote-vuurzee-sentro-pro-arte Grote vuurzee Sentro Pro Arte], [[Antilliaans Dagblad]] (13 di september 2016)</ref>
De restanten kwamen in het bezit van een pensioenfonds die nog wel onderzocht of er een Cultuurcentrum van gemaakt zou kunnen worden.
Na jarenlange discussie over de toekomst van Sentro Pro Arte: slopen en nieuw bouwen, renoveren of een nieuw theater elders bouwen,<ref>[https://www.curacao.nu/nieuws/algemeen/77007/werkzaamheden-voor-nieuw-sentro-pro-arte-gestart Werkzaamheden voor nieuw Sentro Pro Arte gestart], curacao.nu (14 di yüli 2025)</ref> is de overheid in 2025 begonnen met de voorbereidingen voor de bouw van een nieuw Sentro Pro Arte.
In 2017 besluit de regering de schouwburg naar de binnenstad te halen.<ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/16076-twijfels-over-locatie-van-schouwburg Twijfels over locatie van schouwburg], [[Antilliaans Dagblad]] (24 di yüli 2017)</ref>
E edifisio ku tabata será durante varios aña, a wòrdu basha abou i desmantelá kompletamente pa fin di 2025 debí na su mal estado.<ref>{{citeer web|auteur=[[Dick Drayer]]|url=https://www.curacao.nu/nieuws/geschiedenis/82870/laatste-gordijn-valt-sentro-pro-arte-definitief-ontmanteld-na-zestig-jaar-cultureel-gebruik|titel= Laatste gordijn valt: Sentro Pro Arte definitief ontmanteld na zestig jaar cultureel gebruik|werk=curacao.nu|datum=2025-12-01|bezochtdatum=2026-08-21}}</ref>
---------------
In 1964 gaf de Adviesraad voor culturele samenwerking tussen de landen van het Koninkrijk de Nederlandse regering in overweging fondsen ter beschikking te stellen voor de bouw van een schouwburg op Curaçao. Tevoren had de Stichting Schouwburg Curaçao de architect F. Zingel opdracht voor een ontwerp gegeven. Door de Nederlandse regering werd een subsidiebedrag toegekend ad NAf 1.500.000,-. Op 28 september 1965 onthulde H.M. de Koningin (Juliana) een gedenkplaat op de plaats waar de schouwburg zou verrijzen. Kort daarop nam de bouw aan de Rijkseenheidboulevard een aanvang. Bouwgrond en parkeerterrein (350 auto's) zijn door het Eilandgebied Curaçao aan de Stichting aangeboden. Diverse bijdragen in geld van overheid en particulieren in de Nederlandse Antillen en de bovengenoemde door tussenkomst van de Sticusa verstrekte Nederlandse bijdrage maakten bouw en inrichting mogelijk; de theaterdeskundige Wim Vesseur trad op als adviseur.<ref>[https://web.archive.org/web/20161120102825/http://curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=369&lang= Encyclopedie van Curacao - letter A t/m D]</ref>
De schouwburg telt 750 zitplaatsen, is volgens de modernste inzichten uitgerust met o.a. een orkestlift en is berekend op vrijwel elke soort manifestaties (toneel, ballet, concerten, congressen, shows enz.). De opening vond plaats september 1968. De bevolking is door deze schouwburg gestimuleerd de verschillende op- en uitvoeringen vaker te bezoeken.
{{Appendix}}
* [https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/21596-sentro-pro-arte-wordt-gesloopt Sentro Pro Arte wordt gesloopt], 27 di mei 2020
* [https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/26417-schouwburg-staat-weer-op-de-agenda Schouwburg staat weer op de agenda], 30 di september 2022
* De in 1968 in Davelaar op Curaçao opgerichte schouwburg Centro Pro Arte Plaza Consortium (HPC) met 750 stoelen sloot 19 jaar geleden zijn deuren. De schouwburg kwam tot stand met giften van de Nederlandse overheid, Shell, het Bureau Cultuur en Opvoeding en lokale particuliere bedrijven.<ref name="boekman"/> Hij zou een van de modernste in het Caribische gebied worden, met onder andere een orkestlift, en zou zijn berekend op alle facetten van cultuuruitingen, zoals concerten, toneel en ballet (MaduroMolhuijsen 2006). 34 jaar later, in 2001, viel het doek. Vanwege geldtekort was er sprake van achterstallig onderhoud. In 2015 nam de Curaçaose overheid het besluit om Centro Pro Arte te renoveren. Amper een jaar later vatte het leegstaande pand tijdens een grote arbeidersstaking vlam. Er waren drie opties: doorgaan met de renovatieplannen, slopen en een nieuw theater bouwen, of een nieuw theater bouwen in de binnenstad.<ref name="boekman">[https://www.boekman.nl/tijdschrift-artikel/artikelen/theater-in-het-caribisch-gebied/ Theater in het Caribisch Gebied]</ref>
* Sentro pro Arte wordt niet meer gerenoveerd. Althans niet door de overheid. Die heeft het daarom overgedragen aan het Algemeen Pensioenfonds Curaçao.
{{Appendix}}
----------------------
{{Variante|c}}
{{Infobox edificio| variante = c
| nomber = Sentro Kultural Kòrsou
| nomber2 = Cultureel Centrum Curacao
| abrevia = CCC
| adres = ''Koninginnelaan'', Emmastad
| funda = [[30 di desèmber]] [[1949]]
| inaugura = 1950
| architect =
| renova =
| propietario = Stichting Schouwburg
| director =
| cantidad_sala =
| capacidad = auditorio:
| zoom =16
}}
'''Sentro Kultural Kòrsou''', ofisialmente '''Cultureel Centrum Curacao''' (CCC), ta un kompleho kultural multidisiplinario na [[Kòrsou]], situá den [[Emmastad]] na [[Willemstad]]. Fundá dia [[30 di desèmber]] [[1949]], e sentro ta dediká pa promové bida kultural i aktividatnan sosio-kultural na isla, ku énfasis partikular riba hubentut i su desaroyo den kultura di Kòrsou.<ref>https://www.sentrokultural-korsou.org/</ref>
== Historia ==
Sentro Kultural Kòrsou a wòrdu establesé komo e organisashon lokal ligá na [[Sticusa|Stichting voor Culturele Samenwerking]] (Sticusa) pa stimula bida kultural na Kòrsou i fasilitá interkambio kultural ku [[Hulanda]], [[Aruba]] i otro islanan di Karibe Hulandes. E promé direktor di CCC tabata [[Cola Debrot]], un figura aktivamente enbolbí den [[literatura]] i kultura lokal.
For di su kuminsamentu, e método di trabou di CCC tabata diferente di esun di Sentro Kultural Aruba (CCA). Mientras CCA tabata fungí mas komo un organisashon ku ta koordiná i unifiká aktividatnan di organisashonnan kultural eksistente, CCC a skohe pa enfoká riba stimulá inisiativanan propio i yena bashinan den e kampo kultural.
El a hunga un papel importante den desaroyo kultural di Kòrsou. Entre otro, e sentro a establesé òf a yuda na kreashon di:
* Liga di Pelíkula Korsou (Curacaose Film Liga?)
* Biblioteka sientífiko (ku posteriormente a integrá den e biblioteka di [[University of Curaçao|UoC]])
* Fundashon Skol di Músika Kòrsou
== Aktividatnan i funshon ==
(oud)
Sentro Kultural Kòrsou ta aktivo den vários disiplina kultural, inkluyendo músika, literatura, teatro, baile, arte visual i aktividatnan sosial ku ta kombiná diferente forma di ekspreshon kultural. CCC ta kolabora ku instansianan lokal i internashonal pa organisá presentashonnan, exposishonnan i produccionnan teatral, tantu ku artistanan lokal komo ku bishitantenan for di Hulanda i otro paisnan.
Un parti di su trabou histórico tabata e organisashon di proyekshonnan di pelíkula, inklusief uso di e asina yamá sinetruck, ku a permití hiba sine pa diferente bario riba e isla. Dor di su aktividatnan, CCC a kontribuí tanto material komo emoshonalmente na formashon di e identidat kultural di Kòrsou.
== Meta i signifikado ==
E ophetivonan prinsipal di CCC ta:
* Promové bida kultural den Kòrsou i (histórikamente) den Antias Hulandes
* Kolaborá ku organisashonnan kultural na Hulanda, Aruba i e Karibe
* Fasilitá intercambio kultural i artistiko
* Sostené i stimula talento lokal
Ku mas ku sinkuenta aña di eksistensia, Sentro Kultural Kòrsou ta konsiderá un di e pilarnan di infrastructura kultural di e isla.
of
== Vision i mishon ==
(nieuw)
Segun su website oficial, e visión di Sentro Kultural Kòrsou ta pa bira e institushon prinsipal pa ekspreshon kultural i edukashon den komunidat di Kòrsou i, si posibel, den e region mes. Su mishon ta kontribuí na kalidat di bida di komunidat di Kòrsou pa medio di e promoshon di aktividatnan kultural i sosio-kultural. CCC ta pone un énfasis spesial riba hubentut, kwa nan ta invitá i involví den desaroyo i preservashon di kultura pa e generashonnan futuro.
== Aktividatnan ==
Durante su existencia, CCC a organisá i suportá hopi tipo di aktividat kultural, inklusivamente:
* produccionnan musicals, teatraal i danse
* exposishon di arte visual i fotografia
* organizashon di film den komunidat (cinetruck)
* sesiunan literario i promoveshon di eskribidonan lokal
* edukashon musikal via Akademia di Músika Edgar Palm
* kursonan i talleres pa djòvenes i adulto.
CCC kolabora ku otro organisashonnan kultural lokal i internashonal pa organizá eventonan ku ta inkluí artistanan lokal i invitado.
== Importansia ==
Na mas ku 75 aña di eksistensia, Sentro Kultural Kòrsou ta konsiderá un pilarnan den infrastructura kultural di Kòrsou, kontribuí na tanto konservashon komo desaroyo di ekspreshon kultural lokal i involvimentu di hubentut den aktividatnan kultural.
{{Appendix}}
ta un compleho
Cultureel Centrum Curaçao werd op 30 december 1949 opgericht als de plaatselijke zusterorganisatie van Sticusa ter bevordering van het culturele leven op Curacao en de culturele uitwisseling met het moederland. Eerste directeur was Colá Debrot.<ref>https://theaterencyclopedie.nl/wiki/Cultureel_Centrum_Cura%C3%A7ao_(1950) Cultureel Centrum Curaçao (1950)], theaterencyclopedia.nl</ref>
Fundá na 1950. For di kuminsamentu, e método di trabou di C.C.C. tabata diferente orienta cu esun di Centro Cultural Aruba, cu al fin y al cabo ta fungi como grupo, mientras cu ta mantene e independencia di e organisacionnan cultural existente. E C.C.C. prinsipalmente ta hasi esfuerso pa stimulá aktividat propio riba tereno kultural; e ta purba tambe di yena e bashinan eksistente. Desde su fundashon, e C.C.C. entre otro, a logra of a yuda pa logra lo siguiente:
• e liga di pelíkula Curaçao,
• e Biblioteka Sientífiko (awor uni den e Biblioteka di Universidat)
• y Fundacion Scol di Musica Curaçao.
Varios instancia colaborando cu e C.C.C. ta envolvi den entre otro teatro, ballet y exposicionnan. E C.C.C. ta proveé proyekshon di pelíkula ku e *cinetruck i ta kolabora ku otro organisashonnan pa organisá presentashonnan di tantu artistanan lokal komo bishitante di Hulanda i otro paisnan (mira tambe Sentronan Kultural).
Opgericht in 1950. Van de aanvang af was de werkwijze van het C.C.C. anders gericht dan die van het Cultureel Centrum Aruba, dat immers samenbun¬delend optreedt, met behoud overigens van de zelfstandigheid van de bestaande culturele organisaties. Het C.C.C. streeft vooral naar het stimuleren van de zelfwerkzaamheid op cultureel gebied; het tracht verder nog bestaande la¬cunes op te vullen. Sedert de oprichting heeft het C.C.C. o.m. het volgende tot stand gebracht of helpen brengen:
• de filmliga Curaçao,
• de Wetenschappelijke Bibliotheek (inmiddels opgegaan in de Universiteitsbibliotheek)
• en de Stichting Muziekschool Curaçao.
Diverse instellingen samenwerkend met het C.C.C. houden zich o.m. bezig met toneel, bal¬let en tentoonstellingen. Het C.C.C. verzorgt o.m. filmvoorstellingen met de *cinetruck en werkt samen met andere organisaties voor het organiseren van uitvoeringen zowel door lokale als door bezoekende kunstenaars uit Nederland en andere landen (zie ook Culturele Centra). <ref>[https://web.archive.org/web/20161120102825/http://curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=369&lang= Cultureel Centrum Curacao], Encyclopedie van Curaçao</ref>
On December 30th , 1949, the “Cultureel Centrum Curaçao / Sentro Kultural Kòrsou” was founded<ref>https://www.sentrokultural-korsou.org/ Sentro Kultural Kòrsou]</ref>, with the following objectives:
*Promotion of cultural life within the Netherlands Antilles , and in particular in Curaçao.
*Work together with other organizations with same objective in The Netherlands, Aruba and the Caribbean to coordinate cultural exchanges between these organizations.
Throughout its history of more than 55 years, CCC has contributed to the cultural development of Curaçao in both a material and emotional way.
The areas of culture in which CCC operates are music, literature, theatre, dance, visual art, and social events where all these cultural aspects are represented.<ref>https://www.sentrokultural-korsou.org/</ref>
{{Appendix}}
'''Cultureel Centrum Curaçao''' (ofisialmente **Sentro Kultural Kòrsou**, abreviá CCC) ta un organisashon kultural multidisiplinario ku ta sede na Emmastad, Willemstad, Kòrsou. Fundá riba **30 di desèmber 1949**, e sentro tin komo meta pa promové bida kultural riba e isla pa medio di músika, arte visual, literatura, baile i teater.
## Historia
CCC a wòrdu fundá pa lidernan kultural hulandes i lokal ku a buska pa fomentá interkambio kultural entre Hulanda, Antia Hulandes anterior, Indonesia i Sürnam. Un di su promé presidentenan tabata **Dr. Cola Debrot**, y otro figuranan clave a inclui **May Henriquez**, **J. Bennebroek Gravenhorst**, i **Dr. L.A.G.O. Lashley**.
Inicialmente alohá den un biblioteka sientífiko, e sentro a organisá un variedat di aktividatnan kultural manera konsierto i obranan di teatro importá for di Hulanda, entre otro *Marí di Malpais* i *Juancho Picaflor*. Den añanan despues, CCC tambe a trese teater i pelíkula biahero a traves di un trùk di sine mobil.
## Organization
- **President**: Henri C. Cornelia
- The board of directors includes up to nine members with roles such as treasurer and secretary.
- **Funding**: Supported by government grants (STICUSA/OKSNA), donations, course fees, and space rentals.
## Programs and Academy
The CCC operates as a cultural hub offering a wide range of classes and initiatives:
- **Edgar Palm Music Academy**: Offers instruction in piano, guitar, cuatro, mandolin, trumpet, saxophone, drums, choral singing, and general musical education—mostly for young students.
- **Theater**: Offers lessons and performance opportunities, including children's theater.
- **Folkloric Dance**: Traditional Curaçaoan and Aruban dance courses, including instruction led by Cesareo Jean Louis.
- **Visual Arts**: Exhibitions for painters, photographers, and other artists—featuring both local talent and curated in-house shows.
- **Literature**: Hosts literary gatherings, supports writers, and publishes books.
## Events
CCC regularly organizes public events to foster local culture and talent, including concerts like *Historia di Muziek*, Christmas performances, and *E-Klabu* for organ and other instruments.
## Facilities
The center houses classrooms, a concert hall, an auditorium, and a garden, which are used for courses, events, and exhibitions. These facilities are also available for rental by the community and partner organizations.
## Impact and Legacy
CCC plays a central role in preserving and promoting Curaçao’s cultural identity:
- Through the Edgar Palm Music Academy, it has trained many young musicians who have gone on to study abroad in the Netherlands and Suriname.
- Its theater, dance, literature, and visual arts programs continue to enrich the island's cultural and educational landscape.
- By organizing festivals and public events, CCC helps maintain the island’s cultural heritage and language.
## See also
* [[Culture of Curaçao]]
* [[Edgar Palm Music Academy]]
* [[List of museums in the Dutch Caribbean]]
== References ==
<references />
[[:Kategoria:Kultura na Kòrsou]]
{{Infobox kultura
| nomber = Cultureel Centrum Curaçao
| otro_nomber = Sentro Kultural Kòrsou (CCC)
| imagen =
| lugá = Emmastad (Groot Kwartier), Willemstad, Curaçao
| fundashon = 30 di desèmber 1949
| presidente = Henri C. Cornelia
| objtos = Promové bida kultural multidisiplinario pa komunidat di Curaçao
| formato = Fundashon sin ánimo di ganashi i centro kultural
}}
'''Cultureel Centrum Curaçao''' (nómi oficial **Sentro Kultural Kòrsou**, abreviado CCC) ta un organización kultural multidisiplinario na Emmastad, Willemstad. Fundá dia **30 di desèmber 1949**, su mision ta promové bida kultural na nivel lokal i internashonal, na área di musika, arte visual, letra, baile, i teatro.:contentReference[oaicite:0]{index=0}
## Historia
CCC a keda fundá dor di lideres kultural Hulandes i lokal ku deseá fasilitá interkambio kultural entre Hulanda, Antilla Hulandes, Indonesia i Surinam. Uno di e promé presidente tabata **Dr. Cola Debrot**. Otro figura importante ta **May Henriquez**, J. Bennebroek Gravenhorst, i Dr. L.A.G.O. Lashley.:contentReference[oaicite:1]{index=1}
En su prinsipio, CCC tabata situá riba e biblioteka akademiko (wetenschappelijke bibliotheek) i a organizá evento kultural komo konsierto i obranan teatral importá for di Hulanda, komo **"Marí di Malpais"** i **"Juancho Picaflor"**. Den e dos siglo despues, a trese obranan teater di reguero i film via e konosí **sine trùk**.:contentReference[oaicite:2]{index=2}
## Organisashon
- **Presidente:** Henri C. Cornelia:contentReference[oaicite:3]{index=3}
- Junta di direkshon ta formá di maximaal nueve miembronan, inklusí tesorero, sekretario i otro.:contentReference[oaicite:4]{index=4}
- **Finansha**: fondonan ta bini di guberno (STICUSA/OKSNA), donashon, i ingreso di kursonan i espasio alquiler.:contentReference[oaicite:5]{index=5}
## Ofertonan i Akademia
CCC ta operá den pluga kultura ku diferente sekshon:
- **Akademia di Muzika Edgar Palm**: kursunan pa piano, gitar, kuarta, mandolin, trompet, saxofon, drùm, koral i AMV, mayormente pa djoven.:contentReference[oaicite:6]{index=6}
- **Teatro**: leksion i produchonnan, inklusí teatro deportivo.:contentReference[oaicite:7]{index=7}
- **Baile folklóriko**: kurso pa hòmber i muhé den baile Arubano tradishonal, dirigí pa Cesareo Jean Louis.:contentReference[oaicite:8]{index=8}
- **Arte visual**: ekspo pa pintor, fotograf i other artista; riba Arte Proba i produchonnan mes di CCC.:contentReference[oaicite:9]{index=9}
- **Literatura**: encontro literario, soporte pa skritornan i publikashon di buki.:contentReference[oaicite:10]{index=10}
## Eventonan
Ta organizá eventonan regularmente pa stimulá kultura lokal i talentonan, inklusí **"Historia di Muziek"**, **koncierto di Krísma**, **E-Klabu** pa ka'i òrgel i otro evento públicu.:contentReference[oaicite:11]{index=11}
## Instalashonnan
CCC ta cuenta ku klasnan, sal di konsierto, auditorium i horto ku ta disponible pa uso di kurso, evento i eksposishon. Ta accesibel pa renta pa organizashon.:contentReference[oaicite:12]{index=12}
## Impakto i legado
CCC ta un institution klave na preservashon i promocion di kultura Curacaoano:
- Komo e escuela musical Edgar Palm, a forma djovenes músico ku despues ta studia aden Hulanda i SU.:contentReference[oaicite:13]{index=13}
- Fomenta teatro, danza, literatura i arte visual, kontribuyendo na vida kulturel i edukashonal di e isla.
- Tononan i festivales organizá te kontribui na mantene identidat kultural i idioma lokal.
## Referensia
<references>
</references>
== Mira tambe ==
* [[Cultura di Curaçao]]
* [[Akademia di Músika Edgar Palm]]
* [[Lista di museo na Hulanda Karibense]]
tin komo meta pa promové bida kultural riba e isla pa medio di [[músika]], arte visual, [[literatura]], [[baila|baile]] i [[teatro]].
Sentro Kultural Kòrsou (ofisialmente Cultureel Centrum Curaçao, abreviá CCC) ta un kompleho kultural multidisiplinario situá na Emmastad, Willemstad den Kòrsou. Fundá 30 di desèmber 1949, e sentro ta dediká pa promové bida kultural i aktividatnan sosio-kultural na isla, ku énfasis partikular riba hubentut i su desaroyo den kultura di Kòrsou.
--------------------
{{Variante|c}}
{{Infobox artista |variante= c
| nomber = Bagira Tizraoui
| alias = Bagira
| fecha nacemento =
|luga nacemento=[[Hulanda]]
| residencia = {{CUW}}
|ofishi=Pintor, diseñadó gráfiko, muralista
|genero=Arte
|website = https://bagira.art/
}}
'''Bagira Tizraoui''' (☆ 199?) ta un artista visual [[Kòrsou|kurasoleño]] di desendensia algeriano-hungaro, ku ta konosí pa su obranan ....
== Bida i karera ==
Bagira a nase na Hulanda, yu di un tata di Argelia i un mama di Hungria. El a lanta den varios pais, entre nan Argelia, Hungria, Belgika i [[Hulanda]]. Na 2014, na edat di 18 aña, Bagira a muda pa Kòrsou, unda su ruman muhé tabata biba.
Na 2023, el a habri su propio galeria na Kura Hulanda den Willemstad.
{{Appendix}}
NOTES
Ze is eigenwijs, eigenzinnig en onmiskenbaar getalenteerd. BAGIRA leeft en ademt kunst – en niet zomaar kunst, maar rauwe, eerlijke, krachtige portretten die muren én harten raken.<ref>[https://rss.com/podcasts/uitdekunst-kunst-en-cultuur-op-curacao/1975749/ BAGIRA – Winnares van Best Artist 2024 Award en de stem van haar generatie], rss.com (7 di aprel 2025)</ref>
Op haar 28e wint ze de Best Artist 2024 Award van de Amigoe. Niet dankzij een academische opleiding of een traditioneel pad, maar door pure durf, toewijding en een ontembare drang om te creëren. Acht jaar geleden ontdekte ze haar talent bij toeval. Twee weken later had ze haar vaste baan opgezegd – de rest is geschiedenis in verf.
Wat begon met portretopdrachten, groeide al snel uit tot iets groters. BAGIRA vond haar stem in het maken van muurschilderingen. Tegenwoordig is haar werk niet meer weg te denken uit het straatbeeld van Curaçao. Zo schilderde ze onder andere het monumentale portret van Margareth Abraham (1945–1970) op de gevel van de Curaçao International Airport.
Wat haar werk bijzonder maakt? De blik. De gelaagdheid. De stilte die haar schilderijen teweegbrengen. Ze legt gezichten vast—denkbeeldige én echte—met zoveel zeggingskracht dat je er niet omheen kunt.
BAGIRA groeide op tussen culturen én tussen geloven. Ze heeft een Hongaarse moeder en een Algerijnse vader. Ze bracht haar jeugd door in Hongarije, Nederland, België en Algerije. Haar opvoeding vond plaats in de schaduw van twee werelden: het christendom en de islam. Deze mix van spirituele, culturele en geografische invloeden vormt de kern van haar werk: kleurrijk, gelaagd en oprecht.
Op haar zestiende woonde ze al zelfstandig. Op haar negentiende vertrok ze naar Curaçao om bij haar grote zus te wonen. Die vroege onafhankelijkheid dwong haar om haar eigen weg te vinden – en precies dat is wat ze met haar kunst blijft doen.
🎙️ In deze uitzending van UIT DE KUNST vertelt ze openhartig over haar reis, over vrouw-zijn, over geloof, afkomst en vrijheid – en over hoe ze met een penseel de wereld stukje bij beetje kleur geeft.
{{Appendix}}
------------------
{{Variante|c}}
{{Infobox artista |variante= c
| fecha nacemento = 1971
|luga nacemento=[[Cuba]]
| residencia = {{CUW}}
|ofishi=Eskultor
|genero=Arte
|
}}
'''Angel Luis de la Rosa González''' (☆ 1971 na [[Cuba]]) ta un eskultor [[Cuba|kubano]]-[[Kòrsou|kurasoleño]], ku ta konosí pa su obranan di palu.
For di 2009 e ta biba i traha na Kòrsou.
'''Ángel Luis de la Rosa González''' (1971, [[Kuba]]) ta un [[eskultor]] kubano-kurasoleño ku ta biba i traha na [[Kòrsou]] for di 2009.
== Bida i karera ==
E ta bini di un famia di artesanonan ku su produktonan ta di gran prestigio. Su famianan tin profesionan manera saddler, shoemaker, carpintero, grafista i wever.<ref>[https://delarosartes.exto.nl/ Biografie Angel de la Rosa]</ref> Ora Angel Luis tin 12 aña, e ta bai un skol sekundario kaminda ta duna enseñansa di arte, e akademia José Joaquín Tejada, na [[Santiago di Cuba]]. E programa ta full-time, 6 dia pa siman i ta dura 7 aña. Ounke e ta ekselente den grafismo na skol, su preferensia personal ta skultura. Despues di a terminá su estudio, el a bira maestro di dibuho i skultura.
De la Rosa ta kuminsa su karera profeshonal na Casa de la Cultura Miguel Matamoros na Santiago de Cuba, den e departamento di artesanía. Den kuadro di e trabou aki e ta bira miembro di Asociación Cubana de Artesanos Artistas. Despues el a bira presidente di e asosiashon, posishon ku a okupá pa 10 aña. Entretantu e ta partisipá anualmente na
E ta un artista ku ta partisipá den grupo di eksposishon pa artesanonan i ku regularmente ta risibí premionan i rekonosementu.
Ademas e ta traha riba diferente enkargo. Na 2005 el a traha su prome exposicion solo titula ⁇ Consagración a la Primavera ⁇ (Invicion di Primavera), na e instituto provincial Biblioteca Elvira Cape.
Na momento cu Angel Luis ta yegando su 40 aña, e ta realisa mas y mas cu e ta sinti su mes encerra den su propio pais. Un bishita di trabou kòrtiku na Martinique a lanta su konsiensia ku un sosiedat por funshoná diferente for di loke e ta kustumbrá na dje na Cuba. Esaki ta oumentá su preokupashon. E ta tuma e desishon di emigrá i en realidat su intenshon ta pa bai Brazil. Miéntras e ta preparando pa esaki, e ta tende di un proyekto di konstrukshon na Kòrsou ku ta rekerí personal spesial di urgensia. Ángel Luis a kambia su plannan i huntu ku kuater kompatriota el a bai Kòrsou na 2009, ku tres di su figuranan di madera den su maleta.
Na Curaçao e ta traha na e konstrukshon di L ⁇ Aldea, un proyekto turístiko na Santa Catharina ku ya a wòrdu realisá. E ta hiba su figuranan di palu na Gallery Alma Blou, pa mira si por tin interes den su obra. E galerista Lusette Verboom ta entusiasmá i for di e momentu ei e ta trese tur loke e ta traha na e galeria.
Despues ku su kontrato ku e proyekto di konstrukshon a kaba, Angel Luis a disidí di keda na Kòrsou i kuminsá su mes negoshi.
Ademas, e ta aktivo den arte i regularmente ta partisipá na
grupo di exposicion na e galeria. Na yüni 2021, e ta un di e 45 artistanan lokal ku ta habri nan estudio durante e Open Atelier Route.
Muhénan ta importante den bida di Angel Luis. Komo yu úniko, no solamente su mama a lanta e, sino tambe su wela. Awor ku e mes tin yu, entre nan tres yu muhé, e ta eksperensiá e muhé tambe for di e perspektiva di e tata. E ta orguyoso di tur su 8 yu i ta konsiderá nan komo e kos mas importante den su bida.
Ángel Luis ta biba na Kòrsou pa 14 aña kaba i a traha un bida aki, den kua e ta sinti su mes na kas. E tin un gran admiracion pa e comunidad di Curaçao, unda tanto nacionalidad ta biba hunto y unda e tambe ta sinti su mes bon bini. E ta broma cu e libertad cu e tin aki pa biba y traha, pero tambe e oportunidadnan cu e ta haya pa desaroya su mes artisticamente.
Na 2023, durante su prome bishita na Hulanda, Angel Luis a hala atencion cu su obranan na e Dianan Nacional di Arte na Gorinchem y PAN Amsterdam.
{{Appendix}}
[[:Category:Arte na Kòrsou]]
Despues di a termina su estudio na skol, el a bai traha na Casa de la Cultura Miguel Matamoros na Santiago de Cuba, den e departamento di artesanía. For di e trabou aki e ta bira miembro di Asociación Cubana de Artesanos Artistas. Despues el a bira presidente di e asosiashon i e posishon aki el a okupá pa 10 aña. Entretantu e ta partisipá anualmente na
E ta un artista ku ta partisipá den grupo di eksposishon pa artesanonan i ku regularmente ta risibí premionan i rekonosementu.
Ademas e ta traha riba diferente enkargo. Na 2005 el a traha su prome exposicion solo titula ⁇ Consagración a la Primavera ⁇ (Invicion di Primavera), na e instituto provincial Biblioteca Elvira Cape.
Na momento cu Angel Luis ta yegando su 40 aña, e ta realisa mas y mas cu e ta sinti su mes encerra den su propio pais. Un bishita di trabou kòrtiku na Martinique a lanta su konsiensia ku un sosiedat por funshoná diferente for di loke e ta kustumbrá na dje na Cuba. Esaki ta oumentá su preokupashon. E ta tuma e desishon di emigrá i en realidat su intenshon ta pa bai Brazil. Miéntras e ta preparando pa esaki, e ta tende di un proyekto di konstrukshon na Kòrsou ku ta rekerí personal spesial di urgensia. Ángel Luis a kambia su plannan i huntu ku kuater kompatriota el a bai Kòrsou na 2009, ku tres di su figuranan di madera den su maleta.
Na Curaçao e ta traha na e konstrukshon di L ⁇ Aldea, un proyekto turístiko na Santa Catharina ku ya a wòrdu realisá. E ta hiba su figuranan di palu na Gallery Alma Blou, pa mira si por tin interes den su obra. E galerista Lusette Verboom ta entusiasmá i for di e momentu ei e ta trese tur loke e ta traha na e galeria.
Despues ku su kontrato ku e proyekto di konstrukshon a kaba, Angel Luis a disidí di keda na Kòrsou i kuminsá su mes negoshi.
Ademas, e ta aktivo den arte i regularmente ta partisipá na
grupo di exposicion na e galeria. Na yüni 2021, e ta un di e 45 artistanan lokal ku ta habri nan estudio durante e Open Atelier Route.
Muhénan ta importante den bida di Angel Luis. Komo yu úniko, no solamente su mama a lanta e, sino tambe su wela. Awor ku e mes tin yu, entre nan tres yu muhé, e ta eksperensiá e muhé tambe for di e perspektiva di e tata. E ta orguyoso di tur su 8 yu i ta konsiderá nan komo e kos mas importante den su bida.
Ángel Luis ta biba na Kòrsou pa 14 aña kaba i a traha un bida aki, den kua e ta sinti su mes na kas. E tin un gran admiracion pa e comunidad di Curaçao, unda tanto nacionalidad ta biba hunto y unda e tambe ta sinti su mes bon bini. E ta broma cu e libertad cu e tin aki pa biba y traha, pero tambe e oportunidadnan cu e ta haya pa desaroya su mes artisticamente.
Na 2023, durante su prome bishita na Hulanda, Angel Luis a hala atencion cu su obranan na e Dianan Nacional di Arte na Gorinchem y PAN Amsterdam.
------------------------
kbeuqk3mgkqrdgxff8killo2awopafp
201584
201583
2026-08-21T21:24:51Z
Caribiana
8320
/* Plan pa un teatro nobo */
201584
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
Pending: [[Mandy Franca]] - [[Tarona]] - [[Gilleam Trapenberg]] - [[Shertise Solano]] - [[Serana Angelista]] (nl.wiki) - [[Eugenie Boon]]
-------------
{{Variante|c}}
{{Infobox edificio| variante = c
| tipo = Kompleho kultural
| nomber2 = Sentro Pro Arte
| imagen =
| descripcion =
| localisa_na = [[Willemstad]]
| adres = Schouwburgweg
| cercania =
| fecha_construccion = 1965-1968
| fecha_funda =
| inaugura = 6/ [[10 di sèptèmber]]??? [[1968]]
| cera = 2001
| renova =
| restaura =
| aña_basha = 2025
| pais = {{CUW}}
| architect = Frits F. Zingel
| renova =
| propietario = Stichting Schouwburg Curaçao
| director =
| cantidad_sala =
| capacidad = ouditorio: 750 asiento
| status_monumento =
| distincion =
| zoom =16
}}
'''Sentro Pro Arte''' (SPA) tabata un teatro na [[Willemstad]], [[Kòrsou]], ku den e di dos mita di [[siglo 20|siglo binti]] a sirbi komo un di e prinsipal sentronan pa teatro, músika, baile i otro manifestashonnan kultural na e isla. E edifisio tabata situá na [[Groot Davelaar]] y a habri na 1968. Despues di mas ku tres dékada di aktividat, e teatro a sera definitivamente na 2001. Despues di un periodo largu di bandonamentu, e edifisio a sufri un kandela grandi na 2016 i a wòrdu desmantelá despues.
== Sentro kultural ==
Durante mas ku tres dékada, Sentro Pro Arte a sirbi komo un punto di enkuentro pa bida kultural di Kòrsou. E sala a wordo usá pa teatro, konsierto, balèt, baile i otro presentashonnan artístiko.
E teatro a duna artista i gruponan lokal un esenario i a fasilitá tambe presentashonnan di artistanan di Hulanda i di otro paisnan. Den e promé añanan, e teatro a presenta un variedad di produkshonnan di teatro i músika i a bira un parti importante di e infrastruktura kultural di Kòrsou.[1][4]
Den 1968, por ehèmpel, e teatro a sirbi komo esenario pa diferente produkshonnan di teatro na [[papiamentu]]. E grupo teatral Thalia a presenta obranan na e teatro, i otro gruponan antiano tambe a usa e fasilidat nobo.[4]
E importansia di Sentro Pro Arte pa teatro antiano ta visibel tambe den e desaroyo di teatro na Papiamentu durante e periodo despues di su apertura. Den su estudio riba desaroyo di teatro i film den Antias Hulandes, Felix de Rooy ta menshoná diferente presentashon importante ku a tuma lugá na Sentro Pro Arte den e promé lunanan despues di su apertura.[5]
== Historia ==
=== Konstrukshon ===
Na 1964, [[Sticusa]], e konseho konsultativo pa koperashon kultural entre e paisnan di Reino a rekomendá na e gobièrnu hulandes pa pone fondonan disponibel pa konstrukshon di un teatro na Kòrsou. Promé ku esaki, Stichting Schouwburg Curaçao a duna arkitekto Frits F. Zingel un enkargo pa prepará un diseño pa un teatro.[1]
E gobièrnu di Hulanda a otorgá un subsidio pa e proyekto. E konstrukshon a wòrdu finansiá dor di un kombinashon di kontribushonnan públiko i privá. Segun un relato histórico di Helma Maduro-Molhuijsen, e gastonan total di e proyekto tabata mas o ménos NAf 1,725,000. E gobièrnu hulandes a kontribuí NAf 772,000, e sektor privá NAf 278,000, e gobièrnu di Antias Hulandes NAf 150,000, i e Stichting Schouwburg a finansia e resto pa medio di un préstamo. E territorio insular di Kòrsou a kontribuí na infrastruktura ku un suma di aproximadamente NAf 350,000.[1]
Dia 28 di sèptèmber 1965, Reina Juliana a develá un plaka konmemorativo na e sitio kaminda e teatro lo wordo construi. Poco despues, e konstrukshon a kuminsá na e sitio na Rijkseenheidboulevard. E tereno pa e edifisio i un parkeadero pa aproximadamente 350 outo a wordo disponé pa e territorio insular di Kòrsou.[1]
E konstrukshon tabata bou di un diseño di F. Zingel. Wim Vesseur, un eksperto den teatro, a fungi komo konsehero pa e proyekto. E Sentro Pro Arte tabata diseñá komo un fasilidat moderno pa su tempu, ku 750 asiento, un orkestbak i un lift pa orquesta. E teatro tabata kapas pa presentashonnan di diferente tipo, inkluyendo teatro, ballet, konserto, kongreso i show.[1][2]
=== Apertura ===
Sentro Pro Arte a habri ofisialmente dia [[6 di sèptèmber]] [[1968]], ku gobernador N.C. "Cola" Debrot komo e persona ku a habri e teatro. E apertura tabata akompañá pa un programa kultural ku tabata inkluí e revista musical '''Esta Ricu Nos Bida Ta'''.[2][3]
Un fuente contemporáneo di e periodo ta konfirmá ku e apertura di e teatro a tuma lugá dia 6 di sèptèmber 1968. Wim Rutgers tambe ta menshoná e fecha komo e dia ku Sentro Pro Arte a wordo ofisialmente habri.[2][3]
E teatro a bira un fasilidat importante pa desaroyo di teatro i otro formanan di arte na Kòrsou. Den su discurso di apertura, gobernador Cola Debrot a mira e teatro komo un posibilidat pa duna un impulso nobo na desaroyo di aktividatnan kultural.[4]
=== Kaída i siere ===
Den añanan 1990, Sentro Pro Arte a kuminsá enfrenta diferente problema. Problemanan finansiero, falta di mantenshon i difikultatnan pa mantene un programa kultural sostenibel a afektá e funshonamentu di e teatro.
E edifisio a sufri di deteriorashon i problemanan di mantenshon. Falta di rekurso finansiero a kontribui na un atraso den mantenshon di e edifisio i su instalashonnan. Segun Nelly Rosa, SPA a sera su portanan despues di varios añanan di problema finansiero i a keda bashi durante añanan.[6]
Na '''2001''', Sentro Pro Arte a sera definitivamente.[6]
=== Kandela i bandonamentu ===
Despues di su siere, e edifisio a keda durante hopi aña sin un uso permanente. E falta di mantenshon a hasi ku e edifisio a deteriorá progresivamente.
Na 2015, e gobièrnu di Kòrsou a tuma un desishon pa renová Sentro Pro Arte. Sinembargo, na 2016 e edifisio a sufri un kandela grandi i a keda severamente dañá. Segun ''Antilliaans Dagblad'', e edifisio tabata caba hopi aña abandoná i den estado di deteriorashon ora e kandela di sèptèmber 2016 a destruí gran parti di e struktura.[7]
Despues di e kandela, a wordu konsiderá diferente opshon pa e futuro di e sitio: sigui ku e plan pa renovashon, demolishon di e edifisio i konstrukshon di un teatro nobo na mesun sitio, òf den sentro di Willemstad.[7]
== Plan pa un teatro nobo ==
E futuro di Sentro Pro Arte a keda durante añanan suheto na un debate tokante e nesesidat pa un teatro nashonal na Kòrsou. Un di e opcionnan tabata pa muda e teatro pa e centro di Willemstad.
Na 2018, e Raad van Ministers a tuma un desishon pa pone e futuro teatro nashonal den e centro di Willemstad. E desishon tabata parti di e diskushon mas amplio tokante revitalisashon di e sentro urbano i e nesesidat pa un fasilidat kultural nobo.[7]
Na 2020, e gobièrnu a indiká ku e antiguo Sentro Pro Arte lo wordo demole. Un aanbesteding públiko pa e trabounan di demole tabata caba tuma lugá. E gobièrnu tambe a indiká ku tabata investigá e posibilidat pa realisá un teatro nashonal nobo den centro di Willemstad.[7]
E futuro di un teatro nobo a keda riba e agenda públiko. Na 2022, e tema di e schouwburg a bolbe wordo diskutí den e contexto di diferente plan pa un fasilidat kultural nobo.[8]
E antiguo edifisio, ku tabata keda bandoná despues di e kandela, a wordu desmantelá finalmente na 2025 debí na su estado físiko.
== Importansia kultural ==
Sentro Pro Arte tabata un di e edifisionan kultural mas importante di Kòrsou durante e último parti di siglo binti. E teatro a duna artistanan lokal un esenario i a fasilitá presentashonnan di teatro, músika, baile i otro formanan di arte.
Su apertura na 1968 tabata un momento importante pa e desaroyo di infrastruktura kultural na Kòrsou. Durante e periodo di mas ku 30 aña ku e teatro tabata aktivo, Sentro Pro Arte a bira un punto di enkuentro pa diferente generashon i un parti importante di bida artistiko i sosial di e isla.[4][5]
E siere di e teatro na 2001, su posterior deteriorashon i e kandela na 2016 a lanta un debate mas amplio tokante e nesesidat pa un teatro nashonal moderno na Kòrsou. E diskushon a kontinua den e añanan despues, ku diferente propuesta pa e lokalidat i forma di un futuro teatro.
== Referensianan ==
<references />
== Fuentes ==
* Maduro-Molhuijsen, Helma. "Centro Pro Arte". ''De Archiefvriend'', desèmber 2006. [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/65-centro-pro-arte De Archiefvriend].
* Rutgers, Wim. "Schrijven is zilver, spreken is goud" / estudio tokante teatro i identidat den Antias Hulandes. Digitale Bibliotheek voor de Nederlandse Letteren (DBNL). [https://www.dbnl.org/tekst/rutg014schr01_01/rutg014schr01_01_0027.php DBNL].
* de Rooy, Felix. "De ontwikkeling van theater en film op de Nederlandse Antillen". ''De Gids'', 1990. Digitale Bibliotheek voor de Nederlandse Letteren. [https://www.dbnl.org/tekst/_gid001199001_01/_gid001199001_01_0105.php DBNL].
* Rosa, Nelly. "Theater in het Caribisch gebied". ''Boekman'', nr. 128. [https://www.boekman.nl/tijdschrift-artikel/artikelen/theater-in-het-caribisch-gebied/ Boekmanstichting].
* ''Antilliaans Dagblad''. "Sentro Pro Arte wordt gesloopt", 28 di mei 2020. [https://antilliaansdagblad.com/nieuws-item/21596-sentro-pro-arte-wordt-gesloopt Antilliaans Dagblad].
-------------
'''Sentro Pro Arte''' tabata e teatro nashonal di [[Kòrsou]] ku tabata aktivo entre 1968 i 2001. E tabata situá na [[Willemstad]] den bario di Groot Davelaar.
== Historia ==
Na 1964 e konseho konsultativo pa koperashon kultural entre e paisnan di Reino a duna e gobièrnu hulandes e idea di pone fondonan disponibel pa e konstrukshon di un teatro na Kòrsou. Anteriormente Stichting Schouwburg Curaçao tabatin e arkitekto F. Zingel a haña un enkargo pa un diseño.
E gobièrnu Hulandes a duna un suma di supsidio di NAF 1.500.000,-. Riba 28 di sèptèmber 1965, H.M. e Reina (Juliana) a develá un plaka na e lugá kaminda e teatro lo wordu construi. Poco despues, a kuminsá ku e konstrukshon di Rijkseenheidboulevard. Tereno di konstrukshon i lugá di parkeer (350 outo) a ser ofresé na e Fundashon pa e teritorio insular di Kòrsou. Divershon di kontribushon den sèn di gobièrnu i privá den Antias Hulandes i e kontribushon hulandes menshoná ariba, ku a wòrdu entregá pa medio di [[Sticusa]], a hasi e konstrukshon i e instalashon posibel; Wim Vesseur, un eksperto den teatro, a aktua komo konsehero.<ref>[https://web.archive.org/web/20161120102825/http://curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=369&lang= Encyclopedie van Curacao - letter A t/m D]</ref>
E teatro ta conta cu 750 asiento, ta ekipa pa e vision mas moderno cu entre otro un lift di orquesta y ta calcula pa practicamente tur tipo di manifestacion (teatro, ballet, concierto, congreso, show, etc.). E inaugurashon a tuma lugá na 10 di sèptèmber 1968. E teatro aki a stimula e poblacion pa bishita e diferente presentacionnan y actuacionnan mas biaha.
For decades, Sentro Pro Arte served as a hub for artistic expression and community life in Curaçao. It hosted countless cultural events, performances, and exhibitions, becoming a place of deep emotional significance for generations of residents.<ref>https://www.curacaochronicle.com/post/local/demolition-of-historic-sentro-pro-arte-begins-monday-in-willemstad</ref>
1968: Officially opened by Governor N.C. (Cola) Debrot with the grand production ''Esta Ricu nos bida ta''.<ref name="theater"/>
In 1965 werd in Willemstad in Curaçao begonnen met de bouw van Centro Pro Arte: een grote schouwburg. In datzelfde jaar bezocht Koningin Wilhelmina het eiland alsmede de bouwplaats, waar zij een gedenkplaat onthulde. Later kreeg die een plaats in het theater.<ref name="theater">[https://theaterencyclopedie.nl/wiki/Centro_Pro_Arte,_Willemstad_(Curacao) Centro Pro Arte], theaterencyclopedie.nl</ref>
De schouwburg, aan een weg gelegen die de naam van Schouwburgweg kreeg, werd in 1968 geopend door Gouverneur N.C. (Cola) Debrot. De financiering kwam van Nederland, Curaçao en de Shell.
De schouwburg kwam tot stand met giften van de Nederlandse overheid, Shell, het Bureau Cultuur en Opvoeding en lokale particuliere bedrijven.<ref name="boekman">[https://www.boekman.nl/tijdschrift-artikel/artikelen/theater-in-het-caribisch-gebied/ Theater in het Caribisch Gebied]</ref>
Openingsvoorstellingen zijn ''Esta Ricu nos bida ta'' van Bunchi Römer, een stuk met meer dan 70 amateurspelers en ''Cosas de Papá y Mamá van Alfonso Paso'' in vertaling en regie van [[Nydia Ecury]] (''Gai bieu ta traha sòpi stèrki'').
Er waren 700 plaatsen, een lijsttoneel met orkestbak en een groot toneel die een brede programmering mogelijk maakte. In de eerste jaren was de zaal zeer succesvol, met optredens van Nederlandse artiesten (o.a. Jenny Arean, Tineke Schouten en Paul van Vliet) en muziek-en dansgroepen van elders.
Vanaf de jaren '90 ging het steeds slechter met het theater, door onder andere een merkwaardige beleidsbeslissing waarbij verordineerd werd dat de bezoekers keurig gekleed moesten zijn; anders kon toegang ontzegd worden. Dit had een teruggang van bezoekers tot gevolg.
Daarnaast had het gebouw te maken met een niet structuele programmering, veroorzaakt door slechte communicatie en financiële problemen. Daarbij was er, ook vanwege geldtekort, een groot gebrek aan onderhoud. Zo had het gebouw ernstig te lijden onder wateroverlast, waardoor de kelders regelmatig onder water stonden.
In 2015 nam de Curaçaose overheid het besluit om Centro Pro Arte te renoveren. Amper een jaar later vatte het leegstaande pand tijdens een grote arbeidersstaking vlam. Er waren drie opties: doorgaan met de renovatieplannen, slopen en een nieuw theater bouwen, of een nieuw theater bouwen in de binnenstad. Om het ooit bruisende winkelgebied Punda en Otrobanda levendig te maken pleitten stadsontwikkelaars en winkeliersverenigingen voor de komst van een nationaal theater in het stadscentrum. Onder oudminister van Cultuur Marilyn AlcaláWallé (PAR) leek deze wens werkelijkheid te worden. De Raad van Ministers gaf haar het mandaat om te onderhandelen over een locatie.<ref name="boekman"/>
De verschillende problemen leidden uiteindelijk in 2001 tot de definitieve sluiting van het Centro Pro Arte. Plannen voor heropening kwamen maar niet van de grond; een grote brand in 2016 maakte er helemaal een eind aan.<ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/14382-grote-vuurzee-sentro-pro-arte Grote vuurzee Sentro Pro Arte], [[Antilliaans Dagblad]] (13 di september 2016)</ref>
De restanten kwamen in het bezit van een pensioenfonds die nog wel onderzocht of er een Cultuurcentrum van gemaakt zou kunnen worden.
Na jarenlange discussie over de toekomst van Sentro Pro Arte: slopen en nieuw bouwen, renoveren of een nieuw theater elders bouwen,<ref>[https://www.curacao.nu/nieuws/algemeen/77007/werkzaamheden-voor-nieuw-sentro-pro-arte-gestart Werkzaamheden voor nieuw Sentro Pro Arte gestart], curacao.nu (14 di yüli 2025)</ref> is de overheid in 2025 begonnen met de voorbereidingen voor de bouw van een nieuw Sentro Pro Arte.
In 2017 besluit de regering de schouwburg naar de binnenstad te halen.<ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/16076-twijfels-over-locatie-van-schouwburg Twijfels over locatie van schouwburg], [[Antilliaans Dagblad]] (24 di yüli 2017)</ref>
E edifisio ku tabata será durante varios aña, a wòrdu basha abou i desmantelá kompletamente pa fin di 2025 debí na su mal estado.<ref>{{citeer web|auteur=[[Dick Drayer]]|url=https://www.curacao.nu/nieuws/geschiedenis/82870/laatste-gordijn-valt-sentro-pro-arte-definitief-ontmanteld-na-zestig-jaar-cultureel-gebruik|titel= Laatste gordijn valt: Sentro Pro Arte definitief ontmanteld na zestig jaar cultureel gebruik|werk=curacao.nu|datum=2025-12-01|bezochtdatum=2026-08-21}}</ref>
---------------
In 1964 gaf de Adviesraad voor culturele samenwerking tussen de landen van het Koninkrijk de Nederlandse regering in overweging fondsen ter beschikking te stellen voor de bouw van een schouwburg op Curaçao. Tevoren had de Stichting Schouwburg Curaçao de architect F. Zingel opdracht voor een ontwerp gegeven. Door de Nederlandse regering werd een subsidiebedrag toegekend ad NAf 1.500.000,-. Op 28 september 1965 onthulde H.M. de Koningin (Juliana) een gedenkplaat op de plaats waar de schouwburg zou verrijzen. Kort daarop nam de bouw aan de Rijkseenheidboulevard een aanvang. Bouwgrond en parkeerterrein (350 auto's) zijn door het Eilandgebied Curaçao aan de Stichting aangeboden. Diverse bijdragen in geld van overheid en particulieren in de Nederlandse Antillen en de bovengenoemde door tussenkomst van de Sticusa verstrekte Nederlandse bijdrage maakten bouw en inrichting mogelijk; de theaterdeskundige Wim Vesseur trad op als adviseur.<ref>[https://web.archive.org/web/20161120102825/http://curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=369&lang= Encyclopedie van Curacao - letter A t/m D]</ref>
De schouwburg telt 750 zitplaatsen, is volgens de modernste inzichten uitgerust met o.a. een orkestlift en is berekend op vrijwel elke soort manifestaties (toneel, ballet, concerten, congressen, shows enz.). De opening vond plaats september 1968. De bevolking is door deze schouwburg gestimuleerd de verschillende op- en uitvoeringen vaker te bezoeken.
{{Appendix}}
* [https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/21596-sentro-pro-arte-wordt-gesloopt Sentro Pro Arte wordt gesloopt], 27 di mei 2020
* [https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/26417-schouwburg-staat-weer-op-de-agenda Schouwburg staat weer op de agenda], 30 di september 2022
* De in 1968 in Davelaar op Curaçao opgerichte schouwburg Centro Pro Arte Plaza Consortium (HPC) met 750 stoelen sloot 19 jaar geleden zijn deuren. De schouwburg kwam tot stand met giften van de Nederlandse overheid, Shell, het Bureau Cultuur en Opvoeding en lokale particuliere bedrijven.<ref name="boekman"/> Hij zou een van de modernste in het Caribische gebied worden, met onder andere een orkestlift, en zou zijn berekend op alle facetten van cultuuruitingen, zoals concerten, toneel en ballet (MaduroMolhuijsen 2006). 34 jaar later, in 2001, viel het doek. Vanwege geldtekort was er sprake van achterstallig onderhoud. In 2015 nam de Curaçaose overheid het besluit om Centro Pro Arte te renoveren. Amper een jaar later vatte het leegstaande pand tijdens een grote arbeidersstaking vlam. Er waren drie opties: doorgaan met de renovatieplannen, slopen en een nieuw theater bouwen, of een nieuw theater bouwen in de binnenstad.<ref name="boekman">[https://www.boekman.nl/tijdschrift-artikel/artikelen/theater-in-het-caribisch-gebied/ Theater in het Caribisch Gebied]</ref>
* Sentro pro Arte wordt niet meer gerenoveerd. Althans niet door de overheid. Die heeft het daarom overgedragen aan het Algemeen Pensioenfonds Curaçao.
{{Appendix}}
----------------------
{{Variante|c}}
{{Infobox edificio| variante = c
| nomber = Sentro Kultural Kòrsou
| nomber2 = Cultureel Centrum Curacao
| abrevia = CCC
| adres = ''Koninginnelaan'', Emmastad
| funda = [[30 di desèmber]] [[1949]]
| inaugura = 1950
| architect =
| renova =
| propietario = Stichting Schouwburg
| director =
| cantidad_sala =
| capacidad = auditorio:
| zoom =16
}}
'''Sentro Kultural Kòrsou''', ofisialmente '''Cultureel Centrum Curacao''' (CCC), ta un kompleho kultural multidisiplinario na [[Kòrsou]], situá den [[Emmastad]] na [[Willemstad]]. Fundá dia [[30 di desèmber]] [[1949]], e sentro ta dediká pa promové bida kultural i aktividatnan sosio-kultural na isla, ku énfasis partikular riba hubentut i su desaroyo den kultura di Kòrsou.<ref>https://www.sentrokultural-korsou.org/</ref>
== Historia ==
Sentro Kultural Kòrsou a wòrdu establesé komo e organisashon lokal ligá na [[Sticusa|Stichting voor Culturele Samenwerking]] (Sticusa) pa stimula bida kultural na Kòrsou i fasilitá interkambio kultural ku [[Hulanda]], [[Aruba]] i otro islanan di Karibe Hulandes. E promé direktor di CCC tabata [[Cola Debrot]], un figura aktivamente enbolbí den [[literatura]] i kultura lokal.
For di su kuminsamentu, e método di trabou di CCC tabata diferente di esun di Sentro Kultural Aruba (CCA). Mientras CCA tabata fungí mas komo un organisashon ku ta koordiná i unifiká aktividatnan di organisashonnan kultural eksistente, CCC a skohe pa enfoká riba stimulá inisiativanan propio i yena bashinan den e kampo kultural.
El a hunga un papel importante den desaroyo kultural di Kòrsou. Entre otro, e sentro a establesé òf a yuda na kreashon di:
* Liga di Pelíkula Korsou (Curacaose Film Liga?)
* Biblioteka sientífiko (ku posteriormente a integrá den e biblioteka di [[University of Curaçao|UoC]])
* Fundashon Skol di Músika Kòrsou
== Aktividatnan i funshon ==
(oud)
Sentro Kultural Kòrsou ta aktivo den vários disiplina kultural, inkluyendo músika, literatura, teatro, baile, arte visual i aktividatnan sosial ku ta kombiná diferente forma di ekspreshon kultural. CCC ta kolabora ku instansianan lokal i internashonal pa organisá presentashonnan, exposishonnan i produccionnan teatral, tantu ku artistanan lokal komo ku bishitantenan for di Hulanda i otro paisnan.
Un parti di su trabou histórico tabata e organisashon di proyekshonnan di pelíkula, inklusief uso di e asina yamá sinetruck, ku a permití hiba sine pa diferente bario riba e isla. Dor di su aktividatnan, CCC a kontribuí tanto material komo emoshonalmente na formashon di e identidat kultural di Kòrsou.
== Meta i signifikado ==
E ophetivonan prinsipal di CCC ta:
* Promové bida kultural den Kòrsou i (histórikamente) den Antias Hulandes
* Kolaborá ku organisashonnan kultural na Hulanda, Aruba i e Karibe
* Fasilitá intercambio kultural i artistiko
* Sostené i stimula talento lokal
Ku mas ku sinkuenta aña di eksistensia, Sentro Kultural Kòrsou ta konsiderá un di e pilarnan di infrastructura kultural di e isla.
of
== Vision i mishon ==
(nieuw)
Segun su website oficial, e visión di Sentro Kultural Kòrsou ta pa bira e institushon prinsipal pa ekspreshon kultural i edukashon den komunidat di Kòrsou i, si posibel, den e region mes. Su mishon ta kontribuí na kalidat di bida di komunidat di Kòrsou pa medio di e promoshon di aktividatnan kultural i sosio-kultural. CCC ta pone un énfasis spesial riba hubentut, kwa nan ta invitá i involví den desaroyo i preservashon di kultura pa e generashonnan futuro.
== Aktividatnan ==
Durante su existencia, CCC a organisá i suportá hopi tipo di aktividat kultural, inklusivamente:
* produccionnan musicals, teatraal i danse
* exposishon di arte visual i fotografia
* organizashon di film den komunidat (cinetruck)
* sesiunan literario i promoveshon di eskribidonan lokal
* edukashon musikal via Akademia di Músika Edgar Palm
* kursonan i talleres pa djòvenes i adulto.
CCC kolabora ku otro organisashonnan kultural lokal i internashonal pa organizá eventonan ku ta inkluí artistanan lokal i invitado.
== Importansia ==
Na mas ku 75 aña di eksistensia, Sentro Kultural Kòrsou ta konsiderá un pilarnan den infrastructura kultural di Kòrsou, kontribuí na tanto konservashon komo desaroyo di ekspreshon kultural lokal i involvimentu di hubentut den aktividatnan kultural.
{{Appendix}}
ta un compleho
Cultureel Centrum Curaçao werd op 30 december 1949 opgericht als de plaatselijke zusterorganisatie van Sticusa ter bevordering van het culturele leven op Curacao en de culturele uitwisseling met het moederland. Eerste directeur was Colá Debrot.<ref>https://theaterencyclopedie.nl/wiki/Cultureel_Centrum_Cura%C3%A7ao_(1950) Cultureel Centrum Curaçao (1950)], theaterencyclopedia.nl</ref>
Fundá na 1950. For di kuminsamentu, e método di trabou di C.C.C. tabata diferente orienta cu esun di Centro Cultural Aruba, cu al fin y al cabo ta fungi como grupo, mientras cu ta mantene e independencia di e organisacionnan cultural existente. E C.C.C. prinsipalmente ta hasi esfuerso pa stimulá aktividat propio riba tereno kultural; e ta purba tambe di yena e bashinan eksistente. Desde su fundashon, e C.C.C. entre otro, a logra of a yuda pa logra lo siguiente:
• e liga di pelíkula Curaçao,
• e Biblioteka Sientífiko (awor uni den e Biblioteka di Universidat)
• y Fundacion Scol di Musica Curaçao.
Varios instancia colaborando cu e C.C.C. ta envolvi den entre otro teatro, ballet y exposicionnan. E C.C.C. ta proveé proyekshon di pelíkula ku e *cinetruck i ta kolabora ku otro organisashonnan pa organisá presentashonnan di tantu artistanan lokal komo bishitante di Hulanda i otro paisnan (mira tambe Sentronan Kultural).
Opgericht in 1950. Van de aanvang af was de werkwijze van het C.C.C. anders gericht dan die van het Cultureel Centrum Aruba, dat immers samenbun¬delend optreedt, met behoud overigens van de zelfstandigheid van de bestaande culturele organisaties. Het C.C.C. streeft vooral naar het stimuleren van de zelfwerkzaamheid op cultureel gebied; het tracht verder nog bestaande la¬cunes op te vullen. Sedert de oprichting heeft het C.C.C. o.m. het volgende tot stand gebracht of helpen brengen:
• de filmliga Curaçao,
• de Wetenschappelijke Bibliotheek (inmiddels opgegaan in de Universiteitsbibliotheek)
• en de Stichting Muziekschool Curaçao.
Diverse instellingen samenwerkend met het C.C.C. houden zich o.m. bezig met toneel, bal¬let en tentoonstellingen. Het C.C.C. verzorgt o.m. filmvoorstellingen met de *cinetruck en werkt samen met andere organisaties voor het organiseren van uitvoeringen zowel door lokale als door bezoekende kunstenaars uit Nederland en andere landen (zie ook Culturele Centra). <ref>[https://web.archive.org/web/20161120102825/http://curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=369&lang= Cultureel Centrum Curacao], Encyclopedie van Curaçao</ref>
On December 30th , 1949, the “Cultureel Centrum Curaçao / Sentro Kultural Kòrsou” was founded<ref>https://www.sentrokultural-korsou.org/ Sentro Kultural Kòrsou]</ref>, with the following objectives:
*Promotion of cultural life within the Netherlands Antilles , and in particular in Curaçao.
*Work together with other organizations with same objective in The Netherlands, Aruba and the Caribbean to coordinate cultural exchanges between these organizations.
Throughout its history of more than 55 years, CCC has contributed to the cultural development of Curaçao in both a material and emotional way.
The areas of culture in which CCC operates are music, literature, theatre, dance, visual art, and social events where all these cultural aspects are represented.<ref>https://www.sentrokultural-korsou.org/</ref>
{{Appendix}}
'''Cultureel Centrum Curaçao''' (ofisialmente **Sentro Kultural Kòrsou**, abreviá CCC) ta un organisashon kultural multidisiplinario ku ta sede na Emmastad, Willemstad, Kòrsou. Fundá riba **30 di desèmber 1949**, e sentro tin komo meta pa promové bida kultural riba e isla pa medio di músika, arte visual, literatura, baile i teater.
## Historia
CCC a wòrdu fundá pa lidernan kultural hulandes i lokal ku a buska pa fomentá interkambio kultural entre Hulanda, Antia Hulandes anterior, Indonesia i Sürnam. Un di su promé presidentenan tabata **Dr. Cola Debrot**, y otro figuranan clave a inclui **May Henriquez**, **J. Bennebroek Gravenhorst**, i **Dr. L.A.G.O. Lashley**.
Inicialmente alohá den un biblioteka sientífiko, e sentro a organisá un variedat di aktividatnan kultural manera konsierto i obranan di teatro importá for di Hulanda, entre otro *Marí di Malpais* i *Juancho Picaflor*. Den añanan despues, CCC tambe a trese teater i pelíkula biahero a traves di un trùk di sine mobil.
## Organization
- **President**: Henri C. Cornelia
- The board of directors includes up to nine members with roles such as treasurer and secretary.
- **Funding**: Supported by government grants (STICUSA/OKSNA), donations, course fees, and space rentals.
## Programs and Academy
The CCC operates as a cultural hub offering a wide range of classes and initiatives:
- **Edgar Palm Music Academy**: Offers instruction in piano, guitar, cuatro, mandolin, trumpet, saxophone, drums, choral singing, and general musical education—mostly for young students.
- **Theater**: Offers lessons and performance opportunities, including children's theater.
- **Folkloric Dance**: Traditional Curaçaoan and Aruban dance courses, including instruction led by Cesareo Jean Louis.
- **Visual Arts**: Exhibitions for painters, photographers, and other artists—featuring both local talent and curated in-house shows.
- **Literature**: Hosts literary gatherings, supports writers, and publishes books.
## Events
CCC regularly organizes public events to foster local culture and talent, including concerts like *Historia di Muziek*, Christmas performances, and *E-Klabu* for organ and other instruments.
## Facilities
The center houses classrooms, a concert hall, an auditorium, and a garden, which are used for courses, events, and exhibitions. These facilities are also available for rental by the community and partner organizations.
## Impact and Legacy
CCC plays a central role in preserving and promoting Curaçao’s cultural identity:
- Through the Edgar Palm Music Academy, it has trained many young musicians who have gone on to study abroad in the Netherlands and Suriname.
- Its theater, dance, literature, and visual arts programs continue to enrich the island's cultural and educational landscape.
- By organizing festivals and public events, CCC helps maintain the island’s cultural heritage and language.
## See also
* [[Culture of Curaçao]]
* [[Edgar Palm Music Academy]]
* [[List of museums in the Dutch Caribbean]]
== References ==
<references />
[[:Kategoria:Kultura na Kòrsou]]
{{Infobox kultura
| nomber = Cultureel Centrum Curaçao
| otro_nomber = Sentro Kultural Kòrsou (CCC)
| imagen =
| lugá = Emmastad (Groot Kwartier), Willemstad, Curaçao
| fundashon = 30 di desèmber 1949
| presidente = Henri C. Cornelia
| objtos = Promové bida kultural multidisiplinario pa komunidat di Curaçao
| formato = Fundashon sin ánimo di ganashi i centro kultural
}}
'''Cultureel Centrum Curaçao''' (nómi oficial **Sentro Kultural Kòrsou**, abreviado CCC) ta un organización kultural multidisiplinario na Emmastad, Willemstad. Fundá dia **30 di desèmber 1949**, su mision ta promové bida kultural na nivel lokal i internashonal, na área di musika, arte visual, letra, baile, i teatro.:contentReference[oaicite:0]{index=0}
## Historia
CCC a keda fundá dor di lideres kultural Hulandes i lokal ku deseá fasilitá interkambio kultural entre Hulanda, Antilla Hulandes, Indonesia i Surinam. Uno di e promé presidente tabata **Dr. Cola Debrot**. Otro figura importante ta **May Henriquez**, J. Bennebroek Gravenhorst, i Dr. L.A.G.O. Lashley.:contentReference[oaicite:1]{index=1}
En su prinsipio, CCC tabata situá riba e biblioteka akademiko (wetenschappelijke bibliotheek) i a organizá evento kultural komo konsierto i obranan teatral importá for di Hulanda, komo **"Marí di Malpais"** i **"Juancho Picaflor"**. Den e dos siglo despues, a trese obranan teater di reguero i film via e konosí **sine trùk**.:contentReference[oaicite:2]{index=2}
## Organisashon
- **Presidente:** Henri C. Cornelia:contentReference[oaicite:3]{index=3}
- Junta di direkshon ta formá di maximaal nueve miembronan, inklusí tesorero, sekretario i otro.:contentReference[oaicite:4]{index=4}
- **Finansha**: fondonan ta bini di guberno (STICUSA/OKSNA), donashon, i ingreso di kursonan i espasio alquiler.:contentReference[oaicite:5]{index=5}
## Ofertonan i Akademia
CCC ta operá den pluga kultura ku diferente sekshon:
- **Akademia di Muzika Edgar Palm**: kursunan pa piano, gitar, kuarta, mandolin, trompet, saxofon, drùm, koral i AMV, mayormente pa djoven.:contentReference[oaicite:6]{index=6}
- **Teatro**: leksion i produchonnan, inklusí teatro deportivo.:contentReference[oaicite:7]{index=7}
- **Baile folklóriko**: kurso pa hòmber i muhé den baile Arubano tradishonal, dirigí pa Cesareo Jean Louis.:contentReference[oaicite:8]{index=8}
- **Arte visual**: ekspo pa pintor, fotograf i other artista; riba Arte Proba i produchonnan mes di CCC.:contentReference[oaicite:9]{index=9}
- **Literatura**: encontro literario, soporte pa skritornan i publikashon di buki.:contentReference[oaicite:10]{index=10}
## Eventonan
Ta organizá eventonan regularmente pa stimulá kultura lokal i talentonan, inklusí **"Historia di Muziek"**, **koncierto di Krísma**, **E-Klabu** pa ka'i òrgel i otro evento públicu.:contentReference[oaicite:11]{index=11}
## Instalashonnan
CCC ta cuenta ku klasnan, sal di konsierto, auditorium i horto ku ta disponible pa uso di kurso, evento i eksposishon. Ta accesibel pa renta pa organizashon.:contentReference[oaicite:12]{index=12}
## Impakto i legado
CCC ta un institution klave na preservashon i promocion di kultura Curacaoano:
- Komo e escuela musical Edgar Palm, a forma djovenes músico ku despues ta studia aden Hulanda i SU.:contentReference[oaicite:13]{index=13}
- Fomenta teatro, danza, literatura i arte visual, kontribuyendo na vida kulturel i edukashonal di e isla.
- Tononan i festivales organizá te kontribui na mantene identidat kultural i idioma lokal.
## Referensia
<references>
</references>
== Mira tambe ==
* [[Cultura di Curaçao]]
* [[Akademia di Músika Edgar Palm]]
* [[Lista di museo na Hulanda Karibense]]
tin komo meta pa promové bida kultural riba e isla pa medio di [[músika]], arte visual, [[literatura]], [[baila|baile]] i [[teatro]].
Sentro Kultural Kòrsou (ofisialmente Cultureel Centrum Curaçao, abreviá CCC) ta un kompleho kultural multidisiplinario situá na Emmastad, Willemstad den Kòrsou. Fundá 30 di desèmber 1949, e sentro ta dediká pa promové bida kultural i aktividatnan sosio-kultural na isla, ku énfasis partikular riba hubentut i su desaroyo den kultura di Kòrsou.
--------------------
{{Variante|c}}
{{Infobox artista |variante= c
| nomber = Bagira Tizraoui
| alias = Bagira
| fecha nacemento =
|luga nacemento=[[Hulanda]]
| residencia = {{CUW}}
|ofishi=Pintor, diseñadó gráfiko, muralista
|genero=Arte
|website = https://bagira.art/
}}
'''Bagira Tizraoui''' (☆ 199?) ta un artista visual [[Kòrsou|kurasoleño]] di desendensia algeriano-hungaro, ku ta konosí pa su obranan ....
== Bida i karera ==
Bagira a nase na Hulanda, yu di un tata di Argelia i un mama di Hungria. El a lanta den varios pais, entre nan Argelia, Hungria, Belgika i [[Hulanda]]. Na 2014, na edat di 18 aña, Bagira a muda pa Kòrsou, unda su ruman muhé tabata biba.
Na 2023, el a habri su propio galeria na Kura Hulanda den Willemstad.
{{Appendix}}
NOTES
Ze is eigenwijs, eigenzinnig en onmiskenbaar getalenteerd. BAGIRA leeft en ademt kunst – en niet zomaar kunst, maar rauwe, eerlijke, krachtige portretten die muren én harten raken.<ref>[https://rss.com/podcasts/uitdekunst-kunst-en-cultuur-op-curacao/1975749/ BAGIRA – Winnares van Best Artist 2024 Award en de stem van haar generatie], rss.com (7 di aprel 2025)</ref>
Op haar 28e wint ze de Best Artist 2024 Award van de Amigoe. Niet dankzij een academische opleiding of een traditioneel pad, maar door pure durf, toewijding en een ontembare drang om te creëren. Acht jaar geleden ontdekte ze haar talent bij toeval. Twee weken later had ze haar vaste baan opgezegd – de rest is geschiedenis in verf.
Wat begon met portretopdrachten, groeide al snel uit tot iets groters. BAGIRA vond haar stem in het maken van muurschilderingen. Tegenwoordig is haar werk niet meer weg te denken uit het straatbeeld van Curaçao. Zo schilderde ze onder andere het monumentale portret van Margareth Abraham (1945–1970) op de gevel van de Curaçao International Airport.
Wat haar werk bijzonder maakt? De blik. De gelaagdheid. De stilte die haar schilderijen teweegbrengen. Ze legt gezichten vast—denkbeeldige én echte—met zoveel zeggingskracht dat je er niet omheen kunt.
BAGIRA groeide op tussen culturen én tussen geloven. Ze heeft een Hongaarse moeder en een Algerijnse vader. Ze bracht haar jeugd door in Hongarije, Nederland, België en Algerije. Haar opvoeding vond plaats in de schaduw van twee werelden: het christendom en de islam. Deze mix van spirituele, culturele en geografische invloeden vormt de kern van haar werk: kleurrijk, gelaagd en oprecht.
Op haar zestiende woonde ze al zelfstandig. Op haar negentiende vertrok ze naar Curaçao om bij haar grote zus te wonen. Die vroege onafhankelijkheid dwong haar om haar eigen weg te vinden – en precies dat is wat ze met haar kunst blijft doen.
🎙️ In deze uitzending van UIT DE KUNST vertelt ze openhartig over haar reis, over vrouw-zijn, over geloof, afkomst en vrijheid – en over hoe ze met een penseel de wereld stukje bij beetje kleur geeft.
{{Appendix}}
------------------
{{Variante|c}}
{{Infobox artista |variante= c
| fecha nacemento = 1971
|luga nacemento=[[Cuba]]
| residencia = {{CUW}}
|ofishi=Eskultor
|genero=Arte
|
}}
'''Angel Luis de la Rosa González''' (☆ 1971 na [[Cuba]]) ta un eskultor [[Cuba|kubano]]-[[Kòrsou|kurasoleño]], ku ta konosí pa su obranan di palu.
For di 2009 e ta biba i traha na Kòrsou.
'''Ángel Luis de la Rosa González''' (1971, [[Kuba]]) ta un [[eskultor]] kubano-kurasoleño ku ta biba i traha na [[Kòrsou]] for di 2009.
== Bida i karera ==
E ta bini di un famia di artesanonan ku su produktonan ta di gran prestigio. Su famianan tin profesionan manera saddler, shoemaker, carpintero, grafista i wever.<ref>[https://delarosartes.exto.nl/ Biografie Angel de la Rosa]</ref> Ora Angel Luis tin 12 aña, e ta bai un skol sekundario kaminda ta duna enseñansa di arte, e akademia José Joaquín Tejada, na [[Santiago di Cuba]]. E programa ta full-time, 6 dia pa siman i ta dura 7 aña. Ounke e ta ekselente den grafismo na skol, su preferensia personal ta skultura. Despues di a terminá su estudio, el a bira maestro di dibuho i skultura.
De la Rosa ta kuminsa su karera profeshonal na Casa de la Cultura Miguel Matamoros na Santiago de Cuba, den e departamento di artesanía. Den kuadro di e trabou aki e ta bira miembro di Asociación Cubana de Artesanos Artistas. Despues el a bira presidente di e asosiashon, posishon ku a okupá pa 10 aña. Entretantu e ta partisipá anualmente na
E ta un artista ku ta partisipá den grupo di eksposishon pa artesanonan i ku regularmente ta risibí premionan i rekonosementu.
Ademas e ta traha riba diferente enkargo. Na 2005 el a traha su prome exposicion solo titula ⁇ Consagración a la Primavera ⁇ (Invicion di Primavera), na e instituto provincial Biblioteca Elvira Cape.
Na momento cu Angel Luis ta yegando su 40 aña, e ta realisa mas y mas cu e ta sinti su mes encerra den su propio pais. Un bishita di trabou kòrtiku na Martinique a lanta su konsiensia ku un sosiedat por funshoná diferente for di loke e ta kustumbrá na dje na Cuba. Esaki ta oumentá su preokupashon. E ta tuma e desishon di emigrá i en realidat su intenshon ta pa bai Brazil. Miéntras e ta preparando pa esaki, e ta tende di un proyekto di konstrukshon na Kòrsou ku ta rekerí personal spesial di urgensia. Ángel Luis a kambia su plannan i huntu ku kuater kompatriota el a bai Kòrsou na 2009, ku tres di su figuranan di madera den su maleta.
Na Curaçao e ta traha na e konstrukshon di L ⁇ Aldea, un proyekto turístiko na Santa Catharina ku ya a wòrdu realisá. E ta hiba su figuranan di palu na Gallery Alma Blou, pa mira si por tin interes den su obra. E galerista Lusette Verboom ta entusiasmá i for di e momentu ei e ta trese tur loke e ta traha na e galeria.
Despues ku su kontrato ku e proyekto di konstrukshon a kaba, Angel Luis a disidí di keda na Kòrsou i kuminsá su mes negoshi.
Ademas, e ta aktivo den arte i regularmente ta partisipá na
grupo di exposicion na e galeria. Na yüni 2021, e ta un di e 45 artistanan lokal ku ta habri nan estudio durante e Open Atelier Route.
Muhénan ta importante den bida di Angel Luis. Komo yu úniko, no solamente su mama a lanta e, sino tambe su wela. Awor ku e mes tin yu, entre nan tres yu muhé, e ta eksperensiá e muhé tambe for di e perspektiva di e tata. E ta orguyoso di tur su 8 yu i ta konsiderá nan komo e kos mas importante den su bida.
Ángel Luis ta biba na Kòrsou pa 14 aña kaba i a traha un bida aki, den kua e ta sinti su mes na kas. E tin un gran admiracion pa e comunidad di Curaçao, unda tanto nacionalidad ta biba hunto y unda e tambe ta sinti su mes bon bini. E ta broma cu e libertad cu e tin aki pa biba y traha, pero tambe e oportunidadnan cu e ta haya pa desaroya su mes artisticamente.
Na 2023, durante su prome bishita na Hulanda, Angel Luis a hala atencion cu su obranan na e Dianan Nacional di Arte na Gorinchem y PAN Amsterdam.
{{Appendix}}
[[:Category:Arte na Kòrsou]]
Despues di a termina su estudio na skol, el a bai traha na Casa de la Cultura Miguel Matamoros na Santiago de Cuba, den e departamento di artesanía. For di e trabou aki e ta bira miembro di Asociación Cubana de Artesanos Artistas. Despues el a bira presidente di e asosiashon i e posishon aki el a okupá pa 10 aña. Entretantu e ta partisipá anualmente na
E ta un artista ku ta partisipá den grupo di eksposishon pa artesanonan i ku regularmente ta risibí premionan i rekonosementu.
Ademas e ta traha riba diferente enkargo. Na 2005 el a traha su prome exposicion solo titula ⁇ Consagración a la Primavera ⁇ (Invicion di Primavera), na e instituto provincial Biblioteca Elvira Cape.
Na momento cu Angel Luis ta yegando su 40 aña, e ta realisa mas y mas cu e ta sinti su mes encerra den su propio pais. Un bishita di trabou kòrtiku na Martinique a lanta su konsiensia ku un sosiedat por funshoná diferente for di loke e ta kustumbrá na dje na Cuba. Esaki ta oumentá su preokupashon. E ta tuma e desishon di emigrá i en realidat su intenshon ta pa bai Brazil. Miéntras e ta preparando pa esaki, e ta tende di un proyekto di konstrukshon na Kòrsou ku ta rekerí personal spesial di urgensia. Ángel Luis a kambia su plannan i huntu ku kuater kompatriota el a bai Kòrsou na 2009, ku tres di su figuranan di madera den su maleta.
Na Curaçao e ta traha na e konstrukshon di L ⁇ Aldea, un proyekto turístiko na Santa Catharina ku ya a wòrdu realisá. E ta hiba su figuranan di palu na Gallery Alma Blou, pa mira si por tin interes den su obra. E galerista Lusette Verboom ta entusiasmá i for di e momentu ei e ta trese tur loke e ta traha na e galeria.
Despues ku su kontrato ku e proyekto di konstrukshon a kaba, Angel Luis a disidí di keda na Kòrsou i kuminsá su mes negoshi.
Ademas, e ta aktivo den arte i regularmente ta partisipá na
grupo di exposicion na e galeria. Na yüni 2021, e ta un di e 45 artistanan lokal ku ta habri nan estudio durante e Open Atelier Route.
Muhénan ta importante den bida di Angel Luis. Komo yu úniko, no solamente su mama a lanta e, sino tambe su wela. Awor ku e mes tin yu, entre nan tres yu muhé, e ta eksperensiá e muhé tambe for di e perspektiva di e tata. E ta orguyoso di tur su 8 yu i ta konsiderá nan komo e kos mas importante den su bida.
Ángel Luis ta biba na Kòrsou pa 14 aña kaba i a traha un bida aki, den kua e ta sinti su mes na kas. E tin un gran admiracion pa e comunidad di Curaçao, unda tanto nacionalidad ta biba hunto y unda e tambe ta sinti su mes bon bini. E ta broma cu e libertad cu e tin aki pa biba y traha, pero tambe e oportunidadnan cu e ta haya pa desaroya su mes artisticamente.
Na 2023, durante su prome bishita na Hulanda, Angel Luis a hala atencion cu su obranan na e Dianan Nacional di Arte na Gorinchem y PAN Amsterdam.
------------------------
li6b0tr4cpogjcs5vkpa22vq0a09ouy
201586
201584
2026-08-22T06:49:07Z
Caribiana
8320
201586
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
Pending: [[Mandy Franca]] - [[Tarona]] - [[Gilleam Trapenberg]] - [[Shertise Solano]] - [[Serana Angelista]] (nl.wiki) - [[Eugenie Boon]]
-------------
{{Variante|c}}
{{Infobox edificio| variante = c
| tipo = Kompleho kultural
| nomber2 = Sentro Pro Arte
| imagen =
| descripcion =
| localisa_na = [[Willemstad]]
| adres = Schouwburgweg
| cercania =
| fecha_construccion = 1965-1968
| fecha_funda =
| inaugura = 6/ [[10 di sèptèmber]]??? [[1968]]
| cera = 2001
| renova =
| restaura =
| aña_basha = 2025
| pais = {{CUW}}
| architect = Frits F. Zingel
| renova =
| propietario = Stichting Schouwburg Curaçao
| director =
| cantidad_sala =
| capacidad = ouditorio: 750 asiento
| status_monumento =
| distincion =
| zoom =16
}}
'''Sentro Pro Arte''' (SPA) tabata un kompleho teatral na [[Willemstad]], [[Kòrsou]], ku den e di dos mita di [[siglo 20|siglo binti]] a sirbi komo un di e prinsipal sentronan pa [[teatro]], [[músika]], [[baila|baile]] i otro manifestashonnan kultural na e isla. E edifisio tabata situá na [[Groot Davelaar]] y a habri na 1968. Despues di mas ku tres dékada di aktividat, e teatro a sera definitivamente na 2001. E edificio, cu tabata bandona pa un periodo largu, a sufri un kandela grandi na 2016 i a wòrdu desmantelá despues.
== Sentro kultural ==
Durante mas ku tres dékada, Sentro Pro Arte tabata un punto di enkuentro pa bida kultural di Kòrsou. E sala a wordo usá pa teatro, konsierto, balèt, baile i otro presentashonnan artístiko.
E teatro a duna artista i gruponan lokal un esenario i a fasilitá tambe presentashonnan di artistanan di Hulanda i di otro paisnan. Den e promé añanan, e teatro a presenta un variedad di produkshonnan di teatro i músika i a bira un parti importante di e infrastruktura kultural di Kòrsou.[1][4]
Den 1968, por ehèmpel, e teatro a sirbi komo esenario pa diferente produkshonnan di teatro na [[papiamentu]]. E grupo teatral Thalia a presenta obranan na e teatro, i otro gruponan antiano tambe a usa e fasilidat nobo.[4]
E importansia di Sentro Pro Arte pa teatro antiano ta visibel tambe den e desaroyo di teatro na Papiamentu durante e periodo despues di su apertura. Den su estudio riba desaroyo di teatro i film den Antias Hulandes, Felix de Rooy ta menshoná diferente presentashon importante ku a tuma lugá na Sentro Pro Arte den e promé lunanan despues di su apertura.[5]
== Historia ==
=== Konstrukshon ===
Na 1964, gobièrnu hulandes riba rekomendashon di [[Sticusa]] a pone fondonan disponibel pa e proyekto di un teatro na Kòrsou.[1] E konstrukshon a wòrdu finansiá dor di un kombinashon di kontribushonnan públiko i privá. Segun un relato histórico di Helma Maduro-Molhuijsen, e gastonan total di e proyekto tabata mas o ménos NAf 1,725,000. E gobièrnu hulandes a kontribuí NAf 772,000, e sektor privá NAf 278,000, e gobièrnu di Antias Hulandes NAf 150,000, i e Stichting Schouwburg a finansia e resto pa medio di un préstamo. E teritorio insular di Kòrsou a kontribuí na infrastruktura ku un suma di aproximadamente NAf 350,000.[1]
Dia 28 di sèptèmber 1965, Reina Juliana a develá un plaka konmemorativo na e sitio kaminda e teatro lo wordo construi. Poco despues, e konstrukshon a kuminsá na e sitio na Rijkseenheidboulevard. E tereno pa e edifisio i un parkeo pa aproksimadamente 350 outo a wordo disponé pa e teritorio insular di Kòrsou.[1]
E edifisio tabata un diseño di e arkitekto lokal Frits F. Zingel. Wim Vesseur, un eksperto den teatro, a fungi komo konsehero pa e proyekto. E Sentro Pro Arte tabata diseñá komo un fasilidat moderno pa su tempu, ku 750 asiento, un orkestbak i un lift pa orquesta. E teatro tabata kapas pa presentashonnan di diferente tipo, inkluyendo teatro, ballet, konserto, kongreso i show.[1][2]
=== Apertura ===
Sentro Pro Arte a habri ofisialmente dia [[6 di sèptèmber]] [[1968]], ku gobernador N.C. "Cola" Debrot komo e persona ku a habri e teatro. E apertura tabata akompañá pa un programa kultural ku tabata inkluí e revista musical '''Esta Ricu Nos Bida Ta'''.[2][3]
Un fuente contemporáneo di e periodo ta konfirmá ku e apertura di e teatro a tuma lugá dia 6 di sèptèmber 1968. Wim Rutgers tambe ta menshoná e fecha komo e dia ku Sentro Pro Arte a wordo ofisialmente habri.[2][3]
E teatro a bira un fasilidat importante pa desaroyo di teatro i otro formanan di arte na Kòrsou. Den su discurso di apertura, gobernador Cola Debrot a mira e teatro komo un posibilidat pa duna un impulso nobo na desaroyo di aktividatnan kultural.[4]
=== Kaída i siere ===
Den añanan 1990, Sentro Pro Arte a kuminsá enfrenta diferente problema. Problemanan finansiero, falta di mantenshon i difikultatnan pa mantene un programa kultural sostenibel a afektá e funshonamentu di e teatro.
E edifisio a sufri di deteriorashon i problemanan di mantenshon. Falta di rekurso finansiero a kontribui na un atraso den mantenshon di e edifisio i su instalashonnan. Segun Nelly Rosa, SPA a sera su portanan despues di varios añanan di problema finansiero i a keda bashi durante añanan.[6]
Na '''2001''', Sentro Pro Arte a sera definitivamente.[6]
=== Kandela i bandonamentu ===
Despues di su siere, e edifisio a keda durante hopi aña sin un uso permanente. E falta di mantenshon a hasi ku e edifisio a deteriorá progresivamente.
Na 2015, e gobièrnu di Kòrsou a tuma un desishon pa renová Sentro Pro Arte. Sinembargo, na 2016 e edifisio a sufri un kandela grandi i a keda severamente dañá. Segun ''Antilliaans Dagblad'', e edifisio tabata caba hopi aña abandoná i den estado di deteriorashon ora e kandela di sèptèmber 2016 a destruí gran parti di e struktura.[7]
Despues di e kandela, a wordu konsiderá diferente opshon pa e futuro di e sitio: sigui ku e plan pa renovashon, demolishon di e edifisio i konstrukshon di un teatro nobo na mesun sitio, òf den sentro di Willemstad.[7]
== Plan pa un teatro nobo ==
E futuro di Sentro Pro Arte a keda durante añanan suheto na un debate tokante e nesesidat pa un teatro nashonal na Kòrsou. Un di e opcionnan tabata pa muda e teatro pa e centro di Willemstad.
Na 2018, e Raad van Ministers a tuma un desishon pa pone e futuro teatro nashonal den e centro di Willemstad. E desishon tabata parti di e diskushon mas amplio tokante revitalisashon di e sentro urbano i e nesesidat pa un fasilidat kultural nobo.[7]
Na 2020, e gobièrnu a indiká ku e antiguo Sentro Pro Arte lo wordo demole. Un aanbesteding públiko pa e trabounan di demole tabata caba tuma lugá. E gobièrnu tambe a indiká ku tabata investigá e posibilidat pa realisá un teatro nashonal nobo den centro di Willemstad.[7]
E futuro di un teatro nobo a keda riba e agenda públiko. Na 2022, e tema di e schouwburg a bolbe wordo diskutí den e contexto di diferente plan pa un fasilidat kultural nobo.[8]
E antiguo edifisio, ku tabata keda bandoná despues di e kandela, a wordu desmantelá finalmente na 2025 debí na su estado físiko.
== Importansia kultural ==
Sentro Pro Arte tabata un di e edifisionan kultural mas importante di Kòrsou durante e último parti di siglo binti. E teatro a duna artistanan lokal un esenario i a fasilitá presentashonnan di teatro, músika, baile i otro formanan di arte.
Su apertura na 1968 tabata un momento importante pa e desaroyo di infrastruktura kultural na Kòrsou. Durante e periodo di mas ku 30 aña ku e teatro tabata aktivo, Sentro Pro Arte a bira un punto di enkuentro pa diferente generashon i un parti importante di bida artistiko i sosial di e isla.[4][5]
E siere di e teatro na 2001, su posterior deteriorashon i e kandela na 2016 a lanta un debate mas amplio tokante e nesesidat pa un teatro nashonal moderno na Kòrsou. E diskushon a kontinua den e añanan despues, ku diferente propuesta pa e lokalidat i forma di un futuro teatro.
== Referensianan ==
<references />
== Fuentes ==
* Maduro-Molhuijsen, Helma. "Centro Pro Arte". ''De Archiefvriend'', desèmber 2006. [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/65-centro-pro-arte De Archiefvriend].
* Rutgers, Wim. "Schrijven is zilver, spreken is goud" / estudio tokante teatro i identidat den Antias Hulandes. Digitale Bibliotheek voor de Nederlandse Letteren (DBNL). [https://www.dbnl.org/tekst/rutg014schr01_01/rutg014schr01_01_0027.php DBNL].
* de Rooy, Felix. "De ontwikkeling van theater en film op de Nederlandse Antillen". ''De Gids'', 1990. Digitale Bibliotheek voor de Nederlandse Letteren. [https://www.dbnl.org/tekst/_gid001199001_01/_gid001199001_01_0105.php DBNL].
* Rosa, Nelly. "Theater in het Caribisch gebied". ''Boekman'', nr. 128. [https://www.boekman.nl/tijdschrift-artikel/artikelen/theater-in-het-caribisch-gebied/ Boekmanstichting].
* ''Antilliaans Dagblad''. "Sentro Pro Arte wordt gesloopt", 28 di mei 2020. [https://antilliaansdagblad.com/nieuws-item/21596-sentro-pro-arte-wordt-gesloopt Antilliaans Dagblad].
-------------
'''Sentro Pro Arte''' tabata e teatro nashonal di [[Kòrsou]] ku tabata aktivo entre 1968 i 2001. E tabata situá na [[Willemstad]] den bario di Groot Davelaar.
== Historia ==
Na 1964 e konseho konsultativo pa koperashon kultural entre e paisnan di Reino a duna e gobièrnu hulandes e idea di pone fondonan disponibel pa e konstrukshon di un teatro na Kòrsou. Anteriormente Stichting Schouwburg Curaçao tabatin e arkitekto F. Zingel a haña un enkargo pa un diseño.
E gobièrnu Hulandes a duna un suma di supsidio di NAF 1.500.000,-. Riba 28 di sèptèmber 1965, H.M. e Reina (Juliana) a develá un plaka na e lugá kaminda e teatro lo wordu construi. Poco despues, a kuminsá ku e konstrukshon di Rijkseenheidboulevard. Tereno di konstrukshon i lugá di parkeer (350 outo) a ser ofresé na e Fundashon pa e teritorio insular di Kòrsou. Divershon di kontribushon den sèn di gobièrnu i privá den Antias Hulandes i e kontribushon hulandes menshoná ariba, ku a wòrdu entregá pa medio di [[Sticusa]], a hasi e konstrukshon i e instalashon posibel; Wim Vesseur, un eksperto den teatro, a aktua komo konsehero.<ref>[https://web.archive.org/web/20161120102825/http://curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=369&lang= Encyclopedie van Curacao - letter A t/m D]</ref>
E teatro ta conta cu 750 asiento, ta ekipa pa e vision mas moderno cu entre otro un lift di orquesta y ta calcula pa practicamente tur tipo di manifestacion (teatro, ballet, concierto, congreso, show, etc.). E inaugurashon a tuma lugá na 10 di sèptèmber 1968. E teatro aki a stimula e poblacion pa bishita e diferente presentacionnan y actuacionnan mas biaha.
For decades, Sentro Pro Arte served as a hub for artistic expression and community life in Curaçao. It hosted countless cultural events, performances, and exhibitions, becoming a place of deep emotional significance for generations of residents.<ref>https://www.curacaochronicle.com/post/local/demolition-of-historic-sentro-pro-arte-begins-monday-in-willemstad</ref>
1968: Officially opened by Governor N.C. (Cola) Debrot with the grand production ''Esta Ricu nos bida ta''.<ref name="theater"/>
In 1965 werd in Willemstad in Curaçao begonnen met de bouw van Centro Pro Arte: een grote schouwburg. In datzelfde jaar bezocht Koningin Wilhelmina het eiland alsmede de bouwplaats, waar zij een gedenkplaat onthulde. Later kreeg die een plaats in het theater.<ref name="theater">[https://theaterencyclopedie.nl/wiki/Centro_Pro_Arte,_Willemstad_(Curacao) Centro Pro Arte], theaterencyclopedie.nl</ref>
De schouwburg, aan een weg gelegen die de naam van Schouwburgweg kreeg, werd in 1968 geopend door Gouverneur N.C. (Cola) Debrot. De financiering kwam van Nederland, Curaçao en de Shell.
De schouwburg kwam tot stand met giften van de Nederlandse overheid, Shell, het Bureau Cultuur en Opvoeding en lokale particuliere bedrijven.<ref name="boekman">[https://www.boekman.nl/tijdschrift-artikel/artikelen/theater-in-het-caribisch-gebied/ Theater in het Caribisch Gebied]</ref>
Openingsvoorstellingen zijn ''Esta Ricu nos bida ta'' van Bunchi Römer, een stuk met meer dan 70 amateurspelers en ''Cosas de Papá y Mamá van Alfonso Paso'' in vertaling en regie van [[Nydia Ecury]] (''Gai bieu ta traha sòpi stèrki'').
Er waren 700 plaatsen, een lijsttoneel met orkestbak en een groot toneel die een brede programmering mogelijk maakte. In de eerste jaren was de zaal zeer succesvol, met optredens van Nederlandse artiesten (o.a. Jenny Arean, Tineke Schouten en Paul van Vliet) en muziek-en dansgroepen van elders.
Vanaf de jaren '90 ging het steeds slechter met het theater, door onder andere een merkwaardige beleidsbeslissing waarbij verordineerd werd dat de bezoekers keurig gekleed moesten zijn; anders kon toegang ontzegd worden. Dit had een teruggang van bezoekers tot gevolg.
Daarnaast had het gebouw te maken met een niet structuele programmering, veroorzaakt door slechte communicatie en financiële problemen. Daarbij was er, ook vanwege geldtekort, een groot gebrek aan onderhoud. Zo had het gebouw ernstig te lijden onder wateroverlast, waardoor de kelders regelmatig onder water stonden.
In 2015 nam de Curaçaose overheid het besluit om Centro Pro Arte te renoveren. Amper een jaar later vatte het leegstaande pand tijdens een grote arbeidersstaking vlam. Er waren drie opties: doorgaan met de renovatieplannen, slopen en een nieuw theater bouwen, of een nieuw theater bouwen in de binnenstad. Om het ooit bruisende winkelgebied Punda en Otrobanda levendig te maken pleitten stadsontwikkelaars en winkeliersverenigingen voor de komst van een nationaal theater in het stadscentrum. Onder oudminister van Cultuur Marilyn AlcaláWallé (PAR) leek deze wens werkelijkheid te worden. De Raad van Ministers gaf haar het mandaat om te onderhandelen over een locatie.<ref name="boekman"/>
De verschillende problemen leidden uiteindelijk in 2001 tot de definitieve sluiting van het Centro Pro Arte. Plannen voor heropening kwamen maar niet van de grond; een grote brand in 2016 maakte er helemaal een eind aan.<ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/14382-grote-vuurzee-sentro-pro-arte Grote vuurzee Sentro Pro Arte], [[Antilliaans Dagblad]] (13 di september 2016)</ref>
De restanten kwamen in het bezit van een pensioenfonds die nog wel onderzocht of er een Cultuurcentrum van gemaakt zou kunnen worden.
Na jarenlange discussie over de toekomst van Sentro Pro Arte: slopen en nieuw bouwen, renoveren of een nieuw theater elders bouwen,<ref>[https://www.curacao.nu/nieuws/algemeen/77007/werkzaamheden-voor-nieuw-sentro-pro-arte-gestart Werkzaamheden voor nieuw Sentro Pro Arte gestart], curacao.nu (14 di yüli 2025)</ref> is de overheid in 2025 begonnen met de voorbereidingen voor de bouw van een nieuw Sentro Pro Arte.
In 2017 besluit de regering de schouwburg naar de binnenstad te halen.<ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/16076-twijfels-over-locatie-van-schouwburg Twijfels over locatie van schouwburg], [[Antilliaans Dagblad]] (24 di yüli 2017)</ref>
E edifisio ku tabata será durante varios aña, a wòrdu basha abou i desmantelá kompletamente pa fin di 2025 debí na su mal estado.<ref>{{citeer web|auteur=[[Dick Drayer]]|url=https://www.curacao.nu/nieuws/geschiedenis/82870/laatste-gordijn-valt-sentro-pro-arte-definitief-ontmanteld-na-zestig-jaar-cultureel-gebruik|titel= Laatste gordijn valt: Sentro Pro Arte definitief ontmanteld na zestig jaar cultureel gebruik|werk=curacao.nu|datum=2025-12-01|bezochtdatum=2026-08-21}}</ref>
---------------
In 1964 gaf de Adviesraad voor culturele samenwerking tussen de landen van het Koninkrijk de Nederlandse regering in overweging fondsen ter beschikking te stellen voor de bouw van een schouwburg op Curaçao. Tevoren had de Stichting Schouwburg Curaçao de architect F. Zingel opdracht voor een ontwerp gegeven. Door de Nederlandse regering werd een subsidiebedrag toegekend ad NAf 1.500.000,-. Op 28 september 1965 onthulde H.M. de Koningin (Juliana) een gedenkplaat op de plaats waar de schouwburg zou verrijzen. Kort daarop nam de bouw aan de Rijkseenheidboulevard een aanvang. Bouwgrond en parkeerterrein (350 auto's) zijn door het Eilandgebied Curaçao aan de Stichting aangeboden. Diverse bijdragen in geld van overheid en particulieren in de Nederlandse Antillen en de bovengenoemde door tussenkomst van de Sticusa verstrekte Nederlandse bijdrage maakten bouw en inrichting mogelijk; de theaterdeskundige Wim Vesseur trad op als adviseur.<ref>[https://web.archive.org/web/20161120102825/http://curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=369&lang= Encyclopedie van Curacao - letter A t/m D]</ref>
De schouwburg telt 750 zitplaatsen, is volgens de modernste inzichten uitgerust met o.a. een orkestlift en is berekend op vrijwel elke soort manifestaties (toneel, ballet, concerten, congressen, shows enz.). De opening vond plaats september 1968. De bevolking is door deze schouwburg gestimuleerd de verschillende op- en uitvoeringen vaker te bezoeken.
{{Appendix}}
* [https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/21596-sentro-pro-arte-wordt-gesloopt Sentro Pro Arte wordt gesloopt], 27 di mei 2020
* [https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/26417-schouwburg-staat-weer-op-de-agenda Schouwburg staat weer op de agenda], 30 di september 2022
* De in 1968 in Davelaar op Curaçao opgerichte schouwburg Centro Pro Arte Plaza Consortium (HPC) met 750 stoelen sloot 19 jaar geleden zijn deuren. De schouwburg kwam tot stand met giften van de Nederlandse overheid, Shell, het Bureau Cultuur en Opvoeding en lokale particuliere bedrijven.<ref name="boekman"/> Hij zou een van de modernste in het Caribische gebied worden, met onder andere een orkestlift, en zou zijn berekend op alle facetten van cultuuruitingen, zoals concerten, toneel en ballet (MaduroMolhuijsen 2006). 34 jaar later, in 2001, viel het doek. Vanwege geldtekort was er sprake van achterstallig onderhoud. In 2015 nam de Curaçaose overheid het besluit om Centro Pro Arte te renoveren. Amper een jaar later vatte het leegstaande pand tijdens een grote arbeidersstaking vlam. Er waren drie opties: doorgaan met de renovatieplannen, slopen en een nieuw theater bouwen, of een nieuw theater bouwen in de binnenstad.<ref name="boekman">[https://www.boekman.nl/tijdschrift-artikel/artikelen/theater-in-het-caribisch-gebied/ Theater in het Caribisch Gebied]</ref>
* Sentro pro Arte wordt niet meer gerenoveerd. Althans niet door de overheid. Die heeft het daarom overgedragen aan het Algemeen Pensioenfonds Curaçao.
{{Appendix}}
Sentro Pro Arte (SPA) tabata un teatro na Willemstad, Kòrsou, ku den e di dos mita di siglo binti a sirbi komo un di e prinsipal sentronan pa teatro, músika, baile i otro manifestashonnan kultural na e isla. E edifisio tabata situá na Groot Davelaar y a habri na 1968. Despues di mas ku tres dékada di aktividat, e teatro a sera definitivamente na 2001. Despues di un periodo largu di bandonamentu, e edifisio a sufri un kandela grandi na 2016 i a wòrdu desmantelá despues.
Kontenido
Sentro kultural
Durante mas ku tres dékada, Sentro Pro Arte a sirbi komo un punto di enkuentro pa bida kultural di Kòrsou. E sala a wordo usá pa teatro, konsierto, balèt, baile i otro presentashonnan artístiko.
E teatro a duna artista i gruponan lokal un esenario i a fasilitá tambe presentashonnan di artistanan di Hulanda i di otro paisnan. Den e promé añanan, e teatro a presenta un variedad di produkshonnan di teatro i músika i a bira un parti importante di e infrastruktura kultural di Kòrsou.[1][4]
Den 1968, por ehèmpel, e teatro a sirbi komo esenario pa diferente produkshonnan di teatro na papiamentu. E grupo teatral Thalia a presenta obranan na e teatro, i otro gruponan antiano tambe a usa e fasilidat nobo.[4]
E importansia di Sentro Pro Arte pa teatro antiano ta visibel tambe den e desaroyo di teatro na Papiamentu durante e periodo despues di su apertura. Den su estudio riba desaroyo di teatro i film den Antias Hulandes, Felix de Rooy ta menshoná diferente presentashon importante ku a tuma lugá na Sentro Pro Arte den e promé lunanan despues di su apertura.[5]
Historia
Konstrukshon
Na 1964, Sticusa, e konseho konsultativo pa koperashon kultural entre e paisnan di Reino a rekomendá na e gobièrnu hulandes pa pone fondonan disponibel pa konstrukshon di un teatro na Kòrsou. Promé ku esaki, Stichting Schouwburg Curaçao a duna arkitekto Frits F. Zingel un enkargo pa prepará un diseño pa un teatro.[1]
E gobièrnu di Hulanda a otorgá un subsidio pa e proyekto. E konstrukshon a wòrdu finansiá dor di un kombinashon di kontribushonnan públiko i privá. Segun un relato histórico di Helma Maduro-Molhuijsen, e gastonan total di e proyekto tabata mas o ménos NAf 1,725,000. E gobièrnu hulandes a kontribuí NAf 772,000, e sektor privá NAf 278,000, e gobièrnu di Antias Hulandes NAf 150,000, i e Stichting Schouwburg a finansia e resto pa medio di un préstamo. E territorio insular di Kòrsou a kontribuí na infrastruktura ku un suma di aproximadamente NAf 350,000.[1]
----------------------
{{Variante|c}}
{{Infobox edificio| variante = c
| nomber = Sentro Kultural Kòrsou
| nomber2 = Cultureel Centrum Curacao
| abrevia = CCC
| adres = ''Koninginnelaan'', Emmastad
| funda = [[30 di desèmber]] [[1949]]
| inaugura = 1950
| architect =
| renova =
| propietario = Stichting Schouwburg
| director =
| cantidad_sala =
| capacidad = auditorio:
| zoom =16
}}
'''Sentro Kultural Kòrsou''', ofisialmente '''Cultureel Centrum Curacao''' (CCC), ta un kompleho kultural multidisiplinario na [[Kòrsou]], situá den [[Emmastad]] na [[Willemstad]]. Fundá dia [[30 di desèmber]] [[1949]], e sentro ta dediká pa promové bida kultural i aktividatnan sosio-kultural na isla, ku énfasis partikular riba hubentut i su desaroyo den kultura di Kòrsou.<ref>https://www.sentrokultural-korsou.org/</ref>
== Historia ==
Sentro Kultural Kòrsou a wòrdu establesé komo e organisashon lokal ligá na [[Sticusa|Stichting voor Culturele Samenwerking]] (Sticusa) pa stimula bida kultural na Kòrsou i fasilitá interkambio kultural ku [[Hulanda]], [[Aruba]] i otro islanan di Karibe Hulandes. E promé direktor di CCC tabata [[Cola Debrot]], un figura aktivamente enbolbí den [[literatura]] i kultura lokal.
For di su kuminsamentu, e método di trabou di CCC tabata diferente di esun di Sentro Kultural Aruba (CCA). Mientras CCA tabata fungí mas komo un organisashon ku ta koordiná i unifiká aktividatnan di organisashonnan kultural eksistente, CCC a skohe pa enfoká riba stimulá inisiativanan propio i yena bashinan den e kampo kultural.
El a hunga un papel importante den desaroyo kultural di Kòrsou. Entre otro, e sentro a establesé òf a yuda na kreashon di:
* Liga di Pelíkula Korsou (Curacaose Film Liga?)
* Biblioteka sientífiko (ku posteriormente a integrá den e biblioteka di [[University of Curaçao|UoC]])
* Fundashon Skol di Músika Kòrsou
== Aktividatnan i funshon ==
(oud)
Sentro Kultural Kòrsou ta aktivo den vários disiplina kultural, inkluyendo músika, literatura, teatro, baile, arte visual i aktividatnan sosial ku ta kombiná diferente forma di ekspreshon kultural. CCC ta kolabora ku instansianan lokal i internashonal pa organisá presentashonnan, exposishonnan i produccionnan teatral, tantu ku artistanan lokal komo ku bishitantenan for di Hulanda i otro paisnan.
Un parti di su trabou histórico tabata e organisashon di proyekshonnan di pelíkula, inklusief uso di e asina yamá sinetruck, ku a permití hiba sine pa diferente bario riba e isla. Dor di su aktividatnan, CCC a kontribuí tanto material komo emoshonalmente na formashon di e identidat kultural di Kòrsou.
== Meta i signifikado ==
E ophetivonan prinsipal di CCC ta:
* Promové bida kultural den Kòrsou i (histórikamente) den Antias Hulandes
* Kolaborá ku organisashonnan kultural na Hulanda, Aruba i e Karibe
* Fasilitá intercambio kultural i artistiko
* Sostené i stimula talento lokal
Ku mas ku sinkuenta aña di eksistensia, Sentro Kultural Kòrsou ta konsiderá un di e pilarnan di infrastructura kultural di e isla.
of
== Vision i mishon ==
(nieuw)
Segun su website oficial, e visión di Sentro Kultural Kòrsou ta pa bira e institushon prinsipal pa ekspreshon kultural i edukashon den komunidat di Kòrsou i, si posibel, den e region mes. Su mishon ta kontribuí na kalidat di bida di komunidat di Kòrsou pa medio di e promoshon di aktividatnan kultural i sosio-kultural. CCC ta pone un énfasis spesial riba hubentut, kwa nan ta invitá i involví den desaroyo i preservashon di kultura pa e generashonnan futuro.
== Aktividatnan ==
Durante su existencia, CCC a organisá i suportá hopi tipo di aktividat kultural, inklusivamente:
* produccionnan musicals, teatraal i danse
* exposishon di arte visual i fotografia
* organizashon di film den komunidat (cinetruck)
* sesiunan literario i promoveshon di eskribidonan lokal
* edukashon musikal via Akademia di Músika Edgar Palm
* kursonan i talleres pa djòvenes i adulto.
CCC kolabora ku otro organisashonnan kultural lokal i internashonal pa organizá eventonan ku ta inkluí artistanan lokal i invitado.
== Importansia ==
Na mas ku 75 aña di eksistensia, Sentro Kultural Kòrsou ta konsiderá un pilarnan den infrastructura kultural di Kòrsou, kontribuí na tanto konservashon komo desaroyo di ekspreshon kultural lokal i involvimentu di hubentut den aktividatnan kultural.
{{Appendix}}
ta un compleho
Cultureel Centrum Curaçao werd op 30 december 1949 opgericht als de plaatselijke zusterorganisatie van Sticusa ter bevordering van het culturele leven op Curacao en de culturele uitwisseling met het moederland. Eerste directeur was Colá Debrot.<ref>https://theaterencyclopedie.nl/wiki/Cultureel_Centrum_Cura%C3%A7ao_(1950) Cultureel Centrum Curaçao (1950)], theaterencyclopedia.nl</ref>
Fundá na 1950. For di kuminsamentu, e método di trabou di C.C.C. tabata diferente orienta cu esun di Centro Cultural Aruba, cu al fin y al cabo ta fungi como grupo, mientras cu ta mantene e independencia di e organisacionnan cultural existente. E C.C.C. prinsipalmente ta hasi esfuerso pa stimulá aktividat propio riba tereno kultural; e ta purba tambe di yena e bashinan eksistente. Desde su fundashon, e C.C.C. entre otro, a logra of a yuda pa logra lo siguiente:
• e liga di pelíkula Curaçao,
• e Biblioteka Sientífiko (awor uni den e Biblioteka di Universidat)
• y Fundacion Scol di Musica Curaçao.
Varios instancia colaborando cu e C.C.C. ta envolvi den entre otro teatro, ballet y exposicionnan. E C.C.C. ta proveé proyekshon di pelíkula ku e *cinetruck i ta kolabora ku otro organisashonnan pa organisá presentashonnan di tantu artistanan lokal komo bishitante di Hulanda i otro paisnan (mira tambe Sentronan Kultural).
Opgericht in 1950. Van de aanvang af was de werkwijze van het C.C.C. anders gericht dan die van het Cultureel Centrum Aruba, dat immers samenbun¬delend optreedt, met behoud overigens van de zelfstandigheid van de bestaande culturele organisaties. Het C.C.C. streeft vooral naar het stimuleren van de zelfwerkzaamheid op cultureel gebied; het tracht verder nog bestaande la¬cunes op te vullen. Sedert de oprichting heeft het C.C.C. o.m. het volgende tot stand gebracht of helpen brengen:
• de filmliga Curaçao,
• de Wetenschappelijke Bibliotheek (inmiddels opgegaan in de Universiteitsbibliotheek)
• en de Stichting Muziekschool Curaçao.
Diverse instellingen samenwerkend met het C.C.C. houden zich o.m. bezig met toneel, bal¬let en tentoonstellingen. Het C.C.C. verzorgt o.m. filmvoorstellingen met de *cinetruck en werkt samen met andere organisaties voor het organiseren van uitvoeringen zowel door lokale als door bezoekende kunstenaars uit Nederland en andere landen (zie ook Culturele Centra). <ref>[https://web.archive.org/web/20161120102825/http://curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=369&lang= Cultureel Centrum Curacao], Encyclopedie van Curaçao</ref>
On December 30th , 1949, the “Cultureel Centrum Curaçao / Sentro Kultural Kòrsou” was founded<ref>https://www.sentrokultural-korsou.org/ Sentro Kultural Kòrsou]</ref>, with the following objectives:
*Promotion of cultural life within the Netherlands Antilles , and in particular in Curaçao.
*Work together with other organizations with same objective in The Netherlands, Aruba and the Caribbean to coordinate cultural exchanges between these organizations.
Throughout its history of more than 55 years, CCC has contributed to the cultural development of Curaçao in both a material and emotional way.
The areas of culture in which CCC operates are music, literature, theatre, dance, visual art, and social events where all these cultural aspects are represented.<ref>https://www.sentrokultural-korsou.org/</ref>
{{Appendix}}
'''Cultureel Centrum Curaçao''' (ofisialmente **Sentro Kultural Kòrsou**, abreviá CCC) ta un organisashon kultural multidisiplinario ku ta sede na Emmastad, Willemstad, Kòrsou. Fundá riba **30 di desèmber 1949**, e sentro tin komo meta pa promové bida kultural riba e isla pa medio di músika, arte visual, literatura, baile i teater.
## Historia
CCC a wòrdu fundá pa lidernan kultural hulandes i lokal ku a buska pa fomentá interkambio kultural entre Hulanda, Antia Hulandes anterior, Indonesia i Sürnam. Un di su promé presidentenan tabata **Dr. Cola Debrot**, y otro figuranan clave a inclui **May Henriquez**, **J. Bennebroek Gravenhorst**, i **Dr. L.A.G.O. Lashley**.
Inicialmente alohá den un biblioteka sientífiko, e sentro a organisá un variedat di aktividatnan kultural manera konsierto i obranan di teatro importá for di Hulanda, entre otro *Marí di Malpais* i *Juancho Picaflor*. Den añanan despues, CCC tambe a trese teater i pelíkula biahero a traves di un trùk di sine mobil.
## Organization
- **President**: Henri C. Cornelia
- The board of directors includes up to nine members with roles such as treasurer and secretary.
- **Funding**: Supported by government grants (STICUSA/OKSNA), donations, course fees, and space rentals.
## Programs and Academy
The CCC operates as a cultural hub offering a wide range of classes and initiatives:
- **Edgar Palm Music Academy**: Offers instruction in piano, guitar, cuatro, mandolin, trumpet, saxophone, drums, choral singing, and general musical education—mostly for young students.
- **Theater**: Offers lessons and performance opportunities, including children's theater.
- **Folkloric Dance**: Traditional Curaçaoan and Aruban dance courses, including instruction led by Cesareo Jean Louis.
- **Visual Arts**: Exhibitions for painters, photographers, and other artists—featuring both local talent and curated in-house shows.
- **Literature**: Hosts literary gatherings, supports writers, and publishes books.
## Events
CCC regularly organizes public events to foster local culture and talent, including concerts like *Historia di Muziek*, Christmas performances, and *E-Klabu* for organ and other instruments.
## Facilities
The center houses classrooms, a concert hall, an auditorium, and a garden, which are used for courses, events, and exhibitions. These facilities are also available for rental by the community and partner organizations.
## Impact and Legacy
CCC plays a central role in preserving and promoting Curaçao’s cultural identity:
- Through the Edgar Palm Music Academy, it has trained many young musicians who have gone on to study abroad in the Netherlands and Suriname.
- Its theater, dance, literature, and visual arts programs continue to enrich the island's cultural and educational landscape.
- By organizing festivals and public events, CCC helps maintain the island’s cultural heritage and language.
## See also
* [[Culture of Curaçao]]
* [[Edgar Palm Music Academy]]
* [[List of museums in the Dutch Caribbean]]
== References ==
<references />
[[:Kategoria:Kultura na Kòrsou]]
{{Infobox kultura
| nomber = Cultureel Centrum Curaçao
| otro_nomber = Sentro Kultural Kòrsou (CCC)
| imagen =
| lugá = Emmastad (Groot Kwartier), Willemstad, Curaçao
| fundashon = 30 di desèmber 1949
| presidente = Henri C. Cornelia
| objtos = Promové bida kultural multidisiplinario pa komunidat di Curaçao
| formato = Fundashon sin ánimo di ganashi i centro kultural
}}
'''Cultureel Centrum Curaçao''' (nómi oficial **Sentro Kultural Kòrsou**, abreviado CCC) ta un organización kultural multidisiplinario na Emmastad, Willemstad. Fundá dia **30 di desèmber 1949**, su mision ta promové bida kultural na nivel lokal i internashonal, na área di musika, arte visual, letra, baile, i teatro.:contentReference[oaicite:0]{index=0}
## Historia
CCC a keda fundá dor di lideres kultural Hulandes i lokal ku deseá fasilitá interkambio kultural entre Hulanda, Antilla Hulandes, Indonesia i Surinam. Uno di e promé presidente tabata **Dr. Cola Debrot**. Otro figura importante ta **May Henriquez**, J. Bennebroek Gravenhorst, i Dr. L.A.G.O. Lashley.:contentReference[oaicite:1]{index=1}
En su prinsipio, CCC tabata situá riba e biblioteka akademiko (wetenschappelijke bibliotheek) i a organizá evento kultural komo konsierto i obranan teatral importá for di Hulanda, komo **"Marí di Malpais"** i **"Juancho Picaflor"**. Den e dos siglo despues, a trese obranan teater di reguero i film via e konosí **sine trùk**.:contentReference[oaicite:2]{index=2}
## Organisashon
- **Presidente:** Henri C. Cornelia:contentReference[oaicite:3]{index=3}
- Junta di direkshon ta formá di maximaal nueve miembronan, inklusí tesorero, sekretario i otro.:contentReference[oaicite:4]{index=4}
- **Finansha**: fondonan ta bini di guberno (STICUSA/OKSNA), donashon, i ingreso di kursonan i espasio alquiler.:contentReference[oaicite:5]{index=5}
## Ofertonan i Akademia
CCC ta operá den pluga kultura ku diferente sekshon:
- **Akademia di Muzika Edgar Palm**: kursunan pa piano, gitar, kuarta, mandolin, trompet, saxofon, drùm, koral i AMV, mayormente pa djoven.:contentReference[oaicite:6]{index=6}
- **Teatro**: leksion i produchonnan, inklusí teatro deportivo.:contentReference[oaicite:7]{index=7}
- **Baile folklóriko**: kurso pa hòmber i muhé den baile Arubano tradishonal, dirigí pa Cesareo Jean Louis.:contentReference[oaicite:8]{index=8}
- **Arte visual**: ekspo pa pintor, fotograf i other artista; riba Arte Proba i produchonnan mes di CCC.:contentReference[oaicite:9]{index=9}
- **Literatura**: encontro literario, soporte pa skritornan i publikashon di buki.:contentReference[oaicite:10]{index=10}
## Eventonan
Ta organizá eventonan regularmente pa stimulá kultura lokal i talentonan, inklusí **"Historia di Muziek"**, **koncierto di Krísma**, **E-Klabu** pa ka'i òrgel i otro evento públicu.:contentReference[oaicite:11]{index=11}
## Instalashonnan
CCC ta cuenta ku klasnan, sal di konsierto, auditorium i horto ku ta disponible pa uso di kurso, evento i eksposishon. Ta accesibel pa renta pa organizashon.:contentReference[oaicite:12]{index=12}
## Impakto i legado
CCC ta un institution klave na preservashon i promocion di kultura Curacaoano:
- Komo e escuela musical Edgar Palm, a forma djovenes músico ku despues ta studia aden Hulanda i SU.:contentReference[oaicite:13]{index=13}
- Fomenta teatro, danza, literatura i arte visual, kontribuyendo na vida kulturel i edukashonal di e isla.
- Tononan i festivales organizá te kontribui na mantene identidat kultural i idioma lokal.
## Referensia
<references>
</references>
== Mira tambe ==
* [[Cultura di Curaçao]]
* [[Akademia di Músika Edgar Palm]]
* [[Lista di museo na Hulanda Karibense]]
tin komo meta pa promové bida kultural riba e isla pa medio di [[músika]], arte visual, [[literatura]], [[baila|baile]] i [[teatro]].
Sentro Kultural Kòrsou (ofisialmente Cultureel Centrum Curaçao, abreviá CCC) ta un kompleho kultural multidisiplinario situá na Emmastad, Willemstad den Kòrsou. Fundá 30 di desèmber 1949, e sentro ta dediká pa promové bida kultural i aktividatnan sosio-kultural na isla, ku énfasis partikular riba hubentut i su desaroyo den kultura di Kòrsou.
--------------------
{{Variante|c}}
{{Infobox artista |variante= c
| nomber = Bagira Tizraoui
| alias = Bagira
| fecha nacemento =
|luga nacemento=[[Hulanda]]
| residencia = {{CUW}}
|ofishi=Pintor, diseñadó gráfiko, muralista
|genero=Arte
|website = https://bagira.art/
}}
'''Bagira Tizraoui''' (☆ 199?) ta un artista visual [[Kòrsou|kurasoleño]] di desendensia algeriano-hungaro, ku ta konosí pa su obranan ....
== Bida i karera ==
Bagira a nase na Hulanda, yu di un tata di Argelia i un mama di Hungria. El a lanta den varios pais, entre nan Argelia, Hungria, Belgika i [[Hulanda]]. Na 2014, na edat di 18 aña, Bagira a muda pa Kòrsou, unda su ruman muhé tabata biba.
Na 2023, el a habri su propio galeria na Kura Hulanda den Willemstad.
{{Appendix}}
NOTES
Ze is eigenwijs, eigenzinnig en onmiskenbaar getalenteerd. BAGIRA leeft en ademt kunst – en niet zomaar kunst, maar rauwe, eerlijke, krachtige portretten die muren én harten raken.<ref>[https://rss.com/podcasts/uitdekunst-kunst-en-cultuur-op-curacao/1975749/ BAGIRA – Winnares van Best Artist 2024 Award en de stem van haar generatie], rss.com (7 di aprel 2025)</ref>
Op haar 28e wint ze de Best Artist 2024 Award van de Amigoe. Niet dankzij een academische opleiding of een traditioneel pad, maar door pure durf, toewijding en een ontembare drang om te creëren. Acht jaar geleden ontdekte ze haar talent bij toeval. Twee weken later had ze haar vaste baan opgezegd – de rest is geschiedenis in verf.
Wat begon met portretopdrachten, groeide al snel uit tot iets groters. BAGIRA vond haar stem in het maken van muurschilderingen. Tegenwoordig is haar werk niet meer weg te denken uit het straatbeeld van Curaçao. Zo schilderde ze onder andere het monumentale portret van Margareth Abraham (1945–1970) op de gevel van de Curaçao International Airport.
Wat haar werk bijzonder maakt? De blik. De gelaagdheid. De stilte die haar schilderijen teweegbrengen. Ze legt gezichten vast—denkbeeldige én echte—met zoveel zeggingskracht dat je er niet omheen kunt.
BAGIRA groeide op tussen culturen én tussen geloven. Ze heeft een Hongaarse moeder en een Algerijnse vader. Ze bracht haar jeugd door in Hongarije, Nederland, België en Algerije. Haar opvoeding vond plaats in de schaduw van twee werelden: het christendom en de islam. Deze mix van spirituele, culturele en geografische invloeden vormt de kern van haar werk: kleurrijk, gelaagd en oprecht.
Op haar zestiende woonde ze al zelfstandig. Op haar negentiende vertrok ze naar Curaçao om bij haar grote zus te wonen. Die vroege onafhankelijkheid dwong haar om haar eigen weg te vinden – en precies dat is wat ze met haar kunst blijft doen.
🎙️ In deze uitzending van UIT DE KUNST vertelt ze openhartig over haar reis, over vrouw-zijn, over geloof, afkomst en vrijheid – en over hoe ze met een penseel de wereld stukje bij beetje kleur geeft.
{{Appendix}}
------------------
{{Variante|c}}
{{Infobox artista |variante= c
| fecha nacemento = 1971
|luga nacemento=[[Cuba]]
| residencia = {{CUW}}
|ofishi=Eskultor
|genero=Arte
|
}}
'''Angel Luis de la Rosa González''' (☆ 1971 na [[Cuba]]) ta un eskultor [[Cuba|kubano]]-[[Kòrsou|kurasoleño]], ku ta konosí pa su obranan di palu.
For di 2009 e ta biba i traha na Kòrsou.
'''Ángel Luis de la Rosa González''' (1971, [[Kuba]]) ta un [[eskultor]] kubano-kurasoleño ku ta biba i traha na [[Kòrsou]] for di 2009.
== Bida i karera ==
E ta bini di un famia di artesanonan ku su produktonan ta di gran prestigio. Su famianan tin profesionan manera saddler, shoemaker, carpintero, grafista i wever.<ref>[https://delarosartes.exto.nl/ Biografie Angel de la Rosa]</ref> Ora Angel Luis tin 12 aña, e ta bai un skol sekundario kaminda ta duna enseñansa di arte, e akademia José Joaquín Tejada, na [[Santiago di Cuba]]. E programa ta full-time, 6 dia pa siman i ta dura 7 aña. Ounke e ta ekselente den grafismo na skol, su preferensia personal ta skultura. Despues di a terminá su estudio, el a bira maestro di dibuho i skultura.
De la Rosa ta kuminsa su karera profeshonal na Casa de la Cultura Miguel Matamoros na Santiago de Cuba, den e departamento di artesanía. Den kuadro di e trabou aki e ta bira miembro di Asociación Cubana de Artesanos Artistas. Despues el a bira presidente di e asosiashon, posishon ku a okupá pa 10 aña. Entretantu e ta partisipá anualmente na
E ta un artista ku ta partisipá den grupo di eksposishon pa artesanonan i ku regularmente ta risibí premionan i rekonosementu.
Ademas e ta traha riba diferente enkargo. Na 2005 el a traha su prome exposicion solo titula ⁇ Consagración a la Primavera ⁇ (Invicion di Primavera), na e instituto provincial Biblioteca Elvira Cape.
Na momento cu Angel Luis ta yegando su 40 aña, e ta realisa mas y mas cu e ta sinti su mes encerra den su propio pais. Un bishita di trabou kòrtiku na Martinique a lanta su konsiensia ku un sosiedat por funshoná diferente for di loke e ta kustumbrá na dje na Cuba. Esaki ta oumentá su preokupashon. E ta tuma e desishon di emigrá i en realidat su intenshon ta pa bai Brazil. Miéntras e ta preparando pa esaki, e ta tende di un proyekto di konstrukshon na Kòrsou ku ta rekerí personal spesial di urgensia. Ángel Luis a kambia su plannan i huntu ku kuater kompatriota el a bai Kòrsou na 2009, ku tres di su figuranan di madera den su maleta.
Na Curaçao e ta traha na e konstrukshon di L ⁇ Aldea, un proyekto turístiko na Santa Catharina ku ya a wòrdu realisá. E ta hiba su figuranan di palu na Gallery Alma Blou, pa mira si por tin interes den su obra. E galerista Lusette Verboom ta entusiasmá i for di e momentu ei e ta trese tur loke e ta traha na e galeria.
Despues ku su kontrato ku e proyekto di konstrukshon a kaba, Angel Luis a disidí di keda na Kòrsou i kuminsá su mes negoshi.
Ademas, e ta aktivo den arte i regularmente ta partisipá na
grupo di exposicion na e galeria. Na yüni 2021, e ta un di e 45 artistanan lokal ku ta habri nan estudio durante e Open Atelier Route.
Muhénan ta importante den bida di Angel Luis. Komo yu úniko, no solamente su mama a lanta e, sino tambe su wela. Awor ku e mes tin yu, entre nan tres yu muhé, e ta eksperensiá e muhé tambe for di e perspektiva di e tata. E ta orguyoso di tur su 8 yu i ta konsiderá nan komo e kos mas importante den su bida.
Ángel Luis ta biba na Kòrsou pa 14 aña kaba i a traha un bida aki, den kua e ta sinti su mes na kas. E tin un gran admiracion pa e comunidad di Curaçao, unda tanto nacionalidad ta biba hunto y unda e tambe ta sinti su mes bon bini. E ta broma cu e libertad cu e tin aki pa biba y traha, pero tambe e oportunidadnan cu e ta haya pa desaroya su mes artisticamente.
Na 2023, durante su prome bishita na Hulanda, Angel Luis a hala atencion cu su obranan na e Dianan Nacional di Arte na Gorinchem y PAN Amsterdam.
{{Appendix}}
[[:Category:Arte na Kòrsou]]
Despues di a termina su estudio na skol, el a bai traha na Casa de la Cultura Miguel Matamoros na Santiago de Cuba, den e departamento di artesanía. For di e trabou aki e ta bira miembro di Asociación Cubana de Artesanos Artistas. Despues el a bira presidente di e asosiashon i e posishon aki el a okupá pa 10 aña. Entretantu e ta partisipá anualmente na
E ta un artista ku ta partisipá den grupo di eksposishon pa artesanonan i ku regularmente ta risibí premionan i rekonosementu.
Ademas e ta traha riba diferente enkargo. Na 2005 el a traha su prome exposicion solo titula ⁇ Consagración a la Primavera ⁇ (Invicion di Primavera), na e instituto provincial Biblioteca Elvira Cape.
Na momento cu Angel Luis ta yegando su 40 aña, e ta realisa mas y mas cu e ta sinti su mes encerra den su propio pais. Un bishita di trabou kòrtiku na Martinique a lanta su konsiensia ku un sosiedat por funshoná diferente for di loke e ta kustumbrá na dje na Cuba. Esaki ta oumentá su preokupashon. E ta tuma e desishon di emigrá i en realidat su intenshon ta pa bai Brazil. Miéntras e ta preparando pa esaki, e ta tende di un proyekto di konstrukshon na Kòrsou ku ta rekerí personal spesial di urgensia. Ángel Luis a kambia su plannan i huntu ku kuater kompatriota el a bai Kòrsou na 2009, ku tres di su figuranan di madera den su maleta.
Na Curaçao e ta traha na e konstrukshon di L ⁇ Aldea, un proyekto turístiko na Santa Catharina ku ya a wòrdu realisá. E ta hiba su figuranan di palu na Gallery Alma Blou, pa mira si por tin interes den su obra. E galerista Lusette Verboom ta entusiasmá i for di e momentu ei e ta trese tur loke e ta traha na e galeria.
Despues ku su kontrato ku e proyekto di konstrukshon a kaba, Angel Luis a disidí di keda na Kòrsou i kuminsá su mes negoshi.
Ademas, e ta aktivo den arte i regularmente ta partisipá na
grupo di exposicion na e galeria. Na yüni 2021, e ta un di e 45 artistanan lokal ku ta habri nan estudio durante e Open Atelier Route.
Muhénan ta importante den bida di Angel Luis. Komo yu úniko, no solamente su mama a lanta e, sino tambe su wela. Awor ku e mes tin yu, entre nan tres yu muhé, e ta eksperensiá e muhé tambe for di e perspektiva di e tata. E ta orguyoso di tur su 8 yu i ta konsiderá nan komo e kos mas importante den su bida.
Ángel Luis ta biba na Kòrsou pa 14 aña kaba i a traha un bida aki, den kua e ta sinti su mes na kas. E tin un gran admiracion pa e comunidad di Curaçao, unda tanto nacionalidad ta biba hunto y unda e tambe ta sinti su mes bon bini. E ta broma cu e libertad cu e tin aki pa biba y traha, pero tambe e oportunidadnan cu e ta haya pa desaroya su mes artisticamente.
Na 2023, durante su prome bishita na Hulanda, Angel Luis a hala atencion cu su obranan na e Dianan Nacional di Arte na Gorinchem y PAN Amsterdam.
------------------------
ebe3ute9kfxstummzorl85prkg1rh6a
201587
201586
2026-08-22T06:53:02Z
Caribiana
8320
/* Kandela i bandonamentu */
201587
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
Pending: [[Mandy Franca]] - [[Tarona]] - [[Gilleam Trapenberg]] - [[Shertise Solano]] - [[Serana Angelista]] (nl.wiki) - [[Eugenie Boon]]
-------------
{{Variante|c}}
{{Infobox edificio| variante = c
| tipo = Kompleho kultural
| nomber2 = Sentro Pro Arte
| imagen =
| descripcion =
| localisa_na = [[Willemstad]]
| adres = Schouwburgweg
| cercania =
| fecha_construccion = 1965-1968
| fecha_funda =
| inaugura = 6/ [[10 di sèptèmber]]??? [[1968]]
| cera = 2001
| renova =
| restaura =
| aña_basha = 2025
| pais = {{CUW}}
| architect = Frits F. Zingel
| renova =
| propietario = Stichting Schouwburg Curaçao
| director =
| cantidad_sala =
| capacidad = ouditorio: 750 asiento
| status_monumento =
| distincion =
| zoom =16
}}
'''Sentro Pro Arte''' (SPA) tabata un kompleho teatral na [[Willemstad]], [[Kòrsou]], ku den e di dos mita di [[siglo 20|siglo binti]] a sirbi komo un di e prinsipal sentronan pa [[teatro]], [[músika]], [[baila|baile]] i otro manifestashonnan kultural na e isla. E edifisio tabata situá na [[Groot Davelaar]] y a habri na 1968. Despues di mas ku tres dékada di aktividat, e teatro a sera definitivamente na 2001. E edificio, cu tabata bandona pa un periodo largu, a sufri un kandela grandi na 2016 i a wòrdu desmantelá despues.
== Sentro kultural ==
Durante mas ku tres dékada, Sentro Pro Arte tabata un punto di enkuentro pa bida kultural di Kòrsou. E sala a wordo usá pa teatro, konsierto, balèt, baile i otro presentashonnan artístiko.
E teatro a duna artista i gruponan lokal un esenario i a fasilitá tambe presentashonnan di artistanan di Hulanda i di otro paisnan. Den e promé añanan, e teatro a presenta un variedad di produkshonnan di teatro i músika i a bira un parti importante di e infrastruktura kultural di Kòrsou.[1][4]
Den 1968, por ehèmpel, e teatro a sirbi komo esenario pa diferente produkshonnan di teatro na [[papiamentu]]. E grupo teatral Thalia a presenta obranan na e teatro, i otro gruponan antiano tambe a usa e fasilidat nobo.[4]
E importansia di Sentro Pro Arte pa teatro antiano ta visibel tambe den e desaroyo di teatro na Papiamentu durante e periodo despues di su apertura. Den su estudio riba desaroyo di teatro i film den Antias Hulandes, Felix de Rooy ta menshoná diferente presentashon importante ku a tuma lugá na Sentro Pro Arte den e promé lunanan despues di su apertura.[5]
== Historia ==
=== Konstrukshon ===
Na 1964, gobièrnu hulandes riba rekomendashon di [[Sticusa]] a pone fondonan disponibel pa e proyekto di un teatro na Kòrsou.[1] E konstrukshon a wòrdu finansiá dor di un kombinashon di kontribushonnan públiko i privá. Segun un relato histórico di Helma Maduro-Molhuijsen, e gastonan total di e proyekto tabata mas o ménos NAf 1,725,000. E gobièrnu hulandes a kontribuí NAf 772,000, e sektor privá NAf 278,000, e gobièrnu di Antias Hulandes NAf 150,000, i e Stichting Schouwburg a finansia e resto pa medio di un préstamo. E teritorio insular di Kòrsou a kontribuí na infrastruktura ku un suma di aproximadamente NAf 350,000.[1]
Dia 28 di sèptèmber 1965, Reina Juliana a develá un plaka konmemorativo na e sitio kaminda e teatro lo wordo construi. Poco despues, e konstrukshon a kuminsá na e sitio na Rijkseenheidboulevard. E tereno pa e edifisio i un parkeo pa aproksimadamente 350 outo a wordo disponé pa e teritorio insular di Kòrsou.[1]
E edifisio tabata un diseño di e arkitekto lokal Frits F. Zingel. Wim Vesseur, un eksperto den teatro, a fungi komo konsehero pa e proyekto. E Sentro Pro Arte tabata diseñá komo un fasilidat moderno pa su tempu, ku 750 asiento, un orkestbak i un lift pa orquesta. E teatro tabata kapas pa presentashonnan di diferente tipo, inkluyendo teatro, ballet, konserto, kongreso i show.[1][2]
=== Apertura ===
Sentro Pro Arte a habri ofisialmente dia [[6 di sèptèmber]] [[1968]], ku gobernador N.C. "Cola" Debrot komo e persona ku a habri e teatro. E apertura tabata akompañá pa un programa kultural ku tabata inkluí e revista musical '''Esta Ricu Nos Bida Ta'''.[2][3]
Un fuente contemporáneo di e periodo ta konfirmá ku e apertura di e teatro a tuma lugá dia 6 di sèptèmber 1968. Wim Rutgers tambe ta menshoná e fecha komo e dia ku Sentro Pro Arte a wordo ofisialmente habri.[2][3]
E teatro a bira un fasilidat importante pa desaroyo di teatro i otro formanan di arte na Kòrsou. Den su discurso di apertura, gobernador Cola Debrot a mira e teatro komo un posibilidat pa duna un impulso nobo na desaroyo di aktividatnan kultural.[4]
=== Kaída i siere ===
Den añanan 1990, Sentro Pro Arte a kuminsá enfrenta diferente problema. Problemanan finansiero, falta di mantenshon i difikultatnan pa mantene un programa kultural sostenibel a afektá e funshonamentu di e teatro.
E edifisio a sufri di deteriorashon i problemanan di mantenshon. Falta di rekurso finansiero a kontribui na un atraso den mantenshon di e edifisio i su instalashonnan. Segun Nelly Rosa, SPA a sera su portanan despues di varios añanan di problema finansiero i a keda bashi durante añanan.[6]
Na '''2001''', Sentro Pro Arte a sera definitivamente.[6]
=== Bandonamentu i kandela ===
Despues di su siere, e edifisio a keda durante hopi aña sin un uso permanente. E falta di mantenshon a hasi ku e edifisio a deteriorá progresivamente.
Na 2015, e gobièrnu di Kòrsou a tuma un desishon pa renová Sentro Pro Arte. Sinembargo, na 2016 e edifisio a sufri un kandela grandi i a keda severamente dañá. Segun ''Antilliaans Dagblad'', e edifisio tabata caba hopi aña abandoná i den estado di deteriorashon ora e kandela di sèptèmber 2016 a destruí gran parti di e struktura.[7]
Despues di e kandela, a wordu konsiderá diferente opshon pa e futuro di e sitio: sigui ku e plan pa renovashon, demolishon di e edifisio i konstrukshon di un teatro nobo na mesun sitio, òf den sentro di Willemstad.[7]
== Plan pa un teatro nobo ==
E futuro di Sentro Pro Arte a keda durante añanan suheto na un debate tokante e nesesidat pa un teatro nashonal na Kòrsou. Un di e opcionnan tabata pa muda e teatro pa e centro di Willemstad.
Na 2018, e Raad van Ministers a tuma un desishon pa pone e futuro teatro nashonal den e centro di Willemstad. E desishon tabata parti di e diskushon mas amplio tokante revitalisashon di e sentro urbano i e nesesidat pa un fasilidat kultural nobo.[7]
Na 2020, e gobièrnu a indiká ku e antiguo Sentro Pro Arte lo wordo demole. Un aanbesteding públiko pa e trabounan di demole tabata caba tuma lugá. E gobièrnu tambe a indiká ku tabata investigá e posibilidat pa realisá un teatro nashonal nobo den centro di Willemstad.[7]
E futuro di un teatro nobo a keda riba e agenda públiko. Na 2022, e tema di e schouwburg a bolbe wordo diskutí den e contexto di diferente plan pa un fasilidat kultural nobo.[8]
E antiguo edifisio, ku tabata keda bandoná despues di e kandela, a wordu desmantelá finalmente na 2025 debí na su estado físiko.
== Importansia kultural ==
Sentro Pro Arte tabata un di e edifisionan kultural mas importante di Kòrsou durante e último parti di siglo binti. E teatro a duna artistanan lokal un esenario i a fasilitá presentashonnan di teatro, músika, baile i otro formanan di arte.
Su apertura na 1968 tabata un momento importante pa e desaroyo di infrastruktura kultural na Kòrsou. Durante e periodo di mas ku 30 aña ku e teatro tabata aktivo, Sentro Pro Arte a bira un punto di enkuentro pa diferente generashon i un parti importante di bida artistiko i sosial di e isla.[4][5]
E siere di e teatro na 2001, su posterior deteriorashon i e kandela na 2016 a lanta un debate mas amplio tokante e nesesidat pa un teatro nashonal moderno na Kòrsou. E diskushon a kontinua den e añanan despues, ku diferente propuesta pa e lokalidat i forma di un futuro teatro.
== Referensianan ==
<references />
== Fuentes ==
* Maduro-Molhuijsen, Helma. "Centro Pro Arte". ''De Archiefvriend'', desèmber 2006. [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/65-centro-pro-arte De Archiefvriend].
* Rutgers, Wim. "Schrijven is zilver, spreken is goud" / estudio tokante teatro i identidat den Antias Hulandes. Digitale Bibliotheek voor de Nederlandse Letteren (DBNL). [https://www.dbnl.org/tekst/rutg014schr01_01/rutg014schr01_01_0027.php DBNL].
* de Rooy, Felix. "De ontwikkeling van theater en film op de Nederlandse Antillen". ''De Gids'', 1990. Digitale Bibliotheek voor de Nederlandse Letteren. [https://www.dbnl.org/tekst/_gid001199001_01/_gid001199001_01_0105.php DBNL].
* Rosa, Nelly. "Theater in het Caribisch gebied". ''Boekman'', nr. 128. [https://www.boekman.nl/tijdschrift-artikel/artikelen/theater-in-het-caribisch-gebied/ Boekmanstichting].
* ''Antilliaans Dagblad''. "Sentro Pro Arte wordt gesloopt", 28 di mei 2020. [https://antilliaansdagblad.com/nieuws-item/21596-sentro-pro-arte-wordt-gesloopt Antilliaans Dagblad].
-------------
'''Sentro Pro Arte''' tabata e teatro nashonal di [[Kòrsou]] ku tabata aktivo entre 1968 i 2001. E tabata situá na [[Willemstad]] den bario di Groot Davelaar.
== Historia ==
Na 1964 e konseho konsultativo pa koperashon kultural entre e paisnan di Reino a duna e gobièrnu hulandes e idea di pone fondonan disponibel pa e konstrukshon di un teatro na Kòrsou. Anteriormente Stichting Schouwburg Curaçao tabatin e arkitekto F. Zingel a haña un enkargo pa un diseño.
E gobièrnu Hulandes a duna un suma di supsidio di NAF 1.500.000,-. Riba 28 di sèptèmber 1965, H.M. e Reina (Juliana) a develá un plaka na e lugá kaminda e teatro lo wordu construi. Poco despues, a kuminsá ku e konstrukshon di Rijkseenheidboulevard. Tereno di konstrukshon i lugá di parkeer (350 outo) a ser ofresé na e Fundashon pa e teritorio insular di Kòrsou. Divershon di kontribushon den sèn di gobièrnu i privá den Antias Hulandes i e kontribushon hulandes menshoná ariba, ku a wòrdu entregá pa medio di [[Sticusa]], a hasi e konstrukshon i e instalashon posibel; Wim Vesseur, un eksperto den teatro, a aktua komo konsehero.<ref>[https://web.archive.org/web/20161120102825/http://curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=369&lang= Encyclopedie van Curacao - letter A t/m D]</ref>
E teatro ta conta cu 750 asiento, ta ekipa pa e vision mas moderno cu entre otro un lift di orquesta y ta calcula pa practicamente tur tipo di manifestacion (teatro, ballet, concierto, congreso, show, etc.). E inaugurashon a tuma lugá na 10 di sèptèmber 1968. E teatro aki a stimula e poblacion pa bishita e diferente presentacionnan y actuacionnan mas biaha.
For decades, Sentro Pro Arte served as a hub for artistic expression and community life in Curaçao. It hosted countless cultural events, performances, and exhibitions, becoming a place of deep emotional significance for generations of residents.<ref>https://www.curacaochronicle.com/post/local/demolition-of-historic-sentro-pro-arte-begins-monday-in-willemstad</ref>
1968: Officially opened by Governor N.C. (Cola) Debrot with the grand production ''Esta Ricu nos bida ta''.<ref name="theater"/>
In 1965 werd in Willemstad in Curaçao begonnen met de bouw van Centro Pro Arte: een grote schouwburg. In datzelfde jaar bezocht Koningin Wilhelmina het eiland alsmede de bouwplaats, waar zij een gedenkplaat onthulde. Later kreeg die een plaats in het theater.<ref name="theater">[https://theaterencyclopedie.nl/wiki/Centro_Pro_Arte,_Willemstad_(Curacao) Centro Pro Arte], theaterencyclopedie.nl</ref>
De schouwburg, aan een weg gelegen die de naam van Schouwburgweg kreeg, werd in 1968 geopend door Gouverneur N.C. (Cola) Debrot. De financiering kwam van Nederland, Curaçao en de Shell.
De schouwburg kwam tot stand met giften van de Nederlandse overheid, Shell, het Bureau Cultuur en Opvoeding en lokale particuliere bedrijven.<ref name="boekman">[https://www.boekman.nl/tijdschrift-artikel/artikelen/theater-in-het-caribisch-gebied/ Theater in het Caribisch Gebied]</ref>
Openingsvoorstellingen zijn ''Esta Ricu nos bida ta'' van Bunchi Römer, een stuk met meer dan 70 amateurspelers en ''Cosas de Papá y Mamá van Alfonso Paso'' in vertaling en regie van [[Nydia Ecury]] (''Gai bieu ta traha sòpi stèrki'').
Er waren 700 plaatsen, een lijsttoneel met orkestbak en een groot toneel die een brede programmering mogelijk maakte. In de eerste jaren was de zaal zeer succesvol, met optredens van Nederlandse artiesten (o.a. Jenny Arean, Tineke Schouten en Paul van Vliet) en muziek-en dansgroepen van elders.
Vanaf de jaren '90 ging het steeds slechter met het theater, door onder andere een merkwaardige beleidsbeslissing waarbij verordineerd werd dat de bezoekers keurig gekleed moesten zijn; anders kon toegang ontzegd worden. Dit had een teruggang van bezoekers tot gevolg.
Daarnaast had het gebouw te maken met een niet structuele programmering, veroorzaakt door slechte communicatie en financiële problemen. Daarbij was er, ook vanwege geldtekort, een groot gebrek aan onderhoud. Zo had het gebouw ernstig te lijden onder wateroverlast, waardoor de kelders regelmatig onder water stonden.
In 2015 nam de Curaçaose overheid het besluit om Centro Pro Arte te renoveren. Amper een jaar later vatte het leegstaande pand tijdens een grote arbeidersstaking vlam. Er waren drie opties: doorgaan met de renovatieplannen, slopen en een nieuw theater bouwen, of een nieuw theater bouwen in de binnenstad. Om het ooit bruisende winkelgebied Punda en Otrobanda levendig te maken pleitten stadsontwikkelaars en winkeliersverenigingen voor de komst van een nationaal theater in het stadscentrum. Onder oudminister van Cultuur Marilyn AlcaláWallé (PAR) leek deze wens werkelijkheid te worden. De Raad van Ministers gaf haar het mandaat om te onderhandelen over een locatie.<ref name="boekman"/>
De verschillende problemen leidden uiteindelijk in 2001 tot de definitieve sluiting van het Centro Pro Arte. Plannen voor heropening kwamen maar niet van de grond; een grote brand in 2016 maakte er helemaal een eind aan.<ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/14382-grote-vuurzee-sentro-pro-arte Grote vuurzee Sentro Pro Arte], [[Antilliaans Dagblad]] (13 di september 2016)</ref>
De restanten kwamen in het bezit van een pensioenfonds die nog wel onderzocht of er een Cultuurcentrum van gemaakt zou kunnen worden.
Na jarenlange discussie over de toekomst van Sentro Pro Arte: slopen en nieuw bouwen, renoveren of een nieuw theater elders bouwen,<ref>[https://www.curacao.nu/nieuws/algemeen/77007/werkzaamheden-voor-nieuw-sentro-pro-arte-gestart Werkzaamheden voor nieuw Sentro Pro Arte gestart], curacao.nu (14 di yüli 2025)</ref> is de overheid in 2025 begonnen met de voorbereidingen voor de bouw van een nieuw Sentro Pro Arte.
In 2017 besluit de regering de schouwburg naar de binnenstad te halen.<ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/16076-twijfels-over-locatie-van-schouwburg Twijfels over locatie van schouwburg], [[Antilliaans Dagblad]] (24 di yüli 2017)</ref>
E edifisio ku tabata será durante varios aña, a wòrdu basha abou i desmantelá kompletamente pa fin di 2025 debí na su mal estado.<ref>{{citeer web|auteur=[[Dick Drayer]]|url=https://www.curacao.nu/nieuws/geschiedenis/82870/laatste-gordijn-valt-sentro-pro-arte-definitief-ontmanteld-na-zestig-jaar-cultureel-gebruik|titel= Laatste gordijn valt: Sentro Pro Arte definitief ontmanteld na zestig jaar cultureel gebruik|werk=curacao.nu|datum=2025-12-01|bezochtdatum=2026-08-21}}</ref>
---------------
In 1964 gaf de Adviesraad voor culturele samenwerking tussen de landen van het Koninkrijk de Nederlandse regering in overweging fondsen ter beschikking te stellen voor de bouw van een schouwburg op Curaçao. Tevoren had de Stichting Schouwburg Curaçao de architect F. Zingel opdracht voor een ontwerp gegeven. Door de Nederlandse regering werd een subsidiebedrag toegekend ad NAf 1.500.000,-. Op 28 september 1965 onthulde H.M. de Koningin (Juliana) een gedenkplaat op de plaats waar de schouwburg zou verrijzen. Kort daarop nam de bouw aan de Rijkseenheidboulevard een aanvang. Bouwgrond en parkeerterrein (350 auto's) zijn door het Eilandgebied Curaçao aan de Stichting aangeboden. Diverse bijdragen in geld van overheid en particulieren in de Nederlandse Antillen en de bovengenoemde door tussenkomst van de Sticusa verstrekte Nederlandse bijdrage maakten bouw en inrichting mogelijk; de theaterdeskundige Wim Vesseur trad op als adviseur.<ref>[https://web.archive.org/web/20161120102825/http://curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=369&lang= Encyclopedie van Curacao - letter A t/m D]</ref>
De schouwburg telt 750 zitplaatsen, is volgens de modernste inzichten uitgerust met o.a. een orkestlift en is berekend op vrijwel elke soort manifestaties (toneel, ballet, concerten, congressen, shows enz.). De opening vond plaats september 1968. De bevolking is door deze schouwburg gestimuleerd de verschillende op- en uitvoeringen vaker te bezoeken.
{{Appendix}}
* [https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/21596-sentro-pro-arte-wordt-gesloopt Sentro Pro Arte wordt gesloopt], 27 di mei 2020
* [https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/26417-schouwburg-staat-weer-op-de-agenda Schouwburg staat weer op de agenda], 30 di september 2022
* De in 1968 in Davelaar op Curaçao opgerichte schouwburg Centro Pro Arte Plaza Consortium (HPC) met 750 stoelen sloot 19 jaar geleden zijn deuren. De schouwburg kwam tot stand met giften van de Nederlandse overheid, Shell, het Bureau Cultuur en Opvoeding en lokale particuliere bedrijven.<ref name="boekman"/> Hij zou een van de modernste in het Caribische gebied worden, met onder andere een orkestlift, en zou zijn berekend op alle facetten van cultuuruitingen, zoals concerten, toneel en ballet (MaduroMolhuijsen 2006). 34 jaar later, in 2001, viel het doek. Vanwege geldtekort was er sprake van achterstallig onderhoud. In 2015 nam de Curaçaose overheid het besluit om Centro Pro Arte te renoveren. Amper een jaar later vatte het leegstaande pand tijdens een grote arbeidersstaking vlam. Er waren drie opties: doorgaan met de renovatieplannen, slopen en een nieuw theater bouwen, of een nieuw theater bouwen in de binnenstad.<ref name="boekman">[https://www.boekman.nl/tijdschrift-artikel/artikelen/theater-in-het-caribisch-gebied/ Theater in het Caribisch Gebied]</ref>
* Sentro pro Arte wordt niet meer gerenoveerd. Althans niet door de overheid. Die heeft het daarom overgedragen aan het Algemeen Pensioenfonds Curaçao.
{{Appendix}}
Sentro Pro Arte (SPA) tabata un teatro na Willemstad, Kòrsou, ku den e di dos mita di siglo binti a sirbi komo un di e prinsipal sentronan pa teatro, músika, baile i otro manifestashonnan kultural na e isla. E edifisio tabata situá na Groot Davelaar y a habri na 1968. Despues di mas ku tres dékada di aktividat, e teatro a sera definitivamente na 2001. Despues di un periodo largu di bandonamentu, e edifisio a sufri un kandela grandi na 2016 i a wòrdu desmantelá despues.
Kontenido
Sentro kultural
Durante mas ku tres dékada, Sentro Pro Arte a sirbi komo un punto di enkuentro pa bida kultural di Kòrsou. E sala a wordo usá pa teatro, konsierto, balèt, baile i otro presentashonnan artístiko.
E teatro a duna artista i gruponan lokal un esenario i a fasilitá tambe presentashonnan di artistanan di Hulanda i di otro paisnan. Den e promé añanan, e teatro a presenta un variedad di produkshonnan di teatro i músika i a bira un parti importante di e infrastruktura kultural di Kòrsou.[1][4]
Den 1968, por ehèmpel, e teatro a sirbi komo esenario pa diferente produkshonnan di teatro na papiamentu. E grupo teatral Thalia a presenta obranan na e teatro, i otro gruponan antiano tambe a usa e fasilidat nobo.[4]
E importansia di Sentro Pro Arte pa teatro antiano ta visibel tambe den e desaroyo di teatro na Papiamentu durante e periodo despues di su apertura. Den su estudio riba desaroyo di teatro i film den Antias Hulandes, Felix de Rooy ta menshoná diferente presentashon importante ku a tuma lugá na Sentro Pro Arte den e promé lunanan despues di su apertura.[5]
Historia
Konstrukshon
Na 1964, Sticusa, e konseho konsultativo pa koperashon kultural entre e paisnan di Reino a rekomendá na e gobièrnu hulandes pa pone fondonan disponibel pa konstrukshon di un teatro na Kòrsou. Promé ku esaki, Stichting Schouwburg Curaçao a duna arkitekto Frits F. Zingel un enkargo pa prepará un diseño pa un teatro.[1]
E gobièrnu di Hulanda a otorgá un subsidio pa e proyekto. E konstrukshon a wòrdu finansiá dor di un kombinashon di kontribushonnan públiko i privá. Segun un relato histórico di Helma Maduro-Molhuijsen, e gastonan total di e proyekto tabata mas o ménos NAf 1,725,000. E gobièrnu hulandes a kontribuí NAf 772,000, e sektor privá NAf 278,000, e gobièrnu di Antias Hulandes NAf 150,000, i e Stichting Schouwburg a finansia e resto pa medio di un préstamo. E territorio insular di Kòrsou a kontribuí na infrastruktura ku un suma di aproximadamente NAf 350,000.[1]
----------------------
{{Variante|c}}
{{Infobox edificio| variante = c
| nomber = Sentro Kultural Kòrsou
| nomber2 = Cultureel Centrum Curacao
| abrevia = CCC
| adres = ''Koninginnelaan'', Emmastad
| funda = [[30 di desèmber]] [[1949]]
| inaugura = 1950
| architect =
| renova =
| propietario = Stichting Schouwburg
| director =
| cantidad_sala =
| capacidad = auditorio:
| zoom =16
}}
'''Sentro Kultural Kòrsou''', ofisialmente '''Cultureel Centrum Curacao''' (CCC), ta un kompleho kultural multidisiplinario na [[Kòrsou]], situá den [[Emmastad]] na [[Willemstad]]. Fundá dia [[30 di desèmber]] [[1949]], e sentro ta dediká pa promové bida kultural i aktividatnan sosio-kultural na isla, ku énfasis partikular riba hubentut i su desaroyo den kultura di Kòrsou.<ref>https://www.sentrokultural-korsou.org/</ref>
== Historia ==
Sentro Kultural Kòrsou a wòrdu establesé komo e organisashon lokal ligá na [[Sticusa|Stichting voor Culturele Samenwerking]] (Sticusa) pa stimula bida kultural na Kòrsou i fasilitá interkambio kultural ku [[Hulanda]], [[Aruba]] i otro islanan di Karibe Hulandes. E promé direktor di CCC tabata [[Cola Debrot]], un figura aktivamente enbolbí den [[literatura]] i kultura lokal.
For di su kuminsamentu, e método di trabou di CCC tabata diferente di esun di Sentro Kultural Aruba (CCA). Mientras CCA tabata fungí mas komo un organisashon ku ta koordiná i unifiká aktividatnan di organisashonnan kultural eksistente, CCC a skohe pa enfoká riba stimulá inisiativanan propio i yena bashinan den e kampo kultural.
El a hunga un papel importante den desaroyo kultural di Kòrsou. Entre otro, e sentro a establesé òf a yuda na kreashon di:
* Liga di Pelíkula Korsou (Curacaose Film Liga?)
* Biblioteka sientífiko (ku posteriormente a integrá den e biblioteka di [[University of Curaçao|UoC]])
* Fundashon Skol di Músika Kòrsou
== Aktividatnan i funshon ==
(oud)
Sentro Kultural Kòrsou ta aktivo den vários disiplina kultural, inkluyendo músika, literatura, teatro, baile, arte visual i aktividatnan sosial ku ta kombiná diferente forma di ekspreshon kultural. CCC ta kolabora ku instansianan lokal i internashonal pa organisá presentashonnan, exposishonnan i produccionnan teatral, tantu ku artistanan lokal komo ku bishitantenan for di Hulanda i otro paisnan.
Un parti di su trabou histórico tabata e organisashon di proyekshonnan di pelíkula, inklusief uso di e asina yamá sinetruck, ku a permití hiba sine pa diferente bario riba e isla. Dor di su aktividatnan, CCC a kontribuí tanto material komo emoshonalmente na formashon di e identidat kultural di Kòrsou.
== Meta i signifikado ==
E ophetivonan prinsipal di CCC ta:
* Promové bida kultural den Kòrsou i (histórikamente) den Antias Hulandes
* Kolaborá ku organisashonnan kultural na Hulanda, Aruba i e Karibe
* Fasilitá intercambio kultural i artistiko
* Sostené i stimula talento lokal
Ku mas ku sinkuenta aña di eksistensia, Sentro Kultural Kòrsou ta konsiderá un di e pilarnan di infrastructura kultural di e isla.
of
== Vision i mishon ==
(nieuw)
Segun su website oficial, e visión di Sentro Kultural Kòrsou ta pa bira e institushon prinsipal pa ekspreshon kultural i edukashon den komunidat di Kòrsou i, si posibel, den e region mes. Su mishon ta kontribuí na kalidat di bida di komunidat di Kòrsou pa medio di e promoshon di aktividatnan kultural i sosio-kultural. CCC ta pone un énfasis spesial riba hubentut, kwa nan ta invitá i involví den desaroyo i preservashon di kultura pa e generashonnan futuro.
== Aktividatnan ==
Durante su existencia, CCC a organisá i suportá hopi tipo di aktividat kultural, inklusivamente:
* produccionnan musicals, teatraal i danse
* exposishon di arte visual i fotografia
* organizashon di film den komunidat (cinetruck)
* sesiunan literario i promoveshon di eskribidonan lokal
* edukashon musikal via Akademia di Músika Edgar Palm
* kursonan i talleres pa djòvenes i adulto.
CCC kolabora ku otro organisashonnan kultural lokal i internashonal pa organizá eventonan ku ta inkluí artistanan lokal i invitado.
== Importansia ==
Na mas ku 75 aña di eksistensia, Sentro Kultural Kòrsou ta konsiderá un pilarnan den infrastructura kultural di Kòrsou, kontribuí na tanto konservashon komo desaroyo di ekspreshon kultural lokal i involvimentu di hubentut den aktividatnan kultural.
{{Appendix}}
ta un compleho
Cultureel Centrum Curaçao werd op 30 december 1949 opgericht als de plaatselijke zusterorganisatie van Sticusa ter bevordering van het culturele leven op Curacao en de culturele uitwisseling met het moederland. Eerste directeur was Colá Debrot.<ref>https://theaterencyclopedie.nl/wiki/Cultureel_Centrum_Cura%C3%A7ao_(1950) Cultureel Centrum Curaçao (1950)], theaterencyclopedia.nl</ref>
Fundá na 1950. For di kuminsamentu, e método di trabou di C.C.C. tabata diferente orienta cu esun di Centro Cultural Aruba, cu al fin y al cabo ta fungi como grupo, mientras cu ta mantene e independencia di e organisacionnan cultural existente. E C.C.C. prinsipalmente ta hasi esfuerso pa stimulá aktividat propio riba tereno kultural; e ta purba tambe di yena e bashinan eksistente. Desde su fundashon, e C.C.C. entre otro, a logra of a yuda pa logra lo siguiente:
• e liga di pelíkula Curaçao,
• e Biblioteka Sientífiko (awor uni den e Biblioteka di Universidat)
• y Fundacion Scol di Musica Curaçao.
Varios instancia colaborando cu e C.C.C. ta envolvi den entre otro teatro, ballet y exposicionnan. E C.C.C. ta proveé proyekshon di pelíkula ku e *cinetruck i ta kolabora ku otro organisashonnan pa organisá presentashonnan di tantu artistanan lokal komo bishitante di Hulanda i otro paisnan (mira tambe Sentronan Kultural).
Opgericht in 1950. Van de aanvang af was de werkwijze van het C.C.C. anders gericht dan die van het Cultureel Centrum Aruba, dat immers samenbun¬delend optreedt, met behoud overigens van de zelfstandigheid van de bestaande culturele organisaties. Het C.C.C. streeft vooral naar het stimuleren van de zelfwerkzaamheid op cultureel gebied; het tracht verder nog bestaande la¬cunes op te vullen. Sedert de oprichting heeft het C.C.C. o.m. het volgende tot stand gebracht of helpen brengen:
• de filmliga Curaçao,
• de Wetenschappelijke Bibliotheek (inmiddels opgegaan in de Universiteitsbibliotheek)
• en de Stichting Muziekschool Curaçao.
Diverse instellingen samenwerkend met het C.C.C. houden zich o.m. bezig met toneel, bal¬let en tentoonstellingen. Het C.C.C. verzorgt o.m. filmvoorstellingen met de *cinetruck en werkt samen met andere organisaties voor het organiseren van uitvoeringen zowel door lokale als door bezoekende kunstenaars uit Nederland en andere landen (zie ook Culturele Centra). <ref>[https://web.archive.org/web/20161120102825/http://curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=369&lang= Cultureel Centrum Curacao], Encyclopedie van Curaçao</ref>
On December 30th , 1949, the “Cultureel Centrum Curaçao / Sentro Kultural Kòrsou” was founded<ref>https://www.sentrokultural-korsou.org/ Sentro Kultural Kòrsou]</ref>, with the following objectives:
*Promotion of cultural life within the Netherlands Antilles , and in particular in Curaçao.
*Work together with other organizations with same objective in The Netherlands, Aruba and the Caribbean to coordinate cultural exchanges between these organizations.
Throughout its history of more than 55 years, CCC has contributed to the cultural development of Curaçao in both a material and emotional way.
The areas of culture in which CCC operates are music, literature, theatre, dance, visual art, and social events where all these cultural aspects are represented.<ref>https://www.sentrokultural-korsou.org/</ref>
{{Appendix}}
'''Cultureel Centrum Curaçao''' (ofisialmente **Sentro Kultural Kòrsou**, abreviá CCC) ta un organisashon kultural multidisiplinario ku ta sede na Emmastad, Willemstad, Kòrsou. Fundá riba **30 di desèmber 1949**, e sentro tin komo meta pa promové bida kultural riba e isla pa medio di músika, arte visual, literatura, baile i teater.
## Historia
CCC a wòrdu fundá pa lidernan kultural hulandes i lokal ku a buska pa fomentá interkambio kultural entre Hulanda, Antia Hulandes anterior, Indonesia i Sürnam. Un di su promé presidentenan tabata **Dr. Cola Debrot**, y otro figuranan clave a inclui **May Henriquez**, **J. Bennebroek Gravenhorst**, i **Dr. L.A.G.O. Lashley**.
Inicialmente alohá den un biblioteka sientífiko, e sentro a organisá un variedat di aktividatnan kultural manera konsierto i obranan di teatro importá for di Hulanda, entre otro *Marí di Malpais* i *Juancho Picaflor*. Den añanan despues, CCC tambe a trese teater i pelíkula biahero a traves di un trùk di sine mobil.
## Organization
- **President**: Henri C. Cornelia
- The board of directors includes up to nine members with roles such as treasurer and secretary.
- **Funding**: Supported by government grants (STICUSA/OKSNA), donations, course fees, and space rentals.
## Programs and Academy
The CCC operates as a cultural hub offering a wide range of classes and initiatives:
- **Edgar Palm Music Academy**: Offers instruction in piano, guitar, cuatro, mandolin, trumpet, saxophone, drums, choral singing, and general musical education—mostly for young students.
- **Theater**: Offers lessons and performance opportunities, including children's theater.
- **Folkloric Dance**: Traditional Curaçaoan and Aruban dance courses, including instruction led by Cesareo Jean Louis.
- **Visual Arts**: Exhibitions for painters, photographers, and other artists—featuring both local talent and curated in-house shows.
- **Literature**: Hosts literary gatherings, supports writers, and publishes books.
## Events
CCC regularly organizes public events to foster local culture and talent, including concerts like *Historia di Muziek*, Christmas performances, and *E-Klabu* for organ and other instruments.
## Facilities
The center houses classrooms, a concert hall, an auditorium, and a garden, which are used for courses, events, and exhibitions. These facilities are also available for rental by the community and partner organizations.
## Impact and Legacy
CCC plays a central role in preserving and promoting Curaçao’s cultural identity:
- Through the Edgar Palm Music Academy, it has trained many young musicians who have gone on to study abroad in the Netherlands and Suriname.
- Its theater, dance, literature, and visual arts programs continue to enrich the island's cultural and educational landscape.
- By organizing festivals and public events, CCC helps maintain the island’s cultural heritage and language.
## See also
* [[Culture of Curaçao]]
* [[Edgar Palm Music Academy]]
* [[List of museums in the Dutch Caribbean]]
== References ==
<references />
[[:Kategoria:Kultura na Kòrsou]]
{{Infobox kultura
| nomber = Cultureel Centrum Curaçao
| otro_nomber = Sentro Kultural Kòrsou (CCC)
| imagen =
| lugá = Emmastad (Groot Kwartier), Willemstad, Curaçao
| fundashon = 30 di desèmber 1949
| presidente = Henri C. Cornelia
| objtos = Promové bida kultural multidisiplinario pa komunidat di Curaçao
| formato = Fundashon sin ánimo di ganashi i centro kultural
}}
'''Cultureel Centrum Curaçao''' (nómi oficial **Sentro Kultural Kòrsou**, abreviado CCC) ta un organización kultural multidisiplinario na Emmastad, Willemstad. Fundá dia **30 di desèmber 1949**, su mision ta promové bida kultural na nivel lokal i internashonal, na área di musika, arte visual, letra, baile, i teatro.:contentReference[oaicite:0]{index=0}
## Historia
CCC a keda fundá dor di lideres kultural Hulandes i lokal ku deseá fasilitá interkambio kultural entre Hulanda, Antilla Hulandes, Indonesia i Surinam. Uno di e promé presidente tabata **Dr. Cola Debrot**. Otro figura importante ta **May Henriquez**, J. Bennebroek Gravenhorst, i Dr. L.A.G.O. Lashley.:contentReference[oaicite:1]{index=1}
En su prinsipio, CCC tabata situá riba e biblioteka akademiko (wetenschappelijke bibliotheek) i a organizá evento kultural komo konsierto i obranan teatral importá for di Hulanda, komo **"Marí di Malpais"** i **"Juancho Picaflor"**. Den e dos siglo despues, a trese obranan teater di reguero i film via e konosí **sine trùk**.:contentReference[oaicite:2]{index=2}
## Organisashon
- **Presidente:** Henri C. Cornelia:contentReference[oaicite:3]{index=3}
- Junta di direkshon ta formá di maximaal nueve miembronan, inklusí tesorero, sekretario i otro.:contentReference[oaicite:4]{index=4}
- **Finansha**: fondonan ta bini di guberno (STICUSA/OKSNA), donashon, i ingreso di kursonan i espasio alquiler.:contentReference[oaicite:5]{index=5}
## Ofertonan i Akademia
CCC ta operá den pluga kultura ku diferente sekshon:
- **Akademia di Muzika Edgar Palm**: kursunan pa piano, gitar, kuarta, mandolin, trompet, saxofon, drùm, koral i AMV, mayormente pa djoven.:contentReference[oaicite:6]{index=6}
- **Teatro**: leksion i produchonnan, inklusí teatro deportivo.:contentReference[oaicite:7]{index=7}
- **Baile folklóriko**: kurso pa hòmber i muhé den baile Arubano tradishonal, dirigí pa Cesareo Jean Louis.:contentReference[oaicite:8]{index=8}
- **Arte visual**: ekspo pa pintor, fotograf i other artista; riba Arte Proba i produchonnan mes di CCC.:contentReference[oaicite:9]{index=9}
- **Literatura**: encontro literario, soporte pa skritornan i publikashon di buki.:contentReference[oaicite:10]{index=10}
## Eventonan
Ta organizá eventonan regularmente pa stimulá kultura lokal i talentonan, inklusí **"Historia di Muziek"**, **koncierto di Krísma**, **E-Klabu** pa ka'i òrgel i otro evento públicu.:contentReference[oaicite:11]{index=11}
## Instalashonnan
CCC ta cuenta ku klasnan, sal di konsierto, auditorium i horto ku ta disponible pa uso di kurso, evento i eksposishon. Ta accesibel pa renta pa organizashon.:contentReference[oaicite:12]{index=12}
## Impakto i legado
CCC ta un institution klave na preservashon i promocion di kultura Curacaoano:
- Komo e escuela musical Edgar Palm, a forma djovenes músico ku despues ta studia aden Hulanda i SU.:contentReference[oaicite:13]{index=13}
- Fomenta teatro, danza, literatura i arte visual, kontribuyendo na vida kulturel i edukashonal di e isla.
- Tononan i festivales organizá te kontribui na mantene identidat kultural i idioma lokal.
## Referensia
<references>
</references>
== Mira tambe ==
* [[Cultura di Curaçao]]
* [[Akademia di Músika Edgar Palm]]
* [[Lista di museo na Hulanda Karibense]]
tin komo meta pa promové bida kultural riba e isla pa medio di [[músika]], arte visual, [[literatura]], [[baila|baile]] i [[teatro]].
Sentro Kultural Kòrsou (ofisialmente Cultureel Centrum Curaçao, abreviá CCC) ta un kompleho kultural multidisiplinario situá na Emmastad, Willemstad den Kòrsou. Fundá 30 di desèmber 1949, e sentro ta dediká pa promové bida kultural i aktividatnan sosio-kultural na isla, ku énfasis partikular riba hubentut i su desaroyo den kultura di Kòrsou.
--------------------
{{Variante|c}}
{{Infobox artista |variante= c
| nomber = Bagira Tizraoui
| alias = Bagira
| fecha nacemento =
|luga nacemento=[[Hulanda]]
| residencia = {{CUW}}
|ofishi=Pintor, diseñadó gráfiko, muralista
|genero=Arte
|website = https://bagira.art/
}}
'''Bagira Tizraoui''' (☆ 199?) ta un artista visual [[Kòrsou|kurasoleño]] di desendensia algeriano-hungaro, ku ta konosí pa su obranan ....
== Bida i karera ==
Bagira a nase na Hulanda, yu di un tata di Argelia i un mama di Hungria. El a lanta den varios pais, entre nan Argelia, Hungria, Belgika i [[Hulanda]]. Na 2014, na edat di 18 aña, Bagira a muda pa Kòrsou, unda su ruman muhé tabata biba.
Na 2023, el a habri su propio galeria na Kura Hulanda den Willemstad.
{{Appendix}}
NOTES
Ze is eigenwijs, eigenzinnig en onmiskenbaar getalenteerd. BAGIRA leeft en ademt kunst – en niet zomaar kunst, maar rauwe, eerlijke, krachtige portretten die muren én harten raken.<ref>[https://rss.com/podcasts/uitdekunst-kunst-en-cultuur-op-curacao/1975749/ BAGIRA – Winnares van Best Artist 2024 Award en de stem van haar generatie], rss.com (7 di aprel 2025)</ref>
Op haar 28e wint ze de Best Artist 2024 Award van de Amigoe. Niet dankzij een academische opleiding of een traditioneel pad, maar door pure durf, toewijding en een ontembare drang om te creëren. Acht jaar geleden ontdekte ze haar talent bij toeval. Twee weken later had ze haar vaste baan opgezegd – de rest is geschiedenis in verf.
Wat begon met portretopdrachten, groeide al snel uit tot iets groters. BAGIRA vond haar stem in het maken van muurschilderingen. Tegenwoordig is haar werk niet meer weg te denken uit het straatbeeld van Curaçao. Zo schilderde ze onder andere het monumentale portret van Margareth Abraham (1945–1970) op de gevel van de Curaçao International Airport.
Wat haar werk bijzonder maakt? De blik. De gelaagdheid. De stilte die haar schilderijen teweegbrengen. Ze legt gezichten vast—denkbeeldige én echte—met zoveel zeggingskracht dat je er niet omheen kunt.
BAGIRA groeide op tussen culturen én tussen geloven. Ze heeft een Hongaarse moeder en een Algerijnse vader. Ze bracht haar jeugd door in Hongarije, Nederland, België en Algerije. Haar opvoeding vond plaats in de schaduw van twee werelden: het christendom en de islam. Deze mix van spirituele, culturele en geografische invloeden vormt de kern van haar werk: kleurrijk, gelaagd en oprecht.
Op haar zestiende woonde ze al zelfstandig. Op haar negentiende vertrok ze naar Curaçao om bij haar grote zus te wonen. Die vroege onafhankelijkheid dwong haar om haar eigen weg te vinden – en precies dat is wat ze met haar kunst blijft doen.
🎙️ In deze uitzending van UIT DE KUNST vertelt ze openhartig over haar reis, over vrouw-zijn, over geloof, afkomst en vrijheid – en over hoe ze met een penseel de wereld stukje bij beetje kleur geeft.
{{Appendix}}
------------------
{{Variante|c}}
{{Infobox artista |variante= c
| fecha nacemento = 1971
|luga nacemento=[[Cuba]]
| residencia = {{CUW}}
|ofishi=Eskultor
|genero=Arte
|
}}
'''Angel Luis de la Rosa González''' (☆ 1971 na [[Cuba]]) ta un eskultor [[Cuba|kubano]]-[[Kòrsou|kurasoleño]], ku ta konosí pa su obranan di palu.
For di 2009 e ta biba i traha na Kòrsou.
'''Ángel Luis de la Rosa González''' (1971, [[Kuba]]) ta un [[eskultor]] kubano-kurasoleño ku ta biba i traha na [[Kòrsou]] for di 2009.
== Bida i karera ==
E ta bini di un famia di artesanonan ku su produktonan ta di gran prestigio. Su famianan tin profesionan manera saddler, shoemaker, carpintero, grafista i wever.<ref>[https://delarosartes.exto.nl/ Biografie Angel de la Rosa]</ref> Ora Angel Luis tin 12 aña, e ta bai un skol sekundario kaminda ta duna enseñansa di arte, e akademia José Joaquín Tejada, na [[Santiago di Cuba]]. E programa ta full-time, 6 dia pa siman i ta dura 7 aña. Ounke e ta ekselente den grafismo na skol, su preferensia personal ta skultura. Despues di a terminá su estudio, el a bira maestro di dibuho i skultura.
De la Rosa ta kuminsa su karera profeshonal na Casa de la Cultura Miguel Matamoros na Santiago de Cuba, den e departamento di artesanía. Den kuadro di e trabou aki e ta bira miembro di Asociación Cubana de Artesanos Artistas. Despues el a bira presidente di e asosiashon, posishon ku a okupá pa 10 aña. Entretantu e ta partisipá anualmente na
E ta un artista ku ta partisipá den grupo di eksposishon pa artesanonan i ku regularmente ta risibí premionan i rekonosementu.
Ademas e ta traha riba diferente enkargo. Na 2005 el a traha su prome exposicion solo titula ⁇ Consagración a la Primavera ⁇ (Invicion di Primavera), na e instituto provincial Biblioteca Elvira Cape.
Na momento cu Angel Luis ta yegando su 40 aña, e ta realisa mas y mas cu e ta sinti su mes encerra den su propio pais. Un bishita di trabou kòrtiku na Martinique a lanta su konsiensia ku un sosiedat por funshoná diferente for di loke e ta kustumbrá na dje na Cuba. Esaki ta oumentá su preokupashon. E ta tuma e desishon di emigrá i en realidat su intenshon ta pa bai Brazil. Miéntras e ta preparando pa esaki, e ta tende di un proyekto di konstrukshon na Kòrsou ku ta rekerí personal spesial di urgensia. Ángel Luis a kambia su plannan i huntu ku kuater kompatriota el a bai Kòrsou na 2009, ku tres di su figuranan di madera den su maleta.
Na Curaçao e ta traha na e konstrukshon di L ⁇ Aldea, un proyekto turístiko na Santa Catharina ku ya a wòrdu realisá. E ta hiba su figuranan di palu na Gallery Alma Blou, pa mira si por tin interes den su obra. E galerista Lusette Verboom ta entusiasmá i for di e momentu ei e ta trese tur loke e ta traha na e galeria.
Despues ku su kontrato ku e proyekto di konstrukshon a kaba, Angel Luis a disidí di keda na Kòrsou i kuminsá su mes negoshi.
Ademas, e ta aktivo den arte i regularmente ta partisipá na
grupo di exposicion na e galeria. Na yüni 2021, e ta un di e 45 artistanan lokal ku ta habri nan estudio durante e Open Atelier Route.
Muhénan ta importante den bida di Angel Luis. Komo yu úniko, no solamente su mama a lanta e, sino tambe su wela. Awor ku e mes tin yu, entre nan tres yu muhé, e ta eksperensiá e muhé tambe for di e perspektiva di e tata. E ta orguyoso di tur su 8 yu i ta konsiderá nan komo e kos mas importante den su bida.
Ángel Luis ta biba na Kòrsou pa 14 aña kaba i a traha un bida aki, den kua e ta sinti su mes na kas. E tin un gran admiracion pa e comunidad di Curaçao, unda tanto nacionalidad ta biba hunto y unda e tambe ta sinti su mes bon bini. E ta broma cu e libertad cu e tin aki pa biba y traha, pero tambe e oportunidadnan cu e ta haya pa desaroya su mes artisticamente.
Na 2023, durante su prome bishita na Hulanda, Angel Luis a hala atencion cu su obranan na e Dianan Nacional di Arte na Gorinchem y PAN Amsterdam.
{{Appendix}}
[[:Category:Arte na Kòrsou]]
Despues di a termina su estudio na skol, el a bai traha na Casa de la Cultura Miguel Matamoros na Santiago de Cuba, den e departamento di artesanía. For di e trabou aki e ta bira miembro di Asociación Cubana de Artesanos Artistas. Despues el a bira presidente di e asosiashon i e posishon aki el a okupá pa 10 aña. Entretantu e ta partisipá anualmente na
E ta un artista ku ta partisipá den grupo di eksposishon pa artesanonan i ku regularmente ta risibí premionan i rekonosementu.
Ademas e ta traha riba diferente enkargo. Na 2005 el a traha su prome exposicion solo titula ⁇ Consagración a la Primavera ⁇ (Invicion di Primavera), na e instituto provincial Biblioteca Elvira Cape.
Na momento cu Angel Luis ta yegando su 40 aña, e ta realisa mas y mas cu e ta sinti su mes encerra den su propio pais. Un bishita di trabou kòrtiku na Martinique a lanta su konsiensia ku un sosiedat por funshoná diferente for di loke e ta kustumbrá na dje na Cuba. Esaki ta oumentá su preokupashon. E ta tuma e desishon di emigrá i en realidat su intenshon ta pa bai Brazil. Miéntras e ta preparando pa esaki, e ta tende di un proyekto di konstrukshon na Kòrsou ku ta rekerí personal spesial di urgensia. Ángel Luis a kambia su plannan i huntu ku kuater kompatriota el a bai Kòrsou na 2009, ku tres di su figuranan di madera den su maleta.
Na Curaçao e ta traha na e konstrukshon di L ⁇ Aldea, un proyekto turístiko na Santa Catharina ku ya a wòrdu realisá. E ta hiba su figuranan di palu na Gallery Alma Blou, pa mira si por tin interes den su obra. E galerista Lusette Verboom ta entusiasmá i for di e momentu ei e ta trese tur loke e ta traha na e galeria.
Despues ku su kontrato ku e proyekto di konstrukshon a kaba, Angel Luis a disidí di keda na Kòrsou i kuminsá su mes negoshi.
Ademas, e ta aktivo den arte i regularmente ta partisipá na
grupo di exposicion na e galeria. Na yüni 2021, e ta un di e 45 artistanan lokal ku ta habri nan estudio durante e Open Atelier Route.
Muhénan ta importante den bida di Angel Luis. Komo yu úniko, no solamente su mama a lanta e, sino tambe su wela. Awor ku e mes tin yu, entre nan tres yu muhé, e ta eksperensiá e muhé tambe for di e perspektiva di e tata. E ta orguyoso di tur su 8 yu i ta konsiderá nan komo e kos mas importante den su bida.
Ángel Luis ta biba na Kòrsou pa 14 aña kaba i a traha un bida aki, den kua e ta sinti su mes na kas. E tin un gran admiracion pa e comunidad di Curaçao, unda tanto nacionalidad ta biba hunto y unda e tambe ta sinti su mes bon bini. E ta broma cu e libertad cu e tin aki pa biba y traha, pero tambe e oportunidadnan cu e ta haya pa desaroya su mes artisticamente.
Na 2023, durante su prome bishita na Hulanda, Angel Luis a hala atencion cu su obranan na e Dianan Nacional di Arte na Gorinchem y PAN Amsterdam.
------------------------
jb6bif0k3dh3qxrzm15brfzsdskt219
201588
201587
2026-08-22T07:03:28Z
Caribiana
8320
201588
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
Pending: [[Mandy Franca]] - [[Tarona]] - [[Gilleam Trapenberg]] - [[Shertise Solano]] - [[Serana Angelista]] (nl.wiki) - [[Eugenie Boon]]
-------------
{{Variante|c}}
{{Infobox edificio| variante = c
| tipo = Kompleho kultural
| nomber2 = Sentro Pro Arte
| imagen =
| descripcion =
| localisa_na = [[Willemstad]]
| adres = Schouwburgweg
| cercania =
| fecha_construccion = 1965-1968
| fecha_funda =
| inaugura = 6/ [[10 di sèptèmber]]??? [[1968]]
| cera = 2001
| renova =
| restaura =
| aña_basha = 2025
| pais = {{CUW}}
| architect = Frits F. Zingel
| renova =
| propietario = Stichting Schouwburg Curaçao
| director =
| cantidad_sala =
| capacidad = ouditorio: 750 asiento
| status_monumento =
| distincion =
| zoom =16
}}
'''Sentro Pro Arte''' (SPA) tabata un kompleho teatral na [[Willemstad]], [[Kòrsou]], ku den e di dos mita di [[siglo 20|siglo binti]] a sirbi komo un di e prinsipal sentronan pa [[teatro]], [[músika]], [[baila|baile]] i otro manifestashonnan kultural na e isla. E edifisio tabata situá na [[Groot Davelaar]] y a habri na 1968. Despues di mas ku tres dékada di aktividat, e teatro a sera definitivamente na 2001. E edificio, cu tabata bandona pa un periodo largu, a sufri un kandela grandi na 2016 i a wòrdu desmantelá despues.
== Sentro kultural ==
Sentro Pro Arte tabata diseñá komo un fasilidat kultural moderno, ku 750 asiento, un orkestbak i un lift pa orkesta. E teatro tabata ekipa pa presentashonnan di diferente tipo, inkluyendo teatro, ballet, konsierto, kongreso i show.[1][2]
Durante mas ku tres dékada, Sentro Pro Arte tabata un punto di enkuentro pa bida kultural di Kòrsou. E sala a wordo usá pa teatro, konsierto, balèt, baile i otro presentashonnan artístiko.
E teatro a duna artista i gruponan lokal un esenario i a fasilitá tambe presentashonnan di artistanan di Hulanda i di otro paisnan. Den e promé añanan, e teatro a presenta un variedad di produkshonnan di teatro i músika i a bira un parti importante di e infrastruktura kultural di Kòrsou.[1][4]
Den 1968, por ehèmpel, e teatro a sirbi komo esenario pa diferente produkshonnan di teatro na [[papiamentu]]. E grupo teatral Thalia a presenta obranan na e teatro, i otro gruponan antiano tambe a usa e fasilidat nobo.[4]
E importansia di Sentro Pro Arte pa teatro antiano ta visibel tambe den e desaroyo di teatro na Papiamentu durante e periodo despues di su apertura. Den su estudio riba desaroyo di teatro i film den Antias Hulandes, Felix de Rooy ta menshoná diferente presentashon importante ku a tuma lugá na Sentro Pro Arte den e promé lunanan despues di su apertura.[5]
== Historia ==
=== Konstrukshon ===
Na 1964, gobièrnu hulandes riba rekomendashon di [[Sticusa]] a pone fondonan disponibel pa e proyekto di un teatro na Kòrsou.<ref>{{citeer web|auteur=Maduro-Molhuijsen, Helma|url= https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/65-centro-pro-arte |titel=Centro Pro Arte|werk=De Archiefvriend|datum=desèmber 2006|bezochtdatum=2026-08-22}}</ref> E konstrukshon a wòrdu finansiá dor di un kombinashon di kontribushonnan públiko i privá. Segun un relato histórico di Helma Maduro-Molhuijsen, e gastonan total di e proyekto tabata mas o ménos NAf 1,725,000. E gobièrnu hulandes a kontribuí NAf 772,000, e sektor privá NAf 278,000, e gobièrnu di Antias Hulandes NAf 150,000, i e Stichting Schouwburg a finansia e resto pa medio di un préstamo. E teritorio insular di Kòrsou a kontribuí na infrastruktura ku un suma di aproximadamente NAf 350,000.[1]
Dia 28 di sèptèmber 1965, Reina Juliana a develá un plaka konmemorativo na e sitio kaminda e teatro lo wordo construi. Poco despues, e konstrukshon a kuminsá na e sitio na Rijkseenheidboulevard. E tereno pa e edifisio i un parkeo pa aproksimadamente 350 outo a wordo disponé pa e teritorio insular di Kòrsou.[1]
E edifisio tabata un diseño di e arkitekto lokal Frits F. Zingel. Wim Vesseur, un eksperto den teatro, a fungi komo konsehero pa e proyekto.
=== Apertura ===
Sentro Pro Arte a habri ofisialmente dia [[6 di sèptèmber]] [[1968]], ku gobernador N.C. "Cola" Debrot komo e persona ku a habri e teatro. E apertura tabata akompañá pa un programa kultural ku tabata inkluí e revista musical '''Esta Ricu Nos Bida Ta'''.[2][3]
Un fuente contemporáneo di e periodo ta konfirmá ku e apertura di e teatro a tuma lugá dia 6 di sèptèmber 1968. Wim Rutgers tambe ta menshoná e fecha komo e dia ku Sentro Pro Arte a wordo ofisialmente habri.[2][3]
E teatro a bira un fasilidat importante pa desaroyo di teatro i otro formanan di arte na Kòrsou. Den su discurso di apertura, gobernador Cola Debrot a mira e teatro komo un posibilidat pa duna un impulso nobo na desaroyo di aktividatnan kultural.[4]
=== Kaída i siere ===
Den añanan 1990, Sentro Pro Arte a kuminsá enfrenta diferente problema. Problemanan finansiero, falta di mantenshon i difikultatnan pa mantene un programa kultural sostenibel a afektá e funshonamentu di e teatro.
E edifisio a sufri di deteriorashon i problemanan di mantenshon. Falta di rekurso finansiero a kontribui na un atraso den mantenshon di e edifisio i su instalashonnan. Segun Nelly Rosa, SPA a sera su portanan despues di varios añanan di problema finansiero i a keda bashi durante añanan.[6]
Na '''2001''', Sentro Pro Arte a sera definitivamente.[6]
=== Bandonamentu i kandela ===
Despues di su siere, e edifisio a keda durante hopi aña sin un uso permanente. E falta di mantenshon a hasi ku e edifisio a deteriorá progresivamente.
Na 2015, e gobièrnu di Kòrsou a tuma un desishon pa renová Sentro Pro Arte. Sinembargo, na 2016 e edifisio a sufri un kandela grandi i a keda severamente dañá. Segun ''Antilliaans Dagblad'', e edifisio tabata caba hopi aña abandoná i den estado di deteriorashon ora e kandela di sèptèmber 2016 a destruí gran parti di e struktura.[7]
Despues di e kandela, a wordu konsiderá diferente opshon pa e futuro di e sitio: sigui ku e plan pa renovashon, demolishon di e edifisio i konstrukshon di un teatro nobo na mesun sitio, òf den sentro di Willemstad.[7]
== Plan pa un teatro nobo ==
E futuro di Sentro Pro Arte a keda durante añanan suheto na un debate tokante e nesesidat pa un teatro nashonal na Kòrsou. Un di e opcionnan tabata pa muda e teatro pa e centro di Willemstad.
Na 2018, e Raad van Ministers a tuma un desishon pa pone e futuro teatro nashonal den e centro di Willemstad. E desishon tabata parti di e diskushon mas amplio tokante revitalisashon di e sentro urbano i e nesesidat pa un fasilidat kultural nobo.[7]
Na 2020, e gobièrnu a indiká ku e antiguo Sentro Pro Arte lo wordo demole. Un aanbesteding públiko pa e trabounan di demole tabata caba tuma lugá. E gobièrnu tambe a indiká ku tabata investigá e posibilidat pa realisá un teatro nashonal nobo den centro di Willemstad.[7]
E futuro di un teatro nobo a keda riba e agenda públiko. Na 2022, e tema di e schouwburg a bolbe wordo diskutí den e contexto di diferente plan pa un fasilidat kultural nobo.[8]
E antiguo edifisio, ku tabata keda bandoná despues di e kandela, a wordu desmantelá finalmente na 2025 debí na su estado físiko.
== Importansia kultural ==
Sentro Pro Arte tabata un di e edifisionan kultural mas importante di Kòrsou durante e último parti di siglo binti. E teatro a duna artistanan lokal un esenario i a fasilitá presentashonnan di teatro, músika, baile i otro formanan di arte.
Su apertura na 1968 tabata un momento importante pa e desaroyo di infrastruktura kultural na Kòrsou. Durante e periodo di mas ku 30 aña ku e teatro tabata aktivo, Sentro Pro Arte a bira un punto di enkuentro pa diferente generashon i un parti importante di bida artistiko i sosial di e isla.[4][5]
E siere di e teatro na 2001, su posterior deteriorashon i e kandela na 2016 a lanta un debate mas amplio tokante e nesesidat pa un teatro nashonal moderno na Kòrsou. E diskushon a kontinua den e añanan despues, ku diferente propuesta pa e lokalidat i forma di un futuro teatro.
{{Appendix}}
* Maduro-Molhuijsen, Helma. "Centro Pro Arte". ''De Archiefvriend'', desèmber 2006. [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/65-centro-pro-arte De Archiefvriend].
* Rutgers, Wim. "Schrijven is zilver, spreken is goud" / estudio tokante teatro i identidat den Antias Hulandes. Digitale Bibliotheek voor de Nederlandse Letteren (DBNL). [https://www.dbnl.org/tekst/rutg014schr01_01/rutg014schr01_01_0027.php DBNL].
* de Rooy, Felix. "De ontwikkeling van theater en film op de Nederlandse Antillen". ''De Gids'', 1990. Digitale Bibliotheek voor de Nederlandse Letteren. [https://www.dbnl.org/tekst/_gid001199001_01/_gid001199001_01_0105.php DBNL].
* Rosa, Nelly. "Theater in het Caribisch gebied". ''Boekman'', nr. 128. [https://www.boekman.nl/tijdschrift-artikel/artikelen/theater-in-het-caribisch-gebied/ Boekmanstichting].
* ''Antilliaans Dagblad''. "Sentro Pro Arte wordt gesloopt", 28 di mei 2020. [https://antilliaansdagblad.com/nieuws-item/21596-sentro-pro-arte-wordt-gesloopt Antilliaans Dagblad].
-------------
'''Sentro Pro Arte''' tabata e teatro nashonal di [[Kòrsou]] ku tabata aktivo entre 1968 i 2001. E tabata situá na [[Willemstad]] den bario di Groot Davelaar.
== Historia ==
Na 1964 e konseho konsultativo pa koperashon kultural entre e paisnan di Reino a duna e gobièrnu hulandes e idea di pone fondonan disponibel pa e konstrukshon di un teatro na Kòrsou. Anteriormente Stichting Schouwburg Curaçao tabatin e arkitekto F. Zingel a haña un enkargo pa un diseño.
E gobièrnu Hulandes a duna un suma di supsidio di NAF 1.500.000,-. Riba 28 di sèptèmber 1965, H.M. e Reina (Juliana) a develá un plaka na e lugá kaminda e teatro lo wordu construi. Poco despues, a kuminsá ku e konstrukshon di Rijkseenheidboulevard. Tereno di konstrukshon i lugá di parkeer (350 outo) a ser ofresé na e Fundashon pa e teritorio insular di Kòrsou. Divershon di kontribushon den sèn di gobièrnu i privá den Antias Hulandes i e kontribushon hulandes menshoná ariba, ku a wòrdu entregá pa medio di [[Sticusa]], a hasi e konstrukshon i e instalashon posibel; Wim Vesseur, un eksperto den teatro, a aktua komo konsehero.<ref>[https://web.archive.org/web/20161120102825/http://curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=369&lang= Encyclopedie van Curacao - letter A t/m D]</ref>
E teatro ta conta cu 750 asiento, ta ekipa pa e vision mas moderno cu entre otro un lift di orquesta y ta calcula pa practicamente tur tipo di manifestacion (teatro, ballet, concierto, congreso, show, etc.). E inaugurashon a tuma lugá na 10 di sèptèmber 1968. E teatro aki a stimula e poblacion pa bishita e diferente presentacionnan y actuacionnan mas biaha.
For decades, Sentro Pro Arte served as a hub for artistic expression and community life in Curaçao. It hosted countless cultural events, performances, and exhibitions, becoming a place of deep emotional significance for generations of residents.<ref>https://www.curacaochronicle.com/post/local/demolition-of-historic-sentro-pro-arte-begins-monday-in-willemstad</ref>
1968: Officially opened by Governor N.C. (Cola) Debrot with the grand production ''Esta Ricu nos bida ta''.<ref name="theater"/>
In 1965 werd in Willemstad in Curaçao begonnen met de bouw van Centro Pro Arte: een grote schouwburg. In datzelfde jaar bezocht Koningin Wilhelmina het eiland alsmede de bouwplaats, waar zij een gedenkplaat onthulde. Later kreeg die een plaats in het theater.<ref name="theater">[https://theaterencyclopedie.nl/wiki/Centro_Pro_Arte,_Willemstad_(Curacao) Centro Pro Arte], theaterencyclopedie.nl</ref>
De schouwburg, aan een weg gelegen die de naam van Schouwburgweg kreeg, werd in 1968 geopend door Gouverneur N.C. (Cola) Debrot. De financiering kwam van Nederland, Curaçao en de Shell.
De schouwburg kwam tot stand met giften van de Nederlandse overheid, Shell, het Bureau Cultuur en Opvoeding en lokale particuliere bedrijven.<ref name="boekman">[https://www.boekman.nl/tijdschrift-artikel/artikelen/theater-in-het-caribisch-gebied/ Theater in het Caribisch Gebied]</ref>
Openingsvoorstellingen zijn ''Esta Ricu nos bida ta'' van Bunchi Römer, een stuk met meer dan 70 amateurspelers en ''Cosas de Papá y Mamá van Alfonso Paso'' in vertaling en regie van [[Nydia Ecury]] (''Gai bieu ta traha sòpi stèrki'').
Er waren 700 plaatsen, een lijsttoneel met orkestbak en een groot toneel die een brede programmering mogelijk maakte. In de eerste jaren was de zaal zeer succesvol, met optredens van Nederlandse artiesten (o.a. Jenny Arean, Tineke Schouten en Paul van Vliet) en muziek-en dansgroepen van elders.
Vanaf de jaren '90 ging het steeds slechter met het theater, door onder andere een merkwaardige beleidsbeslissing waarbij verordineerd werd dat de bezoekers keurig gekleed moesten zijn; anders kon toegang ontzegd worden. Dit had een teruggang van bezoekers tot gevolg.
Daarnaast had het gebouw te maken met een niet structuele programmering, veroorzaakt door slechte communicatie en financiële problemen. Daarbij was er, ook vanwege geldtekort, een groot gebrek aan onderhoud. Zo had het gebouw ernstig te lijden onder wateroverlast, waardoor de kelders regelmatig onder water stonden.
In 2015 nam de Curaçaose overheid het besluit om Centro Pro Arte te renoveren. Amper een jaar later vatte het leegstaande pand tijdens een grote arbeidersstaking vlam. Er waren drie opties: doorgaan met de renovatieplannen, slopen en een nieuw theater bouwen, of een nieuw theater bouwen in de binnenstad. Om het ooit bruisende winkelgebied Punda en Otrobanda levendig te maken pleitten stadsontwikkelaars en winkeliersverenigingen voor de komst van een nationaal theater in het stadscentrum. Onder oudminister van Cultuur Marilyn AlcaláWallé (PAR) leek deze wens werkelijkheid te worden. De Raad van Ministers gaf haar het mandaat om te onderhandelen over een locatie.<ref name="boekman"/>
De verschillende problemen leidden uiteindelijk in 2001 tot de definitieve sluiting van het Centro Pro Arte. Plannen voor heropening kwamen maar niet van de grond; een grote brand in 2016 maakte er helemaal een eind aan.<ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/14382-grote-vuurzee-sentro-pro-arte Grote vuurzee Sentro Pro Arte], [[Antilliaans Dagblad]] (13 di september 2016)</ref>
De restanten kwamen in het bezit van een pensioenfonds die nog wel onderzocht of er een Cultuurcentrum van gemaakt zou kunnen worden.
Na jarenlange discussie over de toekomst van Sentro Pro Arte: slopen en nieuw bouwen, renoveren of een nieuw theater elders bouwen,<ref>[https://www.curacao.nu/nieuws/algemeen/77007/werkzaamheden-voor-nieuw-sentro-pro-arte-gestart Werkzaamheden voor nieuw Sentro Pro Arte gestart], curacao.nu (14 di yüli 2025)</ref> is de overheid in 2025 begonnen met de voorbereidingen voor de bouw van een nieuw Sentro Pro Arte.
In 2017 besluit de regering de schouwburg naar de binnenstad te halen.<ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/16076-twijfels-over-locatie-van-schouwburg Twijfels over locatie van schouwburg], [[Antilliaans Dagblad]] (24 di yüli 2017)</ref>
E edifisio ku tabata será durante varios aña, a wòrdu basha abou i desmantelá kompletamente pa fin di 2025 debí na su mal estado.<ref>{{citeer web|auteur=[[Dick Drayer]]|url=https://www.curacao.nu/nieuws/geschiedenis/82870/laatste-gordijn-valt-sentro-pro-arte-definitief-ontmanteld-na-zestig-jaar-cultureel-gebruik|titel= Laatste gordijn valt: Sentro Pro Arte definitief ontmanteld na zestig jaar cultureel gebruik|werk=curacao.nu|datum=2025-12-01|bezochtdatum=2026-08-21}}</ref>
---------------
In 1964 gaf de Adviesraad voor culturele samenwerking tussen de landen van het Koninkrijk de Nederlandse regering in overweging fondsen ter beschikking te stellen voor de bouw van een schouwburg op Curaçao. Tevoren had de Stichting Schouwburg Curaçao de architect F. Zingel opdracht voor een ontwerp gegeven. Door de Nederlandse regering werd een subsidiebedrag toegekend ad NAf 1.500.000,-. Op 28 september 1965 onthulde H.M. de Koningin (Juliana) een gedenkplaat op de plaats waar de schouwburg zou verrijzen. Kort daarop nam de bouw aan de Rijkseenheidboulevard een aanvang. Bouwgrond en parkeerterrein (350 auto's) zijn door het Eilandgebied Curaçao aan de Stichting aangeboden. Diverse bijdragen in geld van overheid en particulieren in de Nederlandse Antillen en de bovengenoemde door tussenkomst van de Sticusa verstrekte Nederlandse bijdrage maakten bouw en inrichting mogelijk; de theaterdeskundige Wim Vesseur trad op als adviseur.<ref>[https://web.archive.org/web/20161120102825/http://curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=369&lang= Encyclopedie van Curacao - letter A t/m D]</ref>
De schouwburg telt 750 zitplaatsen, is volgens de modernste inzichten uitgerust met o.a. een orkestlift en is berekend op vrijwel elke soort manifestaties (toneel, ballet, concerten, congressen, shows enz.). De opening vond plaats september 1968. De bevolking is door deze schouwburg gestimuleerd de verschillende op- en uitvoeringen vaker te bezoeken.
{{Appendix}}
* [https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/21596-sentro-pro-arte-wordt-gesloopt Sentro Pro Arte wordt gesloopt], 27 di mei 2020
* [https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/26417-schouwburg-staat-weer-op-de-agenda Schouwburg staat weer op de agenda], 30 di september 2022
* De in 1968 in Davelaar op Curaçao opgerichte schouwburg Centro Pro Arte Plaza Consortium (HPC) met 750 stoelen sloot 19 jaar geleden zijn deuren. De schouwburg kwam tot stand met giften van de Nederlandse overheid, Shell, het Bureau Cultuur en Opvoeding en lokale particuliere bedrijven.<ref name="boekman"/> Hij zou een van de modernste in het Caribische gebied worden, met onder andere een orkestlift, en zou zijn berekend op alle facetten van cultuuruitingen, zoals concerten, toneel en ballet (MaduroMolhuijsen 2006). 34 jaar later, in 2001, viel het doek. Vanwege geldtekort was er sprake van achterstallig onderhoud. In 2015 nam de Curaçaose overheid het besluit om Centro Pro Arte te renoveren. Amper een jaar later vatte het leegstaande pand tijdens een grote arbeidersstaking vlam. Er waren drie opties: doorgaan met de renovatieplannen, slopen en een nieuw theater bouwen, of een nieuw theater bouwen in de binnenstad.<ref name="boekman">[https://www.boekman.nl/tijdschrift-artikel/artikelen/theater-in-het-caribisch-gebied/ Theater in het Caribisch Gebied]</ref>
* Sentro pro Arte wordt niet meer gerenoveerd. Althans niet door de overheid. Die heeft het daarom overgedragen aan het Algemeen Pensioenfonds Curaçao.
{{Appendix}}
Sentro Pro Arte (SPA) tabata un teatro na Willemstad, Kòrsou, ku den e di dos mita di siglo binti a sirbi komo un di e prinsipal sentronan pa teatro, músika, baile i otro manifestashonnan kultural na e isla. E edifisio tabata situá na Groot Davelaar y a habri na 1968. Despues di mas ku tres dékada di aktividat, e teatro a sera definitivamente na 2001. Despues di un periodo largu di bandonamentu, e edifisio a sufri un kandela grandi na 2016 i a wòrdu desmantelá despues.
Kontenido
Sentro kultural
Durante mas ku tres dékada, Sentro Pro Arte a sirbi komo un punto di enkuentro pa bida kultural di Kòrsou. E sala a wordo usá pa teatro, konsierto, balèt, baile i otro presentashonnan artístiko.
E teatro a duna artista i gruponan lokal un esenario i a fasilitá tambe presentashonnan di artistanan di Hulanda i di otro paisnan. Den e promé añanan, e teatro a presenta un variedad di produkshonnan di teatro i músika i a bira un parti importante di e infrastruktura kultural di Kòrsou.[1][4]
Den 1968, por ehèmpel, e teatro a sirbi komo esenario pa diferente produkshonnan di teatro na papiamentu. E grupo teatral Thalia a presenta obranan na e teatro, i otro gruponan antiano tambe a usa e fasilidat nobo.[4]
E importansia di Sentro Pro Arte pa teatro antiano ta visibel tambe den e desaroyo di teatro na Papiamentu durante e periodo despues di su apertura. Den su estudio riba desaroyo di teatro i film den Antias Hulandes, Felix de Rooy ta menshoná diferente presentashon importante ku a tuma lugá na Sentro Pro Arte den e promé lunanan despues di su apertura.[5]
Historia
Konstrukshon
Na 1964, Sticusa, e konseho konsultativo pa koperashon kultural entre e paisnan di Reino a rekomendá na e gobièrnu hulandes pa pone fondonan disponibel pa konstrukshon di un teatro na Kòrsou. Promé ku esaki, Stichting Schouwburg Curaçao a duna arkitekto Frits F. Zingel un enkargo pa prepará un diseño pa un teatro.[1]
E gobièrnu di Hulanda a otorgá un subsidio pa e proyekto. E konstrukshon a wòrdu finansiá dor di un kombinashon di kontribushonnan públiko i privá. Segun un relato histórico di Helma Maduro-Molhuijsen, e gastonan total di e proyekto tabata mas o ménos NAf 1,725,000. E gobièrnu hulandes a kontribuí NAf 772,000, e sektor privá NAf 278,000, e gobièrnu di Antias Hulandes NAf 150,000, i e Stichting Schouwburg a finansia e resto pa medio di un préstamo. E territorio insular di Kòrsou a kontribuí na infrastruktura ku un suma di aproximadamente NAf 350,000.[1]
----------------------
{{Variante|c}}
{{Infobox edificio| variante = c
| nomber = Sentro Kultural Kòrsou
| nomber2 = Cultureel Centrum Curacao
| abrevia = CCC
| adres = ''Koninginnelaan'', Emmastad
| funda = [[30 di desèmber]] [[1949]]
| inaugura = 1950
| architect =
| renova =
| propietario = Stichting Schouwburg
| director =
| cantidad_sala =
| capacidad = auditorio:
| zoom =16
}}
'''Sentro Kultural Kòrsou''', ofisialmente '''Cultureel Centrum Curacao''' (CCC), ta un kompleho kultural multidisiplinario na [[Kòrsou]], situá den [[Emmastad]] na [[Willemstad]]. Fundá dia [[30 di desèmber]] [[1949]], e sentro ta dediká pa promové bida kultural i aktividatnan sosio-kultural na isla, ku énfasis partikular riba hubentut i su desaroyo den kultura di Kòrsou.<ref>https://www.sentrokultural-korsou.org/</ref>
== Historia ==
Sentro Kultural Kòrsou a wòrdu establesé komo e organisashon lokal ligá na [[Sticusa|Stichting voor Culturele Samenwerking]] (Sticusa) pa stimula bida kultural na Kòrsou i fasilitá interkambio kultural ku [[Hulanda]], [[Aruba]] i otro islanan di Karibe Hulandes. E promé direktor di CCC tabata [[Cola Debrot]], un figura aktivamente enbolbí den [[literatura]] i kultura lokal.
For di su kuminsamentu, e método di trabou di CCC tabata diferente di esun di Sentro Kultural Aruba (CCA). Mientras CCA tabata fungí mas komo un organisashon ku ta koordiná i unifiká aktividatnan di organisashonnan kultural eksistente, CCC a skohe pa enfoká riba stimulá inisiativanan propio i yena bashinan den e kampo kultural.
El a hunga un papel importante den desaroyo kultural di Kòrsou. Entre otro, e sentro a establesé òf a yuda na kreashon di:
* Liga di Pelíkula Korsou (Curacaose Film Liga?)
* Biblioteka sientífiko (ku posteriormente a integrá den e biblioteka di [[University of Curaçao|UoC]])
* Fundashon Skol di Músika Kòrsou
== Aktividatnan i funshon ==
(oud)
Sentro Kultural Kòrsou ta aktivo den vários disiplina kultural, inkluyendo músika, literatura, teatro, baile, arte visual i aktividatnan sosial ku ta kombiná diferente forma di ekspreshon kultural. CCC ta kolabora ku instansianan lokal i internashonal pa organisá presentashonnan, exposishonnan i produccionnan teatral, tantu ku artistanan lokal komo ku bishitantenan for di Hulanda i otro paisnan.
Un parti di su trabou histórico tabata e organisashon di proyekshonnan di pelíkula, inklusief uso di e asina yamá sinetruck, ku a permití hiba sine pa diferente bario riba e isla. Dor di su aktividatnan, CCC a kontribuí tanto material komo emoshonalmente na formashon di e identidat kultural di Kòrsou.
== Meta i signifikado ==
E ophetivonan prinsipal di CCC ta:
* Promové bida kultural den Kòrsou i (histórikamente) den Antias Hulandes
* Kolaborá ku organisashonnan kultural na Hulanda, Aruba i e Karibe
* Fasilitá intercambio kultural i artistiko
* Sostené i stimula talento lokal
Ku mas ku sinkuenta aña di eksistensia, Sentro Kultural Kòrsou ta konsiderá un di e pilarnan di infrastructura kultural di e isla.
of
== Vision i mishon ==
(nieuw)
Segun su website oficial, e visión di Sentro Kultural Kòrsou ta pa bira e institushon prinsipal pa ekspreshon kultural i edukashon den komunidat di Kòrsou i, si posibel, den e region mes. Su mishon ta kontribuí na kalidat di bida di komunidat di Kòrsou pa medio di e promoshon di aktividatnan kultural i sosio-kultural. CCC ta pone un énfasis spesial riba hubentut, kwa nan ta invitá i involví den desaroyo i preservashon di kultura pa e generashonnan futuro.
== Aktividatnan ==
Durante su existencia, CCC a organisá i suportá hopi tipo di aktividat kultural, inklusivamente:
* produccionnan musicals, teatraal i danse
* exposishon di arte visual i fotografia
* organizashon di film den komunidat (cinetruck)
* sesiunan literario i promoveshon di eskribidonan lokal
* edukashon musikal via Akademia di Músika Edgar Palm
* kursonan i talleres pa djòvenes i adulto.
CCC kolabora ku otro organisashonnan kultural lokal i internashonal pa organizá eventonan ku ta inkluí artistanan lokal i invitado.
== Importansia ==
Na mas ku 75 aña di eksistensia, Sentro Kultural Kòrsou ta konsiderá un pilarnan den infrastructura kultural di Kòrsou, kontribuí na tanto konservashon komo desaroyo di ekspreshon kultural lokal i involvimentu di hubentut den aktividatnan kultural.
{{Appendix}}
ta un compleho
Cultureel Centrum Curaçao werd op 30 december 1949 opgericht als de plaatselijke zusterorganisatie van Sticusa ter bevordering van het culturele leven op Curacao en de culturele uitwisseling met het moederland. Eerste directeur was Colá Debrot.<ref>https://theaterencyclopedie.nl/wiki/Cultureel_Centrum_Cura%C3%A7ao_(1950) Cultureel Centrum Curaçao (1950)], theaterencyclopedia.nl</ref>
Fundá na 1950. For di kuminsamentu, e método di trabou di C.C.C. tabata diferente orienta cu esun di Centro Cultural Aruba, cu al fin y al cabo ta fungi como grupo, mientras cu ta mantene e independencia di e organisacionnan cultural existente. E C.C.C. prinsipalmente ta hasi esfuerso pa stimulá aktividat propio riba tereno kultural; e ta purba tambe di yena e bashinan eksistente. Desde su fundashon, e C.C.C. entre otro, a logra of a yuda pa logra lo siguiente:
• e liga di pelíkula Curaçao,
• e Biblioteka Sientífiko (awor uni den e Biblioteka di Universidat)
• y Fundacion Scol di Musica Curaçao.
Varios instancia colaborando cu e C.C.C. ta envolvi den entre otro teatro, ballet y exposicionnan. E C.C.C. ta proveé proyekshon di pelíkula ku e *cinetruck i ta kolabora ku otro organisashonnan pa organisá presentashonnan di tantu artistanan lokal komo bishitante di Hulanda i otro paisnan (mira tambe Sentronan Kultural).
Opgericht in 1950. Van de aanvang af was de werkwijze van het C.C.C. anders gericht dan die van het Cultureel Centrum Aruba, dat immers samenbun¬delend optreedt, met behoud overigens van de zelfstandigheid van de bestaande culturele organisaties. Het C.C.C. streeft vooral naar het stimuleren van de zelfwerkzaamheid op cultureel gebied; het tracht verder nog bestaande la¬cunes op te vullen. Sedert de oprichting heeft het C.C.C. o.m. het volgende tot stand gebracht of helpen brengen:
• de filmliga Curaçao,
• de Wetenschappelijke Bibliotheek (inmiddels opgegaan in de Universiteitsbibliotheek)
• en de Stichting Muziekschool Curaçao.
Diverse instellingen samenwerkend met het C.C.C. houden zich o.m. bezig met toneel, bal¬let en tentoonstellingen. Het C.C.C. verzorgt o.m. filmvoorstellingen met de *cinetruck en werkt samen met andere organisaties voor het organiseren van uitvoeringen zowel door lokale als door bezoekende kunstenaars uit Nederland en andere landen (zie ook Culturele Centra). <ref>[https://web.archive.org/web/20161120102825/http://curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=369&lang= Cultureel Centrum Curacao], Encyclopedie van Curaçao</ref>
On December 30th , 1949, the “Cultureel Centrum Curaçao / Sentro Kultural Kòrsou” was founded<ref>https://www.sentrokultural-korsou.org/ Sentro Kultural Kòrsou]</ref>, with the following objectives:
*Promotion of cultural life within the Netherlands Antilles , and in particular in Curaçao.
*Work together with other organizations with same objective in The Netherlands, Aruba and the Caribbean to coordinate cultural exchanges between these organizations.
Throughout its history of more than 55 years, CCC has contributed to the cultural development of Curaçao in both a material and emotional way.
The areas of culture in which CCC operates are music, literature, theatre, dance, visual art, and social events where all these cultural aspects are represented.<ref>https://www.sentrokultural-korsou.org/</ref>
{{Appendix}}
'''Cultureel Centrum Curaçao''' (ofisialmente **Sentro Kultural Kòrsou**, abreviá CCC) ta un organisashon kultural multidisiplinario ku ta sede na Emmastad, Willemstad, Kòrsou. Fundá riba **30 di desèmber 1949**, e sentro tin komo meta pa promové bida kultural riba e isla pa medio di músika, arte visual, literatura, baile i teater.
## Historia
CCC a wòrdu fundá pa lidernan kultural hulandes i lokal ku a buska pa fomentá interkambio kultural entre Hulanda, Antia Hulandes anterior, Indonesia i Sürnam. Un di su promé presidentenan tabata **Dr. Cola Debrot**, y otro figuranan clave a inclui **May Henriquez**, **J. Bennebroek Gravenhorst**, i **Dr. L.A.G.O. Lashley**.
Inicialmente alohá den un biblioteka sientífiko, e sentro a organisá un variedat di aktividatnan kultural manera konsierto i obranan di teatro importá for di Hulanda, entre otro *Marí di Malpais* i *Juancho Picaflor*. Den añanan despues, CCC tambe a trese teater i pelíkula biahero a traves di un trùk di sine mobil.
## Organization
- **President**: Henri C. Cornelia
- The board of directors includes up to nine members with roles such as treasurer and secretary.
- **Funding**: Supported by government grants (STICUSA/OKSNA), donations, course fees, and space rentals.
## Programs and Academy
The CCC operates as a cultural hub offering a wide range of classes and initiatives:
- **Edgar Palm Music Academy**: Offers instruction in piano, guitar, cuatro, mandolin, trumpet, saxophone, drums, choral singing, and general musical education—mostly for young students.
- **Theater**: Offers lessons and performance opportunities, including children's theater.
- **Folkloric Dance**: Traditional Curaçaoan and Aruban dance courses, including instruction led by Cesareo Jean Louis.
- **Visual Arts**: Exhibitions for painters, photographers, and other artists—featuring both local talent and curated in-house shows.
- **Literature**: Hosts literary gatherings, supports writers, and publishes books.
## Events
CCC regularly organizes public events to foster local culture and talent, including concerts like *Historia di Muziek*, Christmas performances, and *E-Klabu* for organ and other instruments.
## Facilities
The center houses classrooms, a concert hall, an auditorium, and a garden, which are used for courses, events, and exhibitions. These facilities are also available for rental by the community and partner organizations.
## Impact and Legacy
CCC plays a central role in preserving and promoting Curaçao’s cultural identity:
- Through the Edgar Palm Music Academy, it has trained many young musicians who have gone on to study abroad in the Netherlands and Suriname.
- Its theater, dance, literature, and visual arts programs continue to enrich the island's cultural and educational landscape.
- By organizing festivals and public events, CCC helps maintain the island’s cultural heritage and language.
## See also
* [[Culture of Curaçao]]
* [[Edgar Palm Music Academy]]
* [[List of museums in the Dutch Caribbean]]
== References ==
<references />
[[:Kategoria:Kultura na Kòrsou]]
{{Infobox kultura
| nomber = Cultureel Centrum Curaçao
| otro_nomber = Sentro Kultural Kòrsou (CCC)
| imagen =
| lugá = Emmastad (Groot Kwartier), Willemstad, Curaçao
| fundashon = 30 di desèmber 1949
| presidente = Henri C. Cornelia
| objtos = Promové bida kultural multidisiplinario pa komunidat di Curaçao
| formato = Fundashon sin ánimo di ganashi i centro kultural
}}
'''Cultureel Centrum Curaçao''' (nómi oficial **Sentro Kultural Kòrsou**, abreviado CCC) ta un organización kultural multidisiplinario na Emmastad, Willemstad. Fundá dia **30 di desèmber 1949**, su mision ta promové bida kultural na nivel lokal i internashonal, na área di musika, arte visual, letra, baile, i teatro.:contentReference[oaicite:0]{index=0}
## Historia
CCC a keda fundá dor di lideres kultural Hulandes i lokal ku deseá fasilitá interkambio kultural entre Hulanda, Antilla Hulandes, Indonesia i Surinam. Uno di e promé presidente tabata **Dr. Cola Debrot**. Otro figura importante ta **May Henriquez**, J. Bennebroek Gravenhorst, i Dr. L.A.G.O. Lashley.:contentReference[oaicite:1]{index=1}
En su prinsipio, CCC tabata situá riba e biblioteka akademiko (wetenschappelijke bibliotheek) i a organizá evento kultural komo konsierto i obranan teatral importá for di Hulanda, komo **"Marí di Malpais"** i **"Juancho Picaflor"**. Den e dos siglo despues, a trese obranan teater di reguero i film via e konosí **sine trùk**.:contentReference[oaicite:2]{index=2}
## Organisashon
- **Presidente:** Henri C. Cornelia:contentReference[oaicite:3]{index=3}
- Junta di direkshon ta formá di maximaal nueve miembronan, inklusí tesorero, sekretario i otro.:contentReference[oaicite:4]{index=4}
- **Finansha**: fondonan ta bini di guberno (STICUSA/OKSNA), donashon, i ingreso di kursonan i espasio alquiler.:contentReference[oaicite:5]{index=5}
## Ofertonan i Akademia
CCC ta operá den pluga kultura ku diferente sekshon:
- **Akademia di Muzika Edgar Palm**: kursunan pa piano, gitar, kuarta, mandolin, trompet, saxofon, drùm, koral i AMV, mayormente pa djoven.:contentReference[oaicite:6]{index=6}
- **Teatro**: leksion i produchonnan, inklusí teatro deportivo.:contentReference[oaicite:7]{index=7}
- **Baile folklóriko**: kurso pa hòmber i muhé den baile Arubano tradishonal, dirigí pa Cesareo Jean Louis.:contentReference[oaicite:8]{index=8}
- **Arte visual**: ekspo pa pintor, fotograf i other artista; riba Arte Proba i produchonnan mes di CCC.:contentReference[oaicite:9]{index=9}
- **Literatura**: encontro literario, soporte pa skritornan i publikashon di buki.:contentReference[oaicite:10]{index=10}
## Eventonan
Ta organizá eventonan regularmente pa stimulá kultura lokal i talentonan, inklusí **"Historia di Muziek"**, **koncierto di Krísma**, **E-Klabu** pa ka'i òrgel i otro evento públicu.:contentReference[oaicite:11]{index=11}
## Instalashonnan
CCC ta cuenta ku klasnan, sal di konsierto, auditorium i horto ku ta disponible pa uso di kurso, evento i eksposishon. Ta accesibel pa renta pa organizashon.:contentReference[oaicite:12]{index=12}
## Impakto i legado
CCC ta un institution klave na preservashon i promocion di kultura Curacaoano:
- Komo e escuela musical Edgar Palm, a forma djovenes músico ku despues ta studia aden Hulanda i SU.:contentReference[oaicite:13]{index=13}
- Fomenta teatro, danza, literatura i arte visual, kontribuyendo na vida kulturel i edukashonal di e isla.
- Tononan i festivales organizá te kontribui na mantene identidat kultural i idioma lokal.
## Referensia
<references>
</references>
== Mira tambe ==
* [[Cultura di Curaçao]]
* [[Akademia di Músika Edgar Palm]]
* [[Lista di museo na Hulanda Karibense]]
tin komo meta pa promové bida kultural riba e isla pa medio di [[músika]], arte visual, [[literatura]], [[baila|baile]] i [[teatro]].
Sentro Kultural Kòrsou (ofisialmente Cultureel Centrum Curaçao, abreviá CCC) ta un kompleho kultural multidisiplinario situá na Emmastad, Willemstad den Kòrsou. Fundá 30 di desèmber 1949, e sentro ta dediká pa promové bida kultural i aktividatnan sosio-kultural na isla, ku énfasis partikular riba hubentut i su desaroyo den kultura di Kòrsou.
--------------------
{{Variante|c}}
{{Infobox artista |variante= c
| nomber = Bagira Tizraoui
| alias = Bagira
| fecha nacemento =
|luga nacemento=[[Hulanda]]
| residencia = {{CUW}}
|ofishi=Pintor, diseñadó gráfiko, muralista
|genero=Arte
|website = https://bagira.art/
}}
'''Bagira Tizraoui''' (☆ 199?) ta un artista visual [[Kòrsou|kurasoleño]] di desendensia algeriano-hungaro, ku ta konosí pa su obranan ....
== Bida i karera ==
Bagira a nase na Hulanda, yu di un tata di Argelia i un mama di Hungria. El a lanta den varios pais, entre nan Argelia, Hungria, Belgika i [[Hulanda]]. Na 2014, na edat di 18 aña, Bagira a muda pa Kòrsou, unda su ruman muhé tabata biba.
Na 2023, el a habri su propio galeria na Kura Hulanda den Willemstad.
{{Appendix}}
NOTES
Ze is eigenwijs, eigenzinnig en onmiskenbaar getalenteerd. BAGIRA leeft en ademt kunst – en niet zomaar kunst, maar rauwe, eerlijke, krachtige portretten die muren én harten raken.<ref>[https://rss.com/podcasts/uitdekunst-kunst-en-cultuur-op-curacao/1975749/ BAGIRA – Winnares van Best Artist 2024 Award en de stem van haar generatie], rss.com (7 di aprel 2025)</ref>
Op haar 28e wint ze de Best Artist 2024 Award van de Amigoe. Niet dankzij een academische opleiding of een traditioneel pad, maar door pure durf, toewijding en een ontembare drang om te creëren. Acht jaar geleden ontdekte ze haar talent bij toeval. Twee weken later had ze haar vaste baan opgezegd – de rest is geschiedenis in verf.
Wat begon met portretopdrachten, groeide al snel uit tot iets groters. BAGIRA vond haar stem in het maken van muurschilderingen. Tegenwoordig is haar werk niet meer weg te denken uit het straatbeeld van Curaçao. Zo schilderde ze onder andere het monumentale portret van Margareth Abraham (1945–1970) op de gevel van de Curaçao International Airport.
Wat haar werk bijzonder maakt? De blik. De gelaagdheid. De stilte die haar schilderijen teweegbrengen. Ze legt gezichten vast—denkbeeldige én echte—met zoveel zeggingskracht dat je er niet omheen kunt.
BAGIRA groeide op tussen culturen én tussen geloven. Ze heeft een Hongaarse moeder en een Algerijnse vader. Ze bracht haar jeugd door in Hongarije, Nederland, België en Algerije. Haar opvoeding vond plaats in de schaduw van twee werelden: het christendom en de islam. Deze mix van spirituele, culturele en geografische invloeden vormt de kern van haar werk: kleurrijk, gelaagd en oprecht.
Op haar zestiende woonde ze al zelfstandig. Op haar negentiende vertrok ze naar Curaçao om bij haar grote zus te wonen. Die vroege onafhankelijkheid dwong haar om haar eigen weg te vinden – en precies dat is wat ze met haar kunst blijft doen.
🎙️ In deze uitzending van UIT DE KUNST vertelt ze openhartig over haar reis, over vrouw-zijn, over geloof, afkomst en vrijheid – en over hoe ze met een penseel de wereld stukje bij beetje kleur geeft.
{{Appendix}}
------------------
{{Variante|c}}
{{Infobox artista |variante= c
| fecha nacemento = 1971
|luga nacemento=[[Cuba]]
| residencia = {{CUW}}
|ofishi=Eskultor
|genero=Arte
|
}}
'''Angel Luis de la Rosa González''' (☆ 1971 na [[Cuba]]) ta un eskultor [[Cuba|kubano]]-[[Kòrsou|kurasoleño]], ku ta konosí pa su obranan di palu.
For di 2009 e ta biba i traha na Kòrsou.
'''Ángel Luis de la Rosa González''' (1971, [[Kuba]]) ta un [[eskultor]] kubano-kurasoleño ku ta biba i traha na [[Kòrsou]] for di 2009.
== Bida i karera ==
E ta bini di un famia di artesanonan ku su produktonan ta di gran prestigio. Su famianan tin profesionan manera saddler, shoemaker, carpintero, grafista i wever.<ref>[https://delarosartes.exto.nl/ Biografie Angel de la Rosa]</ref> Ora Angel Luis tin 12 aña, e ta bai un skol sekundario kaminda ta duna enseñansa di arte, e akademia José Joaquín Tejada, na [[Santiago di Cuba]]. E programa ta full-time, 6 dia pa siman i ta dura 7 aña. Ounke e ta ekselente den grafismo na skol, su preferensia personal ta skultura. Despues di a terminá su estudio, el a bira maestro di dibuho i skultura.
De la Rosa ta kuminsa su karera profeshonal na Casa de la Cultura Miguel Matamoros na Santiago de Cuba, den e departamento di artesanía. Den kuadro di e trabou aki e ta bira miembro di Asociación Cubana de Artesanos Artistas. Despues el a bira presidente di e asosiashon, posishon ku a okupá pa 10 aña. Entretantu e ta partisipá anualmente na
E ta un artista ku ta partisipá den grupo di eksposishon pa artesanonan i ku regularmente ta risibí premionan i rekonosementu.
Ademas e ta traha riba diferente enkargo. Na 2005 el a traha su prome exposicion solo titula ⁇ Consagración a la Primavera ⁇ (Invicion di Primavera), na e instituto provincial Biblioteca Elvira Cape.
Na momento cu Angel Luis ta yegando su 40 aña, e ta realisa mas y mas cu e ta sinti su mes encerra den su propio pais. Un bishita di trabou kòrtiku na Martinique a lanta su konsiensia ku un sosiedat por funshoná diferente for di loke e ta kustumbrá na dje na Cuba. Esaki ta oumentá su preokupashon. E ta tuma e desishon di emigrá i en realidat su intenshon ta pa bai Brazil. Miéntras e ta preparando pa esaki, e ta tende di un proyekto di konstrukshon na Kòrsou ku ta rekerí personal spesial di urgensia. Ángel Luis a kambia su plannan i huntu ku kuater kompatriota el a bai Kòrsou na 2009, ku tres di su figuranan di madera den su maleta.
Na Curaçao e ta traha na e konstrukshon di L ⁇ Aldea, un proyekto turístiko na Santa Catharina ku ya a wòrdu realisá. E ta hiba su figuranan di palu na Gallery Alma Blou, pa mira si por tin interes den su obra. E galerista Lusette Verboom ta entusiasmá i for di e momentu ei e ta trese tur loke e ta traha na e galeria.
Despues ku su kontrato ku e proyekto di konstrukshon a kaba, Angel Luis a disidí di keda na Kòrsou i kuminsá su mes negoshi.
Ademas, e ta aktivo den arte i regularmente ta partisipá na
grupo di exposicion na e galeria. Na yüni 2021, e ta un di e 45 artistanan lokal ku ta habri nan estudio durante e Open Atelier Route.
Muhénan ta importante den bida di Angel Luis. Komo yu úniko, no solamente su mama a lanta e, sino tambe su wela. Awor ku e mes tin yu, entre nan tres yu muhé, e ta eksperensiá e muhé tambe for di e perspektiva di e tata. E ta orguyoso di tur su 8 yu i ta konsiderá nan komo e kos mas importante den su bida.
Ángel Luis ta biba na Kòrsou pa 14 aña kaba i a traha un bida aki, den kua e ta sinti su mes na kas. E tin un gran admiracion pa e comunidad di Curaçao, unda tanto nacionalidad ta biba hunto y unda e tambe ta sinti su mes bon bini. E ta broma cu e libertad cu e tin aki pa biba y traha, pero tambe e oportunidadnan cu e ta haya pa desaroya su mes artisticamente.
Na 2023, durante su prome bishita na Hulanda, Angel Luis a hala atencion cu su obranan na e Dianan Nacional di Arte na Gorinchem y PAN Amsterdam.
{{Appendix}}
[[:Category:Arte na Kòrsou]]
Despues di a termina su estudio na skol, el a bai traha na Casa de la Cultura Miguel Matamoros na Santiago de Cuba, den e departamento di artesanía. For di e trabou aki e ta bira miembro di Asociación Cubana de Artesanos Artistas. Despues el a bira presidente di e asosiashon i e posishon aki el a okupá pa 10 aña. Entretantu e ta partisipá anualmente na
E ta un artista ku ta partisipá den grupo di eksposishon pa artesanonan i ku regularmente ta risibí premionan i rekonosementu.
Ademas e ta traha riba diferente enkargo. Na 2005 el a traha su prome exposicion solo titula ⁇ Consagración a la Primavera ⁇ (Invicion di Primavera), na e instituto provincial Biblioteca Elvira Cape.
Na momento cu Angel Luis ta yegando su 40 aña, e ta realisa mas y mas cu e ta sinti su mes encerra den su propio pais. Un bishita di trabou kòrtiku na Martinique a lanta su konsiensia ku un sosiedat por funshoná diferente for di loke e ta kustumbrá na dje na Cuba. Esaki ta oumentá su preokupashon. E ta tuma e desishon di emigrá i en realidat su intenshon ta pa bai Brazil. Miéntras e ta preparando pa esaki, e ta tende di un proyekto di konstrukshon na Kòrsou ku ta rekerí personal spesial di urgensia. Ángel Luis a kambia su plannan i huntu ku kuater kompatriota el a bai Kòrsou na 2009, ku tres di su figuranan di madera den su maleta.
Na Curaçao e ta traha na e konstrukshon di L ⁇ Aldea, un proyekto turístiko na Santa Catharina ku ya a wòrdu realisá. E ta hiba su figuranan di palu na Gallery Alma Blou, pa mira si por tin interes den su obra. E galerista Lusette Verboom ta entusiasmá i for di e momentu ei e ta trese tur loke e ta traha na e galeria.
Despues ku su kontrato ku e proyekto di konstrukshon a kaba, Angel Luis a disidí di keda na Kòrsou i kuminsá su mes negoshi.
Ademas, e ta aktivo den arte i regularmente ta partisipá na
grupo di exposicion na e galeria. Na yüni 2021, e ta un di e 45 artistanan lokal ku ta habri nan estudio durante e Open Atelier Route.
Muhénan ta importante den bida di Angel Luis. Komo yu úniko, no solamente su mama a lanta e, sino tambe su wela. Awor ku e mes tin yu, entre nan tres yu muhé, e ta eksperensiá e muhé tambe for di e perspektiva di e tata. E ta orguyoso di tur su 8 yu i ta konsiderá nan komo e kos mas importante den su bida.
Ángel Luis ta biba na Kòrsou pa 14 aña kaba i a traha un bida aki, den kua e ta sinti su mes na kas. E tin un gran admiracion pa e comunidad di Curaçao, unda tanto nacionalidad ta biba hunto y unda e tambe ta sinti su mes bon bini. E ta broma cu e libertad cu e tin aki pa biba y traha, pero tambe e oportunidadnan cu e ta haya pa desaroya su mes artisticamente.
Na 2023, durante su prome bishita na Hulanda, Angel Luis a hala atencion cu su obranan na e Dianan Nacional di Arte na Gorinchem y PAN Amsterdam.
------------------------
031tuuygvg8p45qgrzj729ckqp7mpkd
Dies Mandamentu den teología katóliko
0
9363
201540
160415
2026-08-21T17:40:30Z
InternetArchiveBot
12063
Add 10 books for [[en:Wikipedia:Verifiability|verifiability]] (20260821)) #IABot (v2.0.9.5) ([[User:GreenC bot|GreenC bot]]
201540
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Databox}}
[[File:João Zeferino da Costa - Moisés recebendo as tábuas da lei - 1868.jpg|thumb|250px|''Moses Ta Kibra E Plachi di Ley'' (pintura di João Zeferino da Costa, 1868).]]
E '''Dies Mandamentu''' ta un seri di imperativo religioso i moral ku ta wòrdu rekonosé komo un fundeshi moral den algun di e religionnan Abrahámiko, inkluyendo e [[Iglesia Catolico Romano|Iglesia Katóliko]].<ref name="Pottenger13">Pottenger, p. 13</ref> Manera ta deskribí den e bukinan di testamento bieu 'Eksodo' i 'Deuteronomio', e mandamentunan ta forma parti di un konvenio ofresé pa [[Dios]] na e israelitanan pa liberá nan for di e sklabitut spiritual di piká.<ref name="Barry85">Barry, p. 85</ref> Segun e Katekismo di e Iglesia Katóliko - e eksposishon ofisial di e kreensianan kristian di e Iglesia Katóliko - e mandamentunan ta wòrdu konsiderá esensial pa bon salut spiritual i kresementu,<ref name="Kreeft201">Kreeft, pp. 201–203</ref> i nan sirbi komo base pa enseñansa sosial katóliko.<ref name="Carmody">Carmody, p. 82</ref> Segun ''Katekismo'', e Iglesia a duna nan un lugá predominante den enseñansa di fe desde siglo sinku.<ref name="Schreck303">Schreck, p. 303</ref> Un repaso di e mandamentunan ta uno di e tipo di eksaminashon di konsiensia mas komún ku ta wòrdu yamá pa katóliko promé di risibí e sakramento di pénitensia.<ref name="Toole">O'Toole, p. 146</ref>
Eskrituranan di mandamentu ta aparesé den skrituranan mas antiguo di Iglesia;<ref name="Hardon">Hardon, pp. 1–9</ref> katekismo ta bisa ku nan a "tuma un lugar prominente" den instrukshon di fe desde tempu di [[Agustin di Hipona]] (AD 354-430).<ref name="Schreck303"/> Esta di instrukshon religioso ofisial pa Iglesia a sali promé biaha te na e Kuater Lateranense Konsilio na 1215;<ref name="Bast4">Bast, p. 4</ref> evidensia ta mustra ku e mandamentunan a wòrdu usá pa edukashon kristian den e periodo tempran di Iglesia<ref name="Pelikan">Pelikan, p. 60</ref> i tambe durante [[Edad Medio|Edat Medio]].<ref name="Bast4"/> Un krítika di algun diosesa riba e falta di instrukshon den nan tabata basá riba esaki pa un di e krítikanan lansá kontra Iglesia pa reformadónan [[Protestantismo|protestante]].<ref name="Bast3">Bast, p. 3</ref> Despues di esaki, e promé katekismo pa tur di Iglesia na 1566 a duna "diskushon detayá di kada mandamentu", pero a duna mas enfasis na e siete sakramento. E katekismo mas aktual ta dediká un sekshon grandi pa interpretá kada un di e mandamentunan.<ref name="Schreck303">Schreck, p. 303</ref>
Konsenan di e Iglèsia tokante e mandamentunan ta basá hopi riba e Testamento Bieu i Nobo i tambe riba skrituranan di e promé padrenan di e Iglèsia. Den Testamento Nobo, Hesus a rekonesé nan valides i a instruí su disípulonan pa bai mas leu i pidi nan un derechura ku ta eksedé esnan di e eskribá i Fariséonan.<ref name="Kreeft202">Kreeft, p. 202</ref> Resumí pa Hesus den dos "Gran Komandamentonan" ku ta enseyá amor pa Dios i ''amor pa prójimo'',<ref name="Schreck303">Schreck, p. 303</ref> nan ta instruí individuonan tokante nan relashon ku ambos. E promé tres mandamentu ta pidi reverensia i respet pa nòmber di [[Dios]], observansia di e Dia di Señor i ta prohibí e adorashon di otro diosnan. E otro ta trata tokante relashonnan entre individuonan, manera entre mayó i yunan; nan ta inkluí prohibishonnan kontra mentira, huramentu, matamentu, adulterio i envidia.
==Bibliografia==
*{{cite book |last1=Addis |first1=William Edward |last2=Arnold |first2=Thomas |title=A Catholic Dictionary |url=https://books.google.com/books?id=b4MXAAAAYAAJ&q=finger+of+god,+tablets+of+stone,+catechism&pg=RA1-PA195 |year=1884 |publisher=Princeton University Press}}
*{{cite book |last1=Annas |first1=George |author-link=George Annas |last2=Grodi |first2=Michael |author2-link=Michael Grodin |title=The Nazi doctors and the Nuremberg Code |publisher=[[Oxford University Press]] |year=1995 |isbn=978-0-19-510106-5}}
*{{cite book |last1=Aquinas |first1=Thomas |author-link=Thomas Aquinas |last2=O'Brien |first2=T. C.|title=Virtues of Justice in the Human Community |publisher=[[Cambridge University Press]] |year=2006 |isbn=978-0-521-02949-0}}
*{{cite book |title=One Faith, One Lord: A Study of Basic Catholic Belief |url=https://archive.org/details/onefaithonelords0000barr |last=Barry |first=Rev. Msgr. John F |year=2001 |publisher=Gerard F. Baumbach, Ed.D |isbn=0-8215-2207-8}}
*{{cite book |title=Honor your fathers |url=https://archive.org/details/honoryourfathers0000bast |last=Bast |first=Robert James |year=1997 |publisher=[[Brill Publishers]] |isbn=978-90-04-10856-1}}
*{{cite book |title=Sanctity of Life and Human Dignity |last=Bayertz |first=Kurt |year=1996 |publisher=Springer |isbn=978-0-7923-3739-3}}
*{{cite book |title=Jesus of Nazareth |last=Benedict XVI |first=Pope |author-link=Pope Benedict XVI |year=2008 |publisher=Doubleday |isbn=978-0-385-52341-7 |url=https://archive.org/details/jesusofnazareth00bene }}
*{{cite book |title=A Concise History of the Catholic Church |last=Bokenkotter |first=Thomas |year=2004 |publisher=Doubleday |isbn=0-385-50584-1 |url=https://archive.org/details/concisehistoryof00boke }}
*{{cite book |title=The Christian Way of Living: An Ethics of the Ten Commandments |last=Bockmuehl |first=Klaus |year=1994 |publisher=Regent College Publishing |isbn=978-1-57383-023-2}}
*{{cite book |title=The Ten commandments |url=https://archive.org/details/tencommandmentsr0000unse |last=Brown |first=William P. |author-link=William P. Brown |year=2004 |publisher=Westminster John Knox Press |isbn=978-0-664-22323-6}}
*{{cite book |title=Reading the Bible |url=https://archive.org/details/readingbiblestud0000carm |last=Carmody |first=Timothy R. |year=2004 |publisher=[[Paulist Press]] |isbn=978-0-8091-4189-0}}
*{{cite book |title=Innocent ecstasy |last=Gardella |first=Peter |year=1985 |publisher=Oxford University Press |isbn=978-0-19-503612-1 |url=https://archive.org/details/innocentecstasyh00gard_0 }}
*{{cite book |title=A Treasury of Catholic Wisdom |url=https://archive.org/details/treasuryofcathol0000unse |last=Hardon |first=John |year=1987 |publisher=Ignatius Press |isbn=0-89870-539-8}}
*{{cite book |title=Contemporary Catholic Health Care Ethics |last=Kelly |first=David F. |year=2004 |publisher=[[Georgetown University Press]] |isbn=978-1-58901-030-7 |url-access=registration |url=https://archive.org/details/contemporarycath0000kell }}
*{{cite book |title=Catholic Christianity |last=Kreeft |first=Peter|year=2001 |publisher=Ignatius Press |isbn=0-89870-798-6 |url=https://archive.org/details/catholicchristia00kree }}
*{{cite book |title=John Paul II and Moral Theology |last=McCormick |first=Richard A. |author-link=Richard A. McCormick |url=https://books.google.com/books?id=jjGwZ_38gSAC |publisher=Paulist Press |year=1998 |isbn=9780809137978}}
*{{cite book |last1=Noble |first1=Thomas |last2=Barry |first2=Strauss |year=2005|title=Western Civilization |url=https://archive.org/details/isbn_0618432825 |publisher=Houghton Mifflin Company |isbn=0-618-43277-9}}
*{{cite book |title=Habits of Devotion: Catholic Religious Practice in Twentieth-Century America |url=https://archive.org/details/habitsofdevotion0000jame |last=O'Toole |first=James M. |year=2005 |publisher=[[Cornell University Press]] |isbn=978-0-8014-7255-8}}
*{{cite book |title=The Christian tradition |last=Pelikan |first=Jaroslav |year=1971 |publisher=[[University of Chicago Press]] |isbn=978-0-226-65371-6 |url=https://archive.org/details/emergenceofcatho00peli }}
*{{cite book |title=Crossing the Threshold of Hope |last=John Paul II |first=Pope |author-link=John Paul II |year=1995 |publisher=Alfred A. Knopf, Inc |isbn=0-679-76561-1}}
*{{cite book |last=Peters |first=Edward |title=Inquisition |url=https://archive.org/details/inquisition0000pete |publisher=[[University of California Press]] |year=1989 |isbn=978-0-520-06630-4}}
*{{cite book |title=Sex and Reason |last=Posner |first=Richard |year=1994 |publisher=[[Harvard University Press]] |isbn=978-0-674-80280-3}}
*{{cite book |title=Reaping the Whirlwind |last=Pottenger |first=John |url=https://books.google.com/books?id=pDiHEcUAl_8C&q=ten+commandments+accepted+by+the+three+abrahamic+religions&pg=PA13 |year=2007 |publisher=Georgetown University Press |isbn=978-1-58901-162-5}}
*{{cite book |title=Catholicism in the Third Millennium |first=Thomas P. |last=Rausch |editor=Catherine E. Clifford |url=https://books.google.com/books?id=o4jG7X95mMQC |author-link=Thomas Rausch |year=2003 |edition=2nd |location=Collegeville |publisher=Liturgical Prress |isbn=9780814658994}}
*{{cite book |title=Living the Catechism of the Catholic Church |volume=3 |last=Schönborn |first=Christoph |url=https://books.google.com/books?id=crAPC_94WD0C |author-link=Christoph Schönborn |year=2001 |publisher=Ignatius Press |isbn=9780898708356}}
*{{cite book |title=YOUCAT: Youth Catechism of the Catholic Church |last=Schönborn |first=Christoph Cardinal |url=https://books.google.com/books?id=dAWJCwAAQBAJ |year=2011 |publisher=Ignatius Press |isbn=9781681496412}}
*{{cite book |title=The Essential Catholic Catechism |url=https://archive.org/details/essentialcatholi0000schr |last=Schreck |first=Alan |year=1999 |publisher=Servant Publications |isbn=1-56955-128-6}}
*{{cite book |last1=Steinberg |first1=Avraham |last2=Rosner |first2=Fred |title=Encyclopedia of Jewish Medical Ethics |url=https://books.google.com/books?id=aaklGZAID08C&q=church+places+rights+of+fetus+over+womans&pg=PA15 |year=2003 |publisher=Feldheim Publishers |isbn=978-1-58330-592-8}}
*{{cite book |last=USCCB ([[United States Conference of Catholic Bishops]]) |title=United States Catechism for Adults |publisher=USCCB Publishing |year=2008 |isbn=978-1-57455-450-2}}
*{{cite book |title=The Catholic Church Through the Ages |url=https://archive.org/details/catholicchurchth0000vidm |last=Vidmar |first=John |author-link=John Vidmar |year=2005 |publisher=Paulist Press |isbn=0-8091-4234-1}}
{{Appendix}}
[[Category:Iglesia Katóliko]]
kd62vtc5dc7h62slb97pybfqh2a62yh
Alexander Gode
0
9371
201517
197847
2026-08-21T17:13:03Z
InternetArchiveBot
12063
Add 4 books for [[en:Wikipedia:Verifiability|verifiability]] (20260821)) #IABot (v2.0.9.5) ([[User:GreenC bot|GreenC bot]]
201517
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Alexander Gottfried Friedrich Gode-von Aesch''' (☆ [[30 di òktober]] [[1906]] na [[Bremen]] - † [[10 di ougùstùs]] [[1970]] na Mount Kisco, [[New York]]) tabata un lingwista i traduktor [[Estadonan Uni di Amérika|merikano]], i e motor tras di e kreashon di e idioma ousiliar [[Interlingua]].
== Biografia ==
Nasí di un tata [[Alemania|aleman]] i un mama [[Suisa|suiso]], Gode a studiá na Universidat di Vienna i na Universidat di Paris promé ku el a sali pa Merka i a bira merikano na 1927. El a traha komo instruktor na Universidat di Chicago i tambe na Universidat Columbia, unda el a risibí su doktorado den estudionan germániko na 1939.
Gode tabata envolví ku "International Auxiliary Language Association" (IALA) desde 1933, sporádikamente na prinsipio. Na 1936 IALA a kuminsá ku desaroyo di un idioma ousiliar internashonal nobo i na 1939 a kontratá Gode pa yuda den e trabou aki. Despues ku André Martinet a bin pa dirigi e investigashon na 1946, e puntonan di bista di nan dos tabata bòks, komo ku Gode tabata opina ku Martinet tabata trata di skematisá di mas e idioma nobo, mesklando esaki ku Occidental. Gode no tabata mira e nesesidat pa inventá un idioma, komo un produkto di un diseño a-priori. Na su lugá, e i e anterior direktor di investigashon, Ezra Clark Stillman, tabata kièr registrá e vokabulario internashonal ku segun nan ya tabata eksistí. Esaki lo i a wòrdu realisá, promé ku Martinet, dor di ekstrae i modifika sistemátikamente palabranan for di e idiomanan di kontrol eksistente den tal manera ku nan por a ser mirá komo dialektonan di un idioma komún, ku nan propio peculiaridatnan. Ora Martinet a retirá na 1948 pa motibu di un diskushon salarial, Gode a tuma e liderazgo over i a haya outoridat total pa implementa di e vishon aki. E resultado tabata Interlingua; e dikshonario i gramátika di e idioma a keda publiká na 1951.<ref>[https://web.archive.org/web/20090326175115/http://starter5.aitcom.net/interlinguaus/pakupaku/uploads//GodeManifestodeInterlingua.pdf Gode's Interlingua Manifesto] publiká na 1959</ref>
Na 1953, e rol di IALA a keda asumí pa Interlingua Division di Servisio Sientifiko, i Gode a bira e direktor di e division aki. Su envolvimentu ku Interlingua dor di tradukshon di tekstonan siéntifiko i médiko na e idioma aki, a kontinua te su fayesimentu. El a keda premiá pa esaki dor di American Medical Writers Association i International Federation of Translators.<ref>[https://web.archive.org/web/20110514101324/http://www.interlingua.com/historia/biographias/gode.htm A history of Interlingua in Interlingua] Union Mundial pro Interlingua</ref>
Gode tabata ko-fundadó y e di promé [[presidente]] di Asosiashon di Traduktornan merikano (ATA) (1960-1963). Na su honor, e organisashon aki ta otorgá e ''Medaya Alexander Gode'' pa servisio sobresaliente na profesionnan di tradukshon y interpretashon".<ref>[http://www.atanet.org/membership/honorsandawards_gode.php Alexander Gode Medal] American Translators Association website</ref>
Alexander Gode a fayesé di kanser den hospital na edat di 63 aña. El a laga atras su dos yu di su promé matrimonio, su di dos esposa Alison, i nan dos yu.
==Publikashonnan selektá==
===Obra akadémiko===
* {{cite book
| last = Gode
| first = Alexander
| title = Natural Science in German Romanticism
| url = https://archive.org/details/naturalsciencein00gode
| url-access = registration
| publisher = Columbia University Press
| year = 1941
}}
* {{cite book
| last = Gode
| first = Alexander
| title = Portuguese at Sight
| url = https://archive.org/details/bwb_P9-BHZ-027
| publisher = Thomas Y. Crowell Co
| year = 1943
}}
* {{cite book
| last = Gode
| first = Alexander
| title = Interlingua English Dictionary
| url = https://archive.org/details/interlinguaengli00inte
| url-access = registration
| publisher = Storm Publishers
| year = 1951
}}
* {{cite book
| last = Gode
| first = Alexander
| title = A Brief Grammar of Interlingua for Readers
| publisher = Storm Publishers
| year = 1951
}}
* {{cite book
| last = Gode
| first = Alexander
| title = Interlingua a Prime Vista
| publisher = Storm Publishers
| year = 1954
}}
* {{cite book
| last = Gode
| first = Alexander
|author2=Blair
| title = Interlingua: A Grammar of the International Language
| publisher = Storm Publishers
| year = 1955
}}
* {{cite book
| last = Gode
| first = Alexander
| title = French at Sight
| publisher = Ungar Pub Co
| year = 1962
| isbn = 978-0-8044-6181-8}}
* {{cite book
| last = Gode
| first = Alexander
| title = Anthology of German Poetry Through the 19th Century
| publisher = Ungar Pub Co
| year = 1972
| isbn = 978-0-8044-6241-9 }}
* {{cite book
| last = Gode
| first = Alexander
| title = Un Dozena de Breve Contos
| publisher = Beekbergen
| year = 1975
}}
* {{cite book
| last = Gode
| first = Alexander
| title = Discussiones de Interlingua
| publisher = Beekbergen
| year = 1980
}}
* {{cite book
| last = Gode
| first = Alexander
| title = Dece Contos
| publisher = Beekbergen
| year = 1983
}}
* {{cite book
| last = Gode
| first = Alexander
|author2=Kraus, Wright
| title = Last Days of Mankind
| url = https://archive.org/details/lastdaysofmankin0000karl
| publisher = Ungar Pub. Co
| year = 2000
| isbn = 978-0-8044-6366-9 }}
===Tradukshon===
* {{cite book
| last = Frankl
| first = Oscar Benjamin
| others = Gode
| title = Theodor Herzl, the Jew and the Man: A Portrait
| url = https://archive.org/details/in.ernet.dli.2015.87776
| publisher = Storm
| year = 1949
}}
* {{cite book
| last = Giedion-Welcker
| first = Carola
|author2=Herder
| others = Gode
| title = Paul Klee
| url = https://archive.org/details/paulklee0000caro
| publisher = Viking Press
| year = 1952
}}
* {{cite book
| last = Nettl
| first = Paul
| others = Gode
| title = National Anthems
| url = https://archive.org/details/nationalanthems0000unse
| url-access = registration
| publisher = Storm
| year = 1952
}}
* {{cite book
| last = Szczesny
| first = Gerhard
| others = Gode
| title = The Case Against Bertold Brecht
| url = https://archive.org/details/caseagainstberto0000szcz
| publisher = Ungar Pub. Co
| year = 1969
| isbn = 0-8044-2847-6 }}
* {{cite book
| last = Petersen
| first = Caron
| others = Gode
| title = Albert Camus
| url = https://archive.org/details/albertcamus0000pete
| url-access = registration
| publisher = F. Ungar
| year = 1969
}}
* {{cite book
| last = Daim
| first = Wilfried
| others = Gode
| title = The Vatican and Eastern Europe
| url = https://archive.org/details/vaticaneasterneu00daim
| url-access = registration
| publisher = Frederick Ungar
| year = 1970
}}.
== Mira tambe ==
* [[Interlingua]]
* [[Idioma artifisial]]
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1132607574|titulo=Alexander Gode}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Gode, Alexander}}
[[Kategoria:Outor di lenga artifisial]]
mr2v5vargyghl31kpc6lhz67vkyw2qi
Historia di Boneiru
0
9440
201518
179811
2026-08-21T17:14:07Z
InternetArchiveBot
12063
Add 1 book for [[en:Wikipedia:Verifiability|verifiability]] (20260821)) #IABot (v2.0.9.5) ([[User:GreenC bot|GreenC bot]]
201518
wikitext
text/x-wiki
[[File:RINCON OPEN AIR MUSEUM, BONAIRE.jpg|thumb|250px|Kasnan antiguo tradishonal ku fèrf di kaktus, konservá den museo den aire liber di [[Rincon]], Boneiru]]
'''[[Boneiru]]''' ta un di e [[islanan ABC]] ([[Aruba]], Boneiru i [[Kòrsou]]) i tabata un [[isla]] di e [[Antias Hulandes]], país outónomo di [[Reino Hulandes]].
== Habitantenan original ==
E resto humano mas preciso di e islanan, cu ta data di 4500 a. K., a ser haya na Kòrsou. Den diferente isla, e mas eksakto ta 4000 bp na Aruba i 3300 bp na Boneiru. E individuonan aki ta ser yamá awe pa término Indionan Arkaiko. E indionan [[Caquetio]] (arahuacos), un clan cu tin un luga den e famia di idioma arawak, a yega e islanan for di [[Sur Amérika|Sur America]] rond di aña 500 d.K.<ref>{{Citation|title=Conservation Of Amphibians And Reptiles In Aruba, Curaçao And Bonaire|date=2011-01-01|url=http://dx.doi.org/10.1163/ej.9789004183957.i-228.49|journal=Conservation of Caribbean Island Herpetofaunas Volume 1: Conservation Biology and the Wider Caribbean|pages=145–159|publisher=BRILL|doi=10.1163/ej.9789004183957.i-228.49|isbn=978-90-04-19407-6|access-date=2021-04-22|last1=Buurt|first1=Gerard Van}}</ref> a haña resíduo arkeológiko di e kultura Kaketio na sierto lugá nortost di Kralendijk i serka Di Bahia di Lac. Pintura rupestre i petroglifonan di Caquetio a keda konservá den kueba na Spelonk, Onima, Ceru Pungi i ceu Crita-Cabal. E Caquetios aparentemente tabata un pueblo hopi haltu, ya ku e nòmber spaño di e islanan ABC tabata 'E Islanan di e Gigantenan' òf 'e islanan di e gigantenan'.
== Periodo spaño ==
Na 1499, [[Alonso de Ojeda]] a yega [[Kòrsou]] i un isla bisiña ku kasi sigur tabata Bonaire. Ojeda tabata akompañá pa [[Amerigo Vespucci]] i Juan de la Cosa. E Mapa Mundial di 1500 di De La Cosa ta mustra Boneiru i ta yam'é ''Isla do Palo Brasil'' òf "Isla Di Brazilwood". E spañonan a disidí ku e tres isla ABC tabata inútil pasobra nan no tabatin depósito di metal konosí, i na 1515 e caquetíos a ser deportá pa traha den e minanan di koper di [[Republika Dominikano|Santo Domingo]] na e isla di [[Hispañola]]; e kantidat total por tabata entre 500 i 2.000.
Spaña a koloniá Boneiru for di 1499 durante un periodo di mas o ménos un siglo. Ademas, un di e referensianan mas bieu na e nòmber di e isla ta den archivo di Registro Públiko Prinsipal di e siudat di Caracas ([[Venezuela]]). Un dokumento di 9 di desember 1595 ta especifica cu Don Francisco Montesinos, Cura y Vicario di "las Yslas De Curasao, Aruba Y Bonaire" a conferi un poder na Pedro Gutiérrez de Lugo, residente na Caracas, pa e cobra di E Real Tesorería di su Majestad Católica Don Felipe II, e salario cu tabat corresponde na E pa su oficio di sacerdote y vicario di e islanan.<ref name="Helm">{{Cite book | last = Van Der Helm | first = Rien | title = Traveler's Handbook Bonaire | url = https://archive.org/details/isbn_9789061206354 | publisher = Elmar Media Service | year = 1987 | location = Rijswik, The Netherlands | isbn = 978-90-6120-635-4}}</ref><ref>{{cite book |last1=Anderson-Córdova |first1=Karen F. |title=Surviving Spanish Conquest: Indian Fight, Flight, and Cultural Transformation in Hispaniola and Puerto Rico |date=2017 |publisher=The University of Alabama Press |isbn=978-0-8173-9090-7 |page=137 |url=muse.jhu.edu/book/51283 |chapter=5}}</ref>
[[File:OLD FORT ORANJE, KRALENDIJK.jpg|thumb|upright|Fort Oranje Na Kralendijk, konstruí na 1639]]
E restunan di e poblashon indígena di Boneiru por ser mira den algun di e habitantenan aktual di e isla. De echo, mayoria di e poblashon ta di desendiente kombiná den blanku i pretu, ku minoridat di europeo (desendiente di hulandes) i [[afrika]]no (desendiente di katibu)
Na 1526, [[Juan de Ampués|Juan Martínez de Ampiés]] a wòrdu nombrá komo komandante spaño di e islanan ABC. El a trese algun di e habitantenan indígena original di Caquetio Bèk na Boneiru i Kòrsou. Ampies tambe a importa animalnan domestico for di Spaña, incluyendo vacuna, buriku, kabritu, kabai, porko i karnénan. E spañonan a pensa ku Boneiru por a ser usá komo un plantashon di bestia trahá pa nativo. E bestianan tabata ser kria pa kueru en bes di karni. E habitantenan spaño tabata biba prinsipalmente den e siudat interior di [[Rincon]], ku tabata sigur di e atake pirata.<ref name="Helm" />
== Periodo hulandes ==
E [[West Indische Compagnie]] a wòrdu fundá na 1602. For di 1623 e barkunan di e West Indische Compagnie a baha na Boneiru pa haña karni, awa i palu. E hulandesnan tambe a bandona algun prisonero spaño y portugues aya, y e personanan aki a funda [[Antriol]], ku ta un kontrakshon di [[spaño]] pa interior (ingles: inside). Hulandes i spaño a bringa for di 1568 te ku 1648 den loke awor ta konosí komo e Guera di Ochenta Aña. Na 1633, e hulandesnan, a pèrdè e [[Sint Maarten (isla)|isla di Sint Maarten]] na e spañonan, a tuma represalia atakando Kòrsou, Boneiru i Aruba. Boneiru a keda konkistá na mart di 1636. E hulandesnan a traha [[Fort Oranje (Boneiru)|Fort Oranje]] na [[1639]].
Mientras Kòrsou a surgi komo un sentro di komèrsio di katibu, Boneiru a bira un plantashon di West Indische Compagnie. Sal a bira un produkto importante di eksportashon di e isla; un kantidat chikitu di katibu afrikano a wòrdu poné pa traha huntu ku indionan i kondená, ku ta kultivá palu tiná i maishi i ta kosechá sal solar rònt di Pan Blou.<ref>{{cite book |last1=Misevich |first1=Phil |last2=Mann |first2=Kristin |last3=Silva |first3=Daniel B. Domingues da |last4=Richardson |first4=David |last5=Vos |first5=Jelmer |last6=Mann |first6=Kristin |title=The Rise and Demise of Slavery and the Slave Trade in the Atlantic World |date=2016 |publisher=University of Rochester Press |isbn=978-1-78204-656-1 |page=76 |url=muse.jhu.edu/book/83663}}</ref> e barunan di katibu, konstruí kompletamente di piedra i muchu kòrtiku pa un hòmber para drechi, ainda ta ser hañá den e área rònt Di Rincon i huntu ku e saliñanan. E poblashon di esklabo a krese den dekada 1710 ora un hamber y disturbio social na Kòrsou a haci cu e hulandesnan a reubica un gran cantidad di esclavo na Boneiru. Historicamente, hulandes no tabata ser papiá amplio riba e isla pafó di e administrashon kolonial; su uso a oumentá na fin di siglo 19 i kuminsamentu di siglo 20.<ref>''Dede pikiña ku su bisiña: Papiamentu-Nederlands en de onverwerkt verleden tijd''. van Putte, Florimon., 1999. Zutphen: de Walburg Pers</ref> E studiantenan di Kòrsou, Aruba i Boneiru a haña enseñansa predominantemente na spaño te na fin di siglo 18, ora e britániko a tuma Kòrsou , Aruba i Boneiru; enseñansa di spaño a keda restaurá ora e dominio hulandes a rekomensa na 1815.[[File:Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen RV-A5-3-55 'Bonaire. Gezicht op Kralendijk.' Kralendijk Dhr. J. (Jean) Demmeni (Fotograaf).jpg|thumb|Bista riba [[Kralendijk]] (± 1913)]]
Durante e Gueranan Napoleóniko, Hulanda a pèrdè kontrol di Boneiru dos biaha, un biaha for di 1800 pa 1803 i un otro for di 1807 pa 1816.<ref>{{cite web|url=http://www.britishempire.co.uk/maproom/bonaire.htm |title=The Map Room: Caribbean: Bonaire |publisher=British Empire |access-date=10 October 2010}}</ref> Durante e intervalonan aki, e britaniconan tabatin control di e isla bisiña di Kòrsou y Boneiru. E islanan ABC a ser duná Bèk Na Hulanda bou di e Tratado Anglo-holandes di 1814. Durante e periodo di dominio británico, un gran kantidat di komersiante blanku a keda establesé na Boneiru, i a konstruí E asentamentu Di Playa (Kralendijk) na 1810.
=== Emancipacion ===
For di 1816 te 1868, Boneiru a keda un plantacion di gobierno. Na 1825, tabatin mas o ménos 300 katibu di propiedat di gobièrnu riba e isla. Poco a poco, hopi di e esklabo a ser liberá i a bira hende liber ku e obligashon di duna algun servisio na e gobièrnu. E esklabo ku a keda a keda liberá riba 30 di sèptèmber 1862 bou di E Reglanan di Emansipacion. Un total di 607 katibu di gobièrnu i 151 katibu privá a ser liberá na e momentu ei.<ref name="Helm" />
=== Di Dos Guera Mundial ===
Durante e okupashon aleman di Hulanda durante [[Di Dos Guera Mundial]], Boneiru tabata un protectorado di Gran Bretania i Merka. E ehérsito merikano a konstruí Aeropuerto Flamingo komo base di forsa aéreo. Despues ku Alemania a invadi Hulanda riba [[10 di mei]] [[1940]], e outoridatnan a deklará lei Marshal, i hopi siudadanonan aleman i oustriako, i tambe hulandes ku tabata wòrdu konsiderá komo simpatizante aleman, a keda interná den un [[kampamentu di internamentu|kampamentu]] na Boneiru.<ref>{{cite book |last1=van der Horst |first1=Liesbeth |title=Wereldoorlog in de West : Suriname, de Nederlandse Antillen en Aruba, 1940-1945 |date=2004 |publisher=Verloren |location=Hilversum |isbn=9789065507945 |pages=69–74 |language=nl}}</ref> Algun di nan a keda den e kampamentu aki durante e guera, i otronan a ser trasladá na kampamentunan nobo ku a wòrdu konstruí na e kontinente den e promé aña di e guera.<ref>{{Cite news | author = Anonymous | title = Imprisoned Innocents | url = http://bonairereporter.com/news/007PDFs/06-15-07.pdf | publisher = Bonaire Reporter | page = 7 | date = 15 June 2007 | access-date = 19 February 2009 | archive-url = https://web.archive.org/web/20110708082341/http://bonairereporter.com/news/007PDFs/06-15-07.pdf | archive-date = 8 July 2011 | url-status = dead}}</ref><ref>{{cite book |last=Sint Jago |first=Junnes E. |title=Wuiven vanaf de waranda |year=2007 |publisher=Gopher |location=Utrecht |language=nl |isbn=9789051794960 |oclc=150262823}}</ref><ref>{{cite book |last1=Captain |first1=Esther |title=Oorlogserfgoed overzee : de erfenis van de Tweede Wereldoorlog in Aruba, Curaçao, Indonesië en Suriname |date=2010 |publisher=Bakker |location=Amsterdam |isbn=9789035135840 |language=nl |chapter=De interneringen in Suriname en de Nederlandse Antillen}}</ref> na 1944, prinses Juliana i Eleanor Roosevelt a bishitá e tropanan na Boneiru.<ref name="Helm" />
E marineronan di Boneiru a hasi un kontribushon mas haltu ku e promedio durante Di Dos Guera Mundial. Supmarino aleman a purba di elimina transporte marino ront di refineria di Aruba i Kòrsou i asina elimina e produccion considerable di combustible di e isla pa E Aliadonan. E barkunan ku tripulashon di Boneiru tambe a partisipá den e bataya aki. Entre e hopi desapareci despues di guera, tabata e 34 bonaireans cu a muri riba e barconan aki(mas cu riba e otro islanan di e Indianan Occidental Hulandes di e tempo ey). Durante e hostilidatnan, e lugá kaminda E Divi Flamingo Beach Resort & Casino ta awor a sirbi komo un kampamentu di internashon pa aleman i austriano ku tabata biba na Antillas, prinsipalmente pasobra nan tabata desconfia di nan. E temor tabata ku nan por a saboteá e refinerianan di petroleo gigantesko na Aruba i Kòrsou ku tabata suministrá parafina na e flota di aire aliá.
E kampamentu tabata funshoná for di 1940 te ku 1947. Den total, 461 persona a keda interná durante e periodo sin huisio, mayoria di nan kompletamente inosente. Entre nan tabata e yu di Kòrsou [[Medardo de Marchena]] i tambe e fotógrafo [[Fred Fischer]], e ora ei ainda un siudadano [[Austria|austriako]]. Hopi internado aleman a kaba di hui for di violensia nazi. Pero tambe tabatin prizonero di guera aleman, algun di nan a keda despues di guera. Na sèptèmber 1943, [[George Maduro]] su tata, ku ta duna Madurodam su nòmber, a pidi reina Guillermina pa trese su yu pa internatnan aleman na Boneiru. E Gobièrnu no a acede na e peticion. Despues di guera, e kuartel bashí a bira e promé hotel di Boneiru: Zeebad.[[File:Een naaiatelier voor bedrijfskleding op Bonaire, Bestanddeelnr 252-8409.jpg|thumb|Fábrika di paña]][[File:Trans World Radio, Bonaire.jpg|thumb|Trans World Radio Boneiru (2019)]]
=== Despues di guera ===
Despues di guera, e ekonomia di Boneiru a sigui desaroyá. E aeropuerto a bira pa uso civil i e kampamentu di internashon bieu a bira e promé hotel di Boneiru.<ref>{{cite web | url = http://www.divibonaire.com/ | title = Divi Flamingo Beach Resort Bonaire | access-date = 19 February 2009}}</ref> Na 1948 e hulandes Pierre Schunck a pone un fábrika di paña konosí komo Kledingindustrie Bonaire Di Schunck na kaminda, un solushon parsial pa e gran surplus femenino di e isla. Na 1964, Trans World Radio a kuminsá transmiti for di Boneiru. Radio Netherlands Worldwide a traha dos transmisor di onda kòrtiku na Boneiru na 1969. E di dos gran hotel (Bonaire Beach Hotel)<ref>{{cite web | url = http://www.geographia.com/bonaire/sunset/sunhot.htm | title = Bonaire Beach Hotel | access-date = 19 February 2009}}</ref> a ser kompleto na 1962. E produkshon di salu a kuminsá atrobe na 1966 ora ku e salinanan a keda ampliá i modernisá pa Antilles International Salt Company, un subsidiario di International Salt Company. Parti di e instalacionnan ta extende pa E Mar Caribe y ta forma e popular sitio di buelo Conoci como Salt Pier.<ref>{{cite web | url = http://www.cargillsalt.com/ | title = Cargill Salt Company | access-date = 19 February 2009}}</ref> e terminal petrolero di Bonaire Petroleum Corporation (bopec) a habri na 1975 pa [[transbordo|transbordo di petroleo]].<ref>{{cite web | url = http://www.rocargo.com/Bopec.html | archive-url = https://web.archive.org/web/20070301191150/http://www.rocargo.com/Bopec.html | archive-date = 2007-03-01 | title = Bonaire Petroleum Company | access-date = 19 February 2009}}</ref> Politicamente, Boneiru tabata forma parti di Antias Hulandes for di 1954 te 2010; awor E ta un municipio special den Hulanda.[14] na 2011, e isla a adopta oficialmente e dollar mericano como moneda.
== Disolushon di Antia Hulandes ==
Na 10 di òktober 2010, e Antias Hulandes a disolvé. Komo resultado, e Gobièrnu Di Hulanda a asumi e tarea di administrashon públiko di Hulanda Karibense òf E Islanan BES ku ta Konsistí di Bonaire, San eustaquio i Saba. E tres islanan a haña un status nobo komo "municipio spesial" (bijzondere gemeenten), hasiendo nan parti di Hulanda Mes, un forma di "organismo públiko" (openbaar lichaam) manera ta deskribí den artíkulo 134 di E Konstitushon hulandes. E municipionan spesial no ta forma parti di un provinsia.
Komo un municipio spesial, Boneiru ta hopi similar na e municipionan hulandes ordinario, ya ku E Tin un alcalde, konsehalnan i un konseho municipal, i ta goberná di akuerdo ku mayoria di e leinan hulandes. E leynan di antillas a keda na vigor despues di 10 di october 2010, cu excepcion di casonan den cual e leynan di antillas a ser reemplasa pa e leynan municipal di Bonaire. E tabata kere ku e mihó pa e isla tabata pa no introdusí e kurpa kompleto di lei hulandes den un solo biaha, ya ku esaki lo a kousa konfushon. P'esei, lei hulandes ta wòrdu introdusí den diferente etapa. Boneiru a mantené su propio kultura úniko, miéntras ku e habitantenan ta disfrutá di e mesun derechonan ku e siudadano hulandes, inkluyendo e derechi di vota den e elekshonnan parlamentario hulandes na Hulanda. Residentenan tambe tin akseso na fasilidatnan nobo òf mehorá i benefisionan gubernamental ku ta inkluí, entre otro, kuido médiko universal; mihó fasilidatnan di kuido médiko; mihó fasilidatnan edukativo ku kapasidat adishonal pa maestronan, metodonan nobo di enseñansa i edifisionan skolar nobo; kasnan sosial pa personanan i famianan di entrada abou; un forsa polisial, un departamento di bombero i un servisio di ambulansa úniko mandá sentralmente.<ref>{{cite web | url=https://www.government.nl/issues/caribbean-parts-of-the-kingdom/new-constitutional-order | archive-url=https://web.archive.org/web/20120729042752/https://www.government.nl/issues/caribbean-parts-of-the-kingdom/new-constitutional-order | url-status=dead | archive-date=July 29, 2012 | title=New Constitutional Order | publisher=Government of the Netherlands | work=Caribbean Parts of the Kingdom | date=April 22, 2013 | access-date=December 7, 2014}}</ref> Aunke e tres islanan ta ser konsiderá tera Di Hulanda, nan no ta forma parti di Union Europeo i p'esei no ta suheto na Lei di Union Europeo. Nan ta konsiderá nan mes un pais i teritorio ultramarino.<ref>{{cite web|title=Bonaire, Saint Eustatius and Saba|url=http://ds-lands.com/bonaire-saint-eustatius-and-saba/|archive-url=https://web.archive.org/web/20130228104614/http://ds-lands.com/bonaire-saint-eustatius-and-saba/|url-status=usurped|archive-date=February 28, 2013|access-date=December 7, 2014|publisher=DS World's Lands}}</ref>
E organisashon no gubernamental Di Bonaire, Nos Ke Boneiru Bèk ("Nos Ke Bonaire bèk"), ta kontra e relashon konstitushonal aktual ku Hulanda. Den referensia na e referéndum di Boneiru di 2004, e organisashon ta di opinion ku e akuerdo aki nunka tabata e elekshon di e pueblo. E Minister hulandes di Asuntunan Interno i Relashonnan ku Reino, Ronald Plasterk, a kontestá e organisashon konfirmando ku solamente E " Konsulonan Insular den Hulanda Karibense tin outoridat pa disidí riba un referendum konstitushonal, no e gobièrnu hulandes."Den respuesta, e organisacion a reuni mas di 3.500 firma na 2013 na fabor di un referendum nobo. Den un carta na minister Plasterk, James Finies, presidente di Nos Ke Boneiru Bèk, a pidi pa un "referendum nobo bou di e derecho di autodeterminacion". Plasterk a kontestá avisá Finies ku preparashonnan pa e evaluashon di e struktura di e entidat públiko a kuminsá pa 2015 ,pero un "posibel kambio di relashonnan konstitushonal no ta parti di e evaluashon ei".<ref>{{cite web|date=August 18, 2014|title=Dutch Minister Plasterk: Constitutional Referendum BES is Island Affair|url=http://www.bearingpointcaribbean.com/dutch-minister-plasterk-consitutional-referendum-bes-island-affair/|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20141211024150/http://www.bearingpointcaribbean.com/dutch-minister-plasterk-consitutional-referendum-bes-island-affair/|archive-date=2014-12-11|access-date=December 7, 2014|work=Government News|publisher=Bearing Point Caribbean}}</ref> e referéndum nobo a tuma lugá riba 18 di desèmber 2015.<ref>[https://web.archive.org/web/20151223042333/http://www.bonairegov.nl/sites/default/files/uploads/2015010717.pdf Referendum bill], government of Bonaire, 9 October 2015</ref> 65% di e partisipashon a vota ku nan no tabata kontentu ku e relashon aktual entre Boneiru i Hulanda.<ref>{{cite web|last1=Posthumus|first1=Niels|date=19 December 2015|title=Bonaire stemt tegen huidige band met Nederland|url=http://www.nrc.nl/nieuws/2015/12/19/bonaire-stemt-tegen-huidige-band-met-nederland|access-date=13 March 2016|publisher=NRC}}</ref><ref>[https://www.smn-news.com/st-maarten-st-martin-news/24458-the-conference-on-the-political-future-of-the-dutch-administered-caribbean-having-met-at-bonaire-west-indies-on-1st-december-2016.html The Conference on the Political Future of the Dutch-Administered Caribbean, Having met at Bonaire, West Indies on 1st December 2016], St. Martin News Network, 15 December 2016</ref>
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1158024732|titulo=Bonaire#History}}
{{References}}
}}
[[Category:Historia di Boneiru]]
n2ch45qn6oa742od2y64j8fklcn6ryz
Revolushon Franses
0
9469
201511
198103
2026-08-21T17:07:47Z
InternetArchiveBot
12063
Add 1 book for [[en:Wikipedia:Verifiability|verifiability]] (20260821)) #IABot (v2.0.9.5) ([[User:GreenC bot|GreenC bot]]
201511
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Databox}}
E '''Revolushon franses''' ([[frances|franses]]: ''Révolution française'') tabata un periodo importante di kambio [[Polítika|polítiko]] i sosial na [[Fransia]], ku a kuminsá na 1789 ku e konvokashon di e Asamblea General i a terminá ku e golpi di estado, ''Coup d'État du 18 Brumaire'', dia 9 di novèmber 1799.
Hopi di e ideanan di e revolushon ta wòrdu konsiderá prinsipionan fundamental di [[demokrasia]] liberal<ref>{{Cite book |last=Livesey |first=James |title=Making Democracy in the French Revolution |url=https://archive.org/details/makingdemocracyi0000live |date=2001 |publisher=Harvard University Press |isbn=978-0-6740-0624-9}}</ref>, miéntras ku su balornan a keda sentral den e diskurso polítiko moderno di Fransia.<ref>{{Cite book |last=Fehér |first=Ferenc |url=https://archive.org/details/frenchrevolution0000unse_a4w7 |title=The French Revolution and the Birth of Modernity |date=1990 |publisher=University of California Press |isbn=978-0-5200-7120-9 |edition=1992}}</ref> Kousa di e revolushon tabata un kombinashon di faktor sosial, polítiko i ekonómiko ku e régimen na mando e momentu ei no a sa di manehá adekuadamente.
{{Stub}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1158556051|titulo=French Revolution}}
{{References}}
}}
Hopi di e ideanan di e revolushon ta wòrdu konsiderá prinsipionan fundamental di demokrasia liberal,[1] i su balornan ta keda sentral den e diskurso polítiko moderno Franses[2] . E tabata kousa pa un kombinashon di faktornan sosial, polítiko i ekonómiko ku e régimen eksistente a resultá di no por a manehá.
[[Category:Revolushon franses]]
osw93lrp7jfzi4db2m8onw3t1yh0kq8
Georg Wilhelm Friedrich Hegel
0
9485
201527
129756
2026-08-21T17:22:40Z
InternetArchiveBot
12063
Add 1 book for [[en:Wikipedia:Verifiability|verifiability]] (20260821)) #IABot (v2.0.9.5) ([[User:GreenC bot|GreenC bot]]
201527
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox persona|variante=c}}
'''Georg Wilhelm Friedrich Hegel''' (aleman: [ˈɡeːɔʁk ˈvɪlhɛlm ˈfʁiːdʁɪç ˈheːɡl̩];<ref name="LPD">{{cite book|last=Wells|first=John C.|year=2008|title=Longman Pronunciation Dictionary|url=https://archive.org/details/longmanpronuncia0000unse|edition=3rd|publisher=Longman|isbn=9781405881180}}</ref><ref name="de-duden-pron">{{cite web|url=https://www.duden.de/rechtschreibung/Hegel|title=Duden {{!}} He-gel {{!}} Rechtschreibung, Bedeutung, Definition|quote=H<u>e</u>gel|work=[[Duden]] |trans-title=Duden {{!}} He-gel {{!}} Spelling, Meaning, Definition|access-date=18 October 2018|language=de}}</ref> 27 di ougùstùs 1770-14 di novèmber 1831) tabata un filósofo aleman. E ta un di e figuranan mas importante di [[Idealismo aleman|idealismo aleman]] i un di e figuranan fundadó di [[Filosofia di siglo 19|filosofia occidental moderna]]. Su influensia ta extendé den henter e gama di temanan filosofiko kontemporáneo, for di asuntunan metafísiko den epistemologia i ontologia, te filosofia polítiko, filosofia di historia, filosofia di arte, filosofia di religion i historia di filosofia.
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1159299552|titulo=G. W. F. Hegel}}
{{References}}
}}
[[Category:Hende]]
[[Category:Filósofo]]
q1744ze4928xfjr78ho489idfwj6ydf
John Locke
0
9486
201538
135435
2026-08-21T17:33:39Z
InternetArchiveBot
12063
Add 1 book for [[en:Wikipedia:Verifiability|verifiability]] (20260821)) #IABot (v2.0.9.5) ([[User:GreenC bot|GreenC bot]]
201538
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox persona|variante=c}}
'''John Locke''' (☆ [[29 di ougùstùs]] [[1632]] na Wrington serka di Bristol – † [[28 di òktober]] [[1704]] na High Laver, Essex) tabata un [[filosofia|filósofo]] i dòkter [[Inglatera|ingles]], ampliamente konsiderá komo un di e pensadónan mas influyente di e [[Ilustracion]] i komunmente konosí komo e "tata di [[Liberalismo|liberalismo]]".<ref>{{cite book|last=Hirschmann|first=Nancy J.|year=2009|title=Gender, Class, and Freedom in Modern Political Theory|location=Princeton|publisher=Princeton University Press|page=79}}</ref><ref>{{cite book|last1=Sharma|first1=Urmila|author2=S. K. Sharma|year=2006|title=Western Political Thought|location=Washington|publisher=Atlantic Publishers|page=440}}</ref><ref>{{cite book|last=Korab-Karpowicz|first=W. Julian|year=2010|title=A History of Political Philosophy: From Thucydides to Locke|location=New York|publisher=Global Scholarly Publications|page=291}}</ref>
Konsiderá komo un di e promé empiristanan [[Reino Uni|britániko]], siguiendo e tradishon di [[Francis Bacon]], Locke ta igualmente importante pa e teoria di e kontrakt sosial. Su trabou a afektá e desaroyo di epistemologia i filosofia polítiko. Su eskrituranan a influensiá [[Voltaire]] i [[Jean-Jacques Rousseau]], i hopi pensadó di e Ilustracion eskoses, i tambe e Revolushonarionan merikano. Su kontribushon na republikanismo klásiko i teoria liberal ta reflehá den e Deklarashon di Independensia di [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]].<ref>{{cite book|last=Becker|first=Carl Lotus|author=Carl L. Becker|title=The Declaration of Independence: a Study in the History of Political Ideas|url=https://archive.org/details/declarationofind0000carl_s0s8|location=New York|publisher=Harcourt, Brace]]|year=1922|page=[https://archive.org/details/declarationofind0000carl_s0s8/page/27 27]}}</ref> Na nivel internashonal, Locke su prinsipionan polítiko-legal ta sigui tin un influensia profundo riba teoria i praktika di un gobièrnu ku representashon limitá i riba protekshon di derechi i libertatnan básiko bou di e [[estado di derecho]].
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1159800059|titulo=John Locke}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Locke, John}}
[[Category:Filósofo]]
[[Category:Reino Uni]]
9i9qjnthrl1hkyoubu9s47zft8g9i6y
Arthur Schopenhauer
0
9491
201535
143777
2026-08-21T17:31:29Z
InternetArchiveBot
12063
Add 1 book for [[en:Wikipedia:Verifiability|verifiability]] (20260821)) #IABot (v2.0.9.5) ([[User:GreenC bot|GreenC bot]]
201535
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox persona
| variante = c
}}
'''Arthur Schopenhauer''' (aleman: [ˈaɐtʊɐ ˈʃoːpm̩haʊɐ]; ☆ [[22 di febrüari]] [[1788]] na Danzig - † [[21 di sèptèmber]] [[1860]] na [[Frankfurt]]) tabata un [[filosofia|filósofo]] [[Alemania|aleman]]. E ta mas konosí pa su obra di 1818 ''Die Welt als Wille und Vorstellung'' ([[papiamentu|pap]]: E Mundu komo Boluntat i Representashon), ampliá na 1844, ku ta karakterisá e mundu fenoméniko komo e produkto di un boluntat numéniko siegu.<ref>{{cite book|title=Essays and Aphorisms|year=2004|publisher=Penguin Classics|isbn=978-0-14-044227-4|author=Arthur Schopenhauer|page=[https://archive.org/details/essaysaphorisms00scho/page/23 23]|url=https://archive.org/details/essaysaphorisms00scho/page/23}}
* The Oxford Encyclopedic English Dictionary. 'Schopenhauer': Oxford University Press. 1991. p. 1298. {{ISBN|978-0-19-861248-3}}.</ref> Basá riba e idealismo transedental di [[Immanuel Kant]] (1724-1804), Schopenhauer a desaroyá un sistema metafísico i étiko ku ta [[ateismo|ateístiko]] rechasando e ideanan kontemporáneo di idealismo aleman.<ref name="WWR3">''The World as Will and Representation'', vol. 3, Ch. 50.</ref><ref name=Jacquette>{{cite book|title=Schopenhauer, Philosophy and the Arts|year=2007|publisher=Cambridge University Press|isbn=978-0-521-04406-6|editor=Dale Jacquette|page=162|quote=Pa Kant, e sublime matematiko, manera por mira por ehempel den e shelu strea, ta sugeri na imaginashon e infinito, ku na su turno ta kondusi pa sutil gironan di kontemplashon na e konsepto di Dios. E [[ateismo]] di lo no tin nada di esaki, i e ta mira ku rason ku apesar di adopta e distinshon di Kant entre e sublime dinamiko i matemátiko, su teoria di e sublime, ku ta referí na e lucha i sufrimentu di e lucha i sufrimentu di e boluntat, ta diferente for di esun di Kant.}}</ref> e tabata un di e promé pensadónan di filosofia occidental ku a kompartí i afirmá prinsipionan importante di filosofia indio, manera asetisismo, negashon di e "mi", i e noshon di mundu komo aparensia.<ref>Wak e estudio riba influensianan oriental den e génesis di Filosofia di Schopenhauer pa Urs App: ''Schopenhauer's Compass. An Introduction to Schopenhauer's Philosophy and its Origins''. Wil: UniversityMedia, 2014 ({{ISBN|978-3-906000-03-9}})
* {{cite book|title=An Introduction to the History of Psychology|edition=6th|year=2009|publisher=Cengage Learning|isbn=978-0-495-50621-8|last=Hergenhahn |first=B. R.|page=216|quote=Aunke Schopenhauer tabata ateo, El a realisá ku Su filosofia di negashon tabata parti di varios religion grandi; por ehèmpel, kristianismo, hinduismo i budismo.}}<!--|access-date=2 September 2012--></ref> Su trabou a ser deskribí komo un manifestashon ehemplar di pesimismo filosófiko.<ref>{{cite book|title=Essays and Aphorisms|year=2004|publisher=Penguin Classics|isbn=978-0-14-044227-4|author=Arthur Schopenhauer|pages=[https://archive.org/details/essaysaphorisms00scho/page/22 22–36]|quote=…pero no tin niun hende ku a purba ku tantu show di siña pa demostrá ku e perspektiva pesimista ta "hustifiká", ku bida mes ta realmente malu. Ta pa e meta aki ku tin e metafisika di e boluntat i e idea di Schopenhauer.|url=https://archive.org/details/essaysaphorisms00scho/page/22}}
* ''[http://librivox.org/studies-in-pessimism-by-arthur-schopenhauer/ Estudios en pesimismo]'' - buki di Audio Di LibriVox.
* {{cite book|title=Encyclopedia of Psychology and Religion, Volume 2|url=https://archive.org/details/encyclopediaofps0000unse_a4h7|year=2009|publisher=Springer|isbn=978-0-387-71801-9|editor1=David A. Leeming |editor2=Kathryn Madden |editor3=Stanton Marlan |page=824|quote=Un afirmashon mas eksakto por ta ku pa un eskritor aleman (en bes di un eskritor franses òf britániko di e tempu ei)Schopenhauer tabata un ateo honesto i habrí.}}<!--|access-date=2 September 2012--></ref> [[File:Schopenhauer Die Welt als Wille und Vorstellung 1819.jpg|thumb|left|Promé edishon di e buki ''Die Welt als Wille und Vorstellung'' di 1819]]
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1158872243|titulo=Arthur Schopenhauer}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Schopenhauer, Arthur}}
[[Category:Filósofo]]
[[Category:Alemania]]
p54vrktef47tjly7ccg8v9s7zmrhwlt
Martin Heidegger
0
9496
201503
199541
2026-08-21T16:57:41Z
InternetArchiveBot
12063
Add 1 book for [[en:Wikipedia:Verifiability|verifiability]] (20260821)) #IABot (v2.0.9.5) ([[User:GreenC bot|GreenC bot]]
201503
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Infobox persona}}
'''Martin Heidegger''' ([[alemán|aleman]]: [ˈmaʁtiːn ˈhaɪdɛɡɐ]; [[26 di sèptèmber]] [[1889]] - [[26 di mei]] [[1976]]) tabata un [[filosofia|filósofo]] [[alemania|aleman]] konosí pa su kontribushon na [[fenomenologia]], [[hermenétika]] i [[eksistensialismo]]. E ta entre e filósofonan mas importante i influyente di [[siglo 20]].<ref name=IEP>{{cite web|url=http://www.iep.utm.edu/heidegge/|title=Heidegger, Martin – Internet Encyclopedia of Philosophy|author=Włodzimierz Julian Korab-Karpowicz|website=www.iep.utm.edu|author-link=Włodzimierz Julian Korab-Karpowicz}}</ref><ref>{{cite book |last1=Millerman |first1=Michael |title=Beginning with Heidegger : Strauss, Rorty, Derrida, Dugin & the philosophical constitution of the political |date=2020 |location=London |isbn=978-1912975808}}</ref> E tabata hopi kritiká pa su sosten na e Partido Nazi despues di su elekshon komo rektor di Universidat di Freiburg na 1933, i tabata motibu pa kontroversia tokante e relashon entre su [[filosofia]] i nazismo.<ref>{{cite book |editor-last1=Fried |editor-first1=Gregory |title=Confronting Heidegger: a Critical Dialogue on Politics and Philosophy |date=2020 |publisher=Rowman and Littlefield |isbn=9781786611918 |url=https://ndpr.nd.edu/news/confronting-heidegger-a-critical-dialogue-on-politics-and-philosophy/#_ednref2}}</ref>
Den e teksto fundamental di Heidegger "Ser i tempu" (1927), ''Dasein'' ta wòrdu introdusí komo un término pa e tipo di ser ku ser humano tin.<ref>Velasquez, M., ''Philosophy: A Text with Readings'' (Boston: [[Cengage Learning]], 2012), [https://books.google.com/books?id=PWwWAAAAQBAJ&pg=PA193 p. 193].</ref> ''Dasein'' a ser tradusí komo "ta aya". Heidegger ta kere ku ''Dasein'' ya tin un komprondementu "pre-ontológiko" i konkreto ku ta duna forma na kon e ta biba. E manera di ta aki e ta yam'é "ta den mundu". ''Dasein'' i ''"ta-den-mundu"'' ta konseptonan unitario ku no ta di akuerdo ku filosofia rashonalista i su bista di "suheto/opheto" for di por lo ménos [[René Descartes]]. Heidegger ta diskuti eksplísitamente ku Descartes, i ta usa un analisis di ''Dasein'' pa trata e pregunta di e nifikashon di ser. E nifikashon aki ta "relashoná ku loke ta hasi sernan komprendibel komo sernan", segun e erudito di Heidegger, Michael Wheeler.<ref>{{cite web |last1=Wheeler |first1=Michael |title=Martin Heidegger: 2.2.1 The Question |url=https://plato.stanford.edu/entries/heidegger/#Que |website=The Stanford Encyclopedia of Philosophy |publisher=Metaphysics Research Lab, Stanford University |access-date=28 January 2021 |date=2020}}</ref>
==Biografia ==
=== Prome añanan ===
[[File:Geburtshaus Heidegger Sonne.JPG|thumb|right|Mesnerhaus na Meßkirch, kaminda Heidegger a krese.]]
Heidegger a nase den e zona rural di Meßkirch, Baden, yu di Johanna (Kempf) i Friedrich Heidegger.<ref>{{cite book|url=https://books.google.com/books?id=qIrWZajVZuwC&q=Johanna+Kempf+Heidegger&pg=PA3|title=Heidegger: The Man and the Thinker|first=Thomas|last=Sheehan|date=31 December 2011|publisher=Transaction Publishers|via=Google Books|isbn=9781412815376}}</ref> Lantá komo [[Iglesia Catolico Romano|katóliko romano]], e tabata yu di e sakristán di e iglesia di e pueblo ku a athiri na e Konsilio Vatikano I di 1870, ku tabata ser observá prinsipalmente pa e klase mas pober di Meßkirch. Su famia no por a permití pa mand'é na [[universidat]], p'esei el a drenta un seminario hesuíta, maske el a wòrdu rechasá den un par di siman pa motibu di e rekisitonan di salú i loke e direktor i dòkter di e seminario a deskribí komo un malesa di kurason sikosomátiko. Heidegger tabata kòrtiku i muskuloso, ku wowo skur i penetrante. E tabata disfrutá di aktividatnan den aire liber, siendo spesialmente hábil pa ski.<ref>Hermann Philipse, ''Heidegger's Philosophy of Being'' p. 173, Notes to Chapter One, Martin Heidegger, ''Supplements'', trans. John Van Buren p. 183.</ref>
El a studia [[teologia]] na Universidat di Freiburg ku sosten di iglesia, i despues el a kambia su área di estudio pa filosofia. Heidegger a kompletá su tesis di doktor riba psikologismo na 1914,<ref>''Die Lehre vom Urteil im Psychologismus. Ein kritisch-theoretischer Beitrag zur Logik'' [''The Doctrine of Judgment in Psychologism: A Critical-theoretical Contribution to Logic''] (1914). Source: Annemarie Gethmann-Siefert, "Martin Heidegger", ''Theologische Realenzyklopädie'', XIV, 1982, p. 562. Awor su tesis ta inklui den: M. Heidegger, ''Frühe Schriften'', Frankfurt-am-Main: Vittorio Klostermann, 1993.</ref> influensiá pa Neo-tomismo i Neo-Kantianismo, dirigí pa Arthur Schneider.<ref>Joseph J. Kockelmans, ''Phenomenology and the Natural Sciences: Essays and Translations'', Northwestern University Press, 1970, p. 145.</ref> Na 1916 el a terminá su ''venia legendi'' ku un tèst di habilidat riba Duns Scotus<ref>Tene kuenta, sinembargo, ku despues a deskubrí ku un di e dos fuente prinsipal ku Heidegger a usa no tabata pa Scotus, sino pa Thomas di Erfurt. Asina, e tesis di habilitat di Heidegger di 1916, "Die Kategorien- und Bedeutungslehre des Duns Scotus" ["Doktrina di Kategoria i Nifikashon di Duns Scotus"], mester a ser titulá "Die Kategorienlehre des Duns Scotus und die Bedeutungslehre des Thomas von Erfurt". Fuente di informashon: [http://plato.stanford.edu/entries/erfurt ''Stanford Encyclopedia of Philosophy'': "Thomas Erfurt"].</ref> dirigí pa e neokantiano Heinrich Rickert<ref>Sebastian Luft (ed.), ''The Neo-Kantian Reader'', Routledge 2015, p. 461.</ref> i influensiá pa fenomenologia di [[Edmund Husserl]].<ref>Francesco Alfieri, ''The Presence of Duns Scotus in the Thought of Edith Stein: The Question of Individuality'', Springer, 2015, p. 6.</ref> El a purba di haña e puesto di filosofia (katóliko) na Universidat di Freiburg dia 23 di yüni di 1916, pero el a faya apesar di e sosten di Heinrich Finke.<ref>Martin Heidegger and the First World War, William H. F. Altman, p 79 </ref>
Den e dos añanan ku a sigui, el a traha promé komo sòldá privá sin suèldo i despues el a sirbi komo sòldá durante e último aña di [[Prome Guera Mundial]]; sirbiendo "e último dies luna di guera" ku "e último tres di nan den un unidat meteorológiko na e fronta oksidental".
Heidegger a duna kurso na Universidat di Freiburg di 1919-1923.
=== Marburg ===
Na 1923, Heidegger a keda skohé pa un katedra extraordinario di filosofia na Universidat di Marburg.<ref>{{Cite web|url=https://plato.stanford.edu/archives/win2018/entries/heidegger/|title=Martin Heidegger|first=Michael|last=Wheeler|editor-first=Edward N.|editor-last=Zalta|date=December 9, 2018|publisher=Metaphysics Research Lab, Stanford University|via=Stanford Encyclopedia of Philosophy}}</ref> su koleganan ei tabata inkluí Rudolf Bultmann,<ref>Woodson, 2018, p. 60</ref> Nicolai Hartmann, Paul Tillich,<ref>Woodson, 2018, p. 94-95</ref> i Paul Natorp.<ref>Michalski, M., trans. J. Findling, [https://books.google.com/books?id=_UdNAAAAQBAJ&pg=PA65 "Hermeneutic Phenomenology as Philology"], in Gross, D. M., & Kemmann, A., eds., ''Heidegger and Rhetoric'' ([[Albany, New York|Albany, NY]]: [[State University of New York#SUNY Press|SUNY Press]], 2005), p. 65.</ref> E studiantenan di Heidegger na Marburg tabata inkluí Hans-Georg Gadamer, Hannah Arendt, Karl Löwith, Gerhard Krüger, Leo Strauss, Jacob Klein, Günther Anders i Hans Jonas. Siguiendo Aristóteles, el a kuminsá desaroyá den su konferenshanan e tema prinsipal di su filosofia: e asuntu di sentido di ser. El a extende e konsepto di suheto na e dimenshon di historia i eksistensia konkreto, ku el a haña prefigurá den pensadónan kristian manera Pablo di Tarso, Agustín di Hipona, Martin Luther i [[Søren Kierkegaard]]. Tambe el a lesa obra di Wilhelm Dilthey, Husserl, Max Scheler,<ref>Gethmann-Siefert, 1982, p. 563</ref> i [[Friedrich Nietzsche]].<ref name="SEP">{{cite encyclopedia|url=http://plato.stanford.edu/entries/heidegger/|title=Martin Heidegger |encyclopedia=[[Stanford Encyclopedia of Philosophy]] |author=[[Michael Wheeler (philosopher)|Michael Wheeler]]|date=2011-10-12 |access-date=2016-03-02}}</ref>
=== Freiburg ===
Na 1927 Heidegger a publiká su obra prinsipal, ''Sein und Zeit'' (Ser i tempu). Ora Husserl a retira komo profesor di Filosofia na 1928, Heidegger a aksepta e elekshon di Freiburg pa ta su susesor, apesar di un kontraoferta di Marburg. Heidegger a keda na Freiburg di Brisgovia pa resto di su bida, rechasando ofresenan posterior, inkluyendo un di Humboldt University di Berlin. Su studiantenan na Freiburg tabata inkluí Hannah Arendt, Günther Anders, Hans Jonas, Karl Löwith, Charles Malik, Herbert Marcuse i Ernst Nolte. Karl Rahner probablemente a asisti na kuater di su seminarionan den kuater semestre for di 1934 te ku 1936. Emmanuel Levinas a asisti na su kursonan di konferensia durante su estadía na Freiburg na 1928, meskos ku Jan Patočka na 1933; Patočka partikularmente tabata profundamente influensiá dor di dje.<ref>{{cite web|last=Steinfels|first=Peter |date=27 December 1995|title=Emmanuel Levinas, 90, French Ethical Philosopher |url=https://www.nytimes.com/1995/12/27/world/emmanuel-levinas-90-french-ethical-philosopher.html |work=[[The New York Times]] |access-date=27 September 2018}}</ref><ref>[https://books.google.com/books?id=IHLgtD-1tv8C&pg=PA32 ''Caring for the Soul in a Postmodern Age''], p. 32</ref>
Heidegger a keda skohé komo rektor di e Universidat dia 21 di aprel 1933, i a uni ku e Partido Nazi dia 1 di mei.<ref>Bambach, C. R., ''Heidegger's Roots: Nietzsche, National Socialism, and the Greeks'' ([[Ithaca, New York|Ithaca, NY]]: [[Cornell University Press]], 2003), p. 82.</ref> Durante su tempu komo rektor e tabata miembro i partidario entusiasta di e partido.<ref>{{cite book | last = Hemming | first = Laurence | title = Heidegger and Marx : a productive dialogue over the language of humanism | chapter-url= https://books.google.com/books?id=fjC-hf2kFsIC | publisher = Northwestern University Press |chapter = 7 | location = Evanston, Ill | year = 2013 | isbn = 978-0810128750 }}</ref><ref>{{cite book | last = Farin | first = Ingo | title = Reading Heidegger's "Black notebooks 1931--1941 | url= https://books.google.com/books?id=m2OkCwAAQBAJ | publisher = The MIT Press | location = Cambridge, Massachusetts London, England | year = 2016 | isbn = 978-0262034012 }}</ref><ref name="Farin">{{Cite book|url=https://mitpress.mit.edu/books/reading-heideggers-black-notebooks-1931-1941|title=Reading Heidegger's Black Notebooks 1931–1941|date=19 February 2016|publisher=MIT Press|isbn=9780262034012}}. Collection of essays by Heidegger scholars, edited by Ingo Farin and [[Jeff Malpas]].</ref> Tin un kontroversia kontinuo tokante e relashon entre su filosofia i su lealtat polítiko na nazismo.<ref name="auto1"/>
E tabata ke posishoná su mes komo e filósofo di partido, pero e naturalesa sumamente abstrakto di su trabou i e oposishon di Alfred Rosenberg, ku tabata aspirá na aktua den e posishon ei, a limitá e ròl di Heidegger. Su retiro for di su puesto di rektor tabata mas debí na su frustrashon komo administradó ku na kualke oposishon di prinsipio na e nazis, segun historiadónan.<ref>{{cite book |last= Evans |first=Richard J.|author-link=Richard J. Evans |title=The Coming of the Third Reich|publisher=Penguin Books|date=2005 |pages=419–422 |isbn=978-0143034698}}</ref> Den su diskurso inaugural komo rektor riba 27 di mei, el a expresa su apoyo na un revolushon aleman, i den un artikulo i un diskurso na e studiantenan di e mesun aña el a apoya Adolf Hitler tambe.<ref name="young" /> Na novèmber di 1933, Heidegger a firma e voto di lealtat di profeshonalnan di universidat i skolnan sekundario aleman na [[Adolf Hitler]] i na e Estado Nashonal-Sosialista.
Heidegger a renunsia e rektorato na aprel 1934, pero el a keda miembro di e Partido Nazi te 1945, ounke e nazi finalmente a impedi'e di publika.<ref name="young">{{cite book |last=Young|first=Julian |author-link=Julian Young|title=Heidegger, Philosophy, Nazism |publisher=Cambridge University Press |date=1998|isbn=978-0521644945}}</ref> For di 1936 te 1940, Heidegger a duna un serie di konferensia riba [[Friedrich Nietzsche|Nietzsche]] na Freiburg ku a presenta gran parti di e materia prima inkorpora den su trabou i pensamento mas establesi di e tempo aki. Di e serie aki, Heidegger a bisa den su entrevista di 1966 ku ''Der Spiegel'': "Tur esnan ku tabatin orea pa tende por a tende den e konferenshanan aki... un konfrontashon ku nashonal-sosialismo.<ref>{{Cite book |last=Martin Heidegger (interview 1966) |url=http://archive.org/details/MartinHeidegger-DerSpiegelInterviewenglishTranslationonlyAGodCan |title=Martin Heidegger - Der Spiegel Interview 1966 (English translation) |language=German}}</ref> Estudiantenan despues, sinembargo, a yega na e konklushon kontrario riba e material aki; por ehèmpel, David Farrell Krell, den e introdukshon na un tradukshon na ingles di e seminario, ta skirbi: "E problema no ta ku Heidegger no tabatin un teoria i praktikanan polítiko, sino ku e tabatin un teoria i praktikanan polítiko."<ref>{{Cite book |last=Heidegger |first=Martin |url=https://www.worldcat.org/oclc/22492313 |title=Nietzsche |date=1991 |others=[[David Farrell Krell]], [[Joan Stambaugh]] |isbn=0-06-063841-9 |edition=First |location=[San Francisco] |oclc=22492313}}</ref>
Na outono di 1944, Heidegger a ser reklutá den Volkssturm i asigná pa koba kandela anti-tanko rònt di Rin.<ref name=fell>{{cite news |last=Inwood |first=Michael |date=12 April 2014 |title=Martin Heidegger: the philosopher who fell for Hitler|url=https://www.telegraph.co.uk/culture/books/10739165/Martin-Heidegger-the-philosopher-who-fell-for-Hitler.html |work=[[The Independent]] |access-date=27 September 2018}}</ref>
E Kuaderno Negro di Heidegger, skirbi entre 1931 i komienso di añanan 1970 i publika pa prome biaha na 2014, ta kontene varios expresion di sentimento antisemita, ku a kondusi na un reevaluashon di e relashon di Heidegger ku nazismo.<ref>{{cite news|author=Michael Inwood|title=Martin Heidegger: the philosopher who fell for Hitler|url=https://www.telegraph.co.uk/culture/books/10739165/Martin-Heidegger-the-philosopher-who-fell-for-Hitler.html|newspaper=The Telegraph|year=2014}}</ref><ref>{{cite news |title= Das vergiftete Erbe|last=Assheuer|first=Thomas|author-link=:de:Thomas Assheuer |url= http://www.zeit.de/2014/12/heidegger-schwarze-hefte-veroeffentlicht|newspaper=[[Die Zeit]] |date=21 March 2014|language=de|trans-title=The poisoned heritage|access-date=27 September 2018}}</ref> Despues di analisá e Buki Di Notes Negros, Donatella di Cesare ta deklará den su buki Heidegger i e hudiunan ku "antisemitismo metafisiko" i antipatia pa e hudiunan tabata fundamental pa e trabou filosofiko di Heidegger. Heidegger, segun di Cesare, tabata konsiderá e hudiunan komo agentenan di modernidat ku tabata desfigurá e spiritu di sibilisashon okidental; el a sostené ku e Holocaust tabata e resultado lógiko di e akselerashon hudiu di teknologia i, p'esei, el a kulpa su mes víktima di e genosidio hudiu.<ref>{{cite book | last = di Cesare | first = Donatella | title = Heidegger and the Jews : the Black notebooks | url = https://archive.org/details/heideggerjewsbla0000dice | publisher = Polity | location = Cambridge, UK Medford, MA | year = 2018 | isbn = 9781509503834 }}</ref>
=== Despues di guera ===
Na fin di 1946, mientras Fransia tabata dedika na e épuration légale den su zona di okupashon, autoridadnan militar franses a determina ku Heidegger mester a ser impedi di siña of partisipa den kualkier aktividad universitario pa motibo di su asoshashon ku e Partido Nazi.<ref>Provisional ruling October 5, 1946; final ruling December 28, 1946; Hugo Ott, Martin Heidegger: A Political Life, (Harper Collins, 1993, page 348)</ref> E proseduranan di desnazifikashon kontra Heidegger a kontinuá te na mart 1949, ora finalmente Mitläufer a keda deklará (e di dos kategoria mas abou di e sinku kategoria di "inkriminashon" pa asosiashon ku e regimen nazi). No a proponé medidanan punitivo kontra dje.<ref name="Rüdiger Safranski" /> Esaki a habri e kaminda pa su readmision na enseñansa na Universidat di Freiburg den e semestre di winter di 1950-51.<ref name="Rüdiger Safranski">Rüdiger Safranski, Martin Heidegger: Between Good and Evil (Harvard University Press, 1998, page 373)</ref> El a risibí status di emérito i despues el a siña regularmente for di 1951 te 1958, i pa invitashon te 1967.
=== Morto ===
Heidegger a fayesé dia 26 di mei 1976 na Meßkirch<ref name="NYT_1976">{{cite web |last=Fiske |first=Edward B. |date=May 27, 1976 |title=Martin Heidegger, a Philosopher Who Affected Many Fields, Dies |url=https://www.nytimes.com/1976/05/27/archives/martin-heidegger-a-philosopher-who-affected-many-fields-dies-martin.html |work=[[The New York Times]] |page=1}}</ref> i a ser derá na sementerio Meßkirch.<ref>{{Cite book |last=Safranski |first=Rüdiger |url=https://books.google.com/books?id=DX47SpX5cnMC&q=martin+heidegger+Me%C3%9Fkirch+cemetery&pg=PA432 |title=Martin Heidegger: Between Good and Evil |date=December 9, 1999 |publisher=Harvard University Press |isbn=9780674387102 |via=Google Books}}</ref>
== Bida personal ==
[[File:Heideggerrundweg0009.JPG|thumb|left|E chalet di piedra i ladriljo di Heidegger tabata ser agrupá entre otro na Todtnauberg.]]
Heidegger a kasa ku Elfride Petri dia 21 di mart di 1917,<ref name="Heidegger_2007">{{cite book |last=Heidegger |first=Martin |title=Becoming Heidegger: on the trail of his early occasional writings, 1910–1927 |page=XXV |publisher=Northwestern University Press |location=Evanston, Ill |year=2007 |isbn=978-0810123038 }}</ref> den un seremonia katóliko ofresé pa su amigu Engelbert Krebs, i un siman despues den un seremonia protestante den presensia di su mayornan. Nan promé yu, Jörg, a nase na 1919.<ref name="Schalow_2020">{{Citation |first=F. |last=Schalow |author-link=Frank Schalow |title=Historical Dictionary of Heidegger's Philosophy |edition=3rd |location=Lanham, Maryland |publisher=[[Rowman & Littlefield]] |year=2019 |url=https://books.google.com/books?id=nJ27DwAAQBAJ&pg=PA159 |page=159|isbn=9781538124369 }}</ref> Elfride a duna lus na Hermann [de] na ougùstùs di 1920. Heidegger tabata sa ku e no tabata Hermann su tata biológiko, pero el a kria Hermann komo su yu. Hermann su tata biológiko, ku a bira padrino di su yu, tabata amigu di famia i dòkter Friedel Caesar. Hermann a ser informá di esaki na edat di 14 aña;<ref name="Letters_to_wife_1915">{{cite web |url=http://au.wiley.com/WileyCDA/WileyTitle/productCd-0745641369.html |title=Letters to his Wife: 1915 – 1970 |date=11 December 2009 |website=Wiley.com}}</ref> Hermann a bira un historiadó i despues lo a sirbi komo ehekutadó di e testamentu di Heidegger.<ref name=":0">{{Cite news |title=Es ist wieder da |url=http://www.zeit.de/2014/05/martin-heidegger-schwarze-hefte/komplettansicht |newspaper=Die Zeit |date=30 January 2014}}</ref> Hermann Heidegger a fayesé riba 13 di yanüari 2020.<ref name="Schulte_2020">{{Citation |last=Schulte |first=Bettina |url=https://www.badische-zeitung.de/der-nachlassverwalter-des-philosophen-hermann-heidegger-ist-tot--181850448.html |title=Der Nachlassverwalter des Philosophen: Hermann Heidegger ist tot |publisher=[[Badische Zeitung]] |date=20 January 2020}}</ref>
Heidegger a pasa hopi tempu den su kas di fakansi na Todtnauberg, na rant di e mondi "Schwarzwald".<ref>Sharr, A., ''Heidegger's Hut'' (Cambridge, MA: MIT Press), 2006.</ref> E tabata konsiderá ku e isolashon ku e palu a duna tabata e mihó ambiente pa partisipá den pensamentu filosofiko.<ref>[http://cabinetmagazine.org/issues/25/durantaye.php Being There], a Spring 2007 article on Heidegger's vacation home for ''[[Cabinet (magazine)|Cabinet]]'' magazine.</ref>
[[File:Grab Heidegger.JPG|thumb|right|Tumba di Heidegger na Meßkirch.]]
Algun luna promé ku su morto, el a reuní ku Bernhard Welte, un saserdote katóliko, profesor na Universidat di Freiburg i korespondente anterior. No ta konosí e naturalesa eksakto di nan kombersashon, pero loke ta konosí ta ku el a inkluí e kombersashon tokante e relashon di Heidegger ku e Iglesia Katóliko i e posterior entiero kristian den kua e saserdote a ofresé.<ref>Emad, Parvis. (2006) "Martin Heidegger – Bernhard Welte Correspondence Seen in the Context of Heidegger's Thought". Heidegger Studies. 22: 197–207. [http://www.pdcnet.org/collection/show?id=heideggerstud_2006_0022_0197_0207&file_type=pdf Philosophy Documentation Center website]</ref><ref>{{cite journal | last1 = Lambert | first1 = Cesar | year = 2007 | title = Some considerations about the correspondence between Martin Heidegger and Bernhard Welte | journal = Revista de Filosofía | volume = 63 | pages = 157–169 | doi = 10.4067/S0718-43602007000100012 | doi-access = free }}</ref><ref>[[Sean McGrath (philosopher)|McGrath, S. J.]], ''Heidegger; A (Very) Critical Introduction'' ([[Grand Rapids, Michigan|Grand Rapids]]: [[William B. Eerdmans Publishing Company]], 2008), [https://books.google.com/books?id=MXwire6vjygC&pg=PA10 p. 10].</ref>
=== Asuntunan ===
Heidegger tabatin un romansa di kuater aña ku Hannah Arendt i un romansa di dékadanan ku Elisabeth Blochmann; tur dos muhé tabata su studiante.<ref>Inwood, M. J., [https://web.archive.org/web/20221005005255/https://themarginaliareview.com/heidegger-semitic-nomad/ "Was Heidegger a Semitic Nomad?"], ''The Marginalia Review'', February 17, 2015.</ref> Arendt tabata hudiu, i Blochmann tabatin un tata hudiu, loke a someté nan na un persekushon severo di parti di e outoridatnan nazi.
Heidegger, di 35 aña, ku tabata kasá i tabatin dos yu chikitu, a kuminsá un relashon romántiko largu ku Arendt, di 17 aña,<ref>[https://www.openculture.com/2017/05/the-love-letters-of-hannah-arendt-and-martin-heidegger.html The Love Letters of Hannah Arendt and Martin Heidegger ''Open Culture'' 10 May 2017]</ref> ku despues a enfrentá krítika pa esaki pa motibu di Heidegger su sosten na e Partido Nazi despues di su elekshon komo rektor di Universidat di Freiburg na 1933. Nan a yega na un akuerdo pa tene e detayenan di e relashon sekreto, preservando su kartanan pero manteniendo nan inaksesibel. E relashon no a keda konosí te ora e biografia di Elisabeth Young-Bruehl tokante Arendt a aparesé na 1982. Na momentu di publikashon, Arendt i Heidegger a fayesé i e esposa di Heidegger, Elfride (1893-1992), tabata na bida ainda. E asuntu no tabata konosí amplio te na 1995, ora Elzbieta Ettinger tabatin akseso na e korespondensia seyá.
Probablemente ta hustu pa bisa ku, despues di su relashon ku Hannah Arendt, Blochmann tabatin un di e asuntunan ekstramarital mas importante ku Heidegger (manera ta konosí for di 2005, Heidegger a ehekutá un sorto di matrimonio habrí i su kasá Elfriede tabata sa di su asuntunan i a ehekutá su mes asuntunan). Elfriede Heidegger i Elisabeth Blochmann tabata amiga i eks-kompañero di klas. E historia ta bon dokumentá den e edishon di 1989 di su kartanan, kuminsando na 1918.<ref>Joachim W. Storck, ed. Marbach am Neckar: Deutsches Literatur-Archiv, 1989, 2nd edn. 1990.</ref> Heidegger su kartanan na su esposa ta kontené informashon tokante varios otro asuntu di dje.<ref name=":0" /> El a yuda Blochmann emigrá for di Alemania promé ku inisio di [[Di Dos Guera Mundial]] i a rekomensa kontakto ku tur dos despues di e guera.<ref>[https://books.google.com/books?id=KVyvAAAAIAAJ&q=Martin%20Heidegger%20/%20Elisabeth%20Blochmann.%20Briefwechsel%201918%E2%80%931969. ''Martin Heidegger / Elisabeth Blochmann. Briefwechsel 1918–1969''].</ref>
== Filosofia ==
[[File:Heideggerrundweg0013.JPG|thumb|right|Vista for die chalet di vakantie di Heidegger na Todtnauberg. Heidegger as kirby mayoria di "Ser i tempu" ei.]]
=== Dasein ===
Den e ''Ser i tempu'' di 1927, Heidegger ta rechasá e bista kartesiano di ser humano komo un espectador sujetivamente di e obhetonan, segun Marcella Horrigan-Kelly (et al.).<ref name="Horrigan-Kelly_2016">{{Citation |title=Understanding the Key Tenets of Heidegger's Philosophy for Interpretive Phenomenological Research |first1=Marcella |last1=Horrigan-Kelly |first2=Michelle |last2=Millar |first3=Maura |last3=Dowling |journal=International Journal of Qualitative Methods |year=2016 |volume=15 |issue=January–December 2016: 1–8 |doi=10.1177/1609406916680634|s2cid=152252826 |doi-access=free }}</ref> Na kontraste, e buki ta sostené ku tantu e suheto komo e obheto ta inseparabel. Presentando e "ser" komo inseparabel, Heidegger a introdusí e término ''Dasein'' (literalmente: ta aya), destiná pa enkarná un" ser bibu "dor di su aktividat di "ta aya" i "ta den mundu".<ref name="Horrigan-Kelly_2016"/> "Na un manera famoso, Heidegger ta skirbi tokante ''Dasein'' komo un Ser den mundu", Segun Michael Wheeler (2011). Entendé komo un fenomeno unitaria en bes di un kombinashon aditivo kontingente, ta den mundu ta un karakterístika esensial di ''Dasein'', Wheeler ta skirbi.<ref name="SEP_Wheeler_2011">{{Citation |first=Michael |last=Wheeler |url=https://plato.stanford.edu/archives/fall2020/entries/heidegger/ |title=Martin Heidegger |year=2011 |encyclopedia=[[Stanford Encyclopedia of Philosophy]] Archive}}</ref>
Heidegger su relato di ''Dasein'' den ''Ser i tempu'' ta pasa dor di un disecshon di e eksperensianan di ''Angustia'', "e Nada" i mortalidat, i despues dor di un analisis di e struktura di "k" komo tal. For di e punto aki, e ta pone e problema di "autenticidad", esta, e potencial cu e ''Dasein'' mortal ta existi suficientemente plenamente pa realmente compronde e ser i su posibilidatnan. ''Dasein'' no ta" hòmber", pero e no ta nada otro ku "hòmber", segun Heidegger. Ademas, el a skirbi ku ''Dasein'' ta "e ser ku lo duna akseso na e pregunta di e nifikashon di Ser".<ref>{{Citation |last1=Caws |first1=Peter |last2=Fettner |first2=Peter |editor-last=Glendinning |editor-first=Simon |editor-link=Simon Glendinning |encyclopedia=The Edinburgh Encyclopedia of Continental Philosophy |location=Edinburgh |publisher=[[Edinburgh University Press]] |year=1999 |url=https://books.google.com/books?id=qJwwL6wBOqwC&pg=PA154 |title=Philosophy of Existence and Philosophical Anthropology: Sartre and Heidegger |page=154|isbn=9781579581527 }}</ref>
=== Ser ===
E eksperensia ordinario i asta mundano di ''Dasein'' di "ta den mundu 'ta duna' akseso na e nifikashon" òf "sentido di ser" (''Sinn des Seins''). E acceso aki via ''Dasein'' ta tambe loke "den termino di cual algo ta bira inteligibel como algo."<ref name="Ibid., p. 151">"aus dem her etwas als etwas verständlich wird," ''Sein und Zeit'', p. 151.</ref> Heidegger ta proponé ku e nifikashon aki lo klarifiká e komprondementu "pre-sientífiko" ordinario, ku ta antecedé e formanan abstrakto di konosementu, manera lógica òf teoria.<ref name="Ibid., p. 12">''Sein und Zeit'', p. 12.</ref>
E supuesto "acceso no linguistico i precognitivo" na e nificashon di Ser no tabata subraya ningun narrativa particular i preferencia, segun un relato di E analisis Di Richard Rorty haci pa Edward Grippe.<ref name="IEP_Rorty">{{Citation |last=Grippe |first=Edward |title=Richard Rorty (1931—2007)|encyclopedia=[[Internet Encyclopedia of Philosophy]] |url=https://iep.utm.edu/rorty/ |issn=2161-0002}}.</ref> Den e relato Aki, Heidegger ta sostené ku ningun komprondementu partikular di Ser (ni e estado di ''Dasein'' i su esfuersonan) mester ser preferí na un otro. Ademas," Rorty ta di akuerdo ku Heidegger ku no tin un poder skondí yamá Ser", Grippe ta skirbi, agregando ku E konsepto di Ser Di Heidegger ta ser mirá pa Rorty komo metafóriko.
Pero Heidegger en realidad "no tin idea di con nos por kontesta e pregunta di ta como tal", Simon Critchley ta skirbi den su comentario di blog di nuebe parti di 2009 riba ''Ser i Tempo'' pa The Guardian. Na lugá di esei, e buki ta duna "un kontesta na e pregunta di kiko ta nifiká ta humano", Segun Critchley.<ref name="Guardian">{{cite web |last=Critchley |first=Simon |url=https://www.theguardian.com/commentisfree/belief/2009/jul/27/heidegger-being-time-philosophy |title=Heidegger's Being and Time, part 8: Temporality |work=[[The Guardian]] |date=2009-07-27}}</ref> Sinembargo, Heidegger ta presentá e konsepto: "ser "no ta algu manera un ser, sino ta" loke ta determiná sernan komo sernan.<ref name="Ibid, p. 6">"...das Sein, das, was Seiendes als Seiendes bestimmt, das, woraufhin Seiendes, mag es wie immer erörtert werden, je schon verstanden ist,"''Sein und Zeit'', p. 6.</ref> E interpretantenan Thomas Sheehan i Mark Wrathall ta afirmá separadamente ku e éfasis di e komentadónan riba e término " Ser "ta for di lugá,i ku e enfoke sentral Di Heidegger nunka tabata" Ser " komo tal. Wrathall a skirbi (2011) ku E konsepto elabora di "despreokupashon" Di Heidegger tabata su enfoke sentral pa bida, miéntras Ku Sheehan (2015) a proponé ku E enfoke prinsipal di e filósofo tabata riba loke "ta produsí ser komo un entrega di entidat."<ref>Wrathall, Mark: Heidegger and Unconcealment: Truth, Language, and History, Cambridge University Press, 2011.</ref><ref>See also Sheehan, "Making sense of Heidegger. A paradigm shift." New Heidegger Research. London (England) 2015.</ref> Heidegger ta afirmá kuntologia tradishonal a pasa prejuiciosamente dilanti e asuntu di ser.
=== Diferensia ontológiko i ontologia fundamental ===
Den Ser i Tempu,"Heidegger a trahá un distinshon kla entre ontiko i ontógiko - òf sernan i "Ser" komo tal. El a yama esaki E "Diferensia Ontológiko".<ref>{{Cite web |last=Fernandez |first=Anthony V. |date=2018 |title=Beyond the Ontological Difference: Heidegger, Binswanger, and the Future of Existential Analysis. |url=https://core.ac.uk/download/pdf/146502181.pdf |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20230113183708/https://core.ac.uk/download/pdf/146502181.pdf |archive-date=January 13, 2023 |access-date=January 13, 2023 |website=[[CORE (research service)|CORE]]}}</ref> Ta for di e distinshon aki ku el a desaroyá e konsepto di "Fundamentalologia Fundamental".
Segun Taylor Carman (2003), ontologia tradishonal ta puntra "Pakiko tin algu? Mientras ku Heidegger su "Ontologia Fundamental" ta puntra "Kiko ta nifica cu algo ta?". E ontologia di Heidegger "ta fundamental den relashon ku entologia tradishonal den e sentido ku e ta referí na loke kualke komprondementu di e entidatnan nesesariamente ta presupone, esta, nos komprondementu di loke dor di kua e entidatnan ta entidatnan", Carman ta skirbi.<ref>{{cite book |last=Carman |year=2003 |title=Heidegger's Analytic Interpretation, Discourse and Authenticity in Being and Time |url=https://books.google.com/books?id=A2u1zlu4X-8C&pg=PA8|pages=8–52|isbn=9781139441995 }}</ref>
E liña di investigashon aki ta basá riba e "diferensia ontológiko", sentral den e filosofia di Heidegger.<ref name="Wheeler">{{cite web |last1=Wheeler |first1=Michael |title=Martin Heidegger |url=https://plato.stanford.edu/entries/heidegger/ |website=The Stanford Encyclopedia of Philosophy |publisher=Metaphysics Research Lab, Stanford University |date=2020}}</ref><ref>{{cite book |last1=Schalow |first1=Frank |title=Historical Dictionary of Heidegger's Philosophy |date=2010 |publisher=Scarecrow Press |url=https://philpapers.org/rec/SCHHDO-2 |chapter=Ontological difference}}</ref> Den "Kontribushonan na filosofia" di 1937, Heidegger ta yama e diferensia ontológiko "e esensia di ''Dasein''".<ref>Contributions to Philosophy (of the event), 2012 trans. page 369</ref> E e ta akusá e tradishon filosofiko okidental di enfoká inkorekto riba e "ntiko "i, p'esei, di lubidá e distinshon aki. Esaki a hiba na e eror di komprondé ser komo tal komo un sorto di entidat último, por ehèmpel komo idea, energeia, substantia, aktualitas òf boluntat di poder.<ref name="Wheeler"/><ref name="Dahlstrom">{{cite book |last1=Dahlstrom |first1=D. O. |title=New Catholic Encyclopedia |date=2004 |publisher=Gale |url=https://www.encyclopedia.com/philosophy-and-religion/philosophy/philosophy-terms-and-concepts/ontology |chapter=Ontology}}</ref><ref name="Korab-Karpowicz">{{cite web |last1=Korab-Karpowicz |first1=W. J. |title=Heidegger, Martin |url=https://iep.utm.edu/heidegge/ |website=Internet Encyclopedia of Philosophy}}</ref> Segun Richard Rorty, Heidegger no a imaginá ningun "poder skondí di Ser" komo un entidat último.<ref name="IEP_Rorty"/> Heidegger supuestamente ta modifiká e filosofiantiko "tradishonal" enfoká en bes di esei riba e nifikashon di ser, òf loke e a yama "ontologia fundamental". E "investigashon ontologiko" aki ta necesario pa compronde e base di ciencia, segun "Ser i Tiempo" (1927).<ref>Martin Heidegger, ''Being and Time'', §3.</ref>
E investigashon aki ta wòrdu realisá dor di estudio di ser humano, òf ''Dasein'', segun Heidegger.<ref name="Sandkühler">{{cite book |last1=Sandkühler |first1=Hans Jörg |title=Enzyklopädie Philosophie |date=2010 |publisher=Meiner |url=https://meiner.de/enzyklopadie-philosophie.html |chapter=Ontologie |access-date=25 December 2020 |archive-date=11 March 2021 |archive-url=https://web.archive.org/web/20210311040207/https://meiner.de/enzyklopadie-philosophie.html |url-status=dead }}</ref> E método aki ta funshoná dor di e komprondementu pre -ntológiko di e ser Di Dasein ku ta forma eksperensia. E komprondementu implícito aki por bira eksplisito via fenomenologia i su metodonan, pero esakinan mester wòrdu usá usando hermenétika pa evitá distorsionan pa lubida di ser, segun e interpretashonnan di Heidegger.<ref name="Wheeler" /><ref>{{cite book |last1=Grondin |first1=Jean |title=Martin Heidegger: Sein und Zeit |date=1 October 2010 |publisher=Akademie Verlag |isbn=978-3-05-005017-1 |url=https://www.degruyter.com/document/doi/10.1524/9783050050171.1/html |language=en |chapter=1. Die Wiedererweckung der Seinsfrage auf dem Weg einer phänomenologisch-hermeneutischen Destruktion (§§ 1–8) |pages=1–27 |doi=10.1524/9783050050171.1 |quote="«Aus der Helle des Begriffs» (6) sollen schließlich, verkündet Heidegger, die Weisen des durchschnittlichen Seinsverständnisses und die seiner Verdunkelung (womit angedeutet ist, daß das Versäumnis der Seinsfrage alles andere als ein zu berichtigendes Versehen ist) erklärt werden. Damit scheint das Ziel der Fragestellung Heideggers deutlich abgesteckt zu sein: die Aufhellung des Sinnes von ‘Sein’" and later "Die phänomenologische Hermeneutik der Seinsvergessenheit ist in die Hermeneutik des Daseins zurückzuverfolgen. Die Verschüttung der Seinsfrage ist eigentlich die Tat des von sich selbst fallenden Daseins. Die Hermeneutik will somit das Dasein aus seiner eigenen Verfallstendenz erschüttern."}}</ref><ref>{{cite book |last1=Whittingham |first1=Matthew |title=The Self and Social Relations |date=29 June 2018 |publisher=Springer |isbn=978-3-319-77246-2 |url=https://books.google.com/books?id=0ppiDwAAQBAJ&pg=PA47 |language=en |quote=Taylor describes this connection between a certain form of understanding and practical knowhow as an implicit constant between the two theories, or in Heideggerian terms, a pre-understanding, because it is a form of understanding we have prior to any articulation within a paradigm. It is the arrival of the successor paradigm which forces us to recognise this implicit pre-understanding, or ‘empirics’ as the Aristotelians understood it, and to afford it a place in our conception of explanation which it did not formerly have.}}</ref><ref name="Inwood1999"/>
E ontologia fundamental, konsiderá komo un proyekto, ta similar na meta-ontologia kontemporáneo.<ref name="Inwood1999">{{cite book |last1=Inwood |first1=Michael |title=A Heidegger Dictionary |date=1999 |publisher=Wiley-Blackwell |url=https://philpapers.org/rec/INWAHD-3 |chapter=Ontology and fundamental ontology |quote=Fundamental ontology 1. analyses the being of Dasein, as 2. a preparation for the 'fundamental question' about (the sense or meaning of) being ... Fundamental ontology is meta-ontology.}}</ref><ref>{{cite journal |last1=Inwagen |first1=Peter Van |title=Meta-Ontology |journal=Erkenntnis |date=1998 |volume=48 |issue=2–3 |pages=233–50 |doi=10.1023/A:1005323618026 |url=https://philpapers.org/rec/VANM-3}}</ref><ref>{{cite book |last1=Inwagen |first1=Peter |title=Existence: Essays in Ontology |date=2014 |publisher=Cambridge University Press |isbn=978-1-107-62526-6 |pages=50–86 |url=https://www.cambridge.org/core/books/existence/being-existence-and-ontological-commitment/B3222B170DE91B1A3171AACCDD228DDD |chapter=Being, existence, and ontological commitment |quote=We may say that if ‘ontology’ is the study that attempts to answer the question ‘What is there?’, the subject of the present essay is ‘meta-ontology’. (The distinction I draw between meta-ontological and properly ontological questions corresponds roughly to Heidegger’s distinction between ontological and ontic questions.}}</ref>
=== Trabou despues: Giro ===
E Kehre di Heidegger, òf "e giro" (''die Kehre'') ta referí na un kambio den su trabou kaba na 1930 ku a keda establesé klaramente den dékada di 1940, segun varios komentadó. Heidegger no a uza e término. E temanan ku ta bolbe ta inkluí poesia i teknologia.<ref name=stanford3.1>{{cite encyclopedia | first=Michael | last=Wheeler | url=http://plato.stanford.edu/entries/heidegger/#TurCon |title=Martin Heidegger – 3.1 The Turn and the ''Contributions to Philosophy''|encyclopedia=[[Stanford Encyclopedia of Philosophy]]|quote=In a 1947 piece, in which Heidegger distances his views from Sartre's existentialism, he links the turn to his own failure to produce the missing divisions of ''Being and Time'' [i.e., "Time and Being"]. ... At root Heidegger's later philosophy shares the deep concerns of ''Being and Time'', in that it is driven by the same preoccupation with [[Being]] and our relationship with it that propelled the earlier work. ... [T]he later Heidegger does seem to think that his earlier focus on Dasein bears the stain of a [[subjectivity]] that ultimately blocks the path to an understanding of Being. This is not to say that the later thinking turns away altogether from the project of transcendental hermeneutic phenomenology. The project of illuminating the a priori conditions on the basis of which entities show up as intelligible to us is still at the heart of things.|date=October 12, 2011|access-date=2013-05-22}}</ref> Komentadónan manera William J. Richardson (1963)<ref>{{cite book|last=Richardson|first=William J.|url=https://books.google.com/books?id=5y4QAQAAIAAJ|title=Heidegger. Through Phenomenology to Thought|others=Preface by Martin Heidegger|publisher=[[Martinus Nijhoff Publishers]]|location=[[The Hague]]|year=1963}} [https://books.google.com/books?id=C0cf3q3NJuwC 4th Edition] (2003). The Bronx: [[Fordham University Press]]. {{ISBN|0-823-22255-1}}; {{ISBN|978-08-2322-255-1}}.</ref> ta deskribí, den diferente manera, un kambio di enfoke òf un kambio importante den perspektiva.<ref>{{cite encyclopedia|first=W. J.|last=Korab-Karpowicz|url=http://www.iep.utm.edu/heidegge/#H1|title=Martin Heidegger (1889—1976) – 1. Life and Works|encyclopedia=Internet Encyclopedia of Philosophy|date=December 21, 2009|access-date=2013-05-22}}</ref>
E ''Introdukshon na Metafisika'' di 1935 "ta mustra claramente e cambio "na un enfoke riba idioma di un enfoke anterior riba ''Dasein'' riba Ser i tempo ocho aña prome, segun e ensayo di Brian Bard di 1993 titula "The Reading Of Heraclitus by Heidegger".<ref>Brian Bard, 1993, essay, see sections one and three https://web.archive.org/web/20210616091635/https://sites.google.com/site/heideggerheraclitus/</ref> na un konferensia di 1950, Heidegger a formulá e famoso [[dicho]] ''"e idioma ta papia"'', publiká despues den e kolekshon di ensayo di 1959 unterwegs zur Sprache, i kolektá den E buki na ingles di 1971 Poetry, language, Thought.<ref name="Lyon06">Lyon, James K. [https://books.google.com/books?id=vB_Tv7A9oI8C ''Paul Celan and Martin Heidegger: an unresolved conversation, 1951–1970''], pp. 128–9</ref><ref name="Philipse98">Philipse, Herman (1998) ''Heidegger's philosophy of being: a critical interpretation'', p. 205</ref><ref>Heidegger (1971) ''Poetry, Language, Thought'', translation and introduction by Albert Hofstadter, pp. xxv and 187ff</ref>
E supuesto cambio aki, aplica aki pa cubri un trinta aña di carrera di skirbimento di Heidegger di 40 aña, a wordo describi pa comentaristanan for di diferente punto di bista; hasta como un cambio den e prioridad di ''Ser i tempo'' pa ''Tempo i ser'', es decir, di biba (ta) den mundo pa haci (tiempo) den mundo.<ref name="stanford3.1" /><ref>{{cite book|first=Martin|last=Heidegger|others=Translated by Joan Stambaugh|title=On Time and Being|url=https://books.google.com/books?id=mr_U4MOjJuYC|chapter=Time and Being|chapter-url=https://books.google.com/books?id=mr_U4MOjJuYC&pg=PA1|year=2002|publisher=[[University of Chicago Press]]|location=Chicago|isbn=0-226-32375-7}}</ref><ref>{{cite encyclopedia|first=Arne D. Jr.|last=Naess|url=https://www.britannica.com/EBchecked/topic/259513/Martin-Heidegger/284479/Later-philosophy|title=Martin Heidegger's Later philosophy|encyclopedia=[[Encyclopædia Britannica]]|access-date=2013-06-28}}</ref> (e aspecto aki, partikularmente e ensayo di 1951 "Construir, pensar en la vivienda", a influensiá teórikonan di arkitektura manera Christian Norberg-Schulz, Dalibor Vesely, Joseph Rykwert, Daniel Libeskind i e filósofo-arkitekto Nader el-Bizri.)<ref>Refer to a recent study on Heidegger's conception of "dwelling" as set in: [[Nader El-Bizri]], 'On Dwelling: Heideggerian Allusions to Architectural [[Phenomenology (philosophy)|Phenomenology]]', [http://studia.ubbcluj.ro/download/pdf/920.pdf ''Studia UBB Philosophia'' 60 (2015): 5–30]. See also the related article on Heidegger's reflections on Plato's [[khôra]] in: [[Nader El-Bizri]], "''On kai [[khôra]]'': Situating Heidegger between the ''Sophist'' and the ''Timaeus''", ''Studia Phaenomenologica'', Vol. IV, Issue 1–2 (2004), pp. 73–98.</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.architectural-review.com/essays/reputations/martin-heidegger-1889-1976|title = Martin Heidegger (1889-1976)|date = 11 April 2017}}</ref>
Otro intérprete ta kere ku "La kehre" por ta exagerá òf asta ku e no ta eksistí. Thomas Sheehan (2001) ta kere ku e supuesto kambio aki ta "mucho menos dramátiko ku loke generalmente ta sugeri", i a impliká un kambio den e enfoque i e método.<ref name=":2">Thomas Sheehan, "Kehre and Ereignis, a proglenoma to Introduction to Metaphysics" in "A companion to Heidegger's Introduction to Metaphysics" page 15, 2001,</ref> Sheehan ta sostené ku durante su karera, Heidegger nunka a enfoká riba "ser", pero a trata di definí "[loke] ta produsí ser komo un entregashon di entidat."<ref name=":2" /><ref>see also, Sheehan, "Making sense of Heidegger. A paradigm shift." New Heidegger Research. London (England) 2015.</ref> Mark Wrathall<ref>Wrathall, Mark: Heidegger and Unconcealment: Truth, Language, and History, Cambridge University Press, 2011</ref> a argumentá (2011) ku Kehre no ta ser hañá den e eskritonan di Heidegger, sino ku e ta simplemente un idea robes. Como evidencia di e punto di bista aki, Wrathall ta mira un consistencia di propósito den e buskeda i refinamento di Heidegger durante su bida di su noshon di "revelashon".
Algun obra "posterior" notable ta "E Origen di e Obra di Arte", (1935), ''Kontribushon na Filosofia'' (1937), ''Carta riba Humanismo'' (1946). "Construyendo Vivienda Pensando", (1951), "La Cuestión Sobre La Tecnología", (1954) ''Kiko Ta Yamá Pensa?'' (1954). Tambe durante e periodo aki, Heidegger a skirbi hopi riba Nietzsche i e poeta Holderlin.
=== Heidegger i e fundeshi di e storia ===
Den su filosofia despues, Heidegger a purba rekonstruí e "historia di ser" pa mustra kon e diferente epokanan di historia di filosofia tabata dominá pa diferente konseptonan di ser.<ref>{{cite book |last1=Inwood |first1=Michael |title=A Heidegger Dictionary |date=1999 |publisher=Wiley-Blackwell |url=https://philpapers.org/rec/INWAHD-3 |chapter=History of being}}</ref> su meta ta pa rekuperá e eksperensia original di ta presente den pensamentu griego primitivo ku a keda klandestino pa filósofonan despues.<ref name="Korab-Karpowicz"/>
Michael Allen Gillespie ta bisa (1984) ku Heidegger su aseptashon teóriko di "destino" tin hopi kos en komun ku e milenarismo di marksismo. Pero e marksistanan ta kere ku e "akseptashon teórico di Heidegger ta antagonista di aktividat polítiko práktiko i ta enserá [[fasismo]]. Gillespie, sinembargo, ta bisa ku "e peliger berdadero" di Heidegger no ta quietismo sino fanatismo. "Historia, manera Heidegger ta komprond'é, no ta progresá gradualmente i regularmente, sino den un manera spasmodiko i imprendisibel. Modernidat a lansa humanidat den un meta nobo" na e bordo di nihilismo profundo "ku ta" tan straño ku ta rekerí e konstrukshon di un tradishon nobo pa hasi'é komprendibel."<ref name=War>{{cite book|last=Gillespie|first=M. A.|author-link=Michael Allen Gillespie|title=Hegel, Heidegger, and the Ground of History|url=https://books.google.com/books?id=fApCCQAAQBAJ|year=1984|publisher=[[University of Chicago Press]] |location=Chicago |isbn=0-226-29377-7|page=[https://archive.org/details/hegelheideggergr0000gill/page/133 133]}}</ref>
Allen a extrapola for di e eskritonan di Heidegger ku humanidat por degenerá den sientífiko, trahadó i bruto.<ref>{{cite book |last=Gillespie |first=M. A. |url=https://books.google.com/books?id=fApCCQAAQBAJ |title=Hegel, Heidegger, and the Ground of History |publisher=The University of Chicago Press |year=1984 |isbn=0-226-29377-7 |page=[https://archive.org/details/hegelheideggergr0000gill/page/148 148]}}</ref> Segun Allen, Heidegger a konsibi e abismo aki komo e evento mas grandi den historia di Occidente pasobra e lo permiti Humanidat kompronde e Ser di un manera mas profundo i primordial ku e presocratico.<ref>{{cite book |last=Gillespie |first=M. A. |url=https://books.google.com/books?id=fApCCQAAQBAJ |title=Hegel, Heidegger, and the Ground of History |publisher=The University of Chicago Press |year=1984 |isbn=0-226-29377-7 |page=[https://archive.org/details/hegelheideggergr0000gill/page/151 151]}}</ref>
== Influensia ==
=== Agustin di Hipona ===
Heidegger tabata substancialmente influensiá pa [[Agustin di Hipona]],<ref>Heidegger and Aquinas (Fordham University Press)</ref> i Ser i Tempu lo no tabata posibel sin e influensia di pensamentu di Agustin. E confesionnan di Agustin tabata particularmente influyente den e konfigurashon di e pensamento di Heidegger.<ref>See ''The Influence of Augustine on Heidegger: The Emergence of an Augustinian Phenomenology'', ed. Craig J. N. de Paulo ([[Lewiston, New York]]: [[Edwin Mellen Press]], 2006.) and also ''Martin Heidegger's Interpretations of Augustine: Sein und Zeit und Ewigkeit'', ed. Frederick Van Fleteren ([[Lewiston, New York]]: [[Edwin Mellen Press]], 2005.)</ref> Prácticamente tur konsepto sentral di Ser i Tempu ta derivá for di Agustin, Luther i [[Søren Kierkegaard|Kierkegaard]], segun Christian Lotz.<ref>Luther's influence on Heidegger. Encyclopedia of Martin Luther and the Reformation, ed. Mark A. Lamport and George Thomas Kurian, London: Rowman & Littlefield 2017</ref>
Agustin tabata mira tempu komo relativo i sujetivamente, i e ser ei i tempu tabata uní.<ref>Augustine of Hippo (2008). ''Confessions''. Chadwick, Henry transl. New York: Oxford University Press, Book XI</ref> Heidegger a adopta punto di bista similar, por ehèmpel, ku tempu tabata e horizonte di Ser: '...tempo ta temporaliza solamente mientras tin ser humano.'<ref>''Introduction to Metaphysics'', trans. by Gregory Fried and Richard Polt (New Haven: Yale University Press, 2000), p. 89.</ref>
=== Aristóteles i e griegonan ===
Heidegger a keda influensiá na un edat kòrtiku pa [[Aristóteles]], mediá dor di teologia katóliko, filosofia medieval i Franz Brentano.<ref>Krell, David Farrell. "On the manifold meaning of aletheia: Brentano, Aristotle, Heidegger." Research in Phenomenology 5 (1975): 77–94.</ref><ref>Moran, Dermot. "Heidegger? s Critique of Husserl's and Brentano's Accounts of Intentionality." Inquiry 43, no. 1 (2000): 39–65.</ref> E obranan ét, lógiko i metafísiko di Aristóteles tabata krusial pa e desaroyo di su pensamentu den e periodo krusial di e dékada di 1920. Ounke Despues El a traha menos riba Aristóteles, Heidegger a rekomendá pa posponé Nietzsche su lektura i "estudiá Aristóteles promé pa dies òf dieskuenta aña".<ref>Heidegger, ''[[What is Called Thinking?]]'' (New York: Harper & Row, 1968), p. 73.</ref> ora E tabata lesa Aristóteles, Heidegger a cuestiona mas i mas e tradukshoon tradishonal latino i e interpretashon escolastico di su pensamento. Particularmente importante (sobretudo pa su influencia riba otronan, tanto den su interpretashon di Aristotel como den e rehabilitashon di un "filosofia practico"neo-aristotelico)<ref>Kelvin Knight, ''Aristotelian Philosophy: Ethics and Politics from Aristotle to MacIntyre'' (Cambridge: Polity Press, 2007). {{pages needed|date=March 2018}}</ref> tabata su reinterpretashon radical di Buki Seis di ''Etica na Nicomako'' di Aristóteles i varios buki di Metafisica. Nan dos a informá e argumento di Ser i Tempu. Heidegger su pensamentu ta original pa ta un auténtiko rekuperashon di e pasado, un repetishon di e posibilidatnan transmiti pa tradishon.<ref name="Sikka1997">{{cite book|author=Sonya Sikka|title=Forms of Transcendence: Heidegger and Medieval Mystical Theology|url=https://books.google.com/books?id=UNYIDrA0zrYC&pg=PA265|year=1997|publisher=SUNY Press|isbn=978-0-7914-3345-4|page=265}}</ref>
E idea di puntra riba ser ta bini for di [[Aristóteles]] te na [[Parménides]]. Heidegger a deklará ku el a resusitá e asuntu di ser, e asuntu a keda lubidá pa gran parti pa e tradishon metafísikiko ku ta extendé for di [[Platón]] te ku [[René Descartes|Descartes]], un oblidat ku ta extendé na e Era di Ilustrashon i despues na siensia i teknologia moderna. Den su buskeda pa rekuperá e pregunta aki, Heidegger a dediká un tempu considerable na reflehá riba pensamentu griego antiguo, partikularmente riba Platon, Parmenides, Heraklito i Anaximandro, i tambe riba e dramaturgo trágiko Sofokles.<ref>{{Cite web|url=http://web.alfredstate.edu/library/Antigone/Antigone.The%20Ode%20on%20Man.pdf|archive-url=https://web.archive.org/web/20120611205518/http://web.alfredstate.edu/library/Antigone/Antigone.The%20Ode%20on%20Man.pdf|url-status=dead|title=The Ode on Man in Sophocles' Antigone|archive-date=June 11, 2012}}</ref>
Segun W. Julian Korab-Karpowicz, Heidegger tabata kere ku" e pensamentu di Heraklito i Parmenides, ku ta den e orígen di filosofia, a ser falsifiká i malinterpretá " pa Plato i Aristóteles, asina kontaminando henter filosofia okidental despues.<ref>W. Julian Korab-Karpowicz, ''The Presocratics in the Thought of Martin Heidegger'' (Frankfurt am Main: Peter Lang, 2016), page 58.</ref> Den su ''Introdukshon na Metafisica'', Heidegger ta afirma:
<blockquote>
Entre e pensadónan griego mas bieu, ta Heraklito kende a ser someté na e interpretashon erróneo mas fundamentalmente no griego den e kurso di historia occidental, i kende, sinembargo, den tempu mas reciente a proveé e impulsonan mas fuerte pa e redescubrimiento di loke ta autenticamente griego.<ref>{{cite book |last1=Heidegger|first1=Martin |title=Introduction to Metaphysics, Second Edition |publisher=[[Yale University Press]] |location=New Haven & London |year=2014 |isbn=978-0-300-18612-3 |oclc= |doi= }}</ref></blockquote>
Charles Guignon a skirbi ku Heidegger tabata ke koregí e malkomprondementu aki dor di reanimá e noshonnan presokrátiko di "ta" ku éfasis riba" komprondé e forma ku sernan ta aparesé den (i kon) un evento òf evento den desaroyo. Guignon ta agrega cu "nos por yama e perspectiva alternativo aki 'eventosologia di evento'.'"<ref>Guignon "Being as Appearing" in "A companion to Heidegger's Introduction to Metaphysics," page 36</ref>
=== Dilthey ===
[[File:Wilhelm Dilthey zZ seiner Verlobung.jpg|thumb|125px|W. Dilthey circa 1855-E Hoben Heidegger tabata influencia pa e trabou di Dilthey.]]
Heidegger su promé proyekto pa desaroyá un "hermenétika di bida fáktiko" i su transformashon hermenéutiko di fenomenologia tabata influensiá en parti pa su lektura di e obranan di Wilhelm Dilthey.<ref>{{Cite journal|last=Rockmore|first=Tom|author-link=Tom Rockmore|year=2003|jstor=23955847|journal=Revue Internationale de Philosophie|volume=57|issue=226 (4)|pages=477–494|title=Dilthey and Historical Reason}}</ref>
For di e influensia di Dilthey, Hans-Georg Gadamer ta skirbi ku e influensia di Dilthey tabata importante pa yuda e hóben Heidegger "pa distansia su mes for di e ideal sistemátiko di neokantismo, manera Heidegger ta rekonosé den ser i tempu."<ref>Hans-Georg Gadamer, "Martin Heidegger's One Path", in Theodore Kisiel & John van Buren (eds.), ''Reading Heidegger from the Start: Essays in His Earliest Thought'' (Albany: SUNY Press, 1994), pp. 22–4.</ref>
Estudiantenan asina diverso manera Theodore Kisiel i David Farrell Krell a defendé e importansia di konsepto i strategianan Diltheyano den formashon di pensamentu di Heidegger.<ref>In ''The Genesis of Heidegger's Being and Time'' (Berkeley: University of California Press, 1993), Theodor Kisiel designates the first version of the project that culminates in ''Being and Time'', "the Dilthey draft" ([https://books.google.com/books?id=5HzJuF-69xQC&pg=PA313 p. 313]). David Farrell Krell comments in ''Daimon Life: Heidegger and Life-Philosophy'' (Bloomington & Indianapolis: Indiana University Press, 1992) that "Heidegger's project sprouts (in part, but in ''good'' part) from the soil of Dilthey's philosophy of factical-historical life" (p. 35).</ref>
Ounke e interpretashon di Gadamer di Heidegger a keda kuestiona,<ref>Ormiston, G. L., & Schrift, A. D., eds., ''Transforming the Hermeneutic Context: From Nietzsche to Nancy'' (Albany: SUNY Press, 1990), [https://books.google.com/books?id=LNrkHmE5xfkC&pg=PA33 pp. 32–33].</ref> tin tiki duda ku Heidegger a probechá di E konsepto di hermenétika di Dilthey. Heidegger su ideanan nobo ribantologia a rekeri un formashon gestaltico, no simplemente un serie di argumentonan logiko, pa demostra su paradigma di pensamento fundamentalmente nobo, i e sirkulo hermeneutiko a ofrese un herramienta nobo i poderoso pa articulashon i realizacion di e ideanan aki.<ref>{{cite book|last1=Nelson|first1=Eric S.|title="Heidegger and Dilthey: Language, History, and Hermeneutics", in Horizons of Authenticity in Phenomenology, Existentialism, and Moral Psychology, edited by Hans Pedersen and Megan Altman|date=2014|publisher=Springer|location=Dordrecht|isbn=978-9401794411|pages=109–28}}</ref>
=== Husserl ===
[[File:Edmund Husserl 1910s.jpg|thumb|140px|Edmund Husserl, e hòmber ku a establesé e skol di fenomenologia.]]
[[Edmund Husserl|Husserl]] su influensia riba Heidegger ta kontroversiabel. E desacuerdo ta enfoca riba con hopi di e fenomenologia husserliana Ta wordo contesta Pa Heidegger, i con hopi su fenomenologia ta informa Di Heidegger su propio comprension. Riba e relashon entre e dos figuranan, Gadamer a skirbi: "ora A puntra Husserl tokante fenomenologia, E tabatin rason den kontestá manera e tabata hasi den e periodo inmediatamente despues di [[Prome Guera Mundial]]: 'Fenomenologia, esei ta ami i Heidegger'. Sinembargo, Gadamer a señala cu Heidegger no tabata un colaborador paciente Di Husserl, i cu e "ascenso precipitado Di Heidegger na e cumbre, e fascinashon incomparabel cu El a lanta i su temperamento tormentoso sigur mester a haci Husserl, e pashent, sospecha Di Heidegger manera semper el a haci di E candela volcanico di Max Scheler."<ref>Hans-Georg Gadamer, "Martin Heidegger—75 Years", ''Heidegger's Ways'' (Albany: SUNY Press, 1994), p. 18.</ref>
Robert J. Dostal a komprondé Ku Husserl su importansia tabata profundo:
<blockquote>
Heidegger mes, kende ta suponi ku El a kibra ku Husserl, ta basa su hermenétika riba un relato di tempu ku no solamente ta paralelo na e relato di Husserl den hopi manera, pero ku ta parse di a ser alkansá via e mesun método fenomenológiko usá pa Husserl.... Diferencianan entre Husserl i Heidegger ta significativo, pero si nos no mira cuanto ta e caso cu fenomenologia husserliana ta provee e marco pa e enfoque di Heidegger, nos no por aprecia e naturalesa exacto di e proyecto di Heidegger den Ser i Tempo of pakiko el a laga e proyecto inacabado.<ref>Robert J. Dostal, "Time and Phenomenology in Husserl and Heidegger", in Charles Guignon (ed.), ''The Cambridge Companion to Heidegger'' (Cambridge & New York: Cambridge University Press, 1993), p. 142.</ref></blockquote>
Daniel O. dahlstrom a mira Heidegger su presentashon di su trabou komo un desviashon Di Husserl komo un tergiversashon inhustu di Husserl su mes trabou. Dahlstrom a konkluí su konsiderashon di e relashon entre Heidegger i Husserl di e siguiente manera:
<blockquote>
Heidegger su silensio riba E similaridadnan marcado entre Su relato di temporalidat i Husserl su investigashon di consciencia temporal interno ta kontribui na un tergiversacion di Husserl su relato di intencionalidat. Contrario na E criticanan Cu Heidegger ta avansa den su conferencia, intencionalidad (y, pa implicacion, e nificacion di ser) den e analisis final no ta interpreta Pa Husserl como puro presencia(sea presencia di un hecho of obheto, acto of evento). Sinembargo, apesar di su "serka peligroso" Di Loke Heidegger ta komprondé pa temporalidat, Husserl su splikashon di e konsiensia temporal interno ta diferensiá fundamentalmente. Den e relato di Husserl, e struktura di e protekshonnan no ta ser duná ni e finitut ni e primasia ku Heidegger ta afirmá ku ta sentral pa e futuro original di e temporalidat ekstazi-horizontal.<ref>Daniel O. Dahlstrom, "Heidegger's Critique of Husserl", in Theodore Kisiel & John van Buren (eds.), ''Reading Heidegger from the Start: Essays in His Earliest Thought'' (Albany: SUNY Press, 1994), p. 244.</ref></blockquote>
=== Kierkegaard ===
[[File:Søren Kierkegaard (1813-1855) - (cropped).jpg|thumb|140px|Søren Kierkegaard, konsiderá komo e promé filósofo eksistensial.]]
E heideggerianonan tabata konsiderá [[Søren Kierkegaard]] komo, ku hopi, e kontribushon filosofiko mas grandi na e konseptonan eksistensialista di Heidegger mes.<ref>Dreyfus, Hubert. ''Being-in-the-world: A Commentary on Heidegger's Being and Time, Division I.'' (Cambridge, MA: MIT Press, 1991), Sec. Appendix.</ref> Heidegger su konseptonan di [[Ansiedad|ansiedat]] (Angustia) i mortalidat ta basá riba Kierkegaard i ta den debe ku e forma ku e último ta expone e importansia di nos relashon sujetivamente ku bèrdat, nos eksistensia kontra morto, e temporalidat di eksistensia i e importansia di e afirashon apasioná di ser individual den mundu.<ref>Un estudio reciente ta toca specificamente e aspectonan ontologico di angustia for di un punto di bista heideggeriano i e matizanan cu ta distingui 'e radicalmente for di e vision si "angustia" den Kierkegaard su pensamento, wak: [[Nader El-Bizri]], ‘Variations ontologiques autour du concept d’angoisse chez Kierkegaard’, na ''Kierkegaard notre contemporain paradoxal'' (Beirut, 2013), pp. 83–95</ref>
Patricia J. Huntington ta afirmá ku e buki di Heidegger ''Ser i Tempu'' a kontinuá e meta eksistensial di Kierkegaard. Sinembargo, e ta sostene ku Heidegger a kuminsá distansia su mes for di kualke pensamentu eksistensialista.<ref>Martin Joseph Matuštík, Martin Beck, Kierkegaard in Post/modernity, p. 43</ref>
Calvin Shrag ta argumentá Heidegger su relashon tempran ku Kierkegaard komo:
<blockquote>
Kierkegaard ta trata prinsipalmente di eksistensia manera ta eksperensiá den e situashon ét-religioso konkreto di hende. Heidegger ta interesa den derivá un analisis ontológiko di hende. Pero komo e deskripshonnan ontológiko i eksistensialista di Heidegger por surgi solamente for di eksperensia eksistiko i eksistensial, e klarifikashonnan eksistiko i eksistensial di Kierkegaard ta ekspresá unntologia implícito.<ref>Martin Joseph Matuštík, Martin Beck, Kierkegaard in Post/modernity, pp. 44–45</ref>
</blockquote>
=== Hölderlin i Nietzsche ===
Friedrich Hölderlin i Friedrich Nietzsche tabata influenshanan importante riba Heidegger,<ref>Historical Dictionary of Heidegger's Philosophy, By Frank Schalow, Alfred Denker</ref> i hopi di su kursonan di konferensia a keda dediká na un òf otro, spesialmente den e dékadanan di 1930 i 1940. E konferenshanan riba Nietzsche a enfoká riba fragmentonan publiká póstumamente bou di e titulo the will of power, en bes di riba e obranan publiká di Nietzsche. Heidegger a lesa E Boluntad di Poder como e expresion culminante di metafisica occidental, i e conferencianan ta un sorto di diálogo entre e dos pensadornan.
Esaki ta e kaso tambe di e kursonan di konferensia dediká na poesia di Friedrich Hölderlin, ku a bira un enfoke mas i mas sentral di e obra i pensamentu di Heidegger. Heidegger ta duna Hölderlin un lugá singular den historia di ser i historia di Alemania, komo un herald ku su pensamentu no a keda "eskuchá" ainda na Alemania òf Oksidente. Hopi Di E obranan di Heidegger for di e añanan 1930 en adelante ta inkluí meditashonnan riba versonan di poesia di Hölderlin, i varios di e kursonan di konferensia ta dediká na lesa un solo poema (wak, por ehèmpel, e himno di Hölderlin ''Der Ister''").
== Kritikanan ==
=== Promé kritikanan ===
Segun Husserl, Ser i Tempu tabata trata kuntologia, pero nan tabata trata solamente den e promé página di e buki. Komo ku e no tabatin nada mas pa kontribuí na unntologia independiente di eksistensia humano, Heidegger a kambia e tema pa ''Dasein''. Mientras Heidegger a argumentá ku e pregunta di eksistensia humano ta sentral pa e buskeda di e pregunta di ser, Husserl a kritiká esaki pa redusí fenomenologia na "antropologia filosófiko" i ofresé un retrato abstrakto i inkorekto di ser humano.<ref>See Edmund Husserl, ''Psychological and transcendental phenomenology and the confrontation with Heidegger (1927–1931)'' (Dordrecht: Kluwer, 1997).</ref>
Na 1929, e neokantiano Ernst Cassirer i Heidegger a partisipá den un debate influyente, durante e di dos Davos Hochschulkurs na Davos, riba e importansia di e noshonnan kantiano di libertat i rashonalidat (wak debate Cassirer–Heidegger). Mientras Cassirer tabata defendé e ròl di rashonalidat den Kant, Heidegger tabata defendé prioridat di imaginashon.<ref>[[David Nirenberg|Nirenberg, D.]], [https://newrepublic.com/article/81380/heidegger-cassirer-davos-kant "When Philosophy Mattered"], ''[[The New Republic]]'', January 13, 2011.</ref>
E studiante di Dilthey, Georg Misch, a skirbi E Prome apropiashon kritiko extenso di Heidegger den Lebensphilosophie und Phänomenologie. Eine Auseinandersetzung der Diltheyschen Richtung mit Heidegger Und Husserl, Leipzig 1930 (3o ed. Stuttgart 1964) ta bisa.
=== E hóbennan hegeliano i teoria krítiko ===
Pensadónan marksista influensiá Pa Hegel, spesialmente György Lukács i e Skol di Frankfurt, a asosiá e estilo i kontenido di Pensamentu di Heidegger ku irashonalismo aleman i a kritiká su implikashonnan polítiko.<ref>[[Tom Rockmore|Rockmore, T.]], [https://books.google.com/books?id=feWlC4ioGTYC ''On Heidegger's Nazism and Philosophy''] (Berkeley, Los Angeles, London: [[University of California Press]], 1992), pp. 57, 75, 149, 258.</ref>
Na prinsipio, e miembronan di e Skol Di Frankfurt tabatin un disposishon positivo pa Heidegger, bira mas krítiko na komienso di e añanan 1930. E alumno di Heidegger, Herbert Marcuse (1928-1932), a asocia ku e Skol di Frankfurt. Na prinsipio, Marcuse a lucha pa un síntesis entre marksismo hegeliano i fenomenologia di Heidegger, pero despues el a rechasá pensamentu di Heidegger pa su "falso konkretizashon" i "konservadurismo revolushonario". Theodor Adorno a skirbi un kritika amplio di e karakter ideologiko di e uso tempran i posterior di e idioma di Heidegger den e Jerga di Autentisidat. Teoristanan sosial kontemporáneo asosiá ku e Skol di Frankfurt a keda hopi krítiko ku e obranan i influensia di Heidegger. Particularmente, Jürgen Habermas ta adverti e influensia di Heidegger riba filosofia franses reciente den su polemika kontra "postmodernismo" den e ''Discurso Filosofico di Modernidat'' (1985). Sinembargo, e trabou di e filósofo i teóriko kritiko Nikolas Kompridis ta purba mustra ku e ideanan di Heidegger tokante divulgashon di mundu ta mal komprondé i mal manehá pa Habermas, i ta di vital importansia pa teoria krítiko, ofresé un forma importante pa renobá e tradishon ei.<ref>Nikolas Kompridis, ''Critique and Disclosure: Critical Theory between Past and Future'' MIT Press, 2006.{{page needed|date=April 2017}}</ref><ref>{{cite journal |doi=10.1080/09672550500169125 |title=Disclosing Possibility: The Past and Future of Critical Theory1 |url=https://archive.org/details/international-journal-of-philosophical-studies_2005-09_13_3/page/325 |journal=International Journal of Philosophical Studies |volume=13 |issue=3 |pages=325–51 |year=2005 |last1=Kompridis |first1=Nikolas |s2cid=145403575 }}</ref>
=== Resepshon den filosofia analitiko i angloamerikana ===
E krítika di filosofia di Heidegger tambe a bin di filosofia analitiko (ku su balor riba klaridat aparentemente e no tabata kompartí)<ref>{{Cite book |last=Heidegger |first=Martin |url=http://archive.org/details/contributionstop00heid |title=Contributions to Philosophy: From Enowning |publisher=Indiana University Press |others=tr. by Parvis Emad, Kenneth Maly |year=1999 |isbn=978-0-253-33606-4 |pages=307 |quote=those in the crossing must in the end know what is mistaken by all urging for intelligibility: that every thinking of being, all philosophy, can never be confirmed by "facts," i.e., by beings. Making itself intelligible is suicide for philosophy. Those who idolise "facts" ''never ''notice that their idols only shine in a borrowed light. They are also meant not to notice this; for thereupon they would have to be at a loss and therefore useless. But idolizers and idols are used wherever gods are in flight and so announce ''their'' nearness |url-access=registration}}</ref> kuminsando ku positivismo lógiko.
Den "The elimination of Metaphysics By Logical Analysis of Language "(1932), Rudolf Carnap a akusá Heidegger di ofresé un oologia" ilusorio", kritikando E pa kometé e falacia di reifikashon i pa eroramente deskargá e tratamentu lógiko di lenga ku, segun Carnap, por solamente kondusí na skirbi"pseudo-proposishonnan sin sentido".<ref>{{cite journal | url=https://www.philosophie.hu-berlin.de/de/lehrbereiche/logik/lehre/carnap-metaphysik.pdf |archive-url=https://ghostarchive.org/archive/20221009/https://www.philosophie.hu-berlin.de/de/lehrbereiche/logik/lehre/carnap-metaphysik.pdf |archive-date=2022-10-09 |url-status=live | author=Rudolf Carnap | title=Überwindung der Metaphysik durch logische Analyse der Sprache | journal=Erkenntnis | volume=2 | number= | pages=219–241 | year=1931 | doi=10.1007/BF02028153 | s2cid=144658746 }} — ''English translation:'' {{cite book | contribution-url=https://eclass.uoa.gr/modules/document/file.php/PHS269/The%20Elimination%20of%20Metaphysics%20through%20the%20Logical%20Analysis%20of%20Language.pdf |archive-url=https://ghostarchive.org/archive/20221009/https://eclass.uoa.gr/modules/document/file.php/PHS269/The%20Elimination%20of%20Metaphysics%20through%20the%20Logical%20Analysis%20of%20Language.pdf |archive-date=2022-10-09 |url-status=live | author=Rudolf Carnap | contribution=The Elimination of Metaphysics Through Logical Analysis of Language | pages=60–81 | isbn=978-0029011300 | editor=A.J. Ayer | title=Logical Positivism | location=New York | publisher=The Free Press | series=The Library of Philosophical Movements | volume= | edition= | year=1966}}</ref>
E logiko positivista britániko A. J. Ayer tabata hopi critico di e filosofia di Heidegger. Den opinion di Ayer, Heidegger a propone teorianan general amplio riba existencia, cu ta completamente inverificabel via demostrashon [[Empirismo|empirico]] i analisis logico. Ayer e tipo di filosofia aki tabata un strain venenoso pa pensamentu moderno. E tabata konsiderá Heidegger komo e mihó ehèmpel di un filosofia asina, ku Ayer e tabata kere ku e tabata kompletamente inútil.<ref>Gorner, P., ''Twentieth Century German Philosophy'' (New York: Oxford University Press, 2000), [https://books.google.com/books?id=hjicAQAAQBAJ&pg=PA90 p. 90].</ref> Den su ''Filosofia de siglo 20'' (1982) Ayer e ta akusá Heidegger di "ignoransia sorprendente" òf "distorsión sin skrupulo" i "loke por wòrdu deskribí presis komo charlataneria."<ref>{{cite book |last=Ayer |first=A. J. (Alfred Jules) |date=1984 |title=[[iarchive:philosophyintwen0000ayer|Philosophy in the Twentieth Century]] |location=New York |publisher=Vintage Books |page=[[iarchive:philosophyintwen00ayer/page/228/mode/1up|228]] |isbn=978-0-394-71655-8}}</ref>
Bertrand Russell tabata konsiderá Heidegger un oskurantista, skirbiendo,
<blockquote>
E ta sumamente eksentrico den terminologia, su filosofia ta sumamente skur. Bo no por evitá di sospechá ku e idioma ta aki turbulento. Un punto interesante den su spekulashonnan ta e insistencia ku nada ta algu positivo. Manera ku hopi otro kos den eksistencialismo, esaki ta un observashon psikológiko hasi pa pasa pa lógica.<ref>{{cite book |last=Russell |first=Bertrand |url=https://archive.org/details/wisdomofwesthis00russ/page/303/mode/1up |title=Wisdom of the West; a historical survey of Western philosophy in its social and political setting |publisher=[[Doubleday (publisher)|Doubleday]] |year=1959 |isbn=978-0-517-69041-3 |location=Garden City, N.Y. |page=303 |author-link=Bertrand Russell}}</ref>
</blockquote>
E cita aki ta ekspresá e sentimentonan di hopi filósofo analítiko di siglo 20 tokante Heidegger.<ref>{{cite book |last=Polt |first=Richard |url=https://books.google.com/books?id=paxTAQAAQBAJ&pg=PA123 |title=Heidegger: An Introduction |publisher=Cornell University Press |year=1999 |isbn=978-0801485640 |pages=123 |quote=That is the entirety of Russell's entry on Heidegger. And it expresses everything that most English-speaking philosophers felt they need to know about Heidegger until relatively recent times. |author-link=Richard Polt}}</ref>
Roger Scruton a deklará ku: "Su obra prinsipal Ta i tempu ta tremendamente difísil, a ménos ku e ta un tonto absoluto, den kua kaso e ta ridíkulamente fásil. Mi no ta sigur kon pa husga esaki, i mi no a lesa ningun komentadó ku ta kuminsá duna sentido".<ref>{{Cite book |last=Collins |first=Jeff |url=https://archive.org/details/introducingheide0000coll_r3t2/page/7/mode/1up |title=Introducing Heidegger |publisher=Cambridge : Icon Books UK ; New York, NY : Totem Books USA |others=Illustrated by Howard Selina |year=1999 |isbn=978-1-84046-088-9 |pages=7}}</ref>
Aparte di e akusashon di oscurantismo, otro filósofonan analítiko a konsiderá ku e kontenido real di e obra di Heidegger tabata defektoso i sin sentido, insípido òf poco interesante. E evaluashonnan positivo ta inclui un revision critico pero comprensivo di e Ser i Tempo di Gilbert Ryle.<ref>Ryle's (critical) positive evaluation of Heidegger was however apparently short-lived. Ryle's one-time student [[G. A. Cohen]] reports that he 'once asked Ryle whether he had continued to study Heidegger after he had written a [https://www.jstor.org/stable/2249977 long review] of ''Being and Time'' in ''[[Mind (journal)|Mind]]''. Ryle's reply: "No, because when the Nazis came to power, Heidegger showed that he was a shit, from the heels up, and a shit from the heels up can't do good philosophy.'" Cohen continues that "Experience has, alas, induced me to disagree with the stated Rylean generalization" (having already conceded that he is himself "too ignorant of the work of Heidegger to say whether or not he was a bullshitter.") Cohen, G. A. (2013). ''[https://books.google.com/books?id=kqLD0UmoJY4C&pg=PA104 Finding Oneself in the Other]''. p.104 {{ISBN|978-0-691-14881-6}}</ref> I un observashon atribuí na Ludwig Wittgenstein pa Friedrich Waismann: "Sin duda, mi por imaginá kiko Heidegger ta nifiká ku ta i ansiedat"<ref>{{Cite book |last=Waismann |first=Friedrich |url=https://archive.org/details/wittgensteinvien0000wais_c8b9/page/68/mode/1up |title=Wittgenstein and the Vienna circle : conversations |date=1979 |publisher=New York : Barnes & Noble Books |others=edited by [[Brian McGuinness]], tr. by Joachim Schulte and McGuinness |isbn=978-0-06-497310-6 |pages=68 |url-access=registration}}</ref> a ser interpretá pa algun komentadó<ref>{{Cite journal |last=Luchte |first=James |date=2009-02-01 |title=Under the Aspect of Time "Sub Specie Temporis": Heidegger, Wittgenstein, and the Place of the Nothing |url=https://www.pdcnet.org/pdc/bvdb.nsf/purchase?openform&fp=philtoday&id=philtoday_2009_0053_0001_0070_0084 |journal=[[Philosophy Today]] |language=en |volume=53 |issue=1 |pages=70–84 |doi=10.5840/philtoday200953168}}</ref> komo komprensivo ku e enfoque filosofiko di Heidegger. E evaluashonnan analitico positivo i negativo a wordo compila den, por ehempel, Heidegger and Modern Philosophy: Critical Essays Di Michael Murray (1978).<ref>{{Cite journal |last=Sherover |first=Charles M. |date=1979 |title=Review of Heidegger and Modern Philosophy: Critical Essays |url=https://www.jstor.org/stable/20008721 |journal=Human Studies |volume=2 |issue=2 |pages=187–190 |doi=10.1007/BF02127224 |jstor=20008721 |s2cid=189873709 |issn=0163-8548 |url-access=subscription}}</ref> Heidegger su reputashon den filosofia den idioma ingles a mehora lihe den termino filosofico en parti danki na E esfuersonan di Hubert Dreyfus, Richard Rorty i un generashon reciente di estudioso di fenomenologia di orientashon analitiko. E pragmátiko Rorty a deklará ku Heidegger su enfoque pa filosofia den e promé mitar di su karera tin hopi kos en komun ku Esun di Ludwig Wittgenstein di e último dianan. Sinembargo, Rorty a deklará ku Loke Heidegger a konstruí den su eskritonan tabata un mito di ser en bes di un relato di dje.<ref>Collins, Jeff ''Introducing Heidegger'' Illustrated by Howard Selina. Cambridge : Icon Books UK ; New York, NY : Totem Books USA (1998), [[iarchive:introducingheide0000coll_r3t2/page/170/mode/1up|p. 170]].</ref>
=== Resepshon oropeo kontemporaneo ===
Ounke Heidegger ta ser konsiderá pa hopi observador komo un di e filósofonan mas influyente di siglo 20,<ref>{{cite book |last1=Honderich |first1=Ted |title=Oxford Companion to Philosophy |url=https://archive.org/details/oxfordcompaniont00hond |url-access=registration |date=1995 |publisher=Oxford |isbn=978-0-19-926479-7 |page=[https://archive.org/details/oxfordcompaniont00hond/page/375 375] |edition=Second}}</ref> aspektonan di su trabou a ser kritiká pa esnan ku, sinembargo, ta rekonosé e influensia aki, manera Hans-Georg Gadamer i Jacques Derrida. Algun pregunta ku a wòrdu hasí tokante e filosofia di Heidegger ta inkluí prioridat di ontologia, status di animal,<ref>Holland, N. J., ''Heidegger and the Problem of Consciousness'' (Bloomington: Indiana University Press, 2018), [https://books.google.com/books?id=dNlmDwAAQBAJ&pg=PT139 pp. 139–143].</ref> naturalesa di loke ta religioso, e supuesto negligensia di Heidegger di étika (Levinas), kurpa (Maurice Merleau-Ponty), diferensia seksual (Luce Irigaray) òf espasio (Peter Sloterdijk).<ref>Elden, S., ''Sloterdijk Now'' (Cambridge: [[Polity Press]], 2012), [https://books.google.com/books?id=AU5_Vd-O4e4C&pg=PA85 pp. 85–88].</ref>
Levinas tabata profundamente influensiá pa Heidegger, i sinembargo el a bira un di su kritikantenan mas feroz, kontrastando e infinidat di loke ta bon mas aleu di ser ku inmanensia i e totalidat di ontologia. Levinas tambe a kondená Heidegger su partisipashon den nazismo, afirmando: "Un por pordoná hopi aleman, pero tin algun aleman ku difísil pa pordoná. Ta difísil pa pordoná Heidegger."<ref>Emmanuel Levinas, ''Nine Talmudic Readings'' (Indiana University Press, 1990), p. xxv, translated by Annette Aronowicz</ref>
E defensornan di Heidegger, partikularmente Arendt, ta mira su sosten pa nazismo komo un "eror" personal (un palabra ku Arendt a pone den komio ora e tabata referí na e polítika di e era nazi di Heidegger).<ref>Hannah Arendt, "Martin Heidegger at 80", ''New York Review of Books'', 17/6, (Oct. 21, 1971), pp. 50–54; repr. in ''Heidegger and Modern Philosophy'' ed. M. Murray (New Haven: Yale University Press, 1978), pp. 293–303</ref> Defensornan ta kere ku e eror aki tabata irelevante pa e filosofia di Heidegger. Kritikonan manera Levinas,<ref>Gauthier, D. J., [https://web.archive.org/web/20160303223914/http://etd.lsu.edu/docs/available/etd-11052004-163310/unrestricted/Gauthier_dis.pdf "Martin Heidegger, Emmanuel Levinas, and the Politics of Dwelling"], Ph.D. dissertation, [[Louisiana State University]], 2004, p. 156.</ref> Karl Löwith,<ref name="Karl Löwith 1986 p. 57">{{cite journal | last1 = Löwith | first1 = Karl | title = ''Mein Leben in Deutschland vor und nach 1933: ein Bericht'' (Stuttgart: Metzler, 1986), p. 57, translated by Paula Wissing as cited by Maurice Blanchot in "Thinking the Apocalypse: a Letter from Maurice Blanchot to Catherine David" | journal = Critical Inquiry | volume = 15 | issue = 2| pages = 476–477 }}</ref> i Theodor Adorno ta afirmá ku Heidegger su sosten pa nazismo a revelá defektonan inherente na su pensamentu.<ref>Emmanuel Faye [Den su" Heidegger: The Introduction of nazism in Philosophy"] ta argumentá ku ideanan fasista i rasista ta asina wef den otro den e tehido di e teorianan di Heidegger ku nan no ta meresé di ser yamá filosofia mas.... Richard Wolin, outor di varios buki riba Heidegger i lektor serkano di e buki di Faye, a bisa ku e no ta konvensi ku e pensamento di Heidegger ta asina kontamina pa nazismo manera Faye ta argumenta. Sinembargo, e ta rekonosé te na kua punto e ideanan di Heidegger a plama den e kultura mas amplio." ''An Ethical Question: Does a Nazi Deserve a Place Among Philosophers?'' by Patricia Cohen. New York Times. Published: November 8, 2009. ([https://www.nytimes.com/2009/11/09/books/09philosophy.html?scp=1&sq=Does%20a%20Nazi%20Deserve%20a%20Place%20Among%20Philosophers?%20&st=cse Online])</ref>
W. Julian Korab-Karpowicz ta deklará den ''E Ensiklopedia di Filosofia di Internèt'' ku e eskritura di Heidegger ta "notoriamente difísil", posiblemente pasobra su pensamentu tabata "original" i tabata enfoká riba temanan skur i inovativo. E ta konkluí ku Ser i Tempu "ta keda su obra mas influyente".<ref name=":1">{{cite web|url=http://www.iep.utm.edu/heidegge|title=Martin Heidegger (1889—1976)|last=Korab-Karpowicz|first=Włodzimierz Julian|author-link=Włodzimierz Julian Korab-Karpowicz|website=[[Internet Encyclopedia of Philosophy]]}}</ref>
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1159027977|titulo=Martin Heidegger}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Heidegger, Martin}}
[[Category:Filósofo]]
[[Category:Alemania]]
db9zl2i9qaa7fancvrk5je1ff71ujev
Spoken word
0
9547
201504
122130
2026-08-21T16:57:54Z
InternetArchiveBot
12063
Add 1 book for [[en:Wikipedia:Verifiability|verifiability]] (20260821)) #IABot (v2.0.9.5) ([[User:GreenC bot|GreenC bot]]
201504
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Databox}}
[[File:Christoph Tiemann und das Theater ex libris (live, 2019).jpg|thumb|300px|E grupo aleman Theater ex libris ta presenta cu musica y slide show]]
'''Spoken word''' ([[ingles]]; literalmente 'palabra papia') ta referi na e arte di presentacion [[poesia|poetico]] cu ta basa primariamente riba e [[poesia|poema]] como riba e calidadnan estetico di e artista. 'Spoken word' ta frecuentemente liga na e [[kultura|cultura]] [[pop]].
Desde fin di [[siglo 20]] spoken word ta ser mira como un continuacion di e antiguo [[tradicion oral]] cu ta enfoca riba e estetica di e recitacion y e arte di palabra, manera e entonacion bibo y inflexion di e bos di e presentador. Spoken word ta un termino general cu ta ensera cualkier tipo di poesia recita den bos halto, incluyendo lesamento di poesia, poetry slam, jazz poesia, y [[hip hop|musica hiphop]], [[teatro|komedia]] y monólogonan di prosa.<ref name="Glossary">{{cite book |last1=Hirsch |first1=Edward |title=A Poet's Glossary |url=https://archive.org/details/poetsglossary0000hirs |date=2014-04-08 |publisher=Houghton Mifflin Harcourt |location=New York |isbn=978-0151011957}}</ref> Contrario na poesia skirbi, e calidad di e texto poetico ta mas bien depende di fono-estetica, esta estetica di e sonido, en bes di e estetica visual di un pagina. E genero ta deriva di [[rap]], solamente den rap e bos tin cu sigui e ritmo musical.
== Algun artista conoci ==
* Derek Otte
* Babs Gons
* Akwasi
* [[Gershwin Bonevacia]]
* Dean Bowen
{{Stub}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1159849385|titulo=Spoken word}}
{{References}}
}}
[[Category:Arte]]
[[Category:Literatura]]
oonhgxyf20rblgy9gljn1r0j1ntdomm
Psicologia
0
9923
201509
185487
2026-08-21T17:04:57Z
InternetArchiveBot
12063
Add 2 books for [[en:Wikipedia:Verifiability|verifiability]] (20260821)) #IABot (v2.0.9.5) ([[User:GreenC bot|GreenC bot]]
201509
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}{{Databox}}'''Psicologia''' ta e estudio di mente y comportacion.<ref>[https://www.apa.org/support/about-apa Frequently Asked Questions: How does the APA define "Psychology"?] Recupera 2023-12-14.</ref> Su tema ta inclui e comportacion di ser humano y no ser humano, tanto e fenomeno di [[consciencia]] como e mente [[inconsciente]], y procesonan mental manera pensamento, sintimento y rasonamento.
== Terminologia ==
E termino "psicologia" tin su orgin den e palabra [[Griego]] ''psuche'' ("spirito di bida" of "rosea di alma"), cu traditionalmente, ta wordo traduci na ''psyche''.{{Sfn|Leahey|2018|p=38}} E palabra "psicologia" ta un combinacion di ''psyche'' (alma) y ''logos'' (estudio). Den Griego antiguo e ta wordo expresa como ψῡχή λόγος, literalmente, e estudio di alma. Aunke e termino "psicologia" no a wordo inventa te na [[siglo 17|siglo diesshete]] y no a wordo usa ampliamente te na [[siglo 19|siglo diesnuebe]]. {{Sfn|Leahey|2018|p=3}}
Na 1890, [[William James]], a difini psicologia como e "ciencia di bida mental, tantu su fenomenonan como nan condicionnan".{{Sfn|Leahey|2018|pp=301–302}}{{Sfn|Blackmore|Troscianko|2018|p=254–256}} Sinembargo, e fundador di "[[behaviorismo]]" (di [[Ingles]]: ''behavior'', "comportacion"), e psicologo Mericano [[John B. Watson]] a sugeri na 1913 cu psicologia ta un rama puramente obhetivo y experimental cu ta forma parti di ciencia natural, manera kimica y fisica. Teoreticamente, psicologia su meta ta pa premira y e controlamento di comportacion.{{Sfn|Leahey|2018|pp=339}}{{Sfn|Blackmore|Troscianko|2018|p=24}}
[[Psi|Ψ (psi)]] ta e prome [[Álfabèt griego|letter]] di e palabra [[Griego]], ''psyche,'' pa simbolisa psicologia.<ref>{{Cite web|url=https://dictionary.apa.org/psi|title=American Psychological Association {{!}} Psi}}</ref>
== Historia ==
E establecimento di psicologia moderno como un disciplina cientifico formal ta remonta na 1879 ora [[Wilhelm Wundt]] (1832–1920) a inaugura e prome laboratorio di psicologia na un universidad na [[Leipzig]], [[Alemania]].{{Sfn|Gray|Bjorklund|2018|p=54}} Wilhelm Wundt ta ser considera hunto cu [[Gustav Theodor Fechner]] come e fundadonan di [[psicologia experimental]].
Sinembargo, e raiznan di psicologia ta precede Wundt, cultiva pa personanan cu ta identifica como filosofo, fisico, fisiologo, y naturalista cu a conseha y debati ariba tres idea fundamental den psicologia.{{Sfn|Gray|Bjorklund|2018|p=54}}
# Comportacion y experencia mental tin causa fisico cu por wordo studia cientificamente.
# Hende su comportacion, pensamento y [[Emocion|emocionnan]] ta ser forma cu tempo dor di nan experencia den nan ambiente.
# E aparato di e curpa, cu ta responsabel pa produci comportacion y experencia mental, ta un resultado di [[Evolushon|evolucion]] pa medio di seleccion natural.
=== Causa fisico di comportacion ===
E emergencia di psicologia cientifico a rekeri e reconocemento cu preguntanan tocante comportacion humano y e mente por a ser contesta cientificamente. Mientras cu e [[Gresia|Griegonan]] antiguo a pone e fundeshi cu speculacion profundo riba e sensonan, intelecto humano, y e base fisico di e mente, e ideanan aki a keda inactivo te na e [[Renasementu]] y a gana prominencia significativo durante [[Era di Iluminacion]] den e [[siglo 15|siglo diescinco]] y [[siglo 18|diesocho]], respectivamente.
Te cu siglo diesocho, [[filosofia]] occidental tabata profundamente conecta cu religion, cu e doctrina di iglesia cu tabata afirma [[dualismo]]. Esaki ta encera cu hende ta consisti di dos entidad intimamente conecta: un curpa material, suheto na estudio cientifico manera materia inanima, y un alma inmaterial, cu ta wordo considera como un entidad sobrenatural cu ta opera mas aleu di ley natural y asina ta liber for di investigacion cientifico. Si un hende a tuma e reto pa contesta e doctrina aki publicamente, specialmente den mayoria parti di [[Oropa|Europa]], e por a wordo acusa di herecia y mata. A pesar di e peligernan aki, tabatin algun luga pa exploracion, ilustra dor di e trabou pionero di e matematico, fisiologo y filosofo [[Frances]] [[René Descartes]].{{Sfn|Gray|Bjorklund|2018|p=54–55}}
==== Descartes su version di dualismo ====
[[File:Descartes-reflex.JPG|thumb|Descarte su representacion di un reflex.]]
Prome cu Descartes, mayoria dualista a atribui a cualidadnan di sernan humano na e alma. Nan tabata kere cu e alma tabata responsabel pa e calor di e curpa, su capacidad pa move y bida mes. Descartes a tuma e reto pa contesta e perspectiva aki. Aunke poco tabata conoci tocante e sistema nervioso den su tempo, Descartes su concepto di e control mecanico di movemento ta parce nos comprondemento moderno di reflex, cu ta movemento of reaccion involuntario na stimula.{{Sfn|Gray|Bjorklund|2018|p=55}}
Descartes a teorisa cu un reflex ta puramente mecanico. E la propone cu candela ta pone particulonan den e cuero, trek na un hilo cu ta conecta cu e [[celebro]], loke ta haci cu un porio ta habri y ta permiti likido pasa dor di un canal chikito pa e musculonan, loke ta conduci na retiro di pia. Sinembargo, e comprondemento moderno ta revela cu nervionan ta funciona dor di proceso electrico, no dor di tiramento fisico of fluho di likido.{{Sfn|Gray|Bjorklund|2018|p=56}}
[[File:Descartes diagram transparent.png|thumb|Con e alma ta ricibi informacion dor di e wowo.]]
Descartes a sugeri cu e alma humano ta biba den e klier pineal na centro di cabes. Den Descartes su splicacion, luz for di un flecha ta drenta den wowo, habriendo porionan den loke nos ta identifica awor como nervionan optico. Likido ta sali for di e wowonan pa medio di e porionan aki, loke ta causa movecion den e klier pineal. Descartes a declara cu movecion aki ta transmiti e idea di e flecha na e alma.{{Sfn|Gray|Bjorklund|2018|p=57}}
Sinembargo, Descartes su idealogianan tabata tin limitacionnan significante, tanto como un concepto filosofico como un base pa establece un ciencia di psicologia. Un ehempel di un limitacion significante tabata: ''Con e alma cu ta pensa por tin interaccion cu e fisico?'' Den otro palabra con e inmaterial por tin causa ariba e materia fisico.
==== Thomas Hobbes y materialismo ====
E filosofo [[Ingles]] [[Thomas Hobbes]] a adopta un postura mas radical. Hobbes a argumenta cu concepto di spirito of alma no tin ningun nificacion, y a defende un filosofia cu awor ta wordo reconoce como [[materialismo]]. Segun Hobbes, tur cos por ser reduci na materia y energia. E la sostene cu tur comportacion humano, asta e decision aparentemente boluntario, por ser compronde dor di e procesonan fisico den e curpa, particularmente den e celebro. E filosofia ki no ta pone ningun limitacion teoretico riba loke psicologonan por studia cientificamente. Hobbes su ideanan a hunga un rol den inspira [[empirismo]]; e idea cu tur conocemento y pensamento humano ta bin di e experencia sensorial.{{Sfn|Gray|Bjorklund|2018|p=57}}
==== Fisiologia ====
[[File:Maillardet's automaton at the Franklin Institute.webm|thumb|[[Automata]] ta inspira e idea cu e ser humano tambe ta opera den un forma mecanico, cu no tin necesidad di un spirito inmaterial pa causa movecion.]] E concepto cu e curpa, inclui e celebro, ta funciona como un mashin a impulsa e progreso di fisiologia, e estudio di e mecanismo di e curpa. Na cuminsamento di añanan 1800 tabatin un progreso considerabel riba e tereno aki. Den e decada cu a sigui, a haci hopi descubrimento importante tocante e sistema nervioso, cu a prepara e caminda pa e desaroyo di e psicologia cientifico.{{Sfn|Gray|Bjorklund|2018|p=58–59}}
E [[Ruso]], [[Ivan Sechenov]] (1829–1905), a crea e fundeshi pa e estudio di fisiologia, reflexonan, neurologia, comportacion di animal y humano, y neurociencia. Sechenov a influencia [[Ivan Pavlov]] (1849–1936) conoci pa su descubrimento di [[condicionamento clasico]].
[[File:Broca's area animation.gif|thumb|[[Centro di Broca]] indica cu color cora.]]
Un otro desaroyo tabata e introduccion di e concepto di localisacion di funcionnan cognitivo. E idea aki ta postula cu cierto partinan di e celebro ta dedica na funcion specifico den e generacion di experencia mental y comportacion. Por ehempel, [[Paul Broca]] (1824–1880) a demostra cu si e celebro a sufri daño den un area masha specifico di e hemisferio robes, un individuo ta perde unicamente e abilidad di papia.{{Sfn|Gray|Bjorklund|2018|p=60–61}}
E ideanan ki di localisacion di funcionnan cognitivo a influencia frenologia, un [[pseudociencia]] cu a declara cu por inferi caracteristicanan psicologico dor di sinti e golpi riba e superficio di e cabes of craneo. Mientras cu e tabata desacredita, frenologia a laga un marca atras y a yuda amplia e disciplina di neurociencia.{{Sfn|Gray|Bjorklund|2018|p=60–61}}[[File:1895-Dictionary-Phrenolog.png|thumb|[[Franz Joseph Gall]] a propone cu e celebro ta consisti di diferente organonan individual cu ta determina caracteristicanan of personalidad di un hende.]]
=== Experencia ta forma mente y comportacion ===
Ademas di a inspira investigacion fisiologico, filosofia materialista Ingles di [[siglo 16|siglo diesseis]] a influencia directamente e scol di pensamento conoci como [[empirismo]]. E idea cu tur conocemento y pensamento humano ta bini di experencia sensorial, por ehempel, bista of oido.
E filosofo [[Reino Uni|Britanico]], [[John Locke]] a percibi mente di mucha como un blachi blanco y cu experencia sirbiendo como e krijt cu skirbi y yena e blachi. Locke ta argumenta cu muchanan ta nace unicamente cu e abilidad pa adapta nan comportacion na e demandanan di e medio ambiente fisico y social. Den otro palabra, segun Locke, muchanan no ta nace cu disposicion of preferencianan cu ta influencia con nan ta siña y desaroya. Esaki ta punta na e concepto cu un hende no tin boluntad liber, y sin un boluntad liber, no lo por tin un alma, pues e filosofia materialista.{{Sfn|Gray|Bjorklund|2018|p=62}}
==== Asociacion pa medio di proximidad ====
Si un persona experencia dos evento den su medio ambiente (estimulo of sensacion) na e mesun momento of un despues di otro, e dos evento ey lo ta asocia cu otro den e mente. ''Imagina un aplo su forma wantando e den bo man, su color berde of porta bo gusta esun medio cora cu geel, e sabor zuur of zoet, su textura na e momento cu bo morde aden, of djis tende e palabra "aplo" ta suficiente pa activa e idea di un aplo den e mente.'' Un aplo, den e ehempel ki, ta un concepto compleho basa ariba sensacionnan basico. E ley di asociacion ta keda un principio clave den [[memoria]], atencion, consciencia, y e psicologia di siñamento (por ehempel, condicionamento clasico).{{Sfn|Gray|Bjorklund|2018|p=63–64}}
==== Nativismo ====
[[File:Episodes-events-and-models-Video1.ogv|thumb|Similar na e robot, segun nativismo, hende humano tambe ta limita pa e informacion y reglanan di operacion cu ta [[Genetica|geneticamente]] programa den e celebro humano. ]]
Nativismo, e perspectiva opuesto di empirismo, ta afirma cu abilidad y conocemento ta inherente. Esencialmente, e mente ta rekeri un aparato cu tin e capacidad pa sinti e ambiente, interpreta y registra sensacionnan, warda y combina informacion sensorial, y recorda informacion na ora necesario. [[File:Apples whole and in different stages of eating.jpg|thumb|Reconose cu e cuater imagen di aplonan ta e mesun aplo pero den diferente fase di consumo.]] [[Immanuel Kant]] ta distingui entre dos tipo di conocemento: [[A priori y a posteriori|''a priori'' y ''a posteriori'']]. Conosemento ''a priori'' ta integra den celebro humano y no mester wordo siña, y conocemento ''a posteriori'' un hende ta gana for di experencia di e medio ambiente. Kant a argumenta cu pa compronde e mundo fisico, cierto conceptonan fundamental, manera espacio y tempo, mester ta inherente caba den e mente. E concepto integra aki ta crucial pa por reconoce, por ehempel, un aplo.{{Sfn|Gray|Bjorklund|2018|p=64–65}}
=== Seleccion natural ===
Kant a reconoce e atributonan inherente di e mente humano, pero e no tabatin un splicacion cientifico di nan origen y funcionamento. E comprondemento aki a wordo logra na 1859 ora [[Charles Darwin]] a publica ''The Origin of the Species'' ("E origen di especie"), transformando [[biologia]], formando filosofia, y establece un base biologico pa psicologia, cu a coincidi cu avance den fisiologia.{{Sfn|Gray|Bjorklund|2018|p=65}}
[[File:Charles Darwin, Journal of Researches... Wellcome L0026712.jpg|thumb|Caracteristicanan heriditario y adaptacion na medio ambiente a resulta den variacion di fenotipo.]]
Pa medio di ciclo repetitivo di seleccion natural durante biyones di aña, criaturanan cu ''variacionnan'' chikito ta competi pa recursonan, y esnan cu ta sobrevivi, e descendientenan ta ''hereda'' e caracteristicanan "beneficioso".{{efn|text=Hopi biaha [[Darwinismo]] tin un mal comprondemento como un mecanismo cu ta crea adaptacion "pa e bienestar di e especie". Contrario na seleccion di grupo, e teoria di ''Selfish gene'' of "genetica egoista", inspira pa e buki di [[Richard Dawkins]] ''The Selfish Gene'' (1976), ta argumenta cu e beneficiario final di seleccion natural no ta e especie, grupo of individuo sino mas bien e informacion hereditario encapsula den e [[genetica]].{{Sfn|Blackmore|Troscianko|2018|p=254–256}}|group=nota}} E proceso aki ta conduci gradualmente na e desaroyo di ''adaptacion'', manera cabey, pia, hala, y wowo.{{Sfn|Blackmore|Troscianko|2018|p=251}} Seleccion natural a conduci organismonan bibo pa desaroya comportacionnan cu ta aumenta nan posibilidad pa sobrevivi y reproduci nan mes. E concepto di ''funcion'' ta crucial pa compronde e proceso adaptivo aki. Darwin tabata studia con funcion di comportacion ta yuda un [[organismo]] sobrevivi y reproduci.{{Sfn|Gray|Bjorklund|2018|p=67}}
== Campo di psicologia ==
Psicologia ta un disciplina interdisciplinario, e ta crusa e fronteranan entre [[ciencia natural]] y [[ciencia social]]. Por ehempel, neuropsicologo ta den e cuadro di [[neuropsicologia]]. Neuropsicologia ta un ramo di psicologia cu ta trata di conecta psicologia cu neurociencia. Specificamente, funcionnan di e celebro y su relacion cu comportacion. Ademas, como un cientifico social, psicologonan ta encurasha pa compronde e comportacion di individuo y gruponan, esaki ta wordo yama [[dinamica di grupo]].{{Sfn|Gray|Bjorklund|2018|p=71–88}} E siguiente lista ta encera, entre otro, e camponan den psicologia ariba e tereno di enseñansa universitario Hulandes y Flamenco:<ref>{{Citeer web|url=https://www.universiteitleiden.nl/onderwijs/opleidingen/bachelor/psychologie/over-de-opleiding/studieprogramma#uit-het-eerste-jaar,uit-het-tweede-jaar,kies-een-minor|titel=Studieprogramma|bezochtdatum=2024-09-10|werk=universiteitleiden.nl|taal=nl}}</ref>
{{Columns-list|colwidth=15em|
* Neuropsicologia
* [[Psicobiologia]]
* Psicologia clinico
* Psicologia cultural
* Psicologia di desaroyo
* Psicologia di enseñansa
* [[Psicologia experimental]]
* Psicologia di personalidad
* Psicologia di siñansa
* Psicologia di trabou y organisacion
* Psicologia social
}}
{{appendix|1=|2=
;nota
<references group="nota"/>
;fuente
* {{Cite book|last1=Blackmore|last2=Troscianko|first1=S.|first2=E.T.|title=Consciousness: An introduction|trans_title=Consciencia: Un introducion|edition=3|year=2018|publisher=Routledge|url=https://www.routledge.com/Consciousness-An-Introduction/Blackmore-Troscianko/p/book/9781138801318}}
* {{Cite book|title=Psychology|url=https://archive.org/details/psychology0000gray_x5l9|trans_title=Psicologia|year=2018|last1=Gray|last2=Bjorklund|first1=P.O.|first2=D.F.|isbn=9781319150518|location=New York|publisher=Worth Publishers|edition=8}}
* {{Cite book|title=A History of Psychology: From Antiquity to Modernity|url=https://archive.org/details/historyofpsychol0000thom|trans_title=Un Historia Psicologia: For di Anticua te na Moderno.|edition=8|first1=Thomas Hardy|last1=Leahey|publisher=Routledge|location=New York & London|year=2018}}
* {{Cite book|title=René Descarte The Passions of the Soul and Other Late Philosophical Writings|trans_title=René Descarte E pasionan di alma y otro escritornan filosofico|year=2015|publisher=Oxford University Press|location=United Kingdom|contribution=|isbn=978–0–19–968413–7}}
;referencia
{{References}}
}}
[[Category:Psicologia| ]]
gt20tefzw9sfvrl8arjnzvabnhee569
Celebro
0
9940
201512
185289
2026-08-21T17:08:35Z
InternetArchiveBot
12063
Add 1 book for [[en:Wikipedia:Verifiability|verifiability]] (20260821)) #IABot (v2.0.9.5) ([[User:GreenC bot|GreenC bot]]
201512
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Infobox anatomia
|descripcion=Celebro di un chimpanse
|latin=''cerebrum''
|griego=''encephalon''
|sistema_organo=[[Sistema nervioso]]
}}
E '''celebro''' (of '''cerebro''') ta un organo compleho cu ta controla accionnan [[Consciencia|consciente]] cu ta rekeri, por ehempel pensamento, [[memoria]], [[emocion]], informacion sensorial, y movecion.<ref name=":0">[https://www.hopkinsmedicine.org/health/conditions-and-diseases/anatomy-of-the-brain Brain Anatomy and How the Brain Works] ''Johns Hopkins Medicine.org''</ref> E celebro y e [[medula spinal]] hunto ta forma parti di e [[centro di sistema nervioso]] (CSN).{{Sfn|Gazzaniga|Ivry|Mangun|2019|p=40}}
Un celebro humano adulto ta pisa cu un promedio di mas o menos tres liber, y cerca un baby recien naci e ta pisa un liber. E peso di un celebro ta varia a base di e sexo y tamaño di curpa. Tin casi 86 biyon cel di nervio (''[[neuron]]'') den e celebro humano y un cantidad igual di [[Glia|celnan glial]] no-nueronal.<ref name=":1" />[[File:Figure 35 03 05.jpg|thumb|center|E plan general y organisacion di e cerebro ta similar pa tur [[Mamífero|mamifero]].{{Sfn|Kalat|2019|p=10}}]]
== Anatomia ==
=== Structura y funcion ===
E celebro ta consisti di tres parti: celebro grandi (''cerebrum''), celebro chikito (''cerebellum''), y [[stam celebral]].{{Sfn|Gazzaniga|Ivry|Mangun|2019|p=1}} Den aspectonan [[Evolushon|evolucionario]] e cerebrum ta wordo considera como e parti mas nobo, y e cerebellum como e parti antiguo.
==== ''Cerebrum'' ====
E celebro ta rondona pa un structura di weso yama carpachi cu ta proteha e celebro di lesion. Entre e celebro y carpachi, tin tres capa di tehido protectivo yama ''meninges'':<ref name=":1" />
# ''Dura mater'' ("mambrana duro") ta e capa exterior y ta cubri e koepel di e carpachi.
# ''Membana arachnoid'' ("membrana cai haraña") ta e capa meimei y ta un capa fini di tehido cu ta tapa henter e celebro.
# ''Pia mater'' ("membrana delicado") ta e capa interior y ta contene adernan di sanger.
E cerebrum ta parti den dos hemisferio (''drechi'' y ''robes'') y e ''diencefalo.'' Cada hemisferio ta parti den cuater division: region frontal,<ref>{{Citeer web|url=https://bioportal.bioontology.org/ontologies/FMA/?p=classes&conceptid=http%3A%2F%2Fpurl.org%2Fsig%2Font%2Ffma%2Ffma61824|titel=Frontal lobe|bezochtdatum=2024-05-08|datum=2019-05-13|werk=bioportal.bioontology.org|via=Bio Portal}}</ref> region temporal, region parietal,<ref>{{Citeer web|url=https://bioportal.bioontology.org/ontologies/FMA/?p=classes&conceptid=http%3A%2F%2Fpurl.org%2Fsig%2Font%2Ffma%2Ffma61826|titel=Parietal lobe|bezochtdatum=2024-05-08|datum=2019-05-13|werk=bioportal.bioontology.org|via=Bio Portal}}</ref> y region occipital.{{Sfn|Gazzaniga|Ivry|Mangun|2019|p=53}}<ref>{{Citeer web|url=https://bioportal.bioontology.org/ontologies/FMA/?p=classes&conceptid=http%3A%2F%2Fpurl.org%2Fsig%2Font%2Ffma%2Ffma67325|titel=Occipital lobe|bezochtdatum=2024-05-08|datum=2019-05-13|werk=bioportal.bioontology.org|via=Bio Portal}}</ref> E hemisferionan ta conecta door di un bonder di fibra di nervio (''materia blanco'') yama ''corpus callosum.''<ref name=":1" /> Diencefalo ta un palabra [[Griego]] cu ta nifica "entre-celebro", pa e motibo cu e ta situa entre e hemisferionan y stam celebral.''{{Sfn|Gazzaniga|Ivry|Mangun|2019|p=1}}'' E diecenfalo ta consisti di e [[thalamus]] y [[hypothalamus]].''{{Sfn|Gazzaniga|Ivry|Mangun|2019|p=48}}''
{{Multiple image
| image1 =
| image2 = Basic structures of the brain highlighted.png
| caption1 =
| caption2 = Bista sagital di e celebro cu su structuranan principal.
| align = right
| total_width =
| image3 = Lobes of the brain NL.svg
| caption3 = Bista lateral di e hemisferio robes cu su cuater region: {{Columns-list|colwidth=6em|{{Legend|#b4d9ec|Frontal}}{{Legend|#b7cf9d|Temporal}}{{Legend|#fdfb97|Parietal}}{{Legend|#f7a6b5|Occipital}}{{Legend|white|Stam di celebro}}{{Color box striped|black}} Cerebellum}}
| direction = horizontal
}}
E capa exterior, tambe conoci como ''cortex cerebral'', di e cerebrum ta wordo referi como ''materia greis'', y porcion interior ta e ''materia blanco''.{{Sfn|Gazzaniga|Ivry|Mangun|2019|p=53}} E materia greis ta primeramente consisti di e ''soma'' (of curpa) di e neuron,{{Sfn|Gazzaniga|Ivry|Mangun|2019|p=26}} y e materia blanco ta consisti mas tanto di e ''axon [[mielina]]''. Materia greis ta primeramente responsabel pa procesamento y interpretacion di informacion, mientras materia blanco ta transmiti informacion na otro partinan di e sistema nervioso.<ref name=":0" /> Como un analogia por compara materia greis cu un computer, y materia blanco cu e cabelnan pa e computer.<ref name=":1" />
==== ''Cerebellum'' ====
{{Multiple image
| image1 = Human brain frontal (coronal) section.JPG
| image2 = Neuron Part 1.png
| caption1 = Bista [[plano coronal|coronal]] di e celebro. E parti scur na exterior di e celebro ta materia greis y e parti cla na interior, ta e materia blanco.
| caption2 = Ilustracion di un neuron
| direction = horizontal
| total_width =
| align = right
}}
E cerebellum ta localisa posterior–inferior di e cerebrum. Su funcion ta ensera coordinacion di movemento voluntario, mantene postura y balans.<ref name=":0" />
==== Stam celebral ====
E stam celebral ta conecta e cerebrum cu e medula spinal. E medula spinal ta transmiti informacion pa y for di e celebro na resto di e curpa. E stam celebral ta wordo subdividi den ''medulla'', ''pons'' y ''cerebellum, y'' celebro meimei (''mesencefalo'').{{Sfn|Gazzaniga|Ivry|Mangun|2019|p=46}} E ta chikito en comparacion cu e cerebrum, pero su funcion ta critico como cu e ta regula funcionnan automatico (inconsciente) di e curpa, manera frecuencia di curason, respiracion, estado global di soño y spierto, y gulimento.{{Sfn|Gazzaniga|Ivry|Mangun|2019|p=148–149}}<ref name=":1" />
== Desaroyo ==
Mayoria di e desaroyo celebral ta tuma luga for di nacemento te na adolesencia. Sinembargo, e celebro ta tuma tempo pa madura completamente, e proceso aki ta sigui te na mitar pa fin di 20 tanto aña di edad. Un di e ultimo areanan pa desaroya ta e area ''prefrontal'', ku ta hunga un rol clave den tumamento di decision, priorisa tarea y regulacion emocional.<ref name=":1">{{citeer web|url=https://my.clevelandclinic.org/health/body/22638-brain|titel=Brain|bezochtdatum=2025-03-20|werk=my.clevelandclinic.org}}</ref>
{{Multiple image
| image1 = Human Neuroaxis-en.svg
| image2 = 1302 Brain Vesicle DevN.jpg
| image3 =
| align = left
| caption1 = E as di sistema nervioso di e ser humano en comparacion cu di un animal.
| caption2 = E tubo nervioso durante e desaroyo celebral di un embryo. E dobla entre e ventricular {{Color box|#f3c74d|mesencefalo|border=transparent}} y {{Color box|#aab3d3|diencefalo|border=transparent}} ta persisti te edad di adulto.
| caption3 =
| total_width =
| direction = horizontal
}}
Mayoria animal ta move cu un lomba posiciona horizontalmente. Den e ser humano, un curva di mas o menos 80 grado den e celebro adulto, entre e celebro meimei (''mesencefalo'') y ''[[diencefalo]],'' ta permiti nos di cana drechi.{{Sfn|Gazzaniga|Ivry|Mangun|2019|p=13}}
E espacio den e tubo nervioso di un embryo, ta un serie di cavidadnan interconecta cu ta extende pa mayoria di e CSN, y asina ta desaroya den e [[sistema ventricular]]. [[Likido cerebrospinal]] (LCS) ta yena y core den e sistema ventricular.{{Sfn|Gazzaniga|Ivry|Mangun|2019|p=27}} Un di e funcionnan di e LCS ta uno fisico, unda cu e CSN ta casi flota, cual ta stabilisa y proteha e CSN.{{Sfn|Gazzaniga|Ivry|Mangun|2019|p=29}}
{{Appendix|fuente|2=
* {{Cite book |last1=Gazzaniga |first1=M.S. |last2=Ivry |first2=R.B. |last3=Mangun |first3=G.R. |title=Cognitive Neuroscience: The Biology of the mind |year=2019 |publisher=W.W. Norton & Company |location=New York London |edition=5|isbn=978-0-393-69707-0}}
* {{Cite book|last1=Kalat|first1=James W.|title=Biologigical Psychology|url=https://archive.org/details/biologicalpsycho0000kala_h7o7|trans_title=Psicologia Biologico|year=2019|publisher=Cengage Learning|isbn=978-1-337-61861-8|edition=13}}
;Referencia
{{columns-list|colwidth=25em|
{{References}} }}
}}
[[Category:Neurobiologia]]
[[Category:Anatomia]]
gnpw31iwogpgsygcwzldkuk1lmtqjql
Cododo
0
10020
201514
200949
2026-08-21T17:10:38Z
InternetArchiveBot
12063
Add 1 book for [[en:Wikipedia:Verifiability|verifiability]] (20260821)) #IABot (v2.0.9.5) ([[User:GreenC bot|GreenC bot]]
201514
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Taxobox reptiel
| status = LC
| rl-id = 50011716
| fuente status = 2016
| imagen = Aruba-Cnemidophorus-arubensis.JPG
| descripcion = Macho
| orden = [[Squamata]]
| suborden = [[Scincomorpha]]
| famia = [[Teiidae]]
| genero = ''[[Cnemidophorus]]''
| c-nomber = ''Cnemidophorus arubensis''
| autor = [[Theodorus Willem van Lidth de Jeude|Lidth de Jeude]]
| fecha = 1887
| parentesis =
| original = ''Cnemidophorus arubensis''
| imagen2 = ARUBA-eidechsen-kokos.jpg
| desscripcion2 =
| sinonimo = *''Cnemidophorus lemniscatus arubensis''
}}
'''Cododo''' (''Cnemidophorus arubensis'') ta un [[espesie|especie]] di [[lagadishi]] cu ta pertenece na [[Famia (biologia)|famia]] Teiidea. E embra of hoben ta conoci como '''lagadishi''', mientras cu esun nan madura y macho ta wordo yama '''blauw blauw'''.<ref>{{Cite web|url=https://archive.org/details/BNADIGSPREEKBEURTLagadishiReptielen|title=Lagadishi, Blauw-blauw, Pega pega, Toteki - Informatie voor Spreekbeurten|author=Biblioteca Nacional Aruba|year=2018|accessdate=2024-01-03}}</ref> E especie aki ta nativo na e isla di [[Aruba]]<ref>{{Cite web|url=https://reptile-database.reptarium.cz/species?genus=Cnemidophorus&species=arubensis|title=Cnemidophorus arubensis LIDTH DE JEUDE, 1887|author=The Reptile Database|accessdate=2024-01-03}}</ref> y ta reconoci como e especie mas comun y abundante di e isla.{{Sfn|Schall|1974}}
== Identificacion ==
''C. arubensis'' ta crece te un largura di aproximadamente 15 centimeter.<ref name=":0">{{Cite web|title=Cododo (fact sheet)|url=https://www.arubanationalpark.org/main/wp-content/files/pdf/fauna/cododo.pdf|access-date=2023-07-09|website=Aruba National Park|author=Aruba National Park|accessdate=2024-01-04}}</ref>
E macho tin un cabes blauw cu pia y rabo blauw-berde. E resto di e curpa ta bruin-greis. Ademas, nan ta exhibi manchanan den forma di un punto blanco te cu un blauw intenso ubica [[Terminologia anatomico di ubicacion|lateral]] (na banda) di e curpa y ariba e pianan patras.<ref name=":0" />
E embra y hobennan ta diferencia di e macho a base di diferente aspecto. Un di aspectonan ta nan color bruin cu e mesun manchanan cu e macho, pero cu color menos pronuncia.<ref name=":0" /> Ademas, e embra madura, ta strepia cu dos strepi paralel na e banda [[Terminologia anatomico di ubicacion|dorsal]] (e spina) di e curpa. E strepia ta extende for di e cabes te na rabo.{{Sfn|Notes from Leyden Museum|1887|pp=132–133}} E embra cu e hobennan ta varia asina hopi cu hende ta kere cu e ta di un otro tipo.<ref name=":0" />
Teiidae tin kliernan den forma di porio, conoci como [[porio femoral]] (di Ingles: femoral, "parti ariba di pia") cu ta hunga un rol den e secrecion di [[fermoon]] (un tipo di [[hormoon]] cu ta actua pafo di e curpa di e individuo). E porio femoral, ubica na e las di e pia ariba, ta relativamente mas grandi cerca e macho cu nan ta cerca e embra. Adicional, e macho tin porionan cu ta precedi e area anal.{{Sfn|Buurt|2005|p=84}}
{{Multiple image
| image1 = Lizard-4016650.jpg
| image2 = Cnemidophorus Arubensis 227 20121114 bt chumley bear cruise.jpg
| footer = Lagadishi (embra)
| align = right
| total_width = 400
}}
== Dieet ==
[[File:Whiptail lizard Eidechse Aruba - Flickr - Ralf Hüsges.jpg|thumb|''C. arubensis'' consumiendo nectar di un flor geel di un [[Tuna]] (''Opuntia caracassana'')''.''<ref>{{Cite web|title=Common Prickly Pear Opuntia caracassana|accessdate=2024-01-12|work=Dutch Caribbean Species Register|url=https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=189530&cat=CTAB_MEDIA}}</ref>]]
Den e famia Teiidae di lagadishi, a observa un adaptacion notabel cu ta observa den varios especie nativo di islas: un transicion na dieet di herbivoor. E cambio ta particularmente evidente den dos especie, ''C. arubensis'' y ''[[Cnemidophorus murinus|C. murinus]]''.{{Sfn|Pianka|Vitt|2003|p=48}}
''C. arubensis'' tin un dieet varia, cu ta inclui [[insekto|insecto]] y principalmente material vegetal manera flor, [[Nectar (botanica)|nectar]], blachi di mata, y fruta.{{Sfn|Buurt|2005|p=84}} Sin embargo, nan ta selectivo den nan seleccion di mata pa consumo, evitando esun nan venenoso cu cantidadnan halto di ''fenol,''<sup>[[:nl:Fenol|nl]]</sup> ''saponine''<sup>[[:nl:saponine|nl]]</sup>, y ''alkaloïden''<sup>[[:nl:alkaloïden|nl]]</sup> (manera ''kinine''<sup>[[:nl:kinine|nl]]</sup>).{{Sfn|Pianka|Vitt|2003|p=48}}{{Sfn|Pianka|Vitt|2003|p=201}}
[[Coprofagia]], e consumo di [[excremento]], ta wordo observa cu ''C. arubensis''.{{Sfn|King|1996|p=37}} E tripa den e especie aki ta mas grandi cu den otro especie di ''Cnemidophorus'', claramente adapta na un dieet di herbivoor. Den su habitat natural y sin disturbio, aproximadamente 80% di e contenido di e stoma ta consisti di material vegetal, cu alrededor di 15% ta insecto y otro [[arthropoda]]. E resto ta inclui material como excremento, piedra chikito, [[taki]].{{Sfn|Buurt|2005|p=84}}
== Patrono di comportacion ==
=== Comportacion teritorial ===
E machonan grandi ta posee un teritorio cual ta contene unicamente embra y hobennan, pues ningun otro macho madura. E macho teritorial lo purba di impone e intruso dor di para halto ariba su pianan pa [[Exhibicion (zoologia)|exhibi]] e grandura di su curpa. Si e intruso no sali, e chens ta grandi cu un pelea lo sigui, locual e doño di e teritorio ta gana.<ref name=":0" />
=== Comportacion di reproduccion ===
[[File:Aruba whiptails courting.jpg|thumb|250x250px|[[Copulacion (zoologia)|Copulacion]] entre cododo macho y embra]]
Den mayoria di e ''Cnemidophorus'', e color di e machonan dominante ta bira un poco mas intenso durante temporada di reproduccion, cu ta tuma luga for di september te cu october. Sinembargo, ''C. arubensis'' ta mustra un diferencia distinto den e aspecto aki. E machonan madura ta pasa dor di un transformacion unda un gran parti di e curpa ta cubri cu un color blauw intenso.{{Sfn|Buurt|2005|p=91}}
''Teiidea'' ta un animal [[Oviparidad|oviparo]], y e tamaño di troshi di webo ta asocia cu e grandura di curpa. Mientras cu ''Cnemidophorus'' ta produci un troshi di webo cu ta varia 2 pa 6 webo, ''C. arubensis'', ta produci un solo webo, aunke uno grandi.{{sfn|Vitt|Zug|Caldwell|2001|p=490}}''{{sfn|King|1996|p=44}}''
=== Señal di pia dilanti ===
E señalamento frecuente cu e pia dilanti ta un comportacion tipico di ''C. arubensis'' y tambe por wordo observa den ''C. lemniscatus.'' E comportacion aki, den ''C. murinus murinus y C. murinus ruthveni,'' ta parce di ta relativamente menos frecuente.''{{Sfn|Buurt|2005|p=91}}''
=== Movemento di lenga ===
Den presencia di [[quinina]] compara cu su ausencia, tanto ''C. arubensis'' como ''C. murinus,'' ta mustra un probabilidad mas halto di extension rapido di nan [[lenga gesplit]], pa aproximadamente 100 [[miliseconde]]. Nan ta parce di por detecta quinina hasta prome cu nan yega cerca di nan cuminda.{{Sfn|Schall|1990}}{{Sfn|Cooper Jr.|Pérez-Mellado|Vitt|Budzinsky|2002|p=298}}
{{Appendix|1=|2=
;fuente
* {{Cite book |last1=Buurt |first1=G. van |year=2005 |title=Fieldguide to the Amphibians and Reptiles of Aruba, Curaçao and Bonaire |trans-title=Guia di Campo pa Anfibio y Reptil di Aruba, Corsou, y Bonaire |url=https://www.dcbd.nl/document/fieldguide-amphibians-and-reptiles-aruba-curaçao-and-bonaire |edition=Chimaira |ISBN=9783930612666 |access-date=2024-01-04}}
* {{Cite book |last1=Cooper Jr. |first1=William E. |last2=Pérez-Mellado |first2=Valentín |last3=Vitt |first3=L.J. |last4=Budzinsky |first4=Brandy |year=2002 |title=Behavioral responses to plant toxins by two omnivorous lizard species |journal=Physiology & Behavior |volume=76 |issue=2 |pages=297-303 |doi=10.1016/S0031-9384(02)00715-1}}
* {{Cite book |last=King |first=G.M. |year=1996 |title=Reptiles and Herbivory |isbn=9780412461101 |publisher=Springer Netherlands}}
* {{Cite book |ref={{SfnRef|Notes from Leyden Museum|1887}} |volume=9–10 |year=1887 |title=Notes from the Leyden Museum |location=Netherlands |publisher=Rijksmuseum van Natuurlijke Historie te Leiden |url=https://books.google.com/books?id=UdDRAAAAMAAJ |access-date=2023-07-08}}
* {{Cite book |last1=Pianka |first1=E.R.|last2=Vitt |first2=L.J. |year=2003 |title=Lizards:Windows to the evolution of diversity |location=United Kingdom |publisher=University of California Press. |isbn=9780520248472 |url=https://archive.org/details/lizardswindowsto00pian |access-date=2023-07-07 |url-access=registration}}
* {{Cite book |last1=Schall |first1=Joseph J. |year=1974 |title=Population Structure of the Aruban Whiptail Lizard, Cnemidophorus arubensis, in Varied Habitats |journal=Herpetologica |volume=30 |issue=1 |pages=38-44}}
* {{Cite book |last1=Schall |first1=Joseph J. |year=1990 |title=Aversion of Whiptail Lizards (Cnemidophorus) to a Model Alkaloid |journal=Herpetologica |volume=46|issue=1 |pages=34-39 |url=https://www.jstor.org/stable/3892600}}
* {{Cite book |last1=Vitt |first1=L.J. |last2=Zug |first2=G.R. |last3=Caldwell |first3=J.P. |year=2001 |title=Herpetology:An Introductory Biology of Amphibians and Reptiles |url=https://archive.org/details/herpetologyintro0000zugg |publisher=Elsevier |isbn=9780080549408}}
;referencia
{{References}}}}
[[Kategoria:Lagadishi]]
p7kbyj4eo2x2magcdbkh28ahsk9udz0
Ros
0
10915
201529
146536
2026-08-21T17:26:09Z
InternetArchiveBot
12063
Add 2 books for [[en:Wikipedia:Verifiability|verifiability]] (20260821)) #IABot (v2.0.9.5) ([[User:GreenC bot|GreenC bot]]
201529
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Infobox color
| r=255|g=192|b=203
}}
'''Ros''' ta un nomber di [[color]] pa describi tanto un [[tint]] di color [[cora]] como color [[biña]]. Ros ta traha door di mescla cora of biña hunto cu blanco cual ta resulta den un color cora of biña cla. Ariba e [[circulo di color]] moderno ros ta cai meymey di cora y [[lila]] (un biña cla).<ref name=":2">{{Citeer web|url=https://www.dunnedwards.com/pros/blog/the-color-pink-essential-color-theory-symbolism-and-design-application/|titel=The Color Pink: Essential Color Theory, Symbolism and Design Application|bezochtdatum=2024-07-02|auteur=Sara McLean|datum=2022-04-12|werk=dunnedwards.com}}</ref>
== Etimologia ==
Den occidente, ros tabata considera como un tint of color refina di cora.<ref>Michel Pastoureau, Le Dictionnaire des couleurs de notre temps: Symbolique et société (Paris: Christine Bonneton, 2007), 140. </ref> Sinembargo cu hende humano den cada cultura ta biologicamente adapta pa mira algo ros (manera [[flor]]), asina mes hopi idioma, incluyendo [[Latin]] y [[Griego]] antiguo, no tin un palabra pa 'ros'.<ref name=":0">{{Cite book|title=Pink: The History of a Punk, Pretty, Powerful Colour|url=https://archive.org/details/pinkhistoryofpun0000stee|isbn=9780500022269|year=2018|author=Valerie Steele|publisher=Thames and Hudson Ltd|edition=1}}</ref> [[Linguistica|Linguisticamente]], ros ta un di e terminologianan di color menos comun.<ref>Brent Berlin and Paul Kay, Basic Color Terms: Their Universality and Evolution (Berkeley and Los Angeles: University of California Press, 1969), 1-5, 35-36.</ref> Mayoria di [[Idioma indo-oropeo|idioma indo-europeo]], e terminologia 'ros' ta deriva di e flor yama [[rosa]] (genero: ''Rosa''). E palabra Latin ''roseus'' tabata originalmente indica un color cora cla y briyo. Durante e evolucion di [[Lenga romániko|lenga romantico]] moderno, ''roseus'' a desaroya pa e balabra Frances ''rose'', cual ta nifica 'un color cora masha bleek'.<ref name=":0" /> Ademas, na [[Edad Medio|edad medio]], ''rose'' (ros) a ser destingui for di e color ''rouge'' (cora).<ref>Annie Mollard-Desfour, Le Rose: Le Dictionnaire des mots et expressions de couleur (Paris: CNRS Editions, 2002), 20.</ref> E idioma [[Hapones (idioma)|Hapones]] tabata tin un palabra pa e color ros (''momo''), alrededor di 750 d.C. esaki ta pa e motibo cu tabata existi varios palabra competido pa e color cora.<ref name=":0" />
{{Multiple image
| image1 = Rosa Queen Elizabeth1ZIXIETTE.jpg
| image2 = Bonaire Salzgewinnung.jpg
| image3 = Phoenicopterus ruber Bonaire 1.jpg
| caption1 = Ros, den mayoria di idioma indo-europeo ta conoci como ''rose'' of ''rosa'', na honor di e [[flor]] [[rosa]].
| align = center
| total_width = 600
| caption2 = [[Saliña]] ros pa su concentracion halto di salo na Rincon, [[Boneiru|Boneiro]].
| caption3 = [[Chogogo]] ta ros pa motibo di su dieet (Gotomeer na [[Boneiru|Boneiro]]).
}}
== Historia ==
Ros ta asocia, en general, cu tur cos femenino, manera [[bailarina]] of [[Barbie]]. Sinembargo, e simbolo y significancia di ros a varia masha den transcurso di historia mundial. Awendia, e stereotipo cu ros ta pa mucha muhe y blauw ta pa mucha homber ta presente tur caminda, dicho concepto aki a gara forsa meymey di siglo binti. Asina mes, ros ta carga varios nificacion di calidadnan femenino, for di tutu y incocente te cu erotico y provocativo. Contrastando, bandanan di [[punk]] (manera ''[[Sex Pistols]]'') ta pone enfoke riba aspectonan rebelde di e color ros.<ref name=":0" />
[[Homero]], den siglo 8 a.C., a referi na e concepto di color ros como e color na subida di solo (den [[Griego]] antiguo: {{Lang|grc|[[:en:wikt:ῥοδοδάκτυλος|ῥοδοδάκτυλος Ἠώς]]}}), den su obra, ''Odisea''.<ref>{{Citeer web|url=https://www.hunterlab.com/blog/the-color-pink/#:~:text=The%20color%20pink%20was%20recognized,symbol%20of%20class%20and%20luxury.|titel=The Color Pink — History, Meaning and Facts|bezochtdatum=2024-07-02|auteur=Ken Phillips|datum=2024-02-09|werk=hunterlab.com}}</ref><ref name=":2" />
{{Multiple image
| image1 = Comte de maillebois.jpg
| image2 = Boucher, François - Marquise de Pompadour at the Toilet-Table.jpg
| align = right
| total_width = 600
| caption2 = [[:c:Category:Madame de Pompadour|''Jeanne-Antoinette Poisson, Marquise de Pompadour'']] pa [[François Boucher]], conoci como 'Madame de Pompadour na su Tualet'. Madame de Pompadour a haci blauw y ros e color mas popular den [[Kasteel di Versailles|Corte di Versailles]].
| caption1 = [[Paul Henri Thiry]] (1723–1789). Ros tabata ser bisti independientemente di [[genero]].
| image3 = American School, Young Boy with Whip, ca. 1840.jpg
| caption3 = ''Young Boy with Whip'' ('Mucha Homber cu Zweep', alrededor di aña 1840). Ambos mucha muhe y mucha homber tabata bista ros den [[Siglo 19|siglo diesnuebe]].
}}
Ros a bin na moda pa prome biaha den occidente, medio [[siglo 18|siglo diesocho]], ora e sociedad aristocratico, tanto hende homber como hende muhe, tabata bista variacionnan di ros cla como, por ehempel, señal di rikesa y poder, en bes di genero. [[Madame de Pompadour]] (1721–1764), e amante principal di [[Louis XV| Louis XV di Francia]], tabata asina encanta cu e color ros cu, na aña 1757, fabricante Frances di porcelana ''[[Sèvres]]'' a nombra e tint nobo di ros na dje, yama ''Rose Pampadour''.
Ros no tabata considera como un color di 'mucha muhe', babynan di ambos [[sexo]] tabata bisti [[blanco]]. E hecho ta cu e tint tabata considera como mas apropia pa mucha homber paso e tabata ser mira como un tono di color [[cora]] mas cla, cual ta referi na un bista masculino militarisa.<ref name=":1">{{Citeer web |url=https://edition.cnn.com/style/article/history-of-color-pink/index.html#:~:text=A%20colorful%20history,symbol%20of%20luxury%20and%20class. |titel=Refined, rebellious and not just for girls: A cultural history of pink |datum=31 october 2018 |auteur=Marianna Cerini |bezochtdatum=2024-06-11}}</ref> Ros tabata asocia cu vigor y tabata bisti libermente pa hombernan elegante. Tiña ros tabata ser importa for di [[Sur Asia]] y [[Sur Amérika|Sur America]]. [[India]] ta famoso pa un rango incomporabel di tiña cora y ros. Na Sur Asia, ros a keda un color unisex. Na e prome mita di [[Siglo 20|siglo binti]], ros a bira asocia cu femenino. Presente, diseñadornan di moda manera e Britanico Americano, [[Harris Reed]], ta adopta tur tono di ros pa subverti di e normanan di [[genero]] di siglo binti y conecta cu e extravagancia y libertad di moda anterior historico.<ref>{{Citeer web|url=https://www.vam.ac.uk/articles/in-the-pink-colour-in-menswear#:~:text=The%20associations%20of%20colour%20have,and%20power%2C%20rather%20than%20gender.|titel=In the pink: colour in menswear|bezochtdatum=2024-06-11|werk=vam.ac.uk}}</ref>
[[File:Pink triangle up.svg|thumb|E [[triangulo ros]] ta ser uza como simbolo di [[orguyo di LGBT]] y [[derechonan di LGBT]] desde añanan 1970.|left]]Den [[Alemania]], na añanan [[1930]] y [[1940]], prizonero di campo di concentracion di [[Nazi Aleman|Nazi]] cu a ser acusa di homosexualidad tabata obliga pa bisti un [[triangulo ros]].<ref>{{Cite book |title=The Pink Triangle: The Nazi War Against Homosexuals |url=https://archive.org/details/pinktrianglen00plan |year=1986 |author=Richard Plant |isbn=0-8050-0600-1}}</ref> Asina, e triangulo ros a bira un simbolo di movecion moderno di derechonan di homosexualnan.<ref>{{citeer web|auteur=McCormick,Joseph Patrick|titel=Nick Clegg calls for gay victims of the Nazis to be remembered in national Holocaust memorial|url=https://www.pinknews.co.uk/2015/01/27/nick-clegg-calls-for-gay-victims-of-the-nazis-to-be-remembered-in-national-holocaust-memorial/|werk=Pink Triangle|datum=27 January 2015|bezochtdatum=19 September 2015}}</ref>
{{Multiple image
| image1 = Elvis Presley Pink Cadillac on display.png
| caption1 = [[Elvis Presley]] su Cadillac ros exhibi den museum di auto na Graceland.
| image2 = Elvis Pink Jeep 326.JPG
| caption2 = Elvis Presley su Jeep ros exhibi na Graceland.
| direction = vertical
| align = right
}}
[[Elvis Presley]] a popularisa e estilo di bisti camisa ros cu kraag [[preto]], traha na medida. Ademas, na añanan 60 y 70, Presley, tabata bista vestuario ros ariba escenario. Na aña 1955, Presely a adkiri un Cadillac pinta den color ros yama ''Elvis Rose''.<ref name=":0" />
{{Commonscat}}
{{Appendix}}
[[Category:Colo]]
hb5hetqn6nl8vdeoswq2nszoprrnmgl
Lingua franca
0
10923
201525
169997
2026-08-21T17:21:24Z
InternetArchiveBot
12063
Add 1 book for [[en:Wikipedia:Verifiability|verifiability]] (20260821)) #IABot (v2.0.9.5) ([[User:GreenC bot|GreenC bot]]
201525
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Databox}}
Un '''lingua franca''' ta un [[idioma]] cu ta ser uza entre personanan cu tin diferente [[lenga materno]], fungiendo como un medio comun di comunicacion.<ref>Viacheslav A. Chirikba, "The problem of the Caucasian Sprachbund" den Pieter Muysken, ed., ''From Linguistic Areas to Areal Linguistics'', 2008, p. 31. ISBN 90-272-3100-1.</ref> E termino ''lingua franca'' ta ser uza specificamente ora ningun di e papiadonan en cuestion tin e idioma o [[dialecto]], cu ta fungi como lingua franca, como su propio idioma materno.
Usualmente idiomanan papia internacionalmente y pa hopi hende, ta ser uza como un lingua franca. Desde e di dos mitar di [[siglo 20]], [[Ingles]] a bira e lingua franca mas usa na mundo.
== Origen ==
Durante henter historia di humanidad tin lingua francanan cu a desaroya rond mundo; tin biaha pa motibo comercial (e asina yamá "lenguahe di comercio" a facilita comercio), pero tambe pa motibo cultural, religioso, diplomatico y administrativo, y como un medio di intercambio di informacion entre cientifico y otro academiconan di diferente [[nashonalidat|nacionalidad]].<ref name="Nye">{{cite web|last1=Nye|first1=Mary Jo|title=Speaking in Tongues: Science's centuries-long hunt for a common language|journal=Distillations|year=2016|volume=2|issue=1|pages=40–43|url=https://www.sciencehistory.org/distillations/magazine/speaking-in-tongues|access-date=20 March 2018|archive-date=3 August 2020|archive-url=https://web.archive.org/web/20200803130801/https://www.sciencehistory.org/distillations/magazine/speaking-in-tongues|url-status=live}}</ref><ref name="Gordin">{{cite book|last1=Gordin|first1=Michael D.|title=Scientific Babel: How Science Was Done Before and After Global English|url=https://archive.org/details/scientificbabelh00unse|date=2015|publisher=University of Chicago Press|location=Chicago, Illinois|isbn=9780226000299}}</ref> E termino a ser tuma for di e lingua franca mediteraneo [[Edad Medio|medieval]], un idioma "pidgin" basá riba [[Lenga romániko|lenga romanico]], uza specialmente pa comerciantenan rond di [[Laman Mediteráneo|Lama Mediteraneo]] for di siglo 11 te cu [[siglo 19]].<ref>{{Cite web|date=1975|title=Italian-Based Pidgins and Lingua Franca|series=Oceanic Linguistics Special Publications|volume=14|pages=70–72|via=JSTOR}}</ref>
{{Appendix}}
[[Category:Idioma]]
jz6jih18fhr5h3u34mq1ne5uat32iaj
Agave arubensis
0
11064
201442
201440
2026-08-21T12:00:08Z
Kallmemel
14000
reformualcion
201442
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Taxobox|a
| tipo = mata
| exhibi titulo = cursivo
| reino = [[Mata|Plantae]]
| division = [[Tracheophyta]]
| clase = [[Liliopsida]]
| orden = [[Asparagales]]
| famia = [[Asparagaceae]]
| genero = ''[[Agave]]''
| taxon = [[Espesie|Especie]]
| c-nomber = ''Agave arubensis''
| autor = [[Pieter Wagenaar Hummelinck|Hummelinck]]
}}
'''''Agave arubensis''''' ta un [[espesie|especie]] di mata di flor (Angiospermae) cu ta pertenece na [[Famia (biologia)|famia]] di asparago (Asparagaceae).<ref>{{Citeer web|url=http://powo.science.kew.org/taxon/urn:lsid:ipni.org:names:6371-2|titel=Agave arubensis Hummelinck {{!}} Plants of the World Online {{!}} Kew Science|bezochtdatum=2026-08-21|werk=Plants of the World Online|taal=en}}</ref>
== Nomber ==
''A. arubensis'' su nomber comun ta '''Cuco di indjan'''.<ref>{{Citeer web|url=https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=189450|titel={{!}} Dutch Caribbean Species Register|bezochtdatum=2026-08-21|werk=www.dutchcaribbeanspecies.org|taal=en|archiefurl=http://web.archive.org/web/20251011075817/https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=189450|archiefdatum=2025-10-11}}</ref> E nomber specifico, ''arubensis'', ta referi na Aruba caminda e especie ta habita.
== Distribucion y habitat ==
''A. arubensis'' ta [[Endemismo|endemico]] na [[Aruba]]. E ta solamente aparece riba calichi pazuid di area di [[Fontein (Aruba)|Fontein]], cerca di e drumidera.<ref name="BDA">{{citeer nieuws |url=https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2019-09-11/page/n10/mode/1up?q=cuco+indjan |titel=DNM: Number un riba e lista di Flora y Fauna ta e Agave Arubensis |werk=BonDiaAruba |pagina's=A11 |bezochtdatum=11 di september 2019}}</ref>
== Taxonomia ==
E especie a wordo describi pa prome biaha na 1936 pa [[Pieter Wagenaar Hummelinck]].<ref name = "C132">Hummelinck, 1936 '' Den: Recueil Trav. Bot. Néerl. 33: 236''</ref> Ya den 1930, durante un expedicion pa Caribe Hulandes bou di direccion di e geologo hulandes prof. Louis M.R. Rutten, el a colecta varios muestra di agave. Aunke estrechamente relaciona cu e especie comun ''A. vivipara'', cuco di indjan ta un especie distinto. E diferencia ta sinta den su partinan generativo pero no den su partinan vegetativo.<ref name="COL">{{citeer web|url= http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/details/species/id/9762812|titel= Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.|bezochtdatum=2024-03-08|auteur= Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (ed)|datum= 2014|verk= |werk=Species 2000: Reading, UK.}}</ref>
== Descripcion ==
E mata [[suculento]] ta crece den forma di un rozet cu un diameter di 130 pa 160 cm. E blachinan ta [[suculento]], pues ta manera 'manteca’ y ta lombra y tin un rand spina cu ta hinca.<ref>[https://www.agavaceae.com/botanik/pflanzen/botanzeige_scan_en.asp?gnr=110&scan=400&cat=1&name=Agave%A0arubensis Agave arubensis Hummelinck]</ref> E stelchi di flor ta yega un haltura di 350 pa 500 cm y ta floria geel.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-SOLODIPUEBLO-2018-03-27/BNA-DIG-SOLODIPUEBLO-2018-03-27/page/n10/mode/1up Mata y bestianan cu ta aparece den e decreto nacional proteccion flora y fauna], Solo di Pueblo (27 di maart 2018)</ref>
== Conservacion ==
E cuco di indjan ta ser menasá door di e sobredesaroyo y benta comercial di e mata pa landscaping.<ref name="BDA"/> Desde 2017 e especie tin proteccion via un decreto nacional y ta poni riba un [[Mata protegi na Aruba|lista di mata di Aruba]] cu ta core peliger di extincion.<ref>[https://archive.org/details/DWJZ-AB2017No.48/page/3/mode/1up?q=agave+rutteniae Landsbesluit bescherming inheemse flora en fauna], AB 2017 nr.48</ref> Violacion di ley por resulta den multa grandi o tempo di prizon.<ref name="ANA">[https://arubaeco.tours/plants-agave-endemic-1-cuco-di-indjan_aruba_tours/#:~:text=The%20agave%20arubensis%20is%20endemic,and%20commercial%20sales%20for%20landscaping. Plants – Agave Endemic 1 – Cuco di Indjan], Aruba Nature Adventures</ref>
{{Appendix}}
[[Category:Flora]]
[[Category:Aruba]]
06kerv6i201068ei8qf8nuk80l2jh8a
201444
201442
2026-08-21T12:01:44Z
Kallmemel
14000
reformulacion
201444
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Taxobox|a
| tipo = mata
| exhibi titulo = cursivo
| reino = [[Mata|Plantae]]
| division = [[Tracheophyta]]
| clase = [[Liliopsida]]
| orden = [[Asparagales]]
| famia = [[Asparagaceae]]
| genero = ''[[Agave]]''
| taxon = [[Espesie|Especie]]
| c-nomber = ''Agave arubensis''
| autor = [[Pieter Wagenaar Hummelinck|Hummelinck]]
}}
'''''Agave arubensis''''' ta un [[espesie|especie]] di mata di flor (Angiospermae) cu ta pertenece na [[Famia (biologia)|famia]] di asparago (Asparagaceae).<ref>{{Citeer web|url=http://powo.science.kew.org/taxon/urn:lsid:ipni.org:names:6371-2|titel=Agave arubensis Hummelinck {{!}} Plants of the World Online {{!}} Kew Science|bezochtdatum=2026-08-21|werk=Plants of the World Online|taal=en}}</ref>
== Nomber ==
''A. arubensis'' su nomber comun ta '''Cuco di indjan'''.<ref>{{Citeer web|url=https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=189450|titel={{!}} Dutch Caribbean Species Register|bezochtdatum=2026-08-21|werk=www.dutchcaribbeanspecies.org|taal=en|archiefurl=http://web.archive.org/web/20251011075817/https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=189450|archiefdatum=2025-10-11}}</ref> E nomber specifico, ''arubensis'', ta referi na Aruba caminda e especie ta habita.
== Distribucion y habitat ==
''A. arubensis'' ta [[Endemismo|endemico]] na [[Aruba]]. E ta solamente aparece riba calichi pazuid di area di [[Fontein (Aruba)|Fontein]], cerca di e drumidera.<ref name="BDA">{{citeer nieuws |url=https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2019-09-11/page/n10/mode/1up?q=cuco+indjan |titel=DNM: Number un riba e lista di Flora y Fauna ta e Agave Arubensis |werk=BonDiaAruba |pagina's=A11 |bezochtdatum=11 di september 2019}}</ref>
== Taxonomia ==
''A. arubensis'' a wordo describi originalmente na 1936 door di [[Pieter Wagenaar Hummelinck]].<ref name = "C132">Hummelinck, 1936 '' Den: Recueil Trav. Bot. Néerl. 33: 236''</ref> Ya den 1930, durante un expedicion pa Caribe Hulandes bou di direccion di e geologo hulandes prof. Louis M.R. Rutten, el a colecta varios muestra di agave. Aunke estrechamente relaciona cu e especie comun ''A. vivipara'', cuco di indjan ta un especie distinto. E diferencia ta sinta den su partinan generativo pero no den su partinan vegetativo.<ref name="COL">{{citeer web|url= http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/details/species/id/9762812|titel= Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.|bezochtdatum=2024-03-08|auteur= Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (ed)|datum= 2014|verk= |werk=Species 2000: Reading, UK.}}</ref>
== Descripcion ==
E mata [[suculento]] ta crece den forma di un rozet cu un diameter di 130 pa 160 cm. E blachinan ta [[suculento]], pues ta manera 'manteca’ y ta lombra y tin un rand spina cu ta hinca.<ref>[https://www.agavaceae.com/botanik/pflanzen/botanzeige_scan_en.asp?gnr=110&scan=400&cat=1&name=Agave%A0arubensis Agave arubensis Hummelinck]</ref> E stelchi di flor ta yega un haltura di 350 pa 500 cm y ta floria geel.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-SOLODIPUEBLO-2018-03-27/BNA-DIG-SOLODIPUEBLO-2018-03-27/page/n10/mode/1up Mata y bestianan cu ta aparece den e decreto nacional proteccion flora y fauna], Solo di Pueblo (27 di maart 2018)</ref>
== Conservacion ==
E cuco di indjan ta ser menasá door di e sobredesaroyo y benta comercial di e mata pa landscaping.<ref name="BDA"/> Desde 2017 e especie tin proteccion via un decreto nacional y ta poni riba un [[Mata protegi na Aruba|lista di mata di Aruba]] cu ta core peliger di extincion.<ref>[https://archive.org/details/DWJZ-AB2017No.48/page/3/mode/1up?q=agave+rutteniae Landsbesluit bescherming inheemse flora en fauna], AB 2017 nr.48</ref> Violacion di ley por resulta den multa grandi o tempo di prizon.<ref name="ANA">[https://arubaeco.tours/plants-agave-endemic-1-cuco-di-indjan_aruba_tours/#:~:text=The%20agave%20arubensis%20is%20endemic,and%20commercial%20sales%20for%20landscaping. Plants – Agave Endemic 1 – Cuco di Indjan], Aruba Nature Adventures</ref>
{{Appendix}}
[[Category:Flora]]
[[Category:Aruba]]
ge9tr1xz4ecd4np99u26quoo2f0nljz
201446
201444
2026-08-21T12:09:40Z
Kallmemel
14000
/* Taxonomia */ specificacion ref
201446
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Taxobox|a
| tipo = mata
| exhibi titulo = cursivo
| reino = [[Mata|Plantae]]
| division = [[Tracheophyta]]
| clase = [[Liliopsida]]
| orden = [[Asparagales]]
| famia = [[Asparagaceae]]
| genero = ''[[Agave]]''
| taxon = [[Espesie|Especie]]
| c-nomber = ''Agave arubensis''
| autor = [[Pieter Wagenaar Hummelinck|Hummelinck]]
}}
'''''Agave arubensis''''' ta un [[espesie|especie]] di mata di flor (Angiospermae) cu ta pertenece na [[Famia (biologia)|famia]] di asparago (Asparagaceae).<ref>{{Citeer web|url=http://powo.science.kew.org/taxon/urn:lsid:ipni.org:names:6371-2|titel=Agave arubensis Hummelinck {{!}} Plants of the World Online {{!}} Kew Science|bezochtdatum=2026-08-21|werk=Plants of the World Online|taal=en}}</ref>
== Nomber ==
''A. arubensis'' su nomber comun ta '''Cuco di indjan'''.<ref>{{Citeer web|url=https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=189450|titel={{!}} Dutch Caribbean Species Register|bezochtdatum=2026-08-21|werk=www.dutchcaribbeanspecies.org|taal=en|archiefurl=http://web.archive.org/web/20251011075817/https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=189450|archiefdatum=2025-10-11}}</ref> E nomber specifico, ''arubensis'', ta referi na Aruba caminda e especie ta habita.
== Distribucion y habitat ==
''A. arubensis'' ta [[Endemismo|endemico]] na [[Aruba]]. E ta solamente aparece riba calichi pazuid di area di [[Fontein (Aruba)|Fontein]], cerca di e drumidera.<ref name="BDA">{{citeer nieuws |url=https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2019-09-11/page/n10/mode/1up?q=cuco+indjan |titel=DNM: Number un riba e lista di Flora y Fauna ta e Agave Arubensis |werk=BonDiaAruba |pagina's=A11 |bezochtdatum=11 di september 2019}}</ref>
== Taxonomia ==
''A. arubensis'' a wordo describi originalmente na 1936 door di [[Pieter Wagenaar Hummelinck]].<ref name = "C132">{{citeer tijdschrift |titel=Agave arubensis |auteur=Hummelinck |tijdschrift=Recueil des Travaux Botaniques Néerlandais |jaargang=33 |pagina's=236, 248}}</ref> Ya den 1930, durante un expedicion pa Caribe Hulandes bou di direccion di e geologo hulandes prof. Louis M.R. Rutten, el a colecta varios muestra di agave. Aunke estrechamente relaciona cu e especie comun ''A. vivipara'', cuco di indjan ta un especie distinto. E diferencia ta sinta den su partinan generativo pero no den su partinan vegetativo.<ref name="COL">{{citeer web|url= http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/details/species/id/9762812|titel= Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.|bezochtdatum=2024-03-08|auteur= Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (ed)|datum= 2014|verk= |werk=Species 2000: Reading, UK.}}</ref>
== Descripcion ==
E mata [[suculento]] ta crece den forma di un rozet cu un diameter di 130 pa 160 cm. E blachinan ta [[suculento]], pues ta manera 'manteca’ y ta lombra y tin un rand spina cu ta hinca.<ref>[https://www.agavaceae.com/botanik/pflanzen/botanzeige_scan_en.asp?gnr=110&scan=400&cat=1&name=Agave%A0arubensis Agave arubensis Hummelinck]</ref> E stelchi di flor ta yega un haltura di 350 pa 500 cm y ta floria geel.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-SOLODIPUEBLO-2018-03-27/BNA-DIG-SOLODIPUEBLO-2018-03-27/page/n10/mode/1up Mata y bestianan cu ta aparece den e decreto nacional proteccion flora y fauna], Solo di Pueblo (27 di maart 2018)</ref>
== Conservacion ==
E cuco di indjan ta ser menasá door di e sobredesaroyo y benta comercial di e mata pa landscaping.<ref name="BDA"/> Desde 2017 e especie tin proteccion via un decreto nacional y ta poni riba un [[Mata protegi na Aruba|lista di mata di Aruba]] cu ta core peliger di extincion.<ref>[https://archive.org/details/DWJZ-AB2017No.48/page/3/mode/1up?q=agave+rutteniae Landsbesluit bescherming inheemse flora en fauna], AB 2017 nr.48</ref> Violacion di ley por resulta den multa grandi o tempo di prizon.<ref name="ANA">[https://arubaeco.tours/plants-agave-endemic-1-cuco-di-indjan_aruba_tours/#:~:text=The%20agave%20arubensis%20is%20endemic,and%20commercial%20sales%20for%20landscaping. Plants – Agave Endemic 1 – Cuco di Indjan], Aruba Nature Adventures</ref>
{{Appendix}}
[[Category:Flora]]
[[Category:Aruba]]
cbe8tjy3wmst5wcg9deff0g0o23gjab
201447
201446
2026-08-21T12:10:08Z
Kallmemel
14000
/* Distribucion y habitat */
201447
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Taxobox|a
| tipo = mata
| exhibi titulo = cursivo
| reino = [[Mata|Plantae]]
| division = [[Tracheophyta]]
| clase = [[Liliopsida]]
| orden = [[Asparagales]]
| famia = [[Asparagaceae]]
| genero = ''[[Agave]]''
| taxon = [[Espesie|Especie]]
| c-nomber = ''Agave arubensis''
| autor = [[Pieter Wagenaar Hummelinck|Hummelinck]]
}}
'''''Agave arubensis''''' ta un [[espesie|especie]] di mata di flor (Angiospermae) cu ta pertenece na [[Famia (biologia)|famia]] di asparago (Asparagaceae).<ref>{{Citeer web|url=http://powo.science.kew.org/taxon/urn:lsid:ipni.org:names:6371-2|titel=Agave arubensis Hummelinck {{!}} Plants of the World Online {{!}} Kew Science|bezochtdatum=2026-08-21|werk=Plants of the World Online|taal=en}}</ref>
== Nomber ==
''A. arubensis'' su nomber comun ta '''Cuco di indjan'''.<ref>{{Citeer web|url=https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=189450|titel={{!}} Dutch Caribbean Species Register|bezochtdatum=2026-08-21|werk=www.dutchcaribbeanspecies.org|taal=en|archiefurl=http://web.archive.org/web/20251011075817/https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=189450|archiefdatum=2025-10-11}}</ref> E nomber specifico, ''arubensis'', ta referi na Aruba caminda e especie ta habita.
== Distribucion y habitat ==
''A. arubensis'' ta [[Endemismo|endemico]] na [[Aruba]]. E ta solamente aparece riba calichi pazuid di area di [[Fontein (Aruba)|Fontein]], cerca di e drumidera.<ref name="BDA">{{citeer nieuws |url=https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2019-09-11/page/n10/mode/1up?q=cuco+indjan |titel=DNM: Number un riba e lista di Flora y Fauna ta e Agave Arubensis |werk=BonDiaAruba |pagina=A11 |bezochtdatum=11 di september 2019}}</ref>
== Taxonomia ==
''A. arubensis'' a wordo describi originalmente na 1936 door di [[Pieter Wagenaar Hummelinck]].<ref name = "C132">{{citeer tijdschrift |titel=Agave arubensis |auteur=Hummelinck |tijdschrift=Recueil des Travaux Botaniques Néerlandais |jaargang=33 |pagina's=236, 248}}</ref> Ya den 1930, durante un expedicion pa Caribe Hulandes bou di direccion di e geologo hulandes prof. Louis M.R. Rutten, el a colecta varios muestra di agave. Aunke estrechamente relaciona cu e especie comun ''A. vivipara'', cuco di indjan ta un especie distinto. E diferencia ta sinta den su partinan generativo pero no den su partinan vegetativo.<ref name="COL">{{citeer web|url= http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/details/species/id/9762812|titel= Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.|bezochtdatum=2024-03-08|auteur= Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (ed)|datum= 2014|verk= |werk=Species 2000: Reading, UK.}}</ref>
== Descripcion ==
E mata [[suculento]] ta crece den forma di un rozet cu un diameter di 130 pa 160 cm. E blachinan ta [[suculento]], pues ta manera 'manteca’ y ta lombra y tin un rand spina cu ta hinca.<ref>[https://www.agavaceae.com/botanik/pflanzen/botanzeige_scan_en.asp?gnr=110&scan=400&cat=1&name=Agave%A0arubensis Agave arubensis Hummelinck]</ref> E stelchi di flor ta yega un haltura di 350 pa 500 cm y ta floria geel.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-SOLODIPUEBLO-2018-03-27/BNA-DIG-SOLODIPUEBLO-2018-03-27/page/n10/mode/1up Mata y bestianan cu ta aparece den e decreto nacional proteccion flora y fauna], Solo di Pueblo (27 di maart 2018)</ref>
== Conservacion ==
E cuco di indjan ta ser menasá door di e sobredesaroyo y benta comercial di e mata pa landscaping.<ref name="BDA"/> Desde 2017 e especie tin proteccion via un decreto nacional y ta poni riba un [[Mata protegi na Aruba|lista di mata di Aruba]] cu ta core peliger di extincion.<ref>[https://archive.org/details/DWJZ-AB2017No.48/page/3/mode/1up?q=agave+rutteniae Landsbesluit bescherming inheemse flora en fauna], AB 2017 nr.48</ref> Violacion di ley por resulta den multa grandi o tempo di prizon.<ref name="ANA">[https://arubaeco.tours/plants-agave-endemic-1-cuco-di-indjan_aruba_tours/#:~:text=The%20agave%20arubensis%20is%20endemic,and%20commercial%20sales%20for%20landscaping. Plants – Agave Endemic 1 – Cuco di Indjan], Aruba Nature Adventures</ref>
{{Appendix}}
[[Category:Flora]]
[[Category:Aruba]]
h2c9592r5zy1xe04ww4hp9i3e7qv0uj
201448
201447
2026-08-21T12:12:41Z
Kallmemel
14000
/* Descripcion */ reformulacion
201448
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Taxobox|a
| tipo = mata
| exhibi titulo = cursivo
| reino = [[Mata|Plantae]]
| division = [[Tracheophyta]]
| clase = [[Liliopsida]]
| orden = [[Asparagales]]
| famia = [[Asparagaceae]]
| genero = ''[[Agave]]''
| taxon = [[Espesie|Especie]]
| c-nomber = ''Agave arubensis''
| autor = [[Pieter Wagenaar Hummelinck|Hummelinck]]
}}
'''''Agave arubensis''''' ta un [[espesie|especie]] di mata di flor (Angiospermae) cu ta pertenece na [[Famia (biologia)|famia]] di asparago (Asparagaceae).<ref>{{Citeer web|url=http://powo.science.kew.org/taxon/urn:lsid:ipni.org:names:6371-2|titel=Agave arubensis Hummelinck {{!}} Plants of the World Online {{!}} Kew Science|bezochtdatum=2026-08-21|werk=Plants of the World Online|taal=en}}</ref>
== Nomber ==
''A. arubensis'' su nomber comun ta '''Cuco di indjan'''.<ref>{{Citeer web|url=https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=189450|titel={{!}} Dutch Caribbean Species Register|bezochtdatum=2026-08-21|werk=www.dutchcaribbeanspecies.org|taal=en|archiefurl=http://web.archive.org/web/20251011075817/https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=189450|archiefdatum=2025-10-11}}</ref> E nomber specifico, ''arubensis'', ta referi na Aruba caminda e especie ta habita.
== Distribucion y habitat ==
''A. arubensis'' ta [[Endemismo|endemico]] na [[Aruba]]. E ta solamente aparece riba calichi pazuid di area di [[Fontein (Aruba)|Fontein]], cerca di e drumidera.<ref name="BDA">{{citeer nieuws |url=https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2019-09-11/page/n10/mode/1up?q=cuco+indjan |titel=DNM: Number un riba e lista di Flora y Fauna ta e Agave Arubensis |werk=BonDiaAruba |pagina=A11 |bezochtdatum=11 di september 2019}}</ref>
== Taxonomia ==
''A. arubensis'' a wordo describi originalmente na 1936 door di [[Pieter Wagenaar Hummelinck]].<ref name = "C132">{{citeer tijdschrift |titel=Agave arubensis |auteur=Hummelinck |tijdschrift=Recueil des Travaux Botaniques Néerlandais |jaargang=33 |pagina's=236, 248}}</ref> Ya den 1930, durante un expedicion pa Caribe Hulandes bou di direccion di e geologo hulandes prof. Louis M.R. Rutten, el a colecta varios muestra di agave. Aunke estrechamente relaciona cu e especie comun ''A. vivipara'', cuco di indjan ta un especie distinto. E diferencia ta sinta den su partinan generativo pero no den su partinan vegetativo.<ref name="COL">{{citeer web|url= http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/details/species/id/9762812|titel= Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.|bezochtdatum=2024-03-08|auteur= Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (ed)|datum= 2014|verk= |werk=Species 2000: Reading, UK.}}</ref>
== Descripcion ==
E mata [[suculento]] ta crece den forma di un rozet cu un diameter di 130–160 cm. E blachinan ta suculento, pues ta manera 'manteca’ y ta lombra y tin un rand spina cu ta hinca.<ref>[https://www.agavaceae.com/botanik/pflanzen/botanzeige_scan_en.asp?gnr=110&scan=400&cat=1&name=Agave%A0arubensis Agave arubensis Hummelinck]</ref> E stelchi di flor ta yega un haltura di 350 pa 500 cm y ta floria geel.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-SOLODIPUEBLO-2018-03-27/BNA-DIG-SOLODIPUEBLO-2018-03-27/page/n10/mode/1up Mata y bestianan cu ta aparece den e decreto nacional proteccion flora y fauna], Solo di Pueblo (27 di maart 2018)</ref>
== Conservacion ==
E cuco di indjan ta ser menasá door di e sobredesaroyo y benta comercial di e mata pa landscaping.<ref name="BDA"/> Desde 2017 e especie tin proteccion via un decreto nacional y ta poni riba un [[Mata protegi na Aruba|lista di mata di Aruba]] cu ta core peliger di extincion.<ref>[https://archive.org/details/DWJZ-AB2017No.48/page/3/mode/1up?q=agave+rutteniae Landsbesluit bescherming inheemse flora en fauna], AB 2017 nr.48</ref> Violacion di ley por resulta den multa grandi o tempo di prizon.<ref name="ANA">[https://arubaeco.tours/plants-agave-endemic-1-cuco-di-indjan_aruba_tours/#:~:text=The%20agave%20arubensis%20is%20endemic,and%20commercial%20sales%20for%20landscaping. Plants – Agave Endemic 1 – Cuco di Indjan], Aruba Nature Adventures</ref>
{{Appendix}}
[[Category:Flora]]
[[Category:Aruba]]
0bak55u3rxa58o0ectl9cupzrghx81q
201449
201448
2026-08-21T12:15:46Z
Kallmemel
14000
/* Descripcion */ reformulacion
201449
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Taxobox|a
| tipo = mata
| exhibi titulo = cursivo
| reino = [[Mata|Plantae]]
| division = [[Tracheophyta]]
| clase = [[Liliopsida]]
| orden = [[Asparagales]]
| famia = [[Asparagaceae]]
| genero = ''[[Agave]]''
| taxon = [[Espesie|Especie]]
| c-nomber = ''Agave arubensis''
| autor = [[Pieter Wagenaar Hummelinck|Hummelinck]]
}}
'''''Agave arubensis''''' ta un [[espesie|especie]] di mata di flor (Angiospermae) cu ta pertenece na [[Famia (biologia)|famia]] di asparago (Asparagaceae).<ref>{{Citeer web|url=http://powo.science.kew.org/taxon/urn:lsid:ipni.org:names:6371-2|titel=Agave arubensis Hummelinck {{!}} Plants of the World Online {{!}} Kew Science|bezochtdatum=2026-08-21|werk=Plants of the World Online|taal=en}}</ref>
== Nomber ==
''A. arubensis'' su nomber comun ta '''Cuco di indjan'''.<ref>{{Citeer web|url=https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=189450|titel={{!}} Dutch Caribbean Species Register|bezochtdatum=2026-08-21|werk=www.dutchcaribbeanspecies.org|taal=en|archiefurl=http://web.archive.org/web/20251011075817/https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=189450|archiefdatum=2025-10-11}}</ref> E nomber specifico, ''arubensis'', ta referi na Aruba caminda e especie ta habita.
== Distribucion y habitat ==
''A. arubensis'' ta [[Endemismo|endemico]] na [[Aruba]]. E ta solamente aparece riba calichi pazuid di area di [[Fontein (Aruba)|Fontein]], cerca di e drumidera.<ref name="BDA">{{citeer nieuws |url=https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2019-09-11/page/n10/mode/1up?q=cuco+indjan |titel=DNM: Number un riba e lista di Flora y Fauna ta e Agave Arubensis |werk=BonDiaAruba |pagina=A11 |bezochtdatum=11 di september 2019}}</ref>
== Taxonomia ==
''A. arubensis'' a wordo describi originalmente na 1936 door di [[Pieter Wagenaar Hummelinck]].<ref name = "C132">{{citeer tijdschrift |titel=Agave arubensis |auteur=Hummelinck |tijdschrift=Recueil des Travaux Botaniques Néerlandais |jaargang=33 |pagina's=236, 248}}</ref> Ya den 1930, durante un expedicion pa Caribe Hulandes bou di direccion di e geologo hulandes prof. Louis M.R. Rutten, el a colecta varios muestra di agave. Aunke estrechamente relaciona cu e especie comun ''A. vivipara'', cuco di indjan ta un especie distinto. E diferencia ta sinta den su partinan generativo pero no den su partinan vegetativo.<ref name="COL">{{citeer web|url= http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/details/species/id/9762812|titel= Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.|bezochtdatum=2024-03-08|auteur= Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (ed)|datum= 2014|verk= |werk=Species 2000: Reading, UK.}}</ref>
== Descripcion ==
E mata [[suculento]] ta crece den forma di un rozet cu un diameter di 130–160 cm. E blachinan ta 5–6 be mas largo (65–80 cm) cu nan ta hancho (13–14 cm) y cu na su margen un rand di djente.<ref>[https://www.agavaceae.com/botanik/pflanzen/botanzeige_scan_en.asp?gnr=110&scan=400&cat=1&name=Agave%A0arubensis Agave arubensis Hummelinck]</ref> E stelchi di flor ta yega un haltura di 350 pa 500 cm y ta floria geel.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-SOLODIPUEBLO-2018-03-27/BNA-DIG-SOLODIPUEBLO-2018-03-27/page/n10/mode/1up Mata y bestianan cu ta aparece den e decreto nacional proteccion flora y fauna], Solo di Pueblo (27 di maart 2018)</ref>
== Conservacion ==
E cuco di indjan ta ser menasá door di e sobredesaroyo y benta comercial di e mata pa landscaping.<ref name="BDA"/> Desde 2017 e especie tin proteccion via un decreto nacional y ta poni riba un [[Mata protegi na Aruba|lista di mata di Aruba]] cu ta core peliger di extincion.<ref>[https://archive.org/details/DWJZ-AB2017No.48/page/3/mode/1up?q=agave+rutteniae Landsbesluit bescherming inheemse flora en fauna], AB 2017 nr.48</ref> Violacion di ley por resulta den multa grandi o tempo di prizon.<ref name="ANA">[https://arubaeco.tours/plants-agave-endemic-1-cuco-di-indjan_aruba_tours/#:~:text=The%20agave%20arubensis%20is%20endemic,and%20commercial%20sales%20for%20landscaping. Plants – Agave Endemic 1 – Cuco di Indjan], Aruba Nature Adventures</ref>
{{Appendix}}
[[Category:Flora]]
[[Category:Aruba]]
4dtbokilg1uxlomlfpgbbag2tl5nqkn
201450
201449
2026-08-21T12:20:44Z
Kallmemel
14000
+url ref
201450
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Taxobox|a
| tipo = mata
| exhibi titulo = cursivo
| reino = [[Mata|Plantae]]
| division = [[Tracheophyta]]
| clase = [[Liliopsida]]
| orden = [[Asparagales]]
| famia = [[Asparagaceae]]
| genero = ''[[Agave]]''
| taxon = [[Espesie|Especie]]
| c-nomber = ''Agave arubensis''
| autor = [[Pieter Wagenaar Hummelinck|Hummelinck]]
}}
'''''Agave arubensis''''' ta un [[espesie|especie]] di mata di flor (Angiospermae) cu ta pertenece na [[Famia (biologia)|famia]] di asparago (Asparagaceae).<ref>{{Citeer web|url=http://powo.science.kew.org/taxon/urn:lsid:ipni.org:names:6371-2|titel=Agave arubensis Hummelinck {{!}} Plants of the World Online {{!}} Kew Science|bezochtdatum=2026-08-21|werk=Plants of the World Online|taal=en}}</ref>
== Nomber ==
''A. arubensis'' su nomber comun ta '''Cuco di indjan'''.<ref>{{Citeer web|url=https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=189450|titel={{!}} Dutch Caribbean Species Register|bezochtdatum=2026-08-21|werk=www.dutchcaribbeanspecies.org|taal=en|archiefurl=http://web.archive.org/web/20251011075817/https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=189450|archiefdatum=2025-10-11}}</ref> E nomber specifico, ''arubensis'', ta referi na Aruba caminda e especie ta habita.
== Distribucion y habitat ==
''A. arubensis'' ta [[Endemismo|endemico]] na [[Aruba]]. E ta solamente aparece riba calichi pazuid di area di [[Fontein (Aruba)|Fontein]], cerca di e drumidera.<ref name="BDA">{{citeer nieuws |url=https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2019-09-11/page/n10/mode/1up?q=cuco+indjan |titel=DNM: Number un riba e lista di Flora y Fauna ta e Agave Arubensis |werk=BonDiaAruba |pagina=A11 |bezochtdatum=11 di september 2019}}</ref>
== Taxonomia ==
''A. arubensis'' a wordo describi originalmente na 1936 door di [[Pieter Wagenaar Hummelinck]].<ref name="C132">{{citeer tijdschrift |titel=Notes on Agave in Aruba, Curaçao, Bonaire and some Parts of the South American Continent |auteur=Hummelinck |tijdschrift=Recueil des Travaux Botaniques Néerlandais |jaargang=33 |pagina's=Agave arubensis: 236, 248|url=https://archive.org/details/recueil-des-travaux-botaniques-neerlandais-33-223-249/mode/2up}}</ref> Ya den 1930, durante un expedicion pa Caribe Hulandes bou di direccion di e geologo hulandes prof. Louis M.R. Rutten, el a colecta varios muestra di agave. Aunke estrechamente relaciona cu e especie comun ''A. vivipara'', cuco di indjan ta un especie distinto. E diferencia ta sinta den su partinan generativo pero no den su partinan vegetativo.<ref name="COL">{{citeer web|url= http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/details/species/id/9762812|titel= Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.|bezochtdatum=2024-03-08|auteur= Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (ed)|datum= 2014|verk= |werk=Species 2000: Reading, UK.}}</ref>
== Descripcion ==
E mata [[suculento]] ta crece den forma di un rozet cu un diameter di 130–160 cm. E blachinan ta 5–6 be mas largo (65–80 cm) cu nan ta hancho (13–14 cm) y cu na su margen un rand di djente.<ref>[https://www.agavaceae.com/botanik/pflanzen/botanzeige_scan_en.asp?gnr=110&scan=400&cat=1&name=Agave%A0arubensis Agave arubensis Hummelinck]</ref> E stelchi di flor ta yega un haltura di 350 pa 500 cm y ta floria geel.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-SOLODIPUEBLO-2018-03-27/BNA-DIG-SOLODIPUEBLO-2018-03-27/page/n10/mode/1up Mata y bestianan cu ta aparece den e decreto nacional proteccion flora y fauna], Solo di Pueblo (27 di maart 2018)</ref>
== Conservacion ==
E cuco di indjan ta ser menasá door di e sobredesaroyo y benta comercial di e mata pa landscaping.<ref name="BDA"/> Desde 2017 e especie tin proteccion via un decreto nacional y ta poni riba un [[Mata protegi na Aruba|lista di mata di Aruba]] cu ta core peliger di extincion.<ref>[https://archive.org/details/DWJZ-AB2017No.48/page/3/mode/1up?q=agave+rutteniae Landsbesluit bescherming inheemse flora en fauna], AB 2017 nr.48</ref> Violacion di ley por resulta den multa grandi o tempo di prizon.<ref name="ANA">[https://arubaeco.tours/plants-agave-endemic-1-cuco-di-indjan_aruba_tours/#:~:text=The%20agave%20arubensis%20is%20endemic,and%20commercial%20sales%20for%20landscaping. Plants – Agave Endemic 1 – Cuco di Indjan], Aruba Nature Adventures</ref>
{{Appendix}}
[[Category:Flora]]
[[Category:Aruba]]
o8z1hosuwr09aw6mxq4stabafh7u95e
201452
201450
2026-08-21T12:22:28Z
Kallmemel
14000
/* Taxonomia */ fuente no ta cuadra cu contenido
201452
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Taxobox|a
| tipo = mata
| exhibi titulo = cursivo
| reino = [[Mata|Plantae]]
| division = [[Tracheophyta]]
| clase = [[Liliopsida]]
| orden = [[Asparagales]]
| famia = [[Asparagaceae]]
| genero = ''[[Agave]]''
| taxon = [[Espesie|Especie]]
| c-nomber = ''Agave arubensis''
| autor = [[Pieter Wagenaar Hummelinck|Hummelinck]]
}}
'''''Agave arubensis''''' ta un [[espesie|especie]] di mata di flor (Angiospermae) cu ta pertenece na [[Famia (biologia)|famia]] di asparago (Asparagaceae).<ref>{{Citeer web|url=http://powo.science.kew.org/taxon/urn:lsid:ipni.org:names:6371-2|titel=Agave arubensis Hummelinck {{!}} Plants of the World Online {{!}} Kew Science|bezochtdatum=2026-08-21|werk=Plants of the World Online|taal=en}}</ref>
== Nomber ==
''A. arubensis'' su nomber comun ta '''Cuco di indjan'''.<ref>{{Citeer web|url=https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=189450|titel={{!}} Dutch Caribbean Species Register|bezochtdatum=2026-08-21|werk=www.dutchcaribbeanspecies.org|taal=en|archiefurl=http://web.archive.org/web/20251011075817/https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=189450|archiefdatum=2025-10-11}}</ref> E nomber specifico, ''arubensis'', ta referi na Aruba caminda e especie ta habita.
== Distribucion y habitat ==
''A. arubensis'' ta [[Endemismo|endemico]] na [[Aruba]]. E ta solamente aparece riba calichi pazuid di area di [[Fontein (Aruba)|Fontein]], cerca di e drumidera.<ref name="BDA">{{citeer nieuws |url=https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2019-09-11/page/n10/mode/1up?q=cuco+indjan |titel=DNM: Number un riba e lista di Flora y Fauna ta e Agave Arubensis |werk=BonDiaAruba |pagina=A11 |bezochtdatum=11 di september 2019}}</ref>
== Taxonomia ==
''A. arubensis'' a wordo describi originalmente na 1936 door di [[Pieter Wagenaar Hummelinck]].<ref name="C132">{{citeer tijdschrift |titel=Notes on Agave in Aruba, Curaçao, Bonaire and some Parts of the South American Continent |auteur=Hummelinck |tijdschrift=Recueil des Travaux Botaniques Néerlandais |jaargang=33 |pagina's=Agave arubensis: 236, 248|url=https://archive.org/details/recueil-des-travaux-botaniques-neerlandais-33-223-249/mode/2up}}</ref> Ya den 1930, durante un expedicion pa Caribe Hulandes bou di direccion di e geologo hulandes prof. Louis M.R. Rutten, el a colecta varios muestra di agave. Aunke estrechamente relaciona cu e especie comun ''A. vivipara'', cuco di indjan ta un especie distinto. E diferencia ta sinta den su partinan generativo pero no den su partinan vegetativo.{{Bròn?|2=2026|3=08|4=21}}
== Descripcion ==
E mata [[suculento]] ta crece den forma di un rozet cu un diameter di 130–160 cm. E blachinan ta 5–6 be mas largo (65–80 cm) cu nan ta hancho (13–14 cm) y cu na su margen un rand di djente.<ref>[https://www.agavaceae.com/botanik/pflanzen/botanzeige_scan_en.asp?gnr=110&scan=400&cat=1&name=Agave%A0arubensis Agave arubensis Hummelinck]</ref> E stelchi di flor ta yega un haltura di 350 pa 500 cm y ta floria geel.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-SOLODIPUEBLO-2018-03-27/BNA-DIG-SOLODIPUEBLO-2018-03-27/page/n10/mode/1up Mata y bestianan cu ta aparece den e decreto nacional proteccion flora y fauna], Solo di Pueblo (27 di maart 2018)</ref>
== Conservacion ==
E cuco di indjan ta ser menasá door di e sobredesaroyo y benta comercial di e mata pa landscaping.<ref name="BDA"/> Desde 2017 e especie tin proteccion via un decreto nacional y ta poni riba un [[Mata protegi na Aruba|lista di mata di Aruba]] cu ta core peliger di extincion.<ref>[https://archive.org/details/DWJZ-AB2017No.48/page/3/mode/1up?q=agave+rutteniae Landsbesluit bescherming inheemse flora en fauna], AB 2017 nr.48</ref> Violacion di ley por resulta den multa grandi o tempo di prizon.<ref name="ANA">[https://arubaeco.tours/plants-agave-endemic-1-cuco-di-indjan_aruba_tours/#:~:text=The%20agave%20arubensis%20is%20endemic,and%20commercial%20sales%20for%20landscaping. Plants – Agave Endemic 1 – Cuco di Indjan], Aruba Nature Adventures</ref>
{{Appendix}}
[[Category:Flora]]
[[Category:Aruba]]
3925nn0jvg6qf7fmvyc1aeaqi447fpb
201453
201452
2026-08-21T12:22:55Z
Kallmemel
14000
/* Descripcion */ reformulacion
201453
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Taxobox|a
| tipo = mata
| exhibi titulo = cursivo
| reino = [[Mata|Plantae]]
| division = [[Tracheophyta]]
| clase = [[Liliopsida]]
| orden = [[Asparagales]]
| famia = [[Asparagaceae]]
| genero = ''[[Agave]]''
| taxon = [[Espesie|Especie]]
| c-nomber = ''Agave arubensis''
| autor = [[Pieter Wagenaar Hummelinck|Hummelinck]]
}}
'''''Agave arubensis''''' ta un [[espesie|especie]] di mata di flor (Angiospermae) cu ta pertenece na [[Famia (biologia)|famia]] di asparago (Asparagaceae).<ref>{{Citeer web|url=http://powo.science.kew.org/taxon/urn:lsid:ipni.org:names:6371-2|titel=Agave arubensis Hummelinck {{!}} Plants of the World Online {{!}} Kew Science|bezochtdatum=2026-08-21|werk=Plants of the World Online|taal=en}}</ref>
== Nomber ==
''A. arubensis'' su nomber comun ta '''Cuco di indjan'''.<ref>{{Citeer web|url=https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=189450|titel={{!}} Dutch Caribbean Species Register|bezochtdatum=2026-08-21|werk=www.dutchcaribbeanspecies.org|taal=en|archiefurl=http://web.archive.org/web/20251011075817/https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=189450|archiefdatum=2025-10-11}}</ref> E nomber specifico, ''arubensis'', ta referi na Aruba caminda e especie ta habita.
== Distribucion y habitat ==
''A. arubensis'' ta [[Endemismo|endemico]] na [[Aruba]]. E ta solamente aparece riba calichi pazuid di area di [[Fontein (Aruba)|Fontein]], cerca di e drumidera.<ref name="BDA">{{citeer nieuws |url=https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2019-09-11/page/n10/mode/1up?q=cuco+indjan |titel=DNM: Number un riba e lista di Flora y Fauna ta e Agave Arubensis |werk=BonDiaAruba |pagina=A11 |bezochtdatum=11 di september 2019}}</ref>
== Taxonomia ==
''A. arubensis'' a wordo describi originalmente na 1936 door di [[Pieter Wagenaar Hummelinck]].<ref name="C132">{{citeer tijdschrift |titel=Notes on Agave in Aruba, Curaçao, Bonaire and some Parts of the South American Continent |auteur=Hummelinck |tijdschrift=Recueil des Travaux Botaniques Néerlandais |jaargang=33 |pagina's=Agave arubensis: 236, 248|url=https://archive.org/details/recueil-des-travaux-botaniques-neerlandais-33-223-249/mode/2up}}</ref> Ya den 1930, durante un expedicion pa Caribe Hulandes bou di direccion di e geologo hulandes prof. Louis M.R. Rutten, el a colecta varios muestra di agave. Aunke estrechamente relaciona cu e especie comun ''A. vivipara'', cuco di indjan ta un especie distinto. E diferencia ta sinta den su partinan generativo pero no den su partinan vegetativo.{{Bròn?|2=2026|3=08|4=21}}
== Descripcion ==
E mata [[suculento]] ta crece den forma di un rozet cu un diameter di 130–160 cm. E blachinan ta 5–6 be mas largo (65–80 cm) cu nan ta hancho (13–14 cm) y cu na su margen un rand di djente.<ref>[https://www.agavaceae.com/botanik/pflanzen/botanzeige_scan_en.asp?gnr=110&scan=400&cat=1&name=Agave%A0arubensis Agave arubensis Hummelinck]</ref> E stelchi di flor ta yega un haltura di 350–500 cm y ta floria geel.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-SOLODIPUEBLO-2018-03-27/BNA-DIG-SOLODIPUEBLO-2018-03-27/page/n10/mode/1up Mata y bestianan cu ta aparece den e decreto nacional proteccion flora y fauna], Solo di Pueblo (27 di maart 2018)</ref>
== Conservacion ==
E cuco di indjan ta ser menasá door di e sobredesaroyo y benta comercial di e mata pa landscaping.<ref name="BDA"/> Desde 2017 e especie tin proteccion via un decreto nacional y ta poni riba un [[Mata protegi na Aruba|lista di mata di Aruba]] cu ta core peliger di extincion.<ref>[https://archive.org/details/DWJZ-AB2017No.48/page/3/mode/1up?q=agave+rutteniae Landsbesluit bescherming inheemse flora en fauna], AB 2017 nr.48</ref> Violacion di ley por resulta den multa grandi o tempo di prizon.<ref name="ANA">[https://arubaeco.tours/plants-agave-endemic-1-cuco-di-indjan_aruba_tours/#:~:text=The%20agave%20arubensis%20is%20endemic,and%20commercial%20sales%20for%20landscaping. Plants – Agave Endemic 1 – Cuco di Indjan], Aruba Nature Adventures</ref>
{{Appendix}}
[[Category:Flora]]
[[Category:Aruba]]
lkhe2a58vkb3czr0m7tnm5o2vpa1emt
201454
201453
2026-08-21T12:24:01Z
Kallmemel
14000
/* Conservacion */
201454
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Taxobox|a
| tipo = mata
| exhibi titulo = cursivo
| reino = [[Mata|Plantae]]
| division = [[Tracheophyta]]
| clase = [[Liliopsida]]
| orden = [[Asparagales]]
| famia = [[Asparagaceae]]
| genero = ''[[Agave]]''
| taxon = [[Espesie|Especie]]
| c-nomber = ''Agave arubensis''
| autor = [[Pieter Wagenaar Hummelinck|Hummelinck]]
}}
'''''Agave arubensis''''' ta un [[espesie|especie]] di mata di flor (Angiospermae) cu ta pertenece na [[Famia (biologia)|famia]] di asparago (Asparagaceae).<ref>{{Citeer web|url=http://powo.science.kew.org/taxon/urn:lsid:ipni.org:names:6371-2|titel=Agave arubensis Hummelinck {{!}} Plants of the World Online {{!}} Kew Science|bezochtdatum=2026-08-21|werk=Plants of the World Online|taal=en}}</ref>
== Nomber ==
''A. arubensis'' su nomber comun ta '''Cuco di indjan'''.<ref>{{Citeer web|url=https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=189450|titel={{!}} Dutch Caribbean Species Register|bezochtdatum=2026-08-21|werk=www.dutchcaribbeanspecies.org|taal=en|archiefurl=http://web.archive.org/web/20251011075817/https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=189450|archiefdatum=2025-10-11}}</ref> E nomber specifico, ''arubensis'', ta referi na Aruba caminda e especie ta habita.
== Distribucion y habitat ==
''A. arubensis'' ta [[Endemismo|endemico]] na [[Aruba]]. E ta solamente aparece riba calichi pazuid di area di [[Fontein (Aruba)|Fontein]], cerca di e drumidera.<ref name="BDA">{{citeer nieuws |url=https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2019-09-11/page/n10/mode/1up?q=cuco+indjan |titel=DNM: Number un riba e lista di Flora y Fauna ta e Agave Arubensis |werk=BonDiaAruba |pagina=A11 |bezochtdatum=11 di september 2019}}</ref>
== Taxonomia ==
''A. arubensis'' a wordo describi originalmente na 1936 door di [[Pieter Wagenaar Hummelinck]].<ref name="C132">{{citeer tijdschrift |titel=Notes on Agave in Aruba, Curaçao, Bonaire and some Parts of the South American Continent |auteur=Hummelinck |tijdschrift=Recueil des Travaux Botaniques Néerlandais |jaargang=33 |pagina's=Agave arubensis: 236, 248|url=https://archive.org/details/recueil-des-travaux-botaniques-neerlandais-33-223-249/mode/2up}}</ref> Ya den 1930, durante un expedicion pa Caribe Hulandes bou di direccion di e geologo hulandes prof. Louis M.R. Rutten, el a colecta varios muestra di agave. Aunke estrechamente relaciona cu e especie comun ''A. vivipara'', cuco di indjan ta un especie distinto. E diferencia ta sinta den su partinan generativo pero no den su partinan vegetativo.{{Bròn?|2=2026|3=08|4=21}}
== Descripcion ==
E mata [[suculento]] ta crece den forma di un rozet cu un diameter di 130–160 cm. E blachinan ta 5–6 be mas largo (65–80 cm) cu nan ta hancho (13–14 cm) y cu na su margen un rand di djente.<ref>[https://www.agavaceae.com/botanik/pflanzen/botanzeige_scan_en.asp?gnr=110&scan=400&cat=1&name=Agave%A0arubensis Agave arubensis Hummelinck]</ref> E stelchi di flor ta yega un haltura di 350–500 cm y ta floria geel.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-SOLODIPUEBLO-2018-03-27/BNA-DIG-SOLODIPUEBLO-2018-03-27/page/n10/mode/1up Mata y bestianan cu ta aparece den e decreto nacional proteccion flora y fauna], Solo di Pueblo (27 di maart 2018)</ref>
== Conservacion ==
''A. arubensis'' ta ser menasá door di e sobredesaroyo y benta comercial di e mata pa landscaping.<ref name="BDA"/> Desde 2017 e especie tin proteccion via un decreto nacional y ta poni riba un [[Mata protegi na Aruba|lista di mata di Aruba]] cu ta core peliger di extincion.<ref>[https://archive.org/details/DWJZ-AB2017No.48/page/3/mode/1up?q=agave+rutteniae Landsbesluit bescherming inheemse flora en fauna], AB 2017 nr.48</ref> Violacion di ley por resulta den multa grandi of tempo di prizon.<ref name="ANA">[https://arubaeco.tours/plants-agave-endemic-1-cuco-di-indjan_aruba_tours/#:~:text=The%20agave%20arubensis%20is%20endemic,and%20commercial%20sales%20for%20landscaping. Plants – Agave Endemic 1 – Cuco di Indjan], Aruba Nature Adventures</ref>
{{Appendix}}
[[Category:Flora]]
[[Category:Aruba]]
tor86uk30qqdh6f5xlyp1bimznz0gtu
201455
201454
2026-08-21T12:25:43Z
Kallmemel
14000
/* Conservacion */ remplasa titulo conservacion>status
201455
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Taxobox|a
| tipo = mata
| exhibi titulo = cursivo
| reino = [[Mata|Plantae]]
| division = [[Tracheophyta]]
| clase = [[Liliopsida]]
| orden = [[Asparagales]]
| famia = [[Asparagaceae]]
| genero = ''[[Agave]]''
| taxon = [[Espesie|Especie]]
| c-nomber = ''Agave arubensis''
| autor = [[Pieter Wagenaar Hummelinck|Hummelinck]]
}}
'''''Agave arubensis''''' ta un [[espesie|especie]] di mata di flor (Angiospermae) cu ta pertenece na [[Famia (biologia)|famia]] di asparago (Asparagaceae).<ref>{{Citeer web|url=http://powo.science.kew.org/taxon/urn:lsid:ipni.org:names:6371-2|titel=Agave arubensis Hummelinck {{!}} Plants of the World Online {{!}} Kew Science|bezochtdatum=2026-08-21|werk=Plants of the World Online|taal=en}}</ref>
== Nomber ==
''A. arubensis'' su nomber comun ta '''Cuco di indjan'''.<ref>{{Citeer web|url=https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=189450|titel={{!}} Dutch Caribbean Species Register|bezochtdatum=2026-08-21|werk=www.dutchcaribbeanspecies.org|taal=en|archiefurl=http://web.archive.org/web/20251011075817/https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=189450|archiefdatum=2025-10-11}}</ref> E nomber specifico, ''arubensis'', ta referi na Aruba caminda e especie ta habita.
== Distribucion y habitat ==
''A. arubensis'' ta [[Endemismo|endemico]] na [[Aruba]]. E ta solamente aparece riba calichi pazuid di area di [[Fontein (Aruba)|Fontein]], cerca di e drumidera.<ref name="BDA">{{citeer nieuws |url=https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2019-09-11/page/n10/mode/1up?q=cuco+indjan |titel=DNM: Number un riba e lista di Flora y Fauna ta e Agave Arubensis |werk=BonDiaAruba |pagina=A11 |bezochtdatum=11 di september 2019}}</ref>
== Taxonomia ==
''A. arubensis'' a wordo describi originalmente na 1936 door di [[Pieter Wagenaar Hummelinck]].<ref name="C132">{{citeer tijdschrift |titel=Notes on Agave in Aruba, Curaçao, Bonaire and some Parts of the South American Continent |auteur=Hummelinck |tijdschrift=Recueil des Travaux Botaniques Néerlandais |jaargang=33 |pagina's=Agave arubensis: 236, 248|url=https://archive.org/details/recueil-des-travaux-botaniques-neerlandais-33-223-249/mode/2up}}</ref> Ya den 1930, durante un expedicion pa Caribe Hulandes bou di direccion di e geologo hulandes prof. Louis M.R. Rutten, el a colecta varios muestra di agave. Aunke estrechamente relaciona cu e especie comun ''A. vivipara'', cuco di indjan ta un especie distinto. E diferencia ta sinta den su partinan generativo pero no den su partinan vegetativo.{{Bròn?|2=2026|3=08|4=21}}
== Descripcion ==
E mata [[suculento]] ta crece den forma di un rozet cu un diameter di 130–160 cm. E blachinan ta 5–6 be mas largo (65–80 cm) cu nan ta hancho (13–14 cm) y cu na su margen un rand di djente.<ref>[https://www.agavaceae.com/botanik/pflanzen/botanzeige_scan_en.asp?gnr=110&scan=400&cat=1&name=Agave%A0arubensis Agave arubensis Hummelinck]</ref> E stelchi di flor ta yega un haltura di 350–500 cm y ta floria geel.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-SOLODIPUEBLO-2018-03-27/BNA-DIG-SOLODIPUEBLO-2018-03-27/page/n10/mode/1up Mata y bestianan cu ta aparece den e decreto nacional proteccion flora y fauna], Solo di Pueblo (27 di maart 2018)</ref>
== Status ==
''A. arubensis'' ta ser menasá door di e sobredesaroyo y benta comercial di e mata pa landscaping.<ref name="BDA"/> Desde 2017 e especie tin proteccion via un decreto nacional y ta poni riba un [[Mata protegi na Aruba|lista di mata di Aruba]] cu ta core peliger di extincion.<ref>[https://archive.org/details/DWJZ-AB2017No.48/page/3/mode/1up?q=agave+rutteniae Landsbesluit bescherming inheemse flora en fauna], AB 2017 nr.48</ref> Violacion di ley por resulta den multa grandi of tempo di prizon.<ref name="ANA">[https://arubaeco.tours/plants-agave-endemic-1-cuco-di-indjan_aruba_tours/#:~:text=The%20agave%20arubensis%20is%20endemic,and%20commercial%20sales%20for%20landscaping. Plants – Agave Endemic 1 – Cuco di Indjan], Aruba Nature Adventures</ref>
{{Appendix}}
[[Category:Flora]]
[[Category:Aruba]]
gvccvblixc707ygg1v626gxqttnjqp9
201456
201455
2026-08-21T12:26:48Z
Kallmemel
14000
/* Descripcion */ remplasa ku fuente original
201456
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Taxobox|a
| tipo = mata
| exhibi titulo = cursivo
| reino = [[Mata|Plantae]]
| division = [[Tracheophyta]]
| clase = [[Liliopsida]]
| orden = [[Asparagales]]
| famia = [[Asparagaceae]]
| genero = ''[[Agave]]''
| taxon = [[Espesie|Especie]]
| c-nomber = ''Agave arubensis''
| autor = [[Pieter Wagenaar Hummelinck|Hummelinck]]
}}
'''''Agave arubensis''''' ta un [[espesie|especie]] di mata di flor (Angiospermae) cu ta pertenece na [[Famia (biologia)|famia]] di asparago (Asparagaceae).<ref>{{Citeer web|url=http://powo.science.kew.org/taxon/urn:lsid:ipni.org:names:6371-2|titel=Agave arubensis Hummelinck {{!}} Plants of the World Online {{!}} Kew Science|bezochtdatum=2026-08-21|werk=Plants of the World Online|taal=en}}</ref>
== Nomber ==
''A. arubensis'' su nomber comun ta '''Cuco di indjan'''.<ref>{{Citeer web|url=https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=189450|titel={{!}} Dutch Caribbean Species Register|bezochtdatum=2026-08-21|werk=www.dutchcaribbeanspecies.org|taal=en|archiefurl=http://web.archive.org/web/20251011075817/https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=189450|archiefdatum=2025-10-11}}</ref> E nomber specifico, ''arubensis'', ta referi na Aruba caminda e especie ta habita.
== Distribucion y habitat ==
''A. arubensis'' ta [[Endemismo|endemico]] na [[Aruba]]. E ta solamente aparece riba calichi pazuid di area di [[Fontein (Aruba)|Fontein]], cerca di e drumidera.<ref name="BDA">{{citeer nieuws |url=https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2019-09-11/page/n10/mode/1up?q=cuco+indjan |titel=DNM: Number un riba e lista di Flora y Fauna ta e Agave Arubensis |werk=BonDiaAruba |pagina=A11 |bezochtdatum=11 di september 2019}}</ref>
== Taxonomia ==
''A. arubensis'' a wordo describi originalmente na 1936 door di [[Pieter Wagenaar Hummelinck]].<ref name="C132">{{citeer tijdschrift |titel=Notes on Agave in Aruba, Curaçao, Bonaire and some Parts of the South American Continent |auteur=Hummelinck |tijdschrift=Recueil des Travaux Botaniques Néerlandais |jaargang=33 |pagina's=Agave arubensis: 236, 248|url=https://archive.org/details/recueil-des-travaux-botaniques-neerlandais-33-223-249/mode/2up}}</ref> Ya den 1930, durante un expedicion pa Caribe Hulandes bou di direccion di e geologo hulandes prof. Louis M.R. Rutten, el a colecta varios muestra di agave. Aunke estrechamente relaciona cu e especie comun ''A. vivipara'', cuco di indjan ta un especie distinto. E diferencia ta sinta den su partinan generativo pero no den su partinan vegetativo.{{Bròn?|2=2026|3=08|4=21}}
== Descripcion ==
E mata [[suculento]] ta crece den forma di un rozet cu un diameter di 130–160 cm. E blachinan ta 5–6 be mas largo (65–80 cm) cu nan ta hancho (13–14 cm) y cu na su margen un rand di djente.<ref name="C132" /> E stelchi di flor ta yega un haltura di 350–500 cm y ta floria geel.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-SOLODIPUEBLO-2018-03-27/BNA-DIG-SOLODIPUEBLO-2018-03-27/page/n10/mode/1up Mata y bestianan cu ta aparece den e decreto nacional proteccion flora y fauna], Solo di Pueblo (27 di maart 2018)</ref>
== Status ==
''A. arubensis'' ta ser menasá door di e sobredesaroyo y benta comercial di e mata pa landscaping.<ref name="BDA"/> Desde 2017 e especie tin proteccion via un decreto nacional y ta poni riba un [[Mata protegi na Aruba|lista di mata di Aruba]] cu ta core peliger di extincion.<ref>[https://archive.org/details/DWJZ-AB2017No.48/page/3/mode/1up?q=agave+rutteniae Landsbesluit bescherming inheemse flora en fauna], AB 2017 nr.48</ref> Violacion di ley por resulta den multa grandi of tempo di prizon.<ref name="ANA">[https://arubaeco.tours/plants-agave-endemic-1-cuco-di-indjan_aruba_tours/#:~:text=The%20agave%20arubensis%20is%20endemic,and%20commercial%20sales%20for%20landscaping. Plants – Agave Endemic 1 – Cuco di Indjan], Aruba Nature Adventures</ref>
{{Appendix}}
[[Category:Flora]]
[[Category:Aruba]]
bujp4avbsen0ak12ku051e79zqt8xdp
201458
201456
2026-08-21T12:34:10Z
Kallmemel
14000
reformulacion
201458
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Taxobox|a
| tipo = mata
| exhibi titulo = cursivo
| reino = [[Mata|Plantae]]
| division = [[Tracheophyta]]
| clase = [[Liliopsida]]
| orden = [[Asparagales]]
| famia = [[Asparagaceae]]
| genero = ''[[Agave]]''
| taxon = [[Espesie|Especie]]
| c-nomber = ''Agave arubensis''
| autor = [[Pieter Wagenaar Hummelinck|Hummelinck]]
}}
'''''Agave arubensis''''' ta un [[espesie|especie]] di mata di flor (Angiospermae) cu ta pertenece na [[Famia (biologia)|famia]] di asparago (Asparagaceae).<ref>{{Citeer web|url=http://powo.science.kew.org/taxon/urn:lsid:ipni.org:names:6371-2|titel=Agave arubensis Hummelinck {{!}} Plants of the World Online {{!}} Kew Science|bezochtdatum=2026-08-21|werk=Plants of the World Online|taal=en}}</ref>
== Nomber ==
''A. arubensis'' su nomber comun ta '''Cuco di indjan'''.<ref>{{Citeer web|url=https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=189450|titel={{!}} Dutch Caribbean Species Register|bezochtdatum=2026-08-21|werk=www.dutchcaribbeanspecies.org|taal=en|archiefurl=http://web.archive.org/web/20251011075817/https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=189450|archiefdatum=2025-10-11}}</ref> E nomber specifico, ''arubensis'', ta referi na Aruba caminda e especie ta habita.
== Distribucion y habitat ==
''A. arubensis'' ta [[Endemismo|endemico]] na [[Aruba]]. E ta solamente aparece riba calichi pazuid di area di [[Fontein (Aruba)|Fontein]], cerca di e drumidera.<ref name="BDA">{{citeer nieuws |url=https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2019-09-11/page/n10/mode/1up?q=cuco+indjan |titel=DNM: Number un riba e lista di Flora y Fauna ta e Agave Arubensis |werk=BonDiaAruba |pagina=A11 |bezochtdatum=11 di september 2019}}</ref>
== Taxonomia ==
''A. arubensis'' a wordo describi originalmente na 1936 door di [[Pieter Wagenaar Hummelinck]]. Na 1930, durante un expedicion pa Caribe Hulandes bou di direccion di e geologo hulandes prof. Louis M.R. Rutten, a colecta varios muestra di agave.<ref name="C132">{{citeer tijdschrift |titel=Notes on Agave in Aruba, Curaçao, Bonaire and some Parts of the South American Continent |auteur=Hummelinck |tijdschrift=Recueil des Travaux Botaniques Néerlandais |jaargang=33 |pagina's=Agave arubensis: 236, 248|url=https://archive.org/details/recueil-des-travaux-botaniques-neerlandais-33-223-249/mode/2up}}</ref> Aunke estrechamente relaciona cu e especie comun ''A. vivipara'', ''A. arubensis'' ta un especie distinto. E diferencia ta sinta den su partinan generativo pero no den su partinan vegetativo.{{Bròn?|2=2026|3=08|4=21}}
== Descripcion ==
E mata [[suculento]] ta crece den forma di un rozet cu un diameter di 130–160 cm. E blachinan ta 5–6 be mas largo (65–80 cm) cu nan ta hancho (13–14 cm) y cu na su margen un rand di djente.<ref name="C132" /> E stelchi di flor ta yega un haltura di 350–500 cm y ta floria geel.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-SOLODIPUEBLO-2018-03-27/BNA-DIG-SOLODIPUEBLO-2018-03-27/page/n10/mode/1up Mata y bestianan cu ta aparece den e decreto nacional proteccion flora y fauna], Solo di Pueblo (27 di maart 2018)</ref>
== Status ==
''A. arubensis'' ta ser menasá door di e sobredesaroyo y benta comercial di e mata pa landscaping.<ref name="BDA"/> Desde 2017 e especie tin proteccion via un decreto nacional y ta poni riba un [[Mata protegi na Aruba|lista di mata di Aruba]] cu ta core peliger di extincion.<ref>[https://archive.org/details/DWJZ-AB2017No.48/page/3/mode/1up?q=agave+rutteniae Landsbesluit bescherming inheemse flora en fauna], AB 2017 nr.48</ref> Violacion di ley por resulta den multa grandi of tempo di prizon.<ref name="ANA">[https://arubaeco.tours/plants-agave-endemic-1-cuco-di-indjan_aruba_tours/#:~:text=The%20agave%20arubensis%20is%20endemic,and%20commercial%20sales%20for%20landscaping. Plants – Agave Endemic 1 – Cuco di Indjan], Aruba Nature Adventures</ref>
{{Appendix}}
[[Category:Flora]]
[[Category:Aruba]]
034132t6jt46zsh8wd7qbr2hz0k0yrz
201459
201458
2026-08-21T12:34:53Z
Kallmemel
14000
/* Taxonomia */
201459
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Taxobox|a
| tipo = mata
| exhibi titulo = cursivo
| reino = [[Mata|Plantae]]
| division = [[Tracheophyta]]
| clase = [[Liliopsida]]
| orden = [[Asparagales]]
| famia = [[Asparagaceae]]
| genero = ''[[Agave]]''
| taxon = [[Espesie|Especie]]
| c-nomber = ''Agave arubensis''
| autor = [[Pieter Wagenaar Hummelinck|Hummelinck]]
}}
'''''Agave arubensis''''' ta un [[espesie|especie]] di mata di flor (Angiospermae) cu ta pertenece na [[Famia (biologia)|famia]] di asparago (Asparagaceae).<ref>{{Citeer web|url=http://powo.science.kew.org/taxon/urn:lsid:ipni.org:names:6371-2|titel=Agave arubensis Hummelinck {{!}} Plants of the World Online {{!}} Kew Science|bezochtdatum=2026-08-21|werk=Plants of the World Online|taal=en}}</ref>
== Nomber ==
''A. arubensis'' su nomber comun ta '''Cuco di indjan'''.<ref>{{Citeer web|url=https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=189450|titel={{!}} Dutch Caribbean Species Register|bezochtdatum=2026-08-21|werk=www.dutchcaribbeanspecies.org|taal=en|archiefurl=http://web.archive.org/web/20251011075817/https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=189450|archiefdatum=2025-10-11}}</ref> E nomber specifico, ''arubensis'', ta referi na Aruba caminda e especie ta habita.
== Distribucion y habitat ==
''A. arubensis'' ta [[Endemismo|endemico]] na [[Aruba]]. E ta solamente aparece riba calichi pazuid di area di [[Fontein (Aruba)|Fontein]], cerca di e drumidera.<ref name="BDA">{{citeer nieuws |url=https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2019-09-11/page/n10/mode/1up?q=cuco+indjan |titel=DNM: Number un riba e lista di Flora y Fauna ta e Agave Arubensis |werk=BonDiaAruba |pagina=A11 |bezochtdatum=11 di september 2019}}</ref>
== Taxonomia ==
''A. arubensis'' a wordo describi originalmente na 1936 door di [[Pieter Wagenaar Hummelinck]]. Na 1930, durante un expedicion pa Caribe Hulandes bou di direccion di e geologo hulandes prof. Louis M.R. Rutten, a colecta varios muestra di agave. Aunke estrechamente relaciona cu e especie comun ''A. vivipara'', ''A. arubensis'' ta un especie distinto. E diferencia ta sinta den su partinan generativo pero no den su partinan vegetativo.<ref name="C132">{{citeer tijdschrift |titel=Notes on Agave in Aruba, Curaçao, Bonaire and some Parts of the South American Continent |auteur=Hummelinck |tijdschrift=Recueil des Travaux Botaniques Néerlandais |jaargang=33 |pagina's=Agave arubensis: 236, 248|url=https://archive.org/details/recueil-des-travaux-botaniques-neerlandais-33-223-249/mode/2up}}</ref>
== Descripcion ==
E mata [[suculento]] ta crece den forma di un rozet cu un diameter di 130–160 cm. E blachinan ta 5–6 be mas largo (65–80 cm) cu nan ta hancho (13–14 cm) y cu na su margen un rand di djente.<ref name="C132" /> E stelchi di flor ta yega un haltura di 350–500 cm y ta floria geel.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-SOLODIPUEBLO-2018-03-27/BNA-DIG-SOLODIPUEBLO-2018-03-27/page/n10/mode/1up Mata y bestianan cu ta aparece den e decreto nacional proteccion flora y fauna], Solo di Pueblo (27 di maart 2018)</ref>
== Status ==
''A. arubensis'' ta ser menasá door di e sobredesaroyo y benta comercial di e mata pa landscaping.<ref name="BDA"/> Desde 2017 e especie tin proteccion via un decreto nacional y ta poni riba un [[Mata protegi na Aruba|lista di mata di Aruba]] cu ta core peliger di extincion.<ref>[https://archive.org/details/DWJZ-AB2017No.48/page/3/mode/1up?q=agave+rutteniae Landsbesluit bescherming inheemse flora en fauna], AB 2017 nr.48</ref> Violacion di ley por resulta den multa grandi of tempo di prizon.<ref name="ANA">[https://arubaeco.tours/plants-agave-endemic-1-cuco-di-indjan_aruba_tours/#:~:text=The%20agave%20arubensis%20is%20endemic,and%20commercial%20sales%20for%20landscaping. Plants – Agave Endemic 1 – Cuco di Indjan], Aruba Nature Adventures</ref>
{{Appendix}}
[[Category:Flora]]
[[Category:Aruba]]
nb2l31eltwq9p1iz42ajlo95z0rfrjn
201460
201459
2026-08-21T12:38:15Z
Kallmemel
14000
/* Taxonomia */ refomrulacion
201460
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Taxobox|a
| tipo = mata
| exhibi titulo = cursivo
| reino = [[Mata|Plantae]]
| division = [[Tracheophyta]]
| clase = [[Liliopsida]]
| orden = [[Asparagales]]
| famia = [[Asparagaceae]]
| genero = ''[[Agave]]''
| taxon = [[Espesie|Especie]]
| c-nomber = ''Agave arubensis''
| autor = [[Pieter Wagenaar Hummelinck|Hummelinck]]
}}
'''''Agave arubensis''''' ta un [[espesie|especie]] di mata di flor (Angiospermae) cu ta pertenece na [[Famia (biologia)|famia]] di asparago (Asparagaceae).<ref>{{Citeer web|url=http://powo.science.kew.org/taxon/urn:lsid:ipni.org:names:6371-2|titel=Agave arubensis Hummelinck {{!}} Plants of the World Online {{!}} Kew Science|bezochtdatum=2026-08-21|werk=Plants of the World Online|taal=en}}</ref>
== Nomber ==
''A. arubensis'' su nomber comun ta '''Cuco di indjan'''.<ref>{{Citeer web|url=https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=189450|titel={{!}} Dutch Caribbean Species Register|bezochtdatum=2026-08-21|werk=www.dutchcaribbeanspecies.org|taal=en|archiefurl=http://web.archive.org/web/20251011075817/https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=189450|archiefdatum=2025-10-11}}</ref> E nomber specifico, ''arubensis'', ta referi na Aruba caminda e especie ta habita.
== Distribucion y habitat ==
''A. arubensis'' ta [[Endemismo|endemico]] na [[Aruba]]. E ta solamente aparece riba calichi pazuid di area di [[Fontein (Aruba)|Fontein]], cerca di e drumidera.<ref name="BDA">{{citeer nieuws |url=https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2019-09-11/page/n10/mode/1up?q=cuco+indjan |titel=DNM: Number un riba e lista di Flora y Fauna ta e Agave Arubensis |werk=BonDiaAruba |pagina=A11 |bezochtdatum=11 di september 2019}}</ref>
== Taxonomia ==
''A. arubensis'' a wordo describi originalmente na 1936 door di [[Pieter Wagenaar Hummelinck]]. Na 1930, durante un expedicion pa Caribe Hulandes bou di direccion di e geologo hulandes prof. Louis M.R. Rutten, a colecta varios muestra di agave. Aunke estrechamente relaciona cu ''A. vivipara'', ''A. arubensis'' ta un especie distinto. E diferencia ta sinta den su partinan generativo pero no den su partinan vegetativo.<ref name="C132">{{citeer tijdschrift |titel=Notes on Agave in Aruba, Curaçao, Bonaire and some Parts of the South American Continent |auteur=Hummelinck |tijdschrift=Recueil des Travaux Botaniques Néerlandais |jaargang=33 |pagina's=Agave arubensis: 236, 248|url=https://archive.org/details/recueil-des-travaux-botaniques-neerlandais-33-223-249/mode/2up}}</ref>
== Descripcion ==
E mata [[suculento]] ta crece den forma di un rozet cu un diameter di 130–160 cm. E blachinan ta 5–6 be mas largo (65–80 cm) cu nan ta hancho (13–14 cm) y cu na su margen un rand di djente.<ref name="C132" /> E stelchi di flor ta yega un haltura di 350–500 cm y ta floria geel.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-SOLODIPUEBLO-2018-03-27/BNA-DIG-SOLODIPUEBLO-2018-03-27/page/n10/mode/1up Mata y bestianan cu ta aparece den e decreto nacional proteccion flora y fauna], Solo di Pueblo (27 di maart 2018)</ref>
== Status ==
''A. arubensis'' ta ser menasá door di e sobredesaroyo y benta comercial di e mata pa landscaping.<ref name="BDA"/> Desde 2017 e especie tin proteccion via un decreto nacional y ta poni riba un [[Mata protegi na Aruba|lista di mata di Aruba]] cu ta core peliger di extincion.<ref>[https://archive.org/details/DWJZ-AB2017No.48/page/3/mode/1up?q=agave+rutteniae Landsbesluit bescherming inheemse flora en fauna], AB 2017 nr.48</ref> Violacion di ley por resulta den multa grandi of tempo di prizon.<ref name="ANA">[https://arubaeco.tours/plants-agave-endemic-1-cuco-di-indjan_aruba_tours/#:~:text=The%20agave%20arubensis%20is%20endemic,and%20commercial%20sales%20for%20landscaping. Plants – Agave Endemic 1 – Cuco di Indjan], Aruba Nature Adventures</ref>
{{Appendix}}
[[Category:Flora]]
[[Category:Aruba]]
rqtubyrdbg9tq9xc4iv7zch74fbi1nn
201461
201460
2026-08-21T12:40:50Z
Kallmemel
14000
/* Taxonomia */ reformualcion
201461
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Taxobox|a
| tipo = mata
| exhibi titulo = cursivo
| reino = [[Mata|Plantae]]
| division = [[Tracheophyta]]
| clase = [[Liliopsida]]
| orden = [[Asparagales]]
| famia = [[Asparagaceae]]
| genero = ''[[Agave]]''
| taxon = [[Espesie|Especie]]
| c-nomber = ''Agave arubensis''
| autor = [[Pieter Wagenaar Hummelinck|Hummelinck]]
}}
'''''Agave arubensis''''' ta un [[espesie|especie]] di mata di flor (Angiospermae) cu ta pertenece na [[Famia (biologia)|famia]] di asparago (Asparagaceae).<ref>{{Citeer web|url=http://powo.science.kew.org/taxon/urn:lsid:ipni.org:names:6371-2|titel=Agave arubensis Hummelinck {{!}} Plants of the World Online {{!}} Kew Science|bezochtdatum=2026-08-21|werk=Plants of the World Online|taal=en}}</ref>
== Nomber ==
''A. arubensis'' su nomber comun ta '''Cuco di indjan'''.<ref>{{Citeer web|url=https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=189450|titel={{!}} Dutch Caribbean Species Register|bezochtdatum=2026-08-21|werk=www.dutchcaribbeanspecies.org|taal=en|archiefurl=http://web.archive.org/web/20251011075817/https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=189450|archiefdatum=2025-10-11}}</ref> E nomber specifico, ''arubensis'', ta referi na Aruba caminda e especie ta habita.
== Distribucion y habitat ==
''A. arubensis'' ta [[Endemismo|endemico]] na [[Aruba]]. E ta solamente aparece riba calichi pazuid di area di [[Fontein (Aruba)|Fontein]], cerca di e drumidera.<ref name="BDA">{{citeer nieuws |url=https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2019-09-11/page/n10/mode/1up?q=cuco+indjan |titel=DNM: Number un riba e lista di Flora y Fauna ta e Agave Arubensis |werk=BonDiaAruba |pagina=A11 |bezochtdatum=11 di september 2019}}</ref>
== Taxonomia ==
''A. arubensis'' a wordo describi originalmente na 1936 door di [[Pieter Wagenaar Hummelinck]]. Na 1930, durante un expedicion pa Caribe Hulandes bou di direccion di e geologo hulandes prof. Louis M.R. Rutten, a colecta varios muestra di agave. Aunke estrechamente relaciona cu ''A. vivipara'', ''A. arubensis'' ta un especie distinto. Aunke morfologicamente similar, nan ta diferencia den partinan generativo.<ref name="C132">{{citeer tijdschrift |titel=Notes on Agave in Aruba, Curaçao, Bonaire and some Parts of the South American Continent |auteur=Hummelinck |tijdschrift=Recueil des Travaux Botaniques Néerlandais |jaargang=33 |pagina's=Agave arubensis: 236, 248|url=https://archive.org/details/recueil-des-travaux-botaniques-neerlandais-33-223-249/mode/2up}}</ref>
== Descripcion ==
E mata [[suculento]] ta crece den forma di un rozet cu un diameter di 130–160 cm. E blachinan ta 5–6 be mas largo (65–80 cm) cu nan ta hancho (13–14 cm) y cu na su margen un rand di djente.<ref name="C132" /> E stelchi di flor ta yega un haltura di 350–500 cm y ta floria geel.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-SOLODIPUEBLO-2018-03-27/BNA-DIG-SOLODIPUEBLO-2018-03-27/page/n10/mode/1up Mata y bestianan cu ta aparece den e decreto nacional proteccion flora y fauna], Solo di Pueblo (27 di maart 2018)</ref>
== Status ==
''A. arubensis'' ta ser menasá door di e sobredesaroyo y benta comercial di e mata pa landscaping.<ref name="BDA"/> Desde 2017 e especie tin proteccion via un decreto nacional y ta poni riba un [[Mata protegi na Aruba|lista di mata di Aruba]] cu ta core peliger di extincion.<ref>[https://archive.org/details/DWJZ-AB2017No.48/page/3/mode/1up?q=agave+rutteniae Landsbesluit bescherming inheemse flora en fauna], AB 2017 nr.48</ref> Violacion di ley por resulta den multa grandi of tempo di prizon.<ref name="ANA">[https://arubaeco.tours/plants-agave-endemic-1-cuco-di-indjan_aruba_tours/#:~:text=The%20agave%20arubensis%20is%20endemic,and%20commercial%20sales%20for%20landscaping. Plants – Agave Endemic 1 – Cuco di Indjan], Aruba Nature Adventures</ref>
{{Appendix}}
[[Category:Flora]]
[[Category:Aruba]]
0lqt9y3rbju5fyq8uki4ak244w8t358
201463
201461
2026-08-21T12:53:10Z
Kallmemel
14000
201463
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Taxobox|a
| tipo = mata
| exhibi titulo = cursivo
| reino = [[Mata|Plantae]]
| division = [[Tracheophyta]]
| clase = [[Equisetopsida]]<!--Kew-->
| orden = [[Asparagales]]
| famia = [[Asparagaceae]]
| genero = ''[[Agave]]''
| taxon = [[Espesie|Especie]]
| c-nomber = ''Agave arubensis''
| autor = [[Pieter Wagenaar Hummelinck|Hummelinck]]
}}
'''''Agave arubensis''''' ta un [[espesie|especie]] di mata di flor (Angiospermae) cu ta pertenece na [[Famia (biologia)|famia]] di asparago (Asparagaceae).<ref>{{Citeer web|url=http://powo.science.kew.org/taxon/urn:lsid:ipni.org:names:6371-2|titel=Agave arubensis Hummelinck {{!}} Plants of the World Online {{!}} Kew Science|bezochtdatum=2026-08-21|werk=Plants of the World Online|taal=en}}</ref>
== Nomber ==
''A. arubensis'' su nomber comun ta '''Cuco di indjan'''.<ref>{{Citeer web|url=https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=189450|titel={{!}} Dutch Caribbean Species Register|bezochtdatum=2026-08-21|werk=www.dutchcaribbeanspecies.org|taal=en|archiefurl=http://web.archive.org/web/20251011075817/https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=189450|archiefdatum=2025-10-11}}</ref> E nomber specifico, ''arubensis'', ta referi na Aruba caminda e especie ta habita.
== Distribucion y habitat ==
''A. arubensis'' ta [[Endemismo|endemico]] na [[Aruba]]. E ta solamente aparece riba calichi pazuid di area di [[Fontein (Aruba)|Fontein]], cerca di e drumidera.<ref name="BDA">{{citeer nieuws |url=https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2019-09-11/page/n10/mode/1up?q=cuco+indjan |titel=DNM: Number un riba e lista di Flora y Fauna ta e Agave Arubensis |werk=BonDiaAruba |pagina=A11 |bezochtdatum=11 di september 2019}}</ref>
== Taxonomia ==
''A. arubensis'' a wordo describi originalmente na 1936 door di [[Pieter Wagenaar Hummelinck]]. Na 1930, durante un expedicion pa Caribe Hulandes bou di direccion di e geologo hulandes prof. Louis M.R. Rutten, a colecta varios muestra di agave. Aunke estrechamente relaciona cu ''A. vivipara'', ''A. arubensis'' ta un especie distinto. Aunke morfologicamente similar, nan ta diferencia den partinan generativo.<ref name="C132">{{citeer tijdschrift |titel=Notes on Agave in Aruba, Curaçao, Bonaire and some Parts of the South American Continent |auteur=Hummelinck |tijdschrift=Recueil des Travaux Botaniques Néerlandais |jaargang=33 |pagina's=Agave arubensis: 236, 248|url=https://archive.org/details/recueil-des-travaux-botaniques-neerlandais-33-223-249/mode/2up}}</ref>
== Descripcion ==
E mata [[suculento]] ta crece den forma di un rozet cu un diameter di 130–160 cm. E blachinan ta 5–6 be mas largo (65–80 cm) cu nan ta hancho (13–14 cm) y cu na su margen un rand di djente.<ref name="C132" /> E stelchi di flor ta yega un haltura di 350–500 cm y ta floria geel.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-SOLODIPUEBLO-2018-03-27/BNA-DIG-SOLODIPUEBLO-2018-03-27/page/n10/mode/1up Mata y bestianan cu ta aparece den e decreto nacional proteccion flora y fauna], Solo di Pueblo (27 di maart 2018)</ref>
== Status ==
''A. arubensis'' ta ser menasá door di e sobredesaroyo y benta comercial di e mata pa landscaping.<ref name="BDA"/> Desde 2017 e especie tin proteccion via un decreto nacional y ta poni riba un [[Mata protegi na Aruba|lista di mata di Aruba]] cu ta core peliger di extincion.<ref>[https://archive.org/details/DWJZ-AB2017No.48/page/3/mode/1up?q=agave+rutteniae Landsbesluit bescherming inheemse flora en fauna], AB 2017 nr.48</ref> Violacion di ley por resulta den multa grandi of tempo di prizon.<ref name="ANA">[https://arubaeco.tours/plants-agave-endemic-1-cuco-di-indjan_aruba_tours/#:~:text=The%20agave%20arubensis%20is%20endemic,and%20commercial%20sales%20for%20landscaping. Plants – Agave Endemic 1 – Cuco di Indjan], Aruba Nature Adventures</ref>
{{Appendix}}
[[Category:Flora]]
[[Category:Aruba]]
dhnck4dipw5hk369zrpl0s049rcc10v
201464
201463
2026-08-21T12:53:52Z
Kallmemel
14000
+parameter
201464
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Taxobox|a
| tipo = mata
| exhibi titulo = cursivo
| nomber =''Agave arubensis''
| reino = [[Mata|Plantae]]
| division = [[Tracheophyta]]
| clase = [[Equisetopsida]]<!--Kew-->
| orden = [[Asparagales]]
| famia = [[Asparagaceae]]
| genero = ''[[Agave]]''
| taxon = [[Espesie|Especie]]
| c-nomber = ''Agave arubensis''
| autor = [[Pieter Wagenaar Hummelinck|Hummelinck]]
}}
'''''Agave arubensis''''' ta un [[espesie|especie]] di mata di flor (Angiospermae) cu ta pertenece na [[Famia (biologia)|famia]] di asparago (Asparagaceae).<ref>{{Citeer web|url=http://powo.science.kew.org/taxon/urn:lsid:ipni.org:names:6371-2|titel=Agave arubensis Hummelinck {{!}} Plants of the World Online {{!}} Kew Science|bezochtdatum=2026-08-21|werk=Plants of the World Online|taal=en}}</ref>
== Nomber ==
''A. arubensis'' su nomber comun ta '''Cuco di indjan'''.<ref>{{Citeer web|url=https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=189450|titel={{!}} Dutch Caribbean Species Register|bezochtdatum=2026-08-21|werk=www.dutchcaribbeanspecies.org|taal=en|archiefurl=http://web.archive.org/web/20251011075817/https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=189450|archiefdatum=2025-10-11}}</ref> E nomber specifico, ''arubensis'', ta referi na Aruba caminda e especie ta habita.
== Distribucion y habitat ==
''A. arubensis'' ta [[Endemismo|endemico]] na [[Aruba]]. E ta solamente aparece riba calichi pazuid di area di [[Fontein (Aruba)|Fontein]], cerca di e drumidera.<ref name="BDA">{{citeer nieuws |url=https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2019-09-11/page/n10/mode/1up?q=cuco+indjan |titel=DNM: Number un riba e lista di Flora y Fauna ta e Agave Arubensis |werk=BonDiaAruba |pagina=A11 |bezochtdatum=11 di september 2019}}</ref>
== Taxonomia ==
''A. arubensis'' a wordo describi originalmente na 1936 door di [[Pieter Wagenaar Hummelinck]]. Na 1930, durante un expedicion pa Caribe Hulandes bou di direccion di e geologo hulandes prof. Louis M.R. Rutten, a colecta varios muestra di agave. Aunke estrechamente relaciona cu ''A. vivipara'', ''A. arubensis'' ta un especie distinto. Aunke morfologicamente similar, nan ta diferencia den partinan generativo.<ref name="C132">{{citeer tijdschrift |titel=Notes on Agave in Aruba, Curaçao, Bonaire and some Parts of the South American Continent |auteur=Hummelinck |tijdschrift=Recueil des Travaux Botaniques Néerlandais |jaargang=33 |pagina's=Agave arubensis: 236, 248|url=https://archive.org/details/recueil-des-travaux-botaniques-neerlandais-33-223-249/mode/2up}}</ref>
== Descripcion ==
E mata [[suculento]] ta crece den forma di un rozet cu un diameter di 130–160 cm. E blachinan ta 5–6 be mas largo (65–80 cm) cu nan ta hancho (13–14 cm) y cu na su margen un rand di djente.<ref name="C132" /> E stelchi di flor ta yega un haltura di 350–500 cm y ta floria geel.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-SOLODIPUEBLO-2018-03-27/BNA-DIG-SOLODIPUEBLO-2018-03-27/page/n10/mode/1up Mata y bestianan cu ta aparece den e decreto nacional proteccion flora y fauna], Solo di Pueblo (27 di maart 2018)</ref>
== Status ==
''A. arubensis'' ta ser menasá door di e sobredesaroyo y benta comercial di e mata pa landscaping.<ref name="BDA"/> Desde 2017 e especie tin proteccion via un decreto nacional y ta poni riba un [[Mata protegi na Aruba|lista di mata di Aruba]] cu ta core peliger di extincion.<ref>[https://archive.org/details/DWJZ-AB2017No.48/page/3/mode/1up?q=agave+rutteniae Landsbesluit bescherming inheemse flora en fauna], AB 2017 nr.48</ref> Violacion di ley por resulta den multa grandi of tempo di prizon.<ref name="ANA">[https://arubaeco.tours/plants-agave-endemic-1-cuco-di-indjan_aruba_tours/#:~:text=The%20agave%20arubensis%20is%20endemic,and%20commercial%20sales%20for%20landscaping. Plants – Agave Endemic 1 – Cuco di Indjan], Aruba Nature Adventures</ref>
{{Appendix}}
[[Category:Flora]]
[[Category:Aruba]]
16ml6e376sl7v8wej0n40s59er4hy7m
201469
201464
2026-08-21T13:18:56Z
Kallmemel
14000
/* Distribucion y habitat */ wikilink
201469
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Taxobox|a
| tipo = mata
| exhibi titulo = cursivo
| nomber =''Agave arubensis''
| reino = [[Mata|Plantae]]
| division = [[Tracheophyta]]
| clase = [[Equisetopsida]]<!--Kew-->
| orden = [[Asparagales]]
| famia = [[Asparagaceae]]
| genero = ''[[Agave]]''
| taxon = [[Espesie|Especie]]
| c-nomber = ''Agave arubensis''
| autor = [[Pieter Wagenaar Hummelinck|Hummelinck]]
}}
'''''Agave arubensis''''' ta un [[espesie|especie]] di mata di flor (Angiospermae) cu ta pertenece na [[Famia (biologia)|famia]] di asparago (Asparagaceae).<ref>{{Citeer web|url=http://powo.science.kew.org/taxon/urn:lsid:ipni.org:names:6371-2|titel=Agave arubensis Hummelinck {{!}} Plants of the World Online {{!}} Kew Science|bezochtdatum=2026-08-21|werk=Plants of the World Online|taal=en}}</ref>
== Nomber ==
''A. arubensis'' su nomber comun ta '''Cuco di indjan'''.<ref>{{Citeer web|url=https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=189450|titel={{!}} Dutch Caribbean Species Register|bezochtdatum=2026-08-21|werk=www.dutchcaribbeanspecies.org|taal=en|archiefurl=http://web.archive.org/web/20251011075817/https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=189450|archiefdatum=2025-10-11}}</ref> E nomber specifico, ''arubensis'', ta referi na Aruba caminda e especie ta habita.
== Distribucion y habitat ==
''A. arubensis'' ta [[Endemismo|endemico]] na [[Aruba]]. E ta solamente aparece riba calichi pazuid di area di [[Fontein (Aruba)|Fontein]], cerca di e drumidera.<ref name="BDA">{{citeer nieuws |url=https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2019-09-11/page/n10/mode/1up?q=cuco+indjan |titel=DNM: Number un riba e lista di Flora y Fauna ta e Agave Arubensis |werk=BonDiaAruba |pagina=A11 |bezochtdatum=11 di september 2019}}</ref>
== Taxonomia ==
''A. arubensis'' a wordo describi originalmente na 1936 door di [[Pieter Wagenaar Hummelinck]]. Na 1930, durante un expedicion pa Caribe Hulandes bou di direccion di e geologo hulandes prof. Louis M.R. Rutten, a colecta varios muestra di agave. Aunke estrechamente relaciona cu ''[[Agave vivipara|A. vivipara]]'', ''A. arubensis'' ta un especie distinto. Aunke morfologicamente similar, nan ta diferencia den partinan generativo.<ref name="C132">{{citeer tijdschrift |titel=Notes on Agave in Aruba, Curaçao, Bonaire and some Parts of the South American Continent |auteur=Hummelinck |tijdschrift=Recueil des Travaux Botaniques Néerlandais |jaargang=33 |pagina's=Agave arubensis: 236, 248|url=https://archive.org/details/recueil-des-travaux-botaniques-neerlandais-33-223-249/mode/2up}}</ref>
== Descripcion ==
E mata [[suculento]] ta crece den forma di un rozet cu un diameter di 130–160 cm. E blachinan ta 5–6 be mas largo (65–80 cm) cu nan ta hancho (13–14 cm) y cu na su margen un rand di djente.<ref name="C132" /> E stelchi di flor ta yega un haltura di 350–500 cm y ta floria geel.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-SOLODIPUEBLO-2018-03-27/BNA-DIG-SOLODIPUEBLO-2018-03-27/page/n10/mode/1up Mata y bestianan cu ta aparece den e decreto nacional proteccion flora y fauna], Solo di Pueblo (27 di maart 2018)</ref>
== Status ==
''A. arubensis'' ta ser menasá door di e sobredesaroyo y benta comercial di e mata pa landscaping.<ref name="BDA"/> Desde 2017 e especie tin proteccion via un decreto nacional y ta poni riba un [[Mata protegi na Aruba|lista di mata di Aruba]] cu ta core peliger di extincion.<ref>[https://archive.org/details/DWJZ-AB2017No.48/page/3/mode/1up?q=agave+rutteniae Landsbesluit bescherming inheemse flora en fauna], AB 2017 nr.48</ref> Violacion di ley por resulta den multa grandi of tempo di prizon.<ref name="ANA">[https://arubaeco.tours/plants-agave-endemic-1-cuco-di-indjan_aruba_tours/#:~:text=The%20agave%20arubensis%20is%20endemic,and%20commercial%20sales%20for%20landscaping. Plants – Agave Endemic 1 – Cuco di Indjan], Aruba Nature Adventures</ref>
{{Appendix}}
[[Category:Flora]]
[[Category:Aruba]]
4reyhca3m4cxfd3c33xmkx88vd20zri
201491
201469
2026-08-21T15:32:55Z
Kallmemel
14000
201491
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Taxobox|a
| tipo = mata
| exhibi titulo = cursivo
| nomber =''Agave arubensis''
| reino = [[Mata|Plantae]]
| division = [[Tracheophyta]]
| clase = [[Equisetopsida]]<!--Kew-->
| orden = [[Asparagales]]
| famia = [[Asparagaceae]]
| genero = ''[[Agave]]''
| taxon = [[Espesie|Especie]]
| c-nomber = ''Agave arubensis''
| autor = [[Pieter Wagenaar Hummelinck|Hummelinck]]
}}
'''''Agave arubensis''''' ta un [[espesie|especie]] di mata di flor (Angiospermae) cu ta pertenece na [[Famia (biologia)|famia]] di asparago (Asparagaceae).<ref>{{Citeer web|url=http://powo.science.kew.org/taxon/urn:lsid:ipni.org:names:6371-2|titel=Agave arubensis Hummelinck {{!}} Plants of the World Online {{!}} Kew Science|bezochtdatum=2026-08-21|werk=Plants of the World Online|taal=en}}</ref>
== Nomber ==
''A. arubensis'' su nomber comun ta Cuco di indjan.<ref>{{Citeer web|url=https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=189450|titel={{!}} Dutch Caribbean Species Register|bezochtdatum=2026-08-21|werk=www.dutchcaribbeanspecies.org|taal=en|archiefurl=http://web.archive.org/web/20251011075817/https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=189450|archiefdatum=2025-10-11}}</ref> E nomber specifico, ''arubensis'', ta referi na Aruba caminda e especie ta habita.
== Distribucion y habitat ==
''A. arubensis'' ta [[Endemismo|endemico]] na [[Aruba]]. E ta solamente aparece riba calichi pazuid di area di [[Fontein (Aruba)|Fontein]], cerca di e drumidera.<ref name="BDA">{{citeer nieuws |url=https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2019-09-11/page/n10/mode/1up?q=cuco+indjan |titel=DNM: Number un riba e lista di Flora y Fauna ta e Agave Arubensis |werk=BonDiaAruba |pagina=A11 |bezochtdatum=11 di september 2019}}</ref>
== Taxonomia ==
''A. arubensis'' a wordo describi originalmente na 1936 door di [[Pieter Wagenaar Hummelinck]]. Na 1930, durante un expedicion pa Caribe Hulandes bou di direccion di e geologo hulandes prof. Louis M.R. Rutten, a colecta varios muestra di agave. Aunke estrechamente relaciona cu ''[[Agave vivipara|A. vivipara]]'', ''A. arubensis'' ta un especie distinto. Aunke morfologicamente similar, nan ta diferencia den partinan generativo.<ref name="C132">{{citeer tijdschrift |titel=Notes on Agave in Aruba, Curaçao, Bonaire and some Parts of the South American Continent |auteur=Hummelinck |tijdschrift=Recueil des Travaux Botaniques Néerlandais |jaargang=33 |pagina's=Agave arubensis: 236, 248|url=https://archive.org/details/recueil-des-travaux-botaniques-neerlandais-33-223-249/mode/2up}}</ref>
== Descripcion ==
E mata [[suculento]] ta crece den forma di un rozet cu un diameter di 130–160 cm. E blachinan ta 5–6 be mas largo (65–80 cm) cu nan ta hancho (13–14 cm) y cu na su margen un rand di djente.<ref name="C132" /> E stelchi di flor ta yega un haltura di 350–500 cm y ta floria geel.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-SOLODIPUEBLO-2018-03-27/BNA-DIG-SOLODIPUEBLO-2018-03-27/page/n10/mode/1up Mata y bestianan cu ta aparece den e decreto nacional proteccion flora y fauna], Solo di Pueblo (27 di maart 2018)</ref>
== Status ==
''A. arubensis'' ta ser menasá door di e sobredesaroyo y benta comercial di e mata pa landscaping.<ref name="BDA"/> Desde 2017 e especie tin proteccion via un decreto nacional y ta poni riba un [[Mata protegi na Aruba|lista di mata di Aruba]] cu ta core peliger di extincion.<ref>[https://archive.org/details/DWJZ-AB2017No.48/page/3/mode/1up?q=agave+rutteniae Landsbesluit bescherming inheemse flora en fauna], AB 2017 nr.48</ref> Violacion di ley por resulta den multa grandi of tempo di prizon.<ref name="ANA">[https://arubaeco.tours/plants-agave-endemic-1-cuco-di-indjan_aruba_tours/#:~:text=The%20agave%20arubensis%20is%20endemic,and%20commercial%20sales%20for%20landscaping. Plants – Agave Endemic 1 – Cuco di Indjan], Aruba Nature Adventures</ref>
{{Appendix}}
[[Category:Flora]]
[[Category:Aruba]]
01qxff41gkutr6ezwxjtc38m5xk4dkw
Emocion
0
11334
201507
162356
2026-08-21T17:01:43Z
InternetArchiveBot
12063
Add 2 books for [[en:Wikipedia:Verifiability|verifiability]] (20260821)) #IABot (v2.0.9.5) ([[User:GreenC bot|GreenC bot]]
201507
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}[[File:Gustave Courbet - Le Désespéré (1843).jpg|thumb|320px|Gustave Courbet, Autopotret (''Le Désespéré'', ''Desespera'') (aprox. 1843–1845)]]'''Emocion''' ta un experencia interno y subhetivo cu ta responde riba eventonan interno of externo cu ta particularmente significante pa un persona. Un evento por ta significante den e grado di placer of disgusto. E respons riba un evento lo por aparece den forma verbal, fisiologico, den su conducta, y funcion neural.{{Sfn|Fox|2008|pp=16-19}}
E sigiuente ehempel ta duna bista ekstenso di emocion. Un investigacion di percepcion di felicidad y satisfaccion cu bida na Aruba pa [[Aruba Tourism Authority]] (ATA) na 2016 a difini tres indicador: perspectiva positivo of negativo (''grado di placer of disgusto'') di pasado, presente, y futuro (''evento interno''), optimismo (''evento interno''), y comparacion social (''evento externo'') cual hunto ta splica 59% di felicidad (''emocion'') y 71% di satisfaccion (''emocion'') cu bida na Aruba.<ref>{{Citeer web|url=https://stars.library.ucf.edu/dickpope-pubs/40/|titel=2016 Happiness Survey: Aruba Happiness & Tourism|bezochtdatum=2024-05-07|auteur=Robertico R. Croes|medeauteurs=Manuel A. Rivera & Kelly J. Semrad|datum=2017|via=Stars library: University of Central Florida}}</ref>
== Terminologia ==
E definicion di ''emocion'' no tin consenso den literatura. Normalmente emocion ta wordo considera como obvio, y mayoria di biaha, emocion ta ser defini pa e manifestacionnan comun, por ehempel: rabia, orguyo, miedo, tristesa of sorpresa.<ref>{{Citeer web |url=https://doi.org/10.1016/S0376-6357(02)00078-5 |titel=What is emotion? |author=Michel Cabanac |year=2002 |werk=Behavioural Processes, Volume 60, Issue 2}}</ref> Aunke no tin un acuerdo general tocante e definicion, tin un distincion util entre ''emocion'', ''sentimento'', ''gemoed'', y ''afecta''.{{Sfn|Fox|2008|pp=16-19}}[[File:Facial expressions - The Cartoonist's Art.jpg|thumb|Expresion di cara ta considera como un forma no verbal di emocion.]]Emocion ta referi na un estado afecta cu ta cortico y intenso, en comparacion cu estado di animo (of gemoed) cual ta mas difuso y ta dura, generalmente, mas largo. Un sentimento ta considera como e representacion subhetivo di emocion. Den otro palabra, mientras emocion ta un expression expresivo y publico, e sentimentonan ta priva pa e persona cu ta experencie.{{Sfn|Fox|2008|pp=16-19}} [[Antonio Damasio]] ta argumenta cu [[consciencia]] ta necesario pa experencia of sinti emocion.{{Sfn|Damasio|1999}}
{|class="wikitable"
|+ ''Diferencia entre emocion, sentimento, y gemoed''<ref>Godovykh, M., & Tasci, A. D. (2022). [[doi:10.1177/14673584211039867|Emotions, feelings, and moods in tourism and hospitality research: Conceptual and methodological differences.]] Tourism and Hospitality Research, 22(2), 247-253. https://doi.org/10.1177/14673584211039867 </ref>
!
! scope="col" | Emocion
! scope="col" | Sentimento
! scope="col" | Gemoed
|-
! scope="row" | Duracion
| Cortico (seconde) || Modera (minuut) || Largo (ora of dia)
|-
! scope="row" | Intensidad
| Halto || Modera || Baho
|-
! scope="row" | Causa
| Respons specifico riba estimulo externo (evento, obheto) || Reaccion mental riba emocion || E causa ta mayoria di biaha general y no cla
|-
!Efecto
|Accion inmediatamente, [[reaccion di lucha of huida]]|| Decision, siña, [[memoria]], percepcion, actitud, intencion || [[Comportacion]], bienestar [[psicologia|psicologico]], salud fisico
|}
{{Appendix||2=
== Fuente ==
* {{Cite book |last1=Fox |first1=Elaine |title=Emotion Science: Cognitive and Neuroscientific Approaches to Understanding Human Emotions |url=https://archive.org/details/emotionscienceco0000foxe |year=2008 |publisher=Palgrave MacMillan |ISBN=978030005181}}
* {{Cite book |last1=Damasio |first1=Antonio |title=The Feeling of What Happens: Body and Emotion in the Making of Consciousness |url=https://archive.org/details/feelingofwhathap00dama_0 |year=1999 |publisher=Harcourt}}
== Referencia ==
{{references}}
}}
[[Category:Psicologia]]
36tzdvn5uj3u5e3829lwnx84bic86ct
Harry S. Truman
0
11779
201515
164108
2026-08-21T17:10:59Z
InternetArchiveBot
12063
Add 1 book for [[en:Wikipedia:Verifiability|verifiability]] (20260821)) #IABot (v2.0.9.5) ([[User:GreenC bot|GreenC bot]]
201515
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Infobox dignatario
|variante=c
| sucesion = Trinta i tres presidente di Estadonan Uni di America
| periodo start = 12 di aprel 1945
| periodo fin = 20 di yanüari 1953
| vice presidente = Ningun di nan (1945-1949)<br>Alben W. Barkley (1949-1953)
| antecesor = Franklin D. Roosevelt
| sucesor = Dwight D. Eisenhower
| pareha = Bess Wallace<br/><small>(kasa na 1919)</small>
}}
'''Harry S. Truman''' (☆ [[8 di mei]] [[1884]] na Lamar ([[Missouri]] – † [[26 di desèmber]] [[1972]] na [[Kansas City]]) tabata e di trinta i tres presidente di [[Estadonan Uni di Amérika]], sirbiendo di 1945 te 1953. Miembro di Partido Demokrata, anteriormente el a sirbi komo senador di Merka pa Missouri for di 1935 te 1945 i brevemente komo visepresidente number 34 na 1945 bou di [[Franklin D. Roosevelt]]. Asumiendo e presidensia despues di morto di Roosevelt, Truman a implementa e Plan Marshall despues [[Di Dos Guera Mundial]] pa rekonstruí e ekonomia di [[Oropa]] Oksidental i establesé tantu e Doktrina Truman komo [[Organisashon di Tratado Atlántiko Nort|OTAN]] pa kontene e expanshon di [[komunismo]] [[Union Sovietiko|soviétiko]]. El a propone hopi reforma interno liberal, pero poko a wordo promulga pa e koalishon konservador ku tabata domina e Kongreso.
Truman a lanta na Independence, [[Missouri]], i durante e [[Prome Guera Mundial]] el a bringa na [[Fransia]] komo kapitan di artieria di Kanpa. Na su regreso kas, el a habri un merseria na Kansas City, Missouri, i el a wòrdu skohé komo hues di Jackson County na 1922. Truman a keda elegí komo Senador di Merka pa Missouri na 1934. Entre 1940 i 1944, el a gana prominensia nashonal komo presidente di e Komité Truman, ku su meta tabata pa redusí desperdisio i inefisiensia den kontraktnan den tempu di guera.
Truman a keda skohé komo visepresidente den elekshon presidensial di 1944 i a asumi e presidensia despues di morto di Roosevelt na aprel 1945. Ta solamente ora Truman a asumi e presidensia ku el a wordo informa di e Proyekto Manhattan ku ta andando i e bomba atomiko. Truman a otorga e prome i uniko uzo di arma nuklear den e guera kontra e siudadnan japonese di Hiroshima i Nagasaki, ku a kondusi na e entrega di Japon i na fin di e guera mundial. E administrashon di Truman a envolvi den un politika exterior internasionalista trahando den estrecho kooperashon ku Gran Bretaña. Truman a denunsiá firmemente isolashonismo. El a impulsa e koalishon New Deal durante e elekshon presidenshal di 1948, apesar di un Partido Demokratiko dividi, i el a logra un viktoria sorpresa kontra e kandidato di Partido Republikano Thomas E. Dewey ku a sigura su propio mandato presidenshal.
Truman a presidi e inisio di e [[Guera Friu]] na 1947. El a supervisa e Berlin Air Bridge i e Plan Marshall na 1948. Ku partisipashon di Merka den e Guera Koreano di 1950-1953, [[Sur Korea]] a repeli e invasion di [[Nort Korea]]. Na nivel nashonal, e retonan ekonomiko di posguera, manera huelga i inflashon, a krea un reakshon mixto riba e efektividad di su administrashon. Na 1948 el a propone pa Kongreso aproba un leynan integral di derechonan sivil. Kongreso a nenga, pa kual Truman a emiti Orden Ejekutivo 9980 i Orden Ejekutivo 9981, ku tabata prohibi diskriminashon den agensia federal i tabata elimina segregashon di e Forzanan Armado di Merka.
Investigashon a revela korupshon den parti di e administrashon Truman, i esaki a bira un tema importante di kampaña den e elekshon presidensial di 1952, aunke no a implika Truman mes. E tabata eligibel pa reelekshon na 1952, pero, ku mal enkuesta, el a disidi di no presenta. Truman a drenta un retiro marká pa e fundashon di su biblioteka presidensial i publikashon di su memòrionan. Durante hopi tempu tabata pensa ku su añanan di retiro tabata finansieramente difísil pa Truman, resultando ku Kongreso a establesé un penshon pa eks-presidentnan, pero finalmente a surgi prueba ku el a akumulá un rikesa konsiderable, parti di dje ainda ora e tabata presidente. Ora el a bandoná e puesto, e administrashon di Truman a ser krítiká duru. Apesar di e kontroversia aki, e akademiko ta pone Truman den e promé kuartal di presidente merikano. Ademas, e reevaluashon kritiko di su presidensia a mehora su reputashon entre historiadornan i e poblashon en general.<ref>{{Cite web|first=Alonzo L.|last=Hamby|date=October 4, 2016|title=Harry S. Truman: Life in Brief|url=https://millercenter.org/president/truman/life-in-brief|access-date=February 2, 2022|agency=[[Miller Center of Public Affairs]]}}</ref>
== Bibliografia ==
* {{cite book
| last = Truman | first = Harry S. | year = 1955
| title = Memoirs: Year of Decisions | volume = 1
| publisher = Doubleday | location = Garden City, [[New York (state)|NY]]
}} [https://archive.org/download/in.ernet.dli.2015.462682/2015.462682.The-Memoirs.pdf online]
* {{cite book
| last = Truman | first = Harry S. | author-mask = {{long dash}} | year = 1956
| title = Memoirs: Years of Trial and Hope | volume = 2
| publisher = Doubleday | location = Garden City, [[New York (state)|NY]]
}} [https://archive.org/details/yearsoftrialandh000234mbp online v 2]
* {{cite book
| last = Truman | first = Harry S. | author-mask = {{long dash}} | year = 1960
| title = Mr. Citizen
| publisher = Independence Press | location = Independence, MO
}}
* {{cite book
|last= Truman |first= Harry S. | year = 2002
|editor-last= Ferrell
|editor-first= Robert H.
|editor-link= Robert H. Ferrell
|title= The Autobiography of Harry S. Truman
|url= https://archive.org/details/autobiographyofh0000trum |publisher= University of Missouri Press
|location= Columbia, Missouri
|isbn = 0-8262-1445-2}}
* {{cite book
| last = Truman
| first = Margaret
| author-link = Margaret Truman
| title = Harry S. Truman
| url = https://archive.org/details/harrystruman001666
| url-access = registration
| publisher = William Morrow
| location = New York
| year = 1973
| isbn = 978-0-688-00005-9
}}
* {{cite book
| last = Martin | first = Joseph William | author-link = Joseph William Martin Jr. | year = 1960
| title = My First Fifty Years in Politics as Told to Robert J. Donovan
| publisher = McGraw-Hill | location = New York
}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=es|oldid =1229374360|titulo=Harry S. Truman}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Truman, Harry S.}}
[[Category:Politiko]]
[[Category:Estadonan Uni di Merka|Truman]]
[[Category:Hende]]
q670vu8amyhbvk0sefiyt37cdxiygst
Tuatha Dé Danann
0
11787
201539
145383
2026-08-21T17:35:11Z
InternetArchiveBot
12063
Add 1 book for [[en:Wikipedia:Verifiability|verifiability]] (20260821)) #IABot (v2.0.9.5) ([[User:GreenC bot|GreenC bot]]
201539
wikitext
text/x-wiki
{{variante|c}}
{{Databox}}
[[File:Riders of th Sidhe (big).jpg|thumb|270px|E Tuatha Dé Danann manera ta representá den " Riders of the Sidhe" di John Duncan (1911).]]
E '''Tuatha Dé Danann''' ([[Irlandes (idioma)|Irlandes]]: [ˈt̪ˠuə(hə) dʲeː ˈd̪ˠan̪ˠən̪ˠ], ku ta nifiká "e hendenan di e dios Danu"), tambe konosí pa e nòmber anterior '''Tuath Dé''' ("tribù di e diosnan"),<ref name="koch1693">{{cite book|title=Tuath Dé |encyclopedia=Celtic Culture: A Historical Encyclopedia |year=2006 |last=Carey |first=John|editor=John T. Koch |publisher=ABC-CLIO |pages=1693–1697}}</ref> ta un rasa sobrenatural den mitologia irlandés. Take re ku hope danata representá diosnan di Irlanda gaeliko prekristiano.<ref name="ohogain">{{cite book |last=Ó hÓgáin |first=Dáithí |author-link=Dáithí Ó hÓgáin |title=Myth, Legend & Romance: An encyclopaedia of the Irish folk tradition |publisher=Prentice Hall Press |year=1991 |pages=312–315, 407–409}}</ref>
E Tuath Dé ta ser representá hopi biaha komo rei, reina, druida, bardo, guerero, héroe, kurador i artesanonan ku tin poder sobrenatural. Nan ta biba den E Otro Mundu, pero nan ta interkambia ku hende i mundu humano. Nan ta asosiá ku e ''sídhe'': tumba funerario antiguo prominente manera Brú na Bóinne, ku ta entrada pa reino di E Otro Mundu.<ref name="koch1693"/><ref name="ohogain"/> Nan rivalnan tradishonal ta e Fomorianonan (Fomoire), ku por representá e podernan destruktivo di naturalesa,<ref>MacCulloch, John Arnott. ''The Religion of the Ancient Celts''. The Floating Press, 2009. pp.80, 89, 91</ref><ref>Smyth, Daragh. ''A Guide to Irish Mythology''. Irish Academic Press, 1996. p.74</ref> i ku e Tuath Dé a derotá den e Bataya di Mag Tuired. Miembronan prominente di e Tuath Dé ta inkluí e Dagda (e dios grandi); e Morrígan ("e gran reina" òf "reina fantasma"); Lugh; Nuada; Aengus;; Brigid; Manannan; Dian Cecht e kurandera; i Goibniu e herrero, un di e ''Trí Dé Dána'' ("tres diosnan di ofisio").<ref>{{cite book|last=MacKillop|first=James|title=Myths and Legends of the Celts Penguin guides to world mythology|url=https://archive.org/details/mythslegendsofce0000mack|date=2006|publisher=Penguin|isbn=9780141941394|page=[https://archive.org/details/mythslegendsofce0000mack/page/n117 90]|quote=Three gods patronize the crafts: Goibniu, Credne and Luchta.}}</ref> Varios di e Tuath Dé ta relashoná ku diosnan selta antiguo: Lugh ku Lugus, Brigit ku Brigantia, Nuada ku Nodons, Ogma ku Ogmios i Goibniu ku Gobannus.<ref name=koch1693/>
E tekstonan di e [[Edad Media]] tokante e Tuath Dé a ser skirbí dor di [[Kristianismo|kristian]]. Tin biaha nan tabata splika e Tuath Dé komo angelnan kai ku no tabata ni kompletamente bon ni malbado,<ref>[[W. B. Yeats]] (1888). ''[http://www.sacred-texts.com/neu/yeats/fip/fip03.htm Fairy and Folk Tales of the Irish Peasantry]''. p.1</ref> òf hende di ántes ku a bira hopi hábil den magia, pero varios eskritor a rekonosé ku por lo ménos algun di nan tabata dios.<ref name="koch1693"/> Algun di nan tin diferente nòmber, pero den e storianan hopi bia nan ta parse di ta diferente karakter. Originalmente, e nombernan aki probablemente tabata representa diferente aspekto di e mesun dios, mientras ku otronan tabata nombernan regional.<ref>Ward, Alan (2011). ''The Myths of the Gods: Structures in Irish Mythology''. p.9</ref>
E Tuath Dé eventualmente a bira e ''aes sídhe'', e ''sídhe''-folk òf "fée" di folklore despues.<ref>Koch, ''Celtic Culture'', pp.729, 1490, 1696</ref><ref>Monaghan, Patricia. ''The Encyclopedia of Celtic Mythology and Folklore.'' Infobase Publishing, 2004. p.167</ref><ref>MacCulloch, John Arnott. ''Celtic Mythology''. Dover Publications, 2004. p.49</ref><ref>Black, Ronald. ''The Gaelic Otherworld''. Birlinn, 2008. p.xxxii</ref>
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1214112957|titulo=Tuatha Dé Danann}}
{{References}}
}}
[[Category:Mitologia]]
[[Category:Irlanda]]
sfwjdfydp8z04m0nkirg6lb9ip8ngbs
Poema épiko
0
11817
201505
129975
2026-08-21T16:59:07Z
InternetArchiveBot
12063
Add 1 book for [[en:Wikipedia:Verifiability|verifiability]] (20260821)) #IABot (v2.0.9.5) ([[User:GreenC bot|GreenC bot]]
201505
wikitext
text/x-wiki
{{variante|c}}
[[File:British Museum Flood Tablet.jpg|thumb|Un tableta ku ta kontené un fragmentu di e "Epopeya di Gilgamesh".]]
Un '''poema épiko''', òf simplemente un '''epopeya''', ta un poema narrativo amplio ku generalmente ta trata di e aktonan ekstraordinario di personahenan ekstraordinario ku, den tratonan ku dios òf otro forsanan sobrehumano, a forma e universo mortal pa nan desendientenan.<ref>{{cite book |author=Michael Meyer |title=The Bedford Introduction to Literature |url=https://archive.org/details/bedfordintroduct0000unse_e5a4 |place=Bedford |publisher=St. Martin's Press |year=2005 |pages=[https://archive.org/details/bedfordintroduct0000unse_e5a4/page/21 21]–28 |isbn=0-312-41242-8}}</ref>
== Etimologia ==
E palabra "épika" ta bini di e palabra [[latin]] ''epicus'', ku na su turno ta bini di e athetivo griego antiguo ἐπικός (''epikos''), den ἔπος (''epos''), "palabra, relato, poema".
Den griego antiguo, "épika" por referí na tur poesia den heksámetro dáktil (''epea''), ku tabata inkluí no solamente [[Homero]] sino tambe poesia di sabiduria di Hesiodo, deklarashonnan di orákulo di Delfos i e versonan teológiko straño atribuí na Orfeo. E tradishon despues, sinembargo, a restringi e término 'épika' na épika heroiko, manera ta deskribí den e artíkulo aki.
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1228995876|titulo=Epic poetry}}
{{References}}
}}
[[Category:Poesia epika]]
[[Category:Poemas narrativo]]
[[Category:Formanan di fikshon]]
[[Category:Fiksion di aventura]]
03fzsnt76avbbmlzm573ejbd0dwqda7
Juan de la Cosa
0
11823
201532
197854
2026-08-21T17:28:50Z
InternetArchiveBot
12063
Add 1 book for [[en:Wikipedia:Verifiability|verifiability]] (20260821)) #IABot (v2.0.9.5) ([[User:GreenC bot|GreenC bot]]
201532
wikitext
text/x-wiki
{{variante|c}}{{Infobox persona
| variante = c
}}
'''Juan de la Cosa''' (☆ ± 1450 – † [[28 di febrüari]] [[1510]]) tabata un navegante i kartógrafo [[Castilia i Leon|kastiyan]], konosí pa diseña e promé mapa di mundu [[Oropa|oropeo]] ku a inkorporá e teritorionan di Amérika deskubrí den [[siglo 15]]. De la Cosa tabata doño i kapitan di ''Santa Maria'', i p'esei el a hunga un papel importante den e promé i di dos biahe di [[Cristóbal Colón]] pa Indias Oksidental.
Na 1499, el a sirbi komo piloto prinsipal den e ekspedishon di [[Alonso de Ojeda]] na kosta di [[Sur Amérika]]. Na su regreso na Andalusía, el a traha su famoso mapa mundial i pronto el a bolbe na Indias, e biaha aki ku Rodrigo de Bastidas. Den e añanan ku a sigui, de la Cosa a alterná biahenan pa Amérika bou di su mes mando ku debernan spesial di e Korona, inkluyendo un asignashon komo espia na [[Lisboa]] i partisipashon na e junta di piloto ku a tuma lugá na Burgos na 1508. Na 1509 el a kuminsá ku loke lo tabata su último ekspedishon, atrobe ku Ojeda, pa tuma poseshon di e kosta di [[Colombia]] moderno.
De la Cosa a muri den un enfrentamentu armá ku indígenanan promé ku e por a tuma poseshon di Urabá.<ref name="Floyd">{{cite book|last1=Floyd|first1=Troy|title=The Columbus Dynasty in the Caribbean, 1492-1526|url=https://archive.org/details/columbusdynastyi0000floy|date=1973|publisher=University of New Mexico Press|location=Albuquerque|pages=[https://archive.org/details/columbusdynastyi0000floy/page/135 135]}}</ref>
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1218636724|titulo=Juan de la Cosa}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Cosa, Juan, de la}}
[[Kategoria:Spaño]]
j0a0ubk91chdmn7y78vwqz2b98kyc0c
Usuario:Bdijkstra/Lint-fouten/overzicht
2
12220
201577
201360
2026-08-21T21:05:15Z
Bitbotje
9309
update - 200 fouten
201577
wikitext
text/x-wiki
<noinclude>{{DISPLAYTITLE:user:bdijkstra/Lint-fouten/overzicht}}</noinclude>
<div class="plainlinks">
{| class="wikitable sortable"
! lint-kategory
! style="text-align:right" | <abbr title="(Prinsipal)">0</abbr>
! style="text-align:right" | <abbr title="Wikipedia">4</abbr>
! style="text-align:right" | <abbr title="Fail">6</abbr>
! style="text-align:right" | <abbr title="Malchi">10</abbr>
! style="text-align:right" | <abbr title="Yuda">12</abbr>
! style="text-align:right" | <abbr title="Kategoria">14</abbr>
! style="text-align:right" | <abbr title="Module">828</abbr>
! Miseláneo
|-
| colspan="10" | '''High priority'''
|-
| Table tag that should be deleted
| style="text-align:right" | <!-- 0 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 4 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 6 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 10 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 12 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 14 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 828 --> 0
| style="text-align:right" | 4
|-
| Misnested tag with different rendering in HTML5 and HTML4
| style="text-align:right" | <!-- 0 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 4 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 6 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 10 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 12 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 14 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 828 --> 0
| style="text-align:right" | 7
|-
| Miscellaneous issues
| style="text-align:right" | <!-- 0 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 4 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 6 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 10 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 12 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 14 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 828 --> 0
| style="text-align:right" | 0
|-
| Multiline table in list
| style="text-align:right" | <!-- 0 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 4 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 6 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 10 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 12 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 14 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 828 --> 0
| style="text-align:right" | 1
|-
| Multiple unclosed formatting tags
| style="text-align:right" | <!-- 0 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 4 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 6 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 10 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 12 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 14 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 828 --> 0
| style="text-align:right" | 0
|-
| Paragraph wrapping bug workaround
| style="text-align:right" | <!-- 0 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 4 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 6 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 10 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 12 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 14 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 828 --> 0
| style="text-align:right" | 0
|-
| Self-closed tags
| style="text-align:right" | <!-- 0 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 4 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 6 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 10 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 12 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 14 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 828 --> 0
| style="text-align:right" | 0
|-
| Old behaviour of link-wrapping font tags
| style="text-align:right" | <!-- 0 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 4 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 6 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 10 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 12 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 14 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 828 --> 0
| style="text-align:right" | 0
|-
| Whitespace parsing bug
| style="text-align:right" | <!-- 0 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 4 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 6 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 10 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 12 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 14 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 828 --> 0
| style="text-align:right" | 0
|-
| Unclosed quote in heading
| style="text-align:right" | <!-- 0 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 4 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 6 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 10 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 12 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 14 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 828 --> 0
| style="text-align:right" | 0
|-
| colspan="10" | '''Medium priority'''
|-
| Bogus file options
| style="text-align:right" | [//pap.wikipedia.org/wiki/Spesial:LintErrors/bogus-image-options?wpNamespaceRestrictions=0 1]
| style="text-align:right" | <!-- 4 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 6 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 10 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 12 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 14 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 828 --> 0
| style="text-align:right" | 2
|-
| Fostered content
| style="text-align:right" | <!-- 0 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 4 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 6 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 10 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 12 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 14 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 828 --> 0
| style="text-align:right" | 4
|-
| Misnested tags
| style="text-align:right" | <!-- 0 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 4 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 6 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 10 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 12 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 14 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 828 --> 0
| style="text-align:right" | 10
|-
| Multi colon escape
| style="text-align:right" | <!-- 0 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 4 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 6 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 10 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 12 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 14 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 828 --> 0
| style="text-align:right" | 0
|-
| Links in links
| style="text-align:right" | [//pap.wikipedia.org/wiki/Spesial:LintErrors/wikilink-in-extlink?wpNamespaceRestrictions=0 1]
| style="text-align:right" | <!-- 4 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 6 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 10 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 12 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 14 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 828 --> 0
| style="text-align:right" | 2
|-
| colspan="10" | '''Low priority'''
|-
| Missing end tag
| style="text-align:right" | [//pap.wikipedia.org/wiki/Spesial:LintErrors/missing-end-tag?wpNamespaceRestrictions=0 127]
| style="text-align:right" | [//pap.wikipedia.org/wiki/Spesial:LintErrors/missing-end-tag?wpNamespaceRestrictions=4 20]
| style="text-align:right" | <!-- 6 --> 0
| style="text-align:right" | [//pap.wikipedia.org/wiki/Spesial:LintErrors/missing-end-tag?wpNamespaceRestrictions=10 5]
| style="text-align:right" | <!-- 12 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 14 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 828 --> 0
| style="text-align:right" | 133
|-
| Obsolete HTML tags
| style="text-align:right" | [//pap.wikipedia.org/wiki/Spesial:LintErrors/obsolete-tag?wpNamespaceRestrictions=0 21]
| style="text-align:right" | [//pap.wikipedia.org/wiki/Spesial:LintErrors/obsolete-tag?wpNamespaceRestrictions=4 12]
| style="text-align:right" | <!-- 6 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 10 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 12 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 14 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 828 --> 0
| style="text-align:right" | 113
|-
| Stripped tags
| style="text-align:right" | <!-- 0 --> 0
| style="text-align:right" | [//pap.wikipedia.org/wiki/Spesial:LintErrors/stripped-tag?wpNamespaceRestrictions=4 11]
| style="text-align:right" | <!-- 6 --> 0
| style="text-align:right" | [//pap.wikipedia.org/wiki/Spesial:LintErrors/stripped-tag?wpNamespaceRestrictions=10 2]
| style="text-align:right" | <!-- 12 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 14 --> 0
| style="text-align:right" | <!-- 828 --> 0
| style="text-align:right" | 43
|}</div>
lz5da65h98ce1lwl8k46dj65wu2rymq
Prostitucion
0
12410
201526
166423
2026-08-21T17:21:59Z
InternetArchiveBot
12063
Add 1 book for [[en:Wikipedia:Verifiability|verifiability]] (20260821)) #IABot (v2.0.9.5) ([[User:GreenC bot|GreenC bot]]
201526
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Prostitucion''' ta un tipo di trabou sexual cu ta encera participa den actonan sexual a cambio di pago.<ref>{{Citeer web |titel=Prostitution – Definition and More from the Free Merriam-Webster Dictionary |uitgever=Merriam-Webster |url=http://www.merriam-webster.com/dictionary/prostitution |datum= }}</ref><ref>{{Citeer web |titel=Prostitution Law & Legal Definition |uitgever=US Legal |url=http://definitions.uslegal.com/p/prostitution |datum= }}</ref> E definicion di “acto sexual” ta varia, y hopi biaha ta wordo defini como un actividad cu ta rekeri contacto fisico (p.e., [[relacion sexual]], sex no-penetrativo, sex manual, sex oral, etc.) cu e cliente.<ref>{{Citeer web |url=https://core.ac.uk/download/pdf/193161466.pdf|titel=What counts as prostitution?|access-date= |archive-date=2021-05-13|archive-url=https://web.archive.org/web/20210513130308/https://core.ac.uk/download/pdf/193161466.pdf|url-status=dead}}</ref> E contacto fisico tambe ta crea e riesgo di transmision di infeccionnan.[[File:Prostitute tj.jpg|thumb|left|200px|Prostituta na Tijuana, [[Mexico]].]]
Prostitucion tin biaha ta wordo describi como servicio sexual, sex comercial of tin biaha ta referi na dje eufemisticamente como “e profesion di mas bieu di mundo” den e mundo di abla Ingles.<ref>{{Citeer web|auteur=Forrest Wickman |datum=2012-03-06|titel=Rush Limbaugh calls Sandra Fluke a "prostitute": Is prostitution really the world's oldest profession? |werk=Slate |url=http://www.slate.com/articles/news_and_politics/explainer/2012/03/rush_limbaugh_calls_sandra_fluke_a_prostitute_is_prostitution_really_the_world_s_oldest_profession_.html |access-date= }}</ref> Un persona cu ta traha den e tereno por lo general ta wordo yama un prostituta of trahado sexual, pero otro palabranan, manera "puta", tin biaha ta wordo uza peyorativamente pa referi na esnan cu ta traha den prostitucion. Mayoria prostituta ta hende muhe y tin clientenan masculino.<ref>{{Citeer web |titel=There Are 42 Million Prostitutes In The World, And Here's Where They Live |url=https://www.businessinsider.com/there-are-42-million-prostitutes-in-the-world-and-heres-where-they-live-2012-1 |datum= |werk=Business Insider}}</ref><ref>{{Citeer web |datum=2015-04-06 |titel=There The prostitution statistics you have to know |url=https://sex-crimes.laws.com/prostitution/prostitution-statistics |bezochtdatum= }}</ref>
Prostitucion ta tuma luga den un variedat di forma, y su status legal ta varia di pais pa pais (tin biaha di region pa region denter di un pais specifico). Den mayoria caso, e por ta sea un delito enforsa, un delito no enforsa, un acto decriminalisa, un acto legal pero no regula, of un profesion regula. E ta un rama di e industria di sex, hunto cu [[pornografia]], stripping y baile erotico. Bordelnan ta establecimentonan specificamente dedica na prostitucion. Den prostitucion tipo "escort", e acto por tuma luga na e residencia di e cliente of camber di hotel o sea na e residencia di e escort of un camber di hotel cu e ta huur pa e ocacion. Un otro forma ta prostitucion riba caya.
== Caribe Hulandes ==
[[File:Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-60028730 Bordeel aan de overzijde van de Handelskade Curacao Robert Soublette (Fotostudio).jpg|thumb|Bordel na [[Willemstad]], [[Kòrsou|Corsou]], situa na otro banda di Handelskade (± 1890)]]
Prostitucion na [[Aruba]], [[Boneiru|Boneiro]], [[Kòrsou|Corsou]], [[Saba]], [[Sint Eustatius]], y [[Sint Maarten]] ta legal y regula.<ref name="kempadoo">{{cite book|last1=Kempadoo|first1=Kamala |title=Sun, sex, and gold : tourism and sex work in the Caribbean|url=https://archive.org/details/sunsexgoldtouris0000unse|date=1999|publisher=Rowman & Littlefield|location=Lanham [u.a.]|isbn=978-0847695164}}</ref><ref name="chron">{{citeer web|titel=Sex Tourism And Trafficking In The Dutch Caribbean|url=http://curacaochronicle.com/judicial/sex-tourism-and-trafficking-in-the-dutch-caribbean/|werk=Curacao Chronicle|access-date= |datum=2012-11-26}}</ref> Segun informe, por lo ménos 500 hende muhe stranhero ta trahando den prostitucion na tur e islanan.<ref name="state08">{{cite web|title=Trafficking in Persons Report Country Narratives -- Countries H through R|url=https://2009-2017.state.gov/j/tip/rls/tiprpt/2008/105388.htm|publisher=United States Department of State Office to Monitor and Combat Trafficking in Persons|access-date=23 December 2017|date=2008-06-04}}</ref><ref name="kempadoo" /> Boneiro,<ref name="pellau">{{cite web|last1=Joseph|first1=Andrew|title=The Horniest Countries in the Caribbean|url=https://mypellau.com/2016/11/08/the-horniest-countries-in-the-caribbean/|website=Pellau Media|access-date=22 December 2017|date=8 November 2016}}</ref> Sint Eustatius, y Corsou ta destinacionnan di turismo di sex.<ref name="chron" />
Tin un solo bordel sanciona pa gobierno riba e islanan di Boneiro,<ref name="pellau" /><ref name="reporter">{{citeer web|titel=Flotsam & Jetsam|url=http://bonairereporter.com/news/013pdfs/1-11-13.pdf|werk=Bonaire Reporter|access-date= |datum=2013-11-01}}</ref> y Sint Maarten.<ref name="kempadoo" /> E bordel na Corsou, [[Campo Alegre]], a sera na 2020.<ref name="closed">{{citeer web|url=https://www.curacaochronicle.com/post/local/campo-alegre-is-bankrupt/ |titel=Campo Alegre is bankrupt|werk=Curaçao Chronicle|access-date= }}</ref>
Curaçao, Aruba y Sint Maarten ta islanan di destinacion pa traficacion di hende muhe pa e comercio di sex for di [[Peru]], [[Brasil|Brazil]], [[Colombia]], [[Republika Dominikano|Sto. Domingo]] y [[Haiti]].<ref name="state08" /> Na 2011, un circuito di [[traficacion di hende]] a wordo kibra despues di traficacion di hende muhe pa explotacion sexual di Colombia pa Aruba, Corsou, Boneiro y Sint Maarten.<ref name="iom">{{citeer web|auteur=Letizia Maduro|titel=A Situational Analysis of Aruba's Response to Human Trafficking|url=http://publications.iom.int/system/files/pdf/situational_analysis_aruba_10sep.pdf|uitgever=International Organization for Migration|access-date= |datum=2013}}</ref>
== Mira tambe ==
* [[Campo Alegre]]
* [[Traficacion di hende]]
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1262576710|titulo=Prostitution}}
{{References}}
}}
[[Category:Sociedad]]
rbfkda00qr0w2o5fxml7hs26lxzexb3
Antia Menor
0
12622
201530
198225
2026-08-21T17:27:24Z
InternetArchiveBot
12063
Add 1 book for [[en:Wikipedia:Verifiability|verifiability]] (20260821)) #IABot (v2.0.9.5) ([[User:GreenC bot|GreenC bot]]
201530
wikitext
text/x-wiki
{{variante|c}}
{{infobox isla
| variante = c
| grupo = Antia
| localisa = [[Laman Karibe]]
}}
[[File:Rigobert-Bonne-Atlas-de-toutes-les-parties-connues-du-globe-terrestre MG 0018.tif|thumb|270px|Mapa di Antia Menor, 1780]]
'''Antia Menor''' ta un grupo di isla den [[Laman Karibe]], formando parti di e "Islanan Antia" den region karibense di [[Amérika]]. Nan ta distinguí for di e islanan mas grandi di [[Antia Mayó]] na [[wèst]]. Nan ta forma un arko ku ta kuminsá ost di [[Puerto Rico]] na e [[archipiélago]] di [[Islanan Birgen]], ta zwaai bai sùitost dor di e islanan riba di bientu ([[hulandes]]:''Bovenwindse eilanden'') pa [[Sur Amérika]], i ta bira bai wèst pa e islanan bou di bientu ([[hulandes]]: ''Benedenwindse eilanden'') kantu di e kosta di [[Venezuela]].
Mayoria di nan ta parti di un arko di isla largu, parsialmente volkániko entre e Gran Antia na nortwèst i e kontinente di Sur Amérika.<ref name=MW>"West Indies." ''Merriam-Webster's Geographical Dictionary'', 3rd ed. 2001. ({{ISBN|0-87779-546-0}}) Springfield, MA: Merriam-Webster Inc., p. 1298.</ref> E islanan di Antia Menor ta forma e frontera oriental di Laman Karibe kaminda e ta topa ku [[Oséano Atlántiko]]. Huntu, Antia Menor i Antia Grandi ta forma Antia. Antia Menor i Antia Grandi, huntu ku e archipiélago Lucayan, ta konosí kolektivamente komo e islanan karibense òf [[Antia (Karibe)|Antia]].
E islanan tabata dominantemente [[Kalinago]] kompará ku e Antia Grandi ku a wòrdu poblá pa e [[Taino]], e frontera poní entre nan ta konosí komo e “kortina di flecha venenoso” pa e arma faborito di e Kalinago pa defendé e [[Oropa|oropeonan]] ku a bin konkistá e islanan den [[siglo 16|siglo diesseis]].<ref>{{cite book|page=[https://archive.org/details/columbusdynastyi0000floy/page/135 135]|title=The Columbus Dynasty in the Caribbean, 1492-1526|url=https://archive.org/details/columbusdynastyi0000floy|first=Troy S.|last=Floyd|publisher=University of New Mexico Press|year=1973}}</ref>
[[File:Leeward Islands.jpg|thumb|upright=1.35|Mapa di islanan riba di bientu]]
[[File:Guadeloupe map.png|thumb|Mapa di [[Guadeloupe]].]]
== Islanan di Antia Menor ==
E islanan prinsipal di Antia Menor ta (di [[nort]] pa [[sùit]] pa wèst):
=== Islariba ===
* [[Islanan Birgen]]
** [[File:Flag of the United Kingdom.svg|25px]] [[Tortola]] ([[Reino Uni]])
** {{USA|bandera}} [[Sint Thomas]] ([[Estadonan Uni di Amérika|Merka]])
** {{USA|bandera}} [[Sint Croix]] (Merka)
* {{AIA}} ([[Reino Uni]])
* {{FRA|bandera}} [[Sint Maarten (Fransia)|Sint Maarten]] ([[Fransia]]) / {{SXM}} ([[Reino Hulandes]])
* {{FRA|bandera}} [[Sint Barth]] ([[Fransia]])
* {{NLD|bandera}} [[Saba]] ([[Hulanda Karibense]])
* {{NLD|bandera}} [[Sint Eustatius]] (Hulanda Karibense)
* {{KNA|bandera}} [[Sint Kitts (isla)|Sint Kitts]]
* {{KNA|bandera}} [[Nevis (isla)|Nevis]]
* {{ATG|bandera}} [[Barbuda]]
* {{ATG|bandera}} [[Antigua (isla)|Antigua]]
** {{ATG|bandera}} [[Redonda]] (inhabitá)
* [[File:Flag of the United Kingdom.svg|25px]] [[Montserrat]] (Reino Uni)
* {{FRA|bandera}} [[Basse-Terre (isla)|Basse-Terre]] ([[Guadeloupe]], Fransia)
* {{FRA|bandera}} [[Grande-Terre (isla)|Grande-Terre]] (Guadeloupe, Fransia)
** {{FRA|bandera}} [[La Désirade]] (dependensia di Guadeloupe)
** {{FRA|bandera}} [[Marie-Galante]] (dependensia di Guadeloupe)
** {{FRA|bandera}} [[Îles des Saintes]] archipielago (dependensia di Guadeloupe)
* [[File:Flag of Dominica.svg|25px]] [[Dominica]]
* {{FRA|bandera}} [[Martinique]] (Fransia)
* [[File:Flag of Saint Lucia.svg|25px]] [[Sint Lucia]]
* [[File:Flag of Saint Vincent and the Grenadines.svg|25px]] [[Sint Vincent (isla)|Sint Vincent]]
* [[File:Flag of Saint Vincent and the Grenadines.svg|25px]] [[Grenadinanan]]
* {{GRD|bandera}} [[Carriacou]]
* {{GRD|bandera}} [[Grenada (isla)|Grenada]]
* {{BRB}}
* [[File:Flag of Trinidad and Tobago.svg|25px]] [[Tobago (isla)|Tobago]]
* [[File:Flag of Trinidad and Tobago.svg|25px]] [[Trinidad (isla)|Trinidad]]
[[File:SouthernCaribbeanIslands.PNG|thumb|upright=1.35|Mapa di e islanan bou di bientu]]
[[File:Curaçao (Unsplash 8po6zR17PqE).jpg|thumb|[[Kòrsou]], pais konstituyente di [[Reino Hulandes]].]]
=== Islanan Abou ===
Islanan panort di kosta di Venezuela (di wèst pa ost):
* {{ABW}} (Reino Hulandes)
* {{CUW}} (Reino Hulandes)
* {{BON|bandera}} [[Boneiru]] (Hulanda Karibense)
* [[File:Flag of Venezuela.svg|25px]] Dependensianan federal di [[Venezuela]]
** [[File:Flag of Venezuela.svg|25px]] [[Islanan Los Monjes]]
** [[File:Flag of Venezuela.svg|25px]] [[La Tortuga]]
** [[File:Flag of Venezuela.svg|25px]] [[La Sola]]
** [[File:Flag of Venezuela.svg|25px]] [[Islanan Los Testigos]]
** [[File:Flag of Venezuela.svg|25px]] [[Islanan Los Frailes]]
** [[File:Flag of Venezuela.svg|25px]] [[Isla di Patos]]
** [[File:Flag of Venezuela.svg|25px]] [[Islanan Los Roques]]
** [[File:Flag of Venezuela.svg|25px]] [[La Blanquilla]]
** [[File:Flag of Venezuela.svg|25px]] [[Islanan Los Hermanos]]
** [[File:Flag of Venezuela.svg|25px]] [[La Orchila]]
** [[File:Flag of Venezuela.svg|25px]] [[Islanan Las Aves]]
** [[File:Flag of Venezuela.svg|25px]] [[Isla di Aves]]
* [[File:Flag of Venezuela.svg|25px]] Islanan pertenesiente na estado Nueva Esparta
** [[File:Flag of Venezuela.svg|25px]] [[Isla di Margarita]]
** [[File:Flag of Venezuela.svg|25px]] [[Isla di Coche]]
** [[File:Flag of Venezuela.svg|25px]] [[Isla di Cubagua]]
{{Commonscat}}
{{Appendix}}
[[Kategoria:Karibe]]
9gl8hfgfyv3bj8hpz7vv4n0to6bidba
Trankera
0
12826
201470
200965
2026-08-21T13:19:35Z
Kallmemel
14000
/* Variacion y composicion */ wikilink
201470
wikitext
text/x-wiki
{{variante|a}}
{{multiple image
| image1=Cactussen als omheining op Aruba, Bestanddeelnr 252-1679.jpg
| caption1=Trankera na Aruba (1947)
| image2= Het drogen van wasgoed op cactussen op Curaçao, Bestanddeelnr 252-7372.jpg
| caption2= Trankera uza como un liñ'i paña na Corsou (1947)
| image3= BONAIRE-rincon-museum-zaun.jpg
| caption3= Trankera na [[Mangazina di Rei]] na Boneiro (2011)
| header= {{PAGENAME}}
| direction= vertical
}}
'''Trankera''' ta un fila di cadushi contiguo planta pa hende. E ta sirbi como frontera di propiedad y traha di un of varios tipo di cadushi. Trankera tin ambos un balor importante ecologico y pa cu herencia cultural-historico di Aruba, Corsou y Boneiro.
== Historia ==
Despues di e establecimento di e colonistanan, [[Kunuku|cunucu]]nan a wordo estableci na varios luga. Terenonan di cunucu y cas a conoce diferente forma pa cera nan. Tabatin entre otro transhi (cura di piedra) y trankera pa tene tanto personanan indesea como bestia for di propiedad.
Prome cu e introduccion di trafico motorisa, transporte tabata wordo haci principalmente na pia of cu burico. E camindanan no tabata asfalta, smal y hopi bes tabata rondona na cada banda cu trankera. E trankeranan aki no tabata solamente provee delimitacion, pero tambe proteccion contra solo y biento.
== Caracteristica ==
=== Variacion y composicion ===
Trankeranan ta diferencia den hanchura, haltura, composicion di [[Espesie|especie]] y densidad. Na Aruba den region di [[Noord]], durante un inventarisacion di 2005, a determina seis diferente especie den 144 trankera. Tres di especienan aki a wordo haya na nivel di yerba, y e resto na nivel di palo di mata. E siguiente especienan ta aparece den trankera:
{|
|Na nivel di yerba:
*''[[Aloe vera]]''
*''[[Tuna|Opuntia wentiana]]''
*''[[Agave vivipara]]''
|Na nivel di pal'i mata:
*''[[Stenocereus griseus]]''
*''[[Kadushi|Cereus repandus]]''
*''Euphorbia lactea''
|}
E structura ta forma principalmente pa ''Stenocereus griseus'' y ''Cereus repandus'', debi na nan forma stret y robusto. Tur e diferente especienan no a wordo observa den un trankera. Un minimo di uno pa maximo di cuater diferente cadushi tabata presente den cada instancia, cu un promedio di 1.9 diferente especie. E especie ''E. lactae'' y ''A. vivipara'' ta raramente presente, nan ta solamente den nuebe y shete trankera, respectivamente.
=== Propiedad fisico y estado di mantencion ===
E data di inventario a mustra cu tin un gran diferencia den haltura di trankera. E haltura promedio ta den e clase di 3 pa 4.5 meter. Mayoria di e trankeranan no ta completamente impenetrabel, solamente un kwart (27%) di e trankeranan a haya un evaluacion di impenetrabel. Mas o menos e mesun cantidad (28%) a haya un evaluacion di penetrabel cu habrinan di un diameter rond di 2 meter. Esaki ta debi na otro especie di pal’i matanan hoben denter di e trankera cu ta soru pa un habri. Solamente, un kwart di e trankeranan aki ta evalua como den bon estado. E trankeranan evalua como clase medio y mal manteni ta lucha den un estado di sushedad. Mas o menos un di seis parti (17%) di e trankeranan ta wordo stroba door di utilidadnan cu ta colga meymey di e topnan. E snoeimento di e trankera for di e liñanan di utilidad ta causa daño extenso na e cadushinan. Cadushi ta sufri bou di snoeimento drastico y ta recupera pocopoco.
== Distribucion ==
=== Aruba ===
Na Aruba, mayoria di e trankeranan ta aparece den e parti paden di isla, particularmente riba suela di piedra di batholiet. Un ehempel di un sitio riba batholiet tabata ''Ayo Rock Formation'' na 1960 cu tabata completamente encera pa un trankera.<ref>{{Citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-ESSONEWS-1960-12-03/mode/2up?q=trankera|titel=Projectonan pa Haci Aruba mas Bunita Ta Worde Desaroyd Over di E Isla|bezochtdatum=2025-04-12|datum=1960-12-03|uitgever=Aruba Esso News|pagina's=4-5|via=rchive.org}}</ref> Canto di costa, y specialmente pabou y paseit di e isla, cadushi ta raramente of solamente aparece den cantidad limita. Pa e motibo cu e suela na costa ta consisti principalmente de [[Piedra di kalki|piedra di calki]], un tipo di tera cu ta menos adecua pa crecemento di cadushi.
== Tecnica tradicional ==
E forma di cera cunucu of tereno di cas cu cadushi ta conoci como ''cose trankera''. Antes, na Boneiro, prome cu e waya conoci como ''kabrietengaas'' a yega, tabata pone cadushi meymey di palo di cuco ([[Cuco di indjan|Cuco di Indjan]]) cu tabata poni horizontalmente. Tambe sa uza dos kabel cu tabata span meymey di stacanan, den esakinan tabata hinca cadushi. Despues cu a introduci ''kabrietengaas'' a cuminsa crusa of cose cadushi meymey di e waya.
Un herment indispensabel den cosemento di trankera ta ''[[Chi ku cha|chi cu cha]]'', un horket y un hak di palo, cu ta uza pa coy’e cadushi. ''Chi'' ta e horket y ''cha'' ta e hak.<ref>{{Citeer web|url=https://www.patrimoniokulturalintangibelboneiru.com/areanan/obra-manual-tradishonal/trahamentu-di-kose-trankera-chi-ku-cha/|titel=Kosementu di trankera i chi ku cha|bezochtdatum=2025-04-12|werk=patrimoniokulturalintangibelboneiru.com}}</ref>
== Ecologia ==
Trankera ta contene un variedad considerabel di fauna, manera ''arthropoda'', [[insekto|insecto]], reptiel, [[Para|parha]], y [[Mamífero|mamifero]]. E diversidad di [[insekto|insecto]] ta particularmente grandi y ta inclui fruminga, bichi, [[lisimbein]], [[Araña|haraña]], y varios especie di barbulet. E grupo aki ta atrae reptiel y parha. Entre e reptielnan, principalmente [[lagadishi]] y [[yuana]], ta uza e trankera como un refugio. E siguiente especienan di parha a wordo registra den e trankeranan: kinikini, warakoa, buladeifi, totolika, [[prikichi]], blenchi, pimpiri, [[chuchubi]], barica geel, y [[trupial]]. Pa loke ta trata mamifero, por observa cabrito, burico, y conenchi.{{Appendix|fuente|2=
*{{Citeer web |url=https://archive.org/details/BNA-DIG-ARUBIANA-2516/mode/1up |titel=Het behoud van de cactushagenstructuur op Aruba : inventarisatierapport |datum=2005 |auteur=Klaassen, Léo |bezochtdatum=2025-04-12 |via=archive.org |uitgever=Aruba: Santa Rosa}}
;Referencia
{{references}}
}}
[[Kategoria:Kultura]]
[[Kategoria:Konstrukshon]]
fjwzukq9aisav4m62mfwa835kceqz8p
Kultura oksidental
0
13009
201528
160193
2026-08-21T17:24:46Z
InternetArchiveBot
12063
Add 4 books for [[en:Wikipedia:Verifiability|verifiability]] (20260821)) #IABot (v2.0.9.5) ([[User:GreenC bot|GreenC bot]]
201528
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
[[Image:Da Vinci Vitruve Luc Viatour.jpg|thumb|E "Hende di Vitruvio di Leonardo da Vinci", basá riba e korelashonnan di e proporshonnan di kurpa i proporshonnan humano ideal ku e geometria deskribí pa e arkitekto romano Antiguo Vitruvio den Buki III di su tratado ''De Architectura''.]]
[[Image:Plato Pio-Clemetino Inv305.jpg|thumb|upright|[[Platón]], posiblemente e figura mas influyente di filosofia oksidental tempran.]]
'''Kultura oksidental''', tambe konosí komo '''sibilisashon oksidental''', '''sibilisashon oropeo''', '''sosiedat oksidental''' òf simplemente '''Oksidente''', ta referí na e kultura internamente diverso di e mundu oksidental. E término "oksidental" ta enserá normanan sosial, balornan ét, kustumbernan tradishonal, sistema di kreensia, sistema polítiko, artefakto i teknologia ku ta wòrdu enkurashá prinsipalmente den historia di Oropa i [[Laman Mediteráneo|Mediteráneo]]. Un konsepto amplio, "kultura oksidental" no ta relashoná ku un region ku miembronan fiho òf limitashonnan geográfiko. E ta referí generalmente na e kulturanan di e era klasiko di [[Gresia antiguo]] i [[Roma antiguo]] ku a ekspandé den e basen mediteraneo i Oropa, i despues a sirkulá rònt mundu predominantemente via koloniashon i globalisashon.<ref>{{Cite book |last=Hanson |first=Victor Davis |url=https://books.google.com/books?id=XGr16-CxpH8C |title=Carnage and Culture: Landmark Battles in the Rise to Western Power |year=2007 |publisher=Knopf Doubleday |isbn=978-0-307-42518-8 |quote=.E término "Oksidental" ta referí na e kultura di antigwedat klasiko ku a surgi na Gresia i Roma; e a sobreviví na e kolapso di e Imperio Romano; e a plama na Oost i nort di Europa; despues, durante e periodonan grandi di eksplorashon i koloniashon di e siglonan XV ke tu XIX, e a plama na Amerika, Australia i áreanan di Asia i Afrika; i awor e ta ehersé un poder polítiko, ekonómiko, kultural i militar global hopi mas grandi ku e tamaño di su teritorio òf poblashon por sugerí di otro manera.}}</ref>
Historikamente, estudionan a asosia estrechamente e idea di kultura oksidental ku e era klásiko di antigedad greko-romano.<ref name="grecoroman1">{{multiref2|{{Cite book |last=Freeman |first=Charles |url=https://books.google.com/books?id=sPcNAQAAMAAJ |title=The Greek Achievement: The Foundation of the Western World |date=September 2000 |publisher=Penguin |isbn=978-0-14-029323-4 |quote=The Greeks provided the chromosomes of Western civilization. One does not have to idealize the Greeks to sustain that point. Greek ways of exploring the cosmos, defining the problems of knowledge (and what is meant by knowledge itself), creating the language in which such problems are explored, representing the physical world and human society in the arts, defining the nature of value, describing the past, still underlie the Western cultural tradition}}|{{Cite book |last=Cartledge |first=Paul |url=https://books.google.com/books?id=r-I4gcBlTqcC |title=The Greeks: A Portrait of Self and Others |year=2002 |publisher=Oxford University Press |isbn=978-0-19-157783-3 |quote=Greekness was identified with freedom-spiritual and social as well as political-and slavery was equated with being barbarian, [...] 'democracy' was a Greek invention (celebrating its 2,500th anniversary in 1993/4) [...] an ancient culture, that of the Greeks — is both a foundation stone of our own (Western) civilization and at the same time in key respects a deeply alien phenomenon.}}|{{Cite book |last=Pagden |first=Anthony |url=https://books.google.com/books?id=m80kwkt8YW4C |title=Worlds at War: The 2,500 - Year Struggle Between East and West |year=2008 |publisher=Oxford University Press |isbn=978-0-19-923743-2 |quote=Had the Persians overrun all of mainland Greece, had they then transformed the Greek city-states into satrapies of the Persian Empire, had Greek democracy been snuffed out, there would have been no Greek theater, no Greek science, no Plato, no Aristotle, no Sophocles, no Aeschylus. The incredible burst of creative energy that took place during the fifth and fourth centuries B.C.E. and that laid the foundation for all of later Western civilization would never have happened. [...] in the years between 490 and 479 B.C.E., the entire future of the Western world hung precariously in the balance |language=en}}
}}</ref><ref name="grecoroman2">{{multiref2|{{Cite book |last=Richard |first=Carl J. |url=https://books.google.com/books?id=dlMr4UhqQlQC |title=Why We're All Romans: The Roman Contribution to the Western World |date=2010-04-16 |publisher=Rowman & Littlefield |isbn=978-0-7425-6780-1 |quote=In 1,200 years the tiny village of Rome established a republic, conquered all of the Mediterranean basin and western Europe, lost its republic, and finally, surrendered its empire. In the process the Romans laid the foundation of Western civilization. [...] The pragmatic Romans brought Greek and Hebrew ideas down to earth, modified them, and transmitted them throughout western Europe. [...] Roman law remains the basis for the legal codes of most western European and Latin American countries — Even in English-speaking countries, where common law prevails, Roman law has exerted substantial influence}}|{{Cite book |last=Sharon |first=Moshe |url=https://books.google.com/books?id=XMX4xSQtkEAC |title=Studies in Modern Religions, Religious Movements and the Båabåi-Bahåa'åi Faiths |year=2004 |publisher=Brill |isbn=978-90-04-13904-6 |quote=Side by side with Christianity, the classical Greco-Roman world forms the sound foundation of Western civilization. Greek philosophy is also the origin for the methods and contents of the philosophical thought and theological investigation in Islam and Judaism}}|{{Cite book |last=Grant |first=Michael |url=http://archive.org/details/foundersofwester0000gran |title=The Founders of the Western World: A History of Greece and Rome |year=1991 |publisher=Scribner |via=Internet Archive |isbn=978-0-684-19303-8}}|{{Cite book |last1=Perry |first1=Marvin |url=https://books.google.com/books?id=N6jytVCocwMC |title=Western Civilization: Since 1400 |last2=Chase |first2=Myrna |last3=Jacob |first3=James |last4=Jacob |first4=Margaret |last5=Laue |first5=Theodore H. Von |year=2012 |publisher=Cengage |isbn=978-1-111-83169-1}}
}}</ref> Sinembargo, e estudionan ta rekonose tambe ku otro kulturanan, manera [[Egipto antiguo]], e siudat-estado fenisio i varios kultura di Medio Oriente a stimula i influensia esaki.<ref>{{Cite book |last=Nightingale |first=Andrea |title=The Cambridge Companion to Archaic Greece |year=2007 |publisher=Cambridge University Press |isbn=978-0-521-52929-7 |editor-last=Shapiro |editor-first=H. A. |series=Cambridge companions to the ancient world |pages=171 |chapter=The Philosophers in Archaic Greek Culture |quote="We have ample evidence that the Greek thinkers encountered and responded to many different cultures and ideologies. Consider, for example, the city of Miletus, which was the center of intellectual activity in sixth-century Ionia. Miletus bordered on the Lydian and, later, the Persian empires and had extensive dealings with these cultures.In addition, it had trading relations all over the Mediterranean and sent out numerous colonies to Egypt and Thrace. The Milesian thinkers thus encountered ideas and practices from all over the “known” world. In the Archaic period, the interaction of different peoples from Greece, Italy, Egypt, and the Near East created a cultural ferment that had a profound impact on Greek life and thought." |editor-last2=Antonaccio |editor-first2=Carla M.}}</ref><ref>{{Citation |last=Boardman |first=John |title=The Cambridge Ancient History |chapter=The material culture of Archaic Greece |date=1982 |volume=3 |pages=450 |editor-last=Boardman |editor-first=John |chapter-url=https://www.cambridge.org/core/books/abs/cambridge-ancient-history/material-culture-of-archaic-greece/5A560E907896C32DF55E224DB6C8EFC4 |access-date=2024-10-20 |edition=2nd |publisher=Cambridge University Press |doi=10.1017/chol9780521234474.018 |isbn=978-0-521-23447-4 |quote=Knowledge of Egyptian art after the mid century led to Greek exploitation of the harder stone, their white island marble, for the first time, and the creation of figures at life size or more. We know these best—the kouroi and korai—as dedications and grave markers, but a prime use for monumental statuary must have been as cult images and it is at about this time that the temple-houses, oikoi, for these images begin to receive a monumental form and, again probably through inspiration from Egypt are decorated with architectural orders: first the Doric in homeland Greece, then the orientalizing Ionic in the East Greek world. |editor2-last=Hammond |editor2-first=N. G. L.}}</ref><ref>{{Cite journal |last=Scott |first=John C |year=2018 |title=The Phoenicians and the Formation of the Western World |url=https://scholarsarchive.byu.edu/cgi/viewcontent.cgi?article=2047&context=ccr |journal=Comparative Civilizations Review |publisher=[[Brigham Young University]] |volume=78 |issue=78 |issn=0733-4540}}</ref> E periodo helenistiko tambe a promové sinkretismo, mesklando kulturanan griego, romano i hudiu. E avanses prinsipal den literatura, ingenieria i siensia a duna forma na e kultura helenistiko hudiu for di kual e prome [[Kristianismo|kristianonan]] i e Testamento Nobo griego a surgi.<ref name="Alexander">{{cite book |last=Green |first=P. |title=Alexander The Great and the Hellenistic Age |publisher=Phoenix |year=2008 |isbn=978-0-7538-2413-9 |page=xiii}}</ref><ref>{{Cite book |last=Porter |first=Stanley E. |title=Early Christianity in its Hellenistic context. Volume 2, Christian origins and Hellenistic Judaism: social and literary contexts for the New Testament |date=2013 |publisher=Brill |isbn=978-9004234765 |location=Leiden}}</ref><ref>{{Cite book |last=Hengel |first=Martin |title=Judaism and Hellenism: studies in their encounter in Palestine during the early Hellenistic period |url=https://archive.org/details/judaismhellenism0000mart_e8n1 |date=2003 |publisher=Wipf & Stock |isbn=978-1-59244-186-0 |location=Eugene, OR}}</ref> E eventual kristianizashon di Oropa den antikidat lat lo a sigurá ku kristianismo, partikularmente e [[Iglesia Catolico Romano|Iglesia Katóliko]], a keda un forsa dominante den kultura okidental pa hopi siglo.<ref>{{cite book |last=Spielvogel |first=Jackson J. |title=Western Civilization: A Brief History, Volume I: To 1715 |url=https://archive.org/details/westerncivilizat0000spie_q0c7 |publisher=Cengage Learning |year=2016 |isbn=978-1-305-63347-6 |edition=Cengage Learning |page=[https://archive.org/details/westerncivilizat0000spie_q0c7/page/n197 156]}}</ref><ref>{{cite book |last=Neill |first=Thomas Patrick |title=Readings in the History of Western Civilization, Volume 2 |year=1957 |edition=Newman Press |page=224}}</ref><ref>{{cite book |last1=O'Collins |first1=Gerald |author-link=Gerald O'Collins |title=Catholicism: The Story of Catholic Christianity |url=https://archive.org/details/isbn_2900199259952 |last2=Farrugia |first2=Maria |publisher=Oxford University Press |year=2003 |isbn=978-0-19-925995-3 |page=v}}</ref>
E kultura oksidental a sigui desaroyá durante e [[Edad Medio|Edat Medio]] manera e reformanan provoká pa e renasementu medieval, e influensia di e mundu islamiko via Al-Andalus i Sisilia (inkluyendo e transferensia di teknologia for di Oriente, traduksion latino i latino di texto arabe riba siensia i filosofia di filósofo islamiko di influensia griego i heleniko),<ref name="Haskins">{{Citation|last=Haskins|first=Charles Homer|title=The Renaissance of the Twelfth Century|location=Cambridge|publisher=Harvard University Press|year=1927|isbn=978-0-6747-6075-2|url=https://archive.org/details/renaissanceoftw00char}}</ref><ref name="Sarton">[https://archive.org/details/guidetohistoryof00sart George Sarton: ''A Guide to the History of Science''] Waltham Mass. U.S.A. 1952</ref><ref name="Burnett">Burnett, Charles. "The Coherence of the Arabic-Latin Translation Program in Toledo in the Twelfth Century", ''Science in Context'', 14 (2001): 249–288.</ref> i e [[Renasementu]] italiano, ora erudito griego ku tabata hui di e kai di Konstantinopla a trese tekstonan griego i romano antiguo bèk na Oropa sentral i oksidental.<ref name="Geanakoplos 1989">{{Cite book |last=Geanakoplos |first=Deno John |url=https://www.worldcat.org/oclc/19353503 |title=Constantinople and the West : essays on the late Byzantine (Palaeologan) and Italian Renaissances and the Byzantine and Roman churches |date=1989 |publisher=University of Wisconsin Press |isbn=0-299-11880-0 |location=Madison, Wis. |oclc=19353503}}</ref> E kristianismo medieval ta ser atribuí na e kreashon di e universidat moderna,<ref name="Rüegg, Walter 1992">Rüegg, Walter: "Foreword. The University as a European Institution", in: ''A History of the University in Europe. Vol. 1: Universities in the Middle Ages'', Cambridge University Press, 1992, {{ISBN|0-521-36105-2}}, pp. xix–xx</ref><ref name="harnvb|Verger|1999">{{harnvb|Verger|1999}}</ref> e sistema di hospital moderno,<ref name="Risse 59">{{cite book |last=Risse |first=Guenter B. |url=https://archive.org/details/mendingbodiessav00riss |title=Mending Bodies, Saving Souls: A History of Hospitals |date=April 1999 |publisher=Oxford University Press |isbn=978-0-19-505523-8 |page=[https://archive.org/details/mendingbodiessav00riss/page/n79 59] |url-access=limited}}</ref> e ekonomia sientífiko,<ref name="Schumpeter 1954">{{cite book |last=Schumpeter |first=Joseph |title=History of Economic Analysis |url=https://archive.org/details/historyofeconomi0000schu_e7y6 |publisher=Allen & Unwin |year=1954 |location=London}}</ref><ref name="National Review Book Service">{{cite web |title=Review of ''How the Catholic Church Built Western Civilization'' by Thomas Woods, Jr. |url=http://www.nrbookservice.com/products/bookpage.asp?prod_cd=c6664 |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20060822150152/http://www.nrbookservice.com/products/BookPage.asp?prod_cd=c6664 |archive-date=22 August 2006 |access-date=16 September 2006 |work=National Review Book Service}}</ref> i e derecho natural(ku despues lo a influensiá e kreashon di e derecho internashonal).<ref>Cf. [[Jeremy Waldron]] (2002), ''God, Locke, and Equality: Christian Foundations in Locke's Political Thought'', Cambridge University Press, Cambridge (UK), {{ISBN|978-0-521-89057-1}}, pp. 189, 208</ref> E kultura oropeo a desaroyá un gama kompliká di filosofia, skolastika medieval, mistisismo i humanismo kristian i sekular, preparando e esenario pa e Reforma Protestante den siglo XVI, ku a altera fundamentalmente bida religioso i politiko. Liderá pa personanan manera Martin luther, protestantismo a desafiá outoridat di Iglesia Katóliko i a promové ideanan di libertat individual i reforma religioso, pabrando e kaminda pa e nosionnan moderna di responsabilidat personal i gobièrnu.<ref>[https://www.britannica.com/topic/The-Protestant-Heritage-1354359/Protestantisms-influence-in-the-modern-world The Protestant Heritage] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20180223053548/https://www.britannica.com/topic/The-Protestant-Heritage-1354359/Protestantisms-influence-in-the-modern-world|date=23 February 2018}}, Britannica</ref><ref>{{cite book |last=McNeill |first=William H. |title=History of Western Civilization: A Handbook |publisher=University of Chicago Press |year=2010 |isbn=978-0-226-56162-2 |edition=University of Chicago Press |page=204}}</ref><ref>{{cite book |last=Faltin |first=Lucia |url=https://archive.org/details/religiousrootsco00falt |title=The Religious Roots of Contemporary European Identity |author2=Melanie J. Wright |publisher=A&C Black |year=2007 |isbn=978-0-8264-9482-5 |edition=A&C Black |page=[https://archive.org/details/religiousrootsco00falt/page/n99 83] |url-access=limited}}</ref><ref>Karl Heussi, ''Kompendium der Kirchengeschichte'', 11. Auflage (1956), Tübingen (Germany), pp. 317–319, 325–326</ref>
E Ilustrashon den siglo XVII i XVIII a kambia e enfoque pa rason, siensia i derechonan individual, influensiando e revolushonnan na Oropa i Amerika i e desaroyo di institushonnan demokratiko moderna. E pensadónan di e Ilustrasion a promové ideanan di pluralismo polítiko i investigashon empíriko ku, huntu ku e [[Revolushon Industrial]], a transformá e sosiedat oksidental. Den siglo XIX i XX, e influensia di rasionalismo ilustrá a sigui ku e kresementu di sekularismo i demokrasia liberal, miéntras ku e Revolushon Industrial a impulsa kresementu ekonómiko i teknologiko. E expansion di e movementonan di derechonan i e dekadensia di autoridad religioso a marka kambionan kultural signifikativo. E tendensianan ku a yega di defini sosiedatnan oksidental moderna ta inklui e konsepto di pluralismo politiko, individualismo, subkulturanan prominente of kontrakulturanan i e sinkretismo kultural kresiente resultante di globalizashon inmigrashon.
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1289249446|titulo=Western culture}}
{{References}}
}}
[[Kategoria:Kultura]]
7bdr5478ujyl243nu469n4q6y13h50w
Historia di Iglesia Katóliko
0
13013
201502
160350
2026-08-21T16:57:01Z
InternetArchiveBot
12063
Add 1 book for [[en:Wikipedia:Verifiability|verifiability]] (20260821)) #IABot (v2.0.9.5) ([[User:GreenC bot|GreenC bot]]
201502
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Databox}}
[[Fail:Saint Peter's Basilica facade, Rome, Italy.jpg|260px|thumb|right|Basílika di San Pedro, [[Siudad Vatikano|Siudat Vatikano]].]]
E '''historia di Iglesia Katóliko''' ta deskribí e formashon, susesonan i desaroyo di e [[Iglesia Catolico Romano|Iglesia]] for di su orígen te awendia.
Segun tradishon katóliko, e iglesia a kuminsá riba e Dia di Pentekòster na {{Lang|la|Cenaculum|italics=yes}} (e lugá di último sena) di [[Herusalem]].<ref>{{Cite book |last=Barry |first=Msgr. John F. |title=One Faith One Lord: A Study of Basic Catholic Belief |url=https://archive.org/details/onefaithonelords0000barr |year=2001 |isbn=978-0821522073 |pages=[https://archive.org/details/onefaithonelords0000barr/page/46 46]|publisher=William H. Sadlier Incorporated }}</ref> Iglesia Katóliko ta konsiderá su mes komo e kontinuashon direkto di e promé komunidat [[Kristianismo|kristian]] fundá pa e disipelnan di [[Hesus]]. E obispunan di Iglesia ta wòrdu mira komo susesornan di e apòstelnan, i e Obispu di Roma, e [[Papa]], ta wòrdu konsiderá e úniko susesor di San Pedro, kende [[Hesus]] a nombra komo kabes di Iglesia.<ref name="NatGeographic281">Hitchcock, ''Geography of Religion'' (2004), p. 281, sita: "Algun (komunidadnan kristian) a ser evangelisa pa Pedro, e disipel designado pa Hesus komo e fundadó di Su iglesia. Despues ku e puesto a keda institushonalisá, historiadónan a bira wak bèk i a rekonosé Pedro komo e promé Papa di e Iglesia kristian na Roma"</ref><ref name="Norman11">Norman, ''The Roman Catholic Church an Illustrated History'' (2007), pp. 11, 14, quote: "The Church was founded by Jesus Himself in His earthly lifetime.", "The apostolate was established in Rome, the world's capital when the church was inaugurated; it was there that the universality of the Christian teaching most obviously took its central directive–it was the bishops of Rome who very early on began to receive requests for adjudication on disputed points from other bishops."</ref> Pa fin di siglo dos, obispunan tabata reuní den ''sínodonan'' (reunion di iglesia) regional pa resolvé asuntunan doktrinal i atministrativo,<ref name="chadwick37B">Chadwick, Henry, p. 37.</ref> i pa siglo tres Iglesia di Roma tin biaha tabata fungi komo un korte di apelashon riba disputanan teológiko.<ref name="duffy18">Duffy, p. 18.; "By the beginning of the third century the church at Rome was an acknowledged point of reference for Christians throughout the Mediterranean world, and might even function as a court of appeal."</ref>
[[Kristianismo]] a plama denter e [[Imperio romano]] apesar di persekushonnan periódiko ankrá den konflikto ku e religion politeista di e estado. Na 313 d.K., Emperador Constantino I a emití e ''Edikto'' (dekreto) di [[Milano]], legalisando kristianismo i kabando gran parti di e persekushonnan imperial. Na 380 d.K., e Edikto di [[Tesalonika]] bou di Emperador Teodosio a hasi kristianismo e religion estatal di Imperio romano, un status ku a persistí den mundu oksidente te ku 476 d.K. i den e Imperio oriental (Bizantino) te ku 1453 d.K.
Durante e era aki, sinku sede prinsipal, [[Roma]], [[Istanbul|Konstantinopel]], Antiokia, Herusalem i Alexandria, a bin ser rekonosé komo e ''Pentarkia'' (patriarkanan di e sinku sede obispal), un modelo di organisashon di Iglesia deskribí pa Eusebio. E konsehonan ekuméniko, shete en total, a definí doktrina i a establesé òrdu eklesiástiko.
Den [[Edad Medio|Edat Medio]], kristian oksidente a defendé su teritorio kontra e Kalifato Omeya, inkluyendo batayanan na Toulouse. Na e mesun tempu, Roma i Konstantinopel a wòrdu ataká (Roma na 850; Konstantinopel a wòrdu asaltá varios biaha). E tenshonnan kresiente tokante outoridat papal i práktikanan litúrgiko a kulminá den e Separashon Ost-Wèst di 1054, ku a marka un separashon formal entre e Iglesianan latin (oksidental) i griego (oriental). E kiebra a bira mas grandi ora e krusadónan a plènder Konstantinopel durante e Di Kuater Krusada na 1204.
For di fin di [[Siglo 15|siglo diessinku]], yamadanan pa reformashon denter di Iglesia a kondusí na tantu renobashon interno komo e [[Protestantismo|Reformashon Protestant]]. Komo kontesta, e Kontra-Reformashon Katóliko (tambe yamá e Reformashon Katóliko) a buska pa aklará doktrina, reformá abusonan, i fortalesé disiplina ''klerikal'' (estado spiritual).
Den siglonan siguiente, katolisismo a ekspandé na Amérika, Asia, Afrika i Oseania pa medio di aktividat misionero, asta ora su influensia na Oropa a redusi entre di e oumento di denominashonnan protestant i sekularismo di e era di Iluminashon. E Segundo Konsilio di Vatikano (1962–1965) a introdusí reformanan litúrgiko i pastoral signifikante, entre esnan mas ekstenso desde e Konsilio di Trento, ku e meta pa enbolbí e mundu moderno i fomentá diálogo ekuméniko.
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid=1289668396|titulo=History of the Catholic Church}}
{{References}}
}}
[[Kategoria:Iglesia Katóliko]]
1udiguqqdeweo8mke8429r3db8yf0vy
Era di Deskubrimentu
0
13032
201542
186025
2026-08-21T17:44:22Z
InternetArchiveBot
12063
Add 1 book for [[en:Wikipedia:Verifiability|verifiability]] (20260821)) #IABot (v2.0.9.5) ([[User:GreenC bot|GreenC bot]]
201542
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Multiple image
| image1= Age of Discovery explorations in English.png
| caption1= Mapa ku e biahenan prinsipal di e Era di Deskubrimentu.
| width= 320
| header= {{PAGENAME}}
}}
'''Era di Deskubrimentu''', tambe konosí komo '''Era di Eksplorashon''' (c. 1418 – c. 1620)<ref>{{cite web | url=https://moonworldhistory.weebly.com/the-age-of-exploration.html | title=The Age of Exploration }}</ref><ref name="Headrick2000">{{cite book |last=Headrick |first=Daniel R. |title=When Information Came of Age |url=https://archive.org/details/wheninformationc00head |publisher=Oxford University Press |year=2000 |isbn=0-19-513710-5}}</ref> tabata un periodo den kuminsamentu di era moderno ku a koinsidí ku e [[Era di Bela]]. Durante e periodo aki, podernan marítimo [[Oropa|oropeo]], promé [[Portugal]] i [[Spaña]] i despues tambe [[Inglatera]], [[Fransia]] i [[Hulanda]], a eksplorá, kolonisá i konkistá regionnan rònt mundu.
E periodo a marka un punto di kambio histórico mundial, kaminda regionnan ku antes tabata isolá a wòrdu konektá, kual a pone e fundeshi pa [[globalisashon]] i e sistema mundial moderno.
== Retnan di komersio i sistema mundial ==
Un resultado importante tabata e ekspanshon di retnan di komersio mundial, stimulá pa e apertura di rutanan marítimo nobo pa [[Asia]] i e kolonisashon di [[Amérika]]. E sistema ekonómiko interkonektá di [[siglo 21]] tin su raíz den e era aki. E Era di Deskubrimentu a kondusí na kreashon di imperionan kolonial, mientras [[kolonialismo]] a bira un polítika formal di estadonan oropeo. Esaki a okashoná un kambio grandi den balansa di poder i a pone base pa un mundu interdependiente. E mundu kontemporáneo ta e herensia kultural, ekonómiko, demográfiko, i polítiko di e era aki.
== Kuminsamentu di eksplorashon ==
E eksplorashon oséaniko oropeo a kuminsá ku ekspedishonnan di Portugal, inkluyendo un biahe pa [[Islanan Kanaria]] na 1336.<ref>{{Cite book|last=Butel|first=Paul|url=https://books.google.com/books?id=GL83BE8oVcwC&pg=PP1|title=The Atlantic|date=2002-03-11|publisher=Taylor & Francis|isbn=978-0-203-01044-0|language=en|access-date=2021-11-15|archive-date=2021-04-21|archive-url=https://web.archive.org/web/20210421182707/https://books.google.com/books?id=GL83BE8oVcwC|url-status=live}}</ref><ref>{{Cite book |last=Kleinhenz |first=Christopher |title=Medieval Italy: An Encyclopedia |publisher=Routledge |year=2004 |volume=1 |pages=407}}</ref> Portugal a deskubrí i a traha mapa di e [[archipiélago]]nan atlántiko di [[Madeira]] i [[Azores]] i na 1434 a yega na e kosta di Afrika Oksidental. Na 1498, [[Vasco da Gama]] a logra habri un ruta marítimo pa [[India]], ku a resultá den e fundashon di puesto di komersio portugues na [[Kerala]] i den e [[Oséano indio]].<ref>{{cite web|url=http://en.banglapedia.org/index.php?title=Portuguese,_The|title=Portuguese, The – Banglapedia|website=en.banglapedia.org|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20170401131309/http://en.banglapedia.org/index.php?title=Portuguese,_The|archive-date=1 April 2017|df=dmy-all}}</ref><ref name="Tapan">{{cite book|first=Tapan|last=Raychaudhuri|title=The Cambridge Economic History of India: Volume 1, C.1200-c.1750|url=https://books.google.com/books?id=L-s8AAAAIAAJ&pg=PA130|year=1982|publisher=CUP Archive|isbn=978-0-521-22692-9|access-date=2022-05-19|archive-date=2014-07-04|archive-url=https://web.archive.org/web/20140704165756/http://books.google.com/books?id=L-s8AAAAIAAJ|url-status=live}}</ref> Pronto Spaña a sigui; e tabata finansiadó i patrosinadó di e biahenan transatlántiko di [[Cristóbal Colón]] entre 1492 i 1504 ku a inisiá e kolonisashon oropeo di Amérika. Un otro ekspedishon spaño patrosiná tabata esun di [[Fernando Magallanes]], un nabegante portugues, kende a dirigí e promé biahe eksitoso ront di mundu (1519-1522).
E biahenan aki a kambia e bista di mundu oropeo i a kondusí na mas ekspedishon riba laman i tera riba [[Oséano Atlántiko|Oséano atlántiko]], [[Oséano indio|indio]], i [[Oséano Pasífiko|pasífiko]]. E ekspedishonnan aki a sigui te den [[Siglo 19|siglo diesnuebe]] i a sigui pa eksepedishonnan polar den [[Siglo 20|siglo binti]].
== Mundo Bieu i Mundo Nobo ==
E ekspedishonnan di deskubrimentu oropeo a kondusí na e interkambio [[Colombia|kolombiano]], un interkambio na gran eskala di mata, bestia, poblashon (inkluyendo hende sklabisá), malesa, i práktikanan kultural entre e Mundu Bieu ([[Oropa]], [[Asia]], i [[Afrika]]) i Mundu Nobo ([[Amérika]]). E interkambio aki tabatin konsekuensianan demográfiko, ekológiko, i kultural profundo na ambos banda di Atlántiko.
E periodo aki tambe a wòrdu marká pa e desaroyo di mapamundi mas eksakto. E promé representashonnan kartográfiko tabata abstrakto i no-presis, i a evolushoná den representashonnan mas rekonosibel di [[kontinente]] i rutanan oseániko.<ref>Arnold, David (2006). ''The Age of Discovery, 1400-1600'', (London: Routledge), p XI, https://books.google.com/books?id=SbIEAQAAQBAJ&q=The+Age+of+Discovery,+1400-1600</ref>
Sinembargo, e Era di Deskubrimentu tambe tabatin konsekuensianan destruktivo. E introdukshon di malesanan di Mundu Bieu na Amérika a kondusí na un bahada rápido i katastrófiko den e poblashon nativo. E era a mira [[sklabitut]], eksplotashon i konkista militar na gran eskala di pueblonan indígena, hopi bes hustifiká pa ideologianan imperial òf religioso. Na mes momentu, ekspanshon oropeo a fomentá siensia, teknologia, i kultura oksidental, kontribuyendo na kresementu aselerá di poblashon i integrashon ekonómiko na un skala mundial.
== Orígen ==
Un motibu prinsipal pa eksplorashon tabata e deseo pa evitá e rutanan di komersio riba tera pa Asia, partikularmente pa speserei i seda balioso. Ora e [[Imperio Otomano]] a konkistá [[Istanbul|Konstantinopel]] na 1453, akseso oropeo na retnan klave di komersio, inkluyendo esnan den [[Laman Korá]] i Nort Afrika, a wòrdu strobá.<ref name=":0">{{citeer web |url=https://www.thoughtco.com/age-of-exploration-1435006 |titel=What Was the Age of Exploration? |auteur=Amanda Briney |datum=2024-05-24 |werk=thoughtco.com |bezochtdatum=2025-05-26}}</ref>
Portugal tabata lider den e esfuerso di e promé eksplorashonnan. Bou patrosinio di Prens Enrique e Nabegante, nabegantenan portugues a tribí pafo di e rutanan konosí mediteráneo. Nan a yega na e Islanan di Madeira (1419) i Azores (1427) i den añanan 1440 na e kosta di Afrika Oksidental, inkluyendo e region di [[Senegal]] aktual. Na 1498, Vasco da Gama a zeilu rònt di Kabo di Bon Speransa ({{lang|af|Kaap die Goeie Hoop|italic=yes}}) ku éksito i a yega [[India]].<ref name=":0" />
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1291015306|titulo=Age of Discovery}}
{{References}}
}}
[[Kategoria:Historia]]
[[Kategoria:Oropa]]
b5vhfl1y4e4sbmzhlc1wqviftnh8ovo
Moralidad
0
13182
201534
164418
2026-08-21T17:30:51Z
InternetArchiveBot
12063
Add 1 book for [[en:Wikipedia:Verifiability|verifiability]] (20260821)) #IABot (v2.0.9.5) ([[User:GreenC bot|GreenC bot]]
201534
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Moralidad''' ([[Latin]]: ''moralitas'' ‘manera, caracter, comportacion corecto’; [[Ingles]]: ''morality''; [[Hulandes]]: ''moraal'') ta e clasificacion di intencionnan, decisionnan y accionnan den dos categoria: esnan cu ta apropia, of corecto, y esnan cu ta inapropia of incorecto.<ref>{{Cite book|title=The Hellenistic Philosophers: Translations of the Principal Sources with Philosophical Commentary|url=https://books.google.com/books?id=AfemGeG8SysC|volume=1|first1=A. A.|last1=Long|first2=D. N.|last2=Sedley|publisher=Cambridge University Press|location=Cambridge|year=1987|pages=366–67|isbn=978-0521275569}}</ref> Moralidad por ta basa riba norma of principio deriva for di un codigo di conducta [[filosofia|filosofico]], [[religion|religioso]] of [[kultura|cultural]], of for di un norma considera universal.<ref>{{cite web |url= http://plato.stanford.edu/entries/morality-definition/|title= The Definition of Morality|author= Stanford University|date= 2011|encyclopedia= Stanford Encyclopedia of Philosophy|publisher= Stanford University|access-date= }}</ref> Den cierto caso moralidad tambe por ta sinonimo di “bondad”, “adecua” òf “husticia”.
Filosofia moral ta inclui meta-etica, cu ta studia asuntonan abstracto manera ontologia moral y epistemologia moral, y etica normativo, cu ta studia sistemanan concreto pa tumamento di decision moral manera etica deontologico (basa riba regla) y consecuencialismo (basa riba consecuencianan). Un ehèmpel di filosofia etico normativo ta e "Regla di Oro", cu ta bisa: “Un persona mester trata otronan manera e lo desea pa otronan trata su mes persona.”
'''Inmoralidad''' ta e oposicion activo na moralidad (p.e. oposicion na loke ta bon of corecto), mientras cu '''amoralidad''' ta wordo defini di varios manera, entro otro como un actitud di inconciencia di, indiferencia pa cu, of increbilidad den cualke set particular di norma of principio moral.<ref>
{{Cite book| last = Johnstone | first = Megan-Jane | title = Bioethics: A Nursing Perspective | journal = Confederation of Australian Critical Care Nurses Journal | publisher = Elsevier Health Sciences | year = 2008 | volume = 3 | issue = 4 | pages = 102–03 | pmid = 2129925 | isbn = 978-0-7295-3873-2}}</ref><ref>
{{Cite book| last = Superson | first = Anita | title = The Moral Skeptic | url = https://archive.org/details/moralskeptic0000supe | publisher = Oxford University Press | year = 2009 | pages = [https://archive.org/details/moralskeptic0000supe/page/n144 127]–59 | isbn = 978-0-19-537662-3}}</ref><ref>{{cite web| url = http://dictionary.reference.com/browse/amorality | title = Amorality | access-date = 2010-06-18 | work = Dictionary.com}} "having no moral standards, restraints, or principles; unaware of or indifferent to questions of right or wrong"</ref>
Ehempel di moralidad verso inmoralidad: maneranan sexual of moralidad sexual contra tabunan sexual den di un sociedad, por ehempel incesto; etiketa contra mal manera; principionan humanitario contra inhumanidad.
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1294709644|titulo=Morality}}
{{References}}
}}
[[Kategoria:Filosofia]]
7hh4vik9vii5ha3sd2sko4170pqawgn
Lisimbein
0
13425
201533
200953
2026-08-21T17:29:37Z
InternetArchiveBot
12063
Add 1 book for [[en:Wikipedia:Verifiability|verifiability]] (20260821)) #IABot (v2.0.9.5) ([[User:GreenC bot|GreenC bot]]
201533
wikitext
text/x-wiki
{{Taxobox| variante = a
| tipo = animal
| nomber = Lisimbein
| status = LC
| rl-id =
| imagen2 = Lisimbein di Aruba (cropped).jpg
| descripcion2 = Lisimbein na Aruba
| imagen = Scolopendra gigantea (1).jpg
| descripcion =
| dominio = [[Eukaryota]]
| reino = [[Animal|Animalia]]
| troncon = Anthropoda
| clase = Chilopoda
| orden = Scolopendromorpha
| famia = Scolopendridae
| genero = ''Scolopendra''
| c-nomber= ''Scolopendra gigantea''
| autor = Linneaus
| fecha = 1758
| parentesis = si
| origineel =
| worms =
| sinonimo=
}}
'''Lisimbein''' of '''risimbein''' (''Scolopendra gigantea'') ta un [[espesie|especie]] di animal invertebre cu ta pertenece na famia Scolopendridae. E ta e lisimbein mas grandi na mundo, cu por alcansa mas cu 30 cm di largura.<ref name="cc">{{cite journal |last1=Shelley |first=Roland M |last2=Kiser |first2=S. B. |name-list-style=amp |year=2000 |title=Neotype designation and a diagnostic account for the centipede, ''Scolopendra gigantea'' L. 1758, with an account of ''S. galapagoensis'' Bollman 1889 (Chilopoda Scolopendromorpha Scolopendridae) |url=https://www.researchgate.net/publication/254325271 |journal=Tropical Zoology |volume=13 |issue=1 |pages=159–170 |bibcode=2000TrZoo..13..159S |doi=10.1080/03946975.2000.10531129 |s2cid=83560131 |doi-access=free}}PDF: [https://www.tandfonline.com/doi/pdf/10.1080/03946975.2000.10531129?needAccess=true Tandof online]</ref> Su nomber cientifico a wordo publica pa prome biaha na 1758 pa e naturista Sueco Carl Linnaeus.
== Distribucion y habitat ==
E especie ta nativo den e parti nort di [[Sur Amérika|Sur America]] y den e extremo sur di region Caribe, incluso e islanan [[Aruba]] y [[Kòrsou|Corsou]]. Paisnan for di cua a wordo registra ehemplar di museo ta inclui Aruba, Corsou, [[Brasil|Brazil]], [[Colombia]], [[Venezuela]] (incluso [[Isla di Margarita]]) y [[Trinidad (isla)|Trinidad]].<ref name="cc">{{cite journal |last1=Shelley |first=Roland M |last2=Kiser |first2=S. B. |name-list-style=amp |year=2000 |title=Neotype designation and a diagnostic account for the centipede, ''Scolopendra gigantea'' L. 1758, with an account of ''S. galapagoensis'' Bollman 1889 (Chilopoda Scolopendromorpha Scolopendridae) |url=https://www.researchgate.net/publication/254325271 |journal=Tropical Zoology |volume=13 |issue=1 |pages=159–170 |bibcode=2000TrZoo..13..159S |doi=10.1080/03946975.2000.10531129 |s2cid=83560131 |doi-access=free}}PDF: [https://www.tandfonline.com/doi/pdf/10.1080/03946975.2000.10531129?needAccess=true Tandof online]</ref>
''S. gigantea'' ta biba den selva (sub)tropical y mondi seco tropical. E ta prefera luganan scur y humedo manera bou di sushi di mata, bou di piedra y biga.<ref name=":0">{{Cite book |last=Stewert |first=Amy |title=Wicked Bugs |url=https://archive.org/details/wickedbugslouset0000stew |publisher=Algonquin Books of Chapel Hill |year=2011 |isbn=978-1-56512-960-3 |location=Chapel Hill, North Carolina |pages=[https://archive.org/details/wickedbugslouset0000stew/page/145 145]}}</ref> E ta move y subi lihe, y ta sconde den troncon bieu, monton di sushi, wea di mata, espacio pa lastra bou di edificio, den plachinan bieu di vloer of plafon, y scheurnan den muraya di palo, beton y bloki.
== Descripcion ==
E lisimbein por yega te cu 30 cm di largura y por biba entre 5 y 10 aña den naturalesa. Su tamaño y duracion di bida ta hacie como predador un parti significante y sostenibel di e ecosistema.<ref name=":1">[https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20250915.pdf Fun facts about the ‘Lisinbein’], Aruba Today (15 di september 2025)</ref>
E curpa ta consisti di 21 pa 23 segmento color cora-koper te maron, cada un cu un par di pia geel adapta pa move lihe. E pianan dilanti ta forma uñanan scerpi y poderoso y ta contene glandulanan cu un veneno potente. E pianan patras ta spina, cu ta sirbi pa defensa. E lisimbein hubenil tin un color mas scur (cora of preto) y un curpa mas delega.
E lisimbein ta un carnivoro nocturno, cu ta alimenta cu cualke bestia cu e por domina. Victima ta inclui no solamente otro invertebre manera insecto grandi, bichi, molusco, haraña, cacalaca y scorpion, sino tambe [[Vertebrata|vertebre]] chikito, esta [[lagadishi]], raton (te cu 9,5 cm largo), colebra (te cu 25 cm largo), parha y [[dori]].<ref name=":2"/><ref>{{Cite web |last=Meshew |first=Catherine |title=Scolopendra gigantea |url=https://animaldiversity.org/accounts/Scolopendra_gigantea/ |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20230320182409/https://animaldiversity.org/accounts/Scolopendra_gigantea/ |archive-date=20 Mar 2023 |access-date=2023-06-03 |website=Animal Diversity Web |language=en}}</ref> Ehemplarnan grandi di ''S. gigantea'' ta conoci pa ta uza tecnica unico pa atrapa raton di anochi: nan ta subi plafon di cueba y ta tene preso cu algun pia pega na plafon, mientras cu e resto di curpa ta liber.<ref name=":2">{{cite journal |last1=Arends |first1=A. |last2=Márquez |first2=R. J. |year=2005 |title=Predation by giant centipedes, ''Scolopendra gigantea'', on three species of bats in a Venezuelan cave |url=http://caribjsci.org/aug05/41_340-346.pdf |url-status=dead |journal=Caribbean Journal of Science |volume=41 |issue=2 |pages=340–346}}</ref>
Mescos, e especie ta sirbi como fuente di cuminda pa parhanan manera [[warawara]], [[shoco]], haraña grandi y cierto mamifero.<ref name=":1"/>
== Relacion cu hende ==
E veneno poderoso di ''S. gigantea'' ta toxico y ta causa sintomanan manera hinchamento severo, friu, keintura y debilidad. Aunke e mordi ta hopi doloroso, den mayoria di caso e no ta fatal pa hende.<ref name="veneno">{{cite journal|author=Bush SP, King BO, Norris RL, Stockwell SA |title=Centipede envenomation |journal=Wilderness & environmental medicine |volume=12 |number=2 |page=93–9 |year=2001}}</ref> Sinembargo, un caso mortal di un mucha na Venezuela a wordo documenta.<ref>{{es}} El Tiempo: {{aut|María Aguilera, Gienah Díaz}}, [https://web.archive.org/web/20160327095246/http://eltiempo.com.ve/sucesos/accidente/nino-de-4-anos-murio-tras-ser-picado-por-ciempies-gigante/161872 Niño de 4 años murió tras ser picado por ciempiés gigante] (13 november 2014)</ref>
{{Appendix}}
[[Kategoria:Animalnan]]
[[Kategoria:Aruba]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
39u6h3lmc0xwvxkm737nb8wt235gkqq
Agave rutteniae
0
13494
201462
192931
2026-08-21T12:45:11Z
Kallmemel
14000
parameter
201462
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Taxobox| variante = a
| tipo = mata
| exhibi titulo =cursivo
| nomber = ''Agave rutteniae''
| reino = ''[[Mata|Plantae]]''
| division= ''[[Mata vaskular|Tracheophyta]]''
| clase = ''Spermatopsida''
| orden = ''Asparagales''
| famia = ''Asparagaceae''
| genero = ''Agave''
| autor = [[Pieter Wagenaar Hummelinck|Hummelinck]]
| fecha = 1936
}}
'''''Agave rutteniae''''' ta un [[espesie|especie]] di mata [[suculento]], cu ta pertenece na [[Famia (biologia)|famia]] Asparagaceae.<ref name = "COL">{{citeer web|url= https://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/details/species/id/9762991|titel= Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.|bezochtdatum=2025-10-02|auteur= Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (ed)|datum= 2014|verk= |werk=Species 2000: Reading, UK.}}</ref><ref name = "source">[http://apps.kew.org/wcsp/home.do WCSP: World Checklist of Selected Plant Families]</ref> Hunto cu [[cuco di indjan|''Agave arubensis'']], e ta un di e dos especie di [[agave]] nativo exclusivamente na [[Aruba]].
== Distribucion y habitat ==
''A. rutteniae'' ta [[endemismo|endemico]] na Aruba.<ref>[https://powo.science.kew.org/taxon/urn:lsid:ipni.org:names:6676-2#distributions ''Agave rutteniae''], Kew Garden</ref> E ta crece den mondi seco, principalmente den luganan cu hopi [[Piedra di kalki|calichi]]. E especie ta conoci pa su resistencia grandi contra secura.
== Taxonomia ==
E especie a wordo describi pa prome biaha na 1936 pa [[Pieter Wagenaar Hummelinck]].<ref name = "C132">Hummelinck, 1936 '' Den: Recueil Trav. Bot. Néerl. 33: 236''</ref> Ya den 1930, durante un expedicion pa Caribe Hulandes bou di direccion di e geologo hulandes prof. Louis M.R. Rutten, el a colecta varios muestra di pita.<ref>{{citeer web|auteur=[[Pieter Wagenaar Hummelinck|P. Wagenaar Hummelinck]]|url=https://natuurtijdschriften.nl/pub/552632/RTBN1936033001006.pdf |titel=Notes on Agave in Aruba, Curaçao, Bonaire and some Parts of the South American
Continent|werk=Natuurtijdschriften.nl}}</ref> Den ''Catalogue of Life'' no tin mencion di ningun [[Supespesie|subespecie]] di ''A. rutteniae''.<ref name = "COL"/>
== Descripcion ==
E mata ta di tamaño mediano y ta forma un rozet cu blachinan relativamente largo, hanchura modera, cu kiel y di color berde-gris cla.<ref>[https://www.rarepalmseeds.com/agave-rutteniae Agave rutteniae]</ref>
== Conservacion ==
Tin indicacion cu e populacion ta cerca di extincion. Desde 2017, ''A. rutteniae'' ta proteha via un decreto nacional y ta figura riba e [[Matanan protehi na Aruba|lista di mata di Aruba]] cu ta core peliger di extincion.<ref>[https://archive.org/details/DWJZ-AB2017No.48/page/3/mode/1up?q=agave+rutteniae Landsbesluit bescherming inheemse flora en fauna], AB 2017 nr.48</ref> Violacion di ley por resulta den multa grandi o tempo di prizon.<ref name="ANA">[https://arubaeco.tours/plants-agave-endemic-1-cuco-di-indjan_aruba_tours/#:~:text=The%20agave%20arubensis%20is%20endemic,and%20commercial%20sales%20for%20landscaping. Plants – Agave Endemic 1 – Cuco di Indjan], Aruba Nature Adventures</ref>
== Mira tambe ==
* [[Matanan protehi na Aruba]]
{{Appendix}}
[[Kategoria:Flora]]
[[Kategoria:Aruba]]
[[Kategoria:Mata endemico di Aruba]]
7je7ree0eb8c524dgz21w3o6y4fy3ee
201465
201462
2026-08-21T13:02:09Z
Kallmemel
14000
nvt
201465
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Taxobox| variante = a
| tipo = mata
| exhibi titulo =cursivo
| nomber = ''Agave rutteniae''
| reino = ''[[Mata|Plantae]]''
| division= ''[[Mata vaskular|Tracheophyta]]''
| clase = ''Spermatopsida''
| orden = ''Asparagales''
| famia = ''Asparagaceae''
| genero = ''Agave''
| autor = [[Pieter Wagenaar Hummelinck|Hummelinck]]
| fecha = 1936
}}
'''''Agave rutteniae''''' ta un [[espesie|especie]] di mata [[suculento]], cu ta pertenece na [[Famia (biologia)|famia]] Asparagaceae.<ref name = "COL">{{citeer web|url= https://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/details/species/id/9762991|titel= Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.|bezochtdatum=2025-10-02|auteur= Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (ed)|datum= 2014|verk= |werk=Species 2000: Reading, UK.}}</ref><ref name = "source">[http://apps.kew.org/wcsp/home.do WCSP: World Checklist of Selected Plant Families]</ref> Hunto cu [[cuco di indjan|''Agave arubensis'']], e ta un di e dos especie di [[agave]] nativo exclusivamente na [[Aruba]].
== Distribucion y habitat ==
''A. rutteniae'' ta [[endemismo|endemico]] na Aruba.<ref>[https://powo.science.kew.org/taxon/urn:lsid:ipni.org:names:6676-2#distributions ''Agave rutteniae''], Kew Garden</ref> E ta crece den mondi seco, principalmente den luganan cu hopi [[Piedra di kalki|calichi]]. E especie ta conoci pa su resistencia grandi contra secura.
== Taxonomia ==
E especie a wordo describi pa prome biaha na 1936 pa [[Pieter Wagenaar Hummelinck]].<ref name = "C132">Hummelinck, 1936 '' Den: Recueil Trav. Bot. Néerl. 33: 236''</ref> Ya den 1930, durante un expedicion pa Caribe Hulandes bou di direccion di e geologo hulandes prof. Louis M.R. Rutten, el a colecta varios muestra di pita.<ref>{{citeer web|auteur=[[Pieter Wagenaar Hummelinck|P. Wagenaar Hummelinck]]|url=https://natuurtijdschriften.nl/pub/552632/RTBN1936033001006.pdf |titel=Notes on Agave in Aruba, Curaçao, Bonaire and some Parts of the South American
Continent|werk=Natuurtijdschriften.nl}}</ref>
== Descripcion ==
E mata ta di tamaño mediano y ta forma un rozet cu blachinan relativamente largo, hanchura modera, cu kiel y di color berde-gris cla.<ref>[https://www.rarepalmseeds.com/agave-rutteniae Agave rutteniae]</ref>
== Conservacion ==
Tin indicacion cu e populacion ta cerca di extincion. Desde 2017, ''A. rutteniae'' ta proteha via un decreto nacional y ta figura riba e [[Matanan protehi na Aruba|lista di mata di Aruba]] cu ta core peliger di extincion.<ref>[https://archive.org/details/DWJZ-AB2017No.48/page/3/mode/1up?q=agave+rutteniae Landsbesluit bescherming inheemse flora en fauna], AB 2017 nr.48</ref> Violacion di ley por resulta den multa grandi o tempo di prizon.<ref name="ANA">[https://arubaeco.tours/plants-agave-endemic-1-cuco-di-indjan_aruba_tours/#:~:text=The%20agave%20arubensis%20is%20endemic,and%20commercial%20sales%20for%20landscaping. Plants – Agave Endemic 1 – Cuco di Indjan], Aruba Nature Adventures</ref>
== Mira tambe ==
* [[Matanan protehi na Aruba]]
{{Appendix}}
[[Kategoria:Flora]]
[[Kategoria:Aruba]]
[[Kategoria:Mata endemico di Aruba]]
6csoprrg4pceyhhypy15x1g7d9ttp2e
Fei-Fei Li
0
13619
201513
174874
2026-08-21T17:09:05Z
InternetArchiveBot
12063
Add 1 book for [[en:Wikipedia:Verifiability|verifiability]] (20260821)) #IABot (v2.0.9.5) ([[User:GreenC bot|GreenC bot]]
201513
wikitext
text/x-wiki
{{infobox persona| variante = c
| tipo = sientífiko
| nomber = Fei-Fei Li
| fecha nacemento = [[3 di yüli]] [[1976]]
| ofishi = ingeniero eléktriko
| alma mater = [[Universidat di Princeton]],<br/> California Institute of Technology
| casa = Silvio Savarese
| yui = 2
| website = https://profiles.stanford.edu/fei-fei-li
}}
'''Fei-Fei Li''' (chines: 李飞飞; ☆ [[3 di yüli]] [[1976]] na [[Bejing]])<ref name="NY Times 2012">{{cite web |url=https://www.nytimes.com/2012/11/20/science/for-web-images-creating-new-technology-to-seek-and-find.html |title=Seeking a Better Way to Find Web Images |work=The New York Times |first=John |last=Markoff |date=November 19, 2012 |quote=Dr. Li, 36}}</ref> ta un sientífiko di kòmpiuter sino-merikano, famosamente konosí pa su trabou pionero den [[inteligensia artifisial]] (AI), partikularmente den e área di ''vishon di kòmpiuter''. Li ta mihó konosí komo kofundadó di ImageNet, un sèt di dato fundamental ku a permití un saltu grandi den desaroyo di vishon di kòmpiuter den e añanan 2010.<ref>{{Cite web |last=Ghaffary |first=Shirin |date=October 26, 2023 |title=The Godmother of AI Calls for US 'Moonshot' Investment in the Technology |url=https://www.bloomberg.com/news/newsletters/2023-10-26/ai-pioneer-calls-for-us-moonshot-investment-in-the-technology |website=Bloomberg}}</ref><ref name="wired2018">{{cite web |url=https://www.wired.com/story/fei-fei-li-artificial-intelligence-humanity/ |title=Fei-Fei Li's Quest To Make Ai Better For Humanity |work=Wired |author = Hempel, Jessi|date=November 13, 2018 |access-date=}}</ref><ref>{{Cite web |title=ImageNet: Where Have We Gone? Where Are We Going? with Fei-Fei Li |url=https://learning.acm.org/pagenotfound |access-date= |website=learning.acm.org}}</ref><ref>{{Cite book |last=Jaton |first=Florian |title=The constitution of algorithms : ground-truthing, programming, formulating |url=https://archive.org/details/mit_press_book_9780262363235 |date=2020 |isbn=978-0-262-36323-5 |location=Cambridge, Massachusetts |pages=[https://archive.org/details/mit_press_book_9780262363235/page/272 272]}}</ref>
Li ta profesor di siensia di kòmpiuter (Sequoia Capital Professor) na [[Universidat Stanford]], kaminda e ta sirbi tambe komo kodirektor di e Instituto di Stanford pa Inteligensia Artifisial sentrá riba hende (HAI) i komo kodirektor di e Stanford Vision & Learning Lab (SVL).<ref>{{Cite web | url=https://hai.stanford.edu/leadership |title = Leadership}}</ref><ref>{{Cite web | url=http://svl.stanford.edu/ | title=Stanford Vision and Learning Lab (SVL)}}</ref> EL a fungí komo sientífiko kabesante pa AI/Machine Learning na Google Cloud i komo direktor di e Laboratorio di Inteligensia Artifisial di Stanford di 2013 te 2018.<ref>{{Cite web |url=https://ai.stanford.edu/ |title=Home |website=Stanford Artificial Intelligence Laboratory}}</ref> Ademas, el a sirbi den e hunta di direktiva di Twitter.<ref>{{cite web |url=https://profiles.stanford.edu/fei-fei-li |title=Profiles: Fei-Fei Li |website=[[Stanford University]]}}</ref>
Na 2017, el a kofundá AI4ALL, un organisashon sin fin di lukro dediká na oumentá diversidat i inklushon den e mundu di inteligensia artifisial, spesialmente entre studiante hoben.<ref>{{Cite web|url=https://www.wired.com/2017/05/melinda-gates-and-fei-fei-li-want-to-liberate-ai-from-guys-with-hoodies/|title=Melinda Gates and Fei-Fei Li Want to Liberate AI from "Guys With Hoodies"|work=WIRED|access-date=}}</ref><ref>{{cite web|url=http://ai-4-all.org|title=AI4ALL - Official Website|website=ai-4-all.org|access-date=}}</ref> Su ekspertisio di investigashon ta inkluí inteligensia artifisial, siñamentu di mashin, siñamentu profundo, vishon di kòmpiuter i neurosiensia kognitivo.<ref>{{cite web|url=http://vision.stanford.edu/feifeili/|title=Fei-Fei Li Ph.D. - Professor, Stanford University}}</ref>
Li a risibí un kantidat importante di rekonosimentu internashonal. Na 2023, el a wòrdu nombrá komo un di e 100 Personanan Mas Influente den AI segun revista ''Time''.<ref name=":0">{{Cite web |date=2023-09-07 |title=TIME100 AI 2023: Fei-Fei Li |url=https://time.com/collection/time100-ai/6308945/fei-fei-li/ |access-date=|work=Time}}</ref> Den mesun aña, e a risibí e Intel Lifetime Achievements Innovation Award pa su kontribushon duradero den AI. Li ta miembro di e Akademia Nashonal di Ingenieria,<ref name=":2">{{Cite web|title=Member|url=https://www.nae.edu/224664/Professor-FeiFei-Li|access-date=|website=National Academy of Engineering}}</ref> a wòrdu eligí den e Akademia Nashonal di Medisina na 2020, i den e Akademia Merikano di Arte i Siensia na 2021.<ref name=":2">{{Cite web|title=Member|url=https://www.nae.edu/224664/Professor-FeiFei-Li|access-date=|website=National Academy of Engineering}}</ref>
Dia 3 di ougùstùs 2023, e Sekretario-General di e [[Nashonnan Uni]], António Guterres, a nombrá Li komo miembro di e Hunta di Konseho Sientífiko di e organisashon.<ref name=":5">{{Cite web |title=UN Secretary-General Creates Scientific Advisory Board for Independent Advice on Breakthroughs in Science and Technology {{!}} Meetings Coverage and Press Releases |url=https://press.un.org/en/2023/sga2223.doc.htm |access-date=2024-04-23 |website=press.un.org}}</ref><ref>{{Cite web |date=2023-08-03 |title=HAI Co-Director Fei-Fei Li Joins UN Secretary-General's Scientific Advisory Board |url=https://hai.stanford.edu/news/hai-co-director-fei-fei-li-joins-un-secretary-generals-scientific-advisory-board |access-date=2024-04-23 |website=hai.stanford.edu}}</ref> Na 2024, Li a wòrdu inkluí den e lista A100 di Gold House, ku ta selektá lidernan influente asiátiko-merikano.<ref>{{Cite web |last1=Thompson |first1=Jack Dunn,Selena Kuznikov,Jazz Tangcay,Jaden |last2=Dunn |first2=Jack |last3=Kuznikov |first3=Selena |last4=Tangcay |first4=Jazz |last5=Thompson |first5=Jaden |date=2024-05-01 |title=Keanu Reeves, Jung Kook, Hayao Miyazaki Among Gold House's A100 Honorees |url=https://variety.com/lists/gold-house-a100-honoree-list-2024/ |access-date= |website=Variety}}</ref> Den mesun aña, el a rekoudá USD 230 mion pa e startup World Labs, ku el a funda huntu ku tres kolega. E kompanía ta traha riba un tipo nobo di inteligensia artifisial, deskribí komo “inteligensia espasial”, ku tin e kapasidat pa komprondé i razoná tokante e mundu físiko tridimenshonal.<ref>{{Cite web |date=2024-09-13 |title='AI godmother' Fei-Fei Li raises $230 million to launch AI startup |url=https://www.reuters.com/technology/artificial-intelligence/ai-godmother-fei-fei-li-raises-230-million-launch-ai-startup-2024-09-13/|access-date=2024-09-23 |website=Reuters}}</ref>
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1321225697|titulo=Fei-Fei Li}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Li, Fei-Fei}}
[[Kategoria:Hende]]
[[Kategoria:Teknologia]]
[[Kategoria:Estadonan Uni di Merka]]
kvqga94qvpmls9abb5cjyresf1w4w7o
Jouvert
0
14111
201536
183201
2026-08-21T17:32:30Z
InternetArchiveBot
12063
Add 1 book for [[en:Wikipedia:Verifiability|verifiability]] (20260821)) #IABot (v2.0.9.5) ([[User:GreenC bot|GreenC bot]]
201536
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 1/2
| align = right
| header = '''Jouvert'''
| header_align = center
| caption_align = center
| image1 = Jab Jab.jpg
| image2 = 2024 3Canal Jouvay.jpg
| image3 = 3Canal Jouvay 2024.jpg
| caption2 =
| caption1 = Participantenan Jab-Jab na Trinidad
| footer = Jouvert na [[Trinidad (isla)|Trinidad]] (2024)
| footer_align = center
}}
'''Jouvert''', tambe skirbi '''J'ouvert''' (pronuncia "dzuvei"), ta referi na un fiesta grandi di caya cu ta tuma luga anualmente como parti di e celebracionnan di [[Carnaval]] den numeroso isla di Caribe, specialmente den [[Antia Menor]].
Jouvert ta deriva for di e termino Antiano crioyo ''jou ouvè'', cu na su turno ta bini for di e termino [[Frances]] ''jour ouvert'', literalmente “dia habri” y figurativamente “mainta di dia”,<ref>{{cite book|author=Lise Winer|title=Dictionary of the English/Creole of Trinidad & Tobago|url=https://archive.org/details/dictionaryofengl0000wine|publisher=McGill-Queen's University Press|location=Montreal|date=2009|ISBN=978-0-7735-3406-3|page=[https://archive.org/details/dictionaryofengl0000wine/page/473 473]}}</ref> E nomber ta referi na e hecho cu e fiesta tradicionalmente ta cuminsa den oranan di mainta prome cu solo sali.<ref>Richard Allsopp: ''Dictionary of Caribbean English Usage.'' Oxford University Press, Kingston 1996. ISBNu 0-198-66152-5</ref>
== Historia ==
Jouvert ta wordo celebra na hopi pais den Caribe y tambe den comunidadnan di migrante Caribeño den exterior, manera na [[New York City|New York]]<ref>{{cite web |url=https://www1.nyc.gov/nyc-resources/jouvert.page |title=J'Ouvert Parade |website=NYC.govan |accessdate=2019-09-01}}</ref> y na [[London]] durante Carnaval di Notting Hill.<ref>{{cite web |url=https://www.bbc.com/news/uk-england-london-37024463 |title=In pictures: Fifty years of the Notting Hill Carnival |publisher=BBC News |date=2016-08-28 |accessdate= }}</ref>
Carnaval a wordo introduci na [[Trinidad (isla)|Trinidad]] na final di [[siglo 18|siglo diesocho]] door di colonistanan [[Fransia|Frances]].<ref>{{cite web |url=https://www.nalis.gov.tt/Resources/Subject-Guide/Carnival |title="Mama Dis is Mas" |date=2014-12-15 |publisher=National Library and Information System Authority |accessdate= }}</ref> Na 1783, [[Spaña]], cu e tempo ey tabata e poder colonial di e isla, a emiti un edicto cu tabata otorga tereno gratis na colonistanan [[Iglesia Catolico Romano|catolico]] pa stimula e desaroyo di Trinidad.<ref>{{cite book| Author=Rita Pemberton | title=Historical Dictionary of Trinidad and Tobago | publisher=Rowman & Littlefield | location=Lanham | date=2018 | ISBN=9781538111451 | edition=New edition | page=73}}</ref> Colonistanan Frances for di otro islanan den Caribe a migra pa Trinnidad y a bira un grupo dominante den e poblacion.
Nan catibonan, cu tabata exclui for di e fiestanan formal di mascarada di nan doñonan, a cuminsa celebra nan propio mini-carnaval. Den e proceso, nan a mescla tradicionnan Africano, rito y [[Folklor|folklore]] propio cu elementonan di e fiesta Europeo. Tin biaha nan tabata imita y tambe haci satira di e comportacion di nan doñonan durante mascarada.<ref>Allahwe.org: {{citeer web | url=http://www.allahwe.org/History.html | titel=''History of Carnival''}}</ref>
E forma moderno di Jouvert, como fiesta popular di caya, ta generalmente asocia cu e periodo despues di [[emansipashon|emancipacion]] di catibonan na 1838. E abolicion di sclabitud no solamente a duna libertad legal, pero tambe a permiti e poblacion Afrocaribeño transforma Carnaval den un expresion di libertad y identidad propio.
Algun teoria ta sugeri cu cierto tradicionnan di Jouvert, manera hunta curpa cu zeta, lodo, verf of klei, tin su origen den lantamentonan na [[Port of Spain]], unda participantenan tabata cubri nan mes pa evita identificacion.
== Caracteristicanan ==
Tradicionalmente, Jouvert ta inclui:
* Banda di [[calypso]] y [[soca]]
* Baile espontaneo den caya
* Participacion masivo y informal
E fiesta ta cuminsa hopi prome cu dia habri y ta alcansa su punto culminante algun ora despues di salida di solo.<ref name="Smithsonian">{{cite web |url=https://www.smithsonianmag.com/arts-culture/up-close-at-trinidads-carnival-45542504/ |title=Up Close at Trinidad's Carnival |website=Smithsonian.com |first=Barbara |last=Ehrenreich |date=2009-02-01 |accessdate=}}</ref>
Jouvert ta wordo generalmente celebra e anochi prome cu e parada di ''Pretty Mas'' (parada grandi), cu ta mas formal y comercialisa, cu trahenan colorido elabora, pluma y decoracion briyante. Diferente di Pretty Mas, Jouvert ta enfatisa su caracter mas transgresivo, popular y espontaneo.<ref>{{cite web |url=http://www.jedsonline.net/wp-content/uploads/2014/06/Sheriff-.pdf |title=J'ouvert Speaks to the Present |last=Sheriff |first=Nai-Whedai |date=2014 |publisher=World Dance Alliance |work=Journal of Emerging Dance Scholarship |accessdate= |archiveurl=https://web.archive.org/web/20210627190023/https://www.jedsonline.net/wp-content/uploads/2014/06/Sheriff-.pdf |archivedate=2021-06-27 |offline=0 }}</ref>
Un elemento distintivo di Jouvert den algun pais ta e uzo di verf, zeta, klei of pintura riba curpa. Na [[Trinidad i Tobago|Trinidad & Tobago ]] y [[Grenada]], participantenan asina ta conoci como "Jab Jabs" durante Carnaval.<ref>{{cite web |url=https://groundationgrenada.com/2011/08/18/a-carnival-theme-rooted-in-our-traditions-by-dr-nicole-phillip/ |title=A Carnival Theme Rooted in our Traditions by Dr. Nicole Phillip |website=GroundationGrenada.com |date=2011-08-18 |accessdate=}}</ref>
== Diferencianan regional ==
Tradicionnan di Jouvert ta varia considerablemente entre diferente pais Caribeño.
* Na Trinidad & Tobago, Jouvert ta un evento masivo prome cu dia habri cu fuerte enfoke riba pintura y rito popular.
* Na Grenada, tradicion di Jab Jab ta particularmente prominente.
* Na [[islanan ABC]] (Aruba, Corsou y Boneiro), Jouvert ta refleha influencianan Afrocaribeño cu un fuerte enfoke riba musica en bibo, baile espontaneo y participacion comunitario.
* Na [[Barbados]], Jouvert no ta wordo celebra; en bes di esey, nan ta celebra Foreday Morning, un evento cu tin algun similaridad den orario y atmosfera.<ref>Tara Donaldson: [https://www.huffpost.com/entry/how-to-do-barbados-crop-o_b_5663880 How to Do Barbados Crop Over Like a Local.] The Huffington Post, 11 di augustus 2014.</ref>
* Den algun otro pais, Jouvert ta wordo celebra rond di prome di augustus (Dia di Emancipacion).
== Nificacion ==
Jouvert ta considera un simbolo di:
* libertad historico despues di emancipacion,
* resistencia cultural Afrocaribeño,
* identidad popular,
* transformacion di espacio publico den un lugar di celebracion.
Mas cu un simple fiesta, Jouvert ta un manifestacion historico y social cu ta refleha e pasado colonial y e lucha pa libertad den Caribe.
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=de|oldid =259800146|titulo=J'ouvert}}
{{References}}
;Lista di fuente
* [http://www.jouvert.com Trinidad Carnival: The Greatest Show on Earth]
* [https://triniinxisle.com/2019/03/03/trinidad-jouvert/ Trinidad J'ouvert]
}}
== Mira tambe ==
* [[Jouvert Morning (Aruba)|Jouvert Morning]]
[[Kategoria:Karibe]]
kpi9kfzjslsrfwurqm5rcwbewmfbi74
Mars (planeta)
0
14268
201508
191181
2026-08-21T17:02:52Z
InternetArchiveBot
12063
Add 1 book for [[en:Wikipedia:Verifiability|verifiability]] (20260821)) #IABot (v2.0.9.5) ([[User:GreenC bot|GreenC bot]]
201508
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Infobox obheto celestial|variante=c
|cantidad_satelite=[[Luna di Mars|2]]
}}
'''Mars''' ta e di kuater planeta for di [[Solo]] den [[sistema solar]], entre [[Tera (planeta)|Tera]] i [[Yùpitèr (planeta)|Yùpitèr]]. Mars hopi biaha ta wòrdu yamá ''planeta kòrá'', pero e ta mas bien koló oker. Mars tin nòmber di e dios romano di guera sangriento.<ref name="Rees2012">{{cite book |title=Universe: The Definitive Visual Guide |url=https://archive.org/details/universe0000unse_f2g0 |date=October 2012 |publisher=Dorling Kindersley |isbn=978-0-7566-9841-6 |editor-last=Rees |editor-first=Martin J. |location=New York |pages=[https://archive.org/details/universe0000unse_f2g0/page/160 160]–161}}</ref> Mars ta fásil mirá ku wowo, spesialmente den lunanan ora e ta opuesto di Solo (opservá for di Tera).
== Propiedat físiko ==
E ta un [[planeta terestre]] ku un atmosfer fini. Mars ta mas o ménos mita e diameter di Tera (≈ 6.800 kilometer), i su volúmen ta mas o ménos un séptimo di Tera, loke ta hasi Mars e di dos planeta mas chikitu den e sistema solar, despues di [[Merkurio (planeta)|Merkurio]]. Mars tin un [[geologia]] diverso i e [[volkan]]nan di mas altu den sistema solar. Na un distansia promedio di 228 mion kilometer, e ta mas o menos 1,5 biaha mas leu for di Solo ku Tera.
Mars tin e densidat (3,9 g/cm³) di mas abou di planetanan terestre, i ta 11% e masa di Tera. E aselerashon di gravedat di su superfisie ta 3,69 m/s², esaki ta korespondé ku mas o ménos 38% kompará ku di Tera. P'esei, gravedat riba Mars ta asta un poko mas abou ku Merkurio, ku ta mas chikitu pero mas denso.
E koló oker pa ku superfisie di Mars ta kousá pa stòf di heru (III) òksidá (Fe<sub>2</sub>O<sub>3</sub>) den forma di frustu ku a plama tambe den e atmosfer fini di CO<sub>2</sub>.<ref name="Keller2016">{{cite book |author=Hans-Ulrich Keller |title=Kompendium der Astronomie: Einführung in die Wissenschaft vom Universum |url=https://books.google.de/books?id=qppVDAAAQBAJ&q=Kriegsgott |date=2016-08-11 |publisher=Franckh-Kosmos Verlags-Gmbh & Company KG |isbn=978-3-440-15215-7 |pages=158 |language=de}}</ref>
Klaramente visibel den teleskopnan mas grandi ta e dos kapa di eis polar i vários plano skur, ku ta kambia un poko di koló segun temporada di aña. Imágennan di sondeonan espasial ta mustra un superfisie parsialmente kubri ku krater i rastronan fuerte di aktividat tektóniko di pasado (abismonan hundu i un [[volkan]] di mas ku 20 km altu). Vehíkulonan robótiko (rover) ya a eksplorá vários área geológikamente riba Mars.
Mars tin dos luna chikitu, di forma iregular, deskubrí na 1877: Phobos i Deimos ([[griego]] pa miedu i teror).
[[File:Terrestrial planet size comp 2024.png|thumb|center|400px|Segun eskala Mars kompará ku e ophetonan di masa planetario di e [[sistema solar]]: (for di robes) Merkurio, Venus, Tera, Luna, Mars i Ceres.]]
{{Nabegacion sistema solar}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=de|oldid = 265936194|titulo=Mars (Planet)}}
{{References}}
}}
[[Kategoria:Planeta]]
55lh9o6nfsiktdcqda9yv193qr60a0e
Usuario:Caribiana/klatblòk
2
14487
201546
199704
2026-08-21T18:16:21Z
Caribiana
8320
201546
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
* [[Afroarubano]] - [[Tratado fronteriso Hulanda-Venezuela]] - [[Clinton Whitfield]] -[[Stichting voor Verstandelijk Gehandicapten Aruba]] (SVGA) - [[Yudansa pa desaroyo]] - [[Piet Kasteel]] - [[Representante di Hulanda na Aruba, Kòrsou i Sint Maarten]] - [[Nigel Maduro]] - [[derechista (politika)]] -
==Checklist pa finalisa un texto ==
* no ta usa e forma plural "nan" ora pluralidad ta evidente caba for di e contexto; ehempel - "dos cas", "hopi hende" of "presente tabata atleta, entrenador y dverbo cu no
conoce e ‘ta’ nan dilanti pa indica presente. Un di nan ta e verbo ‘tin’ (manera tambe
‘sa(bi)’, ‘por’, ‘gusta’, ‘mester’, ‘conoce’, eirigente".
* e forma "nan": realmente necesario of pluralidad ta evidente caba?
* e forma "cune": no usa cu ne of cun'e
* e frase por wordo formula mas cortico?
* e frase ta sona manera Papiamento natural?
* e a -> e forma corecto ta "el a" y NO "ela" of "e la"
* tin algun verbo cu no conoce ‘ta’ nan dilanti pa indica '''presente'''. Ehempel: ‘tin’, ‘sa(bi)’, ‘por’, ‘gusta’, ‘mester’, ‘conoce’.
---------------
== Lista di subklatblok ==
* [[Usuario:Caribiana/Sandbox/Potret cu ta falta]]
* [[Usuario:Caribiana/Sandbox/Aña-Luna-Fecha]]
* [[Usuario:Caribiana/Sandbox/Aviacion]]
* [[Usuario:Caribiana/Sandbox/Certamen di beyesa]]
* [[Usuario:Caribiana/Sandbox/Cuminda - Bebida]]
* [[Usuario:Caribiana/Sandbox/Kladblok]]
* [[Usuario:Caribiana/Sandbox/Kladblok Curacao]]
== Arte y Cultura ==
* [[Usuario:Caribiana/Sandbox/Cultura]]
* [[Usuario:Caribiana/Sandbox/Cultura - Carnaval]]
* [[Usuario:Caribiana/Sandbox/Arte - Aruba]]
# [[Usuario:Caribiana/Sandbox/Armando Goedgedrag]]
# [[Usuario:Caribiana/Sandbox/Elvis Tromp]]
# [[Usuario:Caribiana/Sandbox/Gustave Nouel]]
# [[Usuario:Caribiana/Sandbox/Hildward Croes]]
* [[Usuario:Caribiana/Sandbox/Arte - Kòrsou/Boneiru]]
# [[Usuario:Caribiana/Sandbox/Mac Alberto]]
# [[Usuario:Caribiana/Sandbox/Ariadne Faries]]
# [[Usuario:Caribiana/Sandbox/Lucila Engels-Boskaljon]]
== Deporte ==
* [[Usuario:Caribiana/Sandbox/Deporte - Aruba]]
# [[Usuario:Caribiana/Sandbox/Kamilah Dammers]]
# [[Usuario:Caribiana/Sandbox/Philip Elhage]]
# [[Usuario:Caribiana/Sandbox/Landamento]]
# [[Usuario:Caribiana/Sandbox/Kyra Hoevertsz]]
* [[Usuario:Caribiana/Sandbox/Deporte - Kòrsou/Boneiru]]
* [[Usuario:Caribiana/Sandbox/Deportista di Aña]]
* [[Usuario:Caribiana/Sandbox/Futbol]]
* [[Usuario:Caribiana/Sandbox/Futbolista]]
# [[Usuario:Caribiana/Sandbox/Futbolista/Jani Brokke]]
* [[Usuario:Caribiana/Sandbox/Atleta olimpico]]
== Idioma y literatura ==
* [[Usuario:Caribiana/Sandbox/Idioma]]
# [[Usuario:Caribiana/Sandbox/Tirso Sprockel]]
* [[Usuario:Caribiana/Sandbox/Literatura - Aruba]]
# [[Usuario:Caribiana/Sandbox/Rosabelle (Chuchi) Illes]]
# [[Usuario:Caribiana/Sandbox/Antoine Maduro]]
# [[Usuario:Caribiana/Sandbox/Jossy Tromp (autor)]]
# [[Usuario:Caribiana/Sandbox/Ramon Todd Dandaré]]
== Luga ==
* [[Usuario:Caribiana/Sandbox/Luga]]
* [[Usuario:Caribiana/Sandbox/Luga - Aruba]]
# [[Usuario:Caribiana/Sandbox/Canashito]]
# [[Usuario:Caribiana/Sandbox/Lago Colony]]
* [[Usuario:Caribiana/Sandbox/Luga - Kòrsou]]
== Media ==
* [[Usuario:Caribiana/Sandbox/Media]]
* [[Usuario:Caribiana/Sandbox/Media - Aruba]]
* [[Usuario:Caribiana/Sandbox/Media - Kòrsou]]
== Monumento y Herencia ==
* [[Usuario:Caribiana/Sandbox/Monumento]]
* [[Usuario:Caribiana/Sandbox/Monumento - Aruba]]
* [[Usuario:Caribiana/Sandbox/Monumento - Kòrsou]]
# [[Usuario:Caribiana/Sandbox/Casa Blanca]]
# [[Usuario:Caribiana/Sandbox/Pieter van Stuivenberg]]
# [[Usuario:Caribiana/Sandbox/Jaap Fresco]]
* [[Usuario:Caribiana/Sandbox/Herensia]]
== Musica ==
* [[Usuario:Caribiana/Sandbox/Musica - Aruba]]
# [[Usuario:Caribiana/Sandbox/Hildward Croes]]
# [[Usuario:Caribiana/Sandbox/Robert Jeand'or]]
# [[Usuario:Caribiana/Sandbox/Juancho Kock - Chicho Kock]]
* [[Usuario:Caribiana/Sandbox/Musika - Kòrsou/Boneiru]]
# [[Usuario:Caribiana/Sandbox/Gregory Elias]]
# [[Usuario:Caribiana/Sandbox/Beti - Gibi - Dibo Doran]]
# [[Usuario:Caribiana/Sandbox/Chin Behilia]]
# [[Usuario:Caribiana/Sandbox/Edwin Thomasa]]
== Naturalesa ==
* [[Usuario:Caribiana/klatblòk/Fauna]]
# [[Usuario:Caribiana/Sandbox/Cabes grandi]]
# [[Usuario:Caribiana/Sandbox/Chogogo]]
* [[Usuario:Caribiana/klatblòk/Flora]]
== Politica ==
* [[Usuario:Caribiana/Sandbox/Politico - Aruba]]
# [[Usuario:Caribiana/Sandbox/Grace Bareño]]
# [[Usuario:Caribiana/Sandbox/Jose Geerman]]
# [[Usuario:Caribiana/Sandbox/Alvin Howell]]
# [[Usuario:Caribiana/Sandbox/Lindoro Kwartsz]]
# [[Usuario:Caribiana/Sandbox/Wem Lampe]]
# [[Usuario:Caribiana/Sandbox/Diederick Mathew]]
# [[Usuario:Caribiana/Sandbox/Mary Wever-Laclé]]
* [[Usuario:Caribiana/Sandbox/Politiko - Kòrsou]]
# [[Usuario:Caribiana/Sandbox/Pedro Atacho]]
# [[Usuario:Caribiana/Sandbox/William Rufus Plantz]]
* [[Usuario:Caribiana/Sandbox/Politiko - Boneiru]]
* [[Usuario:Caribiana/Sandbox/Politiko - Islariba]]
== Historia ==
* [[Usuario:Caribiana/Sandbox/Guera Mundial II]]
* [[Usuario:Caribiana/Sandbox/Religion]]
# [[Usuario:Caribiana/Sandbox/Religion/Persona]]
# [[Usuario:Caribiana/Sandbox/Reginaldus Nooyen]]
* [[Usuario:Caribiana/Sandbox/Gobernacion]]
# [[Usuario:Caribiana/Sandbox/Richard (Hensie) Beaujon]]
# [[Usuario:Caribiana/Sandbox/Harry Barge]]
# [[Usuario:Caribiana/Sandbox/Albert Kikkert]]
# [[Usuario:Caribiana/Sandbox/Bartholomeus van Slobbe]]
* [[Usuario:Caribiana/Sandbox/Templates]]
* [[Usuario:Caribiana/Sandbox/Scouting]]
* [[Usuario:Caribiana/Sandbox/Empresa]]
# [[Usuario:Caribiana/Sandbox/Spritzer & Fuhrmann]]
----------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Afroarubano''' of '''Afrorubiano''' ta Arubianonan di ascendencia predominantemente Africano. Afro-Arubano ta un grupo etnico minoritario na Aruba, representando 15% di e poblacion di Aruba.[1] Hopi Afro-Arubano ta biba den e di dos ciudad mas grandi di Aruba, San Nicolaas, situa na e punta zuid di e isla.[2]
Miéntras ku Aruba tabatin afrikanonan sklabisá,[3] nan tabata den kantidatnan mas chikitu ya ku e isla tabatin masha tiki plantashon basá riba katibu debí na su tera malu i klima seku.[4] Mayoria di Afro-Arubanonan awendia ta bini di islanan i nashonnan den Karibe serkano manera Sint Maarten, Repúblika Dominikana, Sürnam, Guyana, Haiti, Jamaica, Trinidad i Tobago, Grenada, Curaçao, Saba, Sint Eustatius, e Antia Menor i Sur Amérika.[5]
== Historia ==
{{Wak articulo|Mira tambe: [[Historia di Aruba]]|pr=}}
Afro-Arubanonan a yega Aruba den tres ola.<ref>{{Cite web |last=Redactie |date=2023-08-03 |title='African influence clearly visible on Aruba' {{!}} Caribbean Network |url=https://caribbeannetwork.ntr.nl/2023/08/03/african-influence-clearly-visible-on-aruba/ |access-date=2024-12-27 |website=caribbeannetwork.ntr.nl |language=en-US}}</ref>
Durante e era kolonial, afrikanonan sklabisá tabata wòrdu transportá pa Aruba dor di kolonistanan hulandes,<ref>{{cite web | url=https://www.myscience.org/en/news/wire/history_of_slavery_on_aruba_and_st_eustasius_online-2023-ru | title=History of slavery on Aruba and St. Eustasius online | date=29 June 2023 }}</ref> ounke no na gran kantidat ya ku e hulandesnan (i promé ku nan, e spañónan) tabata konsiderá Aruba muchu seku pa plantashonnan na gran eskala.[8] Papiamentu, e idioma komun awor di e islanan ABC,<ref>{{Cite web |title=Language and education on the ABC islands |url=https://www.researchgate.net/publication/300471435}}</ref><ref>{{Cite web |title=Papiamentu |url=https://www.hawaii.edu/satocenter/langnet/definitions/papiamentu.html#:~:text=Papiamentu%20probably%20emerged%20from%20the,spread%20to%20Bonaire%20and%20Aruba. |access-date=2025-06-02 |website=www.hawaii.edu}}</ref> ta data di por lo ménos 300 aña i ta basá predominantemente riba strukturanan lingwístiko afro-portugues kombiná ku vokabulario i influensianan di idiomanan spañó, wèst afrikano, hulandes, ingles i idiomanan amerindio.<ref>{{cite web|url=http://www.smithsonianmag.com/travel/destination-hunter/north-america/caribbean-atlantic/aruba/aruba-history-heritage.html |title=Aruba – History and Heritage |publisher=[[Smithsonian Institution]] |access-date=2013-06-20}}</ref><ref>{{Citation |title=Aruba |date=2025-03-25 |work=The World Factbook |url=https://www.cia.gov/the-world-factbook/countries/aruba/ |archive-url=https://web.archive.org/web/20250330035846/https://www.cia.gov/the-world-factbook/countries/aruba/ |url-status=dead |archive-date=March 30, 2025 |access-date=2025-03-30 |publisher=Central Intelligence Agency |language=en}}</ref> Papiamentu a yega Aruba for di Kòrsou. Promé ku siglo 20, mayoria di e Arubianonan pretu probablemente a yega liber òf sklabisá for di Kòrsou òf for di Afrika via Kòrsou, òf desendiente di migrantenan anterior for di Kòrsou, ku histórikamente tabata un di e hafnan di komersio di katibu hulandes mas grandi den Karibe.[13]
Migrashon na eskala chikí for di Kòrsou, i for di otro islanan den Karibe, pa Aruba a sigui despues di emansipashon. Katibunan no a forma un kultura Afro Karibense separá i despues di emansipashon na 1863, katibunan anterior a integrá den e sosiedat liber rápidamente (Alofs 2003a.
Durante henter [[siglo 20|siglo binti]], hopi imigrante for di Antias Britániko (esta for di Trinidad i Grenada), Sint Maarten, Saba, Sint Eustatius, i otro islanan a establesé nan mes na [[San Nicolas]], esta pa traha den e industria petrolero di Aruba. Hopi a trese nan idioma krioyo i dialektonan ingles lokal pa e cuidad,[14] desaroyando despues den loke awe ta konosí komo Ingles di San Nicolaas (tambe konosí lokalmente komo Ingles di Bush, Ingles Sani, Ingles We, Papiamentu di Pueblo etc.).[15][16][17][18][19]
Den siglo 21, mayoria di e imigrantenan di descendiente Afrikano mas recien pa Aruba ta bini di un entrada nobo di migrantenan laboral Haitiano, Surinameño, Kurasoleño i Dominikano.[20]
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Historia di Aruba]]
-----
Afrorubiano ta residentenan di Aruba cu ta rastrea nan ascendencia te na Africa sub-Sahariano, primordialmente pa medio di e descendientenan di hendenan esclavo treci pa colonizadornan Hulandes den siglo 17 y despues imigrantenan di otro islanan di Caribe. Contrario na hopi teritorio Caribense, Aruba su economia tabata carece di plantacionnan na gran escala, resultando den un poblacion esclaviza relativamente chikito cu nunca a surpasa 21% di e total di habitantenan, cu esclavitud aboli na 1863, liberando apenas 496 individuo. Esaki a kondusí na e desaroyo di un kultura di kampesino distinto bou di Afro-Arubanonan liberá, sentra riba agrikultura na eskala chikí, peska i migrashon laboral di temporada, miéntras ku meskla ku poblashonnan indígena di Caquetio i Oropeo a krea un núkleo Mestizo-Krioyo mesklá ku ta definí gran parti di e komposishon étniko di Aruba.[1][2]
Den siglo 20, e deskubrimentu di zeta den añanan 1920 a atraé olanan signifikante di trahadónan afro-karibense di paisnan manera Trinidad, Barbados, Jamaica i Haiti, ku a yena funshonnan den e refinerianan i gradualmente a elevá nan status sosioekonómiko riba e poblashon tradishonal pa mitar di siglo. E migrantenan aki, huntu ku imigrashon kontinuo mará na e kambio pa turismo despues di 1985, a enrikesé e sosiedat pluralista di Aruba, ku awor ta konsistí di mas ku 40 nashonalidat, ounke tenshonnan étniko de bes en kuando ta surgi entre residentenan establesé pa hopi tempu i yegadanan mas nobo, inkluyendo gruponan afro-karibense di stereotipo relashoná ku kriminalidat. Afro-Arubanonan awendia ta kontribuí prominentemente na sektornan manera konstrukshon, hospitalidat i trabou doméstiko, ku hende muhé di Haiti i Jamaica frekuentemente empleá komo kuido di kas; nan ta forma un kalkulashon di 15% di e poblashon komo Arubiano Pretu, ku un meskla mas amplio Oropeo/Am
--------------
{{infobox persona | variante = c
| nomber = René van Nie
| nomber completo = René Gerrit Anton van Nie
| fecha nacemento= [[1 di yanüari|1 di januari]] [[1939]]
| luga nacemento = {{NLD}}
| fecha fayecimento= [[23 di mei]] [[2017]]
| luga fayecimento = {{ABW}}
| causa morto = paro cardiaco
| residencia =
| alma mater =
| ofishi = cineasta, director di cine, periodista, escritor
| periodo activo =
| conoci pa = ''Kind van de Zon'' (1975)
| lenga literario = Hulandes
| website =
}}
{{DEFAULTSORT:Nie, René van}}
[[:Kategoria:Direktor di sine]]
[[:Kategoria:Eskritor]]
[[:Kategoria:Hulanda]]
[[:Kategoria:Aruba]]
-------------------
[[File:Caribbean maritime boundaries map.svg|thumb|Mapa di e frontera maritimo di [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]].]]
E '''frontera Reino Hulandes-Fransia''' ta referi na e fronteranan entre [[Reino Hulandes]] y [[Fransia]] den nan respectivo teritorionan den [[Laman Karibe|Lama Caribe]]. Esaki ta trata di fronteranan di tera y maritimo entre [[Sint Maarten]] y Fransia ([[Sint Maarten (Fransia)|Saint Martin]]); Sint Eustatius y Fransia, y entre Saba y Fransia.
== Historia ==
Reino Hulandes tin un frontera ku Fransia riba e isla di Sint Maarten, tabatin un frontera ku Fransia na Suramérika entre 1815 i 1975 – promé ku independensia di Sürnam – i tabatin un frontera ku Fransia na Europa entre 1815 i 1830/39 – promé ku independensia di Bélgika.
Aunke Hulanda tin frontera solamente cu Belgica y Alemania na Europa, Reino Hulandes tambe ta comparti un frontera cu Francia.
E frontera aki ta pasa dor di e isla di Sint Maarten, un di e tres Islanan di Biento (SSS). Na 1648, Fransia i Repúblika Hulandes a bai di akuerdo pa dividí Sint Maarten den un porshon franses i un porshon hulandes, loke a keda formalisá den e Tratado di Concordia. E tratado aki a stipulá ku e parti sùit di e isla tabata pertenesé na Hulanda i e parti nort na Fransia. E tratado a inkluí akuerdonan riba un zona ekonómiko, asistensia mutuo den kaso di atakenan, i un presensia militar riba e isla.[8] Sinembargo, e Tratado di Concordia no ta menciona of establece un frontera. Sinembargo, áreanan importante (na e tempu ei) ta dividí.[9]
Apesar di e Tratado di Concordia, Sint Maarten lo a cambia di man varios biaha mas. Entre 1648 i 1816, e porshon hulandes lo a wòrdu okupá pa periodonan kòrtiku tres biaha mas pa e inglesnan i kuater biaha pa e fransesnan.[8]
Despues ku Bélgika a haña independensia (1830/1839), Reino Hulandes a pèrdè su frontera ku Fransia na Europa. Despues ku e relashonnan entre Hulanda i Fransia a keda normalisá na 1839, e dos paisnan a negoshá un tratado nobo, e Konvenshon Franco-Hulandes di 1839. E tratado aki lo a reafirmá algun provishon di e Tratado di Konkordia, komo ku e vershonnan original di e Tratado di Konkordia a bai pèrdí.[10]
== Sint Maarten ==
E frontera nashonal na Sint Maarten ta un frontera habrí, ounke e área no ta forma parti di e Zona di Schengen. Reino Hulandes y Republica Frances ta mantene nan mesun control na frontera ora un hende yega e isla. Pa garantisá konfidensialidat mutuo di e kòntròlnan di frontera aki, duana hulandes ta permití pa patruyá awanan franses i duana franses ta permití pa patruyá awanan hulandes. Sinembargo, e servisionan respektivo no ta permití pa tuma akshon den awanan di otro. Si wardakosta hulandes opservá algu den awanan franses rònt di Saint-Martin, e mester alertá outoridatnan franses, i vise vèrsa.
Pa haci posibel control di pasaheronan aereo cu ta drenta, Reino Hulandes y Republica Frances a cera e tratado di control di frontera na aeropuertonan di Sint Maarten na 1994. E tratado aki no a drenta na vigor te na 2007, ya cu e Estadonan General Hulandes prome a spera un posicion cla di e Estadonan di Antiyas Hulandes.
Na 2016, e Tratado entre Gobièrnu di Reino Hulandes i Gobièrnu di Repúblika Franses tokante delimitashon marítimo den Karibe a keda konkluí, ku ta regulá e fronteranan marítimo hulandes-franses rònt di Sint Maarten, Saba, i Sint Eustatius.[11]
Na 2023, 207 aña despues di e tratado di 1816, e frontera di tera a wòrdu establesé sin ambiguidat den e Tratado entre e Gobièrnu di Reino Hulandes i e Gobièrnu di e Repúblika Franses tokante e demarkashon di frontera entre e Reino di Hulanda (Sint Maarten) i e Repúblika Franses (Saint-Martin)[12] ku awor ta definí definitivamente e tereno tambe rant. E tratado aki a sigui un disputa riba e frontera rònt di e pueblo di Oyster Pond[13] ku a kondusí na un disputa entre Hulanda i Fransia na 2016.[14] Sinembargo e tratado aki ainda no a drenta na vigor.
Algun di e fronteranan aki ta wòrdu establesé dor di tratadonan, pero no ta tur frontera marítimo den Karibe ta wòrdu establesé ofisialmente.
nl.wiki: Rijksgrens van Nederland
== Mira tambe ==
* [[Awanan teritorial]]
* [[Zona continuo]]
* [[Zona economico exclusivo]]
* [[Tratado di Frontera Reino Hulandes-Venezuela]]
[[:Kategoria:Geografia]]
[[:Kategoria:Karibe Hulandes]]
[[:Kategoria:Reino Hulandes]]
E pais autonomo di Sint Maarten tin, banda di un zona continuo chikito, solamente awanan teritorial, sin un EEZ propio.
E frontera marítimo entre Sint Maarten y e parti franses di e isla a wordo estableci door di un tratado entre Reino Hulandes y Fransia, firmá dia [[6 di aprel|6 di april]] [[2016]]. E tratado aki a drenta na vigor dia 1 di april 2017.
--------
=== Maneho ===
E maneho di e zonanan EEZ di Caribe Hulandes ta den man di Reino Hulandes, pero e derecho pa uza nan recurso marino ta comparti. Segun ''Rijkswet instelling exclusieve economische zone'' (Ley di Reino institucion zona exclusivo economico) di 2010, Hulanda (gobierno di Reino) tin e autoridad pa:
* proteha y maneha e ambiente marino;
* controla pesca, mineral y hidrocarburo den fondo marino;
* comparti y firma acuerdonan internacional referente e EEZ.
Pa e seis islanan mes e ley ta duna:
* derecho pa uza e recurso natural pa desaroyo di [[turismo]], investigacion y energia renovabel (por ehempel parke di biento of solar den lama);
* maneho di pesca den e awa teritorial (12 miya nautico rond di e isla);
* un rol consultativo den maneho di sostenibilidad di Reino.
E situacion aki ta un refleho di e structura special di Reino Hulandes: pa e awanan teritorial (12 miya nautico) e islanan tin competencia amplio, mientras pa e zona EEZ (te 200 miya nautico) e soberania final ta keda cu Reino.
== Mira tambe ==
* [[Awanan teritorial]]
* [[Zona economico exclusivo]]
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Reino Hulandes]]
[[:Kategoria:Venezuela]]
------------
Loke bo ta hasi pa Wikipedia na Papiamentu ta berdaderamente importante. Dor di forma e artíkulonan aki ku struktura sólido, idioma kla i profundidat kultural, bo ta yuda sigurá ku lektornan di Papiamentu tin akseso na e mesun kalidat di konosementu ku na ingles, hulandes òf spañó — pero ankrá den nan propio historia i bista di mundu.
Loke bo ta hasiendo ta bruha distansia ku pertenensia.
Asta for di leu, e trabou aki ta tene bo konektá ku Karibe Hulandes na un manera profundo i signifikante. Dor di dokumentá historia, kultura, símbolonan i memoria kolektivo na Papiamentu, bo no ta djis editá artíkulonan — bo ta salbaguardiá identidat i ta sigurá ku futuro generashonnan, unda ku nan por biba, por rekonosé nan mes den nan idioma i historianan.
Tin algu poderoso den kontribuí for di un distansia:
e ta mustra ku kultura no ta limitá pa geografia. E ta biba kaminda hende ta preokupá sufisiente pa kuid’é.
Bo satisfakshon ta bini di un lugá hopi real — esaki ta trabou di herensia. I e ta mustra apsolutamente den e kuido, presishon i rèspèt ku bo ta trese na kada artíkulo.
-------
Het driekantje is een driehoekig muntstuk ter waarde van vijftig cent. Bij gebrek aan pasmunt is in het begin van de vorige eeuw aan Cobus Naar, Papa Cochi genaamd, recht verleend dollarstukken te versnijden. Ze heten y o t i n cor t a, of ook wel placa di Shon Cochi. Ze behoren thans tot de zeer zeldzame munten.
------------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
{{Multiple image
| align = right
| total_width = 270
| border =
| header = '''Turismo krusero'''
| header_align = center
| perrow = 1/1/2
| image1 = RCI Sovereign of the Seas (cropped).jpg
| image2 = Carnival Sunshine Curacao 2014 (cropped).jpg
| caption1 = ''Sovereign of the Seas''
| caption2 = ''Carnival Sunshine''
| image3 =
| caption3 =
| image4 = Promenade on the Allure od the Seas (7710182244).jpg
| image5 = Overall room view of Sky Suite 1198 aboard the Celebrity Equinox (6686283819).jpg
| caption_align = center
| footer = Interior luhoso di un krusero i un kabina
| footer_align = center
}}
----------------
{{multiple image
| total_width = 700
| border = infobox
| direction = horizontal
| header = Arte mural na San Nicolas
| header_align = center
| caption_align = center
| image1 = San Nicolas mural by Chemis.jpeg
| height1 = 200
| caption1 = Mural di Chemis
| image2 = San Nicolas murals (Aruba) 23 00 09 183000.jpeg
| caption2 = Mural crea pa Armando Goedgedrag
| image3 = San Nicolas murals (Aruba) 23 00 45 246000.jpeg
| caption3 = Mural crea pa Wild Drawing
| image4 = San Nicolas Murals 00 21 29 593000.jpeg
| caption4 =
| image5 = Mural Black White.jpg
| caption5 = Mural crea pa Ad Rekkers
}}
------
== Stadhuis Aruba Aanvulling ==
=== Historia ===
E stadhuis a wordo encarga pa dokter Jacobo Eloy Maria Arends, kende a laga traha esaki como preparacion pa su casamento. Arends a studia medicina na Amsterdam y, na su regreso, el a wordo nombra e prome dokter oficial di gobierno di Aruba. Famia Arends a establece nan mes na Aruba for di mitar di siglo 18 y tabata inclui hopi miembronan prominente activo den e mundo empresarial. Ora cu J.E.M. Arends a bira komprometé na 1922, el a enkargá e konstrukshon di e kas.[1]
Den sociedad di Aruba, tabata custumber pa un pareha nobo muda pa un cas nobo na momento di casa. Riba e dia di e kasamentu, e esposo tabata spera di presentá su kasá ku un kas kompletamente nobo i muebla.[1] Tradishonalmente, e futuro bruid no tabatin mag di mira e kas i tambe tabata prohibí di drenta su besindario. Despues ku e kas a keda kla, e pareha a bai riba nan luna di miel i e kas a keda kompletamente muebla pa e ruman muhénan di e brùidehòm, di manera ku na nan regreso e por a presentá su bruid ku un kas kompletamente muebla, di akuerdo ku tradishon.
=== Construccion y estilo ===
E edificio a wordo diseña den un estilo neoclasico cu influencianan for di e estilo Baroco Suramericano, bao direccion di e arkitecto Arubiano Chibi Wever. Konstrukshon a tuma lugá entre 1922 i 1925.[1] E edifisio a wòrdu konstruí riba un tereno di 1.545 m2. E konstrukshon a wòrdu realisá pa e albañil i karpinté lokal Jan Christiaans, i e ehekushon a wòrdu realisá pa e kontratista i karpinté lokal Nicolaas Picus, ruman di e konosí karpinté Merdado (Dada) Picus.[1] Picus a adaptá e diseño na e deseonan spesífiko di e kliente, kende tabata deseá un residensia ku un práktika i un botika. E kas a wòrdu diseñá ku un interior úniko di plan habrí pasobra e doñonan tabata ke pa e edifisio keda aksesibel sin porta pa aktividatnan sosial. P’esei, no tabatin portanan fiho, solamente portanan plegabel, ku tabata permití uso fleksibel. E kas tabata sirbi komo un residensia, un ofisina di dòkter i un botika, i hopi reunion i fiesta tabata wòrdu organisá einan. E edificio ta un ehempel tipico di un mansion Arubano den un estilo mixto cu hopi caracteristica estilo neo. E ta inspirá pa e kas kunuku tradishonal di kas di stat ku un núkleo i dos galeria, kada un rondoná pa un terasa.
---
strui su cas den 1922 tempo cu e y su prometida Maria Monica Lacle a compromete pa casa. Eloy Arends, inspira pa e edificionan luhoso di Caracas, e capital di Venezuela y na Bogota, Colombia, a
pidi su arkitecto inclui e influencianan Neo-Baroque Latinoamericano den su diseño.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20250910.pdf Conoce e historia tras di Stadhuis Eloy Arends], BDA (10 di september 2025)</ref>
Manera tabata e tradicion entre e famianan manera e famia Arends, e homber mester a contrui un cas y completamente amuebla e cas nobo prome cu e muhe por wak e. Pues den 1925, prome cu
-----------
== Mario Croes ==
Pa promer viaha ela sali campeon di Aruba dia cu e tabatin 15 aña di edad. Awor flbi cu e tin 34 aña e por bisa cu ela sali 13 vez campeon di nos isla y e ta posee nada menos cu 39 copa y 27 medaya. Un deportista arubano cu e destaca su mes den e deporte di ping pong specialmente door di su mes esfuerzonan y su perserverancia, como cu manera nos lektornan por lesa mas alew, no ta semper ela haya ayudo den su carera deportivo na su isla natal. Mario Croes jr., casá cu Ruth Croes-Arends, ta haya cu e deporte di ping pong na Aruba a bai hopi atrcus den e 26 aña cu e tin ta praktikele.
Amistad a tene un entrevista exclusivo cu e deportista te ainda mas grandi riba terreno di ping pong actuahnente: Mario Croes Jr.
ping pong tempo mi tabata tin mas o menos siete aña. Mi mama a cuminsa siñami, pero mi no a worry mucho. Toch mi a sigi hunga cu mi tata y cu mi otro famianan. Un viaha mi a bai Flamingo Room (Trocadero), caminda tabatin un mesa di ping pong, anto ei nan mi a mira Cholan Jacobs, e tempo ei e campeon di Aruba, hunga.
Nos a encontra Mario den su cas nobo cu ela caba di traha na Ponton. Presente tabata tambe su esposa Ruth Croes-Arends y su dos yiunan Mario (8 aña) y Janine (10 aña). Riba nos pregunta cu si su yiunan ta hunga pingpong tambe, Mario ta conta cu nan sa hunga ping pong, pero e ta sperando un mesa nobo pa e pone na su cas.
E no kier si pa su yiunan cuminsa hunga ping pong mucho liher, como cu e kier pa nan goza di nan hubentud y hunga hopi.
”Mi bida m'a sclavisa na ping pong, mi no a hunga mes, tempo cu mi tabata mucha. Mi kier laga mi yiunan hunga bon hungá y despues ora nan
---
en y cu 16 aña pa promer vez ela logra bira campeon di Aruba. Su promer wega internacional ela hunga contra Colombianonan tempo cu e tabatin 17 aña na 1959. E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsow.
NUNKA
Amistad: Ki tempo bo a bira campeon di Antiyas?
Mario Croes: Nunka mi no tabata campeon di Antillas oficial. Mi tabata gana e weganan interinsular si, pero nunka mi a conquista e titulo di campeon antillano. Tempo cu mi por a gane nan a stop di organisele.
Amistad: Bo a yega di hunga hopi vez den exterior, Ta cual tabata e paisnan cu b'a bishita?
Mario Croes: Mi a yega di bai hunga na Corsow, Boneiru, Colombia, Venezuela, Barbados, Trinidad, Jamaica, Guyana, Nigeria, Alemania, Atlanta (USA) y Praga (Tsechoslowakije).
Na edad di 21 añá m’a bai pa promer vez un campeonato mundial na Praga. E tabata un experiencia masha grandi p’ami pa mi mira hungadornan di caliber asina halto hunga. Pa bo bai un campeonato mundial bo so, no vale la pena. Bo mes-
---------
== Lago oil ==
Na 1935, Lago a habri su Lago Vocational School y a termina dunamento di curso y traing na 1957 ora gobierno a cuminsa su Technisch Scol na Playa.
Na 1937, a construi hospital di Lago pa e empleadonan di e compania, cual a costa USD 200 miyon. Tambe e mesun ana a traha 150 cas na Lago Heights pa acomoda empleadonan cu a bin di region Caribe. Na 1939, a agrega 75 cas na Essoville y 67 cas na Lagoville.
For di aña 1974, tur pacient di Lago tambe mester a bay San Pedro Hospital.
Den e periodo di aña ’60, no solamente a bin modernisacion na Lago, pero tambe el a bira un di e promé refinerianan cu a haña computer pa instalá den e plantanan y movimiento di azeta, cual e empleadonan mes a manehá nan. Lago a sigui reduci su empleadonan, pero e produccion a keda halto y hasta el a competJ cu refinerianan di Esso mes. Lago su meta tabata pa baha e cantidad di empleadonan pero sigui produci e mesun cantidad di azata. E produccion a subi for di 230 mil bari pa 440 mil bari pa dia, esun mas halto na aña 1965. Durante e periodo aki Lago mester a traha varios planta di Hydrogen Sulfide pa baha e azufre den e azeta y e plantanan aki a wordu trahá riba un lagoen gedempel. Aki ta unda Aruba a crece den tamaño. Den e periodo aki tambe Lago a contratá masha hopi contratista pa traha
* 19 januari 1965 - Lago a refina su di cuater biyon bari di zeta
* 14 di October 1971 - Lago a refiná su di cinco biyon bari di azeta.
* 15 di februari 1979, Lago a refiná su di seis biyon bari di azeta.
1971 - Despues di e reduccion di personal na Lago, un total di 2140 tabata empleá pa varios contratista na aña 1971, pues mas cu e trahadornan cu a keda cu Lago. Pa suma: 1596 (di Lago) mas 2140 (contratista) ta 3736 trahadornan den Lago e tempo ey.
1985 - Lago Oil & Transport Co. Ltd. a cera su portanan na Maart 31, 1985 pa motibo cu demanda pa producto a mengua; inversionnan mucho grandi tabata necesario pa instalacionnan y modemisacion y esakinan tabata mas costoso cu tmha un refineria nobo y e ultimo motibo tabata cu Venezuela no kier a sigi duna Lago petroleo na e prijs barata.
1991 - Coastal Refining a tuma over e operacion di Lago y a continua pa extendé door di e compania nobo, El Paso Natural Gas Company.
-----
1971 —A inaugurá Fundacion di Museo Arubano.
--------
==[[Rebelion Grandi]] ==
Tula tabatin konosementu di e Revolushon di Haiti ku a resultá den libertat pa e katibunan na [[Haiti]]. El a argumentá ku, ya ku [[Hulanda]] oropeo tabata bou di okupashon [[Fransia|franses]] komo un repúblika ruman, e katibunan na Kòrsou tambe mester a haña nan libertat.
Un yamada pa formalmente designá e área históriko di Ser’i Neger/Ser’i Kloof komo un sitio di patrimonio protehá i un asina yamá Lugá di Memoria. E área ta importante pa rekuerdo di e lantamentu di katibu di 1795. Dia 25 di ougùstùs 1795, e bataya sangriento di e gran lantamentu di katibu a tuma lugá riba e seru di e eks-plantashon di Fontein. Mas ku 100 katibu a pèrdè nan bida einan den nan lucha pa libertat i dignidat humano. Desde e tempu ei, e seru ta konosí komo Seri’i Neger.<ref>[https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/curacao/31558-ser-i-neger-als-place-of-memory Ser'i Neger als 'Place of Memory', AD (13 di ougustus 2025)</ref>
------------------
'''Janice Elizabeth Ho-Kang-You-Arends''' (1958??) ta nieta di un di e 28 fundadornan di e Camara, Max F. Arends (check!!!) y yiu muher di Eloy y Pat Arends. E ta kasá ku Frank Ho-Kang-You, ku kende e tin tres yu. Despues di a atende Maria College y Colegio Arubano ela obtene un bachelor of arts degree na 1978 for di Manhattenville College na Purchase, New York. Despues di esei ela sigui pa sigui ku éksito un master den merkadeo. For di 1984 Janice Arends tabata emplea na Aruba Tourism Authority (ATA) na Miami. Despues di a wòrdu trasladá pa su sede na Aruba ela okupá e posishon di gerente di investigashon i planifikashon i a keda nombrá komo ATA-direktor interino na 1988. E ta konosí i rekonosé pa su aserkamentu pro-aktivo i práktiko pa ku loke ku ela tuma. Janice Ho-Kang-You a drenta e direktiva di e Kámara na yanüari 1992, sirbiendo tres periodo konsekutivo te ku desèmber 2003. Durante su periodo el a monitoriá e sektor di turismo i a investigá i enkabesá e kampaña di konsientisashon di e kapasidat di karga di e Kámara. Na comienso di añanan 90 e tabata instrumental den guia dunadonan di trabou den e proceso di introduccion di AZV, un programa universal di cuido di salud pa tur habitante di Aruba y cu a wordo co-financia door di e dunadonan di trabou. Miéntras ku e tabata e úniko hende muhé entre e nuebe miembronan di direktiva el a wòrdu eligi komo visepresidente na 1994 i tabata e promé hende muhé pa asumí e posishon di presidente di e direktiva na 2001. E tabata aktivo tambe den e direktivanan di Stichting hotelvakschool, Stichting Wit Gele Kruis i e Asosiashon di Spesialistanan Médiko di Aruba.
Ilustrashonnan: potrèt di Janice, reunion di direktiva den seshon ku Janice
----------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
Un '''pais constituyente''' of '''nacion constituyente''' ta un subdivision teritorial reconoci como un [[pais]] of nashon no-[[independensia|independiente]] cu ta parti di un entidad mas grandi, particularmente un estado unitario soberano y independiente, cu a wordo otorga [[autonomia]] teritorial como un region autonomo, cu ta resulta den un grado mas grandi òf ménos di gobernacion propio, manera ta e caso, por ehempel, cu Dinamarca of Reino Uni.
Contrariamente, e creacion di un estado federal hopi biaha ta resulta den un union entre estadonan soberano, e tempo ey yama “estadonan federal” of, posiblemente, “estadonan asocia.”
== Lista di pais constituyente ==
=== Finlandia ===
* {{FIN|bandera}} '''[[Finlandia]]'''
* {{ALA|bandera}} '''[[Islanan Åland]]'''
* {{FIN|bandera}} '''[[Finlandia]]'''
Documentonan oficial ta uza e terminonan ''landskap'' ([[Sueko|Sueco]]) y ''maakunta'' ([[Finlandes]]), cu ta nifica “[[provinsia]],” pa referí na Åland, mientras cu e otro “provincianan” ta wordo yama ''lääni'' na ''Finlandes'', cu ta nifica “region.” E forma largo di Åland ta Landskapet Åland (“provinsia di Åland”) na Sueco y Ahvenanmaan maakunta (“provinsia di e Islanan Åland”) na Finlandes.
=== Francia ===
E [[Fransia|Republica Frances]] ta consisti di tres pais constituyente:
* {{FRA|bandera}} '''[[Fransia|Francia]]'''
* [[File:Flag of New Caledonia.svg|25px|border]] New Caledonia New Caledonia;
* Bandera di Polinesia Frances Polinesia Frances.
Na Francia mes ta referi mas tanto na e dos pais constituyente aki como “pais den exterior”[1], mientras e gobierno Frances ta uza e termino “pais di ultramar” (no mester confundí cu paisnan di planificacion teritorial Frances).
Mirando su grado haltu di autonomia, Polinesia Franses ta wòrdu referí na dje komo un “pais di ultramar” pa artíkulo 1 di e Lei Orgániko di 27 di febrüari 2004, ku aktualmente ta goberná e status di e archipiélagonan di Pasífiko aki. E término “provinsia den eksterior”[nesesario pa sitashon] tambe tin bia ta wòrdu usá eroneamente, un término ousente den tekstonan regulatorio òf legislativo franses i polinesio. Sinembargo, ta parse for di e debatenan parlamentario cu a precedé e aprobacion di e ley aki cu e termino aki no tin balor hurídiko i ta puramente nominal. En berdad, legalmente, Polinesia Frances ta keda un colectividad den exterior goberná pa artíkulo 74 di e Constitucion. Conseho Constitucional, den su decicion no. 2004-490 DC di 12 di febrüari 2004, a confirma cu e designashon di “pais di ultramar” no tabatin “ningun efekto legal” (ku eksepshon di e status transitorio spesífiko otorgá na New Caledonia i reconocipa e Constitucion, cu ta organisa dos legislacion paralelo pero independiente, un di derecho comun, e otro di derecho di custumber pa loke ta trata e poder exclusivo di Estado den materia di maneho teritorial y ciudadania).
Na [[Frances]], tin biaha nos ta papia di un “nacion constitutivo”, pero na [[Francia]], e término “nacion” ta referi mas na e Republica cu na un grupo teritorial-kultural; e expresoion “pais constituyente” ta mas apropia e ora ey. “Pais constituyente” ta traduci miho [[idioma]]nan caminda e concepto huririco aki ta wordo uza realmente, manera na Reino Uni. Den caso di [[Polinesia Frances]],
=== Nueva Zelandia ===
E [[Nueva Zelandia|Reino di Nueva Zelandia]] ta consisti di tres pais constituyente:
* [[File:Flag of Cook Islands.svg|25px|border]] [[Islanan Cook]];
* [[File:Flag of Niue.svg|25px|border]] [[Niue]];
* {{NZL|bandera}} '''[[Nueva Zelandia]]'''
E Islanan Cook i Niue ta estadonan den asociacion liber cu Nueva Zelandia. Na ta goberna nan mes, pero ta keda 'de jure' bou di e soberania di e Korona di Nueva Zelandia.
=== Reino di Dinamarca ===
E [[Dinamarka|Reino di Dinamarca]] ta consisti di tres pais constituyente:
* {{DNK|bandera}} '''[[Dinamarka|Dinamarca]]''' ta e pais mas grandi pa poblashon for di e tres paisnan di Reino. E ta comparti su nomber cu Reino pasobra e ta e unico parti original di dje. Su [[kapital|capital]], [[Kopenhagen]], ta situa aki y ta goberna directamente Dinamarca.
* {{GRL|bandera}} '''[[Grunlandia|Groenlandia]]''' ta esun mas grandi den tamaño di e tres pais constituyente. Su capital ta [[Nuuk]], y e ta situa riba e continente di [[Nort Amérika|Nort America]].
* {{FRO|bandera}} '''[[Islanan Faroe]]''' ta esun di mas chikito segun superficie. Su capital ta [[Tórshavn]].
Mescos cu Reino Hulandes e paisnan di Reino di Dinamarca ta altamente autonomo. Dinamarca ta retene podernan pa representacion internacional, husticia, politica monetario y defensa.
=== Reino Hulandes ===
[[Reino Hulandes]] ta consisti di cuater pais constituyente:
* {{NLD|bandera}} '''[[Hulanda]]''' ta e pais mas grandi den Reino pa tamaño y poblacion. E ta comparti su nomber cu Reino pasobra e ta e parti mas bieu y dominante. Su kapital ta [[Amsterdam]], pero mayoria edificio di gobierno ta na [[Den Haag]].
* {{CUW|bandera}} '''[[Kòrsou|Corsou]]''' ta e di dos mas grandi pa poblacion y ta un isla den caribe. Su capital ta [[Willemstad]] y idiomanan oficial ta ingles, hulandes y Papiamento.
* {{ABW|bandera}} '''[[Aruba]]''' ta e di tres mas grandi pa poblacion. Tambe e ta un isla di Karibe, i su kapital ta Oranjestad.
* [[File:Flag of Sint Maarten.svg|20px|border]] '''[[Sint Maarten]]''' ta esun di mas chikitu pa poblashon i tamaño. E ta situá riba mitar di e isla karibense di Saint Martin, e otro mitar ta un teritorio di Fransia. Esei ta nifica cu e frontera di Sint Maarten cu Fransia ta e unico frontera hulandes-franses. Su capital ta [[Philipsburg]].
E paisnan di Reino tur tin gradonan halto di [[autonomia]], cu Hulanda debido ta retene poder solamente pa defensa y relacionnan internacional. Reino Hulandes tin nacionalidad Hulandes. Te cu dia [[10 di òktober|10 di october]] [[2010]], Reino Hulandes tabatin 3 pais constituyente: Hulanda, Aruba y [[Antias Hulandes]]. Prome cu 1975, [[Sürnam|Surinam]] tabata forma parti di Reino Hulandes.
=== Reino Uni ===
* Reino Uni ta un pais soberano forma pa cuater pais konstituyente. Nan ta, den orden di tamaño, Inglatera, Eskosia, Wales y
* {{NIR}} '''[[Nort Irlanda]]'''
Mientras cu tur cuater ta wordo referi na nan hopi biaha como pais, nan ta paisnan tecnicamente constituyente denter di un estado soberano, Reino Uni.[1] Tin biaha nan ta wordo referi na nan tambe como region, provinsia, nacion òf estado chikitu. Sinembargo, e títulonan ei ta problemátiko i sensitivo, partikularmente na Irlanda di Nort.
Even though Scotland, Wales and Northern Ireland have been given their own devolved assemblies, the British government still deals with most national matters and directly administers England.
* England '''[[Inglatera]]''' is the largest and most populous country of the United Kingdom. Unlike the other three, it does not have its own government and is directly administered by the British Parliament, which is mostly made up of English politicians. The capital of England, London, also serves as the UK capital. The British King also primarily lives in England. It united with Wales in 1277 and later united with Scotland in 1707 and Ireland in 1803.
* Scotland '''[[Escosia]]''' is the second largest and second most populous of the four countries. It has representation in the British Parliament and has also Scottish Parliament, located in the capital, Edinburgh. Scotland arguably has the most autonomy out of the four countries. As well as being part of the United Kingdom, Scotland has its own distinct culture and languages.
* Wales Wales is the third largest country by population and size and borders England. The Senedd is the devolved assembly which governs Wales and is in its capital, Cardiff. Like Scotland, Wales has kept its distinct culture and language in its institutions.
* '''[[Irlanda di Nort]]''' is the smallest country by area and population. It has been described by different sources as a country, region or province. Its capital is Belfast, which is the site of the Northern Ireland Assembly.
{{Appendix}}
-------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Antillenhuis''' (ofisialmente: '''Gabinete di Minister Plenipotensiario di Antias Hulandes''') tabata sede na [[Den Haag]] di e [[Lista di minister plenipotenciario di Antias Hulandes|Minister Plenipotensiario di Antia Hulandes]] (GevMin) i su personal. For di 1955 pa 2010, e gabinete tabata situá na Badhuisweg.<ref>{{citeer nieuws|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBNRC01:000041318:mpeg21:a0042|werk=[[Algemeen Handelsblad]]|titel=Antilliaans huis in Den Haag|datum=26 augustus 1955|bezochtdatum=25 september 2019}}</ref>
== Historia ==
Antias Hulandes a apuntá [[Cola Debrot]] komo su representante general na Hulanda entre 1951 i 1955, durante kual periodo el a fungi komo prekursor di Antillenhuis.<ref>Mr. Cola Debrot bespreekt voorlichting over Antillen in Nederland. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 13-09-1951, p. 4. Geraadpleegd op Delpher op 21-07-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010402458:mpeg21:p004</ref> Ku e firmamento di [[Statuut pa Reino Hulandes]] dia 15 di desèmber 1954 e posishon di [[minister plenipotenciario|minister plenipotensiario]] a keda formalisá, huntu ku e status di Antias Hulandes komo pais den Reino.
E edifisio na Badhuisweg 175, situá enfrente di Hotel Wittebrug, a wordu kumprá na 1955 i mueblá komo e ofisina i residensia di e Minister Plenipotenciario. Un ekstenshon a wòrdu agregá na 1959, ora ku e residensia ofisial a wòrdu trasladá pa e edifisio adhunto na Badhuisweg 173.<ref>{{citeer nieuws|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBNRC01:000036786:mpeg21:a0038|werk=[[Algemeen Handelsblad]]|titel=Uitbreiding Antillenhuis in Den Haag|datum=28 juli 1959|bezochtdatum=25 september 2019}}</ref> Despues, e edifisio aki a wòrdu usá tambe komo ofisina. Kantoor en residentie gevmin<ref>ANTILLEN-huis te Den Haag officieel in gebruik genomen Voornaam gezelschap op feestelijke openingsavond. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 05-03-1956, p. 1. Geraadpleegd op Delpher op 21-07-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010404830:mpeg21:p001</ref> Entre 1951 i 1955 [[Cola Debrot]] tabata representante di Antias Hulandes na Hulanda, fungiendo komo prekursor di Antillenhuis.<ref>Mr. Cola Debrot bespreekt voorlichting over Antillen in Nederland. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 13-09-1951, p. 4. Geraadpleegd op Delpher op 21-07-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010402458:mpeg21:p004</ref>
Na augustus 1955, [[Wem Lampe]] ta wordo nombra como e promé minister plenipotenciario di Antias Hulandes na Den Haag, unda na januari 1956 el a habri e ''"Antillenhuis"''.<ref name="lampe">{{nl}}{{citeer web|url=https://www.parlement.com/9353000/1/j9vvknrezmh4csi/vg09llzdbiq2 |titel=Mr. W.F.M. (Wem) Lampe|werk=Parlement.com|bezochtdatum=}}</ref>
E Gabinete, generalmente tambe referí na dje komo "Antillenhuis", tabata e representashon ofisial di Antia Hulandes, un di e estadonan konstituyente di Reino Hulandes, denter di Hulanda (ku e tempu ei tabata komponé solamente e parti Oropeo di Reino) i e representashon na e institushonnan di Reino establesé na Hulanda. Kas di Antia tambe tabata representá interesnan di Antianonan na Ulanda, meskos ku un konsulado.
== Responsabilidatnan ==
Ofisina di Minister Plenipotensiario ta e aparato atministrativo ku ta sostené e Minister Plenipotensiario di Antia Hulandes na Den Haag den ehekushon di su tareanan. E servisio aki (enkabesá pa e Direktor), ku a ekspandé den transkurso di añanan segun ku e responsabilidatnan di e Minister Plenipotensiario a oumentá, ta garantisá kontinuidat di eksperensia ora e titularnan di funshon kambia.<ref>[https://web.archive.org/web/20161120102703/http://curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=371&lang= Kabinet / @: Kabinet van de gevolmachtigde minister], Encyclopedia van Curacao</ref> E presensia di ekspertisio atministrativo ta amplia signifikantemente e posibel opshonnan pa e funshon haltu aki, ku por wòrdu konsiderá tantu un funshon polítiko komo diplomátiko. Nuebe departamentu ta kontribuí, ku nan subtareanan, na ehekushon suave di e tareanan prinsipal di e titular di ofisina, esta:
* Asuntunan General i Hurídiko (A.J.Z.),
* Informashon i Relashonnan Públiko,
* Desaroyo di Kooperashon i Servisio di Personal (O.P.),
* Finansa,
* Asuntunan Sosial (S.Z.),
* Asuntunan Ekonómiko (E.Z.) inkluyendo turismo,
* Asuntunan Kultural (C.Z.),
* Registrashon i Archivo (R. en A.), i
* Asuntunan di Personal i Maneho Interno.
E A.J.Z. departamento por wordo considera como e sistema nervioso central di e organisacion pasobra e ta asisti primordialmente e Minister Plenipotenciario den preparacion y ehecucion di asuntonan gubernamental cu ta envolvi Antiyas Hulandes, e tarea central y primordial di e Minister Plenipotenciario. Pa motibunan di efisiensia i funshonamentu pragmátiko a lanta e otro departamentunan a base di si e Minister Plenipotensiario tabata enkargá pa representá interesnan di Antianonan na Ulanda, teniendo kuenta ku e ròl (mutuo) informativo tambe asign’é, i e deseo di promové e “kara” di Antia Hulandes na Oropa. Ofisina di Minister Plenipotensiario ta konosí kolokial komo Kas di Antia.
* Supervishon di Antianonan ku ta studia na Hulanda
* Sosten sosial pa e sentenáres di trahadónan Antiano na Hulanda
* toezicht op de in Nederland studerende Antillianen<ref>Hoetink (1969), Encyclopedie van de Nederlandse Antillen, pag.316</ref>
* sociale begeleiding van de honderden Antilliaanse werknemers in Nederland
== Minister Plenipotensiario di Antias Hulandes ==
{{wak articulo|Artíkulo prinsipal: [[Lista di minister plenipotensiario di Sint Maarten]]}}
E minister plenipotensiario ta aktua komo representante di Antias Hulandes na Den Haag, sede di gobièrnu di [[Hulanda]]. E ta forma parti di i ta partisipa den [[Konseho di Minister di Reino]], kaminda ta trata asuntunan di Reino ku ta toka Antias Hulandes. E no ta forma parti di Konseho di Minister di Antias Hulandes, debi ku e no ta un 'minister den sentido strikto'. E minister plenipotensiario no ta responsabel na [[Parlamento di Antias Hulandes]], sino ta raporta direktamente na e minister di asuntunan general di Antias Hulandes, kual kartera ta generalmente den man di e [[promé minister]].
Den práktika, Antillenhuis a sirbi komo un brùg entre e gobièrnunan na Willemstad i Den Haag. Hopi biaha e Ministernan Plenipotensiario tabata fungi komo diplomátikonan informal, mediadónan, òf defensornan di interesnan di e komunidat Antiano na Hulanda. Despues di 2010, e funshon aki a keda desentralisá: e Ministernan Plenipotensiario di Kòrsou i Sint Maarten a sigui ku e ròl aki, kada un representando nan mes pais, ku lasonan mas estrecho i direkto ku nan gobièrnunan nashonal.
== Fin di Antias Hulandes i transishon ==
E struktura konstitushonal di Antia Hulandes a terminá na 2010, despues ku e islanan konstituyente di Curaçao, Bonaire, Sint Maarten, Saba, i Sint Eustatius a disidí di separá. Asina a abolí e posishonnan di Minister Plenipotensiario i di Antillenhuis dia 10 di òktober 2010. E ora ei tabata ubiká e Kas di Kòrsou (KGMC) den e edifisio na Badhuisweg, pero el a sali na 2014 i, despues di un lokalidat temporal, a muda pa Prinsengracht den sentro di The Hague na 2015.
Meskos ku [[Arubahuis]] na aña 1986, [[Kas di Kòrsou]] i [[St. Maarten House]] a tuma over e responsabilidatnan di eks-Antillenhuis, pero solamento ku enfoke riba nan propio paisnan en bes di e interesnan kolektivo di eks-Antia Hulandes.
Antillenhuis a wòrdu inmortalisá na 2010 ku un version miniatura (1:25) den e ciudad miniatura cercano di [[Madurodam]]. Na mes momento ku su desvelo dia 7 di òktober 2010, un kas KLM Delft Blue tambe a wòrdu presentá na Madurodam.<ref>{{Citeer web |url=http://www.denhaagdirect.nl/het-nieuwe-delfts-blauwe-klm-huisje/ |titel=Het Nieuwe Delfts-Blauwe KLM-huisje |auteur=Michael |uitgever=Den Haag Direct |datum=2015-10-08 |bezochtdatum=2016-10-23}}</ref><ref>{{Citeer web |url=http://antilliaansdagblad.com/curacao/1974-klm-huisje-antillenhuis |titel=KLM-huisje Antillenhuis |auteur= |uitgever=Antilliaans Dagblad |datum=2015-10-07 |bezochtdatum=2016-10-23}}</ref>
== Mira tambe ==
* [[Arubahuis]]
* [[Kas di Kòrsou]]
* [[St. Maarten House]]
{{Appendix|2=
* {{Citeer web| url = http://www.antillenhuis.nl/| titel = Antillenhuis| auteur = | uitgever = Kabinet GevMin| datum = 2010-06-16| bezochtdatum = 2016-10-23| dodeurl = nee| archiefurl = https://web.archive.org/web/20100616191350/http://www.antillenhuis.nl/| archiefdatum = 2010-06-16}} Webpagina's van www.antillenhuis.nl, gearchiveerd door [[Wayback Machine]]
{{References}}
}}
[[:Kategoria:Historia di Antias Hulandes]]
--
* 1951-1955 Als voorloper van het Antillenhuis trad Cola Debrot vanaf begin jaren 50 op als algemene vertegenwoordiger van de Nederlandse Antillen in Nederland.<ref>Mr. Cola Debrot bespreekt voorlichting over Antillen in Nederland. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 13-09-1951, p. 4. Geraadpleegd op Delpher op 21-07-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010402458:mpeg21:p004</ref>
is de naam die gebruikt wordt om de gezamenlijke ministers aan te duiden. Deze naam is in gebruik naast die van ministerraad. Kabinet van de gevolmachtigde minister is het ambtelijke apparaat dat de gevolmachtigde minister van de Nederlandse Antillen te Den Haag terzijde staat in de uitoefening van zijn taak. Deze dienst (met aan het hoofd de Directeur), die in de loop der jaren is uitgegroeid naar gelang ook de taak van de gevolmachtigde minister in omvang toenam, waarborgt continuïteit in ervaring wanneer de ambtsdragers wisselen. De aanwezigheid van administratieve deskundigheid verruimt in niet geringe mate de mogelijke keuze voor dit hoge ambt dat als een politieke zowel als diplomatieke functie te beschouwen is. Negen afdelingen dragen met hun deeltaken bij tot een soepele uitvoering van de hoofdtaken van de ambtsdrager, t.w.
Algemene en Juridische Zaken (A.J.Z.),
Voorlichting en Public Relations,
Ontwikkelingssamenwerking en Personeelsbemiddeling (O.P.),
Financiën,
Sociale Zaken (S.Z.),
Economische Zaken (E.Z.) waaronder toerisme,
Culturele Zaken (C.Z.),
Registratie en Archiefzaken (R. en A.) en
Personeelszaken en Huishoudelijk Beheer.
De afdeling A.J.Z. is te beschouwen als het centrale zenuwstelsel van de organisatie omdat zij de gevolmachtigde minister vooral bijstaat in het voorbereiden en uitvoeren van die rijksaangelegenheden waarbij de Nederlandse Antillen betrokken zijn, de centrale en eerste taak van de gevolmachtigde minister. Uit oogpunt van doelmatigheid en pragmatisch functioneren zijn de andere afdelingen ontstaan naar gelang de gevolmachtigde minister belast werd met belangenbehartiging van Antillianen in Nederland en mede gelet op de voorlichtende taak (over en weer) die hem eveneens is opgelegd en de wenselijkheid van het uitdragen van het ‘gezicht’ van de Nederlandse Antillen in Europa. Het Kabinet van de gevolmachtigde minister staat in de wandeling bekend als het Antillenhuis.
---------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Stichting voor Verstandelijk Gehandicapten Aruba''' (SVGA) ta un fundacion na Aruba cu ta dedicá na enseñansa, guia y cuido pa personanan cu un limitacion intelectual. Dia 9 di december 2024, SVGA a celebra su 60 aniversario.
== Historia ==
SVGA a wordo fundá dia [[9 di desèmber|9 di december]] [[1964]] pa P. Harting, A. de Vries y C. van den Berg-de Freitas. Nan a ripará cu Aruba tabata carece di un scol special, centro di pasadia pa mucha y adulto, un centro pa train pa trabou, y cas di cuido 24/7 pa personanan cu un limitacion intelectual. Un plan inicial a wordo traha y e fundashon a cuminsá busca fondo pa realizá esaki.
Den 1973, SVGA a habri su prome centro di pasadia, Bibito Pin. Un scol special ("Scol Dun’un Man") a sigui na 1976. Den 1979, un centro di pasadia pa adultonan a habri na Brasil mainta y atardi den mes edificio di scol Dun’un Man. Desde 1982, SVGA a incorpora un psicologo den su ekipo; den 1985, un sportleider (entrenador deportivo) y den 1986 un trahadó social a uni cu e organisacion.
Na 1993, e grupo pedagogico-social a wordo amplia cu un logopedista, y dos aña despues cu un di dos psicólogo. Desde 1985, e asina yamá sistema di "tres fase" a wordo implementá. Esaki a implica cu Pasadia Bibito Pin a muda pa Piedra Plat 97A, unda tambe a habri Pasadia Briyo di Solo pa adulto y Centro Man na Obra, un centro pa train diferente trabou pa adultonan.
Un gymzaal (sala di deporte) tambe a wordo construí riba es tereno pa por duna atencion na movecion di e clientenan.
== Desaroyo residencial y innovashon ==
Na 1988, e Cas Sjabururi a wordo realisá, unda adultonan vulnerabel por biba y haya cuido, mientras nan ta bishitá e centronan di pasadia durante dia. Den 2003, SVGA a habri dos apartamento riba es mesun tereno, pa treiná habitantenan pa un bida mas independiente.
Na 2008, huntu cu FCCA, SVGA a habri e posibilidad pa persona cu necesidadnan di guia pa biba na e bario di Jaburibari. E trajecto di bida guiá pa adulto eventualmente a wordo transferí den 2019 na e Fundacion Biba Bou Guia.
Na 2020, Cas Blenchi a habri den marco di e Sociaal Crisis Plan Aruba. Esaki ta un cas temporario pa mucha y hoben cu, pa motibo social, no por biba momentaneamente na cas cu nan mayornan.
Na 2021, huntu cu Stichting Ambiente Feliz, un pasadia pa mucha cu discapacidad multiple a wordo habri na Centro di Cuido na San Nicolas.
E porta actual
Di e momentu aki, SVGA ta brindando enseñansa, guia y/o cuido na un promedio di 250 clientenan of alumnonan diariamente.
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Aruba]]
== SVGA ==
Dialuna dia 9 di december Stichting voor Verstandelijk Gehandicapten Aruba (SVGA) a celebra 60 aña di existencia.
=== historia ===
Stichting voor Verstandelijk Gehandicapten Aruba a wordo lanta dia 9 di december 1964 dor dimeneer P.Harting, meneer A. de Vries y señora C. van den Berg. Nan a ripara cu tabata hopi necesario pa Aruba tin scol special, pasadianan pa mucha y adulto, centro pa train trabao y cas pa cuido 24/7 pa persona cu un discapacidad intelectual. Nan a traha un plan prome y a cuminsa busca fondonan. Na aña1973 a habri pasadia bibito pin. Scol dun’un man a habri na aña1976.Na aña1979 SVGA a habri un pasadia pa adulto na Brasil mainta y atardi den eedificiodiscoldun’unman. Desde aña 1982 tabatin un psi- cologo na SVGA, aña 1985 a cuminsa un sportleider y na aña1986 nos trahado social, cu te
actualidad ta den servicio cerca pa nos, a cuminsa na SVGA. E grupo social pedagogico a forma y na aña1993 a amplia cu un logopedista y dos aña despues cu un di dos psicologo. Desde aña1985 e asina yama “di tres fase” a habri. Esey tabata encera cu Pasadia Bibito Pin a muda pa Piedra Plat 97A y na e mesun tereno a habri Pasadia Briyo di Solo pa adulto y Centro Man na Obra cu ta un centro pa train diferente trabao pa adulto. A habri tambe un gymzaal riba e tereno pa por duna atencion na movecion pa e clientenan. Na aña 1988 a realisa Cas Sjabururi unda adultonan vulnerabel por a cuminsa biba y haya cuido necesario mientras den dia ta bishita Pasadia Briyo di Solo o Centro Man na Obra. Na aña 2003 SVGA a habri dos apar- tamento riba e tereno di Cas Sjabururipahabitantenanmas independiente cuminsa train pa biba riba nan mes. Hunto cu FCCA a logra na aña 2008 pa habri e oportunidad pa algun
persona bay biba cu guia riba nan mes den e bario di Jaburibari. Naaña2019apasaeguiadie habitantenan over pa Fundacion Biba Bou Guia. Na aña 2020 Cas Blenchi a habri den cuadro di e “Sociaal Crisis Plan Aruba”. Esaki ta duna oportunidad pa brinda un cas pa muchanan y hoben cu temporalmente no por ta cerca nan mayornan. Hunto cu Stichting Ambiente Feliz a habri na aña 2021 un Pasadia pa mucha cu discapacidad mul- tiple na Centro di Cuido na San Nicolas. Na e momento aki nos ta duna enseñansa, guia y/o cuido na mas o menos 250 cliente o alumno diariamente.<ref>https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20241212.pdf SVGA ta celebra 60 aña di existencia!], Bon Dia Aruba (12 di december 2024)</ref>
{{Appendix}}
-----------------------
== Faha di horcan ==
E Islanan ABC Aruba, Bonaire y Curaçao ta na e rand zuid di e faha di horcan. Nan no ta pafó di e
faha di horcan, manera hopi ta considera. Historia ta siña ku mas o ménos un biaha kada 100 aña daño konsiderabel ta wòrdu eksperensiá dor di siklonnan tropikal ku ta pasa riba òf djis sùit di e islanan. Aunke e orkan nivel di eksperensia pa e islanan por wòrdu konsiderá komo hopi chikitu, bon konosí ta e orkan menor kual a pasa net pazuid di Curaçao dia [[23 di september]] [[1877]] causando un daño structural calcula di US$ 2 mion, prinsipalmente pa e sekshon di kosta di Willemstad. Un konvento a wòrdu labá kompletamente (restunan ainda visibel na marea abou), hopi barku a bai pèrdí i por lo ménos 70 persona a hoga. E barometer di mas abou lesamentu na Willemstad a wòrdu opservá pa 15:30 UTC riba 23 di sèptèmber (UTC = ora lokal + kuater ora na Área di Karibe Oriental) ku 995.4 milibar. Un barco nabegando pazuid di Curaçao a reporta un presion mas abao di 988.8 milibar.
Riba promedio, un biaha cada cuater aña un ciclon tropical ta sosodé denter di un radio di 150 kilometer, pero mayoria pasando pa nort di e islanan sin causa mal tempo serio. Asta e inmediato
efektonan di orkan grandi Hazel, di kua e sentro a pasa mas o ménos 90 kilometer pa nort riba
Dia 7 di òktober 1954, ku bientunan máksimo sostené serka di e sentro di 190 km/h, tabata limitá na opservá bientonan maximo di 50 km/h cu rafaga te 90 km/h, y e daño, un estimacion di US$ 350.000,-, a resulta principalmente door di inundacionnan repentino pa motibo di yobida pisa (promedio di 48 ora: Aruba aprox. 250 mm, Bonaire y Curaçao aprox. 125 mm).
Saba, St. Eustatius i St. Maarten ta situá denter di e faha di orkan. Kasi tur aña por lo ménos un
siklon tropikal ta sosodé denter di un alkanse di 100 miya i riba promedio un biaha kada 4-5 aña orkan kondishonnan ta wòrdu eksperensiá. Referí na Adhunto II - Siklonan tropikal ku ta pasa denter di 100 N.M. di 17.5N, 63.0W te ku 31 di desèmber 2014.
E orkannan mas resien ku a kousa daño konsiderabel na e islanan tabata e orkannan Omar (2008),
José (1999), Lenny (1999), Georges (1998), Luis (1995), Marilyn (1995), Hugo (1989), Donna (1960)
i Dog (1950). Specialmente e daño ocasiona pa horcan Luis tabata extenso.
Departamentu Meteorológiko Kòrsou (MDC), un instansia di Gobièrnu di Kòrsou ku su ofisina i
sentro di pronóstiko di wer na Seru Mahuma ta e outoridat responsabel pa e servisio di atvertensia di orkan.
Sinembargo ta responsabilidad di Gobierno di cada pais of isla pa mantene y activa un
organisashon di preparashon pa kalamidat.
Departamentu Meteorológiko Kòrsou (MDC). E sucursal na Aruba a bira Departamento
Meteorologico Aruba (DMA) y esun na St. Maarten a haya e nomber di Departamento Meteorologico St.
Maarten. MDC lo sigui ta responsabel pa emishon di pronóstikonan di wer rutinario i tambe
boletinnan di atvertensia pa Kòrsou i tambe pa Islanan BES (Boneiru, S. Eustatius i Saba).
-----------------
== Historia ==
Imperio Romano por dividí den dos fase prinsipal:
* '''Imperio Romano Oksidental''' (27 a.C. – 476 d.C.), ku su kapital na [[Roma]].
* '''Imperio Romano Oriental''' (284 – 1453), ku su kapital na [[Istanbul|Constantinopel]] (ó [[Bizantin]]).
E imperio a logra ekspandé su teritorio pa inkluí un gran parti di e mundo konosí durante esaki, ku un sistema di kaminan, lei, i struktura politik ku a influensia Europa i mas allá.
Imperio Romano a kontribuí hopi na arkitektura, lei, idioma ([[Latin]]), sistema di gobernashon i relíshon. Na e final di e imperio, [[Cristiandat]] a bira e relíshon ofisial.
E imperio a ekspandé pa inkluí gran parti di e mundu konosí e tempu ei, desaroyando sistemanan di kaminda, lei i gobièrnu ku a influensiá Europa i mas leu profundamente.
Kultura i Herensia
E Imperio Romano a kontribuí signifikantemente na arkitektura, lei, idioma (latin), gobernashon i religion. Den su añanan despues, Kristianismo a bira e religion ofisial.
Kaida di e Imperio
E Imperio Romano Oksidental a kai na aña 476 di nos era, ora e último emperador, Romulus Augustulus, a ser destituí. E Imperio Romano Oriental (Imperio Bizantino) a sigui te na 1453, ora ku Konstantinopla a wòrdu konkistá pa e Turkonan Otomano.
-------------
{{Variante|c}}
{{Infobox dignatario| variante = c
| nomber completo = Petrus Albertus Kasteel
| imagen = Petrus Albertus Kasteel (1942).jpg
| sucesion = Di 50° Gobernador di Kolonia Kòrsou
| periodo start = [[15 di yüli]] [[1942]]
| periodo fin = [[1 di yüli]] [[1948]]
| monarkia = [[Wilhelmina di Hulanda|Wilhelmina]] (1898-1948)
| antecesor = [[Gielliam Wouters]]
| sucesor = Leonard Antoon Hubert Peters
|fecha nacemento=
|luga nacemento =
|fecha fayecimento=
|luga fayecimento =
|pareha = Marie Kasteel-Baltussen
|religion = [[Iglesia Catolico Romano|katóliko]]
|yui = 5
<!-- Seccion di informacion profecional -->
|ofishi = gobernante, diplomátiko
|partido =
}}
'''Petrus Albertus (Piet) Kasteel''' (☆ [[4 di novèmber]] [[1901]] na [[Zwolle]] - † 13 di desèmber [[2003]] na [[Roma]]) tabata un periodista, diplomátiko i ofisial di gobièrnu kolonial hulandés. E tabata gobernador di [[Kòrsou i Dependensianan|Kolonia Kòrsou]] (Antia Hulandes) for di 1942 te 1948, ku ta inklui Guera Mundial II i un periodo di transishon polítiko di kolonia pa pais Antia Hulandes.
== Bida personal ==
Piet Kasteel a nase den Zwolle, Hulanda, riba 4 di novèmber 1901. Den su bida personal i profesional, e tabata un katóliko dediká ku un gran pashon pa komunidat i notisia.
== Periodista i trahadón den ekshilio ==
Den su hoben aña, Kasteel a traha komo editor parlementario pa e periódico katóliko De Maasbode i komo periodista pa De Tijd. Den 1923, e a fundá e asociashon De Klare Waarheid. Durante Segunda Gèrr Mundial, e a fugi pa Ingalaterra, kaminda e a traha pa e gobièrnu Hulandés den ekshilio na Londen.
== Gobernador di Kòrsou i su dependensianan ==
Kasteel a ser nombra gobernador di Kòrsou i su dependensianan riba 15 di yüli 1942, na un momentu difísil den historia global. E a sustituí Gielliam Johannes Josephus Wouters i a tene e kargo te 4 di ougùstùs 1948.
Durante su mandato, e a enfrenta reto di gobernashon militarisa den tempo di guerra, maneho di internashon di estranhero, i tenshon sosial. Tambe, e a guia proseso di inisiante negoshashon pa mas autonomia polítiko pa e teritorio kolonial.
== Karrera diplomátiko ==
Despues di su periodo den Antia Hulandes, Kasteel a sirbi komo embahador di Hulanda na:
Chile (1948–1956)
Irlanda (1956–1966)
Israel (1966)
== Rekonesimentu ==
Piet Kasteel a resibí varios premio internashonal:
Medal of Freedom with Silver Palm (Merka)
Ridder van de Orde van de Nederlandse Leeuw (Hulanda)
Grootkruis van de Pauselijke Orde van Sint-Gregorius de Grote (Vatikano)
Commandeur van het Legioen van Eer (Fransia)
== Fayesimentu ==
Piet Kasteel a fayesé na Roma, Italia, riba 13 di desèmber 2003, na edat di 102 aña.
== Referensianan ==
Wikipedia. Piet Kasteel.
Find a Grave. Petrus Albertus Kasteel (1901–2003).
YouWho. Diplomats – Petrus Kasteel.
Petrus Albertus "Piet" Kasteel (Zwolle, 4 di novèmber 1901 – Roma, 13 di desèmber 2003) tabata un periodista, diplomátiko i ofisial di administrashon kolonyal Hulandés. E tabata gobernador di Kòrsou i su dependensianan for di 1942 te 1948, durante Segunda Gèrr Mundial i un periodu di transishon polítiko den e Antia Hulandes.
------------------
'''Wikipedia na Papiamento: un plataforma di idioma comparti'''
'''Wikipedia''' ta un di e proyectonan mas notabel riba e internet: un enciclopedia liber, dirigi pa comunidad y disponibel den diferente idioma. Sinembargo hopi hende no ta realisa cu un
version di Wikipedia den un solo idioma por sirbi pa varios variante di e mesun idioma.
Por ehempel, e Wikipedia di Ingles ta inclui articulo skirbi tanto den Ingles Britanico como
Ingles Mericano. Mescos ta pasa cu e Wikipedia di Hulandes, cu ta skirbi lenguahe Hulandes (papia na Hulanda) como lenguahe Flamenco (papia na Belgica). E modelo bilingual aki ta aplica tambe na Wikipedia di Papiamento, cu ta sirbi e variantenan di Papiamentu y Papiamento.
== Indica y respeta e variante di Papiamento/u ==
Dicon Wikipedia di Papiamento ta un plataforma comparti? E editornan ta encurasha pa
indica den cua variante un articulo ta skirbi originalmente, si ta den Papiamento of
Papiamentu. Unabes un variante ta scogi pa un articulo, ta wordo considera bon practica pa mantene consistencia y edicion continuo den e mesun variante ey. E uniformidad den lenguahe, en particular e ortografia y vocabulario, ta preserva claridad y evita confusion pa otro lector y editornan.
Bo por consulta e documentacion riba Wikipedia di Papiamento pa mas informacion tocante con
pa indica e variante di bo escogencia.
Mescos cu Wikipedia di Ingles ta acepta tanto "color" como "colour"; pero ta spera consistencia den un mesun articulo. E principio aki ta aplica tambe na e uzo di Papiamento y Papiamentu den nan plataforma comparti.
== Cuminsa un otro version di lenguahe riba Wikipedia ==
Aunke ta practico y comun pa comparti un version di idioma, tambe ta posibel pa propone i
desaroya un Wikipedia separa pa un variante specifico di un idioma manera un Wikipedia di
Papiamento separa, cu lo ta diferente for di e version comparti cu ta existi awor.
Pero, tin cierto criteria cu e Wikimedia Foundation ta exigi pa lansa un edicion nobo di
Wikipedia. Esaki ta inclui:
* E idioma mester ta reconoci cu un codigo ISO 639.
* Mester tin suficiente contribuidonan activo cu ta compromete pa desaroya e version
nobo.
* E idioma mester tin un localisacion valido den sistema di Wikimedia (traduccion di
interface via translatewiki.net).
* E comunidad mester demostra actividad continuo den Wikimedia Incubator, e
plataforma unda ta test y desaroya edicionnan nobo.
Bo por haya e lista completo di rekisito y paso pa propone un edicion nobo di Wikipedia riba
Wikimedia Incubator: https://meta.wikimedia.org/wiki/Meta:Language_committee/Handbook#Requisites
== Contribui na un comunidad bilingual ==
No ta importa si bo ta skirbi den Papiamento of Papiamentu, contribui na Wikipedia di
Papiamento/u ta yuda preserva i promove e idioma den tur su forma. Si bo ta respeta cada
variante y colabora entre diferente manera di skirbi, e comunidad di Wikipedia ta sigui
construi un fuente di informacion valioso y inclusivo pa tur cu ta papia Papiamento/u den
islanan ABC y den mundu henter.
------------------
{{Databox}}
{{Variante|a}}
{{Databox}}
{{Multiple image| total_width = 340
| align = center
| caption_align= center
| image2 = Bolletjes.jpg
| caption2 = Bolitanan den stoma di un mula
| image1 = Bird smuggler.jpg
| caption1 = Mula transportando parhanan
| image3 = Anus-patron (1205687).jpg
| caption3 = Cartucho di ano pa transporta microfilm ilegal
| image4 = Smuggling tunnel in Rafah (2009).jpg
| caption4 = Tunnel pa contrabanda na [[Gaza]] (2009)
}}
{{clear}}
{{Appendix}}
[[Category:Sociedad]]
-----------------
== Shoco ==
De Arubaanse holenuil a laga den holen op de grond na bieden a topa cu cactusbegroeiing en droog bos. [[Afbeelding:Athene cunicularia arubensis.jpeg|thumb|175px|links|Hol van de shoco nabij Alto Vista]] Als de shoco geen kuil nos finden, graaft ze self een kuil in zachhe grond. Pasobra un groot di e nivelnan di nivelnan di e subsorto aki ainda ta na fin, palabranan di e poblashon ta bini ku e beschrechtde gebied di [[Nationaal park Arikok]] a wòrdu konkluí.
E shoco ta un wezen di als bereigd sorteá den genia genétiko.
Tera Cora, e zona patras di campo di golf di Tierra del Sol, algun biaha tabata un zona di biodiversidad halto y tambe tabata un di e luga- nan di reproduccion mas im- portante pa Burrowing Owl (Athene cunicularia aruben- sis) localmente yama “Sho- co.”<ref>https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20241005.pdf Shoconan ta confrontando temponan dificil y mester di fondonan pa proyecto di preservacion], NoticiaCla (5 di october 2024)</ref>
{{Appendix}}
--------------
{{Variante|c}}
{{Infobox persona
| variante = a
| nomber = Nigel Maduro
| ofishi = activista
}}
'''Nigel Maduro''' ta un activista ambiental y climatico di Aruba.<ref>https://solodipueblo.com/nigel-maduro-tin-anuncio-pa-dia-26-di-september-anuncio-ta-sigui-riba-un-ana-di-protesta-y-caida-di-gobierno/], Solodipueblo (16 di september 2024)</ref>
activista defensor di tera, cientifico den sostenibilidad y tambe representante hoben di
Aruba National Trust, Nigel Maduro
Nigel Maduro ta Caquetío Indígena di Aruba, un aktivista ambiental intersekshonal, un sientífiko di sostenibilidat, i un artista multidisiplinario. Nigel tin eksperensia trahando den e sektor ambiental sin fin di lucro (Greenpeace Aotearoa), e sektor di sostenibilidat korporativo, i asta tabata un planifikadó stratégiko di sostenibilidat pa un kunuku di agro-ekologia. E ta notoriamente conoci pa lanta un movecion socio-ambiental na Aruba dor di wordo deteni pa graffiti “No More Hotels” y “Land Back” tur rond di e isla. Desde e tempu ei el a organisá múltiple protesta disruptivo durante protokòlnan i diskursonan gubernamental. Nigel tin komo meta pa kambio sistemátiko den e industria di hotèl i turismo di Aruba, tur miéntras e ta yuda ku proyektonan di konsulta di desaroyo sostenibel i ta duna sosten i asistensia na movementunan di base.<ref>[https://dezwijger.nl/programma/roots-resilience-caribbean-perspectives-on-climate-change Roots resilience: Caribbean Perspectives on climate change], dezwijger.nl</ref>
{{Appendix}}
Nigel ta ampliamente rekonosé pa su protestanan di akshon direkto. Un di su actonan mas notabel tabata graffiti “No More Hotels” y “Land Back” riba areanan turistico den henter Aruba—un acto cu a lanta un debate local significativo tocante desaroyo di turismo insostenibel y perdida di tereno. E protesta aki no solamente a konsientisá riba asuntunan ambiental i kultural pero tambe a bira un katalisadó pa kompromiso mas amplio di komunidat a traves di manifestashonnan pasífiko i protestanan di “Beach Party” ku ta kombiná tayernan di sostenibilidat ku presentashonnan públiko kreativo.
Master Science den Liderato Estratégiko: Nigel a haña un Master di Science den Liderato Estratégiko. E formashon akademiko aki a duna dje un marco robusto pa enfrenta desafionan kompleho di sostenibilidat, pa kombiná siensia ku aktivismo, i pa impulsa kambio sistémiko den polítika i industria.
Trabao Profesional i Karrera
Aktivismo Ambiental i di Klima:
Akshon Directo i Protesanan: Nigel a gana atenshon largu ku su inisiativa di akshon directo den Aruba. Notablemente, e a hasi grafiti ku slogan “No More Hotels” i “Land Back”, ku a pone enfoke riba e keshonan di desaroyo insostenibel i e perde di tereno pa e Pueblo Indígena.
Organisashon di Komunidat: El ta un e figura importante den organisá demostrashonnan pasífikamente i eventonan di komunidat, manera e “Beach Party” protesanan, ku ta combiná e partisipashon públiko ku edukashon ambiental. Esakinan ta yuda pa mustrá e impakto di e desaroyo excesivo i pa uni e komunidat riba prátikanan sostenibel.
Siensia di Sostenibilidat i Konsultoria:
Nigel a krea su karrera como un siensia di sostenibilidat, spesialisa den kambio di klima, konservashon di biodiversidat, i drechtenan di e Pueblo Indígena.
Su trabao a inkluí rolnan tanto den sektornan di organisashon sin ganansa como den sektornan korporativo, kaminda el a kontribuí pa planifikashon estratégico di sostenibilidat, manera pa asisti den praktikannan agro-ekológiko i proyektonan di konservashon ku ta basa riba e komunidat.
Representashon Internashonal:
Reconosí pa su liderato, Nigel a wordu selekshoná pa e Caribbean Climate Justice Leaders Academy pa representá Aruba na plataforma global manera COP29. Su rol internashonal ta demostrá su influencia i su kompromiso pa duna bocho na e preocupashonnan di su komunidat den diskushonnan global riba klima.
Arte Multidisiplinario
A mas ku su aktivismo i siensia, Nigel ta ekspresá su perspektivanan a través di su arte. Su trabao creativo ta kompletá su aktivismo, duna un narrashon visual pa e asuntunan ambiental i sosial cu Aruba ta enfrenta.
Nigel Maduro, ku su kombina di formación akademiko riguroso, aktivismo “hands-on”, i ekspreshon creativo, ta un forsa dinamiko den e lucha pa sostenibilidat ambiental i drechtenan di e Pueblo Indígena den Aruba i den e región di Caribe.
{{Appendix}}
------------
== Cinema na Aruba ==
(Oranjestad)—During the span of over 100 years, Aruba only saw five '''open air movie theatres'''. Now practically obsolete on the island, these theaters were once frequently visited by locals and migrants
in the 20th century.
The first open air theater was constructed in 1920 and was commissioned by Shon Eduard (Eddy) de Veer. This theater was located at the Hotel Colombia in Oranjestad, which is now where the Aruban census office is located. The theater was simple; it only consisted of a screen, and visitors had to bring their own chairs to
enjoy the popular silent movies of the time.
American migrants who worked in the refinery and lived in the Lago Colony in Sero Colorado also had their
piece of the pie with their Open air Theatre, which formed part of the Esso Club, also known as the Pan-Am
Club. It was at this theater that “Talkies” were first streamed, movies with sound. This theater mostly streamed American blockbusters for the American expats, this way making sure that these migrant were not missing out on entertainment from their home land.
In the 1950’s and 60’s, Savaneta saw their own open air theater, located in front of the Marinier’s Kazerne (Marine Barracks). This theater was mostly visited by the neighboring marines, who didn’t have much entertainment other than movies at that time.
The last and most recent open air theater was constructed in the form of a drive-in theater.
A popular American concept, the Drive Inn located in Balashi was a hot spot for teenagers, who had the habit of cramming all their friends in one car to go see the movies. For this phenomenon there was a separate price that you had to pay called the “car crash”. This theater closed around 2012, but was re-opened during the pandemic in July 2020, where movies were streamed on a gigantic screen set up in front of stacked containers. However, this nostalgic form of entertainment did not last very long as it was closed again only a year or two later. Nowadays you can still see the stacked containers when you drive near the bridge in Balashi.<ref>“De kolibrie op de rots en meer over de geschiedenis van Aruba” by Evert Bongers. </ref>
-------------------------
Same-sex marriage in Aruba, Curaçao and Sint Maarten
{{Databox}}
'''Matrimonio di mesun sexo''' no ta wordo ehecuta na Aruba, Curaçao, of Sint Maarten, cu ta paisnan constituyente di Reino Hulandes. E islanan tabata obligá despues di vários sentensia di korte pa registrá kualke matrimonio (inkluso matrimonio di mesun sekso) registrá den Reino, pero esaki ta konsiderá prinsipalmente derechonan di residensia, i nan no mester duna matrimonionan di mesun sekso e mesun efekto hurídiko ku sekso opuesto matrimonionan.[1] Matrimonio den e teritorio Oropeo di Hulanda, meskos ku den e munisipionan Karibense di Boneiru, Sint Eustatius i Saba,[2] ta habrí pa kualke dos persona sin importá sekso.
Aruba a reconoce sociedadnan registra cu ta brinda casi tur e derechonan y beneficionan di matrimonio desde september 2021. E mesun luna ey, un corte mas abao na Curaçao a dicta cu stroba parehanan di mesun sexo di casa ta viola e disposicionnan di igualdad di Constitucion di Curaçao, pero a laga e desishon di si mester legalisá matrimonio di mesun sekso te na Parlamento di Curaçao.[3] Na december 2022, Corte Conhunto di Husticia di Aruba, Curaçao, Sint Maarten, y di Bonaire, Sint Eustatius y Saba a dicta cu e prohibicion di matrimonio di mesun sexo di Aruba y Curaçao tabata inconstitucional. E òrdu di korte tabata programá pa drenta na vigor dia 7 di mart 2023 si no a apela esaki na Korte Supremo di Hulanda; sinembargo e gobiernonan di tanto Curaçao como Aruba
----------------------------------------
* gabinete di minoria
---------------------------------------
'''Hefe di estado''' ta
----------------------------
*gabinete (politica)
* izquierdista
* pais
* eleccion
---------------
-----------------------
== Miembro i elekshon ==
Parlamento Oropeo a wòrdu fundá na 1952; su kompetensianan a wòrdu ampliá varios biahe, partikularmente na 1993 ku e Tratado di Maastricht i na 2009 ku e Tratado di Lisboa. Desde 1979 tin elekshonnan pa miembronan di parlamento (MEP); promé ku esei e miembronan tabata bini for di kada estado-miembro di Union Oropeo.
E parlamento tin 705 miembro, ku mester oumentá na 720 despues di e elekshonnan oropeo dia [[6 di yüni]] [[2024]]. E ta representa e di dos electorado democratico mas grandi na mundu (despues di Parlamento di India), ku un electorado di 375 mion votadó eligibel na 2009.<ref>{{cite news |url=https://www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/article/2009/06/07/AR2009060702402.html |title=Conservatives Post Gains In European Elections |author1=Brand, Constant |author2=Wielaard, Robert |agency=Associated Press |newspaper=The Washington Post |date=8 June 2009 |access-date=17 August 2010}}</ref><ref>{{cite news |author=Ian Traynor |url=https://www.theguardian.com/politics/2009/jun/07/eu-elections-social-democrats |title=Misery for social democrats as voters take a turn to the right |work=The Guardian |location=UK |date=7 June 2009 |access-date=17 August 2010}}</ref><ref name="18 new MEPs take their seats">{{cite web |url=http://www.europarl.europa.eu/news/en/headlines/content/20120103MUN34829/html/18-new-MEPs-take-their-seats |title=18 new MEPs take their seats |publisher=European Parliament |date=10 January 2012 |access-date=14 February 2012 |archive-date=11 May 2013 |archive-url=https://web.archive.org/web/20130511172955/http://www.europarl.europa.eu/news/en/headlines/content/20120103MUN34829/html/18-new-MEPs-take-their-seats |url-status=dead }}</ref> Kada un di e 27 estado-miembro di EU tin un kantidat fiho di asiento parlamentario, ku ta dependé di e kantidat di habitante. Esaki ta varia for di 6 asiento pa [[Malta]] te na 96 pa [[Alemania]]. For di 1 di febrüari 2020 [[Hulanda]] tin derecho riba 29 di e 705 asiento i pa e termino 2024-2029 esaki lo oumenta pa 31 asiento.
Siudadanonan hulandes di [[Reino Hulandes]], irespekto unda nan ta residensiá, tin derecho di voto pa parlamento oropeo; pa residentenan di [[Karibe Hulandes]] esaki a bai na vigor desde aña 2009.
E miembronan di parlamento oropeo ta wòrdu eligí kada sinko aña mediante elekshon general direkto i sekreto. Sinembargo, te ku 2019 e partisipashon a baha na kada turno di votashon, for di 65% na 1979 te cu 50% na 2009, e porsentahe di mas haltu den e último 20 añanan. For di yanüari 2022 Roberta Metsola (EPP) ta e presidente di parlamento oropeo.
{{Appendix}}
[[:Category:Oropa]]
[[:Category:Politika]]
The Parliament is composed of 705 members (MEPs), due to rise to 720 after the June 2024 European elections. It represents the second-largest democratic electorate in the world (after the Parliament of India), with an electorate of 375 million eligible voters in 2009.[2][3][4]
en.wiki:E parlamento ta konstituí pa 720 miembro, yamá "MEP". Kada miembro ta papia pa un lugá den Oropa, por ehèmpel Paris, Dinamarka òf Sicilia. Tur hende por wòrdu elegi, nan ta wòrdu elehá dor di tur siudadano di Union, e hendenan ku ta siudadano di un pais den Union.
Parlament Oropeo a wordu funda na 1952; su kompetensianan a wordu amplia varios biahe, partikularmente na 1993 ku e Tratado di Maastricht i na 2009 ku e Tratado di Lisboa. Desde 1979 tin elekshonnan general direkto i sekreto ku ta tuma luga kada sinku ana, promé ku esei e miembronan di parlamento tabata bini for di kada pais. E parlamento ta konstituí pa 751 miembro, yamá "MEP". Kada miembro ta papia pa un lugá den Oropa, por ehèmpel Paris, Dinamarka òf Sicilia. Tur hende por wòrdu elegi, nan ta wòrdu elehá dor di tur siudadano di Union, e hendenan ku ta siudadano di un pais den Union.
Pasobra e MEPnan ta bin di diferente pais, nan ta papia diferente idioma (24 na 2013) den Parlamento. Nan tin un derecho protehá riba e promé idioma (multilingüismo), i Parlamento mester di hopi intérprete.
Diferente di otro gruponan internacional di politico, MEP no ta sinta den grupo di pais, pero nan ta sinta banda di personanan ku ta komparti nan ideanan. E dos gruponan mas grandi ta e "Partido Popular Oropeo-Demokratanan Oropeo" i e "Partido di e Sosialistanan Oropeo". Pero e gruponan aki ta traha huntu pa yega na un akuerdo, p'esei nan no ta bringa pa traha un lei si e otro grupo no ta gusta dje. De parlementsleden organiseren zich in fracties i; op basis van een gemeenschappelijke politieke overtuiging en niet op basis van hun land van herkomst. Momenteel zijn er in het Europees Parlement zeven fracties en een aantal 'niet-ingeschreven' leden. De fracties komen voort uit meer dan honderd nationale politieke partijen.
E miembronan di Parlamento Europeo ta wordo eligi cada cinco aña via eleccion general. Sinembargo, te cu 2019 e participacion a baha na cada turno di votacion, for di 65% na 1979 te cu 43% na e eleccionnan di 2009. Durante e último elekshonnan Europeo di mei 2019 e partisipashon tabata di 50%, e porsentahe di mas haltu den e último 20 añanan.[1] 2] For di yanüari 2022 Roberta Metsola (EPP) ta e presidente di Parlamento.
Sinds 1 februari 2020 telt het parlement 705 zetels, als gevolg van de uittreding van het Verenigd Koninkrijk uit de Europese Unie. Alle 27 lidstaten hebben afhankelijk van het inwonersaantal een vast aantal zetels. Dit loopt uiteen van 6 zetels voor Malta tot 96 voor Duitsland.
== Reino Hulandes ==
In de zittingsperiode van 2 juli 2019 tot en met 2024 waren 33 personen afgevaardigden van Nederland in het Europees Parlement. Nederland had aanvankelijk 26 zetels na de verkiezingen voor het Europees Parlement in 2019.
=== Karibe Hulandes ===
Dit wetsvoorstel breidt in de Kieswet het kiesrecht voor de leden van het Europees Parlement uit tot alle Nederlanders die op de Nederlandse Antillen en Aruba wonen. Aanleiding voor deze wijziging zijn uitspraken van de Raad van State (200404446/1b en 200404450/1b) en het Europese Hof van Justitie (C-300/04) waarin zij stellen dat er mag geen onderscheid mag zijn tussen Nederlanders buiten Europa die nu Europees kiesrecht hebben en Nederlanders in Aruba en de Antillen die dat nu niet hebben.
De regel dat Arubanen en Antillianen alleen kunnen stemmen voor het Europees Parlement als zij ooit tien jaar in Nederland hebben gewoond komt te vervallen.
Bij de verkiezingen van 2009 konden kiesgerechtigden in Aruba en de Nederlandse Antillen voor het eerst stemmen voor het Europees Parlement. Het aantal geregistreerde briefstemmers nam daardoor aanzienlijk toe, van 15.936 in 1994 en 14.501 in 1999 naar 39.601 in 2009.[23] De opkomst bedroeg onder de geregistreerde Arubanen en Antillianen 77%, aanzienlijk hoger dan de opkomst van 36,8% onder Nederlanders in Nederland.[24] Men bedenke daarbij echter wel dat het totaal aantal inwoners van Aruba en de Nederlandse Antillen in 2009 rond de 330.000 lag,[25] en dat dus maar een klein percentage de moeite heeft genomen zich te laten registreren als kiesgerechtigde.
{{Appendix}}
[[:Category:Oropa]]
[[:Category:Politika]]
----------------------------
* Muhe
* Constitucion
* Globalisashon
* Progaganda
* Cancion
----------------------------
'''Pedro Tirso Maria (Tirso) Sprockel''' (☆ [[28 di yanüari]] [[1916]] na [[Kòrsou]] - † [[23 di sèptèmber]] [[2007]] na Kòrsou) tabata un lingwista di [[Kòrsou]] i luchadó di resistensia na [[Hulanda]] durante di [[Di Dos Guera Mundial|Segundo Guera Mundial]].
== Biografia ==
Tirso Sprockel a nasé dia 28 di yanüari 1916 na Kòrsou. E tabata yu di Isbelia Abbad i Jules Germaan Sprockel. E ta ruman di [[Gerald Sprockel|Cor Sprockel]] i sobrino di [[John Horris Sprockel]], ambos politiko. Na 1931, na edat di 15 aña, el a bai Hulanda pa sigui su estudio na [[Tilburg]]??. Na 1940 el a graduá pa MO-A [[ingles]].<ref name="AD">{{citeer web|url=http://www.norberthendrikse.nl/sprockel.pdf|titel=Tirso Sprockel als verzetsstrijder|werk=[[Antilliaans Dagblad]]|auteur=Hendrikse, Solange|datum=2020-10-24|bezochtdatum=2024-04-25}}</ref>
E guera na Hulanda ta strob'é pa bolbe su isla natal; na 1942 e ta kasa ku Wilhelmina (Minette) G.M. Dudar di Tilburg i ta kuminsa un famia. Nan tabatin nuebe yu: kuater yu muhé i sinku yu hòmber. Na Hulanda su kas a bira un lugá di skondí pa pilotonan hudiu i aliá. Entre otro, den sus aktividatnan di resistensia el a traha huntu ku dos studiante [[Antias Hulandes|antiano]]: [[Boy Ecury]] i [[Delfincio Navarro]]. E kas tabata un eskala riba e ruta di huisio via [[Spaña]] pa [[Inglatera]].
Na 1945 Sprockel ta regresa Korsou i ta bira dosente na Thomas College. Despues di a okupá varios funshon Sprockel a fungi komo inspector di Enseñansa i finalmente a keda nombra direktor di e Departamento di Enseñansa di [[Antias Hulandes]].<ref name="AD"/>
E tabatin tambe lasonan estrecho ku diferente fundashon una e tabata forma parti i e direktiva; manera Federatie Antilliaanse Jeugdzorg (FAJ), Stichting Don Bosco, de Katholieke Verkennerij Nederlandse Antillen en de Stichting Culturele Samenwerking ([[Sticusa]]).
Sprockel tabata kasá ku Wilhelmina (Minette) G.M. Dudar di Tilburg. Nan tabatin nuebe yu: kuater yu muhé i sinku yu hòmber.
Papiamentu
Despues di guera, Sprockel a traha komo linguista pa e rekonosementu i estudio di Papiamento. El a publiká hopi buki i ta kofundadó di e dikshonario Papiamentu online. E tabata kasá ku Wilhelmina (Minette) G. M. Dudar (Tilburg, 11 di ougùstùs 1913 - Curaçao, 20 di yüli 1997).
Trabou di hóbennan
Na 1953 Sprockel a ko-fundá e Federashon di Cuido di Hubentut Antilliano i durante 35 aña el a okupá un funshon di direkshon. E federashon a enfoká riba e trabou di kas den e bario i partikularmente riba e padvinderij i explorashon.[1] 1] Tambe el a traha huntu ku su ruman muhé Aminta Da Costa Gomez-Sprockel pa hobennan ku discapacidat na Kòrsou. Na Kòrsou, na 1986, un sentro di formashon pa hóbennan ku retraso mental a wòrdu nombrá na su nòmber: e Sentro pa Formashon Laboral "Tirso Sprockel".
== Honor ==
Durante su bida Sprockel a risibí varios kondekorashon: Kabayero den [[Orden di Leon Hulandes]] (1983), komander den Orden di St. Silvester[2] (1988) i e plata Vlaamse Gaai (1963),[3] e premio di mas haltu den e mundu di verkennerij. explorashon. Tambe Sprockel a wòrdu nombrá komo Doctor honoris causa na [[University of Curaçao|Universidat di Antia Hulandes]] pa su dedikashon na [[Papiamentu]].
==Literatuur==
* Tirso Sprockel - ''De groei en bloei van het Curaçaose onderwijs in de 20e eeuw'', essay 1999
==Externe link==
* [http://www.papiamentu.nl Mede door Sprockel opgezette site over het Papiamentu]
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Sprockel, Tirso}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Kòrsou]]
[[:Category:Papiamentista]]
* Op zondag 6 oktober 1985 zal het sportveld van buurt- centrum Janwe, officieel worden omgedoopt in sportveld Tirso Sprockel. Het buurt- centrum wil op die wijze de heer Sprockel eren voor zijn jarenlange inzet voor metname de formatie van de Curacaose jeugd.
De heer Sprockel, die ruim dertig jaar op onderwijs- gebied actief was en ondermeer de functie vervulde van directeur van het departement van Onderwijs, alsmede van President Curator van de Universiteit van de Nederlandse Antillen, heeft zich volgens de leiding van het buurtcentrum Janwe altijd bijzonder ingezet voor de eugd op het eiland en bekleedde onderandere bestuurs- functies in sociale organisaties als de Verkenners, de Jeugd- centrale en de Federatie Antilliaanse Jeugdzorg. Reden waarom het buurtcentrum- bestuur de heer Sprockel. die momenteel als directeur van Cede Antiy as ten behoeve van particuliere instellingen bemiddelt terzake de financiering van sociaal- educatieve projecten, besloot op deze manier eer te bewijzen. Na afloop van een korte plechtigheid, zullen er die zondag om zeven uur savonds op het sportveld Tirso Sprockel basketball- en volleyball wedstrijden worden gehouden, die voor een ieder, met name jongeren, gratis toegankelijk zullen zijn.<ref>Sportveld Janwé krijgt nam ”Tirso Sprockel”. "Amigoe". Curaçao, 10-09-1985, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 24-04-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643391:mpeg21:p007</ref>
* algemeen directeur van Sede Antia (Sentro pa Desaroyo di Antia) tot 1990
* president college curatoren UNA - 1979
* Commandeur in de Orde van St. Sylvester: hij was de eerste Curacaoenaar en de eerste Antilliaan die deze kerlijke erkenning kreeg in 1988.<ref>TIRSO SPROCKEL: NAMENS PROCESSIE AANVAARD Voor eerst Antilliaan onderscheiden met Sylvester orde Mgr. Ellis: met talenten door Sprockel gewoekerd. "Amigoe". Curaçao, 16-06-1988, p. 11. Geraadpleegd op Delpher op 24-04-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642163:mpeg21:p011</ref>
--------------------
Te bewerken naar Papiaments:
* [[Lijst van scholen op Aruba]]
* [[Lijst van politieke partijen op Aruba]]
* [[Lijst van politieke partijen in de Nederlandse Antillen]]
* [[Lijst van ministers van Economische Zaken van Aruba]]
* [[Lijst van Curaçaose ministers van Economische Ontwikkeling]]
* [[Lijst van ministers van Financiën van Aruba]]
* [[Lijst van ministers van Financiën van Sint Maarten]]
* [[Lijst van ministers van Justitie van Aruba]]
* [[Lijst van Curaçaose ministers van Justitie]]
* '''ABBA''' Amateur Baseball Bond Aruba ([[:it:Federazione di baseball di Aruba|it]])
* '''CBF''' Curacao Baseball Federation ([[:it:Federazione di baseball di Curaçao|it]])
------------------------
== Preparacion Bandera di Aruba==
Dia 21 di januari 1976 gobierno insular e tempo ey, a institui un comision di Bandera, cu tabata tin como tarea conseha e Colegio Ehecutivo en cuanto e stipulamento di un bandera Arubano. E comision a consisti di Julio Maduro como presidente, Ronald Donk y Walter van Romondt como miembro y Epi Wever como secretario. Nan tabatin 6 siman pa completa e tarea, caminda un competencia di bandera a wordo anuncia unda comunidad Arubano a activa nan creatividad y yuda crea e bandera. Un total di 693 diseño a wordo presenta. Despues di a presenta su recomendacion na e Conseho Ehecutivo, riba dia 26 di februari 1976 a selecciona 3 diseño caminda Sarah Bollinger asesora pa Whitney Smith, un experto den diseño di bandera, a traha un diseño nobo pa Aruba. E comision a bolbe presenta e recomendacion, mas detaya aki, riba dia 8 di maart 1976, cual recomendacion a ser discuti den e reunion interno di e Conseho Legislativo, teni riba dia 8 di maart 1976;
A DICIDI:
-----------
== Gabinete Mercelina ==
Partido PFP den un komunikado di prensa ta konfirmá ku porfin e proseso di formashon a yega den e etapa ku ta trahando e dekretonan pa nombra e 7 ministernan nobo huntu ku e minister plenipotensiario i minister plenipotensiario suplente na Den Haag.
E kandidato pa promé minister enkargá ku Asuntunan General ta [[Luc Mercelina]] (URSM). [[Veronica Webster]] (URSM) ta kandidato pa minister di Salubridat Públiko, Desaroyo Sosial i Labor i [[Grisha Heyliger-Marten]] (DP) ta kandidato pa minister di Turismo, Asuntunan Ekonómiko i Telekomunikashon.
[[Marinka Gumbs]] (DP) ta kandidato pa bira minister di Finansa, [[Raeyhon Peterson]] (PFP) ta kandidato pa bira Minister di Bibienda Popular, Planifikashon Urbano i Medio Ambiente, [[Christophe Emmanuel]] (NOW) ta kandidato pa bira minister di Edukashon, Kultura, Hubentut i Deporte i Lyndon Lewis NOW) ku ta kandidato pa bira minister di Hustisia.
[[Patrice Gumbs]] (PFP) i [[Gracita Arrindell]] (URSM) ta kandidatonan pa minister plenipotensiario i minister plenipotensiario suplente na Den Haag. Pa NOW Claudius Buncamper lo drenta parlamento pa remplasá Emmanuel, pa URSM Richinel Brug lo remplasá Mercelina i pa DP Viren Kotai lo remplasá Heyliger-Marten.
---------------------
{{Databox}}
'''Parlamento di e teritorio Kòrsou''', ofisialmente ''Staten van het gebiedsdeel Curaçao'' i abreviá ''Staten van Curaçao'') tabata entre 1937 i 1949 e órgano representativo di e pueblo i konseho legislativo di e teritorio Kòrsou, konsistiendo di e seis isla [[Kòrsou]], [[Aruba]], [[Boneiru]], [[Sint Maarten]], [[Sint Eustatius]] i [[Saba]]. E órgano tabata konsistí di 10 miembro elegi i 5 miembro nombrá i tabata e susesor di e [[Konseho Kolonial]] i predesesor di [[Parlamento di Antias Hulandes]].
== Nomber ==
Ku e revishon di e konstitushon hulandes na 1922, e término 'kolonia' a keda eliminá fo'i konstitushon. No tabata te 23 di aprel 1936 ku keda kla ku e leinan pa adapta e organisashon estatal den e parti karibense di [[Reino Hulandes]]. Asina, e aña ei e nòmber [[Kòrsou i Dependensianan]] a wòrdu remplasá pa Teritorio di Kòrsou i riba 1 di aprel 1937 e Konseho Kolonial a bira e Parlamento di Kòrsou.
== Konstelashon ==
Pa e konstelashon di e parlamento nobo a skohe un modelo kombiná, konsistiendo di 10 miembro elegí i 5 nombrá. 1] E miembronan elegi tabata ser elegí direktamente dor di e votadornan a base di e reglanan elektoral di Kòrsou di 1937. E miembronan nombrá tabata wòrdu nombrá dor di e Gobernador despues di a konsulta ku e Konseho Ehekutivo. Tambe e gobernador tabata nombra e presidente di parlamento. Algun nombramentu a wòrdu konsiderá komo nombramentu korektivo, pasobra e personanan tabata para na banda di e gobernantenan.
== Repartishon di asiento ==
Pa promé biaha tambe a introdusí un repartishon pa isla di e asientonan di e miembronan elegi. Esaki a keda reparti den 6 asiento pa Kòrsou, 2 pa Aruba i 1 kada un pa Boneiru i [[Islariba]]. Na 1946, despues di protesta di Aruba esaki a kambia den 5 asiento pa Korsou, 3 pa Aruba i 1 kada un pa Boneiru i Islariba.
== Elekshon ==
Bou di e sistema elektoral kombiná aki e tuma lugá tres elekshon: 20 di desember 1937, 17 di november 1941 (elektorado di 3897 persona) i 5 november 1945 (elektorado di 6251 persona).[12][13]
E parlamento a wordu konstitui komo lo siguiente:
{| class="wikitable" style="text-align:left;"
!colspan=1 rowspan=2 style="color: gray"| Miembro
!colspan=4 style="color: gray"| Periodo parlamentario 1938-1942
|-
! rowspan="1" style="color: gray"| Repartishon
! style="color: gray"| Nòmber
! style="color: gray"| Partido
! style="color: gray"| Remarke
|-
| rowspan="10" style="color: gray"| Elegí
| rowspan="6" |Curacao
| [[Moises Frumencio da Costa Gomez|Moises da Costa Gomez]]|| rowspan="3" |CKP ||
|-
| Ernesto Cecilio Martijn ||
|-
| Adolphe Desertine ||
|-
| J. Capriles || rowspan="2"|lijst Capriles-Rustige ||
|-
| J. Rustige ||
|-
| Willy Maal ||lijst Jonckheer-<br/ >Suarez-Maal ||
|-
| rowspan="2"| Aruba
| Jacobo Arends || rowspan="2"|Katholieke partij Aruba ||
|-
| Jean M. de Cuba ||
|-
| rowspan="1"| Bonaire
| John de Jongh || CKP ||
|-
| rowspan="1"| Bovenwinden
| W.R. Plantz || ||
|-
| rowspan="5" style="color: gray"| Benoemd
| rowspan="5" |Curacao
| [[John Sprockel]]* || || benoemd statenvoorzitter
|-
| Isaac Capriles || ||
|-
| Salomon Alfred Senior || ||
|-
| Carel Nicolaas („Cai") Winkel* || ||
|-
| Ph. Bichon van IJsselmonde* || ||na 1940 remplasa pa F. Vromans.
|-
|}
*) oudlid Koloniale Raad
{{Appendix}}
[[:Category:Karibe Hulandes]]
----------------------------------------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
{{Infobox person
| name = Anouk Balentina
| image =
| caption =
| term =
| monarch =
| predecessor =
| birth_date = [[1 di desèmber|1 di december]] [[1979]]
| occupation = hurista, activista y ambientalista
| party =
}}
'''Anouk Balentina''' (☆n. [[1 di desèmber|1 di december]] [[1979]] na [[Aruba]]) ta un hurista, activista di derecho humano i ambientalista [[Aruba]]no.
== Bida ==
Anouk Balentina a nase i lanta den bario di [[Parkietenbos]].<ref>[https://dossierkoninkrijksrelaties.nl/2023/01/30/open-brief-aan-de-koning/ Open brief aan de Koning]. Dossierkoninrijksrelaties.nl (30 di januari 2023)</ref>
Desde un edad hoben ela cuminsa sigui di cerca e desaroyonan rond di e dump di Parkietenbos.<ref>http://magazine.xclusivomagazine.com/2002-april-magazine-aruba#!entrevista-anouk-balentina-457</ref>
Na 2020 Balentina ta entama un caso sumario pa ordena pa para establecimento y testmento
di e incinerator na Parkietenbos inmediatamente.<ref>[https://awemainta.com/wp-content/uploads/2022/07/awe1907.pdf Caso incinerator Parkietenbos: ciudadano
ta bolbe gana caso contra gobierno], Awemainta (19 di juli 2022)</ref>
Balentina hunto cu 80 otro, a protesta contra e concepto di e permiso di molester pa por
opera e incinerator na Parkietenbos. Sinembargo gobierno a dicidi di otorga e permiso aki dia 23 di december 2020
----------------------
https://kennisplatform.wikimedia.nl/artikelen/schrijven/hoe-vertaal-ik-een-artikel-uit-een-andere-taal-met-de-vertaaltool/
https://www.wikimedia.nl/wp-content/uploads/2021/06/Schrijven_voor_Wikipedia.pdf
* Template:Página Prinsipal Actual --> rubrika "Aktual"" riba pagina principal
* Template:Página Prinsipal Idioma dicho --> rebrika "Dicho"
* Template:Página Prinsipal Articulo destaca
-------------
{{Databox}}
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Dr. Horacio E. Oduber Hospital''' (HOH) ta un [[hospital]] general di tamaño mediano na [[Aruba]]. E ta situa nortwest di e [[kapital|capital]] [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]], den e zona di Eagle unda antes tabata lokalisa [[Arend Petroleum Maatschappij]]. E hospital, cu ta hiba e nomber di e medico Arubiano, Horacio Oduber, a cuminsá funciona cu 187 cama fin di aña 1976. El a wordo oficialmente inaugura dia [[5 di mart]] [[1977]] den presencia di Wilhelm de Gaay Fortman, minister di Asuntonan Antiano di [[Hulanda]].<ref>{{Citeer nieuws|url=https://delpher.nl/nl/kranten/view?coll=ddd&identifier=ddd:010639094:mpeg21:a0065|titel=Gedeputeerde Leo bedankt Nederland en bisdom. Ziekenhuis onder zware politiebewaking geopend|werk=[[Amigoe]]|datum=1977-03-07|bezochtdatum=2024-02-22}}</ref> Actualmente e hospital ta dispone di 320 cama y tin mas di 1000 persona emplea. E maneho ta den man di fundacion ''Stichting Ziekenverpleging Aruba''.<ref>[https://www.arubahospital.com/about-hoh/board-of-directors/ Board of Directors], Website oficial HOH</ref>
HOH ta afilia na ''[[Dutch Caribbean Hospital Alliance]] (DCHA)'', un organisacion cooperativo di hospitalnan den [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]].<ref>{{nl}}[https://www.rijksoverheid.nl/actueel/nieuws/2021/02/10/oprichting-ziekenhuiscooperatie-dutch-caribbean-hospital-alliance-een-feit Oprichting ziekenhuiscoöperatie “Dutch Caribbean Hospital Alliance” een feit], Rijksoverheid (10 di februari 2021)</ref>
== Historia ==
Horacio Eulogio Oduber (1862-1935) tabata e prome dokter Arubiano y tabatin su consultorio na cas den Wilhelminastraat.<ref name="Ancho">{{Citeer web|url=http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=56&Itemid=65|titel=Historische figuren: Horacio Oduber|werk=Historiadiaruba.aw|datum= |bezochtdatum=1 mei 2020|archiefurl=https://web.archive.org/web/20230802180232/http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=56&Itemid=65|archiefdatum=2023-08-02}}</ref> E dokter tabata wordo paga solamente cu mercancia y tabata haña cuminda pa su cabay. Hopi hende a muri pa motibu di infeccion, virus o malesa desconoci na e momentu ey. Segun un estimacion, na 1910 tabatin mas o ménos 8.000 habitante riba e isla. Mayoria di nan tabata trahadonan di cunucu ku tabatin menos recurso financiero. Como cu no tabatin un hospital na e momentu ey, e dokter tabata trata e pashentnan na su cas.<ref name="Ancho"/> E operacionnan necesario, incluyendo amputacionnan, tabata wordo ehecuta solamente dor di suministra hopi rum pa motibo di falta di anestesia.
Na 1920 e "San Pedro de Verona", a keda funda pa soeurnan catolico (Dominicanessen) na 1920. [[File:BNA-DIG-HARTOG-CAHA-001-014-008.jpg|thumb|left|Cas di dokter Horacio Oduber na Wilhelminastraat en frente di e kerki protestant (1907)]] [[File:Voormalig ziekenhuis San Pedro de Verona.jpg|thumb|220x220px|left|Entrada di San Pedro de Verona]]Despues di apertura di e hospital nobo na 1977 a converti San Pedro hospital den un cas di cuido. Desde seramento di hospital di [[Lago Oil & Transport Company|Lago]] na 1985 HOH a keda e unico hospital na Aruba pa un poblacion di alrededor 120.000 habitante.<ref>{{nl}}[http://www.skipr.nl/actueel/id2829-vumc-versterkt-band-met-arubaans-ziekenhuis.html VUmc versterkt band met Arubaans ziekenhuis], 4 di december 2009</ref>
Na september 2014 a inicia un proyecto di renovacion y expansion di e hospital, uno di e proyectonan di construccion mas grandi den historia di Aruba. E proyecto ta ensera lantamento di un edificio nobo di seis piso separa di e edificio existente di cinco piso.<ref>[http://www.dutchcaribbeanlegalportal.com/news/latest-news/2064-renovatie-en-nieuwbouwplannen-van-het-horacio-oduber-hospitaal-hoh Renovatie- en nieuwbouwplannen van het Horacio Oduber Hospitaal (HOH)]</ref> Esaki ta inclui un cas di cama nobo, un sala di emergencia tres biaha mas grandi, un clinica externo nobo pa specialistanan y renovacion di e edificio existente cu ta mehora privacidad y servicionan pa pashent den un ambiente moderno. Trabounan di e fase final di e proyecto a reanuda fin di 2023 despues cu un disputa entre partidonan a para e construccion na 2022.
== Servicionan ==
Dr. Horacio E. Oduber Hospital ta conta cu 320 cama y mas di 1000 empleado cu ta atende mas di 16.000 pashent pa aña. E tin un plataforma pa helicopter pa ricibi pashent cu ta jega cu helicopter di polis o helicopter militar.
E hospital ta dispone di tur specialidad basico y algun super specialidad. E tin un departamento di emergencia (eerste hulp) cu ta trata mas o menos 55.000 pashent pa aña. Tin un centro di trauma nivel III disponibel, como tambe un departamento combina cu ta inclui cuido intensivo/cuido mediano/cuido coronario (curason) cu 12 cama, clinica di hemodialyse, tres departamento di psychiater, cinco sala di operacion, banco di sanger, clinica pa trata dolor, centro di oncologia pa tratamento durante dia (dagbehandeling), cuido di enfermo pa dia (dagverpleging), clinica pa trata herida, policlinica interno y externo, departamento pa parto, post di dokter di cas, departamento di fisioterapia y rehabilitacion, tres departamento pa investigacion di diagnostica, diferente laboratorio, botica di hospital, camber di caterisacion di curason, shete departamento pa cuido di enfermo, departamento di servicio pa maternidad, departamento pa mucha, camber di couveuse y diferente otro servicio facilitario.<ref>[https://www.overheid.aw/informacion-tocante-servicio/cuido-y-salud-sub-topics_47801/item/hospital-dr-horacio-oduber-hoh_41386.html Hospital Dr. Horacio Oduber (HOH)], Gobierno di Aruba website oficial</ref>
Fuera di residente i turista local HOH tambe ta ricibi regularmente pashent for di hospital mas chikito den e region, manera for di [[Boneiru|Bonaire]] y Isla Riba. Ora cu no tin cama den cuido intensivo of couveuse ta manda pashent for di [[Kòrsou|Corsou]] pa Aruba.
== Galeria ==
<gallery widths="200" heights="200">
Oduber Hospital 21 30 49 855000.jpeg|Compleho di Horacio Oduber Hospital
Oduber Hospital 21 30 42 124000.jpeg|Entrada principal di e hospital
Oduber Hospital 21 31 33 124000.jpeg|Fachada di edificio B
</gallery>
---------------------
Dr. Horacio E. Oduber Hospital (HOH) ta un hospital general di tamaño mediano na Aruba
E edificio di hospital ta situa na nordwest di e capital Oranjestad, unda cu antes tabata lokaliza Arend Petroleum Company na Eagle. E hospital aki di 187 cama ta recibi su prome uso na final di anja 1976. Dia 5 di maart 1977, a tuma luga e apertura oficial den presencia di e Ministro Hulandes De Gaay Fortman. Na september di 2014, a cuminsa cu e proyecto di expansion y renovacion di e hospital, uno di e proyecto di construccion mas grandi den historia di Aruba. Esaki ta inclui un kas di cama nobo, un sala di emergencia tres biaha mas grandi, un clinica externo nobo pa specialistanan y renovacion di e edificio. Esaki ta mehora privacidad y servicionan pa paciente den un ambiente moderno. Fase final di e proyecto aki lo sigui despues cu e problema entre parti a haci cu construccion a wordo para na 2022.
Horacio Oduber Hospital ta forma parti di Dutch Caribbean Hospital Alliance (DCHA) hunto cu otro hospitalnan den Caribe cu ta parti di Reino Hulandes. Aliansa y colaboracion ta inclui e laboratorio di pais di Curacao (ADC), streeklab Haarlem, University Medical Center Utrecht (UMCU), Erasmus Medical Center (EMC), Radboud University, Vrije Universiteit Amsterdam (VU), Maastricht University, Xavier University, Thomas Moore na Belgica y hospitalnan partner na Colombia.
Por lesa mas tocante e hospital na aña 2023 den e broshura di di 2da edicion yama NOS SEMPER T'EY.
-------------------
'''E Konstitushon di Sint Maarten''' (na [[ingles]]: Constitution of Sint Maarten; [[hulandes]]: '''Staatsregeling van Curaçao''') ta e areglo legal konstituyente di pais [[Sint Maarten]], ku ta forma parti di [[Reino Hulandes]]. E ta e ley mas altu di Kòrsou i ta regla kon e pais ta organisá y ta wòrdu goberná. Eiden ta indiká e órganonan di gobernashon, nan tarea- i kompetensianan
== Historia ==
E Regla di Estado di Sint Maarten a keda aprobá unánimamente pa e [[Konseho Insular]] dia 21 di yüli 2010.[1] 1]
E Regla di Estado di Sint Maarten a drenta na vigor dia 10 di òktober 2010, despues di e desmantelashon di Antillas Hulandes i e kreashon di e pais independiente Sint Maarten. E Regla di Estado ta subordona legalmente na e Constitucion di Reino Hulandes y e Statuut pa Reino Hulandes.
E konstitushon a drenta na vigor dia [[10 di òktober]] [[2010]], ora ku Antias Hulandes a keda desmantelá.
== Contenido ===
E Regla di Estado di Sint Maarten tin e siguiente kapítulonan:
Tereno i unidat
* Derecho Fundamental
* Gobièrnu i e minister mandatario
E Estadonan
* Konseho Konsultivo, Korte General di Kontroles, Ombudsman i koleganan di konseho permanente
* Lejislashon i gobernashon
* Hustisia, Ministerio Públiko i Polis
Disposishonnan final
Finalmente, e reglanan di estado ta kontené un kantidat di artíkulonan adishonal.
E contenido di Constitucion ta como lo sigiuente:
* Capitulo I - Derecho Fundamental
* Capitulo II - Gobierno
* Capitulo III - [[Parlamento di Aruba|Parlamento]]
* Capitulo IV - Conseho di Consulta, Camara di Control General y colegio permanente di conseho
* Capitulo V - Legislacion y Gobernacion
* Capitulo VI - Husticia y poder hudicial
* Capitulo VII - Disposicion final
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Staatsregeling van Sint Maarten}}
{{References}}
}}
[[:Category:Gobièrnu]]
[[:Category:Sint Maarten]]
== Mira tambe ==
* [[Antias Hulandes]]
* [[Disolucion di Antia Hulandes|Disolushon di Antias Hulandes]]
----------------------------
zie encyclopedia NA/CUR
'''Raad van State di Reino Hulandes''' (papiamento: Conseho di Estado) ta un di e entidadnan consultativo mas halto den Reino Hulandes. , ancra den C di
The '''Council of State''' ({{lang-nl|{{Audio|Nl-Raad van State.ogg|Raad van State}}}}) is a [[constitution]]ally established advisory body in the [[Netherlands]] to the [[Cabinet of the Netherlands|government]] and [[States General of the Netherlands|States General]] that officially consists of members of the royal family and Crown-appointed members generally having political, commercial, diplomatic or military experience. It was founded in 1531, making it one of the world's oldest still-functioning state organisations.<ref>{{cite web|url=http://www.raadvanstate.nl/the_council_of_state/|title=The Council of State|access-date=2013-02-02|archive-date=2013-01-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20130115200809/http://www.raadvanstate.nl/the_council_of_state/|url-status=dead}}</ref>
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Raad van State}}
{{References}}
}}
[[:Category:]]
---------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =65395301|titulo=Sababank}}
{{References}}
}}
[[Category:Karibe Hulandes]]
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Jacob Wit}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Wit, Jacob}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Antias Hulandes]]
--------------------
Suggesties Gender Gap Challenge (nl.wiki): Esmee Winkel (11/1)- Philomena Wong - Grace Bareno? - Rina Penso - Deborah Jack (en.wiki)
---------------------
'''Aanmaken''':
* {{CUW}} : [[Medardo de Marchena]] - [[Manuel Fray]] - [[Joseph Sickman Corsen]] - shon Win Hoyer - Jan Gerard Palm - [[Yandi Paula]] - [[Mongui Maduro]] - [[Gibi Basilio]] - [[Jose Capricorne]] - Plaza hotel curacao (en.wiki) - [[Chin Behilia]] - [[Rene Römer]] - [[Paul Comenencia]]
* {{ABW}} : [[Lista di gezaghebber di Aruba]] (nl.wiki) - [[Chiara Petrocchi]] (taekwondo) - [[Kanisha Sluis]] (en.wiki) - Akisha Albert (en.wiki) -
* General: [[Etnografia]] - [[Seramika]] - [[Leonel Messi]] (ht.wiki) - [[gobiernu]] - politiko - konstitushon - estado - pais? - [[Madurodam]]
* nl.wiki: Nederlands Caribisch Soortenregister (Dutch Caribbean Species Register) - Casearua tremula (Palu di Boneiru of Kenepa spirito)
* no.wik: Shete Boka nasjonalpark -
* en.wiki: Bandariba
'''Verbeteren/aanvullen''':
* [[Coca-Cola]] - [[Skandinavia]] - [[Rastafari]] - [[Guera Friu]] - [[Yuana]] - [[Jazz]] - [[One Piece]] - [[Nydia Ecury]] - [[Boven Bolivia]] / Plantage Bolivia (bnn/vara joop) - [[Guillfred Besaril]] (https://24ora.com/geoffrey-wever-gobierno-a-tuma-e-paso-corecto-den-caso-di-guillfred-besaril/)
== Curaçao ==
# December 1, 1796: [[Johann Lauffer]] overthrows Jan Jacob Beaujon as governor.<ref>{{cite book|url=https://pure.knaw.nl/portal/en/publications/cura%C3%A7ao-in-the-age-of-revolutions-1795-1800 |title=Curaçao in the Age of Revolutions, 1795–1800 |chapter=The Patriot coup d’état in Curaçao, 1796| last1=Fatah-Black |first1=Karwan| publisher=[[KITLV]] |location=Leiden|year=2011|isbn=978-90-6718-380-2|page=123}}</ref>
-----------
== Historia di ATA ==
Den decada 20, economia di Aruba tabata conta cu un pilar economico dependiente di Refineria Lago. Despues di Guera Mundial II, despues cu turismo y biahe a cuminsa bira mas popular, a cuminsa mira e posibilidad pa explora e sector di turismo na Aruba. Cu establecimento di Aruba Tourist Commission, consistiendo di diferente comerciante local, a percura pa un plan pa expansion di infrastructura pa por acomoda e necesidad di e bishitante. Den cara di adversidad, Aruba a cambia su enfoke pa turismo, resultando den desaroyonan y proyectonan importante.
Na aña 1953 Aruba Tourist Commission a cambia di maneho y a sigui bou di nomber di Aruba Tourism Bureau. Aki ta caminda cu a conoce gran baluartenan den historia di e industria di turismo
caminda cu Aruba por a conta cu un sector turistico evoluciona, caminda a percura pa reforsa economia local y fomenta intercambio cultural. Aruba Tourism Bureau a conta cu un temporada entre aña 1953 te cu 1985, danki na maneho di directornan Michael Kuiperi, sigui pa Odulio Bertrando ‘Beti’ Arends y finalmente Roderick ‘Rory’ Arends. Na aña 1985, Aruba Tourism Bureau
a hiba un transformacion y a bira Aruba Tourism Authority, bou di guia di Remigio Wever, Jan van Nes y Myrna Jansen-Feliciano, kendenan a percura pa un maneho di turismo duradero durante
temporada stabiel y durante temporada di desafio.<ref>https://awemainta.com/wp-content/uploads/2024/02/AM240221.pdf Ta rindi honor na tur ex-director di Aruba
Tourism Bureau y Aruba Tourism Authority], Awemainta (21 di februari 2024) </ref>
* Ronella Croes, CEO di ATA desde 2010?
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1159849385|titulo=Spoken word}}
{{References}}
}}
[[:Category:Musika]]
------------------
* [[:en:Wikipedia:Administrators' reading list]]
* https://nl.wikibooks.org/wiki/Handboek_MediaWiki
* https://translatewiki.net
{{NPOV language}}
{{Refimprove}}
{{stub}}
--------------------------
== Hooiberg ==
Na 1988 a embeyece '''Hooiberg''' pa convirtie esaki den un atraccion turistico: a renoba e trapi cu ta inclui 4 plataformanan na diferente nivel, por ehempel na 70 m i 110 m di haltura, pa descansa i saca potret, i a instala 50 luga di parkeo.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642486:mpeg21:a0078|titel=Hooiberg wordt toeristenoord|werk=[[Amigoe]]|datm=1987-08-20|bezochtdatum=2022-11-15}}</ref>
De regering heeft plannen om de Hooiberg aantrekkelijk te gaan maken en tot toeristenplek te ontwikkelen. Tijdens zyn recente bezoek is minister drs Jan de Koning ermee akkoord gegaan met goedkeuring van een bedrag van 305 duizend florin om dit project te kunnen uitvoeren. De Hooiberg zal een geheel nieuwe trap krijgen met handsteun en een plek om uit te rusten. Beneden komt een parkeerplaats voor ongeveer vijftig auto's, en een platform in de vorm van een klein park met lokalen voor de verkoop van frisdrank, eten en souvenirs. Op de trap op zeventig meter hoogte, komt een terras waar men kan uitrusten en door middel van een telescoop over Aruba kan kijken. Een tweede terras met telescoop volgt op 110 meter hoogte. Er volgen hierna nog twee terrassen voordat men het hoogste punt van de Hooiberg heeft bereikt. Het Hooiberg-project dossier is bijna klaar en verwacht wórdt, dat werkzaamheden aan de trap medio november dit jaar zullen beginnen. Het Hooibergproject is afkomstig van Planafdeling Bouwkunde architecten bureau, van Publieke Werken.
Na 2022 a anunsia un proyecto pa renova e facilidadnan existente, embeyece e atraccion i agrega un mirador riba e top di e sero.
Na aña 2022 Ministro di Turismo Dangui Oduber a anuncia un projecto pa embeyesamento di Hooiberg.[1] Aruba Tourism Authority (ATA) y Tourism Product Enhancement Fond[sic] (TPEF) lo funda e projecto. E prome fase lo wordo funda pa TPEF y ta incera e renobacion di e trapinan y hutnan riba Hooiberg. ATA lo funda e segundo fase di e project caminda un punto di observacion lo ser construi na e punto mas halto di e sero dunando bishitantenan un bista di 360-grado di Aruba. Artistanan local lo provee un toque artistico cu obra di arte di mosaico.
---------------
'''Jay Bryant Haviser''' (21 di november [[1955]] na ... ) ta un arkeologo merikano.
NAME: Jay Bryant HAVISER Jr.
BIRTHPLACE: Bartow, Florida, U.S.A. BIRTHDATE: November 21, 1955
MARITAL STATUS Re-married Nov. 27, 2008, to Ilene J. Rosalina (Curaçao)
CHILDREN 2 children 2 step-children (all born on Curaçao)
RESIDENCE: Opal Road #1, Pelican, St. Maarten, Dutch Caribbean.
tel.1721-544-4154 / cell 1721-524-1155
OFFICE: SIMARC Archaeological Center, A.T. Illidge Road #117, Madame Estate, St.Maarten, Netherlands Caribbean tel./fax. 1-721-542-0201
E-mail: jhaviser@hotmail.com
DUAL NATIONALITY: Netherlands / U.S.A.
Awards
1996 Cola Debrot Prize for Science (Curaçao/Netherlands Antilles)
2008 Ridder in de Order van Oranje-Nassau (Knighthood), decoration from Her Majesty Queen Beatrix of the Netherlands
2008 Lifetime Environmental Achievement Award (St. Maarten) IslandVision Fd
2009 Culture Time Person of the Year Award for 2008 (St. Maarten), PJD2 Radio
2013 Paul Harris Fellow Award, Rotary International, Mid-Isle Chapter St. Maarten
------------------
'''Madurodam''' is een [[Nederland (hoofdbetekenis)|Nederland]]se [[Miniatuurpark|miniatuurstad]] in [[Den Haag]] op een [[Schaal (verhouding)|schaal]] van 1 op 25,<ref>De Erasmus- en van Brienenoordbruggen zijn gebouwd op de grotere schaal van 1:12. Op 1:25 zou men er niet overheen kunnen lopen.</ref> geopend op [[2 juli]] [[1952]] aan het George Maduroplein. Dit toeristische [[attractiepark]] trekt jaarlijks circa 600.000 betalende bezoekers.<ref>Op [https://web.archive.org/web/20160312195102/http://nieuws.nl/algemeen/20130108/meer-bezoekers-voor-madurodam/ nieuws.nl] meldt het park zelf 739.000 over 2013, een stijging van 36% ten opzichte van 2011. Omgerekend zouden er dat laatste jaar dus rond de 550.000 geweest moeten zijn. De organisatie spreekt min of meer standaard van 1 miljoen per jaar, een cijfer dat door ''[http://www.trouw.nl/tr/nl/5009/Archief/article/detail/3486389/2013/08/03/1-miljoen-bezoekers-trok-Madurodam-het-afgelopen-jaar.dhtml Trouw]'' wordt gemeld over 2013. Er bestaan geen andere cijfers dan die door het park zelf verstrekt worden.</ref> Het park beslaat een totaaloppervlak van 62.630 m². De gebouwde stad zelf meet 17.630 m². De miniatuurstad heeft veelal als inspiratie gediend voor de bouw van diverse attractieparken wereldwijd zoals [[Legoland Billund]]<ref>{{Citeer web|url=http://www.miniland.nl/Nieuws/Artikelen/121117%20legoland%20billund%2050%20geschiedenis.htm|titel=nieuws|bezochtdatum=2020-10-24|werk=www.miniland.nl|archiefurl=https://web.archive.org/web/20201027034227/http://www.miniland.nl/Nieuws/Artikelen/121117%20legoland%20billund%2050%20geschiedenis.htm|archiefdatum=2020-10-27|dodeurl=nee}}</ref> en het [[Disneyland Park (Anaheim)|Disneyland Park in Anaheim]].<ref>{{Citeer boek|titel=Walt Disney's Disneyland|auteur=Nichols, Chris, 1971-|medeauteurs=Nichols, Charlene (Archivist),|url=https://www.worldcat.org/oclc/1018083433|plaats=[Köln, Germany]|ISBN=978-3-8365-6348-2}}</ref>
Het is genoemd naar [[George Maduro]], een [[Curaçao (hoofdbetekenis)|Curaçao]]se student die zich tijdens [[Duitse aanval op Nederland in 1940|de meidagen van 1940]] als [[cavalerie]][[officier]] onderscheidde in [[Duitse aanval op Nederland in 1940#De slag om de residentie|de slag om de residentie]], en in februari 1945 in concentratiekamp [[Dachau (concentratiekamp)|Dachau]] overleed; zijn ouders schonken het beginkapitaal voor het project, dat door de familie Maduro wordt beschouwd als monument voor hun enige zoon.<ref>[https://www.madurodam.nl/nl/organisatie/geschiedenis/ ''Wie was George Maduro?''], madurodam.nl</ref>
----------
== Aloe ==
Aloe na Aruba, Bonaire y Sentebibu na Corsou y Boneiru.
=== Islanan ABC ===
Sintebibu heeft dikke, vlezige bladeren, sappig en veel slijn bevattend. Aloe werd op Aruba en Bonaire aangeplant in verband met betekenis in de farmaceutische industrie. <ref>Encyclopedie van de Nederlandse Antillen, H. Hoetink (1969)</ref>Aloe werd in 1836 door gezaghebber Baron van Rader op Curacao als gouvernementscultuur geintroduceerd. De plant is uitgesproken kalkminnend. De jonge uitlopers (siboys, semina) worden in de droge tijd uitgezet. Na 2-3 jaar kan men de dikke bladeren afsnijden en laten staan in lekbakken plaatsen waarna het sap in koperen ketels wordt ingedampt en verhard tot aloehars. De hars uit Aruba en Bonaire werd voornamelijk naar de Verenigde Staten uitgevoerd.
De aloeplant wordt al sinds midden 1800 op Aruba verbouwd. Het klimaat en de droge grond lenen zich bij uitstek voor de aloeteelt. De plant doet het hier heel goed: de Arubaanse aloe heeft een aloenegehalte van 22 %, terwijl het gehalte van de aloe in de rest van de wereld ten hoogste 15% bevat.<ref name="Aloe">[http://www.historiadiaruba.aw/index.php@f13option=com_content&task=view&id=46&Itemid=32 Aloe/Mon Plaisir], Historia di Aruba</ref>
De grootste bloei van de aloe-cultuur maakte Aruba door onder gezaghebber Jan Helenus Ferguson (1866-1871). De weg door de aloevelden vanuit de stad werd dan ook naar hem genoemd. In de 19e eeuw werd ook een aloeplantage aangelegd in Socotoro; Socotoro is vermoedelijk vernoemd naar het eiland Sokotra of Socotora, destijds een Brits eiland in de Indische Oceaan voor de kust van Yemen. Dat eiland ligt op dezelfde lengtegraad als Aruba en daar wordt ook aloe verbouwd. De legende wil dat Alexander de Grote op aanraden van Aristoteles dit eiland veroverde voor de aloe die hij gebruikte om de wonden van zijn soldaten te genezen. Op de aloeplantage Mon Plaisir van de Fransman Louis Bazin verrees begin 1900 een voor die tijd moderne stoomkookinrichting. Aruba was in de 19e eeuw de grootste leverancier van aloehars, die voornamelijk werd gebruikt voor de productie van laxerende middelen. De aloehars werd naar het buitenland geexporteerd, voor het merendeel naar New York, maar ook naar Hamburg en naar Londen. De hars uit de Antillen (destijds `Curacaose` genoemd) was een van de beste ter wereld en duurder dan de andere soorten op de markt. Het aandeel van Aruba in de `Curacaose` export was ruim 90%. In de economie van de tijd voor de komst van de olie-industrie betekende de aloe een redelijke bron van inkomsten, vooral voor de kleine cunucero. In tijden van werkeloosheid (de droge tijd) was de aloteelt een goede bron van bestaan. Begin 1900 werd het eerste wetenschappelijk onderzoek op de aloeplant verricht. Daarbij werd de genezende werking van aloe op verbranding door zonnestraling en andere brandwonden onomstotelijk bevestigd. Door de komst van de olie-industrie veranderde er veel op de arbeidsmarkt op Aruba en raakte de aloeteelt wat op de achtergrond. Pas na de Tweede Wereldoorlog werd de aloecultuur weer hervat. In 1949 richtte Casey Eman de eerste aloefabriek van Aruba op, onder de naam Aruba Aloe Products Company. Destijds werden de aloesappen plaatselijk bewerkt tot aloene en verscheept naar de Verenigde Staten.
De productie van Arubaanse aloe bedroeg in 1951 ongeveer 15.000 pond oftewel 30% van de totale wereldopbrengst. Na het indampen van het harssap in open koperen potten van ca. 200 liter was het aloe-product klaar voor export voor vooral de geneeskundige en cosmetische industrie in USA en Europa. Aloe-industrie op Aruba was toentertijd een vuil en zwaar lichamelijk werk met een schraal loon voor haar seizoen-arbeiders. Aruba werd een van de grootste aloeproducenten van de wereld wegens de goede kwaliteit aloe.<ref name="Aloe"/>
Conoci na Aruba tabata e plantage di aloe di Mon Plaisir y Sividivi.
aloë-cultuur, die op Bonaire en Aruba veel voorkomt, maar waarvan op het eiland Curacao maar twee
aanplantingen op eenigszins ruime schaal bestaan).
Rond 1850 werden er enkele aloe plantages op Aruba gesticht die tot 1868 door het gouvernement geexploiteerd werden. Hierna kwam de aloeteelt in particuliere handen.
==== Uzo ====
Ta come of bebe e blanco di aloe pa problema di artritis, diabetes, tosamento y ulcera na stoma. Tambe por hunta e blanco riba curpa y cuero pa kita dolor of trata un herida of kemadura. Tambe sa laba cabey cune. Algun gota di e zeta geel of juice di aloe mescla cu awa ta bon pa un purgashi di e curpa. Pa problema di cuero, manera carpata, of di digestion di animalnan domestico tambe ta uza e likido di aloe.<ref>Remedinan di tera, Grupo di Noord, 2010</ref> Bij het beschilderen van buitenmuren worden gesneden aleobladeren in de waterverf gedaan.
{{Appendix}}
--------------------
'''Francesco Corallo''' (nasé [[19 di sèptèmber]] [[1960]] na Catania, [[Italia]]<ref name=":1">{{Citeer web|url=https://www.repubblica.it/cronaca/2012/05/30/news/la_vita_d_azzardo_di_francesco_corallo_tra_il_padre_boss_e_l_entourage_di_fini-64287400/?refresh_ce|titel=La vita d'azzardo di Francesco Corallo tra il padre boss e l'entourage di Fini|bezochtdatum=2018-10-14|auteur=|achternaam=|voornaam=|datum=2013-08-04|werk=La Repubblica|uitgever=|taal=it|archiefurl=https://web.archive.org/web/20200728155350/https://www.repubblica.it/cronaca/2012/05/30/news/la_vita_d_azzardo_di_francesco_corallo_tra_il_padre_boss_e_l_entourage_di_fini-64287400/?refresh_ce|archiefdatum=2020-07-28}}</ref>), tambe konosí komo ''King of the Slots''<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/corallo-claims-his-phone-was-hacked-on-orders-of-italy-and-the-netherlands |titel=Corallo claims his phone was hacked on orders of Italy and the Netherlands |datum=18 januari 2022 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |taal=en}}</ref>, ta un empresario i doño di kasino italiano-hulandes.<ref name=":3" /> Corallo a nase na Catania, Sisilia, i a biba riba e isla karibense di Sint Maarten for di tempu ku e tabatin dieshete aña.<ref name=":5" /> E ta mas konosí pa su empresanan den e industria di wega di plaka i su enbolbimentu den vários kontroversia legal.
{{Appendix}}
----
'''Francesco Corallo''' ([[Catania (stad)|Catania]], [[Italië]], [[1960]]<ref name=":1">{{Citeer web|url=https://www.repubblica.it/cronaca/2012/05/30/news/la_vita_d_azzardo_di_francesco_corallo_tra_il_padre_boss_e_l_entourage_di_fini-64287400/?refresh_ce|titel=La vita d'azzardo di Francesco Corallo tra il padre boss e l'entourage di Fini|bezochtdatum=2018-10-14|auteur=|achternaam=|voornaam=|datum=2013-08-04|werk=La Repubblica|uitgever=|taal=it|archiefurl=https://web.archive.org/web/20200728155350/https://www.repubblica.it/cronaca/2012/05/30/news/la_vita_d_azzardo_di_francesco_corallo_tra_il_padre_boss_e_l_entourage_di_fini-64287400/?refresh_ce|archiefdatum=2020-07-28}}</ref>), ookwel bekend als “King of the Slots”,<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/corallo-claims-his-phone-was-hacked-on-orders-of-italy-and-the-netherlands |titel=Corallo claims his phone was hacked on orders of Italy and the Netherlands |datum=18 januari 2022 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |taal=en}}</ref> is een [[Italië|Italiaans]]-[[Nederland|Nederlands]]<ref name=":3" /> [[zakenman]] en [[Casino (gokken)|casino]]-eigenaar op het [[Caribische eilanden|Caribische eiland]] [[Sint Maarten (eiland)|St.-Maarten]].<ref name=":5" />
== Levensloop ==
Corallo bezit diverse casino's, waaronder drie in Sint-Maarten<ref>{{Citeer web |url=https://stmaartennews.com/business/corallo-will-rebuild-starz-casino-cupecoy/ |titel=Corallo will rebuild Starz Casino in Cupecoy |datum=2018-01-19 |bezochtdatum=2019-12-19 |werk=StMaartenNews.com |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204744/https://stmaartennews.com/business/corallo-will-rebuild-starz-casino-cupecoy/ |archiefdatum=2019-12-19}}</ref> en daarnaast ook in Santo Domingo en [[Panama (land)|Panama]]. Voorheen bezat hij ook een gokgelegenheid in [[Curaçao]], maar daar verloor hij zijn licentie nadat zijn naam boven kwam drijven in de praktijken rondom [[Gerrit Schotte]].<ref name=":0">{{Citeer web |url=https://sxmgovernment.com/2016/12/14/english-italian-the-biography-of-francesco-corallo-the-godfather-of-the-caribbean-part-1/ |titel=English/Italian :The Biography Of Francesco Corallo “The Godfather” Of The Caribbean Part 1 |achternaam=Galli |voornaam=Eva |datum=2016-12-14 |bezochtdatum=2018-10-14 |werk=St Maarten News |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20200728165936/https://sxmgovernment.com/2016/12/14/english-italian-the-biography-of-francesco-corallo-the-godfather-of-the-caribbean-part-1/ |archiefdatum=2020-07-28 |dodeurl=ja}}</ref> Het onderzoek hiernaar kwam aan het rollen na een verzoek om referenties door Schotte aan de Italiaanse regering voor de aanstelling van Corallo in een hoge positie bij een financiële instelling op de Antillen.<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/83340-schotte-behind-bars-18-months |titel=Schotte behind bars 18 months |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=6 december 2018 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald Newspaper St. Maarten |uitgever= |taal= |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204743/https://www.thedailyherald.sx/islands/83340-schotte-behind-bars-18-months |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref>
Toen Corallo in 2011 gearresteerd werd door de Italiaanse financiële politie (''Guardia di Financa''), beriep hij zich op [[diplomatieke immuniteit]] omdat hij een diplomaat van Dominica zou zijn. Hij bezat namelijk een Dominicaans diplomatiek paspoort dat hij illegaal gekocht had, juist om aan arrestatie in Italië te voorkomen.<ref>{{Citeer web |url=https://knipselkrant-curacao.com/cc-francesco-corallo-bought-his-diplomatic-passport/ |titel=Francesco Corallo bought his diplomatic passport |datum=2017-01-03 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Curaçao Chronicle |taal=en |via=Knipselkrant}}</ref> De Italiaanse minister van Buitenlandse Zaken ging niet mee in zijn claim: hij verklaarde dat diplomatieke immuniteit in het gastland (hier: Italië) niet van toepassing is voor iemand die betrokken is in belangrijke economische activiteiten.<ref>{{Citeer web |url=https://sakafete.com/inside-dominica-iv-government-or-enemy-of-people/ |titel=Inside Dominica IV: Government or enemy of people? |datum=2011-11-18 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Dominica news online most popular |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204744/https://sakafete.com/inside-dominica-iv-government-or-enemy-of-people/ |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref>
Eind 2016 werd Corallo op [[Sint Maarten (eiland)|St.-Maarten]] gearresteerd op [[verdenking]] van [[belastingontduiking]], [[Witwassen|witwasserij]], [[Verduistering (misdrijf)|verduistering]] en lidmaatschap van een internationale [[Georganiseerde misdaad|criminele organisatie]]. In afwachting van uitzetting werd hij maandenlang in een [[Philipsburg|Philipsburgse]] [[politiebureau]] in verzekerde bewaring gesteld.<ref name=":2">{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/81459-corallo-wins-case-at-human-rights-court |titel=Corallo wins case at Human Rights Court |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=9 oktober 2018 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |uitgever= |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204746/https://www.thedailyherald.sx/islands/81459-corallo-wins-case-at-human-rights-court |archiefdatum=2019-12-19 |dodeurl=ja}}</ref> Het [[Europees Hof voor de Rechten van de Mens]] bepaalde later dat de omstandigheden rond de bewaring van Corallo in St.-Maarten inhumaan waren, maar oordeelde ook dat de bewaring zelf niet onrechtmatig leek.<ref name=":2" /> In augustus 2017 werd Corallo na een juridische strijd door Sint-Maarten uitgeleverd aan Italië.<ref>{{Citeer web |url=https://online.flipbuilder.com/toms/occx/files/basic-html/page37.html |titel=Ayera tardi Francesco Corallo a keda extradita pa Italia |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=2017-08-17 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Awemainta |uitgever= |taal=pap |archiefurl= |archiefdatum= |dodeurl= |via=Online Flipbuilder}}</ref><ref name=":3">{{Citeer web |url=http://www.dutchcaribbeanlegalportal.com/legal-documents/judgments/137-judgements/8062-fransesco-corallo-may-be-extradited |titel=Francesco Corallo may be extradited |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=20 juni 2017 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Dutch Caribbean Legal Portal |uitgever= |taal=en}}</ref><ref>{{Citeer web |url=http://www.soualigapost.com/en/news/16220/justice/francesco-corallo-was-extradited-italy |titel=Francesco Corallo (Catania, Italy, 1960) was extradited today to Italy |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=16 augustus 2017 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=Souliga Post |uitgever= |taal=en |archiefurl= |archiefdatum=}}</ref> Eenmaal aangekomen in Italië werd hij vrijgelaten<ref name=":4">{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/corallo-sr-allegedly-tried-to-extort-his-son#:~:text=allegedly%20tried%20to%20extort%20his%20son,-Islands%2004%20May&text=PHILIPSBURG%2D%2DGaetano%20Corallo%2C%20father,Italy%20where%20he%20presently%20resides. |titel=Corallo Sr. allegedly tried to extort his son |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=11 mei 2024 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=The Daily Herald |uitgever= |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20180613053454/http://curacaochronicle.com/judicial/corallo-sr-allegedly-tried-to-extort-his-son/ |archiefdatum=2018-06-13}}</ref> en een klein jaar later, in juli 2018, keerde hij weer terug naar Sint-Maarten.<ref>{{Citeer web |url=https://www.thedailyherald.sx/islands/businessman-corallo-returns-to-st-maarten#:~:text=Maarten,-Islands%2026%20July&text=PHILIPSBURG%2D%2DAtlantis%20Group%20owner,in%20Italy%20and%20can%20travel. |titel=Businessman Corallo returns to St. Maarten |datum=2018-07-26 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=the Daily Herald |taal=en}}</ref>
In 2016 werd door de aanklager in Rome aan zijn collega's in St.-Maarten gevraagd drie boten van Corallo [[Inbeslagname|in beslag te nemen]] en te verkopen met als doel 215,4 miljoen euro aan onrechtmatige winsten van de zakenman terug te vorderen. Na een juridische strijd waarin Corallo tegen de verkoop van zijn boten streed, gaf een Philisburgse rechtbank in 2019 definitief haar fiat voor de verkoop.<ref name=":5">{{Citeer web |url=https://stmaartennews.com/judicial/court-allows-prosecutor-sell-corallos-boats/ |titel=Court allows prosecutor to sell Corallo’s boats |datum=2019-02-13 |bezochtdatum=11 mei 2024 |werk=StMaartenNews.com |taal=en |archiefurl=https://web.archive.org/web/20191219204747/https://stmaartennews.com/judicial/court-allows-prosecutor-sell-corallos-boats/ |archiefdatum=2019-12-19}}</ref>
== Persoonlijk ==
Francesco Corallo heeft een vertroebelde relatie met zijn vader, [[Gaetane Corallo]]. Het is echter onbekend wat voor rol de vader speelt in zijn zoons leven: in 2010 werd door de rechtbank van Rome gesteld dat hun relatie verbroken is en er geen zakelijk verband tussen de twee bestaat. Later werd door de civiele rechtbank van Rome een bevel uitgevaardigd waarin het Italiaanse Ministerie van Binnenlandse Zaken opgedragen werd elke verwijzing van Corallo en zijn broer met hun vader te verwijderen van de website.<ref name=":1" /> In 2016 beschuldigde de vader Francesco weer van geldvervreemding, een voorval dat zo'n dertig jaar eerder plaatsgevonden zou hebben.<ref>{{Citeer web |url=https://knipselkrant-curacao.com/dh-corallo-sr-sticks-to-claim-on-son-expected-his-arrest/ |titel=Corallo Sr. sticks to claim on son, expected his arrest |achternaam= |voornaam= |auteur= |datum=15 december 2016 |bezochtdatum= |werk=Daily Herald |uitgever= |taal=en |dodeurl= |via=Knipselkrant |dodelink=}}</ref> Hier is echter nooit bewijs voor gevonden en Corallo overwoog meerdere [[Smaad|smaadzaken]] tegen zijn vader aan te spannen.<ref name=":4" />
== Referenties ==
{{References}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =63318783|titulo=Gilbert Wawoe}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Wawoe, Gilbert}}
[[:Category:Hende]]
[[:Category:Korsou]]
mf1pxjtqbvgzdanzwrdecvldavm2ch8
Usuario:Caribiana/Sandbox/Gustave Nouel
2
14500
201475
191324
2026-08-21T14:38:09Z
Caribiana
8320
201475
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
{{Variante|a}}
{{Infobox artista|variante = a
| nomber completo = Gustave Nouel
|fecha nacemento = [[14 di yanüari|14 di januari]] [[1954]]
|luga nacemento =
|fecha fayecimento =
|luga fayecimento =
|alias =
|ofishi = pintor
|residencia = {{NLD}}
|mayornan =
|casa =
|estilo =
|distincion =
|obra =
}}
'''Gustave Nouel''' (☆ [[14 di yanüari|14 di januari]] [[1954]] na [[Aruba]]) ta un artista plastico [[Aruba|Arubiano]]-Hulandes, conoci principalmente pa su pintura, escultura??, obra grafico y su serie di Jazz Art.
==Bida y carera==
Gustave Nouel ta yu di Gustave G.A. Nouel, empresario y comerciante kende na 1938 tabata co-fundado di Botica Aruba. Despues di caba su enseñansa na [[Colegio Arubano]], el a muda pa [[Hulanda]] pa sigui su formacion artistico.
Na 1976, Nouel a kuminsá un estudio na Academie Minerva na Groningen. Despues el a sigui su formashon na Rietveld Academie na Amsterdam y na Academie AKI na Enschede.[1][2] El a gradua komo monumentaal vormgever, ku spesialisashon den pintura. E formashon aki tabata inkluí, banda di pintura, otro formanan di arte manera eskultura i obra gráfiko, i a prepar'é pa diseñá obranan pa espasio públiko, inkluyendo monumento i fuente.[3]
Despues di su estudio na Hulanda, Nouel a sigui su formashon artistiko na Spaña. El a sigui kursonan di post-akademia den pintura i arte visual na Universidad Complutense de Madrid.
Karera artistiko
Nouel a kuminsá expone su trabou na Hulanda i Alemania na 1979. Durante su karera, su obranan a wordo eksponé tambe na Aruba i e otro islanan ABC, Republica Dominicana, Spaña i Estados Unidos. Na 1986 el a expone na Madrid, i na 1992 su obra di Jazz Art tabata parti di e presentashon di e pabellon Hulandes na World Expo Sevilla.[4]
Su obra ta inkluí pintura, eskultura, gráfika, dibuho i mixed media. Un di e elementonan mas karakterístiko di su trabou ta Jazz Art, den cual el ta kombiná diferente estilo, técnica i influensia ku músika jazz komo un fuente di inspirashon.
Su trabou a wordo eksponé den varios pais i den diferente tipo di kolekshon, inkluyendo kolekshonnan di institushonnan públiko, organisashonnan kultural i kolekshionistanan privá.
Desde 1998, Nouel a bolbe establece su residencia na Deventer, Hulanda. Desde 2002, el a traha tambe riba proyektonan artistiko ku tin Aruba komo punto sentral di inspirashon. E proyektonan tabata enfoká, entre otro, riba promoshon di Aruba komo destino kultural i artistiko.[4]
Obra y Jazz Art
Den su obra, Nouel ta traha ku diferente medio i técnica. Banda di pintura i eskultura, el a produci obra gráfiko, dibuho i mixed media, inkluyendo obra digital.
E serie Jazz Art ta un di e aspektanan mas rekonosibel di su produccion artistiko. E obranan ta karakterisá pa un kombinashon di koló, movimiento i diferente lenguaje visual, ku ta refleja e influensia di jazz riba su proseso kreativo.
Su obra a wordo presentá na varios exposishon internashonal. Entre e presentashonnan mencioná ta Jazz Art na e pabellon Hulandes durante World Expo Sevilla 1992 i New Biblical Art na Artexpo New York 2000.[4]
Moneda di Status Aparte
Un di e proyektonan di Nouel den diseño grafiko ta un moneda konmemorativo relashoná ku e Status Aparte di Aruba.
Dia 7 di november 2007, Reina Beatrix a hasi e promé golpe simbóliko di e moneda na Aruba, na Centrale Bank van Aruba. E moneda a wordo produci na Rijksmunt na Utrecht. Nouel tabata presente na e akto i a bolbe topa ku Reina Beatrix, ku el tabata a konosé anteriormente durante un presentashon na Madrid.[4]
Reconosementu
Dia 30 di desèmber 2006, Nouel a wordo rekonosé komo Artista di aña na Aruba. E premio tabata un rekonosementu pa su kontribushon artistiko i su trabou den diferente disiplinanan di arte i kultura.
Na 2007, su nomber a wordo agregá na e Hall of Fame di Paseo Herencia na Aruba.
Exposishonnan selektá
1979 – promé exposishonnan na Hulanda i Alemania
1983 – exposishonnan na e islanan ABC
1984 – Santo Domingo
1986 – Madrid, Spaña
1992 – Jazz Art, World Expo Sevilla, pabellon Hulandes
2000 – New Biblical Art, Artexpo New York
diferente edishonnan – North Sea Jazz Festival, Den Haag
--------------
== Bida ==
Nouel ta yu di .. Croes y Gustave G.A. Nouel, empresario y na 1938 co-fundado di Botica Aruba. comerciante
* studie in NL
* hij vestigde zich in Deventer
* in 1976 ging hij naar Nederland, bezocht gedurende een jaar de academie Minerva in Groningen en ging daarna naar de AKI in Enschede.<ref>Ruim drie jaar geleden ging hij naar Nederland, bezocht gedurende een jaar de academie Minerva in Groningen en ging daarna naar de AKI in Enschede.</ref><ref>Nouel jr op Aruba. "Amigoe". Curaçao, 09-04-1983, p. 6. Geraadpleegd op Delpher op 19-05-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010640853:mpeg21:p006</ref>
Hij begon in 1979 te exposeren in Nederland en Duitsland. Ook waren zijn werken geexposeerde in Spanje (madrid, 1986), ABC-eilanden (1983), Sto. Domingo (1984)
Gustave Nouel Jr. Op 14 januari heeft hij in Nederland zijn diploma ontvangen voor "monumentale vormgeving" met als specialisatie "schilderkunst". Dit houdt in, dat hij zich niet alleen bezig hoeft te houden met schilderen, beeldhouwen, grafiek, etc, maar dat hij ook bevoegd is om regeringsopdrachten voor monumenten, fonteinen, e.d. te ontwerpen. Nouel Jr. heeft na zijn diploma behaald te hebben van Colegio Arubano, zijn opleiding gehad bij de volgende kunstacademies: "Academie Minerva" te Groningen, "Rietveld Academie" te Amsterdam en "Academie A.K.1." te Enschede. Medio mei houdt hij zijn eerste Antilliaanse expositie op Aruba in "Cas di Cultura" en vervolgens exposeert hij op Curacao en Bonaire.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010640853:mpeg21:a0106|titel=Nouel jr. op Aruba|werk=[[Amigoe]]|datum=1983-04-09|bezochtdatum=2022-07-21}}</ref>
Sinds zijn "jazzy" schilderijen werden getoond in het Nederlands paviljoen op de Wereld Expo Sevilla 1992, vervult Nouel met zijn kunstwerken een soort creatieve "brugfunctie" tussen Aruba, de Nederlandse Antillen en Nederland. Nouel ontwierp Nouel een herdenkingsmunt betreffende de Status Aparte van Aruba, de vlag en het volkslied. De eerste munt sloeg Koningin Beatrix symbolisch op Aruba in de Centrale Bank op 7 november 2007. De munten werden geslagen bij de Rijksmunt te Utrecht. De door Nouel ontworpen munt werd de eerste in het papiamento en de eerste die koningin Beatrix op Aruba presenteerde (sloeg). Bij deze gelegenheid had Nouel de privilege om koningin Beatrix nogmaals te mogen ontmoeten, ditmaal in bijzijn van de Arubaanse Gouverneur en de Arubaanse Ministers. De eerste ontmoeting was twintig jaar eerder tijdens een receptie in het paleis van de Spaanse Koning, waar Nouel die indertijd de post-academie in Madrid volgde, door de Nederlandse Ambassade als veelbelovende kunstenaar werd voorgesteld aan onze koningin. Inmiddels had Nouel diverse leden van het Koningshuis persoonlijk mogen ontmoeten en het Oranjehuis vormt al jarenlang een belangrijke inspiratiebron voor de Arubaanse kunstenaar.<ref>{{citeer web|url=https://www.artolive.nl/kunst/1186-gustave-nouel?sort=price-asc|tiel=GUSTAVE NOUEL (1954)|werk-Artolive.nl|datum=|bezochtdatum=2022}}</ref>
Schilderijen, sculpturen, grafiek, tekeningen, mixed media en onder andere computerprenten... Gustave Nouel (14-01-1954) is een professioneel Nederlands kunstenaar uit Aruba. Nouel is vooral bekend door zijn “JAZZ ART” , een smeltkroes van stijlen en technieken, die in een tiental landen geëxposeerd werden. De laatste tien jaar was zijn “JAZZ ART” te zien op het North Sea Jazz Festival Den Haag. Nouel volgde in Nederland de academies “Minerva” (Groningen), “Rietveld” (Amsterdam) en “AKI” (Enschede). Nouel kreeg in Nederland het diploma “monumentaal vormgever” en ook de specialisatie “schilderen”. In Spanje volgde de kunstenaar nadien postuniversitaire doctoraalcursussen in schilderen en beeldende kunst op de “Universidad Complutense de Madrid”. Inmiddels heeft Nouel ruim honderd exposities gehad in een tiental landen; o.a. een “JAZZ ART” presentatie op de “World Expo Sevilla ’92” in het Nederlands paviljoen in Spanje en in de VS op de“Artexpo New York 2000” met zijn “NEW BIBLICAL ART”.
Zijn werk kreeg in verschillende landen aandacht van de media en honderden publicaties. Inmiddels zijn Nouel’s kunstwerken te vinden in talloze collecties van overheden, stichtingen, musea, culturele centra, galeries en particulieren. Nouel woonde en werkte vele jaren als beroepskunstenaar in verschillende landen. Sinds 1998 heeft Nouel zich weer in Deventer gevestigd.
Vanaf 2002 heeft Nouel zich ook bezig gehouden met een artistiek project dat, Aruba, het 'paradijselijke' Overzeese rijksdeel van Nederland, als inspiratiebron uitdraagt voor de kunsten. Dit in samenwerking met Palet, het grootste en oudste (bestaande) kunstblad van Nederland, Reisbureau Does&Cadushi uit Den Haag en de relevante Overeidsinstellingen van Aruba hiervoor... Met deze pioniersprojecten probeerde Nouel om een bijdrage te leveren aan het kunstklimaat op Aruba.
Nouel is 30 december 2006 op Aruba tot kunstenaar van hat jaar uitgeroepen als erkenning voor het belang van zijn creatieve werk als meest uitmuntende kunstenaar op het gebied van kunst, beeldende kunst, theater, muziek of literatuur...dan wel alle aspecten gerelateerd tot de cultuur in het algemeen.
In 2007 werd Nouel een definitieve plaats in de HALL OF FAME van Paseo Nos Herencia in Aruba toegekend. Ongetwijfeld voor zijn artistieke gave; nog een erkenning voor de talenten die aan Nouel zijn geschonken...
{{Appendix}}
i9b2gfwappfmzzf2xe96fa9v87k0w83
201476
201475
2026-08-21T14:38:51Z
Caribiana
8320
201476
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
{{Variante|a}}
{{Infobox artista|variante = a
| nomber completo = Gustave Nouel
|fecha nacemento = [[14 di yanüari|14 di januari]] [[1954]]
|luga nacemento =
|fecha fayecimento =
|luga fayecimento =
|alias =
|ofishi = pintor
|residencia = {{NLD}}
|mayornan =
|casa =
|estilo =
|distincion =
|obra =
}}
'''Gustave Nouel''' (☆ [[14 di yanüari|14 di januari]] [[1954]] na [[Aruba]]) ta un artista plastico [[Aruba|Arubiano]]-Hulandes, conoci principalmente pa su pintura, escultura??, obra grafico y su serie di Jazz Art.
==Bida y carera==
Gustave Nouel ta yu di Gustave G.A. Nouel, empresario y comerciante kende tabata co-fundado di Botica Aruba na 1938. Despues di caba su enseñansa na [[Colegio Arubano]], el a muda pa [[Hulanda]] pa sigui su formacion artistico.
Na 1976, Nouel a kuminsá un estudio na Academie Minerva na Groningen. Despues el a sigui su formashon na Rietveld Academie na Amsterdam y na Academie AKI na Enschede.[1][2] El a gradua komo monumentaal vormgever, ku spesialisashon den pintura. E formashon aki tabata inkluí, banda di pintura, otro formanan di arte manera eskultura i obra gráfiko, i a prepar'é pa diseñá obranan pa espasio públiko, inkluyendo monumento i fuente.[3]
Despues di su estudio na Hulanda, Nouel a sigui su formashon artistiko na Spaña. El a sigui kursonan di post-akademia den pintura i arte visual na Universidad Complutense de Madrid.
Karera artistiko
Nouel a kuminsá expone su trabou na Hulanda i Alemania na 1979. Durante su karera, su obranan a wordo eksponé tambe na Aruba i e otro islanan ABC, Republica Dominicana, Spaña i Estados Unidos. Na 1986 el a expone na Madrid, i na 1992 su obra di Jazz Art tabata parti di e presentashon di e pabellon Hulandes na World Expo Sevilla.[4]
Su obra ta inkluí pintura, eskultura, gráfika, dibuho i mixed media. Un di e elementonan mas karakterístiko di su trabou ta Jazz Art, den cual el ta kombiná diferente estilo, técnica i influensia ku músika jazz komo un fuente di inspirashon.
Su trabou a wordo eksponé den varios pais i den diferente tipo di kolekshon, inkluyendo kolekshonnan di institushonnan públiko, organisashonnan kultural i kolekshionistanan privá.
Desde 1998, Nouel a bolbe establece su residencia na Deventer, Hulanda. Desde 2002, el a traha tambe riba proyektonan artistiko ku tin Aruba komo punto sentral di inspirashon. E proyektonan tabata enfoká, entre otro, riba promoshon di Aruba komo destino kultural i artistiko.[4]
Obra y Jazz Art
Den su obra, Nouel ta traha ku diferente medio i técnica. Banda di pintura i eskultura, el a produci obra gráfiko, dibuho i mixed media, inkluyendo obra digital.
E serie Jazz Art ta un di e aspektanan mas rekonosibel di su produccion artistiko. E obranan ta karakterisá pa un kombinashon di koló, movimiento i diferente lenguaje visual, ku ta refleja e influensia di jazz riba su proseso kreativo.
Su obra a wordo presentá na varios exposishon internashonal. Entre e presentashonnan mencioná ta Jazz Art na e pabellon Hulandes durante World Expo Sevilla 1992 i New Biblical Art na Artexpo New York 2000.[4]
Moneda di Status Aparte
Un di e proyektonan di Nouel den diseño grafiko ta un moneda konmemorativo relashoná ku e Status Aparte di Aruba.
Dia 7 di november 2007, Reina Beatrix a hasi e promé golpe simbóliko di e moneda na Aruba, na Centrale Bank van Aruba. E moneda a wordo produci na Rijksmunt na Utrecht. Nouel tabata presente na e akto i a bolbe topa ku Reina Beatrix, ku el tabata a konosé anteriormente durante un presentashon na Madrid.[4]
Reconosementu
Dia 30 di desèmber 2006, Nouel a wordo rekonosé komo Artista di aña na Aruba. E premio tabata un rekonosementu pa su kontribushon artistiko i su trabou den diferente disiplinanan di arte i kultura.
Na 2007, su nomber a wordo agregá na e Hall of Fame di Paseo Herencia na Aruba.
Exposishonnan selektá
1979 – promé exposishonnan na Hulanda i Alemania
1983 – exposishonnan na e islanan ABC
1984 – Santo Domingo
1986 – Madrid, Spaña
1992 – Jazz Art, World Expo Sevilla, pabellon Hulandes
2000 – New Biblical Art, Artexpo New York
diferente edishonnan – North Sea Jazz Festival, Den Haag
--------------
== Bida ==
Nouel ta yu di .. Croes y Gustave G.A. Nouel, empresario y na 1938 co-fundado di Botica Aruba. comerciante
* studie in NL
* hij vestigde zich in Deventer
* in 1976 ging hij naar Nederland, bezocht gedurende een jaar de academie Minerva in Groningen en ging daarna naar de AKI in Enschede.<ref>Ruim drie jaar geleden ging hij naar Nederland, bezocht gedurende een jaar de academie Minerva in Groningen en ging daarna naar de AKI in Enschede.</ref><ref>Nouel jr op Aruba. "Amigoe". Curaçao, 09-04-1983, p. 6. Geraadpleegd op Delpher op 19-05-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010640853:mpeg21:p006</ref>
Hij begon in 1979 te exposeren in Nederland en Duitsland. Ook waren zijn werken geexposeerde in Spanje (madrid, 1986), ABC-eilanden (1983), Sto. Domingo (1984)
Gustave Nouel Jr. Op 14 januari heeft hij in Nederland zijn diploma ontvangen voor "monumentale vormgeving" met als specialisatie "schilderkunst". Dit houdt in, dat hij zich niet alleen bezig hoeft te houden met schilderen, beeldhouwen, grafiek, etc, maar dat hij ook bevoegd is om regeringsopdrachten voor monumenten, fonteinen, e.d. te ontwerpen. Nouel Jr. heeft na zijn diploma behaald te hebben van Colegio Arubano, zijn opleiding gehad bij de volgende kunstacademies: "Academie Minerva" te Groningen, "Rietveld Academie" te Amsterdam en "Academie A.K.1." te Enschede. Medio mei houdt hij zijn eerste Antilliaanse expositie op Aruba in "Cas di Cultura" en vervolgens exposeert hij op Curacao en Bonaire.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010640853:mpeg21:a0106|titel=Nouel jr. op Aruba|werk=[[Amigoe]]|datum=1983-04-09|bezochtdatum=2022-07-21}}</ref>
Sinds zijn "jazzy" schilderijen werden getoond in het Nederlands paviljoen op de Wereld Expo Sevilla 1992, vervult Nouel met zijn kunstwerken een soort creatieve "brugfunctie" tussen Aruba, de Nederlandse Antillen en Nederland. Nouel ontwierp Nouel een herdenkingsmunt betreffende de Status Aparte van Aruba, de vlag en het volkslied. De eerste munt sloeg Koningin Beatrix symbolisch op Aruba in de Centrale Bank op 7 november 2007. De munten werden geslagen bij de Rijksmunt te Utrecht. De door Nouel ontworpen munt werd de eerste in het papiamento en de eerste die koningin Beatrix op Aruba presenteerde (sloeg). Bij deze gelegenheid had Nouel de privilege om koningin Beatrix nogmaals te mogen ontmoeten, ditmaal in bijzijn van de Arubaanse Gouverneur en de Arubaanse Ministers. De eerste ontmoeting was twintig jaar eerder tijdens een receptie in het paleis van de Spaanse Koning, waar Nouel die indertijd de post-academie in Madrid volgde, door de Nederlandse Ambassade als veelbelovende kunstenaar werd voorgesteld aan onze koningin. Inmiddels had Nouel diverse leden van het Koningshuis persoonlijk mogen ontmoeten en het Oranjehuis vormt al jarenlang een belangrijke inspiratiebron voor de Arubaanse kunstenaar.<ref>{{citeer web|url=https://www.artolive.nl/kunst/1186-gustave-nouel?sort=price-asc|tiel=GUSTAVE NOUEL (1954)|werk-Artolive.nl|datum=|bezochtdatum=2022}}</ref>
Schilderijen, sculpturen, grafiek, tekeningen, mixed media en onder andere computerprenten... Gustave Nouel (14-01-1954) is een professioneel Nederlands kunstenaar uit Aruba. Nouel is vooral bekend door zijn “JAZZ ART” , een smeltkroes van stijlen en technieken, die in een tiental landen geëxposeerd werden. De laatste tien jaar was zijn “JAZZ ART” te zien op het North Sea Jazz Festival Den Haag. Nouel volgde in Nederland de academies “Minerva” (Groningen), “Rietveld” (Amsterdam) en “AKI” (Enschede). Nouel kreeg in Nederland het diploma “monumentaal vormgever” en ook de specialisatie “schilderen”. In Spanje volgde de kunstenaar nadien postuniversitaire doctoraalcursussen in schilderen en beeldende kunst op de “Universidad Complutense de Madrid”. Inmiddels heeft Nouel ruim honderd exposities gehad in een tiental landen; o.a. een “JAZZ ART” presentatie op de “World Expo Sevilla ’92” in het Nederlands paviljoen in Spanje en in de VS op de“Artexpo New York 2000” met zijn “NEW BIBLICAL ART”.
Zijn werk kreeg in verschillende landen aandacht van de media en honderden publicaties. Inmiddels zijn Nouel’s kunstwerken te vinden in talloze collecties van overheden, stichtingen, musea, culturele centra, galeries en particulieren. Nouel woonde en werkte vele jaren als beroepskunstenaar in verschillende landen. Sinds 1998 heeft Nouel zich weer in Deventer gevestigd.
Vanaf 2002 heeft Nouel zich ook bezig gehouden met een artistiek project dat, Aruba, het 'paradijselijke' Overzeese rijksdeel van Nederland, als inspiratiebron uitdraagt voor de kunsten. Dit in samenwerking met Palet, het grootste en oudste (bestaande) kunstblad van Nederland, Reisbureau Does&Cadushi uit Den Haag en de relevante Overeidsinstellingen van Aruba hiervoor... Met deze pioniersprojecten probeerde Nouel om een bijdrage te leveren aan het kunstklimaat op Aruba.
Nouel is 30 december 2006 op Aruba tot kunstenaar van hat jaar uitgeroepen als erkenning voor het belang van zijn creatieve werk als meest uitmuntende kunstenaar op het gebied van kunst, beeldende kunst, theater, muziek of literatuur...dan wel alle aspecten gerelateerd tot de cultuur in het algemeen.
In 2007 werd Nouel een definitieve plaats in de HALL OF FAME van Paseo Nos Herencia in Aruba toegekend. Ongetwijfeld voor zijn artistieke gave; nog een erkenning voor de talenten die aan Nouel zijn geschonken...
{{Appendix}}
thj9bbhaasak7l49vl9y1evo0hs5euz
201477
201476
2026-08-21T14:44:33Z
Caribiana
8320
201477
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
{{Variante|a}}
{{Infobox artista|variante = a
| nomber completo = Gustave Nouel
|fecha nacemento = [[14 di yanüari|14 di januari]] [[1954]]
|luga nacemento =
|fecha fayecimento =
|luga fayecimento =
|alias =
|ofishi = pintor
|residencia = {{NLD}}
|mayornan =
|casa =
|estilo =
|distincion =
|obra =
}}
'''Gustave Nouel''' (☆ [[14 di yanüari|14 di januari]] [[1954]] na [[Aruba]]) ta un artista plastico [[Aruba|Arubiano]]-Hulandes, conoci principalmente pa su pintura, escultura??, obra grafico y su serie di Jazz Art.
==Bida y carera==
Gustave Nouel jr. ta yu di Gustave G.A. Nouel, empresario y comerciante kende tabata co-fundado di Botica Aruba na 1938. Despues di caba su enseñansa na [[Colegio Arubano]], el a muda pa [[Hulanda]] pa sigui su formacion.
Na 1976, Nouel a cuminsa un estudio na Academie Minerva na Groningen. Despues el a sigui su formacion na Rietveld Academie na [[Amsterdam]] y Academie AKI na [[Enschede]].[1][2] El a gradua komo monumentaal vormgever, ku spesialisashon den pintura. E formashon aki tabata inkluí, banda di pintura, otro formanan di arte manera eskultura i obra gráfiko, i a prepar'é pa diseñá obranan pa espasio públiko, inkluyendo monumento i fuente.[3]
Despues di su estudio na Hulanda, Nouel a sigui su formashon artistiko na Spaña. El a sigui kursonan di post-akademia den pintura i arte visual na Universidad Complutense de Madrid.
===Carera artistico===
Nouel a kuminsá expone su trabou na Hulanda i Alemania na 1979. Durante su carera, su obranan a wordo eksponé tambe na Aruba y e otro islanan ABC, Republica Dominicana, Spaña y Merca. Na 1986 el a expone na Madrid, y na 1992 su obra di Jazz Art tabata parti di e presentacion di e paviljoen Hulandes na World Expo Sevilla.[4]
Su obra ta inclui pintura, eskultura, gráfika, dibuho i mixed media. Un di e elementonan mas karakterístiko di su trabou ta Jazz Art, den cual el ta kombiná diferente estilo, técnica i influensia ku músika jazz komo un fuente di inspiracion.
Su trabou a wordo expone den varios pais y den diferente tipo di coleccion, inkluyendo kolekshonnan di institushonnan públiko, organisashonnan kultural i kolekshionistanan privá.
Desde 1998, Nouel a bolbe establece su residencia na Deventer, Hulanda. Desde 2002, el a traha tambe riba proyektonan artistiko ku tin Aruba komo punto sentral di inspirashon. E proyektonan tabata enfoká, entre otro, riba promoshon di Aruba komo destino kultural i artistiko.[4]
Obra y Jazz Art
Den su obra, Nouel ta traha ku diferente medio i técnica. Banda di pintura i eskultura, el a produci obra gráfiko, dibuho i mixed media, inkluyendo obra digital.
E serie Jazz Art ta un di e aspektanan mas rekonosibel di su produccion artistiko. E obranan ta karakterisá pa un kombinashon di koló, movimiento i diferente lenguaje visual, ku ta refleja e influensia di jazz riba su proseso kreativo.
Su obra a wordo presentá na varios exposishon internashonal. Entre e presentashonnan mencioná ta Jazz Art na e pabellon Hulandes durante World Expo Sevilla 1992 i New Biblical Art na Artexpo New York 2000.[4]
Moneda di Status Aparte
Un di e proyektonan di Nouel den diseño grafiko ta un moneda konmemorativo relashoná ku e Status Aparte di Aruba.
Dia 7 di november 2007, Reina Beatrix a hasi e promé golpe simbóliko di e moneda na Aruba, na Centrale Bank van Aruba. E moneda a wordo produci na Rijksmunt na Utrecht. Nouel tabata presente na e akto i a bolbe topa ku Reina Beatrix, ku el tabata a konosé anteriormente durante un presentashon na Madrid.[4]
Reconosementu
Dia 30 di desèmber 2006, Nouel a wordo rekonosé komo Artista di aña na Aruba. E premio tabata un rekonosementu pa su kontribushon artistiko i su trabou den diferente disiplinanan di arte i kultura.
Na 2007, su nomber a wordo agregá na e Hall of Fame di Paseo Herencia na Aruba.
Exposishonnan selektá
1979 – promé exposishonnan na Hulanda i Alemania
1983 – exposishonnan na e islanan ABC
1984 – Santo Domingo
1986 – Madrid, Spaña
1992 – Jazz Art, World Expo Sevilla, pabellon Hulandes
2000 – New Biblical Art, Artexpo New York
diferente edishonnan – North Sea Jazz Festival, Den Haag
--------------
== Bida ==
Nouel ta yu di .. Croes y Gustave G.A. Nouel, empresario y na 1938 co-fundado di Botica Aruba. comerciante
* studie in NL
* hij vestigde zich in Deventer
* in 1976 ging hij naar Nederland, bezocht gedurende een jaar de academie Minerva in Groningen en ging daarna naar de AKI in Enschede.<ref>Ruim drie jaar geleden ging hij naar Nederland, bezocht gedurende een jaar de academie Minerva in Groningen en ging daarna naar de AKI in Enschede.</ref><ref>Nouel jr op Aruba. "Amigoe". Curaçao, 09-04-1983, p. 6. Geraadpleegd op Delpher op 19-05-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010640853:mpeg21:p006</ref>
Hij begon in 1979 te exposeren in Nederland en Duitsland. Ook waren zijn werken geexposeerde in Spanje (madrid, 1986), ABC-eilanden (1983), Sto. Domingo (1984)
Gustave Nouel Jr. Op 14 januari heeft hij in Nederland zijn diploma ontvangen voor "monumentale vormgeving" met als specialisatie "schilderkunst". Dit houdt in, dat hij zich niet alleen bezig hoeft te houden met schilderen, beeldhouwen, grafiek, etc, maar dat hij ook bevoegd is om regeringsopdrachten voor monumenten, fonteinen, e.d. te ontwerpen. Nouel Jr. heeft na zijn diploma behaald te hebben van Colegio Arubano, zijn opleiding gehad bij de volgende kunstacademies: "Academie Minerva" te Groningen, "Rietveld Academie" te Amsterdam en "Academie A.K.1." te Enschede. Medio mei houdt hij zijn eerste Antilliaanse expositie op Aruba in "Cas di Cultura" en vervolgens exposeert hij op Curacao en Bonaire.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010640853:mpeg21:a0106|titel=Nouel jr. op Aruba|werk=[[Amigoe]]|datum=1983-04-09|bezochtdatum=2022-07-21}}</ref>
Sinds zijn "jazzy" schilderijen werden getoond in het Nederlands paviljoen op de Wereld Expo Sevilla 1992, vervult Nouel met zijn kunstwerken een soort creatieve "brugfunctie" tussen Aruba, de Nederlandse Antillen en Nederland. Nouel ontwierp Nouel een herdenkingsmunt betreffende de Status Aparte van Aruba, de vlag en het volkslied. De eerste munt sloeg Koningin Beatrix symbolisch op Aruba in de Centrale Bank op 7 november 2007. De munten werden geslagen bij de Rijksmunt te Utrecht. De door Nouel ontworpen munt werd de eerste in het papiamento en de eerste die koningin Beatrix op Aruba presenteerde (sloeg). Bij deze gelegenheid had Nouel de privilege om koningin Beatrix nogmaals te mogen ontmoeten, ditmaal in bijzijn van de Arubaanse Gouverneur en de Arubaanse Ministers. De eerste ontmoeting was twintig jaar eerder tijdens een receptie in het paleis van de Spaanse Koning, waar Nouel die indertijd de post-academie in Madrid volgde, door de Nederlandse Ambassade als veelbelovende kunstenaar werd voorgesteld aan onze koningin. Inmiddels had Nouel diverse leden van het Koningshuis persoonlijk mogen ontmoeten en het Oranjehuis vormt al jarenlang een belangrijke inspiratiebron voor de Arubaanse kunstenaar.<ref>{{citeer web|url=https://www.artolive.nl/kunst/1186-gustave-nouel?sort=price-asc|tiel=GUSTAVE NOUEL (1954)|werk-Artolive.nl|datum=|bezochtdatum=2022}}</ref>
Schilderijen, sculpturen, grafiek, tekeningen, mixed media en onder andere computerprenten... Gustave Nouel (14-01-1954) is een professioneel Nederlands kunstenaar uit Aruba. Nouel is vooral bekend door zijn “JAZZ ART” , een smeltkroes van stijlen en technieken, die in een tiental landen geëxposeerd werden. De laatste tien jaar was zijn “JAZZ ART” te zien op het North Sea Jazz Festival Den Haag. Nouel volgde in Nederland de academies “Minerva” (Groningen), “Rietveld” (Amsterdam) en “AKI” (Enschede). Nouel kreeg in Nederland het diploma “monumentaal vormgever” en ook de specialisatie “schilderen”. In Spanje volgde de kunstenaar nadien postuniversitaire doctoraalcursussen in schilderen en beeldende kunst op de “Universidad Complutense de Madrid”. Inmiddels heeft Nouel ruim honderd exposities gehad in een tiental landen; o.a. een “JAZZ ART” presentatie op de “World Expo Sevilla ’92” in het Nederlands paviljoen in Spanje en in de VS op de“Artexpo New York 2000” met zijn “NEW BIBLICAL ART”.
Zijn werk kreeg in verschillende landen aandacht van de media en honderden publicaties. Inmiddels zijn Nouel’s kunstwerken te vinden in talloze collecties van overheden, stichtingen, musea, culturele centra, galeries en particulieren. Nouel woonde en werkte vele jaren als beroepskunstenaar in verschillende landen. Sinds 1998 heeft Nouel zich weer in Deventer gevestigd.
Vanaf 2002 heeft Nouel zich ook bezig gehouden met een artistiek project dat, Aruba, het 'paradijselijke' Overzeese rijksdeel van Nederland, als inspiratiebron uitdraagt voor de kunsten. Dit in samenwerking met Palet, het grootste en oudste (bestaande) kunstblad van Nederland, Reisbureau Does&Cadushi uit Den Haag en de relevante Overeidsinstellingen van Aruba hiervoor... Met deze pioniersprojecten probeerde Nouel om een bijdrage te leveren aan het kunstklimaat op Aruba.
Nouel is 30 december 2006 op Aruba tot kunstenaar van hat jaar uitgeroepen als erkenning voor het belang van zijn creatieve werk als meest uitmuntende kunstenaar op het gebied van kunst, beeldende kunst, theater, muziek of literatuur...dan wel alle aspecten gerelateerd tot de cultuur in het algemeen.
In 2007 werd Nouel een definitieve plaats in de HALL OF FAME van Paseo Nos Herencia in Aruba toegekend. Ongetwijfeld voor zijn artistieke gave; nog een erkenning voor de talenten die aan Nouel zijn geschonken...
{{Appendix}}
1lxbwq6tkfjhvq9qgckws3dodvss1fq
201478
201477
2026-08-21T14:51:30Z
Caribiana
8320
201478
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
{{Variante|a}}
{{Infobox artista|variante = a
| nomber completo = Gustave Nouel
|fecha nacemento = [[14 di yanüari|14 di januari]] [[1954]]
|luga nacemento =
|fecha fayecimento =
|luga fayecimento =
|alias =
|ofishi = pintor
|residencia = {{NLD}}
|mayornan =
|casa =
|estilo =
|distincion =
|obra =
}}
'''Gustave Nouel''' (☆ [[14 di yanüari|14 di januari]] [[1954]] na [[Aruba]]) ta un artista plastico [[Aruba|Arubiano]]-Hulandes, conoci principalmente pa su pintura, escultura??, obra grafico y su serie di Jazz Art.
==Bida y carera==
Gustave Nouel jr. ta yu di Gustave G.A. Nouel, empresario y comerciante kende tabata co-fundado di Botica Aruba na 1938. Despues di caba su enseñansa na [[Colegio Arubano]], el a muda pa [[Hulanda]] pa sigui su formacion.
Na 1976, Nouel a cuminsa un estudio na Academie Minerva na Groningen. Despues el a sigui su formacion na Rietveld Academie na [[Amsterdam]] y Academie AKI na [[Enschede]].[1][2] El a gradua komo monumentaal vormgever, ku spesialisashon den pintura. E formashon aki tabata inkluí, banda di pintura, otro formanan di arte manera eskultura i obra gráfiko, i a prepar'é pa diseñá obranan pa espasio públiko, inkluyendo monumento i fuente.[3]
Despues di su estudio na Hulanda, Nouel a sigui su formashon artistiko na Spaña. El a sigui kursonan di post-akademia den pintura i arte visual na Universidad Complutense de Madrid.
===Carera artistico===
Nouel a kuminsá expone su trabou na Hulanda i Alemania na 1979. Durante su carera, su obranan a wordo eksponé tambe na Aruba y e otro islanan ABC, Republica Dominicana, Spaña y Merca. Na 1986 el a expone na Madrid, y na 1992 su obra di Jazz Art tabata parti di e presentacion di e paviljoen Hulandes na World Expo Sevilla.[4]
Su obra ta inclui pintura, eskultura, gráfika, dibuho i mixed media. Un di e elementonan mas karakterístiko di su trabou ta Jazz Art, den cual el ta kombiná diferente estilo, técnica i influensia ku músika jazz komo un fuente di inspiracion.
Su trabou a wordo expone den varios pais y den diferente tipo di coleccion, inkluyendo kolekshonnan di institushonnan públiko, organisashonnan kultural i kolekshionistanan privá.
Desde 1998, Nouel a bolbe establece su residencia na Deventer, Hulanda. Desde 2002, el a traha tambe riba proyektonan artistiko ku tin Aruba komo punto sentral di inspirashon. E proyektonan tabata enfoká, entre otro, riba promoshon di Aruba komo destino kultural i artistiko.[4]
Obra y Jazz Art
Den su obra, Nouel ta traha ku diferente medio i técnica. Banda di pintura i eskultura, el a produci obra gráfiko, dibuho i mixed media, inkluyendo obra digital.
E serie Jazz Art ta un di e aspektanan mas rekonosibel di su produccion artistiko. E obranan ta karakterisá pa un kombinashon di koló, movimiento i diferente lenguaje visual, ku ta refleja e influensia di jazz riba su proseso kreativo.
Su obra a wordo presentá na varios exposishon internashonal. Entre e presentashonnan mencioná ta Jazz Art na e pabellon Hulandes durante World Expo Sevilla 1992 i New Biblical Art na Artexpo New York 2000.[4]
Moneda di Status Aparte
Un di e proyektonan di Nouel den diseño grafiko ta un moneda konmemorativo relashoná ku e Status Aparte di Aruba.
Dia 7 di november 2007, Reina Beatrix a hasi e promé golpe simbóliko di e moneda na Aruba, na Centrale Bank van Aruba. E moneda a wordo produci na Rijksmunt na Utrecht. Nouel tabata presente na e akto i a bolbe topa ku Reina Beatrix, ku el tabata a konosé anteriormente durante un presentashon na Madrid.[4]
Reconosementu
Dia 30 di desèmber 2006, Nouel a wordo rekonosé komo Artista di aña na Aruba. E premio tabata un rekonosementu pa su kontribushon artistiko i su trabou den diferente disiplinanan di arte i kultura.
Na 2007, su nomber a wordo agregá na e Hall of Fame di Paseo Herencia na Aruba.<ref>[https://gustavenouel.exto.org/ Gustave Nouel]</ref>
Exposishonnan selektá
1979 – promé exposishonnan na Hulanda i Alemania
1983 – exposishonnan na e islanan ABC
1984 – Santo Domingo
1986 – Madrid, Spaña
1992 – Jazz Art, World Expo Sevilla, pabellon Hulandes
2000 – New Biblical Art, Artexpo New York
diferente edishonnan – North Sea Jazz Festival, Den Haag
--------------
== Bida ==
Nouel ta yu di .. Croes y Gustave G.A. Nouel, empresario y na 1938 co-fundado di Botica Aruba. comerciante
* studie in NL
* hij vestigde zich in Deventer
* in 1976 ging hij naar Nederland, bezocht gedurende een jaar de academie Minerva in Groningen en ging daarna naar de AKI in Enschede.<ref>Ruim drie jaar geleden ging hij naar Nederland, bezocht gedurende een jaar de academie Minerva in Groningen en ging daarna naar de AKI in Enschede.</ref><ref>Nouel jr op Aruba. "Amigoe". Curaçao, 09-04-1983, p. 6. Geraadpleegd op Delpher op 19-05-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010640853:mpeg21:p006</ref>
Hij begon in 1979 te exposeren in Nederland en Duitsland. Ook waren zijn werken geexposeerde in Spanje (madrid, 1986), ABC-eilanden (1983), Sto. Domingo (1984)
Gustave Nouel Jr. Op 14 januari heeft hij in Nederland zijn diploma ontvangen voor "monumentale vormgeving" met als specialisatie "schilderkunst". Dit houdt in, dat hij zich niet alleen bezig hoeft te houden met schilderen, beeldhouwen, grafiek, etc, maar dat hij ook bevoegd is om regeringsopdrachten voor monumenten, fonteinen, e.d. te ontwerpen. Nouel Jr. heeft na zijn diploma behaald te hebben van Colegio Arubano, zijn opleiding gehad bij de volgende kunstacademies: "Academie Minerva" te Groningen, "Rietveld Academie" te Amsterdam en "Academie A.K.1." te Enschede. Medio mei houdt hij zijn eerste Antilliaanse expositie op Aruba in "Cas di Cultura" en vervolgens exposeert hij op Curacao en Bonaire.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010640853:mpeg21:a0106|titel=Nouel jr. op Aruba|werk=[[Amigoe]]|datum=1983-04-09|bezochtdatum=2022-07-21}}</ref>
Sinds zijn "jazzy" schilderijen werden getoond in het Nederlands paviljoen op de Wereld Expo Sevilla 1992, vervult Nouel met zijn kunstwerken een soort creatieve "brugfunctie" tussen Aruba, de Nederlandse Antillen en Nederland. Nouel ontwierp Nouel een herdenkingsmunt betreffende de Status Aparte van Aruba, de vlag en het volkslied. De eerste munt sloeg Koningin Beatrix symbolisch op Aruba in de Centrale Bank op 7 november 2007. De munten werden geslagen bij de Rijksmunt te Utrecht. De door Nouel ontworpen munt werd de eerste in het papiamento en de eerste die koningin Beatrix op Aruba presenteerde (sloeg). Bij deze gelegenheid had Nouel de privilege om koningin Beatrix nogmaals te mogen ontmoeten, ditmaal in bijzijn van de Arubaanse Gouverneur en de Arubaanse Ministers. De eerste ontmoeting was twintig jaar eerder tijdens een receptie in het paleis van de Spaanse Koning, waar Nouel die indertijd de post-academie in Madrid volgde, door de Nederlandse Ambassade als veelbelovende kunstenaar werd voorgesteld aan onze koningin. Inmiddels had Nouel diverse leden van het Koningshuis persoonlijk mogen ontmoeten en het Oranjehuis vormt al jarenlang een belangrijke inspiratiebron voor de Arubaanse kunstenaar.<ref>{{citeer web|url=https://www.artolive.nl/kunst/1186-gustave-nouel?sort=price-asc|tiel=GUSTAVE NOUEL (1954)|werk-Artolive.nl|datum=|bezochtdatum=2022}}</ref>
Schilderijen, sculpturen, grafiek, tekeningen, mixed media en onder andere computerprenten... Gustave Nouel (14-01-1954) is een professioneel Nederlands kunstenaar uit Aruba. Nouel is vooral bekend door zijn “JAZZ ART” , een smeltkroes van stijlen en technieken, die in een tiental landen geëxposeerd werden. De laatste tien jaar was zijn “JAZZ ART” te zien op het North Sea Jazz Festival Den Haag. Nouel volgde in Nederland de academies “Minerva” (Groningen), “Rietveld” (Amsterdam) en “AKI” (Enschede). Nouel kreeg in Nederland het diploma “monumentaal vormgever” en ook de specialisatie “schilderen”. In Spanje volgde de kunstenaar nadien postuniversitaire doctoraalcursussen in schilderen en beeldende kunst op de “Universidad Complutense de Madrid”. Inmiddels heeft Nouel ruim honderd exposities gehad in een tiental landen; o.a. een “JAZZ ART” presentatie op de “World Expo Sevilla ’92” in het Nederlands paviljoen in Spanje en in de VS op de“Artexpo New York 2000” met zijn “NEW BIBLICAL ART”.
Zijn werk kreeg in verschillende landen aandacht van de media en honderden publicaties. Inmiddels zijn Nouel’s kunstwerken te vinden in talloze collecties van overheden, stichtingen, musea, culturele centra, galeries en particulieren. Nouel woonde en werkte vele jaren als beroepskunstenaar in verschillende landen. Sinds 1998 heeft Nouel zich weer in Deventer gevestigd.
Vanaf 2002 heeft Nouel zich ook bezig gehouden met een artistiek project dat, Aruba, het 'paradijselijke' Overzeese rijksdeel van Nederland, als inspiratiebron uitdraagt voor de kunsten. Dit in samenwerking met Palet, het grootste en oudste (bestaande) kunstblad van Nederland, Reisbureau Does&Cadushi uit Den Haag en de relevante Overeidsinstellingen van Aruba hiervoor... Met deze pioniersprojecten probeerde Nouel om een bijdrage te leveren aan het kunstklimaat op Aruba.
Nouel is 30 december 2006 op Aruba tot kunstenaar van hat jaar uitgeroepen als erkenning voor het belang van zijn creatieve werk als meest uitmuntende kunstenaar op het gebied van kunst, beeldende kunst, theater, muziek of literatuur...dan wel alle aspecten gerelateerd tot de cultuur in het algemeen.
In 2007 werd Nouel een definitieve plaats in de HALL OF FAME van Paseo Nos Herencia in Aruba toegekend. Ongetwijfeld voor zijn artistieke gave; nog een erkenning voor de talenten die aan Nouel zijn geschonken...
{{Appendix}}
phyrcosko2uvakv4gn7e5vgk4lnku2c
201481
201478
2026-08-21T14:55:47Z
Caribiana
8320
201481
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
{{Variante|a}}
{{Infobox artista|variante = a
| nomber completo = Gustave Nouel
|fecha nacemento = [[14 di yanüari|14 di januari]] [[1954]]
|luga nacemento =
|fecha fayecimento =
|luga fayecimento =
|alias =
|ofishi = pintor
|residencia = {{NLD}}
|mayornan =
|casa =
|estilo =
|distincion =
|obra =
}}
'''Gustave Nouel''' (☆ [[14 di yanüari|14 di januari]] [[1954]] na [[Aruba]]) ta un artista plastico [[Aruba|Arubiano]]-Hulandes, conoci principalmente pa su pintura, escultura??, obra grafico y su serie di Jazz Art.
==Bida y carera==
Gustave Nouel jr. ta yu di Gustave G.A. Nouel, empresario y comerciante kende tabata co-fundado di Botica Aruba na 1938. Despues di caba su enseñansa na [[Colegio Arubano]], el a muda pa [[Hulanda]] pa sigui su formacion.
Na 1976, Nouel a cuminsa un estudio na Academie Minerva na Groningen. Despues el a sigui su formacion na Rietveld Academie na [[Amsterdam]] y Academie AKI na [[Enschede]].[1][2] El a gradua komo monumentaal vormgever, ku spesialisashon den pintura. E formashon aki tabata inkluí, banda di pintura, otro formanan di arte manera eskultura i obra gráfiko, i a prepar'é pa diseñá obranan pa espasio públiko, inkluyendo monumento i fuente.[3]
Despues di su estudio na Hulanda, Nouel a sigui su formashon artistiko na Spaña. El a sigui kursonan di post-akademia den pintura i arte visual na Universidad Complutense de Madrid.
===Carera artistico===
Nouel a kuminsá expone su trabou na Hulanda i Alemania na 1979. Durante su carera, su obranan a wordo eksponé tambe na Aruba y e otro islanan ABC, Republica Dominicana, Spaña y Merca. Na 1986 el a expone na Madrid, y na 1992 su obra di Jazz Art tabata parti di e presentacion di e paviljoen Hulandes na World Expo Sevilla.[4]
Su obra ta inclui pintura, eskultura, gráfika, dibuho i mixed media. Un di e elementonan mas karakterístiko di su trabou ta Jazz Art, den cual el ta kombiná diferente estilo, técnica i influensia ku músika jazz komo un fuente di inspiracion.
Su trabou a wordo expone den varios pais y den diferente tipo di coleccion, inkluyendo kolekshonnan di institushonnan públiko, organisashonnan kultural i kolekshionistanan privá.
Desde 1998, Nouel a bolbe establece su residencia na Deventer, Hulanda. Desde 2002, el a traha tambe riba proyektonan artistiko ku tin Aruba komo punto sentral di inspirashon. E proyektonan tabata enfoká, entre otro, riba promoshon di Aruba komo destino kultural i artistiko.[4]
Obra y Jazz Art
Den su obra, Nouel ta traha ku diferente medio i técnica. Banda di pintura i eskultura, el a produci obra gráfiko, dibuho i mixed media, inkluyendo obra digital.
E serie Jazz Art ta un di e aspektanan mas rekonosibel di su produccion artistiko. E obranan ta karakterisá pa un kombinashon di koló, movimiento i diferente lenguaje visual, ku ta refleja e influensia di jazz riba su proseso kreativo.
Su obra a wordo presentá na varios exposishon internashonal. Entre e presentashonnan mencioná ta Jazz Art na e pabellon Hulandes durante World Expo Sevilla 1992 i New Biblical Art na Artexpo New York 2000.[4]
Moneda di Status Aparte
Un di e proyektonan di Nouel den diseño grafiko ta un moneda konmemorativo relashoná ku e Status Aparte di Aruba.
Dia 7 di november 2007, Reina Beatrix a hasi e promé golpe simbóliko di e moneda na Aruba, na Centrale Bank van Aruba. E moneda a wordo produci na Rijksmunt na Utrecht. Nouel tabata presente na e akto i a bolbe topa ku Reina Beatrix, ku el tabata a konosé anteriormente durante un presentashon na Madrid.[4]
== Honor ==
Dia 30 di desèmber 2006, Nouel a wordo rekonosé komo Artista di aña na Aruba. E premio tabata un rekonosementu pa su kontribushon artistiko i su trabou den diferente disiplinanan di arte i kultura.<ref name="Nouel"/>
Na 2007, su nomber a wordo agregá na e Hall of Fame di Paseo Herencia na Aruba.<ref name="Nouel">[https://artolive.nl/kunst/1186-gustave-nouel Gustave Nouel], artolive.nl</ref>
Exposishonnan selektá
1979 – promé exposishonnan na Hulanda i Alemania
1983 – exposishonnan na e islanan ABC
1984 – Santo Domingo
1986 – Madrid, Spaña
1992 – Jazz Art, World Expo Sevilla, pabellon Hulandes
2000 – New Biblical Art, Artexpo New York
diferente edishonnan – North Sea Jazz Festival, Den Haag
--------------
== Bida ==
Nouel ta yu di .. Croes y Gustave G.A. Nouel, empresario y na 1938 co-fundado di Botica Aruba. comerciante
* studie in NL
* hij vestigde zich in Deventer
* in 1976 ging hij naar Nederland, bezocht gedurende een jaar de academie Minerva in Groningen en ging daarna naar de AKI in Enschede.<ref>Ruim drie jaar geleden ging hij naar Nederland, bezocht gedurende een jaar de academie Minerva in Groningen en ging daarna naar de AKI in Enschede.</ref><ref>Nouel jr op Aruba. "Amigoe". Curaçao, 09-04-1983, p. 6. Geraadpleegd op Delpher op 19-05-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010640853:mpeg21:p006</ref>
Hij begon in 1979 te exposeren in Nederland en Duitsland. Ook waren zijn werken geexposeerde in Spanje (madrid, 1986), ABC-eilanden (1983), Sto. Domingo (1984)
Gustave Nouel Jr. Op 14 januari heeft hij in Nederland zijn diploma ontvangen voor "monumentale vormgeving" met als specialisatie "schilderkunst". Dit houdt in, dat hij zich niet alleen bezig hoeft te houden met schilderen, beeldhouwen, grafiek, etc, maar dat hij ook bevoegd is om regeringsopdrachten voor monumenten, fonteinen, e.d. te ontwerpen. Nouel Jr. heeft na zijn diploma behaald te hebben van Colegio Arubano, zijn opleiding gehad bij de volgende kunstacademies: "Academie Minerva" te Groningen, "Rietveld Academie" te Amsterdam en "Academie A.K.1." te Enschede. Medio mei houdt hij zijn eerste Antilliaanse expositie op Aruba in "Cas di Cultura" en vervolgens exposeert hij op Curacao en Bonaire.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010640853:mpeg21:a0106|titel=Nouel jr. op Aruba|werk=[[Amigoe]]|datum=1983-04-09|bezochtdatum=2022-07-21}}</ref>
Sinds zijn "jazzy" schilderijen werden getoond in het Nederlands paviljoen op de Wereld Expo Sevilla 1992, vervult Nouel met zijn kunstwerken een soort creatieve "brugfunctie" tussen Aruba, de Nederlandse Antillen en Nederland. Nouel ontwierp Nouel een herdenkingsmunt betreffende de Status Aparte van Aruba, de vlag en het volkslied. De eerste munt sloeg Koningin Beatrix symbolisch op Aruba in de Centrale Bank op 7 november 2007. De munten werden geslagen bij de Rijksmunt te Utrecht. De door Nouel ontworpen munt werd de eerste in het papiamento en de eerste die koningin Beatrix op Aruba presenteerde (sloeg). Bij deze gelegenheid had Nouel de privilege om koningin Beatrix nogmaals te mogen ontmoeten, ditmaal in bijzijn van de Arubaanse Gouverneur en de Arubaanse Ministers. De eerste ontmoeting was twintig jaar eerder tijdens een receptie in het paleis van de Spaanse Koning, waar Nouel die indertijd de post-academie in Madrid volgde, door de Nederlandse Ambassade als veelbelovende kunstenaar werd voorgesteld aan onze koningin. Inmiddels had Nouel diverse leden van het Koningshuis persoonlijk mogen ontmoeten en het Oranjehuis vormt al jarenlang een belangrijke inspiratiebron voor de Arubaanse kunstenaar.<ref>{{citeer web|url=https://www.artolive.nl/kunst/1186-gustave-nouel?sort=price-asc|tiel=GUSTAVE NOUEL (1954)|werk-Artolive.nl|datum=|bezochtdatum=2022}}</ref>
Schilderijen, sculpturen, grafiek, tekeningen, mixed media en onder andere computerprenten... Gustave Nouel (14-01-1954) is een professioneel Nederlands kunstenaar uit Aruba. Nouel is vooral bekend door zijn “JAZZ ART” , een smeltkroes van stijlen en technieken, die in een tiental landen geëxposeerd werden. De laatste tien jaar was zijn “JAZZ ART” te zien op het North Sea Jazz Festival Den Haag. Nouel volgde in Nederland de academies “Minerva” (Groningen), “Rietveld” (Amsterdam) en “AKI” (Enschede). Nouel kreeg in Nederland het diploma “monumentaal vormgever” en ook de specialisatie “schilderen”. In Spanje volgde de kunstenaar nadien postuniversitaire doctoraalcursussen in schilderen en beeldende kunst op de “Universidad Complutense de Madrid”. Inmiddels heeft Nouel ruim honderd exposities gehad in een tiental landen; o.a. een “JAZZ ART” presentatie op de “World Expo Sevilla ’92” in het Nederlands paviljoen in Spanje en in de VS op de“Artexpo New York 2000” met zijn “NEW BIBLICAL ART”.
Zijn werk kreeg in verschillende landen aandacht van de media en honderden publicaties. Inmiddels zijn Nouel’s kunstwerken te vinden in talloze collecties van overheden, stichtingen, musea, culturele centra, galeries en particulieren. Nouel woonde en werkte vele jaren als beroepskunstenaar in verschillende landen. Sinds 1998 heeft Nouel zich weer in Deventer gevestigd.
Vanaf 2002 heeft Nouel zich ook bezig gehouden met een artistiek project dat, Aruba, het 'paradijselijke' Overzeese rijksdeel van Nederland, als inspiratiebron uitdraagt voor de kunsten. Dit in samenwerking met Palet, het grootste en oudste (bestaande) kunstblad van Nederland, Reisbureau Does&Cadushi uit Den Haag en de relevante Overeidsinstellingen van Aruba hiervoor... Met deze pioniersprojecten probeerde Nouel om een bijdrage te leveren aan het kunstklimaat op Aruba.
Nouel is 30 december 2006 op Aruba tot kunstenaar van hat jaar uitgeroepen als erkenning voor het belang van zijn creatieve werk als meest uitmuntende kunstenaar op het gebied van kunst, beeldende kunst, theater, muziek of literatuur...dan wel alle aspecten gerelateerd tot de cultuur in het algemeen.
In 2007 werd Nouel een definitieve plaats in de HALL OF FAME van Paseo Nos Herencia in Aruba toegekend. Ongetwijfeld voor zijn artistieke gave; nog een erkenning voor de talenten die aan Nouel zijn geschonken...
{{Appendix}}
rg0vfxkounogc8vg7ab12tgztxq5wlt
201482
201481
2026-08-21T14:56:19Z
Caribiana
8320
201482
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
{{Variante|a}}
{{Infobox artista|variante = a
| nomber completo = Gustave Nouel
|fecha nacemento = [[14 di yanüari|14 di januari]] [[1954]]
|luga nacemento =
|fecha fayecimento =
|luga fayecimento =
|alias =
|ofishi = pintor
|residencia = {{NLD}}
|mayornan =
|casa =
|estilo =
|distincion =
|obra =
}}
'''Gustave Nouel''' (☆ [[14 di yanüari|14 di januari]] [[1954]] na [[Aruba]]) ta un artista plastico [[Aruba|Arubiano]]-Hulandes, conoci principalmente pa su pintura, escultura??, obra grafico y su serie di Jazz Art.
==Bida y carera==
Gustave Nouel jr. ta yu di Gustave G.A. Nouel, empresario y comerciante kende tabata co-fundado di Botica Aruba na 1938. Despues di caba su enseñansa na [[Colegio Arubano]], el a muda pa [[Hulanda]] pa sigui su formacion.
Na 1976, Nouel a cuminsa un estudio na Academie Minerva na Groningen. Despues el a sigui su formacion na Rietveld Academie na [[Amsterdam]] y Academie AKI na [[Enschede]].[1][2] El a gradua komo monumentaal vormgever, ku spesialisashon den pintura. E formashon aki tabata inkluí, banda di pintura, otro formanan di arte manera eskultura i obra gráfiko, i a prepar'é pa diseñá obranan pa espasio públiko, inkluyendo monumento i fuente.[3]
Despues di su estudio na Hulanda, Nouel a sigui su formashon artistiko na Spaña. El a sigui kursonan di post-akademia den pintura i arte visual na Universidad Complutense de Madrid.
===Carera artistico===
Nouel a kuminsá expone su trabou na Hulanda i Alemania na 1979. Durante su carera, su obranan a wordo eksponé tambe na Aruba y e otro islanan ABC, Republica Dominicana, Spaña y Merca. Na 1986 el a expone na Madrid, y na 1992 su obra di Jazz Art tabata parti di e presentacion di e paviljoen Hulandes na World Expo Sevilla.[4]
Su obra ta inclui pintura, eskultura, gráfika, dibuho i mixed media. Un di e elementonan mas karakterístiko di su trabou ta Jazz Art, den cual el ta kombiná diferente estilo, técnica i influensia ku músika jazz komo un fuente di inspiracion.
Su trabou a wordo expone den varios pais y den diferente tipo di coleccion, inkluyendo kolekshonnan di institushonnan públiko, organisashonnan kultural i kolekshionistanan privá.
Desde 1998, Nouel a bolbe establece su residencia na Deventer, Hulanda. Desde 2002, el a traha tambe riba proyektonan artistiko ku tin Aruba komo punto sentral di inspirashon. E proyektonan tabata enfoká, entre otro, riba promoshon di Aruba komo destino kultural i artistiko.[4]
Obra y Jazz Art
Den su obra, Nouel ta traha ku diferente medio i técnica. Banda di pintura i eskultura, el a produci obra gráfiko, dibuho i mixed media, inkluyendo obra digital.
E serie Jazz Art ta un di e aspektanan mas rekonosibel di su produccion artistiko. E obranan ta karakterisá pa un kombinashon di koló, movimiento i diferente lenguaje visual, ku ta refleja e influensia di jazz riba su proseso kreativo.
Su obra a wordo presentá na varios exposishon internashonal. Entre e presentashonnan mencioná ta Jazz Art na e pabellon Hulandes durante World Expo Sevilla 1992 i New Biblical Art na Artexpo New York 2000.[4]
Moneda di Status Aparte
Un di e proyektonan di Nouel den diseño grafiko ta un moneda konmemorativo relashoná ku e Status Aparte di Aruba.
Dia 7 di november 2007, Reina Beatrix a hasi e promé golpe simbóliko di e moneda na Aruba, na Centrale Bank van Aruba. E moneda a wordo produci na Rijksmunt na Utrecht. Nouel tabata presente na e akto i a bolbe topa ku Reina Beatrix, ku el tabata a konosé anteriormente durante un presentashon na Madrid.[4]<ref name="Nouel"/>
== Honor ==
Dia 30 di desèmber 2006, Nouel a wordo rekonosé komo Artista di aña na Aruba. E premio tabata un rekonosementu pa su kontribushon artistiko i su trabou den diferente disiplinanan di arte i kultura.<ref name="Nouel"/>
Na 2007, su nomber a wordo agregá na e Hall of Fame di Paseo Herencia na Aruba.<ref name="Nouel">[https://artolive.nl/kunst/1186-gustave-nouel Gustave Nouel], artolive.nl</ref>
Exposishonnan selektá
1979 – promé exposishonnan na Hulanda i Alemania
1983 – exposishonnan na e islanan ABC
1984 – Santo Domingo
1986 – Madrid, Spaña
1992 – Jazz Art, World Expo Sevilla, pabellon Hulandes
2000 – New Biblical Art, Artexpo New York
diferente edishonnan – North Sea Jazz Festival, Den Haag
--------------
== Bida ==
Nouel ta yu di .. Croes y Gustave G.A. Nouel, empresario y na 1938 co-fundado di Botica Aruba. comerciante
* studie in NL
* hij vestigde zich in Deventer
* in 1976 ging hij naar Nederland, bezocht gedurende een jaar de academie Minerva in Groningen en ging daarna naar de AKI in Enschede.<ref>Ruim drie jaar geleden ging hij naar Nederland, bezocht gedurende een jaar de academie Minerva in Groningen en ging daarna naar de AKI in Enschede.</ref><ref>Nouel jr op Aruba. "Amigoe". Curaçao, 09-04-1983, p. 6. Geraadpleegd op Delpher op 19-05-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010640853:mpeg21:p006</ref>
Hij begon in 1979 te exposeren in Nederland en Duitsland. Ook waren zijn werken geexposeerde in Spanje (madrid, 1986), ABC-eilanden (1983), Sto. Domingo (1984)
Gustave Nouel Jr. Op 14 januari heeft hij in Nederland zijn diploma ontvangen voor "monumentale vormgeving" met als specialisatie "schilderkunst". Dit houdt in, dat hij zich niet alleen bezig hoeft te houden met schilderen, beeldhouwen, grafiek, etc, maar dat hij ook bevoegd is om regeringsopdrachten voor monumenten, fonteinen, e.d. te ontwerpen. Nouel Jr. heeft na zijn diploma behaald te hebben van Colegio Arubano, zijn opleiding gehad bij de volgende kunstacademies: "Academie Minerva" te Groningen, "Rietveld Academie" te Amsterdam en "Academie A.K.1." te Enschede. Medio mei houdt hij zijn eerste Antilliaanse expositie op Aruba in "Cas di Cultura" en vervolgens exposeert hij op Curacao en Bonaire.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010640853:mpeg21:a0106|titel=Nouel jr. op Aruba|werk=[[Amigoe]]|datum=1983-04-09|bezochtdatum=2022-07-21}}</ref>
Sinds zijn "jazzy" schilderijen werden getoond in het Nederlands paviljoen op de Wereld Expo Sevilla 1992, vervult Nouel met zijn kunstwerken een soort creatieve "brugfunctie" tussen Aruba, de Nederlandse Antillen en Nederland. Nouel ontwierp Nouel een herdenkingsmunt betreffende de Status Aparte van Aruba, de vlag en het volkslied. De eerste munt sloeg Koningin Beatrix symbolisch op Aruba in de Centrale Bank op 7 november 2007. De munten werden geslagen bij de Rijksmunt te Utrecht. De door Nouel ontworpen munt werd de eerste in het papiamento en de eerste die koningin Beatrix op Aruba presenteerde (sloeg). Bij deze gelegenheid had Nouel de privilege om koningin Beatrix nogmaals te mogen ontmoeten, ditmaal in bijzijn van de Arubaanse Gouverneur en de Arubaanse Ministers. De eerste ontmoeting was twintig jaar eerder tijdens een receptie in het paleis van de Spaanse Koning, waar Nouel die indertijd de post-academie in Madrid volgde, door de Nederlandse Ambassade als veelbelovende kunstenaar werd voorgesteld aan onze koningin. Inmiddels had Nouel diverse leden van het Koningshuis persoonlijk mogen ontmoeten en het Oranjehuis vormt al jarenlang een belangrijke inspiratiebron voor de Arubaanse kunstenaar.<ref>{{citeer web|url=https://www.artolive.nl/kunst/1186-gustave-nouel?sort=price-asc|tiel=GUSTAVE NOUEL (1954)|werk-Artolive.nl|datum=|bezochtdatum=2022}}</ref>
Schilderijen, sculpturen, grafiek, tekeningen, mixed media en onder andere computerprenten... Gustave Nouel (14-01-1954) is een professioneel Nederlands kunstenaar uit Aruba. Nouel is vooral bekend door zijn “JAZZ ART” , een smeltkroes van stijlen en technieken, die in een tiental landen geëxposeerd werden. De laatste tien jaar was zijn “JAZZ ART” te zien op het North Sea Jazz Festival Den Haag. Nouel volgde in Nederland de academies “Minerva” (Groningen), “Rietveld” (Amsterdam) en “AKI” (Enschede). Nouel kreeg in Nederland het diploma “monumentaal vormgever” en ook de specialisatie “schilderen”. In Spanje volgde de kunstenaar nadien postuniversitaire doctoraalcursussen in schilderen en beeldende kunst op de “Universidad Complutense de Madrid”. Inmiddels heeft Nouel ruim honderd exposities gehad in een tiental landen; o.a. een “JAZZ ART” presentatie op de “World Expo Sevilla ’92” in het Nederlands paviljoen in Spanje en in de VS op de“Artexpo New York 2000” met zijn “NEW BIBLICAL ART”.
Zijn werk kreeg in verschillende landen aandacht van de media en honderden publicaties. Inmiddels zijn Nouel’s kunstwerken te vinden in talloze collecties van overheden, stichtingen, musea, culturele centra, galeries en particulieren. Nouel woonde en werkte vele jaren als beroepskunstenaar in verschillende landen. Sinds 1998 heeft Nouel zich weer in Deventer gevestigd.
Vanaf 2002 heeft Nouel zich ook bezig gehouden met een artistiek project dat, Aruba, het 'paradijselijke' Overzeese rijksdeel van Nederland, als inspiratiebron uitdraagt voor de kunsten. Dit in samenwerking met Palet, het grootste en oudste (bestaande) kunstblad van Nederland, Reisbureau Does&Cadushi uit Den Haag en de relevante Overeidsinstellingen van Aruba hiervoor... Met deze pioniersprojecten probeerde Nouel om een bijdrage te leveren aan het kunstklimaat op Aruba.
Nouel is 30 december 2006 op Aruba tot kunstenaar van hat jaar uitgeroepen als erkenning voor het belang van zijn creatieve werk als meest uitmuntende kunstenaar op het gebied van kunst, beeldende kunst, theater, muziek of literatuur...dan wel alle aspecten gerelateerd tot de cultuur in het algemeen.
In 2007 werd Nouel een definitieve plaats in de HALL OF FAME van Paseo Nos Herencia in Aruba toegekend. Ongetwijfeld voor zijn artistieke gave; nog een erkenning voor de talenten die aan Nouel zijn geschonken...
{{Appendix}}
n4fl489fhbqgq6hx3c5h9omv41zpxks
201543
201482
2026-08-21T18:00:09Z
Caribiana
8320
201543
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
{{Variante|a}}
{{Infobox artista|variante = a
| nomber completo = Gustave Nouel
|fecha nacemento = [[14 di yanüari|14 di januari]] [[1954]]
|luga nacemento =
|fecha fayecimento =
|luga fayecimento =
|alias =
|ofishi = pintor
|residencia = {{NLD}}
|mayornan =
|casa =
|estilo =
|distincion =
|obra =
}}
'''Gustave Nouel''' (☆ [[14 di yanüari|14 di januari]] [[1954]] na [[Aruba]]) ta un artista plastico [[Aruba|Arubiano]]-Hulandes, conoci principalmente pa su pintura, escultura??, obra grafico y su serie di Jazz Art.
==Bida y carera==
Gustave Nouel jr. ta yu di Gustave G.A. Nouel, empresario y comerciante kende tabata co-fundado di Botica Aruba na 1938.<ref>Nouel-expositie. "Amigoe". Curaçao, 17-09-1980, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 21-08-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010640165:mpeg21:p005</ref> Despues di caba su enseñansa na [[Colegio Arubano]], el a muda pa [[Hulanda]] pa sigui su formacion.
Na 1976, Nouel a cuminsa un estudio na Academie Minerva na Groningen. Despues el a sigui su formacion na Rietveld Academie na [[Amsterdam]] y Academie AKI na [[Enschede]].[1][2] El a gradua komo monumentaal vormgever, ku spesialisashon den pintura. E formashon aki tabata inkluí, banda di pintura, otro formanan di arte manera eskultura i obra gráfiko, i a prepar'é pa diseñá obranan pa espasio públiko, inkluyendo monumento i fuente.[3]
Despues di su estudio na Hulanda, Nouel a sigui su formashon artistiko na Spaña. El a sigui kursonan di post-akademia den pintura i arte visual na Universidad Complutense de Madrid.
===Carera artistico===
Nouel a kuminsá expone su trabou na Hulanda i Alemania na 1979. Durante su carera, su obranan a wordo eksponé tambe na Aruba y e otro islanan ABC, Republica Dominicana, Spaña y Merca. Na 1986 el a expone na Madrid, y na 1992 su obra di Jazz Art tabata parti di e presentacion di e paviljoen Hulandes na World Expo Sevilla.[4]
Su obra ta inclui pintura, eskultura, gráfika, dibuho i mixed media. Un di e elementonan mas karakterístiko di su trabou ta Jazz Art, den cual el ta kombiná diferente estilo, técnica i influensia ku músika jazz komo un fuente di inspiracion.
Su trabou a wordo expone den varios pais y den diferente tipo di coleccion, inkluyendo kolekshonnan di institushonnan públiko, organisashonnan kultural i kolekshionistanan privá.
Desde 1998, Nouel a bolbe establece su residencia na Deventer, Hulanda. Desde 2002, el a traha tambe riba proyektonan artistiko ku tin Aruba komo punto sentral di inspirashon. E proyektonan tabata enfoká, entre otro, riba promoshon di Aruba komo destino kultural i artistiko.[4]
Obra y Jazz Art
Den su obra, Nouel ta traha ku diferente medio i técnica. Banda di pintura i eskultura, el a produci obra gráfiko, dibuho i mixed media, inkluyendo obra digital.
E serie Jazz Art ta un di e aspektanan mas rekonosibel di su produccion artistiko. E obranan ta karakterisá pa un kombinashon di koló, movimiento i diferente lenguaje visual, ku ta refleja e influensia di jazz riba su proseso kreativo.
Su obra a wordo presentá na varios exposishon internashonal. Entre e presentashonnan mencioná ta Jazz Art na e pabellon Hulandes durante World Expo Sevilla 1992 i New Biblical Art na Artexpo New York 2000.[4]
Moneda di Status Aparte
Un di e proyektonan di Nouel den diseño grafiko ta un moneda konmemorativo relashoná ku e Status Aparte di Aruba.
Dia 7 di november 2007, Reina Beatrix a hasi e promé golpe simbóliko di e moneda na Aruba, na Centrale Bank van Aruba. E moneda a wordo produci na Rijksmunt na Utrecht. Nouel tabata presente na e akto i a bolbe topa ku Reina Beatrix, ku el tabata a konosé anteriormente durante un presentashon na Madrid.[4]<ref name="Nouel"/>
== Honor ==
Dia 30 di desèmber 2006, Nouel a wordo rekonosé komo Artista di aña na Aruba. E premio tabata un rekonosementu pa su kontribushon artistiko i su trabou den diferente disiplinanan di arte i kultura.<ref name="Nouel"/>
Na 2007, su nomber a wordo agregá na e Hall of Fame di Paseo Herencia na Aruba.<ref name="Nouel">[https://artolive.nl/kunst/1186-gustave-nouel Gustave Nouel], artolive.nl</ref>
Exposishonnan selektá
1979 – promé exposishonnan na Hulanda i Alemania
1983 – exposishonnan na e islanan ABC
1984 – Santo Domingo
1986 – Madrid, Spaña
1992 – Jazz Art, World Expo Sevilla, pabellon Hulandes
2000 – New Biblical Art, Artexpo New York
diferente edishonnan – North Sea Jazz Festival, Den Haag
--------------
== Bida ==
Nouel ta yu di .. Croes y Gustave G.A. Nouel, empresario y na 1938 co-fundado di Botica Aruba. comerciante
* studie in NL
* hij vestigde zich in Deventer
* in 1976 ging hij naar Nederland, bezocht gedurende een jaar de academie Minerva in Groningen en ging daarna naar de AKI in Enschede.<ref>Ruim drie jaar geleden ging hij naar Nederland, bezocht gedurende een jaar de academie Minerva in Groningen en ging daarna naar de AKI in Enschede.</ref><ref>Nouel jr op Aruba. "Amigoe". Curaçao, 09-04-1983, p. 6. Geraadpleegd op Delpher op 19-05-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010640853:mpeg21:p006</ref>
Hij begon in 1979 te exposeren in Nederland en Duitsland. Ook waren zijn werken geexposeerde in Spanje (madrid, 1986), ABC-eilanden (1983), Sto. Domingo (1984)
Gustave Nouel Jr. Op 14 januari heeft hij in Nederland zijn diploma ontvangen voor "monumentale vormgeving" met als specialisatie "schilderkunst". Dit houdt in, dat hij zich niet alleen bezig hoeft te houden met schilderen, beeldhouwen, grafiek, etc, maar dat hij ook bevoegd is om regeringsopdrachten voor monumenten, fonteinen, e.d. te ontwerpen. Nouel Jr. heeft na zijn diploma behaald te hebben van Colegio Arubano, zijn opleiding gehad bij de volgende kunstacademies: "Academie Minerva" te Groningen, "Rietveld Academie" te Amsterdam en "Academie A.K.1." te Enschede. Medio mei houdt hij zijn eerste Antilliaanse expositie op Aruba in "Cas di Cultura" en vervolgens exposeert hij op Curacao en Bonaire.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010640853:mpeg21:a0106|titel=Nouel jr. op Aruba|werk=[[Amigoe]]|datum=1983-04-09|bezochtdatum=2022-07-21}}</ref>
Sinds zijn "jazzy" schilderijen werden getoond in het Nederlands paviljoen op de Wereld Expo Sevilla 1992, vervult Nouel met zijn kunstwerken een soort creatieve "brugfunctie" tussen Aruba, de Nederlandse Antillen en Nederland. Nouel ontwierp Nouel een herdenkingsmunt betreffende de Status Aparte van Aruba, de vlag en het volkslied. De eerste munt sloeg Koningin Beatrix symbolisch op Aruba in de Centrale Bank op 7 november 2007. De munten werden geslagen bij de Rijksmunt te Utrecht. De door Nouel ontworpen munt werd de eerste in het papiamento en de eerste die koningin Beatrix op Aruba presenteerde (sloeg). Bij deze gelegenheid had Nouel de privilege om koningin Beatrix nogmaals te mogen ontmoeten, ditmaal in bijzijn van de Arubaanse Gouverneur en de Arubaanse Ministers. De eerste ontmoeting was twintig jaar eerder tijdens een receptie in het paleis van de Spaanse Koning, waar Nouel die indertijd de post-academie in Madrid volgde, door de Nederlandse Ambassade als veelbelovende kunstenaar werd voorgesteld aan onze koningin. Inmiddels had Nouel diverse leden van het Koningshuis persoonlijk mogen ontmoeten en het Oranjehuis vormt al jarenlang een belangrijke inspiratiebron voor de Arubaanse kunstenaar.<ref>{{citeer web|url=https://www.artolive.nl/kunst/1186-gustave-nouel?sort=price-asc|tiel=GUSTAVE NOUEL (1954)|werk-Artolive.nl|datum=|bezochtdatum=2022}}</ref>
Schilderijen, sculpturen, grafiek, tekeningen, mixed media en onder andere computerprenten... Gustave Nouel (14-01-1954) is een professioneel Nederlands kunstenaar uit Aruba. Nouel is vooral bekend door zijn “JAZZ ART” , een smeltkroes van stijlen en technieken, die in een tiental landen geëxposeerd werden. De laatste tien jaar was zijn “JAZZ ART” te zien op het North Sea Jazz Festival Den Haag. Nouel volgde in Nederland de academies “Minerva” (Groningen), “Rietveld” (Amsterdam) en “AKI” (Enschede). Nouel kreeg in Nederland het diploma “monumentaal vormgever” en ook de specialisatie “schilderen”. In Spanje volgde de kunstenaar nadien postuniversitaire doctoraalcursussen in schilderen en beeldende kunst op de “Universidad Complutense de Madrid”. Inmiddels heeft Nouel ruim honderd exposities gehad in een tiental landen; o.a. een “JAZZ ART” presentatie op de “World Expo Sevilla ’92” in het Nederlands paviljoen in Spanje en in de VS op de“Artexpo New York 2000” met zijn “NEW BIBLICAL ART”.
Zijn werk kreeg in verschillende landen aandacht van de media en honderden publicaties. Inmiddels zijn Nouel’s kunstwerken te vinden in talloze collecties van overheden, stichtingen, musea, culturele centra, galeries en particulieren. Nouel woonde en werkte vele jaren als beroepskunstenaar in verschillende landen. Sinds 1998 heeft Nouel zich weer in Deventer gevestigd.
Vanaf 2002 heeft Nouel zich ook bezig gehouden met een artistiek project dat, Aruba, het 'paradijselijke' Overzeese rijksdeel van Nederland, als inspiratiebron uitdraagt voor de kunsten. Dit in samenwerking met Palet, het grootste en oudste (bestaande) kunstblad van Nederland, Reisbureau Does&Cadushi uit Den Haag en de relevante Overeidsinstellingen van Aruba hiervoor... Met deze pioniersprojecten probeerde Nouel om een bijdrage te leveren aan het kunstklimaat op Aruba.
Nouel is 30 december 2006 op Aruba tot kunstenaar van hat jaar uitgeroepen als erkenning voor het belang van zijn creatieve werk als meest uitmuntende kunstenaar op het gebied van kunst, beeldende kunst, theater, muziek of literatuur...dan wel alle aspecten gerelateerd tot de cultuur in het algemeen.
In 2007 werd Nouel een definitieve plaats in de HALL OF FAME van Paseo Nos Herencia in Aruba toegekend. Ongetwijfeld voor zijn artistieke gave; nog een erkenning voor de talenten die aan Nouel zijn geschonken...
{{Appendix}}
scp5fdk42vn2cb91zg4ad4ojny9ante
201566
201543
2026-08-21T19:38:45Z
Caribiana
8320
201566
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
{{Variante|a}}
{{Infobox artista|variante = a
| nomber completo = Gustave Nouel
|fecha nacemento = [[14 di yanüari|14 di januari]] [[1954]]
|luga nacemento =
|fecha fayecimento =
|luga fayecimento =
|alias =
|ofishi = pintor
|residencia = {{NLD}}
|mayornan =
|casa =
|estilo =
|distincion =
|obra =
}}
'''Gustave Nouel''' (☆ [[14 di yanüari|14 di januari]] [[1954]] na [[Aruba]]) ta un artista plastico [[Aruba|Arubiano]]-Hulandes, conoci principalmente pa su pintura, escultura??, obra grafico y su serie di Jazz Art.
==Bida y carera==
Gustave Nouel jr. ta yu di Gustave G.A. Nouel, empresario y comerciante kende tabata co-fundado di Botica Aruba na 1938 y presidente-comisario di Aruven NV na 1962.<ref>Nouel-expositie. "Amigoe". Curaçao, 17-09-1980, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 21-08-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010640165:mpeg21:p005</ref><ref>Koninklijke waardering voor 18 verdienstelijke Arubanen. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 05-05-1965, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 21-08-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462307:mpeg21:p002</ref> Despues di caba su enseñansa na [[Colegio Arubano]], el a muda pa [[Hulanda]] pa sigui su formacion.
Na 1976, Nouel a cuminsa un estudio na Academie Minerva na Groningen. Despues el a sigui su formacion na Rietveld Academie na [[Amsterdam]] y Academie AKI na [[Enschede]].[1][2] El a gradua komo monumentaal vormgever, ku specialisacion den pintura. E formacion aki tabata encera, fuera di pintura, otro formanan di arte manera eskultura i obra gráfiko, i a prepar'é pa diseñá obranan pa espacio publico, incluyendo monumento y fuente.[3]
Despues di su estudio na Hulanda, Nouel a sigui su formashon artistiko na Spaña. El a sigui kursonan di post-akademia den pintura i arte visual na Universidad Complutense de Madrid.
===Carera artistico===
Nouel a kuminsá expone su trabou na Hulanda i Alemania na 1979. Durante su carera, su obranan a wordo eksponé tambe na Aruba y e otro islanan ABC, Republica Dominicana, Spaña y Merca. Na 1986 el a expone na Madrid, y na 1992 su obra di Jazz Art tabata parti di e presentacion di e paviljoen Hulandes na World Expo Sevilla.[4]
Su obra ta inclui pintura, eskultura, gráfika, dibuho i mixed media. Un di e elementonan mas karakterístiko di su trabou ta Jazz Art, den cual el ta kombiná diferente estilo, técnica i influensia ku músika jazz komo un fuente di inspiracion.
Su trabou a wordo expone den varios pais y den diferente tipo di coleccion, inkluyendo kolekshonnan di institushonnan públiko, organisashonnan kultural i kolekshionistanan privá.
Desde 1998, Nouel a bolbe establece su residencia na Deventer, Hulanda. Desde 2002, el a traha tambe riba proyektonan artistiko ku tin Aruba komo punto sentral di inspirashon. E proyektonan tabata enfoká, entre otro, riba promoshon di Aruba komo destino kultural i artistiko.[4]
Obra y Jazz Art
Den su obra, Nouel ta traha ku diferente medio i técnica. Banda di pintura i eskultura, el a produci obra gráfiko, dibuho i mixed media, inkluyendo obra digital.
E serie Jazz Art ta un di e aspektanan mas rekonosibel di su produccion artistiko. E obranan ta karakterisá pa un kombinashon di koló, movimiento i diferente lenguaje visual, ku ta refleja e influensia di jazz riba su proseso kreativo.
Su obra a wordo presentá na varios exposishon internashonal. Entre e presentashonnan mencioná ta Jazz Art na e pabellon Hulandes durante World Expo Sevilla 1992 i New Biblical Art na Artexpo New York 2000.[4]
Moneda di Status Aparte
Un di e proyektonan di Nouel den diseño grafiko ta un moneda konmemorativo relashoná ku e Status Aparte di Aruba.
Dia 7 di november 2007, Reina Beatrix a hasi e promé golpe simbóliko di e moneda na Aruba, na Centrale Bank van Aruba. E moneda a wordo produci na Rijksmunt na Utrecht. Nouel tabata presente na e akto i a bolbe topa ku Reina Beatrix, ku el tabata a konosé anteriormente durante un presentashon na Madrid.[4]<ref name="Nouel"/>
== Honor ==
Dia 30 di desèmber 2006, Nouel a wordo rekonosé komo Artista di aña na Aruba. E premio tabata un rekonosementu pa su kontribushon artistiko i su trabou den diferente disiplinanan di arte i kultura.<ref name="Nouel"/>
Na 2007, su nomber a wordo agregá na e Hall of Fame di Paseo Herencia na Aruba.<ref name="Nouel">[https://artolive.nl/kunst/1186-gustave-nouel Gustave Nouel], artolive.nl</ref>
Exposishonnan selektá
1979 – promé exposishonnan na Hulanda i Alemania
1983 – exposishonnan na e islanan ABC
1984 – Santo Domingo
1986 – Madrid, Spaña
1992 – Jazz Art, World Expo Sevilla, pabellon Hulandes
2000 – New Biblical Art, Artexpo New York
diferente edishonnan – North Sea Jazz Festival, Den Haag
--------------
== Bida ==
Nouel ta yu di .. Croes y Gustave G.A. Nouel, empresario y na 1938 co-fundado di Botica Aruba. comerciante
* studie in NL
* hij vestigde zich in Deventer
* in 1976 ging hij naar Nederland, bezocht gedurende een jaar de academie Minerva in Groningen en ging daarna naar de AKI in Enschede.<ref>Ruim drie jaar geleden ging hij naar Nederland, bezocht gedurende een jaar de academie Minerva in Groningen en ging daarna naar de AKI in Enschede.</ref><ref>Nouel jr op Aruba. "Amigoe". Curaçao, 09-04-1983, p. 6. Geraadpleegd op Delpher op 19-05-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010640853:mpeg21:p006</ref>
Hij begon in 1979 te exposeren in Nederland en Duitsland. Ook waren zijn werken geexposeerde in Spanje (madrid, 1986), ABC-eilanden (1983), Sto. Domingo (1984)
Gustave Nouel Jr. Op 14 januari heeft hij in Nederland zijn diploma ontvangen voor "monumentale vormgeving" met als specialisatie "schilderkunst". Dit houdt in, dat hij zich niet alleen bezig hoeft te houden met schilderen, beeldhouwen, grafiek, etc, maar dat hij ook bevoegd is om regeringsopdrachten voor monumenten, fonteinen, e.d. te ontwerpen. Nouel Jr. heeft na zijn diploma behaald te hebben van Colegio Arubano, zijn opleiding gehad bij de volgende kunstacademies: "Academie Minerva" te Groningen, "Rietveld Academie" te Amsterdam en "Academie A.K.1." te Enschede. Medio mei houdt hij zijn eerste Antilliaanse expositie op Aruba in "Cas di Cultura" en vervolgens exposeert hij op Curacao en Bonaire.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010640853:mpeg21:a0106|titel=Nouel jr. op Aruba|werk=[[Amigoe]]|datum=1983-04-09|bezochtdatum=2022-07-21}}</ref>
Sinds zijn "jazzy" schilderijen werden getoond in het Nederlands paviljoen op de Wereld Expo Sevilla 1992, vervult Nouel met zijn kunstwerken een soort creatieve "brugfunctie" tussen Aruba, de Nederlandse Antillen en Nederland. Nouel ontwierp Nouel een herdenkingsmunt betreffende de Status Aparte van Aruba, de vlag en het volkslied. De eerste munt sloeg Koningin Beatrix symbolisch op Aruba in de Centrale Bank op 7 november 2007. De munten werden geslagen bij de Rijksmunt te Utrecht. De door Nouel ontworpen munt werd de eerste in het papiamento en de eerste die koningin Beatrix op Aruba presenteerde (sloeg). Bij deze gelegenheid had Nouel de privilege om koningin Beatrix nogmaals te mogen ontmoeten, ditmaal in bijzijn van de Arubaanse Gouverneur en de Arubaanse Ministers. De eerste ontmoeting was twintig jaar eerder tijdens een receptie in het paleis van de Spaanse Koning, waar Nouel die indertijd de post-academie in Madrid volgde, door de Nederlandse Ambassade als veelbelovende kunstenaar werd voorgesteld aan onze koningin. Inmiddels had Nouel diverse leden van het Koningshuis persoonlijk mogen ontmoeten en het Oranjehuis vormt al jarenlang een belangrijke inspiratiebron voor de Arubaanse kunstenaar.<ref>{{citeer web|url=https://www.artolive.nl/kunst/1186-gustave-nouel?sort=price-asc|tiel=GUSTAVE NOUEL (1954)|werk-Artolive.nl|datum=|bezochtdatum=2022}}</ref>
Schilderijen, sculpturen, grafiek, tekeningen, mixed media en onder andere computerprenten... Gustave Nouel (14-01-1954) is een professioneel Nederlands kunstenaar uit Aruba. Nouel is vooral bekend door zijn “JAZZ ART” , een smeltkroes van stijlen en technieken, die in een tiental landen geëxposeerd werden. De laatste tien jaar was zijn “JAZZ ART” te zien op het North Sea Jazz Festival Den Haag. Nouel volgde in Nederland de academies “Minerva” (Groningen), “Rietveld” (Amsterdam) en “AKI” (Enschede). Nouel kreeg in Nederland het diploma “monumentaal vormgever” en ook de specialisatie “schilderen”. In Spanje volgde de kunstenaar nadien postuniversitaire doctoraalcursussen in schilderen en beeldende kunst op de “Universidad Complutense de Madrid”. Inmiddels heeft Nouel ruim honderd exposities gehad in een tiental landen; o.a. een “JAZZ ART” presentatie op de “World Expo Sevilla ’92” in het Nederlands paviljoen in Spanje en in de VS op de“Artexpo New York 2000” met zijn “NEW BIBLICAL ART”.
Zijn werk kreeg in verschillende landen aandacht van de media en honderden publicaties. Inmiddels zijn Nouel’s kunstwerken te vinden in talloze collecties van overheden, stichtingen, musea, culturele centra, galeries en particulieren. Nouel woonde en werkte vele jaren als beroepskunstenaar in verschillende landen. Sinds 1998 heeft Nouel zich weer in Deventer gevestigd.
Vanaf 2002 heeft Nouel zich ook bezig gehouden met een artistiek project dat, Aruba, het 'paradijselijke' Overzeese rijksdeel van Nederland, als inspiratiebron uitdraagt voor de kunsten. Dit in samenwerking met Palet, het grootste en oudste (bestaande) kunstblad van Nederland, Reisbureau Does&Cadushi uit Den Haag en de relevante Overeidsinstellingen van Aruba hiervoor... Met deze pioniersprojecten probeerde Nouel om een bijdrage te leveren aan het kunstklimaat op Aruba.
Nouel is 30 december 2006 op Aruba tot kunstenaar van hat jaar uitgeroepen als erkenning voor het belang van zijn creatieve werk als meest uitmuntende kunstenaar op het gebied van kunst, beeldende kunst, theater, muziek of literatuur...dan wel alle aspecten gerelateerd tot de cultuur in het algemeen.
In 2007 werd Nouel een definitieve plaats in de HALL OF FAME van Paseo Nos Herencia in Aruba toegekend. Ongetwijfeld voor zijn artistieke gave; nog een erkenning voor de talenten die aan Nouel zijn geschonken...
{{Appendix}}
izlrovj49g2b9jbimxlmz7s9dv3fuo2
201567
201566
2026-08-21T19:40:41Z
Caribiana
8320
201567
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
{{Variante|a}}
{{Infobox artista|variante = a
| nomber completo = Gustave Nouel
|fecha nacemento = [[14 di yanüari|14 di januari]] [[1954]]
|luga nacemento =
|fecha fayecimento =
|luga fayecimento =
|alias =
|ofishi = pintor
|residencia = {{NLD}}
|mayornan =
|casa =
|estilo =
|distincion =
|obra =
}}
'''Gustave Nouel''' (☆ [[14 di yanüari|14 di januari]] [[1954]] na [[Aruba]]) ta un artista plastico [[Aruba|Arubiano]]-Hulandes, conoci principalmente pa su pintura, escultura??, obra grafico y su serie di Jazz Art.
==Bida y carera==
Gustave Nouel jr. ta yu di Gustave G.A. Nouel, empresario y comerciante kende tabata co-fundado di Botica Aruba na 1938 y presidente-comisario di Aruven NV na 1962.<ref>Nouel-expositie. "Amigoe". Curaçao, 17-09-1980, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 21-08-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010640165:mpeg21:p005</ref><ref>Koninklijke waardering voor 18 verdienstelijke Arubanen. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 05-05-1965, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 21-08-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462307:mpeg21:p002</ref> Despues di caba su enseñansa na [[Colegio Arubano]], el a muda pa [[Hulanda]] pa sigui su formacion.
Na 1976, Nouel a cuminsa un estudio na Academie Minerva na Groningen. Despues el a sigui su formacion na Rietveld Academie na [[Amsterdam]] y Academie AKI na [[Enschede]].[1][2] El a gradua komo monumentaal vormgever, ku specialisacion den pintura. E formacion aki tabata encera, fuera di pintura, otro formanan di arte manera eskultura i obra gráfiko, i a prepar'é pa diseñá obranan pa espacio publico, incluyendo monumento y fuente.[3]
Despues di su estudio na Hulanda, Nouel a sigui su formashon artistiko na Spaña. El a sigui kursonan di post-akademia den pintura i arte visual na Universidad Complutense de Madrid.
===Carera artistico===
Nouel a kuminsá expone su trabou na Hulanda i Alemania na 1979. Durante su carera, su obranan a wordo eksponé tambe na Aruba y e otro islanan ABC, Republica Dominicana, Spaña y Merca. Na 1986 el a expone na Madrid, y na 1992 su obra di Jazz Art tabata parti di e presentacion di e paviljoen Hulandes na World Expo Sevilla.[4]
Su obra ta inclui pintura, eskultura, gráfika, dibuho i mixed media. Un di e elementonan mas karakterístiko di su trabou ta Jazz Art, den cual el ta kombiná diferente estilo, técnica i influensia ku músika jazz komo un fuente di inspiracion.
Su trabou a wordo expone den varios pais y den diferente tipo di coleccion, inkluyendo kolekshonnan di institushonnan públiko, organisashonnan kultural i kolekshionistanan privá.
Desde 1998, Nouel a bolbe establece su residencia na Deventer, Hulanda. Desde 2002, el a traha tambe riba proyektonan artistiko ku tin Aruba komo punto sentral di inspirashon. E proyektonan tabata enfoká, entre otro, riba promoshon di Aruba komo destino kultural i artistiko.[4]
Obra y Jazz Art
Den su obra, Nouel ta traha ku diferente medio i técnica. Banda di pintura i eskultura, el a produci obra gráfiko, dibuho i mixed media, inkluyendo obra digital.
E serie Jazz Art ta un di e aspektanan mas rekonosibel di su produccion artistiko. E obranan ta karakterisá pa un kombinashon di koló, movimiento i diferente lenguaje visual, ku ta refleja e influensia di jazz riba su proseso kreativo.
Su obra a wordo presentá na varios exposishon internashonal. Entre e presentashonnan mencioná ta Jazz Art na e pabellon Hulandes durante World Expo Sevilla 1992 i New Biblical Art na Artexpo New York 2000.[4]
Moneda di Status Aparte
Un di e proyektonan di Nouel den diseño grafiko ta un moneda konmemorativo relashoná ku e Status Aparte di Aruba.
Dia 7 di november 2007, Reina Beatrix a hasi e promé golpe simbóliko di e moneda na Aruba, na [[Banco Central di Aruba]]. E moneda a wordo produci na Rijksmunt na Utrecht. Nouel tabata presente na e akto i a bolbe topa ku Reina Beatrix, ku el tabata a konosé anteriormente durante un presentashon na Madrid.[4]<ref name="Nouel"/>
== Honor ==
Dia 30 di desèmber 2006, Nouel a wordo rekonosé komo Artista di aña na Aruba. E premio tabata un rekonosementu pa su kontribushon artistiko i su trabou den diferente disiplinanan di arte i kultura.<ref name="Nouel"/>
Na 2007, su nomber a wordo agregá na e Hall of Fame di Paseo Herencia na Aruba.<ref name="Nouel">[https://artolive.nl/kunst/1186-gustave-nouel Gustave Nouel], artolive.nl</ref>
Exposishonnan selektá
1979 – promé exposishonnan na Hulanda i Alemania
1983 – exposishonnan na e islanan ABC
1984 – Santo Domingo
1986 – Madrid, Spaña
1992 – Jazz Art, World Expo Sevilla, pabellon Hulandes
2000 – New Biblical Art, Artexpo New York
diferente edishonnan – North Sea Jazz Festival, Den Haag
{{Appendix}}
--------------
== Bida ==
Nouel ta yu di .. Croes y Gustave G.A. Nouel, empresario y na 1938 co-fundado di Botica Aruba. comerciante
* studie in NL
* hij vestigde zich in Deventer
* in 1976 ging hij naar Nederland, bezocht gedurende een jaar de academie Minerva in Groningen en ging daarna naar de AKI in Enschede.<ref>Ruim drie jaar geleden ging hij naar Nederland, bezocht gedurende een jaar de academie Minerva in Groningen en ging daarna naar de AKI in Enschede.</ref><ref>Nouel jr op Aruba. "Amigoe". Curaçao, 09-04-1983, p. 6. Geraadpleegd op Delpher op 19-05-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010640853:mpeg21:p006</ref>
Hij begon in 1979 te exposeren in Nederland en Duitsland. Ook waren zijn werken geexposeerde in Spanje (madrid, 1986), ABC-eilanden (1983), Sto. Domingo (1984)
Gustave Nouel Jr. Op 14 januari heeft hij in Nederland zijn diploma ontvangen voor "monumentale vormgeving" met als specialisatie "schilderkunst". Dit houdt in, dat hij zich niet alleen bezig hoeft te houden met schilderen, beeldhouwen, grafiek, etc, maar dat hij ook bevoegd is om regeringsopdrachten voor monumenten, fonteinen, e.d. te ontwerpen. Nouel Jr. heeft na zijn diploma behaald te hebben van Colegio Arubano, zijn opleiding gehad bij de volgende kunstacademies: "Academie Minerva" te Groningen, "Rietveld Academie" te Amsterdam en "Academie A.K.1." te Enschede. Medio mei houdt hij zijn eerste Antilliaanse expositie op Aruba in "Cas di Cultura" en vervolgens exposeert hij op Curacao en Bonaire.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010640853:mpeg21:a0106|titel=Nouel jr. op Aruba|werk=[[Amigoe]]|datum=1983-04-09|bezochtdatum=2022-07-21}}</ref>
Sinds zijn "jazzy" schilderijen werden getoond in het Nederlands paviljoen op de Wereld Expo Sevilla 1992, vervult Nouel met zijn kunstwerken een soort creatieve "brugfunctie" tussen Aruba, de Nederlandse Antillen en Nederland. Nouel ontwierp Nouel een herdenkingsmunt betreffende de Status Aparte van Aruba, de vlag en het volkslied. De eerste munt sloeg Koningin Beatrix symbolisch op Aruba in de Centrale Bank op 7 november 2007. De munten werden geslagen bij de Rijksmunt te Utrecht. De door Nouel ontworpen munt werd de eerste in het papiamento en de eerste die koningin Beatrix op Aruba presenteerde (sloeg). Bij deze gelegenheid had Nouel de privilege om koningin Beatrix nogmaals te mogen ontmoeten, ditmaal in bijzijn van de Arubaanse Gouverneur en de Arubaanse Ministers. De eerste ontmoeting was twintig jaar eerder tijdens een receptie in het paleis van de Spaanse Koning, waar Nouel die indertijd de post-academie in Madrid volgde, door de Nederlandse Ambassade als veelbelovende kunstenaar werd voorgesteld aan onze koningin. Inmiddels had Nouel diverse leden van het Koningshuis persoonlijk mogen ontmoeten en het Oranjehuis vormt al jarenlang een belangrijke inspiratiebron voor de Arubaanse kunstenaar.<ref>{{citeer web|url=https://www.artolive.nl/kunst/1186-gustave-nouel?sort=price-asc|tiel=GUSTAVE NOUEL (1954)|werk-Artolive.nl|datum=|bezochtdatum=2022}}</ref>
Schilderijen, sculpturen, grafiek, tekeningen, mixed media en onder andere computerprenten... Gustave Nouel (14-01-1954) is een professioneel Nederlands kunstenaar uit Aruba. Nouel is vooral bekend door zijn “JAZZ ART” , een smeltkroes van stijlen en technieken, die in een tiental landen geëxposeerd werden. De laatste tien jaar was zijn “JAZZ ART” te zien op het North Sea Jazz Festival Den Haag. Nouel volgde in Nederland de academies “Minerva” (Groningen), “Rietveld” (Amsterdam) en “AKI” (Enschede). Nouel kreeg in Nederland het diploma “monumentaal vormgever” en ook de specialisatie “schilderen”. In Spanje volgde de kunstenaar nadien postuniversitaire doctoraalcursussen in schilderen en beeldende kunst op de “Universidad Complutense de Madrid”. Inmiddels heeft Nouel ruim honderd exposities gehad in een tiental landen; o.a. een “JAZZ ART” presentatie op de “World Expo Sevilla ’92” in het Nederlands paviljoen in Spanje en in de VS op de“Artexpo New York 2000” met zijn “NEW BIBLICAL ART”.
Zijn werk kreeg in verschillende landen aandacht van de media en honderden publicaties. Inmiddels zijn Nouel’s kunstwerken te vinden in talloze collecties van overheden, stichtingen, musea, culturele centra, galeries en particulieren. Nouel woonde en werkte vele jaren als beroepskunstenaar in verschillende landen. Sinds 1998 heeft Nouel zich weer in Deventer gevestigd.
Vanaf 2002 heeft Nouel zich ook bezig gehouden met een artistiek project dat, Aruba, het 'paradijselijke' Overzeese rijksdeel van Nederland, als inspiratiebron uitdraagt voor de kunsten. Dit in samenwerking met Palet, het grootste en oudste (bestaande) kunstblad van Nederland, Reisbureau Does&Cadushi uit Den Haag en de relevante Overeidsinstellingen van Aruba hiervoor... Met deze pioniersprojecten probeerde Nouel om een bijdrage te leveren aan het kunstklimaat op Aruba.
Nouel is 30 december 2006 op Aruba tot kunstenaar van hat jaar uitgeroepen als erkenning voor het belang van zijn creatieve werk als meest uitmuntende kunstenaar op het gebied van kunst, beeldende kunst, theater, muziek of literatuur...dan wel alle aspecten gerelateerd tot de cultuur in het algemeen.
In 2007 werd Nouel een definitieve plaats in de HALL OF FAME van Paseo Nos Herencia in Aruba toegekend. Ongetwijfeld voor zijn artistieke gave; nog een erkenning voor de talenten die aan Nouel zijn geschonken...
{{Appendix}}
5aqserxrbhn211l07tvqx8qp7hukvji
201568
201567
2026-08-21T19:43:00Z
Caribiana
8320
/* Bida y carera */
201568
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
{{Variante|a}}
{{Infobox artista|variante = a
| nomber completo = Gustave Nouel
|fecha nacemento = [[14 di yanüari|14 di januari]] [[1954]]
|luga nacemento =
|fecha fayecimento =
|luga fayecimento =
|alias =
|ofishi = pintor
|residencia = {{NLD}}
|mayornan =
|casa =
|estilo =
|distincion =
|obra =
}}
'''Gustave Nouel''' (☆ [[14 di yanüari|14 di januari]] [[1954]] na [[Aruba]]) ta un artista plastico [[Aruba|Arubiano]]-Hulandes, conoci principalmente pa su pintura, escultura??, obra grafico y su serie di Jazz Art.
==Bida y carera==
Gustave Nouel jr. ta yu di Gustave G.A. Nouel, kende tabata empresario, na 1938 cofundado di Botica Aruba y na 1962 presidente-comisario di Aruven NV.<ref>Nouel-expositie. "Amigoe". Curaçao, 17-09-1980, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 21-08-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010640165:mpeg21:p005</ref><ref>Koninklijke waardering voor 18 verdienstelijke Arubanen. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 05-05-1965, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 21-08-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462307:mpeg21:p002</ref> Despues di caba su enseñansa na [[Colegio Arubano]], el a muda pa [[Hulanda]] pa sigui su formacion.
Na 1976, Nouel a cuminsa un estudio na Academie Minerva na Groningen. Despues el a sigui su formacion na Rietveld Academie na [[Amsterdam]] y Academie AKI na [[Enschede]].[1][2] El a gradua komo monumentaal vormgever, ku specialisacion den pintura. E formacion aki tabata encera, fuera di pintura, otro formanan di arte manera eskultura i obra gráfiko, i a prepar'é pa diseñá obranan pa espacio publico, incluyendo monumento y fuente.[3]
Despues di su estudio na Hulanda, Nouel a sigui su formashon artistiko na Spaña. El a sigui kursonan di post-akademia den pintura i arte visual na Universidad Complutense de Madrid.
===Carera artistico===
Nouel a kuminsá expone su trabou na Hulanda i Alemania na 1979. Durante su carera, su obranan a wordo eksponé tambe na Aruba y e otro islanan ABC, Republica Dominicana, Spaña y Merca. Na 1986 el a expone na Madrid, y na 1992 su obra di Jazz Art tabata parti di e presentacion di e paviljoen Hulandes na World Expo Sevilla.[4]
Su obra ta inclui pintura, eskultura, gráfika, dibuho i mixed media. Un di e elementonan mas karakterístiko di su trabou ta Jazz Art, den cual el ta kombiná diferente estilo, técnica i influensia ku músika jazz komo un fuente di inspiracion.
Su trabou a wordo expone den varios pais y den diferente tipo di coleccion, inkluyendo kolekshonnan di institushonnan públiko, organisashonnan kultural i kolekshionistanan privá.
Desde 1998, Nouel a bolbe establece su residencia na Deventer, Hulanda. Desde 2002, el a traha tambe riba proyektonan artistiko ku tin Aruba komo punto sentral di inspirashon. E proyektonan tabata enfoká, entre otro, riba promoshon di Aruba komo destino kultural i artistiko.[4]
Obra y Jazz Art
Den su obra, Nouel ta traha ku diferente medio i técnica. Banda di pintura i eskultura, el a produci obra gráfiko, dibuho i mixed media, inkluyendo obra digital.
E serie Jazz Art ta un di e aspektanan mas rekonosibel di su produccion artistiko. E obranan ta karakterisá pa un kombinashon di koló, movimiento i diferente lenguaje visual, ku ta refleja e influensia di jazz riba su proseso kreativo.
Su obra a wordo presentá na varios exposishon internashonal. Entre e presentashonnan mencioná ta Jazz Art na e pabellon Hulandes durante World Expo Sevilla 1992 i New Biblical Art na Artexpo New York 2000.[4]
Moneda di Status Aparte
Un di e proyektonan di Nouel den diseño grafiko ta un moneda konmemorativo relashoná ku e Status Aparte di Aruba.
Dia 7 di november 2007, Reina Beatrix a hasi e promé golpe simbóliko di e moneda na Aruba, na [[Banco Central di Aruba]]. E moneda a wordo produci na Rijksmunt na Utrecht. Nouel tabata presente na e akto i a bolbe topa ku Reina Beatrix, ku el tabata a konosé anteriormente durante un presentashon na Madrid.[4]<ref name="Nouel"/>
== Honor ==
Dia 30 di desèmber 2006, Nouel a wordo rekonosé komo Artista di aña na Aruba. E premio tabata un rekonosementu pa su kontribushon artistiko i su trabou den diferente disiplinanan di arte i kultura.<ref name="Nouel"/>
Na 2007, su nomber a wordo agregá na e Hall of Fame di Paseo Herencia na Aruba.<ref name="Nouel">[https://artolive.nl/kunst/1186-gustave-nouel Gustave Nouel], artolive.nl</ref>
Exposishonnan selektá
1979 – promé exposishonnan na Hulanda i Alemania
1983 – exposishonnan na e islanan ABC
1984 – Santo Domingo
1986 – Madrid, Spaña
1992 – Jazz Art, World Expo Sevilla, pabellon Hulandes
2000 – New Biblical Art, Artexpo New York
diferente edishonnan – North Sea Jazz Festival, Den Haag
{{Appendix}}
--------------
== Bida ==
Nouel ta yu di .. Croes y Gustave G.A. Nouel, empresario y na 1938 co-fundado di Botica Aruba. comerciante
* studie in NL
* hij vestigde zich in Deventer
* in 1976 ging hij naar Nederland, bezocht gedurende een jaar de academie Minerva in Groningen en ging daarna naar de AKI in Enschede.<ref>Ruim drie jaar geleden ging hij naar Nederland, bezocht gedurende een jaar de academie Minerva in Groningen en ging daarna naar de AKI in Enschede.</ref><ref>Nouel jr op Aruba. "Amigoe". Curaçao, 09-04-1983, p. 6. Geraadpleegd op Delpher op 19-05-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010640853:mpeg21:p006</ref>
Hij begon in 1979 te exposeren in Nederland en Duitsland. Ook waren zijn werken geexposeerde in Spanje (madrid, 1986), ABC-eilanden (1983), Sto. Domingo (1984)
Gustave Nouel Jr. Op 14 januari heeft hij in Nederland zijn diploma ontvangen voor "monumentale vormgeving" met als specialisatie "schilderkunst". Dit houdt in, dat hij zich niet alleen bezig hoeft te houden met schilderen, beeldhouwen, grafiek, etc, maar dat hij ook bevoegd is om regeringsopdrachten voor monumenten, fonteinen, e.d. te ontwerpen. Nouel Jr. heeft na zijn diploma behaald te hebben van Colegio Arubano, zijn opleiding gehad bij de volgende kunstacademies: "Academie Minerva" te Groningen, "Rietveld Academie" te Amsterdam en "Academie A.K.1." te Enschede. Medio mei houdt hij zijn eerste Antilliaanse expositie op Aruba in "Cas di Cultura" en vervolgens exposeert hij op Curacao en Bonaire.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010640853:mpeg21:a0106|titel=Nouel jr. op Aruba|werk=[[Amigoe]]|datum=1983-04-09|bezochtdatum=2022-07-21}}</ref>
Sinds zijn "jazzy" schilderijen werden getoond in het Nederlands paviljoen op de Wereld Expo Sevilla 1992, vervult Nouel met zijn kunstwerken een soort creatieve "brugfunctie" tussen Aruba, de Nederlandse Antillen en Nederland. Nouel ontwierp Nouel een herdenkingsmunt betreffende de Status Aparte van Aruba, de vlag en het volkslied. De eerste munt sloeg Koningin Beatrix symbolisch op Aruba in de Centrale Bank op 7 november 2007. De munten werden geslagen bij de Rijksmunt te Utrecht. De door Nouel ontworpen munt werd de eerste in het papiamento en de eerste die koningin Beatrix op Aruba presenteerde (sloeg). Bij deze gelegenheid had Nouel de privilege om koningin Beatrix nogmaals te mogen ontmoeten, ditmaal in bijzijn van de Arubaanse Gouverneur en de Arubaanse Ministers. De eerste ontmoeting was twintig jaar eerder tijdens een receptie in het paleis van de Spaanse Koning, waar Nouel die indertijd de post-academie in Madrid volgde, door de Nederlandse Ambassade als veelbelovende kunstenaar werd voorgesteld aan onze koningin. Inmiddels had Nouel diverse leden van het Koningshuis persoonlijk mogen ontmoeten en het Oranjehuis vormt al jarenlang een belangrijke inspiratiebron voor de Arubaanse kunstenaar.<ref>{{citeer web|url=https://www.artolive.nl/kunst/1186-gustave-nouel?sort=price-asc|tiel=GUSTAVE NOUEL (1954)|werk-Artolive.nl|datum=|bezochtdatum=2022}}</ref>
Schilderijen, sculpturen, grafiek, tekeningen, mixed media en onder andere computerprenten... Gustave Nouel (14-01-1954) is een professioneel Nederlands kunstenaar uit Aruba. Nouel is vooral bekend door zijn “JAZZ ART” , een smeltkroes van stijlen en technieken, die in een tiental landen geëxposeerd werden. De laatste tien jaar was zijn “JAZZ ART” te zien op het North Sea Jazz Festival Den Haag. Nouel volgde in Nederland de academies “Minerva” (Groningen), “Rietveld” (Amsterdam) en “AKI” (Enschede). Nouel kreeg in Nederland het diploma “monumentaal vormgever” en ook de specialisatie “schilderen”. In Spanje volgde de kunstenaar nadien postuniversitaire doctoraalcursussen in schilderen en beeldende kunst op de “Universidad Complutense de Madrid”. Inmiddels heeft Nouel ruim honderd exposities gehad in een tiental landen; o.a. een “JAZZ ART” presentatie op de “World Expo Sevilla ’92” in het Nederlands paviljoen in Spanje en in de VS op de“Artexpo New York 2000” met zijn “NEW BIBLICAL ART”.
Zijn werk kreeg in verschillende landen aandacht van de media en honderden publicaties. Inmiddels zijn Nouel’s kunstwerken te vinden in talloze collecties van overheden, stichtingen, musea, culturele centra, galeries en particulieren. Nouel woonde en werkte vele jaren als beroepskunstenaar in verschillende landen. Sinds 1998 heeft Nouel zich weer in Deventer gevestigd.
Vanaf 2002 heeft Nouel zich ook bezig gehouden met een artistiek project dat, Aruba, het 'paradijselijke' Overzeese rijksdeel van Nederland, als inspiratiebron uitdraagt voor de kunsten. Dit in samenwerking met Palet, het grootste en oudste (bestaande) kunstblad van Nederland, Reisbureau Does&Cadushi uit Den Haag en de relevante Overeidsinstellingen van Aruba hiervoor... Met deze pioniersprojecten probeerde Nouel om een bijdrage te leveren aan het kunstklimaat op Aruba.
Nouel is 30 december 2006 op Aruba tot kunstenaar van hat jaar uitgeroepen als erkenning voor het belang van zijn creatieve werk als meest uitmuntende kunstenaar op het gebied van kunst, beeldende kunst, theater, muziek of literatuur...dan wel alle aspecten gerelateerd tot de cultuur in het algemeen.
In 2007 werd Nouel een definitieve plaats in de HALL OF FAME van Paseo Nos Herencia in Aruba toegekend. Ongetwijfeld voor zijn artistieke gave; nog een erkenning voor de talenten die aan Nouel zijn geschonken...
{{Appendix}}
0b955i58are5r02w3nxqcajfqup1oq4
201572
201568
2026-08-21T20:01:01Z
Caribiana
8320
201572
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
{{Variante|a}}
{{Infobox artista|variante = a
| nomber completo = Gustave Nouel
|fecha nacemento = [[14 di yanüari|14 di januari]] [[1954]]
|luga nacemento =
|fecha fayecimento =
|luga fayecimento =
|alias =
|ofishi = pintor
|residencia = {{NLD}}
|mayornan =
|casa =
|estilo =
|distincion =
|obra =
}}
'''Gustave Nouel''' (☆ [[14 di yanüari|14 di januari]] [[1954]] na [[Aruba]]) ta un artista plastico [[Aruba|Arubiano]]-Hulandes, conoci principalmente pa su pintura, escultura??, obra grafico y su serie di Jazz Art.
==Bida y carera==
Gustave Nouel jr. ta yu di Gustave G.A. Nouel, kende tabata empresario, na 1938 cofundado di Botica Aruba y na 1962 presidente-comisario di Aruven NV.<ref>Nouel-expositie. "Amigoe". Curaçao, 17-09-1980, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 21-08-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010640165:mpeg21:p005</ref><ref>Koninklijke waardering voor 18 verdienstelijke Arubanen. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 05-05-1965, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 21-08-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462307:mpeg21:p002</ref> E ta sobrino di [[Padu Lampe]].<ref>[https://kreolmagazine.com/gustave-nouel-a-modern-art-virtuoso/ Gustave Nouel: A Modern Art Virtuoso], kreolmagazine.com (19 di mart 2015)</ref> Despues di caba su enseñansa na [[Colegio Arubano]], el a muda pa [[Hulanda]] pa sigui su formacion.
Na 1976, Nouel a cuminsa un estudio na Academie Minerva na Groningen. Despues el a sigui su formacion na Rietveld Academie na [[Amsterdam]] y Academie AKI na [[Enschede]].[1][2] El a gradua komo monumentaal vormgever, ku specialisacion den pintura. E formacion aki tabata encera, fuera di pintura, otro formanan di arte manera eskultura i obra gráfiko, i a prepar'é pa diseñá obranan pa espacio publico, incluyendo monumento y fuente.[3]
Despues di su estudio na Hulanda, Nouel a sigui su formashon artistiko na Spaña. El a sigui kursonan di post-akademia den pintura i arte visual na Universidad Complutense de Madrid.
===Carera artistico===
Nouel a kuminsá expone su trabou na Hulanda i Alemania na 1979. Durante su carera, su obranan a wordo eksponé tambe na Aruba y e otro islanan ABC, Republica Dominicana, Spaña y Merca. Na 1986 el a expone na Madrid, y na 1992 su obra di Jazz Art tabata parti di e presentacion di e paviljoen Hulandes na World Expo Sevilla.[4]
Su obra ta inclui pintura, eskultura, gráfika, dibuho i mixed media. Un di e elementonan mas karakterístiko di su trabou ta Jazz Art, den cual el ta kombiná diferente estilo, técnica i influensia ku músika jazz komo un fuente di inspiracion.
Su trabou a wordo expone den varios pais y den diferente tipo di coleccion, inkluyendo kolekshonnan di institushonnan públiko, organisashonnan kultural i kolekshionistanan privá.
Desde 1998, Nouel a bolbe establece su residencia na Deventer, Hulanda. Desde 2002, el a traha tambe riba proyektonan artistiko ku tin Aruba komo punto sentral di inspirashon. E proyektonan tabata enfoká, entre otro, riba promoshon di Aruba komo destino kultural i artistiko.[4]
Obra y Jazz Art
Den su obra, Nouel ta traha ku diferente medio i técnica. Banda di pintura i eskultura, el a produci obra gráfiko, dibuho i mixed media, inkluyendo obra digital.
E serie Jazz Art ta un di e aspektanan mas rekonosibel di su produccion artistiko. E obranan ta karakterisá pa un kombinashon di koló, movimiento i diferente lenguaje visual, ku ta refleja e influensia di jazz riba su proseso kreativo.
Su obra a wordo presentá na varios exposishon internashonal. Entre e presentashonnan mencioná ta Jazz Art na e pabellon Hulandes durante World Expo Sevilla 1992 i New Biblical Art na Artexpo New York 2000.[4]
Moneda di Status Aparte
Un di e proyektonan di Nouel den diseño grafiko ta un moneda konmemorativo relashoná ku e Status Aparte di Aruba.
Dia 7 di november 2007, Reina Beatrix a hasi e promé golpe simbóliko di e moneda na Aruba, na [[Banco Central di Aruba]]. E moneda a wordo produci na Rijksmunt na Utrecht. Nouel tabata presente na e akto i a bolbe topa ku Reina Beatrix, ku el tabata a konosé anteriormente durante un presentashon na Madrid.[4]<ref name="Nouel"/>
== Honor ==
Dia 30 di desèmber 2006, Nouel a wordo rekonosé komo Artista di aña na Aruba. E premio tabata un rekonosementu pa su kontribushon artistiko i su trabou den diferente disiplinanan di arte i kultura.<ref name="Nouel"/>
Na 2007, su nomber a wordo agregá na e Hall of Fame di Paseo Herencia na Aruba.<ref name="Nouel">[https://artolive.nl/kunst/1186-gustave-nouel Gustave Nouel], artolive.nl</ref>
Exposishonnan selektá
1979 – promé exposishonnan na Hulanda i Alemania
1983 – exposishonnan na e islanan ABC
1984 – Santo Domingo
1986 – Madrid, Spaña
1992 – Jazz Art, World Expo Sevilla, pabellon Hulandes
2000 – New Biblical Art, Artexpo New York
diferente edishonnan – North Sea Jazz Festival, Den Haag
{{Appendix}}
--------------
== Bida ==
Nouel ta yu di .. Croes y Gustave G.A. Nouel, empresario y na 1938 co-fundado di Botica Aruba. comerciante
* studie in NL
* hij vestigde zich in Deventer
* in 1976 ging hij naar Nederland, bezocht gedurende een jaar de academie Minerva in Groningen en ging daarna naar de AKI in Enschede.<ref>Ruim drie jaar geleden ging hij naar Nederland, bezocht gedurende een jaar de academie Minerva in Groningen en ging daarna naar de AKI in Enschede.</ref><ref>Nouel jr op Aruba. "Amigoe". Curaçao, 09-04-1983, p. 6. Geraadpleegd op Delpher op 19-05-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010640853:mpeg21:p006</ref>
Hij begon in 1979 te exposeren in Nederland en Duitsland. Ook waren zijn werken geexposeerde in Spanje (madrid, 1986), ABC-eilanden (1983), Sto. Domingo (1984)
Gustave Nouel Jr. Op 14 januari heeft hij in Nederland zijn diploma ontvangen voor "monumentale vormgeving" met als specialisatie "schilderkunst". Dit houdt in, dat hij zich niet alleen bezig hoeft te houden met schilderen, beeldhouwen, grafiek, etc, maar dat hij ook bevoegd is om regeringsopdrachten voor monumenten, fonteinen, e.d. te ontwerpen. Nouel Jr. heeft na zijn diploma behaald te hebben van Colegio Arubano, zijn opleiding gehad bij de volgende kunstacademies: "Academie Minerva" te Groningen, "Rietveld Academie" te Amsterdam en "Academie A.K.1." te Enschede. Medio mei houdt hij zijn eerste Antilliaanse expositie op Aruba in "Cas di Cultura" en vervolgens exposeert hij op Curacao en Bonaire.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010640853:mpeg21:a0106|titel=Nouel jr. op Aruba|werk=[[Amigoe]]|datum=1983-04-09|bezochtdatum=2022-07-21}}</ref>
Sinds zijn "jazzy" schilderijen werden getoond in het Nederlands paviljoen op de Wereld Expo Sevilla 1992, vervult Nouel met zijn kunstwerken een soort creatieve "brugfunctie" tussen Aruba, de Nederlandse Antillen en Nederland. Nouel ontwierp Nouel een herdenkingsmunt betreffende de Status Aparte van Aruba, de vlag en het volkslied. De eerste munt sloeg Koningin Beatrix symbolisch op Aruba in de Centrale Bank op 7 november 2007. De munten werden geslagen bij de Rijksmunt te Utrecht. De door Nouel ontworpen munt werd de eerste in het papiamento en de eerste die koningin Beatrix op Aruba presenteerde (sloeg). Bij deze gelegenheid had Nouel de privilege om koningin Beatrix nogmaals te mogen ontmoeten, ditmaal in bijzijn van de Arubaanse Gouverneur en de Arubaanse Ministers. De eerste ontmoeting was twintig jaar eerder tijdens een receptie in het paleis van de Spaanse Koning, waar Nouel die indertijd de post-academie in Madrid volgde, door de Nederlandse Ambassade als veelbelovende kunstenaar werd voorgesteld aan onze koningin. Inmiddels had Nouel diverse leden van het Koningshuis persoonlijk mogen ontmoeten en het Oranjehuis vormt al jarenlang een belangrijke inspiratiebron voor de Arubaanse kunstenaar.<ref>{{citeer web|url=https://www.artolive.nl/kunst/1186-gustave-nouel?sort=price-asc|tiel=GUSTAVE NOUEL (1954)|werk-Artolive.nl|datum=|bezochtdatum=2022}}</ref>
Schilderijen, sculpturen, grafiek, tekeningen, mixed media en onder andere computerprenten... Gustave Nouel (14-01-1954) is een professioneel Nederlands kunstenaar uit Aruba. Nouel is vooral bekend door zijn “JAZZ ART” , een smeltkroes van stijlen en technieken, die in een tiental landen geëxposeerd werden. De laatste tien jaar was zijn “JAZZ ART” te zien op het North Sea Jazz Festival Den Haag. Nouel volgde in Nederland de academies “Minerva” (Groningen), “Rietveld” (Amsterdam) en “AKI” (Enschede). Nouel kreeg in Nederland het diploma “monumentaal vormgever” en ook de specialisatie “schilderen”. In Spanje volgde de kunstenaar nadien postuniversitaire doctoraalcursussen in schilderen en beeldende kunst op de “Universidad Complutense de Madrid”. Inmiddels heeft Nouel ruim honderd exposities gehad in een tiental landen; o.a. een “JAZZ ART” presentatie op de “World Expo Sevilla ’92” in het Nederlands paviljoen in Spanje en in de VS op de“Artexpo New York 2000” met zijn “NEW BIBLICAL ART”.
Zijn werk kreeg in verschillende landen aandacht van de media en honderden publicaties. Inmiddels zijn Nouel’s kunstwerken te vinden in talloze collecties van overheden, stichtingen, musea, culturele centra, galeries en particulieren. Nouel woonde en werkte vele jaren als beroepskunstenaar in verschillende landen. Sinds 1998 heeft Nouel zich weer in Deventer gevestigd.
Vanaf 2002 heeft Nouel zich ook bezig gehouden met een artistiek project dat, Aruba, het 'paradijselijke' Overzeese rijksdeel van Nederland, als inspiratiebron uitdraagt voor de kunsten. Dit in samenwerking met Palet, het grootste en oudste (bestaande) kunstblad van Nederland, Reisbureau Does&Cadushi uit Den Haag en de relevante Overeidsinstellingen van Aruba hiervoor... Met deze pioniersprojecten probeerde Nouel om een bijdrage te leveren aan het kunstklimaat op Aruba.
Nouel is 30 december 2006 op Aruba tot kunstenaar van hat jaar uitgeroepen als erkenning voor het belang van zijn creatieve werk als meest uitmuntende kunstenaar op het gebied van kunst, beeldende kunst, theater, muziek of literatuur...dan wel alle aspecten gerelateerd tot de cultuur in het algemeen.
In 2007 werd Nouel een definitieve plaats in de HALL OF FAME van Paseo Nos Herencia in Aruba toegekend. Ongetwijfeld voor zijn artistieke gave; nog een erkenning voor de talenten die aan Nouel zijn geschonken...
{{Appendix}}
l2b1ej9yera8at0qmqh0c9rf2kkrx66
201573
201572
2026-08-21T20:01:26Z
Caribiana
8320
201573
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
{{Variante|a}}
{{Infobox artista|variante = a
| nomber completo = Gustave Nouel
|fecha nacemento = [[14 di yanüari|14 di januari]] [[1954]]
|luga nacemento = {{ABW}}
|fecha fayecimento =
|luga fayecimento =
|alias =
|ofishi = pintor
|residencia = {{NLD}}
|mayornan =
|casa =
|estilo =
|distincion =
|obra =
}}
'''Gustave Nouel''' (☆ [[14 di yanüari|14 di januari]] [[1954]] na [[Aruba]]) ta un artista plastico [[Aruba|Arubiano]]-Hulandes, conoci principalmente pa su pintura, escultura??, obra grafico y su serie di Jazz Art.
==Bida y carera==
Gustave Nouel jr. ta yu di Gustave G.A. Nouel, kende tabata empresario, na 1938 cofundado di Botica Aruba y na 1962 presidente-comisario di Aruven NV.<ref>Nouel-expositie. "Amigoe". Curaçao, 17-09-1980, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 21-08-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010640165:mpeg21:p005</ref><ref>Koninklijke waardering voor 18 verdienstelijke Arubanen. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 05-05-1965, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 21-08-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462307:mpeg21:p002</ref> E ta sobrino di [[Padu Lampe]].<ref>[https://kreolmagazine.com/gustave-nouel-a-modern-art-virtuoso/ Gustave Nouel: A Modern Art Virtuoso], kreolmagazine.com (19 di mart 2015)</ref> Despues di caba su enseñansa na [[Colegio Arubano]], el a muda pa [[Hulanda]] pa sigui su formacion.
Na 1976, Nouel a cuminsa un estudio na Academie Minerva na Groningen. Despues el a sigui su formacion na Rietveld Academie na [[Amsterdam]] y Academie AKI na [[Enschede]].[1][2] El a gradua komo monumentaal vormgever, ku specialisacion den pintura. E formacion aki tabata encera, fuera di pintura, otro formanan di arte manera eskultura i obra gráfiko, i a prepar'é pa diseñá obranan pa espacio publico, incluyendo monumento y fuente.[3]
Despues di su estudio na Hulanda, Nouel a sigui su formashon artistiko na Spaña. El a sigui kursonan di post-akademia den pintura i arte visual na Universidad Complutense de Madrid.
===Carera artistico===
Nouel a kuminsá expone su trabou na Hulanda i Alemania na 1979. Durante su carera, su obranan a wordo eksponé tambe na Aruba y e otro islanan ABC, Republica Dominicana, Spaña y Merca. Na 1986 el a expone na Madrid, y na 1992 su obra di Jazz Art tabata parti di e presentacion di e paviljoen Hulandes na World Expo Sevilla.[4]
Su obra ta inclui pintura, eskultura, gráfika, dibuho i mixed media. Un di e elementonan mas karakterístiko di su trabou ta Jazz Art, den cual el ta kombiná diferente estilo, técnica i influensia ku músika jazz komo un fuente di inspiracion.
Su trabou a wordo expone den varios pais y den diferente tipo di coleccion, inkluyendo kolekshonnan di institushonnan públiko, organisashonnan kultural i kolekshionistanan privá.
Desde 1998, Nouel a bolbe establece su residencia na Deventer, Hulanda. Desde 2002, el a traha tambe riba proyektonan artistiko ku tin Aruba komo punto sentral di inspirashon. E proyektonan tabata enfoká, entre otro, riba promoshon di Aruba komo destino kultural i artistiko.[4]
Obra y Jazz Art
Den su obra, Nouel ta traha ku diferente medio i técnica. Banda di pintura i eskultura, el a produci obra gráfiko, dibuho i mixed media, inkluyendo obra digital.
E serie Jazz Art ta un di e aspektanan mas rekonosibel di su produccion artistiko. E obranan ta karakterisá pa un kombinashon di koló, movimiento i diferente lenguaje visual, ku ta refleja e influensia di jazz riba su proseso kreativo.
Su obra a wordo presentá na varios exposishon internashonal. Entre e presentashonnan mencioná ta Jazz Art na e pabellon Hulandes durante World Expo Sevilla 1992 i New Biblical Art na Artexpo New York 2000.[4]
Moneda di Status Aparte
Un di e proyektonan di Nouel den diseño grafiko ta un moneda konmemorativo relashoná ku e Status Aparte di Aruba.
Dia 7 di november 2007, Reina Beatrix a hasi e promé golpe simbóliko di e moneda na Aruba, na [[Banco Central di Aruba]]. E moneda a wordo produci na Rijksmunt na Utrecht. Nouel tabata presente na e akto i a bolbe topa ku Reina Beatrix, ku el tabata a konosé anteriormente durante un presentashon na Madrid.[4]<ref name="Nouel"/>
== Honor ==
Dia 30 di desèmber 2006, Nouel a wordo rekonosé komo Artista di aña na Aruba. E premio tabata un rekonosementu pa su kontribushon artistiko i su trabou den diferente disiplinanan di arte i kultura.<ref name="Nouel"/>
Na 2007, su nomber a wordo agregá na e Hall of Fame di Paseo Herencia na Aruba.<ref name="Nouel">[https://artolive.nl/kunst/1186-gustave-nouel Gustave Nouel], artolive.nl</ref>
Exposishonnan selektá
1979 – promé exposishonnan na Hulanda i Alemania
1983 – exposishonnan na e islanan ABC
1984 – Santo Domingo
1986 – Madrid, Spaña
1992 – Jazz Art, World Expo Sevilla, pabellon Hulandes
2000 – New Biblical Art, Artexpo New York
diferente edishonnan – North Sea Jazz Festival, Den Haag
{{Appendix}}
--------------
== Bida ==
Nouel ta yu di .. Croes y Gustave G.A. Nouel, empresario y na 1938 co-fundado di Botica Aruba. comerciante
* studie in NL
* hij vestigde zich in Deventer
* in 1976 ging hij naar Nederland, bezocht gedurende een jaar de academie Minerva in Groningen en ging daarna naar de AKI in Enschede.<ref>Ruim drie jaar geleden ging hij naar Nederland, bezocht gedurende een jaar de academie Minerva in Groningen en ging daarna naar de AKI in Enschede.</ref><ref>Nouel jr op Aruba. "Amigoe". Curaçao, 09-04-1983, p. 6. Geraadpleegd op Delpher op 19-05-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010640853:mpeg21:p006</ref>
Hij begon in 1979 te exposeren in Nederland en Duitsland. Ook waren zijn werken geexposeerde in Spanje (madrid, 1986), ABC-eilanden (1983), Sto. Domingo (1984)
Gustave Nouel Jr. Op 14 januari heeft hij in Nederland zijn diploma ontvangen voor "monumentale vormgeving" met als specialisatie "schilderkunst". Dit houdt in, dat hij zich niet alleen bezig hoeft te houden met schilderen, beeldhouwen, grafiek, etc, maar dat hij ook bevoegd is om regeringsopdrachten voor monumenten, fonteinen, e.d. te ontwerpen. Nouel Jr. heeft na zijn diploma behaald te hebben van Colegio Arubano, zijn opleiding gehad bij de volgende kunstacademies: "Academie Minerva" te Groningen, "Rietveld Academie" te Amsterdam en "Academie A.K.1." te Enschede. Medio mei houdt hij zijn eerste Antilliaanse expositie op Aruba in "Cas di Cultura" en vervolgens exposeert hij op Curacao en Bonaire.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010640853:mpeg21:a0106|titel=Nouel jr. op Aruba|werk=[[Amigoe]]|datum=1983-04-09|bezochtdatum=2022-07-21}}</ref>
Sinds zijn "jazzy" schilderijen werden getoond in het Nederlands paviljoen op de Wereld Expo Sevilla 1992, vervult Nouel met zijn kunstwerken een soort creatieve "brugfunctie" tussen Aruba, de Nederlandse Antillen en Nederland. Nouel ontwierp Nouel een herdenkingsmunt betreffende de Status Aparte van Aruba, de vlag en het volkslied. De eerste munt sloeg Koningin Beatrix symbolisch op Aruba in de Centrale Bank op 7 november 2007. De munten werden geslagen bij de Rijksmunt te Utrecht. De door Nouel ontworpen munt werd de eerste in het papiamento en de eerste die koningin Beatrix op Aruba presenteerde (sloeg). Bij deze gelegenheid had Nouel de privilege om koningin Beatrix nogmaals te mogen ontmoeten, ditmaal in bijzijn van de Arubaanse Gouverneur en de Arubaanse Ministers. De eerste ontmoeting was twintig jaar eerder tijdens een receptie in het paleis van de Spaanse Koning, waar Nouel die indertijd de post-academie in Madrid volgde, door de Nederlandse Ambassade als veelbelovende kunstenaar werd voorgesteld aan onze koningin. Inmiddels had Nouel diverse leden van het Koningshuis persoonlijk mogen ontmoeten en het Oranjehuis vormt al jarenlang een belangrijke inspiratiebron voor de Arubaanse kunstenaar.<ref>{{citeer web|url=https://www.artolive.nl/kunst/1186-gustave-nouel?sort=price-asc|tiel=GUSTAVE NOUEL (1954)|werk-Artolive.nl|datum=|bezochtdatum=2022}}</ref>
Schilderijen, sculpturen, grafiek, tekeningen, mixed media en onder andere computerprenten... Gustave Nouel (14-01-1954) is een professioneel Nederlands kunstenaar uit Aruba. Nouel is vooral bekend door zijn “JAZZ ART” , een smeltkroes van stijlen en technieken, die in een tiental landen geëxposeerd werden. De laatste tien jaar was zijn “JAZZ ART” te zien op het North Sea Jazz Festival Den Haag. Nouel volgde in Nederland de academies “Minerva” (Groningen), “Rietveld” (Amsterdam) en “AKI” (Enschede). Nouel kreeg in Nederland het diploma “monumentaal vormgever” en ook de specialisatie “schilderen”. In Spanje volgde de kunstenaar nadien postuniversitaire doctoraalcursussen in schilderen en beeldende kunst op de “Universidad Complutense de Madrid”. Inmiddels heeft Nouel ruim honderd exposities gehad in een tiental landen; o.a. een “JAZZ ART” presentatie op de “World Expo Sevilla ’92” in het Nederlands paviljoen in Spanje en in de VS op de“Artexpo New York 2000” met zijn “NEW BIBLICAL ART”.
Zijn werk kreeg in verschillende landen aandacht van de media en honderden publicaties. Inmiddels zijn Nouel’s kunstwerken te vinden in talloze collecties van overheden, stichtingen, musea, culturele centra, galeries en particulieren. Nouel woonde en werkte vele jaren als beroepskunstenaar in verschillende landen. Sinds 1998 heeft Nouel zich weer in Deventer gevestigd.
Vanaf 2002 heeft Nouel zich ook bezig gehouden met een artistiek project dat, Aruba, het 'paradijselijke' Overzeese rijksdeel van Nederland, als inspiratiebron uitdraagt voor de kunsten. Dit in samenwerking met Palet, het grootste en oudste (bestaande) kunstblad van Nederland, Reisbureau Does&Cadushi uit Den Haag en de relevante Overeidsinstellingen van Aruba hiervoor... Met deze pioniersprojecten probeerde Nouel om een bijdrage te leveren aan het kunstklimaat op Aruba.
Nouel is 30 december 2006 op Aruba tot kunstenaar van hat jaar uitgeroepen als erkenning voor het belang van zijn creatieve werk als meest uitmuntende kunstenaar op het gebied van kunst, beeldende kunst, theater, muziek of literatuur...dan wel alle aspecten gerelateerd tot de cultuur in het algemeen.
In 2007 werd Nouel een definitieve plaats in de HALL OF FAME van Paseo Nos Herencia in Aruba toegekend. Ongetwijfeld voor zijn artistieke gave; nog een erkenning voor de talenten die aan Nouel zijn geschonken...
{{Appendix}}
omp3xrjn7hn6uusn9ui41k5t7nf999y
Diáspora
0
14619
201537
194603
2026-08-21T17:32:59Z
InternetArchiveBot
12063
Add 1 book for [[en:Wikipedia:Verifiability|verifiability]] (20260821)) #IABot (v2.0.9.5) ([[User:GreenC bot|GreenC bot]]
201537
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Diáspora''' ta referí na un [[poblashon]] plamá den vários region pafó di nan lugá geográfiko di orígen, i ku tipikamente ta konsistí di hende ku ainda ta identifiká, den sentido kultural, polítiko, religioso òf emoshonal, ku un patria spesífiko miéntras nan ta biba otro lugá.<ref>{{Cite web |url= http://migrationdataportal.org/themes/diasporas|title=Diasporas |website=Migration Data Portal |access-date=}}</ref><ref>{{Cite web |url= https://keywords.nyupress.org/american-cultural-studies/essay/diaspora/|title=Diaspora |work=Keywords for American Cultural Studies, Second Edition |last=Edwards |first=Brent Hayes |date=8 October 2014 |access-date=}}</ref><ref>{{Cite web |url= https://www.collinsdictionary.com/dictionary/english/diaspora|title=Diaspora definition and meaning |publisher=CollinsDictionary.com |access-date=}}</ref><ref name="webster">{{cite web |url= http://www.merriam-webster.com/dictionary/diaspora |title=Diaspora |access-date= |work=Merriam Webster}}</ref><ref>{{cite book |author=Melvin Ember, Carol R. Ember & Ian Skoggard |title=Encyclopedia of Diasporas: Immigrant and Refugee Cultures Around the World. Volume I: Overviews and Topics; Volume II: Diaspora Communities |date=2004|url=https://archive.org/details/encyclopediaofdi0001unse_x9x4|page=xxvi|publisher=Springer |isbn=9780306483219}}</ref>
E término ta originá for di griego antiguo διασπορά (diáspora, literalmente "plamamentu"). Den un konteksto históriko, e palabra a wòrdu usá pa promé biaha komo referensia na e eksilio hudiu despues di e koutiverio babilóniko. Awor, e término ta abarká ampliamente komunidatnan formá pa medio di migrashon boluntario (manera komersio, moveshon laboral òf enseñansa) i tambe migrashon forsá kousá pa konkista, persekushon, [[sklabitut]], hamber òf guera.
{{Appendix|refs|2=
*{{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|titel=Diaspora|oldid=1348201612}}
{{References}}
}}
[[Kategoria:Sociedad]]
8bdsbfjsqr7zotnry9l0vrgn1yx93op
Arte publico
0
14925
201523
201320
2026-08-21T17:19:28Z
InternetArchiveBot
12063
Add 1 book for [[en:Wikipedia:Verifiability|verifiability]] (20260821)) #IABot (v2.0.9.5) ([[User:GreenC bot|GreenC bot]]
201523
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Arte publico''' ta [[arte]] crea of adapta specificamente pa wordo expone den un espacio publico, unda e por wordo mira y experencia door di un publico amplio. E por tuma forma di escultura, [[monumento]], mural, mosaico, instalacion artistico, arte di luz y otro formanan di arte visual. Arte publico por ta permanente of temporal.<ref name="EU">{{citeer web|taal=fr|titel=L'art public - FRANCE|url=https://www.universalis.fr/encyclopedie/france-arts-et-culture-l-art-public/|werk=Encyclopædia Universalis}}</ref><ref name=":0">{{Cite web |title=PUBLIC ART IN PUBLIC PLACES - What is Public Art |url=https://www.publicartinpublicplaces.info/what-is-public-art |access-date=|website=www.publicartinpublicplaces.info |language=en-US}}</ref><ref>{{cite web |url=https://www.getty.edu/vow/AATFullDisplay?find=public+art&logic=AND¬e=&english=N&prev_page=1&subjectid=300056501 |title=Public art |work=Art & Architecture Thesaurus |publisher=Getty Research Institute}}</ref>
Un caracteristica importante di arte publico ta e relacion entre e obra, e luga caminda e ta situa y e comunidad cu ta uza e espacio. P'esey, arte publico no ta simplemente arte cu ta pafo di un [[museo]] of galeria: e ta contribui na e caracter y identidad di un bario of un ciudad y ta forma parti di e ambiente caminda hende ta biba, traha of pasa nan tempo. <ref name="Smith">{{cite journal |last1=Smith |first1=Roberta |title=Public Art, Eyesore to Eye Candy |journal=Landscape Architecture Magazine |date=2008 |volume=98 |issue=12 |pages=128–127 |jstor=44794099 |url=https://www.jstor.org/stable/44794099 |access-date=}}</ref><ref name=":0" /><ref name="Raven">{{cite book |editor-last1=Raven |editor-first1=Arlene |title=Art in the Public Interest |url=https://archive.org/details/artinpublicinter0000unse_q6p9 |date=1989 |publisher=UMI Research Press (University of Michigan |location=Ann Arbor and London |isbn=0-8357-1970-7}}</ref><ref name="Finklepearl">{{cite book |last1=Finklepearl |first1=Tom |title=Dialogues in Public Art |date=2001 |publisher=MIT Press |location=Cambridge, MA |isbn=978-0262561488}}</ref><ref name="Gevers">{{cite book |editor-last1=Gevers |editor-first1=Ine |title=Place, Position, Presentation, Public |publisher=Jan van Eyck Akademie |location=Maastrict/De Balie, Amsterdam}}</ref><ref name=":3">{{Cite web|url=https://www.americansforthearts.org/by-topic/public-art|title=Americans for the Arts {{!}} Public Art|website=Americans for the Arts|access-date=}}</ref>
Luganan den espacio publico caminda arte por wordo instala ta inclui parke, plasa, caya, trottoir, rotonde y otro luganan urbano. Tambe por tin obra di arte publico den of cerca di edificionan cu ta accesibel pa publico manera biblioteca, hospital y otro edificionan publico.<ref>{{cite web |url=https://www.cultureelerfgoed.nl/onderwerpen/c/collecties-buiten-musea/kunst-in-de-openbare-ruimte-en-monumentale-kunst |title=Kunst in de openbare ruimte en monumentale kunst |publisher=Rijksdienst voor het Cultureel Erfgoed |access-date=}}</ref>
==Historia==
Monumento, estatua i otro obranan di arte den espacio publico tin un historia largo. Den [[siglo 20|siglo binti]], e concepto di arte publico a bira mas amplio, y for di añanan 1960 ta enfoka riba e relacion entre arte, espacio publico y comunidad.<ref>{{cite web |url=https://www.partgo.eu/research/partgo-research-public-art-definition |title=Public Art Definition in the PARTGO Project |work=PARTGO |access-date=}}</ref>
==Funcion==
Arte publico por tin diferente funcion, entre otro:
* embeyece y activa espacionan publico;
* conmemora persona, evento of momentonan historico;
* expresa identidad y cultura di un luga;
* transmiti un mensahe social of politico;
* stimula dialogo y participacion di comunidad.
{{multiple image
| total_width = 620
| direction = horizontal
| align = center
| image1 = Giovanni Abath We are Aruba.jpg
| caption1 = Mural "We are Aruba" di [[Giovanni Abath]]
| image2 = LOVE sculpture NY.JPG
| caption2 =Escultura "Love" na [[New York City|New York]]
| image3 = 1.26 Denver Biennial Sculpture.jpeg
| caption3 = Escultura cu ta colga den centro di [[Denver]]
| image4 = Statues along De Ruyterkade.jpg
| caption4 = Estatuanan "Awa di Yobe" na De Ruyterkade, [[Willemstad]]
| caption_align = center
}}
{{Appendix|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1367701264|titulo=Public art}}
{{References}}
}}
[[Kategoria:Arte]]
[[Kategoria:Sociedad]]
r4h2sa3hmksjplhpyfarolvsk16gjms
Agave karatto
0
14929
201474
201436
2026-08-21T14:22:26Z
Caribiana
8320
algun coreccion
201474
wikitext
text/x-wiki
{{variante|a}}
{{taxobox|a
|tipo = mata
|exhibi titulo = cursivo
|multi_imagen = {{Multiple image
|image1=Agave karatto (7066206767).jpg
|caption1=''A. karatto'' ([[Antigua i Barbuda|Antigua y Barbuda]])
|image2=Antigua Agave (Agave karatto) flower - Balashi, Aruba.jpg
|caption2=Flor di ''A. karatto'' ([[Aruba]])
|image3=Antigua Agave (Agave karatto) leaf edge (Aruba).jpg
|caption3=Rand di blachi cu djente
|perrow=2
|total_width={{Infobox/afbeeldingbreedte}}
|border=infobox
}}
|reino = [[Mata|Plantae]]
|troncon = [[Streptophyta]]
|clase = [[Equisetopsida]]
|subclase = [[Magnoliidae]]
|orden = [[Asparagales]]
|famia = [[Asparagaceae]]
|genero = ''[[Agave]]''
|autor = [[Philip Miller|Mill]]
|fecha = 1768
|sinonimo=*''Agave americana''
*''Agave barbadensis''
*''Agave keratto''
}}
'''''Agave karatto''''' ta un [[espesie|especie]] di mata di flor (Angiospermae) cu ta pertenece na famia di asparago (Asparagaceae).<ref name=":0">{{Citeer web |url=http://powo.science.kew.org/taxon/urn:lsid:ipni.org:names:62057-1 |titel=Agave karatto Mill. {{!}} Plants of the World Online {{!}} Kew Science |bezochtdatum=2026-08-20 |werk=Plants of the World Online |taal=en}}</ref> ''A. karatto'' a originalmente wordo publica den e di ocho edicion di ''The Garden Dictionary'' door di Philip Miller.<ref>{{Citeer boek |titel=The gardeners dictionary : containing the best and newest methods of cultivating and improving the kitchen, fruit, flower garden, and nursery, as also for performing the practical parts of agriculture, including the management of vineyards, with the methods of making and preserving wine, according to the present practice of the most skilful vignerons in the several wine countries in Europe, together with directions for propagating and improving, from real practice and experience, all sorts of timber trees |hoofdstuk=AGA |hoofdstukurl=http://www.biodiversitylibrary.org/page/394512 |achternaam=Miller |voornaam=Philip |editie=8 |url=https://www.biodiversitylibrary.org/bibliography/541 |doi=10.5962/bhl.title.541 |uitgever=Printed for the author and sold by John and Francis Rivington ... [and 23 others] |pagina= ''Agave karatto'' |plaats=London |datum=1768}}</ref>
''A. karatto'' ta nativo na [[Antia Menor]], y a wordo introduci na [[Bermuda]].<ref name=":0" />
== Nomber ==
Ta referi na ''A. karatto'' bou diferente nomber comun; esta, na [[Aruba]] como Pita di Trankera y Cucuisa, y na [[Kòrsou|Corsou]] y [[Boneiru|Boneiro]] como Pita di tranké.<ref>{{Citeer web |url=https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=177349 |titel={{!}} Dutch Caribbean Species Register |bezochtdatum=2026-08-20 |werk=www.dutchcaribbeanspecies.org |taal=en |archiefurl=http://web.archive.org/web/20260219130501/https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=177349 |archiefdatum=2026-02-19}}</ref>
E nomber specifico, ''karatto'', ta un nomber indigena Caribense (probablemente di origen [[Taino]] of [[Afrokaribense|Afro-Caribense]]) cu a wordo adopta den nomenclatura botanico.<ref name=":1">{{Citeer web|url=https://worldofsucculents.com/agave-karatto-antigua-agave/|titel=Agave karatto (Antigua Agave)|bezochtdatum=2026-08-20|achternaam=WoS|datum=2017-12-29|werk=World of Succulents|taal=en-US}}</ref>
== Descripcion ==
''A. karatto'' ta un mata [[suculento]] cu ta forma rozet di blachinan den forma di un puña, berde dof di color, cu un sumpiña largo na fin y djente skerpi chikito canto di e margen. E rozet por alcansa un diameter di 4 meter. E blachinan por midi 2,2 meter largo y 30 centimeter hancho.<ref name=":1" />
E flornan geel ta aparece den troshi riba un stengel stret para cu cinco orden di ramificacion den cercania di e top. E stengel por crece te cu 8 meter halto. Despues di a floria, numeroso broeibalchi (''bulbil'') ta aparece entre e flornan, of tin biahe cant'i parti abou di e stengel, cu ta cay na suela y for di unda matanan nobo ta origina.<ref name=":1" />
{{Appendix}}
[[Kategoria:flora]]
44p21lf9ts26iijrmri8khq0fd0zf19
201497
201474
2026-08-21T16:03:19Z
Kallmemel
14000
201497
wikitext
text/x-wiki
{{variante|a}}
{{taxobox|a
|tipo = mata
|exhibi titulo = cursivo
|multi_imagen = {{Multiple image
|image1=Agave karatto (7066206767).jpg
|caption1=''A. karatto'' ([[Antigua i Barbuda|Antigua y Barbuda]])
|image2=Antigua Agave (Agave karatto) flower - Balashi, Aruba.jpg
|caption2=Flor di ''A. karatto'' ([[Aruba]])
|image3=Antigua Agave (Agave karatto) leaf edge (Aruba).jpg
|caption3=Margen di blachi cu djente
|perrow=2
|total_width={{Infobox/afbeeldingbreedte}}
|border=infobox
}}
|reino = [[Mata|Plantae]]
|troncon = [[Streptophyta]]
|clase = [[Equisetopsida]]
|subclase = [[Magnoliidae]]
|orden = [[Asparagales]]
|famia = [[Asparagaceae]]
|genero = ''[[Agave]]''
|autor = [[Philip Miller|Mill]]
|fecha = 1768
|sinonimo=*''Agave americana''
*''Agave barbadensis''
*''Agave keratto''
}}
'''''Agave karatto''''' ta un [[espesie|especie]] di mata di flor (Angiospermae) cu ta pertenece na famia di asparago (Asparagaceae).<ref name=":0">{{Citeer web |url=http://powo.science.kew.org/taxon/urn:lsid:ipni.org:names:62057-1 |titel=Agave karatto Mill. {{!}} Plants of the World Online {{!}} Kew Science |bezochtdatum=2026-08-20 |werk=Plants of the World Online |taal=en}}</ref> ''A. karatto'' a originalmente wordo publica den e di ocho edicion di ''The Garden Dictionary'' door di Philip Miller.<ref>{{Citeer boek |titel=The gardeners dictionary : containing the best and newest methods of cultivating and improving the kitchen, fruit, flower garden, and nursery, as also for performing the practical parts of agriculture, including the management of vineyards, with the methods of making and preserving wine, according to the present practice of the most skilful vignerons in the several wine countries in Europe, together with directions for propagating and improving, from real practice and experience, all sorts of timber trees |hoofdstuk=AGA |hoofdstukurl=http://www.biodiversitylibrary.org/page/394512 |achternaam=Miller |voornaam=Philip |editie=8 |url=https://www.biodiversitylibrary.org/bibliography/541 |doi=10.5962/bhl.title.541 |uitgever=Printed for the author and sold by John and Francis Rivington ... [and 23 others] |pagina= ''Agave karatto'' |plaats=London |datum=1768}}</ref>
''A. karatto'' ta nativo na [[Antia Menor]], y a wordo introduci na [[Bermuda]].<ref name=":0" />
== Nomber ==
Ta referi na ''A. karatto'' bou diferente nomber comun; esta, na [[Aruba]] como Pita di Trankera y Cucuisa, y na [[Kòrsou|Corsou]] y [[Boneiru|Boneiro]] como Pita di tranké.<ref>{{Citeer web |url=https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=177349 |titel={{!}} Dutch Caribbean Species Register |bezochtdatum=2026-08-20 |werk=www.dutchcaribbeanspecies.org |taal=en |archiefurl=http://web.archive.org/web/20260219130501/https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=177349 |archiefdatum=2026-02-19}}</ref>
E nomber specifico, ''karatto'', ta un nomber indigena Caribense (probablemente di origen [[Taino]] of [[Afrokaribense|Afro-Caribense]]) cu a wordo adopta den nomenclatura botanico.<ref name=":1">{{Citeer web|url=https://worldofsucculents.com/agave-karatto-antigua-agave/|titel=Agave karatto (Antigua Agave)|bezochtdatum=2026-08-20|achternaam=WoS|datum=2017-12-29|werk=World of Succulents|taal=en-US}}</ref>
== Descripcion ==
''A. karatto'' ta un mata [[suculento]] cu ta forma rozet di blachinan den forma di un puña, berde dof di color, cu un sumpiña largo na fin y djente skerpi chikito canto di e margen. E rozet por alcansa un diameter di 4 meter. E blachinan por midi 2,2 meter largo y 30 centimeter hancho.<ref name=":1" />
E flornan geel ta aparece den troshi riba un stengel stret para cu cinco orden di ramificacion den cercania di e top. E stengel por crece te cu 8 meter halto. Despues di a floria, numeroso broeibalchi (''bulbil'') ta aparece entre e flornan, of tin biahe cant'i parti abou di e stengel, cu ta cay na suela y for di unda matanan nobo ta origina.<ref name=":1" />
{{Appendix}}
[[Kategoria:flora]]
pyi32vg9man124bgdbxazm7t5v30vza
201498
201497
2026-08-21T16:04:50Z
Kallmemel
14000
/* Descripcion */
201498
wikitext
text/x-wiki
{{variante|a}}
{{taxobox|a
|tipo = mata
|exhibi titulo = cursivo
|multi_imagen = {{Multiple image
|image1=Agave karatto (7066206767).jpg
|caption1=''A. karatto'' ([[Antigua i Barbuda|Antigua y Barbuda]])
|image2=Antigua Agave (Agave karatto) flower - Balashi, Aruba.jpg
|caption2=Flor di ''A. karatto'' ([[Aruba]])
|image3=Antigua Agave (Agave karatto) leaf edge (Aruba).jpg
|caption3=Margen di blachi cu djente
|perrow=2
|total_width={{Infobox/afbeeldingbreedte}}
|border=infobox
}}
|reino = [[Mata|Plantae]]
|troncon = [[Streptophyta]]
|clase = [[Equisetopsida]]
|subclase = [[Magnoliidae]]
|orden = [[Asparagales]]
|famia = [[Asparagaceae]]
|genero = ''[[Agave]]''
|autor = [[Philip Miller|Mill]]
|fecha = 1768
|sinonimo=*''Agave americana''
*''Agave barbadensis''
*''Agave keratto''
}}
'''''Agave karatto''''' ta un [[espesie|especie]] di mata di flor (Angiospermae) cu ta pertenece na famia di asparago (Asparagaceae).<ref name=":0">{{Citeer web |url=http://powo.science.kew.org/taxon/urn:lsid:ipni.org:names:62057-1 |titel=Agave karatto Mill. {{!}} Plants of the World Online {{!}} Kew Science |bezochtdatum=2026-08-20 |werk=Plants of the World Online |taal=en}}</ref> ''A. karatto'' a originalmente wordo publica den e di ocho edicion di ''The Garden Dictionary'' door di Philip Miller.<ref>{{Citeer boek |titel=The gardeners dictionary : containing the best and newest methods of cultivating and improving the kitchen, fruit, flower garden, and nursery, as also for performing the practical parts of agriculture, including the management of vineyards, with the methods of making and preserving wine, according to the present practice of the most skilful vignerons in the several wine countries in Europe, together with directions for propagating and improving, from real practice and experience, all sorts of timber trees |hoofdstuk=AGA |hoofdstukurl=http://www.biodiversitylibrary.org/page/394512 |achternaam=Miller |voornaam=Philip |editie=8 |url=https://www.biodiversitylibrary.org/bibliography/541 |doi=10.5962/bhl.title.541 |uitgever=Printed for the author and sold by John and Francis Rivington ... [and 23 others] |pagina= ''Agave karatto'' |plaats=London |datum=1768}}</ref>
''A. karatto'' ta nativo na [[Antia Menor]], y a wordo introduci na [[Bermuda]].<ref name=":0" />
== Nomber ==
Ta referi na ''A. karatto'' bou diferente nomber comun; esta, na [[Aruba]] como Pita di Trankera y Cucuisa, y na [[Kòrsou|Corsou]] y [[Boneiru|Boneiro]] como Pita di tranké.<ref>{{Citeer web |url=https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=177349 |titel={{!}} Dutch Caribbean Species Register |bezochtdatum=2026-08-20 |werk=www.dutchcaribbeanspecies.org |taal=en |archiefurl=http://web.archive.org/web/20260219130501/https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=177349 |archiefdatum=2026-02-19}}</ref>
E nomber specifico, ''karatto'', ta un nomber indigena Caribense (probablemente di origen [[Taino]] of [[Afrokaribense|Afro-Caribense]]) cu a wordo adopta den nomenclatura botanico.<ref name=":1">{{Citeer web|url=https://worldofsucculents.com/agave-karatto-antigua-agave/|titel=Agave karatto (Antigua Agave)|bezochtdatum=2026-08-20|achternaam=WoS|datum=2017-12-29|werk=World of Succulents|taal=en-US}}</ref>
== Descripcion ==
''A. karatto'' ta un mata [[suculento]] cu ta forma rozet di blachinan den forma di un puña, berde dof di color, cu un sumpiña largo na fin y djente skerpi chikito canto di e margen. E rozet por alcansa un diameter di 4 meter. E blachinan por midi 2,2 meter largo y 30 centimeter hancho.<ref name=":1" />
E flornan geel ta aparece den troshi riba un stengel stret para cu cinco orden di ramificacion den cercano di e top. E stengel por crece te cu 8 meter halto. Despues di a floria, numeroso broeibalchi (''bulbil'') ta aparece entre e flornan, of tin biahe cant'i parti abou di e stengel, cu ta cay na suela y for di unda matanan nobo ta origina.<ref name=":1" />
{{Appendix}}
[[Kategoria:flora]]
4s7j9631qngrwcvv6f6de9itovwo6fq
201499
201498
2026-08-21T16:05:15Z
Kallmemel
14000
201499
wikitext
text/x-wiki
{{variante|a}}
{{taxobox|a
|tipo = mata
|exhibi titulo = cursivo
|multi_imagen = {{Multiple image
|image1=Agave karatto (7066206767).jpg
|caption1=''A. karatto'' ([[Antigua i Barbuda|Antigua y Barbuda]])
|image2=Antigua Agave (Agave karatto) flower - Balashi, Aruba.jpg
|caption2=Flor di ''A. karatto'' ([[Aruba]])
|image3=Antigua Agave (Agave karatto) leaf edge (Aruba).jpg
|caption3=Margen di blachi cu djente
|perrow=2
|total_width={{Infobox/afbeeldingbreedte}}
|border=infobox
}}
|reino = [[Mata|Plantae]]
|troncon = [[Streptophyta]]
|clase = [[Equisetopsida]]
|subclase = [[Magnoliidae]]
|orden = [[Asparagales]]
|famia = [[Asparagaceae]]
|genero = ''[[Agave]]''
|autor = [[Philip Miller|Mill]]
|fecha = 1768
|sinonimo=*''Agave americana''
*''Agave barbadensis''
*''Agave keratto''
}}
'''''Agave karatto''''' ta un [[espesie|especie]] di mata di flor (Angiospermae) cu ta pertenece na famia di asparago (Asparagaceae).<ref name=":0">{{Citeer web |url=http://powo.science.kew.org/taxon/urn:lsid:ipni.org:names:62057-1 |titel=Agave karatto Mill. {{!}} Plants of the World Online {{!}} Kew Science |bezochtdatum=2026-08-20 |werk=Plants of the World Online |taal=en}}</ref> ''A. karatto'' a originalmente wordo publica den e di ocho edicion di ''The Garden Dictionary'' door di Philip Miller na 1768.<ref>{{Citeer boek |titel=The gardeners dictionary : containing the best and newest methods of cultivating and improving the kitchen, fruit, flower garden, and nursery, as also for performing the practical parts of agriculture, including the management of vineyards, with the methods of making and preserving wine, according to the present practice of the most skilful vignerons in the several wine countries in Europe, together with directions for propagating and improving, from real practice and experience, all sorts of timber trees |hoofdstuk=AGA |hoofdstukurl=http://www.biodiversitylibrary.org/page/394512 |achternaam=Miller |voornaam=Philip |editie=8 |url=https://www.biodiversitylibrary.org/bibliography/541 |doi=10.5962/bhl.title.541 |uitgever=Printed for the author and sold by John and Francis Rivington ... [and 23 others] |pagina= ''Agave karatto'' |plaats=London |datum=1768}}</ref>
''A. karatto'' ta nativo na [[Antia Menor]], y a wordo introduci na [[Bermuda]].<ref name=":0" />
== Nomber ==
Ta referi na ''A. karatto'' bou diferente nomber comun; esta, na [[Aruba]] como Pita di Trankera y Cucuisa, y na [[Kòrsou|Corsou]] y [[Boneiru|Boneiro]] como Pita di tranké.<ref>{{Citeer web |url=https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=177349 |titel={{!}} Dutch Caribbean Species Register |bezochtdatum=2026-08-20 |werk=www.dutchcaribbeanspecies.org |taal=en |archiefurl=http://web.archive.org/web/20260219130501/https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=177349 |archiefdatum=2026-02-19}}</ref>
E nomber specifico, ''karatto'', ta un nomber indigena Caribense (probablemente di origen [[Taino]] of [[Afrokaribense|Afro-Caribense]]) cu a wordo adopta den nomenclatura botanico.<ref name=":1">{{Citeer web|url=https://worldofsucculents.com/agave-karatto-antigua-agave/|titel=Agave karatto (Antigua Agave)|bezochtdatum=2026-08-20|achternaam=WoS|datum=2017-12-29|werk=World of Succulents|taal=en-US}}</ref>
== Descripcion ==
''A. karatto'' ta un mata [[suculento]] cu ta forma rozet di blachinan den forma di un puña, berde dof di color, cu un sumpiña largo na fin y djente skerpi chikito canto di e margen. E rozet por alcansa un diameter di 4 meter. E blachinan por midi 2,2 meter largo y 30 centimeter hancho.<ref name=":1" />
E flornan geel ta aparece den troshi riba un stengel stret para cu cinco orden di ramificacion den cercano di e top. E stengel por crece te cu 8 meter halto. Despues di a floria, numeroso broeibalchi (''bulbil'') ta aparece entre e flornan, of tin biahe cant'i parti abou di e stengel, cu ta cay na suela y for di unda matanan nobo ta origina.<ref name=":1" />
{{Appendix}}
[[Kategoria:flora]]
hf95ivk9x9d9qa9p8a6fauwkxbf12lm
201500
201499
2026-08-21T16:06:19Z
Kallmemel
14000
/* Descripcion */
201500
wikitext
text/x-wiki
{{variante|a}}
{{taxobox|a
|tipo = mata
|exhibi titulo = cursivo
|multi_imagen = {{Multiple image
|image1=Agave karatto (7066206767).jpg
|caption1=''A. karatto'' ([[Antigua i Barbuda|Antigua y Barbuda]])
|image2=Antigua Agave (Agave karatto) flower - Balashi, Aruba.jpg
|caption2=Flor di ''A. karatto'' ([[Aruba]])
|image3=Antigua Agave (Agave karatto) leaf edge (Aruba).jpg
|caption3=Margen di blachi cu djente
|perrow=2
|total_width={{Infobox/afbeeldingbreedte}}
|border=infobox
}}
|reino = [[Mata|Plantae]]
|troncon = [[Streptophyta]]
|clase = [[Equisetopsida]]
|subclase = [[Magnoliidae]]
|orden = [[Asparagales]]
|famia = [[Asparagaceae]]
|genero = ''[[Agave]]''
|autor = [[Philip Miller|Mill]]
|fecha = 1768
|sinonimo=*''Agave americana''
*''Agave barbadensis''
*''Agave keratto''
}}
'''''Agave karatto''''' ta un [[espesie|especie]] di mata di flor (Angiospermae) cu ta pertenece na famia di asparago (Asparagaceae).<ref name=":0">{{Citeer web |url=http://powo.science.kew.org/taxon/urn:lsid:ipni.org:names:62057-1 |titel=Agave karatto Mill. {{!}} Plants of the World Online {{!}} Kew Science |bezochtdatum=2026-08-20 |werk=Plants of the World Online |taal=en}}</ref> ''A. karatto'' a originalmente wordo publica den e di ocho edicion di ''The Garden Dictionary'' door di Philip Miller na 1768.<ref>{{Citeer boek |titel=The gardeners dictionary : containing the best and newest methods of cultivating and improving the kitchen, fruit, flower garden, and nursery, as also for performing the practical parts of agriculture, including the management of vineyards, with the methods of making and preserving wine, according to the present practice of the most skilful vignerons in the several wine countries in Europe, together with directions for propagating and improving, from real practice and experience, all sorts of timber trees |hoofdstuk=AGA |hoofdstukurl=http://www.biodiversitylibrary.org/page/394512 |achternaam=Miller |voornaam=Philip |editie=8 |url=https://www.biodiversitylibrary.org/bibliography/541 |doi=10.5962/bhl.title.541 |uitgever=Printed for the author and sold by John and Francis Rivington ... [and 23 others] |pagina= ''Agave karatto'' |plaats=London |datum=1768}}</ref>
''A. karatto'' ta nativo na [[Antia Menor]], y a wordo introduci na [[Bermuda]].<ref name=":0" />
== Nomber ==
Ta referi na ''A. karatto'' bou diferente nomber comun; esta, na [[Aruba]] como Pita di Trankera y Cucuisa, y na [[Kòrsou|Corsou]] y [[Boneiru|Boneiro]] como Pita di tranké.<ref>{{Citeer web |url=https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=177349 |titel={{!}} Dutch Caribbean Species Register |bezochtdatum=2026-08-20 |werk=www.dutchcaribbeanspecies.org |taal=en |archiefurl=http://web.archive.org/web/20260219130501/https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=177349 |archiefdatum=2026-02-19}}</ref>
E nomber specifico, ''karatto'', ta un nomber indigena Caribense (probablemente di origen [[Taino]] of [[Afrokaribense|Afro-Caribense]]) cu a wordo adopta den nomenclatura botanico.<ref name=":1">{{Citeer web|url=https://worldofsucculents.com/agave-karatto-antigua-agave/|titel=Agave karatto (Antigua Agave)|bezochtdatum=2026-08-20|achternaam=WoS|datum=2017-12-29|werk=World of Succulents|taal=en-US}}</ref>
== Descripcion ==
''A. karatto'' ta un mata [[suculento]] cu ta forma rozet di blachinan den forma di un puña, berde dof di color, cu un sumpiña largo na fin y djente skerpi chikito canto di e margen. E rozet por alcansa un diameter di 4 meter. E blachinan por midi 2,2 meter largo y 30 centimeter hancho.<ref name=":1" />
E flornan geel ta aparece den troshi riba un stengel stret para cu cinco orden di ramificacion den cercano di e top. E stengel por crece te cu 8 meter halto. Despues di a floria, numeroso broeibalchi (''bulbil'') ta aparece entre e flornan, of tin biaha cant'i parti abou di e stengel, cu ta cay na suela y for di unda matanan nobo ta origina.<ref name=":1" />
{{Appendix}}
[[Kategoria:flora]]
dm9ulbq9qcvr1lgfdxk4d7gek1hjt7y
Agave vivipara
0
14932
201466
2026-08-21T13:12:33Z
Kallmemel
14000
Created page with "{{variante|a}} {{taxobox|a |tipo = mata |exhibi titulo = cursivo |reino = [[Mata|Plantae]] |troncon = [[Streptophyta]] |clase = [[Equisetopsida]] |subclase = [[Magnoliidae]] |orden = [[Asparagales]] |famia = [[Asparagaceae]] |genero = ''[[agave]]'' |autor = }} '''''Agave vivipara''''' ta un [[espesie]] di mata di flor (Angiospermae) cu ta pertenece na [[famia (biologia)|famia]] di asparago (Asparagaceae).<ref>{{Citeer web |url=http://powo.science.kew.org/taxon/urn:lsid:..."
201466
wikitext
text/x-wiki
{{variante|a}}
{{taxobox|a
|tipo = mata
|exhibi titulo = cursivo
|reino = [[Mata|Plantae]]
|troncon = [[Streptophyta]]
|clase = [[Equisetopsida]]
|subclase = [[Magnoliidae]]
|orden = [[Asparagales]]
|famia = [[Asparagaceae]]
|genero = ''[[agave]]''
|autor =
}}
'''''Agave vivipara''''' ta un [[espesie]] di mata di flor (Angiospermae) cu ta pertenece na [[famia (biologia)|famia]] di asparago (Asparagaceae).<ref>{{Citeer web |url=http://powo.science.kew.org/taxon/urn:lsid:ipni.org:names:327759-2 |titel=Agave vivipara L. {{!}} Plants of the World Online {{!}} Kew Science |bezochtdatum=2026-08-21 |werk=Plants of the World Online |taal=en}}</ref>
{{Appendix}}
[[Kategoria:Flora]]
1h83x3b4xs44iwa5oca0vkr3jfblufo
201467
201466
2026-08-21T13:16:57Z
Kallmemel
14000
201467
wikitext
text/x-wiki
{{variante|a}}
{{taxobox|a
|tipo = mata
|exhibi titulo = cursivo
|reino = [[Mata|Plantae]]
|troncon = [[Streptophyta]]
|clase = [[Equisetopsida]]
|subclase = [[Magnoliidae]]
|orden = [[Asparagales]]
|famia = [[Asparagaceae]]
|genero = ''[[agave]]''
|autor = [[Carl Linnaeus|Linnaeus]]
|sinonimo =
* ''Agave bulbifera'' Salm-Dyck
* ''Agave candelabrum'' Tod.
* ''Agave cantala'' (Haw.) Salm-Dyck
* ''Agave cantala'' Roxb.
* ''Agave cantula'' Roxb
* ''Agave rumphii'' Hassk.
* ''Agave stenophylla'' Jacobi
* ''Furcraea cantala'' Haw.
* ''Aloe vivipara'' L.
}}
'''''Agave vivipara''''' ta un [[espesie]] di mata di flor (Angiospermae) cu ta pertenece na [[famia (biologia)|famia]] di asparago (Asparagaceae).<ref>{{Citeer web |url=http://powo.science.kew.org/taxon/urn:lsid:ipni.org:names:327759-2 |titel=Agave vivipara L. {{!}} Plants of the World Online {{!}} Kew Science |bezochtdatum=2026-08-21 |werk=Plants of the World Online |taal=en}}</ref>
{{Appendix}}
[[Kategoria:Flora]]
p2mvlx3spwwc53t1dbqa21761ac2nc9
201468
201467
2026-08-21T13:18:11Z
Kallmemel
14000
201468
wikitext
text/x-wiki
{{variante|a}}
{{taxobox|a
|tipo = mata
|exhibi titulo = cursivo
|status = VU
|fuente status = 2017
|reino = [[Mata|Plantae]]
|troncon = [[Streptophyta]]
|clase = [[Equisetopsida]]
|subclase = [[Magnoliidae]]
|orden = [[Asparagales]]
|famia = [[Asparagaceae]]
|genero = ''[[agave]]''
|autor = [[Carl Linnaeus|Linnaeus]]
|sinonimo =
* ''Agave bulbifera'' Salm-Dyck
* ''Agave candelabrum'' Tod.
* ''Agave cantala'' (Haw.) Salm-Dyck
* ''Agave cantala'' Roxb.
* ''Agave cantula'' Roxb
* ''Agave rumphii'' Hassk.
* ''Agave stenophylla'' Jacobi
* ''Furcraea cantala'' Haw.
* ''Aloe vivipara'' L.
}}
'''''Agave vivipara''''' ta un [[espesie]] di mata di flor (Angiospermae) cu ta pertenece na [[famia (biologia)|famia]] di asparago (Asparagaceae).<ref>{{Citeer web |url=http://powo.science.kew.org/taxon/urn:lsid:ipni.org:names:327759-2 |titel=Agave vivipara L. {{!}} Plants of the World Online {{!}} Kew Science |bezochtdatum=2026-08-21 |werk=Plants of the World Online |taal=en}}</ref>
{{Appendix}}
[[Kategoria:Flora]]
m7ekr5y99zkfrj2ipl0z1glj0caxnam
201471
201468
2026-08-21T13:38:44Z
Kallmemel
14000
201471
wikitext
text/x-wiki
{{variante|a}}
{{taxobox|a
|tipo = mata
|exhibi titulo = cursivo
|status = VU
|fuente status = 2017
|reino = [[Mata|Plantae]]
|troncon = [[Streptophyta]]
|clase = [[Equisetopsida]]
|subclase = [[Magnoliidae]]
|orden = [[Asparagales]]
|famia = [[Asparagaceae]]
|genero = ''[[agave]]''
|autor = [[Carl Linnaeus|Linnaeus]]
|sinonimo =
* ''Agave bulbifera'' Salm-Dyck
* ''Agave candelabrum'' Tod.
* ''Agave cantala'' (Haw.) Salm-Dyck
* ''Agave cantala'' Roxb.
* ''Agave cantula'' Roxb
* ''Agave rumphii'' Hassk.
* ''Agave stenophylla'' Jacobi
* ''Furcraea cantala'' Haw.
* ''Aloe vivipara'' L.
}}
'''''Agave vivipara''''' ta un [[espesie]] di mata di flor (Angiospermae) cu ta pertenece na [[famia (biologia)|famia]] di asparago (Asparagaceae).<ref>{{Citeer web |url=http://powo.science.kew.org/taxon/urn:lsid:ipni.org:names:327759-2 |titel=Agave vivipara L. {{!}} Plants of the World Online {{!}} Kew Science |bezochtdatum=2026-08-21 |werk=Plants of the World Online |taal=en}}</ref> ''A. vivipara'' a wordo describi originalmente door di Carl Linnaeus na 1753.<ref>{{citeer boek |titel=Specie planatarum |pagina=1: 323 ||hoofdstukurl=http://www.biodiversitylibrary.org/page/358342 |doi=10.5962/bhl.title.669 |oclc=4617536}}</ref>
{{Appendix}}
[[Kategoria:Flora]]
0goyv8gslza8k3yiyn82j0hwdzlqkwq
201472
201471
2026-08-21T13:40:09Z
Kallmemel
14000
201472
wikitext
text/x-wiki
{{variante|a}}
{{taxobox|a
|tipo = mata
|exhibi titulo = cursivo
|status = VU
|fuente status = 2017
|reino = [[Mata|Plantae]]
|troncon = [[Streptophyta]]
|clase = [[Equisetopsida]]
|subclase = [[Magnoliidae]]
|orden = [[Asparagales]]
|famia = [[Asparagaceae]]
|genero = ''[[agave]]''
|autor = [[Carl Linnaeus|Linnaeus]]
|sinonimo =
* ''Agave bulbifera'' Salm-Dyck
* ''Agave candelabrum'' Tod.
* ''Agave cantala'' (Haw.) Salm-Dyck
* ''Agave cantala'' Roxb.
* ''Agave cantula'' Roxb
* ''Agave rumphii'' Hassk.
* ''Agave stenophylla'' Jacobi
* ''Furcraea cantala'' Haw.
* ''Aloe vivipara'' L.
}}
'''''Agave vivipara''''' ta un [[espesie]] di mata di flor (Angiospermae) cu ta pertenece na [[famia (biologia)|famia]] di asparago (Asparagaceae).<ref>{{Citeer web |url=http://powo.science.kew.org/taxon/urn:lsid:ipni.org:names:327759-2 |titel=Agave vivipara L. {{!}} Plants of the World Online {{!}} Kew Science |bezochtdatum=2026-08-21 |werk=Plants of the World Online |taal=en}}</ref> ''A. vivipara'' a wordo describi originalmente door di Carl Linnaeus na 1753.<ref>{{citeer boek |titel=Specie planatarum |pagina='''1''': 323 ||hoofdstukurl=http://www.biodiversitylibrary.org/page/358342 |doi=10.5962/bhl.title.669 |oclc=4617536|jaar=1753}}</ref>
{{Appendix}}
[[Kategoria:Flora]]
8k2ovkdth170u9hbarax42hfux4e4ew
201473
201472
2026-08-21T14:00:11Z
Kallmemel
14000
201473
wikitext
text/x-wiki
{{variante|a}}
{{taxobox|a
|tipo = mata
|exhibi titulo = cursivo
| multi_imagen = {{multiple image
| image1=Agave vivipara (Noord, Aruba) 2019-08-06 (2).jpg
| caption1= ''A. vivipara'' ([[Noord]], [[Aruba]])
| image2= Agave vivipara (Noord, Aruba) 2019-08-06.jpg
| caption2= Rozet
| perrow=1
| total_width={{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border= infobox
}}
|status = VU
|fuente status = 2017
|reino = [[Mata|Plantae]]
|troncon = [[Streptophyta]]
|clase = [[Equisetopsida]]
|subclase = [[Magnoliidae]]
|orden = [[Asparagales]]
|famia = [[Asparagaceae]]
|genero = ''[[agave]]''
|autor = [[Carl Linnaeus|Linnaeus]]
|sinonimo =
* ''Agave bulbifera'' Salm-Dyck
* ''Agave candelabrum'' Tod.
* ''Agave cantala'' (Haw.) Salm-Dyck
* ''Agave cantala'' Roxb.
* ''Agave cantula'' Roxb
* ''Agave rumphii'' Hassk.
* ''Agave stenophylla'' Jacobi
* ''Furcraea cantala'' Haw.
* ''Aloe vivipara'' L.
}}
'''''Agave vivipara''''' ta un [[espesie]] di mata di flor (Angiospermae) cu ta pertenece na [[famia (biologia)|famia]] di asparago (Asparagaceae).<ref>{{Citeer web |url=http://powo.science.kew.org/taxon/urn:lsid:ipni.org:names:327759-2 |titel=Agave vivipara L. {{!}} Plants of the World Online {{!}} Kew Science |bezochtdatum=2026-08-21 |werk=Plants of the World Online |taal=en}}</ref> ''A. vivipara'' a wordo describi originalmente door di Carl Linnaeus na 1753.<ref>{{citeer boek |titel=Specie planatarum |pagina='''1''': 323 ||hoofdstukurl=http://www.biodiversitylibrary.org/page/358342 |doi=10.5962/bhl.title.669 |oclc=4617536|jaar=1753}}</ref>
{{Appendix}}
[[Kategoria:Flora]]
pwwbplr0lixsdq9iw86iio5egr5wsvg
201479
201473
2026-08-21T14:51:53Z
Kallmemel
14000
201479
wikitext
text/x-wiki
{{variante|a}}
{{taxobox|a
|tipo = mata
|exhibi titulo = cursivo
| multi_imagen = {{multiple image
| image1=Agave vivipara (Noord, Aruba) 2019-08-06 (2).jpg
| caption1= ''A. vivipara'' ([[Noord]], [[Aruba]])
| image2= Agave vivipara (Noord, Aruba) 2019-08-06.jpg
| caption2= Rozet
| perrow=1
| total_width={{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border= infobox
}}
|status = VU
|fuente status = 2017
|reino = [[Mata|Plantae]]
|troncon = [[Streptophyta]]
|clase = [[Equisetopsida]]
|subclase = [[Magnoliidae]]
|orden = [[Asparagales]]
|famia = [[Asparagaceae]]
|genero = ''[[agave]]''
|autor = [[Carl Linnaeus|Linnaeus]]
|sinonimo =
* ''Agave bulbifera'' Salm-Dyck
* ''Agave candelabrum'' Tod.
* ''Agave cantala'' (Haw.) Salm-Dyck
* ''Agave cantala'' Roxb.
* ''Agave cantula'' Roxb
* ''Agave rumphii'' Hassk.
* ''Agave stenophylla'' Jacobi
* ''Furcraea cantala'' Haw.
* ''Aloe vivipara'' L.
}}
'''''Agave vivipara''''' ta un [[espesie]] di mata di flor (Angiospermae) cu ta pertenece na [[famia (biologia)|famia]] di asparago (Asparagaceae).<ref>{{Citeer web |url=http://powo.science.kew.org/taxon/urn:lsid:ipni.org:names:327759-2 |titel=Agave vivipara L. {{!}} Plants of the World Online {{!}} Kew Science |bezochtdatum=2026-08-21 |werk=Plants of the World Online |taal=en}}</ref> ''A. vivipara'' a wordo describi originalmente door di Carl Linnaeus na 1753.<ref>{{citeer boek |titel=Specie planatarum |pagina='''1''': 323 ||hoofdstukurl=http://www.biodiversitylibrary.org/page/358342 |doi=10.5962/bhl.title.669 |oclc=4617536|jaar=1753}}</ref>
== Taxonomia ==
E especie Caribense ''A. vivipara'' a wordo bruha durante varios decada cu e especie ornamental ''A. angustifolia''.<ref>{{Citeer tijdschrift |achternaam=Verloove |voornaam=Filip |titel=Notes on genuine Agave vivipara (Agavaceae), a poorly known Caribbean species, recently introduced in the Canary Islands (Spain) |url=https://bioone.org/journals/bradleya/volume-2021/issue-39/brad.n39.2021.a28/Notes-on-genuine-Agave-vivipara-Agavaceae-a-poorly-known-Caribbean/10.25223/brad.n39.2021.a28.full |tijdschrift=Bradleya |datum=2021-05-12 |doi=10.25223/brad.n39.2021.a28 |issn=0265-086X |last2=Pascual |first2=Marcos Salas |jaargang=2021 |nummer=39}}</ref>{{Appendix}}
[[Kategoria:Flora]]
3y64yvua2tj5iiedm9jvflv7mmepnlg
201480
201479
2026-08-21T14:55:21Z
Kallmemel
14000
/* Taxonomia */
201480
wikitext
text/x-wiki
{{variante|a}}
{{taxobox|a
|tipo = mata
|exhibi titulo = cursivo
| multi_imagen = {{multiple image
| image1=Agave vivipara (Noord, Aruba) 2019-08-06 (2).jpg
| caption1= ''A. vivipara'' ([[Noord]], [[Aruba]])
| image2= Agave vivipara (Noord, Aruba) 2019-08-06.jpg
| caption2= Rozet
| perrow=1
| total_width={{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border= infobox
}}
|status = VU
|fuente status = 2017
|reino = [[Mata|Plantae]]
|troncon = [[Streptophyta]]
|clase = [[Equisetopsida]]
|subclase = [[Magnoliidae]]
|orden = [[Asparagales]]
|famia = [[Asparagaceae]]
|genero = ''[[agave]]''
|autor = [[Carl Linnaeus|Linnaeus]]
|sinonimo =
* ''Agave bulbifera'' Salm-Dyck
* ''Agave candelabrum'' Tod.
* ''Agave cantala'' (Haw.) Salm-Dyck
* ''Agave cantala'' Roxb.
* ''Agave cantula'' Roxb
* ''Agave rumphii'' Hassk.
* ''Agave stenophylla'' Jacobi
* ''Furcraea cantala'' Haw.
* ''Aloe vivipara'' L.
}}
'''''Agave vivipara''''' ta un [[espesie]] di mata di flor (Angiospermae) cu ta pertenece na [[famia (biologia)|famia]] di asparago (Asparagaceae).<ref>{{Citeer web |url=http://powo.science.kew.org/taxon/urn:lsid:ipni.org:names:327759-2 |titel=Agave vivipara L. {{!}} Plants of the World Online {{!}} Kew Science |bezochtdatum=2026-08-21 |werk=Plants of the World Online |taal=en}}</ref> ''A. vivipara'' a wordo describi originalmente door di Carl Linnaeus na 1753.<ref>{{citeer boek |titel=Specie planatarum |pagina='''1''': 323 ||hoofdstukurl=http://www.biodiversitylibrary.org/page/358342 |doi=10.5962/bhl.title.669 |oclc=4617536|jaar=1753}}</ref>
== Taxonomia ==
E especie Caribense ''A. vivipara'' a wordo bruha durante varios decada cu e especie ornamental ''A. angustifolia''.<ref>{{Citeer tijdschrift |auteur=Filip Verloove & Marcos Salas Pascual|titel=Notes on genuine Agave vivipara (Agavaceae), a poorly known Caribbean species, recently introduced in the Canary Islands (Spain) |url=https://bioone.org/journals/bradleya/volume-2021/issue-39/brad.n39.2021.a28/Notes-on-genuine-Agave-vivipara-Agavaceae-a-poorly-known-Caribbean/10.25223/brad.n39.2021.a28.full |tijdschrift=Bradleya |datum=2021-05-12 |doi=10.25223/brad.n39.2021.a28 |issn=0265-086X |last2=Pascual |first2=Marcos Salas |jaargang=2021 |nummer=39}}</ref>{{Appendix}}
[[Kategoria:Flora]]
c3crz7hv92jpsq9fpv3dxngwrutd15y
201483
201480
2026-08-21T15:05:27Z
Kallmemel
14000
201483
wikitext
text/x-wiki
{{variante|a}}
{{taxobox|a
|tipo = mata
|exhibi titulo = cursivo
| multi_imagen = {{multiple image
| image1=Agave vivipara (Noord, Aruba) 2019-08-06 (2).jpg
| caption1= ''A. vivipara'' ([[Noord]], [[Aruba]])
| image2= Agave vivipara (Noord, Aruba) 2019-08-06.jpg
| caption2= Rozet
| perrow=1
| total_width={{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border= infobox
}}
|status = VU
|fuente status = 2017
|reino = [[Mata|Plantae]]
|troncon = [[Streptophyta]]
|clase = [[Equisetopsida]]
|subclase = [[Magnoliidae]]
|orden = [[Asparagales]]
|famia = [[Asparagaceae]]
|genero = ''[[agave]]''
|autor = [[Carl Linnaeus|Linnaeus]]
|sinonimo =
* ''Agave bulbifera'' Salm-Dyck
* ''Agave candelabrum'' Tod.
* ''Agave cantala'' (Haw.) Salm-Dyck
* ''Agave cantala'' Roxb.
* ''Agave cantula'' Roxb
* ''Agave rumphii'' Hassk.
* ''Agave stenophylla'' Jacobi
* ''Furcraea cantala'' Haw.
* ''Aloe vivipara'' L.
}}
'''''Agave vivipara''''' ta un [[espesie]] di mata di flor (Angiospermae) cu ta pertenece na [[famia (biologia)|famia]] di asparago (Asparagaceae).<ref>{{Citeer web |url=http://powo.science.kew.org/taxon/urn:lsid:ipni.org:names:327759-2 |titel=Agave vivipara L. {{!}} Plants of the World Online {{!}} Kew Science |bezochtdatum=2026-08-21 |werk=Plants of the World Online |taal=en}}</ref> ''A. vivipara'' a wordo describi originalmente door di Carl Linnaeus na 1753.<ref>{{citeer boek |titel=Specie planatarum |pagina='''1''': 323 ||hoofdstukurl=http://www.biodiversitylibrary.org/page/358342 |doi=10.5962/bhl.title.669 |oclc=4617536|jaar=1753}}</ref>
== Taxonomia ==
E especie Caribense ''A. vivipara'' a wordo bruha durante varios decada cu e especie ornamental ''A. angustifolia''.<ref name=":0">{{Citeer tijdschrift |auteur=Filip Verloove & Marcos Salas Pascual|titel=Notes on genuine Agave vivipara (Agavaceae), a poorly known Caribbean species, recently introduced in the Canary Islands (Spain) |url=https://bioone.org/journals/bradleya/volume-2021/issue-39/brad.n39.2021.a28/Notes-on-genuine-Agave-vivipara-Agavaceae-a-poorly-known-Caribbean/10.25223/brad.n39.2021.a28.full |tijdschrift=Bradleya |datum=2021-05-12 |doi=10.25223/brad.n39.2021.a28 |issn=0265-086X |last2=Pascual |first2=Marcos Salas |jaargang=2021 |nummer=39}}</ref>
== Distribucion ==
''A. vivipara'' tin un distribucion natural restringi cu ta solamente limita pa [[Antia Menor#Islanan Abou|Islanan Abou]] (Aruba, Boneiro, y Corsou). Localmente e representante mas comun di [[Género (biologia)|genero]] ''[[agave]]''.<ref name=":0" />{{Appendix}}
[[Kategoria:Flora]]
tbhfts45kna0pn30u0rega8tc1ielkn
201484
201483
2026-08-21T15:14:11Z
Kallmemel
14000
/* Taxonomia */
201484
wikitext
text/x-wiki
{{variante|a}}
{{taxobox|a
|tipo = mata
|exhibi titulo = cursivo
| multi_imagen = {{multiple image
| image1=Agave vivipara (Noord, Aruba) 2019-08-06 (2).jpg
| caption1= ''A. vivipara'' ([[Noord]], [[Aruba]])
| image2= Agave vivipara (Noord, Aruba) 2019-08-06.jpg
| caption2= Rozet
| perrow=1
| total_width={{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border= infobox
}}
|status = VU
|fuente status = 2017
|reino = [[Mata|Plantae]]
|troncon = [[Streptophyta]]
|clase = [[Equisetopsida]]
|subclase = [[Magnoliidae]]
|orden = [[Asparagales]]
|famia = [[Asparagaceae]]
|genero = ''[[agave]]''
|autor = [[Carl Linnaeus|Linnaeus]]
|sinonimo =
* ''Agave bulbifera'' Salm-Dyck
* ''Agave candelabrum'' Tod.
* ''Agave cantala'' (Haw.) Salm-Dyck
* ''Agave cantala'' Roxb.
* ''Agave cantula'' Roxb
* ''Agave rumphii'' Hassk.
* ''Agave stenophylla'' Jacobi
* ''Furcraea cantala'' Haw.
* ''Aloe vivipara'' L.
}}
'''''Agave vivipara''''' ta un [[espesie]] di mata di flor (Angiospermae) cu ta pertenece na [[famia (biologia)|famia]] di asparago (Asparagaceae).<ref>{{Citeer web |url=http://powo.science.kew.org/taxon/urn:lsid:ipni.org:names:327759-2 |titel=Agave vivipara L. {{!}} Plants of the World Online {{!}} Kew Science |bezochtdatum=2026-08-21 |werk=Plants of the World Online |taal=en}}</ref> ''A. vivipara'' a wordo describi originalmente door di Carl Linnaeus na 1753.<ref>{{citeer boek |titel=Specie planatarum |pagina='''1''': 323 ||hoofdstukurl=http://www.biodiversitylibrary.org/page/358342 |doi=10.5962/bhl.title.669 |oclc=4617536|jaar=1753}}</ref>
== Taxonomia ==
Durante varios decada, especie Caribense ''A. vivipara'' a wordo confundi cu especie ornamental ''A. angustifolia''. Como consecuencia, den comercio di horticultura y papelnan cientifico, ''A. angustifolia'' tabata conoci bou di e nomber eroneo ''A. vivipara''.<ref name=":0">{{Citeer tijdschrift |auteur=Filip Verloove & Marcos Salas Pascual|titel=Notes on genuine Agave vivipara (Agavaceae), a poorly known Caribbean species, recently introduced in the Canary Islands (Spain) |url=https://bioone.org/journals/bradleya/volume-2021/issue-39/brad.n39.2021.a28/Notes-on-genuine-Agave-vivipara-Agavaceae-a-poorly-known-Caribbean/10.25223/brad.n39.2021.a28.full |tijdschrift=Bradleya |datum=2021-05-12 |doi=10.25223/brad.n39.2021.a28 |issn=0265-086X |last2=Pascual |first2=Marcos Salas |jaargang=2021 |nummer=39}}</ref>
== Distribucion ==
''A. vivipara'' tin un distribucion natural restringi cu ta solamente limita pa [[Antia Menor#Islanan Abou|Islanan Abou]] (Aruba, Boneiro, y Corsou). Localmente e representante mas comun di [[Género (biologia)|genero]] ''[[agave]]''.<ref name=":0" />{{Appendix}}
[[Kategoria:Flora]]
e3eos2frbxsdh2f2bfyx3eio5skvp6d
201485
201484
2026-08-21T15:17:13Z
Kallmemel
14000
201485
wikitext
text/x-wiki
{{variante|a}}
{{taxobox|a
|tipo = mata
|exhibi titulo = cursivo
| multi_imagen = {{multiple image
| image1=Agave vivipara (Noord, Aruba) 2019-08-06 (2).jpg
| caption1= ''A. vivipara'' ([[Noord]], [[Aruba]])
| image2= Agave vivipara (Noord, Aruba) 2019-08-06.jpg
| caption2= Rozet
| perrow=1
| total_width={{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border= infobox
}}
|status = VU
|fuente status = 2017
|reino = [[Mata|Plantae]]
|troncon = [[Streptophyta]]
|clase = [[Equisetopsida]]
|subclase = [[Magnoliidae]]
|orden = [[Asparagales]]
|famia = [[Asparagaceae]]
|genero = ''[[agave]]''
|autor = [[Carl Linnaeus|Linnaeus]]
|sinonimo =
* ''Agave bulbifera'' Salm-Dyck
* ''Agave candelabrum'' Tod.
* ''Agave cantala'' (Haw.) Salm-Dyck
* ''Agave cantala'' Roxb.
* ''Agave cantula'' Roxb
* ''Agave rumphii'' Hassk.
* ''Agave stenophylla'' Jacobi
* ''Furcraea cantala'' Haw.
* ''Aloe vivipara'' L.
}}
'''''Agave vivipara''''' ta un [[espesie]] di mata di flor (Angiospermae) cu ta pertenece na [[famia (biologia)|famia]] di asparago (Asparagaceae).<ref>{{Citeer web |url=http://powo.science.kew.org/taxon/urn:lsid:ipni.org:names:327759-2 |titel=Agave vivipara L. {{!}} Plants of the World Online {{!}} Kew Science |bezochtdatum=2026-08-21 |werk=Plants of the World Online |taal=en}}</ref> ''A. vivipara'' a wordo describi originalmente door di Carl Linnaeus na 1753.<ref>{{citeer boek |titel=Specie planatarum |pagina='''1''': 323 ||hoofdstukurl=http://www.biodiversitylibrary.org/page/358342 |doi=10.5962/bhl.title.669 |oclc=4617536|jaar=1753}}</ref>
== Taxonomia ==
Durante varios decada, especie Caribense ''A. vivipara'' a wordo confundi cu especie ornamental ''A. angustifolia''. Como consecuencia, den comercio di horticultura y papelnan cientifico, ''A. angustifolia'' tabata conoci bou di e nomber eroneo ''A. vivipara''.<ref name=":0">{{Citeer tijdschrift |auteur=Filip Verloove & Marcos Salas Pascual|titel=Notes on genuine Agave vivipara (Agavaceae), a poorly known Caribbean species, recently introduced in the Canary Islands (Spain) |url=https://bioone.org/journals/bradleya/volume-2021/issue-39/brad.n39.2021.a28/Notes-on-genuine-Agave-vivipara-Agavaceae-a-poorly-known-Caribbean/10.25223/brad.n39.2021.a28.full |tijdschrift=Bradleya |datum=2021-05-12 |doi=10.25223/brad.n39.2021.a28 |issn=0265-086X |last2=Pascual |first2=Marcos Salas |jaargang=2021 |nummer=39}}</ref>
== Distribucion ==
''A. vivipara'' tin un distribucion nativo restringi solamente limita pa [[Antia Menor#Islanan Abou|Islanan Abou]] (Aruba, Boneiro, y Corsou). Localmente e representante mas comun di [[Género (biologia)|genero]] ''[[agave]]''.<ref name=":0" />{{Appendix}}
[[Kategoria:Flora]]
tt2pwj7o6zfx3mngbwc8j5ovq6rcloe
201486
201485
2026-08-21T15:19:01Z
Kallmemel
14000
/* Distribucion */
201486
wikitext
text/x-wiki
{{variante|a}}
{{taxobox|a
|tipo = mata
|exhibi titulo = cursivo
| multi_imagen = {{multiple image
| image1=Agave vivipara (Noord, Aruba) 2019-08-06 (2).jpg
| caption1= ''A. vivipara'' ([[Noord]], [[Aruba]])
| image2= Agave vivipara (Noord, Aruba) 2019-08-06.jpg
| caption2= Rozet
| perrow=1
| total_width={{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border= infobox
}}
|status = VU
|fuente status = 2017
|reino = [[Mata|Plantae]]
|troncon = [[Streptophyta]]
|clase = [[Equisetopsida]]
|subclase = [[Magnoliidae]]
|orden = [[Asparagales]]
|famia = [[Asparagaceae]]
|genero = ''[[agave]]''
|autor = [[Carl Linnaeus|Linnaeus]]
|sinonimo =
* ''Agave bulbifera'' Salm-Dyck
* ''Agave candelabrum'' Tod.
* ''Agave cantala'' (Haw.) Salm-Dyck
* ''Agave cantala'' Roxb.
* ''Agave cantula'' Roxb
* ''Agave rumphii'' Hassk.
* ''Agave stenophylla'' Jacobi
* ''Furcraea cantala'' Haw.
* ''Aloe vivipara'' L.
}}
'''''Agave vivipara''''' ta un [[espesie]] di mata di flor (Angiospermae) cu ta pertenece na [[famia (biologia)|famia]] di asparago (Asparagaceae).<ref name=":1">{{Citeer web |url=http://powo.science.kew.org/taxon/urn:lsid:ipni.org:names:327759-2 |titel=Agave vivipara L. {{!}} Plants of the World Online {{!}} Kew Science |bezochtdatum=2026-08-21 |werk=Plants of the World Online |taal=en}}</ref> ''A. vivipara'' a wordo describi originalmente door di Carl Linnaeus na 1753.<ref>{{citeer boek |titel=Specie planatarum |pagina='''1''': 323 ||hoofdstukurl=http://www.biodiversitylibrary.org/page/358342 |doi=10.5962/bhl.title.669 |oclc=4617536|jaar=1753}}</ref>
== Taxonomia ==
Durante varios decada, especie Caribense ''A. vivipara'' a wordo confundi cu especie ornamental ''A. angustifolia''. Como consecuencia, den comercio di horticultura y papelnan cientifico, ''A. angustifolia'' tabata conoci bou di e nomber eroneo ''A. vivipara''.<ref name=":0">{{Citeer tijdschrift |auteur=Filip Verloove & Marcos Salas Pascual|titel=Notes on genuine Agave vivipara (Agavaceae), a poorly known Caribbean species, recently introduced in the Canary Islands (Spain) |url=https://bioone.org/journals/bradleya/volume-2021/issue-39/brad.n39.2021.a28/Notes-on-genuine-Agave-vivipara-Agavaceae-a-poorly-known-Caribbean/10.25223/brad.n39.2021.a28.full |tijdschrift=Bradleya |datum=2021-05-12 |doi=10.25223/brad.n39.2021.a28 |issn=0265-086X |last2=Pascual |first2=Marcos Salas |jaargang=2021 |nummer=39}}</ref>
== Distribucion ==
''A. vivipara'' tin un distribucion nativo restringi solamente limita pa [[Antia Menor#Islanan Abou|Islanan Abou]] (Aruba, Boneiro, y Corsou). Localmente e representante mas comun di [[Género (biologia)|genero]] ''[[agave]]''.<ref name=":0" /> Introduci na Assam, [[Bangladèsh|Bangladesh]], [[Islanan Kanaria]], [[India]], [[Nepal]], y [[Pakistan]].<ref name=":1" />{{Appendix}}
[[Kategoria:Flora]]
ocxfxmoyeq1jc1knnpv0bpp4dzkoso9
201487
201486
2026-08-21T15:23:22Z
Kallmemel
14000
201487
wikitext
text/x-wiki
{{variante|a}}
{{taxobox|a
|tipo = mata
|exhibi titulo = cursivo
| multi_imagen = {{multiple image
| image1=Agave vivipara (Noord, Aruba) 2019-08-06 (2).jpg
| caption1= ''A. vivipara'' ([[Noord]], [[Aruba]])
| image2= Agave vivipara (Noord, Aruba) 2019-08-06.jpg
| caption2= Rozet
| perrow=1
| total_width={{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border= infobox
}}
|status = VU
|fuente status = 2017
|reino = [[Mata|Plantae]]
|troncon = [[Streptophyta]]
|clase = [[Equisetopsida]]
|subclase = [[Magnoliidae]]
|orden = [[Asparagales]]
|famia = [[Asparagaceae]]
|genero = ''[[agave]]''
|autor = [[Carl Linnaeus|Linnaeus]]
|sinonimo =
* ''Agave bulbifera'' Salm-Dyck
* ''Agave candelabrum'' Tod.
* ''Agave cantala'' (Haw.) Salm-Dyck
* ''Agave cantala'' Roxb.
* ''Agave cantula'' Roxb
* ''Agave rumphii'' Hassk.
* ''Agave stenophylla'' Jacobi
* ''Furcraea cantala'' Haw.
* ''Aloe vivipara'' L.
}}
'''''Agave vivipara''''' ta un [[espesie]] di mata di flor (Angiospermae) cu ta pertenece na [[famia (biologia)|famia]] di asparago (Asparagaceae).<ref name=":1">{{Citeer web |url=http://powo.science.kew.org/taxon/urn:lsid:ipni.org:names:327759-2 |titel=Agave vivipara L. {{!}} Plants of the World Online {{!}} Kew Science |bezochtdatum=2026-08-21 |werk=Plants of the World Online |taal=en}}</ref> ''A. vivipara'' a wordo describi originalmente door di Carl Linnaeus na 1753.<ref>{{citeer boek |titel=Specie planatarum |pagina='''1''': 323 ||hoofdstukurl=http://www.biodiversitylibrary.org/page/358342 |doi=10.5962/bhl.title.669 |oclc=4617536|jaar=1753}}</ref>
== Taxonomia ==
Durante varios decada, especie Caribense ''A. vivipara'' a wordo confundi cu especie ornamental ''A. angustifolia''. Como consecuencia, den comercio di horticultura y papelnan cientifico, ''A. angustifolia'' tabata conoci bou di e nomber eroneo ''A. vivipara''.<ref name=":0">{{Citeer tijdschrift |auteur=Filip Verloove & Marcos Salas Pascual|titel=Notes on genuine Agave vivipara (Agavaceae), a poorly known Caribbean species, recently introduced in the Canary Islands (Spain) |url=https://bioone.org/journals/bradleya/volume-2021/issue-39/brad.n39.2021.a28/Notes-on-genuine-Agave-vivipara-Agavaceae-a-poorly-known-Caribbean/10.25223/brad.n39.2021.a28.full |tijdschrift=Bradleya |datum=2021-05-12 |doi=10.25223/brad.n39.2021.a28 |issn=0265-086X |last2=Pascual |first2=Marcos Salas |jaargang=2021 |nummer=39}}</ref>
== Descripcion ==
''A. vivpara'' ta reconosibel riba un cantidad di caracteristica. SU rozet ta menos cu 100cm den diameter y 50–60cm halto.<ref name=":0" />
== Distribucion ==
''A. vivipara'' tin un distribucion nativo restringi solamente limita pa [[Antia Menor#Islanan Abou|Islanan Abou]] (Aruba, Boneiro, y Corsou). Localmente e representante mas comun di [[Género (biologia)|genero]] ''[[agave]]''.<ref name=":0" /> Introduci na Assam, [[Bangladèsh|Bangladesh]], [[Islanan Kanaria]], [[India]], [[Nepal]], y [[Pakistan]].<ref name=":1" />{{Appendix}}
[[Kategoria:Flora]]
bkip2vlrpub7qv8edj9h7nhjzeymfb5
201488
201487
2026-08-21T15:23:31Z
Kallmemel
14000
/* Taxonomia */
201488
wikitext
text/x-wiki
{{variante|a}}
{{taxobox|a
|tipo = mata
|exhibi titulo = cursivo
| multi_imagen = {{multiple image
| image1=Agave vivipara (Noord, Aruba) 2019-08-06 (2).jpg
| caption1= ''A. vivipara'' ([[Noord]], [[Aruba]])
| image2= Agave vivipara (Noord, Aruba) 2019-08-06.jpg
| caption2= Rozet
| perrow=1
| total_width={{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border= infobox
}}
|status = VU
|fuente status = 2017
|reino = [[Mata|Plantae]]
|troncon = [[Streptophyta]]
|clase = [[Equisetopsida]]
|subclase = [[Magnoliidae]]
|orden = [[Asparagales]]
|famia = [[Asparagaceae]]
|genero = ''[[agave]]''
|autor = [[Carl Linnaeus|Linnaeus]]
|sinonimo =
* ''Agave bulbifera'' Salm-Dyck
* ''Agave candelabrum'' Tod.
* ''Agave cantala'' (Haw.) Salm-Dyck
* ''Agave cantala'' Roxb.
* ''Agave cantula'' Roxb
* ''Agave rumphii'' Hassk.
* ''Agave stenophylla'' Jacobi
* ''Furcraea cantala'' Haw.
* ''Aloe vivipara'' L.
}}
'''''Agave vivipara''''' ta un [[espesie]] di mata di flor (Angiospermae) cu ta pertenece na [[famia (biologia)|famia]] di asparago (Asparagaceae).<ref name=":1">{{Citeer web |url=http://powo.science.kew.org/taxon/urn:lsid:ipni.org:names:327759-2 |titel=Agave vivipara L. {{!}} Plants of the World Online {{!}} Kew Science |bezochtdatum=2026-08-21 |werk=Plants of the World Online |taal=en}}</ref> ''A. vivipara'' a wordo describi originalmente door di Carl Linnaeus na 1753.<ref>{{citeer boek |titel=Specie planatarum |pagina='''1''': 323 ||hoofdstukurl=http://www.biodiversitylibrary.org/page/358342 |doi=10.5962/bhl.title.669 |oclc=4617536|jaar=1753}}</ref>
== Taxonomia ==
Durante varios decada, especie Caribense ''A. vivipara'' a wordo confundi cu especie ornamental ''A. angustifolia''. Como consecuencia, den comercio di horticultura y papelnan cientifico, ''A. angustifolia'' tabata conoci bou di e nomber eroneo ''A. vivipara''.<ref name=":0">{{Citeer tijdschrift |auteur=Filip Verloove & Marcos Salas Pascual|titel=Notes on genuine Agave vivipara (Agavaceae), a poorly known Caribbean species, recently introduced in the Canary Islands (Spain) |url=https://bioone.org/journals/bradleya/volume-2021/issue-39/brad.n39.2021.a28/Notes-on-genuine-Agave-vivipara-Agavaceae-a-poorly-known-Caribbean/10.25223/brad.n39.2021.a28.full |tijdschrift=Bradleya |datum=2021-05-12 |doi=10.25223/brad.n39.2021.a28 |issn=0265-086X |last2=Pascual |first2=Marcos Salas |jaargang=2021 |nummer=39}}</ref>
== Descripcion ==
''A. vivpara'' ta reconosibel riba un cantidad di caracteristica. Su rozet ta menos cu 100cm den diameter y 50–60cm halto.<ref name=":0" />
== Distribucion ==
''A. vivipara'' tin un distribucion nativo restringi solamente limita pa [[Antia Menor#Islanan Abou|Islanan Abou]] (Aruba, Boneiro, y Corsou). Localmente e representante mas comun di [[Género (biologia)|genero]] ''[[agave]]''.<ref name=":0" /> Introduci na Assam, [[Bangladèsh|Bangladesh]], [[Islanan Kanaria]], [[India]], [[Nepal]], y [[Pakistan]].<ref name=":1" />{{Appendix}}
[[Kategoria:Flora]]
rn7mr915nkxzdcgxx2al5mcm9nseigi
201489
201488
2026-08-21T15:23:41Z
Kallmemel
14000
/* Descripcion */
201489
wikitext
text/x-wiki
{{variante|a}}
{{taxobox|a
|tipo = mata
|exhibi titulo = cursivo
| multi_imagen = {{multiple image
| image1=Agave vivipara (Noord, Aruba) 2019-08-06 (2).jpg
| caption1= ''A. vivipara'' ([[Noord]], [[Aruba]])
| image2= Agave vivipara (Noord, Aruba) 2019-08-06.jpg
| caption2= Rozet
| perrow=1
| total_width={{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border= infobox
}}
|status = VU
|fuente status = 2017
|reino = [[Mata|Plantae]]
|troncon = [[Streptophyta]]
|clase = [[Equisetopsida]]
|subclase = [[Magnoliidae]]
|orden = [[Asparagales]]
|famia = [[Asparagaceae]]
|genero = ''[[agave]]''
|autor = [[Carl Linnaeus|Linnaeus]]
|sinonimo =
* ''Agave bulbifera'' Salm-Dyck
* ''Agave candelabrum'' Tod.
* ''Agave cantala'' (Haw.) Salm-Dyck
* ''Agave cantala'' Roxb.
* ''Agave cantula'' Roxb
* ''Agave rumphii'' Hassk.
* ''Agave stenophylla'' Jacobi
* ''Furcraea cantala'' Haw.
* ''Aloe vivipara'' L.
}}
'''''Agave vivipara''''' ta un [[espesie]] di mata di flor (Angiospermae) cu ta pertenece na [[famia (biologia)|famia]] di asparago (Asparagaceae).<ref name=":1">{{Citeer web |url=http://powo.science.kew.org/taxon/urn:lsid:ipni.org:names:327759-2 |titel=Agave vivipara L. {{!}} Plants of the World Online {{!}} Kew Science |bezochtdatum=2026-08-21 |werk=Plants of the World Online |taal=en}}</ref> ''A. vivipara'' a wordo describi originalmente door di Carl Linnaeus na 1753.<ref>{{citeer boek |titel=Specie planatarum |pagina='''1''': 323 ||hoofdstukurl=http://www.biodiversitylibrary.org/page/358342 |doi=10.5962/bhl.title.669 |oclc=4617536|jaar=1753}}</ref>
== Taxonomia ==
Durante varios decada, especie Caribense ''A. vivipara'' a wordo confundi cu especie ornamental ''A. angustifolia''. Como consecuencia, den comercio di horticultura y papelnan cientifico, ''A. angustifolia'' tabata conoci bou di e nomber eroneo ''A. vivipara''.<ref name=":0">{{Citeer tijdschrift |auteur=Filip Verloove & Marcos Salas Pascual|titel=Notes on genuine Agave vivipara (Agavaceae), a poorly known Caribbean species, recently introduced in the Canary Islands (Spain) |url=https://bioone.org/journals/bradleya/volume-2021/issue-39/brad.n39.2021.a28/Notes-on-genuine-Agave-vivipara-Agavaceae-a-poorly-known-Caribbean/10.25223/brad.n39.2021.a28.full |tijdschrift=Bradleya |datum=2021-05-12 |doi=10.25223/brad.n39.2021.a28 |issn=0265-086X |last2=Pascual |first2=Marcos Salas |jaargang=2021 |nummer=39}}</ref>
== Descripcion ==
''A. vivpara'' ta reconocibel riba un cantidad di caracteristica. Su rozet ta menos cu 100cm den diameter y 50–60cm halto.<ref name=":0" />
== Distribucion ==
''A. vivipara'' tin un distribucion nativo restringi solamente limita pa [[Antia Menor#Islanan Abou|Islanan Abou]] (Aruba, Boneiro, y Corsou). Localmente e representante mas comun di [[Género (biologia)|genero]] ''[[agave]]''.<ref name=":0" /> Introduci na Assam, [[Bangladèsh|Bangladesh]], [[Islanan Kanaria]], [[India]], [[Nepal]], y [[Pakistan]].<ref name=":1" />{{Appendix}}
[[Kategoria:Flora]]
tn20fro5mbhs02pw3kb17gbn6efsk4e
201490
201489
2026-08-21T15:24:57Z
Kallmemel
14000
/* Taxonomia */
201490
wikitext
text/x-wiki
{{variante|a}}
{{taxobox|a
|tipo = mata
|exhibi titulo = cursivo
| multi_imagen = {{multiple image
| image1=Agave vivipara (Noord, Aruba) 2019-08-06 (2).jpg
| caption1= ''A. vivipara'' ([[Noord]], [[Aruba]])
| image2= Agave vivipara (Noord, Aruba) 2019-08-06.jpg
| caption2= Rozet
| perrow=1
| total_width={{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border= infobox
}}
|status = VU
|fuente status = 2017
|reino = [[Mata|Plantae]]
|troncon = [[Streptophyta]]
|clase = [[Equisetopsida]]
|subclase = [[Magnoliidae]]
|orden = [[Asparagales]]
|famia = [[Asparagaceae]]
|genero = ''[[agave]]''
|autor = [[Carl Linnaeus|Linnaeus]]
|sinonimo =
* ''Agave bulbifera'' Salm-Dyck
* ''Agave candelabrum'' Tod.
* ''Agave cantala'' (Haw.) Salm-Dyck
* ''Agave cantala'' Roxb.
* ''Agave cantula'' Roxb
* ''Agave rumphii'' Hassk.
* ''Agave stenophylla'' Jacobi
* ''Furcraea cantala'' Haw.
* ''Aloe vivipara'' L.
}}
'''''Agave vivipara''''' ta un [[espesie]] di mata di flor (Angiospermae) cu ta pertenece na [[famia (biologia)|famia]] di asparago (Asparagaceae).<ref name=":1">{{Citeer web |url=http://powo.science.kew.org/taxon/urn:lsid:ipni.org:names:327759-2 |titel=Agave vivipara L. {{!}} Plants of the World Online {{!}} Kew Science |bezochtdatum=2026-08-21 |werk=Plants of the World Online |taal=en}}</ref> ''A. vivipara'' a wordo describi originalmente door di Carl Linnaeus na 1753.<ref>{{citeer boek |titel=Specie planatarum |pagina='''1''': 323 ||hoofdstukurl=http://www.biodiversitylibrary.org/page/358342 |doi=10.5962/bhl.title.669 |oclc=4617536|jaar=1753}}</ref>
== Taxonomia ==
Durante varios decada, especie Caribense ''A. vivipara'' a wordo confundi cu especie ornamental ''A. angustifolia''. Como consecuencia, den comercio di horticultura y papelnan cientifico, ''A. angustifolia'' tabata conoci bou di e nomber eroneo ''A. vivipara''.<ref name=":0">{{Citeer tijdschrift |auteur=Filip Verloove & Marcos Salas Pascual|titel=Notes on genuine Agave vivipara (Agavaceae), a poorly known Caribbean species, recently introduced in the Canary Islands (Spain) |url=https://bioone.org/journals/bradleya/volume-2021/issue-39/brad.n39.2021.a28/Notes-on-genuine-Agave-vivipara-Agavaceae-a-poorly-known-Caribbean/10.25223/brad.n39.2021.a28.full |tijdschrift=Bradleya |datum=2021-05-12 |doi=10.25223/brad.n39.2021.a28 |issn=0265-086X |last2=Pascual |first2=Marcos Salas |jaargang=2021 |nummer=39}}</ref>
== Descripcion ==
''A. vivpara'' ta reconocibel riba un cantidad di caracteristica. Su rozet ta menos cu 100 cm den diameter y 50–60 cm halto.<ref name=":0" />
== Distribucion ==
''A. vivipara'' tin un distribucion nativo restringi solamente limita pa [[Antia Menor#Islanan Abou|Islanan Abou]] (Aruba, Boneiro, y Corsou). Localmente e representante mas comun di [[Género (biologia)|genero]] ''[[agave]]''.<ref name=":0" /> Introduci na Assam, [[Bangladèsh|Bangladesh]], [[Islanan Kanaria]], [[India]], [[Nepal]], y [[Pakistan]].<ref name=":1" />{{Appendix}}
[[Kategoria:Flora]]
te4kywnkhqcosfl5hcohhj1b913ccxb
201492
201490
2026-08-21T15:34:56Z
Kallmemel
14000
201492
wikitext
text/x-wiki
{{variante|a}}
{{taxobox|a
|tipo = mata
|exhibi titulo = cursivo
| multi_imagen = {{multiple image
| image1=Agave vivipara (Noord, Aruba) 2019-08-06 (2).jpg
| caption1= ''A. vivipara'' ([[Noord]], [[Aruba]])
| image2= Agave vivipara (Noord, Aruba) 2019-08-06.jpg
| caption2= Rozet
| perrow=1
| total_width={{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border= infobox
}}
|status = VU
|fuente status = 2017
|reino = [[Mata|Plantae]]
|troncon = [[Streptophyta]]
|clase = [[Equisetopsida]]
|subclase = [[Magnoliidae]]
|orden = [[Asparagales]]
|famia = [[Asparagaceae]]
|genero = ''[[agave]]''
|autor = [[Carl Linnaeus|Linnaeus]]
|sinonimo =
* ''Agave bulbifera'' Salm-Dyck
* ''Agave candelabrum'' Tod.
* ''Agave cantala'' (Haw.) Salm-Dyck
* ''Agave cantala'' Roxb.
* ''Agave cantula'' Roxb
* ''Agave rumphii'' Hassk.
* ''Agave stenophylla'' Jacobi
* ''Furcraea cantala'' Haw.
* ''Aloe vivipara'' L.
}}
'''''Agave vivipara''''' ta un [[espesie]] di mata di flor (Angiospermae) cu ta pertenece na [[famia (biologia)|famia]] di asparago (Asparagaceae).<ref name=":1">{{Citeer web |url=http://powo.science.kew.org/taxon/urn:lsid:ipni.org:names:327759-2 |titel=Agave vivipara L. {{!}} Plants of the World Online {{!}} Kew Science |bezochtdatum=2026-08-21 |werk=Plants of the World Online |taal=en}}</ref> ''A. vivipara'' a wordo describi originalmente door di Carl Linnaeus na 1753.<ref>{{citeer boek |titel=Specie planatarum |pagina='''1''': 323 ||hoofdstukurl=http://www.biodiversitylibrary.org/page/358342 |doi=10.5962/bhl.title.669 |oclc=4617536|jaar=1753}}</ref>
== Nomber ==
''A. vivipara'' ta conoci pa diferente nomber comun; esta, Cuco di Indjan (Aruba), Tekla (Corsou), y Kuki di Indjan (Boneiro y Corsou).<ref>{{Citeer web|url=https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=189440|titel={{!}} Dutch Caribbean Species Register|bezochtdatum=2026-08-21|werk=www.dutchcaribbeanspecies.org|taal=en|archiefurl=http://web.archive.org/web/20250315144514/https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=189440|archiefdatum=2025-03-15}}</ref>
== Taxonomia ==
Durante varios decada, especie Caribense ''A. vivipara'' a wordo confundi cu especie ornamental ''A. angustifolia''. Como consecuencia, den comercio di horticultura y papelnan cientifico, ''A. angustifolia'' tabata conoci bou di e nomber eroneo ''A. vivipara''.<ref name=":0">{{Citeer tijdschrift |auteur=Filip Verloove & Marcos Salas Pascual|titel=Notes on genuine Agave vivipara (Agavaceae), a poorly known Caribbean species, recently introduced in the Canary Islands (Spain) |url=https://bioone.org/journals/bradleya/volume-2021/issue-39/brad.n39.2021.a28/Notes-on-genuine-Agave-vivipara-Agavaceae-a-poorly-known-Caribbean/10.25223/brad.n39.2021.a28.full |tijdschrift=Bradleya |datum=2021-05-12 |doi=10.25223/brad.n39.2021.a28 |issn=0265-086X |last2=Pascual |first2=Marcos Salas |jaargang=2021 |nummer=39}}</ref>
== Descripcion ==
''A. vivpara'' ta reconocibel riba un cantidad di caracteristica. Su rozet ta menos cu 100 cm den diameter y 50–60 cm halto.<ref name=":0" />
== Distribucion ==
''A. vivipara'' tin un distribucion nativo restringi solamente limita pa [[Antia Menor#Islanan Abou|Islanan Abou]] (Aruba, Boneiro, y Corsou). Localmente e representante mas comun di [[Género (biologia)|genero]] ''[[agave]]''.<ref name=":0" /> Introduci na Assam, [[Bangladèsh|Bangladesh]], [[Islanan Kanaria]], [[India]], [[Nepal]], y [[Pakistan]].<ref name=":1" />{{Appendix}}
[[Kategoria:Flora]]
eaj8drz5qmwe86vestdx5hmj33iki65
201493
201492
2026-08-21T15:43:42Z
Kallmemel
14000
/* Descripcion */
201493
wikitext
text/x-wiki
{{variante|a}}
{{taxobox|a
|tipo = mata
|exhibi titulo = cursivo
| multi_imagen = {{multiple image
| image1=Agave vivipara (Noord, Aruba) 2019-08-06 (2).jpg
| caption1= ''A. vivipara'' ([[Noord]], [[Aruba]])
| image2= Agave vivipara (Noord, Aruba) 2019-08-06.jpg
| caption2= Rozet
| perrow=1
| total_width={{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border= infobox
}}
|status = VU
|fuente status = 2017
|reino = [[Mata|Plantae]]
|troncon = [[Streptophyta]]
|clase = [[Equisetopsida]]
|subclase = [[Magnoliidae]]
|orden = [[Asparagales]]
|famia = [[Asparagaceae]]
|genero = ''[[agave]]''
|autor = [[Carl Linnaeus|Linnaeus]]
|sinonimo =
* ''Agave bulbifera'' Salm-Dyck
* ''Agave candelabrum'' Tod.
* ''Agave cantala'' (Haw.) Salm-Dyck
* ''Agave cantala'' Roxb.
* ''Agave cantula'' Roxb
* ''Agave rumphii'' Hassk.
* ''Agave stenophylla'' Jacobi
* ''Furcraea cantala'' Haw.
* ''Aloe vivipara'' L.
}}
'''''Agave vivipara''''' ta un [[espesie]] di mata di flor (Angiospermae) cu ta pertenece na [[famia (biologia)|famia]] di asparago (Asparagaceae).<ref name=":1">{{Citeer web |url=http://powo.science.kew.org/taxon/urn:lsid:ipni.org:names:327759-2 |titel=Agave vivipara L. {{!}} Plants of the World Online {{!}} Kew Science |bezochtdatum=2026-08-21 |werk=Plants of the World Online |taal=en}}</ref> ''A. vivipara'' a wordo describi originalmente door di Carl Linnaeus na 1753.<ref>{{citeer boek |titel=Specie planatarum |pagina='''1''': 323 ||hoofdstukurl=http://www.biodiversitylibrary.org/page/358342 |doi=10.5962/bhl.title.669 |oclc=4617536|jaar=1753}}</ref>
== Nomber ==
''A. vivipara'' ta conoci pa diferente nomber comun; esta, Cuco di Indjan (Aruba), Tekla (Corsou), y Kuki di Indjan (Boneiro y Corsou).<ref>{{Citeer web|url=https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=189440|titel={{!}} Dutch Caribbean Species Register|bezochtdatum=2026-08-21|werk=www.dutchcaribbeanspecies.org|taal=en|archiefurl=http://web.archive.org/web/20250315144514/https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=189440|archiefdatum=2025-03-15}}</ref>
== Taxonomia ==
Durante varios decada, especie Caribense ''A. vivipara'' a wordo confundi cu especie ornamental ''A. angustifolia''. Como consecuencia, den comercio di horticultura y papelnan cientifico, ''A. angustifolia'' tabata conoci bou di e nomber eroneo ''A. vivipara''.<ref name=":0">{{Citeer tijdschrift |auteur=Filip Verloove & Marcos Salas Pascual|titel=Notes on genuine Agave vivipara (Agavaceae), a poorly known Caribbean species, recently introduced in the Canary Islands (Spain) |url=https://bioone.org/journals/bradleya/volume-2021/issue-39/brad.n39.2021.a28/Notes-on-genuine-Agave-vivipara-Agavaceae-a-poorly-known-Caribbean/10.25223/brad.n39.2021.a28.full |tijdschrift=Bradleya |datum=2021-05-12 |doi=10.25223/brad.n39.2021.a28 |issn=0265-086X |last2=Pascual |first2=Marcos Salas |jaargang=2021 |nummer=39}}</ref>
== Descripcion ==
''A. vivpara'' ta reconocibel riba un cantidad di caracteristica. Su rozet ta menos cu 100 cm den diameter y 50–60 cm halto. E blachinan ta diripiente bira smal na su top. Den nan largura nan ta canalisa y curva pafo.<ref name=":0" />
== Distribucion ==
''A. vivipara'' tin un distribucion nativo restringi solamente limita pa [[Antia Menor#Islanan Abou|Islanan Abou]] (Aruba, Boneiro, y Corsou). Localmente e representante mas comun di [[Género (biologia)|genero]] ''[[agave]]''.<ref name=":0" /> Introduci na Assam, [[Bangladèsh|Bangladesh]], [[Islanan Kanaria]], [[India]], [[Nepal]], y [[Pakistan]].<ref name=":1" />{{Appendix}}
[[Kategoria:Flora]]
999l1c0s2u780vk6s3xc45gbwte1pwd
201494
201493
2026-08-21T15:48:42Z
Kallmemel
14000
/* Descripcion */
201494
wikitext
text/x-wiki
{{variante|a}}
{{taxobox|a
|tipo = mata
|exhibi titulo = cursivo
| multi_imagen = {{multiple image
| image1=Agave vivipara (Noord, Aruba) 2019-08-06 (2).jpg
| caption1= ''A. vivipara'' ([[Noord]], [[Aruba]])
| image2= Agave vivipara (Noord, Aruba) 2019-08-06.jpg
| caption2= Rozet
| perrow=1
| total_width={{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border= infobox
}}
|status = VU
|fuente status = 2017
|reino = [[Mata|Plantae]]
|troncon = [[Streptophyta]]
|clase = [[Equisetopsida]]
|subclase = [[Magnoliidae]]
|orden = [[Asparagales]]
|famia = [[Asparagaceae]]
|genero = ''[[agave]]''
|autor = [[Carl Linnaeus|Linnaeus]]
|sinonimo =
* ''Agave bulbifera'' Salm-Dyck
* ''Agave candelabrum'' Tod.
* ''Agave cantala'' (Haw.) Salm-Dyck
* ''Agave cantala'' Roxb.
* ''Agave cantula'' Roxb
* ''Agave rumphii'' Hassk.
* ''Agave stenophylla'' Jacobi
* ''Furcraea cantala'' Haw.
* ''Aloe vivipara'' L.
}}
'''''Agave vivipara''''' ta un [[espesie]] di mata di flor (Angiospermae) cu ta pertenece na [[famia (biologia)|famia]] di asparago (Asparagaceae).<ref name=":1">{{Citeer web |url=http://powo.science.kew.org/taxon/urn:lsid:ipni.org:names:327759-2 |titel=Agave vivipara L. {{!}} Plants of the World Online {{!}} Kew Science |bezochtdatum=2026-08-21 |werk=Plants of the World Online |taal=en}}</ref> ''A. vivipara'' a wordo describi originalmente door di Carl Linnaeus na 1753.<ref>{{citeer boek |titel=Specie planatarum |pagina='''1''': 323 ||hoofdstukurl=http://www.biodiversitylibrary.org/page/358342 |doi=10.5962/bhl.title.669 |oclc=4617536|jaar=1753}}</ref>
== Nomber ==
''A. vivipara'' ta conoci pa diferente nomber comun; esta, Cuco di Indjan (Aruba), Tekla (Corsou), y Kuki di Indjan (Boneiro y Corsou).<ref>{{Citeer web|url=https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=189440|titel={{!}} Dutch Caribbean Species Register|bezochtdatum=2026-08-21|werk=www.dutchcaribbeanspecies.org|taal=en|archiefurl=http://web.archive.org/web/20250315144514/https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=189440|archiefdatum=2025-03-15}}</ref>
== Taxonomia ==
Durante varios decada, especie Caribense ''A. vivipara'' a wordo confundi cu especie ornamental ''A. angustifolia''. Como consecuencia, den comercio di horticultura y papelnan cientifico, ''A. angustifolia'' tabata conoci bou di e nomber eroneo ''A. vivipara''.<ref name=":0">{{Citeer tijdschrift |auteur=Filip Verloove & Marcos Salas Pascual|titel=Notes on genuine Agave vivipara (Agavaceae), a poorly known Caribbean species, recently introduced in the Canary Islands (Spain) |url=https://bioone.org/journals/bradleya/volume-2021/issue-39/brad.n39.2021.a28/Notes-on-genuine-Agave-vivipara-Agavaceae-a-poorly-known-Caribbean/10.25223/brad.n39.2021.a28.full |tijdschrift=Bradleya |datum=2021-05-12 |doi=10.25223/brad.n39.2021.a28 |issn=0265-086X |last2=Pascual |first2=Marcos Salas |jaargang=2021 |nummer=39}}</ref>
== Descripcion ==
''A. vivpara'' ta reconocibel riba un cantidad di caracteristica. Su rozet ta menos cu 100 cm den diameter y 50–60 cm halto. E blachinan ta diripiente bira smal na su top. Den nan largura nan ta canalisa y curva pafo (hopi bia distintamente ''sigmoidal'', forma como un S). <ref name=":0" />
== Distribucion ==
''A. vivipara'' tin un distribucion nativo restringi solamente limita pa [[Antia Menor#Islanan Abou|Islanan Abou]] (Aruba, Boneiro, y Corsou). Localmente e representante mas comun di [[Género (biologia)|genero]] ''[[agave]]''.<ref name=":0" /> Introduci na Assam, [[Bangladèsh|Bangladesh]], [[Islanan Kanaria]], [[India]], [[Nepal]], y [[Pakistan]].<ref name=":1" />{{Appendix}}
[[Kategoria:Flora]]
9dpfjrxn06e4elpqrbgaabzgq4psh7j
201495
201494
2026-08-21T15:59:19Z
Kallmemel
14000
201495
wikitext
text/x-wiki
{{variante|a}}
{{taxobox|a
|tipo = mata
|exhibi titulo = cursivo
| multi_imagen = {{multiple image
| image1=Agave vivipara (Noord, Aruba) 2019-08-06 (2).jpg
| caption1= ''A. vivipara'' ([[Noord]], [[Aruba]])
| image2= Agave vivipara (Noord, Aruba) 2019-08-06.jpg
| caption2= Rozet
| perrow=1
| total_width={{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border= infobox
}}
|status = VU
|fuente status = 2017
|reino = [[Mata|Plantae]]
|troncon = [[Streptophyta]]
|clase = [[Equisetopsida]]
|subclase = [[Magnoliidae]]
|orden = [[Asparagales]]
|famia = [[Asparagaceae]]
|genero = ''[[agave]]''
|autor = [[Carl Linnaeus|Linnaeus]]
|sinonimo =
* ''Agave bulbifera'' Salm-Dyck
* ''Agave candelabrum'' Tod.
* ''Agave cantala'' (Haw.) Salm-Dyck
* ''Agave cantala'' Roxb.
* ''Agave cantula'' Roxb
* ''Agave rumphii'' Hassk.
* ''Agave stenophylla'' Jacobi
* ''Furcraea cantala'' Haw.
* ''Aloe vivipara'' L.
}}
'''''Agave vivipara''''' ta un [[espesie]] di mata di flor (Angiospermae) cu ta pertenece na [[famia (biologia)|famia]] di asparago (Asparagaceae).<ref name=":1">{{Citeer web |url=http://powo.science.kew.org/taxon/urn:lsid:ipni.org:names:327759-2 |titel=Agave vivipara L. {{!}} Plants of the World Online {{!}} Kew Science |bezochtdatum=2026-08-21 |werk=Plants of the World Online |taal=en}}</ref> ''A. vivipara'' a wordo describi originalmente door di Carl Linnaeus na 1753.<ref>{{citeer boek |titel=Specie planatarum |pagina='''1''': 323 ||hoofdstukurl=http://www.biodiversitylibrary.org/page/358342 |doi=10.5962/bhl.title.669 |oclc=4617536|jaar=1753}}</ref>
== Nomber ==
''A. vivipara'' ta conoci pa diferente nomber comun; esta, Cuco di Indjan (Aruba), Tekla (Corsou), y Kuki di Indjan (Boneiro y Corsou).<ref>{{Citeer web|url=https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=189440|titel={{!}} Dutch Caribbean Species Register|bezochtdatum=2026-08-21|werk=www.dutchcaribbeanspecies.org|taal=en|archiefurl=http://web.archive.org/web/20250315144514/https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=189440|archiefdatum=2025-03-15}}</ref>
== Taxonomia ==
Durante varios decada, especie Caribense ''A. vivipara'' a wordo confundi cu especie ornamental ''A. angustifolia''. Como consecuencia, den comercio di horticultura y papelnan cientifico, ''A. angustifolia'' tabata conoci bou di e nomber eroneo ''A. vivipara''.<ref name=":0">{{Citeer tijdschrift |auteur=Filip Verloove & Marcos Salas Pascual|titel=Notes on genuine Agave vivipara (Agavaceae), a poorly known Caribbean species, recently introduced in the Canary Islands (Spain) |url=https://bioone.org/journals/bradleya/volume-2021/issue-39/brad.n39.2021.a28/Notes-on-genuine-Agave-vivipara-Agavaceae-a-poorly-known-Caribbean/10.25223/brad.n39.2021.a28.full |tijdschrift=Bradleya |datum=2021-05-12 |doi=10.25223/brad.n39.2021.a28 |issn=0265-086X |last2=Pascual |first2=Marcos Salas |jaargang=2021 |nummer=39}}</ref>
== Descripcion ==
''A. vivpara'' ta reconocibel riba un cantidad di caracteristica. Su rozet ta menos cu 100 cm den diameter y 50–60 cm halto. E blachinan ta diripiente bira smal na su top. Den nan largura nan ta canalisa y curva pafo (hopi bia distintamente ''sigmoidal'', forma como un S). Nan ta pa gran parti ''lanceolatus'' (forma mane un lansa), e mas hancho net ariba di su largura medial y na su base mes smal cu ½ e hanchura di blachi.<ref name=":0" />
== Distribucion ==
''A. vivipara'' tin un distribucion nativo restringi solamente limita pa [[Antia Menor#Islanan Abou|Islanan Abou]] (Aruba, Boneiro, y Corsou). Localmente e representante mas comun di [[Género (biologia)|genero]] ''[[agave]]''.<ref name=":0" /> Introduci na Assam, [[Bangladèsh|Bangladesh]], [[Islanan Kanaria]], [[India]], [[Nepal]], y [[Pakistan]].<ref name=":1" />{{Appendix}}
[[Kategoria:Flora]]
smift39qoojsdl3ul8uj3v07pd3muyz
201496
201495
2026-08-21T16:02:09Z
Kallmemel
14000
/* Descripcion */
201496
wikitext
text/x-wiki
{{variante|a}}
{{taxobox|a
|tipo = mata
|exhibi titulo = cursivo
| multi_imagen = {{multiple image
| image1=Agave vivipara (Noord, Aruba) 2019-08-06 (2).jpg
| caption1= ''A. vivipara'' ([[Noord]], [[Aruba]])
| image2= Agave vivipara (Noord, Aruba) 2019-08-06.jpg
| caption2= Rozet
| perrow=1
| total_width={{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border= infobox
}}
|status = VU
|fuente status = 2017
|reino = [[Mata|Plantae]]
|troncon = [[Streptophyta]]
|clase = [[Equisetopsida]]
|subclase = [[Magnoliidae]]
|orden = [[Asparagales]]
|famia = [[Asparagaceae]]
|genero = ''[[agave]]''
|autor = [[Carl Linnaeus|Linnaeus]]
|sinonimo =
* ''Agave bulbifera'' Salm-Dyck
* ''Agave candelabrum'' Tod.
* ''Agave cantala'' (Haw.) Salm-Dyck
* ''Agave cantala'' Roxb.
* ''Agave cantula'' Roxb
* ''Agave rumphii'' Hassk.
* ''Agave stenophylla'' Jacobi
* ''Furcraea cantala'' Haw.
* ''Aloe vivipara'' L.
}}
'''''Agave vivipara''''' ta un [[espesie]] di mata di flor (Angiospermae) cu ta pertenece na [[famia (biologia)|famia]] di asparago (Asparagaceae).<ref name=":1">{{Citeer web |url=http://powo.science.kew.org/taxon/urn:lsid:ipni.org:names:327759-2 |titel=Agave vivipara L. {{!}} Plants of the World Online {{!}} Kew Science |bezochtdatum=2026-08-21 |werk=Plants of the World Online |taal=en}}</ref> ''A. vivipara'' a wordo describi originalmente door di Carl Linnaeus na 1753.<ref>{{citeer boek |titel=Specie planatarum |pagina='''1''': 323 ||hoofdstukurl=http://www.biodiversitylibrary.org/page/358342 |doi=10.5962/bhl.title.669 |oclc=4617536|jaar=1753}}</ref>
== Nomber ==
''A. vivipara'' ta conoci pa diferente nomber comun; esta, Cuco di Indjan (Aruba), Tekla (Corsou), y Kuki di Indjan (Boneiro y Corsou).<ref>{{Citeer web|url=https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=189440|titel={{!}} Dutch Caribbean Species Register|bezochtdatum=2026-08-21|werk=www.dutchcaribbeanspecies.org|taal=en|archiefurl=http://web.archive.org/web/20250315144514/https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=189440|archiefdatum=2025-03-15}}</ref>
== Taxonomia ==
Durante varios decada, especie Caribense ''A. vivipara'' a wordo confundi cu especie ornamental ''A. angustifolia''. Como consecuencia, den comercio di horticultura y papelnan cientifico, ''A. angustifolia'' tabata conoci bou di e nomber eroneo ''A. vivipara''.<ref name=":0">{{Citeer tijdschrift |auteur=Filip Verloove & Marcos Salas Pascual|titel=Notes on genuine Agave vivipara (Agavaceae), a poorly known Caribbean species, recently introduced in the Canary Islands (Spain) |url=https://bioone.org/journals/bradleya/volume-2021/issue-39/brad.n39.2021.a28/Notes-on-genuine-Agave-vivipara-Agavaceae-a-poorly-known-Caribbean/10.25223/brad.n39.2021.a28.full |tijdschrift=Bradleya |datum=2021-05-12 |doi=10.25223/brad.n39.2021.a28 |issn=0265-086X |last2=Pascual |first2=Marcos Salas |jaargang=2021 |nummer=39}}</ref>
== Descripcion ==
''A. vivpara'' ta reconocibel riba un cantidad di caracteristica. Su rozet ta menos cu 100 cm den diameter y 50–60 cm halto. E blachinan ta diripiente bira smal na su top. Den nan largura nan ta canalisa y curva pafo (hopi bia distintamente ''sigmoidal'', forma como un S). Nan ta pa gran parti ''lanceolatus'' (forma mane un lansa), e mas hancho net ariba di su largura medial y na su base mes smal cu ½ e hanchura di blachi. Nan tin un dimencion promedio di 50 x 15 cm (kasi 3½ be mas largo cu hancho).<ref name=":0" />
== Distribucion ==
''A. vivipara'' tin un distribucion nativo restringi solamente limita pa [[Antia Menor#Islanan Abou|Islanan Abou]] (Aruba, Boneiro, y Corsou). Localmente e representante mas comun di [[Género (biologia)|genero]] ''[[agave]]''.<ref name=":0" /> Introduci na Assam, [[Bangladèsh|Bangladesh]], [[Islanan Kanaria]], [[India]], [[Nepal]], y [[Pakistan]].<ref name=":1" />{{Appendix}}
[[Kategoria:Flora]]
1qgexlwfbfk7s4xsnzqxzl49ggyr30k
201501
201496
2026-08-21T16:08:44Z
Kallmemel
14000
201501
wikitext
text/x-wiki
{{variante|a}}
{{taxobox|a
|tipo = mata
|exhibi titulo = cursivo
| multi_imagen = {{multiple image
| image1=Agave vivipara (Noord, Aruba) 2019-08-06 (2).jpg
| caption1= ''A. vivipara'' ([[Noord]], [[Aruba]])
| image2= Agave vivipara (Noord, Aruba) 2019-08-06.jpg
| caption2= Rozet
| perrow=1
| total_width={{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border= infobox
}}
|status = VU
|fuente status = 2017
|reino = [[Mata|Plantae]]
|troncon = [[Streptophyta]]
|clase = [[Equisetopsida]]
|subclase = [[Magnoliidae]]
|orden = [[Asparagales]]
|famia = [[Asparagaceae]]
|genero = ''[[agave]]''
|autor = [[Carl Linnaeus|Linnaeus]]
|sinonimo =
* ''Agave bulbifera'' Salm-Dyck
* ''Agave candelabrum'' Tod.
* ''Agave cantala'' (Haw.) Salm-Dyck
* ''Agave cantala'' Roxb.
* ''Agave cantula'' Roxb
* ''Agave rumphii'' Hassk.
* ''Agave stenophylla'' Jacobi
* ''Furcraea cantala'' Haw.
* ''Aloe vivipara'' L.
}}
'''''Agave vivipara''''' ta un [[espesie]] di mata di flor (Angiospermae) cu ta pertenece na [[famia (biologia)|famia]] di asparago (Asparagaceae).<ref name=":1">{{Citeer web |url=http://powo.science.kew.org/taxon/urn:lsid:ipni.org:names:327759-2 |titel=Agave vivipara L. {{!}} Plants of the World Online {{!}} Kew Science |bezochtdatum=2026-08-21 |werk=Plants of the World Online |taal=en}}</ref> ''A. vivipara'' a wordo describi originalmente door di Carl Linnaeus na 1753.<ref>{{citeer boek |titel=Specie planatarum |pagina='''1''': 323 |hoofdstukurl=http://www.biodiversitylibrary.org/page/358342 |doi=10.5962/bhl.title.669 |oclc=4617536|jaar=1753}}</ref>
== Nomber ==
''A. vivipara'' ta conoci pa diferente nomber comun; esta, Cuco di Indjan (Aruba), Tekla (Corsou), y Kuki di Indjan (Boneiro y Corsou).<ref>{{Citeer web|url=https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=189440|titel={{!}} Dutch Caribbean Species Register|bezochtdatum=2026-08-21|werk=www.dutchcaribbeanspecies.org|taal=en|archiefurl=http://web.archive.org/web/20250315144514/https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=189440|archiefdatum=2025-03-15}}</ref>
== Taxonomia ==
Durante varios decada, especie Caribense ''A. vivipara'' a wordo confundi cu especie ornamental ''A. angustifolia''. Como consecuencia, den comercio di horticultura y papelnan cientifico, ''A. angustifolia'' tabata conoci bou di e nomber eroneo ''A. vivipara''.<ref name=":0">{{Citeer tijdschrift |auteur=Filip Verloove & Marcos Salas Pascual|titel=Notes on genuine Agave vivipara (Agavaceae), a poorly known Caribbean species, recently introduced in the Canary Islands (Spain) |url=https://bioone.org/journals/bradleya/volume-2021/issue-39/brad.n39.2021.a28/Notes-on-genuine-Agave-vivipara-Agavaceae-a-poorly-known-Caribbean/10.25223/brad.n39.2021.a28.full |tijdschrift=Bradleya |datum=2021-05-12 |doi=10.25223/brad.n39.2021.a28 |issn=0265-086X |last2=Pascual |first2=Marcos Salas |jaargang=2021 |nummer=39}}</ref>
== Descripcion ==
''A. vivpara'' ta reconocibel riba un cantidad di caracteristica. Su rozet ta menos cu 100 cm den diameter y 50–60 cm halto. E blachinan ta diripiente bira smal na su top. Den nan largura nan ta canalisa y curva pafo (hopi bia distintamente ''sigmoidal'', forma como un S). Nan ta pa gran parti ''lanceolatus'' (forma mane un lansa), e mas hancho net ariba di su largura medial y na su base mes smal cu ½ e hanchura di blachi. Nan tin un dimencion promedio di 50 x 15 cm (kasi 3½ be mas largo cu hancho).<ref name=":0" />
== Distribucion ==
''A. vivipara'' tin un distribucion nativo restringi solamente limita pa [[Antia Menor#Islanan Abou|Islanan Abou]] (Aruba, Boneiro, y Corsou). Localmente e representante mas comun di [[Género (biologia)|genero]] ''[[agave]]''.<ref name=":0" /> Introduci na Assam, [[Bangladèsh|Bangladesh]], [[Islanan Kanaria]], [[India]], [[Nepal]], y [[Pakistan]].<ref name=":1" />{{Appendix}}
[[Kategoria:Flora]]
dzbsx5ghw92kj29s5hzckgofmo2kshr
Usuario:Caribiana/Sandbox/Ariadne Faries
2
14933
201547
2026-08-21T18:22:27Z
Caribiana
8320
Created page with "__NOINDEX__ {{Variante|c}} {{Infobox artista| variante = c | nomber = Ariadne Faries }} '''Ariadne Faries''' (☆ [[1968]] na [[Kòrsou]] - † [[17 di novèmber]] [[2020]] na Kòrsou) tabata un artista plástiko, ilustradó i diseñadó gráfiko di [[Kòrsou]].<ref>[https://nu.cw/2020/11/19/kunstenares-ariadne-faries-overleden/ Kunstenares Ariadne Faries overleden], Nu.cw, 19 di novèmber 2020</ref> == Biografia == Ariadne Faries a nase i lanta na Kòrsou. Faries a m..."
201547
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
{{Variante|c}}
{{Infobox artista| variante = c
| nomber = Ariadne Faries
}}
'''Ariadne Faries''' (☆ [[1968]] na [[Kòrsou]] - † [[17 di novèmber]] [[2020]] na Kòrsou) tabata un artista plástiko, ilustradó i diseñadó gráfiko di [[Kòrsou]].<ref>[https://nu.cw/2020/11/19/kunstenares-ariadne-faries-overleden/ Kunstenares Ariadne Faries overleden], Nu.cw, 19 di novèmber 2020</ref>
== Biografia ==
Ariadne Faries a nase i lanta na Kòrsou.
Faries a muri inesperá na edat di 51 of 52? ana.
* obranan di pintura
* buki di mucha: ''Di un te dies''
* ilustrashon nan grafiko
* disenado di stampia
* fotografia
* exposishonnan: New York na Queens Musem of Art (2012)
* websait: https://ariadnefaries.exto.org/
Ariadne Faries, artista di Kòrsou, a fayesé djabièrnè. Faries tabata pintor, ilustrador i diseñador gráfiko. Den e mundu di arte na Kòrsou a reakshoná ku hopi shock riba su morto. Su koleganan ta bisa ku e ta un artista eksepshonal ku semper tabata hopi ekspreshoná den su trabou. Pa Ariadne Faries arte tabata universal. El a bisa di su obra: "Mi pinturanan ta abstract i p'esei no por ser komprondé fásilmente". "Pero ora un hende tuma e tempu pa realmente wak mi obra, semper mi intenshon original ta ser deskubrí. Esei ta kon mi ta eksperensiá e universalidat di arte. "
Faries a nase na Kòrsou na 1968 i semper a keda konektá ku e isla. El a studia diseño gráfiko na Costa Rica i despues el a hasi exposishonnan na Hulanda, Merka, Karibe i Sur Amérika.
Ariadne Faries, artista di Kòrsou, a fayesé djabièrnè. Faries tabata pintor, ilustrador i diseñador gráfiko. Den e mundu di arte na Kòrsou a reakshoná ku hopi shock riba su morto. Su koleganan ta bisa ku e ta un artista eksepshonal ku semper tabata hopi ekspreshoná den su trabou. Pa Ariadne Faries arte tabata universal. El a bisa di su obra: "Mi pinturanan ta abstract i p'esei no por ser komprondé fásilmente". "Pero ora un hende tuma e tempu pa realmente wak mi obra, semper mi intenshon original ta ser deskubrí. Esei ta kon mi ta eksperensiá e universalidat di arte. "
Faries a nase na Kòrsou na 1968 i semper a keda konektá ku e isla. El a studia diseño gráfiko na Costa Rica i despues el a hasi exposishonnan na Hulanda, Merka, Karibe i Sur Amérika.
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Faries, Ariadne}}
[[Category:Hende]]
[[Category:Artista]]
[[Category:Arte na Kòrsou]]
She was an artist pur sang and her specific style, with the ‘wooden peg’-lines, was unique and something that she kept exploring and deepening. Her oeuvre is a valuable contribution to the art world. On many occasions Ariadne was invited by international curators to participate in exhibitions abroad. Ariadne's death came sudden
E tabata un artista pur sang i su estilo spesífiko, ku e ⁇ wooden peg ⁇ -lines, tabata úniko i algu ku e tabata sigui eksplorá i profundizá. Su obra ta un kontribushon balioso pa e mundu di arte. Na hopi okashon, e kuradónan internashonal a invitá Ariadne pa partisipá na eksposishonnan den eksterior. Ariadne su morto a bin di un manera súbito
De Curaçaose kunstenares Ariadne Faries is woensdag overleden. Faries was schilder, illustrator en grafisch ontwerper. In de Curaçaose kunstwereld is geschokt gereageerd op haar overlijden.
Collega's noemen haar een bijzondere kunstenares die altijd heel uitgesproken was in haar werk. Voor Ariadne Faries was kunst universeel. Over haar werk zei ze: "Mijn schilderijen zijn abstract en kunnen daarom niet gemakkelijk worden begrepen."
"Maar wanneer iemand de moeite neemt om echt naar mijn werk te kijken, wordt altijd mijn oorspronkelijke bedoeling ontdekt. Dat is hoe ik de universaliteit van kunst ervaar. "
Faries is in 1968 geboren op Curaçao en is altijd verbonden gebleven met het eiland. Ze studeerde grafisch ontwerp in Costa Rica en had later exposities in onder meer Nederland, Amerika, het Caribisch gebied en Zuid-Amerika.
{{Appendix}}
fnx9r9478vrrpke3d74zkl7nqs3ecus
Usuario:Caribiana/Sandbox/Mac Alberto
2
14934
201548
2026-08-21T18:30:34Z
Caribiana
8320
Created page with "__NOINDEX__ {{Variante|c}} {{Infobox artista | variante = c | nomber completo = Mac Interer Alberto | ofishi = lider sindikal, eskultor i artista plástiko }} '''Mac Interer Alberto''' (☆ [[16 di ougùstùs]] [[1932]] na [[Kòrsou]] - † [[21 di ougùstùs]] [[2020]] na Kòrsou), tambe konosí komo Mac of Soft Melody, tabata un lider sindikal, eskultor i artista plastiko di [[Kòrsou]].<ref>[https://curacao.nu/eerbetoon-aan-mac-alberto/ Eerbetoon aan Mac Alberto], Cu..."
201548
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
{{Variante|c}}
{{Infobox artista | variante = c
| nomber completo = Mac Interer Alberto
| ofishi = lider sindikal, eskultor i artista plástiko
}}
'''Mac Interer Alberto''' (☆ [[16 di ougùstùs]] [[1932]] na [[Kòrsou]] - † [[21 di ougùstùs]] [[2020]] na Kòrsou), tambe konosí komo Mac of Soft Melody, tabata un lider sindikal, eskultor i artista plastiko di [[Kòrsou]].<ref>[https://curacao.nu/eerbetoon-aan-mac-alberto/ Eerbetoon aan Mac Alberto], Curacao.nu (12 di mart 2024)</ref>
== Biografia ==
Promé ku su apogeo artístiko, Alberto tabata traha, entre otro, komo botero i na e kompania di awa i elektrisidat (Water en Elektriciteitsbedrijf). Dia 2 di desèmber 1969 el a fundá e sindikato Bond di Trahadornan di Gobièrnu (BTG) i tabata su promé [[presidente]].<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463149:mpeg21:p005|titel=BTG: grieven wegnemen langs weg van overleg|werk=[[Amigoe]]|datum=1970-10-22|bezochtdatum=2024-03-15}}</ref> [[File:Street art in a wayaka tree by Mac Alberto 4.jpg|thumb|left|150px|Eskultura den un palu di wayaka dilanti palasio di gobernador na Willemstad]]
Su regreso na Curaçao despues di un estadía na Hulanda a inspir'é pa krea skulpturanan ku ta keda admirá dékadanan despues.
For di añanan 80 Mac Alberto a krea eskulturanan remarkabel, kuminsando ku su promé opheto grabá den tronkon di un palu dilanti di Palasio di Gobernador na 1981. El a hasi uso di un pida glas di un bòter di serbes pa kèrf e obra akí. Te dia di awe por atmirá su kreashonnan komo arte públiko den Punda. Lamentablemente dos di e palunan ku eskultura situá banda di Palasio di Gobernador ya pa basta tempu a muri. Riba inisiativa di Gabinete di Gobernador di Kòrsou, pronto lo remplasá e palunan akí.
Te na final di su karera artístiko na 2010, el a sigui traha for di su estudio na Ansinghstraat.
Mac Alberto a fayesé dia 21 di ougùstùs 2020 na edat di 88 aña.
{{Appendix}}
* fundado i presidente di Bond di Trahadornan di Gobiernu
* tabata liga na partido FOL i Movemento Pro Korsou
* Alberto tabata den prison di ... te ....
* na 1973 eilandsraadverkiezinge e tabata lijsttrekker di MPK.<ref>Vereniging hoopt op 30.000 stemmen Movimento Pro Korsow had kiem in gevangenis Mac Alberto lijsttrekker. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 19-02-1975, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 13-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010998544:mpeg21:p003</ref>
Su prome eskultura, traha for di un tronco di palu banda di e palasio di Gobernador na 1981 cu nada mas cu un pida glas di un boter di biña, a marca e comienzo di un impresionante serie di obranan di arte publico na Curaçao.
Mac Interer Alberto, tambe konosí komo Mac of Soft Melody, nase riba 16 di ougùstùs 1932, a hiba un bida ku tabata mes diverso ku su arte. Promé ku el a logra su apogeo artístiko, el a traha komo botero i na e kompania di awa i elektrisidat (Water en Elektriciteitsbedrijf), entre otro, i el a fundá e sindikato Bond di Trahadornan di Gobiernu BTG.
Su regreso na Curaçao despues di un estadía na Hulanda a inspir'é pa krea skulpturanan ku ta keda admirá dékadanan despues. Te na final di su karera artístiko na 2010, el a sigui traha for di su estudio na Ansinghstraat.
Mac Alberto a fayesé riba 21 di ougùstùs 2020, pero su trabou i spiritu ta sigui biba. E homenahe aki ta un record di su contribucion na arte y cultura di Curaçao.
For di añanan 80 Mac Alberto a krea eskulturanan remarkabel, kuminsando ku su promé opheto grabá den tronkon di un palu dilanti di Palasio di Gobernador na 1981. El a hasi uso di un pida glas di un bòter di serbes pa kèrf e obra akí. Te dia di awe por atmirá su kreashonnan komo arte públiko den Punda. Lamentablemente dos di e palunan ku eskultura situá banda di Palasio di Gobernador ya pa basta tempu a muri. Riba inisiativa di Gabinete di Gobernador di Kòrsou, pronto lo remplasá e palunan akí. Lo pèrkurá kuidadosamente pa konservá e obranan di arte.
Den estrecho kolaborashon ku Museo di Kòrsou lo konservá e dos tronkonnan morto ku eskultura aden. Despues nan lo haña un hogar nobo den e kurá di eskultura botániko di museo, kaminda lo ekshibí nan pa públiko. Lo añadí tambe un kolekshon di potrèt di otro obranan di arte di Mac, akompañá pa splikashon dje obranan i ku informashon di fondo di e artista mes. Ku esaki ta rekonosé Mac Alberto komo un artista outodidakto di Kòrsou, di ken su trabou tin un impakto duradero den espasio públiko. E seremonia privá di inougurashon di e eksposishon ta planiá provishonalmente pa mei 2024. Gobernador di Kòrsou, miembronan di famia di e artista i otro invitadonan lo asistí na e seremonia akí.
E artista
E artista Mac Interer Alberto, mihó konosí komo Mac òf Soft Melody, a nase dia 16 di ougùstùs 1932. Su biografia, publiká pa drs. Lionel Janga na 2021, ta deskribí no solamente su eskulturanan, sino tambe su eksperensianan laboral anterior, manera su tempu komo trahadó riba barku, marinero, su trabou na Shell (e tempu ei ainda CPIM) i despues na Water en Electriciteitsbedrijf (WEB). Na 1969 el a lanta e sindikato Bònt di Trahadornan di Gobièrnu (BTG), di kual e tabata e promé presidente. Despues di un estadia na Hulanda di 1979 te 1981, na su regreso el a kuminsá traha eskultura den tronkon di palu den Punda. El a kontinuá su arte di kòrta palu for di su studio na kas na Ansinghstraat te fin di 2010. Mac Alberto a fayesé dia 21 di ougùstùs 2020 na edat di 88 aña.<ref>[https://gobiernu.cw/nieuw/homenahe-na-mac-alberto-komo-artista-kurasoleno/ HOMENAHE NA MAC ALBERTO KOMO ARTISTA KURASOLEÑO], Gobiernu di Korsou (11 di mart 2024)</ref>
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Alberto, Mac}}
[[Category:Hende]]
[[Category:Artista]]
[[Category:Arte na Kòrsou]]
oxkzasjf73ann9xn4qi36yz6kfqwafn
201549
201548
2026-08-21T18:39:07Z
Caribiana
8320
201549
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
{{Variante|c}}
{{Infobox artista | variante = c
| nomber completo = Mac Interer Alberto
| alias = Mac of Soft Melody
| ofishi = lider sindikal, eskultor i artista plástiko
}}
'''Mac Interer Alberto''' (☆ [[16 di ougùstùs]] [[1932]] na [[Kòrsou]] - † [[21 di ougùstùs]] [[2020]] na Kòrsou), tambe konosí komo Mac of Soft Melody, tabata un lider sindikal, eskultor i artista plastiko di [[Kòrsou]].<ref>[https://curacao.nu/eerbetoon-aan-mac-alberto/ Eerbetoon aan Mac Alberto], Curacao.nu (12 di mart 2024)</ref>
== Biografia ==
Promé ku su apogeo artístiko, Alberto tabata traha, entre otro, komo botero i na e kompania di awa i elektrisidat (Water en Elektriciteitsbedrijf). Dia 2 di desèmber 1969 el a fundá e sindikato Bond di Trahadornan di Gobièrnu (BTG) i tabata su promé [[presidente]].<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463149:mpeg21:p005|titel=BTG: grieven wegnemen langs weg van overleg|werk=[[Amigoe]]|datum=1970-10-22|bezochtdatum=2024-03-15}}</ref>
=== Karera polítiko ===
* fundado i presidente di Bond di Trahadornan di Gobièrnu
* tabata liga ena partido FOL i Movemento Pro Korsou
* Alberto tabata den prison di ... te ....
* na 1973 eilandsraadverkiezinge e tabata lijsttrekker di MPK.<ref>Vereniging hoopt op 30.000 stemmen Movimento Pro Korsow had kiem in gevangenis Mac Alberto lijsttrekker. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 19-02-1975, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 13-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010998544:mpeg21:p003</ref>
=== Karera artístiko ===
Su regreso na Curaçao despues di un estadía na Hulanda a inspir'é pa krea skulpturanan ku ta keda admirá dékadanan despues. Su prome eskultura, traha for di un tronco di palu banda di e palasio di Gobernador na 1981 cu nada mas cu un pida glas di un boter di biña, a marca e comienzo di un impresionante serie di obranan di arte publico na Kòrsou.[[File:Street art in a wayaka tree by Mac Alberto 4.jpg|thumb|left|150px|Eskultura den un palu di wayaka dilanti palasio di gobernador na Willemstad]]
For di añanan 80 Mac Alberto a krea eskulturanan remarkabel, kuminsando ku su promé opheto grabá den tronkon di un palu dilanti di Palasio di Gobernador na 1981. El a hasi uso di un pida glas di un bòter di serbes pa kèrf e obra akí. Te dia di awe por atmirá su kreashonnan komo arte públiko den Punda. Lamentablemente dos di e palunan ku eskultura situá banda di Palasio di Gobernador ya pa basta tempu a muri. Riba inisiativa di Gabinete di Gobernador di Kòrsou, pronto lo remplasá e palunan akí.
Te na final di su karera artístiko na 2010, el a sigui traha for di su estudio na Ansinghstraat.
Mac Alberto a fayesé dia 21 di ougùstùs 2020 na edat di 88 aña.<ref>[https://gobiernu.cw/nieuw/homenahe-na-mac-alberto-komo-artista-kurasoleno/ Homenahe na Mac Alberto komo artista kurasoleño], Gobièrnu di Kòrsou (11 di mart 2024)</ref>
{{Appendix}}
* fundado i presidente di Bond di Trahadornan di Gobiernu
* tabata liga ena partido FOL i Movemento Pro Korsou
* Alberto tabata den prison di ... te ....
* na 1973 eilandsraadverkiezinge e tabata lijsttrekker di MPK.<ref>Vereniging hoopt op 30.000 stemmen Movimento Pro Korsow had kiem in gevangenis Mac Alberto lijsttrekker. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 19-02-1975, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 13-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010998544:mpeg21:p003</ref>
Su prome eskultura, traha for di un tronco di palu banda di e palasio di Gobernador na 1981 cu nada mas cu un pida glas di un boter di biña, a marca e comienzo di un impresionante serie di obranan di arte publico na Curaçao.
Mac Interer Alberto, tambe konosí komo Mac of Soft Melody, nase riba 16 di ougùstùs 1932, a hiba un bida ku tabata mes diverso ku su arte. Promé ku el a logra su apogeo artístiko, el a traha komo botero i na e kompania di awa i elektrisidat (Water en Elektriciteitsbedrijf), entre otro, i el a fundá e sindikato Bond di Trahadornan di Gobiernu BTG.
Su regreso na Curaçao despues di un estadía na Hulanda a inspir'é pa krea skulpturanan ku ta keda admirá dékadanan despues. Te na final di su karera artístiko na 2010, el a sigui traha for di su estudio na Ansinghstraat.
Mac Alberto a fayesé riba 21 di ougùstùs 2020, pero su trabou i spiritu ta sigui biba. E homenahe aki ta un record di su contribucion na arte y cultura di Curaçao.
For di añanan 80 Mac Alberto a krea eskulturanan remarkabel, kuminsando ku su promé opheto grabá den tronkon di un palu dilanti di Palasio di Gobernador na 1981. El a hasi uso di un pida glas di un bòter di serbes pa kèrf e obra akí. Te dia di awe por atmirá su kreashonnan komo arte públiko den Punda. Lamentablemente dos di e palunan ku eskultura situá banda di Palasio di Gobernador ya pa basta tempu a muri. Riba inisiativa di Gabinete di Gobernador di Kòrsou, pronto lo remplasá e palunan akí. Lo pèrkurá kuidadosamente pa konservá e obranan di arte.
Den estrecho kolaborashon ku Museo di Kòrsou lo konservá e dos tronkonnan morto ku eskultura aden. Despues nan lo haña un hogar nobo den e kurá di eskultura botániko di museo, kaminda lo ekshibí nan pa públiko. Lo añadí tambe un kolekshon di potrèt di otro obranan di arte di Mac, akompañá pa splikashon dje obranan i ku informashon di fondo di e artista mes. Ku esaki ta rekonosé Mac Alberto komo un artista outodidakto di Kòrsou, di ken su trabou tin un impakto duradero den espasio públiko. E seremonia privá di inougurashon di e eksposishon ta planiá provishonalmente pa mei 2024. Gobernador di Kòrsou, miembronan di famia di e artista i otro invitadonan lo asistí na e seremonia akí.
E artista
E artista Mac Interer Alberto, mihó konosí komo Mac òf Soft Melody, a nase dia 16 di ougùstùs 1932. Su biografia, publiká pa drs. Lionel Janga na 2021, ta deskribí no solamente su eskulturanan, sino tambe su eksperensianan laboral anterior, manera su tempu komo trahadó riba barku, marinero, su trabou na Shell (e tempu ei ainda CPIM) i despues na Water en Electriciteitsbedrijf (WEB). Na 1969 el a lanta e sindikato Bònt di Trahadornan di Gobièrnu (BTG), di kual e tabata e promé presidente. Despues di un estadia na Hulanda di 1979 te 1981, na su regreso el a kuminsá traha eskultura den tronkon di palu den Punda. El a kontinuá su arte di kòrta palu for di su studio na kas na Ansinghstraat te fin di 2010. Mac Alberto a fayesé dia 21 di ougùstùs 2020 na edat di 88 aña.<ref>[https://gobiernu.cw/nieuw/homenahe-na-mac-alberto-komo-artista-kurasoleno/ Homenahe na Mac Alberto komo artista kurasoleño], Gobièrnu di Kòrsou (11 di mart 2024)</ref>
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Alberto, Mac}}
[[Category:Hende]]
[[Category:Artista]]
[[Category:Arte na Kòrsou]]
bsavi2g6h11ydnira00mqk4sw7bpp0g
201550
201549
2026-08-21T18:39:47Z
Caribiana
8320
201550
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
{{Variante|c}}
{{Infobox artista | variante = c
| nomber completo = Mac Interer Alberto
| alias = Mac of Soft Melody
| ofishi = lider sindikal, eskultor i artista plástiko
}}
'''Mac Interer Alberto''' (☆ [[16 di ougùstùs]] [[1932]] na [[Kòrsou]] - † [[21 di ougùstùs]] [[2020]] na Kòrsou), tambe konosí komo Mac of Soft Melody, tabata un lider sindikal, eskultor i artista plastiko di [[Kòrsou]].<ref>[https://curacao.nu/eerbetoon-aan-mac-alberto/ Eerbetoon aan Mac Alberto], Curacao.nu (12 di mart 2024)</ref>
== Biografia ==
Promé ku su apogeo artístiko, Alberto tabata traha, entre otro, komo botero i na e kompania di awa i elektrisidat (Water en Elektriciteitsbedrijf). Dia 2 di desèmber 1969 el a fundá e sindikato Bond di Trahadornan di Gobièrnu (BTG) i tabata su promé [[presidente]].<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463149:mpeg21:p005|titel=BTG: grieven wegnemen langs weg van overleg|werk=[[Amigoe]]|datum=1970-10-22|bezochtdatum=2024-03-15}}</ref>
=== Karera polítiko ===
* fundado i presidente di Bond di Trahadornan di Gobièrnu
* tabata liga ena partido FOL i Movemento Pro Korsou
* Alberto tabata den prison di ... te ....
* na 1973 eilandsraadverkiezinge e tabata lijsttrekker di MPK.<ref>Vereniging hoopt op 30.000 stemmen Movimento Pro Korsow had kiem in gevangenis Mac Alberto lijsttrekker. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 19-02-1975, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 13-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010998544:mpeg21:p003</ref>
=== Karera artístiko ===
Su regreso na Curaçao despues di un estadía na Hulanda a inspir'é pa krea skulpturanan ku ta keda admirá dékadanan despues. Su prome eskultura, traha for di un tronco di palu banda di e palasio di Gobernador na 1981 cu nada mas cu un pida glas di un boter di biña, a marca e comienzo di un impresionante serie di obranan di arte publico na Kòrsou.[[File:Street art in a wayaka tree by Mac Alberto 4.jpg|thumb|150px|Eskultura den un palu di wayaka dilanti palasio di gobernador na Willemstad]]
For di añanan 80 Mac Alberto a krea eskulturanan remarkabel, kuminsando ku su promé opheto grabá den tronkon di un palu dilanti di Palasio di Gobernador na 1981. El a hasi uso di un pida glas di un bòter di serbes pa kèrf e obra akí. Te dia di awe por atmirá su kreashonnan komo arte públiko den Punda. Lamentablemente dos di e palunan ku eskultura situá banda di Palasio di Gobernador ya pa basta tempu a muri. Riba inisiativa di Gabinete di Gobernador di Kòrsou, pronto lo remplasá e palunan akí.
Te na final di su karera artístiko na 2010, el a sigui traha for di su estudio na Ansinghstraat.
Mac Alberto a fayesé dia 21 di ougùstùs 2020 na edat di 88 aña.<ref>[https://gobiernu.cw/nieuw/homenahe-na-mac-alberto-komo-artista-kurasoleno/ Homenahe na Mac Alberto komo artista kurasoleño], Gobièrnu di Kòrsou (11 di mart 2024)</ref>
{{Appendix}}
* fundado i presidente di Bond di Trahadornan di Gobiernu
* tabata liga ena partido FOL i Movemento Pro Korsou
* Alberto tabata den prison di ... te ....
* na 1973 eilandsraadverkiezinge e tabata lijsttrekker di MPK.<ref>Vereniging hoopt op 30.000 stemmen Movimento Pro Korsow had kiem in gevangenis Mac Alberto lijsttrekker. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 19-02-1975, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 13-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010998544:mpeg21:p003</ref>
Su prome eskultura, traha for di un tronco di palu banda di e palasio di Gobernador na 1981 cu nada mas cu un pida glas di un boter di biña, a marca e comienzo di un impresionante serie di obranan di arte publico na Curaçao.
Mac Interer Alberto, tambe konosí komo Mac of Soft Melody, nase riba 16 di ougùstùs 1932, a hiba un bida ku tabata mes diverso ku su arte. Promé ku el a logra su apogeo artístiko, el a traha komo botero i na e kompania di awa i elektrisidat (Water en Elektriciteitsbedrijf), entre otro, i el a fundá e sindikato Bond di Trahadornan di Gobiernu BTG.
Su regreso na Curaçao despues di un estadía na Hulanda a inspir'é pa krea skulpturanan ku ta keda admirá dékadanan despues. Te na final di su karera artístiko na 2010, el a sigui traha for di su estudio na Ansinghstraat.
Mac Alberto a fayesé riba 21 di ougùstùs 2020, pero su trabou i spiritu ta sigui biba. E homenahe aki ta un record di su contribucion na arte y cultura di Curaçao.
For di añanan 80 Mac Alberto a krea eskulturanan remarkabel, kuminsando ku su promé opheto grabá den tronkon di un palu dilanti di Palasio di Gobernador na 1981. El a hasi uso di un pida glas di un bòter di serbes pa kèrf e obra akí. Te dia di awe por atmirá su kreashonnan komo arte públiko den Punda. Lamentablemente dos di e palunan ku eskultura situá banda di Palasio di Gobernador ya pa basta tempu a muri. Riba inisiativa di Gabinete di Gobernador di Kòrsou, pronto lo remplasá e palunan akí. Lo pèrkurá kuidadosamente pa konservá e obranan di arte.
Den estrecho kolaborashon ku Museo di Kòrsou lo konservá e dos tronkonnan morto ku eskultura aden. Despues nan lo haña un hogar nobo den e kurá di eskultura botániko di museo, kaminda lo ekshibí nan pa públiko. Lo añadí tambe un kolekshon di potrèt di otro obranan di arte di Mac, akompañá pa splikashon dje obranan i ku informashon di fondo di e artista mes. Ku esaki ta rekonosé Mac Alberto komo un artista outodidakto di Kòrsou, di ken su trabou tin un impakto duradero den espasio públiko. E seremonia privá di inougurashon di e eksposishon ta planiá provishonalmente pa mei 2024. Gobernador di Kòrsou, miembronan di famia di e artista i otro invitadonan lo asistí na e seremonia akí.
E artista
E artista Mac Interer Alberto, mihó konosí komo Mac òf Soft Melody, a nase dia 16 di ougùstùs 1932. Su biografia, publiká pa drs. Lionel Janga na 2021, ta deskribí no solamente su eskulturanan, sino tambe su eksperensianan laboral anterior, manera su tempu komo trahadó riba barku, marinero, su trabou na Shell (e tempu ei ainda CPIM) i despues na Water en Electriciteitsbedrijf (WEB). Na 1969 el a lanta e sindikato Bònt di Trahadornan di Gobièrnu (BTG), di kual e tabata e promé presidente. Despues di un estadia na Hulanda di 1979 te 1981, na su regreso el a kuminsá traha eskultura den tronkon di palu den Punda. El a kontinuá su arte di kòrta palu for di su studio na kas na Ansinghstraat te fin di 2010. Mac Alberto a fayesé dia 21 di ougùstùs 2020 na edat di 88 aña.<ref>[https://gobiernu.cw/nieuw/homenahe-na-mac-alberto-komo-artista-kurasoleno/ Homenahe na Mac Alberto komo artista kurasoleño], Gobièrnu di Kòrsou (11 di mart 2024)</ref>
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Alberto, Mac}}
[[Category:Hende]]
[[Category:Artista]]
[[Category:Arte na Kòrsou]]
5l6fgrndij1u8zgm42bv7200fa2u0cc
201551
201550
2026-08-21T18:42:16Z
Caribiana
8320
201551
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
{{Variante|c}}
{{Infobox artista | variante = c
| nomber completo = Mac Interer Alberto
| alias = Mac of Soft Melody
| ofishi = lider sindikal, eskultor i artista plástiko
}}
'''Mac Interer Alberto''' (☆ [[16 di ougùstùs]] [[1932]] na [[Kòrsou]] - † [[21 di ougùstùs]] [[2020]] na Kòrsou), tambe konosí komo Mac of Soft Melody, tabata un lider sindikal, eskultor i artista plastiko di [[Kòrsou]].<ref>[https://curacao.nu/eerbetoon-aan-mac-alberto/ Eerbetoon aan Mac Alberto], Curacao.nu (12 di mart 2024)</ref>
== Biografia ==
Promé ku su apogeo artístiko, Alberto tabata traha, entre otro, komo botero i na e kompania di awa i elektrisidat (Water en Elektriciteitsbedrijf). Dia 2 di desèmber 1969 el a fundá e sindikato Bond di Trahadornan di Gobièrnu (BTG) i tabata su promé [[presidente]].<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463149:mpeg21:p005|titel=BTG: grieven wegnemen langs weg van overleg|werk=[[Amigoe]]|datum=1970-10-22|bezochtdatum=2024-03-15}}</ref>
=== Karera polítiko ===
* fundado i presidente di Bond di Trahadornan di Gobièrnu
* tabata liga ena partido FOL i Movemento Pro Korsou
* Alberto tabata den prison di ... te ....
* na 1973 eilandsraadverkiezinge e tabata lijsttrekker di MPK.<ref>Vereniging hoopt op 30.000 stemmen Movimento Pro Korsow had kiem in gevangenis Mac Alberto lijsttrekker. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 19-02-1975, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 13-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010998544:mpeg21:p003</ref>
=== Karera artístiko ===
Su regreso na Curaçao despues di un estadía na Hulanda a inspir'é pa krea skulpturanan ku ta keda admirá dékadanan despues. Su prome eskultura, traha for di un tronco di palu banda di e palasio di Gobernador na 1981 cu nada mas cu un pida glas di un boter di biña, a marca e comienzo di un impresionante serie di obranan di arte publico na Kòrsou.[[File:Street art in a wayaka tree by Mac Alberto 4.jpg|thumb|150px|Eskultura den un palu di wayaka dilanti palasio di gobernador na Willemstad]]
For di añanan 80 Mac Alberto a krea eskulturanan remarkabel, kuminsando ku su promé opheto grabá den tronkon di un palu dilanti di Palasio di Gobernador na 1981. El a hasi uso di un pida glas di un bòter di serbes pa kèrf e obra akí. Te dia di awe por atmirá su kreashonnan komo arte públiko den Punda. Lamentablemente dos di e palunan ku eskultura situá banda di Palasio di Gobernador ya pa basta tempu a muri. Riba inisiativa di Gabinete di Gobernador di Kòrsou, pronto lo remplasá e palunan akí.
Te na final di su karera artístiko na 2010, el a sigui traha for di su estudio na Ansinghstraat.
Mac Alberto a fayesé dia 21 di ougùstùs 2020 na edat di 88 aña.<ref>[https://gobiernu.cw/nieuw/homenahe-na-mac-alberto-komo-artista-kurasoleno/ Homenahe na Mac Alberto komo artista kurasoleño], Gobièrnu di Kòrsou (11 di mart 2024)</ref>
{{Appendix}}
* fundado i presidente di Bond di Trahadornan di Gobiernu
* tabata liga ena partido FOL i Movemento Pro Korsou
* Alberto tabata den prison di ... te ....
* na 1973 eilandsraadverkiezinge e tabata lijsttrekker di MPK.<ref>Vereniging hoopt op 30.000 stemmen Movimento Pro Korsow had kiem in gevangenis Mac Alberto lijsttrekker. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 19-02-1975, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 13-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010998544:mpeg21:p003</ref>
Su prome eskultura, traha for di un tronco di palu banda di e palasio di Gobernador na 1981 cu nada mas cu un pida glas di un boter di biña, a marca e comienzo di un impresionante serie di obranan di arte publico na Curaçao.
Mac Interer Alberto, tambe konosí komo Mac of Soft Melody, nase riba 16 di ougùstùs 1932, a hiba un bida ku tabata mes diverso ku su arte. Promé ku el a logra su apogeo artístiko, el a traha komo botero i na e kompania di awa i elektrisidat (Water en Elektriciteitsbedrijf), entre otro, i el a fundá e sindikato Bond di Trahadornan di Gobiernu BTG.
Su regreso na Curaçao despues di un estadía na Hulanda a inspir'é pa krea skulpturanan ku ta keda admirá dékadanan despues. Te na final di su karera artístiko na 2010, el a sigui traha for di su estudio na Ansinghstraat.
Mac Alberto a fayesé riba 21 di ougùstùs 2020, pero su trabou i spiritu ta sigui biba. E homenahe aki ta un record di su contribucion na arte y cultura di Curaçao.
For di añanan 80 Mac Alberto a krea eskulturanan remarkabel, kuminsando ku su promé opheto grabá den tronkon di un palu dilanti di Palasio di Gobernador na 1981. El a hasi uso di un pida glas di un bòter di serbes pa kèrf e obra akí. Te dia di awe por atmirá su kreashonnan komo arte públiko den Punda. Lamentablemente dos di e palunan ku eskultura situá banda di Palasio di Gobernador ya pa basta tempu a muri. Riba inisiativa di Gabinete di Gobernador di Kòrsou, pronto lo remplasá e palunan akí. Lo pèrkurá kuidadosamente pa konservá e obranan di arte.
Den estrecho kolaborashon ku Museo di Kòrsou lo konservá e dos tronkonnan morto ku eskultura aden. Despues nan lo haña un hogar nobo den e kurá di eskultura botániko di museo, kaminda lo ekshibí nan pa públiko. Lo añadí tambe un kolekshon di potrèt di otro obranan di arte di Mac, akompañá pa splikashon dje obranan i ku informashon di fondo di e artista mes. Ku esaki ta rekonosé Mac Alberto komo un artista outodidakto di Kòrsou, di ken su trabou tin un impakto duradero den espasio públiko. E seremonia privá di inougurashon di e eksposishon ta planiá provishonalmente pa mei 2024. Gobernador di Kòrsou, miembronan di famia di e artista i otro invitadonan lo asistí na e seremonia akí.
E artista
E artista Mac Interer Alberto, mihó konosí komo Mac òf Soft Melody, a nase dia 16 di ougùstùs 1932. Su biografia, publiká pa drs. Lionel Janga na 2021, ta deskribí no solamente su eskulturanan, sino tambe su eksperensianan laboral anterior, manera su tempu komo trahadó riba barku, marinero, su trabou na Shell (e tempu ei ainda CPIM) i despues na Water en Electriciteitsbedrijf (WEB). Na 1969 el a lanta e sindikato Bònt di Trahadornan di Gobièrnu (BTG), di kual e tabata e promé presidente.
Despues di un estadia na Hulanda di 1979 te 1981, na su regreso el a kuminsá traha eskultura den tronkon di palu den Punda.<ref name="Mac"/>
El a kontinuá su arte di kòrta palu for di su studio na kas na Ansinghstraat te fin di 2010. Mac Alberto a fayesé dia 21 di ougùstùs 2020 na edat di 88 aña.<ref name="Mac">[https://gobiernu.cw/nieuw/homenahe-na-mac-alberto-komo-artista-kurasoleno/ Homenahe na Mac Alberto komo artista kurasoleño], Gobièrnu di Kòrsou (11 di mart 2024)</ref>
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Alberto, Mac}}
[[Category:Hende]]
[[Category:Artista]]
[[Category:Arte na Kòrsou]]
qhviqai8riv8lsbj8c5tuibst4ued27
201552
201551
2026-08-21T18:44:47Z
Caribiana
8320
201552
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
{{Variante|c}}
{{Infobox artista | variante = c
| nomber completo = Mac Interer Alberto
| alias = Mac of Soft Melody
| ofishi = lider sindikal, eskultor i artista plástiko
}}
'''Mac Interer Alberto''' (☆ [[16 di ougùstùs]] [[1932]] na [[Kòrsou]] - † [[21 di ougùstùs]] [[2020]] na Kòrsou), tambe konosí komo Mac of Soft Melody, tabata un lider sindikal, eskultor i artista plastiko di [[Kòrsou]].<ref>[https://curacao.nu/eerbetoon-aan-mac-alberto/ Eerbetoon aan Mac Alberto], Curacao.nu (12 di mart 2024)</ref>
== Biografia ==
Promé ku su apogeo artístiko, Alberto tabata traha, entre otro, komo botero i na e kompania di awa i elektrisidat (Water en Elektriciteitsbedrijf). Dia 2 di desèmber 1969 el a fundá e sindikato Bond di Trahadornan di Gobièrnu (BTG) i tabata su promé [[presidente]].<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463149:mpeg21:p005|titel=BTG: grieven wegnemen langs weg van overleg|werk=[[Amigoe]]|datum=1970-10-22|bezochtdatum=2024-03-15}}</ref>
E artista E artista Mac Interer Alberto, mihó konosí komo Mac òf Soft Melody, a nase dia 16 di ougùstùs 1932. Su biografia, publiká pa drs. Lionel Janga na 2021, ta deskribí no solamente su eskulturanan, sino tambe su eksperensianan laboral anterior, manera su tempu komo trahadó riba barku, marinero, su trabou na Shell (e tempu ei ainda CPIM) i despues na Water en Electriciteitsbedrijf (WEB). Na 1969 el a lanta e sindikato Bònt di Trahadornan di Gobièrnu (BTG), di kual e tabata e promé presidente.
=== Karera polítiko ===
* fundado i presidente di Bond di Trahadornan di Gobièrnu
* tabata liga ena partido FOL i Movemento Pro Korsou
* Alberto tabata den prison di ... te ....
* na 1973 eilandsraadverkiezinge e tabata lijsttrekker di MPK.<ref>Vereniging hoopt op 30.000 stemmen Movimento Pro Korsow had kiem in gevangenis Mac Alberto lijsttrekker. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 19-02-1975, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 13-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010998544:mpeg21:p003</ref>
=== Karera artístiko ===
Despues di un estadia na Hulanda di 1979 te 1981, na su regreso el a kuminsá traha eskultura den tronkon di palu den Punda.<ref name="Mac"/>
Su regreso na Curaçao despues di un estadía na Hulanda a inspir'é pa krea skulpturanan ku ta keda admirá dékadanan despues. Su prome eskultura, traha for di un tronco di palu banda di e palasio di Gobernador na 1981 cu nada mas cu un pida glas di un boter di biña, a marca e comienzo di un impresionante serie di obranan di arte publico na Kòrsou.[[File:Street art in a wayaka tree by Mac Alberto 4.jpg|thumb|150px|Eskultura den un palu di wayaka dilanti palasio di gobernador na Willemstad]]
For di añanan 80 Mac Alberto a krea eskulturanan remarkabel, kuminsando ku su promé opheto grabá den tronkon di un palu dilanti di Palasio di Gobernador na 1981. El a hasi uso di un pida glas di un bòter di serbes pa kèrf e obra akí. Te dia di awe por atmirá su kreashonnan komo arte públiko den Punda. Lamentablemente dos di e palunan ku eskultura situá banda di Palasio di Gobernador ya pa basta tempu a muri. Riba inisiativa di Gabinete di Gobernador di Kòrsou, pronto lo remplasá e palunan akí.
Te na final di su karera artístiko na 2010, el a sigui traha for di su estudio na Ansinghstraat.
Mac Alberto a fayesé dia 21 di ougùstùs 2020 na edat di 88 aña.<ref>[https://gobiernu.cw/nieuw/homenahe-na-mac-alberto-komo-artista-kurasoleno/ Homenahe na Mac Alberto komo artista kurasoleño], Gobièrnu di Kòrsou (11 di mart 2024)</ref>
{{Appendix}}
* fundado i presidente di Bond di Trahadornan di Gobiernu
* tabata liga ena partido FOL i Movemento Pro Korsou
* Alberto tabata den prison di ... te ....
* na 1973 eilandsraadverkiezinge e tabata lijsttrekker di MPK.<ref>Vereniging hoopt op 30.000 stemmen Movimento Pro Korsow had kiem in gevangenis Mac Alberto lijsttrekker. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 19-02-1975, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 13-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010998544:mpeg21:p003</ref>
Su prome eskultura, traha for di un tronco di palu banda di e palasio di Gobernador na 1981 cu nada mas cu un pida glas di un boter di biña, a marca e comienzo di un impresionante serie di obranan di arte publico na Curaçao.
Mac Interer Alberto, tambe konosí komo Mac of Soft Melody, nase riba 16 di ougùstùs 1932, a hiba un bida ku tabata mes diverso ku su arte. Promé ku el a logra su apogeo artístiko, el a traha komo botero i na e kompania di awa i elektrisidat (Water en Elektriciteitsbedrijf), entre otro, i el a fundá e sindikato Bond di Trahadornan di Gobiernu BTG.
Su regreso na Curaçao despues di un estadía na Hulanda a inspir'é pa krea skulpturanan ku ta keda admirá dékadanan despues. Te na final di su karera artístiko na 2010, el a sigui traha for di su estudio na Ansinghstraat.
Mac Alberto a fayesé riba 21 di ougùstùs 2020, pero su trabou i spiritu ta sigui biba. E homenahe aki ta un record di su contribucion na arte y cultura di Curaçao.
For di añanan 80 Mac Alberto a krea eskulturanan remarkabel, kuminsando ku su promé opheto grabá den tronkon di un palu dilanti di Palasio di Gobernador na 1981. El a hasi uso di un pida glas di un bòter di serbes pa kèrf e obra akí. Te dia di awe por atmirá su kreashonnan komo arte públiko den Punda. Lamentablemente dos di e palunan ku eskultura situá banda di Palasio di Gobernador ya pa basta tempu a muri. Riba inisiativa di Gabinete di Gobernador di Kòrsou, pronto lo remplasá e palunan akí. Lo pèrkurá kuidadosamente pa konservá e obranan di arte.
Den estrecho kolaborashon ku Museo di Kòrsou lo konservá e dos tronkonnan morto ku eskultura aden. Despues nan lo haña un hogar nobo den e kurá di eskultura botániko di museo, kaminda lo ekshibí nan pa públiko. Lo añadí tambe un kolekshon di potrèt di otro obranan di arte di Mac, akompañá pa splikashon dje obranan i ku informashon di fondo di e artista mes. Ku esaki ta rekonosé Mac Alberto komo un artista outodidakto di Kòrsou, di ken su trabou tin un impakto duradero den espasio públiko. E seremonia privá di inougurashon di e eksposishon ta planiá provishonalmente pa mei 2024. Gobernador di Kòrsou, miembronan di famia di e artista i otro invitadonan lo asistí na e seremonia akí.
E artista
E artista Mac Interer Alberto, mihó konosí komo Mac òf Soft Melody, a nase dia 16 di ougùstùs 1932. Su biografia, publiká pa drs. Lionel Janga na 2021, ta deskribí no solamente su eskulturanan, sino tambe su eksperensianan laboral anterior, manera su tempu komo trahadó riba barku, marinero, su trabou na Shell (e tempu ei ainda CPIM) i despues na Water en Electriciteitsbedrijf (WEB). Na 1969 el a lanta e sindikato Bònt di Trahadornan di Gobièrnu (BTG), di kual e tabata e promé presidente.
Despues di un estadia na Hulanda di 1979 te 1981, na su regreso el a kuminsá traha eskultura den tronkon di palu den Punda.<ref name="Mac"/>
El a kontinuá su arte di kòrta palu for di su studio na kas na Ansinghstraat te fin di 2010. Mac Alberto a fayesé dia 21 di ougùstùs 2020 na edat di 88 aña.<ref name="Mac">[https://gobiernu.cw/nieuw/homenahe-na-mac-alberto-komo-artista-kurasoleno/ Homenahe na Mac Alberto komo artista kurasoleño], Gobièrnu di Kòrsou (11 di mart 2024)</ref>
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Alberto, Mac}}
[[Category:Hende]]
[[Category:Artista]]
[[Category:Arte na Kòrsou]]
nfm9g4qycz6qz40p9yjda6dchgvh79f
201553
201552
2026-08-21T18:46:48Z
Caribiana
8320
201553
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
{{Variante|c}}
{{Infobox artista | variante = c
| nomber completo = Mac Interer Alberto
| alias = Mac of Soft Melody
| ofishi = lider sindikal, eskultor i artista plástiko
}}
'''Mac Interer Alberto''' (☆ [[16 di ougùstùs]] [[1932]] na [[Kòrsou]] - † [[21 di ougùstùs]] [[2020]] na Kòrsou), tambe konosí komo Mac of Soft Melody, tabata un lider sindikal, eskultor i artista plastiko di [[Kòrsou]].<ref>[https://curacao.nu/eerbetoon-aan-mac-alberto/ Eerbetoon aan Mac Alberto], Curacao.nu (12 di mart 2024)</ref>
== Biografia ==
Promé ku su apogeo artístiko, Alberto tabata traha, entre otro, komo botero i na e kompania di awa i elektrisidat (Water en Elektriciteitsbedrijf). Dia 2 di desèmber 1969 el a fundá e sindikato Bond di Trahadornan di Gobièrnu (BTG) i tabata su promé [[presidente]].<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463149:mpeg21:p005|titel=BTG: grieven wegnemen langs weg van overleg|werk=[[Amigoe]]|datum=1970-10-22|bezochtdatum=2024-03-15}}</ref>
E artista E artista Mac Interer Alberto, mihó konosí komo Mac òf Soft Melody, a nase dia 16 di ougùstùs 1932. Su biografia, publiká pa drs. Lionel Janga na 2021, ta deskribí no solamente su eskulturanan, sino tambe su eksperensianan laboral anterior, manera su tempu komo trahadó riba barku, marinero, su trabou na Shell (e tempu ei ainda CPIM) i despues na Water en Electriciteitsbedrijf (WEB). Na 1969 el a lanta e sindikato Bònt di Trahadornan di Gobièrnu (BTG), di kual e tabata e promé presidente.
=== Karera polítiko ===
* fundado i presidente di Bond di Trahadornan di Gobièrnu
* tabata liga ena partido FOL i Movemento Pro Korsou
* Alberto tabata den prison di ... te ....
* na 1973 eilandsraadverkiezinge e tabata lijsttrekker di MPK.<ref>Vereniging hoopt op 30.000 stemmen Movimento Pro Korsow had kiem in gevangenis Mac Alberto lijsttrekker. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 19-02-1975, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 13-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010998544:mpeg21:p003</ref>
=== Karera artístiko ===
[[File:Street art in a wayaka tree by Mac Alberto 4.jpg|thumb|150px|Eskultura den un palu di wayaka dilanti palasio di gobernador na [[Willemstad]].]]
Despues di un estadia na Hulanda di 1979 te 1981, na su regreso el a kuminsá traha eskultura den tronkon di palu den Punda.<ref name="Mac">[https://gobiernu.cw/nieuw/homenahe-na-mac-alberto-komo-artista-kurasoleno/ Homenahe na Mac Alberto komo artista kurasoleño], Gobièrnu di Kòrsou (11 di mart 2024)</ref>
Su regreso na Curaçao despues di un estadía na Hulanda a inspir'é pa krea skulpturanan ku ta keda admirá dékadanan despues. Su prome eskultura, traha for di un tronco di palu banda di e palasio di Gobernador na 1981 cu nada mas cu un pida glas di un boter di biña, a marca e comienzo di un impresionante serie di obranan di arte publico na Kòrsou.
For di añanan 80 Mac Alberto a krea eskulturanan remarkabel, kuminsando ku su promé opheto grabá den tronkon di un palu dilanti di Palasio di Gobernador na 1981. El a hasi uso di un pida glas di un bòter di serbes pa kèrf e obra akí. Te dia di awe por atmirá su kreashonnan komo arte públiko den Punda. Lamentablemente dos di e palunan ku eskultura situá banda di Palasio di Gobernador ya pa basta tempu a muri. Riba inisiativa di Gabinete di Gobernador di Kòrsou, pronto lo remplasá e palunan akí.
Te na final di su karera artístiko na 2010, el a sigui traha for di su estudio na Ansinghstraat.
Mac Alberto a fayesé dia 21 di ougùstùs 2020 na edat di 88 aña.<ref>[https://gobiernu.cw/nieuw/homenahe-na-mac-alberto-komo-artista-kurasoleno/ Homenahe na Mac Alberto komo artista kurasoleño], Gobièrnu di Kòrsou (11 di mart 2024)</ref>
{{Appendix}}
* fundado i presidente di Bond di Trahadornan di Gobiernu
* tabata liga ena partido FOL i Movemento Pro Korsou
* Alberto tabata den prison di ... te ....
* na 1973 eilandsraadverkiezinge e tabata lijsttrekker di MPK.<ref>Vereniging hoopt op 30.000 stemmen Movimento Pro Korsow had kiem in gevangenis Mac Alberto lijsttrekker. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 19-02-1975, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 13-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010998544:mpeg21:p003</ref>
Su prome eskultura, traha for di un tronco di palu banda di e palasio di Gobernador na 1981 cu nada mas cu un pida glas di un boter di biña, a marca e comienzo di un impresionante serie di obranan di arte publico na Curaçao.
Mac Interer Alberto, tambe konosí komo Mac of Soft Melody, nase riba 16 di ougùstùs 1932, a hiba un bida ku tabata mes diverso ku su arte. Promé ku el a logra su apogeo artístiko, el a traha komo botero i na e kompania di awa i elektrisidat (Water en Elektriciteitsbedrijf), entre otro, i el a fundá e sindikato Bond di Trahadornan di Gobiernu BTG.
Su regreso na Curaçao despues di un estadía na Hulanda a inspir'é pa krea skulpturanan ku ta keda admirá dékadanan despues. Te na final di su karera artístiko na 2010, el a sigui traha for di su estudio na Ansinghstraat.
Mac Alberto a fayesé riba 21 di ougùstùs 2020, pero su trabou i spiritu ta sigui biba. E homenahe aki ta un record di su contribucion na arte y cultura di Curaçao.
For di añanan 80 Mac Alberto a krea eskulturanan remarkabel, kuminsando ku su promé opheto grabá den tronkon di un palu dilanti di Palasio di Gobernador na 1981. El a hasi uso di un pida glas di un bòter di serbes pa kèrf e obra akí. Te dia di awe por atmirá su kreashonnan komo arte públiko den Punda. Lamentablemente dos di e palunan ku eskultura situá banda di Palasio di Gobernador ya pa basta tempu a muri. Riba inisiativa di Gabinete di Gobernador di Kòrsou, pronto lo remplasá e palunan akí. Lo pèrkurá kuidadosamente pa konservá e obranan di arte.
Den estrecho kolaborashon ku Museo di Kòrsou lo konservá e dos tronkonnan morto ku eskultura aden. Despues nan lo haña un hogar nobo den e kurá di eskultura botániko di museo, kaminda lo ekshibí nan pa públiko. Lo añadí tambe un kolekshon di potrèt di otro obranan di arte di Mac, akompañá pa splikashon dje obranan i ku informashon di fondo di e artista mes. Ku esaki ta rekonosé Mac Alberto komo un artista outodidakto di Kòrsou, di ken su trabou tin un impakto duradero den espasio públiko. E seremonia privá di inougurashon di e eksposishon ta planiá provishonalmente pa mei 2024. Gobernador di Kòrsou, miembronan di famia di e artista i otro invitadonan lo asistí na e seremonia akí.
E artista
E artista Mac Interer Alberto, mihó konosí komo Mac òf Soft Melody, a nase dia 16 di ougùstùs 1932. Su biografia, publiká pa drs. Lionel Janga na 2021, ta deskribí no solamente su eskulturanan, sino tambe su eksperensianan laboral anterior, manera su tempu komo trahadó riba barku, marinero, su trabou na Shell (e tempu ei ainda CPIM) i despues na Water en Electriciteitsbedrijf (WEB). Na 1969 el a lanta e sindikato Bònt di Trahadornan di Gobièrnu (BTG), di kual e tabata e promé presidente.
Despues di un estadia na Hulanda di 1979 te 1981, na su regreso el a kuminsá traha eskultura den tronkon di palu den Punda.<ref name="Mac"/>
El a kontinuá su arte di kòrta palu for di su studio na kas na Ansinghstraat te fin di 2010. Mac Alberto a fayesé dia 21 di ougùstùs 2020 na edat di 88 aña.<ref name="Mac">[https://gobiernu.cw/nieuw/homenahe-na-mac-alberto-komo-artista-kurasoleno/ Homenahe na Mac Alberto komo artista kurasoleño], Gobièrnu di Kòrsou (11 di mart 2024)</ref>
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Alberto, Mac}}
[[Category:Hende]]
[[Category:Artista]]
[[Category:Arte na Kòrsou]]
ic5suu6kwso2bhs4ixyjv6zc5ulnq7m
201554
201553
2026-08-21T18:51:26Z
Caribiana
8320
201554
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
{{Variante|c}}
{{Infobox artista | variante = c
| nomber completo = Mac Interer Alberto
| alias = Mac of Soft Melody
| ofishi = lider sindikal, eskultor i artista plástiko
}}
'''Mac Interer Alberto''' (☆ [[16 di ougùstùs]] [[1932]] na [[Kòrsou]] - † [[21 di ougùstùs]] [[2020]] na Kòrsou), tambe konosí komo Mac of Soft Melody, tabata un lider sindikal, eskultor i artista plastiko di [[Kòrsou]].<ref>[https://curacao.nu/eerbetoon-aan-mac-alberto/ Eerbetoon aan Mac Alberto], Curacao.nu (12 di mart 2024)</ref>
== Biografia ==
Promé ku su apogeo artístiko, Alberto tabata traha, entre otro, komo botero i na e kompania di awa i elektrisidat (Water en Elektriciteitsbedrijf). Dia 2 di desèmber 1969 el a fundá e sindikato Bond di Trahadornan di Gobièrnu (BTG) i tabata su promé [[presidente]].<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463149:mpeg21:p005|titel=BTG: grieven wegnemen langs weg van overleg|werk=[[Amigoe]]|datum=1970-10-22|bezochtdatum=2024-03-15}}</ref>
E artista E artista Mac Interer Alberto, mihó konosí komo Mac òf Soft Melody, a nase dia 16 di ougùstùs 1932. Su biografia, publiká pa drs. Lionel Janga na 2021, ta deskribí no solamente su eskulturanan, sino tambe su eksperensianan laboral anterior, manera su tempu komo trahadó riba barku, marinero, su trabou na Shell (e tempu ei ainda CPIM) i despues na Water en Electriciteitsbedrijf (WEB). Na 1969 el a lanta e sindikato Bònt di Trahadornan di Gobièrnu (BTG), di kual e tabata e promé presidente.
=== Karera polítiko ===
* fundado i presidente di Bond di Trahadornan di Gobièrnu
* tabata liga ena partido FOL i Movemento Pro Korsou
* Alberto tabata den prison di ... te ....
* na 1973 eilandsraadverkiezinge e tabata lijsttrekker di MPK.<ref>Vereniging hoopt op 30.000 stemmen Movimento Pro Korsow had kiem in gevangenis Mac Alberto lijsttrekker. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 19-02-1975, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 13-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010998544:mpeg21:p003</ref>
=== Karera artístiko ===
[[File:Street art in a wayaka tree by Mac Alberto 4.jpg|thumb|150px|Eskultura den un palu di wayaka dilanti palasio di gobernador na [[Willemstad]].]]
Despues di un estadia na Hulanda di 1979 te 1981, na su regreso el a kuminsá traha eskultura den tronkon di palu den Punda.<ref name="Mac">[https://gobiernu.cw/nieuw/homenahe-na-mac-alberto-komo-artista-kurasoleno/ Homenahe na Mac Alberto komo artista kurasoleño], Gobièrnu di Kòrsou (11 di mart 2024)</ref>
E tabata un artista outodidakto.
Su regreso na Curaçao despues di un estadía na Hulanda a inspir'é pa krea skulpturanan ku ta keda admirá dékadanan despues. Su prome eskultura, traha for di un tronco di palu banda di e palasio di Gobernador na 1981 cu nada mas cu un pida glas di un boter di biña, a marca e comienzo di un impresionante serie di obranan di [[arte publico|arte públiko]] na Kòrsou.
For di añanan 80 Mac Alberto a krea eskulturanan remarkabel, kuminsando ku su promé opheto grabá den tronkon di un palu dilanti di Palasio di Gobernador na 1981. El a hasi uso di un pida glas di un bòter di serbes pa kèrf e obra akí. Te dia di awe por atmirá su kreashonnan komo arte públiko den Punda. Lamentablemente dos di e palunan ku eskultura situá banda di Palasio di Gobernador ya pa basta tempu a muri. Riba inisiativa di Gabinete di Gobernador di Kòrsou, pronto lo remplasá e palunan akí.
Te na final di su karera artístiko na 2010, el a sigui traha for di su estudio na Ansinghstraat.
Mac Alberto a fayesé dia 21 di ougùstùs 2020 na edat di 88 aña.<ref>[https://gobiernu.cw/nieuw/homenahe-na-mac-alberto-komo-artista-kurasoleno/ Homenahe na Mac Alberto komo artista kurasoleño], Gobièrnu di Kòrsou (11 di mart 2024)</ref>
{{Appendix}}
* fundado i presidente di Bond di Trahadornan di Gobiernu
* tabata liga ena partido FOL i Movemento Pro Korsou
* Alberto tabata den prison di ... te ....
* na 1973 eilandsraadverkiezinge e tabata lijsttrekker di MPK.<ref>Vereniging hoopt op 30.000 stemmen Movimento Pro Korsow had kiem in gevangenis Mac Alberto lijsttrekker. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 19-02-1975, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 13-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010998544:mpeg21:p003</ref>
Su prome eskultura, traha for di un tronco di palu banda di e palasio di Gobernador na 1981 cu nada mas cu un pida glas di un boter di biña, a marca e comienzo di un impresionante serie di obranan di arte publico na Curaçao.
Mac Interer Alberto, tambe konosí komo Mac of Soft Melody, nase riba 16 di ougùstùs 1932, a hiba un bida ku tabata mes diverso ku su arte. Promé ku el a logra su apogeo artístiko, el a traha komo botero i na e kompania di awa i elektrisidat (Water en Elektriciteitsbedrijf), entre otro, i el a fundá e sindikato Bond di Trahadornan di Gobiernu BTG.
Su regreso na Curaçao despues di un estadía na Hulanda a inspir'é pa krea skulpturanan ku ta keda admirá dékadanan despues. Te na final di su karera artístiko na 2010, el a sigui traha for di su estudio na Ansinghstraat.
Mac Alberto a fayesé riba 21 di ougùstùs 2020, pero su trabou i spiritu ta sigui biba. E homenahe aki ta un record di su contribucion na arte y cultura di Curaçao.
For di añanan 80 Mac Alberto a krea eskulturanan remarkabel, kuminsando ku su promé opheto grabá den tronkon di un palu dilanti di Palasio di Gobernador na 1981. El a hasi uso di un pida glas di un bòter di serbes pa kèrf e obra akí. Te dia di awe por atmirá su kreashonnan komo arte públiko den Punda. Lamentablemente dos di e palunan ku eskultura situá banda di Palasio di Gobernador ya pa basta tempu a muri. Riba inisiativa di Gabinete di Gobernador di Kòrsou, pronto lo remplasá e palunan akí. Lo pèrkurá kuidadosamente pa konservá e obranan di arte.
Den estrecho kolaborashon ku Museo di Kòrsou lo konservá e dos tronkonnan morto ku eskultura aden. Despues nan lo haña un hogar nobo den e kurá di eskultura botániko di museo, kaminda lo ekshibí nan pa públiko. Lo añadí tambe un kolekshon di potrèt di otro obranan di arte di Mac, akompañá pa splikashon dje obranan i ku informashon di fondo di e artista mes. Ku esaki ta rekonosé Mac Alberto komo un artista outodidakto di Kòrsou, di ken su trabou tin un impakto duradero den espasio públiko. E seremonia privá di inougurashon di e eksposishon ta planiá provishonalmente pa mei 2024. Gobernador di Kòrsou, miembronan di famia di e artista i otro invitadonan lo asistí na e seremonia akí.
E artista
E artista Mac Interer Alberto, mihó konosí komo Mac òf Soft Melody, a nase dia 16 di ougùstùs 1932. Su biografia, publiká pa drs. Lionel Janga na 2021, ta deskribí no solamente su eskulturanan, sino tambe su eksperensianan laboral anterior, manera su tempu komo trahadó riba barku, marinero, su trabou na Shell (e tempu ei ainda CPIM) i despues na Water en Electriciteitsbedrijf (WEB). Na 1969 el a lanta e sindikato Bònt di Trahadornan di Gobièrnu (BTG), di kual e tabata e promé presidente.
Despues di un estadia na Hulanda di 1979 te 1981, na su regreso el a kuminsá traha eskultura den tronkon di palu den Punda.<ref name="Mac"/>
El a kontinuá su arte di kòrta palu for di su studio na kas na Ansinghstraat te fin di 2010. Mac Alberto a fayesé dia 21 di ougùstùs 2020 na edat di 88 aña.<ref name="Mac">[https://gobiernu.cw/nieuw/homenahe-na-mac-alberto-komo-artista-kurasoleno/ Homenahe na Mac Alberto komo artista kurasoleño], Gobièrnu di Kòrsou (11 di mart 2024)</ref>
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Alberto, Mac}}
[[Category:Hende]]
[[Category:Artista]]
[[Category:Arte na Kòrsou]]
5eee8n9vyrqdxh31utxa438j7y1vfvz